# ID: svediakorp-gov2384
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1862--1863
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 118,448
# sentences: 2,899
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
s&annbNBB iBBiKMHrÅHaHiHO
PROTOKOLL
VTD
Lagtima Kikidagen i SHickholm
Åren 1862 »eli 1803*
FORSTA SA Hl LIM €■ KM.
jst« Afdelningen:
Kongl. Majlis Nådiga Propositioner och Skrifvelser, jemte
Utdragen af de inför Kongl. Maj.t uti Stals-ltadet
i ämnet (örda Protokoll.
Maia
m Mrnn
-I i”V
aldi» Stiihl !■'»*«#.
: ii i^iiiKf'»!^/ ”**1
\ w %;vm\yi\vViW. '■ r.?.'Vv. u\v .>•./, wV .v. wi> .
Av.VA v,\n\V. \\m v.\ttV .V-> A -vö\^ >\v ^ \v4u
\V4uW
mm.. mm
Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1862. i
KONGL. MAJ.TS
NÅDIGA
PROPOSITION
TILL
Rikets Ständers Statsutskott
angående Statsverkets tillstånd och behof.
Gifven Stockholms Slott den 24 October 1862.
Jemlikt grundlagens bud vill Kongl. Maj:t härmed afgifva nådig Proposition
om Statsverkets tillstånd och behof. Härvid förekommer först frågan om de ordinarie
och extraordinarie inkomsterna, hvilka Kongl. Majit ansett böra beräknas på följande
sätt:
Ordinarie eller ständiga inkomster:
1:o Ordinarie räntan, så vidt den är till vissa tjenstemän, stater eller inrättningar
indelad, beräknades vid sistlidne riksdag till 2,666,700 R:dr. Denna summa
bör dock numera antagas till något högre belopp, ty värdet af de indelta räntorna för
Lands-staterna i länen har under åren 1858—1860 i medeltal med 46,508 R:dr
öfverstigit det belopp, hvartill samma värde beräknades vid sista statsregleringen; och
då det är af vigt, att anslagen i riksstaten så nära som möjligt motsvara den verkliga
utgiften, synes ock den härför vid förra beräkningen af ordinarie räntan kalkylerade
summa kunna i samma mån förhöjas. Emellertid och då från nyssnämnda
summa
Ridt- 46,508: —
Bill till R. St. Prof. 1862—1863. lia Sami. lia Afd. 4
I
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
afräknas dels följande å Sjette hufvudtitelns anslag till befrämjande af
slöjderna uppförda indelningar, nemligen: de till klädesfabrikerna i Norrköping
anslagna räntor af kronolägenheterna Dragsqvarnen nordantill
JVi 10, Dragsqvarnen JVs 16 och ett ålfiske vid sistnämnde qvarn, hvilka
räntor, enligt Kammarkollegii beslut den 21 December 1858, blifvit uteslutna
från kronoräkenskaperna samt förda inom kolumn i Jordeboken,
utgörande tillsammans
R:dr 203: —
dels ock den till Wisby så kallade kronokalkugn tillförene utgående
vedränta, hvilken, sedan anslag till uppköp af ved för
nämnde kalkugn blifvit uppfördt å riksstatens Sjunde hufvudtitel,
icke vidare i räkenskaperna under anordningstitel afföres
och följaktligen numera bör redovisas bland kronans behållna
räntor
R:dr 1,247: —
eller tillsammans  v*  R:dr 1,450: —
återstå
R:dr 45,058: —
hvarmed värdet af den indelta ordinarie räntan öfverstigit det vid sistlidne Riksdag
beräknade belopp.
Med iakttagande häraf bör den vid förra riksdagen utförda summan af indelta
ordinarie räntan förökas i jemnt tal till
R:mt R:dr 2,71 1,800: —
Den till Statsverket inflytande eller Kronan behållna del af ordi
narie
räntan beräknades
år 1858 till
R:dr 1,912,000: —
» 1860 »
» 1,990,000: —
och har uppgått
år 1858 till
R:dr 2,035,700: —
» 1859 »
» 2,065,950: —
» 1860 »
» 2,096,989: —
eller i medeltal för dessa tre år till R:dr 2,066,213, hvadan denna
inkomst blifvit af Statskontoret beräknad till 2,050,000 R:dr.
Som emellertid, på sätt härnedan vid Fjerde hufvudtiteln om
förmäles,
Kongl. Maj:t i nåder föreslagit Rikets Ständer, att det till
Kongl. Maj:ts disposition hittills ställda öfverskott af indelningsräntorna
vid Bohus läns regementes södra bataljon från och med början af
nästa statsregleringsperiod måtte indragas tili statsverket, för att till
statens utgifter i allmänhet användas, och då detta öfverskott, hvilket
hittills levererats af Statskontoret till Krigskollegium, utgjort för åren
1858—1861 sammanlagdt 28,911 R:dr 50 öre, eller årligen i medeltal
7,227 R:dr 87 öre, anser Kongl. Majit den Kronan behållna delen
af ordinarie räntan böra ökas med motsvarande belopp eller i rundt
tal 7,000 R:dr och således utföras med
2,057,000: —
Transport R:mt R:dr 4,768,800: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
3
Transport R:mt R:dr 4,708,800:
2:o. Tiondespamnålen, så vidt densamma är indelt, beräknades
år 4858 till 631,025 kubikfot, motsvarande 1,262,050 R:dr
» 1860 » 633,625 » » 1,267,250 » .
Härtill kommer nu kronobonden för Gotland, hvilken tionde, såsom
anslagen åt presterskapet derstädes, tillförene hvarken i kronoräkenskaperna
eller i riksstaten varit intagen, men från och med 1859
blifvit i de förra uppdebiterad, utgörande 23,053 kubikfot 5 kannor.
Om till den år 1860 beräknade spanmålsqvantitet 633,625 kub.fot
lägges nyssnämnde tionde
23,053. 5 k:r,
blifver beloppet af den indelta tionde-spaninålen
6,56,678. 5 k:r.
Härifrån bör dock afdragas en å Nionde hufvudtitelns
anslag uppkommen besparing, enligt 1860 års
rikshufvudbok, af
24. 3 »
utgörande dels indragne indelta Fjerdingsmanslöner,
19 kubikfot 4 kannor, dels de uti gällande riksstat,
för jemnande af indelta spanmålens slutsumma, tillagda
4 kubikfot 9 kannor,
hvarefter återstå kubikfot 656,654. 2 k:r;
och då värdet af den indelta spanmålen under 1858 — 1860 icke
öfverstiger 2 R:dr 10 öre kubikfoten, synes sistnämnda spanmålsqvantitet,
under bibehållande af nuvarande statspris, kunna utföras med
Den Kronan behållna delen af tiondespanmålen beräknades
år 1858 till 125,000 kubikfot, eller
R:dr .250,000: —
» 1860 till 140,000 » »
» 280,000: —
samt har utgjort:
år 1858 142,459 kubikfot, eller
R:dr 298,996: —
» 1859 142,563 » »
» 306,885: —
» 1860 143,717 » »
» 315,065: —
eller i medeltal 142,913 kubikfot, eller
R:dr 306,972: —
och synes inkomsten kunna upptagas till 143,000 kubikfot ä 2 R:dr,
eller till
3:o. Tiondespanmålslösen efter bestämda pris, som vid sista statsregleringarne
beräknats till 6,600 R:dr och i medeltal under åren
1858, 1859 och 1860 uppgått till 6,793 R:dr, bör således nu förökas
till
4:o. Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter:
Denna inkomst beräknades år 1858 till 308,000 R:dr och år
1860 till 310,000 R:dr samt har i medeltal under de tre åren 1858
—1860 utgjort i penningar
R:dr 68,278: 67
1,313,308:
286,000:
6,700:
Transport R:mt R:dr 6,374,808:
4
Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr
och i spantnål år 1858: 130,652 kubikfot, värde » 239,797: —
>» 1859: 131,552 » » » 241,923: —
» 1860: 133,742 » » » 284,018: —
eller i medeltal 131,982 kubikfot, värde
R:dr 255,246: —
hvadan densamma nu kan med följande belopp utföras, nemligen:
Penningar  R:dr 67»,000: —
Spanmål: 132,000 kubikfot ä 2 R:dr
» 264,000: —
5:o. Silfvertionde, myntarelön och slagskatt, upptagne vid förra
statsregleringen till 16,000 R:dr, hafva i medeltal under de tre åren
1858—1860 utgjort 14,751 R:dr, och torde derför nu icke kunna
beräknas till högre belopp än
6:o. Kopparräntan, som vid förra statsregleringen antogs uppgå
till 1,500 centner med ett värde af 105,000 R:dr, har i medeltal
under åren 1858—1860 utgjort 1,193 centner, som vid försäljning
lemnat en inkomst af 80,332 R:dr. Priset å koppar var, år 1860,
67 R:dr 18 öre och, år 1861, 67 R:dr 94 öre per centner; och
torde således kopparräntan för nästa statsregleringsperiod ej kunna beräknas
till mer än 1,100 centner, som, å 67 R:dr, utföras med
7:o. Tiondetackjernet. Med anledning deraf, att tackjernstill
verkningen
vid hyttor, belägna utom de privilegierade bergslagen, vid
sista riksmötet blef från tionde befriad, beräknades då inkomsten
häraf till allenast 17,000 centner med ett värde af 34,000 R:dr.
Den har visserligen under de tre åren 1858—1860 i medeltal uppgått
till 37,003 centner, som vid försäljning inbragt 94,653 R:dr,
men af ofvannämnda orsak torde likväl denna inkomsttitel nu böra
bibehållas vid sitt förra belopp, eller
8:o. Svafvelbrukstionden, omfattande jemväl vitriol och rödfärg,
beräknades vid sista statsregleringen till endast 1,700 R:dr; men då
densamma i medeltal under de tre åren 1858—1860 lemnat 5,810
R:dr, synes den kunna nu utföras med åtminstone
9:o. Mantalsp enning arne, hvilka af Rikets Ständer vid sistlidne
rikdag beräknades inbringa 560,000 R:dr, hafva utgjort:
år 1858
R:dr 542,645
» 1859
» 548,147
» 1860
>, 555,120
eller i medeltal
» 548,638
men då afgiften i någon mån förhöjdes vid sista statsregleringen
genom de dittills bestämda beloppens jemkande till lämpligare öretal,
och någon förökning jemväl bör uppkomma, i fall de förändringar i
afseende på mantalspenningarnes utgörande, som Kongl. Maj:t vill i
Transport R:mt R:dr
6,374,808: —
331,000: —
15,000: —
73,700: —
34,000: —
4,000: —
6,832,508: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr
särskild proposition föreslå, varda af Rikets Ständer godkända, synes
det år 1860 beräknade belopp jemväl nu kunna oförändradt bibehållas
10:o. Bötesmedlen, som under de tre åren 1858—1860 i
medeltal utgjort 93,4-97 R:dr, kunna således nu bibehållas vid förut
beräknadt belopp
11:o. Kavalleriregementenas hästvakansspanmål, som till och med
åren 1870 och 1871 utgår på grund af kontrakter mellan Kronan
och rusthållare, samt följaktligen icke kan vara underkastad
någon rubbning under nästkommande statsregleringsperiod, upptages
derföre lika som vid förra riksdagen till 140,175 kubikfot å 2 R:dr •••
12:o. Ständiga rotevakansaj'gifter vid Skånska infanteriregementena,
14,543 kubikfot 2 kannor, beräknas nu, likasom vid de två
föregående statsregleringarne, i rundt tal till 14,500 kubikfot, a 2
R:dr, eller
13:o. Tillfälliga rotevakansaj'gifter, som vid förra statsregle
ringen
beräknades till 7,000 R:dr, hafva i medeltal under åren 1858
—1860 inbragt 9,375 R:dr och kunna derföre nu upptagas åtminstone
till
14:o. Vakansafqifter för nyroterad jord hafva utgjort
år 1858
Runt R:dr 52,011: —
» 1859
» » 59,312: —
» 1860
» » 59,308: —
eller i medeltal » » 56,877: •—
och kan det vid sista riksdagen beräknade beloppet 55,000 R:dr
således nu höjas till
15:o. Rotevakansafgift af utsockne frälsehemman i Halland, beräknad
vid förra statsregleringen till 16,000 R:dr, har i medeltal
under åren 1858—-1860 utgjort 17,515 R:dr och kan således nu
höjas till
16:o. Trosspassevolansafgiften har lemnat en i det närmaste
oförändrad årlig inkomst och bör derföre bibehållas vid förut beräknadt
belopp
17:o. Båtsmansvakansafgiften, som i nu gällande statsreglering
beräknas till 65,000 R:dr, har väl i medeltal under de tre åren
1858—1860 gifvit 68,042 R:dr; men då denna inkomst till en del
är af mera oviss beskaffenhet, torde det vara rådligast att bibehålla
samma belopp
18:o. Kontrollstämpelmedel, vid förra statsregleringen beräknade
till 25,000 R:dr, hafva likväl i medeltal under åren 1858—
Transport R:mt R:dr
5
6,832,508: —
560,000: —
90,000: —
280,350: —
29,000: —
8,000: —
56,000: —
17,000: —
26,500: —
65,000: —
7,964,358: —
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 7,964,358: —
1860 ej lemnat mera än 22, 150 R:dr och torde derföre nu ej böra
upptagas till mera än
2:2,000: —
19:o. Bak- och lotsmedel, år 1860 beräknade till 240,000
R:dr, hafva under åren 1858—1860 lemnat i medeltal en inkomst
af 376,818 R:dr och kunna derföre nu upptagas till åtminstone
350,000: —
20:o. Observationsmedlen, hvilka år 1860 beräknades till 5,000
R:dr, hafva visserligen i medeltal under åren 1858—1860 gifvit
11,392 R:dr, men kunna dock, såsom beroende af mera tillfälliga
omständigheter, ej nu beräknas till mer än ,  6,000: —
21:o. Extra medel och upphörder upptogos år 1860 till 90,000
R:dr, och då medeltalet af denna inkomst för de 3 åren 1858—1860
utgjort 119,886 R:dr, bör inkomsttiteln kunna här beräknas till
100,000: —
22:o. Intressemedel, (bestående hufvudsakligen af räntan å Lappmarks
ecklesiastikverks år 1835 till Rikets Ständers riksgäldskontor
öfverlemnade fond,) hafva, enligt hvad räkenskaperna utvisa, förut
motsvarat det i riksstaten hittills beräknade belopp och utföras derföre
fortfarande med  5,000: —
Summa ordinarie inkomster R:mt R:dr 8,447,358: —
E\tra ordinarie inkomsterna,
hvilka, jemlikt 60 § Regeringsformen, utgå såsom bevillning, äro:
A) Tullmedel, hvilka numera i öfverensstämmelse med Rikets Ständers vid senaste
riksdag uttryckta önskan och enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 29 December
1860 skola i riksstaten upptagas till deras brutto belopp. De hafva uppgått
år 1858 till
Runt R:dr 10,125,012: —
» 1859 »
» b 13,004,971: —
» 1860 »
» » 13,826,933: —
och » 186-1 »
» » 15,354,076: —
Då året 1858, under hvilket den inträffade penningkrisen utöfvade en så betydlig
inverkan på handeln, måste betraktas såsom bildande ett undantag i afseende
på tullinkomsterna, torde dessa inkomster för den närmaste framtiden rättast böra uppskattas
med ledning af förhållandet under de tre senaste åren 1859, 1860 och 1861.
Medeltalet af tullinkomsterna under dessa år har utgjort 14,061,993 R:dr, och då
uppbörden under denna tid varit i jemnt stigande samt för sista året uppgått till mer
än 15,000,000 R:dr, anser Kongl. Maj:t, att, äfven om någon nedsättning i närvarande
tullsatser för vissa artiklar med anledning af den ifrågasatta handels- och sjöfartstraktaten
med Frankrike eller af andra skäl skulle komma att ega rum, tullinkomsterna
under nästa statsregleringsperiod likväl med trygghet kunna i brutto beräknas
till
R:mt R:dr 14,000,000: —
Transport Runt R:dr 14,000,000: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport Rimt Ridr
B) Saluaccis af städerna. Sedan Kongl, Maj:t befallt, att de få
bland rikets städer, hvilka ännu erlägga saluaccis, skola höras, huruvida
de ej äro villige att, i likhet med alla öfrige städer i riket, mot befrielse
från denna afgift medgifva upphörande af den nuvarande inskränkningen
i afseende på tillverkning och försäljning i städerna af bröd,
dricka och kött, vill Kongl. Majit föreslå, att denna obetydliga inkomsttitel
nu må från beräkningen af statsverkets inkomster uteslutas.
C) Postmedlen. Dessa, som användas för Postverkets stat och
omkostnader, äro nu i riksstaten beräknade till 1,400,000 Ridr, men
hafva uppgått år 1858 till  1,486,501: —
» 1859 »
1,528,538:
» 1860 »
1,621,125: —
eller i medeltal 1,545,388: —
Denna titel bör derföre utföras, i närmaste öfverensstämmelse
med verkliga förhållandet, till
D) Stämpelpapp er smedel. Dessa hafva, såsom Statskontoret upplyser,
i medeltal under de tre åren 1858—1860 utgjort 1,539,122
Ridr: men då åtskilliga väsentliga förändringar i sista stämpelpappersförordningen
blifvit vidtagna, angående hvilkas verkningar i afseende
på beloppet ännu ingen erfarenhet vunnits, anser Kongl. Majit, att
denna inkomst ej bör beräknas högre än hvartill densamma af Rikets
senast församlade Ständer under enahanda förhållanden upptogs, eller till
E) Bränvinsaf'giften. Medelbeloppet under de tre åren 1858—
1860 af denna inkomst har, efter hvad Statskontoret upplyser, utgjort
allenast 6,366,099 R:dr, deruti inberäknade omkostnaderne för
kontroll, uppbörd och redovisning; men härvid bör likväl iakttagas,
att under hela denna tid ett i vissa delar väsendtligen olika beskattningssystern
emot det nu gällande egt rum, enär afgiften för bränvin,
tillverkadt i mindre brännerier under samma tid utgick efter ett
på förhand beräknadt belopp, då deremot för närvarande allt det bränvin,
som produceras, efter uppmätning underkastas beskattning. Ar
1861, då detta nya beskattningssystem först tillämpades, utgjorde
statsverkets behållna inkomst af bränvinsafgiften 8,040,706 Ridr, oberäknadt
omkostnaderna, hvilka uppgingo till 422,205 Ridr 34 öre,
eller tillsammans brutto 8,462,91 1 Ridr 34 öre, och under innevarande
år kan, på grund af den bränvinsbränning, som redan egt
rum, och de anmälningar som skett, bruttoinkomsten med säkerhet
uppskattas till mer än 8,700,000 Ridr. Då nu under vanliga förhållanden
icke någon väsentlig minskning i bränvinskonsumtionen, och
således ej heller i produktionen, torde vara att förvänta, anser Kongl.
Transport R:mt R:dr
14,000,000
1,500,000
1,300,000
16,800,000
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport Rimt Ridr 16,800,000:
Majit, att bränvinsafgiften, i likhet med tullmedlen upptagen till dess
bruttobelopp, för nästa statsregleringsperiod lämpligen kan beräknas till 8,400,000
Summa extra ordinarie inkomster Rimt Ridr 25,200,000
Om efter tillägg af ordinarie inkomsterna  » » 8,447,358
hela det sammanlagda beloppet
» » 33,647,358: —
jemföres med de vid sistlidne riksdag för hvarje af åren 1861, 1862
och 1863 påräknade ordinarie inkomster R:mt R:dr 8,171,100: —
och extra ordinarie inkomster
» » 20,800.400: — 28,971,500:
så visar beräkningen af inkomsterna för nästa statsreglering en förökning
af
4,675,858: —
Men då nu, såsom härofvan omförmäles, tull- och bran vinsmedlen blifvit
bland inkomsterna beräknade till hela sitt bruttobelopp, och deremot
bland utgifterna upptagas ersättningarne till handels- och
sjöfartsfonden, samt till städerna för mistad tolag, äfvensom omkostnaderna
vid kontroll och uppbörd af bränvinsskatten, tillsammans
beräknade till 2,230,000 R:dr, hvilka ersättningar och omkostnader
förut utgått direkte af‘tull- och bran vinsmedlen, utan att upptagas
bland inkomsterna; så blir, om denna summa
2,230,000: —
hvilken uppkommit endast genom en förändrad uppställning af in
komstberäkningen,
från förestående belopp afdrages, den verkliga inkomsttillökningen,
som beräkningen utvisar,  2,445,858: —
Kongl. Majit vill nu öfvergå till en framställning af utgifterna under deras
olika hufvudtitlar; och komma dervid under hvarje hufvudtitel att, såsom i senare
tider varit brukligt, upptagas först de anslag, hvilka äro af stadigvarande natur, och
derefter, när anledning dertill förefinnes, sådana till hufvudtiteln hänförliga utgifter, som
anses behöfliga blott för en gång eller för en inskränktare tidrymd.
Första Ilufvudtiteln,
innefattande Kongl, hof- och slottstaterna, upptager för närvarande
de förra till
R:mt R:dr 1,162,500
ocli de senare till  » » 115,000
tillsammans R:mt R:dr 1,278,400: —
Sedan deras Kongl. Högheter Hertigens och Hertiginnans af Östergöthland äktenskap
blifvit välsignadt med tre Kongl, prinsar, hvilkas vård och uppfostran enligt
deras höga ställning fordra ökade utgifter, anser Kongl. Majit den åt Hans Kongl.
Höghet Hertigen af Östergöthland nu anvisade anslagssumma vara för framtiden otillräcklig;
och vill Kongl. Majit fördenskull i nåder föreslå Rikets Ständer, att den på
Sverige belöpande andel af nämnda anslag måtte förhöjas med 20,000 Ridr och sålunda
hädanefter bestämmas till 126,000 Ridr.
Kongl. Maj:ti Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
9
I öfrigt anser Kongl. Maj:t annan förändring i anslagen till konungahuset icke
erfordras än att, sedan Konungens höga fadermoder, Hennes Maj:t Enkedrottning Desideria
med döden afgått, det till H‘ennes Maj:ts hofhållning beviljade anslag, 120,000
R:dr, kommer att utur rikastaten utgå.
Deremot vill Kongl. Majit, pä sätt närlagda den 14 innevarande månad öfver
finansärenden förda protokoll utvisar^ föreslå Rikets Ständer:
, 1:o) att, då det nu beviljade anslag till underhåll af de på Stockholms slott
och de Kongl, lustslotten befintliga, staten tillhörige möbler, hvilka oberäknadt taflor,
konstsaker och gobeliner, uppgå tili värde af nära 900,000 R:dr, visat sig vara för
ändamålet alldeles otillräckligt, samt intet anslag hittills varit beviljadt för underhåll af
staten tillhörige, för den Kongl, hofhällningen anvisade inventarier af silfver, koppar,
porslin och glas, men anslag jemväl härtill är oundgängligt, såvida dessa inventarier
ej skola inom kort tid blifva obrukbara eller alldeles försvinna; det nu i riksstaten
under titel: »Möblers underhållande ä Kongl, slotten» uppförda anslag, 12,000 R:dr
måtte under benämning: »för underhåll och vård af möbler och andra staten tillhöriga
inventarier i de Kongl, slotten», förökas med
Runt R:dr 44,400: —
2:o) att, då den yttre upplysningen af Kongl, slottet icke är
tillräcklig eller ens jemförlig med den, som eger rum å kringliggande
allmänna platser,, anslaget till vpolis-, lys- och renhållningen vid
Kongl, slottet och Ar/prinsens palats» mätte förhöjas med R:mt R:dr 1,250: —
3:o) att anslaget till Gripsholms slott, sorn alltsedan år 1818
i det närmaste varit oförändradt, men också numera, i anseende till
förhöjda pris, på löner, dagsverken och materialier, blifvit otillräckligt,
måtte förhöjas från 2,550 till 5,000 R:dr eller med R:mt R:dr 2,450: —
4:o) att anslaget till Haga lustslott och park af enahanda skäl
mätte ökas med
Runt R:dr 3,500: —
tillsammans Runt R:dr 51,600: —
Om härtill lägges den föreslagna förhöjningen i anslaget til! Hans
Kongl. Höghet Hertigen af Östergöthland  R:mt R:dr 20,000: —
samt nuvarande anslagssummor
» » 1,278,400: —
men ifrån totalsumman
» » 1,350,000:
afdrages nu uppförda anslag till Hennes Majit Enkedrottning Desiderias
hofhållning  ,  R:mt R:dr 120,000: —
komma de årliga anslagen å Första hufvudtiteln under
nästa statsregleringsperiod att utgöra  » » 1,230,000: —
och således att minskas med  » » 48,400: —
Beträffande de behof, för hvilka tillfälliga eller extra anslag under Första hufvudtiteln
erfordras, finner Kongl. Majit, på grund af ofvanåberopade protokoll öfver
finans-ärenden, sig föranlåten hos Rikets Ständer äska:
Bih. till R. St. ProL 1862—1863. l:a Sami. l:a A/d. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop N:o 1, om Statsverket ISO2.
1:0) &tt till komplettering och omarbetning af Staten tillhöriga inventarier af
silfver och koppar samt till inköp af porslin och glas måtte beviljas ett anslag för en
gång af *.  60,000: —
2:o) att till reparation af den åt nordvestra, norra och nordöstra
sidorna af Kongl, slottet belägne del af första stora våningen måtte anvisas
75,000: —
3) att till anbringande af vattenledning i Kongl, slottet samt utvidgning
af gasledningen derstädes måtte anslås
24,075:
4:o) att till igenfyllande af kanalerne vid Haga lustslott och ordnande
i sammanhang dermed af parken derstädes måtte beviljas  23,000: —
5:o) titl nödiga reparationer å sistnämnda slott  17,000: —
samt
6:o) att, under förutsättning det Rikets Ständer, i enlighet med
hvad förut egt rum då Kongl, personer aflidit, jemväl nu bevilja pensioner
åt sådane vid framlidne Enkedrottning Desiderias hofstat anställde
personer, som deraf finnas vara förtjente och i behof, och hvarom Kongl.
Maja vill i sammanhang med Nionde hufvudtiteln här nedan närmare
sig yttra, den del af samma pensionsbelopp, som bör utbetalas för tiden
intill nästa statsregleringsperiod, eller från och med den 1 Maj 1861 till
1863 års slut, måtte här anvisas såsom extra anslag för en gång med 32,45.6: —•
Summa extra anslag R:mt R:dr 231,531: —
Nu och som, efter hvad Statskontoret upplyst, å anslaget till Deras Kongl.
Högheter Kronprinsens och Kronprinsessans hofhållning enligt den åren
1858—1860 gällande riksstat en besparing å Första hufvudtiteln uppkommit
af
R:dr 46,750: —
och då vidare, til! följd af Hennes Maj:t Enkedrottning Desiderias i
December månad 18,60 inträffade frånfälle, annan utbetalning från den
i nu gällande riksstat för Hennes Maj:t uppförda hofhållningssumma
120,000 R:dr årligen icke egt rum, än att, på grund af Kongl. Brefvet
den 9 Februari 1861, ett belopp af 13,962 R:dr blifvit anordnadt såsom
aflöning och kostpenningar för de 4 första månaderne af samma år
till vissa vid Hennes Maj:ts hofstat anställde personer, och härigenom en
ytterligare besparing å Första hufvudtiteln under nu löpande statsregleringsperiod
uppstår af
346,038: —
eller tillsammans 392,788: —
så uppkommer i allt fall, om från nyssnämnda sammanlagda besparingar
afdrages summan af nu äskade anslag för tillfälliga behof  231,531: —
en behållning å dessa besparingar af  R:mt R:dr 161,257: —
att till Rikets Ständers Riksgäldskontor levereras.
Kongl. Maj:t» Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
11
Slutligen vill Kongl. Majit i nåder föreslå Rikets Ständer, att Rosersbergs slott,
som, enligt Kongl. Majits nådiga beslut den 9 Februari 1861, tillsvidare blifvit öfverlemnadt
till Kongl. Majits disposition, må äfven för framtiden med samma anslag
som hittills af Kongl. Majit i likhet med öfriga lustslotten disponeras.
Andra Hufvudtiteln,
innefattande anslagen till Justitie Departementet.
Nu gällande riksstat upptager för detta departement i
Penningar  Runt Ridr 2,192,666: ti.
Indelta räntor, enligt markegång förslagsvis beräknade
till
» » 5,903: 89.
Summa Rimt Ridr 2,198,570: —
Angående regleringen af denna hufvudtitel framställer Kongl. Majit, i öfverensstämmelse
med hvad enligt bilagda utdrag af det inför Kongl. Majit i Statsrådet den
14 innevarande månad öfver Justitie departements-ärenden förda protokoll blifvit beslutadt,
följande förslag:
1:o. Justitie Stats-e.vpeditionen:
Uti det för denna expedition i nu gällande riksstat upptagna belopp äskar
Kongl. Majit den förändring, att löneförhöjning måtte meddelas åt den inom expeditionen
anställde Expeditions-sekreterare och Byråchef af 500 Ridr, hvarigenom han
skulle erhålla i lön 4,500 Ridr, samt åt expeditionens Registrator af likaledes 500
Ridr, hvarigenom hans lön skulle uppgå till 3,500 Ridr.
2:o. Justitie Kanslers-expeditionen:
För Sekreteraren inom denna expedition begär Kongl. Majit en lönetillökning af
500 Ridr, så att hans lön skulle komma att utgå med 4,000 Ridr.
3:o. Justitie Revisions-expeditionen:
Enär Kongl. Majit dels ansett ändamålsenligt, att samtlige Revisions-sekreterare,
i stället för att genom fullmakter utnämnas till embeten med lön på stat, tillsättas
medelst förordnanden, på sätt nu eger rum med de fyra revisions-sekreterare-befattningar,
hvarmed Nedre Revisionen i anledning af Högsta Domstolens förstärkning blifvit
tillökad, dels ock antagit, att, genom någon minskning af anslaget till revisions-sekreterarnes
nuvarande aflöning, medel lättare skulle kunna beredas till en för en del af
Hofrätternes ledamöter behöflig löneförhöjning* hvarom här nedan kommer att vidare
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
förmälas, men i sådant fall tillika blefve nödigt att i förhållande till en dylik förhöjning
något jemka en del af revisions-sekreterarnes arfvoden. föreslår Kongl. Maj:t
Rikets Ständer:
att de nu å stat uppförda revisions-sekreterare-löner måtte vid nuvarande innehafvares
afgång indragas, dock med bibehållen rättighet för de revisions-sekreterare,
som nu innehafva lägre lön, att i sin ordning uppflyttas till den högre lönegraden;
att i stället för berörde löner anvisas revisions-sekreterare-arfvoden till lika antal,
att för hvarje rotel utgå från och med månaden näst efter den, då nuvarande
innehafvare af ordinarie lön från befattningen afgått; och
C? O ■
att, derest Rikets Ständer bevilja den löneförhöjning, som för Hofrätternas ledamöter
begäres, anslagsstaten för revisions-sekreterarne måtte fastställas sålunda:
■1 Revisions-sekreterare
R:dr 5,000: —
3 d:o
» 15,000: —
'1 d:o
» 4,500: —
1 d:o
» 4,500: —
Dessa löner indragas i mån af nuvarande revisions
sekreterarnes
afgång, och i stället utgår för hvardera från
och med månaden näst derefter ett arfvode af 4,000 R:dr.
1 Revisions-sekreterare
R:dr 4,500: —
1 d:o
» 4,500: —
indragas vid nuvarande innehafvares afgång, hvarefter för
hvardera från och med nästpåföljande månad utgå arfvoden
af 3,500 R:dr.
i Revisions-sekreterare, arfvode
R:dr 3,500: —
3 d:o d:o
» 10,500: —
ankommande pä Kongl. Maj:t att tillåta revisions-sekreterare att jemte ofvan bestämda
arfvoden uppbära högst 1,000 R:dr, antingen af ordinarie lön för annan
tjenst, sorn af revisions-sekreteraren innehafves, eller af besparingarne å Andra hufvudtiteln.
Om denna framställning antages, skulle uti nuvarande anslaget för Justitie Revisions-expeditionen,
hvilket utgör 128,100 R:dr, uppstå en minskning af 4,000 R:dr,
hvartill, i mån af nuvarande revisions-sekreterares afgång, komme 7,000 R:dr.
För den händelse åter, att Rikets Ständer icke skulle bevilja den löneförhöjning,
som här nedan för Hofrätterna begäres, torde revisions-sekreterarnes arfvoden böra
utgå med enahanda belopp, som nuvarande löner och arfvoden.
i:o. Svea Hofrätt med derunder lydande Justitiestat:
Till beredande af en för en de! af hofrättens ledamöter såsom behöflig ansedd
löneförhöjning, får Kongl. Mai:t, med hänvisning till hvad härom redan är sagdt, för
hofrättens ledamöter begära följande löner, nemligen:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
13
9 d:o
1 Assessor
4 d:o
I Assessor
4 d:o
4 Assessor
4 d:o
1 Hofrättsråd
K:dr 5,000:
» 45,000:
» 4,500:
» 18,000:
» 4,000:
» 16,000:
» 3,500:
» 14,000:
Härigenom skulle i det nuvarande anslaget till hofrättens ledamöter en tillökning
uppkomma af 7,500 R:dr.
I afseende å tjenstemännens löner framställer Kongl. Maj:t, i likhet med tillförene,
det förbehåll, att så länge den genom nu gällande arbetsordning fastställda fördelning
af göromålen icke vunnit full tillämpning till följd deraf, att dels äldre tjenstemän
ansetts icke böra åläggas väsendtligen förändrade göromål och dels icke alla
innehafvarne af de till indragning afsedda kanslistplatserna ännu afgått, Kongl. Majit
må ega att vidtaga den jemkning i tjenstemännens lönebelopp samt angående dispositionen
af anvisade arfvoden för e. o. tjenstemän meddela de bestämmelser, som erfordras
för att bereda de tjenstemän, å hvilka den nya organisationen ej eger full tillämpning,
deras tillständiga rätt.
Sedan, med föranledande af hvad Rikets senast församlade Ständer, uti underdånig
skrifvelse angående reglering af utgifterne under riksstatens Andra hufvudtitei,
anfört i fråga om tingstolkars aflönande inom Neder-Torneå och Carl Gustafs, Pajala
och Ofver-Torneå jemte Ofver-Calix socknar af Norrbottens län, ortens innevånare
jemte vederbörande myndigheter blifvit hörde; vill Kongl. Majit på grund af den derigenom
i ämnet vunna utredning och hvad närmare finnes upptaget uti närlagda protokoll
öfver Justitie departements-ärenden af den 13 sistlidne Maj, härmed föreslå
Rikets Ständer, att de afgifter, som under benämning af tingstolknäst utgöras af in
o
O o o
nevånarne i förenämnde till Norrbottens län hörande socknar, måtte afskaffas och att
å riksstatens Andra hufvudtitei uppföres ett årligt anslag af 600 R:dr att utgå till
arfvoden åt tingstolknr, nemligen en för Neder-Torneå och Carl Gustafs tingslag med
200 R:dr, en för Ofver-Torneå och Pajala tingslag med 300 R:dr och en för OfverCalix
tingslag med 100 R:dr — af hvilket sistnämnda belopp dock, derest Korpilombolo
församling, som består af tillförene till Ofver-Torneå, Pajala och Ofver-Calix
socknar hörande delar, framdeles kommer att, på sätt föreslaget blifvit, utgöra eget
tingslag, hälften bör öfverflyttas till den för Ofver-Torneå och Pajala antagna tolk.
som i nämnda fall bör inom Korpilombolo tjenstgöra — emot skyldighet för tolkarne,
hvilka skulle komma att medelst konstitutorial tillsättas af vederbörande domare, efter
nämndens hörande inom det eller de tingslag, för hvilka tolk vore att antaga, att tillhandagå
med tolkning uti Finska språket såväl vid de ordinarie tingen som vid urtima
ting och extra förrättningar, äfvensom den för Neder-Torneå och Carl Gustafs tingslag
Ii
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AJ:o 1, om Statsverket 1862*
anställde tolk borde vara skyldig att äfven inora Neder-Calix tingslag* derest hans biträde
erfordrades, på domarens kallelse i sådant ändamål sig inställa; samt att dessa
tingstolkar härförutan må från statsverket, af det under Andra hufvudtiteln uppförda
förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar, undfå skjuts- och traktamentsersättning
efter gällande resereglemente i '1 1 :te klassen för biträde vid alla de förrättningar,
som ej å vanliga tingsstället för det tingslag, hvari tolken är antagen, ega rum, der
vid
resan beräknas från tingsstället i orten och dit åter.
5:o. Götha Hofrätt:
Kongl. Maj:t begär, att ledamöternes i denna hofrätt löner måtte bestämmas
lika med hvad för Svea hofrätt blifvit föreslaget, nemligen:
O 3 O
1
Hofrättsråd
R:dr 5,000
—
9
d:o
» 45,000
—
1
Assessor
—-
4
d:o
» 18,000
—
!
Assessor
—
4
d:o
» 16,000
—
1
Assessor
» 3,500
—
4
d:o
» 14,000
—
Härtill erfordras en tillökning i det nuvarande anslaget till hofrättens ledamöter
af 7,500 R:dr.
Då ännu tre Kanslister tillhöra denna hofrätts stat, framställes förbehåll om
fortfarande rättighet för Kongl. Maj:t att vidtaga den jemkning i tjenstemännens lönebelopp
och meddela de bestämmelser angående dispositionen af arfvoden till e. o. tjen
stemän, som erfordras för att bereda nämnde kanslister deras tillständiga rätt.
6:o. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge:
Efter enahanda grund, som i fråga om de öfriga hofrätternes ledamöter blifvit
anförd, begär Kongl. Majit en förhöjning af 3,000 R:dr å anslaget till denna hofrätts
ledamöter, hvilka derigenom skulle erhålla följande lönebelopp:
1 Hofrättsråd
R:dr 5,000: —
d:o
Assessor
d:o
Assessor
d:o
Assessor
d:o
15,000
1,600
1.500
4.000
4.000
3.500
3.500
Kongl. Maf.ts Nåd. Prop. N:o T, om Statsverket 1862.
15
7:o Anslaget till fångars vård och underhåll.
I enlighet med Rikets Ständers vid sistlidne riksdag framställda anhållan att
få vid; detta riksmöte emottaga fullständigt förslag till definitivt ordnande af Fångvårdsstyrelsen
och den vid fängelserna anställda tjenstemanna- och bevakningspersonal
samt till reglering af aflöningskostnaderna för hela denna förvaltning, har Kongl.
Maj:t, efter det Fångvårdsstyrelsen genom den för detta embetsverk numera utfärdade
instruktion kan anses vara till fullo organiserad och sedan länscellfängelserna
i samtlige länen blifvit eller inom kort tid blifva fulländade, ansett en, såvidt ske
kan, fullständig lönereglering såväl för Fångvårdsstyrelsen sorn för den vid fängelserna
anställda betjening nu böra företagas. Vid pröfning af denna fråga
hafva likväl, såsom af vidfogade protokoll öfver Justitiedepartements-ärenden inhemtas,
icke alla af denna förvaltnings tjenstebefattningar funnits vara af beskaffenhet
att lämpligen kunna å ordinarie stat uppföras; men i den mån en slik anordning synts
kunna utan olägenhet vidtagas, har sådant vid uppgörandet af det, nyssnämnda protokoll
bilagda, förslag till aflöningsstnt för en del af fångvårdens embete- och tjenstemän
samt betjente blifvit iakttaget. Enligt detta förslag, deri de förmåner af ved och ljus»
boställsrum eller hyresersättning, planteringsland och servismedel, om tillkomma en del af
denna personal, dock ej ansetts böra här upptagas, k om me den del af afiöningskostnaden
inom denna förvaltningsgren, hvilken skulle kunna dels såsom löner, dels såsom
arfvoden uppföras i stat med bestämdt anslagsbelopp, att uppgå till sammanlagdt
182,877 R:dr 50 öre. De öfriga omkostnaderna för fångvården, som ej i denna
summa inbegripas, skulle deremot, utom det vanliga reservationsanslaget för vård och
underhåll af läns- och kronohäkten, fortfarande upptagas såsom förslagsanslag; och
Kongl. Maj:t, som, med afseende å de nästförflutna fem årens erfarenhet om beloppet
af statens utgifter för fångvården, funnit den under nuvarande statsregleringsperiod
dertill anslagna summa böra kunna med omkring 50,000 R:dr nedsättas, föreslår förty
Rikets Ständer att, med bifall till förenämnda förslag till aflöningsstat, anslaget för
fångars vård och underhåll måtte, med iakttagande af förslagsanslagets jemnande till
siffran, sålunda bestämmas och fördelas:
a) bestämdt anslag
Rtdr 182,877: 50.
b) förslagsanslag
1,120,000: —
hvartill komme:
vård och underhåll af läns- och kronohäkten; reservationsanslag 13,500: —
Härtill lägger Kongl. Maj:t den erinran, att om än, på sätt nu blifvit föreslaget,
en del af tjenstebefattningasrne vid fångvården kommer att å ordinarie stat
uppföras, likväl såväl Generaldirektörs-embetet sorn, med undantag af öfriga embeten
och tjenster inom Fångvårdsstyrelsen, alla andra af ifrågavarande befattningar äro af
den beskaffenhet, att endast konstitutorial men icke fullmakt å dem synes böra utfärdas;.
och göres härförutan förbehåll derom, att Kongl. Maj:t må ega att af förslagsanslaget
anvisa erforderliga mede! dels till lämpliga arfvoden åt de vikarier, som, i
46
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1862.
händelse af förfall för ordinarie innehafvare af tjenster såväl inom Fångvårdsstyrelsen
som vid fångvårdsinrättningarne, kunna behöfva förordnas, i den mån de enligt gifna
föreskrifter uppkomna besparingar å aflöningsstaterna icke blifva för ändamålet tillräckliga;
dels för anställande af flere Officerare vid kronoarbetskorpsen, i händelse tillökning
i denna korps eller densammas fördelning på flera stationer skulle sådant påkalla;
dels till aflöning af tjenstemän och betjente såväl vid de nya fängelser, hvilka
mellan statsregleringarne kunna komma att till begagnande upplåtas, som eljest vid de
flera befattningar, som, utan att vara å stat uppförda, kunna under samma tid finnas
oundgängligen nödiga, äfvensom att Kongl. Majit må kunna i synnerliga fall, till ett
belopp ej öfverstigande 50 procent, förhöja den Direktörer och andra tjenstemän vid
straff-fängelserna i stat medgifna provision å fängelsernas behållna nettoinkomst af arbeten.
I sammanhang härmed vill Kongl. Majit, i enlighet med hvad uti ofta åberopade
protokoll öfver Justitiedepartements-ärenden vidare är omförmäldt, och oberoende
deraf i hvad mån tjenstepersonalen vid fångvården varder på ordinarie stat uppförd,
härigenom föreslå Rikets Ständer, att ej mindre de uti det här ofvan berörda
förslaget till aflöningsstat med löner uppförda embets- och tjenstemän samt betjente
måtte till belopp motsvarande lönen, derest den icke öfverstiger 3,000 R:dr årligen,
men i annat fall med 80 procent deraf, än ock af den öfriga personalen, hvars aflöning
skulle fortfarande komma att utgå af förslagsanslaget: Underofficer vid strafffängelse,
Vaktmästare, Vaktknekt, Fånggevaldiger, Vaktfru, Vaktqvinna, samt Arbetsföreståndare,
Arbetsbokhållare och Arbetsförestånderska, till belopp motsvarande den
aflöning de vid afskedstagande! åtnjuta, varda berättigade till erhållande af pension ä
indragningsstat, så att Fångvårdsstyrelsens personal äfvensom Kamererare vid fångvårdsinrättningarna
erhålla pension enligt de för civila tjenstemän i allmänhet gällande grunder,
samt öfrige vid fängvårdsansralterna ifrågavarande tjenstemän och betjente vid 60 lefnadsår
och efter att hafva varit i statens tjenst omkring 30 år och deraf tjenstgjort minst 10
år vid fångvården; hvarförutan enahanda pensionsförmån lärer, utan afseende på ålder
eller tjenstetid, böra tillerkännas de tjenstemän och betjente vid fångvården i allmänhet,
hvilka i och för tjensten blifvit genom våld, begånget af fångar, skadade till
lemmar och helsa samt derigenom oförmögna till vidare tjenstgöring.
8:o Anslagen till rese- och traktamentspenningar samt ersättning åt vittnen och parter.
På det att dessa båda förslagsanslag må komma att närmare motsvara medeltalet
af de belopp, hvarmed de under de fem förutgångna åren utgått, och enär, derest
Rikets Ständer bifalla den särskildt beslutade nådiga proposition om ersättning i
vissa fall åt domare och målsegare för deras resor till ransakningar vid utom häradet
O o
belägna häkten, anslaget till ersättning åt vittnen och parter torde komma att starkare
än hittills anlitas, föreslår Kongl. Majit under denna förutsättning, att dessa anslag
måtte sålunda uppföras:
Rese- och traktamentspenningar; förslagsanslag
Ridr 12,000: —
Ersättning till domare, vittnen och parter; förslagsanslag
16,022: 50.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1882.
17
Öfriga i riksstaten under Andra hufvudtiteln upptagna ordinarie anslag föreslår
Kongl. Maj:t må oförändrade bibehållas.
De på Andra hufvudtiteln äskade förhöjningar i anslag utgöra således:
för Justitiestatsexpeditionen  R:dr 1,000: —
» Justi tiekanslersexpeditionen  500: —
» Hofrätterna
18,000: —
» Svea Hofrätts Justitiestat  600: —
» Rese- och traktamentspenningar  4,500: —
» Domare, vittnen och parter
8,522: 50. 33 122- 50
hvilka, med tillägg af hufvudtitelns nuvarande slutsumma  2,198,570: —
uppgå till
2,231,692: 50.
Men då härifrån dragas de föreslagna nedsättningarne i anslagen
för Justitierevisionsexpeditionen med
4,000: —
» fångars vård och underhåll »
47,122: 50. 3,| 50
kommer hufvudtitelns slutsumma för nästa statsreglering att utgöra  2,180,570: —
och således att minskas med 18,000, R:dr förutom de 7,000 R:dr, hvarmed, i mån af
nuvarande ordinarie Revisionssekreterares afgång, utgifterna för Justitierevisionsexpeditionen
förminskas.
Till uppförande af ett straffarbetsfängelse i Carlskrona, beräknadt för 300 fångar
och försedt med nödiga ekonomibyggnader och verkstadshus, äskar Kongl. Maj:t,
under åberopande af hvad bilagda protokoll öfver Justitiedepartementsärenden i detta
ämne innehåller, att Rikets Ständer måtte anvisa ett särskildt anslag af R:dr R:mt
300,000: _,
att utgå med  150,000 R:dr år 1864,
med  100,000 » år 1865
och med  50,000 » år 1866.
Hufvudsummorna för föremål inom denna hufvudtitel skulle i följd häraf blifva:
för ständiga utgifter årligen
Runt R:dr 2,180,670: —
deraf förslagsanslag 1,181,934 R:dr 52 öre;
för tillfälliga utgifter under hela statsregleringsperioden  300,000: —
* Tredje Hufvudtiteln,
innefattande anslagen till Utrikesdepartementet.
De vid sednaste statsreglering för detta departement bestämda anslag uppgingo
sammanlagda till 479,200 R:dr R:mt.
Bih. till R. St. Prot. 1862—1863. l:a Sami. ha Afd.
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, örn Statsverket 1862.
I öfverensstämmelse med hvad vid sednaste två riksmöten blifvit äskadt och af
Rikets Ständer beviljadt och på de skäl i öfrigt, som uti Statsräds-protokollet öfver
Utrikesdepartementets ärenden den 14 i denna mänad äro anförde, finner Kongl.
Maj:t sig böra föreslå dels att ett belopp af 479,200 R:dr Runt, motsvarande i det
närmaste J-2 af hela det anslag, sorn till Utrikes-departementet från de Förenade rikena
utgått, uppföres att jemväl under instundande statsregleringsperiod från Svenska
statsverket till Utrikesdepartementet utbetalas och dels att af detta belopp anslagen
till Ministerstaten samt till skrifmaterialier, expenser och extra utgifter under samma
tid fortfarande må utan hinder af fördelningen i dessa utgiftstitlar eller inskränkning
till något visst år, användas till att fylla möjligen uppkommande brist å någon af
dessa titlar.
Vidare och då Kongl. Maj:t funnit skäligt föreskrifva att de i Utrikes-departementets
räkenskaper uppförde expektanslöner, godtgörelser för tillfälliga uppdrag,
rese- och kurirkostnader samt Beskickningarnes extra utgifter skola från och med
nästkommande år underkastas de allmänt gällande grunderna för statsmedels redovisning,
dock under förutsättning att behöriga qvittenser af de personer, hvilka från Utrikesdepartementets
kameralafdelning emottagit medel för berörda ändamål, anses vara
såsom verifikationer tillfyllestgörande, vill Kongl. Maj:t af Rikets Ständer äska att
nyssnämnde utgifter må på omförmälda sätt få redovisas; hvarjemte Kongl. Maj;t föreslår
att, af de under Utrikes-departementets förvaltning ställde medel, årligen till
hemliga utgifter, emot redovisning endast inför Kongl. Majit, må få användas en
summa af högst 34,000 R:dr Runt, hvaraf, enligt den antagna proportionsgrunden,
24,000 Ridr komtue att falla på Sveriges bidrag till Utrikesdepartementets utgifter.
Fjerde IMiifvudtiteln,
innefattande anslagen för Landtförsvarsdepartementet.
För de årliga eller ständiga utgifterna under denna hufvudtitel finnes enligt nu
gällande riksstat anvisadt:
Penningar  Runt Ridr 6,120,770: 40.
Indelta räntor enligt markegång på förslag  2,121,897: —
Indelt spanmål på förslag, 125,955 kubikfot 9 kannor, ä 2 R:dr för
kubikfot,
251,911: 80.
Oindelt spanmål, 116,570 kubikfot 4 kannor, förslagsvis ä 2 R:dr för
kubikfot
23 3,14-0: 80.
Tillhopa Runt R:dr 8,727,7 20: —
I afseende å regleringen af denna hufvudtitel framställer Kongl. Majit, i enlighet
med de beslut, som innefattas uti bilagde utdrag af det inför Kongl. Majit i
Statsråd den 14 innevarande månad öfver Landtförsvarsärenden förda protokoll, följande
förslag:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
19
Landtförsvarsdepartementet.
Krigskollegium. — Kongl. Maj:t föreslår en af behofvet påkallad förhöjning i
aflöningen
vid Stockholms utredningsförråd:
för Förrådsförvaltaren, med
R:mt R:dr 500: —
» Förrådsskrifvare^ med
100: —
» Vaktmästaren, med  125: —
725:
vid Götheborgs utredningsförråd:
för
Intendenten, med
R:mt R:dr 600: —
»
Förrådsförvaltaren, med
500: -
»
Vaktmästaren, med
150:
samt
»
5 Kammardrängar, tillhörande
Krigskollegii vaktbetjening,
1,250: _
50 R:dr för hvarje,
250: — ^ 225-
Generalitetsstaten. — Sedan anvisningar till belopp af 2,200 R:dr
upphört att utgå å den till indragning bestämda 6:te Fördelningsgeneralslönen,
föreslår Kongl. Maj:t, att Generalitetsstatens anslag, som vid
förra riksdagen af dylik anledning minskades med 650 R:dr, nu må ytterligare
förminskas med förstnämnda belopp, samt alltså nedsättas från
84,450 till 82,250 R:dr.
Topografiska korpsen. — Med afseende å den större uppassning,
sorn vid denna korps erfordras i följd af korpsens under sednare tiden
betydligt ökade göromål, föreslår Kongl. Maj:t ej allenast en ny vaktmästarelön,
med
R:dr 500: —
utan ock, uti den förutvarande Vaktmästarelönen 450 R:dr, en
förhöjning af
50: — ggp.
Krigsakademien. — Kongl. Maj:t, som anbefallt en ombildning af
detta läroverk enligt vissa bestämmelser, hvarigenom, bland annat, läroverket
kommer att förändras till en militärisk tillämpningsskola, under
namn af Krigsskola, för bildande af alla vid arméen och flottan behöfliga
Officerare, vill, med tillkännagifvande häraf, föreslå, att, oaktadt ny stat
för läroverket efter dess förändrade organisation framdeles måste ifrågakomma,
nuvarande anslaget må tillsvidare under öfvergångstiden förblifva
orubbadt.
Transport 2,775:
20 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, örn Statsverket 1862.
Transport Rimt Ridr 2,775: —
Indelta arméen.
Kavalleri- och Infanteriregementena. — Till fyllnad i Korporalernas
löner vid Lifregementets Hussar- och Grenadierkorpser, Andra Lifgrenadierregementet,
Smålands Grenadierbataljon, Uplands och Södermanlands
regementen samt Westerbottens Fältjägarekorps, äskar Kongl. Majit ett
anslag af 1,658 kubikfot oindelt spanrnål, att tilläggas det i riksstaten
förut för indelta Kavalleri- och Infanteriregementena uppförda anslag af
sådan spanrnål, men att deremot det för samma regementen i riksstaten
befintliga penningeanslag må förminskas med 2,004 Ridr 4 öre: föranledande
detta i riksstaten en tillökning uti indelta Kavalleri- och Infanteriregementenas
anslag, med
1,311: 96.
Lönförbättringar vid Indelta Arméen. — Härtill finnes uti nuvarande
riksstat uppfördt ett anslag af 100,000 R:dr. — Då likväl, enligt
hvad Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 5 Oktober 1860,
angående regleringen af utgifterna under riksstatens fjerde hufvudtitel
innehåller, detta anslag blifvit beviljadt endast för innevarande statsregleringsperiod,
men fortfarandet deraf ännu af omständigheterna tillsvidare
påkallas, föreslår Kongl. Majit, att ifrågavarande anslag må äfven för
nästa statsregleringsperiod i riksstaten bibehållas, för att enligt redan
meddelade föreskrifter för ändamålet användas.
Indelta Arméens vapenöfuingar. — Det vid förra riksdagen för detta
ändamål bestämda anslag af 650,000 R:dr har visat sig vara otillräckligt
för de stadgade vapenöfningarne med indelta arméens regementen och
korpser. — Kongl. Majit, som anser dessa vapenöfuingar icke kunna
minskas, så framt indelta arméen, såsom stam för en i förhållande till
dess numerär talrik beväring, skall kunna upptaga beväringsmanskap i
sina leder till sä stor del, sorn erfordras för att uppbringa hären till vederbörlig
styrka vid en mobilisering, finner sig alltså föranlåten att äska
förhöjning i det årliga anslaget för »Indelta arméens vapenöfningar» med
ett derför nödigt belopp af
175,000: —
Värfvade arméen.
Sedan det beväringsområde, som förut varit anslaget till Lifbeväringsregementet,
blifvit fördeladt på Lifgardesregementena till fot, samt
Kongl. Majit af sådan anledning, och efter det Rikets Ständer sig i ämnet
yttrat, förordnat, att 2 andra Kapitensbeställningar skulle bildas vid
Transport Rimt Ridr 179,086: 96.
Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, örn Statsverket 1862.
21
Transport R:mt R:dr 179,086: 96.
hvardera af nämnda Lifgardesregementen, med lön för hvarje andra
Kapiten till belopp af 2,000 R:dr, äfvensom att dessa löner skulle utgå
från disponibla tillgångar å anslaget för Lifbeväringsregementet, vill
Kongl. Maj:t nu föreslå, att, jemte förminskning af Lifbeväringsregementets
anslag med 8,000 R:dr, anslagen för Svea och Andra Lifgardesregementena
hvardera må ökas med 4,000 R:dr; hvadan här utföres: för
Svea Lifgardet en tillökning af
4,000: —
och för
Andra Lifgardet likaledes en tillökning af  4,000: —
Svea, Götha och Wendes artilleriregementen. — I följd af Artilleridepötkompaniets
i Wisby skedda öfverflyttning till Gottlands Nationalbeväring,
föreslår Kongl. Majit, att Artilleriregementenas anslag må förminskas
med det för berörda Depötkompani beräknade anslagsbelopp,
utgörande:
Penningar
R:dr 10,038: 90.
Spanmål in natura 6 5 4,720 kubikfot å 2 R:dr » 1,3 0 9 : 44.
tillhopa R:dr 11,348: 34.
hvilket deremot borde tilläggas anslaget för Gottlands Nationalbeväring,
med undantag af ett Läkarearfvode, 100 R:dr, som, under förutsättning
af Rikets Ständers bifall till den här nedan omförmälda reglering af
sjukvården vid Nationalbeväringen, kan indragas.
Ingeniörskorpsen. — I anseeede till otillräckligheten i fält af den
nuvarande Sappörtruppen, äskar Kongl. Majit anslag för uppsättning och
underhåll af ytterligare ett kompani sådant manskap med nödigt befäl.
Härtill erfordras, till aflöning och underhåll, årligt anslag af R:dr 23,529: 9.
samt, till underhåll af beklädnads-, remtygs-, utrednings- och
sjukvårdspersedlar, årligt anslag af 10,501 R:dr 50 öre, att
tilläggas anslaget för »Försvarsverket i allmänhet»; hvaremot
Kongl. Majit föreslår, att, till bestridande af kostnaderna för
det nya kompaniets första uppsättning, behöfliga medel af
första årens aflönings- och underhållsanslag må få användas.
Kongl. Maj:t föreslår vidare aflöningsförhöjning, i följd
af tillökade göromål,
för Bataljonsläkaren vid Ingeniörtrupperna, från 800
till 1,200 R:dr, eller med
R:dr 400: —
för Redogöraren, från 600 till 800 R:dr, med 200: —
Transport R:mt R:dr 600: — 23,529: 9. 187,086: 96.
22
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 600: — 23,529:9. 187,086: 96.
för presterliga göromålens bestridande, från
"180 till 300 R:dr, med
120: — 720- —
Till underhåll af 3 Fältbrygge-equipager vill Kongl.
Maj:t föreslå Rikets Ständer att bevilja ett årligt anslag, för
hvarje equipage af 1,500 R:dr eller tillhopa
4,500: — 749- 9
Kavalleri- oell Artillerihästars remontering och skoning. — Enär detta
anslag icke är fullt tillräckligt att bestrida de kostnader, som häraf böra
utgå till vederbörande regementen, äskar Kongl. Majit, att den behöfliga
tillökningen i anslaget må anvisas med
2,873: 25.
Lega för hästar till Artilleriets exercis. — Till lega m. m. för ytterligare
behöfliga exercishästar vid Ingeniörtruppen föreslår Kongl. Maj:t,
att på ofvannämnda anslag måtte uppföras ett tillökningsbelopp af
3,064: 6.
Furagering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar. — Kongl.
Majit föreslår, att detta förslagsanslag, hvars i riksstaten utförda belopp
icke motsvarar de utgifter, som häraf skola bestridas, må i förhållande
till de årliga utgifterna höjas med  40,000: —
samt således i riksstaten upptagas till ett förslagsbelopp af 390,000
R:dr; deruti inberäknade ett anslag af 1,618 R:dr, hvilket Kongl. Majit
föreslår måtte beviljas till furagering af Ingeniörtruppens ökade anta!
exercishästar.
Mathållning för manskapet vid Garnisonsregementena. — I anledning
af Rikets Ständers Revisorers anförande derom, att mathållningen vid
garnisonsregementena i hufvudstaden, ehuru till födoämnenas beskaffenhet
oklanderlig, likväl vore till deras qvantitet otillräcklig, samt att icke
mer än två mål om dagen bestås manskapet vid något af berörda regementen,
har Kongl. Majit låtit upprätta ny utspisningsstat för samtliga
garnisonerande värfvade regementena, grundad på manskapets utspisning
med tre mål om dagen och mera tillräcklig; och vill Kongl. Majit, med
ledning häraf, föreslå Rikets Ständer att, för beredande af tillräckligare
underhåll för ifrågavarande garnisonsmanskap, bevilja en förhöjning i det
nuvarande mathållningsanslaget, med
175,000: —
Keväringen.
Lifbeväringsregementet. — Efter hvad Kongl. Majit förut yttrat
om detta anslags förminskning för aflönande af tillökadt befäl vid Lifgardesregementena
till fot, skulle anslaget nedsättas med 8,000 R:dr.
Transport Runt R:dr 436,773: 36.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
2.3
Transport R:mt R:dr 436,773: .se.
Gottlands Nationalbeväring. — På sätt ofvan omförmäldt är, skulle
från Artilleriregementenas anslag» hit öfverflyttas penningar och spanmål,
till ett belopp af  R:dr 11,248: U.
För öfrigt föreslår Kongl. Majit beviljandet af följande
anslag:
1:o. Till fullständigt ordnande af sjukvården vid nationalbeväringen,
enligt af Kongl. Majit godkändt förslag:
Lön för en Regementsläkare
R:dr 2,000:
Arfvoden för 3 Bataljonsläkare, å 500 » 1,500: —
Summa 3,500:
men som å Gottlands nationalbevärings stat förut
finnes upptagen aflöning dels för en Sjukhus .
läkare
400: —
dels för en Underläkare  200: — g()().
erfordras nytt anslag endast till belopp af skillnaden, eller 2,900: —
2:o. I anseende till betydligt ökade uppbördsgöromål:
Förhöjning i aflöningen:
för Fältkamereraren, från 750 till 1,000 R:dr, med 250: —
för Kontorsskrifvaren, från .300 till 500 R:dr, med 200: — 450-
3:o. Till komplettering af nödigt antal Spel vid nationalbeväringens
kompanier:
15 arfvoden för Spel, ä 30 R:dr
450: — 15 048- j4
Beväringsmanskapets vapenöfning. — Härvid föreslår Kongl. Maj:t
att, med bibehållande af den nu för beväringsmanskapet bestämda exercistid
af 30 dagar, fördelade på två ar i lika terminer, under det dervid
stadgade villkor, att de två beväringsklasser, som i följd häraf årligen
sammandragas, icke exerceras samtidigt, förslagsanslaget tili beväringsmanskapets
vapenöfning må för nästa statsregleringsperiod uppföras till
ett belopp, närmare än hittills svarande mot de årliga utgifter, som af
anslaget skola bestridas; och vill Kongl. Majit, efter inhemtad kännedom
om de årliga brister, som häruti under sednare åren uppstått, föreslå en
förhöjning i detta anslag med
101,667: —
Matericlen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Krigskollegii af delningar. —
I afseende å de särskilda afdeiningarnes ökade medelsbehof under nästa
statsregleringsperiod förekommer följande:
Transport R:mt R:dr 553.488: 70.
24 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:rat R:dr 553,488: 70.
Fortifikationsaf'delningens anslag till bestridande af underhållet af
landtförsvarets hus och byggnader i fästnings- och gajmisonsorter, hvilket
allt sedan år 1832 utgjort 75,000 R:dr årligen, har under den sednare
tiden, i följd af arbetslönernas ovanliga stegring och förhöjda pris å byggnadsmaterialier,
blifvit, enligt hvad hos Kongl. Maj:t anmäldt är, alldeles
otillräckligt; och vill Kongl. Maj:t, efter pröfning af de härvid förekommande
omständigheter, härmedelst äska en förhöjning i detta anslag
med
Ii:dr 15,000: -
För Intendentsafdelningens behof anvisades vid sistlidna
riksdag följande extra anslag, att under åren 1861,
1862 och 1863 årligen utgå, nemligen:
* till förhöjning i beklädnadspassevolansen vid Svea
och Andra Lifgardesregementena, Lifgardet till häst, Hussarregementet
Konung Carl XV och Sappör
kompaniet
R:dr 35,113: 78.
vid Svea och Götha Artilleriregementen 15,187: 9i.
och vid Wendes Artilleriregemente  4,335: 32.
till indelta arméens utredning; såsom
fyllnadsanslag
4,963: 83.
samt till underhållande af beväringsmanskapets
beklädnad i anledning af utsträckt
exercistid
189,000: —
tillhopa R:dr 248,600: 84.
Och då dessa utgifter, hvaruti med hänseende till
stegrade pris å beklädnadsmaterialier, serdeles kläden och
yllevaror samt läderpersedlar, äfvensom förhöjda arbetslöner,
icke kan förväntas nedsättning, äro af beskaffenhet att tillhöra
det ordinarie anslaget för försvarsverket i allmänhet,
föreslår Kongl. Maj:t, att förestående anslagsbehof må uppföras
å ordinarie stat med
R:dr 24-8,6 0 0 : 84.
Ytterligare, och då Kongl. Maj:t funnit
Sig föranlåten att, för passevolansens fortfarande
vid Svea och Andra Lifgardesregementena
samt Sappörkompaniet, under innevarande
statsregleringsperiod bevilja passevolantörerna
en tillökning i årliga beklädnadsanslagen med
tillhopa
R:dr 10,212: 12.
Transport R:mt R:dr 10,212: 12. 248,600: 84. 15,000:
553,488: 70.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
2 5
Transport R:mt R:dr 40,242: 12. 248,000: 84. 45,000: - 553,488: 70.
likaledes, för åren 1862 och
1863, viii lifgardet till häst en
årlig tillökning af
4,594: —
och slutligen vid hussarregementet
Konung Carl XV under
samma tid en årlig tillökning
af  4 4,541: 58.
tillhopa R:dr 26,3 4 7 : 70.
vill Kongl. Maj:t föreslå, att dessa tillökningar,
som grunda sig på behöriga prisregleringar,
måtte varda å ordinarie stat uppförda
med  26,347: 70.
Med anledning af Kongl. Maj:ts här
ofvan gjorda framställning om uppsättning af
ett nytt kompani ingeniörtrupper, föreslår Kongl.
Majit, att det för samma kompani beräknade
beklädnadsanslag, m. m  10,501: 50.
må beviljas.
Till följd af Bohus läns regementets
södra bataljons förändring till rothållsinfanteri,
hvarom Kongl. Majit, efter rusthållarnes ansökning
och på grund af Rikets Ständers vid
1840 och 484 1 års riksdag för deras del
gjorda medgifvanden, beslutit; föreslår Kongl.
Majit, att den kostnad för bataljonens 400
nummer, hvars bestridande åligger statsverket,
må af Rikets Ständer anvisas med 9,146 R:dr,
hvaraf tillkommer intendentsafdelningen, för underhåll
af kapotter, remtyg, tross och utredning .... 3,200: — 288,650: 4.
och artilleriafdelning en, för gevärspersedlarnes underhåll
580: — gQj 230-
hvaremot återstoden, 5,3-36 R:dr, bör tillfalla anslaget till lif- och släpmunderingar
vid rotehållsregementena.
O c5
De hittills till Kongl. Maj:ts disposition ställda öfversköttsräntor
vid bataljonen, hvilka, enligt meddelad uppgift, under de senast förflutna
fyra åren i medeltal årligen utgjort 7,227 R:dr 87 öre, kunna, i
stället, till statens utgifter i allmänhet användas. •
Bih. till R. St. Prot. 1862—1863. l:a Sami. l:a Afd.
Transport R:mt R:dr 857,718: 74.
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 857,718: 74.
Lif- och släpmunderingar vid rotehållsregementena. Då hufvudsakligen
i anseende till stigande arbetslöner samt värden å kläden och
lädereffekter, detta anslag, nu utgörande 232,000 R:dr, under åren
1861 och 1862 visat sig vara otillräckligt, så att den årliga bristen
uppginge till omkring 19,800 R:dr, hvartill, på sätt nyssberördt är,
nu tillkomme en ytterligare utgift vid Bohus läns regementes södra
bataljon, i och för beklädnadskostnaden, beräknad till 5,336 R:dr årligen,
äskar Kongl. Maj:t en förhöjning uti förevarande anslag med i
jemnt tal
25,200: —
Salpeteruppköp. Kongl. Maj:t anser, att, oin lösningspriset
för inhemsk salpeter nedsättes från 45 till 40 R:dr centnern samt
således kommer att för de till krigskrut påräknade 2,000 centner
utgöra 80,000 R:dr om året, och öfriga kostnader för salpeterverket
jemväl från nästa statsregleringsperiods början inskränkas till hvad
efter den minskade rörelsen blifver oundgängligt, samtlige utgifterna
för ifrågavarande behof skola kunna betäckas med räntan, efter 5
procent, å den redan samlade, till minst 800,000 R;dr beräknade
fonden, eller årligen 40,000 R:dr, jemte årligt statsanslag af 60,000
Rdr; Och föreslår Kongl. Maj:t fördenskull, att anslaget till salpeteruppköp,
förut bestämdt till 1 10,000 R:dr, nedsättes med 50,000 R:dr
och således upptages till endast 60,000 R:dr.
Diverse anslag.
Rese- och traktamentsp enning ar. Med afseende å de uti detta
förslagsanslag årligen uppstående brister, hvilka under åren 1859, 1860
och 1861 i medeltal utgjort 46,946 R:dr 33 öre, föreslår Kongl.
Maj:t en förhöjning i anslaget med
46,650: —
hvarigenom detsamma, hvilket i nuvarande riksstat finnes utfördt med
endast 11,350 R:dr, komme förslagsvis att upptagas till 58,000 Rdr.
Öfriga i riksstaten under fjerde hufvudtiteln upptagna anslag
föreslår Kongl. Mnj:t må oförändrade bibehållas.
Summa tillökning R:mt R:dr 929,568: 74.
som utgöres af:
belopp, hvilka förut utgått såsom extra anslag, men af Kongl.
Maj:t ansetts böra på ordinarie stat uppföras R:tlr 248,600: 84.
högre beräkningar af förslagsanslag
» 188,317: —
öfriga tillökningar  4
» 492,650: 90.
Summa R:mt R:dr 929,568: 74.
Transport R:mt R:dr 929,568: 74.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
■27
ningar
för
Transport R:mt R:dr
Då från denna tillökningssumma afdragas ofvanberörda minski
anslagen:
Svea, Götha och Wendes artilleriregementen
Lifbeväringsregementet
Salpeteruppköp
deraf, såsom redan är erinradt, 248,600 R:dr 84
såsom extra anslag och 188,317 R:dr utgöres af högre beräknade
förslagsanslag.
Dessutom aflemnas från fjerde hufvudtiteln de hittills till Kongl.
Maj:ts disposition ställde öfverskotts-indelningsräntor vid Bohus läns
regementes södra bataljon, till ett beräknadt årligt medelvärde af
7,227 R:dr 84 öre.
929.5 6 8: 74.
R:dr
2,200: —
))
11,348: 34.
))
8,000: —
))
50,000: —
71,5 4 8: 34.
g till
... Runt R:dr
858,020: 40.
öre
förut utgått
Hvad derefter angår de landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller extra
anslag erfordras, finner Kongl. Maja, på grund af hvad uti förut åberopade Statsråds-protokoll
öfver landsförsvarsärenden blifvit utredt och upplyst om hvart och ett
af nedannämnda föremål, hvartill medel behöfva dels för vissa år och dels för en
gång anvisas, Sig föranlåten att af Rikets Ständer äska beviljandet af följande extra anslag:
1 :o. För Artilleribehof:
Till anskaffning af 20 refflade gröfre kanoner samt lavetter med släpor
af jern, äfvensom projektiler
1 10,000: —
» anskaffning af 16,000 refflade infanterigevär, ä
37: 50
600,000: —
» anskaffning af 2,000 kavallerisablar, ä 18 R:dr ■ 36,000: —
Och då, för de i riket bildade frivilliga Skarpskytteföreningar,
ett af de främsta behofven för deras vapenöfningar
är exersis- och målskjutning sg ev är, vill Kongl.
Maj:t, som med välbehag anser den fosterländska syftningen
af föreningarnes verksamhet, föreslå Rikets Ständer
att bevilja ett extra anslag af
75,000: —
till anskaffande af 2,000 refflade infanterigevär, för
ersättande af ett lika antal sådana gevär, som skulle
från kronans förråd utlemnas enligt grunder, som i det
härvid bifogade Statsråds-protokollet öfver Landt
-
Transport R:mt R:dr 821,0 00:
28
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr
försvarsärenden närmare bestämmas: finnande Kongl.
Maj:t jemväl Rikets Ständers medgifvande nödigt för
utdelning ur kronans förråd af äldre exersisgevär under
längre tid, än den Kongl. Maj:t ansett Sig böra med
högst ett år, för hvarje gång ansökning derom hos
Kongl. Maj:t blifvit gjord, hittills bevilja; äfvensom att
föreningarne må berättigas att å dessa sednare gevär
göra de förbättringar, hvartill anledning kan förefinnas.
2:o. För Fortifikatiönsbehof:
Till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad
» fortsättande af fästningsbyggnadsarbetena vid Carlskrona
3:o. Topografiska korpsens arbeten:
Till fortsättande af dessa arbeten, samt till kart
graveringen
» aflöning åt den ökade arbetspersonal, som erfordras
för det militära kartverkets skyndsamma utförande
4:o. Arméens pensionering:
För fortsatt tillämpning af nu gällande pensionsstäter
för arméen samt Gotlands landtbeväring, ett
kreditiv att, i mån af behof, användas till betäckande
af den skillnad, som för arméens pensionskassa kan
under åren 1864, 1865 och 1866 uppstå i följd af
den nya pensioneringen: 150,000 R:dr årligen eller
för 3 år
samt, för år 1863, ett fyllnadskreditiv å 50,000 R:dr(hvilket
här nedan upptages), att anlitas till betäckande af det
årets behof utöfver redan anvisade 100,000 R:dr: viljande
Kongl. Maj:t framdeles, om så erfordras, göra
framställning till Rikets Ständer om betäckande af den
brist, som uti 1862 års kreditiv kan uppstå.
För upprätthållande af arméens pensionskassas
egen pensionering, ett kreditiv af 85,500 R:dr årligen,
eller för 3 år
Transport R:mt R:dr
821,000: —
300,000: —
150,000: --
150,000: —
9,600: —
450,000: —
256,500: —
>,137,100: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
1
Transport Runt R:dr 2,137,100: —
5:o. Officerares anställning i utländsk krigstjenst:
Till understöd åt dessa officerare
27,000: —
*
6:o. Kasern- med flera byggnader för Svea Artilleriregemente
:
Till detta ändamål föreslår Kongl. Maj:t, att ett
anslag af 880,570 R:dr måtte af Rikets Ständer beviljas,
att utgå under sex år; hvadan Kongl. Majit, för
nästa statsregleringsperiod eller åren 1864, 1865 och
1866, äskar hälften af denna summa, eller
440,285: —
7:o. Arrestlokalers underhåll vid indelta arméen:
Kongl. Majit, som här nedan föreslår anskaffande
af arrestlokaler för arreststraffets tillämpning vid indelta
arméen, äskar, för de i anledning häraf uppkommande
årliga kostnaderna, tillsvidare ett extra anslag, för hvardera
af åren 1864, 1865 och 1866, af 14,000 R:dr,
eller för alla tre åren
42,000: — ^ 646 385
hvilka alla här ofvan utförda extra anslag föreslås att utgå under
åren 1864, 1865 och 1866 med en tredjedel eller 882,128 R:dr
33 öre årligen.
Deremot äskar Kongl. Majit
Anslag för en gång:
Till anställande af skjutförsök med artilleripjeser
» arméens pensionering, fyllnadskreditiv för år 1863 • - -  » uppförande af kokhus samt vakt- och arrestbygg
nader
vid andra lifgardets établissement, jemte
förändrad inredning af regementets kaserner
» uppförande af arrestbyggnader vid indelta arméen,
inredning af förhyrda arrestlokaler, anskaffning af
inventarier m. m.
» anställande af försök med skyddstält
» ersättning för utarbetande, i sammanhang med krigskollegii
bokslut, af uppgifter öfver samtliga kost
Transport
Runt R:dr 466,603: 24. 2,646,385
100,000: —
50,000: _
108,9 4 0 : 74.
197,662: 50.
10,000: —
30 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 466,603: 24. 2,646,385: —
naderna till de särskilda föremål, sorn tillhöra
kollegii förvaltning
3,000: — 468)603: 24.
Tillhopa extra anslag R:mt R:dr 3,114,98 8: 24.
Hufvudsutnmorna af de til) fjerde hufvudtiteln eller landtförsvaret
hörande anslag skulle i följd häraf komma att blifva
För utgifter på ordinarie stat:
årligen
R:dr 9,585,740: 40.
deraf förslagsanslag
1,064,890: 32.
» extra ordinarie behof:
under hela statsregleringsperioden
» 3,114,988: 24.
Femte Ilufeudtiteln,
innefattande anslagen för Sjöförsvars-departementet.
Enligt nu gällande riksstat finnes å denna hufvudtitel till årliga eller ständiga
utgifter anvisadt:
i penningar
R:mt R:dr 3,104,343: 60.
» indelta räntor efter markegång, på förslag
» » 81,510: —
» oindelt spanmål 59,623 kubikfot 2 kannor, förslagsvis
ä 2 R:dr kubikfoten
» » 1 19,2 4 6: 40.
tillhopa Runt R:dr 3,305,100: —
Departementschefens uti bilagde inför Kongl. Majit i statsrådet den 14 i denna
månad hållna protokoll intagna betänkande, hvilket Kongl. Maj:t till alla delar gillat
och hvartill härigenom hänvisas, innehåller fullständiga utredningar öfver de särskilda
behof för sjöförsvaret, som, på sätt här nedan upptages, funnits dels erfordra nya
anslag eller tillökningar i de ständiga utgifternas belopp eller jemkningar i dessa,
dels utgöra endast tillfälliga eller inom viss tidrymd begränsade statsbidrag.
Den omhvälfning, som i sjökrigsväsendet under senaste tiden utomlands timat
och hvaraf de flesta sjöstater redan förmåtts att vidtaga eller vara betänkta på väsendt--  liga förändringar i sjökrigsmaterielen, nödgar äfven Sverige till liknande åtgärder, så
framt icke dess sjelfständighet och andra nationers aktning skola äfventyras. Uti
departementschefens omförmälda betänkande angifves ock den riktning, som härvid,
med hänsyn till landets egendomliga förhållanden och tillgångar, borde följas; och om
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1802.
31
än, af der jemväl anförda skäl, ännu svårligen något kan närmare bestämmas om
beskaffenheten af den nya krigsfartvgsmateriel, som för rikets sjöförsvar bör i stället
för den befintliga och till stor del numera för krigsbruk otjenliga anskaffas, kan dock
redan med säkerhet antagas, att den nya materielens dyrhet måste föranleda till minskning
i krigsfartygens antal och följaktligen äfven till en deraf samt af fartygens blifvande
beskaffenhet och sättet att dem anskaffa beroende minskning af sjöförsvarets
nuvarande personal samt jemkning i vissa af dess
Aflöningsstater.
Under sådana förhållanden har ock Kongl. Majit, bland nu förekomna framställningar
om nya aflöningsanslag eller tillökning å redan beviljade, icke fästat afseende
på andra än sådana, som funnits vara stödda på billighet och, i fall de beviljades,
icke inverka på nuvarande personalorganisationer, uti hvilka för öfrigt, innan om den
nya sjökrigsmaterielens beskaffenhet blifvit närmare beslutadt, någon väsendtligare förändring
icke kan ega runi, ehuru Kongl. Majit icke deraf finnér Sig förhindrad att
dylik förändring under tiden medelst tjensters indragande förbereda; Och Kongl. Majit
vill fördenskull nu endast föreslå Rikets Ständer att bevilja följande tillökningar uti
vederbörliga under ofvannämnde rubrik förekommande aflöningsanslag, nemligen:
«) åt de hos förvaltningen af sjöärendena anställde 3:ne kammardrängar löneförhöjning
med 50 Ridt- för hvardera, hvarigenom, i likhet med hvad för vaktbetjeningen
vid andra Kronans embetsverk dels redan eger ruin oeh dels nu äfven äskas,
dera» löner skulle blifva till 500 Ridr bestämda, eller tillhopa ... Rmt Ridr 150: —
b) såsom en skälig godtgörelse till sekundchefen, majorerne och
adjutanterne vid flottans marinregemente för utgifterna vid underhållet af
de hästar, hvarmed bemälde officerare måste i och för tjenstgöringen
vara försedde, efter den nu för arméens värfvade regementen godkända
grund:
för sekundchefen
'2 rationel
»
2 majorer, u 2 rationer
4 d:o
» 2 adjutanter ä 'I d:o
2 d:o
tillhopa 8 rationer
a 270 Ridr för hvarje med
Ridr 2,160: —
jemte stallhyra för 8 tjenstehästar, hvilken, med af
seende
på förhållandena i Carlskrona, der regementet
är förlagdt, skulle, i stället för 100 Ridr, som vid
arméen bestås, utgå efter endast 50 Ridr årligen för
hvarje häst med
» 400: — g ggg.
med beräkning från början af nästa statsregleringsperiod;
Transport Rimt Ridr 2,710: -—
32
Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 2,710: —
c) till kompletterande af staten för flottans skeppsgossekorps, som
är afsedd att oförändrad bibehållas och vid hvilken reglementsenligt
böra finnas 10 i stället för nuvarande 3 korporaier, arfvoden för
de 2:ne felande korporalerne, ä 14 R:dr (50 öre för hvardera, med
tillhopa
R:dr 29: 20.
d) åt amiralitetsförsamlingens i Carlskrona kantor och klockare,
hvilken numera äfven fått sig ålagd t att bestrida orgelnistbefattningen
derstädes, en förhöjning i det honom hittills med 200 R:dr bestådda
årliga arfvode af
R:dr 200: —
De här utförda belopp uppgå sammanlagda till en summa af ■■■ RmtR:dr 2,939: 20.
hvilken dock minskas med dels ett på staten för flottans officerskorps
befintligt odisponeradt belopp af
R:dr 500: —
och dels en å aflöningsanslaget för flottans civilstat uppkommen
årlig besparing af
» 45: —
eller med tillhopa
Ridr 54-5: —
så framt dessa 2:ne belopp få på hufvudtiteln qvarstå, i hvilket fall
tillökningen under rubriken »aflöningsstater» blefve
Runt R:dr 2,394: 20.
hvarjemte Kongl. Maj:t begär ej mindre att, på de skäl, som uti
departementschefens förenämnda betänkande omförmälas, aflöningsanslaget
för flottans konstruktionskorps fortfarande ställes till Kongl. Majts disposition
i och för aflönande af korpsens personal och af den provisoriskt
tillsatta virkesförrådsförvaltningen, än ock att de aflöningsbesparingar,
hvilka kunna uppkomma genom indragning af den i följd af förestående
förändringar uti sjökrigsmaterielen vid flottan öfverflödig blifvande personal,
må vid personalens reorganisation få användas.
Vidare föreslår Kongl. Majit, att hvad af de under rubriken
»aflöningsstater» uppförda 40,446 kubikfot oindelt spanmål för närvarande
ej behöfver för nämnde stater begagnas, eller 9,280 kubikfot, ändock
får, såsom vid föregående riksdagar ägt ruin, på hufvudtiteln qvarstå,
såsom fortfarande erforderligt till minskande af bristen i det otillräckliga
naturaspanmålsanslaget på flottans underhållsstat, hvars värde understiger
årliga behofvet, i penningar beräknadt, med omkring 38,000 R:dr.
Mäter iden.
Flottans underhåll. I öfverensstemmelse med hvad af så väl den
komité, hvilken haft i uppdrag att afgifva förslag till ett tidsenligt
ordnande af rikets sjöförsvar, som förvaltningen af sjöärendena blifvit
på grund af uppgjorda beräkningar antaget, anser Kongl. Majit, att
Transport Runt Ridr 2,3 9 4: 20.
Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 33
Transport R:mt R:dr 2,394: 20.
från anslaget till flottans underhåll, nu på femte hufvudtiteln uppfördt
till ett belopp af 631,242 R:dr 70 öre, värdet af 19,177 kubikfot 2
kannor spanmål inbegripet, kan under nästa statsregleringsperiod årligen
utgå en summa af 100,000 R:dr, för att, jemte andra tillgångar,
hvarom längre fram skall förmälas, till anskaffande af ny sjökrigsmateriel
användas; men då likväl, såsom bemälda embetsverk
äfven utredt, denna summa ej kan i kontant från anslaget afskiljas.
utan till betydlig del måste utgå i arbete, lemnadt af den arbetspersonal,
hvars aflöning är anslaget påförd, samt detta för öfrigt erfordras
för uppgifna behofs fyllande, begär Kongl. Maj:t, att ifrågavarande
anslag må till beloppet oförminskadt på hufvudtiteln bibehållas.
Flottans nybyggnad. Lika med nyssbemälda komité anser Kongl.
Maj:t, att för anskaffande af ny Sjökrigsmateriel erfordras under åren
1864—1866 en summa af  R:mt R:dr 3,980,000: —
för hvars tillvägabringande beräknas såsom tillgångar:
а) det vid sednaste riksdag beviljade anslag
400,000: —
till börjande nybyggnad af en ängfregatt
utaf bästa modell, hvilket arbete Kongl.
Maj:t, med hänseende till förestående förändringar
i krigsfartygsmaterielen, funnit
lämpligt att inställa;
bj det till samma ändamål på ö:te
hufvudtitelns anslag till flottans nybyggnad
för åren 1861 och 1862 af Kongl.
Maj:t anvisade belopp af— 104,000: —
samt hela det nämnda ansia*
get för nästkommande år 162,000: — 000-
б) af fartyg, afsedda att under
ifrågavarande tid slopäs
150,000: —
d) frän flottans materialförråd i
effekter eller deras värde vid försäljning 150,000: —
e) från flottans virkesförråd
20,000: —
f) från anslaget till flottans underhåll,
ä 100,000 R:dr årligen, på sätt
redan antydt är, för 3:ne är
300,000: — 1,286,000:
då i den såsom erforderliga uppgifna summan brister
ett belopp af  2,694,000: —
Transport R:mt R:dr 2,394: 20.
Bih. till R. St. Prot. 1862—1863. l:a Sami. l:a Afd.
34
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 2,394: 20.
för hvars fyllande Kongl. Maj:t nu begär, att, jemte
det anslaget till flottans nybyggnad på hufvudtiteln bibe—
hålles ined nuvarande belopp, 162,000 R:dr årligen,
utgörande för statsregleringsperioden
486,000: —
dessutom må såsom extra statsanslag för åren 1864,
1865 och 1866 varda beviljad en summa af
2,208,000: —
att med en tredjedel, eller 736,000 R:dr, under hvardera året utgå
och, tillika med öfriga för ändamålet beräknade tillgångar, på anslaget
till flottans nybyggnad öfverföras, för att samfäldt med detta redovisas
på sätt i departementschefens merberörde betänkande finnes
närmare omförmäldt.
För öfrigt och då Kongl. Maj:t, under ännu rådande ovisshet
om företrädet af den ena eller andra bland de i sednaste tiden utomlands
uttänkta och försökta konstruktioner af krigsfartyg, desto heldre
finner olämpligt att nu, innan nödiga försök till pröfvande af den utländska
erfarenheten i berörde afseende hunnit här i landet anställas,
bestämma om beskaffenheten af den sjökrigsmateriel, hvilken, enligt
de af departementschefen uti oftanämnde betänkande framställda
allmänna åsigter, dem Kongl. Maj:t gillar, bör under instundande
statsregleringsperiod med derför påräknade medel åstadkommas,
som antagas måste, att, vid alltjemt fortgående förbättringsförsök med
ifrågavarande materiel, det, som nu obestridt anses för bäst, möjligen
vid den tid, då anskaffning skall ske, kan vara undanskjutet af något
ännu bättre; och vill, på grund af dessa förhållanden, Kongl. Maj:t
nu föreslå Rikets Ständer, att ofvanberörde för flottans nybyggnad elier
anskaffande af ny krigsfartygsmateriel beräknade medel och tillgångar
må ställas till Kongl. Maj:ts disposition, för att, enligt de af departementschefen
uppgifna allmänna grunder samt efter sorgfällig pröfning
af det vid hvarje anskaffningstillfälie för sjöförsvaret i främsta
rummet behöfliga och då erkändt bästa, efter sig företeende omständigheter
användas.
Båtsmännens beklädnad. Genom den uti här bilagda protokoll
öfver sjöförsvarsärenden intagna utredning af förhållandena med detta
anslag har blifvit ådagalagdt, att, i stället för ännu blott skenbar, innan
kort verklig brist skall på anslaget uppstå, så framt detsamma
icke snart förstärkes med det i sådant afseende uppgifna belopp af
13,695 R:dr. Vid detta förhållande och då den härför erforderliga
tillgång förefinnes inom hufvudtiteln på reservationsanslaget till ge
Transport
Runt R:dr 2,394. 20.
Kongl. Maf.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr
menskapens vid flottans korpser natura-underhåll, föreslår Kongl.
Maj:t, att. medelst öfverföring derifrån, den behöfliga tillökningen
af  R:dr 13,696: —
årligen må tilldelas anslaget till båtsmännens beklädnad,
hvilket derigenom blefve från 74,505 R:dr till 88,200
R:dr förhöjdt.
Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar.
Likaledes och som, enligt hvad uti nyssberörda
protokoll jemväl finnes utredt, äfven på detta anslag brist
är att emotse, föreslår Kongl. Majit att, till förekommande
deraf, från reservationsanslaget till gemenskapens
vid flottans korpser naturaunderhåll, hvilket dertill lemnar
tillgång, nu må till beklädnadsanslaget för mariner, kanonierer,
matroser och skeppsgossar öfverföras det såsom
erforderligt uppgifna tillökningsbelopp af  15,060: 6.
med tillägg hvaraf till detta sednare anslags nuvarande
summa, 103,339 R:dr 94 öre, denna skulle blifva förhöjd
till 118,400 R:dr.
Tillökningarna under rubriken »Materielen» komme
sålunda att uppgå till  R:mt R:dr
Diverse anslag.
Exercis af flottans bemanning. Uti såväl departementschefens
som sjöförsvarskomiténs förberörda betänkanden ådagalägges fullständigt
vigten deraf, att tillräckliga tillgångar beredas, för att genom utsträckta
öfningar kunna bibringa flottans personal, eller egentligen den
för fartygens bemanning afsedda delen af densamma, all den skicklighet,
som står att vinna och hvarpå fordringarne blifva större i den
mån krigsfartygen till antal förminskas, men till beskaffenheten fullkomnas.
Kongl. Majit anser ock den för detta ändamåls vinnande
påräknade summa af  R:mt R:dr 700,000: —
årligen vara behöflig samt begär derföre
af Rikets Ständer, att nuvarande anslaget
till exercis af flottans bemanning, 360,000
R:dr, må höjas med  190,000: —
hvarigenom detta anslag blefve ökadt till 550,000: —
då, i händelse af Rikets Ständers bifall
härtill, Kongl. Majit vill till fyllande af
Transport R:mt R:dr 190,000: —
36
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 190,000:
31,149: 26.
hvad derefter i den behöfliga årliga tillgången
brister, eller
150,000: —
det härtill utöfver sedan längre tid tillbaka på handelsoch
sjöfartsfonden för expeditioner till handelns skyddande
årligen afsatta 67,500 R:dr erforderiiga belopp
med 82,500 R:dr på nämnde fond anvisa; och finner
Kongl. Maj:t för öfrigt, på de af departementschefen
anförda skäl, lämpligt att af ofvannämnda för personalens
öfning beräknade summa, 700,000 R:dr, årligen
afsättas för yttre sjöförsvarets behof, hvari äfven expeditioner
till handelns skyddande ingå, 590,000 R:dr, och
för det inres 110,000 R:dr.
Till stipendier för officerare af flottans korpser under
anställelse i utländsk tjenst eller kommendering utrikes begär
Kongl. Maj:t ett nytt årligt anslag af
15,000: —
för hvars behöflighet giltiga skäl blifvit af såväl departementschefen
som sjöförsvarskomitén anförda, hvadan
här särskildt hänvisas till hvad derom i deras afgifna
betänkanden förekommer.
Sammanlagda beloppet af de under rubriken »Diverse
anslag» ifrågasatta tillökningar skulle således utgöra
Rant R:dr 205,000: —
hvilket belopp dock, i följd af här förut föreslagen öf
verföring
till förenämnde 2:ne beklädnadsanslag af  28,755: fi.
från reservationsanslaget till gemenskapens vid flottans
korpser natura-underliåll skulle minskas till
176,244: ;>+.
men genom nyssberörde anslags ökande med
5: 6.
framkallas verklig tillökning under denna rubrik med
en jemnad summa af
176,250: —
I sammanhang härmed och ehuru anslaget till gemenskapens vid
flottans korpser natura-underhåll, genom den i merberörda protokoll
intagna utredning om årliga utgifterna derå, visats blifva, äfven efter
nu föreslagna minskning, under vanliga förhållanden för dermed afsedt
ändamål fullt tillräckligt, vill Kongl. Maj:t likväl, til! förekommande
af brist å anslaget i händelse af ovanligare stegring i prisen på proviantartiklar,
föreslå Rikets Ständer, att låta de på detsamma redan
befintliga och än vidare uppkommande reservationer der få qvarstå.
Transport R:mt R:dr 20 7,3 9 9: 26.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 37
Transport R:mt R:dr 207,399: 26.
För handeln.
Uti det under denna rubrik ensamt förekommande reservationsanslag:
Lotsen- och Fyring sstaterna, hvilket, å nu gällande riksstat
uppfördt med R:dr 240,460, lämpligen kunde benämnas: Lots-och
fyrinrättning en med dertill hörande personal, föreslår Kongl. Majt en
årlig förhöjning af
R:dr 122,440: —
motsvarande dels det belopp, 1 10,000 R:dr, hvarmed hittills beräknade
statsinkomsten af båk- och lotsmedel här förut blifvit ökad, och
dels ifrågastäldt vederlag, 12,440 R:dr, för förvaltningens af sjöärendena
andel i uppbörden vid Landsorts fyrbåk; hvarvid Kongl.
Maj:t tillika förutsätter, att de på nyssnämnda statsinkomst utöfver
beräknade beloppet deraf uppkommande öfverskott fortfarande få, såsom
hittills, för de med ifrågavarande anslag afsedda behof användas.
Hela tillökningen på hufvudtiteln skulle sålunda blifva R:mt R:dr 329,839: 26.
hvartill dock, till jemnande af dess blifvande slutsumma, kunde medelst
motsvarande tillökning i förslagsanslaget til! skrifmaterialier och
expenser m. m. för departementets kansli-expedition, nu bestämdt till
1,225 R:dr 31 öre, läggas ett belopp af
10: 74.
då de föreslagna tillökningarna uti femte hufvudtitelns anslag, hvilka
i öfrigt, der någon förhöjning eller förändring nu icke blifvit ifrågaställd,
böra oförändrade bibehållas, således sammanlagda kornme att
uppgå till
R:mt R:dr 329,850: —
Om detta belopp, deraf dock de för lotseri- och fyringsstaterna
utförda 122,440 R:dr tillkommit endast i följd deraf, att motsvarande
inkomster antagits blifva med lika belopp ökade, tillägges hufvudtitelns
nuvarande slutsumma
3,305,100
skulle denna blifva
R:mt R:dr 3,034,950: —
deraf på förslagsanslagen belöpa  R:dr 137,436: —
Med hänvisande till hvad dels här förut och dels i merberörda protokoll öfver
sjöförsvarsärenden af den 14 innevarande månad blifvit framstäldt rörande hvart och
ett af nedannämda föremål, föranlåtes Kongl. Maj:t att vidare af Rikets Ständer äska
beviljandet af följande för sjöförsvaret erforderliga särskilda eller extra anslag, nemligen:
till flottans nybyggnad eller anskaffande af ny krigsfartygsmateriel, att användas och
redovisas gemensamt med andra till samma ändamål afsedda tillgångar, på sätt
här ofvan är föreslaget
Runt R:dr 2,208,000: —
» angelägna byggnadsarbeten och anskaffningar vid flottans stationer 200,000: —
= 2,408,000: —
Transport R:mt R:dr 2,408,000: .—
38
Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 2,408,000
att under åren 1864, 1865 och 1866 utgå tned en tredjedel, eller
802,666 R:dr 67 öre R:mt, hvartdera året;
till anskaffande af ett obeväradt mindre ångfartyg för Stockholms stations
behof
R:mt R:dr 30,000: —
att på en gång utgå;
» anställande af försök för utrönande af s. k. pansarplåtars
af svenskt jern förmåga att motstå skott, äfvensom
för bestämmande af lämpligaste konstruktionen
af refflade gjutna jernkanoner för fartygs bestyckning,
att genast utgå, på sätt Kongl. Majit vill
i särskild framställning begära
100,000:
hvarförutan Kongl. Majit af Rikets Ständer äskar, att på Riksgäldskontoret
må för åren 1864, 1865 och 1866 beviljas följande 2:ne
kreditiv, nemligen:
dels för att fortfarande ej mindre sätta amiralitets-krigsmanskassan
i stånd att tili flottans pensionsberättigade embets- och tjenstemän,
som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt de för kassan
nu gällande pensioneringsgrunder, än ock bereda tillgång till de dem
tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande, årligen tned 30,000 R:dr,
eller för 3:ne år  R:dr 90,000: —
dels ock för upprätthållande af den flottans gemenskap
förunnade förbättrade pensionering årligen med 40,000
R:dr, eller för 3:ne år  120,000: —
med direktionen öfver förenämnde kassa lemnad rättighet att å berörde
2:ne kreditiv under hvarje års lopp lyfta hvad för de omförmälda ändamålen
finnes vara behöfligt, under förbehåll deremot, att af följande årets
kreditiv icke något må reqvireras innan styrkt blifvit i hvad mån föregående
årets kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under ett år
icke för ändamålet erfordras må under följande året användas; äfvensom
att Rikets Ständer inå medgifva, att för förstberörda pensionering få använ -  das såväl fortfarande det å femte hufvudtiteln uppförda anslag till flottans
reservstat, i den mån det redan är och framdeles, genom afgång bland derå
uppförde officerare, kan blifva disponibelt, som ock tillsvidare de genom
ifrågasatt minskning af flottans officerspersonal uppkommande aflöningsbesparingar,
i den mån de, i följd af afskedsrneddelande utan föregången
ansökning vid den för erhållande af fyllnadspension bestämda lefnadsålder,
derest förslaget derom vinner Rikets Ständers bifall, kunna behöfva
för pensioneringen anlitas.
130,000
210,000
Summa Runt R:dr 2,748,000:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog). N:o 1, om Statsverket 1862.
39
Sjette ilufvudtiteln,
innefattande anslagen för Civildepartementet.
Nu gällande riksstat upptager för denna hufvudtitel:
Penningar
R:mt R:dr 2,014,708: 44.
Indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång till
166,177 : 76.
Indelt spanmål, 8,581 kubikfot, värderade, efter 2 R:dr kubikfoten, till •• 17,162: —
Oindelt spanmål, 4,450 kubikfot 9 kannor, efter enahanda värde
8,90 1: «o.
tillsammans R:mt R:dr 2,206,950: —
På sätt närlagda, den 14 innevarande månad öfver eivilärenden förda protokoll
utvisar, har Kongl. Maj:t vid pröfningen af de till reglering af sjette hufvudtiteln hörande
frågor funnit följande förändrade bestämmelser i afseende å anslagen på denna
titel vara erforderliga, nemligen:
1 :o Departementschefen.
Som den våning i Kommerskollegii bus, hvilken förut varit såsom boställe åt
chefen för civildepartementet upplåten, numera, enligt Kongl. Maj:ts nådiga beslut,
begagnas af vissa embetsverk, i följd hvaraf nuvarande departementschefen fått en
årlig hyresersättning af 2,000 R:dr från sjette hufvudtitelns anslag till extra utgifter
sig tillsvidare i nåder tillagd, vill Kongl. Majit i nåder föreslå Rikets Ständer att å
samma hufvudtitel, till utgående från början af nästa statsregleringsperiod uppföra en
årlig hyresersättning åt bemälde departementschef till lika belopp, som blifvit cheferne
för finans- och ecklesiastikdepartementen beviljadt, eller Runt R:dr 2,000: —
2:o Departementets expedition.
För befrämjande af ärendenas gång inom bemälda expedition
föreslår Kongl, Majit, att det årliga anslaget »till gratifikationer åt
extraordinarie tjenstemän och vaktbetjente» må förhöjas med
1,000: —
3:o Kommerskollegium.
Som tre af de på kollegii stat uppförde vaktmästare åtnjuta i
aflöning endast 450 R:dr hvardera, vill Kongl. Majit i nåder äska
att, i likhet med hvad för vaktbetjeningen i andra kollegier blifvit
föreslaget, nämnde tre vaktmästares löner måtte ökas med 50 R:dr
o 7
för hvardera eller tillsammans
150: —
4:o Statistiska tabellkommissionen.
Kongl. Majit finner sig föranlåten att förnya sin vid nästföregående
två riksdagar hos Rikets Ständer gjorda framställning, att
Transport R:mt R:dr 3,150:
40
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr
chefens för statistiska centralbyrån aflöning må, till närmare likhet
med lönerna för andra i vigt jemförliga befattningar, bestämmas till
5,000 R:dr och således nuvarande beloppet, 4,500 R:dr, ökas med
Tillika vill Kongl. M aj:t i nåder föreslå, att, för mera omfattande
bearbetning af de till statistiska centralbyrån ingående statistiska
uppgifter, nuvarande reservationsanslaget »till arfvoden åt tillfälliga
biträden», 4,250 R:dr, må ökas med
5:o Landtmäteristaten.
Kongl. Maj:t vill i nåder föreslå följande förändringar i staten
för General-landtmäterikontoret, nemligen:
a) att landtmäterisekreterarens lön, nu utgörande 3,000 R:dr,
ina höjas till 3,500 R:dr eller enahanda belopp, sorn i aflöning för
sekreterarne i rikets kollegier är i allmänhet bestämdt och således
ökas med
R:dr 500: —
b) att aflöningen för general-landtmäterikontorets
fem ingeniörer, nu utgörande 1,200 R:dr för hvardera,
må fördelas i två lönegrader samt för de tre äldre höjas
till 1,800 R:dr eller med 600 R:dr för hvardera, till
-
sammans
1,800: —
c) att; med indragning af det »till skrifvarebiträde
vid kontoret» i staten nu uppförda anslag af 1,000 R:dr,
i stället må anvisas ett belopp af 1,200 R:dr såsom lön
för ytterligare en ingeniör, hvars hufvudsakliga åliggande
skulle blifva att tillhandagå landtmäterisekreteraren och
iandtmäterifiskalen; uppgående den härigenom erforderliga
tillökningen till
200: —
d) att lönen för andre vaktmästaren må förhöjas
från 450 till 500 R:dr eller med
50: —
samt
e) att ett särskildt anslag till arfvoden åt lärare för
landtmäterielever må uppföras på landtmäterikontorets stat
med ,  3,000: —
6:o Rikets ekonomiska karteverk.
I ändamål att de ekonomiska kartearbetena må kunna såväl i
medlersta Sverige som i Norrbottens län med erforderlig skyndsamhet
Transport R:mt R:dr
3,150
500
3,000
5,550
12,200:
Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
41
Transport R:mt R:dr 12,200:
fortsättas, vill Kongl. Maj:t härmed äska. att det på sjette hufvudtiteln
för rikets ekonomiska karteverk uppförda anslag af 6,000 R:dr
må för instundande statsregleringsperiod ökas ej blott med ett mot
det under den innevarande från Riksgäldskontoret utgående årliga
anslag af 15,750 R:dr svarande belopp, utan äfven med ytterligare
18,250 R:dr eller tillsammans
34,000:
hvarigenom hela det å ordinarie staten för meranämnde karteverk utgående
anslag skulle komma att utgöra 40,000 R:dr.
7 :o Öfverståthållareembetet.
Kongl. Maj:t vill i nåder föreslå:
a) att den på riksstaten för Ofverståthållaren uppförda lön,
6,682 R:dr 45 öre, hvaruti 406 R:dr 50 öre ingå såsom beräknad
förhöjning för 27 '1 tunnor under lönen inbegripen spanmål, men, Under
vilkor att ljuspenningar och beräkning af spanmålsförhöjning under lönen
komma att upphöra, ökas till '10,000 R:dr eller med... 3,317: 55.
b) att lönen för sekreteraren hos öfverståthållareembetet
må frän dess nuvarande belopp, 3,000 R:dr, höjas
till 3,500 R:dr, eller med  500:
hvarigenom motsvarande ersättning för förlorade inkomster
af passlösen ej komme vidare att erfordras;
c) att lönen för den hos sekreteraren tjenstgörande
kanslisten må bestämmas till likhet med aflöning i lägsta
O o
lönegrad i andra embetsverk eller 1,000 R:dr och alltså
ökas med
100:
samt
d) att till aflöning åt fyra nya exekutionsbetjenter,
ä 300 R:dr för hvardera, må anvisas  ... 1,200:
kommande, om från dessa förhöjningars sammanlagda belopp 5,117: 55.
afdrages den genom kamrerarebefattningens hos öfverståthållare-embetet
redan skedda indragning för statsverket
åstadkomna besparing af
300: —
anslagstillökningen å öfvörståthållare-embetets stat att uppgå till  4,818: 55.
8:o. Landsstaterne i lånen.
Jemte tillkännagifvande det Kongl. Maj:t har för afsigt att, sedan
vissa infordrade upplysningar ingått, till Rikets Ständer aflåta
Transport R:mt R:dr 51,017: 55.
Bih. till R. St. Prat. 1862—1863. l:a Sami. l:a Afd. 6
42
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport Rimt Ridr 51,017: 55.
nådig proposition i fråga om definitiv lönereglering för landsstaten
och förändring i nu gällande stadganden om dess pensionering, vill
Kongl. Majit nu endast, i öfverensstämmelse med Sitt, vid statsinkomsternas
beräkning, angående inkomsttiteln »ordinarie räntan» fattade
beslut, föreslå det iakttagas må, att värdet af de under anslaget till
landsstaterna upptagna indelta räntor varder förhöjdt med det jemnade
belopp, hvarmed dessa räntor vid inkomstberäkningen blifvit ökade,
eller 46,550 R:dr.
9:o. Färjor och färjekarlar.
Vid sednaste riksdag anvisade Rikets Ständer å riksgäldskontoret
ett årligt anslag af 1,500 R:dr för åren 1861—1863 till un
Ö
O 3
derstöd för de på Olands vestra kust inrättade färjeplatserna Röhälla,
i Färjestaden och Beijershamn, att, i händelse färjehållningen vid dessa
tre platser icke kunde utan understöd af statsmedel uppehållas, af
Kongl. Majit för ändamålet användas intilldess förhållandena gjorde ett
dylikt understöd umbärligt. Ehuru de hittills framställda anspråken på
dylikt understöd blifvit af Kongi. Majit underkända, vill Kongl. Majit
dock äska, att ofvannämnde på riksgäldskontoret anvisade, ännu icke
för ändamålet använda medel må under nästa statsregleringsperiod fortfarande
vara ställda till Kongl. Majits disposition.
10:o. Jordbruket, handeln och näringarne.
A) Skiften och, afvittringar.
I ändamål att de angelägna storskiftes- och afvittrings-förrättningarne
i rikets norra län må, så vidt omständigheterna medgifva,
kunna påskyndas, hvartill, efter uppgjord beräkning, ett årligt belopp
af 150,000 Ridr ansetts erforderligt, finner Kongl. Majit Sig föranlåten
äska, att anslaget till »skiften och afvittringar», som under innevarande'
statsregleringsperiod utgår med 63,000 Ridr frän sjette hufvudtiteln
och 70,575 Ridr från riksgäldskontoret, eller tillsammans
133,575 Ridr, må för nästa statsregleringsperiod varda förhöjdt till
ofvanstående årliga belopp af 150,000 Ridr, att utgå ensamt från
sjette hufvudtiteln, hvars årliga anslag till ifrågavarande föremål således
komme att ökas med
87,000: —
Transport Rimt Ridr 138,017: 55.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, orri Statsverket 1862.
43
Transport R:mt R:dr
B) Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmannanäringar.
Under denna rubrik föreslår Kongl. Maj:t till utgående:
såsom tillfälliga anslag:
1:o) För uppförande vid Ultuna landtbruksinstitut af en stallbyggnad
utaf gråsten, att utgå under år 1864  18,000: —
hvarjemte Kongl. Maj:t vill till Rikets Ständers pröfning
öfverlemna, huruvida tillgång jemväl må kunna beredas
till bekostande af den utaf institutets styrelse föreslagna,
till boningshus med lärosalar, laboratorier, rum för elever,
m. m. afsedda större byggnad, hvarom nådig framställning
gjordes vid förra riksdagen.
2:o) För Alnarps landtbruksinstitut:
a) till grunddikning och mergling af den del utaf
åkerjorden, som är afsedd att under åren 1864—1866
undergå dylik förbättring, 4,000 R:dr årligen eller för
nästa statsregieringsperiod tillsammans  12,000: —
b) till anskaffande af en lokomobil, jemte
tröskverk af bästa slag, till utgående år 1864-.. 10,000: —
c) bidrag till en af Lomma församling,
inom hvilken Alnarp är beläget, i laga
ordning beslutad kyrkobyggnad  7,500: — 29,500:
Summa tillfälliga anslag Runt R:dr 47,500: —
såsom årliga ordinarie anslag:
S:o) Till beredande af tillgång för inrättande af ytterligare tre
lägre landtbruksskolor, 2,000 R:dr för hvardera eller tillsammans 6,000
R:dr, ehvad dessa skolor inrättas hufvudsakligen lika med de redan
ordnade eller, såsom landtbruks-akademien föreslagit, med särskildt
fästadt afseende å bildandet af dikningsförman och ängsvattnare; dock
under vilkor att länens invånare, vare sig genom landstingen, hushållningssällskapen
eller enskilda föreningar, förbinda sig att tillskjuta
enahanda belopp, 2,000 R:dr. Som likväl den lägre landtbruksskolan
vid Degebera:, hvilken varit ställd under numera aflidne Edvard Non
O
o7
nens ledning och åtnjutit ett årligt anslag af 7,500 R:dr, kommer att
den 24 Oktober 1863 upphöra, men anledning saknas att för en an
Transport
R:mt R:dr
138,017: 55.
138,017: 55.
44
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 138,017: 55.
nan, i dess ställe inrättad lägre landtbruksskola i Skaraborgs län bevilja
högre årsanslag än det vanliga eller 4,000 R:dr, uppkommer
härigenom en besparing af 3,500 R:dr, hvadan arliga tillökningen å
statsanslaget endast blefve  2,500:
2:o) till stipendier åt sådana personer, som, efter
vederbörande hushållningssällskaps förslag, kunna af landtbruks-akademiens
förvaltningskomité utsändas till enskilda
mejerier, för att, efter genomgången fullständig lärokurs,
sedermera inom olika delar af riket gagna mejerihandteringen
3,000: —
C) Agronomer och, deras elever.
5,500:
På det en löneförhöjning af 1,500 R:dr må fortfarande kunna
tilldelas hvardera af de två äldste agronomerne, äskar Kongl. Maj:t
en årlig förhöjning i detta anslag med
3,000:
hvarigenom det belopp, som af tillgängliga medel nu utgår till löneförhöjning
åt de två äldste agronomerne, må kunna disponeras till tre
landtbruks-stipendiater, samt till bekostande af de resor, som desse,
för vinnande af praktisk undervisning, böra med agronomerne företaga.
11) Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmann ändringar.
Kongl. Maj:t äskar under denna rubrik följande anvisningar:
såsom tillfälliga anslag:
1:o) till fortsättning och fullbordande af de för tillvägabringande
af en agrikultur-kemisk försöks-anstalt vid landtbruks-akademiens experimentalfält
redan påbörjade åtgärder, äfvensom för ett mera ändamålsenligt
ordnande af nämnda experimentalfält, med dertill hörande
byggnader, enligt akademiens i ofvanåberopade protokoll öfver civilärenden
intagna förslag  45,500: —
att under nästa statsregleringsperiod utgå med årligen;
och
2:o) till ordnande af en agrikultur-kemisk försöksanstalt
vid Alnarps landtbruks-institut, att utgå under år
1864
13,000: —
Summa tillfälliga anslag R:mt R:dr 58,500: —
Transport R:mt R:dr 1 46,517: 55.
Kongl. Maj:ts Nåd. Fröy. N:o 1, om Statsverket 1862. 45
Transport R:rat R:dr 146,517: 55.
såsom årliga anslag under nästa statsregleringsperiod:
1:o) till svenska trädgårdsföreningen, — utöfver det samma
förening tili underhåll af dess elevskola redan beviljade och å ordinarie
stat uppförda årliga belopp af 4,000 R:dr, — ett årligt anslag
af  ,  4,500: —
att användas till elevskolans utbildning och trädskötselns
befrämjande, mot enahanda vilkor som hittills, nämligen
att föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af
fruktträd och plantor tili mindre bemedlade jordbrukare
och, jemte behörig redovisning för det erhållna statsbidraget,
till landtbruks-akademien årligen afgifver berättelse
om antalet af de elever, hvilka vid inrättningen njuta undervisning,
äfvensom rörande verkställd utdelning af fruktträd,
samt om öfriga föremål för föreningens verksamhet.
2:o) såsom bidrag till införskaffande af utländska
får af utmärktare racer
2,000: —•
hemställande Kongl. Maj:t, som anser bibehållandet såsom
en statens tillhörighet af de nuvarande, hos enskilda personer
utsatta schäferierne icke vara ändamålsenligt, att
Rikets Ständer må medgifva försäljning, på sätt Kongl.
Maj:t finner lämpligt, af statens nuvarande schäferier och
köpeskillingens användande till införskaffande af nya får
af racer, som tillvunnit sig större förtroende.
3:o) till utdelande af högre prisbelöningar vid landtbruksmötena
för husdjur, redskap och machinerier samt
ladiigårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster,
ett mot det hittills för sådant ändamål å riksgäldskontoret
anvisade anslag fördubbladt belopp eller
6,000: —
4:o) till premier för utmärktare djur, uppdragna
med särskildt fästadt afseende å köttproduktion, att utdelas
efter de närmare bestämmelser Kongl. Maj:t kan komma
att meddela
3,000: —
5) till införskaffande af goda afvelsdjur af utmärktare
boskapsracer, att spridas till olika delar af landet
genom uppställande antingen vid stamholländerierne eller
hos enskilde, enahanda belopp, som vid förra riksdagen å
riksgäldskontoret anvisades, eller årligen
10,000: —
Transport R:mt R:dr 25,500: — 146,517: 55.
46
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport Rant R:dr 25,500:
och 6:o) till fortsättande af de geologiska undersökningarne
och lifgifvande af derpå grundade kartor  50,000:
viljande Kongl. Majit, aflåta särskild nådig proposition i ämnet.
såsom årliga ordinarie anslag:
1 :o) För landtbruks-akademiens experimentalfält:
a) tillökning i intendentens nuvarande lön 900: —
b) d:o i agrikultur-kemistens lön och
hnshyre-ersättning
1,400: —
c) till [laboratoriets underhåll, anskaffande
af kärl, reagentier, kol, m. ni  1,500: —
d) aflöning åt agrikultur-kemistens assistent 1,200: —
«) handräckning vid laboratoriet  300: — g 300-
2:o) Årligt bidrag till den agrikultur-kemiska försöksanstalten
vid Alnarp ■■
4,500:
3:o) Årlig löneförhöjning åt landtbruks-akademiens
sekreterare  500:
E) Undervisnings-anstalter för slöjderne.
Till Kongl. Majit har styrelsen för teknologiska institutet in
kommit
med underdånig ansökan om tillökning i institutets årsanslag,
till förstärkande af lärarekrafterna genom delning af professionen i de
mathematiska och mekaniska ämnena, äfvensom till arfvoden åt extra
lärare och bestridande af högre kostnad vid kemiska laboratoriet, samt
till diverse utgifter; varande, med beräkning af den tillgång, som skall
uppkomma genom förut beviljade hyresmedels indragning från och med
det institutets nya hus blir färdigt, det erforderliga beloppet upptaget
till 6,000 R:dr årligen. Då likväl frågan om det sålunda begärda
nya anslaget i viss mån är beroende af Kongl. Maj:ts blifvande beslut
i följd af Rikets Ständers vid sistlidne riksdag gjorda framställning
angående förändringar i institutets organisation, öfver hvilken framställning
vederbörande embetsverk ännu icke afgifvit infordradt yttrande,
vill Kongl. Majit, som har för afsigt att i denna fråga till Rikets
Ständer aflåta nådig proposition, nu endast föreslå, att för ofvan uppgifna
ändamål må beräknas ett årligt belopp af  6,000: —r
Af styrelsen för den af svenska slöjdföreningen uti hufvudstaden
inrättade söndags- och aftonskola har framställning blifvit hos
Transport R:mt R.dr 23 8,3 1 7 : 55,
— 146,517: 55.
~ 75,500: —
10,300: —
>
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
47
Transport Kant R:dr 238,3 1 7: 55.
Kongl. Maj:t gjord om uppförande å landtbruks-akademiens nuvarande
tomt af en byggnad, som skulle inrymma icke blott nämnda
skola, utan äfven lokal för slöjd- och industri-expositioner, utställning
af landtbruks-akademiens samlingar af åkerbruksredskap och geologiska
museum. Ehuru från Stockholms stads myndigheter ännu icke
inkommit yttrande, huru stor andel i kostnaden, som staden ville öfvertaga,
har Kongl. Majit likväl, jemte tillkännagivande att nådig proposition
i ämnet kommer att till Rikets Ständer aflåtas, velat föreslå,
att den andel i byggnadskostnaden, som beräknats skola af statsverket
gäldas, jemte upplåtande till landtbruks-akademien af det åt teknologiska
institutet för närvarande begagnade hus, må vid statsregleringen
beräknas med 300,000 R:dr, att utgå under tre år, med en
tredjedel under hvardera året.
F) Befrämjande i allmänhet af slöjderne.
Kongl. Majit föreslår:
i:o) att till reseunderstöd åt fabriks- och handtverks-arbetare,
hvilka önska att genom resor till främmande länder, samt någon tids
arbete på dervarande verkstäder, öka sina insigter och sin konstfärdighet,
må på detta anslag för nästa statsregleringsperiod uppföras enahanda
årliga belopp, sorn för samma ändamål under innevarande statsregleringsperiod
utgår från riksgäldskontoret eller
3,000: —•
2:o) att likaledes till detta anslag må för nästa statsregleringsperiod
öfverflyttas det med 4,500 R:dr för innevarande
statsregleringsperiod å riksgäldskontoret anvisade
anslag till slöjdexpositioners befrämjande, att årligen utgå
med  1,500; — 4,500: —
I öfverensstämmelse med hvad vid beräkningen af statsverkets
inkomster blifvit angående inkomsttiteln »ordinarie räntan» beslutet,
hemställer Kongl. Majit, att de under anslaget till »Befrämjande
i allmänhet af slöjderne» uppförda indelta räntor, till upptaget
belopp af 1,450 Ridt-, må från riksstaten uteslutas.
G) Undervisnings-anstalter för handel och sjöfart.
På de i närlagde protokoll öfver civil-ärenden upptagna skäl
föreslår Kongl. Majit:
1:o) att, till beredande af förhöjning, dels i nu utgående löner
och arfvoden för ordinarie lärarne och underlärarne vid navigations
Transport
Rimt Ridr 242,8 1 7 : 55.
48
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport Rimt R:dr 2 4 2,817: 55.
skolorna i Stockholm, Götheborg, Gefle och Malmö till de af Kommerskollegium
föreslagna belopp, dels ock i anslagen för dessa skolor till
instrumenters, kartors, böckers och möblers underhåll och förökande,
äfvensom till reparationer, ved, ljus, städning, m. m. med 300 R:dr
för hvardera, Rikets Ständer må bevilja den för nämnda ändamål erforderliga
tillökning med  5,263: 75.
2:o) att anslaget för skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona,
som under denna statsregleringsperiod utgår från
riksgäldskontoret med 5,000 R:dr om året, må ökas med
4,000 R:dr eller till
9,000: —
och för de tre år nästa statsregleringsperiod omfattar uppföras å anslaget
till »undervisnings-anstalter för handel och sjöfart», med dervid
fästadt förbehåll, att om, i följd af möjligen inträffande förändringar
vid Kronans örlogsvarf i Carlskrona, byggandet af träfartyg så inskränkes,
att institutets bibehållande derstädes icke skulle finnas lämpligt,
hela det för inrättningen bestämda anslag då finge utgå äfven för
dess ordnande och verksamhet å annan ort, som Kongl. Majit kunde
pröfva skäligt att bestämma.
14,263 75.
H) Undervisnings-anstalter för bergsbruket.
Sedan Kongl. Maj:t till Rikets sednast församlade Ständer framställt
förslag om Fahlu bergsskolas flyttning till Stockholm och förening
med teknologiska institutet, anmälde Rikets Ständer, att de funne
denna fråga i vissa uppgifna omständigheter erfordra ytterligare utredning
innan Rikets Ständer kunde derom besluta: anhållande Rikets
Ständer att, efter det en sådan utredning blifvit verkställd, Kongl.
Maj:t måtte vid påföljande riksdag aflåta den nådiga proposition i
ämnet, hvartill Kongl. Majit kunde finna omständigheterna föranleda.
Då emellertid det yttrande i denna fråga, hvilket Kongl. Majit infordrat
från Kommerskollegium gemensamt med de för bergsskolans angelägenheter
af brukssocieteten utsedde fullmäktige, ännu icke till
Kongl. Majit inkommit, vill Kongl. Majit, jemte förklarande af Sin
nådiga afsigt att framdeles till Rikets Ständer aflåta proposition i ämnet,
nu endast fästa deras uppmärksamhet derå att, ehvad nämnde
framställning kommer att afse bergsskolans flyttning eller icke, i allt
fall dess ordnande påkallar anvisande af medel, hvilkas belopp det likväl
icke är möjligt att för närvarande alternativt bestämma.
Transport Rimt Ridr 257,081: 30.
Konyl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 49
Transport R:mt R:dr 257,081: 30.
I) Befrämjande i allmänhet af bergsbruket.
Under åberopande af de i närlagda protokoll öfver civilärenden
upptagna skäl vill Kongl. Maj:t i nåder äska en förhöjning i ofvanstående
anslag af
5,000: —
att användas till årsarfvoden samt rese- och traktamentsersättningar
åt två i kolning och bränntorfsberedning kunniga
personer, hvilka skulle äga att på reqvisition från
bruks- eller skogsägare, mot ersättning efter enahanda
grund som för agronomer är fastställd, meddela nödig
praktisk anvisning för tillämpningen af de härvid begagnade
bästa methoder.
Vidare föreslår Kongl. Maj:t, att under ofvanstående
rubrik må på Sjette hufvudtiteln uppföras ett förslagsanslag
af
,..4  2,400: — 7 400.
i stället för det, enligt Rikets sednast församlade Ständers beslut, för
åren 1861 —1863 på Riksgäldskontoret anvisade årliga förslagsanslag
till enahanda belopp, motsvarande i rundt tal den årliga ersättning af
185 tunnor eller 1,165,5 kubikfot spanmål, hälften råg och hälften
korn, som, efter ett antaget pris af 2 R:dr kubikfoten, blifvit, uppå
Kongl. Maj:ts nådiga framställning, Sala bergslag beviljad för dess
förlust å grufvedrängssädens och dagsverkspenningarnes förvandling.
K) Fiskerinäringens understöd.
För åstadkommande af nödiga förbättringar i fiskerinäringen
medelst de af landtbruksakademien föreslagna, i ofvanåberopade protokoll
öfver civilärenden omförmälda åtgärder, hemställer Kongl. Maj:t,
att Rikets Ständer måtte för instundande statsregleringsperiod bevilja
ett årligt anslag af  6,500: —
Kongl. Maj:t föreslår, att bland Sjette hufvudtitelns anslag till
jordbruket, handeln och näringarne må för de tre år, som nästa statsregleringsperiod
omfattar, uppföras nedannämnde fyra årliga utgiftsposter,
hvilka äro af jemförlig beskaffenhet med de ständiga statsutgifterna,
nämligen:
1:o till aflöning för Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden, så väl i hufvudstaden, som i landsorterna 32,800: —
Transport R:mt R:dr 303,781: 30.
liih. till R. St. Fröt. 1862—1866. lia Sami. lia Afd. 7
50
Kongl. Maj:ts Nåd. Drop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 303,781: 30.
2:o till arfvode för civilingeniörers undervisande vid Mariebergs
artilleriläroverk eller den läroanstalt, som, i följd af väckt fråga om
denna undervisnings förflyttande från artilleriläroverket, kan varda af
Kongl. Majit bestämd
3,000: —
3:o till stipendier för elever, som genomgå den för civiling enior er
bestämda kurs, likaledes
3,000: —
och 4:o till undersökningar, Inspektionskostnader och expenser för
allmänna arbeten  30,000: —
11:o. Diverse anslag.
Under åberopande af de i meranämnda protokoll öfver civilärenden
upptagna skäl föreslår Kongl. Majit:
1:o att utflyttnings-understöden i följd af storskiftes-förrättningar
inom Stora Kopparbergs län må, likasom understöden för utflyttningar
efter laga skiften, få utgå af det på Sjette hufvudtiteln uppförda
förslagsanslag till »Utflyttningshjelp efter laga skiften», hvilket
anslag i sådant fall torde böra erhålla förändrad benämning af »Utflyttningshjelp
efter skiften;»
2:o att samma anslag, i nuvarande riksstat upptaget till ett belopp
af endast 69,000 R:dr, må ökas till 110,000 R:dr
eller med
3:o att likaledes förslagsanslaget till »Skrifmaterialier
och Expenser, Ved, m. m.», upptaget i riksstaten
till 27,565 R:dr 91 öre, må ökas till 50,000 R:dr eller
4:o att förslagsanslaget till »Rese- och Traktamentspenningar»,
9,000 R:dr, må förhöjas till 15,000 R:dr
eller med
:
5:o att på Sjette hufvudtiteln må, under titel »Konvoy-Kommi8sariatet,
förslagsanslag», uppföras den handels-
och sjöfartsfonden tillkommande andel af tullmedlen
med det derför nu bestämda, men i jemnbredd med tullmedlens
ökande utöfver 15,000,000 R:dr efter stadgad
proportion stigande belopp
750,000: —
att årligen utgå direkte af tullmedlen;
6:o att å samma hufvudtitel ett årligt anslag till
bestridande af utgifterna ej mindre för den under Civildepartementet
inrättade byrå för kontrollen å bränvins
Transport
R:mt R:dr 819,434: 9. 339,781: 30.
4 1,000: —
22,434: 9.
6,000: —
i
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 5 I
Transport Runt R:dr 819,434: 9. 339,781: 30.
författningarnes tillämpning, än för uppsigten i orterna
öfver sjelfva tillverkningen, m. m., må, under titel »Kontrollen
å bränvinsförfattningarnes tillämpning, förslagsanslag»,
uppföras ett belopp af
4 '( 0,000: —
att utgå direkte af inflytande bränvinstillverkningsme.del;
samt 7:o att det under Sjette hufvudtiteln till »Extra
Utgifter» uppförda reservationsanslag må från 9,000 R:dr
höjas till 15,000 eller med
6,000: — 1,265,434: 9.
I afseende å alla öfriga delar af Sjette hufvudtiteln föreslår
Kongl. Majit att riksstaten må blifva oförändrad.
De summor, hvilka Kongl. Majit nu äskat till utgående från
Sjette hufvudtiteln, dels såsom fortfarande ordinarie anslag och dels
såsom årliga anslag under nästa statsregleringsperiod, utgöra sålunda
tillsammans
Runt R:dr 1,605,215: 39.
Då från detta belopp afdragas de under anslaget till »befrämjande
i allmänhet af slöjderna» indelta räntor med
1,450: —
återstår, såsom föreslagen tillökning R:mt R:dr 1,603,765: 39.
hvartill kominer ofvannämndé förhöjning i värdet af de under anslaget
till »landsstaterna i länen», upptagna indelta räntor eller
46,550: —
Summa Ruht R:dr 1,6 5 0,3 1 5: 39.
Hvilket belopp, sammanlagdt med Sjette hufvudtitelns nuvarande an
-
slagssumma
2,206,950: —
bildar för samma hnfvudtitel en årlig slutsumma af Runt R:dr 3,857,265: 39. .
Den föreslagna betydliga tillökningen i anslagen å denna huf
vudtitel
uppkommer förnämligast dels genom de nuvarande förslagsanslagens
höjande till ett mot de derå anvisade utgifter närmare svarande
belopp eller med tillsammans  69,431. 9.
dels ock genom upptagandet af två nya förslagsanslag till en sammanräknad
summa af
1,190,000: —
Summa R:mt R:dr 1,259,434: 9.
Utöfver de inom linien förda belopp, hvilka Kongl. Majit, i sammanhang med
den ordinarie regleringen af Sjette hufvudtiteln här ofvan äskat som tillfälliga anslag,
nämligen:
1:o till uppförande af en stallbyggnad vid Ultuna
landtbruksinstitut ••••••  18,000: ,—
Transport Runt R:dr 18,000: —
52
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. A7:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 18,000: —
2:o till grunddikning och mergling af en del af
åkerjorden vid Alnarps landtbruksinstitut; till anskaffande
af en lokomobil, jemte tröskverk, för samma institut,
samt såsom bidrag till kyrkobyggnaden i Lomma församling,
tillsammans  29,500: —
3:o till fortsättning och fullbordande af de för
tillvägabringande af en agrikulturkemisk försöksanstalt
vid Landtbruksakademiens experimentalfält, samt för ett
ändamålsenligt ordnande af sfimma fält, tillsammans
45,500: —
4:o till ordnande af en agritulturkemisk försöks
c5
anstalt
vid Alnarp  13,000: -—
5:o till bidrag vid uppförandet af en byggnad för '
den af svenska Slöjdföreningen uti hufvudstaden inrättade
söndags- och aftonskola
300,000: — qqq
vill, — under tillkännagivande det Kongl. Maj:t har för afsigt, att
till Rikets Ständer aflåta särskild nådig proposition om anslag till fortsättande
af statens jernvägsbyggnader, i sammanhang hvarmed åtskilliga
underdåniga framställningar om statsbidrag till jernvägsanläggningar,
som äro afsedde att förenas med statens stambanor, komma under
nådig pröfning, — Kongl. Maj:t, med hänvisande till meranämnda
protokoll öfver civilärenden, äfvensom af Styrelsens för allmänna vägoch
vattenbyggnader den 19 sistlidne September afgifna underdåniga
förslag i fråga om statsunderstöd för åtskilliga allmänna arbeten, m. m.,
nu i nåder föreslå Rikets Ständer, att för följande arbetsföretag serskilda
bidrag till nedan upptagna belopp måtte företrädesvis anvisas,
nämligen:
'l:o för verkställande af de arbeten å den tillämnade kommunikationsleden
emellan Bräcke gästgifvaregård och staden Sundsvall, sorn afse
chaussée-anläggning samt åstadkommande af kanalled efter Ljungaelf
vens
vattendrag  anslag R:mt R:dr 200,000: —
!ån  » » 53,000: ~ 253,000
2:o för upprensning af Indalselfven, anslag
31,000
3:o till vattenaftappning medelst rensning af Olandsån, lån  137,500
4ro till öppnande af segelled från Haltefura hamn vid Wenern till
sjön Stora Lee i Elfsborgs län, såsom lån 900,000 R:dr, hvaraf dock
för nästa statsregleringsperiod skulle utgå endast hälften eller  450,000.
börande såsom vilkor för lånets erhållande stadgas skyldighet för intressent
erne i företaget att årligen, räknadt från slutet af det år, hvar
-
Transport R:mt R:dr 1,277,500
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 53
Transport R:mt R:dr 1,277,500: —
under hvarje för sig fristående del deraf blifvit fullbordad, till Riksgäldskontoret
erlägga fem procent å det i förhållande till hela kostnaden
på samma del belöpande lånebelopp, hvaraf ränta skulle godtgöras
efter tre för hundra af det obetalda kapitalbeloppet och det
öfriga utgöra afbetalning derå; men med rättighet för Kongl. Maj:t
att, derest vederbörande icke inom 1863 års utgång om arbetets utförande
i behörig ordning afslutit kontrakt, använda lånesumman, emot
enahanda bctalningsvilkor, till understödjande af en föreslagen transportled
för sammanbindande af Kinda båtled med sjön Roxen, derför
arbetskostnaden, i det närmaste lika med den för nyssberörde segelleds
öppnande, jemväl synes påkalla statsbidragens fördelande på två statsregleringsperioder.
Jemte tillkännagifvande, det Kongl. Maj:t har för afsigt att
framdeles till Rikets Ständer aflåta särskild nådig framställning angående
väckt fråga om uppförande af en jernbro öfver Sagån vid Nyqvarn
i Upsala län, vill Kongl. Majit nu endast föreslå, att för utförandet
af nämnde brobyggnad och deraf föranledd vägomläggning må
tagas i beräkning ett anslag af
52,100: —
Vidare föreslår Kongl. Majit, att Rikets Ständer må anvisa:
a) till fond för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar 150,000 R:dr årligen, eller för
de tre åren 1864 1866 tillsammans  450,000: —
b) till fond för befrämjande af utdikningar och aftappningar af
sanka trakter och sjöar, till beredande af odlingsföretag, 50,000 R:dr
årligen, eller för nyssnämnde tre år tillsammans
150,000: —
c) till en serskild fond, att, efter Kongl. Maj:ts nådiga godtfin
nande,
användas såsom anslag, utan återbetalningsskyldighet för understödjande
af myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens,
Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs
län, 50,000 R:dr årligen, eller för ifrågavarande tre år tillsammans
150,000: —
dock, icke blott under dervid fästadt serskildt vilkor att till samma
arbetsföretag tillskott, motsvarande minst hälften af den beräknade
kostnaden, bör utgå inom orterna, antingen från föreningar af de i
företagen närmast intresserade jordägare, eller från kommunerna i följd
af derom fattade beslut, eller från blifvande landsting, utan ock med
iakttagande för öfrigt hufvudsakligen af de vilkor, som i Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes i nämnde sex län underdåniga framställning i
ämnet finnas upptagna; samt
Transport R:mt R:dr 2,079,600: —
54
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 2,079,600; —
d) till fond för understödjande af mindre hamnbyggnader samt
upprensningar af äar och farleder 20,000 R:dr åiligen, eller för ifrågavarande
tre år tillsammans  60,000: —
Summa R:mt R:dr 2,139,600: —
Beträffande så väl v ilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till allmänna
arbeten af ofvanomförmälda särskilda slag, som kontrollen å arbetenas utförande
enligt fastställda planer, föreslår Kongl. Mnj:t bibehållandet i allmänhet af de i
berörde afseende:: nu gällande föreskrifter, endast med iakttagande, — hvad de här
ofvan under moro. c) omförmälde myrutdikningar och vattenaftappningar inom de sex
norra länen angår — af sådana undantag, som kunna påkallas i anledning af hvad
Kongl. Maj:t i afseende å dessa arbetsföretag särskildt föreslagit; viljande Kongl. Maj:t
jemväl till Rikets Ständers pröfning öfverlemna, huruvida icke, beträffande sådana
statsbidrag till allmänna arbeten af ofvannämnde särskilda slag, som hädanefter åt städer
och menigheter beviljas, må från de allmänna vilkoren för medlens erhållande
kunna uteslutas skyldigheten dels att för fullgörandet af ingånget arbetskontrakt och
lyftade statsmedels återbäring i händelse af kontraktsbrott, utöfver förpligtelserna i
nämnde kontrakt ställa sådan särskild säkerhet, som af Kongl. Maj:t godkännes, dels
ock att, för lyftning af medel, som utgå i egenskap af lån, lemna godkänd borgen
eller säkerhetshandling för den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande.
Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader generalförslag rörande understöd
för ifrågasatta allmänna arbetsföretag, äfvensom ofvan åberopade framställning från
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de sex nordligaste länen, kommer att meddelas
Rikets Ständers statsutskott; skolande jemväl de kartor, kostnadsförslag och öfriga
handlingar, hvilka för vidare upplysning i dessa ämnen kunna varda för Rikets Ständer
erforderliga, blifva hos bemälde styrelse att tillgå.
Enligt hvad Kongl. Maj:t nu föreslagit skulle såsom årligt anslag för Sjette
hufvudtiteln under nästa statsregleringsperiod utgå  R:mt R:dr 3,857,265: 39.
hvaraf förslagsanslag 1,259,434 R:dr 9 öre; och dessutom till föremål,
hörande till civildepartementets handläggning, erfordras tillsammans R:mt R:dr 2,139,600: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o 1, om Statsverket 1862.
55
Sjunde iSufvudlileln,
innefattande anslagen för Finansdepartementet, hvilka anslag i nu gällande riksstat
utgöra:
Penningar
R:mt R:dr 4,242,688: 40.
Indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång
till
» » 25,600: —
Indelt spanmål, 967 kubikfot 4 kannor, värderade,
efter 2 R:dr kubikfoten, till  » » 1,934: 80.
Oindelt spantnål, I 13 kubikfot 4 kannor, efter enahanda
värde  » » 226: 80.
tillsammans R:mt R:dr 4,270,450: —
Enligt hvad hosföljande den 14 innevarande månad öfver Finansärenden förda
protokoll utvisar, har Kongl. Maj:t, vid pröfning af de till Sjunde hufvudtitelns reg-^
lering hörande frågor, ansett följande förändrade bestämmelser i afseende å anslagen
på denna titel erfordras, nemligen:
1:o. Departementets expedition.
att anslaget till gratifikationer åt extra ordinarie tjenstemän och vaktbetjeningen
måtte förökas med  R:mt R:dr 1,000: —
2:o. Kammarkollegium. i
a) att en lönetillökning af ;>0 R:dr må beviljas åt hvardera af
de 7 vid embetsverket anställde vaktmästare, hvilka nu hafva 450
R:dr i lön, eller tillsammans
350: —
b) ått det på extra statsregleringen hittills anvisade anslag till
arfvode åt jordebokskontorets tjenstemän, hvilken utgift synes komma
att en längre tid fortfara, må, i enlighet med hvad nu i flera likartade
fall blifvit föreslaget, öfverflyttas på ordinarie stat, att under
nästa stat8regleringsperiod utgå med samma belopp  24,700: —
i
3:o. Statskontoret.
a) att till lön åt ytterligare en kanslist, hvilken erfordras hufvudsakligen
till biträde åt kontorets registrator och aktuarie måtte
anvisas  1,000: —
Transport R:mt R:dr 27,050:
50
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 27,050
b) att en lönetillökning af 50 R:dr åt hvardera af de 8 vaktmästare,
som nu hafva 450 R:dr i lön, måtte beviljas med  400
c) att till gratifikationer åt extra ordinarie tjenstemän och vakt
betjente
måtte anslås ytterligare
1,000
d) att ombudsmannens arfvode måtte förhöjas med
600
och
e) att då stämpelpappers-omkostnaderne fortfarande betydligt
öfverstigit det för dessa utgifter i riksstaten upptagna förslagsanslag,
105,000 R:dr, detta anslag måtte, på sätt Rikets Ständers revisorer
jemväl föreslagit, bestämmas till 164,000 R:dr och sålunda ökas med 59,000
4:o. Kammarrätten.
a) att då den förhöjning i inkomster, som advokatfiskalen haft
att påräkna genom aktoratsarfvodet, på sednare år betydligen minskats,
advokatfiskalens lön, som nu utgör 3,000 R:dr, måtte förökas med 500
b) att det arfvode af 300 R:dr, sorn nu bestås kanslisten vid
Advokatfiskals-kontoret såsom ersättning för renskrifningen derstädes,
måtte förhöjas med
200
c) att de 4 vaktmästarelöner, som nu utgöra allenast 450 R:dr,
måtte förhöjas hvardera med 50 R:dr eller tillsammans
200
5:o. Ofverintendents-embetet.
a) att nu beviljade anslag till gratifikationer åt extra ordinarie
tjenstemän och vaktbetjeningen måtte förhöjas till 1,000 R:dr eller med 800
b) att, då Kongl. Maj:t i särskild nådig proposition föreslagit
Rikets Ständer, att staten måtte öfvertaga framtida vården och underhållet
af den vid Utmelands by i Dalarne genom enskilda bidrag nyligen
uppförda minnesvård öfver Konung Gustaf Wasa, samt årliga
utgifterna härför beräknaté uppgå till 475 R:dr, det i riksstaten nu
uppförda reservationsanslag till byggnader och reparationer i landsorterne
måtte, derest samma nådiga proposition vinner Rikets Ständers bifall,
föi-ökas med motsvarande belopp eller  475
6:o. Postverket.
att då verkets årliga inkomster här ofvan blifvit beräknade till
1,500,000 R:dr eller 100,000 R:dr mera än under nu löpande stats
Transport
Runt R:dr 90,225:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 57
Transport R:mt R:dr 90,225:
regleringsperiod, det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till
Postverket att af postmedlen direkte utgå, måtte höjas med motsvarande
belopp eller
100,000:
7:o.
att då, efter hvad Rikets Ständers revisorer jemväl anmärkt,
det i nu gällande riksstat uppförda förslagsanslag, 6,000 R:dr, till
restitutioner, visat sig vara fortfarande otillräckligt för behofvet, samma
anslag måtte förhöjas med
9,000:
8:o.
att, då rikets senast församlade Ständer föreslagit och Kongl.
Maj:t den 29 December 1860 beslutit, att, jemte det tullmedlen hädanefter
vid inkomstberäkningen upptagas till sitt bruttobelopp, den från
tullmedlen utgående ersättning till vissa städer för mistad tolag skall
bland utgifterna i riksstaten uppföras; det härför erforderliga belopp
lämpligen bör såsom förslagsanslag, under benämning: Ersättning till
städerna för mistad ■ tolag, under denna hufvudtitel uppföras. Och föreslår
Kongl. Majt, att detta nya förslagsanslag må med afseende derå,
att tullmedlen härofvan beräknats årligen inbringa 14,000,000 R:dr,
nu utföras med  1,040,000:
9:o.
att det reservationsanslag af 75,000 R:dr, som för Skogsinstitutet,
lägre Skogsskolor samt öfrige till Skogsstaten hörande tjenstemäns aflöning
nu är beviljadt att utgå blott under hvarje af åren 1861, 1862 och
1863, måtte, såsom fortfarande behöfligt, varda på stat uppfördt jemväl
för nästa statsregleringsperiod.
10:o.
att, då den å kronans hus i hufvudstaden belöpande andel i de
ökade utgifter, som blifvit af hufvudstadens innevånare beviljade till
en förbättrad gatuläggning, utgör 2,500 R:dr, och denna utgift lämpligen
bör, lika med öfrige kommunala utskylder för kronans egendomar,
utgå af det å sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag »till
lyshållning med flere utgifter för kronans publike hus i Stockholm,» och
Transport Runt R:dr 1,239,225
Bih. till R. St. Prat. 1862—1863. l:a Sami. l:a Afd. 8
58
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 1,239,225: —
då härtill kvmmer att, efter hvad Rikets Ständers revisorer jemväl erinrat,
nyssnämnde utgifter under flere år med omkring 7,9.00 R:dr
öfverstigit det för sådant ändamål i riksstaten upptagna belopp, 5,100
R:dr, samma förslagsanslag måtte förökas med  10,400: —
11:o.
att, då det särskilda reservationsanslag, hvilket vid senaste riksdag
uppfördes såsom: Ersättning till Postverket för ökad kostnad i följd
af postskjutslegans höjande icke hittills behöft anlitas, och med afseende
å tillräckligheten af postmedlens öfriga tillgångar, ej heller för framtiden
synes vara behöfligt, samma anslag må med innevarande statsregleringsperiod
från riksstaten utgå, och besparingarne under denna
tid af 3 år, tillsammans 210,000 R:dr, till Riksgäldskontoret öfverlemnas.
De föreslagne förhöjningarne under denna hufvudtitel utgöra
således tillsammans R:mt R:dr 1,249,625
och, efter afdrag af nyssnämnde  70,000
hvarmed nuvarande riksstat skulle minskas, allenast
1,179,625
Då nu emellertid tillökningarne i förslagsanslagen 1,218,400: —
och öfverflyttningen från extra statsregleringen
24,700: —
tillsammans utgöra
1,243,100:
men hela tillökningen icke uppgår till mera än  1,179,625:
så komma hufvudtitelns öfriga anslag till egentliga utgifter således
att minskas med
63,475:
Summa R:dr 1,243,100: —
Om till hufvudtitelns nuvarande slutsumma
4,270,450:
lägges summan af de verkliga tillökningarne  1,179,62.5:
så erhålles det belopp, hvartill sjunde hufvudtiteln skulle enligt
Kongl. Maj:ts nådiga förslag uppgå, eller
5,450,075:
hvaraf 4,663,188 R:dr 69 öre förslagsanslag.
Dessutom äskar Kongl. Maj:t, att å de för tillfälliga behof afsedda tillgångar
måtte under denna hufvudtitel anvisas:
a) till utgifter för kolonien S:t Barthélemy, hvilken under sednare tider medfört
för statsverket en årlig kostnad, icke understigande 1,000 £ Sterling, eller i svenskt
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 59
mynt omkring 18,000 R:dr, sistnämnda summa för hvarje af de år nästa statsreglering
kommer att omfatta eller tillsammans
; 54,000: —
b) till fullbordande af restaurationsarbetena å Wadstena slott, för
en gång
22,000: —
Summa R:mt R:dr 76,000: —
Åttonde Hufvudtiteln,
innefattande anslagen för Ecclesiastikdepartementet, upptager i nu gällande
riksstat:
Penningar
R:mt R:dr 1,969,751: 80.
Indelta räntor, efter förslagsvis beräknadt markegångspris
» » 260,013: —
Indeld spanmål 497,957 kubikfot 6 kannor k 2 R:dr
kubikfoten
» » 995,915: 20.
Oindeld spanmål 25,360 kubikfot ä 2 R:dr
» » 50,720: —
tillsammans R:mt R:dr 3,276,400: —
I afseende på anslagen å denna hufvudtitel har Kongl. Majit, på sätt bilagde
protokollsutdrag öfver Ecclesiastikärenden den 28 December 1861, den 17 Januari
och 25 April samt den 14- Oktober 1862 innehålla, velat i nåder föreslå följande
förändringar och bestämmelser:
1 :o. För Departementschefen.
att den honom under nuvarande statsregleringsperiod beviljade hyresersättning
på ordinarie stat uppföres med
2,000: —
2:o. För Departementets expedition.
att det till gratifikationer åt Departementets tjenstemän jemte
vaktbötjeningen anslagna belopp ökas med
1,000: —
3:o. För Kléresistaten.
a) att den presterskapet på Gottland anslagna kronotionde,
hvilken vid statsinkomsternas beräkning upptagits, varder jemväl under
anslaget till kleresistaten utförd med
23,053 k:f. 5 k:r
Transport 23,053: k:f. 5 k:r 3,000: —
60
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport 23,053 k:f. 3 k:r
b) att så kallade prostetunnor anslås:
till kontraktsprosten i Norra Wedbo kontrakt
för Haurida församling med 1 tunna spanmål
eller
6: 3.
och till kontraktsprosten uti Wikbolands kontrakt
för Häradshammars och Rönö församlingar
med 2 tunnor spanmål eller
12: 6.
Summa 23,072 k:f. 4 k:r
c) att till löneförhöjning åt kapellpredikanten i Jörns församling
beviljas
4:o. För Lappmarks Ecclesiastikverk.
att det för nämnde ecclesiastikverk uppförda förslagsanslag
11,000 R:dr för nödig förbättring uti presterskapets i Lappmarken
löner, förhöjes till 22,700 R:dr och således ökas med
hvaremot Kongl. Maj:t vill till Riksgäldskontoret öfverlemna
den sedan 1835 uppkomna Lappmarks ecclesiastikverks fond, utgörande
omkring 36,500 R:dr.
5:o. För Universiteterna:
Upsala.
att lön anslås för en professor i fysiologi med R:dr 4,500: —
att till inköp af instrumenter och materiel för de fysiologiska
och pathologiskt-anatomiska laboratorierna beviljas 1,000: —
att 2 adjunktslöner förhöjas med 500 R:dr hvardera 1,000: —
att arfvoden för 4 amanuenser beviljas med 350
R:dr till hvardera  1,400: —
och att lönen för musikdirektören höjes med
750: —
Land.
att arfvode för 1 amanuens beviljas med
350: —
att trädgårdsmästarens vid botaniska trädgården lön
förökas med
825: —
Transport R:mt R':dr
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr
6:0. För Karolinska medico-kirurgiska institutet.
att lönen åt barnmorskeläraren i Stockholm från institutets stat
afföres.
7 :o. För Elementarläroverken.
a) att till aflöning enligt redan gällande bestämmelser för samtlige
nuvarande Rektorer, Lektorer, Adjunkter och Colleger, äfvensom
för öfningslärare vid de på endera eller bägge linierna fpllständiga
läroverken anvisas
R:dr 1,237,828: 72.
b) att till arfvoden för bibliothekarier vid de
högre läroverken fortfarande må utgå  3,000: —
c) att till löner åt ytterligare I lektor vid
hvardera af de fullständiga läroverken i Norrköping,
Wenersborg, Fahlun, Malmö, Christianstad, Carlskrona,
Östersund och Umeå beviljas
16,000: -
d) att till löner för 5 nya lektorsbeställningar
vid de på reallinien fullständiga läroverken, anslås
10,000: -
e) att för utvidgning af läroverket i Nyköping beviljas
7,500: -
Halmstad »
11,000: -
Landskrona »
3,500: -
Christinehamn »
3,500: -
Norrtelje »
1,500: -
Carl Johans församl. »
1,500: -
f) att till löner för 27 nya adjunktsbefattningar,
äfvensom till arfvoden till extra lärare anvisas
50,000: -
g) att till lönförbättring och extra arfvode för
gymnastiklärare vid de fullständiga läroverken beviljas
13,266: 67.
61
24,925:
h) att till lönförbättring för gymnastiklärare vid
de på reallinien fullständiga läroverken varder anslaget 1,000: —
Transport R:mt R:dr 1,359,595: 39. 24,925:
62
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1862.
Transport R.mt R:dr 1,359,595: 39. 24,925: —
i) att till gymnastiklärares aflöning vid de lägre
läroverken dels bibehålies nuvarande anslaget 9,000
R:dr och dels beviljas en förhöjning af 0,700 R:dr 15,700: —
k) att i förut bestämrdaj under a) inberäknade
arfvoden åt lärare i musik och sång, äfvensom i teckning
vid läroverket i Nyköping, en förhöjning beviljas med 200: —
l) att arfvoden åt öfningslärare i sistnämnda två
ämnen vid Halmstads läroverk varda anslagna med
tillsammans
1,000: —
m) att en lärare i musik och sång vid läroverket
i Luleå anställes med arfvode af
400: —
n) att förut anvisådt anslag till lärare i musik
och sång äfvensoöi i teckning vid de lägre elementar^
läroverken bibehållas med  10,000: —
o) att till vikariearfvoden och oförutsedda behof
beviljas
10,000: —
1,396,895: 39.
utgörande, då riksstaten nu för elementarläroverken
upptager  R:dr 1,132,509: 80.
och den årliga inkomsten af till elementarläroverken
donerade medel rm mt
uppgår till
45,154: 95. 1,177,664: 75.
den tillökning i anslaget, som af Kongl, Maj:t äskas  219,230: 64.
hvarjemte Kongl. Majit föreslår:
dels att den rättighet i afseende på uppfattning i högre lönegrad,
som Rikets Ständer medgifvit de lärare, hvilka före verkställigheten
af den vid 1856—1858 årens riksdag beslutade reglering af
läroverken tjenstgjort såsom duplikartter eller extra lärare, måtte utsträckas
äfven till dem, hvilka före löneregleringen varit i egenskap
af vikarier vid läroverken anställde, och
dels att det af Rikets Ständer vid fastställandet af lönebeloppen
för rektorer vid fullständiga läroverken fästade vilkor, att rektor icke
får innehafva prsebendepastorat, måtte upphöra att vidare vara gällande.
8:0. För Seminarium för bildande af lärarinnor.
att det för seminariet uppförda anslag 15,000 höjes med
5,000: —
Transport Runt R:dr 249,155: 64.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
63
Transport R:mt R:dr 249,155: 64.
9:o. För pedagogier och folkskolor.
att detta anslag ökas med  8,000: —
10:o. För Sundhetskollegium och Medicinalstaten.
a) att löner åt 8 nya provincialläkare anslås med 1,500 R:dr
till hvarje
12,000: —
b) att till tjenstgöringspenningar åt 4 provincialläkare,
hvilka af praktik endast kunna påräkna en obetydligare
inkomst, anvisas
2,000: —
c) att till löneförbättring åt de 20 äldste provincial
läkarne,
efter 500 R:dr till hvardera, anslås
10,000: —
d) att löner åt 4 nya djurläkare, med 500 R:dr
till hvardera, anslås med  2,000: — 26,000:
1 !:o. För Barnbördshusen.
att den på Karolinska medico-kirurgiska institutets stat upptagna
lön åt barnmorskeläraren i Stockholm jemte alla utgifter för barnmorskeundervisningen
uppföras under en gemensam rubrik: »Barnmorskeundervisningen
och barnbördshusen»;
att lönen 450 R:dr för instruktions-barnmorskan vid barnbördshuset
i Stockholm ökas med
150: —
att det för barnbördshuset i Stockholm nuvarande
anslag, under vilkor att fri boning vid inrättningen upplåtes
för en amanuens och minst 8 på en gång derstädes
tjenstgörande medicine studerande ökas med
8,028: — 8,178:
12:o. För Vetenskaps-akademien.
att till expensmedel anslås  4,750: —
att lönen för konservatorn vid naturhistoriska Riksmuseum
höjes med
1,000: —
och för dennes biträde ytterligare anvisas  400: -— g
13:o. För naturhistoriska Riksmuseum.
att den för denna statsregleringsperiod uppförda förhöjning uti
anslaget till materiel m. m. 9,000 R:dr på ordinarie stat upptages.
Transport Rant R:dr . 297,483: 64.
6 i Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:mt R:dr 297,4 8 3: 64.
14:o. För Fria Konsternas akademi.
att anslaget 6,000 R:dr till inköp för Statens räkning af inhemska
konstnärers arbeten såsom reservationsanslag i staten uppföres.
15:o. För kyrkors underhåll.
att såsom vin- och byggnadssäd till Fölinge församlings i Jemtlands
län kyrka årligen anslås 7 tunnor säd eller 44 kubikfot 1 kanna.
16:o. För resestipendier samt läroböckers och lärda
verks utgifvande.
att det derför uppförda anslag 15,600 R:dr förhöjes med  4,400: —
hvaremot Kongl. Maj:t vill till Riksgäldskontoret öfverlemna f. d.
Kanslistyrelsens handkassas kapital 13,500 R:dr jemte derå upplupna
odisponerade räntemedel.
De för Åttonde hufvudtiteln föreslagna kontanta anslagstillöknin
gar
utgöra således
301,883: 64.
Hvartill kommer, enligt 3:dje och 15:te punkterna, värdet af 23,116
kubikfot 5 kannor spanmål efter 2 R:dr kubikfoten
46,233: —
tillsammans 348,116: 64.
Och då härtill läggas de uti nu gällande riksstat upptagna anslag  3,276,400: —
skulle denna hufvudtitels slutsumma för ständiga behof blifva
3,624,516: 64.
deraf förslagsanslag 135,530 R:dr 95 öre.
Härförutan erfordras för tillfälliga behof:
dels att utgå för en gång:
1:o) för reparation och inredning af Vetenskapsakademiens äldre
hus  98,681: 30.
2:o) för bestridande af kostnaden för Sveriges deltagande
i utförande af en medel-europeisk gradmätning  25,000: —
3:o) för hospitalsbyggnad vid Götheborg 324,000: —
för förbättringar och tillbyggnader
vid hospitalen i Wexiö  30,269: 10.
i Nyköping  8,257: 50.
ocli i Wisby  13,221: S5.
Transport Runt R:dr 375,748: 45. 123,681: 30.
Kongl. M.ajits Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1862.
60
Transport Rant R:dr 375,748: 45. 123,681: 30.
för betäckande af en brist i anslaget
för det nybyggda hospitalet
vid Stockholm 12,370: 17.
för förbättringar å den
na
byggnad  10,305:20. 92 67 5- 37
för beklädnadsutredning vid hospi
talerne
i riket ett kreditiv  60,000: — 458,423- 82
4:o) för fortsatt utgifvande af planchverk öfver Svenska
sigiller från medeltiden och öfver antiqvariska och historiska
märkvärdigheter i historiska Riksmuseum ett ytterligare
anslag, att, jemte det belopp, som vid slutet af
denna statsregleringsperiod kan af förut beviljadt anslag
återstå, utgå med  6,000: — 588,105: 12.
dels ock att utgå med en tredjedel under hvardera af åren
1864, 1865 och 1866:
5:o) för förflyttning af botaniska trädgården i Lund 21,000: —
6:0) för hospitalsfondens förstärkning, kreditiv  240,000: —
7:o) arfvode åt en antiqvitets-inter.dent ••• 6,000: —
för dennes resekostnader och extra
utgifter  4,500: —
för upprättande af förteckningar och
beskrifningar öfver fornlemnin
gar
6,000: —
för uppsökande och aftecknande af
runstenar
4,500: — 21,000:
8:0) för reparation af Linköpings domkyrka  30,000: —
9:o) för fortsatt utskrifning af riksregistraturet
9,000: —
10:o) för fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska språkets
lagar»  4,500: — 325,500: —
För tillfälliga behof äskas således till denna hufvudtitel  913,605: 12.
hvarjemte återstoden af det belopp, 9,000 R:dr, som för nuvarande statsregleringsperiod
beviljats för utgifvande af sådana i Riksarkivet samt andra allmänna och enskilda
samlingar befintliga skrifter och handlingar, hvilka äro af vigt för fäderneslandets
historia och offentliga förhållanden, torde för ändamålet äfven under nu kommande
statsregleringsperiod få användas.
Bih. till R. St. Prat. 1862—1863. l:a Sami. l:a Afd.
66
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Nionde IMttfvudliteln,
innefattande Pensions- och Indragningsstaterna, upptager i nuvarande riksstat de
förra eller
Pensionsstaterna till
495,495: 58.
Under åberopande af de skäl, som finnas anförda i särskild nådig
proposition, vill Kongl. Maj:t föreslå Rikets Ständer, att Kongl, theaterns
och hofkapeliets pensionskassor måtte såsom ersättning för förlorade inkomster
af anslaget till pensionsstaterna undfå hvardera ett årligt bidrag
af 3,000 R:dr, och anslagssumman för dessa stater således förhöjas med
motsvarande belopp
6,000: —
eller till
R:mt R:mt 501,495: 58.
Beträffande
Allmänna Indragning sstaten,
hvars slutsumma i nu gällande riksstat utgör  673,4-24: 42.
vill Kongl. Maj:t i nåder föreslå:
a) att Rikets Ständer må, i likhet med hvad förut egt rum, då medlemmar af
det Kongl, huset aflidit, jemväl nu bevilja pensioner åt sådane till framlidna Hennes
Maj:t Enkedrottning Desiderias hofstat hörande personer af lägre tjenstegrad, som uppnått
50 lefnadsår och mer än 20 år varit anställde i Hennes Maj:ts tjenst; och då,
enligt ett af Riksmarskalks-embetet, med tillämpning af dessa grunder, upprättadt för
slag,
sammanlagda beloppet af dylika pensioner skulle utgöra 12,171 R:dr ärligen
samt beräknas att utgå från och med den 1 Maj 1861, vid hvilkdn tid bemälde personers
aflöning upphörde; torde Rikets Ständer medgifva att nämnda pensioner, hvilka,
på sätt här ofvan blifvit föreslaget, skulle för tiden under nuvarande statsregleringsperiod
utgå af besparingarne å Första hufvudtiteln, sedermera må från anslagen till
allmänna indragningsstaten utbetalas.
b) enligt bilagda protokollsutdrag öfver Justitie departements-ärender:
att åt Professoren Carl Johan Schlyter må för utgifvande af Sveriges gamla
lagar, under enahanda vilkor, som tillförene varit af Kongl. Maj:t äskade, anvisas 2,000
R:dr årligen;
att hans excellens f. d. justitie-statsministern, justitierådet Claes Ephraim Gun
thers
enka, fru Hilda Augusta Sofia Gunther, född Grevesmuhl, må uppföras till pension
af 1,500 R:dr, att utgå under hennes återstående lifstid;
att aflidne justitierådet J. H. Backmans enka, Maria Backman, född Torbjörnsson,
må uppföras till pension af 600 R:dr årligen under hennes lifstid;
att kanslisten i Svea hofrätt Johan Fredrik Croelius må uppföras till pension, att
med 472 R:dr 50 öre, motsvarande kanslistlön ä hofrättens gamla stat, under hans
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
67
lifstid årligen utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från kanslisttjensten
kan varda honom beviljadt;
att fiskalen i Götha hofrätt vice häradshöfdingen August Bergström må tilläggas
pension att under hans lifstid utgå med 1,500 R:dr årligen från och med månaden
näst efter den, under hvilken afsked från fiskalstjensten varder honom beviljadt.
att chefen för kronoarbets-bataljonen på Carlsborg, majoren och riddaren af
Kongl. Maj:ts Svärdsorden Johan Henrik Ennes må, när han uppnått en ålder af 65
år och derjemte styrker att hans helsa är försvagad, från och med månaden näst efter
den, då han undfår afsked från befattningen såsom bataljonschef vid kronoarbetskorpsen,
komma i åtnjutande af en årlig pension för sin återstående lifstid af
1,500 Riksdaler;
att direktören vid länscellfängelset i Christianstad Adolf Trotzig jemväl må berättigas
att från och med månaden näst efter den, då han erhåller afsked från berörde
direktörsbefattning, uppbära årlig pension för sin återstående lifstid till belopp
af 1,500 Riksdaler;
att sergeanten vid Vendes artilleriregemente Nils Otto Jonasson må från allmänna
indragningsstaten erhålla pension med ett belopp af 200 R:dr årligen för sin återstående
lifstid, att utgå från och med månaden näst efter den, i hvilken afsked från
berörde sergeantsbeställning honom beviljas; äfvensom att, i händelse Jonasson icke
genast från samma tid skulle få uppbära den från regementets enskilda kassa honom
tillkommande pension, ett deremot svarande belopp, eller 120 R:dr R:mt för år, måtte,
intilldess sådant kan komma att ega rum, få, likaledes från och med månaden näst
efter afskedstagandet, till Jonasson från allmänna indragningsstaten utbetalas;
att vaktmästaren vid straff-fängelset i Landskrona Nils Nilssons enka, Maria
Catharina Nilsson, född Falkman må för sin återstående lifstid undfå en årlig pension
af 100 R:dr;
c) på grund af särskilda på Landtför svar sdepartementets föredragning beslutade
nådiga propositioner:
att nedannämnde personer må, vid afgång ur tjensten uppföras till följande
pensionsbelopp, nemligen:
öfverfältläkaren doktor Fredrik Bågenholm
R:dr 1,400: —
andre bataljonsläkaren vid Kalmar regemente, doktor Ehrenfrid
Jeremias Kampf
» 800: —
löjtnanten vid vestgötha regemente, Carl Julius von Holten ••• » 525: —
underlöjtnanten vid Jemtlands hästjägarekorps Carl August
G:son Stjernefeldt
» 400: —
regementskommissarien vid södra skånska infanteriregementet,
Johan Krook
» 400: —
konstituerade andre bataljonsläkaren vid Svea artilleriregemente,
F. A. Zettergren
» 800: —
68
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
magasinsförvaltare!! och sjukhusinspektoren vid Gotlands nationalbeväring
G. Lindstöm
» 100: —
d) enligt Kongl. Maj:ts, på föredragning genom civildepartementet fattade och i
hosföljande protokollsutdrag rörande finansärenden åberopade särskilda beslut:
att årliga pensioner må tilerkännas:
f. d. föreståndaren för svenska slöjdföreningens skola, kaptenen m. m. Baltzar
Cronstrand, till belopp af 1,800 R:dr:
kaptenlöjtnanten vid Kongl. Maj:ts flotta Carl Edvard Törnebohm med 600
R:dr; samt
kronofogden i norra och södra Wedbo häraders fögderi af Jönköpings län Nils
Fredrik Ekvall till belopp af 2,000 R:dr, vid afskedstagandet, derest han då styrker
sig fortfarande vara af sjukdom hindrad från utöfningen af sin tjenst;
e) med afseende å de i protokollet öfver jinansårenden för den 14 dennes anförda
omständigheter:
att t. f. kamereraren i kammarkollegii första provinskontor, kammarrättsrådet
Paul Roland Ferlin må, med bibehållande af den honom vid frånträdandet af innehafd
landskamrerarebefattning i Östergöthlands län uti civilstatens pensionsinrättning tillerkända
pensionsrätt, vid afskedstagandet från sin nuvarande befattning å allmänna
indragningsstaten undfå fyllnaden i det pensionsbelopp, som då kan vara för pensionsberättigade
kamrerare i kammarkollegium faststäldt:
O O ’
att kammarskrifvaren i statskontoret August Ygberg må efter afskedstagandet,
förflyttas på allmänna indragningsstaten med bibehållande för sin återstående lifstid af
nu innehafvande lön 900 R:dr; samt
att proviantmästaren vid slottsmagasinet i Stockholm, kaptenen m. m. Per Adolf
Borgh må erhålla en årlig pension af 1,500 R:dr, att utgå från och med månaden
näst efter den, hvaruti afsked från proviantmästarebefattningen varder honom
meddeladt;
f) till följd af särskilda, utaf Kongl. Maj:t på ecklesiastikdepartementets föredragning
fattade, i protokollet öfver finansärenden för den 14 dennes åberopade
beslut:
att jemväl under nästa statsregleringsperiod må få utgå ett årligt understöd af
1,200 R:dr för anskaffande af teckningar utaf inhemska växter till arbetet »Sveriges
Flora» och för utgifvande af teckningar utaf zoologiska föremål; samt
att på allmänna indragningsstaten må uppföras
för extra provincialläkaren i Ulricehamns distrikt af Elfsborgs län Willielm
Mauritz Heinrici, då han med behörigt bevis om försvagad helsa erhåller afsked från
nämnde befattning, en årlig pension af 1,000 R:dr;
för adjunkten och gymnastikläraren vid Jönköpings högre elementarläroverk
Johan Magnus Rosengren, likaledes med beräkning från afskedstagandet, en årlig pen
sion
af 2,500 R:dr;
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
69
för numera aflidne sekreteraren Anders Strinnholm! enka en årlig pension af
1,200 R:dr, att utgå och beräknas från och med Februari månad innevarande år;
för förre rektorerne, numera adjunkterne J. F. Kindström, J. F. Kjellborg, N.
L. Ahlberg, E. J. Nyberg och O. E L. Dahn ett belopp af 500 R:dr årligen till
hvardera eller tillsammans 2,500 R:dr;
för adjunkten vid Upsala akademi, Henrik Falk, vid afskedstagande!, en årlig
pension af 2,500 R:dr; och
för expeditionssekreteraren S. E. Hallencreutz det understöd af 200 R:dr han
åtnjuter från kanslistyrelsens handkassa, då, enligt Kongl. Maj:ts förslag, nämnda
kassa skall så till kapital som räntor öfverlemnas till riksgäldskontoret.
Då riksmarkegångspriset för åren 1860, 1861 och 1862 utgör i medeltal 2
R:dr 18 öre per kubikfot, motsvarande 13 R:dr 75 öre per tunna spanmål, hälften
råg och hälften korn, eller 3 R:dr 25 öre utöfver det värde, hvartill spanmålen vid
statsregleringen under 1840— 1841 års riksdag beräknades, äro jemlikt då stadgade
grunder, de, som före vidtagandet af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibe
hålla
löner med derunder beräknad spanmål, försäkrade om tillgodonjutande af en
lönefyllnad, som torde af Rikets Ständer bestämmas efter nämnde prisskillnad å spanmålen,
3 R:dr 25 öre för tunnan, till utgående af allmänna indragningsstaten. Vid
det af statskontoret upplysta förhållande, att den spanmål, som inbegripes under lönerna
för dylika äldre, före år 1841 utnämnde löntagare, nu utgör 15,535,8 kubikfot eller
2,466 tunnor, skulle således till omförmälda spanmålsersättning, under antagande, att
den vid senaste riksdag skedda lönreglering blifver definitivt fastställd eller i det
väsentligaste oförändrad, erfordras ett anslag i jemnt tal af 8,000 R:dr eller 6,000
R:dr mindre, än å nu gällande stat är för ändamålet anvisadt.
Af den anledning, som här ofvan under inkomsttiteln ordinarie räntan blifvit
omförmäld, torde i nästa riksstat böra iakttagas, att den under allmänna indragningsstaten
uppförda indelta spanmål 163 kubikfot I kanna minskas med 24 kubikfot 3
kannor, utgörande indragna fjerdingsmanslöner m. m., äfvensom att värdet af dessa 24
kubikfot 3 kannor här beräknas till 49 R:dr eller samma belopp, hvartill de vid
inkomstberäkningen blifvit uppskattade.
Då de ytterligare anvisningar på indragningsstaten, hvarom Kongl. Maj:t nu
gjort framställning, uppgå, så vidt de kunna till siffran bestämmas, till omkring
43,000 R:dr, och de besparingar i indragningsstatens utgifter, som uppkomma dels
genom nyssnämnda nedsättning i anslaget till spanmålsersättning, dels ock genom äldre
pensionstagares afgång, icke torde komma att förslå till betäckande af nu ifrågasatta
ökade’ utgifter; anser Kongl. Majit, att en lämplig förhöjning bör göras uti allmänna
indragningsstatens slutsumma, som, efter afdrag af nyssnämnde värde, 49 R:dr, å in
dragne
fjerdingsmanslöner ni. m., nu utgör
Runt R:dr 673,375: 42.
och föreslår, att denna förhöjning må bestämmas till om
Transport
Runt R:dr 673,375: 42.
70
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport Runt R:dr 673,375: 42.
kring 20,000 R:dr, eller, för vinnande af jemnare slutsumma
å hela riksstaten, till
R:mt R:dr '19,811: 57.
då indragningsstatens blifvande slutsumma skulle uppgå till R:mt R:dr 693,186: 99.
och, med tillägg af anslaget till pensionsstaterne
» » 501,495: 58.
hela nionde hufvudtitelns blifvande anslagssumma komma
att utgöra
R:mt R:dr 1,194,682: 57.
samt således förhöjas med 25,762 R:dr 57 öre.
Då, enligt här ofvan intagna beräkningar, statsverkets inkomster uppgå
till
R:mt R:dr 33,647,358: —
och ordinarie statsreglering en innefattar följande anslagssummor:
Första hufvudtiteln
R:dr 1,230,000: —
Andra »
» 2,180,570: —
Tredje »
» 479,200: —
Fjerde »
» 9,5 8 5,7 4 0: 40.
Femte »
» 3,634,950: —
Sjette »
» 3,857,265: 39.
Sjunde »
» 5,450,075: —
Åttonde »
» 3,624,516: 64.
Nionde »
» 1,194,682: 57. g,| 237 0001
visar sig ett årligt öfverskott af
R:mt R:dr 2,410,358: —
att till Rikets Ständers riksgäldskontor öfverlemnas såsom bidrag till bestridande af
de på detta kontor anvisade utgifter, bland hvilka förekomma här ofvan omförmälda,
för en gång eller för inskränkt tid erforderliga anslag, tillhörande extra statsregleringen,
till följande belopp, nemligen:
under Andra hufvudtiteln
R:mt R:dr 300,000: —
» Fjerde »
» » 3,114,988: 24.
» Femte »
» » 2,748,000: —
» Sjette »
» » 2,139,600: —
m Sjunde »
» » 76,000: —
och » Åttonde »
» » 913,605: 12.
Summa Runt R:dr 9,292,193: 36.
Härtill kommer dels att, enligt en af statskontoret aflemnad förteckning, de
utgifter till oförutsedda behof, hvilka blifvit under förskottstitel anordnade för att hos
Rikets Ständer till ersättande anmälas, vid sistlidne Juli månads början, utgjort
101,547 R:dr 96 öre, dels ock att riksgäldskontoret jemväl bör ersätta en summa af
10,863 R:dr 24 öre, utgörande, på sätt en af statskontoret likaledes afgifven uppgift
utvisar, några under åren 1858, 1859 och 1860 af vissa länsstyrelser anordnade
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
71
poster, hvilka i öfverensstämmelse med föreskriften i då gällande länsstater, afförts å
öfverskotten på statsverkets inkomster, men sedermera, i följd af den genom Kongl,
brefvet den 3 Februari sistnämnda år härutinnan stadgade förändring, blifvit uti rikshufvudboken
för samma år under förskottstitel omförda; uppgående således samtlige
under förskottstitel anordnade medel tillhopa till R:mt R:dr 1'12,411: 20.
Såsom af hosföljande protokollsutdrag öfver finansärenden upplyses, kunna riksgäldskontorets
behållna tillgångar vid 1863 års slut antagas till R:mt R:dr 2,936,000: —
och dess inkomster under den då inträdande, treåriga stats
regleringsperioden
till
» » 22,812,000: —
Summa R:mt R:dr 25,748,000: —
De utgifter, hvilka böra af riksgäldskontoret under
samma tre år, nemligen 1864—1866 bestridas, utgöra dels
enligt af riksgäldskontorets fullmägtige gjorda beräkningar
R:mt R:dr 10,684,000: —
dels ock enligt hvad Kongl. Maj:t
här ofvan äskat
» » 9,292,000: —
dels slutligen i ersättningen till
statskontoret för gjorda förskott,
i rundt tal
» » 112,000: — 20,088,000: —
så att en odisponerad tillgång af
Runt R:dr 5,660,000: —
eller fördelad på tre år af omkring 1,887,000 R:dr årligen återstår att användas till
ränta och amortering å en ny upplåning för jernvägsarbetenas fortsättande samt till
andra ännu ej framställda behof, utan att härvid tagits i beräkning något tillskott för
åren 1860, 1861 och 1862 af Rikets Ständers bank, hvars vinstmedel utgjort i
jemna tal
år 1860
R:mt R:dr 1,560,000: —
» 1861
» » 2,099,000: —
och således för nyssnämnda tre år kunna antagas komma att tillsammans uppgå till
nära 6,000,000 R:dr R:mt.
Samtliga de här ofvan åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang
egande handlingar skola Rikets Ständers statsutskott tillhandahållas; och Kongl.
Majit förblifver Statsutskottet med all Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen. År
och dag som ofvan.
CARL
J. A. Gripenstedt.
STOCKHOLM, 1862. P. Å. NORSTEDT & SÖNER.
Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. I
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott
Måndagen den 14 Oktober 1862,
i närvaro af:
Hans Excellens, Justitie-Stats-Ministern Herr Friherre De Geer,
Hans Excellens Stats-Mininistern för Utrikes Ärendena, Herr Grefve
Manderström,
Stats-Råden Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup, .
Reutersköld.
Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Majit få anmäla hvad i afseende på
regleringen af utgifterna under Riksstatens Andra Hufvudtitel vore att iakttaga, anförde
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern, beträffande:
l:o. Justitie-Stats-Expcditioiicn.
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet afgaf under sistlidne Riksdag ett
betänkande, deruti, med anledning af en väckt motion, och då numera, enligt Kongl.
Maj:ts Nådiga Bref den 22 Juli 1858, ett Statistiskt embetsverk blifvit inrättadt,
som skall hafva till föremål att ordna och sammanföra de statistiska arbetena för erhållande
af en i möjligaste mån fullständig, fortgående statistik, som åskådliggör förhållandena
i alla förvaltningens grenar, Utskottet, som ansåg jemväl brottmålsstatistikens
arbeten både till vinst för arbetena och för beredande af besparing i de derför
nu utgående kostnader, kunna till detta embetsverk öfverflyttas, hemställde, att Rikets
Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl. Majit täcktes, så
snart omständigheterna sådant medgifva, låta till Statistiska Tabellkommissionen öfverflytta
de göromål, sorn nu i och för upprättandet af brottmålstabeller äro åt en Expeditions-Sekreterare
inom Justitie-Stats-Expeditionen uppdragna; och detta Utskottets
betänkande blef af två Stånd bifallet, ehuru det till följd af två Stånds afslag ej föranledde
till någon åtgärd.
71 i 11. till R. St. Prot. 1862—1862. l:a Sami. 1:a A/d. A
2 Bil. Nio 1 a) till Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Sedermera hafva Rikets Ständers år 1860 församlade Revisorer, i deras afgifna
berättelse, yttrat: att vid granskning af räkenskaperna Revisorernas uppmärksamhet fästats
derå, att utgifter till icke obetydligt belopp under revisionsåret utgått för upprättande
af de statistiska tabeller, angående civila rättegångsärendena och brottmålen i
riket, hvilka nu uppgöras i Justitie-Stats-Expeditionen, hvarest för detta ändamål finnes
anställd en Expeditions-Sekreterare jemte 2:ne biträden; att då numera i hufvudstaden
funnes inrättadt ett serskildt statistiskt embetsverk, hvars bestämmelse det väl
måste antagas vara, att såvidt möjligt är meddela uppgifter i alla statsförvaltningens
grenar, syntes det Revisorerne, som skulle en öfverflyttning af bestyret med uppgörandet
af nämnde tabeller till bemälda embetsverk vara särdeles lämplig; och då, enligt
Revisorernes tanka, genom en sådan åtgärd icke blott besparing i de med ifrågavarande
tabellverks utarbetande nu förknippade kostnader skulle kunna beredas, utan ock
sjelfva arbetet derpå vinna, hade Revisorerna ansett sig böra uttala sin åsigt, att en
förändring i afseende å sättet för nämnde tabellers upprättande vore af behofvet påkallad,
och att, så snart omständigheterna sådant medgåfve, detta arbete borde åt Statistiska
Tabellkommissionen uppdragas.
Icke heller denna framställning är underställd Eders Kongl. Maj:ts omedelbara
pröfning, men då nu förekommer att föreslå reglering af lönen förden i Justitie-StatsExpeditionen
anställde Expeditions-Sekreterare, hvilken med Justitie-Stats-Ministerns
Statistiska embetsberättelse!- har befattning, samt anledningen, hvarföre nämnde embetsmans
lön vid sistlidne riksdag bestämdes lägre än för alla öfriga Expeditions-Sekreterare
i Stats-Departemeuten, möjligen är att söka i åsigten om lämpligheten af platsens
indragning eller öfverflyttande till annat embetsverk, så har jag trott mig nu böra
samma åsigt till bemötande upptaga.
Genom Kongl. Maj:ts Skrifvelse den 22 Juli 1858, hvarigenom Statistiska Tabellkommissionens
verksamhet ordnades, är förklaradt, att nämnde embetsverk skall utgöras
dels af en egentligen rådplägande afdelning, benämnd Statistiska Beredningen,
med hufvudsakligt åliggande att uppgöra plan för insamlande, bearbetning och offentliggörande
af alla de uppgifter, som anses böra ingå i Sveriges officiela statistik, och
dels af en förnämligast verkställande afdelning, benämnd Statistiska Tabellkommissionens
Centralbyrå, som skulle utom andra göromål insamla och bearbeta alla till den
officiela statistiken hörande uppgifter, som ej genom annat centralt embetsverks eller
myndighets försorg insamlas och bearbetas.
Denna organisation öfverensstämmer med de af Konung och Ständer godkända
grunder, som blifvit framställda af den för inrättandet af ett Statistiskt embetsverk tillförordnade
Komité, i hvars betänkande bland annat anfördes, ej mindre serskildt i
fråga om den judiciela statistiken, att densammas beskaffenhet syntes, i öfverensstämmelse
med alla andra länders bruk, påkalla dess bearbetning af den myndighet, som
öfver lagskipningens gång har högsta inseendet, och som hos oss redan i ett fjerdedels
sekel offentliggjort berättelser derom, än ock i allmänhet, att hvarje förvaltande verk
och myndighet dels hade i större eller mindre mån ständigt behof att i sin verksam
-
Bil. Nio 1 a) till Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 3
het ledas af statistiska uppgifter, och alltså hvarken kunde undvara eller utan tidspillan
och andra olägenheter hos annat embetsverk söka hvad det inom sig skäligen
bort finna, dels egde inom sitt område den största speciela sakkännedom och de säkraste
utvägar för att pröfva till detsamma inkomna statistiska uppgifters halt, och
kunde i detta hänseende svårligen ersättas af ett icke förvaltande, rent statistiskt embetsverk,
och dels uti sin för administrationens gång nödvändiga disciplinariska makt
hade öfver underlydande ett medel att i rätt tid anskaffa tillförlitliga statistiska uppgifter,
hvilket medel icke i samma mån torde kunna stå ett rent statistiskt embetsverk till
buds; samt att en centralisation af allt det offiiciela statistiska arbetet inom ett enda
embetsverk, stående utom den egentliga förvaltningens område, lätt kunde leda derhän,
att vi förlorade redan vunna fördelar i flera af statistikens vigtigaste grenar; på grund
hvaraf komitén föreslog, att de centrala verk och myndigheter, som redan hade sig
uppdraget att afgifva underdåniga berättelser af statistiskt innehåll, måtte fortfarande
bibehållas vid åliggandet att insamla och bearbeta de statistiska uppgifter, sorn, i följd
af embetsverkets föremål och instruktion, dem hvart för sig tillkommo, men att deremot
det nya Statistiska embetsverket, jemte hela befolkningsstatistiken, finge till föremål
de grenar af statistiken, som pröfvades böra blifva, men hittills icke utgjort ämne
för officiel bearbetning af något centralt förvaltande verk.
Försåvidt som nu Ekonomi-Utskottets och Revisorernes mening må hafva varit,
att den judiciela statistiken skulle ingå inom omfånget af den Statistiska Bered- *
ningens verkningsfält, så eger detta redan rum, helst Byrå-Chefen för de Statistiska
Ärendena i Justitie-Stats-Expeditionen tillika är ledamot af den Statistiska Beredningen.
Har meningen åter varit, att sjelfva tabellernas bearbetande skulle öfvertagas af den
Statistiska Centralbyrån, så vore detta icke, såsom Utskottet och Revisorerna synas
hafva föreställt sig, eri anordning, som af sig sjelf följer af Centralbyråns stiftande,
utan sådant skulle tvertom vara alldeles i strid med de för detta embetsverks verksamhet
stadgade grunder, till hvilkas vederläggande likväl ingenting blifvit anfördt.
För min del kan jag icke heller anse lämpligt att ställa den judiciela statistikens bearbetande
under tillsyn af en Chef, som icke är, eller behöfver hafva varit, jurist, och
ännu mindre kan jag inse, huru detta skulle kunna leda till någon besparing af kostnader,
enär det är bekant, att Statistiska Centralbyrån icke har sig anvisad öfverflödig
arbetsstyrka för bearbetningen af alla de statistikens grenar, hvarmed den redan har
att taga befattning. Men om den åsigten vore riktig, att alla de statistiska arbetena
borde sammanföras i Statistiska Centralbyrån, synes mig att Revisorernes och Utskottets
förslag jemväl borde hafva omfattat de öfriga förvaltande verkens statistiska berättelser,
såsom Commerce-Collegii, Sundhets-Collegii, Fångvårds-Styrelsens m. fl.; och
aldraminst kan jag inse hvarför Ekonomi-Utskottets förslag inskränktes endast till den
ena hälften af Justitie-Stats-Ministerns berättelse, nemligen brottmålsstatistiken, hvaraf
skulle följa att redogörelsen för civila rättegångsärenden, inteckningar och lagfarter m. m.
ansågs böra fortfarande i Justitie-Stats-Expeditionen utarbetas.
4 Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
På grund af det anförda och då i Justitie-Stafs-Expeditionen numera icke finnes
på stat mera än en Expeditions-Sekreterare, hvilken, enligt instruktionen, är pligtig
deltaga i handläggningen jemväl af andra ärenden än de statistiska, om hans tid
skulle sådant medgifva, hemställer jag, att Eders Kongl. Majit, med förnyande af Sitt
härutinnan vid sistlidne Riksdag framställda förslag, täcktes åt bemälde Expeditionssekreterare
begära en löneförhöjning af 500 R:dr, hvarigenom han skulle erhålla 4,500
R:dr i likhet med öfriga Expeditions-Sekreterarne i Stats-Departementen.
De göromål inom Justitie-Stats-Expeditionen, som tillförene varit bestridda af
Byrå-Chefen för Tryckfrihets-Ärenden, hvars plats blifvit indragen, hafva tills vidare
fördelats emellan Expeditions-Chefen och Registratorn, sedan sig visat, att de yngre
tjenstemännens tid skulle tagits alltför mycket i anspråk, om* såsom förut varit afsedt,
Kanslisten fått öfvertaga sådan befattning med Tryckfrihets-ärenden, som nu lemnats
åt Registratorn. Genom den tillökning i göromål, som den sistnämnde sålunda fått
vidkännas, torde emedlertid all giltig grund hafva förfallit för denne tjenstemans aflö—
nande med lägre belopp än som tillkommer alla hans vederlikar i de öfriga StatsDepartementen.
Jag tillstyrker derföre underdånigst att för Registratorn i JustitieStats-Expeditionen
måtte äskas en löneförhöjning af 500 R:dr, hvarigenom hans lön
skulle uppgå till 3,500 R:dr.
2:o. Högsta Domstolen.
Under år 1861, eller det enda hela år, under hvilket Högsta Domstolens arbete
fortgått efter den nuvarande organisationen, som bestämmer att två afdelningar
skola halfva året samtidigt tjenstgöra, har Högsta Domstolens balans af oafgjorda mål,
hvilken år 1860 ökades med 269 mål, visserligen blifvit minskad med 3 18, deraf 35
Revisionssaker och 78 Skiftesmål, men då balansen likväl vid årets början ännu upp,
gick till 3,901 mål, deraf 862 Revisionssaker och 167 Skiftesmål, så lärer, om än
det är att förvänta, det balansen skall skyndsammare minskas, i den mån Högsta
Domstolens tid icke kommer att upptagas af så omfattande lagförslag, som de hvilka
under denna statsregleringsperiod varit till dess granskning öfverlemnade, likväl någon
minskning af ledamöternes antal, eller återgång till den förra organisationen, icke nu
böra ifrågasättas.
3:o. Justitie-Kanslers-Expedifionen.
Uti en aflemnad underdånig promemoria har Justitie-Kansleren anfört:
»Anslagen till löner för Justitie-Kanslers-Expedionen hafva ännu icke blifvit på
ordinarie stat definitift uppförda. Anledningen dertill, att Rikets Ständer icke bifallit
Eders Kongl. Majits härom gjorda Nådiga framställningar, har uppgifvits vara ”ifrågaställd
organisation”. Jag har mig icke bekant, huruledes man skulle vilja förändra
den af Eders Kongl. Majit icke längesedan gjorda organisationen. För min del hyser
Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1862. 5
jäg fortfarande den öfvertygelse, att antalet af tjenstemän icke är öfverflödigt men tillräckligt,
att fördelningen af göromålen är lämplig samt att ännu annan förändring icke
påkallas af behofvet, än att de två främste af tjenstemännen, Sekreteraren och Registratorn,
hvilken sistnämnde äfven förrättar Kanslisttjenst, sedan Kanslistbefattningen
indragit», erhålla sådan aflöning att de kunna derpå lefva anständigt och uteslutande
egna »ig åt tjenstgöringen inom Expeditionen. Jag vågar derför förnya den förut
gjorda, af Eders Kongl. Maj:t uti Rådig Proposition den 30 Oktober 1856 gillade
framställning derom, att Expeditions-Sekreterarens lön må förhöjas till 4,500 R:dr samt
Registratorslönen till 3,000 R:dr, samt att dessa belopp må på ordinarie stat definitiv
uppföras.
Om följande förhållanden tillåter jag mig dervid att i underdånighet erinra:
Expeditions-Sekreterarens lön är nu 3,500 R:dr. Denne embetsman innehar
icke någon annan befattning och kan med de nu ökade göromålen icke hinna att sköta
någon sådan. Alla andra Expeditions-Sekreterare aflönas med 4,500 R:dr. Det var
endast genom votering i förstärkt Stats-Utskott den 30 November '1857 som Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga förslag om samma aflöning för Justitie-Kanslers-Expeditionens
Sekreterare nedsattes från sistnämnda belopp till 3,500 R:dr. Sistnämnda lönebelopp
är, när löntagaren är gift — såsom nu är och nästan alltid varit förhållandet med
denna befattnings innehafvare — otillräckligt, äfven med iakttagande af yttersta sparsamhet.
För Registratorn i Justitie-Kanslers-Expeditionen nedsattes jemväl det af Eders
Kongl. Maj:t föreslagna lönebeloppet 3,000 R:dr till 2,500 R:dr, efter votering i förstärkt
Stats-Utskott ofvannämnda dag. Detta belopp är lägre än mindre sysselsatta
vederlikars. Då nuvarande innehafvaren är gift och har flera barn samt icke kunnat
underhålla sig och familj med 2,500 R:dr, har det tillåtits honom att jemväl bestrida
annan befattning. Men de ökade göromålen inom Expeditionen fordra numera, om de
med behörig drift skola skötas, att denne tjensteman odeladt använder sin tid för desamma.
I sammanhang härmed finner jag mig, såsom Ordförande i Kansli-Rätten, med
afseende derå att göromålen derstädes äro, och, enligt hvad man har anledning hoppas,
fortfarande skola blifva af föga betydenhet, böra i underdånighet hemställa om icke,
till vinnande af besparing af de för desamma utgående anslag, Eders Kongl. Majit
skulle täckas i Nåder vilja föreslå Rikets Ständer att det belopp af 225 R:dr, som
hittills årligen utgått till Sekreteraren uti Kansli-Rätten, Expeditions-Sekreteraren E.
Helling, må uppföras på indragningsstat och till Helling utgå, så länge han innehar och
bestrider Sekreterarebefattningen, men att denna befattning sedermera förenas med Expeditions-Sekreterareembetet
i Justitie-Kanslers-Expeditionen utan serskild ersättning,
derest ofvannämnda löneförhöjning denne embetsman beviljas, och att Registratorn i
Justitie-Kanslers-Expeditionen, om löneförhöjning honom beviljas, äfven utan serskild
ersättning bör bestrida Aktorstjensten i Kansli-Rätten.»
Då för Sekreteraren i Kansli-Rätten, hvilken hittills plägat af Extra Utgiftsmedlen,
årligen, men efter serskild pröfning för hvarje gång, undfå en gratifikation af
6 Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
225 R:dr, icke finnes något å stat uppfördt anslag, synes det mig icke lämpligt att
föreslå hans uppförande på indragningsstat, vid hvilket förhållande frågan om befattningens
öfverflyttande på Sekreteraren i Justitie-Kanslers- Expeditionen torde böra tills
vidare anstå; äfvensom så stor del af den ifrågasatta löneförhöjningen, som kan anses
motsvara skälig godtgörelse för nämnde befattning, icke för närvarande lärer böra begäras;
men, med afseende å hvad i öfrigt angående ifrågavarande löns otillräcklighet
blifvit anfördt, hemställer jag i underdånighet, att en tillökning deruti af 500 R:dr
måtte föreslås. Hvad Registratorn åter angår, så enär den nuvarande innehafvaren af
tjensten tillåtits dermed förena annan tjenst, och för honom sannolikt ej vore fördelaktigt
att derifrån afstå emot en löneförhöjning af 500 R:dr, tillstyrker jag att frågan
derom måtte för närvarande få förfalla.
4:o. Justific-Hevisioiis-E\pc<litioncii.
Så länge Högsta Domstolen fortfar att arbeta på två afdelningar, qvarstår ock
behofvet af den tillökade personal i Justitie-Revisions-Expeditionen, åt hvilken Rikets
Ständer vid sistlidne Riksdag anvisade arfvoden för innevarande statsregleringsperiod,
och någon serskild anledning till förändring af de i detta afseende då vidtagna anordningar
har icke förekommit. Men med afseende derå: att Revisions-Sekreterarnes
göromål, såsom påkallande ett synnerligen träget och själsansträngande arbete, i allmänhet
icke väl lämpa sig för embetsman af mera framskriden ålder; att det måste
fördelaktigt inverka på lagskipningen, om de insigter, som under föredragning i Högsta
Domstolen förvärfvas, oftare än som nu sker, kunde tillgodokomma de lägre instanserna
derigenom att personer, sorn någon tid bestridt Revisions-Sekreterareembetet, öfverginge
till Hof-Rätt eller underdomstol; samt att, då någon sjelfständig domareverksamhet
icke tillkommer Revisions-Sekreterare, de skäl, som kunna anföras emot domares
försättande i en beroende ställning genom deras förordnande att endast på viss
tid eller tills vidare bestrida sina embeten, icke äro å ifrågavarande embeten tillämpliga,
synes det mig ändamålsenligt, att samtlige Revisions-Sekreterare, i stället för att
genom fullmakter utnämnas till embeten med lön på stat, tillsättas medelst förordnanden,
på sätt som nu eger rum med de fyra Revisions-Sekreterarebefattningar, hvarmed
Nedre Revisionen i anledning af Högsta Domstolens förstärkning blifvit tillökad.
I sammanhang härmed har jag trott, att genom någon minskning af anslaget
till Revisions-Sekreterare-arfvoden, i jemförelse med nu utgående löner och arfvoden,
medel lättare skulle kunna beredas till en för en del af Hof-Rätternes ledamöter behöflig
löneförhöjning, hvarom jag vid frågan om stater för Hof-Rätterne får tillfälle att vidare
yttra mig. Jag har härvid antagit, att det nu med 56,000 R:dr utgående anslaget till Revisions-Sekreterarnes
aflöning skulle kunna nedsättas till 45,000 och sålunda minskas
med 11,000 R:dr. Det kan härvid ej förbises att, enär till bestridande af RevisionsSekreteraretjensterna
vanligast Hof-Rättsledamöter förordnats, det blefve, i den mån
Bil. N:o 1 a) till Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 7
dessa ledamöters löner komme att höjas, nödigt att en i förhållande dertill någorlunda
jemkad tillökning i nyssnämnde för Revisions-Sekreterarne afsedda arfvoden meddelades,
såvida det skulle blifva med någon visshet påräkneligt att till Revisions-Sekreteraregöromålens
bestridande erhålla lämpliga personer. För detta ändamål anser jag
således, jemte det att inkomsten för Revisions-Sekreteraretjenstgöringen i intet fall komme
att understiga nuvarande lägre löner, tillika möjlighet böra beredas att åt ett något
större antal, än som för närvarandfe innehar högre Revisions-Sekreterarelön, tilldela
ett deremot svarande aflöningsbelopp; och sådant kan, derest den tillförordnade
innehar annan tjenst med lön på stat, för hvars bestridande hela lönens anvisande åt
vikarien icke finnes oundgängligt, ske på det sätt, att Revisions-Sekreteraren tillåtes
fortfarande uppbära fyllnaden i arfvodet af sin ordinarie lön, men i annat fall, 'genom
anlitande af besparingarna på Andra Hufvudtiteln, hvilka för dessa sannolikt sällan
förekommande fall kunna antagas lemna tillgång.
Såvida, på sätt nämndt är, de flesta Revisions-Sekreterare komma att hädanefter
såsom hittills utses bland Hof-Rätternes ledamöter, kan det sägas, att en del af
hvad som genom den ifrågasatta löneförhöjningen på det ena hållet gåfves åt HofRätterna,
fråntoges dem på det andra, genom minskning af anslaget till Revisionssekreterare
och dessas tillsättande medelst förordnande. Ty följden af denna anordning
skulle blifva, att, i stället för att nu vid en Revisions-Sekreterarebefattnings tillsättande
med en Hof-Rättsledamot, Hof-Rätten får en ny ledamot utnämnd, eller åtminstone
tillåtes disponera hela lönen, så skulle hädanefter förordnas en vikare, som i
vanliga fall erhulle lönen minskad med 1,000 R:dr. Olägenheten för Hof-Rätterne
att sålunda få flera adjunkter än nu, och några af dem försedda med lägre arfvoden
än dem nuvarande adjunkter, som uppbära full lön, åtnjuta, synes mig dock mera upp
vägas
deraf, att deras ledamöter, sedan de en gång fått fast fot, skyndsammare uppflyttades
i högre lönegrader, och att Hof-Rätterne återfinge flera af de ledamöter, sorn
nu gå för dem förlorade, riktade med den erfarenhet de såsom föredragande i Högsta
Domsto.en vunnit. Såsom en vinst kunde måhända ock räknas, att derest adjunkter
icke så ofta som nu toges i anspråk att fylla ledigblifna platser i Hof-Rätterne, dels
en säkrare pröfning af deras lämplighet till ledamöter vunnes, och dels domsagorna
mera allmänt kunde besättas med domare, som vid Hof-Rättens bord inhemtat en
mångsidigare bildning, än som genom uteslutande sysselsättning med tingsgöromål ernås.
I öfverensstämmelse med det nu anförda hemställer jag underdånigst, att Eders
Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rikets Ständer, att de nu å stat uppförda RevisionsSekreterarelöner
måtte vid nuvarande innehafvares afgång indragas, dock med bibehållen
rättighet för de Revisions-Sekreterare, som nu innehafva lägre lön, att i sin ordning
uppflyttas till den högre lönegraden; att i stället för berörde löner anvisas Revisions-Sekreterarearfvoden
till lika antal, att för hvarje rotel utgå från och med
månaden näst efter den, då nuvarande innehafvare af ordinarie lön från befattningen
afgått; att, derest Rikets Ständer bevilja den löneförhöjning som för Hof-Rätternes
ledamöter begäres, anslagsstaten för Revisions-Sekreterarne mätte fastställas sålunda:
8 Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, orri Statsverket 1862.
1 Revisions-Sekreterare
5,000 R:dr
3 D:o
15,000 »
1 D:o
4,500 »
1 D:o
4,500 »
dessa löner indragas i mån af nuvarande Revisions-Sekreterares
afgång, och i stället utgår för hvardera från och med månaden
näst derefter ett arfvode af 4,000 R:dr.
1 Revisions-Sekreterare
4,500 »
1 D:o
4,500 »
dessa löner indragas vid nuvarande innehafvares afgång, hvarefter
för hvardera från och med nästpåföljde månad utgå arfvoden af
3,500 R:dr.
1 Revisions-Sekreterare, arfvode
3,500 »
3 D:o d:o
10,500 ».
Ankommande på Kongl. Maj:t att tillåta Revisions-Sekreterare att jemte ofvan
bestämda arfvoden uppbära högst 1,000 R:dr, antingen af ordinarie lön för
annan tjenst, sorn af Revisions-Sekreteraren innehafves, eller af besparingarna på
Andra Hufvudtiteln.
Den besparing, som, vid jemförelse med det nuvarande anslaget till RevisionsSekreterares
aflöning, genom godkännande af mitt nu framställda förslag, skulle vinnas,
komme sålunda att till en början inskränka sig till 4,000 R:dr, derest icke före början
af nästa statsregleringsperiod något Revisions-Sekreterareembete blefve ledigt och
lemnadt otillsatt, men komme i mån af afgång att slutligen uppgå till 11,000 Ridr
årligen.
För den händelse åter, att Rikets Ständer icke skulle bevilja den för Hof-Rätterna
begärda löneförhöjningen, böra Revisions-Sekreterarnes arfvoden utgå till enahanda
belopp med nuvarande löner och arfvoden.
5:o. Svea Hof-lliitt, med derunder lydande Justitie-Stat.
Med förmälan, hurusom Hof-Rättens ledamöter, hvilka varit betänkta att i HofRätten
fatta beslut om en underdånig framställning till Kongl. Majit, afseende att bereda
dess ledamöter en tillökning i inkomster, åtminstone i de fal), der deras otillräcklighet
nu visat sig mest tryckande, sedermera, med frångående af denna form,
öfverlemna! åt Hof-Rättens President att genom Justitie-Stats-Ministern till Kongl.
Majit framföra deras önskningar, har bemälde President till mig i afskrift aflemnat och
med sitt förord understödt det förslag till underdånig skrifvelse i ämnet, som blifvit
godkändt af Hof-Rättens President och samtlige i tjenstgöring varande ordinarie ledamöter.
Berörde förslag till skrifvelse är af följande innehåll:
»Då, till följd af Eders Kongl. Majits nådiga proposition till Rikets Ständer år
1856, vid nämnde Riksdag för Statens embetsman i allmänhet, Hof-Rätternes deri
jBil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, orri Statsverket 1862. 9
jemväl inbegripne, en icke obetydlig löneförhöjning fastställdes, kunde det väl synas
nog tidigt att nu å nyo väcka fråga om högre löneanslag för denna Hofrätts ledamöter.
Det är ej eller utan tvekan Hofrätten beslutat til Eders Kongl. Maj:ts
behjertande framställa denna för oss vigtiga sak, som vi våga förmoda äfven för landets
lagskipning är af stort inflytande till erhållande af skickliga ämnen till ledamotsplatserna.
Hofrätten har dock ej ansett sig böra uppskjuta att frambära dess underdåniga
önskan om löneförhöjning, enär de nuvarande lönerna ej äro tillräckliga för
det oberoende i ekonomiskt hänseende, som på en ledamotsplats i Hofrätt bör förefinnas,
samt blifva ännu mera understigande behofvet, då ledamoten har familj, hvilket
naturligtvis för de flesta inträffar.
Hvad härvid först faller i ögonen, är jemförelsen mellan aflöningen för ledamöterna
i Hofrätterna och Rikets Collegier. För dessa sistnämnda äro bestämda
endast två lönegrader, en med 5,000 R:dr och en med 4,500 R:dr i aflöning, hvardera
graden omfattande lika många personer. I Hofrätterna förefinnas deremot ej mindre
än fyra lönegrader, en med 5,000, en med 4,500, en med 4,000 och en med 3,500
Rdr årligen. Dessa olika lönebelopp äro derjemte så fördelade, att t. ex. i Svea
Hofrätt, der nu finnas 10 Hofrätts-Råd och '15 Assessorer, hvilka dock alla hafva
likartad eller enahanda tjenstgöring, så att skilnaden ensamt ligger i benämning och
aflöning, hafva fem Hofrätts-Råd löner i högsta graden, fem Hofrätts-Råd löner i
andra, fem Assessorer löner i tredje och öfrige tio Assessorer löner i lägsta graden.
En sådan olikhet i aflöning mellan ledamöter i Hofrätt och Collegier ägde icke i äldre
tider i allmänhet rum; endast i Kammar-Collegium och Stats-Kontoret synas de yngre
ledamöterna före 1830 haft högre löner än de yngre i Hofrätterna,
Till stöd för det nu anmärkta missförhållandet med Hofrätts-ledamöters löner i
jemförelse med Collegiernas, synes hafva bidragit den föreställning, som hos mången
gjort sig gällande, att till ledamöter i Hofrätt merändels endast yngre personer komme
i fråga. Denna föreställning saknar dock all grund. Af de tolf nuvarande yngste
Assessorerne i denna Hofrätt, hvilka, på grund bland annat af den lifligare omsättning
inom platserna på den juridiska banan, som under den sednaste tiden varit en följd
af Högsta Domstolens förstärkning, alla äro nämnde inom de sista sex åren, hafva de
fleste varit 38 år gamle, eller derutöfver, vid utnämningen, så att medeltalet af allas
sammanlagda lefnadsår öfverstigit denna ålders-ziffra. Ej sällan få ledamöterna jemväl
serdeles länge qvarstå i Assessors-graden. Det nuvarande yngsta Idofrätts-Rådet,
dertill för tre år sedan befordrad, hade nära fjorton år varit Assessor; de två nuvarande
äldste Assessorerne hafva innehaft embetet, den ene i snart sjutton år, den
andre i mera än 15. Oanmärkt bör ej eller lemnäs, att då den, som till ledamot i
Hofrätt utnämnes, i vanliga fall förut innehaft antingen icke alls någon befattning med
lön på stat, eller ock, stundom endast under ett eller annat år, tjenster med ringare
lönegrad (Notarie eller Fiskals), är det deremot i Coliegierna icke ovanligt, att till
ledamöter befordras de, sorn- innehafva högsta lönegraderna bland tjenstemännen, med
löneförmåner lika med eller högre än de yngre Hofrätts-Assessorernes.
Bih. till It St. Brot. 1862—1863. l:a Sami. ha Afd. B
'10 Bil. N:o 1 a) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Dessa förhållanden hafva mera än en gång vållat, att äldre, i domare-värf erfarne
män dragit i betänkande att söka befordran inom Hofräfterna, föredragande att
eftersträfva de i flere afseenden indrägtigare och angenämare landt-domare-platserna,
förvissade att äfven om detta icke skulle lyckas, de genom enskildt förtroende, såsom
juridiska biträden, kunna vinna en utkomst oftast vida rikligare, än den som Statens
embetsman kunna påräkna.
För tjenstgöringen i Hofrätten äro ledamöterne upptagne fem förmiddagar i
veckan, fyra timmar hvarje dag; en ännu längre tid erfordras utom Hofrätten för
målens beredande och utarbetning, för genomseende af expeditioner m. m. Den tid
är snart räknad, som då blir öfrig, dels för nödig hvila från arbetet och helsans vårdande,
dels för uppfyllandet af medborgerliga pligter i olika riktningar, för de studier
som den juridiska litteraturens utveckling fordrar, eller för enskilda angelägenheter,
allt sådant af beskaffenhet, att icke någon, i hvad samhällsställning han än må vara,
kan undgå deraf känna verkningarne. Arbetsförmågan är således tagen i högt anspråk;
väl om helsa och krafter medgifva att dermed fortsätta. Om sinnet dervid tillika
nedtryckes af bekymmer för egen och familjs bergning samt dess yngre medlemmars
uppfostran och undervisning, måste äfven arbetet deraf hafva en dryg känning.
Jemväl med iakttagande af den strängaste sparsamhet äro de löner otillräckliga,
som blifvit tillagda Hofrätts-ledamöterne; åtminstone är det fallet i den Hofrätt, hvilken
är förlagd här i hufvudstaden, hvarest förhöjda hyror och stegrade kostnader af alla
slag möjligen göra behofven större, än på andra orter. För den som ej har enskild
förmögenhet måste ekonomisk undergång blifva en följd, om ej snar ändring sker.
Med djup känsla af dessa bekymmersamma förhållanden har Hofrätten ansett
sig ej kunna undgå at frambära dem till Konungathronen; det har skett ej utan stor
betänklighet, men ock med den förhoppning att vinna Nådigt behjertande.
Svea Hofrätt vågar på grund af hvad nu blifvit anfördt i underdånighet anhålla
att Eders Kongl. Maj:t måtte för Rikets snart sammanträdande Ständer föreslå
tillökning i aflöningsbeloppet för denna Hofrätts ledamöter, om ej till högre belopp, dock
så att de tio Hofrätts-Råden måtte hvardera tilläggas 5,000 Rdr och de femton
Assessorerna hvardera 4,500 Rdr årligen.»
För egen del kan jag icke annat än erkänna och behjerta behofvet för Hofrättens
ledamöter af förbättrade inkomster. Men då såsom skäl för fastställandet af
Hofrätts-ledamöternes löner till enahanda belopp med Collegii-ledamöters icke kunna
åberopas några andra omständigheter, än de som redan förefunnits och måste anses
hafva varit tagna i betraktande vid den sednaste nyligen skedda regleringen af bemälde
ledamöters löner; då en betydligare förhöjning af de lägre lönegraderna för
Hofrättsledamöter skulle påkalla jemväl lika betydliga förhöjningar af andra löner;
och då betalningen för allt arbete icke uteslutande får bestämmas efter vissa
arbetsgifvares behof, utan något afseende jemväl måste fästas å det pris, för hvilket
arbetet utan svårighet kan erhållas, samt den åberopade omständigheten, att medel
-
Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. '1 I
åldern för Hofrättens 12 yngste Assessorer vid utnämningen varit öfver 38 år, utvisar
att de nuvarande lönerna icke hittills förorsakat att dessa platser måst besättas med
yngre, mindre erfarna jurister, så tilltror jag mig icke att för det närvarande tillstyrka
en så omfattande rubbning af löneförhållandena, som den ifrågasatta, men då Hofrättsledamöternes
lönegrader nu äro sålunda fördelade, att tio ledamöter tillhöra den lägsta
graden och fem hvardera af de öfriga, samt en icke oväsentlig förbättring kan, äfven
med bibehållande af samma lönegrader, Hofrätten beredas endast genom så förändrad
fördelning af graderna, att tio ledamöter sättas i den högsta och fem i hvardera af
de lägre; samt tillgång till större delen af de för en sådan uppfattning behöfliga
medel kan utan statsverkets betungande vinnas genom den af mig föreslagna besparing
å anslaget till Revisions-Sekreterare, så hemställer jag i underdånighet att hos Rikets
Ständer må för Hofrättens ledamöter begäras följande löner:
1 Hofrätts-Håll
R:dr 5,000
9 d:o
» 45,000
1 Assessor  » 4,500
4 d:o
» 18,000
1 Assessor
» 4,000
4 d:o
» 16,000
1 Assessor
» 3,500
4 d:o
» 14,000.
En tillökning af det nuvarande anslaget till Hofrättens ledamöter, uppgående
till 7,500 R:dr, skulle härigenom uppkomma.
I afseende å tjenstemännens löner bör fortfarande göras det förbehåll, att så
länge den genom nu gällande arbetsordning fastställda fördelning af göromålen icke
vunnit full tillämpning till följd deraf, att dels äldre tjenstemän ansetts icke böra
åläggas väsentligen förändrade göromål och dels icke alla innehafvarne af de till indragning
afsedda kanslistplatserna ännu afgått, det må ankomma på Kongl. Maj:t att
vidtaga den jemkning i tjenstemännens lönebelopp samt angående dispositionen af
anvisade arfvoden för e. o. tjenstemän meddela de bestämmelser, som erfordras för att
bereda de tjenstemän, å hvilka den nya organisationen ej eger full tillämpning, deras
tillständiga rätt.
På sätt protokollet öfver Justitie-Departements-ärenden för den 13 sistlidne Maj
närmare upplyser, har Eders Kongl. Majit i Nåder beslutat att framställning till Rikets
Ständer bör ske derom, att de afgifter, som under benämning af tingstolknäst utgöras
af innevånarne i de till Norrbottens län hörande kustsocknar måtte afskaffas och att
å Riks-Statens Andra Hufvudtitel uppföres ett årligt anslag af 600 R:dr Rmt att utgå
till arfvoden åt tingstolkar, nemligen en för Neder-Torneå och Carl Gustafs tingslag
med 200 R:dr, en för Öfver-Torneå och Pajala tingslager med 300 Rdr och en för
Öfver-Calix tingslag med 100 R:dr, — af hvilket sistnämnda belopp dock, derest Korpilombolo
församling, som består af tillförene till Öfver-Torneå, Pajala och Öfver-Calix
socknar hörande delar, framdeles komme att, på sätt föreslaget blifvit, utgöra eget
'12 Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
tingslag, hälften bör öfverflyttas till den för Öfver-Torneå och Pajala antagne tolk,
som i nämnda fäll borde inom Korpilombolo tjenstgöra — emot skyldighet för tolkarne,
hvilka skulle komma att medelst konstitutorial tillsättas af vederbörande domare,
efter Nämndens hörande inom det eller de tingslag, för hvilka tolk vore att antaga,
att tillhandagå med tolkning uti Finska språket såväl vid de ordinarie tingen som
vid urtima ting och extra förrättningar, äfvensom den för Neder-Torneå och Carl
Gustafs tingslag anställde tolk borde vara skyldig att äfven inom Neder-Calix härad,
derest hans biträde erfordrades, på domarens kallelse i sådant ändamål sig inställa;
samt att dessa tingstolkar härförutan må från Statsverket, af det under Andra Hufvudtiteln
uppförda Förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar, undfå skjuts- och
traktamentsersättning efter gällande Rese-Reglemente i 11: te klassenför biträd vidalia
de förrättningar, sorn ej å vanliga tingsstället för det tingslag, hvari tolken är antagen,
ega rum, dervid resan beräknas från tingsstället i orten och dit åter.
Denna redan beslutade framställning torde lämpligen kunna intagas i propositionen
angående Statsverkets tillstånd och behof, i fråga om regleringen af den under
Svea Hofrätt lydande Justitie-Stat, hvarom jag underdånigst hemställer.
6:o. Götha Hofrätt.
Äfven Götha Hofrätts ledamöter hafva genom Hofrättens President framställt
sina önskningar och förslag i åtskilliga omständigheter, der förändring af nu gällande
föreskrifter i afseende på lönevilkoren efter deras förmenande kunde vara af behofvet
påkallad utan afvaktan af den tid, då med hopp om framgång kunde väckas fråga
om en allmännare löneförbättring, sorn likväl efter alla anledningar och om nuvarande
förhållanden fortfara ansetts framdeles oafvislig. Härvid har bland annat blifvit anfördt:
att icke mindre än tre af Hofrättens ledamöter från år 1858 sökt och vunnit förflyttning
till Lands-Sekreterare-befattningar och att ofta af andra ledamöter, serdeles af
dem, som tillhöra den lägre lönegraden, yttrats önskan att likaledes vinna flyttning till
andra tjenster, som äro förenade med större inkomster; men att det måste vara af
högsta vigt för det allmänna och för Hofrätterne sjelfva, att de personer, som en gång
blifvit till ledamöter derstädes befordrade, qvarblifva vid sina befattningar och ej flyttas
derifrån för annan orsak, än såframt de äro lämpliga för och behöfvas vid andra,
högre juridiska embeten, der deras, under tjenstgöringen såsom ledamöter i Hofrätten,
förvärfvade erfarenhet då likväl kommer det allmänna i lika eller ännu högre grad
till nytta; samt att det enda säkra medlet härtill syntes vara, att utsigt bereddes för
de yngre ledainöterne att, förr än nu kan ske, komma i åtnjutande af högre lön och
att jemväl i öfrigt förhållandena så ordnas, att Hofrätternas ledamöter vinna en mera
tryggad ställning; för hvilket ändamål, såvidt löneregleringen angår, blifvit föreslaget:
att de högre Assessorslönerna i stället för fem blifva tio till antalet, i hvilket fall
Assessorerne kunde hoppas att uppnå den högre lönen efter fem å sex års tjenstgöring,
då de, efter hvad erfarenheten gifvit vid handen, nu deremot icke kunna, i Götha Hof
-
Bil. N:o la) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1863. 13
rätt, påräkna denna förmån förr än efter förloppet af tio år; samt att lönerna för de
fem yngre Hofrättsråderne höjas till lika belopp, som för de fem äldste; hvilken sednare
löneförhöjning hade för sig det giltiga skäl, att Hofrättsråds-embetet, åtminstone
i Götha Hofrätt, sällan eller aldrig uppnås förr än vid den ålder, då en familjfader
har de största utgifterna för barnens uppfostran och då mången till åren yngre, som
ej gått ledamotsvägen, utan vunnit annan ehuru sednare befordran, redan åtnjuter vida
större inkomst, än som motsvarar någon Hofrättsrådslön.
Ehuru således den tillökning, som af ledamöterne i Götha Hofrätt för ögonblicket
blifvit ifrågasatt, något understiger hvad af mig blifvit för Svea Hofrätts ledamöter
föreslaget, och ehuru den af Svea Hofrätt åberopade omständighet, att hyrorna
och andra lefnadskostnader möjligen äro högre i hufvudstaden än å öfriga orter, kan
anföras såsom skäl, hvarför Svea Hofrätts ledamöter skulle vara i behof af större
löneförmåner än de öfriga Hofrätternes, anser jag likväl för det allmänna synnerligen
vigtigt att en sådan skillnad emellan de serskilda Hofrätterne icke kommer till stånd.
Utom de större utsigter till befordran och andra uppdrag, som hufvudstaden måhända
erbjuder, är den, blott såsom boningsort, för de flesta mera lockande än städerna i
landsorten; och om lönerna skulle regleras så, att de på hvarje ort endast nätt och
jemnt motsvarade behofven för det å orten vanliga lefnadssättet, så är det utom allt
tvifvel, att de långt flesta företrädesvis skulle eftersträfva anställning i Stockholm. Det
har visat sig, att äfven under den likhet i lönevilkoren, som hittills emellan Hofrätterne
egt rum, Svea Hofrätt visserligen icke varit mindre väl lottad än de andra Hofrätterna
på kompetente sökande till lediga platser; och det vore en orättvisa emot mera
än hälfen af ri kets innebyggare att vidtaga en anordning, som beredde Svea Hofrätt
ett afgjordt företräde att bland alla Hofrättskandidater kunna tillegna sig de skickligaste.
Jag hemställer derföre, att ledamöternes i Götha Hofrätt löner måtte bestämmas
lika med hvad för Svea Hofrätt är föreslaget, nemligen:
1 Hofrätts-Råd
R:dr 5,000
9 d:o
» 45,000
1 Assessor
» 4,500
4 d:o
» 18,000
1 Assessor
» 4,000
• 4 d:o
» 16,000
1 Assessor
» 3,500
4 d:o
» 14,000.
Härtill erfordras en tillökning af det nuvarande anslaget med 7,500 R:dr.
Med anledning deraf att ännu tre Kanslister tillhöra denna Hofrättsstat, bör
O
vidare förbehåll göras om rättighet för Kongl. Majit att vidtaga den jemkning i tjenstemännens
lönebelopp och meddela de bestämmelser angående dispositionen af arfvoden
till e. o. tjenstemän, som erfordras för att bereda nämnde Kanslister deras tillständiga
rätt.
1 i Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
7:o. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge.
Under åberopande af hvad jag i fråga om de andra Hofrätterne anfört, tillstyrker
jag underdånigst, att Ederst|®t)ngl. Majt:t täcktes hos Rikets Ständer begära
en förhöjning af 3000 R:dr å anslaget till denna Hofrätts ledamöter, hvilka då skulle
erhålla följande lönebelopp:
'1 Hofrätts-Råd
R:dr 5,000
3 d:o
» 15,000
1 Assessor
» 4,500
1 d:o
» 4,500
1 Assessor
» 4,000
1 d:o
» 4,000
1 Assessor
» 3,500
1 d:o
» 3,500.
8:o. Anslaget till fångars vård och underhåll.
Rikets sednast församlade Ständer anhöllo uti underdånig skrifvelse, att vid
nästblifvande riksmöte få af Eders Kongl. Majit emottaga fullständigt förslag till
definitift ordnande af Fångvårds-Styrelsen och den vid fängelserna anställda tjenstemanna-
och bevakningspersonal samt till reglering af aflöningskostnaderna för hela
denna förvaltning. ,
Med anledning af berörde framställning, hvarmed afsetts fåugvårdsanslagets fördelning
uti tvenne, deraf blott det ena behöfde såsom förslagsanslag uppföras, har
Fångvårds-Styrelsen uti infordradt underdånigt utlåtande anfört, bland annat, hurusom
aflöningsko8tnadernas utgående å ordinarie stat, efter Styrelsens förmenande, medförde
den fördel, att derigenom skulle beredas mera fasthet och bestämdhet åt förvaltningen
samt att sådant skulle bidraga dertill, att personer med erforderlig bildning och i
öfrigt passande egenskaper lättare kunde erhållas vid besättande af tjenstebefattningarna
vid fångvården — och ur denna synpunkt funne Styrelsen det ensidigt, att samtliga dessa
befattningar blefve å ordinarie stat uppförda. Men å andra sidan borde ej heller
förbises, att en stor del af tjenstebefattningarna vid fångvårdsanstalterna vore af den
beskaffenhet, att ej mindre aflöningsbeloppen än äfven befattningarnas antal’ måste
lämpas efter tillfälliga förhållanden och derföre ofta vore underkastade förändringar.
Sålunda förekomme: att antalet af bevakningspersonalen, hvartill fånggevaldiger och
underbefäl vid Krono-Arbetscorpsen vore hänförliga, berodde af fångantalets tillvext
eller minskning, beskaffenheten af de arbeten, hvarmed fångarne sysselsättas, jemte
flere i afseende å säkerheten och ordningen förekommande omständigheter, hvarförutan
aflöningen för denna personal, åtminstone hvad anginge den lägre betjeningen,
måste lämpas efter å olika orter gällande högre eller lägre arbetspriser; att arbetsföreståndares
anställning och aflöning vore beroende af de förändringar, som kunde
Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 1 5
finnas nödiga i afseende å beskaffenheten af fångarnes sysselsättning; att de mindre
arfvoden, som utginge till läkare vid fångvårdsanstalterna samt till de fångpredikanter,
hvilkas verksamhet icke uteslutande vore afsedd för fångvården, understundom måste
förändras till följd af brist på sökande till platserna och stegring eller minskning i
fångantalet m. m. Derest således aflöningen för dessa befattningar skulle för en längre
tid bestämmas af Rikets Ständer, hvarigenom Eders Kongl. Majit blefve förhindrad att
deruti göra de ändringar, som förhållandena i ett eller annat hänseende påkallade och
icke utan mehn kunde afbida Rikets Ständers sammankomst och beslut, vore det,
enligt Styrelsens förmenande, nödigt att aflöningsstaten bestämdes så hög, att den
motsvarade behofvet af alla under en statsregleringsperiod möjligen inträffande förändrade
förhållanden, hvilket åter skulle belasta Statsverket med en ofta onödig, betydlig
utgift. Styrelsen ansåg derföre att, med aflöningsstatens för fångvården fördelande
i två afdelningar, den ena, som borde af Rikets Ständer fastställas och å rikets
ordinarie stat uppföras, skulle komma att afse Fångvårds-Styrelsens samtlige ernbetsoch
tjenstemän samt betjente, Direktörer och Kamererare vid straff- och arbets- samt
länscellfängelserna, de Fångpredikanter, hvilkas verksamhet uteslutande vore afsedd för
fångvården, Bevakningsbefälhafvare vid de större Straff-fängelserna, äfvensom Officersbefälet
vid Kronoarbetscorpsen, hvaremot den andra afdelningen, som skulle uppföras
å förslagsanslaget för fångvården, komme att omfatta aflöning för alla öfrige vid fångvårdsanstalterne
anställde tjenstemän och betjente, nemligen såväl bevakningspersonalen,
med undantag af de till förra afdelningen föreslagne Bevakningsbefälhafvare, söm ock
Arbetsföreståndare, Läkare samt Predikanter, hvilka med innehafvande tjenster vid
fångvården ega förena annan presterlig befattning; hvarjemte de mindre arfvoden, som
utgingo till Staben vid Kronoarbetscorpsen, till Skarprättare och vid några få fängelser
till Tillsyningsman, Oi'gelnister och Klockare, syntes till denna afdelning lämpligen
böra hänföras; — Och har under förutsättning att Styrelsen sålunda finge, på sätt
hittills skett, hos Eders Kongl. Majit årligen afgifva förslag i afseende å de förändringar
i aflöningsstaten för sistomförmälde tjenstepersonal, som af sig företeende förhållanden
kunde finnas vara af behofvet påkallade, Styrelsen i det statsförslag, som Styrelsen
jemte sitt yttrande i ämnet underdånigst öfverlemnat, i serskild kolumn upptagit aflöningsbeloppen
för denna personal oförändrade, sådana de af Eders Kongl. Majit sednast
blifvit fastställda; hvaremot beträffande den till embets- och tjenstemän samt betjening
utgående aflöning, hvilken enligt Styrelsens åsigt kunde på ordinarie stat uppföras,
Styrelsen, som i berörda underdåniga förslag upptagit denna aflöning uti 2ine
kolumner, dels såsom lön, dels såsom arfvode, med afseende å den definitiva reglering
denna aflöning nu skulle komma att undergå, ansett sig böra underdånigst föreslå
några få förändringar, för hvilka här nedan kommer att närmare redogöras.
Beträffande nu Rikets Ständers ifrågavarande framställning, bör jag ej lemna
oanmäldt, att redan vid 1847—48 årens riksdag fråga väcktes af enahanda syftning.
Rikets Ständers derutinnan gjorda anhållan ansågs dock ej för det dåvarande till
någon Eders Kongl. Majits åtgärd föranleda, och sådant på den hufvudsakliga grund,
\ 6 Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
att fångväsendet inom riket då icke ansågs befinna sig på den ståndpunkt, att slutliga
organisationen af såväl sjelfva Styrelsen sorn den vid straff- och ransakningsfängelserne
erforderliga personal skulle kunna ändamålsenligen företagas och så verkställas, att icke
många väsendtliga ändringar inom kort tid blefve nödiga, hvarförutan i allt fall på Eders
Kongl. Maj:ts pröfning då var beroende en serskild fråga om ny Instruktion för Fångvårds-Styrelsen,
hvars sammansättning följaktligen kunde komma att undergå förändring.
Ett annat förhållande är dock numera förhanden, sedan både Instruktion för Fångvårds-Styrelsen
är vorden under den 16 December 1859 utfärdad, hvarigenom detta
embetsverk nu kan anses fullständigt organiseradt, och länscellfängelserna dels redan
inom de flesta län äro dels i öfrigt inom kort tid blifva fulländade; och i föjd deraf
anser jag väl den af Rikets Ständer afsedda anordning, hvilken i sin mån bör leda
till lättare öfversigt af förvaltningen och förenkling af räkenskaperna, i det hufvudsakliga
nu kunna genomföras. Men härvid kan likväl, på sätt Fångvårds-Styrelsen
ock anmärkt, ej lemnäs åsido det förhållande, som i afseende på tjenstebefattningarna
vid fångvården eger rum, att ej mindre tjenstemännens antal än äfven de serskilda
aflöningsbeloppen i många fall måste vara underkastade tillfälliga förändringar. Då
således, i likhet med Fångvårds-Styrelsen, jag finner icke alla af fångvårdsanstalternas
tjenstebefattningar vara af beskaffenhet att lämpligen kunna å ordinarie stat upptagas,
synes mig dock denna stat kunna, utan synnerliga betänkligheter, lemnäs något större
omfattning än Styrelsen i sitt utlåtande antagit. Sålunda torde den af Styrelsen, i
afseende på Fångpredikanterne, dem emellan uppdragna skillnad, att någras verksamhet
uteslutande vore afsedd för fångvården och att andra skulle ega att med innehafvande
tjenster vid fångvården förena annan presterlig befattning, icke utgöra fullt
giltig grund för deras hänförande till den ena eller andra afdelningen. Sjelfva den
angifna skillnaden, hvilken icke är grundad i hittills befintliga uttryckliga föreskrifter,
synes destomera godtycklig, då, efter hvad Styrelsens afgifna statförslag visar, icke
flere af Fångpredikanterne skulle komma att räknas till den förra kathegorien, än
predikanterne vid Långholmens straff- och arbetsfängelse, vid kronohäktet derstädes,
vid straff-fängelset i Varberg och vid kronohäktet derstädes samt vid straff- och arbetsfängelset
i Malmö. Men i hvad fall som helst lärer af förhållandet derutinnan
hinder ej förefinnas emot samtlige Fångpredikanternes uppförande å ordinarie stat.
På samma sätt synes ock å ordinarie stat kunna upptagas ej mindre Bevakningsbefälhafvarne
vid straff-fängelserna, af hvilka endast den vid straff-fängelset i Norrköping
nu af Styrelsen föreslagits till uppförande å förslagsstat, än äfven de vid läns- och
kronocellfängelser anställde Bevakningsbefälhafvare. Fråga kunde väl vara, om ej
jemväl den lägre bevakningen borde till ordinarie stat flyttas, men då denna betjening,
såsom Styrelsen anmärkt, är till antalet underkastad oftare inträffande förändringar,
och på den aflöning, som bör dem bestås, i större mån inverkar å olika tider och
ställen befintlig högre eller lägre arbetsförtjenst, tillika med lefnadskostnadernas vexling,
finner jag mig härutinnan, såväl som ock i öfriga ej serskildt omförmälda delar, böra
vidblifva Styrelsens uppfattning om hvilka af tjenstepersonalen böra å ordinarie stat
Bil. N:o 1 a) till Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, o)n Statsverket 1862. 17
uppföras. Den af Styrelsen föreslagna fördelning af de utgående aflöningsbeloppen
under de serskilda rubrikerna: »lön» och» arfvode,» synes ock i allmänhet såsom grundad
i sakens beskaffenhet kunna bibehållas; men hvad serskildt angår den, enligt statförslaget,
i afseende å de fleste af straff-fängelsernas Bevakningsbefälhafvare tillstyrkta
anordning, att sådan tjenstemans aflöning, ehuru afsedd för en och samma befattning,
och utan att de dermed förenade göromål kunna anses vara af annan beskaffenhet än
sorn till följd af tjenstens natur omedelbarligen dertill höra, ändock skulle utgå under
båda rubrikerna, så kan jag ej Anna, någon giltig grund, hvarför dessa tjenstemän
skulle härutinnan ställas i olikhet med andra Statens tjenstemän. Styrelsen har ej
heller för förslaget i denna del anfört något motiv, och jag hemställer förthy, att
samtliga Befälhafvarnes aflöning måtte under en enda titel, såsom »lön,» utgå. — Styrelsen
har vidare, såsom af statförslaget synes, vid aflöningen för några tjenster anmärkt,
att derifrån borde afgå den behållna aflöning, som uppbäres å annan än fångvårdens
stat; men då för fångvårdens tjenstemän måste vara tillämpliga enahanda
föreskrifter, som i allmänhet äro gällande i frågan derom, huruvida två eller flera
embeten eller tjenster med lön på Rikets stat må kunna hos samma person förenas,
lärer berörde anmärkning, såsom öfverflödig, icke behöfva serskildt upptagas. — Likaså,
då enligt inhemtad upplysning Predikanten vid arbetsfängelset i Göteborg numera är
den enda fångprest, som ej åtnjuter den högre aflöning, hvilken i hittills fastställda
fångvårdsstater varit alternatift bestämd för det fall, att fångpredikant icke eger beräkna
förhöjda tjensteår, torde ej heller för någon annan än honom sådant alternatif
behöfva utsättas, och således lärer det härutinnan för jemväl andra fångpredikanter i
statförslaget upptagna förbehåll kunna utgå.
Vid redogörelsen för det nu framlagda statförslaget i öfrigt och för de deri
tillstyrkta afvikelser från nu gällande lönestater, har Fångvårds-Styrelsen anfört,
angående
a) Fångvårds-Styrelsen.
»Aflöningen för detta Embetsverk, hvilket sedan ny Instruktion för detsamma
under den 16 December '1859 blifvit i Nåder fastställd, kan anses fullständigt organiseradt,
är, enligt nu gällande stat, bestämd i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
hvad af Rikets Ständer blifvit för Rikets Collegier anslaget. En olikhet förefinnes
dock i afseende å aflöningen till Styrelsens Ordförande och 2:ne ledamöter af hvilka
den förre, sorn enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 30 Januari 1845 undfått
i aflöning 4,500 R:dr B:co, numera åtnjuter 8,000 R:dr Rmt och de sednare 4,500
R:dr hvardera. Presidenterna i Collegierna hafva deremot för närvarande 9,000 R:dr
årlig aflöning och Ordföranderna i General-Tnll-Styrelsen samt General-Post-Styrelsen,
med hvilka Ordföranden i Fångvårds-Styrelsen synes vara närmast jemförlig, innehafva,
med beräkning af värdet å de åt dem upplåtna boställslägenheter, högre löneförmåner.
Minst halfva antalet af ledamöterna i Collegierna nemligen Stats-Kontoret, Krigs-,
Bill. till R. St. Prot. 1802-—1863. lia Sami. lia Afd. B
18 Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Kammar- och Commerse-Collegium innehafva jemväl högre aflöning, än ledamöterne i
Styrelsen, eller 5,000 R:dr, äfvensom båda ledamöterne i General-Tull-Styrelsen tillgodonjuta
5,500 Ridr årligen. Styrelsen har derföre ansett sig böra, med åberopande
af dess underdåniga skrifvelser den 23 Februari 1858 och 29 October 1860, underdånigst
hemställa, huruvida icke Eders Kongl. Majit må täckas i Nåder föreslå Rikets
Ständer att aflöningen till Styrelsens Ordförande bestämmes till 9,000 R:dr och att
lönen för ledamot, som innehaft Departements-Chefs-Embetet 5 år, måtte förhöjas till
5,000 R:dr; i öfverensstämmelse hvarmed det underdåniga statförslaget blifvit upprättadt.
Aflöningen till Intendenten och Chefen för Styrelsens Byggnads-Kontor har utgått
med 1,500 R:dr å fångvårds-anslaget och med ett lika belopp å extra anslaget
till uppförande af länscellfängelser. Som detta sednare anslag likväl icke utgår längre
än för innevarande år; men Intendents-befattningen, oaktadt länscellfängelsebyggnaderna
inom kort tid blifva fulländade, fortfarande är behöflig dels för tillsyn och vård
af dessa dyrbara egendomar, dels för utförande af de byggnads- och reparationsarbeten,
som eljest böra verkställas vid fångvårds-anstalterne i allmänhet, dels för
beredning af de flera rörande dessa ämnen i Styrelsen förekommande frågor, har
Styrelsen i det underdåniga statförslaget upptagit sammanlagda beloppet af Intendentens
aflöning med 3,000 R:dr.
Till en Konduktör i samma Kontor har aflöning likaledes utgått dels å fångvårds-anslaget
med 400 R:dr, dels å förenämnde extra Statsanslag med 800 R:dr.
Då emellertid denna tjenst torde kunna indragas sedan alla länscellfängelsebyggnaderna
blifva helt och hållet färdiga, hvarförinnan den nu ifrågaställa Staten icke lärer
komma att tillämpas, har anslag för denna befattning ur förslaget uteslutits; hvaremot
för att bereda Intendenten verksammare biträde af extra Konduktör, och på det Styrelsen
må ega tillfälle att erhålla nödiga upplysningar af byggnadskunnig person vid
de tillfällen, då Intendenten är stadd på embetsrésor i landsorten, Styrelsen ansett
nödigt förhöja det i nu gällande Stat till uppmuntran åt e. o. tjenstemän i ByggnadsKontoret
upptagna anslag från '150 Ridr till 600 Rdr.
Till uppmuntran åt e. o. tjenstemän i Styrelsens Kansli är i nu gällande Stat
uppfördt ett belopp af 900 Ridr, men som 600 Ridr deraf utgå för bestridande af
göromål, hvartill eljest en tredje kanslist hos Styrelsen erfordrades, är återstående beloppet
för det med anslaget afsedda ändamål väl lågt och helt och hållet otillräckligt,
för det fall att en eller annan af kansliets tjenstemän utan uppoffring af någon del
af löneinkomst skulle kunna komma i åtnjutande af den, i Instruktionen för Styrelsen,
tjenstemännen medgifna semester; i anledning hvaraf Styrelsen ansett sig böra underdånigst
föreslå att detta anslag förhöjes till 1,200 Ridr.
Som icke flere än 2:ne ordinarie vaktmästare, hvilka båda sakna boställsrum,
äro hos Styrelsen anställde, måste biträde af extra vaktbetjening mera än vanligt anlitas.
I sådant afseende är i nu gällande Stat ett anslag af 300 Ridr till uppmuntran
åt dylik betjening uppfördt, men, då Styrelsen funnit detta belopp icke vara för ända
-
Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. '19
målet tillräckligt, utan derföre måst af expensmedlen serskildt lemna godtgörelse för
eldning och städning af Styrelsens embetslokal, som utgöres af 13 rom, har Styrelsen,
till undvikande af expensmedlens användande i detta hänseende, underdånigst föreslagit
förhöjning i anslaget till uppmuntran åt extra vaktbetjeningen från 300 R:dr till 600
R:dr, hvarigenom i allt fall kostnaden för Styrelsens vaktbetjening icke uppgår till
högre belopp, än som motsvarar 3 vaktmästarelöner.»
b) Straff- och Arbetsfängelserna.
»Enligt nu gällande Stat bestås åt Direktörerne vid Straff- och Arbetsfängelserna
å Långholmen och Norrmalm samt Malmö, Norrköping och Göteborg äfvensom vid
Straff-fängelserna i Landskrona och Warberg provision å fängelsernas behållna nettoinkomst
af arbetena, att efter Fångvårds-Styrelsens bestämmande utgå med högst 4
procent, hvarjemte sådan provision till högst enahanda belopp vid fängelserna i Malmö
och Warberg, der Arbetsföreståndare äro anställde, samt till högst 2 procent vid fängelserna
å Långholmen och Landskrona är anslagen åt den eller dem af fängelsernas
öfrige tjenstemän, som utöfva tillsyn öfver fångarne under arbetet, äfvensom högst 2
procent tillkomma Arbetsfurestånderskorna vid fängelserna å Norrmalm och i Göteborg
samt Arbetsbokhållaren å det förra af dessa fängelser.
Som en sådan anordning visat sig bidraga till höjande af fängelsernas arbetsinkomst
och i öfrigt synes lämplig, men förhållandena understundom kunna föranleda
till beviljande af någon förhöjning i denna provision, har Styrelsen underdånigst föreslagit
en tillökning af 50 procent i den nu anslagna att, på sätt som hittills, utgå
efter Styrelsens bestämmande.
För Bevakningsbefälhafvaren vid Straff- och Arbetsfängelset på Norrmalm, som,
enligt nu gällande Stat, åtnjuter 600 R:dr såsom lön och 300 R:dr såsom arfvode,
hvarjemte enligt Staten för Kronohäktet å Norrmalm honom tillkommer ett arfvode af
100 R:dr, har Styrelsen ansett sig böra föreslå den löneförhöjning, att å Staten för
Straff- och Arbetsfängelset blifvit uppförd lön 800 R:dr och arfvode 200 R:dr.
Då Straff-fängelserna i Carlskrona och å Ny-Elfsborg i anseende till lokala
hinder icke äro eller kunna blifva ordnade på ett ändamålsenligt sätt, hvadan Styrelsen
hos Eders Kongl. Majit gjort underdånig framställning om uppförande af ett nytt
större Straff-fängelse i Carlskrona, på det att förenämnde 2:ne fängelser måtte kunna
indragas, har Styrelsen af sådan anledning icke antagit någon af de vid samma fängelser
anställde tjenstemän å den afdelning af Staten, som af Rikets Ständer skulle
komma att pröfvas.
Beträffande i öfrigt aflöningen för Kamereraren vid Straff- och Arbetsfängelset
i Malmö, torde den upplysning böra meddelas att det för denna tjensteman uppförda
arfvode, som från och med år 1857 utgått med 750 R:dr Rint tillkommit af den
anledning, att Kamereraren, som förut i likhet med förhållandet vid andra Strafffängelser
handhaft proviantuppbörden och dervid varit i åtnjutande af afskrifnings
-
20 Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. AT:o 1. om Statsverket 1862.
procent, gått förlustig denna inkomst till följd af ett förändradt sätt för levereringen
af de för fängelset erforderliga proviantartiklar.»
c) Krono-Arbets-Corpsen.
»Enligt nu gällande Stat, sorn i detta hänseende från och med år 1856 varit
oförändrad, utgå för befälet utom aflöningen vissa belopp såsom gratifikationer i anseende
till de höga prisen å lifsförnödenheter. Då någon anledning icke förefinnes
till det antagande, att dessa gratifikationer kunna indragas, har Styrelsen i det underdåniga
statförslaget upptagit desamma, jemte aflöningen, i en summa».
d) Läns- och Kr ono fängelserna.
»De för Direktörerne vid länscellfängelserna nu utgående aflöningsförmåner
blefvo bestämda med afseende å fängelsernas storlek samt det större eller mindre antal
fångar, som i hvart och ett af dessa fängelser förvarades. Som emellertid fångantalet
till följd deraf att fångar dömde till straffarbete på kortare tid numera jemväl inrymmas
i dessa fängelser blifvit ökadt, har Styrelsen ansett en mindre förhöjning i
skrifvarearfvode för Direktör vid ett och annat af ifrågavarande fängelser vara af
detta förhållande påkallad; och har sålunda skrifvarearfvodet för Direktörerne vid
Länscellfängelserna i Gefle, Fahlun och Carlstad blifvit förhöjdt från 100 R:dr till
4 50 R:dr och för Direktörerne i Wexiö och i Örebro från 4 50 Ii:dr till 300 R:dr;
hvarjemte ett nytt skrifvarearfvode till belopp af 450 R:dr blifvit för Direktören vid
länsfängelset i Hernösand i det underdåniga statförslaget uppfördt.»
Styrelsen har härjemte erinrat, att, enligt de af Eders Kongl. Majit uti Nådigt
Bref den 26 Augusti 4856 gillade grunder i afseende på de i länscellfängelserna
förvarade straff-fångars sysselsättning, Direktörerne vid dessa fängelser tillgodonjuta ^
och bevakningspersonalen \ af inkomsten för nämnde fångars arbeten; men att
hvarken ifrågavarande förmån eller löneförmånerna af ved och ljus, boställsrum eller
hyresersättning, arfvoden för tillsyn å de i cellfängelserna anbragta värmeapparater,
planteringsland och servismedel, som tillkomma en del af den vid fångvårdsanstalterna
anställda personal, i det nu af Styrelsen uppgjorda statförslaget blifvit upptagna.
Hvad nu angår den föreslagna aflöningen för Fångvårds-Styrelsens Ordförande
och ledamöter; så enär den af Styrelsen till stöd för sin framställning härom gjorda
jemförelse mellan dess Ordförande och Collegiernes Presidenter jemte Ordföranderne i
andra uppräknade förvaltande Verk icke synes vara fullt grundad, och det ej heller
bör förbises, att Ordförander i flera andra centrala Verk icke äro försedde med högre
aflöning än den som för närvarande är anslagen åt General-Direktören i Styrelsen
eller 8,000 R:dr årligen, anser jag mig ej kunna tillstyrka någon förhöjning i detta
lönebelopp, utan att detta måtte dervid förblifva; hvaremot, i fråga om Departementschefernes
löner, jag finner mig böra den derom gjorda framställningen på det sätt
Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1862. 21
understödja, att jag hemställer, det Eders Kongl. Maj:t behagade hos Rikets Ständer
föreslå deras löner att utgå, för den i embetet äldre Departements-Chefen med 5,000
R:dr och för den yngre med 4,500 R:dr årligen.
1 fråga om straff- och arbetsfängelserna samt den för desses Direktörer med
flere tjenstemän föreslagna förhöjning af hittills åtnjuten provision å fängelsernas behållna
nettoinkomst, tilltror jag mig väl ej att jäfva den af Styrelsen uttalade erfarenhet
om behofvet af en sådan förhöjning under vissa förhållanden; men då dessa,
hvilka skulle berättiga till en förhöjning af nu ifrågasatta beskaffenhet, antagligen ej
synnerligen ofta torde förekomma, hemställer jag att beviljandet af denna förhöjning
måtte för hvarje fall, der Styrelsen anser densamma böra ega ruin, på dess underdåniga
hemställan i ämnet få bero på Eders Kongl. Maj:ts pröfning.
Då, såsom Fångvårds-Styrelsen anfört, det nu befintliga straff-fängelset i Carls
krona,
äfvensom det å Ny-Elfsborg, icke äro eller lära kunna blifva ordnade på
ett fullt ändamålsenligt sätt, torde, oberoende af hvad Styrelsen andragit angående
frågan om uppförandet af ett nytt större straff-fängelse å förstnämnde ställe, genom
hvilken åtgärd omförmälda två fängelser skulle kunna indragas, de vid dessa anställde
tjenstemäns aflöning, på sätt Styrelsen ock antagit, icke böra å ordinarie stat uppföras.
Angående några af de tjenstemän, hvilka Styrelsen föreslagit till bibehållande
å förslagsstat, men jag trott nu kunna å ordinarie stat uppföras, nemligen Bevakningsbefälhafvare!!
vid Norrköpings straff-fängelse, samt Predikanterne vid Landskrona strafffängelse,
vid Göteborgs länscellfängeise och Eskilstuna kronohäkte, har Styrelsen vid
uppgörandet af det numera beslutade förslaget till stater för nästa år anmält behofvet
af något förändrade lönebestämmelser för dessa tjenstemän, emot hvad Styrelsens förrberörda
förslag innehåller, och har jag i enlighet med denna anmälan ansett dessa
tjenstemäns löner och arfvoden böra upptagas.
I öfverensstämmelse med förestående, hufvudsakligen anförda grunder, är det
härvid bilagda förslag till Aflöningsstat för en del af fångvårdens embets- och tjenstemän
samt betjente upprättadt, hvars slutsumma 182,877 R:dr 50 öre skulle komma
att under rubriken: »Fångars vård och underhåll» uppföras såsom bestämdt anslag,
hvaremot öfriga utgifter under nämnde rubrik torde fortfarande få såsom förslagsanslag
upptagas. Angående sammanlagda beloppet af det anslag, som bör för fångars vård
och underhåll hos Rikets Ständer äskas, så enär, enligt den från Fångvårds-Styrelsen
meddelade upplysning, Statens utgifter för denna förvaltning under de dstförflatna
fem åren i medeltal uppgått till 1,299,032 R:dr samt medeltalet af de tre sista
årens fångvårdsutgifter utgjort endast 1,243,251 R:dr 42 öre, synes med tillbörligt
afseende å de behof, hvilka kunna af oförutsedda tillfälligheter framkallas, en summa
af ungefärligen förstnämnde medeltals storlek böra vara för ändamålet tillräcklig; och
hemställes förthy att ifrågavarande anslag måtte, med iakttagande af förslagsanslagets
jemnande till ziffran, sålunda bestämmas och fördelas:
22 Bil. N:o 1 a) till Kongl. Majds Nåd. Prof N:o 1, om Statsverket 1862
a) bestämdt anslag
b) förslagsanslag
utom reservationsanslaget för läns- och kronohäktens vård
och underhåll
R:dr 182,877: 50.
» 1,120,000: —
»
13,500: —
Till vidare upplysning i ämnet och på det Rikets Ständer måtte ega tillfälle
att jemföra det af Fångvårds-Styrelsen afgifna underdåniga förslag till Aflöningsstat
för fångvården med hvad nu blifvit i underdånighet föreslaget, torde Eders Kongl.
Maj:t tillåta att Styrelsens berörda förslag får Stats-Utskottet tillhandahållas.
Till hvad sålunda blifvit anfördt anser jag mig böra lägga den erinran, att
om än, på sätt ofvan är vordet föreslaget, en del af tjenstebefattningarna vid fångvården
kommer att å ordinarie stat uppföras, likväl såväl General-Direktörsembetet,
sorn, med undantag af öfriga embeten och tjenster inom Fångvårds-Styrelsen, alla andra
af ifrågavarande befattningar ärö af den beskaffenhet, att endast konstitutorial men
icke fullmakt å dem synes bura utfärdas; och torde förbehåll böra göras om rättighet
för Eders Kongl. Majit att af förslagsanslaget anvisa erforderliga medel dels till lämpliga
arfvoden åt de vikarier, som, i händelse af förfall för ordinarie innehafvare af tjenster
såväl inom Fångvårds-Styrelsen som vid fångvårdsinrättningarna, kunna behöfva förordnas,
i den mån de enligt gifna föreskrifter uppkomna besparingar å afluningsstaterne icke
blifva för ändamålet tillräcklige, dels för anställande af flere Officerare vid Krono-ArbetsCorpsen,
i händelse tillökning i denna corps eller densammas fördelning på flere stationer
skulle sådant påkalla, dels till aflöning af tjenstemän och betjente ej mindre vid
de nya fängelser, som mellan statsregleringarna kunna komma att till begagnande upplåtas,
än ock eljest vid de flere befattningar, som, utan att vara å stat uppförde, kunna
under samma tid finnas oundgängligen nödiga; äfvensom att kunna i synnerliga fall,
såsom ofvan är omförmäldt, till ett belopp, ej öfverstigande 50 procent, förhöja den
Direktörer och andra tjenstemän vid straff-fängelserna i stat medgifna provision å fängelsernas
behållna nettoinkomst af arbeten.
Slutligen har Fångvårds-Styrelsen i sammanhang med det föregående fästat Eders
Kongl. Maj:ts uppmärksamhet å den för fångvården serdeles vigtiga angelägenhet, att
embets- och tjenstepersonalen i allmänhet vid denna förvaltningsgren mätte varda berättigad
till pension å rikets allmänna Indragningsstat. Den enda bestämmelse, som
härutinnan för närvarande förefinnes, innehålles i Kongl. Brefvet den 24 Maj 184 I,
grundadt på Rikets Ständers i anledning af Nådig proposition vid 1840—41 årens
riksdag fattade beslut, enligt hvilket vissa vid de dåvarande Korrektions-inrättningarne
anställde tjenstemän fått en sådan förmån sig förunnad. Då emellertid Rikets Ständer,
enligt deras i ämnet aflåtna skrifvelse, förmält sig erkänna billigheten deraf, att de vid
fångvården anställde tjenstemän och betjente, hvilkas befattningar voro både besvärliga
och ansvarsfulla, icke utestängdes från delaktighet uti en alla andra civila tjenstemän
och betjente förbehållen rättighet att, då ålder och bräcklighet göra dem oförmögna
att längre sköta sina tjenster, kunna undfå afsked med bibehållande af sina löneförmåner
såsom pension; och då Fångvårds-Styrelsen, på grund af sin vunna erfarenhet
Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 23
vitsordat, att, enär de åligganden, sorn tillhöra större delen af fångvårdsanstalternas
tjenstebefattningar äro af serdeles mödosam och svår samt kropps- och själskrafter hastigt
medtagande beskaffenhet, innehafvarne af dessa befattningar icke med den stan
O
O ' ö
diga vaksamhet, rörlighet och kraft, som erfordras, kunna med sina tjenster fortfara
till den höga ålder af 65 år, som för pensions erhållande för andra tjenstemän i allmänhet
är föreskrifven; får jag på grund häraf och oberoende deraf i hvad mån tjenstepersonalen
vid fångvården varder på ordinarie stat uppförd, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad Fångvårds-Sfyrelsen härutinnan yttrat, underdånigst hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t måtte i Nåder föreslå Rikets Ständer, att ej mindre de i det
här bilagda förslaget till afiöningsstat med löner uppförda embets- och tjenstemän samt
betjente måtte till belopp, motsvarande lönen, derest den icke öfverstiger 3,00!) R:dr
årligen, men i annat fall med 80 procent deraf, än ock af den öfriga personalen, hvars
aflöning skulle fortfarande komma att utgå af förslagsanslaget: Under-Officer vid strafffängelse,
Vaktmästare, Vaktknekt, Fånggevaldiger, Vaktfru, Vaktqvinna, samt Arbetsföreståndare,
Arbetsbokhållare och Arbetsförestånderska, till belopp motsvarande den
aflöning de vid afskedstagandet åtnjuta, varda berättigade till erhållande af pension å
Indragningsstat — Styrelsens personal äfvensom Kamererare vid fångvårdsinrättnin
garne,
enligt de för civila tjenstemän i allmänhet gällande grunder, samt öfrige vid
fångvårdsanstalterna ifrågavarande tjenstemän och betjente vid 60 lefnadsår och efter
att hafva varit i Statens tjenst omkring 30 år och deraf tjenstgjort minst 10 år vid
fångvården; hvarförutan, i enlighet med hvad åberopade Kongl. Bref vidare innehåller,
enahanda pensionsförmån torde, utan afseende på ålder eller tjenstetid, höra tillerkännas
de tjenstemän och betjente vid fångvården i allmänhet, hvilka i och för tjensten blifvit
genom våld, begånget af fångar, skadade till lemmar och helsa samt derigenom oförmögne
till vidare tjenstgöring.
9:o. Förslagsanslaget! till Rese- och Traktamcutspenningar samt ersättning åt
vittnen och parter.
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer hafva föreslagit att dessa anslag,
hvilka hvardera nu äro upptagna till 7,500 R:dr, borde, för att närmare motsvara medeltalet
af de belopp, hvarmed de under de fem förutgångna åren hade utgått, höjas,
det förstnämnda anslaget till 12,000 R:dr och det sednare till 13,000. Jemte det
jag häruti instämmer, bör jag fästa uppmärksamheten derå, att derest Rikets Ständer
bifalla Eders Kongl. Maj:ts serskildt beslutade proposition, om ersättning i vissa fall
åt Domare och Målsegare för deras resor till ransakningar vid utom häradet belägna
häkten, anslaget till ersättning åt vittnen och parter torde komma att starkare än hittills
anlitas. Under denna förutsättning, hemställer jag alltså, att i Propositionen angående
Statsverkets tillstånd och behof måtte uppföras:
24 Bil. N:o 1 d) lill Kongl. Maj:ts Nåd. Brov. N:o 1, om Statsverket 1862.
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
R:dr 12,000: —
Ersättning till Domare, vittnen och parter, förslagsanslag
» 16,022: 50.
hvarigenom således å dessa båda anslag tillsammans skulle äskas
en förhöjning af 13,022 R:dr 50 öre.
lOto. Anslaget till lifgifvande af Sveriges gamla lagar,
Tryckningen af Magnus Erikssons Landslag har så fortskridit, att dess utgifvande,
om ej oförutsedda hinder inträffa, kan emotses vid innevarande års slut. Sedermera
återstå endast Stadslagen, å hvilken en del af arbetet redan är undangjordt, och
Christophers Landslag. Utgifvaren, Professoren m. m. Doktor C. J. Schlyter fyller
emedlertid före ingången af nästa Statsregleringsperiod en ålder af 68 år, och ehuru
hans arbetsförmåga och nit ännu synas oförminskade, torde det böra förutsättas att han
kan komma att önska och behöfva hvila förr än hela arbetet är fulländadt. Jemte det
jag tillstyrker, att samma anslag nu måtte begäras som vid sista Riksdag, nemligen
2,000 R:dr årligen, deraf 1,100 R:dr såsom arfvode och 900 R:dr såsom ersättning för
biträde och andra kostnader, men i afseende hvarå uti Statsregleringen, sannolikt ge
nom
misskrifning, finnes gjord den ändring, att endast 1,000 R:dr blifvit upptagna såsom
arfvode och lika mycket till berörda ersättning, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t täckes föreslå Rikets Ständer att förklara Professoren Schlyter
berättigad att under sin lifstid uppbära berörde arfvode 1,100 R:dr årligen, äfven om
han skulle komma att med utgifningen af Sveriges gamla lagar upphöra. Det torde
tillåtas mig härvid tillägga, att jag skulle, såsom ett erkännande af Professorens förtjenster,
velat föreslå ett högre arfvode eller pensionsbelopp, derest icke Professoren uttryckligen
sådant sig undanbedt.
I öfriga, af mig nu ej omnämnda delar, anser jag någon förändring af de å
Andra Hufvudtiteln för innevarande Statsregleringsperiod uppförda ordinarie anslag ej
böra ifrågasättas.
Extra anslag till ett nytt Stralfarbetsfitngclse i Carlskrona.
Fångvårds-Styrelsen har uti serskilda skrifvelser fästat uppmärksamheten på olägenheten
af nuvarande lifstidsfängelsernas i Christianstad och å Ny Elfsborg fortfarande
begagnande. Såväl ur sanitärt som ur disciplinärt hänseende vore nemligen en förändring
härutinnan nödvändig; ty då, utom det berättigade anspråket att straffängelset
bör uppfylla de oundgängligaste vilkoren för en sund menniskoboning, det jemväl
måste vara för disciplinens och ordningens upprätthållande af synnerlig vigt, att strafffångarne,
äfven utom arbetet, oafbrutet vore under uppsigt af bevakning, så utgöras
deremot fångarnes bostäder i dessa fängelser af mer eller mindre mörka och osunda
Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1862. 25
fängelsehvalf. sora blott kunna tjena till fångarnas inneslutande, tjenliga arbetsrum och
lokaler för fångarnas vistande i fria luften saknas, erforderliga utvägar att bereda nödig
luftvexling och snygghet finnas ej heller, och fångarna, som under vistandet i fånghvalfven
äro undandragna bevakningens tillsyn, ega der tillfälle till hvarjehanda oskicks
öfvande. Styrelsen, som förmält sig hafva sedan länge varit betänkt att till förändring
i dessa förhållanden föreslå sådana åtgärder, hvarigenom nämnde fängelsers begagnande
kunde helt och hållet upphöra, har dock, enär en sådan förändring icke kunde till—
vägabringas utan en större uppoffring af Statens medel och sålänge dessa, såsom hittills,
i betydlig mån tagits i anspråk för cellfängelsers uppförande i länen, icke trott
sig böra i detta hänseende föreslå någon genomgripande förändring. Genom de af
Rikets Ständer anvisade medel till uppförande af nybyggnader vid lifstidsfängelset
i Landskrona har emellertid sådan utvidgning af detsamma numera skett, att det för
fångvårdens ändamål olämpliga lifstidsfängelset i Christianstad kunnat, med fångarnas
förflyttning till Landskrona, indragas, och till vinnande af en slik förändring, jemväl i
hvad angår lifstidsfängelserna i Carlskrona och å Ny Elfsborg, har Styrelsen nu väckt
förslag om uppförandet af ett nytt ändamålsenligt straffängelse, dervid Styrelsen vidare
hufvudsakligen anfört: att antalet lifstidsfångar af mankön, som under åren 1852—
1856 befunnits i medeltal vid hvarje års slut utgöra omkring 1,300, väl under den
sedermera förflutna tiden i allmänhet efter hand nedgått, så att det för närvarande
understiger 1,100, men att för detta antal utrymme dock icke kunde beredas inom
lifstidsfängelserna i Landskrona och Warberg, hvilka voro beräknade hvartdera för 400
eller högst 450 fångar; att om äfven den mindre sannolika händelse skulle inträffa,
att antalet lifstidsfångar af mankön fortfarande så minskades, att alla dessa fångar framdeles
skulle kunna uti dessa två fängelser förvaras, i allt fall erfordrades ytterligare
utrymme i reserv för en tillfällig förhöjning i det vanliga fångantalet; hvarförutan vid
båda dessa fängelser saknades utväg att på ändamålsenligt sätt tillvägabringa sådana,
enligt hvad erfarenheten ådagalagt, högst fördelaktiga anordnanden, hvarigenom afskilda
lokaler anvisades dels för sådana fångar, som befunnes vara för allmänna ordningen
inom fängelset serdeles vådliga, dels för fångar, hvilka, efter att under en lång
följd af år hafva förhållit sig väl, uppnått en hög ålder eller äro till arbete oförmögna
och derföre, i saknad af försörjning, ansåges icke kunna föreslås till benådning från
det dem för lifstiden ålagda fängelsestraff, dels ock för andra fångar, som för orkeslöshet
eller vanförhet icka kunna hållas till arbete. Och då det dessutom syntes icke
vara rådligt att på endast två fängelser sammanföra samtliga lifstidsfångarne af mankön
och således äfven alla sådana, som jemväl under vistandet i fängelse visat sig vara
mera vådliga för allmänna ordningen, samt upplyst blifvit, att ett något minskadt eller
ökadt utrymme föga inverkade på byggnadskostnaden, har Styrelsen ansett sig icke
böra föreslå det nya fängelsets utrymme för färre fångar än 300.
I fråga om plats för det sålunda ifrågasatta fängelset, har med afseende å ej
mindre svårigheten att bereda lämplig sysselsättning åt en talrik fångpersonal, än äfven
de större eller mindre kostnaderna för militärbevakning äfvensom för fångarnes för
Bih.
till R. St. Prof. 1862 -1863. 1:a Sami. l:a Afd. R
26 Bil. N:o 1 a) till Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
plägning, Fångvårds-Styrelsen förmenat lämpligare ställe för anläggande af ett nytt
lifstidsfängelse icke förefinnas än Carlskrona, som, jemte i allmänhet billiga pris på
lifsförnödenheter, borde erbjuda tillfälle till ständigt arbete åt fångarne för Flottans
räkning samt tillgång på nödig militärbevakning från den i staden förlagda garnison;
varande af Styrelsen till tomt för detta nya fängelse föreslagen den vestligaste delen
af Flottans skeppsvarf, hvilken för närvarande ej skulle vara för Flottans räkning
begagnad och hvarest, enligt hållen besigtning af platsen, fängelset finge en god grund
samt ett fritt, helsosamt och afskiljdt läge; och skulle, under antagande att platsen
komme att utan ersättning från Flottan till ändamålet öfverlåtas, kostnaden för det blifvande
fängelset, jemlikt en företedd approximativ beräkning, komma att uppgå till
omkring 300,000 R:dr, för hvilkas anvisande Styrelsen anhållit om Eders Kongl. Maj:ts
åtgärd, så att deraf kunde komma att utgå 150,000 R:dr år 1864, 100,000 R:dr
år° 1865 och 50,000 R:dr år 1866.
Emot upplåtelse af den för det nya fängelset föreslagna tomten inom Varfvet i
Carlskrona hafva befälhafvande Amiralen och Förvaltningen af Sjöärendena icke baft
annat att erinra, än att en mindre förändring i det föreslagna tomtområdet borde iakttagas,
oaktadt hvilken förändring tomten i allt fall anses blifva för ändamålet fullt tillräcklig;
men deremot har framställningen om sysselsättandet för Flottans räkning af det till
inrymmande i det föreslagna fängelset afsedda antal fångar blifvit, på anförda grunder,
af dessa myndigheter afstyrkt.
Då, utan afseende å möjligheten att till Flottans gagn kunna använda fångars
arbete, stor vigt måste fästas dervid att i Carlskrona lämplig byggnadsplats kostnadsfritt
kan erhållas; att priset å lifsmedel der är lågt i jemförelse med de flesta af
rikets städer och att derstädes finnes förlagd en militärstyrka, från hvilken, äfven om
fängelsets yttre bevakning af densamma ej får ständigt påräknas, handräckning i
utomordentliga fall kan meddelas, samt då Fångvårds-Styrelsens förslag i öfrigt synes
mig väl grundadt, hemställer jag underdånigst att Eders Kongl. Maj:t måtte af Rikets
Ständer begära anslag till uppbyggande af ett straffarbetsfängelse i Carlskrona, beräk
nadt
för 300 fångar, och försedt med nödiga ekonomi-bygbnader och verkstadshus,
till ett belopp af 300,000 R:dr att utgå med 150,000 R:dr år 1864, med 100,000
R:dr år 1865 och med 50,000 R:dr år 1866.
Till hvad Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern sålunda
yttrat och hemställt, täcktes, uppå Statsrådets öfrige ledamöters
underdåniga tillstyrkande, Kongl. Maj:t i Nåder lemna
bifall; Och skulle utdrag af protocollet härom expedieras till
Finans-Departementet, för att läggas till grund för Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo
C. Limnell.
Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 27
Förslag till Aflöningsstat för en del af Fångvårdens embets- och tjenstemän
Fångvårds-Styrelsen.
Löner.
'1 General-Direktör  8,000.
1 Ledamot  5,000.
1 D:o  4,500.
1 Sekreterare  3,500.
1 Registrator 2,500,
1 Notarie  2,200.
2 Kanslister ä 1,000
. 2,000.
1 Ombudsman  —
1 Kamererare
3,500.
1 Kammarförvandt  2,500.
1 Revisor  2,500.
1 D:o
2,200.
1 Kassör  2,200.
Anm. Nuvarande Kassören, som, redan innan Instruktion för Styrelsen utfärdades,
innehade tjenst i annat embetsverk samt är befriad från
en del af de genom Instruktionen Kassören tillagda nya åligganden,
åtnjuter i lön endast K:dr 1,470.
hvaremot till den tjensteman, sorn under nuvarande
Kassörens tjenstetid bestrider nyssnämnde göromål,
utgår arfvode med  » 1,200.
blifvande skillnaden mellan dessa belopp samt ofvan utförda lön
upptagen såsom arfvode, att indragas vid nuvarande Kassörens
afgång  —
3 Kammarskrifvare å 1,000 R:dr  3,000.
1 Intendent  3,000.
1 Läkare  —
1 extra Notarie för Revisionsärenden  —
När antingen ordinarie Notarien eller ock extra Notarien
för Revisionsärenden från sin nuvarande befattning afgår,
ankommer på vidare pröfning, huruvida denna e. o. Notariebefattning
må kunna indragas.
2 Vaktmästare ä 600 R:dr  1,200.
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän i Styrelsens Kansli ... —
Transport R:dr 47,800.
samt betjente.
Arfvoden.
500: —
470: —
600: —
620: —
1,200: —
3,390: —
28 Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Löner.
Transport R:dr 47,800.
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän i Styrelsens Kammar-Kontor —
D:o D:o D:o Byggnads-Kontor —
Till extra biträde vid upprättande af Statistiska tabeller, hörande
till Personal-redovisningen i Styrelsens underdåniga
årsberättelse .
—
Till gratifikationer åt extra Vaktbetjeningen  —
Observationsarfvode utgår af förslagsanslaget för fångars vård
och underhåll med 1 5 procent å anmärkningsmedel.
Rese- och traktaments-kostnader utgå af samma förslagsanslag
enligt gällande resereglemente.
Straff- och Arbetsfängelset å Långholmen.
1 Kommendant  —
1 Direktör  2,000.
Skrifvarearfvode  —
1 Kamererare  1,200.
Skrifvarearfvode  —
1 Pastor
—
1 Bevakningsbefälhafvare
... 1,500.
Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten kan,
efter Fångvårds-Styrelsens bestämmande, utgå med högst 4
procent till Fängelse-Direktören och 2 procent till Bevakningsbefälhafvaren.
Straff- och Arbetsfängelset i Malmö.
1 Kommendant
. —
1 Direktör
2,000.
Skrifvarearfvode  —
1 Kamererare
1,200.
Arfvode att utgå så länge afskrifnings-procent å proviantuppbörden
icke, såsom vid de andra straff-fängelserna, till—
godokommer Kamereraren  —
Skrifvarearfvode  —
1 Pastor  —
1 Bevakningsbefälhafvare  1,500.
Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten kan,
efter Fångvårds-Styrelsens bestämmande, utgå med högst 4
procent till Fängelse-Direktören och 2 procent till Bevak
-
ningsbefälhafvaren.
gsoeicunarvaren. Transport R:dr 57,200.
*
Arfvoden.
3,390: —
1,000: —
600: —
500: —
600: —
500: —
300: —
450: —
1,050: —
500: —
300: —
750: —
450: —
1,500: —
11,890: —
Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, örn Statsverket 1862. 29
Straff- och Arbetsfängelset å Norrmalm.
Löner.
Transport R:dr 57,200.
1 Direktör
2,000.
Skrifvarearfvode  —
1 Kamererare
1,200.
Skrifvarearfvode  —
1 Predikant  —
1 Bevakningsbefälhafvare  1,000.
Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten kan,
efter Fångvårds-Styrelsens bestämmande, utgå med högst 4
procent till Fängelse-Direktören.
Straff-fängelset i Norrköping.
1 Direktör  2,000.
Skrifvarearfvode  —
1 Kamererare
1,200.
För arbetenas bokföring, att utgå så länge ej serskild Arbets
bokhållare
är antagen  —
1 Predikant  —
1 Bevakningsbefälhafvare
. . • 1,000.
Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten kan,
efter Fångvårds-Styrelsens bestämmande, utgå med högst 4
procent till Fängelse-Direktören.
Arbetsfängelset i Götheborg.
1 Direktör  1,500.
Arfvode såsom redogörare  —
D:o för arbetenas bokföring  —
1 Predikant  —
Om Predikanten åtnjuter förhöjd tjenstårsberäkning, utgår arfvodet
med 400 R:dr.
Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten kan,
efter Fångvårds-Styrelsens bestämmande, utgå med högst 4
procent till Fängelse-Direktören.
Straff-fängelset i Landskrona.
1 Direktör 2,000
Skrifvarearfvode  —
Transport R:dr 69,100.
Arfvoden.
1 1,890: —
300: —
300: —
975: —
300: —
225: —
600: —
300: —
200: —
500: —
300: —
15,890: —
3 0 Bil. N:o 1 a) till Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Löner. Arfvoden.
Transport R:dr 69,100. 15,890: —
Arfvode såsom redogörare  — 1,000: —
1 Predikant  — 1,2-00: —
Om Predikanten tillika innehar annan presterlig befattning utgår
arfvodet med endast 800 R:dr.
1 Bevakningsbefälhafvare  1,500.
Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten kan,
efter Fångvårds-Styrelsens bestämmande, utgå med högst 4
procent till Fängelse-Direktören och 2 procent till Bevakningsbefälhafvaren.
Straff-fängelset i Warberg.
1 Kommendant  — 300: —
1 Direktör 2,000.
Skrifvarearfvode  — 300: —
1 Kamererare  1,200.
Skrifvarearfvode  — 300: —
1 Predikant  — 900: —
1 Bevakningsbefälhafvare  1,500.
Provision å behållna nettoinkomsten af fängelsets arbeten kan,
efter Fångvårds-Styrelsens bestämmande, utgå med högst 4
procent till Fängelse-Direktören och 2 procent till Bevakningsbefälhafvaren.
Disciplin-Kompaniet å Borghamn.
1 Kompani-Chef  — 1,350: —
1 Subaltern-Officer  — 900: —
1 D:o
— 787: 50.
2:a och 3:e Krono-Arbets-Kompanier ne å Carlsborg.
1 Bataljons-Chef  — 2,000: —
2 Kompani-Chefer ä 1,350 R:dr  — 2,700: —
Personel tillökning för ene n. v. Kompani-Chefen, Kapten W.
U. Kuylenstjerna, att indragas vid hans afgång .... — 150: —
2 Subaltern-Officerare ä 900 R:dr  — 1,800: —
2 D:o k 787: 50 . ■  — 1,575: —
1 Bataljons-Predikant  — 1,050: —
Transport R:dr 75,300. 32,202: 50.
Bil. N:o 1 a) till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 31
5:e Krono-Arbets-Kompaniet.
Löner. Arfvoden.
Transport R:dr 75,300. 32,202: 50.
1 Kompani-Chef  — 1,350: —
1 Subaltern-Officer  — 900: —
1 D:o
— 787: 50.
1 Predikant  . . — 150: —
10:e och 11:e Krono-Arbets-Kompanierne.
1 Kompani-Chef  — 1,550: —-
1 Predikant
— 750: —
1 Subaltern-Officerare vid I0:e Kompaniet  — 900: —
1 D:o D:o
— 787: 50.
1 D:o vid 11:e Kompaniet  — 900: —
Stockholms Stads Kronohäkte å Långholmen.
Direktören vid Straff- och Arbetsfängelset  — 300: —
Kamereraren D:o D:o
— 150: —
Predikanten D:o D:o
— 450: —
1 Bevakningsbefälhafvare D:o
— 1,000: —
Stockholms Stads Kronohäkte å Norrmalm.
Direktören vid Straff- och Arbetsfängelset ...... — 150: —
Kamereraren D:o D:o ...... — 100: —
Predikanten D:o D:o
— 75: —
Bevakningsbefälhafvaren D:o ...... — 100: —
Länsfängelset i Carlskrona.
1 Direktör .
1,500.
Skrifvarearfvode  — 300: —
I Predikant  — 675: —
Kronohäktet i Carlshamn.
1 Bevakningsbefälhafvare .
. — 1,000: —
1 Predikant  — 400:
Transport R:dr 76,800. 44,977: 50.
32 Bil. N:o 1 a) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Länsfängelset i Calmar.
Löner. Arfvoden.
Transport R:dr 76,800. 44,977: 50.
1 Direktör  1:800.
Skrifvarearfvode  — 300: —
1 Predikant  — 750: —
Länsfängelset i Christianstad.
1 Direktör  1,500.
Skrifvarearfvode  — 300: —
1 Predikant  — 675: —
Kronohäktet i Engelholm.
1 Predikant  — 250: —
Länsfängelset i Wenersborg.
I Direktör  1,500.
Skrifvarearfvode  — 300: •—
1 Predikant  — 675: —
Kronohäktet i Alingsås.
1 Predikant  — 250: —
Länsfängelset i Gefle.
1 Direktör  1,500.
Skrifvarearfvode  — 150: —
1 Predikant  — 600: —
Länsfängelset i Wisby.
1 Direktör  1,300.
1 Predikant  — 450: —
Länsfängelset i Götheborg.
1 Direktör  2,000.
Skrifvarearfvode
1 Predikant
1 Bevakningsbefälhafvare
750: —
900: —
800: —
Transport R:dr 86,400.
52,127: 50.
Bil. N:o 1 a) till Kongl. Majtts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 33
Länsfängelset i Halmstad.
Löner. Arfvoden.
Transport R:dr 86,400. 52,127: 50.
1 Direktör  1,300.
1 Predikant
— 450: —
Kronohäktet i Warberg.
1 Bevakningsbefälhafvare  — 1,000: —
1 Predikant
— 400: —
Kronohäktet i Kongsbacka.
1 Bevakningsbefälhafvare  — 750: ■—
1 Predikant  — 250: —
Länsfängelset i Ostersund.
1 Direktör  1,300.
1 Predikant  — 450: —
Länsfängelset i Jönköping.
1 Direktör  1,500.
Skrifvarearfvode  — 300: —
1 Predikant  — 675: —
Länsfängelset i Falun.
1 Direktör  1,500.
Skrifvarearfvode  — 150:
1 Predikant  — 600:
Länsfängelset i Wexiö.
1 Direktör  1,500.
Skrifvarearfvode  — 300: —
1 Predikant .
— 600: —
Länsfängelset i Malmö.
1 Direktör ,  1,800.
Skrifvarearfvode  — 300:
1 Predikant  — 5: »•
Transport R:dr 95,300. 59,027: 50.
Bih. till R. St. Fröt. 1862—1863. l:a Sami. l:a Afd. “
34 Bil. Nio 1 a) till Kongl. Majlis Nåd. Prop. Nio 1, om Statsverket
1862.
Länsfängelset i Luleå.
•
Löner.
Arfvode
Transport R:dr 95,300.
59,027:
'1 Direktör
1,300.
1 Predikant
450:
Länsfängelset i Mariestad.
1 Direktör
Skrifvarearfvode
300:
1 Predikant
750:
Länsfängelset i Stockholm.
1 Direktör
1,500.
Skrifvarearfvode
300:
1 Predikant
450:
Kronohäktet i Norrtelje.
1 Bevakningsbefälhafvare
750:
1 Predikant
250:
Länsfängelset i Nyköping.
1 Direktör
1 Predikant
450:
Kronohäktet i Eskilstuna.
1 Bevakningsbefälhafvare
—
750:
1 Predikant
400:
Länsfängelset i Upsala.
1 Direktör
1,500.
Skrifvarearfvode
150:
1 Predikant
600:
Länsfängelset i Carlstad,
1 Direktör
1,500.
Skrifvarearfvode
__
150:
1 Predikant
—
600:
Transport R:dr 104,200.
65,377: 50.
Bil. N:o la) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 35
Länsfängelset i Umeå.
Löner. Arfvoden.
Transport R:dr 104,200. 65,377: 50.
1 Direktör  1,300.
1 Predikant , — 450: —
Länsfängelset i Hernösand.
1 Direktör  1,300.
Skrifvarearfvode  — 150: —
1 Predikant  — 450: —
Kronohäktet i Sundsvall.
1 Predikant  — 250: —
Länsfängelset i Westerås.
I Direktör  1,500.
Skrifvarearfvode  — 150: —
1 Predikant  — 600: —
Länsfängelset i Orebro.
1 Direktör  1,500.
Skrifvarearfvode  — 300: —
1 Predikant  — 600: —
Länsfängelset i Linköping.
1 Direktör  1,800.
Skrifvarearfvode  — 300: —
1 Predikant  — 750: —
Kr ono fängelset i Norrköping.
1 Direktör  1,300.
Skrifvarearfvode  — 150: —
1 Predikant  — 450. —
R:mt R:dr 112,900. 69,977: 50.
Summa Summarum R:mt R:dr 182,877: 50.
STOCKHOLM, 1862. P. A. NOBSTEDT & SÖNER.
Bil. N:o 1 b) till Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, orri Statsverket 1862. I
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements ärender, hållet
inför Hans Majit Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott
Tisdagen den 13 Maj 1862,
m
i närvaro af:
Hans Excellens Justitie-Stats-Ministern, Herr Friherre De Geer,
Hans Excellens Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Herr Grefve
Manderström,
Stats-Råden: Ehnemark,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskiöld.
Justitie-Råden: Qviding,
Qvensel.
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern anmälde i underdånighet att, sedan
hos Rikets sednast församlade Ständer fråga blifvit väckt derom att, till aflöning
af Tingstolkarne i Neder-Tornå och Carl Gustafs, Pajala och Öfver-Torneå, jemte
Öfver-Calix socknar inom Torneå fögderi och Norrbottens län, der Finska språket
talas, en årlig summa af Ett Tusen R:dr måtte af allmänna medel anslås att emellan
J o
tre tolkar fördelas, men Rikets Ständer funnit sig i frågans då outredda skick icke
kunna derom besluta, utan hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit att, efter ärendets
fullständiga utredning, den Nådiga framställning i ämnet måtte Rikets Ständer
meddelas, hvartill anledning kunde förefinnas, och Kongl. Maj:t, uti Nådigt Bref den
5 October 48G0, anbefallt Kammar-Kollegium att, efter vederbörandes hörande och i
samråd med Statskontoret underdånigt utlåtande häröfver afgifva; samt Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Norrbottens län i anledning deraf och efter af Kammar-Kollegium
meddelad föreskrift att med utredning och utlåtande i förevarande fråga till bemälde
Kollegium inkomma, uti den 22 Juli 1861 dit aflåten skrifvelse, med öfverlemnande
af vederbörande menigheters, Domhafvandes och Kronofogdes i ämnet inhemtade
yttranden, för egen del anfört: att någon bestämd upplysning ej kunnat vinnas
om tiden då tingstolkar inom förstnämnde fyra socknar först anställdes, men att, så
vidt domböcker och andra tillgängliga handlingar utvisade, sådane funnits alltifrån
2 Bil. N:o 1 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
äldre tider tillbaka och troligen alltsedan ett ordnadt rättegångsväsende der infördes,
samt att till deras aflönande allmogen, såsom det ville synas, frivilligt åtagit sig en
årlig afgift i spanmål af hvarje hemmansrök, som i allmänhet utgått med 1 kappe
korn per rök, utgörande såsom minimum: inom Neder-Torneå och Carl Gustafs socknar,
tillsammans bildande ett härad af 290 hemmansrökar 9 tunnor 2 kappar, inom
Öfver-Torneå härad af 380 hemmansrökar i 1 tunnor 28 kappar och inom Pajala
härad af 190 rökar 5 tunnor 30 kappar; — att denna aflöning för närvarande delades
af två tingstolkar, af hvilka den ene vore anställd vid Neder-Torneå och Carl
Gustafs Härads-Rätt, och den andre innehade tolkbefattningen inom Ofver-Torneå och
Pajala härader, hvilket indelningssätt syntes Kongl. Maj:ts Befallningshafvande böra
bibehållas, enär inom Pajala härad endast ett ting om året förekomme och tolkbefattningen
derstädes alltså utan olägenhet kunde ombesörjas af samma person, som i dylikt
bestyr biträdde vid Ofver-Torneå Härads-Rätt, äfvensom för den händelse, att det
på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning då ännu beroende förslag om bildande af ett serskildt
härad af Korpilombolo kapellförsamling, nu bestående af utbrutna delar från
Ofver-Torneå, Pajala och Öfver-Calix socknar, vunne Nådigt bifall, lämpligast vore,
att tolkningen derstädes bestriddes af den till tingstolk i Ofver-Torneå och Pajala
socknar anställda person, dock att vid bestämmandet af det arfvode, som borde hvardera
tolken tilläggas, afseende fästades derå, att genom en sådan anordning hufvudsakligen
just de byar inom kapellaget, hvilka beboddes af Finsk befolkning och ännu
lydde under Öfver-Calix tingslag, skulle komma att detta tingslag frångå och antalet
af de mål vid Öfver-Calix Härads-Rätt, i hvilka tolkbiträde erfordrades, väsendtligen
förminskas; att äfven vid Neder-Calix Härads-Rätt mål understundom anhängiggjordes,
hvari endera eller begge parterne till socknen inflyttat från de så kallade Finska socknarne
eller socknarne inom Torneå fögderi och för hvilka tolkbiträde således kunde
vara af nöden, men då hvarken behofvet ännu påkallade anställandet af någon serskild
tolk för nämnde härad eller det hos Rikets Ständer väckta förslaget dertill syntes
gifva anledning, ansåg Kongl. Maj:ts Befallningshafvande denna omständighet endast
böra föranleda till åläggande för den inom Neder-Torneå och Carl Gustafs härad
anställde tingstolk att, såsom närmast boende, efter kallelse af Domhafvanden, biträda
med tolkning i Finska språket jemväl vid Neder-Calix Härads-Rätt, då sådant påfordrades,
emot åtnjutande för sådant fall af skjuts- och traktamentsersättning enligt gällande
resereglemente; att för personers erhållande till tolkbefattningarnes bestridande,
icke blott fullt mäktige Finska språket, utan äfven allmänt kände för redbarhet, oväld
och ett hedrande enskildt uppförande, aflöningarne borde bestämmas till ett sådant belopp,
att fullkomligt duglige och redlige personer kunde finna sig hugade att tolk—
ningsbestyret sig åtaga, med afseende hvarå Kongl. Majrts Befallningshafvande föreslagit:
för en tingstolk inom Neder-Torneå och Carls Gustafs härad 400 R:dr, en
dito inom Ofver-Torneå och Pajala härader 600 R:dr; för en tingstolk inom ÖfverCalix
härad 200 R:dr årligen, dock att, i händelse Korpilombolo kapellförsamling
blefve ett serskildt härad och der komme att tjenstgöra den i Öfver-Torneå och Pajala
Bil. N:o 1 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 3
anställde tingstolken, arfvodet för tingstolken i Öfver-Calix, hvarest endast ett ting om
året hålles, borde minskas med 100 R:dr R:mt och dessa i stället tilläggas tolkens i
Öfver-Torneå och Pajala löneförmåner ifrån och med den tid han tolkningsbestyret i
Korpilombolo öfvertoge; att för dessa arfvoden tolkarne skulle vara skyldige att biträda
med tolkning ej mindre vid de ordinarie tingen, urtima ting och extra förrättningar,
utan äfven vid beväringsmönstringar samt andra af Kongl. Majrts Befallningshafvande
utlysta sammanträden, så vidt dessa ägde rum å eller i närheten af tingsstaden i hvarje
härad, men deremot, i anseende till dessa häraders vidsträckthet och deraf fördyrade
resekostnader, tolkarne tilläggas rättighet till skjuts- och traktamentsersättning efter nionde
klassen uti gällande resereglemente för det biträde de, på Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
eller Domhafvandes reqvisition, lemnade med tolkning vid alla de extra förrättningar,
som ej ägde rum vid eller i närheten af häradernas tingsstäder, samt väglängden
dervid beräknas för tolkarne i Öfver-Calix, Neder-Torneå och Carl Gustafs
härader från tingsstället i orten, och dit åter, och för tolken i Ofver-Torneå och Pajala
härader från Ofver-Torneå sockens tingsställe och åter; äfvensom att, hvad slutligen
anginge tillsättandet af dessa tolkar, syntes lämpligast vara att, sedan vederbörande
Härads-Rätter dertill upprättat förslag, tolkarne till sina befattningar konstituerades af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som kunde antagas bäst känna de föreslagna personernas
skicklighet och förtjenster; så hafva Kammar-Kollegium och Statskontoret,
uti gemensam underdånig skrifvelse den 30 December nästlidet år, med öfverlemnande
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes utlåtande i ämnet, jemte dervid fogade yttranden,
i underdånighet sig utlåtit och, hvad först angick Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
förslag om anställande inom Norrbottens län af tre tingstolkar i Finska språket, jemte
den fördelning af tingslagen, dem emellan, i serskilda distrikter samt hvardera tolkens
O o o '
tjenstgöringsskyldighet och sättet för deras tillsättande, som i sammanhang dermed blifvit
uppgjord, på de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anförde skäl, samma förslag
tillstyrkt. Beträffande derefter den föreslagna löneregleringen för nämnde tolkar,
så förekomme dervid, att de af Kongl. Majtts Befallningshafvande uppgifna minimi
löner,
som inom de serskilda tingslagen till tolkarne hitintills utgjorts, beräknade i
penningar efter de tjugo sednaste årens medelmarkegångspris i länet, uppgingo till
endast följande belopp, nemligen: för Tolken inom Neder-Torneå och Carl Gustafs
härad 9 tunnor 2 kappar korn å 13 R:dr 62 öre R:mt
123: 43,
dito inom Ofver-Torneå och Pajala härader 17 tunnor 26 kappar å dito ••• 242: 61.
Och då till tingstolkbefattningarne, utom en redbar och hedrande vandel, icke erfordrades
andra kunskaper än kännedom bch skrifkunnighet i Svenska och Finska språken
jemte förmåga att kunna rätt tolka och öfversätta skrifter författade på dessa språk,
syntes, i förhållande till förutnämnde nu utgående lönebelopp och med hänseende dertill
att, jemte Kongl. Maj:ts Nådiga Bref den 5 October 1860, tingstolkarne inom
länets Lappmarker endast innehade 50 R:dr i årlig lön, de nu af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
för tingstolkarne i Finska språket föreslagna årliga löner vara nog
högt beräknade, serdeles som deras tjenstgöring vid de ordinarie förrättningar, för
4 Bil. N:o 1 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
hvilka lönerna voro afsedda, icke komme att upptaga mer än högst två k tre veckor
under året; vid hvilket förhållande och då Länsmän, som hafva ständig tjenstgöring
under hela året och jemväl voro skyldige att uppvakta vid tingen, icke åtnjöto större
lön än 700 R:dr, Kollegierne ansågo grundade skäl förefinnas till nedsättning i de
för tingstolkarne af Kongl. Majtts Befallningshafvande föreslagna löner och hemställde
derföre underdånigst, att desamma måtte bestämmas till följande belopp:
för en Tingstolk inom Neder-Torneå och Carl Gustafs härad
200 R:dr
d:o d:o d:o Öfver-Torneå och Pajala härader
300 »
d:o d:o d:o Öfver-Calix härad
100 »
af hvilken sistnämnde lön hälften eller 50 R:dr torde öfverflyttas på tingstolken i
Ofver -Torneå och Pajala härader, med skyldighet för denne att i sådan egenskap
tjenstgöra imom Korpilombolo härad, i händelse ett sådant framdeles komme att bildas
af Korpilombolo kapellförsamling, hvartill hörde största delen af den inom Öfver-Calix
nuvarande härad Finska talande allmogen, som derigenom komme att från detta till
förstnämnde härad förflyttas. I afseende åter å ifrågavarande tolkars rätt till skjutsoch
traktamentsersättning för det biträde de, på Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
eller Domhafvandens anmodan, skulle lemna med tolkning vid extra förrättningar, som
ej ägde rum vid eller i närheten af häradernas tingsstäder, hvilken ersättning Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande föreslagit att utgå efter nionde klassen uti gällande Resereglemente
eller med skjuts för två hästar och 2 R:dr i dagtraktamente, ansågo Kollegierna
i underdånighet berörde ersättning icke böra beräknas till högre belopp, än
hvad genom Kongl. Majrts ofvanomförmälda Nådiga Bref af den 5 October 1860
för tingstolkarne inom Lappmarken vore bestämdt eller efter elfte klassen i Reseregleinentet
med skjuts för en häst och 1 R:dr 50 öre i dagtraktamente; hvarjemte
Kollegierna, till förtydligande af hvad med närheten af tingsstaden förstods, då tolkarne
måtte anses berättigade till sådan skjuts- och traktamentsersättning hemställt,
huruvida icke i Nåder borde bestämmas, att en half mil från tingsstaden beräknades
såsom gräns, inom hvilken rättighet till den föreslagna serskilda ersättningen icke finge
ifrågakomma.
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern yttrade: »Lika med Rikets Ständer
anser jag de grunder, hvilka varit åberopade för beslutet om afskaffande af den
afgift, som, under benämning af Tingstolknäst, af allmogen inom Norrbottens Lappmarker
utgått till derstädes anställde tingstolkar, äga full tillämplighet jemväl i afseende
på de afgifter, som af invånarne i länets kustsocknar, der Finska språket
talas, i enahanda hänseende utgöras, och att det således är af rättvisa och billighet
påkalladt, att nyssnämnde socknars innebyggare, i likhet med Lappallmogen förunnas
befrielse från omförmälda tunga. De skäl, hvarpå Kammar-Kollegii och Statskontorets
underdåniga utlåtande i ämnet är grundadt, biträder jag äfven i det hufvudsakliga,
och jag finner mig böra från samma utlåtande afvika endast i hvad angår frågan om
omfånget för tolkarnes tjänstgöringsskyldighet och om sättet för deras utnämnande. I
det förra af dessa hänseenden förekommer, att lika litet som i fråga om dc för Lapp
-
T
Bil. N:o 1 b) till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 5
markerne antagne tolkar varit afsedt, att deras tjenstgöring skulle sträckas utöfver
biträde åt Domstolarnes förhandlingar, lika litet hafva Rikets Ständer uti deras un
o
'
derdåniga framställning ifrågasatt en sådan utsträckning i afseende å tolkarne inom
de Finska församlingarne, hvarförutan, derest tolkarne klefve skyldige att tjeiistgöra
jemväl vid sammanträden, dem Kongl. Maj:ts Befallningshafvande kunde utlysa, sådant
stundom torde kunna infalla å tid, då tolkens biträde erfordrades för Domstols räkning;
och i sednare hänseendet, eller det angående tolkarnes tillsättning, synes af
nyssberörde uppfattning om vidden af deras tjenstgöringsskyldighet lämpligen följa, att
rättigheten att tillsätta tolkarne äfvensom att, der desse genom oskicklighet eller annorledes
gjort sig oförtjente af vidare förtroende, dem entlediga, tillkomme Domaren efter
Nämndens hörande.
Med anledning häraf får jag underdånigst hemställa, att Eders Kongl. Majit
täcktes i Nåder besluta att genom Proposition till Rikets näst härefter sammanträdande
Ständer göra framställning derom att, med afskaffande af omförmälde afgifter, måtte å
Riksstatens Andra Hufvudtitel uppföras ett årligt anslag af 600 R:dr R:mt, deraf arfvoden
komme att utgå till tingstolkar, nemligen en för Neder-Torneå och Carl Gustafs
tingslag med 200 R:dr, en för Ofver-Torneå och Pajala tingslager med 300 R:dr och
en för Ofver-Calix tingslag med 100 R:dr, allt riksmynt, af hvilket sistnämnde belopp
dock, derest Korpilombolo församling komme att utgöra eget tingslag, hälften bör öf~
verflyttas till den för Ofver-Torneå och Pajala antagne tolk, mot skyldighet för denne
k att i nämnde fall inom Korpilombolo tjenstgöra; börande tolkarne medelst konstituto
rial
tillsättas af vederbörande Domare efter Nämndens hörande inom det eller de
tingslag, för hvilka tolk är att antaga, samt tolkarnes tjenstepligt innefatta skyldighet
att tillhandagå med tolkning uti Finska språket så väl vid de ordinarie tingen som
vid urtima ting och extra förrättningar, och med den bestämmelse tillika att den för
Neder-Torneå och Carl Gustafs tingslag anställde tolk borde vara skyldig att äfven
inom Neder-Calix härad, derest hans biträde erfordrades, på Domarens kallelse i sådant
ändamål sig inställa; äfvensom härförutan torde böra stadgas rättighet för tolkarne
att från Statsverket, af det under Andra Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till reseoch
traktamentspenningar, undfå skjuts- och traktamentsersättning efter gällande Resereglemente
i elfte klassen för biträde vid alla de förrättningar, som ej å*vanliga tingsstället
för det tingslag, hvari tolken är antagen, äga rum, dervid resan borde beräknas
från tingsstället i orten och dit åter.»
Uppå Stats-Rådets öfrige ledamöters tillstyrkan, täcktes Hans
Majit Konungen i Nåder bifalla hvad Hans Excellens Herr JustitieStats-Ministern
sålunda yttrat och hemställt.
Ex protocollo
Oscar David Egge.
Bih. till R. St. Prat. 1862—1863. 1:a Sami. l:a Afd.
F
STOCKHOLM, 1862.
TRYCKT HOS P. A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
Bil. JfyP ltill Kongl. Maj:ts nåd. Prop. JW1 om Statsverket 1862, 9 hufvudtiteln. 1
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen uti Stats-Rådet å Stockkolms
Slott Fredagen den 13 Juni 1862;
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes-Arendena, Grefve Manderström,
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Ehnemark,
Lagerstråle,
Malmsten,
1
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskiöld.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet:
Den af Hans Excellens f. d. Justitie-Statsministern, Justitie-Rådet m. m.
Claes Ephraim Giinthers enka Fru Hilda Augusta Sophia Gunther, född Grevesmill,
i underdånighet gjorda ansökning att, då, enligt bifogadt, till riktigheten
bestyrkt, transsumt utur den efter Excellensen Gunther den 1 Oktober
år 1861 förrättade bouppteckning, behållningen i Sökandens och hennes aflidne
mans bo icke kunnat upptagas till högre värde än 10,349 R:dr 96 öre Riksmynt
och Sökanden insåge omöjligheten att med denna ringa, till en del af
möbler och husgerådssaker bestående tillgång kunna åt sig och fyra oförsörjda
minderåriga barn förskaffa de oundgängligaste lifsförnödenheter, än mindre
bereda barnen tillfälle till uppfostran och undervisning, Kongl Maj:t, med afseende
å Sökandens aflidne mans omfattande och, såsom Sökanden vågade
1
2 Bil. JW1 till Kongl. Maj:ts nåd. Prop. JW1 om Statsverket 1862, 9 hufvudtiteln.
antaga, gagneliga verksamhet i Statens tjenst, måtte täckas nådigst föreslå
Rikets snart sammanträdande Ständer att en årlig pension till det belopp,
Kongl. Maj:t funne för godt bestämma, kunde Sökanden och hennes barn tillläggas;
varande uti det åberopade transsumtet af bouppteckningen efter Excellensen
Gunther uptaget, bland annat, att han, som den 22 Juli 1861 aflidit i Stockholm,
efterlemnat, jemte enkan, omyndiga barnen, sönerne Claes August, född
1846, Ernst Axel, född 1850, Carl Oscar, född 1854 och dottren Agnes Mathilda,
född 1848; att tillgångarne i boet utgjort 31,134 R:dr 17 öre, skulder
och afgående poster uppgått till 20,784 R:dr 21 öre samt att boets behållning
beräknats til 10,349 R:dr 96 öre.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde tillika att, enligt
vunnen upplysning, enkefru Gunther uti Civil-Statens Pensionsinrättning för
närvarande i årlig pension åtnjuter, dels från enskilda Enke- och Pupillfonden
600 R:dr, som dock komma att ökas till 750 R:dr, sedan genom innehållande
af skillnaden mellan dessa belopp blifvit jemlikt 27 § i Reglementet af den
30 December 1858 till fonden inbetaldte 389 R:dr 87 öre, dels ock från Allmänna
fonden enligt Kongl. Brefvet den 25 sistlidne April 450 Riksdaler.
Med afseende å de Statens höga embeten Sökandens
aflidne man i lifstiden beklädt, och den för fäderneslandet
gagneliga verksamhet han derunder utöfvat, samt då, efter
hvad sig visat, boets ställning icke lemnar tillgång till
hans enkas och fyra minderåriga barns ens nödtorftiga
bergning, hvilken ej eller, med tillägg af det understöd,
som tilldelats Sökanden af de i allmänhet till pensioner åt
aflidne embetsmäns enkor och barn anvisade medel, kan anses
vara på långt när betryggad, behagade Kongl. Maj:t, uppå
Stats-Rådets tillstyrkan, i Nåder besluta att till Rikets
näst sammanträdande Ständer skulle aflåtas nådig proposition
om pension å allmänna indragningsstaten åt Sökanden,
enkefru Gunther, att utgå med Ett tusen femhundra-(1500)
Riksdaler Riksmynt årligen under hennes
återstående lifstid; och komme Utdrag af detta Protokoll
att till Finans-Departementet öfverlemnas, på det ofvanberörda
framställning måtte vid förslaget till reglering af Nionde
IIufvud-Titeln iakttagas.
in fidem
E. Adlerstråhle.
Bil. JVs 1 till Kongl. Majlis nåd. Prop. JVs’ 1 om Statsverket 1862, 9 hufvudtiteln. 3
Utdrag af Protokollet öfver Jnstltic-Departements-Ärenden, hållet
Inför Hans Majit Honungen uti Stats-Rådet å Stockholms
Slott Thorsdagen den 18 September 1862
i närvaro af:
Hans Excellens Justitie-Statsministern, Herr Friherre De Geer,
Hans Excellens Statsministern för Utrikes-Ärendena, Herr Grefve Manderström,
Stats-Råden : Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup.
Reuterskiöld. .
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet:
Den af Justitie-Rådet m. m. J, H. Backmans enka, Marie Backman, född
Torbjörnson, i underdånighet gjorda ansökning att, enär, enligt hvad bilagda styrkta
transsumt af den efter bemäide Justitie-Råd förrättade bouppteckning jemte
den dervid träffade öfverenskommelse emellan Sökanden och hennes barn, en
myndig son och en ogift dotter, visade, att det kapital, som tillfallit Sökanden och
hennes oförsörjda dotter, utgjorde 12,423 Riksdaler 6 öre, hvaraf arliga räntan,
beräknad efter sex procent, uppginge till 745 Riksdaler 38 öre Riksmynt, men
sistnämnda belopp vore otillräckligt för Sökandens och hennes dotters bergning,
samt Sökandens man i lifstiden icke varit delegare i Civil-Statens Pensionsinrättning,
hvadan Sökanden ej eller vore berättigad till något understöd af Enskilda
Enke- och Pupillfonden; Kongl. Maj:t täcktes till Rikets snart sammanträdande
Ständer aflåta nådig proposition, att en årlig pension å allmänna
4 Bil. JV$ 1 till Kongl. Maj:ts nåd. Prop. J\? 1 om Statsverket 1862,9 hufvudtiteln.
indragningsstaten måtte, till det belopp, Kongl. Maj:t kunde pröfva skäligt,
varda Sökanden under hennes återstående lifstid beviljad.
Med afseende å den för fäderneslandet gagneliga
verksamhet, Sökandens man i lifstiden under en lång tjenstetid
utöfvat, samt då, efter hvad sig visat, boets ställning
icke lemnar tillgång till Sökandens och hennes oförsörjda
dotters nödtorftiga bergning, täcktes Kongl. Maj:t, uppå
Stals-Rådets tillstyrkande, besluta, att till Rikets Ständer
skulle aflåtas proposition om pension å allmänna indrag
ningsstaten
åt Sökanden, att utgå med Sexhundra Riksdaler
Riksmynt årligen under hennes lifstid ; och komme
utdrag af detta Protokoll att till Finans-Departementet öfverlemnas,
på det ofvanberörda framställning mätte vid förslaget
till reglering af Riks-Statens 9:de hufvudtitcl iakttagas.
ex protocollo
N. Becker.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms
Slott Thorsdagen den 18 September 1862
i närvaro af:
te
Hans Excellens Justitie-Statsministern, Herr Friherre De Geer,
Hans Excellens Statsministern för Utrikes Ärendena, Herr Grefve Manderström,
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskiöld.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet:
Den af Kanslisten i Svea Hof-Rätt Johan Fredrik Craelius i underdånighet
gjorda ansökning, att, då han, som till följd af svår ögonsjukdom nära sju års
Bil. JW1 till Kongl. Maj:ts nåd. Prog. ,JW 1 om Statsverket 1862,9 hufvudtiteln. 5
tid åtnjutit ledighet från bestridande af omförmälda Kanslistbefattning, numera,
enligt bifogadt läkarebetyg, icke hade förhoppning att någonsin kunna sköta
samma befattning, Kongl. Maj:t täcktes vid instundande Riksdag hos Rikets
Ständer göra nådig framställning derom, att honom måtte varda beviljad viss
årlig pension att utgå från den dag, han från Kanslisttjensten erhölle afsked.
Med vitsordande deraf, att Craelius, som enligt företedda betyg är född
den 20 Juni 1816 och blifvit den 21 December 1838 antagen till e. o. Kanslist
i Justitiefördelningen af Kongl. Maj:ts Kansli, den 25 November 1841 förordnats
till Amanuens vid Svea Hof-Rätt och den 20 Januari 1845 utnämnts
till Kanslist derstädes, samt att han, på sätt i ansökningen förmäldes, under
längre tid för sjuklighet njutit tjenstledighet, sednast beviljad jemlikt Kongl.
Maj:ts nådiga skrifvelse den 18 Mars innevarande år, har Hof- Rätten, uti
infordradt underdånigt utlåtande, ansett sig, på grund af åberopade läkarebetyget,
eg a full anledning tillstyrka nådigt bifall till Craelii ofvanberörda underdåniga
ansökning, dervid Hof-Rätten finge hemställa, huruvida Kongl. Maj:t
skulle täckas föreslå Rikets Ständer, att Craelius må, från och med månaden
näst efter den, då han erhåller afsked, uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande af en årlig pension af fyrahundra sjuttiotvå Riksdaler 50 öre
Riksmynt, motsvarande den för Kanslisttjenst å Hof-Rättens gamla stat uppförda
lön och hvad Craelius hittills under tjenstledigheten åtnjutit.
Med afseende å hvad sålunda förekommit och i enlighet
med Hof-Rättens hemställan, täcktes Kongl. Maj:t,
uppå Stats-Rådets tillstyrkande, i nåder besluta, att till
Rikets Ständer skulle aflåtas proposition om pension å allmänna
indragningsstaten åt Kanslisten Craelius, att, under
hans lifstid, utgå med fyrahundra sjutiotvå Riksdaler 50
öre Riksmynt årligen från och med månaden näst efter
den, under hvilken afsked från Kanslist-tjensten varder
Craelius beviljadt; och komine utdrag af detta Protokoll
att till Finans-Departementet öfverlemnas, på det ofvanberörda
framställning måtte vid förslaget till reglering af
Riks-Statens 9:de hufvudtitel iakttagas.
ex protocollo
N. Becker.
6
Bil. ,M 1 till Kongl. May.ts nåd. Prop. J\s 1 om Statsverket 1862, 9 hufvudtiteln.
Utdrag af Protokollet öfver Jnstitie-Departements-Ärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms
Slott Thorsdagen den 18 September 1862
i närvaro af:
Hans Excellens Justitie-Statsministern, Herr Friherre De Geer,
Hans Excellens Statsministern för Utrikes-Ärendena, Herr Grefve Manderström,
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskiöld.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern anmälde i underdånighet:
Götha Hof-Rätts underdåniga skrifvelse den 6 sistlidne Juni, deruti, enär
Fiskalen hos Hof-Rätten, vice Häradshöfdingen August Bergström, som sedan
flera år tillbaka tidtals lidit af sinnessvaghet och allt från slutet af år 1858,
då ett svårare anfall af sjukdomen inträffade, icke kunnat förrätta sin tjenst,
nu befunne sig i den belägenhet, att något hopp icke vidare gåfves om hans
återställande till varaktig helsa; af hvilken anledning den för Bergström förordnade
förmyndare, Kronofogden Anders Lindergren, med stöd af behörigt läkarebetyg,
som styrkte nyssnämnda förhållande, hos Hof-Rätten anmält Bergström
till erhållande af afsked från Fiskaltjensten, likväl under det vilkor, att Bergström
för sin återstående lifstid tillerkändes en årlig pension till lika belopp
som Fiskalslönen, — Hof-Rätten förmält, att, ehuru Hof-Rätten redan länge
erfarit olägenheten deraf, att Bergströms tjenst måst förrättas af en vikarie,
Bil. JYs 1 till Kongl. May.ts nåd. Prop. JW1 om Statsverket 1862, 9 hufvudtiteln. 7
för hvars aflöning andra tillgånger saknats, än dels det afdrag, som, enligt
föreskriften i nådiga brefvet den 9 November 1860, beräknats å Bergströms
lön, och dels det öfverskott af det å Hof-Rättens stat uppförda anslag till biträden
vid Fiskals-Expeditionen, som kunnat uppkomma sedan andra sådana
utgifter, hvartill detta anslag vore afsedt, blifvit bestridda, Hof-Rätten likväl
dragit i betänkande at besvära Kongl. Majit med någon framställning om ökadt
anslag till denne vikaries aflöning; likasom Hof-Rätten, så länge icke all förhoppning
saknats om Bergströms återställande till helsan, ansett sig icke kunna
ifrågasätta hans entledigande från tjensten eller hans berättigande att, i ersättning
för den inkomst, om hvilken han härigenom komme att gå miste, erhålla
serskildt understöd eller pension; men då det numera syntes otvifvelaktigt,
att Bergström icke vidare någonsin kunde i tjenstgöring inträda, och hans
qvarstående vid tjensten skulle hafva til följd, att ofvan antydda olämpliga förhållande
komme att fortfara, ansåge Hof-Rätten tiden vara inne att, så vidt
på den berodde, söka detsamma undanrödja; hvadan Hof-Rätten, med stöd
jemväl af ofvan anförda, till Hof-Rätten ingifna anmälan, i underdånighet hemställde,
om icke Kongl. Majit, med fästadt afseende äfven å Bergströms, utan
veterligt eget förvållande iråkade, beklagansvärda ställning, skulle i nåder
täckas bereda fullbordan af det vilkor, under hvilket ensamt Bergströms entledigande
från hans innehafvande Fiskalstjenst i Hof-Rätten lärer kunna komma
i fråga, och således, enär Bergström ännu icke uppnått de lefnads- eller
tjenste-år, som berättiga honom till afskedstagande med bibehållande af lönen
på indragningsstat, till Rikets snart sammanträdande Ständer aflåta nådig proposition
om beviljande af ett emot Fiskalslönen, Ett tusen femhundra Riksdaler
Riksmynt, svarande årligt anslag, som Bergström från och med månaden näst
efter den, hvarunder afsked från Fiskalstjensten kunde komma att af Hof-Rätten för
honom ntfärdas, skulle ega att under sin återstående lifstid åtnjuta såsom pension;
— i sammanhang med hvilken hemställan Hof-Rätten vitsordat, att Bergström,
som år 1837 blifvit antagen till Auskultant i Hof-Rätten och vunnit befordran
till e. o. Kanslist den 1 Oktober 1838, till e. o. Notarie vid Criminal-Expeditioncn
den 23 April 1847, till vice Arkivarie den 4 Oktober 1853, till extra
Civil-Notarie den 19 December samma år, och till Fiskal den 28 Maj 1858,
i dessa sina tjenstebefattningar, så väl som under utöfningen af Häradshöfdingeembete,
hvars förvaltning flerfaldiga gånger äfven för längre tider varit honom
anförtrodd, med utmärkt nit och ordentlighet fullgjort sina åligganden; äfven
som han i öfrigt under sin helsås dagar städse gjort sig känd för en stadgad
och hedrande vandel.
Med afseende å hvad sålunda förekommit och i
enlighet med Hof-Rättens hemställan, täcktes Kongl. Majit,
uppå Stats-Rådets tillstyrkande, i nåder besluta att till Rikets
8 Bil. ,J\d> 1 till Kongl. Maj;ti nåd. Prop. JV? 1 om Statsverket 186 2, 9 hufvudtiteln.
Ständer skulle allåtas proposition om pension å allmänna
indragningsstaten åt Fiskalen Bergström, att, under hans
lifstid, utgå med Ett tusen femhundra Riksdaler Riksmynt
årligen från och med månaden näst efter den, under hvilken
afsked från Fiskalstjensten varder Bergström beviljadt; och
komme utdrag af detta Protokoll att till Finans-Departementet
ofverl emnås, på det ofvanberörda framställning
måtte vid förslaget till reglering af 9:de hufvudtiteln iakttagas.
Ex protocollo
N. Becker.
Utdrag nr Protokollet öfver Justitie-Departements-Ärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i Stats Rådet å Stockholms
Slott Tisdagen den 20 Maj 1862
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justie-Stats-Ministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes-Årendena, Grefve Manderström
Statsråden : Herr Friherre Gripenstedt,
Ehnemark,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskiöld.
Hans Excellens Herr Justitie Stats-Ministern anmälde i underdånighet Fångvårds-Styrelsens
und. skrifvelse den 21 nästlidne Mars, hvarmed Styrelsen öfverlemnat
en af Chefen för Kronoarbets-Bataljonen på Carlsborg, Majoren i
Arméen och Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärds-Orden Johan Henrik Ennes af
-
Bil. J^s' 1 till Kongl. Maj:ts nåd. Prof. ,J\s 1 om Statsverket 1862, 9lhufmidtitdu. 9
gifven, af prestbetyg och tjensteförteckning åtföljd underdånig ansökning att vid
afskedstagande frän nämnde Bataljonschefs-beställning, efter fyllda 65 år,
komina i åtnjutande af pension på indragningsstaten i likhet med hvad sökandens
företrädare i samma befattning, nu mera aflidne Öfverste-Löjtnanten m.
m. J. G. Schander, varit beviljadt; varande af Styrelsen i underdånighet upplyst,
att Majoren Ennes, som är född den 2 Juni 1800 och år 1816 inträdt
i statens tjenst, blifvit år 1844 anställd såsom Kompanichef vid Kronoarbetscorpsen
och i sådan egenskap tjenstgjort till Januari månad 1850; att han
derefter tjenstgjort såsom Bataljonschef vid Kronoarbetskompanierne på Rindön
till början af år 1858, då han i följd af ena kompaniets indragning återgått
till Kompanichefs-befattning, i hvilken egenskap han dock varit Befälhafvare
vid stationen; samt slutligen att Majoren Ennes den 17 September 1860
blifvit anställd såsom Chef för Kronoarbets-Bataljonen på Carlsborg, hvilken
befattning han fortfarande utöfvar; Och då, jemlikt Kongl. Brefvet den 24
Maj 1841, Föreståndarne vid straff- och arbetsfängelserna i Stockholm samt i
Malmö, Norrköping och Götheborg fått sig tillagd rätt till pension, att tillträdas
efter fyllda 65 år och 10 års tjenst vid fångvården, samt de befattningar, sökanden
sedan år 1844 vid Kronoarbetscorpsen utöfva!, kunde anses vara af
likartad beskaffenhet med förenämnda Fängelseföreständaretjenster, har Styrelsen,
med vitsordande att sökanden med nit, ordning och skicklighet ifrågavarande
fångvårdsbefattningar bestridt, i underdånighet hemställt att, i likhet med
hvad enligt Kongl. Maj:ts nådiga Beslut den 14 November 1854 blifvit dåvarande
Bataljonschefen å Carlsborg, Öfverste-Löjtnanten m. m. Schander, beviljadt,
Majoren Ennes, hvilken såsom Bataljonschef för närvarande åtnjuter i lön
1500 Riksdaler, såsom gratifikation 500 Riksdaler och i servismedel 30 Riksdaler,
eller tillhopa 2030 Riksdaler Riksmynt, mätte, när han uppnått en ålder
af 65 år, vid hvilken tidpunkt mer än 49 år från hans anställande i statens
tjenst förflutit, och när han derjemte styrker att hans helsa är försvagad,
få, vid afskedstagande! från Bataljonschefsbefattningen vid Kronoarbetscorpsen,
komma i åtnjutande af en pension utaf Ett Tusen femhundra (1500) Riksdaler
Riksmynt, att för hans återstående lifstid frän allmänna indragningsstaten
utgå.
Uppå tillstyrkan af Statsrådet täcktes Kongl. Majit
i nåder beluta, att hos Rikets näst sammanträdande Ständer
skulle genom nådig proposition göras framställning derom,
att Majoren Johan Henrik Ennes, när han uppnått en ålder
af 65 år och derjemte styrker att hans helsa är försvagad,
må från och med månaden näst efter den, då han
undfår afsked frän befattningen såsom Bataljonschef vid
Kronoarbetscorpsen, komma i åtnjutande af en ärlig pension
2
10 Bil. JV* 1 tilt Kongl. Majlis nåd. Prop. 1 om Statsverket 1862, .9 hufvudtiteln.
för sin återstående lifstid från allmänna indragningsstaten
af Ett Tusen Femhundra Riksdaler Riksmynt; och skulle
utdrag af detta protokoll till Finans-Departementet öfverlennäs,
på det att berörda framställning må vid förslaget
till reglering af 9:de hufvudtiteln iakttagas.
In fidem
C. J. E. Åkerstedt.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie Departements-Årenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott Tisdagen den 20 Maj 1862
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Statsministern för Utrikes-Arendena, Grefve Manderström,
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Ehnemark,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup.
Reuterskiöld.
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern anmälde i underdånighet:
Fångvårds-Styrelsens underdåniga skrifvelse den 2 innevarande månad med tillkännagifvande
att, uti en till Styrelsen afgifven ansökning, Direktören vid Länscellfängelset
i Christianstad Adolf Trotzig anhållit att varda hos Kongl. Majit i underdånighet
anmäld till erhållande af årlig pension till lika belopp med den
Bil. JVs' 1 till Kongl. Maj:ts nåd. Prop. JVs' 1 om Statsverket 1862, 9 hufvudtiteln. 11
lön, Trotzig- nu åtnjuter, att tillträdas sedan han med läkarebetyg styrkt sitt
behof att erhålla afsked från tjensten och sådant blifvit honom beviljadt; Med
anledning hvaraf och enär Trotzig, hvilken, efter att. under en tid af något
mer än sex år hafva tjenstgjort såsom vaktmästare vid fästningsfängelset i Christianstad,
från December månad år 1846, då Länscellfängelset i Christianstad
först till begagnande uppläts, innehaft Direktörsbefattningen derstädes, nu mera,
enligt hvad prestbetyg och tjensteförteckning utvisade, snart i femtio år varit
i statens tjenst och vid en ålder af nära 65 år befunne sig med sex oförsörjda
barn i högst knappa lefnadsvilkor samt, enligt hvad afgifvet läkarebetyg jemväl
gåfve vid handen, är sjuklig, så att mer än sannolikt vore att han icke
lång tid härefter blefve oförmögen att sköta sin ansvarsfulla Direktörstjenst och
att han tillika vid afskedstagande! icke komme att ega tillräcklig förmåga att
genom annat arbete bereda sig bergning, Styrelsen, under vitsordande att
Trotzig under sin tjenstgöring vid fångvården med utmärkt ordning och pålitlighet
samt till Styrelsens fullkomliga belåtenhet sina åligganden fullgjort, och med
tillkännagifvande att Trotzig såsom Direktör åtnjuter i lön 1,500 Riksdaler och
i skrifvarearfvode 300 Riksdaler, jemte andra förmåner, i underdånighet hemställt,
det Kongl. Majit måtte täckas genom nådig proposition till Rikets näst
härefter sammanträdande Ständer bereda Fängelse-Direktören Trotzig rättighet
att från och med månaden näst efter den då han erhåller afsked från Direktörsbefattningen
ä allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension till belopp
af Ett Tusen Femhundra Riksdaler Riksmynt.
Enligt Stats-Rådets hemställan täcktes Kongl. Majit
i nåder besluta att hos Rikets näst sammanträdande Ständer
skulle genom nådig proposition göras framställning derom
att Fängelse-Direktören Adolf Trotzig må berättigas
att från och med månaden näst efter den, då han erhåller
afsked från Direktörsbefattningen vid Länscellfängelset i
Christianstad, å allmänna indragningsstaten uppbära årlig
pension för sin återstående lifstid till belopp af Eti Tusen
Femhundra Riksdaler Riksmynt; Och skulle utdrag af detta
protokoll till Finans-Departementet öfverlemnas, på det att
berörda framställning må vid förslaget till reglering af9:de
• hufvudtiteln iakttagas.
In iidem
C. J. E. Åkerstedt.
12
Bil. ,JSfs 1 till Kongl. Maj:ts nåd. Prop. JW 1 om Statsverket 1862. 9 hufvudtiteln.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie Departements-Ärenden, liAliet
inför Hans Majit Rojningen i Stats-Rådet å Stochholms
Slott Tisdagen den 20 Maj 1862
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie Stats-Ministern. Friherre De Geer.
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes-Arendena, Grefve Manderström,
Statg-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Ehnemark,
Lagerstråle.
Malmsten,
Thyselius.
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskiöld.
Hans Excellens Herr Justitie Stats-Ministern anmälde i underdånighet:
Fångvårds-Styrelsens underdåniga skrifvelse den 14 nästlidne Mars, deruti
är vordet förmäldt att. sedan åtta lifstidsfångar, hvilka den 1 Februari 1861
rymt från straif-fängelset i Landskrona samt den 6 i samma månad blifvit på en
gång dit återförde, vid deras ankomst till fängelset, af starka drycker öfverlastade,
uppfört sig våldsamt och kastat stenar på bevakningen: och. enligt hvad
protokollet öfver hållen undersökning vid Krigs-Rätt rörande tilldragelsen utvisade,
vid berörda tillfälle inträffat, att Befälhafvare]! för Artillerivakten, Sergeanten
\id Vendes Artilleri-Regemente Nils Otto Jonasson dels blifvit träffad
på högra benet nära fotknölen af en kastad sten och dels vid det han skolat
begifva sig ut genom dörren å planket emellan inre och yttre borggårdarne,
fastnat med högra foten emellan planket och dörren under det tångarne våldsamt
fört till den sednare, hvarigenom foten blifvit så svårt klämd, att Jonas
-
Bil. 1 till Kdngl. Maj:ts nåd. Prop. ,ft/2 1 om Statsverket 18G2, 0 hufvud,titeln. 13
son derefter icke kunnat stödja på densamma; så och enär. enligt läkares intyg.
den Jonasson sålunda tillfogade skada haft till följd, att lian blifvit oförmögen
till vidare krigstjenst, samt att han ej är fullt arbetsför eller duglig till
något sådant kroppsligt arbete eller ansträngning, som mer eller mindre kunde
taga den skadade lemmen i anspråk, har Sergeanten Jonasson, sorn derföre
måst söka afsked från sin Sergeantsbeställning och efter erhållet afsked, enligt
tillkännagifvande från Direktionen öfver Arméens Pensionskassa, från nämnda
kassa undfår i årlig pension endast 180 R:dr R:mt, hvilket belopp vöre otillräckligt
för hans försörjning med hustru och två harn. Ii os Styrelsen anhållit,
att honom måtte beredas fyllnad i samma pension, så att han komme att åtnjuta
hvad som under enahanda förhållande skulle hafva tillkommit en Sergeant
vid straff-fängelsets inre bevakning.
I öfrigt har blifvit upplyst,' dels att Sergeanten Jonasson under år 1861
vid regementet åtnjutit i lön på stat, 500 R:dr. i beklädnadsmedel 150 R:dr
och i servismedel 12 R:dr eller tillhopa 662 R:dr R:mt, dels ock att Jonasson
från en vid Vendes Artilleri-Regemente befintlig enskild Pensionskassa
kommer att efter afskedstagande! i sin tour årligen erhålla 120 R:dr Riksmynt,
men icke förr än något pensionsrum för honom blifver ledigt, hvilket, i anseende
dertill att två exspektanter redan finnas, förmodades komma att dröja någon tid.
Med anledning af hvad sålunda förekommit och då. enligt Kongl. Brefvet
den 24 Maj 1841, blifvit antagen den grundsats, att fångvårdstjensteman,
som i och för tjensten blifvit genom af fångar begånget våld skadad till lemmar
eller helsa, samt dymedelst oförmögen till vidare tjenstgöring, må, utan afseende
å ålder eller tjenstetid, behålla hela sin ordinarie löneinkomst, samt
billigheten syntes fordra, att Sergeanten Jonasson, hvilken under fångbevakningstjenstgöring
inom straffängelsets i Landskrona inre område lidit ifrågavarande
skada, som nödgade honom att från tjensten afgå, må af motsvarande
förmån komma i åtnjutande, har Styrelsen, med tillkännagifvande, att lönen till
de vid nämnda fängelses inre bevakning anställde Underofficerare, med hvilka
Jonasson befinner sig i jemlik ställning, utgör 500 R:dr Riksmynt, i underdånighet
hemställt, att Sergeanten Jonasson, hvilken, på sätt ofvan är lörmäldt,
efter afskedstagande har att från Arméens och Regementets Pensionskassor förvänta
en årlig" pension af sammanlagdt 300 R:dr, mätte i nåder tilläggas pensionsfyllnad
med ett belopp af 200 R:dr Riksmynt årligen, att utgå från och
med månaden näst efter den, under hvilken afsked från Sergeantsbeställningen
vid Vendes Artilleri-Regemente honom beviljas, äfvensom att dessutom, i händelse
Jonasson icke genast från samma tid skulle få uppbära den från Regementets
enskilda kassa honom tillkommande pension, ett deremot svarande belopp.
eller 120 R:dr Riksmynt för år. måtte, intill dess sådant kunde komma
14 Bil. JW 1 till Kongl. Maj:ts nåd. Prop. J\s‘ 1 om Statsverket 1S62, .9 hufvudtiteln.
att ega rum, få, likaledes från och med månaden näst efter afskedstagandet. till
Jonasson af allmänna medel utbetalas.
Enligt Stats-Rådets tillstyrkande täcktes Kongl. Maj:t
i nåder besluta, att nådig proposition skulle till Rikets näst
sammanträdande Ständer aflåtas derom, att Sergeanten vid
Vendes Artilleri-Regemente Nils Otto Jonasson, hvilken under
fångbevaknings-tjenstgöring vid Landskrona straff-fängelse
till sin helsa skadats så att han derigenom blifvit oförmögen
till vidare tjenstgöring, måtte frän allmänna indragningsstaten
erhålla pension med ett belopp af Tvåhundra
Riksdaler Riksmynt årligen för hans återstående lifstid, att
utgå från och med månaden näst efter den. under hvilken
afsked från Sergeantsbeställningen vid Vendes Artilleri-Regemente
honom beviljas, äfvensom att, i händelse Jonasson
icke genast från samma tid skulle fä uppbära den fran
Regementets enskilda kassa honom tillkommande pension,
ett deremot svarande belopp eller Etthundra tjugo Riksdaler
Riksmynt för år måtte, intill dess sådant kan komma att ega
rum, få, likaledes från och med månaden näst efter afskedstagande^
tili Jonasson från allmänna indragningsstaten utbetalas;
och skulle Utdrag af detta protokoll till Finans-Departementet
öfverlemnas, på det att berörda framställning
må vid förslaget till reglering af 9:de hufvudtiteln iakttagas.
In fidem
C. J. E. Åkerstedt.
Bil. JVi 1 till Kongl. Maj:ta 'nåd. Prof. JW 1 om Statsverket 1862, 9 hufvudtiteln 15
Utdrag af Protokollet öfver Justitie Departements-Ärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott Tisdagen den 20 Maj 1862
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie Stats-Ministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes-Årendena. Grefve Manderström,
Stats-Råden; Herr Friherre Gripenstedt.
Ehnemark,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup, •
Reuterskiöld.
»
Hans Excellens Herr Justitie Stats-Ministern anmälde i underdånighet:
En af Fångvårdsstyrelsen med underdånig skrifvelse den 21 nästlidne Februari
insänd ansökning af Vaktmästaren vid straff-fängelset i Landskrona Nils Nilssons
enka, Maria Catharina Nilsson, född Falkman, att genom framställning till
Rikets under innevarande år sammanträdande Ständer henne kunde beredas något
understöd af allmänna medel.
Af de denna skrift bifogade äfvensom i öfrigt tillgänglige handlingar
inhemtades hufvudsakligen, att Vaktmästaren Nilsson, hvilken tjenstgjort såsom
Slottsknekt vid förenämnda straff-fängelse från 1843 till 1859, då han befordrades
till Vaktmästare derstädes, aflidit den 29 Augusti sistberörda år vid
nära 50 års ålder, efterlemnande åt enkan och fyra barn, af hvilka det äldsta
då var 19 och det yngsta 12 år, en behållning enligt bouppteckning af endast
52 R:dr 21 öre Riksmynt; att Nilsson, hvilken under hela sin tjenstetid gjort
sig känd för utmärkt nit och pålitlighet, under sin tjenstgöring blifvit af fån
-
16 Bih ,J\@ 1 till Kongl. Maj:ts nåd. Prop. JW.l om Statsverket 1862, 9 hufvudtiteln.
gar med knif svårt sårad i ansigtet två gånger, sednast den 3 Juni 1859, samt
några timmar derefter insjuknat i ett underlifslidande, som blef hans död, och
hvarom vederbörande läkare förklarat att, ehuru sådant ej läte sig med visshet
bestämma, dock såsom sannolikt kunde antydas, att nämnda lidande varit
medelbart framkalladt af det Nilsson öfvergångna våld i förening med en tillkommen
förkylning; samt att Nilssons enka, född den 20 September 1803,
städse varit känd för ett stilla väsende jemte ordentlighet och Hit, men efter
mannens död befinner sig med de ännu hemmavarande barnen, af hvilka, efter
hennes uppgift, ett skall vara ofärdigt, i fattigdom och nöd; och har, med
afseende härå, under den efter Nilssons död förflutna tid Kongl. Maj:t två särskilda
gånger åt enkan Nilsson meddelat tillfälliga nådegåfvor.
Fångvårds-Styrelsen har uti dess ofvanberörda skrifvelse i underdånighet
hemställt att enkan Nilsson, hvars yngsta barn inom kort uppnår 15 års
ålder, måtte i nåder tilldelas en årlig pension af Etthundra Riksdaler Riksmynt.
Enligt Stats-Rådets tillstyrkande täcktes Kongl.
Maj:t i nåder besluta att till Rikets näst sammanträdande
Ständer skulle aflåtas nådig proposition derom, att enkan
Maria Catharina Nilsson måtte för sin återstående lifstid
undfå en ärlig pension af Etthundra Riksdaler Riksmynt
från allmänna indragningsstaten; Och skulle utdrag af detta
protokoll till Finans-Departementet öfverlemnas, på det att
berörda framställning må vid förslaget till reglering af 9:de
hufvudtiteln iakttagas.
In fidem
C, j. E. Åkerstedt.
STOCKHOLM, TRYCKTllOS A L. NORMAN, 1862
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 4
Utdrag af Protokollet öfver Utrikes-Departements-Ärenden, hållet
inför Hans Majit Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott
den 14 Oktober 1862.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats-Ministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Grefve
Manderström,
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskiöld.
Stats-Ministern för Utrikes Ärendena föredrog frågan om regleringen af utgifterna
under Riksstatens Tredje Hufvudtitel för instundande Statsregleringsperiod och
anförde i underdånighet följande:
»Uti underdånig skrifvelse den 20 Januari 4858, angående regleringen af utgifterna
under Riksstatens Tredje Hufvudtitel, anmälde Rikets Ständer att de vid då
pågående Riksmöte bestämt dessa utgifter i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kongl.
Maj:ts i ämnet aflåtna Nådiga Proposition, eller på följande sätt, nemligen:
för Departements-Chefen
R:dr R:mt 24,000,
» Departementets expedition  » » 25,500,
» Ministerstaten  » » 359,700,
» Skrifmaterialier och expenser samt extra utgifter
» » 70,000,
Summa R:dr R:mt 479,200,
med rättighet för Kongl. Maj:t att använda samtlige dessa anslag, utan hinder af deras
fördelning i serskilda Utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år, till fyllande
af möjligen uppkommande brist å en eller annan sådan titel.
Vid sistförflutne Riksdag behagade Kongl. Maj:t, uppå min derom gjorda underdåniga
framställning, föreslå Rikets Ständer att för Utrikes-Departementet måtte
under då instundande statsregleringsperiod beviljas enahanda anslag, som vid nästföregående
Riksmöte blifvit bestämdt, och att detta anslag måtte, utan hinder af fördelBift.
lill R. St. Prof. 1862—1863. l:a Sami. l:a Afd. G
2
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
ningen i serskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år, fortfarande få på
nyssnämnde sätt användas; i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t meddelade Rikets
Ständer den för Utrikes-Departementets expedition den 27 April '1858, på grund af
Rikets Ständers ofvanberörde skrifvelse, i Nåder fastställda Aflöningsstat.
Rikets Ständer anmälde härefter uti underdånig skrifvelse den 19 September
1860 att de vid denna aflöningsstat ej funnit något att erinra, hvadan Riksstatens anslag
till Utrikes-Departementets expedition blifvit bestämdt att fortfarande utgöra
25,500 R:dr R:mt; att de jemväl ansett öfrige anslag under denna Hufvudtitel böra
oförändrade bibehållas, så att beloppet af samtlige anslagen konrnie att tillhopa uppgå
till 479,209 R:dr R:mt; att de medgifvit den föreslagna vidsträcktare dispositionsrätten,
dock endast i hvad anginge anslagen till Ministerstaten samt till skrifmaterialier,
expenser och extra utgifter; samt att de beslutat att anslagen till Departements-Chefen
och till Departementets expedition skulle på ordinarie stat, under derför stadgade vilkor,
definitift uppföras.
Vid underdånig föredragning den 20 Oktober 1860 af denna Rikets Ständers
skrifvelse, behagade Kongl. Maj:t i Nåder gilla och stadfästa de då anmälde staterne
för de vid Kongl. Majus Beskickningar å utrikes orter anställde embets- och tjenstemän
samt för Utrikes- Departementets embets- och tjenstemän, att tjena till efterrättelse,
den förra under då instundande statsregleringsperiod och den sednare allt framgent,
från och med början af år 1861, äfvensom anbefalla, dels att för de vid UtrikesDepartementets
expedition anställde Svenske embets- och tjenstemän, hvilka dittills
endast varit förordnade att deras tjenstebefattningar bestrida, fullmakter skulle utfärdas,
dels ock att de besparingar, som å Departements-Chefens samt embets- och tjenstemännens
i Departementets expedition löner kunde uppkomma, borde, efter afslutandet
af hvarje års räkenskaper, till Statskontoret återlefvereras, för att ställas till Kongl.
Maj:ts disposition under de af Rikets Ständer stadgade vilkor.
Beträffande .nu de anslag, som böra för Utrikes-Departementet under instundande
statsregleringsperiod äskas, finner jag, hvad angår de åt Departements-Chefen
samt embets- och tjenstemännen i Departementets expedition anslagne löner, hvilka
blifvit af Rikets Ständer på ordinarie stat uppförda, icke skäl att i afseende å riem
föreslå någon förändring; och då, vidkommande anslagen till Ministerstaten samt till
skrifmaterialier, expenser och extra utgifter, erfarenheten under de sednast förflutna
åren ådagalagt att dessa anslag endast genom den strängaste hushållning, som är med
Rikets värdighet förenlig, kunnat, tillsammans med Konungariket Norriges bidrag, blifva
för sina ändamål tillräckliga, får jag således i underdånighet hemställa att Eders Kongl.
Maj:t, som från Konungariket Norrige, vid dess nu församlade Storthing, äskat för de
utrikes ärendenas handhafvande ett anslag, likasom hittills, af 50,000 Specier årligen,
motsvarande efter pari kurs, 200,000 R:dr Runt. äfvenledes behagade till Sveriges Rikes
näst sammanträdande Ständer låta göra framställning om uppförande för Tredje
Hufvudtiteln af samma anslag, som vid sistförflutne riksdagar beviljades, på enahanda
vilkor, sorn; af Rikets sednast församlade Ständer blifvit fastställde, men med det förbehåll,
hvad redovisningen beträffar, som jag nu anhåller att få föreslå.
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, orri Statsverket 1862. 3
Hvad angår denna redovisning, i fråga hvarom Rikets Ständers sistlidne år för
O
o7 o
samlade Revisorer vid granskning af Utrikes-Departementets räkenskaper förar 1859 anmärkt
att verifikationer saknades för de såsom expektanslöner, rese- och kurir-kostnader
samt extra utgifter uppförde poster och förmenat att sådant vore stridande emot
Rikets Ständers afsigt vid anslagets beviljande, får jag, som icke kan hysa den aflägsnaste
önskan att från Rikets Ständers och deras delegerades granskning undandraga
hvad som för densamma skäligen kan och bör framläggas, härmed föreslå den ändring
i hvad hittills varit brukligt och genom den af Kongl. Maj:t den 27 April 1858 i
nåder gillade Instruktion för Chefen för Utrikes-Departementets Kameralafdelning stadgadt
är, att icke blott de i räkenskaperna under rubrikerna expektanslöner och tillfälliga
uppdrag samt rese- och knrir-kostnader uppförde utgifter, utan äfven Beskickningarnes
extra utgifter, hvartill hänföras understöd åt nödställde landsmän, kostnader
vid förefallande högtidligheter, resor i tjensteärenden inom det land, der Beskickningen
är anställd, med flere kostnader, oundgängliga för fäderneslandets gagn och upprätthållande
af nationens anseende, underkastas de allmänt gällande grunderna för statsmedels
redovisning, dock under förutsättning att, då en i alla detaljer genomförd och
verificerad redogörelse för resor och kostnader, bestridda utom riket, icke kan åstadkommas,
samt de extra utgifterna ske genom Eders Kongl. Maj:ts Beskickningar, och
andra uppdrag af ifrågavarande beskaffenhet ej heller lemnäs åt andra än pålitliga och
redbara personer, behöriga qvittenser af dem, som från Utrikes-Departementet emottagit
godtgörelse för tillfälliga uppdrag, för rese- och kurir-kostnader eller för extra
utgifter, skola anses vara såsom verifikationer tillfyilestgörande.
För den händelse att Eders Kongl. Maj:t i Nåder gillar detta mitt förslag,
hemställer jag i underdånighet att Eders Kongl. Maj:t måtte af Rikets Ständer äska
dels att ofvannämnde utgifter må på omförmälde sätt få redovisas, dels ock att för
hemliga utgifter, som kunna af klokhet och försigtighet samt ländernas välförstådda
interessen påkallas, men hvilkas offentliga granskning, huru rättmätigt och befogadt
medlens användande än må vara, likväl skulle strida emot sjelfva utgifternas natur, och
ej heller blifvit af Rikets Ständers Revisorer ifrågasatt, Utrikes-Departementet bemyndigas
att af de under dess förvaltning ställda medel årligen använda, emot redovisning
endast inför Kongl. Maj:t, en summa af högst 34,000 R:dr Runt, hvaraf, enligt den
antagna proportionsgrunden, 24,000 R:dr komme att falla på Sveriges och 10,000 R:dr
på Norriges bidrag».
Uppå Stats-Rådets öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkande,
behagade Kongl. Majit i Nåder gilla hvad Stats-Ministern för Utrikes
Ärendena sålunda i underdånighet föreslagit och hemställt;
och skulle afskrift af detta protokoll aflemnas till Finans-Departementet,
för att tjena till grund vid författandet af Kongl. Majits
Nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof.
In fidem
F. T. Lindstrand.
STOCKHOLM, 1862. P. A. NOBSTEDT & SÖNER.
Bil. N:o 3 till Kongl. Majus Nåd. Prop. iV:o 1, om Statsverket 1862. 1
Utdrag af Protokollet ofver Landtforsvars-Ar enden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stats-Rädet pä Stockholms Slott
den 14 Oktober 1862.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitiae-Stats-Ministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Stats-Ministern för Utrikes ärendena, Grefve Manderström,
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup,
Reuterskiöld.
Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Reuterskiöld anhöll i
underdånighet att inför Kongl. Maj:t nu få föredraga de frågor, som vid förslag
till reglering af utgifterna under Riks-Statens 4:de Hufvud-Titel för nästa statsregleringsperiod
borde i ett sammanhang tagas i öfvervägande; hvarvid anmäldes,
att följande, hithörande framställningar till Kongl. Majrt inkommit, nemligen:
l:o De af Krigs—Kollegii särskilda Afdelningar afgifna förslag och betänkanden
i afseende å anslag, hvilka ansetts för landtförsvaret i allmänhet vara erforderliga
;
2:o Chefens för Ingenieurcorpsen betänkande och förslag, angående fästningsbyggnaderna;
3:o
Samme Corps-Chefs förslag om uppsättning af ökadt antal Ingenieurtrupper,
m. m;
4:o Rikets Ständers skrifvelse om förändrad organisation af Krigs-skolan på
Carlberg, samt Landtförsvars-Komitéens förslag i ämnet, jemte vederbörandes häröfver
afgifnattranden;
Bih. lill 11. St. Prof. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. i Haft. 1
2 Bil. N:o 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1S62.
S:o Krigs—Kollegii förslag till åtgärder för beredande af utvägar till arreststraffets
tillämpning vid indelta arméen;
6:o Samma Kollegii framställning, rörande mathållningen för manskapet vid
Garnisonsregementena;
7:o Samma Kollegii utlåtanden om reglering af korporalernas lönförmåner vid
åtskilliga regementen och corpser af indelta arméen;
8:o Militär-Befälhafvarens på Gotland förslag om vissa förändringar i aflöningsstaten
för Gotlands National-Beväring;
9:o Direktionens öfver Arméens Pensionskassa framställning om erforderliga
anslag för pensioneringen af arméens befäl och tjenstemän;
10:o Kostnadsförslag till kasern- med flera byggnader lör Svea ArtilleriRegemente
;
ll:o Kostnadsförslag till Kokhus-1, satot Vakt- och Arrest-bvggnader för
Andra Lif—Gardet;
Departements-Chefen yttrade derefter följande:
Då jag nu är pligtig att inför Eders Kongl. Maj:t framställa beloppet af de
anslag, Söm äro erforderliga för försvarsverket till lands under nästa statsregleringsperiod,
har det Varit min önskan att kunna framlägga en genomgående hel
plan för försvarsverkets ordnande till lands; dess oundgängliga kraf under freden
för att med ordning kunna, utan tidsutdrägt och oförväntade alltför dryga kostnader,
öfvergå på krigsfot; samt för att kunna i de första, dyrbara, alltför lätt
förspillda, dagarne af ett fredsbrott, uppträda med vederbörlig kraft emot en angripande
fiende.
En nation, sorn måste genom träget arbete framlocka sina förnödenheter från
en jord, omsluten af ett hårdt klimat, men välsignelserik för den idoge, kan och
bör icke städse stå i större massor beväpnad, färdig till strid; den måste öfverlåta
detta åt ett fåtal, såsom dess vakt och förgångsman vid afvärjandet af hotande
anfall, men dock vara beredd att förstärka och i rätt tid understödja denna
ständiga armée och derjemte i viss grad skicklig att deltaga i försvaret af egen
härd, der så kan erfordras.
Vi måste, efter min åsigt, hafva vårt försvarsväsende så ordnadt, att jordbruk,
bergsbruk Och öfriga näringsgrenar få fortgå utan att väsendtligen oroas af
farhågan för fredsbrott oell, om detta inträffar, så liten del af landet, som möjligt
är, må i sina näringsförrättningar störas.
För vinnande af detta mål måste vi vårda oss om full krigsduglighet hos
den stående arméen, med dess första förstärkning; lätt öfvergång från freds- till
krigsfot och ordnande af krigsväsendet så, att det tillförsäkrar oss hopp om ett
kraftigt och ihärdigt försvar straxt vid krigets utbrott; skyndsam förstärkning af
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
5
hären och, om så behöfves, ett ytterligare förstärkt ortförsvar, för afvärjande af
alla de olyckor, som en illa utrustad och illa förberedd armée är underkastad.
Eders Kongl. Majit har ock, för granskning och utarbetande af de olika delar,
som gemensamt utgöra det hela af en sådan plan för försvarsverkets ordnande,
genom Nådigt Bref af den 16 Juli förlidet år tillförordnat en Komité,
som från den 1 Oktober samma år varit sysselsatt med sitt uppdrag, men i anseende
till dess vidlyftighet och en oundgänglig tidsutdrägt för infordrande och
inhemtande af mångfaldiga upplysningar och handlingar, erforderliga för arbetets
Utförande på säkra grunder, icke kunnat detsamma afsluta till den 1 Maj innevarande
år, hvilken dag Eders Kongl. Majit utsatt såsom den då Koinité-Ledamöterna
borde åtskiljas, för att återgå till tjenstgöring vid sina respektiva regementen
och corpser.
Eders Kongl. Majit har likväl, genom Nådigt Bref den 9 sistlidne Juli, befallt,
att denna Komité skall, för fortsättande af sina arbeten, åter sammanträda
denna höst; och jag anser mig derföre icke böra framlägga något nytt förslag
för ordnandet af försvarsverket till lands, innan Komiténs betänkande i sin helhet
blifvit till Eders Kongl. Majit öfverlemnadt.
Jag måste således nu inskränka mig till framställande af de förslag, som
Komitén redan utarbetat och hvilka dels kunna särskildt handläggas dels erfordra
förberedande åtgärder för vidare utförande, samt angifva de behof, som äro oundgängligen
nödvändiga att fylla för försvarsverkets uppehållande och möjliga fortgång
till förbättring i den riktning, som bäst öfverensstämmer på samma gäng
med landets fördel och rned dess förmåga, efter antaglig beräkningsgrund, att kostnaderna
bestrida.
Hvarje folk, varmt för bibehållande af sin sjelfständighet, måste, om ock med
dryga offer, ordna sitt försvarsväsende med hänsigt till landets beskaffenhet, dess
folkmängd, dess läge, dess vigt i den politiska vågskålen, dess grannars anfallsförmåga
och den anda, som lefver inom nationen.
Hvad den sednare vidkommer, har den på de sista tiderna uttryckt sig i
både ord och handling, på ett sätt, som för fäderneslandets framtid är högst
glädjande och hoppgifvande. — Rikets Ständer hafva medgifvit betydligt mera
utsträckta vapenöfning^, än som förut varit bestämda, för så väl stam som beväring.
De hafva uttalat sin önskan, att dylika öfningar måtte ännu mera fullkomnas
genom grundläggning dertill vid läroverken och sålunda hela den vapenföra
manliga befolkningen erhålla en allmän medborgerlig krigsbildning. Folket
sjelft, inseende omöjligheten för en mindre nation, hvars land har vidsträckta gränser,
att hålla en stående armée, ensam tillräcklig att på alla punkter kunna afvärja
de anfall, af hvilka fäderneslandet kan komma att hotas från en till antalet
öfverlägsen fiende, har frivilligt slutit sig tillsammans j föreningar, som åsyfta öfvande
i skjutkonst och strids utförande i bruten mark, under allvarlig föresats att
A Bil. N:o 311 Kungl. Maj:!1! Säd, Prop. N:o 1, om Statsverket 186b.
deltaga i fäderneslandets försvar och vara färdige att, hvar och en förening i sin
bygd, sluta sig till den slamtrupp, som af staten underhålles och öfvas, för att
blifva för densamma trogna och verksamma hjelptrupper i det ögonblick en fiende
sätter sin fot på vår fädernejord.
På samma,-gång de båda statsmakterna med glädje måste erfara denna nationens
upplifvade fosterlandskärlek och detta uttryck af gammalt Svenskmannamod,
är det äfven deras pligt tillse, att så ädla krafter icke fruktlöst förspillas. De
uppoffringar af tid och penningar, som dessa föreningar göra, äro ingalunda obetydliga,
men kunna icke väntas sä stora, att full krigsbildning af dem kan för
värfvas
och medel för stridens utförande af dem sjelfva alltid beredas. De behöfva
i den ordinarie arméen finna den kärna, till hvilken de kunna sluta sig,
och statsmakterna böra vara beredda på medelfatt understödja dem i deras bemödanden
samt, genom att uppbringa stammen till, om icke fullständig, likväl dertill
sig närmande öfning, utrustning' och beredelse till kommande striders utförande,
gifva de unga trupperna en tillit och ett förtroende till möjlighet af försvar och
seger, då de skola inskörda frukterna af gjorda uppoffringar. De skola icke heller
sky de stora offer, som då kräfvas.
Frivilliga skarpskytteföreningarna* uppkallade af fosterländskt nit och den
lärdom, andra länder gifvit om behofvet af större försvarskrafters samlande i hast
på den punkt, mot hvilken en fiende riktar sitt anfall, böra ingalunda ryckas från
den grund, hvarifrån de uppspirat, nemligen frivillighetens, men de böra bispringas
i sina bemödanden och de mest trängande behofven undanrödjas.
Dertill hörer i första rummet behofvet utaf vapen. För öfningarne behöfvas
exercis- och målskjutnings-gevär samt ammunition.
Eders Kongl. Majit har sökt afhjelpa en del af dessa behof, i det att de
hittills, i öfverensstämmelse med Kongl. Kungörelsen den 8 Mars 1861, bildade
föreningarne, när de sådant begärt, fått från Kronans förråd, på bestämda kortare
tider af högst ett år, låna exercisgevär, hvarjemte det varit dem medgifvet att
köpa sådana gevär för sex Riksdaler stycket. — Tillgångarne hafva dock icke
medgifvit många skarpskytteföreningar att begagna sig af denna lösningsrätt, enär
medel behöfts i främsta rummet för anskaffande af målskjutningsgevär. — Om
skarpskytte-corpserna skola kunna draga någon väsendtlig nytta af de lånade exercisgevären,
böra de få dem till låns på längre tid och äfven berättigas att derå göra
de förbättringar, hvartill do kunna föranledas.
För verkliggörandet af tanken på en national-beväpning fordras, att hvarje
vapenför man är försedd med ett till krigsbruk tjenligt gevär; och det visar sig,
att de fosterlandsvänner, som anmält sig villiga att bidraga till det stora ändamålet,
äfven så uppfattat saken. För den mindre bemedlade är det dock en ganska
dryg utgift att anskaffa ett sådant gevär, och om han äfven deruti under
stödjes
af bättre bemedlade, kommer dock under en tid hos många föreningar att
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. S
saknas behöfliga målskjutnings-gevär. Anskaffade, böra sådana gevär med all möjlig
omvårdnad skötas och bevaras samt icke begagnas vid andra öfningar än målskjutning.
Särskildt för exercis alsedda gevär böra följakteligen tillhandahållas alla
föreningar, som det hos Eders Kongl. Maj:t begära, så långt förråden, efter beräkning
af arméens eget behof, det medgifva; och för att i någon mån afhjelpa
bristen på målskjutnings-gevär, bör till hvarje förening, som deraf är i behof, —
och hvilket hufvudsakligen inträffar i landsbygden — ett sådant gevär utlånas för
hvar tionde man, som i skarpskytte-corpsen är inskrifven, med skyldighet för
vissa, af föreningen utsedda och uppgifna personer att ansvara för gevärets återlemnande
i godt skick. Detta antal gevär kan synas otillräckligt, men då man
med skäl kan påräkna, att de, som hafva medel dertill, sjelfve förskaffa sig gevär,
torde behofvet för de öfriga i och för målskjutningsöfningarne kunna anses afhjelpt
med det af mig nu föreslagna antal. I de större städerna, der många äro
i tillfälle att bispringa med medel, ehuru tid och omständigheter mindre medgifva
dem deltagande i öfningarne, bör statens mellankomst i mindre mån erfordras för
anskaffande af målskjutnings-gevär.
Skarp ammunition bör, såsom Eders Kongl. Maj:t redan derom förordnat, föreningarne
tillhandahållas för ett pris, motsvarande det Kronan derför får vidkännas,
med jemväl förut stadgadt villkor att, för bestämmande af tillverkningens
myckenhet, reqvisitioner derå böra vara ingifna inom viss tid för hvarje år.
Att beräkna den styrka, hvartill de frivilliga skarpskyttecorpserna kunna
komma att uppgå, är med ledning af hittills vunnen erfarenhet icke görligt; men
om man för de fyra närmaste åren antager den uppgå till 20,000 man, anser
jag att det rätta vore någorlunda träffadt. Med antagande deraf skulle behofvet
af exercisgevär blifva 20,000, och då i förråden finnes ett för ändamålet passande
motsvarande antal, skulle deruti intet hinder möta. — Till målskjutningsgevär
skulle, efter hvad jag haft Nåden andraga, erfordras 2,000 stycken, hvilka
kunde utlemnas af redan i förråden befintliga gevär, om medel till ersättning
deraf anvisas. — Skarp ammunition, som tillhandahålles till det pris den kostar
staten, förorsakar således för staten ingen utgift, men rättigheten att sålunda erhålla
den torde i icke så ringa grad underlätta anskaffandet för de särskilda
corpserna.
Såsom utgift för staten företer sig således endast anskaffandet af 2,000 refflade
gevär, hvilken utgift i förhållande till ändamålets vigt synes obetydlig, och
hvartill jag i underdånighet hemställer nödiga medel måtte få beräknas vid regleringen
af extra statsanslagen.
Med fästadt tillbörligt afseende på vigten af ordning och' hörsamhet inom en
militär-trupp, utan hvilka den under krigets vådor och försakelser icke blifver
rätt användbar, samt i öfvertygelse att den frivillige skarpskytten under fortgången
af en längre tids vapenöfning inser behofvet af punktlig lydnad mot den, som
<> Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof). N:o 1, om Statsverket 1862.
öfver honom förer befäl, och derföre villigt underkastar sig disciplinens fordringar,
synes det mig som medlemmarne af skarpskyttecorpserna, då de med allvar
söka uppfylla de förpligtelser, hvartill de förbinda sig vid inträde i corpsen, skulle
kunna förvärfva den färdighet i vapens bruk, som af beväringsmanskapet förvärfvas
på första årets möte och är nödig för att kunna med framgång deltaga i de
för andra beväringsåret bestämda oundgängliga öfningar i samfäld eller bataljonsexercis.
För att lifva den fosterländska anda, som framkallat det frivilliga skarpskytteväsendet,
och på det att fäderneslandet derigenom må vinna en stridbar
manlig befolkning, på samma gång lättnad gifves denna befolkning och möjligen
förminskning i statens utgifter kan uppkomma, hemställer jag i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t uti särskild proposition täcktes till Rikets Ständer afgifva det
förslag, att, jemte det förenämnda understöd lemnäs de frivilliga skarpskyttecorpserna,
det tillägg i 15:de § af Kongl. Kungörelsen, angående den allmänna
Beväringen, den 13 November 1860 må beslutas: att, när beväringsskyldig, som
bland allmänna beväringsmamskapet inmönstras och är aktiv medlem af frivillig
skarpskytteförening, företer skriftligt betyg, underskrifvet af Öfverbefälhafvaren för den
corps, han tillhör, jemte en af Chefen för närmaste regemente eller corps tillförordnad,
i tjenst varande officer, derom att den beväringsskyldige under minst ett år
deltagit i corpsens öfningar, utförda i öfverensstämmelse med det för arméen gällande
exercisreglemente, och eger den färdighet i vapenföring, marsche och manöver,
som motsvarar läraktig, beväringskarls efter första årets möte, samt fnrvärfvat
den skjutfärdighet, som är bestämd i målskjutnings-instruktion för rekryt i arméen
för att såsom soldat approberas, sådan beväringsskyldig befrias från del
tagande
i första årets vapenöfningar med den allmänna Beväringen. Den officer,
som för nämnda ändamål kallas till skarpskytte-corps’ öfningsfält åtnjuter reseersättning
och aflöning utaf allmänna medel efter gällande resereglemente.
De förslag, jag vid uppgörandet af statsregleringen, i hvad den rörer landt
försvaret,
här nedan kommer att afgifva, kunna icke afse det stora målets vinnande
annorlunda än genom ett fortsatt framåtgående och såsom förberedande
åtgärder.
Behofven, hvilka, enligt hvad jag redan antydt, nu böra fyllas, äro följande
och upptagas, hvad beträffar de ordinarie anslagen, i den ordning de i RiksStaten
förekomma: hemställande jag i underdånighet, att alla anslag under 4:de
Hufvudtiteln, hvarom här nedan icke särskildt omförmäles, måtte blifva oförändrade
i enlighet roed nu gällande Riks-Stat.
Landtförsvars-Departementet.
Krigs-Kölle- Krigs-Kollegium. Då, enligt senaste lönreglering, lönen för Krigs-Kollegii
gium. Advokat-Fiskal blifvit af Rikets Ständer bestämd till 5,000 Rdr, under antagande,
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:/s Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
7
ätt de rtjéd tjeristen företfäde inkomster genom inflytande andelar i vitén och böter
skulle komma att fullt motsvara den nedsättning af 500 Rdr i den aflöning, sötri
blif it löntagare inom samma grad eller Kollegii Sekreterare och Kamererare beviljad,
men dennå inkömst vore af så tillfällig beskaffeiihet, att den icke med säkerhet
kunde påräknas, enär inträffat, att sådana bötesmedel icke ens för året utfallit, och
dessa medel för öfrigt till beloppet nedgått och fortfarande nedgå, så att i medeltal
för åren 1858—1861 icke influtit högre belopp än 251 Rdr 74 öre årligen;
har Krigs-Kollegium, med afseende tillika å de med denna Advokat-Fiskalstjenst
förenade högst vigtiga och maktpåliggande göromål, samt då billigheten syntes
fordra att Advokat-Fiskalen erhåller lika aflöningsförmåner, som hans vederlikar eller
Kollegii Sekreterare och Kamererare, i underdånighet föreslagit en löntillökning för
Advokat-Fiskalen med 500 Rdr, hvarigenom hans lön skulle bringas till likhet
med Sekreterarens och Kamererarens aflöning eller 5,500 Riksdaler.
Yidare, och då lefnadskostnaderna icke obetydligt stegrats sedan de för tjeustemannapersonalen
vid Utredningsförräden i Stockholm och Göteborg nu gällande
Aflöniugs-Stater fastställdes, har Krigs-Kollegium, med afseende så väl derå, som
å den dyrbara materiel, hvilken åt dessa förrådstjensternäns vård är anförtrodd, funnit
thed billighet öfverensstämmande, att aflöningen för dem ökades till belopp, hvilka,
sparsamt använda, kunna anses motsvara deras lefnadsbehof; hvadan Kollegium
föreslagit följande förhöj ni agar i aflöningen, nemligen:
Jemväl, och med afseende dels derå att Vaktbetjeningen i Rikets Ständers
egna embetsverk äro i åtnjutande af en aflöning, som med icke obetydligt belopp
öfverstiger de lönevilkor, som äro för Krigs-Kollegii Väkthetjening anvisade, och hvilka
för deras tarfliga bergning under nu stegrade pris på lefnadsförnödenheter äro
nog knappt beräknade, samt dels å deras trägna tjenstgöringsskyldighet, här Kollegium
ansett sig böra i underdånighet föreslå, alt lika aflöningsförmåner, sorn bestå
Vid Stockholms utredningsförråd,
för Förråds-förvaltaren
» Förråds-skrifvaren
» Vaktmästaren .
R:dr 500.
» 100.
” 175~ 775.
Vid Göteborgs utredningsförråd,
för Intendenten
» Förråds-förvaltaren
» Vaktmästaren .
R:dr 1,500.
» 1,000.
8 Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N-'o 1, om Statsverket 1S62.
GeneraliletsS
talen.
Vaktbetjeningen i Rikets Ständers Bank, ina tilläggas Kollegii Vaktbetjening; och
skulle häraf föranledas en ailöningstillökning,
för Vaktmästaren R:dr 175.
» 3 Kammardrängar å 200 Rdr hvardera  » 1,000. 1^475,
Inför Eders Kongl. Majit har jag haft Nåden föredraga ett af LandtförsvarsKomitén
utarbetadt förslag till organisation af krigsförvaltningen.
Om detta förslag af Eders Kongl. Majit gillas och af Rikets Ständer antages,
torde jag framdeles få göra underdånig framställning om den förändring i Kollegii
Stat, som deraf blifver en följd. Intill dess sådan förändring föregått, anser jag
mig icke på de af Kollegium anförda skäl bora föreslå annan ändring i den för
Kollegium nu gällande Stat, än att Eders Kongl. Majit behagade hos Rikets Ständer
äska förhöjning i aflöningem
vid Su ekholms utredningsförråd,
för Förådsförvaltaren med  Ridr 300.
» Förrådsskrifvaren »
» 100.
» Vaktmästaren »
» 125. 72g
vid Göteborgs utredningsförråd,
för Intendenten med  Ridr 600.
» Förrådsförvaltaren med  » 500.
» Vaktmästaren »  » 150. |(2S0.
af Krigs-Collegii vaktbetjening,
för 5 Kammardrängar, å 50 Rdr hvardera, med Ridr 250.
eller en årlig förhöjning i Krigs—Kollegii anslag af ... Ridr 2,225.
Generalitets-Staten. — Då, jemlikt meddelad föreskrift, anslaget till Generalitets-Staten
skall minskas med 6:te Fördelnings-Generalslönen, som till Statsverket
indrages i den mån derå anvisade utgifter upphöra, samt detta anslag för närvarande
egde en odisponcrad tillgång af 2,200 Rdr, har Krigs-Kollegiurn hemställt,
att berörde anslag må med motsvarande belopp nedsättas.
1 anledning häraf torde få erinras, att å denna Generalslön, ursprungligenutgörande
9,000 Rdr, indragning redan vid förra Riksdagen skedde till belopp af
650 Rdr; och då nu, enligt hvad Krigs-Kollegium anmält, skedda anvisningar å
samma lön till belopp af 2,200 Rdr ytterligare upphört att utgå, tillstyrkes i underdånighet,
att anslaget till Generalitets-Staten med sistnämnda belopp förminskas,
samt alltså nedsättes från 84,450 Rdr till 82,250 Rdr.
To
-
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 9
Topografiska Corpsen. Chefen för Topografiska Corpsen har anmält behofvet
af ytterligare en Vaktmästare för Corpsens behof. Corpsen eger för närvarande
aflöning för endast en Vaktmästare, hvilken betjening kunde vara tillräcklig, då
Corpsen blott hade en embetslokal af 4 rum; men med Corpsens nu utvidgade
verksamhet, då rum måste anskaffas på särskilda ställen för Corpsens gravörer, för
dess ritare och dess kommenderade Officerare, för ett särskildt inrättadt karttryckeri,
samt för en fotografisk och en galvanoplastisk inrättning, så förekommer
så många budskickningar och så mycken uppassning, att den omöjligen kunde bestridas
af en person. Corps-Chefen hade derföre under de sednare två åren nödsakats
antaga en extra Vaktmästare med aflöning af 50 Rdr i månaden, som blifvit
bestridd af Corpsens arbetsanslag. På grund häraf, och då den på Corpsens stat
upptagna Vaktmästare-afiöningen vore alltför ringa, har Corps-Chefen föreslagit, att,
i stället för nuvarande 4 Vaktmästare med 450 Rdrs lön, anslag för 2 Vaktmästare
vid Corpsen måtte varda beviljadt, den ena med lön af 775 Rdr och den
andre med lön af 650 Rdr; hvilket alltså fordrade ett lillökningsanslag af 975
Rdr: — hvilket äfven af Krigs-Itollegium blifvit i underdånighet förordadl.
Det här anförda behofvet af 2:no Vaktmästare är, i anseende till embetslokalernas
spridda läge, ovedersägligt; och anhåller jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Majit täcktes hos Rikets Ständer föreslå, ej allenast en tillökning af . R:dr 50
uti den nuvarande Vaktmästarelönen vid Corpsen, hvarigenom denna lön
komme alt förhöjas till 500 Rdr, utan äfven anvisandet af en ny Vaktmästarelön
derstädes, med  » 500
eller lika med den för Krigs-Kollegii Kammardrängar här ofvan af mig
föreslagna aflöning: och skulle derigenom Topografiska Corpsens aflö
nings-anslag
ökas med tillhopa  Rdr 550.
Krigs-Akademien. Uti underdånig skrifvelse den 11 Augusti 1860 hafva Ri- Ak^'f^en
kets då församlade Ständer, i anledning af väckt fråga om förändrad organisation
af nu varande Krigs-Akademi å Carlberg, tillkännagifvit sin åsigt vara, att denna
krigsskola borde blifva en Militär-tillämpnings-skola: — Och då med detta ändamål
icke öfverensstämde, att krigsskolan till en del förblefve en läroanstalt nästan
endast för sådana humanistiska ämnen, hvaruti undervisning meddelas i de allmänna
elementar-Iäroverken och rättast der inhemtas; då genom den hittills bibehållna organisationen
tillämpnings-kursen för eleverna onödigtvis förlängdes, så att endast ett
mindre antal, än hvad eljest skulle blifva fallet, kunde vid statens krigsskola utbildas
och, till skada för Olficersbildningen, behof uppstode af en mängd enskilda läro-anstalter
för nämnda ändamål; då denna organisation dessutom medförde den väsendtliga
olägenhet, att de ynglingar, som vilja genomgå krigsskolan, nödgas alltför
tidigt bestämma sig för val af lefnadsyrke, innan de uppnått den ålder, att deras
större eller mindre anlag för militäryrket kunna med säkerhet bedömas; samt då,
Bih. till R. St. Prot. 1862 A 1863. 1 Sami. 1 Afd. 4 Haft. 2
10 Bil. N:o X till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i. om Statsverket 1862.
om än ställningen vid de allmänna läroverken förut lagt hinder i vägen för borttagande
af de hufvudsakligen för undervisningen i humanistiska läro-ämnen afsedda
delarne i krigsskolan, ett förändradt förhållande härutinnan syntes hafva genom
tillämpning af den sednaste skolstadgan inträdt; — så hafva Rikets Ständer ansett
tiden nu vara inne att, med afskiljande från krigsskolan af nyssnämnda delar,
göra densamma endast till en tillämpningsskola, der, om möjligt, alla Arméens
Officerare kunde för sitt yrke utbildas: hvadan Rikets Ständer anhöllo, det Kongl.
Maj:t, så snart sig göra låter, täcktes vidtaga sådana förändringar i organisationen
af krigsskolan på Carlberg, att inträdet derstädes icke mätte ske vid så tidig ålder
som hittills, äfvensom att läroverket kan blifva en allmän tillämpningsskola
för bildande af officerare vid Arméen, så att behofvet af enskilda läro-anstalter
för detta ändamål må upphöra.
Kongl Maj:t anbefallde, i anledning häraf, Kanslers-Embetet vid Krigs-Aka
demien
att, sedan Guvernörs-Erobetet vid Akademien yttrande i ämnet afgifvit,
till Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers förrberörda
framställning; och har Guvernörs-Embetet, uti det till följd häraf afgifna
betänkande, hvilket Kanslers-Embetet såsom eget utlåtande i ämnet åberopat,
hufvudsakligen anfört:
att framställandet af ett förslag till förändring af Krigs-Akademien i den
syftning, som Rikets Ständer i sin underdåniga skrifvelse antydt, redan länge varit
af läroverkets styrelse tillämnadt, men att detta, af giltiga skäl, icke bordt
ske förrän elementar-läroverkens länge emotsedda reorganisation hunnit genomföras,
emedan, om en så beskaffad förändring, hvartill i främsta rummet skulle höra
ytterligare stegrade anspråk på kunskaper vid inträdet, tidigare blifvit företagen,
följderna deraf, nemligen ökadt behof af privat-undervisning, en i allmänhet mindre
grundlig underbyggnad hos eleverna, men en betydligt större kostnad för föräldrar
och målsmän, m. m., snart skulle visat sig uti ett minskadt antal inträdessökande
och deraf följande mindre antal från läroverket till Arméen och Flottan
årligen utgående officeraré;
att emellertid, under sednare åren, elevernas inträdesålder vid den Svenska
krigsskolan icke varit spädare än vid andra Staters läroverk af samma slag, enär,
uti Norriges, Danmarks, Frankrikes, Österrikes, Preussens, Sachsens, Räjerns, Wiirtembergs,
Finlands och Nord-Amerikanska Fristaternas krigsskolor den föreskrifna
inträdesåldern innehålles emellan medelgränserna 14,3 och 17,5 år, utgörande således
i medeltal 15,9 år;
att de vid krigsskolan å Carlberg under loppet af år 1860 antagne kadetters
medelålder utgjort 15,8 år; men att under den tid, som förflutit sedan föreskrifterna
i Kongl. Brefvet den 18 Januari 1850, till följd hvaraf läroverkets
dåvarande lista klass blifvit indragen, började tillämpas, ett icke obetydligt antal
elever inträdt vid 17, 18 och 19 års ålder, hvarjemte intet hinder möter, enligt
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 11
dessa föreskrifter, för ynglingars intagande i läroverkets 2:dra och 3:dje klasser
så vida de härtill förvärfvat erforderliga kunskaper;
att, vid bestämmandet af den ålder, som för framtiden borde såsom vilkor
för inträde vid krigsskolan föreskrifvas, komme i betraktande, huruvida eleverna
anses der böra intagas, antingen vid afgången från någon af de lullständiga elementar-läroverkens
högre klasser, eller vid afgången från nyssnämnda läroverks
högsta klass, eller ock efter aflagd student-examen;
att den medelålder, som elever af nyssnämnda tre kategorier innehafva, upplystes
.af följande uppgifter:
l:o enligt de från läroverken afgifna redogörelser för elevernas ålder m. m.,
utgjorda denna 1860 i medeltal inom den klassiska liniens 5:te klass 16,5 år,
6:te klassens nedra afdelning 17,5 år, samma klass’ öfra afdelning 18,2 år, 7:de
klassens nedra afdelning 18,6 år, samma klass’ öfra afdelning 19,5 år, samt inom
Real-liniens 5:te klass 16,5 år, 6:te klassens nedra afdelning 17,2 år, samma
klass’ öfra afdelning 18,3 år, 7:de klassens nedra afdelning 19,2 år, samma klass’
öfra afdelning 20,1 år;
2:o de under läsåret 1859—1860 från rikets 23 fullständiga elementarläroverks
högsta klasser till Universiteten afgångna lärjungars medelålder utgjorde
20,1 år;
5:o de ynglingar, som vid Upsala Universitet under år 1859 undergått godkänd
student-examen, hade en medelålder af 19,8 år, samt under år 1860 der
städes
examinerade och godkände en medelålder af 20 år;
att af de elever, som under åren 1859—1861 blifvit till Officers-examens
undergående beredde vid den i hufvudstaden varande privata Militär-läroanstalt,
hade de, som anmält sig till kursens genomgående 1859—1860, aflagt studentexamen
vid en medelålder af 18,6 år, men 1860—1861 vid en medelålder af
19,4 år, motsvarande under alla dessa år en medelålder vid student-examens full
bordande
af 19 år;
att Landt-kadetternas lärokurs vid krigsskolan borde framdeles kunna genomgås
på en tid af 21/'2 och Sjökadetternas på 3V2 till 4 år; och om det antages,
att de till Arméen eller Flottan från läroverket afgående kadetter icke
böra vara äldre än 19V2 till 20V2 år, följde deraf, att inträdet vid läroverket
borde ske vid en medelålder af 17 år, hvadan af de ofvan anförda uppgifterna
5 lärjungarnes medelålder inom elementar-läroverkens högre klasser syntes, att
inträdet till krigsskolan borde ske vid afgången från berörda läroverks 5:te eller
6:te klasser;
att, då skolstadgan föreskrifver, det ingen får till lärjunge vid Statens elementar-läroverk
antagas, som ej uppnått en ålder af 9 år, samt att lärotiden för
hvardera af läroverkens 4 lägsta klasser skall beräknas till 1 år och för hvardera
af de 3:ne följande till 2 år, skulle, under förutsättning, att kunskapsfordririgarna
12 Bil. N:o 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
inom hvarje klass härefter lämpas, flitige lärjungar i allmänhet kunna befinna sig
i 6:te klassens nedra afdelning vid 16 och i dess öfra afdelning vid 17 års ålder,
ehuru, såsom af det föregående synes, detta icke var förhållandet under läsåret
1859—1860, men hvaruti, i mån af skolstadgans fortgående tillämpning,
någon förändring möjligen kan inträda: förekommande dervid i öfrigt att under
omförmälda läsår lärjungarnes medelålder inom läroverkens l:sta klass var 11,S år;
att, innan inträdesåldern för krigsskolans elever bestämmes till omkring 17
år, Guvernörs-Embetet likväl hemställde, att sakkunnige och erfarne män af Kongl.
Maj:ts Flotta måtte få yttra sig, huruvida icke, såsom vilkor för antagning till
Sjökadett, det borde föreskrifvas att dessförinnan hafva såsom extra kadett bevistat
1 eller 2 års sjö-expeditioner;
att Guvernörs-Embetet ansåge uppskof med elevernas intagning vid krigsskolan,
till dess de genomgått hela elementar-läroverket eller undergått student-examen,
medföra ett så sent inträde vid krigsskolan, att Guvernörs-Embetet icke kunde
detsamma tillstyrka, enär sådant skulle, bland annat, hafva den påföljd, att Staten
sannolikt blefve nödsakad alt inrätta en särskild sjökrigsskola, ty sjöofficersbildningen,
med den dervid så oumbärligt nödvändiga praktiska öfningen, måste enligt
Guvernörs-Embetets tanke börja vid tidigare ålder; och
att, hvad slutligen angick Rikets Ständers begäran, att läroverket å Carlberg
mätte förändras till »en allmän tillämpningsskola för bildande af officerare vid Ar»méen,
så att behofvet af enskilda läro-anstalter för detta ändamål må upphöra»,
ansåge Guvernörs-Embetet, att, med beräkning af Arméens och Flottans behof af
officerare, samt under förutsättning att lärokursens genomgående skulle för Arméens
officers-elever erfordra 2'/2 och för Flottans omkring 3V2 till 4 år, krigsskolan
kunde, med ett elev-antal af 210 till 220, årligen aflemna ett för fyllande
af Arméens och Flottans vakanser åtminstone för närvarande tillräckligt antal officerare;
och med någon i allt fall behöflig utvidgning af byggnaderna vid Carlberg
kunde detta antal elever der beqvämligen inrymmas, hvadan å läroverkets
sida intet hinder mötte för tillvägabringandet af den enhet och fullständighet uti
alla officers-elevers theoretiska och praktiska bildning, som Rikets Ständer syntes
hafva åsyftat: tillåtande sig Guvernörs-Embetet blott att erinra, att, på det officersbrist
icke måtte vid Arméen uppkomma derigenom att de Underofficerare,
hvilka, möjligen i följd af bristande tillgångar, genomgå de privata militärskolorna,
skola, då denna väg till officersbefordran icke mer finnes att tillgå, måhända se
sig nödsakade att välja andra yrken, tillfälle torde beredas för krigsskolan att
kunna något nedsätta pensions-afgiften samt att föröka antalet af de så kallade
hel- och half-betalande frikadeltsplatserna.
Efter den utredning af frågan, Guvernörs-Embetet sålunda lemnat, täcktes
Kongl. Maj:t den 10 Januari 1862 anbefalla t. f. Kanslern för Krigs-Akademien
att, när undervisningen vid de allmänna elementar-läroverken hunnit att bringas
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 13
till sådan öfverensstämmelse med fordringarna i då gällande skolstadga, att den af
Guvernörs-Embetet föreslagna förändring af kunskapsfordringarna för inträde vid
Krigs-Akademien kan företagas, derom göra underdånig anmälan och i sammanhang
dermed föreslå de åtgärder, som för den tillämnade organisationsförändringens
genomförande må erfordras; — hvarjemte, och med afseende å hvad Guvernörs-Embetet
anfört rörande Sjökadetters antagande vid Akademien då organisationsförändringen
kan komma till verkställighet, Kongl. Maj:t uppdrog åt Chefen
för Sjöförsvars-Departementet att, efter öfvervägande af de i detta hänseende förekommande
särskilda förhållanden, afgifva sitt yttrande om hvilka bestämmelser
för sådana kadetters inträde, vid Krigs-Akademien efter förändringen må vara
af nöden.
Härom har Chefen för Sjöförsvars-Departementet, efter samråd med kunniga
personer inom sjövapnet, sig utlåtit: att fastän fullt tillräcklig erfarenhet ännu
saknades om lärjungarnes vid de fullständiga, i 7 klasser fördelade elementarläroverken
medelålder, då examen för afgång från 7:de klassen af dem aflägges,
torde denna ålder dock, utan äfventyrande af något väsendtligare misstag, kunna
antagas till 19 eller 20 år. En sådan ålder vore likväl alldeles för sen för att
uppfostran till Sjö-officer då först skulle begynna, åtminstone så framt icke lärjungen
redan förut bestämt sig för yrket och gjort åtskilliga sjöresor, hvarigenom
emellertid hans afgång från elementar-läroverket nödvändigt ytterligare fördröjdes;
och måste alltså, för att Sjöofficersbildningen fortfarande skulle kunna ega rum
vid den på ifrågaställdt sätt förändrade Krigs-Akademien, lägre såväl ålder som
kunskapsmått särskildt bestämmas för Sjökadetters inträde derstädes. Men utom
den underordnade ställning, Sjökadetterna då, i följd af deras ringare kunskaper,
komme att intaga till de öfriga kamraterna, skulle en sådan åtgärd tillika medföra
nödvändigheten att för vissa humanistiska ämnen fortfarande bibehålla särskilda
lärare, som eljest för Laridtkadetternas undervisning möjligen kunde undvaras.
Detta allt måste blifva så menligt och olämpligt, att Departements-Chefen,
för sin del, ansåge läroverket för Sjöofficerare omöjligen med fördel kunna inpassas
i en så beskaffad tillämpningsskola som Krigs-Akademien på Carlberg blefve,
om den på ofvan uppgifna grunder reorganiserades i enlighet med Rikets Ständers
derom uti underdåniga skrifvelse!) den 11 Augusti 1860 uttryckta önskan.
Om fördenskull så höga fordringar, som de ifrågasatta, anses böra antagas för
Landtkadetters inträde vid Krigs-Akademien, följde deraf i Departements-Chefens
tanke nödvändigt, att en särskild Sjökadettskola måste inrättas. Skulle åter kunskapsmåtlet
för inträdet i allmänhet så bestämmas, att detta kunde inträffa vid
17 års ålder, så ansåge Departements-Chefen Sjökadettskolans inpassande i KrigsAkademien
blifva åtminstone möjligt, om än önskas kunde, att inträdesåldern vore
något lägre; men såsom vilkor för inträde vid nämnda ålder måste då likväl fordras,
att sökanden redan gjort alldraminst en sjöresa, så att han kunde genast
IA Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1862.
inträda såsom Sjökadett, helst efter 17 års ålder tiden icke mera medgifver någon
så kallad profresa. För öfrigt borde inträde vid ända till fyllda 20 års ålder
vara Sjökadett medgifvet, om sökanden visade sig antingen hafva farit till
sjös någon längre tid, eller innehafva sådana kunskaper, att hans kurs vid KrigsAkademien
antagligen borde medhinnas på kortare tid än den normalt beräknade.
Slutligen, och ehuru ingalunda borde föreskrifvas, att profresa eller annan, före
inträdet vid Akademien, verkställd sjöfart ovilkorligen skulle hafva skett å örlogsartyg,
blefve det likväl nödvändigt att för ynglingar, som ämnade blifva Sjökadetter
vid Krigs-Akademien, bereddes tillfälle att, till lämpligt antal, årligen
deltaga i de fran Flottans station i Carlskrona utgående exercis-expeditioner.
Vidare har t. f. Kanslern för Krigs-Akademien, till åtlydnad af Kongl.
Maj:ts den 10 Januari 1862 gifna föreskrifter, uti underdånigt Memorial af den
17 Juni 1862 till Kongl. Maj:ts pröfning öfverlemnat ett af Akademiens GuvernörsErnbete
uppgjordt förslag till lämpligaste sättet för den å Carlberg förlagda KrigsSkolaixs
ombildning; hvarvid t. I. Kanslern yttrat, att ehuru den för organisationsförslagets
afgifvande i nyssnämnda Kongl. Bref förutsatta tidpunkt ännu icke inträde
t. f. Kanslern dock vore, lika med Guvernörs-Embetet, af den tanke, att de
föreslagna reformerna, om deråt gifvas vissa öfvergångsmodifikationer, icke behöfva
uppskjutas, intilldess skolstadgan hunnit att till alla delar och öfverallt fullt genomföras;
och har slutligen den af Kongl. Maj:t tillförordnade Landtförsvars Komitén
afgifvit förslag till Officersbildningens lämpligaste ordnande; deröfver GuvernörsEmbetet
och t. f. Kanslern vid Krigs-Akademien, i hvad rörer denna läroanstalt,
sig utlåtit.
Med anledning af hvad härvid förekommit tillstyrker jag i underdånighet:
att ehuru en fullständig tillämpning af den för Rikets allmänna ElementarLäroverk
sednast utfärdade stadga icke ännu hunnit genomföras, förändringen af
Krigs-Akademiens organisation likväl, om deråt gifvas nödiga öfvergångsmodifikationer,
nu bör kunna företagas, och att Kongl. Majit således måtte, med ändring
af vissa förut gällande stadganden, anbefalla en ombildning af berörda läroverk,
grundad på följande bestämmelser:
l:o Krigs-Akademien förändras till en militärisk tillämpnings-skola för bildande
af alla vid Arméen och Flottan behöflige Officerare.
2:o Denna tillämpnings-skola, som erhåller namn af Krigs-Skola, indelas i
tvenne klasser, nemligen :
en landthlass (motsvarande Krigs- Akademiens nuvarande III:dje och IV:de landtklasser)
för bildande af Officerare för Arméen, och
en sjöklass (motsvarande Krigs-Akademiens nuvarande III:dje och IV:de sjöklasser)
för bildande af Officerare för Flottan:
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 15
3:o Undervisningen inom sjöklassen fortgår tills vidare i öfverensstämmelse
med förut i afseende härå gällande föreskrifter.
4:o I afseende på inträdet i landtklassen skola följande bestämmelser till efterrättelse
blifva gällande:
a) Den inträdessökande bör hafva blifvit till H. II. Nattvard admitterad.
b) För att tillvägabringa ett sådant samband emellan Statens Krigs-Skola och
dess allmänna Elemeritar-Läroverk, att en yngling vid hvarje af de högre
bland dessa sednare läroverk må kunna beredas lill inträde vid Krigsskolan
och således ej behöfva bestämma sitt blifvande lefnadsyrke förr än vid
afgången från det ena läroverket till det andra, böra kunskapsfordringarna
för inträde i Krigs-Skolan så afpassas, att de motsvara fordringarna för
inträde i den klass af Elementar-Läroverket, dit lärjungarne ingå vid en
medelålder emellan 17 och 18 år, hvilken ålder de vid Krigs-Skolan inträdande
elever helst böra innehafva; och då, för närvarande, lärjungars
uppfattning från VI:te till VII:de klassen inom Elementar-Läroverket i
medeltal inträffar emellan 17:de och 18:de åldersåret, bör alltså inträdesexamen
vid Krigs-Skolan omfatta:
1) för yngling, som åtnjutit undervisning vid högre Elementar-Läroverk, det
kunskapsmätt, som, under genomgåendet af Läroverkets VI första klasser,
bör vara inhemtadt af dem, som icke läsa klassiska språk, samt
2) för yngling, som åtnjutit enskild undervisning, följande kunskapsämnen:
Svenska språket: Grammatik och Rättstafning; förmåga att redigt och följdriktigt
framställa sina tankar på papper.
Tyska språket. Språkens grammatik: förmåga att någorlunda obehindradt tyda
Franska d:o lättare författare; öfversättning från Svenska med tillhjelp af ordEngelska
d:o i bok.
Mathematik:
Arithmelik: De fyra räknesätten i hela tal, bråk och sorter; decimalbråk; enkel
och sammansatt regula de tri med användning på intresseräkning m. m.
Algebra: De fyra räknesätten i hela tal och bråk; digniteter och rötter; eqvationer
af Usta och 2:dra graden med en eller flera obekanta; vana vid problemers
uppställning och behandling samt vid begagnandet af logarithmiska
tabeller.
Geometri: till det omfång, som motsvaras af Euclidis 4 första böcker; proportionslära
med dess användning på geometrien; Stereometri; någon vana vid
geometriska problemers behandling.
Naturvetenskap:
Fysik: De fysiska grundbegreppen; läran om ljudet, ljuset och värmet;
Kemi: Läran om frändskapslagarna och om de kemiska proportionerna; oorganisk
kemi till läran om metallerna.
16 Bil. N:o 3 till Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1862.
Historia och Geografi: Allmänna historien i kortare öfversigt; nyare tidens historia
utförligare intill tiden för Spanska Successionskriget: Fäderneslandets historia.
Allmän fysisk och politisk geografi; utförligare för Sverige, Norrige, Danmark
och de vigtigare kulturländerna; allt efter vid Elementar-Läroverken antagna
läroböcker.
God handstil samt öfning i Frihandsteckning.
c) med yngling, som aflagt godkänd Studentexamen med iakttagande af hvad
Kongl, förklaringen den 14 Juli 1837 föreskrifver eller, efter fullbordad
lärokurs vid högre Elementar-Läroverk, derstädes undergått fullständig afgångs-examen
i öfverensstämmelse med Kongl. Stadgan den 11 April 1862
och önskar vid krigsskolan vinna inträde, anställes der ingen inträdes
pröfning.
Endast i den händelse, att hans kunskap i mathematik icke vid
sistnämnda afgångsexamen blifvit godkänd, anställes med honom, före inträdet,
särskild pröfning i detta kunskaps-ämne.
d) Inträde vid Krigsskolan eger rum vid begynnelsen af hvarje läsetermin.
Undantag härifrån må af Guvernören beviljas endast i den händelse att
sjukdom eller annat giltigt skäl förhindrat en Elevs inställelse vid läroverket
å förenämnda tid.
5:o Undervisning inom Krigs-Skolans landtklass skall omfatta följande
Läroämnen:
Logik och Svensk Ämnesskrifning.
Tyska.
Fransyska.
Engelska.
Historia: allmän och fäderneslandets från 16 Seklet, med särskildt afseende
på krigshändelserna.
Naturlära.
Mathematik: Trigonometri, Analytisk Geometri, Mekanik och problem-öfningar.
Krigsartiklar.
Infanteri-Exercis-Reglemente.
Tjenstgöriogs-Reglemente.
Krigskonst med de 3:ne vapnens stridslära.
Artilleri och handgevärslära.
Refästnings- och broslagningslära.
Topografi.
Militär-Sundhetslära.
Förbandslära.
Hästkännedom.
Bil. N:o 3 till Kongl. Majis Nåd. Prop. No i. om Statsverket 1862. 17
Praktiska öfningar :
Gymnastik och Vapenföring
Kompani- och Bataljons-exercis
Läger- och Falt—tjenst
Målskjutning med Artilleri-pjeser och handgevär
Fältbefästning
Broslagning
Fältmätning
Teckning efter modeller
Ridning
Simning
Sång.
6:o Läroämnenas och de praktiska öfningarnes omfång afpassas så, att för
genomgåendet af krigsskolan må beräknas en tid af två och ett halft år.
7:o I öfverensstämmelse med den vid Krigs-Akademien redan länge tillämpade
grundsats, medgilves äfven eleverna vid krigsskolan att, inom de gränser,
som bibehållandet af ordning och samband vid undervisningen betinga, fortgå oberoende
af hvarandra genom läroverket och såmedelst, i mån af flit och förmåga,
förkorta tiden för lärokursens genomgående. Dock bör hvarje elev deltaga i tvenne
somrars praktiska öfningar,
8:o Från och med 1863 företages ombildningen af Krigs-Akademiens nuvarande
Öfre Afdelning till den krigsskola, hvaraf Läroverket sedan dess första och
andra klasser blifvit indragna ensamt kommer att bestå. I öfverensstämmelse med
här meddelade grunder och det förslag till undervisningens ordnande för landt—
kadetter, som, uti Guvernörs-Embetets för Krigs-Akademien den 12 sistlidne Juni
afgifna underdåniga yttrande i afseende på den tillämnade förändringen af bcmälte
läroverks organisation, är framställdt, verkställes öfvergården frän nuvarande förhållanden
till den nya undervisningsordningen, så fort sådant, utan olägenhet för
fortgången af elevernas arbete, kan ske. Från och med samma år tillämpas äfven
bestämmelserna i afseende på vilkoren för inträdes vinnande vid krigsskolan.
9:o Kanslers-Embetet åligger att, efter slutet af Vårterminen 1864, eller,
om så nödigt pröfvas, dessförinnan, på grund af då inhemtad erfarenhet till Kongl.
Maj:t ingifva fullständigt förslag till de närmare bestämmelser i afseende på undervisning
och allt hvad dermed eger sammanhang, stadgar för ordning och disciplin,
ekonomiska anordningar m m., som, med anledning af läroverkets förändrade
organisation och bestämmelse, då äro eller anses blifva af behofvet påkallade.
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863 1 Sami. 1 Afd. 4 Hafi. 3
18 Bil. N:o 3 lill Kongl. Maf.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Angående
korporalernaslönespanmål
vid åtskilliga
regeImenten
och
corp ser af indelta
Arméen.
10:o I afseende på Krigs-Akademiens nuvarande nedre Afdelning skola följande
bestämmelser lända till efterrättelse:
a) Inträdesexamina till första klassen, enligt nu derför gällande föreskrifter,
komma fortfarande att ega rum under loppet af 1863, efter hvars slut
dessa examina ej vidare anställas;
b) Inträdesexamina till Andra klassen, likaledes enligt nu gällande föreskrifter,
kunna vid Läroverket undergås under loppet af åren 4863, 1864 samt
vårterminen 1865, hvarefter ingen sådan examen mera anställes.
c) De ynglingar, som vid dessa examina blifvit godkände, äro alla berättigade
att, vid inträffande ledigheter och med de vilkor, som i följande punkt
stadgas, inträda vid läroverket, så vida de fullgöra öfriga för sådant inträdes
vinnande gällande föreskrifter.
ll:o Bland ynglingar, som fullgjort vilkoren för inträde vid Läroverket, skall
den ega företrädesrätt att dit blifva inkallad, som ådagalagt kunskaper för intagning
i högre afdelning framför den, som endast befunnits skicklig till inträde
i lägre afdelning. Eljest skall bland sökande, som vid olika tillfällen blifvit
inexaminerade, den hafva företräde, som först godkänd examen undergått. De,
som vid samma tillfälle inträdesexamen undergått, emottagas vid Läroverket i
den ordning, som dem emellan på grund af examen upprättad klassifikation be
stämmer.
Ny stat för Läroverket, efter dess förändrade organisation, anser jag nu icke
böra uppgöras, enär densamma ej kan blifva tillämplig förr, än emot slutet af
öfvergångstiden; hvarföre jag i underdånighet hemställer, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes förbehålla sig, att nuvarande anslaget för Krigs-Akademien tillsvidare blifver
orubbadt.
Indelta Arméen.
Kavalleri- och Infanteri-Regementena. Hos Eders Kongl. Maj:t hafva Cheferna
för Södermanlands regemente och Westerbottens Fältjägare-Corps, hvar för
sig, gjort framställning angående der förekommande förhållanden med korporalernas
lönespanmål, hvarvid, i afseende å Södermanlands regemente, blifvit anfördt, att
ehuru Kongl. Cirkulär-Brefvet den 2 Februari 1833, angående indelta Arméens
lönreglering, tillägger korporalerna vid infanteriet fem tunnor lönespanmål att i
fullt mått utgå, hade likväl korporalernas löner vid detta regemente, först in natura
och under sednare åren efter markegång, utgått med endast fem tunnor
halfrågadt eller fyra tunnor 23'/9 kappar fullt mål samt återstående 88/g kappar
ersatts, enligt det vid nya lönregleringen bestämda spanmålspris, med 1 R:dr 33
Bil. N:o 3 lill Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1862.
19
sk. 8V3 rst. Banko eller 2 R:dr 54 öre Riksmynt; och har Regements-Chefen i
underdånighet anhållit att, för korporals-lönernas reglerande i öfverensstämmelse med
berörda Kongl. Cirkulär-Bref, lösen för ifrågavarande 8% kappar hädanefter finge utgå
från lösen för de 134 tunnor 4 l08/4o3 kappar öfverskotts-tionde, som regementet nu
disponerar och hvilken lösen ingår till statsverket, hvarigenom denna öfverskotts-tionde
skulle reduceras till 120 tunnor 2 5 727/120n kappar, men deremot det genom Kongl.
Brefvet den 21 Juli 1838 regementet tillagda kontanta stats-anslag 1060 R:dr
Banko eller 1590 R:dr Riksmynt minskas med 121 R:dr 92 öre till 1468 R:dr 8
öre. — Chelen för Westerbottens Fältjägare-Corps har, å sin sida, fästat uppmärksamheten
derpå, att då Corpsens korporaler, enligt 1841 års Atlönings-indelningsverk,
såsom aflöning uppbära endast värdet af fem tunnor korn med ett bestämdt
penningebelopp af 34 R:dr 42 sk. 2 rst. Banko eller 52 R:dr 31 öre Riksmynt,
hvilket belopp i brist af indelta räntor utgår, till en del af de corpsen anslagna vakanta
rotar och till en del af kontanta ‘statsanslaget, vore dessa korporaler i afseende
å sin aflöning vida sämre lottade än deras vederlikar inom Arméen, hvilka få
uppbära lönespanmåls-ersättningen efter 10 års medelmarkegångspris; och då korporalernas
tjenstgöring vid Westerbottens Fältjägare-Corps dessutom vore jemförelsevis
mera betungande och tidsödande i anseende till såväl långa och besvärliga
marche-vägar, hvilka måste tillryggaläggas för tjenstens bestridande, som ock
de svårigheter, hvilka af det strängare klimatet bero, har Corps-Chefen i underdånighet
anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes bereda sådan förbättring i deras aflöning,
att densamma antingen svarar mot ersättningen för fem tunnor korn, beräknad
efter Länets markegångspris, eller ock att dessa fem tunnor korn, lika
som nu, inginge i lönen till ett bestämdt värde, men förhöjdt till 15 R:dr tunnan,
ungefär motsvarande de sex förflutna årens medelmarkegångspris i medeltal.
Krigs-Kollegium har, uti häröfver afgifna särskilda utlåtanden, jemte utredning
af förhållandena med korporalernas lönespanmål vid förutnämnda regemente
och corps, i underdånighet anmält, att, utom Södermanlands regemente och Westerbottens
Fältjägare-Corps, följande regementen och corpser icke ega full tillgång
till korporalernas aflöning med fem tunnor spanmål eller deremot svarande indelta
räntor, utan att fyllnad i kontant är för aflöningen anvisad, nemligen Lifregementets
Husar-Corps, Lifregementets Grenadier-Corps, Smålands Grenadier-BataljonAndra
Lifgrenadier-regementet och Uplands regemente; och då med billighet och
rättvisa vore öfverensstämmande, att samtlige korporaler vid indelta infanteriet
komma i åtnjutande af lika aflöningsförmåner, har Kollegium, i betraktande deraf
att den kontanta ersättningen, beräknad efter de vid Aflönings indelningsverkens
upprättande gällande medelpris å spanmålen, icke motsvarar spanmålens nuvarande,
pä årligen vexlande markegångspris beroende värde, i underdånighet hemställt, att
Kougl. Maj:t, för beredande af löneförbättring för dessa korporaler, täcktes hos
20 Bil. N:o 3 till Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Ltlneftirbdltringar
vid
indelta Arméen.
Rikets Ständer äska ett anslag af 1637,929 kubikfot oindelt spanmål, utgörande
den ersättning, som enligt upprättad uträkning i sådant läll skulle erfordras, att
såsom fyllnad i korporalernas aflöning å Riksstaten uppföras, för brist i den genom
Kongl. Cirkulär-Brefvet den 2 Februari 1833 dem tillslagna spanmål, att
utgå efter medelmarkegång; hvaremot de kontanta ersättnings-anslagen, utgörande
tillhopa 2004 R:dr 4 öre Riksmynt, hvaraf regementen och corpser nu äro i
åtnjutande, komme att indragas.
I anledning af hvad sålunda blifvit anmäldt, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj:t, med bifall lill hvad Krigs-Kollegium härvid föreslagit,
täcktes för ifrågavarande ändamål hos Rikets Ständer begära ett anslag, i jemnt
tal, af 1638 kubikfot oindelt spanmål, att tilläggas det i Riksstaten förut för indelta
kavalleri- och infanteriregementena uppförda anslag af oindelt spanmål, hvaremot
det för samma regementen i Riksstaten befintliga anslag i penningar skulle
förminskas med 2004 R:dr 4 öre.
Löneförbättringar vid indelta Arméen. Sedan Kongl. Maj:t vid 1836—1838
års Riksdag fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på behofvet af en förnyad
lönreglering för indelta arméens befäl, dels till åstadkommande af nödig förbättring
i aflöningen, dels lill beredande af möjligaste likstämmighet deruti vid alla regementen
och corpser; hade Rikets Ständer, som ansågo det vara uppenbart, att en
ny allmän reglering af befälets aflöniogsförhåHanden utaf hehofvet påkallades, men alt
en dylik reglering borde, utan ytterligare bidrag från Statens sida, kunna till vägabringas
medelst de stora tillgångar af indelta räntor, kronotionden, boställen och
kontanta anslag, som redan finnas anvisade, emellertid så väl vid berörda Riksdag
som vid den sistlidna funnit godt alt, utöfver det i Rikstaten förut uppförda kontanta
anslag för indelta kavalleri- och infanteri-regementena, för hvardera statsregleringsperioden
som dessa begge Riksmöten innefattade, bevilja och till Kongl.
Maj:ts disposition ställa en summa af 100,000 Rdr årligen att vid de regementen
och corpser, som deraf företrädesvis vore i behof, användas till löneförbättring i
första rummet åt underbefäl och subaltern-offlcerare jemte deras vederlikar, samt
vidare, så vidt tillgänga r ne medgifva, jemväl åt Andre Kapitener och Regements-qvartermästare,
dock med förbehåll att en dylik förmån icke finge tillgodokoroma
dem af berörde löntagare, hvilka äro med boställen försedde.
Till en för lönregleringens verkställande nödig ansedd och af Eders Kongl.
Majit vid förra Riksdagen föreslagen uppskattning af en del Arméens boställen, ansågo
Rikets Ständer sig då icke kunna bevilja det af Eders Kongl. Majit äskade
anslaget, hvadan Eders Kongl. Majit funnit något härvid för närvarande icke kunna
åtgöras: dock har Eders Kongl. Majit uppdragit åt Landtförsvarskomitéen att närmare
undersöka, i hvad mån de tillgångar, hvarje regemente eller corps eger. medgifva
att derinom reglera aflöningsförmånerna på ett rättvist och tillfredsställande
sätt, eller i motsatt fall huru en sådan regler ing lämpligare kan vinnas och hvilka
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1862 21
brister behöfva fyllas; hvarjemte Eders Kongl. Majit vidare, med afseende å den
ifrågaställa lönregleringen, samt pä det alt inom indelta Arméen befintliga löntillgängar
mä, så vidt ske kan, för detta ändamål blifva disponibla, i Nåder förordnat,
att alla de embets- och tjenstemän inom indelta Arméen, som efter den 8
April 1862 befordras, transporteras eller till lön utnämnas, skola framdeles ålnöjas
med de lönförmåner, som vid en blifvande lönreglering kunna komma att
bestämmas, samt alt detta villkor bör i fullmakterna eller resolutionerna uttryckas.
Jemte anmälan af dessa förhållanden och då, enligt hvad Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse den 5 Oktober 1860, angående regleringen af utgifterna under
Riksstatens 4:de hufvudtitel innehåller, anslaget 100,000 Rdr till »Lönförbättringen
vid indelta Arméen« endast blifvit beviljadt lör innevarande statsregleringsperiod,
men fortfarandet deraf ännu tillsvidare al omständigheterna påkallas, hemställer jag
i underdånighet, alt ett dylikt anslag mätte äfven för nästa statsregieringsperiod
varda i Riksstaten uppfördt, för att enligt redan meddelade föreskrifter
användas.
Indelta Arméens vapenöfningar. Då Riksstaten nu upptager för indelta Arméens
vapenöfningar ett belopp af 650,000 Rdr årligen såsom Reservationsanslag,
sedan för samma ändamål ett Förslagsanslag å 596.000 Rdr under statsregleringsperioden
1858 —1860 varit årligen beviljadt, har Krigs-Kollegium, — jemte erin -  ran, att i anseende till den betydliga stegring som inträffat i prisen å proviantoch
furrage—artiklar både före och synnerligast efter den tid, eller mot slutet af år
1856, då Kongl. Maj:t afgaf Sin proposition till Rikets Ständer om anvisande af sistberörda
summa, grundad på 15 års medelpris, men med beräkning af den utsträckning
i vapenöfningarne, som tillika af Kongl. Maj:t föreslogs, redan denna summa
befunnits otillräcklig och måst öfverskridas, hvilket anslagets natur äfven medgaf, —
fästat Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att sedan Rikets senast församlade
Ständer beslutit uppföra detta anslag under reservationstitel till ett förhöjdt belopp,
hade den vidtagna förändringen af anslagets natur, vid det förhållande att
förhöjningen icke motsvarat den kostnad, hvartill vapenöfningarne skolat uppgå,
om de ordnats i full öfverenstämmelse med den af Kongl. Maj:t föreslagna och al
Rikets Ständer år 1858 gillade plan, verkat derhän att de i Kongl. Reglementet,
angående indelta Arméens och Reväringsmanskapets marcher, möten och mönstringar,
den 14 September 1858 föreskrifna vapenöfningar med regementenas och
corpsernas gamla stam måst under åren 1861 och 1862 inskränkas till kortaretider,
än som i berörda Reglemente finnas utstakade.
Då vidare nämnda Reglemente, hvars föreskrifter i afseende på arten och tiderna
för de särskilda vapenöfningarne äro öfverensstämmande med Kongl. Maj:ts
af Rikets Ständer gillade förslag, icke undergått någon förändring i denna del, har
Indelta Ar -  méens vapenöfninqar.
22 Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862-
Kollegium, för bedömandet af anslagsbehofvet under nästa statsregleringsperiod,
ansett detsamma böra grundas på de i samma Reglemente gifna föreskrifter i fråga
om de möten och vapenöfningar, sorn indelta regementen och corpser böra undergå,
samt, beträffande kostnaderna, dels på medeltalet af de utgifter, sorn i och för regementens
och corpsers vanliga möten och korporals-skolor åren 1859 och 1860
efter då gällande upphandlingspris utgått, dels på medeltalet af de verkliga utgifterna
för 1859 och 1860 årens öfningsläger, dels ock på det till beloppet omvexlande
och således blott förslagsvis beräknade medelsbehofvet för nybyggnader och reparationer,
m. m.: anmälande Kollegium härvid, att orsaken, hvarföre kostnaderna
för något annat föregående aller efterföljande år icke medtagits i beräkningen, vore
den att Underhålls-Reglementet, såsom utfärdadt den 14 September 1858, icke
kunnat vid samma års möten tillämpas och att 1861 års mötesutgifter, i anseende
till pågående granskning af dithörande räkenskaper, ännu icke vöre fullständigt
kända.
Af företedda, i Kollegii Intendents-Afdelnings kammarkontor upprättade uträkningar
inhemtas:
att medelkostnaden för indelta Arméens vapenöfningar i hemorten under
hvartdera af åren 1859 och 1860 utgjort Rdr 570,548: 62.
att dertill kommer det belopp, som erfordras till utgifter i och
för byggnaders underhåll, utskyIder för mötesplatser, ro. m., som
från Krigs-Kollegium direkte utgå, förslagsvis  50,000: —
att verkliga kostnaden för 1859 och 1860 års öfningsläger
i medeltal uppgått till
203,642: 78.
tillhopa Rdr 824,191: 40.
skolande således denna summa blifva erforderlig för bekostande af indelta Arméens
vapenöfningar under hvarje år af nästkommande statsregleringsperiod, under föutsättning
att mötena bibehållas vid redan föreskrifvet antal, tidslängd och nummerstyrka,
samt att varuprisen på det hela taget icke stegras; hvadan, med någon
förhöjning för summans jemnande, Kollegium i underdånighet hemställt, att anslaget
för indelta Arméens vapenöfningar måtte af Kongl. Maj:t föreslås till ett
belopp af 825,000 Rdr, innefattande en förhöjning af 175,000 Rdr i nuvarande
anslag.
Såsom ytterligare stöd för angelägenheten att anslaget till indelta Arméens
vapenöfningar icke nedsättes under det af Kollegium föreslagna belopp af 825,000
Rdr, har Kollegium åberopat ett af förutnämnda Kammar-Kontor upprättadt sammandrag,
som, på grund af de pris, hvilka för 1862 års möten af ProvianteringsDirektionerna
uppgifvits såsom gångbara och under förutsättning af de mötestider,
Underhålls-Reglementet föreskrifver, utvisade att, oberäknad all kostnad för öfningsläger,
1862 års möteskostnader för regementens och corpsers samt KrigsKollegii
utgifter skulle komma att uppgå till 716,426 Rdr 32 öre eller nära
Bil. lS:o 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 23
96,000 Rdr mer än det belopp, Kollegium, enligt hvad här ofvan blifvit anmäldt,
trott sig för ändamålet böra föreslå.
Med anledning af hvad Krigs-Kollegium sålunda upplyst, och då vapenöfniugarne
icke kunna minskas för den indelta Arméen, om denna, såsom stam för
en i förhållande till dess numerär talrik Beväring, skall kunna upptaga beväringsmanskap
i sina leder till så stor del, som erfordras för att uppbringa hären till
vederbörlig styrka vid en mobilisering, tillstyrker jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Maj:t af Rikets Ständer begär förhöjning i det årliga anslaget för indelta
Arméens vapenöfningar med 175,000 Riksdaler.
Vdrfvade Arméen.
Svea och Andra Lif gardesregementena. Genom Kongl. Brefvet den 18 Mars Svea och An
1862 har blifvit i Nåder förordnadt, att 2 andre Kapitensbeställningar skulle bildas d^s-Lfaml
vid hvartdera af Svea och Andra Lifgardesregementena med lön för hvarje Andre LifbeväKapiten
till belopp af 2000 Rdr, äfvensom att dessa löner skulle utgå från dispo- 'menlena
nibla tillgångar å anslaget för Lifbeväringsregementet. — I anledning häraf har
Krigs-Kollegium i underdånighet erinrat, det hvartdera af anslagen för bemälda
Gardesregementen borde ökas med 4000 Rdr, men deremot anslaget för Lifbeväringsregementet
minskas med motsvarande belopp eller 8,000 Rdr.
Härvid torde böra i minnet återkallas följande:
Sedan Kongl. Maj:t, beträffande Lifbeväringsregementet, dels förklarat, att
tillsvidare hvarken den ledigvarande Chefsplalsen vid regementet skulle tillsättas
eller nya Officerare der antagas, dels ock beslutit, att det beväringsområde, som
förut varit anslaget till nämnda regemente, skulle fördelas på Lifgardesregementena
till fot; samt Kongl. Maj:t, i anledning af dessa förhållanden och då den vid sistberörda
regementen befintliga befälspersonal, som icke kunde befrias från sin tjenstgöring
i öfrigt, befanns otillräcklig för att kunna äfven besörja vapenöfningen med
det sålunda dem tillslagna beväringsmanskap, funnit nödigt, att hvartdera af Fotgardesregementena,
efter hand och i mån af tillgångar på Lifbeväringsregementets
stat, erhöile tillökning i sitt befäl med 1 Tredje-Major och 4 Andre-Kapitener,
med följande aflöning, nemligen:
1 Tredje-Major Lön, 3,500.
Rationer för 2 hästar, å 270 Rdr .... » 340.
Stallhyra för dito å 100 » . . . . » 200. 4 240
4 Andre-Kapitener, löner å 2000 » .... 8,000.
tillhopa Rdr 12,240.
för hvartdera regementet eller inalles för begge regementena 24,480 Rdr; så
föreslogs af Kongl. Majit vid sistförflutna Riksdag, att denna anslagstillökning för
Fotgardesregementena finge utgå i mån af blifvande tillgångar på Lifbevärings
-
24 Bil. N:o 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
regementets stat, hvilken, uti Riksstaten upptagen till 31,911 Rdr SO öre, härtill
lemnade full tillgång, äfven med förutsättning att de för vakanta beställnin
gar
vid Lifbeväringsregementet belöpande afgifter till accordsamorteringen från anslaget
utginge.
Härå meddelade Rikets Ständer till svar, att då Rikets Ständer ej tilltrott
sig att bedöma, huruvida den ifrågaställa tillökningen af Gardesregementenas befäl
innefattade det lämpligaste sättet att afhjelpa det förevarande behofvet eller
om icke annan ändamålsenligare och måhända till större besparing ledande utväg
skulle framdeles kunna beredas, dervid det ej torde böra lemnäs ur sigte att,
derest en förändrad organisation i ofvannämnda hänseende komme till verkställighet,
Lifbeväringsregementets nuvarande Officerare, så vidt de dertill finnas lämplige,
fortfarande för ifrågavarande tjenstgöring blifva använde eller på annat sätt
vid Arméen anställde och sålunda vinna den befordran, hvarpå de kunna hafva
anspråk, utan att Statsverket för deras aflöning behöfver vidkännas särskilda kostnader;
så hade Rikets Ständer, utan att då ingå i pröfning af det förslag, Kongl.
Majit framställt för anskaffande och underhållai>de af erforderligt befäl vid vapenöfningarne
med Stockholms Stads och Läns beväringsmanskap, ansett sig böra till
Kongl. Majit öfverlemna att i sådant hänseende vidtaga lämpliga åtgärder, dock
med vilkor att kostnaderne för en förändrad organisation icke må öfverstiga det
af Kongl. Majit äskade belopp 24,480 Rdr årligen, samt att sådan förändring
verkställes endast i den mån tillgång för utgifterna genom inträffande afgång på
Lifbeväringsregementets stat kan beredas: i följd hvaraf, och då Rikets Ständer
icke hade sig bekant, till hvad belopp besparing på Lifbeväringsregementets anslag
då genom inträffad ledighet uppkommit, detta anslag blef å 4:de HufvudTiteln
tillsvidare upptaget till oförändradt belopp 31,911 Rdr 50 öre.
På grund af detta Rikets Ständers medgifvande har Kongl. Majit under den
18 Mars 1862, och sedan upplyst blifvit att det disponibla öfverskottet å Lifbeväringsregementets
anslag, när äfven accordsräntor för 8 vakanta Underlöjtnantsbeställningar
blifvit såsom en utgift tagna i beräkning, då utgjorde 10,663 Rdr,
i Nåder förordnat, att af de sålunda befintliga tillgångarne på Lifbeväringsregementets
stat för närvarande skulle bildas fyra Andre-Kapitensbeställningar eller
två sådana vid hvartdera af Svea och Andra Lifgardesregementena, med löner å
2,000 Rdr, samt att alltså hela aflöningskostnaden för dessa nya beställningar
skulle utgå från besparingarne å Lifbeväringsregementets statsanslag, intilldess beloppet
kan derifrån varda öfverllvttadt till statsanslagen för berörda Gardesregementen;
— Och hafva meranämnda beställningar sedermera, efter afgifna förslag,
blifvit i Nåder tillsatta: hvarefter Kongl. Majit bestämt de accordsräntor, att till
Arméens Accordsamorteringsfond utgå, hvilka skola åtfölja så väl dessa som äfven
de öfriga för de tvenne Gardesregementena afsedda nya beställningar, pä det att
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 23
nu vid Lif-Beväringsregementet utgående accordsräntor må efter hand på dessa beställningar
öfverflyttas.
Jemte anmälan häraf, hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t
täcktes föreslå Rikets Ständer, att Lif-Beväringsregementets nu å 4:de Hufvud-Titeln
varande anslag 31,911 Rdr 50 öre må, pä sätt Krigs-Kollegium jemväl erinrat,
förminskas med 8,000 Rdr, men deremot anslagen å samma hufvudtitel för Svea och
Andra Lif-Gardena hvartdera ökas med 4000 Rdr.
Artilleri-regementena. — I följd af Artilleri Depöt-Kompaniets i Wisby öfver—
flyttning till Gotlands National-Beväring, föreslås i underdånighet, att, på sätt här
nedan, vid anslaget för nämnda Beväring, utförligare skall redogöras, från Artilleriregementenas
statsanslag må afföras:
Penningar
Rdr 10,038: 90.
Spanmål in natura 654,720 kub.fot å 2 Rdr  » 1,309: 44;
• tillhopa: Rdr 11,348: 34.
lngenieur-Corpsen. — Enär det allt mer och mer oafvisliga beholvet inom Svenska
arméen af ett fullständigt krigsbyggeväsende, enligt derför uppgjord plan, genom
det enda nu befintliga Sappör-kompaniet vore i sjelfva verket på intet sätt uppfyldt
och skulle, vid tillfälle af krig, visa sig högst kännbart; och då äfven under de senaste
krigen ifrågavarande materiels stora användbarhet elier, rättare sagd t, oumbärlighet
inom de krigförande arméerna blifvit ådagalagd, hvarföre ock inom ingen
armée något bemödande blifvit åsidosatt för att bringa den till högsta möjliga fullkomlighet;
har Chefen för lngenieur-Corpsen, Jör öfrigt åberopande de, uti underdånigt
memorial den 6 Augusti 1859, af honom utvecklade skäl, som talade för
Sappör-Corpsens komplettering med de ännu felande två kompanierna, framlagt nytt
förslag öfver kostnaden för uppsättandet af dessa två återstående kompanier; hvarvid
tillika anmäles, att då erfarenheten visat otillräckligheten af endast 3 Underofficerare
på kompaniet, hade i det nya förslaget antalet deraf blifvit ökadt till 4, samt
att, då lefnadskostnaden i Stockholm vore ansenligt dyrare än i öfriga IngenieurCorpsens
tjenstgöringsorter, en förhöjning uti de å nuvararde Sappör-kompaniets stat
bestämda arvoden jemväl föreslås.
Kostnadsförslaget upptager:
Utgift för årliga underhållet för två nya kompanier, jemte stab . . 91,050: 68.
Tillökning i nuvarande kompaniets stat  3,683: 75.
Tillökadt årligt underhåll af hästar till anspann  17,227: 14.
Öfningsmedel och materielens underhåll 6,100: —
Summa årlig kostnad 118,061: 57>
hvarförutan beräknas en uppsättningskostnad af 84,681 Rdr 34 öre.
Bih. till B St. Prol. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 4
Artilleri-re
gementena.
Sappör
trupper.
26 Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:tsQNåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Ehuru den nu befintliga materielen endast består af två fält-equipager och ett
exercis-equipage, med rid- och anspanns-persedlar för två equipager, har Chefen för
Ingenieur-Corpsen dock ansett sig icke nu böra framkomma med något förslag
om ny materiel, dels emedan den redan befintliga vore tillräcklig för kompaniernas
ölningar dels äfven af det skäl att en ny konstruktion af pontoner utaf jernbleck
förehades i Frankrike och Österrike, der sådan materiel nu definitivt blifvit antagen,
och hvars fullkomliga genomförande inom dessa lands arméer torde böra afvaktas. —
Hvad åter beträffar Kasern, m. m. för logering af de två föreslagna nya kompanierna,
så funnes utrymme dertill, i fall nödiga medel skulle af Rikets Ständer beviljas
för fullbordandet af den bombfria byggnaden uti Verket N:o II utanför Skanstull,
som i öfrigt blefve ett lämpligt emplacement för denna trupp. Skulle åter inga
medel härtill erhållas, kunde nya byggnader uppföras inom f. d. Hof-Jakt-varfvets
område och medel dertill tagas af de första årens anslag för de nya kompanierna,
hvilka i allt fall endast.efter hand kunna uppsättas. Om deremot Mariebergs
läroverk blefve förflyttadt, vore Marieberg, der tillräckliga byggnader redan finnas, en
serdeles passande plats för hela krigsbyggeväsendet sä väl personal som materiel.
För det fall, alt anslag skulle komma att beviljas till endast ett pontonnier-kompani,
anser Chefen för Ingenieur-Corpsen önskligt, att den för PantonmerCorpsens
stab utförda kostnaden äfven beviljades, enär de då blifvande två kompanierna
med tillhörande beväringsmanskap komma att utgöra en bataljon af 400
man, som dock först blifver fullt kompletterad, när tredje kompaniet äfven är uppsatt.
I anledning häraf, och då en armées företag i krig, i den män krigsväsendet
i följd af senaste tiders vetenskapliga framsteg och uppfinningar blifver allt mer och
mer beroende af det skick, hvaruti dess ingenieur-väsende sig befinner, och en armée
utan ingenieur-trupper ofta blifver utestängd från möjligheten att använda sina
krafter i rätt tid, eller att undgå de ofall, som uppstå då man är underlägsen i
antal utan medel att förhöja kraften, hvarigenom den moraliska öfvervigten får göra
sig gällande, kan jag icke annat än instämma i det af Chefen för IngenieurCorpsen
framställda behofvet af ett förökadt antal Ingenieur-trupper.
Det har blifvit sagdt, att Sverige i sina indelta trupper har en god tillgång
för fyllande af behofvet utaf Ingenieur-trupper och således icke skulle behöfva för
detta ändamål underhålla särskilda trupper. Sannt är, att genom den slöjdkunnighet
och arbetsfärdighet, som finnas inom de indelta trupperna, dessa i sådant hänseende
skulle vara serdeles lämpliga för inlärande af sappör- och pontonnier-tjensten,
men som de icke kunna med någon fördel användas vid tjenstgöring i fält utan att
förut vara dertill inöfvade och deruti ega fullkomlig insigt för att såsom förgångsmäu
användas der arbetet måste utföras i fiendens omedelbara grannskap och under
dess eld, och der skyndsamhet i arbete- måste förenas med noggrannhet, så fordras
att, om indelta trupper dertill skola inöfvas under freden, särskilda afdelningar der
-
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1862. 27
af mäste på förhand för detta ändamål uttagas. Andra arméer, derinom äfven orbetsfärdighet
finnes, bestyrka behofvet af denna föregående öfning.
Att uttaga afdelningar ur indelta arméen för detta ändamål, låter sig dock
icke verkställa, såsom stridande emot kneckte-kontrakten och indelningsverkets natur,
utan att rotehållarne det medgifva och i följd deraf denna tjenstgöring blifver ett
syftesmål vid valet af manskap och ett vilkor vid detsammas legning, för de rotar
som derpå ingå. Att legningen skulle försvåras och fördyras för de rotehållare,hvilkas
soldater antoges till ingenieur-soldater, är en gifven följd, då valet af rekryt
icke kunde blifva så fritt som eljest och då ingenieur-soldaten för hvarje år måste
till tjenstgöringsorten indragas under en mångdubbel tid af den för indelta soldaten
vanliga till tjenstgöring under fred bestämda.
Då, enligt hvad jag förmodar, inga rotehållare ikläda sig denna förökade roteringskostnad
och då derjemte den stående hären är såsom stam för beväringen
påräknad för bildande af en armée, tilifyilestgörande för att proportionaliter mätas
med de massor, som andra till oss gräusande makter ställa under vapen, samt foljakteligen
icke bör minskas, kan jag ej emotse möjligheten af att till ingenieur-trupper
använda någon del af indelta arméen.
Det kompani sappörer, som nu finnes, är alltför otillräckligt för att utgöra
ens stam för en behöflig trupp eller för att kunna med någon nytta för sig och
arméen användas under de högst nödvändiga öfningarno under freden; ännu mindre
för att kunna påräknas fylla krigsbehofvet.
Med detta kompani, utgörande 120 man förutom befäl, samt beräknadt såsom
den minsta möjliga servis för ett krigsbygge-equipage, har vid förra Riksdagen dåvarande
Departements-Chefen upplyst, att endast en brygga af 150 fots längd kan
slås, fullt begagnelig för alla vapen, samt af 198 fots längd under vissa villkor
Otillräckligheten häraf är lätt insedd och är äfven många gånger framhållen
Kan för en Armée-Corps en brygga icke slås öfver bredare vatten än 150 fot.
så lärer i vårt af mångfaldiga strömmar genomskurna land en fiende, bättre utrustad
än vi, kunna i all ro anordna sina marcher och följakteligen snart bringa oss
i det trångmål, att förluster deraf kunna uppstå, hvilkas storlek icke kan efter
penningens måttstock uppmätas.
De vid Regementena inöfvade sappörer eller timmermän, kunna naturligtvis i
brist af tillgång på broslagningsmateriel, felande antal och öfningstid, samt många
andra skäl icke öfvas i de för pontonnierer afsedda större broslagningar. Deras öfningar
hafva icke heller denna riktning. De äro afsedda att, hvar och en för den
trupp han tillhör, blifva förgångsmän vid vägförbättriugar, anläggande af spänger öfver
mindre vattendrag, fäitverks-byggnader, lägerhyddors uppförande, faschiners och
skanskorgars förfärdigande, med flera sådana fältarbeten, som af hvarje trupp, kunna
komma att utföras. Detta manskap är således icke motsvarande verkliga Ingenieur-trupper
och kan icke påräknas till deras förstärkande.
28 Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1S62.
Af hvad jag här haft Nåden anföra, och inseende den stora våda som kan
för Arméen uppstå genom brist på öfvade Ingenieur-trupper och för dem behöflig
materiel, i första rummet krigsbrygge-attiralj, föranledes jag att, oaktadt jag under
närvarande förhållanden ogerna föreslår partiella organisationer inom Arméen och
oaktadt Rikets Ständer, ehuru medgifvande behofvet för Arméen af utvidgning utaf
hittills inrättade Sappör-trupper, men under åberopande af felande tillgångar, förut
icke leronat bifall lill Eders Kongl. Maj:ts i lika syfte afgifna Nådiga propositioner,
i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Rikets Ständer nu
göra framställning om Ingenieur-truppernas förstärkning och, i första rummet, med
pontonnierer.
I anseende till Statens för andra behof medtagna tillgångar, hemställer jag
likväl i underdånighet, det anslag nu måtte begäras endast för ett kompanis uppsättning
med samma befälspersonal sorn vid nuvarande kompaniet; äfvensom att allt
anslag för den blifvande bataljonens Stab nu icke måtte ifrågakomma, enär den
nya truppens uppsättning i allt lall erfordrar längre tid, samt Stabspersonalen dessförinnan
kan umbäras: börande jemväl, efter min tanke, någon nedsättning uti de
af Chefeu för Ingeriieur-Corpsen föreslagna arvoden för det nya sappör-kompaniet
ega rum, så att dessa bringas till likhet med hvad i detta hänseende finnes bestämdt
vid nuvarande sappör-kompani, der jag äfven anser befintliga arvoden för befälet
böra blifva oförändrade.
För öfrigt torde med anskaffning af egna hästar för Sappör-truppen tillsvidare
kunna ansta, hvarigenom alla deraf härflytande kostnader nu undvikas.
Jag föreslår alltså i underdånighet äskandet af följande anslag:
Nytt befäl för 1 kompani:
1 Kapiten, lön  3,000: —
arvode . 1,200: — 4 200-
1 Löjtnant, lön  1,200: —
arvode  S47: 50- 1,747: 50.
1 Under-Löjtnant, lön  800: —
arvode  s47: 50 1,347: 50.
1 Konduktör, lön  800: —
arvode  275: 7S- 1,073: 75
1 Under-Konduktör, lön
500: —
arvode  273: 75. 775. 7g
1 d:o d:o  773:73• 9,916: 25.
Transport 9,916: 23.
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 29
Transport 9,916: 28.
1 Distinktions-Korporal
Trappen.
. arvode
158
1 dito
138
—
1 Korporal ....
90
—-
3 dito
270
__
1 Vice korporal .
48
—
5 dito
240
—
1 Handtverkssoldat . .
30
—
17 d:o
. d:o
510
—
Truppens underhåll .
10,472
84.
Rekryteringspenningar för
120
man
å 7 50
900
—
Medikamentspenningar för
120
man,
å 2: 25
270
—
Kommunion-penningar för 120
man,
å 5 öre
6
—
Kokiurättningskostnader .
500
—
15,612: 84. 23,529: 9.
Aflöning sförhöjning:
i följd af tillökade göromål:
för Bataljons-Läkaren, från 800 till 1,200 R:dr, eller
med
400: —
» Redogöraren, från 600 till 800 R:dr, eller med . . 200: —
» presterliga göromålens bestridande, från 180 till 300
R:dr, eller med 120: — 720-
hvartill kommer underhållskostnad för 5 brvgg-equipager, å 1,500
R:dr
4,500: —
att äfven uppföras på Ingeniör-corpsens stat, hvars anslag således
skulle höjas med inalles R:dr 28,749: 9.
Vidkommande den årliga underhållskostnaden för det nya kompaniets beklädnads,
remtygs-, utrednings- och sjukvårdspersedlar, hvartill, enligt den för äldre
kompaniet nu gällande passevolans, beräknas 10,501 Rdr 50 öre, hemställer jag
i underdånighet, att detta belopp måtte, i sammanhang med regleringen af anslaget
till »försvarsverket i allmänhet», äskas för Krigs-Kollegii Intendentsafdelning,
hvarifrån samma kostnad för nuvarande Sappör-truppen utgår.
Till legning och fouragering m. m. af det för Sappörtruppen afsedda antalet
100 Exercishästar, beräknas vidare, enligt kostnadsförslaget;
50 Bil. N:o 3 (ill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Lega under 30 dagar, å 6 Tunnor spanmål (37,80 kubikfot), eller inalles
3,780 kubikfot å 2 Rdr 50 öre
Rdr 9,450: —
Fourage, skoning, m, m. under samma tid, inalles
3,000 dagar, å 1 Rdr 50 öre  4,500: — gyg.
hvaremot nuvarande anslag endast utgör :
till lega, m. m  3,064: 6.
» fouragering
. . 1,618: 80 4 682: g6.
sä att en brist af  Rdr 9,267: 14.
skulle vara för handen; men jag hemställer i underdånighet, att för närvarande
endast mätte till berörda ändamål begäras, lika med hvad vid 1856 års Riksdag
beviljades, ett ytterligare belopp af 4,682 Rdr 86 öre. att, likasom förut, fördelas
på anslaget lill »Lega för hästar till Artilleriets exercis» med 3,064 Rdr
6 öre och på anslaget till »fouragering af Artilleriets och Värfvade Kavalleriets
hästar» med 1,618 Rdr 80 öre.
Den af mig nu föreslagna årliga utgift för ett nytt kompani Sappörer eller
Pontonnierer uppgår så ledas till följande belopp:
Aflöning för befäl, m. D. samt truppens underhåll, jemte underhållskostnad för
Brvggequipagerna  28,749: 9.
Persedelunderhåll  10,501: 50.
Lega m. m. för exercishästar  3,064: 6.
Fouragering för d:o
1,618: 80.
tillhopa Rdr 43,933: 45.
' Den första uppsättningskostnaden för kompaniet är af Chefen för IngenieurKorpsen
beräknad till 31,890 Rdr 67 öre; men till undvikande af särskildt anslag
härför, hemställer jag i underdånighet, att behöfliga medel af första årens
aflönings- och underhållsanslag må härtill kunna användas.
Kavalleri- Kavalleri- och Artillerihästars remontering och skoning. I afseende å detta
och Ar utte- anslag har Krigs-Kollegiurn anfört, hurusom enligt den af Kongl Maj:t fastställda
mnotering1 stat *°r utgifterna frän detta anslag vore för innevarande statsregleringsperiod
och skonirg. upptaget ett årligt belopp af Rdr 58,634: 75.
men alt, då det på Riks-Staten uppförda årliga anslag blott
utgjorde  » 55,761: 50.
Kollegium ansåge, det skillnaden » 2,873: 25.
borde föreslås såsom förhöjning i detta anslag och detsamma således för nästa
statsregleringstid bestämmas till förstnämnda belopp, eller 58,634 Rdr 75 öre ärligen.
Härvid torde få upplysas, att ifrågavarande utgifter, enligt äldre meddelade
föreskrifter, utgöra :
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 51
för Lifgardet till hust, Rdr 19,644: —
» Husarregementet Konung Carl XV, • » 16,512: 75.
» Svea Artilleriregemente, » 7,897: 50.
» Götha d:o,  » 7,109: 50,
» Wendes d:o,  » 7,471: —
tillhopa Rdr 58,634: 75.
samt att Kongl. Maj:t, beträffande bristen 2,873 Rdr 25 öre, genom Nådigt Rref
den 14 Maj 1861, förklarat densamma böra, såsom förut egt rum, af KrigsKollegium
utaf under händer egande medel förskjutas emot ersättning, som Kongl.
Maj:t, uppå Kollegii derom årligen skeende anmälan, ville bestämma.
Den af Kongl. Maj:t godkända staten är väl icke gällande längre än under
nuvarande statsreglering; men då någon nedsättning uti de regementena tillkommande
anslags belopp icke kan ega rum, hemställes i underdånighet, att, till den
anmälda bristens fyllande, Eders Kongl, Maj:t täcktes föreslå Rikets Ständer att
med 2,873 Rdr 25 öre tillöka nuvarande anslaget till Kavalleri- och Artillerihästars
remontering och skoning, samt att detsamma alltså förhöjes från 55,761
Rdr 50 öre till 58,634 Rdr 75 öre.
Lega för hästar lill Artilleriets exercis. På sätt jag här ofvan i underdånighet
föreslagit, skulle detta anslag, i och för en ökad utgift för exercis-hästar
vid Ingenieur-truppen, höjas med 3,064 Rdr 6 öre.
Fouragering af Artilleriets och Värfvarde Kavalleriets hästar. Krigs-Kollegium
har, i afseende å detta jemte två andra förslags-anslag, nemligen anslagen
till »Beväringsmanskapets vapenöfning» samt till »Rese- och Traktamentspenningar»,
i underdånighet anfört, att, i följd af dessa anslags natur, derå uppstående
brister väl blefvo Kollegium godtgjorda från Stats-Rontoret; men innan en sådan
godtgörelse efter hvarje års slut erhölles, måste de utbetalningar, Krigs-Kollegium
hade att verkställa utöfver anslagens i Riksstaten upptagna belopp, från andra till
Kollegii förvaltning hörande medel förskjutas, hvilka försträckningar icke alltid utan
olägenhet kunde ske; Och har derföre Krigs-Kollegium, lika med hvad Rikets
Ständers Revisorer för är 1860 i sin algifna berättelse uttryckt, ansett det vara
önskligt, alt de till Kollegii disposition anvisade förslagsanslagen upptoges till sådana
belopp, som i möjligaste mån komme att motsvara de utgifter, hvilka dermed
böra bestridas.
Beträffande nu förevarande anslag till fourageringskostnader har Krigs-Kollegium
upplyst, att bristen å detta anslag under åren 1859, 1860 och 1861 utgjort
237,397 Rdr 95 öre, eller i medeltal för år 79,132 Rdr 65 öre: — vid
hvilket förhållande en förhöjning af anslaget synes böra ega rum, på det anslaget
mer än som nu är fallet må motsvara de dermed afsedda utgifterna; men då anslaget
vid förra Riksdagen ökades med 50,000 Rdr, så att anslaget, sorn i nuvarande
Riksstat är upptaget till 350,000 Rdr, under åren 1859 och 1860 en
-
Lega för
höstar.
Fourage
ringskost
nader.
32 Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
dast utgjorde 300,000 Rdr, skulle den af Krigs-Kollegium omförmälda bristen
under ifrågavaranée tre år, med samma förhöjning, endast uppgått till 137,397
Rdr 95 öre, hvilket i medeltal för år gör 45,799 Rdr 32 öre.
Då alltså anslaget till »Fouragering af Artilleriets och värfvade kavalleriets
hästar» nu är upptaget till Rdr 350,000.
hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Rikets Ständer, att detsamma, dels i betraktande af nvssberörda brist,
dels med afseende å det här ofvan af mig ifrågaställa anslaget 1,618 Rdr
80 öre till fouragering af Ingenieurtruppens exercishästar, måtte ökas med 40,000.
samt i Riks-Staten uppptagas till ett förslagsbelopp af . . Rdr 390,000.
Mathållning för manskapet vid Garnisonsregementena. Uppå Rikets Ständers
Mathållning år 1861 församlade Revisorers uti Revisionsberättelsen gjorda framställning derom,
ims-man- mathållningen vid Garnisonsregementena i hufvudstaden, ehuru till födoämneskapet.
nas beskaffenhet oklanderlig, likväl vore till deras qvantitet otillräcklig, samt att
icke mer ari två mål om dagen bestås manskapet vid något af berörda regementen,
täcktes Kongl. Maj:t anbefalla Krigs-Kollegium att uppgöra förslag till ifrågavarande
manskaps utspisning med tre mål om dagen, jemte kostnadsberäkning
derför; hvarefter Kollegium den 4 sistlidne April till Kongl. Maj:t öfverlemnade
förslag till utspisningsstat (bilagan Lit. A), med tillkännagivande att denna stat,
med afseende å Reviswernes förmälan om födoämnenas otillräcklighet, skiljer sig
från den af Kongl. Maj:t den 19 Juli 1855 för värfvade Arméen fastställda, så
att de förut till middagsportionen bestämda qvantiteter färskt och rimmadt kött
blifvit, i likhet med hvad den för Kongl. Maj:ts Flotta gällande utspisningsstat
bestämmer, ökade från 50 till 75 ort per man, samt i öfrigt tillagts aftonmåltid
för hvarje man med 35 ort korngryn, 5 ort smör och V2 kubiktum salt: Och då,
enligt 1861 års varuvärden, kostnaden för utspisningen af det inom Stockholms
garnison under nämnda år tjenstgörande manskap uppgick för 754,125 portioner
till  Rdr 92,043: 93.
samt för det utom Stockholms garnison värfvade Arméen tillhörande
garuisonerande manskap för 573,224 portioner, till .... 90,989: 61.
eller tillhopa Rdr 183,033: 54.
skulle den genom berörda nya utspisningsstat uppkommande tillökade
kostnad, efter 1862 års här gällande pris, blifva  133,401: 65.
och sålunda det för Garnisonsregementena samfäldt beviljade mathållningsanslag
200,000 Rdr, genom antagande af denna utspisningsstat,
böra ökas till Rdr 316,435: 19.
eller i rundt tal 320,000 Rdr.
Då lil väl deu sålunda summariskt utförda underhållskostnaden icke lemnade
så fullständig utredning öfver beholvet af det för mathållningen ifrågaställa ökade
Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862.
33
anslaget, att derpå skäligen kunde grundas en framställning i ämnet till Rikets
Ständer, anmodades af mig Krigs-Kollegium att uppgöra oell till Kongl. Maj:t
afgifva:
dels nytt förslag till utspisningsstat för ifrågavarande regementen, hvaruti,
med uteslutande af sådana i den nuvarande utpisnings-staten förekommande proviantartiklar,
sorn voro mindre ändamålsenliga, borde upptagas andra fullt lämpliga,
så väl till användbarhet vid trupps utspisning, som ock i hänseende till pris,
så att underhållskostnaden icke höjdes utöfver hvad behofvet oundvikligen kräfde,
och hvarvid bland annat borde tagas i öfvervägande, huruvida icke manskapet®
underhåll för dagen lämpligen skulle kunna utgöras af kaffe till frukost samt i
öfrigt af två mål kokad mat;
dels uträkning öfver aflöning®- och underhålls-kostnaden i sin helhet, i följd
af det blifvande förslaget, då förhållandet med tjenstgörande styrkan vid regementena
under år 186 1 derför lades till grund, särskildt för det enligt stat tjenstgörande
manskapet och särskildt för det emellan exercistiderna i tjenstgöring
qvarblifna, hvarvid förhållandet skulle upptagas särskildt för hvarje regemente, så
väl i antal portioner, som hela den sammanlagda kostnaden;
dels, för jemförelse emellan den sålunda uppstående kostnaden samt den nuvarande,
en dylik uträkning öfver den verkliga aflönings- och underhållskostnaden
under samma år efter nu gällande bestämmelser;
dels cu uppgift, i begge fallen, å beloppen af kontant gage eller portion®-  skilling samt å hvad som följaktligen kunde eller kunnat, af det i staterna beräknade
gage, påräknas eller användas till naturn-portioners anskaffande och hvad
sorn derefter i fyllnadsmedel erfordrades för dessa portioners uppehållande; samt
dels slutligen upplysning, huruvida den i staterna beräknade natura-spanmål
vore tillräcklig för åstadkommande af den stadgade brödportionen.
Till följd häraf har Krigs-Kollegium i underdånighet öfverlemnat:
1:o. Förän dra dt förslag till Provianteringsstat, (bilagan Lit. B.) jemte vederbörande
Chefs-embetens deröfver till Kollegium nfgifna yttranden; hvarvid
Kollegium anmäler, att, då kaffe ensamt till frukost möjligen kan vara otillräckligt,
samt då frågan om den nuvarande portions-statens otillräcklighet blifvit väckt
af Rikets Ständers Revisorer, Kollegium ansett sig böra föreslå, att smör, till
ungefär halfva qvantiteten emot hvad till aftonen blifvit föreslaget, må uti frukostmålet
ingå, helst kostnaden derför icke uppgår till mera än 1,87 öre på portion
och genom denna tillökning dagportionen skulle efter nu föreslagna stat
uppgå till 59 öre, brödet inberäknadt, då enligt det förslag, som den 4 sistlidne
April af Kollegium till Kongl. Majit afgafs, portionen med beräkning af nu gällande
pris skulle uppgå till 58 öre; att gröna ärter nu blifvit till aftonmål föreslagna
de dagar, då gula ärter icke upptagits till middagsmål, och att Kollegium
Bih. till 11. Sl. Prat. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 4 Hä/t. 5
51 Bil. JM 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. JM 1, om Statsverket 1862.
ansett mindre lämpligt att till aftonmåltiden föreslå gröt, då endast två Chefsembeten
derpå yrkat, samt då framdeles såsom hittills det torde blifva vederbörande
medgifvet att i vissa fall, då så lämpligt pröfvas, få göra utbyte af födoämnen;
2:o.
En jemförande Tablå emellan förberörda Förslag, det af Kollegium
den 4 sistlidne April öfverlemnade och den år 4 855 fastställda, nu gällande Stat,
(bilagan Lit. C.);
3:o. Uträkning å kostnaden enligt nu gällande pris för dessa olika stater,
(bilagan Lit. D.);
4:o. Uppgift å hela kostnaden för de värfvade Garnisons-regementenas
mathållning och portions-skillings-tillökning år 4 861, (bilagan Lit. E.); och
5:o. Uträkning å mathållningskostnaden för värfvade Garnisons-regemen
o
o o
tena efter nu föreslagna utspisningsstat med beräkning af antalet af år 1864
utdelade naturaportioner och portions-skillings-tillökningar, (bilagan Lit. F.);
tillkännagifvande Kollegium, att kostnaden för hvarje portion, uti hvilken
värdet af brödet icke ingår, utgör 44 öre, samt att det belopp, som erfordras
utöfver det bidrag, hvilket af manskapets enligt stat utgående gage för mathållningen
användes, för 4,338,850 portioner uppgår till . . . R:dr 423,677: 40.
och att, om härifrån afräknas det för Garnisonsregementena samfäldt
beviljade mathållningsanslag  200,000: —
alltså den genom Utspisnings-staten uppkommande tillökade kostnaden
skulle blifva R:dr 223,677: 40.
hvilken kostnad komme att nedsättas med 2 öre för hvarje portion, eller med
26,777 R:dr, derest det till frukostmåltiden beräknade smör komme att från staten
uteslutas. Kollegium upptager således den utgift, som utöfver den härför
redan påräknade tillgång skulle erfordras, till 196,900 R:dr 40 öre, eller i jemnt
tal till 200,000 R:dr; hvarjemte slutligen antnäles, att Kollegium icke funne skäl
tillstyrka någon tillökning i den hittills utgående brödportionen, helst någon framställning
i berörda hänseende från vederbörande Chefs-Embeten icke blifvit gjord.
Med ledning af hvad Krigs-Kollegium sålunda utredt och föreslagit,
jemte fästad uppmärksamhet derpå, att tvenne Regements-Chefer förordat, det i
provianteringsstaten måtte till aftonmål upptagas korngryn,, smör och salt, samt
med hänseende till nyttan af ombyte i den dagliga matinrättningen, hemställer
jag i underdånighet, att, då sådan ändring i afseende å aftonmålet torde kunna
ega rum, att dertill bestås 4 dagar i veckan potatis eller gröna ärter och sill,
samt 3 dagar korngryn, smör och salt, hvarigenom, utan att i väsendtlig mån
nedsätta födoämnenas qvantitet, en besparing å den af Krigs-Kollegium beräknade
högre kostnadsssumman 223,677: 40, skulle kunna vinnas af omkring 44,000
R:dr, Eders Kongl. Maj:t täcktes, för beredande af tillräckligare underhåll åt
manskapet vid de garnisonerande värfvade trupperna, hos Rikets Ständer nu äska
Bil. JW 3 till Kongl Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862.
35
en förhöjning af 175,000 R:dr uti nuvarande anslag till »Mathållning för manskapet
vid Garnisons-regementena», så att detta anslag, nu utgörande 200,000
R:dr, må utgå med 375,000 R:dr årligen.
Beväringen.
Lif-Bevärings-Regementet. I följd af det förhållande, jag ofvan anfört, an- Ljf-Beutgående
tillökadt befäl vid Svea och Andra Lifgardes-regementena, hvilket befäls r‘^Sentet.f
aflöning för närvarande utgår utaf besparingar på Lif-Bevärings-regementets statsanslag,
komme detta anslag, enligt Riks-Staten nu utgörande . . 31,911: 50.
att minskas med  8,000: —-
och således upptagas till endast R:dr 23,911: 50.
Gotlands National-Bevärinq. Sedan Militär-Befälhafvaren på Gotland, uti Artilleri-D*-
■ völ-komva
underdånigt
memorial den 31 Augusti 1859, angående förbättrad organisation af niels i Wisby
stridskrafterna på denna ö, bland annat föreslagit, att det i Wisby förlagda De- H?t''ot
pöt-Kompani af Svea Artilleri-Regemente, som efter Militär-Befälhafvarens åsigt lands natiabefunnit
sig, i afseende å öfningar, m. m., uti en alltför afskild ställning med nal-Bcvä
,
0 TlflQ.
Bevärings-Artilleriet, måtte öfverflyttas från berörda Artilleri-regementes till Gotlands
National-Bevärings stat, för att med dess artilleri bilda en corps; samt
Rikets Ständer, uppå Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, uti underdånig
skrifvelse den 5 Oktober 1860, angåeude reglering af utgifterna under RiksStatens
4:de hufvudtitel, för sin del medgifvit, att den ifrågaställa öfverflyttningen
till National-Beväringens stat af ofvannämnda Depot-kompani må kunna
verkställas, när 6ådant af Kongl. Maj:t pröfvas lämpligt; så har Kongl. Maj:t,
efter inhemtande af Chefens för Svea Artilleri-regemente och General-Fälttygmästarens
yttranden i ämnet, den 16 Juli 1861 tagit detta ärende i nådigt öfvervägande:
Och enär berörda Depöt-kompani saf Militär-Befälhafvaren föreslagna
öfverflyttning från Svea Artilleri-regemente till Gotlands National-Beväring, för
att med denna bevärings förutvarande egna artilleri utgöra en samfälld corp*,
komme att medverka till försvarets förstärkande på ön, alldenstund derigenom
vinnes den väsendtliga förmån att, i stället för kompaniets förut alldeles afskilda
ställning till öns öfriga stidskrafter, detsamma i förening med det redan befintliga
Bevärings-artilleriet kunde verksamt bidraga till krigsbildningen för hela artilleri-styrkan
derstädes, har Kongl. Maj:t i Nåder beslutit:
att det å Gotland förlagda Artilleri-Depot-kompani, förut tillhörande Svea
Artilleri-regemente, afskiljes derifrån och öfverflyttas till Gotlands National-Beväring,
för att med denna bevärings förut egande artilleri bilda en corps under
benämning: »Gotlands National-Bevärings Artilleri-corps;»
Bil. JM 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 18C2
att Artilleri-corpsen kommer att utgöras af tre fältbatterier, hvaraf ett
iS-S^digt och två G-S":diga, med en värfvad stamtrupp af 75 man, nemligen 1
Förste Konstapel, 4 Andre Konstaplar, i Trumpetare och 69 artillerister, motsvarande
nummerstyrkan vid det öfverflyttade Depöt-kompaniet, samt med manskap
för öfrigt från Gotlands National-Beväring;
att Artiileri-Befälhafvaren på Gotland, hvartill, likasom förut, kommenderas
en Regements-Officer från något af Artilleri-regementena, skall vara Chef för
Artilleri-corpsen, samt i sådan egenskap få åtnjuta, utom lön vid det regemente
han tillhör, arvode å Gotlands National-Bevärings stat, med skyldighet för honom
att tillika förestå Tygmästare-befattningcn på Gotland;
att, utom de för Artilleriet på Gotland förut påräknade Officerare med af
löning
på Gotlands National-Bevärings nuvarande stat, nemligen 2 Kapitener, 2
Löjtnanter och 3 Under-Löjtnanter, Artilleri-corpsen må genom Depöt-kompaniets
öfverflyttning erhålla ytterligare en Kapiten, 1 Löjtnant och 1 Under-Löjtnant
med den aflöning, som uti berörda stat finnes bestämd, eller Kapitenen lön '1,000
R:dr och arvode 400 R:dr, Löjtnanten lön 700 R:dr och arvode 300 R:dr samt
Under-Lujtnanten lön 500 R:dr och arvode 300 R:dr;
att, utöfver dessa löner och arvoden, som äro gemensamma för Artilleri—
corpsens alla Officerare, åtnjutes af de Officerare, hvilka emellan de årliga vapenöfningarna
tjenstgöra vid den värfvade stamtruppen, särskildt årligt arvode,
nemligen 1 Kapiten 400 R:dr, 1 Löjtnant 150 R:dr och 1 Under-Löjtnant 100
R:dr, tillsammans G50 R:dr;
att, då de officerslöner, som skola från Svea Artilleri-regemente aflemnas,
utgöra tillhopa 4,000 R:dr, men den nya motsvarande aflöningen endast uppgår
till 3,200 R:dr, den sålunda uppkommande tillgång skulle i första rummet användas
för bestridande af nyssberörda särskilda arvoden för de vid stamtruppen
emellan de årliga vapenöfuingarna tjenstgörande Officerare; hvarefter öfverskotta 1 50
R:dr, eller det belopp, som enligt Militär-Befälhafvarens förslag varit afsedt till
fyllnad i 4:de Under-Löjtnantens vid Artilleri-corpsen aflöning, borde, sedan denna
aflöning redan blifvit i Gotlands National-Bevärings nya stat till fullo upptagen,
disponeras sålunda, att deraf först utgår ett arvode af 37 R:dr 50 öre åt Trumpetaren
vid stamtruppeu, hvarigenom Svea Artilleri-regemente kan bibehållas vid
alla 6ina å dess stat upptagna och för regementet behöfliga 24 trumpetare-arvoden,
samt att återstoden 1 12 R:dr 50 öre tillfaller anslaget å National-Beväringens
stat, till befälsmötesutgifter, m. m., hvilket anslag ungefär till detta belopp
anlitats för ofvanberörda lönfyllnad för 4:de Under-Löjtnanten; kommande i följd
häraf anslaget till befälsmötesutgifter, m. m., att förhöjas från 4,383 R:dr 50
öre, såsom nuvarande staten upptager, till 4,496 R:dr och sålunda återföras helt
nära sitt i förra provisoriska staten beräknade belopp 4,500 R:dr;
att de från Depöt-kompaniet öfverflyttade underofficerslönerna blifva oför
-
Bil. JW 3 till Kongl. Majus Nåd. Prop. JY2 1, om Statsverket 1862. 57
ändrade och uppbäras vid Artillcri-corpsen af det Underbefäl, som är vid stamtruppen
anstäldt; «
att manskapet vid stamtruppen åtnjuter aflöning och underhåll i likhet med
hvad förut varit detsamma bestådt, under den tid, det tillhört Svea Artilleriregemente;
och
att stamtruppen, hvars hufvudstation blifver Wisby stad, fördelas under vapenöfningarna
på de tre batterierna, på sätt Artilleri-corpsens Chef finner för
instruktionen tjenligast; men emellan de årliga vapenöfningarna under fredsförhållanden
ställes den, såsom förut vid Depot-Kompaniet under befäl af 1 Kapiten,
såsom Kompani-Chef, och öfvertager nämnda kompanis åligganden.
Kongl. Maj:t har derjemte meddelat nödiga föreskrifter för öfvergången till
den nya organisationen.
Genom meranämnda Depot-kompanis öfverflyttning till Gotlands NationalBeväring
komma följande anslag från Svea Artilleri-regementes stat att för den
nya organisationen aflemnas:
1 yngre Kapitenslön  R:dr 2,000
i Löjtnantslön 1,200
1 Under-Löjtnantslön
2 Styckjunkarelöner, å 800 R:dr .
1 Sergeantslön
1 Förste Konstapels arvode
4 Andre Konstapelsarvoden, å 48 R:dr
Gage och Spanmål för 75 man i nummer, utgörande:
Penningar  2,591: 60.
och 654,720 kubikfot Spanmål in natura, ä 2 R:dr per
800
1,600
500
120
192
kubikfot
. . .
1,309: 44.
3,901: 4.
Rekryteringspcnningar för 75 man, a 7: 50 .
.
562: 50.
Medikamentspenningar för 75 man, å 2: 25 .
.
168: 75.
Kommunionpenningar för 81 personer, å 5 öre
.
4: 5.
735: 30.
Läkare-arvodet vid Depot-kompaniet i Wisby
.
100: —
1 Informations-Under-Officersarvode
50: —
Af anslaget till kokinrättningskostnader
150: —
300: —
Summa R:dr
!
CO
do
CO
1^
Häraf har blifvit anvisadt att vid Artilleri-corpsen på
Gotland utgå:
för 1 Kapiten
1,000: —
arvode
400: —
1,400: —
Transport
-s«.
O
p
!
sfi
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862.
för 1 Löjtnant
Transport
1,400:
700: —
arvode
300: —
1,000:
500: —
arvode
300: —
800:
Officerare, hvilka emellan de årliga vapenöfningarna
tjenstgöra vid den i garnison varande värfvade stam -  truppen, följande särskilda arvoden, nemligen:
»
1
Kapiten ....
400: —
»
1
Löjtnant ....
150: —
»
1
Under-Löjtnant
100: —
650: —
»
1
Styckjunkare .
800: —
»
1
d:o ...
800: —
v
1
Sergeant ....
500: —
u
1 Förste Konstapel (utom underhåll i
nummer) .
arvode
120: —
s
1
Andre d:o
d:o
•
d:o
48: —
V
3
d:o d:o
d:o
.
d:o
144: —
»
1 Trumpetare
d:o
•
d:o
37: 50.
Underhåll:
för 5 Konstaplar,
1 Trumpetare och
69 Artillerister. '
75 man, hvaraf
1 man, efter 19 öre om dagen, jemte spanmålsportionen, undfår:
för året, Spanmål 17,520 kubikfot, penningar 69: 35.
33 d:o d:o d:o 578,160 d:o d:o 2,288: 55.
1 d:o för 30 dagar d:o 1,440 d:o d:o 5: 70.
40 d:o d:o d:o 57,600 d:o d:o 228: —
S:a 75 man. Penningar 2,591: 60.
och spanmål in natura 654,720 a 2 R:dr . . 1,309: 44. 3 goi: 4.
Rekryterings-, Medikaments- och Kommunionpenningar, enligt ofvanstående,
tillhopa  735: 30.
öfriga ofvanupptagna anslag, tillhopa  300: —
att tilläggas anslaget, å Gotlands National-Bevärings stat, till befäls
mötesutgifter,
enligt hvad ofvan omförmäldt är  112: 50.
Summa R:dr 11,348: 34.
Bil. JV? 3 till Kongl. Majtts Nåd. Prop. M 1. om Statsverket 1862.
39
Under åberopande af Kongl. Maj:ts den 16 Juli 1861 derom jemväl fattade
Nådiga beslut, hemställer jag nu i underdånighet, att till Rikets Ständer
måtte göras framställning om den förändring i Riks-Statens anslag till Gotlands
Nationalbeväring och till Svea, Götha och Wendes Artilleri-regementen, som häraf
blifver en följd, nemligen att det förra anslaget skulle ökas och det sednare
minskas med of vanberörda penningar och spanmål: dock som Kongl. Maj:t sedermera
under den 3 Juni innevarande år beslutit framställning till Rikets Ständer
om ordnandet på mera tillfredsställande sätt af sjukvården vid Gotlands Nationalbeväring,
enligt hvad här nedan skall vidare omförmälas, kan, under förutsättning
att detta förslag varder af Rikets Ständer bifallet, tillökningsanslaget på Gotlands
National-bevärings stat minskas med läkarearvodet 100 Ralr vid förra Artilleri—
Depot-kompaniet i Wisby samt anslagsförhöjningen i detta fall för Nationalbeväringen
inskränkas till 1 1,248 R:dr 34 öre.
Militär-Befälhafvaren på Gotland har vidare till Kongl. Maj:ts pröfning
framlagt förslag till fullständigt ordnande af sjukvården vid Gotlands National- ordnande a(
beväring, hvartill utan betydligare kostnad tillfälle numera finnes, sedan ön er- sjukvården
° .- . J ° vid Gotlands
hållit ökadt antal Provincial-Läkare. Nminnat
Enligt
Militär-Befälhafvarens förslag skulle, i stället för nuvarande Sjukhus- Vcvdring.
Läkaren vid National-Beväringen, tillsättas en Regements-Läkare med samma lön
som Arméens Regements-Läkare, hvarförutan de å Gotland anställde ProvincialLäkarne
skulle tillförbindas att, jemte sina ordinarie befattningar, bestrida Bataljons-Läkaretjenst,
mot arvode. Regements-Läkaren skulle besörja sjukvården vid
National-Beväringens stående sjukhus, äfvensom vid Artilleri-Corpsens stamtrupp,
samt under mötestiden tjenstgöra såsom Bataljons-Läkare vid Wisby Bataljon;
hvaremot Provincial-Läkarne skulle hafva sig anförtrodd sjukvården inom de
öfriga Bataljonerna, nemligen: den i Wisby stationerade Provincial-Läkaren vid
Medel-bataljonen; den i Slite stationerade vid Norra bataljonen; och den i Hemse
stationerade vid Södra bataljonen. — Under mötestiden skulle dessa sednare
Läkare förflytta sin Provincial-Läkare-station till det ställe, der Bataljons-Chefen
har sitt högqvarter; om hvilken förflyttning likväl distriktets innevånare borde
genom behörig kungörelse årligen underrättas.
Beträffande de anslag, som erfordras för att till verkställighet bringa detta
förslag, har af Militär-Befälhafvaren blifvit anfördt:
— i afseende å lönen för Regements-Läkaren, att om å ena sidan måste
medgifvas, det National-Beväringens Regements-Läkare ej får vidkännas lika lång
tjenstgöring under vapenöfningarna, som indelta Arméens Regements-Läkare, och
att den förstnämnde i intet fall kan blifva kommenderad utom Gotland, måste å
andra sidan erkännas, att han erhåller, utöfver de sistnämndes skyldigheter, den
pligten att vara den i Wisby garnison förlagda Artilleri-stamtruppens ständige
i0 Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1S62.
Läkare och derjemte förrätta en Bataljons-Läkares åligganden; och då således
en blifvande Regements-Läkares vid Gotlands National-Beväring tjensteåligganden
komme i det närmaste att motsvara de tjensteförbindelser, som tillhöra indelta
Arméens Regements-Läkare, har Militär-Befälhafvaren föreslagit, att honom måtto
tillerkännas, i likhet med indelta Årméens Regements-Läkare, en årlig lön af
2000 R:dr; och
— i afseende å aflöningen åt Provincial-Läkarne för bestridande af Bataljons-Läkaretjenst,
att dessa kunde, utan anspråk på större ersättning för de tillfälliga
Bataljons-Läkare-bestyren, åtnöja sig med arvoden till mindre belopp, eller
500 R:dr.
Kongl. Majtt har, efter inhemtande af Sundhets-Kbllegii utlåtande öfver detta
Militär-Bcfälhafvarens förslag, vid pröfning af denna fråga den 3 Juni 4862
ansett sjukvården vid Gotlands National-Beväring kunna på tillfredsställande sätt
ordnas, om, såsom Militär-Befälhafvaren föreslagit, i stället för nuvarande SjukhusLäkaren
vid National-Beväringen, der anställdes en Regements-Läkare, med skyldighet
att, jemte sjukvården ej mindre vid sjukhuset i Wisby, än ock vid Artilleri-Corpsens
stamtrupp, besörja alla en Regements-Läkares åligganden, äfvensom
att tjenstgöra under mötestiden såsom Bataljons-Läkare vid Wisby bataljon,
samt om de å Gotland redan anställde tre Provincial-Läkare finge sig uppdraget
att, jemte Provincial-Läkare-befattningen, ansvara för sjukvården inom NationalBeväringens
öfriga tre bataljoner, mot lämpligt arvode. Då likväl ordnandet af
denna angelägenhet är beroende af anslag för berörda Läkarepersonnls nflunande,
hvartill för närvarande tillgångar endast förefinnas uti de på Gotlands NationalBcvärings
stat uppförda löner, dels för en Sjukhus-Läkare med 400 R:dr och
dels för en Under-Läkare med 200 R:dr, eller tillsammans 600 R:dr, har Kongl.
Majtt, som på de af Militär-Befälhafvaren anförda skäl ansett lönen för den
ifrågaställa nya Regements-Läkaren böra, i likhet med Regements-Läkare-aflöningen
vid Arméen, bestämmas till 2000 Rtdr samt Bataljons-Läkare-arvodet för
hvar och en af de tre Provincial-Läkarne till 500 Rtdr, beslutit framställning
7 O
till Rikets Ständer om anvisande af det anslagsbelopp, som för ändamålet erfordras.
Emellertid, och innan en sådan definitiv reglering af sjukvården vid Gotlands
National-Beväring och ersättningen derför kan träda i verkställighet, har Kongl.
O O ~ 7 o
Majit förordnat, att Sjukhus-Läkaren vid National-Beväringen skall, med oförändrad
nu utgående aflöning, bestrida Regements-Läkaretjcnst, samt de å Gotland
stationerade tre Provincial-Läkare, i förening med dessa sina ordinarie befattningar,
vara skyldiga att, på kallelse af Militär-Befälhafvaren, inställa sig till Bataljons-Läkare-tjenstgöring
vid National-Beväringen under mötestiden, med rättighet
att, intilldess särskilda arvoden för Bataljons-Läkare-göromålen blifva bestämda,
under
Bil. JV? 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862.
41
under mötena åtnjuta dagtraktamente enligt Rese-Reglementet jemte fri inqvartering,
samt för resorna till och ifrån vederbörande mötesplatser skjutsersättning
enligt samma Reglemente.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda i denna fråga blifvit af Eders Kongl.
Maj:t beslutadt, hemställer jag i underdånighet, att framställning till Rikets Ständer
nu må ske om anvisande af nödiga anslag för sjukvårdens fullständiga ordnande
vid Gotlands National-Beväring, enligt Militär-Befälhafvarens förslag,
nämligen:
Lön för en Regements-Läkare R:dr 2,000: —
Arvoden för tre Bataljons-Läkare å 500 R:dr 1,500: —
Summa 3,500: —
Men som å Gotlands National-Bevärings Stat förut finnes upptagen
aflöning, dels för en Sjukhus-Läkare. . R:dr 400: —
dels för en Under-Läkare » 200: — qqq.
erfordras nytt anslag endast till belopp af R:dr 2,900: —>
Militär-Befälhafvaren på Gotland har äfven fästat Kongl. Maj:ts höga upp- Angående
märksamhet på de ringa löuevilkor, som för närvarande tillkomma uppbörds- ^aitrinrfå^
tjenstemännen vid Gotlands National-Beväring, nemligen Fältkamereraren och UppbördsKontorsskrifvaren,
hvilka dock under år 1861 blifvit ålagda en ej obetydlig till~mdnnen vid
ökning i göromål och ansvar, som ytterligare komme att ökas under följande år. C.otlands
Med antagande att Lönestatens sifferbelopp och löntagarnes antal kunde tjena beväring.
till måttstock på dessa tjenstemäns göromål och ansvar, har Militär-Befälhafvaren
erinrat, hurusom National-Beväringens Stat, som före år 1855 var 53,387 R:dr
67 öre, med berörda år höjdes till 70,973 R:dr 67 öre, år 1858 till 95,094
R:dr 50 öre, år 1861 till 123,814 R:dr 50 öre och från 1862 års början
blefve 135,162 R:dr 84 öre; äfvensom att antalet af befäl, underbefäl och spel
hade stigit från år 1854, då det utgjorde 539 personer, till år 1862, då det
uppginge till 733 personer. Under samma tid hade Bataljons-Chefernas löner
blifvit förhöjda från 1,050 till 1,800 R:dr, Kompani-Chefernas från 600 till
1,000 R:dr, Löjtnanternas från 300 till 700 R:dr och Under-Löjtnanternas från
240 till 500 R:dr; hvaremot Fältkamererarens lön, som år 1854 var 500 R:dr,
blifvit höjd år 1856 genom gratifikation och år 1858 på stat till 750 R:dr,
»arnt Kontorsskrifvarens lön, på samma sätt, från 200 till 300 R:dr: hvilket utvisar
för nämnde Militärpersoner en lönförhöjning af omkring 100 procent, under
det Uppbörds-tjenstemännen erhållit blott 50 procents tillökning, oaktadt dessa
sednares göromål och ansvar blifvit betydligt mer än fördubblade, samt Fältkamereraren,
utöfver hvad förut nämndt är, hade att redovisa omkring 11,000
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. i Raft. 6
42 Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. J\i 1, om Statsverket 1862.
R:dr exercismedel. Då derjemte tages i betraktande, att tre qvartalers liqvider
verkställas inom kompaniernas stånd i folksamlingar, der missräkningar lätt kunna
uppkomma, och att Fältkamereraren måste vara tillgänglig föt allmänheten Vissa
tider på sitt embetsrum, samt då uppbördsman i allmätihet börä, för Statens
säkerhet, vara tillräckligen aflönade, och så att de oundgängligaste lefnadsbehofven
kunna utan alltför stora svårigheter fyllas, hade Militär-Befälhafvaren i underdånighet
föreslagit: att, från och med 1861 års början och intill nästa statsreglering,
gratifikationer finge tilldelas Fältkamereraren med 250 R:dr och Kontorsskrifvaren
med 200 R:dr årligen.
Efter inhemtande af Krigs-Kollegii utlåtande häröfver, har Kongl. Maj:t,
vid pröfning af ärendet den 13 Maj 1862 samt i betraktande af den betydligt
ökade uppbörd, med det härmed förenade större ansvar och besvär, som under
sednare tiden tillkommit för Fältkamereraren och Kontorsskrifvaren vid Gotlands
National-Beväring, så väl funnit skäligt i Nåder bevilja de föreslagna gratifikationerna,
250 R:dr för Fältkamereraren och 200 R:dr för Kontorsskrifvaren, för
år 1862, ined förklarande att frågan om dylika gratifikationers beviljande äfven
för år 1863 komme att bero på vidare pröfning, som ock i Nåder beslutit att
hos Rikets Ständer göra framställning om tillökning af ifrågavarande tjenstemäns
löner med belopp, motsvarande de sålunda för år 1862 beviljade gratifikationerna.
På grund häraf hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl. Majit nu täcktes
hos Rikets Ständer föreslå: att Fältkamererarens vid Gotlands National-Beväring
lön, nu utgörande 750 R:dr, må höjas till 1,000 R:dr, samt der anställde Kontorsskrifvarens
lön, nu utgörande 300 R:dr, höjas till 500 R:dr: blifvande alltså
ett nytt anslag af 450 R:dr härtill erforderligt.
Underbefäl Slutligen har Militär-Befälhafvaren, jemte andra framställningar som icke
^GoGnndlr^^Mhöra statsregleringen och hvilka jag framdeles torde få underställa Eders Kongl.
National- Maj:ts Nådiga pröfning, i underdånighet förmält, hurusom, i anledning af de nyBevänng.
7 kompanierna vid Gotlands National-Beväring, skulle erfordras följande
förändringar i afseende å Underbefälet derstädes, nemligen:
7 nya Sergeanter, med löner å 150 R:dr . . . .1,050: —
i stället för 7 Extra Under-Officerare, hvilkas arvoden
å 30 R:dr besparas, 210: —
14 nya Fourirer, med löner å 100 R:dr .... 1,400: —
i stället för 14 Extra Under-Officerare, hvilkas arvoden
k 30 R:dr besparas,  420: —
14 nya Korporaler, med löner k 48 R:dr . . . . 672: —
i stället för 14 Extra Korporaler, hvilkas arvoden
å 18 R:dr besparas,  252: —
840: —
980: —
420: —
Transport 2,240:
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862. lö
Transport
£,240: —
28 nja Korporaler, med löner ä §6 R:dr . . . .1,008: —
i stället för 28 Extra Korporaler, hvilkas arvoden
å 18 R:dr besparas,  504: — 504-
hvarjemte föreslås aflöning för bristande 15 spel, å 30 R:dr, med 450: —
Summa R:dr 3,194: —
Då Rikets Ständer vid förra Riksdagen beviljade det då begärda aflöningsbeloppet,
i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts, på grund af dåvarande MilitärBefälhafvarens
förslag, gjorda framställning, samt sedermera icke har kunnat vinnas
någon erfarenhet, som jäfvar hans åsigt, tillstyrker jag i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t för det närvarande icke måtte fästa något afseende å nu
förevarande förslag, i hvad det rörer Underbefälet; men vidkommande tillökningen
af 15 Spel, så ehuru den icke ifrågasattes vid förra regleringen, men det dock
är af behofvet påkalladt, att hvarje kompani har minst två signalister eller spel,
deraf vid National-Beväringen nu endast 45 finnas för 30 kompanier, hemställer
jag i underdånighet, det Eders Kongl. Majit måtte hos Rikets Ständer nu begära
anslag till 15 arvoden för Spel ä 30 R:dr med tillhopa 450 R:dr.
De af mig nu föreslagna tillökningar i anslaget för Gotlands NationalBeväring
utgöra:
Genom öfverflyttning från Artilleri-Regementenas anslag:
Penningar (med iakttagande af besparing af det ofvanberörda
Läkare-arvodet 100 R:dr)  9,938: 90.
Spanmål in natura, 654,720 kubikfot, å 2 R:dr . 1,309: 44. 4 d,^48: 34’
Till sjukvårdens fullständiga ordnande vid National-Beväringen 2,900: —
Aflönings-förhöjning för Uppbörds-tjenstemännen derstädes. . 450: —
samt arvoden åt 15 Spel vid National-Beväringen .... 450: —
tillhopa R:dr 15,048: 34.
med deruti inbegripet värdet efter statspris för 654,720 kubikfot spanmål.
Beväringsmanskapets vapenöfning. I afseende å detta anslag hemställer jag Beväringti
underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rikets Ständer, att, med ^p^nöfning.
bibehållande af den nu för bevärings-manskapet bestämda exercistid af trettio
dagar, fördelade på två år i lika terminer, under det dervid stadgade vilkor att
de två beväringsklasser, som i följd häraf årligen sammandragas, icke exerceras
samtidigt, ifrågavarande förslagsanslag må för nästa statsreglerings-period uppföras
till ett härför afpassadt belopp; och då Krigs-Kollegium, rörande nuvarande anslaget
för detta ändamål, upplyst att brist deruti under åren 1859, 1860 och
1861 uppstått med tillhopa 313,256 R:dr 66 öre, eller i medeltal för år 104,418
R:dr 89 öre, torde, för öfrigt på skäl, som redan blifvit anförda för förhöjning
44 Bil. N:o 3 lill Kongl. May.ls Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1862
Försvarsverket
litt lands
i allmänhet.
af Furagerings-anslaget, anslaget till Beväringsmanskapets vapenöfning äfven böra
lämpligen förhöjas, i hvilket afseende jag i underdånighet föreslår, att hos Rikets
Ständer mätte i Nåder hemställas om anslagets förhöjning i Riks-Staten från
488,333 Rdr till 860,000 Rdr: utgörande således den föreslagna förhöjningen
101,667 Rdr.
Materielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Krigs-Kollegii Afdelningar. — Beträffande
Forlifikations-Afdelningen, har Chefen för Ingenieur-Corpsen, under åberopande
af sitt den 21 Maj 1855# afgifna underdåniga memorial och de deruti utvecklade
skäl, på hvilka han ansåg såsom af största behof påkalladt, att det årliga
ordinarie anslaget till underhåll af Rikets fästningar och landlförsvaret tillhörande
hus och byggnader ökades från 75,000 till 100,000 Rdr, nu hos Kongl. Majrt
derom gjort förnyad framställning, med anförande att detta anslag förblifvit oförändradt
sedan år 1832, ehuru så val antalet af de byggnader ökats, hvilka dermed
skola underhållas, som äfven prisen å dagsverken och maleriaiier sedan dess utomordentligt
stegrats, samt att det innefattade en stor misshushållning för Kronan att
af brist på medel 'nödgas lemna flera af Kronans byggnader att snart sagdt förfalla;
hvilka skäl blefve med hvarje år mera talande. — Af sådan anledning har
Chefen för Ingenieur-Corpsen ansett sin pligt vara att föreslå anslagets ökande med
25,000 Rdr.
Hvad angick Intendents-Afdelningen, har Krigs-Kollegium ansett följande summor,
hvilka, utöfver afdelningens andel 748,002 Rdr 14 öre i det ordinarie anslaget
för Försvarsverket till lands i allmänhet eller Krigs-Collegii afdelningar, utgått
dels såsom extra anslag, dels på grund af särskilda Nådiga föreskrifter, böra å ordinarie
stat uppföras, enär under sednare åren varuprisen i allmänhet varit i stigande
och någon nedsättning i desamma icke vore att förvänta, nemligen:
l:o för Värfvade Arméens beklädnad, hvars underhållande i tidsenligt skick
oundgängligen påkallar större tillgångar än som nu å ordinarie stat finnas att påräkna
och utan hvilka beklädnadens besörjande förmedelst passevolans, till obestridlig
fördel för kronan, icke är möjligt att uprätlhålla:
a) Den af Rikets Ständer redan vid 1856—1858 års Riksdag såsom extraanslag
beviljade och vid sednaste Riksdag under enahanda titel medgifna förhöjning i
beklädnads-passevolansen vid Svea och Andra Lif-Gardes-Regementena, Lif—
Gardet till häst, Hussar-Regementet Konung Carl XV och Sappör-Kompaniet
med .Rdr 35,113: 78:
samt vid Svea och Götha Artilleri-Regementen
med » 15,187: 91.
Transport 50,301: 69.
Bil. N:o S lill Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 48
Transport 50,301: 69.
b) Den vid sednaste Riksdag, äfven såsom extra
anslag, anvisade förhöjning i beklädnads-passevolansen
för Vendes Artilleri-Regemente
med  » 4,335: 52.
e) De af "Kongl. Majit genom Nådiga Bref den 12
Februari 1861, till följd af förnyade prisregleringar,
för åren 1861—1863 beviljade
förhöjningar i beklädnads-passevolansen vid
Svea och Andra Lif-Gardes-Regcmentena
samt Sappör-Kompaniet med » 10,212: 19.
d) Den i Kongl. Brefvet den 3 December 1861,
i anledning af stegradt pris å mellanblått kläde,
för åren 1862 och 1863 medgifna förhöjning
i beklädnadspassevolansen vid Lif—
Gardet till häst, med » I 594 —
») Den, med anledning af ny pris-reglering och
nedsättning af åtskilliga persedlars beräknade
brukningstid, genom Kongl. Brefvet den 14
Januari 1862 passevolanlörerne vid HussarRegementet
Konung Carl XV för åren 1862
och 1863 beviljade tillökning i beklädnadspassevolansen,
med » 14,541: 53. gg gg^. y|
2:o för Indelta Arméens utredning: Det såsom
extra anslag, vid de två senaste Riksdagarne
anvisade fvllnadsbelopp » 4,963: 83:
tillhopa Rdr 85,948: 54.
Hvad först angår det al Chefen för Ingenieur-Corpsen ifrågaställda, ökade
anslaget 25,000 Rdr till Fästningarnes med flera byggnaders underhåll, bör jag i
underdånighet erinra, att Rikets Ständer vid förra Riksdagen, uppå Eders Kongl.
Maj:ts framställning om nuvarande anslagets förhöjning med endast 10,000 Rdr,
förklarat alt, då förvaltningen af de lill försvarsverket i allmänhet eller Krigs-Collegii
Afdelningar anvisade betydliga medel icke vore inskränkt genom någon af Rikets
Ständer fastställd fördelning af tillgångarne, utan Eders Kongl. Majit hädanefter, såsom
hittills, vore oförhindrad att för hvarje år genom utfärdande af special-stater
bestämma under särskilda titlar beloppet af utgifterna, hvilka måste antagas vara
för de nödvändigaste hehofven aipassade, Rikets Stunder ej funnit skäl att den begärda
anslagsförhöjningen bevilja.
Enär likväl, enligt hvad ofvan anfördt blifvit, Intendents-Afdelningens an
-
46 Bil. N:o 3 till Kongl. Majit» Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
slag är långt ifrån tillräckligt för de utgifter, sorn genom denna Afdelning skola
bestridas samt någon förminskning i Artilleri-Afdelningens hittills varande anslag ej
heller af Krigs-Kollegium ansetts kunna ega rum, hvadan några tillgångar från det
ena eller andra af dessa anslag icke finnas att påräkna för det af Chefen för Ingenieur-Corpsen
antydda behof, hvilket synes vara uppenbart i betraktande af det
ökade antal byggnader i fästnings- och garnisons-orter, som i sednare tider tillkommit,
tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t, med förnyande af sin
vid förra Riksdagen gjorda framställning samt med hänseende till det förökade behofvet,
täcktes föreslå Rikets Ständer att bifalla en a-nslags—tillökning för ifråga vavarande
ändamål med 15.000 Rdr, hvarigenom för Fortifikations-Afdelningen i detta
afseende skulle blifva tillgänglig en årlig summa af 90,000 Rdr.
Beträffande härefter Intendents-Afdelningens behof, så förekommer dervid, på
sätt redan blifvit antydt, alt större delen af de belopp, som Krigs-Kollegium föreslagit
att på ordinarie stat upföras, förut utgått såsom extra anslag, nemligen
55,265 Rdr 52 öre sedan år 1858 och 4,335 Rdr 32 öre sedan år 186!, eller
tillhopa 59,600 Rdr 84 öre, hvaremot öfriga delen eller 26,347 Rdr 70 öre
egentligen utgör det belopp, för hvilket nytt anslag erfordras från 1864 års början:
varande emedlertid detta belopp intill 1863 års slut af Eders Kongl. Maj:t
anvisadt att utbetalas från 4:de Hufvudtitelns anslag lill Extra utgifter.
Eders Kongl. Majit yttrade till Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag i anledning
af då ifrågaställda anslag af dylik beskaffenhet, att, med hänseende till de
tid efter annan stegrade pris å beklädnadsmaterialier, särdeles å kläden och yllevaror
samt läder-persedlar, äfvensom förhöjda arbetslöner, någon nedsättning i utgifterna
härför icke kunde förväntas; och erfarenheten har nu vidare ådagalagt, att
dessa pris, långt ifrån att minskas, snarare hafva benägenhet alt stiga. Vid sådant
förhållande hemställer jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Rikets Ständer, att här ofvannämnda anslag, så väl det för underhållande af värfvade
Arméens beklädnad nödiga 80,984 Rdr 71 öre, som det för Indelta Arméens
utredning redan länge såsom extra anslag utgående 4,963 Rdr 83 öre, må
med tillhopa 85,948 Rdr 54 öre, (deraf 59,600 Rdr 84 öre nu utgå såsom extra
anslag) upplöras på ordinarie stat samt, för Krigs-Kollegii Inlendrnts-Afdelnings
behof, tilläggas det förut varande anslaget till Försvarsverket i allmänhet.
Såsom fyllnad i de på ordinarie stat disponibla tillgångar för Beväringsmanskapets
materiel under innevarande statsreglerings-period finnes ett extra anslag för
underhållande af Beväringsmanskapets beklädnad, i anledning af förlängd exercistid,
al Rikets Ständer amisadt till belopp af 567,000 Rdr, att för hvartdera af åren
1861, 1862 och 1863 med en tredjedel eller 189,000 Rdr utgå. — Genom
Kongl. Kungörelsen den 13 November 1860, angående den allmänna Beväringen
samt Kongl. Förordningarne den 9 Februari 1861, angående samma manskaps
mönstringar och öfningsmöten, och den 4 Februari 1862, angående Beväringseliter,
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 47
höde visserligen, enligt hvad Krigs-Kollegium förmält, blifvit gifna nyare bestämmelser,
i en framtid möjligen ledande till någon besparing i nuvarande kostnader för
underhållet af Beväringsmanskapets materiel; men då en sådan besparing ensamt vore
beroende derpå, att ett större antal manskap årligen erlägger den nu tillåtna
afgiften för befrielse från beväringspligtens fullgörande i fredstid, så att derigenom
uppstår någon mera betydande minskning i den vapenöfning underkastade styrkan;
samt i detta afseende förekomme, att sistlidet år, det enda för hvilket erfarenhet
om förhållandet härutinnan ännu kunnat vinnas, föga mer än 1,000 man af de beväringsskyIdige
erlagt afgift för befrielse från vapenöfning, hvilket antal icke ens uppinge
till den vanliga skilnaden emellan olika års beväringsstyrka; anser Krigs-Kollegium
någon nedsättning i den årliga kostnaden för materielen icke kunna påräknas
såsom nära förestående, helst hvarken Bevärings-Beklädnads-Direktionernas speciela
årsanslag, som utgå efter beräkning af en viss normal-styrka, för hvilken fullständig
utredning alltid skall finnas i Direktionernas förråd att tillgå, kunde för ett år, då
en tillfällig minskning i denna styrka inträffar, till beloppet nedsättas, eller Kollegii
uphandlingar för Arméens behof af sådan anledning borde inskränkas. I anseende
härtill och då tillgångarne hittills icke medgifvit Beväringsmanskapets allmänna förseende
med nya eller fullt brukbara kapotter, i stället för de af detta manskap nu
begagnade, hårdt slitna dylika persedlar, hvilka till en del förut innehafts och brukats
af stamtrupper, har Krigs Kollegium ansett af största vigt för bibehållande af
Beväringsmanskapets tjenstbarhet, att nu ifrågavarande extra anslag till samma belopp
oförändradt utgår, samt alltså i underdånighet hemställt, att för nästa stats»
reglerinspeTiod måtte, såsom fyllnad i anslagsbehofvet för underhållet af Beväringsmanskapets
materiel, anvisas ett anslag af 567,000 Rdr, alt med 189,000 Rdr
för hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866 utgå.
I anledning häraf torde få erinras, — hvad äfven vid förra Riksdagen till—
käntiagafs och hvilket torde hafva föranledt Rikets då församlade Ständer att bifalla
berörda anslag, — huruledes vid 1853 och 1854 års Riksdag beviljades
anslag för Beväringsmanskapets förseende med två omgångar munderingspersedlar,
af hvilka den ena borde finnas i förråd till bruk i krigstid och den andra afsåga
för de årliga vapenöfningarne. För den då anslagna summan 716,000 R:dr Banko
eller 1,074,000 R:dr R:mt äro munderingar anskaffade samt öfverlemnade till
vård af Bevärings-Beklädnads-Direktionerna. Till underhållande af dessa två munderingar,
deraf den sämre nyttjas såsom exercismundering, anvisades då äfven nödigt
anslag eller 126,000 R:dr årligen, hvilket belopp nu finnes å ordinarie stat
uppfördt. Denna underhållskostnad var likväl beräknad för en årlig exercistid
af 12 dagar, utom in- och utryckningsdagarne; men sedan exercistiden för Beväringsmanskapet
nu mera blifvit förlängd till 30 dagar, in- och utryckningsdagarne
oberäknade, och till följd deraf slitningen af exercismunderingen i förhållande
till de med 18 dagar utsträckta vapenöfningarne äfven måste blifva större,
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
hade det extra underhålls-anslaget, som för hvartdera af åren 1859 och 1860
utgått med 126,000 Ridr, ansetts böra ökas, såsom det för innevarande statsregleringsperiod
eller åren 1861, 1862 och 1863 är bestämdt, till 189,000 Ridr
årligen.
Otillräckligheten af det mindre anslaget har af erfarenheten redan blifvit
ådagalagd; och då högst angeläget är, att den nu antagna planen för Beväringsmanskapets
beklädande så väl i freds- som i krigstid orubbad uppehälles, hemställer
jag i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer
äska det af Krigs-Kollegium för ändamålet begärda anslag, men icke såsom extra
anslag, utan att beloppet 189,000 R:dr, såsom för framtiden nödvändigt, måtte
på ordinarie stat uppföras och tilläggas anslaget för »Försvarsverket till lands i
allmänhet.»
Dessutom skulle, enligt hvad jag förut föreslagit, berörda anslag förhöjas
med 10,501 R:dr 50 öre, utgörande beklädnads- m. fl. kostnader för ett nytt kompani
Ingeniör-trupper.
Sedan Riksdagsfullmäktige vid sistlidne Riksdag, Lars Rasmusson och Olaus
Eriksson, såsom befullmäktigade ombud för rusthållarne vid Bohus läns Regementes
södra bataljon, hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit, att, då den tid af
tio år, hvarunder, enligt Kongl. Brefvet den 3 Mars 1852, berörda bataljon fortfarande
tillåtits förblifva infanteri, tilländaginge den 1 Januari 1863, Kongl.
Majit nu måtte lemna nådigt bifall till Rikets Ständers vid 1840 och 1841 års
Riksdag för deras del fattade beslut, att bataljonen må till ständigt infanteri förvandlas,
under de för Regementets norra bataljon stadgade vilkor; så har Kongl.
Majit under den 17 Juni innevarande år bifallit denna å rusthållarnes vägnar
gjorda ansökning, under de villkor och förbehåll, som innefattades uti ett till
Kongl. Majits pröfning framlagdt förslag till kneckte-kontrakt; hvarefter, och sedan
rusthållarne detta förslag antagit, Kongl. Majit den 18 sistlidne September
samma kneckte-kontrakt fastställt. — Då Kongl. Majit under sistnämda dag tillika
i nåder förklarat, att, hvad beträffade statsverkets kostnader, i följd häraf,
för ifrågavarande bataljons beklädnad, kapotter, remtyg, tross och utredning samt
gevärspersedlar, äfvensom indragning af de så kallade öfverskottsräntorna vid samma
bataljon, hvilka hittills för nämnda kostnader fått disponeras, Kongl. Majit
ville låta dessa frågor till pröfning förekomma i sammanhang med den statsreglering,
som nu bör Rikets Ständer föreläggas; anhåller jag i underdånighet nu
få anmäla, att omförmälda kostnader för de 400 nummer, hvaraf Bohus läns
Regementes södra bataljon består, utgöra, enligt en i Krigs-Kollegium deröfver
uppgjord kalkyl, följande belopp i
för
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1832.
49
för beklädnad, å, 13 R:dr 34 öre per nummer, enligt 1 8 6 1
års prissättning, årligen R:dr 5,336
» kapotter, å 1 R:dr 84 öre » 736
» remtyg, å 66 öre » 264
» tross och utredning, å 5 R:dr 50 öre » 2,200
» gevärspersedlar, a 1 R:dr 45 öre » 580
Summa R:dr 9,116:
hvilken summa jag alltså i underdånighet hemställer måtte hos Rikets Ständer
äskas, hvaremot det hittills till Eders Kongl. Maj:ts disposition ställda öfverskott
af indelningsräntorna vid bataljonen, hvilket, enligt hvad upplyst blifvit, under
åren 1858, 1859, 1860 och 1861 af Stats-Kontoret till Krigs-Kollegium levererats
med tillhopa 28,91 1 R:dr 50 öre, eller årligen i medeltal 7,227 R:dr 87
öre, kan derefter till Stats-verket helt och hållet indragas och för statens utgifter
i allmänhet användas. Af förberörda belopp 9,116 R:dr bör hvad som beräknats
för kapotter, remtyg, tross och utredning samt gevärspersedlar, eller inalles
3,780 R:dr, tillfalla anslaget till Försvarsverket i allmänhet eller Krigs-Kollegii
afdelningar, till förmån för Artilleri-afdelningen med 580 R:dr till underhåll
af gevärspersedlarne och till förmån för Intendents-afdelningen med återstoden
eller 3,200 R:dr. — Beträffande åter beklädnads-kostnaden, utgörande 5,336
R:dr, skulle detta belopp tilläggas anslaget till »Lif- och släpmunderingar vid
Rotehålls-regementena», utöfver den tillökning i samma anslag, som jag finner
mig föranlåten att här nedan i underdånighet föreslå.
Utom förut utgående extra anslag, till sammanlagdt belopp af R:dr 248,600: 84.
skulle således anslaget till »Försvars-verket i allmänhet» ytterligare
höjas med » 55,629: 20.
eller tillhopa med R:dr 304,230: 4.
Lif- och släpmunderingar vid Rotehålls-regementena. — Af Krigs-Kollegium
har anmälts, att enligt de prisbestämmelser, som legat till grund vid beräknandet
af Beklädnads-Direktionernas vid Rotehålls-regementens och corpsers speciela
beklädnadsanslag år 1861 och hvilka äfven bibehållits vid uträkningen af 1862
års enahanda anslag, det sammanlagda beloppet af samtliga anslagen för hvardera
året, med tillägg af öfriga å förevarande Riks-stats-anslag påräknade utgifter,
utgjorde, enligt upprättadt sammandrag deröfver, omkring R:dr 251,862: 13;
men då anslaget, efter nuvarande Riks-stat, endast vore . . » 232,000: —,
så komme detsamma att lemna en årlig brist af omkring . R:dr 19,862: 13.
Denna anslagets otillräcklighet upplyser Kollegium hafva uppkommit genom
dels stigande arbetslöner och värden å kläden och lädereffekter, dels den förhöjning
i prisen, till full likhet med de vid inköp gällande, Kollegium nödgats bern
till R. St. Prot. 1862 & 1863 1 Sami. 1 Afd. 4 lläfl. 7
Lif- och
slä/imunderinytir
vid
Rolehålls-regemenlena.
SO Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts"Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Jnslagt till
Salpeteruppköp.
stämma å de persedlar, som ingå i beräkningen af Beklädnads-Direktionernas årsanslag.
Till förekommande deraf att antingen regementenas beklädnadsfonder undergräfvas
och förr eller senare blifva otillräckliga för sitt ändamål, eller att regementenas
tjenstbarhet, i hvad densamma är på deras beklädnad beroende, förminskas,
anser Kollegium oundvikligen nödvändigt, att ökad tillgång för beklädnadens
underhållande vid rothållsinfanteriet varder beredd.
Krigs-Kollegium har således hemställt, att förslag om förhöjning af anslaget
till »Lif- och släpmunderingar vid Rotehålls-regementena» med 19,862 R:dr 13
öre eller i jemnt tal 20,000 R:dr, eller till 252,000 R:dr årligen, måtte af Kongl.
Majit till Rikets Ständer aflåtas: hvarvid dock af Kollegium erinras, att en ytterligare
förhöjning af detta anslag vore beroende på det beslut, som kunde fattas
i anledning af väckt fråga om Bohus läns Regementes Södra bataljons förändrande
från rusthålls- till rotehålls-bataljon.
Då, enligt hvad Krigs-Kollegium sålunda upplyst, det nuvarande anslaget
till »Lif- och släpmunderingar vid Rotehålls-regementena» är för behofvet otillräckligt,
så att utgifterna öfverstiga med .... 19,862: 13
hvarjemte, på sätt jag nyss förut anfört, en ytterligare
utgift nu ifrågakommer för Bohus läns Regementes
till rotehåll förvandlade Södra bataljon, i och för be
klädnads-kostnaden,
med
5,336: — 25,198: 13,
anhåller jag i underdånighet, att Eders Kongl. Majit täcktes af Rikets Ständer
begära en förhöjning i förevarande anslag med, i jemnt tal . . R:dr 25,200,
hvarigenom anslaget, nu utgörande » 232,000,
skulle blifva R:dr 257,200.
Salpeter-u-ppköp. — I nådig proposition den 27 Oktober 1859 angående
Statsverkets tillstånd och behof föreslog Kongl. Majit, att då varande anslaget
till Salpeter-uppköp, 270,000 R:dr, skulle till 170,000 R:dr nedsättas, med vilkor,
att salpeter-fondens tillgångar orubbade bibehölles och räntan deraf finge användas
till dithörande utgifters bestridande; och upplystes tillika, att årliga tillverkningen
af salpeter inom Riket vid den tiden uppginge till omkring 3000
centner, men årliga behofvet af dylik vara för tillverkningen af krigskrut, hvilken
dåmera bedrefves endast för Kronans räkning, utgjorde endast 2000 centner samt
den inhemska salpeter, som derutöfver äfven levererades, kunde till enskilde konsumenter
föryttras och försäljningsmedlen ingå till salpeter-fonden.
I underdånig skrifvelse den 5 Oktober 1860 angående reglering af utgifterna
under Riks-statens fjerde hufvudtitel yttrade Rikets Ständer, att, enär salpeter-fondens
utgifter för aflönings-, pensions- och transport-kostnader m. m. under
åren 1854 —185^7 i medeltal årligen öfverskjuta dess ränteinkomster endast
med omkring 19,000 R:dr, och dessa utgifter framdeles icke kunde antagas till
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, N:o 1, om Statsverket 1862. 51
högre belopp, utan snarare förmodades komma att, i mån af minskadt salpeteruppköp,
nedgå, samt till det uppgifna årliga behofvet af omkring 2000 centner
salpeter för tillverkningen af krigskrut skulle, efter 45 R:dr för centnern, erfordras
ett belopp af 90,000 R:dr, men hvad derutöfver levererades komme att för
salpeter-fondens räkning försäljas, syntes fondens utgifter, utöfver ränteinkomsternas
belopp, icke kunna uppgå till högre summa än omkring 109,000 R:dr årligen;
med afseende hvarå anslaget till salpeter-uppköp bestämdes i rundt tal, till
1 10,000 R:dr.
I följd af denna nedsättning i anslaget fann Kongl. Maj:t nödigt att rörande
salpeter-ärendenas handhafvande meddela nya föreskrifter, hvilka, upptagna i nådigt
Bref den 29 Januari 1861, bland annat innefatta, att den qvantitet salpeter,
rå eller trublerad, som icke erfordrades till årliga kruttillverkningen eller till
ett för densamma behöfligt reservförråd af 2000 centner, motsvarande ett års behof,
af sistnämnda slag, borde försäljas och försäljningsmedlen ingå till salpeterfonden,
hvilken skulle, derest Kongl. Maj:t icke annorlunda förordnade, hållas vid
ett belopp af 800,000 R:dr.
Enär nu, efter utländsk salpeters befriande från införselstull vid 1859 års
ingång, erfarenheten visat, att sådan vara af fullgod beskaffenhet kan härstädes
erhållas för ett inköpspris af 30, högst 40 R:dr centnern, under det inlösningspriset
för enahanda vara af svensk tillverkning varit alltifrån år 1854, såsom
uppmuntran för denna tillverkning, bestämdt till 45 R:dr, hvarjemte upprätthållandet
af den sålunda uppmuntrade binäringen medfört äfven andra kostnader för
uppbörds- och förvaltnings-personal, transporter m. m. till så betydligt belopp,
att kostnaden för hvarje inlöst centner under åren 1858 och 1859 i medeltal
uppgått ända till 57 R:dr 85 öre, enligt hvad Komitén för Salpeter-ärendena,
i underdånigt utlåtande af den 15 December 1860, upplyst;
men de uppoffringar, hvilka Statsverket sålunda underkastas, icke blott genom
den för krigskrut behöfliga varans inlösande till vida högre pris, än det i
handeln allmänt gällande, utan äfven genom förluster vid den för Kronans behof
öfverflödiga varuqvantitetens föryttrande eller genom omöjligheten att för densamma
finna köpare, äro alltför betydliga att längre tid böra fortsättas; helst
Kronan, i händelse af ett fredsbrott med deraf uppkommande afbrott i salpeterhandeln,
vore genom reservförrådet af 2000 centner betryggad mot brist på salpeter
under den tid, som kunde erfordras för hopsamlande af det öfverallt i landet
spridda råämnet dertill och detsammas förarbetande för kruttillverkning;
anser jag, att, om lösningspriset för inhemsk salpeter nedsattes från 45 till
40 R:dr centnern samt således komme att för de till krigskrut påräknade 2000
centner utgöra 80,000 R:dr om året, och öfriga kostnader för salpeterverket jemväl,
från nästa statsregleringsperiods början, inskränktes till hvad, efter den minskade
rörelsen, blefve oundgängligt, samtliga utgifterna för ifrågavarande behof
52 Bil. N:o 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1862.
Extra statsanslag.
Årtilleri
försök.
skulle kunna betäckas med räntan, efter 5 procent, å den redan samlade till minst
800,000 Rdr beräknade fonden, eller årligen 40,000 Rdr, jemte ett årligt statsanslag
af 60,000 Rdr;
och hemställer jag fördenskull, att Eders Kongl. Maj:t måtte i den nu förestående
propositionen om statsverkets tillstånd och behof upptaga anslaget för salpeteruppköp
till endast 60,000 Rdr.
Diverse Anslag.
Rese- och Traktamentsptnningar. — Härom har Krigs-Kollegium upplyst,
att bristerna i detta förslagsanslag under åren 1859, 1860 och 1861 utgjort
tillhopa 140,838 Rdr 98 öre, eller i medeltal för år 46,946 Rdr 33 öre; i
anledning hvaraf, och under åberopande af hvad redan of mig blifvit yttradt vid
anslagst i teln: »Fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar», jag i
underdånighet hemställer, alt Eders Kongl. Maj:t behagade föreslå Rikets Ständer
att i Riks-Staten upptaga förslagsanslaget till Rese- och Traktaroentspenningar
med ett belopp af 58,000 Rdr, hvarigenom detta anslag, som nu finnes utlördt
med endast 11,350 Rdr, skulle förhöjas med 46,650 Rdr.
Beträffande härefter de föremål, hvartill endast tillfälliga statsbidrag eller så
kallade extra anslag ifrågasättas, så förekommer dervid följande:
l:o Artilleribehof.
På grund af den i Christiania, efter Kongl. Maj:ts Nådiga befallning, under
sistlidne vinter nedsatta Svensk-Norska Art i Meri-Kom i tés, af Krigs-Stvrelserna i
7 ~ j
begge rikena gillade förslag, skulle, för gemensamt lösande af frågan om införande
af refllade kanoner i de förenade Rikenas Artillerier, följande försök företagas:
a)
Förberedande försök, så väl härstädes som i Norrige under år 1862, med
såväl mynnings- som kammarladdningskanoner af gröfre kaliber, till utrönande
af lämpligaste reffel-system för dessa pjeser;
b) Fortsatta och, om möjligt, slutliga försök, äfven inom begge Rikena under
år 1862, till utrönande af lämpligaste reffelsyslem och konstruktion för
fältkanoner med tillhörande projektiler; och
c) Slutliga försök med det system för gröfre kanoner, hvilket på grund af de
förberedande försöken under lit. a bör komma till införande i de förenade
Rikenas land- och sjö-artillerier, i ändamål att vid hvarje särskild kaliber
bestämma konstruktionen af så väl de olika kanonsorterna, som ock de dertill
hörande projektilerna.
Bil. N:o 5 till Kongl. Maj:is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 83
Med hänseende dertill att Norska Artilleri-styrelsen redan, till utförande af
artilleriförsök för ifrågavarande ändamål, erhållit ett större extra statsanslag, hvarigenom
densamma på förhand varit i tillfälle att anskaffa en betydlig materiel för
de under litt. a och b ofvan upptagna försök, hade af dessa försök äfven nämnda
Rikes Artilleristyrelse åtagit sig utförandet af den betydligare och mest kostsamma
delen; helst Sveriges Artilleristyrelse härtill endast hade alt använda den tillgång,
Artilleriets ordinarie statsanslag kan lemna. — Deremot skulle, till en nödig jemkning
i kostnaden de begge Rikena emellan, alla de under lit. c. angifna försöken
ensamt utföras och bekostas af Sverige.
Jemte ofvanberörda försök, hade den sammansatta Artilleri-Komitéen äfven,
då försöksskjutningarne i allmänhet icke allenast hafva till ändamål att erfara träffsäkerheten,
utan ock verkningnrne af de refflade pjesernas projektiler, uttryckt
önskligheten af att skjutning mot betäckningsmedel af sådan beskaffenhet, som
för att motstå Artilleriets ökade verkningsförmåga kunna ifrågakomma att användas
på krigsfartyg och fästningar, utföres om möjligt samtidigt med de under lit.
c. föreslagna skjutningarne.
Dessutom, då på senare tider slätborrade kanoner af grofva kalibrar och
konstruerade för stora laddningar och tunga projektiler visat så fördelaktiga resultat,
serdeles i afseende å deras användande mot bepansrade fartyg från kustbefästningar,
vore vigtigt att äfven försök med sådana pjeser blifva i sammanhang
med öfriga försöksskjutningarne företagna.
Med anledning af delta allt har Generalfälttygmästaren i underdånighet hemställt,
att, till anskaffning af nödig materiel för ofvanuppräknade Artilleriförsök
samt deras utförande, ett extra anslag af 100,000 Rdr måtte under nästa statsreglering
beredas att på en gång utgå; varande härvid förslagsvis beräknadt:
till anskaffning af nödigt antal pjeser Rdr 13,720: —
till projektiler af alla slag med tillhörande antändningsrör . . . 55,100: —
underlag eller lavetter till pjeserna vid skjutningarne .... 5,000: —
till anskaffande af jernplåt, äfvensom till sjelfva utförandet af skjutningen
mot olika betäckningsmedel  20,000: —
till transportkostnad, rese- och traktamentsersättningar, samt diverse
utgifter 6,180: —
tillhopa Rdr 100,000: —
Efter det Rikets Ständer vid förra Riksdagen beviljat ett extra anslag af Fdlt-Artille
72,
000 Rdr, att med 24,000 Rdr årligen utgå under åren 1861, 1862 och riel'
1863, till anskaffande af refflade kanoner med dertill afpassade lavetter och öfriga
fordon för tre fältbatterier, har Kongl. Maj.t, med afseende å det af Rikets Ständer
vid delta anslag fästade förbehåll, uti Nådigt Bref tili Generalfälttygmästaren
den 6 November 1860 förklarat, det Kongl. Maj:t, med kännedom derom att
Generalfälttygmästaren länge varit sysselsatt med uppgörande af konstruktion till
84 Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
dessa nya vapen samt försöks verkställande dermed, ville afbida den tidpunkt, då
de ifrågavarande försöken blifvit afslutade, och derefter uppdraga åt sakkunnige
personer, dem Kongl. Maj:t ville i kornmandoväg utse, att, efter skedd undersökning
af det uppgjorda förslaget till system för fältartilleri med refflade kanoner,
sig i underdånighet yttra, huruvida detsamma egde den konstruktion, som för
Svenska artilleriet vore mest lämplig och ändamålsenlig, samt att, i händelse konstruktionen
ej befanns hafva de erforderliga egenskaperna, afgifva yttrande öfver
det system och grunderna för den konstruktion, som för Svenska artilleriet vore
mera lämpliga och ändamålsenliga; hvarförinnan och förrän det föreslagna systemet
blifvit af Kongl. Maj;t faststäldt, de för ändamålet anvisade medlen icke finge
lyftas.
Generalfälttygmästaren har nu i underdånighet anmält, att då i en fråga af
så genomgripande beskaffenhet, som den att ombilda ett lands hela fältartilleri,
den största omtänksamhet och noggrannaste försigtighet vöre af nöden, helst i
ett land som Sverige med inskränkta medelstillgångar, för att icke i alltför hög
grad göra denna förändring till kostnaden betungande, och då vidare, oaktadt de
största ansträngningar och uppoffringar af oerhörda kostnader utomlands, man ingenstädes
hittills lyckats utfinna något så beskaffadt system för refflade kanoner,
att man dermed, icke ens för den närmaste framtiden, syntes nöjd, — hvarom
ock de öfverallt pågående rastlösa försöken och rönen, till åvägabringande af förbättringar
och utveckling häruti, bära ojäfaktiga bevis, om än åtskilliga Stater,
företrädesvis sådana som icke kunnat stå tillbaka i artilleriets utrustning och verkningsförmåga
efter de Stater, med hvilkas stridskrafter frågan att mäta sig varit
mer eller mindre öfverhängande, sett sig nödsakade att, om än för tillfället, antaga
några sådana, i större eller mindre mån från hvarandra afvikande systemer för
ombildandet af sina artillerier; så hade Generalfälttygmästaren under sådana förhållanden,
oaktadt ett noggrant påaktande af de resultat, utlandets erfarenhet i
berörda fråga lemnat, och den ledning för densammas lösande, egna försök gifvit
vid handen under tillämpning af hvad honom af dessa erfarenheter synts viktigast,
dock icke hittills lyckats vinna en sådan öfvertygelse om företrädet af något
visst system för reffladt fältartilleri, att han vågat detsamma till antagande
härstädes föreslå; hellst fäderneslandets lugna och lyckliga politiska förhållanden
till hämmande makter icke heller hittills gjort del till en nödvändighet att antaga
ett system, som man under frågans pågående utveckling med temlig visshet kunnat
förutse skola inom kort tid icke mera motsvara tidens fordringar och sålunda
åter måst mot ett bättre utbytas.
Som emellertid emla möjliga utvägen för samma vigtiga frågas bringande till
ett lyckligt afgörande otvifvelaktig! vore att, med ledning af den insigt och kännedom
i ämnet, så väl de egna sorn de utländska försöken numera i sin framskridna
utveckling gifva vid banden, och med begagnande af de på dessa sednare grun
-
Bil. N:o 3 lill Kongl. Maj'ts Nåd Prog. N-o i. om Statsverket 1862. SS
dadé, bäst ansedda reffrlsystcmer till utgångspunkter, anställa sä omfattande försöksskjutningar,
som tiden och öfriga omständigheter medgifva ; och då genom så
väl Kongl. Förordningen den 17 September 1851 angående ett gemensamt kalibersysten
för de begge förenade Rikena, som senare bestämmelser rörande likhet
och öfverensstämmelse i artilleri —materielen Rikena emellan, ett beroende af hvarandra
i desssa delar uppstått och lösningen af ofvan anförda problem sålunda framstår
som en gemensam angelägenhet; hade ock med anledning häraf, samt för att,
genom fördelning Rikena emellan af de nödiga ansedda försöken med deras kostnader,
vinna tid och bespara utgifter, de i förut afhandlade fråga, rörande anslag
till artilleriförsök, förekommande försöksskjutningar blifvit, i hvad på Artilleristyrelserna
bero, beslutade att i begge Rikena verkställas.
Af dessa försöksskjutningar borde de, som omfatta fältkanonerna, efter all
sannolikhet vara så tidigt afslutade, att Generalfälttygmästaren före utgången af
innevarande statsregleringsperiod kan sättas i tillfälle att til! Kongl. Maj:t afgifva
förslag till system för dessa kanoner, hvarigenom för användande af förutnämnda
extra anslag till tre fältbatlerier med refflade kanoner något hinder icke torde
möta.
Utan att på frågans ståndpunkt i den öfvergångsperiod, hvaruti Artilleriet i
sin utveckling för närvarande sig befinner, våga ett afgörande utlåtande huruvida
de nu brukliga slätborrade fältkanonerna höra helt och hållet ersättas med refflade,
har Generalfälttygmästaren dock ansett otvifvelaktigt, att sistnämnda pjeser
i ett större förhållande till de förra borde i berörda artilleri ingå än som 3: 19,
eller det förhållande som inom Svenska artilleriet skulle ega rum, om endast de
tre fältbatterier med refflade kanoner skulle anskaffas, hvartill för närvarande finues
anslag: med anledning hvaraf Generalfälttygmästaren förmält sig vara betänkt
på att, så fort ske kan, öka de refflade fältkanonernas antal. Men då det för
närvarande ville synas som de redan befintliga lavetter, öfriga fordon och utredningspersedlar,
tillhörande detta artilleri, horde, med iakttagande af några icke
väsendtliga förändringar och tillökningar, vara användbara äfven för de refflade
kanonerna, och sjelfva pjesernas anskaffning icke medförde större utgifter än att
desamma torde kunna af Krigs-Kollegii Artilleri-Afdelnings vanliga ordinarie statsanslag
bestridas, har Generalfälttygmästaren ansett sig icke böra i underdånighet
föreslå beredandet af något extra anslag i berörda ändamål under nu instundande
statsregleringsperiod.
Ehuru, efter hvad Generalfälttygmästaren antager för sannolikt, ännu under Fästnings
en längre tid de grofva slätborrade kanonerna med sina tillhörande massiva och Artilleriet
ihåliga projektiler komme att fortfarande utgöra den hufvudsakligaste bestyckningen
å så vä! land- som sjö-fästningar, hade dock derjemte numera, sedan grofva
refflade kanoner så allmänt inom ulländska arméer och flottor vunnit antagande,
äfven uppstått behof af sistnämnda pjeser å fästningar, på det man, der lokalen '
56 Bi.l N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1862.
Infanteri
gevär.
sådant tillåter, redan på de längre afstånden, der dessa pjeser ega en de slätborrade
vida öfvervägande träffsäkerhet, må vara i tillfälle att mäta sig med det fiendtliga
artilleriet.
Med föranledande häraf har General-Fält-Tygmästaren i underdånighet hemställt,
att, sedan af de här förut föreslagna försöksskjutningar med refflade kanoner
af gröfre kalibrar sådana resultat vunnits, att man med ledning af dessa grundat
sin öfvertygelse rörande lämpligaste reffelsystem, konstruktion, m. m. för sådana artilleripjeser,
nedannämnda antal refflade kanoner med lavetter och tillbehör finge anskaffas:
varande dessa afsedda såväl att ingå uti fästningarne Waxholms och Carlstens
nuvarande bestyckning, som äfven uti den bestyckning, hvilken för det snart
färdigbyggda utanverket å Rindö invid Waxholm bör anskaffas, för att användas å
sådana ställen inom dessa fästen, der längre skotthåll erbjuda sig.
Då till den hufvudsakliga bestyckningen af förenämnda utanverk å Rindö re -  dan af äldre behållningar finnes att tillgå 43 stycken, åren 1855 och 1856 gjutna
och tillverkade fullgoda 7-tums bombkanoner, dels kammarladdnings, dels vanliga,
med tillhörande lavettage, äfvensom ett tillräckligt antal af mindre pjeser, har General-Fält-Tygmästaren
för närvarande, och med undantag af ofvan ifrågaställa
refflade kanoner, ansett sig icke böra yrka något särskildt anslag för delta verks
bestyckning.
De refflade gröfre kanoner med tillbehör, hvilkas anskaffning i berörda ändamåPGeneral-Fält-Tygmästaren
föreslår, vore följande:
till fästningarne Waxholm och Carlsten, hvardera 8 st. . . . 16 st.
till befästniugarne å Rindö 4. 20.
Lavetter med släpor af jern  20.
Projektiler å 100 st. för hvarje pjes
. . 2,000.
Kostnaden för anskaffningen af förestående kanoner, lavetter, projektiler, attiralj,
samt konlrollering och besigtning antages uppgå till 110,000 Rdr, hvilket belopp
General-Fält-Tygmästaren i underdånighet hemställer måtte af Kongl. Maj:t
äskås att under näst instundande statsreglering få utgå med en tredjedel eller
36,666 Rdr 67 öre årligen.
Under en längre följd af statsreglering hade, enligt hvad General-Fält-Tygmästareu
vidare anfört, med fästadt afseende derå att, under loppet af de många
fredsår fäderneslandet åtnjutit, ett icke obetydligt förråd af, efter tidens fordringar,
krigsdugliga gevär småningom hunnit samlas, en årlig tillverkning af endast 4,000
st. gevär, — deraf omkring 2,000 st. varit afsedda att ersätta den årliga förbrukningen
vid Arméen och Beväringsmanskapet samt återstoden till upplag i förråden, —
ansetts någorlunda motsvara behofvet.
Då emellertid dessa vapen, genom de väsendtliga förbättringar desamma till
sin konstruktion i senare tider undergått, erhållit en förut knappt anad skottvidd
och
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 57
och träffsäkerhet, hade ock deraf blifvit en följd, att dessa nya gevär mer och mer
utträngt sä väl de slättborrade som de refflade gevären af äldre modeller, så att
dessa numera ingenstädes anses till krigsbruk fullt användbara.
Under sådana förhållanden, och då på goda skäl fråga hade uppstått alt, inom
en icke alltför aflägsen framtid, söka att af den härstädes senast eller år 1860 antagna,
ändamålsenliga gevärsmodell bilda, i förening med redan anskaffade gevär af
senare modeller, ett nytt upplag af tidsenliga och med utländska fullt jemförbara
krigsgevär, någorlunda motsvarande Arméens första behof i händelse af en påkommande
mobilisering, har General-Fält-Tygmästaren ansett sin pligt vara att i underdånighet
hemställa att, för de tre år närmaste statsreglering omfattar, en årlig
tillverkning af 8,000 st. gevär måtte få ega rum och att dertill, efter beräkning
af 37 Rdr SO öre för hvarje gevär i tillverknings- och besigtningskostnad, måtte
beredas ett anslag af 300,000 Rdr om året eller tillhopa 900,000 Rdr.
Härigenom skulle Kronan, vid 1867 års slut, ega följande för krigsbruk fullt
tjenliga gevär af nyaste modeller, nemligen:
så kallade Miniégevär, Belgiska och Svenska  20,000 st.
af 1860 års modell
36,000 »
eller tillhopa 56,000 st.
Och då detta antal kunde anses någorlunda motsvara Arméens här ofvan angifna
behof i händelse af mobilisering, vore man i tillfälle att vid derefter följande
statsregleringar åter kunna nedsätta den årliga tillverkningen af nya krigsgevär till
sitt förut vanliga belopp.
Enär uti Kronans förråd för närvarande icke finnes större belopp af brukbara
Kavalleri-sablar än 1567 stycken, och då, af de Kavalleri-regementen, hvilkas beväringspersedlar
af Kronan anskaffas och underhållas, Hussar-Regemenlet Konung
Carl XV år 1852 utfick sina nu innehafvande sablar samt alltså inom några få år
torde behöfva nya sådana, hvarjemte, af det öfriga Kavalleriet, Lifregementets HussarCorps,
Smålands Hussar-Regemente och Skånska Dragon-Regementet, i händelse af en
mobilisering, otvi!velaktigt tarfva nya sådana vapen, hvilkas hastiga anskaffande möter
svårighet, om icke tillgång på förhand i Kronans förråd finnes, hvarifrån de rustande
kunna mot ersättning erhålla dessa behof fyllda; har General-Fält-Tygmästaren i underdånighet
föreslagit, att 2000 st. nya Kavalleri-sablar af 1854 års modell måtte få
anskaffas och ett dertill erforderligt extra anslag, beräknadt efter i8 Rdr för hvarje
sabel, beredas att under nästinstundande statsreglering utgå med 12.000 Rdr
om året, eller tillhopa för tre år med 36,000 Rdr.
Hvad sålunda af General-Fält-Tygmästaren på anförda skäl föreslaget blifvit,
anser jag vara af behofvet påkalladt; men då jag äfven här bör fästa Eders Kongl.
Maj:ts uppmärksamhet på de dryga utgifter, som erfordras för afhjelpande af andra
brister, måste jag, af de ifrågaställa anslagen, i underdånighet tillstyrka nedsättning
liih. till R. St. Prol. 1862 <Sc 1863. 1 Sami. 1 Afd. 4 Haft. 8
Kavalleri
sablar.
58
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JYS 1, om Statsverket 1862.
uti beloppet för refflade infanterigevär till 16,000 stycken, eller en tillverkning
af 5,300 till 5,400 stycken årligen. Jag föreslår således, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes hos Rikets Ständer äska:
för Artilleri-beliof:
a) Till Skjutförsök, ett anslag för en gång af . . . . R:dr 100,000: —
b) Till anskaffande af 20 stycken refflade grofva kanoner med
lavetter, projektiler och attiralj, ett anslag af  110,000: —
att utgå under 3 år, med ^:del eller 36,667 R:dr 67 öre årligen;
c) Till anskaffande af 16,000 refflade Inf anter i-g ev är af 1860
års modell, ett anslag af ....
600,000: —
att utgå under 3 år, med ^:del eller 200.000 R:dr årligen;
d) Till anskaffande af 2,000 stycken Kavalleri-sablar, af 1854
års modell, ett anslag af  36,000: —
att utgå under 3 år, med -£:del eller 12,000 R:dr årligen;
hvarjemte jag, i öfverensstämmelse med hvad jag förut anfört, angående
bidrag åt Skarpskytte-föreningar, i underdånighet föreslår,
att Eders Kongl. Majit behagade göra framställning till Rikets
Ständer om anvisande af nödiga medel för anskaffande af 2,000
refflade gevär till ersättande af dem, som enligt mitt förslag skulle
till nämnda föreningar från förråden utlemnas: blifvande för detta
ändamål nödigt ett anslag af  75,000: —
att utgå under 3 år, med ^:del eller 25,000 R:dr årligen.
2:o. Fortifikationsbehof.
Fästnings- Chefen för Ingenieur- Corpsen har, efter framställning af de förändrade för
byggnaderna
jj^j|ancjen j allmänhet, som sednast införda förbättringar i Artilleri- och Sjövapnet
framkallat vid konstruktionen af landt- eller sjöbefästningar och deras bestyckning,
yttrat sig om tillämpningen häraf på de här i landet pågående fästningsbyggnaderna
eller de nya förslag, som nu kunna ifrågakomma, på samma gång
som af honom framläggas de för nästa Statsreglerings-period uppgjorda särskilda
statsreqvisitions-förslag.
Carlsborgs fästningsbyggnad.
Arbetet har här fortfarande varit koncentreradt å Slutvärnet, men, i anseende
till Krono-arbets-corpsens fortfarande minskning till nu endast en tredjedel af
dess förra numerär, hade ock kostnaderna för härstädes utförda arbeten blifvit
betydligt högre, och har äfven för kommande år en sådan förminskning måst
tagas i beräkning, hvartill dessutom komma de ständigt stigande prisen å materialier
och dagsverken.
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Frop. M 1, om Statsverket 1862. 39
Dd en bombfri byggnad för logering af garnisonen och inrymmandet af dess
förnödenheter alltid är nödvändig uti en fästning, så hafva de förändrade förhållandena,
sota nu i underdånighet blifvit anförda, icke framkallat någon förändring
uti konstruktionen eller byggnadssättet af detta slutvärn, hvilket i öfrigt
så långt framskridit, att detsamma med ett anslag af 130,000 Ridr Rimt årligen
i 3:ne år, eller under instundande Statsreglerings-period, blir fullständigt färdigt,
då fästningen eger ett bombfritt logement för den garnisonsstyrka, sorn för fästningens
försvar är behöflig, eller för 4,500 man, samt i nödfall för 6,000 man,
med förvaringsrum för dess förnödenheter under erl tid af 6 månader. Dertill
eger detta slutvärn gallerier för öfver 100 kanoner, utom de piecer, som kunna
uppställas på tornens platformer. Fästningen har då äfven uppnått sitt första
stadium af försvarbarhet.
För ernåendet af ett så vigtigt ändamål har Chefen för Ingenieur-Corpsen
i underdånighet föreslagit, att Kongl. Majit täcktes hos Rikets Ständer begära
ett förhöjdt anslag för Carlsborgs fästningsbyggnad eller från 100,000 R:dr till
130.000 R:dr årligen, att utgå under åren 1864, 1865 och 1866 med sammanlagdt
390,000 Rdr.
För Stockholms befästande åt Södra landsidan har redan en början blifvit
gjord med anläggning af dess förnämsta fästningsverk framför infarten till
Skans tull.
Detta verk täcker och försvarar denna vigtiga förbindelse emellan Södra
förstaden och landet, den enda, som på denna sida icke är afbruten af vatton
och således i samma mån utsatt att af en landstigen och hastigt framryckande
fiende begagnas för att intränga i staden. Då Chefen för Ingenieur-Corpsen flera
gånger förut varit i tillfälle att för Kongl. Majit i underdånighet utveckla den
alltjemt öfverhängande faran af att lemna denna infart utan försvar, i sammanhang
med den stora vigt, som utförandet af den af Kongl. Majit Nådigst fastställda
plan för Stockholms befästande eger för hufudstadens betryggande mot
en öfverrumpling, ansåge han sig vid detta tillfälle endast böra i underdånighet
åberopa detta, äfvensom hvad 1855 års af Kongl. Majit nedsatta Försvars-Komité
i sitt underdåniga betänkande yttrat. Med verkets fullbordan framför Skans tull
är faran af en sådan öfverrumpling väl icke fullkomligt förebyggd, men i icke
ringa mån förminskad. En vid den närmaste skärgården landad fiende kan åtminstone
då icke marschera direkte in i staden; han blir nödsakad att bereda
sig en öfvergång öfver vattnet, hvarigenom tid vinnes, om icke att rädda staden,
så åtminstone att undanskaffa Bankens redbarheter. Af de af Rikets Ständer
år 1857 anslagna byggnadsmedel, utgörande 200,000 Ridr Rimt, hafva 93,843
Ridr 12 öre blifvit använda till expropriation af nödig mark samt omkring
91.000 Ridr till provisionella byggnader m. m. och uppförandet af verkets bombfria
kasemat-byggnad, som medhunnits till öfverkanten af sockel-listen; materialiev
60 Bil. JU 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JU 1, om Statsverket 1862.
och instrumentalier finnas i förråd till ett värde af omkring 15,000 Ridr Rimt.
I enlighet med Kongl. Brefvet af den 8 Januari 1861 är det exproprierade
området utarrenderadt så länge fästningsbyggnads arbetet ligger nere. Ehuru
nödvändigheten af detta verks snara fullbordan talar tillfyllest för sig sjelf, har
Chefen för Ingenieur-Corpsen dock funnit sig uppmanad att derjemte för Kongl.
Maj:t i underdånighet framställa den skada, som detta murverk ovilkorligen måste
taga genom att möjligen en längre tid lemnäs oafslutadt, äfvensom den förlust
och skada i öfrigt, som tillskyndas Kongl. Majit och Kronan genom att afbryta
ett dylikt byggnadsföretag.
De sednast inträffade, här ofta nämnda nya förhållandena inom Artillerivapnet
hafva haft till följd en vissa delar omfattande:Jomarbetning af detta verk,
som dels genom ökade murmassor, dels äfven genom stegrade pris å materialier
och dagsverken, sedan gden förra planen uppgjordes, vållat kostnadssummans
ökande till 1,105,271 Ridr.
Då härifrån drages redan erhållna  200,000 »
återstår för verkets fullbordan  905,271 R:dr,
hvilken summa Chefen för Ingenieur-Corpsen i underdånighet anhållit, att Kongl.
Majit täcktes till nästa Riksdag begära af Rikets Ständer att utgå under åren
1864, 1865 och 1866 med 301,757 Ridr årligen.
Genom detta verks fullbordan vinnes äfven den väsendtliga fördel, att om,
som är att hoppas, Rikets Ständer skulle anslå medel för uppsättning af de 2:ne
ännu felande kompanierna för kompletterandet af personal för vårt krigsbryggeväsende,
en särdeles lämplig lokal och nödigt logement bereddes för denna trupp
uti denna skan6, hvars närbelägenhet till vattnet dessutom gör detta läge särdeles
tjenligt.
Befästningarna i Stockholms skärgård (Rindön).
Af de vid sista Riksdagen anslagna medel för Rindö-skansens uppförande
kommer vid detta års slut att återstå något öfver 50,000 Ridr såsom byggnadsmedel
för nästa år och hvilka blifva fullt tillräckliga för detta verks fullständiga
o o
fullbordan, hvarmed denna vigtiga punkt, som dominerar Waxholms fästning, för
fienden blifvit gjord oåtkomlig. Men en annan lika vigtig punkt å Rindö-landet
finnes att befästa, nemligen till försvar af försänkningarna vid Oxdjupet. Skulle
denna försänkning lemnäs utan något försvar från land, så är genom den undersökning,
som gjordes af den år 1856 nedsatta Komitén för hufvudstadens befästande
ådagalagdt, att densamma utan synnerlig svårighet skulle kunna göras
tillgänglig för fiendtliga fartyg, hvarigenom således befästningen vid Waxholm
blefve turnerad och inseglingen till hufvudstaden öppen. Komitén .föreslog då,
att å samma ställe, hvarest nu en äldre befästning finnes å Rindösidan, gent
emot Fredriksbergs gamlå torn, borde en lämplig befästning anläggas till för
-
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862. 61
sänkningens försvar. Projekt till en sådan befästning jemte kostnadsförslag öfverlemnas
jemväl till Kongl. Majrts Nådiga gillande. Då de gamla befästningarna
på Wermdösidan med allt skäl anses olämpliga och i närvarande stund kunna
antagas såsom icke utgörande något försvar, så ligger en öfvervägande fördel uti
att, då nu ett nytt försvar här kommer i fråga att uppföras, förlägga detsamma
på Rindösidan, såsom stående i sammanhang med den på denna ö redan uppförda
skans och hvarigenom således alltid ett ömsesidigt understöd bör kunna
lemnäs i händelse af fiendtligt angrepp. Enligt det uppgjorda förslaget skulle
kostnaden för denna befästning jemte expropriation af marken uppgå till en
summa af 276,000 R:dr Runt.
Som befästning af denna punkt är af största vigt och bör företagas i sammanhang
med arbetet å den under byggnad varande skans å motsatta ändan af
Rindö, hvilket arbete nästa år blifver fulländadt, så har Chefen för IngenieurCorpsen
i underdånighet föreslagit, att Kongl. Maj:t Nådigst täcktes begära vid
nästa Riksdag ett anslag härtill af Rikets Sländer af 276,000 R:dr, att utgå
under åren 1864, 1865 och 1866 med 92,000 R:dr årligen.
Dessa äro de befästningar till lands, som Chefen för Ingenieur-Corpsen ansett
sig böra i underdånighet föreslå. För försvaret till sjös förekommer i första
rummet:
Försvaret af Carlslcronas inre redd.
Af detta försvar finnes redan utfördt Kungsholms fästning, Tornet på
Godnatt, äfvensom Tornet på Kurrholmen medhinnes i år till så stor del, att
detsamma med nästa år kan blifva fullkomligt färdigt.
Uti underdånigt memorial af den 25 sistlidne Juni hade Chefen för In
genieur-Corpsen
framställt de grunder, i enlighet med hvilka han ansett detta
torn endast böra uppföras till en vånings höjd, hvarigenom dessutom en besparing
borde uppkomma af omkring 22,000 R:dr R:mt. Sedan Kongl. Maj:t uti
Nådigt bref af den 9 Juli detta år härtill lemnat Nådigt bifall, fortgår nu tornbyggnaden
i enlighet med denna förändring, uppgående det nya kostnadsförslaget
till 218,144 R:dr 86 öre och utvisande en kontant besparing af 22,005
R:dr 1 4 öre.
Det har varit meningen att till inre reddens försvar vid Carlskrona omgifva
etablissementet med en kedja af 6 stycken sådana torn, men, sedan man börjat
konstruera artilleripieser med flera gånger större skottvidd än tillförene, jemte en
ökad träffsäkerhet, torde numera tornet å Godnatt och det å Kurrholmen anses
kunna uppfylla det med denna tornbefästning åsyftade ändamål och ingenting vidare
i befästningsväg vara af nöden för inre reddens försvar. Deremot framstår
med desto större nödvändighet behofvet af en befästning för försvaret af vestra
inloppet emellan öarna Hästholmen och Almö, heldst detta inlopp är tillgängligt
62 Bil. JV3 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Jtl 1, om Statsverket 1862.
för 1 8 fots djupgående fartyg. En sådan befästning har också alltid ingått uti
den allmänna försvarsplanen för Carlskrona mot sjösidan, ehuru för en tid åsidosatt
för det inre reddförsvaret. Det projekt till befästning på denna punkt, söm
blifvit i underdånighet bifogadt, vore uppgjordt med hänseende till de förändringar,
som artilleri- och sjövapnet sednast undergått, och att kunna motstå dess verkningar.
Men, såsom här redan förut vore yttradt, måste sådant försvar hufvudsakligen
grundas på en stängningslinie i sjelfva inloppet, till underlättande hvaraf
en inskränkning af detsamma föreslås medelst delvis anlagda försänkningar, på
sätt uppgjord ritning utvisar.
De häröfver upprättade kostnadsförslag utvisa för fästningsanläggningen å
Hästholmen en summa af
300,000:
samt för försäkringar uti sundet
73,350:
R:dr R:rat 373,350:
hvilken summa Chefen för Ingeniör-corpsen i underdånighet anhållit, att Kongl.
Maj:t täcktes begära hos Rikets Ständer att utgå under åren 1864, 1865 och
1866 med 124,450 R:dr årligen.
Af samma skäl, som här nyss blifvit nämndt, måste för försvaret af stora
inloppet, vid tillfälle af krig, äfvenledes en stängningslinea utläggas emellan fästningen
Kungsholmen och Drottningskär. Då emedlertid detta inlopp har en bredd
af öfver 4000 fot och en stängningslinie af denna utsträckning skulle vara ytterst
svår och kostsam att tillvägabringa, mäste detta afstånd med permanenta
försänkningar inskränkas, så att detsamma minskas till åtminstone 1000 fot. Enligt
derför uppgjordt kostnadsförslag skulle en sådan stenförsänkning uppgå till
en kosfnad af 545,985 R:dr, uti hvilken beräkning Jettéens bas är antagen till
3 gånger höjden.
I tidernas längd bildar sig sannolikt denna docering så, att basen blir 5
gånger höjden, i hvilket fall Jettéen efter hand måste påfyllas. Ehuru det är
af största vigt att denna försänkning så fort som möjligt kommer till stånd, torde
dock ofvannämnda summa hos Rikets Ständer begäras under 5 års tid att utgå
med 109,197 R:dr årligen, således för nästa statsreglerings-period under åren
1864, 1865 och 1866 med sammanlagdt R:dr 327,591.
Så väl ritningar som förslag öfver denna försänkning öfverlemnades.
Försvaret af inloppet till Södertelje kanal vid Brandalssund.
Efter befästningarnas utförande vid Waxholm är detta vigtiga hufvudinlopp,
som direkte leder in till hufvudstaden, visserligen i försvarsskick och blir det fullständigt,
sedan den här föreslagna befästningen vid Oxdjupet äfvenledes blifvit
fullbordad. Men det gifves äfven en annan segelled af den farliga beskaffenhet
att göra ofvannämnda försvarsmedel nära nog fruktlösa, om den icke likaledes genom
befästningar försäkras emot ett fiendtligt angrepp, nemligen den farled, som
Bil. Jt? 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. .t" 1, om Statsverket 1862. 63
från skärgården genom Södertelje kanal leder in till sjön Mälaren. Skulle det
lyckas en fiendtlig flotta att här intränga, så vore med detsamma alla befästningar
så till lands som sjös till hufvudstadens säkerhet med ens turnerade. Den
af Kongl. Majit år '1856 nådigst tillförordnade Komité för Stockholms och MäJaredalens
befästande fästade derföre den yttersta vigt vid dessa för hufvudstaden
hotande omständigheter, hvarföre ock uti den af denna Komité föreslagna plan
det ingick att medelst befästningen vid Brandalsund, der segelleden sammandrager
sig till ett ganska trångt sund, sätta densamma i säkerhet.
De sednast inträffade förändrade förhållanden inom krigskonsfén hafva emedlertid
äfven haft till följd en omarbetning af det af Komitén uppgifna befästningsprojekt,
på sätt närmare utvisas af uppgjord ritning och kostnads-förslag,
hvilka Chefen för Ingenieur-corpsen således i underdånighet föreslagit måtte af
Kongl. Majit gillas, hvarigenom det vigtiga ändamål vinnes, att hafva tryggat
hufvudstaden mot hvarje anfall från sjösidan, enär dessa befästningar äfo äfven
så konstruerade, att de kunna uthärda ett anfall från landsidan. Kostnaden derför
uppgår till en sammanlagd summa af 1,081,500 Ridr Rimt.
Då emedlertid ett dylikt arbete behöfver i dess första begynnelse väl förberedas,
under hvilken tid endast jemförelsevis en mindre summa kan användas,
har Chefen för Ingenieur-Corpsen i underdånighet föreslagit, att härtill för instundande
Statsreglerings-period skulle hos Rikets Ständer endast äskas 510,000
Ridr, att utgå med 170,000 Ridr årligen under åren 1864, 1865 och 4866.
För befästningen af Stäke är redan år 1859 uti underdånig skrifvelse af
den 11 Augusti ett generelt kostnadsförslag inlemnadt öfver de derför beräknade
kostnader, dock under förutsättning, att sundet icke komme att upprensas
till större djup än 10 å 12 fot, således med uteslutande af större krigsfartyg.
Uti denna frågas närvarande skick hade Chefen för Ingenieur-corpsen dervid för
närvarande icke något att tillägga. Han anhåller endast få i underdånighet til—
lägga, att, öm upprensning af denna farled kommer att ega rum, blir ett försvar
deraf medelst befästningar vid Stäket, alldeles oundgängligt, enär i aunat fall
försvaret vid Waxholm skulle blifva turneradt.
Under de 43 år, som Rikets fästningsbyggnader fortgått för utförandet af
det försvarssystem, som för Riket då blef gilladt och antaget, grundadt på Carlsborgs
fästning såsom basis derför, uppgår de härtill anslagna medel till följande
belopp!
till Carlsborgs fästning med 1861 års slut  3,501,335
» Carlskrona med Kungsholmen  1,907,535
» Waxholm med Rindön  1,679,1 51
» ,Carlstén  1,18 0,6 00
» .Enholmen  281,425
» Stockholms befästande  200,000
Rtdr 8,750,046:
04 Bil. JYs 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JY1 1, om Statsverket 1862.
Denna summa, fördelad på 43 år, gör något öfver 200,000 R:dr Kunt,
som öfver hufvud till Rikets fästningsbyggnader varit årligen anslagna.
Summans obetydlighet och tidens längd, hvarunder den utgått, är den bästa
vederläggning mot hvarje framställning, att denna del af vårt försvarsverk i
någon mån varit för landet tryckande, ehuru dermed Rikets sjöbefästningar till
sin hufvudsakligaste del blifvit fullbordade och nära hälften af Carlsborgs fästningsbyggnad
fulländad.
I anledning af denna Chefens för Ingenieur-corpsen utförliga framställning i
ämnet, får jag i underdånighet anföra:
att ett skyndsammare utförande af Carlsborgs sedan lång tid tillbaka påbörjade
fästningsbyggnad vore önskligt, derest statens tillgångar sådant medgåfve;
att vigten af Stockholms befästande, i öfverensstämmelse med den af Eders
Kongl. Maj:t fastställda plan, blifvit så mångsidigt framhållen och bevisad, att
för mig icke återstår att något derför mer bindande tillägga: börande jag dock
härvid erinra, att det framför infarten till Skanstull påbörjade verk har räknats
som ett bland de vigtigaste i denna befästningsplan, såsom å denna sida om
staden skyddande den enda af vatten icke afbrutna väg, som sammanbinder södra
förstaden med landskapet söder om hufvudstaden, jemte det att det afstänger
en staden dominerande höjd;
att, till kompletterande af försvaret för inloppet till Stockholm och för att
förebygga faran af Waxholms fästnings kringgående, den af Chefen för Ingenieurcorpsen
föreslagna befästning på Rindön för försvaret af Oxdjupet vore af stor vigt;
att de ytterligare befästningsarbeten, hvilka Chefen för Ingenieur-corpsen uppgifvit
såsom nödvändiga för Carlskronas yttre redd, hvilken efter sjöartilleriets
ökade skottvidd bör företrädesvis försvaras för att betrygga flottans i Carlskrona
befintliga dyrbara anläggningar och förråd, skulle, fullbordade, vid ett fredsbrott
lemna en säkerhet för detta etablissement, som nu till stor del saknas; och
att stor uppmärksamhet måste fästas vid inloppet till Mälaren genom Södertelje
kanal och å nödvändigheten af att betrygga oss emot en fiendes försök att
på denna väg intränga i midten af vårt land;
men, äfven med fara att, om fredsbrott skulle inträffa, kostnaderna för ernående
af ett fast försvar kunna blifva alltför kännbara, mäste jag nu, i anseende
till andra anspråk på tillgängliga medel, inskränka mitt underdåniga yrkande
på anslag för Rikets fästningsbyggnader till följande, nemligen:
till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad, ett anslag, lika med det som
för innevarande statsregleringsperiod är beviljadt, eller R:dr 300,000 att utgå
med V3:del årligen, eller 100,000 R:dr under hvartdera af åren 4864, 4 865
och 4 866; samt
till befästningsarbeten på Hästholmen vid Carlskrona, hvilka äro beräknade
till
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 65
till en kostnad af 300,000 R:dr, men med antagande att utförandet deraf kan
ske på 6 i stället för 3 år, ett anslag af \ 50,000lR:dr, att med V3:del eller
50,000 R:dr årligen utgå under hvartdera af nyssnämnda år. .
Enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga beslut den 9 Juli innevarande år, skall,
såsom Chefen för Ingenieur-Corpsen jemväl anfört, en förändring af det under byggnad
varande tornet å Kurrhoimen vid Carlskrona vidtagas, som påräknas medföra
en besparing, å de derför anvisade medel, af 22,003 Rdr 14 öre, hvilken efter
arbetets slut, och derest den blifvande verkliga kostnaden kommer att motsvara
kostnads-beräkningen, blifver tillgäuglig för annan disposition.
Hvad slutligen angår de befästningar, som kunna blifva nödiga vid Baggens
Stäket,
i anledning af fråga om öppnande derstädes af en segelled till Stockholm,
torde sådant, i sammanhang med hufvudfrågan eller den om segelledens upprensning,
få komma under Eders Kongl. Maj:t Nådiga pröfning.
5:o Topografiska Corpsen.
Chefen för Topografiska Corpsen har, sedan Rikets Ständer vid förra Riks- Aflöning &i
. . • Ökad arbets
dagen,
i stället för det begärda ordinarie anslaget, för innevarande Statsreglerings- personal.
period anvisat ett belopp af 3,200 Rdr årligen, såsom extra anslag, att användas
till aflöning åt den ökade arbetspersonal, sora erfordras för det militära karteverkets
skyndsamma utförande, i underdånighet anmält behofvet af detta anslags fortfarande,
alldenstund Corpsens egen personal vore ringa, samt Armdens officerare, i anseende
till det nuvarande större behofvet af deras tjenstgöring vid vapenöfningarne och
de större fördelar, som i anställning vid andra arbeten funnes för dem att
vinna, icke alltid kunde nu som förr påräknas. — För detta behofs fyllande erfordrades
således ett extra anslag af 9,600 Rdr under nästa statsregleringsperiod, alt
med 3,200 Rdr årligen utgå för hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866.
Anslaget till fortsättande af Topografiska Corpsens arbeten samt till karte-gra- Arbelsanslag.
veringen blef af Rikets Ständer vid förra Riksdagen bestämdt till 50,000 Rdr åi
ligen
under åren 1861, 1862 och 1863, i ändamål att kunna påskynda utgifvan
det
af Corpsens karta öfver Sverige. — Detta ändamål har, enligt hvad Corpsens
Chef nu tillkännagifvit, med den framgång vunnits, att sedan Rikets Ständers senaste
sammanträde icke mindre än fjorton blad af denna karta blifvit utgifna i skalan
-i55l555:del, innefattande en yta af 540 qvadrat-mil. — För att kunna fortsätta
det i så många hänseenden nyttiga arbetet, hvars vigt ej torde behöfva ådagaläggas,
har Corps-Chefen ansett nödigt, det enahanda anslag fortfarande komme att utgå,
hvadan han föreslagit, det 150,000 Rdr måtte anvisas för ifrågavarande ändamål,
att under åren 1864, 1865 och 1866 årligen utbetalas med 50,000 Rdr.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt och hemställdt, tillstyrker jag i
underdånighet, att Eders Kongl. Majit täcktes hos Rikets Ständer äska:
Bih. lill R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Åfd. 4 Häft. 9
66 Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Arméen»
Pensio
nering.
till aflöning ät den ökade arbetspersonal, som erfordras för det militära karteverkets
skyndsamma utförande, 3,200 Rdr årligen under nästa statsregleringsperiod,
eller tillhopa Rdr 9,600;
och till lortsättande af Corpsens arbeten samt till kartgraveringen,
30,000 Rdr ärligen under samma tid, eller tillhopa » 130,000.
4:o Arméens pensionering.
Rörande de af Rikets Ständer beviljade anslag, dels för upprätthållande af
Arméens Pensions-kassas egen pensionering och dels till fyllnadspensioner, enligt
Kongl. Brefvet den 9 Februari 1838, har Direktionen öfver Arméens Pensionskassa,
uti underdånig skrifvelse den 23 sistlidne Juli, framställt förhållandet under de
tre sista år, för hvilka räkenskaperna kunnat afslutas, nemligen för åren 1838,
1859 och 1860, i afseende å anslaget lill Pensionskassan, samt för åren 1859,
1860 och 1861 i afseende å de till fyllnadspensioner anslagna statsmedel.
p? Af det för pensioneringens upprätthållande beviljade anslag, hvilket, efter afdrag
af det deruti ingående, Pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de
till Statsverket indragna ruslhållsafgifterna, för hvarje af ofvannämnda tre år 1858
—1860 utgjort 76,680 Rdr, hade, enligt hvad Direktionen på grund af afslutade
räkenskaper medde at, åtgått:
år 1858  Rdr 50,565: 14:
» 1859  » 61,205: 43.
> 1860
» 75,130: 72.
utgörande alltså do till Riksgälds-Kontoret återlevererade öfverskottcn:
för år 1858  Rdr 26,114: 86.
» 1859  » 15,474: 57.
» 1860
» 1,559: 28.
Att dessa öfverskott under de två första åren varit så betydliga, härledde sig
deraf, att under tiden före år 1858, då den högre pensioneringen from på året
började, pensionsutgiften betydligt minskats, enär, under inväntan af den ifrågakomna
pensionsförhöjningen, antalet af afskedssökande var ringa; hvaremot detsamma
blef så mycket större från och med sednare hälften af år 1858 och derpå följande
år.
Som pensionskassans inkomster från Arméen för år 1861 ännu icke blifvit
redovisade, och 1861 års räkenskap således icke kunnat afslutas, vore förhållandet
emellan inkomster och utgifter för nämnda år ännu icke kandi; men då under den sednare
tiden afgång och tillkomst bland pensionärerna i det närmaste motsvarat hvarandra,
antoges af Direktionen, att utöfver nu beviljade anslagssumman icke någon
betydligare brist bör kunna uppkomma: hvadan Direktionen i underdånighet hem
-
«
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, örn Statsverket 1862. 67
ställt, det Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer föreslå, alt ifrågavarande anslag
måtte få utgå till oförändradt belopp, på sätt hitintills egt rum.
Hvad derefter beträffade det till fyllnadspensioner för åren 1859 och 1860
med 150,000 Rdr årligen och från och med år 1861 med 100,000 Rdr om
året anvisade anslag, så hade utgiftssumman utgjort:
år 1859
. . Rdr 43,864: 94.
» 1860  » 66,205: 17.
»1861 » 83,307: 59;
och hade pensionssumman vid slutet af 1862 års andra qvartal stigit till 110,045
Rdr. Till följd häraf, och med antagande af ungefär enahanda tillökning under de
följande tre åren, som under de här ofvan omförmälda, har Direktionen i underdånighet
hemställt, alt anslagssumman måtte höjas till det belopp, hvartill den vid
1856—1858 års Riksdag bestämdes, eller till 150,000 Rdr, att utgå från och
med år 1863: kommande Direktionen efter innevarande års utgång i tillfälle att
uppgifva den brist, som för året kan uppslå, för alt, i enlighet med Rikets Ständers
medgifvande, till ersättning anmälas.
I sammanhang härmed har Direktionen äfven anhållit, det Kongl. Maj:t läcktes,
i likhet med hvad vid förra Riksdagen egde rum, föreslå, alt sislberörda anslag,
af hvilket, jemlikt Rikets Ständers beslut vid senaste Riksdag, hälften utbetalas
vid perisionsutdelningen i April månad, jemväl måtte till halfårs-utbetalningen i
Oktober månad komma Direktionen tillhanda efter reqvisition af behöfliga beloppet,
enär de olägenheter, som uppkomma deraT, att de till denna sednare utbetalning
afsedda medel utbekommas först efter räkenskapens afslutande påföljande året, numera
ytterligare ökats derigenom att denna utbetalning, som inträffar samtidigt med
pensionskassans egen betydliga pensionsutdelning, uppgått till ett större, ytterligare
med hvarje år stigande belopp; hvaremot det för statsverket syntes böra vara af
mindre vigt, om utbetalningen verkställes några månader förr eller sednare, helst
någon reqvisition af medel för första balfiftsutbetalningen icke kommer i fråga förr
än föregående årets utgift blifvit inför Fullmäktige i Riksgäldskontoret med afslutade
räkenskaper behörigen redovisad.
I anledning af denna Direktionens framställning torde först böra i underdånighet
erinras, hurusom Rikets Ständer, vid behandling af enahanda anslagsfrågor vid
förra Riksdagen, fastat uppmärksamhet å det redan förut anmärkta förhållande, att
pensionsväsendet för Arméen, sådant det för närvarande befinnes, är förenadt med
väsendtliga olägenheter, som dels göra förvaltningen mera invecklad, än nödigt är,
och föranleda lill ökade kostnader, dels ock motverka det för Staten vigtiga ändamål,
som med denna pensionering hufvudsakligen åsyftas. — Rikets Ständer ansågo
flera anförda omständigheter tillräckligt ådagalägga olämpligheten af pensionsväsen
-
68 Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JVs 1, örn Statsverket 1862.
dets nuvarande inrättning samt behofvet af en annorlunda beskaffad organisation,
äfvensom föranleda till den slutsats, att Arméens pensionsväsende icke kan
blifva ändamålsenligt ordnadt, med mindre än att hela pensionsväsendet öfverlemnas
åt Staten, som sålunda borde öfvertaga Arméens pensionskassa, men deremot
ock ensam besörja pensioneringen. För verkställandet på en gång af en
så omfattande reglering af pensionsväsendet, att den i allo tillfredsställer fordringarna
fråu det allmännas sida, funno Rikets Ständer visserligen kunna möta åtskilliga
hinder, hvilkas undanrödjande tilläfventyrs vore förenadt med stora svårigheter;
men genom vidtagande af tjenliga förberedande åtgärder förmodade
Rikets Ständer dessa svårigheter kunna aflägsnas och så mycket snarare beredas
möjlighet att fullständigt vinna det åsyftade ändamålet. — I betraktande häraf
anhöllo Rikets Ständer i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga de åtgärder,
som funnes lämpliga till förberedande af en sådan reglering af pensionsväsendet
för Arméen, att hela pensioneringen må kunna af Staten öfvertagas,
samt till åstadkommande af mera enhet i grunderna och villkoren för pensioneringen
jemte nödig förenkling i förvaltningen; äfvensom att Kongl. Majit måtte
till Rikets näst sammanträdande Ständer afgifva förslag till en dylik reglerings
verkställande.
Kongl. Majit har häröfver inhemtat Direktionens öfver Arméens pensionskassa
betänkande; och har Direktionen i underdånighet meddelat, att för en så
beskaffad förändring, som med Rikets Ständers ifrågavarande framställning afses,
i första rummet erfordras Krigs-befälets hörande, i afseende å öfverlåtandet af
pensionsinrättningens fonder, hvadan Direktionen, som saknade behörighet att i
denna hufvudsakliga omständighet något yttrande afgifva, inskränkt sig till att
fästa Kongl. Majits höga uppmärksamhet å några med frågan sammanhängande
och, särdeles hvad beträffade den af Rikets Ständer åsyftade besparing i förvaltningskostnaden,
på densamma inverkande förhållanden.
Härvid förekomme sålunda, att, '■utom Arméens Pensionskassa, under Direktionens
förvaltning befinna sig flera andra mer och mindre betydliga fonder,
hvilka för närvarande drabbas af dels inga, dels högst obetydliga förvaltningskostnader,
nemligen i
\ io. Arméens enskilda Enke- och Pupill-kassa, som stiftades år '1817 och
hvars fond, utan något understöd från statens sida, blifvit samlad och uppehållen
dels genom årliga afgifter af alla delegare i Arméens Pensionskassa och dels
genom inträdesafgifter af dem, hvilka frivilligt i Enke-kassan ingått: utgörande
kassans utlånade kapital för närvarande 630,000 Ridr, samt den till 370 pensionärer
utgående årliga pensionssumman 53,000 Ridr.
2:o. Kongl. May.ts fond i Arméens Enke- och Pupill-kassa, 7,500 Ridr,
eller årliga räntan å det gåfvo-kapital, som i Nåder blifvit anslaget till pensioner
för Militär-enkor och barn, att enligt Kongl. Majits Nådiga förordnande an
-
Bil. JV3 3 (ill Kongl. Majds Nåd. Prop. JVS 1, orri Statsverket 1862. 69
vändas och särskildt redovisas, på sätt Kongl. Brefvet den 9 Februari 1819
föreskrifver, från hvilken fond för närvarande utgå årliga pensioner till 132
enkor och barn.
3:o. Statsanslaget på 9:de Hufvud-Titeln å 37,500 R:dr årligen till aflidna
Militärers i fattigdom efterlemnade enkors och barns pensionerande; hvilket anslag,
intill år 1828 förvaltadt af Stats-Kontoret, genom Kongl. Brefvet den 3 Ja
nuari
nämnde år öfverflyttades till Direktionen öfver Arméens Pensionskassa för
vinnande af enhet i förvaltningen och har sedermera af Direktionen förvaltats i
enlighet med Kongl. Reglementet den 21 September 1833: åtnjutande för närvarande
970 enkor och barn årligt understöd från detta anslag.
4:o. Den af aflidna Grefvinnan Sophie Horn, född Blomstedt, gjorda stif
telse
för fattiga Militär-enkors och barns pensionerande, hvars årliga inkomster,
nu uppgående till 8,700 R:dr, utdelas i årliga pensioner a 150 R:dr, enligt de
i stiftelse-urkunden föreskrifna grunder.
5:o. Arméens Accordsamorteringsfond, bildad i ändamål att inlösa och amortera
officers-accorderna inom Arméen, på sätt Kongl. Brefvet den 17 Augusti
1833 föreskrifver, samt förvaltad enligt Kongl. Reglementet den 3 Juli 1840:
varande fondens återstående skuld i utelöpande 4-procents obligationer för närvarande
2,757,600 R:dr, hvilken skuld är beräknad att enligt fastställd , amorteringsplan
vara inbetald år 1886.
Alla dessa fonder, hvilka så till inkomster som till utgifter äro af skiljaktig
beskaffenhet och till en del för olika ändamål afsedda, förvaltas afskilda från
hvarandra och redovisas uti särskilda räkenskaper, som granskas dels af KammarRätten
och dels af Arméens egna revisorer.
Hvad särskildt beträffar Arméens enskilda Enke- och Pupill-kassa, skulle
densammas förvaltning, till följd af dess organisation i samband med Pensionskassan,
blifva särdeles betungande, om, vid den ifrågasatta öfverflyttningen af
Pensions-kassan till Statsverket, Enke- och Pupill-kassan skulle förlora förmånen
af den kostnadsfria förvaltning, gemensamt med Arméens Pensions-kassa, under
förutsättning hvaraf den stiftades och till följd hvaraf den hittills kunnat, ehuru
de sednare åren med endast ett ringa årligt öfverskott, fullgöra sina förbindelser
mot delegarne utan deras betungande med alltför höga afgifter.
Direktionen har för öfrigt förmodat, det Rikets Ständer väl icke kunna
hafva åsyftat, att ensamt pensioneringen af Arméens befäl skulle från dess nuvarande
Styrelse till Statsverket öfverflyttas, utan att sådant borde ske i sammanhang
med ordnandet af pensionsväsendet i sin helhet för statens samtlige embets-
och tjenstemän, hvilka nu efter olika grunder pensioneras från särskilda
inrättningar och fonder af olika natur; och då för sådant ändamål redan en komité
blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder förordnad, har Direktionen i underdånighet
hemställt, att Kongl. Maj:t täcktes, sedan nämnda komité fullgjort sitt uppdrag,
70 Bil. JM 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JM 1. om Statsverket 1862.
hänskjuta ärendet, i hvad det rörer Arméens pensions-kassa såsom enskild stiftelse,
till Krigs-befälets utlåtande, antingen vid dess år 1867 inträffande nästa
ordinarie sammanträde, eller dessförinnan, i händelse Kongl. Maj:t skulle anse
omständigheterna påkalla extra sammanträde.
Detta Direktionens betänkande har, enligt Kongl. Maj,ts beslut den 28 December
1861, blifvit öfverlemnadt till den för Landtfösvaret tillföi’ordnade komité,
för att tagas i betraktande vid behandling af frågan om pensioneringen af Arméens
befäl och tjenstemän; sedan Kongl. Maj:t redan förut åt denna komité
uppdragit att i anledning af Rikets Ständers ofvanberörda framställning i ämnet
afgifva yttrande.
Under dessa förhållanden och då ett förslag till pensionsreglering, grundadt
på tillförlitliga beräkningar, måste stå i nära samband med en förut utarbetad
plan för Arméens organisation och en bestämd lönreglering för befälet, anser jag
något förslag till en sådan reglering af pensionsväsendet för Arméen, som Rikets
Ständer åsyftat, icke kunna för närvarande till Kongl, Maj:ts pröfning framläggas;
utan hemställer i underdånighet, att, — under afvaktan af ärendets behandling
hos Landtförsvars-Komitéen, samt att Arméens Krigs-befäl derefter sättes i tillfälle
att yttra sig öfver den af Rikets Ständer väckta fråga om Arméens Pensions-
kassas öfvertagande af Staten, mot förbindelse för Staten, att ensam besörja
pensioneringen, — Eders Kongl. Maj:t täcktes nu endast föreslå Rikets Ständer:
dels att medgifva en fortsatt tillämpning, under åren 1864, 1865 och 1866, af
den genom Kongl. Brefven den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860
tillsvidare fastställda och intill 1863 års slut gällande pensionsstat för Arméen,
äfvensom af den genom sistnämnda Kongl. Brefvet särskildt för Gotlands LandtBeväring
bestämda pensionsstat, dels ock att bevilja det årliga bidrag, som för
berörda tidrymd erfordras till upprätthållande af Arméens Pensions-kassas egen
pensionering.
I afseende å beloppet af det årliga kreditiv, som erfordras för fortfarande
tillämpning af de nya pensionsstaterna, har Direktionen öfver Arméens Pensionskassa
ansett en årlig anslagssumma af 1 50,000 R:dr behöflig, att utgå fx-ån och
med år 1863; och i betraktande af det ännu efter hand stigande beloppet af
de från statsmedel utgående fyllnadspensionerna, hvilket utgjorde:
vid 1858 års slut R:dr 26,020.
» 1859 ärs slut » 54,485.
» 1860 års slut » 75,145.
» 1861 års slut » 87,030.
samt vid tredje qvartalets slut år 1862 . » 1 11,905.
synes förutnämnda belopp 150,000 R:dr för den närmaste kommande tiden icke
vara för högt beräknadt, hvadan jag i underdånighet hemställer:
att till Rikets Ständer måtte göras framställning om anvisande, för åren
Bil. N:o 3 till Kongl; Majds Nåd. Prop. N\o 1, om Statsverket 1S62. 71
1864, 1865 och 1866, af ett årligt kreditiv å 150,000 R:dr, att användas till
betäckande af den skilnad, sorn för Arméens Pensions-kassa under dessa år kan
uppstå genom den nya pensioneringens tillämpning, samt att utbetalas sålunda,
att hälften deraf utgifves den 1 April och den andra hälften den 1 Oktober
hvarje år, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets
belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift; hvarjemte
det på Direktionen skulle få ankomma att, derest för något af ifrågavarande
år kreditivet funnes vara för det dermed afsedda ändamål otillräckligt, före påföljande
Riksmöte till Kongl. Majit afgifva den underdåniga framställning, som
kunde af omständigheterna påkallas samt möjligen föranleda till anmälan hos
Rikets Ständer.
Hvad särskildt angår det af Direktionen ifrågasatta kreditiv å 150,000 Rdr
jemväl för år 1863, så förekommer dervid, att Rikets senast församlade Ständer
redan för delta år uti förevarande afseende anvisat ett kreditiv å 100,000 Rdr;
i följd hvaraf endast ett fyllnadskrcditiv å högst 50,000 Rdr kan lill betäckande
af årets möjliga brist blifva erforderligt. Jag hemställer alltså i underdånighet,
att Eders Kongl. Maj;t alven täcktes hos Rikets Ständer göra framställning om
detta belopps anvisande.
För öfrigt, och då, enligt hvad Direktionen tillkännagifva, brist jemväl möjligen
uppstår i det för år 1862 anvisade kreditiv, om hvilken brist Direktionen förmält
sig skola efter årets utgång göra vidare anmälan, torde Eders Kongl. Majit i Nåder
tillåta, att, sedan den verkliga bristen sålunda blifvit känd, vidare framställning
för densammas ersättande, om så erfordras, måtte få ega mm.
Reträflande slutligen det årliga bidrag, som erfordras för upprätthållande af
Arméens Pensionskassas egen pensionering, har Direktionen i underdånighet hemställt,
att nuvarande anslag fortfarande måtte få utgå till oförändradt belopp, på
sätt hittills skett; Och då detta bidrag är af verkligt behof påkalladt, tillstyrker
jag, att Eders Kongl. Majit behagade föreslå Rikets Ständer att, till berörda ändamål,
för hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866 å Riksgäldskontoret anvisa
ett kreditiv till enahanda belopp, som för åren 1861, 1862 och 1863, eller
85,500 Rdr, med skyldighet lör Pensionskassan alt till Riksgäldskontoret afstå
det kassan för hvartdera af förstnämnda tre år tillkommande förhöjda vederlag
lör de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna; äfvensom ock att medgifva, att,
på sätt nu eger rum, berörda årsanslag må qvartalsvis under hvarje år utbetalas,
dock med förbindelse för kassans Direktion att, så snart det årets räkenskaper,
för hvilket anslaget är alsedt, hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet
behöfligt, samt att, i händelse det lyflade beloppet icke åtgått, öfverskottct
återlemna.
72 Bil. N:o 3 lill Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Angående kasern-
med
flera byggnader
för Svea
Artilleri-regemente.
5:o Officerares anställning i utländsk krigstjenst.
Vid de två sistTörflutna Riksdagarne hafva Rikets Ständer anvisat ett anslag
af 9,000 Rdr årligen för åren 1858—1863, att enligt Kongl. Maj:ts disposition
användas till understöd åt officerare af arméens särskilda hufvudvapen, som kunde
vara hugade att inträda i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande
med Sverige stående Makt, hvars armée till större eller mindre del be
finner
sig på krigsfot, med Kongl. Majit förbehållen rätt att hvad af anslaget
inom ett år kan komma att besparas få under ett följande år för ändamålet disponera;
och, ehuru till Kongl. Majit inkommit flera ansökningar om understöd från
detta anslag, än att sådant understöd kunnat åt alla sökande beviljas, torde likväl
anslaget böra bibehållas vid sitt förra belopp, hvadan jag med afseende tillika å
det gagn för Arméens tjenstbarhet i fält, som genom ifrågavarande anslag åsyftats,
i underdånighet hemställer, att Eders Kongl. Majit täcktes föreslå Rikets nu sammanträdande
Ständer att under samma villkor, som blifvit fästade vid de förra
anslagen, för åren 1864, 1865 och 1866 bevilja ett extra anslag af 9,000 Rdr
årligen, eller tillhopa för alla tre åren 27,000 Rdr, att till dylika understöd, som
förut nämndt är, användas.
6:o Kasern- med flera byggnader för Svea Artilleriregemente.
Rikets Ständers år 1861 församlade Revisorer hafva uti sin afgifna Berät
telse
angående granskning af Statsverkets m. fl. allmänna fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning år 1859, under rubriken »Kongl. Krigs-Kollegium» § 7
anfört, hurusom redan vid 1840 och 1841 års Riksdag Rikets Ständer, vid pröf
ning
af uppgjordt förslag till ny Inqvarteringsordning för Stockholms Stad jemte
andra i sammanhang dermed förekomna frågor, fästat sin uppmärksamhet å behofvet
af särskild kasernbyggnad för Svéa Artilleriregemente och hos Kongl. Majit
anhållit, att, för bedömande af berörda förslag, uppgift måtte meddelas å kostnaderna
för anskaffande af dylik kasern; men att, då dessa kostnader beräknades uppgå till
ett belopp af 345,000 Rdr Banko eller 517,500 Rdr Rmt, Rikets Ständer (vid
1844 och 1845 års Riksdag) ansett medel för bekostande af nämnda kasernbyggnad
icke då kunna beredas. — Vidare hade, uti ett till Kongl. Majit år 1856 ingifvet
underdånigt memorial, Chefen för Svea Artilleriregemente, jemte förmälan
det regementet fortfarande vore underkastadt alla de olägenheter, som af brist på
egen kasern med tillhörande nödiga stall- och ridhus-byggnader vore en följd,
och hvilka olågenheter under de närmast förflutna åren ökats genom betydligt
stegrade hushyror och brist på passande lokaler, så att vederbörande passevolantörer
sannolikt snart Liefve föranlåtne att frånsäga sig åtagandet att ombesörja manskapets
kasernerande, hemställt, att Kongl, Majit täcktes till Rikets Ständer aflåta
pro
-
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1SG2. 73
proposition om nödigt anslag till uppförande af cn kasern-, stall- och ridhus
byggnad
för regementet i enlighet med uppgjord ritning och en af Regements
Chelen
bifogad uträkning öfver kostnaden, uppgående till 350,000 Rdr Banko
eller 825,000 Rdr Rmt; men vid underdånig föredragning häraf den 14 Oktober
samma är yttrade d,Svarande Chefen för Landlförsvars-Departementel, pä sätt det
Rikets Ständer meddelade utdrag ur Stats-Rädsprotokollet utvisar, alt, ehuru han
visserligen lika med Regements-Chefen insäge de många olägenheter för tjenslgöringen,
som äro förenade med regementets spridda inqvartering i flera på större
afstånd från hvarandra belägna byggnader, äfvensom de svårigheter, hvilka i anseende
till de allt mer stegrade hushyrorna i hufvudstaden kunna snart nog möta
för anskaffande, mot hyra, af tjenliga lokaler åt regementet, samt alt således förr
eller senare torde blifva nödvändigt, alt regementet förses med egen kasern, Departements-Chefen
likväl, i betraktande ä ena sidan al den uppgifna byggnadskostnadens
höga belopp, samt å den andra af de bety dliga anslag för andra föremål,
sorn vid då förestående Riksdag mäste begäras, funne sig förhindrad tillstyrka
Nådigt bifall till Regements Chefens framställning; Och då Kongl. Maj;t godkände
denna Departements-Chefens mening, blef någon proposition i ämnet icke heller
då lill Rikets Ständer afgilven.
Frågan om anskaffande af kasernbyggnad åt Svea Artilleriregemente har derefter
livilut; men oaktadt de högst betydliga kostnader, som med ett dylikt företag
öro förknippade, hafva Rikets Ständers förbemälde Revisorer dock ansett beholvet
af en sådan byggnad varu så stort, att de bordt derå fasta Rikets Ständers
uppmärksamhet.
Sedan Kongl. Majit, med afseende härå och då ifrågavarande behof syntes
böra så snart sorn möjligt afhjelpas, anbefallt Krigs-Kollegium att, efter vederbörandes
hörande, till Kongl. Majit inkomma med lörslag i ämnet; har Krigs-Kollegium,
jemte eget utlåtande, öfverlemuat Ritningar och kostnadsförslag för Kasern,
Ridhus, med flera byggnader åt Svea Artilleriregemente, äfvensom yttranden i ämnet
sä väl af Chefen för nämnda regemente som af Chefen för Ingenieur-corpsen.
Chefen för Svea Artilleriregemente har härvid anfört, att inqvarteringcn af
regementets i Stockholm förlagda trupp för närvarande ombesörjes af BatteriCheferna
enligt gällande passevolans-kontrakt, mot från stadens Inqvarterings-kommission
utgående ersättning, dels af dertill afsedda stadens medel och dels af
statsanslag; men till fullgörande af delta åtagande hade Batteri-Cheferna livar för
sig varit nödsakade alt antingen genom köp eller förhyrande anskaffa lokal med
erforderligt utrymme. Detta hade tillförene icke varit med synnerliga svårigheter
förenadt; hvaremot, i den mån de afliigsnare stadsdelarne och således äfven Ladugårdslandet,
der Artilleriets förråd och stall äro belägna, blifvit bättre bebyggda,
högst betydliga svårigheter vid passande lokalers anskaffande hade uppstått, synnerBih.
Ull II. St. Prot. 1S62 & 1S63. 1 Sami. 1 Afd. 4 Uäft. 10
74 Bil. 1\:o 3 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket ISG2.
ligen som prisen på mindre hus och lågenheter blifvit utomordentligt stegrade;
och vore det nit förutse, alt i framtiden Batteri-Cheferna icke kunna fortfara med
truppens inqvortcrande, i hvilket fall della bestyr skulle öfverlagas af stadens
myndigheter. Genom en sådan anordning skulle dock olägenheterna af truppens
spridning inom en stor stad, sannolikt blifva ändå större än hvad fallet hittills
varit; och om till de ekonomiska olägenheterna af truppens spridda förläggning
lägges det i militäriskt afseende olämpliga alt i en stor stad icke hafva truppen
samlad under tillsyn af vederbörligt befäl, syntes vara af behofvet högeligen påkallad
en kasernbyggnad tillräckligt stor för att kunna inrymma Batteriernas hela
truppstyrka, jemte större delen af Underbefälet, samt erforderligt kasern-befäl. —
Regements-Chefen, som tagit kännedom af det förslag till kasernbyggnad m. m.
för Svea Artilleri-regemente, som af numera aflidne Öfversten vid Ingenieur-corpsen,
C. Hjelm år 1856 blifvit uppgjordt, anser detsamma i allmänhet uppfylla alla dc
fordringar. som pä ett dylikt etablissement skäligen kunna göras. Visserligen
kunde lörslaget gifva anledning till den anmärkningen, alt utrymme icke är beredt
lör hela det antal hästar, som af regementet begagnas under exercis-tiden
och ändå mindre för det antal, som för en krigsrustning skulle erfordras; men då
för en del hästar under exercistiden kunna begagnas provisionel^ stall å Ladugårdsgärdet
och, sedan nytt ridhus blifvit uppfördt i sammanhang med kasernen,
det nuvarande ridhuset kan om sommaren begagnas såsom stallskjul, samt i afseende
på utrymme i och för Batteriernas ställande pä krigsfot särskilda åtgärder
för stallrums beredande för tillfället torde böra vidtagas, till förekommande af
alltför stora underhållskostnader under vanliga fredslörhållanden; har RegementsChefen,
enär utrymmet i alla andra afseende!) syntes fullkomligt motsvara behofvet,
funnit intet att i sådant afseende erinra.
Vidhommnnde läget, anser Regements-Chefen detta svårligen kunna väljas
bättre, än som föreslaget blifvit, eller straxt invid Artilleri-gården, der Batteriernas
fältmnteriel förvaras; hvarjemte det redan befintliga Artilleri-stallet, äfvensom
det för regementets behof redan till en del upplåtna Kronobageri-huset skulle i
etablissementet ingå. I afseende å Kronobagerihuset, der regementets mat-inrättning
samt skol- och gymnastiklokaler för närvarande upptaga den åt norr belägna
delen, hvilken del af huset vore föreslagen att rifvas för alt lemna rum åt det
nya ridhuset, har Regements-Chefen erinrat, all denna del af huset icke kunde
undergå någon förändring, förrän den nya lokalen för kök, skola och gymnastik
blifvit fullbordad, samt alt alltså emellertid med ridhusets uppförande måste anslå. —
Hvad angick kostnaden för den föreslagna kasernens uppförande, jemte förändring
af nuvarande krono-bageri-huset för regementets behof, har Regements-Chefen förmodat,
att densamma icke kan bestridas utan extra statsanslag, alt utgå under
tre ur, men att deremot stallets tillbyggnad med hvad dertill hörer, äfvensom ridhusets
uppförande m. m. skulle kunna bekostas af Krigs-Kollegii Artilleri—Afdel—
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverks! 1862. 75
nings ordinarie anslag; under hvilken förutsättning extra anslag för ändamålet
erfordrades till följande belopp, enligt det af Öfversten Hjelm uppgjorda kostnadsförslag,
nemligen:
Kasernen R:dr 450,000:
Kronobageriets förändring » '120,000:
Inlösen af tomter, förslagsvis » 75,000:
Inredning af kronobageri i annan lokal » 15,000:
Oförutsedda utgifter » 12,000: (373^00:
men af Krigs-kollegii Artilleri-afdelningsandel af anslaget
till arméens materiela behof skulle bekostas:
Ridhuset R:dr 54,000:
Stallets tillbyggnad » 81,000:
Jernstaket emellan stallet och ridhuset ...... » 4,500:
Kaserngårdens fyllning » 7,500: ^47,000:
Summa R:dr 825,000:
För öfrigt, och som de tomter vid Nybrohamnen, qvarteret Bodarne, hvilka
icke tillhöra kronan, måste inlösas för den ifrågavarande kasernbyggnaden, men
kronan endast behöfde en mindre del deraf, och den öfriga komme att läggas
till den nya strandgatan, hvaremot ett stycke af gatan utmed Artilleri-planen
komme att ligga inom kaserngården, hade Regements-chefen ansett vederbörande
statsmyndighets utlåtande böra inhemtas, om och i hvad mån staden är villig att
afstå eller i inlösandet af berörda, nu illa bebyggda tomter deltaga: — föreslående
slutligen Regements-chefen det så kallade Brandelska sockerbruket vid Sevedbåtsgatan
och Tyskbagarebergen till lokal för kronobageri.
Det af Öfversten C. Hjelm år 1856 upprättade förslag till kasernbyggnad
m. m. för Svea Artilleri-regemente har nu undergått granskning i Ingeniuer
corpsens
Militärkontor, der af förekommen anledning uppgjorts, dels förslag till förändringar
i förra planritningen till kasernen jemte förändrad inredning af kronobageriet,
dels förnyadt kostnadsförslag, i enlighet hvarmed utgifterna för den ifrågavarande
anläggningen beräknas, som följer:
Kasernbyggnaden på södra sidan af den s. k. Artilleriplanen, inberäknadt en
till 20,000 R:dr förslagsvis upptagen kostnad för värmapparat R:dr 520,000
Kronobageribyggriadens påbyggnad och inredning » 130,000
Stallets tillbyggnad på norra sidan, m. m » 81,000
Ridhus på planens norra sida » 54,000
Jernstaket, m. m » 4,500
Kaserngårdens fyllning och stensättning » 7.500
Inköp af tomter, förslagsvis
» 75,000
Transport 872,000;
76 Bil. N:o 3 till Kongl. Majis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Transport 872,000:
Inredning af kronobageri i annan lokal, förslagsvis .... » 15,000:
Oförutsedda utgifter » 12,000:
Summa R:dr 899,000:
hvaruti likväl någon besparing skulle kunna tillvägabringas, dels derigenom att
stora kasernens yttermurar göras mindre tjocka, dels ock om manskapsrummen
göras så stora, att hvarje batteri får två i stället för sex; blifvande besparingen
i förra fallet 18,430 R:dr och i det sednare 8,975 R:dr, eller tillhopa 27,405 R:dr.
Chefen för Ingenieur-corpsen, som anser den föreslagna byggnadsplatsen eller
Artilleriplaiien vara den mest lämpliga för att tillsammans med Artilleri-gården
och de redan der befintliga byggnader bilda ett enda sammanhängande etablissement,
har för öfrigt meddelat, att de hos Militärkontoret uppgjorda förändringar
i förra planen hufvudsakligen afse att vinna mera utrymme och beqvämlighet,
utan att derigenom kostnaden ökades. Den kostnads-tillökning, som icke
destomindre nu uppstått med 74,000 R:dr, härledde sig egentligen från ökade
murmassor i grunden och vissa delar af de öfre murarne; hvilket funnits oundgängligen
nödvändigt, men dock icke vore en följd af de i öfrigt införda förändringarna.
Deremot hade prisen efter förra förslaget befunnits tillräckligt höga
äfven efter de stegringar, som sedermera deruti egt rum. — I afseende å den
upptagna summan 20,000 R:dr till en värmeapparats anbringande, vore denna
summa lika med den uti förra förslaget för detta ändamål beräknade samt kunde
möjligen blifva tillräcklig, hvilket dock berodde på det system, som här komme
att tillämpas; och hvad slutligen angick den föreslagna inskränkningen af yttermurarnes
tjocklek från 21 ; och 2 fot till 2 och 1'/2 fot, ansåge Chefen för Ingenieur-corpsen
denna besparing kunna göras utan skada för byggnadens soliditet,
och hvarigenom byggnadssumman nedgår till 880,570 R:dr, men kunde deremot
icke tillstyrka borttagandet af vissa mellanmurar i manskapsrummen, såsom hvarken
lämpligt eller nyttigt, enär dels derigenom skulle bortgå ett behöfligt samband
emellan långväggarne, helst om dessa murar inskränkas till sin tjocklek,
dels för manskapets logering under vintertiden de mindre logementerna torde vara
beqvämare och uppvärmningen deraf mindre dyr, hvartill komme att Regementscheferne,
så väl den förre som den nuvarande, funnit sig belåtne med denna indelning.
Krigs-Kollegium biträder de nu föreslagna förändringarne i förra projektet;
och hvad beträffar kostnadssumman, som i förra förslaget uppgick til! 825,000
R:dr, men nu blifvit tillökad med 74,000 R:dr, eller inalles till 899,000 R:dr,
hvarifrån dock afgår 18,430 R:dr genom minskning i yttermurarnes tjocklek, så
att slutsumman för alla byggnadernes uppförande, m. m. kan nedsättas till 880,570
R:dr, föreslår Kollegium i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets
Ständer göra framställning om sistnämnda belopps anvisande, att utgå under tre
Bil. N:o 3 lill Kongl. May.ls Nåd. Prop N:o 1. om Statsverket 1862. 77
4 *
år; förmälande Kollegium, — i afseende å Chefens för Svea Artilleri-regemente
förmodan att en del af kostnaden till belopp af 147,000 R:dr skulle kunna bestridas
af Kollegii Artilleri-afdelnings ordinarie anslag oell att således den summa,
som genom extra anslag borde utgå, kunde inskränkas till 733,570 R:dr,—
det ifrågavarande ordinarie medel, som äro för sina bestämda ändamål afsedda,
icke härtill lemnade en sådan tillgång, som Regements-chefen föreslagit.
Vidkommande byggnadsplatsens utvidgning och de delar af qvarteret Bodarne,
som för denna utvidgning äro behöfliga, anmäler Kollegium, det Kollegium
hade anmodat Ofver-Ståthållare-Embetet att från hufvudstadens vederbörande myndigheter
infordra och Kollegium delgifva yttrande, huruvida icke staden skulle
vara benägen att afstå de delar af ifrågavarande utrymme, som tillhöra staden,
äfvensom att deltaga i inlösandet af de tomtdelar, som tillhöra enskilda personer,
hellst sistnämnda tomter delvis blifva behöfliga för den derinvid föreslagna nya
strandgatan och staden deesutom eger skäl vara intresserad för att kasernbyggnaden
kommer till utförande; men att stadens myndigheter vägrat att härpå ingå.
Kollegium upplyser vidare, att af dessa tomter tillhör tomten JY2 6 kronan, af
hvilken tomt ungefär 616 qvadratalnar äro behöfliga såsom tillökning i Artilleri—
byggnadsplan, hvaremot omkring 1,998 qvadratalnar skulle erfordras för den
nya strandgatan och således från kronan af staden inlösas; samt att af de öfriga
tomtdelar, som för den ifrågavarande tomt-utvidgningen vore behöfliga, 1,04-9
7 O O O O 7 5
qvadratalnar tillhöra staden och 1,535 qvadratalnar enskilda personer. Och om
således vid denna reglering ett utbyte korame att ega rum emellan kronan och
staden, förmodar Kollegium, att de i förslaget upptagna 75,000 R:dr för inlösen
af all den mark, som för denna anläggning kan ifrågakomma, blifva fullt tillräckliga.
Lika med Regements-chefen och General-Fälttygmästaren inseende de många
olägenheter för tjenstgöringen, som äro förenade med regementets spridda inqvartering,
och befarande omöjligheten att i en snar framtid, mot skälig hyra, kunna
anskaffa tjenlig» lokaler för truppen och hästarne, skulle det endast vara det för
byggnaderna behöfliga anslagets storlek, äfvensom förestående andra nödiga utgifter,
hvilka fordra Rikets Ständers behjertande, som kunde föranleda mig till
att afstyrka nådigt bifall till Regements-chefens framställning; men då Rikets
Ständers år 1861 församlade Revisorer, oaktadt de högst betydliga kostnader,
som med detta företag äro förknippade, dock ansett behofvet af kasern, m. m.
för Svea Artilleri-regemente vara så stort, att de funnit sig böra derå fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet, betviflar jag icke heller, att Rikets Ständer skola
anslå derför behöfliga medel, om den lättnad deruti beredes, som möjligen kan ske.
Jag tillstyrker alltså i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå
Rikets Ständer att bevilja ett extra anslag af 880,570 R:dr för berörda ändamål.
Men för att fördela kostnaderna så att de icke blifva alltför kännbara, och
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1862.
då de ifrågavarande byggnaderna kunna utan skada fulländas under loppet af 6
år, om reserverade medel från det ena årets anslag få användas under ett kommande
år, hemställer jag i underdånighet, att för nästa statsregleringsperiod måtte
begäras endast hälften af den beräknade kostnadssumman, utgörande 440.285
R:dr, att utgå under åren 1864, 1805 och 1866 med V3 årligen eller 146,761
Ridr 67 öre hvarje år.
Om Eders Kongl. Maj:t bifaller denna min underdåniga framställning, anhåller
jag, det Eders Kongl. Maj:t äfven täcktes gilla den för ändamålet upprättade
ritningen, med åtföljande kostnadsförslag till ledning vid arbetet.
7:o. Kokhus, samt Vakt- och Arrest-hjggnader för Andra Lifgardet, jemte
förändrad inredning af dess kaserner.
Kokhus- Sedan Rikets Ständers år 1861 församlade Revisorer anmärkt, dels att An
io
mt Vult/-
och arrest-dra Lifgardets kokhus befunnes i högst bristfälligt skick, dels att utrymmet i
bunonader samma Lifgardes kaserner vore så otillräckligt, att af manskapet två och två be
Lifqanlet,
gagnade samma säng, oberäknadt att vid de tillfällen, då hela truppen är till
jemte för- tjenstgöring sammandragen, ett antal af ända till 17 man på somliga kompanier
redning afxovo i saknad af sängplats; anbefallde Kongl. Majit Krigs-Kollegium att, efter
dessa ka- vederburandes hörande, till Kongl. Majit inkomma med fullständigt utlåtande i
serner.
fråga om sättet och kostnaden för de nybyggnader oller förändringar, m. m. som
erforckas för de anmälda olägenheternas afhjelpande: hvarvid till Kollegium jemväl
öfverlemnades ett år 1856 uppgjordt kostnadsförslag till matinrättningshus
för Andra Lifgardet, jemte dertill hörande ritningar.
Krigs-Kollegium, som i anledning häraf anmodade Sekund-Chefs-Embetet
O O 7
vid Andra Lifgardet att afgifva utlåtande i ämnet, med upplysning tillika om
alla sådana omständigheter, som böra tagas i betraktande, innan frågan till slutligt
afgörande förekommer, samt derefter, och sedan detta utlåtande afgifvits, inhemtat
Chefs-Embetets vid Ingenieur-corpsen yttrande deröfver, har nu i underdånighet
öfverlemnat, så väl berörde tvenne handlingar med tillhörande allegater,
som ock infordrade yttranden, dels från Sekund-Chefs-Embetet vid Lifgardet till
häst, som innehar en del af platsen, hvarpå kokhuset är afsedt att uppföras, dels
från Sekund-Chefs-Embetet vid Andra Lifgardet rörande ifrågastäldt uppförande
af en vakt- och arrestbyggnad, samt slutligen tvenne af Ingenieur-Militär-Kontoret
afgifna memorial, angående kokhuset samt vakt- och arrestbyggnaden.
Sekund-Chefs-Embetet vid Andra Lif-Gardet har först ansett sig böra fästa
Kongl. Majits uppmärksamhet på de förändrade förhållanden, som inträdt sedan
de äldre ritningarna och kostnadsförslagen afgåfvos, och hvilka inverkade på
frågans behandling. — Sådana voro nemligen.- Iio den af Kongl. Majit fastställda
nya väg emellan Nybron och Djurgården, hvarigenom nuvarande tomtområde för
regementet förminskades och kasernernas front förändrades med hufvudingång från
Bil. JYi 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1. om Statsverket 1862.
79
nämnde väg; 2:o Kongl. Förordningen om förmanskap och extra-judiciel bestraffningsrätt
vid krigsmakten, hvars noggranna efterlefnad påkallade förändring af
regementets arrestrum, i likhet med hvad för Svea Lif-Gardet redan blifvit utförd;
och 3:o det ombyte, som vore att emotse, från hvita korsremtyg till svarta
lifgehäng, i följd hvaraf kasernerna ej mera behöfde belastas med så kallade
färgrum. Det först anförda förhållandet, eller strandgatans anläggning, påkallade
de erforderliga nybyggnadernas uppförande med afseende på den riktning, gatan
komme att intaga, samt hennes blifvande egenskap af allmän promenadplats; de
öfriga eller arresternas förflyttande från kasernhusen till särskild byggnad, samt
färgrummens obehöflighet, underlättade kasernernas nya inredning till vinnande
af utrymme för en förändrad sängservis. Hvad angick det nuvarande kokhuset,
vore denna byggnad längesedan utdömd, och kunde densamma endast med svårighet
numera för sitt ändamål begagnas. Redan år 1856 uppgjordes, uppå derom
erhållen befallning, af dåvarande Ofverste-Löjtnanten vid Ingeniör-Corpsen, C.
Stål, ritning och kostnadsförslag till ett matinrättningshus för regementet, med
afsedd byggnadsplats i hörnet af Storgatan och Gref-Magni gränd, så att byggnadens
långsida skulle ligga utefter gränden och norra gafveln mot Storgatan.
O oo o o o
Denna plats vore ock, i Sekund-Chefs-Embetets tanke, den enda möjliga, enär
byggnadens uppförande på det gamla kokhusets grund orsakade allfför stor kostnad
för erforderlig pålning och plankbädd; platsen midt på norra delen af tomten
ej kunde härtill begagnas, utan att sådant skulle medföra missprydnad och afstänga
utsigten; samt den af Krigs-Ivollegium tillförene förordade plats norr om
Exercishuset vore behöflig så väl till grund för nytt Exercishus som till uthus,
destomer som strandgatan komme att medtaga nedersta delen af kaserngården
och nödgade till dessa byggnaders förflyttning betydligt nordligare, än deras närvarande
läge. Marken, der den af Sekund-Chefs-Embetet föreslagna plats för
byggnaden vore belägen, egdes till större delen af Lif-Gardet till häst, som begagnade
den jordrymd, hvilken innefattas emellan diket vid kaserngårdens öfversta
del och Storgatan, till höfångst. En tredjedel af denna rymd kunde likväl anses
tillhöra Andra Lif-Gardet, enligt skriftligen öfverenskommen tomte-styckning af
den 4 November 1823 emellan dåvarande Sekund-Cheferne för nämnde regementen.
Yigten för Andra Lif-Gardet att tillerkännas hela denna jordrymd vore
särdeles stor, i anseende till behofvet af utrymme, dels iör ifrågavarande matinrättning,
dels för öfriga anläggningar till regementets nytta och trefnad, i synnerhet
som dess enda verkligt skuggrika hviloplats, poppel-alléen, genom ofvanberörda
ombyggnad af Exercis- och uthus komme att försvinna, äfvensom till
vederlag för den mark af sjötomten, sorn regementet förlorade genom strandgatans
sträckning. Någon eldsfara för Lif-Gardets till häst höskullar, som blifvit anförd
till skäl emot kokhus-byggnadens uppförande på omnämnda plats, förefunnes så
mycket mindre sorn den stora köksskorstenen vore beräknad att utgå från södra
80 Bil: M 3 till Kongl. Majds Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1832.
delen af huses, samt skullarne hittills utan kända olägenheter varit utsatte för
närmare skorstenars grannskap. På grund af dessa skäl har Sekund-Chéfs-Embetet
i underdånighet anhållit, att omförmälda jordrymd måtte blifva regementet
tillagd, samt ersättning för Lif-Gardet till häst beredas, antingen genom en årlig
afgift i penningar, svarande mot afkastningen, eller genom vederlag i egovidd på
annat lämpligt ställe, efter som Kongl. Maj:t kan i Nåder finna för godt bestämma.
— Hvad beträffar sjelfva byggnadens uppförande, har Sekund-Chefs-Embetet
ansett följande förändringar, framkallade så väl af behofvet af ökadt utrymme,
som af nyttan att tillgodogöra byggnaden sednare tidens uppfinningar af
ångkoknings-, uppvärmnings- och ventilations-apparater, äfvensom af gas- och
vattenledning, böra vidtagas i den förut deröfver upprättade ritning, nemligen:
att byggnadens dimensioner ökas 3 fot på längden och 3 fot på bredden, så att
matsalens areal-innehåll blifver tillräckligt att, då regementet är samladt eller
ö 7 O
under exercistiden, kunna inrymma regementets halfva styrka, då derifrån afdrages
antalet af de för dagen sjuke, kommenderade m. m., eller en styrka af minst
350 man; att ett så kalladt trapptorn uppföres framför byggnadens faQad, för
att derigenom leda trappan och bereda ingång till matsalen, hvarmedelst denna
sal helt och hållet afskiljdes från mattillredningen, samt olägenheten att ega
samma förstuga till köken med dertill hörande lokaler som till matsalens uppgång,
undvekes; att en ångapparat insättes i köket för matens kokning förmedelst ånga;
att en rörledning, utgående från denna apparat, anbringas för uppvärmning af så
väl matsalen och matutdelningsrummet, som den ölstuga, hvilken, i stället för de
å ritningen föreslagna öfverflödiga skafferier, borde inrättas med tillhörande rum
O O O 3
för föreståndaren, der manskapet kunde få åtnjuta en helsosam dryck och möjligen
derigenom afvänjas från det försoffande kroglifvet; samt att gas- och vattenledningsrör
införas under byggnadens uppförande, på det att onödig kostnad
derför sedermera må undvikas. Enligt de af Sekund-Chefs-Embetet öfverlemnade
ritningar och kostnadsförslag häröfver, skulle utgifterna för kokhuset blifva
följande:
för byggnadens uppförande R:dr 63,000: —
» ångköket, jemte uppvärmnings- och ventilations-apparaten . . 7,955: —
» gasledningen  775: 50.
» vattenledningen . '  518: 64.
» sqval vattens ledning  131: 60.
tillhopa R:dr 72,380: 74.
Jemfördt med det förra förslaget, som af Krigs-Kollegium bestämdes till
69,000 R:dr, utgör skilnaden endast 3,380 R:dr 74 öre, hvilken summa SekundChefs-Embetet
ansåge skulle kunna till någon del minskas genom nedsättning af
den
Bil. M 3 till Kongl Maj:ts Nåd. Prop. JW 1, om Statsverket 1SC2.
81
den i förslaget uppförda post för transporter, ställningar, instrumcntnlier m. m.,
såsom, efter Sekund-Chefs-Embetcts åsigt, för högt beräknad; anhållande Sekund*
Chefs-Embetet härvid att, i händelse af Nådigt bifall till förestående förslag, få
under byggnadens uppförande företaga de jemkningar och förändringar, sorn af
oförutsedda förhållanden kunna påkallas, dock med iakttagande att den bestämda
kostnaden ej öfverskrides. — Vidkommande härefter kasernerna, har Sekund-ChefsEmbetet
ansett deras otillräcklighet att inrymma regementets hela styrka, då densamma
år till tjenstgöring sammandragen, ehuru detta vore en väsendtlig olägenhet,
likväl kunna i någon mån afhjelpas genom det ökade utrymme, som uppkommer
genom arrest- och färgrummens förening med kasernrummen; och skulle
derigenom Sekund-Chcfs-Embetets önskan, att hvarje kompani måtte få sig tilldelta
alla på samma botten varande lägenheter, utan alltför stora svårigheter
kunna verkliggöras för de i norra och södra kasernhusen förlagda kompanier.
De i mellersta kascrnhuset kunde deremot icke erhålla en sådan fördel, enär
Undcr-Officers-arresterna borde bibehållas, samt första våningen voro upptagen
af embetsrum och en del af den andra af Musik-kompaniet; hvarföre den efter
ritningen föreslagna inredningen syntes vara lämpligast. — Denna kasernernas nyinredning,
till vinnande af dels behörig luftvexling, dels erforderliga platser för
enmanssångar, vore i afseende på utförandet af så väl Krigs-Koilegiutn som
Chefen för Ingenicur-Corpsen föreslagen att försiggå på i år, eller för två kompanier
årligen, med en summa af 1,320 Ii:dr för hvarje kompani eller för alla
åtta kompanierna med 10,560 R:dr, samt att fullbordas med användande af de
till kasernernas underhåll afsatta medel; men Sekund-Chefs-Embetet har deremot
föreslagit, att särskildt anslag härtill måtte beredas, på det att regementet genom
sängservisens förändring måtto, så snart som möjligt, komma i åtnjutande af
samma fördelar, som redan länge vederfarits de öfriga GarJes-regementena, hvarförutan
förekomme, att de till kasernernas underhåll afsatta medel voro behöfliga
till en högst nödvändig yttre vattenrifning och affärgning af alla tre kasernhusen,
jemte andra årligen inträffande oeftergifliga reparations-arbeten. — livad vidare
angick sängattiraljens anskaffande och förändrande, samt enmanssängars anbringande,
vore ett belopp af 19,720 Rulr 77 öre i kostnadsförslag^ härför upptaget,
hvilket belopp Sekund-Chefs-Embetet ansåge, äfven under nuvarande förhållanden,
böra förslå till nämnda ändamål; men då i förslaget cj omförmäldes
erforderliga skrin, samt de redan befintliga, i anseende till deras storlek och
klumpighet, voro oanvändbara, har Sekund-Chefs-Embetet ansett ofvanstående
summa böra höjas till 21,000 R:dr. — Då likväl kasernernas nya inredning, äfvensom
sängattiraljens förändring vore beroende af kokhusets uppförande med
matsal för truppen, samt denna byggnad först borde vara öfvcrlemnad till regementets
disposition, innan nämnda inredning kan ifrågakomma, har Sekund-Chefsliih.
tilt R. St. Prut. 1S62 åt 1S63. 1 Samt. 1 Afd. 4 Uäft. 11
82 Bil. JW 3 till Kongl. Maj:fs Nåd. Prop. JV? /, om Statsverket 1862.
Etnbcfct anhållit, att Kong;]. Majit täcktes tillåta Sekund-Chefs Embéfet att, eftér
tig; då företeende omständigheter, få ytterligare sig i fl innöt utlåta. — Slutligen
föreslås af Sektind-Chefs-Etnbetet, att Vakt- och Arrest-bgggnttden måtto Uppföras
på det nuvarande kokhusets grund; hvarjemte anmäles behofvet af nytt ExCrcishus,
Uthusbyggnader, Tvätthus och Krutkällare, saint förflyttning framdeles af
bryggorna och badhuset på andra sidan om den blifvande Strandgatan, äfvensom
jernstaket till stängsel.
Uti Ingenieur-Militär-Kontoret hafva blifvit granskade de tvenne byggnadsförslagen
till kokhus, det ena, på Sätt förut är omförittäldt, år 1'856 angifvet af
dåvarande Öfverste-Löjtnriuten C. Stål och det andra innevarande år uppgjordt
af Byggmästaren A. Alm, hvilket senare egentligen 'blott vore en komplettering
nf det förra, i öfverensstämmelse med de förändringar, som Sekund-Chefs-Eiribctet
funnit önskvärda och af nuvarande förhållanden föranledas. Oaktadt kökhuset
enligt nyare förslaget, både till längd och till bredd, vöre tre föt större Och
ett särskildt trapphus dessutom tillkommit, understegc den beräkhade egentliga
byggnadskost maden för detsamma ändock med 0,000 Kalr den för det förra upptagna
kostnadssumman; hvadan Militär-Kontoret ansett i detta fäll, likasom i alla
öfriga, ingenting vara att anmärka, så att ilen af Sckurtd-Ghefs-Eiiibetfet ifrågaställda
nedsättning i ställnings-, transport- och instrumentalii-kostnader syntes ej
kunna påräknas. Hvad beträffade byggnadens läge, i hörnet mellan Stor- bch
Oref-Magni-gatorna, funne Militär-Kontoret detta, enär kokhusets Uppförande på
gamla stället i anseende till den dyra grimdläggningskostnaden ej kuhde ifrågasättas,
otvifvelaktig! vara det lämpligaste, på sätt redan år 1 857, då frågan uppstod,
anfördes af dåvarande Ofverste-Löjtnanten Stål, äfvensom af Chefen för Ingenieur-Corpsen.
— Planen för kasernernas ominredning, till vinnande af mera
utrymme och för att kuhna använda enmanssängar, syntes Militär-Kontoret vara
väl uppgjord; och hade kostnadsförslaget derå förut undergått granskning. — Vid
granskningen åter af den frän Sekund-Chefs-Embetct, efter anmodan, särskildt
ingifna rifning med kostnadsförslag till vakt- Och arrest-byggnaden, hvilken enligt
detta förslag skulle medföra en utgift af 51,531 R:dr 3 öre, har MilitärKontoret
anmärkt, att den föreslagna byggnadens storlek och kostnad syntes Vara
utsträckt utöfver behof och att den dessutom egde en ^olämplig takkonstruktion,
uppkommen genom dess qvadratiska grundform. Detta hade föranledt MilitärKontoret
att uppgöra nytt förslag till vakt- och arrest-byggnad, beräknad för samma
grundplan som den nuvarande, ty ehuru de gamla gtundmurarne, sorn delvis hafva
satt sig, icke utan omläggning på rustverk 'och bädd bolde till nybyggnad påräknas,
skulle dock pålning, som i denna med gammalt trävirke uppfyllda grund
blefve ytterst svår, derigenom kunna undvikas, helst den nu föreslagna byggnaden
vore betydligt lättare. Kostnaden enligt Miiitär-Kontorets förslag beräknas
till 20,000 Kalr. ■-
Bil. '33 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. 33- 1, om Statsverket 1862:
83
Chefen för Ingenicuv-Corpsen liar. i anledning af Sckund-Chcfs-Embetcfs
framställning, först erinrat, att frågan om exercishus och uthus för regementet
blifvit särskildt behandlad, hvadan för Chefs-Embetet egentligen endast återstod
att yttra sig öfver, förslaget till nytt kokhus och förändringarnc inom kasernerna,
samt öfver det sist från Sekund-Chefs-Embetet inkomna förslaget till
byggnad för Vakt och Arrester. — Beträffande den föreslagna platsen för
kokhet, hvars lämplighet blifvit af Sekund-Chefs-Embetet vid Lif-Gardet till
häst, uti afgifvet yttrande, bland annat bestridd på den grund, att kokhusetg
granskap med sistnämnda regementes höskullar komme att medföra eldsfara, har
Chefs-Embetet förklarat sig, i likhet med hvad Chefen för Ingenieur-Corpsen
rörande samma fråga uti skrifvelse till Krigs-Kollegium af den 18 April 1857
yttrat, anse några verkliga olägenheter icke uppstå genom att förlägga kokhuset
år den föreslagna platsen, som visserligen äfven kunde väljas annorstädes, om
icke en ökad kostnad för grundläggningen derigenom komme att uppstå. ChefsEmbetet
hade i öfrigt ingenting att tillägga till hvad Militär-Kontorct angående
O D ö OO O
dessa förslag yttrat, och hvaruti Chefs-Embetet således instämde. — Chefs-Embetet
anser ock, lika med hvad Sekund-Chefs-Embetet vid Andra Lif-Gardet yttrat,
att den i förslaget till förändring af kasernernas inredning upptagna summan af
10,560 R:dr icke borde tagas af de till Lif-Gardcs-kasernernas underhåll afsedda
medel, hvilka oftast befinnas otillräckliga. — Vidkommande slutligen Sekund-ChefsEmbetets
anförande om behofvet af tvätthus och krutförvaringsrum, nv. m., hvarom
ej några särskilda förslag och icke heller några detaljerade uppgifter, derpå
sådana kunde grunda sig, blifvit af Sekund-Chefs-Embetet framlagda, har ChefsEmbetet
vjd Ingenieur-Corpsen ansett dessa smärre anläggningar, och förändringar
i öfrigt först komma i fråga, när den nya strandgatan framdeles kommer att
i denna trakt anläggas.
Krigs-Kollegium, som ej hade något att tillägga vid Chefs-Embetcts vid
Ingenieor-Corpsen utlåtande, så vidt det rörer de uppgjorda byggnads- och
k os t n a ds förs la ge n, ber deremot, i afseende å det föreslagna läget för kokhusbyggnaden,
apsett sig böra meddela, att, ehuru Kollega Intendents-Afdelning, uti underdånig
skrifvelse den 15 September 185.7 afstyrkt densammas förläggande ä
den föreslagna platsen, Kollegium å Fortifikations-Afdclningen, efter numera erhållna
närmare upplysningar om grundens beskaffenhet på öfriga ställen, der
denna byggnad möjligen skulle kunna placeras, dock funne sig böra i underdånighet
tillstyrka, att samma plats måtto bestämmas för meranämnda byggnad, i
händelse den skulle komma till stånd, samt dervid, i anledning af Sekund-ChefsEmbetets
vid Lif-Gardet till häst andragande om eldfarlighetcn af kokhusets
skorsten, i underdånighet dejgifva, att Kollegium ej insågc den stora vådan för
eldfara, då köksskorstenen komme att ligga på ett afstånd af vid pass 12 i
föt från stallbyggnaden, men att ali fara torde kunna aflägsnas genom aubrin
-
84
BiL M 3 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. 1, om Statsverket 1832.
gande af en gnistsläekare A byggnadens skorsten. — Do erforderliga medlen för
nu ifrågavarande byggnader, m. m., beräknade:
för Nya Kokhusbyggnaden till . . . R:dr 63,000: —
y> Gas- och Vattenledning deruti .... $1,294: 14.
Å. W*
ngkuk och Vcntilatione-apparat. . . . 7,955: —
» Sqvalvattensledning  131:60. 72 380‘74
» Vakt- och Arrest-byggnaden  26,000: —
» förändrad inredning af kasernerna 10,560: —-
Tillhopa R:dr 108,940:74.
har Kollegium föreslagit måtte blifva föremål för Nådig "“proposition hos Rikets
Ständer, enär Kollegium saknade tillgång för bestridande af en så betydlig utgift.
— Hvad angick den jemväl ifrågasatta förändringen af sängar och sängscrvis,
derför kostnaden beräknats uppgå till en summa af 21,000 R:dr, har Kollegium
förordat bifall till den af Sekund-Chefs-Embetet vid Andra Lif-Gardet yttrade
önskan, att med dessa förändringar måtte få anstå, till dess kokhusbyggnaden
blifvit färdig och till Sekund-Chefs-Embetet aflemnad; hvarjemte Kollegium, med
hänsigt till de derför nödiga medlen, anmäler, att tillgång dertill jemväl nu förefunnes
å samma anslag, eller anslaget till inqvarteringens ordnande i Stockholm,
hvarifrån Kollegium, uti sitt underdåniga utlåtande den 15 September 1857,
hemställt, att kostnaden derför måtte anvisas.
Efter denna framställning af hvad handlingarne i detta ärende hufvudsakligen
innehålla, har jag skolat först i underdånighet erinra, att Kongl. Maj:t redan
under den 17 sistlidnc Juni i Nåder beslutit om uppförande af nytt exer<5ishus
för Andra Lif-Gardet, i det förra helt och hållet förfallnas ställe, äfven■
>m af de för regementet erforderliga tvenne uthusen; och då medel härtill kunnat
beredas af disponibla tillgångar inom 4:de Hufvud-Titeln, behöfver något
särskildt anslag härför icke hos Rikets Ständer begäras. — Hvad härefter angår
förslagen till nytt kokhus med dertill hörande inrättningar, samt till förändrad
inredning af kasernhusen för beredande af nödigt utrymme för regementets manskap,
hvilka behof äfven af Rikets Ständers år 1861 församlade Revisorer blifvit
framhållna, så finnér jag, på grund af den utredning, dessa frågor nu genom
Sekund-Chefs-Embetet och öfriga vederbörande ytterligare erhållit, samt då Kongl.
Majit för närvarande saknar inedelstillgångar för afhjelpande af de olägenheter,
som genom de omförmälda bristerna nu sig förete, mig böra i underdånighet
hemställa, att de till förslagens genomförande behöfliga medlen måtte hos Rikets
Ständer åskas; lärande för öfrigt hinder af hvad Sekund-Chefs-Embetet vid LifGardet
till häst anfört, icke muta att till plats för kokbuset använda erforderlig
BiL M 3 till Kongl. Moj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862.
85
del af den kronans tomt, 6om nu af Lif-Gardet till hast innehafves, så att laget
för denna byggnad kan bestämmas, enligt hvad så väl Sekund-Chefs-Embetet,
vid Andra Lif-Gardet och Chefen för Ingenieur-Corpsen, som äfven Krigs-Kollegium
numera föreslagit, helst betydligare kostnad för kokhusets grundläggning
derigenom undvikes samt genom vidtagande af nödiga försigtighetsmått någon
eldsfarlighct för Lif-Gardets till häst i granskapet varande stallbyggnad icke är
att befara. — Jemväl föreslår jag i underdånighet framställning till Rikets Ständer
om anvisande af det begärda anslaget till vakt- och arrest-byggnaden, hvilken
är behöflig, dels för behörig tillämpning af föreskrifterna i Kongl. Förordningen
den 29 Mars 1859 angående förmanskap och extra-judiciel bestraffningsrätt vid
krigsmakten, dels för möjligheten att kunna tillvägabringa det hittills saknade
bättre utrymmet för manskapets kasernering. — Beträffande åter Sekund-ChefsEmbetets
vid Andra Lif-Gardet anförande om behofvet af Tvätthus och Krutförvaringsrum
m. m. instämmer jag uti Chefens för Ingenieur-Corpsen mening,
att dessa smärre anläggningar eller förändringar först kunna komma i fråga, när
den nya strandgatan nedanför kasern-tomten blifvit utförd; äfvensom jag, lika
med Sekund-Chefs-Embetet och Krigs-Kollegium, anser lämpligast att med pröfning
af frågan om förändring af manskapets sängar och sängservis må anstå,
till dess kokhus-byggnaden blifvit färdig och till regementet aflemnad. — Det
extra anslag, 6om jag i följd häraf i underdånighet hemställer nu måtte hos
Rikets Ständer begäras, utgör således, jemlikt Krigs-Koilegii här ofvan upptagna
förslag, 408,940 R:dr 7 4 öre.
8:o. Arrestlokaler vid Indelta Arméen.
Krigs-Kollegium har, uppå min anmodan, till Eders Kongl. Maj:t inkommit
med underdånigt Betänkande i afseende å de åtgärder, som vore att vidtaga för
arreststraffets fulla tillämpning vid indelta Arméen i anledning af Kongl. Förordningen
den 29 Mars 1859, angående förmanskap och extra-judiciel bestraffningsrätt
vid krigsmagten.
Härvid förekommer, att Kongl. Majit, för att bringa berörda författning till
verkställighet, i livad rörcr arreststraffets användande vid indelta Arméen, då den
Är på roten förlagd, genom cirkulär af den 17 April 4860 i Nåder meddelat
följande föreskrifter, att tills vidare vara gällande, nemligen:
4:o att, inom första Militär—distriktet, arreststraffet må verkställas uti någon
af närmast belägna garnisonsorter inom distriktet eller, då exercis-sqvadronsmötc
vid Herrevads kloster pågår, på sistnämnda ställe, om så befunnes lämpligare;
2:o att, inom öfriga Militär—distrikten, öfverenskommelse genom vederbörando
Regements- eller Corps-Chefers försorg må, så vidt ske kan, uppgöras med inom
regementets eller corpsens 6tånd på lämpliga ställen boende, helst militär-personcr,
om tillhandahållande af tjenliga nrrest-lokaler, hvilka för öfrigt borde vara så
Arresllokaler
vid indelta
Armtfen.
86 Bil. JV? 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Kl 1, om Statsverket 1862.
närbelägna någon af befälets bostäder, att tillsynen öfver arreststraffets behörigs
verkställighet lätteligen- kunde af detta befäl utöfva*;
3;o att för sålunda upplåten arrestlokal beviljas ersättning för hvarje dag
den begagna» med 2i5 öre, då. eldning icke fordras,; roen i annat fall 30 öfft».
4:o att på' vederbörande Regements-Chtf ankommer, huruvida, vid förhyrd
arrestlokal en korporal eller soldat må till den arresterades bevakning beordras,
för hvilken i sådant fall husrum skall af egaren till arrestlokalen emot en lika
med den i föregående punkt bestämda ersättning upplåtas;
5:o att vid förhyrd arrestlokal så väl arrestanteos som bevakningens underhåll
skall af hyresvärden ombesörjas emot portionsvärdet enligt länets markegång
med 50 procent förhöjning;
6:o att den vid förhyrd årrestlokal till bevakning möjligen kommenderade
korporalen eller soldaten skall genom vederbörande Chefs-embetes försorg dessutom
erhålla stadgad portions- eller tobaksskilling under tjenstgöringstiden;
7:o att, då manskap utur de inom första Militär-distriktet förlagda indelta
regementen undergår bestraffning med arrest i någon af distriktets garnis onsoter,
den arresterades dagliga underhåll skall besörjas mot den ersättning, sorn vid
förhyrd arrestlokal är i 5:te punkten bestämd, hvaremot, då arreststraffet å sådant
manskap verkställes vid Herrevads-kloster, den arresterade bör erhålla samma
dagportion som den på stället varande exercissqvadronen, hvilken portion ersättes
efter det derför gällande pris; och
8:o att alla dessa kostnader skola af vederbörande Chefs-embete förskjutas
emot ersättning, som uppå reqvisition och efter afgifven verificerad räkning utbetalas
af Krigs-Kollegium.
o o
Såsom ett allmänt gällande stadgande att tillämpas för hela arméen, vare
sig att den är förlagd på roten, i garnison, i läger eller annan tjenstgöringsort,
år derjemte föreskrifvet, att arresteradt manskap icke tillkommer portionsbränvin
eller det deremot svarande värde i penningar, äfvensom icke heller portions- eller
tobaksskilling.
Sedan Kongl. Maj:t den 10 Oktober 1860 infordrat General-Befälhafvarnes
underdåniga utlåtanden i afseende å tillämpligheten af dessa föreskrifter, hafva olika
åsigter blifvit uttalade, hvilka Kollegium här nedan, vid de särskilda frågornas
besvarande, anför.
Hvad sålunda först beträffar sältet för arrestlokalers anskaffande, så har
General-Befålhafvaren i 1:sta Militär—distriktet förklarat, att det betydliga antalet
garnisonsorter inom distriktet lemnar lämpliga arrestlokaler för alla inom detsamma
förlagda indelta regementens behof och inom deras respektiva förkiggnings-områden
samt att icke någon ändring i gällande föreskrifter erfordras. Deremot hafva
General-Befälhafvarne i de öfriga Militär—distrikten äfvensom Regements- och
Corps-Cheferna, der deras utlåtanden finnas handlingarne vidfogade, i allmänhet
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1SG2- 87
förklarat, att svårighet mött och pä mångå Ställen omöjligt varit att få hyra
arrcstlokaier, hufvudsakligast af det skäl att den medgifna ersättningen är alltför
ringa, då i betraktande tages, dels att den förhyrda lokalen ständigt mäste vid
inträffande behof vara tillgänglig, till följd hvaraf den icke kan för anmtt ändamål
begagnas de tider då den icke är till arrest upplåten, oell dels att, pä det
lökalen äfven må kumla till mörk arrest användas, den måste förses med luckor
för fenstren och med eldstad, sorn utifrån kan uppeldas, hvilka skostnader icke
betäckas af den medgifna ersättningen, hvilken, örn den ifrågakommer, endast kan
för några få dagar påräknas.
Kollegium, som, i afseende på 1 :Sta Militär—distriktet, icke i öfrigt har skäl
till invändning emot General-Befälhafvarens åsigt, hemställer likväl, huruvida det
icke är nödigt att för Södra Skånska Infanteri-regementet en arrestbyggnad uppföres
på dess mötesplats Tvedörra, på det att icke manskap, som under mötestiderna
dömes tili arrest, må behöfva försändas 3 å 4 mil till Malmö, för att
undergå kanske några få dagars arrest, äfvensom Kollegium anser en byggnad
böra uppföras på Ljungbyhed för Norra Skånska Infanteri-regementet, emedan
exercis-sqvadronens byggnader derstädes icke torde lemna tillräckligt utrymme'för
arrcstlokaier, både åt Skånska Kavalleri-regementena och Norra Skånska Infanteriregementet.
‘Här anser sig Kollegium böra uttala den åsigt, att arrestbyggnader för indelta
regementen och corpser böra uppföras på alla mötesplatser, der icke sådana
redan finnas, dels emedan de flesta förseelserna torde vara att emotse under
mötestiderna, då, vid nuvarande förhållanden, de i 8 § af 4859 års Nådiga
Förordning för manskap utsatte 2:dra och 3:dje straffgraderna, eller mörk arrest,
i allmänhet icke kunna på stället tillämpas, och dels emedan mötesplatserna i
allmänhet äro någorlunda centralt belägna inom regementenas stånd och således
en derstädes befintlig arrestbyggnad äfven mellan mötestiderna kan begagnas af
närliggande kompanier.
Hvad arrcstlokaier för de inom öfriga Militär-distrikten förlagda regementen
Och corpser vidkommer, så föreslår Kollegium, i enlighet med sin nyss Uttalade
åsigt, att särskilda arrestbyggnader må uppföras å mötesplatserna, eller, der lämpliga
byggnader redan finnas att för detta ändamål användas, dessa inreda?, Samt
att det för hvarje regemente eller corps i öfrigt behöfliga antal arrcstlokaier må
förhyras på sådana vilkor, som göra förhyrandet möjligt. Om till exempel för
hvarje lokal betalas en årlig öfverenskommen hyra, i medeltal beräknad till 75
Hulr för arrest- och Vaktrum, och om den upplåtna lokalen på Statsverkets bekostnad
mredes så ätt den blifver för ändamålet lämplig, torde hinder icke möta
för erhållande af fullt antal lågenheter.
De förhyrda lokalerna böra, så vidt sig göra-låter, sökas på Fanjunkarecller
Sergeants-boställen, som af innchafvarne sjelfva bebos, på det dessa sednare
88 Bil. Nto 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. Nto 1, om Statsverket 1862.
må, mot åtnjutande af en billig ersättning, förslagsvis beräknad till 50 R:dr
hvardera årligen, kunna hafva tillsyn deröfver att arrestetraffet behörigen tillämpas
samt förse arrestanterna och bevakningen, då sådan anbefalles, med deras dagliga
underhåll. Skulle icke tjenliga lokaler kunna till erforderligt antal förhyras på
militär-boställen, bör det åläggas närmast boende Under-officer att, emot före *
nämnda arfvode, handhafva kontrollen öfver arreststraffets tillämpning. För den
hyresersättning som öfvercnskommcs, bör det jemväl åligga hyresvärden att med
sängkläder och nödig servis förse så väl arrestanterna som bevakningen, äfvensom
att ombesörja lokalernas renhållning, eldning och upplysning.
General-Befälhafvaren i 5:te Militär-distriktet har väl förklarat, det han, i
anseende till mötesplatsernas vid de Norra Fältjägare-corpserna belägenhet, icke
anser arrestbyggnader böra uppföras å Pitholms och Gumboda hedar, emedan dc
skulle komma att ligga olämpligt till för de kompanier, inom hvilka de vore
förlagda, hvarförutom åtminstone vid Pitholms hed ingen finnes året om boende
i närheten; men då mötesplatserna icke synas vara olämpligare belägna ån de
boställen, å hvilka arrester, enligt General-Befälhafvarens förslag, skulle uppföras,
enär alla äro belägna invid sjökusten och således vid kompaniernas gränser, anser
Kollegium för sin del de anmälda olägenheterna icke böra inverka, då onekligt
år att under mötestiderna arrester å mötesplatserna äro behöfliga.
Huruvida arrestbyggnaderna på mötesplatserna må uppföras af sten eller trä,
torde få bero på större eller mindro tillgång på de olika slagen roaterialier inom
de särskilda provinserna. Stenhusen hafva den fördelen för sig, att den årliga
underhållskostnaden är mindre och att de icke äro serdeles eldfarliga. Men deremot
hafva träbyggnaderna blifvit i allmänhet förordade såsom lättare uppeldade,
mindre fuktiga och mindre dyra.
I afseende på antalet af de arre stlokaler, som för hvarje regemente och corps
kun:ia erfordras, så hafva en del General-Befälhafvarc och Regements-Chefer
utgått från den åsigt att, till undvikande af alltför dryga kostnader, afseende icke
bör fästas derå, att arresterna möjligen blifva något aflägsna från en del rotar,
emedan de långa marscherna i sig sjelfva innebära korrektiv och gifva ökad kraft
dt straffet, hvaremot andra ansett arrestcr böra finnas inom hvarje kompani eller
åtminstone långa marscher böra undvikas så mycket sorn möjligt, emedan i annat
fall straffet, redan behörigen afvägdt emot förseelsen, skulle på ett orättvist och
ojemnt sätt skärpas för de mera aflägset belägna rotarnes soldater genom så väl
sjelfva marschen sorn genom förlusten af flera dagars arbetsförtjenst. Till denna
sednare åsigt sluter sig äfven Kollegium, men anser likväl oundvikligt, att cn
och annan rote blifver något aflägsen från arresten, — en olägenhet, som äfven i
tjenstgöringen vid de tillfällen, då kompanierna samlas eller soldatens inställelse
hos Kompani-Chefen ifrågakommer m. m., drabbar dc aflägsna rotarna. Inom
Norr
-
Bil. Nio 3 till Kongl. Majda Nåd. Prop. N.-o 1, om Statsverket 1862. 5S9
Nbrrbotténs och Westerbottens Fältjägare-Corpser har likväl, på de af GeneralBefälhafvaren
i 5:te Militär-distriktet uppgifna skäl, att nemligen rotarne äro
spridda och kompaniernas områden stora, Kollegium ansett en arrestlokal behöflig
för hvarje kompani; men hvad öfriga regementen och corpser beträffar, så har,
oaktadt regementenas förläggning tagits i betraktande, sådan den finnes angifven
å den utaf Majoren m. m. Grill uppgjorda karta öfver Svenska Arméens indelning
och förläggning samt afstånden de yttersta rotarne emellan blifvit efter vägkarta
uträknade, för Kollegium varit omöjligt att kunna med bestämdhet uppgifva
antalet af behöfliga arrestlokaler; hvarföre ock beräkningen är endast approximativt
uppgjord, på det kostnaderna för arreststraffets fulla tillämpning må till något
belopp kunna uppskattas.
Förslag har, särdeles inom 2:dra och 4:de Militär-distrikten, gjorts om gemensamma
arrester för olika regementen, men då härmed åtskilliga olägenheter
torde vara förenade, och Kongl. Majit genom Nådigt Bref af den 12 December
1861 redan medgifvit särskilda arresters uppförande på Trossnäs fält för Wermlands
Infanteri- och Fältjägare-regementen, och sålunda gillat den åsigt, att
samma arrestlokal icke bör af särskilda regementen begagnas; så har Kollegium
ansett denna åsigt böra göras gällande för indelta Arméen i öfrigt, med undantag
endast för Jemtlands Hästjägare-corps, hvars ringa numerär låter antaga, att icke
flera arrestanter böra ifrågakomma, än att de kunna intagas uti Fältjägare-corpsens
arrester; hvaremot Kollegium icke ansett afseende böra fästas derå, om flera
kompanier af samma regemente få begagna samma arrestlokal.
Chefen för Westgötha-Dals regemente har ansett endast en arrest för detta
regemente behöflig uti Wenersborg, af det skäl att, enär arrestbestraffning icke
kan åläggas utan föregången behörig undersökning vid Majorsförhör och så väl
Regements-Chefen som Andre Majoren äro boende uti samt Förste och Tredje
Majorerne i närheten af Wenersborg, den tilltalade måste derstädes sig inställa
och således skulle kunna med minsta möjliga omväg till straffet befordras; men
om också deu tilltalade måste i Wenersborg eller dess grannskap undergå majorsförhör,
innan han i arrest insättes, så och enär afståndet derifrån till mötesplatsen
Grunnebo icke är särdeles långt, hindrar icke detta förhållande, att en arrestbyggnad
bör å nämnda mötesplats uppföras.
För de tillfällen, då öfningsläger sammandragas å de dertill afsedda mötesplatserna
Ladugårdsgärdet, Axevalla hed och Ljundby hed, torde nödigt vara,
att större arrestlokaler derstädes äro att tillgå, tillräckligå för den sammandragna
större styrkan; men då å Ljungby hed de Skånska Kavalleri-regementenas och Norra
Skånska Infanteri-regementets arrestlokaler blifva för öfningsläger tillgängliga, och
å Axevalla hed de för Westgötha och Skaraborgs regementen uppförda baracker
och arrestbyggnader böra dertill kunna användas, återstår endast att å Ladugårds
Bih.
till R. St. Prut. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 12
90 Bil. Nio 3 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
gärdet åstadkomma behöfliga lokaler. Om, på sätt Kollegium hos Kongl. Majit
i underdånighet hemställt, anslag kommer att vid instundande riksdag begäras
och af Rikets Ständer beviljas för uppförande af en magasinsbyggnad å nämnda
fält, torde det vara lämpligast, att arrestlokaler, tillräckliga för öfningsläger, i
samma byggnad inredas.
I öfverensstämmelse med hvad Kollegium sålunda föreslagit, samt, med hänseende
till regementenas och corpsernas förläggning, har Kollegium ansett följande
antal arrester böra för de särskilda regementena och corpserna dels byggas och
dels förhyras, nemligen:
Att
inredas.
Nybygg-
nader.
Hyrda
lokaler.
Inom Första Militär-distriktet
för Södra Skånska Infanteri-regementet,
en byggnad uppföras å Tvedörra
för Norra Skånska Infanteri-regementet,
likaså en byggnad uppföras å Ljungby hed.
Inom 2:dra Militär-distriktet
för Smålands Hussar-regemente,
fyra lokaler förhyras
Inom de på Ränneslätt befintliga byggnader torde
arrestlokaler kunna inrymmas.
4
för Smålands Grenadier-bataljon,
en byggnad att uppföras å Ränneslätt och 3 loka-  ler att förhyras
(General-Befälhafvaren har föreslagit en byggnad
på Hultsfred för Hussar-regementet och en på Skil-  lingaryd för Grenadier-bataljonen, men, om nödigt
är att på dessa ställen hafva arrester, torde sådana
kunna i närheten förhyras.)
■
*
3
■j
för lista Lif-Grenadier-Regementet,
en byggnad att uppföras å mötesplatsen Malmen
och 3 lokaler att förhyras . ,
1
3
för 2:dra Lif-Grenadier-Regementet,
likaledes en byggnad att uppföras å mötesplatsen
Malmen och 3 arrester att förhyras
\
3
Transportj
‘"*"1
13
Bil. N:o 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket. 1862.
Att I Nybygginredas.
1 nader.
Transport
för Södermanlands Regemente,
en byggnad att^uppföras på Malmahed och 3 arrester
att förhyras
för Kronobergs Regemente,
en byggnad att uppföras på Kronobergs hed och
3 arrestcr att förhyras
för Jönköpings Regemente,
en byggnad att uppföras på Skillingaryd och 3
arrester att förhyras
för Calmar Regemente,
en byggnad att uppföras på Hultsfred och 4 arrester
att förhyras
Inom 3:dje Militär-Distriktet
för Westgötha Regemente,
en byggnad att uppföras på Axevalla hed och 2
arrester att förhyras
för Skaraborgs Regemente,
en byggnad att uppföras på Axevalla hed och 2
arrester att förhyras
(Cheferne för båda sistnämnda Regementena hafva
visserligen föreslagit att endast på Axevalla hed
arrestbyggnader skulle uppföras, hvarvid Chefen för
Skaraborgs Regemente uppgifvit att 4 kompanier I
af Regementet dit hafva endast 1 och 4 kompanier
2 marchedagar; men då Skaraborgs Regemente
i söder och norr har en sträckning af omkring
15 mil, torde denna Chefens uppgift afse afstånden
från kompaniernas till mötesplatsen närmast belägna
rotar och således alla mera aflägsna rotar
hafva längre, kanske 6 å 7 mils väg till mötes-!
platsen, hvilket än säkrare är förhållandet vid West-!
göthfi Regemente, hvars förläggning är ännu vid-j
sträcktare. Under tillämpningen hittills af arrest-1
straffet inom Skaraborgs Regemente hafva också,!
enligt uppgift, särskilda lokaler för 3 kompanierI
Transport j
11
92
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Att | Nybygg- | Hyräa
inredas. nader. I lokaler.
Transport
varit förhyrda inom kompaniernas stånd och de öfriga
uti Sköfde.)
för Elfsborgs Regemente,
en byggnad att uppföras på Fristahed och 2:ne arrester
att förhyras
för Westgötha-Dals Regemente,
föreslås, i enlighet med hvad här förut blifvit yttradt,
en arrestbyggnad att uppföras på Grunnebo
mötesplats och 2 arrestlokaler att förhyras .
för Bohus Läns Regemente, \
en arrestbyggnad att uppföras på Backamo och 2 i
arrester att förhyras !
för Wermlands Regemente
har Chefen föreslagit en lokal för hvarje kompani
och hela detta antal har äfven enligt uppgift varit
förhyrdt, men anser Chefen likväl 4 arrester uppfylla
ändamåletj ehuru straffet komme att ökas med
längre marcher. Således och då Regementet redan
har en arrestbyggnad på Trossnäsfält, torde förhyrandet
af 5 arrester inom Regementet vara tillräckligt,
äfven med hänseende dertill att marcherna
icke blifva alltför långa
Inom 4:de Militär-distriktet
för Lif-Regementets Dragon-Corps,
som har arrestrum beräknade att inrymmas uti den
nya kasern, som är i underdånighet föreslagen att
uppföras på Drottningholm, skulle väl erfordras en
arrestbyggnad på Ladugårdsgärdet, men då underdånig
framställning blifvit af Kollegium gjord om
uppförande af en ny magasinsbyggnad derstädes,
så torde, om anslag dertill af Rikets Ständer beviljas,
arrestlokal kunna derstädes beredas. Under
förutsättning af sådan byggnads uppförande föreslå^
endast 4 atrestlokaler att inom korpsen förhyras .
11 30
Transport | 1 | 14
4
45
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 93
i
Att
Nybygg-
Hyrda
inredas.
nader.
lokaler.
Transport
1
14 j
45
rör Lifregemnntets Hussarcorps
har Sekund-Chels-Embetet, under förklarande att icke
någon arrestlokal kunnat förhyras, emedan motvilja
i allmänhet räder mot lägenheters upplåtande till
arrester, föreslagit, att sådana måtte anskaffas i Ore-’
bro, Arboga och Mariestad, men då Kollegium hy-
'
ser den öfvertygelse, att. om arrester förläggas i
,1
städer, der garnison icke finnes, tillsynen öfver ar-
reststraffets behöriga verkställande försvåras jemte
det hyres- och underhållskostnaderna blifva större,
samt då förhyrandet af lokaler på landet icke torde
blifva så svårt som hittills, om ersättningen behöri-
gen höjes, så föreslår Kollegium att, utom den ar-
• rest, som uti korpsens nya etablissement i Orebro
bör vara att tillgå, en arrestbvggnad må uppföras
på Sanna hed och 2 lokaler inom korpsens stånd
förhyras
1
2
för Lifregementets Grenadiercorps
har föreslagits anskaffande af arrestlokaler i Köping
och Westerås samt en lokal för Kungsjihrs Kom-
pani till gemensamt begagnande med Westmanlands
Regemente, men i enlighet med redan uttalade åsig-
,
ter föreslår Kollegium en byggnads uppförande på
Utnäs Löth och 2 arresters förhyrande .
• 1
2
för Uplands Regemente
1
har en arrestbyggnad på Polacksbacken ansetts vara
för regementet tillräcklig, men då derjemte uppgif-
vits, att en del rotar äro mera an fem mil aflägsna
i
från mötesplatsen, föreslår Kollegium att utom den
byggnad, som erfordras på Polacksbacken, 2:ne arre-
ster må inom regementet förhyras
1
2
för Dalregementet
föreslås en byggnad att uppföras på Romehed och
2:ne arrester att förhyras
1
2
Transportj 1
CO
| 53
94 Bil. N:o 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd Prop. K:o 1, om Statsverket 18(12.
Transport
för Westmanlands Regemente
hafva arrester blifvit ifrågaställa pä Salbohed samt
i Westerås, Sala och Köping. Kollegium föreslår,
att en byggnad må uppföras på Salbohed och 3
arrester förhyras; men, utom hvad här ofvan anförts
i afseende på olämpligheten alt förlägga arrester
i städer, synas de föreslagna städerna så mycket
olämpligare, som dels Westerås och Köping äro
belägna vid gränsen af regementets stånd och således
arresters förläggande derstädes skulle medföra
obehöfligt långa marcher, och dels Sala och Salbohed
äro nära belägna intill hvarandra .
för Nerikes Regemente
torde en byggnad böra uppföras på Sanna hed och
5:ne arrester förhyras
Inom 5:te Militär-Distrihtet.
Under åberopande af Kollegii redan uttalade åsigt i
afseende å den förmenade olämpligheten af arrestbyggnaders
uppförande på Pitholms och Gumboda hedar,
och då Kollegium i öfrigt• icke har något att
erinra emot General-Befälhafvarens förslag, anser
Kollegium sig böra hemställa:
för Helsinge Regemente,
en arrestbyrfgnad att uppföras på mötesplatsen Mohed
och 4 arrester att förhyras
för Westerbottens Fältjägarecorps,
en byggnad att uppföras på Gumboda hed och 3
arrester att förhyras
för Norrbottens Fältjägarecorps,
en byggnad att uppföras på Pitholms hed och 3
arrester att förhyras  .
för Jemtlands Häst- och Fältjägarecorpser,
en arrestlokal att. enligt hvad Chefs-Embetena föreslagit,
inredas uti den s. k. Kommendantsbvggniogeo
å Frösön samt 4 arrester att förhyras .
Transport j
Att
inredas.
Nybygg-
nader
Hyrda
lokaler.
1
18
53
1
3
*
1
3
1
4
1
3
t
3
1
4
23 l 73
Bil. N:o 3 till Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 9S
Att
Nybygg-
Hyrd»
iu redas
nader.
lokaler.
Transport
2
23
73
Antalet arrester, som blifvit föreslagna att inredas,
nybyggas och af arrester, som skulle förhyras, ut-  gör sålunda
2
23
73
Då vidare, om arrester blilva å mötesplatserna uppförda, svårighet möter att
i granskapet af mötesplatserna finna lämpliga personer, som kunna anförtros värden
om arresterna med dertill hörande materiel, och hvilka kunna vara benägna
att åtaga sig underhållet af arrestanterne och bevakningen, arresternas renhållning,
uppeldning oell upplysning, med mindre än bostad äfven för en sådan person å
mötesplatsen bereddes; så synes det Kollegium nödvändigt, att nämnda arrester
äfven härtill blifva inredda.
I afseende å denna fråga anser Kollegium sig underdånigst böra fasta Kongl.
Majlis uppmärksamhet å följande omständigheter. Redan genom 1832 års Underhålls-Reglemente
och senast genom föreskriften uti 9. g. 10. mom. af 1858
års Underhålls-Reglemente hafva de vid indelta Arméen anställde vaktmästare fått
sig ålagdt att hafva daglig tillsyn öfver de vid eller uppå öfningsfälten befintliga
byggnader, inventarier m. m.; men då härför fordras, alt de äro boende på eller
nära,invid mötesplatserna och vid de flesta mötesplatser det förhållande eger rum,
att bostäder icke kunna derinvid få förhyras, äfvensom bostadslägenhet icke varit
att uti Kronans byggnader upplåta, så har det i allmänhet varit omöjligt att fullgöra
denna föreskrift. Härtill kommer vidare, att nämnda vaktmästares aflöning
endast utgör ISO Rdr årligen, ett belopp, hvarmed, isynnerhet sedan prisen ä
lifsmcdlen tid efter annan stegrats, icke möjligt är för någon alt erhålla sitt dagliga
uppehälle. Då likväl i betraktande tages det ansvar och det förtroende, som
mäste lemnäs vaktmäslarne vid regementena, är det onekligen af vigt, alt till
dessa befattningar kunna fås redbara och fullt arbetsföra personer, men detta
torde icke vara att emotse, så länge aflöningsförmånerna äro lägre än hvad den
ringaste dagsverkskarl kan förtjena. Och anser Kollegium äfven häraf nödigt, att
vaktmästarnes villkor förbättras och i första rummet alt bostäder ät dem beredas
på regementenas mötesplatser, der deras närvaro för vården af Kronans dyrbara
byggnader och materiel dagligen påkallas.
Då nu, enligt Kollegii åsigt, en person oundvikligen erfordras för tillsyn, mathållning,
renhållning m. m. vid arresterna å mötesplatserna, och bostad för en sådan
person i arrestbyggnaden bör beredas, samt Regements-vaktmästarne lämpligast
kunna åläggas dessa bestyr; så vinnes dermed den dubbla fördel, att för
arrestbestyren alltid en passande person är att tillgå, samt för vaktmästarue er
-
96 Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:u 1, om Statsverket 1862.
hålles på alla mötesplatser utan särskild kostnad den för dem i alla afseenden så
högst behöfliga bostaden Med afseende härå hafva förslagsritningar blifvit uppgjorda;
och Kollegium har, jemte sitt underdåniga betänkande, öfverlemnat material-
och kostnadsförslag jemte ritningar till arrestbyggnad så väl af sten som
trä å indelta Arméens mötesplatser; hvarförutan 2 tillbyggnader för tillsynespersoner
eller vaktmästarne vid arresterna för Wermlands Infanteri- och Fältjägareregementen
erfordras.
Då till ofvan upptagna nybyggda och inredda arres erna, tillsammans . 25.
komma för Wermlands Infanteri- och Fältjägare-regementen 2.
så erfordras, med tillägg af arresterna på Herrevads kloster för Skånska
kavalleriregementena  2.
och på Ränneslätt för Smålands Husarregemente  1.
tillsammans 30
lokaler, för hvilka inventarier måste anskaffas och underhållas.
Hvad vidare beträffar den ersättning, sorn för upplåtande af arrest-lokal och
af husrum för bevakningen samt tillhandahållande af de för dessa lokaler erforderliga
inventarier, ved och olja bör hyresvärd tillkomma, så anser Kollegium deuua
fråga vara af högsta vigt för möjligheten al arrestslraffets tillämpning; och då genom
arrestlokalers förhyrande en dryg nybyggnadskostnad besparas Statsverket,
torde ersättningsbeloppet göras beroende på olika förhållanden inom de särskilda
orterna, men oberoende deraf, huruvida den förhyrda lägenheten mycket eller litet
begagnas samt således lägenheterna förhyras pä år och åt vederbörande ChefsEmbeteu
uppdragas att derom afsluta kontrakter till lägsta möjliga pris,
I afseende på den arresterades och bevakningens underhåll hafva åsigterna
varit delade. Dels har man ansett underhållet for arrestanten sä väl som för
bevakningen böra bekostas al Statsverket, dels, och af flertalet, har arrestanten
ansetts böra sjelf bekosta sitt underhåll, och dels har af Chefen för Jemtlands
Hästjägarekorps den åsigt uttalals, att den arrestdömde uti arresten skulle underhållas
af Staten, men under marchen till arresten sjelf bekosta sitt underhåll.
För sin del anser Kollegium icke något skäl förefinnas derför, att Staten,
som bekostar grofva brottslingars underhåll, skulle undandraga sig skyldigheten att
underhålla den, som för kanske en jemförelsevis obetydlig förseelse beröfvas sin
frihet och tillfället till arbetsförtjenst, ett straff, som måste anses i sig sjelft motsvara
förseelsen utan att behöfva vidare skärpas; Och föreslår Kollegium alltså, att
Statsverket må bekosta arrestantens så väl sorn bevakningens underhåll under marche-
och arrest-tid, samt att della må beräknas under pågående möte lika med
det för mölet konlraherade portionspris, dock, hvad arrestanten beträffar, efter afdrag
af portionsbränvinets och tobaksskillingens värde. Mellan mötestiderna åter
torde portionen böra, i enlighet, med 1860 års ofvan åberopade Nådiga Cirkulär,
be
-
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1862. 97
beräknas efter länets raarkegängspris med SO procents förhöjning; börande äfven
i sednare fallet någon kostnad för portions- eller tobaksskilling ät arrestanten icke
komma att Statsverket betunga.
För bevakningen har General-Befälhafvaren i 2:dra Militär—Distr i ktet föreslagit
en kontant aflöning efter 12:te klassen af resereglementet utan förhöjning, så
väl på stället som under marchen, dock, i sednare hänseendet, endast så vida våglängden
öfverskjuter 2 mil, men då vid alla kommenderingar manskapet endast
åtnjuter portion och tobaksskilling, anser Kollegium för sin del bevakningens underhåll
så väl på stället som under marchen, oberäknadt vägens längd, böra mellan
mötestiderna bestämmas till redan medgifna ersättningen, nemligen efter länets
markegång med 50 procents förhöjning och med tillägg af portionsskillingen.
Denna ersättning bör kommenderad bevakningskarl ega sjelf uppbära, om han så
för godt finner, mot skyldighet att sjelf besörja om sitt underhåll. Under möte
deremot underhålles bevakningen lika som det öfriga manskapet,
Chefen för Helsinge regemente har ansett kostnaden för bevakningens underhåll
böra fördelas på alla soldater »inom arrestdistriktetw; och Chefen för Jemtlands
Hästjägarekorps har föreslagit, att kostnaden för bevakningens underhåll »under
marchen« må på sqvadronen fördelas likasom vid vanlig handräckningskomraendering.
Såsom skäl för sistnämnda förslag anföres, att genom en sådan fördelning
ett af de starkaste band på disciplinen vunnes, nemligen kamraters ogillande.
Icke underkännande den goda inverkan kamraters ogillande eger, kan
Kollegium likväl icke anse rätt och billigt, att denna fördel vinnes genom det
orättvisa stadgande, som skulle göra den oskyldige lidande för den skyldige.
Chefen för Bohus Läns regemente har ansett den stadgade aflöningen för bevakningen
böra höjas, af det skäl att karlen beröfvas arbetsförtjenst; men då denna
kommendering icke är att annorlunda anse, än hvarje annan, bör väl den kommenderade
här såsom eljest underkasta sig denna förlust, då han har sitt dagliga
behof fylldt.
Hvad beträffar de kostnader, som blifva en följd af hvad sålunda föreslaget
blifvit, så äro de af tvänne slag, nemligen sådana, som för en gång ifrågakomma
och de, som årligen komma att drabba Statsverket.
För en gång beräknas förslagsvis:
för uppförandet af 23 arrestbyggnader, enligt af Ingenieurkorpsen uppgjorda
alternativa förslagsritningar och kostnadsförslag, skulle, om man antager att omkring
hälften byggas af sten och hälften af trä, hvilket senare material af många
blifvit förordadt, kostnaden utgöra:
för II byggnader af sten å 8,350 Rdr hvardera .... Rdr 91,850: —
för 12 byggnader af trä å 6,600 Rdr  79,200: —
Transport Rdr 171,050. —
Bih. till R. St. Prol. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häfl. 13
9J5
Bil. JK 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JK 1, om Statsverket 1862.
Transport R:dr 171,050: —
för anskaffandet af inventarier för 30 arrestlokaler, enligt bilagd ut
-
räkning . , . .
7,162:
50.
för inredning af redan befintliga byggnader
4,000:
—
för dito af 73 förhyrda lägenheter å 150 Rdr
10,950:
—-
för tillbyggnad af 2:ne arrestbyggnader
4,500:
—
Summa Rdr 197,662:
50.
Skulle åter Kongl. Maj:t i Nåder föreskrifva att samtliga byggnaderna
skola uppföras af sten, så kunna kostnaderna beräknas:
för 23 byggnader å 8,350 R:dr  192,050: —
» inventarier, inredningar, m. m  26,612: 50.
Summa R:dr 218,662: 50.
hvaremot, om samtliga byggnaderna skola uppföras af trä, kostnaden
blifver:
för 23 byggnader å 6,600 R:dr  151,800: —
» inventarier, inredningar, m. m  26,612: 50.
Summa R:dr 178,412: 50.
De årliga kostnaderna skulle, enligt särskild bifogad uträkning, utgöra:
om byggnaderna uppföras en dels af sten och en dels af trä . . 18,606: 25.
om alla byggnaderna upplöras af sten  19.096: 25.
om alla bygguaderna uppföras af trä  18,221: 25.
Vidkommande slutligen godtgörandet af kostnaderna, så väl de för en gång
som de årliga, så kan det visserligen synas, som dessa kostnader borde godtgöras
af det å Riks-Statens 2:dra Hufvud-Titel uppförda anslag för fångars vård och
underhåll, men då detta anslag, sådant det nu är bestämdt, icke lärer medgifva
dessa utgifter och då de förseelser, hvarför arrest-straffet inom Arméen blifvit
föreskrifvet, måste betraktas från en annan synpunkt än brott emot allmänna lagen,
och dessutom organiserandet af arrestväsendet inom den indelta Arméen samt
ombesörjandet af arrestanternas och bevakningens underhåll i många hänseenden
stå i nära beröring med armée-förvaltningeri i allmänhet, föreslår Kollegium i underdånighet
att, då medel för ändamålet helt och hållet saknas å Fjerde HufvudTitcln,
Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer göra Nådig proposition om anslag
dels för en gång och dels till bestridande af de årliga kostnaderna, hvilket senare
anslag, enär utgifterna derå, såsom beroende på arten och antalet af extra
judiciella bestraffningar, måste årligen omvexla, torde blifva af förslagsnatur.
Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862.
99
I afseende på den speciella godtgörelsen af vid hvarje regemente eller corps
årligen ifrågakommande kostnader, torde Provianterings-Direktionerna få sig ålagdt
att densamma ombesörja, för hvilket ändamål nödiga förskottsmedel kunna hos
Krigs-Kollegium årligen reqvireras mot afgifvande årsredogörelser.
Sedan Kollegium sålunda sökt fullgöra hvad det fått sig anbefaldt, anser
Kollegium sig böra i underdånighet fästa Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derå, att
för den allmänna Beväringen, om, såsom antagligt är, arrreststraffet äfven på den
skall tillämpas, nödigt blifver, att arrestbyggnader uppföras på Skedala mötesplats
för Hallands Infanteri-Bataljon, på Kulltorps mötesplats för Calmar Läns,
på Sångamo för Wester-Norrlands Läns och på Näsby för Norrbottens Läns beväringsmanskap.
Då, för behörig tillämpning af det i Kongl. Förordningen, angående förmanskap
och extrajudiciell bestraffningsrätt vid krigsmakten, den 29 Mars 1859
stadgade arrest-straff, nödigt är, att erforderliga arrest-lokaler finnas att tillgå;
men, enligt hvad inkomna upplysningar från indelta arméens regementen och
corpser vid handen gifva, hinder på de flesta ställen mött att medelst öfverenskommelser
med enskilda personer erhålla dylika arrest-lokaler, serdeles sådana, der
bestraffning med mörk arrest kan verkställas; finner jag, instämmande i KrigsKollegii
förslag om sättet för ordnandet af denna angelägenhet, mig föranlåten
att, oafsedt de betydliga kostnader, som härmed äro förenade, men hvilka för
ändamålets vinnande icke lära kunna undvikas, i underdånighet hemställa, att
Eders Kongl. Maj:t, med antagande af alternativet om arrester dels af sten och
dels af trä, täcktes nu hos Rikets Ständer begära följande anslag:
för 11 arrestbyggnader af sten, ä 8,350 R:dr 91,850
» 12 arrestbyggnader af trä, h 6,600 R:dr  79,200
» anskaffning af inventarier till 30 arrestlokaler . . . . . . 7,162
» inredning af redan befintliga byggnader  4,000
» inredning af 73 förhyrda lägenheter, å 150 R:dr .... 10,950
» tillbyggnad af 2 arrestbyggnader  4,500
50.
Tillhopa R:dr 197,662
att såsom extra anslag för en gång utgå; samt, då några underhållskostnader
för de nya byggnaderna samt inventarierna, åtminstone
icke i betydligare mån, kunna under de första åren
ifrågakomma,
för de årliga kostnaderna under åren 1864, 1865 och 1866,
tillsvidare ett extra anslag för hvartdera året af 14,000
R:dr, utgörande för 3 år sammanlagdt  R:dr 42,000:
50.
eller inalles R:dr 239,662: 50.
100 Bil. M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JW 1, om Statsverket 1862.
9:o. Skydds-tält.
I betraktande dels af den besparing, som genom användande af så kallade
skydds-tält, hvilka under marche, i särskilda delar upplösta, bäras af soldaten,
skulle framdeles kunna åstadkommas i kostnaderna för transporten af regementenas
vanliga tälttross, dels af nyttan i sanitärt hänseende för soldaten att
under bivuakering ega något skydd mot köld och väta; har Krigs-Kollegium i
underdånighet hemställt, huruvida ieke, till anskaffande af 325 skydds-tält, för
försöks anställande med denna persedel för en styrka af omkring 1,300 man,
kunde anvisas ett belopp af 10,000 Ridr.
Skydds-tält, i andra arméer mer och mer antagna såsom ändamålsenliga,
skulle utan tvifvel hos oss vara i sanitärt hänseende nyttiga och måhända leda
till besparing. För att härmed anställa försök, tillstyrker jag i underdånighet,
att Eders Kongl. Majit hos Rikets Ständer äskar ett extra anslag af 10,000
R:dr att för en gång utgå.
12:o. Statistiska tabeller och sammandrag till Krigs-Kollegii hufvudbok.
Statistiska Sedan Kongl. Maj:t, med anledning af Rikets Ständers begäran, förordnat
sammandragom meddelande, i sammanhang med Krigs-Kollegii bokslut, af uppgifter, afseende
till Krigs- att hufvudboken, förutom den redovisning densamma vanligen innehåller, jemväl
R°vudbokU^ på ett stäHe skulle redogöra för samtliga kostnaderna till de särskilda föremål,
som tillhöra Krigs-Kollegii förvaltning, samt Rikets Ständer senast vid förra Riksdagen,
i sammanhang med statsregleringen, till Kongl. Maj:ts disposition anvisat
ett extra anslag af 2,000 R:dr för innevarande statsregleringsperiod, att användas
såsom ersättning för berörda uppgifters utarbetande, får jag, uppå Krigs
Kollegii
derom gjorda hemställan, i underdånighet föreslå, det ett lika anslagsbelopp
för nästa statsregleringsperiod måtte hos Rikets Ständer begäras för ifrågavarande
ändamål.
Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfriga Ledamöter, täcktes
Kongl. Majit till alla delar i Nåder gilla och bifalla hvad nu i
afseende på regleringen af utgifterna under Aide Hufvud-Titeln
samt de för Landtförsvarets behof ifrågasatta nya, så väl ständiga
som extra anslag, äfvensom i öfrigt, blifvit af Departementschefen
yttradt och hemställdt; hvarjemte Kongl. Majit, uppå
Stats-Rådets tillstyrkan, i Nåder förordnade att, hvad beträffade
förslaget om tillägg i Kongl. Kungörelsen den 13 November
1860, angående den allmänna Beväringen, hvilket förslag åsyftade
medlems af frivillig Skarpskytteförening befrielse från lista
årets beväringsexercis under vissa villkor, samt om rese- och
Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1. om Statsverket 1862. 10i
traktaments-ersättning fur Officerare, som beordras att inhemta
kännedom om sådan skarpskytts vapenfärdighet, m. m., särskild
proposition skulle till Rikets Ständer aflåtus; börande, i hvad
statsregleringen rörer, Utdrag af Protokollet om hvad Kongl.
Maj:t derutinnan beslutit afgå tilli Finans-Departementet, för att
läggas till grund vid författandet af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om Statsverkets tillstånd och behof, så vidt frågan angår
Landtförsvars-Departementet; samt de till denna statsreglering
hörande handlingar vederbörligt Utskott tillhandahållas.
Ex protocollo
J. H. E. von Knomnng.
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft.
14
!»ml i ,of>tiinud to{>
J o(io /’ Etir/ri i r i o i')l! OyEo^oi'1
■OrtSCtOiCA i\WS
A
lågin.-. nog ivo ibiv 'la- ,lddod doo baå)>diJ BioaiovwAld mo norii oq
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOD. BECKMAN, 1862.
v
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. J\1 1, om Statsverket 1862.
Bilagan Lit. 1.
Underdånigt Förslag till Provianterings-Stat för Värfvade Arméen.
För 100 man.
Mjukt bröd.
F r
u k
ost.
Jf
•
1
A
a
-g-
Afton.
EJ*
cr
SL
o*
o
OJ
3
fia
ET.
—t
a
►s
O
03
sr
OS
3
OJ
os
*■1
PJJ
cn
er
er
OJ
c*r
O:
•
s)
i'
3
33
=L
C5J
cn
a
ftSJ
er
t»
03
a
OSt
o
c_
c
OK
(0
?
O:
3
C3
PK
'-i
O
13
O
03
CA
S3
ro
cn
'*-<*
3
ca
c
o
ro
3
Os
jj
33
3
09
CD
Csj
03
31
ro
*-»
03
3
OJ
3
C/J
03
pr
o
-i
w
o
"1
3
09
-i
1*4
3
os
3
c»
p
OS
03
«.
ort.
lt:nr.
turn.
k:nr.
tum.
s.
ort.
<5.
ort.
<5.
ort.
ort.
a.
ort.
ort.
k:nr.
turn.
k:nr.
turn.
It: nr.
turn.
<3.
ort.
ort.
k:nr.
tum.
ort.
korn
Rdr.
öre.
Rdr.
öre.
<5.
ort.
S.
ort.
k:nr.
tum.
Söndag
200
—
—
—
28
14
6
25
18
75
75
—
—
—
—
—
—
9
38
—
—
10
16
1
25
i
41
5
—
—
—
—
33
35
—
5
—
—
50
Mändag
200
33
33
6
23
—
—
—
—
—
—
—
—
75
—
—
—
—
—
7
3
—
—
32
83
—
—
1
25
—
—
—
—
4
—
35
5
—
—
50
Tisdag
200
—
—
—
—
28
14
—
—
33
34
75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
38
—
—
10
16
1
25
i
41
5
—
—
—
—
33
35
—
5
—
—
50
Onsdag
200
—
6
23
—
—
6
25
18
75
—
—
—
—
41
67
—
—
7
3
—
—
52
83
—
—
1
25
i
41
—
—
—
4
—
—
35
—
5
—
—
50
Thorsdag
200
—
—
—
—
28
14
—
—
33
54
75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
38
—
—
10
16
1
25
i
41
5
—
—
—
—
33
35
5
—
—
50
Fredag
200
33
33
6
23
—
—
—
—
—
—
—
—
75
—
—
—
—
—
7
3
—
—
32
83
—
—
1
25
—
—
—
—
—
4
—
—
35
—
5
—
50
Lördag
200
—
6
23
—
—
25
18
75
—
—
—
—
—
41
67
7
3
—
—
32
83
1
25
—
—
—
—
—
4
—
—
35
—
3
50
Utgör för 7 dagar | 1,400 | 66j66j
25
—
84| 421 18 73|122
95j225
150
41
67
41
67
28
12
28
14j 131
321 50j48
8|75
5
64
15
—
16| —
99
245
55
—
5
50
Bih. till R. St. Prol. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 4 Haft.
Dil. N:o 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Bilagan Lit. B.
Förslag till Provianterings-Stat för Värfvade Arméen
För 100 man.
Mjukt bröd.
Frukost.
M
•
1
i
d
a
—g*
A f t o u.
Smör.
Kalle.
Socker.
Färskt kött.
Rimmadt
kött.
Färskt fläsk.
.
Salt fläsk.
.
Gula ärter.
Potatis.
Hafregryn.
Hvetemjöl.
CO
—
Ingefära.
g
CD
■-J
to
3
Grönsaker.
Gröna ärter.
Potatis.
Smör.
£
ffi.
ffi.
ort.
®.
ort.
%.
ort.
ort.
ort.
tt.
ort.
®.
ort.
k.-nr.
turn.
k:nr.
turn.
<5.
ort.
a.
ort.
k:nr.
1
tum.
ort.
korn
Rdr.
öre.
Rdr.
öre.
k:nr.
turn.
k:nr.
turn.
ort.
S.
ort.
Söndagen
200
3
12
2
30
3
—
75
—
—
—
—
32
83
10
16
l
25
1
41
5
—
—
33
6
25
—
6
25
18
75
Måndagen
200
3
12
2
30
3
—
—
75
—
7
3
32
83
—
l
25
—
—
—
—
4
—
—
28
14
6
25
18
75
Tisdagen
200
3
12
2
50
3
—
75
—
—
—
—
—
—
—
32
83
10
16
l
25
1
41
5
—
—
33
6
25
—
—
6
25
18
75
Onsdagen
200
5
12
2
50
3
—
—
—
—
50
—
7
3
32
83
l
25
1
41
—
—
4
—
—
—
28
14
6
25
18
75
Thorsdagen
200
5
12
2
50
3
—
75
—
52
83
10
16
i
25
1
41
5
—
—
33
6
25
—
—
6
25
18
75
Fredagen
200
3
12
2
50
3
—
—
75
—
—
—
7
3
32
83
—
—
l
25
—
—
4
—
28
14
6
25
18
75
Lördagen
200
3
12
2
50
3
—
—
1
50
7
5
32
83
—
i
25
—
—
—
4
—
28
14
6
25
18
75
För 7 dagar | 1,400 |
211
841
171 SO j
21|
—| 225 |
150
50
50
28j 12 229
81|
30|48
8 !
75|
3
641
15
161
99| 18
75
112
56
43 75|131|25
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häfl.
r
Bil. N:o 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N.o 1, om Statsverket 1862.
Bilagan Ut. C.
Tablå, utvisande olikheterne emellan nedannämnde Portions-Stater för Värfvade Arméen, qvantiteterne beräknade för 7 dagar.
För 100 man.
Mjukt bröd.
F
r u k
O
s t.
1H
•
l
(I
i
a
s*
A f t o
n.
Kabeljo.
Gröna ärter.
Potatis.
Smör.
C/3
Kaffe.
Socker.
Färskt kött.
pr
O:
Rimmadt
Färskt iläsk.
Salt fläsk.
Gula ärter.
Gröna ärter.
Potatis.
Helgryn.
Hvetemjöl.
03
SO
Ingefära.
Meiram.
i
Grönsaker.
Korngryn.
Smör.
03
to
Gröna ärter.
Potatis.
cn
a.
'5.
ort
k:or.
turn.
k:or.
turn.
S.
ort.
«.
ort.
«.
ort.
■5.
ort.
s.
ort.
«.
ort.
S.
ort.
a.
ort.
k:or.
turn.
k:or.
turn.
k tor.
turn.
<EE.
ort.
ort.
k:or.
tum.
ort.
korn
Rdr.
öre.
Rdr.
öre
ort
ort.
k:or.
turn.
kror.
turn.
kror.
turn.
ort.
1855 års stat . . .
1,400
66
66
25
84
42
18
73
122
93
—
150
—
100
41
67
41
67
28
12
28
14
131
32
30
48
8
75
5
64
15
—
16
99
—
—
—
—
—
—
Den af Krigs-Koll.
d. 4 sistl. April
föreslagna ....
1,400
66
66
25
84
42
18
75
122
95
—
•—
225
—
150
—
41
67
41
67
28
12
28
14
131
32
30
48
8
75
5
64
15
—
16
—
99
245
35
3
50
—
—
—
—
Den nu föreslagna.
1,400
—
—
—
—
21
84
—
—
17
50
21
225
—
150
50
—
50
—
28
12
—
—
229
81
30
48
8
75
5
64
15
16
99
—
43
75
—
—
18
75
112
56
131
25
k
Bih. till R. St. Prof. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Åfd. 4 Haft.
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1862.
Bilagan lili. D.
Uträkning å kostnaden för en portion, enligt nu gällande pris; portionen beräknad dels efter den för Yärfvade arméen
år 1855 Nådigst fastställda portionsstat, dels efter den af Krigs-Collegium den 4 sistlidne April föreslagna stat, och
dels efter den af Kammar-kontoret nu föreslagna.
F
Ö
r
1 0
0
m
a n
•
1
7
d a
g
a r.
Kostnad för
en portion
•
E
n 1 i
gt
1 8 5 5 års
Stat.
Enligt Förlagsstaten den 2 April 1862.
Enligt
den
nu föreslagna Staten.
1855
års
Förslags-  staten den 4
Hen nu
föreslagna
Staten.
Qvantitet.
Pris.
Kostnad.
Summa.
Qvantitet.
Pris.
Kostnad.
Summa.
Qvantitet.
Pris.
Kostnad.
Summa.
Stat.
April 1862.
Mjukt Bröd
skålp.
1,400
ort.
k:or.
turn.
07,S
105
105
skålp.
1,400
ort.
k:or.
turn.
07,5
105
105
skålp.
1,400
ort.
k:or.
turn.
_
07,5
105
_
105
15
15
15
Frukostmål.
Kabeljou
66
66
19
47,5
14
12
66.5
87.5
81,9
25
66
66
19
47,5
14
60
10
12
11
11
11
12
66.5
87.5
81,9
25
29,3
Arter, gröna
Potates
25
84
42
—
11
11
25
84
42
—
Smör
18
122
75
93
60
10
11
18
122
■75
93
21
84
60
13
10,4
Sill
12
29,3
59
90
59
90
Kaffe
17
50
95
16
62,5
50
Socker
—
—
—
—
—
—
—
—
21
—
—
—
50
10
40
23
08,56
08,56
—
05,75
middagsmål.
Kött, färskt
» rimmadt
Fläsk, färskt
150
100
41
67
—
—
z
30
30
40
45
30
16
66,8
66,8
68.5
36.6
38,5
65,8
13.7
67.7
10
16
99
225
150
41
67
—
—
—
30
30
40
40
38
47,5
14
67
45
16
16
10
50
66,8
66,8
68.5
36.6
38,5
65,8
13.7
67.7
10
16
99
225
150
50
—
—
—
—
30
30
40
67
45
20
50
» salt
41
67
40
16
41
67
50
40
20
Arter, gula
t>8
12
38
10
28
12
14
32
28
12
38
10
68,5
» gröna
28
14
47,5
14
13
28
13
Potates
131
89
18
131
18
229
81
14
32
17,3
65,8
13.7
67.7
10
16
99
Helsrvn
30
8
48
75
12
3
30
48
12
13
3
30
8
48
19
3
Hvetemjöl
13
1
8
75
1
75
13
1
Salt
5
64
19
5
64
12
67
5
64
19
Ingefära
Meriam
Grönsaker
—
15
—
67
157
49
15
—
194
99
—
15
—
67
—
202
08
22,50
27,86
28,87
Aftonmål.
Korngryn
Smör
Salt
—
—
—
—
—
—
—
=
245
35
—
8
50
—
11
60
12
26
21
95
42
48
37
43
75
—
—
—
60
26
25
Arter, gröna
Potates
Sill
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
131
25
18
112
75
56
—
47,5
14
10
8
15
13
90,6
75,8
12,5
64
04
06,91
09,15
Om smör ej gifves till
frukost, så
afgår
Summa Summarum
322
41
408
28
411
13
35
10
—
46
58
—
59
02
Och blifver i sådant fall förhållandet. .
f
322
41
-1-
—
—
—
- 1 -
—
408
28
*
—
-
-
- 1 -
—
398
25
—
46
—
58
—
57
Bih. till R. St. Prol. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 4 Haft.
Bil. N:o 3 lill Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1862.
Bilagan hit. B.
Uppgift å hela kostnaden för de värfvade Garnisons-Regementenas mathållning och portionsskillings tillökning år 1861.
A f
extra an
slaget
till Garn
isons-
-Regementenas
m a t h å 1
1 n i n g.
Af manska-
S u m m c
t
Antal
Sammanlagda
kostnaden ef-
T i 1 1 ö k n i n
g i Portions-skillin
gen.
Summa
extra mathåll-  ningskostnad.
pets ordinarie
mathållnings-  knstnad år
portioner.
ter de olika
portionsprisen.
Antal dagar.
å 6 öre.
Antal dagar.
å 4 öre.
Antal
dagar.
ä 3 öre.
Antal dagar.
å 2 öre.
gage-
1861.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
Öre.
R:dr.
öre.
R:dr.
öre.
Svea Lif-Gardet
196,953
25,663
24
20,719
1,243
14
21,361
854
44
—
—
33,027
660
54
28,421
36
25,604
15
54,025
51
Lif Gardet till häst
113,450
14,748
50
7,798
467
88
12,338
493
52
436
13
8
12,445
248
90
15,971
88
14,748
50
30,720
38
Andra Lif-Gardet
208,614
26,410
52
16,801
1,008
6
20,080
803
20
—
—
—
24,382
487
64
28,709
42
27,119
82
55,829
24
Svea Artilleri-Regemente
207,369
23,177
43
15,212
912
72
21,765
870
52
—
—
—
32,835
656
70
25,617
37
32,554
62
58,171
99
Fyrverkare-Corpsen
7,614
583
19
1,384
83
4
611
24
44
—
—
—
1,613
32
26
722
93
1,446
66
2,169
59
Götha Artilleri-Regemente
251,187
36,576
16
36,842
2,210
52
27,462
1,098
48
—
—
—
42,244
844
88
40,730
4
34,290
24
75,020
28
214,964
108,665
39,584
15,031
45
26,915
9,588
1,614
575
90
25,640
11,588
1,025
463
60
28,679
12,060
573
241
58
42,798
16,311
53
27 935
3°
70,733
30,437
85
Hussar-Regementet Konung Carl XV .
14
28
52
—
—
20
14
14,126
45
59
Sappör-Kompaniet
30,032
2,716
9
677
40
62
1,245
49
80
—
—
—
3,315
66 30
2,872
81
5,255
60
8,128
41
Summa
1,338,850
184,490|72
135,936
8,156 J16
142,088
5,683152
436
13
190,600[ 3,812
—
202,155|48| 183,081136| 385,236(84
Bih. till R. Sl Prol. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 4 Hafi.
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. J*f 1, om Statsverket 1862.
Bilagan Lit. F.
Uträkning å kostnaden för värfvade Garnisons-Regementenas mathållning enligt föreslagen ny Provianteringsstat med beräkning
af år 1861 utdelade naturaportioner och portionsskillingstillökning.
Extra
mathållningskostnad.
r i
1
I g
O
a
n
g
a r
•
Summa
hrist i
mat-  hållnings-  kostnaden.
Antal
portioner.
å ii öre.
Tillök
ning
i portionssk
ill
ingen
Summa
extra mat-  hållnings-  kostnad.
Antal
portioner
enligt Stat.
å 13 öre.
Antal
portioner
enligt
Stat.
å 16 öre.
Antal
portio-
ner
enligt
Stat.
å Yl\ öre.
Antal
por-
tioner
enligt
Stat.
å 19 öre.
Antal
portio-
ner
öfver
Stat.
å 13 öre.
Summa
tillgångar.
Antal
dagar.
å 6 öre.
Antal
dagar.
å i öre.
Antal
dagar.
å 3 öre.
Antal
dagar.
ä 2 öre.
Svea Lif-Gardet
196,955
86,660
20
20,719
1,243
14
21,361
854
44
—
—
—
33,027
660
54
89,418
32
184,996
24,049
48
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11,959
1,554
67
25,604
15
63,814
17
Lif-Gardet till häst
113,450
49,918
—
7,798
467
88
12,338
493
52
436
13
8
12,445
248
90
51,141
38
113,450
14,748
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14,748
50
36,392
88
Andra Lif-Gardet
208,614
91,790
16
16,801
1,008
6
20,080
803
20
—
—
—
24,382
487
64
94,089
6
184,996
24,049
48
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
23,618
3,070
34
27,119
82
66,969
24
Svea Artilleri-regemente . .
207,369
91,242
36
15,212
912
72
21,763
870
52
—
—
—
32,835
656
70
93,682
30
20,814
2,705
82
186,555
29,848
80
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32,554
62
61,127
68
Fyrverkare-corpsen
7,614
3,350
16
1,384
83
4
611
24
44
—
—
—
1,613
32
26
3,489
90
—
7,614
1,446
66
—
—
—
1,446
66
2,043
24
Götha Artilleri-regemente. .
251,187
110,522
28
36,842
2,210
52
27,462
1,098
48
—
—
—
42,244
844
88
114,676
16
196,656
25,565
28
54,531
8,724
96
—
34,290
24
80,385
92
Wendes Artilleri-regemente.
214,964
94,584
16
26,915
1,614
90
25,640
1,025
60
—
—
—
28,679
573
58
97,798
24
214,964
27,935
32
—
27,935
32
69,862
92
Hussar-reg. Konung Carl XV
108,665
47,812
60
9,588
575
28
11,588
463
52
—
—
—
12,060
241
20
49,092
60
108,665
14,126
45
14,126
45
34,966
15
Sappör-kompaniet
30,032
13,214
8
677
40
62
1,245
49
80
—
—
—
3,315
66
30
13,370
80
—
—
—
—
—
—
30,032
5,255
60
—
—
—
—
—
—
5,255
60
8,115
20
Summa
1,338,850
589,094
—
135,936
8,156
16
142,088
5,863
52
436
13
8
190,600
3,812
606,758
76
1,024,541
133,180
33
241,086
38,573
76
30,032
5,255
60
7,614
1,446
66
35,577
4,625
1
183,081
36
423,677
40
L
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 4 Baft.
Bil. JS:o 4 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1862. 1
Utdrag af Protokollet ofver Sjöförsvars-Ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Slats-Rädet, å Stockholms Slott,
den 14 October 4862.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern Herr Friherre De Geer,
Hans Excellens, Ståts-Ministern för Utrikes Ärendena Herr Grefve Manderström,
Stats-Råden: Herr Friherre Gripenstedt,
Grefve von Platen,
Lagerstråle,
Malmsten,
Thyselius,
Bredberg,
Thulstrup och
Reuterskiöld.
1:q
Chefen för Sjöförsvars-Departementet,Stats-Rådet Grefve von Platen föredrog i underdånighet
uti ett sammanhang de frågor, som, vid uppgörandet af förslaget till reglering
af utgifterna under Riks-Statens Femte Hufvud-Titel för nästa Statsregleringsperiod,
borde tagas under öfvervägande och deribland följande till Kongl.
Maj:t inkomna underdåniga framställningar, nemligen:
l:o) det af särskildt i nåder förordnade Komiterade afgifna, efter förut
skedd underdånig anmälan, på nådig befallning tryckta oell här bilagda underdåniga
betänkande angående ett tidsenligt ordnande of Rikets Sjöförsvar;
dervid Departements-Chefen anhöll, det honom mätte tillåtas alt, i stället att
för sina åsigter uti de i nämnda betänkande förekommande frågor punktvis, eller
för hvarje fråga särskildt, redogöra och derom inhemta Kongl. Maj:ts Nådiga beslut,
få sin uppfattning af frågorna i ett sammanhang i underdånighet anmäla och
Bih lill R St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 5 Haft. 1
Äng. förslag
lill reglering
af ulgiflrrna
under RiksStatens
5:le
Bufvud-Tilel
för nästa
Slalsregleringspetiod.
2 Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underställa uti den allmänna framställning rörande
Sjöförsvaret och dess behof, han utbad sig att här efteråt få afgifva;
2:o) Förvaltningens af Sjöärendena underdåniga betiinkanden och förslag:
a) angående behofven för Sjöförsvaret under nästa Stats regleringsperiod
i allmänhet;
b) angående nödig befunnen reglering af ordinarie anslagen till Båtsmännens
samt till Mariners, Kanonierers, Matrosers och Skeppsgossars beklädnad; och
c) i fråga om reservntions-anslagets till Lotseri- och Fyrings-Staterna
ökande enligt af Stats-Kontoret framstäldt förslag;
hvarefter Departements-Chefen afgaf nedan intagna skriftligen författade anförande:
»Sällan, om någonsin under den långa tidiymd, Sverige egt en flotta eller
ett Sjöförsvar, hafva frågorna, om hvad för dess vidmagthållande vore att åtgöra,
visat sig mera svårlösta, än i närvarande tidpunkt. De väsendtliga förändringar i
Sjökrigsmaterielen, som af de stora Sjömagterna i sednare tider vidtagits och ej
kunnat undgå att mana äfven mindre Sjöstater till efterföljd, hafva ej heller i Sverige
förfelat sin verkan; och om Rikets Ständers vid slutet af sista Riksdagen framställda
begäran om undersökning rörande de seglande linieskeppens vidare krigsduglighet
med fog kan anses såsom ett uttryck af Folkets farhåga, att landets nuvarande
Sjökrigsmateriel ej längre motsvarar tidens fordringar, är Regeringens öfvertygelse
derom lika otvetydigt ådagalagd genom ej mindre Eders Kongl. Maj:ts af berörda
framställning föranledda beslut att nedsätta en särskild Komité för att utarbeta
förslag till ett tidsenligt ordnande af Rikets Sjöförsvar i dess helhet, än de Komitén
till ledning vid uppdragets fullgörande meddelade Nådiga föreskrifter »
»Denna Komités uti ämnet afgifna och nu underdånigst föredragna betänkande
utgör emedlertid endast en sammanfattning af de åsigter, hvilka hos Komitén
gjort sig gällande vid den tid, då dess arbeten hufvudsakligen voro afslutade och
innan underrättelse hade ingått om de för Sjökrigsväsendet vigtiga tilldragelser,
som ungefär samtidigt utomlands egt rum och äfven inom Komitén framkallade
tvekan, huruvida icke dess redan uppgjorda förslag bo:de med ledning af dem
förändras, ehuru Komitén derifrån afstod med hänseende till de utrikes alltjemt
fortgående försöken med nya förändringar i krigsfartygens konstruktion och bestyckning,
samt den deraf föranledda ännu rådande ovissheten om hvad slags materiel
skulle för Sjöförsvarets olika ändamål blifva lämpligast.»
»Omförmälda tilldragelser, hvilka gåfvo ytterligare stöd åt de af Komitén
yttrade åsigter om det byggnadsmaterial, som numera hufvudsakligen lerde begagnas,
hafva tvifvelsutan äfven hos männen af yrket förändrat åsigterna om lämpligaste
beskaffenheten af Sveriges blifvande Sjökrigsmateriel och dermed sammanhängande
personal-organisationer; och är det äfven obestridligt, att derigenom den
långvariga tvisten angående nämnde materiel blifvit så till vida afgjord, att egentliga
stridsfartyg, byggda af trä, uumera ej kunna anses motsvara sin bestämmelse.
Bil. N.-o 4 (ill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 3
Men om ock häraf kan och bör dragas den fördel, som är att hemta af varningen
att blott till det mest oundgängliga inskränka utgifterna för dylika fartyg, så
qvarstår dock det bekymmersamma förhållande, att Sverige för närvarande icke
eger fartyg af annan beskaffenhet än den sålunda numera till krigsbruk otjenliga. Utan
tvifvel äro, såsom i det föregående redan blifvit antydt, både Regering och
Folk lika genomträngda af denna nedslående sanning, hvars oroväckande intryck
blott i någon mån mildras genom kunskapen derom, att de flesta Sjöstater mer
eller mindre befinna sig i likartad belägenhet; men om derföre än må kunna antagas,
att Nationen redan på förhand insett nödvändigheten att möta det trängande
behofvet med motsvarande uppoffringar, ålägger deremot kännedomen om
dessas betydlighet Styrelsen den desto osvikligare pliglen att tillse, huru det sökta
ändamålet må säkrast och dock med minsta möjliga kostnad kunna vinnas. Under
dylika förhållanden måste den, hvars åliggande det är att förbereda och vägleda
besluten, finna sin ställning ytterst brydsam; men då intet annat val finnes, än
att antingen arbeta i en riktning, der säker grund saknas, eller erkänna sin oförmåga
att gifva en bestämd ledning, måste utan tvifvel det, sednare vara att föredraga,
såsom innebärande minsta våda för det allmänna.»
»Således för att rättfärdiga de anspråk på förtroende, Styrelsen ej bör tveka
att påkalla, återstår för henne ej annat, än att, under öppet framläggaude af de
åsigter hon hyser, söka tillvinna dem Representationens gillande och sig visshet
derom, att de, en gång gillade, äfven framgent skola följas, samt alt derigenom
bereda sig den tillit, på grund hvaraf ensamt kan förväntas, att till Styrelsens
förfogande skola ställas de betydliga summor, som för målets ernående fordras, och
hvilkas till en blifvande Riksdag fördröjda anvisning skulle medföra en förlust af
tid, hvilken omständigheterna skulle kunna för Riket göra alltför dyrbar. Det
är ock endast pä denna grundval af ömsesidigt förtroende som det vigtiga verket
skall kunna genomföras med den kraft och skyndsamhet, som Fäderneslandets
bästa nu så oundgängligen kräfver.»
»Innan emedlertid förslag till en härpå hv ilande plan framställes, bör dock
derjemte såsom en allmän grund för densamma anmärkas, att, under hvilka omständigheter
som helst, det alltid lärer blifva en omöjlighet för Sverige att, i betraktande
af landets läge och utsträckning, sammanställda med dess jemförelsevis icke
stora tillgångar, kunna inom kort lid åstadkomma en behofvet fullt motsvarande
Sjökrigsmateriel. Det enda system, som derföre vid våra förhållanden kan i detta
afseende tillrådas, måste således vara, att hålla en inskränkt materiel i bästa och
mest tjenstbara skick samt att framför allt så ordna och öfva personalen, till
hvilken bättre ämnen finnas hos oss än inom de flesta andra Nationer, att hvarje
del deraf må i behofvets stund ega den fullständiga insigt och skicklighet, att
materielens verksamhet må kunna blifva den högsta möjliga. Den härtill erforderliga
kostnaden, om än ej ringa, bör dock med måttlig ansträngning kunna åstad
-
4 Bil, N:o 4 till Kongl. Maj:ls TSåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1862.
kommas och skall blifva mångfaldigt återgäldad i den förökade kraft, som vapnen
derigenom vinna, då nemligen öfningarna så ordnas, att hvarje del af personalen
erhåller det mått och den art af öfning, hvaraf den är mest i behof, hvilket åter
utgör ett väsendtligt åliggande för Styrelsen att på det samvetsgrannaste tillse»
»Beskaffenheten af Sveriges Sjök r igsma t eriel bestämmes obetingadt af densammas
ändamålsenlighet och förmåga att uppfylla dermed afsedda behof, hvilka äro:
I:o landets försvar:
a) i dess mest begränsade mening, på egna kuster och farvatten, der en
fiende antages icke utan föregående strider hafva kunnat intränga, och
b) genom krigsföretag på närliggande öppna haf, eller genom anfall emot
fiendtliga kuster och förflyttning af trupper;
2:o upprätthållande på ett aktning bjudande sätt af förbindelser med andra
Nationer;
3:o beredande af fördelar för handeln i mån af behof; samt
4:o bildning och öfning af nödig personal.
Härtill åter fordras följande olika slag af fartyg, nemligen:
1:o grundgående, hvilka, då de äfven böra ega en viss grad af rörlighet, men åt
dem svårligen genom byggnadssättet torde kunna i någon högre mån gifvas förmåga
att motstå skott, måste göras så små som må finnas förenligt med de ändamål,
för hvilka de äro afsedda, dels för att blifva svårare att träffa, men dels
ock hufvudsakligen på det att den icke osannolika förlusten af ett eller annat ej
på samma gång må vålla en alltför stor uppoffring af både folk och penningar;
2:o djupgående, dock endast så mycket som nödigt är för att erhålla fartyg
med de bästa medel, nutiden erbjuder till skydd emot fiend t liga skott, utan att.
dem beröfvas möjligheten att med hastighet och lätthet röra sig i våra lolsmansfarvatten,
och egentligen afsedda att i första hand möta fiendens fartyg;
3:o snabbgående, hufvudsakligen afsedda för trupptransporter; samt
4:o fartyg till ett ringa antal, försedda med såväl ång- som full segelkralt
samt ämnade till inöfvande af sjömanskap och utförande af längre resor på aflägsna
haf.»
»Alla dessa fartyg böra vara bestyckade med artilleri af den kraftigaste beskaffenhet,
och alla, utom sista klassens, föra betydligt minskad täkling.»
»Ångkraft bör finnas anbragt på olla fartygen, med undantag möjligen för
någon del af de grundgående, för hvilka då bogsering medelst ångfartyg mäste
kunna påräknas, samt alla fartygen, utom de af sista klassen, hvilka åtminstone
tillsvidare hyggås af trä, vara byggda hufvudsakligen af jern på sådant sätt, att
de så mycket som möjligt må kunna motstå fiendens eld utan uppoffring af andra
nödiga egenskaper.»
»Fartygens antal måste blifva beroende af de anslag, Rikets Ständer anvisa,
men den bestyckning, de skola föra, efter min åsigt ej understiga:
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
5
för de grundgående och snabbgående tillsammans det antal, som efter införda
förbättringar kan anses i verkningsförmåga motsvara nu å roddfartyg placerade
120 kanoner jemte 24 st. å de af Sjöförsvars-Komitén föreslagna ångskonertar;
och
för de djupgående fartygen, 72 st. 100-5»:a slätborrade kanoner eller den
bestyckning, som kan antagas i kraft vara dermed jemförlig.»
»Någon synnerlig tillökning i antalet af de förstnämnda torde, under ofvananförda
förutsättningar, icke egentligen behöfva påräknas inom den närmare framtiden;
men att ökad folkmängd, utvidgade handelsförhållanden och stegrad förmåga
att lemna högre anslag skulle göra önskvärd en tillökning i de sednare, hvarigenom
landet sattes i tillfälle att kraftigare uppträda utom egna gränsor, är naturligt.
ehuru sådant uteslutande bör rättas elter de uppgifna villkoren.»
»För öfrigt måste materiel cch personal oeftergifligen vara af den utmärktaste
beskaffenhet. Ett hufvudsakligt villkor för vinnande ai ett mål, som öfverensstämmer
med denna fordran, är att icke ställa i förening eller beroende af hvarandra
saker, som icke ovillkorligt och på grund af sin natur höra tillsammans, helst i
motsatt fall oundvikligen måste uppstå hinder, som aldrig helt och hållet kunna
undanrödjas, för ernående af det afsedda syftet, en sjelfständig och kraftig utveckling.
Derföre, då hos de för grunda och djupa farvatten afsedda fartyg med deras
besättningar ingalunda lorefinnas sådana gemensamma egenskaper, som skapa ett
oskiljaktigt sammanhang dem emellan, böra ock de stridskrafter, de bilda, afskiljas
från hvarandra, äfvensom en bestämd skillnad göras emellan de medel, som för det
ena eller andra ändamålet anvisas.»
»Att planen för vårt Sjöförsvars ordnande måste hvila på den grundsats, att
detsamma är att anse såsom en länk i kedjan af våra försvarsanstalter, af hvilka
Landtförsvaret utgör hufvudbeståndsdelen, är en mången gång tillförne uttalad
åsigt, hvilken torde orubbligt böra fasthållas Till följd häraf måste äfven Sjöför
svaret
så ordnas, att det förmår åt hufvudförsvaret räcka det kraftigaste biträde;
och den åsigt har lika ofta blifvit upprepad, sorn den städse bibehåller sin vigt,
att de lokala förhållanden, hvilka vår skärgård i detta afseende företer, ålägga oss
att fästa en synnerlig uppmärksamhet på del försvar af särskild beskaffenhet, som
derför erfordras och hvilket, just i följd af denna skärgårds egna natur, särdeles
lämpar sig för våra krafter att till en behofvet någorlunda motsvarande styrka
kunna upprätthålla Utan tvifvel måste medgifvas, att af sednare tiders erfarenhetsrön
den slutsats äfven är att draga, att oj obetydliga förändringar förestå jemväl
i den för de grundare farvattnens försvar afsedda materielen; men ingalunda torde
det derföre ännu få tagas för afgjordt, att konstruktioner, som härvid med fördel
blifvit annorstädes begagnade, äfven för våra skärgårdar med deras många egendomliga
förhållanden skola finnas vara de ändamålsenligaste och mest ekonomiska.
Hvad man dock i delta afseende redan nu torde kunna med visshet antaga är: att
6 Bil. N:o 4 lill Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
mindre och grundgående fartyg fortfarande, såsom hittills, blifva för ett krig i
vår skärgård nödvändiga; att detta krig, i följd af de förändrade förhållanden, som
ångkraftens användande framkallat, samt skärgårdens stora utsträckning, företrädesvis
kommer att antaga naturen af positionskrig; att förutnämnde slags fartyg, vid
den fördelning af styrkan, som af krigets natur föranledes, äfvensom vid den placering
af densamma på hvarje ställe, som blir nödig för åstadkommande af största
verkan, blifva tjenligare, än om många kanoner sammanföras på en större fartygs—
kropp, samt att den större säkerhet mot skottskada, som det mindre fartyget erbjuder
både genom sin relativt ringa storlek och de former, som åt detsamma
kunna gifvas, jemte deraf förorsakade svårighet att kunna träffas, till ej ringa
grad måste förminska behofvet af den tjocka och dyra jernbeklädnaden, hvarigenom
dessutom deplacementet betydligt ökas. Derjemte kan svårligen betviflas, att
ju äfven de för grundare farvatten afsedda fartygen måste förses med vida svårare
bestyckning, än den de nu ega, äfvensom att deras bemanning kan och följaktligen
bör minskas, sedan naturligtvis ångans användande måste beräknas såsom
det kraftigaste förtskaffningsmcdlet. Emedlertid saknas ännu uti denna högst vigtiga
fråga den säkra ledning, hvilken ensamt bör och kan läggas till grund för
åtgärder uti en för försvaret så magtpåliggande riktning, som den att bestämma
rätta konstruktionen och bestyckningen af ifrågavarande fartyg, och någon bestämd
åsigt i frågan lärer derföre ock nu icke kunna uttalas. Saken kräfver dock det
allvarligaste begrundande och anställande af sådana försök, på hvilka ett bestämdt
omdöme kan stödjas så väl med afseende derpå, huruvida de nuvarande skärgårdsfartvgen
kunna för ändamålet förändras, som äfven, i motsatt fall, huru en ny
cert och konstruktion af grundgående fartyg bör vara beskaffad. Någon ombildning
till större del af denna materiel torde emedlertid före Riksdagen näst efter
den nu tillstundande svårligen vara att påräkna, och bör samma materiel således
hufvudsakligen endast i nöjaktigt skick underhållas, intilldess frågan snarast möjligt
vunnit erforderlig utredning för att kunna med kraft behandlas och till verkställighet
befordras. Hvad sorn dock icke tål uppskof, så snart man hunnit bilda sig
en bestämd öfvertygelse om beskaffenheten, är anskaffandet af så kallade ångbatterier,
hvilkas nytta icke torde vara tvifvel underkastad, vore sig såsom en sjelfständig
cert af Sjöförsvarets materiel, eller såsom en del af del mera för skärgården
afsedda, och hvartill det af förbemälda Komité för nu kommande statsregleringsperiod
till det inre försvaret beräknade anslag så mycket hellre synes böra användas,
som de nuvarande skärgårdsfartygen antagas icke under samma tid böra
från Flottans materiel utgå.»
»Beträffande åter de större krigsfartygen, så framställer sig ett skiljaktigt
förhållande. Erfarenheten har redan ovedersägligen ådagalagt, att dylika fartyg af
trä äro såsom egentliga stridsfartyg alldeles olämpliga; och oundgängligt blir det
således att genast och med största möjliga kraft söka afhjelpa det utblottningstill
-
Bil. N:o 4 till Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 7
ständ, hvaruti denna del af vår sjökrigsmateriel sig befinner. Lyckligtvis råder
mindre ovisshet i frägan om beskaffenheten af de fartyg, som måste anskaffas för
att ersätta de obrukbara. Förbättringar i dessa fartygs konstruktion och bestyckning
komma visserligen äfven att oaflåtligt fortgå, och det kan väl derföre sägas,
att man icke heller i afseende härpå hunnit till någon stadgad åsigt om det bestämdt
bästa ; men fastän uppnåendet af ett sådant mål ej är tänkbart annorlunda
än för en kort tid, kan dock i alla fall under en dylik väntan landet icke
lemnäs utan sjöförsvar äfven af detta slag. De väsendtligaste hufvudgrunderna för
konstruktionen af dithörande fartyg synas för öfrigt vara med tillräcklig visshet
utredda. Ryggnad^materialet måste till vida väsendtligaste delen utgöras af de
tjockaste jernplåtar, som vid fartygsbyggnad kunna användas; artilleriets styrka
förnämligast sökas uti kanonens pundigtal och krutladdningens mängd, icke i antalet
af pjeser; drifkraften hufvudsakligen — för att icke säga uteslutande, utom i
nödfall — hemtas af ångan; de högst vigtiga egenskaperna af största möjliga
hastighet och stadighet under artilleriets begagnande i sjögång sökas i den form
och de dimensioner, sorn bäst befordra dessa ändamål, dock med den begränsning
till storlek i det hela, som våra farvatten och förandet af ett aktivt krig i desamma
ovilkorligen kräfva. Vid bekämpandet af de svårigheter, som för konstruktören
kunna i dessa sednare afseende!) komma att uppstå, måste alltid iakttagas den
osvikliga regeln : att det är kanonernas verkningsförmåga, icke deras antal, som i
främsta rummet bestämmer fartygets tjenstbarhet för krigsbruk, samt att följaktligen,
vid jemförelse emellan 2:ne fartyg, som föra lika stor och lika verksam bestyckning,
företrädet alltid ligger hos det, som derjemte kan framdrifvas med största
hastighet och är hvad man kallar «den bästa sjöbåten.» För öfrigt kan och
skall med all visshet uti detaljerna ganska mycket uttänkas och af erfarenheten
uppdagas till de nya krigsfartygens fullkomnande ; men det är dock utom tvifvel,
att, med ledning af den i andra länder förvärfvade erfarenhet samt hufvudsakligt
aktgifvande på ofvan antydda grunder, byggandet af dylika fartyg, på ett tillfredsställande
sätt motsvarande ändamålet, redan nu kan utföras, och lärer derföre
svårligen nåson, med kännedom af förhållandena, kunna undgå att inse vådan af
ett uppskof dermed, äfvensom flen tvingande nödvändigheten att med ali den ansträngning,
som möjligen deråt kan egnas, söka att, så snart ske kan, anskaffa en
emot vår politiska ställning någorlunda svarande styrka af sådana fartyg.»
»Det borde icke behöfva antydas, då det ligger öppet för en hvar, som åt
saken egnat någon uppmärksamhet, att orsaken till den fuljkomliga omskapning,
sjökrigsmaterielen måste undergå, är att söka uti artilleriets utveckling till allt
större styrka, likasom att föremålet för de sakkunniges bemödanden fortfarande är:
att kunna än ytterligare förbättra och öka artilleri-pjesernas verkningsförmåga, allt
med insigt deraf, att det är öfverlägsenheten i detta afseende, som är vigtigast
och mest afgörande. Emedrtid saknas ännu hos oss mycket i denna för såväl
8 Bil. N:o 4 till Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, örn Statsverket 1862.
vårt försvar som vår industri så vigtiga angelägenhet. För icke längesedan stod
dock vårt sjöförsvar i detta afseende ganska högt; men vi hafva ej mägtat följa
den sednare tidens jättesteg. Det är likväl af påfallande vigt att icke stadna efter,
då man går att nedlägga betydliga kostnader på anskaffandet af en ny materiel,
hvars hufvudsakligaste beståndsdel just utgöres af detta artilleri, hvarom man nu
icke eger annan kännedom än den högst ofullständiga, som med mycket besvär
och icke utan många obehag hittills måst sökas hos utländningar. Dessutom är
det väl kändt, huru ytterst kostsamma de nya kanonerna i andra länder blifva,
under det full anledning förefinnes till den förmodan, att de med våra förträffliga
materialier kunna åstadkommas vida billigare. Nödig utredning härom kan dock
ej vinnas utan grundliga och tillräckligt omfattande försök. Att kostnaderna för
dessa måste blifva betydliga är gifvet; men i förhållande till de stora fördelar,
som deraf äfo att hemta, torde med skäl kunna påstås, att intet af de för Försvarsverket
erforderliga anslag är af så rent produktiv beskaffenhet som det för
omförmälda ändamål behöfliga, för hvilket, med hänsyn till den synnerliga vigt det
eger för Sjöförsvaret, nödiga medel alltså måste under anslagen dertill afses, likasom
för de försök, hvilka i sammanhang med de ifrågavarande ovillkorligen böra anställas
till utrönande af motståndsförmågan hos jernplätar af Svenskt jern, — en
fråga af allrastörsta intrésse för landets jernhandtering i allmänhet.»
»I stöd af dessa allmänna anmärkningar samt med ledning af våra förhållanden
jemte hänsyn till såväl behof som tillgångar, anser jag planen för Rikets
Sjöförsvar, för så vidt derom kan i närvarande stund bestämmas, äfvensom i afseende
på de dertill under nu instundande statsregleringsperiod behöfliga anslag, böra
blifva följande :
»Inre Sjöförsvaret.»
»Vid betraktande af detta försvars vigt och behöfliga utsträckning visar sig,
att för detsamma bör emot fienden vara att påräkna en efter redan angifna grunder
bestämd kanonstyrka, fördelad på sådana farkoster af hvad beskaffenhet de
vara må, hvilka blott till någon del draga så mycket som 4 0 fots vatten, hvarvid
på de upplysningar eller försök, som intill Riksdagen näst efter den nu stundande
kunna inhemtas eller utföras, bör komma att bero, huru i det hela detta ar
tilleri
skall på det för ändamålet dermed och de lokala förhållandena på vår kust
tjenligaste och verksammaste sätt kunna uppställas. För detta ändamål, äfvensom
till nöjaktigt underhåll af denna Flottas materiel, till den del som för försvaret
finnes tillsvidare kunna någorlunda fördelaktigt begagnas, erfordras ett extra anslag,
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 9
slag, utom hvad dertill från ordinarie stats-anslaget till Flottans underhåll kan afses
i följd af den förminskning i utgift, som måste uppkomma derigenom, att
icke hela den nuvarande materielen behöfver underhållas.»
»Alla Flottans fartyg af hvad storlek som helst, hvilka af ett eller annat skäl
anses icke vara till krigsbruk eller för personalens öfning fullt användbara, böra
derföre med icke längre tidsutdrägt, än som ovillkorligen erfordras för att dem
med största fördel för Staten tillgodogöra, genom slopning eller på annat sätt utrangeras,
och derigenom inflytande medel afsätlas, för att i och för anskaffande af
en ändamålsenlig, tidens fordringar motsvarande, materiel vara uti tillgå, äfvensom,
under tiden och intilldess sådana fartyg böra utgå, icke på deras underhåll må
användas mera kostnad eller arbete, än som oundgängligen behöfves för att hålla
dem i flytande tillstånd ; — allt likväl med undantag tills vidare för dels de tvenne
med skruf försedda Linieskeppen och dels de mindre Fregatterna samt Korvetter
och Briggar, hvilka ännu någon tid och intilldess de tarfva betydligare reparation
måste underhållas, för att begagnas vid expeditioner för öfning och handelns
skyddande.»
»Ehuruväl, af förut anförda skäl, det icke låter sig göra att utöfver en viss
grad påskynda anskaffandet af en tidsenligare materiel åt hur ifrågavarande del af
Sjöförsvaret, kräfver dock personalens ordnande kraftig och skyndsam åtgärd, såsom
icke mindre af nöden för användandet af den materiel, som, intilldess en annan
erhålles, är den enda landet eger. Ju mera man inser vigten af detta vapen, ju
lifligare man är öfvertygad, att de fördelar vid landets försvar, som våra skärgårdar
erbjuda, på långt när icke kunna tillgodogöras, så framt icke det vapen, hvilket
der skall begagnas, eger ett befäl, som icke allenast noggrannt känner den
loka], der striden skall föras och öfver hulken stridskrafterna skola framflyttas,
utan äfven eger fullständig insigt i sättet att begagna alla de fördelar densamma
erbjuder, och jemväl den trupp, som skall begagnas, är för ändamålet fullt inöfvad
samt vand vid lifvet ombord på dessa fartyg, desto mer visar sig ock behofvet
och nödvändigheten att åt detta vapen gifva en personal, som ensamt och uteslutande
får åt detsamma egna sig. Att någon lika sakkunnig som fördomsfri skulle
förneka verksamheten af denna åtgärd, så framt beredandet af vapnets största möjliga
tjenstbarhet uteslutande afses, kan svårligen antagas, och landet har i sanning
icke någon kraft att bortkasta på försök i annan rigtning än den. som sannolikast,
att ej säga säkrast, leder till målet. Det må emedlertid ej förnekas, att man
sökt göra gällande den motsatta åsigten, att den egentligen så kallade sjömannabildningen
vore tillräcklig, ja nära nog hufvudsaklig, för kriget i skärgården, och
såsom skäl för denna satts har man anfört de ganska vackra bragder, som af den
Danska Flottans utmärkt skickliga Officerare blifvit utförda, under det man dock
helt och hållet förbisett, att, ehuru utförda med och pä så kallade skärgårdsfartyg,
Bil. lill R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 5 Haft. 2
10 Bil. 2V.-0 i Ull Kongl. Majus Nåd. Proy. N:o 1, om Statsverket 1862.
har dock det krig, uti hvilket fartygen blifvit använda, aldrig egentligen kunnat
hänföras under benämningen af skärgärdskrig. Men att denna åsigt omfattas af
många inom Svenska Flottans Officers-Corps, ej osannolikt i följd deraf, att dem
åligger att tillhöra Sjöförsvarets begge delar, bevisar just oljenligheteu af det system,
som sedan Flottornas så kallade sammanslagning utbildat sig, att nemligen
den hufvudsakligaste vigten borde läggas på den öfning till sjös, sorn är så ytterst
magtpåliggande för vapnets andra del, och hvaraf följden blifvit, att så mångå inom
denna personal icke gjort sig reda för skärgårdskriget och hvad dertill fordras,
utan förblanda förmågan att föra sitt fartyg med den att föra kriget. Kännedomen
om det sednare torde nu snarare vara tt söka utom vapnet, och det sammanhang,
sorn ett sådant krig, genom sin natur, eger med operationerna till lands,
gör det ingalunda hvarken orimligt eller osannolikt, att man inom Arméens befäl
skall kunna finna fullt kompetenta domare i denna fråga. Desse torde finna obestridligt,
alt en rätt insigt och skicklighet i skargårdskrigets förande kräfver sin
egen man, och att denne väl behöfver alt deråt egna hela sin tid samt ett träget
och allvarligt studium, så framt han vill deruti förvärfva den bildning och erfarenhet,
som fordras för att han skall vara sitt värf fullt vuxen. De skola sannolikt
iifven bekräfta, att för Sjö-Artilleriet icke mindre än för Landt-Artilleriet, hvars
strid också till stor del är att anse såsom ett positionskrig, är valet af position,
då man får och kan välja, ingalunda för befälhafvaren det minst vigtiga. Endast
genom eftersträfvande af det fullkomligaste mål användas statens medel på ett samvetsgrann!
sätt För att ett vapen skall kunna utöfva sin fulla verksamhet fordras
dessutom hos den personal, som skall sköta detsamma, icke allenast kunskaper och
skicklighet i dithörande ämnen, utan äfven det förtroende och den tillgifvenhet
derför, som utgör ett hufvudsakligt villkor för framgång. I förra afseendet har redan
blifvit nämndt huru förhållandet är. och någon förändring deri är ej att hoppas
af de årliga öfningarna, så länge grunden till det felaktiga qvarstår uti nuvarande
organisation af Flottans personal, hvilken i följd deraf, så i högre sorn
lägre befattningar, kastas än till vapnets ena och än till dess andra del, ehuru
dessa, snart sagdt. ej med hvarandra hafva någon annan gemenskap, än den för
hvarje krigare, till lands eller vatten, nödiga kännedomen om handterandet af det
honom anförtrodda stridsvapnet. Beträffande det sednare förhållandet, eller behofvet
af att ingjuta förtroende och kärlek för vapnet, så har, på ofvananförda giunder,
det följda systemet icke varit mera ändamålsenligt, och ett fortgående på en
sådan bana skulle derföre vara att bortslösa en vigtig del af våra försvarskrafter
äfvensom de uppoffringar, Nationen derpå måste göra.»
»Med hänseende till de många svårigheter,' som åtfölja hvarje förändring uti
personalens organisation, hade önskvärdt varit, att ett lämpligt, af behofvet så högt
påkallad t ordnande af vårt sjöförsvar derförutan kunnat vinnas, men vid närmare
betraktande finnes lätt nog, att sådant är omöjligt; och då sak alltid i första
Bil N:o 4 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. tl
rummet måste afses, samt icke allenast denna, utan äfven den personliga fördelen
främjas genom ett bestämdt åtskiljande, bör ett sådant ock ske, om än verkställigheten
icke kan cga rum på en gång och till fullo. Någon annan utväg att bereda
vapnets begge delar högsta möjliga tjenstbarhet finnes icke, än att lemna
hvardera sin bestämda personal och att hos hvardera utbilda den duglighet, hvaraf
den är i behof; och en förändrad organisation i denna rigtning måste således
utföras.»
»Vid den fördelning af nu till Sjöförsvaret hörande personal, som sålunda oförtöfvadt
bör verkställas, åtminstone med hänsigt till tjenstgöring, möter icke något
hinder för en, till användande i sammanhang med Landlförsvarets trupper, ifrågasatt
och, med någon tillfällig inskränkning, af Sjöförsvars-Komitén tillstyrkt öfverflyltning
af en del af nuvarande Båtsmanshåll, som i alla fail bör, tillsammans
med beväring, blifva tillräcklig att förse Flottan i sin helhet med nödigt manskap;
och större bör antalet icke vara, helst deraf endast ökas svårigheten att gifva manskapet
nödig sjömannabildning. Man måste visserligen alltid taga i betraktande,
att, om å ena sidan manskapsstyrkan ej får vara mindre, än att den för alla behof
blifver tillräcklig, den å andra sidan icke bör blifva så talrik, alt den icke
kan erhålla nödig öfning och i följd deraf ej heller i behofvets stund kommer att
motsvara hvad man trott sig ega rätt att of densamma förvänta.»
»Sjöbeväringen fördelas enligt samma grund som Båtsmanskornpanierna, och
i de delar af landet, der Båtsmans indelning eller rotering ej finnes, torde den anses
böra för närvarande tillhöra Arméen.»
»Kanonier- och Matros corpserne böra till sin styrka oförändrade bibehållas,
den förra för del inre och den sednare för det yttre Sjöförsvarets eller de djupgående
fartygens behof; likasom äfven Skeppsgosse-Corpsen och Marin-Regementet
till nu ägande styrka, åtminstone tillsvidare.»
»Flottans Under-Officers Corps anser jag ufven fortfarande behöfvas till oförminskadt
antal, att efter behof emellan de olika delarna af vapnet fördelas.»
»Yttre eller djupgående Sjöförsvaret.»
»Huru den för denna del af Sjöförsvaret behöfliga personal tjenligast bör vara
sammansatt, utredes bäst sedan frågan om beståndsdelarna af detta vapens materiel
förut blifvit afhandlad»
»Med den genomgripande förändring, som i afseende på denna materiel inträffat,
hafva, såsom vanligt i dylika fall, de fordna benämningarne å fartygen förlorat
sin egentlighet. Indelningen i skepp, fregatter och korvetter passar ej mera,
sedan grunden för denna fördelning upphört och alla de nya krigsfartygen föra
eller komma att föra sina kanoner på eli batteri. Om detta skall vara täckt eller
12 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1S62.
icke, är ock en fråga att afgöra, och fartygen skulle således blifva fregatter eller
korvelter, så vida de ej helt enkelt skola kallas »Krigs-Angfartyg», såsom här efteråt
sker, med tillägg af det antal kanoner, hvaraf bestyckningen utgöres»
»En annan fråga af största \igt att bestämma är den förut antydda om
hvad bestyckning bör å våra krigsångfartyg användas. Med afseende på pundigtalel
eller tyngden af den projektil, pjesen kastar, är väl gifvet, att detta bör vara
det största och verksammaste, som ombord på fartyg kan med fördel begagnas
och handteras. Med hänseende deremot till antalet pjrser ombord på hvarje
fartyg, så mäste detsamma bestämmas af de dimensioner å fartygen, som för våra
farvatten anses mest passande, under iakttagande, att dessa med tillräckligt
tjocka plåtar beklädda fartyg ovillkorligen mäste hafva egenskaperna af snabbhet och
stadighet, samt att å dem få uppställas endast så många kanoner, som med lätthet
och skyndsamhet kunna serveras Af dessa fordringar blir sannolikt en följd,
att fartygen ej komma att föra mera än kanske 12 å 16 kanoner; men ett
dylikt fartyg, i allo utrustadt såväl till personal som materiel på bästa möjliga
och tidsenligaste sätt, blir en krigsmachin af vida högre värde, än som hittills plägat
tilldelas nämnde kanonantal. Afven i afseende på kostnaden blir detta fallet,
och Sverige bör derföre, åtminstone vid första uppsättningen, icke, så alt säga,
taga för sig för mycket, helst jemväl en mindre materiel af den fullkomliga beskaffenhet,
som åsyftas, blir, jemnförd med andras, ganska verksam, och kostnaderna
för densamma, hvilka oundgängligen måste på kort tid bestridas, rätt betydliga.
Efter ofvanuppgifna kanonantal antages nemligen, att för denna del af Sjöförsvaret
skulle erfordras 6 ä 8 krigsångfartyg, antalet beroende på de ombord på desamma
använda kanoners vigt och pundigtal, samt dessutom 4 st. stora Segelkorvetter,
försedda med ångkraft; till exercis, längre resor under fredstid och transporttjenst
under krig, jemte 2 mindre fartyg till öfning af skeppsgossar och jungmän. De
seglande fartygen finnas, med nödig förändring, om så erfordras, att tillgåoch
böra de dertill tjenliga för ändamålet dels förändras och dels oförändrade bibehållas.»
»Kostnaden för den ifrågavarande nya materielen i sin helhet, hvars underhåll
dock kan antagas komma att jemförelsevis fordra ringa utgift, uppgår visserligen,
enligt de af Komitén för afgifvande af förslag till Sjöförsvarets tidsenliga
ordnande uppgjorda och, så vidt nu låtit sig göra, noggranna beräkningar, till en
summa af 20,000,000 Rdr Rmt; men frågan gäller också ingenting mindre, än
att anskaffa en till alla delar ny Flotta. Andra Stater hafva att gå samma väg,
och Sverige bör åtminstone deruti finna sig bättre lottadt än de, att det både
eger de yppersta mäterialier och i det hela kan af förändringen förvänta den fördel,
att landets försvar i följd deraf mera betryggas. Att något mindre, än här
blifvit uppgifvet, icke kan för Sverige ifrågakomma, så framt det vill bibehålla
sin sjelfständighet och andra nationers aktning, är emellertid lika tydligt, som att
de uppoffringar, landet måste derför underkasta sig, blifva ganska ansträngande.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N‘o 1, om Statsverket 1862. 15
Förbemälde Komités underdåniga betänkande med dervid fogade bilagor, hvartill
jag utbeder mig ali i underdånighet få hänvisa, ådagalägger fullständigt den nuvarande
materielens beskaffenhet och ställningen i öfrigt; och måste derigenom blifva
klart för en hvar, att skyndsam åtgärd för åvägabringande af förbättringarna är
af nöden. Först och främst måste dock det Yttre Sjöförsvarets materiel upphjelpas
från dess nuvarande otillfredsställande skick. En mera genomgripande för
bättring
af det Inre Sjöförsvaret åter kan och måste af anförda skäl ännu något
uppskjutas, ehuru äfven åt detta snart måste gifvas en tidsenlig materiel. I hvarje
fall kan derföre tiden till genomförande af planen för ordnandet af Sjöförsvarets
materiel, såsom afven Komitdn föreslagit, icke utsträckas längre, än att under de
9 första åren såväl det grundgående försvaret som 2/a—delar af det djupgående
sättas i komplett skick; men då man, för att vinna endast detta mål, måste för
besparings skull antaga, att de 2 med ångkraft försedda linieskeppen under denna
tid kunna motsvara den ena tredjedelen af de djupgående fartygen och således
under derpå följande 3:ne år skola utbytas emot lämpligare krigsskepp, synes det
förtjena att allvarligt behjertas, om icke tiden borde inskränkas till 6 år. Härtill
fordras då, i förra fallet, ett årligt extra anslag af . Rmt Rdr 736,000,
eller för nu instundande statsregleringsperiod en summa af » » 2,208,000,
och i det sednare årligen  » » 1,104,000,
eller under samma statsregleringsperiod » » 3312,000,
i begge fallen utom de tillgångar, som derför, enligt Bil. N:r 7 vid Sjöförsvars
Komiténs
betänkande, påräknats att erhållas från dels ordinarie anslag på 5:te
Hufvudtiteln och dels Flottans nuvarande förråd och materiel.»
»Hvad slutligen angår det lör hvardera delen af vapnet nödiga antal Officerare,
så måste bestämmandet deraf blifva beroende på beskaffenheten af den materiel,
som kan pröfvas vara för desamma mest ändamålsenlig, samt organisation
och antal rättas derefter. Med sannolikhet torde dock kunna antagas, att antalet
kan inskränkas till mellan 180 och 190 med ungefär hälften för hvardera delen
af Vapnet, hvaraf skulle föranledas en minskning af 30 till 40 emot nuvarande
antal i det hela»
»Någon nedsättning uti det af Sjöförsvars Komitén beräknade anslag till
exercis får dock ej häraf blifva en följd. Den föreslagna summan 700,000 Rdr
kan visserligen synas betydlig; men om Sverige, med dess inskränkta försvarskrafter,
skall kunna hoppas ernå det dermed afsedda mål, måste dessa krafter utvecklas
till all den duglighet, som möjligen kan åstadkommas. Nämnda summa
af 700,000 Rdr årligen anser jag alltså böra för detta ändamål af Rikets Ständer
äskås; hvaremot det blir Styrelsens pligt att så ordna öfningarna, att de frambringa
den möjligast förmånliga verkan på personalens utbildning.»
»! sammanhang härmed tillåter jag mig erinra, att då, såsom bär, fråga är
om 2:ne vapen af så olika natur och beskaffenhet, att hvarje af dem, för att rät
14 Bil. N:o i till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
och med full skicklighet kunna användas, fordrar af dervid anställda personal en
hel lefnads odelade mödor, mäste ock den första och helt naturliga ålgärden för
nämnda ändamåls vinnande blifva den redan af mig föreslagna: att fullkomligt
åtskilja dessa vapen samt åt hvartdera anvisa dess egen personal. Såsom en följd
häraf måste äfven åt hvartdera vapnets personal gifvas en särskild, efter dess behof
lämpad exercis; ty att, såsom hittills, vilja öfva alla i allt, leder ovilkorligen dertill,
att antingen den ena delen framhålles på den andras bekostnad, eller ock åtskilliga
individer icke blifva dugliga för någondera, och i begge fallen uppoffras
det allmännas rätt och bästa, som kräfver, att hvar och en skall under freden
bildas till full duglighet i den riktning, uti hvilken han under krig skall användas.
»
»Exercismedlens fördelning blir också en oundviklig slulsatts häraf; och bör,
enligt min åsigt, af den föreslagna summan för de djupgående krigsfartygen bestämmas
890,000 Rdr och för de grundgående HO,000 Rdr. Med dessa anslag
kunna sannolikt för personalens öfning årligen utrustas och användas:
2 Ångkorvetter på aflägsna farvatten,
i Ångkorvett för Kadetters öfning,
1 å 2 af de nya Krigsångfartygen på närmare belägna farvatten,
3 Bataljoner Skärgårdsfartyg med tillhörande:
3 Kanonslupar och
6 Recognoseringsfartyg,
hvarigenom nödig öfning skulle kunna personalen i begge riktningarna bibringas.»
»För personalens fortfarande tjenstbarhet fordras slutligen, såsom äfven af
Sjöförsvars-Komitén blifvit föreslaget, ovilkorlig afgång vid uppnådd pensionsålder
för dem, som då finnas sakna nödig förmåga till tjenstens utöfvande, nemligen
sålunda, att den enskildes rättighet att under redan stadgade villkor för fyllnadspensions
erhållande, uti hvilka jag ej finnér skäl att för öfrigt föreslå någon ändring,
kunna taga afsked med sådan pension när han anser det öfverensstämmande
med egen fördel, må för den, som hädanefter inträder i tjenst eller befordras, åtföljas
af skyldigheten att från tjensten afgå, så snart Styrelsen finner sådant af det
allmännas fördel påkallas och under iakttagande tillika af omförmälda villkor kunna
äga rum.»
»En annan för Sjöförsvaret vigtig angelägenhet, som äfven af förenämnda
Komité framhållits, är, att nödiga medel må afses för att medelst stipendier be
reda
Officerare vid Flottan och dess blifvande Ingeniör-Corps tillfälle att under
längre tids vistande i främmande länder förvärfva noggrannare kunskap om de der
oafbrutet fortgående förbättringarna i sjökrigsväsendet och derjemte för sistbemälde
Officerare underlätta utbildningen i deras yrke; och anhåller jag i underdånighet
att i sammanhang med deri närmare framställningen af förut antydda och öfriga
Sjöförsvarets anslagsbehof få desto hellre återkomma till denna fråga, som ordi
-
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1862. lä
narie anslag till likartad! ändamål för Officerare af Arméen redan finnes i RiksStaten
uppfördt, och det olika belopp, som här ifrågasattes, torde rättfärdigas
genom »len dryga kostnad, som måste förorsakas af Officerares vid Flottans Ingeniör-Corps
utbildning under ett oafbrutet vistande i främmande land, utan att
der några särskilda förmåner dem bestås, äfven om från Statens sida tillbörligt afseende
icke skulle fästas på det förhållande att, under mera än tretio års tid, den
svenske Sjö-Officern erhållit sin utbildning i uiländsk tjenst snart sagdt helt och
hållet på bekostnad af Flottans Officers-Corps.»
»I afseende på Flottans Konstruklions-Corps, så gillar jag, för min del, de
af merbemälda Komité framställda hufvudgrunder för denna Corps’ blifvande organisation
äfvensom förslaget att med densamma till en Corps förena Flottans Mekaniska
Stat och Machinist-Officerare. Denna likasom öfriga frågor, rörande förändrade
organisationer af Flottans nuvarande personal och deribland Stationernas
Civil-Stater, stå likväl i så nära sammanhang med den om Sjukrigsmaterielens blifvande
beskaffenhet, att af hvad derom kan af Eders Kongl. Majit och Rikets
Ständer varda beslutadt måste blifva beroende, huru och på hvad sätt nämnda
personal bör för framtiden ordnas, helst, hvad särskildt Civil-Staterna angår, en
till minskning i tjenstemännens antal ledande förändrad sammansättning af dessa
stater måste föregås af den fullkomliga omstöpning af hittills vid stationerna följda
redovisningssätt, som Sjöförsvars-Komitén på, såsom mig synes, goda skäl föreslagit,
men hvilket till väsendtlig del bestämmes genom beskaffenheten af den
materiel, som skall redovisas. Några förslag till nya personal-organisationer kunna
alltså icke heller nu uppgöras, men deraf följer ej, att, då af förut andragna skäl
sjökrigsmaterielen i alla händelser mäste komma att efter hand betydligt förminskas,
indragning nf derigenom öfverflödig blifvande personal icke skulle under tiden,
i den mån så finnes lämpligt, kunna af Eders Kongl. Maj:l i Nåder anbefallas
och ega rum, under iakttagande likväl, att på sådant sätt uppkommande aflöningsbesparingar
finge användas vid den nya organisation af personalen, som mäste blifva en
följd af det ofvananförda.»
»Beträffande slutligen öfriga uti Sjöförsvars Komiténs betänkande intagna och af
mig, såsom Komiténs Ordförande, till hufvudgrunderna gillade, men i det föregående
icke vidrörda underdåniga framställningar, hvilka utgöra föremål endast för
Eders Kongl. Majus Nådiga pröfning, ehuru för företagande deraf, hvad en del af
dem angår, nu möter samma hinder, som i afseende på förenämnda personalorganisationer
blifvit anfördt, så anhåller jag i underdånighet att, allt efter som
omständigheterna dertill föranleda, få berörda framställningar, efter föregången nödig
förberedande handläggning af desamma, särskildt hos Eders Kongl. Majit till
nådigt afgörande i underdånighet anmäla.»
16 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1862.
Angående
Förvaltningen
af SjöÄrendena.
»Efter denna allmänna inledning torde jag få underställa Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning de särskilda bebof för Sjöförsvaret, som dels i det föregående
blifvit antydda och dels dessutom förekomma, samt till hvilkas fyllande medel
borde af Rikets Ständer äskas; och utbeder jag mig i underdånighet att få anmäla
frågorna derom i den ordning, hvartill behofvens fördelning i sådana, som
fordra ständiga eller ordinarie anslag och sådana, som äro att anse såsom tillfälliga,
och således endast kräfva extra anslag, samt, beträffande de förra, Riks—
Statens nuvarande uppställning föranleder.»
»Hvad då först angår rubriken:
l:o A/lönings-Stater,
så har, uti nu föredragna underdåniga betänkande om utgifternas under ö:te Hufvud-Titeln
förestående reglering. Förvaltningen af Sjö-Ärendena dels förnyat sin
vid förra Riksdagen gjorda framställning alt, i händelse aflönings-staten för verket
skulle under instundande Riksdag blifva definitivt fastställd, aflöningen för dess
ende Civil-Ledamot måtte förhöjas (rån 4,500 till 5,000 Rdr, eller ock denne
tillförsäkras att efter tio års tjenstgöring få tillgodonjuta en sådan aflöningsförhöjning,
hvilken i detta läll skulle utgå från Hufvud-Titelns allmänna besparingar,
samt för Sekreteraren uppföras det aflöningsbelopp, som nu är bestämdt för de
förenade Sekreterare- och Advokat-Fiskals-befattningarna, och särskildt arfvode af
300 Rdr årligen upptagas för Advokal-Fiskals-göromålens handläggning, dels ock,
med anmälan af vaktbetjeningpns vid verket begäran om förbättrade löneförmåner,
i underdånighet hemställt om beviljande af ett årligt anslag af 600 Rdr, hvarmed
vaktmästarens lön skulle höjas från 600 till 750 Rdr och de 5:ne kammardrängarnes
från 450 till 600 Rdr för hvardera, eller de belopp, som redan åtnjutas
af vaktbeljeningen vid Rikets Ständers Riksgiilds-Kontor.»
»Enär ett redan uppgjordt förslag till förändrad organisation af Förvaltningen
af Sjö-Ärendena är på Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning beroende, och omförmälda
anspråk på löneförbättring sålunda lämpligen kunna komma under öfvervägande,
när berörda organisationsfråga, hvilken för öfrigt står i närmaste sammanhang
med den om Sjöförsvarets ordnande i dess helhet, af Eders Kongl. Maj:t
till afgörande företages, hemställer jag vid dessa förhållanden i underdånighet, att
Förvaltningens berörda framställningar icke för närvarande må vinna Nådigt af
seende
i vidsträcktare mån, än att för de 5:ne kammardrängarne föreslås löneförhöjning,
med 50 Rdr för hvardera, till 500 Rdr, i likhet med hvad för vaktbeljeningen
vid andra Kronans Embetsverk dels redan eger rum och dels nu
äskas, eller tillhopa
Rdr 150: —
Transport Rdr 150: —
att
Bil. Nio 4 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 17
Transport Rdr 4 50:
att tilläggas Förvaltningens af Sjö-Ärendena nuvarande aflöningsanslag,
55,200 Rdr, livarigonom detta skulle till 35,350 förhöjas.»
»Till aflönande af de pä Flottans Reservstat, lill hvilken någon
öfverflyIlning icke vidare får ske, ännu qvarstäendo Officerare
erfordras, enligt hvad Förvaltningen af Sjö Ärendena upplyst, numera
ett ärligt belopp af endast 19,500 Rdr; men då de på anslaget
till denna stat, 50,000 Rdr, uppkommande besparingar
skola, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts i öfverensstämmelse med Rikets
sednast församlade Ständers medgifvande under den 20 November
4 860 gifna föreskrift, i främsta rummet användas för den jemväl
af Rikets Ständer godkända och nämnde dag af Eders Kongl.
Maj:t tillsvidare fastställda förbättrade pensionering af Flottans
embets- och tjenstemän samt betjente, blir det nödvändigt, alt
berörda anslag fär oförmiuskadt på Hufvud-Titeln bibehållas, på
sätt längre fram vid framställningen om behofvet af omförmälda
pensionerings fortfarande kommer alt visas.»
»Från Befälhafvaren vid Flottans Stockholms Station har genom
Förvaltningen af Sjö-Ärendena blifvit i underdånighet insänd en
af vederbörande Kontors-Chef gjord framställning, att tjänstemännen vid
Stationens Kammar-, Sjö— Militie- och Varfs-Kontor mätte erhålla
löneförhöjning till likhet med den aflöning, hvaraf deras vederlikar
inom Förvaltningen, enligt nu gällande stat, iiro i åtnjutande, emot
hvilket anspråk Förvaltningen anfört, att den dermed åsyftade löneskillnad
ungefärligen motsvarades af Civilpersonalens vid nämnda Station
boställs- och inqvarteringsförrnåner, som icke egdes af Förvaltningens
tjenstemän, samt att, då, i händelse of en förändrad
organisation af Sjöförsvaret och förenkling af redovisningssättet
för dithörande anslag, ny reglering af Stationernas tjenstemannapersonal
möjligen kunde komma att ega rum inom det lör närvarande
anvisade aflöningsanslaget, någon förhöjning i detta anslag
nu icke borde ifrågasättas; äfvensom Förvaltningen anmält en underdånig
ansökning af Amiralitels-Pastorn i Carlskrona, att del för
Amiralitets-Församlingens Kantor och Klockare, hvilken numera
äfven fått sig Slagd t att bestrida Orgelnist-befattningen derstädes,
nu i stat bestådda arlvode af 200 Rdr mätte höjas åtminstone
till 400 Rdr, eller det belopp, som af Stationens vaktmästare i
lön åtnjutes.»
Transport Rdr 150:
Bih. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 5 Bä fl. 3
An på en ile
Flottans Rcserv-Slal.
Angående
FlottansCi
vil-Stat.
Angående
Flottans Clercci-Slal.
Angående
Flottans KonstruktionsCorps.
18 Bil. N:0 4 till Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N.-o i. om Stlsaverket 1862.
Transport Rdr ISO
«På de skäl, Förvaltningen af Sjö-Ärendena andragit emot
Civilpersonalens vid Stockholms Station begäran om löneförbättring,
hemställer jag i underdånighet, att denna begäran må af Eders
Kongl. Maj:t lemnäs utan nådigt afseende; hvaremot och då den
för ofvanbemälde Kantor och Klockare ifrågasatta arfvodesförhöjning
synes mig vara billig och icke heller stå i något närmare
sammanhang med frågorna om reglering af förvaltningspersonalen
vid Stationerna, jag underdånigst tillstyrker, att en sådan förbättring
i adöningen må för honom i nåder föreslås med ... Rdr 200
att tilläggas aflöningsanslaget för Flottans Clereci-Stat, hvilket derigenom
blefve förhöjdt från 7,795 till 7,995 Rdr.»
»Med anledning af Rikets Ständers vid 1956 —1858 årens
Riksdag framställda begäran om framläggande för Rikets derefter
först sammanträdande Ständer af ny ailöningsstat för Flottans
Konstruktions-Corps, grundad på en nödig ansedd inskränkning i
antalet af Corpsens Officerare, som utgjordes af 14, blef på de
grunder, hvilka finnas närmare angifna uti det nådiga Propositionen
om Statsverkets tillstånd och behof den 27 Oktober 1859
åtföljande Statsråds-Protokoll öfver Sjöförsvars-ärenden af den 14
i samma månad, utarbetadt förslag till en sådan ny allönings-stat,
hvilken upptog 3 Regements-Officerare, 3 Kaptener och 3 Löjtnanter
samt slutade med den vid förenämnda Riksdag för Corpsen
beviljade förhöjda aflönings-summa af 50,650 Rdr Rmt Detta
förslag, som af Eders Kongl. Majit gillades och uti högstberörda
nådiga proposition till Rikets sist församlade Ständers pröfning
öfverlemnades, vänn emedlertid icke Rikets Ständers bifall, utan
framställdes dervid, uti underdåniga skrifvelsen den 5 Oktober
1860 om reglering af utgifterna under Riks-Statens 5:te HufvudTitel,
hufvudsakligen den erinran, att, då Corpsens Officerspersonal
blifvit uti förslaget i väsendtlig mån förminskad, och Officerarne
tillika skulle frikallas från flera dem hittills åliggande göromål och
förrättningar, i följd deraf någon ytterligare indragning af de högre
platserna syntes kunna äga rum åtminstone så till vida, att en af
Majors-beställningarna uteslötes och i stället uppfördes en fjerde
Kaptenslön, samt att, om äfven en af de, för kontrollen öfver
skeppsmätningarna, bibehållna Officersbeställningar skulle vara erforderlig
i Götheborg, deremot likväl, enär i Stockholm och Carlskrona
tillgång ej torde saknas på Officerare af Flottan, som lämpligen
kunde till berörda kontrollmätning användas, de för dessa
Transport Rdr 350
Bil. N.-o 4 till Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N.-o 1, om Statsverket 1862.
Transport Rdr 350
2:ne orter afsedda Officersbeställningar kunde från staten uteslutas
samt kostnaderne för omförmälda göromåls besörjande bestridas
genom tillfälliga arfvoden till betydligt lägre belopp, hvarförutan
de för resestipendier m. m. beräknade medel syntes kunna minskas
med omkring 1,000 Rdr Rmt; och anhöllo derföre Rikets
Ständer, dels att vid nästkommande Riksmöte få af Eders Kongl.
Maj:t emottaga förnyadt förslag till förändrad organisation af Flottans
Konstruktions-Corps, afifattadt, så vidt lämpligt pröfvades, i
öfverensstämmelse med de af Rikets Ständer sålunda angifna grunder,
dels ock att vid Corpsen ledigblifvande tjenster, tillsvidare
och intilldess Corpsens organisation blifvit slutligen bestämd,' ej
måtte återbesättas; hvaremedlertid Corpsens aflönings-summa,
30,630 Rdr, äfven för innevarande statsreglerings-period ställdes
till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga disposition.»
»Vid underdånig anmälan af denna fråga den 20 November
1860 behagade Eders Kongl. Maj:t i nåder förklara, att när efter
ingången af år 1861 ledigheter inom Flottans KonstruktionsCorps
inträffade, skulle å de lediga tjensterna meddelas nådiga
förordnanden för Officerare inom Corpsen att desamma tillsvidare
bestrida emot åtnjutande af dermed förenade aflöningsförmåner,
men att deremot nya Officerare icke under denna statsregleringsperiod
komme att vid Corpsen antagas; hvarjemte åt dåvarande
Chefen för Sjöförsvars-Departementet i nåder uppdrogs att, med
hänseende till hvad Rikets Ständer rörande en förändrad organisation
af nämnde Corps andragit, ånyo taga frågan härom under
behandling och, sedan ett i de delar, der jemkningarjji det redan
afgifna organisationsförslaget funnes kunna äga rum, förändradt
förslag hunnit uppgöras, detsamma före nu instundande Riksdag
Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställa.»
»Under beredelserna för detta nådiga uppdrags fullgörande
förekom i främsta rummet frågan, huruvida, såsom Rikets Ständer
ansett, de på det dem förelagda förslag till förändrad organisation
af Konstruktions-Corpsen upptagna Löjtnants-beställningar skulle
kunna undvaras, om verkställandet af kontroll-skeppsmätningarna
uppdroges åt Officerare af Flottan. Denna utväg att från Corpsen
skilja berörda bestyr, visade sig emedlertid vara förenad med flera
svårigheter, hvaraf Departements-Chefen föranläts att den 26 Mars
1861 särskildt underställa frågan Eders Kongl. Maj:ts nådiga be
Transport
Rdr 350
20 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862-
Transport Rdr 350: —
pröfvande, dervid den åsigt af honom yttrades, att, då kontroll- ,
skeppsmätningarne egentligen verkställdes för Tullverkets skull och
till dess gagn, det ock närmast tillhörde detta Verks Styrelse, att
låta dem genom dertill lämpliga personer ombesörja. Med anledning
häraf behagade Eders Kongl. Majit i nåder anbefalla GeneralTull-Styrelsen
att sig i underdånighet yttra, huruvida ifrågavarande
mätningar ansåges fortfarande böra verkställas af Flottans
Konstruktions-Officerare, eller om detta bestyr kunde och borde
på andra personer öfverflyttas; och sedan bemälda Embetsverk inkommit
med sitt underdåniga betänkande och vederbörande blifvit
deröfver hörde, täcktes Eders Kongl. Maj:t vid ärendets föredragning
den 26 November sistlidne år, med afseende på hvad dervid
förekommit, i nåder förklara, att, sedan så bestämda föreskrifter
angående sättet att mäta handelsfartyg och beräkna deras
lästetal, vare sig i enlighet med ett redan afgifvet och pä Eders
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende förslag eller med ändring
deruti, hvarigenom nuvarande kontroll öfver skeppsmätningarna
göres öfverflödig, hunnit blifva till vederbörande skeppsmätares efterrättelse
i nåder fastställda och derefter af dem inlärda, äfven
omförmälda kontrollskeppsmätningar och följaktligen jemväl Konstruktions-Officerarnes
befattning dermed då skola upphöra, men
att under tiden, eller intilldess annorlunda kan varda i Nåder
förordnadt, berörda kontroll-anstalt bör, såsom hittills, oförändrad
fortfara »
»Af detta nådiga beslut följer, att, vid en förändrad organisation
af Flottans Konstruktions-Corps, vissa Officerare numera ej
behöfva afses för verkställande af meranämnda kontrollmätningar,
helst, så länge dessa mätningar fortfara, för deras förrättande ej
komme att saknas Officerare inom Corpsens nuvarande personal,
hvilken i allt fall ej lärer kunna förminskas annorlunda än i mån
af inträffande afgång eller befordran Det väsendtligaste hindret
för Konstruktions-Corpsens organiserande i den syftning, Rikets sist
församlade Ständer angilvit, blef sålunda visserligen undanröjdt;
men då den särskilda Komité, hvilken varit tillsatt för att utarbeta
förslag till ett tidsenligt ordnande af Rikets Sjöförsvar, jemte
öfriga till ledning härvid meddelade nådiga föreskrifter hade fått
sig ålagdt att låta de framställningar, hvartill den kunde finna anledning,
omfatta jemväl Flottans personal, och det följaktligen
Transport Rdr 330: —
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 21
Transport Rdr 35 0: —
borde antagas, att icke heller de förändringar, KonstruktionsCorpsen
behöfde undergå, skulle af Komitén lemnäs ovidrörda,
ansåg Departemcnts-Chefen sig böra låta anstå med fullgörandet af
det honom lemnade nådiga uppdrag att afgifva förnyadt förslag
till förändrad organisation af denna Corps intilldess sig visat, om
och hvad Komitén komme att derom i underdånighet föreslå
Bemälda Komité har ock, såsom af dess ofta åberopade betän
kande
inhemtas, uttalat den onekligen välgrundade åsigt, att den
blifvande nya Sjökrigsmaterielen måste komma att på organisationen
af Flottans Konstruktions-Corps utöfva en väsendtlig inverkan,
helst de stora förändringar, som under den sednaste tiden egt
rum i berörda materiels beskaffenhet, hade till följd, att fordringarna
på kunskaper och skicklighet hos en fartygs-konstruktör
måste i flera afseenden nu vara helt andra än förr; och har Komitén,
med hänseende härtill jemte i öfrigt uppgifna omständigheter,
underdånigst föreslagit, att Corpsen, med hvilken, under benämning
af Flottans Ingeniör-Corps, borde förenas Flottans Machinist-Officerare
och Mechaniska Stat, måtte komma att utgöras af
2:ne Regements-Officerare, 3 Kaptener och 5 Löjtnanter, för
hvilken personals aflönande m m ungefärligen den nu för Kon
struktions-Corpsen
provisoriskt beviljade aflönings-summa skulle
blifva erforderlig»
»På sätt uti inledningen till detta anförande blifvit yttradt,
gillar jag till hufvudgrunderna Sjöförsvars-Komiténs framställning i
denna organisations-fråga, men anser ock, lika med Komitén, dess
förslag till bildande af en Ingeniör-Corps för Flottan icke nu
kunna genomföras, helst större eller mindre jemkningar deri måste
föranledas af hvad om beskaffenheten af Rikets nya Sjökrigsmateriel
kan blifva beslutadt, samt således ännu mindre den af Rikets
Ständer begärda omorganisation af Konstruktions-Corpsen särskildt för
sig böra ega rum, eller förslag dertill afgifvas. Deremot synes
mig lämpligt, att förberedande åtgärder för frågans lösning
i den af Komitén uppgifna riktning efter hand, då omständigheterna
det medgifva, vidtagas; hvadan och under förutsättning, att,
enligt Eders Kongl. Maj:ts den 20 November 1860 meddelade
beslut, äfven framgent och tillsvidare Iedigblifvande Officcrs-beställningar
vid Konstruktions-Corpsen endast medelst förordnanden
återbesättas och nya Officerare icke vid Corpsen antagas, jag i
Transport Rdr 330: —
22 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Stasverket 1862.
Trnnsport R:dr 350: —
underdånighet hemställer, att Rikets snart sammanträdande Ständer
må blifva underrättade om hvad emot framläggandet af det vid
sednaste Riksdag begärda förändrade organisationsförslag förekommer
, fvensom om nödvändigheten, att den summa af 50,630 R:dr,
som nu är i och för Konstruktions-Corpsens aflönande ställd till
Eders Kongl. Maj:ts nådiga disposition, äfven för instundande
statsregleringsperiod oförminskad beviljas, emedan den derå genom
indragningar vid Corpsen uppkomna besparing erfordras för ett annat
under tiden vppadt anslagsbehof, hvarpå för öfrigt redan häntyddes
uti den i ofvanberörda Statsråds-protokoll intagna underdåniga
framställning om en förändrad organisation af Corpsen, nemligen
aflöningen för de civila tjenstemän, som fått sig anförtrodt
närmaste bestyret med tillsynen öfver de vid^Flottans Stationer
befintliga ekevirkesförråd.»
»I afseende härpå förekommer, att sedan, med anledning af
de vid 1836 års inventeringar af nämnda förråd, särdeles i Carlskrona,
^yppade skiljaktigheter emellan verkliga behållningarna i
förråden och räkenskaperna deröfver, Eders Kongl. Maj:t under
den 1 Mars 1839 behagat anbefalla Förvaltningen af Sjöärendena
att i underdånighet föreslå de åtgärder, som utöfver då redan för
rättelse härutinnan af vederbörande gillia föreskrifter kunde vidtagas,
för att framdeles förekomma dylika skiljaktigheter samt i allmänhet
tillvägabringa större ordning och noggranhet i förrådsredovisningen,
blef det i följd häraf från Förvaltningen inkomna förslag,
hvaruti förordades anställande vid förråden af s. k. Virkes-Inspektorer,
dock endast såsom kontrollanter, af Eders Kongl. Maj;t den
20 September nämnde år i nåder pröfvadt, men ogillad t under förklarande,
att, då någon säker tillsyn öfver Flottans virkesförråd
och tillförlitlighet i redogörelsen derför ej kunde vara att påräkna
utan alt allt virket ställdes under uppbördsmanna-ansvar, Eders Kongl.
Majit endast under delta vilkor medgåfve inrättandet af en särskild
tjenstebefattning för berörda tillsyn vid Carlskrona och utgående
af särskildt arfvode till enahanda ändamål vid Stockholms
Station ; hvarjemte åt Förvaltningen uppdrogs alt ej mindre med
första vidtaga sådana åtgärder, hvarigenom allt vid Kronans varf
då befintligt och derefter dit inkommande virke, som icke kunde
inom lås förvaras, blefve så ordnadt och sammanfördt, att tillsynen
deröfver underlättades och möjlighet bereddes att detsamma vid
Transport R:dr 330: —
Bil. N:o 4 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop N:o 1, om Statsverket 1862. 23
Transport R:dr 380: —
först inträffande inventering af Flottansekevirkesförråd under uppbördsmanna-ansvar
öfvertaga, än ock till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
afgifva det ytterligare utlåtande, hvartill den ansvarighet,
som borde med omförmälda befattningar förenas, kunde föranleda.
Efter föregången skriftvexling i ämnet med Befälhafvarne vid Flottans
Stationer afgaf Förvaltningen det sålunda infordrade förnyade
betänkandet samt anmälde dervid till nådigt bifall hvad bemälde
Befälhafvare föreslagit såsom förberedande åtgärder för virkesförrådens
ställande under ansvarige uppbördsmäns vård och tillsyn, och
hemställde för öfrigt, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med deras
förslag, att dels å Carlskrona stations Civilstat måtte få tillsättas
en särskild Virkesförvaltare med samma aflöning, eller 2,000 R:dr,
som de öfrige Förvaltarne och, såsom ett oundgängligt biträde åt
honom, en Kammarskrifvare med ärlig aflöning af 800 R:dr, motsvarande
Kammarskrifvarelön, dels ock uppbördsmannabefattningen
vid virkesförrådet å Stockholms station måtte anförtros åt beklädnadsförvaltaren
derstädes emot ett årligt arfvode af 400 R:dr,
för alt dermed bereda sig biträde vid utöfningen af de åligganden,
som komme att i allmänhet tillhöra hans befattning, hvaremot redovisningsskyldigheten
för det mindre betydliga och under lås förvarade
virkesförrådet vid Götheborgs Depot kunde utan särskild ersättning
redogöraren [derstädes åläggas, äfvensom att, enär inventering
af Flottans ekevirkesförråd borde år 1861 ega rum, omförmälda nya
allöningar, uppgående sammanlagda lill 5,200 R:dr R:mt, finge å
samma års stat uppföras, på det att tjensterna måtte kunna vara
tillsätta!} vid inventeringens början; och fann, vid ärendets underdåniga
föredragning den 11 December 1860, Eders Kong I. Majit
godt alt hvad sålunda hemstaldt blifvit på det sätt i nåder gilla
och bifalla, att ifrågavarande nya befattningar skulle endast provisoriskt
tillsättas, hvadan de för dem föreslagna allöningar väl
blefvo till beloppen, men endast tillsvidare, fastställda, att beräknas
och utgå med månaden näst efter den, då tillsättning komme att
ega rum, samt hvad till bestridande af samma allöningar blefve för
första året erforderligt anvisades på 5:te Hufvudtitelns allmänna
besparingar, helst bland dessa ingick en, i följd af afgång, då redan
på allönings-anslaget för Konstruktions-Corpsen uppkommen behållning,
och Förvaltningen tillika anbefalldes att sedermera efter hvarje
års slut hos Eders Kongl. Majit i underdånighet begära ny anvisning af
Transport R:dr 380: —
24 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1S62.
Angående
Marin-Kegc
menlet.
Transport R:dr 350: —
medel för ändamålet; hvarjemte Eders Kongl. Majit i Nåder meddelade
de föreskrifter, som vid utöfningen af merberörda nya befattningar
borde tjena vederbörande til! underdånig efterrättelse»
»När detta nådiga beslut att ställa förvaltningen af Flottans
virkesförråd, i likhet med hvad äfven fordom egt rum, under civile
tjenstemäns uppbördsmanna-ansvar och sålunda tillvägabringa
en jemväl af Rikets Ständer önskad tillförlitligare vård af berörda
dyrbara förråd blef af löders Kongl. Majit fatladt, var visserligen
tillika afsedt att, vid slut liga regleringen af Konstruktions-Corpsens
aflöningsanslag, inom detta skulle beredas tillgång för den nya för—
rådsförvaltningens allönande medelst öfver fly Ilning af det dertill erforderliga
belopp till aflöningsanslaget för Flottans Civil—personal, till
hvilken förvaltningstjenslemännen rätteligen höra och på hvars stat
deras aflöning alltså borde uppföras; men då de väsendtliga förändringar
i Flottans fartygsrnateriel, som nu förberedas, otvifvelaktig!
komma att verka till betydlig förminskning af virkesförråden och
med detsamma till förvaltningsbestyrets förenklande, samt för öfrigt
äfven andra förändringar uti den civila förvaltningen vid Flottans
stationer i allmänhet, inverkande på dervid anställda personals sammansättning
och tjänsteåligganden, sannolikt innan kort förestå,
torde (rågan om tjenstemännens vid den nya virkesförrådsförvaltningen
uppförande på stat få för närvarande förfalla samt, på sätt
här förut blifvit antydt, of Rikets Ständer nu endast begäras.medgifvande
dertill, alt för bemälde tjenstemäns allönande enligt ofvan
uppgifna grunder må, i mån af behof, anlitas den, i följd af inträffad
afgång vid Flottans Konstruktions-Corps, å dess aflöningsauslag
redan befintliga eller vidare uppkommande behållning»
»Uti afgifven underdånig berättelse om sednaste Generalmönstring
med Flottans Marin-Regemente väcktes följande anslagsfrågor, nemligen:
att då, enligt gällande föreskrift, Regementets Sekundchef och Bataillonschefer
skola vara beridne, fastän särskild ersättning derför dem
icke bestås, samt äfven Regements-Adjutanterne hade behof af tjenstehästar,
bemälde Officerare måtte, i likhet med deras vederlikar vid
Infanteriregementena, få sig, från 1860 års början räknadt, tillerkända
rationsersättningar ;
att, som of Regementets 28 Kaptener, Löjtenanter och UnderLöjtenanter
endast 20 kunde påräknas för exercisen, men af dessa för Regementets
2:ne Bataljoner erfordrades 16, således endast 4 ålerstode för
Transport R:dr 350: —
den
Bil. N:o 4 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862■ 25
Transport R:dr 330: —
den Regementet åliggande exercis med Blekinge Lans beväring, hvilket
bade till följd, att denna exercis måste af olika Officerare tourvis
verkställas, Regementet måtte, till undanrödjande af denna på vapenöfningarna
menligt inverkande omständighet, erhålla 4 Andre
Kaptener, samt
att, enär flere Marinsoldater icke blott genomgått inslruktörskursen
i Artilleriskolan, utan äfven utmärkt sig såsom l:sta
klassens - skarpskyttar, tillgång måtte, i likhet med hvad inom
Arméen eger rum, beredas till aflöningsförhöjning för de soldater
vid regementet, som inhemtat omförmälda kunskaper.»
»När, efter Förvaltningens of Sjöärendena hörande, Generalmönstringsberättelsen
den 4 sistlidne Februari i underdånighet föredrogs,
yttrades dervid, beträffande sistnämnda fråga, af dåvarande
Departementschefen den åsigt, att, i likhet med hvad genom Kongl.
Brefvet den 8 Januari 1853 blifvit Artilleri-Båtsmän i nåder för—
unnadt, jemväl vice-korporaler och soldater vid Marinregementet,
som i föreskrifven ordning approberats antingen såsom kanonkommendörer
eller såsom lista klassens skarpskyttar, skäligen borde
komma i åtnjutande af årliga arfvoden å 10 R:dr R:mt till ett
antal af 15 på hvartdera af Regementets 8 Kompanier, eller 120 för
hela Regementet; men Eders Kongl. Majit fann godt att då med prof—
ningen af såväl denna som de andraomförmälda2:nefrågornaIätaanstå.»
»Efter min åsigt böra, under nuvarande förhållanden, icke af
Rikets Ständer äskas anslag till nya tjenster eller egentliga aflÖningsförhöjningar
vid Flottans Corpser, och jag kan derföre icke i underdånighet
tillstyrka en sådan åtgärd hvarken i afseende på de
ifrågasatta nya Andre Kaptens-befattningarna vid Marin-Regementet,
eller på den i sig sjelf riktiga aflöningsförhöjning, hvilken
föreslagits för sådant manskap af regementet, som blifvit approberadt
såsom kanon-kommendörer eller lista klassens skarpskyttar,
då, hvad denna sednare angår, jag anser utväg kunna inom 5:te
Hufvudtitelns tillgångar tillsvidare beredas, för att låta den afsedda
förmånen nämnda manskap tillgodokomma medelst årligen tilldelade
gratifikationer.»
»Beträffande åter de för Regementets Secund-Chef, Majorer och
Adjutanter ifrågaställa rationsersättningar ; så, enär dessa i sjelfva
verket endast utgöra en skälig godtgörelse af utgifterna för un
Transport
Ridr 350: —
Bil. till R. St. Prot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 5 Haft. 4
26 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Satsverket 1862.
Jingående
Flottans
Skeppsgosse
Corps.
Transport R:dr 330: —
derhållet af hästar, hvarmed bemälde Officerare, lika litet som deras
vederlikar vid andra Infanteri-Regementen, kunna undgå att i
och för tjenstgöringen vara försedde, och billigheten fordrar, att de
af en dylik, deras omförmälda vederlikar för länge sedan förunnad
förmån icke längre blifva i saknad, anser jag mig böra i underdånighet
hemställa, det Eders Kongl. Mej:t måtte täckas af Rikets
Ständer nu begära det härtill erforderliga anslag eller, efter den för Arméens
värfvade Regementen godkända grund :
för Secund-Chefen ...  2 rationer.
» 2 Majorer å 2:ne dito ........ 4 dito
» 2 Adjutanter å 1 dito  2 dito
tillhopa 8 rationer.
å 270 R:dr för hvarje, med R:dr 2,160.
jemte stallhyra för 8 tjenstehästar, hvilken, med afseende på
förhållandena i Regementets förläggningsort, Carlskrona, föreslås
att, i stället för 100 R:dr per häst, som vid Arméen
bestås, utgå efter endast 30 R:dr för hvarje häst med till—
k°Pa  40°- 2,360. —
att från början af nästa statsregleringsperiod på stat uppföras under
Regementets aflöningsanslag, hvilket derigenom skulle från 88,970
R:dr 80 öre blifva till 91,330 R:dr 80 öre förhöjdt.»
»Uppå förslag af vederbörande Stations-Befälhafvare har Förvaltningen
af Sjöärendena i underdånighet hemställt, att då, enligt §
13 af Nådiga Reglementet för Skeppsgosse-Corpscn den 22 December
1848, för hvarje antal af 25 Skeppsgossar skall finnas en Korporal
och således för hvartdera Kompaniet af 140 gossar minst 5 Korporalen
men i nu gällande stat voro upptagna arfvoden för allenast
8 Korporaler vid hela Corpsen, arfvoden måtte å stat uppföras för
ytterligare 2:ne Korporaler, helst desse vore för disciplinens upprätthållande
inom Kompanierna behöflige.»
»Med afseende härpå oah då den ifrågasatta obetydliga tillökningen
är att anse såsom en complettering af staten för SkeppsgosseCorpsen,
hvilken, efter min förut i underdånighet tillkännagifna mening,
bör oförändrad bibehållas, tillstyrker jag underdånigst, det måtte af Rikets
Ständer i nåder begäras beviljandet af arfvoden för 2:ne Skeppsgosse-Korporaler,
å 14 R:dr 60 öre för hvardera, med tillhopa . . 29: 20.
Transport 2,939: 20.
Bil. N;o 4 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 27
Transport R:dr 2,939: 20.
att upptagas under Corpsens aflöningsanslag, hvilket derigenom blefve
förhöjdt från 8,360 R:dr 80 öre till jemna 8,390 R:dr.»
»Om från sammanlagda belopget af de sålunda föreslagna tillökningarna,
uppgående till  2,939: 20.
afdragas de behållningar, som, enligt hvad Förvaltningen af Sjöärendena
anmält, uppkommit dels å staten för Flottans Officers-Corps genom
den under den 29 December 1860 nådigst beslutade reglering
af Amiralslönerna med R:dr 300:
och dels å aflöningsanslaget för Flottans Civil-Stat, i
följd af öfvertaliga Kammarskrifvares afgång, med . . . 43:
eller tillhopa 343: —•
och detta belopp å Hufvudtiteln qvarlemnas, återstår, såsom verklig
tillökning i anslagen under rubriken »Aflöningsstater» en summa af R:dr 2,394: 20.
»Uti den utförliga framställning om behofvet af förbättrade pensionsvillkor för
Flottans Embets- och Tjenstemän samt Betjente, som finnes intagen i det nådiga
Propositionen till Rikets sednast församlade Ständer om Statsverkets tillstånd och
behof bilagde Protokoll öfver Sjöförsvarsärenden af den 14 Oktober 1839 och hvartill
jag utber mig att få hänvisa, föreslogs i underdåninghet, att, till omförmälda behofs
afhjelpande, medel måtte beredas till s. k. fyllnadspensioner, att afskedstagande,
utöfver dem från Amiralitets-Krigsmanskassan enligt då gällande Reglemente tillkommande
pensioner, tilldelas under iakttagande af åtskilliga allmänna föreskrifter och
vilkor, som då i nåder gillades af Eders Kongl. Maj:t och, sedermera jemväl antagna
af Rikets Ständer, finnas utfärdade i Kongl. Cirkuläret den 20 November 1860,
och bland hvilka l:sta punkten af de egentligen så kallade villkoren innefattar, att
pensionerne kunna tilldelas endast från och med år 1861 afskedstagande och till
pension ur Amiralitets-Krigsmanskassan berättigade, Amiraler först vid 63, Commendörer
med vederlikar äfvensom Civile Embets- och Tjenstemän vid 60 samt alla
öfriga vid 33 års ålder, dock icke förr än lönen innehafts, af Amiraler i 3 och af
öfriga i 2 års tid.»
»För att till verkställighet bringa det sålunda framställda förslaget till förbättrad
pensionering af Flottans embets- och tjenstemän samt tillika sätta Amiralitets-Krigsmanskassan
i stånd att framdeles kunna utan uppskof, vållade genom
bristande tillgång, såsom då en längre tid hade varit fallet, utgöra stadgade pensioner
efter 1838 års Reglemente till dem, som dertill, efter erhållet afsked voro
berättigade, antogs väl på anförda grunder, att för dessa ändamål en årlig summa
af 80,000 Rdr Rmt kunde i en framtid komma att erfordras, men äfven, att
dertill under den närmaste tiden en tillgång af 30,000 Rdr för år skulle blifva
tillräcklig; och under denna förutsättning beslöto Rikets Ständer, enligt Eders
Angående
Flottans Embels-ochTjenslemäns
pensionering.
28 Bil. N.-o 4 lill Kongl. Maj ds Nåd. Prog. N.-o 1, om. Statsverket 1862.
Kongl. Maj:ts nSdiga förslag, att anslaget ä 5:te Hufvud-Titeln till Flottans Reserv-stat,
SO,000 Rdr, hvilket genom ifrågavarande nya pensionering blef öfverflödigt
och hvarå då omkring 20,000 Rdr funnos oanvända samt någon öfverflyttning
icke vidare skulle ega rum, finge, i den mån det sålunda var och framdeles
genom afgång bland derå uppförda Officerare kunde blifva disponibelt, i och för
samma pensionering användas, samt att derutöfver för åren 1861—1863 ett
kreditiv af 30,000 Rdr Rmt årligen skulle på Riksgälds-Kontorets stat uppföras,
med Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmanskassan lemnad rättighet att dels till
fullgörande af den pensionering enligt 1838 års Reglemente, hvartill Kassans egna
inkomster ej lemnade tillgång, och dels till de nya pensionerna, å kreditivet under
hvarje års lopp lyfta hvad för omförmälda ändamål funnes vara behöfligt,
under förbehåll deremot, att af följande årets kreditiv icke något finge reqvireras,
innan stvrkt blifvit i hvad mån föregående årets kreditiv till pensioneringen åtgått;
dock att hvad under ett år af kreditivet icke för ändamålet erfordrades finge under
följande året användas; och medgåfvo Rikets Ständer särskildt, att pension
för Officerare vid Flottans Konstruktions-Corps finge beräknas efter nuvarande
aflöning på Corpsens interims-stat»
»Enligt de från Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmanskassan infordrade
uppgifter, har sistlidne år, det första, hvarunder ifrågavarande nya pensionering egt
rum, af då derför å anslaget till Flottans Reservstat disponibla behållning 27,800
Rdr endast behöft användas: till den kassan enligt 1838 års Reglemente åliggande
pensionering Rdr 14,390: 50.
samt till fyllnadspensioner  » 6,619 —
eller tillhopa Rdr 21,009: 50.
så att af nämnda tillgång qvarblefvo närmare 6,800 Rdr och följaktligen det för
ändamålet beviljade kreditiv å Riksgälds-Kontoret icke blifvit anlitadt. Af en för
innevarande års första hälft förslagsvis uppgjord beräkning, för hvars tillförlitlighet
Direktionen dock ej kunnat ikläda sig ansvar, emedan verkliga förhållandet först
efter årets slut blifver kändt, vill deremot synas, som skulle, ehuru å Reservstatsanslaget
förefinnes att för året disponera en behållning af 30,000 Rdr och
således för halfåret 15,000 Rdr, derutöfver för sistberörde tid komma att erfordras ett
belopp af 2,224 Rdr 71 öre och, om behofyet antages blifva lika stort under
årets sednare hälft, för hela året omkring 4,450 Rdr, hvilken summa väl nu kan
betäckas af de sedan sistlidne år behållna Reservstatsmedlen, men, i fall denna
tillgång ej förefunnits, hade måst tagas från förenämnda kreditiv. Fastän häraf
kan slutas, att detta kreditiv hädanefter kommer att för dermed afsedda ändamål
något anlitas, oansedt den sannolikt hvarje år ökade behållningen på anslaget till
Reservstaten, torde dock likaledes kunna antagas, såsom jemväl förbemälda Direktion
ansett, att, derest nämnda behållning fortfarande får till ifrågavarande pensionering
användas och tillika derför anlitas ett kreditiv på Riksgälds-Kontoret
Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N.-o 1, om Statsverket 1862. 29
till lika belopp och under enahanda villkor som de nu bestämda, dessa tillgångar
skola äfven under instundande statsregleringsperiod blifva för ändamålet tillräckliga.
»
»Såsom jag redan uti inledningen till detta anförande i underdånighet tillkännagifva,
finnér jag vid den nya pensioneringen icke något annat att erinra, än
att bland villkoren derför saknas föreskrift, att vid upphunnen sådan ålder, som
till undfående af fyllnadspension elter innehafvande lön berättigar, en hvar är
pligtig att från tjensten afgå, derest icke Eders Kongl. Majit eller den myndighet,
som eger att meddela afskedet, finnér skäligt att detsamma, med den pensionsberättigades
begifvande, fördröja, hvilket i sådant fall må fortfara, så länge den
pensionsberättigade anses vara för tjensten gagnelig. Ett sådant stadgande.,
redan nu önskvärdt, blifver oundgängligt efter den förminskning af Flottans Embets-
och Tjenstemannapersonal, som af omständigheterna föranledes, så vida derefter
tjenstbarheten inom densamma skall kunna vidmagthållas, och skulle, med
skälig inskränkning till dem, som hädanefter ingå i tjenst eller från innehafvande
tjenst till annan befordras, kunna sammanfattas uti följande tillägg till ofvanåberopade
lista punkt af villkoren för fyllnadspensions erhållande :
»För hvar och en, som uppnått här förut i afseende på hans grad bestämda
lefnadsålder samt sin lön under tillika föreskrifven tid innehaft och i öfrigt
fullgjort villkoren för fyllnadspensions erhållande, kan afsked genast derefter i vederbörlig
ordning, äfven utan föregången ansökning, utfärdas ; dock att, med hans
begifvande, må med afskedet kunna anstå, derest och så länge han pröfvas i tjensten
kunna gagna det allmänna.»
»Ehuru påtagligt är, att i följd häraf tiligångarne för pensioneringen skola
komma att mera anlitas än tillförne, tror jag mig likväl kunna med temlig säkerhet
antaga, att, med den föreslagna inskränkningen för det nya stadgandets tillämpning,
tillökningen i utgift icke skall blifva större, än att de påräknade tillgångarna
för merberörda pensionering ändock blifva, åtminstone för den närmaste
framtiden, fullt tillräckliga, såvida Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med hvad ofvan
blifvit antydt, medgifva att, intilldess förändringen i Officerspersonalens nuvarande organisation
hunnit fullbordas, de genom minskning af denna personal uppkommande
aflöningsbesparingar äfven få för pensioneringen användas; och vågar jag derföre
underdånigst hemställa, det måtte Eders Kongl. Majit, med gillande af nu föreslagna
nya villkor för fyllnadspensions åtnjutande, af Rikets Ständer äska beviljandet
äfven för nu instundande statsregleringsperiod af de för den innevarande anvisade
tillgångarna för ifrågavarande pensionering, hvad kreditivet på RiksgäldsKontoret
angår, till lika belopp samt i öfrigt under enahanda villkor och förbehåll
för användandet, som i afseende derpå vid sista Riksdagen bestämdes.»
30 Bil. N.-o 4 till Kongl. Maj.-ts Näd. Prop. N.-o 1, om Statsverket 1862.
Angående
förbättrad
pensionering
för Flottans
gemenskap.
»Sedan, på Rikets Ständers vid 1856—1858 årens Riksdag gjorda begäran,
en fullständig utredning af gemenskapens vid Flottan pensionsförhållanden blifvit,
efter nådig befallning, af Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmanska-ssan verkställd,
samt Direktionen derefter, under hänsyn till den vid nämnda Riksdag väckta fråga
om förbättrad pensionering för samma gemenskap medelst ett förslagsanslag å
högst 10,000 Rdr Rmt, uppgjort och i underdånighet afgifvit förslag härtill, hvars
innehåll närmare inhemtas af förut åberopade Statsråds-Protokoll öfver Sjöförsvarsärenden
för den 14 Oktober 1859 och enligt hvilket pensionerna för Flottans
gemenskap skulle, emot det att den, enligt eget erbjudande, till förenämnda
kassa utgjorde något förhöjda afgifter, bestämmas, efter tvänne olika gradationer,
för mästerlots, matros, kanonier och distinktions-korporal, i stället för lägst 22 1A
och högst 75 Rdr, till lägst 48 och högst 180 Rdr, samt för öfriga gemenskapen,
i stället för lägst 13och högst 45 Rdr, till minst 30 och högst 100
Rdr, samt jemväl pensionerna för förhyrde Underofficerare, som uti gällande Pensions-Reglemente
finnas på gemenskapens pensionsstat uppförda, blifva i motsvarande
förhållande förhöjda, — blef detta förslag, som af Eders Kongl. Majit i nåder
gillades, vid sednaste Riksdag förelagdt Rikets Ständer med begäran, att för ifrågavarande
pensionerings tillvägabringande mätte för åren 1861, 1862 och 1863,
anvisas ett kreditiv å Riksgälds-Kontoret af jemna 40,000 Rdr Rmt årligen, med
Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmanskassan medgifven rättighet att derå under
hvarje års opp lyfta hvad som funnes för ändamålet vara behöfligt, under förbehåll
likväl att af följande årets kreditiv icke något reqvirerades, innan styrkt blifvit
i hvad mån föregående årets kreditiv till ifrågavarande pensionering åtgått; dock
att hvad dertill under ett år af kreditivet icke erfordrades finge under följande året
användas.»
»Rikets Ständer, som äfven funno den föreslagna pensionsförhöjningen för
Flottans gemenskap vara af behofvet påkallad, beviljade derföre ock omförmälda
för ändamålet äskade kreditiv, med användande hvaraf, sedan den nya pensions-staten
blifvit under den 20 November 1860 af Eders Kongl. Majit till efterrättelse anbefalld,
förhöjda pensioner enligt densamma från 1861 års början tillgodokommit Amiralitets
Krigsmanskassans samtliga pensionstagare af gemenskapen, hvilkas antal
samma år uppgick till 1503; och då, enligt från Direktionen öfver nämnda Kassa
inkommen uppgift för berörda år, eller 1861, det enda, under hvilket någon säker
erfarenhet om behofvet af anslag för denna pensionering stått att vinna, dertill
af det beviljade kreditivet åtgått en summa af 39,004 Rdr, som med blott
omkring 400 Rdr öfverstiger det af Direktionen före sista Riksdag, såsom för
ändamålet erforderligt, beräknade belopp, anser jag mig, vid detta förhållande och
med afseende på Direktionens jemväl tillkännagifna mening om den nuvarande tillgångens
tillräcklighet under oförändrade förhållanden, kulina i underdånighet tillstyrka,
att Eders Kongl. Maj:t må, för upprätthållande af här ifrågavarande, till
Bil. N.-o 4 lill Kongl. Majds Nåd. Prop. N.-o 1, om Statsverket 1862. 51
den afskedade gemenskapens bättre utkomst synnerligt bidragande pensionering,
äfven för nästkommande statsreglerings-period, eller åren 1864, 1866 och 1866,
af Rikets Ständer endast äska ett kreditiv å Riksgälds-Kontoret till lika belopp
med det nu för samma ändamål afsedda, eller 40,000 Riksdaler Riksmynt årligen,
att användas under enahanda villkor och förbehåll, som med hänseende till nuvarande
kreditiv vid sednaste Riksdag stadgades.»
»Härvid torde jag, till förekommande af möjliga invändningar, få erinra, att,
om äfven, såsom ifrågasatt blifvit, en del Båtmans-Kompanier skulle komma att
från Flottan till Arméen öfverflyttas, en sådan öfverflyttning, som i alla fall läte
sig blott efter hand verkställa, dock icke skulle inverka på nu anmälda anslagsbehof,
helst det från bemälda kompanier med pensioner afskedade manskap fortfarande
blefve berättigadt att dem från Amiralitets-Krigsmans-Kassan uppbära,
och det i tjenst varande manskapet äfven skulle, åtminstone tillsvidare, ega att sin
delaktighet i Kassan bibehålla.»
»Af de under rubriken »Aflönings-Stater» uppförda 40,446 kubikfot oindelt
spanmål hafva omkring 9,280 kubikfot hittills icke för nämnda stater behöft begagnas,
utan användts för den personal, som uppbär aflöning från Flottans underhålls-stat:
och då berörda öfverskott fortfarande erfordras till fyllande af brister i
spanmålsanslaget på denna sednare stat, hvilket understiger årliga behofvet, i penningar
beräknadt, med omkring 38,000 Rdr Rmt, hemställer jag i underdånighet,
att samma öfverskott må, i likhet med hvad vid föregående Riksdagar egt rum,
på 5:te Hufvud-Titeln få qvarstå.»
»2:o Materielen.»
»I följd af tid efter annan meddelade nådiga föreskrifter och deribland deu
under den 9 sisth Juli gifna befallning, att med ledning af hvad i Sjöförsvars-Komiténs underhåll.
underdåniga betänkande blifvit föreslaget skulle uppgöras noggranna beräkningar
öfver de till Flottans underhåll och nybyggnad under nästinstundande statsregleringsperiod
erforderliga anslag, har Förvaltningen af Sjö-Ärendena i underdånighet
ölverlemnat de sålunda infordrade, beräkningarna och dervid i afseende på
anslaget till Flottans underhåll anfört, att, vid den väsendtliga förändring, som
syntes förestå i Sjökrigsmaterielens beskaffenhet, Förvaltningen lika med Sjöförsvars-Komitén
ansett, att med »Flottans underhåll» nu icke borde förstås annat än
underhåll i inskränktare mening, eller af dem bland befintliga fartyg, som under
nästa statsreglerings-period böra i tjenstbart skick bibehållas, samt af de vid
Flottans Stationer befintliga hus och byggnader, verkstäder m. m, men att nybyggnad
af krigsfartyg eller verkstäder samt anskaffning af machiner, då för dessa
byggnader och anskaffningar erfordras betydligare summor, skulle bekostas af dertill
särskildt anvisade medel eller af extra statsanslag; och hade Förvaltningen
trott behofven för ett sådant underhåll i inskränktare mening lämpligen kunna och
52 Bil. N.-o 4 till Kongl. Maj.-ls Nåd. Prop. N.-r 1. om Statsverket 1863.
böra hänföras under följande hufvudrubriker, hvardera innefattande så väl materialsom
arbetskostnad efter den närmare fördelning, som genom årliga stater i nåder
bestämmes, nemligen:
a) Underhåll af fartyg och båtar;
b) Underhåll af hus och byggnader;
c) Diverse arbeten och anskaffningar,
såsom för verkstäders, machiners och kommunikationers förbättrande, anskaffning
och underhåll af en del utredningseffekter, handvapen, ammunition m. m. eller för
sådana arbeten och anskaffningar af mindre betydenhet, för hvilka ej särskilda anslag
blifvit beviljade; samt
d) åtskilliga behof,
såsom en del kostnader för Stationernas och Sjöfästningarnas bevakning, lastdragarefarten,
upphandling af spanmål samt andra utgifter, som icke lämpligen kunna
hänföras till någondera af föregående rubriker, hvilken uppställning öfverensstämde
med föreskrifterna i nådiga brefvet den 28 November 1860 och lemnade en
redigare öfversigt af behofvens beskaffenhet, än den som hittills följts i de årliga
statsreqvisitions-förslagen.»
»Lika med Sjöförsvars Komitén anser Förvaltningen, att, om anslaget till Flottans
underhåll fortfarande å Riks-Staten uppföres till samma belopp som hittills,
kunna från detsamma påräknas för nybyggnader 100,000 Rdr, hvilket belopp
dock måste till betydlig del utgå i arbete, Iemnadt af den arbetare-personal,
hvars aflöning för närvarande är och jemväl framdeles syntes lämpligast blifva underhållsanslaget
påförd.»
»Enligt de, med ledning af såväl Sjöförsvars-Komiténs betänkande som de
från Flottans Stationer inkomna förslag och yttranden, hos Förvaltningen förslagsvis
uppgjorda och nu afgifna beräkningar öfver behofven under anslaget till Flottans
underhåll för hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866, skulle, dagsverkskostnaden
inbegripen, årligen komma att erfordras till:
a) Underhåll af fartyg och båtar:
vid Carlskrona Station ........ Rdr 226,120: —
» Stockholms d:o  45,060: —
samt särskildt:
till underhåll af obevärade roddfartyg, lastdragare
m. m. vid såväl sistnämnda Station som Götheborgs
Depot  2,730: —
» underhåll af Flottans bevärade roddfartyg enligt.
Sjöförsvars-Komiténs beräkning  29,000: — 502,910:
Trarsport Rdr 502,910:
b) Uuder
-
Bil. N;o 4 lill Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N.-o 1, om Statsverket 1862. 53
Transport 502,910: —
b) Underhåll af hus och byggnader :
vid Carlskrona Station Rdr 42,500: —
» Stockholms do  14,000: —
eller med lillög" af deri ej oberäknad
arbetskostnad  5,500: — 19 500-
» Götheborgs Depot  4,000: — gg qqq.
c) Diverse arbeten och anskaffningar:
för de ändamål, som i det föregående antydts såsom under denna
rubrik hiinförliga  1,5327: 9().
men oberäknadt de betydligare anläggningar af reparationsverkstäder
samt anskaffning af kostsammare machiner, som dennya
matericlen kan fordra och för hvilka särskilda anslag blefve bchöfliga;
d)
åtskilliga behof,
hvartill, enligt Sjöförsvars-Komiténs beräkning, upptagits. . . 143,000: —
= 531.242: 70
att nybyggnadsmcdlcn godtgöras  100,000: —
tillhopa Rdr 651,242: 70
eller det belopp, som för närvarande är till Flottans underhåll på Riks-Slnteu
uppfördt och hvaraf 592,808 ltdr 50 öre utgå i kontant samt återstoden,
58 354 Rdr 40 öre, motsvarar värdet af 19,177 kubikfot 2 kannorspanmål, efter
2 Rdr pr kubikfot bcräknadt.»
»För öfrigt anmäler Förvaltningen härvid, att aflöningen för Flottans Timmermans-
och Mandtverks-statcr, ehuru fördelad under ofvanberörda anskmsruhriker,
upptagits i det hela till oförändradt belopp, under förutsättning, alt å Timmermans-staten
uppkommande besparingar komme alt, i mån af behof, användas
till andra bchöfliga arbetares allönandc.»
»Då, på sött Förvaltningen af Sjö-Ärendena utredt, den summa af 100,000
Rdr årligen, hvilken af såväl detta Embetsverk som Sjöförsvars-Komitén beräknats
kunna från anslaget till Flottans underhåll utgå, för alt, jemte andra afsedda tillgångar,
till anskaffande af ny Sjökrigsmatericl användas, icke kan i kontant från
anslaget afskiljas samt detta för öfrigt erfordras för uppgifna beliofs fyllande, tillstyrker
jag i underdånighet, att nämnde anslag desto hellre må till beloppet oförminskadt
å Hufvud-Tileln bibehållas, som Eders Kongl. Majit, vid prolningen af
de årligen fiän Förvaltningen ingående förslagen lill anslagets närma<Q fördelning
Bih. lill It. St. Brot. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 5 lliift■ 5
34 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. N:o /, om Statsverket 1S62.
Äng. anslaget
lill Fiollans
nybyggnad.
inom och under de uppgifna anslagsrubrikerna, blir i tillfälle att för hvarje fir,
efter då sig företeende omständigheter, särskildt förordna om sättet, huru omförmälda
100,000 Rdr lämpligast må nybyggnadsfonden godtgöras.»
»Enligt den af SjöfÖrsvårs-Komitén föreslagna byggnadsplan för åren 1864—
1866 skulle för nybyggnad under denna tid af en bepansrad ångfregatt, ep ångkorvett
af trä, en ängskonert af jern samt ett obestämdt antal grundgftendQ fartyg
eller batterier för det Inre Försvaret, äfvensom till en nödig ansedd reparation
och förändring af ångkorvetten Gelle, erfordras en summa af Rdr 3,980,000: —
för hvars tillvägabringande upptagits såsom tillgångar:
o) den vid sista riksdag anvisade summa till
börjande nybyggnad af en ångfregatt utaf bästa
modell, hvilket arbete blifvit instäldt genom Eders
Kongl. Maj:ts nådiga beslut af den 3 December
sistlidrie år  400,000: —
b) det för nyssberörda ändamål
å 5:te Hufvud-Titclns anslag
till Flottans nybyggnad för åren
1861 och 1862 nådigst anvisade
belopp  . . 104,000: —
samt hela det nämnda anslaget för
nästkommande år  162,000: — 266,000:
hvaraf omkring 90,000 Rdr finnas disponibla
kontant och återstoden i anskaffadt virke;
e) af fartyg, som föreslagits att under denna
period slopas 150,000: —
d) från Material-förrådet i effekter eller deras
värde vid försäljning  150,000: —
e) från Virkes-förrådet  20,000: —
f) från anslaget till Flottans underhåll . . . 300,000: — 1,286,000:
hvadan alltså Rmt Rdr 2,694,000: —
skulle utgöra summan af det för denna period erforderliga nvbyggnads-ansiag,
eller för hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866 ett belopp af 898,000 Rdr,
hvilket med 736,000 Rdr öfverstiger nuvarande anslaget till Flottans nybyggnad,
162.000 Rdr, hvadan, om detta oförändradt bibehålies, det öfriga beloppet
skulle såsom extra statsanslag utgå. Då emedlertid räkenskapen blefve enklare
derigenom, att anslag för samma ändamål icke utgå under olika titlar, har Förvaltningen
af Sjö-Ärendena, vid framställning härom, underdånigst tillstyrkt, att
under nästa statsregleringsperiod anslaget till Flottans nybyggnad upptoges till
89.8.000 Rdr.»
Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1S62- 55
»Derjemte föreslår Förvaltningen i afseende pä redovisningen, att pä nybvggnadsanslaget
finge dels sammanföras kontanta behållningarna af förenämnda vid
sistförllutna Riksdag anvisade extra statsanslag 400,000 Rdr, af nybyggnadsanslaget
för ärcn 1861, 1862 och 1863, sedan derför anskaffadt virke afräknats, och
af de medel, som inflyta genom försålda förråds-effekter, äfvensom livad i kontant
från anslaget till Flottans underhåll kommer dess nybyggnad tillgodo, dels uppoch
afföras värdet af de för nybyggnader verkligen använda dagsverken från underhållsanslaget
och virke från förrådet, hvarigenom allt, sorn för nybyggnad af
Flottans bevärade fartyg användes, blefve på Nybvggnadsanslaget redovisadt.»
»För öfrigt och med öfverlemnande af förslag till nybyggnadsplan för åren
1864—1866, uppgjordt efter det af Sjöförsvars-Komitén upprättade, förmäler Förvaltningen
sig instämma uti hvad bemälda Komité föreslagit i fråga om såväl de
Flottans fartyg, hvilka skulle slopas, som äfven tiden för slopningens verkställande,
för så vidt den blifvit föreslagen att ega rum under åren 1862, 1863 och 1864,
men anser bestämmandet af tiden för de öfriga fartygens slopning böra få bero
på särskild underdånig framställning för hvarje fartyg efter föregången närmare
undersökning vid Stationerna »
»Hvad angår den af Sjöförsvars-Komitén föreslagna och af Förvaltningen förordade
plan för Flottans nybyggnad, så tillstyrker jag i underdånighet, att densamma
må, för så vidt den alser beredandet af nödiga tillgångar för ny sjökrigsmateriels
anskaffande under nästinstundande statsregleringsperiod, af Eders Kongl.
Majit i nåder gillas, samt att, i sådant fall och då det under närvarande förhållanden
synes mindre lämpligt att, enligt Förvaltningens förslag, öka anslaget på
5:te Ilufvud-Titeln till Flottans nybyggnad utöfver nuvarande belopp af 162,000
Rdr årligen, Eders Kongl. Majit måtte af Rikets Ständer begära, att, jemte det
nyssberörda anslag på Titeln oförminskadt bibehålies, dessutom må såsom extra
statsanslag för åren 1864, 1865 och 1866 varda beviljad den summa af 2,208,000
Rdr, hvilken till fyllnad i ofvanomförmälda tillgångar för ny sjökrigsmateriels anskaffande
erfordras att med en tredjedel, eller 736,000 Rdr årligen, utgå och
tillika med nämnda tillgångar på anslaget till Flottans nybyggnad öfverföras, för
att samfäldt med delta redovisas, på satt Förvaltningen derom föreslagit.»
»Keträffande åter omförmälda nybyggnadsplan i öfrigt, eller sättet att använda
de deri för ändamålet påräknade tillgångar, så finnér jag, under ännu rådande
ovisshet om företrädet af den ena eller den andra bland de i sednaste
tiden utomlands uttänkta och försökta konstruktioner af krigsfartyg, desto hellre
olämpligt att nu, innan ens några försök till pröfvande af den utländska erfarenheten
i berörda afseende här i landet hunnit anställas, uttala något bestämdare
omdöme och än mindre en underdånig tillstyrkan om beskaffenheten af den sjökrigsmateriel,
hvilken, enligt de af mig i inledningen till detta anförande yttrade allmänna
åsigter, i händelse de i nåder gillas, borde under nästinstundande s.ats
-
Bil. N:o 4 till fion/}!. Maj.!* Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1SG2.
An//, a n sia fiel
lill HiUsiiifinnens
beklädnad.
reglerings-period med derför [inräknade medel åstadkommas, som förutses eller
åtminstone antagas kan, att, vid alltjemt fortgående förbättringsförsök med ifrågavarande
materiel, det. som nu obestridt anses för bäst, möjligen vid den tid, då
anskaffning deraf skall ske, kan vara undanskjutet af något ännu bättre; och
kan jag derföre icke i underdånighet nu tillstyrka annat, än att Eders Kongl.
Majit, på grund af dessa förhållanden, måtte föreslå Rikets Ständer, att ofvanberörda
lör Flottans nybyggnad eller anskaffande af ny krigsfartygsmateriel beräknade
medel och tillgångar må af Rikets Ständer ställas till Eders Kongl. Maj:ts
nådiga disposition, för att, enligt de af mig uppgifna allmänna grunder samt efter
sorgfällig pröfning af det vid hvarje anskaffningstillfälle för Sjöförsvaret i främsta
rummet behölliga och då crkändt bästa, efter sig företeende omständigheter användas.
»
»I afseende slutligen på slopningen af Flottans till krigsbruk numera otjenliga
fartyg, så torde Eders Kongl. Majit finna frågan derom vara af beskaffenhet,
att den icke vid detta tillfälle bör komma under nådig pröfning»
»Redan under de första åren efter det Kronan öfvertagit bestyret med Båtsmannens
beklädnad visade sig, att det till bestridande af Kronans andel i kostnaderna
härför beviljade anslag, hvilket från början bestämdes lill 28,000 Rdr Banko eller
42,000 Rdr Rmt årligen, att användas i förhållande till det antal rusthåll eller
rotar, som på det nya beklädnadssättet ingick, ej motsvarande behofvet. Anslaget
blef derföre vid 1850 — 1851 årens Riksdag förhöjdt till 65,000 Rdr Rmt;
och uppfördes vid sistförflutna Riksdag å anslaget ytterligare 11,505 Rdr, hvilket
belopp, såsom endast utgörande vederlag för den minskning i beklädnads-afgiften,
som med 5 Rdr för hvarje rusthåll beviljades Båtsmansindelningen i Blekinge och
Södra Möre till lindring i rustningsbestyret, följaktligen icke ökade tillgången för
beklädnadsutgiftcr Den summa af 63,000 Rdr, hvilken således härtill varit från
1852 års början att påräkna, har likväl äfven befunnits otillräcklig, och såsom
anledning lill ett sådant förhållande har nu Förvaltningen af Sjö-Ärendena, vid
anmälan derom, uppgifvit, hurusom vid uppgörandet af de beräkningar, som lagts
till grund för anslagets bestämmande, blifvit förutsatt, att högst en tredjedel af
Båtsmanshållet skulle årligen uppfordras; men som ökade anslag till Materielen
samt större byggnadsföretag och rustningar emot förr föranledt till större årlig
uppfordring af manskap, än den sålunda beräknade, hade ock beklädnadsutgifterna
icke kunnat inskränkas inom tillgångarna, hvilka derföre öfverskridits med ej obetydliga
belopp så att, enligt räkenskaperna, vid 1860 års slut bristen utgjorde
265,082 Rdr 32 öre Rmt. Förvaltningen anser derföre, att för anslagsbeloppets
bestämmande en annan grund borde följas, och att, då under åren 1858, 1859 och
1860, af uppgifna skäl, antalet af uppfordrade Båtsmän för tjenstgöring å Stationerna
och lill exercis å utrustade fartyg kunde anses hafva varit sådant, som det
under vanliga förhållanden kommc att framgent förblifva, samt såframt bekläd
-
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1SG2. "7
nndsanslnget vid utomordentliga rustningar blefve af dertill särskildt anvisade medel
gotl tg jord t för båtsmansbeklädnadernas derunder ökade slitning, beklädnadskostnaden
för nämnde 5:ne år lemnade en någorlunda säker ledning vid beräknandet af den
summa, som under framtiden skulle för ändamålet blifva tillräcklig. Yid jemförelse
emellan årliga beklädnadskostnaden under nyssberörda 3:ne år och de till beklädnadens
vidmagthållando påräkneliga tillgångar visade sig då, att, när beklädnadskostna
den
utgjorde  R:di 126557: 80.
uppgingo tillgångarne som bestodo i:
statsanslag  62,015: 28.
samt rust- och rotchållares bidrag  50,776: 31.
till endast
112,791: 59.
så att, efter denna beräkningsgrund, erfordrades en årlig
anslags tillökning af  13,766: 21.
och följaktligen bekliidnadsanslaget borde förböjas från
dess nuvarande belopp  74,505: —
till  R:dr Runi 88,271: 21.
för att motsvara det dermed afsedda ändamål.»
»I fråga om den i räkenskaperna synliga brist upplyser Förvaltningen, på grund
af inkomna uppgifter från Flottans stationer, att vid 1860 års slut värdet af i förråd
befintliga båtsmansbeklädnadspersedlar och effekter utgjorde R:dr 172,420: 82.
och att från förrådet utlemnade, men vid sistnämnda tidpunkt ej uttjenta
persedlars värde, i lörhållande till återstående slitningstid, utgjorde 230,183: 55.
hvadan i materia lier och effekter förefanns en tillgång af. . . . 402,604: 37.
och således, om derifrån afdroges omförmälda bristsumma . . . 265,082: 32.
tillgångarne i sjelfva verket öfverstego bristen med .... R:dr 137,522: 5.
hvaraf dock ej borde dragas den slutsats, att anslaget varit för ändamålet tillräckligt,
emedan nyssnämnda öfverskott icke bildats genom besparingar å beklädnadsanslaget,
utan genom tid efter annan till anslaget influtna utomordentliga bidrag till ett sam
manräknadt
belopp af R:dr Runt 597,807: 69
så att, om derifrån afdroges berörda öfverskott  137,522: 5.
det visade sig, att, i fall nämnde bidrag ej erhållits, en brist hade
uppstått af  R:dr 260,285: 64
hvilken summa ock i sjelfva verket utgjorde bristen i beklädnadsanslaget vid 1860
års slut, såsom medelst en särskild beräkning blifvit ådagalagd t
»
»Häraf anser Förvaltningen vidare följa, att, om anslaget icke förhöjes, antingen
bristsumman måste årligen ökas, eller material-tillgången för hvarje år i den mån
anlitas, att den småningom alldeles medtages ; och hemställer Förvaltningen alltså i
underdånighet, att, till undvikande häraf, i anslaget lill Båtsmännens beklädnad måtte
38 Bil N:n 4 till Kongl. Majlis Säd. Prop. N:n 1, om Statsverket 1862
Äng anslaget
lill beklädnad
åt
Mariner.
Kanoniere!'
to. fl.
beredas en tillökning af 13,693 R:dr årligen, så att samma anslag lcomme att i
rundt tal utgöra 88,200 R:dr R:mt: hvaremot särskilda medel ej skulle behöfva
anvisas till betiiokande af omförmälda, enligt räkenskaperna, befintliga brist, enar, på
sätt bär förut blifvit utredt, en densamma motsvarande tillgång förefunnes i materialier
och effekter. Tillika föreslår i underdånighet Förvaltningen, att den erforderliga
anslagstillökningen måtte tagas från reservations-anslaget för gemenskapens vid
Flottans Corpser natura-underbåil, hvilket befunnits vara härför tillräckligt, såsom
längre fram, då detta anslag förekommer, skall närmare visas.»
»Genom Förvaltningens nu lemnade fullständiga utredning af förhållandena med
anslaget till Råtsmännens beklädnad synes mig vara ådagalagdt, att den ännu blott
skenbara bristen på anslaget innan kort skall blifva verklig, så framt icke anslaget
snart förstarkes med det i sådant afseende såsom erforderligt uppgifna belnpp ; och
får jag, vid detta förhållande och då nödig tillgång inom Femte Hufvudtitelo förefinnes,
underdånigst hemställa, det måtte Eders Kongl. Maj:t i nåder af Rikets Ständer
begära, att, medelst öfverföring från reservationsanslaget till gemenskapens vid Flottans
Corpser natura-underhåll, den föreslagna tillökningen af 13,693 R:dr årligen
må tilldelas unslaget till Råtsmännens beklädnad, hvarigenom detta anslag blefve från
74,303 R:dr till 88 200 R:dr förhöjdt»
»Kostnaderna för Mariners, lianonierers, Matrosers och Skeppsgossars beklädnad
utgingo intill slutet af år 1831 från anslaget till Flottans underhåll; men
samma år uppfördes på Femte Hufvudtiteln för ändamålet ett särskildt anslag af
60,160 R:dr Banko eller 90,240 R dr Runt årligen. Vid 1838—1838 årens
Riksdag beviljades, i anseende till inträffad prisstegring å bekläd na ds-ma ter ia lier, åt
Matros-Corpsen en tillökning af 6,000 R:dr årligen samt, på grund af åtskilliga förändringar
i beklädpads-staterna, anslagsförhöjning för Marin-Regementet med 4,722
Ralr 92 öre och för Skeppsgosse-Corpsen med 2,377 Ralr 2 öre, hvilka belopp,
tillhopa utgörande 13,099 R:dr 94 öre, höjde omförmälda beklädnads-anslag till
103,339 Ralr 94 öre.»
»Ensamt för Matros-Corpsen erhölls således anslagstillökning i anseende till materialicrnas
ökade pris; och fastän enahanda skäl förefanns för tillökning jemväl i
anslagen till de öfriga Corpsernas beklädnad, ifrågasattes den likväl icke, emedan under
den korta tid, som förflutit sedan anslag för dessa sednare Corpser på Riks—
staten uppfördes, tillräcklig erfarenhet ej hunnit vinnas om beklädnadskostnaden, helst
denna varit beroende af den kort före nämnde riksmöte inträffade allmänna
prisstegring, hvilken då ännu ansågs vara tillfällig. Som likväl någon väsendtlig nedsättning
i prisen sedermera icke egt rum, och deraf blifvit en följd, att beklädnadsanslaget
under flera år öfverskridits med ej obetydliga belopp, har nu Förvaltningen
af Sjöärendena, med anmälan af dessa förhållanden, tillkännagifvit sin åsigt vara, att
beklädnadsmaterialierne icke heller i framtiden skola falla i pris ocb att följaktligen
beklädnadsanslagets böjande till det belopp, utgifterna kräfva, icke längre kan undvi
-
Bil. N:o 4 lill Kungl. Majlis Nåd. Prup. N:o t, om Statsverket 1S62. 59
kas, samt tillika i sådant afseende anfört, hurusom, då den årliga kostnad förbemälde
Corpsers beklädnad skulle under den närmaste framtiden komma att medföra,
beräknades efter upphandlingsprisen för åren 1856—1860, hvilka inföllo omedelbart
efter tiden för ofvannämnda allmanna prisstegring, blefve, enligt nu gällande bekläd
-
nads—stater, kostnaden :
för Marin-Regementet R:dr 63,208: 92.
„ Kaponier-Corpsen
17,624: —
„ Matros- dito .
24,000: —
„ Skeppsgosse-dito
13,540: 60.
elier tillhopa R:dr 118,573: 52.
och skulle alltså, enär nuvarande anslaget uppgår till endast . . 103,359: 94.
en förhöjning deri erfordras af  15,033: 58.
»Vidare upplyses, att, enligt afslulade liquider om detta anslag, öfvcrbetalningarna
derå utgjort:
år 1855
R:dr 6,890: 33.
,,1856
5,315: 70.
,,1857
8,673: 22.
,,1858  „ 27,231: 33.
,,1859  „ 6,365: 82.
„ 1860
16,828: 16.
tillhopa R:dr 69,304: 56.
eller det i räkenskaperna för sistnämnda år balancerade belopp; hvaremot värdet af
återstående slitningstid å anskaffade beklädnadspersedlar samt af i förråd befintliga
materiulier och effekter vid 1860 års slut ulgjordo :
för Marin-Regementet R:dr 88,735: 16.
„ Kanonier-Corpsen .
„ 52,258: 16.
„ Skeppsgosse-dito  . „ 13,445: 42.
eller tillsammans Runt R:dr 154,438: 74.
och således, då härifrån droges bristsumman med  69,304: 56.
derutöfver återstode en tillgång af R:dr 85,134: 18.
ungefärligen motsvarande beklädnadens första, af underlvållsanslagets tillgångar bestridda
uppsätlningskostnad. Tillgångnrne å anslaget öfverstego alltså vid sistberörda
tidpunkt de balancerade bristerna, ehuru ej med en summa, sorn numera vore
tillräcklig såsom föriagskapital. i följd hvaraf Förvaltningen ock under den sednare
tiden nödgats af om händer hafvande, för andra ändamål afsedda medel hvarje år
förskjuta en del af kostnaderna för Corpsernas beklädande under nästföljande året;
men då icke med säkerhet kunde antagas, att medel till bestridande af dylika för
skottsgfgifter
fortfarande hlpfve att tillgå, samt på det att tillgången å materialier i
40 Bil. l\’:o 4 tili Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1S62-
Jng/lende
anslaget till
exercis af
Flottans bemanning.
förråd cj mätte är frän är förminskas, anser Förvaltningen anslaget tarfva en förhöjning,
hvilken, enligt hvad visad t vore, erfordrades till ett ärligt belopp af 15,053 R:dr
58 öre, men för anslagssummans jemnande lill 118,400 R:dr, kunde upptagas till
15.060 R:dr 6 öre; och föreslär i underdånighet Förvaltningen äfven för delta
behofs fyllande en öfverflyttning till motsvarande belopp från reservationsanslaget till
gemenskapens vid Flottans Corpser natura-underhåll.»
»Under åberopande af de skäl, som af mig blifvit anförda i afseende på den af
liknande orsaker påkallade förhöjningen i anslaget lill Båtsmännens beklädnad, anser
jag mig likaledes böra i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Majit täcktes nu
föreslå Rikets Ständer att, medelst öfverturing frän reservationsanslaget lill gemenskapens
vid Flottans Corpser natura-underhåll, tillöka jemväl här ifrågavarande bekläd—
nadsanslag, eiler det för Mariner, Kanonierer, Matroser och Skeppgossar afsedda, med
15.060 R:dr 6 öre, med tillägg hvaraf till anslagets nuvarande summa 103,539
R:dr 94 öre, denna skulle blifva förhöjd till 118,400 R:dr Runt.»
»Tillökningarne under denna rubrik skulle sålunda komma att uppgå till R:dr
28,755: 6 öre.
»3:o. Diverse anslag.»
»Vigten deraf, att tillräckliga tillgångar beredas för att genom utsträckta öfningar
kunna bibringa Flottans personal, eller egentligen den för krigsfartygens bemanning
afsedda delen af densamma,all den skicklighet i yrket, som slår alt vinna
och hvarpå fordringarna blifva större i den inan krigsfartygen till antal förminskas,’
men till beskaffenheten fullkomnas, har af Sjöförsvars-Komitéen blifvit, i dess afgifna
underdåniga betänkande och dervid fogade bilaga N:o 24, så fullständigt ådagalagd,
att jag, med åberopande och stöd af hvad der samt uti inledningen till detta
anförande rörande frågan förekommer, anser mig kunna öfvergå till framställningen
om beholvet af tillökning i de redan lör ändamålet beviljade anslagen.»
»Med bemiilda Komité instämmer jag i den åsigt, att för öfningarna med
Flottans ifrågavarande personal bör förefinnas en
tillgång af R:mt R:dr 700,000: —
att årligen användas, samt att, för tillvägubringande
deraf, nuvarande anslaget till exercis of Flottans
bemanning, 360.000 R:dr, bör höjas med . 190,000:
hvarom jag underdånigst anhåller, alt Eders Kongl.
Majit nu täcktes till Rikets Ständer framställa begäran,
och hvarigenom anslaget blefve ökadt till. 550,000: —
och hvad derefter i den såsom behöflig uppgifna
årliga tillgången brister, eller  150,000: —
Transport Rd:r 190,000: —
betäc
-
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 41
Transport R.dr 190,000: -  betackas eller anvisas på sådant sätt, att den sedan längre tid tillbaka
på Handels- och Sjöfartsfonden årligen afsalta summa
af R:dr 67,500: —
deraf, enligt föreskriften i Kongl. Brefvet den 4 Maj
1838, hittills endast 30,000 R:dr fått användas till
årliga öfningsexpeditioner, blefve ökad med . . 82,500: —
eller lill . . . . R:dr 150,000: —
att, utan inskränkning för användandet, till hela beloppet ingå bland
tillgångarna för Flottans öfningsexpeditioner, helst med dessa äfven
åsyftasatt bereda Rikets handelssjöfart ett långt kraftigare skydd än som,
under saknad af tillräckliga medel, hittills kunnat åstadkommas; och
hemställer jag i underdånighet, att detta förslag måtte af Eders Kongl.
Maj:t nådigst bifallas med förklarande, att den ifrågasatta tillökningen
82,500 R:dr i hittills på förenämnda fond afsatta summa blif—
ver disponibel samtidigt med den förhöjning i statsanslaget till exercis
af Flottans bemanning, som, med anledning af den har förut
föreslagna framställningen derom, kan af Rikets Ständer varda be- ^
viljad.»
»Derjemte föranlåtes jag att, i stöd af hvad uti inledningen till
detta anförande blifvit anfördt om nödvändigheten deraf, att dessa
medel auvändas på det mest ändamålsenliga samt till största fördel
och hushållning för staten ledande sätt, utbedja mig Eders Kongl.
Maj:ts nådiga förklarande derom, att af ofvannämnda tillgång, 700,000
R:dr, i fall den erhälies, årligen skola afsättas: för det yttre sjö
försvarets
behof 590,000 R.dr och för det inres 110,000 R:dr.»
»Under åberopande af hvad dels uti Sjöförsvars-Koiniténs
betänkande och dels i inledningen till detta anförande förekommer
till ådagaläggande af behofvet att bereda någon särskild tillgång, hvarigenom,
medelst lemnade understöd, yngre Officerare vid Flottan och
dess Ingeniör-Corps kunde sättas i tillfälle att, under längre tids
vistande i främmande länder, förvärfva noggrannare kunskap om der
vidtagna förbättringar och förändringar i sjökrigsväsendet, och särskildt
de, som tillhöra sistnämnda Corps, alt vinna vidsträcktare utbildning
i sitt yrke, vågar jag i underdånighet hemställa, det Eders Kongl.
Majit måtte till stipendier för Officerare af Flottans Corpser under
Transport R:dr 190,000: -
Bih. till R. St. Prat. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 A/d. 5 Höft. 6
Angående
nytt anslag
lill stipendier
för utrikes
kommenderade
Officerare.
42 Bil. N:o 4 lill Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862.
Jngdendeanslaget
lill gemenskapens
vid Flottans
Corpser natura-underhå
11.
Transport R.dr 190,000:
anställelse i utländsk tjenst eller Kommendering utrikes, nu i noder
af Rikets Ständer äska ett nytt årligt anslag af . .... . R:dr 15,000:
— 205,000: —
»För att ådagalägga, att den minskning i reservationsanslaget
till gemenskapens vid Flottans Corpser natur a-underhåll, som Förvaltningen
af Sjöärendena föreslagit i ändamål att bereda tillgång till
behöflig förhöjning i anslagen till beklädnad för dels båtsmännen
och dels mariner m. fl., kunde ega rum, utan att anslaget derigenom
blefve för sitt ändamål otillräckligt, har bemälda Embetsverk upplyst,
att utgifterne på ifrågavarande anslag, hvilket vid sistförflutna
Riksdag förändrades från förslags- till rerervatinnsanslag och hvars
summa då äfven jemnades till R:dr 248,600: —
enligt räkenskaperna utgjort:
under år 1858 .... 257,400: 56.
» » 1859 .... 204,982: 73.
» » 1860 .... 190,893: 85.
» » 1861 .... 214,900: 64.
848,177: 78.
eller i medeltal årligen  212,044: 44.
hvadan besparingen i medeltal årligen uppgått
till  36,555: 56.
och då jag, på grund af detta sålunda utredda förhållande, redan i
det föregående i underdånighet tillstyrkt den för omförmälda anslags
förhöjningar erforderliga öfverföring af tillhopa R:dr 28,755: 6.
frän bär ifrågavarande reservationsansanslag, tillåter jag mig nu endast
i underdånighet hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder
föreslå Rikets Ständer att, derest merberörda anslags förhöjningar
beviljas, nämnda deremot svarande belopp 28,755 R:dr 6 öra från
anslaget afföra  176,244: 94.
men tillika, enär' detta derigenom blifver nedsatt till den ojemna
summan af 219,844 R:dr 94 öre, jemna densamma till 219,850
R:dr genom beviljande af det ringa beloppet •  5: 6.
äfvensom att, till förekommande af brist å anslaget i händelse af
ovanligare stegring i prisen på proviantartiklar, låta de på detsamma
redan befintliga och än vidare uppkommande reservationer der få
qvarstå.»
»I följd af denna reglering af sistberörda anslag skulle verk
-
liga tillökningen under rubriken »Diverse anslag» blifva . . . R'dr 176,250:
Bil. N:o i till Kongl Mgj:H Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 43
*>4:o. Handeln.»
»Det under denna rubrik ensamt förekommande reservationsanslaget till Lotserioch
Fyrings- staterna blef vid sednaste riksdag på Hufvudtiteln uppfördt till lika
summa med den, hvartill inkomsten af Lots- och Båkmedel i Riksstaten beräknades,
e ler 240,000 R:dr; och då härtill lades det under samma rubrik upptagna belopp
indelta räntor, 460 R:dr, utfördes således anslagets summa med R:dr 240,460: —
»Af Stats-Contoret har nu blifvit i underdånighet föreslaget, dels
att detta anslag måtte ökas med ett belopp af R:dr 440,000: —
motsvarande nu beräknade tillökningen i Statsverkets
inkomst af Båk- och Lots-medel, dels ock att,
i likhet med hvad som eger rum i afseende på
vissa andra i Tulluppbörden ingående medel, till
anslaget finge läggas ett belopp, motsvarande Förvaltningens
af Sjöärendena af Tullmedlen utgående
andel i uppbörden vid Landsorts fyrbåk, efter medelberäkning
för åren 4858—4860, med 42,433
R:dr, under iakttagande, att skillnaden emellan verkliga
inkomsten och ersättningsanslaget blefve, vid
årlig liqvid Stats-Contoret och Förvaltningen emellan,
s stnämnde Embetsverk efter omständigheterna
antingen påförd eller godtgjord; hvarvid Förvaltnngen,
uti infordradt utlåtande, endast förordat
den förändring, att sistberörde vederlag måtte på
anslaget uppföras med jemna  42,440: — 422 440'
i följd hvaraf anslaget skulle blifva förhöjdt till R:dr 362,900: —
och hemställer jag underdånigst, att en sådan reglering af detta anslag,
hvars föråldrade benämning lämpligen kunde utbytas emot:
Lots- och Fyrinrältningen med dertill hörande personal, må af
Eders Kongl. Maj:t nådigst varda Rikets Ständer föreslagen, med
begäran tillika, att öfverskotten å statsinkomsttiteln : »Båk- och
Lotsmedel» få fortfarande, såsom hittills, för de med ifrågavarande
anslag afsedda behof användas»
ii Bil. N.-o 4 till Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N*o 1, om Statsverket 1862.
»I händelse hvad jag sålunda i ena och andra hänseendet föreslagit vinner
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers bifall, komme anslagen till ständiga utgifter
för Sjöförsvaret att ökas med R:mt R:dr 529,839: 26.
samt, dä detta”belopp tillägges 5:te Hufvudtitelns nuvarande slutsumma
3,305,100: —
denna således blifva förhöjd till R:dr 3,634,939: 26^
hvilken summa dock kunde jernnäs till 3,634,950 R:dr, om förslagsanslaget till
skrifmaterialier och expenser m. m. för Departementets Canzli-Expedition, hvilket
af enahanda orsak vid flera föregående statsregleringar undergått förminskning, nu
blefve förhöjdt med 10 R:dr 74 öre.»
»Utom de Sjöförsvarets behof, för hvilkas afhjelpande erfordras ständiga eller
ordinarie anslag till uyss uppgifna sammanräknade belopp, förekomma äfven andra,
hvilka dels äro tillfälliga och dels icke för längre lid berälcneliga samt alltså af
beskaffenhet, att de synas böra med extra anslag fyllas. Ibland dessa har jag
redan i det föregående framhållit åtskilliga, såsom behofven för upprätthållande af
den vid sednaste riksdag förbättrade pensionering för Flottans personal samt hvad
för anskaffande af en ny och efter tidens fordringar förbättrad krigsfartygsmateriel,
utöfver befintliga tillgångar, i extra anslag erfordras ; och utbeder jag mig derföre
att endast få åberopa hvad rörande samma frågor redan blifvit anfördt, då
jag nu öfvergår till redogörelsen för de återstående behofven.»
»För åtskilliga byggnader, inrättningar och anskaffningar vid Flottans Stationer
och Depöt hafva, enligt insända förslag, blifvit af vederbörande för nästa statsreglerinsperiod
begärda följande summor, nemligen :
vid Carlskrona Station R:dr 242,450: —
» Stockholms dito
» 196,800: —
» Götheborgs Depöt » 95,434: —
samt dessutom för en vågbrytare och till hamnens vid nämnda Depöt iståndsättande,
likasom vid föregående statsregleringar, en summa af 100,000 R:dr.»
»Vid anmälan af dessa förslag upplyser i underdånighet Förvaltningen af
Sjöärendena, att bland de uppgifna behofven förekomma dels mindre arbeten,
hvilka Förvaltningen anser kunna af ordinarie statsmedel bekostas, samt dels byggnader
och inrättningar, hvilkas behöflighet måste mer eller mindre blifva beroende
af sjökrigsmaterielens blifvande beskaffenhet, hvarefter de vid Stationerna erforderliga
inrättningar, verkstäder m. m. måste lämpas. Innan, enligt Sjöförsvars-Komiténs
hemställan, en detaljerad plan för varfvens och dervarande inrättningars
ordnande efter de genom sjökrigsmaterielens förändrade beskaffenhet framkallade
nya förhållanden, äfvensom för denna materiels anskaffning och underhållandehunnit
af sakkunniga personer uppgöras, borde i Förvaltningens tanke, icke några
större arbeten eller inrättningar vid varfven företagas; men som emedlertid äfven
Bil. N.o 4 till Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N.-o 1. om Stlsaverket 1862. 43
under nästa statsregleringsperiod medel mäste vara att tillgå, (ör att i tidsenligt
skick försätta Stationernas varf och dervarande inrättningar samt lill uppförande
af angelägna byggnader derstädes, föreslår Förvaltningen underdånigst. att härför
måtte vid instundande Riksdag för nästa statsregleringsperiod äskas ett extra
statsanslag af 200,000 R:dr Rmt.»
»Med afseende på hvad Förvaltningen härvid anfört, finnér jag mig bora i
underdånighet hemställa, att nyssberörda summa, 200,000 Rdr, måtte, för att
användas till oundgängligen nödiga byggnads-arbeteri och anskaffningar vid Flottans
Stationer, nu af Rikets Ständer i nåder äskas, att under åren 1864, 1865 och
1866 med en tredjedel årligen utgå.
Vidkommande deremot det af Förvaltningen begärda särskilda extra anslag af
138,000 Rdr i och för uppförande af sjukhusbyggnadens i Carlskrona östra flygel;
så enär samma byggnads vestra flygel och midtelbvggnad jemte tvätt- och kokhus,
efter hvad upplyst blifvit, först under loppet af år 1864, och tilläfventyrs icke
alla ens då, kunna påräknas att till begagnande blifva upplåtna, har jag, ehuru
inseende vigten deraf, att nämnda sjukhus färdigbygges, dock icke trott mig af
pligt förbunden, att berörda anslags äskande i underdånighet tillstyrka vid ett
tillfälle, då statens tillgångar måste för flera andra högst magtpåliggande behof
tagas i anspråk.»
»Fråu Flottans Stockholms Station hafva 32,000 Rdr blifvit begärda till
anskaffande af 2:ne obeviirade mindre ångfartyg, ämnade att ersätta ångfartygen
Agir och Nordstjernan, hvilka snart blifva otjenstbara. Förvaltningen af SjöArendena
har äfven vitsordat behofvet för Stationen af 2:ne nya mindre ångfartyg,
men anser tillgång till det ena af dessa fartyg kunna inom anslaget lill Flottans
underhåll beredas. Beträffande åter det andra, hvilket, i Förvaltningens tanke,
borde blifva något större, än vid Stationen varit afsedt, för att kunna användas
äfven i yttre skärgården, så tillstyrker på grund häraf Förvaltningen, att för byggandet
af ett sådant obeväradt ångfartyg af jern ett extra statsanslag af 30,000
Rdr måtte äskas, helst kostnaden derför icke lämpligen kunde uppföras å nybyggnadsanslaget,
såsom afsedt uteslutande för bevärade fartyg.»
»Då jag delar den sålunda af Förvaltningen yttrade mening och äfven anser
det föreslagna ångfartyget vara för Stationen behöfligt, hemställer jag i underdånighet,
att den ifrågasatta summan, 30,000 Rdr Rmt, må af Rikets Ständer i
nåder äskas såsom extra statsanslag, att på .en gång utgå.
»Till åtlydnad af Eders Kongl, Maj:ts under den 9 sistlidne Juli Förvaltningen
of Sjö-Ärendena meddelade nådiga befallning har detta Embetsverk inkommit
med förslag öfver kostnaderna för anställande af försök dels lill utrönande of s.
k pansar-plåtars af svenskt jern styrka och förmåga att emotstå skott, dels ock
för bestämmande af lämpligaste konstruktionen af refflade gjutna jernkanoner till
bestyckning fi fartyg och flytande batterier, enligt hvilka förslag berörde kostnader
4Ä Bil. N:r> 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i. om Statsverket 186$
blifvit beräknade att uppgå, i förra hänseendet till 80,000 Rdr och i det sednare till
25.000 Rdr, eller tillsammans till 75,000 Rdr Rmt.»
Af förslaget öfver kostnaderna för skjutningsförsök till utrönande af motståndsförmågan
hos skyddsplåtar af svenskt jern visar sig emedlertid, att deri
endast afsetts anskaffning af skott—taflor, på olika sätt sammansatta af inhemska
plåtar; men om det med dessa skjutningsförsök åsyftade ändamål skall fullständigt
vinnas, är det likväl af högsta vigt, att de, för jemförelses skull, samtidigt
verkställas emot skott-taflor, beklädda dels med ifrågavarande slags
plåtar af Svenskt jern och dels med sådana skvddsplätar, som inom Engelska
och Franska Örlogsflottorna till pansarbeklädnad användas. För att anskaffa
sistherörda plåtar och bestrida öfriga genom försöken med dem föranledda
utgifter fordras, enligt gjord beräkning, ytterligare ett belopp af 25,000 Rdr,
med tillägg hvaraf till de af Förvaltningen beräknade 75,000 Rdr således
kostnaderna för alla de omförmälda försöken skulle uppgå till en summa af
100.000 Rdr Rmt; och då för denna lika betydliga sorn angelägna utgift, hvarmed
afses att vinna en tillförliiligare grund för omdömet om den blifvande beskaffenheten
af Rike!s nya krigsfartvgs-maleriel, än som på annan väg står att
erhålla, nödiga mede! icke kunna inom befintliga ordinarie anslag beredas, hemställer
jag i underdånighet, att extra anslag dertill måtte af Rikets Ständer begäras,
men att. enär det är af synnerlig vigt. att medlen snart blifva att tillgå,
på det att dermed afsedda ändamål må med minsta möjliga tidsutdrägt ernås,
särskild nådig framställning derom må till Rikets Ständer aflåtas.»
»Sedan jag nu, efter de ifrågakomna ämnenas jemförelsevis olika vigt, mer
och mindre utförligt redogjort för de skäl, som synts mig tala för de i det föregående
omförmälda dels nya anslags och dels anslagstillökningars äskande af
Rikets snart sammanträdande Ständer, torde jag, för att underlätta öfversigten öfver
berörda anslag och beräkningar, lå i ett sammanhang åter upprepa och sammanföra
dem i den ordning, hvari de böra dels under Hufvud-Titeln och dels särskildt
upptagas.»
»Enligt gällande Riksstat finnes nu å Femte Hufvud-Titeln till årliga och
ständiga utgifter anvisadt:
i penningar ......... Rmt Rdr 3,104,343: 60
» indelta räntor, efter markegång på förslag 81,510: —
» oindelt spanmål 59,623 kubikfot 2 kannor,
förslagsvis å 2 Rdr kubikfoten .... 119,246: 40. g 305 100-
hvartill nu skulle komma att läggas följande
belopp, nemligen:
Transport R:dr 3,305,100: —
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Nio 1, om Statsverket 1862. 47
Transport R:dr S,305100: —
l:o under A flönings-staterna,
såsom anslagslillökningar
till de 5;ne kammardrängarne hos Förvaltningen
af Sjö-Ärendena, lönetillökning å 50 Rdr
ät hvardera Rdr 150: —-
b rationer och stallhyra för tjenste-hästar åt
Secundchefen, Majorerne och Adjutanterne
vid Marin-Regementet  2,560: —
» arfvoden åt 2:ne korporaler vid Skeppsgosse
Corpsen
29: 20.
» Kantorn och Klockaren vid AmiralitetsFörsamlingen
i Carlskrona, arfvodestillökning
200: —
tillhopa Rdr 2,939: 20
hvilket belopp dock minskas dels med ett på
staten för Flottans Officers-Corps befintligt
odisponeradt belopp af . . Rdr 500: —
årligen och dels med en å aflöningsanslaget
för Flottans Civil-stat
uppkommen årlig besparing af. . 45: —
så framt dessa poster få på Hufvud-Titeln qvarstå
med  545: —
efter afdrag hvaraf återstå och såsom tillökning
här upptagas  2,394: 20.
hvarjemte af Rikets Ständer begäres ej mindre
att aflöningsanslaget för Flottans Konstruktions-Corps
fortfarande ställes till Eders Kongl.
Maj:ts disposition i och för aflönande af
Corpsens personal och af den provisoriskt
tillsatta Virkesförråds-förvaltningen, än ock
att de, genom indragning af den, i följd af
förestående förändringar uti Sjökrigsmaterielen,
vid Flottan öfverflödig blifvande personal,
uppkommande aflöningsbesparirigar må vid
personalens organisation få användas.
Transport Rdr 2,394: 20. 3,305,100: —
48 Bil. N:o 4 lill Kungl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Stasverket 1862-
Transport Rdr 2,394: 20. 3,305,100:
2:o under Materielen:
tillökning i anslaget till Båtsmannens
beklädnad. . Rdr 13,695: —
dito i anslaget till beklädnad ät
Mariner, Kanonierer, Matroser
och Skeppsgossar . ' , . 15,060: 6. 28 755- 6
3:o under Diverse anslag:
tillökning i anslaget till exercis
af Flottans bemanning Rdr 190,000: —
hvarutöfver frän Handels- och
Sjöfartsfonden skulle utgä ett
ytterligare bidrag af 82,500
Rdr Rmt
nytt anslag till Stipendier för
Officerare af Flottans Corpser
under anställelse i utländsk tjenst
eller kommendering utrikes . 15,000: —
Rdr tillhopa 205,000: —
hvilken summa dock, i följd af
föreslagen öfverföring till förenämnda
2:ne beklädnadsanslag
af
28,755: 6.
från reservationsanslaget till gemenskapens
vid Flottans Corpser
natura-underhäll, skulle minskas
till  176,244: 94.
men genom nyssbcrörda anslagssummas
ökning med . . . 5: 6.
framkallas verklig tillökning under
denna rubrik medenjem
nad
summa af  176,250: —
4:o för Handeln:
tillökning i reservationsanslaget till Lotseri- och
Transport R:dr 207,399: — 3,305,100?
Fyrings
-
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1862. 49
Transport Rdr 207,399: 26. 3,303,100: —
Fyrings-Staterna, som, nu bestämdt till Rdr
240,460, borde benämnas Lots- och Fyrinrättningen
med dertill hörande personal, med 122,440: —
motsvarande dels det belopp 110,000 Rdr, hvarmed
statsinkomsten af båk- och lotsmedel antagits
blifva ökad, och dels vederlaget, 12,440
Rdr, för Förvaltningens af Sjö-Ärendena andel
i uppbörden vid Landsorts fyrbåk, jemte det
öfverskotten å nyssnämnda statsinkomst fortfarande
skalle för de med ifrågavarande anslag
afsedda behof få användas;
tillhopa Rdr 329,839: 26.
hvartill dock, till jemnande af Hufvud-Titelns blif-0
vande slutsumma, skulle medelst motsvarande
tillökning i förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser m. m. för Departementets Kansliexpedition,
nu bestämdt till 1,223 Rdr 31 öre,
läggas ett belopp af  10; 74.
hvarigenom hela tillökningen blefve förhöjd till  329,830: —
genom tilllägg hvaraf till Hufvud-Titelns nuvaranda
jemväl upptagna slutsumma, denna skulle
komma att uppgå till Rdr 3,634,930: —
deraf på förslagsanslagen belöpa 137,436 Rdr
Dessutom skulle, i fall mina här förut i alseende på Sjöförsvarets utomordentliga
behof gjorda hemställanden af Eders Kongl. Maj:t i nåder gillas, nu jem
väl
af Rikets Ständer äskas följande extra anslag, nemligen:
till Flottans nybyggnad eller anskaffande af ny
krigsfartygsmateriel ....... Rdr 2,208,000: —
att redovisas i sammanhang med andra förut
uppgifna, till samma ändamål alsedda tillgångar ;
» angeiägna byggnadsarbeten och anskaffningar
vid Flottans Stationer Rdr 200,000: — 2,408,000:
att under åren 1864, 1865 och 1866 utgå
med en tredjedel, eller 802,666 Rdr 67 öre
Rmt, hvatdrcra året;
» anskaffande af ett obeväradt mindre ångfartyg
Transport Rdr 2,480,000: —
Bih. till Bih. lill R. St. Prol. 1862 & 1863. 1 Sami. 1 Afd. 5 Häft. 7
50 Bil. N.-o 4 till Kongl. Mqj.-ts Nåd. Prop. N.-o 1, om Statsverket 1862.
Transport R:dr 4,408,000: —
för Flottans Stockholms Stations behof . . 30,000: —
att för en gäng utgå ;
till anställande af försök för utrönande af s. k.
pansarplåtars af Svenskt jern förmåga att motstå
skott, äfvensom för åestämmande af lämpligaste
konstruktionen af refflade, gjutna jern
kanoner
lill fartygs bestyckning . . . Rdr 100,000: — 130,000: —
att genast utgå, på sätt i särskild nådig framställning
skulle begäras;
hvarförutan skulle äskas anvisandet på Riksgälds—Kontoret
för åren 1864, 1865 och
1866 af följande 2:ne kreditiv, nemligen:
dels för att fortfarande ej mindre sätta Amiralitets-Krigsmanskassan
i stånd att till Flottans
pensionsberättigade embets- och tjenstemän,
som söka afsked, genast utgifva pensioner enligt
de för Kassan nu gällande pensioneringsgrunder,
än äfven bereda tillgäng till de dem
tillförsäkrade fyllnadspensioners utbetalande, årligen
med 30,000 Ildr, eller för 3:ne år Rdr 90,000: —
dels ock för upprätthållande af den Flottans
gemenskap förunnade förbättrade pensionering,
årligen med 40,000 Rdr, eller för
3:ne år Rdr 120,000 — gio 000-
2,748,000: —
med Direktionen öfver förerämnda Kassa lemnad äättighet att å berörda 2:ne
kreditiv under hvarje års lopp lyfta hvad för de omförmälda ändamålen finnes vara
behöfligt, under förbehåll deremot, att af följande årets kreditiv icke något må
reqvireras innan styrkt blifvit i hvad män föregående årets kreditiv för pensioneringen
åtgått; dock att hvad under ett år icke för ändamålet erfordras må under
följande året användas; äfvensom att Rikets Ständer må medgifva, att för först
berörda
pensionering få användas såväl fortfarandn det å Femte Hufvud-Titeln
uppförda anslag till Flottans Reservstat, i den mån det redan är och framdeles
genom afgång bland derå uppförda Officerare kan blifva disponibelt söm ock tills
vidare
de genom ifrågasatt minskning af Flottans Officerspersonal uppkommande
aflöningsbesparingar, i den mån de kunna behöfva anlitas.»
»Om fortfarandet af ej mindre de anslag, som för Sjöförsvarets pensionsinrätt
ningar
finnas på Riksstatens 9:de Hufvudtitel uppförda, än äfven den vid sist
-
