# ID: svediakorp-gov2403
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1862--1863
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 91,482
# sentences: 5,039
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
B&anroHBA mxsshtsvÄsnDiEis
PROTOKOLL
VID
li»^tiina Illksdajieii i Stockholm
Åren 1M»9 och 1§63.
AAIIIM SAMÄNGEN. ,
11* Afdelningen:
Rikets Ständers Revisorers samt Justitie-omlmdsmans
Berättelser.
'ISCO års Ruvisions-berättelser.
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
om den år 1860 af dem verkstäilda granskning
af
STATS-VERKETS
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
' förvaltning under år 1858;
jemte
de, i anledning af samma berättelse, infordrade och till
Kömi. MAJ:T
afgifna underdåniga Utlåtanden.
STOCKHOLM.
TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1861.
Jemlikt 68 § i riksdags-ordningen och Rikets sednast församlade Ständers förordnande
samt till följd af Kongl. Maj:ts nådiga kallelse den 15 sistlidne Juni, hafva undertecknade
den 15 påföljde Augusti sammanträdt för verkställande af revision utaf stats-verkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1858, samt
få, efter förrättningens fullbordan, derom nu afgifva den i 7 § af instruktionen för Rikets
Ständers Revisorer af den 17 April 1841 föreskrifna berättelse.
Yid denna förrättnings början hafva Revisorerne från nedan omförmälda verk och
inrättningar fått emottaga berättelser om tillståndet och förvaltningen under revisionsåret
af de till deras disposition ställda anslag, nemligen:
från Kongl. Stats-kontoret, angående sjelfva stats-verket, det stämplade papperet, Statens
spanmåls-förvaltning, undsättnings-fonden samt magasins-fonden,
» » Krig s-kollegium,
» » Förvaltningen af Sjöärendena,
» » Sundliets-kollegium,
» » General-tullstyrelsen,
» » General-poststyrelsen,
» Ofvér-direktörs-embetet för Mynt- och kontroll-verken,
» Kongl. Fångvårdsstyrelsen,
» Kanslers-emb etet vid Kongl. Krig s-akademien,
» Direktionen öfver allmänna Garnisonssjukhuset,
» » » Givil-statens pensions-inrättning,
» » » Arméens dito,
» Konvoy-kommissariatet.
» Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
» Skogsstyrelsen, angående förvaltningen af de under f. d. Styrelsen öfver ekplanteringarne
ställda allmänna medel,
» Kommittéen för salpeter-ärendena,
» Kongl. Ofverintendents-embetet,
» Stuteri-öfverstyrelsen,
» Kongl. Serafimer-ordens-gillet,
» Direktionen öfver Stockholms allmänna barnhus,
» » » Danviks hospital,
» Kongl. Landtbruks-akademien,
från Direktionen för Kongl. Hof-kapellet och spektaklema,
» » för Teknologiska institutet,
» Gliefen för Topografiska korpsen,
» Cliefs-embetet för Elektriska telegimf-verket,
» Direktionen öfver Amiralitets-krigsmans-kassan,
» Chefen för Statens jernvåg s-byggnader;
varande derjemte till Revisorerne öfverlemnade dels den berättelse, som särskildt i nåder
förordnade Revisorer afgifvit, angående manufaktur- och ulldiskont-fondernas förvaltning
år 1858, dels ock sammandrag af räkenskaperna för berörde år öfver de under
Kongl. Kommer se-kollegium ställda fonder och medel.
I likhet med hvad vid föregående stats-revisioner egt rum, upptages det vid granskningen
befunna förhållandet särskildt för hvarje verk.
Kongl. Stats-kontor et.
§ i.
Med hänvisande till hvad sednaste revisionsberättelse innehåller, angående de
grunder, på hvilka detta embetsverks förvaltnings-åtgärder sig stödja, få Revisorerne
anmäla, att Kongl. Ränte-kammarens hufvudbok för revisions-året undergått granskning
i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning samt att densamma icke eller föranledt till
någon erinran från Revisorernes sida.
Lika med föregående årets Revisorer, vilja nu församlade Revisorer äfven uttala
ett erkännande af den synnerliga noggrannhet och ordning, hvarmed ej mindre nämnda
hufvudbok, än ock Kongl. Stats-kontorets öfriga räkenskaper befunnits vara förda.
§ 2.
Beträffande fortgången af det utaf Kongl. Maj.t under den 14 December 1855 i
nåder anbefallda arbete med upprättande af nya formulär för de förvaltande verkens
samt alla redovisande ernbets- och tjenstemäns räkenskaper, få Revisorerne meddela, att
Kamereraren i Riksboksluts-kontoret J. Th. Spongberg, som den 19 November 1858 blifvit
i nåder förordnad att, efter aflidne Kammarförvandten Nerén, emot vissa bestämda
aflönings-vilkor och under Kongl. Stats-kontorets inseende, verkställa ifrågavarande formulär-arbete,
den 4 sistlidne Juni till bemälda embetsverk aflemnat följande räkenskaps-formulärer,
nemligen:
A) hufvud-redogörelsen för länet eller landsboken, som utgör en sammanfattning
utaf här nedan upptagne special-redogörelser, och redovisar för alla under
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes förvaltning stående fonder och medel;
B) special-redogörelser för länen, hvilka ingå uti och tillsammanstagne bilda lands
boken
:
a) Landtränteriets special-räkning;
b) special-räkning öfver krono-uppbörden uti fögderier (städer);
Bilaga Lit. Å. till 1860 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid 5.
Sammandrag öfver samtlige i 1858 år riks-hufvudbok ingående medel.
Oebet.
Ingående balans:
gälds-medel.
Diverse medel.
i
Medel, hvilka uti
| riks-liufvudboken
endast upptagas
1 i balanserna.
Summa.
(retlit.
Ingående balans:
Qfverlevereringar
i
Stats- och Riks-  gälds-medel.
Diverse medel.
1
Medel, hvilka uti
riks-hufvudboken j
endast upptagas j
i balanserna.
1
Summa.
8,346,447
412,162
110,072
725,233
78
406,622
46
674,991
77
9,428,062
1
22,706
98
42,9471
15!
380
7
66,034
279,134
20!
52
79
60
412,162
146,479
79
Återstående utgifter
279,134
o2<
—i
H
Inventariers värden
36,407
37
97
Skulder
24,077,994
10
335,970 91j
702
80!
24,414,667
8l|
Dito af bergseffekter
46
—
725,233
46
S:r
24,379,835
60j
378,918;
6
1,082
87
24,759,836
531
15,025,945
64
4,092,388
38
319,072
50
19,437,406
52
Utestående krono-uppbörd:
95
86
...
Afskrifning
1,378
7
47,66612
49.044
19
Levererad inom den 31 Augusti 1858
Resterande den 1 September 1858 ....
7,182,337
407,291
35
49
6,868
218
36
81
1,051,883
18,963
24
56
8,241,088
426,473
Afkortning
J
1,086,791
82
198;
7
91,006
82
1,177,996
71
7,284,597
11,427
233,613
12,246,533
47
1,761,296
58
918
31
9,046,812
36
4
11,427
261,549
14,499,948
4
Anordning:
Enligt riks-staten....
Proprie-balanser
Fordringar
51
23,748
2,253,414
19
77
4,188
49
68
28
26,672,840
86
26,672,840
86
S:r
51,985,662
13
8,580,964
92
2,070,017
87
62,636,644
92
» extra statsregleringen
12,923,570
969.182
75
27
922,326
5
272.465^47
i z,yzd,övu;YD
2,163,973 79
S:r
40,565,593 88
922,326
5
272,465 47
41,760,385
40
Krono-uppbörd för år 1858
32,626,175
36
1,213,203
16
2,015,363
48
35,854,742
—
1 3 904.
of!
13 264
26
Levtreringar
—
5,067,837
70
5,067,837
70
Uppbörd för extra statsregleringen
.
Utgående balans:
Levereringar
—
—_—
—
3,405,069
19
3,405,069
19
Kontant behållning
8.740,347
58
349,673
80
766,954
22
9,856,975
60
Inventariers värden
373,702
90,442
860,400
19,306,689
9,072,143
374,208
b
70
70
25
84
39,488
3~7
373,702
129.931
6
7
Utgående balans:
Qfverlevereringar
Dito af bergseffekter
Utlånta medel
Utestående krono-uppbörd:
Levererad inom den 31 Augusti 1859
Resterande den 1 September samma år
'860,400
23,530,144
10,143,924
388,241
6,658,980
5,545
241,950
11,903,750
70
94
66
4,441
680,428
33,993,168
98
28
61
12,871
63
584
91
17,898
680,428
34,300,601
52
28
4,011,470
10,070
229
2,042,255
69
40
211,985
1,061,710
13,804
26
42
Skulder
307,432
67
28
60
3
18
81
40
77
62
29
15
S:r
34,678,038
87
320,304
30
584
91
34,998,928
8
Förskotter
4,616,699
5,545
214,556
9,614,804
25
77
59
91
Proprie-balanser
Fordringar
23,231
2,288,945
26
38
4,162
77
S:r
53,269,541 25
8,765,364
8
2,058,642
59
! 64,093,547
92
1
!
Summa
119,303,140
62
10,114,472 38
7,491,035
45
136,908,648
45
Summa
119,303,140|62
10,114,472 38
j 7,491,035;45
| 136,908,648 45
I
Bilaga Litt, B. till 1860 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 5.
Stats-verkets grund
-
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1858 års början, bestående af:
Kontanta behållningar
Inventariers värden
Behållning af spanmål och proviant
Dito af bergs-effekter
Utlånta medel
Debet.
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1857:
Levererad inom den 31 Augusti 1858
4,975,994: 94.
Resterande den 1 September samma år  373,552: 78.
Förskotter
Anmärkta poster
Proprie-balanser
Fordringar:
Hos riksgälds-verkets fond:
Återstoden af 1842 års statsfyllnads-summa
I allmänhet
7,991,071: 61.
412,162: 79.
110,072: 60.
725,233: 46.
5,572,818: 60.
5,349.547: 72.
7,281,331: 37.
11,427: 4.
206,950: 96.
675: —
951,153: 15.
Efter afdrag af;
Öfverlevereringar
° o
Återstående utgifter, enligt riks-stat,
951,828: 15. 28,612,444: 30j
21,S5: 22.
2 79,¥4: 52.
Skulder:
Till ordinarie statsreglerings-fonden för:
Reservationer å riks-stats-anslagen
8,438,842: 91.
Odisponibla uppbörds-medel:
Resterande den 1 September
1858
Anmärkta poster, tillhörande
det egentliga stats-verket,
Proprie-balanser, tillhörande
det egentliga stats-verket,
373,552: 78.
9,600: 49.
199,687: 89.
582,841: 16.
Till extra statsreglerings-fonden för:
Reservationer å extra stats-anslagen
9,021,684: 7.
725,143: 82.
Till riksgälds-verkets fond för:
Andel i öfverskotter och besparingar:
För år 1856
5,996,523: 52.
» » 1857
4,489,983:79. 10,486,507:31.
Afbetalning å ett byggnadslån till brandskadade i
staden Gustavia på ön S:t Barthelemy
1,378: 7.
10,487,885: 38.
I allmänhet
3,061,861: 84,
84, 23
296,575: 11.
Utgö
rande netto
23,597,634: 85.
5,014,809
45
Summa I 5,014,809 45
fond för år 1858.
Credit.
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1858 års slut, bestående af:
Kontanta behållningar
Inventariers värden
Behållning af spanmål och proviant
Dito af bergs-effekter
Utlånta medel
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1858:
Levererad inom den 31 Augusti 1859
Resterande den 1 September samma år
Förskotter
Anmärkta poster
Proprie-balanser
6,865,857: 24.
336,908: 18.
Fordringar:
Hos riksgälds-verkets fond:
o
Återstoden af 1842 års statsfyllnads-summa
Brister i beräknade stats-inkomster samt å för
slags-anslagen
för år 1858
I allmänhet
675: —
794,903: 46.
795,578: 46.
896,653: 17.
Efter afdrag af:
Öfverlevereringar .'
Återstående utgifter, enligt riks-stat,
Skulder:
Till ordinarie statsreglerings-fonden:
Reservationer å riks-stats-anslagen
9,943,160: 2.
Odisponibla uppbörds-medel:
Resterande den 1 September
1859
Proprie-balanser, tillhörande
det egentliga stats-verket,....
336,908: 18.
182,983: 78.
519,891: 96. 10,463,051: 98.
Till extra statsreglerings-fonden:
Reservationer å extra stats-anslagen
1,336,012: 90.
Till riksgälds-verkets fond för:
1858 års bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret
anvisade utgifter  966,200: •—
Andel i öfverskotter och besparingar:
För år 1856
1,500,000: —
» » 1857
4,489,983: 79. 5,989,983: 79.
I allmänhet
7,188,405: 7.
373,702: 6.
90,442: 70.
860,400: 70.
5,581,045: 32.
7,202,765: 42.
4,613,316: 52.
5,545: 77.
187,938: 51
1,692,231: 63. 27,795,793: 70,
4,076: 60.
680,428: 28.
6.956,183:79.
3,341,230: 70. 22,096,479: 37. 22,780,984:
25.
Utgörande netto
Summa
5,014,809
45
5,014,809;45
fK»
’ ■
,
-
)
Bilaga Litt. C. till 1860 års revisions-beråttehe, angående stats-verket, sid. 5.
Ordinarie Stats-reglerings
-
J't ebet.
Ingående balans:
Fondens behållning vid 185B års ingång, bestående af:
Reservationer å riksstats-anslagen
438,842; 91.
Odisponible uppbördsmedel den 1 September 1858, nemligen:
Restantier
Proprie-balanser, tillhörande det egentliga stats-verket
Anmärkta poster, dito dito
Stats-verkets inkomster:
373,552: 78.
199,687: 89.
9,600: 49.
I >82,841: 16.| 9,021,684
Ordinarie inkomster
9,789,079: 40.
Extra ordinarie dito
18,830,263: 83.
Hufvudtitlarnes enskilda uppbördsmedel
650,387: 28. 29,2(69,730: 51.
Riksgälds-verkets fond: -
Brister i beräknade stats-inkomster samt å forslags-anslagen år 1858
94,903: 46.
30,064,633 97
arn;
Surnraa 39,086,318
i
fonden för år 1858.
Credit.
Fondens utgifter:
Afkortningar å stats-verkets inkomster .
Riksstats-utgifterna:
984,225: 20.
A
1 :sta
hufvudtiteln
1,294,360:
26.
»
2: dra
dito
2,218,101:
2.
»
3:dje
dito
440,981:
7.
»
4:de
dito
8,049,781:
72.
»
5:te
dito
2,909,317;
27.
»
6:te
dito
2,345,603:
6.
»
7:de
dito
4,745,704:
34.
»
8:de
dito
2,982,093:
35.
»
9:de
dito
1,141.442:
62.
Utom hufvudtitlarne
545,456:
15.
26,672.840: 86. 27,657.066: 6.
Riksgälds-verkets fond:
1858 års bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade stats-utgifter.
966,200: —
28,623,266
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1858 års slut, bestående af:
Reservationer å riksstats-anslagen  9,943,160: 2.
Odisponible uppbördsmedel den 1 September 1859, nemligen:
Restantier
336,908: 18.
Proprie-balanser, tillhörande det egentliga stats-verket,
182,983: 78. 519,891: 96.
10,463,051
98
Summa J 39,086,318; 4
Bilaga Litt. D. till 1860 års revisions-berätt else, angående stats-verket, sid. 5.
Stats-verkets behållna inkomster för år 1858.
Ordinarie inkomster:
Ordinarie ränta
Tionde-spanmål
•••••
Tionde-spanmåls-lösen efter bestämda priser
Arrende-medel
Silfver-tionde, inyntarelön och slagskatt
Koppar-ränta
.....
Tionde- och harn marskatts-jern
Svafvelbruks-tionde
Mantalspenningar
'•••
Bötes-medel
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål
Ständiga rotevakans-afgifter vid Skånska infanteri-regementena
Tillfälliga rotevakans-afgifter
Vakans-afgifter af nyroterad jord
liotevakaiis-afgift af utsockne frälsehemman i Halland
Trosspassevolans-afgift
Båtsmans -vakans-afgift
Krut- och salpeter-försäljniugs-medel
Kontrollstämpel-medel
Båk- och lots-medel
Konvoy-kommissariatets bidrag till Turkiska beskickningens aflöning
Ob servations-medel
Extra medel och uppbörder
Intresse -medel
Extra ordinarie inkomster:
Sjötulls -medel
Salu-accis af städerna
Post-medel
Karta-sigillata-medel...
Bränvi.is-afgift
Enligt Rikets
Ständers riksstat
påräknade.
4,667,455179
1,560,506
6,600
308.000
15.000
70.000
150.000
1,300
520.000
85.000
280,350
29.000
6,000
43.000
12.000
26,500
60,000
210.000
20,000
180,000
22,000
8,000
30,000
5,000
Utgifts-anslag
tillkommande.
15,747
1,997
Öfverskott.
Brister.
8,315,711
9.500.000 —
400 —
727,500
1.300.000
6.750.000
18,277,900
126,090
123,700
83
48,996
25
185
321
4
18,055
12
39,058
55
2,415
22
22,644:92
4,959
48
11,925
8
1,331
4
9,010
64
4,810
—
25
53
4,977
79
L>-
O
00
4
Från utgifts-anslag
öfverförde.
5,148
79,535
241
144,021
313,158
759,000
445,579
1,517,737|83
462,775
247,978
248,180,94
LTufvudtitlarnes upphördt-medel:
2:dra hufvudtiteln
4:de
dito
öde
dito
7:de
dito
8:de
dito
9:de
dito
Summa
26,593,611
317
102,918
32,315
239,042
32,227
241,361
647,183
Enligt räkenskaperna
utgörande.
1,257,198 53
1,263,205
4,805,052
78
1,611,499
50
6,785
—
302,317
94
15,321
4
88,055
12
189,058
55
3,715
22
542,644
92
89,959
48
292,461
23
28,734
27
7,331
4
52,010
64
16,810
—
26,525
53
64,977
79
295,173
4
19,940
89
306,090
88
22,260
9
13,148
72
109,535
99
5,241
58
8,914,651
24
8,559,931
602
1,486,500
317
69
102,918
53
32,315
15
239,042
75
32,227
47
241,361
44
647,183
3
28,348,454
Bilaga Litt. E. till 1860 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 5.
Extra Stats-reglerings-fonden för år 1858.
Debet.
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1858 års ingång, bestående af;
Reservationer å extra stats-anslagen:
Hos stats-verket
725,054: 18.
» riksgälds-verket
1,110,289; 10. 1,835,343
mksgälds-verkets fond:
Anslag
16,733,711: 58.
Extra stats-reglerings-fondcns inkomster:
Uppbörd och återleverering  13,264: 26. j 16,746,975
Summa
28
84
18,582,319
12
Credit.
Extra stats-reglerings-fondens utgifter:
Fängelsernas förbättrande
147,635: 33.
Försvars-verket till lands
952,509: 98.
Dito till sjös
366,064: 57.
Kommunikationers och näringars befrämjande  9,167,122: 53*
Folkundervisningen
60,255: —
Diverse anslag
2,229,983: 34.
Biksgälds-verkets fond:
A diverse extra stats-anslag uppkomna besparingar
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1858 års slut, bestående af:
Reservationer å extra stats-anslagen:
Hos stats-verket
» riksgälds-verket
12,923,570: 75.
1,571: 15.
12,925,141
1,336,012: 90.
4,321,164: 32. 5,657,177
Summa
90
22
18,582,319 121
Bilaga Litt. F. till 1860 års revisionsberättelse, angående stats-verket, sid. 5.
Riksgälds-verkets
Debet.
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1858 års ingång,
Kontanta behållningar
bestående af:
1857:
Utlånta medel
Utestående krono-uppbörd den 31 December
Levererad inom den 31 Augusti 1858
Resterande den 1 September samma år
Förskotter
Proprie-balanser
Fordringar:
Hos stats-verkets grundfond:
Andel i öfverskott och besparingar:
För år 1856
5,996,523;
» » 1857  4,489,983:
Afbetalning å ett byggnads-lån till brandskadade
i staden Gustavia
I allmänhet
2,206,342: 41
33,738: 71,
355,376: 17.
9,453,127: 4.
2,240,081: 12.
3.266: 10.
26,662: 4.
52.
79.
10,486,507: 31.
1,378: 7.
10,487,885: 38.
806,819: 98.
11,294,705: 36. 23,373,217; 83.
Efter afdrag af:
Öfverlevereringar
Skulder:
Till stats-verkets grundfond:
Återstod å 1842 års statsfyllnads-suinma
Till extra stats-reglerings-fonden:
Keservationer å extra stats-anslag
I allmänhet
■■
781: 76.
675: —
1,110,199: 46.
10,527,571: 88.
11,638,446: 34. 11,639,228: 10.
Utgörande netto
11,733,989 73
Ordin arie stats-reglerings-fonden:
Bidrag till bestridande af de på Eiksgälds-kontoret anvisade utgifter för år 1858
Extra stats-reglerings-fonden:
Å diverse extra stats-anslag uppkomna besparingar  -
966,200:
1,571: 15.
503,761: 52.
1,835,341: 88.
3,208: 70.
2,984: 53.
Fondens inkomster:
Allmän bevillning:
Efter Usta artikeln
» 2:dra dito
» 3:dje dito
Extra uppbörd
_
Tidningsstämplings-afgift
Kortstämplings- dito
Observations- medel
Skatterätts- dito
Manufaktur-diskontens vinst-medel
Banko-vinst
Intresse-medel
Depositions-dito
•
Öfverskott för åren 1849—1851 å stats-anslaget till båtsmäns beklädnad
Båtsmans-vakans-afgift
•••;
Besparingar å det vid 1853 — 1854 årens riksdag beviljade kreditiv för neutralitetens upprätthållande
Extra inkomster
2,345,296: 63.
43,792: 18.
54,679: 50.
7,416: 67.
13,040: 3.
21,000: —
500,000: —
310,824: 19.
1,053: 87.
1,624: 23.
4,033: 78.
39,931: 27.
13,752; 50.
3,356,444: 85,; 4,324,216 -
Utgående balans:
Fondens skuld vid 1858 års slut, bestående af:
Öfverlevereringar
Skulder :
Till stats-verkets grundfond:
Återstod å 1842 års statsfyllnads-summa .....
Brister i beräknade stats-inkomster samt å
slags-anslagen för år 1858
Till extra statsreglerings-fonden:
Reservationer å extra stats-anslag
I allmänhet
....
365: 38.
för
-
675: —
794,903: 46. 795,578: 46.
4,321,164: 32.
22,900,175: 66.
Efter afdrag af:
Kontanta behållningar
Utlånta medel
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1858:
Levererad inom den 31 Augusti 1859
Resterande den 1 September samma år
Förskott er
Proprie-balanser-.. .'
2,206,286: 60.
37,30p: 42.
Fordringar:
28,016,918: 44. 28,017,283: 82.
1,551,942: 51.
13,725,643: 93.
2,243,587: 2.
3,382: 73.
26,618: 8.
Hos stats-verkets grundfond:
Bidrag till bestridande af de å Riksgälds-kontoret
anvisade utgifter för år 1858
Andel i öfverskott och besparingar:
För år 1856
1,500,000: —
» » 1857
4,489,983: 79.
I allmänhet
966,200:
5,989,983: 79.
Utgörande netto
6,956,18-: 79.
966,389: 49.
~1 -
7,922,573: 28. 25,473,747; 55.
2,543,536 21
Summa 18,601,742
fond för år 1858.
Credit.
Ordinarie stats-reglerings-fonden:
Brister i beräknade stats-inkomster samt å förslags-anslagen
794,903: 46.
Extra stats-reglerings-fonden:
• Extra stats-anslag
16,733,711: 58.
Anordning å Riksgälds-verkets inkomster:
Afkortning
Anordning
103,944: 69.
969,182: 27. 1,073,126: 96. ig,
c) redogörelse för kronans magasiner;
d) räkning öfver kronans bergs-effekter på metall-vågarne;
e) redogörelse öfver stämplade-pappers-uppbörden;
f) redogörelse öfver hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande direkte anmäld
bränvinstillverkning och derför belöpande afgifter;
g) redogörelse öfver utlemnade odlingslån;
7t) redogörelse öfver Landshöfdinge-ackords-amorteringen:
i) redogörelse öfver utlemnade räntefria undsättningslån;
k) redogörelse öfver oredovisade äldre undsättningslån eller magasins-fondens
medel;
l) redogörelse öfver utlånta jagtkasse-medel.
C) ett sammandrag af Landtränteriets utgifter, enligt och utom riks-staten samt
enligt extra stats-regleringen, afsedt att kontrollera det statsutgifterne blifva
riktigt redovisade, och hvilket sammandrag endast såsom en bilaga kommer
att åtfölja landsboken;
att Kongl. Stats-kontoret den 28 i nyssnämnda månad i underdånighet öfverlemnat ifrågavarande
arbete till Kongl. Majit, som medelst remiss den 9 nästlidne Augusti anbefallt detta
embetsverk samt Kongl. Kammar-rätten att gemensamt underdånigt utlåtande häröfver
afgifva; och att Kamereraren Spongberg för närvarande är sysselsatt med utarbetande
af formulär för Kongl. Krigs-kollegii räkenskaper.
§ 3.
I likhet med hvad vid föregående stats-revisioner iakttagits, hafva Revisorerne
låtit uppgöra bifogade sammandrag öfver alla i 1858 års riks-hufvudbok ingående medel
(Bil. Litt. A.), äfvensom särskilda uträkningar blifvit uppgjorda dels öfver stats-verkets
grundfond (Bil. Litt. B ), hvilken utvisar, att berörda fond äfven under revisions-året
förblifvit oförändrad och uppgått till 3,343,206 R:dr 20 sk. 2 rist Biko, eller i Riksmynt
5,014,809 Ridr 45 öre, dels öfver ordinarie statsreglerings-fonden, stats-verkets inkomster,
extra statsreglerings-fonden samt Riksgälds-kontorets fond (Bil. Litt. C. D. E. och
F.), hvarförutan Revisorerne få meddela följande redogörelse för förhållandet med vissa
speciella delar af statsregleringen, nemligen:
Restantier:
Ordinarie ränta
8,681: 53.
Tionde-spanmål
2,419: 13:
Arrende-medel  19,634: 78.
Koppar-ränta
2,529: 80.
Tionde och hammarskatts-jern
10,158: 26.
Svafvelbruks-tionde
2,965: 17.
Mantalspenningar
4,645: 40.
Transport: 51,034: 7.
Transport: 51,034: 7:
Bötes-medel
258,834: 4.
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål
64: 81.
Tillfälliga rotevakans-afgifter
1: 89.
Yakans-afgifter af nyroterad jord
189: 32.
Båtsmansvakans-afgift
814: 40.
Extra medel och uppbörder  14,149: 10.
Salu-accis af städerna
227: 50.
Karta-sigillata-medel
47: 12.
Bränvins-afgift
5,418: 98.
4:de hufvudtitelns uppbördsmedel  97: 50.
6:te dito dito
35: 37.
7:de dito dito
5,931: 83.
9:de dito dito
62: 25.
Summa 336,908. 18,
Riksgälds-kontoret tillgodoförda besparingar:
å 2:dra hufvudtiteln,
Mediko-legala besigtningar....
334: 56.
å 4:de hufvudtiteln,
Indelta Arméens vapenöfningari
326,104: 75.
Beväringsmanskapets vapenöfningar
101,773: 46.
Skrifmaterialier och expenser, ved ra. m. för Landtförsvars
departementets
Kansli-expedition
1,010: 80. 428,889: 1.
å öite hufvudtiteln,
Båtsmännens beklädnad
1,327: 71.
Gemenskapens vid Flottans korpser natura-underhåll  11,434: 69.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. ra. för Sjöförsvarsdepartementets
Kausli-expedition
390: 48. 13,152: 88.
å 6:te hufvudtiteln,
Jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar  2,637: 62.
å 7ide hufvudtiteln,
Transportkostnad för stats-verkets bergseffekter
1,315; 31.
Mantalsskrifnings-provision
366: 88.
Transport: 1,682: 19. 445,014: 7.
Transport: 1,682: 19. 445,014: 7.
Rese- och traktaments-penningar  216: 43.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m  5,865: 69. 7,764: 31.
å 8:de hufvudtiteln,
Särskilda förslags-anslag för Kleresiet:
Till Konsis'.orii-notarierne
» Pastor i Forssmark
Rese- och traktaments-penningar
å 9:de hufvudtiteln,
Allmänna indragnings-staten
43,466: 5.
S:r 496,634: 73.
Arméens pensions-kassas andel i det förhöjda vederlaget för de till statsverket
indragne rusthålls-afgifterna, jemlikt Kongl brefvet den 30
December 1857,
8,820: -
Summa 505,454: 73.
270: —
15: —
285: —
105: 30.
390: 30.
Brister,
uppförda till ersättning af Hiksgälds-kontoret:
å 2\dra hufvudtiteln,
Fångars vård och underhåll
81,484: 85.
Skrifmaterialier och expenser, ved m.
1,024: 29.
Rese- och traktaments-penningar
9,038: 61.
Ersättning åt vittnen och parter
6,384: 54. 97,932: 29.
å 4:de hufvudtiteln,
Kavalleri- och infanteri-regementena
1,315: 81.
Militie-boställs-kassan
•- 3,335: 68.
Fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar 77,885: 27.
Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena
23,460: 57.
Inqvarterings-kosinader i Stockholm
946: 83.
Dito i landsorterna
2,041: 17.
Rese- och traktaments-penningar  47,746: 59. 156,731: 92.
Transport: 254,664: 21.
Transport: 254,664: 21.
å 5:te hufvudtiteln,
Tillskott i de till båtsmans-indelningen i Blekinge län an
slagne
räntor
3,114: 2.
Rese- och traktaments-penningar
23,952: 11.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Flottans stationer
och depot
3,984: 11.
å 6:te hufvudtiteln,
Utflyttningshjelp efter laga skiften
94,994: 75.
Odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare
4,615: 67.
Skrifmaterialier och, expenser, ved m.
21,016: 54.
Rese- och traktaments-penningar
16,381: 26.
å 1:de hufvudtiteln,
Karta-sigillata-omkostnader
73,090: 62.
Kontroll-verkets dito
2,720: 3.
Skogsplanterings-kassan
4,134: 88.
Lvshållnings- m. fl. utgifter för Kronans publike hus i Stockholm
?.
8,398: 88.
Städers friheter
2,565: 51.
Observations- och uppbörds-procenter
1,955: 32.
Restitutioner
13,784: 41.
Uppköp af ved för Wisby s. k. krono-kalkugn
859: 6.
å 8:de hufvudtiteln,
Särskilda förslags-anslag för Kleresiet:
Biskopens på Gottland lön
••  778: 5.
Lappmarks ecklesiastikverk  ••• 3,185: 3.
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande 48,787: 58.
Fattigvården i allmänhet
21,057: 27.
Skrifmaterialier och expenser, ved m.
20,282: 74.
å dtde hufvudtiteln,
Wadstena Krigsmanshus-kassa
9,571: 95.
Invalidhus-fonden..
14,338: 46.
31,050: 24.
137,008: 22.
107,508: 71.
94,090: 67.
24,910: 41.
Summa 648,232: 46.
— 9 —
Liqviden
med Riksgödds-koutoret å öfverskott och besparingar samt brister har utfallit
på följande sätt:
Brister å stats-verkets inkomster
1,263,205: 43.
Dito å förslags-anslagen
648,232: 46.
Kostnader för utförandet af beskattnings-väsendets förenkling
17,645: —
Ersättning för mistad rättighet till forsel-lön
54,027: 31.
Begrafningshjelp till sterbhus
28,204: 84. 9 qjj 215. 4
Efter afdrag af:
Öfverskott i stats-verkets inkomster
710,956: 85.
Besparingar å förslags-anslagen
496,634: 73.
Arméens pensions-kassas andel i det förhöjda vederlaget
för de till stats-verket indragna rusthålls-afgifter
ne,
jemlikt Kongl, brefvet den 30 December 1857, 8,820: — 1 ^16 411- “8
återstår brist, Rikets Ständers Riksgälds-kontor till last,
794,903: 46.
Reserverade behållningar å hiifvndtitlarne:
å l:sta hufvudtiteln  ....  8,221: 11.
» 2:dra dito
55,378: 26.
» 3:dje dito
39,087: 26.
» 4:de dito
2,575,781: 95.
» 5:te dito
1,457,860: 29.
» 6:te dito
296,548: 86.
» 7:de dito
1,449,052: 54.
» 8:dc dito
341,070: 86.
» 9:de dito
3,720,158: 89.
Summa 9,943,160: 2
§ 4.
Af ofvanstående redogörelse inhemtas, att äfven under år 1858 icke så obetydliga
brister uppstått å flera af de i riks-staten uppförda förslagsanslag, hvilka ej varit tillräckliga
för de afsedda hehofven. Rikets Ständers Revisorer hafva ock vid flera föregående
tillfällen, med afseende å då befunna brister, fästat uppmärksamhet å olämpligheten
deraf, att dessa förhållanden år efter annat fortfore, utan att någon förändring
derutinnan egde rum samt hemställt,.att berörde anslag måtte upptagas till sådana be2
-
lopp, att desamma i möjligaste mån komme att motsvara de utgifter, som dermed borde
bestridas. Afven nu församlade Revisorer anse sig böra förnya berörde hemställan, helst
i annat fall och om tillökning icke beviljas åtminstone i de betydligare förslagsanslagen,
hädanefter, likasom hittills, kommer att inträffa, att, vid riks-statens reglerande, en större
tillgång för nya anvisningar synes, än som i verkligheten förefinnes.
§ 5.
Vid sistlidne riksdag anvisade Rikets Ständer vissa belopp för gömmålens gång
såväl inom kopist- och kanslist-graderna af Konungens Kansli, som vid åtskilliga andra
verk och inrättningar, der Kanslister funnos anställda, hvilka medel derefter, uppå reqvisition,
blifvit af Kongl. Stats-kontoret utbetalte till disposition af vederbörande Chefer.
Af de medel, hvilka för sådant ändamål skolat användas inom Justitie-stats-expeditionen,
Justitie-revisions-expeditionen och Kongl. Ecklesiastik-departementets Expedition
äfvensom för Kongl. Svea Hofrätt, hafva emellertid Cheferne för beraälde embetsverk
disponerat beloppen på Registratorerne, som å Kongl. Stats-kontorets å beloppet utfärdade
anordning tecknat sitt qvittens. Utan att i ringaste mån betvifla, det icke hvar
och en tjensteman sedermera erhållit sin tillständiga rätt. anse likväl Revisorerne ett
dylikt sätt för redovisning af Statens medel vara mindre formenlig!, då möjligheten för
granskning af desammas användande för sina ändamål derigenom tillintetgores, samt att
vid ifrågavarande embetsverk bordt iakttagas enahanda ordning, som följts inom Civil- och
Finans-departementen samt flera andra verk, hvilka fått sig dylika medel anslagne, och
der särskild förteckning öfver de personer, hvilka skolat lyfta medlen, blifvit uppgjord
och anordningen åtföljt, behörigen försedd med vederbörandes qvittenser.
§ 6.
Anvisningar å anslaget till extra utgifter hafva under revisions-året skett till föl—
jande belopp:
3,974: 21.
å 2:dra hufvudtiteln
» 4:de dito
39,572: 36.
» öde dito  ...
13,434: 97.
» 6:te dito
3,400: 27.
» 7:de dito
34,301: 3.
» 8:de dito
11,534: 41.
§ 7.
Följande belopp äro under revisions-året anordnade på hufvudtitlarnes allmänna
besparingar:
å 2:dra liufvudtiteln
15,531: 91.
» 4:de dito
116,984: 83.
» öde dito
137,244: 31.
» 6:de dito
34,261: 87.
» 7:te dito
8,014: 95.
» 8:de dito
60,868: 72.
§ 8.
Vid granskning af räkenskapen har Revisorernes uppmärksamhet fästats derå, att
utgifter till icke obetydligt belopp under revisions-året utgått för upprättande af de sta
-
— 11 -
tistiska tabeller, angående civila rättegångs-ärendena och brottmålen i riket, hvilka nu
uppgöras i Justitie-stats-expeditionen, hvarest för detta ändamål finnes anställd en Expeditions-sekreterare
jemte 2:ne biträden. Då numera i hufvudstaden finnes inrättadt ett särskildt
statistiskt embetsverk, hvars bestämmelse det väl måste antagas vara, att, så
vidt möjligt är, meddela statistiska uppgifter i alla statsförvaltningens grenar, synes det
Revisorerne, sorn skulle en öfverflyttning af bestyret med uppgörandet af nämnda tabeller
till bemälda embetsverk vara särdeles lämplig; och då, enligt Eevisorernes tanka,
genom en sådan åtgärd icke blott besparing i de med ifrågavarande tabellverks utarbetande
nu förknippade kostnader skulle kunna beredas, utan ock sjelfva arbetet derpå
vinna, hafva Revisorerne ansett sig böra uttala sin åsigt, att en förändring i afseende å
sättet för nämnda tabellers upprättande är af behofvet påkallad och att, så snart omständigheterna
sådant medgifva, detta arbete bör åt Statistiska Tabell-kommissionen uppdragas.
§ 9.
Efter det stöld i Februari månad 1858 blifvit föröfvad hos Handlanden i Strömstad
C. E. Olsson, och denne, på misstänka att tjufvarne begifvit sig till Norrige, dels
låtit genom utsända personer efterspana dem derstädes, dels anmäla förhållandet hos
Polismästaren i Fredrikshall, hvilken embetsman låtit genom två Norska polisbetjenter
anställa ytterligare efterspaningar, anhöll Amtmannen i Smaalenenes Arnt hos Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Götheborgs och Bohus län, att kostnaden för polisbetjenternes
i nämnda ändamål företagna resor, enligt bifogade räkningar uppgående till 10 Speciel-
7 skilling Norskt mynt, måtte dcliqventfonden, derifrån beloppet blifvit förskjutet,
godtgöras; hvarefter Kongl. Maj:ts bemälde Befallningshafvande, jemte upplysning att
Handlanden Olsson vägrat den fordrade ersättningen utgifva, hos Kongl. Majit i underdånighet
hemställde, huruvida berörda belopp, vid sådant förhållande, finge af allmänna
medel utbetalas.
Sedan Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-inrättningar i riket uti häröfver afgifvet
underdånigt utlåtande anfört, att sorn, jemlikt Kongl, förordningen den 1 Juni 1819,
kostnadsersättning af Svenska, statsverket för af Norsk myndighet förskjutne medel för
ifrån Sverige afvikne förbrytares häktande och utleverering endast i sådane fall må äskas,
då utlevereringen skett i följd af vederbörande myndighets behöriga reqvisition, men detta
fall ej i förevarande fråga vore för handen, enär någon förbrytare ej blifvit i Norrige
häktad och derifrån till Sverige utlevererad, Styrelsen ansågc sig icke ega skäl tillstyrka,
att den ifrågasatta ersättningen af fångvårdsmedlen beviljades, har Kongl. Maj:t, jemlikt
nådigt bref den 9 November berörda år, bifallit, att den fordrade godtgörelsen finge
till vederbörande embetsmyndighet i Norrige utbetalas och utgå af andra hufvudtitelns
extra utgiftsmedel.
Revisorerne, som, med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst, äro af den åsigt,
att Svenska statsverket ej bordt för den af vederbörande embetsmyndighet i Norrige
i berörda hänseende vidtagna åtgärd vidkännas någon utgift, hafva af sådan anledning
och ehuru den ifrägakorona ersättningen utgör endast ett mindre betydligt belopp, funnit
sig böra detta förhållande anmäla.
§ 10.
Sedan, med anledning deraf att, på grund af Kongl, brefven den 20 Oktober
1832 och den 25 Januari 1842, ett belopp af 300 B:dr B:ko blifvit under flera år utaf
12 —
6:te hufvudtitelns anslag till extra utgifter utbetaldt såsom arfvode åt Polisens ombud
vid pantlåne-inrättningen i Stockholm, Rikets Ständers åren 1858 och 1859 församlade
Revisorer, som ansett denna utgift rätteligen hafva bordt påföras anslaget till Stockholms
Polis, yttrat den åsigt, att någon anvisning af förevarande beskaffenhet ej vidare
måtte af extra utgiftsmedlen bestridas, har, efter det Kongl. Statskontoret, i ämnet hördt,
förklarat sig dela den af Revisorerne i berörda hänseende uttalade åsigt, Rikets Ständers
Stats-Utskott, vid behandling af Revisorernes ofvanberörda anmärkning, uti afgifvet
utlåtande den 10 uästlidne Augusti föreslagit Rikets Ständer, att uti underdånig skrifvelse
anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att icke vidare å 6:te
hufvudtitelns extra utgiftsanslag nämnda arfvode utanordna; och är, efter hvad Revisorerne
inhemtat, Utskottets berörda hemställan af Rikets Ständer bifallen.
§ U.
Uti 8 § af nästlidet års revisions-berättelse hafva Rikets Ständers då församlade
Revisorer, jemte omförmälan af de anmärkningar, som vid flera föregående stats-revisioner
blifvit framställde deremot att utbetalningar från allmänna indragnings-staten, till belopp
af 1,000 R:dr B:ko årligen, under en mängd af år egt rum till hyra för de af Ofver-ståthållare-emhetets
Kansli begagnade embetsrum uti den s. k. Westinska egendomen,
msddelat upplysning om de åtgärder, hvilka i anledning af berörda anmärkningar
blifvit af Rikets Ständer vid 1844 och 1845 årens riksdag vidtagna. Kongl. Majits deraf
föranledda nådiga beslut samt Stats-Utskottets viel 1850 och 1851 årens riksdag i samma
ämne gjorda framställning, hvarjemte och enär vid granskning af räkenskaperna för
år 1857 befunnits, att under sagde år fortfarande för berörda ändamål enahanda belopp
från allmänna indragnings-staten utginge, bemälde revisorer, som ansågo nödigt att rättelse
i ofvananmärkta hänseende vidtoges, hemställde att, derest tjenlig lokal till embetsrum
för ofvannämnda Styrelse ej kunde uti något Kronans hus upplåtas, derom förnyad
framställning, enligt Revisorernes tanke, borde hos Kongl. Majit i underdånighet
göras, eller hyresmedel på annat sätt, än hittills skett, beredas, Rikets Ständer måtte
å riks-staten låta uppföra ett särskildt anslag till det belopp, som för ändamålet kunde
anses behöfligt.
Sedan Stats-kontoret, jemte upplysning att ifrågavarande hyresmedel alltsedan år
1817 med 1,000 R:dr B:ko årligen utgått från allmänna indragnings-staten samt att beloppet
numera tillfälle Stockholms stad, såsom egare af det hus, hvarest nämnde Kansli
sedan år 1852 vore inrymdt, uti sitt. i anledning af Revisorernes förevarande framställning
afgifna underdåniga utlåtande i Revisorernes hemställan sig förenat, har Pikets
nu församlade Ständers Stats-Utskott, med instämmande uti Revisorernes berörda framställning,
uti afgifvet betänkande den 10 förlidne Augusti tillstyrkt Rikets Ständer, att
uti underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t behagade låta undersöka huruvida
lämplig lokal för nämnda embetsverk kan uti någon Kronans byggnad i hufvudstaden
beredas, eller, i annan händelse, till Rikets näst härefter sammanträdande Ständer aflåta
nådig framställning i ämnet.
Hvad Stats-Utskottet sålunda hemställt hafva Rikets Ständer godkänt.
§ 12.
Under den 18 Mars 1856 behagade, uppå derom gjord underdånig ansökning, Kongl.
Majit i nåder tillåta att, tillsvidare och så länge förhållandena dertill föranledde, en Svensk
— 13 —
prestman finge af Erkebiskopen årligen utses och förordnas att vid helsobrunnen i Carlsbad
såsom Predikant ombesörja gudstjenstliga förrättningar för derstädes under brunnsterminen
vistande landsmän, samt tillika anbefalla Erkebiskopen att, för den händelse de
till Predikantens vedergällning af brunnsgästerna påräknade bidrag något år icke uppginge
till 750 Gulden, derom göra underdånig anmälan hos Kongl. Maj:t, som då ville
om ersättning af allmänna medel för det bristande beloppet i nåder förordna.
I följd af sedermera från Erkebiskopen till Kongl. Maj:t ingifna anmälanden om
befunna brister uti den Brunnspredikanten tillförsäkrade aflöning, hafva, jemlikt särskilda
till Kongl. Stats-kontoret aflåtna nådiga bref, af bemälda embets-verk utbetalts till
vederbörande Predikanter följande ersättningsbelopp, nemligen:
för år 1856
1,107: 34.
» » 1857
1,215: 26.
» » 1858  '  1,085: 30.
eller intill revisions-årets slut tillhopa
R;dr limit 3,407: 90,
deraf de 2:ne förstnämnda årens brister blifvit godtgjorda af 8:de liufvudtitelns besparingar,
hvaremot ersättningen för år 1858 utgått af samma hufvudtitels extra utgiftsmedel.
Då ^de i Carlsbad vistande Svenskar icke äro derstädes bosatte, utan endast tillfälligtvis
såsom resande uppehålla sig å nämnda ort under en kortare tid af året, anse
Revisorerne anställning af en särskild prestman för ombesörjande af gudstjenst derstädes
ingalunda hafva varit af behofvet påkallad, helst dä sådant till hufvudsaklig del
måst ske på Statens bekostnad; och då den utgift, stats-verket härför fått vidkännas,
uppgått till ofvanomförmälda ej obetydliga belopp samt anledning jemväl synes vara att
antaga det utbetalningar för samma ändamål äfven för framtiden fortfarande komma att
äga rum, hafva Revisorerne trott sig böra detta förhållande hos Rikets Ständer anmäla.
§ 13.
Jemlikt 85 § i Kongl. Maj:ts nådiga reglemente för Krigs-akademien af den 8
April 1799, äro de vid nämnda Akademi anställde lärare tillförsäkrade »att på beneficieoch
benådnings-staten för deras återstående lifstid erhålla en årlig pension, lika med
hälften af den ordinarie lön, de vid afskedstagandet på Krigs-akademiens stat åtnjutit,
när de i tjugu år eller deröfver tjent såsom ordinarie lärare antingen vid denna Akademi
ensamt eller sammanlagdt med den tid, de på samma sätt vid något annat allmänt
uppfostringsverk varit tjenstgörande, dock att de af dessa tjugu åren an vändt minst 10
år såsom lärare vid Krigs-akademien, hvarförutan de ej kunna af en sådan förmån sig
begagna.» Under åberopande af berörda nådiga stadgande samt grunderna för den vid
sistlidne riksdag beslutade provisoriska pensionsreglering för civila embets-och tjenstemän
i allmänhet, anhöll i början af år 1858 utnämnde Kyrkoherden i Tvååkers och Spannars
församligars pastorat af Götheborgs stift, Professoren m. m. P. R. Bråkenhjelm i underdånighet
hos Kongl. Maj:t om nådigt afsked från hans vid nämnda Akademi innehafvande
Lektorsbeställning med pension å allmänna indragningstaten till belopp af 1,500
R:dr R.mt, motsvarande hälften af samma beställning då åtföljande aflöning; och genom
nådigt bref af den 1 Juni berörda år behagade Kongl. Majit, med bifall till denna anhållan,
tillägga Bråkenhjelm det sökta pensionsbeloppet, att utgå från och med månaden
näst efter den, i hvilken han frånträdt nämnda Lektorsbeställning och dermed förenade
- 14 —
aflöning; dock att denna pension, likasom öfriga pensioner, hvilka tillsvidare beräkr.as
efter provisoriska lönestaterna, skulle kunna vid en blifvande definitiv reglering jemkas,
men i intet fall blifva mindre än den, hvartill sökanden efter äldre aflöningsförhållanden
varit författningsenligt berättigad.
Efter hvad Revisorerne inbemtat, bade sökanden från den 6 Juni 1827 till den
16 Januari 1838 varit i egenskap af lärare anställd vid Teknologiska Institutet, den 1
Augusti 1829 blifvit förordnad att bestrida en Lektorssyssla vid Krigs-akademien samt
med denna tjenstgöring fortfarit till den 14 Juli 1837, då han i nåder utnämndes till
Lektor på stat vid Akademien, i följd hvaraf sökanden, som öfver 20 år innehaft ordinarie
lärarebeställning derstädes, varit, på grund af ofvanåberopade nådiga reglemente
af år 1799, till pension berättigad, oberoende deraf att lian blifvit till annan tjenst befordrad;
och enligt den för år 1858 för nämnda Akademi gällande stat utgjorde sökandens
löneförmåner af ordinarie lön 1,050 R:dr, med förhöjning för derunder begripna 40
tunnor spanmål, arfvode, jemlikt Kongl, brefvet den 11 April 1835, af G00 R:dr samt
ersättning för ved och ljus 110 It;dr, hvilken aflöning vid sistlidne riksdag ökades, så
att densamma med 1858 års början uppgick till 3,000 R:dr Ruut. Med bibehållande af
de i allmänna pensionsförfattningarne rörande civila embets- och tjenstemäns rättighet
till pension å allmänna indragnings-staten intagne bestämmelser, enligt hvilka desse, för
åtnjutande af dylik förmån, antingen skola hafva uppnått 70 års ålder och varit i 30
års oafbruten tjenst, eller hunnit 65 års ålder, varit i tjenst omkring 40 år och förete
läkarebetyg om försvagad helsa, förordnade Rikets sednast församlade Ständer att de
civile embets- och tjenstemän, som erhållit löntillökning och sedermera under då inträdande
statsreglerings-period, efter att hafva uppfyllt någotdera af ofvanberörda vilkor,
från innehafvande tjenst hugo afsked, skulle i årlig pension undfå 80 procent utaf aflöningsbeloppet,
dock att pensionen kunde blifva föremål för ny reglering, derest sådan af
kommande Ständer pröfvades lämplig. — När Lektor Bråkenhjelm sökte afsked med
pension var lien, enligt Revisorernes tanka, icke hänförlig till någondera af dessa kategorier
och, vid fråga om bestämmande af det honom tillkommande pensionsbelopp, hade
således, i öfverensstämmelse med hvad jemväl Kongl. Stats-kontoret uti sitt den 11 Maj
1858 i frågan afgifna underdåniga utlåtande ansett, icke bordt tillämpas den för Krigs-akademien
nu gällande interims-stat, utan, då Bråkenhjelm blott något mer än 20 år innehaft
den tjenst, för hvilken han borde undfå pension, iakttagas föreskriften i 85 § af 1799
års reglemente samt Bråkenhjelm följaktligen ej tilläggas högre pension, än som motsvarade
hälften af den ordinarie lön, han på Akademiens stat innehaft samt af det ärliga
arfvode, sorn genom Kongl, brefvet den 11 April 1835 blifvit sökanden beviljadt af
elen vid nu föregående riksdag till lönförhöjning för frenne Lektorer vid Krigs-akademien
anslagna summa och hvilket slags arfvode tillförene blifvit betraktadt såsom ordinarie
lön och i pensionsbeloppet ingått, eller tillhopa 825 R.dr Runt, med förhöjning efter riksmarkegåugspris
för 20 tunnor spanmål. Då emellertid, såsom ofvan är nämndt, Profe.
ssoren Bråkenhjelm såsom afskedad lärare vid Krigs-akademien erhållit pension, öfverstigande
det belopp, hvartill han, efter Revisorernes åsigt, varit, enligt gällande författningar,
berättigad, hafva Revisorerne icke kunnat underlåta att å detta förhållande
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
§ 14.
I anledning af en vid 1855 års stats-revision framställd erinran mot lämpligheten deraf,
att utgifter till föremål, för hvilka statsanslag saknades, blifvit anordnade på öfverskotten af
stats-verkets inkomster, anhöllo, uti underdånig skrifvelse den 22 April 1857, Rikets Ständer,
— 15 -
som förmälde sig vilja tillse att, vid riks-statens upgörande, de fleste sådana utgifter,
hvilka dittills blifvit på nyssnämnda sätt bestridda, å vederbörande bufvudtitlar upptogos,
att, om Kongl. Majit icke desto mindre skulle framdeles finna nödigt anvisa statsmedel
till sådana behof, hvilka ej blifvit af Rikets Ständer förutsedda och hvartill anslag
således ej beviljats, dessa utgifter, derest de ej kunde bestridas med de för tillfälliga
behof egentligen afsedda besparingarne å riks-statens hufvudtitlar, hädanefter måtte
under för,•skottstitel anordnas och vid påföljande riksmöte meddelas Rikets Ständer, som
då blefve i tillfälle att i anledning af dessa anvisningar besluta; och förklarade Kongl.
Maj t uti nådigt bref af den 10 Juli 1857 Sig vilja taga denna framställning i betraktande
vid de tillfällen, dä anvisningar af dylik beskaffenhet ifrågakomma.
Sedan emellertid Rikets Ständers år 1858 församlade Revisorer erfarit, att från
föregående år funnos gällande åtskilliga Kongl, bref, hvarigenom Kongl. Stats-kontoret
blifvit anbefaldt, att framgent, medelst anordning på öfverskotten af stats-verkets inkomster,
verkställa vissa årligen förekommande utgifter, och att berörda utgifter icke blifvit
vid nyss förut hållna riksmöte på vederbörande hufvudtitlar uppförde, samt Revisorerne
af denna anledning och enär det med Rikets Ständers ofvanberörda underdåniga framställning
åsyftade ändamål, nemligen att förekomma anvisningar på sådana tillgångar,
hvilkas befintlighet vore oviss, ej helt och hållet kunde vinnas, så länge föreskrifterna
om sagde utbetalningar ännu vore gällande, hemställt, att bemälda embetsverk måtte
erhålla nådigt förständigande, att hädanefter under förskottstitel, såsom beroende på ananmälan
hos Rikets Ständer, anordna alla sådana utgifter, som dittills utgått af öfverskotten
å stats-verkets inkomster, har, efter det nästlidne års Stats-revisorer förmält
sig jemväl uti ofvannämnda yttrande instämma och Kongl. Stats-kontoret, i ämnet hördt,
tillstyrkt den föreslagna åtgärden såsom lämplig, Kongl. Majit, enligt hvad Revisorerne
inhemtat, vid underdånig föredragning af detta ärende den 3 Februari innevarande
år, funnit godt i nåder förklara alla om dylika anordningar gifne föreskrifter i
Kongl, bref, reglementen eller författningar vara till kraft och verkan upphäfda samt
uti nådigt Bref af samma dag, bland annat, anbefallt Kongl. Stats-kontoret att, i de
fall, der annan tillgång för bestridandet af ifrågavarande utgifter saknas, dem under
förskottstitel anordna och vid påföljande riksdag till ersättning anmäla.
I sammanhang härmed få Revisorerne meddela följande förteckning öfver de vid
revisions-årets slut balanserade och på anmälan hos Rikets Ständer beroende förskotten
Utgifter till Kommittéen för reglerandet af vissa juridiska förhållanden emellan
Sverige och Norrige
5,963: 76.
Dito till dito för undersökande af grunderna för städernas beskattning .... 6,000: —
Dito till dito för utarbetande af förslag till militära helsovårdens i riket
ordnande
3,678: 66.
Dito till dito för kommunal-lagstiftningen i riket  4,470: 74.
Dito för uppgörande af formulär till förvaltande verkens räkenskaper  1,800: —
Kostnader i och för 1857 och 1858 årens stats-revisioner  14,371: 92.
Ersättning för dagsverks-skyldighetens upphörande vid kungsgårdar och andra
kronolägenheter
1,313: 31.
Eotefrihets-ersättning till Länsmännen
501: 70.
fioterings-understöd
2,292: 67.
Afgift till presterskap och fattigvård för häradsskrifvare-bostället Mjölkalånga 42: 95.
Efterskänkte daua-arfs-medel  ... 2,232: 78.
Transport: 42^68: 49!
— 16 —
Transport: 42,668: 49.
Ersättning för uppkommen brist å den Landshöfdingen i Upsala län anslagna
indelning af kronoskatte-hemmanet Söderby
37: 63.
Dito för bristande prostetunnor
21: 31.
Dito till innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen
2,820: 94.
Summa 45,548: 37.
§ 15.
Af det vid 1856—1858 årens riksdag beviljade så kallade mindre kreditivet,
fastställdt till 1,500,000 R:dr Runt, deraf hälften borde vara att tillgå för rikets försvar
och hälften för andra högst vigtiga och angelägna ändamål, har under revisions-året ej
något blifvit lyftadt.
§ 16.
Såsom uti sednaste revisions-berättelse omförmäles, äro åtskillige, dels genom enskilda
donationer tillkomna, dels af statsmedel bestående kassor och fonder, jemlikt särskilda
derom meddelade föreskrifter, ställda under Kongl. Stats-kontorets förvaltning, för
att genom utlåning göras fruktbärande. Räkenskaperna öfver dessa kassor och fonder,
hvilka här nedan upptagas, utvisa följande förhållanden i afseende å inkomster och utgifter
:
Norénska Testaments-fonden.
D ebet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
15,504: 85.
Inkomst:
Ränte-medel
750: —
Summa 16,254; 85.
Credit.
Utgift:
Kadett-underhåll
630: —
Balans till år 1859:
Kontant behållning
624: 85.
Utlånt kapital
15,000: — jg g94. g5
Summa 16,254: 85.
— 17 —
Filéenska Testaments-fonden.
Debet.
Balans från år 1857 :
Tillgångar
; 30,104: 68.
Inkomst:
Ränte-medel
1,428: 75.
Summa 31,533: 43.
Credit.
Utgift:
Till folkundervisningens befrämjande
1,214: 51.
Balan* till år 1859:
Kontant behållning
68- 92
Utlånta medel
3Q,25o': - 30>318; 92
Summa 31,533T"43!
Fonden för blesserade Officerare och Under-officerare.
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
24,454: 71.
Inkomst :
Arsanslaget
7,500: —
Känte-medel
1,068: 38. g 5gg. 3g
Summa 33,023: 9.
Credit.
Utgift:
Pensioner och gratifikationer
9,126: 50.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
742: 59.
Utlånta medel
22,500: —
Fordringar: obetald ränta
654: — 23 896- 59
Summa 33,023: 9.
3
— 18 —
Skogsplantering-s-kassan.
Debet.
Balans från år 1857:
Kontant behållning
67,289: 55.
Utlånta medel
279,830: —
Utestående kronouppbörd:
levererad
38,025: 30.
resterande
4,553: 20. 42 578: 50.
Förskotter
18,250: 20.
Proprie-balanser
258: 47.
Fordringar
14,972: 38. 423 179; 10.
Inkomster:
Skogsförsäljnings-medel  -  156,310: 78.
Utsynings-afgift
1,137: 75.
Betes-medel
468: 56.
Böter....
5,842: 15.
Ränte-medel
15,795: 20.
Ersättning för hemtnans-räntor och arrenden
22,434: 88.
Besparing å f. d. jägeri-statens kontanta löner
246: 54.
Ränta å skogs- och jägeri-statens boställen  1,113: 32.
Diverse inkomster
1,578: 37.
Balans tilt år 1859:
Ofverlevereringar  1: 92.
Återstående utgifter...  13,979: 19.
Skulder  —...
-
85,647: 10.
204,927: 55.
99,628: 21.
Summa 727,734: 86.
Crecli t.
Balans från år 1857:
Qfverlevereringar  •
151: 55.
Återstående utgifter
10,805: 98.
Skulder  54,365: 2.
65,322; 55.
Utgifter:
Aflöning
58,795: 89.
Silkesodlingens befrämjande
180: —
Flygsandens hämmande
1,605: —
Kronoparken vård och förvaltning
18,217: 54.
Inköpta hemmansdelar å Böda kronopark
3,000: —
Reparationer vid Skogs-iustitutet ...
2,968: 33.
Transport: 84,766: 76.
65,322: 55.
— 19 —
Transport: 84,766: 76. 65,322: 55.
Provision och remisslage
1,410: 55.
Afkortningar..—
2,364: 3.
Diverse utgifter
18,265: 76: j06 807- 10
Balans til år 1859:
Kontant behållning
67,581: 53.
Utlånta medel
387,365: —
Utestående krono-uppbörd:
levererad
32,810: 71.
resterande
5,931: 83. 33742- 54
Förskotter
20,127: 87.
Proprie-balanser
258: 47.
Fordringar  41,529: 80. 555 605: 2]
Summa 727,734: 86.
Genom nådigt bref af den 23 April 1824 bestämdes, att dåvarande Kanslisten i
Kongl. Krigs-kollegium, Häradshöfdingen Fredrik Widbom skulle bibehållas vid sitt såsom
Sekreterare vid Ofver-hofjägmästare-embetet från Djurgårds-kassan utgående arfvode
248 R:dr 16 sk. B:ko, med vilkor att beloppet minskades eller försvunne i samma
mån Widbom, vid skeende befordran till ny tjenst, erhölle lön på rikets stat, och under
den 22 Mars 1826 förklarade Kongl. Majit, att berörda arfvode skulle utaf skogsplanterings-kassans
medel utbetalas, intilldess Widbom, vid befordran till annan tjenst,
erhölle högre lön på rikets stat, än han då innehade. Ar 1827 blef Widbom anställd
vid General-adjutants-expeditionen för Arméen, och således i rikets tjenst, och den 21
December 1840 stadgades, att han fortfarande skulle tjenstgöra såsom Registrator vid
Landtförsvars-departeinentets Kommando-expedition, emot åtnjutande af det arfvode och
öfrige förmåner, samma befattning åtföljde. Då emellertid, i följd af Rikets Ständers
beslut, Widbom från och med 1858 års början kommit i åtnjutande af en ifrån 600
R:dr till 1,000 R:dr R:mt förhöjd aflöning såsom Fält-sekreterare och Registrator i nyssnämnda
Kommando-expedition, förklarade, med stöd af ofvanåberopadé nådiga bref den
22 Mars 1826, Kongl. Stats-kontoret, jemlikt beslut den 20 April 1858, att ofvanberörda
från skogsplanterings-kassan utgående arfvode icke kunde utan Kongl. Maj:ts särskilta
nådiga tillstånd vidare utbetalas.
Sedan Widbom öfver detta beslut hos Kongl. Majit anfört underdåniga besvär,
har, efter hvad Revisorerne inhemtat, Kongl. Maj:t, enär upplyst blifvit, att klaganden,
hvilken den 29 April 1816 erhållit nådig fullmakt att vara Sekreterare vid Ofver-hofjägmästare-embetet,
blifvit, efter upphörande af bemälda embetes allmänna uppsigt öfver
krono-parker, gehäg och djurgårdar i riket, genom 1826 års nådiga bref tillförsäkrad
att vid det årliga arfvode af 248 R:dr 16 sk. Biko, som åtföljt ifrågavarande sekreteraretjenst,
varda bibehållen, endast med vilkor att samma arfvode skulle förminskas eller
försvinna i den mån Widbom, genom befordran till annan tjenst, erhölle högre lön på
rikets stat, än han berörda år innehade, men hans sedermera, genom general-ordres den
17 Juli 1827 och den 21 December 1840, erhållna förordnande att tjenstgöra vid General-adjutants-expeditionen
för Arméen och Landtförsvars-departeinentets Kommando-expedition
icke kunde anses såsom befordran till tjenst med lön på rikets stat, utan varit
åtföljda endast af arfvode, hvars tillökning för den då ingångna statsreglerings-perioden
icke borde, emot ordalydelsen i högstberörde nådiga bref af den 22 Mars 1826, inverka
— 20
på klagandens rätt till ifrågavarande sekreterare-arfvode, genom nådigt bref af den 1
Oktober 1858, med upphäfvande af Kongl. Stats-kontorets beslut, förklarat Widbom
berättigad att, för sistnämnde år och så länge någon förändring i berörda förhållande
ej inträffade, årligen uppbära nämnde sekreterare-arfvode, i Riksmynt utgörande 372
R:dr 50 öre.
Ehuru det med skäl torde kunna ifrågasättas, om icke Widbom, hvilken, utom ifrågavarande
sekreterare-arfvode, alltsedan år 1826 såsom f. d. Kanslist i Kongl. Krigskollegium
å indragnings-stat uppbär ett belopp af 298 R:dr 8 sk. B:ko årligen jemte
tillökning för under samma tjenst inbegripne 25 tunnor spanmål, antingen 1827 eller åtminstone
år 1840, då han såsom Registrator i Kongl. Landtförsvars-departementets Kommando-expedition
erhöll årlig aflöning af 600 R:dr, bordt frånträda det till honom från
skogsplanterings-kassan utgående sekreterare-arfvode, anse sig likväl Revisorerne destoheldre
böra lemna denna fråga å sido, sorn densamma afser tiden före den, hvilken nuvarande
revision omfattar. Men alldenstund meningen med stadgandet i 1826 års Kongl,
bref uppenbart måste hafva varit, att Widbom, i samma stund han af stats-verkets medel,
vare sig genom lön eller arfvode af permanent natur, erhölle aflönings-förmåner, öfverstigande
det belopp, han vid afskedet från sekreterare-befattningen vid Ofver-hofjägmästare-embetet
innehade, skolat afstå från det honom för denna tjenst tillagda arfvode,
och en sådan förändring i afseende å Widboms löneinkomster väl måste antagas hafva
inträffat när Widbom, i följd af rikets sednast församlade Ständers beslut, med 1858
års ingång kom i åtnjutande af en till 1,000 R:dr Runt förhöjd aflöning såsom Registrator
i ofvanbeinälde Expedition, hysa Revisorerne den åsigt, att ifrågavarande arfvode
med nyssnämnda år bordt indragas, och hafva derföre trott sig ega anledning att å förhållandet
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet; föreställande sig Revisorerne att, i den
händelse den vid sistlidne riksdag beviljade aflönings-förhöjning för registrators-tjensten
komme att upphöra, meromförmälta arfvode från skogsplanterings-kassan då kunde Häradshöfdingen
Widbom ånyo tilläggas.
F. d. Kansli-styrelsens Hand-kassa.
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
Inkomst:
Ränte-medel
(‘red it.
Utgift:
Gratifikation
Understöd för vetenskapliga arbetens utgifvande
15,084: 75.
616: 20.
Summa
15,700: 95.
73: 12.
1,350: —
1,423: 12.
Transport: 1,423: 12.
— 21 —
Transport: ],423: 12.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
534: 57.
Utlånt kapital
13,500: —
Obetald ränta
243: 26. 14277- 83
Summa 15,700: 95.
Fonden för Lappmarks Ecklesiastik-verk.
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
34,918: 31.
Inkomst:
Arsanslaget
11,000: —
Fyllnad i dito  3,185: 3. 14 lg5. 3
Ränte-medel  1,625: 35.
Diverse inkomster
515: 91. 39g. 29
Summa 51,"244: 60.
Credit.
Utgift:
Presterskapets aflöning m. m
15,780: 94.
Balans till år 1859:
Utlånta medel
34,500: —
Fordringar: obetald ränta
963: 66. 3- ^3. gg
Summa 51,244: 60.
Med hemtad anledning af den vid 1858 års stats-revision gjorda, utaf nästlidne
års lievisorer förnyade hemställan angående dispositionen af f. d. Kansli-styrelsens handkassa
samt fonden för Lappmarks ecklesiastik-verk, anhöllo, uti underdånig skrifvelse den
18 sistlidne Januari, Rikets Ständer, af anförde skäl, det Kongl Majit måtte i nåder täckas
tillåta, att ej mindre nämnde kassa, som enligt nådigt förordnande blifvit ställd under Kongl.
Stats-kontorets förvaltning, i ändamål att användas till understöd vid vetenskapliga arbetens
utgifvande och utgjorde 13,500 R:dr R:mt, än äfven Lappmarks ecklesiastik-fond,
hvilken, uppkommen genom reservationer å de tillförene till ecklesiastik-verket i Lappland
anvisade inkomster, jemväl blifvit till Kongl. Stats-kontoret öfverlemnad och uppginge
till 34,500 ILdr samma mynt, matte till Rikets Ständers tiksgälds-kontor öfverlemnas,
med vilkor att de till resestipendier samt läroböckers och lärda verks utgifvande
äfvensom till Lappmarks ecklesiastik-verk å 8:de hufvudtiteln uppförda anslag af Rikets
Ständer höjdes med belopp, motsvarande årliga räntan af den uti nämnda kassa och å
besagde fond befintliga behållning.
Vid underdånig föredragning af detta ärende den 13 påföljde April har, enär
dylika framställningar rörande f. d. Kansli-styrelsens handkassa redan vid 2:ne föregående
tillfällen blifvit under i allmänhet enahanda omständigheter i nåder afslagen och
det, särdeles hvad anginge fonden för Lappmarks ecklesiastik-verk, framdeles kunde, för
ordnandet af de kyrkliga förhållandena i Lappland, blifva nödigt att anlita dessa besparingar,
samt då de af Revisorerne antydda ändamål, såväl att minska Kongl. Stats
-
— 22 —
kontorets besvär med förvaltningen af ifrågavarande medel, som att göra dem för Riksgälds-kontorets
behof tillgängliga, kunde vinnas, utan att Kongl. Majit afsade Sig rättigheten
att, i händelse af behof, disponera sjelfva kapitalen, Kongl. Maj:t förklarat Sig
icke finna skäl att till Rikets Ständers berörda framställning lemna nådigt bifall, men
deremot, uti nådigt bref af nyssberörde dag, anbefallt Kongl. Stats-kontoret att, så snart
de i nämnda kassa och fond samlade kapital kunde genom inlösen af Riksgäids-kontorets
obligationer göras fruktbärande med en ränta, motsvarande 5 procent, låta de säkerhets-handlingar,
af hvilka omförmälta kapital nu utgöras, mot sådane obligationer
utbytas.
Vidkommande det af 1858 års Revisorer framställda, af Kongl. Stats-kontoret
biträdda och vid sednaste stats-revision förnyade förslag, att anslaget till Lappmarks
ecklesiastik-fond, hvilket i nu gällande riks-stat finnes upptaget både såsom reservationsoch
förslags-anslag, hädanefter måtte benämnas endast förslags-anslag, få Revisorerne
meddela, att Rikets Ständer, jemlikt beslut den 6 innevarande månad, förordnat, att enahanda
belopp, som hittills, skall i riks-staten såsom förslags-anslag uppföras för Lappmarks
ecklesiastik-verk.
§ 17.
Under granskningen af stats-verkets räkenskaper hafva Revisorerne erfarit, att
de utgifter, som Staten måst vidkännas genom godtgörande af skjuts- och traktamentsersättning
under extra förrättningar i allmänna ärenden, uppgå till högst betydliga belopp.
Härtill torde i väsendtlig mån bidraga den omständigheten, att vid ifrågavarande
resor skjutskostnaden, med stöd af gällande rese-reglemente, alltid beräknas efter ett
visst, för särskilda tjensteklasser olika bestämdt, häst-antal för landvägen emellan resans
ändpunkter, utan afseende derå att större eller mindre del af resan ofta kunnat,
med besparing af både tid och kostnad, verkställas och tvifvelsutan då äfven blifvit
verkställd medelst begagnande af ångbåtslägenhet.
Som emellertid meningen med stadgandet om resekostnads-ersättning vid förrättningar
i Statens ärenden måste vara, att den resande skall för sina dermed förknippade
kostnader erhålla full godtgörelse, men icke derutöfver förskaffa honom en oskälig vinst,
så ock till beredande af lindring i Statens utgifter för ifrågavarande föremål, hafva Revisorerne
trott sig böra hemställa, att Rikets Ständer må hos Kongl. Majit göra underdånig
framställning om den förändring i rese-reglementet att, vid resor i Statens ärenden,
den resande, när lägenhet med ångfartyg eller å jernväg kan begagnas, icke förden
del af resan, som sålunda tillryggalägges, äger, utom stadgadt traktamente, åtnjuta högre
ersättning än den, hvartill den verkliga resekostnaden uppgått.
§ 18.
Vid granskning af såväl Stats- som Riksgälds-kontorens tillstånd och förvaltning,
har Revisorernes uppmärksamhet blifvit fästad derpå, att af den summa, 966,200
R:dr, som, i öfverensstämmelse med sednaste riksdags stats-reglering och nu gällande
riks-stat, bordt för hvart och ett af åren 1858, 1859 och 1860 af Kongl. Stats-kontoret
till Kiksgälds-kontoret öfverlemnas, för att användas till bestridande^ af de till utgående
från sistnämnde verk af Rikets Ständer anvisade stats-utgitter, någon inbetalning till
Riksgälds-kontoret allt hittills icke skett, utgörande alltså denna Kiksgälds-kontorets
hos Kongl. Stats-kontoret innestående fordran för nämnde tre år tillhopa 2,898,600 Ridr.
Då jemväl svårighet under sednare år mött för Kongl. Stats-kontoret att till Riksgälds
-
— 23 —
kontoret utbetala de belopp, som, enligt liqviden om öfverskott, besparingar och brister,
bordt Riksgälds-kontoret tillgodokomma, och hvaraf för år 1857 ett belopp af
1,900.000 R:dr ännu är oliqvideradt, hafva Revisorerne ansett sig böra här söka utreda
orsakerna till detta förhållande samt angifva de åtgärder, som till undanrödjandet af
de öfverklagade olägenheterna i afseende på stats-verkets kassaförvaltning torde böra
vidtagas.
Då Revisorerne af det vid Kongl. Maj:ts den 27 Oktober sistlidet år aflåtna nådiga
proposition, angående stats-verkets tillstånd och behof, fogade protokollet öfver Finans-ärenden,
hållet inför Hans Majit Konungen i Statsrådet den 14 i samma månad,
erfarit, att Chefen för Finans-departementet åt förevarande fråga egnat särskild uppmärksamhet,
hafva Revisorerne desto hellre här ansett sig böra återgifva det hufvudsakligaste
af hvad nämnde protokoll innehåller, som detsamma innefattar ganska vigtiga
upplysningar för frågans bedömande. Kongl. Stats-kontoret hade nemligen uti underdånig
skrifvelse af den 29 förutgångne Juli anmält, att, då flere af förslags-anslagen under
sednare åren betydligt öfverskridits och Stats-kontoret vid flere tillfällen måste af under
händer hafvande medel anordna förskotter till verk och inrättningar, sådant föranledde till
kassaförlägenhet, särdeles de år, då en eller annan af de vigtigare inkomst-titlarne icke
utfölie med det belopp, som vid stats-regleringen påräknats, utan i stället lemnade brist,
såsom händelsen varit med tullmedlen år 1858. Med anledning häraf och då den rör- '
liga delen af grundfonden numera, sedan statsverkets rörelse och verksamhet så betydligt
ökats mot förr, vore otillräcklig till bestridande af utgifterna under de fyra första månaderna
af året, efter hvilken tid först de till statsbehofvens fyllande påräknade landträntorna
för det förflutna året till någon större del inflöte, hade Kongl. Stats-kontoret,
för att åt nämnde Kontor bereda nödig säkerhet att vid alla tillfällen kunna verkställa
de utbetalningar, som tillhöra detta verk, i underdånighet hemställt, att af Rikets Ständer
måtte äskas ett kreditiv af Två millioner Riksdaler Riksmynt, för att, anvisadt å
Riksgälds-kontoret, ställas till Kongl. Maj ts nådiga disposition och användas vid möjligen
inträffande kassabrist i Stats-kontoret samt af detsamma återgäldas, när stats-verkets tillgångar
det medgåfve. I anledning af denna underdåniga hemställan har Herr Departeinents-chefen,
för att utreda orsaken, hvarför ett ökadt behof för Stats-kontoret att till sin
disposition hafva en betydlig kassatillgång visat sig vara för handen, erinrat derom att
en förvaltning, som hade sig ålagdt icke allenast att på bestämda tider utbetala stora
summor enligt fastställd stat, utan ock derjemte att, vid förefallande behof, tillhandahålla
betydliga belopp såsom förskotter, måste antingen hafva en del af sina inkomster
förskottsvis och återstoden samtidigt med utgifterna disponibla, eller ock äga ett särskildt
förlags-kapital att tillgå, tilldess inkomsterna successive inflöte. Det förra vore icke
förhållandet med Stats-kontoret. Långt ifrån att det löpande årets inkomster, hvilka
äro afsedda att betäcka dess utgifter, skulle ingå förskottsvis eller åtminstone samtidigt
med utbetalningarne, vore deremot uppbörden såväl af de ordinarie skatterna, — något
öfver åtta millioner — som en stor del af den till G-j millioner R:dr beräknade bränvins»katten
framskjuten flera månader in på året efter det, för hvilket utskylderna äro
beräknade.
Det vore således klart, att ett förlags-kapital icke kunde undvaras; och ett sådant
egde äfven Stats-kontoret, under namn af stats-verkets grundfond, uppgående till
omkring fem millioner Riksdaler. Men detta förlag hade, i män af rörelsens tillväxt,
blifvit för ändamålet allt mera otillräckligt och endast genom mellankomsten af särskilda,
tillfälliga omständigheter hade den förlägenhet, som eljest långt före detta skulle hafva
uppstått, under den förflutna tiden blifvit afhjelpt, Stats-verkets inkomster hade nem
-
— 24 -
ligen under en följd af år lemnat betydliga öfverskott; men då dessa icke förr än efter
riks-hufvudbokens afslutande eller mer än år efter den tid, då desamma influtit, skolat
till Riksgälds-kontoret aflenmas, hade de under tiden kunnat af Stats-kontoret i dess
rörelse såsom förlags-kapital användas; och när dessa öfverskott blifvit levererade, hade
alltid nya öfverskott åter uppkommit, som i sin ordning afhjelpt behofvet. Sålunda hade
de öfverskott, som, efter afdrag af bristerna i förslags-anslagen, förts Riksgälds-kontoret
till godo, för de tio åren 1848—1857 utgjort i jemna tal:
År 1848
R:mt 901,000: —
» 1849
» 1,277,000: —
» 1850
» 581,000: —
» 1851
» 2,133,000: —
» 1852
» 651,000: —
» 1853
» 935,000: —
» 1854
» 2,148,000: —
» 1855
» 4,114,000: —
» 1856
» 5,997,000: —
» 1857
» 4,490,000: —
När nu de använda öfverskotten för årv 1857, efter riks-hufvudbokens afslutande,
borde till Riksgälds-kontoret utbetalas och under tiden inga nya öfverskott uppkommit,
utan inkomsterna för år 1858 komme att understiga beräkningarne, så måste ock det
missförhållande, som i afseende på grundfondens otillräcklighet länge existerat, men genom
tillfälliga omständigheter varit öfverskyldt, gifva sig tillkänna. Följden hade varit
att Stats-kontoret icke kunnat utbetala de öfverskotts-medel, som tillhörde Riksgäldskontoret.
Att. oaktadt denna skuld till Riksgälds-kontoret ännu vore obetald. Statskontoret
endast med stor svårighet kunnat besörja sina utbetalningar, utgjorde derför
ett afgörande bevis på huru mycket förlags-kapitalet behöfde ökas, för att stats-verkets
jemna obehindrade gång skulle göras oberoende af tillfälliga öfverskotter, nemligen med
ett belopp, ungefärligen motsvarande den skuld, hvilken, i anseende till medlens fastläsande
i den löpande rörelsen, ej kunnat utbetalas.
För att icke behöfva anlita antingen sådana utvägar, som för fyllande af skattkammarens
förskottsbehof i andra länder vanligen begagnades, nemligen utgifvande af
Bons du trésor, Excliequer-bills, Kassen-A.nweisungen o. s. v., hvilket härstädes, der
Riksbankens sedlar blifvit genom lag erkända såsom rikets gällande mynt, måhända
kunde anses betänkligt, eller utställandet af ett kreditiv till Stats-kontorets disposition,
såsom Stats-kontoret föreslagit, men hvilket också, i fråga om en så stor summa, som
här behöfdes, vore förenadt med svårigheter, skulle alltså Herr Departements-chefen ansett
sig böra föreslå, att, genom den så kallade grundfondens behöriga förstärkande, behofvet
en gång för alla blefve afhjelpt orh att för detta ändamål stats-verket finge behålla
åtminstone Tre millioner af de öfverskotts-medel, som skola till Riksgälds-kontoret
utbetalas.
Nu hade likväl en annan omständighet tillkommit, som i sina verkningar ledde
till samma resultat och derföre också, enligt Herr Departements-chefens tanke, gjorde
nyssnämnde åtgärd öfverflödig. Förhållandet vore nemligen att, så länge bränvinsbrän
ningen
varit inskränkt till två månader endast i slutet af året, hade äfven den för
hvarje år häraf beräknade inkomst under samma år influtit. Då Kongl. Majit genom
nådig kungörelse den 21 Juni 1858 medgaf, att rättigheten till två månaders bränvins
-
tillverkning i större bränneri finge begagnas äfven under 3 månader al år 1859, biet följden
att en del af den påräknade inkomsten ej eller ingick förr än sistnämnde år; men
Stats-kontoret bade emellertid, då förhållandet kunde betraktas såsom ett undantagsfall
och skatten egentligen ansågs tillhöra 1858, uppfört densamma i sin helhet pä sistnämnde
år. Enär likväl Kongl. Maj:t också 1859 medgifvit samma utsträckning af bränningstiden
och äfven framdeles torde vara sinnad att tillåta utöfning af bränvinsbränning
både under höst- och vårtiden, så vore det med god ordning oeh egentlighet i bokföringen
öfverens.-tämmande, att bränvinsskatten hädanefter upptoges i det års räkenskaper,
då bränvinsbränningeh i verkligheten egde rum. Men deraf måste åter uppkomma att
för år 1859, då vårterminens inkomst, uppgående till omkring 2^ millioner, redan blifvit
året 1858 påförd, en häremot svarande minskning i den beräknade summan sannolikt
blefve synlig och måste af Riksgälds-kontoret godtgöras, derest sådant icke i större eller
mindre mån blefve umbärligt genom öfverskott på andra titlar, hvartill emellertid lyckligtvis
funnes utsigt, åtminstone till större delen, genom betydliga tillväxter i tulluppbörd.
Sedan denna rättelse i bränvinsskattens bokföring skett och den brist, som derigenom
för en gång uppkoinme i denna skattetitel, blifvit genom andra öfverskottsmedel
betäckt, så hade också derigenom för framtiden det först angifna behofvet af ökade tillgångar
för stats-verkets penninge-förvaltning blifvit på ett under vanliga förhållanden
tillfyllestgörande sätt afhjelpt. Ty i stället att nu en stor del af den för året beräknade
bränvinsskatten ej inflöte förr än under våren påföljande år, skulle, då hädanefter
denna del af inkomsten erhölles i början af det löpande året, stats-verket allt framgent
komma att disponera en summa af omkring tre millioner R:dr ett år tidigare, än som
nu vore fallet.
Pa grund af allt detta har Herr Departements-chefen ansett att, så vida Kongl.
Maj:t behagade gilla hvad som blifvit yttradt angående bränvinsskattens upptagande
hädanefter i det års räkenskaper, då bränvinsbränningen egde rum, och Stats-kontoret
härom erhölle nådig föreskrift, några vidare åtgärder till beredande af ökad kassatillgång
för Stats-kontoret, på det att detta verk må kunna fullgöra detsamma åliggande
utbetalningar, icke vore af behofvet påkallade.
Då Kongl. Maj:t i nåder gillat hvad Herr Departements-chefen i ofvanberörde
måtto hemställt, hafva Revisorerne ansett sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksam
het derpå, att den sålunda föreslagna åtgärden icke synes hafva varit för det åsyftade
ändamålet tillfyllestgörande. Yäl har, på sätt uti Kongl. Maj:ts ofvanberörde nådiga
proposition finnes omförmäldt, uti bränvinsafgiften för år 1858 inberäknats hvad i dylik
skatt under första delen af år 1859 influtit; men derigenom har endast den följd uppstått,
att förstnämnde års statsbrist blifvit förminskad med ett belopp, som, efter afdrag
af bestridde omkostnader, uppgår till 1,706,558 R:dr 81 öre, i följd hvaraf nämnde
statsbrist visat sig endast uppgå tili 803,258 R:dr 8 öre, ehuru den i verkligheten varit
vida större. Deremot och ehuru, på sätt ofvan blifvit förmäldt, tullinkomsterna såväl
förlidet år lemnat som under innevarande år sannolikt komma att lemna betydliga öfverskott,
hvilka torde kunna antagas till fullo betäcka den brist i inkomsten af bränvinsskatten,
som af ofvanuppgifne orsak för år 1859 uppkommit, är det likväl obestridligt,
att Kongl. Stats-kontoret icke kunnat betala hvarken ofvanomtörmälda oguldna
saldo af liqviden om 1857 års öfverskott och besparingar, utgörande E:dr 1,900,000: —
eller de 3:ne årens anslag till Riksgälds-kontoret, uppgående till .... » 2,898,600; —
eller tillhopa R:dr 4,798,600: —
Transport 4,798,600: —
4
— 26 -
Transport 4,798,600: —
Om nu Gck härifrån afdrages det saldo, sorn, enligt liqviden öfver
brister, öfverskott och besparingar för af 1858, bör af Riksgäldskontoret
ersättas,
» 803,258: 8.
så återstå ändock R:dr 3,995,341: 92,
utgörande den summa, som Riksgälds-kontoret ännu äger att af stats-verket utbekomma, och
det torde häraf vara till fullo ådagalagdt att några ytterligare åtgärder måste vidtagas,
för att återbringa jemnvigt i förhållandet mellan Stats-kontorets inkomster och utgifter,
samt sätta nämnde verk i stånd att vid alla tillfällen kunna verkställa de utbetalningar,
som detsamma åligga.
Enligt Revisorernes förmenande, mäste anledningarne till den öfverklagade svårigheten
för Kongl. Stats-kontoret, att kunna fullgöra sina utbetalningar, sökas dels i
de ofvan omförmälda, af Herr Finans-ministern uppgifna omständigheterna, dels deri, att
Stats-verket för sina utgifter nödgas hålla kontant kassa icke blott i hvarje Ränteri,
utan ock i de flere embets-verk inom hufvudstaden, åt hvilka förvaltningen af särskilda
delar utaf de till stats-regleringen hörande medel blifvit öfverlemnad, dels deri att cirkulationen
af de till stats-verket hörande penningar i allmänhet är alltför trög och långsam.
Om den förändring i dessa hänseenden kunde tillvägabringas, att de förvaltande
verken i allmänhet icke behöfde hafva om händer några kontanta penningar, men deremot
hade rättighet att för sina utgifter inom vissa begränsade belopp utfärda invisningar,
ställda på Kongl. Ränte-kammaren och hvilka der genast mot kontant blefve infriade;,
och om, i afseende på stats-verkets i landsorten ägande inkomster, den ordning
infördes, att desamma, genom begagnande af postremiss-vexlar, kunde i huru stora summor
som helst försändas med posterna och följaktligen skyndsammare, än nu är fallet,
till Ränte-kammaren inflyta, så skulle stats-verkets behof af en, i förhållande till sin
rörelse, så betydlig grundfond, som den, hvilken ofvan uppgifvits såsom erforderlig, säkerligen
till stor del försvinna.
Revisorerne hafva äfven trott sig finna en bland orsakerne till den svårighet,
Kongl. Stats-kontoret på sednare tider haft att fullgöra sina utbetalningar vara att söka
i den omständigheten att, vid de 2:ne sednast förflutna riksdagarne, den så kallade entra
stats-regleringen i allmänhet anvisats att från Riksgälds-kontoret utbetalas, ehuru en
stor del af de dertill hörande summor icke utgå direkte till de allmänna verk eller enskilde
personer, som skola medlen uppbära, utan först af dessa reqvireras hos Kongl.
Stats-kontoret, hvilket åter i sin ordning hos Riksgälds-kontoret lyftar ett motsvarande
belopp. Till följd häraf hafva åtskilliga utgifter af enahanda beskaffenhet med dem,
hvilka tillförene blifvit bestridde af Stats-kontorets inkomster, på sednare tider blifvit
öfverflyttade på Riksgälds-kontorets stat, hvadan celi då stats-verkets inkomster, synnerligast
till följd af den betydliga förhöjningen i tull- och bränvinsbrännings-medlen, blifvit
mer än tillräckliga för de å Stats-kontoret anvisade utgifter, ett öfverskott vid de
2:ne sednaste riksdagarne beräknats uppkomma, hvilket Rikets Ständer beslutat böra
med ett visst belopp hvarje år till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att användas till
utgifter, som blifvit på sistnämnde verk anvisade. Från lång tid tillbaka och ända till
och med 1850—1851 års riksdag utföllo alltid stats-regleringarne så, att på Kongl.
Stats-kontoret anvisades utgifter utöfver de inkomster, som beräknades till nämnde Kontor
inflyta, och för den skillnad, sorn sålunda uppstod, anslogs under namn af statsfyllnads-summa
ett deremot svarande belopp, att efter ingången af Mars månad hvarje år,
uppå Stats-kontorets reqvisitioner, från Riksgälds-kontoret utbetalas. I sjelfva verket var
— 27 —
denna statsfyllnads-summa att betrakta såsom ett på Riksgälds-kontoret anvisadt kreditiv,
enär densamma kunde af Stats-kontoret disponeras innan dess egentliga inkomster
för året börjat inflyta. Då statsfyllnads-summan vanligen uppgick till omkring 2 millioner
R:dr Runt och stundom derutöfver, beredde densamma tillgång till bestridande af
icke obetydliga utgifter, för hvilka Stats-kontoret nu icke utan svårighet måste reservera
sina tillgångar. Enligt Revisorernes åsigt, skulle det alltså kunna lända till icke ringa
lättnad vid fullgörande af Stats-kontorets utbetalningar, om vid blifvande stats-regleringar
åtskilliga af de utgifter, som tillhöra den s. k. extra stats-regleringen, men äro af
den beskaffenhet att de böra genom Kongl. Stats-kontoret hos Riksgälds-kontoret reqvireras,
hädanefter, i stället att utgå från sistnämnde verk, upptoges till utgående direkte
från Stats-kontoret, så att Stats-kontorets vid stats-regleringen beräknade utgifter alltid
komme att med omkring 2 millioner öfverskjuta dess beräknade inkomster, samt en deremot
svarande statsfyllnads-summa anvisades på Riksgälds-kontoret att efter Mars månads
ingång af Stats-kontoret disponeras.
Då Revisorerne ansett sig i förevarande ämne endast böra antyda det sätt, på
hvilket Revisorerne trott sig finna att de öfverklagade olägenheterna i afseende på statsverkets
kassaförvaltning skulle kunna tillintetgöras, få Revisorerne hemställa, att Rikets
Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kongl. Majit täcktes vidtaga
sådana åtgärder, som kunna leda till det af Revisorerne antydda ändamålets vinnande
§ 19.
Revisorerne hafva i vanlig ordning anställt inventering af de i Kongl. Räntekammaren
förvarade säkerhetshandlingar, emot hvilka de i 16:de § omförmälda kassors
och fonders medel blifvit utlånade, äfvensom af de utaf Direktionen för jernvägsanläggningen
emellan Köping och Hult å samma ställe^ deponerade räntebärande obligationer,
till belopp af 50,000 R:dr B:ko; och befunnos samtlige dessa handlingar i fullkomligt
god ordning.
Under Kongl. Stats-kontorets inseende äro jemväl ställda K»rta-sigillata-verket,
kronans magasiner samt krono-inspektionen i Avesta; och få PevisÖrerae nu äfven redogöra
för förhållandet med dessa förvaltningsgrenar.
A) ÄV» r t (t‘.viff i fitt ta-u p p bii r ti en.
Den utaf Karta-sigillata-kassöien för revisions-året afgifna redovisning för det
stämplade papperet har undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten, utan att någon
anmärkning deremot blifvit framställd, och vid densamma hafva Revisorerne ej heller
haft något att erinra. Redogörelsen utvisar följande förhållande:
l:o Stämplad t papper ä bankomynts-ralörer:
Debet.
Behållning från år 1857:
Banko.
Skrif-kartor  118,229: 2.
Enkla biläggnings-kartor
1,314,930: 37.
Transport: 1,433,159: 39.
— 28 —
Banko.
Transport: 1,433,159: 39.
Dubbla biläggnings-kartor
559,848: —
Vexel-blanketter •••• 5,374: 47. 1,998,382: 38.
Återleverering från försäljning smån:
Skrif-kartor  9,337: 20.
Enida beläggnings-kartor
3,211: 8.
Dubbla dito
26: 44. 12,575: 24.
Summa 2,010,958: 14.
Credit..
Leverering till försäljningsmån:
Skrif-kartor  1,917: 24.
Enkla biläggnings-kartor
260,816: 12.
Dubbla dito
378.163: —
Vexel-blanketter  2,949: 24. 643,846: 12.
Behållning till år 1859:
Skrif-kartor  125,648: 46.
Enkla biläggnings-kartor
1,057,325: 33.
Dubbla dito
181,711: 44.
Vexel-blanketter
2,425: 23. 1,367,112: 2.
Summa 2,010,958: 14.
2:o Stämpladf papper å riksmynts-valftrer:
Debet.
Behållning från år 1857:
Riksmynt.
Skrif-kartor
13,500: —
Enkla biläggnings-kartor
6,095: —
Dubbla dito
2,745:
Vexel-blanketter
1,080: 23,420: —
Leverering från Rikets Ständers Bank samt återleverering
från för säljning smän:
Skrif-kartor  253,000:
Enkla biläggnings-kartor ....
2,863,564: 50.
Dubbla dito
3,097,750:
Vexel-blanketter  18,740: — 6,233,054: 50.
Summa 6,256,474: 50.
— 29 —
Credit.
Leverering till försäljningsman:
Skrif-kartor  191,725: —
Enkla biläggnings-kartor
574,551: 25.
Dubbla dito
1,572,954: 50.
Vexel-blanketter  8,266: 80. •• 2:347,497: 55.
Behållning till år 1859:
Skrif-kartor
74,775:
Enkla biläggnings-kartor
2,295,108: 25.
Dubbla dito
1,527,540: 50.
Vexel-blanketter '  11,553: 20. 3,908,976: 95.
Summa 6,256,474: 50.
Beträffande ^uppbörden genom försålda kartor under revisions-året, inhemtas af
riks-hufvudboken, att hela beloppet deraf utgjort
1,547,978: 94.
och då i riks-staten beräknas
1,300,600: —
visar sig ett öfverskott af
247.978: 94.
Karta-sigillata-omkostnaderna för samma år hafva deremot uppgått
till
178,090: 62.
hvilka, jemförda med riks-statens förslags-anslag,
105,000: --
utvisa en brist af
73,090: 62.
Om nu från hela uppbörden,
1,547,678: 94.
afdragas omkostnaderna,
178,090: 62.
så uppkommer stats-verkets egentliga behållning
1.369,888: 32.
Då. enligt ofvanstående redogörelse, summan för under revisions-året försålda
kartor uppgått till 1,547,978 R:dr 94 öre, men karta-sigillata-omkostnaderne till 178,090
R:dr 62 öre, deraf omkring 130,400 R:dr eller nära 81 procent utgjort vederbörande försäljningsman
tillkommande provision å karta-sigillata-medlen, synes det Revisorerne, som
vore denna provision väl hög i förhållande till försäljnings-beloppet.
B) Allmänna magasins-ärendena, hvilka omfatta:
l:o Redovisningen af stats-verkets spanmåi in natura.
Denna spanmåi redovisas i krono-magasinernas räkenskaper, hvilka för revisionsåret.
blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade med anmärkning.
Till upplysning om förhållandet med stats-verkets spanmålsrörelse, hafva Revisorerne
låtit uppgöra följande sammandrag af de särskilda krono-magasinernas redogörelser
för år 1858:
- 50 —
D ebet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
135,589: 19.
Uppbörd:
Arrende-medel och diverse inkomster
4,335. 31.
Levereringar:
Från Kongl. Ränte-kammaren och länen 304,918: 91
Balans till år 1859.
Skulder
2’ll9: 1
Summa. 446,962: 42-
Credit.
Balans från år 1857:
Skulder v  323: 64<
Utgifter:
Afkortning
18,802: 39.
Enligt riks-stat
219,165: 43. 237,967: 82
Levereringar:
Till Kongl. Ränte-kammaren, Fångvårds-styrelsen, Förvaltningen ”af
sjö-ärendena samt länen  92,264: 73,
Balans Hill år 1859:
Kontant behållning  3,211: 63.
Inventariers värden  3,883: 94.
Behållning af spanmål och proviant  90,442; 70.
Förskotter till liqvid och redovisning
10.668: 24.
Proprie-balanser
119: 8.
Fordringar
i
^ 8,080: 64. \ 16,406: 23.
Summa 446,962: 42.
Någon anmärkning vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne ej förekommit,
2:o Indsättnings-foiiden.
Fondens hufvudbok, granskad i Kongl. Kammar-rätten med anmärkning, redovisar
inkomster och utgifter sålunda:
— 31 —
Debet.
Balans från år 1857:
Behållningar och fordringar
2,074,281: 7.
Uppbörd:
Diverse inkomster
.-.  299: 59.
Balans till år 1859:
Skuld
59. 45.
Summa 2,074,640: 11.
Credit. <
Balans från år 1857 :
Skuld
59. 94
Utgifter:
Omkostnader
272- 66
At‘krilnin* : ::  _S»LÉli 25,363.- ir.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
97,066: 19.
Fordringar
1.946,442: 92.
Proprie-balanser
5,707:89. 2 049‘>17-
Summa 2,074,640: 11.
Under revisions-året hafva, jemlikt Kongl. Maj:ts särskilda nådiga bref, undsättnings-medel
till följande belopp blifvit utanordnade, nemligen:
Utan ,ätmb^ai; Kan telna län. dumma,
nings-skyldignet.
Jönköpings län
Hallands d 0
Kopparbergs d:o
Elfsborgs d.o
Kronobergs d.o
Kalmar d:o
Skaraborgs d:o .
Orebro d:o .
—
6,000: —
6,000
800: —
800
1,000: —
,
1,000
—
1,000: -
1,000
—
2,000:
2.00U
300: —
—
300
—
2,000: —
2,000
•—
—
22,000: -
22,000
1,300: —
33,800: —
35.100: —
Deremot hafva nedanstående belopp utaf de till undsättningar mot, återbetalningsskyldighet
beviljade medel blifvit under revisions-året af vederbörande återbetalde:
Jönköpings län
900: —
Gottlands d:o
33: 39.
Hallands d:o
1,048: 69.
Kopparbergs d:o
42,204: 6.
Transport: 44,186. 14.
— 32
Transport: 44,186: 14.
Wester-Norrlands län
4,880: —-
Jemtlands d:o
1,135: 5.
Westerbottens d:o
14,354: 80.
Norrbottens d:o
100,000: —
Kronobergs d:o
750: —
Gefleborgs d:o
898: 88.
Elfsborgs d:o
Summa 168,701: 75.
3:o lagasins-foiulen.
Räkenskapen, som innefattar redovisning för f. d. allmänna magasins-inrättningens
ännu på utredning beroende fordringar och skulder, är för revisions-året granskad
i Kopgl. Kammar-rätten utav anmärkning och utvisar följande förhållande:
Debet*
Balans från år 1857:
Tillgångar
Balans till år 1855:
Skulder
Credit.
Balans från år 1857:
Skulder
Utgifter:
Afskrifningar
Omkostnad (remisslage)
Leverering:
Till Rikets Ständers Bauk
Balans till år 1859:
Kontant behållning
Inventariers värden
Fordringar
Anmärkta poster
§ 1.
Häraf visar sig bland annat, att, såsom uti 1858 års revisions-berätteise äfven omförmäles,
af fondens ofvanupptagna kapital-behållning ett belopp af 1,333 R:dr 16sk.B:ko
blifvit under revisions-året till Rikets Ständers Bank levereradt såsom afbetalning å
fondens skuld till bemälda embetsverk, 880,000 F,:dr samma mynt, utgörande den oguldna
återstoden af de medel, som för längre tid tillbaka f. d. Allmänna Magasins-direk
-
20,825: 14.
4,384: —
Summa 25,209: 14.
4,392: 20.
1,523: 92.
6: 1,523: 98.
2,000:
732: 36.
2,906: 87.
10,607: 45.
3,046: 28. i7;292: 96.
Summa 25,209: 14.
- 33 —
tionen genom begagnande af erhållen kreditiv-rätt i Banken lyflat i och för undsättningar
åt behöfvande i missväxtår, m. m., hvadan berörde skuld, hvilken, enligt Rikets
Ständers beslut, numera jemväl i stats-verkets räkenskaper föres inom linien, för närvarande
utgör i Riksmynt 1,318,000 R:dr.
. . 5 2.
Sedan Rikets Ständers år 1858 församlade Revisorer, som ansett upprättandet
af särskild hufvudbok för magasins-fonden vara mindre behöfligt, af anförda skäl hemställt,
att denna räkenskap måtte för framtiden upphöra, har, i betraktande af hvad dels
Revisorerne anfört, dels Kongl. Stats-kontoret upplyst och tillstyrkt, Kongl. Majit uti
bref till detta embetsverk af den 3 Februari innevarande är i nåder förordnat, att särskild
hufvudbok för berörde fond hädanefter icke bör upprättas, men att fonden fortfarande,
såsom hittills, skall redovisas i riks-hufvudboken och noggranna anteckningar i
Kongl. Stats-kontoret föras öfver de i fondens hufvudbok balanserade fordringar och
skulder och deruti möjligen inträffande förändringar.
Likaledes har, efter hvad Revisorerne inhemtat, Kongl. Majit genom högstberördé
nådiga bref meddelat bemälda embetsverk tili efterrättelse Rikets Ständers af statsrevisionen
år 1857 föranledda beslut, att utur magasins-fondens räkenskaper må afskrifvas
det deruti hittills upptagna värde 1,937 Ridr 44 sk. Biko ä inventarier, som, enligt
hvad upplyst blifvit, numera med Kongl. Stats-kontorets öfriga tillhörigheter blifvit sammanblandade
och icke kunna från dessa afskiljas, men finnas tillika med dem å särskild
specifik förteckning uppförda.
§ 3.
Någon erinran vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne ej förekommit.
C) A.\iesta Krono-inspektiou
Dess räkenskap, som blifvit i Kongl. Kainmar-rätten granskad utan anmärkning,
utvisar följande förhållande:
Koppar.
C:r. ft
Ort.
D ebet.
Balans från år 1857:
Riksmynt.
Ridr. öre.
140.
14.
26.
Behållning vid Avesta
Uppbörd:
8,758: 90.
372.
70.
8.
Kopparränta, enligt riks-statens förslagspris, ....
26,089: 6.
Bia 512.
84.
34.
Summa
Credit.
Leverering:
34,847: 96.
249.
60.
—
till Stockholms metallvåg
16,420: 93.
Trit 249.
6u.
5
Transport:
16,420: 93.
— 34 —
Tr:t249. 60. —- Transport: 16,420: 93.
Balans till år 1859:
263. 24. 34. Behållning vid Avesta
18,427: 3.
S:'a 512. 84 34, Summa 34,847: 96.
Någon anmärkning från Revisorernes sida har härvid icke förekommit
Kongl. Mynt-verket.
Dess räkenskap, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkning,
utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1857:
Kontanta tillgångar:
Guld, dukater, i värde
Silfver, i värde
Banko-sedlar
\
Behållning i metaller:
Guld, i värde
Silfver, i värde
Koppar m. m., i värde
Behållning af inventarier, ved och kol...
Uppbörd:
Silfver-tionde
Myntskatt å guld och silfver
Vinst å koppar-skiljemynts utmyntning.
Stockprof å guld och silfver
Diverse inkomster
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret:
Stats-anslag till Myntets drift
Balans till år 1859:
Skuld till Bikets Ständers Bank:
för guld och silfver till utmyntning
» räntefritt lån
3,230: —
8,062: 90.
12,194: 92. 23,487: 82.
111,359: 93.
500,912: 84.
23,742: 40. 636,015: 17.
11’836: 43~ 671,339: 42-
14,569: 22.
2,448: 06.
55,509: —
60: 66.
2’797: 75- 75,385: 29.
12,000: —
759,907: 35.
50,000: — 809,907: 35.
Summa 1,568,632: 6.
- 35
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld till Rikets Ständers Bank för guld och silfver till utmynt
ning
599,078: 59.
Dito till Kongl. Stats-kontoret för koppar  27,914: 75. g2ö 993- 34
Utgift:
Arfvoden, dagsvcrkspenningar, materialier m. m  6,560: 56.
Nybyggnader och reparationer .  10,851: 17.
Deglar, ved, kol, smältförlust ra. m
5,509: 38. 22 921- 11
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret:
Silfvertionde
14,569: 22-
Balans till år 1859:
Kontanta tillgångar:
Guld, dukater, i' värde
2,377: 20.
Silfver, i värde
22,516: 23.
Banko-sedlar
94,064: 68. j 18 958- u
Behållning i metaller:
Guld, i värde
188,975: 28. .
Silfver, i värde
571,234: 31.
Koppar ra. m., i värde
15,484: 66. 775594. 25
Behållning af inventarier, ved och kol
9,496: 3. j^g. gg
Summa 1,568,632: 6.
Beträffande arbetena vid Kongl. Mynt-verket under revisions-året, inhemtas af
Ofver-direktörens till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse, att under detta år
derstädes blifvit tillverkade och utleinnade 40,523 stycken enkla dukater, 354,000 stycken
10-öresmynt samt 11,723,997 stycken kopparmynt, i prägelvärde uppgående till 181,223
R:dr 59 öre Kunt, eller tillsammans 12,118,520 myntstycken; att härtill åtgått 327,1751
fint guld, 528,5881 "a fint silfver samt 1,055,55 Centner koppar, samt att till lojering
af guld- och silfvermynten användts 7,65 Centner koppar. Under samma år hafva medaljer
och jettoner blifvit präglade:
af guld, för ett värde af
280 dukater.
af silfver, » » »
3,810 R:dr 84 öre.
och af koppar 76 &, å 76 öre,
57 » 76 », .
utgörande sammanlagda värdet af från Mynt-verket utlemnade, myntade samt till medaljer
och jettoner präglade metaller:
Guld: 40,803 dukater, ä 8 R:dr 50 öre (under största delen afåret Bankens inlösnings
pris)
K:mt 346,825: 50.
Silfver
» 39,210: 84.
Kopparmynt, till prägelvärde  » 181,223: 59.
Koppar till medaljer
» 57: 76.
Summa Kunt Kalr 567,317: 09.
— 36
Penninge-utgifterna tor utmyntningen, inköp af materialier. nybyggnader, underhåll
och reparationer å Mynt-verkets hus 111 111. hafva uppgått till 159,918 R:dr 80 öre.
Kongl. Mynt-verkets behållning har under revision s-året ökats med 49,894 R:dr
96 öre, oaktadt verkställda nybyggnader och reparationer medtagit en summa af 10,851
R:dr 17 öre, hvilket förmånliga resultat, enligt Ofver-direktörs-embetets åsigt, ensamt
uppkommit till följd af den betydliga tillverkning af koppar-skiljemynt, som under året
1858 ägt rum.
Bland de undersamma år verkställda nybyggnader och reparationer torde böra omnämnas
det gnisterhus, som till förekommande at vådeld blifvit uppfördt i sammanhang
med en år 1857 nybyggd koppar-smältugn. Det visade sig nemligen, att vid smältningarne
i denna ugn, genom användande af barrved och bläster från en s. k. fläkt, en så
stark ström af gnistor uppstod, att derigenom närliggande byggnader utsattes för faran
af antändning. Genom den nya byggnadens ändamålsenliga konstruktion, lärer all fara
i ofvannämnde hänseende vara undanröjd. Huset är invändigt beklädt med eldfast tegel,
och dess murar sammanhållas medelst starka förankringar af jern.
För öfrigt hafva, utom några mindre förändringar vid stora inkörsporten och anbringande
derstädes af portpIan utaf sten, reparation af stora verkstads-byggnaden samt
inläggning af nytt golf utaf Olands-sten uti portvaktaregången, i stället för der förutvarande
trägolf, under äret blifvit uppförda 2:ne skjul af tegel, det ena 104 och det andra
98 fot långt, afsedde att inrymma Mynt-verkets vedförråd.
Någon erinran vid räkenskapen har hos Revisorerne icke. förekommit.
Kong]. Kontroll-verket.
Räkenskaperna, som blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning,
redovisa inkomster och utgifter sålunda;
Debet.
Balans fran år 1857:
Tillgångar
.... 10,893; 65;
Uppbörd:
Kontroll-stämpel-medel;
Enkel afgift
19,380; 17.
Dubbel dito
1 ]3; 91.
För utländska arbetens kontrollering
411: 16.
Extra uppbörd
1: 41. 19>906; 65_
Transport; 30,800: 30.
37
Transport: 30,800: 30.
B alans till år 1859:
Öfverlevereringar
1: 38.
Summa 30,801: (58.
Credit
Balans från år 1857:
Öfverlevereringar
1: 38.
Omkostnader för verket
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret och länen
Balans till år 1859:
I landet utestående krono-uppbörd
17,325: 4
4,032: 53.
9,442: 73.
Summa 30,801: 68.
Jemte anmälan, att icke heller vid den hos Revisorerne verkställda granskning af
nämnda räkenskaper någon anmärkning förekommit, få Revisorerne meddela att, med
anledning af den i sednaste revisions-berättelse lemnade redogörelse för det skick, hvaruti
den af Rikets Ständer för längre tid tillbaka väckta fråga rörande nytt reglemente
och ny stadga för Kontroll-verket då sig befunne, Rikets nu församlade Ständer beslutit
förnya sin uti underdånig skrifvelse den 8 September 1848 hos Kongl. Maj:t gjorda
hemställan, att nytt reglemente för Kontroll-verket äfvensom ny kontroll-stadga måtte
varda till efterrättelse fastställda.
Sedan, i sammanhang med nådigt beslut om inrättande af en särskild afdelning
för kameral-ärenden inom Kongl. Utrikes-departementet för förvaltningen och redovisningen
af såväl de för den gemensamma Konsuls-fonden från de förenade rikena anvisade
medel, som det till kabinetts-kassan frän Norska stats-verket utgående bidrag, Kongl.
Maj:t, som ansett det böra leda till förenkling i göromålen om den Kongl. Stats-kontoret.
under den 6 Februari 1830 uppdragna förvaltningen af anslaget till Minister-staten
åter öfvertoges af Kongl. Utrikes-departementet, uti nådigt bref den 27 April 1858, dels
förordnat, att redogörelsen och förvaltningen af samtliga å riks-stateus 3:dje hufvudtitel
beviljade anslag borde från och med den 1 Juli sistberörda år öfvert agas af beinälda
Departement och af dervarande Kameral-afdelning ombesörjas, dels anbefallt Kongl. Statskontoret
att, uppå skeende reqvisition af Stats-ministorn för utrikes-ärendena, till hans
Kongl. Utrikes-departementet.
— 38 —
disposition, i mån af behof, från och med sistnämnda dag utbetala alla å berörda, hufvudtitel
af Rikets Ständer uppförda anslagssummor samt upprätta liqvid öfver de under
första hälften af år 1858 af detta embetsverk å samma hufvudtitel verkställda utbetalningar:
så hade, enligt hvad Revisorerne inhemtat, sådan liqvid blifvit den 6 Augusti
nyssberörda år Stats-ministern tillställd, utvisande att den då odisponerade tillgången
utgjorde 168,654 R:dr 62 öre R:mt.
Den i Kongl. Utrikes-departementet sedermera upprättade räkenskapen, som blifvit
i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, utvisar följande förhållande:
Debet.
Inkomst:
Stats-anslag
479,200: —
Credit.
Utgift:
Löner m. m.
. ....
440,981: 7.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
Fordringar
Vid den hos Revisorerne anställda granskning af ifrågavarande räkenskap, har
icke heller någon anmärkning förekommit, men Revisorerne anse sig icke böra lemna
oanmäidt, att den nu afgifna redogörelsen är upprättad och undertecknad af en i egenskap
af Chef för Kameral-afdelningen i Kongl. Utrikes-departementet derstädes anställd
Norrman, hvilket synts Revisorerne mindre lämpligt, då bemälde tjensteman, såsom icke
Svensk undersate, svårligen lärer för sina åtgöranden vid nämnda redovisning vara efter
Svensk lag ansvarig.
Kongl. Skogs-institutet.
Räkenskapen, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning och
hvartill ej heller å Revisorernes sida anledning förefunnits, företer följande förhållande:
Debet.
9,564: 31.
28,654: 62. 38 21g. 93
Summa 479,200: —
Tillgångar
Balans från år 1857:
_ 4,827^52.
Transport: 4,827: 52.
Uppbörd:
39 —
Transport: 4,827: 52.
Anslag af Skogsplanterings-kassan
14,712: 83.
Extra inkomster
197: 34.
Tillkomna inventariers värde
1,071: 78.
Balans til år 1859:
Kontant behållning
750: 32.
Inventariers värde
5,459: 53.
15,981: 95.
Summa 20,809: 47.
Credit.
Utgifter:
Aflöning och stipendier
4,481: 28.
Hushyra
600: —
Ved och lyshållning
541: 93.
Expenser
256: 75.
Rese- och traktaments-kostnader
1,802: —-
Arfvoden för granskning af skogs-inrättnings-planer
439: 86.
Inköpta inventarier
1,071: 78.
Diverse utgifter  ....
5,406: 2.
14,599: 62.
6,209: 85.
Summa 20,809: 47.
Styrelsen öfver Ek-planteringarne.
Dess räkenskap har blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkningar
och visar följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
Uppbörd:
Afkastning af Wisingsborgs kungsgård
Ränte-medel
Värde å tillkomne inventarier
22,439: 83.
14,845: 61.
254: 8.
13‘ 15,744: 82.
Summa
38.184: 65.
— 40 —
Credit.
Utgifter:
Aflöning....
,
Rese- oell traktaments-kostnader
Förvaltnings-kostnader för Wisingsborg ....
Diverse utgifter
Afskrifne inventariers värde ra. m
Balans till är 1859:
Kontant behållning
Fordringar
Inventariers värde
§ 1.
1 enlighet med hvad Chefens för Skogs-styrelsen den 28 Mars 1859 afgifna underdåniga
berättelse innehåller, hafva planteringarne under revisions-året blifvit dels tili
arealen utvidgade med tillsammans 21 tunnland 5 kappland, dels förbättrade medelst
hjelpsådder af ekollon mellan de glest ställda raderna i 1853 och 1856 arens sådder i
Herrängen till en areal af 36 tunnland 6 kappland. Dessutom hafva, dels för uppdragning
af så kallade ammträd, dels för inblandning af främmande trädslag i ekbestånden,
på åtskilliga ställen i planteringarne blifvit utsådde tillsammans 894 skålpund frö af tall,
gran, lärk, björk, lönn och ask, samt vid Haga och östra delen af Rönäs lärkplantor utsatta
mellan ek-raderna.
Uti 1853 års sådd i Herrängen äro uti uppkastade, med bättre jord sedermera
igenfyllda, gropar unga ekar planterade och omkringsådda med gran- och björkfrö till
ammträd; hvarjemte å en areal af 72 tunnland 19 kappland, i öfriga delen af Herrängen
och vid Rönäs, gräsvallen mellan de glesa ekraderna under hösten blifvit upphöjd och
beredd för besåning under nästlidet år med ekollon och inblandadt granfrö.
Plantskolor äro anlagda för uppdragning af såväl ek som andra trädslag.
Under hösten hafva uppköpts 149 tunnor ekollon, deraf 75 tunnor blifvit utsådda
och 74 tunnor sparade och sedermera använda till utsåning nästlidet års vår.
Vidkommande åter den genom Kongl, brefvet den 24 Mars 1840 anbefallda mullbärs-plantering
å Wisingsö, inhemtas af berättelsen, att ifrågavarande planteringar under
revisions-året ökats med 3,600 plantor.
§ 2.
Revisorerne hafva icke kunnat undgå att anmärka, hurusom, oaktadt från 1857
års räkenskaper i 1858 års räkning för Wisingsborgs kungsgård inbalanserats förre Förvaltaren
A. Gi. Wärres skuld till kassan 807 R;dr 76 öre R:mt, samt samma skuld till
1859 utbalanserats, all balansrelation likväl saknas bland verifikationerna; äfvensom det
förefallit anmärkningsvärd!, hurusom, då kassan hos A. G. Wärre ägt en sådan fordran,
1,950:
435:
51.
10,867:
70.
505:
—
1,952:
59.
14,894:
50.
1,911:
7.
5,668:
28.
Summa 38,184: 65.
— 41 —
likväl kui nät under årets lopp tili Wärre utbetalas hans enskilda fordringar hos kassan,
dels för lön 225 R:dr, dels för andra påforingar 286 R:dr 6 öre, eller sammanlagdt 511
R:dr 6 öre; hvarförutan verifikation öfver befintligheten af den utbalanserade behållningen,
440 R;dr 26 öre, saknas.
Kongl. General-landtmäteri-kontoret.
Dess räkenskaper innefattas uti 3:ne särskilda hufvudböcker, hvilka redovisa:
a) anslaget till socken-kartors upprättande; och är denna räkenskap granskad i
Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning;
b) de General-landtmäteri-kontoret tillfallna böter och vitén, hvilka, jemlikt 56 §
uti den för bemälde Kontor, Provins-landtmäteri-kontoren samt Landtmätarne i riket dgn
4 Maj 1827 utfärdade nådiga instruktion, skola användas till inköp af mathematiska instrumenter
för geografiska kart-verkets fullkomnande, eller till andra nödiga utgifter; varandes
nämnda redogörelse granskad i Kongl. Ivammar-rätten med anmärkning;
c) det af rikets åren 1856—1858 församlade Ständer till socken-karte-verkets bearbetande
beviljade särskilda extra stats-anslag; och har berörda redogörelse undergått
granskning i Kongl. Kammar-rätten, idan att någon anmärkning dervid blifvit gjord.
Ställningen inhemtas af följande tabell:
l:o Anslaget till socken-kartors upprättande:
Debet.
Balans från år 1857:
Kontant behållning
1,146: 85.
Uppbörd:
Stats-anslag
3,750: —
Försäljnings-medel
7: 3. 3757. 3
Summa 4,003: 88.
Cr edit.
Utgift:
För kartor och beskrifningar, m. m.
4,195: —
Balans till år 1859:
Kontant behållning
708: 88.
Summa 4,903: 88.
6
— 42 —
2;o landtmåteri-kontorets bötes-medel
Debet.
Balans från år 1S57:
Kontant behållning
Oredovisade böter  3,137: 56. 4,248: 34.
Inkomst:
Böter '  4,200: 75.
Diverse
^4,2<5: 50.
Summa 8,523: 84.
Credit.
Utgift:
Afskrifningar
2’22I: ™
Till diverse ändamål
71 b: 68. 3,004: 18.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
Oredovisade böter  3,8(2: 6. 5,519: 66.
Summa 8,523: 84.
3:0 För fortskgndande med arbetet för socken-karte-verkets utförande:
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag
2,611: —
Cr edit.
Utgift:
Till diverse ändamål  *  2,611:
Någon erinran vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne ej förekommit
Kongl. Post-verket.
Räkenskapen, ännu icke granskad i Kongl. Kammar-rätten, visar förhållandet
med inkomster och utgifter sålunda:
— 43 —
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
Upphörd:
Porto för inrikes samt Norska. Finska och livska bref
-
vexiingen
829,495: 84
Dito för utrikes dito
339,459: 51
Transito-porto för Norska, Finska och Ryska dito
42,748: 70
Leverering från optiska telegraf-inrättningen
1,942: 50
Rekomrnendations-afgifter  ,  168,130: 50
Ränta å inköpta obligationer m. m
36,676: 71
Frakt-rnedel af sjöpost-farten
59.011: 25
Extra inkomster
1,729: 89
Bötes-medel  2,719: 2
Observations-inedel  4,586: 89
Pensions-afgifter
4,564: 53
Balans till år 1859:
Ofverlevereringar och skulder
Summa
Credit.
Balans från år 1857:
Ofverlevereringar och skulder
Afkortningar:
Provision för försålda frimärken
10,844: 28.
Porto för outlösta bref
4,886: 47.
Porto-andelar för' med ångbåt och diligens ankomna bref 10,137: 62.
Restituera de medel
520: 30.
Åklagare-andel af böter
1 467: 92.
Ohservations-procent
943: 42.
Skillnaden emellan under året utgifne ersättningar för
genom poströfveri förkomna penningar, samt under
samina tid influtne assurans-medel
19,344: 61.
Afskrifning
Utgifter:
A aflönings-staten ....
325,922: 47.
» indragnings-staten
19,884: 90.
» pensions-staten
11,518: 50.
936,613: 39.
1,491,065: 34.
16,712: 73.
2,444,391: 46.
16,971; 33.
48,144: 62.
9,499: 72.
Transport,: 357,325: 87.
74,615: 67.
__ 44 —
Transport: 357,325: 87. 74,615: 67.
Kontors-hyror och expenser n>. m
69,032: 88.
Uppbörds-provision
21,301; 14.
Postiljoner resetraktamenten  76,794: 75.
Dito beklädnad
9,954: 62.
Dito beväring
215: 25.
Brefdragares beklädnad
2,093: 83.
Hyresersättning för stallrum
1,219: 50.
Postförings-kostnader inom riket
346,314: 73.
Roterings-ersättningar  5,575: 70.
Gratifikationer
2,610: —
Gästgitverihållningen vid Grislehamn
300: —
Sjöpost-fartens omkostnader
223,933: 61.
Utrikes brefvexlingens dito
196,150: 63.
Posthusens underhåll och onera  5,178: 46.
Skrifmaterialier samt ved och ljus m. m  14,508: 48.
Understöd för optiska telegraf-inrättningen
10,468: 66.
Ersättning till utrikes beskickningar och Konsuler för ut
beialdt
postporto  2,946: 27.
Extra utgifter
59,548: 63.
Förlust på paketposten
9,461: 62.
Understöd för diligens-bolaget N:o 1  16,500: —
Post-ångfartygens underhåll och reparationer  ^ 203,604: 5. 1,635,038: 68.
Leverering:
Till Givil-statens pensions-inrättning
4,564: 53.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
113,098: 21.
Utlånta medel
595,530: 9.
Förskotter
4,622: —
Fordringar  16,858: 26.
Värdet af stenkol  64: 2. 730,172: 58.
Summa 2,444,391: 46.
§ 1.
Enligt General-post-styrelsens afgifna berättelse öfver Post-verkets räkenskaper och
förvaltning under revisions-året, hafva följande åtgärder för underlättande och befrämjande
af post-kommunikationerna under sagde tid vidtagits, nemligen:
l:o Genom nådigt bref den 27 Mars 1858 har Kongl. Maj:t i nåder anbefallt inrättande
af nya Postexpeditioner vid Furusunds badort och Drottningholms Kongl, lustslott
i Stockholms län, af hvilka den sednare borde hållas öppen hela året om, med dag
lig
postgång till och från hufvudstaden under den tid af äret, förbindelse mellan dessa
2:ne ställen med ångbåt underhålles, samt den öfriga delen af året 2:ne gånger i veckan
landvågen, hvaremot Postexpeditionen vid Furusund endast under sommarmånaderna
skulle vara öppen och posten deremellan samt Stockholm och Norrtelje befordras medelst
ångbåt. Båda dessa Postexpeditioner öppnades roed Juni månad ofvannämnda år.
- 45 -
2:o Utom den postförbindelse emellan Stockholm och Gottland, som, enligt Kongl,
brefvet den 13 November 1857, med ångfartyget Kronprinsessan Lovise en gång i veckan
skulle, med anlöpande af staden Calmar, ombesörjas under den tid af år 1858, som
förflöte från upphörandet af sednast inrättade vinterpostföringen emellan Gottland och
Oland, intilldess det för Post-verkets räkning vid Motala mekaniska verkstad beställda,
för postförbindelsen med Gottland afsedaa ångfartyg blefve färdigt, har Kongl. Maj:t den
13 April sistnämnda år i nåder tillåtit, att posten ytterligare finge en gång i veckan
direkte fortskaffas emellan Stockholm och Wisby med ångfartyget Franzén,
emot ersättning af 450 R:dr R:mt i veckan. Denna sednare postförbindelse har fortfarit
under hela sommaren samma år, enär det vid ofvannämnda verkstad beställda ångfartyg,
sedermera kalladt Polhem, först påföljde höst från verkstaden levererades, hvarefter
vinterpostföringen dermed genast börjades.
Uti nådigt bref den 5 Maj 1858 har Kongl. Maj:t förordnat, att postfarten emellan
Gottland och fasta landet skulle under vintern och såvida is ej sådant hindrade underhållas
med ångfartyget Polhem emellan Wisby och det i Westerviks skärgård samt
närheten af Spårö båk belägna Leriddjupet, men att när sistnämnde ställe i anseende
till isläggning af hafsbandet och yttersknren ej kunde anlöpas, till hufvudstation borde
begagnas Utholmen vid Westergarn på Gottlands kust, derifrån nämnde fartyg för aflemnande
och mottagande af post och passagerare skulle göra resor, helst fram och åter
samma d ig till Engjerns udde, belägen emellan Ölands norra udde och Böda bugten på
Ölands östra kust. Denna vinterpostfart börjades den 19 November 1858 och kunde i
anseende til! den hiida vintern oafbrutet fortgå till våren, under hvilken tid det härvid
begagnade ångfartyget Polhem visade sig vara godt och ändamålsenligt.
3:o Sedan det af Kongl. Post-styrelsen med handlanden P. Kleman, å egne och
medintressenters vägnar, den 16 Juli 1852 afslutade, af Kongl. Maj:t i nåder gillade,
men af Kleman sedermera på handelshuset i Hull Th. Wilson Son ife Komp. transporterade
kontrakt om direkt post befordring emellan Götheborg och England till 1857 års
slut, hvilket kontrakt likväl förlängts till 1858 års utgång, blifvit under första hälften
af sistnämnde år uppsagdt, enär Svenska postverkets inkomst af denna postförbindelse,
som årligen kostade 24,000 ll:dr B:ko, varit under år 1854 till och med 1856 i ständigt
stigande och är I'-'56 uppgått tili 13,023 B:dr 33 sk., men år 1857 deremot nedgått till
12,t,73 R:dr 5 sk. B;ko och anledning icke förefunnes att emotse att en lifligare brefvexling
under år 1858 skulle vidtaga, har, jemlikt nådigt tillstånd, Kongl. General-poststyrelsen
med ofvanbemälda handelshus, Tis. Walsön Son & Komp., den 25 Oktober sistnämnde
år afslutat nytt kontrakt om postforslingen emellan Götheborg och England under
3 år eller till 1861 års utgång, emot en årlig ersättning af 1,000 £ St.
Genom nådigt bref den 3 December 1858 har Kongl. Majt vidare i nåder
anbefallt:
att nya Postexpeditioner skulle inrättas vid Slättängs gästgifvaregård i Wartofta
härad och Skaraborgs län, och vid fiskläget Fjellbacka i Qville härad af Götheborgs
och Bohus län, samt att en ny postgång 2.ne gånger i veckan fram och åter borde
öppnas deremellan och den omkring U mil derifrån belägna Rabbalshede gästgifvaregård
;
att tili beredande af önskad, utvidgad postförbindelse för städerna Strengnäs och
Eskilstuna synnerligast med hufvudstaden, skulle inrättas dels ett ny post 2;ne gånger
i veckan fram oell åter emellan Strengnäs och den på mils afstånd derifrån^ belägna
Malmby gästgifvaregård i Nyköpings län, för att der sammanbindas med den så kallade
Norska snällposten, dels en annan sådan post, likaledes 2:r.e gånger i veckan, emellan
Eskilstuna och Thorshälla, hvilken, med enahanda väglängd, jemväl borde ställas i samband
med Norska snällposten, dels ock att en ny post Ane gånger i veckan skulle öppnas
emellan Mariefred och den ungefär § mil derifrån belägna gästgifvaregården Läggsta
och på samma sätt förenas med Norska snällposten;
att en ny postgång ytterligare en gång i veckan fram och åter borde ordnas emellan
Söderhamn och Bollnäs inom Gefleborgs län, 5j mil;
att en ny post 2:ne gånger i veckan fram och åter skulle inrättas emellan Jönköping
och Boxholm sålunda, att den sä kallade Hålavedsvägen eller allmänna landsvägen
komme att från Jönköping gä öfver Wireda, Högtorps och Hallaryds gästgifvaregård ar
till Säthälla, 6^- mil, hvarifrån den till Boxholm, 2b mil, kunde förenas med posten
emellan Boxholm och Eksjö;
att en ny post en gång i veckan fram och åter borde iordningställas emellan Carlskrona
och Wexiö öfver Bubbetorps, Kulleryds, Fuhrs, Plageboda, Bjersebohults och
Broaryds gästgifvaregårdar, 9| mil, samt på sistnämnda ställe sammanbindas med posten
emellan Ronneby och Wexiö;
att en ny postgång skulle till vägabringas, för att en gång i veckan fram och åter fortskaffa
bref emellan Skellefteå samt Norsjö och Järns socknar inom Westerbottens län,
17{ mil, jemte det en ny Poststation i hvardera socknen borde inrättas;
att en ny post skulle ordnas emellan Nordmalings Postkontor och Bjurholms kyrkoby,
41 mil, en gång i veckan fram och åter med en Poststation vid sistnämnda ställe;
att rigtningen af dittills varande postgången emellan Umeå och Lycksele borde så
förändras, att posten komme att gå öfver Wännäs med en ökad väglängd af f mil,
äfvensom att vid sistnämnda ställe en Poststation skulle inrättas;
att den emellan staden Ystad och Hörby Postkontor i Malmöhus län gående dubbla
posten skulle utsträckas till Åby i Christianstads län, hvaremellan och Hörby öfver
Herrevads-kloster, Höör och Röstånga, 5!, mil, inrättades en post fram och åter 2 gånger
i veckan, i sammanhang hvarmed skulle öppnas en ny Postexpedition vid Höör;
att i Bohus län borde inrättas en ny post en gång i veckan fram och åter emellan
Lysekihl och hemmanet Håby, äf mil derifrån vid allmänna vägen, der den så kallade
Norska utrikes-posten, med hvilken den nya skulle sammanbindas, framgår;
att inom Gefleborgs och Jemtlands län en ny post skulle ordnas, för att, i samband
med den redan befintliga posten emellan Kårböle och Ytter-Hogdahl, hvarje 14:de dag
fortgå från sistnämnda ställe til! Westeråsen och derifrån äter till Ytter-Hogdahl samt
Kårböle, vid hvilket sednare ställe en Poststation skulle inrättas;
att inom Wermlands län en ny post, som emellan Åmål och Björnbyns gästgifvaregård
skulle sättas i förening med Arvika-posten, borde iordningställas, för att en gäng
i veckan fram och åter färdas emellan nämnde gästgifvaregård och Munstads hemman,
utgörande våglängden 81 mil;
— 47 —
att den dåvarande postförbindelsen mellan Carlstad och Långlanda ofver Ök ne
borde utsträckas, så att posten en gång i veckan forslas fram och åter emellan Långlanda och
Munstad öfver Molm och Sendstubyn, under förutsättning likväl,att posthemmanen Långlanda,
Mohn och Munstad, hvilka derigenom skulle få en förändrad och, de båda sednare,
något förökad postföring, nemligen Mohn af If och Munstad af mil i veckan, ingingo
på denna förändring;
att en ny dubbel postgång borde ordnas, för att 2.ne gånger i veckan fortskaffa
posten fram och åter emellan Arvika Postkontor och Suune Postexpedition, 7£ mil; samt
att ny post skulle inrättas, för att en gång i veckan färdas vägen emellan Carlstad
och Mariestad, 12 mil.
Af ofvanomförmälda poster och postanstalter hafva de 16 sednare först under år
1859 kommit till stånd.
§ 2.
Porto-uppbörden för åren 1856 till och med 1858 har utgjort:
för utrikes och
för inrikes transitobrefvex- Summa
brefvexlingen. lingen. Riksmvnt.
år 1856  720,415:' 9. 420,821: 47. 1,141,236: 56.
» 1857  793,027: 95. 448,531: 90. 1,241,559: 85.
» 1858  802,299: 98. 411,346: 57. 1,213,646: 55.
Häraf synes, att porto-uppbörden för inrikes brefvexlingen buder revisions-året ökats
med 9,272 R:dr 3 öro mot föregående året, oaktadt med 1858 års sednare hälft en
nedsättning i portot för berörde brefvexling af 4 öre per lod inträdde, under det att inkomsten
för utrikes och transito-brefvexlingarne minskats med 37,185 R:dr 33 öre, hvilken
minskning haft sin grund dels i
dels i nedså: ling i portot genom de utländska portoafgifternes reduktion till Svenskt
Riksmynt i stället för Svenskt blanko.
Jemföres sammanlagda brutto-uppbörden vid Post-verket för ofvannämnde år 1856,
1857 och 1858 med hvarandra, blir resultatet, att densamma, som
år 1856 utgjorde
1,469,495: 72.
» 1857 »
1,609,961: 46.
och » 1858 »
1,491,065: 34.
år 1858 väl öfverstigit den för år 1856 med 21,569 B:dr 62 öre, men att deremot ifrå
gavarande
uppbörd understigit den för år 1857 med ej mindre än 118,896 R:dr 12 öre,
hvilket förhållande härflutit såväl af minskad intrad för utrikes och transito-brefvexlingen,
för fragt och passagerare-afgifter af Post-verkets fartyg, som ock deraf, att under
revisions-ån hvarken någon behållen uppbörd af assurans-afgifter uppstått, eller postkassan
haft någon sådan extra'inkomst, som år 1857, dä för ett försäldt ångfartyg till
nämnde kassa inflöt ett belopp af 21,303 R:dr.
A
Åflöningar och omkostnader med mera, som år 1858 sammanlagde
utgjorde
K.mt 1,6.55,038: 68.
man år 1857 endast uppgingo til!
B:ko 1,006,745: 7. eller 1,510,117: 52.
hafva såiedes under revisions-året ökats med
Sant R:dr 124,921: 16,
af hvilken tillökning omkring 80,000 R:dr tillkommit postpersonalen, såsom en af behofvet
i hög grad påkallad förbättring i denna personals aflöningsvilkor, och omkring
44,000 R:dr utgått för nybyggnader och reparationer af postångfartyg utöfver det belopp,
som för sistnämnda ändamål är 1857 utbetaltes.
§ 3.
Antalet af de med posterne expedierade bref, som år 1856 utgjorde:
af betalde eller lösen underkastade bref
5.212,463.
och af fribref
411,276. 5,623,739.
samt är 1857;
af betalda eller lösen underkastade bref
5,646,444.
och af fribref
409,500. g,055,944,
har under året 1858 ökats:
af betalda eller lösen underkastade bref till
5,723,572.
och af fribref till  441,355. 6,164,927,
så att under dessa år antalet af betalde åller lösen underkastade
bref ökats med  511,109.
och af fribrefven med
30,079.
samt tillökningen i hela brefantalet sålunda utgjort  541*188.
§ 4.
För den med Post-verket förenade paketpost-inrättningen hafva
Utgifterna år 1857. år 1858.
i aflöning, skjutskostnader, postiljonstraktamenten, hushyror,
åkdons uppköp och underhåll, diverse utgifter m. m  36,264: 49.
och i restitutioner af i Sverige uppburna, främmande postverk
tillkommande, fragtafgifter  8,328: 16.
sammanlagda uppgått till
44,592: 65. 43,544: 99.
hvartill kommit understöd tili diligens-bolaget N:o 1  15,000: - 16,500: —-
Summa R:dr 59,592: 65. 60,044: 99.
— 49 —
och
Uppbörden
i fragtafgifter, observationer och extra inkomst m. m. utgjort 37,480: 22. 34,083: 37,
så att förlusten på berörda inrättning, sammanlagd med understödet
till bemälda diligens-bolag, utgjort
22,112: 43. 25,961: 62.
då enahanda förlust för år 1856 uppgick till Banko R:dr 11,606: 3 sk. 1 rst., eller 17,409
R:dr 10 öre Runt.
Ersättningarna för de genom poströfverier forkommne penningar hafva under revisionsåret
uppgått till
234,758: 50.
och under samma tid influtna assuransmedel till
215,413: 79.
hvarigenom Post-verket måst af dess medel utbetala skillnaden,
19,344: 61.
§ 6.
Utöfver de diligens-bolaget N:o 1 genom Kongl, brefvet den 13 Februari 1857 i
nåder tilldelade 10,000 R:dr banko, har, jemlikt Kongl, brefvet den 5 Mars 1858, bemälda
bolag, med afseende å den under tiden förhöjda skjutslegan, fått sig i nåder anvisadt
ett ytterligare anslag af 3,000 R:dr Runt, att utså af postmedlen intill den 1 Mai
1859.
§ 7.
l:o Efter det Kongl. General-post-styrelsen hos Kongl. Majit i underdånighet
anmält, hurusom de anstalter, hvarmed paketgods från utlandet öfver Helsingborg genom
Sverige befordrades till Norrige, befunnits otillräcklige, så att en mängd gods blifvit längre
tid i Helsingborg qvarliggaude ofta intilldess ångbåtsfärteu med vårens inträde börjats,
har, uppå Styrelsens förnyade hemställan, föranledd derjemte af en framställning i ämnet
från Norska Kongl. Regerings-departementet för det Indre, Kongl. Majit genom bref af
den 15 Januari 1858 i nåder tillåtit att, för befordrande af paketgods till Norrige, en post
hvarje 14:de dag vintertiden från Helsingborg till Uddevalla finge för Norska Post-verkets
räkning medelst beting inrättas, efter den närmare öfverenskommelse, som emellan Kongl.
General-post-styrelsen och Norska Post-verket kunde träffas. Efter skriftvexling emellan
dessa embetsmyndigheter ansågs frågan böra hvila intill påföljande vinter, men sedan
Norska Post-verket förklarat sig vilja under vintern 1858—1859 underhålla oafbruten ångbåtsfart
emellan Norrige och Danmark, kom ifrågavarande postgång aldrig till stånd.
2:o I anledning af Norska General-post-direktionens sålunda tillkännagifna afsigt,
att hela vintern underhålla ångbåtsfart emellan Norrige och Danmark, på hvilken väg
paketgods och största delen af den annars under vintern Sverige transiterande brefvexling
skulle fortfarande komma att befordras, hade Kongl. General-post-styrelsen hos Kongl.
Majit begärt nådigt bemyndigande att, såvida denna anordning ä Norska sidan blefve
beslutad, genast eller så fort sådant med afseende å afslutade skjutskontrakter kunde ske,
fa indraga de, på grund af Kongl, brefven den 16 December 1856 och 6 Oktober 1857,
till följd af Norska Post-styrelsens framställning, helt och hållet till förmån för den Norska
transiterande brefvexlingen med utlandet, men på Svenska Post-verkets bekostnad, in
-
— 50 -
rättade nya posterne från Svinesund till Götheborg 2 gånger i veckan, från Götheborg till
Strömstad en gång, och från Strömstad till Svinesund 2 gånger i veckan, under December
med Mars månader, hvilka poster skolat ställas i samband med snällposterne emellan Götheborg
och Helsingborg; och behagade Kongl. Majt den 19 November 1858 till denna
underdå framställning lemna nådigt bifall, hvarefter och så snart beslutet från Norska sidan
blef Kongl. General-post-styrelsen meddeladt, ifrågavarande poster med påföljde December
månad indrogos.
§ 8.
Till följd af Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 30 Januari 1858, i fråga
om postforslingens och gästgifveriskjutsens framtida skiljande från jordbruket samt om lindring
dessförinnan uti nämnda besvär, har Kongl. Majit, medelst nådigt bref den 19 påföljande
November, förordnat:
l:o att, till beredande, såvidt möjligt vore, af gästgifveri- samt håll- och reservskjutsskyldiges
befrielse från postföring, Kongl. General-post-styrelsen skulle, der sådant
icke nyligen skett, låta ånyo på entreprenad-auktion utbjuda all den postföring, som då
för närvarande utgjordes genom sådan skjuts och antaga de anbud, som dervid kunde göras
till lika eller lägre belopp, än hvartill legan för postföring medelst gästgifveriskjuts,
då vore bestämd;
2:o att af posthemmans-innehafvare bestridd postföring skulle godtgöra^ med följande
förhöjda legobelopp för milen, nemligen:
för enkel postföring inom 312 mil om året på helt hemman
40 öre.
» dubbel postföring inom 312 mil om året på helt hemman
45 öre.
» postföring emellan Ostersund och Herjeådalen
50 öre.
» postföring utöfver 312 mil samt fortskaffande af extra poster
80 öre.
och för nya, efter 1830 tillkomna, posters fortskaffande
80 öre.
3:o att skjutslegan för postens befordrande medelst gästgifveri-, håll- eller reservskjuts
skulle utgå enligt de allmänna grunder, som vore genom Kongl, brefvet den 11
December 1857 bestämda, och derutöfver ökas endast för snäll- och paketposter med det
i Kongl, brefvet den 18 i samma månad stadgade belopp af 12 öre milen, hvilka förhöjningar
komrne att utgå från 1859 års början; och
4:o att, hvad anginge den af Rikets Ständer väckta fråga om posters forsling med
ångfartyg, som göra reguliera turer, och på jernvägar, hvilka äro eller blifva upplåtne till
regelbunden trafik, Kongl. General-post-styrelsen egde, der sådant utan väsendtliga olägenheter
eller ökade kostnader för Post-verket kunde ske, begagna dessa utvägar för posternas
fortskaffande, hvarvid borde iakttagas, synnerligast beträffande jernvägarne, att,
såvidt möjligt vore, postanstalterne på dessa linier ordnades på det sätt, att hela postbefordringen
kunde öfverflyttas på jernvägarne, och de posthemmans-innehafvare, hvilka i
följd deraf blefve befriade från postföringsskyldiglieten och icke behöfde på andra postlinier
indelas, skulle afstå från de i vedergällning derför dem förunnade friheter och förmåner.
Uti den underdåniga berättelsen har Kongl. General-post-styrelsen derjemte förmält,
att ehuru ordnandet af posters försändande med ångbåtar och jernvägar på mindre
vägsträckor, så att andra poster derigenom gjordes öfverflödige och posthemman kunde in
-
— 51 —
dragas, mött stora svårigheter, detta sätt för postbefordringen likväl hittills begagnats i
allt mer och mer vidsträckt skala, oaktadt detsamma nästan alltid och oundgängligen förorsakat
ökade, icke obetydlige utgifter; att, af dessa skäl, posthemman visserligen icke kunnat
indragas till följd af de färdiga delarne af vestra eller södra stambanorna eller till
följd af Orebro-Arboga-banan, men att deremot betydligt utvidgade dagliga postförbindelser
derigenom vunnits; att först nyligen indragning kunnat ske af 3 posthemman å vägen
emellan Fahlun och Gefle; att till följd icke af jernvägsförbindelse, utan af en daglig postdiligens
emellan Ystad och Malmö, posthemman på denna väg med det snaraste komme
att indragas, och att åtskilliga af de svårigheter, som mött i fråga om tillvägabringande
af reguliera postförbindelser med enskildes ångfartyg, förmodats kunna afhjelpas genom
antagande af den lag härom, hvartill Kongl. General-post-styrelsen, på nådig befallning,
afgifvit underdånigt förslag.
§ 9.
Enär tid efter annan i allmänna tidningar förekommit anmärkningar mot befintlige
postförbindelser, dervid behofvet af nya sådana inom den ena eller andra provinsen framhållits,
utan att hos Kongl. General-post-styrelsen någon anmälan derom gjorts hvarken
af korrespondenter eller någon offentlig myndighet, men Styrelsen ofta icke endast af egna
tabeller och handlingar kunde, utan vederbörande Postförvaltares, Länsstyrelsers eller andra
myndigheters hörande, bedöma hvad afseende dylika anmärkningar förtjenade, har
Kongl. General-post-styrelsen, genom cirkulär den 23 Oktober 1858, anbefallt samtlige
postförvaltare, att anmäla alla sådana förändringar i postgångarne inom orten, hvilka ansåges
af verkligt behof påkallade och kunde tillvägabringas utan rubbning i andra, med
de varande sammanbundne, postgångar och utan några ändamålets vigt öfverstigande kostnader.
§ io.
Enligt nådigt bref den 22 December 1858, har Kongl. Maj:t bemyndigat Kongl.
General-post-styrelsen att, med ett för daglig diligensfart emellan Malmö ech Ystad bil—
dadt enskildt bolag afsluta kontrakt om öfvertagande af all bref- och paketpostbefordring
emellan nämnde städer, mot en årlig af postmedlen utgående ersättning af 6,000 R:dr R:mt
samt på i öfrigt bestämda vilkor; en åtgärd, hvarigenom posthemmansinnehafvare å denna
väg skolat från ali postskjuts befrias.
Af den anledning att detta bolag aldrig kom till stånd, förföll frågan om berörda
postbefordring, men upptogs sedermera åter för Post-verkets egen räkning och lärer, till
följd af föreslagna, utaf Kongl. Maj:t i nåder gillade anordningar, daglig postdiligensfart
emellan Ystad och Malmö komma att med det snaraste öppnas.
§ 11.
Efter Rikets Ständers uti skrifvelse den 30 Januari 1858 gjorda underdåniga anmälan
om sitt beslut, angående förändringar i de genom särskilda författningar meddelade
bestämmelser i fråga om afgift för inrikes brefvexling och för brefs rekommenderande,
liar Kongl. Maj:t, genom kungörelse den 23 påföljde Februari, förordnat att, från och med
den 1 Juli samma år, portoafgiften för inrikes sä kallade portobref skulle nedsättas från
12A till 12 öre för bref af enkel vigt, med fortfarande fördubbling och flerdubbling af
portot för tyngre bref: att afgifterna för så kallade lösbref och lokalbref, med bibehållande
- 52 -
af livad derom i öfrigt redan funnes stadgadt, skulle erläggas med 3 öre i stället för 1
skilling Banko, och assuransafgifterne utgå med 2 öre för hvarje 100 R:dr R:mt, som under
öppen rekommendation med posten afsändes, och afgifterne för rekommendationsbevis
med 35 öre för sluten och 50 öre för öppen rekommendation; och har Kongl. Generalpost-styrelsen,
som jemväl undfått nådig befallning, att anskaffa frimärken ä 12 och 24
öre Runt, derefter och tiil åtlydnad af föreskriften i nådiga brefvet den 27 Mars samma
år, hvarigenom Styrelsen ålagts, att tillhandahålla frimärken äfven ä valörer af 5, 9, 30
och 50 öre, om allt detta den 31 påföljde Maj utfärdat kungörelse till allmänhetens
efterrättelse.
§ 12.
Under den 17 Juli 1858 är ny posttaxa utfärdad, och genom cirkulär af den 9
December samma år anbefalldes, att ny portotaxa för utrikes brefvexlingen, som blifvit
upprättad den 28 Oktober, skulle lända till efterrättelse från och med 1859 års ingång,
sedan genom Kongl, brefvet den 27 förutgångne Mars forordnats, att i den nya utrikes-taxan
portot för bref till Norrige skulle bestämmas till 12 öre, då brefven vore adresserade till
poststationer inom afstånd af till och med 20 mil från afgångsorterne i Sverige och till
24 öre, när de vore ställde till orter i Norrige, belägne mera än 20 mil från de Svenska
afsändningsorterne: att portot för bref till Ryssland och Finland öfver Alands haf och
Haparanda, hvilket porto uti gällande konvention vore bestämdt för bref af enkel vigt till
10 skillingar Banko Svenskt och 10 kopek i Ryskt eller Finskt porto, eller tillsammans 20
skillingar Svenskt Banko, skulle upptagas med beräkning af 3 öre för hvarje skilling eller
kopek, och att de uti gällande konventioner med Preussen, Danmark, Frankrike och England
i dessa länders mynt utsatta portosatser skulle beräknas i Svenskt Riksmynt sålunda,
att 1 Preussisk Silbergroschen ansåges lika med 9 öre, 1 Liibsk eller Hamburger
skilling Courant lika med 7 öre, 1 Dansk Riksbanks-skilling lika med 2 öre, 1 Franc,
som motsvarar 8 Preussiska Silbergroschen, lika med 72 öre och 1 Penny lika med 74 öre.
§ 13.
Ehuru i sednare tider den regel i allmänhet varit följd, att utvidgad fribrefsrätt
så litet som möjligt beviljats, hafva af uppgifven anledning Kontrakts-prostarne, genom
Kongl, brefvet den 23 Februari 1858, förunnats utsträckt fribrefsrätt för embetsskrifvelser
till vederbörande Läus-styrelser och Konsistorier.
§ 14.
Genom nådigt bref den 13 Mars 1858, angående samma års stater för Post-verket
och Paketpostinrättningen, har ny aflöningsstat för Post-verkets personal blifvit bestämd,
och bland de tillökningar i aflöningarne, som härigenom uppkommit, anse Revisorerne sig
böra omförmäla, att uppbördsprovision till postförvaltare fastställdes till 2 procent, när uppbördssumman
utgjorde till och med 15,000 R:dr, och 1 procent för öfverskjutande beloppet;
att undantag likväl egt rum beträffande Svenska Postförvaltaren i Hamburg, hvars uppbördsprocent
blifvit bestämd till 1 procent af hela uppbördsbeloppet, samt att arfvoden
beviljats åt en föreståndare och 2:ne biträden vid en särskild, i anseende till de växande
ärendenas mängd behöflig ansedd afdelning af Kongl. General-post-styrelsen, benämnd
afdelningen för Tabellverket och Skjutsärendena, hvilken afdelning likväl endast provisoriskt
och på försök skulle ordnas.
— 53 —
Enligt samma nådiga bref bemyndigades äfven Kongl. General-post-styrelsen att,
när sådant tor postiljonstjensts behöriga bestridande ansåges nödigt, med tilldelande af hela
lönen såsom pension, afskeda postiljon, som från antagandet till extra postiljon varit öfver
25 år i Post-verkets tjenst anställd, hvaremot, beträffande Styrelsens hemställan om rättighet
att få entlediga postiljon efter kortare tids tjenstgöring med bibehållande dervid af
någon del af lönen, Kongl. Maj:t förklarat, att dylika frågor borde i hvarje förekommande
fäll underställas Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
§ 15.
Med Kongl. Maj:ts nådiga bifall har Kongl. General-post-styrelsen, efter ett pris
af 3 R:dr R:mt för hvarje exemplar, inlöst 250 exemplar af e. o. Kanslisten m. m. J. A.
Thurgrens af trycket utgifna samling af »Stadgar rörande Postväsendet i Sverige», för att
till rikets Postkontor utdelas.
§ 16.
Medelst nådigt bref den 6 Augusti 1858 har Kongl. Maj:t i nåder bifallit Kongl.
General-post-styrelsens underdåniga hemställan att, enär postiljonen Eklund och postdrängen
Per Jansson, hvilka under forsling af post emellan Brovallen och Broddbo by i
Westerås Län natten till den 13 Maj 1856 genom rådighet afvärjt ett försök till poströfveri,
dervid de blifvit svårt särade, icke af de tilltalade kunnat utfå dem tillerkänd
ersättning, af postmedlen finge utbetalas till Eklund 100 R:dr och Per Jansson 45 R:dr R:mt.
§ 17.
Genom nådigt bref den 3 December 1858 har Kongl. Maj:t i nåder förklarat:
att ifrågasatt förhöjning af den sednast genom nådig kungörelse den 23 förutgångne
Februari bestämda assuransafgift för penningar eller andra valutor, hvilka med posten under
rekommendation afsändas, komme att uppskjutas för att till pröfning förekomma närmare
innevarande års riksdag;
att framställdt förslag om tillåtelse för korrespondenter, att vid de Postkontor, der
sådant utan äfventyr för Post-verket och olägenhet för brefafsändare kunde ske, i stället
för penningar, i bref innesluta Post-styrelsens anvisning å det Postkontor, dit brefvet är
ställdt, för hvilket ändamål Post-verket skulle berättigas att anskaffa och begagna dylika
anvisningar från och å Landt-ränterier samt Tullkamrar, enskilda bolags eller korporationers
penningeverk eller enskilda handelshus och personer, icke för det då närvarande
borde till någon åtgärd föranleda;
att, till posternes betryggande, vare sig genom begagnande af egne tjenlige åkdon eller
genom andra medel, Kongl. General-post-styrelsen skulle skyndsamt vidtaga nödige åtgärder,
i hvilket afseende Styrelsen egde att af Post-verkets medel i mån af behof använda
en summa af 5,000 R:dr R:mt samt, i händelse ytterligare medel dertill erfordrades, Styrelsen
dä egde att derom göra underdånig anmälan, och att Kongl. Maj:t (uppå föredragning
af Dess Justitise-departement) ville i nåder pröfva, om och i hvad mån, för afvärjande
af våld emot postiljon eller postförare, ett friare begagnande af försvarsvapen,
än det, sorn enligt 26 kap. 4 § Missgemings-balken vore tillåtet, må, i motsvarighet till
54
hvad rörande militärpost, vakt och patrull är i 6 kap. 12 § af Krigs-artiklarne bestämdt,
varda postförare medgifven, dels, efter föredragning af Dess Civil-departement, taga i öfvervägande,
huruvida jemväl, med afseende på andra vägfarandes nytta och beqvämlighet,
någon allmän förklaring eller föreskrift angående begagnande af grindar öfver vägar
vore behöflig, enär denna stängsel, enligt erfarenhetens vittnesbörd, ofta lemnat våldsverkare
tillfälle till posternas rånande vid det uppehåll i postforslingen, sorn uppstår i
följd af dessa grindars öppnande,
§ 18.
Utur Kongl. General-post-styrelsens underdåniga berättelse anse sig Revisorerne
vidare böra meddela:
l:o att, utom de för paket- och person-befordring anskaffade postdiligenser, hvarmed
brefpost äfven befordras, och af hvilka 2:ne under vintermånaderne gå 2 gånger i veckan
emellan Helsingborg och Götheborg samt 2:ne året om emellan Orebro och Töreboda, och
2:ne äro afsedde att snart börja dagliga turer emellan Malmö och Ystad, till följd af
Kongl, brefvet den 3 December 1858, under hand anskaffats åtskilliga nya såväl postvagnar
som kärror; att dessa åkdons användande likväl mött många svårigheter, enär dels
de skjutsande nästan allmänt helst begagna egna åkdon, hvilka i hvarje provins äro olika
och lämpade efter hvars och ens hästar, dels mångå poster forslas än med en, än med två
eller flera hästar, olika fram och åter o. s. v.; att försök till erhållande af lämpliga modeller
för poståkdon fortfarande göras, och att om systemet framdeles kunde fullständigt
genomföras å alla postvägar, detsamma komme att, enligt Kongl. General-post-styrelsens
förmenande, medföra ganska betydliga kostnader;
2:o att postbefordring å jernvägar, såväl Statens som enskilda, allt mer och mer
anlitats i samma mån dessa vägar vunnit utsträckning, och att post, såväl i breflådor som
sluten väska, dagligen föres emellan Götheborg och Töreboda, Malmö och Sösdala, Arboga
och Orebro, Gefle och Fahlun, utan att likväl af ofvananförda skäl alla andra vanliga poster
emellan dessa orter kunnat indragas, och
3:o att äfven ångbåtslägenheter fortfarande under seglationstiden begagnats, ehuru
många dermed förenade olägenheter qvarstå.
§ 19.
Granskningen af Post-verkets räkenskaper har gifvit Revisorerne anledning att särskildt
framhålla behofvet af en mindre betungande och på samma gång ändamålet mera
motsvarande anordning under en del af året utaf försändningar med posten af tidningar,
portofria skrifter och brefpaketer, hvartill de flerfaldiga ångbåtar, hvilkas vigt såsom kommunikationsmedel
synes ännu ej vara fullt uppskattad, böra lemna ett hittills alltför
ringa begagnadt hjelpmedel.
Härvid har förnämligast förekommit, att de så kallade stora posterna, hvilka till
hufvudstaden inkomma och derifrån utgå i olika rigtningar inom riket, fortskaffas alltid
minst med 2, men under svårare väglag med 3 hästar. Detta sednare antal hästar förekommer
dock vanligen endast under de årstider, då annat fortskaffningsmedel icke står
Kongl. General-post-styrelsen till buds, hvarom derföre icke är något att säga. Deremot
äro Revisorerne förvissade, att' en icke oväsendtlig besparing i skjutslegan skulle vinnas
och på samma gång den skrifivexlande allmänhetens fördel befrämjas, om under den del
af året, då regelbundna ångbätsförbindelser förefinnas till och ifrån ické allenast de fleste
— 55 —
af saltsjökust-städerne, titan äfven de Aete poststationen, sorti ligga Inom lähdet, de sig härtill
erbjudande ångbåtslägenlieter mera än hittills begagnades. Postbefordringen skulle sålunda
ega rum på 2:ne skiljda sätt, nemligen det ena med ångfartyg direkte från en till
annan poststation och det andra också med ångbåtar, anlöpande flere stationer, som ligga
emellan resans ändpunkter; det förra, såsom nu sker t. ex. emellan Stockholm och Wisby
eller Ystad och Stralsund, utan bevakning; det sednare deremot under åtföljande bevakning.
Då Revisorerne framställt förslag om detta befordringsmedel, tillåta de sig att i
afseende på utförandet föreslå följande: Kongl. General-post-styrelsen skulle nemligen erhålla
nådigt bemyndigande, att med vederbörande ångbåtsrederier afsluta kontrakter om
postbefordringen mellan de särskilda poststationer, der sådant kan ifrågakomma.
Med dessa lägenheter borde, förutom de redan på ångbåtar nu brukliga breflådor,
hvari med frimärken försedde bref befordras, försändning ega rum af väskor eller påsar,
omslutande brefpaketer, tidningar och sådana skrifter, hvilka erhållit eller framdeles erhålla
portofrihet. Uti dessa väskor eller påsar skulle derjemte enahanda försändningar
ske till andra inuti landet liggande poststationer, för att dit befordras från den station,
hvarest ångbåtssändningen blifvit aflemnad, såvida detta står tillsammans med allmänhetens
betjenande och med tillbörlig hushållning å Post-verkets sida.
Afsändare af bref borde det vara tillåtet att, efter anteckning derom å brefvet, få
försändningen med ångbåt eller landpost verkställd, hvaremot allmänna verks, ofta flere
skålpund vägande bref alltid skulle, så länge regelbunden ångbåtslägenhet förefinnes, med
sådan befordras.
När ångbåt afginge direkte från en till annan poststation, behöfde postbevakning
icke åtfölja. Skedde åter resan med anlöpande af en eller flere poststationer, borde dervid
postbevakning vara följaktig, för att å bestämmelse-orten aflemna brefpaketer, tidningar
med mera, samt derifrån emottaga, i den örn bord befintlige postväskan nedlägga och
vidare befordra tidningar, bref med mera, En åtgärd jemväl ledande till beqvämlighet för
allmänheten vore, enligt Revisorernes tanke, om under seglationstiden post-expeditioner
funnos att tillgå vid alla sluss-inspektioner utefter Götha kanal, der bref kunde emottagas
för att sedermera med ångbåt vidare fortskaffas.
Beträffande den nu föreslagna bevakningen, få Revisorerne, som hafva sig bekant,
att på Kongl. General-post-styrelsens underdåniga förslag ett hederstecken blifvit tilldeladt
de postiljoner, hvilka under en längre följd af år i Post-verkets tjenst gjort sig kände för
ordentlighet och redbarhet, såsom en ytterligare uppmuntran, hvartill desse postiljoner, genom
ett noggrannt uppfyllande af deras ansvarsfulla kall, tvifvelsutan äro från Statens
sida berättigade, föreslå, att dessa postiljoner, under benämning af t. ex. Ofver-postiljoner,
företrädesvis, i händelse detta förslag kommer till verkställighet, blifva använde såsom
postbevakning å de ångbåtar, hvilka medföra post till flera mellanliggande stationer, och
att de derjemte få åtnjuta en högre aflöning än andra postiljoner, enär det är klart, att
lefnadskostnaden om bord blefve för dem dyrare än under resan landvägen.
Genom en postbefordring, sålunda anordnad, antaga Revisorerne, att under en del
af året den så kallade stora posten till och från hufvudstaden bör kunna fortskaffas med
en häst, hvarförutan tilläfventyrs en eller annan post torde kunna samtidigt härmed indragas.
— 56 —
Revisorerne hafva nu endast i korthet antydt hufvudgrunderne för den föreslagna
postbefordringens anordnande. Kongl. General-post-styrelsen, med sin tillgång till erforderlige
upplysningar, är bäst i tillfälle att åt detta särdeles vigtiga ärende egna en välförtjent
uppmärksamhet, samt att till Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse framlägga ett fullständigt
förslag i här ofvan angifna syfte.
Utlandet lemnar härför mycken bepröfvad erfarenhet att rådfråga genom de dels utefter
befintlige jernvägar, dels med ångbåtslägenheter redan ordnade postförbindelser.
Revisorerne äro förvissade, att genom här angifna förslag den med skäl öfverklagade
postskjutsen skall minskas, på samma gång den brefvexlande allmänhetens fordel
befrämjas.
Post-verkets säkerhetshandlingar bestodo inventeringsdagen, den 27 September, af
obligationer med
Revisorerne anse sig härvid böra anmäla, att obligationerne, löpande med 41 procent,
blifvit inköpte utan kapitalrabatt och att de med 4 procent till omkring 91 j procent
af nominella värdet, ett så mycket anmärkningsvärdare förhållande, som man icke
lärer få antaga, att dessa obligationer, i händelse behofvet påkallade en försäljning af dem,
kunna betinga det nominella värdet, hvarförutan ej torde böra förbises, att kursnoteringar
i Hamburg på likartade värdepapper vida understiga här omförmälda.
Med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-Rätten, upptager denna räkenskap
inkomster och utgifter på sätt nedanstående tabell visar:
§ 20
5 procents ränta
4i d:o d:o
4 d:o d:o
Nominelt värde. Inköpsvärde.
58,000. 58,000.
78,500. 78,500.
634,500. 579,218.
Summa Runt R:dr 771,000. 715,718.
Kongl. Tull-verket.
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
iivh. 394,994: 52.
Transport: 394,994: 52.
Uppbörd:
Transport 394,994: 52.
Sjötul!s-medel:
För inkommande varor ....
» utgående dito
Nederlags-rekognition
Transito-afgift
Konfiskationer
Böter
Straff-tull
Strandvraks-medel
Abandonerade varor
Natt och år ståndne varor
Extra inkomster
Observations-medel
Fyr- och båk-medel
Dito omforing från sjötulls-medlen.
Handels- och sjöfarts-fonden
Diverse verks medel
Balans till år 1859:
9,725,278: 86.
250,731: 34.
10,407: 68.
3,530: 44.
77,698: 67.
39,880: 27.
801: 12.
2,711: 23.
216: 51.
316: 95.
2,317: 98.
5,881: 60.
10,119,772:
295,496: 88.
10,587: 89.
306,084:
751,183:
1,162:
Skulder
Credit.
Balans från år 1857:
Skulder
Afkortning ar,
bestående uti restitutioner, beslags-andelar m. m.,
af sjötulls-medlen
» fyr- och båk-medlen
» handels- och sjöfarts-fondens medel
» diverse verks medel
Summa
151,112: 15.
631: 64.
1,219: 92.
734: 47.
Utgifter:
Af sjötulls-medlen:
Kongl. Konvoy-kommissariatets andel af tull-uppbörden,
enligt Kongl, brefvet den 18 December
1857,  750,000: —.
Ersättning till städerna för tolags
afgiften,
enligt dito dito,
804,492: 82.
Ordinarie aflönings-staten
1,408,283: 9.
Transport 2,962,775: 91.
8
11,178,203: 26.
668: 1.
11,573,865: 79.
9,560: 60.
153,698; 18.
163,258: 78.
— 58 —
Transport 2,962,775: 91. 163,258: 78.
Indragnings-staten
74,640: 15.
Pensions-staten  111,391: 52.
Begrafnings-lijelp
6,006: 67.
Arfvoden
10,861: 50.
Rese- och traktäments-kostnader  35,901: 17.
Byggnader och reparationer, hushyror
och tomtören
36,623: 60.
Postporto
14,112: 84.
Skrifmaterialier, ved och ljus m. m. 31,671: 19.
Diverse utgifter
7,632: 38.
Gratifikationer
250: —
Extra utgifter
15,671: 76.
Hemliga utgifter
9,000: —
Omföring till fyr- och båk-medlen:
Lots-verkets' andel af inkomsten vid
Landsorts fyrbåk
10,587: 89. 3,327,126: 58.
Af fyr- och bakmedlen: uppbörds-provision
9,094: 5.
» handels- och sjöfartsfonden.? medel: dito
2: 78. 3,336,223: 41.
Levereringar:
Sjötulls-medel
6,526,647: 46.
Fyr- och båkmedel
284,639: 28.
■ Handels- och sjöfarts-fondens medel
750,096: 13.
Diverse verks medel  922: 51. 7,562,305: 38.
Balans till år 1859:
Tillgångar:
Sjötulls-medel
495,580: 54.
Fyr- och båk-medel  2,631: 66.
Handels- och sjöfarts-fondens medel
13,415: 44.
Diverse verks medel .'  450: 58.
Summa
512,078: 22.
11,573,865: 79.
1.
Enligt ofvanstående tabell har brutto-uppbörden af sjötulls-medel
utgjort
10,119,772: 65.
hvartill komma å Finérska balansen inbetaide  5,239: 63
Om nu härifrån afräknas afkortningarne
151,112: 15
och utgifter
3,327,126: 58
uppgår nettovinsten til
hvilket belopp med
understiger den i riks-staten påräknade inkomst, 7,900,000 R:dr.
10,125,012: 28.
3,478,238: 73.
6,646,773: 55.
1,253,226: 45.
— 59 —
Uppbörden af sjötulls-medel utgjorde:
år 1853
8,051,631: 81.
» 1854
9,988,443: 98.
» 1855
12,004,542: 51:
» 1856
13,800,567: 84.
» 1857
11,199,971: 81.
och år 1858
10,125,012: 28.
De å nämnda medel under afkortnings- och utgifts-titlar afförda belopp utgjorde
tillsammans:
år 1853
1,529,407: 80.
» 1854
;  1,652,113: 55.
» 1855
1,805,946: 62.
» 1856
1,993,870: 88.
» 1857
1,999,649: 70.
och år 1858
3,478,238: 73.
Enligt sistlidet års revisions-berättelse levererade Kongl. General-tull-styrelsen till
Kongl. Ränte-kammaren sjötulls-medel, för år 1855 till belopp af 6,738,424 R:dr 30 sk.
5 rst., år 1856 7,913,927 R:dr 41 sk. 6 rst., år 1857 6,132,835 R:dr 7 sk. 10 rst., allt
Banko, och år 1858 6,526,647 R:dr 46 öre R:mt.
Af de under § 2 i sistlidet års revisions-berättelse omförmälda belopp, nemligen Götheborgs
Sjötull-kammares fordran hos Kongl. General-post-styrelsen, 53 R:dr 16 sk., och
Tull-kammarens i Jönköping fordran hos bemälda Styrelse, 90 R:dr, allt Banko, har sistnämnde
post blifvit inbetald, hvaremot Sjötull-kammarens i Götheborg berörda fordran
är ännu på rättegång beroende.
§ 3.
Afven i 1858 års räkenskap balanseras Kongl. Tull-verkets fordran uti handels-bolaget
J. & O. Halls konkurs, 4,832 R:dr 42 sk. 2 rst. Banko, hvilken fordran § 3 i 1859
års revisions-berättelse närmare omförmäler. I enlighet med nämnda års Revisorers hemställan,
hafva rikets nu församlade Ständer beslutat underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om nådigt förständigande för vederbörande att i Tull-verkets räkenskaper
omföra och tillsvidare inom linien balansera berörda fordran.
§ 4.
A aflidne Tullförvaltaren Finérs balans, som vid 1857 års slut utgjorde 166,233
R:dr 6 öre Runt, hafva afbetalningar under revisions-året ägt rum, så att vid årets slut
å densamma återstod 160,503 R:dr 77 öre samma mynt.
§ 5.
Slutligen anse sig Revisorerne böra anmäla, att tolagsersättningen till stapelstäderne
under revisions-året uppgått till 804,492 R:dr 82 öre.
— 60 —
Kongl. Sundhets-kollegium.
Denna räkenskap, som blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning,
redovisar jemväl anslagen till Carolinska Medico-kirurgiska och Pharmaceutiska
Instituten. Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af nedanstående tabell.
Debet.
Balans från år 1867:
Tillgångar
191,211: 39.
Uppbörd:
Stats-anslag
365,484: 75.
Aterdebiterade medel:
A anslaget till medicolegala besigtningar
28: 40.
» dito till farsoters och smittosarama sjukdomars
botande
162: 77.
Intresse-medel
307: 50.
Hyres-medel vid Carolinska Medico-kirurgiska Institutet 725: -
Apothekare-societetens bidrag till Pharmaceutiska Institutets
underhåll
3,750: —
Af studerande vid sistnämnda Institut erlagda afgifter.... 330; —
Värdet af tillkomne inventarier — 526: 49. 371,314: 91.
Dalans till år 1859:
Skuld
165: 58.
Summa 562,691: 88.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
gg 438: 80.
Utgifter:
Kongl. Stats-kontoret anordnat
232,527: —
Kongl. Sundhets-kollegium redovisat:
Medicolegala besigtningar
9,693: 84.
Pensioner och stipendier i Fältläkare-korpsen  8,679: 15.
Pharmaceutiska Institutet
4,499: 51.
Inrättningen för sjukes behandling med elektricitet
och galvanism
_ 870: —
Transport: 256,269: 50. 438: 80.
— 61 -
Transport: 256,269: 50. 438: 80,
Barnbördshusen  5,269: 38.
Carolinska Medico-kirurgiska Institutet  7,841: 18.
Vaccinationens befrämjande
3,663: 71.
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande  88,950: 35.
Svenska läkare-sällskapet
2,250: —
Rese-understöd till läkare
2,100: —
Arfvode till Provincial-kirurgen i Stockholms län .... 225- —
Gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vaktbetjente 300: —
Leverering till Kongl. Ränte-kammaren
1,990: 23. 368,859: 35.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
11,050: 78.
Fordringar  246: 83.
Utlånta medel
6,150: —
Förskotter  10,756: 96.
Fastigheter och inventarier  165,189: 16. 193,393: 73.
Summa 562,691: 88.
§ 1.
Af Kongl. Sundhets-kollegii berättelse inhemtas, att utgifterna å anslaget till
farsoters och smittosamma sjukdomars botande, förslagsvis beräknadt till 40,000 R dr,
för den vanliga sjukvården uppgått till 54,736 R:dr 37 öre, och för kolera-sjukvården till
34,213 R.dr 98 öre, tillsammans 88,950 R:dr 35 öre, hvartill kommer ytterligare ersättning
till Jönköpings läns Ränteri, 300 R:dr, för år 1857 förskjuten aflöning till en kommenderad
extra läkare, så att en brist af 49,250 R:dr 35 öre uppkommit, hvarifrån bör
afgå 5,475 R:dr från föregående året oredovisade rese- och traktaments-kostnads-förskotter,
hvilket sistnämnda belopp är inbegripet i ofvannämda utgiftssumma, då verkliga
bristen utgör 43,775 R:dr 35 öre.
Vid årets slut återstod af de från Kongl. Stats-kontoret utöfver anslaget levererade
45,162 R:dr 77 öre ett belopp af 1,737 R:dr 42 öre, deraf 200 R:dr utgjorde
öfverskott å extra anslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars botande för ar
1857 och 735 I :dr äfvenledes öfverskott å 1858 års extra anslag till samma ändamål.
Af dessa 2:ne belopp levererades till Kongl. Räntekammaren 200 R:dr under sistnämnda
år och 735 R:dr efter dess utgång, hvarjemte återstående, till åtskillige läkare utbetalda,
men icke redovisade rese- och traktaments-kostnads-förskott, 802 R:dr 42 öre, utbalanserats
emot framdeles afgifvande redovisning.
§ 2.
Utgifterna för de under revisions-året verkställda medicolegala besigtuingar hafva
uppgått till
15,325: 1.
till bestridande hvaraf Kongl. Kollegium haft att tillgå dels det för dylika
besigtningar i stat bestämda anslag,  10,000: —
dels frän länen influtne ersättningsmedel,
3,984: 22 13,984: 22.
Den brist, som i följd häraf uppkommit utgör,
R:mt 1,340: 79.
och till densammas betäckande har frän Kongl. Stats-kontoret reqvirerats 1,500 R:dr,
deraf vid revisions-årets slut återstod 159 R:dr 21 öre, hvilket belopp under förlidet år
till stats-verket återbetaltes.
I anseende till skiljaktigheterna emellan de i föregående bägge g§ omförmälte, ur
Sundhets-kollegii berättelse hemtade, uppgifter å bristerna på anslagen till farsoters och
smittosamma sjukdomars botande samt till medicolegala besigtningar, och de belopp, som
de i berättelsen om Kongl. Stats-kontoret förekommande tabeller öfver besparingar och
brister å förslags-anslagen upptaga, anse sig Kevisorerne böra om anledningen dertill
upplysa, att Sundhets-kollegium i sin berättelse såsom utgift äfven upptagit lemnade
förskott af berörda anslag, och till inkomsterna likaledes hänfört återlevererade dylika
förskottsmedel, hvaraf mäste följa att ifrågavarande belopp icke kunna vara med hvarandra
öfverensstämmande.
Uti räkningen med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Malmöhus län har afförts en
post, 25 R:dr 66 öre, utgörande ersättning till vederbövande läkare för verkställd obduktion
å pigan Elisabeth Wingrens i Norra Håslöf aflidna oäkta gossebarn, Christians döda
kropp. Såsom verifikation till denna utgift har bifogats Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
i nämnda län skrifvelse den 15 Augusti 1858 och Skytts Härads-rätts utslag den 28
förutgångne Juni, meri deremot saknas läkarens afgifna, qvitterade räkning, ehuru i Kongl.
Maj;ts Befallningshafvandes berörda skrifvelse åberopad såsom densamma följaktig.
§ 5.
Likaledes har i räkningen med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Skaraborgs län afförts
25 R:dr 27 öre såsom ersättning till vederbörande läkare för verkställd obduktion
å aflidne drängen Lars Anderssons från Sahlby döda kropp, till hvilken utgift såsom
verifikation bilagts Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i nämnda län skrifvelse den 27 Maj
1858 och Skånings Härads-rätts utslag den 1! förutgångne Mars, hvarigenom förordnats,
att obduktions-kostnaden skulle af den afiidnes efterlemnade tillgångar gäldas eller, i den mån
de dertill icke vore tillräcklige, af allmänna medel till det belopp, som af vederbörande
myndighet bestämdes; men hvarken läkarens qvitto å den uppburna obduktions-kostnadsersättningen
eller bevis om den afiidnes medellöshet återfinnas ibland verifikationerna.
§ 6.
I öfrigt hafva Revisorerne ansett sig böra anmäla, att flere uti vederbörande
Kongl. Maj:ts Befallninghafvandes missiver såsom qvitterade åberopade räkningar å kostnader
för verkställde medicolegala obduktioner saknas bland verifikationerna,
§ 7.
Vid inventering befunnos säkerhetshandlingarna i behörig ordning,
— 63 —
Veterinär-inrättningen i Stockl]olin.
I denna räkenskap, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, redogöres
för inkomster och utgifter sålunda:
a) Ordinarie stats-anslag.
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
38: 96.
Uppbörd:
Från Kongl. Stats-kontoret
6,750: —
För stallet
3,655: 24.
» apotheket
(540: 3.
» smedjan
6,684: 41.
Diverse inkomster
3,562: 25. 21,291:93
Summa 21,330; 89.
Credit.
Utgifter:
För stallet
4,435: 52.
» apotheket
451: 84.
» smedjan
4,913: 96.
Diverse utgifter
11,480: 70. 21,282; 2.
Balans till år 1859:
Förskott
48; 87.
Summa 21,330: 89.
b) Extra statsanslag.
Debet.
Uppbörd:
Från Kongl. Stats-kontoret
10,000: —
Utgifter:
Till diverse reparations-arbeten samt inköp af möbler och sängkläder .... 7,911: 4L
Balans till år 1859:
Kontant behållning
2 088: 59.
Summa 10,000: —
— 64 -
Ehuru räkenskapen i öfrigt är med noggranhet förd, hafva bland verifikationerne
likväl funnits flera räkningar å mindre belopp, hvilka icke äro vederbörligen
attesterade.
Veterinär-inrättningen i Skara.
Räkenskapen, granskad utan anmärkning i Kongl. Kammar-rätten, upptager följande
inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar  •— 21,850:
Uppbörd:
Stats-anslag  ,
Arrende-medel
Löseskilling för hemmanet Lilla Forssen
2,100:
—
1,166:
25.
333:
73.
590:
—
4,189: 98.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
Utgifter:
Stipendier
Inventarier, instrumenter och böcker
Skatter och brandstods-afgifter
Balans till år 1859:
Kontant behållning
Summa
26,039: 98.
627: 96.
1,957: 22.
565: 50.
249: 45.
210: 95.
2,421: 85.
5,404: 97.
357: 5.
19,650: —
20,007: 5.
Summa 26,039: 98.
Emot denna räkning har hos Revisorerne icke varit något att erinra.
65 —
Karantäns-inrättningarne.
Sedan, i följd af Kongl, brefvet den 20 Mars 1857, Karan tåns-ko mmission erna i
Stockholm och Malmö med utgången af April månad samma år blifvit upplösta, har
den bemälde Kommissioner tillhörande förvaltning af Karantäns-inrättningarne och för
dem anvisade medel öfvertagits af Kongl. Kommerse-kollegium, hvars redogörelse för
ifrågavarande medel företer följande förhållande:
Debet.
Balans från är 1857:
Tillgångar
10,697: 41
Uppbörd:
Försäljnings-inedel
18,741: 53,
Balans till år 1859:
Skuld
6,090: 9.
Summa 35,529: 3,
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
432; 21.
Utgifter:
Till Karantans-bevakning
13,152: 14.
» Karantäns-inrättningars underhåll
2,799: 88.
Leverering till Kongl. Konvoy-kommissariatet
15,912: 13. 31,863: 65.
Balans till år 1859:
Kontant behållning  482: 89.
Fordringar
2,750. 28. 3,233: 17.
Summa 35,529: 3.
§ 1.
Räkenskapen, i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, har hos Revisorerne
ej heller förauledt till någon erinran.
9
— 66 —
§ 2.
Från Karantäns-kommissionen i Götheborg, hvilken fortfarande har inseendet
öfver Karantäns-anstalterne å rikets vestra kust, har någon räkenskap för revisionsåret
icke aflemnats, enär, efter det den vid 1856 års utgång i räkenskapen balanserade
behållning af 1,500 R:dr 18 sk. 5 rst. Banko blifvit den 7 Juli 1857 till Kongl. Statskontoret
inlevererad, några vidare medel från bemälde embetsverk icke utanordnats till
förenämnde Kommission.
Kongl. Konvoy-kommissariatet.
Sedan Norska stats-verkets bidrag blifvit numera öfverflyttadt på Kongl. Utrikesdéparteméntet,
redovisar denna, utan anmärkning i Kongl. Kammar-rätten granskade,
räkenskap inkomster och utgifter å Sveriges enskilda handels- och sjöfarts-fond sålunda:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
4,690,921: 20.
Uppbörd:
Afgifter till handels- och sjöfarts-fonden  751,183: —
Intresse-medel
61,631: 74.
Karantän s-afgift vid Känsö för ett till Ryssland desti
neradt
fartyg  579: 75.
Levererade medel för å indragne karantäns-anstalter
försålde hus och inventarier
22,197. 13.
Dito dito från Kongl. Kommerse-kollegium  15,007: 67. 850,599: 29.
Balans till år 1859:
Skuld !
151,996: 17.
Summa 5,693,516: 66.
Or edit.
Balans från år 1857:
Skuld
174,301: 52.
Utgifter:-
För sjö-expeditioner reserverade medel
67,500: —
» karantäns-kostnader dito dito
37,500: — ,
Transport: 105,000: — 174,301: 52.
— 67 —
Transport: 105,000: —
Bidrag till Sveriges och Norriges gemensamma kon
-
suls-fond
118,800: —
Karantäns-inrättningen vid Känsö  19,344: 54.
Svenska kyrkan i London
1,792: —
Aflöning till Konvoy-kommissariatets tjenstemän och
betjente
7,610: 83.
För Optiska telegraf-verket  18,253: 33.
» Kongl. Sjökarte-kontoret
16,181: 37.
» lifräddnings-anstalter i Skåne
15,000: —
Till Kongl. Stats-kontoret för Ottomaniska beskickningen
22,260: 9.
» Kongl. Danska Regeringen för Oresundska tullens
upphäfvande
188,668: 58.
» Trollhätte kanals och slussverks ombyggnad  90,000: —
» uppmuddring af kofferdihamnen i Carlskrona
7,500: —
» ett mudderverk för Uddevalla stad
7,050: —
Bogseringskostnader i Götha eif  4,373: 87.
Pensioner
5,231: 25.
Hyresmedel
2,550: —
Brandförsäkrings-afgift för konsulat-huset i Tanger .... 421: '70.
Underhållskostnader för dito dito .... 1,291: 6.
För signalering med en tidkula
600: —
Till anskaffning af morings-flottor vid Fårösund
316: 69.
» underhåll af protestantiska kapellet i Bordeaux .... 450: —
Sportel-ersättningar till General-konsuler, Kommerse
kollegii
tjenstemän m. fl  29,188: 97.
Diverse utgifter  3,972: 58.
Afkortningar och afskrifningar
4,068: 66.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
162,453: 70.
Utlånta medel  2,930,819: 35.
Inventariers värden
2,032: 25.
Förskotter
32,660: 30.
Fordringar: *•
llos diverse verk och personer
18,412: 82.
Oliqviderade intressen
48,143: 51,
För Elektriska Telegraf-verket utbe
talde
medel
1,654,767: 69. 1,721,324' 2
Summa
174,301: 52.
669,925: 52.
4,849,289: 62.
5,693,516: 66.
Härvid har å Revisorernes sida icke varit, något att erinra, och vid inventering
befunnos säkerhetshandlingarna i god ordning.
_ 68 —
Kongl. Öfver-Intendents-embetets
räkenskaper redovisa uti 3:ne särskilda liufvudböcker:
a) Stats-anslaget till underhåll af Kronans hus och byggnader i Stockholm;
b) Dito i landsorten^; och
e) Extra anslaget till uppförande af en för sinnessjuka afsedd hospitals-byggnad
vid lägenheterna Hedvigsberg och Conradsberg å Kungsholmen.
Af dessa räkenskaper hafva för revisions-året den förstnämnde med och de öfrige
utan anmärkningar blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten. Inkomster och utgifter
redovisas sålunda:
a) Byggnader och reparationer 1 Stockholm.
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar.
22,758: 48.
Uppbörd:
Stats-anslag
Tomtören
Hyresmedel
Försäljnings-medel ...
Gatuläggnings-afgifter
48,000: —
100: —
900: —
692: —
822: 86. 50,514: 86.
Summa 73,273: 34.
Credit,
Utgifter:
Till byggnader och reparationer.
Arfvoden och traktamenten
Diverse utgifter
57.976: 33.
2,037: 8.
2,478: 19. 62,491: 60.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
Fordringar
4,088: 29.
6,693: 45. 10,781: 74.
Summa 73,273: 34.
— 69
b) Byggnader och reparationer i landsorterna.
Debet,
Balans från år 1857:
Tillgångar1  - -
68,643; 61.
Uppbörd:
Ordinarie stats-anslag
60,350: —
Extra dito
14,000: —
Ersättnings- och försäljnings-medel
2,579: 3.
Räntemedel  .  1,395: 97.
Ilyresraedel
353: 33. 78,678: 33.
Balans till år 1859 :
Skuld
15,000: —
Summa 162,321: 94-
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
22,500: —
Utgifter:
Till byggnader och reparationer
105,332: 48.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
26,279: 11.
Förskotter
8,210: 35. 34,489: 46.
Summa 162,321: 94.
c) Anslaget till uppförande af en hospitals-byggnad å Kungsholmen rid Stockholm.
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
—  12,602: 68.
Uppbörd:
Extra stats-anslag
222,500: —
Hyres- och arrende-afgifter
1,423: 81. 223,923: 81.
Balans till år 1859:
..•Skuld
663: —
Summa 237.189: 49.
70
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
3,627:
Utgifter:
Till inköp af materialier
För verkställda murarearbeten
Körslor och dagsverken
Aflöningar
Diverse utgifter
115,851: 74.
38.542: 31.
44,536: 30.
3,000: —
672: 84. 202,603: 19.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
Förskotter
30,659: 30.
300: — 30,959: 30.
Summa 237,189: 49.
Dessa räkenskaper hafva icke föranledt till någon erinran från Eevisorernes sida.
Detta embetsverks räkenskaper, upprättade i öfverensstämmelse med det genom
Kongl, brefvet den 26 Oktober 1850 fastställda formulär, redovisa alla under Krigskollegii
förvaltning ställda, riks-statens fjerde hufvudtitel tillhörande, såväl ordinarie
som extra statsanslag äfvensom särskilda kassor och fonder. Den Kongl. Kammar-rätten
åliggande gransknings-skyldighet af dessa räkenskaper har i sin helhet ännu icke
blifvit fullbordad.
Rörande tillståndet under revisions-året med samtlige till Kongl. Krigs-kollegii
disposition anvisade anslag och medel, lemnar bilagda, i enlighet med General-kapitalräkningen
uppgjorda, sammandrag följande öfversigt:
Med afseende å de skiljaktigheter, som förekomma emellan sifferuppgifterna uti de
efver Kongl. Krigs-kollegii förvaltning uppgjorda tabeller och de enahanda uppgifter, sorn
uti berättelsen om Kongl. Stats-kontoret här ofvan blifvit angående 4:de liufvudtiteln
Kongl. Krigs-kollegium.
§ i.
(Se bilagan Litt. G.)
§ 2.
Bilaga Litt. G. till 1860 års revisions-beråttelse, angående stats-verket, sid. 70.
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar.
Riks-statens 4:de hufvudtitel
Extra stats-anslag för landtförsvaret .
Krut- och salpeter-försäljningsmedel
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötes-passevolans-fonden
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond.
Volontär-vakans-medels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militie-boställskassan
Invalidhus-fonden
Riks-statens 4:de hufvudtitel
Extra stats-anslag för landtförsvaret
Krut- och salpeter-försäljnings-medel
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötes-passevolans-fonden ...
Yolontär-vakans-medels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militie-boställskassan
Invalidhus-fonden
Uppbörd:
Balans till år 1859:
1,010,130: 44
S:r
S:r
157,216: 30.
20,706: 58.
116: 50.
4,959: 48.
13: 59.
34: 28.
1,432: 6
8,780: 82.
12: 50.
6,210,156 49
9,808,394 96
1,626,508] 1
128,928 82
1,580
40,599
32,197
17,808
22,212
465,338
39,293
77,963
12,260,825
44
95
44
50
8
45
60
12
37
208,218 82
I
191,50952
2,475
193,272: 11.
402,203 34
Summa
18,873,18520
Credit.
Balans från år 1857:
Skulder..
Riks-statens 4:de hufvudtitel
Extra stats-anslag för landtförsvaret ..
Krut- och salpeter-försäljningsmedel ..
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötes-passevolans-fonden
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond
Volontär-vakans-medels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militie-boställskassan
Invalidhus-fonden
Riks-statens 4:de hufvudtitel
Extra stats-anslag för landtförsvaret ..
Krut- och salpeter-försäljningsmedel
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötes-passevolans-fonden
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond
Volontär-vakans-medels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militie-boställskassan
Invalidhus-fonden
Utgifter:
Balans till år 1859:
S:r
217,576: 71. 749,961 13
9,564,503 8
1,522,66985
102,650 94
25
8,443^0
! i
46,50739
14,533*92
4,084
295,626
22,522
45,627
S:r ! 11,627,195
19
1.287,883:
43.
976,642
26
121,534:
74.
408,623
41
48,399:
40.
112,237
54
986:
77.
41,581
73
7,253:
71.
224,348
23
15,085:
42.
414,697
93
7,602:
39.
198,863
25
437:
79-
131,327
11
33,586:
97.
2,957,490
73
15,393:
44.
342,044
60
12,434:
17.
688,172
9
1,550,598:
23.
6,496,028
88
Summa
18,873,185;20
Bilaga Litt. JET. till 1860 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 71.
JD eib et.
Fordringar och förskott,
balanserade
frän år 1857 inom
Kontant behållning
från år 1857.
Stats-anslag. | Extra uppbörd.
Brist.
Summa
Anticipationer til),
år 1859.
Summa.
Skulder till år 1859,|
balanserade inom jj
linien.
Cr ed it.
15,000
_
.—
—
15,000
—
i
39,000
—
—
—
39,000
—
■——
—
37
14
12,550
—
—
_.
—
12,550
—
_
187
25
116,475
—
400
—
—
—
117,062
25
—
1,075
85,100
—
—
—
86,175
— —
—
_
1
■
33,700
—
—
—
—
33,700
—
221
38
|
6,400
—
—
—
—
6,400
—
200
22
6,015
—
_—
—
—
—
6,015
—
231
15,006
50
—
—
—
15,237
! 50
—
79,875
75
—
—
—
79,875
75
—
62,650
——
—
——
—
—
62,650
—
—
2,000
—
—
—
—
2,000
—
—
30,716
71
2,784,107
38
—
1,315
81
—
2,816,139
90
—
—
100,000
—
—
—
100,000
—
—
—
22,125
—
3,335
68
—
25,460
68
—
—
596,000
—
12,723
74
112,236
43
—
; 720,960
17
6,108
52
22,531
57
16,620
24
33,224
20
—
—
49,844
44
—
—
26,520
—
—
—
—
26,520
—
—
101,193
32
381,618
77
—
126,368
53
—
—
507,987
30
—
42,637
42
—
—
—
42,637
42
—
10,463
84
126,626
5
—
—
—
137,089
89
651
44
2
17,486
153,217
39
—
•
—
—
170,703
39
—
1,120
37
17,934
65
161,967
10
—
4,987
7
—
184,888
82
341
40
162,132
9,558
53
190,059
63
72
84
741
25
2 8j369
10
1,097
65
|
74,974
50
—
—
—
74,974
50
4
50
25,413
3
74,862
19
846,313
15
209,692
94
—
—
1,130,868
28
577
54
742
2
4,062
67
109,644
75
—
—
—
113,707
42
—
2,747
55
—
55,761
50
2,024
44
2,448
44
—
60,234
38
—
_
—
47,361
62
114
55
—
—
47,476
17
—
71,268
91
—
300,000
—
3,027
6
88,628
78
—
391,655
84
825
65
—
175,000
7 1
—
—•
65,708
6
—
240,708
6
938
55
20
46
——
—
31,911
50
—
—
—
31,911
50
—
3,157
6
—
95,094
50
—
—_
—
■
—
95,094
7,500
50
—
—
7,500
—
—
—
6,295
—
—
—
—■
6,295
—
2,497
87
—
458,333
—
3,366
53
——
—
—
461,699
53
55,319
91
391,124
16
264,862
83
1,136,578!
89
285,688
79
—_
—
208,218
82
1,895,349
33
91,391
86
622
58
—
1,988
36
517
29
.
—
3,128
23
—•
208,200
—
—
2,760
77
—
210,960
77
1
—
.
—
18,000
—
—
2,405
58
—
20,405
58
37,100
15
21,450
—
1,464
72
—
60,014
87
—
36,000
—
—
2,041
17
—
38,041
17
-—
270,000
—
—
—
—
270,000
—
—
813
42
——
—
33,000
—
1,172
91
—--
—
—
34,172
91
80
60
—
9,000
—
—
—_
—
—
9,000
—
46,303
70
37,500
—
——
—
——
—
—
83,803
70
—
—
12,000
—
—
——-
—
—
12,000
—
—
822
90
—
11,350
—
2,149
91
52,880
90
—
66,380
81
254
75
1,640
12
—
—
—
—
1,640
12
—
—
8,770
—
—
—-
—
—
8,770
—
17
—
532
30
—
2,894
32
—
——
—
—
2,894
32
—
114
46
9,179
52
67,500
65
5
——
—
—
76,744
57
—
10,534
20
203,821
4
—
447,579
97
—
—
651,401
1
631
74
636,931
26
1,179,794 681 8,686,900| —
| 1,131,051
70
348,824| 511 208,2181 821 11,554,789
71
157,216| 301
Skulder från år s. .. . ,. ,
1857, balanseradej jf. 1857 ***
inom linien.
Departements-chefen
D ep arte mentets Kansli-expedition  .....
Dito Kommando- dito
Krigs-kollegiuni
Generalitets-stäten  •■•••••
Topografiska korpsen
Artilleri-staben
Ofver-kommendants-expeditionen i Stockholm
Kommendants-staten
Krigs-akademien
Allmänna Garnisons-sjukhuset
Rese-stipendium för militär-läkare
Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena
Löneförbättringar för indelta Arméen
Militie-boställs-kassan
Indelta Arméens vapenöfningar
Exercis-sqvadronernas underhåll
Till trossens underhåll
Mötes-kostnader
Ersättning utöfver markegångspris för dagportioner..
Lif-gardet till häst
Kronprinsens Husar-regemente
Svea Lifgarde
Andra Lifgardet
Wermlands Fältjägare-regemente
Svea, Götha och Wendes Artilleri-regementen
Ingeniör-korpsen
Kavalleri- och artilleri-hästars remontering och skoning
Lega för hästar till Artilleriets exercis
Fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar..
Mathållning för manskapet vid Garnisons-regementena
Lifbevärings-regementet
Gottlands National-beväring
Hallands Beväring
Till lif- och släp-munderingar vid rothålls-regementena
Iuqvarterings-kost 11 ader i Stockholm
Till inqvarteringens ordnande i Stockholm
Salpeter-uppköp
Ved och ljus för fästnings- och garnisons-orter
Till skjut-skolor
Spanmåls-upphandlings- och bageri-kostnader
Durchmarsch-kostnader
Rese- och traktaments-kostnader
Ackords-förskotter och ersättningar
Skrifmaterialier m. m. för Krigs-kollegium m. fl. verk
Dito för Departementets Kansli-expedition..
Extra utgifter
Besparingar å de allmänna anslagen
Summa
Utbetalning.
Besparing.
! Kontant behållning
till år 1859.
Summa.
IFordringar och för-»
skott, till år 18591
balanserade inom I
linien.
'
—
15,00(
—
1
_-l
- —
15,00
9 —
-
| —
—
39,001
)
39,00
9 —
r
—
12.55(
) —
—-
- =—
10 KS
1 __
10
7 59
—
112,988
64
4,07;
1 61
117,06
2 25
-
—
—
83,911
50
56i
51
1,7 0(
86,17.
-
t
1
33,361
67
33;
33
33,701
) —
-
1
6,401
—
—
6,401
) -
561
9 4
i
6,015
* —
6,01.f
>i —
1
16
3 31
—
—
11,433
48
2,721
2
J ,08-
1 —
15,23r
n 50
—
—
79,875
75
—
-—
79,875
75
—
—
50,836
94
—
11,81;
i 6
62,651
—
—
—
—
2,001
—
2,001
—
—
—
2,786,058
39
4,765
70
25,315
81
2,816,130
90
—
—
—
—
100,001
—
100,000
—
—
—
25,460
68
—
—
25,460
68
194
72
—
720,960
17
—
—
720,960
17
332,213
27
36
99
16,350
—
33,494
44
—
—
49,844
44
—
—
—
26,520
—
—
—
26,520
—
3,846
59
1,833
17
138,607
13
112,236
43
255,310
57
507,987
50
17,015
—
—
—
6,252
25
—
36,385
17
42,637
42
—
470
78
—
130,747
58
4,383
7
1,959
24
137,089
89
—
—
—
162,687
70
6,634
9
1,381
60
170,703
39
2
—
—
182,328
49
—
2,560
33
184,888
82
—
—
—
185,879
47
—
4,180
16
190,059
63
—
—
—
74,201
25
773
25
—
74,974
50
806
77
1,953
68
192,916
44
926,345
81
—
11,606
3
1,130,868
28
222,159
28
—
—
102,981
96
3,816
76
6,908
70
113,707
42
4,116
98
214
46
—
60,234
38
—
—
60,234
38
4,987
12
—
—
16,334
69
30,287
96
853
52
47,476
17
—
789
83
—
391,655
84
—■—
—
—
391,655
84
78,510
30
—
—
240,708
6
—
—
240,708
6
43,186
4
—
—
26,911
19
5,000
31
—
31,911
50
26
35
——
—
—
92,056
13
3,038
37
—
95,094
50
4,918
44
—■
—
7,083
34
416
66
—
7,500
—
34
—
—
475
—
—
—
5,820
—
6,295
—-
—
46,484
39
—
351,460
12
110,239
41
—
461,699
53
2.867
44
113,260
59
172,738
96
1,393,264
67
—
329,345
70
1,895,349
33
551,034
92
—
1,988
35
1,139
88
—-
—
3,128
23
—
—
—
210,960
77
—
—
210 960
77
—
—
—
20,405
58
—
—
20,405
58
1,458
75
—
—
17,062
50
—
42,952
37
60,014
87
—i
—
—
38,041
17
—
—
38,041
17
—
—
—
270,000
—
—
—
270,000
—
821
33
—
33,201
20
971
71
—
34,172
91
502
0
—
—
—
—
9,000
—
9,000
—
—
—
—
66,882
42
13,168
77
6,752
51
83,803
70
—■1
—■
—
3,626
88
8,373
12
—
12,000
—■
—
1,775
12
—
66,380
81
—
— 1
66,380
81
•
4,436
84
—
—
—
—
1,640
12
1,640
12
—
7
44
—
8,209
60
—
560
40
8,770
—
-—
—
--
1,500
—
1,394
32
—
2,894
32
148
78
-—
—
—
41,598
15
27,919
76
7,226
66
76,744
57
122
34
2,049
63
269,436
20
271,678
50
—
110,286
31
651,401
1
18,541
42
171,905
551 655,263
12
9,584,775 18
338,109
15 j 976,642 261
11,554,789
71
1,287,8831 43
— 71 —
meddelade, få Revisorerne erinra, att dessa skiljaktigheter härleda sig från de olika bokförings-methoder,
som vid nämnde embetsverks redovisningar tillämpas.
Följande samma indelning, som uti Krigs-kollegii hufvudbok är iakttagen, öfvergå
Revisorerne nu till en närmare redogörelse för de särskilda anslagen.
A) Tjertle hufvudtiteln.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af bifogade tabell:
(Se bilagan Litt. H.)
Det bland anslagen till materielen å 4:de hufvudtiteln uppförda reservationsanslag
till försvarsverket till lands i allmänhet eller Krigs-kollegii Departementer, 1,136,578
B:dr 89 öre, är af Kongl. Majit, efter upprättade specialstater, fördeladt emellan Krigskollegii
särskilda afdelningar. Förhållandet med detta anslag under revisions-året
inhemtas af följande tabeller:
a) Artilleri-afdelningen.
Debet:
Balans från år 1857:
Kontant behållning  107,721: 21.
Förskotter, upptagna inom linien,
118,952: 24.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,  .".  297,520: 51.
Indelta räntor, enligt markegångspris, på förslag
900: —
Ersättnings-medel  68,415: 21.
Försäljnings- dito  8,593: 90.
Diverse inkomster i  82: 21.
375,511: 83.
Balans till år 185,9:
Skulder, antecknade inom linien,
66,024: 10.
Summa 483,233: 4.
Credit.
Balans från år 1857:
Anticipation  15,182: 56.
■Skuld, antecknad inom linien,  47,318: 48.
Transport: 15,182: 56.
72 -
Utgifter:
Hufvud- och reserv-förråden
Belägrings- och fästnings-artilleriet
Artilleri-regementena  -
Fyrverkare-korpsen
Artilleriet i allmänhet
Indelta kavalleri- och infanteri-regementena samt be vä
rings-manskapet
Gottlands försvarsverk
Krut-tillverkningen  -
Mariebergs artilleri-läroverk  -
Carlshamns kastell
Försträckning mot ersättning -
Försäljnings-medel  •■••••
Indelta räntors debiterade värde
Diverse utgifter
—
Balans till år 1859:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom liuien,
120,164. 8.
Summa
b) Fortifikatäoiis-afdelnfugcn.
Debet
Balans från år 1857:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien,
58,276: 97.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,
Arrende-, jordskylds- och tomtöre-medel ..
Ersättnings-medel
Diverse inkomster
Balans till år 1859 ^
Anticipation .
Skulder, auteknade inom linien,
2,885: 36.
Summa
93,421: —
4,606: 3.
733: 25.
857: 31.
Transport:
46,702: 86.
7,417: 63.
28,753: 90.
2,256: —
28,350: 58.
48,078: 32.
3,421: 93.
73,061: 59.
31,455: —
328: 30.
38,381: 73.
8,034: 56.
900: —
603: 87.
15,182: 56'
317,746: 27.
150,304:-21.
483,233: 4,
40,939. 85.
99,617: 59,
56,056: 87.
196,614:31.
— 73 —
Credit.
Balans från år 1857:
Anticipation
Skuld, antecknad inom linien,.. .  27,709: 38.
Utgifter:
Fästningsbyggnader
39,715: 25.
Gardes-regeinentenas kasern-byggnader
16,471: 76.
Ingeniör-korpsen
6,000:
Krigsbrygge-utredningensffullbordande
3,000:
Försträckning mot ersättning  29,370: 54.
Kommendantskaps-utgifter
17,040: 6.
Diverse utgifter  3,524: 40.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien,
85,366: 27.
Summa
c) Intendents-afdelningen.
Debet.
Balans från år 1857:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien,
213,894: 95.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,
744,737: 38.
Ersättningar
63,789: 94.
Beväringsmanskapets utredning
11,937: 39.
Till försvarsverkets fullständigare ordnande  30,000: —
Yärfvade Arraéens beklädnad  86,173: 72.
Diverse inkomster  10,499: 83.
Balans till år 1859:
Anticipation
Skuld, antecknad inom linien,  22,482: 40.
Summa
10
31,727: 9.
115,122: 1.
49,764: 38.
196,614731.
116,201: 77-
947,138: 26.
152,161: 95.
1,215,501798!
_ 74 -
Cr edit.
Balavs från år 1857:
Anticipation
125,828: 48.
Skuld, antecknad inom linien,  38,232: 73.
Utgifter:
Värfvade Annéens beklädnad
Indelta Arméens'utredning
Beväringsmanskapets dito
Musikaliska instrumenter
Beklädnadshjelp för Under-officerare
Sängkläder och servis-medel
Medicinal- och iifstrumental-attiraljer ...
Förrådens diverse behof
Hyror
Transportkostnader
Försträckningar mot ersättning
Försvars-verkets fullständigare ordnande
Diverse utgifter
Balans till år 1859:
Kontant behållning  129,277: 11.
Förskotter, upptagna inom linien,
345,504: 57.
Summa 1,215,501: 98.
§ 1.
Af verifikationerne till räkenskaperne tor indelta Arméens vapenöfningar inhemtas,
att, på anmälan af Intendenten Majoren J. Söderling, en reparation å Kongl, borgen
å ladugårdsgärdet m. m. blifvit verkställd, hvilken föranledt en kostnad af 971 R:dr 13
öre R:mt. Enär ifrågavarande arbete företagits på grund af en utaf Intendenten Söderling,
Assistenten S. A. Ponthan och åtskillige handtverkare verkställd besigtning, hvarvid
såsom behöflige antecknats åtskillige reparationer, hvilkas belopp uti ett öfver besigtningen
upprättadt instrument blifVit upptagne, hafva Revisorerne ansett sig å förevarande förhållande
desto heldre böra fästa uppmärksamhet, som hvarken någon entreprenad-auktion föregått
eller ens kontrakt med vederbörande om detta arbetes utförande blifvit upprättadt,
hvartill kommer, att uti förenämnde summa, 971 R:dr 13 öre, jemväl ingått, ett belopp af
ej mindre än 245 R:dr 83 öre, utgörande Intendenten Majoren Söderlings rese- och traktaments-kojstnader
för tillsyn vid ofvannämnde reparation.
§ 2.
Vid 1856 1858 årens riksdag anvisade Rikets Ständer ett belopp af tillsammans
9,000 R:dr att med 3,000 R:dr för hvartdera af åren 1858, 1859 och 1860 utgå såsom
reseunderstöd till vid Ingeniör-korpsen anställde Officerare. Så vidt af räkenskapen kunnat
inhemtas, har likväl nämnde anslag icke blifvit under revisions-aret användt, ett förhållande
vid hvilket Revisorerne ansett sig så mycket heldre böra fästa uppmärksamhet,
533,331: 42,
50,192: 10.
209,151: 36.
3,600: —
12,968: 14.
7,054: 47.
1,050: —
32,619: 8.
7,874: 8.
9,938: 22.
35,282: 77.
49,787: 29.
7,547: 46. 960,396: 39.
— 75 —
som det ändamål, hvilket vid medlens beviljande afsågs, enligt Revisorernes åsigt, är af
den vigt, att dess ernående ju förr desto heldre vore önskligt.
§ 3.
Enligt Revisorerne meddeladt särskildt sammandrag öfver 1858 års kruträkningar»
voro behållningarne vid nämnde års slut följande:
Centner, skålp.
Godt handgevärs- och stycke-krut, svenskt 36,431: 31.
» dito utländskt 472: 16. 3g 903. 47^
» bergskrut
4,021: —
Störtadt eller reparabelt krut
165: 80.
Mjöl-krut
4: 63.
Odugligt dito
114: 28.
Summa 41,209: 18.
Enär den qvantitet godt handgevärs- och stycke-krut, som bör finnas i Kronans
förråd, blifvit bestämd till 41,000 centner, förefauns vid revisions-årets slut en brist af
4,096 centner 53 skålpund.
§ 4-
För hyra af vedbodar å Carlstens fästning har till A. L. Silfversvan blifvit emot
qvitto utbetaldt ett belopp af 150 R:dr. Revisorerne, som ej känna huruvida hyreskontrakt om
ifrågavarande lägenheter finnes upprättadt eller icke och om detta belopp fortfarande årligen
utgår, hafva likväl trott sig kunna ifrågasätta, huruvida stats-verket särskildt bordt få
vidkännas en dylik utgift, då tjenlig plats för upplag af vedförrådet, enligt Revisorernes
förmenande, tvifvelsutan uti någon fästningen tillhörande lokal kunnat beredas; anseende
sig Revisorerne jemväl, i sammanhang härmed, böra anmäla ett med det förevarande likartadt
förhållande, eller att för ett vaktrum å Skansen Lejonet vid Götheborg hyra blifvit
utbetald med 100 R:dr, för år räknadt, en utgift, som, efter hvad Revisorerne föreställa
sig, äfven bordt kunna stats-verket besparas.
§ 5.
Uti Kongl. Andra Lifgardes kasernbyggnads-kassa fanns vid 1858 års slut en
kontant behållning af 2,222 R:dr 76 öre, samtidigt hvarmed kassan egde en skuld till H.
K. H. Kronprinsessan Josefinas Pensiöns-inrättning å 2,250 R:dr R:mt. Enär beloppet
af denna behållning,- i förhållande till skuldsumman, synes hafva varit större, än sorn med
kassans verkliga behof af kontant tillgång för nödiga utgifters bestridande erfordrades,
hade, enligt Revisorernes åsigt, det varit för nämnde kassa fördelaktigare, om ifrågavarande
skuld, åtminstone till någon del, genom afbetalning minskats.
§ 6.
Vid granskning af utgifterne under riks-statens 4:de hufvudtitel, har Revisorernes
uppmärksamhet fästats derå, att förslags-anslaget till rese- och traktaments-kostnader,
11,350 R:dr, ej på långt när varit för behofvet tillräckligt. Utgifterna under revisions
-
— 76 —
året hafva nemligen, efter afdrag af återlevererade 2,149 R:dr 91 öre, uppgått till 64,230
R:dr 90 öre, och alltså en brist derå uppkommit af ej mindre än 52,880 R:dr 90 öre,,
ett förhållande, som Revisorerne ansett sig här endast böra omförmäla, under åberopande
för öfrigt af det yttrande, som, rörande förslags-anslagen i allmänhet, förekomma uti här
ofvan intagna 4:de §:n af berättelsen rörande Kongl. Stats-kontoret.
I afseende å nedannämnde, under revisions-året utaf nyssberörde anslag verkställda
utbetalningar, få Revisorerne erinra: att för en Krigs-rätt uti Landskrona, anbefalld i och
för undersökning af förhållandet med några artilleristers vägran. att iakttaga inställelse
vid en bibelförklaring å den så kallade Suellska stiftelsen eller fattighuset uti ofvannämnde
stad, till hvilken Krigs-rätt åtskillige ledamöter från Christianstad varit kommenderade,
blifvit, sedan densamma varit uppskjuten från den 18 Maj till den 1 och 8 September,
uti rese- och traktaments-kostnader utgifvet tillsammans 837 R:dr 91 öre R:mt, hvilket
belopp, vid det förhållande, att en så beskaffad undersökning måhända kunnat undvikas,
i sådant fall varit Staten besparad; samt att till Fältläkaren A. F. Almqvist utgifvits ett
belopp af 538 R:dr, utgörande honom tillkommande rese- och traktaments-kostnad för inställelse
vid general-mönstringen med Jemtlands Häst-fältjägare-sqvadron å Frösön, en
utgift, hvilken, enligt Revisorernes tanke, i väsendtlig mån kunnat minskas, om, i stället
för Almqvist, som var bosatt i Piteå och för inställelse vid mönstring sålunda måste företaga
en resa af sammanlagdt 1421 mil, någon annan i närheten af mönstringsplatsen
boende Läkare beordrats eller anmodats att vid denna förrättning tillstädeskomma och läkare-befattningen
utöfva.
§ 8.
Enligt Krigsvetenskaps-akademiens bland verifikationerne till extra utgifterne å
4:de hufvudtiteln intagna redogörelse, hafva af de utaf samma Akademi uppburna statsmedel,
nemligen 900 R:dr af nyssberörda anslag för 4:de hufvudtiteln och 300 R:dr från
enahanda anslag å 5:te hufvudtiteln jemte från föregående året i behåll varande 12 R:dr
68 öre, eller tillsammans 1,212 R:dr 68 öre, utgifvits  1,212: 36.
hvadan vid revisions-årets slut af berörda medel förefanns en behållning af .... — 32.
Summa 1,212: 68.
i 9.
I afseende å de i flere föregående revisions-berättelser omnämnde balanserade
fordringar å anslagen till bevärings-manskapets vapenöfningar och försvarsverket i
allmänhet, inhemtas af räkenskaperna följande upplysningar:
att aflidne Landträntmästaren i Wester_Norrlands län E. G. Harlins skuld till Kronan,
596 R:dr 86 öre Riksmynt, är beroende på konkursutredning;
att Fabrikören C. j. Vougts enkas skuld, 5,865 R:dr 82 öre, balanseras under
afvaktan på Advokatfiskals-embetets åtgärd för medlens afskrifvande;
att Kronans fordringar hos Fabrikören A. Ehrling, 471 R:dr 25 öre, och hos Expeditions-sekreteraren
S. Loo, 505 R:dr 1 öre, jemväl äro beroende på Advokatfiskalsembetets
åtgärd i och för ifrågavarande medels afskrifning; samt
Bilaga Litt. I. till 1860 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 77.
Helhet.
Fordringar och!
förskott, ba- jj Kontant behålllanserade
från § ning från år
år 1857 inom f 1857.
linien.
Stats-anslag. 1 Extra uppbörd.
2,03242!
2,61446;
14,826
830
8,237
86,880
52316
3,495:22]
11,127:66!
1,728|53|
1,035
84,370!
390
50
218,09231
2,279
62!
60
293
213
4,91311
1,289(94
27,14457
180
5,013128
34,548 83
10,209 37!
6,445 651
38,405
73,929
204,92693
150,000
27,000!—
2,000 —
9,000!—
100,000
90.000
80,050
37,768!
10.000
1,650
7t
150,000-
15,210
35,114
32,061 50
3,052 28
30,375 82
29,200
5,400
84.000
130,000
75.000
4,963(83;
1,101,845 50!
Anticipation S
tili år 1859. t
192,352 641 120,000—?,
244,616 82
37 66
6,381 3
9.000 —
7,326 67
1,042 15!
3.000
83095!
70|-
745
15
44,461 ;59|
14,783-
524,66251
68,829 33
2,680 19
191,509 52
Summa.
s Skulder till år
|l859, balansera-j
S de inom linien.
462,352
64j
27,000
2,279
62*
2,000
I
9,000
244,616
82
100,098
48
96,674
15
9,213
53
87,376
67
107,639
55
13,000
—
1,650
5,744
6
2,680
19
1,289
94
177,144
57
18(1
—
5,083 28]
34,54883
10.209 37
6,445 65|
15.210
1
35,114
32,061
50
3,052
28
30,375
82
29.945
—
5,415
—
82,866
81
88,712
87
84,000
130,000
—
75,000
—
4,963
83
Bidrag till garnisons-truppers matinrättning
Topografiska korpsens arbeten
) Till löneförbättring för underbefälet vid värfvade regementena
? För upprättande af ett statistiskt tabellverk
i
■I Till officerare i utländsk tjenst
1857 års lönetillökningar
Carlsborgs fästningsbyggnad
Waxholms dito
Carlstens dito
Carlskrona dito
Siitehamns dito
, - | Fältbrygge-utredning
Ersättning för arrende- och hyresmedel för Kalmar f. d. fästning tillhörande vallar och
!  lägenheter
1,070(34 Waxholms fästnings bestyckning
Carlstens dito dito
Siitehamns dito dito
8,39886 Nya pistolers anskaffning
6,909 21 Nya gevärs dito
Nva sablars dito
Fänghålstappar samt gevärs-rengörings- och söndertagnings-verktyg
Slagkruthufvars jemte maskiners anskaffning
Nya Fält-artilleriet
Reserv-fältbatterier med lavettage m. m
Belägriugs-artilleriet
— | Ammunition sva gn ar för Fält-artilleriet
Beklädnads- m. fl. persedlar för gardes-regementena till häst och fot, Kronprinsens hus
| sar-regemente och Sappör-kompaniet för år 1857
I Beklädnads- och utrednings- m. fl. persedlar för gardes-regementena till häst och fot samt
Kronprinsens hussar-regemente
Ökade beklädnadskostnader för Sappör-kompaniet
Ökade kostnader för manskapets beklädnad vid Svea och Göta artilleri-regementen
Kasernbyggnad för Smålands hussar-regemente
—] Inköp af hästar för Svea artilleri-regemente
Beklädnads- och utrednings-persedlar för bevärings-manskapet
Underhåll af bevärings-manskapets beklädnad och utredning
Underhåll af bevärings-manskapets beklädnad
814 9sl Tält för bevärings-manskapets vapenöfning
3,307[27| Förrådshus för bevärings-manskapets materiel
Fyllnadsanslag till indelta Arméens utredning
Garnisons-förstärkning i Stockholm år 1848
Credit.
ai-niSpr fi Sr! . . .. 5 »Kontant behåll
1857,
balse- | ^^1857 ^ Utbetalning. 1 ning: till Sirade
inom ien.f
Summa.
1859.
II
Fordringar och
förskott till &r
1859, balanserade
inom linien.
189 72
20,
1/0
34
86,339
I
3,000!
55
- 2,311
65!
8,:98 86
4,3584]
2,022,944 46| 20,70658]
16,269 93
340120
368 54'
1,289(94]
136,320
180
36
5,000
22,064 10]
500
35,114
32,061 *50!
3,05228*
30,375 82
6,402 94]
5,415 —!
65,46681
88,712(87
9,206
86,190
7,454
4,903
462,3521
*
-
27,000
2.279
62
433
J
1,566
67
1,125
1
7,875
—
221,492
14
23,124
68
99,852
—
246
48
62,772
89
33,901
26
6,213
53
3,000
—
78,000
21,300
—
9,376
67
—
—
10,000
—
1,650
—
5,403
861
40,824
21
83,28
12,48473
9,709 37j
6,44565|
15,210—1
23,542
17,400
74,794
43,809
67,545
Summa
91,65120) 1,522,669.85]
462,352 64:
27,000
2,279:62
2,000
9.000
244,616
100,098
96,674
9,213 53
87,37667
107,63955]
13.000
1,650!
5,744
2,680
1,289
177,144
180|
5,083
34,548
10,269
6,445
15,210
35,114
32,06150]
3,052
30,375
29,945
5,415
82,866
88,712
84.000
130,000
75.000
4,963 83!
974!
51
1,354
14,826
12
47
8,981
69,136
523
2,338]
9,593
329!
48
16
16
33
70
63
6,366
1,035
5,684
390!
66
50
408,623 4l| 2,022,944!46| 121,534|74|
— 77 —
att, beträffande Skepparen C. J. Petterssons skuld å 157 R:dr 23 öre, samt Mamsell
Charlotta Edströms skuld ä 604 R:dr 17 öre, lagliga åtgärder blifvit vidtagne för
dessa posters indrifning.
B) Haitra stats-anslagen*
I afseende å denna afdelning af Krigs-kollegii förvaltning, lemnar räkenskaperne
följande redovisning:
(Se Bil. Litt. I.)
§ 10.
Enligt kassa-redogörelsen öfver Slite hamns fästnings-byggnad, dertill vid sistlidne
riksdag anvisades ett extra anslag af 113,304 R:dr 22 öre Knnt, att under nuvarande
stats-reglering med en tredjedel eller 37,768 R:dr 7 öre årligen utgå. hafva medel
till denna byggnads fortsättande under revisions-åi;et dels blifvit levererade från Krigskollegii
Fortifikatjons-afdelning med 21,300 R:dr, dels erhållits genom influtne 3,632 R:dr
97 öre, för försålde diverse persedlar, och oredovisade förskottsmedel från förra året,
2,032 R:dr^42 öre, utgörande ett sammanlagdt belopp af 26,965 R:dr 39 öre. Utgiften
har under året stigit till 17,407 R:dr 74 öre, och visar sig af hufvudboken, att vid 1858
års slut å detta anslag blifvit anticiperade 68,829 R:dr 33 öre.
§ 11.
I afseende pa mathållningen för manskapet vid garnisons-regementena hafva
Revisorerne funnit, att, utom förut befintlig brist sedan år 1857, uppgående till 120,000
E:dr Runt, anslaget för år 1858, uti riksstaten upptaget till 175,000 R:dr, blifvit öfverskridet
med ett belopp af 65,708 R:dr 6 öre.
Ett likartadt förhållande har inträffat med utgifterna för fouragering af Artilleriets
och Kavalleriets hästar, hvilka utgifter, då anslaget blifvit bestämdt till 300,000
R:dr Runt. hvarförutan några smärre inkomster förefunnits till ett belopp af 3,027 R:dr
6 öre, likväl uppgått till 391,655 R:dr 84 öre, hvadan således en brist uppstått af
88,628 R:dr 78 öre R:mt.
§ 12.
Jemlikt Kongl, brefvet den 23 Mars 1858, hafva för nämnde år till nya gevärs
anskaffning å stat varit anslagne 150,000 R:dr R:mt, hvilka, till hälften för hvartdera,
blifvit fördelade emellan Carl Gustafs stads och Husqvarna gevärsfaktorier.
Följande tablå, uppgjord i öfverensstämmelse med General-fälttygmästarens deröfver
till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse, angående verksamheten vid förstnämnda
gevärsfaktori under revisions-året, lemnar följande redogörelse för gevärs-tillverkningen
derstädes:
— 78 —
TT , , . , , ' tTtffiftetsumman, delad per Tillverkadt arbete under &r l«58;
Under äret kompletta vapen. ö gevär. allt. arbete förvandladt till mmiegevar.
986 st. miniégevär. Kant R:dr 30: 6. Minié-gevär. )
400 st. kammarladdnings- Kammarladdnings-gevär. |
gevär för Kongl. Flottan. » » 45: 39. Yanliga och minié-gevärs \ 2,11(.
komplettering. |
Pistolers dito. J
Efter tillägg af den från 4:de hufvudtiteln utgående underhålls- och förvaltningskostnaden
för faktoriet, fördelad på hela tillverkningen, utgjorde priset på hvarje s. k.
minié-gevär med bajonett 35 R:dr 65 öre.
På grund af ofvanberörda Kongl, bref har med Husqvarna gevärsfaktori kontrakt
blifvit afslutadt om tillverkning för Kronans räkning af 2,000 stycken miniegevär efter
ett pris af 36 R‘dr 75 öre för hvarje.
G) Krut- och salpeter-försäljning s-medel.
Räkenskapen, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten och
å Kevisorernes sida ej föranledt till någon erinran, Iemnar öfver den del af dessa medel,
hvilken ingår till Kongl. Kollegii Artilleri-afdelning, följande redovisning:
Debet:
Balans från å.r 1867:
Kontant behållning  85,959: 66.
Fordringar, antecknade inom linien,
52,450; 50.
Uppbörd:
Till Kongl. Krigs-kollegium levererade  128,928: 82.
Balans till år 1859:
Skuld, antecknad inom linien,
116: 50.
Summa 214,888: 48.
Credit:
Balans från år 1857:
Skuld, antecknad inom linien,  115: 25.
Utgifter:
Leverering till Stats-kontoret  85,959: 66.
Betalning för öfvertillverkadt krut  9,892: 18.
Transport: 95,851: 84.
— 79
Transport: 95,851: 84.
Transport-kostnader
6,251: 60.
Restituerade medel
547: 50. 102,650: 94.
Balans till år 1859:
Kontant behållning  112,237: 54.
Fordringar, antecknade inom linien,
48,399: 40.
Summa 214.888: 48.
D) SHrsIeildtt ikassor och fonder.
Beträffande räkenskaperna öfver nedannämnda under Kongl. Krigs-koflegii förvaltning
stående kassor och fonder, få Revisorerne meddela, att räkenskapen rörande Enper-milje-fonden,
.Volontär-vakans-medels-fonden och Wadstena krigsmansbus-kassa ännu
icke i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning, men att deremot Tross-passevolansfondens,
Förenade mötes-passevolans-fondernas, Norrbottens hästjägare-sqvadrons fonds,
Militie-boställs-kassans och Invalidhus-fondens räkenskaper derstädes blifvit granskade,
utan att någon anmärkning dervid förekommit. Förhållandet med inkomster och utgifter
redovisas på följande sätt:
l:o En-per-mil!e-fun<len.
D ebet.
Balans från år 1857 :
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar, till redovisning antecknade
inom linien,
51; 29.
39,975: -
825: 9.
Upphörd:
Räntor
Summa
Credit.
Utgifter:
Upplupen ränta å inköpte obligationer
Balans till år 1859:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar, till redovisning antecknade
inom linien,
....
986: 77.
.106: 73.
41,475: —
Summa
40,026: 29.
1,580: 44.
41.606: 73.
25; —
41,581: 73.
41,606: 73.
— 80 —
2;o Tross-passerolans-fonden.
Debet.
Balans från år 1857:
Kontant behållning
30,941: 88.
XJtlånta medel
161,250: — 192,191: 88.
Fordringar och förskotter, antecknade inom
linien,  4;406: 6.
Uppbörd:
Stats-anslag
26,520: —
Tross-passevolans-medel
550: —
Räntor
8,714: 16.
Aterburne förskotts-medel
3,273: 42.
Diverse inkomster
1,542: 37. 40,599: 95.
Balans till dr 1859:
Skulder, anteknade inom linien,  4,959: 48.
Summa 232,791: 83.
Credit,:
Balans från år 1857:
Skuld, antecknad inom linien,  1,914: 31.
Utgifter:
Tross-persedlar
Tross-passevolans
Ersättningar
Diverse utgifter
Balans till år 1859:
5,155:
6«.
550:
—
1,898:
12.
839:
86.
29,898:
23.
.... 194,450:
—
8,443: 60.
224,348: 23.
Fordringar och förskotter, anteknade inom
linien,
7,253: 71.
Summa 232,791: 83.
3:o Förenade mötes-passevolans-fonderna.
Debet.
Balans från år 1857:
Utlånta medel
-••• 429,579: 69.
Fordringar och förskotter, antecknade inom
linien,
10,676: 95.
Transport: 429,579: 69.
- 81 —
Transport: 429,579: 69.
Uppbörd:
Inkomst af fastigheter m. m >
10,694: 24.
Försäljnings-medel
520: 4.
Räntor
19,271: 52.
Diverse inkomster
1,711: 64. 32,197: 44.
Balans till år 1859:
Skuld, antecknad inom linien,  13: 59.
Summa 461,777: 13.
Credit.
JB alans från år 1857: 1
Anticipation
571: 81.
Skuld, antecknad inom linien,
20,315: 14.
Utgifter:
Arrenden
1,920; 25.
Löner och arfvoden
4,502: 25.
Kostnader för Kongl, borgen  • 450: —
Försträckning mot ersättning  6,330: 1.
Byggnader och reparationer
10,397; 28.
Diverse utgifter
22,907: 60. 46,507: 39.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
11,368: 24.
Utlånta medel  :
403,329: 69. 414,697: 93.
Fordringar och förskotter, antecknade inom
linien,
15,085: 42^
Summa 461,777: 13.
4 o Norrbottens hästjågare-sqTadrons fond.
jD ebet.
Balans från år 1857:
Kontant behållning
15,188: 67.
Utlånta medel
180,400: — 195,588: 67.
Fordringar, antecknade inom linien,  10,431: 44.
Uppbörd:
Vakans-afgifter  9,755: 50.
Räntor
8,053: — 17,808: 50.
Summa 213,397: V7.
11
— 82 —
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld, antecknad inom linien,
&4.
Utgifter:
Arfvoden och lönefyllnad
1,272: 68.
Norrländska artilleri-batteriet
13,261: 24. 14,533: 92.
Balans till år 1859:
Kontant behållning *  12,013: 25.
Utlånta medel
186,850: 198,863; 25.
Fordringar, antecknade inom linien,  7,602: 39^
Summa 213,397: 17.
5:o Yolontur-r akaiumedeh-fendeu.
D ebet:
Balans från år 1857:
Kontant behållning  20,199: 74.
Utlånta medel
93,000: — 113,199: 74.
Fordringar och förskotter, antecknade inom
linien,
526: 1.
Uppbörd:
Vakans-afgifter...  17,536: 56.
Räntor
4,634: 17.
Återburne förskottsmedel
41: 35. 22,212: 8.
"jBalans till år 1859:
Skuld, antecknad inom linien,  34: 28.
Summa 135,411: 82.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld, antecknad inom linien,....  225: 45.
Utgifter:
Till bestridande af utgifter vid korporal-sk olor
1,718: 78.
» bildande af sjukvårds-soldater inom Arméen
26: 47.
Transport: 1,745: 25.
— 83
—
Rese- och traktaments-kostnader
Vakans-medel
Transport:
1,745: 25.
2,318: 8.
21: 38.
4,084: 71.
Balans till år 1859:
Kontant behållning  ....
Utlånta medel
5,327: 11.
126,000: —
131,327: 11.
Fordringar och förskotter, asteknade inom
linien,.—
437: 79.
Summa
135,411: 82.
6:o Wadstena krigsmans hus-kassa.
Debet
Balans från år 1857:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar och förskotter, antecknade inom
linien,
45,600: 83.
47,861: 20.
2,739,917: 50.
2,787,778: 70
Uppbörd:
Från Koncd. Ståts-kontoret,.
318,612: 7.
146,086: 42.
639: 96.
Räntor
Diverse inkomster
.
465,338: 45.
Balans till år 1859 ;
Skuld, antecknad inom linien,
1,432: 6.
Summa
3,253,117: 15.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld, antecknad inom linien,
1,152: 8&
Utgifter;
Gratialist-underhåll
Annéens pensions-kassas andel af inkomsten
Amiralitets-krigsmans-kassans dito dito
169,309: —
99,077: 12.
12,018: 75.
8,820: —
5,277: 50.
1,124: 5.
Leverering till Kongl. Stats-kontoret
Gratifikationer, pensioner och understöd
Diverse omkostnader
295,626: 42.
Transport: 295,626; 42.
— 84 —
> ' ; T Transport 295,626: 42.
[Balans till år 1859:
Kontant behållning
i?-
Utlånta medel
2,839\444: 61. 2,957,490: 73.
Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 33,586:97.
- . .
Summa 3,253,117: 15..
(7:o Dilitie-boställs-kassan.
Debet.
Balans från år 1857 :
Kontant behållning
•—;••• 77
Utlånta medel  •••• AaAaÄ JflSOÖ&jtö. 325,273: 42.
Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 13,110:3.6.
Uppbörd:
Ersättning för reservhemmans-räntor
25,460: 68.
Räntemedel
13^20: 70.
Diverse inkomster
^12: 22. 39,293: 60.
Balans till år 1859:
Skuld  i •'  2’475: ~
Dito, antecknad inom linien,
8,780: 82.
. r
Summa 367,042: 2.
Credit.
Balans från år 1857 :
Skuld
2-475: —
Dito, antecknad inom linien,
5,852: 8.
Utgifter:
12,736:
—
9,089:
26.
697:
16.
Diverse omkostnader
Balans till år 1859:
Kontant behållning
24,598: 18.
Utlånta medel
317,446: 42. 342,044: 60.
Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 15,393: 44.
Summa 367,042: 2.
— 85 —
8:o InTiiliclhus-fondett.
D ebet.
Balans från år 1857:
Kontant behållning
53,380: 65.
Utlånta medel
602,456: 18. 655,836: 83.
Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 17,198: 32.
Uppbörd:
Stats-anslag:
Ersättning för hemmans-räntor och arrenden 37,710: —
Fyllnad i dito
13,156: 75. 50,866: 75.
Ränte-medel
26,225: 37.
Diverse inkomster *
871: — 77,963: 12.
Balans till år 1859:
Skuld, antecknad inom linien,
12: 50.
Summa 733,799: 95.
(Jr edit:
Balans från år 1857:
Skuld, antecknad inom linien,
20: —
Utgifter :
Aflöning...
2,925: —
Underhåll till f. d. invalider
3,367: 99.
Gratifikationer och tillfälliga understöd  34,731: —
Svärd s-pensioner
2,096: 25.
Svärds- medalj-pensioner  2,367: 50.
Diverse utgifter  140: 12. 45,627: 86.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
55,571: 67.
Utlånta medel
632,600: 42. 688,172: 9.
Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 12,434: 17.
Summa 7.3.3,799: 95.
§ 1.
Jemte tillkännagifvande, att den uti flere föregående revision s-berättelser omförmälda
mötes-passevolans-fondernas fordran hos aflidne Regements-qvartermästaren vid Westerbottens
f. d. regemente, Kaptenen C. A. von Essens konkurs-massa fortfarande i räkenskapen
balanseras med ett belopp af 276 R:dr 58 öre, samt att berörda fordran, enligt
— 86 —
anteckning, är beroende på utredning i konkurs, — få Re viso verne meddela följande från
räkenskaperne liemtade upplysningar, beträffande nämnde fonders öfrige lån, hvilka jemväl
bero på konkurs-utredning och vid årets slut redovisades sålunda:
till aflidne Krigs-kommissarien O. W. Invenius:
Kapital  4,044: 66.
Räntor
2,552: 50.
Lånepåkostnader
21: 25. 6,618: 41.
till Hof-intendenten F. Westin:
Kapital .'  1,528: 96.
Ränta och lånepåkostnader
2,240: 59. 3(769: 55.
till Enkefru A. W. Rosenborg:
Kapital  406: 7.
Ränta
1,736: 5.
Lånepåkostnader
39: 6. 2,181: 18.
Af de till Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond genom vakans-afgifter från en
del indragna nummer af Westerbottens fältjägare-regemente anvisade medel bestrides, jemlikt
Kongl. Maj:ts nådiga bref den 30 September 1851, en del af kostnaden för underhållet
af Artilleriets 14:de sexpundiga, i Hernösand förlagda batteri.
§ 3.
Genom de till volontär-vakansmedels-fonden, bildad af tillfälliga besparingar å
vakans-afgifter för till volontärers aflönande anslagna rust- och rothålls-nummer, ingående
medel utgöras kostnaderna för de å en del garnisonsorter äfvensom vid regementen och
korpser inrättade korporalskolor.
§ 4.
Antalet af Wadstena krigsmanshus-kassas underhållstagare, som vid 1857 års slut
utgjorde 10,263 och vid 1858 års utgång 10,014 man, har under revisions-året minskats
med 249 man. Såsom en följd häraf har pensions-staten, hvilken, vid slutet af förutnämnda
år, utvisade en summa af 187,403 R:dr, under revisions-året undergått någon förminskning,
så att densamma den 31 December 1858 uppgick till endast 184,025 R:dr.
§ 5.
På militie-boställs-kassans bekostnad hafva karaktershusen med dertill hörande
källare vid 22 militie-boställen blifvit under revisions-året iståndsätta för ett sammanräknadt
belopp af 9,089 R:dr 26 öre, hvarjemte, i öfverensstämmelse med föreskriften i
Kongl, brefvet den 14 September 1858, kontrakt under förlidet år afslutats om uppförande
af nytt karaktershus af trä å kompanichefs-bostället Forss vid Helsinge regemente mot
en summa af 4,300 R:dr R:mt. Från nämnda kassa hafva dessutom åt 115 löntagare,
hvilka saknat karaktershus å innehafvande boställen, utbetalts inqvarteringspenningar till
ett sammanräknadt belopp af 12,736 R:dr samma mynt.
— 87
§ 6.
Krigsarkiv-fonden, bildad på grund af Kongl, brefvet den 9 Mars 1806, och
deraf räntan disponeras af Topografiska korpsen, förvaltas af Krigs—kollegii aflöningsafdelning
under militie-boställs-kassan, uti hvilken kassas räkenskaper densamma ock
finnes för revisions-året upptagen med ett oförändradt belopp af 2,475 R:dr R:mt.
§ 7.
Invalidlius-fondens räkenskaper förete jemväl för nu ifrågavarande år det gynnsamma
förhållande, att, fondens tillgångar ökats med 32,335 R:dr 26 öre.
De från Invalid-inrättningen å Ulriksdal afflyttade invalider, hvilka vid 1858 års
början utgjorde 15 personer, hafva under årets lopp minskats med genom döden af~
gångne 2 f. d. soldater, hvadan antalet understödstagare från invalidhus-fonden vid revisions-årets
slut var följande:
5 f. d. Officerare, å 345 R:dr 62 öre,...
1,728: 10.
6 f. d. soldater (i hemorten1, å 131 R:dr 41 öre,  788: 46.
2 f. d. dito (å Danviks hospital), å 161 R:dr 41 öre,
322: 82.
S:a 13 personer. Summa underhåll 2,839: 38.
Från samma fond utgingo vid 1858 års slut svärdspensionär till:
47 svärdsmän, ä 45 R:dr,
2,115: —
151 med svärdsmedalj benådade, å 15 R:dr,
2,265: —
Summa 198 pensionärer, med sammanlagdt pensionsbelopp af
4,380: —
i «•
Vid anställd inventering hafva samtlige ofvannämnde kassors Och fonders aäkerhetshandlingar
befunnits i behörig ordning; dock har det fästat Revisorernes uppmärksamhet.
att, i likhet med hvad förlidet års Revisorer jemväl anmärkt, större summor,
såsom:
å förenade mötes-passevolans-fonden
347,850: —
å trosspassevolans-fonden
161,250: —
å Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
95,050: —
samt å volontär-vakansmedels-fonden
18,000; —
eller tillsammans R:dr 522,150: —
Riksmynt, blifvit utlånade mot endast 41 procents ränta, hvilken räntefot, enligt Revisorernes
åsigt, borde kunna höjas till 5 procent, utan att föranleda minskning i den för
lånen befintliga säkerhet, helst andra under Kongl. Krigs-kollegii förvaltning ställda tönder
och kassor numera, med bibehållande utaf förut befintlig säkerhet, erhålla sistnämnde
ränta.
§ 9.
Enär det måste anses såsom ett Revisorernes åliggande, att vid granskningen af
hvarje verks räkenskap kontrollera, huruvida behållningarne från ett föregående år blif*
— 88
vit till riktiga belopp upptagne, men sådan granskning icke utan svårighet kan ske med
mindre hvarje särskild redogörelse åtföljes af behörigen styrkt transsumt af kassa-inventarium,
hafva Revisorerne trott sig böra uttala don önskan, att vid de räkenskaper, sorn
hädanefter afgifvas, sådant må varda iakttaget, hvarigenom granskningen utan tvifvel kommer
att underlättas.
§ 10.
Revisorerne, som vid besök å Marieberg funnit den klagan välgrundad, att nödigt
utrymme för undervisningens ändamålsenliga ordnande vid detta Statens högsta militärläroverk
för närvarande saknas, hemställa till Rikets Ständer, ätt den del af Kongl.
Krigs-kollegii äldre handlingar, hvilka nu upptaga hela bottenvåningen uti det stora huset
vid Marieberg, må, efter förutgången undersökning, inrymmas och ordnas uti färre
rum i samma lokal, hvarigenom utrymme för läro- och gymnastiksalar kunde beredas
uti den öfriga delen af berörde våning, sedan densamma blifvit med eldstäder försedd.
E) Statistiska sani mandraget öfver de af Kongl. Krigskollegium
under är ISäS bestridda utgifter.
... . >.
Uppå Rikets Ständers derom gjorda underdåniga anhållan, täcktes Kongl. Maj:t
under den 11 Augusti 1857 anbefalla Kongl. Krigs-kollegium, att, i sammanhang med de
årliga boksluten, meddela sådane uppgifter, att Kollegii hufvudböcker jemväl lemnade
upplysning dels om samtlige kostnaderna till hvart och ett af de särskilda föremål, för
hvilka Kollegium afgifver redogörelse, och dels huru berörda kostnader på de å 4:de
hufvudtiteln uppförda anslag varit fördelade och utgått, hvarjemte vid sistförflutne riksdag
till Kongl. Maj:ts disposition anvisades en summa af 2,000 R:dr R:mt, att under
åren 1858—1860 användas såsom ersättning för utarbetande af dylika uppgifter. Sedan
ett så beskaffadt statistiskt arbete, omfattande utgifterne under revisions-äret, blifvit
inom Krigs-kollegium uppgjordt och till Revisorerne öfverlenmadt, få Revisorerne meddela
följande 3:ne sammandrag öfver utgifterna för värfvade Arméen, för indeldta Arméen
och för bevärings-manskapet.
(Se Bil. Litt. K., L. och M.)
Jemtlands roteriiigs-kassa.
Denna kassas räkenskap, hvars granskning dels af i orten dertill särskildt utsedde
Revisorer, dels i Kongl. Krigs-kollegium utan anmärkning försiggått, men deremot
i Kongl. Kammar-rätten ännu icke egt rum, innehåller följande uppgifter, beträffande inkomster
och utgifter:
I
Bilaga Litt. L. till 1860 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 88.
Statistiskt General-sammandrag af samtlige bestridda kostnad
Infanteri:
Lif-regementets Grenadier-korps.
Första Lifgrenadier-regementet .
Andra dito dito
Westgötha dito
Smålands Grenadier-bataljon
Uplands regemente
Skaraborgs dito
Södermanlands
Kronobergs
Jönköpings
Dahl
Helsinge
Elfsborgs
-
dito
dito
dito
dito
dito
dito
Westgötha-Dahls dito
Bohus läns dito
Westmanlands dito
Norrbottens Fältjägare-korps
Westerbottens dito
Kalmar regemente
Nerikes dito
Wermlands dito
Jemtlands Fältjägare-korps ...
Norra Skånska regementet ...
Södra dito dito
Diverse utgifter för indelta Armeen
r för inclelta Arméen å riks-statens 4:de hnfvudtitels ordinarie oell extra anslag samt under Kongl. Krigs-kollegii förvaltning
ställda kassor och fonder år 1858.
|A anslaget: Indelta
Kavalleri-;^ Arméens
: och Infanteriregementena.
Regementen eller Korpser.
Kavalleri:
Lif-regementets Dragon-korps
Dito Hussar- dito
Smålands dito regemente
Skånska dito dito
Dito Dragon- dito
Jemtlands Hästjägare-korps
S:r
Å reservationerÄ
anslaget: In-;na af anslaget:
Exercis-sqvadronemas
underhåll.
j vapenöfningar.
Ä rese
na af
Indelt:
Ordinarie anslag.
vationerianslaget:
Arméens
mötles-kostnader.
Å Artilleri-af- Å Intendents- !Å reservationer-1 Ä anslaget:
delningens an- afdelningensan-jna af anslaget:’ Lif- och släp
del i anslaget: del i anslaget: Lifmundering ; munderingar för
Försvars-verketFörsvars-verket för indelta In- j rotehålls-regei
allmänhet. ! i allmänhet. fanteriet. j mentena.
S:r
Summa
1,775
10,109
4,778
19,261
26.07157
I
7,
274:76
75,270,34
58
76
81
9,25875
6,003 82
5,051
8,947
9,155
2,200
9,680
2,216
14,321
9,970
4,684
18,854 3
16,585
4,815
2,511
9,565
9,506 94
14,239
4,611
24,417
22,505
27,132
37,973
37,748
311,956
25,023 11
25,064145
10,761
22,903
18,382 27
15,505 28
3,36o[—
95,976 59
7,202
16,614
10,678
5,052
70
21
49
9,229
23,614
525
4,014
15,956
11,664
20,467
4,914
3,413(90
729
3,012 —
15,687 63
,
49350
6,981; 8
17,021:50
2,315 —
3,349—
5,200; —
10,242
11,142
14; 209,519
278,910 70
412,24959i 584,406(33
12
6,462 44’
6,000
3,811
5,850
7,920:88
3,450j—
33,494 44
5,185 98;
11,516
5,769
31,221
41,311
1,500
42
41
43
96,504
27
1,079 97
1,026 58;
13 93
63;
1,847
1,383
2,515
714
2,259 69
26
41
1,039
1,099 89
1,021 —
15—
2,533'—
3,003 75
3,418 75
36 36
26
37
1,000
115
54
58
50
Å anslaget:
Extra utgifter.
12
12
12
30
22
88
34
34
100
577.75!
70 —
747 75
lil
6
363
264
47
1,655
108
—
953
491
25
520
57
427
350
46
685
501
44
673
48
32
689
466
29
5,642
140
58
1,158
164
82
1,016
69
14
735
55
53
975
112
87
837
48
41
1,499
167
20
2,446
358
50
277
188
17
430
110
12
628
42
—
757
144
75
1,258
50
—
616
738
70
579
94370
882
76
70
50
l
2;
75
11:
7
38
70
79
50
68
44
78
50
4
24,254 83
33,494 44
12,874 82
5,732,78
85
59
74
25,711
19
2,88440 39,118 14
544 10
517 30
78,48
14,015 94
13,322
94;
13,401
48'
13,322
94;
12,233
J
12,233
26
13,310
79
12,970
32
13,367
82
13,367
82
10,091
96
13,311
72
5,017
98
5,441
82
12,274
14
8,587
64
—
6,333
74
9,179
36
9,175
84
1,139 88 210,960
77
Abesparingarne
& 4:de hufvud
titeln.
Extra anslag.
i Å anslaget:
A anslaget: :Kasernbyggnad
1857 års löne- j för Smålands
tillökningar. | Hussar-regeI
mente.
197
204
133,63392; 8,705 52| 65,577 8; 1,13988; 210,960 77|
50
17
180
74
24
70
296
23
1,769
974
266
50
1,037
31
3,229
36
4,181
87
1,702
39
1,331
15
610
5
433
26
256 65
21924
170 65
261
303 99
702
295
528
18,272
52
58
17
67
75
75
330 30
631
904
722
668
818
4,076 22
2,633
744
702
668
2,007
893
877
856
3,192
1,128
3,793
5,022
4,216
617
588,
1,926
1,839
3,180
912
4,434
3,550
3,324
7,970
9,581
6,402 94
Kassor och fonder.
Å Tross-passevolans-fonden.
Å förenade mötes-passevolans-fonden.
Ä Norrbottens
Hästjägaresqvadrons
fond.
Å Volontär-vakans-medelsfonden.
965
2,103
290
731
674
I
3,817
2,512
6,402 94] 4,764 84; 6,330
33
79
50
75
95
25
35
80
50
66
66
15
8
54
7
58
98
50
7
11
2
83
204 75
18.569
64,662 47
10j 68,738.69
6.-102
94
400 24
2,18725
-~r
114 38
870
550
1,050 25
150
3,251(87 2,07025
39J2
14,030 78
8,05583| 22,431 j 4|
800—
800
Å Militie-boställs-kassan.
132
299
74
171
210
215
375
10
41
90
13l
79
70
242 40
21276
145
221
76
43 2
2,344
55
1,345
74
742
612
92(62
180
309
45
200 92
Summa
Summarum.
705
1,020
935 —
1,73535
17850
!
1,052; 2
98,70
660
681
37
515
—
341
50
497
62
898
4
540
—
727
50
1,392 18
’
60(
300
—
1,467
42
698
58
3,743
73
266
63
938
91
660
20,113 5
7
5847
800;—! 3,690 29j 22,309(48
40,957
48,198
45,434
80,142
95,171
16,185
2,13796 326,08993
24,526 13
42,318 80
21,196 14
19,262 60
23,591 '98
47,936 46
31,37029
25,979^38
j
54,06597
37,838
45,252
44,405
41,306
21,247(62
21,781
48,874
22,112 23
30,762 22
37,283 58
41,582
35,291
43,073' 6
68,960*91
70,974 97
900,994 44
374,285 28
1,601,369
65
Bilaga Litt. K. till 1866 år» reeisicms-bei'åtieUe, angående »toto-verket, sid. 88.
Statistiskt General-sammandrag af samtlige bestridda kostnader för värfvade Arméen å riks-statens 4:de liufvudtitels ordinarie och extra anslag samt under Kongl. Krigs-kollegii förvaltning ställda kassor och fonder år 1858.
Ordinari
anslag.
Regementen eller Korpser.
Kavalleri:
Lifgardet till häst  *  ••••
Kronprinsens Hussar-regemente
S:r
Artilleri:
Svea Artilleri-regemente
Götha dito dito
—
Wendes dito dito
Fyrverkare-korpsen
S:r
Infanteri:
Svea Lifgarde
Andra dito
Wermlands Fältjägare-regemente
Ingeniör-korpsen
S:r
Diverse utgifter för värfvade Arméen i allmänhet
Summa
Å anslaget:
Artilleri-staben.
Ä anslaget:
Allmänna Garnisons-sjukhuset.
Ä anslaget:
Lifgardet till
häst.
130,747 58
130,747 58
Ä anslaget:
Kronprinsens
Hussar-regemente.
Å anslaget: j
Svea Lifgardet. |
Å anslaget:
Andra Lifgardet.
Å anslaget:
Wermlands
Fältjägareregemente.
A anslaget. _ . ansiaaet;
Svea, Gotha ocm ?
Wendes Artil- Ingemoi-korp
-
leri-regementen.
sen.
Å anslaget: Ka-; danslaget:
Vf-1\e - ,°Hb,ArlLega för hästar
tillen-lmstars ^ Artillri
remontermg
och
skoning.
exercis.
Å anslaget: Fonragering
af Artilleriets
och
värfvade Kavalleriets
hästar.
Ä anslaget: Matlagningförmanskapet
vid garnisons-regementena.
A Artiileri-sf- ÅFortifikations-! Å Intendents
delningens andel
i anslaget: Försvars-verket
i
allmänhet.
afdelningens an- afdelningcns an-' , f "®1
del i anslaget:|del i anslaget:) J‘kTstiiaderA
Försvars - verket Försvars - verketj o. .
i allmänhet. i allmänhet. 1 totocknolm
-
162,687
70
162.687 70;
182,328 49
6,400
50,836 94;
185,879)47
74.201
25
182,328
6,400,
50,836|94; 130,747,58
49 185,879 47
162,687 70 182,328:49,
185,879,47
74,201
323,858 39
309,951)88
254,384)45
8,403 56
I i
896,59828
102,981
251
14,747
53
74,201 25
911,345,81
102,981 96
21,668)44
16,512)76
—| 109,07330
113,94568
38,181 20)
—1 223,01898
23,122
31
17,820 18
481
84
1,367)10
40,942!49 1,84894
7,410 70 5,043 73
7,109 48) 4,509 50
7,533
6,781
46
45,130 80
58,368)12
61,600
i |
39,732 8?: 21,610
!'
42,080 81, 19,501
j
23,930 —i 6,907
7 I I ’
87991!
! i
748'
10,471 93
136 33
A anslaget:
Inqvarte ringskostnader
i
landsorten.
73,565 45
60,647)89
7,991 50
22,053 18 16,334 69
96i —
165,098 92! 111,623 59
48,767 70
40,400
43,300
4,441 98
1,042 93
1,127
105
1
88,141
2,276 52
18,547
77
10,608,26 134,209)34)
7,991;50
A anslaget: Ved
och ljus för fästnings-
och garnisons-orter.
1,829
422
A anslaget:
Spanmåls-upphandlings-
och
bageri-kostnader.
Ä anslaget:
Extra utgifter.
Besparingarne
å riks-statens
4:de hufvudtitel.
Extra anslag.
Å anslaget:
1857 års lönetillökningar.
425
1,920
1,525)
453 10
5,609
Ä anslaget: Inköp
af hästar lör
Svea Artilleriregemente.
36
2,717 27 12,433 83
Fonder.
Norrbottens
Hästjägare
sqvadronsfond.
Volontär-va
kans-medels
fonden.
Summa
Summarum.
Antal
man.
Kostnad
per man.
2,251)87:
27 -
96,712)25
82,429)84
63,743)85
2.2491 7
18
93 75
4,82710)
27
245,135
1
111,75) 25,516 22
4,026 -
; i
76,408 19
2,814— 77,365,73
19,80935
6,000:
9,015 9
7,71633
12,840
182,598 36
136
50
7,716 33
1.731
102,981)96) 60,234 38 16,33469) 388,117)90 240,708 6; 71,440 93 23,475 26) 562,07921 9,55933 33,507|72
1,263 48 2,237 99
i !
19,425 64 57150
31716
3,126 65
940 35
801 30
1,050 5
2,79170
24,997
24
33,167:46!
4251-
3,445)
3,170)37
18,043 19)
K
378,939 16] 400]
398,632 26; 600
777,571 42
510
1,376
15
15,879 60
15,660 88
I !
11,037 36;
j |
12;50!
5,400 —
3,383 86
568,192 26
560,984 96
445,745 17
1,046
975
750
12,730]95] 2J
1,886 15
180)
903
225
1,308
1,671 60
57 33
1,410;—
42,590 34:
5,400: —
7,463 98
7.365 95
9,961 75
7,21875
3,138 93 32,010 43
I .1  i --
I
3,383 86
3,119)48
425-
4,753 -
8,19545] 95,76344
5,400
375
375 -
1,587,653)34
314,281
54
318,890 91
816
816
105,35555] 600
140,060 421 120 —
878,588)42|
120 516 71
3,383
86:
375)—| 3,364,329 89J
947 35
66439
543 20
575 37
594 33
385 15 i
1
390)801
175,59
jBilaga Litt. M. till 1860 års revisions-berättelse, angående stats-verket. sid. 88.
Statistiskt General-sammandrag af samtlige bestridda kostnader för Beväringen å riks-statens 4:de hufvudtitels ordinarie och extra anslag år 1858.
Regementen eller korpser .
Beväring s-manskap:
Lifbevärings-regementet
Upsala
läns
Beväring
Stockholms
dito
dito
Skaraborgs
dito
dito
Kronobergs
dito
dito
Jönköpings
dito
dito
Westmanlands
dito
dito
Ostergötlands
dito
dito
Södermanlands
dito
dito
Elfsborgs
dito
dito
Kalmar
dito
dito
Kopparbergs
dito
dito
Orebro
dito
dito
W ermlands
dito
dito
Gefleborgs
dito
dito
Wester-Norrlands
dito
dito
Westerbottens
ditö
dito
Gottlands National-
dito
Malmöhus
läns
dito
Christianstads
dito
dito
Blekinge
dito
dito
Hallands
dito
dito
Göteborgs och Bohus dito dito
Jemtlands dito dito
Norrbottens dito dito
Ordinarie ansia
Å anslaget: Lifbevärings-regementet.
24,783 50
Ä anslaget:
Gottlands National-beväring.
S:r
Å anslaget:
Hallands Beväring.
24,783|50 92,056 13
j
Diverse utgifter för Beväringen i allmänhet i
Ä anslaget:
Wester-Norrlands
Beväring.
7,083 34
Ä anslaget:
Bevärings-manskapets
vapenöfningar.
Å Artilleri-afdelningens
andel
i anslaget:
Försvars-verket
i allmänhet.
475
92,056 13  ; — ■
7,083 34
916
9,766
22,500
10,417
9,894
12,246
15.143
25,353
5,808
15,730
22.143
11,190
11,339
26,382
79
6
59
67
79
39
96
40
64
59
46
84
48
Ä Intendentsafdelningens
andel
i anslaget:
Försvars - verket,
i allmänhet.
Ä anslaget:
Inqvarteringskostnader
i
Stockholm.
A anslaget: Ved
och ljus för fästnings-
och garnisons-orter.
Äbesparingarne
& 4:de liufvudtiteln.
Extra anslag.
—I 10,97997
25.753 -
6,678 45;
10,800 —
16,938 48
17,32791
6,81094
13,039*51
20,469
6,800
7,101
341,533 16j
21
215
349
194
278
249
435
200
352
315
210
185
364
75
85
22j
53
37
22
93
35
62
94
94
13
1
123 13
75249
397 7\
43875
180 80
196 87
259
492
108
37
75
82 4
76!
42
41
77
15
4,820
3,962
911
6,396
5,426
4,4.32 33
I
4,536 8
5,194 29
1,766 47
6,92814
7,782 58
4,568
4,441
8,151
4,191
1,000
3,430
196
9,269
3,507
2,222
1,993
7,174
2
29
62
23|
62
75
18
37
50
10
68
26
3,959|59i
3,083 82
6,376 34 109.347 43
85821 42,52865
Summa I 24,783 50 92,056 13 7.083|34j 475!—; 341,615 20 7,234n5 151,876
6,170
Å anslaget: Be
Å
anslaget: |
1857 års löne- utrednmgs-pertillökningar.
sedlar for Be°
; varings-man
j skåpet.
Å anslaget: Underhåll
af Bevärings-manskapets
beklädnad
och utredning.
Ä anslaget: Tält
för Beväringsmanskapets
vapenöfningar.
Ä anslaget:
Förrådshus för
Bevärings-manskapets
materiel
| !
33 74
393 75
150 —
6,170 —
33 74
543
10.634
54
1,073 75
75
_!
'l
J— I
j
i '
11,708 29
6,170;-
33'74i
64,976 42 88,712 87 86,190 10!
1,500
3,799
1,133
961
Summa
Summarum.
7,394; 3
60! —
543 75) 11,708 29| 64,976 42^ 88,712 87, 86,190|l0| 7,454j 3
37,118
54
13,944
33
23,411
41
18,663
58
19,314
35
16,957
49
19,928
69
30,984
18
8,908
20
23,972
83
30,241
79
15,969
42
15,967
7
34,898
23
15,246
21
27,228
62
10,232
33
114,589
34
26,604
92
21,274
16
9,213
84
23,387 15
27,902 84
11,251
59
10,293 60
607,504
71
283,408:29
890,913;-
89
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
88,859: 4.
Uppbörd:
Vederlag för indragna hemmansräntor i Jemtland
11,850: —•
Dito » dito dito i Medelpad
4,165: 81.
Ränte-medel  3,454: 91. 19,470: 72.
Summa 108,329: 76.
Gr edit.
Utgifter:
Bidrag till lön, lega och servis  - 10,217: 96.
Dito » beklädnad och sadelmundering
8,289: 15.
Dito » anskaffande af nummerhästar  1,000: —
Diverse omkostnader
303: — 19,810: 11.
Balans till år 1859:
"Kontant behållning
2,026: 61.
Utlånta medel
70,288: 40.
Förskott
24: 87.
Fordringar
16,179: 77. 88,519: 65.
Summa 108,329: 76.
Vid ifrågavarande räkenskap, enligt ofvanstående tabell utvisande en kontant behållning
af 2,026 R:dr 61 öre, har anledning till anmärkning icke förekommit.
Kongl. Krigs-akademien.
Räkenskapen, hvars granskning i Kongl. Kammar-rätten icke föranledt till någon
anmärkning, företer följande förhållande i afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
5;547; 13.
^ Transport 5,547: 13.
- 90 —
Transport: 5,547: 13.
Upp tärd:
Anslag å 4:de hufvudtiteln  -  79,725: 75.
Pensioris-afgifter
107,747: 25.
Afgift till böcker och rit-tillbehör  3,900: —
Ersättningar ro. m
9,422: 15. 200,795: 15.
Hahns till år 1809:
Skulder
8,128: —
Summa 214,470: 28.
Credit.
Balans från år 1897:
• Skulder...-  10,574: 14.
Utgifter:
Aflöning
60,712: 27.
Underhäll, beklädnad m. ni -
121,649: 73.
JJåtsmans-kommenderingen
5,433: 19.
Återbetalda afgifter
•••• 2,562: 37. 190,357: 56.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
6,755: 5.
Förskotter
3,192: 78.
Fordringar
3,590: 75. 13,538: 58.
Summa 214,470: 28.
§ I
-
På sätt Guvernörs-embetets vid Kongl. Krigs-akademien underdåniga berättelse
gifver vid handen, utgjorde Kadett-korpsens styrka vid 1857 års slut
171,
hvilket antal under revisions-året ökats med
39 210,
så att, efter afräkning af de under året afgångne
35
Kadetter, den 31 December 1858 qvarstodoj
175.
Pensions-afgiften för betalande Kadetter bar, i likhet med nästförfiutna årets,
yarit af Kongl. Mäj:t bestämd till 630 R:dr.
§ 2.
För Krigs-akademiens räkning äro reqvirerade och betalde sex stycken statskalendrar,
deraf 4 stycken efter det allmänna priset 4 R:dr 50 öre för hvarje, samt 2
stycken, med hänsigt till uppgifven dyrbarare inbindning, efter 6 K:dr 38 öre stycket.
Ej mindre sjelfva antalet, som synes sträckt utöfver Kongl. Krigs-akademiens skäliga
— 91
behof, äii äfven den alltför dyra inbindniugen af tvänne kalendrar, — änskönt afsedda
för Kanslerens och Guvernörens behof, — har synts Revisorerne billigen böra till anmärkning
föranleda.
§ 3.
Vid utbetalning af tobakspenningar åt båtsmanskommenderingen vid Carlberg
har den Korporalen tillkommande tillökning blifvit med sex öre om dagen för högt heräknad
under Oktober, November och December månader, eller 92 dagar.
§ 4.
Då Rikets Ständer vid sednaste riksdag beviljade den för Kamererare» vid
Krigs-akademien föreslagna arfvodestillökning frän 980 Rdr 18$ öre till 1,500 R:dr,
fastades dervid det förbehåll, att, om befattningens innehafvare ägde annan tjenst å
stat med lön, han endast finge åtnjuta det förra arfvodet med en till 1,000 R dr jernnad
summa. Af räkenskapen för det år nuvarande revision omfattar, inhemta?, att, sedan
inneha,fvaren af närande tjenst, Krigsrådet m. in. C. D. Forsberg den 4 Maj 1858
från Krigsråds--embetet erhållit nådigt afsked med pension å alhnäuna indragnings-,sta,ten
till belopp af. 4,000 R:dr eller 80 procent af Krigsråds-aflöningen, han fått i sin egenskap
af Kamererare uppbära det högre arfvodesbeloppet, 1,500 R:dr. .Det synes likväl
Revisorerne, som hade med ofvanbeskrlfne förbehåll Rikets Ständer afsett, att så lango
Kamererare» vid Krigs-akademien, i följd af annan tjenstebefattning, uppbar anslag af
allmänna mede), vare sig såsom lön å stat eller såsom pension å allmänna indragningsstaten,
ofvannäoinde arfvodestillökning icke bordt ifrågakomma; hvadan också ..Revisorerne
ansett sig böra å förhållandet fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
Allmänna Garnisons-sjukhuset.
Denna räkenskap, i Kongl, Kammar-rätten granåkad utan anmärkning, upptager
följande inkomster och utgifter:
Debe t.
Uppbörd:
Stats-medel
Sju k vård s-ersättn inga r
11 yres-medel
Diverso inkomster..,
70,746. 9.
10,767: 86.
637: 50.
247: 10.
82,398. 55.
Summa 82,398: 55.
— 92 -
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
Utgifter:
Medikaments-kostnader
Förbruknings-artiklar
Yed och lysning • ••■•
Inventariers upphandling och underhåll
Diverse omkostnader
16,289
48.
19,869
20.
8,692
36.
1,941
27.
5,609
35.
7,965
11.
6,267
62.
jBalans till år 1859:
Kontant behållning
Fordringar
79.
13,409: 29.
2,354: 8.
66,634: 39.
13,410: 8.
Summa 82,398: 55.
§ 1.
Enligt Direktionens underdåniga berättelse, har antalet af å sjukhuset under revisions-året
vårdade personer utgjort:
Q, var liggande vid 1857 års slut -  138.
Inkomna under året
1,731.
Summa 1,869«
Utgångne  1,574.
Afskedade såsom obotlige  47.
Döde
85.
Qvarliggande vid årets slut
- 163. 1,869.
Sjuknummern i medeltal per dag har uppgått till 161,69.
Underhållsdagarne, derunder de sjuke njutit vård och spisning, utgöra 59,020.
§2.
Utom 2:ne från åren 1828 och 1829 balanserade fordringar, den ena hos Sergeanten
vid Uplands regemente ^Hellström å 24 R:dr och den andra hos Under-löjtnanten vid
Götha Artilleri-regemente Åkerman å 32 R:dr 25 öre, hvilka posters fortsatta balansering
under en så lång följd af år synts Revisorerne mindre lämplig, enär dessa medel antingen
bordt kunna indrifvas eller, om hinder derför mött, afskrifvas, hafva Revisorerne ej
funnit anledning att vid denna räkenskap framställa någon anmärkning.
— 93
Salpeter-fonden.
Räkenskapen, hvars granskning i Kongl. Kammar-rätten ännu icke försiggått, utvisar
följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1857 :
Tillgångar
565,878. —
Uppbörd:
Stats-anslag -
270,000: —
Ränte-medel  22,140: 30. 292,140: 30.
Balans till år 1859:
Skulder
2,670: 9.
Summa 860,688: 39.
Credit.
Balans från år 1857:
Skulder  5,648: 58.
Utgifter:
Ordinarie aflöning
15,558: 33.
Expektans-, pensions- och gratial-staten
3,540: 75.
Provisioner och uppbörds-kostnader
10,496: 57.
Transport-kostnader  9,075: 62.
Inlösen af inländsk salpeter
136,901: 75.
Afskrifningar
1,678: 89.
Diverse omkostnader
641: 79. 177,893: 70.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
175,273: 43.
Utlånta medel
486,571: 50.
Förskotter .  1,496: 87.
Ladu- och panne-lån
10,737: 47.
Proprie-balanser
150: 71.
Behållne inventarier
2,916: 13. 677,146: 11.
Summa 860,688: 39.
§ 1.
Vidkommande salpetex-tillverkningen inom riket, lemnar räkenskapen följande uppgifter
:
— 94 -
Debet.
Uppbörd:
Ltt. U. lort.
Inlöst levererad salpeter
15,211. 6. 10.
Pannlegor
9. 10. 16.
Summa 15,220. 16. 26.
Cr edit.
Afskrifning för afrinning och afdunstning samt profver  158. 10. 12,
Leverering till krutbruken  15,062. 6. 14.
Summa 15,220. 16. 26.
§ 2.
Nedanstående, på räkenskapen grundade, tabell utvisar såväl beloppet af den ^inom
hvarje län levererade salpeter, som förhållandet med de vid revisions-årets slut utestående
ladu- och panne-lån:
' Under äret leve- Utestående lån vid
rerad salpeter. årets slut.
L fl. il. lod. R:rtr öre.
Upsala län
981. 13. — — •
Stockholms dito
415. 15. — 75:
Södermanlands dito
300. 1. — —“
Östergöthlands dito
4. 10. — 855: —
Kalmar dito
15. — —  —
Blekinge dito
50. 5. -— 8,514: 53.
Jönköpings dito
13. 3. —  —
Kronobergs dito
747. 15. 10. 896: 22.
Christianstads dito
592. 16. —  —
Westmanlands djto
379. 11. —
Kopparbergs dito
395. 2. —
Gefleborgs dito
543. 3. —
— •
Jemtlands dito
137. 17. —
—
Westerbottens dito
8,317. 16. —•
Norrbottens dito
2,316. 19. — 396: 72.
Summa 15,211. 6. 10. 10,737: 47.
Inlösningspriset å salpeter har, i likhet med hvad för föregående år ägt rum/ varit
för revisions-året bestämdt till 9 R:dr Ruut.
§ 3.
Någon anmärkning från Revisorernes sida har vid ifrågavarande räkenskap icke
förekommit; och hafva, vid anställd inventering, säkerhetshandlingarne befunnits i behörigt
skick.
— 95
Topografiska korpsen.
Emot den för revision,s-året upprättade räkenskap öfver det till denna korps arbeten
anvisade extra stats-anslag, hvaraf granskning i Kongl. Kammar-rätten ännu icke ägt
rum, hafva Revisorerne icke funnit något att anmärka; och inhemtas af nedanstående tabell
förhållandet med inkomster och utgifter:
Debet.
Hulans från ur 1857.
Tillgångar
17- 12.
Uppbörd:
Stats-anslag till topografiska arbeten
27,00,0: —
Krigs-arkivets ränte-medel
123: 75.
Innehållne tjenstgörhigs-penningar
1,187: 50.
Till Hermelin,ska karte-verket
1,296: 55.
» Chorografiska d:o
2 070: 7.
» Militär- d:o
1*180: 50.
Ilyresmedet
800:
Diverse inkomster
1,549: — 35,207- 37
Balans till år 1859:
Skuld
_ 266: 51.
Summa 35,491: —
Credi t.
Utgifter:
Triangelmätning
2,115: 81.
Kekognoseritig
21,564: 74.
Kartritning
2,643: 1.
Gravyr
510; —
Krigs-arkivet
1,734: 65.
ITennelinska karte-verket
686: 35.
Chorografiska d:o
1,886: 90.
Militär- d:o
1,942: 88.
Diverse utgifter
_ 1,606: 66. 34,691: —
Transport 34,691: —
Balans till år' 1859;
Fordran
800:
Summa 35,491: —
— 96 —
Elektriska Telegraf-verket.
Räkenskaperna, i Kongl. Kammar-rätten granskade med anmärkningar, utvisa följande
förhållande:
1 :o Anläggningsmedel.
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
7>249: 72>
Uppbörd:
Af Kongl. Stats-kontoret levererade
308,450:
Summa 315,699: 72.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
Materialier och transport-kostnader  201,660: o3.
Rese- och traktaments-kostnader
26,781: 20.
Instrumenter och apparater
j>-
Verktyg och arbetsredskap
3,385: 79.
Möbler och husgeråd
5,330: 80.
Diverse utgifter
302,697: 69.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
Fordringar
13,002: 3.
Summa 315,699: 72.
2:o Underhållsmedel.
Balans från år 1857:
Tillgångar
17’540: 54
Uppbörd:
Portomedel  .......... 317,618: 18.
Den Svenska Telegraf-verket tillkommande netto-behållning
af korrespondensen å den Sverige och Danmark gemensamt
tillhörande Öresunds-telegrafledningen  30,808: 8.
Transport 348,426: 26. 17,540: 54.
97 -
Transport 348,426: 26. 17,540: 54.
Af egaren till Åtvidabergs kopparverk, på grund af Kongl,
brefvet den 23 Maj 1857, levereradt bidrag till under
-
hållande af telegrafstationer derstädes
600: —
Anmärknings-medel
708: 48.
Extra inkomster  510: 49. 350,245: 23.
Solans till år 1859:
Skulder
41,776: 39.
Summa 409,562: 16.
Gr edit.
Utgifter:
Aflöning
273,944: 21.
Inventariers underhåll
60,216: 14.
Ved och lyshållning
17,815: 44.
Kese- och traktamentskostnader
11,764: 56.
Möbler och husgeråd
3,344: 72.
Linig—tillsyn m.
19,514: 85.
Instrumenter och apparater m. m
3,110: 1.
Böcker och kartor
1,311: 79.
Exprés-kostnader  5,872: 26.
Kurs-skillnad
1,300: 86.
Flyttningskostnad
1,584: 90.
Kestitutioner m. m  497: 88.
Anmärknings-medel  95: 32.
Diverse utgifter
9,189: 22.
Summa 409,562: 16.
§ 1.
Enligt Chefs-embetets för Telegraf-verket till Kongl. Majt afgifna underdåniga berättelse
hafva, till följd af Kongl, brefvet den 23 Februari 1858, under revisions-årets lopp
följande telegrafanläggnings-arbeten blifvit fullbordade, nemligen:
en tredje ledningstråd emellan Stockholm och Helsingborg, afsedd uteslutande för den
utländska korrespondensen och upplagd från Stockholm genom Linköping till Jönköping å
der förutvarande telegrafstolpar, från sistnämnda stad fortsatt till Halmstad genom nyanläggning
längst utåt den så kallade Nissastigen, och från Halmstad utefter den äldre linien
till Helsingborg;
en ny telegraf-linie emellan Södertelje och Arboga,, med mellanstationer i Mariefred,
Strengnäs och Eskilstuna, alla tre den 1 Oktober upplåtna till allmänhetens begagnande,
hvilken linie blifvit satt i förbindelse å ena sidan med Stockholms och å den andra med
Örebro telegraf-station;
samt en telegraf-linie emellan Wenersborg och Carlstad, med en den 17 September
öppnad mellanstation i Amål, hvilken linie, fortsatt till Götheborg genom tråduppläggning
13
på deh äldre liiliens stolpar, i förening med den nya Södertelje-Arboga-ledningen samt den
år 1856 fullbordade Orebro-Carlstaås-linien, bildar en ytterligare sammäribindningstråd emellan
Stockholm och Götheborg;
äfvensom nya telegraf-stationer blifvit öppnade i Engelholm den 3:dje och i Enköping
den 12 Oktober;
hvarförutan den förutvarande optiska telegraf-förbindelsen emellan hufvudstaden och
Dalarö blifvit utbytt mot en elektrisk telegrafledning, hvilken sedan den 17 Augusti varit
i verksamhet.
Slutligen har ock den, på grund af Kongl, brefvet den 30 Oktober 1856, under loppet
af påföljde år inrättade telegrafstationen i Råneå, hvilken, af brist på tjenlig lokal,
icke förut kunnat inredas, blifvit den 31 Augusti 1858 upplåten till allmänhetens begagnande.
Kostnaden för ofvan omförmälda anläggnings-arbeten samt för stationernas inredande
och förseende med nödiga machiner och redskap m. m. har uppgått till 302,697 R:dr 69
öre Rnnt.
Genom samma anläggningar har telegrafnätet vunnit en ytterligare utsträckning
af 76,8 geografiska mil samt längden af samtliga telegraf-ledningstrådar, dubbellinierna deruti
inberäknade, ökats med 92 mil.
Sammanlagda längden af samtliga telegraflinierna uppgick vid revisiöns-årets Utgång
till 663,3 geografiska mil, samt af ledningstrådarne till 888,7 mil.
Utom förutnämnda åtta, under loppet af år 1858 öppnade statstelegraf-stationér,
hafva privata jernvägs-telegrafstationer blifvit inrättade i Dylta, Frövi och Fellingsbro,
och är med vederbörande jernvägsbolag öfverenskommelse träffad om befordran af telegrammet
emellan dessa orter och Statens telegrafstationer.
Antalet under året afsända telegrammer från samtliga stationer uppgår till 155,359.
§ 2.
På sätt af den underdåniga berättelsen inhemtas, har den uti ofvanstående tabell
upptagna brist, 41,776 R:dr 39 öre Runt, blifvit fylld derigenom att, på grund af Kongl.
Maj:ts nådiga bref den 15 December 1854, Chefs-embetet, för utbetalningen af 3:dje qvartalefe
aflöning till Telegraf-verkets embets- och tjenstemän, fått från Kongl. Stats-kontoret
förskottsvis utbekomma 63,500 R:dr, hvilka sedermera, jemlikt Kongl, brefvet den 2 September
1859, blifvit Kongl. Stats-kontoret godtgjorda af handels- och sjöfarts-fonden, för
att framdeles ersättas nämnda fond af Telegrafverkets inkomstmedel, så vida dessa dertill
lemna tillgång.
§ 3.
Af Elektriska telegrafverkets räkenskaper hafva Revisorerne inhemtat, att utgifterna
under året varit 409,562 R:dr 16 öre, hvareftiöt tillgångarne, hvaribland upptages é'n post å
30,806 R:dr 8 öre, erlagd af Kongl. Danska telegrafstyrelsen för Oresunds-kabekr,
— 99 —
endast uppgått till 367,785 R:dr 77 öre, utvisande alltså en brist för året af 41,776
R;dr 39 Öpe, allt Riksmynt,
Bland betydligare utgifter förekomma:
Tjenstemännens aflöning:
Ordinarie tjenstemän
239,294: 6.
Extra stations- dito
9,989: 28.
Extra biträden  1,918: 33.
Dito uppassare
6,786: 39.
Dito linievaktare
4,190: 98.
Natt-tjenst
11,765: 17.
Summa 273,944: 21.
Ipventariers underhåll  ......
60,216, 14.
Ved och lyshållning
17,815: 44.
Rese- och traktamentskostnader
11,764: 56.
Diverse utgifter
9,189:. 22.
Habler och husgeråd
3,344: 72.
§ 4.
Bland1 diverse utgifter upptages hyra till följande belopp:
uti Stockholm
,,,,
3,450; —
(utgående likväl såväl för sjelfva stationen sorn fö;- Kongl. Telegrafverkets
öfrige embetsrum).
» Upsala
400; —
/-(•ii
»
Orebro
275-
»
Mariestad
»
Wenersborg
»
Södertelje
»
Götheborg
»
Halmstad
»
Helsingborg
».
Rund,
»
Mals,nö
Summa 7,175:
§ 5.
Enär de flesta städer,^hvarest stationer för telegrafering finnas inrättade, dertill
kostnadsfritt upplåtit lokal, och hufvudsakliga grunden härtill torde få sökas uti den
större fördel, sorn genom anbringandet af station för telegrafering tvifvelsutan beredes
städernas innevånare, anse Kevismjerne, att jemväl ofvanuppräknade städer, i hvilka
för närvarande hyror, till större eller mindre belopp, för ofvan antydda ändamål erläggas,
jemväl böra, genom öfverenskommelse eller på annan väg, tillförbindas upplåtandet
af kostnadsfri lokal för så beskaffade stationer, helst, enligt Re-visorernes åsigt, hvarje,
tillfälle bör begagnas för att söka bereda lämplig besparing i utgifterna, vid ett. verk
sorn icke lemnar någon behållning.
— 100 —
§ 6.
I hvad mån de olika stationerne lemnat behållning eller orsakat förlust, inhemtas
af bifogade tabell.
(Se bilagan Litt. N.)
§ 7.
Enligt hvad af det ofvanstående inhemtas, visar sålunda räkenskapen för Telegrafverket
en icke obetydlig brist, tillkommen, som det vill synas, visserligen af ringa
intrader vid åtskillige stationer, men i grunden af dryga förvaltningskostnader. Om än,
hvad Revisorerne icke förbisett, inrättningar af beskaffenhet som ifrågavarande, de der
afse lättade tillfällen till hastiga kommunikationer eller meddelanden samhällsmedlemmar
emellan till och från rikets spridda delar, mera gagna samhället genom den indirekta
vinst de medföra, än genom den behållning de kunna tillskynda Staten, torde dock
man böra i möjligaste måtto söka sträfva derhän, att med den indirekta vinsten måtte
förenas något öfverskott, helst, enligt de grundsatser, som nu vilja göra sig gällande,
sådana öfverskott torde innebära säkraste möjligheten till Telegrafverkets framtida utveckling
och nätets vidare utsträckning till de landsdelar, hvilka nu nödgas sakna fördelarne
af en inrättning, som allt mer och mer antager naturen af ett samhällsbehof. Det
förhållande, att vid vissa stationer brist visas, torde dock icke alltid ådagalägga att
dessa stationer böra upphöra, enär hvarje station alltid i sin mån bidrager till ökade
intrader vid andra stationer och sålunda medverkar till derstädes uppkommande behållningar,
samt dessutom vid vissa stationer också från intraderna utgår betäckning af
sådane utgifter, hvilka egentligen ej böra drabba stationen, såsom sådan, utan rätteligen
böra beräknas på Telegrafverket i dess helhet; hvarförutan vissa af de mindre stationerne
jemväl torde vara sådana, som på längre afstånd erfordras, såsom mellan-stationer,
i och för tillsynen å linien och andra ekonomiska tillgöranden. Genom minskning
af tjenstemanna-personalen vid åtskilliga stationer synes deremot besparing kunna vinnas,
likasom en betydlig sådan torde stå att erhålla genom användande af de förbättrade
methoder för telegrafstolparnes konservering, som sednare tiders uppfinningar erbjuda,
och i öfrigt genom de administrativa och ekonomiska reformer, som alltid stå en omtänksam
förvaltning till buds. Med stöd af allt detta och då, änskönt under revisionsåret
det nya portot icke varit tillämpadt samt bestämd ledning för bedömande af dettas
inverkan på Telegrafverkets ställning sålunda saknas, Revisorerne likväl befara att en
sådan inverkan kommer att göra besparingar ännu nödvändigare, hafva Revisorerne
trott sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på angelägenheten deraf, att sådana
förfoganden vidtagas, som kunna för Telegrafverket åstadkomma ett bättre resultat.
Optiska Telegraf-inrättningen.
Dess räkenskaper, hvilkas granskning såväl i Kongl. Kammar-rätten som ock
hos Revisorerne försiggått utan anmärkning, innehålla följande uppgifter, rörande inkomster
och utgifter;
Bilaga JAtt. N till 1860 års revisions-lerättelse, angående stats-verket, sid 100.
Uppgift å behållning eller brist vid samtlige Elektriska
Telegraf-stationer år 1858.
Stockholms norra Telegraf-station
Dito södra
dito
Upsala Telegraf-station
Westerås
dito
Orebro
dito
Mariestads
dito
Lidköpings
dito
Uddevalla
dito
Wenersborgs
dito
Götheborgs
dito
Warbergs
dito
Halmstads
dito
Helsingborgs
dito
Landskrona
dito
Lunds
dito
Malmö
dito
Ystads
dito
Christianstads
dito
Carlshamns
dito
Carlskrona
dito
Kalmar
dito
Oscarshamns
dito
Westerviks
dito
Linköpings
dito
Söderköpings
dito
Norrköpings
dito
Nyköpings
dito
Södertelje
dito
Grislehamns
dito
Gefle
dito
Söderhamns
dito
Hudiksvalls
dito
Sundsvalls
dito
Hernösands
dito
Motala
dito
Wadstena
dito
Jönköpings
dito
Wexiö
dito
Arboga
dito
Christinehamns
dito
Carlstads
dito
t» %
Örnsköldsviks
dito
Nordmalings
dito
Umeå
dito
Skellefteå
dito
Piteå
dito
Luleå
T» ° *
dito
Kanea
dito
Nederkalix
dito
Haparanda
dito
Alingsås
dito
Borås
dito
Ulricehamns
dito
Grenna
dito
Askersunds
dito
Skara
dito
Köpings
dito
Åtvidabergs
dito
Sölvesborgs
dito
Trelleborgs
dito
Engelholms
dito
Mariefreds
dito
Strengnäs
dito
Eskilstuna
dito
o
Amais
dito
Enköpings
dito
Dalarö
dito
Behållning.
Brist.
16,606 75
22,813 92
289
3,907
3,193
704
800
286
143
75
44
86
98
518
350
4,989
19
31
45
51
36
413
1,047
1.632
96
Summa R:dr Runt
57,718
99
1,601
288
6,236
1,813
1,172
64
57
89
34
13
1,336
64
1,435
19
1,314
60
6,1S4
62
489
7
628
82
2
24
4,953
92
814
37
697
44
1,226
98
424
77
903
71
2,705
97
1,402
53
123
99
2,904
18
2,188
84
4,353
52
452
99
1,767
6
633
62
73
83
1,135
31
2,545
—
13
90
—
—
614
2
147
58
969
38
1,950
77
1,136
95
1,843
89
1,101
27
1,255
—
1,395
92
1,742
19
944
77
945
40
1,656
96
578
5
304
39
218
i 70
292
154
248
! 77
168
* 6
360
31
89,730 60
: i fl i- •.
— 101 —
Debet.
Balans från år 1857:
Kontant behållning  1,727: 27.
Uppbörd:
Anslag af postraedlen  10,468: 66.
Dito af Konvoj-kommissariatets medel
18,253: 33.
Influtne portomedel
1,942: 50.
Dito hyresmedel  — 321: — 30,985: 49.
Summa 32,712: 76.
Credit.
Utgifter:
Aflöning  24,477: 70.
Underhåll
3,520: 17.
Resekostnader
727: 85.
Leverering till Post-verket
1,942: 50. 30,668: 22.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
2,044: 54.
Summa 32,712: 76.
Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena med Lots- ochFyrings-verket,
Sjökarte-kontoret äfvensom Kongl. Flottans
Stationer i Carlskrona oell Stockholm samt
Depot i Götheborg.
Detta verks räkenskaper, som ännu icke undergått fullständig granskning i Kongl.
Kammar-rätten, redovisa inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
967,060: 5.
Uppbörd:
5:te liufvudtitelns anslag för året
3,241,530: —
Transport: 3,241,530: — “ 967,060: 5.
— loa —
Transport: 3,241,530: —
Ersättning för förskjutne rese- och trak
taments-penningar
4,878: 5.
Dito fcjr dito begrafningshjelp  8,150: 23.
Dito för dito aflöning till lotsar på
indragnings-stat  60: —
Lotspenningar fö.r fartyg, som år 1857
passerat Dalarö och Sandhamn .... 17,092: 69. ^ gjj 770- 97
1856—1858 årens extra stats-anslag
för sjöförsvaret
716,653: 72.
DjtP dito för lots- och fyr-inrättningen 117,500: — 834 153- 72
Ersättnings- och försäljnings-medel m. m-
839,259: 85.
Balans till år 1859:
Skuld till Riksg^lds-kontoret
Summa
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld till Riksgälds-kontoret
Utgifter:
Aflöning:
» Uepartementets Jxansli-expedition
» Dito Kommando- dito
» Förvaltningen af Sjöärendena samt Flottans
Materielen:
Kongl. Flottans underhåll  488,402: 25.
Dito nybyggnad
Båtsmännens förseende med kojer och täcken ....
Båtsmännens beklädnad
& waring, ka,u9nj,prer, n^rp^r yfo
Spanmål ...
Diverse anslag:
Durohmarsch-kostnader
Gemenskapens vid Flottans korpser natura-un
-
Spanmåls-upphandlings- och bageri-kostnader.
För sjukvård
15,000:
—
18,900:
—
4,100:
—
961,514:
45.
161,9*12:
—
488,402;
25.
76,745:
90.
12,989:
5.
3,837:
9.
mm 9.7.
37,800:
32.^2: 37.
20,983: 16.
187,981:
64.
10,991:
38.
41,136:
62.
Transport: 2,493,890: 88.
967,060: 5.
4,945,124: 54.
3,210: 63.
5,915,395: 22.
16,469: 50.
16,469: 50.
— 103 —
Transport: 2,493,890: 8$.
För diverse behof
24,685: 87.
Rese- och traktaments-penningar  16,043: 80.
Skrifmaterialier och expenser m. m. för Förvaltningen
af sjöärendena samt Departementets Kommando-expedition
5,791: 86.
"Dito för Departementets Kansli-expedition  1,241: 56.
Dito för Fiottäné Stätiönér Och Depot ............. 30,985': 76.
Extra utgifter  13,594: 11.
För handeln:
Lotseri- och fyrings-staterne samt Sjökarte-verket 305,492: 88.
Af behållne aflönings-medel
76,247: 66.
» dito underhålls- dito  117,281: 5.
» dito nybyggnads- dito
17,932: 92.
» influtne medel till uppköp af spanmål
75,576: 91.
» dito dito för årliga öfnings-éxpeditioner till sjös 78,629: 83.
» influtne ersättning^- och försäljhings-medel 138,149: 1.
Båtsmans-beklädnads-medel
124,603: 85-
1850—1851 årens extra stats-anslag för sjö-försvaret 39,611: 49.
1853—1854 årens dito dito 137,705: 30.
1856—1858 årens dito dito 180,684: 74.
Dito dito för Lots- och
Fyi-inrättningen
5,154: 48.
Anticipation
46,060. 55,
Diverse utgifter
231,999: 3.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
645,173: 68.
Förskotter
985,863: 95.
Fordringar
106,524: 55.
16,469: 5é.
4,161,363: 54.
1,737,562: 18.
Summa 5,915,395: 22.
§ I
Enligt
från Kongl. Förvaltningen af sjöärendena erhållna uppgifter, daterade den 30
Juni 1860, består Kongl. Maj:ts Flotta af följande bevärade fartyg, nemligen:
Ångfartyg:
2 skruf-liniéskepp med hjelp-ångmaskiner, med tillsammans 144 kanoner;
4 korvetter med tillsammans 25 kanoner;
3 kanonslupar med dito 5 dito.
Segelfartyg:
8 linieskepp, hvaraf 2 i tjenstgöringsstånd, och af dessa tvenne det ena inredt till sjukskepp
och det andra bestyCkadt med 66 kanoner;
104
1 linieskepp, i användbart stånd, med 74 kanoner;
4 dito, ur tjenstgöringsstånd, och
1 dito, i docka under reparation;
5 fregatter, hvaraf 4 i tjenstgöringsstånd, med tillsammans 154 kanoner, samt
1 dito, i användbart stånd, med 20 dito;
4 briggar, deraf 1 i tjenstgöringsstånd med 10 kanoner och 3 till exercis med skeppsgossar;
16
skonertar, hvaraf 14 i tjenstgöringsstånd, med tillsammans 107 kanoner, och 2 ur
tjenstgöringsstånd, men använde till travalj-fartyg.
H oddfartyg:
8 mörsare-fartyg, hvaraf 6 i tjenstgöringsstånd, bestyckade med sammanräknade 6 mörsare,
och 2 i användbart ständ, med 1 mörsare hvardera;
64 bombkanon-slupar, deraf 47 i tjenstgöringsstånd med tillsammans 94 kanoner, 11 i
användbart ständ med tillsammans 22 kanoner och 6 ur tjenstgöringsstånd;
12 landstignings-kanonslupar, hvaraf 9 i tjenstgöringsstånd med sammanräknade 18 ka
noner,
2 i användbart stånd med tillsammans 4 kanoner och 1 ur tjenstgöringsstånd;
12
kanonslupar, alla i tjenstgöringsstånd, med tillsammans 24 kanoner;
123 kanonjollar, deraf F6 i tjenstgöringsstånd med tillsammans 86 kanoner, 13 i användbart
stånd med sammanräknade 13 kanoner samt 24 ur tjenstgöringsstånd.
Dessutom äger Kongl. Flottan:
6 obevärade större och mindre ångfartyg,
7 seglande lastdragare och ett större antal smärre fartyg.
§ 2-
Beträffande Kongl. Flottans räkenskaper, hafva Revisorerne ansett sig böra fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet å det icke fullt tillfredsställande bokföringssätt, sorn tillämpas
vid redovisningen för anslagen till Flottans materiel, hvaraf följden också är, att
dessa räkenskaper, vid företagen granskning, icke lemna de upplysningar, som desamma
kunde och borde erbjuda. Räkenskaperna visa nemligen endast huru de beviljade anslagen,
såväl de extra som de ordinarie, dels hafva blifvit använde till uppköp af materialier
m. m., hvilka ingått uti förrådet i en gemensam massa och dels utgått i utbetalningar
för dagsverken; men att vidare spåra dem uti specifikationer för hvarje verkställdt
arbete, finnes ingen möjlighet. Redovisningen för anslagen till Flottans underhåll
och Flottans nybyggnad omfattar icke någon fördelning eller kostnadsberäkning öfver utgifterna
för dagsverken och åtgångne materialier, som underhållet af hvarje särskildt fartyg
erfordrat. Icke heller finnes någon redogörelse för de nybyggnader, hvartill nybyggnadsanslagen
blifvit använde. Nuvarande redovisningssätt hindrar således icke, att ju
icke anslagen till Flottans nybyggnad användas till Flottans underhåll eller tvärtom.
Denna ofullständighet i räkenskapen och den föga upplysning, som af denna kan erhållas,
anse sig Revisorerne icke kunna undgå att anmäla.
— 105 —
Enligt Revisorernes åsigt bör hvarje fartyg hafva sitt särskilda konto, upptagande
dels kostnaden för fartygets såväl nybyggnad som underhåll, medelst en noggrann specifikation
öfver de för detsamma under årets lopp utgifne belopp för dagsverken, dels
uppgift å qvantiteten af förbrukade materialier, upptagne i värde efter medelpris, äfvensom
den slutliga utgiftssumman balanserad från det ena till det andra året; börandes
den sålunda balanserade utgiftssumman, enligt Re vit orernes åsigt, icke inflyta i stationernas
hufvudredogörelse för året, i annan mån, än att deri intagas endast utgifterne
för hvarje fartyg under samma år. Så beskaffade upplysningar lemnar icke nuvarande
räkenskap, och Revisorerne kunna således icke, så önskligt det än vore, inför Rikets
Ständer framlägga någon beräkning öfver den årliga kostnad, stats-verket får vidkännas
för underhållet af t. ex. Flottans ännu återstående segellinieskepp. En dylik kostnadsberäkning
skulle dock vara af vigt, enär densamma obestridligen underlättar bedömandet,
huruvida dessa till modeller föråldrade segelskepp förtjena att ytterligare underhållas,
eller om det för fäderneslandet och Flottan icke vore gagneligare, att dylika qvarlefvor
af en i andra länder redan utdömd krigsmateriel finge ostörd gå förgängelsen till
inötes, hvarigenom betydliga besparingar på Flottans underhåll skulle uppkomma och
såmedelst ökade krafter vinnas till nybyggnad af mera tidsenliga örlogsfartyg.
Med sålunda fästadt afseende ej mindre på vigten deraf, att hvarje fartyg får
sitt särskilda konto för dess nybyggnads- och underhållskostnad, än ock på den billiga
fordran, Staten med skäl synes kunna äga, att de betydliga belopp, som årligen användas
till sjöförsvaret, redovisas nied noggrannhet i förening med en upplysande och lättfattlig
uppställning af deröfver förda räkenskaper, hafva Revisorerne trott sig äga giltig
anledning att erinra om nödvändigheten deraf, att en förändrad räkenskapsföring för
redovisning af anslagen till Flottans materiel anbefalles. Till detta yrkande anse sig
Revisorerne så mycket mera befogade, som det af dem nu förordade bokföringssätt icke
innebär sådan vidlyftighet, att deraf föranledda göromål ej skulle kunna medhinnas; ty
Revisorerne hafva sig bekant, att dylik bokföring begagnas inom de största mariner,
hvarest antalet fartyg är mångdubbelt större än det Svenska marinen sannolikt kommer
att uppnå. Deremot bör medgifvas, att ett ej så obetydligt förberedande arbete måste
föregå, innan det blir möjligt att från det gamla redovisningssättet öfvergå till det nya;
men Revisorerne föreställa sig att, om detta arbete öfverlemnades åt en kommitté af
sakkunnige män och ej hänskjutes till embetsverk, som förut äro öfverhopade med andra
göromål, ej allenast ett sådant arbete skulle kunna temligen lätt och utan synnerlig
tidsutdrägt verkställas, utan ock andra svårigheter, som möjligen äro förknippade med
införandet af en förändrad bokföringsmethod, ganska snart undanrödjas. Intilldess Rikets
Ständer härnäst åter sammanträda, synas vederbörande myndigheter hafva tillräcklig
tid att låta utarbeta fullständigt förslag till ifrågavarande, af Rikets Ständers Revisorer
nu förordade räkenskapssätt.
§ 3.
Afven anse Revisorerne sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på den
nuvarande icke väl beräknade fördelningen af anslaget till Flottans materiel, hvilket anslag
sedan 1850 års riksdag utgått i 2:ne skiljda delar, den ene under titel: »Flottans
underhåll», och den andra: »Flottans nybyggnad»; den sednare nära en fjerdedel af den
förra. Om ock en sådan fördelning hittills varit ändamålsenlig, synes det likväl Revisorerne
som vore densamma mindre tillämplig i närvarande tid, då sjökrigsmaterielen med
stora steg utvecklar sig till förut okända former. Möjligheten att hålla Flottans mate
14
-
106 —
riel i stridbart skick beror åtminstone för det närvarande företrädesvis på nybyggnad
utaf tidsenliga fartyg, men den ifrågavarande fördelningen af anslagen till denna materiel
nästan omöjliggör all nybyggnad och lem nar endast öfrigt att fortsätta reparerandet och
förbyggandet af den gamla materielen, som svårligen lärer kunna sättas i fullt brukbart
stånd eller så, att densamma motsvarar nutidens fordringar.
Revisorerne tillstyrka derföre bikets Ständer, att låta de nu skiljda anslagen till
Flottans materiel hädanefter, likasom före 1850 års riksdag, utgå under titel: »till underhåll
och nybyggnad.» Härigenom lemnäs Flottans slyrelse friare händer att företaga
de mest ändamålsenliga arbeten, och Rikets Ständer kunde då förvänta, att, i förhållande
till tillgångarne, få Flottans materiel försatt i ett sådant skick, att densamma,
bättre än hittills, komme att öfverensstämma med tidens fordringar.
§ 4.
Revisorerne hafva varit i tillfälle att taga kännedom om resultaten af den, till
följd af Rikets Ständers beslut, under år 1858 verkställda inventering af materialförråden
i Carlskrona. En på grund häraf upprättad värdeberäkning på befunna öfverskott och
brister visar, att
de förra uppgått till
R:mt 505,190: 13.
och de sednare till
» 314,664: 92.
hvarigenom ett öfverskjutande värde af
R:mt 190,525: 21.
uppkommer på öfverskotten.
Dessa summor ådagalägga vigten utaf den skedda inventeringen; och hemta Revisorerne
häraf anledning till den hemställan, att likartad inventering hädanefter, t. ex.
hvart sjette år eller oftare, må verkställas af materialförrådet vid Kongl. Flottans station
i Carlskrona, enär det största förrådet der förefinnes.
Då ett specifikt upptagande i revisions-berättelsen af alla de vid den under revisions-året
hållna inventering befunna öfverskott och brister skulle föranleda till alltför
stor vidlyftighet, och Revisorerne hafva sig bekant, att vederbörande embetsmyndigheter
med synnerlig uppmärksamhet följa detta hos dem anhängiggjorda ärende, få Revisorerne
blott meddela, att, med ledning af det vid inventeringen upprättade instrument, en
rescontrering i afseende å befintlige öfverskott och brister jemväl är under handläggning,
och att anledning är til! den förmodan, att genom denna åtgärd Statens rätt varder till
fullo iakttagen.
§ 5.
Under den med innevarande år tilländalöpande statsreglerings-period hafva 360,000
R:dr R:mt varit anvisade för lots- och fyr-inrättningen i riket.
Härför utförde fyr-anläggningar äro:
vid Gottska Sandön, der fyrarne tändes den 10 Oktober 1859;
på klippan Björnen, der fyrarne tändes den 29 September 1859;
vid Agön-, fyren tänd den 10 September innevarande år;
— 107 -
vid Bjuröklubb; fyren tänd den 17 September 1859;
vid Bremön; fyren tänd den 15 Oktober 1859;
derjemte har å Finngrundet blifvit utlagdt ett fyrskepp i Juli månad sistnämnde år, då.
äfven den derå befintliga fyr tändes.
Till såväl fasta som flytande sjömarken, företrädesvis norr om Stockholm, har
hittills blifvit användt ungefärligen hälften af den för ändamålet anslagna summan.
Sedan den plats för fyr-anläggning å Hernöklubb, hvilken varit dertill anvisad,
befunnits olämplig, och Rikets nu församlade Ständer lemnat bifall till denna fyr-anläggnings
förflyttande till Lungön, kommer detta arbete att nästa år verkställas.
För de under sistlidne riksdag beviljade extra statsanslag voro, enligt uppgift, den
30 Juni 1860 följande krigsfartyg under nybyggnad, nemligen: 1 ångfregatt, afsedd att
föra 22 kanoner, samt 6 ängkanonslupar, förande tillsammans 12 kanoner; de sednare
enligt kontrakter med Motala och Nyköpings mekaniska verkstäder.
§ 6.
Under granskning af räkenskaperna för spanmåls- och proviant-uppbörden vid
Kongl. Flottans proviantmagasin i Carlskrona, har Revisorernes uppmärksamhet fästats
derå, att afskrifnirigsprocenten för proviant-levereringar från Kronans dervarande förrådsmagasin
utgått efter 2 § af Kongl. Maj:ts den 11 Augusti 1812 utfärdade nådiga reglemente
för uppbördsman och redogörare vid alla Kronans magasiner, ehuru, enligt Revisorernes
åsigt, berörde procent bordt beräknas i öfverensstämmelse med § 4 i nämnde reglemente.
Att uppräkna och i bestämd penningesumma utföra alla de levereringsposter, ä
hvilka för hög afskrifningsprocent sålunda förts redogörare till godo, hafva Revisorerne,
ehuru beloppet är synbarligen betydligt, för sin del funnit mindre nödigt, utan ansett det
vara tillräckligt, för vinnande af rättelse härutinnan, att nu anmäla förhållandet, helst
enahanda förfarande lärer fortgått under en längre tidsföljd och möjligen grundar sig på
någon ursprungligen origtig uppfattning af reglementets föreskrifter. Medgifvande möjligheten
deraf, att det ofullständiga och föråldrade reglementet kunnat föranleda detta
missförstånd, hafva Revisorerne likväl ieke kunnat, vid jemförelse af hithörande särskilda
§§ uti samma reglemente, uppfatta innehållet annorlunda, än att den uti 2 § medgifna
högre afskrifningsprocent endast skall, enligt ordalydelsen, utgå »vid magasiu och sjukhus,
der intägt och utgift sker månadtligeu och efter behofvet», sålunda i mindre poster,
i mån af förbrukningen och såsomi »direkt utleverering till trupp», men att deremot den
uti 4 § omförmälda afskrifningsprocent skall iakttagas »vid reserv- eller stående proviantoch
fourage-magasiner», då levereringar derifrån ske i större partier.
Rigtigheten af denna uppfattning synes vinna ytterligare bekräftelse af det uti
sista momentet af 3 §, rörande afskrifning under sjö-expeditioner med örlogsfartyg, förekommande
stadgande, att »när något större parti» af ombord varande proviant »pä en
gäng aflevereras», såsom vid proviantering af annat fartyg edler eljest under varande expedition,
bestås å de varor, uppbördsmännen Utleverera, »allenast hälften af den afskrifning
här ofvanför stadgas.» Den nedsättning uti afskrifningsprocc-ntens belopp, hvilken
sålunda föranledes endast af partiets storlek vid aflevereringar från flytande fartyg,
synes ännu mera böra gälla för partilevereringar från stående reserv-magasin.
108 —
Då likväl en, enligt Revisorernes åsigt, häremot stridande tillämpning af ifrågavarande
reglemente nu ägt rum, samt härutinnan meddelade föreskrifter i öfrigt torde
behöfva fullständigas, hemta Revisorerne häraf anledning hemställa, det berörda reglemente
jemte öfrige dithörande, icke tidsenliga, stadganden må, efter noggrann granskning,
omarbetas och sådant desto heldre, som genom detsammas otydlighet och deraf
föranledda origtiga tillämpning, stats-verket drabbats af ganska stora uppoffringar.
Enär Revisorerne icke medhunnit att granska de författningar, som bestämma
beloppet af de stående lagren i proviantförrådet vid Kongl. Flottans station i Carlskrona,
hafva Revisorerne icke heller kunnat yttra sig öfver behöfligheten numera af de
stora qvantiteter, som i detta förråd böra finnas upplagde, utan anse sig blott böra
fästa blifvande Revisorers uppmärksamhet på detta icke mindre vigtiga ämne.
§ 7.
Sjökarte-verkets ställning inhemtas af följande tabell:
l:o.
Debet.
Uppbörd:
Yärdet af försålda sjökartor och beskrifningar
4,339: 16.
Diverse inkomster
7: 50.
Skillnaden emellan utgifter och inkomster har godtgjorts af handels- och
sjöfarts-fonden med
51,271: 80.
Summa 55,618: 46.
Credit.
Utgifter:
Aflöning, ljuspenningar och gratifikationer
3,346: 50.
Sjömätnings-expeditions-kostnader
39,411: 50.
Skrifmaterialier och expenser m. m
12,860: 46.
Summa™”*55,618:™46.
Anmärkning: Af det i riks-staten uppförda anslag till lotseri- och fyrin
gs-staterna har dessutom anordnats aflöning
1,950: —
2:o.
Debet.
Dalans från år 1857:
SS!'
Lager hos försäljare
7,493. 2,072.
Dito i Sjökarte-kontoret
3,813. 2,858.
S:r 11,306. 4,930.
Transport 11,306. 4,930.
i
— 109 —
Transport 11,306. 4,930:
Upphörd:
Under året tillkomna nya kartor
3,415. 3,000.
Summa 14,721. 7,930.
Credit.
Under året försålda
2,159. 736.
Till offentliga myndigheter och främmande makter, utan ersättning
aPemnade
85. 58.
Kasserade och förbrukade
2.867. 1.
S:r 5,111~ 795-
Balans till år 1859:
Lager hos försäljare
5,846. 2,191.
Dito i Sjökarte-kontoret
3,764. 4,944.
S:r 9,610. 7,135~
Summa 14,721. 7,930.
Anmärkning: Försäljningssumman för året utgjorde
5,262: 25.
hvarifrån afgår försäljnings-provision
923: 9.
så att Sjökarte-verkets behållning uppgår till  4,339: 16.
Kongl. Sjöförsvars-departementets Kommando-expedition.
Räkenskapen, ^granskad utan anmärkning i Kongl. Kammar-rätten, upptager inkomster
och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgång
1: 89.
Uppbörd:
Af Kongl, Förvaltningen af sjöärendena levererade  700: —
Summa 701: 89.
— 110 —
Credit:
Utgifter:
Aflöning
36: —
•Inköp af materialier och böcker m. m. samt expenser  615: 12. 651: 12.
Balans till år 1859:
Kontant behållning.
50: 77.
Summa 701: 89.
A Revisorernes sida har härvid icke varit något att erinra.
Navigations-skolorna.
Dessa räkenskaper hafva samtlige för revisions-året undergått granskning i Kongl.
Kammar-rätten utan anmärkning, och redovisas inkomster och utgifter sålunda:
(Se bilagan Litt. O.)
Pa sätt af Kongl. Kominerse-kollegii till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse
om undervisningen vid ifrågavarande skolor under läsaret 1858 1859 inhemtas,
utgjorde antalet af elever samt af utexaminerade Styrmän och Kaptener följande:
Utexaminerade.
co
Ä |1
g g *!>S5
KT 3> &• oj 3 g
? g-g- O: g, |
(t> 03 ^ p H*- ® ^
Vid navigations-skolorna uti: e. S 1 11® s"1 <»
3 ? g, S S 5 ' M
* "V P 2 E &
03 P 03
^ -t> 03
fl» a>
Stockholm
65. 19. 6. 32. 57.
Götheborg
46. 19. 3. 24. 46.
Gefle
53. 9. 11. 17. 37.
Kalmar
48. 3. 7. 25, 35.
Malmö  58. 10. 20. 27. 57.
Hernösand
60. 11. 21. 25. 57.
Wisby  42. 7. 8. 20. 35.
Carlshamn
42. 7. 8. 12. 27.
Summa 414. 85. 84. 182. 351.
Någon erinran vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne icke förekommit.
TI iinga Litt. 0. till ISBO års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid 110.
Debet.
Balans från år 1857:
Uppbörd:
Anslaget till aflöning
S:r
Stockholm.
Götheborg.
Gefle.
Kalmar.
Malmö.
Hernösand.
Wisby.
Carlshamn.
78
37
,
76
87
51
1,245
89
518
7
993
50
1
70
365
87
6,006
900
25
3,712
900
50
3,441
450
456
4
2,742
450
15
50
2,742
450
24
-3 I Ot
O 1 O
,
2,247
450
50
1,618
355
7
75
91
1,750
250
—
6,906
25
4,612
50
4,347
4
3,207
50
3,217
20
2,697
50
1,981
66
2,000
—
Summa
6,984
62
4,622
26
4,434
55
4,453
39
3,735
27
3,691
1,983
36
2,365
87
Credit.
Utgifter:
6,006
25
3,712
50
3,441
4
2,742
50
2,742
50
2,247
50
1,618
75
1,750
—
Instrumenter, böcker och kartor m. m
553
4
566
53
463
73
444
41
417
3
275
99
364
61
447
77
S:r
6,559
29
4,279
3
3,904
77
3,186
91
3,159
53
2,523
49
| 1,983
36
2,197
77
Balans till år 1859:
Kontanta behållningar
425
33
| 343
23
529
78
1,266
48
575
74
1,167
51
—
168
10
Summa
6,984
62
4,622
26
4,434
55
4,453
39
3,735
27
3,691
—
1,983
36
2,365
87
Inventariers vården:
Behållning vid årets början
18,656
81
8,693
72
7,597
97
6,700
92
6,494
44
3,838
31
2,945
18
3,806
72
Tillkomna under året
22
25
lil
29
104
91
19
50
28
—
12
75
19
75
26
—
14
34
91
Behållna till påföljande år
18,679
6
8,805
1
7,629
74
6,720
42
6,522
44
3,851
6
2,930
2
3,832
72
Bilaga Litt. P. till 1860 års revisions-ber ättelse, angående stats-verkém sid. lil.
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
Uppbörd:
Statsbidrag
Tjenstemanna-
fonden.
Allmänna enke-  ocli pupill-  fonden.
EnskBda cnke-  ocHpupill-  fcliden.
Gåfva af en
gammal tjen-  steman.
Götha Hof-riitts
pensions-1'ond.
Langska testa-  ments-fonden.
Elfstedtska pen-  sions-londen.
Presidenten
Isbergs pen-  sions-fond.
2,671,743
65
6,382
48
1
282,300
48
12,872
78
3,517
3
6,220
83
4,500
30,393
75
53,271
27,670
127,759
317
2,265
95
96
38
83
45,000
4
—
Delägares bidrag
25,005
13,499
71
31
85
1,519
69
Räntemede)
Ersättning från Arméens pensions-kassa....
305
365
20
17
643
64
175
311
225
141
4,055
81,941
12
41
64
—
—
—
—
2,717
—
Tjenstemanna-fondens bidrag till enskilda
enke- och pupill-fonden
-
-i
S:r
211,285
12
48,387
37
124,643
19
643
64
175
85
311
4 225;—
1,51969
Summa
Credit.
Utgifter:
2,883,028
40.563
81,941
26.563
—
77
35
64
39
88
6
54,769
41,620
85
406,943
124,638
67
32
13,516
42
3,692
137
88
50
6,531
300
87
4,725
202
_
48
31,913
l,35u
44
—
ina
4
87
Diverse omkostnader
S:r
149,088
32
41,620
—
124,643
19
—
137
50| 300
202
48
1,450
—
Balans till år 1859:
Tillgångar
2,733,940
45
13,149
85
282,300
48
13,516
42
3,555
38
6,231
87
4,522
52
30,463
;44
Summa
2,883,028 77
54,76985
406,943
67
13,516
42
3,69288
6,53187
4,725
31,913
44
- lil —
Civil-statens Pensions-inrättning.
Denna inrättnings räkenskaper, af Civil-statens dertill utsedde Revisorer i hela
sin omfattning, granskade, hafvaf derjemte, vidkommande det till allmänna enke- och
pupillfonden anslagna stats-bidrag för pen sionering af civile embets- och tjenstemäns enkor
och omyndiga barn, i Kongl. Kammar-rätten för revisions-året undergått granskning
utan anmärkning.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
(Se bilagan Litt. P.)
Hos Revisorerne har granskningen af denna räkenskap ej heller föranledt till
någon anmärkning.
Arméens Pensions-kassa.
Räkenskaperne, hvilka blifvit granskade af delegarnes egne Revisorer, utvisa följande
förhållande:
jDebet.
Balans från år 1857 :
Tillgångar  3,965,77.1: 10.
Uppbörd:
Ersättning för andel i Wadstena krigsmanshus-kassas
inkomster
103,647: 62.
Dito för mistad inkomst af besparingar
47,100: —■
Kreditiv för pensioneringens upprätthållande
85,500; —
Hyres-medel
3,327: 50.
Intresse-medel
187,719: 31.
Delägares afgifter  76,912: 1.
Besparda pensioner
12,248: 75. 516,455: 19.
Balans till år 1859:
Skuld
276,178: 94.
Summa 4,758,405: 23.
- 112 -
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
217,976: 72.
Utgifter:
Pensioner och begrafningshjelp
458,501: 25.
Aflöning
18,231: 23.
Kostnad för Arméens Fullmäktiges sammanträde
223: 58.
Hyres-medel
1,175: —
Afkortningar  4,005: 51.
Öfverskotts-medel, tillkommande Riksgälds-kontoret,  26,114: 86.
Diverse utgifter  8,203: 76.
516,455: 19.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
92,021: 91.
Utlånta medel jemte räntor
3,770,654: 84.
Fastighetsvärde  45,000: —
Fordringar  116,296: 57.
4,023,973: 32.
Pensionärernes antal vid
pensions-reglering utgjorde:
Summa 4,758,405: 23
den under revisions-året, i Mars månad, verkställda
å
allmänna pensions-staten:
Pensio-
närer.
Pensions-
belopp.
i
l:sta klassen, 2:dra afdelningen,
4.
9,600
—
»
2:dra
dito
17.
20,400
—
»
3:dje
dito
29.
26,100
—
y>
4: de
dito
86.
64,500
—
»
5:te
dito
342.
205,650
—
»
6:te
dito
1.
525
—
»
7:de
dito
25.
11,250
—
»
8:de
dito
13.
5,400
—
»
9:de
dito
5.
1,125
—-
»
10:de
dito
390.
70,300
—
»
ll:te
dito
54.
6,480
—
»
12:te
dito
35.
2,625
—
Landtbevåring fastställda särskilda
den för Gottlands
pensions-stat:
i
lista klassen
2.
1,050
»
2:dra
dito
8.
2,325
—
»
3:dje
dito
1.
187
50.
»
5;te
dito
2.
225
—
»
Gfle
dito
1.
120
—
»
7:de
dito
1.
100
—
Summa 1,016. 427,962: 50.
— 113 —
I afseende å det utaf Rikets Ständer vid sistförflutna riksdag till fyllnadspensioner
iåt Arméens befäl anvisade kreditiv af 150,000 R:dr R:mt årligen, lemnar deröfver
upprättad särskild räkenskap följande redovisning:
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag
150,000: —
Summa 150,000: —
Credit.
Utgifter:
Pensioner  12,675: 44.
Balans till år 1859:
Behållning, efter afdrag af skulder,
137,321: 56.
Summa 150,000: —
Under revisions-året hafva 49 pensionärer af detta kreditiv undfått pensionsfyllnad
med ett sammanräknadt belopp af 12,675 R:dr 44 öre, så att å kreditivet vid
årets slut till påföljande år återstod ett öfverskott, utöfver 1858 års pensionsuteift, af
137,324 R:dr 56 öre.
Redogörelsen för det under Direktionens öfver Arméens Pensionskassa förvaltning
ställda stats-anslag för pensionering af militära embets- och tjenstemäns jemte underofficerares
enkor och barn har i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning utan anmärkning,
utvisande denna räkenskap följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
12,378: 13.
Uppbörd:
Stats-anslag  37,500: —
Summa 49,878: 13.
Credit.
Utgifter:
Pensioner
34,953: 17.
Gratifikationer
3,765: 50.
Annonskostnad m. m
113: 10. 38 831: 77.
Transport 38,831 77.
15
1
114 ~
Transport: 38,831: 77.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
—
11,046: 36.
Summa 49,878: 13.
§ 1.
På grund af från Arméens sednast församlade Fullmäktige Direktionen meddelad
föreskrift, har följande utredning blifvit Revisorerne delgifven:
(Se bilagan Litt. Q.)
§ 2.
Någon anmärkning vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne icke förekommit.
Amiralitets-krigsmans-kassan.
Rikets Ständers nu församlade Revisorer hafva fått sig tillställde de af Direktionen
för denna kassa aflemnade utdrag af räkenskaperna för revisions-året, hvaraf inhemtas
följande förhållande med inkomster och utgifter:
Pensions-fonden.
Inkomster:
Intresse-medel
49,676: 88-
Anslag af Lots-verket
1,500: —
Förverkade båtsmans-löner
1,931: 22.
Böter af båtsmans-, rust- och rotehållare
14: —
Af- och tillträdes-afgifter
58,650: —
Inskrifnings-penningar  300: -—■
Arliga. afgifter
2,062: 5.
Centonal-medel
9,000: —
Pensions-afgifter
20,049: 16.
Avancements-penningar
845: —
Nådår eller begrafningshjelp
2,580: —
Summa 146,608. 31.
Utgifter:
Pensioner till Flottans embets- och tjenstemän
76,307: 75.
Dito till dito gemenskap
21,227: —
Transport 97,534: 75.
Bilaga Litt. Q. till 1860 års revisions-berättelse, angående ståts-verket, sid. 114.
Fortsatt utredning för år 1858 öfver de bidrag, stats-verket lemnat till Kongl. Arméens Pensionskassa
och de af Kassan bestridda utgifter till pensioner m. m., samt öfver Kassans
vid årets slut ägande förmögenhet.
|:delar af Wadstena
krigsmanshus-kassas
äldre medel.
Vakans- och ligge- | Begrafningshjelpstids-besparingar.
jj besparingar.
Kreditiv till fyllande
af bristen i kassans
inkomster.
Summa
statsbidrag.
Utbetalningar af pensioner,
begrafningshjelp,
förvaltningskostnader,
afskrifningarl
m. m.
För åren 1758 med 1857, enligt Arméens Herrar Fullmäktiges
protokoll den 27 Februari 1857 och utredningen
den 14 September 1859,
Banko 3,651,699 20 2
834,092
Riksmynt i 5,477,549 13 1,251,138
Fortsättning för år 1858:
Stats-anslag och kreditiv för år 1858 ..
Ränta ä 5 procent å det från Wadstena Krigsmanshus-kassa
aflemnade kapital
j
Kassans utgifter:
Pensioner, efter afdrag af besparade 12,248 R:dr
75 öre,
j
Förvaltnings-kostno der, afskrifningar, intresse-utgifter
m. m .'
103,647 62
10,265 39
Summa Riksmynt
Utbetalningarne utgöras af:
Pensioner och begrafnings-hjelp  I
Ackords-ersättning, enligt Kongl, brefvet den 21 April !
1774,
Förvaltnings-kostnad m. m
19,020
9 1
29
2,591,462 ; 14
552,038 7 3
828,057 I 22
28,080 —
281,701 46|— 5,319,531
34
11,222,373 115; 2
1,270,158 i ; 29 856,137 22,
422,552
58,385
94
7,979,297
58
14 209,132 76
10,265 39
480,938 ! 8
8,198,695 I 73
16,833,559 ; 97
446,252
31,839 8
50
17,311,651 55
14,993,204
— 513,176
16
71
1,805,270 ; 68
R:dr | 17,311,651 J 55
Kongl. Arméens Pensions-kassas förmögenhet vid 1858 års slut utgjorde, efter afdrag af dess skuld, 276,178 R:dr 94 öre, ett belopp af 3,747,794 R:dr 38 öre,
deruti det från Wadstena krigsmanshus-kassa aflemnade orubbade kapital, 205,307 R:dr 73 öre, är inbegripet; och som Arméen, för bestridande af utgifterna, 17,311,651
R:dr 55 öre, tillskjutit utaf egna utgifter 9,112,955 R:dr 82 öre, utöfver erhållna statsbidragen, 8,198,695 B:dr 73 öre, lärer stats-verket af nämnde förmögenhet ej
anses äga större belopp än berörde kapital, 205,307 li :dr 73 öre, men delägarne i Kassan återstoden, 3,o42,486 R:dr 55 öre.
Uti denna utredning är hvad å det kreditiv af 150,000 R:dr, som af Rikets Höglofl. Ständer för år 1857 och följande år anvisats till fyllnadspensioner
åt Arméens Befäl, för år 1858 blifvit användt med 12,675 R:dr 44 öre icke inbegripet.
Stockholm af Kongl. Arméens Pensions-kassas Revisions- och Bokhålljare-kmtor den 12 September 1860.
Ij, LtiilhUcli.
'
wwa*?.—3: .rfttOTBf CHS&jrsar -
— 115 —
Transport 97,534: 75.
Löner och arfvoden till kassans embets- och tjenstemän  11,944: 23'
Nådår eller begrafningshjelp
6,323: 7.
Bevillningsafdrag å räntor
187: 52.
Summa 115,989: 57.
Gratial-fonden:
Inkomster:
Intresse-medel
41,065: 93.
Anslag af stats-verket för förlorade arm- och lastpenningar i Pommern
4,500: —
Passagerare-afgift
2,955: —
Extra inkomster
114:
Saköres-medel
920: 34.
Tomtören
60: 50.
Gratial-afgifter  12,015: 64.
Vakans- oell liggetids-besparing
2,520: —
En-per-mille-afgift
12,018: 75.
Summa 76,170: 16.
Utgifter:
Gratialer till enkor och barn  <■  47,481: 99.
Nådegåfvor
247: 50.
Gratifikationer  3,000: —
Inqvarterings-penningar
276: —
Arfvoden
525: —
Extra utgifter
2,369: 68.
Bevillningsafdrag å räntor
249: 80.
Summa 54,149: 97.
Af Direktionens berättelse inhemtas, att öfverskottena å pensions-fonden härrört
deraf, att det denna fond tillkommande fyllnads-ersättnings-anslag i rusthållsafgifter
för åren 1855, 1856 och 1857 på en gång under nu ifrågavarande revisionsår
influtit med 33,150 R:dr, samt att gratial-fondens öfverskott haft sin grund dels i erlagda
dubbla gratial-afgifter, afsedda att från och med år 1861 bereda tillgång till gratialens
höjande från { till j af pensionen för de enkor och barn, hvilkas män eller fäder
efter år 1850 aflidit, och dels deruti, att 1855, 1856 och 1857 årens fyllnads-ersättningsanslag
för en-per-mille-afgiften år 1858 på en gång till fonden influtit med 5,343 R:dr
75 öre Runt.
— 116 -
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader.
Denna räkenskap, som blifvit för revisions-året med anmärkningar granskad i
Kongl. Kammar-rätten, redovisar inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
28,851: 04.
Uppbörd:
Extra statsanslag:
Till aflöningar
30,687: 50.
rese- och undersöknings-kostnader samt expenser 25,000: —
Drottningholms brobyggnad  61,000: —
Skeppsholms dito
116,000: —
Försäljnings-medel
736: 75.
Arrende-afgift för Albrecktssunds kanal
145: — 233 569- 25
Summa 262,420: 89.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
377: 10.
Utgifter:
Aflöning....  ...  31,437: 50.
Rese- och undersöknings-kostnader
12,799: 68.
Expenser
1,305: 21.
Gråda kanal
75: —
Albrecktssunds kanal
173: 94.
Nockeby brobyggnad
1,203: 87.
Drottningholms dito
53,792: 66.
Skeppsholms dito
7,921: 10.
108,708: 96.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
123,361: 57.
Inventarier och materialier
13,363: 9.
Förskotter
16,610: 17. 153,334; 83.
Summa 262,420: 89.
§ 1.
På sätt Styrelsens till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse gifver vid handen,
utgjordes behållningarne å räkningen i Rikets Ständers Bank af följande belopp vid
revisions-årets slut:
— 117 —
å de äldre medlen, eller f. d. vatten-kommunikations-fonden .... R:dr R:mt
» anslaget till aflöning för Styrelsens embets- och tjenstemän.... » »
» anslaget till resor, undersökningar och expenser för allmänna
arbeten
»
» medel, sorn tillhöra Albrecktssunds kanal
»
» medel, som tillhöra Nockeby bro-ombyggnad
»
» medel, som tillhöra Drottningholms bro-ombyggnad
»
» medel, som tillhöra brobyggnaden mellan Kyrk- och Skepps
holmarne
»
411: 59.
1,318: 75.
4,985: 66.
29: 10.
4,703: 55.
4,000: —
__  103,000: —
Summa R:dr R:mt 118,448: 65.
Det uti förestående tabell, såsom oredovisade anslag, utbalanserade belopp af
16,610 R:dr 17 öre utgjordes af förskjutne kostnader för allmänna arbeten, nemligen:
till Konungens Befallningshafvande i länen  R:dr Kant 15,605: 88.
» sjön Tåkerns sänkning....  » » 404: 29.
» undersökningar
» » 600: —
Summa R:dr R:mt
16,610: 17.
§ 2.
Af en vid den underdåniga berättelsen fogad förteckning å sådane arbeten, till
hvilka Kongl. Maj:t under år 1858 beviljat statsbidrag, inhemtas följande:
Arheten med understöd från: Beviljadt statsbidrag.
Hiks-statens sjette liufvudtitel: Anslag. Lån.
Tillökning i bidrag för väganläggning mellan Öhrträsk och Bjurholm
i Westerbottens län
3,000: —
Tillökning i bidrag för väganläggning på östra sidan af Kalix
eif i Norrbottens län  3,000: —
För reparation å chausséen vid Snickarkrogen i Stockholms län 3,000: — —
Till ersättning för väg, anlagd mellan Offerdals kyrkoby och
Lönnefors i Jemtlands län
4,000: — —
För bidrag till flottbron vid Lidingön i Stockholms län
2,200: — —-—■ —
Till väganläggning från Svartby till Bro och Wibby byar af
Norrbottens län
2,500: —
För strandskoning vid Walla by i Gefleborgs län
3,750: —
Handels- oell sjö farts-fonden:
Till förnyadt bidrag för kanalanläggning mellan Mälaren och
Eskilstuna
— 30,000: —
För fullbordande af Wisby yttre hamn
150,000: —
Vägbyggnads-fonden:
För vägomläggning mellan Sangis och Saivis gästgifvaregår
dar
i Norrbottens län
7,500: —
—
» vägomläggning förbi Hökmarksbackarne i Westerbottens
län
8,000: —
» väganläggning till Källvikens hamn i dito  i  1,200: —
— 118 —
För vägomläggning förbi Skönviksbackarne i Westernorrlands
län
6,750:
» vägomläggning mellan Weda och Frånö gästglfvaregår
dar
i Westernorrlands län
23,250:
» åtskilliga träbroars på Fjäll- eller Carl Johans-vägen i
Jemtland ombyggnad till stenbroar
25,350:
» vägomläggning inom Arbrå socken af Gefleborgs län  13,750:
» vägomläggning mellan Lerdals och Boda gästgifvaregår
dar
i Stora Kopparbergs län
7,500:
» anläggning af sockenväg på Björkön i Stockholms län.... 20,000:
» sänkning af Märsta backe i dito  625:
» sänkning af Tibble backe i Westerås län
250:
» vägomläggning mellan Westerås och Skultuna bruk  3,500:
Till fortsättning af vägomläggningen mellan Askersund och
Lerbäcks gästgifvaregård i Orebro län
9,000:
För väganläggning från Nyköping till Oxelösund i Nyköpings
län
21,000:
» vägomläggning vid Hofmeje backe i Jönköpings län  3,250:
» vägomläggning förbi Rindboliden i Jönköpings län  1,500:
» vägomläggning mellan Sunds, Studstorps och Bamsmåla
gästgifvaregårdar i Skaraborgs län
24,000:
» vägomläggning vid Motala brink i Östergöthlands län .... 13,790;
» vägomläggning mellan Hultfreds och Skillingarums gästgifvaregårdar
i Kalmar län  —  31.650:
» vägomläggning mellan Gullereds och Timmelheds gästgifvaregårdar
i Elfsborgs län
15,350:
» vägomläggning mellan Allingemon och Barkerud i Elfsborgs
län
36,000:
Till vägförbättringar vid Djupedals- och Dalbo-broarne i Elfsborgs
län
1,200:
» vägförbättringar mellan Ökne, Byns, Borgviks och Malsjö
gästgifvaregårdar i Carlstads län
45,000:
» vägförbättringar mellan Molkoms och Brattfors gästgifvaregårdar
i Wermlands län  15,000:
» vägförbättring mellan Åsebyklefs och Råröds backar i
Bohus län  2,325:
» vägförbättringar förbi Carlstorps och Källebackarne i samma
län  9.000:
» vägförbättringar mellan Qvibille och Drahereds gästgifvaregårdar
i Hallands län  18.000:
» vägförbättringar vid Agnarydslid i Kronobergs län
2,690:
» vägförbättringar i Stenbrohults socken af samma län .... 15,000:
» vägförbättringar vid Alletorps- och Silltorps-liderna i Blekinge
län  13,465:
» vägförbättringar inom Broby socken af Christianstads län 5,000:
» vägförbättringar inom Ousby socken af samma län  3,300:
» vägförbättringar inom Loushults socken af samma län.... 2,650:
— 11?
Vattenaftappnings-fonden;
För utdikning af Baliugsträsk m. fl. i Norrbottens län
830: — 3,320:
» utdikning vid Byske by i Westerbottens län
860: — 3,440:
» utdikning af Kåtaträsk i dito
460: — 1,840:
» dito i Waplands, Okne och Smedsåsens byar i Jemtlands
län— o. .
860: — 3,440:
» sänkning af Al- och Telgesjöarne i Gefleborgs län
6,900: — 27,600;
» sänkning af Tåsjön i Westernorrlands län
2,000: — 6,000:
» utdikning af Stora Flyten i Stora Kopparbergs län  180: — 720:
» sänkning afSigridsholms m. fl. sjöar i Stockholmslän .... 1,600: — 6,400:
» utdikning af myrer i Folkärna socken af samma län ... 180: — 720:
» utdikning af Somyran, Selängen m. fl. i Stora Kopparbergs
län
360: — 1,440:
» sänkning af Rahlaån i Örebro län
5,100: — 20,400:
» utdikning af mossar kring Artraån i Skaraborgs län .... 3,660: -— 14,640:
» sänkning af Ljungaån i Jönköpings län
5,700: — 22,800:
» sänkning af Brobyån i samma län
3,340: — 13,360:
» aftappning mellan Kroktorps sjö och Anebo såg i Kalmar
län
1,960: — 7,840:
» sänkning af sjön Veselången i Elfsborgs län  10,000: — 40,000:
» utdikning af Lenghems mader i samma län
900: — 3,600:
» aftappning af Säfsjön i Wermlands län  2,000: — 8,000;
» utdikning af Nolby och Skanö 'mossar i samma län 2,900: — 11,600:
» sänkning af Tvååkers ån i Hallands län
4,760: — 18,800:
Fonden för smärre hamnbyggnader och årensningar:
För uppmuddring af farleden till Mönsterås i Kalmar län .... 12,000: — ——
» hamnanläggning vid Hästholmen vid Wettern i Östergöthlands
län
10,000: —
» reparation af Ljugarns hamn på Gottland  3,000: —
Af Rikets Ständer särskildt anvisade bidrag;
FÖrnyadt bidrag till Wessman-Barkens jern vägsanläggning.... — 200,000:
För anläggning af kommunikationsled från Bräcke gästgifvaregård
och Storsjön i Jemtland till Nörska gränsen  244,500: —
» ombyggnad af Drottningholmsr,bro
61,000: —
» anläggning af ny väg genom Öje kapellförsamling i Stora
Kopparbergs län  15,000: —
» anläggning af ny väg från Matarengi till Pajala i Norrbottens
län  67,500: —
» byggnad af flottbroar öfver Dalelfven vid Thorsång
10,000:
» hamnbyggnad vid Färjestaden på Öland  12,850: —• 12,850:
» hamnbyggnad vid Falkenberg
20,000: — 47,000:
» fullbordande af hamnbyggnad vid Strömstad
. —■— — 15,006:’
Tillökning i statsbidrag för sänkning af Rengen, Jernlunden
m. fl. sjöar i Östergöthlands län
—• 150,000:
För upprensning af Storån i dito dito
— 100,000:
Tillökning i statsbidrag för Gefle-Dala jernvägsanläggning ....
600,000:
Dito i dito för Norä-Ervalla jeriivägsanläggniiig
— 75,000:
— 120 —
För jernvägsanläggning frän Hudiksvall till sjön Dellen
370,000: —
Förnyadt bidrag till ombyggnad af Långebro vid Christianstad 50,000: — 100,000: —
För omläggning af kommunikationsled från Söderhamn till
Bollnäs
— 500,000: —
» brobyggnad mellan Kyrk- och Skeppsholmarne i Stockholm
350,000: —  —
» hamnbassin med kanal vid Carlstad
—— •— 100,000: —
§ 3.
Sedan Rikets Ständer, i anledning af en utaf enskild motionär vid sistförfiutne
riksdag väckt fråga, icke funnit skäl bevilja något statsbidrag till en väganläggning å ön
Björkön i Stockholms skärgård, så har Kongl. Maj:t, efter derom i underdånighet gjord
framställning och med afseende å den ifrågasatta väganläggningens styrkta ändamålsenlighet
och nytta för orten, medelst nådigt bref till Styrelsen för väg- och vattenbyggnader
af den 5 Maj 1858, anbefallt bemälde Styrelse att gå i författning om det ifrågavarande
vägarbetets utförande, dertill Kongl. Maj:t beviljat ett statsbidrag utan återbetalnings-skyldighet
af 20,000 R;dr R:mt, att utgå af den utaf Rikets Ständer vid
1856 — 1858 årens riksdag till Kongl. Maj:ts disposition anvisade vägbyggnadsfond; hvilket
Revisorerne anse sig böra här endast omförmäla.
Statens Jernvägs-byggnader.
Redogörelsen för de till Statens jernvägs-byggnader anvisade medel innefattas i
följande 5 liufvudböcker, nemligen:
l:o Öfverstyrelsen;
2:o Vestra stambanan från Götheborg;
3:o Vestra stambanan från Stockholm;
4:o Södra stambanan’ från Malmö;
5:o Södra stambanan från Falköping.
Dessa räkenskaper äro för revisions-året i Kongl. Kammar-rätten granskade med
anmärkningar.
Chefens för Statens jernvägs-byggnader under den 28 Juli innevarande år till
Kongl. Maj:t afgifna särskilda underdåniga berättelser, angående arbetenas fortgång samt
trafiken ä Statens jernvägar under ar 1858, äro Revisorerne delgifne; och hafva Revisorerne
ansett sig böra meddela Rikets Ständer innehållet af dessa underdåniga redogörelser.
Den förstnämnda, rörande arbetenas fortgång, lyder sålunda:
— 121 —
»Vestra: stambanan från Götheborg.
Yid 1858 års ingång var jernvägs-linien -från Götheborg till Wårgårda, 6,23 mil,
fullbordad och öppnad för allmän trafik, hvarjemte terrasserings- och bro-arbeten voro utsträckta
ända till Töreboda, der stambanan öfvergär Götha kanal. Enligt den för året nådigst
fastställda arbetsplan borde de stora stations-byggnadema i Götheborg fullbordas
och jernvägen emellan Wårgårda och Falköping, 4,44 mil, göras färdig, hvarjemte terrasserings-
och bro-arbetena vidare intill Götha kanal skulle fortsättas.
Det område Götheborgs stad till jernvägs-station kostnadsfritt öfverlemnat utgör
en areal af omkring Nitton tunnland. Läget är utmärkt fördelaktigt; stationen gränsar
åt södra sidan till det rymliga Drottningtorget, åt vester till Norra Larmgatan och den så
kallade Norra vallgrafven samt i norr och öster till ett ännu obebygdt, vidsträckt område
för stadens framtida utvidgning. Ät denna sida blir således tillfälle att, utan betydliga
omkostnader, framdeles tillöka stationsområdet, om sä skulle erfordras, hvarjemte den fördel
vinnes, att stationen, i man af stadens utvidgning åt detta håll, får ett allt mera
centralt läge. I tekniskt hänseende har dock den terräng, hvarå bangården blifvit anlagd,
företett åtskilliga svårigheter, förnämligast till följd af dess vattensjuka beskaffenhet, sorn
föranledt kostsamma grundläggnings-arbeten och dräneringar.
Stationshuset är uppfördt af tegel under skiffertak samt utvändigt beklädt med
klinker. Det är 194 fot långt och 55 fot bredt samt har tvenne våningar med sammanlagdt
38 rum. Den nedra våningen innehåller 2 väntningssalar, en för l:sta och 2:dra
klassens passagerare och en för 3:dje klassens, biljettkontor och bagagerum, restaurationslokal,
telegraf- och expeditionsrum, så kalladt dagligt förrådsrum samt åtskilliga boställsrum
för tjenstemän. Ofra våningen innehåller rum för Ofver-ingeniörens expedition, för
Trafik-, Machin-, Ingeniör- och Förråds-afdelningarnes tjenstemän samt för Kassan, äfvensom
boställsrum för Stations-inspektoren. Utanför stationshuset är anordnad och dermed
sammanbyggd en så kallad hanhal!, 254 fot lång och 100 fot bred, med ytterväggar af
tegel, men för öfrigt af timmer under skiffertak. Denna byggnads ändamål är såväl att
tjena till skydd för passagerare, då de vid afresan eller ankomsten uppehålla sig framför
stationshuset, som att utgöra uppställningsplats för passagerarevagnar, af hvilka 27 stycken
kunna under banhällen inrymmas, utan hinder för pågående trafik. Fem paralela spår,
af hvilka fyra sinsemellan blifvit förenade genom vändskifvor, äro under banhällen nedlagde.
Gasledning är införd såväl i stationshuset som i banhällen samt längs banan närmast
staden.
A de fria platserna inom stationsområdet äro gräsmattor och åtskilliga planteringar
anlagde.
För reparations-verkstäder och lokomotivstallar är en större byggnad uppförd, af
hvilken vid 1858 års slut 5 lokomotivrum voro färdiga, lokomotiv-reparations-verkstaden
till hälften inredd, förrådslokalen uppmurad till öfra bjelklagret samt grund lagd till vagnreparations-verkstaden
och en större smedja.
Då det ej är möjligt att vid anläggningen af en jernvägsstation af den vigt, som
Götheborgs, genast bedomina en blifvande trafiks fordringar, och då det är nödvändigt att
låta den framdeles vunna erfarenheten närmare bestämma såväl storleken at de särskilda
stationsbyggnaderna som dessa byggnaders lägen, bjöd omtankan att vid första anläggnin
-
— 122 —
gen af ifrågavarande station icke göra alla byggnader permanenta, och det är af detta
skäl sorn jag, understödd af Götheborgs myndigheter, hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
sökte och vann tillstånd att, i strid emot Götheborgs stads brandordning, af trä
uppföra tills vidare behöflige godsmagasiner, hvilket slag af byggnader naturligtvis framför
andra äro underkastade sådana förändringar, som en stigande rörelse framkallar. Den
inre anordningen af sådana magasiner utgöres af en plattform midt i och längs efter byggnaden
i höjd med godsvagnarnes golf, och utefter hvilkens ena sida jernvägsvagnar och
utefter den andra vanliga fordon kunna framköras. Omlastningen verkställes genom utefter
plattformens midt uppställda kranar. Utom vanliga vågar finnas äfven så kallade
brovågar, å hvilka en fullastad godsvagn kan framdragas och på en gång vägas.
A banan mellan Wårgårda och Falköping voro vid 1858 års ingång terrasseringsarbetena
i det närmaste fullbordade och de broar, som leda jernvägen öfver Nossa- och
Lida-åarne, öfver den förra vid Herrljunga, öfver den sednare vid Snipebro, färdigbyggde,
hvarjemte ballastningen mellan Wårgårda och Snipebro, eller å en sträcka af 2j mil, var
utlagd. De arbeten, som utfördes före trafikens öppnande å denna bandel, voro således:
ballastning emellan Snipebro, eller gränsen emellan Elfsborgs och Skaraborgs Län, och
Falköping, nedläggning af sliper och räler å liela sträckan emellan Wårgårda och Fal
-
af enskild person nära stationshuset uppförd. Mellan denna station och Falköping är under
sistlidet år äfven en mindre station vid Särby inrättad. Falköpings station har till
följd af tekniska förhållanden måst anläggas omkring 4000 fot vester om staden af samma
namn, vid foten af Mösseberg. Stationshuset, af trä, kommer att innehålla tre afdelningar,
nemligen en midtelbyggnad i två våningar, innehållande expeditionsrum, biljettkontor
och boställsrum för Stations-inspektoren, och tvenne flyglar, af hvilka den ena, innehållande
väntningssalar, restaurationslokal och boställsrum för Konduktören, redan vid banans
öppnande var färdig. Den andra flygeln deremot kommer icke förr än vid banans från
Jönköping fullbordan att, om då skulle så påfordras, uppföras. Utom nämnde byggnader
och de vid nästan alla stationer behöflige godsmagasiner äro vid denna station äfven lokomotivstall,
en mindre reparationsverkstad och vattenstation anordnade, af hvilken förstnämnde
byggnad tvenne rum vid trafikens öppnande voro färdige.
Vid Falköping, eller rättare sagdt j mil sydvest derom, vid Redberga, har vestra
stambanan nått sin högsta punkt emellan Stockholm och Götheborg, hvilken ligger 760
fot öfver hafvets yta.
Det torde vara skäl att här i ett sammanhang meddela uppgift å stationerna mellan
Götheborg och Falköping samt deras afstånd från förstnämnde stad och de klasser,
hvartill de, med afseende å deras närvarande vigt för trafiken, kunna hänföras.
Stationernas namn. Klass. Afstånd från Götheborg.
Partilled
5
Jonsered
3
Lerum
anhalts-station
Floda
5
Alingsås
3
Lagmansholm
5
Wårgårda
4
0,81
mil.
1,37
»
1,89
»
2,55
»
4,26
»
5,56
»
6,23
»
123
Stationernas namn.
Foglavik
Sörby
Falköping
Klass.
5
6
2
Afstånd från Götheborg.
8,11 mil
9,40 »
10,68 »
För den rörelsemateriel, eller de lokomotiver oell vagnar m. m., som å denna bandel
vid 1858 års utgång var anskaffad, är redogjordt i den särskildt åtföljande berättelsen
öfver trafikens bedrifvande under samma år.
Å den färdiga banan emellan Götheborg och Wårgårda pågingo äfvenledes under
året åtskilliga kompletteringsarbeten, af hvilka de hufvudsakligaste voro fulländningen af
stationshusens inredning och doseringarnes sten- och torf beklädning i den stora skärningen
vid Krösekullen, mellan Floda och Alingsås stationer.
De gynnande omständigheter, som påskyndade järnvägsbyggnaden i Skaraborgs län
under år 1857 och hvilka jag redan omnämnt i min redogörelse för samma års arbeten,
gjorde det möjligt att redan under 1858 till största delen afsluta terrasseringen emellan
Falköping och Töreboda, ehuru åtskilliga arbetsdryga ställen å denna linie förekomma,
såsom vid Thorbjörntorp (j mil norr om Falköping), der tvenne skärningar af tillsammans
12.000 kubikfamnar blifvit" verkställde, till stor del genom orstensberg, och vid Skultorp,
der jernvägen på en längd af 700 fot och till ett djup af 20 fot måst sprängas genom
en från Billingen utskjutande ås af kalkberg. De färdigterrasserade bandelarne å denna
sträcka utgjorde en sammanlagd längd af 1 f mil, och 40,000 kubikfemnar jordflyttning
hade för detta arbete verkställts. Vid Thorbjörntorp utfördes äfven omrigtniug af ett icke
obetydligt vattendrag och i trakten af Waliltorps kyrka blef, för omrigtningen af den så
kallade Bauta-ån, en kanal af 1,700 fots längd utgräfd.
Ofvanför Falköping intill den 1,34 mil derifrån belägna stationen Stenstorp är terrängen
temligen genomskuren af vattendrag och jernvägen passerar icke mindre än 7 större
och mindre broar på denna sträcka. Den största af dessa broar är den i närheten af
Wahltorps kyrka, öfver Hornborga-ån; landfästena, som vid 1858 års utgång voro i det närmaste
uppmurade, äro till nedre delarne af granit, till de öfre af sandsten med ett afstånd
från hvarandra af 75 fot. Omkring | mil norr om Sköfde passerar jernvägen åter
ett större vattendrag, Osa-åu. Balans-liniens höjd öfver vattenytan och den betydliga
vattenmassa, som vid starka flöden här framrinner, tvingade till antagande af ett enda
spann af 100 fot. Landfästena äro af granit, Ofverbyggnaden af jern till såväl denna
som bron öfver Hornborga-ån beställdes redan 1858 för att under påföljande år^uppsättas.
Afven norr om Ösan fortlöper jernvägen öfver åtskilliga på korta afstånd från hvarandra
belägne mindre vattendrag och öfvergår vid Wads kyrka ett större sådant, nemligen
Tida-ån, pä en bro af jern med frenne spann af 50 fots vidd hvartdera. Landfästen och
pirer äro af sten och ofverbyggnaden, liksom vid de begge nyssnämnde broarna, af jern.
Jernarbetets uppsättning började redan under slutet af äret.
Ballastning med lokomotiv i sammanhang med utläggning af permanenta sliper och
räler började under hösten, såväl ifrån Töreboda söderut som från Falköping norrut. För
detta arbete hade ett ballast-lokomotiv blifvit sjövägen från Götheborg transporteradt till
Töreboda. Förberedelser vidt >gos att transportera en dylik machin till Sköfde, tor att
äfven derifrån börja ifrågavarande angelägna arbete. Vid årets slut voro något mer än
31.000 längdfot permanenta sliper och räler utlagde mellan Falköping och Töreboda.
— 124 —
Vid Sköfde och Töreboda stationer uppmurades stationshusen och takbekläddes;
godsmagasiner upptimrades och såväl vid dessa stationer som vid Moholm pågick planering
af stationsområdena. Vid Töreboda verkställdes dessutom grundläggning för lastkaj
medelst stenkistor och vid Moholm lades grund för stationshus och godsmagasin.
Arbetsstyrkan utgjorde under försommaren mer än 3,000, men nedgick i mån af
arbetenas fullbordande, så att densamma vid slutet af Juli utgjorde 1,000 man och i September
och följande månader omkring 300. Arbetspersonalens helsotillstånd och uppförande
var under hela året tillfredsställande.
De under året utförda arbetsqvantiteter inhemtas närmare och i ett sammanhang genom
följande specifikation:
Vid terrasseringsarbetena hafva bildats
895 längdfot färdig banvall, genom sprängning ur gråstensberg,
1,480 » >3 33 33 33 33 kalkberg,
13,570 33 33 >3 33 gräfning till ett djup af 8 fot och deröfver,
28,303 3> 33 33 33 bankfyllning till en höjd af 8 fot och deröfver,
912 33 33 33 33 gräfning eller fyllning på jemnare terräng; eller
tillsammans
1 mil 9,160 fot färdigterrasserad bana,
4 kulvertar, eller större, hvälfda vattenledningar under banan,
I dubbel afloppstrumma,
79 enkla d:o,
3 mindre broar,
6,182 längdfot omläggning af landsvägar,
3 viadukter för landsvägars ledande öfver eller under banan,
12 större vägöfvergångar i banans plan,
II mindre d:o d:o
3 mil 14,346 fot ballastning, eller 11 k 2 fots djup grusfyllning å banan,
5J mil permanent bana af sliper och räler,
8 vändskifvor,
125 —
14 mil 20,000 längdfot stängsel,
30 banvaktarestugor och vaktkurar,
4,44 mil elektrisk telegraf.
Vestra Stambanan från Stockholm.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig skrifvelse af den 2:dra Oktober 1857 meddelat
underrättelse om Rikets då församlade Ständers beslut och stadganden i afseende å
fortsättningen af Statens jern vägsarbeten och i sammanhang dermed anbefallt mig, dels att
skyndsamt inkomma med detaljerad plan för jernvägsarbetena å de landsträckningar, för
hvilka anslag blifvit beviljade, men för hvilka någon arbetsplan då ännu icke var i nåder
fastställd, dels att, i afseende å bangårds anläggande på Södermalm samt jernvägens ledning
genom hufvudstaden intill nämnde bangård, i samråd med Öfverståthållare!! uppgöra
förslag till och öfverenskommelse om upplåtande af plats för bangården och det bidrag i
öfrigt, som vore att af staden påräkna, vidtogos ofördröjligen nödige förberedelser, och efter
derom gjord underdånig framställning anbefallde Eders Kongl. Maj:t, genom särskildt nådigt
bref af den 9:de nyssnämde månad, Dess Stats-kontor att af befintliga tillgångar förskottsvis
utbetala en summa, stor 45,000 R:dr Runt, att användas till de preliminär-åtgärder och
detaljundersökningar, som erfordrades för fullständig arbetsplans uppgörande för denna
stambana.
De grunder, som särskildt borde tjena till efterrättelse vid valet af lokal för bangård
å Södermalm, och hvilka jag, efter Öfverståthållare^ instämmande, i underdånighet
för Eders Kongl. Majit framställde i sammanhang med projektet till arbetsplan för 1858,
voro följande:
att plats för bangården måtte väljas så långt inuti Södermalm, som de höga bergen
inom denna stadsdel samt de mera tätt bebyggda tomterna möjligen medgåfve, på det att
afståndet till den egentliga staden och Norrmalm måtte blifva så kort som möjligt;
att bangårdens blifvande läge icke måtte komma att hindra stambanans fortsättning
genom en tunnel under södra bergen ned till Riddarholmsviken och vidare öfver samma
vik, Riddarholmen och Norrström till en bangård på Norrmalm, der en stambana från de
norra provinserna lämpligast kunde förenas med den redan beslutade stambanan mot södra
och vestra delarne af riket;
och att läget icke heller måtte hindra stambanans utgång mot söder i en rigtning, som på
ett för rörelsen gynnsamt sätt komme att förbinda densamma med tjenlig lastage-plats
vid Mälaren, på så ringa afstånd från staden som möjligt, då, under den tid is icke hindrade,
en mängd tyngre varor kunde med mindre kostnad sjövägen transporteras mellan en
sådan lastageplats och de många sjömagasins-lokalerna i staden och på malmarna, än på
hjuldon emellan bangården och nämnde magasiner.
Efter verkställda undersökningar befunnos endast tvenne alternativer kunna ifrågakomma
vid valet af läge för bangården, nemligen trakten kring Fatbursjön, dit banan borde
inledas öfver Liljeholmen, och den såkallade Beyerska trädgården, dit banan måste framdragas
öfver Skanstull. Det sednare hade företräde med afseende å kostnaden för jern
-
— 126 —
banans indragande i staden, men ett alltför ringa att kunna uppväga de större fördelar
som trakten kring Fatbursjöu erbjöd, nemligen att vara närmare intill den egentliga staden
oell framför allt derigenom att banan komme att dragås förbi Liljeholmen, der en i alla
afseenden bättre lastageplats, än vid Skanstull kunde beredas såväl hvad det tekniska beträffar
som med afseende å den länga sjötransporten från staden förbi Liljeholmen längs
Arstaviken. I trakten af Liljeholmen äro dessutom åtskilliga fabriksanläggningar och en
mängd landställen belägne, som för framtiden tillförsäkrade jernvägen en betydande
trafik.
Sedan Stockholms stads Magistrat och LSorgerskaps Äldste i underdånighet framställt
deras önskan, att bangården mätte anläggas i trakten kring Fatlrarsjön, samt tillkännagifvit
att de, i och för samma anläggning samt för jernvägens sträckning derifrån till
Arstaviken, kostnadsfritt ville tili Kronan dels afstå den visserligen ringa, staden tillhöriga
jord samt de gator och platser, som, enligt upprättad karta, erfordrades, dels aflåta äganderätten
till hela den mark, som vid Fatbursjöns fyllning uppkomme och derjemte till
Kronan utbetala en summa i ett för allt af Etthundra Femtio Tusen Riksdaler Kunt, med
förbehåll, att Fatbursjöu i sin helhet, utan vidare kostnader för staden, klofve på ett ändäftlålsenligt
sätt igenfylld, så har Eders Kongl. Maj:t, i nådig skrifvelse af den Irsta Juni
1858, med antagandet af det gjorda anbudet, meddelat nådig stadfästelse å planen för
ifrågavarande anläggning och banans ledande derifrån genom staden och öfver Arstaviken
till Liljeholmen. Stockholms stad kan således anses hafva icke allenast leinnat plats för
bangård, utan äfven bekostat en del af den exproprierade jorden till sjelfva banan nedåt
Liljeholmen, då Fatbursjöns fyllning och stationsplatsens ordnande på långt när icke uppgått
till det af staden lemnade kontanta bidraget. Staten har dessutom vid den ifrågavarande
sjöns fyllning erhållit ett utöfver behofvet för bangården betydligt område, som framdeles
blir af stort värde.
För att bereda praktikabel mark öfver hela Fatbursjöns område beräknades, att
dels genom utvidgning af det såkallade stadens dike aftappa nämnda sjö, dels att, sedan
bank öfver Arstaviken och rörlig bro vid Liljeholmen blifvit färdiga, med lokomotiv transportera
fvllnadsänmen at sten och grus från tunnel- och öfriga sprängningsarbeten vid Liljeholmen,
dels ock att under tiden låta utföra byggnadsgrus från andra i staden pågående
arbeten, hvilken sistnämnde åtgärd redan samma är tog sin början.
De detaljundersökningar, sorn vidtogos under hösten 1857, omfattade linien emellan
Stockholm och trakten af Bergasjön, belägen omkring 2 mil sydvest från Södertelje.
Terrängen mellan denna stad och Stockholm är den för jern vägsarbeten besvärligaste å hela
vestra stambanan, och flera alternativer måste uppsökas och jemforns med hvarandra innan
den fördelaktigaste sträckningen öfver denna af berg, sjöar och mossar genomskurna
trakt kunde utrönas. Den definitiva utstakningen, sådan densamma af Eders Kongl. Maj:t
nådigst gillats, är följande:
Utgående rakt i vester från bangårdsområdet vid Fatburn, följer jernvägen en dalgång
förbi Sinkensdam fram till egendomen Jakobsberg (straxt öster om Horns tull) der den
gör en krökning till venster och sedan i sydlig rigtning framgår öfver Arstaviken och Liljeholmen,
genom en tunnel under Nyboda backe, förbi Westberga till närheten af Brännkyrka,
hvarifrån den i sydvestlig rigtning är utlagd förbi Elfsjö, Huddinge kyrka, Fullersta och
Flemmingsberg till södra ändan af Tullingesjön. Från denna punkt framgår banan vesterut
mot Södertelje förbi Tumba pappersbruk, Röinge-, Skärfsta och Igelsta. Vid Södertelje
mötte stora svårigheter för en lämplig sträckning af banan. Det hade icke blifvit
m -*
möjligt fttt, Vitali alltför stora omkostnader o eli utan en för den stora trafiken pel lan hujfr
vudstaden oell landet söder om Mälaren besvärlig krokväg, föra jernvägen genom eller
tätt intill Södertelje stad. En särskild bibana af endast omkring 4,009 fots längd är derföre
afsedd att dels leda den speciela trafiken emellan liufvudstaden och Södertelje nämnare
sistnämnda stad, dels föra Södermanlands exportartiklar till tjenlig hamnplats vid sjön
Maren inom Södertelje kanal-linie.
Från Södertelje gar jernvägen söderut, till höger om stora landsvägen, förbi egendomen
Ström och i närheten af Bränninge bruk, der den måste framföras först genom en
tunnel och omedelbart derefter ä en hög bank öfver sjön Lanaren; vidare i samma rigtning
till Gliasjön, som äfven måste passeras genom en bankfyllning, förbi Gerstaberg, Lögsjön,
Ofver-Järna kyrka och Banksta till Simsjöns norra ända, der hufvudrigtningen åter
blir vestlig och sålunda bibehåller sig genom hela den öfriga delen *f Södermanland till
Catrineholm. Pä ett afstånd af omkring £ mil söder om Bergasjön fortlöper jernvägen vidare
förbi Mölnbohl och Långbro, följer derefter norra stranden af Skilötsjön, passerar Wisbohammar
och öfvergår Sigtuna-ån, sorn utgör gräns emellan Stockholms och Nyköpings län,
der Frösjön utfaller i denna å. Banans längd genom första ärade län utgör 5 mil
31,000 fot.
För linkps utstakning mellan Bergasjön ocb Catrineholm hade tvenne hufvudalternativer
under våren och försommaren blifvit i detalj undersökte, nemligen norr och söder
om sjön Båfven, varande det förstnämnde af dessa alternativer samma sträckning, som fö-t
rekom i Eders Kongl. Majits af Rikets Ständer antagna proposition om vestra stambanans
rigtning genom Södermanland, och det andra ett efteråt af åtskilliga jordegare i södra delen
af Nyköpings län, genom särskild underdånig petition, framställdt förslag. 1 mitt underdåniga
projekt till arbetsplan för ifrågavarande del af vestra stambanan har jag närmare
redogjort för nämnde alternativers relativa fördelar, och får här endast upprepa att
den södra vägen, ehuru något billigare, hvad anläggningskostnaden beträffar, genom sin
större längd skulle, utan stt upptaga flera passagerare eller mera gods från kringliggande
trakter än den norra, för sll framtid hafva betungat hela den trafik, som nödgats transito
passera det längre vägstycket, äfvensom den längre vägen naturligen föranledt en större underhållskostnad,
hvadan Eders Kongl. Maj:t icke heller fann skäl att frångå den rigtning,
sorn legat till grund för Rikets Ständers beslut i fråga om vestra stambanan.
Den af Eders Kongl. Maj:t nådigst gillade utstakningen blef således, utom hvad angår
sträckningen emellan Bergasjön och gränsen mellan Stockholms och Nyköpings län,
för hvilken sträckning jag nyss redogjort, följande:
Efter att hafva öfvergått Sigtuna-ån, följer banan södra stranden af Frösjön, öfver,
hvilken den till en del är utlagd på bankar; fortsätter förbi Gnesta gästgifvaregård och
söder om Wala- och Stor-sjöarna till granskapet af Björnlunda kyrka; vidare förbi Norrby
gästgifvaregård, Graneberg och Stjernhof, derifrån den genom ett trångt pass fortlöper till
Kyrk-sjön, hvars södra strand den följer ett stycke, och efter att hafva passerat Fastmyra
och Jordanstorps egendomar öfvergår den Riok-sjön t id ett 500 fot bredt sund, som bildas
af denna sjö. Ungefär en fjerdedel» mil härifrån drages den åter öfver en sjö, Walingen,
vid dennas södra del, på en bank af mer än 1,300 fots längd.
För jernvägens utstakning förbi Sparreholm måste särskildt tvenne alternativer
uppsökas. Den först föreslagna utstakningen, hvilken gick förbi norra ändan af sjön Bafvens
nordligaste vik, hade en svår krökning vid Hyltinge kyrka. Af de tvenne andra al
-
128 —
ternativema gick det ena förbi Koveta gästgifvaregård och passerade äfven Båfven vid
Walsund och det andra, det som slutligen antogs, utstakades från sjön Walingens södra ända,
såsom förut är nämndt, och i rigtning pa Sparreholm. Sjön Båfven bildar här tvenne vikar
och jernvägen är öfver dessa så ut lagd, att den berör yttersta ändan af den landtunga,
som åtskiljer vikarne. Detta alternativ hade dessutom det väsendtliga företräde, att trafikstationen
blir anlagd alldeles utmed sjön Båfven, hvarigenom de folkrika och bebyggda
trakterna omkring denna sjö under den största delen af äret får en beqväm vattenkomnmnikation
alldeles intill jernvägen. Från Sparreholm fortsätter banan norr om nyssnämnde
.sjö, passerar på korta afstånd Jäfversnäs och Mälby och framgår derefter i trakten af
Flens kyrk», förbi Orresta, nordvestra hörnet af Kyrksjön, Stenhammar samt vidare öfver
ett sund af sjön Waldemaren vid Ilålbonäs; derifrån (ifver Oppäng, förbi Ramsta gästgifvaregård,
Skalunda, Walla och Strökärr till den punkt, omkring en fjerdedels mil sydost
om Catrineholm, der den blifvande jernvägsstationen af detta namn kommer att anläggas.
Linien emellan Stockholm och Södertelje lades först under arbete. De arbetskommenderingar
nr Arméen, som för året voro beordrade å denna linie, förlädes sålunda: kommenderingen
ur Nerikes regemente, bestående af 470 man korpraler och soldater och hvilken
inryckte på arbetslinien den 16:de Maj, förlädes med 250 man vid Westberga*. 100
man vid Nyboda backe och de öfrige vid lägenheten Lerkrogen. Den 18:de inryckte Södermanlands
regemente, 730 man korpraler och soldater, af hvilken styrka hälften förlädes
vid Tumba pappersbruk och hälften vid det f mil vester derom belägna Rönninge, och
den 21:ste samma månad inryckte Helsinge regemente, af lika styrka, och förlädes med
hälften omkring Huddinge kyrka, hälften vid egendomen Flemmingsberg.
För hela denna, nära 2,000 man starka, kommendering måste särskilda baracker, de
flesta flyttbara, upptimras.
De arbeten, sorn under året pågingo å vestra stambanan från Stockholm, bestodo
hufvudsakligast af terrasseringar, och de anmärkningsvärdaste mellan Stockholm och Södertelje
voro följande:
å Södermalm, mellan Fatburen och Arstaviken, hvilket verkställdes af arbetare från
korrektionsinrättningen å Långholmen;
banken öfver Arstaviken, i hvilken utfylldes nära 12,000 kubikfamnar sten och grus
Detta arbete bedrefs dels genom accord med skeppare, hvilka urlastade sina med grus
fyllda farkoster i banklinien, dels genom transport af fyllnadsänmen från terrasseringen å
Södermalm;
bergsprängningarna vid Liljeholmen och tunneln under Nyboda backe. Sistnämnde arbete
föregicks genom nerspränguing af djupa schakter eller brunnar framför de blifvande
tuiinelöppningarne, hvarefter tunnelns öfre hälft från hvardera ändan började utsprängas.
Vid årets slut var af hela tunnellängden, 932 fot, en sammanlagd sträcka af 230 fot pä
nämnde sätt uttagen. Arbetet fortgick natt och dag med hvarje 8:de timma hvarandra
aflösande arbetslag och fortskred med omkring 2 fot i längd för hvarje dygn;
banken öfver Westberga-ängen, 2,500 fot lång, med en medelhöjd öfver naturliga marken
af omkring 15 fot;
— 12» —
bergsprängningarne förbi Brännkyrka, eller emellan Westberga och Lerkrogen, der en
öppning af 3,000 fots längd och 35 fots djup under bergets högsta del måste utsprängas;
utfyllningen af bankar öfver Djupåsmyran och Skeppsmyran samt sprängningsarbetena
på båda sidor derom. Banken öfver Djupåsmyran är 1,000 fot lång, och fast botten påträffades
å djupaste stället först omkring 70 fot under kärrets yta;
sprängnings- och jordarbetena vid Flemmingsberg;
banken öfver Tullingesjöns södra ända, hvilken bank har en höjd af nära 70 fot
öfver vattenytan och ända till 115 fot öfver den fasta botten, å hvilken utfyllningen
hvilar. Af de 24,000 kubikfamnar, som banken beräknades komma att erfordra, voro
ungefär hälften vid årets slut utfyllde;
vid Tumba fullbordades tvenne särskilda bankfyllningar öfver den såkallade Qvarnsjön,
den ena med en längd af 700 fot i vattenytan och ett djup till fast botten af 25
fot; den andra 530 fot lång med ett djup af 30 fot;
bergsprängnings- och jordarbetena vid Rönninge;
öfver en vik af sjön Uttran fullbordades en bank af 400 fots längd med ett djup
till fast botten af 25 fot;
bergsprängnings- och jordarbetena vid Hagaberg;
På andra sidan Södertelje pågingo med en mindre arbetsstyrka följande arbeten,
af hvilka de på andra sidan Bergasjön icke började förr än under Juli månad;
straxt vester om Södertelje kanal en bankfyllning af 1,000 fots längd med en medelhöjd
öfver naturliga terrängen af 18 fot;
sprängningar å båda sidor om den blifvande tunneln vid Bränninge och, i sammanhang
dermed, utfyllning af bank öfver sjön Lanaren. Tunnel-längden bestämdes till 465 fot.
Banken höjer sig 25 fot öfver Lanaren, har en längd i vattenytan af omkring 500 fot
och dess största djup under samma yta är 35 fot;
utfyllning af bank öfver Gliasjön påbörjades. Denna bank har ett djup till fast
botten af ända till 30 fot och en längd i vattenytan af 1,100 fot;
fyllnings- och sprängningsarbetena från Lögsjön förbi Nyqvarn;
de stora jordarbetena vid Mölnbohl och Långbro;
fyllnings- och sprängnings-arbetena vid Wisbohammar och utfyllning af bankarne
ifver Frösjön, af hvilka den ena är omkring 700 fot lång och den andra 800 fot;
sprängnings- och fyllningsarbetena vid Stjernhof och Fastmyra samt utfyllning af
bank öfver Kyrksjön:
17
— ISO —
sprängnlngsar betena öster om Sparreholm och utfyllning af bänkar öfver Båfven;
samt de vidlyftiga jordarbetena vid Oppäng, Ramsta, Stolpstugan och Strökärr på
den vestligare delen af linien mot Catrineholm.
Ett vigtigt problem, som Hinge utgjort föremål för vetenskapsmäns och jernvägsingeniörers
forskningar och försök, är preparering af sliperna, för att få dessa att längre
motstå tidens åverkan. Ehuru detta, problem måhända ännu icke blifvit nöjaktigt löst,
ansåg jag mig likväl skyldig att göra försök i mindre skala med den prepareringsmethod,
som hittills synes hafva visat de bästa resultaterna, nemligen Doktor Roucherie’s, en
fransysk vetenskapsman. För detta ändamål preparerades under ledning af Doktor Bouéherie’s
härvarande agent ett antal af 7,000 sliper, hvilka sedermera blifvit nedlagde å
banan på båda sidor om Södertelje. Detta med jernvägsmedlen, till ett belopp af omkring
11,000 R:dr R:mt, bekostade experiment har ledt till den erfarenhet, att, om resultaterna
motsvara hvad man väntar, böra, sedan jernvägarne blifva fullbordade, prepareringsinrättningar
anläggas i skogrikare trakter af jernvägen, och sliperna derifrån på den
färdiga banan sedan transporteras till de punkter å banan, der ombyte af sliper måste ske.
Men innan denna transport å jernvägen kan äga rum och prepareringsarbetet coneentreras
på vissa punkter, der en rikligare tillgäng på skog finnes, later arbetet med någon
vinst svårligen göra sig. Det blir emellertid för jernvägarnes framtida underhåll af stor
vigt att göra första utbytet af förruttnade sliper med sådana, som, pre.parerade, kunna
motstå en längre tidens åverkan.
De under året utförda arbetsqvantiteter äro här nedan i ett sammanhang
upptagne:
113,000 kubikfamnar jordarbete,
11,300 dito bergsprängning,
10,286 fot bana utsprängd genom berg,
230 » tunnel utsprängd till half höjd,
8,643 » bana utgräfd på ett djup af mer än 8 fot,
17,419 » bank upplagd till en höjd af mer än 8 fot,
43,489 » terrassering å jemnare terräng; således
2 mil 6.067 fot färdigterrasserad bana,
1 bro af 2: dra storleken uppförd och en påbörjad,
1 kulvert med 8 fots spann,
27 enkla afloppstrummor,
5,000 längdfot ballastning,
— 131 —
7,100 längdfot omläggning af vägar,
2 broar för vägars ledande under banan,
9,584 längdfot stängselinur,
7,000 stycken sliper preparerade,
85,600 fot räler anskaffade (766 eng. tons),
1,050 fot jernväg med räler utlagd.
Arbetsstyrkan utgjorde under högsommaren i medeltal 4,200 man, af hvilka, såsom
ofvan är nämudt, 1,930 man tillhörde arbetskoinmeirderingarne. Dessa kommenderingar
hemförlofvades under de sista dagarna af September och första af Oktober.
Södra Stambanan från Malmö.
Vid 1858 års ingång var denna stambana fullbordad och öppnad för allmän trafik
intill Ortofta, norr om Lund, 2,4 mil från Malmö. Terrasseringsarbetena voro afslutade
till .närheten af Sjunnerup, eller på en sträcka af två och trefjerdedels mil nordost
ut från Örtofta, och förberedande åtgärder vidtagna för brobyggnaderna öfver Brå- och
Rönne-åar. Vid bangårdarna i Malmö och Lund voro stationsbyggnaderna uppförda,
men icke inredda eller så färdiga, att desamma kunnat till trafiken helt och hållet
öfverlemnas.
Enligt årets arbetsplan borde linien till Höör fullbordas för trafik, och terrrasseringsarbetena
mellan Höör och sydöstra hörnet af Finjasjön afslutas samt stationsbyggnaderna
i Malmö och Lund göras färdiga.
Från Örtofta framgår jernvägen, allt i nordostlig hufvudrigtning, öfver Ellinge, der
den passerar Brå-ån, förbi Eslöf i Sallerups socken och strax norr om Stehags kyrka,
hvarefter den följer en del af Ringsjöns nordvestra strand och dervid öfvergår samma
sjös utlopp eller Rönne-å, vidare förbi Höörs kyrka, nära Akersberg, förbi Sjunnerup,
Karlarp, Tjörnarps kyrka, Sösdala och Thomestorp fram till Finja-sjön.
Hela denna terräng är i tekniskt afseende särdeles fördelaktig, ehuru något mera
kuperad än trakten söder om Örtofta. Inga terrasseringsarbeten, nog anmärkningsvärda
att särskildt omnämnas, förekomma här, och de enda märkligare konstarbeten, som erfordrades,
voro ofvanomförmälda broar öfver Brå- och Könne-åar. Den förstnämde af
dessa broar har ett spann af 36 fot och den sednare tvenne spann af 50 fot. Båda
hafva landfästen af huggen granit samt öfverbyggnad af jern.
Inredningen af stationshus och godsmagasin i Malmö fullbordades, hvarjemte sist-^
nämnde byggnad blef utvidgad med en flygel, som inreddes till förråds-lokal. Lokomotivstallet
utvidgades äfven och gas inleddes å bangården. Malmö stationshus är af sten
i tvenne våningar, och har hufvudsakligen samma indelning som stationshuset i Götheborg,
ehuru mindre.
— 132 —
Bangårdsområdet i Lund utvidgades, stensattes och makadamiserades till en del.
Inredningen af stationshus och godsmagasin fulländades.
Mellan Malmö och Lund anordnades en anhalt-station vid Akarp. En större banvaktarestuga
apterades här till stationshus och ett mindre godsmagasin uppfördes äfven.
Vid Eslöf och Höör fullbordades stationshus och godsmagasiner, hvarjemte vid
sistnämda ställe vattenstation med ett mindre lokomotivstall samt banhall framför stationshuset
uppfördes.
Emellan sistnämda obåda stationer gjordes en provisionel station vid Stehag, som
anordnades i likhet med Åkarps.
Trafikstationerna å banan mellan Malmö och Höör, dessa stationers afstånd från
Malmö samt de klasser, hvartill desamma med afseende å deras relativa vigt för trafiken
kunna hänföras, finnas här nedan i ett sammanhang upptagne.
Stationernas namn. Klass. Afstånd från Malmö.
Akarp
4
0,8 mil.
Lund
2
1,5 »
Örtofta
3
2,4 »
Eslöf  3
3,2 »
Stehag
provisionel station
4 »
Höör
2
5 »
De särskildta slags arbeten, som under året blifvit utförde, upptagas här nedan
i ett sammanhang:
41,200 kubikfaranar jordarbete,
6,550 längdfot färdigbildad bana, genom gräfning af mer än 8 fots djup,
1,075 dito dito bank, genom fyllning af mer än 8 fots höjd,
1 mil 11,125 fot terrassering å jemnare terräng; eller tillsammans
1 mil 18,750 fot färdigterrasserad bana;
2 viadukter, eller större broar,
1 mindre bro,
3 kulvertar, eller större afioppstruuimor,
5 dubbla afloppstrummor,
13 enkla dito
2 mil 21,950 fot ballastning, eller banans beläggning med ett 11 a 2 fot tjockt grusiager,
— 133 -
2 broar för landsvägars ledande öfver banan,
2 större vägöfvergångar i banans plan,
37 mindre dito dito,
38,413 stycken sliper nedlagda,
213,415 längdfot räler dito,
5 mil 11,140 längdfot stängsel,
19 banvaktarestugor,
2\ mil elektrisk telegraf och signaler.
Arbetsstyrkan uppgick under Juni och Juli månader, då den var störst, till omkring
1,600 man. Helsotillståndet var under hela tidon godt.
För de under året anskaffade lokomotiver, passagerare- och godsvagnar m. m.
redogöres i den underdåniga berättelsen om trafikens bedrifvande å denna stambana.
Södra Stambanan från Falköping.
Förberedande åtgärder och undersökningar i detalj för denna banas definitiva utstakning
mellan Falköping och sjön Stråken, 3j- mil sydost från nämnde stad, började
redan hösten 1857, sedan Eders Kongl. Majit för detta ändamål anbefallt Dess och Rikets
Stats-kontor att af befintliga tillgångar förskottsvis utanordna ett belopp af 15,000
R:dr Knnt, i afräkning å det anslag, Rikets Ständer hade beviljat till arbetenas påbörjande
mellan Falköping och Jönköping.
Den definitiva utstakningen af denna del af södra stambanan, sådan densamma
af Eders Kongl. Majit under den 5:te Februari blifvit nådigst gillad, blef följande:
Utgående från Falköpings jernvägs-station, tager banan till en början rigtningen
rakt i söder och går derunder förbi Falköpings stad och Luttra kyrka, hvarefter den
gör en krökning först till venster omkring de högsta sluttuingarnc af Alleberg och derefter
till höger oinkringoden böjning, som Atra-ån här gör. 1 sydostlig rigtning .framgår
jernvägen vidare förbi Asaka och Sandhems kyrkor, följer norra delen af sjön Stråkens
vestra strand, förbi Olofsborg och Margreteholm, och öfvergår samma sjö i trakten af
Rydforss bruk. Detaljundersökningar för jernvägens vidare fortsättning till Jönköping
företogos under året i sammanhang med de, som af Jernvägs-kommittéen verkställdes för
södra stambanans utstakning emellan Jönköping och Finjasjön.
Terrängen emellan Falköping och Sandhem företer inga betydande svårigheter i
tekniskt hänseende. De märkligaste arbeten, som förekomma, äro terrasseringarna vid
Smeby, på J å i mils afstånd från Falköping, sämt vid Asaka. Vid Sandhem inträder
jernvägen i en mera kuperad terräng och emellan nämnde ställe och norra ändan
— 134 —
af sjön Stråken samt närmast intill öfvergången af denna sjö förekomma de vidlyftigaste
jordflyttningarna på den först bearbetade delen af södra stambanan från Falköping.
Sedan en del af vestra stambanans från Götheborg arbetsmateriel blifvit till denna
stambana öfverflyttad, nya tillverkningar för förrådet verkställts, provisionel byggnader
uppförts och öfrige förberedande åtgärder medhunnits, började terrasseringsarbetet i med
let
af Maj, och voro vid 1858 års utgång följande arbetsqvantiteter utförda:
34,150 kubikfamnar jordarbete och
394 dito bergsprängning, hvarigenom formerats
19,486 längdfot skärning, på ett djup af mer än 8 fot,
22,485 dito bankfyllning, till en höjd af mer än 8 fot samt
1 mil 5,971 fot terrassering på jemnare terräng, eller tillsammans
2 mil 11,942 fot färdigterrasserad bana,
1 kul vert,
2 dubbla afloppstrummor,
8 enkla dito,
3,409 längdfot stängsel.
Det högsta antal, hvartill arbetsstyrkan under sommarmånaderna uppgick, var
1.200 man.
Då de redan vid 1857 års utgång väckta förhoppningar, att ett år tidigare än
som i generalplanen var föreslaget, fä vestra stambanan från Götheborg till Götha kanal
fullbordad och öppnad för trafik genom arbetenas lyckade fortsättning under sommaren
1858 förstorades, så har Eders Kongl. Maj:t för arbetenas oafbrutna fortsättning
under hösten samma år, och för att befordra detta för fosterlandet och jernvägsbyggnaderna
så Önskvärda resultat, anbefallt Statskontoret, att i förskott å 1859 års anslag
låta utbetala 500,000 R:dr R:mt, hvarjemte 400,000 K:dr samma mynt, genom lån blifvit.
jemvägskassan försträckta. Genom dessa bidrag kunde arbetena å Statens jernvägar-
ander sednare delen af 1858 oafbrutet fortsättas och erforderliga materiaiier af vagnar
och räler anskaffas. Resultatet häraf Mef också det beräknade, nemligen att vestra
stambanan från Götheborg redan den l:sta September 1859, i stället för slutet afår
1860, öppnades för allmän trafik ända till Götha kanal.
Bea jord, som, för jernvägarnas anläggning erfordrades, har, i den mån arbetet
fortgått, blifvit exproprierad. Då högsta möjliga värdet alltid blifvit åsatt denna jord,
— 135 —
är den tillökning af 50 procent derutöfver, sora i expropriationslagen bestämmes, nog
dryg; och lagstiftarne hafva, vid bestämmandet af denna höga ersättning, synbarligen
icke tänkt sig en så vidt utsträckt kommunikationsinrättning, sora jernvägar, af hvilka
jordegarne, i synnerhet i de inre delarne af landet, draga sä väsendtliga fördelar. Det
vore också med billighet öfverensstämmande, att innevånarne i de trakter, sora äro belägne
på ett afstånd af omkring 4 mil på hvardera sidan om jernvägen, bidroge till
eller helt och hållet bekostade jordinköpet. Med undantag deraf, att de större städerna
och åtskilliga jordägare i Skåne, nemligen Baron N. Trolle, Assessorskan M. L. Svedenborg
och Ryttmästaren Ehrenborg på Hessleholm, kostnadsfritt afstått all för Statens
räkning behöflig, dem tillhörig, jord, och att Riksdagsfullmäktigen från Stockholms län,
Sahlström utan afgift lemnat en del af sin afträdda jord, nemligen hag- och utmark, så
har Staten öfverallt måst inlösa jorden och detta till högsta möjliga värde.
Huru med ersättningar till fideikommisser och boställen skall förfaras är icke i
lagen noggrannt bestämdt, och jag har derföre dels låtit utbetala räntan å det åsätta
jordvärdet, dels insatt beloppen hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till jordinnehafvarens
disposition, efter förekommande omständigheter.
Det manskap ur Arméen, som vid jernvägsarbetena ådrager sig obotlig skada äfvensom
enka och barn efter soldat, som genom olyckshändelse vid arbetet aflidit, åtnjuta
pension i öfverensstämmelse med gällande författningar. Afven rotehållare blifva ersatta
för den lega, sorn utbetalts till manskap, som till följd af skador vid jernvägsarbetet,
blifvit afskedadt.
Jag anser mig skyldig vitsorda den ordning, det nit och den arbetsamhet, hvarmed
Verkets tjenstemän uppfyllt sina tjensteåligganden. Den lust, hvarmed yngre, skickliga
personer under de första arbetsåren sökte anställning vid Statens jernvägar, har i
viss grad aftagit. Arfvodena synas visserligen någorlunda tillräckliga; men då inga pensioner
och ingen säkerhet för tjenstens och aflöningens bibehållande för längre tid än
den, för hvilken anslagen äro beviljade, kunna garanteras, och då den verksammaste åldern,
dä vanligen grunden till framtida bergning lägges, upptages vid ett arbete, som för
denna bergning är så föga. lofvande, måste det vara helt naturligt, dels att sådan tjenstgöring
mindre eftersökes, dels att den ene efter den andre söker sig mera lönande, i synnerhet
för framtiden mera tryggande befattningar.
Helsotillståndet inom den stora arbetspersonalen var under hela 1858 särdeles tillfredsställande,
och jag har all anledning att ånyo vitsorda den ordning och håg för sparsamhet,
sorn utmärkte den privata arbetspersonalen såväl under detta sorn alla föregående
år, sedan jernvägsarbetenas början. En längre tids erfarenhet, och nu sednast den femäriga
vid jernvägsarbetena, har öfvertygat mig, att, i samma mån, som arbetstillfällena
blifvit flere och mera lönande, den arbetande klassens ordning och nykterhet tilltagit;
oordningar och brott höra också till sällsyntheterna bland den stora ända till 10,000 man
starka privata personalen. Provianter ingen, eller anskaffandet af föda för detta stora antal,
går för hvarje är lättare, dels emedan arbetaren vänjer sig vid den matordning, som
vid ett allmänt arbete är mest passande, dels emedan den närboende allmogen förser arbetaren
med passande födoämnen. Det är ett för Sverige alldeles eget förhållande, att
stora allmänna arbeten kunna utföras med en befolkning, som egentligen är jordbrukande,
och hvarigenom aldrig, såsom i andra länder, proletärer i en framtid uppstå; ty om de
allmänna arbetena till större eller mindre del upphöra, återgå de dervid använde arbetare
— 136 ~~
•till sina sysselsättningar vid jordbruket oell andra näringar inom de spridda provinser,
hvarifrån de utgått till de stora jernvägsarbetena.
1 afseende på arbetarens dagspenning och den någon gång hörda anmärkning, att
denna vid Statens jernvägsbyggnader skulle vara för hög, får jag i underdånighet åberopa
mina i detta afseende i sistlidet års berättelse meddelade upplysningar.
Sedan Kongl. Kammar-rätten, i dess på Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning afgifna
underdåniga utlåtande öfver bokföringsformen för Statens jern vägsbyggnaders räkenskaper,
förklarat sig icke hafva någon anmärkning att emot denna form framställa, så
blefvo de för 1858, i likhet med de ^föregående åren, uppgjorda räkenskaperna till nämnde
Verks detaljgranskning aflemnade. Annu i 1858 års räkenskaper förekommer arbetet och
trafiken, ehuru till utgifter och inkomster särskildt upptagne, likväl sammanförde i en gemensam
hufvudbok, men från och med 1859 års ingång uppgöras särskilda bokslut för
de färdiga banorna, hvilkas förråder och kassaförvaltningar äfvenledes äro helt och hållet
från arbetet eller byggnadsafdelningen skiljda.»
Vidkommande åter trafiken å Statens jernvägslinier, yttrar Chefen:
»Vestra Stambanan från Götheborg.
Redan vid åtskilliga föregående tillfällen liar jag fästat Eders Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet derpå, att trafiken å de till en början öppnade delar af Statens jernvägar
egentligen afsåg transporter för de fortgående jernvägsarbetenas räkning och inöfvandet af
personal för rörelsens framtida behof och att, så länge banorna icke vore utsträckte längre
inåt landet och sammanbunde orter, som med hvarandra hade någon vigtigare merkantil
beröring, trafiken för allmänhetens räkning icke kunde vara någon mätare af banornas
framtida vigt för landet, synnerligast som det icke var möjligt, att med tillräcklig nog
grannhet
beräkna huru stor del af driftkostnaden borde hänföras till jernvägens egna transporter
och huru stor del till den allmänna trafiken. Under sådana förhållanden kunde
icke heller några statistiska och ekonomiska beräkningar öfver rörelsens natur och storlek
verkställas; det var först med banans öppnande till Falköping, hvarigenom den för vestra
Sverige vigtigaste handelsstaden, Götheborg, erhöll jernvägsförbindelse med det inre af Westergöthland,
som trafiken för allmänhetens räkning kunde blifva af någon betydenhet och
beräkningarna deröfver af något värde.
Vid 1858 års ingång var trafiken å denna stambana utsträckt till V årgårda, 6,23
mil från Götheborg, och den 5:te Oktober samma år förlängdes den vidare till b alköping.
Under Januari månad 1858 afgingo bantåg endast Onsdagar, Thorsdagar och Lördagar;
under Februari, Mars och April alla dagar, utom Söndagar, och från den l:ste
Maj till årets slut alla dagar i veckan.
Trafikdagarnes antal var således 335. Under dessa dagar algingo sammanlagdt
1,401 trafiktåg, dels emellan Götheborg och Jonsered, dels emellan Götheborg och Alingsås
samt emellan Götheborg och Wårgårda, dels slutligen emellan Götheborg och Falköping.
Dessa tåg tillryggalade en sammanräknad våglängd af 9,260 mil (tågmil).
Den bilagda tabellen Litt. A utvisar i detalj inkomsterna för hvarje månad, och
tabellen Litt. B totalinkomsterna för trafiken emellan de särskilda stationerna.
Bilaga, Litt A, tillhörande sid. 136.
Trafik-sammandrag, månadsvis, för år 1858. Vestra stambanan.
Passagerare-
Afgift.
Summa.
Åkdon, hästar,
hundar.
Gods.
Summa
biljetter.
Tillskott.
Öfvervigt
å
Summa
Passagerare-
Antal
1
Vigt
Afgift.
Extra.
Summa
Godstrafik.
Passagerare-  och Gods-
Månad.
lrsta kl.
2:dra kl.
3:dje kl.
Irsta kl.
2:dra kl.
3:dje kl.
Antal.
biljetter.
Afgift.
bagage.
trafik.
Åkdon. Hästar.
Hulldin
Afgift
o ,
Styck.
Afgift.
Sk®.
LS.J ®.
trafik.
Januari
101
1
ROSS
2,160
Krmt.l
284 20
R:mt.
1,72567 j
K:mt.
1,380.80
3,344
li.-mt.
3,390 67
Knnt.
27 33
R:mt. J
75i25
R:mt.
3,493 25
5
2
Ruut.
82
75
91
R:mt. 1
10074
2,780
6 11
R:mt.
2,487 94
R:mt.
50
Knnt.
2,671
93
E:mt.
6,165
18
Februari
168
1,186 '
2,652
358 41
1,920 14
1,733 67
4,006
4,012 22
30 63
38 49
4,081 34
6 -
5
81
27
116
120 98
4,019
18* 5
3.205 62
6 50
3,414
37
7,495
71
Mars ....
194
1,304
3,474
40725
2,224 7
2,375
7
4,972
5,006 39
22
98
7094
5,10031
7 —
7
98
57
79
9082
4,545
18 4
3,622 9
11
63
3,823
11
8,923
42
April ....
246
1,553
5,004
59115
2,411 66
3,405
52
6,803
6,408 33
12
22
11973
6,54028
-- —
7
17
54
135
128 98
5,525
12 19
4,497 81
2
70
4,647
3
11,187
31
Maj
586
3,210;
8,429
1,17840
4,765 16
4,961
94
12,225
10,905 50
12 57
6774
10,985 81
20 —
30
139
85
217
■
102 56
i
7,027
16 9
4,447 23
19
25
4,708
89
15,694
70
Juni
610
4,396
13,205
1,385 12
6,028 78
7,514
18
18,211
14,928 8
21 35
97 35
15,046 78
36
36
269
24
316
12777
8,475
14 13
6,091 85
42
70
6,531
56
21,578
34
Juli
594
4,518
12,987
1,243 7!
5,788 39
7,041
50
18,099
14,073 60
29 76
135 6
14,238 42
35
30
229
49
403
167,48
8,005
lj! 9
5,37992
! 1
11
70
5,788 59
20,027
1
Augusti
411
5,162
14,424
667 3
6,188 48
6,766
50
19,997
13,622 1
21
48
114 65
13,75814
30
66
199
85
358
152 12
6,571
15 9
3,858 47
18
1
4,228
45
17,986
59
September
459
2,818
10,227
837 96
3,60572
5,024
57
13,504
9,468 25
13
27
i
73 23
9,554 75
36 1
36
263
|
51
348
148 25
7,353
9 3
4,840 60
26
66
5,279
2
14,833
77
Oktober
230g
2,290
11,749
757*76
4,521 13
8,698
93
14,269
13,977 82
14
40
17977
14,171 99
42 1
27
429
37
306
169 41
17,656
12 14
21,47869
309
61
22,387
8
36,559
7
November
216
1,561
7,618
717 39
3,416 90
6,909
97
9,395
11,044 26
8 42
283 33
11,336 1
41 3
34
761
60
305!
12592
17,142
13 7
22,56557
401
10
23,854 19
35,190
20
December
189
1,502
7,317
663 60,
! 1
3,461 33
6,415
69
9,008
10,540 62
6 13
253 17
10,79992
39 3
34
1,041
32
479
21934
15,366
18 14
21,785 48
391
98
23,438 12
34,238
4
Summa
4,004
30,583 j
99,246
9,091 98
j !
46,05743,
62,228
34
133,833
117,37775
220,54
1,50871
119,107 -
297 7
314
3,914 36
3,153
1,654 37
104,472
9 17
104,261 27
1,242 34
110,772 34
229,879
34
lUkommer: Retur-  biljetter
417
1
4,315
__
|
•
i
—
4,732
Tillkommer: hyra
%r rum af Diligens-bolaget samt för restaurationslokalen i Alingsås
112
50
Summa S:m antal
biljetter
i
:
4,421'
34,898!
j I
j j
|
—
138,565
L
Summa Summarum Runt
229,991
84
Anmärkning:
Bokslutet upptager trafik-inkomsterna till 230,000 Rrdr 89 öre R:mt, således till 9 R:dr 5 öre mera än hvad ofvanstående sammandrag utvisar. Detta härrörer sig deraf, att de kontanta inreverseringarne, som hvarje tionde dag från Stations-inspektorerna ingå till Kassören,
genom de förres felräkningar kunna blifva större eller mindre, än de borde vara. Dessa felräkningar rättas efter hand vid följande inreversering, sedan Kontrollören uppgifvit det rätta beloppet. Då uppgifterna i bokslutet stödja sig på inreverseringarne till kassan, men ofvanstående
slags sammandrag å Kontrollörens beräkningar, mäste alltid en olikhet af nagra fa Riksdaler uppsta mellan ifrågavarande redogörelser.
Bilaga, Litt. B., tillhörande sid. 138.
Trafik-sammandrag, stations vis, för år 1858.
Passagerare*
Vestra Stambanna.
Från
Till
Götheborg.
Partilled.
Jonsered.
Lerum.
Floda.
!
Alingsås.
Lagmansholm.
i
|
Wårgårda.
!
Foglavik.
Falköping.
Summa.
Antal.
Afgift.
1
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift
Antal.
Afgift.
Antal.
Afgift.
ilntai.
Afgift.
Antal.
1
i
i Afgift. Runt.
Götheborg
11,509
2,662
30
17,383
7,933
21
2,102
1,223
88
5,542
4,297
40
12,642
18,191
76
73
119
33
5,212
9,470
44
484
1,213
94
1,862
6,493
41
56,809
51,605
67
Partilled
10,278
2,374
97
2,015
284
30
142
42
56
194
95
72
295
331
48
1
1
18
55
79
35
3
7
24
13
34
15
12,996
3,250
95
Jonsered
16,281
7,586
44
1,497
210
48
—
850
105
12
898
282
92
599
545
64
3
3
18
170
231
18
5
8
45
13
34
66
20,316
9,008
7
Lerum
1,920
1,151
97
157
44
80
1,161
141
52
—
615
101
70
224
159
71
2
1
82
24
27
26
4
9
37
15
51
75
4,122
1,689
90
Floda
5,180
4,090
45
202
97
51
765
236
71
536
90
51
—
1,943
1,015
37
4
3
75
195
206
34
19
38
45
23
66
—
8,867
5,845
9
Alingsås
12,268
17,668
45
224
252
99
510
445
41
151
113
6
1,842
951
82
—
419
163
39
4,552
2,748
—
266
288
9
247
507
88
20,479
23,139
9
Lagmansholm
83
141
27
4
5
91
7
7
42
7
6
37
5
4
50
364
142
62
—
112
19
42
68
42
79
37
58
75
687
429
5
Wårgårda
5,494
10,331
48
48
80
83
114
161
76
16
19
64
164
173
51
4,177
2,500
50
97
17
18
—
227
109
51
221
288
17
10,558
13,682
58
Foglavik
481
1,165
22
8
14
48
3
5
7
4
9
37
11
16
45;
278
294
88
65
40
93
203
101
99
—
272
197
58 |
1,325
1,845
97
Falköping
1,558
5,623
72
7
21
94
22
69
32
19
56
10
21
50
—
295
584
23 |
1
52
80
142
186
68
290
209
39
I
2,406
6,881
38
Summa
53,543
50,133
97 ! 13,656
II
3,391
24
i
1
21,980
9,284
72
3,827
1,666
61
9,292
5,974
2
20,817
23,766
19 i
716
430
76 |
10,665
:
1
13,070
66
i
1,366
i
1,927
23
1
2,703
1
7,732
35
138,565
117,377
75
Tillkommer för öfvervigt å bagage
Dito » tillskott
Samma passageraretrafik
Om härlill lägges nedanstående summa, 104,261: 27, samt inkomsterna för åkdon, hästar
och hundar 3,614: 36, för paketer 1,654: 37 och extra 1,242: 34 eller summa godstrafik
samt hvad som tillkommer för hyror
Gods.
så erhålles summa summarum
119,107
110,772
112
229,991
Till Götheborg.
Partilled.
Jonsered.
Lerum.
Floda.
Alingsås.
1
Lagmansholm.
_ . 1
1
Wårgårda.
Foglavik.
Falköping.
S
urnma.
Från
Sk*
L*
.
Afgift, j
Sk*
L*
«
Afgift.
Ska
LIE
*
Afgift.
Sk*
L*
*
Afgift.
Sk*
T 1
L« *
| Afgift.
Sk*
L*
*
Afgift.
Sk*
L*
*
Afgift.
Sk*
L*
*
Afgift.
Sk*
L*
*
Afgift.
Sk*
L*
*
Afgift.
1 Sk*
L*; *
xifgift. R:mt.
Götheborg
—
_
—
1,401
6
4
320
55
13,488
17
12
3,936
53
219
1
19
128
23
6,017
2
10
4,109
21
11,129
6
1
12,793
71
48
14
7
83
72
5,488
19
19
9,898
24
663
3
5
1,617
69
5,090
8
19
14,232
97
43,547
—
16
47,120
851
Partilled
8,164
3
8
1,170
3
—
—
—
222
3
14
29
48
31
—
—
13
98
244
11
18
109
20
151
11
19
113
64
2
—
29
19
6
5
38
11
2
1
5
5
97
1
10
—
4
95
8,836
10
9
1,485
65
Jonsered
6,468
17
14
1,904
97
129
—
5
19
85
—
—
—
—
1
3
17
52
82
17
2
19
17
132
3
11
118
70
—
—
—
22
10
11
36
94
1
12
7
3
37
55
15
—
174
85
6,894
—
7
2,278
37
Lerum
156
2
14
95
18
19
5
19
9
83
8
17
25
—
—
—
1
7
12
1
201
4
6
11
5
17
—
—
—
2
16
6
3
7
5
3
1
56
13
2
2
20
185
6
4
118
46
Floda
7,045
8
8
3,471
64
597
—
15
216
69
385
11
—
77
57
5
2
6
1
84
—
—
334
2
15
134
51
—
—
—■
186
11
3
205
9
14
12
13
28
21
48
5
10
132
4
8,616
14
10
4,267
59
Alingsås
4,465
9
14
4,653
46
155
16
15
116
9
32
13
16
24
97
186
4
18
88
91
137
3
15
61
17
—
—
——
14
16
5
4
29
2,895
2
11
| 1,251
49
88
10
11
105
50
42
3
10
96
29
8,018
1
15
6,402
17
Lagmansholm
102
3
15
112
64
15
3
17
12
31
31
5
2
22
50
48
19
3
30
49
—
—
—
6
6
2
3
27
—
—
—
2
1
10
72
3
14
1
4
87
17
—
2
66
210
10
10
189
46
Wårgårda
7,216
11
19
9,973
45
12
12
12
23
51
13
18
19
18
79
2
16
6
3
7
82
8
16
99
7
308
10
4
204
23
|
494
1
2
165
84
86
9
18
55
79
8,217
9
16
10,543
75
Foglavik
3,593
2
14
4,843
75
1
6
3
6
6
10
84
--
—
—
6
13
12
15
85
27
18
35
49:
1
1
—
89
4
10
20
--
—
—
39
10
4
18
83
3,670
2
10
4,918
91
Falköping
16,008
13
5
25,998
34
61
1
94
73
—_
—
—
—
1
16
—
5
86
17
16
—
24
64
43
10
16
98
17
8
8
8
13
86
93
14
7
75
43
41
13
4
30
43
—
—
16,276
13
—
26,341
46
Summa
53,220
13
11
52,223
46
2,392
13
7
816
62
14,175
5
,0
4,110
93
496
4
•
272
90
6,590
1
5
4,439
51
12,137
15
13,506
89
! 73
1
2
J
103
5 i
1
8,711
7
2
11,509
29 j
1,309
13
11
1,963
44
5,365
13
3
14,720
58
j 104,472
9
117
i
j 103,666
67
Tillkommer för boskap
Summa
104,261 27
Bilaga Litt. C, tillhörande tid. 137.
Förändringar oell tillägg till nu gällande taxa för trafiken å Statens
Jernväg från Götheborg, sorn vidtagas från och med den
1 instundande Maj.
l:o. Afgift för passagerare, sorn taga biljett för tur och retur, nedsättes till J af 2;ne enkla biljetter.
2:o. A fgiften för en BInml erlägges med 25 öre per mil; men aldrig under denna afgift, äfven för kor
tare
distanser.
3:o. Afgift fÄn- t mas »sta A Ettien:
För ett fyrhjuligt åkdon per mil 2 R:dr.
» » dito mindre för en häst 1 R:dr 50 öre.
» » tvåhjuligt dito dito 1 » —
» en Rack eller större släda 2 » —
» » mindre släda för en häst 1 » 50 öre.
» » Kappsläda
1 » —
För åkdon, som aflemnas vid jernvägs-stationen minst 2:ne timmar före ett tågs afgång, erlägges endast 75 procent
af ofvan upptagne afgifter, eller per mil för 4-hjuligt åkdon  1 R:dr 50 öre.
» dito mindre för en häst 1 » 12 »
» 2-hjuligt dito dito — » 75 »
» Rack eller större släda  1 » 50 »
» mindre släda för en häst.... 1 » 12 »
» Kappsläda  — » 75 »
Åkdon debiteras aldrig till mindre än afgiften för 2:ne mils distans; således minsta afgiften
för 4-hjuligt åkdon  3 R:dr
» dito mindre för en häst 2 » 25 öre.
» 2 dito dito dito 1 » 50 »
» Rack eller större släda  3 » — »
» mindre släda för en häst.... 2 » 25 »
» Kappsläda
1 » 50 »
4:o. Afgiften för Paketer erlägges lika för samma vigt inom 5 mils distans, eller för 1 ® t. o. m. 10 ® pr st. 25 öre.
öfver 10 » » 20 » » 40 »
» 20 » » 30 » » 55 »
o. s. v. med 15 öre tillägg för hvarje 10 ® tillökning i vigt.
Ofver 5 t. o. m. 10 mils distans erlägges för 1 t. o. m. 10 ® pr stycke 30 öre.
öfver 10 » 20 » » 50 »
» 20 » 30 » » 70 »
o. s. v. med 20 öre tillägg för hvarje 10 ® tillökning i vigt.
Ofver 10 t. o. m. 15 mils distans erlägges för 1 t. o. m. 10 ® pr stycke 40 öre.
öfver 10 » 20 » » 65 »
» 20 » 30 » » 90 »
o. s. v. med 25 öre tillägg för hvarje 10 ® tillökning i vigt.
5:o. Afgift fiir ISeskaft per snils
För hel Vagn, hvaruti får lastas 8 Oxar eller Kor, 20 Kalfvar, Får eller Svin 4 R:dr.
För half Vagn, eller 4 Oxar eller Kor. 10 Kalfvar, Får eller Svin
2 » 25 öre.
För en Oxe eller Ko erlägges per stycke — » 75 »
För en Kalf, ett Får eller ett Svin
— » 25 »
dock beräknas afgiften, vid transport af boskap, för minst 2:ne mil, huru kort distansen än må vara. så
att för hel vagn erlägges minst 8 R:dr, för half vagn 4 li:dr 50 öre, för en Oxe eller Ko 1 R:dr 50 öre
och för en Kalf, ett P’år eller ett Svin 50 öre.
6:o. Afgift» »hd för gods beräknas för helt centner, eller 5 L®, äfven om vigten icke fullt dertill uppgår.
Afgiften erlägges alltid för fulla centner, så att då vigten öfverstiger 1 centner betalas för 2, öfver 2 c:r
för 3, o. s. v. till fullt ett Sk®. För hvad som öfverstiger 4 c:r eller 1 Sk®, beräknas afgiften deremot
i proportion efter vigten med Sk®. L® och ®; dock erlägges afgiften med minst 20 öre äfven för minsta
vigt och kortaste distans, såvida Taxan icke upptager mindre för helt Sk®.
7:o. För hel vagnlast gods af samma klass och frän samma afsändare till samma emottagare, samt i vigt
uppgående till minst 25 Sk® eller 100 centner, kan, då omständigheterna dertill föranleda, och Trafikstyrelsen
finner sådant vara med banans fördel öfverens-tämmande, en nedsättning beviljas af högst 25
procent, dock bör ej sådan nedsättning beviljas för kortare distanser än 2 mil.
8:o. För fastager, fat, lådor m. m., hvilka äro tomma och återsändas, erlägges afgiften antingen med 17 öre
milen per stycke, eller också efter vigt enligt 3:dje klassens gods, allt efter som det blifver billigast för
egaren. Undantag härifrån göres likväl för större sockerfat, fortepiano-lårar och dylika föremål af stort
kubikinnehåll &c. &c. Se anmärkning 2:o i taxan.
9:o. För öfrigt iakttagas följande tillägg och förändringar uti klassifikation och afgifter för gods, nemligen:
Arbetsredskap och gröfre verktyg, tillh  4 klass. Rörtopp
2 klass.
Bikupor, tomina eller med Bi
Bröd, färskt eller torrt
Fyrverkeri-pjeser
Grifflar
Hagel
Linfrökakor
Dito gröfre
Mjöl, alla slag
3
»
Sirap
4
»
3
»
Skiffer
5
»
4
»
Slöjde, gröfre, såsom brandstegar,
takrännor,
3
»
kälkar, marknadsstånd m. m
Stickade varor
4
»
2
»
3
»
3
»
Stenarbeten, polerade
4
»
1
»
Svafvelstickor
3
»
4
»
Svartsmide
4
»
4
»
Sågspån
4
»
4
»
Säckar, tomma, återsända
4
»
4
»
Taflor och andra konstsaker
1
»
2
»
Tobak, rök-
1
»
4
y>
Dito tugg-
2
»
4
»
Dito stjelk och blad i fat
3
»
4
»
Tomkärl, återsända
3
»
5
»
Trädväxter i packor
3
»
4
»
Trädarbeten, snickare- och svarfvai
e-
3
»
3
»
Trädbråte
3
»
3
»
Vadmal
3
n
2
»
Våta varor på glaskärl
3
»
5
»
Väfstolar
3
»
4
»
Ångpannor öfver 40 Sk® kunna icke å
banan transportera*.
Krut, tändstickor eller andra lätt antändbara och eldfarliga ämnen få icke till transport å banan
aflemnas, utan att förut vara till Stationstjenstemännen uppgifvet.
Götheborg den 25 April 1858.
N. Ericson.
— m —
Det å banan. teansporte&ade gods utgjordes hufvudsakligen af följande slag;
från Götheborg: socker circa 2,050 Sk®", silf och annan frsk 41,200 Sk®5, sält- 4-OSO
Sk», spanmål, mjöl och gryn 2,300 Sk», bomull 2,300 Sk», stenkol 7,380 Sk», stångoch
tackjern 3,033 Sk®", spirituosa 530 Sk®, plank och bräder 1,900 Sk®, maltdrycker
1,100 Sk®, lin och hampa 1,272 Sk®, och
till Götheborg; spanmal circa 25,320 Sk®, bränvin 3,300 Sk®, ved 7,800 Sk®,
plank och timmer 1,070 Sk®, gjutgods och smide 720 Sk®, segelduk 730 Sk®, bomullsgarn
1,210 Sk®, tändstickor 259 Sk®, öl 540 Sk®, tegelsten 8,500 Sk®, lump 600 Sk®.
För pågående arbetens räkning transporterades: 12,770 stycken räler, 13,550 st.
sliper, 133 tunnor räl-spik, 130 tunnor skarfplåtar och bultan, 3;200 stycken murtegel,
449 tolfter läkten och plankor, 64 pär jordvagnshjul m. m.
Enligt kontrakt-med bolaget för diligens-fart emellan- Stockholm och Helsingborgs
fördes diligensen under vintermånaderna med bantåg emellan Götheborg och Falköping,
emot en afgift af 4 Rtdr Rimt per mil, i ett för allt.
Kontrakt afslutades emellan Ghefen för Statens jern vägsbyggnader och Eders Kongl
Maj;ts Befallningshafvande i Götheborgs och Bohus län, om transport af fångar uti dertill
särskildt inrättade vagnar, emot en afgift af 37 öre per mil för hvarje person, som åtföljde
fångtransporten.
Den 19:de Juni transporterades 1,394 man Norska trupper från Götheborg till
Wårgårda i trenne extra tåg och den 10:de Juli fördes 1,366 man af samma trupper tillbaka
från Wårgårda till Götheborg.
Från och med den 5:te Oktober befordrades bref med bantågen för General-poststyrelsens
räkning, dock endast emellan de stationer, der postkontor voro inrättades nemligen
Götheborg, Alingsås ouh Falköping. Inkomsterna från denna postgång delades lika
mellan Post-verket och Statens jernvägar. Fran den öde Oktober till den sista December
befordracjes på ifrågavarande, sätt 2,600 bref.
De förändringar i den af Eders Kongl. Majit fastställda taxa för trafiken å Statens
jernvägar, sorn jag, med stöd af nådigt bref af dem20:de Mars 1858-, , under året .vidtog
och särskilda gånger underdånigst anmälde, får jag här i ett sammanhang upptaga.
Med afseende å afgifterna för tur- och retur-biljetter för hundar, boskap, tomma
åkdon, paketer samt för försändningar af hela vagnslaster m. m., får jag . hänvisa till bilagan
Litt. C.
För att underlätta och befordra spanmåls-transporten från dc inre delarne af Skaraborgs
län under den del af året, som förbindelsen med utrikes orter ännu var öppen,
nedsattes afgifterna för transport af spanmål, alla slag, sålunda, att från Falköpings station
till Götheborg betalades 1 R:dr 50 öre Runt och från Foglaviks station till. Götheborg
1 R:dr 25 öre per Sk®, under vilkor, att full vagnslast, eller minst 25 Sk®,' befordrades
från en och samma afsändare till en och samma emottagare, och att desse på egen
bekostnad besörjde lastning och lossning, samt att spanmålen aflastades under loppet af
ett dygn, räknadt från varans ankomst till Götheborgs station.
138
För tiden till årets slut nedsattes äfven fraktafgiffcen fdr alla slag af ved, så att
för full vagnslast af denna artikel betalades:
för en distans af 2 till 4 mil
30 öre pr Sk»
» » » » 4 » 6 »
40 » » »
» » » » 6 » 8 »
o0 » » »
» » » » 8 » 10 »
60 » » »
» » » »10 mil och derutöfver
70 » » »
Artikeln tändstickor, som förut tillhörde gods af lista, afgiftsklassen, nedflyttas till
4:de klassen under November och December månader, dock under vilkor:
l:o att en tändsticks-kista om ett Sk» ej fick till kubikinnehållet öfverstiga 20 kubikfot,
2;o att hvarje kista, äfven om den vägde mindre, skulle betalas såsom vägande ett
helt Sk7,
3:o att full vagnslast borde på hvarje vagn intagas, eller ock för en icke fullt lastad vagn
betalas lika mycket som för full vagnslast, hvarjemte äfven förbjöds att lasta andra
varor i samma vagn som tändstickor,
4:o att Statens jernvägar icke ersatte den förlust, som kunde vällas afsändaren genom
tändstickornas sjelfantändning.
Från England levererades under året 3 trafiklokomotiver och ett ballast- eller arbetslokomotiv
samt frän Hamburg 4 stycken 2:dra klassens passagerare-vagnar, 12 3:dje
klassens dito, 6 bagage-vagnar, 8 täckta gods-vagnar, 20 öppna dito, 10 timmer-vagnar att
äfven begagnas för transport af åkdon, samt 4 häst- och hornboskaps-vagnar. Dessa machiner
och vagnar, som i särskilda delar till Götheborg anlände, sammansattes i jernvägsstationens
verkstäder, de förre af stambanans verkmästare och arbetare, de sednare af från
Hamburg medföljande arbetspersonal.
Stambanans rörliga materiel bestod vid 1858 års utgång af:
6 trafik-lokomotiver,
3 ballast- d:o,
1 statsvagn, täckt.
1 d:o, öppen,
7 passagerarevagnar af Esta klassen,
1 kombinerad lista och 2:dra klassens passagerarevagn,
Bilaga, Litt. I), tillhörande sid. 139.
Trafik-sammandrag, månadsvis, för år 1858.
Södra Stambanan.
Passagerare-
i
Afgift.
i
Summa.
Summa
! Passagerai
trafik.
!
Åkdon, hästar, hundar.
Gods.
Summa
Passagerai
och Gods
trafik.
biljetter.
Tillskott.
Öfvervigt
å
e-
Antal
1
i
Vigt
Afgift.
Extra.
Summa
e-
Månad.
l:sta kl.
2:dra kl.
3:dje kl.
Irsta kl.
2:dra kl.
3:dje kl.
Antal.
Afgift.
bagage.
Åkdon.
Hästar.
Hundar
j Afgift.
(Styck.
Afgift.
Sk®.
L®.
®
Januari....
Februari
Mars ....
April ....
Maj
178
203
314
317
2,783
2,790
3,765
3,627
4,311
8,147
7,331
9,865
12,479
15,416
Ilrmt.l
203 25
R:mt.
2,009
2,042
2,661
2,622
3,118
38
H:mt.
2,729
>0
11.108
4,941
4,773
6,277
7,233
8,658
82
R:int.
21
or,
31
3,
R:mt.
4,994
28
17
R:mt.
12
25
| 1,384
1,688
1,947
2,503
2,940
R:mt.
355
38
3,586
4,835
4,932
5.471
1 15
1
R:mt.
1,096
1,568
1,596
1,668
2,099
35
32
28
87
95
R:mt.
R:mt.
1,463
1,968
2,102
2,374
2,928
98
24
7
R:mt.
6,458
6,793
8,437
9,690
11,699
26
31
22
9
42
223 g [
74
2,507
„
10,324
13,944
16,423
20,077
26
60
24
8,
4,825
7
9
6
50
393
42
1
5
343 33
63
3,272
4,255
5,150
50
>1
26
67
83
30
93
82
6,335
15
2
8
13
50
492
29
3
5
17
355 51
40
21
12
30
88
48
7,315
77
4
20
30
43
675
8
7
33
19
350
388 95
81
54
53
95
58
98
8,771
23
6
—
19
40
87
768
37
7,336
2
17
19
411
363
4,511
2,992
3,055
19,094
21,770
18,675
398 47
2,952
2,182
2,220
60
6,216
7,090
6,336
04
24,016
25,125
21,964
i
9,568
9,671
8,809
>
fil
57
23
5*>
05
9,678
19
3
27
26
5
3,283
3,104
2,296
755
73
8,982
8,411
8,073
16
15
2,875
2,562
2,748
90
64
25
3,657
3,088
3,260
68
97
14
13,335
12,862
12,185
87
78
56
399' 2
40
10
72
4-2
46
48
9,773
81
4
25
23
42
502
469
01
5
15
Augusti
234
25329
28
38
95| 47
68
5
8,925
42
4
—
33
24
40
49
12
2
18
—
September
287
2,481
17,493
310;89
1,828
12
6,049
39
20,261
8,188
40 110
74
67
90
8,367
4
4
—
19
16
84
3,162
626
27
8,729
17
2,795
35
3
—
3,441
46
11,808
50
Oktober
181
2,367
20,992
249 90
2,234
9
9,715
37
23,540
12,199
36a 61
s
46
110
44
12,371
26
5
—
38
47
46
513
157
2
12,605
19
8
5,891
75
3
89
6,100
12
18,471
38
November
195
1,674
15,062
27468
1,501
65
6,873
95
16,931
8,650
38
55
33
97
30
8,802
91
4
—
25
37
78
549
149
4
12,494
3
2
6,143
5
1
70
6,331
57
15,134
4S
December
233
1,974
14,927
33763
1,805
8
6,770
6
17,134
8,912
77
38149
128
64
9,079 90
6
—
35
53
33
448
121
—
10,016
18
2
5,219
90
828
5,402
51
14,482
41
Summa
3,266
36,330
181,251
3,73853
27,179
27
66,966
93
220,847
97,884 73
588
69
766
61
99,240
3
42
—
275
1
332 83
23,817
5,46595
95,475
1
9[
8
36,26661
53|
87J
42,119
26j
141,359
28
Bilaga, Litt. 22., tillhörande eid. 139.
Trafik-sammandrag, stationsvis, för år 1858.
Passagerare,
Södra Stambanan.
Från
Summa
Till Malmö.
Biljetter.
2.
3.
Afgift.
Till Åkarp.
Biljetter.
1.
2,
3.
Malmö ....
——
Akarp ....
32
888
6,792
1,636
81
Lund
1,188
13,365
49,932
29,904
44
Örtofta ....
104
973
5,133
4,596
41
Eslöf
4
43
418
418
Stehag ....
2
19
397
454
23
Höör
17
181
1,278
2,113
75
96
17
2
1,119
472
27
7,376
1,347 | 15,4691 63,950
39,123
64 1
115
,1,618
Afgift.
1,842
5,128
1,158
26
253
137
40
37
22
94
8
6
72
39
41
34
75
Till Lund.
Biljetter.
1.
2.
123411 3,2091 41
1,182
15
201
2
6
28
13,418
50,248
397 4,712
I
1,778 14,445
67 1,089
50 785
160 1,410
1,434 15,870
Afgift.
Till Örtofta.
Biljetter.
1.
30,013
1,050
53
36
I
83
208
3.
4,651
540 i 7
595
1,580
72,689j 38,430
44
294
779
17
1,903
3
4
2,714
4,819
314
15,396
227
144
358
Afgift.
Till Eslöf.
Biljetter.
1.
I
2.
4,120
152
4,956
44
62
237
21,258 9,573
22
92
50
~ |
24
28
57
73
15
21
74,
2
16
23
369
32
1,222
310
136
355
371
Afgift.
332
19
608
61
86
189
91
84
61
32
46
Till Stehag.
Biljetter.
1.
2,659
1,2981 94
2.
36
46
15
58
155
2,738
Afgift.
366
454
23
16
13
44
846
622
56
162
66
42
351
86
46
997
245
52
Till Höör.
Biljetter.
2.
1,488! 63
14
1
25
1
8
4
53
109
2
187
25
27
18
3.
368
1,377
45
1,700
432
444
1,118
Afgift.
2,046
55
1,871
300
229
256
25
13
75
96
33
52
Tillsammans.
Biljetter.
1.
2.
3.
Summa.
5,116 4,759 I 94
V
1
f
i
Gods,
Från
Malmö
Akarp
Lund...
Örtofta
Eslöf..
Stehag
Höör ...
Till Malmö.
Sk:®.
Summa
1,726
12,769
7,656
640
345
2,387
L:TE.
T
6
19 j
10
16
19
12
®
14
7
4
5
9
10
25,527
Afgift.
y.r
T
-
i1 Till Åkarp.
Skilt, j L:«.
290
6,177
4,652
514
269
2,476
72
84
61
22
95
47
14,381 81
4,639
50
10
3
19
20 I —
J
®.
10
Afgift..
Till Lund.
Sk:®. ! L:«. i ®.
662 i 83
13
6
1
17
<,720 i
3 _
700
36
4
20
51,263
634
218
21
94
1,310
43 53,543
11
2
8
19
18
16
1
2
19
3
Afgift.
17,663
89
31
64
Till Ortofta.
Sk:®. | L:®.
113 12
17
51
724
33
65
18,659 | 93
7,969
9
8
4.208
16
211
16
1
81
77
;453
18
5
242
91
—
—
—
2
8
16
11
15
—
4
82
239
17
11
100
34
8.889
5
1
4,638
82
Afgift.
Till Eslöf.
Sk:®. ! L:®.
462
81
24
32
600 1 1 13
Till Stehag.
Till Höör.
Afgift.
Sk:®. L:®.
®.
1
359
67
12
3
71
3
51
56
10
4
33
15
11
227
43
16
434 ! 38
10
6
10
7
289 i 13
19
Afgift.
245
40
7
87
46
80
65
76
Sk:®. L:®.
1,599
53
123
66
60
2
296
54
11
18
13
2
7
1,906
®.
2
11
16
9
4
3
Afgift.
2,282
39
202
52
43
57
59
36
4
22
87
2,620 65
1,376
48
1,445
311
18
14
54
15,482
1,304
16,047
2,805
155
107
430
64,555j
11,911
74,224
20,735
2,566,
2,807 j
4,453
81,413
13,263
91,716
23,851
2,739
2,928
4,937
Afgift.
R:mt.
38,809
2,928
39,122
9,813
1,341
89
50
12
51
4
1,4611 63
4,408 4
220,847
3.266! 36,3301 181,251
Tillkommer för öfvervigt å bagage
Dito tillskott
97,884 1 73
766
588
Samma passageraretrafik
Summa godstrafik
Summa summarum
99,240
42,119
141,359 29
1 1
61
69
3
26
Summa.
Sk:®.
L:®.
66,161
2,626
13,522
7,993
725
454
3,991
2
4
11
2
14
19
13
®.
Afgift.
16
19
G
10
4
15
18
25,422
505
6,728
4,835
577
327
3,335
41
43
49
94
24
29
76
95,475 j 9 | 8
Tillkommer för åkdon, hästar och hundar
Dito extra inkomster
Summa godstrafik
41,732
56
332
83
53
87
42,119
26
.
r '
o
I
•
O
r
:
— 139 —
15 passagerarevagnar af 2:dra klassen,
22 d:o 3:dje d:o,
1 vagn för fångtransport,
29 täckta godsvagnar,
57 öppna d:o,
16 virkes vagn ar,
4 hästvagnar; således icke mindre än 152 vagnar, hvilket antal redan befunnits alltför
otillräckligt.
Af 3:dje klassens passagerarevagnar samt af de täckta godsvagnarne hunno icke
alla före årets utgång i Götheborg uppsättas, men före Januari månads slut följande år voro
alla färdiga och till trafiken öfverlemnade.
Södra Stambanan från Malmö.
Vid 1858 års ingång var trafiken å denna stambana utsträckt till Ortofta, 0,9 mil
norr om Lund och 2,4 mil från Malmö. Trafiken emellan Örtofta och Höör, en sträcka
af 2,6 mil, öppnades för allmänhetens räkning den 4:de Oktober, således å en sammanräknad
jernvägslängd af 5 mil från Malmö.
Under året afgingo, på 365 trafikdagar, 2,197 trafiktåg, hvilka tillryggalade en
sammanlagd väglängd af 5,656 mil.
Från och med den l:sta Januari till och med den 3:dje Oktober gjorde bantågen
följande turer:
från Malmö till Örtofta och åter hvarje morgon och afton, samt från Malmö till Lund
och åter hvarje middag.
Från och med den 4:de Oktober gjordes tvenne särskilda morgon- och aftontåg
samtidigt från Malmö och Höörs stationer, hvilka tåg passerade hvarandra vid Eslöf, hvarjemte
det vanliga middagståget från Malmö till Lund och åter bibehölls. Dessutom gjordes
4 extratåg under året, nemligen tvenne mellan Malmö och Lund samt tvenne mellan
Malmö och Höör.
Bilagan Litt. D utvisar passagerare-antal och godsqvantiteter samt inkomsterna
härför under hvarje månad, och bilagan Litt. E upptager trafiken emellan de särskilda
stationerna.
Det transporterade godset bestod hufvudsakligen af följande artiklar:
r från Malmö: timmer, plankor och bräder circa 21,200 Sk®-, stenkol 19,750 Sk®',
14Ö
ved 3,680, kalk 1,036, sill och annan fisk 3,080, öl tegel 75Ö, jern- oell gjutgods
1,075, m. m.
till Malmö: spanmål circa 17,220 Skir, bränvin 1,660, ekvirke 1,200, tegel 1,259,
ved 1,350, m. m.
Af banans egna effekter har hufvudsakligen följande transpofterMs:
Käler 10,750 stycken, bottenplåtar 10,910 stycken, skarfplåtar ^2,638 åtj/ckéfi,
skrufbultar 51,248 stycken, räl-spik 112,983 stycken, tegel 41,895 stycken, takskiffer
28,313 stycken, läkten 3,244 tolfter, bräder 650 tolfter, plankor 186 tolfter ni. ni.
Postföring medelst bref-låda fortgick under hela året mellån Malmö och Lund.
Samtidigt med banans öppnande till Höör anordnades diligens-förbindelse mellan
nämnde station och Christianstad.
De förändringar i gällande trafiktaxa, sorn vidtögos å denna stambanS, vöto desamma
som finnas upptagne i bilagan Litt. C, med undantag af bestämmelserna rörande
tur- och returbiljetter.
Sedan, i och för den utvidgade trafiken, tvenne lokomotiver levererats från England
och dé under slutet af ål' 1857 ftin Hamburg anlände gödSvägdar httftfiit uppsättas, bestod
den rörliga lllaterielen vid denna Sfem b ari fe af:
5 trafiklokomotiver,
8 lista klassens pUssfegerare-vagnar
12 2:dra klassens dito,
8 3:dje klassens dito,
34 öppna godsvagnar,
16 täckta godsvagnar.»
Af efterföljande tabeller hihémtas förhållandet med inkomster och utgifter vid de
särskilda jernvägshnierna, nemligen:
a) ÖlVcr-styrelsen.
Debet.
Leverering:
Från Kongl. Stäts-kontöret
» Stockkolms stad
4,495,000: —
. 30,006: — #^25^000:
Transport 4,525,000;
— 141 —
Transport 4,525,000: —
Balans till år 1859:
Skulder
390,M 60.
Summa 4,915,286: 50.
Credit.
Utgifter:
Tjenstemäns aflöning ......
28,551: 39.
Rit- och Skrifmaterialier
2,875: 56
Hushyra, ved och ljus
989: 67
Diverse utgifter
12,382: 98
Säger: 44,799: 60
hvilken summa upptagés inom linien såsom varande uti
utgifterna för de Särskilda banorna inbegripen.
Leverering:
Till Vesta Stambanan från Stockholm
1,893,096: 80.
» Götheborg  1,770,913: 62.
» Malmö
822,213: 40.
» Falköping
1,799: 60. 4,488,023: 42.
BåTans till år 1859:
Kontant behållning
28,139: 74.
Fordringar
387,279: 50.
Inventariers värde
•— 11,843: 84. 427,263: 8.
Summa 4,915,286: 50-
b) Vestra Stambanan från Götheborg.
Debet.
Balans fr&h år 1857:
Tillgångar,
3,045,422: 25.
Leverering:
Från feongf. Ståts-kontoret
2,205,000: —
FräS' 0m»-ityrel$tf
1,770,913: 62. 3,975,913; 62.
Transport 7,021,335: 87.
» d:o
d:o
» Södra
d:o
jGo
» d:o
d:o
' ' — 142 —
•• •
Transport 7,021,335: 87.
Balans till år 1859:
Skulder
167,482:17-
Summa 7,188,818: 4,
Credit.
Utgifter :
Förrådets underhåll  85,502: 42.
Diverse arbeten
14,235: 73.
Jordarbeten
285,421: 43,
Bergsprängning
12,858: 84.
Kulvertar och afloppstrummor
42,106: 29.
Viadukter och broar
113,698: 23.
Väganläggningar i banan
44,255: 85.
Vägomläggningar  15,380: 79.
Ballastning
^27,567. 51.
Transport och inläggning af sliper och räler  222,414: 23.
Bangårdar
319,883: 67.
Stängsel
q«
Rörliga materielens uppsättning
™
Sjukvården
13,191: (0.
Helg-, regn- och rastdagar  481: °‘-
Expropriations-omkostnader
150,546: 62.
Diverse utgifter
Marsch-kostnader  q'
Förvandling
Vinst och 'förlust  ^5,998: 14.
Tienstemäns aflöning
’
Öfver-styrelsen
22,400: 2,049,188: 49.
Lefverering:
Till södra stambanan från Falköping  294,500.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
299,582: 41.
Fasta, från banan oskiljaktiga inventarier
2,302,424: 99.
Öfriga inventarier samt materialier
1,031,791: 46.
Provisionella husbyggnader
128,284: 35.
Vaktstugor och postkurar
5,900: 3,468,400: 80.
Fordringar
1,077,146. 34. 4;845,129: 55.
Summa
7,188,818: 4,
- 143 ->
Anmärkning :
Utgifterna för jernbanan hafva utgått:
år 1855 till
823,392: 70.
» 1856 »
2,054,143: 5.
» 1857 »>
3,472,042: —
» 1858 »
2,049,188: 49.
8,398,766: 24.
Färdiga banan.
Debet.
Uppbörd:
Inkomster för trafiken å färdiga banans linie, Götheborg-Wårgårda, från
årets början till och med Oktober månads början, samt linien Götheborg-Falköping
från och med den 5. Oktober till årets slut
Balans till år 1859:
Skulder
Summa
Credit.
Utgifter:
Ingeniör-afdelningen.
Tjenstemäns aflöning  3,092: 50.
Banvallens underhåll  1,076: 16.
Ballastningens dito
13,415: 67.
Broars , dito
1,265: 61.
Byggnaders i banan dito
782: 15.
Kulvertars och afloppstrummors dito
354: 53.
Stationers och husbyggnaders dito
2,465: 40.
Stängsels dito
267: 70.
Inläggning af nya sliper
1,081: 75.
dito dito räler
2: 44.
Telegrafers och signalers underhåll  51: —
Transporter
- 89.
Diverse utgifter  71: 75.
Snöskottningar
285: 2. 24,212: 57.
Rörliga materielen.
Tjenstemäns aflöning  9,750: 8.
Underhåll af machiner och verktyg  519: 29.
Arbeten för Ingeniör-afdelningen  1,086: 77.
Dito o » Trafik- dito
394: 78.
Underhåll af lokomotiver och tendrar  15,991: 57.
Transport 27,742: 49. 24,212: 57.
230,000: 89
989,448: 86
1,219,449: 75
- w -
Transport
Underhåll af passagerarevagnar
Dito » godsvagnar
Lokomotivförare och betjening
Åtgång af inaterialier
Diverse utgifter .
Trafik-afdelningqri.
Tjenstemäns aflöning
Bevakning och signalering
Betjening för passagerare och godstratiken m. m.
Skrifmaterialier och tryckningskostnader m. m.
Ved och belysning inom stationerna
Diverse utgifter
Förråds-afdelningen.
Tjenstemäns aflöning
Förrådets underhåll
Tillverkningar
Balans till år 1859:
Materialier och inventarier
24,212: 57.
79,864: 21.
27,742: 49.
2,660: 73.
3,874; 39,
21,935: 59.
23,237: 64.
413: 37.
103,421: 26.
235,169: 87.
984,279: 88.
Summa 1,219,449: 75.
24,125: 94.
37,564: 48.
29,754: 2.
4,992: 48.
1,200: 74.
5,783: 60.
2,855: —
20,477: 47.
4,339: 36, 27,671: 83.
c) Vestra Stainbauan från Stockholm.
Debet.
Leverering:
Från Öfver-stvrelsen
1,893;0$6;, 86-
Balans till år 1859:
Skulder
Credit.
Utgifter^
Tjenstemäns aflöning
94,405: 39.
Förrådets underhåll  63,74=4: 9.
Diverse arbeten
59,179: 55v
Jordarbeten  576,711:. 48.
Bergsprängning
364,216: 98.
Kulvertar och afloppstrummor
37,161: 92.
Viadukter och broar
10,562: 7i.
359,502: 7.
Summa 2,252,598:,.87.
Transport: 1,205,982: 12.
— m —
Transport: 1,205,982: 12.
Vägars framdragande i banans plan  11,350: 27.
Väganläggningar
13,552: 77.
Ballastning  2,363; 24.
Transport af sliper och räler  29,118: 74.
Stängsel och grindar
5,756: 69.
Sjukvården
16,404: 6.
Helg-, regn- och rastdagar  32,467: 82.
Expropriations-omkostnader  20,009: 11.
Diverse utgifter  78,205: 91.
l^arsch-kostnader  47,452: 95.
Ofver-styrelsen  10,900: —
Förvandlingar
2: 91.
Vinst och förlust  43,984: 4.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
567: 20.
Provisionel la byggnader
113,228: 21.
Materialier och inventarier  516,734: 67.
Förskotter  4,518: 16.
Värdet å för Statens jernvägsbyggnader inköpta egendomen
Liljeholmen
100,000: —
Summa
d) Södra Stambanan från Malmö.
Debet.
■ Balans från år 1857:
Tillgångar
Leverering:
Ffån‘Kongl. Stats-kontoret
» Ofver-styrelsen
Vppdebitering:
Fasta inventarier
Balans till år 1859:
Skulder
Summa
860,000: —
822,213: 40.
1,517,550: 63.
735,048: 24.
2,252,598: 87.
1,214,114: 2.
1,682,213: 40.
469,046: 26.
130,792: —
3,496,165: 68-
19
— 146 -
Credit.
Balans från år 1857:
Skulder
64,740: 26.
Utgifter:
Tjenstemäns aflöning
52,095: 98.
Förrådets underhåll  53,5^3: 93.
Diverse arbeten
6,073:
Jordarbeten
185,170: 38.
Bergsprängning
325: 21.
Kulvertar och afloppstrummor
15,977: 36.
Viadukter och broar
96,117: 60.
Väganläggningar i banan
19,845: 62.
Vagora läggningar
3,286: 75.
Ballastning  91,043: 62.
Transport och inläggning af räler och sliper
144,362: 18.
Bangårdar  135,971: 88.
Stängsel  46,399: 92.
Rörliga materielens uppsättning ,
2,487: 28.
Sjukvården
3,304: 55.
Helg-, regn- och rastdagar  338: 21.
Expropriations-omkostnader  ?  14,776: 3.
Diverse utgifter  20,512: 19.
Förvandlingar
11,078: 15.
Vinst och förlust  30,000: 96.
Öfver-styrelsen
9,700: — 942,381: 39.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
Fasta, från banan oskiljaktige, inventarier 1,284,749
Öfriga inventarier samt materialier
488,626
Provisionella husbyggnader
30,059
Förskotter
37,556: 29.
5.
91.
67. 1,803,435: 63.
648,052: 11. 2,489,044: 3.
Summa 3,496,165: 68.
Anmärkning:
Utgifterna för jernbanan hafva uppgått:
år 1855 till
268,576: 92.
» 1856 »
685,092: 21.
» 1857 »
1,121,957: 11.
efter afdrag af uppdebiterade
fasta, från banan
oskiljaktige, inventarier
469,046: 26. 652,910: 85.
» 1858 »
:  942,381: 39.
Tillsammans 2,548,961: 37.
— 147 —
Färdiga banan.
Debet:
Balans från år 1857:
Tillgång,*
43,075: 14.
Uppbörd:
Inkomster under året för trafiken emellan Malmö och Ortofta, från årets
början till den 4:de Oktober, samt Malmö och Höör, från och med
den 4:de Oktober till årets slut
141,359: 48.
Balans till år 1859:
Skulder
640,776: 51.
Summa 825,211: 13.
Credit.
Utgifter:
fngeniör-afdeli. ingen.
Tjenstemäns aflöning
Banvallens underhåll
Ballastningens dito
Broars dito
Byggnaders i banan dito
Kulvertars dito
Stationer och byggnaders dito
Stängsel
Inläggning af nya sliper
Dito af nya räler
Signalers och telegrafers underhåll
Diverse utgifter
Snöskottningar
Rörliga rnaterielen.
Tjenstemäns aflöning
Verktygers och maskiners underhåll
Arbeten för ingeniör-afdelningen
Dito för trafik-afdclningen
Lokomotivers underhåll
Passagerare-vagnars dito
Godsvagnars dito
Lokomotivförare och eldare
Åtgång af materialier
Diverse utgifter
1,196:
50.
337:
6.
11,216:
43.
112:
21.
59:
15.
12:
44.
1,197:
53.
260:
23.
53:
72.
483:
51.
19:
25.
141:
42.
144:
34.
1,743:
3,679:
82.
11:
86.
96.
6,480: 53.
207:
76.
2,352:
66.
12,733:
16.
17,483:
5.
346:
91.
15,233: 79.
45,039: 71.
Transport:
60,273: 50.
— 148 —
Transport: 60,273: 50.
Trafik-afdelningen.
Tjenstemäns aflöning  13,859: —
Bevakning och signalering
iJ2,384: 67.
Betjening för passagerare och godstrafiken 17,531: 50.
Skrifmaterialier och tryckningskostnader
:n. ni
3,080: 53.
Yed och belysning inom stationerna .... 1,522: 36.
Diverse utgifter
._. 620: 62. 58,998: 83.
Förr åds-ajdelningen.
Förrådets underhåll
6,560: 33.
Tillverkningar  3,025: 90. 9,586: 23.
Balans till år 1859;
Behållning af materialier och inventarier
640,776: 51.
Fordringar
55,576: 6.
128,858: 56.
696,352: 57.
Summa 825,211: 13-
e) Södra Stambanan från Falköping.
Debet.
Leverering;
Från vestra stambanan från Götheborg
294,500: —
» Öfver-styrelsen  1,799: 60. 296,299: 60.
Balans till år 1859:
Skulder
35,602: 72.
Summa 331,902: 32.
Credit.
Utgifter:
Tjenstemäns aflöning
24,871: 30.
Förrådets underhåll  10,598: 32.
Diverse arbeten
2,139: 75.
Jordarbeten
134,852: 16.
Bergsprängning  9,455: 23.
Kulvertar och afloppstrummor
32,951: —
Viadukter och broar
49: 49.
Väganläggningar i banan
2,716: 54.
Vägomläggningar
84: 44.
Bangårdar  40: 50.
Transport:
217,758: 73.
— 149 —
Transport: 217,758: 73.
Yaktstugor ooh postkurar
1,180: 16.
Stängsel.
384: 19.
Sjukvården  2,697: 78.
Helg-, regn- oell rastdagar  37: 72.
Éxpropriations-omkostnader  3,728: 77.
Diverse utgifter  8,065: 50.
Förvandlingar
541: 64.
Vinst och förlust
5,604: 44.
Undersökningar
17,674: 70.
öfver-styrelsen  1,799: 60. 260,173: 23.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
18,109: 55.
Materialier och inventarier
48,609: 29.
Provisionella husbyggnader
5,009: 95.
Anmärknings-medel
—— 30. 7j 729; 9.
Summa 331,902: 32.
Till bestridande af utgifter i och för arbetenas vid Statens jernvägsbyggnader oafhrutna
fortgång har, jemlikt Kongl, brefvet den 5 Februari 1858, till disposition af Herr
Öfversten m. m. Friherre N. Ericson blifvit under revisionsårets lopp från Kongl. Statskontoret
utbetald en sammanlagd summa af 7,150,000 K:dr Runt.
§ 1.
Då arbetena å Statens jernvägsbyggnader under revisions-året icke hunnit den utsträckning,
att några bestämda resultater af trafiken derå kunnat inhemtas, hafva Revisorerne
af Chefen för nämnde byggnader, Herr Öfversten m. m. Friherre Ericson begärt, att
erhålla upplysning angående förhållandet mellan inkomster och utgifter under åren 1859
och 1860; och har bemälde Chef, med anledning deraf, meddelat följande yttrande, hvilket
Revisorerne ansett böra i berättelsen inflyta:
»Bruttoinkomsten från och med den l:sta Januari till och med den 31:ste Augusti
1859 uppgick till 246,457 R:dr, samt drift- och underhållskostnaden till 198,641 R:dr,
hvadan en behållning uppstod af 47,816 R:dr.
Trafiken bedrefs under denna tid emellan Götheborg och Falköping eller å en
sträcka af 10,6 mil.
För hvarje mil af banans längd var således bruttoinkomsten 23,250 R:dr, driftoch
underhållskostnaden 18,739 R:dr och behållningen 4,511 R:dr.
Under ifrågavarande månader af innevarande år har trafiken varit i gång emellan
Götheborg och Töreboda, eller å en sträcka af 17,1 mil. Bruttoinkomsten har uppgått till
385,487 R:dr, underhålls- och driftkostnaden till 278,608 R:dr och behållningen till
106,879 R:dr.
— 150 -
För hvarje mil räknadt, är bruttoinkomsten således 22,543 R:dr, underhålls- och
driftkostnaden 16,292 R:dr och behållningen 6,251 R:dr.
Vid en jemförelse mellan resultaterna under dessa båda tidsperioder synes, att bruttoinkomsten
per mil visserligen minskats med 707 R:dr, men att deremot drift- och underhållskostnaden
minskats vida betydligare eller med 2,447 R:dr per mil, och att således behållningen
ökats, per mil räknadt, med 1,740 R:dr elier med 38 procent, samt att slutligen
hela behållningen för de 8 första månaderna af innevarande år äro mer än 123 procent
större än för samma månader under 1859, fastän våglängden ökats med endast omkring 70
procent. Trafiken har således för innevarande år visat ett förmånligare resultat än under
föregående.
*
Detta resultat var också att förvänta, emedan underhålls- och driftkostnad ökas i
mindre proportion än våglängden, till följd deraf att åtskilliga utgifter, såsom aflöning till
Trafik-direktör, Föreståndaren för machin-afdelningen, öfrige gemensamma tjenstemän, förvaltnings-
och diverse omkostnader samt aflöning till lokomotivbetjeningen och en del verkstads-
och bevakningspersonal äro desamma, antingen banan befanns endast 10 mil till
Falköping eller 17 mil till Götha kanal.
I ofvanstående uppgifter om drift- och underhållskostnad är icke slitning eller nyanskaffning
af sliper och räler inbegripen och icke heller nyanskaffning af lokomotiver och
vagnar, men väl allt slags underhåll af den rörliga materielen. Nu arbetande Stats-utskott
har i sitt utlåtande N:r 158, på grund af såväl mina upgifter som andra länders erfarenhet,
antagit den årliga slitningen af räler till 4,000 R:dr, af sliper till 2,500 R:dr,
underhåll och nyanskaffning af lokomotiver till 3,500 R:dr, underhåll och förnyande af passagerare-
och godsvagnar till 1,500 R:dr, allt per mil räknadt, så att sammanräknade
kostnaden för underhåll och nyanskaffning skulle komma att uppgå till 11,500 R:dr
per mil årligen. I denna summa ingår nyanskaffning af räler, sliper, lokomotiver och vagnar
med 9,500 R:dr, underhållet af lokomotiver med 1,000 R:dr samt underhåll af vagnar
med äfvenledes omkring 1000 R:dr. Dessa sistnämnde tvenne utgifsposter finnas således
redan upptagne i de här ofvan, under rubrik: drift- och underhållskostnad, uppgifne
summor.
Såsom ofvan är visadt, har den kontanta behållningen för innevarande års första 8
månader utgjort 6,251 R:dr, per mil räknadt, hvadan man kan med temlig säkerhet antaga,
att behållningen för hela året kommer att utgöra 9,375 R:dr per mil, och då det är denna
summa, som skall betäcka nyanskaffning af räler, sliper, lokomotiver och vagnar, och denna
nyanskaffning, enligt de af Stats-utskottet åberopade grunder, kan beräknas till 9,500
R:dr årligen per mil, så synes man kunna hysa grundad förhoppning, att inkomsterna
redan under detta år skola betacka icke allenast de löpande utgifterna, utan äfven sådana,
som framdeles i och för nyanskaffning erfordras.
Det är visserligen för tidigt att på den erfarenhet, som under så kort tid kunnat
inhemtas, grunda beräkningar för framtiden, men då trafik och inkomster såväl vid jernvägar
som andra kommunikationsanstalter, med få undantag, alltid stiga, och detta förhållande,
hvad jernvägarne beträffar, icke gerna kan blifva annorlunda hos oss än i andra
länder, så torde man kunna antaga, att äfven de svenska stambanorna skola bära drift-,
underhålls- och nyanskaffnings-omkostnader utan extra bidrag af Staten. Detta resultat är
väl också hvad nationen til! en början förväntat, väl inseende att det oändligt stora gagn
landets handel och industri hemtar af jern vägskommunikationerna måste, under de första
åren efter trafikens Öppnande, få anses såsom ränta å anläggningskapitalet; men, såsom redan
är nämndt, hvarken de bättre resultaterna af de sednare månadernas trafik eller de
mindre fördelaktiga af tiden derförut kunna anses utgöra någon säker mätare af framtida
förhållanden, ehuru'erfarenheten från jernvägsanläggningar i allmänhet ger stöd åt beräkningar,
som visa de gynnsammare resultaterna. N. Ericson.»
§ 2.
Uppå inbjudning af Chefen för Statens jeruvägshyggnader, hafva Revisorerne tagit
i ögonsigte den numera i det närmaste fiirdiga delen af vestra stambanan emellan hufvudstaden
och Södertelje. Hufvudstationen för denna vägsträckning är belägen å Södermalm
vid den så kallade Fatbursjön, hvilken för detta ändamål blifvit igenfylld och
hvarest nu finnes anlagd bangård med derå uppfördt stationshus af trä, försedt med rymliga
väntsalar jemte öfriga för rörelsen behöfiiga expeditionslokaler. Till bestridande af
kostnaden för anläggning af nämnde bangård samt expropriation, har Stockholms stad
lemnat dels ett kontant bidrag af 150,000 R:dr, dels ali den jord, som efter sjöns igenfyllning
kan uppkomma; och lära omkring 80,000 R:dr af dessa medel för ifrågavarande
anläggning blifvit använde. A den af Revisorerne nu besökta delen af jernvägslinien finnas,
utom större verkstads-lokaler vid Liljeholmen och en derstädes inrättad mindre station
för godstrafik, stationer vid Huddinge, Tumba och Södertelje, alla försedda med prydliga
och solida stationshus af sten, hvarjemte längs efter vägen blifvit dels uppförde, dels äro
under byggnad nätta och, som det vill synas, ändamålsenliga bostäder för banvaktare.
Revisorerne hafva funnit, att, oaktadt de stora svårigheter, som varit förenade med denna
jernvägs utförande, i följd af flera betydliga bergshöjder samt djupa sjöar och träsk, derå
vägen finnes anlagd, och hvarpå såsom exempel må anföras ej mindre den genom berg
sprängda 930 fot långa tunneln vid Nyboda backe, än ock en vid södra ändan af Tullingesjön
anlagd bank omkring 60 fot under och 72 fot öfver vattenytan, jernvägsarbetet
vara utfördt med den största noggrannhet och omsorg, hvarigenom all anledning är att
antaga, det dennar bana skall uppfylla alla de fordringar, Staten af en sä dyrbar anläggning
kan äga rättighet att förvänta.
Kongl. Fångvårds-styrelsen.
A) Hangvar ds-anslag et»
Räkenskaperna för revisions-året, hvilka såväl i Styrelsens Revisions-kontor, som i
Kongl. Kammar-rätten undergått granskning med anmärkning, redovisa inkomster och utgifter
sålunda:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar  *
678,174: 76.
Transport 678,174: 76.
_ 16* —
Transport 678,174: 76.
Uppbörd:
Stats-anslag, enligt Kongl, brefvet den 15 December 1857, 1,640,520: —
Arbets-inkomst
311,504: 31.
Diverse inkomster
2,750: 21. 1,954,864: 42.
Balans till år 1859:
Skulder
639,798: 91.
Summa 3,272,838: 9.
Credit.
Balans från år 1857 :
Skulder  678,174: 76.
Utgifter:
Byggnader oell reparationer
63,150: 45.
Förplägning
453,616: 1.
Beklädnad  82,610: 28.
Sängkläder
18,586: 44.
Inventarier  ..........  3,850: 25.
Eldning oell lysning
51,477: 97.
Renhållning :  17,710: 79.
Religionsvård
30,131: 49.
Sjukvård
60,978: 50.
Garnisonskostnad  164,151: 33.
Bevakning  141,424: 81.
Fångars afgång
3,900: 2&.
Fång-transport
183,802: 76.
Straffexekutions-kostnad  1,619: 92.
Generella förvaltnings-kostnader  206,333: 70.
Arbetens bedrifvande
184,386: 29.
Afföring af förbruknings-persedlar  74,444: 14.
Afskrifning
3,653: 86. 1,745,829: 27.
Kongl. Stats-kontoret tillgodofördt:
Skillnaden mellan tillgångar och skulder vid 1858 års slut
209,035: 15.
Balans till år 1859:
Kontant behållning  98,335: 3l.
Förskotter
29,151: 35.
Utlånta medel  18,806: 87.
Fordringar
138,892: 99.
Proviant, beklädnad, materialier och inventarier  346,642: 28.
Transport 631,828: 80. 2,633',030: 18.
153
Transport 631,828: 80. 2,633,039: 18.
Anmärkta medel
3,166: 9.
Pröprie-balanser ,.u
4,804: 2. 639,798: 91.
Summa 3,272,838: 9.
§ 1-
Enligt riks-hufvudboken har, på sätt af här nedan intagna redogörelse närmare
inhemtas, å ofvanberörde anslag under revisions-året uppstått en brist af 81,484 R:dr
85 öre Rint.
Inkomsterna hafva utgjort
1,954,864: 42.
och utgifterna
1,745,829: 27.
hvarigenom bildats ett öfverskott af
209,035: 15,
hvilket belopp, på sätt förestående särskilda tabell öfver fångvårds-anslaget utvisar, blifvit
Kongl. Stats-kontorét för året tillgodofördt, enär detta embetsverk i Styrelsens hufvudbok
debiterats för den uti Kongl. Majts fastställda stat beräknade, i nyssnämnde tabell
uppgifna summa.
Om deremot ifrågavarande utgifter
■■■ 1,745,829: 27.
jemföra® med de uti riks-staten uppförda anslag,
1,350,000: —
med tillägg af de i förestående tabell upptagna särskilda
irtkomster
314,344: 42. ^664,344- 42.
visar sig den i riks-hufvudboken å fångvårds-anslaget uppförda brist .... 81,484: 85,
§ 2.
Sedan Kongl. Maj:t genom nådigt bref. af den 9 Februari 1858 behagat gifva
tillkänna, att Rikets sednast församlade Ständer, till underhåll af läns- och kronofängelserna,
å riks-statens andra liufvudtitel särskildt anvisat ett reservations-anslag af
:13,500 R:dr, hafva, i likhet med hvad förut ägt rum vid redovisningen af de under föregående,
statsreglerings-period till enahanda ändamål å riksstatens 7:de liufvudtitel uppförda
4,000 R:dr, förstnämnde medel blifvit uti hufvudboken å särskildt konto redovisade.
Då utgifterna å berörde statsanslag
13,500: —
under revisions-året endast uppgått till
8,714: 87.
uppkommer en behållning för året af..
4,785: 13.
§ 3.
För de särskilda fängelse- och arbetsinrättningarne hafva under revisions-året inkomster
och utgifter uppgått till följande belopp, nemligen:
Straff-, 0ch arbets-fängeléerria. Inkomst. Utgift.
Långholmen
157,756: 21. 294*329: 26/
Malmö
59,567: 66. 176,510: 10.
Transport 217,323: 87. 470,839- 3b"
20
— 154 —
-T , • o ,, Transport 217,323: 87.
Norrmalm i Stockholm  ~. 30 774- 99
Norrköping
is|866: 83.‘
Götheborg  2,362: 4.
Fåstnings-fängdserna.
Carlskrona •••■
2
Christianstad
Kronan i Götheborg
71-9
Landskrona
’
Ny-Elfsborg  .. ,q.
Warberg
8.
6.
83.
77.
Krono- oell arbets-kompanierna.
lista kompaniet (Strömsholm)
12,260: 62.
2:dra, 3:dje och 4:de dito (Carlsborg)
41: 75.
5:te dito (Carlskrona) ?.  11,193: 75.
6:te dito (Slite)
10:de dito (Rindön)  33: 24.
ll:te dito (Kungsholms fästning)
—
Läns- och krono-hälctena.
Stockholms stads
—
Blekinge läns
Kalmar dito
Christianstads dito
Elfsborgs dito
Gefleborgs dito
Gottlands dito
Götheborgs dito
Hallands dito
Jemtlands dito
Jönköpings dito
Kopparbergs dito
Kronobergs dito
Malmöhus dito
Norrbottens dito
Skaraborgs dito
Stockholms dito
Södermanlands dito
Upsala dito
Wester-Norrlauds dito
Westerbottens dito
Wermlands dito
Westmanlands dito
Örebro dito
Östergöthlands dito
Af Kongl. Fängvårds-styrelsen disponerade inkomster och
bestridda utgifter....
Summa
1: 6.
50:
10:
837:
272:
106:
143:
473:
28:
90.
28.
44.
95.
10.
17.
86.
84.
35.
63.
1:
65:
10:
1,640,894:
1,954,864?
37.
50.
82.
32.
42.
470,839: 36.
71,147: 89.
351,538: 81.
15,431: 97.
23,858: 22.
19,102: 66.
42,217: 89.
49,232: 29.
22,406: 82.
91,763: 97.
31,307: 88.
100.580: 58.
25,915: 32.
32,197: 59.
66,444: 58.
9,471: 23.
12,237: 73.
25,025: 57.
33,789: 42.
25,707: 95.
30,301: 33.
27,894: 55.
5,043: 44.
33,925: 87.
22,003: 78.
6,091: 50.
16,929: 73.
14,668: 69.
19,664: 20.
24.037: 21.
8,498: 98.
27,951: 84.
21,147: 85.
12,112: 76.
9,392:
15,731:
6,753:
20.596:
19,253:
17,550:
26,990:
19.
90.
6.
49.
45.
3.
61.
151,069: 8.
1,745,829: 27.
Bilaga Litt. R. till 1860 års revisionsberättelse, angående statsverket. sid. 155.
Förplägning.
l:o. Straff- och arbetsfånge på bestämd tid af mankön:
Vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen
» dito i Malmö
För är. För dag.
91 ; 97 | — ; 25
87 16 — 124
Beklädnad och
sängkläder.
För år. För dag.
24
26
61 — i 7
6 — I 7
Summa.
Föi
-
För dag.
116 58 —
113 122:' —
Per medium
89
56
124
25
(33
| -
7
114
90
■ —
31
2:o. Straff- och arbetsfånge af qvinkön:
Vid
straff- och arbetsfängelset å Norrmalm i Stockholm
1 74
80
21
6
67
2
81
47
93
»
dito i Norrköping
71
60
—
20
1 7
2
78
60
22
»
dito i Götheborg
91
60
25
43
66
—
12
135
26
—
37
Per medium
78
33
~
22
19
11
5
97
44
—
27
3:o. Lifstidsfånge af mankön:
Vid
Straff-fängelset i Carlskrona
71
76
20
27
25
7
99
1
27
»
dito i Christianstad
92 1
77 1
—
25
27
25
7
120
9,
321
»
dito å fästet Kronan
|
76 1
—
27
10
—.
4
86
_
311
»
dito i Landskrona
{
63 |
67j
—
17
19
121
5
82
79
22
»
dito å Ny-Elfsborg
112
45
—
311
15
61!
4
128
6
351
»
dito i Warberg  j
85
97
-
24
9
76
3
95
73!
27
Per medium
4:o. Krono-arbetskarlar:
Vid Irsta Kompaniet
i 91
» 2:dra, 3:dje och 4:de dito  .*
» 5:te dito
» 6:te dito i
»
» llrte dito  -
Per medium
öro.
Ransakning»fånge i Läns- och Krono-cellfångelserna:
Stockholms stads Kronohäkten
Blekinge Länsfängele
Calmar dito
Christianstads dito
Elfsborgs dito
Gefleborgs dito
Götheborgs dito
Hallands dito
Kopparbergs dito
Kronobergs dito
dito-
dito-
dito-
dito
dito
Malmöhus
Norrbottens
Skaraborgs
Stockholms
W ormlands
Westmanlands dito
Östergöthlands dito
Per medium
6:o. Ransakningsfånge i Låns- och Krono-gemensamhetsfängelserna:
Gottlands
Länsfängele
Jemtlands dito
Jönköpings dito
Södermanlands dito
Upsala dito
Wester-Norrlands dito
Westerbottens dito
Örebro dito
Per medium
81
47
2i
18
it
! ~
| F
99
1 ^
>! -
27
j 91
|25
25
37
25
10
128
50
—
35
123
i 93
—
34
34
56
i
9
158
49
43
| 110
38
30
26
27
i —
7
136
65
—
37
1 142
135
39
26
36
| 7
168
71
1
46
| 112
71
31
10
95
—
3
123
66
i 34
142
30
39
j 9
46
—
i 3
] 151
! 76
1 —
42
115
38
32
24
14
—
6
139
52
—
38
88
40
_
24
25
31
7
113
71
31
74
18
—
21
19
44
—
5
93
62
26
; 69
70
—
19
15
51
—
4
84
21
23
93
86
—
26
14
65
—
4
108
51
—
30
81
12
—
22
55
82
—
15
136
94
37
101
6
—
28
32
43
—
9
133
49
—
37
120
16
—
33
90
92
—
25
211
8
—
58
87
80
—
24
47
87
—
13
135
67
37
91
10
—
25
—
—
—
—
91
10
25
105
76
—
29
—
66
—
—
106
42
—
29
87
42
—
24
12
84
—
4
100
26
—
28
121
8
—
33
5
36
—
1
126
44
34
69
35
19
6
77
—
2
76
12
—
21
75
11
21
17
2
—
5
92
13
26
105
18
■
29
—
91
—
—
106
9
29
80
96
—
22
—
31
— ,
—
81
27
22
98
55
—
27
25
3
7
123
58
—
34
93
89 j
26
22
55
6
116
44
32
65
1
80
18
12
J
3
77
95
21
94
4
—
26
33
13
—
9
127
17
35
74
90
—
21
7
46
—
2
82
36
23
98
81
—
27
2
95
—
1
101
76
28
88
6
—
24
13
8
—
4
101
14
28
116
80
—
32
2
17
—
1
118
97
33
81
12
—
22
5
73
—
2
86
85
___
24
127
70
—
35
4
21
1
131
91
—
36
91
40 j
-I
251
10
11
—
3
101
51
—
28
j>4;nb4i 1«‘?
Ib
■ ■ s-V;-.'j""' --vtv i "v'1 A. i'
•\Awa \i> -A b-AiStv\ vis;Wiv
: wio.tiuu.s H i-'- ’ -;W& J>r/
. , fiSRl
'
' •
-
•wuh;R i Ajib
:)t. f ^ m. Ja <f io*l
*
- i ■■»jl = • -'
.
■
'
: nnr.r.j. J ) ,
• V
-
v... ,: , ■ A O'.t
-
>
!
'i
'
»tit -ji-.li , j
. «-,
• •• - ■’ ••
. ..
'
iiS JS
Si?
Si
« - • . tH
• -Vy.- - .■•. T\ !■ - -
k'i-;A0 - b:£ (sf;-’''
' 03. i!J3 ?>
'
-
■ i ... ; r-ji: swal ->r>
,
Tabell, tillhörande sid. 155.
i
Straff- och arbetsfängelset å Långholmen
Dito dito i Malmö
Dito dito å Norrmalm
Dito dito i Norrköping
Arbetsfängelset i Götheborg  -
Straff-fängelset å Kronan
Dito i Landskrona
Dito i Warberg
Krono-arbetskorpsens La kompani
Dito 2:dra, 3:dje och 4:de dito
Dito 5:te dito
Länsfängelset i Wisby
Dito i Mariestad
Dito i Upsala
Dito i Örebro
Summa
För arbetens bedrifvande
Netto-inkomsten, fördelad
i stat beräknade
I
utgifter.
netto-inkomst.
I ; erliällen netto
1
bestridd utgift. inkomBt.
79,800
—
18,600
69
119,767
59
84,700
—
26,700
—
41,609
89
18,400
—
18,531
3
11,964
25
5,000
—
14,000
—
7,139
50
5,800
2,000
—
2,020
5
150
—
3,850
—
282
6
16,300
—
7,700
—
1,595
8
—
10,000
—
—
—
10,000
—
7
8<
210,150
111,381
72|
184,386j29
antal dagsver- i . .
B 1 samtlige utspiken
med paräk-i , ..
v sade portioner,
nåd inkomst.
37,805
17,852
18,810
11,727
341
357
6,769
9,995
12,037
37
11,193
278!
87
79
74
33
99
6
42
45
66
27
75
59
29'
14j
i
i „
;>
— 38
15;
15!
13!
i 2
1 6j
I
■1241
28,
127,20*7 92
- 155 -
§ 4.
Till upplysning rörande kostnaden i medeltal under revisions-året för fångars och
krono-arbetskarlars underhåll, beklädnad och sängkläder vid de särskilda sträft- och arbets-fängelserna
samt kronoarbets-kompanierna, få Revisorerne meddela följande tabellariska
sammandrag:
(Bil. Litt. R.)
§ 5.
Vidkommande de arbeten, hvartill de särskilda kompanierna af Kronoarbetskorpsen
varit använde, äfvensom beträffande fångarnes sysselsättning vid straff- och. arbetsfängelserna,
få Revisororne hänvisa till de uppgifter, som derom förekomma uti sist
afgifna revisionsberättelse, enär annan hufvudsaklig förändring deri ej inträffat, än att
en del af fångpersonalen vid straff- ock arbetsfängelset å Långholmen varit under revisionsåret
sysselsatt vid arbetet å Statens vestra jernvägs-stambana.
För att meddela upplysningar i hvad mån fångarnes sysselsättning verkat till minskning
i Statens utgifter för deras underhåll, bifogas följande i Fångvårds-styrelsens under
den 29 December förlidet år afgifna berättelse jemväl intagne tabell, som utvisar
ej allenast de i stat förslagsvis beräknade utgifter och inkomster i och för arbetens bedrifvande
med fångar och krono-arbetskarlar, utan äfven de belopp, hvartill dessa utgifter
och inkomster verkligen uppgått, äfvensom nettoinkomsten, fördelad på hvarje med
påräknad inkomst utgjordt dagsverke och på samtlige utspisade portioner (se vidfogade
tabell).
Och visar sig häraf, att, äfven under ar 1858. inkomsten af fångarnes arbeten
varit lägst vid straff- och arbetsfängelset för qvinnor i Götheborg, men deremot högst
vid de för qvinnor afsedda fängelserna i Norrköping och Stockholm.
Fångvårdens hela inkomst af ifrågavarande arbeten har under åren 1854—1858 uppgått
till här nedan upptagne belopp, hvaraf synes, att berörda inkomst under revisionsåret
varit lägre, än under de närmast föregående 2:ne åren. Den har nemligen utgjort:
Ar 1854  105,524: 14.
» 1855  95,133. 95.
» 1856  130,559: 35.
» 1857  147,526: 2.
» 1858
126,572: 27.
och således i medeltal för dessa 5 år
121,063: 17.
§ 6.
Beträffande helsovården inom fängelserna och Krono-arbetskorpsen, inhemtas af
vederbörande Läkares uti Fångvårds-styrelsens berättelse intagna redogörelse, bland annat,
att antalet sjuka under revisionsåret utgjort 6,350, att af dessa 192 afiidit, deraf
å straff- och arbetsfängelset på Långholmen omkring en tredjedel, samt att följaktligen
såväl antalet insjuknade som döde under revisions-året är mindre än år 1857, då
de förra utgjorde 6,584 och med döden afgingo 332,
— 156 —
Kostnaden för medikamenter vid de olika fängelserna har varit betydlig; men sedan
dels för att minska denna utgiftspost, dels för att åstadkomma önskvärd enhet, utan
att likväl behöfva minska möjligheten af en rationel sjukvård, Styrelsen låtit aftrycka
och till vederbörande Läkare vid rikets fängelser öfversända exemplar af den utaf Kongl.
Maj:t till begagnande i nåder anbefallda Pharmacopma Militaris, lärer, enligt hvad Styrelsen
yttrat, anledning vara att antaga det denna åtgärd skall medföra enkelhet, reda.
och ändamålsenlig besparing inom fängelsernas sjukvård.
§ 7.
I öfverensstämmelse med Kongl. Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse för år
1858, hafva Revisorerne låtit upprätta nedanstående sammandrag, utvisande antalet af de
personer, sorn under loppet af åren 1835, 1840,1845, 1850, 1855 och 1858 uti Stockholms
stads jemte samtlige läns- och krono-fängelser äfvensom i polis-häktena i Götheborg och
Norrköping varit förvarade, tillika med uppgift å folkmängden vid slutet af dessa år,
med undantag af år 1858, för hvilket vid tiden för berörde underdåniga berättelses afgifvande
uppgift derå ej ännu erhållits, utan lemnäs den i stället för år 1857, som är
det sista år, för hvilket folkmängden i riket då var känd:
Rikets De häktades
folkmängd. antal.
år 1835
3,025,439. 11,637.
» 1840
3,138,887. 16,028.
» 1845  3,316,536. 15,483.
» 1850  3,482,541. 12,185.
» 1855  3,639,332. 12,104.
» 1858  3,687,033. 10,985.
§ 8.
Antalet af de särskilda slags fångar äfvensom barn, hvilka under åren 1850,
1855 och 1858 på en gång, nemligen sista dagen af året, varit uti rikets samtlige läns-,
krono- och polis-häkten äfvensom i straff- och arbets-fängelserna förvarade, samt vid
Krono-arbetskorpsen anställde personer, har, enligt Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse,
för revisions-året utgjort:
o
Uti läns-, krono- och polis-häkten: Aren
1850. 1855. 1858.
För ransakning samt vatten- och bröd-straff.  1,071. 860. 624.
» aftjenande af böter  79. 69. 34.
» försvarslöshet och kringstrykande  139. 69. 50.
» brist af försvar till arbete dömde
35. 20. 5.
Bysatte
59. 34. 34.
Transport-fångar
52. 40. 15.
Summa fångar 1,435. 1,092. 762.
Barn, som åtföljt föräldrarne,  13.  6. 8.
Summa personer 1,448. 1,098. 770.
157 —
U'ti' straff- och arlets^fängéher sdrrit
och Krono-arbetskörpsérna,
vid Pionier-
Lifstids-fångar
Straff-fångar på viss tid
Bekännelse-fångar
Försvarslöse
Kapitulanter och utstrukne soldater
■i
1,400.
1,2-01.
6.
1,347.
163.
1.520.
1,501.
4.
1,577.
142.
1,404.
1,722.
2.
1,080.
138.
Summa
4,117.
4,744.
4,346.
Summa Summarum
5,565.
5,842.
5,116.
Häraf voro frivillige
291.
364.
380.
Om dessa summor jemföras med likets folkmängd vid slutet af ofvanberörde 3:ne
år, visar sig, att vid slutet af år 1850 hvar 625;te, vid 1855 års utgång hvar 623:dje
och vid 1858 års slut hvar 721:ste person i riket varit friheten förlustig, men om åter
antalet af de frivillige härifrån afdrages, så befinnes, att vid 1850 års slut hvar 660:de
och vid 1855 års slut hvar 779:de person i landet mot sin vilja varit friheten förlustig.
För att meddela upplysning angående antalet af de fångar, som under loppet af
år 1858 dels förvarats uti allmänna straff- och arbets-fängelserna saint länsfängelserna,
eller varit vid Krono-arbetskorpsen anställde för att förrätta dem ådöindt allmänt arbete,
dels ock hållits i enskildt fängelse för att förmås till bekännelse, äfvensom af dem,
hvilka af'en eller annan orsak derifrån afgått, få Revisorerne meddela följande ur Fångvårds-styrelsens
berättelse hemtade tabell:
Mankön.
1858.
Qvinkön.
Summa.
Qvarvarande vid årets början
3,682.
687.
4,369.
Återkomne från ransakning och rymning m. m
12,
3.
15.
„ . ( frivillige
280.
2.
282.
Nykomne j dön)de
1,706.
404.
2,110.
Summa
5,680.
1,096.
6,776.
Af gangne:
På grund af Kongl, nåd
36.
6.
42.
Efter arbetstidens slut
1,675.
349.
2,024.
» besparad arbetsförtjenst till bestämdt belopp
60.
2.
62.
» erhållet laga försvar
64.
8.
72.
För sjukdom eller bristande arbetsförmåga frigifne eller af-
sände
20.
2.
22.
Summa
1,855.
367.
2,222.
Af ofvannämnde nykomne, dömde
1,706.
404.
2,110.
669.
hafva förut varit till allmänt arbete hällne
558.
lil.
Utgörande: till de såsom dömde nykomne, procent
33.
27.
31.
och i förhållande till alla ofvanupptagne under
året frigifne, procent
30.
30.
30.
— 158 —
Då, det ej torde sakna intresse att se i hvad man återfall ägt rum bland dem,
hvilka för första resan stöld hållits till straffarbete uti cell, hafva Revisorerne trott sig
böra meddela, hvad Styrelsen i sådant afseende härom yttrat, eller att sammanlagda
antalet personer, som, med stöd af Kongl. Förordningen den 4 Maj 1855, derefter och
intill 1858 års slut uti cell undergått dem för första resan stöld ådömdt straff, uppgått
till 2,102, samt att af dessa endast 80 under år 1858 återkommit till fängelserna, för
att undergå bestraffning för andra resan föröfvad tjufnadsbrott. Hvad särskildt beträffar
Krono-arbetskorpsen, förmäler Styrelsen, att om hela antalet af dem, hvilka ifrån
Korpsens organisation intill slutet af år 1858 derifrån frigifvits, jemföres med hela antalet
af dem, hvilka till Krono-arbetskorpsen samt straff- ocb arbets-fängelserna återkommit,
så utgör de återkomnes antal, i förhållande till de frigifnes, omkring 32 procent,
hvaraf 13 procent utgöres af sådana, som för begångna brott blifvit insatta i straff-fängelserna,
men återstoden, eller omkring 19 procent af personer, hvilka för bristande laga
försvar återförpassats till arbets-fängelserna och Krono-arbetskorpsen. Jemföres åter
antalet af de år 1858 återkomne med antalet af de samma år frigifne, visar sig att af
de frigifne återkommit omkring 48 procent, deraf 24 procent tillhöra, klassen försvarslöse
och 24 procent sådane, hvilka skolat till straff-arbete hållas.
§ 9.
I afseende å retigions-vården, inhemtas af oftanämnda underdåniga berättelse, att
under år 1858 kristendoms-kunskapen varit god och försvarlig hos största delen af personalen.
såväl inom läns- och krono-fängelserna, som ock vid Krono-arbetskorpsen samt
straff- och arbets-fängelserna. Antalet af dem, som saknat all kristendoms-kitnskap, har
under revisions-året varit ungefärligen lika stort som nästföregående året.
Af dessa voro intagne:
A läns- och krono-häktena
95.
» Krono-arbetskorpsen
14.
» straff- och arbets-fängelserna för mankön
16.
» dito för qvinkön
22.
tillsammans 147.
Antalet af dem, som inom fångvårds-anstalterne lärt läsa, har år 1858 uppgått
till 107, och således varit något större, än nästföregående året, då deras antal utgjorde
99. Efter erhållen undervisning och beredelse inom fängelserna, hafva 37 fångar för
första gången blifvit delaktige af II. Heliga Nattvard. Under loppet af revisions-året
hafva 47 fångar, såsom dömde till dödsstraff, varit under beredelse. Af dessa hafva 33
erhållit nåd, men 14 blifvit afrättade.
Det uti hufvudstaden år 1855 bildade fruntimmers-sällskap för fångars förbättring
har jemväl under nyssnämnda år icke allenast fortsatt sin verksamhet medelst
besök i Stockholms stads- och läns-cellfängelser samt söndags-skolas hållande vid straffoch
arbets-fängelset å Norrmalm, utan derjemte beredt tillfälle för 23 qvinnor att, efter
afgång från fängelset, blifva intagne å räddnings-anstalterne Bethesda och Magdalena-hemmet.
Enligt hvad Styrelsen vidare meddelat, har ett likartadt sällskap under
många år varit i verksamhet uti staden Christianstad, och under revisions-året skall äfven
i Kalmar bildats ett sällskap, hvars hufvudsakliga syftemål lärer vara att bereda
från dervarande länshäkte frigifna fångar tillfälle att på ärligt sätt förvärfva sig utkomst.
—- 15Ö -
§ 10.
Hvad angår disciplinen inom fängelserna oell Krono-arbetskorpsen, inhemta* af
Styrelsens underdåniga berättelse, bland annat, att antalet rymningar och de vid revisionsårets
slut icke ertappade rymmare utgjort:
Vid fästnings- samt allmänna straff- och arbets-fängelserna:
Rymningar. ej ertappade
rymmare.
för mankön  20. 6.
» qvinkön  —. —
Vid Krono-arbetskorpsen
18. 2.
Summa 38. 8.
De extra judiciella bestraffningarne hafva utgjort:
Vig fästnings- samt allmänna straff- och arbets-fängelserna:
för mankön
519_
» qvinkön
544_
Vid Krono-arbetskorpsen
269.
Enär, med undantag af 2 ne våldsamma uppträden vid straff-fängelset i Malmö,
hvilka gjorts till föremål för domstols handläggning, endast förbrytelser af mindre svår
beskaffenhet blifvit begångna af fångarne vid öfrige straff- och arbets-fängelser i riket,
samt hvarken rymning eller ens försök dertill förekommit vid de fängelser, der qvinnor
finnas förvarade, har Styrelsen förklarat sig anse fångarnes förhållande under revisionsåret
i allmänhet hafva varit ganska tillfredsställande.
§ 11.
De vid revisions-årets slut, från längre tid tillbaka, i räkenskapen omförmälda
proprie-balanser uppgå, såsom här ofvan synes, till ett belopp af 4,804 K:dr 2
öre; och utgöras, enligt hvad af den i Styrelsens hufvudbok intagna balans-förklariim
närmare inhemtas, af följande fordringar, nemligen:
hos aflidne redogöraren vid straff- och arbets-fängelset å Långholmen, A. Söderströms
sterbhus
2,242: 14,
beroende på afskrifning;
» aflidne redogöraren vid samma fängelse. P. J. Wejdels sterbhus, vid
årets början utgörande  2,253: 36.
derå sedermera blifvit afbetaldt  600: —
och återstår, beroende på indrifning,  1,653: 36.
» aflidne redogöraren vid straff-fängelset å Carlstens fästning, L. V.
Nyman
456: 5.
samt hos förre redogöraren vid straff-fängelset i Carlskrona, C. A. Andersson 452: 47.
hvilka sistnämnde begge poster äro beroende på Kongl. Kammar-rättens pröfning.
- 160 -
Dessutom balanseras uti Styrelsens hufvudbok, äfvenledes sedan flere år tillbaka,
utom förestående proprie-balans-poster, äfven en Styrelsens fordran hos Kaptenen A.
Roos å 225 R:dr R:mt, hvilken fordran är beroende på indrifnjng.
§ 12.
Uti räkenskapen för straff- och arbets-fängelset å Långholmen balanseras följande
fordringar, nemligen:
från år 1847 fordran hos M. Stangenberg
531: 85.
» 1852 dito » J. A. Wallinder
523: JS.
» 1853 dito » cellfängelset i Carlstad
2.389: 77.
» 1853 dito » dito i Luieå
185: 47,
» 1854 dito » Stockholms stads Drätsel-kommission  676: 45.
» 1857 dito » W. Lundgren
634: 64.
tillsammans Runt R:dr 4,941: 24.
Enär nämnda poster, af hvilka de fleste under flera år qvarstått oförändrade, fortfarande
balanseras utan att orsaken härtill uppgifvits i afseende å andra än de tvänne
förstomförmälda beloppen, hvilka, enligt anteckning, lära bero på Kongl. Kammar-rättens
pröfning, hemställa Revisorerne, att åtgärder skyndsamt må vidtagas för indrifvande af
dessa fordringar, eller ock att upplysning må meddelas ora de hinder, söm derför möjligen
kunna möta,
§ 13.
På grund af en i Wisby Lands-kontor den 8 Oktober 1858 utfärdad anordning,
har ett belopp af 3 R:dr 37 öre Runt blifvit af Lands-räntmästaren derstädes utbetaldt
såsom ersättning till fång-gevaldigern J. 11. Kosvall för en fånges forslande tran Wisby
till norra tingsstället; hvilket Revisorerne anmärka af den anledning atf 'berörda anordning
icke blifvit försedd med Landshöfdingens underskrift, utan endast med t. f. Lands
-
kamererarens kontrasignation.
B) sltt.vfcefjeu tili ceMfttosrjelse-hyggnmler.
Redogörelserna för dessa anslag, innefattande såväl läns- och härads- sorn stadsfängelserna
utom Stockholm, hafva för revisions-året ännu icke undergått granskning
i Kongl. Kammar-rätten. Räkenskapen visar följande förhållande:
(Se bilagan Litt. S.)
I afseende å, de arbeten, som under revisions-året blifvit utförde vid de nija läns-cellfångelserna,
inbemtas af den utaf Chefen för Fångvårds-styrelsens byggnads-kontor af■gjflia
berättelse, att fängelset i Halmstad, ä hvilken byggnad blott utvändig rappning
föregående året återstod, blifvit komplett färdigt; att fängelsjbyggnaderna i •Jönköping,
Örebro och Wish/..blifvit, uppförda.under tak. och försedde roed plåtbetäckning, så att
berörda fängelser kunnat roed påföljande året öppnas för fångars emottagning, samt att
grundmurar blifvit lagde för ett dylikt fängelse i Ostersund.
Bilaga Litt. S. till 1860 år6 revisions-bcrättelse, angående siats-verket, sid. 160.
H ebet.
Balans från år 1857:
Läns-häkten. Härads-käktcn. Stads-käkten. Samma.
Tillgångar
2,700,020: 40. 150,000: — 105,000: —
Uppbörd:
Stats-auslag för åren 1858—1860  450,000: —t  — — —
Balans till år 1850: \
Skuld
33: 58. —
—
Summa 3,1 j0,054: 3. 150,000: — 195,000; —
Cretlit.
Balans från år 1857:
Skuld
20: 45.  —
Utgifter:
Under revisions-året liar tillsammans blifvit
utbetaldt J47,635 P:dr 33 öre, hvilken
summa, såsom i utgående balanseu inbegripen,
upptages inom linien.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
- 55,525: 59. 9,521: 56. 6,724: 12.
Inventarier ra. m -  316: 72. —  —
Fordringar:
Hos Stats-kontoret
30,C00: —  —  —
» Riksgälds-kontoret
300,000: — 69,6S5: 1.
A fängelse-byggnader nedlagde kostnader.... 2,765,191: 27. 70,793: 43.
S:r 3,150,033: 58. [50,000: —
Summa 3,150,054: 3. 150,000: — läuTÖÖÖT
146,077: 95.)
42,197: 93.
71,771: 27.
316: 72.
545,762: 96.
1,877,182: 63.
195,000: —
3,045,020 45
450,000
|
I
33 53
3,495,054 3
20
■io
3,495,03. f58
3,495,0541 3
Utom ofvan berörde för stads-häktena upptagna kostnad, 42,197 R:dr 93 öre R:mt, har, jemlikt Kongl, brefvet den
16 Oktober 1855, såsom bidrag till reparation å stadsfängelset i Arboga, från Riksgälds-kontorot blifvit reqvireradt och af
Stats-kontoret utbetaldt ett belopp af 3,150 R:dr, hvadan återstoden af anslaget för ifrågavarande fängelser rätteligen utgör
endast 149,652 Il:dr 7 öre, deraf vid årets slut i Riksgälds-kontoret funnos innestående 142,927 R:dr 95 öre samma mynt.
— 161 —
För öfrigt innehåller samma berättelse, dels att i Norrtelje under berörda år grund
blifvit lagd för ett häkte med 16 celler, jemte tillhörande ekonomi- och ransakningslokal,
hvilken byggnad ansetts blifva färdig påföljande året, dels ock att, utom de för
de äldre länsfängelserna samt straff- och arbetsfängelserna erforderliga underhållsarbeten
å tak, eldstäder, stängsel m. m., hvilka arbeten jemlikt nådigst fastställda byggnadsförslag
blifvit verkställda, följande större byggnadsföretag utförts, nemligen i Landskrona,
der ombyggnad påbörjats af det derstädes afbrända fabrikshuset, hvilket nu erhållit
en betydlig utvidgning; å Långholmen, der, bland annat, utom en ny kasernbyggnad
för bevakningstrupp och befäl, en förut till verkstäder och sjukrum vid epidemier
begagnad lokal blifvit inredd till sjukhus för fångarne samt det förra sjukhuset apteradt
till verkstäder, en förändring hvarigenom ett behöfiigt större utrymme för de sjuka vunnits;
samt vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm, hvarest tvätthuset blifvit till—
bygdt med ett rum, afsedt att användas vid mangling af kläder.
Pä grund af 1858 års hufvudbok, meddela Kevisorerne här nedan uppgift å de
för cellfängelsers uppförande intill slutet af berörda år nedlagde kostnader, särskildt
för länsfängelser, häradshäkten och fängelser i städerna.
Läns- och straff-fängelser.
Fullbordade:
Antal
Beräknade
Verkliga kost-  nader åren
celler.
kostnader.
i 842—1858.
Kalmar
107.
153,000: —
141,120: 45.
Carlskrona
95.
146,847: —
198,713: 51.
Carlstad
81.
102,750: —
205,757: 49.
Christianstad
93.
108,000: —
145,304: 93.
Fahlun
69.
103,500: - -
135,798: 3.
Gefle
69.
97,500: —
133,874: 25.
Götheborg
107.
210,000: —
192,340: 58.
Halmstad
34.
38,500: —
56,338: 50.
Linköping
105.
112,500: —
189,408: 93.
Luleå
17.
27,000: —
26,301: 36.
Malmö
107.
165,000: —
135,640: 23.
Mariestad
102.
81,150: —
137,332: 59.
Stockholm
93.
120,000: —
228,251: 57.
Wenersborg
95.
105,000: —
205,892: 30.
Westerås
71.
120,000: -r
117,427: 50.
Wexiö
93.
130,650: —
143,788: 71.
Warberg
24.
36,000: —
27,510; 72.
Långholmen
60.
52.500: —
51,288: 65.
Norrmalm (inredning)
24.
5,550: —
4,194: 65.
Icke fullbordade
Jönköping
95.
1.3,000: —
79,650: —
Örebro
178,000- —
99,176: 50.
Wisby
34.
70,500: —
43,138: 41.
Ostersund
34.
82,000: —
16,500: —
21
Transport:
2,714,749: 86-
— 162 —
Transport: 2^,714,^49: 86.
Hernösand
3,013: 50.
Umeå
600: —
Gemensamma kostnader .:  45,827: 91.
S:r 2,704,191: 27.
Håradal läkten i Carlshamn, Eskilstuna, Kungsbacka och Norrtelje samt
vid Södra Möre tings-ställe
70,793: 43.
Stadslulkten i Carlshamn, Eskilstuna, Kungsbacka, Norrtelje och Sköfde 42,197: 93.
Summa 2,877.182: 63.
Oberäknadt kostnaderna för uppförande af dessa cellfängelse-byggnader, dertill
extra stats-anslag varit anvisade, hafva Statens utgifter för fångars vård och underhåll
under de sednast förflutna åren utgjort:
Ar 1849
1,099,670: 92.
» 1850
1,003,786: 93.
» 1851
1,043,681: 71.
» 1852
1,139,413: 15.
» 1853
1,213,231: 67.
» 1854
1,320,476: 55.
» 1855
1,269,898: 90.
» 1856
1,430,380: 57.
» 1857
1,339,920: 91.
» 1858
1,440,199: 72.
Summa R:mt R:dr 12,300,661: 3.
eller i medeltal för år 1,230,066 R:dr 10 öre.
Det visar sig häraf, såsom Styrelsen i sin underdåniga berättelse jemväl yttrat,
att utgifterna för fångvården år 1858 varit högre, än under något föregående år; men
afdragas derifrån dels 74,444 R:dr 14 öre Kant, hvarmed, till följe af en bokföringsåtgärd,
1858 års utgifter ökats, dels det belopp af omkring 36,000 R.dr, hvarmed fångtransport-kostnaderna
genom den förhöjda skjutslegan antagits hafva blifvit ökade, så
understiga berörda års utgifter dem för år 1857 med omkring 10,000 R:dr och dem för
år 1856 med omkring 101,009 R:dr, oaktadt nära 34,000 R:dr år 1858 utgått för de
större byggnadsföretagen vid Långholmen och i Landskrona. — Detta förhållande har
likväl Styrelsen ansett hufvudsakligast härflyta af ett för året minskadt fångantal och
lägre pris på lifsförnödenheter.
Kongl. Stuteri“öfverstyrelsen.
Dess räkenskap, som blifvit utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-ratten
och å Revisorernes sida icke heller föranledt till någon erinran, visar förhållandet med
inkomster och utgifter pa följande sätt:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar.
60,462: 36.
Uppbörd:
Ordinarie stats-anslag  47 895.
Extra dito till löneförhöjning för år 1857 .... 1,875:
Ränte-medel  4 949.
Hingstförsäljnings-medel
5,250: — 56,960: —
Balans till år 1859:
Skuld
6,261: —
Summa 123,683: 36.
Credit.
Utgifter:
Aflöning  1,275: —
Rese- och traktaments-penningar  -.  2,556: 16.
Inköp af hingstar  6,261:
Diverse utgifter
336; 69.
Leverering till Strömsholms stuteri  21,998: 92.
Dito till Flyinge dito
7,621: 50.
Dito till Ottenby dito
17,913: 80. 57,963; 7.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
5,427: 5.
Utlånta medel
48 500:
Fordringar  Il’,793: 24. 65,720: 29.
Summa 123,683: 36.
Den 11 September granskades och befunnos riktige Stuteri-öfverstvrelsen tillhörige
säkerhetshandlingar, dervid förevistes obligationer till belopp af  ' 38,000:
Enligt töretedt intyg voro hypothiserade obligationer för sammanlagdt
7,500:
hvarjemte anmäldes utlottning af en obligation å
3’oOO: —
Summa R:mt K:dr 48,500: —
- 164 —
Strömsholms Stuteri.
Denna, i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar granskade, räkenskap visar, i
afseende på inkomster och utgifter, följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
13,912: 60.
Uppbörd:
Arrende-medel
170: 25.
Försäljnings-medel tor kreatur och fourage m. m  14,677: 93.
Betäcknings-medel
4,185: —
Aktie-medel
40: 50.
Donations-medel
66: —•
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
21,998: 92. 41,138: 60.
Balans till år 1859:
Skuld
1.040: 16.
Summa 56,091: 36.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
1,040: 16.
Utgifter:
Aflöning
16,091: 54.
Pensioner
616:
Fattigvård
283: 53.
Medikamenter och sjukvård
1,5/9: 44.
Transport och underhåll af landtbeskällare
9,919: 31.
Upphandling af inventarier och förbrukningspersedlar ra. m. 8,688: 32.
Brandförsäkringsafgift  162: 44.
För hingstars underhåll på ridstallet i Upsala
1,010: 44.
Diverse utgifter
5,393: 26.
Afskrifning
283: 43,927: 28.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
2,442: 57.
Förskotter
1^®: **6.
Fordringar  -  8,492: 99. 11,123: 92.
Summa
56,091: 36.
- 165 -
§ 1.
Enligt afgifna spanmåls- och fourage-räkningar har Stuteriets fasta egendom, dels
i arrenden och dels genom eget bruk, lemnat följande afkastning:
Råg  ..  tunnor 153. 241 k:pr.
Korn  '  » 153. 24|. »
Hafra  » 1,418. 17. »
Hö
lispund 83,050.
Halm
» 19,376.
§ 2.
Särskildt afgifven räkning meddelar, i fråga om Stuteriets kreatur, följande upplysning:
-
Hingstar
Ston
Wallack
Behållning
från
år 1857.
95.
98.
1.
Tillkomst.
11.
14.
Afgång.
9.
16.
Behållning
vid
årets slut.
97.
96.
1.
194.
25.
25.
194.
Oxar
8.
-
8.
Tjur
1.
—
—
1.
Från Stuteriet hafva under revisions-året, försålts 5 hingstar och 13 ston, tillsammans
18 kreatur, för ett sammanräknadt värde af
10,084: -
Högsta betalningen för försåld häst utgjorde  820: —
Lägsta dito för dito
101: —
Medelpriset för dito
560: 22g.
§ 3.
Enligt särskilde, räkenskapen bilagda, redogörelser för stuteripersonalens pensionsfonder,
utgjorde behållningen å dessa fonder vid 1858 års slut:
A fonden för Stuteriets tjenstemän, deras enkor och barn  29,908: 76,5.
A dito för Stuteriets stallbetjente, deras enkor och barn
536: 61,5.
§ 4.
Vid denna räkenskap hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
9
_ 166 —
Ottenby Stuteri.
Af Stuteriets, i Kongl. Kammar-rätten nied anmärkning granskade, räkenskap inhemtas
följande förhållanden i afseende på inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar.
26,509: 52.
Uppbörd:
Försäljnings-medel lör kreatur m. m
22,052: 23.
Arrende-medel  1,321: 50.
Föl- och betäcknings-afgifter  690: —
Fourage- och betespenningar  71: —
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
17,913: 80. 42,048: 53.
Balans till år 1859:
Skuld
..  13,243: 86.
Summa 81,801: 91.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
12,042: 88.
Utgifter:
Aflöning och arfvoden
17,874: 4.
Rese- och traktaments-penningar
1,266: 85.
Hingstars och landtbeskällares underhåll och transport  636: 92.
Inköp af spanmål och proviant
13,803: 35.
Dito af inventarier och förbruknings-persedlar  3,349: 82.
Dito af medikamenter
114: 82.
Utskylder
452: 56.
Diverse utgifter
7,947: 14.
Afskrifning  10: —
Balans till år 1859:
Kontant behållning  220: 65.
Fordringar
23,480: 59.
Förskotter
602: 29.
45,455: 50.
24,303: 53.
Summa
81,801: 91.
- 167
§ 1.
Redogörelsen visar, att afkastningen af Stuteriets fasta egendom utgjort:
Hvete
tunnor 35. 16 k:pr.
Råg
» 307. 14 »
Korn  » 349. o »
Hafra
» 556. 21 »»
Arter
» ] . 21 »
Vicker
» g. 32 »
Potates  » 221. 18 >»
Kålrötter
» 90.
Rofvor
» 15.
Morötter
» 30.
Hvitbetor .'.  » 134.
Hö
lispund 26,256.
Halm
» 13,300.
Skogseffekter
1 famnar 119.
( lass 131.
Under revisions-året liar för afyttrade 21 tunnor 9 kappar hvete influtit R:dr 425: —
och öfversiid till tjenstfolket utlemnats till värde af
» 1,361: 38.
Yärdet å öfrige, till större delen vid egendomen förbrukade, produkter är ej i räkenskapen
upptaget.
§ 2.
1 fråga om de vid Stuteriet befintliga kreatur, .lemnar räkenskapen följande uppgifter
:
Behållning
från
år 1857.
Hingstar
9.
Moderston
47.
Unghästar
84.
Föl under 1 år
35.
Wallackar
3.
Tillkomst
9.
i!
112.
44.
2,
Afgång,
2.
4.
110.
45.
Behållning
till
år 1859.
9.
49.
86.
34.
5.
Summa 178.
166.
161.
183.
Tjurar
1.
1.
1.
1.
Oxar  61.
5.
10.
56.
Kor
34.
5.
9.
30.
Ungboskap
73.
80.
76.
77.
Antalet af de under året från Stuteriet försålda hästar utgjorde
26.
Högsta priset, n försåld häst..
R:dr 1,070: —
Lägsta dito a dito
» 276: —
Medelpriset å dito
» 716: 46 A.
168 —
5 3.
Under revisions-året liar för Stuteriets räkning inköpts dels 1,340 skålpund gräsfrön
från J. Råberg för sammanlagdt 726 R:dr 32 sk., enligt derå afgifna särskilda räkningar,
dels åtskilliga sorter jordfruktsfrön från Ryssbylunds kontor för 12 R:dr 32 sk.,
allt Riksgälds; å hvilka belopp qvitto saknas.
Flyinge och Dahlby kungsgårdar samt stuteri-inrättning.
I Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar granskad, redogör denna räkenskap för
inkomster och utgifter sålunda:
D ebet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
16,466: 95_
Uppbörd:
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
7,621: 50.
Arrende-medel
654: oO.
Försäljnings-medel
4,212: 41.
Betäcknings-medel
1,035: —
Betes-medel
1,635:. 12. 14,858: 53.
Summa 31,325: 48.
Credit
Utgifter:
Aflöning
öö
Beklädnad till stallbetjeningen
32b: 28.
Rese- och traktaments-penningar
133: 44.
Skrifmaterialier och expenser  709: 9.
Byggnader och reparationer
1148: 37.
Inköp af inventarier och förbruknings-persedlar
353: —
Dito af spanmål m.
2,731: 65.
Utskylder  ^l_r- £2.
Medikamenter och läkare-arfvode
154: 73.
Diverse utgifter  - 1,435: 37. 13,81:6 45.
Balans till ur 1859:
Kontant behållning  ,,F5r4;
Fordringar  - . 16,854: 50- 17^509: 3.
Summa 31,325: 48.
Arets arrende af Flyinge oell Dahlby kungsgårdar har, enligt särskild redogörelse,
utgjort:
Penningar
R:dr R:mt 354: 50.
Påg
Tunnor 114.
Korn
» 114.
Hafre
» 614.
Hö
lispund 17,850.
Halm
» 8,300.
A kungsgårdarnes icke utarrenderade ängar har höskörden uppgått till 8,518 Lft.
§ 2.
För dc vid Flyinge stuteri-inrättning befintliga kreatur redogöres sålunda:
Behållning Behållning
från till
år 1857. Tillkomst. Afgång. är 1859.
Hingstar
33. 7. 5. 35.
Ston  21. — 4. 17.
Unghästar
35. 35. 36. 34.
Föl under 1 år
14. 21. 16. 19.
Summa 103. 63. 61. 105.
Kor
10. 2. 2. 10.
Kalfvar
2. 10. 10. 2.
§ 3.
Emot räkenskapen har å Revisorernes sida någon anmärkning ej förekommit,
Stam-I io 11 an c 1 e riem a.
Räkenskapen, hvilken blifvit utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten
och från Revisorernes sida icke heller föranledt till någon erinran, visar följande förhållande
:
Jj ebet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
9,205: 17.
Transport 9,205: 17.
Uppbörd:
Transport
9,205: 17.
Extra stats-anslag
Ränte-medel
Försäljnings-medel
16,986: 31.
215: —
1,010: —
18,211: 31.
Summa
27,416: 48.
Credit.
Utgifter:
Inköp och transport af kreatur
Ränte-medel
Auktionskostnad
16,986: 31.
57: 22.
1: 25.
17,044: 78.
Balans till ur 1859:
Kontant behållning
Utlånta medsl
_
1,371: 70.
9,000: —
10,371: 70.
Summa
27,416: 48.
Säkerhetshandlingarne befunnos i god ordning.
Kongl. Landtbruks-akademien.
Dess räkenskap, sorn utan anmärkning blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten,
visar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
412,590: 38.
Uppbörd:
Stats-anslag
Räntor
«•
Hyrot
2,800: —
Experimental-fältet  6.366: 60. 26,942: 31.
Balans till år 1859:
Skuld
^960: 68-
Summa 454,493: 37.
— 171 -
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
8,891: 80.
Utgifter:
Aflöning
Expenser
561- 76.
Fastighets-onera
Hus-reparationer
Extra utgifter
Jettoner
Experiinental-fältet
Löneförhöjning åt Experimental-fältets Insoektor...
Frakt-kostnad
Afskrifning
167: 59.
852:
126: 28.
23,768: 89.
300: 92.
Balans till år 1850:
Kontant behållning
Utlänta medel och öfriga fordringar....
Fastigheter, inventarier och effekter
248,314: 51.
169,682: 43.
421,531: 76.
Summa
454,493: 37.
A Revisorernes sida har härvid icke varit
ventering befunnos säkerhetshandlingarne i behörig
något att erinra, och vid anställd in-  ordning.
lJltuna Ijandtbruks-institut.
Räkenskapen för nämnde Institut, hvilken ännu icke undergått revision i Kongl.
Kammar-rätten, redovisar Institutets inkomster och utgifter på följande sätt:
jDebet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
117,881: 45.
Inkomster:
Stats-anslag
Afgifter af elever
Egendomens afkastning m. m
....’.  45,331: 1.
74,056: 1.
Balans till år 1859:
Skulder
30,140: 89.
222,078: 35.
Summa
372 —
Credit.
Balans från år 1857:
Skulder
32.482: 89.
Utgifter:
För Institutet och egendomen
76,101: 2,
Balans till år 1859:
Tillgångar
113,494: 44.
Summa ‘ 222,078: 35.
Vid hos Revisorerne verkställd granskning af nämnda räkenskaper, som äro med
ordning förda och mot hvilka, till ziffran, någon anmärkning ej förekommit, har Revisorernes
uppmärksamhet fästats vid åtskilliga förhållanden och mindre gynnsamma resultater,
som dessa räkenskaper lägga i dagen. Sålunda hafva Revisorerne funnit anmärkningsvärdt,
att så många leonti visa förlust. Om än skälet härtill får sökas till någon
del deruti, att de natura-effekter, hvilka påföras vissa kontis debet, äro upptagna till högre
pris, än det, hvartill de kunnat realiseras, celi hvarigenom det besynnerliga, resultat
uppkommit att t. ex. Ultuna gård, med en brutto-inkomst af 35,619 R:dr 23 öre, har
utgifter uppgående till 34,524 E:dr 70 öre, och en nettobehållning at endast 1,094 R:dr
53 öre, vill det likväl synas som skulle anledningen till detta missförhållande ligga
deri, att den ordning, den noggranna beräkning och den omtänksamhet, som vid ett större
landtbruk och isynnerhet vid ett undervisnings-verk för landthushållare böra vara rådande,
icke alltid blifvit iakttagna vid denna egendoms förvaltning.
Revisorerne, som till stöd för sitt omdöme i berörde hänseende ej vilja lägga någon
särskild vigt vid omständigheter af mindre betydenhet, eller sådana, att exempelvis
under skördetiden år 1858 uppköpts 32 kannor jamaika-rom a 7 R:dr oO öie pei kanna,
för att dermed uppblanda dricksvattnet, eller att de 3:ne räkenskaps-böckernas aflemnande
till Kongl. Kammar-rätten kostat 19 R:dr m. m dylikt, inskränka sig till anförande
af följande:
iStallets konto. Här visar sig, att 3 vvallackar blifvit sålde för tillsammans 100
R:dr, att två ston och två vvallackar under året störtat, för hvilka hudvärdet upptages
till 26 R:dr, att till lyshållning åtgått 23 kannor olja, och att de af stallets 30 hästar
utgjorda 1,726 dagsverken kostat 7,105 R:dr 75 öre, eller omkring 4 K:dr 11 öre för
hvarje enkelt hästdagsverke, under det att ett oxdagsverke, enligt räkenskapen, kostat
84 öre.
Mejeriets konto. Till detta konto är från Mjölk-konto öfverflyttade 27,978 kannor
mjölk. Kontot upptager i
Debet.
Ingående balans, bestående i värdet af smör och ost,
Aflöning, dagsverken och öfrige omkostnader in. in. ...
27,978 kannor söt mjölk, å 25 öre
K:dr 333: 98.
» 2.004: 6.
» 6,994: 50.
Summa li.dr 9,332: 54.
173
Credit
Inkomsten af den till hushåll, stat-tagare och diverse personer lemnade
mjölk, dels i form af ost och smör, dels såsom söt och skummad, R:dr 6,505: 18.
Häraf visar sig, att mjölken, till en del förvandlad till ost och smör, realiserad,
icke lemnat större behållning än efter 151 öre per kanna; ty om från inkomstsumman,
6,505: 18, drages summan af skilnaden i balanserna 224: 23 samt »mkostnaderna 2004:
(i, eller tillsammans 2,228: 29, återstå 4,276 R:dr 89 öre såsom den summa, 27,978 kannor
lemnat i behåll, och detta änskönt den mjölk, sorn från mejeriet levererats in natura,
i värde blifvit uppförd, för den söta med 25 och för den skummade med l6ij öre
per kanna.
Revisorerne tro att få mejerier, tillhörande enskilde personer, skola framvisa så
ofördelaktiga resultater. Och om än å ena sidan må medgifvas, att denna mindre fördelaktiga
ställning till någon del uppkommit deraf, att omkostnaderna för Institutets
mejeri blifva högre i samma mån Institutet för denna afdelning måste äga en kunnig
och insigtsfull föreståndare, med en aflöning vida högre än den, som enskilde vanligen
bekostar, synes likväl å andra sidan just den omständigheten att Institutet äger en duglig
mejerist böra verksamt bidraga dertill att, jemte denna hushållsgrens ordnande i öfverensstämmelse
med tidens fordringar, afkastningen af berörda anstalt blir större, än
hos den enskilde landtbrukaren, hvilken måhända ofta nog torde få nöja sig med en min
dre
kunnig, ehuru något mindre dyr föreståndare.
Schäferiets konto, hvilket bland annat upptager en post om 72 R:dr 39 öre såsom
omkostnader vid ullens försäljning, visar att för försålde 609 Tt bundt-ull och 147
H styck- och lamm-ull influtit tillhopa 1,137 R:dr 50 öre. Förlusten på Schäferiet utgör
emellertid 625 R:dr 90 öre.
Svinhusets konto. Af grisarne upptages 22 stycken störtade, och kontots förlust
uppgår till 366 R:dr 56 öre.
Gödo,varnes konto. Förlusten är här upptagen till 738 R:dr 4 öre.
Institutets konto. Detta konto, som upptager inkomsterne till 30,872 R:dr 67
öre och utgifterna till 38,603 R:dr 30 öre, visar en brist af 7,730 R:dr 63 öre. Denna
brist godtgöres till en del af landtegendomarnes nettobehållningar, hvilka enligt räkenskaperna
redovisas sålunda:
För Ultuna gård, med en inkomst af
35,619: 23.
och en utgift, uti hvilken lärlingarnes alla dagsverken beräknas
till blott 3.3', öre per dag,  34,524: 70.
utföres behållningen med
1,094: 53.
För Granbergs gård, med en inkomst af  3,883: 55.
och utgift af
2,316: 46.
Förlust
...
Utgående balans
» 2,717: 61.
» 109: 75.
Summa R:dr 9,332: 54.
Transport 1,094: 53.
— 174 -
Transport 1,094: 53.
är behållningen utförd med
1,567: 9.
Behållningarne från arrendehemmanen utgöra
3,024: —
Tillsammans R:dr 5,685: 62.
Om denna behållning drages från den brist, 7,730 R:dr 63 öre, som förefinnes i
Institutets konto, återstår ett belopp af 2,045 R:dr 1 öre, hvarmed Institutets tillgångar
under året minskats.
Enär ej mindre Kongl. Maj:t uti nådigt bref af den 15 December 1849 förklarat
dess nådiga vilja vara, att Institutet så ordnas, att det bär sig med de »tillgångar, som
Statens anslag och egendomens afkastning medgifva», än ock Rikets Ständer tillförene
vid anslags beviljande uttalat den önskan, att Institutets angelägenheter ombesörjdes på
det sätt, att tillgångarne räckte till omkostnadernas bestridande, hafva Revisorerne ansett
sig böra hos Rikets Ständer anmäla, att en dylik minskning i Institutets tillgångar
under revisions-året ägt rum.
Enligt Styrelsens den 15 Juni 1859 afgifna underdåniga berättelse, hade under revisions-året
tretiofem elever och tjugusex lärlingar begagnat undervisningen vid Institutet,
af hvilka 4 elever och samtlige lärlingarne vistats derstädes fritt och utan att derför
erlägga någon betalning. 38,603 R;dr 30 öre är nu den summa, som beräknats utgöra
kostnaden för dessa personers underhåll och undervisning vid nämnde Institut. Men be
loppet
af denna summa ökas i väsendtlig mån, när man dertill lägger räntan å de betydliga
medel Institutet af Staten bekommit. Dessa medel bestå hufvudsakligen af:
samlade arrendemedel, som förefunnos vid Institutets anläggning till belopp af omkring
63,000: —
anslag från sjette hufvudtiteln, enligt nådigt bref af den 15 December 1849, 17,672: —
anslag till en eldria
3,000: —
dito till en mejeri-skola
3,000: —
dito till ladugårds-byggnader och för mejeriet
37,500: —
Tillhopa i rundt tal 124,200: —
Räntan å sistnämnda belopp, utgörande vid pass 7,000 R:dr, och tillagd ofvaunämnde
38,603 Ii:dr 30 öre, blir då den summa, som dessa 60 lärlingar och elever i
sjelfva verket kostat under året.
Då, såsom utgifter för landtegendomarne nybyggnads-kontot blott upptager ett
belopp af 211 R:dr 5 öre och grundförbättrings-konto :
för tegelrör
210: —
» dikning
227: 68.
samt för dagsverken
85: 91.
eller tillsammans 523: 59.
och inkomsterne äro dragne af 1858 års skörd, som var ganska riklig, har det måst fästa
Revisorernes synnerliga uppmärksamhet, att behållningen pä egendomen blifvit så
ringa. Till denna behållning har den jord, som varit utarrenderad, bidragit med 3,024
R:dr, hvaremot afkastningen af den jord, som brukats af Institutet, blott lemnat 2.661
R:dr 62 öre, eller hufvudgården 1,094 R:dr 53 öre och Granbergs utgård 1,567 R:dr 9
_ 175 -
öre. Sammanlagd är likväl summan af denna behållning mindre än den, som Ultuna gaf
för merj än 50 år tillbaka, då för berörde egendom i årligt arrende erlades 603 tunnor
spanmål, hälften råg och hälften korn. Denna omständighet har förekommit 11 evisorerne
så mycket mera anmärkningsvärd, som numera egendomen omkring 10 år varit i Institutets
vård, och det således med allt skäl bordt kunna förväntas, att densamma under
sagde tid blifvit försatt i sådant skick, att afkastningen åtminstone något så när svarade
emot jordbruks-vetenskapens framsteg och de uppoffringar. Staten för berörde undervisnings-anstalt
fått vidkännas.
På grund af ofvanstående förhållande jemte manga flera, hvilka af räkenskaperna
kommit till Revisorernes kännedom, vill det synas, sorn vid Institutet vore förbisedd den
i Revisorernes tanka riktiga grundsats: att hvarje jordbruk bör så ordnas att detsamma,
jemte ett ständigt främjande af jordens ökade produktionsförmåga för framtida utveckling,
letnnar sin ägare skälig och sig ökande behållning; och hafva Revisorerne desto heldre
ansett sig böra yttra denna åsigt, på samma gång Revisorerne uttala den förhoppning
att en förändring i dessa för Institutet mindre fördelaktiga förhållanden må kunna
tillvägabringas, som, enligt Revisorernes förmenande, det ingalunda kan vara nyttigt för
de vid Ultuna vistande elever att se det hushållningen derstädes är så anordnad, att Institutets
omkostnader icke kunna bestridas af dess tillgångar, samt att flera af de detaljer,
hvilka i vanliga fall gifva landthushållaren vinst, vid Ultuna lemna förlust.
Anslaget till det år 1858 i Jönköping hållna 8:de
allmänna landtbruksmöte.
redogörelsen öfver detta anslag, som i Kongl. Kammar-rätten ännu ej undergått
granskning, har lios Revisorerne ej föranledt till någon erinran. Denna redogörelse utvisar
följande förhållande:
Debet.
Inkomst:
Stats-anslag
10,000: —
Inträdes-afgifter
3,850; 50.
Diverse inkomster
31. ]4.
Credit.
Utgift:
Arfvoden och omkostnader m. m  7,302: 2.
Till premier för djur, redskap m. m af utmärktare slag .... 3,549: 29.
» dito för slöjdalster
1,000:
13,88 U 64.
Summa 13,881: 64.
11,851: 31.
Transport 11,851: 31.
Transport 11,851: 3!.
Aterleverering:
Till Kongl. Stats-kontoret
2,030: 33.
Summa 13,881: 64.
Aoslaget till Trädgårds-föreningens elev-skola.
Ö c3
Redogörelsen för detta anslag, hvilken utan anmärkning blifvit granskad i Kongl.
Kammar-rätten och ej heller förauledt till någon erinran från Revisorernes sida, redo
-
visar inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Inkomst:
Stats-anslag
4,000: —
Balans till år 1859:
Skuld
.
253: 8.
Summa 4,253: 8.
Credit.
Balans från år 1857 :
Skuld
406: 48.
Utgifter:
För elevernas underhåll och undervisning
Summa 4,253: 8.
Skiften och afvittringar.
Med upphäfvande af den, genom åtskilliga- tid efter annan utfärdade Kongl, bref,
bestämda fördelning af det för ofvannämnde ändamål beviljade anslag 63,000 R:dr, är
genom Kongl, brefvet den 20 Augusti 1858 förordnadt, att berörda anslag, sammanlagdt
med det årliga belopp af 57,000 R:dr, som Rikets sednast församlade Ständer, för afvittrings-göromålens
påskyndande, under innevarande statsreglerings-period ställt till
Kongl, Maj:ts disposition och tili utgående från Riksgälds-kontoret anvisat, skall användas
på sätt Kongl, Maj:t uti nådigt bref till Ofver-direktören vid Laudtmäteriet i riket
— 177 —
af den 11 Juni samma år föreskrifvit, och enligt hvilket utaf den för år 1858 disponibla
tillgång, tillsammans 120,000 R:dr, förslagsvis beräknats att utgå:
för Kopparbergs län
38,100
» Gefleborgs dito
3,975
» Wester-Norrlands dito
16,420
» Jemtlands dito
2,856
» Westerbottens dito
23,480
» Norrbottens dito  34,360
tillsammans 119,191
Redogörelserna för ifrågavarande medel, särskildt för hvarje län afgifna, hafva,
samtlige undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning och upptaga
inkomster och utgifter pä följande sätt:
A) Koppurbergs län»
D ebet.
Balans från år 1857:
Behållning å räkningen öfver Oster-Dalarne
Dito » dito » Malungs och Lima socknar
Dito » dito » Svärdsjö socken
36: 44.
82: 29.
17: 76.
136: 49.
Uppbörd:
Stats-anslag
38,200: —
Summa
38,336: 49.
Credit.
Utgifter:
Arfvoden
För öfvermätningar
» jordeboks-arbete
Papper och tryckningskostnad m. m
28.454: 17.
9,242: —
273: --  270: 11.
38,239: 28.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
97: 21.
B) brefteborgs Slita.
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag
Summa
38,336: 49-  4.975: 66.
Transport: 4,975: 66.
23
178
Balan» till år 1859:
Skuld
Transport 4,975: 66.
250: —
Credit.
Utgifter:
Arfvoden
Handtlangnings-kostnad
Summa 5,225: 66.
4,772: 16.
452: 50. 5,224: 66.
Balans till år 1859:
Fordran
C) Wester-IVöstlunds Ilin.
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag.
Credit.
Utgifter:
Arfvoden
Handtlangnings-kostnad
11,000: —
1,731: 46.
Rese- och traktaments-penningar
1,830: 76,
Skrifmaterialier
120:
D) Jemtlands lein.
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag
Balans till år 1859:
Skuld till Landt-ränteriet
1:
Summa 5,225: 66.
14,682: 22.
14,682: 22.
3,157: 45.
2,521: 31.
Summa
5,678: 76.
- 179 -
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld till Landt-ränteriet
. 3,157: 45.
Utgifter :
Arfvoden
Handtlangnings-kostnader
Rese- och traktaments-penningar
2,000: —
213: 76.
307: 55.
Av I - -XV.
2,521: 31.
Summa
5,678: 76.
Ej Westerbottens län.
Debet.
Sjtats-anslag
Aterlevererade medel
Uppbörd:
17,501: 70.
2,238: 20.
19,739: 90.
Credit.
Arfvoden m. m.
Utgifter:
19,739: 90.
F) Norrbottens län.
Debet.
Stats-anslag
Uppbörd:
Credit:
28,263: 67.
Arfvoden
Handtlangnings-kostnader
Diverse utgifter
Utgifter:
19,946; 75.
7,979: 25.
337: 67.
28,263: 67.
Redogörelsen för skiftes- och afvittrings-verket inom Westerbottens län under
revisions-året saknar i flera hänseenden nödig reda och ordning samt företer flera anledningar
till anmärkning, redogörelsen upptager i debet, uti en summa sammanförde alla utgifter,
utan angifvande af deras beskaffenhet och med upptagande såväl af anslag som för
-
— 180 —
skotter, samt i Credit Landtmätarnes återlevereringar, då skillnaden upptagits såsom
det egentliga utgiftsbeloppet. Häraf uppkommer det förhållande, att redogörelsen till
formen omfattar jemväl en del af år 1859. Den bilagda särskilda förteckningen å utgifterne
utgör hufvudsakligen en namnlista öfver dem, som uppburit penningarne. och man
måste bland verifikationerna uppsöka beskaffenheten af de särskilda utgifterna. Bland
dessa verifikationer saknas nästan alla de hufvudsakligaste eller Landtmätarnes redovisningar
öfver de särskilda förskotterna, hvarigenom Revisorerne satts ur tillfälle granska
utgifternas befogenhet. Förskotter hafva utgifvits, utan att förut erhållna förskott redovisats,
derigenom åter inträffat att, flera månader efter ett sednare förskotts utanordnande,
hela detta tillika med en del af det äldre förskottet mäst återlevereras. Den
enda redovisning öfver erhållna förskotter, som finnes, eller Landtmätaren Meullers, saknar
åberopade verifikationer och tillgodofor Meuller ersättning för husrum, dertill han
icke
vittrings-styresmannen, stort 75 R:dr, utanordnadt den 19 Februari 1856, har blifvit
redovist först i början af år 1858, ett dröjsmål, sorn icke torde sammanstå med god
ordning och än mera anmärkningsvärdt, då någon fordran för samma förskott icke i räkningen
inbalanserats, oaktadt detsamma antagligen måste längesedan vara Landt-ränteriet
af stats-verket ersatt. Alla dessa omständigheter hafva desto heldre fallit i ögonen,
som enahanda redovisningar från de andra länen, der sådana äga rum, varit utmärkta
för särdeles reda och ordning.
Teknologiska Institutet.
Med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten, har denna räkenskaps
granskning hos Revisorerne deremot icke gifvit anledning till någon erinran; och redovisas
inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar  3,432: 12.
Uppbörd:
Stats-anslag  49,500. —
Afgifter af åhörare  470: —*
Stipendie-inedel
1,435: —
Lärokurs- dito
247: 50.
Extra aflönings-anslag  6,925: —
Diverse inkomster
87: 5. 58,664: 55.
Summa
62,096: 67
— 181 —
Credit.
Utgifter:
Fysiska afdelningen
Kemiska dito
Mekanisk-tekniska dito
1,183: 61.
1,955: 29.
22: 6.
Rit
-
dito
208: —
2,432: 90.
1,363: 14.
36,389: 9.
1,849: 33.
1,560: —
Verkstaden
Bibliotheket
Löner och arfvoden
Extra utgifter
Stipendier
Extra aflönings-anslaget
6,925: rf 53,888: 42.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
Fordran
8.183: 25.
25: —
8,208: 25.
Summa
62,096: 67.
Af Styrelsens till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse inhemtas, rörande
Institutets verksamhet under revisions-året, att undervisningen fortgått utan andra afbrott
än de i Institutets stadgar medgifna ferier, samt att elevernas antal varit:
Sedan, i anledning af Kongl. Maj:ts vid sisflidne riksdag gjorda nådiga framställning
om anslag för inrättande af ett statistiskt embetsverk, hvilket, under benämning
af Statistiska tabell-kommissionen, tillika skulle omfatta den dåvarande Tabell-kommissionen,
Rikets Ständer, i sammanhang med då beslutad indragning af det i förut gällande
riks-stat för sistnämnde Kommission uppförda anslag, för det föreslagna nya statistiska
embets-verket anvisat 27,000 K:dr att för ifrågavarande ändamål årligen utgå, förutom
några smärre belopp, som beviljats för anskaffande af embetslokal och inventarier m.
m., har Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt bref af den 28 Juli 1858, förklarat, att Kommissionens
öfver tabell-verket åliggande skulle med början af Augusti månad samma år af
Statistiska tabell-kommissionen öfvertagas.
Den af detta Verk afgifva redogörelse, som blifvit granskad i Kongl. Kammarrätten
utan anmärkning, upptager inkomster och utgifter sålunda:
under vår-terminen
» höst-terminen
Ordinarie elever.
86.
75.
Extra elever.
26.
18.
Statistiska tabell-kommissionen
— 182 —
Debet.
Inkomst:
Stats-anslag.
Credit.
Utgifter:
Löner och arfvoden
Till arfvoden åt tillfälliga biträden
» det officiela statistiska trycket
» Bibliothekets underhållande, ljus, ved, skrif-materia
lier,
m. m
» hyra för embets-lokal
» anskaffande af nödige inventarier
) Balans till år 1859:
Kontant behållning.
15,516: 68.
Summa 15,516: 68.
5,816: 68.
1,052:
50.
2,477:
72.
1,680:
93.
133:
92.
208:
—
11,369: 75.
4,146: 93.
Summa 15,516: 68.
Vid denna räkenskap hafva Revisorerne ej haft något att erinra.
Öfverståthållare-embetets Kanslis räkenskaper.
Emot denna, i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade, räkenskap har å
Revisorernes sida icke heller varit något att erinra. Förhållandet med inkomster och utgifter
inhemta* af nedanstående tabell:
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag
33,302: 88.
Summa 33,302: 88.
Credit.
Utgifter:
Aflöning till en del af Öfverståthållare-embetets tjenstemän
och betjening ....
17,576: 68.
Transport 17,576: 68.
— 183 —
Transport 17,576: 68.
Lys- och renhållning m. fl. utgifter för Kronans egendomar 14,163: 28.
9yra för Ofverståthållare-embetets kansli-lokal
1,500: —
Aterlevererade till Kongl. Stats-kontoret
32: 24. 33,272: 20.
Balan* tiU år 1859:
Kontant behållning
30: 68.
Summa 33,302: 88.
Öfverståthållare-embetets depositionsräkningar
Jiro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning och hafva ej helier föranledt till
någon erinran från Revisorernes .sida. De utvisa följande förhållande :
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
-  54,452: 13.
Uppbörd:
Deponerade medel
69,856: 68.
Summa 124,308: 81.
Credit.
Utgifter:
Äterlyftade depositioner
81,896: 39.
Balan* till år 1859:
I Rikets Ständers Bank innestående depositionsmedel
— • 42,412: 42.
Summa 124,308: 81.
— 184 —
Stockholms stads krono-räkenskaper och länens
redogörelser.
Af länens landsböcker äro de för Upsala, Kronobergs, Blekinge, Hallands, Elfsborgs,
Westerbottens och Norrbottens län granskade i Kongl. Kammar-rätten, alla med anmärkningar.
Deremot hafva hvarken landsböckerna för rikets öfriga län eller Stockholms
stads krono-räkenskaper ännu derstädes undergått revision. Ränteri-redogörelserna för samtlige
länen hafva i bemälde embetsverk blifvit granskade, dervid anmärkningar emot en del
af dem förekommit. Hos Revisorerne har vid den af dem verkställda granskning af berörda
räkenskap någon erinran ej förekommit. Endast i afseende på sjelfva uppställningen
anse Revisorerne sig böra instämma i de yttranden, som i nästföregående revisionsberättelse
rörande detta ämne förekomma.
§ 1-
Enligt hvad Revisorerne inhemtat och räkenskapen för Östergöthlands län och
Gullbergs fögderi utvisar, befanns Krono-fjerdingsmannen J. Pettersson, som på arrendé innehade
indragne Öfverste-löjtnants-bostället Kungs-Norrby, år 1847, sedan han derförinnan
blifvit försatt i konkurstillstånd, vara skyldig Kongl. Majit och Kronan ett belopp af
4, i 62 Ridr 24 sk. 9 rst banko, hvilken summa såväl i detta som följande årens räkenskaper
balanserats såsom oguldne arrende-medel. A denna skuld hafva visserligen afbetalningar
ägt rum vid särskilda tillfällen, nemligen år 1853, då derå afbetaltes 672 Ric^r
42 sk. 7 rst samma mynt, samt år 1858, då denna skuld minskades med 1,921 Ridr 68
öre Runt, så att för närvarande Kronans fordran i Runt utgör 3,312 Ridr 76 öre, hvilket
belopp, efter hvad Konungens Befallningshafvande upplyst, ännu är på utredning beroende;
men då således en icke obetydlig rest ännu förefinnes å denna skuld, hvilken under
en längre följd af år balanserats, vore det, enligt Revisoremes tanke, önskligt, om
mera verksamma åtgärder vidtogos för dessa medels snara indrifning.
§ 2.
Uti en från Smålands m. fl. provinsers Hypotheksförenings Kamererarekontor i
Wexiö meddelad, Kronobergs läns räkenskaper bifogad, uppgift tili Bevillnings-taxeringskomitén
med nämnde stad för år 1858 förmäles, att Hypotheksföreningen, som disponerade
en lokal i dervarande stadshus, »ännu icke kommit i det lyckliga läge, att, enligt
gällande bevillnings-förordning, kunna erlägga någon bevillning.». Enär redan vid granskningen
i Kongl. Kammar-rätten af berörda räkenskaper anmärkning blifvit framställd deremot
att Hypotheksföreningen ej blifvit för sagde år påförd bevillning för dess behållna
vinst, hvilken, jemlikt revisions-berättelsen af den l December 1857, utgjort 8,798 Ridr 22
sk. 3 rst, hafva Revisorerne väl ansett sig ej böra härvid göra någon särskild erinran,
men likväl velat å berörda förhållande fästa uppmärksamhet, hufvudsakligen af den anledning,
att ofvannämnde till beskattning anmärkta belopp, så betydligt understiger den
vinst, som, enligt hvad Hypotheksföreningens berättelse gifver vid handen, Föreningen
under föregående året haft att påräkna, då densamma uppgått till något öfver 50,000
Ridr Banko.
— 185
Kongl. Kammar-rättens aktorats-räkning.
Räkenskapen, sorn innefatta]- redovisning för de, i följd af nämnda embets-verks
Advokat-fiskals-kontors och Öfver-revisions-departements väckta åtal, till betalning ådömda
medel, har blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning.
Dessa medel redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1857:
Utestående anmärkningsmedel
339,552: 56.
Uppbörd:
För Advokat-fiskals-koutoret
18,197: 80.
Provins-räkenskaps-kontoret
32,396: 9.
Militie- d:o d:o
4,418: 69.
Civil- d:o d:o
5,192: 58. 60,205: 16.
Summa 399,757: 72.
Credit.
Afskrifningar:
För Provins-räkenskaps-kontoret
375: 62.
» Militie- d:o d:o
3,297: 13. 3,672: 75.
Leverering och uppdebitering:
För Provins-räkenskaps-kontoret
22,294: 40.
» Militie- d:o d:o
2,606: 51.
» Civil- d:o d:o  . 779: 83. 25,680: 74.
Balans till år 1859:
För Advokat-fiskals-kontoret
340,608: 65.
» Provins-räkenskaps-kontoret
16,375: 3.
» Militie- d:o d:o
4,362: 93.
» Civil- d:o d:o
9,057: 62. 370,404: 23.
Summa 399,757: 72.
24
— 186 —
I sammanhang med granskningen af denna räkenskap, hafva Revisorerne, jemlikt
föreskriften i 6 § af den för dem den 17 April 1841 utfärdade instruktion, gjort sig underrättade
om de åtgärder, som blifvit vidtagna i afseende å redogörares proprie-balanser,
hvilka vid revisionsårets slut, enligt riks-hufvudboken, uppgingo till följande belopp:
Östergöthlands län
Gottlands »
Kalmar »
Hallands »
Götheborgs »
.
Nerikes »
Westmanlands >>
Wester-Norrlands »
Westerbottens »
Norrbottens »
• .
Kongl. Öfverståthållare-embetet
» Fångvårdsstyrelsen
» Krigs-kollegium
» General-tullstyrelsen ...
» Serafimer-ordens-gillet .
Riksssilds-
och
diverse verks
Stats-medel.
medel.
Summa.
6,053:
32.
3,867:
27.
9,920:
59.
897:
21.
135:
89.
1,033:
10.
2,804:
91.
209:
93.
3,014:
84.
—
796:
28.
796:
28.
1,422:
6.
9,091:
9.
10,513:
15.
8,456:
7.
—
8,456:
7.
3,399:
58.
—
3,399:
58.
11,167:
70.
20,971:
11.
32,138:
81.
234:
5.
—
234:
5.
119:
8.
—
119:
8.
1,276:
18.
5,237:
81.
6,513:
99.
4,804:
1.
_
4,804:
2.
150:
71.
_——
-—
150:
71.
147,153:
62.
13,350:
15.
160,503:
77.
—
352:
58.
352:
58.
187,938:
51.
54,012:
11.
241,950:
62.
Summa
På sätt af aktorats-räkningen inhemtas, voro de betydligaste proprie-balanserne
vid revisionsårets slut följande:
F. d. Landt-räntmästaren A. M. Tollins
10,880: 1.
» Uppbörds-tullförvaltaren M. F. Finérs
160,541: 71.
» Kronofogden C. Öhboms
11,405: 23.
» Bergsfogden J. A. Furtenbachs
9,248: 37.
ajlidne Landt-räntmästaren E. G. Harlins
33,168: 77.
» Läns-bokhållaren C. Langlets
22,503: 73.
f. d. Krono-uppbörds-kommissarien J. A. L. Fristeds
5,414: 37.
» Krono-uppbörds-kommissarien G. H. Hästeskos
4,605: 90.
» Redogöraren vid Korrektions-inrättningen på Långholmen, Kamerera
ren
P. J. Weidels
3,197: 45.
aflidne Karta-sigillata-kassören C. E. Widegrens
11,759: 85.
» Redogöraren för cellfängelse-byggnaden i Fahlun H. J. Indebetous 7,160: 77.
Någon förändring med förestående balanser har under revisionsåret icke inträffat,
dock lärer en del af aflidne Landt-räntmästaren E. G. Harlins här ofvan omnämnde proprie-balans
blifvit under loppet af nästlidet år inbetald, derför samma års aktorats-räkning
kommer att innehålla redovisning.
Revisorerne hafva vid ifrågavarande räkenskap icke funnit något att erinra.
— 187 —
Expensmedels-räkningarne.
Vid granskningen af dessa räkenskaper, hafva utgifterna för nedan upptagna verk
befunnits uppgå till följande belopp:
Expens-
Aflönin
medel.
medel.
Summa.
.1 ustitie-stats- och revisions-expeditionerna
5,939: 41.
2,300
8,239: 41.
Justitie-kanslers-expeditionen
611: 50.
1,795
2,406: 50.
Civil-departementets Expedition
5,022: 23.
—
5,022: 23.
Finans- dito dito
2,168: 96.
2,168: 96.
Ecklesiastik- dito dito med
Riks-ar-
kivet och Kongl. Bibliotheket ...
4,089: 52.
—_
—
4,089: 52.
Svea Hofrätt
5,314: 88.
5,314: 88.
Götha dito
4,174: 2.
4,174: 2.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
1,430: 1.
—
1,430: 1.
Krigs-hofrätten
1,302: 7.
150:
—
1,452: 7.
Kammar-kollegium
2,967: 53.
—
2,967: 53.
Stats-kontoret
4,055: 15.
160
—
4,215: 15.
Kommers-kollegium
6,510: 31.
2,180
—
8,690: 31.
Kammar-rätten
3,097: 89.
2,067
59.
5,165: 48.
Sundhets-kollegium
5,620: 78.
300
5,920: 78.
Öfverståthällare-embetet
3,731: 37.
150
3,881: 37.
Ofverintendents-embetet
1,393: 79.
200
1,593: 79.
General-landtmäteri-kontoret
2,549: 5.
675
3,224: 5.
Fångvårds-styrelsen
2,687: 52.
2,687: 52.
Kontroll-verket
2,331: 91.
2,331: 91.
Karta-sigillata-verket
2,122: 90.
2,122: 90.
Summa
67,120: 80.
9,977
59.
77,098: 39.
Af förestående tabell inhemtas, hurusom åtskillige embets-verk såsom expens-medel
upptagit och redovisat äfven sådana arfvodes- och gratifikations- samt löneförbättringsmedel,
hvilka ej utgått af anslaget till skrif-materialier och expenser. Följden häraf har
blifvit den, att utgifterna för egentliga expenser vid dessa embets-verk visa sig större än
de verkligen varit; hvilket förhållande Revisorerne, som anse nödigt att rättelse vidtages
i berörde redovisnings-sätt, velat omförmäla.
I öfrigt hafva Revisorerne vid dessa räkenskaper icke funnit något att erinra.
— 188 —
Kongl, slottsbvggnads-medlen.
Räkenskapen, som utan anmärkning granskats i Kongl. Kammar-rätten och å
Revisorernes sida icke heller föranledt till någon erinran, redovisar inkomster och utgifter
sålunda:
D ebet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
10: 67.
Uppbörd:
Stats-anslag till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de Kongl. Hofven
upplåtna byggnader  63,000. —
Balans till år 1859:
Skuld
11,482: 41.
Dito till Hans Maj:t Konungens enskilda kassa
6,643: 7. 18,125: 48.
Summa 81,136: 15.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
24,145: 23.
Utgifter:
Löner och arfvoden
4,300; —
Till reparationer
50,268: 53.
Diverse omkostnader  _2,411j 72. 56,980: 25.
Balans till år 1859:
Fordringar
v-  _lk_67.
Summa 81,136: 15.
— 189 —
Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen m. m.
a Kongl, slottet.
Af årets räkenskap, granskad utan anmärkning i Kongl. Kammar-rätten, inhemta»
följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
145: 62.
Stats-anslag
Uppbörd:
10,000: —
Skuld
Balans till år 1859:
4,664: 39.
Skuld
Credit.
Balans från år 1857:
Summa
14,810: 1.
5,164: 39.
Utgifter:
Aflöning och ljuspenningar
Beklädnad  ....
Brandväsendet
Lyshållningen
Diverse utgifter
1,536: 87.
2,592: 77.
68: 99.
9,487: 93.
Kontant behållning...
Balans till år 1859:
157: 69.
Summa 14,810: 1.
Hos Revisorerne har denna räkenskap icke föranledt till någon erinran.
— 190 —
Kongl. Theatern.
Dess räkenskap för spelåret, räknadt från den i Juli 1858 till samma dag
1859, innefattas i 2:ne hufvudböcker, af hvilka den ena redogör för anslaget till Kongl.
Theatern och den andra för Kongl. Theaterns arbetares och betjentes sjuk- och begrafnings-kassa.
Den förra räkenskapen är utan och den sednare med anmärkningar granskad
i Kongl. Kammar-rätten.
Följande tabeller visa ställningen med inkomster och utgifter sålunda:
Debet Från och med den
r, i - . i. . 1 Juli 1858 till sa
Balans fran spelaret ar 1837 — 1838: ma 1859.
Tillgångar
59: 41.
Upphörd:
Hy res-medel....
Extra inkomst
1
101,250:
75,000:
—
216,320:
95.
13.962:
50.
50:
—
406.583: 45.
Balans till spelåret 183.9—1860:
Skuld
122,111: 44.
Summa 528,754: 30.
Credit.
Balans från spelåret 1837—1858:
Skuld
158,850: —
Utgifter :
Kongl. Theater-styrelsen  7,500: 4.
Theaterns kansli, material- och ved-förråd, eldsläcknings
anstalter
och expenser
16,730: 99.
Dito kassa och biljettväsende
6,196: 28.
Dito litterära afdelning
14,126: 40.
Dekorering, attributer och belysning  43,526: 81,
Kostymering
28,796: 19.
Scenens byrå
24,266: 89.
Sång-scenen
43,310: 84.
Tal-scenen
55,524: 89.
Orkestern
59,847: 45.
Baletten
29,864: 28.
Chören
23,921: 67.
Aktörs-elev-skolau
10,132: 51.
Transport 363,745: 24. 158,850;
191 —
Transport 363,745
Pensioner
600
Gaslysnings anbringande
3,000
Ränte-medel
,
2.542
24. 158,850: -
83- .369,888: 7.
Balans till spelåret 1859 - 1860:
Kontant behållning
16: 23.
Summa 528,754: 30.
Anmärkning. Det uti 1859 års revisions-berättelse utbalanserade värde å inventarier
och materialier, utgörande tillsammans 19,849 R:dr 36 öre, har blifvit från räkenskapen
uteslutet.
Kongl. Theaterns arbetares sjuli-
och hegrafnings-hassa.
Debet.
Balans från spelåret 1857 —1858:
Tillgångar
23,211: 13.
Uppbörd:
För försålda biljetter till theatervindens balkonger .
Plikt-medel
Intresse-medel
1,605: 84.
24: 84.
1,144: 9.
2,774: 77.
Summa
25,985: 90.
Credit.
Utgifter:
Pensioner
Begrafningshjelp
Sjukunderstöd
Diverse utgifter
185: —
16: 30.
1,493: 30.
Balans till spelåret 1859—1860:
Kontant behållning
Utlånta medel
Obetalda räntor
184: 22.
24,186: 50.
121: 88.
24,492: 60.
Summa 25,985: 90.
§ 1.
Af det å riks-statens sjunde hufvudtitel för Kongl. Theatern uppförda anslag hafva
37,500 R:dr lyftats för tiden från den 1 Juli till den ,31 December 1858 samt återstoden
för första hälften af år 1859; och sedan Kongl. Ofver-Intendents-embetet deraf
godtgjorts 1859 års afbetalning å förskjutne kostnader för gasbelysnings anbringande inom
192 —
Kongl, operahuset med 3,000 R:dr, hafva öfrige 72,000 I?:dr, allt R:mt, blifvit använde
för Kongl. Theaterns allmänna behof.
§ 2.
Kongl. Theaterns skulder, hvilka, såsom sista revisions-berättelsen visar, vid slutet
af spelåret 1857—1858 utgjorde 158,850 lf:dr, har under nuvarande revisionsår
nedgått till 122,111 R:dr 44 öre, allt Riksmynt.
§ 3.
Sedan, med H. K. H. Kronprinsen-regentens nådiga bifall, förste Direktören för
Kongl. Maj:ts Hof-kapell och spektakler, för betäckande af en under spelåret 1857—
1858 i Kongl. Theaterns kassa uppkommen brist, den 21 Juli 1858 uti Stockholms stads
enskilda bank i sitt namn upptagit och derefter till Kongl. Tbeater-direktionen öfverlemnat
ett lån, stort 36,000 R:dr Runt; så hade H. K. H. Kronprinsen-regenten, enligt
ett i afskrift räkenskapen bilagdt utdrag af protokollet öfver hof-ärender den 19 Oktober
1858, i nåder bemyndigat bemälde Direktion att, till infriande af berörde lån, uppå
kortare tid och emot de billigaste vilkor, som kunde betingas, upptaga ett nytt lån å
samma belopp, 36,000 R:dr.
På grund af detta nådiga medgifvande synes, som skulle det af förste Direktören
i ofvannämnde bank upptagna lån hafva blifvit omsatt till den iO Januari 1859, till
hvilken dag Direktionen likväl i provisioner och ränta från den 21 Juli 1858 erlagt sammanräknade
1,266 R:dr Runt; men enär Kongl. Theater-direktionen för detta lån sålunda
fått utbetala omkostnader, uppgående till 7^ procent, apse Revisorerne sig äga
foll anledning hemställa, att denna skuld, om den ännu qvarstår, må ofördröjligen inbetalas,
eller om detta icke kan ske, nytt lån annorstädes upptagas, dervid vederbörande
torde tillse att penningar anskaffas på mindre betungande vilkor, än dem Direktionen, genom
ofvan omförmälda börstransaktion, fått vidkännas.
§ 4.
Uti Stockholms enskilda bank har Direktionen dessutom den 31 Januari 1859 beredt
sig ett kassa-kreditiv å 10,000 R:dr Runt.
Då Direktionen för de å detta kreditiv begagnade medel erlagt ett belopp, motsvarande
8A procent i ränta och omkostnader för år räknadt, tillstyrka Revisorerne att,
såvida Direktionen ytterligare är i behof af dylikt kreditiv, sådant bör sökas annorstädes,
der detsamma till billigare vilkor kan erhållas.
— 193 -
Bergs-skolan i Fahlun.
Räkenskapen, granskad utan anmärkning i Kongl. Kammar-rätten, upptager följande
inkomster och utgifter:
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag
7,500: —
Af utländsk elev inbetalda
300: — ^ gQQ.
Balans till år 1859:
Skuld
92.
Summa 7,800; 92.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
50: 61.
Utgifter:
Aflöning
3,300: —
Stipendier m. m  900: —
Resekostnader  792: 94.
Materiel, byggnader och reparationer m. m  2,757: 37. ^ ygQ. 31
Summa 7,800: 92.
Ä Revisorernes sida har vid berörda räkenskap icke varit något att erinra.
Drottningholms och Svartsjö Kongl, lustslott.
I afseende på inkomster och utgifter inhämtas af denna, i Kongl. Kammar-rätten
utan anmärkning granskade räkenskap följande förhållande:
Debet.
Tillgångar
25
Balans från år 1857:
170^33.
Transport 170: 33.
— 194 -
Transport 170: 33.
Uppbörd:
Stats-anslag
24,600: —
Arrenden och tomtören
5,463: 58.
Kungsgårdens afkastning
6,067: 90.
Diverse inkomster
1,361: 34. 37.492: 82.
B alam till år 1859:
Skulder
56,625: —
Summa 94,288: 15.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
56,400: —
Utgifter:
Aflöning till tjenstemän och betjening samt pensioner och
gratialer  9,007: 51.
Dito till arbetsfolket
1,534: 78.
Dagsverken och andra kostnader för jordbruket  6,599: 58.
Arbetslöner m. m. för byggnads-reparationer
9,111: 1.
Byggnads-materialiers upphandling
3,283: 36.
Inventariers och redskaps anskaffning och underhåll
2,746: 14.
Ränte-rnedel
900: —
Diverse utgifter ■•••  3,980: 45. 37,162: 83.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
725: 32.
Summa 94,288: 15.
Revisorerne hafva icke funnit något att härvid erinra.
Haga Kongl, lustslott.
Räkenskapen, i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, lemnar följande
redogörelse för inkomster och utgifter:
— 195 —
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag
4,500: —
Arrendemedel
1,437: 50.
Diverse inkomster
497: 87. 6,435: 37.
Balans till år 1859:
Skuld
1,387: 93.
Summa
7,823: 30.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
836: 16.
Utgifter:
Aflöning
4,051:
Onera
131- 42.
Byggnader och reparationer
1,382: 9.
Ved och lyshållning m. m
288: 19.
Diverse utgifter
1,134: 44.
6,987: 14.
Summa
7,823: 30.
Icke heller hos Revisorerne har någon anm
ärkning emot denna
räkenskap
förekommit.
Haga lustpark
Af årets räkenskap, med anmärkning granskad
i Kongl. Kammar-rätten, inhemta*
följande:
Debet:
Balans från år 1857[:
Tillgångar
425: 76.
Uppbörd:
För uthyrda och försålda växter m. m
6,202: 9.
Summa 6,627: 85,
— 196 —
Cr edit.
Utgifter:
Dagsverks-kostnader m.
6,419: 73.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
208: 12.
Summa 6,627: 85.
Härvid hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
Gripsholms KongL lustslott.
Dess räkenskap, i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, utvisar följande
förhållande:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
Uppbörd:
Stats-anslag  2,550: —
Arrenden och hyror
1,051: 28.
Diverse inkomster
3,100: 67.
Summa 7,632: 64.
Credit.
Utgifter:
Aflöning, pensioner och skrifmaterialier....
För inköp af materialier och inventarier
Diverse verkställda arbeten
Diverse omkostnader
950: —
963: 9.
2,181: 40.
1,227: 91. 5,322: 40.
930: 69.
6,701: 95.
Transport: 5,322: 40.
Balans till år 1859:
Transport:
5,322: 40.
Kontant behållning
Fordringar
1,804: 60.
505: 64.
2,310: 24.
Summa
7,632: 64.
Revisorerne hafva vid denna räkenskap icke funnit något att erinra.
Ulriksdals Kongl, lustslott.
Dess, i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade, räkenskap visar föl-  jande förhållande:
Debet.
Balans från år 1857 :
Tillgångar
101: 31,
Uppbörd:
Stats-anslag
Arrende- och hyres-medel
Tillfälliga inkomster
Från Hans Kongl. Höghet Prinsen-regentens enskilda
kassa
8,250: —
2,669: 28.
1,113: 87.
59,500: —
71,533: 15.
Balans till år 1859:
Skuld
15,000: —
Summa
86,634: 46.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
18,000: —
Utgifter:
Aflöning och arfvoden m. m
Onera
Byggnader och reparationer
Inköp af inventarier
1,545: -  150: 62.
53,271: 28.
1,810: 23.
Transport:
56,777: 13.
18,000: —
— 198 —
Transport: 56,777: 13. 18,000: —
Ränte-medel
1,084: —
Slotts-planens omläggning
3,400: 33.
Diverse utgifter
7,333: 14. 68,594: 60.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
Summa
86,634: 46-
Vid denna räkenskap har från Revisorernes sida icke varit något att anmärka.
Strömsholms slott.
Denna räkenskap, utan anmärkning granskad i Kongl,
utgifter och inkomster sålunda:
Kammar-rätten, redovisar
Debet.
Balans från år 1857:
28: 9.
Uppbörd:
Stats-anslag
Fattigvårds-medel
3,000: —
9: 20.
3,009: 20.
Summa
3,037: 29.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
54: 58.
Utgifter:
Aflöning
Läkare-arfvode
Reparations-kostnader
Upphandling af materialier
Diverse utgifter
1,421: 17,
37: 50.
899: 54.
416: 99.
103: 97.
2,879: 17.
Transport: 2,933: 75.
199
Transport: 2,933: 75.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
Inventariers värde
75: 45.
28: 9. 103: 54.
Summa 3,037: 29.
Revisorerne hafva emot ifrågavarande räkenskap icke haft något att erinra.
Kongl. Vetenskaps-akademien.
Uti 2:ne, utan anmärkning i Kongl. Kammar-rätten granskade, hufvudböcker redovisas
dels anslaget till naturhistoriska Riks-museum och dels öfrige af Akademien disponerade
medel.
Förhållandet med inkomster och utgifter inheintas af nedanstående tabell:
a) Anslaget till naturhistoriska Riks-museum.
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar.
251,914: 30.
Uppbörd:
Stats-anslag
Entré-biljett-medel
Inköpta samlingar och inventarier
Emottagne föräringar
38,691: 67.
221: 50.
4,901: 91.
1,011: 2. 44,826: 10.
Balans till år 1859:
Skuld
4,901: 4.
Summa 301,641: 44.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
3,300: —
Transport: 3,300: —
— 200 —
Transport: 3,300: —
Utgifter:
Till aflöning
25,591: 67.
» elevers underhåll
600: —
» samlingarnes vård och förökande  —•  12,300: — 38,691: 67.
Afskrifning å samlingarnes värde  2,566: 96.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
4,622: 54.
Inventariers och samlingars värde :1 252,460: 27. 257,082: 81.
Summa 301,641: 44.
b) öfriga af Yeteuskaps-akademien uppburne stats-medel.
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
21,326: 59.
Uppbörd:
Stats-anslag;
Till befordrande af Akademiens fortfarande verksamhet
960: —
» insamling och afritning af svenska växter
1,200: —
För utgifvande af ett planch-verk öfver svenska
svamp-arter
4,500: —
Löntillökning för Akademiens Astronom
300: —
För anställande af meteorologiska observationer inom
riket, samt till inköp af instrumenter
10,500: —
» utgifvandet af ett vetenskapligt arbete öfver fregatten
Eugenies jordomsegling
1,950: —
Ersättning för af Akademien till stats-verket af
trädda
fastigheter
3,000: —
Anslag af manufaktur-medlen
1,550: — 23,960: —
Summa 45,286: 59-
Credit.
Utgifter:
Af anslaget till insamling och afritning af svenska växter
m. m  240: —
Löntillökning till Akademiens Astronom
300: —
Af anslaget för utgifvande af ett vetenskapligt arbete
i anledning af fregatten Eugenies jordomsegling  2,622: 56.
Transport: 3,162: 56.
— 201 —
Transport: 3,162: 56.
Af anslaget för anställande af meteorologiska observationer
inom riket, samt till inköp af instrumenter
3,896: 92.
Omföring till räkningen öfver Akademiens enskilda medel:
Anslaget till befordrande af Akademiens
fortfarande verksamhet  960: —
Ersättning för till stats-verket af
trädda
fastigheter
3,000: — 3,960:
Af anslaget å manufaktur-medlen
1,812: 50. 12,831: 98.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
27,304: 61.
Fordringar  5,150: — 32,454: 61.
Summa 45,286: 59.
Lika litet vid dessa redogörelser, som vid de öfver Akademiens så kallade enskilda
medel förda räkenskaper, hvilka på begäran äfvenledes blifvit till Revisorernes
granskning öfverlemnade, har någon anmärkning förekommit.
Räkenskaperne öfver Akademiens enskilda medel utvisa förhållandet med inkomster
och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
548,070: 68.
Uppbörd:
Almanachs-arrende
22,500: —
Känte-medel
10,303: 40.
Hyres-medel  1,952: 50.
Tillkomna inventarier
5,371: 65.
Omföring från räkningen öfver uppburne stats-medel  3,960: — 44,087: 55.
Balans till år 1859:
Skuld
_.... 110,737: 60.
Summa 702,895: 83.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
125,066: 86.
Transport: 125,066: 86.
26
— 202 —
Utgifter:
Aflöning m. m
Pensioner
Ouera, reparationer m. m
Ränte-medel
För inköp af böcker, instrumenter m.
Premier
Personella anslag
Rese-understöd
Transport : 125,066: 86.
m.
17,874
69.
150
—
3,345
53.
5,087
5.
5,759
—
225
—
150
—
550
—
Balans till år 1859;
Kontant behållning  5,029: 15.
Utlånta medel
165,750: —
Fordringar  6,907: 49.
Förskotter  1,468: 85.
Inventariers värde
365,532: 21.
33,141: 27.
544,687: 70.
Summa 702,895: 83.
Kongl. Svenska Akademien.
Räkenskapen, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, har ej heller
föranledt till någon erinran från Revisorernes sida; och lemnar densamma följande redovisning
öfver förhållandet med Akademiens inkomster och utgifter:
l:o Anslaget till Svenska Akademien.
jDebet.
Upphörd:
Stats-anslag
2,250: —
Tillskott af Akademiens enskilda medel
106: 40.
Summa 2,356; 40.
Ur e di t.
Utgifter:
Arfvoden
~~
Hyra och ved för bibliotheksrummen
"20: 10.
Omkostnader vid högtidsdagen
239: 12.
Dito för minnespenningar och medaljer
7i7: 18.
Summa 2,356: 40.
— 203 —
2:o, Extra anslaget för utarbetande af en ordbok öfver svenska språket.
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag
3,750: —
Credit.
Utgifter:
Arfvoden med flera utgifter
3,750: —
Kongl. Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademien.
Räkenskapen, som granskats i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning och a Revisorernes
sida icke heller föranledt till någon erinran, redovisar inkomster och utgifter
sålunda:
Debet.
Balans från år 1857:
Behållning af stats-anslags-medlen
5,329: 33.
Dito af Akademiens enskilda medel
12,987: 48. 18,316: 81.
Uppbörd:
Stats-anslag  7,600: —
Extra anslag
7,050: —
försäljnings-medel
420: 50. 15,070: 50.
Af Akademiens] enskilda medel
3,132: 50.
Balans till år 1859:
Skuld å stats-anslags-medlen
2,553: 96.
Summa 39,073: 77.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld å stats-anslags-medlen
1,819: 18.
Transport 1,819: 18.
204 —
Transport 1,819: 18.
Utgifter :
Af stats-anslags-medlen:
Till samlingarne
» bibliotheket
» trycknings-kostnader
» resekostnader m. m
» arfvoden och gratifikationer
» diverse omkostnader
Af Akademiens enskilda medel
Balans till år 1859:
Behållning af stats-anslags-medlen
8,694: 1.
Dito af Akademiens enskilda medel
13,111: 58. 21,805: 59.
Summa 39,073; 77.
Säkerhetshandlingarne befunnos vid inventering i behörig ordning.
Kongl. Museum.
Årets räkenskap, i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, upptager
dessa inkomster och utgifter;
Debet:
Balans från år 1857:
Tillgångar  448: 49.
Uppbörd:
Stats-anslag
1,500 —
Summa 1,948: 49.
Credit.
Utgifter:
Till inköp af marmorbyster och gravyrer
926: —
Diverse utgifter
252: 59. j jyg. cg
Transport 1,178: 59.
7,541:
3.
1,220:
1.
138:
50.
675:
23.
2,521:
—
344:
83.
3,008: 40.
— 205 —
Transport 1,178: 59.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
769: 90.
Summa 1,948: 49.
Någon anmärkning emot denna räkenskap har hos Revisorerne icke förekommit.
Kongl. Akademien för de fria konsterna.
>
Räkenskapen, i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, utvisar det förhållande
med inkomster och utgifter, som nedanstående tabell upptager:
Debet.
Balans från år 1851:
Tillgångar
1,182: 66.
Uppbörd,:
Stats-anslag
20,054: 34.
Summa 21,237: —
Credi t.
Balans från år 1857:
Skuld
209: 3.
Utgifter :
Aflöning och arfvoden  13,412: 50.
Stipendier  480: —
Belönings-medaljer
151: 8.
Yed och lyshållning
1,984: 57.
Bibliotheket och samlingarne, skrif- och ritmaterialier m. m. 2,366: 11.
Betjeningens beklädnad m. in  225: 1. 18 619- 27
Balans till år 1859:
Kontant behållning
2,408: 70.
Summa 21,237: —
Emot denna räkenskap har å Revisorernes sida icke varit något att erinra.
— 206 —
Kongl. Musikaliska Akademien.
Denna räkenskap, sona i Kongl. Kammar-rätten granskats utan anmärkning, utvisar
följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
2,598: 68.
Uppbörd:
Stats-anslag
18,000: —
Ränte-medel
^9: 25. 18,119: 25.
Balans till år 1859:
Skuld
297: 81-
Summa 21,015: 64.
Credit
Utgifter:
Till Akademiens enskilda kassa (återbetaldt lån)  1,422: 11.
Aflöning  12,350: —
Belönings-jettoner
320: —
Hyres-medel
1,050: —
Ved och ljus m. m  771: 18.
Till inköp och underhåll af musikalier och instrumenter m. m. 2,259: 61.
Diverse utgifter
262: 16. 18,435: 6.
Balans till år 1859 :
Utlånta medel
2,550: —
Fordringar (räntemedel)
30: 58. 2,580: 58.
Summa 21,015: 64.
Enligt en räkenskapen bilagd räkning, har under revisions-året inköpts 160 stycken
silfver-jettoner, deraf inom Akademien utdelats 155 och 5 balanserats till år 1859.
Säkerhetshandlingame befunnos i god ordning.
— 207 —
Kongl. Bibliotheket.
Denna räkenskap är ritan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten. Inkomster
och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
4,666: 67.
Uppbörd:
Stats-anslag
12,000: —
Observations-medel
41: 50. 12,041: 50.
Summa 16,708: 7.
Credit.
Utgifter:
För uppköp och inbindning af böcker m. m  14,738: 15.
Balans till år 1859:
Kontant behållning  1,969: 92.
Summa 16,708: 7.
Emot berörda räkenskap har hos Revisorerne icke förekommit något att erinra.
Kongl. Serafimer-ordens-gillet.
(Allmänna hospitals- och barnhus-fonden.)
Denna räkenskap, hvilken blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
upptager inkomster och utgifter sålunda:
D ebet.
Balans från år 1857:
Tillgångar-
1,236,767: 5.
Transport 1,236,767: 5.
— 208 —
Transport
Uppbörd:
Jordeboks-räntor
8,078: 77.
Krono- och kyrko-tionde
90,421: 75.
Stats-anslag  •,
40,805: 66.
Privata donationer  565: —
Arrende-medel  60,037: 92.
Hyres-medel och tomtören  236: 71.
Kollekt- och armbösse-medel
1,430: 86.
Inskrifnings-penningar
8,792: 41.
Ersatt underhåll
11,088: 64.
Arfs- och qvarlåtenskaps-medel
3,980: 76.
Ränte-medel
617: 8.
Anmärknings-medel
358: 7.
Återdebiterade medel  8,992: 97.
Diverse inkomster
9,408: 63.
Tillökt inventarii-värde  18,188: 51.
Balans till år 1859:
Öfver-levereringar och skulder
Summa
Credit.
Balans från år 1857.
Ofver-levereringar och skulder
Afskrifning:
För åtskilliga orsaker
Utgifter ;
Aflöning
Pensioner
Uppfostringshjelp
Understöd för sjukvårds-anstalterne
Underhåll
Förmalnings-, malt- och bryggnings-kostnader
Medikamenter
Beklädnad
Ved, ljusvoch olja
Skrifmaterialier och expenser m. m
Begrafnin gs-kostnader
Nybyggnad och reparationer
Rese- och traktaments-kostnader
Ränte-medel
Anmärknings-procent
37,946: 11.
325: —
17,490: 25.
900: —
82,655: 49.
119: 88.
1,364: 60.
10,189: 28.
13,890: 88.
1,128: 54.
230: 85.
13,897: 3.
1,294: 90.
710: —
26: 34.
1,236,767: 5.
263,003: 74.
28,233: 19.
1,528,003: 98.
38,030: 72.
14,022: 26.
Transport
182,169: 15.
52,052: 98.
- 209 —
Transport 182,169: 15. 52,052: 98.
Aterlevererade medel
562: 50.
Diverse utgifter
9,682: 64.
Inventariers upphandling
3,682: 76. jgg qq^. 5
Balans till år 1850:
Kontant behållning  26,517: 59.
Spanmål och proviant
39,488: 37.
Utlånta medel  427: 9.
Fordringar
131,106: 69.
Proprie-balanser
352: 58.
Förskotter
236,760: 64.
Fastigheters värden
804,282: 58.
Inventariers dito
40,918: 41. ^ 279 853- 95
Summa 1,528,003: 98.
(Röunowska testaments-fondcn.)
Af räkenskapen, hvilken i Kongl. Kammar-rätten granskats utan anmärkning, inbemtas
följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
20,011: —
Uppbörd:
Intresse-medel  902: 95.
Summa 20,913: 95.
Credit.
Utgifter:
Ett års stipendium till en studerande
75: —
Ränte-medel till Kongl. Serafimer-lasarettet
825: —
Arfvode för redogörelsen  25: — 925:
Balans till år 1859:
Kontant behållning  466: 31.
Utlånta medel
19,125: —
Fordringar (ränte-medel)
397: 64. 19,988: 95.
Summa 20,913: 95.
Icke heller å Revisorernes sida har emot dessa räkenskaper förekommit något att
erinra.
27
— 210 —
Kongl. Lazaretts-direktionen.
Denna räkenskap, granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning, visar förhållandet
med inkomster och utgifter sålunda:
Deb et.
Balans från år 1857:
Inom linien bokfördt.
Tillgångar  278,396: 66.
683,614: 15.
Uppbörd:
Stats-anslag
— 24,000: —
Befordrings-afgifter
••••  — 1,720: 35.
Kollekt-inedel
— 2,990: 51.
Biljard- och kortstämplings-afgift
— 1,793: 62.
Iriskrifnings-afgifter
— 31,732: 12.
Tolags-medel
— 8,250: -
Bötes-medel
— 2,040: 59.
Afgift från Kongl. Theatern
— 280: 50.
Burskaps- och societets-afgifter
— 75: 80.
Begrafnings-afgifter
— 1,191: 25.
För likvagnens begagnande  1— — 441: —
Fattig-medel
— 36: 25.
Intresse-medel
— 30,103: 17.
Restituerade medel
— — 1,292: 28.
Gåfvo-medel m. m
— 11,305: 25. 117,252: 69.
Balans till år 1859:
Skulder
—  — — 43,588: 30.
Summa —  — — 844,455: 14.
Credit.
Balans från år 1857:
Skulder
—
— 52,427: 33.
Utgifter:
Lazaretts-sjukvårds-kostnad -
— 74,689: 86.
Aflöning ..
— 13,408: 34.
Fasta egendomens underhåll
— 2,415: 59.
Onera
— 445: 5.
Transport 90,958; 84. 52,427; 33.
- 211
Transport 90,958: 84. 52,427: 33.
Understöd åt fattige ..
— — 617: 79.
Begrafnings-kostnader
— 1,191: 25.
Lif-räntor
— 7,520: —
Diverse utgifter
— 340: 24.
Afskrifning
_ 9: 45. i00,637: 57.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
— — — 12,845: 4.
Fordringar  21,457: 20.  — 39,310: 55.
Utlånta medel
—.—— — —: — 639,234: 65.
Fastigheter
210,000: —
— — — —
Inventarier
45,000: — —  — ■ —
S:r 276,4577201 TTT.— — 6917390: 24.
Summa -——  — 844,455: 14.
§ 1.
Afven rikets nu församlade Revisorer hafva besökt Kongl. Serafimer-lazarettet, och
anse sig jemväl äga anledning att instämma i dvt af nästlidne års Revisorer uttalade omdöme
att utvidgning af denna sjukvårdsanstalt är af behofvet påkallad, och att det vore
önskvärdt, om medel för detta ändamål på ett eller annat sätt kunde beredas.
§ 2.
Säkerlietshandlingarne befunnos, vid inventering, i god trdning.
Danviks Hospital.
I Kongl. Kammar-rätten med anmärkning granskad, redovisar räkenskapen inkomster
och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar...
Uppbörd :
Hemmans-räntor, arrenden och krono-tionde.
Tomtöre-medel
Spanmäl. Penningar.
T:r kpr.
3. 23,1. 231,184: 90.
2,434. 26. 20,723: 70.
— 187: 6.
Transport 2,434. 26. 20,910: 76.
— 212 —
Transport 2,434. 26. 20,910: 76.
Hyres-medel
—— — 835: —
Kost- och underhålls-medel
— 16,298: 19.
Intresse-medel
— 3,194: 32.
Tolags- d:o
—' — 4,182: 78.
Spanmålsftirsäljnings-medel
— 10,917: 65.
Skogs-försäljnings-medel
— 3,875: 63.
Qvarlåtenskaps- dito
— 17: 23.
Rekognition- dito
— 1,582: 31.
Frivilliga gåfvor
— 25: —
Arnibösse-medel
— 449: 79.
Medgifts- dito
— 4,000: —
Diverse inkomster
—
' S:r 2,434: 26. 66,693: 29.
Balam till år 1859:
Skuld
3. 19,293: 42.
Summa 2,438. 20,1. 317,171: 61.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
Afskrifningar och afkortningar :\
Spanmål, redovisad i 1857 års proviant-räkning ...
Dito, med penningar löst
Hemmans-räntor och arrenden
Afskrifnings-procent
Ränte-medel
Uti föregående årens räkenskaper redovisade
Utgifter:
Löner och arfvoden
Kost- och underhåll
Medikamenter
Beklädnad
Husgeråd och inventarier
Nybyggnader och reparationer
Intresse-medel å donerade kapitaler
Utskylder
Hästarnes utfodring
Diverse utgifter
Försåld spanmål
34,636:
44.
240.
636.
15.
—
34.
6.
783:
67.
33.
17.
—
—
17:
25.
—
1,279:
52.
S:r 944.
6.
2,080:
44.
60.
10,510:
75.
546.
28.
44,036:
78.
—
2,041:
88.
—
—
6,137:
37.
..
—
728:
1.
—
3,515:
99.
—
1,250:
—
—
125:
68.
—
600:
—
..
—
3,381:
—
885.
—
—
S:r 1,491. 28.
72,327: 46.
— 213
Balans till år 1859:
Kontant behållning
— 17,550: 75.
Behållning af spanmål
2. 18,1. ---— —
Utlånta medel
—— — 56,863: 42.
Fastigheter
— 127,247: —
Fordringar
— 6,466: 10.
S-F 2. 18,f 208,127: 27:
Summa 2,438. 20,1. 317,171: 61.
§ I
Enligt
Direktionens till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse, hafva under
revisions-året blifvit herbergerade, underhållne och vårdade:
på egentliga hospitalet
224.
» dårhuset
185.
med enkhus-kost
....  54.
Summa personal 463.
å å med
hospitalet. dårhuset. enkhus-kost.
Vid årets början utgjorde underhållstagarnes antal ........ 191. 114. 47.
Under året intagne
33. 71. 7.
» » aflidne
17. 18. 6.
» » utskrifne
24. 54. 1.
Vid årets slut utgjorde personalen 343.
Medeltalet af underhållstagare har under revisions-året varit 367, och kostnaden för
en hvar af dem uppgått till Kant 59 öre per dag och 215 R:dr 53 öre per år.
§ 2.
Säkerhetshandlingarna befunnos, vid inventering, i behörig ordning.
Drottninghuset.
Dess räkenskap, hvilken utan anmärkning blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad,
visar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
127,985: 16.
Transport 127,985: 16.
— 214 —
Transport 127,985: 16.
Uppbörd:
Stats-anslag
5,000: —
Intresse-medel  4,576: 56.
Donations-medel  750: —
Hyres-medel
120: —
Qvarlåtenskaps-medel
16: 75.
Diverse inkomster
536: 42. 10,999: 73.
Balans till år 1859:
Skuld
2,656: 31.
Summa 141,641: 20.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
2,589: 73.
Utgifter:
Underhåll, gåfvor, pensioner och lifräntor
6,939: 73.
Aflöning
1,267: —
Medikamenter  463: 59.
Ved och lyshållning
711: 14.
Reparationer
531: 91.
Renhållning och sotning  272: 16.
Begrafnings-kostnader  215: 1.
Rättegångs-kostnader  1,874: 50.
Diverse utgifter
501: 49. ^ 776- 53
Behållning till år 1859:
Kontant behållning  268: 68.
Förskott  613: 83.
Utlånta medel med derå upplupna räntor
87,602: 19.
Fastighetsvärde
37,500: —
Inventariers värde
290: 24. T
Summa 141,641: 20.
§ 1.
Enligt Revisorerne meddelad upplysning, är den i Kongl. Kammar-rätten gjorda
anmärkning om återbetalning af det i 1857 års räkenskap afförda, uti 1859 års revisionsberättelse
omförmälda belopp, 870 R:dr 32 sk., utgörande åtskillige personer tilldömda
rättegångs-kostnader, ännu beroende på vederbörande Advokat-fiskals handläggning; hvilket,
likasom att Drottninghusets, i sednaste revisions-berättelsen upptagna fordran, 19,060
R:dr, ännu icke är vorden till stöiTe eller mindre del gulden, Revisorerne ansett sig böra
anmäla.
— 215 —
I 1858 års räkenskap affäras dels den, i och för handläggning af målet rörande
förre Kamereraren J. Möllers, numera till fullo betäckta balans, Kongl. Kammar-rättens
Advokat-fiskal tillkommande ytterligare aktorats-provision, 1,746 R:dr 50 öre R:mt, dels
128 R:dr samma mynt, utgörande enkan G. E. Cederberg tillerkänd rättegångs-kostnad i
mål emellan Direktionen öfver Drottninghuset och bemälda enka, i fråga om hennes skyldighet
att utan lösen til! Direktionen återställa en af Möller hos Cederberg hypothiserad,
i säteriet Sturehof med underlydande hemman intecknad, skuldsedel å 15,000 R:dr banko.
1 afseende å dessa af Direktionen vidtagna åtgärder, åberopa Revisorerne och instämma i
den åsigt 1859 års Revisorer yttrat, rörande ett under år 1857 af inrättningens medel
utgifvet, bemälde Advokat-fiskal tillkommande belopp såsom aktorats-provision i och för
handläggning af ofvanomförmälda balans.
Räkenskapen, i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, upptager inkomster
och utgifter sålunda;
Vid anställd inventering befunnos säkerhetshandlingama i behörig ordning.
Barnbördshuset.
D ebet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
311,247; 99.
Uppbörd:
Stats-anslag
Intresse-medel
Ilyres-medel
Aterdebiterade medel
Af Lieberdtska fonden
Skillnaden emellan beräknade värdet och köpeskillingen för
en försåld egendom
1,722; —
12,185: 35.
578: 74.
5. 59.
167: —
Balans till år 1859:
Skuld
10,509: 99.
Summa 442,416: 66.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
Utgifter
ljus
Mathållning
Medikamenter
Aflöning
Skrifmaterialier, ved och
Reparationer
Inventariers underhåll
Barnaföderskors vård utomhus
Onera
Renhållning
Diverse utgifter
Afskrifning
1,050:
47.'5:
2,617:
1,487:
1,554:
530:
2,015:
251:
79:
36.
7.
50.
63.
84.
80.
82.
82.
20.
2,613: 94.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
3,034: 76.
IJtlånta medel
228,950:
Fast och lös egendom  168,217
Förskotter och fordringar
4,846: 41.
18,409: 45.
12,674: 98.
6,284: 6.
405,048: 17.
Summa 442,416: 66.
§ 1.
Härvid hafva Revisorerne anmärkt, att till Medicine Doctom F. Clareus blifvit
utbetaldt ett belopp å 30 R:dr R:mt, utgörande Medicine Doctor Borgman af Direktionen tillerkänd
2:ne månaders liyresersättning, utan att vid räkenskapen fogats hvarken Borgmans fullmakt
för Clareus att medlen uppbära eller annan handling, som styrker den sednares behörighet
dertill; att, då kassaräkningen är uppställd under vissa titlar, verifikationerne,
särdeles Direktionens anordningar, bordt lemnäs särskildt för hvarje sådan titel, och att, till
vinnande af önskvärd reda och ordning i räkenskapen, vederbörandes qvittenser böra efter
samina grunder afgifvas; hvarjemte och enär å Direktionens anordning å 230 R:dr, deraf
30 R:dr utgjort hyresersättning till Doctor Borgman samt 200 R:dr utgått för reparationer,
en öfverskrifning af orden: »Två hundra» ägt rum i det med bokstäfver utskrifna, af
Direktionen anordnade beloppet, Revisorerne ansett sig böra härå fästa uppmärksamhet, på
det att för framtiden detta om mindre ordentlighet vittnande förfaringssätt vid penningars
utanordnande må kunna undvikas.
§ 2.
Säkerhetshandlingarne äro granskade och befunnos i behörig ordning.
xyw gl? "*
Stockholms allmänna Barnhus.
Denna inrättnings räkenskap, sorn i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad med
anmärkning, redovisar inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
907,280: 62.
Uppbörd:
Intresse-medel  37,025: 9.
Arrenden och hyror
15,677: 24.
Frälse-ränta och tomtören  335: 89.
Krono-tionde och halmstädje-penningar
41,232: 7.
Hötes- och saköres-medel  11,150: 93.
Tolags-medel
8,192: 43.
Justitie-kollegii öfverskotts-medel  11,525: 3.
Fattigpenningar af sterbhus
11,102: 62.
Dito af fastigheter och friköpeskillingar m. m. 3,774: 93.
Kollekt-, biljard- och recett-medel
1,642: 94.
Avancements-penningar  82: —•
Kortstämplings-afgifter
21,862: 75.
Anslag af Bankens räntevinst
4,500: —
Gratial- och manufaktur-fonds-medel
1,750: —
Lösen för inköpta barn  20,040: 39.
Ersättning för barns vård och underhåll  19: 79.
Gåfvor och testamenten  1,075: 69.
Försäljnings-medel  85: 81.
Af Stockholms stads Brandförsäkrings-kontor  300: —
Arfs-medel
9: 50- 191,385: 10.
Summa 1,098,665: 72.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
19,942: 9.
Pensioner
1,620: —
Utspisnings-kostnader
28,004: 8.
Beklädnad
12,651: 1.
Medikamenter och sjukvård
1,483: 71.
Begrafnings-kostnader
566: 64.
Transport 64,267: 53.
28
— 218 —
64,267:
53.
2,651:
11.
6,018:
13.
343:
92.
119:
41.
747:
41.
1,578:
18.
3,507:
46.
81,710:
—
3,208:
90.
Transport
Förbruknings-persedlar
2,651: 11.
Lyshållning och ved
6,018: 13.
Inventariers underhåll
Krono^ och andra utskylder
Brandförsäkrings-afgifter
Körslor och renhållning
Reparationer
3,507: 46.
Kostnader för utom Barnhuset vårdade harn  81,710: —
Diverse utgifter
3,208: 90. 164,152: 5.
Påföring:
Till Barnhusets byggnads- och reserv-fond: det belopp, hvarmed inkomsterna
för året öfverstiga utgifterna  27,233: 5.
Balans till år 1859:
Kontant behållning  34,611: 33.
Fastigheters värden  419,525: —
Inventariers dito
25,311: 74.
Utlånta medel
805,217: 94.
Fordringar  125,277: 46. ^409,943; 47.
Efter afdrag af:
Skulder  165,385: 66.
Fonden för inlösta barn  199,223: 56.
Byggnads- och reserv-fonden  138,053: 63. 502,662: 85.
Utgörande netto
907,280: 62.
Summa 1,098,665: 72.
. 1.
Angående de vid Barnhuset under revisions-året till vård och underhåll emottagna
barn, innehåller Direktionens afgifna berättelse följande uppgifter:
Barn under ett års ålder,
vårdade från förra året:
Barnhusbarn
••••• 51.
Ambarn
41.
Inlånta barn
35. [97.
intagne under året:
Barnhusbarn
162.
Ambarn
109.
Inlånta barn
126.
Återlemnade
20. 4177
— 219 —
Summa vårdade barn:
Barnhusbarn  213.
Ambarn  150.
Inlånta barn
.  161.
Aterlemnade
20. 544,
inlemnade:
Barnhusbarn
126.
Ambarn
96.
Inlånta barn
67.
289.
Döde:
Barnhusbarn
39.
Ambarn
36.
Inlånta barn
........ 61. jgg
Mortalitets-procenten
25.
Medeltalet af späda barn på dag inom Barnhuset
92,3.
Underhållsdagar för späda barn
33, <90.
Medeltiden af hvarje spädt barns vistande inom Barnhuset, dagar  71.
Barn öfver ett års ålder:
Vårdade från förra året
73-
Intagna
73.
Aterlemnade
107. 253.
Utlenmade
162.
Döde
47.
Mortalitets-procenten
16,6.
Medeltal per dag inom Barnhuset
55,5.
Underhålls-dagar
20,356.
Medeltiden af hvarje barns vistande inom Barnhuset
80,4.
Utomhus
hafva dels i hufvudstaden, dels i landsorten underhållits
2,285.
I saknad af erforderlige handlingar äro nu församlade Revisorer, lika litet som
1859 års Revisorer, i tillfälle att meddela upplysning, huruvida under revisions-året några
åtgärder, rörande förre Kamereraren J. E. Bloms balans, möjligen blifvit vidtagne utöfver
Seni, som i 1858 års revisions-berättelse ömförmälas.
« 3.
Vid Revisorernes besök å allmänna Barnhuset, då jemväl de denna inrättning tillhörande
säkerhetshandlingar granskades och befunnos i behörig ordning, inhemtade Re
-
220 —
visorerne, bland annat, att dervarande polikliniska anstalt, hvarest Barnhusets läkare
vissa timmar dagligen utan afgift meddela dem, sorn sådant begära, råd och upplysningar
rörande behandlingen af barnsjukdomar och deras botande m. m., under revisionsåret
varit mycket anlitad, äfvensom att Hof-apotliekaren Sprinchorn samt Apothekarne
Kindstrand och Keyser fortfarande kostnadsfritt utdela medikamenter åt de mest behöfvande
af patienterne och sålunda i väsendtlig mån bidraga att bereda framgång och bestånd
åt denna nyttiga sjukvårds-inrättning.
Upsala Kongl. Universitet,
Räkenskapen, granskad i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar, visar för
hållandet med inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1857 :
Tillgångar:
Kongl. Akademiens egna medel
133,826: 2.
Diverse donationers och fonders dito
296,581: 50.
Magnat-stipendiernas dito  676,466: 71. ]jo6,874: 23,
Uppbörd:
Akademiens egna medel:
Stats-anslag
214,861: 2.
Indelta räntor, arrenden, kronotionden
m. m :  195,593: 24. 419,454; 26.
Diverse donationers och fonders medel  — 59,753: 77.
Magnat-stipendie-medel •  33,353: 3. 503,561: 6.
Balans till år 1859:
Skuld :
Akademiens egna medel
Diverse donationers och fonders dito
Magnat-stipendiernas dito
50,467:
9.
17,460:
54.
225:
—
68,152: 63.
Summa 1,678,587: 92.
— 221 —
Ored i t.
Balans frun år 1857:
Skuld:
Akademiens egna medel  52,370: 52.
Diverse donationers och fonders dito
16,940: 67.
Magnat-stipendiernas dito  283: 41. 69 594- 60
Utgifter:
Akademiens egna medel:
Löner, pensioner, arfvoden m. m  245,146: 31.
tndragnings-stat
10,102: 27.
Materielen
57,330: 95.
Postporto
142. 77.
Byggnader och reparationer  27,777: 17.
Egendoms-afgifter
18,959: 21.
Intresse-medel
1,670: 24.
Expenser
4,039: 97.
Af besparings- och reserv-fonderna  16,809: 99.
För Akademiska boktryckeriet
769: 15.
Afskrifningar  15,711: 98.
Pensions-fonden  5,975: 97. 404435- 93
Diverse donationers och fonders medel
30,075: 15.
Magnat-stipendiernas dito
28,389: 95. 402 901 8.
Balans lill år 1859:
Tillgångar:
Akademiens egna medel
137,940: 87.
Diverse dontioners och fonders dito
326,779: 99.
Magnat-stipendiernas dito
681,371: 38. j 140092- 24
Summa 1,678,587: 92.
§ 1.
I summariska räkningen öfver 1857 års spanmålstillgång förekommer en post,
899 Tunnor 27,3 kappar öfverskotts-spanmål, som, efter medelpris 14 R:dr J35 öre, utförts
med 12,912 R:dr 76 öre, men i kapital-räkningen har berörde spanmål upptagits
med 899 Tunnor 27,3 kappar, hvaremot värdet dera i samma räkning icke blifvit utfördt.
§ 2.
Dels i särskild räkning, dels i' balans från 1857 års hufvudbok upptages återstoden
af den på nådig befallning år 1809 af Kongl. Akademien erlagda lösen för 2,000
exemplar af Professoren Doktor Chr. Dahls Grekiska läroböcker, hvilken återstod genom
upplagans försäljning ännu icke kunnat gäldas och i räkenskapen utföits med 2,511 R:dr.
Då dessa läroböcker numera icke i skolorna begagnas, hemställa Revisorerne, att
de måtte såsom makulatur få försäljas, och uppkommande bristen afföras ur räkenskapen.
— 222 —
§ 3.
I balans fran ar 1857 och i särskilda räkningar upptagas dels 117 E:dr 32 öre,
»Depositions-medel i Westerås Landt-ränteri af Kronobefallningsmannen Neicktern, hvaraf
lyftningen sedan år 1799 berott på Kongl. Kammar-kollegii utslag, rörande förmånsrätt
för Kongl. Akademien eller Kronan», dels 330 R:dr 53 öre, »Deposition år 1798 i
berörde Landt-ränteri, hvilka medels återbekomma nde beror på Kongl. Majrts nådiga resolution
öfver Akademiens besvär deröfver, att Kongl. Kammar-kollegium genom utslag
ålagt Akademiens hemmansåboer dagsverksskyldighet vid Kungsängarnes afbergande»,
och dels, under titel Vederlags-difference, »Kongl. Akademiens fordran 218 Il:dr 15 öre
hos Kronan, uppkommen af skillnaden i räntan af donations-hemmanen Elgarbo och Tils—
arbo, i Tegelsmora socken, och vederlags-hemmanet Malma i Bondkyrka socken, beräknad
från år 1696 till år 1799.»
Beträffande de 2:ne förstnämnde posterna, tillsammans utgörande 4'47 R:dr 85
öre, hemställa Revisorerne, att, såvida utslag uti ifrågavarande 2:ne mål icke redan fallit,
dessa summor hädanefter må föras endast inom linien, en åtgärd, som Revisorerne
jemväl tillstyrka i afseende på vederlags-differencen 218 R:dr 15 öre, såvida det ej må
anses lämpligare, att detta belopp af Kronan betalas.
§ 4.
Kassa-räkningen upptager Akademiens kontanta behållning i Eänte-kammaren vid
1858 års slut till 53,670 R:dr 49 öre; och då det icke är med god hushållning öfverensstämmande,
att så stora belopp förvaras räntelösa, hemställa Revisorerne, att vederbörande
må förständigas att noga tillse, det dylika kontanta behållningar, så fort ske
kan, göras fruktbärande.
§ 5.
Summan af sammandraget för kapital-räkningen af Akademiens debitorer påförda
intressen, 47,868 R:dr 54 öre, hafva Revisorerne icke i kapital-räkningen kunnat till ziffran
återfinna, men väl följande ränte-poster, nemligen:
Akademiens andel i intresset på utlånta medel
1,459: 57.
Intresset på samtlige fondernes kapitaler....  14,838: 7.
Dito på stipendie-kapitalerne
32,261: 86. 48,559- 50.
Då nu härifrån drages ofvanstående
47,868: 54.
uppkommer ett öfverskott af 690 R:dr 96 öre Runt, hvilket förhållande Revisorerne ansett
sig böra. anmäla för iakttagande i nästkommande års räkning.
Då Revisorerne likväl anse denna anmärkning tilläfventyrs vara orsakad af räkenskaps-formens
i allmänhet dunkla uppställning, tillstyrka Revisorerne, att någon förenkling
deruti må vidtagas, intilldess att ett nytt formulär kan i vederbörlig ordning
blifva fastställdt.
— 223 —
Lunds Kongl. Universitet.
*Ö
Räkenskapen, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, redovisar inkomster
och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar
687,131: 62.
Uppbörd:
Stats-anslag
40 275:
Löneförhöjning för åren 1857 och 1858  521)94: 99.
Akademiens öfriga medel
175 981: 21.
Reserv-fonden
15 479: 13.
Magnat-stipendie-fonden
8,345: 07.
Bibliotheks-fonden
7 829: 97.
Diverse donationers och fonders medel
9.371: 24.
—'  .5U9,o/ /: 21.
Balans till år 1859:
Skuld
86,248: 69.
Summa 1,082,757: 52.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld
45,810: 19.
Utgifter:
Akademiens medel
258,367: 30.
Reserv-fondens dito
8,255: 43.
Magnat-stipendie-fondens dito
5,868: 85.
Bibliotheks-fondeus dito
5,710: 15.
Diverse donationers och fanders dito
9,485: 26. 287 686- 99
Balans till år 1859:
Kontant behållning
7,620: 57.
Fordringar
55*942: 15.'
ITtlånta medel
Ö77 238- 47
F5rskolter
mä is) ,,
Summa 1,082,757: 52.
lievisorerne hafva icke funnit något härvid att erinra.
Lunds Domkyrka.
Domkyrkans räkenskap, med anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, redovisar
inkomster och utgifter sålunda.
Deb et.
Balans från år 1857:
Tillgångar
134,145: 31.
Uppbörd:
Ordinarie ränta, arrende-, landgille- och tionde-spanmål 36,241: 51.
Jordstädja
1,384: 31.
Diverse inkomster  3,955: 42.
Tillkomna inventariers och materialiers värde
1,109: 50. 42,690: 74.
Summa 176,836: 5.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
42.
Kommunion-kostnad
yö
Expenser
och arfvoden
2,249: —
Byggnads- och reparations-kostnader
30,13l: 76.
Diverse utgifter
6,334: 57. 44 233: 73.
Balans till år 1859:
Kontant behållning
2!,575: 83.
Förskotter
1^20: —
Inventariers och materialiers värden
109,50b: 49. 132,602: 32.
Summa 176,836: 5.
Revisorerne hafva vid berörde räkenskap icke funnit något att erinra.
— 225 —
Konsistorium Ecklesiasticum i Upsala.
Denna räkenskap är 1ned anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten och upptager
inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar:
Konsistorium
Upsala Elementar-läroverk
(jefle dito
Hudiksvalls dito
55,599: 37.
7,021: 64.
13,788: 84.
2,771: 91.
Uppbörd:
Konsistorium
75,046: 22.
Upsala Elementar-läroverk -  23,322: 57.
Gefle dito
3,540: 59.
Hudiksvalls dito
5,633: 69.
79,181: 76.
107,543: 7.
Balans till år 1859:
Skuld:
Konsistorium:
Byggnads-kassan
Elementar-läroverkens aflönings-medel
Bälinge sockens kyrko-skola
Tuna dito dito
164
525
5
38
9g. 732: 96.
Summa 187.457: 79.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld:
Konsistorium
Upsala Elementar-läroverk
Gefle dito
136: 34.
228: 85.
9: 34.
374: 53.
Utgifter:
Konsistorium
48,135: 29.
Upsala Elementar-läroverk. ..  21,695: 43.
Gefle dito
1,762: 24.
Hudiksvalls dito
3,686: 5.
75,279: 1.
Transport: 75,653: 54.
29
226 —
Transport:
Balans till år
1859:
Tillgångar:
Kontant
IJtlåii ta
Konsistorium:
behållning.
mede].
Fordringar.
Samina.
Byggn ads-kässan
4,619: 42.
45,105: —
1,578: 12.
51,302: 54.
Premie-och fattig-kas-
san
682: 98.
2,250:
288: 94.
3,221: 92.
Afgift er till biblio—
theks-kassorna
249: 45.
. —
249: 45.
Elementar- läroverkens
aflönings-medel
—
24,690: 55.
' 24,690: 55.
Folkskolelärare-semi-
nari um
18: 81.
—
18: 81.
Stipendier för folksko-
lelärare-elever
287: 50.
_— —
287: 50.
Bälinge sockens kyr»
ko-skola
— __ —
250: —
7: 41.
257: 41.
Tuna dito dito
—.— —
2,500: -
232: 12.
2,732: 12.
Enköpings stads skola
346: 62.
—
— —
346: 62.
S:r
6,204: 78.
50,105: —
26J97: 14.
83,106: 92.
Upsala Elemeutar-lä-
verk:
Egna kassan
1,430: 73.
750: —
: —
2,180: 73.
Premie- och fattig-
kassan
216: 54.
2,336: —
—.
2,552: 54.
Stipendie-kassan
257: 58.
2,710: —
—
2,967: 58.
Bibliotheks-kassan ....
494: 8.
225: —
'' — — —
719: 8.
S:r
2,398: 93.
6,021: —
• r—’
8,419: 93.
Gefle Elementar-läro-
roverk:
Egna kassan
685: 66.
1,620: 83.
32: 96.
2,339: 45.
Premie- och fattig-
kassan
133: 23.
925: —
33: 88.
1,092: 11.
Stipendie-fonderna ....
150: 22.
9,470: —
335: 38.
9,955: 60.
Bibliotheks-kassan ....
109: 7.
2,000: —
61: 62,
2,170: 69.
S:r
1,078: 18.
14,015: 83.
' 463: 84.
15,557: 85.
11 udiksvails Elementar-
läroverk :
Egna kassan
251: 68.
850: —
10: 3.
1,111: 71.
Premie- och fattig-
kassan
2: 93.
—
2: 93.
Bobergska stipendie-
fonden
69: 35.
1,383: 33.
57: 68.
1,510: 36.
Transport:
323: 96.
2,233: 33.
67: 71.
2,625: -
75,653: 54.
_ 227 —
Kontant Utl&nta
behållning;. medel.
Fordringar. Summa.
Transport: 323: 96. 2,233: 33. 67: 71. 2,625: — 75,653: 54.
Jennischeska dito 12: 86. 200: —• 2: —• 214: 86.
Wennbergska dito 29: 44. 1,000: —  — 1,029: 44.
Bibliotheks-kassan .... 39: 75. 800: — 10: 50. 850: 25.
S:r 406: 1. 4,233: 33. 80: 21. 4,719: 55.
S:må 10,087: 90. 74,375: 16. 27.341: 19. " 111,804: 25.
Summa 187,457: 79.
Vid grankning hos Revisorerne af denna räkenskap har förekommit, att uti redogörelsen
för Upsala högre elementar-läroverk saknas reqvisitions-förslag å lärarnes
aflöning för 1858 ärs 2:dra och 3:dje tertialer, och att uti räkenskapen för Gefle högre
elementar-läroverk sådant reqvisitions-förslag ej finnes bi i agdi.
Konsistorium i Linköping-.
Granskad i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar, redovisar denna räkenskap
inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 18-57:
Tillgångar: ■
Konsistorium
Linköpings Elementar-läroverk
Stifts-biöliotheket
Norrköpings Elementar-läroverk
Westerviks dito
Söderköpings dito
Wadstena dito
Wimmerby dito
Eksjö dito
Skenninge dito
Uppbörd,:
Konsistorium  86,514: 46.
Linköpings Elementar-läroverk
30,793: 39.
Stifts-bibliotheket .,
1,293: 88.
270,212: 71.
63,335: 42.
12,103: 58.
1,429: 25.
1,596: 8.
4,362: 62.
870: 66.
859: 16.
2,502: 52.
510: 29. 357,782: 29.
Transport : 118,601: 73. 357,782: 29.
— 228 —
V
Transport:
Norrköpings Elementar-läroverk...
Westerviks
dito
Söderköpings
dito
Wadstena
dito
Wimmerby
dito
Eksjö
dito
Skenninge
dito
118,601:
73.
11,244:
26.
10,066:
78.
2,653:
50.
1,839:
39.
4,847:
53.
4,619:
16.
1,060:
50.
Balans till år 1859:
Skuld:
Linköpings Elementar-läroverk:
Egna kassan
378: 87.
Lindorffska stipendie-fonden
—— 98.
Nilsson-Aschanska dito
57: — 43g; 85,
Westerviks Elementar-läroverk:
Egna kassan
9: 2.
Skenninge Elementar-läroverk:
Egna kassan
2^89.
Summa
Credit:
Balans från år 1857:
Skuld:
Linköpings Elementar-läroverk
Utgifter:
Konsistorium
61,419: 12.
Linköpings Elementar-läroverk
28,607: 15.
Stifts-bibliotheket
586: 88.
Norrköpings Elementar-läroverk  11,146: 51.
Westerviks dito
5,405: 59.
Söderköpings dito
2,287: 45.
Wadstena dito
1,670: 5.
Wimmerby dito
4,815: 24.
Eksjö dito
3,688: 27.
Skenninge dito
1,076: 50.
Balans till år 1859:
Tillgångar: Kontant Utlånta
Fordringar. Summa.
Konsistorium: behållning. medel.
Byggnads-kassan  5,283: 11. 187,095: — 6,954: 70. 199,332: 81.
Premie- och fattigkassan
2,222: 31. 9,650: — 353: 25. 12,225: 56.
Transport: 7,505: 42. 196,745; — 7,307: 95. 211,558: 37.
357,782: 29.
154,932: 85.
448: 76.
513,163: 90.
16: 42-
120,702: 76.
120,719:18.
— 229 —
Kontant
behållning.
IJ
mede
a
:
Fordringar.
Summa
Transport:
7,505: 42.
196,745
—
7,307: 95.
211,558: 37.
Eraeriti-k assan
4,801: 40.
72,350
—
5,044: 28.
82,195: 74.
Folkskolelärare - semi-
narium
376: 35.
—
—
376:
35.
Stipendier för folksko-
lelärare-elever
1,177: 59.
—
1,177:
59.
S:r
13,860: 82.
269,095: —
12.352: 23.
295,308:
5.
Linköpings Elementar-
verk:
Premie- och fattig-
kassan
162: 52.
—
—
162:
52.
Cederhjelmska dona-
tionen
16: 77.
3,740
—
174: 97.
3,931: 74.
Material-fonden
1: 99.
2,505
—
150: 69.
2,612:
68.
Mörlingska donationen
26: 36.
10,400
—
487. —
10,913: 36.
Piperska stipendie-
fonden
13: 20.
4,372: 31.
—
4,385: 51.
Schedingska dito
—
2,704
45.
—_ —
2,704:
45.
Falkenbergska dito
—
750
—
—
750:
—
Koskullska dito
2: 10.
133
33.
20: 67.
156:
10.
Lindorffska dito
—
333
33.
13: 33.
346:
66.
Alfviska dito
40: —
1,000
—
50: —
1,090:
—
Yälskrifnings-fonden ..
2: 60.
230
—
9: 20.
24:1:
80.
De Kogierska stipen-
90: 2.
die-fonden
1,500
—
65: —
1,655.
2.
Nicolaiska dito
—
200
—
8: —
208:
—
Nymanssonska. dito
189: 45.
3,000
—
75: —
3,264: 45.
Carlströmska donatio-
nen
38: 50.
2,636: 67.
135: 46.
2,810: 63.
Ekenbergska stipendie-
450
18: —
fonden
15.
—
468:
15.
Rulanderska dito
33: 19.
1,500
—
15: —
1.548:
19.
Nordvallska dito
77: 56.
305
—
12: 20.
394:
76.
Söderqvistska dito
496: 25.
3,000
—
60: —
3,556:
25.
Andreiska donationen
5: 34.
2,006
67.
31: 10.
2,043: 11.
Scharffiska stipendie-
63: 75.
fonden
82: 68.
1,650:
—
1,796: 43.
Ohrlingska donationen
19; 87.
2,385:
—
65; 97.
2,470: 84.
Burénska stipendie-
315: —
fonden
100: 3.
7,500:
—
7,915:
3.
Nilsson-Aschanska
260: —
stipendie-fonden
—
4,000:
—
4,260:
—
Nilsson - Aschanska
165: —
premie-fonden
106: 50.
3,000:
—
3,271:
50.
Transport:
1,505: 8.
59,301:
76.
2,150: 34.
62,957:
18.
230 —
Kontant
behållning.
Transport: 1,505: 8.
Havtonska stipendiefonden
Andéiska donationen..
Forskålska stipendiefonden
N orrköpings Elementarläroverk
:
Egna kassan
Premie- och fattigkassan
Bibliotheks-kassan ....
Nyströmska stipendiefonden
S:r
Westerviks Elementarläroverk
:
Premie- och fattigkassan
Liceniska stipendiefonden
F. d. minuterings-bo
lags
dito
Gåfvomedel
Dito
Lärarnes aflönings
medel
Bibliotheks-kassan •••■
Termins-afgifter
Material-kassan
lillån ta
medel.
59,301: 76.
Fordringar. Summa.
2.150: 34. 62,957: 18. 120,719: 18.
Söderköpings Elementar-läroverk:
-
— i .
Premie- och fattigkassan
....
Bibliotheks- dito
Transport:
4:
29.
75:
1:
12.
80:
41.
142:
—
1,700:
--
7:
50.
1,849:
50.
—_
—
1,000:
55:
—
1,055:
—
651:
37.
62,076:
7(r.
2,213:
96.
65,942:
9.
136:
20.
11,375:
—
299:
38.
12,810:
58.
67:
69.
775:
21:
21.
863:
90.
38:
81.
275:
9:
6.
322:
87.
63.
325:
—
12:
72.
338:
35.
1:
88.
—
—
1:
88.
109:
1.
1,375:
42:
99.
1,527:
61:
50.
61:
50.
—
125:
28.
125:
28.
1,000:
57:
50.
1,057:
50.
60:
500:
29:
33.
589:
33.
—
242:
34.
—
242:
34.
,929:
74.
2,929:
74.
73:
64.
—
.
—
73:
64.
643:
50.
18:
—
661:
50.
—
525:
46.
—
525:
46.
,7b8:
38.
2,393:
8.
104:
83.
6,266:
29.
220:
84.
175:
5:
25.
401:
9.
47
53.
225
6:
33.
278:
86.
6
78.
225:
—
6:
28.
238:
6.
275:
15.
' 625:
—.
17:
86.
918:
1. 120,719: 18
— 231 —
•
Transport:
Forsemanslta hassan..
Dito stipen-  die-kassan
Kontant
behållning.
275: 15.
85: 2.
128: 58.
Utlånta
medel.
625: —
2,623: 67.
878: 33.
Fordringar.
17: 86.
7 5: 3.
20: 3.
Summa.
918: 1.
2,783: 72.
1,026: 94.
S:r
488: 75.
4,127: -
112: 927
4,728: 67.
Wadstena Elementar-  läroverk :
Egna hassan
Premie- och fattig-  kassan
27: 42.
11 47.
63: 36.
150: —
15.
177: 57.
11: 47.
850: 96.
Bi bliot hek s-h assan ... .
780: —
7: 60.
S:r
102: 25.
930: —
7: 75.
1.040: —
Wimmerby Elementar-  läroverk :
Egna kassan
Premie- och fattig-  kassan
Bibliotheks-kassan ....
35: 49.
23: 39.
32: 57.
300: —
500: —
335: 49.
523: 39.
32: 57.
S:r
91: 45.
800: —
—
891: 45.
Eksjö Elementar-läro-  verk:
Egna kassan
Premie- och fattig-  kassan
Lära roes aflönings-  medel
77; 89.
130. 52.
1,125: —
1,225: —
875: —
1,202: 89.
1,355: 52.
875: —
S:r
208: 41.
2,350: —
875: —
3,433: 41.
Skenninge Elementar-  läroverk :
Premie- och fattig-  kassan
22: 18.
75: —
250: —
150: —
97: 18.
250: —
150: —
Scheumarks stipendie-  fond
Storks dito
■ —
S:r
22: 18.
475: —
—
497: 18.
Sima 2
1,438: 82.
354,996: 84.
It?, 009: 6.
Summa
120,719: 18.
392,444: 72.
513,163: 90.
— 232 —
§ 1.
Öfver denna räkenskap har register ej blifvit upprättadt, och sammandraget af
liufvud-redogörelserna för Konsistorium och elementar-läroverken hänvisar icke till vederbörliga
konti. Käkenskapen för högre elementar-läroverket i Linköping åtföljes icke af
relation öfver läroverkets fonder, och vid redogörelsen för elementar-läroverket i Söderköping
saknas låneräkning; hvilket allt Revisorerne velat till framtida iakttagande anmäla.
§ 2.
Hufvud-redogörelsen för stiftets Konsistorii-kassor visar, att vid revisions-arets
slut den 31 December 1858 kontanta behållningen uppgick till 13,860 R:dr 82 öre Runt.
Då det icke öfverensstämmer med en god förvaltning, att medel till så betydliga belopp
ligga räntelösa, hemställa Revisorerne, att Rikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet
anhålla om nådigt förständigande för vederbörande att noga tillse, det dylika kontanta
behållningar, så fort ske kan, göras fruktbärande.
§ 3.
Uti Byggnads-kassans debet upptagas hyresmedel med sammanräknade 350 Frdr,
hvartill saknas verifikationer.
§ 4.
Jemlikt Konsistor» beslut den 22 September 1858, har i Byggnads-kassans credit
afförts en post 1,200 R:dr 85 öre, utgörande husröte-ersättning till Komministern i
Wäderstads och Harstads församlingar.
Af ett räkenskapen bilagdt utdrag af Konsistor» protokoll för nämnde dag inhämtas,
att, genom vederbörande Syne-rätts beslut den 23 Juni 1858, Dom-kapitlet i Linköping,
hvars byggnads-kassa från den 1 Maj 1857 till samma dag påföljda år uppburit inkomsten
af Komminister-bostället i ofvannämnda socknar, ålagts att till då tillträdande Komministern
utbetala omförmälde husröte-ersättning 1,200 R:dr 85 öre, hvilken ersättning
likväl Dom-kapitlets antagne arrendator af nämnde boställe, på grund af kontrakt den
28 April 1857, skolat vidkännas, men af räkenskapen och dervid bilagda handlingar har
upplysning icke kunnat vinnas, huruvida några åtgärder för medlens indrifvaude till byggnads-kassan
blifvit emot bemälde arrendator vidtagne.
Såsom varande en kassa-tillgång, hade beloppet 1,200 R:dr 85 öre bordt särskildt
upptagas i utgående balansen.
§ 5.
Uti ingående balansen i Läroverkets Emeriti-kassa förekommer under särskild titel:
»Fordran hos Fabrikör Adlers»,
kapital
1,089: 69.
ränta
683: 39.
Summa 1.773: 8.
med hvilket belopp denna fordran ock förekommer i utgående balansen.
— 233 —
Då, enligt hvad Revisorerne inhemtat, denna fordran är beroende af konkurs-utredning,
hade, enligt Revisorernes åsigt, Konsistorium genom anteckning i räkenskapen
bordt meddela upplysning om kassan för berörda fordran kan påräkna full godtgörelse ur
konkursmassan, eller i motsatt fall omförmäla, hvilka åtgärder Konsistorium må hafva
vidtagit till kassans bevarande emot förlust.
Konsistorium i Skara.
Denna räkenskap, med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten, visar
förhållandet med inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1857:
Tillgångar:
Konsistorium
87,001: 76.
Skara Elementar-läroverk
10,653: 9.
Wenersborgs dito
5,337: 54.
Mariestads dito
46: 54.
Borås dito
586: 51.
Alingsås dito
622: 61.
Lidköpings dito
158: 96.
104,407: 1.
Uppbörd:
Konsistorium
71,435: 77.
Skara Elementar-läroverk
3,695: 49.
Wenersborgs dito
1,470: 72.
Mariestads dito
365: 50.
Borås dito  !  472: 94.
Alingsås dito
255: 75.
Lidköpings dito
363: 25.
Balans till år 185V:
Skuld.
Konsistorium:
Byggnads-lcassan
19,100: —
Skara Elementar-läroverk:
Premie- och fattig-kassan
79: 49.
Mariestads Elementar-läroverk:
Egna kassan  136: 46.
78,059: 42.
19,315: 95.
Summa 201,782: 38.
30
234 —
Credit.
Balans från år 1851:
Skuld:
Konsistorium ‘
29,228: 82.
Mariestads Elementar-läroverk
168: 54.
Alingsås dito
22: 92. 29,420: 28.
Utgifter:
Konsistorium  Va'
Skara Elementar-läroverk
Wenersborgs dito
^4b:
Mariestads dito
“4~* '
Borås dito
—■
Alingsås dito
jj';
Lidköpings dito
65,357: 92.
Balans till år 1859:
Kontant Utlånta
Tillgångar: behållning' medel.
^S ti pen dle-kas san
549: 87. 41,329: 60, 1,361: 96. 43,241: 43.
Emeriti-kassan  2,423: 2. 38,901:23. 948:86. 42,273: 11.
Byggnads-kassaji  124: 40. 442: 17. 0C6. 57.
Premie- och fatt ig-kassan
5:45.
5:45.
Folkskolelärare-semi- ^
narium
562: 21. °62: 21.
Stipendier för Folksko- ^
lelärare-elever— .... 250: —- 2d0:
Gymnasii observato
rii-kassa
309: 73. 1,166: 67. 22: 81. 1,499: 21.
Fordringar. Summa.
S:r 4,224: 68.
81,397:
50.
2,775: 80.
88,397; 98.
Skara Elementar-läro-
verk :
Egna kassan
Bibliotheks-kassari ....
194:
350:
55.
83.
5,358: 33.
3,283: 33.
1,600: 88.
117: 41.
7,153: 76.
3,751: 57.
S:r
545:
58.
8,641: 66.
1,718: 29.
10,905: 33.
W enersborgs Elementar-  läroverk;
Egna kassan
700: 84.
66: 67.
45.
767: 96.
Premie- oell fattig-kas-
san
Stipendie-fonderna
Bibliotheks-kassan ....
48:
136:
63.
9.
1,516:
3,543:
67.
46.
49: 26.
48: 63.
1,565: 93.
3,679: 55.
S:r 885: n6. 5,126: 80. 49; 71. 6,062: 7.
Transport 94,778: 20,
— 235 —
Transport 94,778: 20.
Mariestads Elementarläroverk
:
Bibliotheks-kassan ...
Premie- och fattig-kas
san
Sir 39: 19. — — 397797
Borås Elementar-läroverk:
-
Egna kassan
35: 92. — — 35: 92.
Tennins-afgifter  225: 17. — — 225: 17.
Premie- och fattigcassan
70: 71. 129: 44. — 206: 15.
Extra kassan
76: 12. 213: 93. — 290: 5.
~Sir 4 Lä: >>92. 343777 7577 29.
Alingsås Elementar-läroverk:
Egna
kassan '.  68: 94. 175: —
— 243: 94.
Premie-och fattigcassan
63: 12. 225: —  — 288: 12.
Bibliotheks-kassan .... 14: 78. 137: 50. — 152. 28.
S:r 146: 84. 537: 50. —-— — 684: 34.
Lidköpings Elementarläroverk:
Egna
kassan
83: 12.  — — 83: 12.
Premie-och fattigcassan
29: 22. —  — 29: 22.
Tennins-afgifter  45: 51.
— — 45: 51.
Donations-medel  13. — — 13.
s7 1577987“  — 1577987
S:ma 6,413: 55. 96,046: 83. 4,543: 80.
107,004: 18.
Summa 2017782: 38.
Härvid hafva Revisorerne anmärkt:
att de i Kongl, brefvet den 17 September 1856, mom. Litt. h., anbefallde reqvisitions-förslag
å Elementar-lär ov erkens och Konsistorii-Notariens allönings-medel icke blifvit
räkenskaperna bilagde;
att vid räkenskapen för Skara Elementar-Iäroverk hvarken bifogats verifikationer för
influtne inskrifnings-penningar, till belopp af 112 R dr, eller för sammanskotts-medel 440
R:dr, samt att berörde redogörelse i öfrigt icke hänvisar till verifikationernas folier;
att för 5 stycken i Mariestads Elementar-låroverks egna kassa förekommande utgifts-poster,
tillsammans 289 R:dr 77 öre, för ljus, ved och städning m. m., verifikatio
-
Kontant Utlånta T. , . „
behållning. medel. Fordrmgar. Summa.
38: 66.
38: 66.
— 236 —
ner endast i afskrift finnas räkenskapen bilagde, samt att berörde verifikationer, hvilka
dessutom jemväl åberopas såsom bevis för utgifter från läroverkets Bibliotheks-kassaäro
högst ofullständiga, samt att då för öfrigt dessa poster under granskningen måst från
särskilda håll i räkenskapen uppletas, granskningen härigenom i betydlig mån försvårats;
att räkenskapen för Elementar-låroverkeis i Borås egna kassa icke åtföljts af verifikationer
å erlagd lösen, tillsammans 18 R:dr 95 öre, för handlingar angående lägenheten
Sahlängen;
att vid räkenskapen för Elementar-läroverket i Alingsås för fullständighetens skull
antingen bordt biläggas särskild förteckning, upptagande de hemman eller lägenheter till
namn, nummer och läge, hvilka tillhöra den läroverket anslagna Lindahlska stipendiefonden,
eller ock så beskaffade uppgifter bordt inflyta uti den öfver läroverkets stipendiemedel
afgifna redogörelse;
att uti räkenskapen för Elementar-läroverket i Lidköping finnes intagen en räkning
under titel: Läroverkets donations-medel, ehuru densamma synes böra tillhöra Premieoch
fattig-kassan, samt att relation öfver de ä berörde läroanstalt donerade medel saknas;
att, ehuru räkenskapen för Pedagogien i Sjö vid 1858 års slut upptager dels kontant
behållning, 94 R:dr 30 öre, och dels utlånt kapital, 2,090 R:dr R:mt, hvarken denna
behållning eller säkerhetshandlingarne för Pedagogiens utlånte medel, och hvilka handlingar
dessutom bordt i räkenskapen specificeras, på föreskrifvet sätt blifvit af Inspector
Scholae attesterade, samt att låneräkning saknas;
att räkenskapen för Sköfde stads Pedagogi afgifvits i hufvudräkning, deruti specialen
är åberopad, men icke bilagd, hvarvid Eevisorerne dock skolat anmäla, att de i verifikationerne
upptagne belopp sammanlagda motsvara utgifterna; att specifikation å kassans
säkerhetshandlingar saknas, och att desamma lika litet som kassans kontanta behållning,
169 R:dr 33,5 öre R:mt, äro attesterade af Inspector Scholm, samt att nämnda
räkenskap icke åtföljes af någon låneräkning;
att, vidkommande Pedagodien i Ulricehamn, räkenskapen för denna läroanstalt är
afgifven i afskrift, bestyrkt endast af Skolläraren; att äfven denna räkenskap saknar
låneräkning, och att hvarken den kontanta behållnjngen, 135 R:dr R:mt, eller säkerhetshandlingarne
för Pedagogiens utlånte medel blifvit attesterade af Inspector Scholae;
att räkenskapen för Pedadogien i Sofva väl i credit upptager Pedagogiens skuld
från år 1857, 124 R:dr 61 öre R:mt, såsom varande betald, men att verifikation till bestyrkande
af detta förhållande saknas, samt att behållningen, 21 R:dr 85 öre R:mt, till
år 1859 icke blifvit af Inspector Scholae attesterad; och
att vid räkenskapen för Thum skola ,saknas relation angående Guldbrandsonska donationen,
hvaremot sådan relation finnes vara afgifven för sista hälften af år, 1857, för
hvilken tid redovisning för skolans medel nu jemväl meddelats, men icke föranledt till
någon anmärkning å Revisorernes sida,
— 237 —
Konsistorium i Strengnäs.
I Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkningar, upptager denna räkenskap
inkomster och utgifter sålunda:
I) ebet.
Balans från år 1857:
Tillgångar:
Konsistorium
110,112: 89.
Strengnäs Elementar-läroverk
26,207: 76.
Örebro dito
18,823: 27.
Nyköpings dito
12,266: 50.
Eskilstuna’ dito
533: 64.
Askersunds dito
12,780: 94.
Uppbörd:
Konsistorium
10,523: 45.
Strengnäs Elementar-läroverk....
26,734: 90.
Örebro dito
30,117: 83.
Nyköpings dito
10,995: 70.
Eskilstuna dito
4,440: 27.
Askersunds dito
4,474: 58.
Balans till år 1859:
Skuld:
Konsistorium:
Byggnads-kassan  1,800: —
Strengnäs Elementar-läroverk:
Herdmanska Fonden  1: 66.
Linnmanska dito
I: 66.
Graffmanska dito
58: 19.
Premie- och fattigkassan
15: 16.
Egna kassan
12,256: 79. 12 333- 46
Nyköpings Elementar-läroverk:
Berlingska stipendie-fonden  —- 75.
Askersunds Elementar-läroverk:
Lärarnes aflöning
993: 97.
180,725: —
87,286: 73.
15,128: 18.
Summa 283,139: 91,
— 238
Credit.
Balans från år 1857:
Skulder:
Konsistorium  2,700: —
Strengnäs Elementar-läroverk  11,774: 86.
Örebro dito
631: 45.
Nyköpings dito
Utgifter:
Konsistorium
5,956: 46.
Strengnäs Elementar-läroverk
26,298: 20.
Örebro dito
29,055: 30.
Nyköpings dito
10,417: 88.
Eskilstuna dito
4,463: 79.
Askersunds dito
4,200: 36.
15,346: 62.
80,391: 99.
Tillgångar:
Konsistorium:
Balans till år 1859:
Kontant Utlånta
behållning. medel.
Fordringar. Summa.
Byggnads-kassan
266:
16.
675:
—
—
941:
16.
Emeriti- dito
977:
3.
85,550:
—
—
86,527:
3.
Eskilstuna skolas löne-
fond
1,422: 94.
24,750:
—
26,172: 94.
Stipendier för folkskole-
lärare-elever
138:
75.
—
—
138: 75.
S:r
2,804: 88. 110,975:
—
—
113,779: 88.
Strengnäs Elementar-
läroverk :
Soopiska fonden
248:
59.
7,025:
—
281: 92.
7,555: 51.
Herdmanska dito
—
500:
—
14: 50.
514:
oU.
Linnaeanska dito
—
83:
33.
2: 46.
85:
79.
Archenh. och Serenian-
11-
ska fonden
11:
8.
236:
11.
10: 92.
258:
Levinska dito
57:
90.
1,000:
—
30: 61.
1,088:
61-
Leufstedtska dito
6:
1.
166:
67.
7: 70.
180:
38-
Stafviska dito
5:
91.
125:
—
4: —
134:
91-
Insulinska dito
183:
88.
1,425:
—
60: 38.
1,669:
26.
Graffmanska dito
—
3,000:
—
117: 96.
3,117:
3,543:
96.
Ljungbladska dito
228:
18.
3,197:
22.
117: 69.
9.
Kyrkoh. Lennaei dito—
92:
41.
1,050:
—
12: 42,
1,154:
83.
Besparings- dito
185:
33.
—
—— —
185:
33.
Egna kassan
—
—
47: 19.
47:
19.
Transport
1,019: 29.
17,808: 33.
707: 75.
19,535:
37.
95,738: 61.
— 239 —
Kontant
Transport
Kassan för materiella
behof
Anonym! donation
Wattrangska dito
Billbergska dito
Premie- och fattigkassan
Bibliotheks-kassan ....
Utlånta
medel.
Fordringar. Summa.
S:r
Örebro Elementar-läroverk:
-
1,019:
29.
17,808:
33.
707:
75.
19,535:
37. 95,738: 61
50:
44.
1,565:
34:
85.
1,650:
29.
103:
47.
3,829:
—.
158:
63.
4,091:
10.
41:
— ■
2:
2.
43:
2.
—
230:
—
11:
36.
241:
36.
102:
27.
102:
27.
4:
35.
1,500:
—
35:
30.
1,539:
65.
1,279:
82.
24,973:
33.
949:
91.
27,203:
6.
Egna kassan
497:
43.
153: 75.
651: 18.
Premie ochfattig-kassan
156:
84.
156: 84.
Bibliotheks- dito
618:
98.
618: 98.
Stipendie- dito
113:
75.
15,843: 31.
15,957: 6.
Aflönings- dito
192:
51.
1,677: 78.
1,870: 29.
S:r
1,579: 51.
17,674: 84.
19,254: 35.
Nyköpings Elementar-
läroverk:
Egna kassan
216:
99.
_— —
216: 99.
Premie- och fattig-
kassan
69:
94.
2,809: 17.
2,879: 11.
Nyléenska stipendie-
fonden
99:
16.
4,500: —
4,599: 16.
Douglaska dito
48:
54.
3,000: —
3,048: 54.
Berglingska dito
—
1,250: —
1,250: —
Jerlinska dito
16:
92.
500: —
516: 92.
GrafFmanska dito
25:
—
—
■ _ 25.—
Bibliotheks-kassan ....
69:
4.
—
69: 4.
S:r
545:
59.
12,059: 17.
12,604; 76.
Eskilstuna Elementar-
läroverk:
Egna kassan
—
359: 22.
359: 22.
Premie- och fattig-
kassan
150:
90.
—.
150; 90.
S:r
Askersunds Elementarläroverk
:
Grundfonds-kassan ....
Egna kassan
Transport
150: 90. 359: 22.
— 12,600: —
287: 40. 120: —
510: 12.
12,600: —’
407: 40.
287: 40. 12,720:
— 13,007: 40. 95,738: 61
240 —
Transport
Premie- och fattig-kassan
Aflönings- dito
Bibliotheks- dito
Kontant
behållning.
287: 40.
34: 83.
12: 93.
Utlånta
medel.
12,720: -
Fordringar.
993: 97.
Summa.
13,007: 40.
34: 83.
993: 97.
12: 93.
95,738: 61.
S:r 335: 16. 12,720: — 993: 97. 14,049: 13.
S:ma 6,695: 86. 178,761: 56. 1,943: 87.
187,401: 30.
Summa 283,139: 91.
Härvid hafva Revisorerne endast anmärkt, att räkenskapen icke är försedd med
register och folio-nummer samt att den icke hänvisar- till verifikationerna, hvarigenom
granskningen i väsendtlig mån försvårats.
Konsistorium i Westerås.
Af denna räkenskap, granskad i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar-, inhemtas
följande förhållande:
Debet.
Balans f rån år 1837:
Tillgångar:
Konsistorium
Westerås Elementar-läroverk
Fahlu dito
Sala dito
170,656: 41.
1,996: 67.
16,502: 85.
359: 47: 189,515: 40.
Uppbörd:
Konsistorium  .
fs nS 89
Westerås Elementar-läroverk  aö.ujo. oy.
Fahlu dito
16,719: 84.
Sala dito
7.350: 45- 88,871: 64.
Balans till år 1859:
Skuld:
Konsistorium:
Stipendier till folkskolelärare-elever
23: 42.
Transport 23: 42. 278,387: 4-
— 241 —
Westerås Elementar-läroverk:
Egna kassan
Fahlu Elementar-läroverk:
Egna kassan
Transport 23: 42.
224: 34.
252: 10.
Summa
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld:
Konsistorium  3,223: 38.
Westerås Elementar-läroverk  34: 49.
Utgifter:
Konsistorium
41,310: 66.
Westerås Elementar-läroverk  15,873: 53.
Fahlu dito
15,626: 20.
Sala dito
7,220: 44.
Balans till år 1850:
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnads-kassan ....
Premie- och fattigkassan
Emeriti-kassan
Bibliotheks dito ....
F. d. Rektors löne
kassan
Ahllöfska stipendiefonden
Nsesseniska dito ....
Herdmanska dito ....
Trangeliska dito ....
Gagnero - Stamberg
ska
dito
Sernsköldska dito ....
Troilska dito
Brunnmarkska dito
Hallenstjernska dito
Maureliska dito ....
Westmanska dito ....
Kontant
behållning-.
Utlånta
m'edel.
2,442: 9.
223: 61.
156: 86.
353: 27.
852: 73.
49,400:
1,500: —
156: 86. 93,682: 83.
750: —
4,600: —
Fordringar. Summa.
51,842: 9.
— 1,723: 61.
93,839: 69.
— 1,103: 27.
5,452: 73.
2,500
_ _ 2,500
— 833
33.  833
33.
500
500
_
— — 847
83.  847
83.
— 337
50.  — 337
50.
— 2,250
2,250
1,500
—  ■ 1,500
^1—
75
75
— 3,000
— 3,000
*
— 1,500
— 1,500
1,666
67.  1,666
67.
Transport 4,028. 56. 164,943
16.
168,971
72.
31
278,387: 4.
499: 86.
278,886: 90-
3,257: 87.
80,030: 83.
83,288: 70.
— 242 —
Transport
Hellsteniska stipen
die-fonden
Stranghska dito ....
Fahlcrantska dito ....
Besparade domprostmedel
till fattiga
Prest-enkor
Bentzelstjernska
medlen till dito dito
Kollekt-medel .
Westerås Elementarläroverk
:
Egna kassan
Premie- och fattigkassan
....
Intresse af Ilallenstjernska
donationen
Klerckerska stipendie-fonden
Kontant Utlånta
behållning. medel.
4,028: 56. 164,943: 16.
Fordringar. Summa.
168,971: 72. 83,288: 70.
Fahlu Elementar-läroverk:
Egna
kassan
Premie- och fattigkassan
Bibliotheks-kassan
Ihrmanska stipen
die-fonden
Fernströmska dito
Lidmanska dito
Pihlska dito
Westlinska dito
Flygerska dito ...
Albrechtsonska dito
Hallenstjernska dito
Bokutdelnings - medel
833
33.
—
833
33.
150
—
150
—
1,000
—
—
1,000
1,286
67.
—
1,286
67.
_
600
.
600:
49:
53.
—
—
49
53.
r 4,078:
9.
168,813
16.
——
—
172,891
25.
950
1:
79.
951
79.
47:
47.
1,825:
—
—
1,872
47.
37:
50.
—
—
37
50.
7:
12.
1,500:
—
—
1,507
12.
S:r 92:
9.
4,275
—
1:
79.
4,368:
88.
4,500
141:
4,641
.—
13:
39.
13
39.
346:
28.
—
252:
10.
598
38.
1,500
15:
1,515
-
:
250
—
2:
50.
252
50.
—
100
—
1:
—
101
—
83
33,
83.
84
16.
56
67.
56.
57
23.
22:
65.
8,230
—
147:
94.
8,400
59.
——
—
600
6:
—
606
—
—
1,500
—
—
1,500
—■
79:
34.
——
—
—
79
34.
S.r 461:
66.
16,820
—
566:
93.
17,848
59.
Transport 83,288: 70.
— 243 —
Kontant Utlånts.
behållning. medel.
Transport 83,288: 70.
Fordringar. Summa.
S ala Elementar- läro
-
verk:
Egna kassan
Premie- och fattigcassan
Ahlströmska stiftelsen
Bibliotheks-kassan
126: 10. 164: 37.
42: 58.
25: 49. -
23: 18. 100:
50. 123: 68.
7: 26. 297: 73.
42: 58.
25: 49.
S:r 217: 35.  264: 37.
S:ma 4,849: 19. 190,172: 53.
7: 76. 489: 48.
576: 48.
195,598: 20.
Summa 278,886: 90.
§ 1-
Vid Konsistorii räkenskap felas dels sammandrag af hufvudredogörelsen och dels
konto öfver lärarnes aflönings-medel, ett konto, hvilket, om Revisorerne skola kunna tillse
att alla stats-anslag blifvit för dermed afsedda ändamål använde, nödvändigt bör upptaga
samtlige till stiftets läroverk (äfven Pedagogierna) utanordnade såväl ordinarie
som extra löne-anslag. Räkenskapen i dess nuvarande skick lemnar icke eller någon upplysning
rörande förhållandet med de till Pedagogierna i stiftet beviljade aflönings-medel.
ett extra anslag i ersättning för mistad inkomst af djekne-penningar, 113 R:dr 8 öre,
hvilket anslag icke redovisas i Konsistorii räkenskap. För öfrigt anmärkes, att vid nämnda '
redogörelse saknas den i Kongl, brefvet den 17 September 1856, angående förändring i
sättet för uppgörande af Konsistoriernas och eleinentar-iäroverkens räkenskaper, föreskrift:»,
förteckning ä gåfvobref m. m., å stipendic-fonder och andra donationer.
Emeriti-kassans debet upptager dels en post under titel: »Komminister Rotenius
inbetalt å Elfdahls arrende 18 R:dr 34 öre», utan att hvarken af räkenskapen
eller en såsom verifikation till samma post bilagd, af Erik Resenius undertecknad, räkning
med Konsistorium kunnat inhemtas beloppet af arrendesumman, om detta är ett arrende
af ledigt pastorat, eller en komministratur, och dels
428 R:dr 56 öre, som skola utgöra Adelar af det för Ludvika komministratur, enligt
ett under år 1857 upprättadt kontrakt, betingade arrende 500 R:dr, men någon redovisning
för återstående j:delen af detta arrende lemnar icke räkenskapen, likasom den icke
heller angifver orsaken till samma i:deis uteslutande derifrån.
Såsom exempel härpå få Revisoi'erne meddela, att Rektor vid Pedagogien i Linde erhållit
§ 2.
Ehuru i allmänna premie- och fattig-kassan afförts till Westerås Elementar-lä
-
roverks premie- och fattig-kassa
har sistnämnda kassa tillgodoförts endast
hvadan till nästa års räkenskap anmärkes skillnaden
311 R:dr 49 öre,
309 » 74 »
1 R:dr 75 öre.
— 244 —
Detta läroverks räkenskap saknar dessutom dels den i ofvan åberopade Kongl,
bref anbefallde förteckning å. gåfvo-bref m. m., å stipendie-fopder och andra donationer,
dels Konsistorii godkännande af lärarnes löner, upptagne å 2:ne bilagor, kallade »förskotter
å 1858 års l:sta och 2:dra tertialer utaf den af Rikets Ständer beviljade löneförhöjning
för ordinarie lärarne;» hvarförutan erinras, att lärarnes såväl ordinarie som extra löner,
jemlikt högstberörda nådiga bref, bordt reqvireras direkte från länets ränteri och på Rektor
disponeras samt af honom, men icke såsom här skett, genom Konsistorii-notarien till lärarne
utdelas.
§ 4.
Räkenskapen för Elementar-låroverket i Fahlun upptager i 1858 års ingående
balans »Flygarska stipendie-fonden» till 34 R:dr 50 öre, hvaremot denna fond i 1857 års
utgående balans antecknats till 22 R:dr 14 sk. 11 rst., hvilket belopp rätteligen utgör i
riksmynt 33 R:dr 47 öre, hvadan redogöraren bör tillgodoföras 1 R:dr 3 öre.
I öfrigt saknas vid denna räkenskap både anordningar och qvittenser å extra aflöningen;
dock har redogöraren anmält, att ifrågavarande medel bekommits direkte från
Konsistorium, ett förfaringssätt, i afseende å utbetalningar af dessa medel, hvilket står i
strid med föreskriften i oftanämnde Kongl, bref, samt att qvittenserne å de af lärarne
uppburne lönebelopp sedermera blifvit till Konsistorium insände. I Konsistorii räkenskap
återfinnas emellertid icke dessa belopp.
§ 5.
Vid räkenskapen för Sala Elementar-låroverk saknas dels verifikationer till premie-
och fattigkassan å utdelade premier samt fattigmedel, och till Ålströmska stiftelsen
å derifrån utlenmade böcker, dels ock låneräkning; och då hvarken tiden eller den ränta,
som erlägges för det från läroverkets egna kassa utlånta kapital, 167 R:dr 37 öre, uppgifvits,
hafva Revisorerne icke kunnat kontrollera det utförda räntebeloppet.
Konsistorium i Wexiö.
Emot denna, med anmärkningar i Kongl. Kammar-rätten granskade räkenskap,
har hos Revisorerne någon erinran icke förekommit. Inkomster och utgifter redovisas på
följande sätt:
D ebet.
Falang från år 1857
Tillgångar:
Konsistorium..
Wexiö Elementar-läroverk
Jönköpings dito
55,189: 74.
44,912: 28.
30,781: 81. 130,883: 83.
Transport 130,883: 83.
— 245 —
Uppbörd:
Konsistorium
Wexiö Elementar-läroverk
Jönköpings dito
Transport 130,883: 83.
54,350: 23.
35,031: 7.
62~ 116,691: 92.
Balans till år 1859:
Skuld:
Wexiö Elementar-läroverk:
Stipendie- och donations-fonden ...
76: 40.
Summa 247,652: 15.
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld:
Wexiö Elementar-läroverk.
Utgifter:
Konsistorium
Wexiö Elementar-läroverk
Jönköpings dito
49,407: 9.
29,885: 58.
23,169: 22.
Balans till år 1859:
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnads-kassan ....
Emerid- dito ....
Bibliotheks dito ....
Seminax-ie-fonden ....
Seminarii materialfond
Kontant
behållning.
Uti ån t a
medel.
Fordrin
gar.
Summa.
422:
84.
10,550: —
380:
92.
11,353:
76.
878:
55.
32,525: —
889:
52.
34,293:
7.
419:
89.
12,900: —
502:
79.
13,822:
68.
147:
33.
450: —
25:
51.
622:
84.
40:
53.
—
—
40:
53.
1,909:
14.
56,425: —
1,798:
1
! ^
60,132:
88.
Wexiö Elementar-läroverk
:
Premie- och fattigkassan
Stipendie- och donations-fonden
Jubel-stipendie- fonden
Trolleska dito
17: 90.
766: 82.
130: 6.
12,572: 34.
9,700: —
4,100: --
253: 74.
102,461: 89.
17: 90.
716: 90. 13,289: 24.
384: 33. 10,851: 15.
64: 47. 4,294: 53.
Transport 914: 78. 26,372: 34. 1,165: 70. 28,452: 82. 102,715: 63.
Transport
Ankarlooska "stipen -
die-fonden
Sjöbringska premiefonden
Undénska stipendiefonden
Nilsson - Aschanska
stipendie-fonden....
Nilsson - Aschanska
premie-fonden
Eklundska stipendiefonden
Öhrnbergska dito ....
Egna kassan
Kontant
behållning.
— 246
Utlånta
medel.
Fordringar.
Summa.
914:
78.
26,372:
34.
1,165:
70.
28,452:
82. 102,715: 63
350:
99.
2,670:
—
86:
64.
3,107:
63.
85:
50.
1,500:
—
20:
—
1,605:
50.
—
1,500;
—
71:
25.
1,571:
25.
170:
—
4,000:
— ■.
59:
58.
. 4,229:
58.
——
—
3,000:
—
87:
8.
3,087:
8.
31:
51.
1,000:
,
35:
1,066:
51.
—
3,000:
135:
3,135:
796:
—
2,733:
33.
95:
73.
3,625:
6.
S:r 2,348: 78. 45,775: 67. 1,755: 98. 49,880:. .43,
Jönköpings Elementarläroverk
:
Wisingsö-fonden .... 2,192: 40.
Egna kassan
251: 63.
Premie- och fattigkassan
14: 52.
Bibliotheks-kassan 9: 84.
S-r 2,4~68: 39. " 32,454: 82.
28,466: —
3,032: 96.
650: —
305: 86.
30,658: 40.
3,284: 59.
664: 52.
315: 70.
S.ma 6,726: 31. 134,655: 49.
— 34,923: 21.
3,554: 72.
144,936: 52.
Summa 247,652: 15.
Konsistorium Ecklesiasticum i Lund.
Räkenskapen, granskad i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar, redovisar in
-
komster och utgifter sålunda:
Tillgångar:
Konsistorium
. Lunds Elementar-läroverk
D ebet.
Balans från år 1857
88,385: 77.
8,670: 76.
Transport 87,056: 53.
— 247 —
Transport 87,056: 53.
Malmö Elementar-läroverk
6,029: 71.
Christianstads dito
3,803: 21,
Carlskrona dito
3,922: 22.
Helsingborgs dito
3,178: 79.
Ystads dito
4,553: 20.
Carlshamns dito
5,682: 9.
Landskrona dito
702: 42.
Sölvesborgs dito
124: 2.
Uppbörd:
Konsistorium  92,996: 30.
Lunds Elementar-läroverk
4,580: 4.
Malmö dito
2,164: 99.
Christianstads dito
2,316: 17.
Carlskrona dito
1,352: 50.
Helsingborgs dito
8,822: 68.
Ystads dito
1,217: 48.
Carlshamns dito
1,096: —
Landskrona dito
741: 56.
Sölvesborgs dito
193: —
Ronneby dito
172:
Balans till år 1859:
8kuld:
Konsistorium:
Domkapitels-husets kassa
895: 90.
Malmö Elementar-läroverk:
Egna kassan
210: —
Christianstads Elementar-läroverk:
Större kassan  ’  243: 82.
Summa
Credit.
Balans från år 1857:
Skuld:
Konsistorium
1,009: 92.
Lunds Elementar-läroverk
178: 15.
Ystads dito
38: 55.
Utgifter:
Konsistorium
83,242: 74.
Lunds Elementar-läroverk
*  3,904: 53.
Transport 87,147: 27.
125,052: 19.
115,652: 72.
_ 1,349: 72.
242,054: 63.
1,226: 62,
1,226:
— 248 —
Malmö Elementar-läroverk
Christianstads dito
Carlskrona
Transport
Helsingborgs
Ystads
Carlshamns
Landskrona
Sölvesborgs
Ronneby
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
Balans till år 1859:
Tillgångar:
Konsistorium:
Byggnads-kassan ....
Aldre pastoralie-fon
den
Domkapitels - husets
kassa
Lunds kathedralskolas
lönings-fond
F. d. seminarii-kassan
Carlskrona skolfond
Sölvesborgs Elementar-läroverks
statsanslag
Folkskolelärare - seminarium
Stipendier för folkskolelärare
-elever
Ecklesiastike personers
bevillning ....
Malmö S:t Petri presterskaps
lönings
fond
Nierothi - Hellmanska
stipendie-fon
den
Ohlssonska stipen
die-fonden
Morsingskadito
Nymanska dito
. Wjseströmska dito....
Ahlmanska donationen
Krutmejer - Schéeleska
stipendie-fonden
Kontant
behållning.
Utlånta
medel.
167: 8. 13,000: —
39: 94. 5,700: -
94: 90.
25: 70.
94: 25. 11,310: —
862: 54. 25,425: 50.
1,120: —
3: 92.
4.
17: 10.
76: 38.
28: 50.
1: 8.
1,460: 75.
7,110: 25.
300: —
200: —
2,000: —
525: —
1,000: —
457: 22.
11: 67. 2,000:
87.147: 27.
2,071: 26.
1,766: 14;
521: 14.
8,140: 58.
1,093: 24.
566: 62.
518: 35.
165: 25.
98: 55.
1,226: 62.
2,250: —
15,850: —
3,000: —
1,681: 44.
Fordringar.
895: 90.
102,088: 40.
Summa.
13,167: 8.
6,635: 84.
2,250: —
15,944: 90.
3,060: —•
1,707: 14.
11,404
26,288
1,120
1,464
25.
4.
67.
7,110: 29.
300: —
217: 10.
2,000: —
601: 38.
1,028: 50.
458: 30.
2,011: 67.
Transport 2,543: 10. 93,270: 16. 895: 90. 96,709: 16. 103,315: 2.
Transport
Biskop Faxes stipen-  die-fond
Kontant
behållning.
2,543: 10.
31: 87.
_ 249 —
Utlånta
medel.
93,270: 16.
1,284: 28.
Fordringar.
895: 90.
Samma.
96,709: 16.
1,316: 15.
S:r
Lunds Elementar-Iäro-  verk :
2,574: 97.
94,554: 44.
4
895: 90.
98,025: 31.
Egna kassan
Premie- och fattig-
1,054: 93.
2,151: 56.
—
3,206: 49.
kassan
201: 63.
5,760: —
—
5,961: 63.
S:r
Malmö Elementar-läro-  verk:
1,256: 56.
7,911: 56.
9,168: 12.
Egna kassan
5: 23.
525: —
14: 88.
545: 11.
Bibliotheks - kassan
Premie- och fattig-
259: 15.
1,350: —
27: 67.
1,636: 82.
kassan
176: 13.
1,950: —
71: 1.
2,197: 14.
Besparings-fonden ...
T ermins-afgifts-kas-
115: 47.
1,100: —
14: 25.
1,229: 72.
san
514: 65.
210: —
— —
724: 65.
S:r
Christianstads Elemen-  tar-läroverk:
1,070: 63.
5,135: —
127: 81.
6,333: 44.
Större kassan
—_ —
151: 73.
903: —
1,054: 73.
Mindre kassan
Premie- och fattig-
503: 2.
-—- —■
—
503: 2.
kassan
30: 9.
—.
30: 9.
Stipendie-fonden ....
Termins-afgifts-kas-
282: 23.
720: 51.
—
1,002: 74.
san
900: —
—
—
900: —
Bibliotheks - kassan
706: 48.
400: —
—
1,106: 48.
S:r
Carlskrona Elementar-  läroverk :
2,421: 82.
1,272: 24.
903: —
4,597: 6.
Egna kassan
Premie- och fattig-
96 96.
2,600 —
65: —
2,761: 96.
kassan
Termins-afgifts-kas-
90: 34.
600: —
13: 75.
704: 9.
san
890: 13.
,
890: 13.
Bibliotheks - kassan
82. 26.
300:
15: 14.
397: 40.
S:r
32
1,159: 69.
3,500: —
93: 89.
4,753: 58.
Transport
— 250
Kontant
behållning.
Helsingborgs Elementar-läroverk:
Egna
kassan  43: 91.
Premie- oell fattigkassan
468: 51.
Bibliotheks - kassan 12: 60.
Termins-afgifts-kassan
451: 41.
S:r 976T43T
Ystads Elementar-läroverk:
Egna
kassan
26: 89.
Premie- och fattigkassan
130: 34.
S:r 157:23
Carlshamns Elementarläroverk
:
Egna kassan  152: 30.
Premie- och fattigkassan
159: 28.
Heyderichska st ipendie-fonden
—-
Bibliotheks - kassan 24: 89.
S:r 336:47.
Landskrona Elementarläroverk
:
Första och andra Engeströmska
donationen
—
Tredje dito dito ....  —
Fru Brita Gydes dito —
Tullbergska dito —— —
Egna kassan
261: 77.
Premie- och fattigkassan
186: 13.
Bibliotheks - kassan 9: 45.
S r 457: 35.
^aerlef Fordringar. Summa.
Transport 103,315: 2.
662: 50.
450: —
4,241: 44.
4,241: 44.
1,175:
1,625:
3.000:
75:
5.875: —
100
150
37
180
72.
56.
706: 41.
1,771: 96. 2,690: 47.
_ 12: 60.
451: 41.
450: — 2,434: 46. 3,860: 89,
26: 89.
240: 22. 4,612: —
24ÖT22. 4,638: 89.
1,327: 30.
1,784: 28.
3,000: —
99: 89.
6,211: 47.
100:
150: —
37: 72.
180: 56.
261: 77.
186: 13.
9: 45.
468: 28. —
925: 63.
Transport 103,315: 2.
