# ID: svediakorp-gov2351
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 51,517
# sentences: 1,761
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Slats-Ulskoilels Utlåtande JVs 86.
man sammanskjutes af dem, som hafva fördel af denna jernväg. Och att dessa
subskribenter blifva mänga, måste också kunna antagas såsom säkert och följakt
ligen
hvarje enskilds bidrag mindre betydande, då nemligen denna jernväg medför
så stora och allmänna fördelar, som man antagit och som varit orsaken hvarföre
densamma skulle blifva en statsbana.
På dessa skäl hemställer jag derföre,
att Rikets Ständer, med bifall till Kongl. Maj:ts riädiga Proposition,
för anläggning af en sammanbindningsbana frän vestra stambanan
i trakten af Hallsberg till Örebro, mätte bevilja och anvisa erforderliga
medel till belopp af 1,657,470 R:dr R:mt, med vilkor att
byggnadstomt för bangården i Örebro varder, kostnadsfritt för
Staten, upplåten samt under förutsättning, att genom bidrag från
de orter, hvilka af banans anläggning ega fördel, tillskjutes en
summa, som blir tillräcklig för bestridandet af de med denna
anläggning förenade expropriations-kostnader, beräknade till högst
105,000 R:dr R:mt»
af Herr Montgommerie Cederhjelm i afseende på den af Utskottet föreslagna
riktningen af södra stambanan.
af Herr Lilliehöök, som instämt i Herr Stjerngranats reservation mot 4:de
punkten.
af Herr Stjerngranat:
mot l:sta punkten.
»Mot Utskottets beslut rörande vestra banans föreslagna krökning mera norråt
inom Nerike reserverar jag mig, då, på sätt finnes anfördt pag. 11 i Kommitterades
underdåniga Betänkande, 2:ne nordligare genom Nerike dragna linier redan
blifvit undersökta, den ena emellan Wiby- och Skarby-sjöarne, den andra norr
om den sistnämnda, men ingendera i tekniskt afseende egt företräde, och äfven
andra vigtigare skäl saknades för att låta hufvudlinien afvika från den rakaste och
kortaste sträckningen emellan Hallsberg och Bodarne. Genom den af Kommitterade
föreslagna sträckningen befinner sig jernvägs-linien redan ej långt från Hjelmaren
och på ett afstånd af endast 2 mil från Örebro. Den af Utskottet föreslagna
krökningen synes icke för orten, än mindre för landet i sin helhet, kunna medföra
någon nytta, men ökar deremot afståndet emellan jernvägen och Askersund
samt verkar menligt för orterna söder om jernvägen.»
mot 4:de punkten.
»För sitt beslut i afseende på södra stambanans riktning har Utskottet sökt
stöd ej mindre i föregående riksdagsbeslut, än ock i den omständigheten att, vid
sista riksdagen, medel skulle blifvit beviljade dels till jernvägen från Lund till
60
Stats-Utshollels Utlåtande M 86.
Finjasjön, dels till den från vestra stambanan vid Falköping utgående liniens fortsättning
förbi Jönköping åt den inre delen af Småland; och Utskottet grundar
härpå sina betänkligheter vid att, sedan södra stambanan således blifvit bestämd
att förena Malmö, dels med Jönköping och dels med den vester om Weltern fullbordade
stambanan, vidtaga en »så stor» förändring i södra stambanans riktning,
som valet af Nässjö—Ii nien skulle innebära.
Hvad först vidkommer de vid föregående riksdagar fattade beslut beträffande
södra stambanan, så hafva genom dem endast banans slutpunkter blifvit bestämde.
Det vill synas, som hade Utskottet nog mycket afsett dessa slutpunkters förening
genom den rakaste och minst kostsamma förbindelse, som står att vinna, men
deremot fästat alltför litet afseende så väl på den af Utskottet, i början af dess
Betänkande, anförda, i 1854 års riksdagsbeslut uttalade åsigt, att södra stambanan
skulle komma att utgöra en förening mellan rikets södra och mellersta
provinser — till hvilka äfven torde få räknas provinsen Östergötland —, som ock
på de större allmänna fördelar, som banans sträckning genom den inre, mera
centrala, delen af Småland skulle, enligt hvad i Jernvägs-kommittéens Betänkande
blifvit ådagalagdt, kunna vinnas.
Hvad vidare beträffar de betänkligheter, som blifvit härledda derifrån att
bansträckningen skulle redan på något sätt vara bestämd derigenom, att, vid sista
riksdagen, medel skulle blifvit beviljade till den från vestra stambanan vid Falköping
utgående liniens fortsättning från Jönköping åt den inre delen af Småland,
så, utom det att Laga-dalen väl icke kan egentligen eller i främsta rummet anses
utgöra denna inre del, så hvila dessa betänkligheter, för så vidt de afse någon
genom ifrågavarande anslag bestämd riktning, pä ett fullkomligt misstag. Enligt
hvad Expeditions-Utskottets förslag till underdånig skrifvelse, JVs 124, pag. 292,
utvisar, nedsatte Rikets Ständer det af Kongl. Maj:t för sådant ändamål äskade
anslag. 5,750,000 R:dr och beviljade endast 1,300,000 R:dr till påbörjande och
grundläggning af sådana arbeten å södra stambanans norra del frän Falköping
till Jönköping, som fordrade en längre tid till deras fulländning. Någon bestämmelse
i afseende å banans riktning emellan Jönköping och Finjasjön finnes således
icke i detta Rikets Ständers beslut uttalad.
Likaså innebär det ett fullkomligt misstag att, sedan Kongl. Maj:t vid sistlidne
riksdag framlagt förslag till ett jernvägs-system för hela riket, äfven upptagande
en från södra stambanan utgående bana, som på Statens bekostnad skulle
ledas genom Östergötland till den vestra stambanan vid Katrineholm, detta system
skulle blifvit af Rikets Ständer afslaget. Af Expeditions-Utskottets förslag till
underdånig skrifvelse, JVs 124, pag. 290—291, synes att, beträffande frågan om
antagande af ett visst system, Rikets Ständer yttrat: »dels att sådant vore alltför
tidigt, enär undersökningarne i afseende på flera utaf de jernvägslinier, som skulle
ingå i det föreslagna systemet, ännu icke hunnit företagas, än mindre afslutas,
Stats-Utskotlets Utlåtande M 86.
Hl
samt att det vore särdeles betänkligt, alt, dä fräga är om företag, hvilka komma att
medföra högst betydliga utgifter för det allmänna, i afseende pä sättet och ordningen
för dessa företags framtida utförande, fastställa ett system, hvars ändamålsenlighet
och antaglighet så mycket mindre kunna med full tillförsigt bedömas,
som dess detaljer icke äro utredda; och dels att en utaf Rikets nu (då) församlade
Ständer till iakttagande under en längre tidsföljd meddelad fastställelse å ett
särskildt jernvägs-system, för utförande hvaraf flera riksdagars sammanstämmande
beslut erfordrades, ingalunda skulle kunna anses betrygga delsammas fortsatta tillämpning
och fullföljande.» — Af det anförda synes att Kongl Maj:ts vid sistlidne
riksdag aflåtna nådiga Proposition om antagande af ett jernvägs-system icke —
och således icke heller östra stambanan — blef af Rikets Ständer afslagen; utan
afgörande! endast undanskjutet, med hänvisning till vidare undersökningar och
detalj-utredningar.
Det är sedan sådane undersökningar och detalj utredningar blifvit verkställda,
som valet emellan Nässjö- och Laga-linierna blifvit öfverlemnadt till Rikets Ständer,
och det är på samma undersökningar och detalj-utredningar, som den nådiga framställningen
är bygd. Det synes således icke med skäl kunna klandras om, vid
förslag till sträckning af södra banan, man äfven haft afseende på den östra och
det tjenligaste sambandet emellan dessa båda banor, då det icke torde lida något
tvifvel att, i en framtid, en östra bana kommer att, på Statens bekostnad eller
genom dess mellankomst, förena Jönköping och Norrköping, eller södra banan
med den vestra, till förkortande af vägen emellan hufvudstaden och Malmö. Äfven
Utskottet antager sådant, men förlägger södra och östra stambanornas anslutningspunkt
till Tenhult oell yttrar dervid, att »kommitterade visserligen ansett detta
icke kunna ske med bibehållande af antagna kröknings— och lutningsförhållanden
utan allt för stora kostnader», samt att »några närmare undersökningar om denna
sträckning icke blifvit meddelade».. Att sådana äro verkställda, äfvensom deras
resultat, visar sig så väl af de hos Utskottets Riksgälds-Afdelning befintliga koncept-ritningar
till profiler och planer för en jernväg emellan Götaström öfver
Tenhult till Nobynäs, som af de i Bil. Litt. A. till Jernvägs-undersöknings-kommittéens
Betänkande uppgifna kostnader för denna bansträckning till Linköping.
Jag kan således icke annat än godkänna det afseende som, vid förslaget till
södra banans sträckning, blifvit fästadt äfven på en östra bana. Ett förbiseende
häraf skulle ådagalagt allt för mycken ensidighet och allt för ringa omtanka för
framtiden; likasom ock ett annat förfarande vid bestämmandet af stambanssträckningar
skulle kunna i allt för betydlig mån förringa de fördelar, landet i sin helhet
bör ega att påräkna af de millioner, den på jernvägar, medelbart eller omedelbart,
uppoffrar.
Om man sålunda betraktar den södra banans sträckning genom Småland i
dess sammanhang med en östra bana, utgående antingen från Nässjö eller Ten
-
62
Stais- Utskottets Utlåtande M 86.
hult, sä visar sig (af Bil Litt. A till Jernvägs-kommittéens Betänkande) att linien
Nässjö—Tenhult, 2 mil 4,900 fot, kostar 1,479,120 R:dr
Nässjö — Linköping, 10 » 21,500 » » 7,436,245 »
Summa 12 mil 29,400 fot, » 8,915,365 R:dr,
och att linien Tenhult—Nobynäs—Linköping, 12 mil 11,600 fot, kostar 10,008,171
R:dr eller alt om, säsom Utskottet föreslår, Tenhult (ages till utgångspunkt för en
östra bana, denna blir, om den föres derifrån direkte på Linköping, 1,092,806 R:dr
dyrare, än om den föres fiån Tenhult öfver Nässjö till Linköping.
Och då (enligt samma Bil. Litt. A)
linien Finjasjön—Nässjö 18 mil kostar 11,526,411 R:dr
Nässjö—Tenhult 2 » 4,900 löt » 1,479,120 »
Nässjö—Linköping 10 » 24,500 » » 7,436,245 »
Summa 30 mil 29,400 fot » 20,441,776 R:dr
och d:o Finjasjön—Götaström—Tenhult 17 mil 25,000 fot kostar 9,879,395 R:dr,
Tenhult—Nobynäs — Linköping 12 » 11,600 » » 10,008,171 »
Summa 29 mil 34,600 löt » 19,887,566 R:dr,
så, oaktadt ingen kan bestrida rigtigheten af det påståendet att, om man endast
tager i betraktande alternativerna för den södra stambanan i och för sig sjelf,
den raka sträckningen från Finjasjön till Tenhult gifver, i jemförelse med den
från Finjasjön öfver Nässjö till Tenhult, en besparing af 3,126,136 R:dr, så blir
likväl den besparing, som på hela linien emellan Finjasjön och Linköping skulle
vinnas om, enligt Utskottets förslag, södra banan löres efter Laga-linien till Ten
hult,
i stället för öfver Nässjö till Tenhult, endast 554,210 R:dr; — en summa,
hvarå räntan torde kunna betäckas af den större trafik, som vöre att förvänta från
de folkrikare trakter, sorn omgifva Nässjö! i nien, och hvilket öfverskott af trafik
man nu, åtminstone hvad angår linien Nässjö—Jönköping, belt och hållet skjuter
från sig.
Älven om man, ulan afseende på den östra banan, tager i betraktande dori
södra och den högre anläggningskostnaden, 5,126,136 R:dr, för linien Finjasjön —
Nässjö—Tenhult, och man fördelar den med 1,650 000 R:dr på bandelen Finjasjön—Nässjö,
och med 1,479,120 R:dr på bandelen Nässjö—Tenhult, så vill det
synas som kunde man antaga att den årliga räntan på denna anläggningskostnad
skulle kunna af ökade inkomster betäckas. Beräknar man ifrågavarande ränta
efter 5 procent, så utgör den lör den förra bandelen 82,500 R:dr och för den
sednare 74,000 R:dr. Till betäckande häraf erfordras endast för bandelen Finjasjön—Nässjö
en inkomst af, per mil och dag, 12 R:dr 55 öre mera än på linien
Finjasjön—Tenhult, samt, för linien Nässjö—Tenhult, en person- och godstrafik af,
per mil och dag, 94 R:dr 85 öre om man beräknar afståndet emellan Nässjö och
Tenhult, men endast 55 R:dr 77 öre om afståndet beräknas emellan Nässjö och
Stals-Uiskottets Utlåtande JYs 86.
(53
Jönköping (hvilket väl är det rätta, ty i allmänhet torde kunna antagas att den,
sorn är tvungen att 1'öra sina produkter på axel till Tenhult, väl icke underkastar
sig en omlastning i Tenhult och en i Jönköping, för att få dem forslade på
jernväg det obetydliga afståndet af 1| mil); allt under antagande att underhållsoch
driftkostnaden på bandelen Nässjö—Tenhult blilver, — hvad troligt är — betäckt
af transito—rörelsen pä södra stambanan äfvensom af all den trafik, sorn kari
påräknas mellan Jönköping och det inre af Kronobergs län intill Wexiö-trakten,
hvilken, kommer denria bandel till godo, utöfver hvad densamma direkte tillkommer
från dess eget territorium.
Af anläggnings-kostnaderna anser jag således icke kunna hemtas skäl till afvikelse
från den sträckning, Kongl. Majit nu föreslagit.
Hvad beträffar de båda alternativa förslagens relativa förhållande till landets
kommunikations -system; så torde den emellan Göteborg och Malmö samt utlandet
befintliga sjökommunikationen, äfvensom den omständigheten att hvad som
från de norra och äfven en del af de vestra orterna försändes på vestra stambanan
lärer söka sin utväg hufvudsakligast öfver Göteborg, kunna vara giltiga
skäl till antagande att förkortningen af afståndet emellan hulvudstaden och Malmö
samt utlandet genom vägen öfver Nässjö blir af mera vigt än Utskottet dervid
fästat.
Afståndet emellan Slockholm och Malmö blefve, om Tenhult antages till föreningspunkt
emellan södra och östra banorna och om Nässjö—Tenhultsbanan auliigges
(den direkta öfver Tenhult kostar 1,092,806 R:dr mera),
Vester om Wettern 65 mil 650 fot.
Öster om Wettern  59 mil 5,070 fot.
Skillnad 5 mil 51,580 fot;
men om Nässjö antages till föreningspunkt emellan södra och östra banorna
Vester om Wettern 67 mil 18,540 fot.
Öster om Wettern  57 mil 13.150 fot.
Skillnad 10 mil 5,390 fot,
som skulle blifva en vinst för all framtid, för befolkningen i de östra och en del
af de norra provinserna. Genom denna sistnämnda linien tillvägabringas en möjlighet
alt med vanlig snälltågs-hastighet föra post och passagerare emellan Stockholm
och Malmö på en dag eller 14 timmar, samt sålunda på 36 timmar mellan
Stockholm och Hamburg. Utskottet söker att på grund af befolkningens antal
bilda en föreställning om den trafik, som på hvardera af de föreslagna linierna
kan förekomma, och Utskottet har dervid antagit att trafik-området kan utsträckas
till 3 mil på hvardera sidan om jernbanan. Antager man nu bela trakten emellan
nämnde bana såsom lika inverkande på dem båda — hvilket ingalunda länder
till skada för Laga linien, — så, då folkmängden öster om Nässjö-Iinien utgör
64
Stats-Utskollels Utlåtande 86.
67,193, men vester om Laga-linien endast 47,337 personer, så visar sig ett
betydligt öfverskott till fördel för trafiken på Nässjö—linien.
Hvad beräkningen öfver folkökningen beträffar, så visar sig att de härader,
som af Utskottet i detta fall ansetts mest gynnsamma, med betydliga delar kunna
tagas i beräkning äfven till fördel för Nässjö-linien, och att sluträkningen uppgjorts
med afseende å endast en mils afstånd frän jernvägarne; —- således ej
för hela trafik-området. Visserligen komma jernvägarne, genom den lyftning de
gifva åt alla industriela företag, att å folkmängdens tillvext hafva ett stort inflytande,
meri svårligen lärer man af denna omständighet kunna finna öfvervägande
skäl för eller emot den ena eller andra jernvägslinien.
Likaledes synes Utskottets beräkningar öfver produktion och derpå grundade
transporter ingalunda utgöra en så säker ledning för omdömet i afseende
på den ena eller andra liniens företräde, att derpå skulle kunna grundas ett afgörande
i motsats mot det, som stödjer sig pä af Jernvägs-kommittéen i dess
Betänkande framlagda upplysningar, vunna genom officiela uppgifter samt vid sammanträden
och öfverläggningar med Konungens Befallningshafvande i länen, magistrater,
hushållningssällskap och andra sakkunnige personer.
Äfven den fördel, som Nässjö banan eger att i det inre af landet beröra en
betydande vattenkommunikation, genom hvilken förbindelse med Carlshamn lätteligen
kan åstadkommas, tyckes Utskottet gifva ringa företräde mot den båtkom
munikation
öfver sjöarne Bolmen, Widöstern, Flåen, Furen och Hinsen, vid hvilken
Utskottet fästat sina förhoppningar. En jemförelse emellan den nytta för
landet hvardera af dessa kommunikationer särskildt kan medföra, lärer icke kunna
utfalla till den sednares fördel. Utskottet erkänner behofvet och nyttan af biba
nor
på östra sidan om stambanan, på samma gång Utskottet genom denna stambanas
förläggande i vestra delen of Småland försvårar bibanornas tillkomst och
utförande. Utskottet förespeglar de stora bidrag, som skulle kunna erhållas genom
den af Utskottet påräknade besparingen af 3,126,000 R:dr. Men denna
besparing kommer i en framtid att visa sig såsom obefintlig, derest östra banan
blir en stambana, emedan den då kommer att med hela sitt belopp öka kostnaden
för denna stambana; eller kommer den åtminstone icke att uppgå till mer
än 554,000 R:dr, på samma gång den, med flere gånger denna summa, ökar anläggningskostnaderna
för bibanorna. Utskottet antager att den beräknade kostnaden,
4 å 5 millioner ensamt för Oscarshamns-banan, skulle komma att ökas
med 50 procent. Troligen blilver tillökningen i kostnader ännu betydligare deri
genom
att denna bibana, för att träffa Laga-linien, måste dragas genom den höjd,
som skiljer de åt öster rinnande vattnen från dem, som rinna åt söder. Det
torde således, äfven i detta hänseende, icke vara likgiltigt om södra stambanan
kommer några mil mer eller mindre åt öster eller om, såsom Utskottet yttrar, den
kommer 2 å 3 mil närmare Calmar och Carlskrona.
Af
Ståts-Utskottets Utlåtande JYs 86.
Af alla dessa skäl reserverar jag mig mot Utskottets beslut i valet af Lagalinien,
och anhäller, att Rikets Ständer, med bifall till Kongl. Maj:ts Proposition
i afseende å södra banans riktning, ville bestämma att den må dragas frän Finjasjön
förbi och i närheten af sjön Salen åt Nässjö och vidare öfver Tenhult till
Jönköping.))
mot 15:de punkten.
»Jag reserverar mig mot Utskottets beslut i denna punkt, enär ingen bestämd
grund lärer kunna finnas för uppskattandet pä förhand af de fördelar en
jernväg kan, jemförelsevis, för den ena eller andra egendomen medföra, och stadgandet
säledes skulle, enligt min åsigt, innebära alla frön till godtycke och chikaner.»
Af Biskop Annerstedt och Doktor Nordström, hvilka instämt i Herr Stierngranats
reservation mot 4:de punkten.
Af Professor Carlson, mot 4:de och 5:te punkterna (rörande anslagen för
södra stambanan):
»Sedan den summa, som vid innevarande riksdag skall till fortsättande af
Statens jernvägsbyggnader användas, blifvit bestämd lill 29,000,000 R:dr R:mt,
och den vestra stambanans fullbordande, enligt Utskottets hemställan, erfordrar
17,899,668 R:dr R:mt, återstår för arbetena å södra stambanan ett belopp af
7,440,332 R:dr R:mt. Då emellertid för den summa, som återstår, om från detta
belopp afdraces den för Falköpings—Jönköpingsvägens fullbordande nödiga summa
med 3,388,920 R:dr Runt, den sydliga delen af södra stambanan, med antagande
af den mindre kostsamma riktning för dess framdragande norr om Finjasjön,
Utskottet förordat, kan från Skåne dragas nästan lika långt in i Småland, som i
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition är föreslaget, anser jag öfvervägande skäl tala
för fulländandet under innevarande statsreglerings-period af banan emellan Falköping
och Jönköping och får derföre såsom min reservation upptaga följande af Riksgälds-afdelningen
beslutade förslag till utlåtande i denna punkt:
Ibland de framställningar angående Statens jernvägsbyggnader, som, jemte
Kongl. Maj:ts i ämnet aflålna nådiga Proposition, under innevarande riksdag förekommit,
har, i fråga om nu förestående jernvägsarbeten å södra stambanan, Herr
Schwan uti sin motion framställt förslag derom, att banans nordliga del emellan
Falköping och Jönköping borde, genom beviljande af medel till erforderligt belopp
utöfver hvad af Kongl. Maj:t för denna bandel föreslagits, under instundande statsreglerings-period
bringas till fullbordan. Till stöd för denna af åtskilliga såväl
Borgare-Ståndets som öfriga Riks-Ståndens ledamöter äfvenledes uttryckta och fö rordade
åsigt, har hufvudsakligen erinrats, att något särdeles gagn af do redan fullbordade
och blifvande arbetena å ifrågavarande bandel samt godtgörelse för derå
nedlagde kostnader icke kunde väntas, förrän jernvägen, genom dess framdragande
Bih. till R. St. Prot. 1859 & 1860. 4 Sami. 1 Afd. 31 Häft. 9
(»6
Stats-Utskottets Utlåtande M 86.
till Jönköping, uppnått medelpunkten för rörelsen i denna del af landet, samt alt
förbindelsen emellan nämnde stad och vestra stambanan vid Falköping skulle för
trafiken å denna sednare bana och allmänna rörelsen i landet medföra så väsendtliga
fördelar, att fullbordandet af förberörde kommunikations-led icke borde fördröjas
under så lång tid, som blefve fallet, derest icke medel för detta ändamål af
Rikets nu församlade Ständer beviljades.
Då Utskottet såväl hvad angår det mindre gagn, som af arbetena å södra
stambanans nordliga del kan väntas innan banan uppnår Jönköping, som äfven i
fråga om de allmänna fördelarne af den förbindelse, som genom nämnde bandel
åstadkommes emellan trakterna omkring Wettern samt Vesterhafvet, å ena, och
hufvudstaden, å andra sidan, till alla delar instämmer i ofvan anförde yttranden; och då
det vid ordnandet och fördelningen af arbetena på en emellan bestämda, på längre
afstånd från hvarannan belägna ändpunkter sig sträckande hufvudbana måste anses
i alla afseenden ändamålsenligt, att de bandelar, derigenom vigtigare punkter sammanbindas
och hvilka kunna betraktas såsom i och för sig fullständiga kommunikalions-leder,
företrädesvis befordras till fullbordan, har, af dessa skäl, Utskottet funnit
ofvanberörde framställning böra af Utskottet hos Rikets Ständer förordas; och
får alltså, under åberopande af Jernvägs-kommittéens i Kongl. Majlis nådiga Proposition
upptagne kostnads-förslag för ifrågavarande bandel, Utskottet tillstyrka:
att Rikets Ständer, för utförande af återstående arbeten å södra
stambanans nordliga del emellan Falköping och Jönköping, mätte
till Kongl. Maj:ts disposition anvisa en summa af 3,358,320 R:dr
R:mt, att i den ordning, som af Rikets Ständer varder stadgad,
från Riksgälds-Kontoret utbetalas.»
Af Prosten Arrhenius och Prosten Malmstedt, hvilka instämt i Herr Stierngranats
reservation mot 4:de punkten.
Af Herr Gråå, som instämde i Herr Bildts reservation mot 3:dje punkten,
angående Örebro—Hallsbergs-banan, i så måtto, att han ansåg ortens invånare böra,
om ej till hela beloppet, dock till någon del lemna bidrag för expropriations-kostnadernas
bestridande, så alt deras tillskott komme att utgöra åtminstone hälften
af den summa, hvartill dessa kostnader blifvit beräknade.
Af Herr Cedergren, som instämt i Herr Rinmans reservation mot 3:dje
punkten.
Af Herr Hierta: »Emot IJöglofliga Stats-Utskottets utlåtande i frågan om
Statens jernvägs-byggnader får jag anmäla min reservation i följande punkter:
l:o Emot Utskottets pluralitets beslut att, med upphäfvande af Riksgäldsafdelningens
förslag om låns beviljande till ett Bolag för byggande af en jern
-
Stats-Ulskottets Utlåtande JYi 86.
(»7
bana mellan Örebro och Hallsberg, tillstyrka denna banas byggande på Statens
bekostnad och för dess räkning.
Utan att underkänna de skäl, sorn blifvit anförda för att visa denna banas
blifvande betydliga inverkan på omgifvande bergslagers produklions-förmåga och
välstånd, tillhör jag nemligen dem, som tro, att denna fördel kan vinnas lika väl
genom banans byggande af enskilde, som dertill erhålla uppmuntran medelst lån
till en så stor andel af byggnads-summan, att någon egentlig kapital-utgift icke
för dem behöfde komma i fråga. Å andra sidan anser jag det för närvarande,
och så länge det ekonomiska resultatet af rörelsen på Statens jernvägs-byggnader
ännu är så problematiskt, vara af stor vigt, att Staten icke sträcker sin omedelbara
befattning med dessa företag längre än till de båda stambanor, hvilkas färdigbyggande
å en linea mellan Stockholm och Göteborg med vidare fortsättning
från en punkt på denna bana åt Malmö, egentligen blott utgör ett fullföljande af
föregående Ständers beslut. Den närmare tillämpningen af denna grundsats på del
ifrågavarande förslaget, angående banan emellan Örebro och Hallsberg, är i öfrigt
så fullständigt utvecklad i afdelningens förslag till betänkande, att jag ber att här
få åberopa och upptaga detsamma såsom min särskilda mening, så lydande:
Ehuru Utskottet fullt uppskattar den obestridliga vigten af ifrågavarande jernvägsanläggning
för såväl trafiken å vestra stambanan, som för landels inre kommunikationer,
kan Utskottet likväl icke undgå att anmärka, att den föreslagna utgre
ningsbanan,
endast sträckande sig genom det inre af en bland rikets provinser, och
icke utgörande någon del af den påräknade kommunikationen emellan Slockholm
och Göteborg, ingalunda kan tillerkännas den betydelse för landet i sin helhet,
som tillagts de jernvägslinier, hvilkas utförande Staten hittills låtit omedelbart verkställa
och hvilka erhållit benämning af stambanor. Vid sådant förhållande, och då
det gagn, som af den ifrågavarande sammanbindnings-banan påräknas, hufvudsakligen
tillgodokommer de banan närmast omgifvande delarne af landet, har Utskottet
ansett besagde banas utförande desto hellre böra åt den enskilda företagsamheten
öfverlemnas, som företagets ringa omfång icke heller synes ovilkorligen påkalla,
att Slaten genom sin försorg låter utföra banans anläggning. Då Utskottet
således finner sig icke böra tillstyrka Rikets Ständers bifall till det af Kongl.
Maj:l framställda förslaget om den meranämnda banans utförande på Statens bekostnad
och genom dess försorg, har emellertid, med afseende på fördelarne af den
i flera af Kommittéen närmare angifne hänseenden vigtiga kommunikationens åstadkommande,
Utskottet trott sig ega anledning föreslå Rikets Ständer att, medelst anvisande
af lämpligt låneunderstöd, befordra bildandet af bolag för utförande af
samma jernvägs-företag; och har Utskottet, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
de grunder, som vid 1853 — 54 årens riksdag följdes i afseende å det då beviljade
låneunderstöd till anläggning af jernväg emellan städerna Fahlun och Gefle,
ansett 3ig böra till Rikets Ständer hemställa:
Stats-Ulslcottets Utlåtande M 86,
3:o.
att Rikets Ständer för anläggning af en till begagnande
med lokomotiver afsedd jernbana emellan Orebro och vestra stambanan
vid Hallsberg eller motsvarande punkt å samma bana, i händelse
denna erhåller den ifrågaställa förändrade sträckningen genom
slättlandet af Nerike, måtte åt det bolag, som för detta förelag
bildar sig, bevilja och till utgående från Riksgälds-kontoret, anvisa
ett låneunderstöd till belopp af 1,410,000 R:dr R:mt, utgörande i
rundt tal */5 af den beräknade kostnads-summan för banans fullbordande,
eller, i händelse det nyss nämnda nordliga alternativet för
vestra stambanans ledning genom Nerike kommer att antagas, till
belopp som motsvarar lika andel af den i sådant fall för den ifrågavarande
ulgreningsbanan minskade anläggningskostnaden; äfvensom
alt för detta stats-bidrags åtnjutande, och i afseende på förelagets
verkställande samt banans framtida underhåll m. m., dels stadga de
vilkor och åligganden, dels medgifva de förmåner, samt för sin del
besluta eller hos Kongl. Maj:t i underdånighet föreslå de bestämmelser,
som här nedan finnas uppgifne, nemligen:
l:o. Jernvägs-anläggningen bör, emot erhållande af det härtill
beviljade stats-bidraget, utföras genom ett för delta ändamål bildad!
Rolag och på dess bekostnad; hörande della Bolag åtaga och
förbinda sig att, ej allenast i öfverensstämmelse med fastställd arbetsplan
och under iakttagande af de för arbetets utförande för
öfrigt meddelade föreskrifter, fullborda, utan ock derefter för allmänna
trafiken öppna och underhålla jernvägen i bela dess längd,
2:o. Bolagsmännen böra, genom skeende aktieteckning, förbinda
sig alt utaf egna medel tillskjuta hvad utöfver det af Slaten
erhållna lånet erfordras för jernvägens och dertill hörande anläggningars
fullbordande samt all erforderlig transport-materielsanskaffning;
och skall aktietecknings-summan motsvara hälften af det
beviljade lånebeloppet och således motsvara två femtedelar af den beräknade
kostnads-summan. Dock som hälften af det sålunda tecknade
beloppet är allenast afsedd till Statsverkets betryggande för detta
företags utförande samt de dertill anvisade medlens återbekommande
jemväl i motsatt fall, så behöfva aktie-egarne, derest
jernvägen, g«,nom deras försorg, varder på föreskrifvet sätt och inom
stadgad lid fullbordad, icke erlägga denna hälft af tecknings-summan;
kommande följaktligen aktie-egarnes ansvarighet för densamma
att försvinna efter jernvägens fullbordande; hvarefter jernvägen, med
hvad dertill hörer, bör utgöra säkerhet för ifrågavarande lån.
Stats-Utskottets Utlåtande M 86.
«9
De handlingar, som innefatta aktie-egarnes förbindelser att
fullgöra den, på grund af aktie-teckningen dem åliggande inbetalnings-
sk y Idighet å deras aktier, böra deponeras och förvaras hos
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län.
3:o. Bolaget bör vara bildadt och arbetet å jernvägen påbörjadt
före den 1 Juli 1861; skolande de vid jernvägs-anläggningen
erforderliga arbeten sedermera oafbrutet fortgå och utföras, så
att jernvägen varder fullbordad och för allmänna trafiken upplåten
inom förloppet af den tid, Kongl. Maj:t, vid Bolagets oktrojerande,
kommer alt bestämma; och eger Styrelsen för Allmänna Väg- och
Vattenbyggnader alt, genom särskildt af Kongl. Maj:t, på Styrelsens
förslag, förordnade sakkunnige män, utöfva tillsyn derå, att arbetena
varda i öfverensstämmelse med vederbörligen fastställda planer
utförda, samt att vid verkställigheten godkända arbetsmetoder följas
och fullgoda materialier användas.
å:o. Innan större eller mindre del af ofvan omförmälda lån
får lyftas, bör Bolaget, genom sin Direktion, hafva till Riksgäldskontoret
aflemnat eller der företett:
a) för hela lånesumrnan, jemte derå upplöpande ränta, å Bolagets
vägnar, utfärdad skuldförbindelse, som af Fullmägtige i nyssnämnda
verk godkännes och antages;
b) utaf Bolaget, genom Direktionen, ingånget samt af Kongl.
Majit i nåder antaget kontrakt om jernvägs-arbetets utförande och
anskaffandet af all för jernvägens begagnande erforderlig materiel, i
den ordning och inom den tid arbetsplanen bestämmer;
c) bevis att aktieteckningen, äfvensom den i ofvanstående andra
punkten stadgade deposition af deruti omförmälda handlingar,
skett för ett belopp, som åtminstone motsvarar två tredjedelar af den
föreskrifna lecknings-summan;
d) bevis angående behörig verkställighet af den första inbetalningen
å alla, enligt punkten litt. c, tecknade aktier;
e) vederbörligt intyg, att arbetet inom föreskrifven tid blifvit
påbörjadt och sedermera, i öfverensstämmelse med arbetsplanen,
fortsatt; samt
f) särskild, likaledes å Bolagets vägnar utfärdad, förbindelse,
innefattande åtagande, alt under all framtid och utan något ytterligare
bidrag af allmänna medel, vidmagthålla hela jernvägen, med allt hvad
dertill hörer, i sådant skick, att den kan för allmänna trafiken begagnas.
S:o. Under iakttagande af dessa, jemte öfriga för lånets utbekommande
stadgade vilkor, kommer den beviljade lånesumrnan
Stats-Utskotteta Utlåtande JW 86.
att utbetalas å de terminer, som af Kongl. Maj:t i nåder pröfvas
lämpligen böra bestämmas.
6:0. Oftanämnde lån får, utan ränta och kapital-afbetalning,
innehafves till 1863 års utgång; men derefter skall å hela den
utbekomna lånesumman, inom slutet af hvarje år, inbetalas 8 proc,
Hvaraf för hvad af lånet dessförinnan icke godtgjorts beräknas 4
proc. årlig ränta, och återstoden utgör kapital-afbetalning. Skulle
det förfallna inbetalnings-beloppet icke varda i föreskrifven ordning
erlagdt, bör derför af Bolaget utgöras 8 proc. årlig ränta intill
dess samma belopp vederbörligen inbetalas.
7:o. För den händelse, att den för jernvägs-anläggningen fastställda
arbels-planen icke skulle följas och derifrån, utan sökt och
erhållen nådig tillåtelse, skedd afvikelse icke varder på föreskrifvel
sätt rättad, eller ifall jernvägs-arbetet icke skulle i stadgad ordning
fortsättas samt inom den derför bestämda tid fullbordas, eger Kongl.
Maj: t låta inställa all vidare utbetalning af det beviljade låneunderstödet
samt återfordra hvad deraf utbekommits, att, på en
gång eller successivt, till Riksgälds-konloret inbetalas inom den tid,
Kongl. Maj:t finner för godt i nåder bestämma. Skulle åter jernvägs-anläggningen
under arbetstiden öfvergifvas, eller jernvägen, efter
dess fullbordande, icke så underhållas, att den framgent kan begagnas,
eller om betalnings-skyldigheten för det erhållna lånet icke
skulle kunna af Bolaget fullgöras, kommer jernvägen att hemfalla
lill Staten, utan rättighet för aktie-egarne alt, till större eller mindre
del, utaf det allmänna erhålla ersättning för de tillskott till
detta företag, som dessförinnan blifvit af dem utgjorda.
8:0. Under byggnads-åren skall Bolagets Direktion, inom den
tid och till den embetsmyndighet, Kongl. Maj:t behagar i nåder
föreskrifva, årligen afgifva berättelse om väganläggnings-arbetets fortgång
under det nästföregångna året; börande ej mindre förvaltningen
af Bolagets angelägenheter, än de afslutade räkenskaperna, vid årligen
anställande revisioner granskas; uti hvilka revisioner Staten
bör ega att genom ett af Kongl. Majit ulsedt ombud deltaga, intilldess
det af allmänna medel erhållna låne-underslödet blifvit återbetaldt.
9:o. I den mån jernvägen varder fullbordad och till allmänt
begagnande upplåten, skall Bolaget vara skyldigt, emot den ersättning,
som Kongl. Majit, efter vederbörandes hörande, pröfvar skäligt
bestämma, på densamma fortskaffa trupper och allmänna posten samt
ombesörja alla andra för Kronans eller det allmännas räkning ifråga
-
Stals-Ulskotlels Utlåtande JVs 86.
71
kommande personal- samt varu- och material-transporter. Derjemte
skall det åligga Bolaget, att, utan ersättning, medgifva anbringande
längs efter jernvägen al elektriska telegraf-linier med hvad
<)ertill hörer.
10:o. Afgifterna för passagerare- och varu-trafiken skola utgå
enligt gällande, af Kongl. Muj:t, efter dertill utaf Bolaget afgifvet
förslag, i nåder fastställd taxa, hvilken i allmänhet hvart femte år
lämpas efter sig då företeende förhållanden.
ll:o. Skulle behållna inkomsten af jernvägen, efter afdrag af
den årliga inbetalningen å det af Staten erhållna lånet, öfverstiga
sex procent å det belopp aktie-egarne tillskjutit, ankommer på
Kongl. Majit att, utan begagnande af den i näst ofvanstående punkt
Kongl. Majit förbehållna rätt att pröfva och bestämma de enligt
läxor utgående afgifterna, föreskrifva, huru stor del af detta öfverskott
skall afsätlas för att framdeles användas lill jernvägens underhåll
och förbättring. Uppgår den årliga behållningen ändock lill
åtta procent å aktie-egarnes tillskott, eger Kongl. Majit bestämma
om och med hvad belopp den stadgade amorteringen å sagde lån
bör ökas.
12:o. Bolaget är bcrättigadt:
a) att, efter gällande lag och författningar, till sig lösa och
med egande rätt besitta enskilde personer och korporationer tillhörig
jord, som för jernvägs-anläggningen erfordras; hvilken jord
dock ej får för Bolagets skuld intecknas;
b) att, utan kostnad eller årlig ersättning, undfå upplåtelse af
sådan för jernvägs-anläggningen oundgängligen erforderlig, Kronan
tillhörig jord, som står under dess omedelbara disposition; dock
bör, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med
åborätt eller annorledes upplåten Kronojord, ersättning derför af Bolaget
lemnäs i enlighet med hvad om jords eller lägenhets afstående
för allmänt behof är stadgadt i Kongl. Förordningen den 20 November
1845; skolande denna Förordnings 27 § jemväl lända till
efterrättelse i afseende på de utskylder till Kongl. Majit dcb Kronan,
som förut kunna åligga den jord, hvilken Bolaget kommer alt
till sig lösa;
c) att för jernvägs-anläggningen kostnadsfritt begagna sådana,
å Kronans egor belägna, kalk- och stenbrott, som kunna vara
disponibla;
d) alt för jernvägs-anliiggningens behof samt till jernvägens
byggnad och underhåll, under de i förfaltningarne föreskrifna vilkor,
72
Stats-Vtskottets Utlåtande M 86.
anlägga och, på sätt tjenligast finnes, drifva erforderliga verkstäder
till förfärdigande af gjutgods, smiden, verktyg, redskap och allehanda
nödiga materialier;
e) att, uppå skeende underdåniga ansökningar, åtföljda af bestämda
uppgifter å behofvet, få, under kontroller, som då komma
att i nåder föreskrifvas, till riket tullfritt införa de maskinerier,
vagnar och verktyg, hvilka vid jernvägs-arbetet erfordras, jemte sådane
för jernvägen beböfliga skenor (räls), lokomoliver, stående
maskiner och vändplaner (turnplates), som ej af inhemsk tillverkning
kunna erhållas emot lika billigt pris och med samma godhet;
f) att för jernvägens anläggning erhålla arbets-biträden af Kronoarbets-korpsen,
i mån af tillgång och uppå de vilkor, som vid sådant
arbets-biträdes användande vanligen bestämmas;
g) att för enahanda ändamål jemväl få begagna manskap af
arméen, så vidt aftal med vederbörande om frivilligt arbets-biträde
kan träffas, och trupperna icke äro af militär - tjenstgöring eller arbete
för Kronans räkning upptagna.
13;o. Bolaget skall, i alla rättsförhållanden, som kunna uppstå
emellan detsamma och Svenska Kronan eller enskilde medborgare,
lyda under Svensk domstol och varda underkastadt Svensk lag.
14:o. I fråga om begagnande och underhållande af jernvägen,
med hvad dertill hörer, komma slutligen de föreskrifter och stadga
nd en, som Kongl. Maj:t kan finna för godt meddela, alt tjena till
ovilkorlig efterrättelse; varande Bolaget och dess biträden derjemte
i allmänhet skyldige att iakttaga och fullgöra hvad, med hänsigt till
den Staten tillkommande vård öfver jernbanan och tillsyn öfver
trafiken derpå, kan varda i vederbörlig ordning foreskrifvet.
Och torde, i anseende till den ifrågavarande jernvägs-anläggningens samband
med en af Statens hufvudbanor samt dess vigt och betydelse för vissa delar af
landets kommunikations-väsende, Rikets Ständer derjemte finna lämpligt att, såsom
vilkor för beviljande af stats-bidrag för ifrågavarande ändamål, för sin del, besluta:
att Staten må ega att från Bolaget inlösa jernbanan, med verkstäder,
lokomotiver, vagnar och öfriga tillhörigheter, när sådant pröfvas
lämpligt, dock ej förr än sedan 25 år förflutit från det banan blifvit
till allmän trafik öppnad; hvarvid inlösningssumman bestämmes till
det belopp, hvartill Bolagets för banans fulländande bestridda kostnader
uppgått, med afdrag af den summa, som erfordras för att
sätta banan och dess röreiso-materiel vid inlösnings-tiden uti full
godt
skick.
2;o.
Slals-Utskottels Utlåtande M 86.
73
ii:o. Emot Utskottets beslut att frångå Riks g aids-afdelning ens förslag att
tillstyrka den södra stambanans färdigbyggande hela vägen mellan Falköping och
Jönköping, för att i stället kunna föreslå beviljande af sex millioner R:dr till
jernvägs-arbete pä denna stambanas sydligare del ifrån Finja-sjön upp genom
Småland.
Äfven i denna punkt synes mig afdelningen hafva med klara och bindande
skäl ådagalagt företrädet af sitt förslag. Det torde dock vara tillräckligt för en
hvar, som icke alltför mycket tager intryck af enskilda ort-intressen, att i detta afseende
erinra om följande sanningar.
l:o. Det har under behandlingen af jernvägsfrågan städse varit framsläldt såsom en
grundsats både i Jernvägs-styrelsens förslager och Kongl. Majrls Propositioner till
Rikets Ständer, att man vid jernvägs-byggnadernas fullföljande borde afse att så snart
som möjligt kunna sammanbinda sådane punkter, hvarifrån den lifligaste trafiken
för jernvägen kan påräknas. Det kan i delta hänseende icke bestridas att en större
rörelse och följaktligen större inkomst förr måste uppkomma för jernvägsrörelsen i
dess helhet, genom jernvägsförbindelses öppnande från Jönköping uppåt landet till
bufvudstaden och vester ut till Göteborg, hvarigenom dessa banor blifva tillgängliga
ej blott för norra delen af Småland, utan ock för vidsträckta trakter af Öster- och
Westergötland kring stränderna af Wettern, än genom arbetenas fortsättning några
mil längre upp i Småland.
2:o. Det har likaledes blifvit framsläldt och godkändt såsom en grundsats att arbetet
å jernbanorna bör så mycket som möjligt samtidigt företagas från ändpunkterna
och derifrån mötas på midten. Detta är tillämpadt på vestra banan, så
till vida, att sedan sistlidne riksdag arbetats samtidigt från bufvudstaden åt Katrineholm
och från Wårgårda uppåt Westergötland. Detsamma blefve nu också fallet,
om arbetena på södra stambanan få fortgå samtidigt med ungefär lika styrka från
Falköping åt Jönköping och från Finja-sjön uppåt landet.
3:o. Om del är en fördel för en landsort, att jernvägs-arbetet sprider förtjenst
bland den fattigare befolkningen, så synes rättvisan bjuda, alt denna förtjenst af
arbetet på den södra hanan fördelas någorlunda lika inom de tvänne provinser, som
banan skall genomlöpa. Härtill kan det kända förhållandet läggas, att de arbetsbehölvande
i Skåne hafva ett lätt tillfälle att erhålla arbetsförtjenst i Danmark,
hvarifrån de höst »itiden återvända hem med sina besparingar. Detta tillfälle kan
deremot icke gerna begagnas af innevånarne i det norra Småland, för hvilka en
större del af förtjensten skulle åtgå att uppehålla sig på bort- och hemresan.
A\o. Om å andra sidan jernvägs-ai betet skulle gifva anledning till klagan deröfver,
att arbetskrafter under tiden tagas från jordbruket i orten, så blir denna olägenhet
naturligtvis mindre märkbar om arbetet är fördeladt på skilda trakter med långt afstånd
från hvarandra, än om det är koncentreradl inom ett och samma område af
Hilt. till It. St. Prot. 1859 & 1860. i Samt. 1 Afd. 51 Höft. 10
\
74 Slats-Utskollets Utlåtande JYs 86.
en fortgående bansträckning. Det är ock klart, att arbetspriserna för Staten skola
stegras mera genom arbetenas koncentrerande, än genom deras fördelande.
På alla dessa skäl föreslår jag att Rikets Ständer måtte, i likhet med hvad
afdelningen föreslagit, besluta, att den södra stambanans norra del mellan Falköping
och Jönköping bör färdigbyggas under nuvarande stalsregleriugs-period och dertill
beviljas ett anslag af 5,338,520 R:dr, samt att återstoden af den lånesumma af 25
millioner, som Rikets Ständer beslutat upptaga, må användas på fullföljandet af arbetena
från Finja-sjön i sträckningen åt Götaström och Tenhult, sedan derifrån algått
hvad sorn erfordras till färdigbyggande, dels af den vestra, dels af den nyssnämnda
norra delen af södra stambanan lill Jönköping.
5:o. Af följande skäl reserverar jag mig mot Höglofl. Utskottets åtgärd att
tillstyrka beviljandet af anslag till fortsättande af de vestra och södra starnbanorna
enligt de af Kommittéen uppgifna kostnadsförslag, hvad sjelfva beloppet af dertill
äskade summor beträffar, utan alt genom en närmare granskning förut hafva sökt
utröna, huruvida icke en nedsättning i kostnaden i vissa hänseenden må kunna
ega rum utan förfelande af de syftemål, som med dessa anläggningar hufvudsakligen
iiro afsedda.
Uti Kongl. Majrts nådiga Proposition till Rikets Ständer vid 1855 och 1854
årens riksdag angående jernvägsbyggnader för Statens räkning finnes anfördt, att,
»enligt sammanstämmande uppgifter af flera erfarna ingeniörer, och på grund af
»den redan till en del derom äfven härstädes vunna erfarenhet, anläggnings-kostnaden
»inom Sverige för en mils jernväg med en enkel bana om fem fots spårvidd, afsedd
»att begagnas med lokomotiver, kan antagas under vanliga förhållanden komma
»att i medeltal utgöra 533,535 R:dr 16 sk. banko (motsvarande 500,000 R:dr
»riksmynt), kostnaden för driflmaterielen inberäknad.» Handlingarne från berörde
riksdag visa också, att denna kostnadsberäkning till en hufvudsaklig del låg tili
grund för och bidrog till de beslut, som Rikets Ständer då fattade, att tvänne
jernbanor genom landet skulle under namn af stambanor anläggas för Statens räkning
och genom dess omedelbara försorg, med en beräknad totalkostnad
för en bana mellan Stockholm och Göteborg, med afdrag af den af enskildt bolag
öfverlagna delen mellan Köping och Örebro, af . R:ko R:dr 15,666,666: 32.
och för en bana mellan Stockholm oell Malmö » » 21,353,335: 16.
tillsammans B:ko R:dr 35,000,000: —
eller i riksmynt 52,500,000: —
Enligt det underdåniga betänkande eller förslag af nuvarande Chefen för
Statens jernvägs-byggnader, hvilket lades till grund för Kongl. Maj:ls Proposition
i samma ämne vid sistlidne riksdag, uppgår deremot kostnaden för en mil jernväg
med driflmateriel till mellan 7 och 800,000 R:dr i medeltal, således omkring 50
procent högre än uti Regeringens förutnämnde proposition. För de båda nyss
-
Slats-Ulskottets Utlåtande M 86.
73
nämnda banorna sammanräknade eller en motsvarande väglängd i förändrad riktning
uppstår härigenom en ökad kostnad af minst tjugufem millioner Riksdaler Riksmynt,
medförande en tillökad årlig utgift till ränta och kapital-albetalning af omkring en
och en half million Riksdaler mera efter deri sednare, än efter den förra beräkningen.
Denna skiljaktighet och deraf uppkommande ökade uppoffring från Statens sida
visar sig så betydande, att man synes hafva baft all anledning att i sammanhang
med det sednare förslaget förvänta någon uppgift om orsakerna lill förändringen.
Någon sådan förklaring har emellertid, mig veterligen, icke blifvit afgifven. Icke
heller kan af det Statsråds-protokoll, som åtföljde den nådiga Propositionen vid
sistlidne riksdag, hvilken grundade sig på nyssnämnda förslag, upptäckas att något
steg blifvit af Herr Föredraganden vidtaget för att utröna, huruvida tillökningen i
kostnads-förslaget kunde härleda sig från antagande af ett dyrare byggnadssätt, som,
utan skada för jernbanornas användbarhet och bestånd, möjligen kunde reduceras
till närmare likhet i kostnad med Regeringens förslag vid 1833—34 årens riksdag,
lcko ens den för alla andra allmänna ärendens behandling hos Regeringen följda
preliminära åtgärden af »vederbörandes hörande» bl ef iakttagen, ty hvarken Styrel
sen
lör Väg- och Vattenbyggnader eller den redan befintliga Jernvägs-kommittéen
erhöll tillfälle att utlåta sig öfver Herr Öfverste Ericsons förslag.
Det ifrågavarande faktum att tvänne uppgifter af Regeringen sjelf om samma
sak vid två på hvarandra följande riksdagar utvisande en skilnad i utgifter för Staten
af många millioner, utan allt slags förklaringsgrund öfver orsaken till denna olikhet,
qvarstår såsom en i sig sjelf nog vigtig företeelse, och inflytandet deraf på de
ännu återstående utgifterna för jernvägs-byggnadernas fortsättande under denna och
nästföljande slatsreglerings-period är nog betydande, alt Höglofl. Stats-Utskottet, åt
hvilket den förberedande behandlingen af jernvägsfrågan varit uppdragen, synes mig
hafva bordt söka åstadkomma en närmare utredning af orsaken och om möjligt
tillse huruvida icke någon besparing i den dyrare kostnads-beräkningen kunde tillvägabringas.
Men utom den anledning härtill, som kunde hemtas ifrån nu omförmälda förhållande,
finnas, enligt mitt förmenande, äfven många andra af lika, om ej större
vigt, af hvilka i korthet må nämnas:
att det för ett land med den jemförelsevis glesa befolkning och ringa rörelse
som Sveriges, måste vara ytterst maktpåliggande att tillse, det jernbanorna anläggas
rned en så lindrig utgift, som med deras bestånd kan vara förenligt, så vida icke
drift- och underhålls-kostnaden skall öfverstiga brutto-inkomsten och Staten sålunda
härtill få lill dess betäckande vidkännas en årlig utgift utom ränta och amortering
på kapitalet;
alt ett icke obetydligt antal jernvägar äfven finnas i andra länder, hvilkas
auläggnings-kostnad, oaktadt nästan öfverallt dyrare arbetslöner, och här i Europa
76
Stals-Utskottets Utlåtande M 86.
högre priser på trävirke annorstädes än i Sverige, icke är större än, och någongång
betydligt understiger de uppgifna kostnads-förslagerna för de jernbanor, som nu
här byggas;
alt erfarenheten äfven inom vårt land visat, alt enskilda bolag uppfört jernbanor,
som visserligen icke från början varit anlagde till begagnande af lokomotiver,
utan för hästkraft; men också kostat icke fullt en fjerdedel, per mil räknadt, af den
uppgifna medelkostnaden för Statens lokomotivbanor, och likväl redan under loppet
af många år kunnat besörja all den omgifvande ortens godstrafik. Detta förhållande,
jemte den omständigheten, att sådana banor kunnat, med en föga betydande
tillökning i utgift, förses med lokomotiver för att motsvara den tillvexande trafikens
behof, gifver stöd åt den förmodan alt behofvet motsvarande lokomotivbanor
med tillhörande driftmateriel äfven för Statens räkning torde kunna, med klok beräkning
och noggrann hushållning, anläggas billigare än efter nu framlagda kostnadsberäkningar.
På grund af dessa med flera skäl framställde jag, då frågan om anslagen till
vestra stambanan skulle företagas på riksgälds-afdelningen, deri önskan, att afdelningen
mätte, så vidt möjligt vöre, företaga en närmare granskning såväl af hushållningen
vid de hittills utförda byggnads-arbeten och af förvaltningen å de redan
färdiga delarne af stambanorna, sorn af de undersökningar och kostnads-förslager,
hvilka ligga till grund för de ännu återstående arbetena; att alla härtill nödiga räkenskaper,
ritningar, förslager och Jernvägs-kommittéens protokoller måtte från Jernvägs-slyrelsen
inbegäras, och alt ledamöterna af den äldre Jernvägs-kommittéen
måtte kunna tillkallas och höras, äfvensom andra personer, al hvilka i förekommande
fall vid en sådan blifvande granskning några upplysningar kunde vara att förvänta,
och hvarvid afdelningen då äfven sannolikt kunnat inhemta närmare underrättelse
om de beräkningar som legat lill grund för Kongl. Majlis Proposition vid 1853 — 54
årens riksdag. De ifrågavarande handlingarne infordrades äfven och lemnades med
beredvillighet från Jernvägs-slyrelsen; men afdelningens pluralitet lann, att en genomgående
granskning så som jag föreslagit, skulle medföra ett alltför vidt omfattande
arbete, sorn öfverslege Utskottets tid och krafter, samt ansåg, att i afseende på
sjelfva arbetets utförande och kostnaden dervid, iäikels Ständer icke hade annan
utväg än att med förtroende öfverlemna till Kongl. Maj:t att låta besörja öfverinseendet
dervid. Dock funnos de här ofvan lill en del omförmälda skälen till
min hemställan förtjena det afseende, att afdelningen anmodade mig att sammanfatta
det hufvudsakliga deraf skriftligen, för att meddelas Chefen för Statens jernvägsbyggnader.
Detta skedde; och med anledning deraf erhölls kort derefter en skrifvelse
från bemäldé Chef, hvilken föranledde eu af mig gjord ytterligare framställning,
som afdelningen jemväl fann böra meddelas Jernvägs-styrelsen. Efter någon tid
jnkomino äfven svar härpå, innefattande förklaringar med afseende på grunderna för
dels byggnadssättet, dels rörelse-materielens beskaffenhet, i särskilda skrifter såväl
Stats-Utskoltets Utlåtande M 86.
77
af Öfverste Ericson sjelf, som af Herr Öfversle-löjtnanten Beyer samt en icke
undertecknad.
Vid föredragningen af dessa skrifter beslöt afdelningen att den ena deribland
skulle intagas i Betänkandet, såsom det ock skei t. Då berörde skrift sålunda tillkommit
i följd af min framställning och til! en viss grad ej kan uppfattas annat
än i sammanhang dermed, anser jag mig här böra vidfoga ett transsumt af
samma framställning såsom bilaga (JVs 1) till denna reservation. Deraf torde
inhemtas alt Herr Öfversle Ericson utförligast uppehållit sig vid en omständighet,
som dock icke egentligen utgjort föremål för anmärkning hvarken af mig eller
någon annan inom Utskottet eller, så vidt jag vet, inom Riks-Slånden, nemligen
vid nödvändigheten att icke begagna brantare lutningar å jernbanorna, än I till 100
eller krökningar af mindre radie än 1 på 1000. Vidare redogöres för orsaken,
hvarföre Herr Öfversten icke anser skenor af mindre vigt än de föreslagna af
21V2 S- per löpande fot böra användas. Deremot skall deo, sorn behagar genomgå
min framställning, finna, att, bland annat, följande anmärkningar blifvit förbigångna
med tystnad:
l:o. Att dä motståndet af den last, som skall framdragas på jernvägar, enligt
tillförlitliga rön, tilltager nära nog som qvadraten af hastigheten, det fordras att
använda omkring fyra gånger så stor dragkraft för att åka 2 mil i timman som
1 mil i timman med samma transporttyngd och nära 9 gånger så stor kraft att
resa 3 sorn 1 mil i timman; att i samma mån som hastigheten ökas, fordras derföre
också i ojemförlig mån större åtgång af bränsle och tyngre och dyrare loko
motioer,
samt att i följd deraf äfven behofvet af skenornas vigt betingas till en
stor del af hastigheten. I stället att lemna något utlåtande öfver denna omständighet,
som dock tydligen är en lifsfråga för hushållningen på jernvägarne, har Herr
Öfversten i sin skrift yttrat: »Dessutom kunna vi i Sverige lika litet som i andra
länder undgå att sedan våra stambanor blifvit färdiga, införa mera snabbgående
bantåg, och om ej sådana låg med en hastighet af öfver 4 mil i timman kunna
befordras, uppfylla banorna icke sitt ändamål, och allmänhetens fordringar. Det
skulle med skäl anses för en ofullkomlighet, ifall detta sednare icke vore verkställ—
bart, och om t. ex. passagerare, sedan de förenade södra och östra stambanorna
blifvit fullbordade, icke skulle kunna på en dag eller 14 ä IS timmar tillryggalägga
den 57 mil långa vägen emellan Stockholm och Malmö genom Östergötland
eller på 1V2 dag genom Westergötland öfver Falköping. Afståndet mellan Stockholm
och Göteborg, som är nära 43 mil, hör kunna passeras på 10 å 12 timmar.»
Den som rest på utländska jernvägar lärer ej kunna undgå att anmärka att
den hastighet Herr Öfversten här uppgifver såsom behöflig å svenska jernbanor är
större än hvad man för kostnadens skull tilltrott sig kunna åstadkomma någonstädes
i Tyskland, och att den endast kan jemföras med expresstågens i England och på
några af de största banorna i Frankrike, Expresståget mellan London och Man
-
71!
Stals-Ulskollcts Utlåtande M 86.
chester, som tillryggalägger 1881 o engelska eller vid pass 28 svenska mil på 6
timmar, räknas såsom ett af de snabbaste sorn finnas. Af tryckta redogörelser
finner man ock att det anses kosta Bolaget en uppoffring af 20,000 Pund sterling
årligen. Bland de snabbaste resorna i Tyskland är den emellan Berlin och Deutz
(Cöln), der 84%o tyska eller 56'A. svenska mil tillryggaläggas på 151 4 limma,
således ännu icke 4 mil i timman. Det dagliga snälltåget mellan Hamburg och
Berlin passerar 58 tyska eller 25' svenska mil på 8 timmar, således föga öfver
5 mil i timman, och endast natt-tagel, mot mycket dyrare afgift, går på 6% timma.
Från Berlin till Wien, 109 lyska eller 72% svenska mil, åtgå på snabbtåget 20
timmar 52 minuter. Och hvilken olika trafik kao ej påräknas å dessa banor, i
folkrika trakter och mellan central-punkterna lör rörelsen i Europa, emot hvad
förhållandet antagligen kan blifva i Sverige?
2:o. Emot hvad i min bifogade promemoria finnes anlördt angående Amerikanska
jernvägar, uppförda för billigare kostnad, har blilvit invändt, att exemplet
af dessa banor, hvilka jag efter utländska författares uppgifter åberopat, icke kan
medföra någon bevisning för möjligheten af ett billigare byggnads-system här i
Sverige, enär de förmenas vara sådane, som, anlagda före år 1850, sannolikt varit
blott provisoriska. Af denna anledning har jag uti bilagan JYs 2 vid fogat en ur
Finans-Stats-sekreterarens i Förenta Staterna berättelse lör år 1856 till Kongressen
derstädes hemtad förteckning på 14 jernbanor bland de i sednare tid anlagda,
om tillsammans 166 svenska mils längd, och hvilkas anläggningskostnad i medeltal
uppgår pr sv. mil till 493,764 R:dr R:mt. Jag har äfven intagit uppgifterna om
bruttoinkomsten pä dem bland dessa jernvägar, lör hvilka en sådan finnes uppgifven,
äfvensom antalet af de mil, som varit beresta å hvardera, al passagerare- och
gods-tåg, af hvilka båda uppgifter stvrkes att dessa jernbanor ingalunda torde
kunna hänföras till provisoriska byggnader af detta slag.
3:o. Uti en bilaga M 3 har jag ock bilögat en uppgift å kostnaden för
tvänne jernvägar i Wermland om tillsammans en svensk mils längd, kallade Gammelkroppa
och Storfors jernvägar, hvilken uppgilt blifvit mig benäget meddelad af
den person, som haft sig anförtrodd tillsynen olver arbetets utlörande, äfvensom
transsumt af Herr Kapten Adelskölds kostnadsförslag öfver samma jernvägar.
4:o Slutligen torde ock få anmärkas, att Herr Ölverste Ericson i sin skrift
leinnat obesvarad den fråga, som i Herr Ingeniören Wenströms i min promemoria
bil. JU 1 intagna skrift förekommer, hvarföre bro-kar och landfästen m. m. å Statens
jernvägar byggas öfverallt för dubbel bredd, då terasseringen öfverallt är anlagd
för enkel bana, äfvensom den anmärkningen är förbigången, att man i Amerika,
med lika eller äfven större trafik än på våra Svenska jernbanor, åtminstone på
en del deraf, kan förväntas, anser en 5 fots smalare jordbank och 1 fot smalare
grusbädd än här begagnas, äfvensom något kortare sleepers, kunna motsvara behofvet.
Dessa anmärkningar torde dock förtjena så mycket mera afseende, som
Stats-UlskoUels Ullålande JYi 86.
79
man äfven af officiela statistiska uppgifter öfver jernbanor i Europa, och deribland
uti den nyligen utkomna sista upplagan af Michaelis’ arbete: Deutschlands Eisenböhnen,
finnér förhållandet med banvallens bredd och längden af sleepers vara detsamma
vid större delen af de Tyska, som vid de Amerikanska jernbanorna.
Exempelvis kan åberopas två banor, som äro bland de mest kända härstädes,
och å hvilka Svenska resande ofta färdas, nemligen Altona-Kieler-banan och
Berlin-Stettiner-banan; å den förra är banvallen i toppen 15 och A den sednare
blott 14 fot bred, enligt uppgiften i nämnde arbete. Det är lätt insedt,
att skilnaden emellan denna bredd, som man under många års bruk ej fått någon
anledning att anse otillräcklig, och den uppgifna bredden af 20 fot i de
Svenska, äfven måste innebära en stor, äfvensom skilnaden i längden af sleepers
någon skilnad i kostnaden, och att allt som öfverskrider det nödvändiga i detta
afseende, må kunna betraktas såsom ett öfverflöd.
Dessa omständigheter, kunna alla hafva stort inflytande på kostnaden, men
vidröras här egentligen såsom stöd för min öfvertygelse att en närmare granskning
af Utskottet hade varit behöflig. Sådana skäl finnas för öfrigt ännu flera, hvaribland
exempelvis nu blott må nämnas det efter utseendet nog egna förhållande, att
kostnadsberäkningen för vissa bandelar, sorn gå genom slättland, finnes vara betydligt
dyrare än för andra i mera oländiga trakter. Sålunda befinnes kostnaden för
banan emellan Orebro och Hallsberg, som bör vara en af de fördelaktigaste, anslagen
till 786,820 R:dr pr mil. Nässjö-linien deremot, erkänd såsom en af de
svåraste, i anseende till markens bergiga och brutna beskaffenhet å större delen
deraf, blott till 640,586 R:dr i medeltal. Anmärkningsvärdt torde äfven vara,
att oaktadt de af Rikets Ständer vid sistlidne riksdag begärda närmare undersökningar
å de föreslagna stambanorna, hvartill anslogos 150,000 R:dr, har dock
för den så kallade Lagaå-linien, som af Regeringen vid sistlidne riksdag föreslogs,
någon undersökning icke blifvit fullföljd, och i följd deraf för en del af samma
linie något tillförlitligt kostnadsförslag ej blifvit att tillgå.
I stöd af allt det nu anförda och med åberopande af hvad bilagan M i
vidare innehåller, föreslår jag vördsamt, att Rikets Ständer må hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anhålla,
att i och för fullföljandet af Statens jernvägsarbeten, tillförlitliga
underrättelser må på det sätt, som Kongl. Maj:t lämpligast synes,
så skyndsamt som möjligt inhemtas från andra länder, hvarest
jernvägar begagnas under förhållanden, som i afseende pä befolk
ning
och produktion kunna anses jernförliga med Sveriges, om de
methoder så väl i afseende på byggnadssätt som driftmateriel,
hvilka anses kunna leda till största, möjliga besparing, som är
förenlig med vinnandet af hufvudsyftemålet vid dessa inrättningar;
80
Stats-Viskotlets Utlåtande JVs 86.
äfvensom särskildt i hvad mån hastigheten af resor på jernvägar
kan inverka på driftkostnaden och i följd deraf tillökningen deri
erfordra tyngre och kostsammare lokomotiver samt derigenom äfven
nedläggandet af en större kostnad för jernskenor och hvad i öfrigt
tillhör den så kallade öfverbyggnaden.
Detta förslag, om det af Rikets Ständer antages och vinner nådigt afseende,
bör sannolikt kunna leda till stor besparing för det allmänna äfven med bibehållande
af resandes anspråk att blifva fortskaffade med en hastighet, som fullt
motsvarar och öfverträffar den, hvarmed man kan resa med ångfartyg. I alla
händelser har jag, såsom ledamot af Stats-Utskottet, ansett det vara en
pligt att uttala min öfvertygelse om nödvändigheten att, vid jernvägars anläggande
i vårt land, nogare afse möjligheten att underhålla rörelsen derå utan alltför stora
uppoffringar för Staten, än fallet hittills synes hafva varit, enligt de undersökningar,
som legat till grund för kostnadsförslagen, och med den plan, som varit följd
i det hela.»
Af Herr Björck: »Jag reserverar mig mot Utskottets förslag att anslå 6
millioner Riksdaler Riksmynt för fortsättning af arbetet på södra banan-från Finja -  sjön, hvilket anslag, efter min tanka, bort bestämmas till 4 millioner Riksdaler
Riksmynt; äfvensom deremot, att Utskottet icke beviljat det för fullbordan af banan
emellan Jönköping och Falköping erforderliga belopp; och åberopar jag de
grunder för dessa mina åsigter, hvilka innefattas uti det af Riksgälds-afdelningen
framställda förslag rörande anslagen för södra banan.»
Af Herr Rinman, som i frågan om jernbanan emellan Örebro och Hallsberg
(3:dje punkten), till antagande förordat Riksgälds-afdelningens förslag till utlåtande
(infördt i Herr Hiertas reservation mot nämnde punkt).
Af Riksdags-lullmägtige Måns Månsson från Calmar län, Erik Ersson från
Gefleborgs, Nils Larsson från Jemtlands, Per Nilsson från Malmöhus, Jonas Andersson
från Östergötlands, Per Persson från Wermlands och Carl Anders Larsson
från Östergötlands län, hvilka instämt i Herr Rinmans reservation mot 3:dje
punkten.
Af Riksdags-fullmägtigcn Jonas Andersson från Östergötlands län: »Det af Statsutskottets
pluralitet fattade beslut, att hos Rikets Ständer hemställa om en sådan
sträckning af södra jernvägs-stambanan, alt denna måtte från Finja-sjön ledas
utefter Lagaå-dalen till Götaström och derifrån öfver Tenhult vidare till Jönköping
och sjön Stråken, har jag, för min del, icke kunnat biträda; och då jag nu
mot detta beslut nedlägger min reservation, har jag ansett mig desto hellre böra
« för
Stats-Utskottets Utlåtande JY! 86.
8L
för mina åsigter någorlunda fullständigt redogöra, 30m jag i denna fråga, då jag
röstat för Nässjö-linien, mot min vana anslutit mig till den mening, som, om den
sattes i verket, skulle kosta mest. Jag vill likvisst söka göra denna reservation
så kort, som ämnets vigtiga beskaffenhet möjligen kan medgifva.
Främst har Utskottet erinrat samt i fortsättningen af sitt Utlåtande flerestädes
påmint, hurusom, vid södra stambanans beslutande, den grundsats yttrades
och jemväl vid sistlidne riksdag fastställdes, att denna bana hufvudsakligen borde
öppna förbindelse mellan Skåne och sjön Wettern, och sålunda dertill företrädesvis
väljas den mellan dessa orter löpande kortaste väg. Att en sådan grundsats
skulle göra sig gällande i jernvägsfrågans första tid, då tanken på ett sammanhängande
jernvägs-system ännu icke hunnit stiga fullvuxen fram, var helt naturligt,
men redan vid sistlidne riksdag fick dock denna grundsats icke så litet maka
åt sig. Rikets Ständer beslöto nemligen då, att närmare undersökningar borde
föregå det definitiva bestämmandet af södra banans riktning från Finjasjön genom
Småland. Att anse detta beslut utgöra — hvad Utskottet kallar — en fastställelse
af nyssberörde grundsats, vill för mig falla sig desto svårare, som jag fastmer
deri finner inrymd en icke så liten tanke på möjligheten af en lämplig föreningspunkt
mellan södra stambanan och den stambana, som genom Södermanland
och Östergötland komme att hafva sin sträckning söder utföre. Således var åsigten
om den s. k. Laga-liniens företräde redan vid sisla riksdag gjord beroende
af de blifvande undersökningarnes resultater. Och huru nu dessa undersökningar
utfallit, det visar oss Jernvägs-kommittéens Betänkande.
Då sålunda härmed torde vara ådagalagdt, att Rikets Ständer, vid bestämmande
af södra stambanans riktning norr om Finjasjön upp genom Småland, icke
äro bundna af något föregående beslut, böra följaktligen — oberoende af de meningar,
som möjligen uttalades, innan ännu ett sammanhängande jernvägs-system
blifvit genomtänkt — inga andra skäl för den ena eller andra riktningen vidare
åberopas, än de, som äro att hemta från hvardera sträckningens ömsesidiga företräden.
Utgående från denna synpunkt och tänkande mig icke en eller annan bit af
jernvägar, ungefärligen såsom saken sågs, då frågan om Laga-linien först bragtes
å bane, ut8n ett jernvägs-system, sådant detsamma under de sednare åren blifvit
utbildadt, gör jag mig, vid bestämmande af min mening för Laga- eller Nässjölinien,
helt naturligt den frågan : hvad skulle väl Ständernas beslut nu blifvit,
om, utan alla andra antecedentia än Jernvägs-kommittéens undersökningar, frågan
om bansträckningen genom Småland först nu kommit under öfverläggning,
sedan de banor, som dermed skola förenas, blifvit till sin ungefärliga riktning bestämda?
De mångå och öfvervägande skäl, som, enligt min och fleres åsigt, tala
för Nässjö-liniens företräde, tror jag skulle då hafva trädt bättre fram i dagen och
flik. (ill R. St. Pral. 1859 & 1860. 4 Sami. 1 Afd. 31 Haft. 11
Stats-Utskottets Utlåtande M 86.
fallit till och med dem mera i ögonen, som, efter alt i åtskilliga år hafva hört
Laga-linieu nämnas såsom den kortaste och följaktligen äfven den bästa vägen, låtit
göra sig en trosartikel af hvad som eljest endast var en sägen.
Det är jemväl måhända några andra frågor, dem jag, efter genomläsning af
Utskottets Utlåtande, känner mig manad att framställa. Sålanda skulle jag vilja
fråga, huruvida den inom Utskottet beslutande majoriteten haft någon personlig
kännedom om de trakter, sora nu blifvit undersökta för en stamjernbana genom den
Småländska provinsen; eller om majoriteten, då den frångått Jernvägs-kommitléens
förslag, ansett sig böra fästa mera förtroende till enskilde personers inom och utom
Utskottet gjorde uppgifter, än till de af bemälde Kommitté på sjelfva stället hållne
undersökningar; eller slutligen om något mäktigt intresse vid beslutets dikterande
möjligtvis lågt sin vigt i vågskålen mera med afseende på egna planer, än hvad
sora för fosterlandet företrädesvis varit att önska. För ett uppriktigt svar å dessa
frågor skulle jag stadna i förbindelse, och min reservation måhända då kunna blifva
betydligt förkortad.
Förutskickande dessa allmänna erinringar, öfvergår jag nu till de speciela anmärkningar,
sorn, vid jemförelse med Laga-linien, blifvit mot Nässjö-linien framställde.
Dessa anmärkningar äro hufvudsakligen tvänne: den ena banans längd och den andra
dess dyrhet.
Hvad då först längden angår, hänger dermed så tillsammans, att under det
Laga-linien för trafiken mellan rikets södra och vestliga orter erbjuder en genväg
af 2V2 mil, är deremot Nässjö-vägen 1% mil kortare för ali trafik mellan Stockholm,
Södermanland och Östergötland, å ena, samt Småland och Skåne, å andra
sidan. Denna skilnad, sorn, efter qvittning å ömse sidor, visar % mils vinst åt
ena hållet till förmån för Laga-linien, låter sig dock ännu vidare reducera, då man
tager i betraktande, att kommunikationen mellan Sveriges vestliga provinser, sora
både för afsalu och uppköp företrädesvis söka Göteborg, och de södra trakterna*
som hafva sin naturliga afsättnings- och uppköps-ort i Malmö, rimligtvis icke kan,
med trafiken sålunda riktad mot desse begge ändpunkter, på midten af banau blifva
så synnerligen stor, under det att transito-trafiken mellan de södra orterna och
hufvudstaden, alltid betydlig, ytterligare räknar sig de klimatiska förhållanden tillgodo,
som hvarje år under flere månader försena sjöfarten å Sveriges östra kust.
Då således en vida större passagerare- och gods-trafik har att påräkna l3/* mils
kortare väg genom Nässjö-liniens antagande samt endast en mindre trafik genom
samma linie får vägen förlängd med 2V2 mil, torde det minst sagdt vara tvifvelaktigt,
på hvilken sida företrädet af den längre eller kortare vägen egentligen
ligger.
Beträffande åter anläggnings-kostnaden erkännes villigt Laga-liniens företräde.
Men då Utskottet beräknar denna linie 3,126,136 R:dr billigare än Nässjö-Jinien,
ligger häri ett misstag. Må väl vara, att tidpunkten för en jernbanas dragande
Stats-Utskottets Utlåtande M 86.
genom Östergötland ännu icke blifvit bestämd. Så mycket är dock i det hänseendet
redan beslutad t, att en sädan jernbana, i fortsättning med Stockholm-—Katrineholms-banan,
verkligen skall byggas, äfvensom att denna bana nägorstädes i
trakten af Jönköping skall förena sig med den södra. — Om nu Laga-linien of
Rikets Ständer beslutas, skulle anknytnings-punkten mellan den södra och östra
banan blifva vid Tenhult, med fortsättning till Linköping antingen öfver Nässjö,
eller också, såsom Ulskottet synes ifrågasätta, direkte från Tenhult till Linköping
längs sjön Sommens norra strand. Med ledning af de upplysningar, som Jernvägs-kommittéen
lemnat, uppställas här följande beräkningar öfver de olika anläggnings—kostnaderna:
ena
alternativet.
Finjasjön—Tenhult R:dr R:mt 9,879,395.
Tenhult—Nässjö » » 1,479,120.
Nässjö—Linköping » » 7,436,245.
Summa R:dr R:mt 18,794,760.
andra alternativet.
Finjasjön—Tenhult R:dr R:mt 9,879,395.
Tenhult—Nobynäs—Linköping . . » » 10,008,171.
Summa R:dr R:mt 19,887,566,
hvaremot, om Nässjö-Iinien komme till anläggning, kostnads-förslaget blefve följande:
Finjasjön—Nässjö
R:dr R:mt 11,526,411.
Nässjö—Tenhult » <> 1,479,120.
Nässjö—Linköping » » 7,436,245.
Summa R:dr R:mt 20,441,776.
Följaktligen skulle den skilnad, hvarmed anläggnings-kostnaden för Nässjö-Iinien
öfverstege Laga-linien, blifva antingen och högst 1,647,016 R:dr, ifall vägen från
Tenhult vidare tages om Nässjö mot Linköping eller också endast 554,210 R:dr,
för den händelse att den mera raka, men i tekniskt hänseende svårare vägen om
Nobynäs beslutades. — Om alla Statens jernvägs-anläggningar voro slutade med
den södra banans dragande till Tenhult, då först skulle Utskottets påstående att
Laga-linien kostade ända till 3,126,136 R:dr mindre än Nässjö-Iinien blifva en
sanning; men då nu Ostgöta-banan ingår i Statens jerhvägs-svstem såsom en till
utförande redan afsedd stambana och följaktligen, ehvad Laga-linien eller NässjöIinien
vinner, de slutliga resultaterna af anläggnings-kostnaderne alltid måste blifva
de här ofvannämnda, så har det icke velat synas mig rätt klart, huruledes Utskottets
upplysta majoritet kunnat göra sig skyldig till en så betydlig arithmetisk
Stals-Utskottets Utlåtande M 86.
blunder; ty om södra banan från Finjasjön till Tenhult kostar 3,126,136 R:dr
mindre än den från Finjasjön till Nässjö, men banan från Tenhult till Linköping
deremot 1,479,120 R:dr mera än den från Nässjö till nämnde stad, så blir ju
behållningen på det hela — man må vara huru stor vän af Laga linien som helst
— likväl icke mer än 1,647,016 R:dr, och detta utgör alltså den anläggningskostnad,
hvarmed Nässjö-linien faller sig dyrare.
Med en mera invecklad, än egentligen öfvertygande bevisning, har Utskottet
sökt ådagalägga, hurusom ingen sannolikhet finnes för en sådan trafik å Nässjölinien,
hvarigenom denna skulle kunna godtgöra en anläggnings-kostnad, som med
icke mindre än 3,126,000 R:dr öfverstege kostnaden för Laga-linien. — Sedan
jag här ofvan visat att denna högre kostnad i sjelfva verket reducerar sig till en
dast
1,647.000 R:dr, må Utskottets bevisning gälla hvad den kan; dock kan jag
icke underlåta anmärka, hurusom Utskottet, till grund för en under ali framtid
af jernvägen beräknad årlig afkastning, tagit det årliga ränte- och amortissementsbeloppet
af 1838 års jernvagslån, d. v. s. ett belopp så högt, att detta lån under
något mer än 38 års tid dermed varder till fullo betaladt. Med ett sådant beräkningssätt
biel ve våra jernvägar riktiga guldgrufvor, ty under de första 38 åren
betalade de sig helt och hållet sjelfva, och under nya 38 år bringade de följaktligen
Staten en inkomst lika stor som sjelfva anläggnings-kostnaden! — Med ett
slikt sätt att kalkylera, notabene örn kalkylerne höllö streck, skulle de dyraste
jernvägarne jemväl blifva för Staten de fördelaktigaste, och i så fall borde Nässjölinien
ensamt, ur synpunkten af sin dyrhet, hafva företrädet.
Men här gifvas enklare sätt att räkna. Då Nässjö-linien kostar i anläggning
1,647,000 R:dr. eller ungefärligen en sjettedel mera än Laga-linien, och
räntan på den förra Ii niens anläggnings-kapital följaktligen utfaller i samma proportion,
så bör, om företräde skall kunna gifvas åt Nässjö-linien, denna bana gifva
V6 högre inkomst än Lagaå-dalens. Om denna höare inkomsts sannolikhet utbeder
jag mig alltså att nu få yttra några ord.
Då den trakt, som är belägen mellan de båda, på högst 3 mils afstånd från
hvarandra, föreslagna banorna, måste anses vara för dem begge gemensam, beror
resultatet af jemförelsen hufvudsakligen på beskaffenheten af de trakter, som ligga
öster om Nässjö-linien och vester om Laga-linien, och om man, i likhet med Utskottet,
beräknar hvardera banans trafik område till 3 mil, så finner man af folkmängds-tabellen
på Jernvägs-kommittéens statistiska karta, att inom nämnde afstånd,
räknadt från Finjasjön, Småland uppföre, bo på östra sidan om Nässjö-linien
91,773 och på den vestra om Laga-linien 60,346 personer. Följaktligen har
Nässjö-linien från dess östra sida att påräkna en ända till 30 procent större persontrafik,
än Laga-linien från sitt vestra område. Deremot utgör inom samma
Afstånd på vestra sidan af Nässjö-linien innevånarnes antal 77,395 och på östra
Stats-Ulskottels Utlåtande M 86.
sidan om Laga-linien 81,593 personer, med skilnad således af blott 4,198 personer
eller 5,2 procent till Laga-liniens förmån.
Hvad beträffar den odlade jorden, uppgifver Jernvägs-kommittéen densamma
på 3 mils afstånd öster om Nässjö-linien till 65,200 tunnland, men vester om
Laga-linien till allenast 28,000 tunnland.
Från trafik-området vester om Laga-linien, hvarest produktionen och konsumtionen
af spanmål ungefärligen motsvara hvarandra, är följaktligen ingen spanmålsforsling,
åtminstone i större skala, att påräkna, hvaremot Nässjö-liniens östra
trafik-område, enligt Jernvägs-kommittéens nog lågt ställda beräkningar, kan till
försäljning aflåta minst 30,000 tunnor spanmål årligen. I berörde afseende, eller
med hänsigt till spanmåls-produktionen, har jemväl Nässjö-liniens vestra sida i
så måtto ett företräde framför Laga-liniens östra, att vid delning midt i tu af
den mellan de begge linierna belägna trakt, falla 18,400 tunnland odlad jord på
den sida, som ligger Nässjö-linien närmast, men endast 16,000 tunnland invid
Laga-linien.
Vidkommande dernäst produktion och försäljning af boskap och ladugårdsprodukter
åberopar jag de af Jernvägs-kommittéen anförda uppgifter, som visa,
att, då från Sunnerbo härad årligen afyttras omkring 1,800 kreatur och något
öfver 7,000 centner viktualievaror, utgör försäljningen af dylika produkter från
Allbo, Kinnewalds och Norrvidinge härader vida mer än dubbelt så mycket, och
denna proportion torde jemväl fortsättas inom de särskilda banornas olika distrikter
genom Jönköpings län.
Hvad vidare angår skogsprodukter, är, enligt de upplysningar, som derom
kunnat inhemtas, den östra trakten fullt jemförlig med den vestra, och af detta
slags produkter kommer den östra trakten att aflemna ett vida större qvantum
till jernvägs-forsling, emedan de trakter af Vestra Sunnerbo, som egentligen ega
någon skog till afsalu, såsom t. ex. Lidhults och Wrå socknar, äro belägna i
sjelfva Hallands-kanten, med kortare väg till Halmstad än till Lagaå-dalen. Deremot
har hela östra sidan icke någon annan försäljnings-utväg än att söka jernbanan,
ifall denna skulle komma att förläggas genom Allbo. — Således visar äfven
i detta hänseende den Östra linien ett företräde, på hvilket jag dock icke vill
lägga så synnerligen stor vigi, enär jag för öfrigt är af den meningen, att skogsprodukter
svårligen kunna med någon egentlig fördel aflemnas till fortskaffning på
jernväg.
Att fabrikerna inom det östra distriktet äro talrikare och framför allt mera
produktiva än inom det vestra, har ännu icke af någon blifvit lörnekadt.
I fråga åter om Lagaå-dalens jerntillverkning, om hvilken af Laga-liniens förespråkare
så mycket ordats, är det genom Jernvägs-kommittéens undersökningar
ådagalagdt, att en god del af denna tillverkning, för längre eller kortare sträckor,
med ungefärligen samma^ fördel kan begagna sig af Nässjö-linien, samt att hvad
Stats-Utskotleis Utlåtande JM 86.
af jern-effekter, som odeladt må anses tillhöra Laga-linien, fullkomligt eger sin
motsvarighet genom den bruksrörelse som bedrifves inom 2 å 3 mils afstånd öster
om Nassjö-linien, h\arest Husaby, Åryds, Böksholms, Klafreströms och Bruzaholms
bruk alla äro belägna och åstadkomma tillverkningar, de der anses uppväga
icke allenast de 4,000 centner, som årligen vågförts från bruken i Lagaå-dalen,
utan jemväl de 20,000 centner, som derifrån antagas hafva gått till Skåne.
Näst jerntillverkningen i Lagaå-dalen, hafva Tabergs jernmalmer och bruksrörelsen
deromkring af Laga-liniens gynnare ifrigast framhållits såsom ett denna banas
alldeles exceptionela företräde. Härvid får jag dock anmärka, att Laga-linien
genom dess riktning mot Tenhult förlorat sin egentliga betydelse för bruks-orten
omkring Taberg, till hvars masugnar den hvarken kan föra kalksten eller malm
från Jönköping, likasom icke heller tackjern från dessa masugnar till något annat
bruk än Hörle, och detta af det enkla skäl att, hvad beträffar malmen och kalkstenen,
linien passerar nära nog lika långt från berörde masugnar, som direkta
afståndet meilan dem och Jönköping, samt, i fråga om tackjerns transporten, jernvägen
endast är användbar på så korta sträckor, att fördelen af jernvägens begagnande
icke motsvarar kostnaden för omlassningen.
Lägger man slutligen härtill Nässjö—lirriens fördelaktiga läge för person-trafiken
både mot söder, vester och norr; ett förhållande, hvartill Laga-linien, på sätt
Jernvägs-kommitléen i sitt Belänkande ulredt, icke eger någon motsvarighet, och
hvilket ytterligare bevisas deraf att, enligt Kommittéens för Skjuts-väsendet sammandrag
öfver antalet af år 1855 utgångna skjutshästar vid samtliga gästgifveri
erna
i riket, i medeltal från hvarje af de 10 giistgifvaregårdar, som ligga utmed
vägen genom Lagaå-dalen från Banarp lill och med Markaryd, utgått 1,355 stycken
hästar, men deremot från hvar och en af de på vägen öfver Wexiö från Jönköping
till Skånska gränsen utgått 2,100 stycken, hvilket åter antyder en mer
än 50 procent större person-trafik, så synes, ur alla dessa sammanlagda skäl, och
då, efter alla sannolikhets-beräkningar, Laga-liniens trafik kommer att inskränka
sig till obetydligt mera än hvad transito-rörelsen lemnar, under det att Nässjölinien,
utan förminskning af denna transito rörelse, skall af lokal trafiken skörda
en flerfaldigt större inkomst, ingen vidare tvekan böra ega rum, att ju icke Nässjöliniens
inkomster skola med vida mer än V6:del öfverstiga hvad som kan påräknas
af Laga-linien och sålunda, genom öfverskjutande trafik, lemna full ränta på den
summa, 1,647,000 R:dr, som den är dyrare.
Utom dessa rent af ekonomiska skäl må jag i största korthet nämna några
andra
Ser jag nemligen saken ur rättvisans synpunkt och det anspråk på lättade
kommunikationer, som billigt vis å ena eller andra sidan må kunna göras, gifver
jag desto hellre Nässjö-linien företrädet, som denna ort, hittills icke mindre än
Lagaå-dalen vanlottad på transport-medel, inom sig rymmer den större folkmäng
-
Stats-Utskottets Utlåtande M 86.
87
den, ådagalägger den största produktiviteten och erlägger jemväl till Staten de
större skattebidragen, i proportion till hvilka sistnämnde denna ort, under här i
öfrigt anlörda förhållanden, synes mig böra kunna påräkna Statens omvårdnad.
Ett annat företräde, som Nässjö-linien företer framför Laga-linien, är dess
lämplighet för anknytning af bibanor åt den sida, der dessa bäst behöfvas och
jemväl kunna påräkna att komma till utförande. — En förkortning af dessa bibanor
vållar alltid ett besparadt kapital, oberäknadt det förhållande, att der dessa
bibanor skulle göras allt för långa, afskräcktes de enskilde eller de bolag, som
eljest kunde komma att bilda sig, just genom deras längd och deraf beroende allt
för dryga anläggnings-kostnad. De bibanor, som, derest Nässjö-linien följdes, ofelbart
skulle inom en kanske ganska kort tidrymd uppstå, den ena utför Emmådalen
till trakten af Oskarshamn och den andra från Wexiö mot Blekinge, skulle
deremot uteblifva, om man valde Laga-linien, hvars vestra sida är af den beskaffenhet,
att den utesluter ända till tanken på bibanor.
Ytterligare ett annat, redan förut antydt, skäl för väljandet hellre af den
östra än den vestra riktningen, är det förhållandet att östra kustens hamnar tillfrysa
tidigare och öppnas sednare än de på den vestra, hvilket åter för Östra
Smålands mera befolkade bygder ökar vigten af en närmare beröring med de vestra
orterna.
I politiskt-militäriskt hänseende är frågan af måhända långt större vigt än
vi, efter åtnjutandet af en snart 50-årig fred, riktigt kunna fatta. I delta hänseende
vill jag dock erinra, hvad hela vår historia på nästan hvarje dess blad förtäljer,
att det är från östern, sorn vi hafva vår egentliga fiende att befara, äfvensom
att, då denna fiende i en tid af ofrid kastar sin öfverlägsna styrka mot våra
östra kuster och blockerar våra dervarande hamnar, en östligare sträckning af
jernbanan, med dess i sådan händelse snart uppvexande bibanor, eger företrädet
af ett bättre försvar och ett lättare fyllande af östra kustlandets förnödenheter.
Då skall det visa sig, hvilket gagn, som jemväl i militäriskt hänseende vore att
hemta af södra banans sträckning genom den ort, der större befolkning och större
truppstyrka finnes, der lifsförnödenheter i större mängd kunna erhållas och— det
vigtigaste af allt — der örlogsflottans hufvudstation i en icke aflägsen framtid påräknar
en anknytning till stambanan. Det enklaste politiska förutseende bjuder,
att en sådan anknytning förr eiler sednare måste ske, och då nu så är, torde här
vara rätta stället för den erinran, hurusom en bibana från Karlskrona till Lagalinien,
utom det olämpliga i sjelfva sträckningen, skulle förete en anläggningskostnad,
hvilken med vida mer än den skilnad af 1,647,000 R:dr, hvarom nu
är fråga, komme att öfverskjuta utgiften för en i allo lämpligare bibana mellan
nämnde stad och någon punkt på Nässjö-linien.
Lägges nu till allt detta vidare: att Nässjö-linien med sina politiska, ekonomiska
och industriela fördelar jemväl förenar den icke ovigtiga förmånen af ett
«8
Stats-Utskoltets Utlåtande M 86.
mera centralt läge; att krökningen mot Nässjö, långt ifrån att lända Jönköping
och dess egenskap att vara banans qvasi-slutpunkt lill någon skada, tvärtom St
denna stad uppfångar rörelsen från Jönköpings läns tvänne bördigaste och folkrikaste
härader, Norra och Södra Wedbo; samt slutligen att Nässjö-linien, enligt
hvad jag anser mig här ofvan hafva fullständigt visat, genom en ökad inkomst
mer än väl betalar den med dess anläggande förenade större utgift; så har jag,
förvissad derom, att den hushållning med Statens medel, hvarom vestra liniens
förespråkare tala, icke blifver en hushållning längre än för ögonblicket, ansett mig
böra gifva företrädet åt Nässjö-linien, såsom varande den bana, hvilken för ali
framtid synes mig bäst garantera varaktigheten af de fördelar, som Sverige genom
sina storartade jernvägs-anläggningar sträfvar att tillkämpa sig. Under inflytelsen
af sådana åsigter har jag derföre röstat för Nässjö linien, och jag må sluta min
reservation med den bekännelsen, att Utskottets Utlåtande, som i sin optimism för
Laga-linien spårar verkningarne af denna banas företräden ända upp i Norrland,
icke förmått att i ringaste mån rubba min öfvertygelse.»
Häruti instämde Riksdags-fullmägtige Pehr Nilsson från Malmöhus och C. J.
Svensén från Calmar län.
Af Riksdags-fullmägtigen Erik Ersson från Gefleborgs län emot ll:te och
12:te punkterna.
Éilaga M I till Herr Hiertan reservation vid Stats-Utsk. Uti. JM 86. Sfi
Promemoria, föredragen i Stats-Utskottets Riksgälds-Af delning.
Ulal' nästan alla de tryckta arbeten, hvilka afhandla jernvägs-byggnadernes
statistik och historia, inhemtar man den underrättelsen, att ett betydligt antal jernvägar
finnas anlagda med en kostnad som understigit kostnaden för Statens jernvägar
härstädes. Detta förhållande vitsordas sammanstämmande genom specifika
uppgifter på sådana jernvägars namn, deras längd i miltal och deras anläggningskostnad,
af de skrifter i jernvägs-litteraturen, till hvilka jag haft tillgång, synnerligen
angående Förenta Staterna, der man icke dröjde ali införa den i England
gjorda uppfinningen att, med ångans tillhjelp medelst lokomotiver, transportera fraktgods
och resande på jernbanor; men i anseende till en mindre talrik befolkning,
spridd på en större yta, snart mäste blifva betänkt på att införa denna mäktiga
häfstång för industriens upphjelpande och rörelsens lifvande på ett sätt, som motsvarade
tillgångarne, så att jernvägs-företagen äfven i och för sig kunde gifva afkastning
å det derå nedlagda kapitalet; en grund-åsigt, hvars tillämpning sedan
vunnit så allmänt insteg i nämnde land, att jernvägarnes ekonomi derstädes numera
i sin helhet företer en väsendtlig skiljaktighet från det så kallade Engelska
systemet, som i det hufvudsakliga efterföres så väl i Frankrike, som i större delen
af Tyskland, med dessa länders tätare befolkning.
Redan i det år 1850 af Dionysius Lardner ulgifna arbetet: Hai/way rconomy, erkändt
och åberopaift såsom särdeles noggrannt och tillförlitligt, finnes en specifik
uppgift på tretiotre jernvägar i Förenta Staterna, hvilkas anläggnings-kostnad varit
mindre än 6,000 pund sterling per Engelsk mil och således mindre än den beräknade
medel-kostnaden för Svenska Statens jernvägar, och 18 deribland, för
hvilka denna kostnad varit mindre än 4,000 pund sterling eller mindre än 500.000
R:dr Runt per svensk mil; oaktadt, lönen i Förenta Staterna för de till jernvägarna
hörande enklaste dagsverks-aibeten, såsom gräfning, enligt hvad likaledes af dessa
skrifter inhemtas, öfverhufvud beräknas till minst en dollar om dagen och således
är omkring tre gånger stört e än den allmänna för samma slags arbete här i landet.
Uti ett annat arbete med titeln: Our ironroads, their history, construction, and
social influences (våra jernvägar, deras historia, byggnadssätt och sociala inflytande)
af Fredr. Williams, soto jemväl innehållet förteckning på kostnaden af en mängd
jernvägar, säges på sidan 306 om Förenta Staterna: »Många hundra mil jernväg
hafva der blifvit utförda fullständigt, med en kostnad af föga mer än 5,000 puud
per mil» (motsvarande per svensk mil 585,000 R:dr) medan i vårt land blott
Bih. till II. St. Prof. 1859 & 1860. 4 Sami. 1 ,\fd. 51 Höft. 12
90 Bilaga M 1 till Herr Hiertas reservation vid Stats-Utsk. Ull. M 86.
sjelfva vägbyggnaden skulle hafva kostat iner än den summan; och en linie i Ohio
säges hafva kostat blott 1,100 pund per mil (128,700 R:dr Runt per svensk mil).
lili en härstädes, i öfversättning från Tyskan ulgifven bok: Berättelse om Förenta
Staterna i Nord-Amerika, om dervarande jernvägar m. m. af F. A. Ritter von
Gerstner, densamme som lär haft hufvudsakliga ledningen af jernvägs-anläggningen
mellan S:t Petersburg och Moskwa, och som i flera år vistades i Förenta Staterna,
för att studera deras jernvägs-ekonomi, finnér man likaledes på sidan 28 en specifik
uppgift på kostnaden i dollars per Engelsk mil för 19 särskilda jernvägar,
bland hvilka 10 uppräknas, tillsamman utgörande 622 Engelska mil eller 95 och
»/ , Svenska, alla understigande i kostnad en hall million R:dr R:mt per Svensk
mil och 450 Engelska mils längd deribland understigande 400,000 R:dr per
Svensk mil. — Oen föreställning, som man hört några hysa, att resor på jernvägarne
i Amerika skulle vara myckel älventyrliga i följd af ett svagare byggnads-sätt, motsäges
bestämdt af Lardner. 1 anseende dertill att jernvägarne der upptaga en längd
af flere tusen Svenska mil, måste olyckshändelserne sammanräknadt vara större än
på mindre väglängder; men nyssnämnde författare yttrar specielt på sidan 400:
»Oaktadt den skenbart mindre substantiel och svagare byggnaden på några linier
afhöras sällan olyckshändelser med passagerare-tåg i Amerika. Med en erfa
renhet
af nära 20,000 (Engelska) mils resor i Förenta Staterna molte mig aldrig
någon olyckshändelse af något slag; ej heller hörde jag talas om någon, som vållade
någons död eller kroppsskada. Denna säkerhet kan tillslirifvas den måttliga
hastigheten på jernvägarne i Amerika.» Det samma intygar äfven på grund af egen
erfarenhet Ritter von Gerstner.
Men äfven i Europa finnas flera lokomotiv-banor, som kostat betydligt mindre
än de Svenska jernvägarne. — Uti Michaelis statistiska arbete: Deutschlands
Eisenbahnen, finner man t. ex. att anläggnings-kapitalet å banan mellan Rendsburg
och Neumiiuster icke uppgått till mer än 99,000 Pr. Thaler per Tysk mil, motsvarande
vid pass 596,000 R:dr för Svensk mil, rörelse-materielen oberäknad, eller
om kostnaden för denna efter härvarande Jernvägs-styrelsens medel-beräkning af
54,000 R:dr tillägges, en totalsumma af 450,000 R:dr per mil. Härvid anföres
visserligen att detta är en af de billigaste banor i Tyskland, i anseende till mar
kens
jemna beskaffenhet; men det torde kunna betvillas, huruvida äfven på den
fördelaktigaste mark härstädes, och med vida billigare priser på trävirke än i
Tyskland, någon del af Statens jernbanor, efter här antagne system, lemnäs fullständig
för det priset.
De skrifter, som jag här åberopat, angående förhållandet med jernvägarne i
Förenta Staterna, upptaga icke de nyaste byggnads-företagen derstädes, men sakkunnige
personer, hvilka besökt detta land under de sednaste åren, instämma i enahanda
omdöme, och deribland har Afdelningen redan behagat taga kännedom af de
upplysuingar, hvilka på begäran blifvit mig benäget meddelade af Herr Ingeniör
Bilaga M l till Herr Hicrtas reservation vid Stats-Ulsk. Vtl. M 86. 91
Wenström, som nyligen hit återvändt från en resa i Förenta Staterna, der han
varit en längre tid tillsammans med vår berömde landsman Herr Kapiten John Erikson,
och af honom mottagit agenturen för Sverige, för införandet härstädes af hans
varmluft-maskiu, samt således äfven haft tillfälle att rådfråga hans rika erfarenhet
i tekniska ämnen, i följd hvaraf hans omdöme om den Amerikanska hushållningen
med jernvägarne ock synes mig förtjena något afseende. Jag anhåller derföre att
nu få bifoga ifrågavarande upplysningar vid detta anförande till Afdeiningens protokoll,
så mycket hellre, som man der finner en kort sammanfattning af de väsendtliga
omständigheter, hvilka af Lardner, Williams och v. Gerstner m. fl. utförligare
beskrifvas, angående det väsendtliga som skiljer Amerikanska systemet från
det så kallade Engelska, som bär tyckes hafva blifvit hufvudsakligen antaget till efterföljd.
För alt likväl ännu kortare sammanfatta dessa omständigheter, ber jag att få
fästa uppmärksamhet, på följande, såsom resultat af talrika undersökningar uppgifna
erfarenhetsrön:
1:o. Förhållandet mellan motståndet af den tyngd, som skall framdragas på
en jernväg och kraften, som skall framdraga densamma, tilltager ungefär som qvadraten
af hastigheten, d. v. s. alt omkring 4 gånger så stor kraft erfordras för
alt framdraga ett låg 2 mil i timman, som att framdraga det en mil i timmen,
och att nio gånger så stor kraft fordras för tre, som för en mils hastighet i timman.
Särskildt får jag i detta afseende åberopa en i Williams arbete införd tabell
å sidan 225 om förhållandet mellan dragningskraften och den tyngd, som kan
framdragas vid olika hastighet. — Med antagande att en viss kraft med 10 mils
(Engelska) hastighet i timman framdrager en vigt af 250 tons kraft, så aftager
samma kraft med ökad hastighet i timman som följer:
För
12£
11;
184
138
106
83
65
50
38
28
Tons.
En
fastän
med olika siQer—uppställning i hufvudre-
))
3.0
174
20
22|
25
274
30
»
sultatet härmed sammanstämmande tabell finnes i
))
»
den
af Löjtnant Nerman år 1857 utgifna broschyr
))
»
»
»
»Om jernvägar i allmänhet» på sidan 23, der för-  hållandet emellan hastighet i mil och dragnings-
»
»
V
»
»
»
förmågan af last i centner med en viss kraft ef-  ter i England gjorda försök uppgifves vara: med
hastig
het af
l,so
mil
6,250
Centn
Slutligen uppgifver Herr Wenström i
»
1,87
»
4,600
»
sin promemoria detsamma såsom resul-
»
2,23
»
3,450
»
tat af den erfarenhet han inhemtat un-
»
3,00
»
2,078
»
der sin resa i Förenta Staterna. En
»
3,57
»
4,625
»
hastighet af tre mil i timman, mot-
»
3,73
»
1,250
»
svarande ungefär två och en half mil
»
4,12
»
950
»
med uppehåll, erfordrar således omkring
v
4,30
»
700
»
dubbelt så tunga lokomotiver, som en
92
Bilaga M 1 till Herr Hiertas reservation vid Stals-Vtsk. Uti. M 86.
hastighet af två mil i timman. Hvad jernskonornas varaktighet angår, så förminskas
den, enligt hvad man numera anser vara tillförlitligt utrönt, icke märkbart af
tiden och väderlekens åverkan, meri deras nötning står i direkt förhållande till de
tyngder, som derpå framföras. Tyngre lokomotiver utöfva dessutom i vida större mån,
än sjelfva hastigheten ökas, en skadligare verkan på skenorna genom friktion och
stötning vid minsta förekommande ojemnhet å jernvägen. En stor hastighet och
deraf följande behof af tyngre lokomotiver mäste således äfven för en lika lång
varaktighet fordra en vida solidare och således dyrare konstruktion af den sd~
kallade öfverbyggnaden, än med en mindre hastighet behöfdes, äfvensom den åstadkommer
en ojemförligt större nötning å hela rörelse-malerielen, synnerligast hjul
och vagnar.
För att få ett tydligt begrepp härom behöfver man blott erinra sig det
enkla förhållande, att ett hjul om tre fots diameter skall rulla omkring sin axel
en gång i sekunden vid en hastighet af en Svensk mil i timman, således tre gånger
i sekunden för tre mils hastighet, och om denna någon gång stegras till fem mil,
hvilket emellanåt måste hända om man vill gå tre mil och taga igen tiden efter
oförväntade uppehåll i medeltal, så skola samtliga hjulen på eli vagnståg surra
omkring lern gånger i sekunden eller uära dubbelt fortare än något spinnrockshjul;
och pistonen på maskinen skall, ehuru lokomotiv-hjulen, som den kringdrifver,
ha större diameter, genomlöpa cylindern mer lin fyra gånger i sekunden. Det
bör icke vara svårt att föreställa sig hvilken ökad påkänning och nötning som
häraf förekommer så väl på maskineriet och hela rörelse malerielen, som på sjelfva
banans öfverbyggnad.
Uti nyss här ofvannämnde skrift af Löjtnanten vid Väg- och Valtenbyggnadskorpsen
Herr G. Nerman, under titeln: Om jernvägar i allmänhet och särskildt om
del jernvägs-syslem, som torde vara fördelaktigast för Sverige, finnes ock omlörmäldt,
att, enligt denne författares beräkning, endast genom begagnandet af skenor
om fö i stället för 21 b* skålpund skulle uppstå en besparing per mil af 39,312
Riksdaler, men hvilket, med ränta på ränta i 20 år, skulle uppgå till en besparing
af 158.738 Riksdaler, hvarvid författaren i en not tillägger: »För Sveriges 150
»mil stambanor skulle man således kunna minska utgiften under 20 år med
»15.645.000 Riksdaler, hvilket i medeltal per år gör 782.295 R:dr. en ganska
»vacker summa, som ej onödigtvis bör bortkastas.» Möjligheten att begagna lättare
skenor äfvensom en mindre dyr anläggning i liera andra afseeuden beror
äfven på olikheten i vagnarnas konstruktion i Amerika emot de Engelska elier
Nordtyska, då de förra fördela tyngden på flera punkter af jernvägen, äfvensom
de Amerikanska lokomotiverna, i följd af sitt byggnadssätt, med samma kraft uppgifvas
kunna framdraga samma tyngd på starkare stigningar, än hvad de En
gelska
lokomotiverna göra, ungefär i förhållande som 1 : 80 i stället för 1 : 100,
äfvensom kurver med V* mindre radier utan någon olägenhet med deitt
Bilaga M 1 till Herr Hiertas reservation vid Stats-Utsk. Ull. M 86.
95
kunna befaras, hvilket allt i hög grad bör bidraga till minskning af kostnaden.
Utan alt närmare ingå i tekniska detaljer, måste dock af det, som här
ofvan ur särskilda tryckta skrifter af godkända författare finnes åberopadt om
förhållanden, sådana de voro redan för tio år sedan och af hvad Ingeniören Wenströms
promemoria innehåller angående hans egen erfarenhet om nu varande förhållanden
vid jernvägarna i Förenta Staterna, den slutsatsen kunna och böra
dragas, att del åtminstone (örtjenade att närmare undersökas, huruvida icke de
methoder, som der begagnas och i vissa delar skilja sig från de hos oss hittills
införda så väl i afseende pä sjelfva jernvägarnas anläggning som lörelse-roaterielen,
och hvilka afse en mindre kostnad, kunna vara fullt svarande mot ändamålet.
Härtill kommer ännu en annan och lika vigtig omständighet, som synes påkalla
en närmare undersökning Uti Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Rikets Ständer
vid 1853 och 1854 årens riksdag, angående Statens jernvägar, har nemligen
Kongl Maj:t i nåder upplyst, »att, med iakttagande af de förenklingar och förbättringar
i byggnadssättet, som under de sednare åren begagnats, skulle, enligt
sammanstämmande uppgifter af flera er far ne ingeniörer och pä grund af den redan
till en del derom äfven härstädes vunna erfarenhet, anläggnings-koslnaden inom
Sverige för en mils jernväg med enkel bana och fem fots spårvidd, afsedd att begagnas
med lokomotiver, kunna antagas under vanliga förhållanden komma att i
medeltal utgöra 333,333 Riksdaler 16 sk. Banko, kostnaden för drift-materielen
inberäknad, efter hvilken kostnads-beräkning den hufvudbana, hvarigenom Stockholm
och Göteborg borde sammanbindas, efter afdrag af hvad för den redan
under byggnad varande delen af samma bana erfordrades, skulle komma alt
kosta .' R:dr II:ko 13,666,666: 32.
och den föreslagna banan mellan Stockholm och Malmö » 21,333,333: 16.»
För dessa båda banor skulle således enligt nämnde beräkning kostnaden uppgå
tillsammans til! 35,000,000.
Den omnämnda promemorian af Herr Ingeniören Wenström lyder som
följer:
Norrköping och Finspång den 9 Dec. 1859.
H. Herr L J. Hjerta, Stockholm.
»Tacksam för det gunstiga upptagandet af mina försök att framställa möjligheten
af billiga jernbanor — hade jag förr skolat besvara ärade skrifvelsen af
den 24 sistlidne November, om ej hinder postdag efter postdag mellankommit.»
»l:o I afseende på de Amerikanska järnvägsskenornas vigt, så är den, mer än
något annat, en mätare på trafikens storlek och pä anläggarnes förmåga att göra
mer eller mindre för framtiden. I början, då ännu dessa faktorer voro små,
anlades vägarue med särdeles lätt öfverbyggnad: skenorna utgjordes ofta af platt
-
94 Bilaga M 1 lill Herr Hiertas reservation vid Stals-Ulsk. Uti. M 86.
jern spikadt på långsyliar, hvilande på tvärbalkar (deraf de otroligt låga uppgifterna
per yard, af Amerikanska jernvägsskenor); men i samma mån trafiken
vexte och de gamla skenorna betalte sig och blefvo utslitna, infördes den vanliga
fotskenan, hvilande endast på tvärstockar. De vägar, som nu för tiden anläggas,
få derföre tyngre skenor med ens. Medelvigten , af skenorna, i de nordöstra
Staterna, ligger sannolikt emellan 16 och 20 ?t per fot. Svenska Statens är
21,S S'. Med ångvagnarnes vigt förhåller det sig på samma sätt, och de hafva
äfven i Amerika kommit upp till ganska aktningsbjudande jernvägs-maskiner på
vissa vägar, der lokal och trafik sådant fordra; men emedan de lättare lokomotiverna
äro försedda med fyra kopplade drifhjul och de tyngre med 6 eller 8, sd
uppbäras dc. utan skada, äfven af jemförelsevis svaga skenor. Medelvigten af de
Amerikanska lokomotiverna torde ligga emellan 4 och 500 centner. De Svenskas
vigt känner jag ej, de äro konstruerade för blandad t passagerare- och gods-tåg
med 4 kopplade drifhjul.»
»2:o De Amerikanska jernvägs-vagnarne äro alla försedda med rörliga fyrhjuliga
underreden, hvilka fritt ställa sig efter vägens krökningar och hafva hjulen
mycket tätt tillsammans. Gods- och res-vagnarne äro 40 ä 50 fot långa, med
ett dylikt underrede vid hvardera ändan. Ångvagnarne hafva ett sådant framtill
och tendern hvilar på tvänne. Derigenom kunna krökningar med 600 fots radie
med lätthet passeras på de, i hdjduppfyIlda trakter, genom trånga dalgångar
Iramslingrande jernbanorna, ulan tunnelar och utan djupa genomskärningar. Derigenom
undvikas också starka stigningar, hvilka alltid på längden blifva kostsamma,
då man besinnar att redan lör en träng att dragas uppför 1 på 100
fordras tre gänger den kraft, sorn är tillräcklig på jemn väg. Dock vid landhöjders
passerande, äro skarpa stigningar ofta oundvikliga; der fruktar man icke
för 1 på 45 och går hellre öfver en bergsrygg i zigzag än genom densamma
i tunnel.»
»3:o Hastigheten på jernvägarne i Förenta Staterna är temligen bestämd;
express-tränger gå 3V2 å 4V2 Svensk mil, öfriga passagerare-tåg 3 mil på de
bättre och 2V2 mil pä de sämre vägarne samt fraktgods-trängerne lV2 å 2 mi!
i timmen. Om en jernbana har 6 eller 2 tränger dagligen gör obetydligt tili
hastigheten; skilnaden är egentligen den, att den lifligare befarna vägen har en
eller annan express-träng. Då nu påkänning, slitning och förstörelse af såväl bana
som rörelse-materiel, hufvudsakligen, uppkommer af de 2 faktorerna: tyngd och
hastighet (den sednare ingående qvadratiskt), så är klart att det tunga fraktgodsets
afskiljande från passagerare-tågen och dess förande långsamt för sig utgör
ett vilkor för en god trafik-ordning, och så tillgår det såväl i England med dess
lifliga trafik, som på de jernvägar i Norra Amerika, der blott en eller två tränger
om dagen är af nöden. Men här i landet, såväl på Statens som på enskildas
banor, mäste tunga varor framila med samma hastighet, som de resande personerna.
Bilaga M 1 till Herr Hiertan reservation vid Stals-Utsk. Uti. M 86.
Om deremot särskilda bantåg för fraktgods, ett par gånger i veckan, färdades
fram med 1 eller 11/2 mils hastighet, sä skulle hjultyngden och med den skenvigten
kunna betydligt nedsättas, ty passagerare-tågen blefvo lättare och kunde
dragas af lättare ångvagnar, och vid de långsamt gående frakt-tågen kunde ångvagnens
vigt fördelas på 6 drifhjul, sammankopplade.»
»Enligt utdrag från »Report of the Secretary of the Treasury on thc state of
the Finances (of the uniled States) for the year ending June 30:th 1856», omfattande
10 särskilda jernvägar af tillsammans 117,22 Svenska mil, belägna inom
New Hampshire, Massachusetts, Connecticut, Newyork och Pennsylvania — ingen
med dubbelt spår — ingen med någon större transitofart — alla anlagda före
1851 — alla betjente med två tränger (åt hvardera hållet) dagligen, utom en
som har 4 och en med 5 och en med lV2 — utgjorde anläggnings- och ulrustnings-kostnaden,
i medeltal för en Svensk mil Doll. 226,834 Intägten för
1855 var per medium Doll. 26,892 (c:a 106,000 R:dr R:mt) på Sv. milen samt
Drif- och underhållskostnaderna
samma år » 16,600 (c:a 66,000 R:dr R:ml) d:o d:o.
Behållningen således . . Doll. 10,284 d:o d:o.»
»Under samma år. 1855, hade, per medium, hvarje punkt af dessa tio jern
vägar
blifvit passerad af 47,845 passagerare och 74,272 lons (445,632 skeppund
viktualievigt) fraktgods. Ehuru detta urval gäller blott en liten bit af de 5,946
Sv, mil, som i Förenta Staterna skulle, enligt »American Railroad Journal», finnas
den 1 Jan. 1858 — så torde det dock vara mera att lita på än ett öfverslag
upptagande det hela, emedan uppgifter om trafiken saknas från en stor del af
jernvägarne.»
»En jemförelse med motsvarande siffror från de Svenska jernvägarne, hvilka
ej stå mig till buds, skall utan tvifvel visa att ett dyrbarare byggnadssätt har
långt mera skäl för sig i Amerika än här.»
»Med kännedom om penningens och arbetets värde i ena och andra landet,
kan man lätt sluta till hvad en Amerikansk jernväg anlagd här i landet skulle
komma att kosta. I en uppsats »om Amerikanska je.rnvägs-väsendels tillämplighet
i Sverige», som jag fick införd i N:is 110 och lil af Aftonbladet år 1855,
uppskattades denna kostnad till ' :i million R:dr Runt per Svensk mil, hvilket dock
torde vara för lågt, för den stora (A' 10") spårvidden. Ar 1857 visade Löjtnant
G. Nerman i en ströskrift »Om jernvägar i allmänhet etc,» hvilken stor besparing
en lättare öfverbyggnad på de Svenska jernvägarne skulle medföra.»
»Utom hvad rörelse-redskapens ändamålsenliga konstruktion och trafikens rätta
anordning kunna i stort uträtta till anläggnings-kostnadens, drift- och underhållskostnadernes
nedsättande, torde följande, derpå inverkande, omständigheter böra
tagas i betraktande.»
96 Bilaga M l lill Herr Hiertas reservation vid Slats-Utsk. Uti. Jtö 86.
»Det måste ovilkorligen leda till förluster, alt »sätta spaden i jorden» innan
jernvägens vigtigaste Irerörings-punkter äro bestämda och innan banans hela sträckning
är fullständigt utstakad, afvägd och beräknad, än mindre en mängd alternativer
uppgångna; vidare att byggnaden icke får oafbrutet fortskrida från ena eller båda
ändpunkterna, utan uppehåll göras för att bygga på andra ställen eller ock för att
bestämma riktningen af fortsättningen. Bro-kar och landfästen lära på Statens banor
tilltagas för tvänne spårvidder — när skall det andra spåret ifrågakomma? På
statsbanorna göras tvärsyliarne (sleepers) 9 fot långa och 7 tuni tjocka (djupleken),
i Amerika är det nog med 8 fot och 5 ä 6 tum. Grusningen här göres 12 fot
bred på öfversidan, mot 11 fot i Amerika. Jordbanken (terrasseringen under grusbädden)
tages här 20 fot då ln är nog i Amerika, under det spårvidden (4r 10"
sv. mått) och grusbäddens djup (2/) äro desamma på båda ställena. Att icke här
begagna ved till ångvagnsbränsle, såsom nästan allmänt i Amerika, är misshushållning;
ty enligt Amerikanska rön svarar en famn löfved emot cirka 9 tunnor coakes —
och dessutom undergå ångpannorna en långt hastigare förstöring af mineraliskt
bränsle. Eldfarligheten är ej större än med coakes, sedan goda gnisterqväfvare på
skorstenarne blifvit införda.»
Högaktningsfullt
W. Wenström.
Sedan det förestående blifvit uti Riksgälds-afdelningen uppläst, har afdelningens
Ordförande föredragit en ifrån Chefen för Statens jernvägsbyggnader Herr
Öfverste Ericson insänd skrift, som, jemte en närmare motivering af Herr Ofverstens
åsigt angående jernvägsbyggnaderna i och genom hufvudstaden, hvilken särskilda
fråga längre fram torde förekomma på Afdelningen, i öfrigt hufvudsakligen uppehåller
sig just vid det ämne, som det föregående af min framställning afser, och går ut
på att vederlägga ilen mening, hvaråt jag ansett de deruti anförda fakta gifva ett
stöd, att jernvägars anläggande och drifvande i vårt land möjligen kunde tillväga -  bringas med en mindre kostnad, men dock motsvarande bebofvet, å ena, och till -
gångarne, å andra sidan, med afseende pä en glesare befolkning och mindre trafik
än i de rikare länderna af vår verldsdel. Chefen för Statens jernvägsbyggnader
börjar den omtalta delen af skriften med att yttra den meningen, att »ett förslag att
utföra Statens jernvägsbyggnader för en mindre kostnad per mil, genom ett förenklad
t byggnadssätt, hufvudsakligen en lättare rörlig materiel och derigenom för
minskning
al rälerm s dimensioner, tyngd och kostnad, om genom ett sådant förslag
någon verklig besparing i första hand ock skulle kunna åstadkommas för det närvarande
och för de banor, sorn nu blifvit till utförande föreslagna, icke är tillämpligt
; ty, säger Herr Öfversten, sedan 17 mil jernvägar äro färdiga i Westergötland
äfvensom 7 mil i Skåne och öfver 3 mil terrassering inköpte och till en del
utlagde
Bilaga JM 1 till Herr Hiertas reservation vid Slats-Utsk. Ull. JM 86.
97
utlagde räler ordnade mellan Stockholm och Södertelje och äfven till en mindre del
mellan Falköping och Jönköping, så mäste naturligtvis samma system fullföljas på
dessa banors fullbordan i sin helhet. Det är, beter det vidare, dessutom ett visst
förhållande mellan spårvidden, riilernas styrka och lokomotivernas tyngd; och dä
nu spårvidden är ändamålsenlig bestämd och hvarken kan eller bör ändras, så måste
räler och materiel rättas derefter.» — Vöre detta antagande fullt riktigt, att icke
något slags förändring kan eller bör få ega rum å de stambanor som ännu återstå
alt bygga, blott derföre att ett visst miltal ifrån ändpunkterna å den vestra samt 7
mil af den södra banan äro byggda, så vore det i ocb med detsamma ett både
öfverflödigt och öndamålslöst arbete att vidare sysselsätta sig med någon forskning
i anledning af de uppgifter, som af mig blifvit i det föregående sammanställde. Af
den varma öfvertygelse, som i allt visar sig bos Chefen för Statens jernvägs
byggnader,
att dessa böra utföras på ett sätt, som kan jemföras med de solidaste
och vackraste arbeten af samma slag i England ocb Tyskland, följer ock naturligt
den genomgående hufvudtanken i hela hans promemoria att någon förändring i de
för vissa delar af jernvägarna, i hänseende till byggnad och rörelse-materiel, an
tagna
åsigler ej bör få ega rum, äfven om, såsom Herr Öfversten säger, någon
besparing dermed skulle kunna åstadkommas. Men, med erkännande af följdriktigheten
i denna slutsats, torde det dock böra tagas i betraktande, att det lör sjelfva
möjligheten af jernvägsbyggnadernas framtida fortsättande bär i landet för Statens
räkning är af högsta vigt och så alt säga en lifssak att både anläggnings- och driftkostnad
inskränkas till det minsta belopp, som kan låta sig göra, utan att åstadkomma
ett blott provisoriskt arbete. Del torde derföre tillåtas mig framställa lill
Utskottets bepröfvande några anmärkningar vid de skäl, som Herr Öfversten framställt
för sin åsigt.
Bland dessa skäl är ett, hvarom någon tvist ej lärer uppslå, nemligen att spårvidden
helst bör vara lika öfverallt på de Statens jernbanor, som nödvändigt komma
att stå i sammanhang med hvarandra, till undvikande af kostnaden för omlastning
af gods, som å densamma transporteras. Alt deremot denna likhet i spårvidd
nödvändigt skall å alla delar af dessa banor erfordra räler af lika vigt, äfvensom
lokoinoliver af samma form och dimensioner, måste kunna bet villas redan på den
grund, att på jernvägar i hela det öfriga Europa, der spårvidden för det mesta är
densamma, som på Statens jernvägar härstädes, användas dock börie räler ocb lokomotiver
af .mycket olika dimensioner. Men dessutom är det en bekant sak, ocb
kan inbemtas af de noggranna uppgifter, som i Lardners handbok finnas upptagne
från den Belgiska jernvägs-slyrelsens äfvensom det Engelska nordvest-kompaniets
redogörelser, att lokomotiverna icke begagnas utan afbrott på så långa sträckningar,
som fallet t. ex. bär skulle blifva mellan ändpunkterna på den vestra banan.
Tvärtom inhemtar man af Lardnér med flere, att den längsta väg, som något loko
Bih.
till R. St. Brot. 1859 1860. 4 Sami. 1 Åfd. 51 Uäft. 13
98 Bilaga JW 1 till Herr Hiertas reservation vid Stats-Utslc. Uti. M 86.
motiv i England dagligen bereser är 79 Engelska mi! eller omkring 12 Svenska,
men hvilket räknas såsom undantag. Det vanliga medeltalet är endast 42 Engelska
eller 6'/2 Svenska mil om dagen; och hvarje sådan maskin, reserv-lokomoti
verna
dock inbegripna, räknas i medeltal vara i rörelse blott 2V2 timmar hvarje dag,
allt i anseende till nödvändigheten af en ytterst noggrann tillsyn å dessa dyrbara
redskap, hvilket förhållande ock till en del förklarar, hvarföre ett så stort förråd af
dessa maskiner erfordras, emot hvad den i saken obekante skulle föreställa sig. Det
torde derföre kunna anses såsom gifvet och förenligt med god hushållning, att ett
och samma lokomotiv här aldrig kommer att färdas längre väg såsom tjenstgörande,
än t. ex. mellan Göteborg och Töreboda eller mellan Stockholm och Katrineholm.
Vidare lärer ulan svårighet kunna inses, alt om inga andra och särskilda hinder
finnas mot skiljaktighet i rälernas vigt, så är det en i sig sjelf naturlig tanke att
t. ex. lättare skenor äfvensom mindre tunga lokomotiver väl kunde begagnas å den
mellersta delen af banan, t. ex. mellan Katrineholm och Töreboda, der rörelsen
ofelbart blir mindre liflig än närmast Stockholm och Göteborg.
Sådane särskilda hinder finnas dock af Herr Öfversten åberopade, hvilka måste
tagas i betraktande. Del förnämsta deribland synes vara det, sorn hemtas från
»värt lands klimat, ett oftare ombyte af köld och mildare väder och käl-lossntng
vårtiden, hvaraf söderns jernvägar icke hafva någon känning, en för flera månader
tillfrusen yta, hvarunder ingen justering af vägens plan kan åstadkommas,
stundom inträffande djup snö och ofta förnyade snöfall, under hvilka traf ken skall
fortgå med laster af bergsbrukets, skogarnes och åkerbrukets tunga alster; men
framförallt kai- lossningen, som säges vara oemotståndlig efter starkare vintrar och
då den inträffar på slätterna och i skogstrakter och ofta fortfar öfver en månad,
ovilkorligen erfordrar starka räler, om jernbanan under tiden skall kunna befaras.»
Det är ulan tvifvel en uppgift vid lörsta påseendet svår att lösa, huru man
under våra vintrar skall kunna öfvervinna de svårigheter, som nyss blifvit uppräknade.
Erfarne ingeniörer, så väl utomlands som bär i Sverige, hafva dock uppgifvit
att dessa svårigheter ingalunda äro farliga, förutsatt att sjelfva bädden, hvarpå
den så kallade öfverbyggnaden eller slipers och rälerna hvila, är anlagd med behörig
omtänksamhet. En jernbanas förmåga alt emotstå verkan af frost och käl-lossning
beror derpå, säga de, att sjelfva ban-vallen anlägges med en viss kuller eller upphöjning
på midten och sluttning åt sidorna, på det allt regn må kunua afrinna,
samt med den fasthet, att den ej kan sjunka, äfvensom att den är försedd med
tillräcklig dikning och dränering öfverallt der sådant erfordras, för att afleda vattensamlingar.
Om detta sker och vägen tillika öfverallt är försedd med sitt lager af
ballast, bestående af grus, som genomsläpper allt regn, så skola frost och källossning
icke medföra någon fara, emedan den utvidgning, som sjelfva grusbäddens
tillfrysande kan medföra, icke utöfvar någon synnerlig inverkan. Detsamma innehålla
populärt tekniska afhaudlingar om jernvägsbyggnader. Det är ju ock tydligt,
Bilaga M 1 till Herr Hiertas reservation vid StatsUtsk. Uti. M 86. 93
att om förhållandet vore annorlunda, det vill säga, om underbädden å en jernbana
ej vore så omsorgsfullt anlagd, att vattensamlingar afrinna, så skulle stora sträckor
af jernvägarne hvarje vår ovilkorligen komma i olag. Förhåller det sig nu så, sorn
här sednast är uppgifvet, hvarom man lätt bör kunna förvissa sig, så lärer dock
deraf följa, alt jernvägarnes förmåga att emotstå våra vintrar och käl-lossningen
icke gerna kan bero af rälcrnas tjocklek, i synnerhet om, såsom i Herr Öfverstens
skrift förut yttrats, käl-lossningen är oemotståndlig.
Äfven erfarenheten från smärre jernvägar här i landet bekräfta denna me
ning.
Å den lilla jernbana, som finnes emellan Norrköping och Fiskeby i Östergötland,
väga räierna endast 8 skålp. per fot, enligt hvad en af egarne uppgifvit.
Likväl har på denna bana, endast V2 mil lång, under loppet af ett år transporterats
omkring 150,000 skeppund gods, och man har icke derå märkt någon vådlig
åverkan af frost eller käl-lossning. Det är emellertid antagligt, att åt anläggningen
af denna privatbana, som afsett den billigast möjliga kostnad, icke kunnat egnas
på långt när den omsorg, i afseende på dränering, som otvifvelaktig! egnas åt Sta
tens
jernvägsbyggnader. Samma tillfälle lill erfarenhet angående denna punkt som
vid Norrköpings-Fiskeby-banan lärer äfven funnits vid privatbanorna i Wermland.
Med afseende på sakens vigt vore det måhända skäl att inhemta närmare underrättelser
i ämnet af personer som kunna lemna upplysningar om förhållandet vid
dessa redan under flera år begagnade banor. Min mening är icke alt bestrida, det
ju partiela reparationer å jernvägarne hvarje vår torde finnas nödiga, men om
ojemnheter i ban-vallen deraf på sina ställen uppslå, så måste sådant vara obe
roende
af skenornas beskaffenhet.
Härnäst torde ej böra förbises den framställningen i Herr Öfverstens skrift,
alt någon förändring i rörelse-materiel och öfverbyggnad så mycket mindre bör
komma i fråga, som underhållet och olägenheterna af den svagare banan mer än
uppväga den första större utgiften för ett ändamålsenligt arbete.
Denna mening kan såsom allmän sats hvarken bejakas eller förnekas; riktigheten
deraf måste bero på undersökning. Det gäller dock såsom regel för god
hushållning, i afseende på all byggnad som sker för ett visst ändamål, att densamma
inskränkes till minsta möjliga kostnad som med detta ändamål är fören
ligt.
Från denna synpunkt är det, som det praktiska folket i Förenta Staterna
utgår enligt de utgifter, som i det föregående af denna skrift blifvit anförda. I
den speciela frågan angående hushållningen att begagna räler af tyngre eller lättare
dimensioner har jag endast, såsom en anledning till närmare undersökning
anfört, och ber att få hänvisa till hvad förut här ofvan är åberopadt ur Herr
Nermans skrift om jernvägar i allmänhet m. m., angående de olika resullaterna i
utgift medelst begagnande af skenor om 15 i stället för 21 ®", och vidare i allmänhet
till de uppgifter som Herr Ingeniören Wenström lemnat, på grund af
sin sednast iohemtade kännedom om de Amerikanska jernvägarne. Det är sanut,
100 Bilaga M 1 till Herr Mertus reservation vid Stats-Utsk. Uti. JM 86.
attr de banor, hvilka den sednare omförmälf, i medeltal kostat lika mycket som
de Svenska jernbanorna; men tages skilnaden emellan det tre gånger dyrare dagsverkspriset
i nämnda land emot här i betraktande, så följer deraf, alt om detta
pris varit detsamma der som hos oss, så hade ock de anförda Amerikanska banorna
kostat vida mindre än vära statsbanor. Det är icke heller troligt, att en
nation, som är företrädesvis framför alla andra så känd för skarp beräkningsförmåga
som den Nordamerikanska, skulle anlägga en hel mängd af ständigt begagnade
jernvägar på ett sätt sorn i det hela skulle innefatta misshushållning.
Redan i denna omständighet tyckes ligga ett skäl att närmare underrätta sig om
deras methoder.
Hvad Tysklands jernbanor beträffar, så kosta onekligen de flesta deribland
mer än hvad kostnadsförslag^ för de Svenska statsbanorna upptager, och några,
som måst framdragas öfver mycket oländiga trakter med dyrbara viadukter, ojemförligt
mera; men der befinnas äfven, enligt de uppgifter, som lemnäs i Michaelis
fullständiga statistik öfver dessa jernbanor, och hvari anläggningskapitalet för hvarje
bana särskildt finnes upptaget, icke så få, som — när man tager i betraktande dels
att marken är inköpt och terrasseringen nästan öfver allt anlagd för dubbel bana,
dels den vida större expropriations-kostnaden, det högre priset på trävirke och i
allmänhet högre arbetslöner än hos oss, och dels den större rörelse-materie], som
erfordras för en lifligare trafik, hvilket gör en betydlig skilnad — skulle hafva
kommit att kosta mindre än våra statsbanor, om förhållandena i afseende på vilkoret)
varit desamma. Uti promemorian yttras till försvar för Herr Chefens åsigt:
Kostnaden glömmes, men ett arbete, som icke motsvarar sitt ändamål, som icke
uppfyller de förhoppningar, nationen dervid fästat, glömmes aldrig. Kmot detta
yttrande såsom allmän sats kan ingenting invändas, ej heller mot dess tillämpning
till den sak, som är i fråga, såvida en besparing göres så, alt arbetet icke uppfyller
sitt ändamål. Hvarje förnuftig menniska måsle då instämma i den uttalade
åsigten. Men om statens jernvägar i deras helhet icke inom en mansålder komma
att återgifva någon ränta på anläggningskostnaden, hvilket är mer än troligt, att
döma af hvad större banors underhäll och rörelse derå i allmänhet kostar, ja, om
sjelfva denna underhålls- och driftkostnad kommer alt inom kort erfordra ett årligt
tillskott, samt skatterna, till följd häraf, måste ökas med några millioner årligen
under loppet af nära 40 år, så torde den tid ej vara långt aflägse, då detta förhållande,
långt ifrån att glömmas, verkar i en motsatt riktning och försvårar all
vidare uppmuntran från Statens sida af jernvägsarbeten i vårt land. Det är i
detta afseende för Staten som för enskilda en stor skilnad om en utgift göres af
de medel man eger, eller om man skall skuldsätta sig för ändamålet. I det förra
fallet glömmes kostnaden lätt, i det sednare medför den sin egen ständiga påminnelse.
Herr Öfverste Ericson har äfven upptagit frågan om den i Förenta Staterna,
Bilaga M t till Herr Hierta» reservation vid Statf-Utsk. Uti. M 86. 101
låsom Herr Öfversten »jolf yttrar, mera allmänt antagna konstruktion af vagnarnas
underlag, som äro rörliga med 8 hjul, och hvilka anföras hafva den fördelen,
att ett så konstrueradt lokomotiv kan med lika åtgång af bränsle draga fram en
större tyngd med samma hastighet, samt en lika tyngd uppför en större lutning,
äfvensom ntt de, enligt hvad von Gerstner uppgifver, erbjuda en större säkerhet
alt ej gå ur spåret. Herr Öfversten anför att framlidne Ingeniören Stevensen
berättas vara uppfinnare af denna vagns-konstruktion, men att han sjelf
lika litet användt dem i sitt fädernesland som i andra länder. Det lärer dock
vara ett faktum, att de på sednaste tiden blifvit införda samt med fördel begagnas
i Schweitz och på en eller annan bana i södra Tysklund, och då de nästan
uteslutande begagnas hos Amerikanarne, den nation som ensam har flera mil jernbanor
än hela Europa tillsammans om England ej inräknas, månne man ej då kan
såsom fullt säkert deraf draga den slutsatsen, att det åtminstone kunde löna mödan
att göra ett försök med ett sådant lokomotiv till en början och med en passagerare-
eller lastvagn, och icke på förhand förkasta dem? Med gillande af Herr
öfverstens åsigt, alt Statens jernbanor ej böra göras till experimentalfält för nya
uppfinningar, är det dock klart, att denna sats ej eger tillämplighet på ett försök
med en vagns-konstruktion. som redan i 20 år uteslutande varit i bruk på
tusentals mil af jernvägar, och hvars fördel på grund af anförda skäl prisas i flera
godkända tryckta skrifter, utan att, så vidt jag känner, någon väsend t lig anmärkning
deremot blifvit gjord. Är det nu sannt, att denna konstruktion medgifver
att med samma kraft draga en större tyngd i följd af den större adhesion till
banan, som det större antalet hjul åstadkommer,, så följer deraf äfven, att en lika
tung last kan framföras med i samma förhållande lättare lokomotiver med denna
än med en annan konstruktion, och således äfven kunde medgifva någon förminskning
i rälernas vigt.
Slutligen ber jag få förnya den hemställan, om ej sjelfva den stora hastigheten
af 3£ mil i timman på de Svenska jernbanorna medför behofvet af en alltför
dyrbar rörelsemateriel, då man vet i hvad förhållande, såsom förut här ofvan
är anfördt, tyngden, som af en viss kraft kan framdragas, måste minskas i förhållande
till hastigheten. Det är onekligt såsom Herr Öfversten säger, att aptiten
att resa fort vexer hos de resande, och detta obegränsadt, emedan flertalet af
passagerarne icke veta hvad hastigheten kostar; men frågan blir i hvad mån Staten
är skyldig tillfredsställa denna aptit, då allt hvad de resande vinna i hastighet
utöfver den, som kan uppnås med hästar å vanlig väg, i allt fall är en vinst
på köpet utom det billigare priset.
I
Bil. M 2 till L. J. Hiertan reservation vid Stars-Utsliottels Utlåtande M 86.
Tablå öfver åtskilliga jernvägar i Förenta Staterna i Amerika, anlagda efter år 1851. Utdrag ur Statssekreterarens för Finanserna Fmbets-herdltelse
till Kongressen dr 1856.
Banans namn.
Totalkostnad
i
Dollars.
Längd
Kostnad
per Svensk mil
Banans a
nläggning.
i
Eng. mil.
i
Svenska mil.
i
Dollars.
'
R:mt R:dr.
Börjad.
Fullbordad
Boston, Concord and Montreal
2,862,423
93
14
204,458,7
817,800
1846 Äng.
1853 °/6
Portsmouth and Concord
1,108,898
46.66
7
158,414
633,600
1847 %
1852 %
Western Vermont
1,084,56!
64
9,6
112,975
451,900
CO
;k
o
3
O
1852 n/7
Amherst and Belchertown
296,000
20
3
98.666
394,600
1851
1852
Hampshire and Hampley . . ....
530,000
24,96
5,7
143,243
572,900
1853
1856 VT
Danbury and Nerwalk
376,126
25,8
3.5
107,464
429,800
1850 %
1852 %
New Haven and New London
1,500,000
50
7,5
200,000
800.000
1851 V4
1852 Vt
North Carolina railroad
4,350,000
223
33,5
129,800
519,400
1851 °/T
1856 7,
Wilminster and Manchester
2,280,000
171
25,6
89.060
356,200
1848
1854
Charlotte and South Carolina
1,730,000
i SO
16,5
! 04.848
419,300
1847
1852 %„
Cheraw and Darlington
600,000
40
6
100,000
400,000
1853 %
1855 °/u
Greenville and South Carolina
2,300,000
143
21,5
107,000
428,000
1848
1853
Atlanta and Lagrange .......
1,200 000
86,73
13
92 300
369,200
1849
1854
Milledgeville and Gordon
200,000
17
2,5
80,000
320,000
1850
1852
Total-inkomst
sista Äret
Antal Engelska mil
beresta per år
I per Svensk mil
af
Dollars.
Raul R:dr. i Pa^Serare.
286,9*6
80.000
81,900
45,700
27,4! 5 36,500
ännu ej uppgifvet.
57,274
100,000
419,075
291,219
300,000
278,123
65,400
53,300
65,480
70,590
55,800
85,570
78,356
35,882
21,840
31,748
95.000
163.000
60.000
66.000
120,000
af
frakt-tåg.
108,919
30,882
18,803
65,000
32 819
101.000
200.000
I
Bil. M 3 till Herr Hierta» reservation vid Stats-Utskottets Utlåtande M 86.
Uppgift ii byggnads-kostnaden för Gammelkroppa och Storfors jernvägar,
utgörande sammanlagda en Svensk mil i längd.
Jord-arbete, sten och bergsprängning samt
anläggning af broar och ailoppstrummor .
46,399
77
Öfverbyggnad med dertill hörande skarfplåtar
14,343
08
Materialier och redskap
4,762
66
Sleepers
8,664
25
Rails 1,489 SkS" 16 LS" stapelst.-vigt jemte
railspik
37,965
08
Diverse omkostnader (hvaribland är upptaget
magasin vid Kropps)
24,558
59
Hägnader
1,929
72
i
Lastageplatser vid Kroppa och Bernsnäs .
2,955
19
d:o vid d:o för Storfors malm
173
75
Hamnbrygga vid Bernsnäs
1,398
79
Husflyttningar .
1,222
14
144,375
02
Diverse byggnader:
1
i
Magasin vid Storfors!
d:o vid Lillfors j
2,842
85
d:o och nödiga uthus vid Bernsnäs jemte
4 stallar å Kroppa-vägen . . .
3,278
89
Faktori-bostad vid Storfors . , . .
6,786
48
d:o vid Bernsnäs .....
3,106
52
16,014
74
R:dr R:mt
160,389
78
Filip Bergendal.
Bit. M 3 till Herr Hiertas reservation vid Stats-Ulsi.oltets Utlåtande M 86.
Transtumt af kostnads-förs/ag öfver anläggandet af en jernväg för hästkraft,
med enkelt spår af 3 fots vidd, emellan sjöarne Yngen och Östersjön.
—_ — —. —
— —
— Summa Banko R:dr 84,000,
Carlstad i Februari 1852.
C. Adelsköld.
Transsumt af bevittnad afskrift af kostnadsförslag öfver anläggandet af en
jernväg för hästkraft med 3 fots vidd emellan sjöarne Mögsjön och Fors-  sjön förbi Storfors uti Wermland.
— Summa Banko R:dr 21,000.
Carlstad i Mars 1852.
C. Adelsköld.
Likheten med originalet intyga
J. Belfrage.
W. M. Belfrage.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH, BECKMAN, 1860.
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 86.
1
Eiltt. A.
I*. H. öfver kostnaden för hvardera af de särskilda bandelur sorn blifvit fullbordade, eller
sirö under arbete.
Vestra Stambanan från Stochholm.
1
Anslag
och
Inkomster.
Använde
medel.
Tillgångar.
Skulder.
Statsanslag vid 1857 års riksdag
Bidrag af Stockholms stad . . .
Arrenden af Liljeholmen . . . .
Från Stats-kontoret har blif-  vit utbetaldt och genom Chefen
för Statens Jern vägsbyggnader
till donna bana fördolt:
år 1858
(5,000,000
90,000
4,700
—
1,893,196
2,864,687
339,800
58,702
[1859
CÖ
bc •
.5 *
Utländska materialier, in-  köpta under 1859
Gemensamma förvaltnings-  kostnader
r* ^
:c3 O
o
»
CÖ OOj
Kassabeh åll 11 i n o*
123,186
, -i
ci O
J 2
o &
S .fe
Af Yestra banan från Gö-  teborg under 1859 mottag-  ne inventarier till värde af
dels under år 1858
241,850
34,640
&
-fe
Summa
Behållning i Riksgälds-kontoret
D:o i Ofver-styrelsens kassa
(5,094,700
—
5,156,385
123,186
400,000
114,337
—
276,490
- -
—
Värdet af Byråns inventarier
15,600
—
Anmärkning.
Slutsummorna utvisa en skilnad emellan anslag samt inbetalningar oell behållning
af 8,702 B:dr R:mt, men hvaruti denna skilnad består, kan icke förr än
vid räkenskapernas afsi utande utredas.
Bih. till II. St. Brot. 1859 &• 1860. 4 Sami. 1 A/d. 32 Haft.
1
Bil. till Stats-Utskottet» Utlåtande, N:o 86.
Vestra Stambanan från Göteborg.
Anslag
och
Inkomster.
Använde
medel.
Tillgångar.
Skulder.
Statsanslag vid 1854 och 1857
årens riksdagar
Utbetalningar för arbetena under
<1855
13,945,000
—
1.717.500
4.152.500
3,525,000
3,681,413
1,524,479
,1?Jj J1856
m "o 1185i
w 11858
'
■4-S
CC
AA
O
1859
Till Yestra Stambanan från
Stockholm under 1859 af-  lemnade Instrumentalier för
Dito under 1858
Fordran af Södra Stambanan
från Malmö från 1858 . . .
Dito af Södra Stambanan från
Fahlköping för lemnade In-  strumentalier under 1858. .
Dito Dito under 1859 ....
Behållning af förrådseffekter.
'
241,850
24- fi4.0
ozi
a
*o
oo
<u
so
—
—
9,099
35,602
129,375
—
ci
C
Öl
:rt
CJ
Ä
cä
>
71
s
Reservpjeser afByggnads-fon-  den inköpte för trafikens
framtida behof
Materialier och Inventarier af
diverse slag å banan och
arbetsför rådet
72,000
s
o,
o.
<1
74,000
138,648
Kontant behållning i kassan
Skuld till trafik-kassan . . .
53,000
Summa
13,945,000|—
114,600,892|—
735,214|—
O
O
O
_
Anmärkning.
Äf ofvanstående beräkning inhemtas, att 655,892 R:dr Runt blifvit utbetaldc
Utöfver anslaget, men att fordringar af andra bandelar samt egna behållningen uppgå
till 682,214 R:dr, sedan skulden till trafik-kassan afdragits med 53,000 R:dr.
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
Södra Stambanan från Malmö.
3
Vid 1854 års riksdag anslagne
medel
Vid 1857 dito dito ....
Från Stats-kontoret har blifvit
utbetaldt och af Chefen för Statens
Jern vägs-byggnader till
denna bana fördeladt:
,|1855
SS 1850
£ ■% 11857
w'1858
1859
Gemensamma
kostnader .
Kassabehållning
Skuld till trafik-kassan .
Skuld till Vestra Stamba
nan från Göteborg....
Behållning af förrådseffekter.
Reservpjescr, af Byggnads
fonden inköpta för trafikens
framtida behof och
ersättning
Behållning af Inventarierj
oi
>■
fl
'h
O
f-i
P*
cu
förvaltnings
-
och redskap
Summa
Anslag
och
Inkomster.
1.500.000
4.355.000
Använde
medel.
307.500
922.500
1,995,000
1,682,213
906,340
12,000
Tillgångar.
15,836
104,907
104,337
Skulder.
23,324
9,099
5,855,000—! 5,825,553}—| 225,080|—j 32,423|-
Anmärkning.
Af ofvanstående summariska redogörelse inhemtas dels att af statsanslaget
ännu skulle finnas oanvände 29,447 Rdr, och dels att, då skulderna till trafiken
samt Vestra Stambanan från Göteborg afdragas, en behållning af 192,657 R:dr
återstår i materiel och inventarier.
4
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande A :o 86.
Sodra Stambanan frän Fahlköping.
I . .
Anslag
och
Inkomster.
1 .. -
Använde
medel.
Tillgångar.
Skulder.
Statsanslag vid 1857 års riksdag
För arbeten o. diverse under 1858
i -g /Dito dito dito 1859
aj» Inventarier
:g « Gemensamma förvaltnings-
% 2 kostnader
Af Vestra Stambanan från
| S Göteborg under år 1858
S o emottagne Inventarier . .
Dito dito 1859 dito . .
Kassabehållning
1,300,000
—
260,173
331,327
63,600
12,000
—
31,911
35,602
129,375
;•
'
Summa
[Behållning i Riksgälds-kontoret
1,300,000
667,100
31,911
400,000
-1 164,977
Anmärkning.
Af denna kalkyl synes, att endast 36,012 R:dr af denna banas anslag blifvit
använde pä andra delar af jernvägs-byggnaderna, men hvar och på hvad sätt kan
icke förr än i 1859 års Bokslut blifva synligt,
Bilaga till State-Utskottets Utlåtande N:o 86.
5
Litt. It.
Pro Memoria, rörande det vid Statens Jernvägar antagna byggnadssystem.
med särskildt afseende å 'öjverbyggnaden och rörelse-materielen.
För att rätt kunna bedöma ändamålsenligheten af det för Statens stambanor
antagna och vid utförandet följda byggnads-system måste man först undersöka,
huruvida de fastställda lutnings- och kröknings-förhåilandena, af hvilka
maximum för de förra blifvit bestämdt till 1:100 och minimum för de sednare till
1,000 fots radie, hafva grundade skäl för sig, eller om de besparingar i terrasserings-arbetena,
som skulle uppkommit, i fall brantare stigningar och mindre krökningsradier
antagits, hade motsvarat de ökade driftkostnader, som deraf blifvit en
följd.
Då man ofta offentligen yttrat, att våra stambanor äro anlagda efter det
så kallado Engelska systemet, hvilket är det kostsammaste, torde till en början
böra upplysas, att, hvad permanenta vägen beträffar, är det i Tyskland allmänt
antagna och begagnade byggnadssättet med bredbasiga räler, omedelbart hvilande
på och med spik fästade vid sliperna, användt vid våra stambanor, och hvilket
system kan anses som en medelväg emellan det dyrbara Engelska och det ofta
provisionela Amerikanska. Hvad åter rörelsematerielen angår, så äro de i England
och Frankrike allmännast brukliga lättare fyrhjuliga såväl passagerare- som
gods-vagnar begagnade, då de å de Tyska jernvägarne mest förekommande vagnar
med sex hjul, för deras stora tyngd och ohandterlighet, skulle medföra flere
och betänkligare olägenheter å våra stambanor samt blifva kostsammare.
Hvad nu först lutningsförhållandena beträffar, torde dervid få erinras hvad
erfarenheten i detta afseende lärt vid de i det öfriga Europa anlagda jernvägarne.
De första större jernbanorna hade ringa lutningar. Man ansåg sig icke
böra öfverskrida ett lutningsförhållande af 1:300 för att med fördel och besparing
af kraft kunna befara desamma, och dåvarande rörelsemateriel kunde i allmänhot
icke besegra större lutningar än 1:100; lutningar deröfver ansågos omöjliga att,
utan särskilda hjelpmedel, befaras.
I samma mån åter som jernvägsanläggningarue fingo en större utsträckning
och lokomotiv-konstruktionen vann mera fullkomlighet, och man ville till
-
6
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
godogöra sig fördelarne af jernvägar äfven i sådane trakter, der lokalen skulle erfordrat
oerhördt kostsamma terrasserings-arbeten, i fall förutnämnde lutningsförhållande
af 1:300 bibehållits, fann man det vara mera öfverensstämmande med
en klok hushållning och jemförelsevis billigare att öka dragkraftens styrka och
minska terrasserings-arbetena samt den deraf till icke obetydlig del beroende anläggningskostnaden
genom begagnande af brantare lutningar. Man böljade derföre
beräkna till hvilka besparingar det skulle leda att vid jérnvägsanläggningarne
öka stigningarne ända till 1:100 och deröfver ; och då räntan af den derigenom
besparade anläggningskostnaden öfversteg den årliga utgiften för den genom de
ökade stigningarne uppkomna större driftkostnaden, ansåg man sig hafva vunnit
en ekonomisk fördel, utan att väsendtligen hafva afvikit från den sanna regeln
att söka bibehålla jernvägarne så horisontela som möjligt.
Då det emellertid är ett obestridligt faktum, att tyngdkraften utöfvar ett
motstånd, som vid rörelsen måste öfvervinnas, uttryckt i skålpund på en last af
1 tons vigt, som skall dragas uppför stigningar, i följande förhållande nemligen:
stigningar tyngdkraftens motstånd i fl. på 1 tons vigt
mW - • 2,4
who 2.80
1  3,70
t.  5,60
...... 7,-16
6 0 V
IVO
oöo
oo
,|o 22>'«>
sa
TSG
11,40
28,00
37, so,
så tinner man häraf till hvilken grad kraften måste ökas i mån af stigningarnes
tilltagande, och att, då den kraft, som vid en stigning af 1:300 erfordras för
öfvervinnandet af tyngdens motstånd, utgör 7,46, måste den redan vid 1:100 ökas
till 22,io samt vid 1; 60 till 37,so eller i förra fallen vara 3, och i sednare 5 gånger
större än den, som erfordras vid stigningar af 1:300.
Jemför man nu en jernväg med stigningar at 1:60 med en annan, hvarå
endast sådana af 1 :100 förekomma, och antager till exempel, att ett lokomotiv å
den förra förmår transportera 12 lastade vagnar med 30 Sk//, i hvardera, måste
ovilkorligen samma lokomotiv, med användande af lika stor kraft och samma
hastighet, förmå draga 20 sådana lastade vagnar å den sednare med stigningar af
endast 1:100. Den besparing i dragkraft, som vinnes genom den minskade stigningen,
är således högst betydlig. Under antagande att endast 2 öre å hvarje
Slc//. per mil besparas (med allt hvad dertill hörer), hvilket ingalunda är högt
beräknadt, uppgår besparingen för endast 8 lastade vagnar å 30 Sk//, eller tor
240 Sk//, å hvarje mil till 480 öre. Om nu dagligen ett bantåg med nämnde
antal vagnar afgår från Göteborg till Stockholm samt åter, ett från Malmö till
Fahlköping samt åter, ett från Malmö till Lund och åter, ett från Malmö till närheten
af Wexiö och åter, från Göteborg till Alingsås ett, och till Fahlköping ett,
samt båda åter, mellan Örebro, Catrineholm och Örebro, Göta kanal samt åter,
ett tåg, och slutligen mellan Stockholm och Södertelje dagligen minst 2:ne tåg,
eller tillsammans en längd af 270 mil; utgör dagliga besparingen i dragkraft
1,290 R:dr på dessa tåg och således per år 520,850 R:dr, motsvarande ä 5 procents
ränta ett kapital af 10,417,000 R:dr. Det antal bantåg och det trafikpris, sorn
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
i
här ofvan blifvit beräknadt, är det minsta, som dagligen kan förutsättas på Yestra
och Södra Stambanorna, sedan desamma blifvit förenade.
Man finner häraf, att betydliga kostnader med stor fördel kunna nedläggas
för att minska stigningarna å jernbanor, äfvensom att, ju mer rörelsen ökas, desto
större blifvcr vinsten på de banor, som blifvit utlagde med mindre stigningar;
och det tillhör vårt lands egenheter i lokalt hänseende att, på stambanorna mellan
Stockholm, Göteborg och Malmö, de jemförelsevis största och liesta brytningarna
i terrängen förekomma, just der rörelsen blir störst eller i närheten af Stockholm,
Jönköping och Göteborg. Då nu vinsten af jernvägsliniens nedläggning till en
stigning af högst 1:100 står i direkt förhållande till rörelsens storlek, så komma
de genom stigningarnes förminskning ökade terrasserings-kostnaderna i dessa trakter
att fullt uppvägas af hesparingarne i utgifterna för drift och underhåll.
De ofvan anförde fakta hafva endast afseende på tyngdkraftens motstånd
för olika lutningar, och som denna kraft under alla omständigheter måste öfvervinnas,
är det äfven tydligt, att alla de förbättringar i lokomotiv-konstruktionen,
hvilka afse vinnandet af ökad kraft i förhållande till bränsle-åtgången, måste
komma tillgodo de jernvägar, som hafva mindre stigningar, likasåväl som dem
med brantare lutningsförhållanden, men att de förra derjemte alltid hafva sitt
obestridliga företräde genom det mindre motstånd, tyngdkraften utöfvar på den last,
som derå transporteras.
Då nu fördelarne af mindre lutningar å jernvägar åro obestridliga och erkände
öfver hela verlden, måste kostnaden för terrasser i ngs-ar be tena bestämma i
hvad mån man kan tillgodogöra sig dessa fördelar. Ett lands formation eller den
terräng en jernväg skall genomlöpa, afgör vanligen denna fråga. Hvad vårt land
beträffar, är detsamma med få undantag backigt med irreguliera och ofta afbrutna
höjdsträckningar. Ofta återkommande stigningar och sänkningar af jernvägsliniernas
profil hafva derföre varit oundvikliga, och det har också icke lyckats att
framdraga längre och mera horisontella sträckor för att samla stigningarnc på några
få ställen och der öfvervinna dem genom särskilda inrättningar. Undersökningarne
och de på grund deraf uppgjorda kostnadsberäkningarne visa också, att man
för en jemförelsevis måttlig kostnad kunnat verkställa de terrasserings-arbeten,
som erfordras för att öfver allt framgå med stigningar af högst 1:100, men att
deremot en ännu flatare profil i de flesta trakter skulle hafva medfört högst betydliga
arbeten och ökade kostnader.
Då, såsom här ofvan är visadt, den kraft, som erfordras för transporten af
lika stor tyngd uppför de brantare stigningarne af 1:60 förhåller sig till den å
den mera horisontela banan af 1:100 som 5 till 3, så måste man noga tillse, att
den besparing i torrasscrings-arbetena, som skulle kunna vinnas, icke står i missförhållande
till den ökade driftkostnaden, helst det icke fordras någon stor trafik
för att årligen på denna kostnad inbespara vida mer än räntan af det kapital,
som i och för lutningarnes reducerande från 1:60 till 1:100 nedlägges.
Då härtill kommer, att våra terrasscringsarbeten i allmänhet äro billigare,
än de som utföras i utlandet, men vår driftkostnad deremot måste blifva lika hög,
om icke högre, än i de flesta andra länder, alldenstund rörelsematerielen är lika
kostsam och brännmaterialierna hemtas från utlandet, måste man vid våra jernvägsan
1 äggningar noga öfverväga och tillse, att man drager all möjlig fördel af
detta förhållande, helst totalkostnaden för våra stambanor ändå på långt när icke
uppgår till det belopp, som för de i soliditet och fullständig byggnad dermed jemförliga
utländska jernvägarne.
8
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
Jeinföres nu den beräknade kostnaden för terrasserings-arbetena, å de föreslagna
stambanorna mellan Stockholm, Göteborg och Malmö efter olika profiler
eller med lutning af 1:60 och 1:100, så b dinnes, att terrasserings-kostnaden, till
fördel för den starkare lutningen eller 1:60, icke utgör mer än högst 42,500 R:dr
per mil. I det föregående är visadt, att besparingen i dragkraften skulle, genom
lutningarnes förminskning från 1:60 till 1:100, på dessa linier för ett år utgöra
omkring 520,850 R:dr R:mt, eller, efter 5 procent, ett kapital af 10,417,000 R:dr.
Delas den större kostnaden för dragkraften på de ifrågavarande båda banornas
miltal 78, så finner man, att den starkare stigningen förorsakar en ökad årlig utgift
af 6,677 R:dr per mil, hvaremot räntan på det besparade byggnads-kapitalet
42,500 ej utgör iner än 2,125 R:dr por mil, hvadan en årlig vinst af 4,552 R:dr
per mil uppkommer eller tillsammans 355,050 R:dr, utgörande ränta å 5 procent
å 7,101,120 R:dr, om hvilken vinst man gått miste, i fall man af ett missförstådt
begär att till en början spara ett ringare terrasserings-arbete af 42,500 R:dr per
mil, utgörande för 78 mil 3,315,000 R:dr, låtit förleda sig att antaga de brantare
stigningarne af 1: 60.
De fastställda lutningsförhållandena kunna således anses fullt ändamålsenliga,
samt öfverensstämma äfven med hvad man i andra länder antagit, I Tyskland
har man bestämt största lutningen till 1:200 å de banor, som anläggas genom
slättland, 1:100 å backiga terränger samt 1:40 i bergstrakter.
Hvad åter krökningarne beträffar, så inverka de menligt såväl på sjelfva
trafiken, som på rörelsematerielen i den mån de äro skarpa eller af mindre radio.
Om cn jernbana har många och häftiga krökar, kan den också icke befaras med
någon stor hastighet, utan att säkerheten äfventyras. Erfarenheten har visat, att
underhållskostnaden å jernvägar, nied flere och skarpa krökar, såväl å sjelfva den
permanenta vägen som å rörelsematerielen är högst betydlig, och ehuru man icke
till siffran kan bestämma i hvad förhållande underhållet af en sådan bana står
till det af en rak, äro dock alla praktiska Ingeniörer och alla, som med uppmärksamhet
följt jernvägarnes administration och ekonomi, derom ense, att de
medel, som vid en jernvägsanläggning användas för att undvika skarpa krökar äro
väl använda.
Man har visserligen genom begagnande af rörliga axlar, eller på axlarne
rörliga hjul, sökt att afhjelpa olägenheterna af krökar och att derigenom kunna
passera ganska skarpa böjningar, men lika litet, som man kan göra sig oberoende
af tyngdkraftens inverkan vid stigningarne å en jernbana, lika litet kan man förtaga
den, i mån af hastigheten, tillväxande centrifugal-kraftens verkan i kurvorna,
De hittills anlitade inrättningarne i detta afseende gå mera derpå ut, att genom
friktionens fördelning eller förflyttande från ett ställe till ett annat eller från
hjulringarne till lagren, söka minska den förstörande verkan, som denna kraft
utöfvar såväl på rälerna som på rörelsematerielen, men dessa inrättningar hafva
alla visat sig i detta afseende vara otillräckliga och allraminst medföra tillräcklig
säkerhet, Deremot måste medgifvas, att, genom de rörliga axlarnes användande,
om också ingen väsendtlig minskning i matericlens och rälernes slitning derigenom
vinnes, kunna dock skarpare krökar å vägen utläggas, än då axlarne, såsom
på Europas banor, äro fasta vid hjulen; men då det åter icke kan bestridas att
do rörliga axlarne å de större kurvorna och på raka linier äro sämre och mindre
tillförlitliga, samt slitas mera än de fasta, så beror det på lokalens beskaffenhet
och huruvida krökar äro oundvikliga eller om deras utläggning till större radier
medför
Bilaga till Stats-(j(skuttets Utlåtande N:o 86.
9
medför alltför stora kostnader, om man skall lemna företrädet åt de förra eller
de sednare.
Då vårt land emellertid icke företer några särdeles stora kinder för krökningarnes
utläggande å jernvägslinierna med större radier, emedan på få ställen
höga och branta berg förekomma eller flodlägen och slingrande dalgångar behöfva
följas, har man kunnat bestämma minsta radien till 1,000 fot.
Landets allmänna lokalförhållanden och profilen af jernvägslinierna visade
genast efter de första undersökningarne, att icke allenast stigningarne skulle med
fördel kunna nedbringas till 1:100, utan äfven krökningarnes minsta radier, utan
särdeles stora arbeten, hållas vid 1,000 fot. Såsom exempel på lokalens beskaffenhet
i detta afseende kan anföras, att emellan Stockholm och Alingsås, en längd
af öfver 37 mil endast på 2:ne ställen finnas kurvor med, så liten radie som 1,000
fot. Häraf synes också, att rörliga axlar på lokomotiver och vägnar kunnat undvikas,
och ingen anledning har förefunnits att anbringa dessa ändå sämre och
mindre tillförlitliga inrättningar.
Då våra stambanor i allmänhet till stigningar och krökningar så fördelaktigt
kunnat utläggas, kunde och borde rörelsematerielen också sammansättas efter
Europeiskt mönster och med afseende på den blifvande trafikens storlek och
beskaffenhet, samt den permanenta vägens konstruktion och styrka rättas derefter.
Om det vore möjligt att på förhand uppskatta rörelsens omfång och natur,
skulle man, med ledning af redan i andra länder vunnen erfarenhet, och utan fara
för särdeles stora misstag, kunna på det ändamålsenligaste och mest ekonomiska
sätt genast från början inrätta rörelsematerielen. Men, med betraktande af främmande
länders tilltagande trafik å jernvägar samt den inverkan förbättrade kommunikationer
i allmänhet i vårt eget land haft på rörelsens utveckling, torde den
blifvande trafiken å våra jern banor någorlunda kunna bedömas. Granskar man
för detta ändamål uppgifterna om rörelsen på de utländska jernvägarne, så synes,
nästan utan undantag, att denna på ett förvånande sätt tilltagit och att persontrafiken
till en början varit öfvervägande, men att godstransporten ökat sig i ett
ännu större förhållande, än passagerare-trafiken, och slutligen lemnat, om icke den
största behållningen, åtminstone den största inkomsten. Likaledes finner man
här i landet, att rörelsen på våra såväl yttre som inre segelleder är i ett märkbart
tilltagande, att vår ångbåtsflotta inom en ganska kort tid vunnit en högst
betydlig utveckling, och att de smärre jernvägarne, af hvilka flere blifvit anlagda
för hästkraft, redan hafva måst förses med lokomotiver för att kunna besörja
trafiken, och lemna ändå god ränta på byggnadskostnaden.
Den erfarenhet, som dc redan för trafik öppnade stambanorna lemnat, i afseende
på rörelsens storlek och utveckling, tyckes icke heller jäfva den förhoppning
man hyser, att jernvägarnes rörelse på samina sätt skall tilltaga; sålunda
har å södra stambanan, som under år 1857 endast var trafikerad mellan Malmö
och Lund, eller l.j mil, transporterats 155,433 passagerare och 313,703 centner
gods, som gör, i jemt tal per medium, 426 passagerare och 1,045 centner gods om
dagen.
År 1858, då banan från årets början var öppnad 2,\ mil samt från den 4
Oktober 5 mil, hafva derå transporterats 220,847 passagerare och 381,901 centner
gods, som per medium gör 605 passagerare och 1,273 centner gods per dag.
År 1859, då banan den 18 Juli utsträcktes ytterligare 1.40 mil, har trafiken
utgjorts af 291,585 passagerare och 705,899 centner gods, som i medeltal per dag
Bih. till II. St. Prot. 1859 & 1860. 4 Sami. 1 A/d. 32 Höft. ' 2
10
Bilaga till Stats- Utskottets Utlåtande N:o 86.
gör 799 passagerare och 2,353 centner gods. (Det torde böra anmärkas, att passagerarnes
kostnadsfria bagage häri icke är inbegripet).
Passagerare-antalet bar under sistnämnde år varit emellan 36,000 och 20,000,
samt godset emellan 90,000 och 50,000 centner per månad.
Likasom karakteren af vårt lands lokala förhållanden gifvit anvisning för
det byggnadssätt, banans lutningar m. m., som, med afseende på framtida ekonomi
och säkerhet borde antagas, likaså måste beskaffenheten af vår rörelse, det stora
afståndet emellan våra hufvudsakliga handelsplatser och den efter årstiderna ojemna
rörelsen, hafva inflytande på bestämmandet af rörelsematerielens beskaffenhet och
den permanenta vägens styrka.
Om man emellertid till en början byst den åsigt, att rörelsen skulle kunna
besörjas med mindre starka och tunga lokomotiver, och, till följd deraf, lättare och
mindre kostsamma räler kunna begagnas, så var det likväl, vid ordnandet af
Statens jernvägs-system angeläget att tillse, hvilken besparing per mil, som genom
en sådan lättare, svagare och mera provisionel konstruktion, i jemförelse med en
varaktigare och starkare, verkligen skulle hafva uppkommit.
Det har blifvit anfördt, att räler af 15 //. vigt per fot i längd skulle varit
tillräckligt starka å Statens jernvägar, och, ehuru detta icke öfverensstämmer,
hvarken med andra länders större erfarenhet eller med den ringa å våra egna
jernvägar emellan Gefle och Fahlun, i Norge samt å de redan öppnade delarne
af Statens stambanor, så blcfve, ifall man också antoge denna vigt såsom tillräcklig,
skilnaden i priset för sådana och de å Statens banor nu använde, solida och
kanske för mer än ett halft sekel varaktiga, räler icke fullt 20,000 R:dr R:mt
per mil.
Till stöd för den framställda åsigten, att räler af 15 fä:s vigt äro tillräckligt
starka, åberopas en af Kapten Nerman år 1857 utgifven afhandling om “Jernvägar
i allmänhet och särskildt om det jernvägs-system, som i tekniskt hänseende
torde vara fördelaktigast för Sverige", deri författaren å sidan 27 uppgifver, att
kostnaden för skenor af 21) <tt\s vigt per fot å Statens jernvägar uppgår till
130,032 R:dr och att 15 //:s skenor skulle per mil endast uppgå till 90,720 R:dr
samt att en besparing följaktligen skulle uppstå, genom användandet af dessa
lättare räler, af 39,312 R:dr per mil. Men Kapten Nerman uppgifver äfven (sid.
19), att de lättare skenorna böra på hvarje 2) fot af dess längd understödjas af
en tvärstock eller sliper. Å Statens jernvägar ligga dessa sliper 3 fot från hvarandra.
Den med lättare räler lagda vägen skulle således per mil behöfva 2,400
st. sliper mer, hvadan kostnaden för denna väg per mil skulle blifva:
11,340 centner räler (å 15 €t. pr fot) och 8 R:dr per centner . . . 90,312 R:dr.
2,400 sliper, som med spik, aptering och nedläggning uppgår till
2 R:dr 4,800 *
Då nu på hvarje mil 2,400 sliper måste användas utöfver hvad som
å Statens jernvägar erfordras och dessa slipers varaktighet endast
bör antagas till 6 år, måste årligen 400 sliper omläggas,
som å 2 R:dr st, gör 800 R:dr årligen, hvilken förökade kostnad
motsvarar ett kapital af
15,000 „
Summa 110,112, eller
den verkliga kostnaden för de af Kapten Nerman föreslagna lättare räler, så att
den egentliga skilnaden i kostnad per mil för räler af 21) och 15 €t~.s vigt, ut
-
Bilaga till Stals-Utsl;oltets Utlåtande N:o 86.
11
lagde å banan, endast utgör 19,920 R:dr i stället för 39,012 R:dr; men äfven
under antagande, att skilnaden vore den af Kapten Nerman uppgifna, eller för
jeinuhetens skull 40,000 R:dr per mil, skulle en sådan besparing uppgå till endast
5 procent af den till ungefär 800,000 R:dr beräknade totalkostnaden per mil af
våra stambanor. Deremot skulle en högst betydlig förlust vid rörelsen årligen
uppkomma genom användandet af så svaga lokomotiver, som Kapten Nerman (sid.
20) föreslagit, hvilka endast skulle förmå att, med en hastighet af 2 i mil i timman,
fortskaffa ett bantåg, sammansatt af 5 vagnar, (utom tendern) endast inrymmande
110 passagerare med deras bagage jemte post, då, med den ringa effekt,
som af så svaga lokomotiver vore att förvänta, antalet hade, för att uträtta samma
arbete, blifvit desto större och de med anordnandet af flere bantåg åtföljande kostnader
i viss mån ökade, derest forslingen af det antal passagerare och det gods,
som på Statens stambanor kan förväntas, på bestämda tider och med erforderlig
hastighet ordentligt skall kunna bcsörjas.
Det har blifvit beräknadt och erfarenheten har också visat, att de å Statens
stambanor använda lokomotiver förmå, äfven under mindre gynnande omständigheter,
framdraga ett bantåg antingen af 20 vagnar, inrymmande 780 passagerare
med deras bagage, eller af 20 godsvagnar med en sammanräknad last af 2,400
centner.
Af erfarenheten känner man, att en trafik icke behöfver vara särdeles utbildad
för att erfordra ett lokomotiv för hvarje 2:dra mil af jernbanans längd; och
då de föreslagna svagare lokomotivcrna i effekt således endast motsvara j af de
å Statens banor använde*), skulle således trenne sådana erfordras för hvarje 2 mil.
Kostnaden för dessa sednare å 36,000 R:dr per st, uppgår till 108,000 R:dr, men
ett af Statens lokomotiver, som motsvarar dessa trenne, kostar endast 50,000 R:dr;
således är skilnaden 58,000 R:dr till fördel och vinst för konstruktion af starkare
lokomotiver å hvarje 2 mil af banans längd.
I det föregående är ådagalagdt, att vinsten per mil, vid användandet af de
svagare i stället för de starkare rälerna, endast utgjorde 19,920 R:dr och således
för 2 mil 39,840 R:dr Runt, Jemför man nu denna vinst vid användandet af
svagare räler med den, genom behofvet af ett större antal mindre lokomotiver,
uppkommande förlusten, så visar sig, att de starkare rälerna och lokomotivcrna
äfven i ekonomiskt afseende äro de fördelaktigaste**).
Men det är icke allenast dessa förhållanden i afseende på rälernas styrka
och rörelsematerielens första uppsättning, som böra tagas i öfvervägande, utan
äfven följande omständigheter, hvilka i hög grad öka företrädet af den starkare
lokomotiv-konstruktionen, som vid Statens jernvägsbyggnader blifvit antagen.
Då, för att uträtta samma arbete eller framdraga samma tyngder, 3:ne lokomotiver,
i stället för ett, måste användas på en med svagare räler belagd bana,
så inses lätt till hvilken grad driftkostnaden derigenom kommer att ökas; och om
man t. ex. antager, att 250 mil dagligen trafikeras, så skulle denna kostnad för
ifrågavarande miltal med ränta på ränta under 20 års tid, säkert växa till en
lika stor summa, som Kapten Nerman anser vara “onödigtvis bortkastad" genom
*) Enligt Löjtnant Nermans uppgift skullo ett lokomotiv, passande för 15 tt :s räler, endast draga 5
vagnar med 110 passagerare jemte tendern.
**) Det kan icke bestridas, att 2:ne mindre lokomotiver ofta skulle kunna besörja rörelsen; ja, någon gång
äfven ett; men en utbildad trafik, som tager de större lokomotivernas hela kraft i anspråk, behöfver
3:ne mindre på 15 tt :s räler, och om de sednares hela antal da och då blefve obehöfligt, måste det
dock finnas.
12
Bilaga till Stats-Utskoltets Utlåtande N.-o 86.
användandet af de tyngre rälerna om 21 i €1:s vigt å Statens jernvägar, i stället
för de lättare om 15 ff per fot.
Då Kapten Nerman tager förhållandena på Leipziger-Dresden-banan till
rättesnöre för bedömandet af hvad som på våra stambanor skulle vara tillräckligt,
har han icke öfvervägt, att denna bana har dubbla spår och stigningar af
endast 1:200.
Användandet af de svagare rälerna och de mindre lokomotiverna antyder,
att, vid en tilltagande rörelse, håda delarne borde ombytas; men huru skulle detta
tillgå på en Statsbana med en utbildad och ordnad trafik? huru skulle man förfara
med byggnader, verkstäder och alla andra inrättningar, som blifvit ordnade efter en
helt annan storlek och konstruktion å lokomotiverna m. m. ? och hvilka stora förluster
skulle det icke medföra att ombyta materiel på t, ex. hanor af den utsträckning,
som emellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Att Statsbanorna och
deras materiel således från början måste inrättas efter en mera utbildad trafiks
fordringar, och icke efter stundens utan framtidens kraf, torde väl icke med sann
omtanka för det allmänna vara förenligt.
Det har äfven ingått i beräkningen vid anläggandet af Statsbanorna att till
en början just i ekonomiskt afseende kunna sammanhålla passagerare- och godstrafiken
i samma tåg, och för detta ändamål äro starka lokomotiver äfven nödvändiga,
Huru skulle väl trafiken å södra och vestra banorna nu bära sig, om
man för de flesta tåg nödgades skicka 2:ne lokomotiver dagligen för att transportera
de varor och de passagerare, som nu föras på ett bantåg? De bantåg, hvilka
för det närvarande redan äro ordnade närmast ändpunkterna af dessa banor och
framdeles dagligen måste komma att bibehållas, böra, åtminstone för den första
tiden och sannolikt för alltid medföra både passagerare och gods, och detta olta i
ganska stora tränger, allt efter rörelsens fordringar under olika årstider och vid
olika tillfällen.
Att särskilda godståg komma att anordnas i den mån varurörelsen utvecklas
och blir mera konstant, är helt naturligt, men detta oaktadt bjuder ekonomi
och beqvämlighet att bibehålla de sammansatta tågen på de flesta delarne af
banorna, och vi kunna äfven af denna orsak aldrig undvara en stark materiel.
Dessutom kunna vi i Sverige lika litet sorn i andra Europeiska länder
undgå att, sedan våra stambanor blifvit fullbordade, införa mera snabbgående bantåg
för en hastigare befordran af såväl posten som passagerare och lättare gods,
helst afstånden emellan de mera betydande handelsplatserne och vigtigare orterna
inom landet äro jemförelsevis större än i andra länder. Yåra stambanor kunna
ej heller anses ändamålsenliga, om de ej medgifva uppfyllandet äfven ai detta behof;
och om ej sådana tåg med en hastighet af öfver 4 mil i timman kunna befordras,
uppfylla banorna icke sitt ändamål och allmänhetens fordringar.
Det skulle med skäl anses för en ofullkomlighet, i fall detta sednare vore
overkställbar^ eller om till exempel passagerare, sedan de förenade södra och östra
stambanorna blifvit fullbordade, icke skulle kunna på en dag, eller 14 å 15 timmar,
tillryggalägga den 57 mil långa vägen emellan Stockholm och Malmö genom
Östergötland, eller på 1| dag genom Westergötland öfver Dalköping. Afståndet
emellan Stockholm och Göteborg, som är nära 43 mil, bör kunna passeras på 10
å 12 timmar, och det antal passagerare med lättare gods, som på dessa bantåg
alltjemt under vägen tillkommer, kan och bör icke afvisas, om jernvägen skall
motsvara rörelsens fordringar och i ekonomiskt afseende bära sig. Det blir dessutom
en skyldighet att, såvidt möjligt är, med de ordinarie annonserade bantågen
ISHnga till Stols-Utskottets Utlåtande N:o 86.
13
medföra det antal trafikerande, som pä de långa sträckorna vid de särskilda stationerna
och på bestämda tider infinna sig.
Om jernvägen således skall kunna medföra en för rörelsen i vårt land nödvändig
beqvämlighet och fördel, erfordras otvifvelaktigt lokomotiver, sådana som
de vid Statsbanorna nu använda, af 20 till 22 tons vigt, och då erfarenheten lärt,
att för sådana lokomotiver bör rälernas vigt vara omkring 21 //. och deröfver på
hvarje löpande fot af banans längd, så torde väl det å Statens jernvägar tillämpade
förhållandet mellan lokomotivernas tyngd och rälernas styrka få anses vara
det rätta, Man har på sednare tider vid nya jernvägars anläggning alltjemt ökat
rälernas vigt, och om det absolut rätta förhållandet emellan lokomotiverna och
rälerna har man ingen fullkomlig visshet, enär detta beror på flere omständigheter,
som äro svåra att bestämma, men det nu anförda förhållandet är dock det
allmännast antagna.
Rörelsen å de för trafik öppnade stambanorna har redan lemnat den erfarenhet
att densamma icke utan största svårighet, i synnerhet vissa dagar skulle
kunnat bedrifvas med svagare lokomotiver och således i mindre tåg på enkel
bana; och det torde innan kort visa sig, att man i hufvudstadens granskap behöfver
framila med tränger, bestående af 20 till 30 vagnar; och med täta stigningar
al 1:100 kommer man då snart till den erfarenheten, att lokomotivernas
antagna storlek och rälernas styrka äro lika nödvändiga, som de i ekonomiskt afseende
äro mest fördelaktiga.
14
Bilaga till Siats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
Litt. II.
Enligt till Chefen för Statens jcrnvägsbyggnader inkomne rapporter för
Januari månad detta år från de för trafik öppnade bandelarne, hafva inkomsterna
af den approximativa driftkostnaden för trafiken under samma månad varit följande:
Vestra Stamb anan jr ån Göteborg.
Inkomster:
För 11,646 st. försålde passagerare-biljetter R:dr R:mt 14,364: 41.
„ 58,039 centner 2 <tt gods  » »
öfvervigt å bagage  » » ^66: 14.
„ befordring af posten  » » arv! ao
,, åkdon, hästar och hundar  » » 900: 8--
naketér
» „ 383: 73-
„ boskap .....
» * 382- 1±-
Hyror för restaurationslokaler  » »
Diverse inkomster
•_ • • » » la‘
Summa R:dr R:mt 39,855: 06.
Approximativ driftkostnad:
Banans underhåll  R;dr R:mt 9,969: 51-
Trafik-afdelningen  » » 09
Yerkstäder, maskiner och vagnar  » » Igor 8"-
Konsumerade materialier och diverse utgifter för förrådet . „ „ 7,48o: 92.
Summa R:dr R:mt 31,051: 85.
Södra Stambanan från Malmö:
För 19,651 st. försålde passagerare-biljetter . .' . . . . R:dr R:mt 10,744: 90.
„ 51,418 centner 79 ti gods  » » 5,960: 56.
* öfvervigt å bagage  » » 196: 90.
„ åkdon, hästar och hundar  » » 127: 69.
» paketer  » » Ig 4j>-
„ Boskap
» » qn
Diverse inkomster _________.
Summa R:dr R:mt 17,279: 63.
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86. 15
Approximativ driftkostnad:
Banans underhåll R:dr R:mt 2,308: 59.
Trafik-afdelningen  „ „ 7,739: 4.
"Verkstäder, maskiner, vagnar  „ „ 3,397: 63.
Konsumerade materialier och diverse utgifter för förrådet. „ ,, 4,725: 80.
Summa R:dr R:mt 18,171: 6.
Trafiken under Februari månad kan icke med fullkomlig noggrannhet uppgifvas
förr än i början af nästa.
Resultatet, såvidt hittills är kändt, visar sig sålunda:
Vestra Stambanan från Götebor g:
7,377 passagerare, för hvilka inkomsterna, jemte de, som influtit för öfvervigt å
bagage, postbefordring, paketer m. m., uppgått till . R:dr R:mt 12,271: —
73,775 centner gods m. m  „ „ 26,429: -
Summa R:dr R:mt 38,700: —
Södra Stambanan från Malmö:
15,123 passagerare m. m R:dr R:mt 8,857: —
87,430 centner gods m. m ,, ,, 9,390: —
Summa R:dr R:mt 18,247: —
Stockholm den 7 Mars 1860.
Enligt Utskottet numera tillhandakomne uppgifter har den approximativa
driftkostnaden under Februari månad utgjort, för Vestra stambanan från Göteborg
31,757 R:dr 84 öre, samt för Södra stambanan från Malmö 18,247 R:dr 17 öre.
Den approximativa driftkostnaden för Januari och Februari månader utgör således
för Yestra stambanan 62,709 R:dr 69 öre, och för den Södra 34,118 R:dr 9 öre,
och hafva trafik-inkomsterna under Mars månad varit följande
Vid Vestra stambanan från Göteborg R:mt R:dr 43,775.
Vid Södra stambanan från Malmö  „ „ 20,832.
Stockholm den 13 April 1860.
16
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
Litt. 1*. (Transsumt.)
På derom framställd begäran får jag härmed öfverlemna:
l:o) Uppgift å tjenstemän vid Statens jernvägar och deras arfvoden, såväl
vid de under byggnad varande sorn do för trafik öppnade delar af samma jernvägar.
Angående nämnda arfvoden, får jag upplysa, att genom Kongl. Maj:ts nådiga
Bref af den 31 Januari 1855 är Chefens arfvode bestämdt till 15,000 R:dr,
Öfver-ingeniörens för vestra stambanan från Göteborg till 7,500 R:dr, och Ofveringeniörens
för södra stambanan från Malmö till 5,000 R:dr, allt Runt, och att,
genom Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 20 Mars 1858, ett särskilt arfvode af
2,500 R:dr tillagts förstnämnde Öfver-iugeniör i och för bestridandet af Öfver-ingeniörs-befattningen
vid södra stambanan från Falköping, samt ett lika stort arfvode
Öfver-ingeniören för södra stambanan från Malmö i och för bestridandet af
Trafik-direktörs och Maskin-ingeniörs-befattningarne vid samma stambana. Kongl.
Maj:ts nådiga Bref af den 11 Mars 1859 bestämmer vissa aflöningsklasser för tjenstemän
vid de färdiga banorna, och, med tillämpning af denna klassifikation, eger Chefen
att, efter behof, öka eller minska antalet af tjenstemän samt från en till annan station
förflytta personalen. För öfrigt bestämmas alla arfvoden af Chefen. Den lust, hvarmed
yngre och skicklige personer under de första arbetsåren sökte anställning vid Statens
jernvägar har i allmänhet aftagit, Arfvodena synas måhända någorlunda tillräckliga,
men då inga pensioner och ingen säkerhet för aflöningarnes bibehållande
för längre tider än de, för hvilka anslagen äro beräknade, kunna garanteras,
och då sålunda den verksammaste åldern, då vanligen grunden till framtida bergning
lägges, användes vid ett arbete, som för denna framtida bergning är så föga
lofvande och som till följd af det oupphörliga fortskridandet nödvändiggör tjenstemännens
förflyttning från ena stället till det andra, hvarigenom desse sällan kunna
inrätta sig ekonomiskt, och då slutligen, hvad beträffar Ingeniörerna, ingen
annan anställning får förenas med den vid jernvägen, så söker sig också den ene
efter den andre till mera lönande och framför allt för framtiden mera betryggande
anställningar. Distrikt-ingeniörernas och Maskin-konstruktörens arfvoden, ehuru
desamma af mången torde anses nog höga, äro likväl, i förhållandet till det stora
ansvar, som åtföljer dessa befattningar, ingalunda större än befattningarnes vigt
kräfver.
Kassörerna
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o H6.
17
Kassörerne åtnjuta alla, för utbetalningar i smärre poster och till arbetsfolket,
för hvarje Ett Tusen R:dr, i missräkningspenuingar 50 öre och för utbetal
ningar
i större poster 25 öre per Tusen R:dr.
Inqvarterings-penningar utgå i allmänhet med 10 procent af lönen till tjenstemännen
vid Byggnads-afdelningen, men med 15 procent till de i Stockholm och
Göteborg stationerade. Alla Stations-inspektorerne hafva bostäder i stationshusen.
Arfvodena för tjenstemännen vid de färdiga banorna äro, i förhållande till
befattningarnes vigt, lägre än vid Byggnads-afdelningen, dels emedan befattningarne
äro permanenta, dels emedan en pensionsstat möjligen kan framdeles bildas.
Tjcnstemänen å Kansliet, Kamererare- och Revisions-koutoret äro å sine embetsrum
sysselsatta både för- och eftermiddagar.
2:o). P. M. öfver kostnaden för hvardera af de särskilda bandelar, som blif
vit
fullbordade eller äro under arbete.
Af denna P. M., sammandragen innan 1859 års bokslut ännu hunnit afslutas,
inhemtas, att kostnaderna för de särskilda bandelarne i det närmaste öfverensstämma
med anslagen derför. Fördelar man anslaget för vestra stambanan
från Göteborg, 13,945,000 R:dr, på längden af banan mellan Göteborg och Töreboda,
17,i5 mil, så blir kostnaden per mil 813,119 R:dr, men i denna kostnad ingår
äfven anläggningskostnaden för den dyrbara stationen och reparationsverkstaden
i Göteborg, hvarjemte bör tagas i betraktande, att lokalen emellan Göteborg
och Alingsås är en af de svåraste i Sverige.
Då behållningen vid södra stambanan kan anses åtgå för stambanans
komplettering och utsträckning i höjd med norra ändan af Finjasjön, eller till én
längd af 7,5 mil, så blir, om man fördelar hela anslaget, 5,855,000 R:dr, på nämnde
längd, kostnaden per mil 780,666 R:dr.
3:o). De delar af Statens jcrnvägsbyggnaders räkenskaper för år 1857, som
utvisa sättet för redovisningen, nemligen 2 hufvudböcker, 2 journaler, 2 materialredogörelser,
2 register och 2:ne band verifikationer.
4:o). Sammandrag af trafik-inkomsterna för åren 1856, 1857 och 1858.
Ofver trafikens särskilda afdelningar kunna inga så beskaffade annotationer
och redovisningar för åren 1857 och 1858 åstadkommas, som lemna materialier till
någon säker jemförelse mellan utgifter och inkomster. Bantågen hafva under dessa
år ofta varit till större gagn för arbetet än för trafiken, hvadan driftkostnaderne
ofta blifvit sammanblandade. Det är först med 1859 års ingång, som sådana fullständiga
anteckningar kunnat göras, på hvilka en jernvägs-statistik och säker beräkning
kunna byggas för bedömandet af underhållskostnadernas förhållande till
inkomsterna. En väsendtlig fördel af de första årens trafik har emellertid varit
inöfvandet af duglig betjening för rörelsen och banans bevakning.
N. Ericson.
Bih. till B. St. Prot. 1859 & 1860. 4 Sami. 1 Å/d. 32 Eäft.
3
18
Bil. till Stats- Utskottets Utlåtande N:o 86.
liltt. ©.
Uppgift å tjenstemän vid Statens Jernvägar och deras arfvoden.
Byggnads-Afdclningcn.
Byrån i Stockholm.
Kansliet.
En Sekreterare (Adjutant kos Chefen) . . .
En Registrator och Aktuarie
En Kanslist
k
En e. o. Kanslist, utan bestämdt arfvode . .
Kassa-lcontoret.
En Hufvudkassör för hela statsanslaget, som
tillika är Arkivarie
Kamererare- och Revisions-kontoret.
En Kamererare och Revisor
En Bokhållare
En dito
Ett Skrifvarebiträde
En Vaktmästare med fri hostad i Byråns lokal
Maskin-a/delningen.
En Maskin-konstruktör
Denne tjensteman åtnjuter dessutom, under
vistandet utrikes i Statens ärenden, reseersättningen
oberäknad, 1 £ sterling om dagen
i dagtraktamente.
Arfvode
yer
manad.
250
150
75
250
250
150
150
100
50
416
66
Inqvarteringspenningar
per månad.
37
22
37
15
41
50
66
Summa.
287
172
75
287
250
165
150
100
50
458
50
50
50
32
Bil. till Stats-Utskottets* UtlåtandeJNio 86.
19
Vestra Stambanan frAn Stockholm.
Första Distriktet eller sträckan inom Stock-  kolms län omkring 5| mil.
Tjenstemän, gemensamma för liela Distriktet.
Arfvode
per
manad.
Inqvarte-  rings-  penningar
per månad.
Summa.
En Distrikt-ingeniör
416
67
62
50
479
17
En Distrikt-kassör
.
125
25
150
En Material-förvaltare, som tillika är ansvarig
för förräds-rcdogörelscns uppställning för
samtlige stambanorna
333
33
41
67
375
Ett Ilit-biträde
150
.
150
i—
En Expropriations-landtmätare
250
25
275
En dito som biträde
166
67
25
191
67
Sistnämnde 2:ne tjenstemän förrätta expro-  priations-mätningarne å stambanans båda di-  strikter till Katrineholm och vidare.
Ett Juridiskt ombud
41
66
- <rrr
41
60
En Matörial-bokhållare
166
67
25
191
67
Ett Skrifvare-biträde på Material-kontoret .
100
15
115
En Läkare
62
50
62
50
En Maskin-ingeniör
250
.
37
50
287
50
En Verkmästare  ....
125
125
lista Arbetsstationen.
En Stations-ingeniör
250
_
250
2:ne Nivellörer ä 125
250
—
37
50
287
50
En dito
100
—
100
En Nivellörs-elev
50
—
5
55
En dito
50
50
En Stations-bokhållare
100
15
115
En Veterinärläkare ....
16
67
16
67
2:dra Arbetsstationen.
En Stations-ingeniör
250
25
275
2:nc Nivellörer ä 125
250
25
275
En dito
100
10
110
En Nivellör
83
33
83
33
En Nivellörs-elev
50
5
55
En Stations-bokhållare
100
—■
10
110
—
Läkare
180
—
—.—
180
—
20
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
Arfvode
per
månad.
Inqvarte-  rings-  penningar
per månad.
Summa.
3:dje Arbetsstationen.
En Stations-ingeniör
2:ne Nivellörer å 83: 33.
En Stations-bokhållare
En extra Kassör
250
166
100
20
67
25
16
10
67
275
183
110
20
37
4:de Arbetsstationen.
En Stations-ingeniör
En Nivellör
En dito
En Stations-bokhållare
En extra Kassör
En Läkare
En Veterinär-läkare
250
125
125
100
30
62
16
—
25
12
6
50
50
275
137
131
100
30
62
16
50
50
50
67
—
50
67
5:te Arbetsstationen.
En Stations-ingeniör
En Nivellör
En Stations-bokhållare
En extra Kassör
Anm. Dessutom äro på detta Distrikt place-  rade 4 Nivellörer, hvilka för vinter-  månaderna blifvit pcrmitterade med bi-  behållande af half aflöning.
250
125
100
15
—
25
12
10
50
275
137
110
15
50
Andra Distriktet eller sträckan genom Nykö-  pings län till Katrineholm, omkring 7 mil.
Tjenstemän, gemensamma för hela Distriktet.
En Distrikt-ingeniör
En Material-förvaltare
416
125
100
67
41
12
67
50
458
137
100
34
50
6:te Arbetsstationen.
En Stations-ingeniör
En Nivellör
En dito
250
100
83
33
25
10
8
33
275
110
91
66
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
21
7:de Arbetsstationen.
En Nivellör
En dito
En Bokhållare
8:de och 9:de Arbetsstationerna.
En Stations-ingeniör
2:ne Nivellörer & 125
En Bokhållare
10:de Arbetsstationen.
En Stations-ingeniör .........
2:ne Nivellörer  å 125: —
2:ne dito  '. å 100: •—
Tvänne af de å 10:de stationen upptagne
Nivellörer äro under vintermånaderna permitterade
med bibehållande at half aflöning.
Vestra Stambanan från Göteborg.
Tjenstemän, gemensamma för hela Stambanan.
En Byrå-ingeniör och Kassör, jemte fri hostad
i 2 rum
Anm. Denne tjensteman sköter äfven Sekreterare-
och Kassörs-befattningarne vid
den för trafik öppnade delen af stambanan
och åtnjuter derföre i månatligt
arfvode 117 R:dr R:mt.
En Expropriations-landtmätare
En Arkitekt
Anm. Tjenstgör äfven vid Yestra Stambanan
från Stockholm.
Ett Juridiskt ombud
En Läkare
En Verkmästare
Anm. Uppbär vid färdiga banan dessutom månatligt
arfvode af 125 R:dr R:mt.
En Material-förvaltare
Anm. Uppbär dessutom vid färdiga banan månatligt
arfvode af 100 R:dr R:mt.
Arfvode
per
manad.
125
100
80
250
250
65
250
250
200
91
250
250
33
Inqvarteringspenningar
per månad.
12
10
25
25
6
25
25
20
50
41
15
Summa.
50
67
137
110
88
50
275
275
71
50
275
275-
220
91
33
250
291
41
33
83
67
67
33
33
65
22
Bil. lill Stats-Utskottets Utlåtande N:0 86.
Arfvode
jjer
manad.
Inqvarte-  rings-  penningar
per månad.
Summa.
Ett Skrif- och Rit-biträde
100
10
110
En "V”aktmästare
56
67
56
67
Anni. Uppbär dessutom vid färdiga banan ett
månatligt arfvode af 13 R:dr 33 öre R:mt.
Göteborgs Arbetsstation.
En Stations-ingeniör
250
41
67
291
67
En Nivellör
100
12
50
112
50
Distriktet mellan Falköping och Töreboda.
Tjenstemän, gemensamma för bela Distriktet.
En Kassör
50
—-
50
—
En Material-förvaltare
125
12
50
137
50
8:de Arbetsstationen.
En Stations-ingeniör
250
25
275
En Nivellör
125
12
50
137
50
En Stations-bokhållare
100
10
—
110
—
9:de Arbetsstationen.
2:ne Nivellörer ...... å 125 & 12: 50.
250
25
275
; -
En dito ............
83
33
8
33
91
67
En Nivellörs-elev
50
—
5
—
55
—
En Stations-bokhållare
100
—
10
110
—
10:de Arbetsstationen.
2:ne Nivellörer å 125 & 12: 50.
250
25
275
En Stations-bokhållare
80
8
88
En Byggmästare
100
10
—
110
ll:te Arbetsstationen (mellan Tö-  reboda och Nerikes läne-gräns).
En Stations-ingeniör .........
250
25
■
275
En Nivellör
125
—-
12
50
137
50
En dito
100
10
—
110
—
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
23
En Nivellörs-elev
Anm. Nio af här ofvan upptagne Nivellörer
äro under vintermånaderna permitterade
med bibehållande af half aflöning.
Södra Stambanan frau Malmö.
Tjenstemän, gemensamma för hela Stambanan.
En Distrikt-ingeniör
En Ritare
En Verkmästare
En Läkare
En Byrå-ingeniör
Anm. Denne tjensteman sköter äfvenledes kontrollörs-befattningen
vid den för trafik
öppnade hanan samt uppbär derföre ett
månatligt arfvode af 100 R:dr Runt.
En Kassör . . .
Anm. Denne tjensteman sköter äfvenledes Kassörs-befattningen
vid den färdiga banan
och uppbär derföre ett månatligt arfvode
af 75 R:dr Runt.
En Material-förvaltare
Anm. Denne tjensteman bestrider äfven Materialförvaltare-befattningen
vid den färdiga
banan och uppbär derföre ett månatligt
arfvode af 125 R:dr Runt.
En Material-bokhållare
En Vaktmästare
• •
Anm. Uppbär vid färdiga hanan månatligt arfvode
af 16 R:dr 66 öre.
Tjenstemän å Arbetslinien.
En Stations-ingeniör
En dito
En dito
En Nivellör
Tre Nivellörer å 100 och 10
Två Nivellörs-elever ä 50 och 5
Tre Under-kassörer å 15 — —
Två Bokhållare å 100 och 10
En dito
Arfvode
j>er
manad.
Inqvarte-  rings-  penningar
per månad.
Summa.
50
—
5
—
55
—
333
33
33
33
366
67
75
—
—,—
—
75
—
100
—
10
—
110
—
166
108
66
33
16
66
183
108
33
33
50
—
——
—
50
—
83
33
20
83
104
16
65
6
50
71
50
25
25
250
25
275
208
33
20
83
229
16
166
66
16
66
183
33
125
—
12
50
137
50
300
30
330
—
100
15
—
10
110
45
—
200
—
20
220
—
80
—
8
—
88
—
24
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande A:o 86.
Arfvode
Inqvarte-
per
rmgs-
Summa.
manad.
penmngar
per månad.
Södra Staiubauan från Falköping.
Tjenstemän, gemensamma för hela arbetslinien.
En Distrikt-ingeniör
416
66
41
66
458
33
En Material-förvaltare
125
—
12
50
137
50
En Kassör
83
33
—
83
33
En Läkare
33
33
—
33
33
T.sta Stationen.
En Stations-ingeniör
166
66
16
66
183
33
En Nivellör
100
—
10
—
110
En dito
83
33
8
33
91
66
En Bokhållare
100
—
10
—
110
-
2:dra Stationen.
En Stations-ingeniör
166
66
16
66
183
33
En Nivellör
100
—
10
—
110
En dito
83
33
8
33
91
66
En Bokhållare
100
—
10
—
110
—
3:dje Stationen.
En Stations-ingeniör
250
—
25
—
275
En Nivellör
100
—
10
—
110
En Bokhållare
80
—
8
—
88
Anm. Fyra af härofvan upptagne Nivellörer
hafva för vintermånaderna blifvit per-
mitterade med bibehållande af half af-
löning.
I
Litt, R.
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
25
lått. K.
Uppgift å tjenstemän och betjente vid de för trafik öppnade delar
af Statens jernvägar, samt deras arfvodcn.
. <»
53 2
Arfvode
per månad.
Vestra Stambanan fran (löteborg.
Byrån.
“ •—
En Sekreterare
3
42
En Kassör
Anm. Båda dessa tjenstebefattningar bestridas af en och
samina person, hvilken dessutom sköter Byrå-ingeniörs-  och Hufvud-kassörs-göromålen vid Byggnads-afdelnin-  gen, för hvilka sistnämnde tjenster han särskildt upp-  bär ett månatligt arfvode af 91 R:dr 33 öre R:mt.
3
75
En Vaktmästare
Anm. Uppbär dessutom vid Byggnads-afdelningen ett må-  natligt arfvode af 56 R:dr 67 öre R:mt.
Ing eniör-afdelning en.
13
33
2:nc Ban-ingeniörer å 150: —
2
300
2:ne dito  å 125: —
Ordinarie betjeningen vid denna afdelning utgöres af 23
Banmästare och 105 Banvaktare, hvilkas sammanlagda aflö-  ning månatligen uppgår till omkring 4,800 R:dr R:mt.
Trafik-afdelningen.
3
250
Eu Trafik-direktör, tills vidare
275
En Kontrollör
1
150
En Bokhållare
Göteborgs station.
4
63
En Stations-inspektor
2
168
Eu Bokhållare
1
125
Eu dito
3
75
2:ne dito  å 63: —
4
126
—
Bih. till R. St. Prot. 1859 1860. 4 Sami. 1 A/d. 32 Haft. 4
26
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
Partilleds station.
En Stations-inspektor
Jonsereds station.
En dito
Lerums station.
En Stations-mästare
Floda station.
En Stations-inspektor
Alingsås station.
En dito .
Lagmansholms station.
En dito
Wårgårda station.
En dito
Foglaviks station.
En dito
Sörby station.
En dito
Falköpings station.
En dito
En Bokhållare
En dito
Stenstorps station.
En Stations-inspektor
Afl.
Klass.
Arfvode
per månad.
6
90
—
5
113
—
—
62
50
5
113
—
3
150
—
6
90
—
4
125
—
G
90
—
6
90
—
4
125
3
75
—
5
50
6
90
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
27
Sköfde station.
En Stations-inspektor
En Bok källare . .
Wärings station.
En Stations-inspektor
Moholms station.
En dito
Töreboda station.
4
5
En dito
En Bokhållare
En dito  •
Betjeningen vid denna afdelning utgöres af 8 konduktörer
och 49 stations-karlar och omkring 30 extra biträden,
hvilkas sammanlagda aflöningar månatligen uppgå till omkring
3,700 R:dr.
Maskin-afdelningen.
En Maskin-ingeniör
En Ritare
En Bokhållare
En Verkmästare
Anm. Uppbär vid Byggnads-afdelningen månatligt arfvode af
83 R:dr 33 öre
Betjeningen vid denna afdelning utgöres af 7 lokomotiv-förare,
samt omkring 40 eldare och maskin-arbetare,
hvilken personals månatliga aflöning uppgår sammanlagdt till
omkring 4,400 R:dr.
Förråds-afdelningen.
En Material-förvaltare
Anm. Uppbär vid Byggnads-afdelningen månatligt arfvode
af 50 R:dr R:mt.
En Bokhållare
3
3
4
1
1
Arfvode
per månad.
125-  50 ■
90
90-
150-  75 ■
G3 •
300
125-
125
125
100
100-
28
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
Södra Stambanan från Malmö.
Byrån.
ggnads
-
En Kassör
Anm. Bestrider äfven Kassörs-befattningen vid By
afdelningen och uppbär derför 50 R:dr månatligen
En Vaktmästare
Anm. Uppbär vid Byi
2.2
ggnads-afdelningen 25 B:dr månatligen.
Ingeniör-afdelningen.
En Ban-ingeniör
Ordinarie betjeningen vid denna afdelning utgöres af
7 Banmästare och 56 Banvaktare med sammanlagd månatlig
aflöning af omkring 2,100 It:dr.
Trafik-afdelning en.
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 20 Mars 1858
har Öfver-ingeniören för denna stambana blifvit tillagd särskildt
arfvode af 2,500 R:dr R:mt årligen för skötandet af
Trafik-direktörs- och Maskin-ingeniörs-befattningarne vid den
färdiga banan, af hvilket arfvode ett belopp af 1,500 R:dr
härnedan finnes upptaget för den förra och 1,000 R:dr för
den sednare af ofvannämnde befattningar.
En Trafik-direktör
En Kontrollör
Aran. Uppbär såsom Byrå-ingeniör vid Byggnads-afdelningen
ett månatligt arfvode af 108 R:dr 33 öre R:mt.
En Bokhållare
Malmö station.
En Stations-inspektor
En Bokhållare
En dito
En dito
o
Åkarps station.
En Stations-inspektor
Lunds station.
En dito
2:ne Bokhållare å 75; —
1
2
3
4
Arfvode
per månad.
75
16
150
66
3
3
125
100-
71) ■
250
100-  75 ■
63-
113-
150-
150
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
29
3 .5
^0
Örtofta station.
En Stations-inspektor
Eslöfs station.
En dito
Stehags station.
En dito
Ilöörs station.
En dito
En Bokhållare
Sösdala station.
En Stations-inspektor
Ordinarie betjeningen vid denna afdelning utgöres af
5 Konduktörer och 48 stationskarlar, hvilkas sammanlagda
månatliga aflöning uppgår till omkring 2,600 R:dr Runt.
Maskin-afdelningen.
En Maskin-ingeniör
En Verkmästare
En Bokhållare
Betjeningen vid denna afdelning utgöres af 5 lokomotiv-förare
samt omkring 46 eldare och maskinarbetare,
hvilken tjenstepersonals månatliga aflöning utgör omkring
2,350 11 dr.
Förråds-afdelningen.
En Material-förvaltare
Anni. Uppbär för samma befattning vid Byggnads-a fdelningen
ett månatligt arfvode af 104 R:dr 16 öre Runt.
En Bokhållare
4
4
4
4
4
Arfvode
per månad.
125-
125-
125-
3
3
2
3
125-
63-
113
83
125
33
125
75-
30
Bil, till Siats-Utskottets Utlåtande N;o 86.
TAXA
hvarefter afgifterne för trafiken å Statens Jernvägar skola tills vidare utgå.
Afgifterna äro beräknade för en mils längd.
Afgift för Passagerare.
Första Klassen för en person
Andra d:o ,, d:o
jo d:o „ d:o
Hvarje Passagerare eger att afgiftsfritt medföra bagage af till och
med 50 fl vigt. För hvarje derutöfver stigande vigtqvantitet som helst,
till och med 20 fl, erlägges en afgift af 6 öre per mil, så att då vigten
utgör från 50 till och med 70 fl, skall betalas 6 öre, ytterligare från
70 till och med 90 fl, 6 öre o. s. v.
Afgift för Vagnar.
För en vagn med två hjul
„ en d:o med fyra d:o
Afgift för Hundar. *
För en hund
Afgift för Paketer. *
Från 1 fl till och med 10 fl vigt, per stycke
Öfver
10 „
20 „
99
i»
20 „
„ 40 „
99
99
40 ,,
,, 60 „
90
39
60 „
80 „
39
»
80 „
100 „
99
Obs.:
De med # utmärkte
ställen,
K:mt
E:dr
öre
75
50
25
2
3
—
—
50
17
—
21
—
25
—
34
—
42
—
50
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
31
js
H:mt
Afgift för Gods.
tgl
tgl
R:dr
u I e
För Gods, som räknas till Första
Klassen, erlägges
per skeppund
viktualievigt eller 4 centner .
50
För Gods, som räknas till Andra Klassen, erlägges per
d:o . . . .
42
» d:o „ Tredje
d:o
d:o ....
—
34
» d:o „ Fjerde
d:o
d:o . . . .
—
25
» d:o u Femte
d:o
d:o . . . .
17
Efter denna beräkning utgår afgiften för nedannämnde
varor på föl-
jande sätt, per skeppund viktualievigt eller fyra centner:
Alabaster
3
34
Alun
5
17
Alunskiffer  ...
5
17
Anjovis
3
34
Anis
2
42
Ankar, Fartygs-
4
—
25
Ankare, tomma *
2
42
Apelsiner *
1
—
50
Aska, grå
5
17
kalsinerad
4
25
„ Spis-
5
—
17
Asphalt
5
—
17
Backar, tråg, etc. under benämning trädbråte * . . .
3
—
34
Bagage, kappsäck, koffert . . .
2
—
42
Balance-vågar
3
—
34
Bark
4
25
Bastmattor
3
34
Basttåg
4
—
25
Beck i barklådor
4
25
_ i tunnor
5
17
Ben
5
—
17
Bensvärta
4
—
25
Bjelkar
5
—
17
Bi, lefvande i kupor *
2
—
42
Bikupor, tomma *
3
—
34
Bilder af alabaster, gips, ris och andra slag
1
—
50
Blanksmörja
4
—
25
Blod, Kreaturs-
4
—
25
Bly
5
—
17
Blyerts
4
—
25
Blyhvitt
4
—
25
Blånor
3
—
34
Blåsbclgar
3
—
34
Bläck, Skrif-
3
—
34
Bolster
1
—
50
Bomull
3
—
34
Bomullstrassel
4
25
32
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
a»
on
ce
R:mt
R:dr |öre
Boktryckeri-effekter
3
34
Borax
4
—
25
Borstar
■1
—
25
5
—
17
Bresilja
3
—
34
Broderier
1
—
50
Brunsten
5
—
17
Brvnstenar
4
—
25
Bräder
5
—
17
Bränvin
4
—
25
Bröd, färskt *
2
—
42
„ torrt ....
3
—
34
Bultar af jern
4
—
25
34
Buteljer, tomina *
3
—
3
—
34
Böcker, inbundna *
1
—
50
, oinbundna och annat tryckt papper*
2
—
42
2
—
42
3
—
34
Cement . . .
5
—
17
1
—
50
Chokolade *
1
—
50
Cichoria
4
—
25
1
—
50
1
—
50
5
—
17
Confektyrer
• •
2
—
42
Corintker
2
—
42
liamejeaner, tomma
2
—
42
Deglar af blyerts
4
—
2;>
4
—
2o
Drefmat .
5
—
17
Dref, Skepps-
4
—
25
Dricka
b
—
1/
Dynor, alla slag
1
—
50
Ebenholtz
4
—
25
Elfenben
1
—
oö
Enbär
4
—
25
Essencer
1
—
oO
Eabriks-inventarier, som ej kunna hänföras till gjutgods
3
—
34
Eachiner eller annat hopbundet ris
4
—
2 o
Eat, tomma *
2
—
42
Eikon
2
—
42
Eilt
3
—
34
Fisk, färsk *
. .
3
Fisk,
34
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N;o 86.
33
Fisk, salt
„ torr *
Fjäderfän, lefvande
„ döda
Fjäder
Fernissa i fat *
„ i damejeaner * . . .
Flanell
Flintor och flintsten ....
Flott
Flyttsaker *
Fläsk, färskt, salt eller torrt .
Fogel, Skogs-, lefvande eller död :
Frukter *
Frö, afla slag
Färger, alla slag, ej specificerade
Färgmossa
,, träd
Fönsterbågar
Galanteri varor
Galmeja
Galvaniseradt jern
Gum
Gas- eller vattenrör af jern
Gasom etrar
Gevär, alla slag
Gips, rå
Gjutgods, finare •* <
gröfre
Glas, alla slag *
Golfmattor
Grafstcnar *
Granit
Grifflar *
Grus, grofsand
Gryn, alla slag *
Grönsaker i korgar
Guano * * •
Guld- och silfverarbeten * > •
Gummi-elastioum
Gutta-percha
Gödnings-ämnen
lluckor. jord-
Hagel *
Hakar och hyskor
Bih. till B. St. Prot. 1859 & 1860. 4 Sami. 1 A/d. 32 Bä/t.
R:mt
9»
sm
60,
R:dr
öre
4
- r.
25
3
34
1
mmA
50
2
42
1
-il lie
50
3
-s4-t
34
2
42
3
41^1
34
5
17
5
—
17
1
50
3
——
34
1
, —
50
2
—
42
3
—J..
34
3
' _
34
4
i —w
25
4
25
3
< *
34
1
50
3
34
4
t —
25
3
—
34
4
—
25
3
—
34
4
—
25
4
—
25
3
\ —
34
4
—
25
1
’ —
50
3
—
34
3
—
34
5
—
17
2
—
42
5
_
17
3
—
34
3
, —
34
5
—
17
1
, —■
50
3
—
34
3
—
34
5
U-4-r
17
4
25
3
34
3
1
34
34
Bilagd till Stats-Utslcoitets Utlåtande N:o 86.
Halm *
Hampa
Handskar
Hartz
Hattar
Hjorthorn
Hjul och axlar för jernvägar *
Hjullötar
Hofvar, inpackade
„ lösa
Honung
Horn, Kreaturs-
Hudar, råa
„ torra
Humle
Hummer
Husbloss
Hvalfiskben
Hår, Nöt-
Hästskor
Hö *
Jern, Band-
, Knipp-
„ kärl lösa :
„ „ inpackade
„ malm
„ plåt
„ spett, eller kofot
• •
» Stång-
„ Tack-
„ bleck, förtennt
Jordfrukter, alla slag
Juveler (enligt öfverenskommelse)
Jäst
Indigo
Ingefära
Instrumenter: Fältskärs-, matematiska, optiska, pkysiska, o. s. v.
„ Musikaliska
Inventarier för skeppsbehof
Is *
Kaffe
Kakel *
Kalk
Kalksten.
. ... . . ...
Kammar
£
Sfi
0»
V)
R:mt
R:dr
öre
2
42
3
—
34
1
—
50
5
—
17
1
50
3
—
34
1
—
50
4
—
25
5
—
17
4
—
25
3
—
34
4
—
25
5
•—
17
4
■ —
25
2
—
42
3
—
34
2
—
42
3
—
34
3
—
34
4
5
2
42
5
—
17
5
—
17
3
—
34
4
25
5
—
17
5
—
17
4
—
25
5
—
17
5
—
17
3
—
34
5
—
17
4
_____
25
2
—
42
2
—
42
1
—
50
1
—
50
4
—
25
3
—
34
3
—
34
3
—
34
5
—
17
5
—
17
3
—
34
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
35
g
sr
50
R:m
R:dr
t
öre
Kanel ,
2
42
Kanoner
4
—
25
Kanonkulor
4
—
25
Kardborrar eller skråkardor för fabriker
2
—
42
Kardemumma  ...
2
—
42
Kardor
3
-
34
Kettingar, gröfre  ...
5
17
,, finare, inpackade
4
—
25
Kimrök
3
—
34
5
—
17
Klensmedsarbeten
3
. —; .
34
Kli af spanmål
4
•
25
Kläde
3
'
34
Kläder, färdiggjorda
- 2
42
Klädespressar, andra pressar och manglar
3
■ —
34
Knappar
3
• —
34
Knappnålar  . .
3
34
Kobolt  . .
4
2o
Kokosnötter
4
25
Kokosnötolja .... . ... .
3
34
Kol, Trä-  ...
3
—
34
„ Sten-
5
—
17
Konstsaker, såsom taflor, bildhuggcri-arbeten m. m
1
50
Koppar
.
4
25
P^t
3
—
34
„ malm ... . .
5
lv
Korgar, kassar oell andra dylika arbeten af allmogen
3
34
Korgmakeri-arbeten, finare, alla slag
■ 1
• —
30
Kork, skuren ....
2
—
42
Kork-träd
3
—
34
Kort, Spel-
2
—
42
4
—
2o
Kummin
2
—
42
Kyrkklockor ....
3
—
34
5
lv
Kärl, Koppar- *
2
—
42
„ Krull-
3
—
34
» Kagg-
3
34
„ Metall- *
2
42
Ivöpmansgods, ej här specificeradt
3
34
Kött, färskt
3
■
34
„ salt
3
34
3
34
Lalierade arbeten af bleck
3
—
34
„ „ af papp
2
—
42
36
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o Sd.
Lagg- eller tunnband af trä , , , . .
Lakrits
Lampor
Leksaker
>
Lera, pip- och andra slag
Liar
Lim
Lin
Lingon
Linnetråd
. . .
„ varor *
Ljus, alla slag
Ljuskronor
Lumpor .
Låsar
Läder
Läster, Skomakare-
Löf, alla slag *
Lök
Lönn, stockar
Iflaccaröni
Maskingods, finare
a gröfre
Madrasser
Magnesia
Mahogny och andra trädslag i block . .
» „ „ i fanér , »
Malt
Mandel
» olja
Marmorblock, finare *
„ gröfre*
Medicinalier, icke här specificerade . . .
Mergel
Messingstråd
Mjöl, ulla slag *
Mjölk
Mätare, tunnor och kärl * .
Möbler, finare
„ gröfre af allmogens tillverkning*
Hfaglar, Skepps-, af ek och furu . . .
Näfver
Nötter, Yal- och hassel
Oljekakor och oljekaksmjöl
Oljor, alla icke särskildt specificerade slag
E R:mt
G»
R:dr
öre
4
25
3
(
34
1
(t** i
50
2
—
42
5
—
17
3
—!
34
3
<
34
3
34
4
25
3
:
34
2
i
42
3
~ '
34
1
i
50
5
— ;
17
3
34
4
25
4
'**+• :
25
2
«**• ,
42
4
.
25
4
— i
25
a
—
34
3
<9
34
4
25
2
42
2
42
4
25
3
_
34
4
25
2
42
2
42
3
34
4
25
1
^ -
50
5
17
4
25
3
•;
34
3
34
2
42
1
.—
50
2
42
4
25
3
34
3
—
34
4
25
3
34
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
37
Ost
Ostron *
Pannor af smidt jern . .
Papper
„ Förhydnings- . .
„ Taktäcknings- . .
Paraplyer och parasoller .
Parfymer
Pelsverk
Pennor, Fjäder- ....
„ Stål-
Pickels
Pimpsten
Pipor, Tobaks- * . . . .
Plankor
Plantor och krukvexter .
Porslin *
Porter på bouteljer . . .
„ på fat
Pressenningar
Profver, Handelsexpediters
^västar
Qvicksilfver
llisgryn
Rotting, alla slags rör
Rossin .......
Rödfärg
Rökta varor
Xadel eller seltyg . . .
Saft af frukter ....
Sago
Salmiac
Salt
Salpeter
Sammet
Sand .
Segelduk
Sidenväfnader
Silfver och guld i tackor
Silke
Sill
Sirup
Skinn, oberedda . . . -.
beredda ....
Skodon
sr
ST
V)
tfi
B:mt
R:dr
öro
3
34
3
—
34
4
25
4
— ’
25
5
—
17
5
17
2
42
1
—
50
2
—
42
1
—
50
1
—
50
3
34
4
—
25
2
42
5
——
17
2
,-rrr-
42
1
50
3
■■, ■ .
34
4
r-TTT
25
4
25
2
.
42
4
25
2
42
3
•
34
3
34
2
L ;
42
5
—
17
3
34
3
_—
34
3
34
3
34
4
—
25
4
—
25
5
17
2
^—
12
0
—
17
4
i
25
1
50
1
50
1
-rr-
50
4
25
3
34
4
25
3
—— /
34
3
34
38
Bilaga till Stats-Uts/coltels Utlåtande N:o 86.
Skrifmaterialier
Skaror
Sköldpaddskal
Slagg
Smedjestäd
Smide, finare
„ gröfre
Smärgel
Smör
Snickeri-arbeten
Snickare-verktyg
Snus
Socker
Soda
Spadar med skaft
Spanmål, alla slag
Sparrar, spiror och sliper
Sparris
Specerier
Speglar
Spetsar
Spik, Jern-
„ Koppar- eller metall-
Spinnrockar
Spirituosa, alla slag utom bränvin . . . .
Spislar och ugnar, gjutna
Sticktröjor, inhemska
Strumpor och andra stickade varor . . . .
Stenar, Qvarn-
» Slip-
„ Trapp- och andra gröfre stenarheten
Stenkolsolja
Stål
Ståltråd
Stäf, Tunnbindare-
Stärkelse
Svafvel
Svamp
Sviskon
Sylter och inlagda frukter
Synålar i lådor
Syror i fat
„ i flaskor
Såpa i kaggar  . . .
Säckar, tomma *
SE R:mt
t/i
R:dr
öre
1
50
3
34
o
•
42
5
17
4
25
3
34
4
25
5
17
3
34
3
34
3
34
2
42
4
25
4
25
4
25
4
25
5
17
3
34
2
42
1
50
1
50
5
17
3
34
3
34
3
34
3
34
3
34
3
34
5
17
5
17
5
17
5
17
5
17
4
25
4
25
4
•
25
5
17
1
50
2
42
2
42
3
.
34
3
34
2
42
4
25
3
34
Bilaga till Stats-Utskottets Ullålande N:o 86.
39
Sängtäcken
Tafvelramar
Tagel och borst
Talg
Tapeter
Tegel, Mur-, tak- och rör ....
Tenn, arbetadt
„ i block
The
Timmer
Tjära
Tobak *
Torf, Bränn-
Tran
Trippel
Trädgårdssaker
Tross, Militär-
Trycksvärta
Träklubbor
Träpluggar
Tuber af koppar eller messing . .
Tungor, Kreaturs-
Tvål
Tågvirke, alla slag, otjäradt . . .
„ „ tjäradt ....
Tändstickor
Ull
TJr, alla slag
Vadd
Vass, rör i bundtar
Vatten, Mineral-, alla slag ....
Vax
Ved, alla slag .
.
Vestgötegods *
Vigter
Villebråd .
Viner
Vitriol
Väfnader, ej bär specificerade, finare *
gröfre*
Väfstolar*
Yllesammet
Yxor, med skatt
JBink, arbetad
„ i tackor
3R
R:mt
V)
<*>
R:dr
öre
3
34
2
—
42
2
—
42
4
—
25
4
—
25
5
—..
17
4
—
25
5
.—
17
2
42
5
17
5
—
17
1
—
50
5
17
4
25
4
25
3
—
34
4
—
25
3
34
4
25
4
—
25
3
—
34
3
34
3
—.
34
4
25
r>
17
i
—
50
2
—
42
1
—
50
3
34
3
—
34
3
—
34
3
—
34
5
—
17
2
—
42
5
—
17
2
—
42
3
—
34
5
—
17
1
—
50
2
—.
42
2
—
42
3
—
34
4
—
25
4
—
25
5
—
17
40
Bilaga till Sluts-Utskottets Utlåtande N:o 36.
Åkerredskap
Ångpanna, under 30 Ské/ eller 120 centner
„ öfver 30 Sk// (120 Centner) till och med 60 Sk// (240
Centner) *
„ öfver 60 Sk{# (240 Centner)
Ägg
Arter
Ättika i fastager
Öl, på fat
„ på bouteljcr
5E R:mt
?
R:dr
öre
4
25
5
17
3
___
34
2
42
2
'
42
4
'
25
4
25
4
25
3
34
Anmärkningar:
* l:o. I afseende på varor, för hvilka afgiften utgår efter godstäxan, iäkttages,
att betalning alltid erlägges för helt skeppund (4 centner), äfven om vigten
icke fullt dertill uppgår.
* 2:o. För fastager, fat, lådor m. m., hvilka äro tomma och återsändas, er
lägges
afgiften med 17 öre Riksmynt per stycke, med undantag likväl af sockerfat,
fortepianolårar och dylika föremål af stort kubik-innehåll, för hvilka betalning
erlägges efter öfverenskommelse vid hvarje särskildt tillfälle.
3:o. Staten ansvarar icke till högre belopp än 100 R:dr R:mt för den förlust
och de skador, som kunna drabba följande artiklar, nemligen juveler, guld
och silfver, ur af alla slag, konstsaker, hvilka äro inneslutna i paketer och lådor,
eller af passagerare innehafvas, så vida icke vid stationen uppgifvits, att dylika
saker medföras, samt värdet och beskaffenheten af desamma blifvit styrkte och
fraktafgift öfverenskommen; börande för de paketer och lådor, med innehåll af
ofvannämiule beskaffenhet, som uppgå till högre värde än 100 R:dr R:mt, en afgift
af 12 öre Riksmynt erläggas för hvarje 20 R:dr Rmits värde derutöfver, såsom
ersättning för den större risk Staten ikläder sig för transporterandet af sådana
dyrbarare effekter.
4:o. Staten ansvarar icke för de förluster och skador, som kunna drabba
paketer, lådor m. m., hvilka icke äro omsorgsfullt inpackade, märkte, adresserade
och beskrifne, ej heller för lackning, uppkommen genom dåliga kärl. Ingen ersättning
erhålles för å gods uppkomne skador, såvida egaren ej derom gör anmälan
inom 5 dagar efter afhemtandet från stationen.
5:o. Allt gods måste afhemtas frän stationen inom två dagar efter dess
ankomst, i annat fall underkastas varan magasinshyra med 2 R:dr Riksmynt per
lastvagn för första dagen och hälften af nämnde belopp för hvarje följande dag.
För varor af mindre rymd och vigt erlägges en i proportion derefter lämpad
afgift.
6:o.
Bil. till Stals-Utskotlets Utlåtande N:o 86.
41
6:0. Skulle grundad anledning till anmärkningar eller klagomål förekomma
mot den vid jernvägs-stationerne anställde betjening, rörande afgift erne, emottagande!,
aflemnandet eller fortskaffandet af varor, bör anmälan derom göras hos
Trafik-Direktören.
7:o. Afgifterna för passagerare och gods beräknas efter hela, halfva, ijerdedels
och åttondels mi], hvarvid iakttagcs, att hvad som understiger 2,250 fot
icke beräknas, men 2,250 fot till och med 4,500 fot anses för en åttondels mil
o. s. v.
Hvilket vederbörande till underdånig efterrättelse länder. Stockholms Slott
den 15 Januari 1858.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom.
CARI*
Ludv. Almqvist.
Förändringar och nedsättningar i taxan för trafiken å Statens jernvägar,
att gälla från och med den bste April 1859.
Med upphäfvande af dc under den 25 April 1858 anbefallda förändringar
och tillägg till taxan för trafiken å Statens jernvägar komma följande bestämmelser
att gälla från och med den l:ste April 1859 och tills vidare.
l:o. För l:a och 2:dra klass retoiir-biljetter, hvilka finnas för några vissa stationer
och säljas 0111 Söndagarne och till lustturer, är afgiften lika med |-delar af
2:ue enkla biljettör.
2:o. Afgift för tomma Åkdon.
För ett 4-hjuligt åkdon, per mil .
1: 50. R;mt.
d:o mindre för en häst 1: 00. „
2-hjuligt d:o  — 75. „
en Rack eller större släda 1: 50. „
„ mindre släda för en häst 1: 00. „
„ Kappsläda • •
•, . — 75. „
Anm. Dock beräknas afgiften alltid såsom för minst 2:ne mil, så att minsta
afgiften för ett 4-hjuligt åkdon är 3: 00. 0. s. v.
Anmälan om åkdons transporterande måste göras minst 2:ne timmar
och åkdonet vara vid stationen sednast en timme före tågets afgång.
3:o. Afgift för Hästar.
I vagn med klädda spiltor:
Då endast en häst transporteras, erlägges för denne per mil . . 2: 00. R:dr.
Då 2 hästar intagas i samma vagn för hvardera per mil ... 1: 50. „
„ 3 eller flere d:o d:o d:o ... 1: 00. „
Bih. till B. St. Prot. 1859 & 1860. 4 Sami. 1 Afd. 32 Haft. 6
42
Bil. lill Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 86.
I vagn med bommar:
Då endast en bäst transporteras, erlägges för denne per mil . . 1: 50. R:dr.
Då 2 hästar intagas, erlägges för hvardera per mil 1: 00. „
Då 3 eller flere d:o d:o d:o  — 75. „
Hästvagnar få icke reqvireras på andra ställen än vid banornas ändpunkter
Göteborg och Falköping samt Malmö och Höör.
Anmälan om hästars transporterande måste göras 2:ne timmar och hästarne
vara vid stationen sednast en timme före tågets afgång.
4:o. Afgitt för en Hund erlägges med 25 öre per mil, men aldrig under denna afgift.
, äfven lör kortare distanser.
5:o. Afgift lör Paketer erlägges lika för samma vigt inom 5 mils distance, eller
för 1 & t. o. m. 10 fif, per stycke
25 öre.
öfver 10 „ t. o. m. 20 „ d:o  40 „
„ 20 „ t. o. m. 30 ,, d:o  55 o. s. v.
med 15 öre tillägg för hvarje 10 <K tillökning i vigt.
Öfver 5 t. o. m. 10 mils distans erlägges lör 1 t. o. m. 10 & per st. 30 öre.
öfver 10 ,, 20 „ d:o 50
„ 20 „ 30 „ d:o 70
o. s. v. med 20 öre tillägg för hvarje 10 <tt tillökning i vigt.
Öfver 10 t. o. m. 15 mils distans erlägges för 1 t. o. m. 10 €( per st, 40 öre.
öfver 10 „ 20 „ d:o 65
„ 20 „ 30 „ d:o 90
o. s. v.- med 25 öre tillägg för hvarje 10 ii tillökning i vigt,
6:o. Afgift för Boskkp per mil > .
För hel vagn, hvaruti får lastas 8 oxar eller kor, 20 kalfvar, 30 får eller
svin
4: 00. R:mt,
För half vagn, eller 4 oxar eller kor, 10 kalfvar, 15 får eller svin 2: 25. „
För en oxe eller ko 0: 60. „
„ en kalf 0: 25. „
,, ett får eller svin 0: 20. „
dock beräknas afgift för Boskap alltid såsom för minst 2:ne mil, så att minsta
afgiften är: för hel vagn
8 R:dr o. s. v.
7:o. Afgiften för Gods beräknas efter centner och skålpund, och erlägges alltid
som för en hel centner (5 L//j huru litet godset än må väga. Då vigten
öfverstiger 1 C:tr beräknas afgiften som för H]; då den öfverstiger 1J som
för 2 o. s. v. till dess- vigten uppgår till 4 C:tr (1 Sk//.). För hvad som
öfverstiger 4 C:tr beräknas afgiften deremot i proportion efter vigten i C:tr
och ii; dock erlägges afgiften alltid med minst 20 öre, äfven för minsta vigt
och kortaste distans, såvida taxan icke upptager mindre tör helt skeppund.
8:0. För hel vagnslast gods af samma klass och från samma afsändare till samma
emottagare, samt i vigt uppgående till minst 25 Sk// eller 100 Centner, kan,
då omständigheterna dertill föranleda och Trafik-Chefen finner sådant vara
med hanans fördel öfverensstämmande, en nedsättning beviljas af högst
25 procent; dock bör ej sådan nedsättning beviljas för kortare distans än
två mil.
9:o. För fastager, fat, lådor m. m., hvilka äro tomma och återsändas, erlägges afgiften
antingen med 12 öre milen per stycke, eller också efter vigt enligt
4:de klass gods, allt efter sorn det, blifver billigast för egaren. Undantag här
-
Bil. till Stats-Utskoltets Utlåtande N:o 86.
43
ifrån göres likväl för större sockerfat, fortepianolårar etc. etc. Se anmärkning
2:o i taxan.
10:o. Afgiften för flyttsaker och finare möbler, upptagne i l:a klassen, kan, då
hela vagnar lastas, af Trafik-direktören, då anledning dertill gifve6, efter
öfverenskommelse nedsättas.
ll:o. För öfrigt iakttagas följande förändringar och tillägg uti klassifikation och
afgiften för gods, nemligen:
Ankare, tomma, tilli)
r!
<*3
3
Korta varor
ts
<*>
C*J
2
Arbetsredskap och gröfre verktyg .
4
Kryddor
2
Backar, tråg etc., se träarbeten . .
3
Kärl, koppar-
3
Bikupor, tomma eller med bi . .
Bleclcslagare-arbeten
3
,, metall-
3
3
Linlrökakor
4
Borrspån
4
Linnevaror, finare
2
Bröd, färskt eller torrt
3
gröfre
3
Buteljer, tomma
4
Löf, alla slag
3
Böcker, inbundna
2
Marmorblock, finare
4
„ oinbundna och annat tryckt,
gröfre
5
papper
3
Mjöl, alla slag
4
Cacao
3
Mossa, träd- och berg-
3
Calico
3
Mätare, tunnor och kärl ....
3
Chokolade
2
Möbler, gröfre af allmogens tillverk-
Fat, tomma ■ .
3
ning
3
Fernissa på fat
4
Ostron
4
„ på flaskor
3
Pepparkakor
3
Fisk, färsk
4
Patentglas, se inventarier för skepps-
,, torr
4
behof
4
Flyttsaker
2
Pipor, ler- och krit-
3
Fogel, skogs-, död
.
2
Porslin  ...
3
Frukter, utländska, alla slag . . .
2
Pottaska
5
„ inhemska
3
Ris, hopbuntadt
4
Fyrverkeri-pjescr
1
Rörtopp  ...
2
Fönsterglas i kistor
3
Sirup
4
Glasvaror, ej specificerade ....
2
Skiffer
5
Grafstenar
4
Slöjde, gröfre, såsom brandstegar,
Grifflar
•i
takrännor, kälkar, marknadsstånd
Gryn, utländska, alla slag . . .
3
m. m
4
,, inhemska d:o . . . .
4
Stickade varor .
3
Hagel
4
Stenarbeten, polerade
4
Halm . ..... ... . . . . . .
3
Spislar och ugnar
4
Hjul och axlar för Jernvägar. . .
4
Svartsmide
4
Hö . . . . .
3
Sågspån
4
Is . . .... ... . . . ...
4
Säckar, tomma, återsända ....
4
Kakel . .......
4
Taflor och andra konstsaker . . .
1
Bil. till Stals-Utskottets Utlåtande N.-o 86.
y
aé>
cn
SS
V)
&
Tobak, rök-
1
Vestgötegods
3
tugg-
2
Våta varor på glaskärl
3
„ stjelk- och blad, i fat. . .
b
Väfnader, finare, ej specificerade . .
2
Tomkärl, återsände
4
,, gröfre, d:o . .
3
b
3
Trädarbeten, snickare- och svarfvarc-
3
Ångpannor öfver 40 Sk//, kunna
Träbråte
4
icke å banan transporteras.
Vadmal
3
Krut, tändstickor eller andra lätt antändbara och eldfarliga ämnen få icke
till transport å banan aflemnas, utan att förut vara till Stations-tjenstemännen
uppgifvet.
Stockholm den 12 Mars 1859.
N. ERICSON.
liitt. T.
De bestämmelser, rörande afgifterna för trafiken å Statens jernvägar, som
icke finnas intagne i sednast tryckta upplaga af taxan för nämnde trafik, äro
följande:
A) Bestämmelser, gemensamma för Vestra och Södra Stambanorna:
Trafik-afgifterna beräknas i allmänhet efter tiondedels mil, hvarvid iakttages,
att en distans af mindre än en tjugondedels mil icke beräknas, men en distans af
från och med en tjugondedels till och med en tiondedels mil upptages såsom full
tiondedels mil.
Timmer, ■plank och bräder. Frakten för full vagnslast, vägande minst 25
sk//., eller 100 centner, af dessa artiklar betalas med, då egaren sjelf ombesörjer
lastning och lossning, samt då fri magasinshyra endast för ett dygn medgifves,
för en distans af
4 mil och intill
6 mil
—
45
öre
per
Sk<Ä
6
V
yy
8 „
—
60
yy
yy
yy
8
V
yy
10 „
—
75
yy
yy
yy
10
V
yy
12 *
90
yy
yy
v
12
yy
»
H
1;
—
yy
yy
yy
14
»
yy
yy
16 „
1:
10
yy
yy
yy
16 och deröfver
■ •
1:
20
»
yy
»
Ved.
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86. 15
Approximativ driftkostnad:
Banans underhåll R:dr R:mt 2,308: 59.
Trafik-afdelningen  „ „ 7,739: 4.
Verkstäder, maskiner, vagnar  „ „ 3,397: 63.
Konsumerade materialier och diverse utgifter för förrådet. „ „ 4,725: 80.
Summa Il:dr Ruut 18,171: 6.
Trafiken under Februari månad kan icke med fullkomlig noggrannhet uppgifvas
förr än i början af nästa.
Resultatet, såvidt hittills är kändt, visar sig sålunda:
Vestra Stambanan från Götebor g:
7,377 passagerare, för hvilka inkomsterna, jemte de, som influtit för öfvervigt å
bagage, postbefordring, paketer m. m., uppgått till . R:dr Runt 12,271: —
73,775 centner gods m. m  „ „ 26,429: -
Summa R:dr R:mt 38,700: —
Södra Stambanan från Malmö:
15,123 passagerare m. m R:dr Runt 8,857: —
87,430 centner gods m. m „ ,, 9,390: —
Summa R:dr R:mt 18,247: —
Stockholm den 7 Mars 1860.
Enligt Utskottet numera tillhandakomne uppgifter har den approximativa
driftkostnaden under Februari månad utgjort, för Vestra stambanan från Göteborg
31,757 R.dr 84 öre, samt för Södra stambanan från Malmö 18,247 R:dr 17 öre.
Den approximativa driftkostnaden för Januari och Februari månader utgör således
för Vestra stambanan 62,709 R:dr 69 öro, och för den Södra 34,118 R:dr 9 öre,
och hafva trafik-inkomsterna under Mars månad varit följande
Vid Vestra stambanan från Göteborg R:mt R:dr 43,775.
Vid Södra stambanan från Malmö  „ „ 20,832.
Stockholm den 13 April 1860.
16
Bilaga lill Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
Litt. P, (Transsumt.)
På derom framställd begäran får jag härmed öfverlemna:
l:o) Uppgift å tjenstemän vid Statens jernvägar och deras arfvoden, såväl
vid de under byggnad varande som de för trafik öppnade delar af samma jernvägar.
Angående nämnda arfvoden, får jag upplysa, att genom Kongl. Maj:ts nådiga
Brof af den 31 Januari 1855 är Chefens arfvode bestämdt till 15,000 R:dr,
Öfver-ingoniörons för vestra stambanan från Göteborg till 7,500 R:dr, och Öfveringeniörens
för södra stambanan från Malmö till 5,000 R:dr, allt Rant, och att,
genom Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 20 Mars 1858, ett särskilt arfvode af
2,500 R:dr tillagts förstnämnde Öfver-iugeniör i och för bestridandet af Ofver-ingeniörs-befattningen
vid södra stambanan från Falköping, samt ett lika stort arfvode
Öfver-ingeniören för södra stambanan från Malmö i och för bestridandet af
Trafik-direktörs och Maskin-ingeniörs-bcfattningarne vid samma stambana. Kongl.
Maj:ts nådiga Bref af den 11 Mars 1859 bestämmer vissa aflöningsklasser för tjenstemän
vid de färdiga banorna, och, med tillämpning af denna klassifikation, eger Chefen
att, efter behof, ölca eller minska antalet af tjenstemän samt från en till annan station
förflytta personalen. För öfrigt bestämmas alla arfvoden af Chefen. Den lust, hvarmed
yngre och skicklige personer under de första arbetsåren sökte anställning vid Statens
jernvägar har i allmänhet aftagit. Arfvodena synas måhända någorlunda tillräckliga,
men då inga pensioner och ingen säkerhet för aflöningarnes bibehållande
för längre tider än de, för hvilka anslagen äro beräknade, kunna garanteras,
och då sålunda den verksammaste åldern, då vanligen grunden till framtida bergning
lågges, användes vid ett arbete, som för denna framtida bergning är så föga
lofvande och som till följd af det oupphörliga fortskridandet nödvändiggör tjenstemännens
förflyttning från ena stället till det andra, hvarigenom desse sällan kunna
inrätta sig ekonomiskt, och då slutligen, hvad beträffar Ingeniörerna, ingen
annan anställning får förenas med den vid jernvägen, så söker sig också den ene
efter den andre till mera lönande och framför allt för framtiden mera betryggande
anställningar. Distrikt-ingeniörernas och Maskin-konstruktörens arfvoden, ehuru
desamma af mången torde anses nog höga, äro likväl, i förhållandet till det stora
ansvar, som åtföljer dessa befattningar, ingalunda större än befattningarnes vigt
kräfvor.
Kassörerna
Åkdon, Hästar, Hundar
Biljetter.
Tillsammans.
Paketer.
Summa
Passagerare-
etc
Trafik.
Boskap,
Öfvervigt
Post
och
Deligence
Summa
Gods
trafik.
Extra
Summa
Summarum
Runt.
Tour och
Retour.
Tour och
Retour.
Tour.
Tour,
Antal
komst.
Centner
37,877 95 12,965— 81 383 30 13,348 30 18215 24,823 26
56,626— 19,15317 49 226 84 19,380 1 215 7 28,96165
56,67145 19,39617 116 53132 19,927 49 17131 31,95142
52,694 76 15,373 45 109 306 79 15,680 24 190 25 30,281 —
56,488 62 15,59169 118 552 25 16,143 94 333 97 30,570 67
59,477 73 15,558 81 191 503 31 16,06212 429 83 41,908 82
37,784 96 9,381:22 36 59 53 9,440 75 8617 28,939 74
37,916 41 8,941j19 25 47 23 8,988 42 89 25 27,985 68
37,32813 11,43660 53 245 45 11,682 5 74 88 42,795 2
51,36916 14,797 5 161 497 72 15,294 77 13120 38,824 9
51,402 84 16,882 55 84 186 28 17,068 831 139 28 32,543 24
60,390 28 23,267 41 178| 698 68| 23,966 9| 248 25 41,567110
596,028^29 182,744j31 l,20l| 4,238 70 186,983| 1 2,29l|6l| 401,15l|69
Influtne hyresmedel för Restaurationslokaler  1,976: 30.
Summa Summarum 403,127: 99.
34 36
117 68
509 34
147 94
123 36
139 99
25 20
Om antalet Tour- och Retourbilj etter 4,352
tillägges, crhållcs hela Passagerare-antalet 192,929.
Biljetter.
Åkdon och
Hundar
Tillsammans.
Paketer
Summa
Passagerare-
etc.
Trafik.
Boskap.
Post
och
Deligence
Summa
Gods
trafik.
Summa.
Summarum
R:mt.
Tour och
Retour.
Tour och
Retour.
Tour.
Tour.
Öfvervigt
Vigt.
Centner. I fif.
467| 3,775i62| 29,029.57|l20,36li85| 34j3ol OOS^öj 291,485| 154,107 29| 443|36| 2,162|96j 2,482-74| 153j 547| l,116j Cj5,
.29711,5451 ö| 161,857'■ 4ö|704,323] 14) 84,542|24| 92| 59i 55- 118) 407,37j 84,949|6l| 827|84l 247,634)91
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86. !¥•
Sammandrag
öfver Passagerare- oell Gfods-Traliken vid Westra Stambanan från Göteborg år 1850.
Månader.
Januari . .
Februari. .
Mars . . . .
April....
Maj
Juni . . . .
Juli
Augusti . .
September
Oktober . .
November .
December .
S u m m a
Månader.
Januari .
Februari.
Mars . . .
April. . .
Maj . . .
Juni . . .
J uli....
Augusti .
September
Oktober .
November
December
Summa
Bih. till R. St. Prot. 1859 & 1860. i Sami. 1 Afd. 32 Höft.
IV
Trafiken öppen
Bil. till Stats- UtsJc. Uti. N:o 86.
:o
a
rc3
"q <n
s ~
p-( -  p*.
:o <
<D
cg
c3
a a
d o
u
g is
Iw
lii (t. J.
Sammandrag af trafik-inkomsterna å Södra Stambanan från Malmö under år 1858.
Januari
I Februari
Mars
April
1 Maj
Juni
Ijuli ,
Augusti
, September
Oktober .
November
I December
Passagerare.
l:a kl.
2:a kl.
178
203
314
317
350
411
363
234
287
181
195
233
2,783
2,790
3,765
3,627
4,311
4,511
2,992
3,055
2,481
2,367
1,674
1,974
3:e kl.
8,147
7,331
9,865
12,479
15,416
19,094
21,770
18,675
17,493
20,992
15,062
14,927
Afgift.
Summa.
Till-
skott.
Öfver-  vigt å
bagage.
Summa
Passagerare-
trafik.
Åkdon,
hästar, hundar.
Paketer.
Gods.
Extra.
Summa
Godstrafik.
Summa
Passagerare
och
Godstrafik.
Antal.
Afgift.
l:a kl.
2:a kl.
3:e kl.
Antal.
Afgift.
Åkdon.
1 Hästar.
... ...
M
ö
p
p-
p
r-t
St.
Afgift.
Vigt.
Afgift.
1 R:mt.
R:mt.
R:mt.
R:mt.
R:mt.
R:mt.
R:mt.
R:mt.
R:mt.
Ska.
L.
a.
K:mt.
R:mt.
R.mt.
R:mt.
203
25
2,009
38
2,729
19
11,108
4,941
82
21
25
31
21
4,994
28
17
12
25
1,384
355
38
3,586
15
i
1,096
35
_
1,463
98
6,45S
26
223
61
2,042
74
2,507
21
10,324
4,773
56
26
60
24
91
4,825
07
9
6
50
1,688
393
42
4,835
1
5
1,568
32
1,968
24
6,793
31
343
33
2,661
63
3,272
59
13,944
6,277
55
26
67
30
93
6,335
15
2
8
13
50
1,947
492
29
4,932
5
17
1,596
28
2,102
07
8,437
22
355
51
2,622
40
4,255
21
16,423
7.233
12
33
83
48
82
7,315
76
4
20
30
43
2,503
675
03
5,471
8
7
1,668
87
—
2,374
33
9,690
09
388
95
3,118
81
5,150
54
20,077
8,658
30
53
95
58
98
8,771
23
6
19
40
87
2,940
768
37
7,336
2
17
2,099
95
19
00
2,928
19
11,699
42
398
47
2,952
60
6,216
94
24,016
9,568
01
57
23
52
95
9,678
19
3
27
26
05
3,283
755
73
8,982
16
15
2,875
90
3,657
68
13,335
87
399
02
2,182
49
7,090
10
25,125
9,671
61
55
72
46
48
9,773
81
4
25
23
42
3,104
502
91
8,411
5
15
2,562
64
3,088
97
12,862
78
253
29
2,220
28
6,336
38
21,964
8,809
95
47
42
68
05
8,925
42
4
33
24
40
2,296
469
49
8,073
12
2
2,748
25
18
00
3,260
14
12,185
56
310
89
1,828
12
6,049
89
20,261
8,188
40
110
74
67
90
8,367
04
4
19
16
84
3,162
626
27
8,729
17
2,795
35
3
—
3,441
46
11,808
50
249
90
2,234
09
9,715
37
23,540
12,199
36
61
46
110
44
12,371
26
5
38
47
46
513
157
02
12,605
19
8
5,891
75
3
89
6,100
12
18,471
38
274
68
1,501
65
6,873
95
16,931
8,650
28
55
33
97
30
8,802
91
4
25
37
78
549
149
04
12,494
3
2
6,143
05
1
70
6,331
57
15,134
48
337
63
1,805
08
6,770
06
17,134
8,912
77
38
49
128
64
9,079
90
6
35
53
33
448
121
00
10,016
18
2
5,219
90
8
28
5,402
51
14,482
41
3,738[53| 27,179|27| 66,966|93|220,847
97,884 j
73|588|69
766
61
99,240| 12| 42| —
275j
332
83
23,817) 5,465
95| 95,475
9
8
36,266|61
53|87
42,119
26
141,359
28
Utt. K.
Sammandrag angående Trafiken å Södra Stambanan emellan Malmö och llöör, 5 mil.
Inhotnster-
Utgifter.
Passagerare.
Gods.
Öfvervigt å bagage,
paketer, åkdon,
djur, post, diligence
m. m.
Summa
För banans
För Trafik-
För maskiner
och
verkstäder.
Konsumerade
Summa
Antal.
Afgift.
Vigt
i
Afgift.
Inkomster.
underhåll.
Afdelninge
n.
Materialier.
Utgifter.
23,540
12,199
36
50,424
5,891
75
380
27
18,471
38
862
97
7,376
46
1,689
32
4,109
14,037
75
16,931
8,650
28
49,977
6,143
05
341
15
15,134
48
2,709
21
6,446
31
4,067
48
4,231
—
17,454
—
/ Pt UVt/lHOCl . . . • •
17,134
8,912
77
40,068
5,219
90
349
74
14,482
41
1,795
38
5,930
41
3,544
03
3,990
—
15,259
82
17,887
9,214
57
29,731
42,138
49,016
3,864
5,798
6,957
62
294
97
13,374
16
1,337
28
6,327
39
4,931
77
3,771
16,367
44
15,084
7,809
10,585
59
08
290
84
13,898
51
1,713
28
6,943
22
3,224
72
3,629
—
15,510
22
20,479
56
19
338
83
17,881
58
3,077
47
10,107
77
3,366
37
3,091
—
19,642
61
23,323
11,919
53
56,553
63,767
52,095
6,038
5,956
5,176
26
545
51
18,503
30
2,423
38
6,983
73
2,711
70
4,065
—
16,183
81
» ]Apyi1
23,778
11,890
19,015
94
7 8
563
01
18,410
73
2,495
78
6,189
92
4,916
96
3,982
—
17,584
66
oo \ J • *
36,032
26
21
533
2,654
96
24,725
43
2,063
90
7,429
69
2,675
62
4,531
—
16,700
21
33,098
17,116
51
55,970
5,684
64
12
25,455
27
2,321
61
8,300
94
2,287
16
4,235
—
17,144
71
30,978
16,739
71
54,784
6,072
18
633
10
23,444
99
4,712
08
6,923
18
3,853
90
5,115
—
20,604
16
\ o
’ September . .
27,056
14,634
81
59,344
7,170
90
968
44
22,774
15
2,636
89
7,604
59
3,616
06
4,835
—
18,692
54
Summa
285,320
148,688
89
603,867
69,973
56 1
7,893
94 | 226,556
39 |
28,149 |
23 |
86,563 |
61 1
40,885 1
09 I
49,584 |
-1
205,181
93
Anmärkning:
Yid jemförelse mellan inkomster och utgifter, sedan alla omkostnader blifvit inberäknade, synes att de förra öfverstiga de sednare med 21,374 R:dr 46 öre R:mt.
Underhäll och driftkostnad, per mil räknadt, har utgjort omkring 41,000 R:dr Runt.
fjått. L.
Sammandrag af inkomster och utgifter vid Trafiken emellan Malmö och Sösdala (6,4 mil) under de trennc sista månaderna af år 1859.
tnhomster.
Utgifter.
Oktober
November
Pas
Antal.
»sagerare.
Afgift.
Vigt
X
Centner.
Gods.
Afgift.
Öfvervigt å bagage,
paketer, åkdon,
djur, post, diligence
m. m.
Summa
Inkomster.
För banans
underhåll.
För Trafik-  Afdelningen.
För maskiner
och
verkstäder.
Konsumerade
Materialier.
Summa
Utgifter.
24,437
19,562
20,338
13,033
11,019
11,253
30
03
48
80,941
89,035
72,426
9,581
12,545
9,700
48
31
83
700
500
831
77
76
83
23,315
24,065
21,786
55
10
14
2,707
2,330
2,326
1
24
56
51
7,254
7,060
8,664
31
50
53
2.745
2.746
4,941
17
78
14
4,793
5,177
5,242
15
07
27
17,499
17,314
21,174
87
91
45
Summa 1 64,337
35,305
81 S 242,402
31,827
62
2,033
36 1 69,166
79 II 7,364
31
90 070
*J
34 1 10,433 1 09
15,212
49 | 55,989
23
Bih. till B. St. Prot. 1859 & 1860. 4 Sami. 1 Afd. 32 Haft.
,
, '
t
-
»iJbuw .■■!. nawr... -
J
I
f
|
1
.
' “ •
~~~~W»I»
•■’ -- - "—~
i
1
TIB''É wigM.
«
'
’
*
I
|
'
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
Utt. €.
S a vn i n a n «1 r a g£
af trafik-inkomsterna å Westra Stambanan frän Göteborg under år 1856.
Stationer
Göteborg
O
Jonsered .
Summa
Biljetter.
l:sta kl.
2:dra kl.
3:dje kl.
Afgift.
Rigs.
l:sta kl.
1,305*
841
1,390
1,897
297*
2,194 i
638
239*
8771
979
63
1,042
24
2: dra kl.
3:dje kl.
Tillsammans.
Biljetter.
948
148,
24
36
1,097 j 12
212
79
292
32
40
24
3,840,
621
Afgift.
Till
skott.
Öfvervigt
bagage.
Åkdon, Hästar, Hundar,
Antal.
£>■0
Pj
O
P
W
g
P
2,140
291
4,462 I 2,432
14
46
12|
Afgift.
Paketer.
St.
Afgift.
Summa Gods.
Passagerare
etc. trafik. Vigt
R:gs. j Sm.LM.M.
• Afgift.
Boskap.
St. Afgift.
Summa
Extra
Summa
Gods-
Inkomst.
Summarum.
Trafik.
R:gs.
R:gs.
R:gs.
2,140[ 14
291146
2,432|12
782
3
785
19
0
19
324
1
42 11
42}-
326|36|li
32442
1 42
lil
326|36|n| — !—
2,465
293
2,759
8
40
0
11
11
Anm. Banan öppnades för trafik den 2:dra December.
liitt. D.
S a in in a bi drag;
af trafik-inkomsterna å Westra Stambanan frän Göteborg år 1857.
Biljetter.
Afgift.
Åkdon, hästar,
hundar.
Summa
Passagerare-
Boskap.
Summa
Rigs.
Till-
o
Antal.
Gods-
Extra
Summa
Stationer.
lista kl.
2:dra kl.
3:dje kl.
1 ista kl.
2:dra kl.
3:dje kl.
Biljetter.
Afgift.
skott.
cl
bagage.
pr
p-.
o
p
w
»:
en
P~
w
p
B
Pj
p
Afgift.
St.
Afgift.
etc. trafik.
Rigs.
Vigt-
sm. Mi.
Afgift.
St.
Afgift.
trafik.
Rigs.
Inkomst.
Rigs.
Summarum.
Rigs.
Göteborg
4,707
10,953
13,401
4,066
35
6,253
8
3,987
47
29,061
14,307
42
42
30
35
44
3
16
38
12
43
28
2
14,452
34
14,860
0
0
5,465
26
5,465
26
16
27
19,934
39
Partilled
1,039
3,713
4,457
557
36
1,304
25
785
4
9,209
2,647
17
15
6
—
—
—
6
2
18
—
—
2,664
41
803
18
12
153
45
—
—
153
45
—
—
2,818
38
—
2,263
3
6,438
54
10,065
129
2,011
4
33
24
3,701
64
6
36
2,970
80
41
18,766
186
8,683
149
32
32
10
8
A 1
1
-
19
9
24
8,704
151
q
2,939
46
3
1 0
1,186
32
12
11
1
?
1,188
32
1 9
9,892
183
21
Floda
20
1
24
.—
—
8
19
9
11
—
19
—-
Alingsås
32
178
167
91
15
362
18
138
15
377
592
00
5
21
9
21
12
6
15
623
46
9
6
70
16
70
16
693
16
W årgårda
5
32
71
22
24
81
36
64
21
108
168
33
5
30
3
7
—
—
—
—
—
177
22
35
6
18
50
39
—
—
50
39
—
228
13
—-
Summa |
8,049
21,368| 28,290|
0,754|23|
11,767|33
8,027j
4| 57,707| 26,549|12j 75
2| 45
17| 6
34
71118|49
32
17| 26,773|18| 18,731
17
15
6,959
5| 1
2|
0
6,961
5
16| 2 7
33,75 lj
2
—
Anm. Banan mellan Jonsered och Wårgårda öppnades jör allmän trafik den 16 December.
® ra
O c
. 60
£ a bc
O o >-*
PA .5
.te
3 6
Ad S
cj
2 P! P3
£2 <x> o
H g o
Januari .
Februari
Mars .
'April .
Maj . .
(Juni .
I Juli . .
Augusti
September
i Oktober . ,
I November ,
' December
liitt. E.
§ a in flftft andrae
af trafik-inkomsterna å Westra Stambanan trän Göteborg under är 1858.
Antal
Passagerare
Biljetter.
l:sta kl.
2:dra kl.
3:dje kl.
101
168
194
246
586
610
594
411
459
230
216
189
1,083
1,186
1,304
1,553
3,210
4,396
4,518
5,162
2,818
2,290
1,561
1,502
2,160
2,652
3,474
5,004
8,429
13,20 5
12,987
14,424
10,227
11,749
7,618
7,317
A foäft.
Summa
Åkdon, hästar, hundar.
Summa
Passagerare-
Till-
Öfvervigt
Antal.
Summa
lista kl.
2idra kl.
3:dje kl.
Antal.
Afgift.
skott.
a
bagage.
Passagerare-
trafik.
j Åkdon.
| Hästar.
I Hundar.
1
Afgift.
St.
Afgift.
Vigt.
Afgift.
Extra.
Godstrafik.
och
Godstrafik.
Rimt.
Rimt.
Rimt.
R:mt.
H:mt.
R-.mt.
Rimt.
R:mt.
R:mt.
skit.
Ltt.
n.
Rimt.
B:mt.
R:mt.
Rimt.
284
20
1,725
67
1,380
80
3,344
3,390
67
27
33
75
25
3,493
25
5
-
2
82
75
91
100
74
2,780
6
ii
2,487
94
50
2,671
93
6,165
18
358
41
1,920
14
1,733
67
4,006
4,012
22
30
63
38
49
4,081
34
6
5
81
27
116
120
98
4,019
18
5
3,205
62
6
50
3,414
37
7,495
71
407
25
2,224
07
2,375
07
4,972
5,006
39
22
98
70
94
5,100
31
7
7
98
57
79
90
82
4,545
18
4
3,622
09
11
63
3,823
11
8,923
42
591
15
2,411
66
3,405
52
6,803
6,408
33
12
22
119
73
6,540
28
7
17
54
135
128
98
5,525
12
19
4,497
81
o
70
4,647
03
11,187
31
1,178
40
4,765
16
4,961
94
12,225
10,905
50
12
57
67
74
10,985
81
20
30
139
85
217
102
56
7,027
16
9
4,447
23
19
25
4,708
89
15,694
70
1,385
12
6,028
78
7,514
18
18,211
14,928
08
21
35
97
35
15,046
78
36
36
269
24
316
127
77
8,475
14
13
6,091
85
42
70
6,531
56
21,578
34
1,243
71
5,788
39
7,041
50
18,099
14,073
60
29
76
135
06
14,238
42
35
30
229
49
403
167
48
8,005
13
9
5,379
9 2
11
70
5,788
59
20,027
01
667
03
6,188
48
6,766
50
19,997
13,022
01
21
48
114
65
13,758
14
30
66
199
85
358
152
12
6,571
15
9
3.858
47
18
01
4,228
45
17,986
59
837
96
3,605
72
5,024
57
13,504
9,468
25
13
27
73
23
9,554
75
36
1
36
263
51
348
148
25
7,353
9
3
4,840
60
26
66
5,279
02
14,833
77
757
76
4,521
13
8,698
93
14,269
13,977
82
14
40
179
77
14,171
99
42
__
27
429
37
306
169
41
17,656
12
14
21,478
69
309
61
22,387
08
36,559
07
717
39
3,416
90
6,909
97
9,395
11,044
26
8
42
283
33
11,336
01
41
3
34
761
60
305
125
92
17,142
13
7
22,565
57
401
10
23,854
19
35,190
20
663
60
3,461
33
6,415
69
9,008
10,540
62
6
13
253
17
10,799
92
39
3
34
1,041
32
479
219
34
15,366
18
14
21,785
48
391
98
23,438
12
34,238
04
9,09l|98| 46,057)43| 62,228
34| 133,833
117,37'/|75| 220|54
l,50»|71
119,107|00
297
7
314) 3,614|36| 3,153 i,654|37| 104,472
9|17j 104,261|27| 1,242|34
110,772
34| 229,879)34
Anm. Af ofvanstående biljettantal utgjorde 4,732 st. tour- och retour-biljetter. Hela passagerare-antalet var således 138,565.
Bih. till B. St. Brot. 1859 #• 1860. 4 Sami. 1 Afd. 32 Dä/t.
L
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
Sammandrag
angående Trafiken å Westra Stambanan emellan Göteborg och Falköping, 1(K mil.
Inkomster.
Utgifter.
Passagerare.
Gods.
Öfvervigt å ba-  gage, paketer,
åkdon, djur,
post, diligence,
m. m.
Summa
För Banans
För Trafik-
För maskiner
och
V erkstäder.
Konsumerade
Summa
Antal.
Afgift.
Vigt
i
Centner.
Afgift.
Inkomster.
underhåll.
afdelningen.
Materialier.
Utgifter.
0o
oo
Oktober
14,269
13,977
82
70,627
21,478
69
1,102
56
36,559
7
3,849
60
11,435
96
4,465
77
5,290
25,041
33
November
9,395
11,044
26
68,571
22,565
57
1,580
37
35,190
20
5,973
30
9,794
55
6,222
83
6,734
28,724
68
December
9,008
10,540
62
61,468
21,785
48
1,911
94
34,238
4
5,303
21
14,828
79
9,294
69
6,302
—
35,728
69
Januari
8,500
9,452
72
37.878
12,965
2,475
54
24,893
26
4,974
27
10,095
15
5,121
13
5,209
_
25,399
55
Februari
Mars •
7,385
8,757
7,756
9,537
47
63
56,626
56,671
19,153
19,396
17
17
2,092
3,120
1
12
29,001
32,053
65
92
5,246
4,177
64
48
10,135
11,303
58
86
5,604
4,522
54
80
5,259
5,662
26,245
25,666
76
14
CTi
Maj
12,419
12,494
91
52,695
15,373
45
2,452
64
30,321
—
7,668
45
6,402
99
4,296
49
6,178
24,545
93
14,327
13,294
87
56,489
15,591
69
1,821
11
30,710
67
7,269
19
5,526
72
3,937
20
5,840
22,573
11
32,481
24,556
64
59,478
15,558
81
2,031
57
42,147
2
7,451
1
6,909
57
4,131
65
6,252
24,744
23
22,395
18,320
11
37,785
9,381
22
1,502
61
29,203
94
8,480
12
6,060
*23
6,001
65
6,300
26,842
Augusti
September
19,216
17,880
54
37,916
8,941
19
1,304
15
28,125
88
6,432
32
5,472
51
4,834
73
5,885
22,624
56
25,481
29,494
38
37,328
11,436
60
2,090
14
43,021
12
9,327
31
10,229
95
5,275
73
6,538
31,370
99
Summa
183,633
178,350| 97
633,532
193,627
4
23,487 761 395,465|77| 76,152j 9o| 108,195,'86} 63,709|21j
71,449
-1
319,506 197
Anmärkning:
Vid en jemförelse emellan inkomster och utgifter befinnes, att de förra under ett års tid öfverstiga de sednare med öfver 75,000 R:dr R:mt. Alla möjliga omkostnader, såsom banans
underhåll, reparationer å materielen, tjenstemäns aflöning, underhåll af verkstäder, och all öfrig driftkostnad äro i utgifterna beräknade, men icke slitningen af räler, sliper och vagnar, hvilken
under de första åren icke märkes eller föranleder några utgifter.
Underhåll och driftkostnad på en sträcka af mer än 10 mil från Göteborg till Falköping, hafva, såsom ofvan synes, utgjort något öfver 31,000 R:dr R:mt per mil.
G.
Sammandrag
af inkomster och utgifter vid Trafiken å Westra Stambanan emellan Göteborg och Töreboda (17,mil) under de trenne sista månaderna af år 1859.
Inkomster.
Utgifter.
Passagerare.
Antal. | Afgift.
1
Gods.
Vigt |
i | Afgift.
Centner. |
Öfvervigt å ba-  gage, paketer,
åkdon, djur,
post, diligence,
m. m.
Summa
Inkomster.
För Banans
underhåll.
För Trafik-  afdelningen.
För Maskiner
och
Verkstäder.
Konsumerade
Materialier.
Summa
Utgifter.
Oktober
November
December
18,6101 21,602 68
11,442 13,924 91
11,7681 14,775 84
51,369 14,797
51,4021 16,882
60,390! 23,267
5
55
41
2,639
1,986
3,773
21
88
39,038 94
32,794 34
41,816 25
9,5261—■
9,412 47
12,320! 90
7,092! 21
7,572 96
9,930199
5,167
4,740
8,189
96
76
59
6,194 46
5,59il 58
7,392! 65
27,980
27,317
37,834
63
77
13
Summa
41,820 50,303 1431 163,161 54,947
| l| 8,399! 9| 113,649| 53 jj 31,259.37
24,5961161 18,098. 31 j 19,178*691 93,132)53
Litt. II.
Sammandrag
af trafik-inkomsterna å Södra Stambanan från Malmö under åren 1856 och 1857.
Passagerare.
Afgift.
Summa
Till-
Öfver-  vigt å
bagage
Åkdon och
Hundar.
Passage
rare-trali
Gods.
Summa
Passagerare
l:sta kl.
2:dra kl.| 3:dje kl.
1 1
lista kl.
2:dra kl.
3:dje kl.
Antal.
Afgift.
skott.
Cd
O
B
M
0
t
P
Afgift.
k.
Vigt i
S:Ät L.V7.
//.
Afgift.
och
Gods-trafik.
O
S
. i
1856.
December . .
1,254
8,682
1,311
1,230
5,219 42
463-
11,247
6,912
42
1
17|50
1
9125
1
r
9
75
1
6,94 8|92
3,338
1
17118
1,178
35
_
8,127
27
1857.
Januai-i ....
567.]
7,715 ^
3,322
558
4,569
58
1,168
11
11,605
6,295
69
862
29
54
1
13
13
12
6,346
97
4,164
8
10
1,528
34
7,875
31
s 1
Februari . . .
534
5,939
2,370
527
50
3,593
32
842
66
8,843
4,963
48
637
31
98
—
2
1
50
5,003
33
5,208
5
1,880
31
6,883
64
”ö -fr»
Mars
737-
6,7591
3,567
726
—
4,072
58
1,260
79
11,064
6,059
37
1658
47
13
2
6
12
6,135
8
7,106
13
13
2,757
75
8,892
83
a ^
' April
788*
7,1431
5,018
828
37
4,676
15
1,775
77
12,950
7,280
29
725
50
56
—
10
7
13
7,345
23
7,373
1
3
3,141
10
10,486
33
Maj
1,150 i
8,3921
5,487
1,228
69
5,953
87
1,920
79
15,030
9,103 35
947
54
85
—
12
9
9,176
67
6,897
4
18
2,728
29
11,904
96
S §
Juni
726
9,396
7,047
793
13
6,606
—
2,453
29
17,169
9,85242
16 77
68
35
1
12
12
75
9,950
29
7,379
6
5
2,767
46
12,717
75
Juli
608
9,426
7,206
655
31
6,511
50
2,442
92
17,240
9,609 73
22 73
44
92
1
18
17
25
9,694
63
7,182
4
7
2,495
77
12,190
46
« dS
Augusti . . .
581
8,263
6,919
623
25
5,605
12
2,306
46
15,763
8,534 83
19162
59
63
23
16
50
8,630
58
6,786
17
6
2,376
36
11,006
94
fl °
September . .
574
6,493
6,841
629
44
4,580
62
2,373
4
13,908
7,583
10
11
88
86»;
70
94
27
18
75
7,684
67
7,245
11
18
2,968
73
10,653
46
O
rd
Oktober . . .
485
5,017
6,143
522
56
3,622
62
2,131
13
11,645
6,276
11
11
54
73
—
21
15 37
6,358
27
8,604
15
6
3,261
98
9,620
25
c3
November . .
267
3,388
4,974
294
19
2,441
63
1,746
8
8,629
4,481
90
15
56
44
79
—
19
28|
I3|
88!
4,556
13
7,342
11
15
2,809
52
-
7,365
65
u
EH
December . .
337
4,764
6,486
352|50
3,374
-----
2,209
-1
11,587
5,935(50
21
87f
35
58]
ll
24113]
6,017
8
3,135
1
1
1,385
13
550
7,407
71
Summa
7,356
82,697
65,380
7,738j94j
55,606
99
22,630
4|
155,433
85,975)971 168j58|
593'-
6
191
161 (38
86,898193! 78,425
17
7
30,100,74] 5 50
117,005il7
Bih. till B. St. Prot. 1859 &■ 1860. 4 Sami. 1 Åfd. 32 Haft.
II
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
Litt. I/.
Vestra Stambanan.
Göta Kanal vid Töreboda—Katrineholm, 13 mil 5,200 fot.
Terräng-Ar beten:
Schaktning: Bergsprängning . . 11,365 k:fmr
a
25:
289,125
2,939
»
a
26:
—
76,414
3,516
»
i
a
27:
—
94,932
2,700
»
å
28:
—
75,600
Jordgräfning . . . 222,312
»
å
4:
50.
1,000,404
32,690
»
å
5:
50.
179,795
19,552
»
å
6:
50.
127,088
4,912
»
å
7:
50.
36,840
8,282
»
å
8:
50.
70,397
756
»
å
9:
50.
7,182
Ballast: å 6,000 k:fmr pr mil, 78,867
»
å
7:
50.
591,502
Summa
Tillägges 10 proc., hvaraf tillägget för ballasten är be-  räknadt för Stationerna
2,549,279
254,927
Broars
Bro öfver Svart-ån, vid 21 mil 7,400 fot.
Ett spann af 20 fot. Landfästenas höjd 15, bredd 30 och
tjocklek 7 fot. Vingmurar.
Grundläggning: grundgräfning, 34 k:fmr å 3
pålar med nedslagning, 210 st. . å 10
plank till platform, 19 tolfter . å 18
spåntpålning
Landfästen: 37 k:fmr mur i bruk . . å 75:
stenhuggning, 1,180 qv.-fot koppyta å — 75.
Ställningsvirke, 20 proc. af ofvanstående . . .
Öfverbyggnad, i16 sträckfot . . . . å 60: —
Bro öfver Lax-ån, vid 21 mil 15,100 fot.
Ett spann af 20 fot. Landfästenas höjd 17, bredd 30 och
tjocklek 9 fot. Vingmurar.
Grundläggning: lika med föregående ....
Landfästen: 62 k:fmr mur i bruk . å 75: —
stenhuggning, 1,568 qv.-fot . . å — 75.
Ställningsvirke
öfverbyggnad, 26 sträckfot
å 60: —
Bro öfver Staf-ån, vid 21 mil 31,900 fot.
Ett spann af 20 fot. Landfästenas höjd 16, bredd 30 och
tjocklek 8 fot.
Grundläggning: lika med föregående ....
Landfästen: 54 k:fmr mur i bruk . . å 75: —
stenhuggning, 1,152 qv.-fot . . å — 75.
Ställningsvirke
Öfverbyggnad, 26 sträckfot å 60: -
Bro öfver Wingakers-ån, vid 28 mil 6,200 fot.
Ett spann af 40 fot. Landfästenas höjd 8, bredd 30 och
tjocklek 6 fot.
Grundläggning: lika med föregående ....
Landfästen: 18 k:frnr mur i bruk . . å 75: —
stenhuggning, 644 qv.-fot . å — 75.
Ställningsvirke
Öfverbyggnad, 46 sträckfot . . . . å 120: -
t
Bro öfver Wingukers-ån, vid 28 mil 9,300 fot.
Lika med föregående
Bro öfver Wingåkers-ån, vid 28 mil 18,100 fot.
Lika med föregående
Bro öfver Morgan-å, vid 28 mil 53,800 fot.
Lika med föregående
R:dr
50
95
170
2,100
342
280
2,775
885
1,310
1,560
2,892
4,650
1,176
1,743
1,560
2,892
4,050
864
1,561
1,560
50
2,892
1,350
483
945
5,520
Bill.
Transport] -
R. St. Prot. 1859—1860. 4 Samt. 1 Afd. 33
R.di
9,422
12,021
10,927
2,804,207
11.190
11.190
11.190
11.190
R.:dr
45
77,130
R:di
|—12,881,337|45
Iläft.
å 75: —
å 75: —
Transport
Kulvertar och AfSoppstriimuioi'
5 kulvertar af 440 qv.-fots sektions-area.
Grundgräfning, spåntpålning, m. m
Mur i bruk, 295 k:fmr . .
5 kulvertar af 400 qv.-fots seklions-area.
Grundläggning
Mur i bruk, 180 k:fmr .
24 trummor af 46 qv.-fots area.
Grundläggning
Kallmur, 257 k:fmr . . . . å 50:
23 trummor af 42 qv.-fots area.
Grundläggning ....
Kallmur, 236 k:fmr . . ,
54 trummor af 6 qv.-fots area.
Grundläggning
Kallmur, 306 k:fmr . . . å 50: —
94 trummor af 4 qv.-fots area.
Grundläggning .........
Kallmur, 470 k:fmr . . . . å 50: —
lag- ofve rgångar:
18 Landsvägs-öfvergångar å 450: —
140 mindre
Våg-omläggn in q ar
Stängsel, 78,867 famnar jernväg .... å 2:
å 50: —
å 150: —
Summa kostnad för arbeten, som bero af terrängen
Öfverbyggnad för 473,200 fot:
Skenor, 473,200 sträckfot, å 25 # St. st. vigt pr löpande
fot, 59,150 Sm St. st. vigt . . . å 30: —
Skarfjern m. m., 596 Séä, å 60 R:dr pr mil . . .
Tvärstockar, 157,733 st ä 1: 50
Nedläggning af skenor och tvärstockor, å pr mil 15,000: —
Summa
För stationer tilläggas 10 proc. härå
Summa kostnad för vägens öfverbyggnad
Kxiirapriationer:
Inegor, 400 tunnland å 600: -
Utegor, 445 »  å 300: -
Inköp och flyttning af hus och byggnader ....
Summa
S t a t i o n e r:
6 af 3:dje klass å 40,000
9 af 4:de klass å 20,000
Vakthus, å 12,000 R:dr pr mil
Summa
Transport-äiiateriel, Maskiner,
Telegrafer
för 13 mil 5,200 fot, å 60,000 R:dr pr mil . . .
Summa
För Ingeniör-arfvoden, provisionela byggnader, oförutsedda
händelser m. m., tilläggas 15 proc. af denna summa
R:dr
8,350
22,125
6,550
13,500
4,850
12,850
4,500
11,800
5,600
15,300
9,200
23,500
8,100
21,000
3,000
Total-summa Riksmynt R:dr|
Utgör 692,071 R:dr 9 öre pr mil.
R:dr
30,475
20,050
17.700
16,300
20,900
32.700
R:dr
2,881,337
138,125
32,100
157,734
45
1,774,500
470,045
256,599
197,166
2,678,311
267,831
33
50
67
50
15
240,000
133,500
15,000
240.000
180.000
157,733
35
R:dr
3,209,296
2,946,142
388,500
577,733
788,666
7,910,339
1,186,550
9,096,889
45
65
33
67
10
87
97
Sedan detta kostnads-förslag samt alla ritningarne till denna linie blifvit färdiggjorda, har en noggrannare undersökning
af linien mellan Göta kanal och Bodarne, äfvensom mellan Gatugårda och Hallsberg, blifvit verkställd, hvarigenom
hela afståndet från Göta kanal till Katrineholm blifvit forkortadt med 1,100 fot. Detta har endast ett obetydligt
inflytande på kostnads-förslagets summa, men det nya afståndet mellan Göta kanal och Kathrineholm, 13 mil 4,100 fot,
är infördt i Afstånds-Tabellen.
Å
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N;o 86.
Litt. r.
Föreningsbana mellan Askersund och Örebro, 4 mil 18,650 fot.
Terrång-arbeten:
Från Askersund till Gatugårda, 3 mil 10,C00 fot
Från Hallsberg till Öreliro, 3 mil 8,650 fot.
Schaktning: Bergsprängning . . 690 k:fmr å 26: -
Jordgräfning . . 14,263 » å 4: SO.
1,880 » å 5: 50.
Ballast, å 6,000 k:fmr pr mil 13,445 » å 7: 50.
För stationerna tilläggas 10 proc. härå ....
Bro vid Sundsbron, 3 mil 46,650 fot.
Ett spann af 30 fot. Landsfästenas höjd 9 fot.
Grundläggning: gräfning, 33 k:fmr å 5: —
pålar, 190 st å 10: —
plank, 16 tolfter  å 18: —
spåntpålning
Landfästen: 22 k:fmr mur i bruk . å 75: —
stenhuggning, 600 qv.-fot . . å — 75
Ställningsvirke
Öfverbyggnader, 36 fot å 90: —
Bro öfver Örebro-ån, vid 4 mil 46,300 fot.
3 spann af 50 fot hvardera. Landfästenas höjd 10 fot.
Grundläggning: gräfning, m. m
pålar, 790 st å 10: —
plank, 66 tollter å 18: —
spåntpålning . .
2 kistor under midtelpelarne
Landfästen: 161 k:fmr mur i bruk . å 75: —
stenhuggning, 7,120 qv.-fot ..ål: 50.
Ställningsvirke
Öfverbyggnad, 172 sträcklot . å 150: —
Kulvertar och Afloppstrummor:
En kulvert af 100 qv.-fots öppning: Grundläggning .
Mur i bruk, 17 k:fmr . . . å 75: —
En trumma af 12 qv.-fots öppning: Grundläggning
Kallmur, 131 k:fmr . . . . å 50: —
5 trummor af 6 qv.-fots öppning: Grundläggning . .
Kallmur, 26 k:fmr å 50: —
13 trummor af 4 qv.-fots öppning: Grundläggning
Kallmur, 40 k:fmr å 50: —
Väg-öfver gångar:
6 Landsvägs-öfvergångar å 450: —
40 mindre å 150: —
Väg-omläggningar
Stängsel, 13,442 sträckfamnar ..... å 2: —
Summa kostnad för arbeten, som bero af terrängen
Öfverbyggnad för 4 mil 13,650 fot:
Efter samma grunder, som för Christinehamn—Porla . . .
Exproprinlioner:
För vågen från Askersund till Gatugårda:
Inegor, 80 tunnland å 600: —
Utegor, 81 » a 300:
Flyttning och inköp af byggnader
För vägen från Hallsberg till Örebro:
Inegor, 120 tunnland å 800: —
Utegor, 24 »
Inköp och llyttning af byggnader . . .
Stationer:
En station af l:sta klass vid Örebro .
En » » 2:dra » » Askersund
å 300: —
Sex stationer af 4:de » . .
Vakthus, å 12,000 R:dr pr mil
Tjraiisport-materielj
å 60,000 R:dr pr mil . . .
å 20,000:
Telesrafer ro., m
För Ingeniör-arfvodon m. m.
Summa
tilläggas 15 procent härå
R:dr
17,940
64,183
10,340
100,837
165
1,900
288
290
1,650
450
948
3,240
7,850
7,900
1,188
1,040
8,000
12,075
6,180
8,846
25,800
250
1,275
142
675
370
1,300
450
2,000
Total-summa Riksmynt R:dr|
Utgör 953,941 R:dr 29 öre pr mil.
Bih. lill R- St. Prot. 1859 & 1860. 4 Sami. 1 Afd. 33 Haft.
50
50
R:di
193,301
19,330
8,931
78,879
1,525
817
1,670
2,450
2,700
6,000
1,500
48,000
24,500
2,000
96,000
7,200
2,000
10
R:dr
212,631
87,810
6,462
10,200
26,884
74,300
105,200
360.000
200.000
120,000
54,217
-I
ö. Rdr
1,206,339
10
343,987
1,550,526
1,012,667
179,500
734,217
271,084
3,747,794
562,169
10
65
15
80
22
—14,309,964| 2
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
Litt. X.
Södra Stambanan.
Finjasjön—Nässjö, 18 Mil.
Terräng-Arbeten:
Från Tormestorp till Skälhult, 6 mil.
Schnktning: jordgräfning, för banans planering, dikning och grundläggning,
utgör tillsammans 91,330 kub.famnar, deraf 86,719 kub.famnar
användas till bankens formerande och 4,611 kub.famnar uppläggas;
dessutom måste 31,150 kub.famnar anskaffas genom extra gräfning.
72,541 kub.famnar a 4: 50.
11,294 «  a 5: 50.
4,192 «  å 6: 50.
2,847 «  å 7: 50.
3,241 «  5 8: 50.
28,365 «  ä 9: 50.
Ballast: för 6 mil, 36,000 kub.famnar  5 7: 50.
S u m m a
Tilläggas 10 proc. af all jordgräfning, hvaraf tillägget för ballasten
är beräknadt för stationerna
Broar:
Brobyggnad öfver Alma-ån.
Ett spann af 30 fot. Landfästenas höjd öfver grunden 16 fot, bredd
31 fot, tjocklek 10 fot.
Grundläggning: grundgräfning, 29 kub.famnar . ... 5 5: —
pålar med nedslagning, 212 st a 10: —
plank till dubbla platformar, 18 tolfter . . a 18: —
spåntpålning, 128 sträck fot 5 2: —
Landfästen och vingmurar, 57 kub.famnar mur i bruk, med arbete
och materialier  5 75: —
stenhuggning, 378 qvadr. alnar 5 3: —
Sum ma
För uppdämnings-arbeten, ställnings-materialier m. m. tilläggas
20 proc. härå
Öfverbyggnad, 36 sträckfot  5 90: —
Brobyggnad i Ottarps-sjön.
Ett spann af 15 fot. Landfästenas höjd öfver grunden 12 fot, bredd
31 fot, tjocklek 8 fot.
Grundläggning; pålar med nedslagning, 190 st. . . .5 10: —
plank till platformar, 16 tolfter 5 18: —
spåntpålning, 136 sträckfot 5 2: —
Landfästen och vingmurar, 37 kub.famnai' mur i bruk 5 75: —
stenhuggning, 294 qvadr.alnar 5 3: —
Summa
För oförutsedda händelser, ställnings-materialier m. m., tilläggas
20 proc. af denna summa
Öfverbyggnaden, 21 sträckfot  5 45: —
Brobyggnad öfver Helga-å, vid Ousby-sjön.]
Brons längd 112 fot. Fem spann 5 20 fot. Landfästenas höjd 12 fot,
bredd 30,5 och tjocklek 8 fot. Bropelarnes antal 4, höjd 9 fot,
bredd 38 och tjocklek 4,5 fot.
Grundläggning: gräfning, 30 kub.famnar 5 5: —
grundmurning, 36 kub.famnar kallmur. . . 5 50: —
spåntpålning, 490 sträckfot 5 2: —
Landfästen, vingmurar och pelare, 60 kub.famnar mur
i bruk  5 75: —
stenhuggning, 2,050 qvadr.alnar 5 3: —■
S u m m a
För uppdämnings-arbeten, ställnings-materialier m. m. tilläggas
20 proc. härå
Öfverbyggnaden, 118 sträckfot  5 60: —
Brobyggnad öfver Drif-ån.
Ett spann af 20 fot. Landfästenas höjd 12 fot, bredd 30,5 och tjocklek
8 fot.
Grundläggning: gräfning, 15 kub.famnar 5 5: —
pålar med nedslagning, 150 st 5 10: —
plank till platformar, 12i tolfter .... 5 18: —
spåntpålning, 112 sträckfot 5 2: —
Transport
Bih. till II. St. Prot. 1859 & 1860. 4 Sami. 1 Afd. 33 IUift.
Katr
326,434
62,117
27,248
21,352
27,548
269,467
270,00(1
1,004.168
100,416
145
2,120
324
256
4,275
1,134
8,254
1,650
3,240
1,900
288
272
2,775
882
50
80
80
6,117
1,223
945
40
150
1,800
980
4,500
6,150
13,580
2,716
7,080
75
1,500
225
224
2,024
R:dr
13,144
80
8,285
23,376
40
44,806 20
R:dr
,104,584
80
Rdr
1,104,584
80|
Transport
Landfästen och vingmurar, 32 kub.fainnar mur i bruk å 75: —
stenhuggning, 261 qvadr.alnar ä 3: —
^.S u m m a:
För ställnings-materialier, oförutsedda händelser, m. m. tilläggas
20 proc. härå . .
Öfverbyggnaden, 26 sträckfot
å 60: —
Kulvertar och Afloppstrummor:
A dubbla trummor af 32 qvadr.-fots selctions-area.
Grundgräfning, rustvirke, spåntpålning, m. m
Kallmur, 97 kub.fainnar
41 trummor af 20 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, rustvirke, spåntpålning, m. m.
Kallmur, 174 kub.famnar ....
35 trummor af 12 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, spåntpålning, rustvirke
Kallmur, 349 kub.fainnar ....
45 trummor af 6 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, rustvirke, spåntpålning
Kallmur, 186 kub.famnar å 50: —
Väg--®fver§;åiigar och geno mfarter:
Väg-genomgång i banken vid Wingenslorp.
Afståndet mellan vederlagen 10 fot, deras höjd öfver grunden 7 fot,
bredd 100 fot och tjocklek 5 fot.
Grundens beredning: grundgräfning 26 kub.famnar . . å 3: —
kallmur, 22 kub.famnar ....... å 50: —
Vederlag, hvalf och vingmurar, 74 kub.famnar mur i bruk å 75
stenhuggning, 850 gvadr.alnar å 3
7 större väg-öfvergångar .
å 450
44 mindre dito
å 150
Väg-omläggningar
flätning och omgräfning af vattendrag
Stängsel, 72,000 sträckfamnar ål
tilläggas 10 proc. härå
m. m.
. . . å
50: —
m. m.
50: —
50: —
Från Skälhult till Ugglehult, 6 mil.
Schaktning: bergsprängning, 300 kub.famnar ä 25:
tillägg
200
här
å 26:
R:dr
2,024
2,400
783
5,207
1,041
1,560
S u m m a
is 10 proc.
Jordgräfning för banans planering, dikning och grundläggning, utgör
tillsammans 78,523 kub.famnar, deraf 74,201 kub.famnar användas
till bankens formerande och 4,322 kub.famnar uppläggas; dessutom
måste 31,043 kub.famnar till bankens fullbordande anskaffas genom
extra gräfnin
Ballast:
67,454
kub.famnar
16,564
« ♦ . . . .
91,102
6,871
«
50.
44,661
50
7,085
«
53,137
50
5,185
((
44,072
50
6,407
«
50.
60,866
5(1
för 6 mil
, 36,000 kub.famnar .
. . . .
. . å 7:
50.
270,000
—
S u m m a
867,383
—
Tilläggas 10 procent af all jordgräfning, deraf tillägget för ballasten
är beräknadt för stationerna
Dr oar:
Brobyggnad öfver Helga-ån vid Diö.
Brons längd 200 fot. Sex spann af 30 fot hvardera. Landfästenas
höjd 12, bredd 30,5 och tjocklek 8 fot. Bropelarnes antal 5, höjd
9 fot, bredd 38 och tjocklek 5 fot.
Transport
1,940
4,850
2,630
8,700
4,359
17,450
2,331
9,300
78
1,100
5.550
2.550
3,150
6,600
72,000
7,200
7,500
5,200
12,700
1,270
86,738
ö. R:dr
44,806
40
30
7,808
6,790
11,330
21,809
11,631
9,278
9,750
10,600
100
79,200
13,970
954,121
20
40
30
R:dr
1,104,584
80
52,614
60
160,488
968,091
30
968,09l|30
R:dr
1,317,687
1,317,687
40
40
Transport
Grundläggning: gräfning, 48 kub.famnar a 5: —
grundmurning, 42,5 kub.famnar kallmur . . ä 50: —
spåntpålning, 572 kub.fot 5 2: —
Landfästen, vingmurar oell pelare, 72 kub.famnar mur
i bruk ä 75: —
stenhuggning, 1,228 qv.alnar 5 3: —
S ii m m a
För ställnings-inaterialiér, uppdäinnings-arbeten m. m. tilläggas
20 proc. härå
Öfverby gg na den, 200 sträckfot
5 90: —
5
5
245
5
10
—
2,830
5
18
—
432
2
—
292
mur i bruk . 5
75
—
6,975
5
3
—
1,530
S u m in a
tilläggas 20
Brobyggnad vid Alfvesta.
Ett spann af 20 fot. Landfästenas böjd 20 fot, bredd 31 och tjocklek
13 fot.
Grundläggning: gräfning, 49 kub.famnarj
piil ar med nedslagning, 283 st.
plank till platformar, 24 tolfter
spåntpålning, 146 sträckfot .
Landfästen och vingmurar, 93 kub.famnar
stenhuggning, 510 qvadr.alnar .
För oförutsedda händelser, ställnings-virke
proc. härå
öfverbyggnaden, 26 slräckfot
Brobyggnad vid Lekaryd.
Ett spann af 20 lot. Landfästenas höjd 16 fot, bredd 31 och tjocklek
10 fot.
Grundläggning: gräfning, 42 kub.famnar 5 5: —
pålar med nedslagning, 212 st 5 10: —
plank till platformar, 18 tolfter 5 18: —
spåntpålning, 128 sträckfot 5 2: —
Landfästen och vingmurar, 57 kub.famnar mur i bruk 5 75: —
stenhuggning, 378 qvadr.alnar 5 3: —
5 60:
Summa
Till ställnings-virke m. m., 20 proc. härå
Öfverbyggnaden, 26 sträckfot a 60: —
Brobyggnad vid Moheda.
Ett spann af 20 fot. Landfästenas böjd 20 fot, bredd 31 och tjocklek
13 fot.
Grundläggning: gräfning, 38 kub.famnar
pålar med nedslagning, 283 st
plank till platformarne, 24 tolfter . . .
spåntpålning, 146 sträckfot
Landfästen och vingmurar, 93 kub.famnar mur i brl
stenhuggning, 510 qvadr.alnar
S u in m a
För ställnings-materialier m. m. tilläggas 20 proc. härå
Öfverbyggnaden, 26 sträckfot
5 60: —
Brobyggnad vid Söderqvarn.
Ett spann af 20 fot. Landfästenas höjd 16 fot, bredd 31 och tjocklek
10 fot.
Grundläggning: gräfning, 40 kub.famnar ....
pålar med nedslagning, 212 st.
spåntpålning, 128 sträckfot
Landfästen och vingmurar, 57 kub.far
. ä 5
—
200
. k 10
—
2,120
—
324
. ä 2
—
256
. k 75
—
4,275
—
1,134
S u m m a
För ställnings-virke m. m. tilläggas 20 proc. härå
Öfverbyggnaden, 26 sträck fot  5 60: —
Kulvertar och Aflöt» gistrummor:
2 huher tar af 48 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, spåntpålning, rustvirke ,
Mur i bruk 95,5 kub.famnar  5 75: —
Transport
R:dr
240
2,125
1,144
5,400
3,684
12,593
2,518
18'540
12,304
2,460
1,560
210
2,120
324
256
4,275
1,134
8,319
1,663
1,560
ä 5
190
k 10
2,830
ä 18
432
å 2
292
å 75
—
6,975
ä 3
—
1,530
12,249
2,449
1,560
8,309
1,661
1,560
1,540
7,162
60
80
80
. R:dr
80
80
50
33,651
16,324
11,542
16,258
11,530
8,702
8,702
60
80
80
80
80
50
R:dr
968,091
89,308
50 1,057,400
10
so:
R:dr
1,317,687
10 1,317,687 40
40
Transport
2 dubbla trummor af 32 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, rustvirke, spåntpålning
Kallmur, 40 kub.famnar ä 50: —
20 trummor af 20 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, rustvirke, spåntpålning
Kallmur, 310 kub.famnar å 50: —
39 trummor af 12 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, m. m
Kallmur, 377 kub.famnar å 50: —
31 trummor af 6 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, m. m
Kallmur, 130 kub.famnar å 50: —
Väg-öfver gångar, 8 större 5 450: —
22 mindre a 150: —
Väg-omläggningar
Rötning och omgräfning af vattendrag
Stängsel, 72,000 sträckfamnar
al: —
Tilläggas 20 proc. härå
Från Ugglehult till Nässjö, 6 mil.
Schaktning: Bergsprängning, 890 kub.famnar å 25: —
Tilläggas 10 proc. härå
Jordgräfning, för banans placering, dikning och grundläggning, utgör
tillsammans 88,692 kub.famnar, deraf 85,811 kub.famnar användas
till bankens formerande och 2,881 kub.famnar uppläggas; dessutom
måste till banans fullbordande 39,248 kub.famnar anskaffas genom
extra gräfning.
66,292 kub.famnar 5 4: 50.
«
5 5: 50.
«
5 6: 50.
«
5 7: 50.
a
5 8: 50.
n
5 9: 50.
15,689
9,920
5,324
6,880
23,835
Ballast: för 6 mil, 36,000 kub.famnar  5 7: 50.
Summa
Tilläggas 10 proc. härå
Broar:
Brobyggnad vid Rörvik.
fot. Fyra spann 5 20 fot. Landfästenas höjd 10,
Bropelarnes höjd 7, bredd 38, t joek
Brons längd 89
bredd 30,5 och tjocklek 6 fot.
lek 4 fot.
Grundläggning: gräfning, 30 kub.famnar .
grundmurning, 28 kub.famnar kallmur .
spåntpålning, 370 sträckfot
Landfästen och pelare, 40 kub.famnar mur i bruk
stenhuggning, 670 qvadr.alnar . .
För ställningsvirke m.
Öfverbyggnaden, 95 sträckfot
—
150
. å 50
—
1,400
. å 2
—
740
. å 75
—
3,000
—
2,010
1,460
. å 60
—
5,700
75: —
Hulvertar och Afloppstrummoi':
3 kulvertar af 48 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, m. m
Mur i bruk, 37 kub.famnar
3 dubbla trummor af 32 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, m. m
Kallmur, 55,5 kub.famnar  5 50: —
23 enkla trummor af 20 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, m.
Kallmur, 370 kub.famnar  5 50: —
19 enkla trummor af 12 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, m. m
Kallmur, 189 kub.fammar  5 50: —
48 enkla trummor af 6 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, m. m
Kallmur, 93 kub.famnar  5 50: —
Transport
Katr
790
2,000
4,700
15,500
4,707
18,850
1,627
6,500
3,600
3,300
72,000
7,200
22,250
2,225
298,314
86,289
64.480
39,930
58.480
226,432
270,000
1,043,926
104,392
1,890
8,775
1,110
2,775
5,600
18,500
2,364
9,450
1,156
4,650
50
50
50
60
R:dr
8.702
2,790
20,200
23,557
8,127
6,900
2,800
5,600
79,200
24,475
1,148,318
14,460
10,665
3,885
24,100
11,814
5,806
50
50
60
R:dr
1,057,400
63,377
94,500
1,172,793
70,730
M
-j 1,243,523
10
R:dr
1,317,687
40
1,215,277
10
60
60|2,532,964|50
Transport
Yag-ofvcrKiiiisart
Viadukt vid Hornaryd.
Ett spann af 15 fot. Vederlagens höjd 16, bredd 31 och tjocklek
8 f,.t.
Grundens beredning: gräfning, 16 kub.famnar . å 3: —
kallmur, 15 kub.famnar , .
å 50: —
Vederlag och vingmurar, 32 kub.famnar mur i bruk . ä 75: —
kallmur, 16,5 kub.famnar å 50: —
stenhuggning, 378 qvadr.alnar a 3: —
Öfverbyggnaden, 21 sträckfot ä 30: —
Viadukt vid Strömslund.
Ett spann af 30 fot. Vederlagens höjd 25, bredd 16 och tjocklek 16
fot.
Grundens beredning: gräfning, 70 kub.famnar ....53:
grundmurning, 22 kub.famnar kallmur
. a 50
. a 75
. a 50
. ä 3
. å 45
5 450
5 150
Vederlagen: mur i bruk, 72 kub.famnar
kallmur, 68 kub.famnar
stenhuggning, 675 qvadr.-aiuar .
Öfverbyggnaden, 36 sträckfot
Väg-öfvergångar, 14 större
« 10 mindre
Väg-omlä ggningar
.Stängsel, för 72,000 sträckfamnar, 5 1 R:dr, med 10 proc. förhöjning
Summa kostnad för arbeten, som äro beroende af terrängen
Öfverbyggnad för 18 mil.
Skenor, 81,000 Skepp. st. st. vigt a 30: —
Skarfjern, med alla dess tillbehör, 10,746 Skepp. st. st. vigt a 60: —
Tvärstockar, 216,000 st 5 1: 50.
Nedläggning af tvärstockar och skenor 5 pr mil 15,000
Summa
För stationer m. m. tilläggas 10 proc. af denna summa.
Summa kostnad för vägens öfverbyggnad
Expropriationer:
För vägen mellan Tormestorp och Skålhxdt.
257 tunnland inegor  5 600: —
129 » utegor  5 300: —
Från Skälhult till Ugglehult.
129 tunnland inegor  5 600: —
257 « utegor  5 300: —
Från Ugglehult till Nässjö.
129 tunnland inegor  5 600: —
257 « utegor ... .... 5 300: —
Summa Expropriatiöns-kostnåd
Stationer och Vakthus:
4 af 3:dje klass, Hästreda, Loshult, Alfvesta, Nässjö . . 5 40,000: —
7 af 4:de klass, Kallsved, Lamhult, Wisslanda, Moheda,
Bo, Stackaryd, Strömslund  5 20,000: —
Vakthus för 18 mil, 5 per mil 12,000 R:dr
Summa kostnad för Stationer och Vakthus
Transport-mal eriel. Redskap^ Telegrafer,
för 18 mil, 5 per mil 60,000 R:dr
Summa riksdaler Riksmynt
För Ingeniörs-arfvoden, provisionel byggnader, oförutsedda händelser
m. m. tilläggas 15 proc, hära
Total-summa Riksmynt Riksdaler
Utgör 640,356 R:dr 17 öre per mil.
Bih. till R. St. Prot. 1859 & 1860. 4 Sami. 1 Afd. 33 Häft.
U:dr
48
750
2,400
825
1,134
630
210
1,100
5.400
3.400
2,025
1,620
l>:dr
5,787
13,755
6,300
1,500
U;dr
1,243,523
27,342
6,40(
79,20(1
1,430,000
644,760
324.000
270.000
3,668,760
366,876
154,200
38,700
77,400
77,100
77,400
77,100
192,900
154,500
154,500
160,000
140.000
216.000
6(
R:dr
2,532,964
1,356,465
3,889,430
4,035,636
501,900
516,000
1,080,000
10,022,966
1,503,444
50
60
10
10
91
— J11,5126,4111 1
Nässjö—Tenhult—Jönköping—Sjön Stråken, (i mil 32,300 fot.
Terra na; -Ar beten:
Schaktning: Bergsprängning, 3,168 kub.famnar k 25: —
Tilläggas 10 proc. härå
Jordgräfning för banans planering samt dikning utgör tillsammans
278 182 kubik.famnar.
170,839 kub.famnar å 4: 50.
32,578
11,981
9,272
14,504
11.500
9,732
1,750
16,026
ä 5:
k 5: 50.
ä 6: —
å 6: 50.
a 7: —
å 7: 50.
k 8: —
a 8: 50.
Summa
Tilläggas 10 proc. härå
Beklädnings-arbeten å skärningarnas oell bankarnas doseringar, 253,995
qvadr.-famnar
Diverse Arbeten:
Omgräfning och rätning af Broddarps och Runseryd* åar . .
Utvidgning af Qvarndammen vid Esperyd och Runseryd . .
Strandskoning vid Tenhultssjön med fachiner och sten, 840 fot å
Revetering vid Tenhults gård, 60 kub.famnar å
Omgräfning af Bogla bäck: gräfning, 408 kub.famnar . . å
Reveteringsmur!', 67 kub.famnar ä
Reveteringsmur vid Tormenås, 90 kub.famnar ä
Faschinbäddar på Rockö-kärren
Strandskoning mot Wettern med sten, 900 fot k
Strandskoning vid Mullsjön, 600 fot ä
ä — 20.
2: —
45: —
4: 50.
45: —
15: —
1: —
6: —
80: —
105: —
30: —
Broar:
Brobyggnad vid Esperyds-å.
Ett spann af 30 fot. Landfästenas höjd 17 fot, bredd 27 och medeltjocklek
6,5 fot.
Grundläggning: Fördämning, rustvirke, spåntpålning m. m. . .
grundgräfning, 30 kub.famnar å 6: —
grundmurning, 11 dito ..... a 80: —
Landfästen: mur i bruk, 41 kub.famnar å 105: —
Stenbeklädnad å doseringen
Öfverbyggnaden, 30 sträckfot 60: —
Brobyggnad vid Runseryd.
Brons längd 15 fot, i ett spann. Landfästenas höjd öfver grunden 6
fot, bredd 27, tjocklek 3 fot.
Grundläggning: fördämnnig och spåntning
grundgräfning, 15 kub.famnar k
murning, 2,5 kub.famnar k
Landfästen: 5 kub.famnar mur i bruk k
doseringarnes stenbeklädnad
Öfverbyggnaden, 15 sträckfot a
Brobyggnad vid Tenhults sjövik.
Brons längd 20 fot. Landfästenas höjd 11, bredd 27 och tjocklek
5 fot.
Grundläggning: fördämning, spåntpålning m. m. .
grundgräfning, 15 kub.famnar ....
murning, 7 kub.famnar
Landfästen, 23 kub.famnar mur i bruk ....
doserings stenbeklädnad
Öfverbyggnaden, 20 sträckfot
Pålbro öfver Munksjön.
Brons längd 1,360 fot. Pålarne 12 tum i fyrkant. Pålbockarnas afstånd
från midt till midt 10 fot, ofvanpå bockarna läggas långsleepers.
Före pålningen fylles till 8 fots djup under vattenytan.
18,200 kub.fot trävirke å — 50.
272 pålskor och ringar med påslagning . . ä 3: —
272 pålar med nedslagning å 10: —
Aptering af pålar, tvärträn och lång-sleepers . . .
fyllning kring pålarne, till 8 fots djup, 2,200
kub.f:mr .  k 5: —
Svängbro öfver Kanalen vid Jönköping.
Ett spann med 30 fots vinkelrätt afstånd mellan landfästena.
keln 49°. Brons spännvidd 39 fot. Vestra landfästet uppmuras från
grunden. För det östra pålas uti kista och murar från lägsta vat
-
Vin
-
tenyta.
R:di
79,200
7,920
768,775
162,890:
65,895
55,632
94,276
80,500
72,990
14,000
136,22
1,451,180
145,118
1,200
1,900
1,680
2,700
1,836
3,015
1,350
2,500
7,200
600
550
180
880
4,305
300
1,800
450
90
200
525
75
450
800
k 5: —
75
a 90: —
630
k 95: —
2,185
250
k 40: —
800
9,100
816
2,720
1,564
11,000
Transport
50
50
R:dr
87,120
1,596,298
50.799
23,981
8,015
1,790
4,740
25,200
R:dr
1,758,198
R:dr
39,74öJ—|l,758,198|—|
Transport
fångdammar m. m.
Vestra landfästet
grundgräfning, 24 kub.famnar a 6:
grundmuining, 20 kub.famnar ..... ä 80: —
inur i bruk, 57 kub.famnar . . . . . k 95: —
dito med huggen sten, 55 kub.famnar . . ä 129: —
Ostra landfästet: pålkista med nedsänkning
. .
75 pålar med skoning och nedslagning
hammarband och platfonn
stenfyllning mellan pålarna
mur i bruk, huggen sten, 9 kub.famnar . . k 129: —
Öfverbyggnad med maskineri och uppsättning
Bro öfver June bäck.
Bions längd 10 fot. Landfästenas höjd 11, bredd 27 och tjocklek
5 fot.
Grundläggning: (grundgräfningen förut beräknad).
spåntpålning mm
.
grundmuining, 7 kub.famnar k 80:
Landfästen: 23 kub.famnar mur i bruk a 105
Öfverbyggnad, 10 sträckfot . . k 20:
Brobyggnad öfver Dunkehalla-ån.
Brons längd 15 fot i ett spann. Landfästenas höjd 20 fot, bredd 27,
tjocklek 7 fot. Bron bygges på torr grund.
Grundläggning: grundgräfning, 40 kub.famnar . å 2: —
spåntpålning m. m. .
grundmurning, 10 kub.famnar
80:
Landfästen: 52 kub.famnar mur i bruk å 105: —
doseringarnes beklädande
Öfverbyggnad, 15 sträckfot ä 30: ;—
Brobyggnad öfver Dumme-å.
Brons längd 150 fot. Landfästenas höjd 65 fot, bredd 30 och tjocklek,
upptill 12, nedtill 26 fot. Landfästena, liksom pelarne, äro
försedda med tvärhvalf för att minska murmassan. Bropelarnes antal
2, höjd 70 fot, bredd, upptill 28, nedtill 32 fot, tjocklek, upptill
10, nedtill 14 fot.
Grundgräfningen bland schaktningen beräknad.
Landfästen: 183 kub.famnar mur i bruk å 115:
60 d:o med huggen sten . . . k 161
11 dto hvalfmur å 200
Pelarne: 68 kub.famnar mur i bruk å 115
160 d:o med huggen sten ... k 161
Reveteringsmurar för doseringarne: 180 k.f:mr kallmur a 55
Öfverbyggnad, 150 fot .
. a 100:
Brobyggnad öfver sjön Stråken.
Brons längd 50 fot i ett spann. Landfästenas höjd 40, bredd 27 och
medeltjocklek 12 fot. Bron bygges på torr mark. Den för grunden
och strömfåran erforderliga schaktningen är i jordgräfningen
beräknad.
Grundläggning: fördämning, spåntpålning
mur i bruk, 43 kub.famnar k 80: —
Landfästen: 316 kub.famnar mur i bruk k 105: —
bankens stenbeklädnad
Öfverbyggnaden, 50 sträckfot k 100: —
Landsvii$s-Br«ar:
Bro öfver landsvägen vid Bunseryd.
Grundläggning: grundgräfning, 4 kub.famnar . . . .k 5: —
Kallmur, 20 kub.famnar a 36: —
Mur i bruk, 1,33 kub.famnar k 75: —
Öfverbyggnaden, 16 sträckfot k 32: —
D:o d:o vid Tormenås, lika med föregående
D:o d:o vid Öster Brunn d:o
Hulvertar och Aflogtpstrummor:
3 Iculvertar af 120 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, spåntpålning m. m
Mur i bruk, 40 kub.famnar
Kallmur, 223 kub.famnar
2 kulvertar af 50 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, rustvirke m. m
Mur i bruk, 16 kub.famnar
Kallmur, 118 kub.famnar
120: —
R:dr
2,300
144
1,600
5,415
4,515
250
1,260
200
600
1,161
7,500
50
560
2,415
200
80
100
800
5,460
120
450
21,045
9,660
2,200
7,820
25,760
9,900
15,000
450
3,440
33,180
400
5,000
20
720
100
512
5,880
4,800
17,895
2,600
1,905
9,620
Transport
R:dr
39,745
24,945
3,225
7,010
91,385
42,470
1.352
1.352
1.352
28,575
14,125
42,700
R:dr
1,758,198
R:dr
212,836
1,971,034
Transport
2 trummor af 2i qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, spåntpåining in. 111
Mur i bruk, 0 kub.bunnar ä 105: —
Kallmur, 16 kub.famnar a 65: —
3 trummor af 20 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, spåntpåining m. lii
Mur i bruk, 10 kub famnar ä 105: —
Kallmur, 50 kub.famnar a 65: —
4 trummor af 46 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, spåntpåining 111. m
Mur i bruk, 10 kub.famnar a 95: —
Kallmur, 41 kub.famnar ä 55: —
42 trummor af 42 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, spåntpåining ■ .
Mur i bruk, 22 kub.famnar ä 95: —
Kallmur, 106 kub.famnar ä 55: —
8 trummor af 8 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, spåntpåining m. m
Mur i bruk, 12 kub.famnar ä 95: —
Kallmur, 44 kub.famnar å 55: —
36 trummor af 4 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, rustvirke m. m
Mur i bruk, 28 kub.farnnar .
å 95: —
Kallmur, 104 kub.farnnar a 55: —
V äg-öfvergångar:
2 Gatu-öfvergångar å 450: —
6 Landsvägs-öfvergångar ä 230: —
47 Egovägs-öfvergångar ä 120: —
2 Landsvägsbroar öfver banan å 1,380: —
2 Egovägs-broar öfver banan ....  ä 950: —
Väg-omläggningar, 13,320 fot landsväg
19,740 « egoväg
Stängsel, 83,000 sträckfamnar
Summa kostnad för arbeten, som äro beroende af terrängen
Öfverbyggnad, för 6 mil 32,300 fot.
Ballast: 27,589 kub.farnnar a 10: —
Skenor, 496,600 sträckfot, å 25 Skålp. st. st. v. per löp:de fot, 31,037J
Skepp
å 30: —
Skarfjern med skrufvar, a 30 Skålp., 1,862 Skepp. st. st. v. ä 45: —
Hakbultar, 496,600 st., ä 75 R:dr per l,000:de
Tvärslockar, 82,766 st
ä 1: 50.
Nedläggning af tvärstockar och skenor, ä 0,25 R:dr per löpande fot af
vägen
Katr
700
630
1,040
1,150
1,050
3,25(
1,600
950
2,255
4,200
2,090
5,830
2,200
1,14(1
2,420
5,400
2,66(1
5,720
900
1,380
5,640
2,760
1,90(1
9,520
2,680
Sui
För stationer tilläggas 10 proc, af denna summa
Summa kostnad lör vägens öfverbyggnad
Expropriation er:
148 tunnland inegor ä 1,000: —
291 « utegor ä 400: —
Lösen af Bregårdens qvarn
Omläggning af vägar och husflyttningar
Summa Expropriation-kost nåd
§tationer och Vakthus:
1 station af 2:dra klass vid Jönköping, med reparations-verkstad .
1 « af 3:dje klass vid Tenhult
1 a af 4:de klass vid Fiskebäck
Vakthus för 6T9? mil, ä 5,000 R:dr per mil
Summa kostnad för stationer och vakthus
Transport-niaterielj Maskiner,
Redskap, Telegrafer
för 6/5 mil ä 36,000: —
S u m 111 a
För Ingeniör-arfvoden, provisionela byggnader och oförutsedda
händelser tilläggas 15 proc. af denna summa
Total-kostnad Riksmynt Riksdaler
Utgör 773,617 R:dr per mil.
R:dr
42,700
2,370
5,450
4,805
12,12(1
5,760
13.780
24.78(1
83,000
148,000
116,400
6,000
12,600
U:dr
1,971,034
86,885
kalr
107,781
275,890
931,125
83,790
37,245
124.149
124.150
i ,576,34:
157,635
2,165,799-
1,733,984-
283,000 -
150,000-  15,000 -  9,000
34,500
208,500 .
248,400 •
4,639,683 •
695,957 -
5,335,640-
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 86.
Litt. r.
Kostnads-Förslag
för en Jernväg med enkelt sporr från Sjöröd vid Finja-sjön till Laga-ån vid Götaström, 141 Mil.
R:dr
Terräng-Arfieten:
Från Sjöröd till Hånger vid Ljungby, 272,100 fots längd:
Schaktning: Bergsprängning, 213 kub.famnar . . . . ä 25: —
Tilläggas 10 proc. härå
Jordgräfning: F ör banans planering, dikning och grundläggning utgör
tillsammans 109,466 kub.famnar, deraf 105,288 kub.famnar användas
till bankens formerande och 4,178 kub.famnar uppläggas; dessutom
måste 25,644 kub.famnar anskaffas genom extra gräfning.
85.360 kub.famnar å 4: 50.
28,452 «  å 5: 50.
12.360 «  å 6: 50.
6,167 «  ä 7: 50.
2,293 «  å 8: 50.
478 «  å 9: 50.
Ballast: för 272,100 fots längd å 6,000 kub.famnar pr mil, 45,300
kub.famnar 5 7: 50.
Snm m a
Tilläggas 10 proc. af afl jordgräfning, hvaraf tillägget för ballasten
är beräknadt för behofvet vid stationer och mötesplatser.
Broar:
Brobyggnad öfver Alma-ån.
Ett spann af 25 fots längd. Landfästenas höjd öfver grunden 35 fot,
bredd 31 fot och tjocklek 23 1'ot.
Grundläggning: gräfning, 70 kub.famnar å 4: —
pålar till grund för landfästen och vingmurar, 328 st.,
med nedslagning m. ra å 10: —
plank til! dubbla platformar, 44 tolfter . . ä 18: —
spåntpålning, 204 sträckfot .
å 2: —
Landfästen och vingmurar, 280 kub.famnar mur i bruk, arbete
och materialier inberäknade å 75: —
40 kub.famnar kallmur, arbete och materialier
inberäknade å 50: —
stenhuggning, 1,155 qvadr.alnar ä 3: —
S u in m a
För ställnings-materialier, uppdäinnings-arbeten och öfrige fanx
fraises tilläggas 20 proc. af denna summa
Ofverbyggnaden, 31 sträckfol å 75: —
Brobyggnad öfver Gammalstorps-ån.
Ett spann af 15 fots längd. Landfästenas höjd öfver grunden 10 fot,
bredd 30,5 fot och tjocklek 7 fot.
Grundläggning: gräfning, 17,5 kub.famnar 5 4: —
pålar till grund för landfästen och vingmurar, 120 st.,
med nedslagning m. m. inberäknadt . . ä 10: —
plank till dubbla platformar, 10 tolfter . . å 18: —
spåntpålning, 102 sträckfot 5 2: —
Landfästen och vingmurar, 22 kub.famnar mur i bruk, arbete
och materialier inberäknade 5 75: —
stenhuggning, 205 qvadr.alnar å 3: —
Summa
För ställnings-materialier, oförutsedda händelser och öfrige faux
fraises tilläggas 20 proc. härå
Ofverbyggnaden, 21 sträckfot å 45: —
Brobyggnad öfver Werums-åm
Ett spann af 30 fots längd. Landfästenas höjd öfver grunden 12 fot,
bredd 30,5 fot och tjocklek 8 fot.
Grundläggning: gräfning, 15 kub.famnar å 5: —
pålar till grund för landfästen och vingmurar, 150 st.,
med nedslagning m. m å 10: —
plank till dubbla platformar, 12,5 tolfter . . å 18: —
spåntpålning, 112 fot 5 2: —
Landfästen och vingmurar, 32 kub.famnar mur i bruk, arbete
och materialier inberäknade  5 75: —
stenhuggning, 261 qvadr.alnar 5 3: —
5 325
532
384,120
156,486
80,340
46,252
19,490
4,541
340,125
1,031,355
103,135
280
5,280
792
408
21,000
2,000
3,465
33,225
6,645
2,325
70
1,200
180
204
1,650
615
3,919
783
945
Summa
För dambyggnadcr, ställnings-materialier m. m. tilläggas 20
proc. af denna summa
Ofverbyggnaden, 36 sträckfot  5 90: —
Transport
Bih. till R. St. Prot. 1859 & 1860. 4 Sami. 1 Afd. 33 Iläft.
75
1,500
225
224
2,400
783
5,207
1,041
3,240
50
80
41
R:dr
5,857
,134,490
42,195
5,647
9,488 10
80
R:dr
,140,347
Rdr
|—| 57,331 |2o|l ,140,3471
Transport
Brobyggnad öfver Helga-å (vid Håfgården).
Brons längd 95 fot. 4 spann af 20 fots längd. Landfästenas höjd
öfver grunden 16 fot, bredd 31 fot och tjocklek 10 fot. Bropelarnes
antal 3 st., höjd 13 fot, bredd 39 fot och tjocklek 6 fot.
Grundläggning: gräfning, 82 kub.famnar . i, . . .55: —
grundmurning, 42 kub.famnar . . . . å 50: —
spåntpålning, 410 sträckföt 5 2: —
Landfästen, vingmurar och pelare, 107 kub.famnar mur i bruk,
arbete, och materialier inberäknade . å 75: —
stenhuggning, 808 qvadr.alnar . . . . .a 3: —
S u m m a
För ställnings-materialier, uppdämnings-arbeten ni. m. tilläggas
20 proc. af denna summa
Öfverby g gnaden, 101 sträckfot a 60: —
Brobyggnad öfver Helga-ån (vid Hylle).
Brons längd 166 fot. Fern spann af 30 fots längd. Landfästenas
höjd öfver grunden 10 fot, bredd 30,5 fot och tjocklek 6 fot. Bropelarnes
antal 4 st., höjd 7 fot, tjocklek 4,5 fot och bredd 38 fot.
Grundläggning: grundgräfning, 53 kub.famnar . . .5 5: —
grundmurning, 35 kub.famnar  5 50: —
spåntpålning, 470 sträckfot .......52: —
Landfästen, vingmurar och pelare, 50,5 kub.famnar mur i bruk,
arbete och materialier inberäknade . . 5 75: —
stenhuggning, 808 qvadr.alnar .... .5 3: —
S u m m a
För ställnings-materialier, uppdämnings-arbeten, oförutsedda händelser
m. m. tilläggas 20 proc. af denna summa . . . .
Öfverby g gnaden, 172 sträckfot  5 90: —
Brobyggnad öfver Delaryds-ån.
Ett spann af 20 fots längd. Landfästenas höjd öfver grunden 27 fot,
bredd 31 fot och tjocklek 18 fot.
Grundläggning: grundgräfning, 52 kub.famnar . . .5 5: —
grundmurning, 30 kub.famnar  5 50: —
spåntpålning, 174 sträckfot ....... 5 2: —
Landfästen och vingmurar, 160 kub.famnar mur i bruk, arbete
och materialier inberäknade  5 75: —
20 kub.famnar kallmur ........ a 50: —
stenhuggning, 786 qvadr.alnar 5 3: —
Summa
För oförutsedda händelser och öfrige omkostnader i och för
detta arbete tilläggas 20 proc. af denna summa
Öfverby g gnaden, 26 sträckfot a 60: —
Brobyggnad vid Hå.
Ett spann af 20 fots längd. Landfästenas höjd öfver grunden 18 fot,
bredd 31 fot och tjocklek 12 fot.
Grundläggning: gräfning, 47,5 kub.famnar 5 5: —
pålar till grund för landfästen och vingmurar 247 st.,
med nedslagning 5 10: —
plank till dubbla platformar, 20,6 tolfter . . 5 18: —
spåntpålning, 136 sträckfot 5 2: —
Landfästen och vingmurar, 64 kub.famnar mur i bruk, arbete
och materialier inberäknade  5 75: —
10 kub.famnar kallmur  5 50: —
stenhuggning, 444 qvadr.alnar 5 3: —
Summa
För uppdämnings-arbeten, ställnings-materialier m. m., tilläggas
20 proc. härå
Öfverby g gnaden, 26 strackfot a 60: —
Hnlvcrtar och Afloppstrummor:
■j kulvert N:o 4 af 48 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, 20 kub.famnar ....
Rustvirke & plank
R:dr
Transport
410
2,100
820
8,025
2,424
13,770
2,755
6,060
265
1,750
940
3,787
2,424
9,166
1,833
15,480
260
1,500
348
12,000
1,000
2,358
17,466
3,493
1,560
237
2,470
370
272
4,800
500
1,332
9,982
1,996
1,560
a
5: —
100
320
a
2: —
60
5
75: —
2,625
80
50
50
30
20
50
80
R:dr
57,331
22,594
26,479
22,519
20
80
80
R:dr
1,140,347
20
13,538
3,105
3,105
76,
R:dr
142,463
70
1,282,810j76j
R:dr
ii.
R:dr
R:dr
ii.
R:dr
Ö.
Transport
3,105
1,282,810
70
7 st. dubbeltrummor af 52 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, rustvirke, spåntpålning, m. m
Kallmur, 155,5 kub.famnar a 50: —
3,110
7,775
—
10,885
29 st. enkla trummor af 20 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning och spåntpålning m. m
Kallmur, 400 kub.fammar å 50: —
6,770
23.001
—
29,770
26 st. trummor af 12 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, rustvirke, spåntpålning m. m
Kallmur, 286 kub.famnar å 50: —
3,729
14,300
18,029
61 st. trummor af 6 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, spåntpålning m. m
Kallmur, 284,5 kub.famnar å 50: —
3,558
14,225
—
17,783
79,572
Väq-öfveroängar, 11 st. större  5 450: —
19 «. mindre å 150: —
4,950
2,850
7,800
8,448
1,665
99,770
Stängsel, 90,700 sträckfamnar ål: —
Tilläggas 10 proc. härå
90,700
9,070
117,683
1,480,065
76
Från Hånger till Laga-ån vid Götaström (efter Baron G. De Geers
förslag), 249,900 fots längd.
Schaktning: bergsprängning, 3,650 kub.famnar å 25: —
tilläggas 10 proc. härå
91,250
9,125
100,375
Jordgräfning: för banans planering, dikning och grundläggning, utgör
tillsammans 35,707 kub.famnar, deraf 31,759 kub.famnar användas
till bankens formerande och 3,948 kub.famnar uppläggas; dessutom
måste till bankens fullbordande 16,942 kub.famnar anskaffas genom
extra gräfning.
35,180 kub.famnar å 4: 50.
17,469 «  å 5: 50.
Ballast: 249,900 fots längd ä 6,000 kub.famnar pr mil, 41,650 kub.-  famnar  5 7: 50.
158,310
96,079
312,375
50
Summa
Tilläggas 10 procent å all jordgräfning, hvaraf tillägget för balla-  sten är beräknadt för behofvet vid stationer och mötesplatser
566,764
56,676
50
45
623,440
95
723,815
95
ä
Broar:
Brobyggnad öfver Lill-ån.
Ett spann af 50 fots längd. Landfästenas höjd öfver grunden 15 fot,
bredd 31 fot och tjocklek 10 fot.
Grundläggning: gräfning, 40 kub.famnar 5 5: —
pålar till grund under landfästen och vingmurar,
214 st 5 10: —
plank till dubbla platformar, 18 tolfter . . 5 18: —
spåntpålning, 128 sträckfot 5 2: —
Landfästen och vingmurar, 65 kub.famnar mur i bruk, arbete
och materialier inberäknade  5 75: —
stenhuggning, 520 qvadr.alnar 5 3: —
200
2,140
324
256
4,875
1,560
—■
Summa
För ställnings-materialier m. m. tilläggas 20 proc. härå . . .
Öfverby g gnaden, 56 sträck fot 5 150: —
9,355
1,871
8,400
-
19,626
Brobyggnad öfver Toftaholms-ån.
Ett spann af 80 fots längd. Landfästenas höjd öfver grunden 15 fot,
bredd 31 fot och tjocklek 10 fot.
Grundläggning: gräfning, 16 kub.famnar . . . . .5 5: —
pålar till grund för landfästen och vingmurar,
214 st 5 10: —
plank till platformarne, 18 tolfter .... 5 18: —
spåntpålning, 128 sträckfot 5 2: —
Landfästen och vingmurar, 65 kub.famnar mur i bruk, arbete och
materialier inberäknade  5 75: —
stenhuggning, 520 qvadr.alnar 5 3: —
80
2,140
324
256
4,875
1,560
—
Summa
För oförutsedda händelser och öfrige faux fraises, tilläggas 20
proc. härå
Öfverby g gnaden, 86 sträck fot  5 240: —
9,235
1,847
20,640
—
31,722
Transport
....
51,348
-1
723.81 slas
|l,480,065
76
Transport
Brobyggnad vid Nöbbeled.
Ett spann af 20 fots längd. Landfästenas höjd öfver grunden 17 fot,
bredd 31 fot och tjocklek 10 fot.
Grundläggning: gräfning, 38 kub.famnar a 5: —
pålar till grund för landlasten och vingmurar,
220 st 5 10: —
plank till platformar, 19 tolfter 5 18: —
spåntpålning, 132 sträckfot å 2: —
Landfästen och vingmurar, 77 kuh.famuar mur i bruk, arbete
och materialier inberäknade 5 75: —
stenhuggning, 537 qvadr.alnar 5 3: —
8 u m m a
För ställnings-materialier och öfrige utgifter i och för detta arbete
tilläggas 20 proc. härå
Öfverbyggnaden, 26 sträck fot 5 60: —
Brobyggnad öfver Här-ån.
Brons längd 166 fot, brospannens antal 3 st. och längd 50 fot. Landfästenas
höjd öfver grunden 20 fot, bredd 31 fot och tjocklek 14
fot. Bropelarnes antal 2 st., höjd 14 fot, bredd 39 fot och tjocklek
8 fot.
Grundläggning: gräfning, 45 kub.famnar
2:ne stenkistor, virke, fyllning med sten och
beräknadt
pålar under landfästen och pelare, 424 st. .
plank, 34 tolfter
spåntpålning kring landfästena, 146 sträckfot
Landfästen och pelare, 139 kub.famnar mur i bruk,
materialier inberäknade
5 5: —
225
arbete in-
396
. 5 10: —
4,240
. 5 18: —
612
5 2: —
292
arbete och
5 75: —
10,495
3.600
S u m in a
hvaraf tilläggas 20 proc. för ställningsvirke, oförutsedda händelser
m. m
Öfverbyggnaden, 172 sträckfot
. h 150: —
Brobyggnad öfver Mjölnarps-ån.
Ett spann af 20 fots längd. Landfästenas höjd öfver grunden 9 fot,
bredd 31 fot och tjocklek 6 fot.
Grundläggning: gräfning, 8 kub.famnar 5 5: —
pålar under landfästen och vingmurar 114 st., med nedslagning
5 10: —
plank, 10 tolfter 5 18;
spåntpålning, 100 sträckfot 5 2: —
Landfästen och vingmurar, 21 kub.famnar mur i bruk, arbete
och materialier inberäknade  5 75: —
stenhuggning 210 qvadr.alnar 5 3: —
S u m m a
För ställningsmaterialier m. m. tilläggas 20 proc. härå ....
Öfverbyggnaden, 26 sträckfot
. 60:
Brobyggnad öfver Laga-ån.
Brons längd 108 fot. Brospannens antal 2 st. och längd 50 fot. Landfästenas
höjd öfver grunden 21 fot, bredd 31 fot och tjocklek 14
fot. Pelarnes antal 1, höjd 16 fot, bredd 39 fot och tjocklek
8 fot.
Grundläggning: gräfning, 44 kub.famnar a5:
1 stenkista (virke, sten och arbete inberäknade) . . .
pålar under landfästen och pelaren, 352 st. . 5 10: —
plank till dubbla platformar nnder landfästen och pelaren,
30 tolfter 5 18:
spåntpålning omkring landfästena, 150 sträckfot 5 2:
Landfästen och pelare, 133 kub.famnar mur i bruk, arbete och
materialier inberäknade  5 75;
stenhuggning, 950 qvadr.alnar 5 3;
S u i
För oförutsedda händelser och utgifter i och för detta arbete
tilläggas 20 proc. härå
Öfverbyggnaden, 114 sträckfot ........ 5 150;'~
Ralr
190
2,200
342
264
5,775
1,611
10,382
2,076
1,560
19,866
3,972
25,806
40
1,140
180
200
1,575
63 (
3,765
753
1,560
220
107
3,520
540
300
9,975
2,850
17,512
3,502
17,100
40
40
Ralr
51,348
14,018
40
49,632
6,078
38,114
40
Ratr
1,723,815
95
Ralr
1,480,065
159,190
76
80
Transport | — j—|
-| 1,883,006(75
1,480,065|76
883,006
Transport
Hulvcrtar och Afloppstruniinor:
4 st. kulvertar af 40 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, rustvirke ni. m
Mur i bruk, 109 kub.famnar, arbete och materialier
inberäknade
75. __
U st. afloppstrummor af 20 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, rustvirke m. in. .
Kallmur, 213 kub.famnar, stenanskaffning och arbete
inberäknadt  k 5q.
23 st. afloppstrummor af 12 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, rustvirke, spåntpålning m. m. .
Kallmur, 222 kub.famnar, med stenanskaffning oell ar
bete inberäknadt
5q.
24 st. afloppstrummor af 8 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, rustvirke m. in
Kallmur, 164 kub.famnar, stenanskaffning och arbete
inberäknadt  k tjQ.
52 st. afloppstrummor af 4 qvadr.-fots sektions-area.
Grundgräfning, rustvirke m. m
Kallrum, med stenanskaffning och arbete, 227
kub.famnar ’ ^ qq.
Väg-öfvergångar, 12 st. större
58 « mindre
Väg-omiäggningar
Bäddning å sank mark
Rätning af Vattendrag
Bankens stensättning mot sjön Widöstern och Laga-ån
rius/Ii/1 lfling ar  *
Stängsel, 83,300 sträckfamnar
å
Tilläggas 10 proc. härå
ä 450: -  ä 150: —
Summa kostnad för sådana arbeten, sorn äro beroende af terrängen
Öfverbyggnad för 14^ mils längd.
Skenor, 65,250 Skepp. st. st. vigt  å 30’
Skarf jern: bottenplåtar, hakbultar, muttrar, spik m. m, 8,656 Skepp.
10.L'sp. st. st. vigt
. ... å 60: -
Tvärstockar, 174,000 st.
Ncdlaggring af tvärstockar och skenor, å 15,000 R:dr pr mil
1: 50.
För stationer och mötesplatser tilläggas 10 proc, af denna summa
Summa kostnad för vägens öfverbyggnad
K x pr o i» r 1 a 11 o n e r:
För vägen från Sjöröd till Hånger.
162 tunnland inegor
å 600: —
5^4 utegor
300; _
Från Hånger till Laga-ån.
160 tunnland inegor  ^ 0qq.
286 « utegor ‘ å 300:' —
Summa Expropria t iöns-kostnad
Stationer och Taktlius:
Tre ^^oner af 3:dje klassen, nemi. vid Ryd, Ljungby och Wer
Sex
st. stationer af 4:de klassen, nemi. vid’ Farstorp,3YVR^köftT
Burstorp, Dorarp, Ya och Götaström . . ‘ utlotta,
Vakthus for 14i mil, å 12,000 R:dr per mil . 1
ä 20,000: —
Summa kostnad för Stationer och Vakthus
Tr ans j» ort-mat er i el^ Maskiner,
Redskap och Telegrafer,
för 14tp mil, ä 60,000 R:dr per mil  ,
c,.. T ... Summa Riksdaler Riksmynt
°‘ dXe.TdrS,0denVP1'°risiOnela ^Sgnader, oförutsedda händelse.
och öfrige faux fia,ses, tilläggas 15 proc. af denna
1,735
8,175
3,410
10,650
2,653
11,100
2,000
8,200
1,980
11,350
9,910
14,060
13,753
10,200
13,330
5,400
8,700
6,390
33,100
291
1,200
1,500
83,300
8,330
61,253
14,100
42,487
91,630
1,957,500
519,390
261,000
217,500
summa
Total-summa Riksmynt Riksdaler
Utgör 593,5o5 R:dr 88 öre per mil.
97.200
97.200
96,000
85,950
2,955,390
295,539
194,400
181,950
120,000
120,000
174,000
1,480,065
1,092,476
2,572,541
3,250,929
376,350
75
51
414,000
870 000
7,483,821
1,122,573
31
22
1 l-l
-| 8,606,394)73
Bik. till R. St. Prot. 1859 & 1860. 4 Sami. 1 Afd. 33 Höft.
General-Förslag
öfver anläggnings-kostnaden för en Jernväg med enkelt sporr från Finja-sjön till Götaström af 14 i Mils längd.
Ställen och afstånd.
Ten äng-  arbeten.
Öfverbyggnad.
Expropriation.
Stationer
och
Vakthus.
Transport-  materiel,
Redskap och
Telegrafer,
lngeniör-  arfvoden,
provisionel
byggnader,
oförutsedda
händelser
in. m.
S u m in a
Kostnad.
Kostnad
per nul.
För vägen från Sjöröd lill Hånger,
7\ mil 4“ 2,100 fots längd
1,480,065
76
1,694,593
45
194,400
—
230,720
—
453,600
—
585,156
19
4,638,536
15
613,563
50
För vägen från Hånger till Götaström,
6| mil 6,900 fots längd
1,092,476
75
1,556,335
55
181,950
—
183,280
—
416,400
—
537,416
28
3,967,858
58
571,736
28
Summa R:dr R:mt
2,572,542 51
3,250,929
—
376,350
—
414,OOo'
—
870,000
—
1,122,573
22
8,606,394
75
593,544
46
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande J\i 86.
Litt. Z.
Kostnads-F ö r s 1 a g*
för en Jernväg från Götaström öfver Bogla och Jönköping till Stråken,
7 mil 19,000 fot lång.
Terrasserings-Arbeten:
Schaktning:
Tillägges 10 proc. härå
Jordgräfning: utgör tillsammans 2.31,387 kubikfamnar.
178,123 kubikfamnar
25,040
4,004
6,441
6,309
3,850
5,868
1,750
25: —
94,350
9,435
å 4:
50.
801,553
å 5:
125,200
å 5:
50.
22,022
å 6:
38,646
å 6:
50.
41,008
å 7:
26,950
å 7:
50.
44,010
å 8:
—
14,000
S u m m a
Tillägges 10 proc. härå -
Beklädnadsarbeten å skärningarnes och bankarnes doseringar,
168,265 qvadratfämnar
.  å 20 öre
Diverse Arbeten:
Rätning af vattendrag
1,113,390
111,339
Faschinering vid Åkerby qvarn
Bogla bäcks omläggnin
Jordgräfning 408 kubikfamnar  å 4
50.
Reveteringsmurar, 67 kubikfamnar
å 45:
Reveteringsmurar vid Tormenås, 90 kubikfamnar ... å 15: —
Faschinbäddar på. Rockö-kärren  -
Strandskoning mot Wettern med sten och faschiner,
900 fot  ■
...
å 8: —
Strandskoning vid Mullsjön, 600 fot
å 1: —
Broar:
Brobyggnad öfver Störstorps å.
Brons längd 30 fot i 1 spann. Landfästenas höjd öfver grunden
20 fot, bredd 27 fot, medeltjocklek 7 fot.
Grundläggning: För dämning, rustvirke, spåntpålning  ....
Grundgräfning, 34 kubikfamnar
å 6: —
Grundmurning, 12 d:o
å 80: —
Landfästen: 45 kubikfamnar mur i bruk.
Stenanskaffning, 45 kubikfamnar .... .. å 50
Mnterialier dito
å 25
Arbetskostnad dito
å 30
Stenbeklädnad till högsta vattenytan
Öfverbyggnad, 30 sträckfot
å 60: —
Brobyggnad öfver Laga-än vid Eckersholm.
Brons längd 30 fot uti 1 spann. Landfästenas höjd öfver grunden
13 fot, bredd 27 fot, medeltjocklek 5 fot.
Grundläggning: För dämningar, spåntpålning m. m.
Grundgräfning, 25 kubikfamnar  -
Grundmurning, 10 dito
Landfästen: 29 kubikfamnar mur med bruk.
Stenanskaffning, 29 kubikfamnar
å 50
Stenbeklädnad å tillstötande bankar
Öfverbyggnad, 30 sträckfot
å 60: —
Pglbro öfver Munksjön.
Brons längd 1,360 fot. Pålarne 12 tum i fyrkant. Pålbockarnes
afstånd från midt till midt är 10 fot. Ofvanför bockarne lägges
långsleepers. Före pålningen fylles till 8 fots djup under vattenytan
18,200 kubikfot trävirke
:
å — 50.
272 pålskor och ringar jemte påslagning
å 3: —
Nedslagning af 272 pålar
å 10: —
Aptering af pålarne, intappning af tvärträn, påläggning af
långsleepers m. m.  ,
Fyllning till 8 fots djup under vattenytan, 2,200 kubikf:r å 5. —
Rulr.
50
50
2,300
500
1,836
3,015
1,350
2,500
7,200
600
520
204
960
2,250
1,125
1,350
250
1,800
550
å 6: —
150
å 80: —
800
å 50: —
1,450
å 25: —
725
ä 30: —
870
200
å 60: —
1,800
Transport
9,100
816
2,720
1,564
11,000
R:dr.
103,785
1,224,729
33,653
19,301
8,459
6,545
25,20C
40,204
R:dr.
1,381,468
1,381,468
R:dr.
Svängbro öfver kanalen vid Jönköping.
Transport
Ett spann nied 30 fots vinkelrätt afstånd emellan landfästena.
Vinkeln 49 grader. Brons spännvidd 39 fot. Vestra landfästet
uppmuras från grunden. För det östra pålas uti kista och muras
från lägsta vattenytan.
Vestra Landfästet: Fångdammar m. m. -
Grundgräfning, 24 kubikfamnar
å 6: —
Grundmurning, 20 kubikfamnar
å 80: —
Murning ofvan grund med bruk och tuktad sten, 57
kubikfamnar.
Sten anskaffning, 57 kubikfamnar
å 40: —
Materialier utan sten
å 25: —
Arbetskostnad
å 30: —
Murning med bruk och huggen sten, 35 kubikfamnar.
Stenanskaffning, 35 kubikfamnar
å 54
Materialier
å 25
Arbetskostnad
å 50
Östra Landfästet: Grundläggning och pålning i kista.
Pålkista med nedsänkning m. m.
75 st. pålar med skoning och nedslagning
Pålarnes förseende med hammarband samt platform
Stenfyllning emellan pålarne
Murning med bruk och buggen sten, 9 kubikfamnar.
Stenanskaffning, 9 kubikfamnar
å 54:
Materialier utan sten
å 25
Arbetskostnad
- —  å 50
Öfverbyggnad med maskineri med uppsättning
Bro öfver Jane Bäck
Brobyggnad öfver Dunkehalla-ån.
Brons längd 15 fot uti 1 spann. Landfästenas böjd öfver grunden
20 fot, bredd 27 fot och tjocklek 7 fot. Bron bygges på
torr grund.
Grundläggning: Grundgräfning, 40 kubikfamnar .... å 2: —
Spåntpålning m. m ...
Grundmurning, 10 kubikfamnar
å 80: —
Landfästen: 52 kubikfamnar mur med bruk och tuktad sten.
Stenanskaffning, 52 kubikfamnar
å 50: —
Materialier utan sten
ä 25: —
Arbetskostnaden  -  ä 30: —
Stenbeklädnad å tillstötande bankar under högsta
vattenytan  - -
Öfverbyggnad: 15 sträckfot
å 30: —
Brobyggnad öfver Dumme-å.
Brons längd 150 fot. Landfästenas höjd öfver grunden 65 fot,
bredd 30 fot och tjocklek upptill 12, nedtill 26 fot. Landfästena,
likasom pelarne äro försedda med tvärhvalf för att minska murmassan.
Bropelarnes antal 2, böjd öfver grunden 70 fot, tjocklek
upptill 10, nedtill 14 fot. Den för grunden erforderliga gräfningen
användes till bankens formerande och är bland schaktningen beräknad.
Landfästena, 254 kub.-famnar, deraf:
l:o. 183 kubikfamnar mur med bruk och tuktad sten.
Stenanskaffning, 183 kubikfamnar
å 50
Materialier dito
Arbetskostnad dito
å 25
å 40
2:o. 60 kubikfamnar huggen sten.
Stenanskaffning, 60 kubikfamnar  å 66
Materialier dito
å 25
Arbetskostnad dito
å 70
3:o. 11 kubikfamnar Hvalfmur.
Stenanskaffning, 11 kubikfamnar -  ...
å 100
Materialier dito
å 25
Arbetskostnad dito
å 75
Pelare: 288 kubikfamnar mur med bruk, deraf:
l:o. 68 kubikfamnar tuktad sten.
Stenanskaffning, 68 kubikfamnar
å 50
å 25
ä 40
Materialier dito
Arbetskostnad dito
2:o. 160 kubikfamnar buggen sten.
Stenanskaffning, 160 kubikfamnar  å 66: —
Materialier dito
å .25: —
Arbetskostnad dito
å 70: —
Reveteringsmurar nedom fyllningarne, 180 kubikfamnar kallmur.
Stenanskaffning, 180 kubikfamnar
å 40: —
Arbetskostnad dito
å 15: —
Öfverbyggnad, 150 fot
å 100: —
Transport
Hulr.
2,300
144
1,600
2,280
1,425
1,710
1,890
875
1,750
250
1,260
200
600
486
225
450
7,500
80
100
800
2,600
1,300
1,560
120
450
9,150
4,575
7,320
3,960
1,500
4,200
1,100
275
825
3,400
1.700
2,720
10,560
4,000
11,200
7,200
2.700
15,000
R:dr.
40,204
24,945
3,225
7,010
91,385
166,769
R:dr.
1,381,468
1,381,468
R:dr.
Transport
Brobyggnad öfver sjön Stråken.
Brons längd 50 fot uti 1 spann. Landfästenas höjd öfver grunden
40 fot, bredd 27 fot och medeltjocklek 12 fot.
Grundläggning: Bron bygges på torr mark. Den för grunden
och strömfåran erforderliga schaktningen användes till bank
och är uti jordgräfningen beräknad.
För dämningar, spåntpålningar
Murning med bruk och otuktad sten, 43 kubikfamnar
å 80: —
Landfästen: 316 kubikfamnar mur med bruk.
Stenanskaffning, 316 kubikfamnar  å 50: —
Materialier utan sten dito
å 25: —
Arbetskostnad dito
å 30: —
Stenbeklädnad under högsta vattenytan
Öfverbyggnaden, 50 sträckfot
å 100: —
Broar öfver Landsvägar, 2:ne st. vid Tormenås
och öster Brunn
å 1,352: —
Kulvertar och Afloppstrummor:
2 st. kulvertar af 120 qvadratfots sektions-area.
Grundgräfning, spåntpålning m. m.
Mur i bruk, 27 kubikfamnar.
Stenanskaffning, 8 kubikfamnar hvalfsten ... k 100
Stenanskaffning, 19 kubikfamnar tuktad sten k 50
Materialier utom sten, 27 kubikfamnar  å 25
Arbetskostnad
ä 30
Kallmur, 149 kubikfamnar.
Stenanskaffning, 45 kubikfamnar hvalfsten ... ä 100
dito 104 dito tuktad sten ä 50
Arbetskostnad
-  ä 15
/ st. kulvert af 50 qvadratfots sektions-area.
Grundgräfning, spåntpålning m. m.
Mur i bruk, 8 kubikfamnar.
Stenanskaffning, 2,5 kubikfamnar hvalfsten a
dito 5,5 dito tuktad sten k
Arbetskostnad dito
k
Materialier, 8 kubikfamnar
a
Kallmur, 79 kubikfamnar.
Stenanskaffning, 26 kubikfamnar hvalfsten k
53 dito tuktad sten k
Arbetskostnad, 79 kubikfamnar
å
100:
50
30
25
100
50
15
9 st. afloppstrummor af 20 qvadratfots sektions-area.
Grundgräfning, spåntpålning m. m.
Mur i bruk, 29 kubikfamnar.
Stenanskaffning
ä 50
Materialier utan sten  ,
ä 25
Arbetskostnad
ä 30:
Kallmur, 92 kubikfamnar.
Stenanskaffning -  ä 50. —
Arbetskostnad
k 15: —
4 st. trummor med 16 qvadratfots sektions-area.
Grundläggning, rustvirke m. m
Mur i bruk, 10 kubikfamnar.
Stenanskaffning
k 40: —
Materialier utan sten
ä 25: —
Arbetskostnad
a 30: —
Kallmur, 41 kubikfamnar.
Stenanskaffning  -  k 40: —
Arbetskostnad
15: —
7 st. trummor af 12 qvadratfots sektions-area.
Grundläggning, spåntpålning m. m. -
Mur i bruk, 14 kubikfamnar.
Stenanskaffning
k 40: —
Materialier utan sten
å 25: —
Arbetskostnad - —  ä 30: —
Kallmur, 88 kubikfamnar.
Stenanskaffning
ä 40: —
Arbetskostnad
ä 15: —
9 st. trummor med 8 qvadratfots sektions-area.
Grundgräfning, spåntpålning m. m
Mur i bruk, 13 kubikfamnar.
Stenanskaffning  ä 40:
Materialier utan sten
- — ä 25
Arbetskostnad
ä 30
Transport
R:dr.
450
3,440
15,800
7,900
9,480
400
5,000
3,840
800
950
675
810
4,500
5,200
2,225
1,940
250
275
240
200
2,600
2,650
1,185
2,800
1,450
725
870
4,600
1,3S0
1,950
400
250
300
1,640
615
2,450
560
350
420
3,520
1,320
2,112
520
325
390
3,347
R:dr.
166,769
42,470
2,704
19,100
9,340
11,825
5,155
8,620
54,040
R:dr.
1,381,468
211,943
1,593,411
R:dr.
Transport
Kallmur, 50 kubikfamnar.
Stenanskaffning
1  k 40: —
Arbetskostnad —
k 15: —
50 st. trummor med 4 qvadratfots sektions-area.
Grundgräfning, rustvirke m. m.
Mur i bruk, 38 kubikfamnar.
Stenanskaffning
Materialier utan sten
Arbetskostnad
Kallmur, 177 kubikfamnar.
Arbetskostnad
5,920
—
a 40: —
1,520
a 25: —
950
a 30: —
1,140
a 40: —
7,0S0
a 15: —
2,655
—
Väg-öfvergångar och Väg-omläggningar:
Väg-öfvergångar.
^Ovvaö3-oivciödllgtll
2 Landsvägsbroar öfver banan  ____
1 Egovägsbro öfver banan
Våg-omläggningar.
8,880 fot Landsväg
26,800 „ Egovägar
ä 450: —
900
ä 230:
2,530
- ä 120:
5,280
a 1,380: —
2,760
950
Stängsel.
1:
92,000 famnar
Summa kostnad för sådane arbeten, som äro beroende af terrängen
Öfverbyggnad :
Ballast, 30,120 kubikfamnar
k 10:
Skenor, a 25 # st. st. v. per löpande fot å 271,000 fot,
33,875 Sk:#.
fc ;30. _
Skarf jern med skrafvan, 2,032 Sk:# st. st. v... L •, 45:
Hakbultar, 450,000 st.
å 75 R:dr per l,000:de
Tvärstockar, 90,340 st.
^ 1: 50.
Nedläggning af Tvärstockar och Slecpers k 0,25 dagsverken ner
löpande fot.
67,750 dagsverken
j, 2:
. Summa
kör stationer och mötesplatser tilläggas 10 proc. af denna summa
Summa kostnad för vägens öfverbyggnad
Expropriationer :
För Jernvägen och Stationerna:
Inegor, 134 tunnland
1,000
Utegor, 346 dito
^ 400
För väg-omläggningar m. 111., 9 tunnland
600
Lösen af Brogårdens qvarn
Husflyttningar
Summa Expropriations-kostnad
Stationer oell Vakthus:
1 Andra klassens station uti Jönköping
Verkstäder derstädes
"
2 Tredje klassens stationer vid Bogla och Stigamo
2 Fjerde klassens stationer vid Götaström oell Fiskebäck
Vakthus för 7 | mil k 5,000 R.dr per mil
Summa kostnad för stationer och vakthus
Transportmat eriel, Maskiner, Redskap och Telegrafer:
För 7 i mil
-
ä 36,000 R:dr per mil
t .- r , Summa
kor Ingemor-arfvoden, provisionela byggnader och öfrige fauxfraiser
samt för oförutsedda händelser tilläggas 15 proc. af denna
summa
1 otal-kostnad, Summa R:dr Riksmynt
Utgör per mil 681,482 R:dr.
R:dr.
3,347
2,000
750
2,220
2,040
R:dr.
54,040
6,097
19,265
12,420
4,260
R:dr.
1,593,411
79,402
16,680
92,000
301,200
1,016,250
91,440
33,750
135,460
135,500
1,713.600
171,360
134,000
137,400
4,500
6,000
6,600
90.000
60.000
30.000
18J100
37,500
R:dr.
1,781,493-
1,884,960
288,500 ■
235,500
270,000 -
4,460,453
669,067
5,129,520 -
STOCKHOLM. Tryckt hos Sam. Rumstedt. 1860.
