# ID: svediakorp-gov2348
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 26,650
# sentences: 1,019
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 53.
25
§ 81.
Då. Riksdag — — — — Riksdagsbeslutet.
Deruppå förklara Konungen
Sjelf, eller genom Sluts-Ministern för utrikes
ärendena, Dess bifall till Riksdagens
slutande och hemförlofve Ständerna.
Då Riksdag — — — — Riksdagsbeslutet,
Deruppå förklara Konungen
Sjelf, eller genom nåijnn af Stats-Mi nisIrome,
Dess bifall till Riksdagens slutande
och hemförlofve Ständerna.
Innan Riksens Ständer ålslciljas, fjöre
de medelst Depututioner, sina underdåniga
a/'ske dsupjt va kin in fjär hos Konungen och (utgår)
del Kongl. HuseI, samt tage Ufven genom
Deputerade u/sked från hvarandra.
Stockholm den 23 Juli 1860.
Reservationer:
af Herr Doktor T. Wensjoe: ”Utan att vilja bestrida åtskilliga af de förde
lar,
som i detta Memorial blifvit framhållna såsom en följd af årliga riksdagar,
har jag dock icke kunnat med min röst biträda detsamma, dels emedan jag anser,
att den väsendtligaste af dessa fördelar, nemligen riksdagarnes förkortande, skall
blifva endast skenbar, dels emedan förslaget i öfrigt är behäftadt med så stora
olägenheter, att de synas mig öfverväga fördelarne.
Det är visserligen sannt, att våra riksdagar äro långa, så att en eller annan
räckt ända till 17 månader, men så hafva vi äfven på sednare tider haft riksdagar,
som räckt mindre än ett år, t, ex. 1844 års riksdag, som räckte 10 m. 13 d.,
1847 års riksdag, som räckte 11 m. 9 d., 1850 års riksdag, som räckte 9 m. 19 d.,
och den innevarande riksdagen skulle efter all sannolikhet redan varit afslutad,
derest icke omständigheter, som dermed icke stå i omedelbart sammanhang, erfordrat
sin särskilda tid. Erfarenheten har således visat, att de riksdagar, som återkomma
hvart tredje år, icke behöfva blifva årsgamla, utan kunna blifva kortare.
Deremot är det väl temligon säkert, att dc årliga riksdagarne skulle komma att
räcka sina fulla fyra månader, hvilket på trenno år gör ett helt riksdagsår. Yidtoges
nu samma förenklingar och förkortningar, som blifvit föreslagna för de årliga
riksdagarne, med dem, som återkomma hvart tredje år, så är det klart att vinsten
i tid skulle blifva tredubbel, ty motionstid, utskotts-tillsättning m. m. behöfvesju
för de förra hvarje år, för de sednare endast hvart tredje och den förändring, som
i motiverna blifvit föreslagen i Stats-Utskottets arbetssätt, kunde ju äfven komma
våra nuvarande riksdagar till godo. Efter all sannolikhet kommer således riksdagstiden
under trenno år snarare att blifva längre, än kortare, i följd af årligen
återkommande riksdagar; men då är ju det förnämsta ändamålet med hela förändringen
förfeladt.
Blir riksdagstiden längre, så blir ock riksdagskostnaden större. En gifven
tillökning blir resekostnaden för tvänne resor till och från riksdagen, emedan
Rik. till B. St. Brot. 1859 §■ 1880. 3 Sami. 18 Höft. 4
26
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 53.
representantcrne nu endast behöfva resa en gång livart tredje år till och från riksdagsorten,
men måste, om riksdagarne blifva årliga, göra det en gång hvarje år.
Om riksdagsmän äfven nu resa hem under riksdagens lopp, så är det deras ensak,
och sker icke på kommittenternes bekostnad.
Ju oftare riksförsamlingen sammanträder, desto oftare få anspråken och behofven,
verkliga eller skenbara, tillfälle att göra sig gällande, och följden blir utan
tvifvel årligen ökade anslag och i följd deraf årligen ökad beskattning.
Då hvarje år statsregleringen kan omgöras, tulltaxan förändras, bevillningen
modifieras, så kan deraf uppkomma en ständig vexling i alla dessa förhållanden, i
stället för den stadga, som nu åtminstone för trenne år är att påräkna. Embetsmännen
t, cx. skulle hädanefter, om förslaget antoges, aldrig mer än för året
kunna vara säkra på sina löner, emedan Stäudcrna hvarje år skulle kunna förändra
dem; och mycket annat, för hvilket någon stadga kunde vara af nöden, skulle
komma på en rörlig fot, så att inga säkra beräkningar derpå skulle kunna byggas.
Motionären bade ursprungligen föreslagit, att lagtima riksdag icke skulle få
räcka öfver fyra månader, utan så vida. Konungen och alla fyra Stånden voro
ense om förlängningen. Utskottet har i stället föreslagit, att riksdagen ovilkorligen
skall vara slut på fyra månader. Det låter visserligen säga sig på papperet
i en grundlagsparagraf, att alla de angelägenheter, som kunna förekomma på en
riksdag, ovilkorligen skola låta sammanpressa sig inom en viss begränsad tidrymd,
som icke får öfverskridas, men den stela verkligheten har icke samma
elasticitet, som de fromma önskningarne. Täger man i betraktande allt som ovilkorligen
måste genomgås på hvarje riksdag, och dertill den mängd af olika ämnen,
som utöfver dc vanliga kunna förekomma till afgörande, så lärer det väl knappt
vara att hoppas, det allt detta skulle, utan förfång för ärendenas grundliga behandling,
kunna låta sammantvinga sig inom den korta tidrymden af fyra månader
eller nogare räknadt tre och cn half månad; ty cn half månad Afgår till förberedelser
innan riksdagsarbetet kommer i riktig gång. Eöljden skulle utan tvifvel
blifva den, att man skulle nödgas afbryta måhända högst vigtiga ärender midt
under deras behandling, som således skulle vara alldeles förspild möda. Det enda
korrektivet häremot vore, att Regeringen komine Ständerna till hjelp med utlysandet
af en urtima riksdag att vidtaga när den lagtima måsto afbrytas, för att
få dessa vigtiga ärender afgjorda; men hvad hade man då vunnit i riksdagstidens
förkortande?
Då Konungen, oaktadt lagtima riksdag skulle förekomma hvarje år, bade
rättighet att utlysa urtima riksdag, hvilket ock torde vara behöfligt, så kunde vi
lätt få permanenta riksdagar, enär de urtima och de lagtima kunde sammanflyta.
För det närvarande är detta icke möjligt, emedan nästa lagtima riksdags början
räknas, i fall urtima riksdag mcllankommit, ifrån den sednares början och icke
ifrån den näst förekommande lagtima, Förslaget innebär ock, att urtima riksdag
upphör, når tiden för den lagtima är inne. Om då vigtiga frågor på den
urtima riksdagen äro oafgjorda, måste Regeringen naturligtvis framlägga dem för
den lagtima. Sker detta vid cn sådan lagtima riksdag, då nya Ständer blifvit
utvalde, så kan det inträffa, att helt andra personer komma att i Utskotten
fortsätta, hvad de gamle Riksdagsmännen begynt, hvilket icke kan annat än
vålla tidsutdrägt, trassel och oreda.
Så tätt återkommande riksdagar hafva också med sig en fara, som icke får
förbises, jag menar faran för regerande Ständer. Redan vid 1840 års riksdag, då
ett dylikt förslag till årliga riksdagar var å bane, men föll för det kloka och välberäknade
medelförslaget af riksdagar hvart tredje år, yttrade vår store häfda
-
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 53.
27
tecknare Goijer, som då var ledamot af Konstitutions-Utskottet, till protokollet
derstädes följande ord: ”Sverige bär inom sig allt för många söndringsämnen, att
icke införandet af så täta riksdagar skulle, nästan med säkerhet, alstra Regerande
Ständer, ett ondt, som Sverige redan, till sin olycka, fått vidkännas, och hvarifrån
Försynen för framtiden måtte det bevara.”
Utskottet anser, att det för Riksdagsmännerno sjelfve skulle vara fördelaktigare
och således önskvärdare, att få tillbringa 4 månader hvarje år vid riksdagen,
än att ligga der ett helt år hvart tredje år. Men härom kunna tankarne vara
mycket delade. Ganska många, både embetsman och andra medborgare, torde
finna det vida lättare att ordna sina angelägenheter så, att de kunna vara en
längre tid från hemmet hvart tredje år, än att nödgas lemna det 4 månader hvarje
år. Åtminstone skulle de ledamöter af Preste-Ståndct, som äro Pastorer, ega
ganska grundade skäl att beklaga sig öfver ett grundlagsstadgande, hvarigenom
de skulle kunna åläggas att hvart enda år lemna sitt vigtiga kall just under den
tiden då en af de vigtigaste af deras embetsåligganden, ungdomens nattvardsberedning,
som bäst pågår. Resorna till riksdagsorten midt i vintern skulle också
för många blifva ganska besvärliga och för somliga, t. ex. riksdagsmännerne från
Gottland, stundom alldeles omöjliga.
Enligt förslaget, såsom det bär är uppstäldt, skulle ock en allt för kort mellantid
kunna komma att ega rum mellan ett grundlagsförslags förklarande för hvilande
och dess antagande eller förkastande. Det kan nemligen blifva förklaradt
för hvilande i Maj det ena året, och redan i Februari det andra året af de nya
Ständerna blifva antaget eller förkastadt. Visligen har man hittills undvikit ett
så brådstörtadt förfaringssätt i så vigtiga frågor.
Det anmärkes att andra länder hafva årliga riksdagar och deraf befinna sig
väl. Må vara! Men förhållandena der äro också i många andra hänseenden
högst olika. I stora stater, t. ex. England och Frankrike, sorn äro mycket invecklade
i den yttre verldspolitiken, der sakerna äro underkastade snabba och täta
vexlingar, behöfvas just med afseende härpå årliga riksdagar. I mindre länder,
såsom Danmark och de tyska stater, sorn blifvit anförda, der afstånden från
riksdagsorten äro kortare och ärendena i allmänhet färre och enklare, hafva årliga
riksdagar icke så många olägenheter, som förhållandet skulle blifva i vårt glest
bebodda land, med sina stora afstånd, sin mångfald af de mest heterogena ärenden
och sitt invecklade riksdags-machineri. Jag inser icke, hvarföre vi Svenskar
alltid skola härma utländska mönster: det kan väl finnas något, som är passande
och egendomligt för oss, och som icke bör föraktas och förkastas, derföre att det
icke är utländskt, utan svenskt.
Behofvet af årliga riksdagar, om något sådant finnes, blifvcr betydligen förminskadt,
om, såsom är att förmoda, förslaget om länsnämnder blifver antaget.
Många ärender kunna der utredas och förberedas under mellantiderna, så att hela
Riksförsamlingen icke så ofta behöfver sammanträda och sammanträdet icke behöfver
blifva så långvarigt. För min del tror jag icke, att detta behof är så allmänt
erkändt, som man velat förespegla; tvertom torde den allmänna tanken vara
den, att vi hafva mer än tillräckligt af de riksdagar, vi hafva.
Många flera och säkert äfven bättre skäl torde kunna anföras emot förslaget
till årliga riksdagar, men redan dessa hafva för mig varit tillräckliga, för att
motivera mitt afstyrkande af dess antagande att hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag”.
I denna reservation hafva Herrar G. W von Francken, G. II. Ehrenhoff
och D. Hadorph samt Herr Doktor C. II. llundgren och Herr Kyrkoherden E.
Bergman instämt.
28
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 53.
af Herr Professor N. IL Selander.
af Herr Kontrakts-Prosten E. M. Tegnér: ”Ehuru jag i allmänhet biträd*;
det nu framlagda förslaget, har jag likväl i en punkt, eller den sorn angär den
slutliga behandlingen af en väckt, och säsom hvilande förklarad fråga om ändring
i Grundlag, och hvarom förinäles i 81 § It. F. och 29 § Ii. O., varit af en från
Utskottets pluralitet skiljaktig mening. Denna skiljaktighet rörer dock icke hufvudsaken;
fastmer delar jag helt och hållet den åsigten, att samma Ständer, —
och doras uppdrag gäller för tre år, — hvilka förklarat ett förslag till ändring i
Grundlag såsom hvilande, icke må blifva berättigade att öfver detta förslag besluta,
utan beslutet blifva öfverlåtet åt de nästföljande Ständerna, sedan nya val för sig
gått. Min olika mening afser endast ordningen, i hvilken frågorna skulle, för fattandet
af beslut, ånyo upptagas, och hvilken ordning jag ansett borde blifva enahanda
med den i hvilken de blifvit förklarade såsom hvilande. Om man nu antager,
och man torde kunna göra det utan fara för misstag, att Grundlagsändringsförslag
blifva förklarade såsom hvilande både under det första, det andra och det
tredje året, som befullmäktigandet till representant-kallet för hvarje gång gäller,
så synes mig sorn borde, sedan nya val allmänt för sig gått, och nya bemyndiganden
utfärdade blifvit, de från förra riksdagsperioden såsom hvilande förklarade
grundlagsändrings-förs 1 ag blifva till afgörande af de nya Ständerna åter upptagna
i samma ordning som de af näst föregående Ständer blifvit bordlagda, eller under
det första, det andra eller det tredje året. Fördelarne, hvilka af ett sådant stadgande
och förfarande vore att motse och förvänta, klefve säkerligen flera. Främst
bland dem ville jag sätta, och hvad äfven vore af högsta vigt, att tid och rådrum
sålunda bereddes och lemnades för hvarje mera genomgripande grundlags-ändringsförslag
både att blifva kändt och i det allmänna afhaudladt och pröfvadt; dernäst
att det nya stadgandet bragtes i närmaste öfverensstämmelse med det nu gällande,
eller att en tid af omkring 3 år eger rum mellan det preliminära och det definitiva
antagandet af ett grundlags-ändringsförslag, då Riksens Ständer skola hvart
tredje år sammankomma; och slutligen att göromålen för Konstitutions-Utskottet
härigenom klefve, i sin mån, mera jemnt fördelade. Äfven en sådan omständighet
torde hädanefter mera än hittills behöfva att afses, särdeles då, med afseende
på den för Riksens Ständers sammanvaro hvarje år föreslagna tid af 4 månader,
det torde blifva af nöden för en hvar att noga akta uppå och med omsorg och
urskiljning både indela och använda tiden, på det hon må finnas tillräcklig lör
ärendenas önskvärda och ändamålsenliga beredning och afgörande”.
0 o o
Herr N. P. Lindeström har instämt i denna reservation.
Herrar Doktorer J. Collén och D. Söderberg samt Herr C. M. O. Schenström.
och f. vice Talmannen Per Eriksson hafva anmält, att do icke varit i Utskottet
tillstädes då ärendet afgjordes.
STOCKHOLM, tryckt hos Isaae Marcus, 1860.
Konstitutiom-Utskottets Memorial N:o 54.
t
Ank. till Exp.-Ut8k. den 30 .Juli 1860, kl. 7 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, angående en af Rrksdags-fullmägtigen Ola
Jönsson från Malmöhus län anmäld anledning till anmärkning.
Bonde-Ståndet har, under den 13 nästlidne Juni. behagat till Konstitutionsutskottet
remittera en, i loreskrifven form, af Riksdags-fullmägtigsn Ola Jönsson
från Malmöhus län anmäld anmärknings-anledning, hvilken, uppgifven i ett remissen
bifogadt memorial, funnits vara hemtad från Kongl Maj:ts den 4 förutgångne Maj
fattade beslut, att i adeligt ständ upphöja åtskilige personer: förmälande motionären,
bland annat, att en fullständig ombildning af national-represcntationen vore af
största behofvet påkallad; att en sådan icke kunde genomföras utan upphäfvande
af Ridderskapet och Adelns sjelfskrifvenhet, hvartill erfordrades medgifvande af
detta Stånd; att det motstånd, som i detta hänseende vore att förvänta, komme att
vinna i styrka, om uti Ridderskapet och Adeln ytterligare upptoges flere förmögne
och inflytelserika personer; att, genom upphöjande i adeligt stånd, man underhölle
fördomar och konstlade samhällsbegrepp, som motverkade nationens lyftning i högre
sedlig mening; samt att den eller de Stats-Råds ledamöter, som underlåtit att afstyrka
ofvanberörda beslut, eller som samma beslut kontrasignera! visat sig icke
inse och iakttaga Rikets sannskyldiga nytta; hvadan motionären hemställde, att
Konstitutions-Utskottet mätte, i enlighet med 29 § Riksdags-Ordningen, äska StatsRåds-protokollet,
angående ifrågavarande ärende, för att pröfva huruvida icke rådgifvare-åtgärden
påkallade tillämpning af 107 § Regerings-Formen.
Sedan Konstitutions-Utskottet äskat och fått emottaga det inför Konungen i
Stats-Rådet ofvannämnde dag förda protokoll, har Utskottet tagit förevarande ärende
i öfvervägande; och som Utskottet vid innevarande riksdag redan verkställt den
Utskottet åliggande granskning af de i Stats-Rådet under de löre riksdagens början
närmast förflutna tre åren förda protokoll och deröfver afgifvit utlåtande till Rikets
Ständer, hvilka i anledning deraf fattat sina beslut, och den nu anmärkta rådgifvare-åtgärden
icke är af sådan beskaffenhet, att å densamma, betraktad ensam för
sig, kan grundas ett omdöme, huruvida Stats-Rädets ledamöter uti deras rådslag
Bih. till B. St. Prot. 185.9 & 1860. 3 Sami. 13 Haft. 1
2
Konstitutions-TJtskottets Memorial N:o 54.
om allmänna mått och steg, icke iakttagit Rikets sannskyldiga nytta, eller om någon
Föredragande icke med oväld, nit. skicklighet och drift sitt förtroende-embete
utofvat: anser Utskottet sig böra. utan att inga i närmare bedömande af sjelfva saken,
hemställa, att Ola Jönssons ifrågavarande framställning icke må till någon Rikets
Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 Juli 1860.
Reservation:
af Riksdags-fullmägtigen Ola Jönsson från Malmöhus län: ”Genom det af Utskottet
äskade Stats-Råds-protokoll, angående den anmärkta rädgifvare-åtgärden, har den
upplysning vunnits, att de närvarande Konungens rådgifvare underlåtit att någon
särskild mening till protokollet anföra, såsom i 9 § Regerings-Formen uttryckligen
föreskrifves. De äro således för beslutet ansvarige, såsom hade de styrkt Konungen
att det beslut lätta.
Då Utskottet ansett sig böra, utan att ingå i närmare bedömande af sjelfva
saken, hemställa, att min framställning icke må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda, har det såsom grunder för denna åsigt anfört:
l:o att det redan granskat Stats-Råds-protokollerna för de närmast före riksdagens
början förflutna tre åren;
2:o att Ständerna öfver utlåtandet om denna granskning fattat sitt beslut; och
3:o att den nu anmärkta rädgifvare-åtgärden icke är af sådan beskaffenhet, att
ä densamma, betraktad ensam för sig, kan grundas ett omdöme, huruvida StatsRädets
ledamöter, uti deras rådslag om allmänna mått och steg, icke iakttagit Rikets
sannskyldiga nytta, eller om någon Föredragande icke med oväld, nit, skicklighet
och drift sitt förtroende-embete utöfvat.
För den otroliga händelse, att Utskottet med den i viss män tvetydiga redaktionen
af tredje motivet velat antyda, att anmärkta rädgifvare-åtgärden, derföre att
den är en enda och ensam, är af sådan beskaffenhet, att å densamma icke kan
grundas ett omdöme, huruvida Stats-Rådets ledamöter uti deras rådslag om allmänna
mått och steg icke iakttagit Rikets sannskyldiga nytta, så reserverar jag mig
emot en sådan grundlags-tillämpning.
Hvad nu vidare angar motiverna, sådana jag, oafsedd nyss anförda reservations-anmälan,
antager att de efter deras rätta ordaförstånd böra tolkas, lärer väl,
med afseende på de begge första, den omständigheten, att Stats-Råds-ledamöternas
åtgärder under någon tid före den, då anmärkta rädgifvare-ätgärd blifvit vidtagen,
redan äro granskade och bedömda, icke kunna vara giltigt hinder lör granskning
och bedömande af den sedermera vidtagna och anmärkta rädgifvare-åtgärden. Detta
synes ock Utskottet^ hafva sjelf funnit, då det ingått i granskning och bedömande
af den meranämnda åtgärden så tillvida, att det förklarat, att ä densamma, betraktad
ensam för sig, icke kan grundas ett omdöme, huruvida Statsråds-ledamöterna
icke iakttagit Rikets sannskyldiga nytta. Det motiv, som bestämt Utskottets åsigt,
att det bort, utan att ingå i närmare bedömande af sjelfva saken, hemställa, att
framställningen icke må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda, måste således,
huru otroligt det än kan synas, vara det tredje af de anförda, eller det, att rådgifvare-åtgärden,
ensam för sig betraktad, icke har den beskaffenhet, att å densamma
kan grundas ett omdöme om Rikets sannskyldiga nytta blifvit iakttagen, hvilket
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 54.
3
dock förutsätter möjligheten, att den betraktad i sammanhang med annat, kan erbjuda
giltiga grunder för ett sådant omdöme, tillföljd hvaraf detta Utskottets utlåtande,
äfven om det nu blifver af Riksens Ständer gilladt, icke kan tilläggas kraften
af ett afgörande omdöme öfver rådgifvare-åtgärden, så vidt. den kan tagas i betraktande
i sammanhang med annat, som under en blifvande granskning af StatsRåds-protokollerna
för tiden efter början af denna riksdag kan förekomma.
Att sålunda dela frågan om bedömandet af en politisk handling i två delar,
nemligen: om den är felaktig ensam för sig, och om den är felaktig i sammanhang
med annat, torde måhända sakna skäl för sig; och då ett utlåtande i första delen
icke hindrar en granskning framdeles af åtgärden i sammanhang med andra af Konungens
nuvarande rådgifvare vidtagna, så uppstår icke heller, enligt mitt förmenande,
något som hindrar granskningens verkställande af åtgärden ensam för sig.
Det svar pä första delen af frågan, som utgör Utskottets egentliga utlåtande,
liar icke på ringaste sätt blifvit motiveradt, utan har såsom ett blott kategoriskt
omdöme sjelf blifvit inflickadt bland motiverna för Utskottets slutliga hemställan.
Det är ett sådant, förfaringssätt, som jag i allmänhet anser obehörigt utaf Rikets
Ständers Utskott i fråga om framställningar, gjorda af folkets representanter, men
synnerligen icke kan gilla i en så högst vigtig fråga, som den, om Konungens rådgifvare
iakttagit Rikets sannskyldiga nytta, vid hvilken frågas besvarande det synes
såsom hade Utskottet bort åtminstone i någon mån upptaga till granskning och motiveradt
bedömande de skäl, som för den anföras. Om denna åsigt är riktig, så
borde ock de grunder, sorn anfördes i anmärknings-memorialet, hafva blifvit bemötta
med annat, än ett naket kategoriskt omdöme.
Dä emellertid Utskottet nu icke andragit något skäl för sitt egentliga utlåtande,
att den anmärkta åtgärden icke är af sådan beskaffenhet, att ä densamma,
betraktad ensam för sig, kan grundas ett omdöme, huruvida Stats-Rädets ledamöter
uti deras rådslag icke iakttagit Rikets sannskyldiga nytta, så kan jag icke heller
biträda den pä detta utlåtande grundade hemställan, att ifrågavarande framställning
icke må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda, utan anser, att de skäl, som
i det vid remissen fogade anmärknings-memorialet anfördes, och hvilka qvarstå
ovcderlagda, gifva fullgiltig anledning
att för Rikets Ständer, enligt Riksdags-Ordningen § 29
mom. 2, tillkännagifva, det Konungens rådgifvare hafva icke
iakttagit Rikets sannskyldiga nytta, dä de den 4 sistlidne Maj
underlåtit att afstyrka Hans Maj:t Konungens nådiga beslut att
i adligt ständ upphöja åtskilliga personer;
hemställande, pä denna grund, att Rikets Ständer måtte pröfva,
huruvida rikets val kan kräfva, att de hos Konungen anmäla
sin önskan, att han ville utur Stats-Rådet och från embetet
skilja den eller dem, som uti ifrågavarande regerings-beslut
deltagit, och mot hvilka anmärkning blifvit gjord.”
1 denna reservation har Riksdags-fullmägtigen Carl Casper Nettelbladt från
Stockholms län instämt.
4
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 55.
,M 55.
Ank. till Exp.-Utsk. den 30 Juli 1860, kl. T e. m.
Memorial lill Rikets Ständer, med voterings-propositioner, rörande del uti
Konstitutions-Utskottets Memorial iY:o 38 framställda förslag till
ändring i Riksdags-Ordmingens föreskrifter om. Preste-Ståndels
representations-rätt.
Sedan Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet N:o 38 framställda, förslag till
ändring i Riksdags-Ordningens föreskrifter om Preste-Ståndets representations-rätt,
blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden antaget att hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag, men af Ridderskapet och Adeln samt Pr este-Stånd et till
Konstitutions-Utskottet åter hänvisadt med särskilda anmärkningar emot förslaget,
hvilka förklarats utgöra hvartdera Ståndets gemensamma tanke; och Utskottet, som
ansett någon sammanjemkning emellan dessa skiljaktiga meningar icke kunna ega
rum, uti Memorialet N:o 19. dels detta förhållande hos Rikets Ständer anmält, med
inbjudning till Eidderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet att sig efter de öfriga
Stånden foga, dels ock, lör den händelsen, att inbjudningen icke antoges, och frågan
således koinme i det skick, att dess afgörande blefve beroende på omröstning i
Förstärkt Konstitutions-Utskott, hemställt till Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet
om icke de, hvar för sig, täcktes verkställa en sådan redaktion af sina särskilda
meningar, att dessa kunde oförändrade intagas uti de blifvande voteringspropositionerna:
sä hafva, enligt hvad till Utskottet ankomna utdrag af samtliga
Riks-Ståndens Protokoll för den 18, 20 och 21 innevarande månad utvisa, Borgareoch
Bonde-Ståndet lagt Memorialet N:o 49 till handlingarne, samt Ridderskapet och
Adelil äfvensom Preste-Ståndet, med afsjag ä den gjorda inbjudningen, att sig efter
de öfriga Stånden foga, upprättat följande förslag till redaktions-iorändringar i öfverensstämmelse
med sina förut uttalade gemensamma tankar, nemligen:
Ridderskapet och Adeln: att 13 och 16 §§. Riksdagsordningen böra erhålla
denna lydelse:
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 55.
5
§ 13. !'!;
l:o Jemte Erke-Biskopen, Biskoparne och Pastor Primarius i Stockholm,
hvilka af Konungen till riksdagen kallas, välje hvarje Stifts Kyrkoherdar samt de
ordinarie Lärare vid Stiftets Elementar-låroverk, hvilka för sina befattningar ega presterlig
befordringsrätt, gemensamt och inom sig, på sätt de öfverenskomma, följande antal
Ledamöter i Preste-S tande t, nemligen för: Upsala stift Sex, Stockholms stad Lyra,
Linköpings stift Sex, Skara Fem, Strengnäs Fem, Westerås Fem, Wexiö Fyra, Lunds
Sex, Göteborgs Fyra, Calmar Tvä, Carlstads Två, Hernösands Lyra och Gottlands
Två. Komministrarne —
Fullmägtig.
2:o Universiteten — riksdagsmanna-underhåll.
§ 16.
Underlåter något Stift, Universitet, Stad —  den omkostnad, som ett
annat och jemlikt Stift, Universitet, Stad
Ståndets kassa.
Pr este-Ståndet har sammanfattat sin gemensamma tanke uti följande förslag
till ändring uti
Riksdags-Ordningen.
§ 13.
l:o Jemte Erke-Biskopen — och Gottlands Två. Öfrige Prester uti
hvarje Stift, äfvensom i Stockholm, så vidt de ordinarie beställning innehafva, vare berättigade,
om de det åstunda, att, inom sig, välja en Fullmägtig.
2:o Universiteten — riksdagsmanna-underhåll.
3:o De vid rikets allmänna Elementar-låroverk på ordinarie Stat anställde Lärare,
som i och för sina befattningar ega presterlig befordring s-rått, men icke innehafva pastorat,
skola utse Fem Riksdagsmän i Preste-Ståndet, sålunda, att Lårarne inom hvarje
af här nedan bestämda valdistrikt ibland sig, på sätt de inom distriktet öfverenskomma,
välja en Fullmägtig. Valdistrikten är o, det första: Upsala och Hernösands stift; det
andra: Stockholms stad och Westerås stift; det tredje: Linköpings, Strengnäs och Gottlands
stift; det fjerde: Skara, Göteborgs och Carlstads stift; det femte: Wexiö, Lunds
och Calmar stift. Valens verkställande ombesörjes inom hvarje distrikt skiftesvis af ett
af dess Konsistorier, i den följd stiften här ofvan nämnas.
4:o Läkare, hvilka, genom a,flagd licentiat-examen, blifvit till läkarekonstens utöfvande
behörigen legitimerade, skola inom sig utse till Riksdagsmän i Preste-Ståndet Fyra
Fullmäktige, hvilka ej till annat Riks-Stånd höra, och med iakttagande föröfrigt af hvad
17 och 18 §§ innehålla. Med valen förhålles sålunda, att Sundhets-Kollegium kallar,
inom den tid, som fastställd år för Riksdagsmannavals förrättande, vederbörande Läkare
inom Riket att, på utsatt dag, till vals anställande inför Kollegium sammanträda, hvarvid
en hvar, antingen personligen eller genom befullmägtigadt ombud, men alltid med
slutna sedlar, så beskaffade, som i 71 § innehålles, väljer inom Korpsen Fyra medlemmar
till Fullmågtige i Preste-Ståndet.
§ 13.
Underlåter Valfördelning att Riksdagsman ställa, vare förfallen till det vite.
Ståndet pröfvar skäligt utsätta; skolande — — — Ståndets kassa.
6
Konstitutions-Utskottéts Memorial N:o 55.
§ 19.
Förmenar någon väljande, eller som under omröstning kommit, olagligheter
vid ett riksdagsmannaval vara begångna, och vill deröfver klagomål anföra, aske
dä af V alfor rättaren behörigt Protokolls-utdrag, hvilket sist inom nästa dags förlopp
bör till klaganden utleinnas. Den klagande blifvit förrättadt. Kla
gomål
öfver val till Riksdagsmän af Preste-Ståndet ingifves för Stiften och Elementar-läroverken
hos det Consistorium, som valet förrättat, för Läkare-korpsen hos Sund
hets-kollegium,
samt för Universiteten och Yetenskaps-akademien — — finnas
utstakade.
Si 22.
Fullmagterna böra, tor att vara gällande, lyda sålunda: ”Till den lagtima
(urtima) Riksdag, som i — — skall hållas beful]mägtigas härmed, efter
föregånget ordentligt val, N. N. (för Preste-Ståndet ifrån N. N. Stift, Universitet,
Akademi, allmänna Elementar-läroverken inom IV. N. Valdistrikt, eller Läkare-korpsen):
för Borgare-Ståndet — — — grundlagar.” Fullmagterna underskrifvas: PresteStåndets,
för Stiften, Universiteten och allmänna Elementar-läroverken, af de Konsistorier,
som valen förrättat, för Läkare-korpsen af Sundhets-Kollegium och för Veten
skaps-Akademien
af dess Preses, — — — —  — —
förrättnings-stället. utlemna.
Dä Riks-Ständen sålunda stadnat uti frenne frän hvarandra skiljaktiga beslut,
får Utskottet till skiljaktigheternas förening och beredande af slutligt utlåtande, genom
omröstning i Förstärkt Konstitutions-Utskott, vördsamligen för Rikets Ständers
ompröfvande öfverlemna följande
Voterings-propositioner.
1.
Den, som vill, att vid omröstning rörande Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet
N:o .18 framställda, af Borgare- och Bonde-Stånden godkända, förslag till
ändring i Riksdags-Ordningens föreskrifter om Preste-Ståndets representations-rätt.
såsom kontra-proposition skall uppställas, att det. såsom Ridderskapets och Adelns
gemensamma tanke förklarade förslaget till ändring i 13 och 16 §§ Riksdags-Ordningen,
bör blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Ja; ,
Den det ej vill, röste
Nej; '
Vinner Nej, kommer att till contra-proposition vid omröstning i hufvud frågan
antagas att det, såsom Preste-Ståndets gemensamma tanka, framställda förslaget till
ändring i 13, 16, 19 och 22 §§ Riksdags-Ordningen skall blifva hvilande till grundlagsenlig
behandling vid nästa riksdag.
2.
a) i den händelse att ja-propositionen i ofvanstående N:o 1 vinner.
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 56.
Den, sorn vill, att Konstitutions-Utskottets, i Memorialet N:o 38 framställda,
af Borgare- oell Bonde-Stånden godkända, förslag till ändring i Riksdags-Ordningens
föreskrifter 0111 Preste-Ståndets representations-rätt, skall blifva hvilande till
grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, kommer det, såsom Ridderskapets och Adelns gemensamma
tanke, förklarade förslaget till ändring i 13 och 16 §§ Riksdags-Ordningen, att
blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag.
b) i den händelse att nej-propositionen i ofvanstående N:o 1 vinner.
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets, i Memorialet N:o 38 framställda,
af Borgare- och Bonde-Stånden godkända, förslag till ändring i Riksdags-Ordningens
föreskrifter om Preste-Ståndets representations-rätt, skall blifva hvilande till
grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej. kommer det, såsom Preste-Ståndets gemensamma tanke, framställda
förslag till ändring i 13, 16, 19 och 22 §§ Riksdags-Ordningen, att blifva
hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag.
Stockholm den 26 Juli 1860.
jw se.
Ank. till Exp.-Utsk. den 30 Juli 1860, kl. 7 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med anmälan om de i Förstärkt Konstitutions-Utskott
verkställda omröstningar.
Förstärkta Konstitutions-Utskottet, som denna dag sammanträdt, för att, enligt
81 g Regerings-Formen, rösta öfver nedanstående vederbörligen godkända voterings-propositioner,
får härmed vördsamligen anmäla utgången af dessa omröstningar.
8 Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 56.
Första Omröstningen.
(Memorialen N:ris 11, 21 och 36.)
Den, sorn vill, att det af Konstitutions-Utskottet i Memorialet N:o 11 framställda,
af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden godkända,
förslå» till ändring i 15 § Riksdags-Ordningen, om hemmansegares representationsrätt,
skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är berörda grundlagsändrings-förslag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Sextionio Ja och
Sex Nej.
Andra Omröstningen.
(Memorialen N:ris 13, 25 och 39.)
Den, som vill, att det af Konstitutions-Utskottet i Memorialet N:o 13 framställda.
af Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden bifallna, förslag
till ändring i 11 och 12 gij Regerings-Formen, angående Stats-Rådets hörande
öfver förbund med främmande makter, skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag, röste
.Ta;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är nämnda grundlagsändrings-förslag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Fyratiotre Ja och
Tretiofvra Nej.
Tredje Omröstningen.
(Memorialen N:ris 14, 26 och 40.)
Den, som vill, att till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag skall
hvila det af Konstitutions-Utskottet i Memorialet N:o 14 afgifna, af Ridderskapet
och Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden godkända, förslag till den ändring i
21 §
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 56.
9
21 § Riksdags-Ordningen, att orden: ”t hvilket sednare fall frågan, om den är klar
voch tydlig, hos Ståndet afgöres, men, då nödiga upplysningar saknas, till laglig åtgärd
"förvisesutbytas emot följande ord: ”ägande Ståndet, så vida frågan är klar och
”tydlig samt icke förut blifvit, i den ordning 19 § bestämmer, afgjord eller är beroende
"på pröfning af någon utaf de i samma § omförmälda myndigheter, att densamma
”afgöra; men om nödiga upplysningar saknas, till laglig åtgärd förvisa,” röste
.Ta;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är förslaget 0111 nämnda grundlagsändring förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Fvratiosex Ja och
Tretioen Nej.
Fjerde Omröstningen.
(Memorialen N:ris 15. 27 och 41.)
Den, sorn vill, att den af Konstitutions-Utskottet i Memorial N:o 15 föreslagna,
af Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden godkända,
ändring i 28 § Regerings-Formen, att till vissa beställningar må kunna utnämnas
bekännare af annan troslära, än den rena evangeliska, skall hvila till grundlagsenlig
behanling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är berörda grundlagsändrings-lörsiag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Femtio Ja och
Tjugusju Nej.
Femte Omröstningen.
(Memorialen N:ris 16, 28 och 42.)
Den, sorn vill, att det af Konstitutions-Utskottet, uti dess Memorial N:o 16
afgifna. af Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden godkända,
förslag till den ändring i 18 g Kikdags-Ordningen, att mosaiske trosbekännare ma
erhålla rättighet att deltaga i Riksdagsmannaval skall blifva hvilande tUJ grundlagsenlig
behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Bih. till B. St. Prot. 185.9 & 1860. 3 Sami. 19 ffåft.
2
10 Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 5b.
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är berörda grundlagsändrings-förslag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Fyratio fem Ja oell
Tretiotvå Nej.
Sjette Omröstningen.
(Memorialen N:ris 17, 29 och 43.)
Den, som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet N:o 17 afgifna,
af Borgare- och Bonde-Stånden godkända, förslag till den ändring i 5 § 3
momentet Tryckfrihets-förordningen, att hinder icke må vara för mosaiske trosbekännare,
att kunna till Jurymän utses, skall hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är nämnda grundlagsändrings-förslag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Tretiosex Ja och
Fyratioen Nej.
Sjunde Omröstningen.
(Memorialen N:ris 19, 30 och 44.)
Den, som vill, att vid omröstning rörande Konstitutions-Utskottets, uti dess
Memorial N:o 19 framställda, af Bonde-Ståndet godkända, förslag till den ändring
i 53 § Riksdags-Ordningen, att beslut ej må af något Stånd fattas, derest icke
minst tretio ledamöter tillstädes äro, — såsom kontra-proposition skall uppställas,
att, i enlighet med Borgare-Ståndets gemensamma tanke, till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag bör hvila det förslaget, att till 53 § Riksdags-Ordningen
tillägges ett nytt moment af följande lydelse: "Ej må af något Stånd beslut fattas,
”derest icke minst en tredjedel af ett Riks-Stånds vid Riksdagen närvarande Ledamöter
” tillstädes äro,” röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, kommer att till kontra-proposition vid omröstning i hufvudfrågan
antagas Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ståndets gemensamma tanke, att Konstitutions-Utskottets
berörda grundlagsändrings-förslag bör förkastas.
Konstitutions-Vtskottets Memorial N:o 56. 11
Omröstningen har, elter öppnande af den förseglade sedeln, utfallit med
Fyratio Ja och
Tre tionio Nej.
Åttonde Omröstningen.
(Memorialen N:ris 19. 30 och -14.)
Den, sorn vill, att Konstitntions-Utskottets i Memorialet N:o 19 framställda,
af Bonde-Ståndet godkända, förslag till den ändring i 53 § Riksdags-Ordningen,
att beslut ej må af något Stånd fattas, derest icke minst tretio ledamöter tillstädes
äro, — skall hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Borgare-Ståndets gemensamma tanka, att
hvila til! grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag det iörslaget, att till 53 tj Riksdagsordningen
tillägges ett nytt moment, så lydande: "'JSj må af något Stånd beslut fattas,
”derest icke minst en tredjedel af ett Riks-Stånds vid Riksdagen närvarande Ledamöter
”tillstädes åroJ
Omröstningen har utfallit med
Femtiofem Ja och
Tjugutre Nej.
Nionde Omröstningen.
(Memorialen N:ris 33 och 4t>.)
Den, som vill. att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet N:o 33 framställda,
af Preste- och Bonde-Stånden bifallna, förslag till ändring i 14 8 1 momentet
Riksdags-Ordningen, skal! blifva hvilamde till grundlagsenlig behandling vid
nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är berörda grundlagsändrings-lorslag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Fyratioåtta Ja och
Tretio Nej.
12
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 56.
Tionde Omröstningen.
(Memorialen N:ris 34 och 47.)
Den, som vill, att det af Konstitutions-Utskottet, uti Memorialet N:o 34 framställda,
af Bonde-Ståndet godkända, förslag till tillägg i 73 § Riksdags-Ordningen,
angående förstärkning af Sammansatt Utskott, skall blifva hvilande till grundlagsenlig
behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är nämnda grundlagsändrings-lorslag lörkas ta dt,
Omröstningen har utfallit med
Tretiofyra Ja och
Fyratiofyra Nej.
Elfte Omröstningen.
(Memorialen N:ris 35 och 48.)
Den, som vill, att det af Konstitutions-Utskottet, uti Memorialet N:o 35 framställda,
af Borgare- och Bonde-Stånden godkända, förslag till åtskilliga ändringar i
Riksdags-Ordningen, angående Ridderskapet och Adelns representationsrätt, skall
blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill. röste
Nej;
Vinner Nej, är nämnda grundlagsändrings-förslag förkastad t.
Omröstningen har utfallit med
Fyratiotre Ja och
Tret.iofem Nej.
Tolfte Omröstningen.
(Memorialen N:ris 32. 45 och 50.)
Den, som vill, att Konstitions-Utskottets, uti Memorialet N:o 32 framställda,
af Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden godkända, förslag
till ändring i 14 § 3 momentet Riksdags-Ordningen. skall blifva hvilande till grundlagsenlig
behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 56.
13
Vinner Nej, är berörda grundlagsändrings-förslag iörkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Fyratiofyra Ja och
Tretiofyra Nej.
Stockholm den 30 Juli 1860.
På Höglofl. Ridderskapet och Adelns På Högvördiga Preste-Ståndets
vägnar:
Carl G. Mörner.
vagnar:
Th. Wensjoe.
På Välloiliga Borgare-Ståndets
vägnar:
F. A. Rinman.
På Hedervärda Bonde-Ståndets
vägnar:
Joh. Persson.
G. Cederschiöld.
Bih. till R. St. Prot. 1856 & 1860. 3 Sami. 16 Haft.
STOCKHOLM, tryekt hos A. L. NORMAN, 1860.
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 57.
1
JW 51?.
Auk. till Exp.-Utsk. den 10 Aug. 1860, kl. 1 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag till ändring i i4 § 5 momentet.
Rtksdags-ordningen, angående Bruksägares represenlations-rätt.
1 anledning af en utaf Ledamoten i Borgare-Ståndet Herr C. F. Waem, väckt
motion om ändring uti Riksdags-ordningens föreskrifter, i 14 § 5 momentet, rörande
Bruksägares representations-rätt, har Konstitutions-Utskottet till närmare granskning
företagit detta lagrum; Oell dervid funnit, att de bestämmelser, som vid lagens antagande
voro gällande i fråga om bergsbruks-rörelsen, derefter undergått stora och
betydliga förändringar. Till en början har nemligen frihet i kol- och tackjernshandeln
blifvit medgifven, hvarigenom den väsendtliga grunden till skilnad emellan
bergshandteringen inom och utom tackjerns-bergslag upphört. Vidare, och enär
bergshandteringen och de näringar i allmänhet, hvilka afse förädling af mineralrikets
alster, icke syntes böra vara underkastade särskilda inskränkningar eller andra föreskrifter
för rörelsens bedrifvande, än dem, som gällde för likartade näringar, har
Kongl. Maj:t, den 29 September 1859, låtit utfärda nådig Förordning, angående utsträckt.
frihet för bergshandteringen. Denna Förordning, sorn upphäfver förut gällande
Hammarsmeds- och Masmästare-ordningar, äfvensom Kongl. Förordningen den
27 April 1846, angående stängjerns-smidet och den gröfre jernforädlingen, med flera
äldre föreskrifter, — stadgar uti 1 §, att masugnar eller hyttor, stångjernsbruk,
manufakturverk och alla andra inrättningar, som afse tillgodogörande eller förädling
af mineralrikets alster och ej äro såsom handtverkerier att anse, skola, i afseende
å vilkoren för rörelsens utöfning, hänföras till fabriker och således, utan inskränkning
i fråga om tillverkningsbelopp eller arbetsmethod, vara underkastade de stadganden,
som angående fabrikers anläggning och drifvande, äfvensom beträffande
der anställde arbetare, äro i allmänhet gällande; dock att anmälan om anläggningen
bör ske hos Bergs-öfverstyrelsen, som tillståndsbevis utfärdar samt derom underrättar
Bergmästaren, jemte vederbörande Landshöfding eller Magistrat. Derjemte
förklaras, att vid redan behörigen anlagde verk af ifrågavarande beskaffenhet må
rörelsen, med den frihet ofvan är nämnd, utan särskild anmälan eller tillstånd ut
Bih.
till JR. St. Prot. 1859 & 1860. 3 Sami, 20 Håft. 1
Konstitutions-UtskotteU Memorial N:o 57.
öfvas. Och innehåller 2 §, att, i öfverensstämmelse med föreskrifterna i 1 § och
till följd af den frihet, som sålunda blifvit medgifven jemväl för tackjerns-tillverkningen,
komme den skyldighet till blåsning i hytta eller masugn, som dittills ansetts
åligga bergsmansjorden, att upphöra och hyttelagen inom tackjernsbergslagen att
icke vidare utgöra tvungna föreningar, hvadan lotter i hyttorna kunde äfven utan
sammanhang med bergsmansjord förvärfvas och innehafvas.
Till följd af denna nya lagstiftning om bergshandteringen, har samma näring
ifrån att vara privilegierad, blifvit helt och hållet fri; men derigenom har jemväl i
annat hänseende åstadkommits en rubbning, som icke var afsedd. För närvarande
är nemligen representations-rätt uti Borgare-Ståndet tillerkänd dels fjerdepartsägare
i Fahlu bergslag, dels ock öfriga bergsbruken; och vid bestämmandet af hvilka bruk,
som böra under detta sednare uttryck inbegripas, säger Riksdags-ordningen det vara
‘‘alla af Styrelsen öfver bergverken privilegierade inrättningar till förädling af mineralörikets
produkter.” Då numera icke vidare erfordras något privilegium för anläggandet
af hvilket bergsbruk som helst, och äfven de frän äldre tider befintliga bruken
icke kunna anses såsom grundade på privilegier, skulle, efter en sträng tillämpning
af Riksdags-ordningens ordalydelse, kunna påstås, att bergsbruken icke heller
ägde rätt att sända Riksdags-fullmägtige. Genom en dylik tillämpning af Grundlagens
berörda stadgande, komme utsigten med detsamma att helt och hållet förfelas.
Den oegentlighet, som sålunda uppkommit genom förändring i vilkoren för
rättigheten till bergsbrukshandteringens utöfvande, torde böra, så snart ske kan,
undanrödjas; och Grundlagens stadgande återföras till en sådan öfverensstämmelse
med öfriga gällande föreskrifter, som förut dem emellan egt rum. Utskottet har
derföre trott sig böra föreslå den ändring i 14 § 5 momentet Riksdags-ordningen,
att dennas bestämmelser om berörde bergsbruk blefve fullt enliga med hvad ofvanåberopade
Kongl. Förordning innehåller.
En annan anmärkning träffar sjelfva grunden för röstberäkningen vid utöfvande
af den bergsbruken tillerkända rätt att välja Riksdagsmän. Enligt nu gällande
föreskrifter i berörda Grundlagsrum, bestämmes den, när riksdag- inträffar,
efter värdet af förra årets tillverkning; och detta värde beräknas, för jerntillverkningen,
efter det för Hammarskattsjernet ärligen bestämda pris, och för annan tillverkning,
efter det medelpris, hvartill Kongl. Majit och Kronan försäljer den deraf
in natura utgående tionde eller skatt, samt, i fal! någon af dessa förädlingar icke
skulle kunna hänföras till någotdera värdet, elter det i hufvudstaden allmänt gångbara
pris. Hvad särskildt jerntillverkningen beträffar, kan berörda beräkningssätt
icke vidare tillämpas, ifall det af Rikets Ständer under innevarande riksdag fattade
beslut om Hammarskattens upphörande kommer till verkställighet. Dä nu Rikets
Ständer jemväl beslutat att bergsbruken, i stället för den hittills utgående tionde
eller skatt in natura, endast skola erlägga bevillning af inkomst, har Utskottet trott
sig böra föreslå den ändring i merberörda lagrum, att Bruksägarnes rösträtt vid
riksdagsmannaval beräknas efter storleken af erlagd bevillning för inkomst af rörelsen.
Genom en sådan ändring komme ett och samma röstberäkningssätt att gälla
alla olika slags bergsbruk.
Då Utskottet föreslår en dylik förändring i grunden för röstberäkningen, har
Utskottet icke förbisett, att den olägenhet, som hittills egt rum och väckt mera
allmänt klander, eller att en enda större Bruksägare möjligen kunde ensam tillsätta
Riksdagsman uti sitt valdistrikt, fortfarande komme att qvarstå. Ehuru Utskottet
ansett ett missförhållande förefinnas härutinnan, har Utskottet dock icke, uti denna
framställning, som egentligen blott afser sådana ändringar, hvilka af nödvändighe
-
Konstztutions-Utékottets Memorial JV:o <57.
3
tens kraf äro påkallade, velat intaga andra, om hvilkas större eller mindre befogenhet
meningarne kunna vara delade, och hvilka möjligen kunde förhindra framgången
af de verkligen nödvändiga ändringarne. För att dock i någon män till
mötes gå yrkandet om ändring i berörda afseende, har Utskottet trott sig böra i
sitt förslag intaga den föreskrift, att, i händelse de valberättigade inom något valdistrikt
öfverenskomma om ändring i valsättet, sådan ändring må kunna ske, derest
Konungen, efter vederbörandes hörande, pröfvar skäligt densamma fastställa.
Slutligen har Utskottet jemväl fästat sin uppmärksamhet på ordningen för
bergsbrukens indelning i valdistrikt, och hvilken verkställes vid hvarje inträffande
riksdag sålunda, att sedan summan af alla fillverkningarnes sammanräknade värden
blifvit utrönt, samt huru stort värde, i följd deraf, svarar emot en Fullmägtig, fördelas
bergsbruken i fem valdistrikt, afpassäde efter orternas lägen och så att, i det
närmaste, ett på tillverkningsvärdet grundadt, mot en Fullmägtig svarande, röstetal
må inom hvarje valdistrikt linnas. Till följd af dessa föreskrifter äro valdistrikterna
underkastade ständiga förändringar och samma fördelning kan svårligen äga bestånd
iör tvä riksdagar. En enda Bruksägares dödsfall, konkurs eller upphöjande i adelig!
stånd kan vålla en väsendtlig förändring i alla distrikfenas indelning. Såsom
exempel på huru ombytlig denna fördelning kan vara, har motionären anfört, att
norra Dalslands Bruksägare röstat gemensamt en gång med Wermlands Bruksägare
i Carlstad, en annan gäng med Nerikes uti Örebro samt en tredje gång med Smålands
i Jönköping: att de vid sista tillfället kände knappast till namnet någon enda
af sina med väljande; samt att den, sorti vid valet utsågs till Riksdagsman, lär hafva
varit för valmännen i norra Dalsland fullkomligt okänd. Valmännen kunna dessutom
icke pä förhand beräkna till hvilket distrikt de komma att vid en stundande
riksdag hänföras, utan erhålla derom kunskap först en ganska kort tid före valet,
så att de icke hinna att derunder förvärfva sig kännedom om öfriga valmännen, i
händelse de vid indelningen blifvit i distrikt förenade med mera aflägset boende
Bruksägare. Orsaken till det sena kungörandet af distrikts-fördelningen ligger uti
de vidlyftiga uppgifter och beräkningar, som mäste föregå fördelningen och hvilka
icke tidigare kunna afslutas. Då sådana omkastningar och tätare ombyten i valdistrikten
icke kunna vara annat än högst menliga, har Utskottet ansett sig böra
framställa förslag till en ändring i nu gällande föreskrifter, sorn kunde medföra en
större kontinuitet och varaktighet, utan att likväl utesluta möjligheten af jemkning
derutinnan, i händelse sådant konime i framtiden att erfordras.
I betraktande af hvad sålunda anfördt blifvit, har Utskottet funnit sig uppmanadt,
att till Rikets Ständers bepröfvande vördsamt öfverlemna följande förslag
till ändring i
Riksdans-Ordningen.
§ 14-
(Nuvarande lydelse.) (Den föreslagna lydelsen.)
5:o Utom Fahlu Bergslag, äge ock de 5:o Utom Fahlu Bergslag, äge ock de
öfrige Bergsbruken, hvarunder inbegripas öfrige Bergsbruken, hvarunder inbegripas
alla af Styrelsen öfver Bergverken privile- alla inrättningar till förädling af mineral
lierade
inrättningar, till förädling af mi- rikets produkter och som ej äro att anse
neralrikets produkter, att, inom sig, till såsom handtverkerier, att, fördelade uti Fem
Borgare-Ståndet utse Fem Fullmägtige, valdistrikt, — — —
4
Konstitutions-Dtskottets Memorial N:o <57.
som ej till annat Riks-Ständ höra, och ej
någon beställning i rikets tjenst innehafva,
och hvarvid, med förbehåll af den, i
18 §, alla christna trosförvandt^ tillerkända
valrätt, i öfrigt ingen må välja, om
han ej valbar är. Med valen förhålles
sålunda, att Styrelsen öfver Bergverken bör,
når riksdag inträffar, uppgöra grunderna
för denna representations-rätt, efter värdet
af förra årets tillverkning, beräknadt för
jerntillverkningen, efter det för Hammarskattsjernet
årligen bestämda pris, och, för
annan, tillverkning, efter det medelpris, hvartill
Kongl. Maj:t och Kronan försäljer den
deraf in natura utgående tionde eller skatt,
samt, i jall någon af dessa förädlingar icke
skulle kunna hänföras till någotdera värdet,
efter det i hufvudstaden allmänt gångbara
pris. Sedan summan af alla tillverkningarnes
sammanräknade värden härigenom blifvit
utrönt, samt huru stort värde, i följd
deraf, svarar mot en Fullmågtig, fördeles
Bergsbruken i Fem valdistrikt, afpassade
efter orternas lägen, och så, att, i det närmaste,
ett på tillverkningsvärdet grundadt,
mot en Fullmågtig svarande, röstetal må
inom hvarje valdistrikt finnas. Valen skola
ske inför den Magistrat inom valdistriktet,
som Styrelsen öfver Bergverken, genom
Konungens Befallningshafvande i länet,
derom anmodar, och ä den dag, som för
hvarje valdistrikt, af samma Styrelse, härtill
utsättes och, genom dess försorg, inom
distriktet allmänneligen kungöres; Börande
Styrelsen, tidigt före valet, låta tillställa
den inom hvarje distrikt valförrättande
Magistraten behörig längd öfver alla inom
distriktet valberättigade, samt hvars och
ens röstetal, utfördt i Riksdaler, efter tillverkningsvärdet:
Och må ingen ä denna
längd upptagas, som icke, minst tre är
före den dag, då Riksens Ständer, enligt
Riksdag s-kallelsen, skola sammanträda, varit
Bruksägare i Riket, eller der idkat annan
sådan näring, som hörer till förädlingen
af mineralrikets produkter. De
väljande, som, genom förenämnde Kungörelse,
till valförrättningen kallas, afgifve
sina röster, efter Riksdalertalet af deras
— — — Med valen förhålles
sålunda, att Bergs-öfverstyrelsen skall, när
val böra ske, uppgöra grunderna för denna
representations-rätt, efter helt Riksdalerstal
af det belopp, hvar och en af de väljande
sednast uti bevillning för sin inkomst af rörelsen
erlagt. Kunnande likväl ändring uti
detta valsätt ega rum, då de valberättigade
inom något distrikt om sådan ändring öfverenskomma
och Konungen, efter vederbörandes
hörande, finner skäl densamma fastställa;
och böra i fråga om sådan ändring
rösterna beräknas efter bevillnings-béloppen
på sätt nyssberördt är. Bergs-öfverstyrelsen
åligger att upprätta förslag till distriktsfördelningen,
afpassad efter orternas lägen
och så att i det närmaste ett lika bevillningsbelopp
belöper sig å hvarje valdistrikt; hvarefter
Kongl. Majit, efter vederbörandes hörande,
fördelningen fastställer. Skulle, till
följd af förändrade förhållanden, ändring i
distrikts-för delning en finnas nödig, förhålles
dermed, som nu är sagdt. Valen skola ske
inför den Magistrat inom valdistriktet,
som Bergs-öfverstyrelsen, genom Konungens
Befallningshafvande i länet derom anmodar
— — —
— — — samt hvars och ens röstetal, utfördt
i Riksdaler; och må — — — —
— — då Riksens Ständer skola sammanträda,
— — — —
kallas, afgifve sina röster, antingen
personligen
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 58.
tillverkning s-summor, antingen personligen,
eller medelst befullmägtigade Ombud, men
alltid med slutna sedlar, så beskaffade,
som i 71 § stadgas: Och röste hvarje väljande
blott på En i distriktets vallängd
uppförd Person; hvadan ock denna längd
bör. före valet, till de väljandes efterrät- — —
efterrättelse
telse uppläsas. uppläsas.
Stockholm den 10 Augusti 1860.
Herrar Doktorer T. Wensioe och J. Collén hafva anmält, att de icke öfvervarit
beslutets fattande.
0
JW 58.
Ank. till Exp.-Utsk. den 10 Aug. 1860, k). 1 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag lill ändring i 14 § 4 och 5
momenten Riksdags-ordningen.
Ifrån den rätt till representation i Borgare-Ståndet, som enligt ofvannämnda
lagrum är medgifven, dels Fjerdepartsägare i Fahlu. Bergslag och dels ägare af
andra Bergsbruk, är undantag gjordt för dem, sorn till annat Riks-Stånd höra eller
beställning i rikets tjenst innehafva. Dä en dylik inskränkning icke blifvit gjord
för näringsidkare inom städerna, samt det förslag till upphäfvande af det i 3 momentet
af 14 § Riksdags-ordningen intagna stadgande derom, att valrätt och valbarhet
till Riksdagsman i Borgare-Ståndet ej tillkommer den ägare af hus och tomt,
eller den ägare och innehafvare af stadsjord, som Frälseman är eller till PresteStåndet
hörer, — hvilket Konstitutions-Utskottet uti Memorialet N:o 32 till Rikets
Ständer afgifvit, blifvit antaget att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa
riksdag: får Konstitutions-Utskottet, under åberopande af de skäl, som blifvit andragna
i nämnda Memorial, till Rikets Ständers ompröfning vördsamt hemställa
följande förslag till ändring i
6
Eonstitutions-Utskottets Memorial N:o 58.
Riksdags-ordningen.
§ 14.
(Nuvarande lydelse.)
4:o Fjerdeparts-ägare i Fahlu Bergslag
äga att inom sig till Riksdagsman i
Borgare-Ståndet utse En Fullmägtig, som
icke till annat Riks-Stånd hörer och ej någon
beställning i rikets tjenst innehafver.
Valet verkställes — — — —
— — — inom länet bosatt.
5:o Utom Fahlu Bergslag äge ock de
öfriga Bergsbruken, hvarunder
att, inom sig till Borgare-Ståndet utse
Fern Fullmägtige, som ej till annat RiksStånd
höra, och ej någon beställning i rikets
tjenst innehafva, och hvarvid, med förbehåll
af den, i 18 §, alla christna trosförvandter
tillerkända valrätt, i öfrigt ingen må
välja, om han ej valbar är. Med valen
förhälles sålunda — — — —
efterrättelse uppläsas.
Stockholm den 10 Augusti 1860.
(Den föreslagna lydelsen.)
4:o Fjerdeparts-ägare i Fahlu Bergslag
äga att inom sig till Riksdagsman i
Borgare-Ståndet utse En Fullmägtig. Valet
verkställes — — — — —
— inom länet bosatt.
5:o Utom Fahlu Bergslag, äge oek de
öfriga Bergsbruken, hvarunder —
att inom sig till Borgare-Ståndet utse
Fern Fullmägtige. Med valen förhälles
efterrättelse uppläsas.
tleservutioner:
hi Herr Doktor C. H. Rundgren, Herr Kontrakts-prosten E. M. Tegnér och Herr
Kyrkoherden E. Bergman.
Derjemte hafva Herrar Doktorer T. Wensioe och J. Collén anmält att de icke
varit i Utskottet tillstädes, då beslutet fattades.
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 09.
JW
Anie. till Exp.-IJtsk. den 10 Aug. 1860, kl. 1 e. ni.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af Riks-Ståndens beslut, rörande
Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet N:o 51 framställda, förslag
till ändring i i § II momentet och 4 § 2 momentet Tryckfrih
ets- Förordningen,
Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet N:o 51 framställda, förslag till ändring
i 1 § 11 momentet och 4 § 2 momentet Tryekfrihets-Färordningen, om aflemnande
af exemplar af tryckta arbeten, har, enligt hvad ankomna utdrag af samtliga RiksStändens
protokoll för den 28 nästlidne Juli och den 1 innevarande månad utvisa,
blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet antaget att hvila till grundlagsenlig
behandling vid nästa riksdag; men af de öfriga tvä Ständen till Utskottet
äter hänvisadt:
af Preste-Ståndet, med förklarande såsom dess gemensamma tanke, att bland de
verk och inrättningar, till hvilka, enligt den af Utskottet föreslagna förändrade lydelsen
af I 11 momentet af Tryckfrinets-Förordningen, exemplar af allt hvad som
tryckes skola aflemnas, bör efter ”Kongl. Biblioteket” införas '■ Riks-Arkivet-.” samt
af Borgare-Ståndet, med förklarande såsom Ståndets gemensamma tanke, att
Tryckfrihets-Förordningens 1 § 11 moment och 4 § 2 moment borde erhålla en så
lydande redaktion:
8 1.
ll:o Af allt, hvad som tryckes, ehvad det är skrifter, plancher eller musikalier,
vare Boktryckaren pligtig att från upplagan aftaga och utan betalning aflemna i
Stockholm till Justitie-stats-expeditionen och i rikets öfriga ståder till Justitie-Stats-ministerns
på stället varande ombud så många fullständiga och felfria exemplar, att Kongl.
Bibliotheket och de under riket lydande universiteter erhålla ett hvardera, hvilket
aflemnande bör verkställas hvarje år i tvänne omgångar sålunda, att före slutet af Juni
och December månad levereras, hvad under halfåret näst före det sista blifvit tryckt.
Underlåter nuyon detta etc.
8
K onstitutions-Utskottets Memorial N:o 59.
§ 4.
2:o Till befrämjande af detta ändamål sednare än skrifter, musika
lier
och planclier till försäljning eller spridande förordnade ombud. Boktryckare
— — —, som denna föreskrift underlåter stadgadt är.
Utskottets ifrågavarande förslag har således blifvit i sin helhet antaget af
två Stånd och delvis af de tvänne öfriga, i så mätto|att Preste-Ståndet yrkat förändring
i endast en omständighet, uti hvilken Borgare-Ståndet bifallit hvad Utskottet
föreslagit; hvaremot sistnämnda Stånd afsett ändring i andra afseenden, der
Utskottets framställning vunnit godkännande af de tre öfriga Stånden. Vid detta
förhållande och då, enligt Utskottets uppfattning, Preste- och Borgare-Ståndens
särskilda meningar, hvar för sig, äro af den beskaffenhet, att någon sammanjemkning
emellan dem och de öfriga Ståndens icke kan verkställas; får Utskottet till
Rikets Ständers grundlagsenlig^ behandling sådant vördsamt anmäla, med inbjudning
till Preste- och Borgare-Stånden att sig efter de öfriga Stånden foga; och anser
Utskottet sig, för den händelse att denna inbjudning icke antages och frågans
afgörande således blifver beroende på omröstning i Förstärkt Konstitutions-Utskott,—
böra till Rikets Ständers godkännande hemställa följande
Votering s~Pr opositioner:
1.
Den, som vill. att vid omröstning rörande Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet
N:o öl framställda, af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet godkända,
förslag till ändring i 1 § 11 momentet och 4 § 2 momentet TryckfrihetsFörordningen,
om aflemnande af exemplar af tryckta arbeten, — skall såsom kontraproposition
uppställas antagande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag af
Utskottets förslag med den af Preste-Ståndet yrkade ändring, att i 1 § 11 momentet
efter '• Kongl. BibliothekeV införes ”Riks-arkivet”; röste
Ja;
den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej. kommer såsom kontra-proposition i omföUnälda omröstning rörande
hufvudfrågan att ingå, det den af Borgare-Ståndet upprättade redaktion af 1
§11 momentet och 4 § 2 momentet Tryckfrihets-Förordningen skall hvila till grundlagsenlig
behandling vid nästa riksdag.
2.
a) i händelse Ja-propositionen i ofvanstående N:o 1 vinner.
Den,
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 59.
9
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets, i Memorialet N:o 51 framställda,
af Ridderskap och Adeln samt Bonde-Ståndet godkända, förslag till ändring i 1 §
11 momentet och 4 § 2 momentet Tryckfrihets-Förordningen, om aflemnande af exemplar
af tryckta arbeten, skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa
riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, antages att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag
Utskottets berörda förslag med den af Preste-Ståndet yrkade förändring, att i
I § 11 momentet Tryckfrihets-Förordningen efter ''‘Kongl. BibliothekeP införes ”Riksarkivet.
”
b) I händelse Nej-propositionen i ofvanstående N:o 1 vinner.
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets i Memorialet N:o 51 framställda,
af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet godkända, förslag till ändring i 1 §
II momentet och 4 § 2 momentet Tryckfrihets-Förordningen, om aflemnande af exemplar
af tryckta arbeten, skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid
nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, kommer den af Borgare-Ståndet upprättade redaktion af 1 S
11 momentet och’ 4 § 2 momentet Tryckfrihets-Förordningen att hvila till grundlagsenlig
behandling vid nästa riksdag.
Stockholm den 10 Augusti 1860.
Reservation
af Herr F. A. Rinman, som ansett att förslag till voterings-propositioner icke bort
i sammanhang med inbjudningen framställas.
Bih. till R. St. Brot. 1859 & 1860. 3 Sami. 20 Häft.
■>
STOCKHOLM, tryckt hos A". L. NORMAN, 1860.
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 60.
1
Alik. till Exp.-Utsk. den 11 Sept. 1860. kl. 12 midd.
Memorial lill Rikets Ständer, i anledning af Riles-Ståndens beslut, rörande
Konstitutions-Utskottets i Memorialet N:o 52 framställda förslag
till ändring i 16 och 22 §§ Riksdagsordningen.
Enligt hvad Konstitutions-Utskottet tillhandakomna utdrag af samtliga RiksStåndens
protokoll för den 4 och 8 innevarande inänad utvisa, har Utskottets, i Memorialet
N:o 52 framställda förslag till ändring i 16 och 22 SS Riksdagsordningen,
rörande vilkoren för valbarhet till riksdagsman, blifvit af Ridderskapet och Adeln
samt Borgare- och Bonde-Stånden antaget att hvila till grundlagsenlig behandling vid
nästa riksdag, men af Preste-Ståndet förkastadt; Och då således emellan Riks-Ståndens
beslut förefinnes oförenlig skiljaktighet, får Utskottet sådant till Rikets Ständers
grundlagsenliga behandling vördsamt anmäla, med inbjudning till Preste-Ståndet
att sig efter de öfriga Stånden foga.
Derjemte och, för den händelsen att berörde inbjudning icke varder af
Preste-Ståndet antagen och frågan således försättes i det skick, att dess afgörande
blir beroende pä omröstning i förstärkt Konstitutions-utskott, har Utskottet ansett sig
böra till Rikets Ständers godkännande hemställa förslag till följande
votcrings-proposition:
Den. som vill, att Konstitutions-Utskottets, i Memorialet N:r 52 framställda,
af Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden godkända, förslag till
ändring i 16 och 22 £§ Riksdagsordningen, rörande vilkoren för valbarhet till riksdagsman.
skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag,
röste
Ja;
den det ej vill, röste
Nej;
vinner Nej, är nämnda grundlagsändrings-förslag förkastadt.
Stockholm den 21 Augusti 1860.
Bih. till Ii. St. Prot. 1850 & 1860. 3 Sami. 21 Haft.
2
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 61.
JW €*S.
Alik. till Exp.-Utsk. den 11 Sept. 1860, kl. 12 midd.
Memorial lill Rikets Ständer, i anledning af Riks-Ståndens beslut, rörande
del uti Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 63 framställda förslag
till ändringar i Regerings-för men och Riksdags-ordningen,
om riksdags hållande hvarje år.
Genom protokolls-utdrag för den 11 nästlidne Augusti har Konstitutionsutskottet
erhållit del af samtliga Riks-Ståndens beslut, rörande Utskottets i Memorialet
N:o 53 afgifna förslag till åtskilliga ändringar i Regerings-formen och
Riksdags-ordningen, om riksdags hällande hvarje är, saint dervid inhemtat:
att Bonde-Ståndet antagit förslaget att hvila till grundlagsenlig behandling vid
nästa riksdag;
att Pr este-Ståndet förkastat förslaget;
att Ridderskapet oell Adeln till Utskottet återhänvisat nämnda Memorial med
förklarande såsom sin gemensamma tanke, att uti andra momentet af den föreslagna
109 S Regerings-formen borde efter orden: '‘'påföljande års Lagtima Riksdag” införas
orden: ”så framt ej, uppå proposition derom från Konungen, vid niellankommande
”Urtima Riksdag annorlunda beslutas;” samt
att Borgare-Ståndet, som dels lemnat utan anmärkning, dels till grundlagsenlig
behandling vid nästa riksdag antagit Utskotttets förslag i öfrigt, till Utskottet återhänvisat
följande delar af förslaget, mod förklarande såsom sin gemensamma tanke,
dels att uti 109 S 2 momentet Regerings-formen borde, ä stället för orden: ”fortfare
”den förra bevillningen intill påföljande års Lagtima Riksdag’’'’ införas dessa ord:
”fortfare den förra bevillningen intill slutet af det år, under hvilket Rikets Ständer ny
”bevillning till bestämdt belopp sig åtaga;” dels att i första momentet 11 § Riksdagsordningen,
efter orden: ”Urtima Riksdagar” borde tilläggas orden; ”såvida ej Ko”nungen
nya val förordnar,” äfvensom att andra meningen i detta moment måtte begynnas
med ordet: ”Valen” i stället för orden: ”Dessa val;” dels ock att^ 22 §
borde omarbetas, för att ställas i öfverensstämmelse med Ståndets beslut, angående
11 § 1 momentet Riksdags-ordningen.
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 61.
3
Enligt 81 i; Regerings-formen åligger det Konstitutions-Utskottet att Riksståndens
tankar till ett helt utlåtande i möjligaste måtto sammanjemka; men då
Preste-Ståndct förkastat Utskottets förslag, hvilket åter blifvit af Bonde-Ståndet oförändradt
antaget att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, samt af
Ridderskapet och Adeln äfvensom af Borgare-Ståndet till sina hufvudgrunder godkänd
t; sä förefinnes emellan Ståndens gemensamma tankar oförenlig skiljaktighet,
hvilket förhållande Utskottet får till Rikets Ständers grundlagsenlig^
behandling vördsamt anmäla.
Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets anmärkningar emot den af
Utskottet föreslagna lydelsen af 109 § Regerings-formen, hafva det gemensamma
mål, att medgifva Rikets Ständer rättighet att äfven vid urtima riksdagar kunna
ny bevillning sig åtaga. Utskottet har, vid upprättandet af ifrågavarande grundlagsändrings-förslag,
visserligen icke förbisett möjligheten deraf, att mellan lagtima
riksdagar inträffade fall, som ovilkorligen kräfde anslående af medel till fyllande
af behof, hvilka icke tålde uppskof till den lagtima riksdagen; men Utskottet hade
trott att i dess förslag icke förefunnes hinder för Rikets Ständer att, då dylika fall
inträffade, vid urtima riksdag anslå nödiga medel. Då det likväl nu visat sig att
två Riks-Stånd hysa en frän Utskottets skiljaktig uppfattning af föreskriftens rätta
förstånd, och det är af stor vigt att olika tolkningar i detta afseende icke må kunna
ega rum; så har Utskottet, för att undanrödja alla anledningar till missförstånd,
ansett sig böra uppgöra en ny redaktion af nämnda lagrum. Dervid har Utskottet,
som tror det särdeles bidraga till enkelhet och reda, om i grundlagarne vid fråga
om en och samma sak alltid begagnas, så vidt möjligt är, samma uttryck, sökt
lämpa den nya redaktionen efter de ordalag, som för närvarande finnas i 61 §
Regerings-formen. Utskottet får således
till Rikets Ständers ompröfvande vördsamt hemställa följande
förslag till förändrad lydelse af
Regerings-formen
8 109.
Ej må Riksdag längre räcka än Fyra månader från den
dag, då Konungen låtit om Statsverkets tillstånd och behof
Riksens Ständer underrätta.
Der så oförmodadt hända skulle, att, vid nämnda tids utgång,
Riksens Ständer icke hade Staten reglerat eller någon
ny Bevillning till bestämdt belopp sig åtagit, skola icke
destomindre Riksens Ständer åtskiljas, och fortfare den förra
Bevillningen intill slutet af det år, under hvars lopp ny Bevillning
af Riksens Ständer fastställd blifver. Ar äter Bevillningens
hela belopp bestämdt — — — — —- — — — —■ —
på sådan grund uppgöra och utfärda.
Urtima Riksdag må af Konungen upplösas når Han så för
godt finner. Ar sådan Riksdag församlad, då tiden för Lagtima
Riksdag inträffar, upphöre den Urtima Riksdagen.
Den af Borgare-Ståndet yrkade förändring i 11 g Riksdags-ordningen, förutsätter
en Konungens rättighet att Riksens Ständer åtskilja och förordna om nya representantval.
En dylik rättighet förefinnes väl uti åtskilliga andra konstitntionela
länder Regenten förbehållen; men då frågan om införandet af denna grundsats
4
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 61.
äfven härstädes icke eger något oskiljaktigt samband med föremålet för förevarande
förslag orri riksdags hållande hvarje är, hvarför ock rlessa tvänne frågor torde helst
höra särskildt behandlas; så och då jemväl meningarne om berörda förhållandes
lämplighet för värt land. med dess egendomliga representationssätt, kunna vara i
hög grad skiljaktiga; har Utskottet ansett sig icke böra biträda Borgare-Ståndets i
denna del yttrade mening, hvilken dessutom icke är tillräckligt utvecklad och påkallar
vida flera grundlags-ändringar, än den af Borgare-Ståndet antydda, uti 22 g
Riksdags-ordningen. Utskottet får således
till Borgare-Ståndet hemställa, om icke detsamma ville låta
denna, af annat Riks-Stånd ej biträdda, anmärkning förfalla.
Sedan Utskottet sålunda till den i grundlagen loreskrifna åtgärd upptagit
hvad af Riks-Ständen emot Utskottets förslag blifvit anmärkt.
får Utskottet slutligen inbjuda Preste-Ständet att uti de delar
af förslaget, rörande hvilka anmärkning icke af något annat
Ständ blifvit gjord, foga sig efter de öfriga Stånden, samt i de
anmärkta delarne antaga förslaget, sådant det nu af Utskottet
till Rikets Ständer öfverlemna*.
Stockholm den 10 September 1860.
STOCKHOLM, tryckt hos A. L. NORMAX, 1860.
Konatitutions-Utskottets Memorial N:o 62.
1
.M ©3.
Ank. till Exp.-Utsk. den 13 Sept. 1860, kl. 6 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af Riks-Ståndens beslut, rörande
Konstitutions-Utskottels i Memorialet N:o 57 framställda förslag
till ändring i 14 § 5 momentet Riksdags-ordningen.
Enligt hvad Konstitutions-Utskottet tillhandakomna utdrag af samtliga RiksStåndens
protokoll för den 18 och 22 nästlidne Augusti utvisa, har Utskottets, uti
Memorialet N:o 57 framställda, förslag till ändring i 14 § 5 momentet Riksdagsordningen,
angående Bruksegares representationsrätt, blifvit af Ridder skåpet och
Adeln samt Preste-Ståndet antaget att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa
riksdag, men af de tvänne öfriga Stånden till Utskottet åter hänvisadt:
af Borgare-Ståndet, med förklarande såsom Ståndets gemensamma tanke, att valrätt
må tillkomma äfven andra fabriksegare å landet och att valdistriktens indelning
må uti grundlagsparagrafen införas; och
af Bonde-Ståndet, med förklarande af den gemensamma tanke, att i förevarande
grundlagsmoment mätte införas en förändring eller tillägg, hvarigenom uttryckes
att bland egare eller innehafvare af inrättningar till förädling af mineralrikets produkter
de, som hittills, enligt 15 § Riksdags-ordningen, hört till Bonde-Ståndet, icke
må till Borgare-Ståndet, hänföras.
Utskottet, hvars åliggande är att söka till ett helt Utlåtande sammanjemka
Riks-Ståndens sålunda yttrade meningar, får, hvad först angar Borgare-Ståndets yrkande,
att valrätt måtte tilläggas äfven andra fabriksegare å landet, tillkännagifva,
att Utskottet redan vid innevarande riksdag till pröfning förehaft enahanda grundlagsändrings-förslag;
men detsamma underkänt. Utskottet anser sig derföre nu icke
kunna denna fråga återupptaga, helst densamma icke står i något oskiljaktigt samband
med det af Utskottet framställda förslag; och torde vid sådant förhållande
Borgare-Ståndets anmärkning i denna del icke kunna till vidare
åtgärd föranleda.
Bih. till R. St. Prot. 1856 & 1860. 3 Sami. 22 Häft. 1
9
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 62.
Hvad vidare beträffar Borgare-Ståndets gemensamma tanke, att distriktens
indelning borde i grundlagsparagrafen intagas; så förekommer deremot, att till grund
för en dylik indelning icke gerna kan läggas annat, än de förhållanden, som ega
rum i den stund, då indelningen uppgöres; men som dessa förhållanden, särdeles
sedan de nya föreskrifterna örn vilkoren för rättigheten att idka bergsbruksrörelse
tillkommit, äro underkastade ständiga förändringar, skulle en distrikts-indelning,
huru än den verkställdes, påkalla jemkningar oftare, än sorn lämpligen kunde ske,
i fall den vore kringgärdad med helgden af ett grundlagsbud: och får Utskottet
derföre till Borgare-Ståndet hemställa
att det måtte frånträda sin berörda anmärkning.
Beträffande derefter Bonde-Ståndets gemensamma tanke, att i förevarande
grundlags-moment måtte införas en förändring eller ett tillägg, hvarigenom uttrycktes,
att bland egare eller innehafvare af inrättningar till förädling af mineralrikets produkter
de, som hittills, enligt 15 g Riksdags-ordningen, hört till Bonde-Ståndet, icke
må till Borgare-Ståndet hänföras; så torde härvid böra bemärkas, att denna anmärkning
träffar ett ämne, som icke vidröres uti Utskottets ofvannämnda förslag,
hvilket alldeles icke åsyftar att åstadkomma någon ändring i de föreskrifter, som
för närvarande gälla representationsrätten i Bonde-Ståndet. Berörda anmärkning
är således en ny fråga och dä den icke framkommit i föreskrifven ordning,
lärer den icke eller kunna till någon vidare åtgärd föranleda.
Slutligen och efter det de af Riks-Stånden framställda anmärkningar sålunda
blifvit till besvarande upptagna, får Utskottet härmed
inbjuda Borgare- och Bonde-Stånden, att föga sig efter de
tvänne öfriga Stånden och sålunda oförändradt godkänna det
af Utskottet afgifna grundlagsändrings-förslag.
Stockholm den 10 September 1860.
\
Reservation:
af Herr L. Billström, som ansåg sig icke kunna godkänna motiveringen till Utskottets
beslut, angående Borgare-Ståndets gemensamma tanke.
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 63,
3
JW 63.
Alik. till Exp.-Utsk. den 13 Sept. 1860, kl. 6 e, m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af Riks-Ståndens beslut, rörande
Konstitutions-Utskottets uti Memorialet N:o 58 afgifna förslag
till ändring i 14 § 4 och 5 momenten Riksdags-ordningen,
Vid föredragning af Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 58, innehållande
förslag till ändring i 14 § 4 och 5 momenten Riksdags-ordningen, har, enligt hvad
Utskottet delgifne utdrag af samtlige Riks-Ståndens protokoll för den 18 och 22 nästlidne
Augusti utvisa, samma förslag blifvit
af Ridderskapet och Adeln antaget att hvila till grundlagsenlig behandling vid
nästa riksdag; af Preste-Ståndet förkastadt, samt af de tvänne öfriga Stånden till
Utskottet åter hänvisadt:
af Borgare-Ståndet, som förklarat sin gemensamma tanke vara, att följande ord
borde ifrån 14 § 5 momentet Riksdags-ordningen uteslutas: ”Och må ingen å denna
”längd upptagas, som icke, minst tre år före den dag, då Riksens Ständer, enligt
”Riksdagskallelsen, skola sammanträda, varit Bruksegare i riket, eller der idkat annan
”sådan näring, som hörer till förädlingen af Mineralrikets produkter”; och
af Bonde-Ståndet, för den händelse att Utskottet kunde finna någon ändring i
berörda förslag blifva erforderlig med anledning af Ståndets, angående Memorialet
N:o 57 fattade beslut.
Dä Utskottets förslag således blifvit förkastadt af Preste-Ståndet, men hufvudsakligen
godkändt af de tre öfriga Stånden, bland hvilka Ridderskapet och Adeln
antagit förslaget oförändradt, samt Borgare- och Bonde-Stånden, utan att mot sjelfva
förslaget framställa någon anmärkning, ifrågasatt ytterligare förändring uti ofvannämnda
grundlagsrum; så förefinnes emellan Riks-Ståndens beslut oförenlig
skiljaktighet,
hvilket förhållande Utskottet får till Riksens Ständers grundlagsenliga
behandling vördsamt, anmäla.
4
Konstitutions-Utskottets Memorial IV:o 63.
Den af Borgare-Ståndet påyrkade ytterligare förändring i 14 § 5 momentet
Riksdags-ordningen berör ett ämne, som icke eger något oskiljaktigt sammanhang
med Utskottets förslag. Frågan derom är således att anse såsom ny, och då den
icke blifvit i grundlagsenlig ordning framställd,
hemställer Utskottet att densamma måtte få förfalla.
Enär Bonde-Ståndets återremiss af förslaget endast åsyftat att bereda Utskottet
tillfälle deri göra de ändringar, som kunde blifva en följd af Ståndets beslut,
angående Memorialet N:o 57; men Utskottet, enligt hvad Memorialet N:o 62
utvisar, icke ansett sig kunna biträda Bonde-Ståndets nämnda beslut;
sa torde någon åtgärd till följd af berörda återremiss icke
eller erfordras.
Sedan Riks-Ständens återremisser sålunda blifvit till besvarande upptagna,
får Utskottet härmed
till Preste-Ståndet hemställa, huruvida icke Ståndet skulle linna
för godt att, med frånträdande af sin särskilda, utaf annat
Riks-Stånd icke delade mening, godkänna det af Utskottet
framställda förslag.
Stockholm den 10 September 1860.
Meservation :
af Herr L. Billström, sorn ansåg sig icke kunna godkänna motiveringen till
Utskottets beslut, angående Borgare-Ståndets gemensamma tanke.
Konstitutiom-XJ t skottets Memorial N:o 64.
JW «4L
Ank. till Exp.-Utsk. den 13 Sept. 1860. kl. 6 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag tilli ändring i 23 § / momentet
Riksdags- ordningen,
Uti ofvannämnda grundlagsrum stadgas, att, under det Borgare- och BondeStänden
samlas och innan deras Talmän blifvit förordnade, ordet tillsvidare skall
föras: i Borgare-Ståndet af Hufvudstadens förste fullmägtig och i Bonde-Ståndet af
den närvarande ledamot, sorn de flesta riksmöten bivistat. Så länge Riksdagsordningens
ursprungliga föreskrift, angående valen af Hufvudstadens riksdagsmän,
ännu var gällande, och dessa val förrättades klassvis, följde deraf otvunget, att berörda
ordförande-befattning i Borgare-Ståndet tillkom den främste af de tre Magistratspersoner,
sorn blifvit till riksdagsmän för Stockholm utsedde. Men, sedan nu
mera, genom den vid nästlidne riksdag antagna förändringen af 14 § Riksdags-ordningen,
riksdagsmanna-valen för Stockholms stad ske utan afseende ä klasser, finnes
icke vidare något stadgande i Eiksdags-ordningen, som kan tjena till ledning
vid afgörandet af frågan, hvilkendera af Stockholms fullmägtige, som bör anses vara
den förste.
Konstitutions-Utskottet. hvars uppmärksamhet ä berörda förhållande blifvit
fästad af en Utskottets ledamot, har ansett att den lucka, som sålunda förefinnes uti
Riksdags-ordningens föreskrifter borde fyllas; hvilket Utskottet trott lämpligast kunna
ske derigenom, att det för Bonde-Ståndet gällande stadgandet utsträcktes äfven till
Borgare-Ståndet. Härvid förekommer likväl att äfven detta stadgande icke eger
all erforderlig bestämdhet, enär allt för val hända kan, att icke blott en af Ståndets
ledamöter bivistat de flesta riksdagarne, utan att jemväl andra ledamöter bivistat
lika många. Utskottet har derföre funnit sig böra föreslå en närmare bestämmelse
äfven för detta fall; hvarvid den om lefnadsåldern synts vara den mäst lämpliga.
Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet till Rikets Ständers
ompröfvande vördsamt hemställa följande förslag till ändring uti
Bih. till B. St. Brot. 1859 & 1860. 9 Sami, 22 Höft. 2
6
Könstitiitions-Utskottets Memorial N:o 6å.
Riksdags-ordningen.
§ 23.
(nuvarande lydelse).
l:o Samma dag, då riksdagens öppnande
kungöres, utnämne Konungen Landt- —
marskalk för Ridderskapet och 4deln,
samt till Talman för Preste-Ståndet. ArkeBiskopen,
eller, om han är sjuk eller frånvarande,
eller hans embete ledigt, någon
annan af Biskoparne. Sedan Borgareoch
Bonde-Stånden, hvart för sig, på behörigt
sätt blifvit konstituerade, begäre
de hos Konungen, medelst deputationer,
deras Talmän, hvilka Konungen då förordne.
Enär Landtmarskalk eller Talmän
under riksdagen af sjuklighet eller andra,
anmälda laga förfall hindras att föra ordet,
företrädes deras ställen, hos Ridderskapet
och Adeln af den främste närvarande
Ledamoten, enligt Kiddarhus-ordningen,
och i de öfriga Stånden af vice
Talmän, hvilka likaledes, vid riksdagens
början, af Konungen utnämnes. Under
det Borgare- och Bonde-Stånden samlas,
och innan deras Talmän förordnade äro,
föres tills vidare ordet: hos Borgare-Ståndet
af Hufvudstadens förste Fullmägtig,
och i Bonde-Ståndet af den närvarande
Ledamot, som de flesta riksmöten bivistat.
Då, i händelse af underläten kallelse
af Stats-Rådet, de i 10 tj nämnde
vederbörande till Riksdag kalla,äge Ridderskapet
och Adeln att nämna Landtmarskalk,
och Borgare- och Bonde-Ståoden,
hvart för sig, sina Talmän.
3:d
(den föreslagna lydelsen).
— af Konungen utnämnes. Under det
Borgare- och Bonde-Stånden samlas, och
innan deras Talmän förordnade äro, föres
i dessa Stånd tillsvidare ordet af den närvarande
Ledamot, som de flesta riksmöten
bivistat, oc/t, i fall enahanda förhållande
i detta hänseende inträffar på flere
Ledamöter, af den hland desse, sorn till
lefnadsåren äldst är. Då i händelse
för sig, sina Talmän.
2:o —
3:o
Stockholm den 13 September 1860.
STOCKHOLM, tryckt hos A. L. NORMAR, 1860.
Konstitutions-Utskottets Memorial M 65.
1
N:o 65.
Ank. till Exp.-Utsk. den 27 Sept. 1860, kl. 1 e. m.
Memorial lill Rikets Ständer, med voterings-proposilion, rörande del uti
Konstilulions-Utskotlels Memorial M 53 framställda förslag till
ändringar i Regerings-formen och Riksdags-ordningen om Riksdags
hållande hvarje år.
Sedan, vid föredragning af Konstitutions-Utskottets Memorial M 61, i anledning
af Riks-Ståndens beslut, rörande det i Memorialet M 53 framställda förslag
till ändringar i Regerings-formen och Riksdags-ordningen, om riksdags hållande hvarje
år, Preste-Slåndet, med afslag å Utskottets inbjudning, vidblifvit sitt i ämnet fattade
beslut; men de öfriga Riks-Slånden till hvilande för grundlagsenlig behandling vid
nästa riksdag antagit Utskottets förslag, sådant detsamma i Memorialet M 53 blifvit
till Rikets Ständer öfverlemnadt med den uti Memorialet M 61 framställda förändrade
redaktion af 109 § Regerings-formen; så får Utskottet, för frågans vidare
grundlagsenliga behandling genom omröstning i Förstärkt Konstitutions-Utskott, vördsamt
till Rikets Ständers godkännande hemställa följande
Votc rings-proposition s
Den, som vill, att, i enlighet med Ridderskapet och Adelns samt Borgareoch
Bonde-Ståndens beslut, det af Konstitutions-Utskottet i Memorialet JKå. 53 framställda
förslag till ändringar i Regerings-formen och Riksdags-ordningen, om riksdags
hållande hvarje år, skall, med den förändring deri, som Memorialet JSl 61 innehåller,
blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
lith. till R. St. Prot. 1859 & 1860. 3 Sami. 23 Häft. 1
2 Konstitutions-Utskottets Memorial M 66.
Den det ej vill, röste
Nej;
Yinner Nej, är nämnda grundlags-ändrings-förslag förkastadt.
Stockholm den 25 September 1860.
N:o 66.
Ank. till Exp.-Utsk. den 27 Sept. 1860, kl, 1 e. m.
Memorial till Bonde-Ståndet, i anledning af Ståndets beslut, rörande Kon
stitutions-Utskoltets
Memorial N:is 57 och 62.
Konstitutions-Utskottets, i Memorialet M 57 framställda förslag till ändring i
14 § 5 mom. Riksdags-ordningen, angående Bruksegares representationsrätt, blef af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet antaget att hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag, men af de två öfriga Riks-Stånden till Utskottet åter
hänvisadt: af Borgare-Ståndet, med förklarande såsom Ståndets gemensamma tanke,
att valrätt måtte tillkomma äfven andra fabriksegare åJandet och att valdistriktens
indelning måtte i grundlags-paragrafen införas, och af Bonde-Ståndet, med förklarande
af den gemensamma tanke, att i förevarande grundlags-moment måtte införas
en förändring eller tillägg, hvarigenom uttrycktes att biand egare eller innehafvare
af inrättningar till förädling af mineralrikets produkter de, som hittills, enligt 15 §
Riksdags-ordningen, hört till Bonde-Ståndet, icke må till Borgare-Ståndet hänföras.
För att sammanjemka Riks-Ståndens sålunda yttrade olika meningar, aflat Utskottet
till Rikets Ständer Memorialet JV° 62. Uti detta Memorial meddelade Utskottet dels
utlåtande' öfver Borgare-Ståndets gemensamma tanke, dels ock, i anledning af BondeStåndets
beslut, det förklarande, att då Ståndets anmärkning träffade ett ämne, sorn
icke vidrördes uti Utskottets förslag, hvilket alldeles icke åsyftade att åstadkomma
någon ändring i de föreskrifter, som för närvarande gällde representationsrätten t
Konstitutions-Utskottets Memorial M 66.
3
Bonde-Ståndet, vore den att anse såsom en ny fråga, och då den icke framkommit
i föreskrifven ordning, kunde den icke till någon vidare åtgärd föranleda. Derjemte
inbjöd Utskottet Borgare- och Bonde-Stånden, att foga sig efter de tvänne öfriga
Stånden och sålunda oförändradt godkänna det af Utskottet afgifna grundlagsändrings-förslag.
Genom protokolls-utdrag för den 18 innevarande månad har Utskottet erhållit
del af Riks-Ståndens beslut, rörande sistnämnda Memorial. Enligt hvad dessa protokolls-utdrag
utvisa , har RiddersJcapcl och Adeln äfvensom Preste-Ståndet lagt Memorialet
till handlingarne; och har Borgare-Ståndet, dels i afseende å Utskottets yttrande
öfver anmärkningen att valrätt måtte tillerkännas äfven andra fabriksägare å
landet, — med ogillande af motiveringen, lagt detsamma till handlingarne och låtit
vid detta yttrande bero; dels antagit Utskottets hemställan till Ståndet att frånträda
sin anmärkning derom, att distriktens indelning borde i grundlags-paragrafen intagas;
dels lagt till handlingarne yttrandet rörande Bonde-Ståndets gemensamma tanke; och
dels slutligen bifallit Utskottets till Borgare- och Bonde-Stånden ställda inbjudning,
att foga sig efter de tvänne öfriga Stånden och sålunda oförän-dradt godkänna det
af Utskottet afgifna grundlagsändrings-förslag. Bonde-Ståndet åter har, med läggande
till handlingarne af Utskottets två första yttranden, ogillat Utskottets hemställan angående
Bruksegares representationsrätt, vidblifvit sin vid behandlingen af Memorialet
JV2 57 framställda gemensamma tanke, samt, under åberopande af detta beslut, afslagit
Utskottets till Borgare- och Bonde-Stånden gjorda inbjudning.
Då Utskottet nu till fortsatt handläggning detta ärende åter företagit, har Utskottet
ansett sig icke kunna frångå sin redan uttalade åsigt om Bonde-Ståndets gemensamma
tanke. Och får Utskottet till stöd för detta beslut, erinra derom, att
det i Memorialet JV2 57 framställda grundlagsändrings-förslag var föranledt af den
nya lagstiftningen om bergshandteringen, hvilken, ifrån att vara privilegierad, blifvit
en helt och hållet fri näring; att förslaget egentligen afsåg att bringa Riksdags-ordningens
stadganden om Bruksegares representationsrätt i Borgare-Ståndet till öfverensstämmelse
med de nya föreskrifterna om vilkoren för rättigheten att utöfva bergshandtering;
samt att genom berörda förslag någon ändring icke blifvit gjord uti de
bestämmelser, som för närvarande gälla representationsrätten i Bonde-Ståndet. Dessutom
anser Utskottet sig böra fästa uppmärksamheten derå, att Bonde-Ståndets gemensamma
tanke icke är så genomförd och utvecklad att den, — äfven om hinder
deremot icke förefunnes uti grundlagens stadgande angående grundlagsfrågors väckande
och behandling, — kan intagas i en proposition för omröstning i Förstärkt
Konstitutions-Utskott. Denna gemensamma tanke framställer väl ett visst mål; men
lemnar icke någon anvisning huru detsamma skall kunna uppnås. Och får Utskottet
i afseende härå tillkännagifva, att under de öfverläggningar, som inom Utskottet föregingo
allåtandet af Memorialet M 57, den af Bonde-Ståndet väckta fråga utgjorde
föremål för Utskottets begrundande; men att Utskottet, oaktadt alla bemödanden,
lionstitutions-Utskottets Memorial M 67.
dock icke lyckades densamma tillfredsställande besvara; hvadan ock Utskottet ansåg
sig böra afslå en af Riksdags-fullmägtigen Guslaf Hultman i ämnet väckt motion.
Vid det förhållandet att tre Stånd bifallit Utskottets grundlagsändrings-förslag,
och Bonde-Ståndet derom endast yttrat en mening, som, på sätt Utskottet visat i
sitt förra Utlåtande, hvilket blifvit utan anmärkning af tre Riks-Stånd lagdt till handlingarne,
— icke grundlagsenligen till någon ålgård kan föranleda; återstår för Utskottet
att erfara huruvida Bonde-Ståndet åsyftat bifall eller afslag på Utskottets
grundlagsändrings-förslag; och då Utskottet icke anser sig tillkomma att i detta afseende
försöka tolka Ståndets yttrade mening, får Utskottet anhålla det måtte BondeStåndet
afgifva bestämdt förklarande, huruvida Ståndet antager eller förkastar Utskottets
i Memorialet JYs 57 framställda förslag till ändring i 14 § 5 momentet Riksdags-ordningen.
Stockholm den 27 September 1860.
N:o 67.
Ank. till Exp.-Utsk. d«n 27
Memorial lill Borgare-Ståndet, i anledning af Slåndels beslut rörande Konslilulions-Ulskollels
Memorial N:is 58 och 63.
Uti Memorialet TM 58 framställde Konstitutions-Utskottet förslag till ändring i
14 § 4 och 5 momenten Riksdags-ordningen. Detta förslag blef af Ridderskapet
och Adeln antaget att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag; af
Preste-Ståndet förkastadt samt af de två öfriga Stånden till Utskottet åter hänvisadt:
af Borgare-Ståndet, sorn förklarat sin gemensamma tanke vara, att följande
ord borde ifrån 14 § 5 momentet Riksdags-ordningen uteslutas: »Och må ingen
»å denna längd upptagas, som icke, minst tre år före den dag, då Riksens Ständer,
»enligt Riksdag s-kallelsen, skola sammanträda, varit Bruksegare i Riket, eller der
»idkat
Konstitutions-Utshottets Memorial M 67.
5
»idkat annan sådan näring, som hörer till förädlingen af mineral-rikets produkter;»
och af Bonde-Ståndet, för den händelse att Utskottet kunde finna någon ändring i
berörda förslag blifva erforderlig i anledning af Ståndets, angående Memorialet JV2 57
fattade beslut. Till följd af Utskottets åliggande att Riks-Ståndens särskilda tankar
till ett utlåtande i möjligaste måtto sammanjemka, aflat Utskottet till Rikets Ständer
Memorialet JYs. 63, uti hvilket Utskottet, dels anmälde till Rikets Ständers grundlagsenliga
behandling den oförenliga skiljaktighet, som förefunnes emellan Riks-Ståndens
särskilda beslut, i det hänseende att Utskottets förslag blifvit förkastadt af
Preste-Ståndet, men hufvudsakligen godkändt af de tre öfriga Stånden, bland hvilka Ridderskapet
och Adeln antagit förslaget oförändradt, samt Borgare- och Bonde-Stånden, utan
att mot sjelfva förslaget framställa någon anmärkning, ifrågasatt ytterligare förändring
uti ofvannämnde grundlagsrum; dels, i afseende å den af Borgare-Ståndet påyrkade
ytterligare förändring i 14 § 5 momentet Riksdagsordningen, hemställt att, dåden
berörde ett ämne, som icke egde något oskiljaktigt sammanhang med Utskottets
förslag, och frågan derom således vore att anse såsom ny, densamma, såsom icke
framställd i grundlagsenlig ordning, måtte få förfalla; dels, enär Bonde-Ståndets återremiss
af förslaget endast åsyftat att bereda Utskottet tillfälle att deri göra de ändringar,
kunde som blifva en följd af Ståndets beslut, angående Memorialet JV2 57; men
Utskottet icke ansett sig kunna biträda samma beslut; förklarat det någon åtgärd till
följd af berörda återremiss icke eller torde erfordras; dels ock slutligen till PresteStåndet
hemställt, huruvida icke Ståndet skulle finna för godt att, med frånträdande
af sin särskilda, utaf annat Riks-Stånd icke delade mening, godkänna det af Utskottet
framställda förslag.
Vid fördragning af Utskottets berörda Memorial M 63, hafva Riks-Stånden,
enligt hvad Utskottet tillhandakomna protokolls-utdrag för den 18 innevarande månad
utvisa, slädnät i följande beslut:
Ridderskapet och Adeln har lagt Memorialet till handlingarne;
Preste-Ståndet har afslagit Utskottets till Ståndet gjorda hemställan, med förklarande
att Ståndet vidhölle sitt i frågan fattade beslut; och blef Memorialet i öfrigt af
Ståndet lagdt till handlingarne;
Borgare-Ståndet, som lagt Memorialet, så vidt det angick första och sista yttrandet,
till handlingarne och godkänt Utskottets utlåtande, angående Bonde-Ståndets återre
miss,
har, i fråga om Utskottets utlåtande öfver den af Borgare-Ståndet ifrågasatta
ytterligare grundlags-förändring, — med vidblifvande af sin mening, förelagt Utskottet,
att uppsätta erforderlig voterings-proposition; och har
Bonde-Ståndet, med läggande till handlingarne af Utskottets öfriga yttranden, — i
afseende på Utskottets hemställan derom, att någon åtgärd icke erfordrades till följd
Bih. till R. St. Prot. 1859 & 1860. 3 Sami. 23 Haft. . 2
6
Konstitutions-Utskottets Memorial M 67.
af Ståndets återremiss af ifrågavarande grundlagsändrings-förslag, åberopat Ståndets
rörande de två sista punkterna i Memorialet M 62 fattade beslut.
Konstitutions-Utskottet, som icke kan frångå sitt i Memorialet JV° 63 afgifna
utlåtande om den af Borgare-Ståndet ifrågasatta ytterligare förändring i 14 § 5
momentet Riksdags-ordningen, anser fortfarande frågan, derom böra förfalla. Till
stöd för en sådan åsigt torde Utskottet dessutom få fästa uppmärksamheten derå,
att uti den af Herr C. F. Waern väckta motion, som närmast föranledt Utskottets
ifrågavarande grundlagsändrings-förslag, någon annan förändring i berörda punkt icke
blifvit påyrkad, än att föreskriften deri måtte bringas i fullständig öfverensstämmelse
med stadgandet i nämnde §:s 3:dje moment. Vid sådant förhållande kan Utskottet
icke, i strid emot grundlagens föreskrift om grundlagsfrågors behandling, efterkomma
Borgare-Ståndets föreläggande, att uppsätta voterings-proposition, angående den i
Borgare-Ståndet sålunda väckta fråga.
Då det åligger Utskottet att, i anledning af Riks-Ståndens särskilda beslut,
ärendet till vidare grundlagsenlig åtgärd bereda, återstår för Utskottet att inhemta,
huru Borgare-Ståndets gemensamma tanke om den af Utskottet föreslagna grundlagsförändring
rätteligen bör uppfattas; och som Utskottet icke anser sig tillkomma
att ingå i tolkning af denna Ståndets gemensamma tanke, får Utskottet anhålla det
måtte Borgare-Ståndet bestämdt förklara, huruvida Ståndet godkänner eller förkastar
oförändradt Utskottets i Memorialet JVs 58 framställda grundlagsändrings-förslag.
Stockholm den 27 September 1860.
Reservationer:
af Herr F. A. Rinman: »Jag reserverar mig deremot, att Utskottet icke framställt
voterings-proposition öfver Borgare-Ståndets gemensamma tanke. Då samma
Stånd äskat en sådan proposition, och framställt sin åsigt i tydliga och bestämda
ordalag, anser jag Utskottet, som visserligen förut hemställt om icke nämnde fråga,
såsom ny och icke i föreskrifven ordning tillkommen, måtte få förfalla, likväl, då
denna hemställan icke antogs, hafva varit förpligtadt uppställa den äskade propositionen.
»
af Herr L. Billström och Herr J. M. A. Grenander.
Herr A. Th. Blanche har anmält att han icke deltagit i Utskottets ofvannämnda
beslut.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1860.
KOnsliluliins-Uukellft* Memorial AVo 6'*.
1
N:o G8.
Ank. till Exp.-Utsk. den 28 Sept. 1860, kl. 13 midd.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag till ändring i 7 0 § Riksdags-
Ordningen.
Enligt ursprungliga lydelsen af Riksdags-Ordningens 68 §, skulle den Rikets
Ständers Revisorer åliggande granskning af Statsverkets, Bankens oell Riksgälds-kontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning ega rum emellan riksdagarne,
och borde Revisorerne sammanträda så ofta, att hvarje revision kunde omfatta
två års afslutade räkenskaper. Dessa föreskrifter stodo i full öfverensstämmelse
med Riksdags-Ordningens stadgande om tiden för riksdags hållande; men Jå
vid 1844 och 1845 årens riksdag denna tidsbestämmelse ändrades, uppkom derigenom
rubbning i Stats-revisionernas förhållande till riksdagsperioden, och måste
det derefter inträffa, att riksdag komnie att hållas å tid, då Stats-revision
bort ega rum. Vid sådana tillfällen nödgades Stats- och Banko-Utskotten öfvertaga
Revisorernes åligganden. Då detta medförde åtskilliga olägenheter, blef vid
nästlidne riksdag i ofvannämnda lagrum införd den förändrade föreskrift, att Revisorerne
skulle sammanträda hvärje år den 15 Augusti, ehvad riksdag då hölles
eller icke. Nu mera måste således under hvarje riksdag, som fortfar utöfver
tio månader, inträffa en revision. Häraf åter har framställt sig en fråga, hvartill
anledning icke förefanns, så länge Riksdags-Ordningen gällde i sitt ursprungliga
skick, — den nemligen huruvida det vore lämpligt, att revisors-befattningen bestredes
af personer, som derjemte vore riksdagsmän. 1 detta afseende förekom
väl, å ena sidan, att. den erfarenhet och den kännedom om allmänna ärenden,
som förvärfvades under utöfningen af riksdagsmanna-kallet, lände Revisorn tili
stort gagn och underlättade i hög grad hans arbete, hvilket derigenom borde vinna
i skärpa och noggranhet; men å andra sidan kunde deremot icke förnekas, att
dessa befattningar, så väl riksdagsmannens, som Revisorns, vore af den vigt och
omfattning, att den hvar för sig toge en mans hela tid och uppmärksamhet i anspråk;
hvadan ock dessa befattningar icke gerna kunde samtidigt bestridas af
en och samma person, utan att åt endera egnades ringare omsorg, än dess vigt
för det allmänna kräfde.
liih. lill II. Sl. Prot. 1859 <jf 1880. 3 Sami. Si Haft.
2 Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 68.
Konstitutions-Utskottet, sorn i anledning af en inom Utskottet väckt motion,
tagit ofvananmärkta förhållande i öfvervägande, har dervid för sig stadgat den åsigten,
att i Riksdags-Ordningen borde införas en föreskrift, att riksdagsman under
pågående riksdag ej må kunna vara Revisor; och får Utskottet härmed tilfRikets
Ständers pröfning vördsamt hemställa följande förslag till ändring uti
Riksdagsordningen.
§ 70.
(nuvarande lydelse.) (den föreslagna lydelsen.)
l:o. Till Fullmäktige för ett Stånd i l:o. Till Fullmäktige för ett Stånd i
Banken och Riksgälds-Contoret samt — —1 — — — — — —
till Revisorer öfver Stats-Verket, Banken
och Riksgälds-Contoret, skola ej andre
väljas, än sådane af Ståndets Ledamöter,
hvilka kunna i detsamma vara Riksdagsmän
och Ledamöter af Utskott. Ej eller — — — af Utskott; Revisorsbe
må
dertill utses någon person, som, vid fällning må dock icke af Riksdagsman
ett eller flere af dessa Verk, är redovi- under pågående riksdag ulöfvas. Ej
sande, njuter lön eller annan inkomst, eller må till Fullmäktig eller Revisor
Sker vid Revisors val annorlunda, skola utses någon person, som — — —
Revisorerne om en annan persons utse- —■ — — -—- — — — —.
ende, i föreskrifven ordning, skyndsamt — — — —> — — — —
föranstalta. föranstalta.
Stockholm den 28 September 1860.
Reservation:
af Herr Th. Munck af Rosenschöld: ”Ehuru jag, lika med Utskottets plu
ralitet,
finnér det olämpligt, att riksdagsmän under pågående riksdag deltaga i
stats-revisioner, helst hvardera af dessa befattningar otvifvelaktigt tager hela en
persons tid i anspråk, anser jag dock ett förbud häremot icke höra i grundlagen
intagas. 68 § Riksdags-Ordningen föreskrifver nemligen, att Revisorer skola
utses »i den ordning Stånden, hvart för sig, lämpligast finna.» Hvarje Stånd är
således oförhindradt, att meddela de närmare föreskrifter i ämnet, som kunna erfordras,
och jag tror att ett stadgande i den syftning, som nu är i fråga, rätteligen
bör på denna väg tillkomma.»
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, 1860.
Konstitutions-TJtskottets Memorial N:o 69.
JW 69.
Ank. till Exp.-Utsk. den 11 Oktober 1860, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med Voterings-proposition, rörande det i
Konstilutions-Ulskottels Memorial N:o 57 framställda förslag till
ändring i 74 § 5 momentet Riksdags-ordningen.
Sedan, på sätt Memorialet N:o 66 närmare utvisar, Konstitutions-Utskottets,
uti Memorialet N:o 57, framställda förslag till ändring i 14 § 5 mom.
Riksdags-ordningen, angående Bruksegares representationsrätt, blifvit af Ridderskapet
och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden antaget att hvila till
grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, men af Bonde-Ståndet till Utskottet
åter hänvisadt, med förklarande såsom Ståndets gemensamma tanke,
att i förevarande grundlags-moment måtte ytterligare införas en förändring
eller ett tillägg; och Utskottet, som ansåg denna Bonde-Ståndets gemensamma
tanke icke grundlagsenligen kunna till någon åtgärd föranleda, till Bonde-Ståndet
aflåtit Memorialet N:o 66, innefattande anhållan, det måtte Ståndet afgifva
bestämdt förklarande, huruvida Ståndet antoge eller förkastade Utskottets i Memorialet
N:o 57 framställda förslag till ändring i 14 § 5 mom. Riksdags-ordningen;
så har Bonde-Ståndet, genom Utskottet tillhandakommet Protokolls-utdrag för den
2 innevarande månad, tillkännagifvit, att nämnda grundlagsändrings-förslag blifvit
af Ståndet förkastadt.
Enär således emellan Riks-Ståndens särskilda beslut förefinnes oförenlig
skiljaktighet, får Utskottet, jemte anmälan om detta förhållande, till Rikets
Ständer, för ärendets vidare handläggning genom omröstning i Förstärkt Konstitutions-Utskott,
vördsamt öfverlemna följande
Bih. till E. St. Prot. 1869 & 1860. 3 Sami. 25 Käft. 1
2
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 70.
Votering.s-proposition.
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets, i Memorialet N:o 57 framställda,
af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Ståndet godkända,
förslag till ändring i 14 § 5 mom. Riksdags-ordningen, angående Bruksegares
representationsrätt, skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är berörda grundlagsändrings-förslag förkastadt.
Stockholm den 11 Oktober 1860.
JW 70.
Ank. till Exp.-Utsk. den 11 Oktober 1860, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af Riks-Ståndens beslut, rörande
det uti Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 68 framställda förslag
till ändring i 70 § Riksdags-ordningen.
Enligt hvad Konstitutions-Utskottet tillhandakomna utdrag af samtliga
Riks-Ståndens Protokoll för den 3 och 8 innevarande månad utvisa, har Utskottets,
uti Memorialet N:o 68 afgifna, förslag till ändring i 70 § Riksdagsordningen
blifvit af Preste-Ståndet antaget att hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag; men af de öfriga tre Riks-Stånden förkastadt; och då
således oförenlig skiljaktighet förefinnes emellan Riks-Ståndens beslut; får Utskottet
detta förhållande hos Rikets Stander anmäla; hvarjemte Utskottet, för
ärendets slutliga handläggning genom omröstning i Förstärkt Konstitutions-Utskott,
till Rikets Ständers godkännande vördsamt hemställer följande
Konstitutions-Vtskottets Memorial N:o 71.
3
Voterings-pröposition.
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets, i Memorialet N:o 68 framställda,
af Prcste-Ståndet godkända, förslag till ändring i 70 § Riksdagsordningen,
skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag,
röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är berörda grundlagsändrings-förslag förkastadt.
Stockholm den 11 Oktober 1860.
JW 9B.
Ank. till Exp.-Utsk. den 11 Oktober 1860, kl. 2 e.m
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af Riks-Ståndens beslut, rörande
Konstitutions-Utskottets Memorial N:ris 58, 63 och 67.
Konstitutions-Utskottets i Memorialet N:o 58 framställda förslag till ändring
i 14 § 4 och 5 momenten Riksdags-Ordningen antogs af Ridderskapet
och Adeln att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, förkastades
af Preste-Ståndet samt återhänvistes till Utskottet af de tvänne öfriga
Riks-Stånden: af Borgare-Ståndet, med den gemensamma tanke, att ur 14 §
5 momentet Riksdags-Ordningen borde uteslutas följande ord: »Oc/t må ingen
m denna längd upptagas, som icke minst tre år före den dag, då Riksens Slängder,
enligt Rilisdags-kallelsen, skola sammanträda, varit Bruksegare i Riket, eller der
»idkat annan sådan näring, som hörer till förädlingen af mineral-rikets produkter,»
och af Bonde-Ståndet, för den händelse att Utskottet, kunde finna någon ändring
i berörda förslag erforderlig i anledning af Ståndets beslut, angående
Memorialet N:o 57. För att sammanjemka Riks-Ståndens sålunda yttrade
särskilda tankar, allat Utskottet Memorialet N:o 63, hvaruti Utskottet dels an
-
4
Konslitutions-Utskottets Memorial N:o 71.
malde den oförenliga skiljaktighet, som förefanns emellan Preste-Ståndets och
de öfriga Riks-Ståndens meningar, dels enär den af Borgare-Ståndet påyrkade
ytterligare förändring i 14 § 5 momentet Riksdags-ordningen berörde ett ämne,
som icke egde något oskiljaktigt sammanhang med Utskottets förslag, vore
en ny fråga, hvilken icke blifvit i grundlagsenlig ordning väckt, hemställt att
frågan derom mätte fä förfalla; dels förklarat någon åtgärd icke erfordras i
anledning af Bonde-Ståndets återremiss; dels ock slutligen hemställt till PresteStåndet
att, med frånträdande af sin särskilda mening, godkänna det af Utskottet
framställda förslag.
Vid föredragning af Utskottets berörda Memorial N:o 63 stadnade
Riks-Stånden i följande beslut:
Ridderskapet och Adeln lade Memorialet till handlingarna;
Preste-Ståndet afslog Utskottets till Ståndet gjorda hemställan, med förklarande
att Ståndet vidhölle sitt i frågan fattade beslut; och lades Memorialet
i öfrigt till handlingarna;
Borgare-Ståndet, som lade Memorialet, så vidt det angick första och sista
yttrandet, till handlingarna, och godkände Utskottets utlåtande, angående
Bonde-Ståndets återremiss, vidblcf sin mening om den af Borgare-Ståndet
ifrågasatta ytterligare grundlagsförändring, samt föreläde Utskottet, att uppsätta
erforderlig voterings-proposition; hvarjemte
Bonde-Ståndet, med läggande till handlingarne af Utskottets öfriga yttranden,
— i afseende på Utskottets hemställan derom, att någon åtgärd icke erfordrades
till följd af Ståndets återremiss af ifrågavarande grundlagsförslag,
åberopade Ståndets rörande de två sista punkterna i Memorialet N:o 62 fattade
beslut.
Utskottet, som icke ansåg sig kunna frångå den i Memorialet N:o 63
yttrade åsigten, att frågan om den af Borgare-Ståndet ifrågasatta ytterligare
grundlagsförändring borde förfalla, fann sig således af Grundlagens föreskrift
om grundlagsfrågors behandling förhindrad att efterkomma Borgare-Ståndets
föreläggande om voterings-propositions uppsättande; men då, för ärendets beredande
till vidare grundlagsenlig behandling, Utskottet hade af nöden att
känna, huru Borgare-Ståndets gemensamma tanka om den af Utskottet föreslagna
grundlags-förändring rätteligen borde uppfattas, anhöll Utskottet i Memorialet
N:o 67, att Borgare-Ståndet måtte bestämdt förklara, huruvida Ståndet
godkände eller förkastade oförändradt Utskottets i Memorialet N:o 58 framställda
grun dlagsänd rings-förs lag.
Uti Utskottet delgifvet utdrag af Borgar -Ståndets Protokoll för den 8
innevarande månad, har Ståndet, under åberopande af sitt förut fattade beslut,
förelagt Konstitutions-Utskottet att uppsätta den voterings-proposition, som deraf
föranleddes.
innan
Komtitutons-Utskottets Memorial N:o 71.
5
Innan Utskottet går att yttrande i anledning af Riks-Ståndens sålunda
fattade beslut meddela, torde böra anmärkas att. sedan Bonde-Ståndet, till
svar på Utskottets, i Memorialet N:o 6G, gjorda anhållan, att Ståndet matte
afgifva bestämdt förklarande, huruvida Ståndet antoge eller förkastade Utskottets,
i Memorialet N:o 57, framställda förslag till ändring i 14 § 5 momentet
Riksdags-ordningen, — förklarat det Ståndet samma förslag förkastade; såmåste
deraf jemväl följa, att Bonde-Ståndets återremiss af Utskottets, i Memorialet
N:o 58, afgifna grundlagsändrings-förslag förfallit och att samma förslag
således blifvit af detta Stånd lemnadt utan anmärkning.
Enär Utskottets förevarande grundlagsändrings-förslag blifvit af Ridderskapet
och Adeln antaget att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag, af Bonde-Ståndet lemnadt utan anmärkning, af Preste-Ständet förkastadt;
men Borgare-Ståndet, utan att yttra sig om det af Utskottet framställda
grundlags-ändrings-förslag, ehuru Ståndet blifvit af Utskottet dertill uppmanadt,
påyrkat ytterligare förändring i Grundlagen, samt förelagt Utskottet, att uppsätta
den voterings-proposition, som deraf föranleddes; så och då Utskottet
fortfar att hysa den åsigten, att den af Borgare-Ståndet ifrågasatta grundlagsförändring
framkommit i annan, än grundlagsenlig ordning, samt Utskottet således
icke kan efterkomma Borgare-Ståndets berörda föreläggande; återstår för
Utskottet icke annan åtgärd, än att upprätta proposition om antagande eller
förkastande af Utskottets grundlagsändrings-förslag; och får Utskottet, till följd
häraf, för omröstning i Förstärkt Konstitutions-Utskott, till Rikets Ständers godkännande
vördsamt hemställa följande
Voterings-proposition.
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets i Memorialet N:o 58 framställda
förslag till ändring i 14 § 4 och 5 moni ilten Riksdags-ordningen skall
blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är berörda grundlagsändrings-förslag förkastadt.
Stockholm den 11 Oktober 1860.
Reservation:
af Herr F. A. Rinman, som, med åberopande af sin reservation emot Memorialet
N:o 67, yrkade att voterings-proposition för kontra-propositionen i hufvudvoteringen
skulle uppställas emellan Presteståndets oell Borgare-Ståndets
olika beslut.
Bili. till R. St. Prot. 1859 & 1800. 3 Sami. 25 Käft.
2
STOCKHOLM, tryckt hos A. L. NORMAN, 1860.
Konstitutions-Utskottets Memorial M 72.
1
N:o 72.
Ank. till Exp.-Utsk. den 23 Okt. 1860, kl. 1 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med anmälan om de i Förstärkt Konslilutions-Ulskotl
verkställde omröstningar.
Sedan Förstärkta Konstitutions-Utskottet, jemlikt föreskriften i 81 § Regeringsformen,
sammanträdt och röstat öfver nedanstående, vederbörligen godkända voterings-propositioner,
får Utskottet härmedelst vördsamligen hos Rikets Ständer anmäla
utgången af de anställda omröstningarne.
Första omröstningen.
(Memorialen N:is 38, 49 och 55).
Den, som vill, att vid omröstning rörande Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet
M 38 framställda, af Borgare- och Bonde-Stånden godkända, förslag till ändring
i Riksdags-ordningens föreskrifter om Preste-Ståndets representations-rätt, såsom
kontra-proposition skall uppställas, att det såsom Ridderskapet och Adelns
gemensamma tanke förklarade förslaget till ändring i 13 och 16 §§ Riksdagsordningen,
bör blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Vinner Nej, kommer att till kontra-proposition i hufvudfrågan antagas, att det,
Bih. till R. St. Prot. 1859 & 1860. 3 Samt. 26 Häft. 1
2
Konstitutions-Utskottets Memorial M 72,
såsom Preste-Ståndets gemensamma tanke, framställda förslaget till ändring i 13, 16,
19 och 22 §§ Riksdagsordningen skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag.
Omröstningen har utfallit med
Fyratiosex Ja; och
Tretiotvå Nej.
Andra omröstningen.
(Memorialen N:is 38, 49 och 55).
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets, i Memorialet JVs 38 framställda, af
Borgare-och Bonde-Stånden godkända, förslag till ändring i Riksdags-ordningens föreskrifter
om Preste-Ståndets representations-rätt, skall blifva hvilande lill grundlagsenlig
behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Neji
Vinner Nej, kommer det såsom Ridderskapet och Adelns gemensamma tanke,
förklarade förslaget till ändring i 13 och 16 §§ Riksdagsordningen, att blifva hvilande
till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag.
Omröstningen har utfallit med
Tretiosju Ja; och
Fyratio Nej.
Tredje omröstningen.
(Memorialen N:is 51 och 59).
Den, som vill, att vid omröstning rörande Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet
JVs 51 framställda, af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet godkända,
förslag till ändring i 1 § 11 momentet och 4 § 2 momentet Tryckfnhets-förordningen,
om aflemnande af exemplar af tryckta arbeten, — skall såsom kontra-proposition
uppställas antagande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag af Utskottets
förslag med den af Preste-Ståndet yrkade ändring, att i 1 § 11 momentet
efter »Kongl. Bibliotheket» införes »Rilcs-arkivet»; röste
Jo;
Konstitutions-Utskottets Memorial M 72.
3
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, kommer såsom kontra-proposition i omförmälda omröstning rörande
hufvudfrågan att ingå, det den af Borgare-Ståndet upprättade redaktion af 'I § 11
momentet och 4 § 2 momentet Tryckfrihets-förordningen skall hvila till grundlagsenlig
behandling vid nästa riksdag.
Omröstningen har, sedan 2 sedlar blifvit kasserade utfallit med
Fyratiotre Ja; och
Tretiotre Nej.
Fjerde omröstningen.
(Memorialen N:is 51 och 59).
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets uti Memorialet J\S 51 framställda,
af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet godkända, förslag till ändring i 1 §
11 momentet och 4 § 2 momentet Tryckfrihets-förordningen, om aflemnande af
exemplar af tryckta arbeten, skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid
nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Vinner Nej, antages att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag Utskottets
berörda förslag, med den af Preste-Ståndet yrkade förändring, att i 1 § 11
momentet Tryckfrihets-förordningen efter »Kongl. Bibliolheket» införes »Riks-arkivet».
Omröstningen har utfallit med
Femtiofem Ja; och
Tjugutre Nej.
Femte omröstningen.
(Memorialen N:is 52 och 60.
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets, i Memorialet M 52 framställda, af
Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden godkända, förslag till ändring
i 16 och 22 §§ Riksdags-ordningen, rörande vilkoren för valbarhet till riksdagsman,
skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
4
Konstitutions-Utskottets Memorial M 72.
Vinner Nej, är nämnda grandlagsändrings-förslag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Fyratiofem Ja; och
Tretiotre Nej.
Sjette omröstningen.
(Memorialen N:is 53, 61 och 65.)
Den, som vill, att, i enlighet med Ridderskapet och Adelns samt Borgare-och
Bonde-Ståndens beslut, det af Konstitutions-Utskotlet i Memorialet JVs. 53 framställda
förslag till ändringar i Regerings-formen och Riksdags-ordmngen, om riksdags hållande
hvarje år, skall, med den förändring deri, som Memorialet «A?. 61 innehåller,
blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Vinner Nej, är nämnda grundlagsändrings-förslag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Fyratiosex Ja; och
Tretiotvå Nej.
Sjunde omröstningen.
(Memorialen N:is 57, 62, 66 och 69.)
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets, i Memorialet J\s 57 framställda, af
Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden godkända, förslag till ändring
i 14 § 5 momentet Riksdags-ordningen, skall blifva hvilande till grundlagsenlig
behandling vid nästa riksdag, röste
Den det ej vill, röste
Den det ej vill, röste
Vinner Nej, är berörde grundlagsändrings-förslag förkastadt.
Omröstningen
Konstitutious-Utskottets Memorial M 72.
Omröstningen har utfallit med
Femtiosju Ja; och
Tjugo Nej.
Åttonde omröstningen.
(Memorialen Niis 68 och 70.)
Den, som vill, att Konstitutions-Utskotlets, i Memorialet M 68 framställda, af
Preste-Ståndet godkända, förslag till ändring i 70 § Riksdagsordningen, skall blifva
hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är berörda grundlagsändrings-förslag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Tretiofyra Ja; och
Fyratiofyra Nej.
Nionde omröstningen.
(Memorialen Niis 58, 63, 67 och 71.)
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets i Memorialet M 58 framställda förslag
till ändring i 1 i § 4 och 5 momenten Riksdagsordningen skall blifva hvilande
till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är berörda grundlagsändrings-förslag förkastadt.
Bih. till R. St. Prof. 1859 & 1860. 3 Sami. 26 Bäft.
2
6 Konslitutions-Utskoltets Memorial JW 72.
Omröstningen har utfallit med
Fyratiofyra Ja; och
Tretiofyra Nej.
Stockholm den 23 Oktober -1860.
På Höglof]iga Ridderskapet och Adelns
vägnar:
CARL G. MÖRNER
På Välloflige Borgare-Ståndets
vägnar:
F. A. RINMAN.
På Ilögvördiga Preste-Ståndets
vägnar:
TH WENSJOE.
På Hedervärda Bonde-Ståndets
vägnar:
JOH. PERSSON.
G. Cederschiöld.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1860.
Konstitutions-Utskottets Memorial JM 73.
1
N:o 73.
Ank. till Exp.-Utsk. den 24 Okt. 1800, kl. 12 midd.
Memorial till Rikets Ständer, rörande åtskilliga till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag hvilande grmdlags-ändrings-förslag.
Enär bland de grundlags-ändrings-förslag, som blifvit förklarade hvilande till
grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, finnas åtskilliga, af hvilka två eller flera
afse ett och samma lagrum; så har Konstitutions-Utskottet funnit nödigt att, i afseende
å slutliga föredragningen och afgörandet af samma förslag, till Rikets Ständer
göra följande hemställanden.
Förslag är framstäldt i Memorialet JV2 10 om ändring i 56 § Riksdagsordningen,
angående inskränkning i tiden för motioners väckande, samt i Memorialet
M 23, om ändring i 109 § Regerings-formen och 80 § Riksdagsordningen, angående
uppskof i riksdag; men då dessa förslag innehålla sådana bestämmelser, att
de icke kunna stå tillsammans med den ändring uti samma §§, som innefattas i
Memorialen N:is 53 och 61, om riksdags hållande hvarje år; så hemställer Utskottet,
det måtte Rikets Ständer förklara att, i händelse det i Memorialen
N:is 53 och 61 framställda förslaget, om riksdags hållande
hvarje år, varder till grundlag antaget, de uti Memorialen Niis
10 och 23 innefattade grundlags-ändrings-förslag förfallit.
Så väl det i Memorialet JVs 53 framställda förslaget till ändring i 11 § Riksdagsordningen,
som det i Memorialet JVs. 52 om nytt moment i 16 § Riksdagsordningen,
är upprättadt under förutsättning att Ridderskapet och Adelns nuvarande
representations-sätt komme att fortfara; men nu är i Memorialet JU?. 35 föreslaget att
Bih. till R. St. Prot. 1859 & 1860. 3 Sami. 27 Haft.
2
Konstitutions-Utskottets Memorial M 73.
Ridderskapet och Adeln skulle genom valda ombud representeras. Ett bifall till sistnämnda
förslag påkallar derföre en jemkning i förstnämnda tvänne lagrums lydelse;
och föreslår Utskottet,
det måtte Rikets Ständer besluta:
a) att, i händelse förslagen i Memorialen N:is 35 och 53 varda
till grundlag antagna, 11 § Riksdags-ordningen erhåller denna
lydelse:
1:0 Val till Riksdagsmän ske för tre år, räknade från
den 15 Januari, och gälla för alla under tiden infallande Lagtima
och Urtima riksdagar. Dessa val höra verkställas inom
September månads utgång föregående året. Afgår Riksdagsman
innan tiden, /ör hvilken han blifvit vald, lillända lupit, verkställes
ofördröjligen nytt val för den återstående tiden.
2:0 Vederbörande korporationer eller embetsman åligge
att, utan vidare påminnelse, besörja, att val till Riksdagsmän,
då sådana böra ske, i laglig ordning och vid ansvar verkställas:
tillhörande det vederbörande valförrättare att om sådana valförrättningar,
å embetets vägnar, föranstalta, tned särskild föreskrift
från Landshöfdingarne, att samma dag då i kyrkorna kungörelse
om valen uppläses, skall sockenstämma etc. (se Mern. J\/s. 53).
b) att, i händelse förslagen i Memorialen N:is 35 och 52 slutligen
antagas, det nya momentet i 16 § Riksdags-ordningeu
erhåller denna lydelse:
1:o Utom de i 12, 13, 14 och 15 §§ omnämnde, inom
hvarje särskildt Stånd valbara personer, vare vid alla Riksdagsmanna-val
jemväl valbar en hvar, som antingen är behörig
att, utan föregånget val, utöfva Riksdagsmanna-kallel uti PresteStåndet,
eller ock år valbar uti något Stånd, samt derjemte bosatt
uti det valdistrikt, för hvilket valet sker. Väljes etc. etc.
(Se Mern. J/s 52).
Uti de i Memorialen Nas 35 och 55 framställda särskilda förslag till ändring i
Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ståndets representations-sätt befinnes redaktionen
af 16 § Riksdags-ordningen olika; och hemställer derföre Utskottet,
att, om begge dessa förslag antagas, nuvarande moment i 16
§ Riksdags-ordningen måtte erhålla den lydelse, det har i Memorialet
J/s. 35.
Uti 26 § Riksdags-ordningen äro särskilda ändringar föreslagna genom Memo
-
Konstitutions-Utskottets Memorial JV? 73. 3
rialen N:is 24 oall 53. Då ordalagen i dessa tvänne förslag icke väl sammanstämma,
hemställer Utskottet
att, i händelse begge nämnda förslag varda till grundlag antagna
berörda 26 §, som, enligt Memorialet M. 53, erhållit paragraf
nummern
25, måtte lyda, som följer:
§ 25.
Sednast å femte söckendagen efter riksdagens början skola,
uppå kallelse utfärdad af Konungen, eller i de fall, 4, 5, 6
och 7 §§ omförmäla, af Regenlen eller Stats-Rådet, Riksens Ständer
i stadens Storkyrka bevista gudstjenst, som af en Biskop
förrättas, samt derefter sammankomma å Rikssalen, etc. (Se
Mern. M 53).
Vidare äro till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag antagna två eller
flera förslag till ändring i hvartdera af nedannämnde lagrum, nemligen:
1:o 12 § Regerings-formen; enligt Memorialen N:is 7 och 13;
2:o 51 och 95 §§ Regerings-formen samt 9 och 10 §§ Riksdagsordningen; enligt
Memorialen N:is 24 och 53;
3:o 14 § 3 mom. Riksdags-ordningen; enligt Memorialen N:is 32, 52 och 53;
4:0 14 § 4 och 5 momenten Riksdags-ordningen; enligt Memorialen N:is 53, 57
och 58;
5:o 17 § 2 momentetet Riksdags-ordningen; enligt Memorialen Nas 6, 35 och 53;
6:o 21 § Riksdags-ordningen; enligt Memorialen N:is 14,”35 och 53;
7:o 22 § Riksdags ordningen; enligt Memorialen N:is 35, 52 och 53;
8:o 23 § Riksdags-ordningen; enligt Memorialen N:is 24, 35, 53 och 64; samt
9:o 76 § Riksdags-ordningen; enligt Memorialen N:is 8 och 53.
Dessa förslag åsyfta dels enahanda ändring, dels ock ändringar i olika delar af
samma §, och äro dessa sednare så beskaffade, att de, så i hänseende till sak som
ordalag, kunna stå tillsammans. Ehuru det synes följa af sig sjelf, att antagandet
af ett sådant förslag icke borde hindra bifall till ett annat förslag, rörande samma
lagrum; har Utskottet dock, för att undanrödja alla tvifvelsmål i detta hänseende,
trott sig böra hemställa,
det måtte Rikets Ständer förklara, att antagandet af ett utaf
ofvanuppräknade förslag icke utgör hinder för bifall jemväl till
öfriga förslag, som röra samma lagrum.
4
Konstitutions-Utskottets Memorial M 73.
Slutligen får Utskottet anmäla, att uti de särskilda förslag till ändring i U §
5 momentet Riksdagsordningen, som innehållas i Memorialen N:is 53 och 57, den
olikhet i afseende å en ordaställning förekommer, att i förra förslaget begagnas orden:
»då val böra sken, men i det sednare »när val böra sken; hemställande Utskottet
till Rikets Ständer,
att, i händelse begge nämnda ändringsförslag antagas, sistnämnde
ordställning måtte blifva den gällande.
Stockholm den 23 Oktober 1860.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1860.
FÖRTECKNING
öfver
Konstitutions-Utskottets Memorialer vid 1859—1860 årens riksdag.
Memorialets
Memorialets behandling hos
M
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
' Anmärkningar.
1.
Om arfvoden för
Utskottets Kansli.
7 Nov.
1859
9 Nov. 1859
godkändt.
9 Nov. 1859
godkändt.
9 Nov. 1859
godkändt.
9 Nov. 1859
godkändt.
2.
Med uppgift å de
från sistlidne riksdag
hvilande förslag till än-  dring i Grundlagarne.
14 Nov.
1859
Jemför Mern. N:o 3.
1:o.
Kongl. Majlis nåd.
Bref den 6 Oktober
1857, angående än-  dring af 5 oell 6 §§
R. F., i afseende å
Stats-Rådets samman-  sättning.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
nO, 14 Dec.
1859
afslogs.
10 Dec.
1859
afslogs.
Alltså förfallet.
2:0
Förslag till ändring
i 5 och 6 §§ R. F.,
ang. ett nytt Stats-  departement.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
till handl.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10 Dec.
1859
afslogs.
Alltså förfallet.
3:o.
Förslag till ändring
i 12 § R F., angå-
10, 14 Dec.
1859.
afslogs.
10, 14 Déc.
1859
afslogs.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10 Dec.
1859
bifölls.
Alltså förfallet.
Bih. till R. St. Prot. 1859 & 1860. 3 Sami. 28 Haft.
Memorialets
.Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
1
JW
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
ende Stats-Rådets hö-  rande öfver afhandlin-  gar och förbund med
främmande makter.
4:o.
Förslag ang. det
tillägg till 12 § R. F.,
att Konungen icke må
utan Rikets Ständers
samtycke blifva rege-  rande Furste af ut-  ländsk stat.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
afslogs.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10 Dec.
1859
bifölls.
Alltså förfallet.
5:o.
Förslag till ändring
i 17 och 22 §§ R"
F., åsyftande förstärk-  ning uti antalet af
Högsta Domstolens le-  damöter.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10 Dec.
1859
bifölls.
Af Kongl. Maj:t bifallet.
6 o.
Förslag til] tillägg
vid 28 § R. F., an-  gående utländsk under-  såtes rätt att i riket
förvärfva och besitta
fastighet.
10, 14 Dec.
1859
afslogs.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10 Dec.
1859
bifölls.
Alltså förfallet.
. 7:o.
Förslag till ändring
i 29 § R. F., angå-  ende Erkebiskops- och
Biskops-val.
10, 14 Dec.
1859
afslogs.
10, 14 Dec.
1859
afslogs.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10 Dec.
1859
bifölls.
Alltså förfallet.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
8:0.
Förslag till grund-  lags-ändringar, åsyf-  tande dels förändring
i föreskrifterna röran-  de Riks-styrelsens fö-  rande i vissa fall, dels
utvidgad tjenstetillsätt-  ningsrätt för sådan
styrelse, som i Ko-  nungens ställe i vis-  sa fall förer Regerin-  gen, dels Grundlagar-  nes bringande till när-  mare öfverensstämmel-  se med Riks-akten af
den 6 Aug. 1815.
10, 14 Dec.
1859
afslogs.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10 Dec.
1859
afslogs.
Alltså förfallet.
9:o.
Förslag till ett till-  lägg i 59 § R. F. och
27 § 1 mom. R. 0.,
rörande Proposition om
Stats-verkets tillstånd
och behof.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
afslogs.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
14 Dec.
1859
bifölls.
Alltså förfallet.
10:o.
Förslag till ändring
i 72 § R. F., angå-  ende inlösen af Rikets
Ständers Banks sedlar.
10, 14 Dec.
1859
afslogs.
10, 14 Dec.
1859
afslogs.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
14 Dec.
1859
afslogs.
Alltså förfallet.
1 1:0.
Förslag till tillägg i
109 § af R. F. och
80 § R. 0., angående
uppskof i riksdag.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
afslogs.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
14 Dec.
1859
afslogs.
Alltså förfallet.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Kubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
1 2:0.
Förslag till ändring
i 13, 16, 19 och
22 §§ R. 0., angå-  ende representations-  rätt för lärarne vid
elementar-läroverken.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
afslogs.
14 Dec.
1859
afslogs.
Alltså förfallet.
13:0.
Förslag till ändring
i 15 § R. 0., angå-  ende hemmansegares
representationsrätt.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
14 Dec.
1859
afslogs.
Alltså förfallet.
14:o.
'
Förslag till ändring
i 21 § 1 morn. och
28 § R. 0. samt
53 § R. F., angående
tiden dels för öfver-  lemnande af Kongl.
Maj:ts nådiga Propo-  sition om Statsverkets
tillstånd och behof,
dels för Utskottsval.
10, 14 Dec.
1859
10, 14 Dec.
1859
10, 14 Dec.
1859
14 Dec.
1859
Alltså förfallet.
bifölls.
afslogs.
bifölls.
bifölls.
15:o. '
Förslag till tillägg
i 41 § R. 0., an-  gående rätt för Stats-  Rådets ledamöter att
deltaga i Riks-Ståndens
gemensamma öfver-  läggningar.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
14 Dec.
1859
bifölls.
Af Kongl. Majit bi-  fallet.
16.0.
Förslag till ändring
i 46 § 2 mom. R.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
14 Dec.
1859
bifölls.
Af Kongl. Majit bi-  fallet.
Memorialets
Memorialets behandling hos
M
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
Anmärkningar.
0., äng. Ordförande
vid Riks-Ståndens ge-
mensamma samman-
träden.
17:o.
Förslag till ändring
i 76 § R. 0., angå-  ende den af Stats-
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
afslogs.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
14 Dec.
1859
bifölls.
Alltså förfallet.
Rådet för dess åtgär-
/
der vunna decharge.
18:o.
Förslag till tillägg
i 1 § i mom. Tryck-  frihets - förordningen,
ang. skyldighet för
utgifvare af dagblad
eller periodiska skrif-
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
afslogs.
14 Dec.
1859
afslogs.
Alltså förfallet.
ter, att anställa bor-
gen för böter, kost-
,
nad och skada.
19:o.
Förslag till tillägg
vid 1 § 9 mom. Tryck-  frihets - förordningen,
angående förbud mot
eftertryck af utländsk
skrift.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
14 Dec.
1859
afslogs.
Alltså förfallet.
20:o.
Förslag till ändring
af de i Tryckfrihets
förordningen genom
hänvisning till 8 Kap.
M. B. fastställda straff-
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
10, 14 Dec.
1859
bifölls.
14 Dec.
1859
bifölls.
Af Kongl. Maj:t bi-  fallet.
bestämmelser.
— 6 —
Memorialets
Memorialets behandling hos
JK
Kubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
Anmärkningar.
3.
med uppgift å dt
af samtlige Riks-Stån-  den godkända grund-  lagsändringsförslag.
19 Dec.
1859
28 Dec.
1859
till handl.
28 Dec.
1859
till handl.
4 Jan.
1860
till handl.
28 Dec.
1859
till handl.
4.
med utlåtande an-  gående Talmannens
Borgare-St:det vägran
af proposition på en
inom Ståndet fram-  ställd anmärkningemot
en ledamots behörig-  het att vara Riksdags-  man.
23 Jan.
1860
8 Febr.
1860
till handl.
8 Febr.
1860
till handl.
4 Febr.
1860
till handl.
4 Febr.
1860
till handl.
5.
angående fullbordad
granskning af de i
Stats-Rådet förda pro-  tokoll.
17 Febr.
1860
10 Mars
1860
till handl.
10 Mars
1860
till handl.
10 Mars
1860
beslöts att full
decharge matte
Stats-Rådet
meddelas.
10 Mars
1860
till handl.
6.
med förslag till än-  dring uti M § 2
mom. R. 0., angåen-  de bestämmande af
arfvode för Bonde-  Ståndets Riksdagsfull-  mägtige.
21 Febr.
1860
30 Mars
1860
bifölls.
31 Mars
1860
bifölls.
28 Mars
1860
bifölls.
28 Mars
1860
bifölls.
Alltså hvilande till
nästa riksdag.
Se vidare Mern. JU 73.
7.
s
1
angående det tillägg
ill 12 § R. F., att
konungen icke må
itan Rikets Ständers
amtycke blifva rege-  ande Furste af ut-  ändsk stat.
21 Febr.
1860
31 Mars
1860
bifölls.
31 Mars
1860
bifölls.
28 Mars
1860
bifölls.
28 Mars
1860
bifölls.
Alltså; hvilande till
nästa riksdag.
Se vidare Mern. JU 73,
Memorialets
Memorialets behandling bos
Anmärkningar.
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
8.
med förslag till än-  dring i 76 § R. 0.,
angående Stats-rådets
decharge för dess åt
gärder.
21 Febr.
1860
31 Mars
1860
bifölls.
31 Mars
1860
bifölls.
28 Mars
1860
bifölls.
28 Mars
1860
bifölls.
Alltså hvilande till
nästa riksdag.
Se vidare Mern. JVf 73.
9.
med förslag till än-  dring i 85 § R. F.
27 Febr.
1860
30 Mars
1860
bifölls.
31 Mars
1860
återremittera-  des, med an-  märkning, in-  nefattande
Ståndets ge-  mensamma
tanke.
28 Mars
1860
bifölls.
28 Mars
1860
bifölls.
Se vidare Mern. JW20.
Konst. Utsk:s förslag
antaget att hvila.
10.
med förslag till än-  dring i 56 § R. 0.,
angående inskränkning
af tiden för motioners
väckande.
27 Febr.
1860
30 Mars
1860
bifölls.
31 Mars
1860
bifölls.
31 Mars
1860
bifölls.
28 Mars
1860
bifölls.
Alltså hvilande till
nästa riksdag.
Se vidare Mern. J1773.
11.
12.
13.
med förslag till än-  dring i 15 § R. 0.,
om hemmansegares re-  presentations-rätt.
med förslag till än-  dring i 52 § R. F.
och 21 § R. 0., an-  gående tillförordnande
af Boncfe-Ständets Se-  kreterare.
21 Febr.
1860
28 Febr.
1860
7 April
1860
bifölls.
18 April
1860
bifölls.
7 April
1860
bifölls.
7 April
1860
bifölls.
18 April
1860
bifölls.
18 April
1860
bifölls.
18 April
1860
förkastades.
18 April
1860
bifölls.
Ärendet vidare be-  handladt i Mern. N;is
31, 36 och 56.
Genom omröstningen
i Först:t K. U. blef U:s
förslag antaget att hvila.
Alltså hvilande till
nästa riksdag.
med förslag till än-  dring i 11 och 12
§§ R. F., angående
Stats-Rådets hörande
öfver förbund med
främmande makter.
13 April
1860
28 April
1860
antogs att
hvila.
28 April
1860
förkastades.
28 April
1860
antogs att
hvila.
28 April
1860
antogs att
hvila.
Jemför Mern. N:is 25,
39 och 56.
Genom omröstning i
Förstärkt Konst. Utsk:s
den 30 Juli 1860 an-  taget att hvila.
Se vidare Mern. M 73.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
jk
Rubrik.
Datum.
Kidd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet
Bonde-
ståndet.
14.
med förslag till än-  dring i 21 § R. 0.
12 April
18C0
28 April
1860
antogs att
hvila.
28 April
1860
antogs att
hvila.
18 Maj
1860
1 :sta delen
af förslaget an-  togs att hvila,
men 2:dra de-  len afslogs.
28 April
1860
antogs att
hvila.
Förta delen af Konst.
Utsk:s förslag alltså hvi-  lande.
Se vidare Mern. N:is
26, 40, 56 och 73.
(renom omröstning i
Först.t K. U. d 30 Juli
1860 antogs 2:a delen
af förslaget att hvila.
15.
med förslag till den
ändring i 48 § R. F.,
att till vissa beställ-  ningar må kanna ut-  nämnas bekännare af
annan troslära, än den
rena evangeliska.
13 April
1860
28 April
1860
antogs att
hvila.
28 April
1860
förkastades.
18 Maj
1860
antogs att
hvila.j
28 April
1860
antogs att
hvila.
Se vidare Mera. N:is
27, 41 och 56.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 30
Juli 1860 antaget att
hvila.
16.
med förslag till den
ändring i 1 8 § R.0,
att mosaiske trosbe-  kännare må erhålla
rättighet att deltaga i
riksdagsmannaval.
13 April
1860
28 April
1860
antogs att
hvila.
28 April
1860
förkastades.
18 Maj
1860
antogs att
hvila.
28 April
1860
antogs att
hvila.
Se vidare Mern. N:is
28, 42 och 56.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 30
Juli 1860 antaget att
hvila.
17.
med förslag till den
ändring i 5 § 3 mom.
Tr. För., att hinder
icke må vara för mo-  saiske trosbekännare
att kunna till jurymän
utses.
13 April
1860
28 April
1860
förhastades.
28 April
1860
förkastades.
18 Maj
1860
antogs att
hvila.
28 April
1860
antogs att
hvila.
Se vidare Mern. Niis
29, 43 och 56.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 30
Juli 1860 förkastadt.
18.
med förslag till än-  dring uti 90 § R. F.
12 April
1860
28 April
1860
antogs att
hvfla.
28 April
1860
antogs att
hvila.
18 Maj
1860
antogs att
hvila.
28 »April
1860
antogs att
hvila.
Alltså hvilande.
Memorialets
Memorialets behandling hos
JV2
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adelö.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
Anmärkningar.
19.
med förslag till den
ändring i 53 § R. 0.,
att beslut icke må i
något Stånd fattas,
derest icke minst tre-  tio ledamöter tillstä-  des äro.
13 April
1860
28 April
1860
förkastades.
28 April
1860
förkastades.
18 Maj
1860
gemensam
tanke till
Utskottet
hänvisad.
28 April
1860
antogs att
hvila.
Se vidare Mern. N:is
30, 44 och 56.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 30
Juli 1860 antogs K. Urs
förslag oförändradt att
hvila.
20.
i anledning af ett
Stånds återremiss af
Mern. JKi. 9, innehål-  lande förslag till än-  dring i 85 § R. F.
4 Maj
1860
23 Maj
1860
lades till
handl.
29 Maj
1860
inbjudningen
antogs.
2 Juni
1860
lades till
handl.
30 Maj
1860
lades till
handl.
Jemlör Mern. M 9.
21.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rande det i Mern. Jtä
■1 '1 framställda försla-  get till ändring i 15
§ R. 0., om hem-  mansegares represen-  tationsrätt.
4 Maj
1860
23 Maj
1860
lades till
handl.
29 Maj
1860
lades till
handl.
2 Juni
1860
lades till
handl.
30 Maj
1860
inbjudningen
afslogs.
Jemför Mern. Nris 11,
36 och 56.
22.
med förslag till den
ändring i 31 § R. F.,
att äfven andra af
städernas innevånare,
än borgerskapet, må
ega att deltaga i val
till Borgmästare.
4 Maj
1860
23 Maj
1860
antogs att
hvila.
29 Maj
1860
antogs att
hvila.
2 Juni
1860
antogs att
hvila.
30 Maj
1860
antogs att
hvila.
Konst. Utskrs förslag
alltså hvilande.
23.
med förslag till til-  lägg i 109 § R. F.,
och 80 § R. 0., an-  gående uppskof i Riks-  dag.
8 Maj
1860
23 Maj
1860
antogs att
hvila.
29 Maj
1860
förkastades.
2 Juni
1860
antogs att
hvila.
30 Maj
1860
antogs att
hvila.
Jemför Mern. M 37.
Preste-Ståndet antog
nbjudningen, och är
Örslaget alltså hvilande.
Se vidare Mem.J1273.
Bih. till R. St. Prot. 1859 & 1860. 3 Sami. 28 Häft. 2
— 10 —
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Presle-
ståndet.
Borgare-
ståndet
Bonde-
ståndet.
24.
dels med utlåtande
om Kongl. Maj:ts nå-  diga Proposition, an-  gående ändring i Re-  gerings-formens och
Riksdags - ordningens
föreskrifter om Riks-  styrelsens förande i
vissa fall, och dels
med ett särskildt upp-  rätladt förslag till
grundlags-ändringar i
berörda hänseende.
21 Maj
1860
9 Juni
1860
Kongl. Maj:ts
Proposition
afslogs och
Konst.-Utsk:s
förslag bifölls.
30 Maj
1860
Konst.-Utsk:s
Utlåtande
gillades och
dess förslag
antogs att
hvila.
6 Juni
1860
Konst.-Utsk:s
Utlåtande
bifölls och
Utsk:s förslag
antogs att
hvila.
2 Juni
1860
Utlåtandet
bifölls och
K. U:s förslag
antogs att
hvila.
Kongl. Majits Propo-  sition alltså förfallen,
och
Iv. U:s förslag hvi-  lande.
Se vidare Mern. .*173.
25.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rande det i Konst.-  Utsk:s Mern. .4?. 13
afgifna förslag till än-  dring i 11 och 12
§§ R- F.
25 Maj
1860
6 Juni
1860
till handl.
9 Juni
1860
med vidblif-  vande af förra
beslutet,
till handl.
9 Juni
1960
till handl.
6 Joni
18U0
till handl.
Jemför Meni. N:is 13,
39 och 56.
26.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rande det i Konst.-  Utskrs Mern. M. 14
framställda förslag till
ändring i 21 § Riks
dags-ordningen.
25 Maj
1860
6 Juni
1860
till handl.
9 Juni
1860
till handl.
9 Juni
1860
till handl,
med vidblif-  vande af förra
beslutet.
6 Jnni
1860
till handl.
Jemför Mern. Niis 14,
40 och 56.
27.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rande den i Konst.-  Utskrs Mern. JVS 5
föreslagna ändring i
28 § R. F.
25 Maj
1860
6 Juni
1860
till handl.
9 Jani
1860
med vidblif-  vande af förra
beslutet, lades
till handl.
9 Juni
1860
till handl
6 Juni
1860
till handl.
Jemför Mern. Niis 15,
41 och 56.
— 11 —
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
jy?
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
28.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, om
det i Konstitutions-  utskottets Mern. J\/g.
■16 framställda förslag
till ändring i 18 §
R 0.
25 Maj
1800
6 Juni
1860
till handl.
9 Juni
1860
till handl,
med vidblif-  vande af förra
beslutet.
9 Juni
1860
till handl.
6 Juni
1860
till handl.
Jemför Mern. Nös 16,
42 och 56.
29.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rande den af Konst-  Utskottet i Mern. M
17 föreslagna ändring
i 5 § 3 mom. Tryck-  frihets-förordningen.
25 aj
1860
6 Juni
1860
till handl,
med vidblif-  vande af sitt
förra beslut.
9 Juni
1860
till handl,
med vidblif-  vande af sitt
förra beslut.
9 Juni
1860
till handl.
6 Juni
1860
till handl.
Jemför Mern. Nös 17,
43 och 56.
30.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, an-  gående det i Konst -  Utsk:s Mern. M 19
framställda förslag till
ändring i 53 § R. 0.
25 Maj
1860
6 Juni
1860
till’handl,
med vidblif-  vande af sitt
förra beslut.
9 Juni
1860
till handl,
med vidblif-  vande af sitt
förra beslut.
9 Juui
1860
med vidblif-  vande af förra
beslutet, hän-  visadt till U:t
att uppgöra
voterings-prop.
6 Juni
1860
till handl.
Jemför Mern. Nös 19,
44 och 56.
31.
32.
med förslag till än-  dring i 30 § R. 0.
med förslag till än-  dring uti 14 § 3 mom.
R. 0.
25 Maj
1860
25 Maj
1860
6 Juni
1860
antogs att
hvila.
6 Juni
1860
antogs att
hvila.
9 Juni
1860
antogs att
hvila.
13 Juni
1860
förkastades.
9 Juni
1860
antogs att
hvila.
9 Juni
1860
antogs att
hvila.
6 Juni
1860
antogs att
hvila.
6 Juni
1860
antogs att
hvila.
Alltså hvilande.
Se vidare Mern. Nös
45, 50, 56 och 73.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 30
Juli 1860 blef förslaget
antaget att hvila.
33.
med förslag till än-  dring i 14 § 1 mom.
R. 0.
5 Juni
1860
27 Juni
1860
förkastad t.
27 Juni
18601
antogs att
hvila.
27 Juni
1860
hvarken
nödigt eller
nyttigt.
22 Juni
1860
antogs att
hvila.
Se vidare Mern. Nös
46 och 56.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 30
Juli 1860 antaget att
hvila.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adelö.
34.
35.
36
37.
38.
med förslag till tillägg
i 73 § R. O.,
angående förstärkning
sammansatt Utskott.
med förslag till åtskilliga
ändringar i R.
O., angående Ridderskapet
och Adelns
representationsrätt.
med voterings-proposition,
rörande det
af Konst.-Utskottet i
Mern. M 11 framställda
förslag till ändring
i 15 § R. O.,
om hemmansegares representationsrätt.
i anledning af RiksStåndens
beslut, rörande
det af Konst.-  Utsk:t i Mern. M 23
framställda förslag till
tillägg i 109 § R. F.
och 80 8 R O.
med förslag till än
dring i Riksdags-ord
ningens föreskrifter om
Preste-Ståndets representationsrätt.
5 Juni
1860
1 Juni
1860
8 Juni
1860
8 Juni
1860
12 Juni
1860
27 Juui
1860
förkastadt.
27 Juni
1860
förkastadt.
27 Juni
1860
godkändt.
22 Juni
1860
till handl.
Preste
ståndet.
27 Juni
1860
återremitteradt
med gemensam
tanke.
27 Juni
1860
förkastadt.
27 Juni
1860
förkastadt.
27 Juni
1860
go dkändt.
27 Juni
1860
Ståndet frånträdde
sitt
förra beslut
och antog U:s
förslag att
hvila till nästa
riksdag.
27 Juni
1860
återremitteradt
med gemensam
tanke,
Borgare
ståndet.
27 Juni
1860
hvarken
nödigt eller
nyttigt.
27 Juni
1860
antogs att
hvila.
27 Juni
1860
godkändt.
27 Juni
1860
till handl.
4 Juli
1860
antaget att
hvila.
Bonde
ståndet.
22 Juni
1860
antogs att
hvila.
22 Juni
1860
antogs att
hvila.
22 Juni
1860
godkändt.
22 Juni
1860
godkändt.
27 Juni
1860
antaget att
hvila.
Anmärkningar.
Se vidare Mern. N:is
47 och 56.
Genom omröstning i
Förstärkt R. U. den 30
Juli 1860 blef förslaget
förkastadt.
Se vidare Mern. N:is
48, 56 och 73.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 30
Juli 1860 blef förslaget
antaget att hvila.
Jemför Mern. Niis 11,
21 och 56.
Jemför Mern. J/i 23.
Se vidare Mern. N:is
49, 55, 72 och 73.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 23
Oktober 1860 antogs
det, såsom Ridd. och
Ad. gemensamma tanke,
upprättade förslaget
att hvila.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
JVs
Rubrik.
Datum
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-  st åndet.
Bonde-
ståndet.
39.
med voterings-pro-  position, rörande det
i Konst.-Utsk:s Mern
13 afgifna förslag
till ändring i 11 och
12 §§ R. F.
21 Juni
1860
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
Jemför Mern. Niis 13,
25 och 56.
40.
med voterings-pro-  position, rörande det
af Konstit.-Utsk:t uti
Mern. JV2 14 fram-  ställda förslag till än-  dring i 21 § R. 0.
21 Juni
1860
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
30. Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
Jemför Mern. Niis 14,
26 och 56.
41.
med voterings-pro-  position, rörande den
i Konst -Utsk:s Mern.
M 15 föreslagna än-  dring i 28 § R. F.
21 Juni
1860
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
Jemför Mern. N:is 15 ,
27 och 56.
42.
med voterings-pro-  position, i fråga om
Konst.-Utsk:s i Mern.
JV2 16 väckta förslag
till ändring i 18 §
R. 0.
21 Juni
1860
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
Jemför Mern. N:is 16,
28 och 56.
43.
med voterings-pro-  position, i fråga om
Konst.-Utsk:s i Mern.
Jtä. 17 afgifna förslag
till ändring i 5 § 3
mom. T. F. F.
21 Juni
1860
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
Jemför Mern. N:is 17,
29 och 56.
— 14 —
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
i Bonde-  ståndet.
44.
med voterings-pro-  positioner, i anledning
af Riks-Ståndens be-  slut, rörande det i
Konst.-Utsk:s Mern. AS
19 framställda förslag
till ändring i 53 §
R. 0.
21 Juni
1860
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
30 Juni
1860
godkändt.
Jemför Mein. N:is 19,
30 och 56.
45.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rande det uti Konst.-  Utsk:s Mern. AS 32
framställda förslag till
ändring i 14 § 3 mom
R. 0.
21 Juni
1860
30 Juni
1860
till handl.
30 Juni
1860
med vidblif-  vande af sitt
förra beslut,
lade Ståndet
Memorialet
till handl.
30 Juni
1860
till handl.
30 Juni
1860
till handl.
Jemför Mern. Näs 32,
50 oell 56.
46.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rande det uti Konst.-  Utskis Memor. As. 33
framställda förslag till
ändring i 14 § 1 mom.
R. 0.
9 Juli
1860
18 Juli
1860
inbjudningen
afslogs och
vot. prop.
godkändes.
18 Juli
1860
vot. prop.
godkändes.
20 Juli
1860
inbjudningen
afslogs och
vot. prop.
godkändes.
18 Juli
1860
vot. prop.
godkändes.
Jemför Mern. N:is 33
och 56.
47.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rande det af Konst.-  Utsk:t i Mern. AS 34
framställda förslag till
tillägg uti 73 § R. 0.
9 Juli
1860
18 Juli
1860
Ståndet vidblef
sitt förra
beslut och
godkände
vot. prop.
18 Jnli
1860
vidhållande
sitt förra be-  slut, godkände
Ståndet vot.
prop.
20 Juli
1860
inbjudningen
afslogs och
vot. prop.
godkändes.
18 Juli
1860
vot. prop.
godkändes.
Jemför Mern, N:is 34
oell 56.
48.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rande det uti Konst.-  Utsk:s Memor. AS 35
framställda förslag till
9 Juli
1860
18 Juli
1860
med afslag af
inbjudningen,
godkändes
vot. prop.
18 Juli
1860
inbjudningen
afslogs och
vot. prop.
godkändes.
20 Juli
1860
vot. prop.
godkändes.
18 Juli
1860
vot. prop.
godkändes.
Jemför Mein. Näs 35
och 56.
— 45 —
Memorial ets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
åtskilliga ändringar i
Riksdags ordningen,
angående Ridderska-  pet och Adelns re-  presentationsrätt.
49.
i anledning af liiks-  Ståndens beslut, rö-  rande det i Konst.-  Utsk:s Mern. M 38
framställda förslag till
ändring i Riksdags-  ordningens föreskrifter
om Preste-Ståndets re-  presentationsrätt.
9 Juli
1860
18 Juli
1860
med afslag å
inbjudningen,
framställdes
redaktion af
den gemensam-  ma tanken.
21 Juli
1860
med afslag å
inbjudningen,
[framställdes
redaktion.
20 Juli
1860
till handl.
18 Juli
1860
till handl.
Jemför Mern. N:is 38,
55, 72 och 73.
5».
med voterings-pro-  position i fråga om
det i Konstit-Utskrs
Mern. M 32 fram-  ställda förslag till än-  dring i 14 § 3 mom.
R. 0
9 Juli
1860
18 Juli
1860
godkändes
vot. prop.
18 Juli
1860
vot. prop.
godkändes.
20 Juli
1860
vot. prop.
godkändes.
18 Juli
1860
vot. prop.
godkändes.
Jemför Meni. Näs 32,
45 och 56.
51.
med förslag till än-  dring i 1 § 41 mom.
och 4 § 2 mom. T.
F. F., om aflemnande
af exemplar af tryckta
arbeten.
12 Juli
1860
28 Juli
1860
antogs att
hvila.
28 Juli
1860
återremittera-  des med ge-  mensam tanke.
1 Aug.
1860
återremitterad
med gemen-  sam tanke.
1 Aug.
1860
antogs att
hvila.
Se vidare Mern. Näs
59 och 72.
Genom omröstning i
Förstärkt Konst. Utsk.
den 23 Oktober 1860
blef förslaget antaget att
hvila.
52.
med förslag till än-  dring i 46 och 22
§§ R. 0 , rörande vil-  koren för valbarhet
till Riksdagsman.
19 Juli
1860
8 Aug.
1860
antogs att
hvila.
4 Aug.
1860
förkastades.
' 8 Aug.
1860
antogs att
hvila.
4 Aug.
1860
antogs att
hvila.
Se vidare Mern. Näs
60, 72 och 73.
Genom omröstning i
Förstärkt Konst. Utsk.
den 23 Oktober 1860
antogs förslaget att hvila.
— 16 —
Memorialets
Memorialets behandling hos
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
Anmärkningar.
53.
med förslag till åt-  skilliga ändringar i
Regerings-formen och
Riksdags-ordmngen,
angående riksdags hål-  lande hvarje år.
23 Juli
1860
11 Aug.
1860
återremittera-  des med ge-  mensam tanke.
11 Aug.
1860
förkastades.
11 Aug.
1860
återremittera-  des med ge-  mensam tanke.
11 Aug.
1860
antogs att
hvila.
Se vidare Mern. N:is
61, 65, 72 och 73.
Genom omröstning i
Förstärkt Konst. Utsk.
blef förslaget med den i
Mern. JU 61 gjorda än-  dring antaget att hvila.
54.
angående en afRiks-  dags-fullmägtigen Ola
Jönsson från Malmö-  hus län anmäld anled-  ning till anmärkning.
23 Juli
1360
8 Aug.
1860
till handl.
8 dug.
1860
till handl.
8 Aug.
1860
Utskottets
hemställan
godkändes.
8 Aug.
1860
Ståndet lät
bero vid Utsk:s
hemställan.
55.
med voterings-pro-  positioner, rörande det
uti Konstit.-Utskottets
Mern. JVS -38 fram-  ställda förslag till än-  dring i Riksdags-ord-  ningens föreskrifter om
Preste-Ståndets repre-  sentationsrätt.
26 Juli
1860
11 Aug.
1860
vot. prop.
godkändes.
8 Aug.
1860
vot. prop.
godkändes.
8 Äng.
1860
vot. prop.
godkändes.
8 Aug.
1860
vot. prop.
godkändes.
Jemför Mern. Niis 38,
49, 72 och 73.
56.
med anmälan om
de i Förstärkt Kon-  stitutions-Utskott verk-  ställda omröstningar.
30 Juli
1860
8 Aug.
1860
till handl.
8 Aug.
1860
till handl.
8 Aug.
1860
till handl.
8 Aug.
1860
till handl.
57.
med förslag till än-  dring i 14 § 5 mom.
R. 0., angående Bruks-  egares representations-  rätt.
10 Aug.
1860
18 Aug.
1860
bifölls.
18 Aug.
1860
bifölls.
22 Aug.
1860
gemensam
tanke till K.
U. hänvisad.
18 Aug.
1860
gemensam
tanke till K.
U. hänvisad.
Se Mern. N:is 62, 66,
69, 72 och 73.
Genom omröstning i
Förstärkt Konst. Utsk.
den 23 Oktober 1860
antogs förslaget att hvila.
Memorialets
Memorialets behandling hos
M
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
Anmärkningar.
58.
med förslag till än-  dring i 14 § 4 och
5 mom. R. 0.
10 Aug.
1860
18 Äng.
' 1860
bifölls.
18 Aug.
1860
förkastades.
22 Aug.
1860
gemensam
tanke till K.
U. hänvisad.
18 Aug.
1860
gemensam
tanke till K.
U. hänvisad.
Se Mern. N:is 63, 67,
70, 72 och 73.
Genom omröstning i
Förstärkt Konst. Utsk.
den 23 Oktober 1860
antaget att hvila.
59.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rande Konst.-Utskrs i
Memor. M 51 fram-  ställda förslag till än-  dring i 1 § 11 mom.
och 4 § 2 mom. T.
F. F.
10 Aug.
1860
18 Aug.
1860
vot. prop.
godkändes.
18 Aug.
1860
gemensam
tanke vid-  blefs och
vot. prop.
godkändes.
22 Aug.
1860
gemensam
tanke vidblefs
och vot. prop.
godkändes.
18 Aug.
1860
vot. prop.
godkändes.
Se Mern. Niis 51 och
72.
60.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rarde Konst.-Utsk:s i
Memor. M 52 fram-  ställda förslag till än-  dring i 16 och 22
§§ R o.
21 Aug.
1860
18 Sept.
1860
vot. prop.
godkändes.
18 Sept.
1860
med afslag
å den gjorda
inbjudningen
samt med vid-  blifvande af
sitt förra be-  slut, godkände
Ståndet vot.
propos.
18 Sept.
1860
vot. prop.
godkändes.
18 Sept.
1860
vot. prop.
godkändes.
Se Mern. N:is 52,
72 och 73.
61.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rande det uti Konst.-  Utsk:s Memor. Jtä 53
framställda förslag- till
ändringar i R. F. och
R. 0 , om riksdags
hållande hvarje år.
10 Sept.
1860
19 Sept.
1860
med frånträ-  dande af sin
förra gemen-  samma tanke,
förklarade
Ridd. o. Adeln
att det i detta
Mern. fram-  ställda förslag
tili lydelse af
109 § R. F.
skulle hvila
till grundlags-  enlig behand-  ling vid nästa
riksdag; och
lades Memor.
i öfrigt
till handl.
18 Sept.
1860
inbjudningen
afslogs, med
förklarande,
att Ståndet
vidbiefve sitt
förra beslut;
och lades
Mern. i öfrigt
till handl.
18 Sept.
1860
det i detta
Memor. fram-  ställda förslag
till 109 § R.
F. antogs, äf-  vensom den
till Ståndet
gjorda inbjud-  ning; och lades
Mern. i öfrigt
till handl.
18 Sept.
1860
det gjorda för-  slaget till för-  ändrad lydelse
af 109 § R.
F. antogs; och
lades Memor.
i öfrigt
till handl.
Se Mern. Niis 53, 65,
72 och 73.
Bih. till R. St. Prot. 1859 & 1860. 3 Sami. 28 Häft. 3
— 48
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
62.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rande Konst.-Utsk:s i
Memor. JM 57 fram-  ställda förslag till än-  dring i 4 4 § 5 mom.
R. 0.
10 Sept.
1860
18 Sept.
1860
lades till
handl.
18 Sept.
1860
lades till
handl.
18 Sept.
1860
med ogillande
af motiverin-  gen, lades för-  sta yttrandet
till handl,
och lät Stån-  det dervid bero.
Inbjudningen
antogs. Tredje
punkten lades
till handl,
och den
sista punkten
bifölls.
18 Sept.
1860
med vidblif-  vande af sitt
förra beslut,
afslogos in-  bjudningarne;
och lades
Mern. i öfrigt
till handl.
Se Memor. N:is
66, 69 och 72.
57
6-3.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rande Konst.-Utsk:ts i
Mern. JVs 58 afgifna
förslag till ändring i
14 § 4 och 5 mom.
R. 0.
10 Sept.
1860
18 Sept.
1860
lades till
handl.
18 Sept.
1860
inbjudningen
afslogs, med
förklarande
att Ståndet
vidblefve sitt
förra beslut;
och lades
Mern. i öfrigt
till handl.
18 Sept.
1860
Ståndet vidblef
sin förra me-  ning och före-  läde Utskottet
att uppsätta
erforderlig vot.
prop. I öfrigt
lades Memor.
till handl.
18 Sept.
1860
i afseende å
Utsk:s hem-  ställan till
Ståndet, åbe-  ropades Stån-  dets förra be-  slut; och lades
Mern. i öfrigt
till handl.
Se Mern. N:is 58,
70 och 72.
67,
64.
med förslag till än-  dring i 23 § 4 mom.
R. 6.
13 Sept.
1860
19 Sept.
1860
antogs att
hvila.
18 Sept.
1860
antogs att
hvila.
18 Sept.
1860
antogs att
hvila.
18 Sept.
1860
antogs att
hvila.
Alltså hvilande.
65.
med voterings-pro-  position, rörande det
uti Konst.-Utsk:s Mern.
J\(s 53 framställda för-  slag till ändringar i
Regerings-formen och
Riksd.-ordningen, om
riksdags hållande hvar-  je år.
25 Sept.
1860
8 Okt.
1860
vot. prop.
godkändes.
2 Okt.
1860
vot. prop.
godkändes.
5 Okt.
1860
vot. prop.
godkändes.
2 Okt.
1860
vot. prop.
godkändes.
Se Memor. N:is
61 och 72.
53,
Memorialets
Memorialets behandling hos
JM
Kubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
Anmärkningar.
66.
till Bonde-Ståndet,
i anledning af Stån-  dets beslut, rörande
Konst.-Utsk:s Mern. N:s
57 och 62.
27 Sept.
1860
8 Okt.
1860
lades till
handl.
2 Okt.
1860
lades till
handl.
5 Okt.
1860
lades till
handl.
2 Okt.
1860 .
det i Mern. MS
57 framställda
grundlagsän-  drings-förslag
förkastades.
Se Mentor. N:is 57,
62, 69 och 72.
67.
till Borgare-Ståndet,
i anledning af Ståndets
beslut, rörande Konst-  Utsk:s Mern. N:s 58
och 63.
27 Sept.
1860
8 Okt.
1860
lades till
handl.
2 Okt.
1860
lades
till handl.
8 Okt.
1860
Ståndet åbe-  ropade sitt
förut fattade
beslut och fö-  reläde Utskot-  tet att upp-  sätta den vo-  terings-prop.,
som deraf
föranledes.
2 Okt.
1860
lades till
handl.
Se Mentor. N:is 58,
63, 71 och 72.
68.
med förslag till än-  dring i 70 § Biks-  dags-ordningen.
28 Sept.
1860
8 Okt.
1860
förkastades.
3 Okt.
1800
antogs att
hvila.
8 Okt.
1860
förkastades.
3 Okt.
1860
förkastades.
Se Mentor. N tis 70
och 72.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 23
Okt. 1860 blef förslaget
förkastadt.
69.
med voterings-pro-  position, rörande det
i Konst.-Utsk:s Mern.
JM 57 framställda för-  slag till ändring i 14
§ 5 mom. R. 0.
11 Okt.
1860
16 Okt.
1860
vot. prop.
godkände.
13 Okt.
1860
vot. prop.
godkände.
16 Okt.
1860
vot. prop.
godkände.
13 Okt.
1860
vot. prop.
godkände.
Se Memor. Niis 57,
62, 66 och 72.
76.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut, rö-  rande det i Konst.-  Utsk:s Mern. J\is. 68
framställda förslag till
ändring i 70 § R. 0.
11 Okt.
1860
16 Okt.
1860
vot. prop.
godkände.
13 Okt.
1860
vot. prop.
godkäode.
16 Okt.
1860
vot. prop.
godkände.
13 Okt.
1860
vot. prop.
godkände.
Se Memor. Niis 68
och 72.
— 20 —
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Kubrik.
Datum.
Kidd. ocb
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
71.
i anledning af Riks-  Ständens beslut, rö-  rande Konstit.-Utsk:ts
Memor. N:s 58, 63
och 67.
11 Okt.
1860
16 Okt.
1860
vot. prop.
godkände.
13 Okt.
1860
vot. prop.
godkände.
16 Okt.
1860
vot. prop.
godkände.
13 Okt.
1860
vot. prop.
godkände.
Se Memor. N:is 58,
63, 67 och 72.
72.
med anmälan om
de i Förstärkta Konsti-  tutions-Utskottet verk-  ställda omröstningar.
23 Okt.
1860
25 Okt.
1860
till handl.
24 Okt.
1860
till handl.
24 Okt.
1860
till handl.
25 Okt.
1860
till handl.
73.
rörande åtskilliga till
grundlagsenlig behand-  ling vid nästa riksdag
hvilande grundlagsän-  drings-förslag.
23 Okt.
1860
26 Okt.
1860
godkändes.
26 Okt.
1860
godkändes.
24 Okt.
1860
godkändes.
26 Okt.
1860
godkändes.
STOCKHOLM, Tryckt hos E. Westrell, 1860.
