# ID: svediakorp-gov2389
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1862--1863
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 50,558
# sentences: 4,446
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 241.
597
ordning om hemmansklyfning och jordafsöndring till någon del afhuipna; men så länge
författningarne genom föreskrift om viss rymd, hvarunder jord icke får afsöndras, inskränka
egarens rätt, att få fritt förfoga öfver sin jord, likasom öfver hvarje annan sin
tillhörighet, qvarstår alltid en icke ringa anledning till obelåtenhet, och då vilkoret
om besutenhet å den lägenhet, som, enligt sistnämnde Kongl. Förordning, finge från
hemman afsöndras, kunnat få försvinna, synes den inskränkning till viss jordrymd, som
den nya författningen satt i stället för besutenhetsvilkoret vara så mycket mindre behöflig,
som dermed icke afses jordens beskaffenhet eller möjligheten för blifvande egare
att deraf föda sig, utan fast heldre att å densamma bereda sig bostad.
På grund af detta föreslår jag vördsamt:
att, på sätt vid 1857 och 1858 års riksdag yrkades af Friherre J. Alströmer,
Herr Thomée, Anders Erikkson från Elfsborgs län och Anders
Pehrsson från Orebro län (Lag- samt allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
Betänkande N:o 27 pag 4), obegränsad frihet måtte megifvas att
från hemman på viss tid eller för alltid afsöndra huru stor eller liten jordareal
som helst; äfvensom
att, enligt Anders Gudmunssons från Hallands län yrkande, hvaruti David
Andersson och Anders Nilsson från samma län sig förenat (nämnde Utskotts
Betänkande pag 43 sista perioden), alla innehafvare utaf för alltid
afsöndrad lägenhet må kunna låta klyfva och afsöndra jord från densamma,
utan hinder af hemmanets egare eller jordens beskaffenhet, så vida ej särskildt
kontrakt dertill föranleder.
Skulle likväl betänklighet uppstå för att vilja åt alla landets jordegare medgifva
nu ifrågasatta fria disposition öfver dem tillhörig jord, så hemställes alternatift:
att egare af jord, belägen inom en mil ifrån stad, finge deraf för alltid
afhända sig, på sätt honom godt syntes, hvilken och huru stor eller liten
del, som helst, hvarigenom för arbetaren i och omkring städerna, såsom
mera tillhörande den handtverkande än jordbrukande klassen, bereddes en
icke ringa fördel, då derigenom för honom yppades tillfälle att med en besparad
penning förvärfva sig plats för egen bostad, ofta till mera beqvämlighet,
men alltid på billigare vilkor än som i staden vid högt uppdrifna
hyror och tomtevärden kunde erhållas.
Stockholm den 30 November 1862.
S. Creutz.
598
Motioner hos Ridder skåpet och Adeln 1862. iV.o 242.
&T:*> 242.
Af Friherre Cresit*? Steffan, angående grundskatternas afskaffande.
Uti en tid då förändringar af föråldrade förhållanden vidtagas i alla rigtningar,
för att rättvist fördela och mildra de bördor och omsorger, som äro oskiljaktiga från
den menskliga tillvaron, torde det vara af vigt att tillse hvar den största nöd och de
största bekymmer hopat sig, på det att icke äfven de mest välmenande och goda förbättringar,
det vare sig uti industrien eller lagstiftningen, skola blifva endast palliativer.
De aldra sinnrikaste uppfinningar, de mest underlättade kommunikations-anstalter,
skola förgäfves förmå att sätta lif uti industrien och näringsgrenarne, der nöden
snart sagdt tittar m uti hvar dörr, till följd af tryckande och ojemnt fördelade
beskattningar.
Det ojemna beskattningssystemet i Sverige är en i långliga tider öfverkiagad
sak, härllvtande från den urgamla despotism, som utan något egentligt system, utstakat
gränsorna för folkets beskattning efter godtycket, och i mån af tillfälliga och
vexande behof, de der gemenligen icke kunnat genomskådas utaf allmänheten och den
stora mängden.
Denna ojemna beskattning, hvilken gynnar ett fåtal på samma gång den undergräfver
den stora öfvervägande mängdens välmåga, och som undertrycker befolkningen,
förhindrande de aldrabästa bemödanden till folkets framåtskridande i bildning
och kultur, har öfv^r sig ett mer eller mindre doldt missnöje, som öfverklagadt, icke
blifvit hördt af många skäl, men synnerligast derföre att det Svenska beskattningsväsendet
är så inveckladt, att man förtviflar om möjlighet till en rätt lösning af den
magtpåliggande frågan, på samma gång man nödgats ifrågasätta, huru vida uti den
Svenska beskattningen någonsin förefunnits något egentligt system. Dut är jordbruket,
som sålunda stjufmoderligt behandladt, kommit vårt sköna och i sig sjelft med
rik näringskraft och fetma begåfvade Iand, under den förnedrande benämning, till
ett ordspråk blifvit, att »Sverige är ett fattigt land».
1 sanning, det är fattigt på kraft och tilltagsenhet att förändra de gamla förhållanden
i systemer, lagar och författningar, som rent af bemästra det i sig sjelft så
rika land vi bebo; ty icke fattas här bildning och kunskaper att göra sig den moderliga
eljest ymnigt gifvande jordens alster sig till godo, då hos Svenskarne, i djupet
af denna nation, ligger en bildning af högt ursprung, hvilken icke står efter
någon enda af de mest bildade nationer i verlden.
Motioner hox Rid der skåpet och Adeln 1862. N:o 242.
599
Jordbruket kallas med rätta menniskans modernäring; det är ock en näring,
som är hvarje menniskas oafvisliga tillhörighet och såsom den naturligaste af alla näringsgrenar,
och utan hvilken ingen annan kan ega bestånd, så är det för densamma
ett vilkor att den får vara fri. Att beskatta en näring såsom sådan, torde i allmänhet
böra, ur naturrättsligt icke mindre än ur stats-ekonomisk synpunkt, kunna
anses som ett fel, och hvad försvunna mörkare tider felat genom åläggande af så
kallade grundskatter, jordeboks-räntan m. m. på den naturligaste af hufvudnäringen
i vårt land, bör väi af nu varaade, mera upplysta, friare tider, kunna försonas genom en rättvis
återgång till det sanna, det naturliga, att nemligen menniskari — personen — beviljar till
det allmänna och till Statens bestånd efter hvad billigt är, på grund af fördrag från folkets
delegerade, gällande under vissa kortare tidlängder, men att näringen må lemnäs fri.
För uppnående af detta mål, torde ifrån Statens sida böra önskas ett efterskänkande
af allt hvad grundskatter heter, och låta Statens intrader utgå hufvudsakiigast
genom bevillning. Ty att söka kapitalisera grundräntan derigenom att egare af
kronoskatte-hemman skola erlägga så stort belopp i penningar, som fordras för att
af deras ränta kunna erhålla grundskatte-beloppet, vore icke rättvist då Irälsehemmansegare,
redan förut skattefria, fortfarande skulle blifva det på de förras bekostnad.
Man säger: att då frälsejorden |emförolsevis är så mycket dyrare än kronoskatte-jorden,
så är det billigt att den sednare på ofvannämnde sätt bidrager till
grundräntans kapitalisering och lemnär frälsejorden i samma skattefrihet, som den från
uråldriga tider åtnjutit, och således icke gör ingrepp i densammas vällörstådda rätt.
Men skall då skattejorden, af grundräntan från uråldriga tider utsugen, fortfarande
blifva det till frälsejordens fördel? Eller skall då frälsejorden aldrig återgälda skattejorden
den orättmätiga fördel den i uråldriga tider ända intill nu åtnjutit på densammas
bekostnad? Och Staten är ju den, som uppburit denna skatt af kronoskalteinnehafvare,
på samma gång den låtit frälse-innehafvare vara skattefria, skulle Staten
då icke äfven kunna förändra förhållandena och genom ett efterskänkande bereda sig
intrader på ett jemnare fördeladt sätt, och sålunda bereda lindring i utgifterna för
enskilde, ordning i förvaltningen och allmän belåtenhet genom att inträda på en riv
väg för beredande af sina finanser genom att börja ett verkligt system, grundadt på
allmän rätt, hvilket alltid måste vara förenat med allmän säkerhet.
Den tid uti hvilken vi lefva kan med skäl kallas en dyr tid; icke såsom skulle
Guds välsignelse vara mindre eller industrien underlåtit att begagna sig af de stora
hjelpmedel, som vetenskaper och konster låtit ställa den till buds, utan den framskridna
bildningen har högre fordringar på de materiela hjelpkällorna, i stort som
smått; förfinade lefnadsvanor åtföljande en högre odling, medföra förökade lefnadsbehof
och utgifterna stå i förhållande dertill, det vare sig uti den högsta samhällsställning,
eller den lägsta. Arbetet har följaktligen svingat sig upp till ett välförtjent
anseende och erkännande, och på grund af den efterfrågan, som en stigande odling
och en ökad folkmängd medför, har arbetet stigit mångdubbelt uti värde nu
600
Motioner hos Itidderskapet och Adeln 1862. N:o 242
emot fordom. Penningen och alla andra varor, som äro underkastade konkurrens,
hafva icke samma pris som förr, och allt bådar att vi inträdt uti en ny tid, som
kräfver stora förändringar från lagstiftningens och statsförvaltningens sida, om icke
dessa styrelser skola befinnas motverkande för landets utveckling och framåtskridande.
För inga kännes denna nya tid mera betungande än för den del af landets befolkning,
som besitter jord af kronoskatte-natur, deras belägenhet är i sanning beklagansvärd,
och det är endast handläggande af arbetet, i förening med det torftigaste,
att icke säga uslaste lefnadssätt för sig sjelfva inom hemmet, grundad på försakelser
af det mesta utaf den nyare tidens komfort och beqvämlighet i förening med
en oaflåtlig skuldsättning, som det är en möjlighet för kronoskatte-innehafvare att
uppehålla sig och kunna utgöra Kronans tryckande fordringar. Sällan skall man ock
finna någon kronoskatte-innehafvare efterlemna något åt hustru och barn, såvida han
icke genom gifte eller arf kommit till någon förmögenhet. Kronan är den egentliga
egaren af hans jord, och hans erlagda köpeskilling representerar egentligen endast
hans besittningsrätt, och de årliga utskylderna hans arrende till denna Kronan.
Han är Kronans arrendator, men en hårdare oell dyrare principal gifves icke,
tv den enskilde beräknar välvilligt möjligheten för arrendatorn att kunna lefva och
hafva en billig förtjenst och kan dertill gifva mildring då nöd och omständigheter
sådant kräfva, men Kronan tager ut intill sista skärfven. Oell huru skulle hon annat
kunnat göra för uppehållande af det invecklade och snart sagdt, outredbara förvaltningsmachineri,
som sedan århundraden knappast undergått någon annan förändring
än ökadt antal tjenstemän och dertill förhöjda löner.
Det är således af vigt att tillse hvarest bördan af samhällets uppehållande är
som mest tryckande, för att med rättvist och billigt omdöme kunna behjertas. Såsom
redan nämndt och vidare skall visas, är det för öfrigt en allmän klagan att
jordbruket är den industri och den tungt arbetade jorden det kapital hvarifrån Staten
nästan uteslutande hemtar sina inkomster, och att på jordbrukarens axlar hvilar
uteslutande tyngden af de mest oundgängliga vilkoren för samhällets bestånd. Huru
orättvist detta är, ligger uppenbart för hvar och en, som vill erkänna att det bör
vara hvarje samhällsmedlem dyrbart att få deltaga i sin mån, efter bästa förmåga,
råd och lägenhet till ett älskadt fosterlands uppehållelse och bestånd, då, såsom vilkor
för detta bestånd och för den allmänna välmågan, sjelfva näringen såsom sådan,
lemnäs fri. Att egare af frälsejord icke hafva grundskatt eller jordeboksränta är
kändt. Att deremot den stora mängden af kronoskatte-hemmanen, utgörande största
delen af Sveriges jord, från äldre tider fått sig pålagd både grundskatt, jordeboksränta,
roteringsbesväret, m. m. m. m., såsom krigshjelp eller till understöd för långvariga
krig, med dervid fästadt vilkor att denna beskattning skulle upphöra med krigets
slut, är väi icke så alldeles bekant, ehuru det likväl är en historisk sanning.
Men hvad som är väl bekant och en tryckande verklighet, är att alla dessa kraf på
krono
-
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 242.
601
kronoskatte-jorden, findock blifvit behållna, emot skattedragareris vilja och medgifvande,
och slutligen vunnit auktoritet af häfd.
De aldra vackraste bemödanden från hushållnings-sällskaper och landtbruksmöten,
hvilka i många år med flit, kostnader och ospard omtanka, verkat till jordbrukets
bästa, hafva dock icke förmått lyfta Svenska jordbruket och boskapsskötseln ur den
medelmåttiga vextlighet i förhållande till andra kultiverade länder, hvaruti det sig så
länge befunnit. Det är utan tvifvel att den tunga och tryckande beskattningen med
dess ojemna fördelning samt dyra och otympliga förvaltning, är dertill den hufvudsakliga
anledningen. Visserligen gifves många andra anledningar äfven, till grund
för detta obestånd, hvaruti den Svenska jordbrukaren och synnerligast den hårdast
betungade, som är kronoskatte-innehafvaren, sig befinner. Deribland må i förbigående
nämnas det uti landtmannalifvet så djupt ingripande landtmäteriet, som öfvermåttan
dyrt, dertill lemnar jordbrukaren så godt som utan skydd mot oförrätt och
mannamån, då landtmäteriet är lemnadt helt och hållet i händerna och beroende af
landtmätarens individualitet i förening med så kallade gode män, de der kunna vara
utan ringaste kännedom, vare sig uti agrikultur-kerniskt hänseende, i landtmäteriets
grunder, eller skogshushållningen. Då härtill kommer att landtmätaren är lemnad
under sina mätningar alldeles utan eftersyn och kontroll af vederbörande embetsverk,
hvilket dock iakttages med den mest berömvärda noggrannhet vid mätning för kartor
till krigsbruk; och andra instansen för klagomål består af Egodelnings-rätten med
dess föga eller intet sakkunnige ledamöter, och i jordbruk föga kunnige yngre och
äldre Häradshöfdingar och Gode män, med stora traktamenten, rese-ersättningar och
papperslösen; så finnér man att en förut betungad kronoskatte-innehafvare efter ett
landtmäteri, hvaraf han hoppas fördel af egornas sammandragande på ett ställe, kan
tilläfventyrs få sin egendom nedsatt flere tusen Riksdaler i värde.
Att detta oaktadt grundskatt, jordeboksränta, rotering, tionde m. m. m. m.,
skall utgå oafkortadt och efter den gamla Orslandsberäkningen, — eller rättare utan
någon beräkning från Statens sida — detta blir en ytterligare börda, som gör skatteinnehafvarens
ställning ännu mera bekymmersam. Att den beskattningsgrund, som
oförändrad sedan århundraden, jemte roteringsbördan uteslutande på jordbruket såväl
som presttionde m. m., är anledningen till det obestånd hvaruti skatteklassen i riket
sig befinner, torde sålunda böra inses, samt att detta föråldrade och godtyckligt fördelade
beskattningssätt måste äfven blifva en national-ekonomisk förlust i stort, lärer
icke heller vara svårt att inse, samt icke mindre att förutse vid en möjligen framtida
förestående fara framför fäderneslandets portar, då nationen, äfven med dess bästa
vilja till motvärn, skall dertill, uti farans stund, nödgas se nationalfattigdomen öfver
sig, som en väpnad man. Sådant kan blifva följden af jordbruket utsugande skatter,
de der oeftergilligen hafva med sig aila andra näringars ringa blomstring eller förfall.
Så länge författningarne rörande jordafsöndring och hemmansklyfning tillmäta
lim. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 11 Sami. 1 Afd. 76
602
Motioner hos Ridder skåpet och Adeln 1862. N:o 242.
den rike möjligheten att förvärfva jord så mycket han vill, men den fattige eller mindre
bemedlade förhindras att förvärfva så litet han kan, blott af fruktan för en rubbning
uti det föråldrade och högst orättvist fördelade grundskatte-väsendet, så mäste
ett svindlande affärs- och spekulationssystem utveckla sig till allmän, som enskild
skada. Det arbetsföra folket, som gerna ville besitta en jordtorfva och densamma
bruka såsom sjelfständiga och besutna, men icke ega magt köpa i mantal satt jord,
förnekas denna deras naturliga rätt, om de ock hafva samlat en köpeskilling motsvarande
hvad de kunde åstunda, strömma till städerna och lemna den förut betungade
jordbrukaren med den ytterligare bördan att stå ensam eller emot de drygaste
löner skaffa sig folk till modernäringens vederbörliga häfdande, den näring som likväl
ytterst är hela landets näring och bestånd.
Den mindre bemedlade ungdomen med bildning och kunskaper, sträfvar så långt
möjligt är att, till skada för jordbruket, befrias från dess mödosamma värf, emedan
besittningen af en i mantal satt mindre gård, ger dem ingen möjlighet till utkomst
för de tryckande skatterna, och besutenheten på en jordlott i tunnlandtal öfverensstämmande
med ett obetydligt och mindre kapital på hvilket de gerna och med framgång
kunde egna sig åt det egentliga arbetet, motverkas och hindras af lagarna.
Det mindre naturliga lifvet i städerna beröfvar sålunda modernäringen mycket
af dess bästa krafter.
Sålunda eftersökas embetsmannavägarne af de sednare, och de förra, eller det
egentliga arbetsfolket, uppsöka och närma sig penningemarknaden och de stora städerna,
der stora arbetslöner på kortare tider stå dem till buds. Det är naturligt att
jordbruket, som sålunda jemte skatterna måste vidkännas de mest förhöjda arbetsvilkor,
skall komma i stor förlägenhet, då, jemte dessa skatter, arbetslönerna äro förhöjda
till mer än dubbla beloppet mot tillförene, så att arbetskrafteu måste inskrän-'
kas till jordbrukets skada.
Afkastningen förminskas med arbetskrafterna, och en stor nationalförlust blir
den närmaste följden, så att om hvarje tunnland jord lemnar i afkastning blott 2
tunnor mindre än den vanliga medelafkastningen eller till omkring 20 tunnor mindre
per hemman, och hvilket på rikets 65 tusen mantal gör en million trehundratusen
tunnor, så uppkommer en nationalförlust, beräknad till medelpris, af Tretton
millioner Riksdaler årligen. Kommer då härtill att dessa Tretton millioner i svaga
år skola erläggas till utlänningen för spanmål och viktualier, och man hopsummerar
all den förlust, som alla öfriga näringsgrenar deraf lida, så torde skadan af grund
skatten
kunna uppskattas till dubbelt belopp af nyssnämnda summa.
En bifogad uppgift öfver ungefärliga beloppet af inkomster och utgifter å medelstora
skattehemman i goda år skall ådagalägga kronoskatte-innehafvarens föga af
undsvärda
ställning. En öfverblick häraf i förening med en billig tanka på de nuvarande
stegrade arbetslönerna, hvilka gemensamt bidraga att göra grundskattens börda
för kronoskatte-innehafvaren mera betungande än fordom, kommer den frågan sjelf
-
Motioner hos Ridderskapet och Adein 1862. N:o 242.
603
mant att framstå: Hvarföre har grundskatten hittills kunnat utgöras och hvarföre
hafva åtminstone många skatteman kunnat behålla sina hemman, och erlagt den öfverklagade
skatten? Vid denna frågas besvarande måste man taga denna den nyare
tidens lefnadsbehof i öfvervägande, och hvilka uppdrilvit arbetet till den höjd, att då
man tillförene aflönade en dräng med värdet af högst 3 tunnor säd, så fordras nu
värdet af tl eller 12 tunnor; och tjenstepigans lön i samma proportion, och hvilket
i förening med grundskatten och mångfaldiga andra onera, måste utpressas ur den
sedan långliga tider hårdt ansträngda och sugna kronoskatte-jorden innan någon möjlighet
blir att tänka på föda åt dessa arbetare i förening med skatte-innehafvaren,
dess hustru och barn. Denna förhöjning sammanräknadt öfver hela landets kronoskattehemman
skall säkerligen uppgå till ett vida större belopp än sjelfva grundskatten,
och arbetarens fordringar lära icke nedsättas hvad de icke komma att stiga. Då
grundräntan upphör så blir detta ingen egentlig inkomst eller gåfva för nuvarande
räntegifvare af kronoskatte-hemman, emedan samma valuta i alla fall mäste utgifvas
såsom förhöjda löner åt nutidens arbetare, och hvilket förhöjda lönebelopp föregående
äldre tiders skatte-egare fått behålla, och således lättare kunnat uthärda grundskattens
albördande. Det blifver så mycket mindre en gåfva eller inkomst på bekostnad
af frälse-innehafvarens rätt, som kronoskatte-jorden sedan förflutna tider ända
intill nu måst utsugas till det yttersta, för att kunna utgöra den tryckande grundskatten.
Frälsejorden har deremot sedan förflutna tider sin kraft och friska bördighet
till godo, och dess innehafvare, fortfarande i sin goda rätt, kan väl icke missunna
den förut hårdt tryckta skatte-innehafvaren, ifall Staten efterskänkte grundskatten
och ställde skattejords-innehafvaren i samma fördelaktiga ställning, som han sjelf.
Huru tryckande grundskatten är, kan äfven ses deraf att det gifves landsorter
med en svagare natur, der hela sträckor fordom bördig odalåker befunnits så utsugen
att den af skatteman blifvit öfvergifven, såsom icke mera lönande att besås.
Men skatten måste dock ut, och de återstående bättre delarne af skattehemmanet,
ytterligare prässade, lemna intet öfrigt till innehafvarens aldra nödtorftigaste föda. Att
i allmänhet någon förtjenst eller ersättning för kronoskatte-innehafvarens och hans
hustrus egna arbete och möda icke är att påräkna, är en beklaglig sanning, utan de
få vara nöjda i sitt mer än torftiga lif, om de endast kunna utgöra sina kronoutskylder
samt aflöna och föda tjenstefolket, på samma gång de sålunda nedlägga
fruktlös, det dyrbara kapital, som ligger i deras eget arbete. Någon ränta på köpeskillingen
å skattehemmanet står under sådana förhållanden icke till att erhålla, och
man må väl förundra sig öfver att så tryckande bördor blifvit lagda på en enskild
del af Sveriges jordbrukare och att detta kunnat fortgå utan ändring visar huru litet
man vårdat sig om rikets modernäring, icke besinnande att uti densammas sköte
ligger landets hufvudsakligaste blomstring och välmåga.
Då vi sålunda sökt att i korthet framställa hvad som i vår tanke utgör anledningen
till, hvarför Sverige är och med rätta kallas »ett*fattigt landa i trots af de
604
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 242.
ofantliga resurser, som inom iletta land förefinnas, och hvilka icke kunna tillgodogöras
af brist på möjligheten al samlade kapitaler i större eller mindre skala, hos en
så stor del af landets innevånare, som kronoskatte-innehafvare, de der skola oaflåtligen
nedlägga snart sagt hvarje samlad penning uti Kronans skattekista, så hafva vi
trott oss böra uppkalla Rikets nu församlade Ständer, till kraftfull medverkan dertill,
att grundskatten måtte upphöra och densamma efterskänkas kronoskattejords innehafvare,
så att skatte- och frälsejord blifver lika nu och för everdeliga tider, på följande
vilkor:
att grundskatt upphör och Statens inkomster uppfyllas genom bevillning.
Stockholm den 30 November 1862.
S. Creutz.
Bifogad räkning öfver Inkomster och Utgifter å vanliga kronoskatte-hemman
i medelgoda år.
Inkomster:
Utsådt \ tunna hvete, erhåller i medeltal, med afdrag af utsädet, 3 tun
nor, å 18 R:dr tunnan
dito 8 tunnor råg och får i medeltal, med afdrag af utsädet, beräknadt
efter 6:te kornet och efter vanliga årspris, 14 R:dr tunnan . .
dito 1 tunna korn, får, med afdrag af utsädet, sällan 5 tunnor, å 11
R:dr vanligt pris
dito 2 tunnor blandsäd får, med afdrag af utsädet högst 12 tunnor
å 9 R:dr tunnan
dito 16 kappar ärter, med afdrag af utsädet, 3 tunnor, å 16 R:dr
dito 4 tunnor potates, som, då utsädet afdrages, lemnar i medeltal 24
tunnor, å 3 R:dr tunnan
Afkastning af ladugården, då inköp af dragare beräknas, lemnar ingei
behållning.
Förtjenst genom forsling, der sådan finnes
Summa lii k oms te
1,050—
Motioner hos Ridderskapel och Adeln 1862. N:o 242.
605
Årliya Utgifter:
Riksmjnt.
Blott en dräng, som efter nu högt uppdrifna arbetslöner, fordrar minst
ore
50 öre per dag
En piga, som i mänga läll mäste göra lika mycket som drängen, for-
4 50
drar billigt och minst
Husbondens arbete och omtanka jemte öfverdrifna bekymmer och an-
75
strängning kan icke heller uppskattas till mindre än hvad drängen fordrar
150
Likaledes hustrun bör ej få mindre än pigan ........
Här upptages endast brödföda för dessa personer, som följer:
2 marker till rägbröd och öfriga födoämnen om dagen, hvilket gör
för dessa 4 personer för året, å 42 Ltt mjöl per tunna, minst
75
12 tunnor och efter ofvanstående rågpris
468
3 h 4 barn tarfva åtminstone hälften
84
Kronotionde löses efter medelpris
34
Krono-utskylder efter debetsedel
Kyrkoherden: Tertif*Isäd, matskott, helgonskyld, altarlega, påskpennin-  gar, och för vigning, barndop, kyrkotagning, skriftermål och jordfäst-  ning, och för små-tionde, hampa, lin, kål, rötter, rofvor, humla, kalf,
204
föl, lam, killing, gås och grisar, cirka
.
28
Kapellanen: Hö, spanmål, matskott
10
Klockare, orgelnist, orgeltrampare och kyrkovaktare
Fjerdingsman, kronoskogvaktare, barnmorska, djurfångstmedel, ljuspen-
5
ningar till julottan m. m
6
Till fördelshjon: 3 tunnor säd, potates, såfvel och mjölk, ved .
400
Underhåll af allmänna byggnader och broar
10
Ränta å köpeskdling, blott efter nya taxeringsvärdet
500
Virke och materialier till gårdens underhåll
35
Inköp af minst famn ved i månaden i skoglös ort
50
Till hägnadernas vidmagthållande köpes för
35
—
Jern och smideskol till redskapens underhåll
25
Smed, skräddare, skomakare, på gårdens kost
Legda dagsverken, då blott en dräng är å lön antagen, i slåning, skörd
15
—
och trösk
40
Till knekten, enligt kontrakt, sammanräknadt
80
Sockens fattige
Säd för småkreatur och boskapens underhåll, beräknad blott en kappe
15
säd om dagen, för allesammans
72
—
Summa Utgifter
| 1,966
-
606
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 243.
Vi få sålunda med fullt, förtroende öfverlemna detta anförande till Kapitenen,
Högvälborne Herr Baron S. Creutz, med ödmjuk anhållan, att Baron, såsom i vår
ort boende, behagade vid innevarande riksdag inför Rikets Ständer detta i behörig
ordning framföra såsom egen motion.
Vi uttrycka ytterligare den önskan, att Herr Baron vid samma tillfälle behagade
begära »Rikets Ständers allmänna sammanträde» rörande denna vigtiga och magtpåliggande
fråga.
Tuhundra Härad i Westmanland den 20 November 1862.
C. A. Carlsson i Nyby.
Anders Johanson i Frendesta.
Daniel Andersson i Fölmesta.
C. E. Sundberg i Tuna.
P. E. Ericson i Tibble,
Rusthållare.
Carl Ericsson i Skogsta,
Rusthållare.
Carl Wilhelm Carlsson i Törnda,
Frälse-egare.
.4. G. Svan i Husta.
J. P. thilgren i Näsby.
Pehr Johan Pettersson i Fölmesta.
A. Halén i Tibble.
Rusthållare.
C. W. Carlsson i Wändle.
J. O. Forsman i Löpdahl,
Sniifrinqe härad.
mo 243.
Af Grefve THllbfj Henning Adolfj angående anslag till uppförande
af en byggnad i Stockholm för ett i likhet med nya elementarskolan
inrättadt läroverk.
När för 34 år sedan en läroanstalt, nya elementarskolan, i hufvudstaden anlades,
med syfte att pröfva nya grundsatser inom skolväsendet, var det naturligt att den ej
anlades uti någon större skala; allt var då endast ett försök att tillämpa de — af
mången varmt förordade men och af flera betviflade — nya grundsatsernas gagn
för undervisningens utveckling. Antalet lärjungar bestämdes derföre först till endast
100. Men då läroanstalten sedan mer och mer tillvunnit sig förtroende, har lärjungarnes
antal blifvit ökadt först till 200 och nu sednast till 300; att skolan, oaktadt
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 243. 607
denna betydliga utvidgning, ej motsvarar behofvet, synes tydligt derutaf att för det
närvarande utgör de inträdessökandes antal öfver 250, och detta ehuruväl många föräldrar
och målsmän, inseende att inträde i skolan först efter många år kan vinnas,
afstått från anmälning.
Det har således visat sig att de grundsatser, som vid skolans anläggning antogos,
uti så hög grad tillvunnit sig föräldrars och målsmäns förtroende och erkännande,
att skolan ej kan emottaga alla, som söka inträde; men att vidare utvidga nuvarande
skolan kan och bör ej, af lätt begripliga skäl, ifrågakomma, hvadan enda sättet att
afhjelpa det stora påtagliga behofvet är att en ny skola anlägges efter samma system,
som nya elementarskolans.
Ett ytterligare skäl härför finnes äfven deruti att då 1859 års Skolstadga föreskrifver
att rikets elementarläroverk skola vara antingen högre, med 7 klasser, eller
lägre, med 5 till 2 klasser, så finnes det uti rikets hufvudstad endast ett enda fullständigt
högre, eller sjuklassigt läroverk, nemligen nya elementarskolan; att detta är
otillräckligt för hufvudstaden med dess redan betydliga och för hvarje år sig ökande
befolkning inses nogsamt.
Med den välvilja och frikostighet Rikets Ständer under sednare åren omfattat
elementar-undervisningen är att förmoda det anslag till behöfliga lärarelöner vid ett
sådant nytt läroverk icke skall möta något hinder, och då nya elementarskolans Direktion
väl ej skall undandraga sig att taga den nya skolan under sin vård, återstår
anskaffandet af nödigt skolhus.
Att hufvudstaden sjelf skulle bekosta anskaffandet af skolhus, om Staten lönar lärarne,
kan väl hos mången tänkas; men dels hafva redan så många af rikets städer
erhållit statsmedel till sina skolhus, och dels är stor svårighet att i Stockholm med
dess 8 kommuner, och i följd derutaf nästan lika många olika interessen, åstadkomma
enhet i beslut uti en sådan fråga, att det ingalunda bör kunna antagas vara
obilligt att begära det Staten lemnar anslag för åstadkommande af det behöfliga skolhuset.
Då i stället för student-examen snart hlir att endast utgångs-examen från
rikets elementarläroverk berättigar till studiernas fortsättande vid något af rikets
universiteter, är äfven nödigt att Staten tillser det för behofvet erfoderliga elementarläroverk
finnas; att inom sjelfva hufvudstaden föräldrar och målsmän ej förr än efter
flerårig anmälan, om ens någonsin, skola kunna vinna sökt inträde uti Statens allmänna
skolor, utan nödgas anlita de privata, kan väl ej vara annat än obilligt och
ett missförhållande, som af Staten bör afhjelpas; svårligen kan Staten ock anordna
anslag till mera nyttiga och hela samhället gagnande företag, än till undervisningens
befrämjande.
Af nu anförda skäl får jag derföre vördsammast anhålla att Rikets Ständer måtte
besluta:
att ställa en summa af 200,000 R:dr R:mt till Kongl. Maj:ts förfogande
för inköp af tomt inom hufvudstaden, att derpå uppföra en byggnad med
608
Motioner hos Ridderskapet och Adeln iS62. N:o 244.
full inredning för en skola af 500 lärjungar efter nya elementarskolans
undervisningssätt och hvilken summa finge af denna skolas Direktion lyftas
i mån, som kostnadsförslag blefve för en sådan byggnad upprättadt och
ritning af Kongl. Maj:t fastställd samt plan för inredningen af densamma
uppgjord.
Stockholm den 30 November 1862.
Henning A. Taube.
x\:o 244.
Af Grefve Taube, Henning; Adoif, angående anvisande af medel
förskottsvis för åtskilliga jernvägs-arbeten.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Rikets nu församlade Ständer angående
Statens jernvägsbyggnader gifver vid handen, att, förutom återstoden af anslaget till
Statens jernvägsbyggnader för år 1863, 1,900,000 R:dr, äfven nu för samma år
äskade anslag af 3,8 S 5,000 R:dr Runt skulle uteslutande användas för södra stambanans
behof, och att således för öfriga statsbanor ej något anslag skulle vara att
tillgå före början af år 1864.
För hvartdera af åren 1864 och 1865 är i samma nådiga Proposition äskadt
att förskottsvis utöfver anslaget få användas högst 500,000 R:dr, att afräknas på
1866 års anslag.
Ett dylikt förskotts utgående att afräknas på följande års anslag under året
1863 skulle medföra den fördelen, att, under loppet af det året, detalj-utstakningar,
sektions-kartors upprättande samt arbetsstationers och förråders iordningsställande m. m.
kunde försiggå och således det egentliga arbetet kunna redan i början af år 1864
med kraft påbörjas, hvaremot om intet anslag för år 1863 finnes att tillgå för andra
statsbanor än den södra, omkring halfva delen af år 1864 kommer att åtgå för
detalj-utstakningar och iordningsställande å de nya banor, sorn möjligen, i enlighet
med Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, komma att af Rikets nu församlade Ständer
beslutas, och således de egentliga arbetena å samma banor först i medio af år 1864
kunna påbörjas och deras afslutande i mån deraf torde fördröjas, vågar jag vördsammast
föreslå:
att
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862, N:o 245.
609
att Rikets nu församlade Ständer ville besluta, att för år 1863 finge, i
mån af behof, användas högst 500,000 R:dr R:mt till detalj-utstakning,
arbetsstationers och förråders iordningställande m. m. å de statsbanor, som
i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga Proposition med deruti möjligen
förekommande förändringar komma att af Rikets nu församlade Ständer
beslutas, hvilket förskott då skulle komma att afräknas å 1864 års anslag.
Om remiss till Stats-Utskottet af denna min motion, för att der liktidigt med
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition angående Statens jernvägsbyggnader behandlas, anhålles
vördsammast.
Stockholm den 30 November 1862.
Henning A. Taube.
M:o 245.
Af Grefve Hallinge Carl? angående pension åt framlidne Regementsläkaren,
Doktor Gustaf Wilhelm Beckers enka.
Den 24 December förlidet år afled i Örebro Doktor Gustaf Wilhelm Recker,
71 år gammal. Han efterlemnar enka i mycket knappa omständigheter. Doktor Becker
tjenstgjorde till sin död såsom Regements-läkare vid Nerikes regemente. Hans skicklighet
såsom läkare var allmänt bekant, han njöt stort anseende såsom vetenskapsman och utmärkte
sig äfven för redbarhet i karakteren, välvilja mot fattige och oegennytta. Sednare årens
trötthet och sjuklighet inskränkte hans verksamhet och försvårade möjligheten att
sörja för sin familjs framtid såsom han önskat. Behållningen i hans bo var således
mycket otillräcklig. Annu har jag ej hunnit få den afhandling, som upplyser om
boets ställning, men att den var knapp, är kändt i orten. Enkan, 67 är gammal,
njuter en pension af 150 R:dr R:mt i Arméens Enke- och Pupill-kassa, men hvilken
pension är för hennes bergning otillräcklig. Med anledning häraf och såsom en gärd åt Doktor
Beckers minne, anhåller jag vördsamt, att Rikets Ständer ville anslå ett årligt understöd
af 400 R:dr R:mt.
Denna min motion anhåller jag må blifva remitterad till Stats-Utskottet.
Stockholm den 30 November 1862.
Carl Kalling.
Rih. till R. St. Prot. 1862 éi 1863. 11 Sami. 1 Afd.
77
610
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 246.
M:o 246
Af Herr liljenstolpe<> Axel Fredril», angående förhöjning af
den åt f. d. Läns-nolarien Olof Henrik Förberg tilldelade pension.
Sannt är visserligen att man i allmänhet icke bör låta känslan hänföra sig; men
då densamma är oskiljaktig med så väl föremålet, som medlet, torde det ursäktas, att
känslan ej allenast uttalas, utan ock sökes att anslås.
En sådan anledning gifver dan olyckliga belägenhet af sjukdom: »obotlig sjukdom
i Cerebro-spinalnervsystemet», enligt Herr Professoren Glas' läkarebetvg, i förening
med ekonomiskt betryck, föranledt af icke sjelfförvåliade orsaker, hvaruti en
längre tid såsom t. f. Lands-sekreterare i Uplands län, f. d. Läns-notarien derstädes,
Herr Olof Henrik Förberg med maka sig befinna.
Så väl inom detta Höglofliga Stånd, som inom Hedervärda Bonde-Ståndet: af
samtlige Riksdagsmännen ifrån länet, är motion väckt, afseende att öka den Landssekreteraren
Förberg redan beviljade pension af 430 R:dr, inom Ridderskapet och
Adeln till 750 R:dr, eller motsvarande den vid 1853 års riksdag för Läns-notarie
anslagna hela lön och inom Bonde-Ståndet till endast 600 R:dr; hvadan det ville synas
som ytterligare motion i detta hänseende icke erfordrades. Men dels af anledning,
som innehålles uti medföljande, såsom bilaga fogade, sistlidne fredags e. m. för sent
anmälda, vördsamma anförande (helst andra bilagor af intyg och öfriga till saken
hörande uppgifter vid min motion saknas, enär de bilagts förenämnda motioner) och
hvarigenom fulleligen ådagalägges, att fall kan inträffa, som gör det för en tjensteman
alldeles omöjligt att samtidigt, ehuru med bästa vilja, rätt sköta riksdagsmanna
kallet
och tjensten, — dels ock af under dessa dagar tillkomna skäl föranledes jag,
att icke blott för den af sitt nervösa lidande och oron, särdeles för hustruns framtida
bergning, nu så agiterade, sjuke mannen, utan fastmer för den sjuka hustruns
framtida bästas skull, ifall hon skulle blifva enka, till Rikets Höglofliga Ständers behjertande
framställa behöfligheten af snar hjelp åt makarne Förberg, begge lika mycket
utur stånd att sjelfva kunna bidraga till deras bergning.
Det sällsporda uti Lands-sekreteraren Förbergs, olycksförhållanden har ock föranledt,
att ifrån så skiljda håll appel gjorts till hans hjelpande och att man äfven på o
lika
ställen sökt det brådskande understödet. För mannen kan det visserligen vara
detsamma hvarifrån hjelpen kommer; icke så för hustrun, ifall hon skulle öfverlefva
honom.
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 246. 611
Erhålles förökad pension af Rikets Ständer, äro då för Fru Förberg, född Nordencreutz,
i den händelse hon blefva enka, utsigterna lyckligare, att af det ökade anslaget
åt mannen kunna få en något större pension, än henne kunde ifrån andra
fonder tillfalla. Och då jag knappast vågar föreslå, att pension åt Fru Förberg, i
händelse hon blefve enka, för närvarande kan varda beslutad, —• sådant är likväl
välvilligt inom Hedervärda Bonde-Ståndet begärdt att nu bifallas till ett belopp af 300
R:dr, — är det således utur förbesagde synpunkt som det ligger så stor vigt uppå,
att det äskade pensionstillskottet bifalles, om möjligt att utgå ifrån och med 1863
års början; hvarföre jag ock nu vågat framföra denna min vördsamma motion, slutande
densamma med den redan då fattige vännens afskedsord, när vi uti Upsala
1829 skiljdes: Förberg för att begynna sin sedermera till större delen så törnbeströdda
tjenstemannabana:
«Tänk någon går.g på vännen fjerran,
Om fattig vän du ej försmår,
Och sänd en suck då upp till Herran,
Att allting honom lyckligt går!»
Om motionens remitterande till Höglofliga Stats-Utskottet får jag härmed vördsamt
anhålla.
Stockholm den 30 November e. m. 1862.
Ax. Fr. Liljenstolpe.
Bilaga.
Vördsamt anförande!
Enahanda motion, som den af Friherre Cederström, Rudolf, nu så välvilligt
väckta (angående ökandet af pensionen för Lands-sekreteraren Olof Henrik Förberg),
var tillämnad att göras ej mindre af mig, än af Herr Theologie Doktoren Schram inom
Högvördiga Preste-Ståndet och af Herr Ljungberg inom Vällofliga Borgare-Ståndet,
ehuru Herrar Schram och Ljungberg torde nu mera anse sådant mindre behöfligt och
jag sjelf finner Lands-sekreteraren Förberg inom Ridderskapet och Adeln nu uti
Friherre Cederström fått en så god förespråkare, att sådant är af mig öfverflödigt.
Då emellertid motionen är väckt icke allenast inom detta Höglofliga Stånd, utan
äfven af samtlige Riksdagsmännen ifrån Uplands län inom Hedervärda Bonde-Ståndet,
och jag på det innerligaste önskar att den, genom tjensteansträngningar, nu i sjukdom
och svårt ekonomiskt betryck nedtyngde mannen måtte erhålla det äskade pen-;
sionstillskottet, anser jag mig böra instämma uti motionen, så mycket heldre, som
jag är i tillfälle icke allenast att vitsorda de gjorda uppgifterna, utan ä(vep sedan
612
Motioner tios Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 247.
yngre åren och alltjemt sedermera personligen känner så väl de begge sjuka makarne
Förberg, som deras svåra ekonomiska ställning.
Jag anser mig äfven, såsom den bästa rekommendation för Lands-sekreteraren
Förberg, kunna förklara, att f. d. Landshöfdingen i Uplands län, m. m., Friherre von
Kramer, om han nu varit tillstädes, skolat vara en varm förespråkare för den under
många år, äfven såsom t. f. Lands-sekreterare, honom biträdande arbetsamme och
nitiske Landskansli-tjenstemannen.
Detta mitt vördsamma anförande, hvilket jag anhåller måtte få efterfölja motionen
till Höglofliga Stats-Utskottet, har jag, då jag af tjenstegöromål var förhindrad att
vara tillstädes under hela tiden under förmiddagens plenum och då motionen remitterades,
på förhand uppsatt, på det icke uppsättandet häraf skulle fördröja afsändningen.
Stockholm den 28 November e. m. 1862.
Axel Fredrik Liljenstolpe.
Wio 24:7.
Af Friherre Cederström, Rudolf, angående organiserande af en
representation för häradet.
Med åberopande af de, vid öfverläggningarne om kommunal-lagens stadganden,
dels inom Riks-Stånden vid sistlidne riksdag afgifna yttranden, dels ock, inom den
för besagde lags beredande tillsatte kommitté, yttrade åsigter, till stöd för denna
lags förfuilständigande medelst införande deri af tjenliga föreskrifter angående organiserandet
af en representation för häradet, till utvecklande af dess kommunala betydelse
och till befrämjande af dess speciela förkofran, — yttranden, till hvilka jag endast
här torde böra hänvisa, utan behof af deras upprepande, — hemställer jag vördsammast,
att Rikets Ständer, — derest eget underdånigt förslag i ämnet icke anses
nu lämpligt att afgifvas, — ville medelst underdånig skrifvelse hos Kongl.
Majit anhålla om jDess nådiga Proposition för nästinstundande riksmöte, i
ändamål af denna angelägenhets ordnande på ett, för denna form af vårt
samhällslif mest tillfredsställande sätt,
Motioner hos ^Ridder skåpet och Adeln 1862. N:o 248. 613
Om remiss af denna min motion till Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
anhålles.
Stockholm den 50 November 1862.
R. Cederström.
Jtt© 248.
Af Herr von Hofsten? SS en åi,'t Johon? angående anslag till aflöning
åt en Provincial-läkare i Carlskoga härad.
Vid sednaste riksdag blefvo af Rikets Ständer beviljade anslag till aflönande af
20 nya provincial-läkare. Carlskoga härad och socken, med en befolkning af 11,000
personer och på ett afstånd från närmaste städer af 4 å 5 mil, hade desto heldre
gjort sig förhoppning att en af dessa nya löner skulle komma nämnde distrikt till
godo, som derstädes redan frän längre tid tillbaka funnos uppfyllda de vilkor, Rikets
Ständer stadgat i fråga om kostnadsfri bostads upplåtande och underhållande åt läkaren.
Men då Kongl. Sundhets-kollegium skulle till Kongl. Maj:t ingå med förslag å
de distrikter, som af de nya löneanslagen företrädesvis borde komma i åtnjutande,
blef Carlskoga härad deribland icke upptaget.
Hos Rikets nu församlade Ständer har Kongl. Maj:t, i sin nådiga Proposition,
äskat anslag för ytterligare Nio nya provincial-läkare. För alla händelser tillåter jag mig
emellertid, jemte meddelad upplysning att den läkare, hvilken under några år varit
bosatt i Carlskoga, nu mera, i saknad af tillräcklig utkomst, lemnat orten, hvars behof
af beqvämligare sjukvård än den, som på 4 å 5 mills afstånd må kunna erhållas,
alltså är i högsta grad kännbart, härmedelst ödmjukast hemställa och föreslå,
att för Carlskoga distrikt, till aflönande af en derstädes stationerad provincial-läkare,
måtte af Rikets Ständer anvisas ett årligt löneanslag af 1,500
R:dr R:mt.
Om remiss till Höglofliga Stats-Utskottet anhålles.
Stockholm den 30 November 1862.
B. J. v. Hofsten.
614
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:ris 249 och 250.
If:o 24».
Af Herr von Schewen, Axel Willielm, angående pension åt
f. d. Kapitenen Friherre Eugene von Vegesach.
Till erhållande af pension till ett belopp af 500 R:dr R:mt får jag hos Rikets
Ständer vördsamt föreslå f. d. Kapitenen vid Wermlands Kongl. Fältjägare-regemente
Friherre Eugéne von Vegesach.
Såsom skäl för denna min hemställan får jag anföra att Friherre von Vegesach
under en tid af 50 år varit anställd vid arméen och derunder med heder och utmärkelse
deltagit i fälttågen 1808 och 1809, 1813 och 1814, samt att han, sedan
han genom iråkadt ekonomiskt betryck år 1832 nödgades lemna tjensten, med oförtröttadt
nit sökt gagna sitt fädernesland. Han är nu omkring 70 år gammal, och
eger till betryggandet af sina återstående dagar endast en årlig inkomt af 100 R:dr
R:mt, som Kongl. Majit nådigst täckts tilldela honom af de medel Rikets Ständer
till understöd åt ålderstigne och medellöse militärer, som gjort sig förtjente af fäderneslandet,
stäldt till Kongl. Majits förfogande. Att dessa 100 R:dr Runt äro alltför
otillräckliga, då arbetskrafter numera svika, inses lätt, och vågar jag derföre anhålla,
att Rikets Ständer, till lindrande af bekymren under de år som ännu för
honom kunna återstå, måtte bevilja det begärda understödet.
Om remiss till Stats-Utskottet anhålles vördsamt.
Stockholm den 30 November 1862.
Axel Wilhelm von Schewen.
X:o 250.
Af Herr Oldevig;, Hans Fredrih, angående förhöjning af det
utaf Kongl. Majit äskade anslag för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning aj backiga eller eljest mindre goda vägar.
Uti Kongl. Majits nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof
är föreslaget, att Rikets Ständer mätte till fond för anläggning af nya samt förbät
-
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 251. 615
tring eller omläggning af backiga eller mindre goda vägar anvisa 150,000 R:dr årligen
under nästa statsregleringsperiod, eller för alla tre åren tillsammans 450,000 R:dr.
Då likväl Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader i riket uti sitt,
för detta riksmöte, till Kongl. Maj:t i underdånighet aflemnade generalförslag uppfört
1,671,040 R:dr, såsom understöd till arbetsföretag för förbättring af vägar inom
särskilda delar af riket, enligt upprättade och hos Styrelsen förvarade arbetsplaner,
och otvifvelaktigt är att ansökningar om understöd till flere andra så beskaffade arbeten
skola, innan nästa statsregleringsperiod inträder, till Kongl. Maj:t inkomma; så
och enär det icke lärer kunna nekas att bristen på sådana vägar, hvilka utan våda
eller svårighet kunna befaras och till varuforsling begagnas, utgör ännu mångenstädes
i landet ett hinder för näringarnes framsteg och industriens utvecklig, tillåter jag mig
föreslå,
att den af Kongl. Maj:t äskade fond till anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller mindre goda vägar måtte höjas till
750,000 R:dr och att Rikets Ständer således ville för nämnde ändamål
anvisa denna summa att utgå med 250,000 R:dr årligen, under de tre
åren 1864, 1865 och 1866.
Jag anhåller om remiss af denna motion till vederbörligt Utskott.
Stockholm den 30 November 1862.
II. F. Oldevig.
M:o 231.
Af Herr FJfiSmclljelm, angående pension åt 3 handt
verkslärare
vid allmänna institutet för döfstumma och blinda.
Då det är samhällets pligt att bereda tillfälle till nödig undervisning åt landets
deraf mest behöfvande barn, bland hvilka döfstumma och blinda, oftast derifrån uteslutna,
böra lika mycket ihågkommas som de fullsinnade, måste det äfven vara Statens
ovilkorliga skyldighet att med sitt kraftiga skydd omfatta de personer, som egnat
sin tid och sina krafter åt denna klass af vanlottade varelser. Institutet för döfstumma
och blinda har under sin 50-åriga tillvaro haft lyckan att ega flere nitiska och
dugliga lärare så väl i intellektuelt som tekniskt hänseende, hvilka under en lång
följd af år fått egna sig åt detta mödosamma arbete, som visat sig så välsignelserikt,
att under deras ledning omkring 500 döfstumma blifvit bildade till nyttiga samhällsmedlemmar.
616 Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 252.
Tre af institutets handtverkslärare vid afdelningen för döfstumma synas nu, i
följd af sin långa tjenstetid, framskridna ålder och försvagade krafter, vara berättigade
att från sin tjenst afgå. Desse personer äro: läraren i skräddare-yrket J. Nordfeldt,
född 1795, anställd vid institutet 1829; läraren i skomakare-yrket J. P. Gustafsson,
född 1799, anställd vid institutet 1829, och läraren i smeds-yrket E., Grönstedt,
född 1800, anställd vid institutet 1830. Då deras lönevilkor jemte öfriga förmåner
varit för dem och deras familjer knappast tillräckliga för deras anspråkslösa
bergning, hafva de icke kunnat samla någon besparing för framtida dagar; och enär
institutet icke eger någon fond att dermed pensionera ålderstigna tjenstemän, synas
både rättvisa och billighet fordra att en hvar af bemälde handtverkslärare, efter sitt
afskedstagande från berörda befattningar, må å rikets allmänna indragningsstat uppföras
till åtnjutande af en årlig pension, stor 400 R:dr R:mt, motsvarande ungefär
|:delar af de förmåner de vid institutet uppburo, på det att dessa i mensklighetens
tjenst grånade lärare icke måtte handlöst öfverlemnas åt nöd och elände, sedan de
under sin verksamhet förnött helsa och krafter för undervisning och vård af så många
annars olyckliga medmenniskor.
I anledning häraf får jag vördsammast anhålla,
det Rikets Höglofliga Ständer behagade till erhållande af årlig pension af
Fyra hundra Riksdaler Riksmynt å rikets allmänna indragningsstat uppföra
en hvar af bemälde J. Nordfeldt, J. P. Gustafsson och E. Grönstedt.
Stockholm den 30 November 1862.
Gustaf Fahnehjelm.
TX:o 252.
Af Herr Cederschiöld, SÄndolf, angående förbättring af de tre
yngre ledamöternas i Kongl. Kammar-kollegium lönevilkor.
För Kongl. Kammar-kollegii 6 ledamöter utgöra lönerna numera 5,000 R:dr
för de 3 äldre och 4,500 för de 3 yngre.
Grunden till denna skilnad i aflöningen är förmodligen den, att då utgifterna
för uppvexande medlemmar af familjen tilltaga, jemväl ökad tillgång dertill må vara
att påräkna; — men då ledamöterna i detta embetsverk aldrig befordras till andra
embeten
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 253.
617
embeten samt de ledamöter, hvilka icke böra taga hänsyn till förmånen af flyttning
från hufvudstaden vid uppnådd pensionsålder eller hvilkas lyckliga helsotillstånd icke
medgifver afsked med pension vid sådan ålder, desto heldre qvarstanna i embetet,
som lönen är större än pensionen, så uppstår häraf den följd, att förmånen utaf den
bättre aflöningen i de flesta fall antagligen icke tillgodokommer de yngre ledamöterna
förr, än de sjelfva stå helt nära pensionsåldern och att de således vida sednare än
som varit afsedt komma i åtnjutande af den förmånligare aflöningen.
Vid sådant förhållande hemställes till Rikets Ständers bepröfvande om
icke i nämnde hänseende den förändring skäligen bör medgifvas, att ledamöterna
i detta embetsverk vid förloppet af viss tid, som lämpligen
torde kunna bestämmas till 5 år, efter utnämningen till embetet, må tillträda
den högre lönen.
Stockholm den 30 November 1862.
Rudolf Cederschiöld.
M:o 253.
Af Grefve Tanbe, Helinius; Edvard* angående rätt till pension
å Allmänna Indragningsstaten för Häradshöfdmgar.
Vid nästlidne riksmöte tog jag mig den friheten väcka följande motion:
»Sedan nästlidne riksmöte äro Iläradshöfdingarne de enda Statens civile tjenste»män,
som sakna pensionsrätt på allmänn indragningsstaten. Få äro dock de embetsmän,
som, mera än dessa, behöfva att, vid upphunnen högre ålder, söka lugn och
»ro. Strängt arbete, täta resor i hvilken årstid som helst, och ofta dåliga embets
»rum
måste nödvändigt inverka på deras helsa och, oaktadt den bästa vilja, sätta
»dem ur stånd att i längden, med den kraft och den verksamhet, som embetet förädrar,
fullgöra dess åligganden. Ty värr, måste de dock, under nuvarande förhållande,
»bibehålla sina platser, äfven då tid vore att de drogo sig undan och lemnade rum
»för bättre krafter. Enligt hvad allmänt är kändt, ega nemligen Häradshöfdingarne
»icke annan rätt till pension, än den dem tillkommer såsom delegare i 5:dje klassen
»af Civil-statens pensions-inrättning, der det årliga underhållet, enligt Reglementet den
»30 December 1838, är 1,000 R:dr R:mt, förut blott 750 R:dr samma mynt.
»Följden är ock den, att de i det längsta sjelfva söka att förrätta sina embeten,
Bih. ätt R. St. Prot. 1862 & 1863. 11 Sami. 1 Afd. 78
618
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 253.
»ofta med högligen försvagade sjals- och kroppskrafter, och sedan, då detta icke
»längre går för sig, på grund af läkarebetyg, söka och erhålla tjenstledighet i åratal,
»dock hvarje gång för endast ett år i sender. Under deras återstående lifstid måste
»tjensten sedermera uppehållas, efter förordnande af personer, som ofta erhålla ringa
»ersättning för sin möda, samt, i alla fall, i anseende till deras osäkra ställning, så
»snart de förvärfva tillräckliga s. k. »meriter», söka och erhålla nådig befordran till
»annan ort, hvilket förorsakar förnyade ombyten af vikarier, ibland så ofta, att icke
»någon innehar ett förordnande att förestå en domsaga så länge, att han hinner
»blifva med ortens förhållande bekant. Då ett sådant förhållande är, såväl för det
»allmänna som för dem, hvilka nödgas domstolarne anlita, högst ofördelaktigt, hoppas
»jag Rikets Ständer skola inse nödvändigheten deraf, att Horadsböfdingarne sättas i
»tillfälle, att, vid uppnådd ålder af 65 år, lemna sina tjenster. För att likväl om
»Häradshöfdingarne medgifven pensionsrätt skall uppfylla ändamålet dermed, fordras,
»att den bestämmes med afseende på vigten deraf, att yngre män komma att irine
»hafva
dessa mödosamma domare-beställningar, samt på de åldriges lefnadsbehof och
»icke på deras plats i rangordningen; ty eljest är jag säker att ingen Häradshöfding,
»med stöd af sin i Kongl. Brefvet den 23 September 1688 och § 36 Regerings»formen
bevarade rätt, lemnar sin plats. På grund af allt detta får jag hemställa,
»det måtte Rikets Ständer besluta:
»att från och med 1860 Häradshöfdingar må, då de uppnått en ålder af
»65 år och innehaft Häradshöfdinge-embetet i minst 15 år, ega rätt att,
»vid afskedstagandet, å allmänna indragningsstaten erhålla en årlig pen»sion
af 4,000 R:dr R:mt.»
Denna motion besvarades af Stats-Utskottet i dess utlåtande N:o 152, mom. 17,
och afstyrktes, bland annat, på den grund, »att olägenheterna al att en eller annan
»domsaga under någon tid förvaltas af vikarie icke torde vara så betydande, som
»motionären föreställt sig, helst derigenom äfven vinnes den fördel, att yngre tjenste»män
erhålla öfning och erfarenhet i handläggning af domarer,göromål.»
Jemte det jag till svar å denna anmärkning mot mitt förslag får hänvisa till
Lag-Utskottets utlåtande vid denna riksdag, N:o 2, deraf sig visar att Lag-Utskottet
fått till sig hänvisat ett yttrande af Riksdagsfullmägtigen Mengel, med hvilken flere
af Bonde-Ståndets ledamöter sig förenat, och hvilket går derpå ut, att Lag-Utskottet
måtte taga initiativ till upphörande af de täta ombytena af tillförordnade Domare i
Härads-rätter,
får jag nu vördsamt förnya mitt ofvanomförmälda förslag om pension för
Häradshöfdingar vid 65 års ålder.
Om remiss till Stats-Utskottet anhålles ödmjukast.
Stockholm den 30 November 1862.
11. E. Taube.
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862■ N:o 254.
619
HS:o 254.
Af Herr Bieykenskjöld^ Kdvard. angående pension åt Expeditionssekreteraren
Daniel Hadorphs enka.
Den 10 Januari innevarande år afled vid närmare 80 års ålder f. d. förste Expeditious-sekreteraren
i Kongl. Ecklesiastik-departementets Expedition, Riddaren af Kongl.
Nordstjeme-orden, Daniel Hadorph, efterlcmnande enka och tvänne barn.
Efter 44 års tjenstgöring i Kongl. Majis Kansli, erhöll Expeditions-sekreteraren
Hadorph år 1848 afsked från sitt innehafvande embete i nämnda Expedition, der
han öfver 20 år tjenade för endast den dåvarande kanslist-lönen. Utan ärfd förmögenhet
och med ringa löne-inkomster, var han urståndsatt att något samla för efterlefvande.
Sent inträdd i gifte, kunde hans tillgångar ej medgifva de dryga afgifter,
som erfordrats för att i Civil-statens pensions-inrättning eller annan välgörenhetsanstalt
förvärfva enka och barn rätt till understöd efter hans frånfälle. Vid dödstillfället
fanns i boet en behållning af endast 54 R:dr 97 öre, hvartill orsaken förefinnes
dels i nyssnämnda förhållanden, dels ock uti inträffade oförutsedda förluster
under Expeditions-sekreteraren Hadorphs sednare lefnadsår. Då enkan sålunda med
försvagad helsa, jemte en oförsörjd dotter och en åldrig, mer än 70-årig medellös
moder, är i saknad af hvarje sådan fördel, som eljest brukar komma enkor efter
Statens tjenare till godo, lära Ridderskapet och Adeln samt Rikets Ständer finna att
hennes belägenhet är i högsta måtto bekymmersam.
Det är på grund häraf och i betraktande jemväl af den aflidnes under en ovanligt
lång embetsmannabana i fyrfaldiga värf ådagalagda utmärkta skicklighet och red
barhet,
som jag hos Rikets Höglofliga Ständer vågar anhålla,
att Enkefru Hadorph måtte, för sin återstående lifstid, varda på allmänna
indragningsstaten uppförd till åtnjutande af en årlig pension af 600
R:dr Rimt.
Anhållande att denna motion måtte varda till Stats-Utskottet remitterad, får jag
jemväl bifoga vidimerade afskrifter af prestbevis, transsumt af boupptecknings-instrumentet
samt af Expeditions-sekreteraren Hadorphs meritförteckning.
Stockholm den 30 November 1862.
Edv. Heykenskjöld,
620
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 255.
Ä:o 255.
Af Herr stf Wetterstedt; lindvist angående anslag för en kommunikationsled
emellan Nasafjells grufvor och Ranafjorden.
Utan tvifvel är det bäst om mineral-fyndigbeter genom enskilda personers industri
och omtanka kunna utan Statens bidrag framdragas i dagen och göras fruktbärande.
Sådant bör ock kunna ske, då fyndigheten förekommer i bebodda och
farbara trakter, men der vägar icke finnas eller desamma äro ofarbara, blir det större
vinst för Staten att i någon mån understödja den enskilda företagsamheten, att
frambringa lönande bergsbruk, än att rika malmer skola för all tid ligga begrafna i
bergen, utan minsta nytta för den enskilde eller det allmänna.
Det är Nasafjells silfvermalms-grufvor, som här åsyftas.
Det kan icke förnekas, att Staten i första början ensam dragit försorg om
dessa grufvors bearbetande och silfververks anläggande, innan detsamma öfverläts åt
enskild korporation eller Borgerskapet i Piteå; efter förloppet af 10 år, under hvilken
tid måste, i brist af arbetsfolk, en del i sender af Westerbottens regemente användas
till grufvearbete; men, oberäknadt alla andra svårigheter, har dock den 40 mils
långa vägen till Piteå, den närmaste staden på Svenska sidan, dit varor och effekter
måste gå dels sjö-, dels landväg, der ingen väg fanns, efter många af- och pålast—
ningar, hufvudsakligast hindrat framgången af Nasafjells silfververk.
Numera hafva förhållandena med Norrige så vida förändrat sig, att varutransporten
från och till Nasafjell lärer utan svårighet få ske öfver Norrige, om nemligen
kommunikation af några få mil mellan Nasafjell och Ranafjorden, en vik af Nordsjön,
kan beredas, hvilket så mycket mindre bör möta oöfvervinnerliga hinder, som
den om Nasafjell mest förfarne och insigtsfull Geschworner! Horneman långt för detta
ådagalagt möjligheten och fördelen af en sådan kommunikation med Nordsjön,
då vattendragen \ mil från Nasafjell och än vidare skulle kunna begagnas. Och för
åvägabringande af ifrågavarande kommunikation för varutransport, vare sig sjö- eller
landväg, vill jag göra motion derom,
att Rikets Ständer, i förhoppning om framtida vinst för Staten och gagn
för den fattiga landsorten, måtte bevilja ett anslag af 10,000 R:dr R:mt,
för att användas dels till verkställande af en lokal-undersökning om förhållandena,
dels ock till bidrag till vägarbetets fullbordande; hvarvid egaren
af Nasafjells grufvor skall förpligtas, att för medlens användande %
sådant ändamål ansvara och redovisa,
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 255. 621
Alltifrån den tid, sora dessa grufvor upptäcktes, har icke något tvifvel uppstått
hvarken hos bergsbrukare eller bergstjenstemän, sora haft någon befattning med grufvorna,
att stor tillgång af rik malm är att finna uti Nasafjell silfvermalmsfält, och
till bevis härpå anföres den deruti förfarne Bergshauptman Berndtssons yttrande i sin
relation derom, nemligen: »De vackraste, i förra tider bearbetade malm-anvisningar
»ligga nu för tiden öde, och likasom afvakta en lyckligare epok att få aflemna de
»skatter, som de innehålla.»
De silfververk, som ligga i bebodda och skogrika trakter, hafva varit i alla afseenden
bättre lottade än Nasafjell fordna silfververk, och hafva utaf Staten åtnjutit
vida större förmåner, såsom Sala och Helleforss silfververk, hvilka ega af Staten perpetuel
förmåner. Mot Sala silfververk, som årligen tillverkat omkring 3,000 å 4,000
löd. mark. silfver, är mindre att anmärka, än emot Helleforssverket, som försvarar sina
stora förläningar med ett onyttigt ort-arbete, som, enligt Kongl. Kommers-kollegii
relation 1860, icke framvisat mera än en och annan blyglansgnista. Kan icke ett
bergverk uppehålla sig sjelft, sedan det fått at Staten en kraftig impuls och naturhinder
icke möta, så må det falla, men att ständigt uppehålla ett sådant verk med
Statens medel, synes lika onyttigt och ändamålslöst, som lofvärdt att Staten befrämjar
och understöder detsammas uppkomst.
Jag torde böra något närmare vidröra förhållandet med Nasafjells grufvor och
silfververk, grundadt på bergstjenstemännens relationer.
På Seveberget vid 66j graders polhöjd, vid gränsen mellan Sverige och Norrige,
ligga nämnda grufvor. Redan 1635 blefvo de upptäckte af en Lapp, och genast
vidtogos åtgärder att göra denna silfverskatt åtkomlig; och tillverkades silfver derstädes
för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning ända till 1646, under hvilken tid tillverkningen
uppgick årligen till 200 å 500 löd. mark. silfver, utom bly, som erhölls.
Från denna tid fortdref Piteå borgerskap silfvertillverkningen oafbrutet ända till 1658,
då icke allenast de vid grufvorna uppförda byggnader, utan ock sjelfva silfververket,
som var anlagdt 4 mil derifrån, under kriget med Danmark uppbrändes af Norrmännen.
Hittills hade tillverkats 4,294 löd. mark. silfver och omkring 1,000 Stt bly.
Derefter råkade grufvorna i ödesmål under 112 års tid eller till år 1770, då
desamma inmutades af ett bolag, bestående af 100 lottegare, hvilka åtnöjde sig med
sofring och vaskning af de gamla varpen; och hade på sådant sätt intill 1796 tillverkats
395 löd. mark. 12 lod silfver och 84 S# 7 gft 8 mark. bly; under hvilken
tid jemväl 40 st. nybyggen blifvit anlagde till understöd i framtiden för silfververket,
som då blifvit anlagdt 7 mil från grufvorna på ett otjenligt ställe, der det
saknades både tillräckligt vattenfall och skog. Efter några års uppehåll med grufvearbetet,
uppdrogs silfververkets styrelse åt Majoren Stael von Holstein 1801, hvarmed
han fortfor till 1806 års slut, då under denna tid tillverkningen uppgick till 145
löd. mark. 14 lod silfver samt 42 Sft 19 && bly.
622 Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 256,
Enligt Hornemans beräkning skulle, efter grufvornas areal och djup, allt hvad
som är brutet vid Nasafjells grufvor bestiga sig på det högsta till 1,000 kubikfamnar
(sydöstra och sydvestra stollarne undantagne), hvaraf vunnits med säkerhet 80,000
lod silfver och lika värde i bly: men för öfrigt hade en kubikfamn malm lemnat 720
lod silfver och 13£ Sft bly; hvaraf är ådagalagd t att malmen är ganska rik.
Om egarens af Nasafjells malmfält bemödande att åvägabringa kommunikation
mellan Nasafjell och Nordsjön till varutransportens befrämjande krones med framgång,
så synes det begärda anslaget vara väl användt, helst Regeringens fordna älsklingsidé
att lyfta skatten i Nasafjell kunde gå i fullbordan.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 30 November 1862.
L. af Wetterstedt.
Jtto 256.
Af Herr Gustaff angående förhöjdt anslag till
allmänna institutet för döfstumma och blinda.
I förhoppning att det deltagande, som från Rikets Ständers sida alltid visats
allmänna institutet för döfstumma och blinda, äfven vid denna riksdag icke skall
förneka sig, vågar jag vördsamt anhålla om förhöjning i det för nämnda institut
hittills utgående årliga anslag. Rikets Ständers Revisorer hafva, vid besök å denna
uppfostrings-anstalt, varit i tillfälle att taga kännedom såväl om de lyckliga och välsignelserika
resultater, som vunnits genom de derstädes anställda lärares och lärarinnors
osparda nit och bemödanden, som äfven om den byggnad, hvilken nyligen blifvit
uppförd för beredande af rymligare och sundare lokaler för de döfstumma eleverna,
och som i fullständigt skick blifver för ändamålet tillgänglig nästkommande
höst. Till denna nya byggnad, för hvilken kostnaden beräknas komma att uppgå
till öfver 350,000 R:dr R:mt, en summa, som, med afseende å det i sednare tider
betydligt stegrade priset å alla byggnadsmaterialier, af hvarje sakkunnig erkännes ingalunda
vara för hög, hafva Rikets Ständer vid tvänne särskilda föregående tillfällen
anslagit tillsammans 157,500 R:dr R:mt. Efter af Kongl. Majit dertill i nåder lemnadt
tillstånd har Kongl. Direktionen öfver ifrågavarande anstalt således nödgats tilj
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 256.
623
betäckande af återstående kostnaden, eller omkring 200,000 R:dr, använda de medel,
som genom enskildas donationer samt äfven genom uppkomna besparingar m. m.
under tiden alltsedan institutets stiftelse tillfallit detsamma. Tdl följd häraf går emellertid
institutet i mistning af räntan å dessa medel eller omkring 12,000 R:dr årligen,
och måste sålunda, om icke derför beredes någon ersättning, i högst betydlig
mån inskränka sin välsignelsebringande verksamhet, hvilket vore så myckett beklagligare
i anseende till det ständigt vexande antalet af döfstumma, som söka inträde
vid institutet, men hvilkas ansökningar dels bristande utrymme, dels otillräckliga tillgångar
nödga Kongl. Direktionen att afslå; ett förhållande, som jag, i egenskap af
nämnda Direktionens Sekreterare, kan vitsorda. Under sådana förhållanden vågar jag
tro, att Rikets Ständer icke böra tveka att för ett ändamål, sådant som detta, göra
en i det hela föga betydlig uppoffring genom att förhöja institutets statsanslag
med ett belopp, som icke allenast motsvarar de genom ofvan omnämnda förhållanden
institutet frångångna årliga räntemedel, utan äfven kunde derutöfver lemna någon
tillgång för anställande af en eller tvänne nya lärare och för beredande af något
ökade löner åt de nuvarande, af hvilka flertalet icke åtnjuter mera än omkring
1,000 R:dr R:mt.
På grund af hvad jag nu haft äran anföra vågar jag vördsamt föreslå,
att Rikets Ständer behagade under nästkommande statsregleringsperiod bevilja
till allmänna institutet för döfstumma och blinda ett från 45,000
till 60,000 R:dr R:mt förhöjdt årligt anslag,
och tillika anhålla, såväl att denna min motion måtte varda till Stats-Utskottet remitterad,
som äfven att det måtte tillåtas mig tili nämnde Utskott framdeles inkomma
med nödiga handlingar för närmare utveckling och bestyrkande af här uppgifna
förhållanden.
Stockholm den 30 November 1862.
Gustaf Fahnehjelm.
624
Motioner hos Ridderskapet ock Adeln 1862. N:o 257.
25?.
Af Friherre Stjernstedt* •lollliii ^Willielm* angående anslag
för norra stambanan öster om Sigtuna-fjärden öfver Upsala åt
Sala.
Då man vid genomläsandet af Kongl. Maj:ts nådiga Proposition om byggandet af Statens
jernvägar, finner, att den föreslagna norra stambanan från Stockholm till Örsundsbro
och Sevalla—Sala, med bibana Örsundsbro—Upsala, blifvit tillstyrkt endast af 3:ne StatsRåds-ledamöter,
så är tydligt, att den ej öfverensstämmer med pluraliteten af Stats-Rådsledamöternas
åsigt. Man finner äfven att sjelfva föredraganden, understödd af 3:ne StatsRåds-ledamöter,
till alla delar tillstyrkt norra banans dragande uti en ifrån den, uti den
Kongl. Propositionen föreslagna, avvikande rigtning, eller ifrån Stockholm till Upsala
och Sala, således öster om Sigtuna-fjärden, samt att Sine af Stats-Råds-ledamöterna
föreslagit såväl den östra linien till Upsala, som den vestra till örsundsbro.
Med anledning häraf och på grund af de skäl för norra stambanans dragande
öster om Sigtuna-fjärden till Upsala, som blifvit anförde, dels af Chefen för Statens
jernvägsbyggnader, Öfversten, Friherre Ericson, dels af Kongl. Majit uti dess nådiga
Proposition till Rikets Ständer vid 1856 års riksdag, dels af 1859 års Jernvägs
kommitté,
dels af Landshöfdingen Bennich och Grefve Taube uti deras reservationer
emot sednaste Jernvägs-kommittés betänkande, dels slutligen af Stats-råden Lagerstråle
och Malmsten uti deras till Stats-Rådets Protokoll afgifna yttranden, anser jag
tydligt vara ådagalagdt, att den fördelaktigaste rigtningen för norra stambanan är ifrån
Stockholm till Upsala öster om Sigtuna-fjärden; och då, på sätt af Kongl. Majits
nådiga Proposition inhemtas, expropriationen af den för denna bana behöfliga jorden
är af ortens innevånare erbjuden att verkställas, så kan den till 5,004,000 Riksdaler
beräknade kostnaden för denna bana minskas till 4,700,000 R:dr, hvadan utaf
det till 5,850,000 R:dr af Kongl. Majit för norra stambanan äskade beloppet skulle
återstå 1,150,000 Riksdaler, hvilka lämpligast kunde anslås till förberedande arbeten
å fortsättningen af norra banan från Upsala till Sala.
Att här ånyo framdraga alla de skäl, som tala för norra banans dragande från
Stockholm öster om Sigtuna-fjärden i stället för vester om nämnde fjärd, torde ej
vara
Motioner hos Rid der skåpet och Adeln 1862. N:o 258.
625
vara behöflig!;: de äro redan, på sätt nämndt är, af flera de mest kompetenta personer
tydligt och bevisande framhållne; och får jag derföre nu vördsamt föreslå,
att Rikets Ständer för byggandet af norra stambanan ifrån Stockholm öster
om Sigtuna-fjärden måtte anvisa 4,700,000 Riksdaler samt att för samma
banas fortsättande från Upsala åt Sala, uti den rigtning Kongl. Maj:t kan
finna lämpligast, måtte anvisas 1,150,000 Riksdaler, allt Riksmynt.
Stockholm den 50 November 1862.
J. W. Stjernstedt.
mo 258.
Af Herr Meykenskj«»!<l<> Caril «¥o!aan B5älvar«l? om en gemensam
jernvägsstambana från Stockholm till Husby—Odensala öster
om Sigtuna-fjärden.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition af den 25 dennes om norra stambanan vitsordar,
att de 2:ne särskilda äldre Jernvägs-kommittéerna af åren 1855 och 1858,
med Chefen för Statens jernvägsbyggnader, i afseende på denna banas rigtning ständigt
och oföränderligt förordat dess förläggande »öster» om Sigtuna-fjärden rätaste
vägen till Upsala samt derifrån likaledes rakaste vägen till Sala, med förordande af
bibana derifrån till Westerås och banans utsträckning från Sala dels vesterut, dels
till någon efter Dalarnes och Norrlands trafikbehof lämpad anknytningspunkt å Gelle—
Dala jernväg.
Dessa åsigter upptogos älven till dess hufvudsakligaste delar och gillades uti
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition den 28 November 1856 samt vunno Slats-Utskottets
obetingade bifall vid 1856—1857 årens riksdag, hvarförutan vid samma riksdag
dels Högvördiga Preste-Ståndet både godkände den sålunda förordade rigtningen
och planen samt anslog äskade medel till denna banas påbörjande mellan Stockholm
och Saia, dels Bonde-Ståndet godkände sjelfva rigtningen.
Ännu vid sednaste riksdag förnyade Högvördiga Preste-Ståndet detta sitt godkännande
af norra stambanans rigtning och ändamål medelst ett nästan enhälligt bi
llih.
till R. St. Prat. 1862 & 1863. 11 Samt. 1 Afd. 79
626
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 258.
fall till då ifrågakommet låneunderstöd för banans åstadkommande genom ett aktiebolag.
Härvid bör ej heller förbises, att de af Grefven och Kommendören A. von
Rosen samt den utmärkte Engelske Jernvägs-ingeniören Sir Rennie aldraförst upp
gjorda
planer till ett jernvägssystem här i landet förläde just ifrågavarande jernvägssträckning
närmast hufvudstaden ännu östligare om Sigtuna-ljärden, så att sträckningen
emellan Stockholm och Upsala bief något öfver 7 mil i stället för den nu ifrågavarande
6 mil, och det oaktadt desse sakkunnige män, vid denna jernvägs vidare
utsträckning från Upsala till Sala och derifrån vesterut, afsågo alt med hvarandra
förbinda hufvudstaden med Göteborg eller med andra ord Östersjön med Westerhaget.
Det är sålunda endast den sednaste Jernvägs-kommittéen elier, rättare sagdt, blott
fyra af dess ledamöter, som hittills förordat andra åsigter, planer och rigtningar i afseende
på denna banas första utsprång från hufvudstaden, hvarvid denna Kommitlées
samtlige ledamöter dock erkänt Upsala vara en af de orter, som denna bana borde
i alla händelser omedelbart beröra, äfven om, på sätt Kommittéen föreslagit för vägsträckan
mellan Örsundsbro och Upsala, detta endast kunde ske med frångående af
Rikets Ständers flera gånger uttalade åsigter, att Staten aldrig borde taga befattning
med några bibanors byggande. Detta Kommittéens förordande förlorar likväl till
största delen sin vigt och tillförlitlighet vid betraktande af de skäl, som reservanterna
inom densamma, Herrar Bennich, Hazelius och Grefve Taube med slående bevisning
och utredning framdragit både emot hufvudsyftemålet med och detaijåsigterna om
norra stambanan.
Härtill kommer slutligen, att, enligt Stats-Råds-protokollet, som vidfogas den
nådiga Propositionen, 7 af Stats-Rådets ledamöter hafva emot 5 obetingadt uttalat
sig för en nordlig rigtning öster om Sigtuna-fjärden direkt på Upsala, med något
varierande meningar om sträckningen från sistnämnda stad. Af nyssnämnde 7 Herrar
Stats-Råd synas 3 bestämdt sammanstämma deruti, att jernvägens första utsprång
från hufvudstaden bör, för att bespara Statens medel, så vidt möjligt är vara gemensam
både för den vestligare grenen af denna jernväg, hvilken en allmännare mening
i dessa trakter allt högljuddare påyrkar, och den nordligare, hvarom alla ofvannämnde
myndigheter sig sålunda enstämmigt förenat.
Eör att nu gå en medelväg mellan denna mängd af förslager, som blifvit framställda
för norra stambanans rigtning emellan Stockholm ocii Sala, öster eller vester
om Sigtuna-fjärden, får jag vördsammast hemställa,
att en jernväg drages öster om Sigtuna-fjärden från Stockholm till trakten
af Husby—Odensala och derifrån vesterut öfver Erikssund förbi Ekolssund,
Simtuna och Tärna samt derifrån till Sala, allt på sätt bilagde brochyr,
med åtföljande karta, närmare antyder.
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 258.
627
Mänga fördelar föreställer jag mig vara med detta förslag förenadt, deraf de
vigtigaste äro:
att norra stambanan vid dess första utsprång från Stockholm under en längd af
ungefär 3J mil blir gemensam för bäde d<m vestra linien åt Sala, samt den af alla ofvannämnda
myndigheter förordade direkta östra rigtningen;
att jernvägen på östra linien närmast hufvudstaden berör vida mera kronojord
än på den vestra, hvarigenom expropriations-kostnaderna skulle betydligt förminskas;
alt jernvägen Stockholm—Örsundsbro—Sevalla—Sala blir ungefär lika lång
som jernvägslinicn Stockholm—Odensala—Simtuna—Sala;
alt afståndet emellan Odensala och Upsala också är ungefärligen lika stort som
emellan Örsundsbro och Upsala, hvarföre denna förstnämnda, sträcka torde kunna
byggas för det anslag Kongl. Majit nu begärt för bibanan emellan Örsundsbro och
Upsala; och slutligen
att Mälaren redan träffas vid Ekolssund, hvarigenom de på jernvägen norr ifrån
kommande tyngre effekter ej behöfva fortsätta på jernväg ända till Stockholm, utan
kunna från Ekolssund taga den billigare sjövägen.
På hvilka alla skäl jag vördsammast får föreslå,
att det af Kongl. Majit nu äskade anslag till norra stambanans påbörjande,
5,830,000 Kidr Kunt eller en något högre summa, måtte af Rikets nu
församlade Ständer anvisas till byggande i första rummet af en gemensam
iernvägsstambana från Stockholm öster om Sigtuna-fjärden till Husby—
Odensala samt derifrån samtidigt dels i vestlig rigtning öfver Simtuna emot
Sala, dels i nordlig rigtning-från Odensala till Upsala.
Om remiss af denna motion tili Stats-Utskottet anhålles ödmjukligen.
Stockholm den 50 November 1862.
E. Heykenskjöld.
628
Motioner kos Ridderskapet och Adeln 1862. N:is 259 och 260.
mo 259.
Af Grefve Taube* Meutling Edvard, angående ändringar i Kongl.
Förordningen om brunvins försäljning.
Då allmänna erfarenheten ådagalägger, att, sedan Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
jemlikt 14 § Kongl. Förordningen den 7 December 1860, ((angående vilkoren för försäljning
af bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker» bestämt den
trakt af en socken på landet hvarinom ställen för utskänkning af bränvin, eller minuthandel
dermed må finnas, — hvilka tillstånd få gifvas hvarje gång för 3 år i
sender — samt auktion enligt 15 § en gång försiggått, vid de auktioner som, sedan
tillstånd, efter de förra 3 årens slut åter beviljats, åter hållas, inga andra spekulanter
gemenligen finnas än de förra innehafvarne af rättigheterna, hvarföre de oftast kunna
inskränka sina anbud till det lägst tillåtna kannetal, så får jag föreslå sådana förändringar
i
omförmälda nådiga Förordning, att de i 14 § omnämnda tillståndsresolutioner
icke må utfärdas för mera än ett år i sender, samt att med
dessa försäljningsställens beskattning må tillgå enligt hvad i 12 § om gamla
gästgifverierna stadgas.
Om remiss till Bevillnings-Utskottet anhålles.
Stockholm den .30 November 1862.
H. E. Taube.
ÄT:o 2@0,
Af Herr BBrakc, Carl Adolf Wilhelm, angående en underdånig
anhållan hos Kongl. Maj.t om uppgörande af nya billiga läxor
å afgifter för presterliga förrättningar m. m.
Det ämne, som utgör föremål lör nedanstående motion, kan måhända af en och
annan anses vara af underordnad egenskap och ej värdt uppmärksamhet af Rikets
Ständer, de der hafva så många vigtiga ärenden att handlägga, men jag har dock
Motioner hos Ridderskapet och, Adeln 1862, N:o 260. 629
velat framställa detsamma, såsom i min tanke förtjent af behjertande. Det angår
nemligen de stora onödiga kostnader, som sterbhus i vårt land få vidkännas för begrafningar,
särdeles när fader eller moder allidit. Att de rika betala till kyrkan,
presterskap, orgelnister och lägre beljening samt göra begrafningen så praktfull som
möjligt kan dem icke förmenas, likasom jag icke har något emot att utmärkta mäns
likbegängelse åtföljes af en viss ståt; jag talar för det stora flertalet, för de sterbhus,
som hafva liten eller ingen förmögenhet, men hvilka dock, i följd af den aflidnes
samhällsställning eller af andra orsaker, blygas för att visa sig sparsamma, utan heldre
följa bruket och mången gång beröfva de efterlefvande hvad de oundgängligen behöfva.
Bör icke lagstiftaren söka att afskaffa skadliga sedvänjor och fördomar? Bör
han icke tillse, att kyrkan och dess tjenare få sina behof fyllda på annat sätt, än
medelst det förhatliga, som ligger i det närvarande, då ofta enkor och faderlösa, genom
mannens och fadrens död blottställda för framtida nöd, ändå ytterligare måste,
utom de oundvikliga kostnaderna för bouppteckning o. s. v., lemna ifrån sig betydliga
summor för hans kristliga begrafvande enligt öfliga ceremonier. Uti räkningar öfver
begrafningskostnader kunna, på grund af rykte eller förmodan om den aflidnes förmögenhet,
sterbhuset) påföras, jemte de billiga och nödvändiga, äfven utgifter af hvarjehanda
slag, hvilka alls icke böra ifrågakomma, såvida ej de efterlefvande med säker
vetskap om sina goda tillgångar, sjelfmant medgifva deras gäldande. Uti vissa församlingar
lära finnas uppgjorda dryga taxor öfver hvad som bör betalas för klockringning,
graföppning, mull, hyra för prestafven o. s. v., men huru är det möjligt
veta ställningen i ett sterbhus, för att derefter bedöma taxans tillämplighet för ett
gifvet fall. Heldre än att vid sådana sorgliga tillfällen tvista och pruta samt synas
njugg i verldens ögon, torde de flesta betala allt hvad som fordras, likasom de sakna
tid och förmåga att pröfva de påförda utgifternas rättmätighet. Men, invänder man
måhända, är det då så betydligt som fordras för att få en menniska i grafven, när
fråga icke är om s. k. fattigbegrafning? Ja, det är mera än skäligt vara bör och
det kan lätt med exempel belysas. Med anledning af hvad ofvan är anfördt, får jag
vördsamt föreslå,
att Rikets Ständer mätte i skrifvelse i underdånighet anhålla, att Kongl.
Majit täcktes anbefalla Biskopar och andra vederbörande tillse att nya billiga
taxor i församlingarnc uppgöras öfver hvad som vid dylika tillfällen
skall minst erläggas, vaka deröfver att icke någon, emot sin vilja betungas
med afgifter derutöfver, samt att de kyrkans tjenare, hvilkas aflöning
är grundad på tillfälliga inkomster af sterbhus, varda på annat sätt,
helst genom bestämda löner, godtgjorda.
Om remiss till Ekonomi-Utskottet för frågans närmare utredning anhålles vördsamligen.
StQckholm den 30 November 1862.
C, Drake.
630
Motioner hos Bidderskapet och Adeln 1862. N:o 261.
X:o 261.
Af Herr Bogeman, Carl Adolf, angående inrättande af ett
Öfver-konsistorium.
Under föregående riksdagar har man förehaft frågan om inrättande af en högre
myndighet för skötande och sammanhållande af kyrkans och skolans angelägenheter,
hvilka nu handhafvas af rikets spridda konsistorier, hvar inom sin ort, utan någon
annans öfvervakande än Konungens och hans föredragandes i Ecklesiastik-ärenden;
och Rikets Ständer hafva äfven hos Kongl. Majit anhållit om inrättande af ett
Ofver-konsistorium eller Ecklesiastik-kollegium; men ännu har Kongl. Majit icke bifallit
denna Rikets Ständers underdåniga begäran. Okade anledningar hafva emellertid
förekommit, att önska en sådan öfre myndighet för kyrkan och skolan. Söndringar
inom kyrkan spörjas temmeligen allmänt och nya småkyrkor, under namn af
bönehus, uppbyggas bredvid de gamla. Biskopar och konsistorier söka väl, hvar inom
sitt stift, att leda rörelsen, men efter olika grundsatser. Kongl. Majit har väl i nåder
proponerat allmänna kyrkomöten hvart 5ite år; men hvem skall under mellan
tiderna
utöfva det förenade väktarekallet på det Svenska Sions murar? Hvem bevaka
att de underordnade väktarenas nu pågående lönereglering inom de olika stiften någorlunda
enstämmigt utföres? Skol-inspektörer äro förordnade, som hvar till sitt
konsistorium inberätta sina iakttagelser om folkskolans tillstånd och behof och redan
har man sett fråga väckt om en Ofver-inspektors tillsättande, hvilket äfven i denna
gren vittnar om behofvet att centralt ordna och tillgodogöra sig hvad genom dem
uträttas. Ofveruppsigt behöfves ock derpå att de rika anslagen tili folkskolan användas
och rätt användas, så att icke, till och med inom samma stift, såsom från Dalarne,
det lärer inberättats, i den ena socknen undervisning och upplysning främjas
under det att i den andra, strax bredvid, trolldomshistorier i mörker Uorera, för att
nu icke orda om de högre skolorna och deras angelägenheter m. m. m. m.
Är tillsyn å allt detta en mans, Ecklesiastik-ministerns, höfva, så att han icke
ens under sig beböfver ett rådgörande och råd lemnande kollegium, som bereder,
skiljer eller sammanför ärendena allt efter deras lika eller olika beskaffenhet; och om
än det vore i hans förmåga att, thy förutan, hafva en vårdande öfverblick på alla
dessa grannlaga mål, att vara kyrkans och skolans allt i allo under Konungen, så har
ju erfarenheten visat hur^ ofta utöfvaren af detta embete ombytes; huru han, dig
-
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 262.
631
nande under bördan af sitt kall, icke länge står ut, sällan från riksdag till riksdag,
utan ofta inom året ombytes. Hvad kontinuitet (uthållighet) är då alt vänta vid behandling
af ärendena, och desse, de vigtigaste, de som röra samhällets hjerta och
lif?!!! Icke underligt om alltsammans sönderfaller under partistrider och split.
Åberopande hvad i denna statsangelägenhet af (lere motionärer, deribland framlidne
Stats-sekreteraren för Ecklesiastik-ärenden sedermera Presidenten v. Hartmansdorff',
anfört blifvit; samt tryckt till Ständernas Ekonomi-Utskott inlemnats, väcker
jag det förslag:
att Kikets Ständer måtte förnya deras underdåniga anhållan om inrättande
af ett Öfver-konsistorium, efter de grunder, som den framlidne
store Konungen Gustaf Adolf och hans Riks-kansler, Axel Oxenstjerna,
utstakat, sammansatt till hälften af andlige och till hälften af verldslige
män såsom ledamöter.
Stockholm den 50 November 1862.
C. A. Bogeman.
262.
Af Friherre SietTäi&ai^ angående anställande af edsvurna pro
tokolls
j drande vid Härads- och Rådstufvu-rälter.
Utan att kunna intränga till djupet af de brister, som vidlåda vårt domareväsende,
har jag dock, i likhet med många andra, kommit att förfara olägenheterna
och de möjligen stora vådor det har med sig, att vid våra Härads-rätter och Rådstufvu-rätter
icke finnas protokollsförare, som, edsvurna och med ansvarighet uppfatta,
justera och förvara ordagranna förloppet af en rättegång.
För närvarande är det domaren sjelf, sorn för protokollet, omedelbart och på
samma gång som han följer de rättegångar, som vid domstolen förekomma. Skulle
ock domare finnas, som nöjaktigt kunde sköta tvänne så maktpåliggande sysslor, som
domarens och protokollsförarens, på samma gång, så ligga dock för de rättssökande
alltför stora vådor förenade deruti. Gemenligen går det nu så till, att domaren, under
det han leder rättegången, gör då och då några anteckningar, dem han sedan
vid sin hemkomst sammansätter till ett protokoll, som sedan får lösas af parterna.
632 Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 262.
Men i allt för mänga fall uppfattas vid domstolen icke något protokoll, än mindre
justeras, utan, domaren uppsätter protokollet ur minnet sedan han hemkommit till
sin bostad. Detta protokoll får lösas, och derefter sker vad till högre och högsta
instans, och på grund af detta protokoll fälles domar öfver både lif och egendom.
Att sadant kan ega rum ibland ett så tänkande och bildadt folk som Svenskarne
otvifvelaktigt äro, och om ett sådant förhållande fortfarande kan förblifva utan ändring,
så synes som detta kunde med rätta anses såsom ett ibland de starkaste vittnesbörd
emot den nuvarande lagstiftningens organisation. En domare kan ju på sådant
sätt, ifrån rättegångens aldraförsta begynnelse, förvända målet efter sin vilja med
afsigt, eller ock, genom glömska och utan afsigt, medelst inflickande af ett enda ord,
komma att göra den skyldig som oskyldig är, och tvertom.
Då till detta förhållande kommer, det i många är öfverklagade men utan åtgärder
till något bättre, varande förhållande, att i Sverige icke finnes tillstymmelse
till en sakkunnig, bildad och ansvarig advokat-korps, och våra Domare-nämnder, allmänneligen
bestående af orternas gubbar, valda, icke af folket, utan af domaren och
nämnderna sjelfva, ibland folk som icke hafva en skymt af bildning för den vigtiga
sak, hvartill de äro valda, och gemenligen utan den humanistiska bildning, som är
tidehvarfvels lösen och framför allt borde tillkomma ledamöterna uti en domstol att
besitta, så finner man hvilka förskräckliga resultater kunna uppstå härutaf. Ordföranden,
den enda sakkunnige, hvilket ock i alla fall af honom bör fordras, men dertill
den ende inom hela Rätten med den bildning, som fordras för ett upplyst omdöme,
sitter på sitt domaresäte, så godt som egenmägtig. De tusende juridiska
finter, hvarmed han under rättegången kan bringa den anklagade i förlägenhet, kunna
icke omtalas, blott det, och kanske icke det minst svåra, att det ligger i domarens
magt att göra tiden för besvärshänvishingen så kort eller så lång han behagar, bör
här anföras, då, särdeles på landet, domaren kan få sin mening igenom och sin dom
oåterkallelig, derigenom alt han gifver så kort besvärstid att den anklagade icke hinner,
eller har för stora svårigheter, för sitt vädjande till högre instans, och hvarigenom
den rättssökandes billiga påståenden blifva qväfda i sin linda. Men äfven under
de bästa fall af en lagom tid lör besvärs ingifvande till högre Rätt, kommer
härtill det förhållande att i landsorterna icke finnas några byråer eiler dylikt, de der
emottaga besvären med ansvar och skyldighet, och med rätt att få sålunda direkte
kommunicera sig med Ilof-rätterne uti besvärsväg, utan de vädjande skola skaffa sig
personer uti de städer der Hof-rätterne äro förlagda, hvilka personligen framföra besvären,
så blir detta en ytterligare svårighet för rättssökande, och, i förening med
rättigheten att sjelf uppsätta protokollen, en lättnad för domaren att få sin mening igenom
emot den anklagade. Men om ansvarige protokollsförare funnes vid Rätterne,
så kunde äfven detta sednare blifva ett uppdrag för desse till allmänhetens stora
gagn
I
Frankrike
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 262. 633
I Frankrike finnes vid hvarje Rätt en protokollsförare, som är edsvuren och
ansvarig, under namn af Greffier, och denne har till och med biträden, som kallas
Commis-greffier. Deras uppdrag är, att föra ordagranna protokoller, som säkerligen
sker genom stenografi, att dem justera och registrera, och äro alldeles oberoende af
domstolarne, ehuru med dem samverkande. Om sådana befattningar infördes vid våra
domstolar, så skulle en stor brist blifva afhulpen uti vårt rättegångsväsende, till de
rättsökandes stora gagn och säkerhet och till Domare-embetets frigörande från en
börda, hvilken säkerligen är detsamma till stort hinder, och domare kunna, med den
omsorg och så noggrannt som de önska, få egna sig åt sitt egentliga och magtpåliggande
kall.
Min motion blir således:
att Rikets Ständer behagade besluta inrättandet af protokollsförare-befattningar
vid Härads-rätter och Rådstufvu-rätter i riket, hvilka skola vara
edsvurna och ansvariga för det ordagranna uppfattandet af hvarje inom deras
respektive Rätter förekommande större eller mindre rättegång, samverkande
med domstolarne, men af Härads-rätterne och Rådstufvu-rätterne
helt och hållet oberoende. Och, att dessa protokollsförare tillika hafva
skyldighet att emottaga och expediera, samt rätt att til! Hof-rätterne, personligen,
eller skriftligen och per posto, ingifva besvär, som dem af rättsökande
uppdragas att befordra; samt att Rikets Ständer, till dessa protokollsförare,
under namn af Doinstols-notarier, behagade anslå behödiga
medel till sådana magtpåliggande embetens inrättande.
Hos Herr Grefven och Landtmarskalken anhåller jag vördsammast om remiss
af denna min motion till vederbörligt Utskott.
Stockholm den 50 November 1862.
S. Creutz.
t,'ih. till R. St. Prat. 1862 * 1863. 11 Saini. 1 Afd. 80
634
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:ris 263 och 264.
M:o 263.
Af Friherre Creutz* Steffan* angående förhöjning af bevillningen
å fastighet m. m.
Uti den af mig den 30 sistlidne November, från åtskilliga både kronoskatteoch
frälsejords-innehafvare meddelade, utaf mig såsom egen upptagna och afgifna motion,
har jag föreslagit »grundräntans efterskänkande af Staten och dess inkomster
uppfyllas genom bevillning».
Ifall Rikets Ständer skulle finna lämpligt detta förslag bifalla, får jag äran
föreslå:
att »bevillningen höjes å »person» i mån af innehafvande fast egendom
eller kapital, till det belopp Rikets Ständer finna billigt, och hvad som
sedan brister i nuvarande grundskattebelopp, fylles genom förändring i tulllagstiftningen
medelst högre tuli å lyxartiklar och utrikes varor, till det
belopp Rikets Ständer finna skäligt.»
Stockholm den 3 December 4862.
S. Creutz.
HT:o 264.
Af Friherre Raull* Ållilill Christian* angående en underdånig
anhållan hos Kongl. Magit om vissa ministeriela ärendens meddelande
lill Rikets Ständers kännedom.
Med anledning af det beslut, Ridderskapet och Adeln nu fattat, att nemligen
bifalla Stats-Utskottets Utlåtande N:o 40, i hvars 3:dje punkt Utskottet tillstyrkt den
förändring i vilkoren för anslaget till tredje Hufvudtiteln, att ett visst belopp blifvit
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 264. 635
afsatt för s. k. hemliga utgifter, får jag vördsamt och i stöd af 56 § Riksdagsordningen,
väcka följande motion:
Sverige torde numera vara det enda konstitutionela land i Europa,! der de diplomatiska
förhandlingarne, eller s. k. ministeriela målen hållas hemliga, icke blott un
der
det att förhandlingarne pågå, utan allt framgent, så att Rikets Ständer af dem
sakna all annan kännedom, än genom hörsagor, intill dess de hemfalla under historien.
Visserligen tillerkännes i 29 § Riksdags-ordningen Konstitutions-Utskottet rättighet
att af sådana mål fordra del, men endast »i hvad som rörer kända och af
»Utskottet uppgifna händelser». Jag har icke haft den äran vara ledamot af detta
Utskott och känner icke om och i hvad mån Utskottet begagnat denna rättighet;
men det vet jag att på denna väg har åtminstone ingen allmännare kunskap vunnits
om ifrågavarande ärenden, om hvilka man deremot i utländska tidningar ofta fått
läsa uppsatser, som man gerna önskat se vederlagda.
I England, förebilden för de flesta andra konstitutionela länder, har Utrikes ministeriet
redan under en lång följd af år, i den s. k. blå boken, lemnat parlamentet
och allmänheten en fullständig redogörelse för handhafda diplomatiska ärenden. Och
man torde kunna antaga att Englands statsmän beslutat sig till denna redogörelse
icke blott såsom en gärd af uppmärksamhet emot de skattdragande, utan fast heldre
för att hos folket väcka och underhålla intresset för landets förhållande till andra
magter.
I sjelfva Frankrike har Kejsar Napoleon, som icke torde kunna beskyllas hvarken
för öfverdrifven kärlek till offentligheten eller för allt för stor öppenhjertighet,
funnit nyttigt att i den s. k. gula boken låta årligen lemna en detaljerad redovisning
för de diplomatiska förhandlingarne. Jag har just i dessa dagar i en Fransysk
tidning läst utdrag ur sagde gula bok, upptagande all den förda skriftvexlingen med
den heliga Stolen, Mexikanska frågan m. m.
Om icke i andra länder en sådan utförlig redovisning lemnäs för de ministeriela
målen, komma dessa dock till allmänhetens kunskap genom flitigt begagnande
af Interpellations-rätten. Denna rätt är visserligen icke oss betagen i vår grundlag,
men icke bruklig, och icke heller väl tillämplig, under vårt närvarande representationssätt
på fyra kamrar, då den endast i den ena skulle kunna utöfvas.
Jag kan icke föreställa mig att den kännedom om diplomatiska ärenden, man
sålunda ansett nödigt och nyttigt att i andra konstitutionela länder sprida till allmänheten,
bör hos oss undanhållas representation och folk. Det må vara att vi för närvarande
icke ega en bestämmande röst i de stora Europeiska frågorna; men, lika
litet som vi någonsin kunna afsäga oss att med stolthet tänka på det stora infly
tande,
som Nordens folk fordom utöfvat på verldshändelserna, böra vi nu förlora ur
sigte att Nordens förenade folk — ett enigt Skandinavien — utan tvifvel har en
stor framtid, om vi vårda oss om den, — och vårdnaden om denna framtid fordrar
636
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 265.
att folkets intresse för de yttre angelägenheterna väckes och underhålles lika sorgfälligt,
som för den inre förkofran.
På dessa motiver, och i anledning af Rikets Ständers nyss fattade beslut att
ställa ett visst årligt belopp af 3:dje Hufvudtiteln till Kongl. Majits nådiga disposition
till s. k. hemliga utgifter, får jag vördsamt föreslå,
att Rikets Ständer ville i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t
täcktes låta, på sätt Kongl. Majit finner lämpligt, till Rikets Ständers kän
nedom
komma de ministeriela mål af allmänt intresse, hvilka kunna utan
men för pågående underhandlingar offentliggöras.
Stockholm den 4 Februari 1863.
C. Raab.
W:o 265.
Af Grefve Mörner, Carl Göran Hellof, angående tillökning
i ordinarie anslaget till Hans Majit Konungens hofhållning m. m.
Uti den af Kongl. Majit till Rikets Ständer aflåtna nådiga Proposition af den 6
innevarande månad angående ett fyllnads-anslag till Kongl. Majits hofhållning, är begärdt
att för hvarje af åren 1863—1866 mätte, utöfver de anslag under första
Hufvudtiteln, hvilka i Kongl. Majits nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och
behof blifvit upptagna, anvisas ett belopp af 250,000 Ridr att af Riksgälds-kontoret
utbetalas vid slutet af hvartdera årets första qvartal; och det vid den nådiga Propositionen
bilagde utdrag af Stats-Råds-protokollet upplyser, att föredragande Herr Departements-chefen,
i öfverensstämmelse med hvars af Stats-Rådets samtlige öfrige ledamöter
biträdda hemställan, den nådiga Propositionen blifvit uppsatt, åsyftat att genom
det begärda anslaget skulle vinnas liqvidation af uppkomne brister å hofhållningsanslaget
samt återförande af jemvigt emellan hofförvaltningens inkomster och
utgifter, men att Herr Departements-chefen hvarken ansett nödigt eller lämpligt, att
vid detta tillfälle närmare bestämma den permanenta tillökning i anslaget för hofhållningen,
hvilken han dock funnit för framtiden vara behöflig.
Den högsinta grannlagenhet, som förmått Hans Majit Konungen, att, sedan
Han för Sitt Stats-Råd tillkännagifvit att den sedan iång tid tillbaka oförändrade
anslags-summa, som funnes anvisad till Kongl. Majits hofhållning, visat sig icke vidare vara
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 265. 637
för sitt ändamål tillräcklig, utan att, i följd häraf, brister för hof-förvaltningen uppkommit,
och att Kongl. Maj:t derföre fann Sig föranlåten äska en nödig förhöjning
i de å Riksstatens första Hufvudtitel för Kongl. Maj:ts hofhållning upptagne medel, —
åt Stats-Rådet öfverlemna att, efter tagen kännedom om förhållandena, uppgöra förslag
till den framställning i ämnet, som Stats-Rådet kunde finna lämplig, samt att
icke deruti påyrka någon förändring, — denna grannlagenhet kan af något hvar lätteligen
fattas, men lika lätt vill det icke förefalla mig att utgrunda de orsaker, som
kunna hafva föranledt Stats-Rådets ledamöter, att, oaktadt de icke allenast inom sig
stadgat, utan äfven offentligen uttalat den öfvertygelsen, att det är utom allt tvifvel
att för framtiden en lämplig förhöjning i det ordinarie anslaget till Kongl. Maj:ts hof
hållning
är af omständigheterna påkallad, likväl inskränka sig till föreslående endast
af den halfmesyr, som innefattas i den Kongl. Propositionen. En antydan om en af
anledningarne till detta förfarande torde tilläfventyrs ligga uti den af Departementschefen
i hans yttrande med afseende på behofvet af en permanent tillökning i hofbållningsanslaget
inskjutna mellanmening, att härvid också något bidrag från Norriges
sida lärer böra tagas i beräkning; men då jag ej kan föreställa mig annat, än att
det nuvarande Stats-Rådet, hvaraf flertalet redan visat sig med så mycken vaksamhet,
kraft och framgång hafva gjort Sveriges rättmätiga talan i förhållande till Norrige
gällande, ej heller underlåtit att vid detta tillfälle påfordra det Norrige skall i
behörigt förhållande deltaga uti det för innevarande och nästföljande tre år behöfliga
tillskott till hofhållningsanslaget, och den underhandling, som sannolikt i detta hänseende
egt rum med Norska regeringen, troligen kunnat utan särdeles ökad svårighet
omfatta jemväl frågan om en fortfarands tillökning i förrberörda anslag, vill det
synas mig att omförmälda antydan icke gifver anvisning på något tillfyllestgörande
skäl för frågans undanskjutande, och någon annan orsak härtill har det ej varit mig
möjligt alt i Herr Departements-chefens yttrande upptäcka. Gissningar äro merändels
alltid osäkra och misstankar missleda ofta. Jag lemnar derföre desto heldre all vidare
forskning i detta ämne, som densamma, enligt min uppfattning af den föreliggande
frågan, är för densammas bedömande öfverflödig.
Kongl. Maj:t har uti dess nådiga Proposition fästat Rikets Ständers uppmärksamhet
deruppå att det årliga anslag till Kongl. Maj:ts hofhållning, som af Rikets
Ständer vid 1823 års riksdag bestämdes, icke vidare kan efter en tidrymd af 40
år, hvarunder nästan alla utgifter ansenligen stegrats, vara tillräckligt att fylla de behof,
för hvilka samma anslag vid förstnämnda tid varit beräknadt, samt att Kongl.
Maj:t af denna anledning funnit sig föranlåten äska en nödig förhöjning i de å Riksstatens
första Hufvudtitel anvisade medel för Kongl. Maj:ts hofhållning. Sanningen
deraf att under ifrågavarande tidrymd en högst ansenlig stegring inträffat icke allenast
i prisen å de flesta varor, utan ock i beloppen af aflöningar, arbetslöner och en
mängd andra utgifter lärer af ingen jäfvas, likasom hvarf och en, som hunnit till
något mera mogen ålder, nogsamt vet af egen erfarenhet, samlad'under vida kortare
638 Motioner nos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 265.
tidrymd, än den, hvarom nu är fråga, att det inkomstbelopp, hvarmed han för ett
eller annat tiotal af år sedan beqvämligen kunnat reda sig, nu mera nödvändigt
kräfver ett tillskott, så vida de behof, hvartill det då var tillräckligt, fortfarande skola
fyllas. Vid sådant förhållande lärer ej heller rättvisan och billigheten deraf att Kongl.
Maj:ts hofhållningssumma erhåller en efter nuvarande tids fordringar lämpad förhöjning
skäligen kunna bestridas, och hvad rätt och billigt är, det vill ej Svenska folket
neka sin Konung, — derom är jag förvissad, lika litet, som det lärer finna med sin
värdighet öfverensstämmande att, sedan dess uppmärksamhet blifvit påkallad å det nu
förhandenvarande missförhållandet, hänskjuta dettas afhjelpande till framtiden.
I fråga om beloppet af den erforderliga tillökningen har Herr Departementschefen
icke lemnat någon annan ledning för omdömet, än den, som kan hemtas från
hans uttalade åsigt det tydligt är att en permanent tillökning i hofhållnings-summan,
så att inkomsterna må komma alt för framliden motsvara utgifterna, ej på långt när
behöfver uppgå till så stort belopp, som det tillfälliga anslag, hvilket nu är nödvändigt
för att icke allenast förekomma vidare underbalans, utan ock godtgöra de redan
befintliga bristerna. Att ifrån detta yttrande med någon visshet sluta till den summa,
som Herr Departements-chefen ansett lämplig, låter sig ej göra, men då man jemför
prisförhållandena nu för tiden med dem, som egde rum år 1823, torde det ej
kunna anses för mycket om Hans Maj:ts hofhållnings-anslag från Sverige, hvilket för
närvarande utgör 630,000 R:dr, höjes med något mera än en fjerdedel, eller så
att det kommer att uppgå till 800,000 R:dr om året; och får jag derföre med begagnande
af den rätt 56 <§ Riksdags-ordningen lemnar Riksdagsman för sådant fall,
som det nu inträffade, vördsamt föreslå,
det Rikets Ständer, under förutsättning att proportionerlig tillökning i
Kongl. Maj:ts Civil—lista från Norrige varder hos det Norska Stortinget äskad,
måtte besluta:
att utaf den i Kongl. Maj:ts nådiga Proposition af den 6:te i denna
månad begärda tillökning till hofhållnings-anslaget ett belopp af 170,000
R:dr må varda å ordinarie stat uppfördt, att ifrån början af nästa statsregleringsperiod
årligen från Stats-kontoret utgå, men återstoden anvisas å
Riksgälds-kontoret att derifrån utbetalas med 250,000 R:dr vid slutet af
innevarande års första qvartal och 240,000 R:dr efter ingången af år
1864.
Då jag, efter mycken tvekan, bestämt mig för att väcka det af mig nu framställda
förslag, torde jag ej behöfva tillägga att sådant icke skett under något anfall
af förtjusningsfeber, hvilken epedemi jag hittills undgått, utan att jag funnit mig manad
till detta steg uteslutande af min känsla för det rätta och billiga samt af min
varma önskan, att, så vidt af den obetydlige enskilde representanten kan bero, söka
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 265. 639
tillgodose så väl landets som Kronans värdighet. Om min uppfattning af saken i
detta hänseende varit rigtig, kommer säkerligen min motion att röna ett välvilligt
emottagande af Stats-Utskottet, dit jag vågar anhålla att densamma måtte remitteras.
Har jag deremot misstagit mig, så lärer den blifva förkastad, och må i sådant fall
det rena uppsåtet och den goda afsigten få lända mig till ursäkt. Att vilja det
rätta och bästa är städse representantens pligt. Att lyckas alltid se och finna det,
är mera, än han, såsom menniska, kan våga hoppas, och öfver utgången råder alltid
en högre magt.
Stockholm den 11 Februari 1863.
Carl G. Mörner.
Stockholm, tryckt hos Sam. Rumstedt, 1863.
Motioner hos Ridder skåpet och Adeln 1862. N:o 266
641
M:o 266.
Af Herr Stjernsvärd. tfisisisrnf Maurita; i fråga om tillökning
af Kongl. Maj.ts hofhållning ssumma.
För att åt mina, med hänseende till Kongl. Maj:ts Proposition om ett fyllnadsanslag
å Kongl. Maj:ts civil—lista, gjorda yrkanden gifva den form, att Stats-Utskottet
derå måtte fästa afseende (bifall eller afslag), så får jag, på grund af 56 § Riksdags—ordningen,
i egenskap af motion föreslå:
att som, i enlighet med det den Kongl. Propositionen bifogade Stats-Rådsprotokollet,
ett belopp af En Million Riksdaler erfordras för att betäcka en å Konungens
civil-lista uppstådd balans, med andra ord, för att betala en genom utgifternas
öfverstigande af tillgångarne åsamkad skuld och, enligt min åsigt, Svenska folket
icke bör tillåta att ett dylikt förhållande får fortfara, så måste vi, huru det än
må svida, betala. Jag anser dock att denna betalning bör ske på ett nationen
värdigt sätt, således icke på det sätt, som Chefen för Finans-departementet uti sitt
yttrande till Stats-Råds-protokollet föreslagit, som på sätt och vis skulle sätta Konungen
under en fyraårig administration, utan får jag i stället föreslå:
»att den erforderliga Millionen på en gång ställes till Hans Maj:t Konun»gens
disposition, i egenskap af extra anslag åt Hans Maj:t Konungen för
»betäckande af en uti Dess civil-lista uppstådd balans. Derjemte får jag,
»i likhet med Herr Grefve Mörner, föreslå, att det ordinarie anslaget till
»Hans Maj:t Konungen måtte ökas ifrån 630,000 till 800,000 Riksdaler
»Riksmynt årligen.»
Stockholm den 14 Februari 1863.
G. M. Stjernsvärd.
Bih. till R. St. Brot. 1862 & 1863. 11 Sami. 1 Afd.
81
642
Motioner hos Ridder skåpet och Adeln 1862 N:o 267
ft:o 26?.
Af Herr Cederschiöld, Btohert Theofron, i fråga om tillökning
af Kongl. Maj:ts hofhållningssumma.
Med stöd af 56 § i Riksdags-ordningen får jag vördsammeligen anhålla, att det
af mig uti sednaste plenum framställda förslag om förhöjning i anslaget för Hans
Maj:t Konungens hofhållning måtte, såsom en af mig väckt motion, remitteras till
Stats-Utskottet, helst jag hört en och annan hysa den föreställning, att Utskottet i
annat fall icke skulle till pröfning upptaga förslaget. För den nu begärda remissen
har jag låtit utskrifva ett exemplar af mitt i ämnet afgifna yttrande.
Jag hade icke ämnat deltaga i denna diskussion; men som jag icke hört någon
framställa det förslag, som, enligt min åsigt, är det enda rätta, så har jag, då ingen
talare vidare anmält sig, trott mig ej längre böra iakttaga tystnad.
Alla synas vara ense derom, att den brist, som, till belopp af 800,000 R:dr, i
hof-förvaltningen uppstått, bör af Rikets Ständer betäckas; men, i afseende på sättet,
huru detta skall ske, derom hafva meningarne varit delade. Sålunda hafva några talare
ansett lämpligast vara, att, med bifall till den Kongl. Propositionen, anvisa 250,000
R:dr, att utgå under hvartdera af åren 1863 till och med 1866. Andra åter hafva,
lika med Grefve Mörner, funnit det vara bättre, att öka det ordinarie anslaget för
Hans Maj:t Konungens hofhållning med 170,000 R:dr, samt att dessutom bevilja ett
extra anslag af 250,000 R:dr för detta år och 240,000 R:dr för år 1864.
Intetdera af dessa förslag synes dock mig vara tillfredsställande, emedan Rikets
Ständer, genom antagande af det ena eller det andra, skulle liksom ställa Konungens
hofhållning under en slags administration.
Då ingen har bestridt, att ju den i hof-förvaltningen uppstådda bristen bör af
Rikets Ständer fyllas, och alla således derom lära vara ense, så synes det mig vara
både klokast och Rikets Ständer värdigast, att på en gång anvisa den summa af
800,000 R:dr, som för bristens betäckande erfordras.
Beträffande åter frågan om den tillökning uti det ordinarie hofhållningsanslaget,
som kan vara behöflig för att förekomma så beskaffad brist för framtiden, så har
man visserligen sagt, att den Kongl. Propositionen och det dervid fogade Stats-Råds
protokollet
icke skulle lemna någon ledning för omdömet i berörda afseende; men
detta innefattar dock, så vidt jag förstår, ett fullkomligt misstag. Herr Finansministern
har nemligen till Stats-Råds-protokollet uttryckligen gifvit tillkänna, att om
Motioner hon Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 267. 643
250,000 R:dr beviljades för hvartdera af de fyra åren, eller tillsammans, för hela
nämnda period, 1,000,000 R:dr, så skulle dermed icke allenast den uppgifna bristen
kunna betäckas, utan äfven jemnvigt emellan inkomster och utgifter med säkerhet
vinnas, samt all vidare underbalans förekommas. Då nu 800,000 R:dr erfordras för
betäckande af den redan befintliga bristen, återstår således af hela det begärda fyraåriga
anslaget endast 200,000 R:dr, deraf en ganska stor del torde få användas såsom
räntor under amorteringstiden. Men, om jag nu ock antager, att skulden vore
så fördelaktigt placerad, att den kunde få under en tid af fyra år amorteras utan
att deri ringaste ränta derför behöfde erläggas, så lemna dock de, bristen öfverskjutande,
200,000 R:dr, fördelade på fyra år, endast en tillökning af 50,000 R:dr för
hvarje år; och utgör således en summa af 50,000 R:dr det högsta belopp, hvarmed,
enligt den af Herr Finans-ministern lemnade utredning, den ordinarie hofhållningssumman
skulle behöfva höjas, för att, sedan bristen blifvit betäckt, med säkerhet
vinna jemnvigt emellan inkomster och utgifter, samt förekomma vidare underbalans.
Jag befarar dock att någon missräkning i berörda afseende kan hafva insmugit sig i
Herr Finans-ministerns kalkyl. Men om så är, torde säker upplysning derom med
lätthet kunna erhållas under ärendets handläggning i Stats-Utskottet.
På grund af hvad jag nu haft äran anföra, tager jag mig friheten att genom
denna min motion vördsamt föreslå,
att Rikets Ständer måtte, dels för en gång anvisa den summa 800,000
R:dr, som erfordras för betäckande af den uti Hans Maj:t Konungens hofförvaltning
nu befintliga brist, dels ock förhöja ordinarie anslaget för hofhållningen,
antingen med 50,000 R:dr, på grund af Herr Finans-ministerns
förutnämnda till Stats-Råds-protokollet afgifna yttrande, eller, om något
misstag deruti skulle hafva insmugit sig, — och det skulle för ändamålets
vinnande vara nödvändigt, — ända till det af Grefve Mörner uppgifna
belopp.
Endast genom ett så beskaffadt förfarande anser jag Rikets Ständer uti denna
grannlaga fråga handla på ett ändamålsenligt och dem fullt värdigt sätt, samt så, att
de sjelfve vid anslagets beviljande kunna få njuta den stora tillfredsställelsen, att med
visshet veta, det jemnvigten emellan inkomster och utgifter vid Hans Maj;t Konungens
hof-förvaltning blifvit återställd på sådant sätt, att ingen vidare brist för framtiden
må komma att ^deruti uppstå.
Om remiss häraf till Stats-Utskottet anhålles vördsammeligen.
Stockholm den 14 Februari 1863.
R. Th. Cederschiöld.
Stockholm, tryckt hos Sam. Rumstedt, 1S63.
Motioner hon Hiddernkapet och Adeln 1862. N.'o 268.
645
sr:« 268.
Af Friherre Stael von Holstein? Fabian Willielm, att
Rikets Ständer måtte hos Kongl. May.t i underdånighet anhålla, att
Dess Regering må, i samverkan med andra Stater, som garanterat
4845 års Wiener-traktat, i diplomatisk väg påyrka konungariket
Polens återupprättande.
Den ratt, som i våra Grundlagar finnes den enskilde representanten tillerkänd,
att äfven efter motionstidens slut väcka förslag med anledning af någon under riksdagens
lopp timad händelse, vill jag nu här taga i anspråk. Och det är icke någon
händelse af det vanligare slaget, som föranledt mitt uppträdande som motionär vid
detta tillfälle, — det är någonting, som, i ordets fullaste bemärkelse, kan kallas en
verldshändelse — det är den kamp, sorn i vårt fordna grannrike nu pågår emellan
ett ädelt hjeltefolk och dess främmande förtryckare, en kamp för de heligaste, oförytterligaste
rättigheter, för hvilkas tillgodonjutande Åtta Europeiska magter — deribland
äfven Sverige — gått i borgen.
Folken hafva redan i denna stora fråga, som icke blott är en politisk, utan
ock en humanitetens och rättens, uttalat sin opinion, enhällig och aktningsbjudande.
Tiden synes nu vara inne för Regermgarne, att äfven uttala sin mening i frågan, en
åtgärd, till hvilken de icke blott äro fullt berättigade, utan ock traktat-enligt förpligtade,
och enligt de i dessa dagar ingångna underrättelser, är ock en kooperation
i denna rigtning emellan liera Europeiska magter redan verkligen å bane.
Under sådana förhållanden, och på här anförda grunder, får jag vördsamt föreslå,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att
Dess Regering må, i samverkan med andra Stater, som garanterat 1815
års Wiener-traktat, i diplomatisk väg påyrka Konungariket Polens återupprättande.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 14 Mars 1863.
F. W. Staél von Holstein.
Bih. till A. St. Prot. 1862 & 1863. 11 Sami. 1 Afd.
82
Stockholm, tryckt hos Sam. Remstedt, i863.
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1802. N:o 260,
M:o 269.
Af Grefve Suoilsiiy? S*. I5'.? om utsättande af dag för nästa lagtima
riksdag.
Enligt 49 § Regeringsformen oell 2 § Riksdags-ordningcn skola Rikets Stander
uti hvarje Riksdags-beslut bestämma dagen, då de nästa gång skola Ater sammanträda.
För fullgörandet af denna Grundlagarnes föreskrift torde det vara lämpligt
att Rikets Ständer nu loge delta ämne i öfvervägande. Härvid förekommer, att
den 15 Oktober, hvilken dag vid de sed naste riksdagarna varit bestämd till begynnelsedag,
år 1865 inträffar på en Söndag. Jag får derföre härmedelst föreslå:
att tiden för nästa lagtima riksdags början måtte bestämmas lili den 16
Oktober 1865.
Om remiss tili Expeditions-Ulskottet af denna min motion anhålles vördsamt.
Stockholm den 8 April 1863.
G. Snoilsky.
Bih. till it. St. Brot. 1862 & 1863. 11 Soini. 1 Afl
83
648
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862, M;o 2§6,
IV:ö 210.
A( Herr voll Hnoi'S‘hl^'5 angående beviljande af pension
på allmänna indragningsstaien ut framlidne Pcst-inspektoren Axel
Fabian Tinnerholms dotter, Helena Josefina Adelaide Tinnerholm,
Under motionstiden, förliden November, väckte jag ett förslag, som återfinnes
under N:o 72 bland Ridderskapet och Adelns motioner, att Rikets Ständer mätte
bevilja en årlig pension af 500 R:dr R:mt åt aflidne Post-inspektoren i Umeå Tinnerholms
enka. Sora emellertid Fru Tinnerholm nyligen, under riksdagens, lopp, allidit,
får jag, jemte anmälan om delta dödsfall, hvarigenom mitt nyssnämnda förslag
naturligtvis förfaller, hemställa, att halfva samman, eller 150 Itxlr H mt, må beviljas
såsom årlig pension åt ofvannämnde malcars, sedan flere år sjukliga och i ytterst
behöfvande omständigheter sig befintliga dotter, Demoiselle Helena Josefina Adelaide
Tinnerholm; och får jag äran hänvisa dels till redan förut inlemnade handlingar samt
dels till hosföljande boupptecknings-transsumt, läkare- och prestbetyg samt anhålla, med
stöd af Riksdags-ordningens 56:te §,
alt detta mitt nu väckta förslag må till Höglolliga Stuts—Utskottet remitteras.
Stockholm deri 10 Juni 1863.
Oscar von Knorring.
N limmer:
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:o 208. (Riiagor.)
649
l%T:o 208. (Bilagor.1)
Bil. Litt. A.
Namn :
Födelseår
och ort:
Föregående levnadsförhållanden
:
Ankommen
från :
Anmärkningar:
' U 60
7» 60
Beata Sofia
B —dotter
Densamma
Emilia Catharina
Seli—dt
Densamma
Maria Adriana
Charlotta S—g
Carolina L—k
1834. Halland,
Träslöf
socken.
Torparedotter;
klen kristendom;
klen föl—
slåndsgåfva.
straffad för inbrottsstöld.
1819.Stoekholin,
Hofförsamlin
-
fadren Vagnmakare.
1814. Stockholm,
Maria
församl.
1820. Länna
i Södermanland.
straffad för 3:e
resan stöld.
straffad förfickstöld.
Har födI
oäkta harn.
den 6 April
1860 fr. norra
korrektionsinrätlninsen.
d. 10 April
1860 fr. norra
korrektionsinrättningen.
häktad för
stöld.
d. 24 April
1860 f r. norra
korreksionsinrättningen.
den 30 Maj
1860 fr/norra
korrektionsinrätlningen.
Utgick d. 4 Maj 1860
till tjenst lins Kamerei
Hulting på Dyvik:
bortgick; häktades o
insattes i cell; men på
Landsh. (liefve Liljencrants
begäran återtogs
i Magdalenahemmet;
insjuknade;
sändes tillfrisknad d
19 Aug. 1860 till sina
föräldrar.
Inkom sjuk; koin pä
Provisoriska sjukhuset;
derifrån utskrifven,
mottogs hon på
egen ifrig begäran d.
8 Maj åter vid Magdalenahemmet.
Gick
d. 7 Juni att söka
trädgårdsarbete.
Gick d. 6 Juni att
söka trädgårdsarbete.
Kom d. 28 Juli i
tjenst vid Sturehof;
var lättjefull och supig;
återkom på ifrig
begäran till Magdalenahemmet.
Begagnades
der sorn ladugårdspiga,
till dess
650 Motioner hos Ridder skåpet och Adeln 1862. N:o 208. tBilagor.)
Namn :
Födelseår
uch orl:
Föregående lefnadsförhållfinden
:
A n k om men
fran:
A n m ä i k n i n g a r :
3 n/i i. 60
Densamma
Charl. L—eli
Aima Solia
Gilin I. R—11
Augudta Johanna
J — n
Charlotta VV ilhel
mina R—e
Albert. Christina
VV — t
1832. VV.
Ryd i Upland.
18.1. Wadstena,
Östergötland.
hade varit häktad
för förskingring
af anIVirtrock
gods.
straffad för
slöld.
den 5 Juni
1860 fr.DiIIströmska
arbets-in
rättningen.
den 19 Juni
1860 fr. norra
korrektionsinrät
t
-
1835
tebon
1820.
by'
land.
Gö- ! d:o d:o 2 gån- ilen 20 Juni
u mi p£| 1860 fr. pospinnlius,
sedan \ lisliäktel.
på Beth r.sd a ö
liek, men of- \
vergaf tjenst.
YVis-j fadren Skräd- deri 23 Juni
trott- dare. 1860 (r. kor
rektionsi
iirättningen.
1840. Svartsjö!
Upland,
eller 1841
på Allmänna
Barnhuset,
el. 1840
(enligt egen
uppgift) i
Ladugårdslands
församling
uti
Stoek holm.
häktad för
mordbrand.
1860 fr. korrektionsinrättningen.
lion d. 24 A pr. 1862
erhöll tjenst; uppför
sig utmärkt val.
Fick tjenst, söm hon
snart lemnade. Tog
arbete från larltsbodar,
som lion ej återställde.
Utgick d. 25 Ok t.
1860 i tjenst hos Fabrikör
Lindberg; sedermera
aljest till
Eksjö, der hon skall
hafva slägt.
Begick flera liekstölder
och häktfides.
På enträgen begäran
intagen, Afgjck den
22 Sept. 1860 till
hemin ten, der hon
sade sig hafva något
alf alt tillträda.
Fick tjenst d. 26 Okl.
1860 i Öster-Hanninge;
var lat och ovillig;
blef på eli ti agen
begäran återtagen d.
20 No v. 1860.
Fick d. 11 Dec. tjenst;
oklandrad.
Motioner tios Kläderskapet och Adeln 1862. N:o 208. (Bilagor.)
651
2
3
3
Naum :
Födelseår
och ort:
Föregående lefnads-  törhållanden :
Ankommen
från :
Anmärkningar:
10
Hedda Calin
L— in
1839. Up-  land, Gamla
Upsala.
föräldrarne arbets-  folk; straffad för
Usta resan stöld.
d. 31 Aug.
1860 fr. kor-  rektionsin-  rättningen.
Fick tjenst d. 24 Ok t.
1860 på Ljusterön;
oklandrod.
11
Carolina H—g
1842. West-  manland o.
Hellefors.
stralfad för Usta
resan stöld. Sedes-  lös. Häktad som
försvarslös.
den 6 Ok t.
1860 från
polishäktet.
Bortgick d. 28 Okt.
för att bevista ett
dansnöje. Häktades
dagen derefter.
12
Maria Sofia L—g
1839.
d. 6 Ok t. 60
Boitgickd.8Okt.1860
13
Hildu G— r
sedeslös vid 17 år,
flera gånger inla-  gen å kurhuset.
Lättjefull; sin mo-  der olydig.
d. 14 Ok t.
1860. Mo-  dren förde
henne till
M agdalena-  hemmet.
Bortgick med modren
den 16 Okt. 1860.
14
Emilia Mathil-  da H —n
1833 i Gefle.
1854 straffad för
Usta resan stöld.
Har undergått 2
ars tukthus lör
bristande försvar
oell sedeslöshet; har
födt oäkta barn.
Inkom den
29 Ok 1.1860
Fick tjenst, lemnadc
den, sägande sig åter-  vända till hemorten.
15
Inga C—(.lotter
1816 i Jön-  köpings län.
liar varit 10 år pä
Norrköpings spinn-  hus och försörj-  ningshus samt sist
arbetat vid Haga.
d. 29 Okt.
1860 inkom
från Haga.
Bortgick utan lojf d.
16 Nov. 1860; min-  dre vetande och be-  nägen löi’ drycken-  skap.
16
Sofia Carolina
L —n
1825 i Gryt
©.Nyköpings
län.
straffad för 3:dje
resan stöld 1856.
Försvarslös insatt
på korrektionshu-  set.
d. 12 Nov..
1860 från
försörjnings-  huset pä
Kungshol-  men.
Flyttad d. 14 Febr.
1861; lättfärdig.
17
Brita Christina
O—dotter
Huddunge
o. Vesterås
län.
straffad för Usta
resan stöld. Kom
1858 till Bethesda,
derifrån d. 20 A-  pril 1859 till Mag-  dalenahemmet. Fick
tjenst d. 2 Maj 1859.
652 Motioner kos Ridderslcapet och Adeln 1862. N:o 208. (Bilagor.)
X
c
g
B
o
"1
Namn :
Födelseår
och ort:
Föregående lefnads-  förhåltanden:
Ankommen
från .■
Anmärkning:
Tjenade med goda
vitsord på flei a stäl-  len. Befriades der-  före från pol i sup p-  sigten.
den 2 Nov,
1860.
Återgick till hemor-  ten d. 26 Nov. 1860
18
Walborg Gu-  stafva R — g
1824. Stock-  holm, Ma-  ria försam-  ling.
f. d. Fabriksarbe-  terska; vanvårdad,
utan hemvist och
arbete; trasig och
sjuk.
d. 30 Nov.
1860 hittord
af modren,
sorn är fat-  tighushjon.
Utgick d. 9 Juli 1861
i tjenst. Godt upp-  förande.
19
Sofia Wilhel-  mina B — rn
1845. Stock-  holm, Ma-  ria försam-  ling.
oäkta, vanvårdad,
misshandlad, hade
aldrig lärt läsa.
Häktad för stöld.
d. 10 Dec.
1860 fr. sta-  dens cell-  fängelse.
Flyttades till Rädd-  ningshemmet.
20
Johanna Char-  lotta E—son
eller P—son
1841 t Hus-  by socken
af Nykö-  pings län.
straffad för 2:dra
resan stöld.
d. 27 Dec.
1860 från
korrektions-  huset.
Erhöll tjenst den 4
Juni 1861, sedan åter
straffad för stöld.
21
Carolina Sofia
L — n
1830 i
Brännkyrka
Söderman-  land.
straffad för Esta
resan stöld, ytterst
liderlig, 3 gånger
derför häktad.
d. 28 Dec.
1860 fr. kor-  rektionshu-  set.
Fick tjenst den 27
April 1861, rymde,
återföll, dömdes för-  svarslös.
22
Johanna Caro-  lina B—ren
1841 i Gefle.
straffad för Irsta
resan stöld; lätt-  färdig, intagen å
kurhus.
d. 21 Jan.
1861 fr. kor-  rektionshu-  set.
Fick d. 29 April 1861
tjenst; nu sedeslös.
23
Johanna Caro-  lina A—dotter
född i Sy a
församl, al
Östergöt-  land.
straffad för 3:dje
resan stöld; flera
gånger försvarslös.
Kom den 4
Febr. 1861
från n. kor-  rektionsin-  i ältningen.
Återvände d, 24 Febi.
1861 till sina föräl-  drar.
24
Ingrid Maria
P—dotter
1836 i Gerd-  lösa socken
på Öland.
föräldrarne Tor-  parefoik; straffad
för stöld.
d. 4 Febr.
1861 fr. kor-  rektionsin-  rättning.
Fick d. 3 Sept. tjenst
å Ljusterön. Ilai
godt beröm.
25
Maria Sofia
Wilhelmina
K — m
1836 i Torpa
af Nykö-  pings län.
för bristande för-  svar vistats å kor-  rektionsinrättning.
d. 14 Febr.
1861 jfr. Pro-  visoriska
sjukhuset.
Återsändes d. 29 Febi
1861 till hemorten
Lärer sedan återkom-  mit hit; sedeslös.
Motioner hos kidderskapet och Ädela 1862. N:o 208. (kilagor.) (553
2
c
B
Nama:
Födelsear
och ort:
Föregående lefnads-  förhållanden:
Ankommen
från:
A n m ä r k n i n g a r :
2 G
Maria Josefina
Wilhelm. R—m
1845 i Stoch-  holm.
sedeslös.
den 1 Mars
1801 lein-  nad af för-  äldi arne.
d. 4 Sept. 1801 rym-  de frän inrättningen
och tog sin tillflykt
till en bordell å Öster-  långgatan ; häktad så-  som försvarslös.
27
Mathilda B—m
eller K—st
1832. Kul-  lerstad i Ö-  stergötland.
stralfad för Usta
resan stöld.
d. 11 Febr.
1801. Kor-  rektionsin-  rättning.
d. 18 Juni 1801 åter-  sändes till hemorten.
Gilt och lefval oense
med sin man.
28
Helena Chri-  stina S—dt
1837 i Ot-  hem på
Gottland.
ej straffad; sedes-  lös.
d. 20 Mars
1801 inta-  gen i hem-  met på e-  gen begä-  ran.
d. 23 Juli 1801 er-  höll tjenst ä Ljuster-  ön, der hon ingått
giftermål med en be-  hålltn åbo. Uppför
sig utmärkt väl.
29
ChristianaChri-  stina Oscaria
E—m
1844 i
Stockholm.
sedeslös; kan ej
läsa, är ej heller
konfirmerad.
d. 25 Mars
1801.
d. 4 Sept. 1801 rym-  de i sällskap med den
under N:o 20 anteck-  nade.
30
Hildegard B—n
1842 i Mon-  sterås kö-  ping.
straffad för l:sta
resan stöld.
korn i Mars
1861, förr
intagen å
f. Magdale-  nahemmet.
d. 27 April 1801 er-  höll tjenst; har godt
vitsord om sig.
31
Emma Maria
L—n
1823 i
Slockholm.
straffad för 2:dra
resan stöld.
d. 17 April
1801 fr. kor-  rektionshu-  set.
d. 23 Juli 1801 er-  höll tjenst; uppför
sig berömligt.
32
Gustafva Ama-  lia Ii—g
1838 i
Stockholm.
tilltalad för stöld,
men ej straffad.
d. 25 April
1801 inta-  gen på släg-  tingars be-  gäran.
d. 25 April 1802 er-  höll tjenst; uppför
sig väl.
33
r
Carolina J—dr
1824i Kum-  la, Öster-  götland.
straffad för hus-  tjufnad.
den 3 Maj
1801 1 r. kro-  nohäktet.
d. 25 Juni 1801 er-  höll tjenst; — sedan
flyttad till hemorten;
oklandrad.
654
Motioner hos Bidderskapct och Adeln 18(12. N:o 208. (Biläger.)
Nummer:
Naini):
Födelseår
oell ort:
Föregående lefnads-  föihällanden :
Ankommen
från:
A n m ii r k i. i n g a r :
34
Charlotia O—dr
1836 i
Stochholm.
straffad för Usta
resan stöld.
den 19 Maj
1861 fr. kro-  nohäk tet.
d. 22 Juni 1861 er-  höll tjenst, hvarest
hon dog; lofovdades
mycket af husbonde- j
folket.
35
Carolina W—n
1820 i Wad-  stena.
d:o för 2: Ira djodto
d. 12 Juni
1861 fr.kor-  rektionsin-  rättningen.
1 tjenst; uppför sig
oklanderligt.
36
Mathilda 12—n
1842 i Sö-  dermanland
d:o för Usta d:od:o.
d. 28 Juni
1861 från en
bordel 1.
d. 15 Juli 1861 rest
till hemorten ; ej föl -  spord.
37
Malhilda P—dr
1836 i
Stockholm.
d:oför2:dra d:od:o.
d. 29 Juni
från d:o.
Rest; ej vidare fÖr-  spord.
38
Maria Christi-  na S — II
1826 i Kop-  parbergs
län.
d:o för Usta d:od:o.
d. 29 Juni
d. 16 Nov. 1861 ei-  höll tjenst å Ljuster-  ön; utmärkt väl-
39
Mathilda Clui-  stina N — II
1831 i Up-  sala län.
d:o för2:dra d:o d:o.
d. 9 Juli.
den 31 Okt. 1861 i
tjenst i Östmo; snällt.
40
Johanna L—n
1840 i
Slockholm.
d:o för Usta d:o d:o.
den 19 Juli
fr. korrek-  tionsinrätt-  ningen.
Qvar. lie red es lill
sin törsta nattvards-  gång 1863.
41
Augasta Chri-  stina H—ra
1835 i
Stockholm.
sedeslös.
den 8 Äng.
fr. en bor-  dell.
d. 11 Sept. 1861 till
kurhuset; ej af hörd.
42
Sigrid Catha-  rina W—g.
1832 i Norr-  land.
d:o
den 9 Äng.
från d:o.
återvänd t till bordell.
43
Maria Char-
1827 i
straffad för 2:dra
d. 20 Aug.
d. 24 Febr. 1862 flyt-
lotta L—rn
Stockholm.
resan stöld.
fr. korrek-  tionsinrätt-  n ingen.
tat i tjenst; uppför
sig väl.
44
Brila Stina Q-dr
1827 i West-  manland.
d:o för Usta dto d:o.
d. 14 Sept.
från dto.
d. 7 Juni 1862 i tjenkt.
mycket snällt.
45
Anna L—dr
1840 i Jön-  köpings län.
tilltalad blott.
den 7 Okt.
fi ån Diako-  niks-anstal-  ten, der hon
uppsagt
tjenslen.
d. 10 Dec. 1862 i
tjenst; cj godt herbin, I
ulén qvar i tjenst.
■i
Motioner hos tlidderskapet och Adeln i&fi'}. N:p 208. (tillägor.) 655
c
g
n
Namn :
Födelseår
octi ort :
Föregående lefnads-
torhälla uden :
A nkommen
trän :
A n m ii r k n i n ga r :
46
Maria Christi-  na Ö — g
1833 i Gefle.
straffad för
resan stöld.
Usta
28 Ok 1.1861
från landel.
d. 10 Febr. 1862 i
tjenst; berömmes.
47
Johanna 15—g
1839 i Kro-  nobergs Ian.
sedeslös.
dj 28 Okt
från Jönkö-  ping.
d 22 Maj alkänd till
sin hemort; tjenar jin.
48
Anna Cathari-  na A—dr
1841 i
Stockholms
Ian.
barnamord.
d. 11 Nov.
IV. korrek-  tionsinrätt-  ningen.
d. 10 Dec. i tjenst;
uppför sig väl.
49
Augusta S — t
1821 i
Stock fiol in.
straffad för
resan stöld;
tidshjon.
4:de
llis-
d. 14 Nov.
fr. Norrkö-  pings kor-  rektionsin-  rättning.
den 12 Mars; förföll
genom superi.
50
Gustafva N—m
1824 i West-  manland.
d:o för 3:dje
san d:o.
re-
den 9 Dee.
fr. korrek-  tionsinrätt-  ningen.
Finnes å fattigför-  sörjningen.
51
Mathilda? Lo-  visa I—n
1844 i
Stock holms
län.
sedeslös.
d. 11 Dec.
från d:o.
d. 17 Mars 1862 i
tjenst; återgått på la-  stens väg.
52
Clara Christina
E—n.
1834 i West-  manland.
d:o.
dien 4 Jan.
1862 från
bordell.
d. 17 Mars rymd ; ej
förspord.
53
Maja Greta
P —dr
1843 i Ska-  raborgs län
d:o.
den 5 Jan.
från Skara-  borgs län.
d. 9 Maj i tjenst; upp-  för sig vät.
54
Maria Marga-  retha N—H
1833 i Up-  sala län.
straffad för
resan stöld.
lrsla
d. 11 Jan.
fr. korrek-  tionsinrätt-  ningen.
lior för sig sjelf.
55
Josefina fl—m
1842 i Öre-  bro län.
d:o d:o.
d. 4 Fehr.
från Carl-  skoga soc-  ken i Öre-  bro län.
d. 21 Nov. i tjenst;
väl.
50
Maria Char-  lotta H — g
1841 i
Stock holm.
sedeslös.
d. 4 April
från bor-  dell.
d. 30 Maj ilog å In-  rättningen.
Bih. till R. St. Prot. 1802 &
1863. 11 Sami. 1 Afd.
84
C56
Motioner hos Ridder skåpet och Adeln 1862. N:o 208. (Bilagor.)
Nummer
Namn :
Födelseår
och ort:
Föregående lefnads-  förhållancftn :
Ankommen
från:
Anmärkningar:
57
Maria A—n
1822 i
Wermland.
straffaU för 4:de
resan stöld.
24 A pr. 1862
fr. korrek-  tionsinrätt-  ningen.
Bor för sig sjelf;
oklandradt.
58
Sofia E—m
1819 i
Stockholms
län.
sedeslös. 7 gånger
dömd för försvars-  löshet.
den 31 Maj
från d:o.
Qvar.
59
Amalia B—n
1828 i
Stockholm.
straffad för 3:dje
resan stöld.
den 3 Juni
från d:o.
d. 18 Sept. i tjenst;
utmärkt väl.
CO
Inga <)—dr
D-f
1820 i Ska-  raborgs län
d:o 3:dje d:o d:o.
d. 9 April
från d:o.
d. 4 Aug. bor för sig
sjelf; oklandradt.
Cl
Anna Brila
B—m
1841 i Gef-  leborgs lan.
sedeslös.
d. 19 Juli
från kur-  huset.
d. 20 Ok t. i tjenst;
väl.
G2
Augusta L—g
1817 i
Slockholm.
straffad för ltsta
resan stöld.
d. 26 Juli
från kor-  rektionsin-  rättningen.
d. 12 Nov. i tjenst;
väl.
G3
Ulrika S—g'
1846 i
Stockholm.
sedeslös.
d. 22 Juli
från bor-  dell.
Qvar; beredes till
konfirmation 1863.
64
Anna Carolina
1833 i
straffad för Usta
d. 11 Aug.
d. 1 Nov. ! tjenst;
Gr— til
Stockholms
län.
resan stöld.
från Ladu-  gårdslandet
oell bordell.
mycket snällt.
65
Christina J — n
1841 i
Stockholm.
sedeslös.
d. 11 Aug.
från bor-  dell.
d. 7 Sept. rymd; se-  deslös; sednare på
Dillströms inrättning.
66
Maria Elisa-  heth L—n.
1805 d:o.
straffad för 4:de
resan stöld.
d. 21 Aug.
fr. korrek-  tionsinrätt-  ningen.
Qvar.
67
Anna J—dr
1844 i
Wermland.
d:o Usta d:o d:o.
d. 15 Aug.
från d:o.
d. 4 Sept. rymd; be-  gärt få återkomma.
68
Adriana Char-  lotta B—n
1844 i Sö-  dermanland
ej straffad.
den 1 Sept.
fr. 63 Tjär-  hofsgatan.
d. 3 Nov. i laga tjenst;
»riktigt snäll».
Motioner hos Ridder skåpet och Adeln 1862. N:o 208. (Bilagor.)
657
z
3
g
re
Namn:
FBdelseår
neli orl:
Föregående lefnads-  förhåtlanden :
Ankommen
från:
A n in ärkuingar:
69
Solia D —dt
1813 i
Stockholm.
rusig och liderlig.
d. 17 Sept.
fr. 63 Tjär-  hofsgatan.
Qvar.
70
Christina N—m
1845 ?
straffad för Esta
resan stöld.
d. 25 Sept.
fr. korrek-  lionsinratt-  ningen.
Qvar.
71
Christina Jose-  fina S—g
1837 i
Stockholm,
sedeslös.
d. 10 Okl.
fran bor-  dell.
d. 1 Nov. aflägsnade
sig; å Dillströmska
inrättningen.
72
Wilhelmina
Ö— n.
1844
Wermland.
d:o
d. 27 Okt.
från kur-  huset.
Qvar.
75
Maria Elisabeth
P—n
1804 i
Stockholms
län.
straffad för 2:dra
resan stöld.
d. 29 Okt.
från Djur-  gården.
Qvar.
74
Hilda Wilhel-  mina A — n
1841 i Norr-  köping.
sedeslös.
den 6 Nov.
fr. N:o 34
St. Badstu-  gugatan.
d. 25 Nov. i ä Ladu-  gårdslandet hos Fru
Häger.
75
Carolina Elisa-  beth N—n
1844 i
Stockholm.
straffad för Esta
resan stöld.
d. 12 Nov.
fr. korrek-  lionsinrätl-  ningen.
Qvar.
Stockholm å Magdalenahemmet vid Stora Ensta, den 29 November 1862,
658 Motioner hos Riddcrskapet och Adeln 1862. N-'o 208. (Bilagor.)
fcaiicv.-Slyi
Boråt t. 15c
Bi!. Litt.
A. sid. 52
Sammandrag,
Af ofvannämnda 75 intagna hafva kommit:
från fängelser, nemligen:
från Korrektions-inrättning
. 33.
» Kronohäkte
2.
» Polishäktet i Stockholm
2.
» Stadens cellfängelse
1.
38.
från Arbets- eller Försörjningshus
2.
» Sjukhus: Kurhuset 2, Provisoriska sjukhuset 1, ...
3.
» Bordell
10
Af föräldrar eller andra målsmän hafva till inträde anmälts
4.
Efter enskilda menniskovänners eller egen anmälan intagits
18.
Deribland hafva från Magdalenahemmet afgått . . .
Summa
75.
66
nemligen: död
. 1.
till tjenst utlemnade
. 36.'
)
af föräldiar eller andra anhöriga återupptagna
. A.
till hemorten återsända
. 7.
sig ärligen sjelfförsörjande
. 3.
efter behörig anmälan från Magdalenahemmet bortgångna
. 7.
rymda
. 5.
förflyttade: till Räddningshem 1, till Försörjnings!
hus 1,
till
Kurhus 1,
. 3.
Den 28 November qvarvoro
= 66.
9.
Summa
75.
Bil. Sä.
Officiella vittnesbörd rörande "Fruntimmersföreningens för besök i Stockholms
fängelser" och Magdalenahemmets verksamhet till qvinliga fångars
förbättring och beredelse för det fria samfnndsiifvet.
i:s Fångvårds-styrelsen hur i dess underdåniga berättelse för år 1855 meddelat
Fruutimmers-sällskapets den 8 Ulars 1856 afgifna redogörelse för första årets verksamhet
samt derjemte vitsordat, «att Sällskapet pä ett förtjenstfull sätt gagnat fång
*)
Bland hvilka 11 vitsordats »med utmärkt beröm»; 10 uppgifvits skicka sig »väl»; 4
andra »oklanderligt».
Motioner hos Iitdderskapet och Adeln 1862. N:o 208. {Bilagor.) 650
»vården och samhället,» äfven derigenom att Sällskapet »förskaffat tjenst eller beredt
»en tillflyktsort åt liera bland fångpersonalen vid deras afgång från fängelset» helst
det största hindret »för den förbättrade fången att efter frigifningen från fängelset
»fortgå på redlighetens väg utan tvifvel består uti den motvilja och det misstroende,
»hvarmed han emottages i det fria samhället, der sällan någon är benägen att lemna
»honom tjenst eller skydd.» Antalet af dem, som genom sällskapets bemödanden
under loppet af år 1855 vid afgången från fängelset erhållit ett hem, uppgick till
27, af hvilka väl en del sedermera återkommit till fängelset, men flera dels erhållit
ordentliga tjenster, dels ock fortfarande vistades i de i hufvudstaden då nyligen bildade
förbättringsanstalterna Bethesda- och Magdalenahemmet.
Af Fångvårds-styrelsens sedermera för åren 1856—1859 afgifna underdånig Beran. 1856,
berättelser inhemtas, att det ifrågavarande Fruntimmers-sällskapet under tiden alltjem sia- 5öfortsatt
sin verksamhet, så medelst besök å Stockholms stads och läns cellfängelser
som genom söndagsskolas hållande å det stora straff- och arbetsfängelset å Norrmalm
der tångarne af Sällskapets medlemmar, enligt Fängelse-direktörens vitsord, meddelats
en nyttig och lärorik religiös undervisning, hvarjemte Sällskapet hvarje år åt ett ej
obetydligt antal fångar, hvilka efter fulländad fängelsetid frigifvits, beredt plats å de
begge förenämnde förbättringsanstalterne eller tjenst hos aktningsvärda enskilda personer.
Bland dessa frigifna fångar hade visserligen några till fängelset återkommit,
men flertalet, enligt hvad Fängelse-direktören upplyst, iakttagit ett godt uppförande,
och detta, oaktadt bland dessa sednare funnits dels sådana, som förut undergått straff
för andra och tredje resan stöld, samt tillförene, under loppet af en längre tid fört
ett lättjefullt och lastbart lefnadssätt, dels andra, om hvilkas moraliska förbättring, i
anseende tdl deras anlag för fylleri, föga hopp förefunnits; hvarjemte bemälde Direktör
tillkännagifva, »alt det tillfälle, som genom Fruntimmers-sällskapets nit och
»välvilja blifvit beredt fångpersonalen, att efter frigifvandet kunna erhålla en tillflyktsj>ort,
hos fångarna framkallat en bättre anda och en mildare sinnesstämning mot det
»fria samhället, hvilket fången eljest i allmänhet betraktar såsom varande mot den»samma
fiendtligt»; och har Direktören till följd häraf ansett, att Sällskapet, efter hans
uppfattning, på ett högst tillfredsställande sätt verkat för sitt mål: att till samhället
såsom nyttiga och verksamma medlemmar söka återföra förvillade på brottets bana
komna qvinnor, samt såmedelst gjort sig förtjent af hvarje för fallna medmenniskors
förbättring nitälskande persons tacksamhet och erkänsla.
Predikanten vid Stockholms stadsfängelse har jemväl, under förklarande att Frun- Berätt. j857,
timmers-sällskapets medlemmar åt fångarna i samma fängelse meddelat både under- sid- -9-  visning, tröst och uppmuntran, derom i öfrigt utlåtit sig sålunda: »sanningsenligt må
»denna deras verksamhet, den frikostighet, hvarmed de utdelat små religiösa broschy»rer
och tidskrifter, alla af sannt christligt innehåll, lofordas. De hafva ock sökt att
»genom åtskilliga qvinliga brottslingars intagande på de härvarande Räddningshemmen
»bereda en möjlighet för den fallna att återgå förbättrad till samhället.»
660
Motioner hos Riddershapet och Adeln 1862. N:o 208. (Bilagor.)
Sid. 58.
Berat t.
Berat t.
I fångvårdsberättelsen för år 1858 anföres, att, med afseende derå, att Fruntimmers-sällskapet
ej blott i söndags-skolan på ett klart och lättfattligt sätt meddelat
undervisning i Guds ords herrliga sanningar samt åt den enskilta fången lemnat tillfället!
att med Sällskapets medlemmar samtala om sina framtida förhållanden och erhålla
råd, huru den, genom arbetsamhet och laglydnad i det fria tillståndet, skulle
kunna förvärfva sitt lifsuppehälle och såmedelst blifva en nyttig samhällsmedlem, utan
derjemte för mången öppnat en fristad å Räddningsanstalterna, hvarifrån det alltid
varit lättare att åt de frigifna fångarna anskaffa tjenster än direkte från fängelset,
har Direktören öfver straff- och arbetsinrättningen å Norrmalm ansett det vara »i
»hög grad önskligt, att nämnde anstalter kunde i vidsträcktare skala emottaga frigifna
»qvinnofångar, hvilket med de små ressurser, som för närvarande stodo sällskapet
»till buds, dock föga vore att hoppas.»
Fångvårds-styrelsen har vidare, uti dess, den 31 December 1860, för år 1859
afgifna underdåniga berättelse, ansett sig »uppfylla en kär pligt, då Styrelsen uttryckt
»sin erkänsla för det goda och nyttiga, som Sällskapet under de förflutna åren verkat
»för fallna menniskors väl, och tillika uttalat den önskan och förhoppning, att likartade
»Sällskaper med det snaraste måtte blifva bildade inom alla rikets särskilda län, helst
»det trängande behofvet deraf allt mer och mer framträdt, sedan de nya cellfängel
»serna
blifvit bestämda till straffängelser i allmänhet för dem, som första gången be»trädt
brottets bana, enär den goda verkan, som cellfängelset åstadkommit till den
»straffades förbättring, i de flesta fall åter skall gå förlorad, såvida icke den straffade,
»efter utgången från fängelset, mötes af någon menniskovänlig hand, som vill söka
»hjelpa honom att äfven i det fria tillståndet fortsätta sin väg på det ruttas buna.»
Berättelsen för år 1860 innehåller i samma ämne: »Rörande den verksamhet,
»som det år 1855 i hufvudstaden bildade Fruntimmers-sällskapet för fångars för—
»bättring under loppet af år 1860 utvecklat, har Direktören vid straff- och arbets»fängelset
å Norrmalm till Styrelsen afgifvit ett skriftligt utlåtande af följande innehåll:
»Jemte vördsam anmälan, att Fruntimmers-sällskapet för fångars förbättring under år
»1860 med oförminskadt nit handhaft den af bemälde Sällskap inom fängelset in»rättade
Söndagsskola, uti hvilken tångarne med alltmera intresse synas deltaga, får
»jag äfven äran meddela, att Sällskapet under sagde år å förbättringsanstalten Magda»lenahemmet
emottagit 13 från härvarande fängelse frigifna fångar, af hvilka visser»ligen
en del till fängelset återkommit, men flertalet genom Sällskapets ädla bemö»dauden
erhållit tjenst.
»Menniskovännen har således förnyad anledning att glädja sig åt ifrågavarande
»Sällskaps verksamhet, särdeles då i betraktande tages, att alla här sist omförmälda
»fångar varit sådana, som antingen undergått bestraffning för stöld eller till följd af
»lättja och ett osedligt lefnadssätt varit hållna till allmänt arbete, och således, på
»egen hand lemnade, antagligen ej skulle kunna hafva motstått sådana frestelser, till
»följd hvaraf de åter skolat hemfalla till fängelset.»
Motioner hos Itidderskapet och Adeln 18G2. N:o 208. (Jiliafjor.)
Bil. C.
Till Öfver—Ståthållaren m. m. Herr Grefve Hamilton!
Vid underdånig föredragning af Svenska Diakoniss-säliskapets, genom dess förvaltnings-utskott
gjorda och af Herr Grefven uti skrifvelse den 3 innevarande månad
öfverlemnade underdåniga framställning om beredande af statsanslag åt det af bemälde
Sällskap i hufvudstaden öppnade s. k. Magdalenahemmet, har Kongl. Maj:t väl
icke funnit sådane omständigheter vara för handen, att Kongl. Maj:t på grund deraf
nu kunde till denna framställning lemna bifall; men då Kongl. Maj:t erfarit de menniskovänliga
och äfven lyckade bemödanden, detta Sällskaps ledamöter, med uppoffring
af både tid och penningar, användt för alt till ärbar och sedlig vandel återföra flera
i laster och brott fallna qvinnor, har Kongl. Maj:t velat förklara sitt nådiga välbehag
med Sällskapets gagneliga verksamhet i detta hänseende; hvarom, på nådigste befallning,
jag har den äran att Herr Grefven underrätta med begäran, det Herr Grefven
behagade låta detta nådiga förklarande komma till Sällskapets kännedom.
Stockholm den 10 Maj 1861.
C. J. Thyselius.
Bil. Si».
Enligt den uti Magdalenahemmet hitintills, åren 1868—1862, vunna erfarenhet,
utgör ungefärliga årskostnaden för ett sådant räddningshus, hysande dagligen
10—14 intagna qvinnor, med en Förestånderska och två Diakonissor eller Profsystrar:
för de förras vård och undervisning, så i läsning och christendom, som uti
slöjd, samt för mathållning, lyse, ved, beklädnad, böcker, läkemedel m. m. (å 58/0 öre
pr dag, eller 214 R:dr pr år) circa R:dr 3,000: —
Härtill kommer:
1 års aflöning till Förestånderskan omkring » 160: —
d:o till två Diakonissor minst » 220: —
Hyra » 760: —
Kronoutskylder och tillfälliga mindre utgifter » 70: —
Summa R:mt R:dr 4,200: —
Sedan erfarenheten nogsamt ådagalagt angelägenheten af att, uti Magdalenahemmen,
med gamla förhärdade brottslingar icke blanda yngre, mindre djupt fallna
eller böjligare flickor, så har, uti den för detta ändamål, sedan år 1868, bildade
Motioner hos ftiddersleapet och Ådeln 1862. N:o 208. (tillägor.)
Magdalenahemmet* särskilda afdelning: »Räddningshemmet för minderåriga», hvarest ända
till tjuguen varit samtidigt intagna, årskostnaden väl icke obetydligt understigit den,
för Magdalenahemmet* äldre afdelning, ofvan beräknade kostnad; men då erfarenheten
äfven visat angelägenheten af tvenne särskilda afdelningar för de äldre: en till någon
tids pröfning efter första inträdet i Magdalenahemmet, den andra, för dem, hvilka
vid förenämnde pröfning funnits botfärdige och derföre underkastas en längre fortsatt
undervisning och beredelse för ett rätt bruk af friheten; samt enär antalet af omkring
tolf torde vara mest lämpligt för den förra af dessa afdelningar, men deremot
uti den andra ett ända till dubbelt större torde utan synnerlig olägenhet kunna mottagas:
så lärer för 3:ne afdelningar, med det syfte och omfattning här antagits, en'
lägre medelkostnad för år, än 4,000 R:dr, icke kunna förutsättas, utgörande således
för alla tre afdelningarne omkring 12,000 R:dr — delta desto heldre, som Magdalenahemmet*
förvaltning hittills städse varit utmärkt för den sorgfälligaste, genom enskilda
gåfvor in natura jemväl understödda, inre hushållning; hvarom årsberättelsernas
innehåll och de vid dessa fogade revisionsberättelser kunna åberopas.
Stockholm, tryckt nos Sam. Rumstedt, i«C3.
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1862. N:is 271 och 272.
663
ft:o 271.
Af Herr Cederschiöld, Robert Theofron, med begäran om
upplysning från Banko-Utskottet, huruledes stadgandet i 6 § utaf
Banko-reglementet, angående årlig inventering i Riks-bankens alla
kassor, blifvit iakttaget.
Som jag af Banko-Utskottets nu handlagda och i vissa delar återremitterade
Betänkande N:o 44 erhållit upplysning om det högst anmärkningsvärda och särdeles
eftertänkliga förhållande, att inventering af Bankens större generalkassa under en längre
tiderymd icke skall hafva egt rum, så får jag vördsamt föreslå,
att från Banko-Utskottet mätte infordras upplysning om tiden, när Riks
bankens
samtliga kassor sednast blifvit inventerade, samt att, derest sådant
icke egt rum under loppet af nästlidet år, Banko-Utskottet måtte anmodas
från vederbörande infordra upplysning och förklaring öfver orsaken
dertill, att stadgandet uti 6 § af Banko-reglementet derom, att alla Bankens
kassor minst en gång hvarje år skola inventeras, icke blifvit iakttaget.
Stockholm den 12 Augusti 1863.
R. Th. Cederschiöld.
M:o 27%
Af Grefve Sparre, Erik, angående ändring i vilkoren för det af
Rikets Ständer vid sednasle riksdag beviljade låne-understöd för
anläggning af en jernväg från Borås till vestra stambanan vid
Herrljunga.
Vid sistlidne riksdag beslöto Rikets Ständer att ett lån till belopp af 1,700,000
R:dr skulle beviljas för anläggande af en jernväg från Borås till vestra stambanan
Bih. till R. St. Prot. 1862 A 1863. 11 Sami. 1 Afd. 85
664 Motioner hos Bidderskapet och Adeln 1862. N:o 272.
mot erläggande af fyra prooent årlig ränta under den för arbetets utförande afsedda
tid, men, efter nämnda tids förlopp, fem procent, hvaraf skulle beräknas fyra procent
årlig rönta och återstoden utgöra kapital-afbetalning.
Af de öfriga låne-understöd, som vid nämnda riksdag beviljades till jernvägsanläggningar,
nemligen: dels emellan sjön Dellen och Ljusne-elf, samt dels förbi Hedens
forssar i Luleå-elf, har icke någotdera kommit till stånd. Borås jernväg åter
är redan fullbordad inom en tid af mindre än två år sedan anläggningen börjades,
och utan att af det beviljade statslåne-understödet hittills blifvit lyftadt mera än
1,210,000 R:dr, således med en besparing för Statsverket af 490,000 R:dr; eller,
då penningarne kosta Staten öfver 3 procent, men af bolaget endast uppbäres 4 såsom
ränta, omkring 3,000 R:dr årligen.
Detta oaktadt hafva, till följd af de för ortens industri ogynnsamma förhållanden,
som föranledts af det Amerikanska kriget, förhoppningarne om trafik-inkomst af banan
under den närmaste tiden efter dess öppnande högst väsendtligt försvagats. Oafsedt
det kända förhållande, att någon tid alltid åtgår, innan trafiken vänjes till en
ny kommunikationsled, förekommer således här, att den förnämsta källan till trafiken
för ögonblicket utsinat, och torde detta förhållande åtminstone ännu ett år fortfara,
hvarefter ytterligare ett eller två år lära förflyta, innan ortens industri kan återvinna
sin forna liflighet.
Vid de flera låne-understöd, som innevarande riksdag beviljats för jernvägsanläggningar,
hafva tre frihetsår blifvit bestämda, under hvilka ränta och kapitalafbetalning
ej fordras. Jemväl för Köping—Uttersbergs-banan, för hvilken bolagsmännen
ej ens vid ansökningen om lån begärt frihetsår, beviljades två sådana. För de låneunderstöd,
som tillförene emot vida lägre ränta, — hälften af hvad Borås-bolaget
erlägger, — beviljats till jernvägsanläggningar, har aldrig fordrats ränta under arbetstiden
eller något år derefter. Det är kändt och erkändt, att af intet genom enskild
försorg åstadkommet sådant arbete en så stor direkt vinst tillskyndas Staten. Jag
skall derom meddela upplysningar, så snart de komma mig tillhanda. Den inkomst,
som vestra stambanan erhåller genom Borås-banan, är nemligen minst dubbelt så
stor, som den, hvilken af Borås-bolaget uppbäres; ty varorna, som till största delen
komma från Göteborg, dit också passagerare-trafiken går, föras 8 mil på stambanan,
men endast 4 på bibanan. Beträffande det gods, som föres upp åt landet,iär inkomsten
för stambanan i proportion ännu större. Det kan icke antagas att Rikets
Ständer skulle vilja, då uppmärksamhet derpå väckes, bibehålla hårdare vilkor för lån
till ett företag, hvaraf Staten skördar en så oerhörd vinst, än för andra, af hvilka den
direkta vinsten är ringa eller ingen, minst då detta företag börjar under sådana,
till följd af yttre politiska förhållanden framkallade, ogynnsamma konjunkturer.
Man skall tilläfventyrs invända, att bolaget en gång antagit de af Staten bestämda
vilkor. Men om, vid ett förlags-kontrakt emellan enskilde, förläggaren, till
följd af förlagstagarens sparsamhet, beredes en besparing af 3,000 R:dr årligen i 31
år, månne icke en naturlig rättskänsla bjuder, att den förre unnar den sednare ränte
-
Motioner hos Ridåers/tapet och Adeln 1862. N:o 272. 665
frihet för endast trenne är, eller till dess han kommit i gäng med sin rörelse? Och
fordrar icke billigheten detta med så mycket mera skäl, då förlagstagaren, genom
ökad trafik på stambanan, oaktadt de olyckliga förhållandena, gör en vinst, som han
näppeligen kan hafva väntat sig, under det förlagsgifvaren, tryckt af konjunkturerna,
icke får hela den inkomst, han påräknat.
På grund af sistberörda ogynnsamma förhållanden, som inom motionstidens slut
icke kunnat åberopas, då ovisst var, om de icke före jernvägarnes öppnande kunde
upphöra; men, — då de vid denna jernvägs numera under riksdagens lopp inträf
fade
öppnande äro för handen, berättiga mig att väcka motion i ämnet, helst de icke
förr än nu kunnat visa sin inverkan på trafiken, får jag, med stöd af 56 § Riksdags-ordningen,
vördsamt föreslå,
att Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med de vid denna riksdag fattade
beslut om statsbidrag till enskilda jernvägsanläggningar, i de för låneunderstödet
till jernvägen emellan- Borås och Herrljunga bestämda vilkor
besluta den förändring, att länet får innehafvas räntefritt under tre år från
den dag hvarje särskild del deraf blifvit lyftad; hvarefter å lånebeloppet, i
den mån lyftning egt rum, skall inom hvarje kalenderårs slut betalas fem
procent efter år räknadt, hvaraf, för hvad af lånet dessförinnan icke godtgjorts,
4 procent årlig ränta och återstoden utgör kapital-afbetalning.
Stockholm deu 26 Augusti 1863.
Erik Sparre.
Stockholm, tryckt hos Sam. Rumstedt, 1803.
Motioner hos Ridder skåpet och Adeln 1802. A :o 273,
667
N:o 2? 3.
Af Herr Voll Francken* Qrorg Wolfssanss» om beviljande
af ett anslag å 30,000 Ft:dr såsom understöd åt de mest nödlidande
lill följd af branden i staden Warberg.
För att i någon män lindra den nöd, som uppkommit i staden Warberg genom
den eldsvåda, som ödelagt större delen af staden, får jag, med stöd af 86 §
Riksdags-ordningen, vördsamt föreslå,
att Rikets Ständer måtte, till understöd för de mest nödlidande, anslå en
summa af 30,900 R:dr Runt, utan återbefalningsskvldighet, att genom
den der bildade Nödhjelps-komitéen utdelas.
Stockholm den 12 November 1863.
G. IF. von Francken,
Bih. till R. St. Prot. 1802 A 1803. 11 Sami. 1 Afd. 86
«;,> »?>«.sriiiOKi ;•' - w* ^ H 1A
-iU>6» teajtt ':i'u in ■• o* 11?. ' ':<■ VWO ii-.', -j v>' ■■ V.-i ••
.01!;0'lö^ ns\)»v. . \*> il* » '■■' 'iimV.M
_«,«j ^iodir7/ n'.‘hi>*f i Ifrnmo^iqu tooi ,!.-nn o:»f> ip - » ■'
^ ÖO «•• i •>)>! 1 = ■ i 1 * ilil ‘>‘ii ; ‘ li°i ' J ,• r. •'• I’ " -I
,?!- •-'! ]■■-' ; i V ■ 10- ' ,i irJlS
m Sinna i^ -n *>I» vii b<»)<irt(>iui : * .■■ • . '*■ "i<'' ■>'/- *>:••
ir.n.: iii. ,tsi!ijiitt-?' ■ is .iL> ,i 0;i ,0
.hi i bki (••-fi i ^ i‘ä! -j_i'L(iZ ■ i.ii : i ft*: •
.5ö8i i-iiSm-iv.-A 2.5 fou .. i. boJS
‘ > ! Stockholm, thtckt hos Sam. Komstedt, i»03.
b', k i
* il *
Motioner hos Bidderskapet och Adeln 1863. N:o 274.
m
ÄI4.
Af Herr Cederschiöld? Hildolf; angående aflålande af en underdånig
skrifvelse till Kongl. Majit, i fråga om Waxholms fästnings
försättande i fullt försvarsbart skick.
Öfvervägande det betänkliga, i hög grad oroväckande svaghetstillstånd, hvaruti
Waxholms fästning, nyckeln från sjösidau till rikets hufvudstad, nyligen af Rikets Ständers
Herrar Revisorer befunnits, har hängifvenhet för vår höga forntid och för bevarande
af obruten sjelfständighet i arf åt kommande tiders slägten oemotståndligen
drifvit till denna väckelse och uppmaning att hasta från ett undermineradt säkerhetstillstånd
till de kraftigaste ansträngningar för att värna emot en till sina följder kanske
icke anad riksolycka.
Det torde icke erfordras hvarken någon särdeles stor skarpsynthet inom Europeiskt
politiska horisonten, betraktad ur synpunkten af de särskilda ländernas statskonst,
eller någon ovanlig förmåga att bedöma kultur-situationen såväl inom som
emellan verldsdelens särskilda stater, för att redan skönja en annalkande förnyad kamp
på lif och död inom vår verldsdel emellan ljus och frihet å ena sidan samt mörker
och träldom å den andra.
Uti denna kamp skulle ej en gång den stat kunna undgå att inryckas, hvars
befolkning möjligen kunde ega, af öfvervägande egoism alstrad, men för Nordens
ädla högsinta folkstammar ännu främmande, och, så länge sjelfständige odlare der plöja
sina ärfda tegar, på dem aldrig inympade, förmåga att lugnt, likgiltigt och känslolöst
kunna åse, huru ett efter annat bland de utaf förnuftets ljus, vetenskaper och
konster och kulturens alla andra välgerningar blomstrande länder och fria folkslag efterhand
insvepas och fördränkas uti materiell och moraliskt ödesdigra dimmor från
mörkrets isiga regioner; — och den förmodan vore derföre uti mera än ett hänseende
vågad, att den Skandinaviska Norden skulle, om ej dess kraft vore af någon
stor olycka bruten och förlamad, kunna förblifva en overksam åskådare af den fiirtvillade
kamp, vid hvars slut Europas kultur kunde fjettras till aftyning och undergång.
När man nu, ifrån detta i lå ord antydda tillstånd, vidare blickar omkring sig
är det svårt att icke finna faran öfverhängande.
BUu till R. St. Prof. 1862 & 1863. 11 Samt. 1 Afd. 87
670 Motioner hot Ridderskapet och Adeln 1863. N:o 274.
För den omissledda eftertanken visar sig nemligen snart, att den genom underknfvandet
af angränsande folkstammar, vidtomfattande Stvrelsemagt, hvilken omöjligen
kan antagas sakna sä mycken upplysning, som är nödig för att inse, att dess bestämmelse,
enligt alla från forntids fördomar renade förnuftsgrunder, icke kan vara
nägon annan än densamma, som utgör ledstjernan för de länders Styrelser, hvilkas
alla bemödande och alla omsorger syfta till att i möjligaste måtto främja de flera
eller färre millioner förnuftiga sinneväsendens välbefinnande och förädling, uti hvilkas
aktning och tillgifvenhet de söka sin högsta tillfredsställelse; — man finner, att
denna styrelse för ett högst betydligt område af jordklotet, bebodt af många tiotal
millioner förnuft begåfvade väsenden, hvilken styrelse, uti sättet att lyckliggöra de
under styrelseområdet inbegripna folken, följer, antagligen i religionsbegreppen rotfässtade
grundsatser, som icke kunna inrymmas uti de styrelseinagters uppfattning af sin
mission, hvilka uti ljus och frihet sätta hufvudvilkoren för välbefinnandet och förädlingen;
— att denna styrelse, konseqvent fortgående i bemödande att fullgöra sitt,
efter rådande religions satser, från öfversinnligt ursprung erhållna uppdrag, att, efter
häfdvunna grundsatser, söka bibringa verldsdelens alla länder och, om möjligt, jordklotets
alla verldsdelar samma förment lyckliga belägenhet, hvaruti de, egentligen endast
på lägre materielt område visa tecken till iifsfunktioner, hvilka ännu befinna sig
utanför inflytelsen af ljusets och frihetens vägledning inom andens och tankens för
högre och ädlare lifsverksamhet tillgängliga rymder, — att denna styrelse — visserligen,
under nu rådande politiska förhållanden, icke skall kunna förbise, huru vigtigt,
för framgång uti dess orubbliga syften, det måste vara att på förhand paralysera befaradt
deltagande i den hufvudsakliga motståndskraften; att, i detta afseende, såsom
ett af de vigtigaste föremålen, för den kloka beräkningen framträder den Skandinaviska
halfön med sitt hotande läge och sin härdade stälfasta folkstam, samt att intet
kunde vidtagas, som hastigare och kraftigare skulle leda till målet att betaga Skan
dinavien
förmåga att deltaga i den utbrytande verldskampen, än att till en grushög
förvandla Sveriges hufvudstad.
Nedtyngdt ej allenast af högst betydlig under sednare tiden åsamkad utländsk
statsskuld för våra storartade jernvägsarbeten, utan äfven af mångårig jemväl utländsk
skuldsättning för bolagsvis bildade kreditanstalter, skulle Sverige, derjemte förkrossadt
af omsorg för återuppbyggande af den förstörda hufvudstaden och för anskaffande af
alla sådana dyrbara föremål, som vid stadens förstöring gått förlorade, vara till krafter
allt för mycket medtaget för att kunna våga försöket eller kunna tvingas att deltaga
i yttre ansträngningar, innan såret i hjertat af riket hunnit någorlunda helas; —
Och om äfven rikets sjelfständighet icke borde kunna anses hotad blott genom hufvudstadens
förstöring, skulle likväl denna, för sig allena förfärliga, riksolycka kunna
(utan att dertill jemväl erfordrades en möjligen medverkande händelse, för hvilken det
ligger utom mensklig förmåga att beräkna tidpunkten,) komma att föranleda en så
väsendtlig rubbning uti sednare årtiondens uppkomna, ännu rådande, förhållande emel
-
Motioner hos Ridder skåpet och Adeln 1863. N:o 274. 671
lan Nordens riken, att den Skandinaviska halföns folk snart nödgades på eget område
uppträda i kamp mot mångdubbelt större magter för att söka bevara sin sjelfständighet,
hvilken ännu fjerran från vår gräns skyddas af ett, sina motståndare i fysisk
motståndskraft vida underlägset folk vid egna gränser kämpande mot inbrytande
härmassor, hvilkas uppgift det är, att med svärdet söka hos de anfallne inplanta öfvertygelse
om fördelen af delaktighet uti egen lycklig belägenhet.
Det är nemligen icke osannolikt, att det motståndsmagten i antal alltid underlägsna
folket, hvars spartanska mod, fasta och lugna hållning, höga intelligens samt
enkla palriarkaliska seder, som der, på menniskovärdets vårdade område, utplånar skilnaden
emellan den vänligt välsinnade monarken och den från grunden af hjertat honom
hängifne, om äfven torftigaste, men från råhet renade, medborgaren inom alla
klasser och på samhällets alla trappsteg, tillvunnit detta i kultur och samhälls
dygder
fornatheniensiska folk hela den öfriga civiliserade verldens högaktning och beundran;
— det är långt ifrån osannolikt, att detta folk, hvars både historiska anteckningar
och omsorgsfullt vårdade minnen öfver fallne fosterlandshjeltar mera än tillräckligt
ådagalagt, huru litet det fruktar faran och öfvermagten när det gäller att
värna oberoendet, men som, med sitt i grunden fridsamma lynne och sin hängifvenhet
för själsodling, vetenskaplig och kostnärlig blomstring, på dessa andens högtbelägna,
ljusomgifna falt finner sig på rätta området för sina ärofulla idrotter, — att
detta folk, uttröttadt af städse återväckta, familje- och vänskapsband sönderslitande,
lidande krymplingar i hundratal efterlemnande, menniskoödande strider, utkämpade
mera för en skuggbild än för verklighet, snarare för grannstaters sjelfbestånd än för
egen fördel, omsider skall, särdeles sedan hos någon del af den studerande ungdomen
ännu rådande skandinavisk hänförelse med de bortilande ynglingaåren efter hand
afsvaluat och bortdunstat, mera allmänt än hittills komma till visshet derom, att de
utmärkt patriotiske, kunnige och erfarne, äldre Danske män på höga samhällsposter i
Staten, — hvilka redan för 20 år tillbaka under Konung Christian den Villis regeringstid
(örutsågo hvad som, vid denne om fred med Tyska Förbundet nitiske Monarkens
då af ingen anledning snart befarade, men plötsligt derpå följda bortgång, inträffade,
— ingalunda origtigt uppfattat Danmarks sanna väl, sedt ur både högre
praktisk och ideel synpunkt, då de voro eniga i den orubbliga öfvertygelse, att se
dermera
timade sorgliga tilldragelser borde förekommas derigenom att all förveckling
och stridsanledning undanröjdes förmedelst hela Danska Monarkiens anslutning till
Tyska Förbundet, hvdket omfattade med Danmark kultur-beslägtade Stater; förutsatt
att Danmark icke kunde med sina Hertigdöme!! helt och hållet frånträda Förbundet.
En sådan händelse, hvilken kunde påskyndas af Sveriges, genom hufvudstadens
ödeläggelse, iråkade förlamning och deraf härledda oförmåga att lemna ett åtminstone
moraliskt stöd åt de, mera för Sveriges sjelfbestånd än för Danmarks på ofvannämnda
sätt tolkade intresse, mot inbrytande öfverlägsna härmassor kämpande och sig uppoffrande
hjeltar af det fåtaliga grannfolket, och genom hvilken händelse gränseu för
672 Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1863. N:o 274.
Germanien till en början förflyttades till Öresund, skulle, utan tvifvel snart försätta
Sverige i nödvändighet att uppbjuda sina sista krafter mot dessa Germaners från forntida
förhållanden härledda anspråk på vidare framflyttning af gränsen inom södra delen
af landet; — och ett sådant anspråk skulle sannolikt göras gällande vid en tidpunkt,
då en annan väldig magt klokt beräknade yttre och ir.re förhållanden, gynsamma
för att förverkliga förment rätt till en gräns i norra delen af riket, efter hvars
reglering evärdelig gräns jemväl vore satt för Sveriges vidare anspråk att få helsås
för sjelfständig stat.
På sådant sätt beror bevarandet af rikets sjelfständighet på bevarandet af dess
hufvudstad; och, till skydd för densamma böra vi derföre hastigt vidtaga de kraftigaste
försvarsåtgärder för att kunna hindra pansarbatterier att framtränga till stadens
förstöring; ty i det skick sjöporten till rikets hufvudstad, nemligen Waxholms fästning,
nu befinnes, torde icke erfordras några sådana, nästan allt motstånd föraktande
och förkrossande sjögående batterier, hvarmed den sista tiden framträdt under hamnen
Atlanta, Weehawken, Roanooke och Canonicus, det ena öfvei träffande det ähdra uti
väldig förstöringskraft; utan torde dertill blott behöfvas några vanliga Monitorer jemte
andra pansarklädda skepp, för att, utan att ens bevärdiga fästningen med ett enda
skott till svar på dess å pansarskepp och monitorer oskadliga kulor, tryggt och lugnt
lemna den saluterande fästningen bakom sig, framgå till hufvudstaden och måhända
på några få timmar fullborda det hufvudsakliga förstörelseverket; i likhet med ödeläggelsen
under början af detta århundrade af grannfolkets hufvudstad, verkställd till
Danska Statens förlamning i dess af omständigheterna föranledda förbund med tide—
hvarfvets eller rättare verldens störste man, Napoleon den l:ste; — hvilket förbund,
mot, eller med folkets åstundan, en gång knutet, Danmark sedermera öppet och ärligt
intill sista stunden troget vidblef, — en ridderlighet för hvilken, vid verldsherrskarens
fall, Danska nationen, jemte bördorna af den nedskjutna hufvudstaden, deh
bortförda flottan tillika med hela sjöarsenalen samt, för de i Napoleons intresse hafda
krigskostnaderna, ådragen skuldsättning till större belopp än 100 millioner Riksdaler,
slutligen äfven fick plikta med förlust af halfva riket; — något som hvarken
Napoleon den I:s ättlingar eller det Galliska folket någonsin lära förgäta.
På grund af hvad nu blifvit anfördt hemställes, alt Rikets Ständer måtte hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, det Kongl. Majit täcktes låta genom sakkunnige
och med hastig och säker blick uti hvad situationen kräfver utrustade män ofördröjligen
undersöka hvad som erfordras för att skyndsamt försätta Waxholms fästning
i fullt behöfligt skick att med säkerhet förmå tillbakavisa försök att intränga till hufvudstaden
med sjöbatterier af sednare tidens uppfinning, samt att Rikets nu församlade
Ständer derefter må få förvänta nådig framställning i detta magtpåliggande ärende,
för att blifva i tillfälle att skyndsamt bevilja de millioner, som för ändamålet
kunna erfordras; och för hvilket såväl som för det utomordentliga anslaget till jern
-
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 18ti3. N:o 275. 673
vägsarbetet tillgång böra kunna beredas, utan behof af förödmjukelse och beskattuing
hos utländske penningemän.
Förutseende någons mot denna motion framställda iukast, att ämnets behandling
icke medhinnes inom den tidrymd, till hvilken riksdagen numera lärer vara ansedd
kunna begränsas, besvarar jag på förhand en sådan invändning endast med den frågan
till folkets målsmän och landets patrioter: Om vi böra äfventyra att förkorta tiden
för vår sjelfständighet för vinsten af några veckors kortare riksdag?
Ämnets djupt ingripande betydelse skall tilläfventyrs leda någons tanke på möjligen
förestående sorgliga skiften, afspeglade uti en närmare, eller aflägsnare framtid.
Någon skall måhända, liknelsevis, se Sverige med 2:ne framför sig väntande grafvar;
— den ena mindre; — den andra större. — Den förra: uti det hvilande förslaget
till ombildning af riksdagsväsendet, öppuad för nuvarande representationssättet,
som med oförsvagad lifskraft deruti kanske nedstiger, undandragande fosterlandet en
bepröfvad, mogen erfarenhets lugna och kraftfulla ledning under rådande stormiga tider.
Den andra, icke långt ifrån den förra, uti en* af brist på ljus och ridderlighet,
under skymning och egoism, omkring sig gripande likgiltighet, öppnad för vår sjelfständighet.
Vid denna graf skall kanhända någon tycka sig uti en fjerran aflägsen tid med
vemod skönja förslafvade och förslöade afkomlfngai af det bortgångna hjelteslägtet på
minnesvården sammanstafva berättelsen om ett fordom fritt och lyckligt folk, som
glömde forntiden, öfvergaf den historiska fosterländska ridderligheten innan ännu andens
och kulturens ridderlighet hunnit i tillräckligt mått allmänneligen förvärfvas, — försjönk
i lyx, utsväfning och veklighet; och förlorade sin sjelfständighet.
Stockholm den 20 November 1863.
Rudolf Cederschiöld.
M:o 235.
Af Grefve liljencrants* Gustaf Fredrik* angående särskilda
medels ställande tilt Kongl. Maj:ts disposition för ordnande af rikets
landt- och sjöförsvar.
Genom Konungens af Danmark nyligen timade frånfälle, Hertigens af Augustenburg
uppträdande såsom pretendent till Holstein och Sleswig, samt vidare genom
674
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1803. JYr:o 270.
det sätt hvarpå Tyska Förbundet hotar att uppträda emot Danmark, hafva sådana
omständigheter inträdt, som synas påkalla kraftiga åtgärders vidtagande för att försätta
landets stridskrafter till lands och sjös uti det skick, att vi må ega grundade förhoppningar
att med framgång kunna möta och afvärja följderna af de mägtiga förstörelsemedel,
hvilka sednaste tiders uppfinningar framkallat såväl med afseende å krigsroate
rielen
i allmänhet, som särskildt hvad angår de till krigsbruk bestämda fartyg.
Med stöd af S6 § Riksdags-ordningen samt med anledning af här ofvan angifna
förhållanden, föranledes jag hemställa,
att Stats-Utskottet måtte uppmanas att bereda sig upplysning om den
summa, som för här förut uppgifna ändamåls ernående må anses fuilt tillfredsställande,
och att derefter för Rikets Ständer framlägga förslag, rörande
beloppet af det anslag, Stats-Utskottet anser böra öfverlemnas till
Kongl. Maj:ts höga disposition, för att, i mån af behof och omständigheter,
användas till nu af mig angifna ändamål.
Stockholm den 21 November 1863.
G. F. Liljencrants.
mo
Af Herr ('ederscliiölll; Robert 'I'lie O froil, angående åtgärders
vidtagande lill hufvudstadens skyddande för jiendtliga anfall
från sjösidan.
Lika med den motionär, som väckt förslag om åtgärders vidtagande till Waxholms
fästnings försättande i verkligt försvarbart tillstånd, har äfven jag lefvat i den
öfvertygelse!!, alt hufvudstaden vore skyddad för hvarje fiendtligt anfall från sjösidan
så länge inloppet vid Waxholm kunde försvaras och hinder der läggas i vägen för
fiendtliga fartygs framgående. Ur denna min villfarelse har jag nu blifvit tagen genom
de upplysningar, som i går benäget blifvit mig meddelade af en man, som i
afseende, ej allenast på hufvudstadens, utan äfven på hela rikets kustförsvar sannolikt
hor den största både teoretiska och praktiska insigt och erfarenhet, — Herr Öfversten
m. m. Hagelstam, — hvilken såsom Officer vid f. d. Sjömätnings-korpsen sjelf
uppmätt och upprättat kartor öfver en del af Stockholms skärgård och i synnerhet
Motioner hos Ridderskapet och Adeln 1863. N:o 276. 675
Woxholms-trakten, samt dessutom såsom Officer vid skärgårdsflottan deltagit uti en
mängd större och mindre affärer, der stridens utgång varit beroende på möjligheten
att kunna hindra en mycket öfverlägsen fiende att genomgå trängre farvatten.
Denne, uti vårt skärgårdsförsvar så fullkomligt hemmastadde man, hvilken alltsedan
sista kriget med värme och intresse rastlöst användt tiden på studerandet deraf,
har bestämdt förklarat, att en fiendtlig skärgårdsflotta, utan att passera Waxholm,
och således utan att från fästningen derstädes blifva blottställd för ett enda skott,
skall, hvilken dag som helst, kunna inkomma på strömmen och förstöra vår hufvudstad.
Fienden har nemligen att välja emellan tvänne andra passager, den ena vid Fredriksborg
och den andra vid Bullerholmen. Visserligen äro försänkningar på dessa
båda ställen gjorda uti sunden; men dessa försänkningar, som bestå af små på holmstränderna
plockade, till större delen kullriga stenar, äro af den beskaffenhet att icke
mer än högst en timmas tid erfordras för att göra passagen fri.
Om sanningen af detta högst eftertänkliga förhållande icke kan förnekas, så
torde för en hvar blifva klart, att det nu, då genom Konung Fredrik den 7:des
frånfälle en sådan händelse inträffat, hvarigenom den politiska förvecklingen kommit
uti ett mycket förvärradt stadium, ej längre går an att lägga armarne i kors. Att
handla blifver nödvändigt. Men det är ej nog att man anslår stora summor för försvarsverket;
man måste äfven bestämma alt medlen skola användas på sådant sätt,
att det hufvudsakliga ändamålet, som måste vara att värna så väl liufvudstaden
och Mälaren som våra kuster mot fiendtliya anfall, verkligen uppnås.
Att detta ändamål icke kan vinnas genom anläggande af stora och dyrbara
fästningar, till hvilkas uppförande decennier skulle åtgå, torde för hvar och en
vara klart.
Man måste välja en sådan utväg, hvarigenom detta vigtiga ändamål så skyndsamt
som möjligt, eller inom loppet af några månader skulle kunna uppnås.
Till lycka för Sverige har en af dess söner gjort en snillrik uppfinning, genom
hvars användande såväl Sveriges gamla hufvudstad, som hela rikets skärgård inora
nyssnämnda korta tid kunna blifva betryggade mot fiendens anfall, jag menar de
Nobelska undervattensminorna, hvilkas ofelbara verkan i detta afseende redan blifvit
pröfvad vid Cronstadt, Sveaborg och Åbo åren 1854 och 1855, då Engelska och
Franska flottorna af fruktan för sådana minor icke vågade nalkas inloppen till nämnda
städer.
Sedan jag erhållit upplysning derom, att enligt ett detaljerad! förslag, som Herr
Ofverste Hagelstam till Herr Sjö-ministern oflemnat, det skall för fullständigt försvar
af såväl Stockholms och Öregrunds skärgårdar, som af inloppet till Södertelje, erfordras
tillsammans 3,270 sådana minor, hvilka, efter ett pris af 75 B:dr för hvarje,
skulle sammanlagdt kosta endast 245,250 R:dr, eller ungefärligen så mycket som 2
ångkanouslupar, och mindre än en tredjedel så mycket, som en enda af de Monito
-
676 Motioner hos Riddtrskapet och Adeln 1863. N:o '477.
rer, som nu skola byggas, så har jag satt mig i beröring med Brukspatron Nobel,
sorn, derom af mig tillspord, förklarat sig fortfarande vara villig, att, i enlighet med
af honom redan gjordt erbjudande, afstå sin ifrågavarande, nu betydligt förbättrade
uppfinning till Kronan, och om densammas användande tillhandagå med alla nödiga
upplysningar mot tillförsäkran af en lifstidspension af 8,000 R:dr för honom sjelf
och af 4,000 R:dr årligen för hans hustru, ifall hon öfverlefver honom, som redan
uppnått en ålder af 64 är.
På grund af hvad jag nu haft äran anföra, får jag vördsamt föreslå,
alt Rikets Ständer måtte, dels på nyssnämnda vilkor förskaffa sig eganderätt
till Herr Nobels ifrågavarande uppfinning, dels ock anslå nödiga medel
för anskaffande, utan dröjsmål, så väl af det för hufvudstadens, giMälarens
och skärgårdens försvar nödiga antal undervattensminor, som äfven af
det antal kanonjollar och kanonslupar, som för ändamålet erfordras.
Om remiss till Stats-Utskottet anhålles vördsamligen.
Stockholm den 23 November 1863.
h. Th. Cederschiöld.
mo 2? s.
Af Herr von Francken; August; angående anvisande af ett
särskildt anslag för anskaffande af bepansrade fartyg.
Att ett krig synes förestå, uti hvars hvirfvel äfven den motvillige kan blifva indragen,
torde icke vara osannolikt. Den af Kongl. Majit i går aflemnade nådiga
Propositionen ger ät en sådan förmodan säkrare stöd än det som bernias från de
till allmänheten kommande underrättelser om förvecklingar och underhandlingar.
Med stöd af 36 § Riksdags-ordningen får jag väcka ett förslag, som hvarken
skall fordra någon vidlyftigare utredning eller vidlyftiga motiver, —* då de förhanden
varande förhållandena synas mig för förslagets framställande förete tillräckliga skäl.
Som jag tror mig med säkerhet veta, har Kongl. Majit anbefallt vidtagandet af
åtgärder för användandet af de af Ständerna beviijade medel för sjöförsvarets materiel
till byggnad inom landet af tornfartyg eller s. k. Monitorer. Dessa lära dock
icke kunna blifva färdiga förr än 1863 eller 1866. En så lång väntan på det understöd
-
Motioner hos Ridder skåpet och Adeln 1863. N:o 277. 677
derstöd, som af bepansrade fartyg är att påräkna för försvaret och kommunikationernas
frihet långs egna och till andras kuster, synes under nuvarande förhållanden föga
lämplig. Man må emot bepansrade fartyg och bepansrade batterier, sådana de hittills
varit byggda, göra hvilka mer eller mindre grundade anmärkningar som helst, så är
dock obestridligt, att gent emot den krigförande, som med hafvet till gräns icke eger
ett bepansradt fartyg, spelar den, som eger sådana, herre, och sannolikt ej någon
välvillig herre.
Af skäl att de medel, som till sjöförsvaret äro redan anvisade, ej borde till hufvudsaklig
del disponeras på annat sätt än det hvarför förberedande åtgärder äro på
Kongl. Maj:ts befallning och i öfverensstämmelse med Rikets Ständers föreskrift redan
vidtagna, och då, om försäljning af Nya Varfvet kommer att ega rum, en summa
derigenom kommer att till Riksgälds-kontoret ingå, som i det närmaste torde
komma att motsvara det nu af mig ytterligare förordade anslag för sjökrigs-materiels
anskaffning, får jag vördsamt föreslå följande:
för den händelse Kongl. Maj:t skulle finna nödigt att, hastigare än hvad
genom byggnad inom landet kan åstadkommas, bepansrade fartyg böra anskaffas
och sådant genom inköp från utlandet låter sig göra, bevilja
Rikets Ständer för nämnda ändamål en summa af En Million (1,000,000)
Riksdaler, att af Riksgälds-kontoret utgå, med rättighet derjemte för
Kongl. Maj:t, att af redan anvisade medel för krigsfartygs anskaffning använda
hvad deraf kan ytterligare finnas för nyssnämnda ändamål erfor
derligt.
Stockholm den 24 November 1863.
Aug. von Francken.
Bih. till R. St. Prot. 1862 A 1863. 11 Sami. 1 Afd.
88
Stockholm, tryckt hos Sam. Rumstedt, 1863.
öfver Motioner hos Ridderskapet och Adeln
vid 1862 och 1863 års Riksdag.
\.
Adlersparre, Rudolf, Motion N:o 61, angående utsträckning af den s. k. iilla
jagtens fridlysning till skogsfågel. Sammans. Stats-, Lag- samt Allm.
Besv.- och Ekon.-Utsk:ts Betänk. N:o 34 och Meni. N:is 52 och 56.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 1S8.
Ahlborg, angående pension åt Fältkamreraren Olof Gustaf. Motion N:o 75.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153 och Mern. N:is 180 och 210. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 186.
Alströmer, Friherre Jonas, Motion N:o 174, angående upphäfvande af alla lagbestämmelser
rörande den heliga nattvardens begående, m. m. LagUtsk.
Betänk. N:o 27 och ålem. N:o 29. R. St. underdån. Skrilv.
N:o 44,
— — Motion N:o 175, om stiftande af en lag angående entledigande af sådane
till Statskyrkan hörande embets- och tjenstemän, som i tal eller
skrift visat sig hafva afvikit från den rena Evangeliska läran.
Alnarp, angående anslag till Landtbruks-institutet å. Motion N:o 165. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 99, Meni. N:is 130, 140, 143. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 149.
Amerika, angående åtgärders vidtagande till förminskande af utvandringar till.
Motion N:o 177. Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk.
Betänk. N:o 3.
1
2
Anckarsvärd, Grefve Carl Henrik, Motion N:o 22, angående reorganisation af
Landtmäteri-staten samt ändringar i Skiftes-stadgan m. m. Sammans.
Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 29 och Mern.
N:o 53. R. St. underdån. Skrifv. N:o 197.
— — Motioh N:o 64, angående en underdånig anhållan hos Kongl. Maj:t om
utarbetande af ett fullständigt förslag till ny Riks-akt. Allm. Besv.-  och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 112.
Antiqvitets-Intendent, angående anslag till en sådan för Westergötland och Dalsland.
Motion N:o 179. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139.
Apotliekare-Societeten, angående afskrifning af ett beviljadt amorterings-lån till.
Se Farmaceutiska institutet.
Arfskifte, om antagande af ett lagstadgande, rörande klander å, Motion N:o 99.
Arfs-rätt för oäkta barn. Se Oäkta barn.
Arfvejord, angående tiden för beståndet af arrendekontrakter om. Se Arrendetid.
Armfelt, Friherre Maguns, Motion N:o 99, om antagande af ett lagstadgande
rörande klander å arfskifte.
— — Motion N:o 100, om antagande af ett tillägg till Ärfda Balkens 16
kap. 3 §, i fråga om inbördes testamente. Lag.-Utsk. Betänk. N:o 20.
— — Motion N:o 101, om utfärdande af en förklaring af Kongl. Förordnin
gen
den 20 November 1845, angående handel af lösören, som köparen
låter i säljarens vård qvarblifva.
— — Motion N:o 193, angående antagande af ett stadgande om parters för
pligtande
att vid sina besvärsskrifter och inlagor hos Rikets Hof-rätter
och Kongl. Maj:t foga de öfverklagade utslagen m. fl. handlingar.
— — Motion N:o 194, angående förändring i sättet för utfärdande af Hof
rätts
utslag i underställnings-mål.
Arreildetid för arfvejord, angående ändring i Kongl. Förordningen den 13 Juni
1800, i fråga om. Motion N:o 83.
Artistisk förlagsrätt. Se Förlagsrätt.
Angments-hemmansräntor, angående förändring i sättet för uppbörden af de s. k.
Motion N:o 6. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 15.
Axelson, Johan Fredrik von, Motion N:o 148, angående förhöjning af det utaf
Kongl. Maj:t äskade anslag till understöd åt officerare, anställda i utländsk
krigstjenst. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 66, Mern. 130, 140, 143.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 133.’
— •— Motion N:o 149, angående pension åt framlidne Majoren Pontus Lager
bergs
enka, Charlotta Lagerberg, född Lilliehöök. Stats-Utsk. Utlåt. N:o
153 och Mein. Niis 180 och 210. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
3
B.
Bank, Rikets Ständers, om antagande af det utaf särskilda Kommitterade afgifna
förslag till ombildning af. Motion N:o 186. Banko-Utsk. Betänk.
N:o 32.
angående reorganisation af. Motion N:o 63. Banko-Utsk. Betänk.
N:o 32.
— — angående upplysning från Banko-Utskottet om iakttagandet af stadgan
det
i Banko-reglementets 6 § angående årlig inventering af alla kassor
i. Motion N:o 271. Banko-Utsk. Betänk. N:o 57.
angående fortfarande af Jernkontorets kreditiv å. Motion N:o 163.
Banko-Utsk. Betänk. N:o 35.
Banker, Enskilda, angående meddelande af förändrade föreskrifter i afseende å
grundfonderna för. Motion N:o 209. Banko-Utsk. Betänk. N:o 35.
Sammans. Banko- och Lag.-Utsk. Betänk. N:o 1 och Utlåt. N:o 4. R. St.
underdån. Skrifv. N:o 183.
— — om antagande af det utaf särskilda Kommitterade afgifna förslag lill För
ordning
angående. Motion N:o 186. Sammans. Banko- och Lag-Utsk.
Betänk. N:o 1 och Mern. N:o 4. R. St. underdån. Skrifv. N:o 183.
Bailker, Filial-, angående meddelande af förändrade föreskrifter i afseende å
grundfonderna för. Motion N:o 209. Banko-Utsk. Betänk. N:o 35.
Sammans. Banko- och Lag-Utsk. Betänk. N:o 2, Utlåt. N:o 5, Mern.
N:o 6 och Lag-Utsk. Mern. N:o 88. R. St. underdån. Skrifv. N:o 184.
Bankväsendet i Riket och förändrad organisation af Bankanstaiterne, om
utdelning till Riks-ståndens ledamöter af Kommitterades betänkande angående.
Motion N:o 187. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 23.
Barnmorske-nndervisnillgen, angående förhöjning i anslaget till. Motion N:o
153. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139 och Mern. N:is 170, 206 och 207.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
Becker, angående pension åt Enkan efter Regementsläkaren, Doktor Gustaf Wilhelm.
Motion N:o 245. Stats-Utsk. Utlät. N:o 153 och Mern. N:is
180 och 210. R. St. underdåniga Skrifv. N:o 186.
Begrafnillgar, om uppgörande af nya, billiga taxor å afgiften för. Motion N:o
260. Allm. Besv. och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 24.
Begrafningshjelp, angående berättigande för vissa embets- och tjenstemäns sterbhus
att återfå gjorda löneinnehållningar under namn af. Motion N:o
42. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 182.
4
Behaglig-tids förlänillgs-spanmål, angående användande till löneförbättring åt det
ordinarie presterskapet af till Staten indragen. Motion N:o 123. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 139.
Bergenstråle, Alexander, Motion N:o 88, angående ändringar i gällande Beviilnings-stadga.
Bcvill.-Utsk. Betänk. N:o 9, Utlåt. N:o 14, Mern. N:is
16 och 21. R. S. underdån. Skrifv. N:o 210.
Besvårsskrifter, angående parters förpligtande att bifoga fullständiga handlingar
vid. Se Parter.
Bevillning, angående befrielse för embets- och tjenstemäns enkor och barn,
att för dem tilldelade pensioner erlägga. Motion N:o 29. Bevill.-
Utsk. Betänk. N:o 9, Utlåt. N:o 14, Mern. N:ris 16 och 21. R. St.
underdån. Skrifv. N:o 210.
angående befrielse för Akademier, Vetenskapliga samfund, Allmänna
undervisningsverk och Barmhertighets-inrättningar att för dem tillhöriga
fastigheter å landet erlägga. Motion N:o 225. Bevill.—Utsk. Betänk.
N:o 9, Utlåt. N:o 14, Mern. N:ris 16 och 21. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 210.
— — angående kostnader för uttaxering af. Se Taxeringskostnader.
BevillllingS-Stadgail, angående ändring uti § 7. Mom. 2. Motion N:is 81.
Bevill.-Utsk. Betänk. N:o 9, Utlåt. Nio 14, Mern. N:is 16 och 21.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 210.
angående ändringar och tillägg i gällande. Motion N;is 67, 70, 81,
82, 88, 89, 180, 184, 229 och 263. Bevill .-Utsk. Betänk. N:o 9,
Utlåt. N:o 14, Mern. Niis 16 och 21. R. St. underdån. Skrifv. N:o 210.
Bibliotheket, om uppförande af en byggnad till inrymmande af Riks-arkivet och
Kongl. Se Riksarkiv.
Bildt, Didrik Gillis, Motion N:o 59, angående pension å Allmänna Indragningsstaten
åt framlidne Uandskamereraren L. J. Gardells enka, Anna Gardell.
Stats-Utsk. Utlåt, N:o 153 samt Mern. Niis 180 och 210. R. St. underdån.
Skrifv. Nio 186.
— — Motion Nio 197, om understöd till Mamsell Berglinds barnhem och
skola för döfstumma. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 139 och Mern. Niis 170,
206 och 207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
Billing:, angående pension åt Enkan efter Professor J. S. Motion Nio 235.
Stats-Utsk. Utlåt. Nio 153 samt Mern. Niis 180 och 210. R. St. un
derdån.
Skrifv. N:o 186.
Billmark, C. J., angående understöd ål, för lifgifvande af planch-verk. Se
Planch-verk.
Björnstjerna, Grefve Carl Magnus Ludvig, Motion N:o 96, angående underofficerares
och manskaps befordrande till de i Kongl. Förordningen den
29 Oktober 1752 uppräknade eller andra dermed jemförliga tjenster.
Allm. Besv.- och Ekon. Utsk. Betänk. N:o 5 och Mern. N:o 35.
— — Motion N:o 130, angående en gemensam Öfverstyrelse för rikets samt
liga
läroverk, m. m. Ailm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 118
och Mern. N:o 127. R. St. underdån. Skrilv. N:o 174.
— — Motion N:o 191, angående förhöjd utförsel-tull å omoget virke. Bevill.-
Utsk. Betänk. N:o 8 och Mein, Niis 13, 18 och 19. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 148.
Bogeman, Carl Adoif, Motion N:o 261, angående inrättande af ett Öfver-konsistorium.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 67.
Bohustedt, Theodor Ludvig, Motion N:o 28, angående statsanslag till inrättande
af undervisniags-anstalter lör qvinlig ungdom, m. m. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 139, Mern. N:is 170, 206, 207 och 210. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 169.
Bolmen och Wieslanda station å södra stambanan, angående Stats-anslag till
anläggning af väg melian. Motion A:o 104. Stats-Utsk. Utlåt. N:o
141 samt Mern. N:is 168 och 207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 175.
Bonde, Friherre Ruut, Motion N:o 146, angående förökning i anslaget till Kongl.
Musikaliska Akademien. Stats-Utsk. Betänk. N:o 139, Mern. Niis 170,
206, 207 och 210. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
Brahe], Mauritz, Motion Arn 20, angående ordnandet af Rikets sjöförsvar.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 81, Mern. N:is 130, 140 och 143. R. St.
underdån. Skrifv. N:o 144.
— —- Motion N:o 21, angående förhöjning i sockertullen. Bevill.—Utsk. Be
tänk.
N:o 8 och Mern. Niis 13, 18 och 19. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 148.
Bränvin, angående förhöjning af införseltullen å. Motion N:o 125. Bevill.-Utsk.
Betänk. N:o 17 och Meni. N:o 22 och 23. R. St. underdån. Skrilv.
N:o 148.
angående beviljande af s. k. “drawback“ vid utförsel af. Motion N:o
162. Sammans. Stats- samt Allm. Besv.-, och Ekon.-Utsk. Betänk.
N:o 33.
— — angående förbud för landthandlare att sälja bränvin eller andra spiri
tuösa
drycker. Motion N:o 65. Sammans. Bevilln.-, Lag- samt Allm.
Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 4, Mern. N:is 11 och 13. R.
St. tinderdån. Skrifv. N:o 170.
6
Bränvilis-försäljlling, om ingående till Landstingskassorne af afgiftema för.
Motion N:o 53. Saminans. Bevilln.-, Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.
Utsk. Betänk. N:o 4, Utlåt. N:o 11 och Mern. N:o 13. B. St. underdån.
Skrifv. N:o 170.
— — om ingående till Statsverket af afgifterna för. Motion N:o 68. Sammans.
Bevilln.-, Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 4,
Mern. N:is 11 och 13. R. St. underdån. Skrifv. N:o 170.
om ändringar i Förordningen angående. Motion N:is 77, 192, 259.
Sammans. Bevilln.-, Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk.
N:o 4 och Mern. N:is 11 och 13. R. St. underdån. Skrifv. N:o 170.
Bränvins-tillverkning, angående ändringar i nu gällande förordning rörande.
Motion N:o 32. Sammans. Beviiln.-, Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-  Utsk. Betänk. N:o 2 samt Mern. N:is 3, 5 och 12. Bevilln.—Utsk. Mern.
N:o 12. R. St. underdån. Skrifv. N:o 156.
Burén, Didrik Pontus, Motion N:o 147, angående statsanslag till fullbordande af
Kinda båtled i Östergötland. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Mern. N:is
168 och 207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 175.
Byggninga-Balk, om upphäfvande af §§ 1—6 i 20 Kap. med flera stadganden,
och antagande af ny författning angående anläggande af vattenverk.
Motion N:o 50. Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk.
Betänk. N:o 7, Mern. N:o 20. R. St. underdån. Skrifv. N:o 93.
Bysättning, om förändring i lagarne för. Motion X:o 26.
Börds-rätt på landet, om upphäfvande af. Motion N:o 24. Lag-Utsk. Betänk.
N:o 59. R. St. underdån. Skrifv. N:o 137.
Böter ock förbrutet gods, angående tillfallande till kronan af alla slag. Motion
N:o 172. Sammans. Stats- och Lag-Utsk. Betänk. N:o 43. R. St.
underdån. Skrifv. N:o 136.
C.
Carllieim-Gyllensköld, Henrik Adolf Oscar, Motion N:o 208, om anslag tili
understöd åt ett s. k. Magdalenahem i hufvudstaden. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 139.
Carolinska-Mediko-Kirurgiska Institutet, angående sådan ändring i stadgarne
för, att detsamma blefve berättigadt meddela fullständig medicinsk undervisning.
Motion N:o 40. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o
94. R. St. underdån. Skrifv. N:o 88.
Cederschiöld, Fredrik August, Motion N:o 40, angående sådan ändring afstadganderne
för Carolinska Mediko-Kirurgiska Institutet, att detsamme blefve
berättigadt meddela fullständig medicinsk undervisning. Allm. Besv.-  och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 94. R. St. underdån. Skrifv. N:o 88.
— — Motion N:o 152, angående afskrifning af ett Apothekare-societeten be
viljadt
amorteringslån emot öfverlåtelse till Staten af den för Farmaceutiska
institutet afsedda byggnad och samma instituts upptagande bland
Statens läroverk, m. m. Stats-Utsk. Utlåt. N;o 139.
Motion N:o 153, angående förhöjning af anslaget till Barnmorske-under
visningen.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139 samt Mern. N:is 170, 206 ocb
207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
— — Motion N:o 154, angående inköp af Medicine Doktor N. P. Hambergs
samlingar af natur- och konst-produkter. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 183.
— — Motion N:o 155, angående de i Statens tjenst anställde läkares upp
flyttning
till samma klasser i Resereglementet, hvartill Statens militäre
tjenstemän i motsvarande grader höra, samt utsträckning af deras inqvarterings-rätt.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 40. R.
St. underdån. Skrifv. N:o 38.
— — Motion N:o 156, angående förhöjning af Regements-läkaren C. A.
Opphoffs pension. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153 samt Mern. N:is 180 och
210. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Cederschiöld, Robert Theofron, Motion N:o 267, i fråga om tillökning af Kongl.
Maj:ts hofhållningsumma. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 65. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 67.
— — Motion N:o 271, med begäran om upplysning från Banko-Utskottet,
huruledes stadgandet i 6 § utaf Banko-reglementet, angående årlig inventering
i Riksbankens alla kassor, blifvit iakttaget. Banko-Utsk. Betänk.
N:o 57.
— — Motion N:o 276, angående åtgärders vidtagande till hufvudstadens skvd
dande
för fiendtliga anfall från sjösidan. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 241.
Cederschiöld, Rudolf, Motion N:o 252, angående förbättring af de tre yngre
ledamöternes i Kongl. Kammar-kollegium lönevilkor. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 100.
— — Motion N:o 274, angående aflåtande af en underdånig skrifvelse till
Kongl. Maj:t i fråga om Waxholms fästnings försättande i fullt försvarbart
skick. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 241.
Cederström, Friherre Guslaf Carl, Motion N:o 23, angående upphäfvande af
det i 22 § Gästgifveri-ordningen förekommande förbud emot minderåriga
personers användande till skjutsande, samt om meddelande af nödiga
föreskrifter i berörde hänseende. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk.
Betänk. N:o 117.
Cederström Friherre Gustaf Carl, Motion N:o 41, om revision ;if gällande .Fiskeri—
stadga. Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 10.
Cederström, Friherre Rudolf, Motion N:o 84, angående förhöjning af den åt
Öfversten m. m. Grefve Adolf Eugéne von Rosen tilldelade pension.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.
— — Motion N:o 85, om förändrad lydelse af 23 § i Kongl. Förordningen,
angående inteckning i fast egendom, den 13 Juli 1818. Lag-Utsk.
Betänk. N:o 62.
—- — Motion N:o 86, angående underdånig hemställan till Kongl. Maj:l om
hållande af tre årliga Häradsting i Wermland. Allm. Besv.- och Ekon.-  Utsk. Betänk. N:o 25.
— — Motion N:o 87, angående förhöjning al den åt Landssekreteraren Olof
Henrik Förberg beviljade pension. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153 samt
Mern. N:o 180 och 210. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
— — Motion N:o 124, angående pension åt framlidne Vicekonsuln Alexander
Peterséns enka. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153 samt Mern. 180 och 210.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
— — Motion N:o 180, angående införande i Bevillningsförordningen af ett
stadgande om granskning och fastställande inom Pröfnings-kommitteerna
af alla fastighets-värden. Bevill.-Utsk. Betänk. N:o 9. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 210.
— — Motion A:o 181, angående pension åt Häradshöfdingen Knut Wilhelm
Sandels’ enka, Carolina Sandels, född Liebholtz. Stats-Utsk. Utlåt. N:o
153 samt Mern. N:o 180 och 210. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
— — Motion 213, angående de af Kongl. Maj! till sammanbindningsbana ge
nom
Stockholm äskade medels anvisande till nordvestra stambanan.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 87 samt Mern. N:o 117, 143 och 145. R. St.
underdån. Skrifv. A':o 121.
— — Motion N:o 214, angående anslag till en båtled och en vägbyggnad i
Fryksdals hiirad och Wermlands län. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt
Mern. 168 och 207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 175.
— — Motion N:o 247, angående organiserande af en representation för hä
radet.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 22.
Cederström, Friherre Thure, Motion N:o 97, angående statsanslag för uppresande
af en minnesstod åt Archiatern Carl von Linné. Stats-Utsk.
Utlåt. N:o 190.
— — Motion N:o 98, angående pension åt f. d. Öfversten Friherre Carl Otto
Mörner. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.
Charpentier, Gustaf Reinhold- Motion N:o 55, angående löneförhöjningar åt
Kammarskrifvare och Vaktmästare i Kammar-kollegium samt förökning
i anslaget
y
i anslaget till extra-ordinarie tjenstemän och vaktbefjening i samma
verk. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 100 och Mern. N:o 130 och 211. R. St.
underdån. Skrifv. N:o 168.
Charpentier. Gustaf Reinhold, Motion N:o 114, om upphörande af räntan å mjöl- och
sågqvarnar. Stats-Utsk. Ut låt. N:o 45. R. St. underdån. Skrifv. N:o 72.
— — Motion N:o 115, om sättet och vilkoren för anläggning och begagnande
af mjöl- och sågqvarnar. Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-  Utsk. Betänk. N:o 7 och Meni. N:o 20. R. St. underdån. Skrifv. N:o 93.
Christianstad och Hessleholm, angående jernväg mellan. Se Jernväg.
Creutz Friherre Steffan, Motion N:o 167, angående inrättande af tjenstefolksskolor.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 97.
— — Motion N:o 168, angående polisväsendet i riket. Allm. Besv.- och
Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 10.
— — Motion N:o 199, om civil-äktenskapets införande. Lag-Utsk. Betänk.
N:o 22.
— — Motion N:o 236, angående giftomannnrättens upphäfvande. Lag-Utsk.
Betänk. N:o 33 samt Mern. X:o 49 och 75. R. St. underdän. Skrifv.
N:o 203.
— — Motion N:o 237, angående Krigs-hofrättens indragning. Sammans.
Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 13.
— — Motion N:o 238, angående upphäfvande af sista mom. i 37 § af 17
kap. Rättegångs-Balken, m. m.
— — Motion N:o 239, angående åtskilliga förändringar i kriminal-lagstiftnin
gen.
Lag-Utsk. Betänk. N:o 35, Utlåt. N:o 55, Meni. 70, 74 och
78. R. St. underdån. Skrifv. N:o 185.
— — Motion N:o 240, angående upphäfvande af reglementet för skvddskopp
ympningen,
för såvidt vaccination derigenom blifvit ovilkorligen påbjuden.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. A:o 36.
— — Motion N:o 241, angående obegränsad rätt till jordafsöndring. Sam
mans.
Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 5 och
Mern. N:o 34. R. St. underdån. Skrifv. N:o 208.
— — Motion N:o 242, angående grundskatternas afskaffande. Stats-Utsk.
Utlåt. N:o 160.
— — Motion N:o 262, angående anställande al edsvurna protokollsförare vid
härads- och rådstufui-rältcr.
— — Motion N:o 263, angående förhöjning af bevillningen å fastighet, m.
m. Revilln.-Utsk. Betänk. N:o 9, Ullål. N:o 14, Mern. N:is 16 och 21.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 210.
Cronstedt, Grefve Fredrik- Motion N:o 205. om hela extra statsregleringens
öfverflyttande på Stals-konloret, m. m. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 149.
2
10
Cronstedt, Grefve Fredrik, Motion N:o 206, angående begagnande af post
remissvexlar
för öfversändande af medel från och till Riksgälds—kontoret.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 36. R. St. underdån. Skrifv. N:o 32.
— — Motion N:o 211, angående förändrad organisation af Stats-kontoret, m.
m. Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o
20. R. St. underdån. Skrifv. N:o 86.
— — Motion N:o 212, angående veterinär-väsendet och den veterinära under
visningens
ordnande. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 19 och
Mern. N:o 69. R. St. underdån. Skrifv. N:o 46.
Cronstrand, angående pension åt enkan efter Professorn Lars Johan. Motion
N:o 217. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153 och Meni. N:is 180 och 210.
R. St. underdån. Skrifv. Nio 186.
D.
Dalman, Willielm Fredrik, Motion N:o 13, om undersökning af mulbetes-rätten.
Sammans. Stats-, Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o
50 och Mern. N:o 57. R. St. underdån. Skrifv. N:o 187.
— — Motion N:o 24, om upphäfvande af bördsrätten på landet. Lag-Utsk.
Betänk. N:o 59. R. St. underdån. Skrifv. N:o 137.
— — Motion N:o 25, om oäkta barns arfsrätt. Lag-Utsk. Betänk. N:o 69 och
Mern. Nio 76. R. St. underdån. Skrifv. N:o 207.
— — Motion N:o 26, om förändring i bysättningslagarne.
— — Motion Nio 133, om upphörande af Ridöerskapet och Adelns forum
privilegiatum. Lag-Utsk. Utlåt. N:o 81.
—- — Motion N:o 134, angående pension åt framlidne Hofsekreterareu Carl
Stenborgs dotter, Carolina Stenborg. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.
DidrOll, Fredrik Herman, Motion N:o 113, angående förhöjning af anslaget till
gemenskapens vid Flottans korpser natura-underhåll. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 81 och Mern. Niis 130, 140 och 143. R. St. underdån. Skrifv.
Nio 144.
Domare, angående utarbetande af ett fullständigt förslag tili aflöning för, grundadt
på sportlernas upphörande. Motion Nio 222.
Domstolar, Tingshus, Stads- och Häradshagen, angående reglering af, i enlighet
med Lagberedningens förslag till Rättegångs-Balk. Motion Nio 222.
Donner- Gastaf Wilhelm af. Motion N:o 142, angående berättigande för embetsoch
tjenstemän vid militiestaten att uppbära rese- och traktaments-er
-
11
sättningrar vid åtskilliga förrättningar. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 194. Mern.
N:is 216 och 236. R. St. underdån. Skrifv. N:o 192.
Doillier, Gustaf Wilhelm af, Motion N:o 143. angående ändring i instruktionen
för taxerings-förrättningarne. i fråga om hyresbeloppets läggande till grund
för taxeringen. Berdin.-Utsk. Betänk. N:o 9. Utlåt. N:o 14, Mern. N:is
16, 21 och 27. R. St. underdån. Skrifv. N:o 210.
•— — Motion N:o 144, angående ändringar i Kongl, kungörelsen om stämpel
pappers-afgiften.
Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o 7 samt Mern. N:is 11, 15
och 20. R. St. underdån. Skrifv. N:o 135.
(1 Orchimont, Cari Johan Ferdinand, Motion^ N:o 221, angående pension åt
framlidne Kyrkoherden Sven Peter Ågrens enka, Christina Ågren.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153 samt Mern. Niis 180 och 210. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 186.
Drake, Carl Adolf Wilhelm, Motion N:o 29, angående befrielse för embctsoch
tjenstemäns enkor och barn från erläggande af bevillning för dem
tilldelade pensioner. Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o 9, Utlåt. N:o 14. Mern.
N:is 16 och 21. R. St. underdån. Skrifv. N:o .210.
— — Motion N:o 116, angående berättigande för till helsan försvagade cm
bets-
och tjenstemän att erhålla afsked med pension efter uppnådd 60
års ålder och 35 tjensleår. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.
— — Motion N:o 260, angående en underdånig anhållan hos Kongl. Maj:t
om uppgörande af nya billiga taxor å afgifter för begrafningar. Alim.
Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 24.
Drakenberg, Sten, Motion N:o 122, angående under-exsekutorers och andra kronobetjentes
betryggande mot förlust af den dem i lag tillerkända ersättning
för lemnade handräckningar i enskilda mål.
Diiben. Friherre Gustaf von, Motion N:o 160. angående anslag till Serafimerlasarettet
för nödiga byggnads-arbetens verkställande. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 139, Mern. N:is 170 och 207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
Döfstumma harn. om understöd till Mamsell Berglinds barnhem och skola för.
Motion N:o 197. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 169.
Döfstumma och blinda, angående pension åt 3 handtverkslärare vid allmänna
institutet för. Motion N:o 251. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.
-—- — angående förhöjdt anslag till allmänna institutet för. Motion N:o 256,
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139 samt Mern. N:is 170 och 207. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 169.
12
F,
Edelcreutz, Friherre Jacob Daniel, Motion N:o 37, angående öfverlåtelse af f.
d. Löjtnants—bostället vid Kongl. Kalmar regemente, 17s mantal Norra
Qvill, till Wentzelholms aktie-bolag. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 57.
Edelsvärd, Adolf Wilhelm, Motion N:o 177, angående åtgärders vidtagande till
förminskande af utvandringar till Amerika. Sammans. Stats-samt Allm.
Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 3.
Ehrenborg, Richard Michael, Motion N:o 67, angående ändringar i gällande
Bevillnings-stadga. Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o 9, Utlåt. N:o 14, Mern,
N:is 16 och 21. H. St. underdån. Skrifv. N:o 210.
— — Motion N:o 68, angående bränvinsförsäljnings-afgifternas ingående till
statsverket. Sammans. Bevilln.-, Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-
Utsk. Bet. N:o 4 samt Mern. N:o 11 och 13. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 170.
— — Motion N:o 69, om upphäfvande af Kongl, förordningen den 8 Maj
1849, angående sättet för kungörelsers uppläsande i kyrkorna. Sammans.
Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 19.
— — Motion N:o 135, i fråga om Postförvaltares arfvode för tidningars af
sändning
och utdelning. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 8.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 9.
Ehrenheim, Pehr Jacob von, Motion N:o 123, angående användande af till
statsverket indragen behaglig-tids förlänings-spanmål till löneförbättring
åt det ordinarie presterskapet. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139.
Ehrensvärd, Grefve Albert, Motion N:o 198, angående anslag till pensioner och
stipendier åt vitterhets-idkare. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139 samt Mern.
Niis 170 och 207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
Elementar-läroverk, angående nedsättande af en kommitté för utarbetande al ny
lasordning för rikets. Motion N:o 130. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk.
Betänk. N:o 118, Mern. N:o 127. R. St. underdån. Skrifv. N:o 174.
— — angående utarbetande af förslag 611 ny stadga för. Motion 169. Allm.
Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 118, Mern. N:o 127. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 174.
— — angående beredandet af tillfälle att erhålla undervisning i stenografi vid.
Motion N:o 226. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 118, Mern.
N:o 127.
— — om ändring i stadgan för, i fråga om lärjunges befrielse från läsning
af de klassiska språken, Motion N:o 19. Allm. Besv.- och Ekon.-
13
Utsk. Betänk. N:o 118 och Mern. N:o 127. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 174.
Elementar-läroverk, angående uppskof med fullo tillämpningen af Kongl, stadgan
om afgångs- examen vid Rikets högre. Motion N:o 56. Allm. Besv.- och
Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 118 samt Mern. N:o 127. R. St. underdån.
skrifv. N:o 174.
— — om anslag lill utvidgande af Norrtelje elementar-läroverk till femklassigt.
Motion N:o 58. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 169.
Emhets- oell Tjenstemän, om rättighet för till helsan försvagade att erhålla afsked
med pension efter uppnådd 60 års ålder och 35 tjensteår. Motion
N:o 116. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.
— — om stiftande af en lag, rörande entledigande och pensionering af sådane
Statens, som, i följd a( lamhet, blindhet eller annan obotlig sjukdom, en
längre tid varit urståndsatte att sina tjenster bestrida. Motion N:o 8.
Sammans. Stats- och Lag-Utsk. Betänk. N:o 38.
— — om stiftande af en lag, angående entledigande af sådane till statskyrkan
hörande, som i tal eller skrift visat sig hafva afvikit från den rena
evangeliska läran. Motion N:o 175.
Embetsverk, förvaltande, om upphörande för dem att hafva statsmedel innestående
och rättighet deremot att för sina utgifter utfärda invisningar å
Statskontoret. Motion N:o 211. Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och
Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 20. B. St. underdån. Skrilv. N:o 86.
Enskilda Banker. Se Banker.
Eslöf Och Helsingborg, angående jernväg mellan. Se Jernväg.
Eslöf OCll Landskrona, angående jernväg mellan. Se Jernväg.
Eslöf och Ystad, angående jernväg mellan. Se Jernväg.
Evangeliska läran, angående entledigande af embets- och tjenstemän, som visat
sig hafva afvikit från. Se Embets- och tjenstemän.
Exercis af Flottans bemanning. Se Flottans bemanning.
Export-tullar, angående alskaffande af alla. Motion N:o lil. Bevilln.-Utsk.
Betänk. N:o 8 samt Mern. N:is 13 och 19. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 148.
Exseklltorer, Under-, och Kronobetjenter, angående deras betryggande mot
förlust af den dem i lag tillerkända ersättning för lemnade handräckningar
i enskilda mål. Motion N:o 122.
14
F.
Fahlstedt, angående pension åt enkan efter framlidne Majoren C. A., Motion N:o
158. Slats-Utsk. Utlåt. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Fahlun, angående uppförande af ny läroverksbyggnad i. Se Läroverksbyggnad.
Fahnehjelm Gustaf, Motion N:o 251, angående pension åt 3 handlverkslärare
vid allmänna institutet för döfstumma och blinda. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 153.
— — Motion N:o 256, angående förhöjdt anslag till allmänna institutet för
döfstumma och blinda. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139 och Mern. N:is 170
och 207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
Farmaceut iska institutet, angående afskrifning af c-tt Apothekare-societeten beviljadt
amorteringslån emot öfverlåtelse till Staten of den för Farmaceutiska
institutet afsedda byggnad och samma instituts upptagande bland
Statens läroverk. Motion Nio 152. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139.
Fastighetsvärde, angående dess granskning och fastställande inom Pröfningskommittéerna.
Motion N:o 180. Bevilln.-Utsk. Retänk. N:o 9, Utlåt. N:o
14, Mern. N:is 16 och 21. R. St. underdån. Skrifv. N:o 210.
Filial-hailker, Se Banker, Filia!-.
Fiskeri-stadga, om revision af gällande. Motion N:o 41. Sammans. Lag- samt
Allm. Besv. och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 10.
Flaten, om båtled genom. Se Kläggen.
Flottans bemanning, angående ställande till Kongl. Majis disposition af äskade
anslaget till exercis af. Motion N:o 108. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 81,
och Mern. Niis 130, 140 och 143. R. St. underdån. Skrifv. N:o 144.
Flottans gemenskap, angående förhöjning af anslaget till natura-underhållet åt.
Motion N:o 113. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 81 och Meni. N:is i 30, 140
och 143. R. St. underdån. Skrifv. N:o 144.
Flottans nybyggnad, angående förhöjning i det af Kongl. Majit äskade anslag
för. Motion N:o 30. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 81, .Mern. Niis 130, 140
och 143. R. St. underdån. Skrifv. Nio 144.
Fock, Axel Johan, Motion Nio 164, angående omarbetande af taxan å afgifter
lör transporter på Statens jernvägar, m. m. Allm. Besv.- oell Ekon.-  Utsk. Betänk. Nio 120.
15
Forum privilegiatum, om upphörande af Ridderskapet och Adelns. Motion N:o
133. Lag-Utsk. Utlåt. N:o 81.
Franckell- Allgust VOll Motion N:o 277, angående anvisande af ett särskildt
anslag för anskaffande af bepansrade fartyg. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 241.
Franckell- Georg Wolfgang von, Motion N:o 118, angående pension åt fram..
lidne Landshöfdingen G. A. Montgomerys enka, Hedvig Elisabeth Wallmark.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.
— — Motion N:o 273, om beviljande af ett anslag å 30,000 Rdr såsom un
derstöd
åt de mest nödlidande till följd af branden i Warberg. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 228. R. St. underdån. Skrifv. N:o 167.
Fria konsternas akademi, angående anvisande af medel för att bereda qvinnor
fri undervisning vid. Motion N:o 224. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
Frälseman, om upphäfvande af dess forum privilegiatum. Motion N:o 133. LagUtsk.
Utlåt. N:o 81.
Fyllliads-peilsioil, angående tilldelande af sådan åt de före år 1858 med pension
afgångna militära embets- och tjenstemän. Motion N:is 90 och 126.
Stats-Utsk. Utlät. N:o 153.
Fyr-anläggllillgar å den s. k. Tvlö-udden vid Halmstads-bugten, om anslag till.
Motion N:o 51. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 81. Mern. N:is 130, 140 och
143. R. St. underdån. Skrifv. N.-o 144.
Fursteilboff, angående pension åt f. d. Diligensföreståndaren Johan August. Motion
N:o 189. Stats- Utsk. Utlåt. N:o 153 och Mern. N:is 180 och 210.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Fågel, skogs-, angående utsträckning af den s. k. lilla jagtens fridlysning till.
Se Jagt.
Fåhraeus- Olof Immanuel, Motion N:o 120, angående pension åt Artisten, Kammarjunkaren
Wilhelm von Wright. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153. R. St.
underdån. Skrifv. N;o 186.
Förberg, angående förhöjning af pensionen åt Landssekreteraren Olof Henrik.
Motion N:is 87 och 246. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 186.
Förlagsrätt, angående utfärdande al en författning rörande artistisk. Motion N:o
232. Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 1.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 45.
16
Gardell, angående pension å allmänna indragningsstaten åt Anna Gardell, enka
efter Landskamereraren L. J. Motion N:o 59. Stats-Utsk. Utlåt. N:o
153 och Meni. N:o 180. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Giftomannarätt, angående upphäfvande al. Motion N:o 236. Lag-Utsk. Retänk.
N:o 33 och Mern. N:is 49 och 75. R. St. underdån. Skrifv. N:o 203.
Gjörcke, angående anvisande af årligt anslag till Simlärare!) F. A. Motion N:o
140. Stats Utsk. Utlåt. N:o 139.
Gods, förbrutet, angående dess tillfallande till Kronan. Se Böter.
Grundskatter, angående afskaffande af. Motion !V:o 242. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 160.
Gymnastik-inrättningar i Stockholm, angående anslag lill fyra. Motion N:o 201.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139.
Gymnastik-lärare, angående löneförhöjning för. Motion N:o 207. Stats-Utsk.
Utlåt. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
Gästgifvcri-ordningen, om upphäfvande af 22 §, angående förbud mot minderåriga
personers användande till skjutsande, samt om meddelande af nödiga
föreskrifter i berörda hänseende. Motion N:o 23. Allm. Besv. och
Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 117.
Ii.
Hadorph- om pension åt enkan efter Expeditions-sekreteraren Daniel. Motion N:o
254. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Hahr, angående pension ät Majoren August. Motion N:o 73. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 153. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Hamberg, Doktor N. P., angående inköp af dess samlingar af natur- och konst
produkter.
Motion N:o 154. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 183.
Hamilton, Grefve Gustaf Axel Ruut, Motion N:o 43, angående anslag till inrättande
af en ny profession i Juridisk encyclopedi och Romersk rätt vid
hvartdera Rikets universitet. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139 Samt Mern.
N:is 170 och 207.
Hanni
-
17
Hamilton, Grefve Gustaf Axel Ruut, Motion N:o 44, angående an\isande af
2,000 Rdr Rmt årligen till stipendier åt Docenter inom Juridiska Fakulteterna
vid Rikets universiteter. Stats—Utsk. Utlåt. N:o 139.
— — Motion N:o 132, angående anslag till anskaffande af en exercis-lokal
för Upsala Student-korps’ förening för vapenöfning. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 139.
Hamilton, Grefve Jaeol) Essen, Motion N:o 5, angående anvisande af medel förskottsvis
till fullbordande af Statens jernbana emellan Falköping och
Jönköping. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 29. R. St. underdån. Skrifv. N:o 22.
Hamilton, Grefve Malcolm Walter, Motion N:o 70, angående ändringar i Bevillnings-stadgan
m. m. Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o 9, Utlåt. N:o 14,
Mern. N:is 16 och 21. R. St. underdån. Skrifv. N:o 210.
— — Motion N:o 71, angående fullmakters, konstitutorialers, m. fl. handlingars
befrielse frän stämpel. Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o 7 och Mern. N:is 11,
15 och 20. R. St. underdån. Skrifv. N:o 135.
Hammarhjelm, Carl- Motion N:o 209, angående meddelande af förändrade föreskrifter
i afseende å Enskilda bankers och Filial-bankers grund-fonder.
Banko-Utsk. Betänk. N:o 35. Sammans. Banko- oell Lag-Utsk. Betänk.
N:is 1 och 2, Utlåt. N:is 4, 5 och 6. Lag-Utsk. Mern. N:o 88. R. St.
underdån. Skrifv. N:o 183.
Handelsbalken, angående upphörande af några stadganden i 2—7 Kap. Motion
N:o 76. Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- oell Ekon.-Utsk. Betänk.
N:o 17. R. St. underdån. Skrifv. N:o 132.
Handelsbod, om rätt till dess anläggande vid jernvägsstationerna. Motion N:o 52.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 119. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 132.
Handelsfrihet, om införande af fullständig Näringsfrihet och. Motion N:o 35.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 119. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 132.
Handels- och Handtverks-Ordning, angående förslag lill ändring af åtskilliga §§ i.
Motion N:o 76. Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk.
Betänk. N:o 17. R. St. underdån. Skrifv. N-.o 132.
Handtverks-Ordning, Se Handels- och Handtvcrks-Ordning.
Hedenberg, Ludvig Angust von, Motion X:o 16, angående afskrifning af återstoden
å äldre, åt innebvggarne inom Westerbottens län beviljade undsältnings-lån.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 25. R. St. underdån. Skrifv. N:o 19.
— — Motion N:o 17. angående anslag till 2:ne väganläggningar inom Wester
3
-
bottens iåns Lappmarker. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Mern. N:is
168 oell 207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 175.
Hedenberg, Ludvig August von, Motion N:o 18, angående anslag till uppförande
af ett nytt läroverkshus i Umeå. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 139 samt Mein.
Niis 170 och 207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
-— — Motion N:o 79, angående anvisande af medel för upprättande af en fullständig
plan till Norrbottens kolonisation. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 179.
— — Motion Nio 80, angående låneunderstöd för fullbordande af brobyggnad
öfver Ume eif. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Mern. N:is 168 och
207. R. St. underdån. Skrifv. Nio 175.
— — Motion Nio 150, angående anvisande al medel till Westerbottens läns
Pröfnings-kommitté, såsom tillskott för bestridande af de i 76 § Bevill—
ningsstadgan omförmälde utgifter. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 34.
— — Motion Nio 151, angående anslag för vidtagande al åtgärder till före
kommande
af Ume elfs utskärningar vid Ytterhiske by inom Umeå socken.
Stats-Utsk. Utlåt. Nio 141.
Helsingborg och Eslöf, angående jernväg mellan. Se Jernväg.
Hemmansklyfning och Jordafsöndring, om förändring af Kongl, förordningen
den 12 November 1858 angående föreskrifterna rörande. Motion Nio
110. Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. Nio 5,
Mern. Nio 34. R. St. underdån. Skrifv. N:o 208.
— — om obegränsad rätt till. Motion Nio 241. Sammans. Lag- samt Allm.
Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. Nio 5 och Mern. Nio 34. R. St. underdån.
Skrifv. Nio 208.
Hermelin, Friherre Carl Samuel, Motion Nio 58, angående anslag för utvidgande
af Norrtelje Elementar-läroverk till femklassigt. Stats-Utsk. Utlåt. Nio
139. R. St. underdån. Skrifv. Nio 169.
Hermelin, Friherre Claes Fredrik Samuel, Motion Nio 91, angående skyldighet
för Postverket att ansvara för s. k. löspost-väskor. Allm. Besv.- och
Ekon.-Utsk. Betänk. Nio 33. R. St. underdån. Skrifv. Nio 36.
— — Motion Nio 92, angående anslag till inrättande af en särskild profession
i Nationalekonomi vid universitetet i Upsala. Stats-Utsk. Utlåt. Nio
139 och Mern. Niis 170 och 207.
— — Motion Nio 219, angående anvisande af medel till byggande af en jern
bana
från den af Kongl. Majit föreslagna norra stambanan till Upsala,
öster om Sigtuna-fjerden. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 87 och Mern. Niis 117,
143 och 145. R. St. underdån. Skrifv. N:o 121.
Herrljunga och Uddevalla, angående jernväg mellan. Se Jernväg.
Hertigen af Östergötland. Se Oscar.
19
Hessleholm och Christianstad, angående jernväg mellan. Se Jernväg.
Heurlin, angående pension åt Elisabeth Heurlin, född Liljewalch, enka efter Biskopen,
f. d. Statsrådet, Doktor Christoffer. Motion N:o 205. StatsUtsk.
Utlåt. Nio 153. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Heykenskjöld, Carl Johan Edvard Motion Nio 102, angående fördelning af kostnaderna
för sjösänkningar, der qvarnverk icke finnas att ändra eller utrifva.
Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 7
och Mern. N:o 20. R. St. underdån. Skrifv. N:o 93.
— — Motion Nio 254, angående pension åt Expeditions-sekreteraren Daniel
Hadorphs enka. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 186.
— — Motion N:o 258, om en gemensam jernvägsstambana från Stockholm till
Husby — Odensala, öster om Sigluna-fjerden. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 44.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 42. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 87 och Mern.
N:is 117, 143 och 145. R. St. underdån. Skrifv. N:o 121.
Hofhållning, angående tillökning i ordinarie anslaget till Hans Majit Konungens.
Motion Niis 265, 266 och 267. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 65. R. St.
underdån. Skrifv. N:o 67.
—— om ett fyllnadsanslag till Hans Majit Konungens. Motion Nrris 266 och
267. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 65. R. St. underdån. Skrifv. Nio 67.
Hofsten, Bengt Johan von, Motion N:o 248, angående anslag lill aflöning åt en
Provincialläkare i Carlskoga härad. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 139. R. St.
underdån. Skrifv. N:o 169.
Hofsten, Sten Erland von, Motion Nio 176, om låneunderstöd lill sänkning af
Skarbysjön och Viaån. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141, Mern. Niis 168 och
207. '
•— — Motion N:o 201, angående anslag till fyra gymnastik-inrättningar i Stockholm.
Stats-Utsk. Utlåt. Nio 139.
Hospital, angående anslag till uppförande af ett för landskaperna Wermland, Dalarne
och Nerike. Motion Nio 39. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 139. R. St.
underdån. Skrifv. Nio 169.
Hufvudstaden, angående vidtagande af åtgärder till dess skyddande för fiendtiiga
anfall från sjösidan. Motion Nio 276, Stats-Utsk. Utlåt. Nio 241.
Häkten, angående reglering af. Se Domstolar.
Häradet, angående organiserandet af en representation för. Motion Nio 247.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. Nio 22.
HäradshÖfdingar, angående rätt till pension å allmänna indragningsstaten för.
Motion Nio 253. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 153.
20
Härads-ting, Oin hållande i Wermland a( 3 årliga. N:o 86. Allm. Besv.- och
Ekon.-Ulsk. Betånk. N:o 25.
Hästafvel, angående anslag till förbättrande af. Motion N:o 121. Stats-Utsk.
Utlåt. N:o 99.
.1.
Jagt, den så kallade lilla, angående utsträckning af dess fridlysning till skogsfågel.
Motion N:o 61. Sammans. Stats-, Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-  Utsk. Betänk. N:o 34 och Mern. N:is 52 och 56. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 188.
Jernkontoret, angående fortfarande af dess kreditiv. Motion N:o 163. BankoUtsk.
Betänk. N:o 35.
Jernväg, angående anvisande af medel till byggande af en öster om Sigtunafjerden
till Upsala från den af Kongl. Maj:t föreslagna norra stambanan. Motion
N:o 219. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 87 och Mern. N:is 117, 143 och
145. R. St. underdån. Skrifv. N:o 121.
mellan Christianstad och Hessleholms station å södra stambanan,
angående låneunderstöd för anläggningen af. Motion N:o 159. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 88 samt Meni. Nås 118 och 142. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 120.
— — mellan Helsingborg öfver Eslöf till Ystad, angående stats-anslag för
anläggning af, med sidobana till Landskrona. Motion N:o 47. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 88 samt Mern. N:is 118 och 142. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 120.
från Herrljunga öfver Wenersborg till Uddevalla, angående låneunderstöd
lör anläggning af. Motion N;o 178. Stats-Utsk. Utlåt. N:o
88 samt Mern. Nås 118 och 142. R. St. underdån. Skrifv. N:o 120.
— — mellan Köping och Uttersberg, angående låneunderstöd för anläggning
af en. Motion N:r 117. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 88 och Mern. Nås
118, 132 och 142. R. St. underdån. Skrifv. N:o 120.
— — mellan Borås och vestra stambanan vid Herrljunga, angående än
dring
i vilkoren för det af Rikets Ständer vid sednaste Riksdag beviljade
låneunderstöd lör. Motion N:o 272. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 156.
— — angående inlösen för Statens räkning af den s. k. Köping-Hult-Bolagets.
Motion N:o 7. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 134.
— — Jemvägsbyggnader, Statens, angående dem, sorn af Staten böra i
21
främsta rummet byggas och understödjas. Motion N:o 215. Stals-Utsk.
Utlät. N:o 87 och Mern. N:is 117, 143 och 145. H. St. underdån.
Skrifv. N:o 121.
Jernvägsbyggnader, Statens, angående förskottsvis anvisande af medel att användas
under år 1863 för. Motion N:o 244. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 87 och Mern. N:is 117, 143 och 145. K. St. underdån. Skrilv.
N:o 121.
JemvägS-trafik, angående omarbetande af taxan å afgifter för transporter å Statens
jernvägar. Motion N:o 164. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk.
N:o 120.
Inteckning, om förändrad lydelse af 23 § i Kongl, förordningen den 13 Juli
1818, angående inteckning i fast egendom. Motion Nio 85. Lag-Utsk.
Betänk. N:o 62.
Jordafsöndring, om förändring af Kongl, förordningen den 12 November 1858,
angående ändring i föreskrifterna rörande hemmansklyfning och. Motion
N:o 110. Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk.
N:o 5 och Mern. N:o 34. B. St. Underdån. Skrifv. N:o 208.
Kalling, Grefve Carl, Motion N:o 245, angående pension åt framlidne Regementsläkaren
Doktor Gustaf Wilhelm Beckers enka. Stats-Utsk. Utlåt. N:o
153 och Mern. N:is 180 och 210. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Kammar-Rollegium, angående löneförhöjning åt tjenstemän vid. Se Löneförhöjning.
Kihlen, om en båtled genom. Se Kläggcn.
Kinda båtled i Östergötland, angående statsanslag till fullbordandet af. Motion
N:o 147. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Mern. Niis 168 och 207.
R. St. underdån. Skrifv. N:e 175.
Klercker, Carl August af, Motion N:o 137, angående beskattning å exportörer
och importörer af handelsvaror, till pensioner åt kofiferdi-farande sjömän.
Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o 9.
Kläggen, Flaten och Kihlen i Wermland, om anslag till en båtled genom. Motion
N:o 214. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 141 samt Mein. Niis 168 och
207. R. St. underdån. Skrifv. Nio 175.
22
Knorring, Oscar von, Motion N:o 72, angående pension åt framlidne Post-inspektoren
Axel Fabian Tinnerholm» enka, Johanna Brigitta Tinnerholm, född
Edlund. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.
— —• Motion N:o 73, angående pension åt Majoren August Hahr. Stats-Utsk.
Utlåt. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv. Nio 186.
— — Motion N:o 74, angående löneförbättring åt Kongl. Lif-bevärings-rege
menteis
Officerare, m. m. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 66 samt Meni. Niis
130 och 143.
— — Motion N:o 157, angående anslag till kanalisering af Lule eif. Stats
Utsk.
Utlåt. N:o 141, Mern. N:is 168 och 207. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 157.
— — Motion N:o 158, angående pension åt framlidne Majoren C. A. Fa hl—
stedts enka, Sophia Euphrosyne Fahlstedt. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 153.
R. St. underdån Skrifv. N:o 186.
—- — Motion N:o 270, angående beviljande af pension på allmänna indragningsstaten
åt framlidne Post-inspektoren Axel Fabian Tinnerholms dotter,
Helena Josefina Adelaide Tinnerholm. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.
Koch, Nils Samuel von, Motion N:o 48, angående qvarn- och sågräntans upphörande.
StatsUtsk. Utlåt. N:o 45 och Mern. N:o 79. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 72.
— — Motion Nio 49, angående bevillning af mjöl- och sågqvarnar. Bevilln.-
Utsk. Betänk. N:o 9. R. St. underdån. Skrifv. N:o 210.
— — Motion Nio 50, om upphäfvande af §§ 1—6 i 20 Kap. Byggninga
Balken
m. fl. stadganden, och antagande af en ny författning angående
anläggande af vattenverk. Sammans. Lag- samt Allm. Besv,- och Ekon.-  Utsk. Betänk. N:o 7 och Mern. N:o 20. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 93.
— — Motion N:o 76, angående utvidgad näringsfrihet jemte förslag till ändring
af åtskilliga §§ i Handels- och Handtverksordningarne, samt upphäfvande
af några stadganden uti 2—7 Kap. af Handels-Balken. Sammans. Lagsamt
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. Nio 17. R. St. underlän.
Skrifv. N:o 132.
— — Motion N:o 77, om ändring i Förordningen angående brån viris försälj
ning.
Sammans. Bevillm-, Lag- samt Allra. Besv.- och Ekon.-Utsk.
Betänk. N:o 4 samt Mern. N:is 10 och 13. R. St. underdån. Skrifv. N:o 170.
— — Motion N:o 78, angående tilldelande af ett årligt arfvode åt Rektor P.
A. Siljeström. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 186.
— — Motion N:o lil, angående alla exporttullars afskaffande. Bevilln.-Utsk.
Betänk. N:o 8 samt Mern. Niis 13 och 19. R. St. underdån. Skrifv.
Nio 148.
23
Koch, Nils Samuel von, Motion N:o 112, angående skjulsningsbesvärets ordnande.
Sammans. Stats- samt Alim. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 21
samt Mern. N:is 40 och 45. Stats-Utsk. Mern. N:o 210. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 196.
— — Motion N:o 171, angående nedsättande af ett särskildt Utskott för hand
läggning
af frågor rörande högre och lägre skolor och undervisningsverk
af alla slag. Konstit.-Utsk. Mern. N:o 5.
— — Motion N:o 172, att alla slags böter och förbrutet gods skola Kronan
tillfalla. Sammans. Stats- och Lag-Utsk. Betänk. N:o 43. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 136.
— — Motion N:o 173, angående omarbetande af Kongl. Instruktionerna af den
10 November 1855 lör Landt-statens tjenstemän, m. m. Allm. Besv.-  och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 10.
— — Motion N:o 222, angående en underdånig anhållan hos Kongl. Maj:t
om utarbetande af ett fullständigt förslag till Domares aflöning m. m.
— — Motion N:o 223 angående en underdånig anhållan hos Kongl. Maj! om
uppgörandet af fullständig plan för ordnandet af Rikets allmänna upp
fostringsverk.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 118, Mern.
N:o 127. R. St. underdån. Skrifv. N:o 174.
Kommunal-lagstiftningea, angående åtskilliga förändringar i. Motion N:o 239.
Lag-Utsk. Betänk. N:o 35. Utlåt. N:o 55, Mern. N:is 70, 74 och 78.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 185.
Kopparränta, angående afskaffande af. Motion N:o 202. Stats-Utsk. Utlåt. N:o
45 och Mern. N:o 79. R. St. underdån. Skrifv. N:o 182.
Kredit, Statens utländska, angående åtgärders vidtagande för befordrande af, och
höjande af priset å kurserande Svenska obligationer. Motion N:o 188.
Stats-Utsk. Betänk. N:o 89.
Krigshofrätten, angående indragning af. Motion \:o 237. Sammans. Lag- samt
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 13.
Kronobetjenter och Under-exsekutorer, angående deras betryggande mot förlust
af den dem i lag tillerkända ersättning för lemnade handräckningar i
enskilda mål. Motion N:o 122.
Krusenstjerna, Edvard von, Motion N:o 90, angående fyllnads-pensioners tilldelande
åt de före år 1858 med pension afgångne militäre embets- och
tjenstemän. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153 och Mern. N:o 180.
— — Motion N:o 204, angående pension åt f. d. Löjtnanten Pehr Palmgren.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Kungörelser, allmänna, om upphäfvande af Kongl, förordningen den 8 Maj
1849, angående sättet för uppläsande i kyrkorna af. Motion N:o 69.
Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 19.
Kurhus- och Lazarettsväsendet, angående ordnandet af. Motion IV:o 139.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 11. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 24.
Köping Och Uttersberg, angående jernväg mellan. Se Jernväg.
L.
Lagerberg, angående pension åt enkan efter framlidne Majoren Pontus. Motion
N:o 149. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Lagerberg, Pontus, Motion N:o 195, angående upphäfvande af 29 § i 17 Kap.
Rättegångs-Balken.
— — Motion N:o 196, angående antagande af det utaf Rikets sednast för
samlade
Ständer beslutade tillägg till 15 Kap. 2 § Rättegångs-Balken, i
fråga om fullmäktigskap.
Lagergren, Anders, Motion N:o 210, angående ändringar i Skiftes-stadgan.
Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 29
och Mern. N:o 53. R. St. underdån. Skrifv. N:o 197.
Lagerhjelm, Gustaf Reinbold, -Motion N:o 119, angående anslag för anläggning
af dislrikts-mejerier. Stats-Utsk. Utlåt. X:o 99.
Motion N:o 121, angående anslag tilli hästafvelns förbättrande. Stats
Utsk.
Utlåt. N:o 99.
Landskrona oell Eslöf, angående jernväg mellan. Se Jernväg.
Landsting, om upphäfvande af 3 Mom. i 47 § af Kongl, förordningen om.
Motion N:o 200. Allm. Besv.- och Ekon. Etsk. Betänk. i\:o 23.
Landtbruks-Akademien, angående löneförbättring åt Intendenten vid dess Experimentalfält.
Motion N:o 136. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 99. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 149.
LaildtfÖrSVar, angående anvisande af särskilda medel för ordnande af Rikets.
Motion N:o 275. Stats—Utsk Utlåt. N:o 241.
— — angående öfverlemnande till Kongl. Maj:t af de utaf Herr Stjernsvärd,
Gustaf Mauritz, vid 1847 och 1850 årens Riksdagar afgifna 2:ne förslag
till förändrad organisation af. m. m. Motion N:o 128. Allm. Besv.- och
Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 7.
Landt
-
25
Landtmäteri-stateil, angående reorganisation af. Motion X:o 22. Sammans.
Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. Nio 29 och Mern. N:o
53. R. St. underdån. Skrifv. Nio 197.
Laildtstaten, angående omarbetande af Kongl, instruktionerna af den 10 November
1855. Motion N:o 173. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk.
N:o 10.
Landtvärnsman, angående beviljande of anslag till pension åt ännu qvarlefvande.
Motion N:o 27. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153 samt Mern. Niis 180 och
210. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Lannerstierna, Adolf, Motion N:o 75, angående pension åt Fältkamereraren Olof
Gustaf Ahlborg. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.
LarSSOIl, angående anvisande af årligt anslag åt Simläraren J. Motion N:o 140.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139.
Lazaretts- och Kurhusväsendet, angående ordnandet af. Se Kurhus- och
Lazarettsväsendet.
Lego stadga, om ändring i gällande, i fråga om orlofs-sedels innehåll. Motion
Niis 33, 94 och 183. Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-  Utsk. Betänk. N:o 2.
Lewenhaupt, Grefve Claes Magnus, Motion N:o 3, angående Skogs institutets
flyttning till Leckö kungsgård. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 146.
— — Motion N:o 4, angående nedsättning af en Kommitté för undersökning
af arealen och beskaffenheten af Statens skogar, samt om anslag till
ifrågavarande ändamål. Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-  Utsk. Betänk. Nio 15 och Alem. N:o 26.
— — Motion Nio 216, angående alla kungsgårdars, boställens samt allmänna
inrättningars skogars ställande under Statens omedelbara vård och tillsyn.
Sammans. Stats-, Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o
50 och Mern. Nio 57. R. St. underdån. Skri (v. Nio 187.
— — Motion N;o 218, angående nedsättande af en Kommitté för undersökning
af vidden och beskaffenheten af Statens skogar uti Gefleborgs, WesterNorrlands,
Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens län. Sammans.
Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. Nio 15 och Mern.
N:o 26.
Lida-ån i Westergötland, angående anslag för upprensning och sänkning af.
Motion Nio 231. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 141, Mein. Niis 168,209 och
226. R. St. underdån. Skrifv. Nio 175.
Lif-BevärillgS-regeilientet, angående löneförbättring åt dess Officerare. Se
Löneförhöjning.
26
Liljencrants, Grefve Gustaf Fredrik, Motion N:o 103, angående ordnandet af
skjutsningsbesväret. Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-  Utsk. Betänk. N:o 21 samt Mern. N:is 40 och 45. Stats-Utsk. Mern.
N:o 210. B. St. underdån. Skrifv. N:o 196.
— — Motion N:o 161, angående åtskilliga ändringar i gällande Tulltaxa.
Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o 8 samt Mein. Niis 13, 18 och 19. R. St.
underdån. Skrifv. N:o 148.
— —■ Motion N;o 192, angående tillägg af ett nytt moment i 15 § af För
ordningen
om bränvinsförsäljning. Sammans. Bevilln.-, Lag- samt Allm.
Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 4 samt Mein. N:is 11 och 13. R.
St. underdån. Skrifv. N:o 170.
— — Motion N:o 275, angående särskilda medels ställande till Kongl. Majits
disposition lör ordnande af Rikets landt- och sjöförsvar. Stats-Utsk.
Utlåt. N:o 241.
Liljenstolpe, Axel Fredrik, Motion N:o 246, angående förhöjning af den åt f. d.
Läns-notarien Olof Henrik Förberg tilldelade pension. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 153. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Lilliehöök, Carl Bertil, Motion N:o 108, att det af Kongl. Majit äskade anslag
till exercis af Flottans bemanning måtte odeladt ställas till Kongl. Majits
disposition. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 81 och Mern. N:is 130, 140 och
143. R. St. underdån. Skrifv. N:o 144.
Motion Nio 109, angående anslag i och för Riksmusei Palseontolo
giska
afdelning. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 169.
Linné, angående statsanslag för uppresande af en minnesstod ät Archiatern Carl
von. Motion N:o 97. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 190.
Lnle-elf, angående anslag lill kanalisering af. Motion Nio 157. Stats-Utsk.
Utlåt. Nio 141 samt Mern. Niis 168 och 207. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 157.
Läkare, angående uppflyttning af de i Statens tjenst anställde till samma klasser
i resereglementet, hvartill Statens militäre tjenstemän i motsvarande
grader höra, samt utsträckning af deras inqvarteringsrätt. Motion N:o
155. Allm. Besv. och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 40. R. St. under
dåniga
Skrifv. N:o 38.
Läroverk, angående gemensam Öfverstyrelse för Rikets samtliga. Motion N:o 130-  Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. Nio 118 samt Mern. N:o 127-  R. St. underdån. Skrifv. Nio 174.
— — angående undervisningens ordnande inom Rikets samtliga. Motion N:o
130. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. Nio 118 samt Mern. Nio 127.
R. St. underdän. Skrifv. Nio 174.
27
Läroverks-byggnad, angående anslag till uppförande af ny i Falun. Motion N:o
36. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139 samt Mern. N:is 170 och 207. R. St.
underdån. Skrifv. X:o 169.
— — angående anslag till uppförande af ny i Umeå. Motion N:o 18. Stats
Utsk.
Utlåt. N:o 139 samt Mern. N:is 170 och 207. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 169.
— — angående anslag till uppförande i Stockholm af en byggnad för ett, i
likhet med nya Elementar-skolari inrättadt, Läroverk. Motion N;o 243.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139.
läroverks-stadga. Se Elementar-läroverk.
Löneförhöjning, angående sådan för Assessorerne i Rikets Hof-rätter. Motion N:o
9. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 39.
— — angående sådan åt Gymnastik-lärarne vid de högre Eiementar-läroverken.
Motion N:o 207. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 169.
— — angående sådan åt de yngre Ledamöterne i Kammar-kollegium. Motion
N:o 252. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 100.
— — angående sådan åt Notarierne i Kongl. Kammar-kollegium. Motion N:o
233. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 100. R. St. underdån. Skrifv. N:o 168.
— — angående sådan åt Landtbruks-ingeniörerne. Motion N:o 234. Stats
Utsk.
Utlåt. N:o 99. R. St. underdån. Skrifv. N:o 149.
— — angående sådan åt Kammarskrifvare och Vaktmästare i Kammar-kollegium,
samt förökning i anslaget till extra ordinarie tjenstemän och vaktbetjening
vid samma Verk. Motion N:o 45. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 100 och
Mein. N:o 130. R. St. underdån. Skrifv. N:o 168.
— — angående sådan åt Provincial-läkarne. Motion N:o 138. Stat-Utsk.
Utlåt. N:o 139 samt Mern. N:is 170 och 207. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 169.
— —- angående sådan åt Kongl. Lifbevärings-regementets Officerare. Motion
N:o 74. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 66 samt Mern. N:o 130 och 143.
angående sådan åt Kammarskrifvarne i Kongl. Stals-kontoret och åt
Kamereraren i nämnda Verks Kammar-kontor. Motion N:o 145. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 100. R. St. underdån. Skrifv. N:o 168.
Lösören, om utfärdande förklaring af Kongl, förordningen den 20 November
1845, angående handel af sådana, som köparen låter i säljarens vård
qvarblifva. Motion N:o 101.
28
M.
VändelIfllftllflil. om anslag till understöd åt ett sådant i hufvudstaden. Motion
N:o 208. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139.
Manskap af Arméen, a ngående dess befordran till vissa tjenster. Se Underofficerare.
Afanskap af Flottan, angående dess natura underhåll. Se Flottans manskap.
Afanskap af värfvade Arméen. Se värfvade Arméen.
Mariestad och Töreboda, angående väganläggning mellan. Se Töreboda.
Mejerier, distrikts-, angående anslag för anläggning af. Motion N:o 119.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 98.
Mentzer, Carl Fredrik von, Motion N:o 32, angående åtskilliga ändringar i nu
gällande Förordning rörande bränvinstillverkning. Sammans. Bevilln.-,
Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 2 samt Mern.
A:is 3, 5 och 12. Bevilln.-Utsk. Mern. N:o 12. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 156.
— — Motion N:o 52, om rätt till anläggande af handelsbodar vid jernvägs
stationerna.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 119. R. St.
underdån. Skrifv. N:o 132.
— — Motion N:o 53, angående bränvinsförsäljnings-afgifternas ingående till
Landstings-kassorna. Sammans. Bevilln.-, Lag- samt Allm. Besv.- och
Ekon.-Utsk. Betänk. A:o 4 samt Utlåt. N:o 11 och Mern. N:o 13. R.
St. underdån. Skrifv. N:o 170.
— — Motion N:o 95, angående anslående af medel till ersättning af de West
göta-Dals
regementes Befäl och Underbefäl tillskyndade kostnader för
flyttning af åtskilliga byggnader från gammal till ny mötesplats. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 66 samt Mern. N:o 130.
— — Motion N:o 125, angående förhöjning af införseltullen å bränvin, m. m.
Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o 17 samt Mern. N:o 22 och 23. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 148.
— — Motion N:o 162, angående beviljande af s. k. “drawback“ vid utförsel
af bränvin. Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk.
N:o 33.
Militäre Embets- oell Tjenstemän, om fyllnadspension åt de före år 1858 af
gårigne.
Se Fyllnadspension.
Militär öfningar, angående anslag lör införande i skolorna af. Motion N:is 62
och 130. Stats-Utsk. Utlåt, N:o 139. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
29
Minderårig, angående dess användande till skjutsande. Se Gästgifveri-ordning.
Millisteriella ärenden, angående underdånig anhållan om meddelande till Rikets
Ständers kännedom af vissa. Motion N:o 264. Allm. Besv.- och
Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 110.
Montgomery, angående pension åt Hedvig Elisabeth Wallmark, enka efter Landshöfdingen
G. A. Motion N:o 118. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.
Montgoinery-Cederbjelm, Robert Nils Germond, Motion n.-o 39, angående statsanslag
till uppförande af ett hospital för landskaperna Wermland, Dalarne
och Nerike Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 169.
Motioner, angående särskild tryckning af de inom Riks-stånden väckta. Motion
N:o 2. Esped.-Utsk. Utlåt. N:o 5.
Mulbete, angående undersökning af rätten till. Motion N:o 13. Sammans. Stats-,
Lag.- samt Allm. Besv.- och Ekon. Utsk. Betänk. N:o 50 samt Mern.
N:o 57. R. St. underdån. Skrifv. N:o 187.
Mnsikaliska Akademien, angående förökning i anslaget till. Motion N:o 146.
Stats-Utsk. Betänk. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
Myrutdikningar, angående förökning i det af Kongl. Maj:t äskade anslag för'understödjande
inom de norra länen af. Motion N:o 14. Stats-Utsk.
Utlåt. N:o 141. R. St. underdån. Skrilv. N:o 175.
— — angående anslag till, i Jemtland. Motion N:o 203. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 141. R. St. underdån. Skrifv. N:o 175.
Målskjutningar, angående införande deraf inom Rikets alla socknar samt beväringsmanskapets
förpligtande att deri deltaga mot befrielse från vapenöfningar,
m. m. Motion N:o 129. Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och
Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 30.
Möller, Peter von, Motion N:o 51, angående statsanslag till uppförande af en
dubbelfyr å den så kallade Tylöudden vid Halmstads-bugten. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 81 samt Mern. N:is 130 och 143. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 144.
— — Motion N:o 94, angående ändringar i gällande Legostadga. Sammans.
Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 2.
Mörner, angående pension åt I. d. Öfversten Friherre Carl Otto och dess hustru
Anna Gustafva Sofia, född Sundius. Motion N:o 98. Stats-Utsk.Utlåt.
N:o 153.
Mörner, Grefve Carl, Motion N:o 104, angående anslag till en väganläggning
mellan sjön Bolmen och Wieslanda station å södra stambanan. Stats
-
30
Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Mern. N:is 168 och 207. K. St. underdån.
Skrifv. N:o 175.
MÖriier, Grefve Carl, Motion N:o 105, angående pension åt Biskopen, f. d.
Statsrådet Doktor Christoffer Heurlins enka, Elisabeth Heurlin, född
Liljewalch. Stals-Utsk. Utlåt. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
— — Motion N:o 106, angående pension åt f. d. Ryttmästaren J. F. Ömans
enka, Gustafva Christina Sofia Öman, född Wallberg. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 153. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Mörner, Grefve Carl Göran Detlof, Motion N:o 57, angående alla de särskilda
verk, stater, inrättningar, stiftelser och kyrkor indelade räntors och
tionde-anslags uppbärande och redovisning af Kronans uppbördsmän, m.
m. Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o
17 och Mern. N:o 27.
— — Motion N:o 107, angående pension åt framlidne Sekreteraren i Kongl.
Landtbruks-akademien Johan Theophil Nathhorsts döttrar, Ida Mathilda,
Emma Amalia och Bertha Diona. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153. R. St.
underdån. Skrifv. N:o 186.
— — Motion N:o 185, angående anslag till uppsättning af mindre schäferier.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 99.
— -— Motion N:o 234, angående förbättring af Landtbruks-ingeniörernes löne
viIkor.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 99. R. St. underdån. Skrifv. N:o 149.
— — Motion N:o 265, angående tillökning i ordinarie anslaget till Hans Maj:t
Konungens hofhållning, m. m. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 65. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 67.
Mörner, Grefve Carl Robert Stellan, Motion N:o 27, angående beviljande af
anslag till pension åt ännu qvarlefvande landtvärnsmän. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 153 samt Mern. N:is 180 och 210. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 186.
N.
Nasafjells grufvor oell Ranafjorden, angående anslag för en kommunikationsled
mellan. Motion N:o 255. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141.
Nathhorst, angående pension åt Ida Mathilda, Emma Amalia och Bertha Diona?
döttrar till framlidne Sekreteraren i Kongl. Landtbruks-akademien Johan
Theophil. Motion N:o 107. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153, R. St. underdån.
Skrifv. N:o 186.
Nattvard, angående upphäfvande af alla lagbestämmelser rörande begående af den
heliga. Motion N:o 174. Lag-Utsi. Betänk. N:o 27 och Mern. N:o
29. R. St. underdån. Skrifv. N:o 44.
Nobel, angående användande af dess undervattens-minor. Se Hufvudstaden.
Nordenfalk, Friherre Joban, Motion N:o 31, om anslag för uppförande al en
byggnad till inrymmande af Riksarkivet och Kongl. Bibiiotheket. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 106. R. St. underdån. Skrifv. N:o 198.
Nordenfelt, Enar Wilhelm, Motion N:o 110, om förändring af Kongl, förordningen
den 12 November 1858, angående ändring i föreskrifterna rörande
hemmansklyfning och jordafsöndring. Sammans. Lag- samt Allm.
Besv.- och Ekori.-Utsk. Betänk. N:o 5 och Mern. N:o 34. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 208.
Nordenfelt, Leonard Magnus, Motion N:o 141, angående en underdånig anhållan
hos Kongl. Maj:t om utarbetande af en ny förordning i fråga om
vattenverk. Sammans. Lag- samt Allm. Besv. och Ekon.-Utsk. Betänk.
N:o 7 och Mern. N:o 20. R. St. underdån. Skrifv. N:o 93.
Norrbottens kolonisation, angående anvisande af medel för upprättande af fullständig
plan till. Motion N:o 79. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 179.
Norrtelje, om utvidgning af Elementar-läroverket i. Se Elementar-läroverk.
Näringsfrihet, om införande al fullständig. Se Handelsfrihet.
— — angående utvidgad, jemte förslag till ändring af åtskilliga §§:r i Handelsoch
Handtverks-ordningarne, samt upphäfvande af några stadganden uti
2—7 Kap. Handels-Balken. Motion N:o 76. Sammans. Lag- samt
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 17. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 132.
0.
Obligationer, angående åtgärders vidtagande för höjande af priset å kurserande
Svenska. Motion N:o 188. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 89.
Officerare, anställda i utländsk krigstjenst, angående förhöjning af det af Kongl.
Maj: t äskade anslag till understöd åt. Motion N:o 148. Stats-Utsk.
Utlåt. N:o 66.
Oldevig, Hans Fredrik, Motion N:o 250, angående förhöjning af det utaf Kongl.
Maj:t äskade anslag för anläggande af nya samt förbättring elle omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar. Stats-Utsk. Utlåt.
32
N:o 141 samt Mein. N:is 168 och 207. R. St. underdån. Skrifv.
Nio 175.
Olivecrona, Kuut, Motion N:o 224, angående anvisande af medel för att bereda
qvinnor kostnadsfri undervisning vid Kongl. Akademien för de fria konsterna.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
— — angående akademiers, vetenskapliga samfunds, allmänna undervisningsverks
och barmhertighets-inrätfningars befrielse från bevillning för dem tillhöriga
fastigheter å landet. Bevilln.-Utsk. Betänk. Nio 9, Utlåt. N:o 14
samt Mern. Niis 16 och 21. R. St. underdån. Skrifv. N:o 210.
Opplioff, angående förhöjning af pensionen åt Regements-läkaren C. A. Motion
Nio 156. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 153. R. St. underdån. Skrifv. Nio 186.
Orlofssedel. Se Legostadga.
Oscar, Hertig af Östergötland, angående förhöjning af statsanslaget för. Motion
Nio 127. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 38. R. St. underdån. Skrifv.
Nio 67.
Oäkta barn, om deras arfsrätt. Motion Nio 25. Lag-Utsk. Betänk. Nio 69 och
Mern. Nio 76. R. St. underdån. Skrifv. Nio 207.
P.
Palmcrantz, Johan Mauritz, Motion Nio 6, angående förändring i sättet för
uppbörden af de s. k. Augmentshemmans-räntorna. Alim. Besv.- och
Ekon.-Utsk. Betänk. Nio 15.
Palmgren, angående pension åt f. d. Löjtnanten Per. Motion Nio 204. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Pansarfartyg, angående anvisande af ett särskildt anslag för anskaffande af. Motion
Nio 277. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 241.
Parter, angående deras förpligtande att vid sina besvärsskrifter och inlagor hos
Rikets Hof-rätter och Kongl. Majit löga de öfverklagade utslagen m. fl.
handlingar. Motion Nio 193.
Paykull, Carl Samuel, Motion Nio 56, angående uppskof med fulla tillämpningen
af Kongl, stadgan om afgångsexamina vid Rikets högre Elementarläroverk.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. Nio 118 och Mern.
Nio 127. R. St. underdån. Skrifv. Nio 174.
Paykull,
33
Paykull, Lars Gustaf, Motion N:o 190, angående en underdånig anhållan hos
Kongl. Maj:t om åtgärders vidtagande för beredande af sysselsättning och
arbetsförtjenst åt manskapet vid de värfvade trupperna. Allm. Besv.-  och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 9.
PmsiOH åt kofferdifarande sjömän. Se Sjömän.
Petersén, angående pension åt enkan efter vice Konsuln Alexander. Motion N:o
124. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.' R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Planche—VCrlt, angående understöd åt Artisten Carl Johan Billmark för fortsatt
utgifvande af “Sverige, aquarell-lilhografier och ton-tryck“. Motion N:o
60. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
Platen, Friherre Ludvig von, Motion N:o 226, att tillfälle mätte beredas för
erhållande inom Rikets allmänna elementarläroverk af undervisning uti
stenograf!. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N;o 118 och Mern.
N:o 127.
Polen, angående underdånig anhållan om påyrkande på diplomatisk väg af återupprättandet
af. Motion N:o 268. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk.
N:o 114.
Polisväsende, angående Rikets. Motion N:o 168. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk.
Betänk. N:o 10.
Postförvaltare, angående deras arfvode för tidningars afsändning och utdelning.
Motion N:o 135. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 8. R. St.
underdån. Skrifv. N:o 9.
Post-remissvexlar, om begagnande af, för öfversändande af mede! från och till
Riksgäldskontoret. Motion A:o 206. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 36. R. St.
underdån. Skrifv. N:o 32.
Post-Väskor, angående skyldighet för Postverket alt ansvara för s. k. lös-postväskor.
Motion N:o 91. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 33.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 36.
Presterskapets inkomster, om tillägg lill 5 § i Kongl, förordningen den 11 Juli
1862, angående allmänt ordnande af. Motion N:o 93. Allm. Besv.-  och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 31.
Privat-Banker. Se Banker, Enskilda.
Profession, om inrättande af ny. Se Universitet.
Protokoll, angående förandet inom Riksstånden af, så att en sammanfattning af
förhandlmgarne må kunna dagen efter hvarje plenum i tidningarne införas.
Motion N:o 1. Stats-Utsk. Utlåt. i\:o 4.
5
34
Protokollsförare, om anställande vid Härads- och Rådstufvn-rätterna af edsvurne.
Motion N:o 262.
Provincial läkare, angående anslag tili arfvoden ål en förste provincial-läkare i
hvarje län. Motion N:o 131. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 169.
— — angående anslag till aflöning ål 24 förste provincial-läkare. Motion N:o
133. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
— — angående anslag lill aflöning ål en provincial-läkare i Carlskoga härad.
Motion N:o 248. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 169.
ft.
Qvanteil, Emil von, Motion N:o 232, angående utfärdande af en författning rörande
den artistiska förlagsrätten. Sammans. Lag- samt Allm. Besv.-  oc'i Ekon.- Utsk. Betänk. N:o 1. R. St. underdån. Skrifv. N:o 45.
— — Motion N:o 233, att lösen för de från Kongl. Kammar-kollegium ut
gående
expedilitioner mätte såsom löneförbättring tillfalla Kollegii tjenstemän,
eller ock Notariernas löner förhöjas till 2,800 Rdr Rint. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 100. R. St. underdån. Skrifv. N:o 168.
Qvarnar, angående bevillning af mjöl- oell såg-. Motion N:o 49. Bevilln.-Utsk.
Betänk. N:o 9, Utlåt. N:o 14, samt Meni. N:is 16 och 21. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 210.
— — om sättet och vilkoren för anläggning och begagnande af mjöl- och såg
qvarnar.
Motion N:o 115. Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och
Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 7 och Meni. N:o 20. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 93.
Qvarnräntan, angående uppbärande af Såg-räntan och. Motion N:is 48 och 11 4
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 45 (A) och Meni. N:o 79. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 72.
Qvill, Norra, angående öfverlåtelse till Wenlzelholms aktie-bolag af f. d. Löjtnantsbostället
vid Kongl. Kalmare Regemente, l‘/8 mantal. Motion N:o 37.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 57.
Qvinlig llllgdom, angående inrättande af undervisningsanstalter för. Motion N:o
28. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
35
Qvinnor, angående anvisande af medel för beredande af kostnadsfri undervisning
vid Akademien för de fria konsterna åt. Motion N:o 224. Stats-Utsk.
Utlåt. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
R.
Raab, Friherre Adam Christian, Motion N:o 1, angående protokolls-föringen
inom Riks-Stånden, att en sammanfattning af förhandlingarne må kunna
dagen efter hvarje plenum i tidningarne införas. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 4.
— — Motion N:o 215. angående de jernbanor, som af Staten böra i främsta
rummet byggas och understödjas. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 87 samt Mern.
Nös 117, 143 och 145. R. St. underdån. Skrifv. N:o 121.
— — Motion N:o 264, angående en underdånig anhållan hos Kongl. Maj:t om
vissa ministeriella ärendens meddelande till Rikets Ständers kännedom.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 110.
Raab, Friherre Carl Adam, Motion N:o 34, Olli upptagande af ett inhemskt
stats—lån för jernvägs-byggnaderna i landet. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 89
samt Meni. Nös 150, 154 och 167. R. St. underdån. Skrifv. N:o 134.
— Motion N:o 35, om införande af fullständig handels- och näringsfrihet.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 119. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 132.
— Motion N:o 66, om revision af gällande tull-taxa. Bevilln.-Utsk. Betänk.
N:o 8 och Mern. Nös 13, 18, 19, 24 och 25. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 148.
Ramsay, angående pension åt enkan efter och en dotter lill Löjtnanten Otto Johan
Henrik. Motion N:o 182. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.
Ranfjorden och Nasafjells grufvor, angående en kommunikationsled mellan. Se
Nasafjells grufvor.
Rappe, Friherre Axel Ludvig, Motion N:o 159, angående låneunderstöd för en
jernbana från Hessleholms station vid södra stambanan till Christianstad.
Stats- Utsk. Utlåt. N:o 88 och Meni. Nös 118 och 142. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 120.
Referater af Riksståndens förhandlingar, angående lemnande till tidningarne
af. Se Protokoll.
Resekostnads-ersättuing. Se Tjenstemän.
36
Reutersvärd, Patrik Oscar, Motion Nio 65, angående förbud för landthandlare
att sälja bränvin eller andra spirituösa drycker. Sammans. Beviiln.—,
Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 4 samt Mern. N:is
11 och 13. K. St. underdån. SkrilV. N:o 170.
— — Motion N:o 117, angående låne-understöd för anläggning af en jernbana
mellan Köping och Uttersberg. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 88 samt Mern. Niis
118, 132 och 142. R. St. underdån. Skrifv. N:o 120.
Revisions-sekreterare, angående bestämmande till lika belopp, 4,000 Rdr Rmt,
af alla de utaf Kongl. Maj:t föreslagna arfvoden för. Motion N:o 10.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 39. K. St. underdån. Skrilv. N:o 123.
Riddareholms-kyrkan, angående anslag till dess iståndsättande invändigt. Motion
N:o 170. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 69.
Riksakt, angående underdånig anhållan hos Kongl. Majit om utarbetande af ett
fullständigt förslag till ny. Motion Nio 64. Allm. Besv.- och Ekon.-
Utsk. Betänk. N:o 112.
Riks arkivet, om anslag för uppförande af en byggnad till inrymmande af Kongl.
Bibliotheket och. Motion Nio 31. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 106. R. St.
underdån. Skrifv. Nio 198.
Riksdag, angående bestämmande af dag för nästa lagtima. Motion N:o 269.
Exped.-Utsk. Utlåt. Nio 11.
RiksdagS-arkivet, angående ytterligare anslag till dess komplettering och förökande.
Motion Nio 227. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 98.
Riksdags-kostliader, angående deras bestridande direkte af Riksgälds-kontoret.
Motion N:o 11. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 5. R. St. underdån. Skrifv.
Nio 1.
— — angående ersättning för Landtmarskalkens och Talmännens. Motion N:o 12.
Stats-Utsk. Utlåt. Nio 6.
Riks-umseura, angående anslag i och för paleeontologiska samlingen i. Motion
Nio 109. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 139. R. St. underdån. Skrifv. Nio 199.
ROS, Anders Emanuel- Motion Nio 54, angående pension åt framlidne Justitieombudsmannen
S. L. Theorells enka, Sofia Wilhelmina Theorell, född
von Schwerin. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 153. R. St. underdån. Skrifv.
Nio 186.
Rosen, angående förhöjning af pensionen ät Öfversten m. m. Grefve Adolf Eugéne
von. Motion Nio 84. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 153.
Råfelt, Anton, Motion Nio 182, angående pension åt framlidne Löjtnanten Otto
Johan Henrik Rainsays enka, Gharlotta Ramsay, född Westfelt, och dotter
Hilda Amalia Ramsay. Stats-Utsk. Utlåt, N;o 153.
37
Räntor och Tionde-anslag, a ngående uppbärande oell redovisning genom Kronans
uppbördsman a( alla till särskilda verk, stater, inrättningar, stiftelser och
kyrkor, indelade. Motion N:o 57. Sammans. Stats- samt Allm. Besv.-  och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 17 och Mern. N:o 27.
Råttegångs-Balhen, angående antagande af det utaf Rikets församlade Ständer
beslutade tillägg till 15 Kap. 2 §, i fråga om fullmäktigskap. Motion
N:is 196 och 220.
— — om upphäfvande af det i 17 Kap. 7 § stadgade förbud för husbonde
att begagna sig af eget folks vittnesmål. Motion N:o 38.
— — angående upphäfvande af sista mom. i 17 Kap. 37 §. Motion N:o 238.
angående upphäfvande af 17 Kap. 20 §. Motion N:o 195.
s.
Sabelfelt, Herrman, Motion N:o 217, angående pension åt framlidne Professorn
Lars Johan Cronstrands enka, Fredrika Eleonora Cronstrand, född Land
qvist.
Stals-Utsk. Utlåt. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv. X:o 186.
Sala silfververk, angående dess återgång till Statens disposition. Motion N:o 46.
Stats—Utsk. Utlåt. N:o 109. R. St. underdån. Skrifv. N:o 99.
Sandels, angående pension åt enk?.n efter Häradshöfdingen Knut W ilhelm. Motion
N:o 181. Stats-Utsk. Utlåt. X:o 153. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Schéele Frans Angust Berzelins von, Motion N:o 138, angående förhöjning af
Provincial-läkarnes löner och anslag till aflöning för 24 förste Provincialläkare.
Stats-Utsk. UtJåt. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
— — Motion N:o 139, angående ordnandet af Lazaretts- och Kurhusväsendet
i Riket. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 11. R. St. underdån.
Skrifv. X:o 24.
— — Motion N:o 140, angående anvisande of årliga anslag till Simlärarne F.
A. Gjörcke och J. Larsson. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139.
Schewen, Axel Wilhelm von, Motion N:o 249, angående pension åt f. d. Kapi
tenen
Friherre Eugéne von Vegesach. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153. R.
St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Schmidt, Friherre Carl Johan Georg af, Motion N:o 81, om ändring af Bevillnings—stadgan
uti § 7, mom. 2. Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o 9, Utlåt.
N:o 14 samt Mern. Nlis 16 och 21. R. St. underdån. Skrifv. N:o 210.
— — Motion N:o 82, om tillägg uti Bevillnings-stadgan. Bevilln.-Utsk. Be
tänk.
N:o 9, Utlåt. N:o 14 samt Mern. N:is 16 och 21. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 210.
38
Schmidt Friherre Carl Johan Georg af Motion N:o 184, (ingående införande
i Bevillnings-stadgans 76 § af en föreskrift om tillskott för taxeringskostnadernas
bestridande inom Rikets fyra nordligaste län. Bevilln.-Utsk.
Betänk. N:o 9.
Schulzenheim- Friherre David von. Motion N:o 7, angående inlösen för Statens
räkning af det s. k. Köping — Hull-bolagets jernbana. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 134.
— Motion N:o 45, angående nedsättande af en Kommitté för utarbetande
af förslag till ny lag rörande såväl nfledande, som tilledande af vatten.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 54. B. St. underdån. Skrifv.
N:o 57.
— — Motion N:o 46, angående Sala silfververks återgång till Statens disposition.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 109. R. St. underdån. Skrifv. N;o 99.
Schäferier, angående anslag till uppsättning af mindre. Motion N:o 185. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 99.
Serafimer-Lazarettet, angående anslag för nödiga byggnads-arbetens verkställande.
Motion N:o 160. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139 samt Mein. N:is 170 och 207.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
Siljeström» angående tilldelande af ett årligt arfvode åt Rektor P. A. Motion
N:o 78. Stats-Utsk. Utlät. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Sillén, Lars Gabriel af, Motion N:o 60, angående understöd åt Artisten Carl
Johan Billmark tor fortsatt lifgifvande af plancheverket: “Sverige, aquarelllithografier
och tontryck11. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 169.
SjÖ-fÖrsVär, om ordnandet af Rikets. Motion N:o 20. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 81
samt Mern. 'Niis 130 och 143. R. St. underdån. Skrifv. N:o 144.
__ — angående särskilda medels anvisande för ordnande af Rikets. Motion
N:o 275. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 241.
Sjömän, hoffer di faran de, angående beskattning å exportörer och importörer af
handelsvaror till pensioner åt. Motion N:o 137. Bevilln.-Utsk. Betänk.
N:o 9.
Sjö sänkningar oell vatten-aftappuingar, angående fördelning af kostnader för,
der qvarnverk icke finnas att ändra eller utrifva. Motion N:o 102.
Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 7 och
Mern. N:o 20. R. St. underdån. Skrifv. N:o 93.
Skarby-sjÖll och Via-åll inom Örebro Län, om låneunderstöd lill sänkning af.
Motion N:o 176. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Mein. Niis 168 och
207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 175.
39
Skarpskytte-föreilillgar, angående understöd från Statens sida till befrämjande
af verksamheten hos. Motion N:o 15, Stats-Utsk. Utlät. N:o 67. R.
St. underdån. Skrifv. N:o 133.
Skiftes-stadgan, angående ändringar i. Motion N:is 22 och 210. Sammans.
Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon. Utsk. Betänk. N:o 29 och Meni.
N:o 53. R. St. underdån. Skrifv. N:o 197.
Skjntsilillgs-besväret, angående ordnandet af. Motion N:is 103 och 112. Sammans.
Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 21 samt
Mern. N:is 40 och 45. Stats-Utsk. Mern. N:o 210. R. St. Underdån.
Skrifv. N:o 196.
Skogar, angående nedsättande af en Kommitté för undersökning af arealen och
beskaffenheten af Statens, samt om anslag till ifrågavarande ändamål.
Motion N:o 4. Sammans. Stats- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk.
Betänk. N:o 15 och Mern N:o 26.
— — kungsgårdars, boställens och allmänna inrättningars, angående deras
ställande under Statens omedelbara värd och tillsyn. Motion N:o
216. Sammans. Stats-, Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk.
N:o 50 samt Mern. N:o 57. R. St. underdån. Skrifv. N:o 187.
— — angående nedsättande af en Kommitté lör undersökning af vidden och
beskaffenheten af Statens skogar i Gefleborgs, Wester-Norrlands, Jemtlands,
Westerbottens och Norrbottens län. Motion N:o 218. Sammans.
Stats- samt Ailm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 15 samt Mern. N:o 26.
Skogman, Carl Johan Alfred, Motion N:o ll, angående riksdags-kostnadernas
bestridande direkte af Riksgälds-kontoret. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 5.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 1.
— — Motion N:o 12, angående ersättning för Landtmarskalkens och Tal
männens
riksdags-kostnader. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 6.
Skogs institutet, angående förflyttning till Leckö kungsgård af. Motion N:o 3.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 146.
Skol-lärare, angående skyldighet för, att vid en viss ålder afgå med pension.
Motion N:o 130. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 118.
Skolorna, angående militäröfningars införande i. Se Militäröfningar.
Skolor, tillämpnings, för, bildande af tjenstefolk, angående inrättande af. Se
Tjenstefolk.
Skolstraff, angående noga bestämmande af. Motion N:o 130. Allm. Besv.- och
Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 118 och Mern. N:o 127. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 174.
40
Skyddskopps-ympnjngen, angående uppliäfvande af reglementet för, såvidt vaccination
derigenom blifvit ovilkorligen påbjuden. Motion N:o 240.
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 36.
Snoilsky, Grefve G. F., Motion N:o 269, oin utsättande af dag för nästa lagtima
riksdag. Exped.-Utsk. Utlåt. N-.o 11.
Sparre, Grefve Erik, Motion N:o 178, angående låne-underslöd för anläggning
af en jernbana från Herrljunga öfver Wenersborg till Uddevalla. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 88 samt Meni. N:is 118 och 142. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 120.
— — Motion N:o 179, angående anslag till en Antiqvitets-intendent för Wester
götland
och Dalsland. Stats-Utsk. Utlåt. N:o '139.
— — Motion N:o 272, angående ändring i vilkoren för det af Rikets Ständer
vid sednaste riksdag beviljade låneunderstöd för anläggning af en jernväg
från Borås till vestra stambanan vid Herrljunga. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 156.
Sprengtporten, Friherre Jacob Wilhelm, Motion N:o 89, angående ändringar i
Bevillnings-stadgan. Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o 9, Utlåt. N-.o 14 samt Mein.
N:is 16 och 21. R. St. underdån. Skrifv. N:o 210.
— — Motion N:o 200, om uppliäfvande af 3 mom. i 47 § af Kongl, förord
ningen
om Landsting. Allin. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 23.
Språk, om ändring i Läroverk-stadgan i (råga om lärjunges befrielse från läsning
af klassiska. Motion N:o 19. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk.
N:o 118 samt Mern. N:o 127. R. St. underdån. Skrifv. N:o 174.
Stael voll Holstein, Friherre Fabian Wilhelm, Motion N:o 230, angående förändrad
riktning lör södra stambanan mellan sjön Salen och Jönköping.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 29.
— —- Motion N:o 268, alt Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit i under
dånighet
anhålla, att dess Regering må, i samverkan med andra Stater,
som garanterat 1815 års Wiener-traktat, i diplomatisk väg påyrka Konungariket
Polens återupprättande. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk.
N:o 114.
Stambana, norra, angående anslag för den, öster om Siglunafjärden öfver Upsala
åt Sala. Motion N:o 257. Stats-Utsk. Utlåt. N-.o 87 samt Mern. N-.is
117, 143 och 145. R. St. underdån. Skrilv. N:o 121.
— — angående gemensam från Stockholm till Husby—Odensala, öster om Sig—
tunafjården. Motion N:o 258. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 44. R. St. underdån.
Skrilv. N:o 42. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 87 samt Mern. Niis 117,
143 och 145. R. St. underdån. Skrifv. N:o 121.
Slam
-
41
Stambana, nordvestra, angående de för sammanbindningsbanan genom Stockholm
afsedda medels användande till anläggning af. Motion N:o 213.
Stats-Ut.sk.
angående användande af behållningen utaf trafikinkomsten å Statens jernvägar
till utförande och fullbordande af den del utaf denna bana, som
kommer att sammanbinda vestra banan med Wenern och Christinehamn.
Motion N:o 228. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 87 samt Mern. N:is 117, 143
och 145.
— — södra, angående förändrad riktning för, mellan sjön Salen och Jön
köping.
Motion N:o 230. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 29.
— — angående förskottsvis anvisande af medel lill fullbordande af, mellan Fal
köping
och Jönköping. Motion N:o 5. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 29. R.
St. underdån. Skrifv. N:o 22.
— — Se vidare Jernvägsbvggnader.
Stats-Koiltoret, angående förändrad organisation af, med afseende å förvaltande
Verkens rättighet att för sina utgifter derå utfärda invisningar. Motion N:o
211. Sammans. Stals- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o
20. B. St. underdån. Skrifv. N:o 86.
Statslån, om upptagande för jernvägsbyggnaderna i landet af ett inhemskt. Motion
N:o 34. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 89 samt Mern. N:is 150, 154 och 167.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 134.
Stats-reglering, extra, om dess Öfvert!)ttande på Stats-kontoret. Motion N:o 205.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 149.
Stenborg, angående pension åt Carolina Stenborg, dotter åt framlidne Hof sekreteraren
Carl. Motion N;o 134. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.
Stenograf!, angående beredande af tillfälle att vid Elemenlar-läroverken erhålla
undervisning i. Motion N:o 226. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk.
N;o 118.
Sterbhus, Embets- och Tjenstemäns, angående återfående af de under namn af
Begrafningshjelp gjorda löneinnehållningar. Se Begrafningshjelp.
Stjernstedt, Friherre Johan Wilhelin, Motion N:o 2, angående särskild tryckning
a( de inom Riks-Stånden väckta motioner. Exped.-Utsk. Utlåt. N:o 5.
— — Motion N:o 14, angående förökning i det af Kongl. Majit äskade anslag
för understödjande af myr-utdikningar och vatten-aftappningar. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 141 och Meni. N:is 168 och 207. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 175.
— — Motion N:o 15 angående understöd från Statens sida till befrämjande
al Skarpskjtte-föreningars verksamhet. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 67. R.
St. underdån. Skrifv. N:o 133.
6
42
Stjernstedt- Friherre Johan Wilhelm. Motion N:o 30, angående förhöjning i
det af Kongl. Maj:t för Flottans nybyggnad iiskade anslag. Stats-Utsk.
Utlåt. N:o 81. Mern. N:is 130, 140 och 143. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 144.
— — Motion N:o 257, angående anslag lör norra stambanan öster om Sig—
tuna-fjärden öfver Upsala åt Sala. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 87 samt Mern.
N:is 117 ocb 143. R. St. underdån. Skrifv. N:o 121.
Stjernsvärd, Gustaf illauritz, Motion .\:o 126, om förhöjning af de före år 1858
afskedade militäre Embets- och tjenstemäns pensioner. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 153.
— — Motion N:o 127, angående förhöjning af H. K. II. Hertigens af Öster
götland
statsanslag. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 38. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 67.
—- — Motion N:o 128, angående öfverlemnande till Kongl. Maj:t af de utaf
motionären vid 1847 och 1850 års Riksdagar afgifna 2:ne förslag till
förändrad organisation af landtförsvaret, m. m. Allm. Resv.- och Ekon.-  Utsk. Betänk. N:o 7.
— — Motion N:o 129, angående målskjutningars införande inom Rikets alla
socknar samt beväringsmanskapets förpligtande att deri deltaga emot
befrielse Irån vapenöfningar, m. m. Sammans. Stats- samt Allm. Besv.-  och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 30.
— — Motion X:o 183, angående ändringar i Lego-stadgan. Sammans. Lag
och
Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 2.
.— — Motion N:o 220, angående tillägg till 15 Kap. Rättegångs-Balken i
fråga om fullmäktigskap.
— — Motion N:o 266, i fråga om tillökning af Kongl. Maj:ts hofhållnings
summa.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 65. R. St. underdån. Skrifv. N:o 67.
Stipendier At Docenter inom Juridiska Fakulteterna, angående anslag till. Se
Universitetcr.
Stuart, Carl Gustaf, Motion N:o 227, angående ytterligare anslag till Riksdagsarkivets
komplettering och förökande. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 98.
— — Motion N:o 228. angående användande al behållningen utaf trafik-in
komsten
på Statens jernvägar till utförande och fullbordande af den del
af nordvestra stambanan, som kommer att sammanbinda den vestra banan
med Wenern vid Christinehamn. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 87 samt Mern.
N:is 117, 143 och 145. R. St. underdån. Skrifv. N:o 121.
— — Motion N:o 229, angående ändringar i Beviilningsstadgan och Instruktion
för Taxerings-förrätlningarne. Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o 9, Utlåt. N:o
14 samt Mern. N:is 16 och 21. R. St. underdån. Skrifv. N:o 210.
43
Ställl|ielpappers-afgift, angående fullmakters och konstituloriolcrs m. 11. handlingars
befrielse från. Motion N:o 71. Bevilln.-Utsk Betänk. N:o 7
samt Mern. N:is 11, 15 och 20. U. St. underdån. Skrifv. N:o 135,
— — angående ändring i Kongl, kungörelsen om. Motion N:o 144. Bevilln.-  Utsk. Betänk. N:o 7 samt Meni. Niis 11, 15 och 20. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 135.
Såg-rälltai), angående upphörande af. Motion N:o 48. Stals-Utsk. Utlåt. N:o
45 (A) Mern. N:o 79. R. St. underdån. Skrifv. N:o 72.
T.
Taube, Grefve Henning Edvard, Motion N:o 8, om stiftande af en lag, rörande
entledigande och pensionering af sådane Statens cmbets- och tjenstemän,
som, i följd af vansinne, lamhet, blindhet eller annan obotlig sjukdom,
en längre tid varit urståndsatle att sina tjänster bestrida. Sammans.
Stats- och Lag-Ulsk. Betänk. N:o 38.
— — Motion Nio 9, angående löneförhöjning för Assessorerne i Rikets Hov
rätter.
Stats—Utsk. Utlåt. N:o 39.
— -— Motion N:o 10, angående alla de af Kongl. Majit föreslagna Revisions
sekreterare-arfvodenas
bestämmande till ett lika belopp af 4,000 R:dr
Rmt. Stats-Utsk, Utlåt. N:o 39.
— — Motion N:o 93, om tillägg till 5 § i Kongl, förordningen den 11 Juli
1862, angående allmänt ordnande af Presterskapets inkomster. Allm.
Besv.- och Ekon. Utsk. Betänk. N:o 31.
Motion Nio 253, angående rätt lill pension ä Allmänna Indragningsstaten
för Häradshöfdingar. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 153.
— — Motion Nio 259, angående ändringar i Kongl, förordningen om brän
vins
försäljning. Sammans. Bevilln.-, Lag- somt Ailm. Besv.-och Ekon.-  Utsk. Betänk. Nio 4 samt Mern. Niis 11 och 13. R. St. underdån.
Skrifv. Nio 170.
Taube, Grefve Helming Adolf, Motion Nio 243, angående anslag till uppförande
af en byggnad i Stockholm för ett i likhet med nya Elementarskolan
inrättad! läroverk. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 139.
— — Motion Nio 244, angående anvisande af medel förskottsvis för åtskilliga
jernvägs-arbeten. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 87 samt Mern. Niis 117, 143
och 145. R. St. underdån. Skrifv. Nio 121.
Taxa, för transporter å Statens jernvägar. Se Järnvägstrafik.
Taxeringsförrättningarne, om ändring i Instruktionen lör. Motion N:is 143
och 229. Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o 9, Utlåt. N:o 14 samt Mern. N:is 16
och 21. R. St. underdån. Skrifv. N:o 210.
Taxerillgskostliarier, angående tillskott för deras bestridande inom Rikets fyra
nordligaste län. Motion N:o 184. Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o 9.
— — angående tillskott till deras bestridande inom Westerbottens län. Motion
N:o 150. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 34.
Tersmeden, Friherre Willielm Fredrik, Motion N:o 186, om antagande af de
utaf särskilde Kommitterade afgifna förslag till ombildning af Rikets
Ständers Bank och till Förordning angående Enskilda Banker. BankoIJtsk.
Betänk. N:o 32. Sammans. Banko- och Lag-Utsk. Betänk. N:is
1 och 2 samt Mern. N:is 4, 5 och 6. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 183.
— — Motion N:o 187, om utdelning till Riks-slåndens Ledamöter af Kom
mitterades
betänkande angående Bankväsendet i Riket och förändrad organisation
af Bank-anstalterna. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 23.
— — Motion N:o 188, angående åtgärders vidtagande för befordrande af Sven
ska
Statens utländska kredit och höjande af priset å kurserande Svenska
obligationer. Stats-Utsk. Betänk. N:o 89.
— — Motion N:o 189, angående pension åt f. d. Diligensföreslåndaren Johan
August Furstenhoff. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153 samt Mern. N;is 180 och
210. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Testamente, inbördes, om antagande af ett tillägg till Ärfda-Balkens 16 Kap.
3 §, i fråga om. Motion N:o 100. Lag-Utsk. Betänk. N:o 20.
Tham, Gustaf, Motion N:o 202, angående koppar-räntans afskaffande. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 45 och Mern. N:o 79. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 182.
— — Motion N:o 203, angående anslag till myrutdikningar och vattenaltapp
ningar
i Jemtland. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Mern. N:is 168 och
207. R. St. underdän. Skrifv. N:o 175.
Theorell, om pension åt Sophia Wilhelmina Theorell, född von Schwerin, enka
efter framlidne Justitie-ombudsmannen S. L. Motion N:o 54. Stats
Utsk.
Utlåt. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Tidningar, angående postförvaltares arfvode för afsändning och utdelning af. Se
Postförvaltare.
Tjenstefolk, angående inrättande af tillämpningsskolor för bildande af. Motion
N:o 167. Allm. Bcsv,- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 97.
45
Tjenstemän, angående berättigande för Embets- och tjenstemän vid Militie—staten
att uppbära rese- och traktamenls-ersättningar vid åtskilliga förrättningar.
Motion N:o 142. Stats—Utsk. Utlåt. N:o 194 samt Mern. N:is 216 och
236. R. St. underdån. Skrifv. N:o 192.
Tingshus, angående reglering af. Se Domstolar.
Tinnerholm, angående pension åt enkan efter Post-inspektoren Axel Fabian. Motion
N:o 72. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153.
— — angående pension åt Helena Josephina Adelaide, dotter till framlidne
Post-inspektoren Axel Fabian. Motion N:o 270. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 153.
Tionde-anslag oell Räntor, angående uppbärande och redovisande af indelade.
Se Räntor.
Trafik-inkomst å Statens Jernvägar, angående användande af behållningen
utaf, till utförande och fullbordande af den del af nordvestra stambanan,
som kommer att sammanbinda den vestra banan med Wenern vid Christinehamn.
Motion N:o 228. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 87 samt Mern. N:is
117, 143 och 145. R. St. underdån. Skrifv. N:o 121.
Tl’0il, Sanmel Gustaf von, Motion N:o 47, angående stats-anslag för anläggning
af en jernbana från Helsingborg öfver Eslöf till Ystad med sidobana lill
Landskrona. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 88 samt Mern. N:is 118 och 142.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 120.
— — Motion N:o 165, angående anslag till Alnarps Landtbruks-institut. Stats
Utsk.
Utlåt. N:o 99. R. St. underdån. Skrifv. N:o 149.
Tull, angående förhöjning å Socker-tullen. Motion N:o 21. Bevilln.Utsk. Betänk.
N:o 8 samt Mern. N:is 13, 18 och 19. R. St. underdån. Skrilv.
N:o 148.
•— — angående förhöjning af införsel-tullen å bränvin. Motion N:o 125. Bevilln.-  Utsk. Betänk. N:o 17 samt Mern. N:is 22 och 23. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 148.
— — angående förhöjning i utförsel-tullen å omoget virke, Motion N:o 191.
Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o 8 samt Mern. IV:is 13, 18 och 19. R. St.
underdån. Skrifv. N:o 148.
Tilliar, export-, angående afskaffande af alla. Motion N:o lil. Bevilln.-Utsk.
Betänk. N:o 8 samt Mern. N:is 13, 18 och 19. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 148.
Tull-taxa, om revision af gällande. Motion N:o 66. Bevilln.-Utsk. Betänk. N:o
8 samt Mern. N:is 13, 18, 19, 24 och 25, R. St. underdån, Skrifv.
N:o 148.
46
Tull taxa, on gående åtskilliga ändringar i nu gällande. Motion N:o 161. Bcvilln.-  Utsk. Betänk. N:o 8 samt Meni. N:o 13, 18 och 19. R. St. underdån.
Skri fv. N:o 148.
TylÖ-lldlleil, vid Halmstads-bugten, angående anslag till uppförande af en dubbelfyr
å. Se Fyranläggningar.
Töreboda och Mariestad, angående anslag till vägomläggning mellan. Motion N:o
166. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Meni. N:o 168 och 207. R.
St. underdån. Skrifv. N:o 175.
Törnebladh, Carl Eggert, Motion N:o 36, angående anslag till ett nytt läroverkshus
i Falun. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 169.
u.
Uddevalla och Herrljnnga, angående jernväg mellan. Se Jernväg.
Ugglas, Friherre Gustaf af, Motion N:o 131, angående anslag till arfvoden åt
en förste Provinciai-läkare i hvarje län. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139
samt Mern. N:is 170 och 206. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
Unie Eif, an gående låneunderstöd för fullbordandet af brobyggnaden öfver. Motion
N:o 80. Stats-Utsk. Utlåt. ]V:o 141 samt Mern. N:is 168 och 207.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 175.
— — angående anslag för vidtagande af åtgärder till förekommande af dess
utskärningar vid Ytterhiske by inom Umeå socken. Motion N:o 151.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141.
Umeå, angående anslag till uppförande af ny läroverksbyggnad i. Motion N-.o
18. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån. Skrifv. N:o 169.
Underställningsmål, angående förändring i sättet för Hof-rätts utslag i. Motion
N:o 194.
Under officerare och manskap af Arméen, angående deras befordrande till de
i Kongl, förordningen den 29 Oktober 1752 uppräknade eller andra
dermed jemförliga tjänster. Motion N;o 96. Allm. Besv.- och Ekon.-  Betänk. N:o 5 och Mern. N:o 35.
Undervattens minor. Se Hufvudstaden.
Undsättnings lån, angående afskrifning af återstoden å äldre, ål innebyggare
inom Westerbottens län beviljade. Motion N:o 16. Stats-Utsk, Utlåt.
N:o 25. R. St. underdån, Skrifv. N:o 19,
47
Universitet, angående anslag till inrättande af en ny Profession i Juridisk ency
clopedi
och Romersk rätt vid hvartdera Rikets. Motion N:o 43.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139 samt ålem. N:is 170 och 207.
Universitetet i Upsala, angående anslag tili inrättande af en särskild Profession
i National-ekonomi. Motion N:o 92 Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139 samt
Mern. N:is 170 och 207.
Universitet er, angående anvisande af 2,000 Rdr Rmt årligen till stipendier åt
Docenter inom Juridiska Fakulteterna vid Rikets. Motion N:o 44. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 139.
Uppfostringsverk, om uppgörande af en fullständig plan för ordnandet af Rikets
allmänna. Motion N:o 223. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk.
N:o 118 och Mern. N:o 127. R. St. underdån. Skrifv. N:o 174.
Upsala Studentkorps, angående anslag till anskaffande af exercislokal för Föreningen
för vapenöfniugar inom. Motion N:o 132. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 139.
Utskott, särskildt, angående nedsättande af ett, för handläggning af frågor rörande
högre och lägre skolor och undervisningsverk af alla slag. Motion
N:o 171. Konstit.-Ulsk. Mein. N:o o.
Uttersberg och Köping, angående jernväg mellan. Se Jernväg.
Utvandringar till Amerika, angående förminskande af. Se Amerika.
V.
Vaccination, Se Skvddkoppsympning.
Vegesach, angående pension ät f. d. Kapitenen Friherre Eugene von. Motion
N:o 249. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 186.
Vegesach, Friherre Carl Henning Ivan von, Motion n;o 62, angående Statsanslag
för militäröfningars införande i skolorna. Stats-Utsk. Utlåt. N:o
139. R. St. underdån. Skrifv. N;o 169.
— — Motion N:o 207, angående löneförbättring åt Gymnaslik-lärarne vid de
högre Elementar-läroverken. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 139. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 169.
48
W.
Wachtmeister, Grefve Hans, Motion N:o 19, angående ändring i gällande Läroverks-stadga,
i fråga om lärjunges befrielse från läsning af de klassiska
språken. Allm. Besv- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 118. Mern.
N:o 127. R. St. underdån. Skrifv. N:o 174.
— — Motion N:o 169, angående utarbetande af ett förslag till ny stadga för
Elementar-läroverken. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 118,
Mern. N:o 127. R. St. underdån. Skrifv. N:o 174.
Waern, Jonas, Motion N:o 166, angående anslag til! en vägomläggning emellan
Töreboda och Mariestad. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Meni. Nio
168 och 207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 175.
— — Motion N:o 231, angående anslag för upprensning och sänkning af Lida
ån
i Westergötland. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Meni. Niis 168,
209 och 226. R. St. underdån. Skrifv. N:o 175.
Wapenöftlingar, i skolorna. Se Militär-öfningar.
Warberg, om anslag af 30.000 Rdr såsom understöd åt de mest nödlidande till
följd af branden i. Motion N:o 273. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 228. R.
St. underdån. Skrifv. N:o 167.
Watte», angående nedsättande af en Kommitté för utarbetande af förslag till lag
rörande såväl afledande som tilledande af. Motion N:o 45. Ailm. Besv.-
ocb Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 54. R. St. underlän. Skrifv. N:o 57.
Watte» aftappilill^ar- angående förökning i del af Kongl. Majit äskade anslag
för understödjande inom de norra länen af. Motion l\:o 14. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 141 samt Mern. Niis 168 och 207. R. St. underdån.
Skrifv. N:o 175.
— — i Jemtland, angående anslag till. Motion N:o 203. Stats-Utsk. Utlåt.
X:o 141 samt Mern. N:o 168 och 207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 175.
Watteaverk, Olli antagande af ny författning angående anläggande af. Motion X:o
50. Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o
7 och Mern. N:o 20. R. St. underdån. Skrifv. N:o 93.
— — Om utarbetandet af ny förordning i fråga om. Motion N:o 141.
Sammans. Lag- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 7 och
Mern. N:o 20. R. St. underdån. Skrifv. X:o 93.
Waxholms
49
Waxholms fästning angående underdånig skrifvelse i fråga om dess försättande
i fullt försvarbart tillstånd. Motion N:o 274. Stats-Ulsk Utlåt
N:o 241.
Wenersborg, angående jernväg från Herrljunga till Uddevalla. Se Jernväg.
Wentzelholms aktie-bolag, angående iöjtnants-hostället Norra Qvills öfvcrlålande
till. Se Qvill, norra.
Westgöfa-Dals regemente, angående anslående af medel till ersättning a( de Beläl
och Underbefäl tillskyndade kostnader för flyttning af åtskilliga byggnader
från gammal till ny mötesplats för. Motion N:o 95. Stats-Utsk.
Utlåt. N:o 66.
Weterinär-Väsendet, angående dess och den veterinära undervisningens ordnande
Motion N:o 212. Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 19 och
Mern. N:o 69. R. St. underdån. Skrifv. Nio 46.
Wetterstedt. Alfred, Motion N:o 145, angående Iönetillökningar åt Kammarskrifvarne
i Kongl. Stals-konloret och åt Kamereraren i nämnda Verks Kammarkontor.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 100. B. St. underdån. Skrifv. N:o 168.
Wetterstedt, Ludvig af, Motion N:o 255, angående anslag för en kommunikationsled
emellan Nasafjells grufvor och Banafjorden. Stats-Utsk. Utlåt.
N:o 141 samt Mein. N:o 168 och 207. B. St. underdån. Skrifv. Nio 175.
Wia-ån, angående sänkning af. Se Skarby-sjön.
Wieslanda station och sjön Bolmen, angående anläggning af väg emellan. Se
Bolmen.
Wilhelmina och Åsele kyrkor, angående anslag till väganläggning mellan. Motion
Nio 17. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Mern. N:o 168 och 207.
B. St. underdån. Skrifv. Nio 175.
Wirke, omoget, om förhöjning i utförsel-tullen å. Motion N:o 191. Bevilln.-  Utsk. Betänk. N:o 8 samt Meni. Niis 13, 18 och 19. B. St. underdån.
Skrifv. N:o 148.
Wirsén, Carl Thure af, Motion N:o 163, angående fortfarande af Jernkontorets
kreditiv å Bikets Ständers Bank. Banko-Utsk. Betänk. N:o 35.
Witterhets-ldkare, angående anslag till pensioner och stipendier åt. Motion
N:o 198. Stats-Utsk. Utlåt. Nio 139. B. St. underdån. Skrifv.
Nio 169.
Wolffelt- Mauritz Constantin, Motion N:o 33, angående ändring i gällande Legostadga,
i fråga om orlofssedel innehåll. Sammans. Lag- samt Allm.
Besv.- och Ekon.-Utsk. Betänk. Nio 2.
7
Wolffelt, Mauritz Constantin, Motion N:o 38, angående upphäfvande of det i
17 Kap. 7 § Rättegångs-Balken stadgade förbud tor husbonde att begagna
sig af eget husfolks vittnesmål.
— -— Motion N:o '136, angående löneförbättring åt Intendenten vid Kongl.
Landtbruks-akademiens experimentalfält. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 99. R.
St. underdån. Skrifv. N:o 149.
—. — Motion N:o 170, angående anslag tili Riddarholms-kyrkans iståndsättande
invändigt. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 69.
Wrangel, Grefve Tönnes, Motion N:o 235, angående pension åt framlidne Professorn
J. S. Rillings enka, Anna Charlotta Billing, född Hård. StatsUtsk.
Utlåt. N:o 153.
Wrede, Friherre Fabian Casimir, Motion N:o 83, angående ändring i Kongl.
förordningen den 13 Juni 1800 i fråga om beståndet af arrende- och
iandbo-kontrakter om arfvejord. Lag-Utsk. Betänk. N:o 60. 11. St.
underdån. Skrifv. N:o 138.
Wright, angående pension åt Artisten, Kammarjunkaren Wilhelm von. Motion
N:o 120. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv.
N:o 186.
Wflgar, angående förhöjning i det af Kongl. Maj:t äskade anslag för anläggning
af nya samt omläggning eller förbättring af backiga eller eljest mindre
goda. Motion N:o 250. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Mern.
N:o 168 ocfi 207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 175.
Wärfvade Arméen, om åtgärders vidtagande för beredande af sysselsättning och
arbetsförtjenst åt manskapet vid. Motion N:o 190. Ålim. Besv.- och
Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 9.
V.
Ystad OCh Eslöf, angående jernväg emellan. Se Jernväg.
Ytterhiske, angående åtgärder til! förekommande af Ume-elfs utskärningar vid.
Se Ume-elf.
z.
Zellén, Nils Carl] af, Motion N:o 42, angående berättigande för vissa Embelsoch
tjenstemäns sterbhus, att återfå de under namn af Begrafninghjeip
för embets- och tiensteinännen gjorda löneinnehällningar. Stats-Utsk.
Utlåt. N:o 182.
51
A.
o
Ågrell, om pension åt enkan efter Kyrkoherden Sven Peter. Motion N:o 221.
Stats-Utsk. Utlåt. N:o 153. R. St. underdån. Skrifv. N:o 186.
Åkerman, Fredrik, Motion N:o 63, angående reorganisation af Rikets Ständers
Bank. Banko Utsk. Betänk. N:o 32.
Åsele kyrka oell Öhrträsk, angående anslag till väganläggning mellan. Motion
N:o 17. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Mern. N:o 168 och 207. R.
St. underdån. Skrifv. N:c 175.
— — och Wilhelmina kyrka, angående anslag till väganläggning mellan.
Motion N:o 17. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Mern. N:o 168 och
207. R. St. Underdån. Skrifv. N:o 175.
Ä.
Äktenskap, om införande af civilt. Motion N:o 199. Lag-Utsk. Betänk. N:o 22.
Ö.
Öfver-konsistorilim, om inrättande af ett. Motion N:o 261. Allm. Besv.- och
Ekon.-Utsk. Betänk. N:o 67.
Öhrträsk och Åsele kyrka, angående anslag till väganläggning mellan. Motion
N:o 17. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Mern. N:o 168 och 207. R.
St. underdån. Skrifv. N:o 175.
öman, angående pension åt Gustafva Christina Sofia Öman, född Wallberg, enka
efter f. d. Ryttmästaren J. F. Motion N:o 106. Stats-Utsk. Utlåt.
Nio 153. R. St. underdån. Skrilv. N:o 186.
Östmarks kyrka, om anslag till en vägbyggnad mellan Norska gränsen och.
Motion N:o 214. Stats-Utsk. Utlåt. N:o 141 samt Mern. N:o 168 och
207. R. St. underdån. Skrifv. N:o 175.
—
Sid. 2. ArrClldetid — — — Motion N:o 83. Lag-Utsk. Betänk. N:o 60.
R. St. underdån. Skrifv. N:o 138.
Stockholm, tryckt hos J. & A. Riis, 1864.
