# ID: svediakorp-gov2345
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 87,153
# sentences: 2,847
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


_ 259 —
Direktionens öfver allmänna
Barnhus-inrättningen
i Stockholm
underdåniga utlåtande öfver de af Rikets
Ständers Revisorer gjorda anmärkningar
vid Barnhusets förvaltning
under år 1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majrts nådiga befallning i remiss den
21 sistlidne November får, i anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
anmärkningar vid allmänna Barnhusets förvaltning under år 1857, Direktionen öfver
samma anmärkningar härmed afgifva underdånigt utlåtande.
Beträffande Revisorernes tillkännagifvande, att såväl i räkenskapen som i Direktionens
till Eders Kongl. Maj t afgifna underdåniga berättelse om Barnhus-inrättningens
förvaltning och ekonomiska ställning under revision s-året all ledning saknats för bedömande,
huruvida några åtgärder i afseende å aflidne Kamereraren J. E. Bloms balans
blifvit vidtagne, utöfver dem, som finnas omförmälde i berättelsen om den sistlidne år
förrättade stats-revision, hvadan Revisorerne förmält sig vara förhindrade att om ställningen
med denna balans lemna någon redogörelse, får Direktionen underdånigst upplysa,
att de åtgärder, beträffande detta balansmål, som af Direktionen blifvit vidtagna, finnas
omförmälde uti de inför Direktionen förda protokoll, sorn varit för Revisorerne tillgängliga,
i händelse de deraf önskat taga kännedom, samt i öfrigt i underdånighet anmäla,
att sedan Barnhus-inrättningens Ombudsman uti ett den 7 September innevarande år
afgifvet memorial yrkat, att ifrågavarande balansmål skulle af Direktionen i första hand
pröfvas och Bloms sterbhusdelegare åläggas att balansen ersätta, samt Direktionen utställt
detta memorial till förklaring af bemälde sterbhusdelegare, åtskillige af dessa under
innevarande månad inkommit med förklaringar, hvilka blifvit öfverlemnade till Ombudsmannen
för afgifvande af påminnelser.
I fråga om Revisorernes anmärkning, att vid lyftning den 13 November 1857 af
40,000 R:dr utaf det Gefle stad från Barnhus-inrättningens fonder beviljade lån, fullmakt
för lyftning af endast 20,000 R:dr blifvit företedd, åberopar Direktionen underdånigst
hvad dess numera afgångne ledamot, Krigs-fiskalen Bennich i bilagde skriftliga yttrande
anfört, och får i sammanhang dermed vitsorda, att då förenämnde dag, på
grund af tvänne af Gefle stads Magistrat och äldste utfärdade förskrifningar å tillsammans
40,000 R:dr Banko, nämnde belopp af Krigs-fiskalen Bennich lyftades, behöriga fullmakter
att uppbära begge förskrifningarnes innehåll företeddes och aflemnades, ehuru den
ena af dessa fullmakter sedermera förkommit; anhållande Direktionen underdånigst, det
Eders Kongl. Maj:t täcktes anbefalla, att Krigs-fiskalen Bennichs åberopade yttrande med
— 260 —
! /
dervid fogade bevis varda i sammanhang med revisions-berättelsen och öfrige deröfver
afgifna förklaringar till trycket befordrad.
Då Kevisorerne, vid granskningen af Barnhusets underhålls-reversaler för räkenskaps-året,
fästat uppmärksamhet dervid, att i åtskilliga reversaler Kyrkoherden ensamt
qvitterat de från Direktionen till vederbörande fosterföräldrar afsända underhållsmedel,
får Direktionen erinra, att anmärkta åtgärden påtagligen egt rum endast, då fosterföräldrarne
icke varit skrifkunnige, och att i detta fall vederbörande Kyrkoherdes qvittens synes vara vida
mera^ betryggande, än om annan person å reversalet tecknat fosterföräldrarnes namn,
hvilken åsigt äfven blifvit af erfarenheten bekräftad, enär hitintills hos Direktionen icke
någon enda gång af fosterföräldrar klagomål förekommit, att qvitto å deras vägnar blifvit
obehörigen meddeladt.
Vidkommande slutligen Revisorernes anmärkning, att å en stor del reversaler saknas
Pastors intyg derom, att barnet den tid, då utbetalning af fosterlönen egt rum, lefvat
och af fosterföräldrarna fortfarande njutit vård och underhåll, så, ehuru Kyrkoherdarnes
bevis att fosterlönerna blifvit vederbörligen utbetalda, måste antagas utgöra tillräckligt
bevis i berörde hänseende, har likväl Direktionen, för att, i hvad på densamma
ankommer, för framtiden förekomma anmärkning örn bristande fullständighet vid redovisning
för utbetalda fosterlöner, beslutat att, nästa gång fosterlöner till landsorterne
utsändas, anmoda vederbörande Kyrkoherdar att, då reversalerne till Barnhuset återsändas,
hafva dem med uttryckliga intyg, att fosterbarnen lefva och förfarande vårdas
försett.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
S. de MARE.
C. A. EKSTRÖMER. AX. GABR. CARLSON. PEHR LINDSTÉN.
OSCAR AREHN. C. G. CERVIN. KARL JOIL BERG.
Stockholm den 28 December 1859,
A. L. Frykholm
— 261 —
Till Kongl. Direktionen öfver allmänna Barnhuset i Stockholm.
Då jag för andra uppdrag måst afstå äran att vara ledamot af Direktionen och
således saknar tillfälle att deltaga i det underdåniga utlåtande, sorn Direktionen har att
afgifva öfver Rikets Ständers sednast församlade revisorers berättelse, angående granskningen
af Barnhusets räkenskaper och förvaltning för år 1857, utbeder jag mig att härmed
få bemöta den emot mig personligen rigtade anmärkning, som innefattas i g 3 af
nämnde berättelse; anhållande tillika, att detta mitt yttrande måtte få åtfölja Kongl.
Direktionens underdåniga utlåtande, för att vinna samma offentlighet, som anmärkningen.
Från den omständigheten, att en fullmakt att lyfta någon del af ett från Barnhus-inrättningen
till Gefle stad utgifvet lån saknats bland verifikationerna till Barnhusets
räkenskaper, hafva Revisorerue hemtat anledning till det positiva antagande, att fullmakten
icke heller vid lånets utbetalande funnits, och att jag, som lyftat lånet, således dertill
saknat behörigt bemyndigande. Och då, i stället för den saknade fullmakten, bland
bilagorna till räkenskapen förekommer ett qvittens af låntagaren sjelf, har man deråt
gifvit betydelsen af ett sedermera anskaffadt godkännande af den obehöriga lyftnings-åtgärden;
hvarigenom mari slutligen ledt sig derhän, att stämpla denna åtgärd såsom »formstridig»
— en, i förhållande till anmärkningens logiska följd, visserligen mild benämning.
Nu är förutsättningen, att behörig fullmakt vid lyftningen saknats, lika obefogad,
som slutföljderna grundlösa.
Lyckligtvis gällde låne-operationen tvänne offentliga myndigheter; i följd hvaraf
förhandlingarne kunna å båda sidor officielt styrkas.
Af bilagde intyg (Litt, A), grundadt på Gefle stads Magistrats protokoll, upplyses,
att Magistraten och Borgerskapets äldste alltid på samina gång utfärdat både skuldebref
och fullmakter, för mig att i Barnhuset uppbära motsvarande belopp af det staden
beviljade lån. Att Kongl. Direktionen aldrig utanordnat något lån och minst summor af
ifrågavarande betydenhet, utan föregången granskning af såväl skuldebref som fullmakter,
lärer likaledes af Direktionen kunna vitsordas.
Huru den ena af de tvänne fullmakter, på grund af hvilka valutan för Gefle
stads tvänne skuldebref, hvardera å 20,000 Riksdaler Banko, den 13 November 1857
lyftades, sedermera må hafva kommit ur vägen, antingen fullmakten blifvit förlagd
bland andra Barnhusets handlingar eller annorledes, torde väl numera endast genom
någon tillfällighet kunna uppdagas. Men det ligger en väsendtlig skillnad, som Revisorerne
dock synas hafva alldeles förbisett, emellan tiilvaron på en tid och saknaden
på en annan af en dylik handling. Om den förra egde betydelse vid lyftningen, så egde
den sednare deremot vid Revisorernes granskning alls ingen, emedan Revisorerne då voro
i tillfälle att inhemta, både att Gefle stads skuldebref å hela lånebeloppet funnos i Barnhusets
ego och att låntagaren redan såväl år 1857 som 1858 till Barnhuset inbetalt
ränta och amortering å hela lånesumman samt följaktligen både de jure och de facto er
-
— 262 —
känt sin skuld. Med vanlig uppmärksamhet på dessa sakförhållanden vill det synas,
som hade herrar Revisorer, om de också för att rätt tydligt ådagalägga noggrannheten af
sitt gransknings-arbete velat anmärka, att ett numera alldeles betydelselöst papper saknades
ibland tusentals verifikationer, deremot ingalunda bordt låta förleda sig till en framställning,
som, bland annat, kunde väcka tvifvel om en sann uppfattning af stats-revisionens
höga betydelse.
Vid detaille-granskningen i Kongl. Kammar-rätten lärer vederbörande tjensteman
— och honom länder det till heder — först upptäckt, hvad dittills undgått Barnhusets
utmärkte redogörares uppmärksamhet, att den ena fullmakten bland verifikationerna
saknades; och denna upptäckt, under hand meddelad redogöraren, skall hafva föranledt
anskaffandet af låntagarens qvittens, hvarmed till och med detaille-granskaren
funnit sig tillfredsställd, emedan han insåg, att frågan icke gällde annat än en verifikation.
Det är emedlertid fyndet af detta qvittens, om anledningen tili hvars tillkomst
upplysning dock så oändligen lätt bordt kunna vinnas, som herrar Stats-revisorer begagnat,
för att liksom ytterligare bekräfta sin grundlösa förutsättning om obehörig lyftning
af lånebeloppet.
Utan något antydt eller, så vidt jag förstår, i sakens natur grundadt samband
med den förkomna verifikationen, hafva herrar Revisorer derjemte i sin berättelse framhållit
min egenskap af på en gång ledamot i Kongl. Direktionen och ombud för låntagaren,
samt derigenom, om också oafsigtligt, lemnat rum för uttydningar, hvilka, i
synnerhet vid minnet af en nyligen timad tilldragelse vid en offentlig låne-anstalt, icke
kunna annat än kännas sårande.
Det statsmanna-värf, som Rikets Ständers Revisorer äro kallade att utöfva, tillåter
icke att betvifla kännedom derom att vid tiden, då låne-aftalet med Gefle stad inleddes
— det afslöts sommaren 1856 — penninge-ställningen i hela landet var helt annan,
än den närvarande. Alla kassor fingo vidkännas de största svårigheter för att emot
någorlunda ränta kunna utlåna sina kapitaler. Man åtnöjdes med 4 ä 41 procent och
köpte efter denna räntefot ouppsägbara obligationer. Kongl. Direktionen känner och dess
för Stats-revisorerne tillgängliga protokoll vittna derom, ehuru det synes hafva undgått
Revisorernes uppmärksamhet, att Direktionens ledamöter, hvar i sin mån, gjorde sig till
pligt, att uppsöka och, så vidt möjligt, inleda för Barnhus-inrättningen fördelaktigare
låne-utvägar. Afven jag tog del i dessa bemödanden; och det lyckades mig att af staden
Gefle, som för ett stort arbets-företag ådragit sig en betydlig utgift, betinga fem
procents ränta för ett amorteringslån, stort 300,000 Riksdaler Riksmynt, med Barnhusinrättningen
tillika förbehållen rätt att efter sex månaders uppsägning återfordra lånet.
De öfvei'vägande fördelarne härvid voro onekligen, under då rådande förhållanden, på
Barnhus-inrättningens sida; och dess fördel vid en förändrad konjunktur tillika betryggad,
hvilket 6ck bevisas deraf, att räntan å lånet sedermera blifvit förhöjd till sex
procent.
För att å andra sidan underlätta denna för Barnhus-inrättningen förmånliga låneoperation,
fritog jag låntagaren från alla kostnader, som med uptagande af lånet kunde blifva
förknippade. Barnhusets få tjenstemän kunde dock icke skäligen betungas med kommissions-bestyren
vid lyftandet och dispositionen af det terminvis utgående lånet, enligt de
föreskrifter låntagaren egde att meddela; Barnhusets kassa icke heller belastas med utgifterna
härvid. Jag räknar mig ingalunda till förtjenst, att jag betraktade besväret
och kostnaderna i och för låne-operationen såsom oskiljaktiga från det hedrande
V
— 263 —
uppdrag, jag i egenskap af Direktionens ledamot innehade; och det är endast nödvän
digheten att afskudda en af Rikets Ständers herrar Revisorer föranledd, lika oförtjent
som kränkande,,möjlig misstydning, som kunnat förmå mig att omförmäla och med hosföljande
officiella intyg (Litt. B), grundadt på Gefle stads, offentlighet underkastade räkenskaper,
styrka det anförda förhållandet.
Om också, detta oaktadt, något skäl skulle kunna utgrudas för att ur formel synpunkt
finna herrar Revisorers anmärkning rättfärdigad, torde likväl med öfvervägande skäl
kunna ifrågasättas, huruvida stats-revisionens anseende och deraf beroende inflytande
kan vinna på ett likartadt anmärkningssätt i allmänhet, och om icke, särdeles då granskningen
angår en fullkomligt lönlös, men långt ifrån bekymmerslös kommunal-förvaltning,
ännu mera betänksamhet borde iakttagas, innan man framkastar anmärkningar, hvilka
sakna allt praktiskt ändamål, men till sin följd antagligen måste snarare förqväfva än
lifva en allmän medborgerlig verksamhet
Stockholm den 17 December 1859.
A. G:son BENNICH.
(Litt. A)
Att för hvarje gång, som skuldsedlar utfärdats å större eller mindre del af det
lån å tillsammans Trehundra Tusen Riksdaler Riksmynt, som Gefle stad upptagit af
allmänna Barnhuset i Stockholm, fullmakter att lyfta motsvarande andel af samma lån
jemväl blifvit af denna stads Magistrat och Borgerskaps äldste utfärdade för herr Krigstiskalen
A. G:son Bennich; sådant varder härigenom på begäran och i enlighet med de
hos Magistraten härstädes förda protokoller intygadt, af Gefle Rådhus, den 13 December
1859.
Ex officio:
Axel Blommert.
Stads-notarie.
(Sigill.)
(Litt. B)
Uti Gefle stads-kassa har det af Kongl. Barnhus-direktionen i Stockholm Gefle
stad beviljade lån, stort Trehundra Tusen Riksdaler Riksmynt, under nedan upptagne
data blifvit i stads-kassan deponerade, nemligen:
1856 Sept. 2. Kontant, enl. 3:ne förbindelser af den 27 Aug. 1856,
R:dr 50,000, 50,000, 20,000
Runt R:dr 120,000:
» » 18. Kontant, enl. förbindelse af dato,
» » 60,000:
1857 Mars 14. Dito » » »
» » 60,000: — —
.» Nov. 13. Dito » » »
» » 60,000:
R:mt R:dr 300,000:
— 264 —
Vid remissernas oafkortade ingång, genom herr Krigs-fiskalen Ä. G:son Bennichs
försorg, har herr Krigs-fiskalen för dess besvär ej åtnjutit någon godtgörelse, vare sig
under namn af provision eller annorledes, och icke ens ersättning för remiss-kostnader,
porto eller telegramer; sådant varder härmed till bevis meddeladt. Gefle af Stads-bokhållare-kontoret
den 13 December 1859.
(J. P. Nilson.
Att Herr C. P. Nilson, af mig personligen känd, i sin egenskap af Stads-bokhållare
härstädes, egenhändigt undertecknat förestående intyg, hvilket till alla delar befinnes
öfverensstämmande med mig förevisade stadens räkenskaper, sådant får jag härmed,
på begäran, till bevis meddela samt med embetets underskrift och insegel bekräfta.
Gefle, som ofvan.
Ex officio:
Axel Blommert.
Not. Publicus.
(Sigill.)
Konsistor» Akademid i
Lund
underdåniga förklaring, i anledning
af hvad Rikets Ständers Revisorer
anmält vid granskning af Lunds Universitets
räkenskaper för år 1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts\ nådiga befallning uti remiss den
21 sistlidne November af anmärkningar, som Rikets Ständers Revisorer, vid granskning
af stats-verkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1857, framställt vid räkenskaperna för Lunds Universitet, får Konsistorium
Akademikum Minus i underdånighet afgifva förklaring.
I sådant afseende får Konsistorium, hvad angår Revisorernes anmälan i första
punkten derom, att då de Konsistorii protokoll, på hvilka en den 6 Juli 1857 utfärdad
anordning af 550 R:dr 12 sk., utgörande ersättning för Universitetet åliggande reparationer
och inredning af biskopshuset i Lund, sig grundar, icke äro räkenskapen bifogade,
Revisorerne icke kunnat bedöma anordningens befogenhet, härhos i underdånighet
Öfverlemna de detta ärende rörande protokoll för den 14 April och 19 Maj 1855.
\
— 265 —
Hvad beträffar den uti 2:dra punkten'gjorda anmälan, att å en räkenskapen bilagd
räkning af C. W. K. Gleerup å till bibliotheket inköpta böcker tor ett belopp af
sammanlagdt 1,320 R:dr 47 sk. 4 r:st skulle saknas qvitto, utvisande huruvida omförmälde
belopp blifvit i behörig ordning till Gleerup utbetaldt, får Konsistorium underdånigst
anmäla, att som å berörde räkning saknats utrymme för medlens anordning och
qvitterande, har å ett framför räkningen fästadt blad såväl räkningens belopp blifvit af
Konsistorium anordnadt till utbetalning som summan af Gleerup under den 27 November
1857 qvitterad, och att, enligt hvad på efterfrågan i Kongl. Kammar-rätten erfarits,
detta blad verkligen finnes räkningen vidfogadt under fol. 608 uti verifikations-bandet
till 1857 års räkenskaper, ehuru sådant kommit att undfalla Stats-revisorernes uppmärksamhet.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
allerunderdånigste, trOpligtigate
tjenare och undersåter,
CIIR. NAUMANN.
C. J. TORNBERG. P. E. GELLERSTEDT. C. J. ZETTERSTRÖM.
J. G. AGARDH. W. E. SVEDELIUS.
Lund den 13 December 1859.
C. G. Carlqvist.
Transsumt af protokollet,hållet hos Konsistorium
Åkademikum Minus i Lund den
14 April 1855.
Närvarande: Ordförande, Universitetets
Rektor, Professor Berlin. Ledamöter: Professorerne
Ek, Schrevelius, Gellerstedt, Tornberg
och C. F. Naumann, Räntmästaren
Zetterström och Kamereraren Borg.
8 7.
Ordföranden tillkännagaf, att Domkyrko-rådet beslutat, att slutlig inredning af
biskops-huset vid Helgonabacken nu skulle verkställas, samt hemställde, att Konsisto34
-
— 266 —
riura ville besluta om verkställande af de ännu återstående arbeten för denna inredning,
hvilka, enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 14 November 1848, rörande utbyte af ifrågavarande
hus emot nuvarande institutions-huset vid Kraftstorget, det åligger Universitetet
att bekosta.
Då nu detta ärende förekom, föredrogs först följande: »Protokoll, hållet vid be
hvarefter
det anmäldes, att af de i detta protokoll omförmälda arbeten, numera till verkställande
återstode hufvudsakligen endast följande, nemligen:
i nedra våningen: omläggning af golfven i nordvestra gafvelrummet och sydöstra
rummet samt reparation af golfvet i det till det sistnämnda angränsande rum;
i andra våningen: uppsättning af 6 stycken kakelugnar, af hvilka 3:ne jemväl
böra på Universitetets bekostnad anskaifas;
å vinden: brädläggning till 3 alnars bredd åt sidonie af taken, samt
tapetsering af boningsrummen.
I afseende på de reparationer, som, på sätt här ofvan är förmäldt, böra i nedre
våningen och å vinden verkställas, hade Timmermästaren Johnsson upprättat ett kostnadsförslag,
slutande sig på tillsamman 170 R:dr 12 sk. Banko; och beslöt Konsistorium,
med afseende derpå, att möjligen andra reparationer behöfva i sammanhang med
här ifrågavarande arbeten företagas, föreslå Domkyrko-rådet, att genom dess försorg låta
verkställa dessa arbeten emot den ersättning, som nämnde kostnadsförslag upptager.
Beträffande uppköp och uppsättning af kakelugnar, beslöt Konsistorium hemställa,
huruvida Domkyrko-rådet icke ville likaledes ombesörja verkställigheten häraf, emot en
ersättning i ett för allt af 240 R:dr Banko.
Hvad slutligen angick tapetseringen af boningsrummen, så ville Konsistorium, beträffande
verkställigheten häraf, framdeles besluta.
Ur protokollet:
C. G. Carlqvist.
Utdrag af Konsistorii Ahxdemici Minoris
protokoll den 19 Maj 1855.
§ 4-
I fråga om inredning af biskopshuset vid Helgonabacken, hade, till svar å Konsistorii
den 14 sistlidne April beslutade, i protokollet, § 7, antecknade hemställan till
Domkyrko-rådet, rörande verkställandet af en del reparationer i nedre våningen och å
vinden samt uppsättning af kakelugnar, ankommit utdrag af Domkyrko-rådets protokoll
för den 21 sistlidne April, enligt hvilket Domkyrko-rådet åtagit sig att, emot den föreslagna
ersättningen af 170 R:dr 12 sk. Banko, verkställa de å nedra våningen och å vin"
— 267 —
den behöfliga, Universitetet åliggande reparationer, hvaremot Domkyrko-rådet ansett inköp
och uppsättning af 3:ne nya kakelugnar saint uppsättning af 3.ne redan befintliga
icke kunna verkställas för mindre än tillsammans 380 Riksdaler Banko; och beslöt Konsistorium,
att medelst afgående protokolls-utdrag anhålla, det Domkyrko-rådet ville emot
den ifrågasatta ersättningen af tillsammans 380 Riksdaler låta verkställa sistnämnde
Universitetet åliggande inredning.
Ur protokollet:
G. G. Carlqvist.
Domkyrko-rådet s i Lund
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers yttrande vid
granskning af Lunds Domkyrkas räkenskaper
och förvaltning år 1857.
Stormäktigste. Allernådigste Konung!
Då Domkyrko-rådet genom nådig remiss den 21 sistlidne November blifvit anbefaldt,
att afgifva underdånigt utlåtande öfver en, uti berättelsen om verkställd granskning
af stats-verkets jemte dertill hörande fonders förvaltning under år 1857, af Rikets
Ständers Revisorer yttrad förmodan att Lunds Domkyrka skulle af sina hemman erhålla
större inkomst, om utarrenderingen af desamma skedde med iakttagande af de i Kongl,
förordningen den 17 Juli 1847 för utarrendering af kungs- och kungs-ladugärdar samt
kronohemman stadgade grunder, vågar Domkyrko-rådet inskränka det anbefallda utlåtandet
till ett underdånigt åberopande af det underdåniga förslag till »Stadga för vidmakthållande
af Lunds Domkyrka och förvaltningen af hennes fasta och lösa egendom,» som
Domkyrko-rådet under den 10 Februari innevarande år till Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning afgifvit, hvilket förslag jemväl omfattar utarrenderingen af Lunds Domkyrkas
hemman.
Remiss-akteu bifogas underdånigst.
Med all undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
allerunderdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
E. G. BRING.
C. G. BRUNIUS. A. RIPA. D. U. RIDDERBORG.
Lund den 30 December 1859.
Esaias Palm.
_ 268 —
Linköpings stifts Konsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning
af en utaf Rikets Ständers Revisorer
år 1859 gjord anmärkning vid
Konsistorii räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Under den 21 nästlidne månad har Eders Kongl. Majit i nåder anbefallt Domkapitlet,
att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af den i Rikets Ständers
Revisorers den 14 Oktober innevarande år afgifna underdåniga berättelse, om verkställd
granskning af stats-verkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1857, förekommande anmärkning vid Linköpings Konsistorii
räkenskaper deröfver, att såväl Gymnasii emeriti-kassans räkning som instrumentet
öfver dess lånehandlingar endast äro försedde med redogörarens underskrift.
Till åtlydnad häraf får Dom-kapitlet underdånigst upplysa, att 1857 års Konsistorii
räkenskaper för detta stift blifvit uppgjorde på enahanda sätt, som det tillförene
följda, enligt hvilket blott redogöraren underskrifva sjelfva räkningarne, men att de, sedan
de af Dom-kapitlet blifvit granskade, vid deras öfverlemnande till Eders Kongl.
Maj:ts och rikets Kammar-rätt varit åtföljda af en utaf Dom-kapitlets ledamöter undertecknad
skrifvelse, hvarigenom räkningarne kunna anses hafva i sjelfva verket blifvit i
Dom-kapitlets namn afgifna. Och beträffande hvad omförmälde berättelse innehåller
derom, att Rikets Ständers Revisorer finna god ordning fordra, att Dom-kapitlets ledamöter
verificera riktigheten af alla under dess tillsyn stående räkenskaper, synes denna
erinran ej böra föranleda till någon särskild åtgärd, då, enligt de genom Eders
Kongl. Maj:ts nådiga cirkulärbref den 17 September 1856 anbefallda formulärer för Konsistoriernas
räkenskaper, desamma numera skola af Dom-kapitlets ledamöter underskrifvas.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktjgste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj.ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
JOH. JAR, HEDREN.
L. LAURENIUS.
J. H. W. STEINNORDH.
C. PETRELLI.
J. A. AHLANDER.
P. WESTMAN.
L. E. RUSÉN.
Linköpings Dom-kapitel den 7 December 1859.
J. Friedleif.
— 269 —
Westerås’ stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning
af en utaf Rikets Ständers Revisorer
år 1859 gjord anmärkning vid
Konsistorii räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:t den 21 sistlidne November i nåder anbefallt Konsistorium,
att, i anledning af Rikets Ständers Revisorers berättelse, angående verkställd granskning af
stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år
' 1857, i hvilken berättelse anmärkt blifvit, att en betydlig kontant behållning under revisionsåret
funnits inneliggande hos redogöraren för härvarande emeriti-kassa, med underdånigt
utlåtande inkomma, får Konsistorium, med öfverlemnande af Kassa-förvaltarens,
Konsistorii-notarien Magister J. W. Sjöqvists, af Konsistorium infordrade förklaring, dervid
i underdånighet tillägga, att, som emeriti-kassan vid ifrågavarande räkenskapsårs
slut hade kontanta medel inneliggande, men byggnads-kassan saknade sådan tillgång för
bestridande af dess utgifter, Konsistorii-notarien för någon kortare tid ur emeriti-kassan
förskjutit byggnads-kassan ifrågavarande medel, hvilka derefter blifvit emeriti-kassan
snart godtgjorda och utlånta.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj;ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
CHRIST. ER. FAHLCRANZ.
J. F. NORMAN. E. G. BJÖRLING. LUDVIG MOSSBERG.
Westerås’ Dom-kapitel den 14 Januari 1860.
And. Arhusiander.
- 270
Till Högvördiga Dom-kapitlet i Westerås!
Sedan Kongl. Maj:t anbefallt Konsistorium att afgifva underdånigt utlåtande, i anledning
af den af Rikets Ständers Revisorer, vid verkstä lld granskning af stats-verkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1857, gjorda anmärkning,
att betydlig kontant behållning under revisions-året funnits inneliggande hos redogöraren
för emeriti-kassan, alldenstund denna kassas kontanta behållning den 30 Juni
1857 utgjorde 4,838 R:dr 5 sk. 7 r:st och den 31 December samma år 3,327 R:dr 19
sk. 6 rist Banko, och Konsistorium anmodat mig att häröfver med förklaring till Konsistorium
inkomma, så får jag till åtlydnad häraf vördsamt anföra följande:
Då man vet och ihågkommer, att denna kassas räntor likasom, med högst få undantag,
räntan å alla lån i de fonder och kassor, som stå under Konsistorii vård, inflyta
den 30 Juni hvarje år, så ligger häri orsaken, att den kontanta behållningen, som före
räntebetalningen utgjorde 2,222 R:dr 14 sk. 5 r:st, — i afseende på förhållandet med
hvilka 2,222 R:dr 14 sk. 5 r:st här nedanför skall lemnäs vidare utredning, — just den
dagen, då räkenskaps-året afslutades, den 30 Juni 1857, uppgick till det anmärkta beloppet,
4,838 E:dr 5 sk. 7 r:st. Häraf utbetalades likväl redan den 1 Juli samma år
i beviljade lån 3,666 R:dr 32 sk. och den 31 December 1857 till afskedade Apologisten
Magister D. Betulander hans halfårspension med 171 R:dr 42 sk., summa 3,838 Ridr
26 sk., så att af berörde 4,838 R:dr 5 sk. 7 rist återstode 999 Ridr 27 sk. 7 r:st den
31 December 1857, — i afseende på förhållandet med hvilka 999 R:dr 27 sk. 7 sk. se
hvad som längre ned förekommer om stiftets byggnads-kassa under det ifrågavarande
revisionsåret. — Att den kontanta behållningen sistnämnde dag kunde uppgå till den anmärkta
summan, 3,327 R:dr 19 sk. 6 rist, kommer sig deraf att lån till ett belopp af
2,000 Ridr till kassan inbetalades den 31 Oktober 1857, och att åtskilliga intrader tillflutit
henne under halfåret från den 30 Juni 1857 till den 1 Januari 1858. Af berörde
den 31 December 1857 befintliga kontanta behållning, 3,327 R dr 19 sk. 6 rist Banko,
utlånades mot revers den 1 Januari 1858 till stiftets byggnads-kassa 1,500 Ridr R:mt
och den 30 Juni samma år utbetalades till Magister Betulander 257 Ridr Rimt. Den
1 Juli, sedan räntorna influtit, utbetalades 5,250 Ridr Rimt i beviljade lån; den 30 Augusti
utlånades mot revers till stiftets byggnads-kassa 2,250 Ridr Rimt, och under årets
lopp bestriddes åtskilliga andra utgifter, hvaribland Magister Betulanders halfårspension,
så att vid räkenskaps-årets slut, den 31 December 1858, funnos kontant inneliggande endast
156 R;dr 861 öre Rimt.
En blick på stiftets byggnads-kassas räkenskaper för tiden från den 30 Juni 1857
till den 31 December 1858 upplyser i öfrigt dessa förhållanden närmare. Af sistnämnde
kassas räkenskap för året, som slöts den 30 Juni 1857, synes, att den kontanta behållningen
i denna kassa då utgjorde blott 296 Ridr 32 sk. 3 rist Banko, sedan den dagen
räntorna för året, som utgjorde 1,816 Ridr 25 sk. 4 rist Banko, till kassan influtit. Häraf
synes, att kassans utgifter för året ej kunnat med dess kontanta tillgångar bestridas,
utan att medel måst henne förskjutas till ett belopp, som, då 296 Ridr 32 sk. 3 rist
dragas från 1,816 Ridr 25 sk. 4 rist, utgör 1,519 Ridr 41 sk. 1 rist Banko, hvilka under
årets lopp, i mån af behof, lemnades henne af emeriti-kassans kontanta tillgångar,
ofvanomförmälde 2,222 Ridr 14 sk. 5 rist Banko.
— 271 —
Af byggnads-kassans räkenskap för halfåret, som slöts den 31 December 1857,
synes, att utgifterna under tiden ej kunnat med de kontanta tillgångarne bestridas, utan
att medel måst henne förskjutas till ett belopp, som den 31 December 1857 utgjorde
2,148 R:dr 9 sk. Banko, hvilka kassan efter hand bekom dels af de ofvanberörde 999
R:dr 27 sk. 7 r:st i emeriti-kassän, dels af andra under hand hafvande medel, till dess
det här ofvan nämnda lånet, 2,000 R:dr Banko, till emeriti-kassan inbetalades den 31 Oktober
1857, då denna kassa ensam försköt förenämnde 2,148 R:dr 9 sk., så att i denna
sistnämnde kassa vid räkenskapstidens slut, den 31 December 1857, i verkligheten ej funnos
inne i kontant mer än 1,179 R:dr 10 sk. 6 r:st, men den 1 Januari 1858, då, såsom
ofvan blifvit visadt, 1,000 R:dr Banko till byggnads-kassan mot revers utlånades,
ej mer än 179 R:dr 10 sk. 6 r:st Banko.
Af allt detta torde nu tydligen inhemtas, att, om någon af dessa förhållanden
haft någon förmån, sådan tillfallit byggnads-kassan, men ingalunda redogöraren, som
blott haft ett förökadt besvär.
Oanmärkt torde ock icke böra lemnäs, att, ehuru redogöraren vid hvarje räkenskaps
afslutande den 30 Juni krediterat hvarje kassa full ränta, denna likväl aldrig tillfullo
då ingått. Så vill jag exempelvis blott anföra förhållandet de två sista åren, nemligen
1858, då i emeriti-kassan ännu den 21 Juli voro obetalda räntor till ett belopp
af 777 R dr 50 öre, hvaraf 607 R:dr 50 öre inbetalades först den 2 Oktober, och i byggnads-kassan
den 21 Juli 170 R:dr R.mt; samt 1859, då i emeriti-kassan den 2 Juli
voro obetalda räntor till ett belopp af 942 R:dr 50 öre, och i byggnads-kassan samma
dag 332 R:dr 50 öre Riksmynt. Westerås den 19 December 1859.
J. W. Sjöqvist.
Skara stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning af
en utaf Rikets Ständers Revisorer år
1859 gjord anmärkning vid Konsistorii
räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
I anledning af Rikets Ständers Revisorers, uti sin den 14 sistlidne Oktober afgifna
underdåniga berättelse, gjorda anmärkning om saknad redogörelse för Thuns skola
under sednare halfåret af år 1857, får Konsistorium, på nådig befallning i remiss af den
21 sistlidne November, i underdånighet förklara, att ifrågavarande redogörelse, sorn icke
kunnat afsändas tillsamman med den för förra halfåret af år 1857, blifvit den 29 sist
-
— m —
lidne Juni öfverlemnad till Kongl. Kammar-rätten jemte Skara läroverks samtliga räkenskaper
för år 1858.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj;ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. WALLIN.
J. BJÖRKEGREN. N. SALANDER.
FR. E. FAGERSTRÖM.
Skara Dom-kapitel den 28 December 1859.
A. Lindberger.
Direktionens i Sällskapet
för vexei-nndervisningens
befrämjande
underdåniga förklaring öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
Sällskapets Normal-skolas räkenskaper
för år 1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Tijl åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning uti remissen af härhos
återgående utdrag af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse, i hvad
den rörer vexel-undervisningens Normal-skolas räkenskaper, får Direktionen i Sällskapet
för vexel-undervisningens befrämjande öfver de gjorda anmärkningarne afgifva följande
underdåniga förklaring:
Hvad först angår Revisorernes anmärkning, att i hufvudräkningen skulle saknas
fullständiga in- och utgående balanser, så torde uppmärksamheten fästas dervid, att så
-
— 273 —
dana balanser verkligen finnas utförda, nemligen den ingående till 28,347 R:dr 30 sk.
3 rst. och den utgående till 28,776 R;dr 43 sk. Att tvenne poster, nemligen Casparsonska
pensions-fonden och en fordran uti aflidne Bokhandlaren Bagges konkurs, icke deruti
blifvit intagne, utan särskildt redovisade, härleder sig derifrån, att den förra, med ett
kapitalbelopp af 1,165 R:dr 40 sk., är gifven till ett bestämdt ändamål och endast ställd
under Vexel-undervisnings-sällskapets förvaltning, hvarföre den ock med kapital och
ränta är särskildt upptagen i Debet och äfvenledes till samina belopp i Credit, med uppgift
hvartill räntan, enligt den aflidna gifvarinnans förordnande, blifvit använd. — Hvad
deremot angår den sednare, eller den oguldna fordran i aflidne Bokhandlaren Bagges konkurs,
uppgående till 749 R:dr 26 sk. 4 rst., så är densamma till den grad osäker, att sedan
under föregående åren några smärre utdelningar erhållits, föga mera är att vänta, och under
det ifrågavarande räkenskaps-året har ingenting derpå influtit, hvarföre den också uti
Debet och Credit är utförd till enahanda belopp.
Att upptaga dessa båda poster uti den in- och utgående balansen såsom Normalskolans
behållning, har förekommit Direktionen mindre lämpligt, emedan derigenom tillgångarne
skulle visat sig större än de verkligen äro, såvidt de tillhöra vexel-undervisningens
Normal-skola, hvarföre det ansetts mera redigt att de särskildt specificerades
både i Debet och Credit.
Vidare hafva Revisorerne anmärkt, natt stats-anslaget för anskaffning af skoleffekter,
1,000 R:dr, finnes slutredovisadt med en fyllnadssumma af 38 R:dr 24 sk. af
Sällskapets egna medel, utan att denna post blifvit i hufvudräkningens utgifts-konto upptagen.
« Härmed är förhållandet följande:
Stats-anslaget till skol-effekter, 1,000 R:dr, som erhölls för en gång den 28 Sept.
1855, blef också särskildt uppdebiteradt uti 1855 års hufvudräkning. En del deraf användes
samma år för sitt ändamål; och hvad som vid årets slut deraf var oanvändt
ingick uti hufvudräkningens utgående balans ibland de hos Skattmästaren innestående
medel såsom en tillgång; och på samma sätt öfverfördes det uti ingående balansen till
1856. Vidare, hvad som deraf var i behåll vid 1856 års slut utbalanserades och inbalanserades
till 1857, likaledes ibland öfrige hos Skattmästaren innestående tillgångar. Sistnämnde
år användes hela återstoden af ifrågavarande statS-anslag och ytterligare 38 R:dr
24 sk. af skolans egna medel till det bestämda ändamålet eller anskaffandet af skoleffekter,
såsom den särskilda slutredovisningen innehåller. Dessa 38 R:dr 24 sk. ingå
således i hufvudräkningen på creditsidan ibland alla öfriga utgifter för året. Vill man
der uppsöka de tvänne utgiftsposter för detta ändamål, som den särskilda slutredovisningen
innehåller, så igenfinnas 181 R:dr 16 sk. för 12 skolbänkar uti verifikationen N:o
42, som ingått i hufvudräkningen tillsammans med några reparationer af skol-materialier
uti utgiftsposten 221 R:dr 8 sk., och de öfriga 416 R:dr 32 sk. äro i hufvudräkningen
särskildt utförda för orgelharmonikum och bestyrkte med verifikationen N:o 43. För att
betäcka dessa tvänne under år 1857 verkställda utgifter af tillsammans 598 R:dr, var
återstoden af stats-anslaget icke tillräcklig, utan måste dertill användas oftanämnde 38
3R:dr 24 sk. af Sällskapets öfriga tillgångar.
En balans-utredning, som särskildt upptagit hvad af det till skol-effekter gifna
stats-anslaget, 1,000 R:dr, vid hvarje års slut varit oanvändt, hade visserligen kunnat
verkställas, om sådant ansetts af nöden. Men af den granskade hufvudräkningen och
af föregående framställning torde det vara tydligt, att både stats-anslaget och dessutom
35
— 274 —
38 R.dr 24 sk. af Sällskapets öfriga tillgångar blifvit använda och äfven i hufvudräkningen
redovisade såsom utgifne till det för stats-anslaget bestämda ändamålet.
Hvad beträffar Revisorernes anmälan, att af räkenskaperna icke kunnat inhemtas,
huruvida någon åtgärd blifvit vidtagen att utbekomma Direktionens uti aflidne Bokhandlaren
Bagges konkursmassa egande fordran, får Direktionen upplysa att, då för några
år sedan Bokhandlaren Bagge aflidit och sterbhusets tillgångar blifvit afträdda till kreditorernes
förnöjande, blef denna fordran behörigen bevakad uti konkursen; att, såsom
förut nämndt är, några mindre utdelningar deruti erhållits, hvilket föregående årens räkenskaper
utvisa, men att uti den ännu outredda konkursen under ifrågavarande räkenskapsår
ingenting blifvit utdeladt, hvilket också hufvudräkningen på det sättet ådagalägger,
att samma belopp, 749 R:dr 26 sk. 4 rst., blifvit oförändradt upptaget både uti
Debet och Credit.
Och i afseende å den under rubrik: Strinnholms skuld, 400 Jt:dr, upptagne post,
får Direktionen tillkännagifva, att denna är en säker fordran, som också derföre blifvit
intagen ibland de verkliga tillgångarne både uti den in- och utgående balansen, och att
således icke fråga varit att infordra någon större eller mindre del af bemälde kapital.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
JOH. AUG. HAZELIUS.
J. NORDLUND. BROR EM. HILDEBRAND.
CARL HENR. PFEFFER. J. N. SÖLLSCHER.
Stockholm den 14 Januari 1860.
Joli, Söderlind.
— 275 —
Styrelsens öfver Ultuna
Landtlirulvs-institut
underdåniga utlåtande, i anledning
af 1859 åra Revisorers berättelse om
granskningen af Landtbruks-institutets
räkenskaper för å^ 1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med anledning af Rikets Ständers Revisorers den 14 Oktober 1859 till Eders
Kongl. Maj:t afgifne underdåniga berättelse om verkställd granskning af stats-verkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under
år 1857 och dermed i sammanhang gjorda anmärkning rörande Ultuna Landtbruks-institut,
får Institutets Styrelse underdånigst anmäla:
att Institutets matriklar öfver elever och lärlingar alltid vid hvarje revision företetts
Institutets Revisorer, som såluuda varit i tillfälle att kontrollera, att Institutets
Styrelse uppfyllt den såsom vilkor för stats-anslags åtnjutande ålagda förbindelsen att
årligen underhålla 24 fri-lärlingar och 4 fri-elever;
att, såsom Institutets räkenskaper för år 1857 utvisa, 24 fri-lärlingar och 4 frielever
blifvit vid Institutet under sagde år underhållne, utan att dessa derför till Institutet
erlagt någon afgift; och voro detta år fri-lärlingarne följande: Carl Aug. Andersson
från Rasbo socken, Carl Victor Sjögren från Weckholms socken, Carl Wilhelm Norström
från Nysätra socken, Anders Gustaf Kolm från Thensta socken, Per Erik Winberg
från Ofra Grans socken, Lars Gustaf Wennman från Kalmar socken och Isak Carlsson
från Lossa socken i Upsala län; August Lundberg från Ystads landsförsamling i
Malmöhus län; Per Persson Holm från Ifö socken och Jöns Persson från Kiaby socken
i Christianstads län; Jan Jansson från Söderby-Carls socken, Carl Gustaf Carlsson från
Färentuna socken, Theodor Oxelqvist från Knutby socken, Isac Odén från Frötuna socken,
Carl Johan Holmberg från Alsike socken, Johan Ulrik Helén från Odensala socken och
Johan August Arehn från Brännkyrka socken i Stockholms län; Lars Lindholm från
Thorsåkers socken i Gestrikland; Johan Magnus Eriksson från Nyeds socken och Jonas
Danielsson från Gåsborns socken i Wermland; Carl Carlsson från Julita socken och Jokan
Erik Eriksson från Turinge socken i Nyköpings län; Carl Fredrik Johansson från Högsby
socken i Kalmar län, samt Hans Julius Hansson från Nätraby socken i Blekinge.
Fri-elever iof samma år voro; Axe! Carlqvist från Malmöhus län, Thure Lybeck
— 276 —
från Kalmar län, Ferdinand Unander från Westerbottens län och Otto Almgren från
Stockholm.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
R. von KRÄMER.
Ultuna den 26 November 1859.
J. Arrhenius.
Direktionens öfver Jemtlands
roterings-kassa
underdåniga utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers berättelse
om verkställd granskning af
stats-verkets förvaltning för år 1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med öfverlemnande af Rikets Ständers Revisorers underdåniga skrifvelse af den
14 sistlidne Oktober, angående verkställd granskning af stats-verkets jemte dertill hö
rande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1857, hvaraf inhemtas, att, vidkommande
Jemtlands roterings-kassa, det synts Revisorerne som en betydligare del kunnat
utlånas af den kontanta behållning, Åttatusen sexhundranittioen R:dr 7 sk. 11 r:st
Banko, kassan vid 1857 års slut egde, har Eders Kongl. Maj;t i nåder befallt Roteringskassa-direktionen,
att med underdånigt utlåtande inkomma.
I anledning deraf anser Direktionen sig först böra i underdånighet anmäla, att
under år 1857 till kassan, utom dess vanliga inkomster, influtit ett belopp af Sextontusen
R:dr nyssnämnde mynt, hvilket belopp, på trenne månaders uppsägning utlånadt tifl
Löjtnanten C. G. Muhl emot inteckning uti Oströ säteri med underlydande hemman i
Halland, den 26 Maj blifvit af honom uppsagdt och den 26 derpåföljde Augusti in~
betaldt.
— 277 —
Hvad sedan beträffar frågan om utlåningen och hvarför icke en betydlig del af förenämnde
kassa-behållning under år 1857 blifvit gjord fruktbar, får Direktionen underdånigst
anföra, att genom kungörelse i länets tidning, införd genast som ofvanberörde lån blef till
inbetalning uppsagdt, Direktionen gifvit tillkänna, hurusom roterings-kassan då hade penningar
till utlånande, äfvensom under hvad vilkor sådana lån kunde erhållas; men att,
oaktadt ^kungörelsen förnyade gånger intogs i tidningen, det likväl icke lyckats att under
samma år få antagliga lånesökande till högre belopp än Ellofvatusen femhundra R:dr; samt
att Direktionen följaktligen måste, emot hvad den önskat, behålla uti kassan ofvanomflormälde
summa Åttatusen sexhundranittioen R;dr 7 sk. 11 r;st till följande år, då den
slutligen fick utlånas enligt de för roterings-kassan fastställda utlånings-grunderne; men
under afbidan hvarå Direktionen, för att penningar till betydligt belopp icke skulle
blifva liggande längre alldeles ofruktbare, vid sammanträde den 13 Februari sistnämnde
år, fann nödigt dels att, enligt sparbankens anbud, der insätta Tiotusen femhundra
R:dr Riksmynt, emot 4 procents ränta, hypothek af ett till Banken eller ordres ställdt
och uti bebyggda tomterne numris 151 och 152 härstädes intecknadt samt i Banken
till Femton tusen B:dr belånadt skuldebref, äfvensom emot sparbankens förbindelse att
de insatte medlen, efter föregången tillsägelse, skulle vid först derefter infallande sparbanks-sammanträde
hållas roterings-kassan tillhanda; dels ock att till Eders Kongl.
Maj:t ingå med underdånig hemställan om såväl gillande af denna åtgärd, som om rättighet
äfven framdeles, när svårighet för utlåning möter, att på enahanda vilkor i sparbanken
insätta kassans outlånade kapitaler, intill dess tillfälle för utplacering enligt
reglementet kunde erbjudas; och har Eders Kongl. Majit uti nådigt bref till Landshöfdingen
i länet, dateradt den 16 sistförflutne Juni, dertill i nåder lemnat bifall; med an;
ledning hvaraf Direktionen i underdånighet jemväl antager, att ett förhållande, likartadt
med ifrågavarande, ej vidare bör komma att inträffa.
Den remitterade handlingen får Direktionen underdånigst återställa.
Direktionen framhärdar med djupaste undersåtliga vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. A. STRÖM.
CARL H. EKBERG. REINn. SCHRÖDER. E. CIIR. BURMAN.
Östersund den 14 December 1859.
C, O. Granbom,
t
— 279 —
R eg is t er
öfver
Rikets Högloft Ständers är 1859 församlade Revisorers berättelse, angående granskningen af
stats-verkets samt dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
jemte de, i anledning af samma berättelse, till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
utlåtanden.
Revisions-berättelsen. Utlåtandena.
Afkortningar å stats-verkets inkomster,
Bil. litt. C. vid  ... sid. 5.
Aflöning, Krigs-kollegii  » 74—77. 223, 234-235.
Afvittringar i åtskilliga län  » 141—143.
Bil. litt. R. vid
» 143.
Akademiens för de fria konsterna räkenskaper
» 161.
— Krigs- dito » 83—84. 236-237.
— K ilg s-vetenskaps- dito » 65—66.
— Landtbruks- dito » 144—145. 245 — 246,
— Lunds dito » 181—182. 264—267.
— Musikaliska dito » 162.
— Svenska dito » 158—159.
— Upsala dito » 179—180.
— Vetenskaps- dito » 154—157.
— Vitterhets-, historie- och
antiqvitets- dito » 159—160.
Aktoratsråkning, Kammar-rättens
» 192—194.
Allmänna barnbördshuset  » 174—175.
Allmänna barnhuset
» 176—179. 259- 264.
Allmänna enke- och pupill-fonden, Ci
vil-statens
pensions-inrättnings,  » 101.
Bil. litt. O. vid
» 101.
Allmänna fattigvården i Stockholm  » 192.
Allmänna garnisonssjukhuset
» 84—86.
Allmänna hospitals- och barnhus-fonden » 166—168,
— 280 —
Allmänna Institutet för döfstumma och
blinda
Allmänna väg- och vattenbyggnader ......
Amiralitets-krigsmans-kassan
Anordningar å allmänna indragningsstaten
— å extra utgifts-anslagen
— å hufvudtitlarnes besparingar
— å öfverskottena
Antiqvitets-akademien
Arbetsinrättningar och fängelser
Tabellerna vid
Arfvoden för Revisorernes biträden
Arméen, vårfvade och indelta, utgifter för
Bilagorna litt. K. och L. vid
Arméens pensions-kassa
Bilagan litt. P. vid
Artilleri-afdelning, Krigs-kollegii
Bilagan litt. I. vid
A.ssurans-medel, Postverkets
Avesta Krono-inspektion
Balanser, proprie
Balans-relationer, Fång-styrelsens
— Krigs-kollegii
Barnbördshuset
Barnhus, Stockholms allmänna
Barnhus-fonden, allmänna .
Barthelemys, kolonien S:t, räkenskaper
Begrafning s-kassa, Kongl. Theaterns ar
letar
es
Behållningar, reserverade å hufvudtit
larne
Bergsskolan i Fahlun
Berättelser, emottagna af Revisorerne ...
Besparingar, stats-verkets, Riksgäldskontoret
tillgodoförda,
Besök, anställda af Revisorerne
Beväring s-manskapet, bestridda kostnader
för
Bilagan litt. M. vid
Bibliotheket, Kongl
Boställs-kassan, Militie-
Brandväsendet och yttre lyshållningen å
Stockholms slott
Revisions-berättelsen.
Utlåtandena.
sid.
196-198.
))
22—23.
»
20—23.
»
106 -108.
»
104 -106.
»
11.
203.
»
10.
251-253.
»
11.
»
12—13.
204.
»
159-160.
»
119-130.
221-223.
»
123, 124, 129.
»
199.
»
79.
»
79.
»
102-104.
»
104.
»
61-62, 64, 68.
223, 225—226.
»
67.
»
39.
»
23-24.
»
194.
»
128.
»
66.
»
174 -175.
»
176-179.
259—264,
»
166 -168.
»
198.
»
164-165.
»
9.
»
. 188.
»
3-4.
»
6—7, 11.
»
118—119,170,198,199.
»
79.
224.
»
79.
»
162—163.
»
15.
»
196—198.
»
75—76, 78.
»
148.
— 281 —
Revisions-berättelsen.
Utlåtandena.
Brister i stats-anslagen
— i stats-verkets inkomster, bilagan
sid.
7-8, 9.
251.
litt. D. vid
»
5.
Byggnader och reparationer, anslagen till
»
55—*7.
Byggnads-medel, Stockholms sletts
Bötes-medel, General-landtmäteri-bonto-
»
147.
rets
»
33.
Carlbergs Krig s-akademi
»
83-84.
236—237.
Carl Gustafs stads gevärsfaktori
»
68.
Carlshamns Navigationsskola
»
100—101.
241.
Bilagan litt. N. vid
»
100.
Carlskrona Station af Flottan
»
93—97.
216-218.
Carolinska Medico-kirurgiska institutet...
»
45-46.
Cellfånc/else-byggnader
»
129—130.
Tabellen vid
»
129.
Civil-statens pensions-inrättning
»
101.
Bilagan litt. 0. vid
»
101.
Dahlby kungsgård och stuteri
»
136-138.
243-245.
Danviks hospital....
Deposition s-räkning ar, Ofverståthållare-
»
170-173.
253—254.
embetets Kanslis
»
139.
Depot, Flottans, i Göteborg
Drottningholms och Svartsjö slotts räken-
»
93-96.
skaper
»
149.
Drottninghuset
»
173—174.
255-258.
Döfstummas och blindas institut
»
196—198.
Ecklesiastik-verk, Lappmarks, fonden för
»
17—18.
Ek-planteringarne
»
31—32.
207—208.
Ekvirkes-förrådet vid Flottans Stationer
»
96—97.
215—220.
Elektriska telegraf-inrättningen
»
89—92.
Elementarskolan i Stockholm
Elevskola, Svenska Trädgårds-förenin-
»
187.
gens
Elfstedtska pensions-fonden, bilagan litt.
»
188-189.
0. vid
Enke- och pupill-fonden, allmänna och
»
101.
enskilda,
»
101.
Bilagan litt. 0. vid
»
101.
En-per-mille-fonden
»
70.
Expensmedels-råhnvugame
»
194—195.
Extra stats-anslag till landtförsvaret ....
»
67—69.
Bilagan litt. I. vid....
»
67.
— stats-reglerings-fonden för år 1857
»
5.
Bilagan litt. E. vid
»
5.
— utgifter, anslagen till
Fahlu bergsskola
»
10.
251—252.
»
188.
Fattigvården, allmänna, i Stockholm........
B
192.
Filéenska testaments-fondcn
36
B
14,
— 282 —
Revisions-berättelsen.
flottans räkenskaper  sid, 93—99.
Flyinge och Dahlby kungsgårdar och
stuteri-inrättning
» 136—138.
Formulär till räkenskaper för de förvaltande
verken
x 4—5.
Fortifikations-afdelnings, Krigs-kollegii,
räkenskaper  » 62, 65, 67—68.
Bilagan litt. I. vid  » 67.
Fria konsternas Akademi  » 161.
Fyring s-verket
» 93—95.
Fängelserna och arbets-inrättningarne i
riket  » 119—130.
Tabellerna vid
» 123, 124, 129.
Förenade mötes-passevolans-fonderna .... » 71—72. ,
Förslags-anslagen, brister och besparingar
å  » 8—9.
Försvarsverket till lands, anslag för
» 57—79, 80—81.
Bilagorna litt. G, H, I, K, L och
M vid
» 58, 67, 79.
Försvarsverket till sjös, extra anslagen för » 81—82.
— — ordinarie dito .... » 94—95.
Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper
» 93—99
Garnisonssjukhuset, allmänna  » 84—86.
Gefle Navigationsskola  » 100—101.
Bilagan litt. N. vid  » 100.
Gefleborgs lån, afvittrin gar i
» 141.
Bilagan litt. R. vid
» 143.
General-krigs-komrnissariatet
» 79—82.
General-landtmäteri-kontoret  » 32— 33.
Bilagan litt. R. vid
x 143.
General-poststyrelsen  » 34—42.
General-tullstyrelsen
» 42—45.
Gerning s-ören, ersättning åt städerna
derför
« 12.
Gevärs tillverkning  » 64, 68.
Gripsholms slotts räkenskaper  » 151—152.
Grundfond, stats-verkets
» 5.
Bilagan litt. B. vid ,.  » 5.
Göta Hofrätts pensions-fond,
Bilagan litt. O. vid
» 101.
Göteborgs Depot af Flottan  » 93—96.
— Karantäns-kommission
» 52.
— Navigationsskola
» 100—101.
Bilagan litt. N. vid  » 100.
— Sjötulls-kammare
» , 45.
— straff- och arbets-fängelse  » , 121, 124, 127,
Haga lustparks räkenskaper
» , 150—151.
Utlåtandena.
215—220.
243—245.
223, 227—228.
221—223.
251.
215- 220.
209,
210—211,
204.
225—226.
210-211.
— 283 —
Haga lustslotts räkenskaper
sid.
Revisions-berättelsen
150.
Hamn- och kanal-anläggningar
»
107.
Handels- och sjö farts-fond, Sveriges en-  skilda
»
53—54.
— — — Sveriges och
Norriges ge-  mensamma
»
52-53.
Hand-kassa, f. d. Kansli-styrelsens
»
17.
Hernösands Navigationsskola ....
»
100—101.
Bilagan litt. N. vid
»
100.
Holländer ier, Stam-
»
138.
Bilagan litt. Q. vid
»
138.
Hospital, Danviks
»
170-173.
Hospital-byggnad å Kungsholmen, an-  slag till
»
56—57.
Hospitals- och barnhus-fonden, albnänna
»
166—168.
Hufvudtitel, riks-statens 4:de, anslagen
derå
»
58—69.
Bilagorna litt. G, H, I, K, L och
M. vid
»
58, 67, 79.
Hufvudtitlarne, brister å,
»
7-8.
— reserverade behållningar å,
»
9.
Hufvudtitlarnes besparingar, anordnin-  gar å,
»
11.
Husqvarna gevärsfaktori
»
08.
Hvitfeldtska stipendie-fonden
»
189- 190.
Härads-häkten
»
129, 130.
Utlåtandena.
253-254.
223.
Hästjägare-sqvadrons-fond, Norrbottens )> 72 — 73, 77, 78. 232.
Jemtland, afvittringarne derstädes,  » 141.
Bilagan litt. R. vid  » 143.
Jemtlands roterings-kassa  » 82—83. 276—277.
Jernvågsbyggnader, statens
» 108—119.
Indragning s-staten, allmänna, anordningar
å
» 11. 203.
Inkomster, stats-verkets, bilagan litt. D.
vid
» 5.
Institutet för döfstumma och blinda
» 196—198.
— Medico-kirurgiska  » 45—46.
— Pharmaceutiska  » 45—46.
— Skogs-  » 30, 57.
— Teknologiska
» 146.
Intendents-afdelnings, Krigs-kollegii, räkenskaper
» 60—61,63,65,66—67. 223, 228—233.
Invcdidhus-fonden  ;..
» 76— 78. 224—225, 235.
Inventering af de i Räntekammaren förvarade
säkerhetshandlingar
» 18.
Isbergska pensions-fonden, bilagan litt.
O. vid
» 101.
— 284 —
Revisions-berattelsen. Utlåtandena.
Jönköpings Sjötulls-kammare
sid. 45. 210—211.
Kalmar Navigationsskola  » 100—101.
Bilagan litt. N. vid  » 100.
Kammar-rättens aktorats-räkning
» 192—194.
Kansli-stgi'elsens handkassa  » 17.
Kapital-räkningar, riks-hufvudbokens
Bilagan litt. A. vid
» 5.
Karantäns-inråttningarne
» 49—52. 238—-240.
Karta-sigillata-upphörden  » 19—20.
Kolonien S:t Barthelemys räkenskaper » 198.
Kommando-expedition, Sjöförsvars-d e
partementets
» 99.
Kommerse-kollegii redogörelse för karan
täns-medlen.
...  » 51. 238 240.
Kommissariatet, General-krigs- ....  » 79—82.
— Konvoy-
» 52—54.
Konsistoriernas räkenskaper  » 183—184, 268—272.
Kontrollverket
» 27—30. 205—207.
Konvog-kommissariatets fonder  » 52—54.
Kopparbergs läns afvittringsverk  » 141, 142.
Bilagan litt. R. vid
» 143.
Korrektions-inråttningarne  » 121, 123- 127, 129—130.
Kreditivet. mindre  » 13.
Kreditiv-fonden, f. d. spanmals-  » 21—22.
Kreditiv-medel till försvar s-verkets fullständigare
Krig s-akademiens räkenskaper  » 83—84. 236—237
Krigs-kollegii räkenskaper  » 57—79. 223—235.
Bilagorna litt. G, H, I,
K, L och M. vid  » 58, 67, 79.
— Aflönings-ajdelnings räken
'
skaper
» 74—77. 234-235.
— Artilleri-afdelnings dito.... » 61—62, 64, 68. 225—226.
Bilagan litt. 1. vid.... » 67.
Fortifkations-afdelnings räkenskaper
» 62, 65, 67—68. 227—228.
— förvaltning, särskilda kas
sor
och fonder under » 70—78. 232—235.
— hufvudbok och bokföring.... » 57—58, 60, 66 —67,
— inkomster och utgifter, bi
lagorna
litt. G, H, I, K,
L och M. vid  » 58, 67, 79.
— Intendents-afdelnings rä
kenskaper
» 60-61,63,65,66-67. 228-233.
Krigs-kommissariatet, General-  » 79—82.
Krigsmanshus-kassa, Wadstena
» 74—75, 77. 224—225, 234—235.
Krigsmans-kassan, Amiralitets-
» 104—106.
Krigs-vetenskap s-akademien
» 65—66.
— 285 —
Revisions-berättelaen.
Kronans lius i Stockholm ,  sid. 55, 139.
Kronoarbets-korpsen
» 122—128.
Tabellerna vid
» 123, 124.
Kronoliäktena
» 121—127, 129,
Tabellerna vid
» 123, 124, 129.
Krono-inspektion, Avesta
» 23—24.
— magasinerna
» 18, 20—23,
— räkenskaper, Stockholms stads .... » 140.
Krut- och salpeter-försäljnings-medlen.... » 69—70.
Krut-tillverkningen
» 64.
Kungsholmen, hospitalsbyggnad å
» 56—57.
Kungsörs kungsladugård
» 9.
Köping och Hult, jernvägs-anläggning
mellan ...  » 18.
Laboratorium, agrikultur-kemiskt, anslag
till
» 145.
Landtbruks-akademiens räkenskaper
» 144—145.
Landtbruks-institut, Ultuna
» 195—196.
Landtmäteri-kontoret  » 32—-33, 141-—143.
Bilagan litt R. vid
» 143.
Lang ska testarnents-fonden, bilagan litt.
O. vid  » 101.
Lappmarks ecklesiastik-verk, fonden för » 17—18.
Lazar etts-direktionens, Serafimer-, räkenskaper
» 169—170.
Likare och modeller, anslag till inköp af » 33.
Linköpings stifts Konsistorii räkenskaper » 183.
Liqvid med jRiksgälds-kontoret  » 8—9.
Lots- och fyring sverket  » 93—95.
Lunds Domkyrkas räkenskaper
» 182—183.
— Universitets dito
» 181—182.
Lustslottens dito
» 149—154.
Lyshållning en, yttre, å Stockholms slott » 148.
Lånens redogörelser
» 4—5, 9. 140.
Länsfängelse-byqgnaderna  » 129—130.
Tabellen vid
» 129.
Magasins-fonden
» 22—23.
Magasins-ärendena, allmänna
» 20—23.
Malherbe & Comp. i Liittich, kontrakt
med
» 64.
Malmö hamn
» 107—108.
— hospital
» 168.
— Karantåns-kommission
» 50.
— Navigationsskola  » 100—101.
Bilagan litt. N. vid
» 100.
— straff- och arbetsfängelse  » 121, 124, 129.
Medico-kirurgiska institutet
» 45—46.
Militieboställs-kassan
» • 75—76.
Utlåtandena.
221—223.
203.
245—246.
275—276.
250—251.
268.
201, 267.
264—267.
247—248.
225-226.
241.
~ 286 —
Revisions-berättelsen.
Utlåtandena.
Modeller och likare, anslag
Musei-byggnaden, National
Museum,
Kongl
— National-
Musikaliska Akademiens räkenskaper....
Myntverket
Mötes-passevolans-fonderna, förenade ....
Navigationsskolorna
Bilagan litt. N. vid..
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond....
— län, afvittringar i
Bilagan litt. R. vid ....
Nya Elementarskolan i Stockholm
Ny-Elfsborgs straff-fängelse
Tabellen vid
Officerare och under-officerare, fonden
för blesserade
Optiska telegraf-inrättningen
Ordbok öfver Svenska språket, anslag för
dess utarbetande
Ordensgillet, Serafimer-
Ordinarie stats-reglerings-fonden
Bilagan litt. C. vid
Ottenby stuteri
Paketpost-inrättningen
Passevolans-fonderna, förenade mötes-.
Passevolans-fonden, Tross-
Pensions-fonden för blesserade officerare
Pensions-inrättning, Civilstatens
Bilagan litt. 0. vid
Pensions-kassa, Armiens  ;.
Bilagan litt. P. vid
Ph armaceutiska institutet  •••,—•
Por ^-uppbörden i Piket
Postverket
Proprie-balanser
.....
Bilagan litt. A. vid
Publika hus i Stockholm .........................
Reservationer, till Revisionens protokoll
sid.
13.
»
33.
»
190—192,
201—202.
»
160.
»
190—192.
201—202.
»
154—155.
»
162:
»
24-26.
205.
»
71—72, 77. 78.
232—233.
»
190—192.
201—202.
»
154—155.
»
100—101.
240—241.
»
100.
»
14.
»
185-187.
272-274.
»
72—73, 77, 78.
232.
»
143.
»
143.
»
187.
222.
»
122, 123.
»
123.
»
15.
»
93.
»
158.
166—168.
5.
»
5.
»
133—135.
»
> 39.
»
71-72, 78.
232—233
»
70-71, 77, 78.
232.
»
15.
»
101.
»
101.
»
102—104.
»
104.
»
45-46.
9
125.
»
37—38.
»
34—42.
209.
»
194.
»
5.
»
139.
»
199,201-202.
— 287 —
Revisions-berättels e n.
jReververade behållningar å hufvudtit
-
Iarne ....  sid. 9.
Restantier
» 5.
Revision, tiden för nästa  » 200.
Riksdaler, hvad dermed förstås i revi
sions-berättelsen
» 199,
Riksgälds-kontoret, liqvid med  » 8—9.
— tillgodoförda besparingar
» 6—7.
Riksgålds-verkets fond
» 5.
Bilagan litt. F. vid
» 5.
Riksliufvudboken
» 4—5, 12.
— sammandrag öfver alla
deri ingående medel,
bilagan litt, A. vid... » 5.
Riksmuseum, Naturhistoriska
» 154—155.
Riksstatens anslag, brister och besparingar
å
» 6—9.
fjerde hufvudtitel, anslagen
derå, bilagorna litt.
G, II, I, K, L &M.
vid
» 58, 67, 79.
— — inkomster och utgifter,
bil. litt. II. vid » 58.
sjette dito, utgifter å
» 9—10.
— utgifter, bilagorna C. <fc E. vid » 5.
Rotering s-kassa, Jemtlands
» 82—83.
Räkenskaper, stats-verkets, formulär till » 4—5.
Räntekammarens hufvudbok  » 4.
Rönnoicska testaments-fonden
» 168.
Sala silfververks silfver-tionde  » 24.
Salpeter-fonden
» 86—88.
Bilagan litt. H. vid
» 58.
Salpeterförsåljnings-medlen
» 69—70.
Sammandrag öfver samtlige i 1857 års
rikshufvudbok ingående medel, bilagan
litt. A. vid
* 5.
Serafirnerordens-gillet  » 166 — 168.
— lazarettet
» 169—170.
Sif eruppgifterna, ansvarigheten för....... » 199.
Sjöfarts-fond, Sveriges enskilda
» 53—54.
— Sveriges och Norriges gemensamma
...
» 52—53.
Sjöförsvaret, anslagen till  » 93—97.
Sjöförsvars-departementets Kommandoexpeditions
räkenskaper  » 99.
Sjökarte-kontoret  » 93, 98—99.
Sjötulls-medlen
» 43—45.
Utlåtandena.
203-204.
223.
223.
251—253.
276—277.
237—238.
250—251.
— 288 —
Statsverkets grundfond
inkomster, bilagan litt. D. vid
— afkortningar å, bilagan
litt. C. vid
Bilagorna litt. C. & E. vid
brister och öfverskott
Bilagan litt. D. vid
nden, Kongl, och Hvbtfeldtska
allmänna Barnhus
— fattigvård
— G arrnsonssjukhus
Revisions-berättelsen.
Utlåtandena.
sid.
93-99.
215—220.
»
184.
271—272.
»
48-49.
141 — 143.
»
143.
»
30, 57.
»
15-16.
»
31.
207—208,
»
51.
239—240.
»
147.
»
32—33.
20—21.
.
»
21—22.
»
72—73, 77, 78.
232.
»
129—130.
»
129.
»
108—110.
»
138.
»
138.
»
108—119.
»
93—97.
215—220,
»
109, 113—114.
»
35-37.
91.
»
78-79.
224.
»
79.
4—23.
203-204,251—:
!»
5.
»
4—18.
203—204, 251—
»
5.
»
5.
»
5.
»
5.
»
9.
»
20—21.
»
5, 10—13.
X)
5.
»
7, 8, 12—13.
»
5.
»
189—190.
»
176—179.
259-264,
»
192.
»
84-86.
Sjöärendena, Förvaltningen af
Skara stifts Konsistorii räkenskaper ....
— veterinär-inrättning
Skiften och afvittringar
Bilagan litt. R. vid
Skog s-institutet
Skogsplanterings-kassan
Skogsstyrelsen
Slite karantäns-inrättning
Slottsbyggnads-medlen
Sockenkartor, anslaget till
Spanmål' in natura, stats-verkets ...
Spanmåls-kreditiv-fonden, f. d
jSqvadrons-fond, Norrbottens hästjägare
Stads-häkten
Tabellen vid
Stambanorna, jernvägs-
StamhoUånderierna
Bilagan litt. Q. vid
Statens jernväg s-byggnader
Sta/tioner, Flottans
•— jernvägs- —
— post-
— telegraf-
Statistiskt sammandrag öfver de af Krigskollegium
under år 1857 bestridda
utgifter
•••
Bilagorna litt. K, L och M. vid
Stats-kontorets embets-förvaltning och redovisning
* 4—23. 203—204,251.—253
ordinarie
253
— 289 —
Stockholms Elementarskola
sid.
Revisions-berättelsen.
187.
Utlåtandena.
— Karantåns-kommission
»
50.
238-240.
— Navigationsskola
»
100—101.
Bilagan litt. N. vid
»
100.
— Normalskola för vexel-un-
dervisningen
»
185—187.
272—274.
— slotts brandväsende och yttre
lyshållning
»
148.
— byggnads-medel
»
147.
— stads krono-råkenskaper
»
140.
— — undervisningsverks rä-
kenskaper
»
184—185.
— Station af Flottan
»
93—97.
219—220.
— Veterinär-inrättning
»
48.
Stora Kopparbergs län, skiften och af-
vittringar i
»
142.
Bilagan litt. R. vid
»
143.
Straff- och arbets-fängelser
»
121—130.
Tabellerna vid
»
123, 124, 129.
Strömsholms slott
»
153—154.
— stuteri
»
131—133.
242.
Stuteri, Flyinge
»
136—138.
243—245.
— Ottenby
»
133—135.
— Strömsholms
»
131 -133.
242.
— Of ver styrelsens räkenskaper
»
130-131.
242—245.
Styrelsens för allmänna väg- och vatten-
byggnader räkenskaper
»
106—108.
Styrelsens för ek-plantering arne dito .....
»
31—32.
207—208.
Styrelsens öfver fängelser och arbets-in-
rättningar dito
»
119—130.
221—223.
Tabellerna vid
»
123, 124, 129.
Styrelsens öfver stuterierna räkenskaper
»
130-131.
242 —245.
Stämplade pappers-afgiften
....
»
19-20.
Sundhets-kollegii räkenskaper ......
»
45-48.
212—213.
Svartsjö lustslotts dito
»
149.
Svenska akademiens dito
»
158-159.
Svenska språket, anslag till ordbok öf-
ver
»
158.
Säkerhets-handlingar, Kongl. Ränte-kam-
marens
»
18.
Post-verkets
»
42.
Södra jernvägs-stambanan
»
113—115, 117—119.
Teknologiska institutet
»
146.
Telegraf-inrättningen, elektriska
»
89—92.
213—214.
optiska
»
93,
37
- 290 —
Testaments-fonden, FiUenska,
sid.
Revisions-berä ttelse»
14.
Utlåtandena.
— Norénska,
»
14.
— Rönnowska
»
168.
Theaterns, Kongl, räkenskaper
»
163-166.
249.
— — arbetares sjuk- och be-
grafnings-kassa
»
164-165.
Tiden för nästa Stats-reeision
»
200.
Tjenstemanna-fond, Civilstatens pen-  sions-inråttnings, bilagan litt. 0.
vid
»
101.
Topografiska korpsens räkenskaper
»
88-89.
Tross-passevolans-fonden —
»
70—71, 77, 78.
232.
Trädgårds-föreningens elevskola
»
188-189,
Tullverket
»
42—45.
210—211.
Ulriksdals slott
»
152—153.
247—248.
Ultuna Landtbruks-institut
»
195—196.
275—276.
Undervisningsverk, Stockholms stads, ....
»
184-185.
Undsättnings-fonden
»
21—22.
264—267.
Universitets, Lunds, räkenskaper
»
181—182.
— Upsala dito  :..
»
179—180.
Utgifter, extra, anslaget till
Wadstena krigsmanshus-kassa
»
10.
251—253.
»
74—75, 77.
224—225, 234—235.
Bilagan litt. P. vid
»
104.
Warbergs straff- och arbetsfängelse
» 123—124, 127, 130.
222.
Tabellerna vid
»
123, 124.
Wattenaf'tappningar
»
107.
Wermdö brobyggnads-bolags lån
»
18.
Westerbotten, afvittringar i
143.
Bilagan litt. R. vid
»
143.
Wester-Norrland, afvittringar i
»
142.
Bilagan litt. R. vid
143.
Westerås' stifts Konsistorii räkenska-
per
»
183—184.
269—271.
Westra jernvågs-stanibanan
»
108—113, 115-117-
Vetenskaps-akademiens räkenskaper
»
154—157.
Veterinär-inrättningen i Skara
»
48—49.
— i Stockholm
»
48.
Vexelundervisningens Normalskola
»
185—187.
272—274.
Wimmerstedtska testaments-fonden, bila-
gan 0. vid
r>
101.
Wisby Navigationsskola
»
100—101.
Bilagan litt. N. vid
»
100.
Wisingsö, ekeplanteringarne å
»
31—32.
207—208,
Vitterhets-, historie- och antiqvit.ets-akade-  miens räkenskaper
»
159-160.
Volontär-vakansmedels-fonden
»
73-74.
232.
Väg- och vattenbyggnader, allmänna
»
106—108.
— 291 —
Revigions-berättelaeft. Utl&taertena,
Öfverintendents-embetets räkenskaper .... sid. 55—57.
öfverskott, statsverkets
» 12 13, 204
Bilagan litt. D.
vid
» 5,
— — anordningar å  » 12—13. 204
„ — — liqvid om dito .... » 8—9.
Of ver styrelsens för stuterierna räken
skaper
» 130—131, 242—245
OfverståthåUare-embetets Kanslis räkenskaper
11 139.
— — —embets-lokal * 11. , 203,
— — depositions-räk
ningar
» 139_140,
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
ANGÅENDE
DEN ÅR 1859 FÖRRÄTTADE GRANSKNING AF DE ONDER
KONGL HALTS OCH RIKETS KOilERSE KOLUGIll
STÄLLDA FONDER OCH MEDEL.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1859.
Sedan den undertecknade, i egenskap af Rikets Ständers till Stats-, Banko- och
Kiksgälds-verkens öfverseende valde Revisorer, ålagda granskning af räkenskaperne för
och förvaltningen af de under Kongl Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegium ställda fonder
och medel numera blifvit fullbordad, få Revisorerne härmedelst till Rikets Ständer
i ämnet afgifva föreskrifven berättelse, med anmälan derjemte, att, då berörda fonders
och medels förvaltning för år 1856 blifvit af Rikets Ständers sistlidet år församlade Revisorer
granskad, den nu verkställda revisionen omfattat året 1857.
Ifrågavarande fonder och medel utgöras af Manufaktur- och Ull-diskont-fonderne,
Manufaktur-, Extra Licent-, Tull- och Konfiskations- samt Eskilstuna Fristads-medlen,
äfvensom anslagen till godtgörande af Svenske och Norske Konsulers utgifter dels för
Svenskt sjöfolks underhåll och hemförskaffande, dels för andra nödställde Svenskars och
Norrmäns understöd; och hafva Revisorerne, vid revisions-förrättningens början, emottagit
räkenskaperne för år 1857 öfver samtlige ofvannämnde fonder med tillhörande verifikationer.
Revisorerne hafva jemväl tagit kännedom såväl af Kongl. Kommerse-kollegii
till Kongl. Maj! afgifna underdåniga berättelse angående dessa fonders förvaltning under
år 1857 samt den berättelse, särskilde utaf Kongl. Maj! i nåder tillförordnade Revisorer
i underdånighet aflemnat rörande Manufaktur- och Ull-diskont-fondernes förvaltning
och räkenskaper för samma år, som ock af Kongl. Maj!s under loppet af året till
bemälda Kongl. Kollegium aflåtna nådiga bref uti ämnen, som med förvaltningen af ifrågavarande
medel hafva gemenskap.
Jemlikt hvad uti Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse omförmäles,
egde Manufaktur-diskont-fonden vid 1856 års slut en behållning af 1,130,160
R:dr 6 sk. 6 r:st. Banko, deruti likväl inbegripet ett belopp af 176,254 R:dr 3 sk. 8 r:st,
utgörande osäkra fordringar, hvilka såsom sådane anses, då såväl låntagare som hypotheks-utgifvare
fortfarande äro i konkurs-tillstånd. År 1857 uppgingo fondens inkomster
genom räntor å utlånta kapital till  R:dr 109,181: 41. 1,
hvartill komma hyresmedel för en lägenhet i fondens fasta egendom
m. m.,
» 443: 35. 6.
Summa R:dr 109,625: 28. 7.
Då härifrån afdragas nedannämnda under året bestridde utgifter,
nemligen:
Ränta till Rikets Ständers Bank för de af kreditivet begagnade
medel
R;dr 51,360: 5. 2.
Förvaltnings-kostnader och pension » 16,136: 32. —
Extra utgifter  » 1,243: 8. 9.
Omkostnader för fondens fasta egendom
» 509: 27. —
Transport: R:dr 69,249: 24. 11. R:dr 109,625: 28, 7,
— 4 —
Transport: R:dr 69,249: 24. 11. R:dr 109,625: 28. 7.
Inbetalning till Rikets Ständers Biksgälds-kontor
i ersättning för det å riksstaten
öfverflyttade, tillförene af Manufaktur-diskontens
vinstmedel omedelbarligen
bestridda, årliga anslag till Teknologiska
Institutet
» 14,000: — —
eller tillsammans
» 83,249: 24. 11.
har Manufaktur-diskontens tillväxt under år 1857 alltså bestigit sig till U:dr 26,376: 3. 8.
I anledning af Kikets Ständers, efter tagen kännedom af Rikets Ständers år 1855
församlade Revisorers berättelse om verkställd granskning af de under Kongl. Kommersekollegium
ställda fonders och medels förvaltning, i ämnet gjorda framställning, bar Kongl.
Maj:t, enligt nådigt bref till Kongl. Kollegium af den 30 Januari 1857, förordnat, dels
att värdet af den åt Kongl. Kollegium till begagnande upplåtna fasta egendom och inventarier
skulle ur den årliga redovisningen för Manufaktur-diskont-fonden uteslutas och
i särskild räkenskap uppföras, dels ock att i både Ull- och Manufaktur-diskonternes
räkenskaper skulle afskrifvas gamla Ull-diskont-fondens kapital- och ränte-skuld
för de till samma fonds utgifter från Manufaktur-diskont-fonden lemnade förskott.
Då, till följd häraf, från Manufaktur-diskont-fondens vid 1856 års slut egande
behållning,  R:dr 1,130,160: 6. 6,
sammanlagd med fondens ofvanberörda vinst under år 1857, .... » 26,376: 3. 8.
R:dr 1,156,536: 10. 2.
60,000: — —
1,560: 45. 4.
11,813: 26. 7.
17,486: 7. 3. »  90,860: 31. 2.
utgjorde fondens behållna tillgång vid 1857 års slut
R:dr 1,065,675: 27. —
De häruti inbegripne osäkra fordringar upptagas til 169,129 R:dr 9 sk. 4 r:st., hvilket
understiger, med 7,124 R:dr 42 sk. 4 rist., den summa, hvartill dylika fordringar
beräknades vid 1856 års utgång, samt, med 45,395 R:dr 10 sk. 4 rist., beloppet af osäkra
fordringar vid slutet af år 1854, hvilket förhållande väsendtligen uppstått genom fonden
tillgodokomne utdelningar ur konkursmassor. Till närmare upplysning rörande Manufaktur-diskont-fondens
ställning under revisions-året bilägges härhos ett deröfver upprättadt
kapitalslut.
Kevisorerne få i korthet redogöra för den, jemlikt föreskriften i 8 § af Kongl reglementet
för Manufaktur-diskonten af den 8 Februari 1844, i början af år 1857 verställda
fördelning af Manufaktur-diskontens i låneväg disponible tillgångar. Vid denna reparation
antogos fondens säkra fordringar tillika med behållningen i Rikets Ständers Bank
samt inflytande intressemedel under året uppgå till ett sammanräknadt belopp af
2,802,456 R.dr 39 sk. 7 rist. Sedan härifrån afdragits räntan å kreditivet hos Banken,
förvaltnings-kostnader, ersättning till Riksgälds-kontoret för det från riks-statens sjette
hufvud-titel utgående års-anslag till Teknologiska Institutet äfvensom de lån, med hvil
-
Värdet af fondens fasta egendom,.. K:dr
Värdet af fonden tillhöriga inventarier
»
Gamla Ull-diskont-fondens skuld,.... »
samt vidare afräknas beloppet af de, enligt
Kongl. Kommerse-kollegii utslag den
31 Juli och den 23 December 1857,
verkställde afskrifningar af osäkra fordringar,
»
— 5 —
kas återbetalning särskildt anstånd blifvit i nåder beviljadt, hvilka afdrag tillsammans
utgjorde 145,710 R:dr 13 sk. 6 rst., samt derjemte afsatts det, enligt Kongl, brefven
den 9 December 1818 och den 5 Maj 1841, till s. k. förlagslån anvisade årliga anslag,
stort 500,000 R:dr, så beräknades återstående tillgången för alla till lån i vanlig diskontväg
berättigade idkare utgöra 2,156,746 R:dr 26 sk. 1 rst. Efter ytterligare afdrag af
212,230 R:dr 43 sk. 1 rst., motsvarande den, jemlikt särskilda nådiga förordnanden,
Eskilstuna Fristads manufakturister och deras förläggare tillkommande lånerätt, besteg
sig den behållna tillgången för öfrige låntagare till 1,944,515 R:dr 31 sk. Vid sistnämnda
summas fördelning, i enlighet med de uti högstberörda Kongl, reglemente stadgade
grunder, fastställdes låne-procenten under året för fabriks-idkare i l:sta klassen till
101 procent, för andra klassens till 7J procent och för tredje klassens till 5} procent af
1856 års tillverknings-värde, eller för första klassens nära 2 procent, för 2.dra klassens
Il och för 3:dje klassens 1 procent mindre än lån erätten nästföregångne året utgjorde.
I öfverensstämmelse härmed och sedan tvenne af Irsta klassens idkare för vid klädestillverkning
använd Svensk ull fått sig tillagd en förhöjning i lånerätten med 5 j procent
af samma ulls värde, 63,148 K.dr, uppgick lånesumman för Irsta klassens idkare, med
ett sammanräknadt tillverkningsvärde af 12,907,356 Rrdr, till 1,351,956 Rrdr, för 2,dra
klassens, med ett tillverkningsvärde af 2,066,316 Rrdr, till 162,722 R:dr och för 3:dje
klassens idkare, med ett tillverkningsvärde af 8,202,750 Rrdr, till 430,644 Rrdr.
Utom egarne af sådana manufaktur- och fabriks-inrättningar, åt hvilka, enligt 2 i; i
Diskont-reglementet, låue-understöd från Manufaktur-diskonten äro i allmänhet afsedde,
hafva jemväl, på grund af särskilde, tid efter annan meddelade, Kongl, bref och resolutioner
samt efter gjord behörig anmälan, följande fabriks-idkare under år 1857 varit till
begagnande af den allmänna lånerätten i Diskonten berättigade, nemligen 2 porslins-fabrikanter,
15 egare af jerngjuterier, mekaniska verkstäder och metallfabriker samt en
porter-fabrikant i lista klassen, en messingsduks-fabrikant i 2:dra klassen samt 2 tapetfabrikanter
i 3:dje klassen.
Hvad angår det till förlagslån, för anläggning och drifvande af större fabriks-inrättningar
af antingen ny eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet, å Manufaktur-diskontfonden
anvisade särskilda anslag, stort 500,000 R:dr, så voro vid 1857 års ingång dylika
lån utestående till sammanräknadt belopp af 496,113 R:dr 2 sk. 9 rst. A dessa förlagslån
hafva under revisions-året återbetalningar egt rum af tillsammans R;dr 55,500: — —,
hvilka medel, jemte den vid 1857 års början å förlagslåne-fonden
varande behållning af  „ 3,886: 45. 3.
summa R:dr 59,386: 45. 3.
lemnat tillgång för utassignering af följande utaf Kongl. Maj:t i nåder beviljade förlagslån,
nemligen till:
l:o Mölnlycke mauufaktur-aktie-bolag, återstoden af det, jemlikt Kongl, brefvet den
28 Maj 1856, bolaget tillagde förlagslån å 40,000 R:dr B,ko, för drifvande af bolagets
väfveri-fabrik i Säfvedahls härad af Götheborgs och Bohus län, .... R:dr 28,000: — —
2:o Mekanikus, Philosophie Magisten O. P. Hamberg, för hans
fabrik i Stockholm för tillverkning af artiklar, som angå mått och
vigt, enligt Kongl, brefvet af den 30 Januari 1857,
3:o Handlanden A. J. Ohlsson, för hans i Warberg anlagda
mekaniska verkstad och gjuteri, enligt Kongl, brefvet af sistnämnde
dag,
4:o Intressenterne i Malmö bomullsväfnads-fabrik, i afräkning
å det, enligt Kongl, brefvet af samma dag, dem beviljade lån å
.30,000 R:dr,
13,333: 16. -  9,000: — —
8,000: — —
Summa B;ko R:dr 58,333; 16. —,
hvadan totalbeloppet af utestående förlagslån vid 1857 års utgång uppgick till 498,946
R:dr 18 sk. 9 r:st.
Genom högstberörda nådiga bref af den 30 Januari 1857, har Kongl. Maj:t jemväl
beviljat Smedjeholmens aktie-bolag, för dess ylleväfnads-fabrik i Norrköping, ett förlagslån
å 56,666 R:dr 32 sk., hvilken summa, jemte resterande beloppet af det intressenterne
i Malmö bomullsväfnads-fabrik medgifva ofvan omförmälda lån, vid 1857 års slut
återstod att af förlagslåne-anslaget utbetala.
Sedan Rikets Ständer, efter tagen kännedom af Rikets Ständers år 1855 församlade
Revisorers berättelse om granskning af de under Kongl. Komraerse-kollegium
ställda fonders och medels förvaltning, för sin del beslutat, dels att gamla och nya Ulldiskont-fonderna
må sammanslås samt under benämningen »Ull-diskont-fond» i en gemensam
räkenskap upptagas och redovisas, äfvensom att det, enligt Kongl, brefvet den
9 November 1836, utaf Manufaktur-medlen anvisade årliga bidrag till gamla Ull-diskontfonden
må ingå till den sammanslagna fonden samt att det bland gamla Ull-diskontfondens
tillgångar i dess räkenskaper upptagna ull-magasins-huset i Norrköping må till
den sammanslagna fonden öfverlåtas med besittningsrätt så länge detta magasins nuvarande
bestämmelse kommer att fortfara, dels ock att värdet af nämnda magasins-hus
äfvensom de bland gamla Ull-diskont-fondens räkenskaper bokförda inventarier borde, i
stället för att på hittills iakttaget sätt bokföras, hädanefter upptagas i den särskilda
räkenskap, hvaruti det hus, som af Kommerse-kollegium nu begagnas, skulle komma att
redovisas, samt Rikets Ständer derjemte bifallit Revisorernes hemställan om afskrifning
i både Ull- och Manufaktur-diskonternas räkenskaper af den gamla Ull-diskont-fondens
kapital- och ränte-skuld för de till samma fonds utgifter från Manufaktur-diskont-fonden
lemnade förskott; så har Kongl. Majit, enligt nådigt bref af den 30 Januari 1857, med
gillande af hvad Rikets Ständer för sin del sålunda beslutat,* anbefallt Kommerse-kollegium
att tillse, det de af Rikets Ständer angifna förändringar och afskrifningar i räkenskaperna
af vederbörande iakttoges. Efter det högstberörda nådiga föreskrifter blifvit
fullgjorda, visar sig, jemlikt närlagda kapitalslut, förhållandet med Ulldiskont-fonden
sålunda:
Vid 1856 års slut voro tillgångarne å gamla Ull-diskont-fonden
o  R:dr 40,221: 13. 1.
och å nya ZJll-diskont-fonden
» 63,421: 11. 9.
eller tillsammans R:dr 103,642: 24. 1Ö.
Då härifrån afräknas:
Gamla Ull-diskont-fondens kapital- och ränte-skuld till Manufaktur-diskonten
R:dr 11,813: 26. 7.
samt nya Ull-diskont-fondens skuld till Rikets
Ständers Riksgälds-kontor, utgörande i
kapital och räntor
» 59,265: 40. 10.
F —
» 71,079: 19. 5.
så uppgick båda fondernas sammaulagda behållning vid 1856 års
slut till
R:dr 32,563: 5. 5.
Sedan, jemlikt högstberörda nådiga bref, från tillgångarne uteslutits
värdet af ull-magasins-huset i Norrköping, R:dr 36,000: — —
Transport R:dr 36,000: — — R:dr 32,563: 5. 5.
Transport R:dr 36,000:
R:dr 32,563: 5. 5.
gamla Ull-diskont-fondens oell Ull-kontorets
i Norrköping inventarier
» 1,177: 31. 2.
nya Ull-diskont-fondens dito
» 13: 16. —
Rdr 37.190: 47. 2.
men deremot från skuldbeloppet afgått:
gamla Ull-diskont-fondens kapital- och
ränteskuld till Manufaktur-diskont-fonden .... » 11,813: 26. 7.
så befinnes Ull-diskont-fondens behållna tillgång
från år 1856 minskad med
» 25,377: 20. 7.
och derefter utgöra
R:dr 7,185: 32. 10.
Fondens inkomster hafva år 1857 bestått uti:
Ullsorterings-, värderings- och magasins-af
gifter
1,650:44.11.
Hyra för lägenheter i ull-maga
sins-huset
552: — —
Bidrag af manufaktur-medlen,
enligt Kongl, brefven den 9 November
1836 och den 30 Januari
1857,
1,200:
Ordinarie räntor....2,258: 4. 7.
Förfallo-räntor .... 16:33. 5.
———— -2,274: 38. —
R:dr 5,677: 34. 11.
Utgifterna under året voro:
Aflöning till Ull-kontorets tjenstemän
och betjente  2,328:42. 8.
Omkostnader för ull-magasins
huset
71; — 7.
Diverse utgifter
247: 3. 2.
Ränta till Riksgälds-kontoret.
för begagnade kreditiv-me
del
1,470:29.9. 4,117: 28: 2.
Och uppgick alltså fondens vinst för året
till
R:dr 1,560: 6. 9.
Då härifrån afräknas de under revisionsåret
afskrifna osäkra fordringar till ett belopp
af
» 1,053: 25. 7.
befinnes Ull-diskont-fondens behållning vid 1857 års slut ökad med » 506; 29. 2.
och således utgöra
R:dr 7,602: 14. -,
deruti likväl inbegripas osäkra fordringar till belopp af 2,032 R:dr 32 sk. 1 rist.
Inom föreskrifven tid liar Kongl. Landtbruks-Akademiens Förvaltnings-kommitté till
Kongl. Kommerse-kollegium aflemnat redovisningar, såväl öfver Kronans stam-schäferiers
tillstånd vid 1857 års början och de under årets lopp timade förändringar, som äfven
för de genom försäljning af arrende-får från dessa schäferier influtne medel; och in
hemtas
af dessa handlingar, bland annat, att antalet af de vid schäferierna befintliga
får vid 1857 års slut utgjorde 804 stycken, nemligen af Southdown- 237, af Elektoral
-
439, af Strelitzer- metiser- 53 och af Cheviot-race 75 stycken, äfvensom att behållningen
af de för försålda arrende-får inHutna kontanta medel uppgått till 974 R;dr 34 sk. 8 r:st
Banko.
Revisorerne hafva jemväl granskat den af Ull-kontoret i Norrköping för år 1857
upprättade kassa-räkning samt Kontorets redovisning rörande emottagen och aflemnad ull,
utvisande sistnämnda redogörelse, att 81,412 skålpund ull blifvit under året vid ull-masinet
sorterade.
I afseende på de å riks-statens sjette hufvud-titel anvisade medel till manufakturernas
befrämjande, äfvensom Extra Licent- och Eskilstuna Fristads-medlen samt de
från Kongl. General-Tullstyrelsen levererade Tull- och be slag s-andelar, få Revisorerne
åberopa det vid denna Berättelse fogade utdrag af räkenskaperna för år 1857 öfver berörde
medel, hvilka räkenskaper blifvit i Kongl. Kammar-Rätten utan anmärkning granskade.
Af berörda utdrag inhemtas, att behållningen af samtlige ifrågavarande medel
vid 1857 års början utgjorde
R:dr 10,555: 3. 4.
samt inkomsterna under nämnda år bestigit sig till
» 13,208: 5. 1.
summa R:dr 23,763; 8. 5.
hvaremot utgifterne, bestående af premier, stipendier och arfvoden,
rese-bidrag samt understöd åt fabriks- och slöjd-idkare, aflöning till
tjenstemän i Eskilstuna Fristad, anslag till Eskilstuna provisoriska
tekniska söndags- och afton-skola m. m., uppgått till
R:dr 16,423: 22. —
hvadan behållningen vid 1857 års slut upptages till
» 7,339: 34. 5.
Såsom premier för inom Wester-Norrlands län tillverkade finare lärfter, har, enligt
hvad den bland förenämnde räkenskaper intagne redogörelse utvisar, blifvit under ifrågavarande
år utbetaldt ett belopp af 2,578 R:dr 31 sk. 6 r:st.
Revisorerne få äfvenledes bifoga utdrag af 1857 års räkenskaper, dels öfver de medel,
till belopp af högst 1,800 R:dr årligen, hvilka Kongl. Kommerse-kollegium, på grund
af Kongl, brefvet den 30 Januari 1830, är berättigadt att från Kongl. Stats-kontoret
uppbära till godtgörande af Svenske och Norske Konsulers förskott till nödstäldt Svenskt
sjöfolks underhåll och hemförskaffande, dels ock rörande det, genom Kongl, brefvet den
14 Sept. 1843, å Handels- och Sjöfarts-fonden till Kongl. Kommerse-kollegii disposition
anvisade årliga anslag, stort 1,333 R:dr 16 sk., att användas till ersättande af sådana
bevisliga utgifter för Svenskar och Norrmän, hvartill Konsulerne, antingen i anseende till
utgifternas beskaffenhet eller svårigheten att derå anskaffa fullständiga verifikationer, ej
äro, enligt förut gällande föreskrifter, berättigade till godtgörelse af allmänna medel; —
varande dessa räkenskaper jemväl i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning.
A förutnämnde anslag utgjorde behållningen vid 1857 års slut 3,728 K:dr5 sk. 3 r:st,
hvaraf likväl 3,430 R:dr 3 sk. 7 r;st voro förskottsvis till Konsuler utbetalde, om hvilka
medels indrifvande från vederbörande rederier Kongl. Kommerse-kollegii Advokat-fiskalsembete
fått sig uppdraget att besörja. Behållningen åter å det sednare anslaget uppgick
vid samma tidpunkt till 10,435 R:dr 40 sk, 9 r:st.
— 9 —
Vid granskningen af samtlige ofvannämnde räkenskaper, hvilka Revisorerne funnit
med ordning och redighet förde, har någon anmärkning icke förekommit; och äro uppgifterna
angående de i Rikets Ständers Bank vid revisions-årets slut innestående behållningar
styrkta medelst vederbörliga attester.
Revisorerne hafva jemväl tagit kännedom af de utaf Ombudsmannen för fonderna
förde lagsöknings-diarier äfvensom de utaf honom afgifne balans-berättelser, hvarvid Revisorerne
inhemtat, att bevakningen och indrifningen af förfallna fordringar blifvit ordentligt
och med drift besörjde.
Säkerhets-handlingarne för de utur fonderna meddelade lån hafva, vid verkställd inventering,
befunnits säkert förvarade och ordnade med synnerlig omsorg.
För de i förestående revisions-berättelse intagne ziffer-uppgifter ansvarar den Sekreterare,
som vid granskningen af de under Kongl. Kommerse-kollegium ställda fonders
förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin instruktion, till Kongl.
Maj:t i underdånighet insändt ett exemplar af denna berättelse.
Stockholm den 14 Oktober 1859.
Höglofl. Ridderskapet och Adelns ledamöter:
A. HAMILTON. FREDRIK ALEXANDER FUNCK. C. A. BOGEMAN.
G. STJERNGRANAT. M. WOLFFELT. GUST. NORDENANKAR.
Högvördige Preste-ståndets ledamöter:
CARL FR. BJÖRKMAN. N. J. EKDAHL. SVANTE GRÉN.
J. M. MALMSTEDT. ESBJ. BERGMAN. ANDERS SANDBERG.
Vällofl. Borgare-ståndets ledamöter:
F. A. RINMAN. A. R. FALKMAN. G. C. WITT.
F. A. BORG. C. TEI. ÖHMAN. AUG. THEOPH. BLOMBERG.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
L. G. ANDERSSON. O. ERICSSON. P. MATTSSON.
AND. PEHRSSON. HERMAN ÖBOM. P. ERIKSSON.
Gr. Wegardt.
2
ifal-sliil öfver Mniuifakfur-diskonf-föiidieii tor år 1857.
lie bet.
Balans från år 1856.
Skuld:
Till Rikets Ständers Barik,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv för Manufaktur-diskonten, emot 3 procents ärlig
ränta å det begagnade kapitalet,  R:dr 1,800,000:
Obetald ränta vid i85ö års slut  » 24,772: 9. 3.
Afskrifning:
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 30 Januari 1857,
a) af värdet för fondens fasta egendom  60,000: — —
b) af värdet för fonden tillhörige inventarier  1,560: 45. 4.
c) af gamla ull-diskont-fondens skuld  11,813: 26. 7. 73374- 23 11
Enligt Kongl. Kommerse-kollegii utslag den 31 Juli och den 23 December
1857, af osäkra fordringar
17 486: 7. 3.
Banko.
Banko.
|
Balans från år 1856.
i
Tillgång:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen JVs 5 med Depo-
sitions-afdeluingen  18 072- (9 5
j
1,824,772
9
3
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån
2,121,965: 35. 11.
b) Förlags-lån  495,166: 32.
upplupna räntor  10,298: 37. — 505,465:21. —
c) Anstånds-lån  58,518: 29. 6.
uPPlupna räntor  1,281:26. 4. 59)800: 7. 10. 2 687 231- 16 9
3:o Osäkra fordrirgar:
(- • ■- ’
•
!
90,860
J
31
2
a) Diskont-lån  162,220: 38. 5.
b) Förlags-lån,
resterande kapital å F. Rip-
pes lån  946: 18: 9.
upplupen rän-  ta derå  281:28. 8.
dito å Rosen-  borgs & Eken-  marks lån  12,805:13.10. 13 086-42 6 unio 10 ■>
4~ D- 14,033: 13. 3. 176 254- 3 8
4:o Inventarier  1 560 45 4-
5:o Förskjutne medel:
till gamla ull-diskont-fonden,
kapital  11,440: — —
upplupna räntor  373:26. 7. 11 813-26 7
6:0 Fondens fasta egendom, upptagen till dess brandförsäkrings-värde, 60,000: — —
2,954,932
15
9
1,915,63240
5
Transport R:dr
2,954,932|
15| 9
Transport R:dr
Balans till år 1858.
Tillgång:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen 5 med Depo
sitions-afdelningen
5,288: 11. 6.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån
b) Förlags-lån  498,000
upplnpna räntor  10,470;
c) Anstånds-lån  53,288
upplupna räntor  1,186;
2,154,168: 22. 9.
29- 4. 508,470: 29. 4.
43. 1.
54,474: 43. 1. 2,717,113: 47. 2-
2:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån
155,095: 44. 1.
h) Förlags-lån,
resterande kapital å F. Rippe»
lån  946: 18. 9.
upplupen ränta
derå  281: 28. 8.
dito å Rosenborgs
&Eken
marks
lån. .. 12,805:13.10. 13.086: 42. 6. 14,033: 13. 3. 169)129: 9- 4.
1,915,632
4o;
2,891,531
20
Transport R;dr
Vinst- och förlust-konto.
Inkomster:
Ordinarie räntor  105,470: 43. —
Förfallo-räntor
3,710: 46. 1.
Hyra för en lägenhet m. m  443: 35. 6. 109,625- 28 7
Utgifter:
l:o Aflöning, arfvoden och pension
11,950: — —
2:o Arfvoden till Kongl. Kommerse-kollegii President
och Ledamöter m. fl  4,186: 32. —■
3:o Extra utgifter  1,243: 8. 9.
4:o Omkostnader för fondens fasta egendom  509: 27. —
5:o Ersättning, enligt Kongl, brefvet den 9 November
1841, till Rikets Ständers Riksgälds-kontor 14,000: — —
6:o Ränta till Rikets Ständers Bank för af krediti
vet
begagnade medel
51,360: 5. 2. 83 249- 24 11
Fondens vinst år 1857 har alltså utgjort
Balans till år 1858.
Skuld:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv för Manufaktur-diskonten, emot 3
procents årlig ränta å det begagnade kapitalet,  1,800,000:
Obetald ränta vid 1857 års slut  25,855: 41.
Summa R:dr | 4,807,164j 12) 5|
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 13 Oktober 1859.
2,954,932
26,376
15
1,825,855
Summa R:dr | 4,807,164 12| 5
41
<ST. Agrell.
C. Brandel.
Kapital-slut öfver Ull-diskont-fondeu för år 1857, omfattande, jemlikt kongl, brefvet den 110 Januari samma år. de förut i särskilda räkenskaper
upptagne så kallade gamla oell nya Ull-diskont-fonderua.
Debet.
Balans från år 1856,
Skuld:
Enligt gamla ull-diskont-fondens hufvudbok;
Till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott,
kapital
11,440: — —
ränta  373: 26. 7. 11,813: 26. 7.
Enligt nya ull-diskont-fondens hufvudbok:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för
begagnade medel,
kapital
ränta vid 1856 års slut
855: 40. 10. 59,265: 40. 10.
Afskrifning:
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 30 Januari 1857,
a) af värdet för ullmagasins-huset i Norrköping.... 36,000:
b) af värdet för gamla ull-diskontens inventarier..
c) af värdet för nya ull-diskontens inventarier
cl) af värdet för ull-kontorets i Norrköping inventarier
Enligt Kongl. Kommerse-kollegii utslag den 23 December
1857,
af osäkra fordringar
1,053: 25. 7.
kreditivet
. 58,410:
855:
år 1856
40. 10.
1857,
... 36,000:
— —.
r.. 187:
30. 6.
13:
16. —
990:
— 8.
Transport R:dr j 109,323|44j 2
Credit.
Balans från år 1856.
Tillgång:
Enligt gamla ull-diskont-fondens hufvudbok:
l:o Säkra fordringar:
Hos ull-kontoret i Norrköping 185: 36. 2.
» Rikets Ständers Bank.,
Diskontlån.
46: 18. 7.
324: 19. 6.
556: 26. 3.
2:o Osäkra fordringar  2,487: 3. 8.
3:o Ullmagasins-huset i Norrköping  36,000: — —•
4:o Inventarier,
vid ull-kontoret i Norrköping 990: — 8.
» diskont-kontoret  187: 30. 6
1.177: 81. 2. 40,221: 13. 1.
Enligt nya ull-diskont-fondens hufvudbok,
l:o Säkra tillgångar:
Behållning i Rikets Ständers
Bank  3: 31. —
Diskont-lån
62,805: 6. 9.
Inventarier  13: 16. — 62,822: 5. 9.
2:o Osäkra fordringar
599: 6. —
63,421: 11. 9.
Vinst- och förlust-konto.
Inkomster:
Ullsorterings-, värderings- och magasins-afgifter  1,650: 44. 11.
Hyresmedel  552: — —
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt Kongl, brefven den
9 November 1836 och 30 Januari 1857,  1,200: —, —
Ordinarie räntor  2,258: 4. 7.
Eörfallo-räntor  16: 33. 5. 2,274: 38.
5,677: 34. 11.
Banko.
103,642
Transport R:dr 5,677: 34. 11. | 103,642
24
10
24
10
Transport R:dr
109,323
44
2
Transport R:dr 5,677: 34, 11.
103,642
24
10
Balans till år 185S.
U tgifter:
Tillgång:
l:o Säkra fordringar:
Hos ull-kontoret i Norrköping  107: 20. 1.
Aflöning till ull-kontorets tjenstemän och betjening  2,328: 42. 8.
Omkostnader för ullmagasins-huset  71: — 7.
Diverse utgifter
247: 3. 2.
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-kontor.....  1.470: 29. 9. 4 117. 28. 2.
» Rikets Ständers Bank
45: 43. 1.
Fondens vinst år 1857 har alltså utgjort
1,560
11,813
6
9
Diskont-lån  74,192: 37. 4. 74,346: 4. 6.
2:o Osäkra fordringar... .
2,032: 32. 1.
7fi 378
7
Afskrifning, enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 30 Januari 1857, af gamla ull-
26
7
Ol)
Balans till år 1858.
Skuld:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kreditivet är 1857 begagnade medel:
kapital
67,670: — —
obetald ränta vid 1857 års slut  1,016: 22. 7.
68,686
22
7
Summa R.:dr
185,702
32
9
Summa R:dr
185,702 32 9
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 13 Oktober 1859.
S. Agrell,
C. Brandel.
— 10 —
Uttlrag af 1857 ars hufvudbok flir Manufaktur-,
Eskilstuna
Banko.
Debet.
Behållningar och fordringar:
från år 1856
••• 10,671: 16. 1.
afgår skuld
116: 12: 9.
10,555
3
\
Inkomster:
Manuf«,ktur-.medel
9,578: 31. 6.
Extra Lioent-medel
1,206: 14. 10.
Tull- och Konfiskations-medel
2,423: 6. 9.
13,208
5
1
Summa B:ko R;dr
23,763
8
5
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
— 11 —
Ecctra Licent•,
JFristads-medel*
Tull» ocA Konfiskations• samt
Credit.
Utgifter:
af Manufaktur-medlen
10,073: 22.
„ Extra Licent-medlen  .  1,150: —
„ Tull- och Konfiskations-medlen  5,133: 16.
Eskilstuna Fristads-medel
66: 32.
Behållningar och fordringar:
af Manufaktur-medel
2,220: 29. 4.
„ Extra Licent-medel  56: 14. 10.
„ Tull- och Konfiskations-medel .... 2,994: 47. 7.
„ Eskilstuna Fristads-medel
2,128: 30. —
afgår skuld.
7,400: 25.
60: 39.
Banko.
16,423
22
t 7,339
34
Summa B:ko R:dr ! 23,763
Statistiska Kontor den 13 Oktober 1859.
Efter förordnande:
J£, O, Leyonmarck.
— 12 —
Utdrag af rättningen öfver upphämta medel till godtgörande
hestridt, för hemför staaff ände
Banko.
Debet.
Enligt 1856 års räkning utgjorde behållningen vid samma års slut
3,312
32
—
Inkomst:
af Kongl. Stats-kontoret anordnade medel, hvilka blifvit genom
Kongl, brefvet den 30 Januari 1830 anvisade till ersättande af
de utgifter, Svenske Konsuler å utrikes orter bestridt för Svenskt
sjöfolk
1,800
—
—
Summa B:ko R:dr
5,112
32
_
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
— 13 —
«/' ile utgifter, Svenske weli Norske Konsuler u utrikes orter
af Svenskt sjöfolk för ar 1S37.
Banko.
Credit.
Utgift:
Kongl. Stats-kontoret.
Till Kongl. Räntekammaren levererade medel, hvilka influtit såsom
ersättning för lemnadt understöd till Svenskt sjöfolk, hvarför
Konsuler förskottsvis blifvit godtgjorde
1,384
26
'9
Balans till år 1858:
Till Konsuler förskottsvis utbetalda ersättningar för bestridde om-  kostnader för Svenskt sjöfolk, om hvilkas godtgörande af
rederier Advokat-fiskals-embetet fått sig uppdraget
att besörja  3,430: 3. 7.
Behållning af kontanta medel  298: 1. 8.
3,728
5
i
3
Summa B:ko R:dr
5,112
32
—|
Statistiska Kontor den 13 Oktober 1859.
Efter förordnande;
E. G. Leyonmarck.
— 14 —
Utdrag af 1S5T års räkning öfver det, genom Kongl. brefvet
viljade anslag till godtgörande af Svenske och Norske Kon*
t i
Banko.
Debet.
Behållning från år 1856
10,813
40
9
Inkomst:
Af Kongl. Konvoy-kommissariatet anordnade medel för år 1857 ....
1,3.33
16
Summa B:ko R:dr
12,147
8
9
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
— 15 —
flen 14 September 1843, af Mandels• neli Sjö furts-fonden besäters
it utrikes orter utgifter för Svenskar oeh Norrmän*
cgivr.vCTBm
Banko.
Credit.
Afskrifning
1
af de till Svenske och Norske Konsuler förskottsvis gjorda utbetal-  ningar, för hvilka någon ersättning icke kunnat erhållas, enligt
Kongl. Kollegii beslut, .
1,711
16
1
Balans till år 1858:
Behållning af kontanta medel
10,435
40
9
Summa B:ko R:dr
12,147
8
9
Statistiska Kontor den 13 Oktober 1859.
Efter förordnande:
E. G. Leyonmark.
3
t
BERÄTTELSE
TILL
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDER,
ANGÅENDE
B AARO-Y E IS R K T,
AF
RIKETS STÄNDERS REVISORER.
ÅK f 85».
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS ISAAC MARCUS,
1859.
Till Rikets Högloft. Ständer.
På grund af gällande föreskrift hafva undertecknade, i vederbörlig
ordning utsedde Revisorer till granskning af Stats-, Bankooch
Riksgälds-Verkens tillstånd, styrelse och förvaltning, den 15
nästlidne Augusti, sammanträdt i Rikets Ständers Bank, hvarvid
de styrkt sin behörighet att i revisionsförrättningen deltaga samt
aflagt och med sine namn underskrifvit den tysthetsed, som i § 1
af Instruktionen för Rikets Ständers Revisorer öfver Banko-Verk et
finnes intagen.
Enligt § 2 i nämnda Instruktion, jemförd med § 20 i BankoReglementet
af den 10 Mars 1858, blefvo till Revisorerne, vid
deras första sammanträde, aflemnade följande berättelser, nemligen af
Banko-Fullmägtige, dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet samt de hos Fullmägtige förekomna hufvudsakliga
ärenden, jemte öfversigt af Bankens ställning vid revisionens
början, dels ock angående förvaltningen af Tumba
Bruk;
4
Öfverstyrélsens
'personal.
Inspektionen
öfver BankoVerket.
Inventering af
Fullmägtige.
Direktionerne öfver Banko-Diskont- Verket i Stockholm samt LåneKontoren
i Götheborg, Malmö och Wisby, om dessa Diskontinrättningars
rörelse ock förvaltning;
Understyrelsen, angående den samma styrelse äfvensom departementalstyrelserne
åliggande förvaltning; och
Bankens Fiskals-Embete, om de till samma embetes befattning hörande
ämnen;
hvarförutan Revisorerne emottagit dels de af serskildt utsedde
Revisorer afgifna berättelser, rörande verkställd granskning af
Banko-Disk ont-Verkets i Stockholm samt Låne-Kontorens i Götheborg,
Malmö och Wisby räkenskaper och förvaltning för år 1858,
dels Fullmägtiges allmänna och särskilta samt Understyrelsens och
Kommissariernes i Låne-Kansliet protokoll för den tid, som utgjort
föremål för Revisorernes granskning, eller från och med den
16 Augusti nästlidne till samma dag innevarande år, dels ock
Bankens samt Tumba Bruks räkenskaper för år 1858; Och få
Revisorerne, efter tagen kännedom af omförmälda berättelser och
protokoll med dertill hörande handlingar samt fulländad granskning
af räkenskaperne, härom nu afgifva berättelse, upptagande
ärendena i enahanda oi'dning, som i Revisions-berättelserne för
föregående åren iakttagits.
§ I
Under
den tid, som denna revision omfattar, har någon förändring
inom Ofverstyrelsens personal icke egt rum.
§ 2.
Medelst inspekterande vid serskilta tillfällen af Banko-Verkets
Afdelningar, Kontor och Expeditioner hafva Fullmägtige utöfvat
den tillsyn öfver ordningen inom Verket, som, enligt § 5 i BankoReglementet,
är vorden Fullmägtige ålagd.
§ 3.
Bankens kassor och öfriga förvaringsrum äro af Fullmägtige,
den 23 nästlidne Juli, utan anmärkning inventerade, dervid äfven
hus och inventarier blifvit besigtigade.
5
Enligt af vederbörande upprättade inventarie-förteckningar, inventering af
hafva Revisorerne den 19 nästlidne September verkställt enahanda Revisorer™.
inventering och då funnit följande behållningar i guld, silfver och
koppar, nemligen:
Gul d.
Myntadt:
433 fyrdubbla dukater 1,732
1,759 dubbla d:o
3,518
29,400 enkla d:o  29,400
Omyntadt
12,386
2 0
iutt
Summa Dukater 47,036
Silf v er.
Myntadt efter 1664 års myntfot:
hela Riksdaler
två tredjedels d:o
en tredjedels d:o
en sjettedels d:o
en tolftedels d:o
en tjugufjerdedels d:o ....
36,128
13.600
61.600
24,400
8,400
8,800
Myntadt efter 1830 och 1835 årens
mynt-ordningar
en fjerdedels Riksdaler . . .
6,213: -
en åttondedels d:o . . .
337,578: so.
en sextondedels d:o . . .
4,445: 50.
en trettiondetvåendedels d:o
5,400: -
4 R:dr Riksmynt
1,971,600: -
2 R:dr d:o
480,600: -
1 R:dr d:o
494,400: -
50 öre d:o
238,800: -  806,400: -
25 öre d:o
10 öre d:o
193,800: -
152,928: -
353,637:
4,185,600:
Transport R:mt R:dr 4,692,165:
Fullmägtiges
serskUta
protokoll.
Transport Runt R:dr 4,692,165: —
Utländskt mynt, förvandladt i R:dr R:mt:
Holsteinska, Danska oell Norska Speciel* 1,583: 66.
Ryska Rubler [sedan år 1810] . . 5 84,788: 48. 58 6,3 72: 14.
Kontrolleradt verksilfver  1,670: 62.
Omynta dt
.
7,030,158: 50.
Summa R:dr 12,310,366: 26.
Koppars hil j emy n t.
Oresmynt:
uti 5 ören  39,062
2 d:o
22,952
1 d:o  42,332
i d:o . . 8,610
ii
n
n
58- 112,9 5 6 : 58.
Af nyare prägeln:
skillingar 15,111: —
d:o
15,397: 37.
d:o
10,271: 87.
d:o
10,640: 37.
d:o
3,508: 50.
d:o
672: 79.
Af gamla prägeln, som ej får utvexlas
Riksgälds-Kontorets polletter . . .
uti
n
ii
ii
ii
ii
4
2
1
2
'3
1
3
1
'6
55,601: oo.
3,301: 15.
2,307: 87.
Summa R:dr 174,167: 50.
§ 4-
Efter den erinran, föregående årets Revisorer i § 4 af deras
berättelse framställt emot Fullmägtiges åtgärd att låta i serskilt
protokoll upptaga åtskilliga dit ej bänförliga frågor, är nödig
rättelse Härutinnan vidtagen, så att, enligt foreskrifteme i § 12
och § 109 mom. 10 af Banko-Reglementet, endast sådana ärenden
i serskilt protokoll intagits, som angått den reela fondens vidmagtliållande
och Bankens vexelrörelse eller dermed egt omedelbart
sammanhang.
7
§ 5.
1 enlighet med föreskriften i § 5 af Lagen för Rikets Stan- öfversigt af
ders Bank, åberopad i § 25 af Banko-Reglementet, har Öfversigt
af Bankens hela ställning efter 1858 års bokslut blifvit tryckt och åra-uppgifter.
med allmänna tidningarne utdelad.
Af denna Öfversigt visar sig, bland annat, att Banken under
året vunnit en kapital-till vext af 1,717,494 R:dr 29 öre samt vid
nämnde års utgång, utöfver grundfonden 15,000,000 R:dr, egde
ett öfverskott af 8,217,487 R:dr 85 öre och en tillgång öfver skulder
af 23,738,462 R:dr 5 öre.
Derjemte hafva Fullmägtige för hvarje halft år låtit, enligt
faststäldt formulär, upprätta samt derefter trycka och med allmänna
tidningarne utdela uppgift öfver förhållandet emellan Bankens
metalliska kassa samt utelöpande sedlar och depositionsskuld,
jemte obegagnade andelar af kreditiv- och låneförlag.
Nämnde förhållande har efter den 30 nästlidne Juni, då
sednaste Halfårs-uppgift afgafs, undergått den förändring, som inhemtas
af nedanstående uppgift för den 10 derpåföljde September:
Sedelsltuld:
a) Utelöpande sedlar  36,359,081: 78.
b) Dito invisningar och insättnings
bevis
5,618: 94. 36,364,700: 72.
Depositions-skuld:
Behållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar
samt bolag och enskilde personer
3,765,702: 38.
Dito i guld, 89 dukater å 8: 25 . . 734: 25. 3,766,436: 63.
Sedel- och depositions-skuld 40,131,137: 35.
Obegagnade andelar aj Kreditiv- och Låneförlag:
tillhörande
Depositions-Afdelningen . 4,796,248: 28.
d:o Låne-Afdelningen . . . 3,122,311: 22. 7,918,559: 50.
S:gr 48,049,696: 85.
8
Transport 48,049,696: 85.
Härifrån afgå, jemlikt stadgandet i 116 § af Banko
Reglementet
4,578,925: —
Summa Sedelstock 43,470,771: 85.
Skillnad häremellan och maximi-beloppet af Sedelstock,
beräknad enligt 116 § i Banko-Reglementet
240,334: 66.
Summa R:dr 43,711,106: 51.
Bankens Guld- och Silfver-till g ån g:
Dukater. R:dr Silfver i R:mt.
35,200: - 4,634,728: -
583,861: 90.
12,386 TVk 7,031,829: 12.
38,769: - 150,563: 77.
315,242: 92.
Af Statslånefonden på utrikes ort innestående:
hos
Handelshuset J. H. & G. F.
Baur
225,825: 66.
Utestående lån mot pant af guld och
silfver:
i Stockholm  55,804: 74.
i Wisby  820: —
56,624: 74.
sTgr 86,355-Hnr 12,998,676: 11.
Guldtillgången utgör å 8: 25 pr dukat —— — 712,430: 40.
S:gr R:dr 13,711,106: 51.
Sedelstocken får derutöfver utgöra . . . . . . 30,000,000: -
Summa R:dr 43,711,106: 51.
Myntadt, gångbart, i kassa liggande .
Utländskt mynt
Omyntadt
Hos Kongl. Myntet till förmyntning .
Innestående på utrikes ort:
hos Handelshuset P. Siemsen &
K:o . 17,062: 38.
S. Heine 76,860: —
J.H.&G.F.
Baur . 77,490: 83.
Protesterade vexlar . . . 143,829: 71.
§ 6.
Föx- uppsigten och kontrollen öfver Götha Kanal-Verks vidmagtliållande
hafva Fullmäktige, enligt Banko-Reglementets 28 §,
gemensamt med Fullmägtige i Riksgälds-Kontoret, utsett icke allenast
Ledamot i Götha Kanal-Direktion under innevarande år, utan
äfven Ombud att deltaga i den revision af Kanal-Verkets räkenskaper,
som samma år egt rum.
I den förra befattningen har bibehållits Herr General-Majoren
m. m. J. Kléen och till det sednare ombudskapet utsågs äfven
för nämnde revisions-år Herr Landshöfdingen m. m. Grefve
G. Lagerbjelke.
§ 7.
Då, vid början af innevarande år, minskad efterfrågan å låneunderstöd
från Statslånefonden föranledde, att den till Banko-Diskont-Verket
i Stockholm anvisade andel af fonden ej kunde till
fulla beloppet utlånas, men kursen i Hamburg å de för Statslånet
utgifna obligationer, enligt noteringarne derstädes, under nämnde
tid fallit, funno Fullmägtige, på grund af den vid sednaste Riksdag
dem lemnade rättighet, sig böra begagna yppadt tillfälle att af Statslån efondens
tillgångar uppköpa 172,000 mark Hamb. Banko i dylika obligationer,
hvaraf 40,000 mark af första serien och 44,000 mark af
hvardera af öfriga 3 serier, för verkställande af hvilket inköp, som
skedde till ett pris af 102 proc. med tillägg af upplupen ränta,
300.000 Rdr af de till Banko-Diskont-Verket för utlåning öfverlemnade
medel till Banken återbetalades.
I följd häraf, och sedan de af innehållna räntemedel till utlåning
genom Banko-Diskont-Verket under år 1858 anordnade
100.000 R:dr jemväl derifrån återtagits samt användts till liqvid
af å Statslånet förfallen ränta, blef den i § 8 af sednaste Revisionsberättelse
upptagna fördelning af Statslåne-fonden sålunda förändrad,
att förlaget för Fullmägtiges omedelbara utlåning minskades
till 290,000 R:dr och för Banko-Diskont-Verket till 6,260,000 R:dr;
hvarefter i nästlidne September månad, för liqviderande af den då
förfallna första fjerdedelen af Statslånet, 2,250,000 mark Hamb.
Revisorernes
Götha KanalVerk.
Statslanefonden.
10
Banko eller 3,000,000 R:dr Runt, ytterligare återlevererades af de till
Fullmägtiges omedelbara utlåning anvisade medel Rdr 40,000: —
från Banko-Diskontverket i Stockholm „ 1,616,666: 67.
från Låne-Kontoret i Götheborg
625,000: —
från Låne-Kontoret i Malmö  625,000: —
från Låne-Kontoret i Wisby  40,000: —
Rdr 2,946,666: 67.
hvilken summa tillika med de uppköpta Statslåneobligationerne
af Lsta serien, 40,000 mark,
eller
, 53,333: 33.
motsvarade afbetalningsbeloppet R:dr 3,000,000: —
Och" är återstoden af Statslånet för närvarande på följande sätt
disponerad, nemligen:
till utlåning genom Fullmägtige omedelbart . R:dr 250,000: —
d:0 vid Banko-Diskont-Verket i
Stockholm
„ 4,714,000: -
d:o
vid Låne-Kontoret i Götheborg
1,875,000: -
d:o
vid Låne-Kontoret i Malmö
1,875,000: -
d:o
vid Låne-Kontoret i Wisby
110,000: -
R:dr 8,824,000: -
hvartill kommer beloppet af uppköpta, ännu icke
förfallna Statslåne-obligationer af 2:dra, 3:dje och
4:de serierne å tillsammans 132,000 mark eller „ 176,000: —
R:dr 9,000,000: -
Enligt de till Fullmägtige afgifna rapporter, voro, vid nästlidne
September månads slut, af ofvanberörde medel utlånade
genom Fullmägtige omedelbart R:dr 250,000: —
vid Banko-Diskont-Verket i Stockholm ... „ 4,7 1 0,035: 82.
„ Låne-Kontoret i Götheborg  „ 1,842,410: —
„ Låne-Kontoret i Malmö
1,874,510: —
„ Låne-Kontoret i Wisby  „ 107,850: —
R:dr 8,784,805: 82.
Den vid utlåning' från Statslånefonden sedan slutet af Mars
månad 1858 bestämda ränta jemte provision har fortfarande bibehållits
vid 8 procent.
11
För verkställande af räntebetalningen på Statslånet hafva Fullmägtige
i nästlidne Augusti månad af Riksgälds-Kontoret inköpt
200,000 mark Hamb. Banko i å vista vexlar efter en kurs af 134
R:dr R:mt pr 100 mark; oell uppgick Statslånefondens på utrikes
ort innestående behållning den 10 September, sedan första kapitalafbetalningen
å lånet då mera blifvit verkställd, på sätt § 5 bär
ofvan visar, till 225,825 R:dr 66 öre.
Statslånets Vinst- och Förlust-räkning utvisade, vid början af
sistnämiide månad, följande ställning:
Inkom st:
Godtgjord ränta till och med nästlidne års utgång å
medel, innestående å utrikes ort  68,552: —
Vinst å försålda vexlar  69,887: so.
Vinst af utlåningen:
genom Fullmägtige omedelbart . 32,434: 58.
„ Banko-Diskont-Verket i '
Stockholm .... 667,684: 67.
„ Låne-Kontoret i Götheborg 244,195: 53.
„ Dito i Malmö . 253,079: 66.
Dito i Wisby . 14,698: 4. 1,212,092: 48.
Summa 1,350,532: 28.
Utgift:
Ersättning till Kongl. Stats-Kontoret för verkställda
utbetalningar för Statslånet . . 8,756: 31.
Provision å lånet a 21 ^  300,000: —
Stämpel och porto å utrikes ort . . 1,415:- —
Utgift vid inköp af Statslåne-obligationer:
Betalning
öfver pari . 4,586: 67.
Upplupen ränta . . . 5,427: 58. 10,014: 25.
Kurs-differens å de för Statslånefon
dens
räkning uppköpta ofvanberör
de
vexlar  1,333: 33.
Transport R:dr 321,518: 89. 1,350,532: 28.
12
Transport R:dr 321,518: 89. 1,350,532: 28.
Utbetald ränta å Statslånet:
1858 den 15 September 360,000: —
1859 den 15 Mars . 353,269: 67. 713,269: 67. 1,034,788: 56.
Behållning å räkningen den 1 Sept. 1859 R:dr 315,743: 72.
Skilnaden emellan förfallna räntan den 15
Mars 1859
360,000: -
och utbetaldta beloppet . . . . 353,269: 67.
motsvaras af -J års ränta å
de inköpta Statslåne-obligationerne
eller 5,160: —
mark Hamb. Banko = 6,880: —
efter afdrag af stämpel och
porto mark 112: 4. = 149: 67. 6,730: 33.
De rörande Statslånefonden vid de serskilta Diskont-Verken
förda räkenskaper för tiden till 1858 års slut äro granskade af
de för desse Verks öfriga fonder utsedde Revisorer, hvaremot granskningen
af räkenskapen öfver den af Fullmägtige besörjda omedelbara
utlåning från nämnde fond blifvit af undertecknade, Revisorer,
verkställd. På grund af dessa räkenskaper är vordet upprättadt
följande:
13
Sammandrag öfver utlåningen från Stat slånefonden
för år 1858:
Den afFull-  mägtige o-  medelbarli-  gen besörj-  de utlåning
Banko-
Diskont-
Verkct.
L å n e
Götheborg.
-Kont
i
j Malmö.
oren
Wisby.
Summa
Summarum.
Utgifne län . . .
Inbetalta d:o . .
335,000
—
7,742,55oj—
1,978,454)18
2,805,900
475,012
72
2,982,150
483,150
P
196,700
50,000
—
14,062,300
2,986,617
Utestående d:o vid å-  rets slut . . .
Outlånad fond . . .
335,000
—
5,764,095
750,904
82
18
2,330,887
169,112
28
72
2,499,000
1,000
—
146,700
3,300
—
11,075,683
924,317
—
Summa
335,000
—|6,515,000
—
2,500,000
—
2,500,000
—
150,000
-
12,000,000
—
Inkomster:
Förskottsräntor och
provision . .
Öfverräntor och d:o
21,901
25
-
502,974
876
92
92
192,036
2,304
63
17
196,169
66
10
22
11,537
13
59
5
924,619
3,260
4 9
36
Summa
21,901
25
503,851
84
194,340
80
196,235^32
11,550
64
927,879
85
Utgifter:
Förvaltningskostnader
Diverse utgifter . .
Lagsökningskostnad
Behållen vinst . .
21,901
25
13,166
590
64
490,031
27
15
35
7
7,113
401
9
186,815
69
37
80
94
7,230
447
188,557
76
56
625
10,925
64
28,134
1,439
74
898,231
96
28
15
46
Summa
21,901
25
503,851
84
194,340
80
196,235
32
11,550'
6 4|
927,879
85
Till lagsökning utlem-
nade
Deraf under året inbe-  talta
—
9,400
3,154
58
22,000
20,232
72
24,400
12,900
—
4,000
—
59,800^—
36,287|30
På lagsökning bero-  ende vid årets slut
i
6,245
42
1,767
28
11,500
4,000
23,512
70
Af nedanstående tablå inhemtas dels bura den till Banko-DiskontVerket
af Statslånefonden anvisade summa varit fördelad emellan
de särskilte Län, som tillböra Diskont-Verkets distrikt, samt hvad
låneti emot endast namnsäkerhet angår, äfven i hvad mån medlen
14
tillgodokommit olika näringar och yrken, dels ock mot hvilken säkerhet
de vid slutet af år 1858 utestående lånen blifvit utlemnade:
(Se bilagan Litt. A.)
Från Låne-Kontoren har annan uppgift om lånens fördelning
icke blifvit Eevisorerne meddelad, än att
vid Låne-Kontoret i Malmö utgifvits
mot inteckningssäkerhet .... 94 lån å Rdr 843,700: —-
„ namnsäkerhet ...... 732 d:o „ „ 2,138,450: —
Säger 826 d:o „ R:dr 2,982,150: —
samt att vid Låne-Kontoret i Wisby
de utgifne lånen på följande sätt fördelats:
till Handlande 37 st. å Rdr 81,350: —
„ Handtverkare och Näringsidkare 17 d:o „ 32,100: —
„ Militäre, Ecclesiastike och Civile
Embets- och Tjenstemän samt
Ståndspersoner
16
d:o
n 44,100: -
„ Jordbrukare och Allmoge . .
28
d:o
. „ 39,150: —
Säger
98
st. å
R:dr 196,700: —
I sammanhang med nu afgifna redogörelse för Statslånefondens
förvaltning få Revisorerne anmäla, att Chefen för Kongl. Finans-Departementet,
uti en Revisorerne tillhandakommen skrifvelse
af den 9 nästlidne September, .gifvit tillkänna, att, enär användandet
af ifrågavarande, i början af år 1858, af Svenska Statens dertill
befullmägtigade Ombud upptagna utländska lån utgjorde föremål
för Revisorernes granskning, och Kongl. Maj:t ansett, att en
närmare kännedom om alla de omständigheter, som med lånets
upptagande varit förenade, icke allenast måste vara af allmänt intresse,
utan äfven vore nödvändig för att med någon tillförlitlig
-
15
het kunna bedöma det sätt, hvarpå denna angelägenhet utförts,
hade Kongl. Majit i Nåder medgifvit, att så väl den för bemälde
låne-ombud utfärdade Instruktion, som deras fullständiga berättelse
rörande låneunderhandlingens gång och ett transumt af Statsrådsprotokollet
öfver Finans-ärenden för den 9 Februari nästlidne år,
innefattande de skäl, hvarpå Kongl. Maj:ts beslut i ämnet sig grundat,
finge Revisorerne meddelas.
De sålunda, på Kongl. Maj :ts Nådiga befallning, öfverlemnade
handlingarne hafva Revisorerne ansett sig höra här intaga, så lydande
:
l:o KONGL. MAJ:TS
Nådiga Instruktion för Kommerse-Rådet i Dess och Rikets
Kommerse-Kollegium Th. Willerding och Protokolls-Sekreteraren,
Grosshandlaren, Riddaren af Kongl.
Maj:ts Wasa-Ordon C. G. Cervin under det dem nådigst
anförtrodda uppdrag att å utrikes ort, för Svenska
Statens räkning, upptaga ett lån eller kreditiv;
Gifven Stockholms Slott den 31 December 1857.
Sedan Rikets nu församlade Ständer, med anledning af Kongl. Maj tis'
i ämnet aflåtna nådiga Proposition, beslutit att, för beredande af en tillfällig
förökning i förlags-kapitalet för handel och näringar, ett lån eller kreditiv,
till belopp motsvarande 3 millioner Riksdaler Silfver, skall å utrikes
ort skyndsamt upptagas, och i underdånig skrifvelse, hvilken härhos är i
afskrift bilagd, anhållit, att Kongl. Majit mätte täckas, under den form, som
för ändamålet kan finnas mest lämplig, och på de vilkor, som kunna betingas,
för Svenska statens räkning upptaga ifrågavarande lån eller kreditiv,
hvilket hör vara till fullo liqvideradt sednast- inom slutet af år 1860,
och Kongl. Majit härtill behagat lemna nådigt bifall; har Kongl. Majit i nåder
befullmägtigat och förordnat Kommerse-Rådet i Dess och Rikets Kommerse-Kollegium
Theodor Willerding och Protokolls-Sekreteraren, Grosshandlaren,
Riddaren af Kongl. Majits Wasa-Orden Carl Gustaf Cervin att,
för afslutandc af omförmälda lån eller kreditiv, skyndsamligen afresa till
Hamburg och, i fall någon uppgörelse i detta afseende på antagliga vilkor
derstädes icke kan träffas, vidare till Paris eller London, eller de platser,,
som omhuden finna tjenligast; kommande de under denna förrättning att
ställa sig till underdånig efterrättelse såväl denna, på Kongl. Majits nådiga
befallning, genom Chefen för Finans-Departementet för dem utfärdade nådiga
Instruktion, som ock de ytterligare föreskrifter, Kongl. Majit genom
bemälde Dcpartcments-Chef kan finna nödigt att låta dem tillhandakomma.
16
§ 1.
Af de alternativt uppställda utvägarne för medlens anskaffande, nemligen
säsom lån eller kreditiv, bör i främsta rummet det förra alternativet
väljas, ock endast i den händelse att något lån på skäliga vilkor icke skulle
kunna erhållas, eller att formen af ett kreditiv skulle befinnas vara, i anseende
till kostnaden, betydligt fördelaktigare, må denna sednare utväg begagnas;
dock först sedan Kongl. Maj:ts beslut härom blifvit ytterligare inhemtadt.
§ 2.
Lånet må ej upptagas med kapital-rabatt, utan bör full valuta för
den förskrifna summan erhållas. Likväl medgifves att, om så pröfvas nödigt,
såsom omkostnads-ersättning, en viss måttlig provision, hvilken förskottsvis
vid medlens utbetalning får afdragas, må beviljas.
§ 3.
Lånet, bör helst kontraheras i silfver, eller Hamburger Banko, men
må äfven kunna upptagas i guld eller någon derpå grundad myntsort, om
sådant blifver nödigt; dock skall i alla händelser valutan, så skyndsamt som
möjligt, ställas till Svenska Regeringens disposition hos något af densamma
godkändt hus i Hamburg eller London.
§ *•
I afseende å räntans storlek äro ombuden icke ovilkorligen bundne
till ett visst maximum. Kongl. Maj:t hoppas likväl, att densamma åtminstone
ej måtte komma att öfverstiga sex procent för år.
§ 5.
Återbetalningen af lånet bör så anordnas, att icke någon kapital-afbetalning
kommer att ega rum under år 1858, utan liqviden fördelas på
åren 1859 och 1860, så att sednast inom slutet af sistnämnda år skulden
är till fullo liqviderad. Såsom betalningsterminer väljes helst höst- och vårtiden,
då liqviden, i anseende till rikligare vexeltillgång, med mera lätthet
och fördel kan verkställas; äfvensom önskligt vore, att rättighet till återbetalning
af större eller mindre del af lånet, utöfver de bestämda afbetalningarne,
efter vass uppsägningstid, blefve Svenska staten förbehållen.
§ 6.
Ränte- och kapital-afbetalningarne besörjas, på dertill utfästa tider,
af Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor antingen i klingande valuta eller
genom vexlar, betalbara i Hamburg eller London.
17
Obligationerna, hvilka å Kongl. Majits höga vägnar komma att af
Stats-kontoret utfärdas, må i afseende å valör och öfrig beskaffenhet, inom
de gränsor, som af Statens åtagna förbindelser och säkerhet betingas, lämpas
efter långifvarens egen önskan.
§ B.
På det att verkställigheten af ifrågavarande låneförhandling må vara
ovilkorligen betryggad, hvilket är så mycket mera nödvändigt som, genast
efter dess afslutande, en derpå grundad sedelutgifning från Riks-Banken
kommer att ega rum, får icke någon underhandling inledas med andra, än
sådana bankir-hus eller penninge-anstalser, hvilkas soliditet och förmåga att
uppfylla åtagna förbindelser är fullt säker; börande i detta afseende efter
omständigheterne, der sådant lämpligen kan ifrågasättas, tillräckliga garantier
genom kontraktet beredas.
§ 9.
Då det är af stor vigt, såväl för statens kredit som för sakens framgång,
att den nu ifrågavarande låne-operationen icke råkar i någon täflan eller
kollision med den upplåning af 20 millioner Riksdaler Riksmynt, som, till
jernvägsarbetenas bedrifvande, för närvarande ombesörjes af Riksgälds-kontoret,
böra ombuden sorgfälligt undvika all dylik kollision; för hvilket ändamål,
äfvensom för att kunna bedöma, huruvida icke dessa begge särskilda
låneförhandlingar för Svenska statens räkning skulle med fördel kunna på
ett eller annat sätt sammanbindas, Kongl. Majit anser nyttigt, att ombuden
ställa sig i beröring med Presidenten i Kommerse-Kollegium, Kommendören
af Kongl. Majits Nordstjerne-Orden Fredrik Åkerman, hvilken är utrest för
att underhandla om jernvägslånet och för närvarande lärer befinna sig i Paris.
§ 10-'
På sätt den för ombuden utfärdade nådiga fullmagt utvisar, ega de
att, under förbehåll af Kongl. Majits nådiga pröfning och ratifikation, afsluta
och underteckna kontrakt om lånet eller kreditivet, äfvensom alla öfriga
förbindelser och handlingar, som för detta ändamål kunna blifva af nöden.
Yid uppsättandet af dessa särskilta dokumenter, hvartill ombuden må anlita
utländskt juridiskt biträde, om så pröfvas nödigt, följes den i sådant
fall nu brukliga formen, och böra ombuden bemöda sig att deruti inlägga
all den tydlighet och bestämdhet, sorn är möjlig. Så snart kontraktet, uti
hvilket en punkt bör intagas, att detsamma skall föreläggas Kongl. Majit
till antagande och ratifikation, blifvit undertecknadt, afreser skyndsammast
Revisoremes Berätt. ang. Bankoverket. 3
18
dermed ett af ombuden, för att mundtligen kunna meddela de upplysningar,
hvilka, förutom hvad rapporterna härom förut innefattat, kunna finnas
nödiga, och förblifver under tiden det andra ombudet qvar å den plats, hvarest
låneförhandlingen blifvit afslutad, för att bereda verkställighet åt de
träffade aftalcn, samt att, sedan Kongl. Maj:ts nådiga godkännande hunnit
ankomma, det sålunda med Konungens fastställelse försedda kontraktet till
långifvaren öfverlemna.
§ Il
Genom
Sin Statsminister för utrikes ärendena låter Kongl. Maj:t
anbefalla Sina i Hamburg, Paris och London anställda sändebud och konsuler
att, i hvad på deni kan bero, tillhandagå ombuden, för fullgörandet
af deras uppdrag, med upplysningar, råd och biträde; börande ombuden angående
underhandlingens fortgång och hvad dervid i öfrigt kan vara anmärkningsvärdt
meddela Kongl. Maj:t, genom Chefen för Hess Finans-Departement,
närmare underrättelser, i hvilket afseende ombuden ega att påräkna
biträde af Kongl. Maj:ts beskickningar vid affärdandet af telegrafiska
rapporter, så beskaffade, att de såsom statsdepecher eller i chiffer böra befordras;
och må i detta sednare fall beskickningarnes ekiffer-tabellcr begagnas.
§ 12-
Kongl. Maj:t gör sig förvissad, att ombuden med största möjliga
skyndsamhet, nit och omtanka skola utföra det dem nu nådigst anförtrodda
vigtiga uppdrag och anbefaller deni Gud Allsmägtig nådeligen. Datum ut
supra.
På nådigste befallning
J. A. Gripenstedt.
Yidimeras. Ex officio
C. A. Westerstrand.
2:o Vördsam Promemoria.
Enligt Kongl. Maj:ts för undertecknade den 31 December 1857 utfärdade
instruktion, angående upptagande af ett statslån å 3 millioner ft:dr silfver,
skulle vi skyndsamligen afresa till Hamburg och, i fall någon uppgörelse
på antagliga vilkor derstädes icke kunde träffas, vidare till Paris eller
London eller de platser, vi funno tjenligast. Samma nådiga instruktion
innehåller att, på det verkställigheten af ifrå gavarande låneförhandling måtte
vara ovilkorligen betryggad, hvilket vore så mycket mera nödvändigt, som,
genast efter dess afslutande, en derpå grundad sedelutgifning från RiltsBanken
komme att ega rum, finge någon underhandling icke inledas med
andra, än sådane bankir-hus eller penninge-anstälter, hvilkas soliditet och förmåga
att uppfylla åtagna förbindelser vore fullt säker, samt att, i detta
19
afseende, efter omständiglieterne, der sådant lämpligen kunde ifrågasättas,
tillräckliga garantier bordo genom kontraktet beredas.
Jemte nyssnämnde, serskilt för ifrågavarande lån gällande skäl, finnas
äfven andra orsaker, hvarför det är af synnerlig vigt, att Svenska statslån
icke afslutas med andra, än de största och i finansiel mening mest aktningsvärda
bankir-hus eller penninge-anstaltcr i Europa, ehuruväl lånen
naturligtvis derigenom blifva dyrare än örn obligationerna, på statens egen
risk, direkte tillhandahållas allmänheten, eller om lånen, utan vidare pröfning,
lemnäs till den mestbjudande. Vites-bestämmelser eller andra materiela
garantier skydda visserligen staten till större eller mindre del för den
direkta penningeförlust, sorn uppkommer i händelse kontraktet icke kan af
långifvarne fullgöras; men den oberäkneliga förlust och indirekta skada,
som tillskyndas statens framtida låne-operationer, genom en mera eller mindre
misslyckad transaktion, godtgöres ej medelst dylika garantier. Om
Sverige egt en under många år väl vårdad statsskuld och på detta sätt
förvärfvat en stadig kredit, skulle dess obligationer, lika med andra staters,
i den Europeiska marknaden hafva ett visst värde, som kunde vägleda bankirerne
och allmänheten i fråga om vilkoren för ett nytt lån. Nu saknas
en sådan ledning och man har endast att rätta sig efter värdet på Hypotheksföreningarnes
4 % obligationer, som under Januari månad i London
noterades 81 å 83 % och i Hamburg betaltes med 86 %, då Norska 4 %
statspapper derstädes gällde 95 %. Saknaden af inhemsk marknad för Svenska
obligationer bidrager äfven att försvåra deras afsättning utrikes till
högre pris, enär den omständighet, att en stor mängd af landets egna innevånare
i betydlig mån drabbas af hvarje räntenedsättning eller underlåtenhet
att uppfylla åtagna förbindelser emot långifvarne, utgör en af de flesta
andra stater erbjuden garanti mot en dylik nedsättning eller andra åtgärder,
hvarigenom obligationernas värde och säkerhet förringas. Hen enskildes
kredit beror nästan endast på hans större eller mindro förmåga att
fullgöra sina lagliga förbindelser. På den goda viljan fästes ett undcrordnadt
afseende. I fråga om staters kredit eger ett omvändt förhållande rum.
Afven Spanien och Mexico skulle ej sakna tillgångar att ordentligen gälda
räntan på sina skulder, och likväl har dessa begge staters kredit så sjunkit,
att nya lån för dem svårligen kunna erhållas. Men det är icke nog att
staten under en följd af år punktligt uppfyllor sina förbindelser emot långifvarne,
ehuru detta naturligtvis oeftergifligen fordras för erhållande af nya
lån på goda vilkor. Dertill fordras äfven att obligationerna icke under tidens
lopp, i följd af andra orsaker, falla i värde, så att personer, som i andra
hand innehafva obligationerna, utsättas för förlust. En stat, som ämnar
i framtiden upptaga nya lån, antingen till de föregående lånens betalande,
eller till andra ändamål, bör derföre ställa så till, att värdet på dess
äldre obligationer, så vidt möjligt är, upprätthålles; och detta kan endast
ske sålunda att, antingen staten sjelf uppköper obligationer, som af en eller
annan orsak utbjudas till ett lägre pris, än det värde de, i jemförelse
20
med andra statspapper, borde ega, eller ock derigenom att lånet afslutas
med något af de stora bankir-husen, i hvilkas intresse och förmåga det är
att verkställa dylika uppköp på alla de platser, der obligationerna utbjudas,
eller åtminstone på den, der de gälla lägst. Om detta från början
försummas, kan saken sedermera svårligen hjelpas. Obligationernas värde
sjunker småningom och hvarje nytt statslån blir då i samma och större
mån dyrare än det närmast föregående, derest ej särskilta, gynsamma förhållanden
under tiden inträffa.
Efter den våldsamma penningekris, som i slutet af år 1857 förorsakade
oerhörd ruin bland större och mindre handelshus i Hamburg, är, jemte
de begge bankerna, bland hvilka likväl blott den ena får befatta sig med statseller
andra dylika lån, antalet af hamburgska bankir-lius, sorn kunna hänföras
till den främsta klassen bland Europas penninge-anstalter, mycket
inskränkt. Det i alla afscenden förnämsta bland dessa hamburgska hus är
den välbekanta firman Salomon Heine, och det ålåg således ombuden att
vända sig till chefen för detta hus, Herr Carl Heine. Den 9 Januari 1858
anlände ombuden till Hamburg. Följande dag emottogo de en, den 8 i
samma månad daterad skrifvelse från handelshuset Charles Tottie & sons,
hvars ena bolagsman är Kongl. Maj:ts General-konsul i London. Detta
bref, hvaraf en afskrift härjemte bifogas, innehöll hufvudsakligen, att det
ifrågavarande lånet troligtvis skulle kunna erhållas i London mot ränta af
G % eller deromkring, att Herr Presidenten Åkerman väntades till London
för att öppna underhandling om jernvägslånet, och att, om detta lån klefve
afslutadt i London, skulle sannolikt statslånet der bekommas mot en ränta,
föga öfverstigande fem procent. Angående beloppet af provision m. m.
nämndes intet i denna skrifvelse. Med detta bref bcgåfvo sig ombuden till
Heino och uppläste detsamma för honom efter att hafva redogjort för beskaffenheten
af och ändamålet med statslånet, Han rådde ombuden att resa
till London, emedan så lindriga vilkor, som nyssnämnde, omöjligen kunde
påräknas i Hamburg och ville ej ens göra något slags anbud eller förslag.
Skulle saken misslyckas i London, kunde ombuden återkomma till
Hamburg och förnya försöket der.
Nordtyska banken i Hamburg hade nyligen lemnat Rostock er hank
ett af Stor-hertigen i Mecklenburg, som eger vidsträckta domäner, garanteradt
lån på en million preussiska thalcr emot 6 procent ränta och 2 procent
provision. Af dessa obligationer, som förfalla dels den 15 Juli 1858
och dels den 15 Februari 1859, fanns nu god tillgång på Hamburgs börs
och Sverige ansågs derföre ej kunna för ifrågavarande lån, till ett flerfaldigt
större belopp, påräkna samma pris, som de mecklenbnrgska obligationernas.
För statspapper och dylikt gäller nemligen samma oaflåtliga regel,
som för andra varor och förnödenheter, nemligen att priset derå städse rättar
sig efter förhållandet emellan tillgång och efterfrågan. Ett visst slags
statspapper, hvaraf en större myckenhet utbjudes, eller, efter hvad kändt
är, kommer att finnas, kan ej afyttras till samma pris, som erhållcs för
91
— 1
ett annat, eljest lika begärligt slag, men med knappare tillgäng. Såsom bevis
härpå kan anföras, att Örebro I Iy po t lick sförenings obligationer, som eljest
i intet afseende lära kunna anses bättre än de andra provinsernas, likväl
under en stor del af Januari i Hamburg gällde 87 {[, under det de öfriga
svenska Hypotheksföreningarnes noterades 80 jf. Ett norskt statslån
på 220,000 .£ bade några veckor före ombudens ankomst till Hamburg
blifvit afslutadt i London mot 7 g ränta oell 1> {[■ provision, och danska
regeringen hade, ungefär samtidigt, lånat af den så kallade Öresundsfonden
ett belopp af 300,000 £ Sterling mot ända till 8 g årlig ränta. Man
kände att Stockholms garantiförening ämnade utfärda obligationer, som
skulle utbjudas i Hamburg och London, och det förmodades äfven att ytterligare
Svenska Hypotheksförenings-lån snart skulle upptagas i Hamburg.
Allt detta bidrog i sin mån att försämra utsigterna för lånet. Dessutom
var det naturligtvis bekant, att Sverige skulle till hvad pris som helst ofördröjligen
upptaga ett jcrnvägslån på 20 millioner R:dr Runt; och ehuruväl
detta, såsom varande ett fonderaclt lån, således icke egentligen kunde komma
att konkurrera med det andra lånet, som skulle till fullo återgäldas
inom år 18(50, måste dock jemi vägslånet utöfva ett visst inflytande på det
temporära, Man trodde visserligen i Hamburg, att jernvägslånet skulle afslutas
i London och obligationerna lyda i der gällande guldvaluta och ej i
silfver; men erfarenheten har visat, att äfven sådana obligationer småningom
dragas till Hamburg, som ännu för Svenska värdepapper är den enda
egentliga marknaden och sannolikt ganska länge, om icke alltid, kommer
att så förblifva, dels i följd af det geografiska läget och dels på grund af
häfdvunnet bruk samt af många andra orsaker. Dylika förhållanden ändras
sällan. Annu är Bremen kontinentens förnämsta tobaksmarlmad, likasom
Leipzig den största marknadsplatsen för bokhandeln, för väfnader och
många andra artiklar i Tyskland, samt Liverpool och Bristol Englands förnämsta
marknader, den förra för bomull och den sednare för socker.
De under loppet af December från Kongl. Maj:ts minister i Paris ingångna
underrättelser i ämnet utvisa, att Franska banken var af sina statuter
hindrad lemna det ifrågavarande lånet; att det så kallade “Comptoir
central du Credit“ visat benägenhet till underhandling, men sedermera uti
skrifvelse af den 18 December bestämdt förklarat sig alldeles icke kunna
derpå ingå, samt att Alliance-Banken, bestående af franska och engelska
delegare, genom en af dess direktörer, Herr Stokes, erbjudit ett lån af 15
millioner francs mot 4 g- ränta och 20 g kapitalrabatt samt årlig amortering
af 487,500 francs, hvarigenom länet skulle vara återbetalt på 20 år,
hvarförutan långifvarne borde f‘å beräkna vanlig provision såväl på detlångifna
beloppet, som pä räntorna och återbetalningen af sjelfva lånesumman.
Om lånet toges på blott fem år, skulle räntan höjas till 5 [ g med ser
-
22
skilt tillägg af l.j § provision hvarje halfår, jemte utbetalningsprovision
för lånet (“sur 1’émission‘j. Detta anbud meddelades af Kongl. Maj:ts minister
i Paris uti depccho af den 21 December 1857, som är den sednaste,
hvaraf omhuden erhållit del. Uti skrifvelse af den 11 Januari underrättade
Herr Baron Mauderström omhuden, att Stokes förklarat Alliance-Banken
äfven kunna lemna länet på tre år. Yilkoren för ett sådant skulle dock
naturligtvis alltid blifva dyrare än för ett lån på längre tid. En af Herrarne
Erlanger från Frankfurt besökte sistnämnde dag Herr Baron Manderström
i anledning af jernvägslånet. På ett treårigt lån syntes nämnde
herrar icke vilja ingå.
Ehuru, på sätt nyss nämndes, Heine ej ville göra något slags anbud
eller förslag, kunde ombuden likväl ej då lemna Hamburg, enär, enligt
hvad af ofvanstående synes, ingen utsigt fanns att på någorlunda rimliga
vilkor erhålla lånet, vare sig i Paris eller Frankfurt, hvilka hegge ställen
svårligen någonsin blifva en 'marknad för Svenska statspapper, och då intet
hvarken kunde eller borde göras i London, så länge jernvägslånet ännu
icke var afslutadt, emedan eljest det temporära lånet, som jemförelsevis
måste blifva dyrare, skulle utöfva ett skadligt inflytande på det andra, fonderade
lånet.
Emellertid förbättrades utsigterna och alla tecken antydde att, derest
omständigheterne medgifvit uppskof, skulle, så framt icke störande händelser
inträffade, bättre vilkor med hvarje vecka kunna betingas i Hamburg.
Den 4 Januari var diskonton derstädes 3 .V -g för de högst få vexlar af aldrabästa
slag, som erbjödos till diskontering, och 8 g för eljest fullt goda
vexlar, hvarpå äfvenledes tillgången var knapp. Andra vexlar kunde under
hela den tid ombuden vistades i Hamburg ej diskonteras för något pris.
Den 6 Januari noterades diskonton 3 å 8 JJ, den 13 Januari var densamma
3 å 6 g och den 11 Januari 2 ä 6 g, hvilken notering fortfor under hela
Januari månad med undantag af den 21 Januari, då diskonton stod 2,j ä 6 Jj.
“Bank of England’s“ diskonto var vid årets början 8 g. Den 8 Januari
stod densamma G g, den 15 diskonterade engelska banken mot 5 g och
den 21) Januari mot 1 JJ. Lånet var då redan afslutadt.
Efter åtskilliga öfverläggningar och mycken ombytligliet förklarade
Heine den 14 J anuari sig benägen att öfvertaga lånet i kommission och ville
affärda cirkulärer till teckning på de förnämsta penningcplatser i Tyskland,
Belgien och Schweitz. Holland kunde af kända orsaker ej ifrågasättas. Beträffande
v ilkoren ansåg Heine dessa icke kunna bestämmas fördelaktigare
för låntagarnc, än 6 procent ränta och 95 för 100, eller ett provisionsafdrag
af 5 procent. Sex dagar efter teckningslistornas utfärdande skulle det bestämmas,
huruvida lånet kunde åvägabringas på omförmälde vilkor eller ej.
Ehuru omhuden funno detta förslag i flera afseenden olämpligt, ansågo de
23
sig dock böra villfara Heines önskan att telegrafera förslaget till Stockholm
och afsände den 15 Januari nedanstående depeche i chiffer:
“Heine efter mycken ombytlighet föreslagit G procent intresse. Derförutom
5 procent provisionsafdrag på totalsumman. Ersättning för lialfåriga
intresse-liqviderna och återbetalningen inbegripne. Detta allt torde
motsvara minst 8 procent årligen. Indragningen hnge sko Mars och April;
återbetalningen lämpligaste tider 1860. Heine vill dock icke afsluta kontrakt
förr än han medelst cirkulär inbjudit till teckning, hvartill åtgå omkring
6 dagar: Till endast moraliskt ansvara summans åstadkommande.
Ehuru visad förslagets olämplighet, begär han detsammas telegraferande. Afslås
förslaget obetingadt, kunna vi med andra här underhandla, med hopp
om lämpligare vilkor. Vidare från Paris och London saknas ännu.*
H ärpå erhölls följande svar:
“Man finner här Heines vilkor alltför hårda. Sex procent ränta kunde
väl i yttersta fall beviljas, men då är fem procent provisionsafdrag alldeles
för iliycket. Det måste nedprutas till 2 högst 3 och all vidare ersättning
för ränteliqvid m. m. deri vara inbegripen. Att ställa kontraktets
afslutande i beroende af ett cirkulär till teckning, förefaller mycket motbjudande.
Emellertid bör icke ännu hela underhandlingen afbrytas, utan,
under bemödanden att, i ett eller annat fall, vinna jemkningar, fortsättas
dels med Heine, dels med andra, om dertill finnas anledningar. Under tiden
telegraferas till ministern i Paris och till Tottie, för att höra om desse
anse någon grundad utsigt vara att i Paris eller London erhålla lån på
bättre vilkor än Heines. Vidare underrättelse afvaktas här.“
Den 17 Januari sammanträdde ombuden med en ledamot af Nordtyska
Bankens förvaltningsråd och tvenne direktörer och framställde för dessa
Herrar ändamålet med lånet. Det var kändt att ombuden förut vändt sig
till Heine och första frågan blef nu huruvida denna underhandling vore att
betrakta såsom afbruten. Då härpå svarades att sådant ingalunda vore förhållandet,
men att, innan beslut fattades, ombuden borde göra sig underrättade
hvad vilkor, som möjligen stodo att få på annat håll, svarade hcmälde
Herrar, att något anbud å Bankens sida ej kunde ifrågakomma, så
länge underhandling med annan person pågick, men att, i fall någon öfverenskommelse
ej kunde träffas med Heine, vöre Bankon benägen taga saken
i öfvervägande. Samma dag ingick ett den 15 Januari dateradt bref från
vice konsuln Tottie, med underrättelse, att man då blifvit i det närmaste
ense om grunderna för jernvägslånet, men att detsamma ej kunde afslutas
förrän fullmakt anlämlt från Sverige, hvilket troddes kunna medhinnas till
den 25 Januari; att lånet skulle sannolikt erhållas i London mot 1 å 1,
% provision och kurtage; men att, om detsamma lemnades i Hamburg mot
5 % ränta och li % provision, vore det rådligt att genast afsluta lånet.
(“It is my opinion that you would do well to conclude the loan in Hamburg
if you can at 5 % Interest with ll % commission and brokerage.“)
24
På eftermiddagen afsände ombuden till Stockholm en telegrafdepeclie så
lydande:
“Gårdagsdepechen mottagen. Heine träffas först morgondagen. Nordtyska
Banken synes vilja deltaga billigare. Direktions-öfverläggning måndag.
Banken kan ej lemna bela summan. Presidenten afrest Paris. Föreslår
oss möte der. Återkommer omkring 25 Januari London. Fullmakt
ditväntas. Jernyägslånet nästan afgjordt i London. Tottie tror statslånet
bekommas sex ränta 1! provision. Baron Manderström telegraferar söndag,
att Stokes föreslår 5 ränta jemte årlig (?) 2 provision. Tror kanske bättre.
Detta torde nedsätta anspråken bär. Eljest måhända nödgas afresa öfver
Paris till London. Vidare dessförinnan/*
Sedan Heine genom ombuden inhemtat, att de vändt sig till Nordtyska
Banken, förklarade lian sig benägen att taga saken om bänder mot ett till
4 % nedsatt provisionsafdrag å kapitalet, men då ombuden funno äfven
detta anbud så oantagligt, att de icke ens ville telegrafera detsamma till
Stockholm, sade Heine sig vilja öfverlägga med en af Cheferna för huset
Haller, Söhle »SI K:o, som skulle deltaga i affären, och lofvade lemna slutligt
svar på eftermiddagen den 18 Januari. Detta svar utföll så att Heine
skulle försöka saken mot 3 % provisionsafdrag. Han sade sig icke kunna
inbjuda till subskription på sämre vilkor för långifvarne än 98 % och hegärde
1 % för sitt besvär med lånets indragning eller remitterande i silfver,
återbetalningen, ränteliq vider m. m. Att räntan ej kunde understiga
6 %, var en följd deraf att de mecklenburgska 6 % obligationerna ännu
voro och sannolikt länge skulle förblifva i marknaden.
Detta förslag telegraferades till Stockholm i följande depeche:
“Efter åtskilliga manövrer förmått Heine jemka vilkoren till 6 procent
ränta och 3 procent provisionsafdrag på kapitalet. Det är synbarligen ultimatum,
framtvingadt genom vårt gårdagssamtal med Banken, hvilket Heine
misstyckt. Han vågar icke utbjuda obligationer högre än 98 och begär 1
procent för besväret med alltsammans. Cirkulärer synas endast formalitet,
då Heine sannolikt redan förvissat sig om utsigterna. Efter rådgörelse med
här vistande konsul Claes Peyron, tillstyrka vi antagandet af Heines anbud
såsom fördelaktigare än hvad Pariser och Londoner bjuda, då tidsspillan
och vexelförlust genom guldvalutans silfverförvaudling beräknas. Jernvägsoch
Norska lånen skada vårt."
Den 20 Januari svarades i anledning häraf:
"Sedan Heines anspråk blifvit nedsatte till (3 % ränta och 3 % provision,
i ett för allt, anses förslaget kunna antagas; men ombuden böra dock
ännu icke afstå från försöken att vinna någon ytterligare jemkning. Framhåll
vinsten för Hamburg att härmedelst försäkra sig om de Svenska vexelaffärerna
m. m. och gör allt som är möjligt; men äfven om inga vidare
medgifvanden skulle kunna erhållas, ega ombuden dock att nu afsluta
lånet."
förslaget telegraferades den 20 Januari till London, hvarifrån samina
dag följande svar ingick:
“Heines terms too liigh. Better prospects here. Await my letter hy
post before concluding anuthing. No hurry as wc havé already sent credit
för 100,000 £ to Riksgälds-Kontoret.“
(Underh Tottie.)
I anledning af denna depeche telegraferades:
“Tillfrågad huruvida bättre än Heines ultimatum kan väntas i London,
telegraferar Tottie nu: Heines vilkor för höga. Bättre utsigter här. In
vänta
mitt bref med posten innan något afslutas. Ingen brådska, då vi redan
beredt Riksgälds-kontoret kredit för hundra tusen pund.“
I följd af en från Paris ingången depeche telegraferades thorsdagen den
21 följande:
“Baron Manderström telegraferat onsdagen: Stokes vilkor på 3 år 7
procent årligen, allt inbegripet, men tror säkert kunna lemna lånet procent
billigare än Hamburg. Till lemna silfver. Yi anmärka härvid: lånet
kan ej tagas på 3 år: obligationernas medel-löpetid blifver högst 21, kanske
bättre endast 2 år.“
Under den 21 Januari svarades härå:
“Totties telegram utvisar befogenheten af att söka nya eftergifter hos
Heine. Totties bref bör inväntas;-men i anseende dertill att en uppgörelse
med Heine vore särdeles önskvärd; att skyndsamhet är af största vigt och
att Riksgäldskontorcts kreditiv eller lån i England icke kan uppfylla det
med statslånet afsedda ändamål, lemnäs nu ytterligare det svar, att, derest
icke Totties bref innehåller bestämda utsigter till väsendtligen bättre vilkor,
än hvad Heine slutligen vill medgifva, och ombuden fortfarande anse hans
anbud böra antagas, så äro de bemyndigade att afsluta med honom. Afresa
i annat fall genast till London. “
Den 23 Januari anlände brefvet af den 20 från vice konsuln Tottie.
Detta bref innehöll att, under penningemarknadens dåvarande ställning, vore
6 % ränta med 2 eller 3 % provision för dyrt för ett Svenskt statslån;
att, i vice konsulns tanke, om penningar erliöllos i Hamburg till 5 % med
1.) å 2 % provision, man borde vara belåten med affären, och att, äfven
om penningarne erbjödos till 51 med L ä 2 % provision, det vore klokt
att genast afsluta kontraktet, heldre än att söka bättre vilkor annorstädes.
(I still think that if you can get your money in Hamburg at 5 procent
with 1J or 2 % commission, you might be well satisficd with your bargain,
and that, even if the money is offered you at 51 % with 1) or 2 % commission,
it might be prudent at once to conclude the contract, rather thån
tako the cliance of doing better elscwherc). Brefvet innehöll derjemte att
jemvägslånet sannolikt skulle hinna afslutas omkring den 28 Januari; att i
sådant fall, under de påföljande dagarne, Svenska papper skulle mycket efterfrågas
och att, om ombuden då befunno sig i London, vore det möjligt
Revisorernes bernit, ang. Bankoverket. 4
20
att lånet kunde anskaffas under 6 % och med en provision icke öfverstigande
1 !> %. (It is possible wc may get your rnoney under 6 % and subject
to a commission not more thån lö- %).
Det lyckades slutligen förmå Heine att nedsätta provisionen till 2j %
och ombuden afsönde då en så lydande dcpecbe:
“Totties bref af den 20 innehåller intet anbud. Han tror lånet kunna
erhållas i London under (5 procent och provision ej öfverstigande 11, dock
sedan jcrnvögslånet afslutats. Heine vill nu försöka saken med G procent
ränta samt 21 provisionsafdrag. Efter utfärdade listor, tror Heine kontrakt
hinna afslutas omkring 2:dra Februari. På dessa vilkor afsluta vi, derest
intet mellankomma-. Sammanträde i morgon för öfverenskommelse om obligationernas
lydelser, terminer etc.“
Å denna depcchc ingick följande svar af den 24 Januari:
“Sedan Hejne slutligen nedgått till 21 %, är bäst att nu genast afsluta
affären, helst Pikets Ständer redan afgjort alla hithörande frågor, och otåligheten
att erhålla penningarne här hemma är stor. Påskynda således det
definitiva afgörandet allt hvad möjligt är, utan afseende på Totties förslager.“
Innan denna dcpecho hann ingå, hade Heine redan återkallat det nyss
gjorda anbudet, under förklarande, att han nu funne summan allt för stor
att kunna anskaffas på de aftalta vilkoren och erbjöd sig i stället att ensam,
utan cirkulärer till teckning, öfvertaga feni millioner mark banco af
lånet, med förbehåll att återstoden icke skulle upplånas i Tyskland.
Den 25 Januari
“Gårdagsdepechcn mottagen. Vid uppgörelse vägrade Heine, af obekant
anledning, att genom kontraktet, som skulle upprättas den 3 Februari, ansvara
för subskribenterne, utöfver sin egen, ännu obestämda teckning. Då
sedelemission sålunda blefvc omöjlig, afbröts underhandlingen. Heine har
nu framställt ett förut af honom ofta förkastadt förslag, att utan cirkulärer
genast teckna bindande kontrakt å fern millioner mark, som han ensam
öfvertaga-. Femtedelen får nu genast trasseras. Återstående trehundra
tusen pund torde skyndsamligen kunna lcontraheras i London. Heines
kontrakts-förslag uppsättes i dag. Fullständig depcchc derefter.®
I anledning häraf emottogo ombuden följande, den 2G Januari, i Stockholm
inlemnade telegram:
“Heines anbud att ensam och genast öfvertaga ett mindre lån å 5 millioner
mark gillas. Yidare framdeles. Skynda med kontraktet möjligast.®
Emedlertid hade Heine ånyo ändrat sin mening och lann nu äfven 5
millioner mark vara för mycket. I stället föreslog han att öfvertaga affären
gemensamt med Nordtyska Banken, dock ej hela den ifrågavarande
summan på en gång. I afseende på återstoden ville långifvarne förbehålla
sig optionsrätt intill Maj månad. Efter några öfverläggningar afstodo långifvarne
från optionsrätten och åtogo sig att anskaffa hela beloppet på de
aftalta vilkoren. Heine skulle ansvara för tre millioner och Nordtyska
Banken för återstående sex millioner mark banco. Den 26 Januari emot
-
27
togo ombuden ett af långifvarne undertecknadt detaljeradt anbud, hvars alla
hufvudsakliga vilkor och bestämmelser derefter telegraferades till Stockholm
i dessa ordalag:
“Det af Salomon Heine och Nordtyska Banken gemensamt undertecknade
kontrakts-förslag innehåller hufvudsakligen, att långifvarne, hvar för
sig, öfvertaga: Heine tre och Banken sex millioner mark; ränta sex; provisionsafdrag
två och en half. — Obligationerna dateras 15 Mars 1858 med
halfåriga räntekupons. Obligationerna återlösas med en fjerdedel hvardera
tiderne: 15 September 1859, 15 Juni, 15 September, 15 December 1860.
Anses dessa terminer olämpliga, kunna jemkningar ännu ske. Efter ratifikationen
kunna genast utställas vexlar att förfalla: 3 April två millioner,
samt derefter på 30 dagar per ultimo Maj en och en half million, Juni, Juli,
Augusti lika mycket, samt September en million, tillhopa nio millioner,
men med långifvarne förbehållen rätt att förr ställa till Statens förfogande
mera af de sju millionerna. Dispositionsrätten framflyttas då proportionsvis,
dock aldrig med tidigare förfallotid än 3 April. Långifvarne begagna sannolikt
i betydlig mån denna optionsrätt. Då vexlar förfalla efter 3 April,
återbära långifvarne den utöfver en half månad upplupna räntan å obligationerna,
hvilka böra vara i Hamburg 1 April. Långifvarne äro bundne
vid anbudet till dess en sednast thorsdagen i Stockholm ingifvcn depecho
hit anländer. Om kontrakt härå upprättas, hoppas Gervin kunna hemresa
lördagen. “
Härpå erhölls ett den 27 Januari aflemnadt svar, som innehöll, att vilkoren
gillades samt att ombuden borde påskynda kontraktets ankomst. Den
28 Januari uppsattes och justerades kontraktet, sedan det omsider lyckats
ombuden förmå långifvarne att åtaga sig, först halfva och sedermera hela
den, Hamburgska Staten tillkommande stämpelafgiften för kontraktet, hvilken
afgift utgör 1 pro mille och således uppgick till 12,000 R:dr Runt.
Den 29 Januari på aftonen underskrefs kontraktet, hvarmed undertecknad,
Cervin, följande dagen afreste till Sverige. Samma dag blef det till allas
förvåning bekant i Hamburg att jernvägslånet afslutats i Frankfurt. Om
detta varit kändt 24 timmar förut, hade långifvarne sannolikt vägrat att
underskrifva kontraktet om det temporära lånet på de betingade vilkoren,
enär det kunde förutses, att obligationerna för jernvägslånet, ehuru ställda
i Preussiska tkaler, hvarå kursen är underkastad täta ombyten, och således
mindre hegärliga än de å mark hanko lydande obligationerna, likväl skulle
söka sin förnämsta afsättning i Hamburg och der i någon mån konkurrera
med det temporära lånet.
Under den 24 Januari hade Herr Baron Manderström meddelat ombuden
ett af Stokes, på Alliance Bankens vägnar, gjordt slutligt anbud att öfvertaga
lånet mot 6 % ränta och 2! % provision, eller alldeles samma vilkor, som
Heine och Nordtyska Banken, men under förutsättning att lånet finge lemnäs
på tre år. Enligt Rikets Ständers beslut borde lånet vara till fullo
återbetaldt före utgången af år 1860. I följd häraf, och då det skulle vara
28
mindre lämpligt att på en enda termin verkställa återbetalningen, kunde
tiden för lånets inneliafvande i medeltal ej öfverstiga 21 år, och det är ej
sannolikt, att Alliance-Banken velat lemna summan för denna kortare tid
på enahanda vilkor, som om lånet toges på fulla tre år.
I fråga om bedömandet af vilkoren för detta statslån, bör det ej förbises
att, derest detsamma upptagits annorstädes än i Hamburg, sorn är den
enda plats, på hvilken ett så ansenligt belopp, som 12,000,000 Riksdaler,
kan inom kort tid direkte till Sverige indragas, skulle kostnaden i betydlig
mån ökats derigenom att den låntagna summan, på ett eller annat sätt,
måst öfverflyttas på något af de hus i Hamburg eller Altona, bos hvilka
Rikets Ständers Bank deponerar silfver. Lånet borde derföre helst afslutas
i denna valuta och ej i guld, som är den både i Frankrike och England
gällande myntfot. Silfverpriset är i dessa länder underkastadt täta ombyten.
Det vexlade i London från den 29 December 1857 till den 29 Januari
1858 emellan 5 shillings 1| pence och 5 s. Ig d. per uns, hvilket utgör en
skillnad af | penny, eller öfver -1 %. En långifvare måsto naturligtvis betrygga
sig mot förlust på dylika fluktuationer och vilkoren lämpas derefter
i händelse kontraktet skall lyda på ett visst qvantum silfver, att i särskilta
poster indragas eller levereras, men återbetalas i guldvaluta. Derest jernvägslånet
afslutats i Pund Sterling, skulle sannolikt äfven nästa lån för
Sveriges jernvägsanläggningar upptagits i samma myntslag; men då förstnämnde
lån nu ställdes i ett annat mynt, hade det temporära lånets återgäldande
i guld under loppet af åren 1859 och 1860 sannolikt medfört betydlig
kursförlust i brist af tillräcklig tillgång på Svenska vexlar i Pund
Sterling. Den oförmodadt af brutna underhandlingen om jern vägslånet förbättrade
icke utsigterna för ett annat Svenskt statslån i London, och svårigheterne
att erhålla ett sådant lån ökades äfven derigenom att Ost-indiska
Kompaniet snart skulle upptaga ett temporärt lån, sannolikt för längre
tid än det Svenska lånet, och då Engelska kapitalister naturligtvis föredraga
Indiska förbindelser, som kunna påräkna en stadgad kredit, framför en
främmande Stats obligationer, hvilkas värde i den allmänna penningemarknaden
icke kan, i brist på erfarenhet, med säkerhet bedömas.
I betraktande af alla dessa, jemte flera andra förenade omständigheter,
torde man komma till den slutsats, att lånet, vid ifrågavarande tidpunkt och
under dåvarande förhållanden, icke kunnat annorstädes på förmånligare vilkor
negotieras än i Hamburg, och att, då omständigheteme ej medgåfvo
att afbida de gynnsammare konjunkturer, som snart kunde förväntas, den jemförelsevis
ringa besparing i utgifter för låntagarne, hvilken skulle vinnas
genom några veckors dröjsmål med lånets afslutande, icke motsvarade de
vida större förluster, som kunde tillskyndas Svenska näringarne medelst
ett längre uteblifvande af det för deras upprätthållande erforderliga bistånd.
T. Will e r ding. C. G. Cervin.
29
Lika lydande med den vid Statsråds-protokollet den 9 Februari 1858
hilagda Originalhandlingen, betygar Ex officio
C. A. Westerstrand.
3:o
Transsumt af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet
inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
Stats-Rådet å Stockholms Slott den 9 Februari 1858.
Föredrog Departements-chcfen, Stats-rådet Gripenstedt, i underdånighet
l:o
Ett af Svenska statens dertill af Kongl. Maj:t under den 31 sistlidne
December behörigen befullmägtigade ombud Kommerse-rådet Theodor
Willerding saint Grosshandlaren, Protokolls-sekreteraren Garl Gustaf
Cervin, den 29 sistlidne Januari med handelshuset Salomon Heine i Hamburg
och Nordtyska Banken derstädes afslutadt samt af Protokolls-sekreteraren
Cervin, hvilken numera till Stockholm återkommit, i underdånighet
inlemnadt kontrakt, angående det utaf Rikets Ständer, enligt underdånig
skrifvelse den 30 December sistlidet år, till upptagande beslutade statslån
å en emot Tre millioner Riksdaler Silfver Specie svarande summa af Nio
millioner mark Hamburger Banco, hvaraf 27f- mark belöpte sig på en
Kölnisk mark fint silfver: — — — __ — __ — — _ — —
För de underhandlingar, som föregått kontraktets afslutande och de
omständigheter, sorn dervid förekommit, hade låne-ombuden skriftligen redogjort
i en promemoria, som nu jemväl föredrogs och finnes detta protokoll
bifogad.
I betraktande deraf, att det ändamål, för hvilket Kongl. Majit och
Rikets Ständer, under inträffade ovanligt brydsamma omständigheter, beslutit
ifrågavarande låns upptagande, nemligen: ett tillfälligt, men kraftigt
understöd för handel och näringar, samt återställandet af det i hög grad
rubbade allmänna förtroendet, i väsendtlig mån skulle förfelas, derest icke
de hjelpbehöfvande snart och säkert kunde påräkna det med lånet afsedda
biträde, och att i följd häraf lånets skyndsamma afslutande måste anses
vara en sak af öfvervägande betydelse, äfven om vilkoren härigenom klefve
i någon, ehuru säkerligen ej betydlig, mån drygare, än som möjligen kunnat
erhållas i fall uppskof egt rum;
i betraktande vidare deraf, att detta lån, hvarpå genast efter kontraktets
stadfästelse skall grundas sedelutgifning från Rikets Ständers
Bank, nödvändigt måste vara afslutadt med någon sådan firma, sorn i afseende
å kontraktets uppfyllande erbjöde den fullkomligaste säkerhet, och att
denna omständighet, äfven med hänsigt till bevarande af Sveriges kredit
30
för framtiden, vore af synnerlig vigt, emedan i sådant fall alltid med visshet
kunde påräknas, att de Svenska statspapper, hvilka nu för -första gången
på lång tid blifva synliga på den utländska marknaden, skola komma
att upprätthållas i sitt värde;
enär för öfrigt, enligt hvad den af ombuden afgifna utförliga berättelsen
om negotiationens gång tydligen utvisar, genom samtidigt underhållna
förbindelser med flera af de förnämsta, utländska penningemarknaderne,
kan anses ådagalagdt, att, åtminstone för tillfället, ieke någon sannolikhet
förefunnits, att ett så beskaffadt lån som det ifrågavarande, hvilket,
såsom upptaget endast för en kortare tid, måste vara mindre begärligt, än
ett under lång tid räntebärande amorteringslån, kunnat på något annat
ställe erhållas under förmånligare vilkor, än de nu betingade, i hvilket
afseende särskildt bör betraktas:
att man, genom ministeriella meddelanden, egde full visshet
derom, att det varit fruktlöst att söka erhålla lånet i Berlin eller
Wien;
att icke heller någon utsigt fanns till möjlighet att kunna
afsluta detta lån i Frankfurt arn Main, hvilket också Erlangcrs
yttrande bekräftar;
att, af kända skäl, den Holländska marknaden måste anses
hafva varit stängd för de Svenska ombuden;
att de från Paris ingångna underrättelserna utvisa, att lånet —
oansedt flera andra dermed förenade svårigheter — icke derstädes
kunde erhållas fördelaktigare än i Hamburg;
att, utan skada för jernvägslåne.t, och utan att sannolikt gå
miste om begge lånen, det temporära lånet icke kunnat utbjudas på
Londons marknad före eller samtidigt med jeni vägslånet;
att inväntandet af jern vägslånets afslutande derstädes icke
skulle hafva inneburit någon säker fördel för det temporära lånets
negotierande, men deremot bestämdt skulle hafva medfört en betänklig
tidsförlust i det sednare hänseendet, hvilken, efter den utgång
underhandlingame om jernvägslånet sedermera erhållit i England,
otvifvelaktigt varit utan allt ändamål;
och då slutligen de vilkor, hvarpå ifrågavarande lån blifvit afslu
tadt,
ehuru i sig sjelfva och under vanliga förhållanden temligen betungande,
likväl äro ej obetydligt lindrigare, än hvad sorn betingats för de af
så väl Norge som Danmark nyligen upptagna temporära statslånen, nemligen:
7 % ränta och \\ % provision för Norska lånet af 220,000 £ Sterling
på dels tolf, dels aderton månader, och 8 ^ ränta för Danska lånet å
300,000 £ från Öresundsfonden; samt för öfrigt den högre ränta, som vid
detta tillfälle måst beviljas i fråga om ett lån, som inom en ganska kort
tid skall återgäldas, är af jemförelsevis vida mindre inflytande, än om förbindelsen
hade afseende å ett vanligt statslån med lång amorteringstid;
tillstyrkte föredragande Departcments-Chefen, att Kongl. Maj:t, med
hänseende till alla dessa omständigheter, täcktes omförmälta kontrakt, hvil
-
31
ket blifvit i behörig' ordning af de dertill utsedde ombuden afslutadt, och
nu, enligt 17 § af kontraktet, Kongl. Majda nådiga pröfning underställdes,
med Sin höga påskrift ratificera och stadfästa, samt derjemte, med stöd af
kontraktets 5 §, förklara, det Fullmägtige i Rikets Ständers Bank skulle
ega att verkställa indragningen och liqviden af ifrågavarande lån samt
vidtaga alla de åtgärder, som i sådant afseende erfordrades. — — — — —
Hvad föredragande Departements-Chefen härvid hemställt blef, på
tillstyrkande af Stats-Rådets öfrige ledamöter, af Hans Kongl. Höghet
Kronprinsen i nåder gilladt och bifallet.
In fidem protocolli
C. F. Smerling.
Yidimeras Ex officio
C. A. Westerstrand.
§ 8-
Uti § 9 af sednast församlade Revisorers berättelse fastades unträeknwg
uppmärksamhet å den lättnad, som skulle allmänheten beredas af
genom utsträckning af expeditionstiden i allmänhet, så väl inom uden'
Banken som vid Låne-kontoren i Götheborg och Malmö, till åtminstone
några eftermiddagar i veckan under en eller annan
timma.
Sedan Fullmägtige inhemta! utlåtande af Understyrelsen äfvensom
Direktionerne öfver Låne-kontoren i Götheborg och Malmö,
röi’ande den sålunda väckta frågan, huruvida Banken samt nyssnämnde
Läne-kontor må någon eller några dagar i veckan hållas
öppna för allmänheten och för expeditions-handläggning å både
förmiddag pch eftermiddag med längre eller kortare uppehåll deremellan,
hafva Fullmägtige, i betraktande hufvudsakligen deraf
att, utom andra väsendtliga olägenheter, den säkerhet, som, med
iakttagande af nu föreskrift)a och såsom ändamålsenliga befunna
kontroller, vore förenad, kunde genom omförmälda förändring i
arbetssättet komma att i betänklig mån äfventyras, ansett berörde
fråga böra förfalla; hvaremot och då en framflyttning af expeditionstiden
inom Banko-verket icke mötte hinder och en sådan åtgärd
tvifvelsutan borde leda till ökad beqvämlighet för allmänheten,
Fullmägtige förordnat, att, från och med den 1 nästlidne
September, tjenstgör in gen inom samteliga Afdelningen, Kontor och
Expeditioner derstädes skulle begynnas en half timma sednare på
motgonen och utsträckas en half timma längre på eftermiddagen,
32
Extra tjenstebiträde
i Sedelkontoret.
Beredande af
ökad skyndsamhet
vid expeditionen
i
Kas-saafdelningen.
än förut varit stadgadt; i följd hvaraf, från och med nämnde dag,
vexlings-kassorna hållits öppna från klockan 10 förmiddagen till
klockan 2 e. m., expeditions-kassorna från klockan 10 till klockan
half till 2 och en af sistherörde kassor till klockan 2 eftermiddagen.
§ 9-
Som det i § 10 af sednaste Revisions-berättelse uppgifna behof
af tillökadt tjenstebiträde inom Sedel-kontoret icke allenast
fortfarit, utan äfven från sistlidne Mars månad, då utgifningen
från Banken af sedlar å Riksmyntsvalörer vidtog, ytterligare stigit,
så att göromålen icke kunnat af den ordinarie tjenstemannapersonalen
medhinnas, hafva Fullmägtige, uppå Understyrelsens
vid serskilta tillfällen derom gjorda framställningar, funnit sig föranlåtne,
dels berättiga nämnde Styrelse att utse två extra ordinarie
tjenstemän att intill detta års slut, emot åtnjutande af full aflöning,
såsom Kontorsskrifvare i Sedel-kontoret tjonstgöra, dels förordna
en tjensteman att först under 3 månader, från och med den
1 Mars räknadt, och sedermera under ytterligare tre månader,
likaledes emot full aflöning, bestrida Kommissariebefattning i
nämnde Kontor, och dels medgifva, att till extra ordinarie tjenstemän
hnge, intill nästkommande November månads utgång, för
vissa arbeten derstädes, utgifvas serskilta ersättningar.
§ io.
Till befordrande af större skyndsamhet vid expeditionen uti
Kassa-afdelningen, om angelägenheten hvaraf föregående årets
Revisorer i § 10 af deras berättelse jemväl sig yttrat, har Understyrelsen,
i ämnet hörd, förmält sig icke kunna föreslå något annat
verksamt medel, än att den vid 1854 års Riksdag indragna
T.de expeditions-kassan, hvilken, enligt Rikets Ständers beslut,
Understyrelsen egde att, till allmänhetens betjenande, hålla öppen
under en tid af 5 månader af året, måtte få begagnas åtminstone
under 9 månader, då göromålen inom Kassa-afdelningen vöre
mest öfverhopande; men som Fullmägtige af Rikets Ständers åberopade
beslut varit förhindrade att Understyrelsens berörde förslag
bifalla, hafva Fullmägtige måst inskränka sin åtgärd till att be
-
rattiga Understyrelsen att, nar behofvet sä fordrar, till biträde i
kassorna anställa en eller flere extra ordinarie tjenstemän, emot
undfående af skälig godtgörelse derför från det tili extrakt-arbeten
samt lönlöse extra ordinarie tjenstemäns uppmuntran, enligt § 36
i Banko-reglementet, å stat upptagna årliga anslag af 3,750 R:dr.
§ 11-
Sedan Rikets sednast församlade Ständer beslutat, att Kontorsskrifvarne
H. T. Benckert, L. J. Hedberg och N. Ohlsson samt
Kanslisten J. Wikström må, så vida de dertill voro benägne, på
Bankens indragningsstat uppföras såsom öfvertalige tjenstemän,
med åtnjutande af lönen, enligt gamla staten, eller 000 R:dr årligen,
och med åliggande för dem, jemlikt § 37 i 1854 års Bankoreglemente,
att, vid tillfälligt behof af Kontorsskrifvare-biträde
utöfver stat, bestrida sådan befattning, som i afseende på omfång
och beskaffenhet motsvarade den, hvarå de egde fullmagt; så har,
uppå derom gjord ansökning, Kontorsskrifvaren Ohlsson den 27
Januari innevarande år, från och med påföljde Februari månads
början, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers omförmälta beslut,
blifvit på Bankens indragningsstat öfverflyttad.
§ 12.
Uppå anmälan, att Vaktmästaren vid Banko-Diskont-Verket i
Stockholm Lars Ström, född år 1809 och i Verkets tjenst antagen
år 1846, efter en längre tids för sjukdom åtnjuten ledighet, af
vederbörande läkare förklarats vara oförmögen att vidare tjenstgöra,
samt att Ström med två minderåriga barn befunne sig i
ytterst torftiga vilkor, hafva Fullmägtige, oaktadt Ström ännu icke
uppnått de för pensions erhållande föreskrifna lefnads- och tjensteår,
likväl, med stöd af § 95, jemförd med § 57 mom. 2 i Bankoreglementet,
funnit skäligt, att vid afskedstagandet tillägga honom
en årlig pension, motsvarande två tredjedelar af hans innehafda
lön, eller 300 R:dr.
Kontorsskrifvaren
Ohlssons
uppförande pä
indragningsstat.
Vaktmästaren
L. Ströms
pensionering.
Rvtisorernes Berätt. äng. Bankoverket.
5
Decharge för
BankoDiskontVerkets
förvaltning.
Decharge åt
Direktionerne
öfver LåneKontoren.
Arfvoden till
Låne-kontorens
Kommitterade
i Banken.
Metalliska
kassans förändringar.
U
§ 13-
Banko-Diskont-Verkets räkenskaper oell förvaltning för nästlidne
år äro granskade af de dertill utsedde Revisorer, hvilka
meddelat Direktionen decharge för samma års förvaltning.
§ 14-
De för granskning af Låne-kontorens i Götheborg, Malmö
och Wisby räkenskaper och förvaltning för år 1858 utsedde Revisorer
hafva, efter verkställd granskning, meddelat vederbörande
Direktioner decharge, hvilken, jemlikt 5 § i Revisorernes instruktion,
Fullmägtige godkänt.
§ 15-
För besörjande af Låne-kontorens angelägenheter i Stockholm
hafva allt sedan Låne-kontorens inrättande varit ibland Bankens
tjenstemannapersonal utsedde serskilte Kommitterade, hvilka derföre
uppbära arfvoden till belopp, som af Fullmägtige, med afseende
å göromålens omfång, årligen bestämmas och för nästlidne
år utgingo från Låne-kontoret i Götheborg med 750 R:dr, från
Låne-kontoret i Malmö med 500 R:dr och från Låne-kontoret i
Wisby med 200 R:dr, oaktadt de för Banken och Låne-kontoren
fastställda aflöningsstater ej upptaga något anslag för berörda
ändamål.
I händelse Rikets Ständer skulle finna skäligt medgifva utbetalning
jemväl för framtiden af dylika arfvoden, och således de
bestyr, hvilka det åligger ofvanbemälde Kommitterade att besörja,
icke, såsom Revisorerne för deras del anse, skulle kunna åt visse
af Bankens tjenstemän uppdragas utan åtnjutande derför af serskild
ersättning, hemställa Revisorerne, att tillåtelse för Fullmägtige
att bevilja ifrågavarande arfvoden inom det belopp, Rikets
Ständer lära bestämma, måtte uti Banko-reglementet intagas.
§ 16.
Angående metalliska kassans förändringar, få Revisorerne,
till fortsättning af den derom i 14 § af sednaste Revisions-berättelse
intagna redogörelse, framlägga följande upplysningar:
35
Utgifna
Dukater.
Inkomna
Dukater.
Ökning.
Minskning.
1858 till och med den 31 Dec. 798:
10,837:
10,039:
1859
77 77 77
77
31 Mars 3,521:
—
3,521:
7?
77 77 77
77
30 Juni 2,911:
26,477:
23,566:
77
77 77 77
77
10 Sept. 6,080:
22,977,20
16,897,20
Då minskningen
Summa 13,310:
60,291,20
50,502,20
3,521:
3,521:
afdrages, uppkommer på det hela en ökning af 46,981,20 dukater,
motsvarande efter 8: 25 öre per dukat, ett belopp i R:mt af
387,594; 90,
1858 till och med den 31 December
1859
77
77
77
77
77
77
n
77
77
77
77
77
77
77
31 Mars
30 Juni
10 September
TJtgifvet Silfvermynt
i SilfverSpeoier.
61,050: -  27,000: -  112,050: -  42,450: -
Bankens metalliska
kassa i myntadt och
omyntadt har effektivt
minskats iR:mt
64,056: 18
799,368: 55
4,004,957: 64
4,242,043: 51
Summa R:dr 242,550: — 9,110,425: 88,
Metalliska kassan utgjorde den 18 September 1858 i R:mt,
med afräkning af depositionsskulden i dukater . 22,433,203: 24.
Efter afdrag härifrån af effektiva minskningen i
silfver  9,110,425: 88.
S:gr 13,322,777: 36.
.... 387,594: 90.
men med tillägg af guldtillökningen ,
visar det sig, att nämnde kassa den 10 September
detta år uppgick till
dukatskulden 89 dukater å 8: 25
deruti icke inräknad.
R:dr 13,710,372: 26.
„ 734: 25.
S:gr R:dr 13,711,106: 51.
§ 17.
Af anledning, att Ryska rubler i större myckenhet Banken
till in vexling erbjudits, har, enligt Fullmägtiges förordnande, ett
parti af denna myntsort blifvit till Kongl. Mynt-verket aflemnadt
för anställande af prof i ändamål att utröna rublernes innehåll i
Svenskt Silfverspecie; och som dervid befunnits, att rublernes
Invcxlingspris
å utländska
silfvermyntsorter.
36
Försäljning af
silfver i plants.
In- och utvexlingspris
på
dukater.
silfvervärde i det närmaste öfverensstämde med det för deras invexling
i Banken förut fastställda pris, 58 R:dr per //, har berörde
prisbestämning bibehållits, likasom Fullmägtige ej funnit
anledning att göra någon förändring uti invexlingspriset å öfriga
i § 99 mom. 1 af Banko-reglementet uppräknade utländska silfverman
tsorter.
§ 18-
Vid försäljning af silfver i omyntad form har det i § 99
mom. 2 af Banko-reglementet högst medgifna pris af 37 R:dr för
hvarje mark finsilfver, kölnisk vigt, fortfarande tjenat till efterrättelse;
uppgående det i nämnde form försålda silfret, under
tiden från den 5 Augusti 1858, dertill redovisning härför blifvit i
sednaste Revisions-berättelse afgifven, intill den 24 Augusti innevarande
år, efter hvilken dag någon försäljning icke egt rum, till
värde af 4,214,163 R:dr 8 öre, hvarå för Banken uppstått en vinst
af 73,634 R:dr c öre, slagskatten oberäknad.
§ 19.
Som, efter hvad noteringarne å de utländska börserne gifvit
vid handen, priset å guld fallit, hafva Fullmägtige, tid efter annan,
föranlåtits att nedsätta Bankens invexlingspris på dukater, destoheldre
som guld till Banken levererats under det att samtidigt
dermed silfver i både myntad och omyntad form, i stora partier,
frän Banken uttagits. Sålunda har invexlingspriset på dukater
blifvit nedsatt, den 28 Oktober 1858 från 8 R:dr 50 öre till 8
R:dr 40 öre, den 16 Juni detta år, från och med den 1 Juli räknadt,
till 8 R:dr 30 öre samt den 21 i sistnämnde månad, från
och med den 1 Augusti, till 8 R:dr 20 öre för dukat; och hafva
Fullmägtige hvarje gång tillika medgifvit, att dukater finge från
Banken utvexlas till ett pris, som med 10 öre per dukat öfverstege
det för tillfället gällande invexlingspriset.
A7id omförmälande häraf anse Revisorerne sig böra tillkännagifva,
att af Fullmägtiges protokoll icke kunnat inhemtas hvarföre
ej de den 16 Juni och 21 Juli innevarande år beslutade
nedsättningar i dukatpriset, genast från beslutens fattande, tillämpats
i likhet med hvad som vid prisnedsättningen i Oktober må
-
37
nåd nästlidne år egde rum och hvarigenom leverering till Banken
af guld emot det högre priset under tiden kunnat förebyggas.
§ 20.
Med stöd af § 104 i Banko-reglementet, hafva Fullmägtige inköp af siifmedgifvit,
att två silfverplantsar, levererade af ett härvarande ve,jlai‘tsar
tixccl betvidsg
handelshus, finge af Banken inköpas till det värde, desamma, en- för säljaren
ligt Kongl. Mynt-verkets attest, innehade, dock med befrielse för från slagskatts
säljaren från erläggande af slagskatt.
§ 21.
Rikets Ständers beslut om köp af vexlar, för Bankens räk- upprop och
ning, å Götheborgs Börs blef den 15 September 1858 för första försäljning af
gången satt i verket, hvarefter dessa köp under Oktober och November
månader fortgingo till ett sammanräknadt belopp af
521,386 mark 13 sk. emot en kurs, varierande emellan 132 R:dr
och 133 * R:dr R:mt per 100 mark Hamburger Banko. Under
nyssnämnde September och Oktober månader verkställdes äfven
vexelköp af Bankens deputerade i Stockholm, men under
den sedermera förflutna tiden, som utgjort föremål för Revisorernes
granskning, har endast försäljning af vexlar här på platsen
egt ruin.
Angående Bankens vexelrörelse och dermed sammanhang
egande förhållanden, är redovisning lemnad i 1858 års Revisionsberättelse,
§ 20, till och med den 22 September berörde år, då
Bankens behållning Silfver R:dr 454,619: 41.
sålunda redovisades, nemligen:
Innestående:
hos Handelshuset Salomon Heine . . 176,630: —
„ „ Peter Siemsen & K:o 71,220: io.
„ „ J. H. & G. F. Baur 7,322: 24.
protesterade vexlar  140,946: 33.
oremitterade d:o
58,500: 13.
S:gr R:dr 454,619: 4i.
Under återstoden af samma år ökades behållningen
:
Transport 454,619: 41.
38
l:o.
2: o.
3:o.
Transport
303,288: 34.
8,373: 16.
7,372: 24.
454,619: 4i.
319,034: 26.
Silfver R:dr 773,654: 19.
192,757: 39.
335,070: 5.
16,0 7 7: 36.
1: 28.
543,907: 12.
genom köp af vexlar
„ ränta å ock utlottning af
Bankens innehafvande, i utländskt
mynt ställda, Hypofheks-förenings
obligationer
i Hamburg influten betalning å
protesterade vexlar . .
till
men minskades deremot:
l:o. genom försålda vexlar . . .
2:o. „ indragning af silfver .
3:o. afbetalning å protesterade vexlar
4:0. godtgjord protest-kostnad . .
till Silfver R:dr 229,747: 7.
hvilken behållning utgjordes af innestående medel:
bos Handelshuset Salomon Heine . . 12,2 6 0: 35.
„ „ Peter Siemsen & K:o 59,977: —
„ „ J. H. & G. F. Baur 19,952: 47.
protesterade vexlar  124,868: 45.
oremitterade d:o
12,687: 24.
S:gr Rull- 229,747: 7.
Från detta års början till och med den 14
nästlidne September bar ifrågavarande behållning
undergått följande förändringar, nemligen:
genom godtgjord ränta å behållningarne på utrikes
orter  1,583: 24.
„ ränta å och utlottning af Bankens
egande, i utländskt mynt ställda,
Ilypotheks-förenings obligationer 7,870: — 9,453: 24.
är behållningen ökad till Silfver R:dr 239,200: 31.
men deremot minskad:
genom försäljning af vexlar å . . . . 73,020: 4o.
„ afbetalning å protesterade vexlar 85,607: isj.
„ provision, stämpel och porto . . 1,761: 37. 160,389: u\.
till .
Silfver R:dr 78,810: 34^.
hvaraf innestodo:
hos Handelshuset Peter Siemsen & K:o 4,265: 281
„ „ Salomon Heine . . 19,215: —
„ „ J. H. & G. F. Baur 19,3 72: 34.
S:gr R:dr 42,853: ui.
hvadan återstoden  35,957: 20. 78,810: 34*.
utgjordes af ännu ej infriade protesterade vexlar.
o
A protesterade vexlar, uppgående den 22 September 1858
tid Silfver R:dr 140,946: 33.
och den 14 nästlidne September  35,957: 20.
äro således inbetaide ' Silfver R-cir 104,989: 13.
Inkomst och Utgift, i följd af vexelhandel^ har under år 1858
förhållit sig som föijer:
Inkomst:
Vinst å köpta vexlar R.mt 49,025: 65.
„ å sålda „
„ 80,811: 44.
„ å sluthetalta, protesterade vexlar. ... „ 42,964: 35.
Ränta å behållningarne hos Handelshusen i Ham
burg
och Altona  v 7,047: 9.
Summa Runt 179,848: 53.
Utgift:
Provision, stämpel och porto till bemälde handelshus
6,334: 1.
Omkostnader för det under året indragna
silfver  22,718: 66.
Mäklare-kurtage 8,818: 7.
Arfvoden i Stockholm 11,120: —
„ i Götheborg  1,300: -
Diverse utgifter  lil: 20.
Postporto  235: 90.
Véxelblanketter, telegraferingskostnader
m- m M86; - 52,123: 84.
Vinsten har sålunda uppgått till  127,724: 69.
Summa R:mt 179,848: 53,
40
_ZV otesterade
vexlars inberäknande
i
metalliska kassan
och deras
nu återstående
belopp.
Lättnad vid
liqvid af protesterade
vexlar.
Grosshandlande Schartau och Arfwedson hafva fortfarande, i
egenskap af deputerade, besörjt Bankens vexel-ärenden, med undantag
för en tid af omkring sju veckor, då under den sednares
ledighet Professoren Selander såsom deputerad tjenstgjort.
De med köp och försäljning af vexlar i Götheborg föi’enade
bestyr hafva varit anförtrodda åt Grosshandlande Ghr. Arvidson
och A. W. Levgren, af hvilka den förstnämnde är Ledamot af
Direktionen öfver Götheborgs Låne-Kontor; hvarjemte Grosshandlaren
Jonas Kjellberg varit utsedd att nämnde bestyr öfvertaga vid
tillfällen, då någondera af de tvänne förre derifrån förhindrats.
§ 22.
Oaktadt sednast församlade Revisorers i § 22 af berättelsen
deremot framställda anmärkning, hafva Fullmägtige, på de grunder
deras vid nämnde berättelse fogade förklaring innehåller, låtit
i Bankens metalliska kassa fortfarande inberäkna beloppet af förfallna
och för bristande betalning protesterade vexlar; hvilket
undertecknade, Revisorer, anse vara destomera betänkligt som derigenom
Bankens sedel-utgifning kommer att grundas på en i metalliska
kassan upptagen tillgång, hvilken är af osäker beskaffenhet.
Uti Fullmägtiges den 11 sistlidne Augusti till Revisorerne
afgifna berättelse förmäles, att summan af protesterade vexlar då
uppgick till 163,375 R:dr 15 öre, att afbetalning snarligen vore att
förvänta för omkring 15,000 R:dr, att säkerhet blifvit ställd för
liqviderande af 26,000 R:dr, och att Bankens förlust å vexlar af
ifrågavarande beskaffenhet sannolikt skulle fullt hetäckas af den
vinst i kursdifferens, ränta och rekambiokostnader, Banken för
dylika vexlar redan åtnjutit och än vidare komme att uppbära.
Genom verkställda af betalningar har beloppet af protesterade
vexlar efter den 11 sistlidne Augusti nedgått, så att detsamma,
på sätt § 5 visar, den 10 påföljde September utgjorde 143,829
R:dr 71 öre.
§ 23.
I § 24 af sednaste Revisions-berättelse omförmäles, hurusom
Fullmägtige, uppå gjord ansökning, medgifvit, att Bankens, på
grund af protesterade vexlar, hos ett i konkurstillstånd försatt
41
handelshus här i staden egande fordran, utgörande i kapital
52,000 mark Hamburger Banko, jemte ränta derå till betalning
skedde samt enligt rekambioräkning i konkursen bevakade omkostnader,
med undantag af provision, finge efter en kurs af 128
sk:r Banko per R:dr Hamburger Banko liqvideras medelst aflemnande
till Banken af Skånska eller någon eller några andra Svenska
Hypotheks-föreningars obligationer till motsvarande belopp,
efter nominalvärde! beräknade.
Med upplysning, att denna liqvid under innevarande år för
sig gått och att, i följd deraf, till Banken aflenmats Mälare-provinsernes
Hypotheks-förenings på utlottning ställda och med 4
procent ränta löpande obligationer till ett nominalbelopp af 54,500
mark Hamburger Banko, anse Revisorerne sig böra anmäla, att
enahanda liqvidationssätt för nedannämnde, i konkurser bevakade
vexelfordringar af Fullmägtige medgifvits, nemligen:
den 10 sistliclne Mais för 10,000 mark och
den 12 sistlidne Maj för dels 21,500 mark och
dels 50,000 mark,
dock, hvad sistnämnde fordran beträffar, med den skiljaktighet,
att 80 procent å så väl vexelbeloppet, 50,000 mark, som, med
undantag af provision, å dessa 80 procent belöpande rekambiokostnader
jemte ränta skulle genast betalas med obligationer, beräknade
till nominal värdet, samt att derjemte borde till Banken
aflemnas förbindelse af vederhäftig person att i obligationer, likaledes
till nominal värdet beräknade, gälda den brist i återstående
20 procent af vexlarne och, med undantag af provision, å dessa
20 procent belöpande rekambiokostnader och ränta, som, efter erhållen
utdelning i acceptantens konkursmassa, möjligen kunde
uppstå; varande jemväl dessa aftal vederbörligen fullgjorda, på
grund hvaraf Banken fått i liqvid emottaga Skånska Hypotheksföreningens,
på utlottning ställda, med 4 procent ränta löpande
obligationer till belopp af 10,900 mark Hamburger Banko samt
Östgötha Hypotheks-förenings likabeskaffade obligationer å 22,100
lbdr Silfver-Specie.
Undertecknade instämma uti den af föregående årets Revisorer
på anförda grunder yttrade åsigt, att ifrågavarande -liqvidaRevisorernes
Berlin, äng. Bankoverkel. 6
42
Beloppet af
utelöpande sedlar
vid ser skilta
tidpunkter.
tionssätt, om än Fullmägtige derför icke egt stöd af Banko-Reglementet,
likväl varit med Bankens fördel öfverensstämmande.
Vid de liqvider af protesterade vexlar, som i öfrigt egt rum,
liar annan lättnad ej ifrågakommit, än att i trenne serskilta fall
tillåtits, att betalningen finge erläggas efter en kurs, något understigande
den, hvarefter bevakning i gäldenärernes konkurser skett,
sålunda, att
11.000 mark liqviderats efter en kurs af 133* R:dr,
5,000 mark „ „ „ 1361 R:dr,
11.000 mark „ „ „ 136 R:dr,
per 100 mark Hamburger Banko, med eftergift i de begge förra
fällen af ränta och i det sistnämnda af provision; och hafva Revisorerne,
som inhemtat, att samtelige dessa vexlar blifvit af Banken
köpte efter en kurs af 131 R:dr 25 öre per 100 mark, funnit
att Fullmägtige för sina nyssberörde åtgärder egt tillfyllestgörande
skäl i för handen varande förhållanden.
§ 24.
Till fortsättning af den uti 26 § af 1858 års Revisionsberättelse
förekommande redovisning för beloppet af Bankens utelöpande
sedlar, få Revisorerne meddela, att detta vid nedan upptagna
tidpunkter utgjort:
1858 September 11
41,788,422: 57.
„ Oktober 9
41,924,464: 71.
„ November 6  40,803,331: 52.
„ December 4
40,690,866: 30.
1859 Januari 29
40,585,973: 87.
„ Februari 26
39,795,499: 44.
„ Mars 26
39,545,911: 88.
„ April 23
37,166,362: 98.
„ Maj 21
36,886,237: 41.
„ Juni 18
37,283,346: 24.
„ Juli 23
36,391,764: 23.
„ Augusti 20
35,468,939: 35.
Sammanräknade beloppet af utelöpande sedlar samt invisningar
och insättningsbevis uppgick den 31 December nästlidne
43
år till  40,250,127: 53.
Då derifrån afräknas förskotten i och för post
remiss-rörelsen
med  3,000,000: —
finnes utelöpande sedelstocken nämnde dag hafva
utgjort R:dr 37,250,127: 53.
Utelöpande sedelstocken, på enahanda sätt beräknad,
uppgick den 3 nästlidne September till R:dr 32,72 5,3 1 7: 56.
och har således från innevarande års början minskats
med R;dr 4,524,809: 97.
Metalliska kassans förminskning under samma tid utgör R:dr
5,399,224: 6,2 öre, i Riksmynt beräknad.
§ 25.
Sedan Fullinägtige den 19 Augusti 1858 hos Kongl. Statskontoret
anhållit, det vederbörande å Kongl. Mynt-verket måtte
förständigas, att ofördröjligen till Banken aflemna hela behållningen
af det å Kongl. Mynt-verket innestående, Banken tillhörande
silfver i antingen silfvermynt af de sorter, hvarå Understyrelsen
egde att omedelbart afgifva reqvisition, eller ock i plantsar; så har
Understyrelsen den 1 påföljde September förordnat, att, ifall Kongl.
Mynt-verket kunde leverera det innestående beloppet i myntcidt
silfver, borde sådant ske medelst aflemnande, först af hvad sorn
återstode af de den 13 November 1856 reqvirerade belopp i 25-  och 10-öre-stycken i silfver, nemligen:
af den förra sorten R:dr 92,000: —
af den sednare  „ 99,800: —
vidare, derest sådant kunde åstadkommas,
af 25-öre-stycken  „ 200,000: —
af 10-öre-stycken  „ 100,000: —
samt slutligen af 1 R:drs-stycken. Efter härom erhållen underrättelse
tillkännagaf Ofver-Direktören vid Kongl. Mynt- och Kontroll-verken,
att berörde silfver skulle blifva förmyntadt, så snart
under arbete varande kopparmynt hunne blifva färdigt, samt att
vid hvarje silfver-utmyntning minst 1,000 myntsilfver, i värde
motsvarande 50,000 R:dr, öfverhlefve såsom skrot och cisalier, som
icke utan serdeles ökade kostnader kunde ensamt för sig förmyn
-
XJtmyntning af
silfvermynt och
dukater.
44
tas; och sedan Fullmägtige låtit härvid bero, har beinälde ÖfverDirektör,
med anmälan att någon förmyntning af silfver och koppar
icke kunde vid Kongl. Myntet verkställas under didi, Augusti,
September och tilläfventyrs en del af Oktober månader innevarande
år, emedan under nämnde tid ny ångmachin komme att
uppsättas och flera reparationer å såväl myntlmset som ugnar
och rörelsemachiner företagas, hvarigenom utsträckning af mynttenar
under tiden klefve omöjlig, anhållit, att i händelse Fullmägtige
ansåge förfärdigande af silfver- eller kopparmynt kunna
blifva behöfligt före den 1 instundande November, beställning af
de erforderlige myntslagen måtte skyndsammast ingå, för att arbetet
under de tvenne till Juli återstående månaderne måtte kunna
företagas. I följd häraf och sedan Understyrelsen anmält, dels att
Kongl. Mynt-verket väl i öfrige myntsorter fullgjort Understyrelsens
ofvan omförmälde reqvisition af den 1 September 1858, men
ännu icke i 1 R:dr Runt stycken lefvererat återstoden af Bankens
silfverfordran, hvilken återstod uppgick till 131,383 R:dr 60 öre,
dels ock att angeläget vore, det Kongl. Myn t-verk et skyndsamt
och successive liqviderade sin skuld till Banken i guld, uppgående
till 4,036 dukater, hafva Fullmägtige den 5 sistlidne Maj beslutat,
att Kongl. Mynt-verket borde af dels nyssberörde behållning i
silfver till Banken leverera så mycket i 1 R:dr-stycken, att det
blifvande öfverskottet i skrot-silfver och cisalier utgjorde omkring
50,000 R:dr, hvilket öfverskott finge hos Kongl. Mynt-verket tills
vidare innestå, samt att, beträffande dukat-präglingen, Kongl.
Mynt-verket borde tills vidare och så fort ske kunde efter hand,
endast i myntade enkla dukater, till Banken leverera den skuld af
guld, hvaruti Kongl. Myntet till Banken häftade och framdeles
kunde komma att häfta.
Detta oaktadt, har Kongl. Mynt-verket underlåtit att fullgöra
omförmälda levereringar, och ehuru, enligt hvad Understyrelsen
tillkännagifvit, någon brist på myntadt silfver eller guld under
ifrågavarande tid ej uppkommit, anse Revisorerne sig likväl böra
detta förhållande för Rikets Ständer anmäla.
45
§ 26.
Från Kongl. Mynt-verket äro, efter utgången af hvarje qvar- Konsl- Xywttal,
äfvensom vid nästlidne års slut, räkningar öfver guld- och silf- ve'
ver-utmyntningen till Banken i föreskrifven ordning aflemnade,
hvilka räkningar blifvit utan anmärkning granskade.
§ 27.
I den inventering å Kongl. Mynt-verket, som under nästlidne inventering ä
Januari månad blifvit anställd, hafva Fullmägtige, i öfverensstäm- K°”fe'rfat!/ni'
melse med föreskriften i 123 § af Banko-Reglementet, genom Deputerade
deltagit; och har dervid, i hvad Banken rörer, någon erinran
ej förekommit.
§ 28.
Behållningen i Kopparmynt af äldre prägel utgjorde den 30 ln~ och uU
Juni 1858 _ R:dr 9,400: - xZppaZkte
hvarefter
till och med den 30 Juni detta år blifvit mvnU
från allmänheten invexlade  „ 2,000: —
Säger 11,400: —
deraf till Kongl. Mynt-Verket för ommyntning
aflemnats  6,750: —
så att behållningen den 30 Juni 1859 uppgick till R:dr 4,650: —
Bankens förlust på ommyntningen af berörde kopparskiljemynt,
bestående i skilnaden emellan det pris, hvartill kopparskiljemyntet
förut blifvit af Banken från Stats-Verket inlöst, och det, hvarefter
samma mynt, på grund af Kongl. Brefvet den 23 Februari 1842,
af Kongl. Mynt-verket Banken godtgöres, hvilken förlust, beräknad
från och med 1842, då denna ommyntning tog sin början, vid
1857 års slut uppgick till R:dr 19,675: —
har under år 1858 ökats med  „ 901: 41.
och belöpte sig således vid sistnämnde års slut till R:dr 20,576: 41.
I Kopparmynt af nyare prägel (4, 2, 1, J-, j och | skillingar)
innehade Banken den 30 Juni 1858 .... R:dr 24,900: —
Transport R:dr 24,900: -
46
Bankens
sedlar
Transport
R:dr
24
900: -
Till samma dag detta år äro från allmänheten in-
vexlade
w
23,
775: -
hvadan, med inberäknande af ofvan upptagne
4
,650: -
behållningen af sådant kopparskiljemynt, som nu-
mera endast invexlas, den 30 Juni 1859 utgjorde
R:dr
53
,325: -
Af Koppar-öre,smyrd utgjorde behållningen den
30 Juni 1858
R-dr
88,
350: -
Sedermera har till och med den 30 sistlidne Juni
blifvit från Kongl. Myntet levererade .
87
300: -
Säger
»
175
650: -
samt under samma tid till allmänheten utvexlats
57
150: -
i följd hvaraf behållningen den 30 Juni detta år
uppgiek till R:dr 118,500: —
§ 29.
nya Nästföregående årens Revisionsberättelser innefatta upplysning
om de vidlyftiga och kostsamma åtgärder, Fullmägtige vidtagit
för anskaffande af sedlar med valörer i Riksmynt. Äfven de under
Revisorernes granskningstid i berörde ändamål fortsatta förberedande
åtgärder hafva, såsom Fullmägtiges protokoll nogsamt bevittna,
varit förenade med stora omgångar, hvaraf ytterligare kostnader
och tidsutdrägt uppstått. Att här meddela en fullständig redogörelse
för allt hvad i sådant afseende förekommit innan de nya
sedlarnes utm fuine; från Banken kunde vidtae-a, torde väl icke
ö # O > 7
vara behöflig!, men ibland anmärkningsvärda förhållanden, som
serskilt fästat Revisorernes uppmärksamhet, anse de sig böra
omnämna, dels att, sedan vattenmärkena i en del af det vid Tumba
Bruk tillverkade sedelpapper befunnits vara orätt anbragta, utan
att utrönas kunnat, hvilken dertill varit vållande, Fullmägtige sett
sig föranlåtne att remittera frågan härom till Fiskals-Embetet, på
hvars behandling och utlåtande densamma ännu beror, och dels
att vid de inom Bankens sedeltryckeri verkställda proftryck å de
nya sedlarne, mera än 16,000 st. blanketter af 5-Rdr:s-valören
blifvit makulerade och i följd deraf måst kasseras.
47
Sedan emedlertid Fullmägtige slutligen gillat oell fastställt
prof å papper till Riksmyntssedlarne och tillika meddelat erforderliga
bestämmelser, rörande såväl papperets vigt som färgnyanserne
å det undertryck, hvarmed sedlarne skola förses, dervid Fullmägtige,
till förekommande af lätt inträffande förvexling af sedlarne
å 5 och 1 Rall* i fall, såsom från början blifvit bestämdt, undertrycket
å de förra anbringades i röd och å de sednare i orangegul
färg, enär dessa båda färger, åtminstone å sedlar, som någon
längre tid varit i omlopp, befarades icke utan svårighet kunna från
hvarandra serskiljas, funnit nödigt föreskrifva, att undertrycket'å
sedlarne af 1 R:drs valör skulle blifva af grön färg; så hafva samtlige
ifrågavarande sedelvalörer från och med nedanupptagna, af Kongl.
Maj:t, uppå Fullmägtigcs framställningar, i nåder kungjorda tider
under innevarande år blifvit i allmänna rörelsen utgifna, nemligen :
den 28 Mars sedlarne å 1000, 500, 100 och 5 R:dr,
den 11 April „ å 50 R:dr,
den 1 Augusti „ å 10 R:dr,
den 1 September „ å 1 R:dr,
hvaremot utgifning från Banken af sedlar å förut varande valörer
i Banko upphört.
Den sednast utgifna nya sedelvalören eller den å 1 Rdr skiljer
sig, hvad papperets beskaffenhet angår, från de öfriga valörerne
deruti, att då papperet till dessa sednare består af tre sammanlagda
lameller, de tvänne yttre af lin och den medlersta af lump, så
är papperet till 1 R:drs-sedlarne deremot olamelleradt och tillverkadt
af endast lump. Utan att tilltro sig kunna fälla något afgörande omdöme
öfver de nya sedlarnes större eller mindre ändamålsenlighet i jemförelse
med de förut vai-ande, anse Revisorerne sig likväl böra uttala
den åsigt, att det till hittills utgifna Riksmyntssedlar begagnade papper,
serdeles det lamelierade, är för sitt ändamål mindre tjenligt.
Berörde papper saknar tvenne af de förnämsta egenskaper, som
hos ett godt sedelpapper oundgängligen erfordras, nemligen seghet
och smidighet, samt kan såsom följd deraf icke i någon högre grad
motstå nötning. Denna omständighet konnner, oberäknadt deraf
för rörelsen härflytande många olägenheter, tvifvelsutan att för Banken
medföra ökade kostnader genom nödvändigheten af en jemförelsevis
större sedel tillverkning till ersättande af bristfälliga och
48
Inkomna förslitna
och förfärdigade
nya
sedlar.
förslitna Riksmyntssedlar, som till Banken ingå, och hvilka redan
under tiden till nästlidne September månads slut utgjorde mera än
78,000 stycken — ett antal, som i förhållande till sammanräknade
beloppet af utgifna Kiksmyntssedlar och deras korta omloppstid
måste anses vara ganska betydligt. Till närmare upplysning härom
få Revisorerne meddela, att af de från här ofvan uppgifna serskilta
dagar till slutet af September månad, i rörelsen utlemnade
sedlar,
8,471
st.
a
1,000 R:dr,
till Banken in-
gått
som förslitna
2,405
st.
eller
28,39
proc.
3,698
ii
\
a
500
R:dr,
il 11
849
v
n
22,96
11
40,405
n
h
100
R:dr,
n n
2,862
n
n
7,08
V
35,723
ii
k
50 Ruli-
ii n
1,263
ii
ii
3,54
11
138,000
ii
a
IO
R:dr,
ii ii
950
ii
„
0,69
n
385,000
n
ä
5
R:dr,
ii n
67,600
ii
v
17,56
n
298,000
n
a
1
R:dr,
il »
2,750
n
ii
0,92
%
Då, oaktadt det långa dröjsmålet med Riksmyntssedlarnes förfärdigande
och utgifning samt de med anskaffande af papper och
tryck till desamma förenade stora omkostnader, uppgående, enligt
Revisorerne meddelad upplysning, till 57,109 R:dr 14 öre, ett fördelaktigare
resultat, än det nu omförmälta hittills icke vunnits,
anse Revisorerne det vara af vigt, att Fullmägtige så fort ske kan
vidtaga åtgärder till införande af nödiga förbättringar vid sedelpapperets
tillverkning, så att Banken till sina sedlar må erhålla
ett papper af i möjligaste måtto tjenlig och ändamålsenlig beskaffenhet.
§ 30.
Från och med den 1 Juli 1858 till och med den 30 Juni innevarande
år hafva förslitna sedlar till Banken inkommit samt nya
sedlar blifvit förfärdigade till följande belopp:
49
Banko-sedlar.
R:drs valör
Af 500
„ 100
„ 33]-
, 16f
* 10
. 6]-
„ 32 skilhs ,
16 „
« 12 „ ,
» 8 „ ,
14
W V) v
10 „
Riksmynts-sedlar.
Af 1,000 R:drs valör
„ 600 „
M 100 „
50 „
10 „
« 5
Inkomna förslitna
sedlar,
R:dr.
15,761,250
6,186,450
2,319,300
809,800
2,667,750
2.669.500
4.456.500
2,532,250
3,875
4,312
3,625
937
1,328,000
198.000
117.000
17,600
90,000
50
50
Förfärdigade
nya sedlar.
R:dr.
1,800,000
650,000
3.690.000
2,302,500
2.407.000
16,000,000
11,000,000
4.400.000
3.100.000
370,000
3.595.000
Summa R:mtR:dr| 39,166,150|— 49,314,500
Beloppet af utelöpande transport-sedlar samt sedlar å 3 och
2 R:dr på ofärgadt papper, utgifna åren 1777—1836, som vid 1857
års slut balansex-ades med  351,945: 77.
har blifvit minskadt genom inlösen af
transportsedlar
187: 50.
sedlar å 3 och 2 R:dr
879: — 1,066: 50.
hvarefter denna inom linien förda skuld vid 1858
års slut utgjorde  350,879: 27.
Revisorernes Beräll. any. Bankoverket. 7
50
Invexling i
landsorterna
af för slitna
småsedlar.
§ 31.
Under den tid, hvarför nu redovisas, hafva Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i nedanuppräknade Län ifrån Banken reqvirerat
förskott till invexling af förslitna småsedlar, nemligen i Skaraborgs,
Kronobergs, Jönköpings, Westmanlands, Södermanlands, Elfsborgs,
Stora Kopparbergs, Wermlands, Gefleborgs, Hallands och Norrbottens
Län, till ett sammanräknadt belopp af 166,250 Rdr, hvaraf
den 31 December 1858 utestodo:
Kronobergs Län 5,000
Jönköpings „ 5,000
Westmanlands „  3,750
Elfsborgs „ 4,500
Örebro „ 5,000
Wermlands „  1,240: 75.
Gefleborgs „ 5,000
Hallands „  4,500:
Norrbottens
4,500
75.
Summa R:dr 38,490
För invexling af förslitna småsedlar äro dessutom under samma
tid anordnade:
till Låne-Kontoret i Götheborg  „ 210,000
„ Låne-Kontoret i Malmö  „ 285,000
„ Låne-Kontoret i Wisby  „ 7,500
Säger 502,500
hvaraf vid 1858 års slut utestodo:
hos Låne-Kontoret i Götheborg  30,000
„ d:o i Wisby 6,450
Säger 36,450
Totalbeloppet af de i berörde ändamål utgifna förskott uppgår
således till 668,750 R:dr och summan af de utestående till 74,940
R:dr 75 öre.
8 32.
Depositions- På i'äkningar i Depositions-afdelningen innestodo vid 1857
rörelte». £rS s]ut.
51
Duk ater. B:dr
h.sta Klassen.
Medel, som bero af Bankens egen styrelses
disposition — 1,4 78,3 7 5: 98.
2:dra Klassen.
Kreditiv eller förlag af Banken . . . — 2,711,570: 16.
3:dje Klassen.
Staten samt dess allmänna verk oell kassor
tillhöriga medel  380. 6,363,335: 79.
i:de Klassen.
Medel, tillhörande de under Stockholms
stads styrelse lydande embetsverk och
kassor, jemte åtskilliga allmänna inrättningar,
välgörenhetsanstalter, konkursmassor
m. fl — 1,711,626: 69.
5:te Klassen.
Medel, tillhöriga stiftelser och bolags-föreningar,
grundade med beräkning på
vinst för den enskilde, äfvensom enskilde
personer — 377,347: 67.
Säger 380. 12,642,256: 29.
Under år 1858 uppgingo insättningarne till 2,803. 238,607,461: 93.
Summa 3,183. 251,249,718: 22.
hvaremot på samma tid assignerades . . 2,900. 238,497,555: 52.
så att räkningshafvarne vid 1858 års slut
egde hos Banken innestående:
l:sta Klassen . . — 201,533: 88.
2:dra d:o . . — 5,114,967: 63.
3:dje d:o . . 283. 5,667,005: 34.
4:de d:o . . — 1,703,410: 64.
5:te d:o . .  65,245: 21. 283. 12,752,162: 70.
Inom de serskilta klasserna hafva insättningar och assigne
ringar
uppgått till följande belopp:
52
Öfverassigne
ring.
Folii-afgift
för enskildes
assigneringsr
åkning ar.
Fostremiss
anvisningar.
Insättningar. Assigneringar.
lista Klassen . . —- 18,028,696: 83. — 19,305,538: 93.
2:dra d:o . . — 100,766,981: so. — 98,363,584: 3.
3:dje d:o . . 2,803. 91,791,117: io. 2,900. 92,487,447: 55.
4:de d:o . . — 22,72 9,6 1 7: 80. — 22,7 3 7,8 3 3: 85.
5:te d:o . . ■— 5,291,048: 70. — 5,603,151: 16.
Summa R:dr 2,803. 238,607,461: 93. 2,900. 238,497,555: 52.
Antalet af räkningar har, under nästlidne år, utgjort för lista
klassen 7, 2:dra klassen 27, 3:dje klassen 12, 4:de klassen 123
och 5:te klassen 17, tillsammans 246.
§ 33.
Efter det sednaste Revisions-berättelse afgafs, har å tvenne
allmänna Verks räkningar i Depositions-afdelningen öfverassignering
egt rum, derför, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 19 Juni
1858, böter numera icke åläggas.
§ 34.
Under år 1858 har, såsom afgift för enskildes assignering å
Depositions-afdelningen, influtit ett belopp af 690 R:dr.
De i Ryttmäs tarén C. W. Hammarskölds och Brukspatronen C.
G. Johanssons konkurser för 1849 och 1850 årens folii-afgifter
bevakade belopp, hvarå under nästlidne år icke något influtit, balanseras
fortfarande med 1,134 R:dr 30 öre.
§ 35.
Till upplysning, angående omfattningen under nästlidne år af
anvisningsrörelsen till förekommande af penningeförsändningar med
posterne, få Revisorerne framlägga följande sammandrag.
(Se Bil. B.)
Af detta sammandrag, jemfordt med det uti 37 § af 1858 års
Revisions-berättelse intagna, uti hvilket sednare summorna lyda å
53
Banko, synes väl, att, under det Götheborgs Lånekontor utfärdat
anvisningar till något lägre, men de öfrige Lånekontoren deremot
till högre belopp än år 1857, Rikets Ständers Bank på samma tid
utställt anvisningar å Lånekontoren till mer än dubbelt så stort
belopp som år 1857, hvilket förhållande synes vara till väsendtlig
del föranledt af den, genom Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den
9 September 1857, de allmänna verk, inrättningar och myndigheter,
som ega fribrefsrätt, lemnade tillåtelse att, utan serskild afgift,
erhålla anvisningar; men enär, detta oaktadt, Lånekontorens anvisningar
på Riksbanken under år 1858, mer än 2-J gånger öfverstigit
beloppet af de anvisningar, Riksbanken under samma tid på Lånekontoren
utställt, hafva stora behållningar af postremissmedel vid Lånekontoren
allt jemnt förefunnits, i anseende hvartill förskott, till infriande
af anvisningar, fortfarande, ehuru icke till så högt belopp som
år 1857, måst begagnas, äfvensom Stockholms Enskilda Bank fortfarande
tillåtits att, inom vissa, vid hvarje tillfälle bestämda summor,
afgifva anvisningar på Lånekontoren, under vilkor att, vid
medlet och slutet af hvarje månad, till Banken inbetala den derförut
dragna summa.
Enligt rapport af den 17 nästlidne September, utgjorde behållningen
i omförmälde kassa:
i Rikets Ständers Bank  240,265: 20.
vid Lånekontoret i Götheborg  2,103,139: il.
„ d:o i Malmö  708,426: 99.
„ d:o i Wisby  31,822: 53.
§ 36.
Afgifterne för Depositions-hvalfvets begagnande hafva år 1858
uppgått till 1,061 R:dr 1 öre.
§ 37.
Antalet af de från Banken utgifna äldre Låne-Banko-obligationer
(förr kallade Låne-banko-attester och Låne-banko-kapitaler) har
under år 1858 blifvit minskadt med
AfgifterfBr
Depositionshvalfvets
begagnande.
Frän Banken
utgifna räntebärande
skuldförbindelser.
54
3 st. ä 4^ procent å tillhopa  38,596: 99.
5 , a 4 d:o å 58,512: 51.
1 . k 3 d:o å
15,000: -
Summa 9 st. å R:dr 112,109: 50.
utgörande Bankens återstående skuld i förbindelser af ofvan omförmäldta
slag, vid 1858 års slut, 583,663 R:dr 80 öre.
Någon obligation för inlemnadt silfver, eller så kallad silf
versedel,
har under nästlidne år icke blifvit i Banken till inlösen
företedd, utan balanseras ännu beloppet af sådana obligationer med
402 R:dr 34 öre.
Icke eller är någon realisations-obligation under berörde tid
till Banken inlemnad, utan utgör beloppet af utevarande dylika
obligationer ännu 337 R:dr 50 öre.
Af obligationer för 1830 års upplåning utestå fortfarande 187
R:dr 50 öre.
§ 38.
Afbetalning å Jemlikt 134 § i Banko-reglementet, hafva, den 30 December
kontoietssluid 1858, 22 stycken af Rikets Ständers Riksgälds-kontor till Banken
tili Sänken, utfärdade obligationer för i 808 och 1809 årens krigskostnader å 4,000
R:dr Banko hvardera infriats samt ett års ränta ä 4 procent för
Bankens fordran hos Riksgälds-kontoret vid 1857 års slut blifvit
godtgjord.
Vid sistnämnde tid uppgick Riksgälds-lcontorets berörda skuld
till Banken för  594 obligationer till 3,564,000: —
Efter afdrag af sålunda infriade 22 d:o å 132,000: -
utgör Bankens fordran för qvarvarande
572 obligationer . . 3,432,000: —
§ 39.
Afbetalning å Af Bankens uti 135 och 136 §§ af Banko-reglementet omfor
TcZmeZTe
mälda, inom linien balanserade fordringar hos Staten och Södertelge
fordringar, kancd-bolag liar endast på Kongl. f. d. Allmänna Magazins-inrättningens
skuld för lyftadt kreditiv till uppköp af myntbara metaller
influtit ett belopp af 2,000 R:dr.
55
§ 40.
Sedan Kongl. Mynt-verket, enligt hvad § 42 af 1858 års Lånet tili
Revisions-berättelse gifver vid handen, den 15 Februari nämnde Kon^'er^jnt~
år lyftat 25,000 11:dr af det räntefria lån, stort 50,000 R:dr, som
vid sednaste riksdag blifvit Kongl. Mynt-verket af Banken beviljadt,
att, i mån af behof, utgå under åren 1857 och 1858, med
vilkor, att lånet återbetalades under 10 på hvarandra följande år
med T\> årligen, räknadt från och med 1860 års början, så har
återstoden eller 25,000 R:dr, under den 30 sistlidne December,
blifvit till Mynt-verket utbetaldt.
§ 41.
Angående låne- och kreditiv-rörelsens ställning på det hela Lane- och
den 10 nästlidne September, få Revisorerne framlägga följande ^red,Uvsammandrag:
-
Lån mot pant af fast egendom, å
landet . .
7,499,261
d:o
d:o
i städerna
1,175,129
d:o
d:o
och återbetalning
i silfver, approx.
68,000
d:o till Filial-Banken i Blekinge län .
420,000
d:o „
d:o
i Calmar ....
435,000
d:o „
d:o
i Carlshamn . .
200,000
d:o „
d:o
i Christianstad .
500,000
d;o „
d:o
i Gefle
600,000
d:° „
d:o
i Helsingborg .
250,000
d:o „
d:o
i Lund
500,000
d:o „
d:o
i Nyköping. . .
140,000
d:o „
d:o
i Skaraborgs län
450,000
d:o „
d:o
i Sundsvall. . .
500,100
d:o „
d:o
i Uddevalla . .
60,000
d:o „
d:o
i Westerbottens
län
355,000
Utestående.
Oanvändt.
Förlag.
9!
48,109
60,000
20,000
57
B,790,500
420.000
435.000
200.000
500.000
600.000
250.000
500.000
200.000
450,000|
500,100
60,000
375,000
Medel, insatta
på Upp- och
Afskrifningssamt
Depositräkning.
Transport |13,152,490| 651 128,109j 37113,280,600|-
5G
Transport
Lån till Filial-Banken i Wisby .
d:o „ d:o
Kreditiv till d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
Örebro län .
Blekinge län
Calmar . . .
Carlshamn .
Christianstad
Gefle ....
Helsingborg
Hudiksvall.
Lund ....
Nyköping. .
Skaraborgs län
Sundsvall.
Uddevalla
Westerbottens
län ....
Wisby . . .
i Örebro län .
Riksgälds-kontoret . .
Kongl. Kommerse-kolle
gium
Jern-kontoret
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
yid Bunko-Diskonl-verket.
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning....
d:o på aktier och publika papper.
d:o på vågförda effekter
A beviljade kassakreditiv R:dr
3,228,200: lyftade
Utlåning med omsättningsrätt . ,
Utestående.
Oanvändt.
13,152,490
63
40.000
60.000
43,000:—
95,800 —
19,500'
81,250
110,150
74.200
166,850
117,950
40.200
107,100
78,550
4,200
124,600
1,000
11,600
500,000
2,101,577
836,520
1,761,577
2,388,279
397,040
2,920,825
1,969,261
6,276,456
46
42
46
Transport |33,479,978|—
128,109 37
167,000
121,700
80,500
168,750
39,850
50.800
20,650
132,050
59.800
117,900
171,350
25.800
62,900
19,000
18,400
1,000,000
373,422
63,480
13,543
54
72
Förlag.
13,280,600
40.000
60.000
210,000
217.500
100,000
250.000
150.000
125.000
187.500
250.000
100.000
225.000
249,900
30.000
187.500
20.000
30,000
1.500.000
2.475.000
900.000
7,200,000
6,290,000
2,835,005| 6sj34,078,000
Medel, insatta
på Upp- och
Afskrifningssamt
Depositräkning.
2,236,983
—12,236,983
63
63
57
Transport
Vid Låne-kontoret i Götheborg.
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning . . . .
d:o på aktier och publika papper .
d:o på vågförda effekter
A beviljade kassakreditiv R:dr
1,135,000: lyftade
Utlåning med omsättningsrätt . . .
Vid Låne-kontoret i Malmö.
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning. . .
d:o på aktier och publika papper .
Å beviljade kassakreditiv R:dr
755,400: lyftade ......
Utlåning med omsättningsrätt . .
Vid [Visby Låne-kontor.
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning....
A beviljade kassakreditiv R:dr
187,400: lyftade
Utlåning med omsättningsrätt . . .
Utestående.
33,479,978
41,146
2,018,388
112,000
1,052,620
790,710
2,773,652
125,430
1,324,250
31,200
506,000
1,389,150
95,319
40,900
146,260
149,900
Oanvändt.
2,835,005
18
72\
40
73
63
1,347
1,849
2,520
100
Summa R:dr Runt 44,076,905 27)2,840,823
82
60
27
Förlag.
34,078,000
3.900.000
2.775.000
1.440.000
1.391.000
285.000
150.000
Medel, insatta
på Upp- och
Afskrifningssamt
Depositräkning.
2,236,983
114,864
546,880
63
24
72
32144,019,000)—[2,898,728
59
46,9 1 7,7 28 : 59.
Bevisorernes Berätt. äng. Bankoverket.
46,917,728: 59.
8
Lån på äldre
Låne-bankoobligationer.
Utlåning mot
inteckning i
fast egendom
och återbetalning
i silfver.
Lån till städer
och korporationer.
58
§ 42.
Som å lånen på äldre Låne-banko-obligationer blifvit inbetaldt
ett belopp af 327 R:dr 78 öre, bar Bankens fordringar för så
beskaffade lån minskats till 23,443 R:dr 28 öre.
§ 43.
Af de mot återbetalning i silfver hos Banken upptagna fastighetslån
hafva, under år 1858, tvenne blifvit slutbetaldta, enligt
verkställda uträkningar å de återstående beloppen i Bankosedlar,
efter de i Kongl. Kungörelsen den 6 Mars 1830 stadgade grunder,
med tillsammans 192 R:dr 4 öre; hvaremot återstoden i silfver
å berörde lån utgjort Silfver R:dr 73: 14. 3.
Af- oell slut-betalningarne i silfver å lån
af förevarande beskaffenhet hafva uppgått
till „ „ 7,242: 45. 9.
så att lånens återstående belopp minskats
med tillsammans „ „ 7,316: 12. —
Utestående beloppet vid 1857 års slut
uppgiek till
„ 33,087: i». 5.
Efter afdrag af minskningen . . . . „ „ 7,316: 12. —
utestodo vid 1858 års slut
„ 25,771: 3. 5.
hvaraf å landt-egendomar .... 21,508: 12. 4.
„ å stads-egendomar .... 4,262: 39. i. 25,771: 3. r>.
§ 44.
I afräkning å lånen till städer och korporationer hafva under
nästlidne år influtit 4,030 R:dr 10 öre, hvarigenom Bankens fordran
för dylika lån vid 1858 års slut nedgått till . . . 10,89 6: 98.
nemligen :
Lånet till Kalmar konsistorium . . 5,22 7: 34.
„ till Kalmar domkyrka . . . 4,404: 30.
„ till Landskrona kyrka .... 1,265: 34. 10,896: 98.
59
§ 45.
Medelst verkställande af den i § 141 af Banko-reglementet fastighetsföreskrifna
innehållning å fonden till utlåning mot inteckning i la>"'to"r,n’-  fast egendom, är samma fond, under tiden till och. med den 10
nästlidne September, förminskad med 959,500 Rdr, eller från
9,750,000 R:dr till 8,790,500 Rdr. Af de sålunda innehållna medlen,
hvilka blifvit på Bankens reserv-fond insatta, hafva 880,500
Rdr belöpt på den andel af fonden, som är afsedd för belåning
af fast egendom å landet, och återstoden 79,000 R:dr på den för
belåning af stadsfastigheter anslagna summa.
§ 46.
Mot pant af fast egendom och återbetalning i sedlar voro vid utlåning mot
1858 års början utestående ....... Rdr 8,988,265: 35.^"'^
Under loppet af nämnde år utgåfvos återbetalning i
235 landt-egendoms-lån, med . 305,900: t- scdlar'
5 stads-egendoms-lån . . . 21,880: — 327,780: —
Säger 9,316,045: 35.
Kapital-afbetalningarne under samma
tid uppgingo
å bruks-egendoms-lån till . . . 6,792: 80.
å landt-egendoms-lån „ . . . 410,844: 32.
å stads-egendoms-lån .... 76,300: 4. 493 937. 16
Utestående kapitalet vid 1858 års slut
utgjorde således
bruks-egendoms-lån .... 60,553: 12.
landt-egendoms-lån .... 7,546,860: 69.
stads-egendoms-lån .... 1,214,694: 38. 8,822 108: 19.
§ 47.
Bankens Fiskals-einbetes lagsökningsåtgärder för fastighetslån Lagsökningar
afse antingen inbetalning af hela det utestående låne-beloppet eller f°r fa^UU'
ock indrifning af endast de stadgade års-afbetalningarne.
60
Skif tes- och
odlings-Ian.
Antalet af oafgjorda lagsökningar för indrifvande af hela lånebeloppet
uppgick den 1 Augusti 1858 till 18 st.
Sedermera hafva tillkommit
26 „
Säger 44 st.
Då af dessa aro inställde 3.
afslutade genom verkställd indrifning 20. 23 st.
återstå alltså 21 st.
Af lagsökningarne för inbekommande af förfallna årsafbetalningar
voro den 1 Augusti 1858 qvarstående 105.
De under den sedermera förflutna tiden till Fiskalsembetet
aflåtna lagsöknings-remisser hafva utgjort . . . 146.
Säger 251.
Och äro af dessa
inställda, i följd af mellankommen liqvid 15.
och i anseende till inträffade konkurser . . 2.
afslutade genom verkställd indrifning 164.
förfallne till följd af anställd lagsökning för hela lånebeloppet
2. 183.
hvadan återstå  68.
§ 48.
Enligt föreskriften i 143 § af Banko-reglementet, hafva lån
till skiften och odlingar icke blifvit efter slutet af år 1857 beviljade,
hvaremot 13 sådana derförinnan bifallna lån under år 1858 ut
gått
med tillsammans R:dr 13,710: —
Kapital-inbetalningarne å skiftes- och odlings-lån år 1858
hafva utgjort R:dr 18,496: 24.
Då derifrån dragés förestående belopp . . „ 13,710: —
visar sig, att summan af de utestående lånen, som
vid årets början utgjorde . . . 104,694: 76.
blifvit minskad med  „ 4,786: 24.
till 99,908 R:dr 52 öre.
Hvad som i afbetalning å ifrågavarande lån influtit har, i
följd af Rikets Ständers beslut, till Bankens reserv-fond ingått på
sätt af § 70 här nedan vidare inhemtas.
61
§ 49.
Af skiftes- ock odlings-lån voro den 1 Augusti 1858 på ut- Lagtsknmgar
sökning beroende . . .
4
sedermera hafva tillkommit 2 „
Säger 6 st.
hvaraf äro
afslutade genom verkställd indrifning 3 „
återstå 3 st.
§ 50.
De för lån mot pant af fast egendom samt för skiftes- och inventering af
odlings-lån till Banken aflemnade säkerhetshandlingar äro af Revi- Znliingär.
sorerne utan anmärkning inventerade.
§ 51.
Jemte de föreskrifter Fullmägtige, enligt 53 § af 1858 års Utlåning mot
Revisions-herättelse meddelat, för att bringa till verkställighet Rikets pmPh f s”ld
sednast församlade Ständers, uti 144 § af Banko-reglementet in- °c *'
tagna beslut om belåning i Banken och Låne-kontoren af guld och
silfver, hafva Fullmägtige, hvad först angår nämnde utlåning i
Banken, vid betraktande deraf, att då lån ej finge meddelas till
lägre värde än 3 skålpund silfver eller 20 dukater i guld, berörde
utlåning efter all sannolikhet komme att blifva af jemförelsevis
ringa omfattning, ansett densammas besörjande åtminstone till en
början kunna inskränkas till 2 dagar i veckan; hvarförutan Fullmägtige,
som medgifvit, att en sakkunnig person för undersökande
af inlemnade panters rigtiga beskaffenhet finge anställas, men deremot
ansett det icke vara nödigt att serskildt tjenstemannabiträde
uteslutande för ifrågavarande belåning antoges, uppdragit åt Understyrelsen
att tillsvidare bland Bankens tjenstemannapersonal,
företrädesvis inom Låne-afdelningen, utse 2 tjenstemän, att, jemte
egna innehafvande befattningar, tjenstgöra vid guld- och silfverpantlåne-expeditionen,
med rättighet för dem, att under de tider
de dermed voro sysselsatte, på egen bekostnad, sätta andra lämp
-
62
liga personer i stället till förrättande af deras egentliga tjenstebefattningar.
Vidkommande åter sättet oell ordningen för utlåningen vid
Låne-kontoren liafva Fullmägtige, åt Kontorens direktioner öfverlenmat
att derom förordna samt dervid tillika uttalat den förväntan,
att, derest denna utlånings-rörelse ej erhölle desto större utsträckning,
göromålen vid densamma måtte besörjas af Låne-kontorens
redan varande tjenstemannapersonal mot serskildt arfvode, hvilket
Fullmägtige, efter förslag af Kontorens direktioner, ville framdeles
bestämma; bemälde direktioner öppet lemnadt, att, om behof deraf
gjordes, anlita sakkunnig person för panternes undersökning före
belåningen; varande i sammanhang härmed, för denna rörelse, an
-
ordnade
till Låne-kontoret i Götheborg R:dr 20,000: —
„ d:o i Malmö  „ 20,000: <*■
„ d:o i Wisby  „ 10,000: —
Omförmälda lånerörelse börjades i Banken den 2 November
1858 och har sedermera fortgått 2:ne dagar i veckan,
nemligen Tisdagar och Fredagar. Från förstberörde dag till årets
slut utgåfvos 63 lån till ett sammanräknadt be
-
lopp af  R:dr 16,368: 69.
Under förra halfåret 1859 äro
107 nya lån upptagna å  „ 36,694: —
110 omsatta å  „ 29,251: 90.
samt en pant till Banken hemfallen. Denna sednare med 438 R:dr
belånade silfverpant är i Bankens räkenskaper upptagen efter det
i 102 § af Banko-reglementet bestämda inköpspris å verksilfver k
1 R:dr 70 öre pr lod till 476 R:dr 54 öre.
Vid Låne-kontoret i Wisby belånades under år 1858 2:ne silfverpanter
till ett sammanräknadt värde af 450 R:dr; men under
förra hälften af innevarande år har denna lånerörelse icke derstädes
varit anlitad, likasom vid Låne-kontoren i Götheborg och
Malmö den 30 nästlidne Juni ännu icke någon guld- eller silfverpant
blifvit till belåning erbjuden.
Då utlåningen mot pant af guld och silfver, enligt Revisorernes
åsigt, bör lända både till Bankens och allmänhetens fördel, men
63
ifrågavarande lånerörelse, på de vilkor, som deidor nu äro stadgade;
hittills varit endast i ringa mån anlitad, anse Révisorerne berördé
vilkor böra så förändras, att rörelsens begagnande derigenom kommer
att för allmänheten underlättas.
§ 52.
Det åt Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv af 1,500,000 R:dr, JnkagäUhsom
får räntefritt begagnas från den 1 September det ena året till knntofftfkre'
den sista Juni det nästföljande, har på de sålunda bestämda tider
blifvit utanordnadt och åter inbetaldt.
§ 53.
Af det till manufakturernes och fabrikernes understöd, enligt
§ 146 i Banko-reglementet, anvisade kreditiv, stort 2,700,000 R:dr, 'a”foed,°iv9“
äro, till åtlydnad af föreskriften i samma § och i öfverensstämmelse
med Fullmägtiges i 1858 års Revisions-berättelse omförmäldta
förordnande, följande belopp indragne och till Bankens reserv-fond
öfverförde, nemligen, Under nästlidne år, 150,000 R:dr och vid
slutet af Juni månad detta år, 75,000 Rdr; hvadan ifrågavarande
kreditiv blifvit förminskadt till 2,475,000 R:dr.
§ 54.
I granskningen af räkenskaperna öfver den, genom § 147 i 'rer\\°^,eU
Banko-reglementet, åt Jern-kontoret anvisade kreditiv-fond, 900,000
R:dr, samt berörde fonds förvaltning under nästlidne år, hafva Fullmägtige
genom ombud deltagit, utan att något dervid förekommit
att erinra.
§ 55.
Stora Kopparbergs bergslags skuld till Banken vid 1857 års Kretlit!vet tiU
slut, på grund af den bergslaget dittills medgifna kreditiv- eller lånrät- lå^oohTpaftighet
å såkallade kopparsedlar, är under nästlidne år till fullo liqvi- fonkerne.
derad med 188,519 R:dr.
Likaledes hafva de, jemlikt § 58 i sednaste Revisions-berättelse:,
äf Sparbankerna i Christianstad och Malmö, på grund af 1854
04
Diskont-rÖrel
sen.
års Banko-reglementet, upptagna oell vid 1857 års slut utestående
kreditiv å 15,000 R:dr för hvardera blifvit under år 1858 inbetalta.
I följd häraf är den summa af 300,000 R:dr, som tillförene
varit afsatt till kreditiv åt Fahlu bergslag och Sparbankerne i riket,
öfverförd till Banhem reserv-fond.
§ 56.
Nedanstående, med ledning af Diskont-verkens Revisions-berättelser,
upprättade sammandrag öfver lånerörelsen för år 1858,
få Revisorerne meddela:
A. Handels- och Närings-Dishont-fonden.
Inkomster:
Af Vexel-diskonteringen:
Förskotts-ränta . . .
Öfver-ränta
Af lån på löpande förskrifningar:
Förskotts-ränta . . .
Öfver-ränta
Inbetalningar å inom
linien förda lån:
Kapital ....
Öfver-ränta . .
Af lån på aktier och
publika papper:
Förskotts-ränta . . .
Öfver-ränta
Af lån mot pant af
vågförda effekter . .
Af kassakreditiv-rörelsen
Inträdes-afgift . . .
Ordinarie ränta. . .
Öfver-ränta
Summa R:dr
I Stockholm.
76,561
5,168
167,683
3,997
1,143
4,063:
22,311
563
61,698
14,435]
61,800
682
I Götheborg.
4,365
113,513
273
9,708
65,221
40,490
80
47
77
69
41
I Malmö.
2,432
3
60,941
108
697
3,572
24,203
50
14
I Wisby.
4,361
12
555
1
1,212
5,275
87
18
50
67
50
54
420,109
48
233,573| 4oj
91,959] 48|
11,419| 56|
65
I Stockholm.
I Götheborg.
| I Malmö.
I Wisby.
Utgifter:
1,400
1,811
4,402
Postporto, bokbindare-  arbete, m. m. ...
Ränta å medel, insatta
å upp- oell afskrif-  nings-räkning . . .
Ränta å medel, insatta
å deposit-räkning
samt af sparbanker
Differens, uppkommen
vid evalvation från
b:ko till r:mt . . .
Afdrag för inom linien
71
16
364
9,080
104,580
60
66
8
513
79
73
19
50
förda lan
6,942
98
—
—
Säger
Behållen vinst ....
104,640’ 85
315,468] 65
14,556
219,016
8S| 9,444
35 j 82,515
13
15
593
10,826
25
55
Summa R:dr
420,109
58
233,573
20
91,959
28
11,419
56
Skuld vid årets slut:
till Rikets Ständers
Bank för förlag . .
„ d:o och Banlco-  diskonten för derut-  öfver erhållet förskott
„ upp- och afskrif-  nings-räkningen för
innestående medel .
„ d:o d:o för inne-  stående ränta . . .
„ deposit-räkning för
innestående medel .
Utelöpande assignatio-  ner på Banker. . .
Balanserad vinst . . .
6,700,000
3,600,000
500,000
53,300
4,402
—
1,440,000
—
275,000
—
4,061,100
199,800
16
44,600
2,250
101,606
128,896
1
9,300
Summa R:dr
10,934,596
1
4,261,558
65
1,649,100
—
275,000| —
Revisorernes Be rätt. ang. Bankoverket. 9
66
I Stockholm.
| I Götheborg.
'
I Malmö.
I Wisby.
Tillgång vid årets
slut:
Kassa-behållning . . .
Hos depositions-afdel-  ningen innestående
Utestående yexlar . .
„ lån på löpande
förskrifningar
„ lån på aktier och
publika papper
„ lån mot pant af
våglorda effekter
„ kassa-kreditiv .
Götheborgs låne-kontor
för erhållet förskott
353,786
3,337
103,861
2,094,873
107,520
1,240,080
358,100
182,305
39,194
66,400
95,775
14,900
718,281
1,483,031
3,196,018
315,270
3,777,923
1,244,071
200,000
40
50
86
54
63
17
32,800
976,300
12,400
—
99
23
12
—
445,295
—
58,730
—■
Summa lkdr
10,934,596| i
4,261,558
65
1,649,100
1-
275,000
-
Balans inom ko-  lumn :
Osäkra lån på löpande
förskrifningar.
„ på aktier och
publika papper
30,532
847
18,040
1,000
48
På lagsökning bero-  ende, men bland sä-  kra fordringar upp-  tagna lån
31,949
77,318
25,841
lån på löpande för-  skrifningar ....
kassa-kreditiv ....
50,113
4,000
12
500
67
B. Allmänna Diskont-fonden.
Inkomster:
Körskotts-ränta ....
Öfver-ränta
Inbetalningar å inom
linien förda lån:
Kapital
Öfver-ränta ...
Summa Rdr
Utgifter:
Ordinarie aflöning . .
Diverse omkostnader .
Revisions-kostnäd. . .
Lagsöknings-kostnad .
Differens genom evalvation
från b:ko
till r:mt......
Utbetalte anmärknirigs
medel
Afskrifna och inom
linien förda lån . .
Reparationskostnad . .
Ökade inventarier . .
Behållen vinst
Säger
Skuld vid årets slut :
till Rikets Ständers
Bank för förlag . .
Innestående vinstmedel
I Stockholm.
Transport
264,410
70,003
2,976
1,263
I Götheborg.
I Malmö.
, ! i
Wisby.
112,657
37,117
338,654'87| 149,774
48,400;
19,268
4,621
638
73
72,928171
265,72 6116
26,373
7,741
1,858
674
29
180
4,634 30
1,339 67
58,072
17,326
28
56
75,398j84j
18,479
3,805
1,682
160
778
406
21
42,802
106,972
25,312
50,086
Summa R:dr 338,654 87
6,350,0001
66,500 16
6,416,500(16
149,774|29
2,865,000
. 35,Q?8i77
2,900,028 77
75,398|84
1,440,400
83
1,440,483
51
6,091 42
1,784 91
7,876133
4,133
822
409
34
54
9
I
5,364
2,511
7,876
97
36
33
150,000]—
150,000| —
68
Transport
Yärdet af Låne-kontorets
hus och byggnader
Inventarier
I Stockholm.
6,416,500
Summa B:dr | 6,416,500
16
I Götheborg.
16
Tillgång vid årets
slut:
Kassabehållning . . .
Behållning på räkning
i depositions-afdel
ningen
Utestående lån ....
Förskjutna lagsöknings
kostnader
Förskjutna sedel-vexlings-omkostnader
.
Förskjutna omkostnader
vid post-remiss
rörelsen
Yärdet af Låne-konto
rets
hus
Inventarier
84,789
6,331,711
Summa R:dr | 6,416,500
Balans inom kolumn:
Osäkra
lane-fordringar
137,282
2,900,028
82,500
4,326
77
42
I Malmö.
1,440,483
51
15,480
4,736|93
2,986^855119
32,231
9,313
2,855,208
16
40
2,366
908
82,500
4,326
2,986,855
19
47,027
På lagsökning beroende,
men bland säkra
lån upptagna fordringar
144,876 11
67,047
34
50
42
1,460,700|44
I Wisby.
1,539
1,436,989
1,955
29
22
15,480
4,736*93
67
1,460,700
44
11,944
29,669
66
22
150,000
150,000| —
673
149,326
92
150,000
4,780
45
69
Fördelning på distrikter, näringar och yrken af de år 1858 utgifna
nya lån med omsättningsrätt.
Banko-diskont-
Läne
-kontoren
verket.
i Götheborg.
i Malmö.
Wisby.
Antal
lån.
B: dr.
Antal
lån.
B: dr.
Antal
lån.
B:dr.
Antal
lån.
B:dr.
349
118
39
233
144
323
272
421
375,530
148,280
69,500
193,260
144,850
395,540
291,770
196,610
■ '
8
14,200
105
53
51
302
239
390
652
94,600
48,980
69,900
400.790
251,780
294,310
572.790
'
"
115
136,310
—
573
503
364
468,730
351,080
206,350
44
486
53
97
50,110
574,120
71,270
104,890
1
3,000
1
300
117
84,020
I
3,742
3,619,740
—
2,387
1,552,900
-
680
800,390
—
117
84,020
—
Distrikter.
Stockholms Stad . .
Stockholms Län .
Södermanlands d:o .
Upsala d:o .
Westmanlands d:o .
Örebro d:o .
Wermlands d:o .
St. Kopparborgs d:o .
Gefleborgs d:o .
Vester Norrlands d:o .
Jemtlands d:o .
Vesterbottens d:o .
Norrbottens d:o .
Östergöthlands d:o .
Jönköpings d:o .
Kronobergs d:o .
Calmar d:o .
Götheborgs stad . . .
Götheborgs och Bohu
Län .
Skaraborgs d:o
Elfsborgs d:o
Hallands d:o
Malmö Stad ....
Malmöhus
Christianstads
Blekinge
Gottlands
Län
d:o
d:o
d:o
70
Mandels- och
näring s-diskont-f'onden.
Näringar och
yrken.
Jordbrukare utom bondeståndet
Jordbrukare ibom d:o
Bergsbruksidkare . .
Fabriks-idkare. . . .
Handlande
Handtverkare och an
dre borgare ....
Embets- och tjenstemän:
ecelesiastike, civile
och militäre  679
Diverse .... | 59
Banko-diskoiit
verket.
Antal
lån.
297
2,262
140
49
116
140
Summa
eller
Landtmanna-näringar .
Stadsmanna-näringar .
Tjenstemän och diverse
personer . . . . v ■ ,
Summa
3,742
2,699
305
738
3,742
B: dr.
479,120
1,716,600
172,440
65,910
224,940
161,100
746,800
. 52,830
3,619,740
2,368,160
451,050
799,630|r
3,619,740[-
Låne-kontoren
I Götheborg.
Antal
lån.
170
1,820
2
25
58
67
198
47
2,387
1,992
150
245
2,387
R:dr.
306.000
818,890
3,000
39,950
120.000
57,450
175,310
32,300
1,552,9p0
1,127,890
217,400
207,610
1,552,900
I Malmö.
Antal
lån.
31
510
3
28
47
57
4
680
541
78
61
680
I Wisby.
R:dr.
Antal
lån.
R:dr.
86,700
527,890
4,700
’ 7 o,040
47,090
53,970
. 5,oqo
800,390
614V590
126,830.
58,97,0 —
800,390|—
51
4
18
36
33,020 -
4,500 -  11,250-
29,350 -  5,900:
117
84,020 -
51
22
44
33,020 -  15,750
35,250 -
117
84,020-
§ 97.
Genom § 151 i Banko-reglementet är Handels- och Näringsdiskont-fonden
på de serskilte Diskont-verken sålunda fördelad, att
deraf skall tillhandahållas
Banko-diskont-verket i Stockholm .... R:dr 6,700,000: —
Låne-kontoret i Götheborg  „ 3,250,000: —
Låne-kontoret i Malmö  „ 1,150,000: —
Låne-kontoret i Wisby  „ 225,000: —
71
Jemte upplysning, att de medel, hvilka förut voro till Bankens
Låne-afdelning anvisade för belåning at“ jern m. fl. vågförda
effekter samt tackjern, nu mera, efter det de från nämnde afdelning
utgifna så beskaffade lån blifvit till fullo liqviderade, jemlikt
Rikets Ständers angående jernbelåningens öfverflyttning till Bankodiskont-verket
vid sednaste Riksdag fattade beslut, inlevererats till
Stockholms Handels- och Närings-diskont-fond och således uti densamma
äro inbegripne, få Revisorerne meddela, att någon förändrad
fördelning af ofvanberörde, för de särskilta Diskont-verken i
Banko-reglementet upptagna summor af Fullmägtige ej funnits
vara af omständigheterne påkallad; att Fullmägtige deremot såsom
förstärkning anvisat till Handels- och Närings-diskonten i Stockholm
500,000 R:dr, hvarom Revisorerne under § 65 här nedan vidare
sig yttra, samt till Handels- och Närings-diskonten vid Lånekontoret
i Wisby, uti serskilda poster, tillhopa 80,000 R:dr, och
att, uppå gjorda framställningar, Låne-kontoren i Götheborg och
Malmö af dem tillförene lemnade förstärkningsmedel tillåtits behålla,
det förra Råne-kontoret 650,000 R:dr och det sednare eller
Låne-kontoret i Malmö 290,000 R:dr.
§ 58.
I § 152 af Banko-reglementet stadgas, bland annat, att om Anvisning 1
vid något Diskont-verk uttagningarne å verkets upp- och afskrif- B™key
nings- samt deposit-räkningar skulle öfverstiga det i kassa eller f öljd a/uttagpå
räkning bibehållna belopp, vederbörande Diskont-direktion må p'l
för det bristande beloppet afgifva anvisning på Bankens Reserv- »kont-verkeu
fond, hvilken brist, så fort sig göra låter, fylles genom innehåll- upp~.och af~
ning af de i diskonterings-, låne- och kreditiv-rörelsen indy- *tälc”iug?
tande medel.
På grund häraf och sedan det inträffat, att å upp- och afakrifnings-räkningen
vid Banko-diskont-verket i Stockholm blifvit
uttagna summor å sammanräknadt större belopp, än verket för
tillfället egde i kassa och å räkning att disponera, anvisades den
11 Mars detta år från Reserv-fonden till nämnde Diskont-verk
500,000 R:dr, hvilka vid början af påföljde April månad till Reservfonden
återbetalades, hvaremedlertid Banko-diskont-direktionen, för
72
Allmänna Diskönt-fonden.
Räntan vid
diskontering
och utlåning
från Handels -  och Näringsdiskont-fonden.
återställande af det rubbade förbållandet, måste vid två serskilta
tillfällen, under någon kort tid, inställa diskonteringen och utlåningen
från Handels- och Närings-diskont-fonden; hvilken, af åberopade
§ i reglementet påkallade, åtgärd, efter hvad Fullmägtige
uti deras berättelse till Revisorerne yttrat, icke bordt hafva menligt
inverkat på allmänna rörelsen, enär under tiden Statslåne-fonden
lemnade god tillgång för låns meddelande och utlåningen med
omsättningsrätt oafbrutet fortgick.
Vid de öfriga Diskont-verken har anordning å Reserv-fonden
i ofvanberörde ändamål ej kommit i fråga.
§ 59.
Den genom § 153 mom. 2 i Banko-reglementet föreskrifna
innehållning af 300,000 R:dr å fonden till utlåning med omsättningsrätt
eller allmänna Diskont-fonden är för nästlidne år behörigen
verkställd; och sedan i afseende å sättet och ordningen folden
lika beskaffade innehållning å nämnde fond, hvilken, enligt
åberopade § och morn., skall för innevarande år ega rum, Fullmägtige
meddelat enahanda förordnande, som för år 1858 tjenade
till iakttagande, eller att fonden skulle förminskas
vid Banko-diskont-verket i Stockholm med . . R:dr 100,000: —
„ Låne-kontoret i Götheborg „ . . „ 135,000: —
„ Låne-kontoret i Malmö med „ . . „ 65,000: —
R:dr 300,000: -
så har, till och med den 10 nästlidne September, blifvit indragna
och till Banken levererade 194,000 R:dr, hvilka likasom de för år
1858 innehållna 300,000 R:dr till Bankens Reserv-fond ingått.
§ 60.
Med afseende å för handen varande penningeställning, jemte
i öfrigt förekomna förhållanden, har räntan vid diskontering och
utlåning från Handels- och Närings-diskont-fonden, som från och
med början af år 1858 utgjoi-de 6 procent, blifvit den 14 Oktober
samma år af Fullmägtige nedsatt till 5, men åter förhöjd den 31
nästlidne Mars till 512 procent och den 12 påföljde Maj till 6 procent,
hvarvid densamma sedermera bibehållits.
73
§ 61.
Hos Fullmäktige har Banko-diskont-direktionen fästat upp- Beräkning af
märksamhet derå, hurusom, i afseende å ränteberäkningen vid ut- af
låning från Handels- och Färings-diskont-fonden mot pant af våg- vagförda efförda
effekter, Banko-reglementets 154 § innefattade den från be- fekttr
räkning
af ränta vid diskontering och utlåning i öfrigt afvikande
föreskrift, att. räntan icke skall förskottsvis afdragas, dock utan
någon närmare bestämning rörande sättet för räntans liqviderande;
att af berörde 154 §, betraktad såsom ensam för sig upptagande
alla de för ränteberäkning gällande föreskrifter, annan slutföljd
ej kunde hemtas, än att räntan å lån på vågförda effekter
skall beräknas endast till af- och slutbetalningsdagarne, ehvad
dessa inom lånets förfallotid förr eller sednare inträffade, hvilken
tolkning ock kunde anses närmast öfverensstämma med arten af
ifrågavarande lånerörelse, enär tillfälle till pantens försäljning mången
gång kunde för låntagaren yppas kort efter lånets upptagande
och en allmän låneinrättning borde snarare befrämja än försvåra
inbetalningen af lån å en pant, hvars realiserande i de flesta fall
medförde fördel äfven för det allmänna; men att Banko-reglementets
164 § innehölle, att med såväl utgifning sorn slutbetalning
af lån mot pant af de i 162 § uppräknade effekter samt tackjern,
som panternes relaxering eller frigifvande, skall förhållas i enlighet
med hvad för närvarande vore stadgadt eller framdeles kunde
varda af Fullmäktige föreskrifvet, samt att, beträffande återbetalning
och ränteberäkning, stadgades, dels i 67 punkten af Bankoordningen
den 22 September 1668: ”Och såsom hvar och en, som
lånar penningar, skall sig till viss betalningstid, helt eller halft
år, förskrifva, så skall ock, om någons lägenhet vore inom den
tiden penningarne att erlägga, honom sådant intet vägras, dock
måste det derhos observeras, att den der en summa häfver, som
öfver 400 daler kopparmynt sig belöper, skall den intet få förr än
en månad förbi är penningarne tillbakagifva”, och dels i 6 punkten
af Kongl. Förordningen den 18 Februari 1735, att lån beviljas
uppå halft års tid, ”dock så att ”låntagaren” må hafva frihet
dessförinnan, efter en månads förlopp ifrån den dag det utgått, med
Revisorcrnes BeräU. äng. Bankoverket. 10
74
Kas na-kreditiv
till Sparbanker.
ålöpande intresse lånet betala”; hvilka föreskrifter sålunda tillämpats
att ränta alltid affordrats låntagare för minst en månad, fastän
han derförinnan å lånet gjort afbetalning eller detsamma slutligen
liqviderat. Och ehuru, vid betraktande deraf, att hvarken diskontering
eller utlåning vore medgifven å kortare tid än en månad,
för hvilken tid räntan ock förskottsvis afdrages, det ville synas,
som skulle Rikets Ständer hafva afsett, att Banken å all diskontering
och utlåning borde åtnjuta ränta för minst en månad, äfven
om lånen derförinnan till någon del eller till fulla beloppet infriades;
likväl och som lånen mot pant af vågförda effekter, fastän erbjudande
långifvaren den största säkerhet, numera skola bära enahanda
ränta, som lånen på löpande förskrifning, med den lindring allena att
räntan först vid lånens af- eller slutbetalning liqvideras, hemställde
Diskont-direktionen, huruvida, efter den förändring af grunderna
för belåning af vågförda effekter, sorn vid sednaste riksdag egt
rum, de angående ränteberäkningen tillförene tillämpade föreskrifter
fortfarande kunde anses gälla till efterrättelse.
Fullmäktige, som, vid öfvervägande häraf, ansett de i 67
punkten af Banko-ordningen den 22 September 1668 och 6 punkten
af Kongl. Förordningen den 18 Februari 1735 meddelade föreskrifter
icke hafva blifvit ändrade eller upphäfda genom de beslut
i fråga om utlåning mot pant af vågförda effekter, Rikets Ständer
vid sednaste riksdag vidtagit, hafva alltså förklarat, att Bankodiskont-direktionen
hade att i afseende å ränteberäkning för lån
mot dylik pant förfära i öfverensstämmelse med hvad nyssåberopade
föreskrifter innehålla, dock med det undantag, att för omsatta
lån ränta ej må påföras för längre tid, än till af- eller slutbetalningsdao;arne,
äfven om dessa inom en månad efter lånens omsätt
Ö
O /
ning inträffa ; hvilken af Fullmägtige meddelade förklaring Revisorerne
ansett sig böra till Rikets Ständers bepröfvande hänskjuta.
§ 62.
Under de vilkor, som 167 § af Banko-reglementet innefattar,
ega Sparbankerne i riket att från Handels- och Närings-diskontfonden
undfå kassakreditiv; och hafva under nästlidne år Sparbankerne
i Stockholm, Westervik, Södertelje, Hudiksvall, Nyköping,
75
Malmö, Christianstad och Ystad, äfvensom D. B. W:s Sparbank
i Wisby af sådant kreditiv sig begagnat.
Uppgift på de Sparbanker, hvilka af Götheborgs Låne-kontor
åtnjutit kreditiv, har icke blifvit Revisorerne meddelad.
§ 63.
Insättningar och uttag under år 1858 på de vid Diskont-verken
befintliga upp- och afskrifnings-räkningar hafva till följande
belopp egt rum:
Antal
räkningar.
Innestående
vid årets
början.
Insättnin-
gar.
Uttag.
Innestående
vid årets
slut.
i Stockholm .
i Götheborg
i Malmö ....
i Wisby ....
415
53
3,270,750
90,930
22,650
15,450
31,824,100
1,522,525
2,236,600
120,284
31,033,750
1,560,155
2,059,450
124,234
4,061,100
53,300
199,800
11,500
Den räkningshafvare för insatte medel tillgodoförda ränta, hvilken
beräknats och fortfarande beräknas till 3 procent, har utgjort:
i Stockholm  R:dr 104,580: 66.
i Götheborg  „ 4,402: io.
i Malmö  „ 9,080: 8.
i Wisby
513: 73.
För beloppet af så väl innestående som i lånerörelsen använda
upp- och afskrifningsmedel är redogörelse under nästföljande §
lemnad.
§ 64.
Uti 65 § af sednaste Revisions-berättelse yttras, att, ehuru
från 1858 års början tillfälle varit beredt för allmänheten att vid
de serskilta Diskont-verken insätta penningar emot ränta på s. k.
depositräkning, hade depositionsbevis dittills endast blifvit till ett obetydligt
belopp uttagna vid Banko-disk ont-verket, samt att, enär de då
Vpp- och Af*
skrifning**
rörelsen.
Depositrörclsen
mot
ränta.
76
Anvisningar a
Reserv-fonden
tiU Handels -  och Näring sDiskont-fonder
samt till
Filt al-B anker.
på upp- och afskrifningsräkning emot lägre ränta ingående medel
ej kunde fruktbargöras, Fullmägtige saknat anledning att för depositioner
höja räntan, utgörande 3f procent för medel på 3 månaders
och 4 procent för medel på 6 månaders uppsägning.
Detta förhållande fortfor under återstoden af förra och början
af innevarande år; men sedan Fullmägtige den 31 nästlidne Mars
höjt räntan för insättningar å sex månader till 4f procent, och
sedan sig visat att denna åtgärd icke föranledde dermed åsyftad
verkan, den 5 derpåföljde Maj förordnat, att för insättning å tre
månader räntan skulle utgå med 4 procent och å sex månader
med 5 procent, har denna rörelse blifvit med mera begärlighet af
allmänheten omfattad.
På upp- och afskrifnings- samt deposit-räkningar voro, i medlet
af sistlidne September månad, innestående:
Upp- och afskrifnings-räkning.
i Stockholm 3,140,250: —
i Götheborg 50,600: —
i Malmö . . 679,600: —
i Wisby . . 26,200: —
Deposit-räkning.
590,200: -  115,800: -  10,500: -
Summa.
3,730,450
166,400
690,100
26,200
Deraf i lånerörelse
använde.
2,236,983: 63.
114,864: 24.
546,880: 72.
§ 65.
Vid föredragning hos Fullmägtige den 12 Maj innevarande
år af Direktionernes öfver Filial-Bankerne i Jönköping och Orebro
ansökningar om försträckning, uppstod fråga att Fullmägtige, innan
försträckning åt nya Filial-Banker beviljades, borde bestämma om
icke, med afseende å den då för handen varande penningeställningen,
någon förstärkning af Handels- och Närings-diskont-fonden
vid Banko-diskont-verket i Stockholm kunde, på grund af stadgandet
i § 174 af Banko-reglementet, från Bankens Reserv-fond
medgifvas; Och Fullmägtige, som ansågo sig af berörde stadgande
vara oförhindrade att, i följd af det inträdda behofvet, förstärka
Handels- och Närings-diskont-fonden oaktadt det till försträckning
åt Filial-Banker vid sednaste riksdag anvisade belopp ännu icke
77
blifvit för detta ändamål till fulla beloppet från Reserv-fonden utgifvet,
funno alltså och vid betraktande tillika deraf att, då af äldre
förstärkningsmedel till Handels- och Närings-diskont-fonden
Låne-kontoren i Götheborg och Malmö ännu innehade, det förra
650.000 R:dr och det sednare 290,000 K: dr, Banko-di skon t-verket
i Stockholm deremot återbetalt hela den förstärkning nämnde verk
förut innehaft, godt besluta, att Handels- och Närings-diskont-fonden
derstädes skulle förstärkas med en summa af 500,000 R:dr,
hvilken från Reserv-fonden utanordnades; Hvarefter, vid företagen
pröfning af frågan om anvisande af medel till sådana ibland de
sednast oktrojerade Filial-Bankerne, hvilka dittills ej kommit i åtnjutande
af försträckning från Rikets Ständers Bank, Fullmäktige,
ehuru Reserv-fonden, efter afdrag af nyssomförmälda 500,000 R:dr,
jemte de å samma fond derförinnan beviljade men ännu ej uttagna
försträckningsbelopp till vissa Filial-Banker, utgjorde omkring
2.600.000 R:dr, under det att endast 3,232,500 R:dr blifvit till Filial-Banker
disponerade af det dertill vid sednaste Riksdag bestämda
anslag 5,550,000 R:dr, likväl, med afseende å nyttan att i
Reserv-fonden hafva en utväg till vidmagthållande af Rikets Ständers
Banks egen lånerörelse samt angelägenheten deraf, att berörde
fond må ega tillräcklig styrka för att, under alla förhållanden,
kunna motstå de assigneringar, som kunde erfordras för att ersätta
på förhand ej beräknade uttag af medel, insatta på upp- och atskrifnings-räkning
hos Diskont-verken, och hvilka uttag, efter hvad
erfarenheten visat, inom kort tid uppgingo till stora belopp, förklarade
sig för det dåvarande icke böra till försträckning åt nya
Filial-Banker afse högre sammanräknadt belopp än cirka 600,000
R:dr, eller högst 90,000 R:dr, allt R:mt, åt hvarje dylik Filial-Bank.
I anledning häraf anse Revisorerne sig böra yttra, att Bankoreglementets
174 §, i hvad den innefattar föreskrifter om användande
af Bankens Reserv-fond, visserligen icke angifver någon bestämd
ordning, uti hvilken de i Reserv-fonden tillgängliga medel
böra anvisas att utgå till de serskilta föremål, hvarför fonden är
vorden anslagen och ibland hvilka föremål försträckningar till Filial-Banker
främst uppräknas; men att, om med berörde föreskrifter
jemföres det i åberopade § förut meddelade stadgande, att från
Handels- och Närings-diskont-fonden borde, efter hand och i den
78
mån allmänna rörelsen medgåfve, återtagas och till Reserv-fonden
öfverföras medel, som vid sednaste riksdag blifvit såsom förstärkning
åt förstnämnde fond anvisade, och om vidare tages i betraktande,
att hela det belopp af dylika förstärkningsmedel, som vid
samma riksdag öfverlemnades till Banko-diskont-verket i Stockholm,
redan under förlidne år blifvit derifrån återlevererade och på Reserv-fonden
insatta, så vill det synas Revisorerne som hade vid ofvanberörde
tillf tille, den 12 nästlidne Maj, då framställningar om
anslags beviljande så väl till nya Filial-Banker som till Handelsoch
Närings-diskont-fonden samtidigt blifvit gjorde och voro på
Fullmägtiges pröfning beroende, Reserv-fondens tillgångar icke
bordt, på sätt som skett, i första rummet tagas i anspråk till just
det föremål, eller Handels- och Närings-diskontens förstärkande,
hvarifrån, till åtlydnad af Reglementets stadgande, indragning af
medel till Reserv-fonden förut egt rum.
Genom ifrågavarande anvisning, hvilken ehuru till mindre belopp
förnyades den 19 Maj, då Handels- och Närings-diskont-fonden
vid Låne-kontoret i Wisby från Reserv-fonden förstärktes med
30,000 R:dr, inskränktes utvägarne att åt nya Filial-Banker meddela
försträckning; Och enär Fullmägtige allt sedermera vidblifvit sitt
beslut att icke af Reserv-fondens tillgångar bevilja någon sådan
Bank större försträckning än 90,000 R:dr, har denna Fullmägtiges
åtgärd, på samma gång den försvårat uppkomsten af nya Filial-Banker,
föranledt, att de Banker, som det oaktadt med så
ringa försträcknings-summa från Rikets Ständers Bank trädt i verksamhet,
endast i jemförelsevis ringa mån kunnat gagna allmänna
rörelsen — ett ändamål, som deremot, enligt Revisorernes förmenande,
bättre befrämjats i händelse de i Reserv-fonden tillgängliga
medel blifvit på färre händer men till högre belopp åt FilialBanker,
som ställt erforderlig säkerhet, af Fullmägtige disponerade,
under iakttagande deraf, att, på sätt förut tillgått, ordningen
serskilta Filial-Banker emellan för försträcknings erhållande bestämts
efter tiden, då en hvar af dem hos Fullmägtige sig anmält
och visat sig hafva fullgjort hvad Banko-reglementet såsom vilkor
för försträcknings åtnjutande föreskrifver.
79
§ 66.
Under tiden från sednaste Revisions-berättelses afgifvande intill Fomträekninden
10 nästlidne September hafva, uppå gjorda ansökningar och
emot ställd säkerhet, Fullmägtige dels beviljat förhöjning i förut
meddelade försträckningar åt Filial-Banker till följande belopp,
nemligen:
Filial-Banken i Calmar R:dr 352,500: —
„ i Helsingborg  „ 135,000: —
i Lund  „ 187,500: —
„ i Westerbottens län .... „ 112,500: —
dels ock tillagt nedannämnde nya Filial-Banker såsom försträckning:
Filial-Banken i Carlshamn R:dr 300,000: —
i Nyköping  „ 300,000: —
„ i Uddevalla  „ 90,000: —
i Wisby  „ 60,000: —
„ i Örebro län  „ 90,000: —
deraf | i form af lån och ‘ såsom kreditiv. Och innehade, i följd
häraf, ofvannämnde dag
Filial-Banken i Blekinge
Lån R:dr 420,000: -
Kreditiv  „ 210,000: -
Calmar
Lån  „ 435,000: —
Kreditiv  „ 217,500: —
Carlshamn
Lån  200,000: -
Kreditiv
„ 100,000: —
Christianstad
Lån  , 500,000: -
Kreditiv  „ 250,000: —
Gefle
Lån  „ 600,000
Kreditiv  „ 150,000
Transport R:dr 3,082,500
80
Transport R:mt R:dr 8,082,500: —
Filial-Banken i Helsingborg
Lån
250,000:
—
Kreditiv
125,000:
—
i Hudiksvall
Kreditiv
187,500:
—
r>
i Lund
Lån
500,000:
—
Kreditiv
250,000:
—
»
i Nyköping
Lån
200,000:
Kreditiv
100,000:
—
w
i Skaraborgs län
Lån
450,000:
Kreditiv
225,000:
—
i Sundsvall
Lån
500,100:
—
Kreditiv
249,900:
—
i Uddevalla
Lån
60,000:
—
Kreditiv
30,000:
—
w
i Wisby
Lån
40,000:
Kreditiv
20,000:
—
i Westerbottens län
Lån
375,000:
—
Kreditiv
187,500:
—
i Örebro
Lån
60,000:
—
Kreditiv ......
30,000:
—
Summa R:dr 6,922,500: —
Förutom Filial-Banken i Hudiksvall, hvarom i § 68 här nedan
serskilt formäles, hafva, under den tid, som utgjort föremål
för Revisorernes granskning, ytterligare följande Filial-Banker för
erhållande af försträckning hos Fullmägtige sig anmält, nemligen
Filial-Bankerne i Borås, Hernösand och Jönköping, för hvilka Fullmägtige
utsett ombud att i granskning af säkerhetshandlingarne
81
deltaga; hvaremot så beskaffad anmälan linder nämnde tid icke
inkommit från de i Wenersborg och Östersund oktrojerade FilialBanker.
Enligt 173 § mom. 3 i nu gällande Banko-reglemente, ega
Fullmägtige att, utöfver de till försträckning åt Filial-Banker före
nämnde reglementes utfärdande redan utgifna R:dr 3,450,000: —
använda . . . . ,  „ 5,550,000: —
eller tillhopa R:dr 9,000,000: —
Det nu anvisade beloppet utgör  „ 6,922,500: —
och då härifrån afräknas äldre anslaget . . „ 3,450,000: —
visar det sig att R:dr 3,472,500: -
blifvit disponerade af de vid sednaste riksdagytterligare
afsatta R:dr 5,550,000.
Till och med den 10 nästlidne September voro å Bankens Reserv-fond
till dylika försträckningar anordnade R:dr 3,392,500: —
och följaktligen outtagne  „ 80,000: —
nemligen af Filial-Banken i Nyköping R:dr 60,000: —
af Filial-Banken i Westerbottens län „ 20,000: —
R:dr 3,472,500: -
§ 67.
Genom ombud hafva Fullmägtige deltagit i granskningen af Revision af
de serskilta Filial-Bankernes räkenskaper och förvaltning, derom F‘kfaj^ean'
berättelser i föreskrifven ordning till Fullmägtige afgifvits.
§ 68.
Som i det af Kongl. Maj:t för Filial-Banken i Hudiksvall den mtal-Banke»
30 Maj 1855 i Nåder fastställda Reglemente är vordet stadgadt * lhuhk3valL
uti § 6, bland annat, att, sedan delegarne på sitt kontanta tillskott
inbetalt minst tio procent af teckningssumman, Filial-Bankens direktion
egde att å det hos Rikets Ständers Bank erhållna kreditiv
utfärda assignationer i den ordning, Fullmägtige bestämt, och vidare
i början af § 7, att för återstående nittio procent delegarne
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket. 11
82
skola till Filial-Bankens direktion eller order utfärda förbindelser
att successive inbetalas inom loppet af två år, efter minst en månads
uppsägning af hvarje gång högst tio procent; men vid granskning
af Filial-Bankens räkenskaper och förvaltning befunnits, att
delegarne endast inbetalt inom den 1 Juli 1857 fyratio procent och
sedermera inom den 1 Juli 1858 tio procent eller tillsammans
femtio procent af tecknxngssumman, samt direktionen lemnat utan
afseende Fullmägtiges, med föranledande häraf, hos direktionen
gjorda framställning om inbetalning af liela det tecknade beloppet, hafva
Fullmägtige under den 19 Augusti sistlidne år ansett sig med anmälan
om förhållandet böra hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
att Filial-Banken måtte förständigas ofördröjligen fullgöra
hvad åberopade reglemente uti § 7 föreskrefve.
Medelst Nådigt Bref den 1 Föbruari innevarande år har Kongl.
Majit i anledning häraf för Fullmägtige gifvit tillkänna, att, sorn
Filial-Banken i Hudiksvall, genom Kongl. Maj:ts samma dag serskilt
utfärdade Nådiga resolution, angående åtskilliga ändringar i
det den 30 Maj 1855 för Filial-Banken fastställda Nådiga reglemente,
fått sig medgifvet att från Rikets Ständers Bank dels såsom
lån och dels såsom kreditiv bekomma försträckning till ti-efjerdedelar
af teckningssumman, så att blott en fjerdedel eller 25 procent
deraf nu mera utgjorde hvad delegarne voro ovilkorligen förpligtade
att kontant tillskjuta, hade Kongl. Majit ansett Fullmägtiges
ofvanberörde underdåniga anmälan icke vidare påkalla någon
lider åberopande af Kongl. Majits nyssberörde Nådiga resolution,
enligt hvilken försträckningen från Rikets Ständers Bank
skulle utgå till J i form af lån och till \ såsom kreditiv, har
Filial-Bankens direktion sedermera hos Fullmägtige anhållit, att
Filial-Banken, som från Rikets Ständers Bank redan undfått ett
kreditiv å 187,500 R:dr, måtte, med bibehållande deraf, tilläggas
försträckning jemväl i form af lån till en summa af 375,000 R:di-,
eller till något mindre belopp såsom 100,000 R:dr eller åtminstone
50,000 R:dr; i anledning hvaraf Fullmägtige den 30 nästlidne Juni
förklarat, att, som Rikets Ständers Banks då varande tillgåixgar
icke medgåfvo att till Filial-Banken anvisa så stor försträckning i
form af lån, som motsvarade omförmälta af Filial-Banken redan
83
innehafvande kreditiv, samt då detta kreditiv, derest en lägre lånesumma
beviljades, måste, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
Nådiga resolution förändradt till både lån och kreditiv, nedsättas
i förhållande till detta lägre lånebelopp, så kunde direktionens
ifrågavarande anhållan icke för det då varande till någon åtgärd
föranleda.
§ 69.
Såsom af § 68 i 1858 års Revisions-berättelse närmare inhemtas,
hade, i anledning af Fullmägtiges hos Kongl. Majit i underdånighet
gjorda anhållan om beredande af rättelse uti det vid förvaltningen
af Filial-Banken i Sundsvall anmärkta förhållande, att
Filial-Banken upplånade penningar på tryckta, så kallade ”räntebärande
Obligationer”, hvardera å 500 R:dr, ställda till innehafvaren
på sex månaders ömsesidig uppsägning och daterade den 31
December 1856 samt åtföljda af räntekuponblad för 10 år, Kongl.
Majit, uti Nådigt Bref den 5 Mars nästlidne år, pröfvat skäligt förklara
utfärdandet af berörde obligationer vara främmande för FilialBankens
i dess reglemente bestämda rörelse och, såsom följd deraf,
förständigat Kongl. Majits Befallningshafvande i Wester-Norrlands
län att, för rättelses tillvägabringande härutinnan, förelägga vederbörande
viss lämplig tid och derest, efter dennas förlopp, rättelse
icke följt, sådant hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla.
I anledning häraf anse Revisorerne sig böra meddela, att,
efter hvad den till Fullmägtige inkomna berättelse öfver verkställd
granskning af Filial-Bankens i Sundsvall räkenskaper och förvaltning
från den 1 Juli 1857 till och med den 30 Juni 1858 gifver
vid handen, samtelige ifrågavarande sedan förstnämnde år utelöpande
räntebärande obligationer, 14 till antalet, hvardera å 500
Ridr, blifvit den 11 Juni nästlidne år af Filial-Banken inlöste, samt
att, till underdånig åtlydnad af Kongl. Majits högstberörde Nådiga
Bref, dylika obligationer ej vidare från Filial-Banken utlenmats.
§ 70.
Till Bankens Reserv-fond hafva till och med den 10 nästlidne
September följande summor ingått, nemligen:
Filial-Banken
i Sundsvall.
Bankens lleserv-fond,
84
Af de i Reglementets 174 § under litt a)
och b) omförmälta belopp oell af behållna
vinsten från och med 1857 års
ingång R:dr 5,347,593: 79.
„ fonden till skiftes- och odlings-lån (se
litt. c)
„ kreditivet till Fahlu bergslag och Sparbankerna
(se litt. d)
„ fonden till belåning af fast egendom på
landet (se litt. e)
„ fonden till belåning af fast egendom i städerna
(se litt. f)
„ kreditivet till manufakturernes och fabri
kernes
understöd (se litt. g)
„ fonden till utlåning med omsättningsrätt
(se litt. h)
„ anslaget till försträckning åt Filial-Banker,
ämnade att ersätta upphörd privatbank
(se litt. i) „ 1,010,000: —
Summa R:dr 8,369,911: 22.
hvaremot å Reserv-fonden blifvit anordnade:
till försträckning åt Filial-Banker . . 3,392,500: —
jemte skillnaden mellan det belopp,
Filial-Banken i Lund såsom kreditiv
begagnat och ‘ af den nämnde
Filial-Bank beviljade hela försträckning
100: —
„ förstärkande af Handels- och Nä
rings-diskont-fonden
1,855,000: — 5,247,600: —
så att Reserv-fondens behållning den 10 nästlidne
September utgjorde R:dr 3,122,311: 22.
hvilken summa dock bör minskas med ett belopp, motsvarande
beviljade, ditintills outtagna försträckningar åt Filial-Banker.
33,817: 43.
300,000: -  880,500: -  79,000: -  225,000: -  494,000: -
85
Af de till förstärkande af Handels- och Närings-diskont-fon
den
här ofvan upptagna R:mt R:dr 1,855,000: —
äro till Reserv-fonden återförde . . „ „ 1,220,000: -
Af återstoden
„ „ 635,000: —
innehar Banko-diskont-verket . . . 500,000: —
Låne-kontoret i Malmö  75,000: —
„ i Wisby . . . . . 60,000: - 635,000: -
Jemlikt § 57 disponerar utöfver berörde förstärkningar:
Låne-kontoret i Götheborg .... 650,000: —
„ i Malmö  215,000: —
865,000: -
hvilka medel sammanräknade med de
af Banko-diskont-verket återbetalta 1,010,000: —
Sgr 1,875,000: -  utgöra den till försträckningar åt Filial-Banker, som kunde bildas
i ändamål att ersätta upphörd privat-bank, afsatta och till Reservfonden
hänvisade summa.
§ 71.
Bankens tillgång i obligationer utgjorde vid 1858 års slut, en- bankens mligt
tryckta öfversigten af Bankens hela ställning, R:dr 8,287,779: 67. ff"”9tioner.
Af dessa obligationer äro sedermera till och
med den 30 nästlidne Juli infriade ett belopp af „ 14,319: —
8,273,460: 67.
hvaremot under samma tid obligationer i Banken
ingått till värde af „ 175,600: —
så att Bankens tillgång i obligationer, inköpta
statslåne-obligationer häruti ej inberäknade,
nämnde dag utgjorde „ 8,449,060: 67.
I det för sedelstocken, enligt § 176 af Bank o-reglementet,
beräknade maximum ingår en summa af „ 6,367,500: -
Öfverskott R:dr 2,081,560: 67.
§ 72.
Leverering af
Likmätigt föreskriften i § 177 af Banko-reglementet äro, vid vmstm^a tm
slutet af år 1858, i och för statens allmänna behof till Riksgälds- ^kontoret.
86
Mynt-kabi
nettet.
Gratifikation
till enkan S.
H. Heurlin.
Ersättning för
sedels /erifning.
kontoret aflemnade 500,000 R:dr af Bankens vid 1856 års
utgång upplupna, disponibla vinst.
§ 73.
I följd af den uti 72 § af sednaste Revisions-berättelse omförmälda,
af Herrar Fullinägtige gillade plan för Bankens myntkabinett,
enligt hvilken skall efter år samlas ett exemplar af alla präglade
Svenska myntsorter jemte väsendtliga varieteter, om sådana
under samma år förekomma, har ifrågavarande myntsamling blifvit
ordnad efter nämnde plan, hvarförutan särskilta anstalter vidtagits
för att gifva samlingen ett prydligare utseende; hvilka förändringar
Revisorerne, vid beseende af kabinettet, med tillfredsställelse
erfarit.
Metalliska värdet af de i myntkabinettet förvarade mynt och
medaljer, som vid 1857 års utgång utgjorde . . R:dr 19,041: 95.
har, genom sedermera verkställda inköp, erhållit
en tillökning af  „ 2,358: 51.
så att omförmälta värde vid 1858 års slut uppgick
till  „ 21,400: 46.
§ 74.
Uppå ansökning af Advokat-fiskalen i Banken, Protokollssekreteraren
N. A. Heurlins efterlenmade enka, S. H. Heurlin, om
något understöd till lindring af det ekonomiska betryck, hvari hon,
i följd af boets afträdande vid mannens död, med åtta oförsörjda
barn sig befunne, hafva Fullmägtige, såsom ett vedermäle af deras
deltagande för sökandens ömmande belägenhet, tillagt henne en
gratifikation af 500 R:dr; hvarvid Revisorerne endast velat
fästa uppmärksamhet derå, att beloppet blifvit anvisadt att utgå af
behållningen å det årliga anslag, som från Kongl. Stats-kontoret
till Banken erlägges såsom ersättning för de serskilta kostnader,
charta sigillatapapperets emottagning och bokföring ådraga Banken.
§ 75.
Uti mom. c af 181 § i Banko-reglementet finnes föreskrifvet,
att för hvarje 1000:de sedlar af valöreme under 50 R:dr , nt
-
87
öfver Tumba
Bruk.
öfver det belopp, hvars expedierande kan medhinnas af vederbörande
i Sedel-kontoret, må såsom ersättning för kommissarie-underskriften
och kontrasignation utgå tillsammans 4 R:dr.
Då detta mom. innebär en förutsättning, att någon del af
sedelskrifningen bör kunna medhinnas af Sedelkontorets tjenstemän,
anse Revisorerne sig böra anmäla, att för alla under revisionsåret
skrifna sedlar, af valörerne under 50 R:dr, ersättning från Banken
utbetalts med tillsammans 14,580 R:dr.
Angående Bankens pappersbruk Tumba.
§ 76.
Tumba bruk skall, jemlikt 5 § i Banko-reglementet, utan Under-styrelsens
deltagande, förvaltas af Fullmägtige samfäldt, under
specielt inseende af en deras ledamot.
Detta speciela inseende har utöfvats till och med den 31 Mars
detta år af Rådmannen G. C. Hörnstein och efter nämnde tid af
Kongl. Hofpredikanten J. Nordlund.
§ 77.
Till följd af stadgandet i Banko-reglementets 189 §, att förråden Inventering
vid Tumba bruk böra af Fullmägtige inventeras hvart tredje år v,d Bruketeller
det, då lagtima riksdag infaller, har dylik inventering under
nästlidne Juli månad förrättats; äfvensom Fullmägtige, till åtlydnad
af föreskriften i 190 § af reglementet, på stället tagit kännedom
om brukets förvaltning under förlidne år, dervid byggnader
och maskinerier jemväl blifvit af dem besigtigade.
§ 78.
Revisorerne, hvilka besökt Tumba, hafva funnit byggnaderne itevhoremei
i behörigt skick och brukets förråder väl vårdade. be7
§ 79.
Brukets räkenskaper för år 1858, som af Revisorerne blifvit Sammandrag
utan anmärkning granskade, utvisa följande förhållanden:
88
R.dr.
l:o Ingående Balans.
Debet.
Kapital-behållning
Skuld för levereradt hö, klorkalk och svafvelsyra
568,655
470
14
83
Summa
569,125
97
Kredit.
Tumba Bruk med jordegendom, åbyggnader och in-  ventarier
Kassa-behållning • • • •
Fordringar hos åtskilliga verk och inrättningar för
levereradt papper
Färdiggjordt, ej från bruket afsändt papper . . .
Rudimaterier och förråder
Lösa inventarier
Förskott till Direktören Wallman å kostnaden för
ombyggnad af nedre verkhuset
Papper under arbete från föregående år
375,000
1,856
4,188
601
76,757
48,633
53,315
8,775
5
69j
10
13
Summa
569,125
97
2:o Kapital-konto.
Debet.
Rikets Ständers Banks Låne-afdelning erhållit ut-  öfver dess förlag till bruksdriften
Utgående balans
61,352
566,735
88
48
Summa [628,088
36
89
Kredit.
Ingående balans : . . .
568,655
14
Vinst å Bruksrörelsen under året
59,433
22
Summa R:dr
628,088
36
3:o Brukets räkning med Låne-afdeiningen:
Debet.
Värdet af under året till Banken levereradt papper
113,287
28
Dito af dito till andra levereradt papper,
mot till Banken ingången liqvid
38,065
60
Summa R:dr
151,352
88
Kredit.
Förskott under året till bruksdriften och byggnader
90,000
Låne-afdelningen erhållit utöfver dess förskott
61,352)88
Summa R:dr
151,352
88
4:o Räkning öfver papperstillverkningen:
Debet.
Värdet af papper, under arbete, från nästföregående år
8,775
Egentliga kostnader för papperstillverkningen:
Aflönings-utgifter:
Ordinarie aflöning och arf-
voden 29,645: 4.
Transp. 29,645: 4.
8,775
—
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket. 12
90
Öfverarbete
Falsning och skärning af
papper
Arbeten med formning, sortering,
skärning af lump,
m.
Rudimaterie!’:
Lump
Lin och blånor ....
Förbruk ad t omslags- och
utskotts-papper
Transp. 29,645: 4.
1,926: 92.
8,775
1,5 3 7: 93.
3,532: 92. 36,642: si.
13,787: 22.
3,271: 69.
712: 57.
Klorkalk, svafvelsyra, alun,
färger, m. m. . .
Andra för bruksdriften
använda materialier:
Mellanläggspapper
och bindblader . . .
Lamp- och bomolja . .
Ved och kol ....
Förnötta inventarier . .
Diverse
Hitförda omkostnader:
Reparationer
Utskylder, skrifmaterialier och diverse
allmänna kostnader . .
Medikamenter och helsovård
Pensioner och fattigvård
Resor och traktamenten .
Forlöner
Utfodring för dragare . .
Vinst af pappers-tillverkningen
4,603: 46. 22,374: 94.
2,622: -  1,3 88: 48.
5,127: 20.
1,031: 22. 10,168: 90.
. " 1,076: -
9,6 74: 45.
7,341: 5.
1,217: 31.
706: 23.
1,5 8 7: 83.
312: 62.
3,7 9 6: 90.
70,262 65
24,636
57,506
Summa R:dr
1161,180
39
25
29
91
Kredit.
Värdet af färdiggjordt papper:
För Bankens räkning, enligt specifika-  tion litt. a  116,377: 16.
„ åtskilliga verk ock inrättningar,
enligt specifikation litt. b. . . . 34,137: 60.
„ Brukets eget behof, enligt speci-  fikation litt. c  1,004: 67.
151,519
43
Under året fallet utskotts- jemte kas-
seradt mellanläggs-papper .... 521: 49.
Försåld pappersspån  539: 37.
1,060
8,600
86
Värdet af papper under arbete till år 1859 . . .
-
Summa R.-dr
161,180
29
5:o Räkning öfver mjölqvarnen.
Debet.
Omkostnader:
Aflöning  509: 75.
Öfverarbete  177: 85.
Dagsverken m. m  92: 63.
780
23
V inst af qvarnen
778
2
Summa R:dr
1,558
25
Kredit.
Influten qvarntull
1,558
i5
92
6:o Räkning öfver jordbruket.
Debet.
Omkostnader:
Utsäde  169: 47.
Aflöning
329: 86.
Dagsverken, m. m  2 58: 33.
757
66
Vinst af jordbruket
745
44
Summa R:dr
1,503
10
Kredit.
o
Arets skörd:
Spannemål  838: 87.
Hö och halm  664: 23.
1,503
10
7:o Vinst- ooh förlust-konto.
Debet.
Prisskilnad å en del förråder .... 209: 45.
På Brukets bekostnad, till följd af arbe-  tares sjukdomsförfall eller andra orsa-  ker, besörjda dagsverken  288: 68.
498
13
Vinst å Bruksrörelsen
59,433
22
Summa R:dr
59,931
35
Kredit.
Prisskilnad å en del förråder .... 73: 36.
Hyresmedel för Brukets magasin i Stock-  holm
750: -
823
36
Transp.
823
36
93
Transp.
823
36
Vinst:
af papperstillverkningen  57,506: 25.
„ mjölqvarnen  778: 2.
„ jordbruket  745: 44.
„ sågen  78: 28.
59,107
99
Summa R:dr
59,931
35
8:o Utgående Balans-konto.
Debet.
Tumba Bruk med jord-egendom, åbyggnader och in-  ventarier
375,000
Värdet af den under året uppförda källare-byggnaden
698
59
Kassabehållning
4,060
6
Fordringar hos åtskilliga verk och inrättningar för
levereradt papper
1,487
88
Fårdiggjordt papper
3,439
67
Rudimaterier och förråder
70,750
75
Lösa inventarier
50,409
40
Papper under arbete till år 1859
8,600
—
Förskott till Direktör Wallman å kostnaden för om-  byggnad af nedre verkhuset
53,315
13
Summa R:dr
567,761
48
Kredit.
Skuld för levererade varor  1,026: —
Kapital-behållning  566,735: 48.
567,761
48
94
Specifikation öfver tillverkadl Papper.
R:dr.
a) För Bankens räkning.
Sedelpapper:
1,762,000 st. blanketter för 32 sk. valör
a 10: 50 18,501: -
234,500 „ „ „ R=drs va-  lör å 27 R:dr 6,331: so.
13,200 „ „ „ 33} R:drs va-  lör a 27 R:dr 356: 40.
1,104,000 „ „ „ 5 R:dr R:mt
k 10 R:dr 11,040: -
31,600 „ „ „ 100 R:dr Rant
a 30 R:dr 948: -
37,176
90
Skrifpapper: Litt. A. 42 ris ä 15 R:dr
Charta-Sigillata-papper:
Skrif-kartor: 844,000 blanketter å 25 fy
50 öres-valören . . a 51 R:dr 43,044: —
Biläggnings-kartor: 2,959,250 blanketter
k 11: 20 33,143: 60.
630
Vexel-blanketter: 82,700 st. a 11: 40 . . 942: 78.
77,130
38
Depositionsbevis för Diskont-verken, 20,000 stycken,
k 15 R:dr . . .
^ . . .
Konvoluter för Banko-diskonten: 11,000 st. a 7: 8. .
Filial-banks-assignationer: 59,000 blanketter a 18 R:dr
300
77
1,062
88
Summa R:dr
116,37 7|
16
b) För åtskillige verk och inrättningar.
Riksgälds-kontoret:
27,700 st. blanketter till obligationer,
k 200 R:dr 5,540: -
Transp. 5,540: — j
I
95
Transp.
55,100 st. blanketter kuponer k 200 R:dr
204,000 st. blanketter kortkonvoluter a
6 It: dr
7,750 st. blanketter kortmanufaktur-  stäxnplar k 24 R:dr . . . .
5,540: -  11,020: -
1,224: -
186: -
17,970
Kongl. General-tullstyrelsen:
562.000 st. blanketter till tullplakat-stämp-  lar k 10: 50
560.000 st. blanketter till duks-stämplar,
k 5: 25
5,901: -  2,940: -
8,841
Kongl. Kommer se-kollegium:
151,600 st. blanketter till fabriks-stämplar k 7: 50.
1,137
Kongl. General-Post-styrelsen:
22,000 ark porto-frimärken ....
k 30 R:dr
660
Jern-kontoret:
28,500 st. blanketter till obligationer .
k 30 „
855
Skånska Hypotheks-föreningen:
16,550 st. blanketter till obligationer .
723
. .
Götheborgs Hypotheks-förening:
22,000 st. blanketter till obligationer .
Wermlands Ilypotheks-förening:
12,400 st. blanketter till obligationer .
k 60 R:dr
1,320
_
k 60 „
744
__
Elfsborgs Brandstods-bolag:
3,200 st. blanketter
k 18 „
57
60
Hallands Enskilda Bank:
244,000 st. sedel-blanketter ....
k 7: 50.
1,830
Summa R:dr
34,137
00
c) För Brukets eget behof.
Omslagspapper, 41 § ris
k 10 R:dr
416
07
Mellanläggspappei-, 98 ris
k 6 „
588
—
Summa R:dr
1,004|67
96
Vinsten af
bmks-rörelsen.
Värdet af tittverkadt
papper.
§ 80.
Vinsten af bruksrörelsen för år 1858 utgör, enligt förestående
raken sk ap s-san nn an d r ag,  59,433: 22.
Till följd af olika beräkningssätt öfverensstämmer
denna dock icke med det saldo på brukets
förlagsräkning, som i tryckta öfversigten af Bankens
liela ställning för år 1858 finnes upptaget;
men örn till brukets ofvan omförmälde vinst lägges
dels skilnaden emellan kapitalbehållningen enligt
balans-räkningarne:
vid årets början
568,655: 14.
och vid årets slut  5 66,7 35: 48. 1,9 1 9: 66.
dels ock det belopp af  1,953: —
som, genom en numera rättad missräkning i Bankens
räkenskaper, blifvit bruket 2:ne gånger krediteradt,
så erhålles den i nämnde öfversigt intagna summa Kalr 63,305: 88.
§ 81.
Det under år 1858 vid Tumba bruk tillverkade papper har
uppgått till ett sammanräknadt värde af . . . R:dr 151,519: 43.
nemligen för Rikets Ständers Banks
räkning
116,377: 16.
för åtskilliga verk och inrättningar . 34,137: 60.
samt för brukets eget behof .... 1,004: 67. 151,519: 43.
Ehuru Banken blifvit debiterad för ofvannämn
de
belopp  116,377: 16.
utgör dock tillverkningskostnaden för dess eget behof
endast  37,806: 90.
Återstoden  78,570: 26.
har blifvit utgifven för charta sigillata-papper, filialbanks-assignationer
m. m.
Om härtill lägges värdet af det för åtskilliga
verk och inrättningar förfärdigade papper .... 34,137: 60.
så erhålles brutto-inkomsten af det papper som, utöfver
Bankens och brukets eget behof, blifvit
tillverkadt  112,707: 86.
97
§ 82.
Sedan, i följd af det nya räknesättets införande, beslut fattats zsmyadt kon
om tillverkning och utgifning af cliarta-sigillata-papper med valö- ^reringVZf
rer i riksmynt, samt Kongl. Maj:t, med afseende å så väl beviljade charta - sigilla
prisförändringar för falsning och skärning af nämnde papper, som ta'paepervissa
af Kongl. Stats-kontoret såsom nödiga befunna förändrade
föreskrifter, rörande beskaffenheten af det stämplade papperet, färgstämplar
m. m., uti nådigt bref den 23 Februari nästlidne år förklarat,
att det mellan Kongl. Stats-kontoret och Fullmägtige den
7 och 21 December 1843 uppgjorda kontrakt, angående charta-sigillata-papperets
leverering, icke längre kunde lända till efterrättelse,
och fördenskuld i nåder anbefallt Stats-kontoret att derom
med Fullmägtige ingå nytt kontrakt; så har sådant kontrakt under
den 4 och 19 nästlidne Maj blifvit afslutadt.
§ 83.
Till följd af den under nästlidne Juli månad inträffade lång inköp för t™
variga torka, hvilken sedermera så tilltagit, att bruksdriften vid
Tumba deraf lidit flere afbrott och befarades komma att helt och skin.
hållet afstadna, har bruksförvaltaren, i betraktande af de stora olägenheter
och den förlust, bruket skulle tillskyndas om detsamma
sattes ur stånd att fullgöra de reqvisitioner på sedel- och stämpladt
papper, som från Banken och Kongl. Stats-kontoret ingått och
hvaraf dessa verk vore i stort behof, hos Fullmägtige anhållit, att,
för brukets drifvande, få inköpa en flyttbar ångmaskin eller så kallad
lokomobil; i anledning hvaraf och sedan upplysning vunnits, att
en sådan ångmaskin af Engelsk tillverkning om 10 å 12 hästkrafter,
kunde erhållas för 0,000 R:dr, hvilket pris med 750 R:dr
understeg det, hvartill dylika maskiner vid mekaniska verkstaden
i Eskilstuna förfärdigas, Fullmägtige, efter inhemtad kännedom
om ifrågavarande ångmaskins goda beskaffenhet och ändamålsenlighet
för brukets drift, bifallit, att densamma finge för dess räkning
inköpas för den uppgifna summan af 6,000 Rdr och tillika berättigat
bruksstyrelsen att af brukskassan använda nödig kostnad för
maskinens uppsättning och begagnande till det afsedda ändamålet.
Revisorernes Bertill, ant/. Bankoverket. 13
98
§ 84.
Reglering af
den&t Tumba Sedan Fullmägtige den 6 December 1855, uppå derom gjord
mun upplena framställning, medgifvit, att reglering af den åt tjenstemännen vid
iord. Tumba bruk upplåtna jord linge, med biträde af' landtmätare, verkställas,
samt Rikets sednast församlade Ständer bemyndigat Fullmägtige
att af den jord, Tumba bruk redan egde, eller som genom
byte med närmaste grannar kunde för brukets räkning anskaffas,
kostnadsfritt upplåta planteringsland åt brukets arbetare och de af
dess tjenstemän, som deraf voro i saknad; så har brukets förvaltare,
hvars utlåtande i ämnet Fullmägtige infordrat, öfverlemna! ej
mindre en af vederbörande landtmätare upprättad karta öfver den
del af brukets egor, som för ifrågasatta reglering erfordrades, än
äfven förslag till utdelning af den å kartan affattade jorden, samt
tillika upplyst, att allt hvad som kunde disponeras till planteringsland
åt arbetarne, med inberäkning af de jordstycken, som från
äldre tider varit åt dem anvisade, ej utgjorde mera än 4 h 5 tunnland,
men att antalet af gifta arbetare äfvensom af enkor och barn,
som dittills fått behålla de af deras män eller föräldrar förut innehafva
jordstycken, uppgick till något öfver 40, hvadan arealen
ej medgåfve en utdelning af fullt 4 kappland för hvarje hushåll.
Den 14 nästlidne April företogo Fullmägtige detta ärende till
slutlig pröfning, dervid inhemtades, att af den Tumba bruk tillhöriga
jord brukets tjenstemän då innehade . . . 8; 27,5 kappl.
men, jemlikt den af Banko-utskottet den 10 September
1857 fastställda aflönings-stat, egde undfå 7: 5,5 „
samt enligt ofvanberörde förslag skulle erhålla . 8: 19,2 „
Och ehuru således den, enligt samma förslag, fördelade jorden
något öfverstege hvad tjenstemännen efter Banko-utskottets beslut
skulle tillkomma; likväl och sorn upplyst blifvit, att jordens läge
och beskaffenhet icke medgåfve lotternas utskiftande i närmare öfverensstämmelse
med nämnde beslut, funno Fullmägtige godt medgifva,
att ifrågavarande jord finge, i enlighet med det upprättade
förslaget, till tjenstemännen upplåtas tills vidare och under förbehåll
att samtlige tjenstemännen med denna fördelning åtnöjdes; hvarjemte
Fullmägtige uppdrogo åt bruksstyrelsen att af den jord, som
blifvit afsedd för brukets arbetare samt i öfrigt vore härför till
-
99
gänglig och användbar, utdela planteringsland åt dem bland arbetarne,
som deraf voro i behof, uti lotter af 3 högst 4 kappland,
med rättighet för innehafvarne af de nya jordområdena att
desamma genast tillträda.
§ 85.
I anseende till det mägtiga inflytande, som den öfver Tumba f^iätJ"^vä°s
bruks egor dragna jernvägen tvifvelsutan kommer att utöfva på anläggningen
brukets framtida rörelse och kommunikation, hafva Revisorerne an- afst&dd J°rdsett
sig böra omförmäla, att berörde arbete blifvit under sistförflutna
år i det närmaste utfördt. Under innevarande år har fråga
förevarit att bestämma värdet af den jord, som för jern vägsanläggningen
blifvit afstådd, i hvilket afseende bruksförvaltaren, enär det
vore af mindre värde för bruket att såsom ersättning för den af~
trädda jorden erhålla kontanta penningar, än om bruket vid jernvägs-stationen
i Stockholm undfinge såväl ett behöfligt magasin som
boningsrum för brukets vaktmästare och några lägenheter att begagnas
af bruksförvaltaren vid dennes besök i staden, framställt yrkande
derom, att Tumba bruk måtte, i stället för ifrågasatt ersättning
af 1,050 R:dr, tillerkännas en tomtplats vid bangården här i
staden af ungefär 1,000 qvadrat-alnars areal för uppförande derstädes
af ett mindre magasin och boningshus; hvaremot Chefen för
statens jern vägsbyggnader erbjudit Tumba bruk ett eget afskiljdt
rum i det magasin, som för statens räkning kommer att vid bangården
inrättas, hvilket förslag, ehuru för bruksförvaltningen ej
medförande samma beqvämlighet, som det af förvaltaren framställda,
denne likväl, med afseende å den besparing i byggnadskostnad,
som derigenom uppstode, ansett böra åtminstone tills vidare
antagas.
Denna fråga är sedan den 29 nästlidne September beroende
på Fullmägtiges pröfning.
§ 86.
Efter afslutade förhör uti det emellan Banken och byggmä- Rättegången
staren Clas Wallman, hvaremot annan kärande och svarande, hos ken och byggKongl.
Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt, sedan år 1855 anhängig- mästaren c.
100
gjorda mål, angående ömsesidiga anspråk på ersättning, i följd af
åtskilliga byggnadsföretag vid Tumba bruk, dem Wallman genom
kontrakt förbundit sig att verkställa, liar Kongl. Hofrätten den 4
nästlidne Augusti dom i saken meddelat; och som Kongl. Hofrätten,
med ogillande af öfriga utaf parterna emot hvarandra instämda påståenden,
förpligtat Banken att till byggmästaren Wallman utgifva
af honom, på grund af kontraktet, såsom återstående betalning för
verkställdt byggnadsarbete fordrade 6,000 R:dr b:ko, jemte 6 procent
med bevillningsafdrag minskad ränta från den 26 Oktober
1854, kommer underdånig talan mot berörde dom att i behörig
ordning af Banken fullföljas, för hvilket ändamål revisions-skilling
redan blifvit å Bankens vägnar nedsatt.
§ 87.
ökad kontroll Uti en fråga om beliofvet af ökad kontroll vid emottagning
VgiUata-pappers i Banken af charta-sigillata-papper, som från Tumba bruk levereemotiagning
i ras hafva Revisorerne till Fullmäktige aflåtit serskild skrifvelse.
Banken.
§ 88.
Förslag tili Ehuru den korta tid, som är medgifven för granskningen af
reorganisation. Bankoverkets tillstånd, rörelse och förvaltning, icke tillåtit Revisorerne
att fullständigt intränga i denna inrättnings vidlyftiga och
tunga förvaltnings- och räkenskaps-maskineri, har den dock varit
tillräcklig att hos Revisorerne stadga den åsigt, att grundliga och
genomgripande reformer af detta verk äro af behofvet högt påkallade;
och anse Revisorerne sig, i anledning deraf, böra hos Rikets
Ständer hemställa, det Rikets Ständer måtte, genom tillsättande af
en komitté af sakkunnige män eller på annat lämpligt sätt, låta
utarbeta förslag till en fullständig reorganisation af Rikets Ständers
Bank.
101
§ 89.
Jemlikt föreskriften i § 7 af Revisorernes instruktion äro af Berrittdsens
i r i 1 . _ _ ^ tryckning mm.
denna berättelse två exemplar utskritne, af Revisorerne undertecknade
oell öfverlemnade, det ena under försegling till Riddarhusarkivet,
oell det andra till Banko-fullmägtige, för att till trycket,
befordras oell, så fort sig göra låter, till allmänbetens kännedom
med officiella tidningarne utdelas.
§ 90.
Då i denna berättelse förekommer benämningen Riksdaler, »w««-
utan serskildt tillägg, förstås dermed alltid Riksdaler Riksmynt.
§ 91.
De reservationer, sorn icke åtfölja denna berättelse, förvaras i Reservationer.
Revisorernes protokoll.
§ 92.
För ziffer-uppgifternes öfverensstämmelse med räkenskaperne Ansvarighet
och med de till'Revisorerne aflemnade räkenskaps-samniandrag ansvarar
den sekreterare, som under granskningen af Bankoverket
Revisorerne biträdt.
Då, vid den verkställda och nu afslutade granskningen af Decharge.
Banko-verkets räkenskaper och förvaltning, Revisorerne funnit, att
Banko-fullmägtige, med undantag af hvad här ofvan anmärkt blifvit,
iakttagit de för verkets styrelse och förvaltning meddelade föreskrifter
samt med nit och uppmärksamhet fullgjort det af Rikets
Ständer dem lemnade vigtiga och ansvarsfulla uppdrag; så få Revisorerne
härigenom hos Rikets Ständer tillstyrka, att Fullmägtige
måtte undfå full decharge för Bankens förvaltning till och med
1858 års utgång, äfvensom för de beslut och åtgärder, Full
-
102
mägtige intill den 16 Augusti detta år vidtagit oell hvarför redovisning
innefattas uti Fullmägtiges protokoll.
Stockholm den 14 Oktober 1859.
På Högloft. Bidderskapet och Adelns vägnar:
A. Hamilton. Fredrik Alexander Funck. G. A. Bogeman.
G. Stierngranat. M. Wolffelt. Gust. Nordenankar.
På Högvörd. Preste-ståndets vägnar:
Carl Fr. Björkman. N. J. Ekdahl. Anders Sandberg.
J. M. Malmstedt. Esbj. Bergman. Svante Grén.
På Vällofl. Borgare-ståndets vägnar:
F. A. Rinman. A. R. Falkman. G. G. Witt.
F. A. Borg. C. Th. Öhman. Aug. Theoph. Blomberg.
På Hederv. Bonde-ståndets vägnar:
L. G. Andersson. O. Ericsson. P. Mattsson.
And. Persson. Herman Öbom. P. Eriksson.
F. Richter.
103
Reservationer:
af Herr Majoren Wolffelt:
”1 enlighet med de åsigter, jag hyser, och de yttranden, jag haft så väl
inom afdelningen som in pleno, beder jag nu få afgifva följande anförande:
Instämmande i de anmärkningar, hvilka af Revisionen blifvit gjorda,
torde det tillåtas mig här framställa hvad som än vidare synes mig anmärkningsvärdt,
och tillika yttra de omdömen, hvilka hos mig under revisionsarbetet
i Banken grundlagts.
1:0. Bankens metalliska kassa har under året minskats med en faraväckande
hastighet, så mycket anmärkningsvärdare som stora summor af
de utländska lånen under tiden indragits. Handelsförhållanden och andra
orsaker lemna visserligen förklaringen härtill; men oförklarligare synes mig,
att denna metalliska kassans nedsjunkande icke varit föremål för Fullmägtiges
öfv er 1 ä ggn in gar förr än frågan i slutet af Juli månad väcktes, då bordlädes
och sedermera blifvit tillsvidare uppskjuten. För bedömande af Herrar
Fullmäktiges uraktlåtenhet härutinnan bör tagas i betraktande:
Att silfver under året i myckenhet från Banken utgått.
Att en enda enskild man, utan kända handelsaffairer, såsom det vill
synas, blott för vinsten af prisskillnaden på silfver här och i Hamburg, sedan
slutet af December till slutet af Juli, uttagit silfverplantsar till värde
af omkring 032,500 R:dr Specie.
Att endast omkring 800,000 Speciel- fanns utöfver det i Reglementet
stadgade metalliska kassans minimum, då afbetalningen på Statslånet afdrages.
Att Fullmäktige i metalliska kassan inberäknat vexlar på Hamburg,
den 23 Juli belöpande sig till omkring 208,000 R:dr R:mt, men hvilka vexlar
varit protesterade och värdet derå sålunda kunnat reducera sig till intet;
och sluteligen
Att Banko-reglementets 108 § bjuder: ”hörande fullmäktige när kurs
”eller andra förhållanden gifva anledning att befara uttag af metallisk valuta,
i tid begagna de utvägar, som blifvit dem lemnade, för att afböja me”talliska
kassans nedsjunkande till berörde minimum af 2,500,000 R:dr i silfver.”
104
2:o. Delande de åsigter, hvilka legat till grund för anmärkningen i Berättelsens
65:te §, beder jag få fästa uppmärksamheten derpå, att, jemte det
oriktiga och inkonseqventa uti att tilldela Filial-Bankerne blott 90,000 R:dr,
det är ytterst farligt att grunda Bankrörelse på ett kapital så ringa, att
lika summa med temmelig lätthet skulle kunna af enskild man disponeras
att sätta Banken i förlägenhet till dennes skada och störande af andra Bankers
kredit. Denna åsigt hemtar stöd af det stadgande i Regeringens för
Filial-Bankerne utfärdade oktroyer, hvilket bestämmer ett minimum för teckningssumman.
Med afseende å Fullmäktiges för åtgärden anförda skäl får
jag nämna, det jag anser ett sedelbelopp, spridt på flera händer i, från Banken
vidt aflägsna, landsorter om ock med längre belåningstid, icke kommer
att trycka mera på Bankens metalliska valutor, än ett lika belopp, lemnadt
på få händer, under kort tid, inom Bankens närhet.
3:o. Att arbetsmethoderna skola blifva vidlyftiga vid en Bank, som
drifves för Statens eller Ständernas räkning, blir alltid en följd af de kontroller,
hvilka dervid fordras. Förvaltningskostnaden såsom häraf beroende
måste derföre blifva stor; men allting har sin gräns, och denna gräns för
förvaltningskostnaden vid Riks-bankcn synes mig öfverskriden. Att tjenstemän
äro väl lönade är i och för sig ett godt, och har vid Banken otvifvelaktigt
varit en verkande orsak dertill, att man icke hört omtalas något
underslef eller oredlighet, och att den anda af heder och rättskaffenhet, som
Utmärker den Svenska embetsmannen i allmänhet, inom Banken har så
stadgad rot. Likväl, under fullt erkännande häraf, synes mig att det bemödande
och intresse för arbetets och rörelsens skyndsamma gång jemte
allmänhetens betjenande saknas, som en riklig aflöning ger anspråk på.
Förra tiders Banko-reglementen och instruktioner bestämde gränsorno för
embetsmännens tjenstgörings-skyldigket allt för trånga. Ehuru på senare
åren detta till en del är ändradt, har man, efter mitt förmenande, icke på
långt när tagit steget fullt ut, och den anda, som en slik begränsning alstrade,
har ännu icke vildt undan. Om så vore, behöfdes icke de stora suni-*
mor, hvilka i en mängd poster utgå till ersättning för arbete, som mycket
väl kunde anses betaldt genom den ordinarie aflönings-staten. Donna stat
upptager efter nuvarande reglemente ganska solida ordinarie löner; dertill
33 4 procent tillökning för dyr tid, eller tillfällig; vidare tjenstgöringspengar
till omkring 20 % af lönen; och slutligen arfvoden till de flesta af ungefär
enahanda belopp. Dertill komma otaliga ersättningar och arfvoden,
utgående från ”Supplementär-stat en,” från ”Obestämda supplementar-staten”,
från ”Administrationskostnads”- och ”Extra-administrationskostnads anslagen.”
Dessa aflönings- och tjensteförhållanden, så olika dem i Statens embetsverk,
synas mig påkalla Fulhnägtiges, Banko-utskottets och Ständernas
uppmärksamhet.
4:o. Sammansättningen af Bankens öfverstyrelse är i enlighet med
Grundlagen och Ständernas beslut, så att någon anmärkning i detta ords
vanliga bemärkelse naturligen ej deremot kan göras, men jag måste dock
uttala min under revisionsarbetet grundlagda öfvertygelse, att nuvarande
sammansättningen af Bankens öfverstyrelse är ytterst olämplig. Om man
än alltid tinner personer dertill inom Stånden, hvilka ega de nuvarandes
utmärkta moraliska egenskaper, skall det dock inträffa, att, så väl inom
Adeln som inom Prcsteståndet, Fullmägtigc komma att utgöras af embetsoch
tjenstemän, hvilka både genom den tid, som deras tjenster fordra, och
såsom beroende och stundom afsättlige, icke blifva lämpliga och omöjligen
kunna så verka soin sig bör. Inom Borgareståndet måste inträffa, hvad
som ock är och varit fallet, att bland Fullmägtige finnas representanter af
störx-e handelsfirmor, hvilkas intresse, genom Bankens storartade spekulationer
i vexél-affairer och dess indragning eller utsläppning af mynt, deraf
hafva nytta eller skada; och sluteligen är det svårt begära att, om än bland
Hederv. Bondeståndets Herrar Ledamöter skulle finnas män med de vidsträckta
insigter och kunskaper, sorn fordras för att i öfverstyrelsen af
Svenska Riksbanken deltaga, de skulle, med öfvergifvande af sina yrken,
året om uppehålla sig uti Stockholm.
5:o. Så väl med stöd af de anmärkningar, hvilka af revisionen blifvit
gjorda och i berättelsen intagna, som ock i enlighet med hvad jag ofvan
haft äran anföra och hvad för öfrigt under revisionen förekommit, anser jagen
genomgripande förändring af Bankens styrelse, dess rörelse, dess arbetsmethoder
och aflöningsförhållanden vara af nöden. Förslaget härtill borde
visserligen utgå från Herrar Fullmägtige, hvilka bäst borde känna och
kunna inse alla de härvid verkande omständigheter, sorn böra tagas i beräkning;
men med Herrar Fullmägtiges nuvarande sammansättning anser
jag detta omöjligt. Likaså lärer det väl icke af Banko-Utskottet vid nu ingående
Riksdag låta sig göra, då Utskottet, om det än dertill egde förmåga,
säkerligen kommer att derför sakna tid, utan anser jag att ofvannämnde
förslags utarbetande bör uppdragas åt en serskild kömitté. . Från den s. k.
Finance-komittén torde, till någon ledning för en sådan serskild komitté, förslag
till grunder för Bankens rörelse, styrelse och förvaltning till Rikets
Ständer vara att förvänta.
6:0. De berättelser, hvilka Revisorerne enligt Banko-reglementet och instruktionen
ega att bekomma, och hvilka enligt gammalt, som mig synes ganska
godt bruk, hittills hafva af vederbörande personligen öfverlemnats, äro
vid denna revision Revisorerne tillhandakomne genom en Bankens tjensteman.
7:o. Innan jag slutar anser jag mig böra framställa den åsigt, jag hyser att
Revisorernes arbeten skulle blifva mera grundliga, Revisorerne bättre i
stånd att i sin berättelse till Ständerne framlägga flera upplysande fakta
till bedömande af de reviderade verkens förvaltning, behof och brister, om
Revisionens ledamöter inom Stånden, då val ståndsvis skall ske, utsågos
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket. II
106
för 2 å 3 revisioner, på sådant satt att hälften ellef tredjedelen ombyttes
och de andra redan vid revisionens början egde de insigter, för hvilkas inbemtande
nu halfva revisionstiden beböfver användas.
Jag förbiser härvid ej den tunga, som skulle drabba en vald revisor,
synnerligen om han derför måste lemna sitt näringsyrke och sin familj —
men för det allmännas bästa måste den enskilde något offra.”
Herr Kyrkoherden Ekdahl samt Herrar Blomberg och Ohman hafva instämt
uti denna reservation i dess helhet; hvarjemte Herr Prosten Grén
förenat sig i 2:dra och 5:te punlcterne, förre vice Talmannen Per Eriksson
och Riksdagsfullmägtigen Lars Gustaf Andersson uti l:sta och 5:te punkterne,
Riksdagsfullmägtigen Per Mattsson i l:sta punkten och Riksdagsfullmägtigen
Herman Öbom uti lista, 2:dra och 3:dje punkterne af samma reservation.
I anledning häraf har Herr Grefve Hamilton yttrat:
”Då Herr Majoren Wolffelts anförande, bland annat, innefattar klander
och anmärkningar i frågor, som hvarken Herr Majoren sjelf eller någon annan
af Revisionens ledamöter framställt till öfverläggningsämnen hos Revisorcrne
och som följaktligen ännu mindre utgjort föremål för något Revisorernes
beslut, finner jag det vara olämpligt, att berörde anförande under
form af reservation, hvilken egenskap det icke eger, bifogas revisions-berättelsen.
”
Uti denna mening hafva instämt Herr Häradshöfdingen Bogeman, Herr
Kapitenen Nordenankar, Herr Doktor Björkman, Herr Prosten Malmstedt och
Herr Kyrkoherden Bergman.
af Herr Doktor Sandberg:
”Vid sista Riksdagen var ifvern att öfverallt i landet få Filialbanker i
gång så stor, att man på alla håll förminskade fonderna för Riksbankens
vanliga låne-rörelse, för att skaffa medel till kapital-förlag åt dessa enskilda
låne-inrättningar.
Kreditivet till manufakturernas och fabrikernas understöd skulle minskas
med 450,000 R:dr: från allmänna diskontfonden, utur hvilken mindre
lån med omsättningsrätt .meddelas, hade förut blifvit tagna 900,000 R:dr,
och nu skulle derifrån ytterligare tagas 900,000 R:dr; från fonden för fastighetslån,
hvaraf mindre fastighetsegare på billiga vilkor kunde blifva
delaktige, skulle indragas 1,125,000 R:dr; don lilla fonden på 120,000 R:dr
till skiftes- och odlings-lån skulle alldeles borttagas m. m. m. m. och allt
detta för att skaffa tillgång till försträckning åt Filial-banker, som ville bildas.
Till förlag för rörelsen hade Riksbanken redan förut gifvit 3,450,000
107
R:dr åt dessa enskilda låne-anstalter, och nu fingo de utsigt att ytterligare
erhålla 5,550,000 Kalr.
Att vid dessa beslut göra några erinringar kan icke vara meningen med
den reservation här afgifves. — Hvad man af erfarenheten under tiden kunnat
inhemta, må dock äfven kunna omförmälas.
Att ett sådant användande af de till utlåning tillgängliga allmänna medel
medför för Rikets Ständers Bank vida mindre fördelar, än uti dess vanliga
lånegrenar, är lätt att inse.
Men säger man: Riksbanken är icke till för att samla vinst, utan för
landets nytta. Härvid kan med största skäl frågas: hvilket gagnar mest
flertalet af landets innebyggare? antingen att till en stor mängd lånebehöfvande
af alla stånd, näringar och yrken inom alla landsorter utlemna
lån på billigare vilkor, än någon enskild penninge-association; eller att med
uppoffring af en Bankovinst på 240,000 R:dr årligen, som i annat fall skulle
kommit det allmänna tillgodo, utlemna ett låncförlag af 9,000,000 R:dr till
Filialbanks-bolag, hvilka af Riksbankens uppoffring skörda så stora fördelar,
att de kunna till sina delegare utdela ända till 20 procent på deras insatta
penningar? — Så vidt jag förstår, kan härpå icke gifvas mer än ett svar.
För att undanrödja ett vanligt missförstånd må i förbigående anmärkas,
att Handels- och Närings-diskonten hvarken afses eller begagnas hufvudsakligen
af Stockholms-boer. Dess fonder äro fördelade emellan Stockholm,
Götheborg, Malmö och Wisby. Den omfattar en flerfaldig lånerörelse,
nemligen diskontering af vexlar, utlåning mot hypothek af löpande
förskrifning samt af aktier och publika papper, utlåning mot pant af jern
samt andra vågförda effekter, äfvensom kassa-kreditiv åt enskilde personer
och åt sparbanker. Och räkenskaperna utvisa, hvad äfven de olika utlåningsformerna
antyda, att en stor mängd bruksegare, possessionater, fabriksidkare,
handlande m. fl. i landsorterne begagna sig af densamma.
Alla de inom Handels- och Närings-diskonten befintliga lånegrenar äro
ock af den beskaffenhet, att de, när som helst, då Riksbankens säkerhet
sådant kräfver, kunna i erforderlig mån inskränkas.
Nu hafva Revisorerne gjort till föremål för anmärkning, att Herrar
Banko-Fullmäktige från Reserv-fonden till Handels- och Närings-diskonten
återflyttat 500,000 R:dr och icke låtit dom utgå såsom försträckning till Filial-banker,
som sådan begärt. Uti denna anmärkning kan jag icke deltaga.
Utlåning från denna diskont har af brist på tillgång en eller annan vecka
blifvit inställd, såsom revisions-berättelsen omförmäler. Behofvet af denna
förstärkning var således påtaglig; och att Banko-styrelsen till följe deraf och
med afseende på penningeställningen företrädesvis använde ofvannämnde belopp
i en lånegren, der det direkte och omedelbarligen kunde afhjelpa förlägenhet
och gifva Banken 6 procent ränta, men hvarifrån det dock i behofvets
stund inom några få månader kunde indragas, och icke fästade den
ifrågavarande summan uti en Filial-bank under dess 10-åriga oktroytid och
sannolikt ännu längre, synes mig förtjena mera loford än klander,
108
Vidare anse Revisoreme, att då 000,000 R:dr af Reserv-fonden, efter
Banko-styrelsens pröfning, voro tillgängliga till försträckning åt Filialbanker,
dessa icke bordt fördelas emellan flere med 90,000 R:dr till hvardera, utan
att de, som först anmälde sig, borde hafva fått fulla beloppet. Härom kunna
tankarna vara delade; men enär alla de Banker, sorn då voro i fråga, om de än på
olika tider anmält Sin önskan, dock något nära liktidigt uppfyllt vilkoren och
inkommit med fullständiga dokumenter, så ser jag knappt att Banko-styrelsen
kunnat handla annorlunda utan att beskyllas för afvoghet emot de • bolag,
som ingenting kunnat erhålla,
Man har väl sagt, att med afseende på det uti oktroyerna fastställda minimum
för töckniHgsSuinman ingen lånerörelse kan bedrifvas med så ringa
försträckning 'från Riksbanken. Men är det då en ovilkorlig skyldighet för
Rikets Ständers Bank att åsidosätta allt. afseende både på vinst och rcalisationsförmåga
och meddela J af kapital-förlaget till hvarje bolag, hvars medlemmar
äro så förmögna, att de derföre kunna ställa säkerhet och tillika
finna sig hugade att tillvägabringa en lånerörelse, sorn gifver hvar och en af
dem en vinst äf 15 till 20 procent på de penningar, de dertill använda.
Grunden för enskild bankrörelse är, enligt Kongl, förordningen den 14 Januari
1824, att dylika inrättningar skola vära förmedlande aiistalter emellan
kapital-egande och låne-behöfvande. Man tänkte sig då hvarken sedel-utgifvande
banker, ej heller att Stäts-banken skulle blifva de ensltilda bankernes
förläggare.
Hvad i öfrigt de klandrade åtgärdorne angår, så synes mig att de skäl,
som Banko-styrelsen för deras vidtagande anfört, äro välgrundade. Reglementet
föreskrifver, att de medel, som på upp- och afskrifning och på depositräkning
mot ränta inflyta, böra utlånas i Handels- och Näring,s-diskont,en
(8 152), och om tillgång till att motsvara uttagningarne vid något tillfälle
skulle saknas, gifvas anvisning på Reserv-fonden. Under en tid, då stora uttagningar
egde rum både på upp- och afskrifnings-räkningarne och på kreditiv-förlagen,
hade det hvarken varit välbetänkt eller reglements-enligt att
använda Reserv-fonden till försträckning åt Filial-banker.
Betraktar man dessa åtgärder med afseende på Riksbankens vigtigaste
ändamål, upprätthållande af sedlames myntvärde, så förekommer det mig sorn
om Banko-fullmäktige handlat serdeles omtänksamt och med stor uppmärksamhet
följt penningeställningens förändringar samt handlat med mveken
försigtighet och undvikit alla förhastade eller våldsamma steg. Yi känna
något hvar Riksbankens financiella tillstånd, att dess metalliska valuta på
mindre än fyra år sjunkit ifrån 52,000,000 R:dr R:mt, som don var den 31
Dec. 1855, till blott en fjerdedel deraf eller 13,710,000 R:dr, som den var
den 10 sistlidne September; och denna förminskning af metalliska fonden har
fortgått under en tid, då Staten upptagit utländska lån till 30,000,000 R:dr,
utom allt hvad Hypotheks-föreningar, andra associationer och enskilda i låneväg
indragit från utlandet.
109
Ingen kan neka, att ett sådant förhållande är högst betänkligt. Att med en
reel fond af 13 millioner motsvara en inhemsk sedelskuld af 43 millioner
och dessutom betala cn utländsk skuld af 9 millioner synes gränsa till det
omöjliga. Metalliska fonden närmar sig det lägsta belopp, som enligt Bankoreglementet
måste finnas (§ 108). Realisationen måste framför allt upprätthållas,
och detta först och främst genom reglering af Bankens sedel-utgifning
(§ 106 a). Att verkställa indragning i Bankens vanliga lånegrenar,
skulle försvårat möjligheten för gäldenärerne i Statslånefonden att fullgöra
sina förbindelser och i allmänhet ökat förlägenheten och penningehristen.
Banko-styrelsen har deremot gått till väga på ett, såsom mig synes, lindrigare
och mindre tryckande, men likväl ändamålsenligt sätt. För att, utan
hastig och våldsam inverkan på rörelsen, bereda tillgång till att på föreskrifven
tid i sistlidue September månad inbetala första fjerdedelen af Statslånet,
hafva Banko-fullmäktige låtit mot ränta i Hamburg innestå en silfverfond
af 3,525,000 R:dr R:mt samt inköpt så många Statslåne-ohligationer,
som den till utlåning obegagnade delen af Statslånefonden kunnat medgifva.
Hvad i öfrigt till Reserv-fonden influtit har till stor del derstädes blifvit bibehållet.
Om deremot Banko-styrelsen skulle hafva tillfredsställt alla Filialbanker
med begärda försträckningar, så hade alla tillgångar i Reserv-fonden
blifvit uttömda, Riksbankens magt att reglera sin sedelutgifning blifvit försvagad
och mer och mer tillintetgjord, hvarigenom dess förmåga att upprätthålla
sina sedlars värde råkat i en ännu större fara. Ty det är ovedersägligt,
att alla dessa försträckningar till Filialbanker, de må utgå såsom lån
eller kreditiv, alltid måste trycka på reella fonden hela den tid de innehafvas,
enär dessa Bankers utelöpande eller utgifna assignationer på Riksbanken
alltid äro lika användbara för silfver-uttagning, som Riksbankens egna
sedlar.
Efter min öfvertygelse hafva alltså Fullmäktige i Rikets Ständers Bank
handlat i fullkomlig enlighet med sin forsta pligt (§ 106) och på det ändamålsenligaste
sätt låtit sig vårda om Riksbankens säkerhet och det allmänna
hästa, då de, under förhanden varande omständigheter, vägrat meddela
Filialhanks-holagen de begärda försträckningarne.”
Med Herr Doktor Sandberg har Herr Kyrkoherden Bergman sig förenat.
Till llikets Höglofl. Ständer.
Ofver de yttranden oell anmärkningar, Rikets Ständers innevarande
år församlade Herrar Revisorer framställt i den af dem
afgifna berättelse, angående verkställd granskning af Banko-verkets
styrelse ocb förvaltning, få Fullmägtige härmed utlåtande och förklaring
afgifva.
Med anmälan, att allt sedan Låne-kontorens inrättande varit,
för besörjande af Låne-kontorens angelägenheter i Stockholm, bland
Bankens tjenstemannapersonal, utsedde serskilde komitterade, hvilka
derför uppbära arfvoden till belopp, som af Fullmägtige, med afseende
å göromålens omfång, årligen bestämmas, anföra Herrar Revisorer
i 15 § af berättelsen, att, i händelse Rikets Ständer skulle
finna skäligt medgifva utbetalning, jemväl för framtiden, af dylika
arfvoden, och således de bestyr, hvilka det åligger bemälde komitterade
att besörja, icke, såsom Herrar Revisorer för deras del ansett,
skulle kunna uppdragas åt vissa af Bankens tjenstemän, utan åtnjutande
derför af serskild ersättning, Herrar Revisorer ville hem
-
112
ställa, att tillåtelse för Fullrnägtige att bevilja ifrågavarande arfvoden
inom det belopp, Rikets Ständer lära bestämma, måtte i
Banko-reglementet intagas.
Genom den utsträckning, Låne-kontorens verksamhet eger,
hafva de komitterade för Låne-kontorens angelägenheter härstädes
tillhörande göromål erhållit den omfattning, att desamma icke
kunna, utan en för sådant ändamål verkställd reorganisation af
tjenster, såsom tjenstepligt, åläggas någon eller några af Bankens
tjenstemän; och Fullrnägtige hysa den, på kännedom om förhållandena
grundade, öfvertygelse, att en förändring i den af Herrar
Revisorer angifna syftning, af Banko-utskott och föregående Revisorer
aldrig ifrågasatt, ej skulle leda hvarken till besparing i utgift
eller till fördel för de låne-inrättningar, som af komitterades
biträde sig betjena. Denna öfvertygelse delas ock sannolikt af
hvar och en, som angående omfånget och beskaffenheten af komitterades
göromål inhemtar fullständig upplysning; och då Fullmägtige
således anse sig sakna skäl för det tillstyrkande, att, genom
någon förändrad reglering af tjenstemannapersonalen inom Bankoverket,
komitterades för Låne-kontoren bestyr må förvandlas till
tjensteåligganden, biträda Fullrnägtige deremot det förslag, att tillåtelse
till utgifvandet af arfvoden åt komitterade må meddelas,
vare sig åt antingen Fullrnägtige eller vederbörande Låne-kontors
Direktioner.
I 19 § af berättelsen omförmäla Herrar Revisorer de afFullmägtige,
tid efter annan, beslutade förändringar af invexlingspriset
å dukater och yttra derefter, att Herrar Revisorer ansett sig böra
tillkännagifva, att af Fullmägtiges protokoll icke kunnat inhemtas,
hvarför ej de den 16 Juni och 21 Juli innevarande år beslutade
nedsättningar i dukatpriset genast från beslutens fattande tillämpats,
i likhet med hvad, som vid prisnedsättningen i Oktober månad
nästlidne år egde rum, och hvarigenom leverering till Banken
af guld emot det högre priset under tiden kunnat förebyggas.
Som denna Herrar Revisorers anmälan synes innebära en antydan,
att vid dukatpris-nedsättningarne detta år Fullrnägtige icke,
113
såsom tillförene, iakttagit Bankens sanna fördel, anse Fullmägtige
nödigt att för frågans utredning och bedömande meddela några
upplysningar.
Bankens tillgång i guld, under början af året nästan oafbrutet
i sjunkande, anlitas numera hufvudsakligen af resande till utrikes
orter, hvilka, i stället för silfvermynt, tillvexla sig dukater.
Då minskad utvexling af silfvermynt måste för Banken vara fördelaktig,
har guldtillgången ansetts böra hållas åtminstone vid ett
belopp, ungefärligen motsvarande ett ä två års vexlingsbehof. Nu
hade guldförrådet, vid slutet af Maj månad innevarande år, nedgått
till omkring 44,000 dukater, hvilket belopp syntes vara så
lågt, att skäl förefanns att begagna ett sig erbjudande tillfälle till
förstärkning deraf, äfven till då gällande invexlingspris; men som
den dåvarande låga kursen på Pund sterling gaf anledning befara
någon spekulation att i större partier till riket indraga guld,
hvarigenom vexeltillgången kunnat komma att lida den förminskning,
att silfver måst från Banken uttagas för verkställande af utländska
liqvider, hvartill, i annat fall, de till guld förvandlade vexlarne
å Pund sterling funnits att anlita; så afsågo Fullmägtige med
guldprisets nedsättning en väckelse åt vederbörande att icke alltför
långt utsträcka dylika spekulationer, och af de jemnförelsevis
ganska obetydliga partier guld, som till Banken aflemnades, visar
det sig nogsamt, att Fullmägtiges beslut inedförde åsyftad verkan.
Imedlertid var det, vid prisnedsättningarne den 16 Juni
och den 21 Juli, för Fullmägtige kändt, att guld, ämnadt för leverering
till Banken, antingen redan blifvit inlemnadt eller i närmaste
dagarne komme att inlemnas å Kongl. Myntet, för att derstädes
erhålla den behandling, som skall föregå levereringen till
Banken; vid hvilket förhållande, enligt Fullmägtiges åsigt, det
kunnat anses mindre grannlaga, derest Fullmägtige, genom tillämpning
genast af beslutad prisnedsättning, föranledt skada för den
eller dem, som endast under förutsättning, att gällande invexlingspris
icke alltför snart förändrades, gjort försök att genom indragning
af guld möjligen skydda sig mot förlust på dåvarande låga
kurs å Pund sterling; hvadan ock Fullmägtige med beslutets tillämpning,
vid hvartdera tillfället, läto anstå tillräcklig lång tid,
för att erhålla redan inbekommet guld å Kongl. Myntet behandRevisorernes
Bernit, ang. Bankoverket. X5
114
ladt, men otillräcklig, för uppgörande af en ny affär. För Banken
har häraf icke uppkommit någon förlust, men väl en minskad
vinst, allt för obetydlig likväl att böra föranleda till klander, sorn
af ett motsatt förfarande bättre rättvisades.
Herrar Revisorer anföra i början af 22 § följande:
”Oaktadt sednast församlade Revisorers i § 22 af berättelsen
deremot framställda anmärkning, hafva Fullmägtige, på de grunder,
deras vid nämnde berättelse fogade förklaring innehåller, låtit
i Bankens metalliska kassa fortfarande inberäkna beloppet af förfallne
och för bristande betalning protesterade vexlar, hvilket undertecknade
Revisorer anse vara desto mera betänkligt, som derigenom
Bankens sedelutgifning kommer att gnmdas på en i metalliska
kassan upptagen tillgång, hvilken är af osäker beskaffenhet.”
Till stöd för den klandrade åtgärden åberopa Fullmägtige
vördsamt de i omförmälda förklaring anförda skäl, och anse sig
nu endast böra söka att undanrödja den oriktiga föreställning om
Bankens sedelutgifning, som möjligen kan uppstå, med anledning
af Herrar Revisorers yttrade åsigt.
Bankens Reserv-fond har allt sedan densamma upptogs i räkenskaperna
bibehållits vid ett belopp, som under större delen af
denna tid utgjort omkring Tre millioner R:dr. Enär nu Banken,
utöfver Reserv-fonden, innehaft och innehar en o disponerad skillnad
emellan beräknad sedelstock och sedelstockens tillåtna högsta
summa, öfverstigande beloppet af protesterade vexlar, har någon
sedelutgifning å detta, bland metalliska kassans tillgångar bokförda
belopp destomindre varit grundad, som detsamma serskildt upptagits
icke allenast i öfversigten af Bankens hela ställning, utan
äfven i de till Fullmägtige ingångna vecko-rapporter. Om deremot
Fullmägtige, med den rätt, Reglementets föreskrifter dem förlänar,
utöfver hvad som egt motsvarighet i metalliska kassans tillgångur,
protesterade vexlar dertill hänförda, låtit sedelstocken uppgå till
maximum, Tretio millioner R:dr; så hade verkligen sedelutgifning
kommit att grundas äfven på protesterade vexlar, och anmärkningen
skulle i sådant fall icke hafva saknat skäl; men, under när
-
115
varande förhållanden, inskränker sig frågan till en enkel bokföringsåtgärd,
ty om Fullmägtige ansett det vara sig tillständigt att
i Bankens räkenskaper inom linien eller bland osäkra fordringar
upptaga de protesterade vexlarne, hade gifna och enda följden
deraf varit, att Bankens Reserv-fond utvisat den lägre behållning,
hvilken haft sin motsvarighet i summan af ej infriade, protesterade
vexlar.
Angående Bankens nya sedlar, yttra Herrar Revisorer i 29 §
af berättelsen, bland annat, att de fortsatta, förberedande åtgärderne
varit förenade med stora omgångar, hvaraf ytterligare kostnader
och tidsutdrägt uppstått; att, bland anmärkningsvärda förhållanden,
Herrar Revisorer bordt anmäla dels att, sedan vattenmärkena
i en del af det vid Tumba Bruk tillverkade papper befunnits
vara orätt anbragta, utan att utrönas kunnat, hvilken dertill varit
vållande, Fullmägtige sett sig föranlåtne remittera frågan härom
till Fiskals-embetet, på hvars behandling och utlåtande densamma
ännu beror, och dels att, vid de inom Bankens sedeltryckeri verkställda
proftryck å de nya sedlarne, mera än 16,000 st. sedelblanketter
af 5 R:drs valören blifvit makulerade och i följd deraf måst
kasseras; att det till hittills utgifna Riksmynts-sedlar begagnade
papper, serdeles det lamellerade, vore för sitt ändamål mindre tjenlig^
samt att Fullmägtige borde, så fört ske kan, vidtaga åtgärder till
införande af nödiga förbättringar vid sedelpapperets tillverkning, så
att Banken till sina sedlar må erhålla ett papper af i möjligaste
måtto tjenlig och ändamålsenlig beskaffenhet; varande jemväl af'
Herrar Revisorer den upplysning meddelad, att de med anskaffande
af papper och tryck till Riksmyntssedlarne förenade omkostnader
uppgått till 57,109 R:dr 14 öre Riksmynt.
Då det ålegat Fullmägtige att åt frågan örn tillverkning af
sedelpapper söka förskaffa all den utredning, sorn endast af deri
sakkunnige personer vore att påräkna, torde af detta bemödande
anledningen förklaras till de stora omgångar, hvarmed de förberedande
åtgärderne, enligt Herrar Revisorers förmenande, varit för
-
116
enade; och den omständighet, att resultatet ej motsvarat allas förväntan,
bör väl, under dylika förhållanden, icke föras Fullmägtige
till last, serdeles som vid det slutliga fastställandet af prof till papper
för de serskilda valörerna, Fullmägtige saknade anledning befara,
att papperet, genom för kort malen massa eller af andra orsaker,
skulle lättare bryta sig och genom alltför tjocka lameller
förefalla svårhandterligt. Om ock det för första sedelutgifningen tillverkade
papper icke får anses fullt motsvara fordringarne hos ett
godt sedelpapper, hysa Fullmägtige likväl den förhoppning, att, sedan,
vid arbetets ordnande och utförande, mera vana hunnit förvärfvas,
befintliga felaktigheter, efter hand, med lätthet skola afhjelpas.
Jemnförelsen emellan förr begagnade sedelpapper och det
nuvarande skall naturligtvis utfalla något ofördelaktigt för det sednare,
då vid tillverkningen af det förra en tretioårig vana väsendtligen
bidragit, att åt detsamma gifva seghet och smidighet — egenskaper,
som nämnde papper ingalunda i lika hög grad innehade
vid första utgifningen. Det bör således med all tillförsigt kunna
antagas, att det nya sedelpapperet, vid fortsatt tillverkning, skall,
med bibehållande af sin klara, hvita färg, i hållbarhet fullt uthärda
jemnförelsen med förr begagnade, färgade papper; och under denna
förutsättning, torde Herrar Revisorers framställning ej böra till
vidare åtgärd föranleda.
Herrar Revisorer hafva redan anmält, att frågan angående
tillverkadt papper, deri vattenmärkena blifvit orätt anbragta,
ännu är på pröfning beroende. Fullmäktige få härvid
tillägga den upplysning, att detta papper icke är för ändamålet
oanvändbart, i följd deraf att vattenmärkena äro vända åt motsatt
håll, hvilket allenast föranleder dertill, att ett mindre antal sedlar
kan, på en gång, tryckas; men deremot är det möjligt, att samma
papper, som tillverkades på försök, ej bör, af de i 31 §:n af 1858
års Revisions-berättelse anförde orsaker, till sedlar användas.
Den vid verkställd proftryckning af sedlar å 5 R:drsvalören
uppkomna makulering af omkring 16,000 st. blanketter härledde sig
dels deraf att för sådant ändamål papper begagnades, hvilket, i
likhet med förr omnämnda, sedermera ansågs vara till sedlar mindre
lämpligt, och dels deraf att, för bestämmande af bottentrycksfärgen
å alla sedelvalörer, tryckplåten till 5 R:drs valören blef an
-
117
vänd. Denna proftryckning medförde imedlertid för Banken den
obetydliga utgift af 135 R:dr.
För öfrigt och då den af Herrar Revisorer lemnade uppgift,
att omkostnaderna för anskaffande af papper och tryck till de nya
sedlarne uppgå tili 57,109 R:dr 14 öre R:mt, skulle kunna leda till
den föreställning, att detta belopp till större delen medtagits i och
för anställda, förberedande, försök, få Fullmägtige meddela följande,
på vederbörande Kamererares i Låne-afdelningen utredning grundade,
upplysning om de serskilda utgifts-poster, hvaraf nämnde summa
utgöres:
För pappers-fonnar, förfärdigade efter uppgifvet
nytt sätt och godtgjorda, enligt räkning af
en härvarande fabrikant ........ R:dr 1,207: —
För anställda försök, afseende att • förekomma
sedlars eftergöring „ 2,392: 8.
För ritningar till nya sedlar, rese- och traktamentskostnads-ersättning
m. m. till Gravören A.
Salmson „ 5,392: 50.
För detalj-ritningar till och kalkerade kopior af
samma sedlar „ 1,948: i.
Rese- och traktaments-kostnads-ersättning till Tryckeri-föreståndaren,
Professoren J. Bagge för
hans resor till utrikes orter, för beställning af
gravyr-arbeten och maskiner samt tillsyn öfver
arbetenas utförande  „ 4,583: 93.
Ersättning för bestridandet af Tryckeri-föreståndare-befattningen
under Proiessoren Bagges
frånvaro „ 1,170: —
För stilgravyr till det s. k. fina trycket .... „ 1,549: 63.
Öfriga gravyr-arbeten till patricerna för nya sedlarne
„ 11,771: 71.
Tryckplåtar och deras inpassning „ 703: —
Två guillocher-maskiner „ 5,060: 87.
Sju tryckpressar „ 6,761: 77.
Fem numererings-maskiner „ 7,809: 74.
Två pappersskärnings-maskiner „ 1,636: 78.
Transport R:dr 51,987: 2.
Transport R:dr 51,987*. 2.
Diverse tryckeri-inventarier  „ 780: 75.
Assurans, frakt, tull oell omkostnader för maskinernas
uppsättning „ 1,463: 87.
Säger R:dr 54,231: 64.
I den af Herrar Revisorer upptagna summa ingå
jemväl två under detta år utgifna poster, hvilka
icke bordt deri inberäknas, nemligen:
målare- och snickare-arbeten samt dagsverken
för reparation och rengöring i tryckeri-lokalen
. :  83: 50.
tryckningskostnad  2,794: — 2,877: 50.
Summ a R:dr 57,109: u.
Med lemnad underrättelse om anvisningarne å Bankens Reservfond
hafva Herrar Revisorer i 65 § af berättelsen yttrat den åsigt,
dels att nämnde fond ej bordt, på sätt som skett, i första rummet,
tagas i anspråk tili det föremål, eller handels- och näringsdiskontens
förstärkande, hvarifrån indragning af medel till Reservfonden
förut egt rum, och dels att allmänna rörelsen bättre befrämjats,
i händelse de i Reserv-fonden tillgängliga medel blifvit
på färre händer, men till högre belopp, åt Filial-banker, som ställt
erforderlig säkerhet, af Fullmägtige disponerade.
Af den omständighet, att de vid nästlidne riksdag till förstärkning
af handels- och närings-diskont-fonden öfverlemnade medel,
enligt föreskriften i 174 § af reglementet, skulle, efter hand
och i den mån, allmänna rörelsen det medgåfve, derifrån återtagas,
för att till Reserv-fonden ingå, och att den andel af samma
medel, som tillkommit Banko-diskont-verket, blifvit till sistnämnde
fond levererad, hemta Herrar Revisorer stöd för den uttalade åsigten,
att Reserv-fondens tillgångar ej borde användas till förstärkning af
handels- och närings-diskont-fonden förr än Filial-bankernes anspråk
på försträckning, inom det dertill afsedda högsta belopp,
blifvit tillfredsställde. Till en sådan tolkning af reglementets ifrågavarande
föreskrift synes likväl densammas uppställning icke
gifva anledning. Det stadgas nemligen att Reserv-fonden må. af
Fullmägtige användas, dels till försträckning åt filial-banker, dels
119
till infriande af de assignationer, Diskont-verkens direktioner kunna
komma att å Reserv-fonden utfärda, oell dels, slutligen, i den mån,
allmänna rörelsen sådant påkallar, till förstärkande af handels- och
närings-diskont-fonden samt till inköp af räntebärande papper.
Häraf får väl ej den slutsats dragas, att tillgångarne skola
användas i den ordning, som de serskilta föremålen uppräknas; ty
i sådant fall, hade här, såsom i ett annat reglementets stadgande,
ordningen bestämdt angifvits och det föremål, hvartill medel aldrig
få saknas, eller till infriande af Diskont-verkens assignationer,
blifvit satt i första rummet. Fnllmägtige anse således det vara
åt dem öfverlemnadt, att i detta hänseende förfara efter sig företeende
omständigheter; och enär det visade sig, att understundom
nära hälften af hela det å upp- och afskrifmngs-räkniug vid Banko-diskont-verket
innestående belopp kunde disponeras, så att säga,
af en enda vilja, hvilket förutsatte nödvändigheten att för denna
räkning hålla större kassa, än sorn eljest varit erforderlig, samt
derjemte förekom att vid den tid, då Fnllmägtige förstärkte handelsoch
närings-diskont-fonden vid berörde verk, penningemarknaden
befann sig i en tryckt ställning; så och med fästadt hufvudsak -  ligt afseende å angelägenheten att kunna, derest Bankens ställning
sådant påkallat, snart till Reserv-fönden återföra derifrån anvisade medel,
ansågo Fullmägtige vederbörande Filial-bankers begäran om
försträckning ej böra undanskjuta meddelandet af en utaf allmänna
i'örelsens behof påkallad förstärkning af handels- och näringsdiskont-fonden.
1 anledning åter af Herrar Revisorers yttrande derom, att allmänna
rörelsen bättre befrämjats, derest anvisningar ne till Filialbanker
skett å färre händer till högre belopp, tillåta Fullmägtige
sig den erinran, att, genom de tillgängliga medlens spridning, flera
orter inom riket af dem dragit nytta, än om allt lemnats till en
eller två Flialbanker, ehuru det är obestridligt, att för aktie-egarne
i dessa banker och för »allmänna rörelsen» i de orter, hvarest de
voro ämnade att utveckla sin verksamhet, fördelen varit gifven om
delningen uteblifvit.
Enskilda bankernes ändamål borde väl hufvudsakligen vara
att insamla ofruktbara kapital och utgifva dessa till näringarnes
och industriens förkofran, och för ernåendet häraf erfordras i främ
-
120
sta rummet, att Bankens förvaltning besörjes på ett sätt, som förskaffar
den kredit hos allmänheten. På sättet för förvaltningen,
men icke på förlags-kapitalets storlek torde således Bankens säkerhet
vara beroende, emedan den på någon ort hopade kapitaltillgången
ofta föranleder en improduktiv skuldsättning som kan
blifva skadlig för orten och för den der förlagda Banken. Dock
är det naturligt att i detta fall någon bestämd regel icke kan uppställas.
I åtskilliga oktrojer för Filial-banker bestämmes ett minimum
för tecknings-summan. Denna bestämning har, efter hvad
Fullmägtige kunnat förnimma, tillkommit, i de flesta fall, af orsak,
att vid ansökningen om oktroj det befarats, att säkerhet ej skulle
kunna anskaffas till högre, än det minimi-teckningen motsvarande
belopp; någongång ock derför, att vederbörande haft sig bekant
att försträckning från Riks-bankeri ej varit att påräkna till större
summa än nämnde belopp, hvadan det ansetts gagnlöst att ställa
säkerhet derutöfver; men sannolikt aldrig af den anledning, att Bank
med lägre teckning, än det i oktrojen bestämda minimum, icke
skulle kunna verka oberoende af en eller annan bredvid stående
kapitalist. Vid dessa upplysningar, tillkomna med anledning af
den ytterligare utveckling, en minoritet inom revisionen ansett erforderlig
i motiveringen af Herrar Revisorers yttrande, bifoga Fullmägtige
den anmälan, att det af Fullmägtige anförda skäl för
åtgärden att förstärka handels- och närings-diskont-fonden innefattar,
att sådan förstärkning kan, i händelse Bankens säkerhet det
påkallar, med lätthet återtagas, hvilket icke är förhållandet med en
till Filial-bank anvisad försträckning; och ehuru tryckningen på Bankens
metalliska valuta är lika stark, ehvad sedeln, vid första utgifningen,
utgår till ett eller till ett annat föremål, måste det likväl
medgifvas, att det anslag från Banken, som ej utan svårighet
kan återfås, skall i längden ”trycka mera” på kassan, än det,
som snart kan indragas.
Af anledning att mom. c i reglementets 181 § förutsätter, att
någon del af sedel-skrifningen bör kunna medhinnas af sedel-kontorets
tjenstemän, anmäla Herrar Revisorer i 75 §, att för alla under
revisions-året skrifna sedlar af valörerne under 50 R:dr ersättning
från Banken utbetalts med tillsammans 14,580 R:dr.
121
Till följd häraf få Fullmägtige meddela, att berörde föreskrift,
som, i hvad densamma angår åliggandet för vederbörande i
sedel-kontoret att, utan serskild ersättning, underskrifva sedlar,
oförändrad bibehållits sedan längre tid tillbaka, kunnat ända intilldess
Banko-verket sednast reorganiserades, i så måtto åtlydas,
att sedel-underskrifningen tidtals och till högst 1,000 st. dagligen
blifvit utan ersättning i sedel-kontoret verkställd, men att, sedan
kontorets tjenstemanna-personal, hvilken tillförene utgjordes af 3
kommissarier, 1 kamererare, 4 bokhållare och G kontorsskifvare,
vid berörde organisation förminskades till 2 kommissarier, 1 kamererare,
2 bokhållare och 3 kontors-skrifvare, hvilka 8 personer
det numera åligger att besörja alla de göromål, som förut delades
emellan 14 personer, sedel-underskrifning såsom tjenstepligt destomindre
kunnat dem åläggas, som göromålen i och för nya sedlars
tillverkning och förslitna sedlars emottagning och vidare behandling
inom sedel-kontoret så betydligt ökats, att anställandet af serskildta
biträden mot godtgörelse af Bankens medel, tid efter annan,
funnits ovilkorligen nödigt.
Vid den af Herrar Revisorer afgifna berättelse är fogadt ett
anförande af en bland revisionens ledamöter, Hen- Majoren M.
Wolffelt, hvilket, efter hvad sjelfva berättelsen och ett dervid jemväl
följaktigt yttrande af andre Herrar Revisorer utvisa, innefattar
klander och anmärkningar i frågor, som hvarken förstbemälde ledamot
eller någon annan af revisionens ledamöter framställt till
öfverläggningsämnen hos Herrar Revisorer och som följaktligen ännu
mindre utgjort föremål för något Herrar Revisorers beslut.
Ofver sådana, så att säga, på sidan om revisionen tillkomna
och i form af enskilda åsigter uttalade, anmärkningar kan det naturligtvis
icke åligga Fullmägtige att afgifva utlåtande och förklaring
förr än sig visat, huruvida Högh. Banko-utskottet anser
sådant för ärendets utredning nödigt; men som berörde anförande
synes antyda, att den i l:sta punkten Fullmägtige till last förda
uraktlåtenhet tillkommit deraf, att vissa bland Fullmägtige icke
egnat tillbörlig tid åt Bankens förvaltning och ej heller dervid
Revisorer nes Berätt. ung. Banhoverkcl. IS
122
ådagalagt fullkomligt oberoende, samt att andre åter låtit enskilde
intressen verka på åtgärderne i Riks-bankens styrelse, hafva Fullmägtige,
ingalunda för att rättfärdiga sig hvarken inför den klandrande
ledamoten eller inför de Herrar Revisorer, som delat bans
åsigt, utan till upplysning för den del af allmänheten, som, i saknad
af närmare utredning, skulle kunna, genom läsning af blotta
anförandet, erhålla om förhållandena en origtig föreställning, möjligen
alstrande någon farhåga för Bankens säkerhet och realisationens
bestånd, trott sig böra till besvarande upptaga det i berörde
punkt förekommande yttrande, att metalliska kassans nedsjunkande
icke varit föremål för Fullmägtiges öfverläggningar förr än
frågan i slutet af .Juli månad väcktes, då bordlädes och sedermera
blifvit tills vidare uppskjuten.
Derest ifrågavarande ledamot behagat att taga fullständig kännedom
af det Fullmägtiges protokoll, som innehåller omförmälda
fråga, skulle han möjligen hafva funnit att Fullmägtige derförut
icke varit overksamma i bevakandet af Riks-bankens angelägenheter,
och derest han, i händelse ytterligare betänkligheter hos honom
i sådant afseende förefunnits, underställt desamma öfriga Herrar
Revisorers bepröfvande, skulle han sannolikt hafva vunnit den
klara insigt i bedömandet af förvaltningen, att hans klander förbytts
åtminstone till ett så beskaffadt gillande, som pluraliteten
bland Herrar Revisorer, genom sitt stillatigande, uttryckt.
I åberopade protokoll förekommer nemligen ett yttrande af en
bland Banko-styrelsens ledamöter, af hvilket följande här införes:
„ Ehuru silfveruttagen under den aldra sista tiden förminskats,
saknas dock icke anledning till bekymmer, väl icke egentligen för
realisationens bestånd, men så mycket mera för den blifvande penninge-ställningen
i landet, dä man ikågkominer, att Bankens metalliska
kassa, tillhopa med hvad som är för Bankens räkning stående
i Hamburg, icke uppgår till mer än 17 millioner R:dr Runt;
att den metalliska valuta, som finnes i Bankens eget förvar, endast
utgör något öfver 13 millioner R:dr, samt slutligen att denna
kassa kommer att i September månad, då första liqviden af statslånet
skall verkställas, minskas med öfver 3 millioner R:dr, till
följe hvaraf den utelöpande sedelstocken äfven kommer att med
motsvarande belopp nedsättas. För att afböja den metalliska kas
-
123
sans nedsjunkande till sitt minimum, finnas endast tvänne utvägar,
den ena att förminska Bankens sedelstock; den andra att söka föröka
den metalliska valutan. Hvad den förra utvägen beträffar,
tager jag mig friheten fästa uppmärksamheten derpå, att den redan
i sjelfva verket blifvit vidtagen. I samma mån reserv-fonden och
skillnaden emellan sedelstocken och maximi-beloppet af densamma
ökats, har naturligtvis en motsvarande förminskning i utelöpande
sedelstocken egt rum, och jemte andra skäl för Fullmägtiges beslut
i afseende på denna fond, har ett behörigt afseende på metalliska
kassans ställning icke kunnat undgå att vara ett bland de
hufvudsakligaste; åtminstone har jag, vid behandlingen af Filialbankernes
framställningar, icke uraktlåtit att hafva min uppmärksamhet
fästad på reela fondens forhandenvarande ställning och
Bankens deraf beroende säkerhet. Att likväl nu ytterligare vidtaga
en betydligare indragning af sedelstocken, anser jag icke rådligt;
den allmänna rörelsen skulle deraf erfara de största olägenheter
och inbetalningarne af de från stats-låne-fonden utgifna lån
skulle tilläfventyrs omöjliggöras, hvarigenom Bankens egen förestående
afbetalning å stats-lånet skulle försvåras, dag anser en
sådan åtgärd icke heller för det närvarande nödig; det är tids
nog att, om framdeles silfveruttagen åter börja i betydlig mån ega
rum, då upptaga denna fråga.
“Den andra utvägen, eller förökandet af metalliska kassan, är
lättare omnämnd, än vidtagen, af det enkla skäl, att någon vexeltillgång
för Banken för det närvarande icke finnes. Jag har visserligen
hört yttras, att Banken borde, för anskaffande af silfver,
göra betydligare uppoffringar. Huru Banken genom andra uppoffringar,
än dem, som Banko-reglementets 109 och lil §§ omförmäla,
skulle kunna icke blott erhålla, utan äfven bibehålla en
enda specie, är för mig icke klart; men väl begriger jag, att,
om Banken vid de tider, då, såsom nu, kursens förhållande är sådant,
att silfveruttag från Banken med verklig fördel egt rum,
gjorde försök att genom högre betalning anskaffa silfver, skulle
kursen ännu mera höjas. Silfveruttagen till lägre pris, än Banken
sjelf erlagt, skulle till följe deraf ökas och den slutliga följden
blifva den, att Bankens metalliska valuta förflyttades till utlandet
på Bankens bekostnad.“
124
De i detta yttrande uttalade, åsigter hafva vid flerfaldiga af
Fullmägtiges sammanträden varit föremål för öfverläggning, hvilket
ock nogsamt bevittnas af de utaf Fullmägtige fattade beslut.
Redan i April månad detta år vägrade Fullmägtige utgifvandet
till Filialbanker af försträckningar till äskadt belopp, emedan Fullmägtige
med skäl befarade, att den deraf bärflytande sedel-utsläppning
skulle underlätta uttagen af metallisk valuta, och sedermera
vidhöllo Fullmägtige oafbrutet den kort derefter beslutade ytterligare
inskränkning i utlemnandet af dylika försträckningar. Härigenom
blef det för Fullmägtige möjligt att bibehålla reservfonden
vid ett belopp af omkring Tre millioner R:dr, enär den
minskning, fonden, vid lyftning af Filialbanks-försträckningar, fick
vidkännas, genast ersattes af ingående medel. För liqvid af ränta
å stats-lånet måste betydliga summor från rörelsen indragas och
nödvändigheten att, i och för uttag af de å upp- och afskrifningsräkning
vid Banko-diskont-verket härstädes insatta medel, bålla
stor kassa, bidrog i ej ringa mån att minska sedelstocken. I händelse
Fullmägtige än vidare utsträckt indragningen af sedlar, så
är det väl möjligt att silfver-uttagen något minskats, men deraf
bade ock sannolikt följt, att den till nästlidne September månad
förestående och då äfven verkställda inbetalning å stats-lånet, i kapital
och ränta tillhopa utgörande 3,300,000 R:dr, måst försiggå
fastän motsvarande belopp af de från stats-låne-fonden utlånade medel
ej inbetalts. Dessutom torde de Fullmägtige till buds varande åtgärderne
för att afböja tryckningen på metalliska kassan böra med
största varsamhet begagnas, på det att inbetalningarne till Banken
och dess Diskont-verk ej må alldeles afstadna. Imellertid var
det begagnade medlet för att afböja metalliska kassans nedsjunkande
till sitt minimum destohellre af omständigheterne betingadt,
som någon ändamålsenlig utväg att förstärka kassan icke förr än
under den närmaste tiden sig erbjudit. Skälen dertill äro i det
föregående framlagda och torde väl svårligen kunna jäfvas; ty köp
af vexlar eller af silfver kan ej leda till metalliska kassans bibehållande
eller förstärkning, då, för tillfredsställande af vexelbehofvet,
annat sätt icke finnes, än uttag af silfver från Banken, och
upptagandet af lån eller beredandet af kreditiv-rätt å utrikes ort,
tor Bankens räkning, rättfärdigades icke af förhandenvarande för
-
hållanden. Visserligen skulle Banken, genom försäljning å utrikes
ort af ägande, i utländskt mynt ställda, Hypotheks-förenings-obligationer,
uppgående dock endast till det jemförelsevis obetydliga beloppet
af omkring 700,000 mark Hamb. B:ko, och således genom en medelbar
upplåning kunnat förskaffa sig någon förstärkning af metalliska
kassan; men utom det att en sådan åtgärd skadat Bankens
kredit och för Banken medfört uppoffringar, vida öfyerstigande
fördelen, skulle otvifvelaktig! Bankens uppträdande på marknaden
i Hamburg, såsom säljare af Svenska Hypotheks-föreningars obligationer,
hafva föranledt, att sådana papper, redan förut i lågt värde,
än vidare fallit både i begärlighet och pris, hvarigenom möjligheten
för Hypotheks-föreningarne sjelfve att försälja sina obligationer
afla, gsnats och Banken betagits det nu sig erbjudna tillfället att uppköpa
vexlar, hvaraf tillgång utöfver börsernas behof efter all
sannolikhet ej funnits om icke Hypotheks-föreningar, förmedelst
obligationers försäljning, kunnat förvärfva sig ytterligare lån på
utrikes ort.
Stockholm den 3 November 1859.
C. B. Lilliehöök.
N. H. Selander. Th. Wensioe.
Frans Schartau. G. D. Arfwedson.
Frik Mallmin. Matts Pehrsson.
O. Nordensvan.
J. Nordlund.
C. C. Hörnstein.
J. Holm.
\C. O. Ossbahr.
.
'
■
. i.. • , tät
<*■
i 'i -‘ii I ! < ! • • ( i > A . f4 r 4' r
in/. v'
. . 1 Av.- . Vi 0,
■
*
Bil. Litt. A.
Pantens belägenhet
Lån mot pant af real-säkerhet.
eller Låntagarens
hemvist.
Inteckning i
Landtegendom.
Inteckning i
Bruk, Verk och
Inrättningar.
Inteckning i
Stadsegendom.
Förlags-
Inteckning.
Aktier och
Obligationer.
Varor.
st.
st.
st.
st.
st.
st.
n , i l 1 OG _ !1
24
282,900
75
828,400
2
200,000
13
359,000
5
28,600
ötocKnonns mau oen jjan
Nyköpings
d:o
9
93,500
7
225,000
1
4,500
Upsala
8
K
152,400
126,500
1
7
10,000
135,000
3
12,000
d:0
Westmanlands
d:o
O
Orebro
d:o
14
156,800
10
299,000
27
202,000
W ermlands
d:o
15
120,500
6
130,000
3
26,000
1
6,000
St. Kopparbergs
1
6,000
f.
90,500
2
350,000
1
6,000
d:0
Gefleborgs
d:o
1
15,000
5
313,000
2
51,000
o
40,050
Vester-Norrlands
d:0
1
5,000
1
45,000
1
25,000
Vesterbottens
k
195,000
1
9,000
d:0
Norrbottens
d:0
A
55,000
2
5,400
1
20,000
Östergöthlands
d:0
17
182,500
i
10,000
8
77,000
3
36,000
Calmare
d:o
9
180,500
4
55,000
10
90,500
Jönköpings
d:0
16
130,000
3
43,000
v
Kronobergs
d:o
3
66,000
A
160,000
1
7,000
Jemtlands
Skaraborgs
d:o
d:0
1
9,000
2
22,500
_ . . ,
3
10,500
,
CIiristianstHus
(1:0
Götheborgs och Bohus d:o
1
7,500
Elfsborgs
d:o
2
5,600
1
24,000
N,
Hallands
d:o
1
8,000
Summa
131
1,570,200
61
1,755,500
137
1,363,300
5
575,000
i -
20
447,050
6
48,600
Inbetalta lån under
1858 ....
år
23
254,000
8
275,000
20
152,054
,13
2
350,000
12
309,000
4
38,100
Utestående lån den
December 1858 .
31
108
1,316,200
53
1,480,500
117
1,211,245
,82
3
225,000
8|
1
138,050
2
10,500
Summa lån
mot pant af
real-säkerhet.
st.
119
1,698,900
17
323,000
12
174,400
12
261,500
51
657,800
25
282,500
8
452,500
10
419,050
3
75,000
6
204,000
7
80,400
29
305,500
23
326,000
19
173,000
8
233,000
1
9,000
2
22,500
3
16,500
1
7,500
3
29,600
1
8,000
Lån mot pant af löpande förskrifningar eller endast namnsäkerhet, utgifna till
Fabriksidkare.
Handlande.
Handtverkare
och
Husegare.
Jordbrukare
utom
Bondeståndet.
mom
Bondeståndet.
st.
4
166,000
13,500
166,000
36,000
st.
15
I st.
347,400
3,000
6,500
11,600
40,500
I
7,500
58,000
7,000
I
62,500
5.000
11,000
5.000
st.
139,800
45.000
34.000
22.000
12,500
11
9
o
2
100,000
54,500
18,000
10,000
st.
1,500
17,000
6,000
21
8
3
133,100
46.000
19.000
Bruksegare.
st.
31,000
Summa
lån mot endast
namnsäkerhet.
35.000
71.000
45.000
10.000
6 45,000
360
5,759,650
69 1,378,154
,18
5.000
6.000
130,000
st
38
4
6
5
12
2
1
2
1
11
42
24
13
8
746,700
46.500
47.500
60,000
107,000
45.000
10.000
11,600
6,000
85.500
411,600
163,500
90,000
152,000
Summa
Summarum.
st.
157
21
18
17
63
27
9
12
4
17
7
71
47
Ib
1
2
3
1
3
1
19 381,500 32 481,500
291
11 83,500 44
4,381,495
,82
435,800 37 222,600
26
378,000
169
29
1,982,900
600,300
529
98
2,445,600
369.500
221,900
321.500
764,8001
327,500]
462.500
430,650
81,000
289.500
80,400
717,100
489.500
263.000
385.000
9,000
22,500
16,500
7,500
29,600
8,000
7,742,550
1,978,454
,18
140
1,382,600
431
5,764,095
,82]
I
Bil. ö.
Anvisningar utfärdade:
af Rikets Ständers Bank *)
på
af Götheborgs Låne-kontor „
af Malmö d:o . .  „
af Wisby d:o  t „
af Stockholms Enskilda Bank
Summa utfärdade anvisningar
o
Anvisningar infriade:
Rikets Ständers Banks af
Götheborgs Låne-kontors
, „
Malmö Låne-kontors
Wisby Låne-kontors
,
Stockholms Enskilda Banks
Rikets Ständers
Bank.
Götheborgs
Låne-kontor.
I ?
11,379,252
3,571,126
309,497
15,259,876 2
I 1,239,091
3,554,404
304,078
Summa utelöpande anvisningar på
Assignationer, utfärdade af Wisby Låne-kontor R:dr 64,400; infriade R:dr 43,900; utelöpande
.på
Summa utelöpande anvisningar och assignationer ,,
Oguldet förskott till Rikets Ständers Banks låne-af delning ,
Summa skuld R:dr
Fordran hos Stockholms enskilda bank
Kassabehållning den 31 December
hos
Summa tillgång R:dr
Summa infriade anvisningar af | 15,097,574 57 5,906,435 43] 2,399,094
3,767,678
154,713
27,729
1,998,428
5,948,549
3,742,943
154,713
22,729
1,986,049 3
36
Malmö
Låne-kon tor.
Wisby
Låne-kontor.
Summa.
1,989,086
259,673
10,906
150,000
38] 2,409,665
1,980,686
257,902
10,506
150,000
162,30 1 45|
20,500
*) Af ofvanstående af Rikets Ständers Bank utfärdade anvisningar har utgifvits
till Allmänna verk
„ Enskilda personer
för
185,744
42,1 14 15
94
63
277,138
6,462
1,900
29,580 43
315,080(8
276,63833
6,462 s
1,750!—
’ I
29,580 43
6,033,903
11,645,387
3,727,739
348,133
2,178,008
23,933,172 38
6,000,267 »oj
11,503,455 48;
3,710,868 5'
337,314 96
2,165,629 78
314,430(8
10,571 31
1,910,371 >8
970,148 93
650!-
23,717,535 47
!5,636|9t
20,500
1-| 236,136|9i
(-] 3,000,000|—
3,236,136|oi
“™T4L25ip|
25,0 13:36! 3,091,8
1 3,23<b
8umma
2,3 7 6,90 7133
1,390,771; 3
3,767,67-8136] 1,9 8 9,0 8 6(53]
1,-538,88 l]13j
450,205! 4 01
1 8 2.38 7 6(1
94,7 50,73
27 7,1 38 33
4,098.176: 6
1,935,727(16!
6,033,903(2
RIKETS HÖGLOFT, STÄNDERS
år 1859 församlade
ISORERS
BERÄTTELSE
OM GRANSKNINGEN AF
RIKSGÅLDS-KONTORETS
TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NÖRMAN, 1859.
T
1 ill följd af stadgandet i 5 §. af den för revisionerna af Riksgälds-verket under 1840 och
1841 års riksdag utfärdade instruktion, få undertecknade, i föreskrifven ordning, inom
Riks-ståndeo valde och genom Kongl. Kungörelsen den 13 sistlidne Maj sammankallade
Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds-verken, afgifva nedanstående berättelse om
hvad sorn förekommit under den nu fulländade granskningen af Riksgäld s-kontorets förvaltning
och räkenskaper för den tid, innevarande års revision i afseende på detta verk
omfattat.
Enligt hvad Revisorerne inhemtat af den från trycket utgifna och vid revisionens Revisionens
början dem tillställda berättelse om den under sistlidet år verkställda revision af detta omfattning.
verk, lästes och genomgingos derunder de hos Fullmäktige i Riksgäids-kontoret förda
protokoller till och med den 12 Augusti sagde år samt granskades Riksgälds-kontorets
hufvudbok och öfriga räkenskaper för år 1857. Nu församlade Revisorer hafva derföre
genomläst Fullmäktiges protokoller från nämnde dag till och med den 11 Augusti, då
Fullmäktiges till innevarande års revision afgifna och af Revisorerne, vid deras första
sammanträde, mottagna berättelse är daterad; hvarjemte Revisorerne, som vid revisionens
början äfven emottagit de i revisions-instruktionens lista §. föreskrifna berättelser af
Riksgälds-kontorets Kommissariat och Ombudsman, tagit kännedom om det hos Kommissariatet
under sagde tid förda så kallade protokolls-diarium; och hafva Revisorerne under
denna verkställda revision granskat ej mindre Riksgälds-kontorets hufvudbok med dertill
hörande räkenskaper för sistlidet år, än den för samma år upprättade särskilda redogörelse
i afseende på de medel, som derunder genom meranämnde verk blifvit upplånta
och utbetalda för fortsättningen af statens jernvägsanläggningar.
1 likhet med hvad föregående Revisorers till Rikets Ständer afgifna berättelser
innehålla, torde äfven i denna revisions-berättelse böra meddelas en omständlig, på
Riksgälds-kontorets räkenskaper grundad, utredning af det belopp detta verks skulder
och tillgångar utgjort vid början och slutet af det år, för hvilket räkenskaperna blifvit
af Revisorerne granskade; dock anse sig Revisorerne, till förekommande af missförstånd
vid jemförelsen mellan nu uppgifna förhållanden och de uppgifter rörande samma ämnen,
som förekomma i förut afgifna revisions-berättelser, böra upplysningsvis erinra, att, då
iRiksgälds-kontorets, likasom andra allmänna verks, räkenskaper från och med sistlidet
år föras i riksmynt, så äro, i öfverensstämmelse dermed, alla här nedan upptagna summor
angifna till sitt belopp i nyssnämnde mynt.
Såsom sednast församlade Revisorer i sin berättelse uppgifvit, utgjorde, enligt 1857 Riksgälds-konårs
hufvudbok, Riksgälds-kontorets skulder vid slutet af berörde år 7,567,846 Rdr 10 sk. t0reh »kuUer.
10 rst. Banko eller
R:dr Runt 11,351,769: 34.
och då, efter hvad Riksgälds-kontorets pp granskade hufvudbok
visar, skulderna under sistförlidet år minskats med
R:dr 1,082,278: 52.
— 4 —
nppgingo de följaktligen vid samma års utgång till
R:dr 10,269,490: 82.
hvaraf ett belopp af
R:dr 4,621,408: 56.
var räntebärande, nemligen:
å 5 procent
R:dr 209,714: —
å 4^ »
» 61,400: —
å 4" »
» 4,295,894: 56.
och ä 31 »
» 54,400: —
R:dr 4,621,408: 56.
Härå upplupna, då icke lyftade räntor utgjorde R:dr 128,700; 10.
De å Riksgälds-kontoret anvisade och enligt
Rikets Ständers 'beslut till utbetalning
förfallna, men vid sistlidet års slut hos
detta verk innestående och derför bland
skulderna upptagna anslagssummor utgjorde
följande belopp, nemligen:
under 1840 och 1841 års riksdag beviljade
anslag
R:dr 212,612: 95.
under 1844 och
1845 års riksdag
dito dito
» 27,645: 21.
under 1847 och
1848 års riksdag
dito dito
» 3,350: —
under 1850 och
1851 års riksdag
dito dito
» 36,950: —
under 1853 och
1854 års riksdag
dito dito
» 375,792: 94.
under 1856, 1857
och 1858 års riksdag
dito dito
» 2,826,792: 79. R:c|r 3,483,143: 89.
Innestående anslag till folkundervisningen för
1858 och föregångna år
318,795: —
Deponerade undsättningsmedel
1,463,731: 66.
jemte åtskilliga andra skulder
253,711: 61.
R:dr 10^269,490: 82.
De skulder, som finnas upptagna inom linien i Riksg&lds-kontorets räkenskaper och
hvilka vid 1858 års början utgjorde
R:dr 6,741,806: 24.
hafva under loppet af sagde år ökats med derunder från Kongl.
Stats-kontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnade äldre depo
sitionsmedel
» 1,053: 87.
och uppgingo följaktligen vid årets slut till
R:dr 6,742,860: 11.
I afseende på beloppet och beskaffenheten af hvar och en särskild skuldpost samt
den förändring, densamma undergått under sistförlidet år, få Revisorerne, under åberc
-
— o —
pande af de i förut afgifna revisions-berättelser meddelade fullständiga utredningar af
Riksgälds-kontorets samtliga skulder, hänvisa till nedan intagna fortsättning af dessa
utredningar, hvilken innefattar:
-kontorets iitlm!ausera<tlr Skulder.
vid vid
Räntebärande: 1857 ärs slut. 1858 års slut.
Obligationer med 5 procent ränta, hvilka, i anseende
till deras ordalydelse, icke kunna uppsågars
10,125: — 10,125: —
» ined 4 procent ränta, utfärdade tili Rikets Ständers
Bank eller dess ordres, att årligen till ett
antal af 22 stycken å 4,000 R:dr B:ko hvardera,
ellei1 å ett saminanlagdt belopp af 88,000 R:dr
sagde mynt, infrias
3,564,000: —' 3,432,000: —
» med 3 procent ränta, för upplånta medel till utbetalningar
å kreditivet för neutralitetens upprätthållande
(serien A.)
1,500: —  1 —
» med 4 dito, för d:o d:o (serien B.)
377,250: — 342,375: —
» med 4f d:o, för under åren 1857 och 1858 upplånta
medel
2,600: — 44,000: —
» med 4 d:o, för det till jernvåg sanläggningar shekostande,
enligt Rikets Ständers beslut vid 1853 — 1854 års riksdag,
upptagna fonderade statslån (serierna A. och B.)  — 225,500: —
»■ med 3^ dito, för dito dito (serierna C. och D.) ....  — 54,400: —
(Riksgälds-kontorets skuld för detta statslån var
under 1857 och nästföregångna år upptagen i särskild
räkenskap.)
Ränte- och amortissements-fonden för ofvannämnde fonderade
statslån, för hvilken fonds vid 1858 års slut
hos Riksgälds-kontoret innestående belopp 5 procent
ränta derefter af detta verk godtgöres,
— 22,638: 96.
Insatt fond till säkerhet för Götha kanals framtida underhållande,
emot 5 procent ränta,
140,889: — 140,889: —
Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals underhållande,
emot dito,  45,000: — 45,000: —
Innestående lösen för å skattejordeu växande ekar; å
hvilka medel 4 procents ränta ekeplanterings-kassan
godtgöres  :  294,782: 72. 296,019: 56.
Uti Riksarkivets nuvarande hus intecknad skuld till
Stockholms Borgerskaps Enklius-direktion; för hvilken
skuld, enligt den derför afgifna förbindelse af
den 6 November 1794, borde till en början erläg
Transport;
4,436,14(51" 72. 4,612,947:52,
- 6
Transport: R:dr 4,436,146: 72.
gas 5 procent och sedermera allt framgent 41
procent ränta
17,400: —
= 4,453,546: 72. 4,630,347: 52. ==
Mittefria:
Förfallna 5 procents obligationer, med derå till förfallo
dagarne
upplupen ränta,
5,641: 19.
Dito dito, med dito, utfärdade för Svenska medborgares
erkända- fordringar lios Franska Regeringen
839: 14.
Fonden för Hjelmare kanals och slussverks framtida
underhållande, hvilken fond utgöres af en i bolagets
fasta egendomar intecknad skuldförbindelse,
jemte andra säkerhetshandlingar,
54,148: 94.
Återstoden af den, vid Kongl. f. d. Nummer-lotteriinrättningens
upplösning, till Riksgälds-kontoret öfverlemnade
s. k. brudgåfvofond  30,603: 58.
Verkställda oell sedermera icke återtagna insatser för
den inställda l,144:de dragningen vid samma lotteriinrättning
87: 79.
Norbergs förra jernvägsbolags lån utaf handels- och
sjöfarts-/'onden; hvilket lan skall af Riksgälds-kontoret
återbetalas genom erläggande af T'ö:del årligen
af lånets kapitalbelopp,
— —
Upplupen, outtagen ränta å de år 1750 för tillskott till
Trollhätte slussverks byggnad utfärdade s. k. lottsedlar
6,047: 50.
Dito å Riksgälds-kontorets obligationer för upptagna lån.
utom de fonderade statslånen, * 1,539: 7.
Upplupen, outtagen ränta å ekeskog smedlen
108,292: 62.
Lyftadt och först efter årets utgång återbetaldt belopp utaf
Riksgälds-kontorets kreditiv å Rikets Ständers Bank 1,350,000: —-
= 1,557,199: 83. 372,718: 69. =
Innes! »ende anslags-snmmor.
Beviljade under 1840 och 1841 års riksdag:
Utaf anslaget, 150,000 R:dr, för häradshäktenas ombyggande
och förseende med celler
95,685: —
» d:o, 195,000 R:dr, för fängelsebyggnader i städerna,
utom Stockholm,
161,327: 95.
= 257,012: 95. 212,612: 95._ =
4,612,947: 52.
17,400: -
5,641: 19.
839: 14.
56,856: 39.
30,403: 58.
87: 79.
150,000: —
6,047: 50.
2,759: 17.
120,083: 93.
69,685: —
142,927: 95.
Beviljade under 1844 och 1845 års riksdag:
Utaf anslaget, 105,000 R:dr, för boskapsskötselns upp
Transport:
6,267,759: 5(h 5,215,679; 16,
'7
Transport: 6,267,759: 50,
muntran och befrämjande genom bildande af stam
-
holländerier och införskrifning af racedjur m. m. 43,367: 26.
= 43,367: 26. 27,645: 21. =
Beviljade tinder 1847 och 1848 års riksdag'.
Utaf anslaget, 4,000 R:dr, för reparationer och bokhyllor
samt ytterligare inredningskostnader i några rum
af Riksarkivets hus
3,100: —
n d:o, 1,500 R:dr, till befrämjande af goda läseböckers
författande och utgifvande för allmogen
750: —
= 3,850: — 3,350: — =
Beviljade under 1850 och 1851 års riksdag:
Utaf anslaget, 126,937 Rdr 50 öre, för Wisby hamn
byggnads
fullbordande
21,156: 25.
» d:o, 53,079 R:dr, för hamnbyggnaden vid Kalmar 3,579; —-
» d:o, 12,000 R:dr, för en kanal genom T ju
sundet vid farleden till Luleå  2,000: —
fi 1851, 1852 och 1853 års anslag, 250,000 R:dr årligen,
för våganläggningar och vägförbättringar samt
mindre strömrensnings- och hamnbyggnadsarbeten 9,012: 50,
» det för samma år utan återbetalningsskyldighet anslagna
belopp, 30,000 R:dr, till sanka trakters och
sjöars utdikning och aftappning
3,112: 50.
■>) det utan d:o anvisade statsbidrag, 14,000 R:dr, för
sänkningen af sjön Möckeln inom Kronobergs län 2,333: 33.
i» dito d:o, 112,500 R:dr, för jernvågsanlåggningen
mellan staden Nora och Ervalla
15,000: —
= 56,193: 58. 36,950: — =
Beviljade under 1853 ochjJ854 års riksdag:
Utaf 1857 års anslag, 150,000 R:dr, för uppförande af
fängelser efter cellsystemet  ■/■  30,000: —
» anslaget, 130,500 R:dr, för rid- och anspanns- m. fl.
pgrsedlar åt nya fåltartilleriet
25,500: —
(Återstoden utbetald i Februari och Maj månader
1859.)^
» 1857 års anslag, 100,000 R:dr, för nya gevärs anskaffning
19,500: —
* 1856 års d:o, 5,000 R:dr, för anskaffning af slag
krytshufvar
5,000: —
(Återstoden utbetald i Februari 1859.)
v 1857 års d:o, 41,000 R:dr, för underhållande af beväringsmanskapets
beklädnads- och utrednings-persedlar
-  41,000: —
Transport: 6,492,170: 34.
5,215,679: 16.
27,645: 21.
2,600: —
750: —
7,500: —
1,500: —
2,000: —
9,012: 50.
1,937: 50.
15,000: —
16,000: —
3,000: —
5,302,624: 37.
- 8 -
Transport:
Utaf 1857 års anslag till arfvoden och stipendier vid
Mariebergs artilleri-läroverk för bildande derstädes
af civil-ingeniörer  •
Utaf 1855, 1856 och 1857 års anslag, 5,000 R:dr årligen,
för Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona
» 1856 års anslag/7,500 R:dr, för inrättande af en
teknisk undervisningsanstalt i Borås
» det såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
anvisade statsbidrag, 30,000 R:dr, för Ystads hamns
uppmuddring
» d:o d:o, 37,500 R:dr, för Arboga åns uppmuddring
mellan staden Arboga och Mälaren
» d:o d:o, 40,000 R:dr, för upprensning och fördjupning
af Köpings å
» d:o d:o, 150,000 R:dr, för en kanal-ledning mellan
Eskilstuna och Målaren
» 1854—1857 års anslag, 187,500 R:dr årligen, för
våganlåggningar och förbättringar samt strömrensningar
äfvensom mindre hamn- och brobyggnader
» det utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag,
50,000 R:dr, för brobyggnad öfver Helge å vid Christianstad
» d:o d:o för åren 1854—1857, 7,500 R:dr årligen,
för myrutdikningar och sjösänkningar m. fl. vatten
aftappningsarbeten,
Anslaget för fortskyndande af afvittring s-ärendena inom
Westernorrlands, Westerbottens och Norrbottens län
Dito för erhållande af ett instrument till brånvins mätning
och profning
Utaf dito, 4,500 R:dr, till premier åt egare af kreatur
utaf utmärktare slag
Anslaget till slöjdexpositioners befrämjande
Utaf 1855—1857 ars anslag, 3,000 R:dr årligen, till
resestipendier åt fabriks- och handtverks-arbetare
(Detta anslags återstående belopp bör afföras i
1859 års räkenskaper).
» d:o d:o, 3,000 R:dr årligen, för inköp af konstalster
utaf Svenska, i fäderneslandet bosatte, konstnärer....
» d:o d:o, 3,000 R:dr årligen, till utgifvande från trycket
af äldre, för Sveriges historia och offentliga
förhållanden vigtiga handlingar
» anslaget, 225,000 R:dr, till utvidgning och förbättrande
af Wadstena, Götheborgs och Hernösands
hospitaler
Anslaget till uppförande af ny byggnad åt institutet för
döfstumma och blinda
‘(sammanslaget med det vid 1856—1858 års riksdag
för samma ändamål beviljade anslag).
Transport:
6,492,170: 34. 5,302,624: 37.
3,000: —
4,442: 72.
1,952: 72.
4,250: —
■
22,500: —
15,000: —
7,500: —
7,500: —
10,000: —
30,000: —
30,000: —
215,354: 92.
1.48,048: 17.
25,000: —
25,000: —
16,691: —
16,143: 50.
12,000: -
12,000: —
4,500: —
4,500: —
1,500: -  4,500: —'
1,500: —
3,500: —
8,934: 16.
3,684: 16.
3,225: —
3,225: —
1,714: 29.
1,714: 29.
75,000: —
75,000: —
37,500: —
—
6,979,782: 43. 5,651,392: 21
— 9 —
Transport: 6,979,782: 43. 5,651,392: 21.
Anslaget till inköp af nya eller ytterligare inventarier åt
nämnde institut  7,500: — 7,500: —
Utaf anslaget, 15,000 R:dr, till förberedande åtgärder
för ett statistiskt embetsverks inrättande
—— — 525: 10.
= 616,112: 9. 375,792; 94. -
Beviljade under 1856, 1851 och 1858 års riksdag:
Utaf 1858 års anslag, 150,000 Kalr, till uppförande af
länsfångelser efter cellsystemet  —— — 30,000; —
(Utbetaldes i Mars 1859.)
1858 års dito till anskaffning af 39 ammunitionsvagnar
för fältartilleriet
— 15.210: —
(Utbetaldes i Maj 1859.)
Utaf dito dito, 150,000 R:dr, till dito af 12,000 rejf
lade
infanterigevär  — 60,000: —
(Utbetaldes i Februari 1859.)
» dito dito, 90,000 R:dr, till utförande af fästnings
byggnadsarbeten
vid Waxholm
— 45,000: —
(Utbetaldes i Februari och Maj 1859.)
1858 års anslag till ersättning för arrende- och hyresmedlen
utaf Kalmar f. d. fästnings vallar och lägenheter
.'
1,650: —
Utaf dito dito, till bildande af materialförråd för fält
bry
ggeutredning vid Arméen
— 6,000: —
(Utbetaldes i Augusti 1859.)
Anslaget till uppförande af kasernbyggnad m. ni. på
Ränne slätt för Smålands husar-regemente
— 29,200: —
Dito tili dito af förrådshus för bevarande af beväringsmanskapets
materiel..
— 75,000: —
Utaf 1858 års anslag, 32,061 R:dr 50 öre, till ökade
kostnader för beklädnads- och utrednings- m. fl.
persedlar vid Svea och Andra Lifgardes-regementena
samt Lifgardet till häst och Kronprinsens
husar-regemente
— 16,030: 75.
(Utbetaldes i Februari 1859.)
» dito, 18,240 R:dr 19 öre, till ökade beklädnadskostnader
vid Sappörtruppen samt Svea och Göta
artilleri-regementena  ■—— —- 9,120: 9.
(Utbetaldes i Februari 1859.)
» dito, 84,000 R:dr, till underhållande af beväringsmanskapets
beklädnad
— 42,000: —
(Utbetaldes i Augusti 1859.)
» dito, 130,000 R:dr, till anskaffning af tält för beväringsmanskapets
vapenöfningar
— 30,000:
Transport: 6^^(282:437 6,018,628: 15.
_ 10 —
Transport: 6.987,282: 43. 6,018,628: 15.
1858 års anslag till understöd åt officerare, sorn inträda
i aktiv krigstjenst hos främmande makt
9,000: —
(Utbetaldt i Februari 1859.)
Utaf anslaget, 2,000 R:dr, för statistiska uppgifter öfver
kostnaderna för Kriqs-kolleaii förvaltning tillhö
o-t
1 QQQ, 09
rande föremal
— 1,00a: 00.
» dito, 181,170 R:dr 45 öre, till gratifikationer för år
1857 åt Underofficerare och deras vederlikar vid
Garnisons-regementena och Artilleriets tyg- och
handtverksstater samt Flottan och Marin-regementet
äfvensom Flottans handtverks-, timmermans- och
machinist-stater
2,830: 58. 2,830:58.
« 1858 års anslag, 116,666 R:dr 66 öre, för uppfö
rande
af en jernbro mellan Skepps- och Kyrkholmarne
i hufvudstaden.,
— 666: 66.
(Utbetaldes i Februari 1859.)
Anslaget till gratifikationer för år 1857 åt Flottans matroser
och jungmän
— 8,760: —
Utaf anslaget till arfvoden för samma år åt Gheferne vid
indelnings-båtsmans-kompanierna
— 183: 70.
Anslaget för en fyrs uppförande på Brämön eller i trakten
deraf...
— 40,000: —
(Utbetaldes i Mars 1859.)
1858 års anslag till uppförande af en fyr på Bjurö och
en på Hernö klubb samt en på klippan Björn
— 44,500: —
(Utbetaldes i Mars 1859.)
Dito dito, till sjömärkens anbringande, företrädesvis i
farvattnen norr om Stockholm
— 8,000: —
(Utbetaldes i Mars 1859.)
Utaf 1858 års anslag, 1,000 R:dr, till hyra för embets
lokal
åt Statistiska tabellkommissionen
— 800: —
» dito, 15,750 R:dr, till fortskyndande af arbetet med
socken-karteverkets utförande
— 12,526: —
Återstoden af gratilikations-anslaget, 3,000 R:dr, till
Majoren A. Hahr för utgifningen af en generalkarta
öfver Sverige  1,500: —  —
Det särskilda anslaget till skiften och afvittringar för
år 1858
57,000: —
(Utbetaldes i Mars 1859).
Anslaget till inköp af nya målkärl och vigter för krono
magasinerna
och bagerierna....  * — 5,000: —
1858 års anslag till uppförande af ny byggnad för Teknologiska
institutet m. m.  —— — 140,000: —
Anslaget till inköp af tomt för nämnde instituts nya
byggnad
60,000: —
Utaf anslagen, 18,000 R:dr, till anskaffning af erforderliga
läro-apparater vid tekniska skolorna i Malmö,
Orebro, Norrköping och Borås
13,500: —
» 1858 års anslag, 5,000 R:dr, till aflönande af lä
Transport:
6,991,613: 1. 6,422,728: 42.
— 11 —
Transport: 6,991,613: 1. 6,422,728: 42.
rare och underhåll af elever samt andra utgifter vid
Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona
— 2,750: —
Anslaget till slöjdexpositioners befrämjande
— 4,500: —
Utaf anslaget, 60,000 R:dr, till geologiska undersökningar
samt derpå grundade kartors utgifning
—• 40,000: ■—
Anslaget till uppförande och inredning af ett boningshus
på Landtbruks-akademiens experimentalfält
— 6,000: —
Återstoden af anslaget, 9,000 R:dr, till utdelning af
premier för djur, redskap och ladugårdsprodukter  — 4,500: —
Dito af dito, 3,000 R:dr, till arfvoden för lärare vid
Mariebergs artilleri-läroverk i civil-ingeniörer tillhörande
kunskapsämnen
— 1,500: —
Dito af dito, 150,000 R:dr, till kostnader för tekniska
oell topografiska samt statistiska undersökningar
rörande för statens räkning ifrågaställa jernvägs
anläggningar
——- — 50,000: —
(Utbetaldes i Mars 1859).
Det till utgående under åren 1858, 1859 och 1860 afsedda
belopp utaf den utan återbetalningsskyldighet
anslagna summa, 525,000 R:dr, för en kommunikationsled
från Asasjön inom Norrvidinge till Almundsryd
inom Kinnevalds härad af Kronobergs
län samt anläggningen af en jernväg mellan sistnämnde
ställe och Carlshamn
— 170,000: —
(Detta anslag lärer icke komma att utgå, enär
något bolag för sagde arbetsföretags utförande
icke blifvit bildadt inom derför föreskrifven tid.)
Utaf anslaget för ny kommunikationsled från de inre
delarne af Jemtland till lämplig hamnplats vid
Nordsjön  —— — 190,500: —
» 1858 års anslag, 150,000 R:dr, för dels anläggning
af nya, dels förbättrande eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vågar
— 38,679: 17.
» det särskilda anslaget, 15,000. R:dr, för vägs anläggning
mellan Wester- och O ster-Dalarne genom
Öije kapellförsamling inom Stora Kopparbergs län
10,000: —
» dito, 67,500 R:dr, för dito mellan Öfver-Torneå
och Pajala socknar i Norrbottens län
— 47,500: —
» 1858 års anslag, 20,000 R:dr, till mindre hamnbyggnaders
och årensningars understödjande
— 8,670: —
» det utan återbetalningsskyldighet beviljade statsbidrag,
12,850 R:dr, för hamnbyggnad, vid Färjestaden
i Thorslunda socken på Öland
— 9,637: 50.
Dito dito för hamnbyggnad vid staden Falkenberg  — 20,000: —
För år 1858 utan återbetalningsskyldighet beviljade bidrag
till utdikningar och aftappningar af sanka
trakter och sjöar, för odlingsföretags beredande
— 20,000: —
Transport) 6,9917613: TT~ 7)046,965: 9.
— 12 —
Transport: 6,991,613: 1. 7,046,965: 9.
Utaf anslaget, 60,000 R:dr, till kostnader för den beslutade
förenklingen i beskattningsväsendet samt de nya or
deböckernas
afslutande och granskning
— 58,645: 1.
Anslaget för inlösen af Kamreraren C'. Sandbergs samlingar
och anteckningar rörande Svenska kameralväsendet
— 5,000: —
1858 års anslag till nämnde samlingars förökande samt
ordnande och vårdande  -— 500: —
Anslaget till förre Landskamreraren, Kammarrätts-rådet
S. Lindbergs ersättning för de af Statsrådet J. D. af
Wingårds sterbhus godtgjorda arrendemedel
— J,500: —
Utaf anslaget, 76,650 R:dr, till inköp af Landshöfdingeresidenshuset
i Hernösand och uppförande af en em
betsbyggnad
för lands-staten derstädes....;
— 60,650: —
Anslaget för Wadstena slotts yttre iståndsättaude
— 30,000: —
Utaf anslaget, 37,500 R:dr. för vidmakthållande af Kalmar
slott och åtskilliga dervarande rums restaurerande  — 23,500: —
Anslaget till inköp af egendomen N:o 1 på Riddarholmen
i Stockholm eller det s. k. Geijer ska huset
— 140,000: —-
(Utbetaldes i Februari 1859).
Utaf gratifikations-anslaget, 1,000 R:dr, till Kamreraren
i Kongl. Stats-kontorets Kammar-kontor
— 500: —
Anslagen till en kapellbyggnad vid Mouonionalusta och
ett bönhus med begrafningsplats vid Turtola by samt
inköp af ett boställe för kapellpredikanten inom
Pajala socken af Norrbottens län
— 13,800. —
Anslaget till boställe åt kapellpredikanten inom Tyngsjö
kapellag af Malungs pastorat i Stora Kopparbergs
län
— 4,500: —
Utaf anslaget, 30,000 R:dr, till fullbordande af lärohus
byggnaden
i Wexiö
— 15,000: —
(Utbetaldes i Mars 1859.)
Anslaget till nya skolhus- och gymnastik-byggnader i Götheborg
— 150,000: —
Dito till ny skolhusbyggnads uppförande i Uddevalla  — 20,000: —-
Dito för ombyggnad af växthusen vid den botaniska institutionen
i Upsala
— 13,500: —
(Utbetaldes i Februari 1859.)
Dito till uppförande af ett nytt kemiskt laboratorium i
Lund
— 30,000: —-
Dito till inköp af en refraktor för astronomiska observatorium
i Upsala  —— — 15,000: —
Dito för tillbyggande af Vetenskaps-akademiens hus
— 225,000: —
Dito till utgifning af planchverk öfver fornsaker och historiska
märkvärdigheter samt medeltids-sigiller
— 6,000: —
1858 års anslag till fortsatt utgifning af äldre, för Sveriges
historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter
och handlingar
— 3,000: —
Transport: 6,991,613: 1. 7,863,060: 10,
— 13
Transport: 6,991,613: 1. 7,863,060: 10.
Utaf 1858 års anslag, 3,000 R:dr, för utskrifning af
felande registratur inom de särskilda afdelningarne
af Kongl. Majda Kansli
2,000: —
(Utbetaldes under förra hälften af år 1859).
1858 års anslag till stipendier för genomgåendet af lärokursen
vid Gymnastiska Central-institutet
— 2,000: —
Utaf 1858 års anslag, 213,750 R:dr, till afslutaude af
byggnadsarbetena för hospitalsinrättningen å lägenheterna
Hedvigsberg och Conradsberg invid Stockholm
23,750: —
(Utbetaldes i Mars 1859).
Anslaget till uppförande af ny byggnad för Götheborgs
hospital
— 190,000: —
Anslaget för en ny byggnads uppförande vid allmänna
institutet för döfstumma och blinda
— 157,500: —
1858 års anslag till löneförbättringar vid vissa stadspedagogien
och dessa skolors utvidgning
— 30,000: —
Utaf gratifikationsanslaget, 960,000 R:dr, till förbättring
af den i statens tjenst anställda personals löne
vilkor
för år 1857
— 217,900: —
= 4,330: 58. 2,826,792: 79. =
För folkimdmisniiigrns befrämjande:
Utaf 1855—1857 års anslag till understöd för ajiöiucnde
affolkskole-lärare samttill folkskole-lärare-semina
rierna
och till stipendier åt elever vid dessa seminarier 25,350: — 23,475: —
(Det vid 1859 års utgång odisponerade beloppet'af
dessa anslag kommer icke vidare att för sagde
ändamål reserveras.)
Utaf 1858 års anslag, 100,000 R:dr, till s. k. småskolors
inrättande och till understöd för examinerade folkskole-lärare
— 75,480: —-
Samma års anslag till understöd för högre folkskolors
inrättande
— 24,000: —
Utaf dito, 46,000 R:dr, till folkskole-lärare-seminarierna
och understöd för dervarande elever
— 13,150: —
Samma års anslag till undervisnings-materiel samt böcker
och kartor för folkskolorna
— 12,000: —
Dito dito till folkundervisningens befrämjande i allmänhet  — 68,000: —-
Utaf 1857 och 1858 års anslag till ersättande af Grefve
Thorsten Rudenskölds resekostnader vid folkundervisningens
ordnande  1,293: — 750: —
(Hvad af de lyftade medlen icke begagnats, har under
år 1859 återbetalts.)
Utaf fonden för afskedade folkskole-läraresframtida pensionerande
101.940: — 101,940: —
= 128,583: — 318,795: — =
”Transport; 7,120,196: 1. 8,805.005; 10,
— 14 —
Transport: 7,120,196: 1. 8,805,005: 10.
Anslaget för komplettering och förökande af det inom
Rikets Ständers lius inrättade arkiv af riksdagshandlingar
och författningssamlingar  750: — —— —
Förskottsvis mottagna mede!:
I afräkning ä öfverskotten af Stats-verkets inkomster
för år 1856
2,886,337: 61.
Deponerade medel:
Lösningssumman för 5 st. till inlösen icke företedda aktier
i Strömsholms gamla kanalbolag, jemte derå
innestående utdelning,
551: 56. 551: 56.
För utbekommen ränta å 3:ne Trollhätte slussverks lottsedlar,
sorn för mer än 10 år tillbaka blifvit från
innehafvaren bortstulna,
202: 50. 202: 50.
För behöfvandes undsättning i missväxtår anvisade och,
intilldess de för afsedt ändamål böra användas, till
Riksgälds-kontoret öfverlemnade medel  1,343,731: 66. 1,463,731: 66.
= 1,344,485: 72. 1,464,485: 72. ='
inom linien upptagna skulder:
vid vid
1857 års slut. 1858 års slut.
Till Rikets Ständers
Bank, för derstädes
af Riksgälds-kontoret,
emot diskontvilkor och
2 procents ränta, intill
1823 års slut begagnade
förskott  6,022,278: 51, 6,022,278: 51.
(Denna skuld har
blifvit förd inom linien
, enligt Rikets
Ständers beslut vid
1828—1830 års riksdag.
)
För tillskott till Trollhätte
slussverks byggnad
år 1750 utfärdade
obligationer, eller
de s, k. Trollhätte
Transport: 6,022,278: 51. 6,022,278: 51. 11,351,769: 34. “10,269,490: 82.
— 15 —
Transport: 6,022,278: 51. 6,022,278: 51. 11,351.769: 34. 10,269,490: 82.
slussverks lottsedlar;
lör hvilka tillskott,
under de 2:ne första
åren skulle godtgöras
6 procents årlig ränta
och derefter eller från
den 1 Mars 1753, under
100 år, 12 procent
årligen. Häraf
har dock J:del eller
3 procent innehållits
såsom bevillningsafgift. 49,250: — 49,250: —
(Dessa obligationers
kapitalbelopp fördes
inom linien, enligt Rikets
Ständers beslut
vid 1840-1841 års
riksdag).
Det, enligt 1779 års
riksdagsbeslut, till/iemgift
åt dåvarande Hertigen
af Södermanland,
sedermera Konung
Carl XIII, anslagna
kapital med 5
procents årlig ränta... 150,000' — 150,000: —
(Fördt inom linien,
enligt d:o d:o).
Lappmarks Ecklesiastikverks,
vid Kongl,
f. d. Kanslistyrelsens
upplösning år 1834,
till Riksgälds-kontoret
öfverlemnadefond, för
hvilken Kontoret betalar
5 procents årlig
ränta  100,777: 16. 100.777: 16.
(Fördt inom linien,
enligt d:o d:o.)
Från Landtränterierna
samt Ofverståthålla
re-embetets
Kansli till t
Kongl. Stats-kontoret
inlevererade samt under
åren 1845, 1848,
1851 —1858 till Riksgälds-kontoret
öfver
Transport:
6,322,305: 67: 6,322,305: 67. 11,351,769: 34. 10,269,490: 82.
— 16 —
Transport:
lemnade deposition s
medel.
(Upptagna inom linien,
enligt Fullmäktiges
beslut d. 8 Maj
1845.)
Från Kongl. Postverket
emottagna medel,
som varit inneslutne
i öfverblifna bref.
(till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade på
grund af Rikets Ständers
beslut vid 1844
och 1845 års riksdag
samt Kongl. Brefvet
d. 10 Mars 1845.)
För fullföljandet af rättegången,
angående
Baumanska arfvingarnes
kronofordran,
utaf Riksgäldskontoret
hos Ofverståthållare-embetet
deponerade
medel, som derefter
återbekommits
emotRiksgälds-kontorets
förbindelse af d.
25 Maj 1847, att, i
händelse de uppgifna
arfvingarne skulle förklaras
berättigade till
lyftning af större eller
mindre belopp, detsamma
uppå anfordran
återbetala
6,322,305: 67. 6,322,305; 67. 11,351,769: 34. 10,269,490: 82.
118,723: 25. 119,777: 12.
4,727: 32. 4,727: 32.
296,050: - 296,050: —
S:ma 6,741,806: 24. 6,742,860: 11.
' Summa" R-dr 1U35K769: 34. 10,269,490: 82.
17 —
De fordringar oell öfriga tillgångar, som Riksgälds-kontoret vid 1857 års slut
ägde, uppgiiigo, enligt samma års hufvudbok, till det i sednast församlade Revisorers berättelse
uppgifna bolopp af 11,130,209 R:dr 4 sk. 8 r:st Banko, motsvarande således
R:dr R:mt 16,695,313: 65.
Genom inträffade förändringar under sistlidet år, hafva Riksgälds-kontorets
i hufvudboken upptagna fordringar och
andra tillgångar derunder minskats med
» » 767,705: 28
och utgjorde följaktligen vid 1858 års slut ett sainmanlagdt
belopp af.  R:dr 15,927,608: 37.
af hvilken summa 2,160,039 R:dr 4 öre voro genom utgifna
lån eller uppköpta hypotheksförenings-obligationer tills
vidare förräntade. Hela beloppet af de räntebärande fordringarne
och tillgångarne uppgick till R:dr 5,858,330: 3.
och skulle räntan härå utgöras
efter 6 procent för ett belopp
af R:dr 2,089,000: —
» 51
»
» » 525,000: —
» 5'
»
» » 48: 37
» 41,
»
» » 58,469: 50.
» 4'
»
» » 2,177,920: 32.
» 3
»
« » 499,603: 68.
» 2
»
» » 508,288: 16.
Upplupna,
men
R:dr 5,858,330: 3.
före 1858 års utgång icke
inbetalda räntor  R:dr 153,711: 98.
Fordringar, för hvilka ränta framdeles,
efter viss tids förlopp, kommer att
beräknas  » 3,962,261: 16.
Sammanslagna, till inbetalning jemte kronoutskylderna
i jordeböckerna antecknade,
kapital- och räntefordringar
för lån till sjösänkningar och
myrutdikningar samt andra förberedande
odlingsföretag  » 273,030: 84.
Räntefria lån  » 43,779: 97.
Återstoden af de, enligt 1856 års rikshufvudbok,
Riksgälds-kontoret tillkommande
öfverskott å sagde års
statsinkomster  » 1,500,000: —
Den för år 1858 i då gällande bevillningsförordning
beräknade allmänna
bevillning, efter afdrag af hvad deraf
redan under årets lopp influtit,... » 1,672,801: 91.
Det till Riksgälds-kontorets utgifter anvisade
belopp af 1858 års statsinkomster
» 966,200: —
Den å Riksgälds-kontorets räkning N:o
1 i Rikets Ständers Bank vid 1858
års slut innestående behållning  » 1,248,477: 86.
3 Transport R:dr 15,678,593: 75.
Riksgäldskontorets
tillgångar.
- 18 —
Transport R:dr 15,678,593: 75.
Oredovisade förskott  » 95,028: 51.
Lyftade kreditiv-summor
» 70,803: 61.
Särskilda fordringar  » 83,182: 50.
R:dr 15,927,608: 37.
Riksgälds-kontorets inom linien i räkenskaperna upptagna fordringar, hvilkas
belopp, vid 1857 års slut, i sednaste revisions-berättelse uppgafs utgöra 4,336,574 R:dr
14 sk. 5 r:st Banko eller R:dr R:mt 6,504,861: 45.
hafva blifvit minskade med den under sistlidet år till Riksgäldskontoret
återbetalda summa, 39,931 R:dr 27 öre, utaf det
vid 1853 och 1854 års riksdag, för upprätthållande af rikets
neutralitet, anvisade och till hela sitt belopp lyftade
särskilda kreditiv; hvaremot de af Riksgälds-kontoret utbetalda
och i sagde räkenskaper inom linien förda kostnader
för kolonien S:t Barthelemys förvaltning under samma
år ökats med 24,495 R:dr 60 öre, hvadan minskningen af
de inom linien balanserade fordringar endast utgjort  » » 15,435: 67.
och de sålunda bokförda fordringarne och tillgångarne vid slutet
af sistlidet år uppgingo till •'  R:dr 6,489,425: 78.
För att jemväl fortsätta de i föregående revisions-berättelser meddelade fullständiga
upplysningar angående beskaffenheten af Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar
samt betalningsvilkoren för de af detta verks medel i sednare tider utgifna mångfaldiga
lånebiträden, meddelas nedanstående uppgift, utvisande hvarje låns ursprungliga och
nuvarande belopp samt den förändring, detsamma undergått under det år, bvars räkenskaper
vid denna revision granskats; varande, i likhet med hvad uti förut afgifna
revisions-berättelser skett, alla, sedan början af 1840-talet, till sjösänkningar och myrutdikningar
samt andra vattenaftappnings-arbeten beviljade och utgifna lån sammanförda
för hvart och ett särskildt län.
Uti lliksgäMs-kontoicts hufVndböcker utbalanserade Fordringar
saint öfriga Tillgångar.
Fordringar för meddelade lån under längre
tid samt för vissa bestämda ändamål: „ yid vid
1857 ars slut. 1858 ars slut.
a) Byggnadslån:
till Upsala Akademi, å 75,000 R:dr, för bibliothekshyggnaden
vid nämnde Akademi, emot 2 procents
årlig kapital-afbetalning och 3 procents ränta. (Beviljadt
vid 1823 års riksdag och utbetaldt under
åren 1824 och 1825)
34,500: — 33,000: —
» Carlstads stifts Domkapitel, å 12,000 R:dr, för utvidgande
af läroverken inom nämnde stad, emot 3 procents
årlig kapital-afbtealning och 3 procents ränta.
(Beviljadt vid 1840 och 1841 års riksdag samt utbetaldt
sistnämnde år)  7,894: 80. 7,416: 91.
Transport: 42,394: 80. 40,416: 91.
— 19 -
Transport: 42,394: 80.
till Strengnäs stifts Domkapitel, ä 4,500 R:dr, för utvidgning
och reparerande af skolhuset i Nyköping,
emot återbetalning af l:del årligen utaf lånets belopp
samt 3 procents ränta å kapitalåterstoden; hvilken
betalningsskyldighet, enligt Rikets åren 1850
och 1851 församlade Ständers beslut, först vidtagit
10 år efter lånesummans lyftning. (Beviljadt
vid 1844 och 1845 års riksdag samt utbetaldt sistnämnde
år)  2,699: 40.
» Hernösands stads- och Hernö landtförsamling, å
60,000 R:dr, för fullbordande af nya stiftskyrkan i
Hernösand, emot årlig återbetalning, efter 1850 års
slut, af 5 procent utaf lånesumman. (Beviljadt vid
1844 och 1845 års riksdag och utbetaldt under sist
berörde
år)  42,000.
» Cristinehamns stads- o^h Warnums landsförsamlingar,
å 37,500 R:dr, för uppbyggande af ny kyrka
i Christinehamn, emot 3 procents ränta och årlig afbetalning
af 2 procent å den under åren 1849 och
1854 lyftade lånesumman. (Beviljadt vid sistnämnde
riksdag)  33,853: 29.
» staden Lidköping, å 24,000 R:dr, för ny kyrkas
uppbyggande inom denna stad, hvars förra kyrka
år 1849 nedbrann; å hvilket låns belopp skall, före
hvarje års slut, återbetalas 6 procent, deraf 4 procents
ränta beräknas å kapital-återstoden. (Beviljadt vid
1850 och 1851 års riksdag samt utbetaldt under
är 1851)
20,813: —
» Knäreds församling i Halland, å 24,000 R:dr, för
■uppförande af ny kyrka åt nämnde församling, i
stället för dess år 1848 förstörda kyrkobyggnad;
hvilket lån bör återbetalas med enahanda årliga
belopp och ränteberäkning som staden Lidköpings
kyrkobyggnadslån. (Beviljadt vid sistnämnde riksdag
och utbetaldt år 1852)
22,732: 58.
» Markaryds församling i Kronobergs län, å 10,000
R:dr, för dito, sedan denna församlings förra kyrka
år 1851 genom vådeld nedbrunnit; för hvilket lån
samma betalningsvilkor stadgats som för de vid
1850 och 1851 års riksdag beviljade kyrkobyggnadslån.
(Beviljadt vid 1853 och 1854 års riksdag
samt utbetaldt under sistnämnde år)  10,000: —
för Linköpings domkyrkas reparerande, å 30,000 R:dr,
emot enahanda årliga kapital-afbetalning och ränteberäkning.
(Beviljadt vid 1847 och 1848 års riksdag
samt utbetaldt år 1850) >  24,997: 23.
» fullbordande af utvidgnings- och reparations-arbetena
å Wexiö domkyrka, likaledes å 30,000 R:dr,
Transport: 199,490: 30,
40,416: 91
1,799: 61.
36,000: —
32,353: 29.
20,212: 85.
22,191: 77
10,000: —-
24,222: 11.
187,196; 54
— 20 —
Transport: 199,490: 30. 187,196: 54.
emot dito dito. (Beviljadt vid 1850 oell 1851 års
riksdag samt utbetaldt år 1852)
26,727: 43. 25,996: 52.
för reparations- och förbättringsarbeten å Skara domkyrka,
å 25,000 R:dr, emot dito dito efter 1860 års
slut. (Beviljadt vid 1856—1858 års riksdag och
utbetaldt sistnämnde år)
— 25,000: —
» reparationer och åtskilliga förändringar i Westerås
domkyrka, å 22,500 R:dr, emot d:o d:o. (Dito dito)
— 22,500: —
till staden Borås, å 150,000 R:dr, för denna stads återuppbyggande
efter 1822 och 1827 års eldsvådor,
emot årlig inbetalning af 6 procent, hvaraf beräknas
3 procents ränta för återstående kapitalbeloppet.
(Beviljadt vid 1823 och 1828—1830 års riksdagar
samt utbetaldt dels under åren 1823 och 1825 och
dels under åren 1830 och 1831)
5,738: 66. 1,433: 67-
(Återstoden af detta lån har i början af inneva
rande
år 1859 inbetalts.)
» samma stad, å 127,500 R:dr, för dess återuppbyggande
efter 1827 års eldsvåda; hvilket låns vid
slutet af år 1840 återstående belopp, 123,695 R:dr
25 öre, enligt Rikets då församlade Ständers beslut,
får liqvideras genom erläggande af 4 procents ränta
och 2 procents årlig afbetalning å sagde kapitalbelopp.
(Beviljadt vid 1828—1830 års riksdag samt
utbetaldt under åren 1830—1832)  67,327: 14. 62,777: 27.
» staden Oregrund, å 7,500 R:dr, för återuppförande
af denna stads år 1829 nedbrunna allmänna byggnader;
skolande berörde lån, som är räntefritt,
återbetalas med ^pdel årligen. (Beviljadt vid samma
riksdag och utbetaldt år 1830)
750: — 375: —
» staden Wenersborg, å 225,000 R:dr, för stadens återuppbyggande
efter 1834 års eldsvåda; å hvilket lån,
enligt den under riksdagen åren 1840 och 1841
medgifna lindring i betalningsvilkoren, 6 procent
skola årligen inbetalas med beräkning af 4 procents
ränta för det oguldna kapitalbeloppet. (Beviljadt vid
1834 och 1835 års riksdag samt utbetaldt under
åren 1835—1837)
122,109: 14. 111,984: 39.
» staden Söderhamn, å 18,000 R:dr, för nämnde stads
nya reglering och dess allmänna byggnaders återuppförande
efter den år 1835 der inträffade eldsvåda;
börande å detta belopp årligen inbetalas 7
procent, deraf' beräknas 4 procents ränta å kapitalåterstoden.
(Beviljadt vid 1840 och 1841 års riksdag
samt utbetaldt sistnämnde år)
7,193: 17. 6,216: 90.
» staden Wexiö, å 150,000 R:dr, för stadens nya reglering
och återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda,
emot årlig inbetalning af 6 procent, hvaraf
Transport: 429,335: 84. 443,480: 29.
— 21 -
Transport: 429,335: 84,
beräknas 4 procents ränta ä dito, (A detta lån, hvil- '
ket utgick af det vid 1834 och 1835 års riksdag
anvisade mindre kreditiv, afbetaldes 119,100 R:dr
genom den, efter 1843 års eldsvåda, från Städernas
allmänna brandstodsbolag utbekomna brandskadeersättning)
23,022: 83:
till sistnämnde stad, ä 300,000 R:dr, för dess återuppbyggande
efter derstädes år 1843 ånyo timad eldsvåda;
börande 3 procents ränta erläggas för lån
till uppförande hus utaf sten, kalkbruk eller med
tegel beklädde trädhus samt 4 procents ränta för lån
till andra trädhus och, såsom kapitalafbetalning och
ränta, årligen erläggas tillsammans 6 procent å
ursprungliga lånesummorna. (Lånet har utgått af
det vid 1840 och 1841 års riksdag anvisade mindre
kreditiv)
320,898: 60.
» staden Amål, å 45,000 R:dr, för återuppbyggande
af den genom eldsvåda under år 1846 ödelagda
del af denna stad; å hvilket lån 6 procent af dess
ursprungliga belopp skola årligen inbetalas med beräkning
af 4 procents ränta å låneåterstoden. (Dito
af det vid 1844 och 1845 års riksdag anvisade
enahanda kreditiv)
40,125: 31.
» staden Christianstad, å 150,000 R:dr, för återuppbyggande
af den del af nämnde stad, som nedbrann
i Juni månad 1847; dito dito. (Beviljadt vid
1847 och 1848 års riksdag saint utbetaldt under
åren 1848—1850)
130,086: 21.
» staden Lidköping, å 100,000 R:dr, för uppbyggande
af den vårtiden 1849 nedbrunna del af nämnde
stad. Utaf detta, vid 1850 och 1851 års riksdag
beviljade, lån har endast ett belopp af 63,666 R:dr
lyftats; börande årligen 6 procent utaf sistnämnde
belopp återbetalas, dervid 4 procents ränta skall
beräknas å det återstående kapitalet
61,164: 91.
» staden Örebro å 375,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i Mars 1854, genom då inträffad eldsvåda,
ödelagda del af denna stad; hvilket lån, från och
med är 1860, skall, under iakttagande af ofvannämnde
ränteberäkning, återbetalas genom erläggande
af 6 procent å länets hela belopp. (Beviljadt
vid 1853 och 1854 års riksdag samt utbetaldt under
åren 1854 och 1855)  • 375,000: —
» staden Jönköping, å 100,000 R:dr, för den derstädes
vid samma tid nedbrunna stadsdels återuppbyggande;
dito dito  100,000: —
» staden Eksjö, å 200,000 R:dr, för återuppbyggande
af den i November 1856 nedbrunna del af denna
Transport: 1,479,633: 70.
443,480: 29.
21,119: 36
299,341: 81.
39,030: 31.
126,304: II.
59,879: 92.
375.000: —
100,900 —
17464,155: 80
22 —
Transport: 1,479,633: 70.
stad; hvilket lan tar utan ränta innehafvas till
1861 års slut, hvarefter årligen skola inbetalas dels
6 och dels 7 procent, dervid räntan beräknas efter
4 procent för lån till byggnader af sten eller annat
icke eldfarligt ämne, och efter 44 procent för lån till
trädhus. (Beviljadt vid 1856—1858 års riksdag och
utbetaldt under år 1857)
200,000: —
tili staden Malmö, å 75,000 R:dr, för kasern- och stallbyggnader
åt den der förlagda garnison. Genom
verkställda liqvider var lånets belopp vid medlet af
Maj månad 1835 minskadt till 32,000 R:dr, af
hvilket kapital 2 procent, jemte 4 procents ränta
å den återstående lånesumman, skola årligen erläggas. 17,930: 44.
» Bruksegaren C. B. Fitinghoff, å 45,000 R:dr, för
återuppförande af de genom vattenflöde år 1844
förstörda verkstäderna, jemte tillhörande byggnader,
vid Conradsfors bruk i Wermland; emot årlig inbetalning
af 6 procent utaf det ursprungliga lånebeloppet,
hvarvid beräknas 3 procents ränta å kapitalåterstoden.
(Beviljadt vid 1844 och 1845 års riksdag
samt utbetaldt under år 1845)
32,995: 34.
» staden Gustavias på ön S:t Barthelemy af eldsvåda
år 1852 hemsökta innevånare, å 4,529 R:dr; af
hvilket räntefria lån T'n:del skall årligen återbetalas.
(Förskottsvis utbetaldt af Kongl. Stats-kontoret, och
ersatt af Riksgälds-kontorets medel, enligt Rikets
Ständers beslut vid 1853 och 1854 års riksdag) 4,076: 11.
= 1,734,635: 59. 1,715,880: 85. =
b) Tomtregleringslån:
till staden Christ'anstad, å 20,000 R:dr, efter 1847 års
eldsvåda; å hvilket lån 7 procent skola vid slutet af
hvarje år inbetalas ,med beräkning af 4 procents ränta
å kapitalåterstoden. (Beviljadt vid 1850 och 1851
års riksdag samt utbetaldt under sistnämnde år) 16,749: 52.
» staden Lidköping, å 20,000 R:dr, efter den Gamla
staden år 1849 öfvergångna eldsvåda; å hvilket
lån, från 1857 års slut, 6 procent skola, med iakttagande
af enahanda ränteberäkning, årligen återbetalas.
(Beviljadt vid samma riksdag, men lyftadt
först i slutet af år 1854)
20,000: —
» staden Örebro, å 37,500 R:dr, efter den år 1854
i denna stad inträffade eldsvåda; dito dito. (Beviljadt
vid 1853 och 1854 års riksdag samt utbetaldt
under sistnämnde år)  37,500: —
» staden Jönköping, å 15,000 R:dr, efter den samma
år en del af staden öfvergångna eldsvåda; dito dito.
Transport: 1,808,885: 11.
1,464,155: 80.
200,000: —
17,284: 88.
31,285: 20
3,154: 97
16,019: 50
20,000: —
37,500: —
1,789,40(05
23 —
Transport: 1,808,885: 11. 1,789,400: 35.
(Beviljadt vid sistnämnde riksdag och utbetaldt
under år 1855)
15,000: — 15,000: —
till staden Eksjö, å 30,000 R:dr, efter den der år 1856
timade eldsvåda; d:o d:o; dock kommer betalningsskyldigheten
för detta lån icke att vidtaga förr än år
1861. (Beviljadt vid 1856—1858 års riksdag samt
utbetaldt under år 1857)
30,000: — 30,000: —
= 119,249: 52. 118,519: 50. =
c) Förlagslån: åt staden Jönköping, å 30,000 R:dr,
till förlag åt dervarande handtverkare, fabrikanter
samt öfrige näringsidkare, i anledning af ofvannämnde,
under vårtiden 1854, en del af denna stad
öfvergångna eldsvåda; af hvilket lån ):del årligen skall
återbetalas samt dessutom 4 procents ränta å det återstående
lånebeloppet erläggas. (Beviljadt vid 1853
och 1854 års riksdag samt utbetaldt sistnämnde år) 20,750: — 10.002- 45
= 20,750: — 10,002: 45. =
d) Lån till Carlskrona stads pastorat, å 18,000
R:dr, emot årlig inbetalning af 5 procent, hvaraf
beräknas 3 procents ränta å kapitalåterstoden. (Beviljadt
vid 1840 och 1841 års riksdag samt utbe
taldt
år 1842)
11,647: 66. 11,108: 73.
= 11,647: 66. 11,108: 73.
e) Lån till Stockholm s allmänna B arnhus, å
75,000 R:dr, emot årlig återbetalning af 6 procent,
deraf beräknas 4 procents årlig ränta å det återstående
kapitalbeloppet. (Beviljadt vid 1850 och 1851 års
riksdag samt utbetaldt under år 1851)  73,254: 17. 71,684: 34.
= 73,254: 17. 71,684: 34. =
f) Lån till Kongl. Förvaltningen af Sjö-ären
dena,
å 180,000 R:dr, för fyr- och båkinråttningarnes
förbättrande, emot årlig inbetalning af 14,000
R:dr, hvaraf för återstående lånesumman godtgöres
4\ procents ränta. (Beviljadt vid 1834 och 1835 års
riksdag samt utbetaldt under åren 1840 och 1841) 16,469: 50. 16,469: 50.
Detta låns återstående belopp är i början af innevarande
år 1859 inbetaldt.
= 16,469: 50. 16,469: 50. =
g) Lån för hamn- och brobyggnader samt årensningar:
till
staden Ystad, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnaden vid
nämnde stad, emot 2 procents årlig kapitalafbetalning
och 3 procents ränta å den återstående lånesumman.
Transport: 1,976,006: 4. 1,943,665: 37.
-t- 24 —
Transport: 1,976,006: 44. 1,943,665: 37.
(Beviljadt vid 1823 års riksdag och utbetaldt år
1824)
10,241: 4. 9,642: 75.
till samma stad, å 60,000 R:dr, för uppmuddring af
stadens hamn, emot årlig inbetalning af 6 procent,
deraf 4 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden.
(Beviljadt vid 1853 och 1854 års riksdag samt utbetaldt
år 1857)
60,000: — 60,000: —
» staden Landskrona, å 12,500 R:dr, för iståndsättande
af hamnen vid denna stad, emot årlig återbetalning
af 750 R:dr, utan beräkning af ränta.
(Beviljadt vid 1840 och 1841 års riksdag samt
utbetaldt år 1846)
5,000: — 4,250: —
» staden Warberg, å 30,000 R:dr, för fullbordande af
hamnanläggningen derstädes, emot årlig inbetalning
af 5 procent å denna summa, hvarvid 3 procents ränta
å kapitalåterstoden beräknas. (Beviljadt vid samma
riksdag och utbetaldt år 1844)
24,655: 67. 23,899: 45.
» sistnämnde stad, å 22,500 R:dr, för samma ändamål,
emot dito af 6 procent och beräkning af 4
procents ränta å återstående kapitalbeloppet. (Beviljadt
vid 1847 och 1848 års rikdag samt utbetaldt
år 1849)
18,373: 55. 17.756: 45.
» staden Cimbritshamn, å 37,500 R:dr, för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig inbetalning från 1856 års
slut af 5 procent, dervid 3 procents ränta för kapitalåterstoden
beräknas. (Beviljadt vid 1840 och 1841
års riksdag samt utbetaldt år 1843)
36,750: — 36,750: —
» sistnämnde stad, å 7,500 Rdr, för samma hamnbyggnad,
emot dito dito af 8 procent, dervid räntan
beräknas efter 2 procent å kapitalåterstoden. (Beviljadt
vid 1844 och 1845 års riksdag samt utbetaldt
år 1845)
7,050: — 6,591: —
» staden Christianstad, å 30,000 R:dr, för hamnanläggning
vid Ahus, emot inbetalning af 5 procent årligen,
hvarvid beräknas 3 procents ränta å det återstående
kapitalbeloppet. (Beviljadt vid 1840 och
1841 års riksdag samt utbetaldt år 1848)
28,238: 29. 27,585: 44.
» sistnämnde stad, å 30,000 R:dr, för återstående
hamnbyggnadsarbeten vid Alius samt Hennesta kanals
fullbordande m. m.; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande af 6 procent årligen af nämnde
summa, dervid räntan beräknas efter 4 procent
å det obetalda kapitalet. (Beviljadt vid 1853 och
1854 års riksdag samt utbetaldt år 1855)
28,776: — 28,127: 4.
» staden Carlshamn, å 45,000 R:dr, för iståndsättande
af denna stads hamn, emot årlig inbetalning af 8
procent å sagde lånesumma, hvarvid räntan beräk
"Transport:
2,195,090: 99. 2,158,267: 50.
— 25 -
Transport: 2,195,090: 99.
nas till 2 procent. (Beviljadt vid 1844 och 1845 års
riksdag och utbetaldt år 1846)  27,950: 79.
till staden Sölvesborg, å 15,000 R:dr, för hamnens upp
rensning
och fullbordande af en hajbyggnad vid
denna stad, emot dito dito. (Beviljadt vid samma
riksdag och utbetaldt år 1847)  13,207: 65.
» Direktionen för Götheborgs hamn- och elf-arbeten,
å 210,000 R:dr, emot dito dito. (Beviljadt vid samma
riksdag och utbetaldt under åren 1848—1857) 210,000: —
» staden Linköping, å 30,000 R:dr, för hamnbyggnadsarbeten
derstädes, emot årlig inbetalning af 5
procent å lånesumman; börande häraf godtgöras 3
frocents ränta för kapital-återstoden. (Beviljadt vid
840 och 1841 års riksdag samt utbetaldt sistnämnde
år) ..  18,523: 42.
» staden Westerås, å 30,000 R:dr, för utvidgning och
förbättring af stadens hamn, emot återbetalning af
6 procent af nämnde summa, hvarvid beräknas 4
procents ränta å det återstående kapitalet. (Beviljadt
vid 1847 och 1848 års riksdag samt utbetaldt
år 1849)  24,488: 98.
» staden Christinehamn, å 36,000 R:dr, för uppmuddring
af hamnen och segelrännan vid denna stad,
emot enahanda återbetalnings-skyldighet. (Beviljadt
vid samma riksdag och utbetaldt år 1850).... 30,357: 15.
» staden Wadstena, å 48,000 R:dr, för hamn-anlägg
ning
derstädes, emot dito. (Dito dito)  40,571: 98.
» samma stad, å 15,000 R:dr, för dess hamns full
bordande,
emot dito. (Beviljadt vid 1853 och 1854
års riksdag samt utbetaldt år 1855)  14,388: 10.
» staden Strömstad, å 15,000 R:dr, för fullbordande
af hamn-anläggningen vid nämnde stad, emot dito.
(Beviljadt vid 1856—1858 års riksdag och utbetaldt
sistnämnde år)  “— —
» staden Söderhamn, å 15,000 R:dr, för upprensning
af farleden genom den staden närmast belägna
skärgård, emot erläggande af 8 procent å lånesumman,
hvarvid beräknas 2 procents ränta för
återstående kapital-beloppet. (Beviljadt vid 1844
och 1845 års riksdag och utbetaldt år 1846)  8,997: 46,
för hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken
på Öland, å 12,850 R:dr, emot årlig inbetalning
af 6 procent, hvarvid 4 procents ränta beräknas å
återstående kapitalet. (Beviljadt vid 1856—1858
års riksdag samt utbetaldt år 1858).
■—
» Arboga ås upprensning, å 15,000 R:dr, emot dito
dito. (Beviljadt vid 1853 och 1854 års riksdag samt
utbetaldt år 1855)  14,805: —
Transport: 2,598,381: 52.
2,158,267: 50.
24,912: 92.
12,262: 27.
193,305: —
16,602: 50.
23,665: 82.
29,451: 91.
39,310: 36.
14,065: 34.
15,000: —
7,976: 24.
12,850: —
14,069: 86.
2,561,739: 72,
— 26 —
Transport: 2,598,381: 52. 2,561,739: 72.
för upprensning och fördjupning af Köpings å,
20.000 R:dr, emot dito dito. (Dito dito)  19,151: 20. 18,661: 92.
» slussanläggningar i Clara eif vid Dejefors och Forshaga
inom Nedre Ulleruds och Grafva socknar i
Wermland, å 150,000 R:dr, emot dito dito. (Beviljadt
vid 1853 och 1854 års riksdag samt utbetaldt
år 1856)  147,000: — 147,000: —
till Hanekinds och Ghdlbergs härader i Östergötland,
å 20,000 R:dr, för uppförande af en jernbro öfver
Svartån, på landsvägen mellan Linköping och gästgifvaregården
Berg, emot dito dito. (Beviljadt vid
1850 och 1851 års riksdag och utbetaldt år 1852) 18,028; 46. 17,398. 18.
» Gustafs socknemän inom Stora Kopparbergs län,
å 6,000 R:dr, för brobyggnad öfver Dal-elfven, i
närheten af nämnde sockens kyrka, emot dito dito.
(Beviljadt vid dito och utbetaldt år 1853)  5,754: 55. 5,629: 21.
» byggande af ny bro öfver Helge å, vid Christianstad,
100,000 R:dr, emot dito dito. (Beviljadt
vid 1853 och 1854 års riksdag samt utbetaldt år
1858)
— 100,000: —
= 812,309: 29. 906,763: 66. =
h) Lån för jernvägs-anläggningar:
för anläggning af jernväg mellan Christinehamn och
lastageplatsen Sjöändan, å 100,000 R:dr, emot årlig
återbetalning af 6 procent utaf lånesumman,
dervid 4 procents ränta beräknas å det återstående
kapital-beloppet. (Beviljadt vid 1847 och 1848
års riksdag samt utbetaldt år 1849)  81,799: 22. 78,962: 12.
» dito af dito mellan Nora och Ervalla, å 150,000
R:dr, emot enahanda betalningsvilkor. (Beviljadt
under 1850 och 1851 års riksdag samt utbetaldt
år 1854)
140,714: 12. 137,248: 87.
>» jernvägs-anläggningen mellan Nora och Ervalla, å
75.000 R:dr, emot 51 procents årlig ränta och återbetalning
af minst -^-del utaf kapitalet, från och
med år 1860. (Beviljadt vid 1856—1858 års riksdag
och utbetaldt sistnämnde år)
—-— — 75,000: —
» jernväg s-anläggning inom Norbergs bergslag till
sjön Amänningen i Westerås län, å 150,000 R:dr;
hvilket lån skall återbetalas genom erläggande af
5 procent årligen utaf sagde belopp, hvarvid, såsom
ränta, afräknas 4 procent å kapital-återstoden.
(Detta lån utbetaldes af handels- och sjöfarts-fondens
medel under åren 1852 och 1853;
kommande detsammas återbetalning till nämnde
fond, att, enligt derom vid 1853 och 1854 års riksdag
meddeladt beslut, verkställas af Riksgäldskontoret)
— 150,000: —
Transport: 3,010,829: 7: 3,291.640: 2.
— 27 —
Transport: 3,010,829: 7
för fortsättningen och fullbordandet af samma jernvågsanlåggning,
likaledes å 150,000 R:dr, emot årlig
återbetalning af 3 procent å den utbekomna lånesumman,
och beräkning dervid af 2 procents ränta
å det obetalda lånebeloppet. (Beviljadt vid 1853
oeh 1854 års riksdag samt utbetaldt under åren
1853 och 1856)
» anläggning af jernväg mellan sjöarne Norra
Barken och Wessman i Stora Kopparbergs län, å
200.000 R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen
utaf denna lånesumma, hvarvid räntan beräknas
efter 3 procent å det återstående kapitalbeloppet.
(Beviljadt vid sistnämnde riksdag och
utbetaldt under åren 1856 och 1857)
—
» samma jernvåg s-anläggning, ytterligare lån å enahanda
belopp, eller 200,000 R:dr, emot dito af
6 procent dito dito, och med räntans beräkning
efter 4 procent å dito. (Beviljadt vid 1856—1858
års riksdag och utbetaldt sistnämnde år)
—
» Gefle-Dala jernväg s-anläggning, å 2,400,000 R:dr,
emot vilkor, att utaf hela lånesumman, efter den
för jernvägs-anläggningens utförande bestämda tid,
återbetalas 3 procent årligen, hvaraf godtgöres 2
procents ränta å det återstående kapital-beloppet.
(Beviljadt vid 1853 och 1854 års riksdag och utbetaldt
med 480,000 R:dr under hvartdera afåren
1855, 1856, 1857, 1858 och 1859}
» sistnämnde jernvägs fullbordande, å 600,000 R:dr,
emot 5 i procents årlig ränta och återbetalning
från och med år 1860 af minst ('n-del utaf lånesumman.
(Beviljadt vid 1856—1858 års riksdag och
utbetaldt under åren 1858 och 1859)
—
» anläggning af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne
Dellens vattendrag i Norra Helsingland, å
370.000 R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen
å denna summa, efter den för arbetets utförande
afsedda tid; kommande 4 procents ränta att
beräknas för det obetalda kapital-beloppet. (Dito
dito)
—
» för jernväg s-anläggning ar mellan Söderhamn och
sjön Bergviken samt förbi Landaforsen i Ljusne eif
m. m., å 500,000 R:dr, emot dito, efter dito dito.
(Utaf detta, vid 1856—1858 års riksdag beviljade,
lån har under 1858 och 1859 utbetalts tillsammans
333,333 R:dr 33 öre)
—
(Under åren 1855—1857 verkställda utbetalningar
utaf de vid 1853 och 1854 års riksdag beviljade
statsbidrag för jernvägs-anläggningar bokför
Transport:
3,010,829: 7
. 3,291,640: 2.
147,042: 77.
200,000: —
200,000: —
1,920,000: —
450,000: —
185,000: —
166,666: 66.
. 6,560,349: 45.
— 28 —
Transport: 3,010,829 7. 6,560,349: 45.
des före sistlidet år uti en särskild, i Riksgäldskontorets
hufvudbok icke ingående, räkenskap.)
= 222,513: 34. 3,709,920: 42. =
i) .Lån för inlösen af de med åtskilliga Landshöfding
e-be ställningar för enade ackord er,
å 232,436 R:dr 32 öre; börande, enligt Kongl. Statskontorets,
å Landshöfdinge-ackordsfondens vägnar,
utfärdade obligationer, årligen inbetalas 6 procent
utaf de infriade ackordernas belopp, hvarvid 4 procents
ränta för den vid hvarje liqvid återstående lånesumman
beräknas; dock hafva Rikets åren 1847 och
1848 samt 1853 och 1854 församlade Ständer medgifvit
nedsättningar i de först bestämda årliga ränte-
och kapital-inbetalningarne för ackordsersättningsbeloppen
vid Landshöfdinge-beställningarne i
Kalmar och Wermlands län. (Beviljadt vid 1840
och 1841 års riksdag och utbetaldt under åren 1841
och 1842 med 226,500 R:dr)  135,530: 57. 130,184: 1.
= 135,530: 57. 130,184. 1. =
k) Lån till vattenaftappningar och odlingsf öretag:
inom
Upsala län:
till Majoren J. A. Sundmark, för aftappning af Bo
och Gallerå-sjöarne i Elfkarleby socken af Örbyhus
härad, å 5,250 R:dr, emot återbetalning af 5
procent årligen å denna summa, dervid 3 procents
ränta beräknas å kapital-återstoden; hvilken betalningsskyldighet
vidtog år 1847,  4,044: 8. 3,903: 24.
k deltagarne i upprensningen af vattendraget genom
Mösa-, Ruck- och Hesslinge sjöar till Ekavik vid
Mälaren, för beredande af aflopp för vattnet i träsket
Blackfjärden inom Lillkyrka och Löths socknar,
å 6,000 R:dr; hvilket lån skall återbetalas genom
erläggande, jemte kronoutskylderna, af 300
R:dr för åren 1848 med 1877, och 299 R:dr 69
öre för år 1878
6,293: 2. 5,993; 2.
» dito i sänkningen af Granebergs och Hallarby
sjöar uti Litslena socken, å 6,000 R:dr, dito dito af
300 R:dr för åren 1849 med 1878, och 299 R:dr
69 öre för år 1879  6,599: 69: 6,299: 69.
» Kammarjunkaren J. von Engeström och Possessionaten
J. F. Björkman, å 5,250 R:dr, förutdikning
af Södra Wisjö mosse på Norunda härads allmänning,
dito dito af 262 R:dr 50 öre för samma år,
och 262 R:dr 23 öre för år 1879  5,774: 73. 5,512: 23.
» delegame i Bälinge mossar, inom Bälinge socken,
för aftappning af dessa mossar, å 3,087 R:dr 19
Transport: 3,169,071: 16. 67712,241: 64-
— 29 -
Transport: 3,169,071: 16. 6,712,241: 64.
öre, dito dito af 154 R:dr 36 öre för samma år, och
154 R:dr 20 öre för år 1879  3,395: 74. 3,241: 38.
till deltagarne i aftappningen af Sandby-sjön i Wesslands
socken, å 4,500 R:dr, dito dito af 225 R:dr
för samma år, och 224 R:dr 77 öre för år 1879.. 4,949: 77. 4,724: 77.
»> deltagarne i upprensningen af Slada-ån och sänkningen
af Barknåre- eller Griggebo-sjön i Hållnäs
socken, å 5,000 R:dr, dito dito af 250 R:dr för
åren 1851 med 1880, och 249 R:dr 74 öre för år
1881 ■; ;
5,999: 74. 5,749: 74.
» deltagarne i sänkningen af Tösjön i Tierps socken,
å 458 R:dr 23 öre, dito dito af 36 R:dr 35 öre för
åren 1852 med 1865, och 22 R:dr 39 öre för år
1866 v ; : 1  313: 16. 276: 81.
» deltagarne i sänkningen af Wendel-sjön i Wendels
socken af samma härad, å 517 R:dr 4 öre, dito
dito af 41 R:dr 36 öre för dito, och 20 R:dr 68 öre
för år 1866  351: 58. 310: 22.
i> deltagarne i sänkningen af sjön Wiggan i Tierps
socken, å 3,071 R:dr 26 öre, dito dito af245R:dr
70 öre för åren 1853 med 1866, och 122 R:dr 85
öre för år 1867  2,334: 15. 2,088: 45.
j> deltagarne i sänkningen af Hufsjön inom Ekeby socken,
å 900 R:dr, dito dito af 72 R:dr för åren 1858
med 1871, och 37 R:dr 78 öre för år 1872  1,045: 78. 973: 78.
» vederbörande jordegare, för utvidgningen och fördjupningen
af Trögdbo dike på gränsen mellan Lagunda
och Trögds härader, å 3,450 R:dr, dito dito
af 276 R:dr för åren 1859 med 1872, och 144 R:dr
84 öre för år 1873
4,008: 84. 4,008: 84.
inom Stockholms län:
till Friherre Fritz Åkerhjelm, för utdikningsarbeten ä
Wårby egendom i Huddinge socken, å 1,725 R:dr,
dito dito af 86 R:dr 25 öre för åren 1850 med 1879,
och 86 R:dr 16 öre för år 1880  1,983: 66. 1,897: 41.
» sedermera aflidna Friherrinnan S. M. Friesenheim, född
Stjernstedt, för utdikningen af en mosse å egendomen
Fullerstad i samma socken, å 2,400 R:dr,
dito dito af 192 R:dr för åren 1852 med 1865,
och 96 R:dr för år 1866  1,824:
1,632:
T) Kaptenen H. Y. Zacco, för ett utdiknings- och aftappning
sarbete vid Lockstaholm i Husby socken, å
6,450 R:dr, dito dito af 516 R:dr för samma år,
och 258 R:dr för år 1866
4,386: — 3,870:
» delegarne i Barrsjökärret på Söder Nånö bys egor,
i Estuna socken, å 330 R:dr, dito dito af 26 R:dr
40 öre för åren 1854 med 1867, och 13 R:dr 20
öre för år 1868
303: 61. 277: 21.
Transport; 3,199,967: 19. 6,74 R292: 25-
— 30 —
Transport: 3,199,967: 19.
till deltagarne i sänkningen af sjöarne Norrviken och
Edsjön inom Sollentuna, Eds och Fresta socknar,
å 6,000 R:dr, emot årlig inbetalning efter 1858 års
slut af 8 procent utaf denna summa, dervid 2 procents
ränta för kapital-återstoden beräknas  6,000: —
» deltagarne i sänkningen af sjön Erken i Estuna socken,
å2,400R:dr, emot dito dito efter 1860 års slut af dito dito 2,400: —
inom Södermanlands lån:
till deltagarne i sänkningen af sjöarne Långhalsen, Yngarn
och Hallbo-sjön jemte flera mindre sjöar inom
Rönö, Jönåkers och Oppunda härader, å 75,000
R:dr, emot dito dito. (Beviljadt vid 1853 och 1854
års riksdag samt utbetaldt år 1855)
75,000: —
inom Ostergötlands län:
till strandegarne omkring sjön Tåkern i Lysings, Dals
och Göstrings härader, för sänkning af nämnde sjö,
å 30,000 R:dr; hvilket lån skall återbetalas genom
erläggande, jemte kronoutskylderne, af 2,398 R:dr
7 öre för åren 1848 med 1861, och 1,199 R:dr 3
öre för år 1862  10,791: 30.
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Stora och Lilla
Mengen, Jernlunden, Asunden, Emmern, Striern
och Nimmern inom Hanekinds och Kinda härader,
å 240,000 R:dr, emot årlig återbetalning efter 1860
års slut af 8 procent å denna lånesumina, dervid
2 procents ränta å kapital-återstoden beräknas. (Beviljadt
vid 1853 och 1854 års riksdag samt utbetaldt
åren 1855—1857)
240,000, —
» dito i dito dito, ytterligare lån å 150,000 R:dr, emot
årlig inbetalning af 6 procent utaf detta belopp, dervid
såsom ränta beräknas 4 procent å låne-återstoden.
(Beviljadt vid 1856—1858 års riksdag samt
utbetaldt sistnämnde år)
—
» deltagarne i sänkningen af Hallebysjön inom Skärkinds
socken och härad, å 3,480 R:dr, emot dito
efter 1861 års slut af 8 procent och räntans beräknande
efter 2 procent å dito
3,480: —
för fortsättningen och fullbordande af Storåns upprensning
och dermed sammanhängande vattenaftappningsarbeten
inom Tjellmo och Krigsbergs socknar, ä
100,000 R:dr, emot] dito, efter 1863 års slut af
dito dito, med räntans beräknande efter 3 procent.
(Beviljadt vid 1856—1858 års riksdag och utbetaldt
sistnämnde år)....
—
på Gottland:
till sedermera aflidne Prosten P. Wallgren, för utdikning
af Burge myr i Ekstads socken, å 5,550 R:dr,
emot årlig återbetalning af 5 procent å denna summa,
dervid 3 procents ränta beräknas för kapital
-
Transport: 3,537,638: 49.
6,741,292: 25.
6,000: —
2,400: —
75,000: —
8,393: 23.
240,000: —
150,000: —
3,480: —
100,000: —
7,326,565: 48
— 31 —
Transport: 3,537,638: 49.
återstoden; hvilken betalnings-skyldighet vidtog år
1849
4,814: 57.
till bemälte Prost, för utdikning af Mellings myr, inom
Ekstads och Sproge socknar, å 4,305 R:dr; hvilket
lån skall återbetalas genom erläggande, jemte
kronoutskylderna, af 215 R:dr 25 öre för åren 1856
med 1886
6,457: 50.
» Rådmannen P. II. Lindström, för utdikning af en,
Westöö hemman tillhörig myr inom Halls socken,
å 3,300 R:dr, dito dito af 165 R:dr för åren 1857
med 1887  5,115; _
» f. d. Fältkamreraren O. M. de Berg, för dito af
Hallbros myr inom Westerhejde socken, å 787
R:dr 50 öre, emot årlig inbetalning af 5 procent å
lånesumman, dervid 3 procents ränta beräknas för
kapital-återstoden  787: 50.
(Hela lånet är återbetaldt under år 1858.)
» deltagarne i utdikningen och aftappningen af Eling -  heims myr inom Hangvare, Tingstäde och Stenkyrka
socknar, å 16,350 R.dr, emot dito, under 141
års tid, efter år 1852 af 8 dito dito, dervid 2 procents
ränta godtgöres för återstående kapital-beloppet.
...
12,337: 42.
» dito i dito af Martebo myr inom Martebo, Lokrume,
Westkinde, Stenkyrka, Tingstäde och Lummelunda
socknar, å 37,800 R:dr, emot dito dito  28,523: 21.
inom Kalmar län:
till deltagarne i vatten-aftappningar inom Hörby och
Kläckeberga socknar af Norra Möre härad, å 3,975
R:dr; hvilket lån skall återbetalas genom erläggande,
jemte kronoutskylderna, af 318 R:dr för
åren 1852 med 1865, och 159 R:dr för år 1866... 3,021: —
» dito i utdikningen af kärrtrakten Fänet inom Thorsås,
Wissefjerda och Arby socknar i Södra Möre
härad, å 8,478 R:dr 75 öre, dito dito af 670R:dr30öre
för åren 1854 med 1867, och 339 R:dr 15 öre för
år 1868
7,800: 45.
» dito i utdikning af kärrtrakten Mören inom Ljungby
socken, å 6,318 R:dr 75 öre, dito dito af 505
R:dr 50 öre för åren 1854 med 1867, och 252
R:dr 75 öre för år 1868  5,813: 25.
» dito i upprensningen af Emmabo-ån inom Wissefjerda
socken, å 2,850 R:dr, dito dito af 228 R:dr
för åren 1855 med 1868, och 114 R:dr för år 1869, 2,850: ~
» Kaptenen P. Hammarsköld, för utdikning af Arvidsmåla
mosse i Misterhults socken af Tunaläns
härad, å 3,124 R:dr 50 öre, emot årlig inbetalning,
under 14.) år, efter 1851 års slut af 8 procent å
detta lånebelopp
2,169: 48.
'Transport: 3,617,327: 87.'
7,326,565: 48.
4,701: 57.
6,242: 25.
4,950: —
11,317: 98.
26,166: 33.
2,703: —
7,151: 76.
5,307: 75.
2,622: —
1,979: 27.
7,399,707: 39.
— 32 —
Transport: 3,617,327: 87.
till deltagarjte i utdikningen af Wångerslätts mossar
inom Aby socken af Norra Möre härad, å 1,200
R:dr, hvilket lån skall återbetalas genom erläggande,
jemte kronoutskylderna, under åren 1858 med
1871 af 96 R:dr årligen, och för år 1872 af 48 R:dr 1,200: —
» dito i utdikningsarbeten vid Hällaryd, Rydholm.
och Knifvingaryd inom samma härad, å 3,600
R:dr, emot årlig inbetalning af 8 procent å detta
belopp, under 14| år efter 1862 års slut  3,600: —
inom Blekinge län:
till deltag arne i utdikningen af Mölle- och Dafra-sjöarne,
Ollegöl, Stora Mossen och Abborregöl, i Asarums
socken, å 1,176 R:dr, emot dito dito, efter
1861 års slut  1,176: —
inom Jönköpings län:
till Friherre Axel Hermelin och Majoren H. Meurling,
för sänkningen af Säbysjön i Säby socken, å 5,496
R:dr; hvilket lån skall återbetalas genom erläggande,
jemte kronoutskylderna, af 274 R:dr 80 öre
för åren 1849 med 1878, samt 274 R:dr 50 öre
för år 1879
6,045: 30.
» deltagarne i rensningen af Storån i Svartarps och
Lekaryds socknar af Tveta härad, å 9550 R:dr;
dito dito af 477 R:dr 50 öre för åren 1850 med
1879, och 477 R:dr för år 1880
10,982: —
» strandegarne vid sjön Nätaren i Barkeryds och
Jersnäs socknar af samma härad, för sänkningen
af nämnde sjö samt Bruks- och Rekebo-åarne, å
3,976 R:dr 33 öre, dito dito af 198 R:dr 82 öre
för åren 1850 med 1879, och 189 R:dr 61 öre för
år 1880  4,572: 60.
» deltagarne i aftappningen af Stensjön och Laggarbosjön
i samma härad, å 4,500 R:dr, dito dito af
af 225 R:dr för åren 1851 med 1880, och 224 R:dr
77 öre för år 1881
5,399: 77.
» Sven Johannesson i Krökesbo, för sänkningen af
Hökasjön i Forserums och Barkeryds socknar, å
805 R:dr 50 öre, dito dito af 64 R:dr 46 öre för
åren 1852 med 1865, och 32 R:dr 23 öre för år
1866
613: 64.
» deltagarne i utdikningen af Barkerydssjön, jemte
deromkring belägna kärr och mossar, i sistnämnde
socken, å 1,500 R:dr, dito dito af 120 R:dr för dito,
och 60 R:dr för år 1866
1,020: —
» dito i sänkningen af sjöarne Or och Bunn samt
Öfra och Nedra Qvarnsjön inom Wista och Norra
Wedbo härader, å 7,562 R:dr, dito dito af 604
R:dr 96 öre för dito, och 302 R:dr 48 öre för år 1866 5,142: 17.
Transport: 3,657,079: 35.
7,399,707: 39.
1,392: —
3,600: —
1.176: —
5,770: 50.
10,504; 50.
4,373: 78.
5,174: 77.
549: 18.
900: —
4,537: 21.
7,437,685: 33.
__ 33 —
Transport: 3,657,079: 35. 7,437,685: 33.
till deltagarne i sänkningen af Aneby, Flisby och Wesselda
sjöar samt upprensningen af några dermed
sammanhängande mindre vattendrag inom Bredesta,
Lommaryds, Bälaryds, Flisby och Solberga socknar,
å 21,000 R:dr, emot årlig inbetalning af 8 procent
å lånesumman, under 14 \ år från 1851 års slut, 14,593: 95. 13,205: 81.
» Johannes Pettersson och Johannes Andersson i
<Hunnestorp, för sänkningen af Klackarps-sjön inom
Lekaryds och Forserums socknar, å 2,977 R:dr
50 öre; hvilket lån skall återbetalas genom erläggande,
jemte kronoutskylderna, af 238 R:dr 20 öre
för åren 1853 med 1866, och 119 R:dr 10 öre för
år 1867
2,501: 10. 2,262: 90.
» deltagarne i sänkningen af Kahnsjön i Malmbäcks
socken, å 1,500 R:dr, emot årlig inbetalning under
141 år, från 1857 års slut, af 8 procent å denna
lånésumma,
1,500: — 1,500: —
» dito i sänkningen af sjöarne Stora och Lilla Nömmen
samt Stensjön jemte upprensningen af Kålltorps
å inom Ostra och Westra härader, å 10,875
R:dr, emot dito dito,  10,875; — 10,875:
» dito i sänkningen af Näsby eller Flishults-sjön
samt upprensningen af Flishults å inom Näsby
socken, å 5,250 R:dr, emot dito dito efter 1858
års slut,
5,250: — 5,250: —
» dito i utdikningen af Skifverstads, Bonarps och
Lunnagårdens madångar inom Eksjö socken, å
1,747 R:dr 50 öre, emot dito dito,  1,747: 50. 1,747: 50.
» dito i sänkningen af Bexheda-sjön, eller Grummeln,
inom Bexheda, Näsby, Hvetlanda och Myresjö socknar
i Ostra härad, å 4,800 R:dr, emot dito dito
efter 1860 års slut,. . .  4,800: — 4,800: -
» dito i sänkningen af Ljunga-ån m. fl. vattendrag
inom Westra härad, å 22,800 R:dr, emot årlig in
betalning
efter 1863 års slut af 8 procent å denna
summa, dervid 3 procents ränta för kapitalåterstoden
beräknas,
40 000:
inom Jönköpings och Kronobergs lån:
till strandegarne vid sjön Widöstern inom Östbo och
Sunnerbo härader, för denna sjös sänkning, å 3,885
R:dr, emot inbetalning af 5 procent årligen å detta
belopp, hvarvid räntan beräknas efter 3 procent;
hvilken betalningsskyldighet vidtog år 1849  3,311: 8. 3,299: 62.
» deltagarne i aftappningen af sjöarne Drafven och
Bolmen inom Westbo och Sunnerbo härader, å
22,275 R:dr, emot årlig inbetalning, under 141 år
från 1852 års slut, af 8 procent å denna låne
summa,
„
16,925: 62. 15,495: 30.
Transport: 3,718,583: 60. 7,506,121; 46.
— 34 —
Transport: 3,718,583: 60. 7,506,121: 46.
inom Kronobergs lån:
till jordegarne omkring sjön Klen i Wirestads och Westra
Thorsås socknar, för nämnde sjös aftappning,
å 3,992 R:dr 15 öre; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande, jemte kronoutskylderna, af 199
R:dr 61 öre för åren 1850 med 1879, och 199 R:dr
40 öre för år 1880
4,590: 74. 4,391: 14.
» deltagarne i utdikningen af Lillasjön samt åtskilliga,
i närheten deraf belägna, kärr- och mosstrakter
inom Stenbrohults och Wirestads socknar, å 9,000
R:dr; dito dito af 720 R:dr, för åren 1851 med 1864,
och 360 R:dr för år 1865
6,120: — 5,400:
» dito i utdikningen af kärrmark å Hyttinge och Buhults
hemmans egor inom samma socknar, å 1,237
R:dr 50 öre; dito dito af 99 R:dr för åren 1852
med 1865, och 49 R:dr 50 öre för år 1866  940: 50. 841: 50.
» hemmansegarne Olof och Johannes Nilssöner, för
utdikningsarbete vid hemmanen Tångarne-Faxagård
och Westergård i Stenbrohults socken, å 1,462 R:dr
50 öre; dito dito af 117 R:dr för åren 1852 med
1865, och 58 R:dr 50 öre för år 1866  1411: 50. 994: 50.
» hemmansegaren Anders Germundsson, för ett dy
likt
arbete vid hemmanet Rephult i samma socken,
å 1,677 R:dr; dito dito af 134 R:dr 16 öre för
dito, och 67 R:dr 8 öre för år 1866  1,274: 51. 1,140: 35.
» deltagarne i aftappningen af StenJmlts-, Mellan
och
Mexarps-sjöarne inom Qvenneberga, Slätthögs
och Mistellås socknar, å 3,000 R:dr; hvilket lån
skall återbetalas genom erläggande, jemte kronoutskylderna,
af 240 R:dr för åren 1858 med 1871,
och 125 R:dr 94 öre för år 1872  3,485: 94 3,485: 94.
» dito i aftappningen och sänkningen af sjön Möc
keln
inom Albo och Sunnerbo härader, å 28,000
R:dr, emot årlig inbetalning af 8 procent å lånets
hela belopp under 141 efter 1857 års slut. (Beviljadt
vid 1850 och 1851 års riksdag samt utbe
taldt
år 1852)  28,000: — 28,000: —
» strandegarne omkring Rinkaby och Barnesjö
arne
inom Konga och Kinnevalds härader, för
dessa sjöars aftappning, å 4,800 R:dr, emot dito
dito efter 1859 års slut
4,800: — 4,800:
» deltagarne i aftappningen af Tomsjöarne i Dädesjö
och Furuby socknar af Uppvidinge och Konga härader,
å 1,800 R:dr, emot dito dito efter 1861 års
slut
1,800: — 1,800: —
Transport; 3,770,706: 79. 1 7,556,974: 89.
— 35 —
. . Transport: 3,770,706:79.
till deltagarne i sänkningen af Långasjön och Galnegöl
samt derinvid liggande mossars utdikning inom Almundsryds
socken, å 2,340 R:dr, emot dito dito efter
1862 års slut
2,340:
inom Christianstads län:
till deltagarne i ^utdikningen af 8 myrer inom Örkeneds
socken af Östra Göinge härad, å 3,000 R:dr, hvilket
lån skall återbetalas genom erläggande, jemte
kronoutskylderna, af 240 R:dr för åren 1860 med
1873, och 125 R:dr 94 öre för år 1874
3,485; 94.
» dito i utdikningen af 6 myrer inom Wittsjö socken
af Westra Göinge härad, å 1,650 R:dr, dito dito af
132 R:dr för dito, och 69 R:dr 27 öre för år 1874 1,917: 27.
» dito i utdikningen af myrer vid Hyngarp och
Snärshult inom samma socken, å 525 R:dr, dito
dito af 42 R:dr för dito, och 22 R:dr 4 öre för år
1874
610: 4.
» dito i mossutdikningar vid Björstorp, Hästhult och
Mörkhult inom meranämnde socken, emot årlig
inbetalning af 8 procent å lånesumman under 14^
år från 1861 års slut
1,680; —
» dito i mossutdikningar vid Gjörbjörnarp, Molleröd,
Glimåkra m. fl. byar inom Glimåkra socken, emot
dito dito efter dito
5,430: —
inom Hallands län:
till jordegare invid Himble å, för samma ås upprensning,
å 6,800 R:dr; hvilket lån skall återbetalas genom
erläggande, jemte kronoutskylderna, af 340 R:dr för
åren 1849 med 1878, och 339 R:dr 65 öre för år
1879. (Beviljadt vid 1840 och 1841 års riksdag)... 7,819: 65.
» dito invid Tollereds å, för dito, å 3,200 R:dr; dito
dito af 160 R:dr för dito dito, och 159 R:dr 83 öre
för år 1879. (Dito dito)  3,519: 83.
» deltagarne i upprensningen af Ysby å inom Wall
da,
Tölö och Släps socknar af Fjäre härad å, 3,600
R:dr; dito af 288 R-.dr för åren 1858 med
1871, och 151 R:dr 12 öre för år 1872  3,600: —
» dito i sänkningen af Ramsjön och utdikning af
deromkring belägna vattendränkta egor inom Ljungby,
Winberga, Stafsinge och Morups socknar af
Faurås härad, å 10,800 R:dr, emot årlig inbetalning
af 8 procent utaf detta belopp från 1860
års slut  10,800: —
» deltagarne uti rätnings- och rensningsarbeten i
Tvååkers-ån inom Himble härad å, 18,800 R:dr,
Transport: 3,811,909; 52,
7,556,974 : 89.
2,340; —
3,485: 94.
1,917: 27.
610: 4.
1,680; —
5,430; —
7,479: 65
3,359: 84.
4,176: —
10,800: —
7^98,253:' 63.
— 36 —
Transport: 3,811,909: 52.
emot årlig inbetalning efter 1863 års slut af 8 procent
å hela lånebeloppet, dervid 3 procents ränta
beräknas å kapitalåterstoden
—
inom Hallands och Elfsborgs lån:
till deltagarne i sänkningen af sjön Weselången m. fl.
vattendrag inom Marks härad af Elfsborgs län och
Wiske härad af Hallands län, å 20,000, R;dr emot
dito dito,
—
inom Elfsborgs lån:
till deltagarne i sänkningen af Hasserås-sjön samt upprensningen
af Lerby och Snapperuds elfvar inom
Åmåls och Mo socknar, å 5,400 R:dr; hvilket lån
skall återbetalas genom erläggande, jemte kronoutskylderna,
af 270 R:dr för åren 1852 med 1881,
samt 269 R:dr 72 öre för år 1882  4,896: 31.
» dito i utdlkningen af Hössna mader inom Hössna
och Knättle socknar, å 12,579 R:dr; dito dito
1,006 R:dr 32 öre för åren 1854 med 1867, och
503 R;dr 16 öre för år 1868  11,572: 68.
» dito i upprensningen af Säfve å inom Kullings härad,
å 5,055 R:dr, emot årlig inbetalning af 8 procent
å denna lånesumma, under 14 ^ års tid från
1857 års slut  5,055: —
i) dito i upprensningen af Steneby-elfven inom Stene
by
socken, å 9,750 R:dr, emot dito dito från 1859
års slut  9,750: —
» dito i upprensningen af Bredångs-ån i Wäne hä
rad,
å 2,640 R;dr, emot dito dito från 1861 års
slut
2,640: —
inom Skaraborgs län:
till deltagarne i sänkningen af sjön Osten uti Wadsbo
härad, å 8,329 R:dr 50 öre; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande, jemte kronoutskylderna,
af 416 R:dr 47 öre för åren 1849 med 1878, och
416 R:dr 4 öre för år 1879  9,578: 46.
» dito i en kanalanläggning genom Kattholmsnäset
vid Tidaån samt upprensning af Sågströmmen inom
samma härad, å 6,189 R;dr 75 öre; dito dito
af 333 R:dr 93 öre för åren 1849 med 1875, och
159 R;dr 72 öre för år 1876
6,170: 46.
» dito i sänkningen af sjön Lången och upprensnin
gen
af Kräftan inom meranämnde härad, å 11,550
R:dr; dito dito af 577 R:dr 50 öre för åren 1850
med 1879, och 576 R:dr 90 öre för år 1880  13,281: 90.
» Löjtnanten C. J. H. Ramsaij, för utdikning af
Hedeberga egendoms andel i Mönarps mossar in
-
Transport: 3,874,854: 33.
7,598,253; 63
18,800: -
20,000: —
6,749: 72
10,566: 36
5,055: —
9,750: —
2,640: —
8,745: 49
5,836: 53
12,704; 40.
7,699,101: 13.
— 37 -
Transport: 3,874,854: 33.
om Marka socken, å 1,500 R:dr; dito dito af 120
R:dr för åren 1853 med 1866, och 60 R;dr för
år 1867  1,260: —
till deltagarne i utdikningen af Dagsnäs och Höryda
samt en del af Stora Bjurums mossar inom Gudhems
härad, å 10,200 R;dr, emot årlig inbetalning
af 8 procent å denna lånesumma under 141 år,
från 1860 års slut  10,200: —
inom Örebro län:
till deltagarne i sänkningen af Mosjön samt rensningen
af Kumla, Täby och Aby åar inom Orebro, Kumla
och Sköllersta härader, å 30,000 R:dr, emot dito dito 30,000;
» dito i sänkningen af Lindesby-sjön och upprensningen
af Rastelfven inom Jernboås socken af Nora
bergslag, å 2,175 R:dr; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande, jemte kronoutskylderna. af
174 R:dr för hvartdera af åren 1858 med 1871,
och 91 R:dr 31 öre för år 1872  2,527 : 31.
» dito i sänkningen af Rahla å i Kumla och Hallsbergs
socknar, å 20.400 R:dr emot årlig inbetalning,
efter 1863 års slut af 8 procent å denna lånesumma,
dervid 3 procents ränta beräknas å kapitalåterstoden
—
inom Wermlands län:
till deltagarne i sänkningen af sjön Björklången inom
Nyeds socken, å 3,300 R:dr; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande, jemte kronoutskylderna, af
264 R:dr för åren 1852 med 1865, och 132 R:dr
för år 1866  2,508: —
» sedermera aflidne Lagmannen A. P. Sandberg, för
vattenaftappningsarbete å säteriet Agnhammars
egor inom Grums socken och härad, å 2,100 R:dr;
dito dito af 168 R:dr för dito dito, och 84 R:dr
för 1866  1,596: —
» Majoren F. G. Lilliehöök, för vattnets afhållande
från ett odlingsbart fält å säteriet Odenstads egor
i Gillberga socken, å 1,305 R:dr; dito dito af 104
R:dr 40 öre tor åren 1852 med 1865, och 52 R:dr
20 öre tor år 1866  991: 81.
» deltagarne i ajtappningen af en vattendränkt trakt,
benämnd Slödjan, i Huggenäs socken af Näs härad,
å 4,710 R:dr, emot inbetalning af o procent årligen
å detta belopp, hvarvid bör beräknas 3 procents
ränta å kapitalåterstoden; hvilken betalningsskyldighet
vidtog år 1850
4,059: 71.
Transport: 3,927,997: 16.
7,699,101: 13.
1,140: —
10,200: —
30,000; —
2,527: 31.
10,000; —
2,244: —
1,428: —
887: 41.
3,946: 34.
7,761,474: 19.
— 38
Transport: 3,927,997: 16. 7,761,474: 19.
till Inspektoren P. Norbäck, för aftappningen af 4
myrer vid hemmanet Trangärdstorp i Grafva socken,
å 1,005 R:dr, emot dito af 8 procent å dito,
under 141 år från 1851 års slut  707: 77. 643: 12.
» strandegarne vid Hånsjön inom Fryksände socken,
å 12,600 R:dr, emot dito dito från 1858 års slut, 12,600: — 16,600: —
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Wadt jungen och
Björklången samt rensningen af elfven Rinnan inom
Nordmarks härad, å 16,800 R:dr, emot dito dito
från 1862 års slut,
16,800: — 16,800: —
» deltagarne i dito af Säfsjön i Arvika socken, å
4,000 R:dr, emot inbetalning efter 1863 års slut af
8 procent utaf lånets belopp, dervid räntan beräknas
efter 3 för hundra,
— 4,000: —
inom Westerås län:
till forre Rytt mästaren C. W. Hammarsköld, för utdikningen
af Hägervalls och Skarfstads mossar samt
aftappningen af Mosjön inom Skultuna socken, å
15,385 R:dr 50 öre; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande, jemte krono-utskylderna, af 1,230
R:dr 84 öre för åren 1851 med 1864, och 615 R:dr
42 öre för år 1865
10,462: 15. 9,231: 31.
» bemälte Ryttmästare, för sänkningen af Frövi-sjön
inom samma socken, å 1,300 R:dr; dito dito 104
R:dr för åren 1852 med 1865, samt 52 R:dr för år
1866
987: 98: 883: 98.
» Agronomen F. R. Möller, å Direktionens öfver
Westmanlands landtbruksskola vägnar, för utdikningen
af myrer vid Julpa gård i Romfertuna socken,
å 4,674 R:dr; dito dito 373 R:dr 92 öre för
dito, och 186 R:dr 96 öre för år 1866
3,552. 23. 3,178: 31.
» deltagarne i utdikningen af Bredmossen samt sänkningen
af Laggarbo och Harmsjöarne inom Kolbäcks
och Bergs socknar, å 5,010 R:dr; dito dito
af 400 R:dr 80 öre för dito, och 200 R:dr 40 öre
för år 1866
3,807: 58. 3,406: 78.
» dito i utdikningen af kärr och myrängar, tillhörande
by arne Nesselsta, Holm, Myr karbo, Kättbo och
Nickbo inom Hvittinge socken, å 1,565 R:dr; dito
dito 125 R:dr 20 öre för dito, och 62 R:dr 60 öre
för år 1866
1,189: 40. 1,064: 21-
» dito i aftappningen af Mursjön i Wester-Wåhla socken,
å 3,670 R:dr 50 öre; dito dito af 293 R:dr
64 öre tor dito, och 146 R:dr 82 öre för år 1866.. 2,789: 59. 2,495: 95.
» deltagarne i upprensningen af Altuna å, till förekommande
af öfversvämning ar, inom Simtuna, Fröst
Transport:
3,980,893 : 86. 7,815.777 : 85.
— 39 —
Transport 3,980,893: 86.
hults, Thorstuna och Hernevi socknar, å 3,000 R:dr;
dito dito af 240 R:dr för åren 1858 med 1871, och
125 R:dr 94 öre för år 1872
3,000: —
till Sergeanten G. Ekström och Arrendatorn Jan Jansson
i Djupmyra, för utdikningen och aftappningen
af Kolbäcks-sjön samt kringliggande mossar å Arboga
stads södra skog, å 1500 R:dr, emot årlig inbetalning
af 8 procent å denna lånesumma under
141 år från 1852 års slut
1,154: 47.
inom Westerås odi Upsala lån:
till deltagarne i utdikningen af sanka ängar, tillhörande
byarne Rönna, Rotbrunna, Bogården samt Norrby
inom Hernevi socken, å 1,409 R:dr 25 öre; hvilket
lån skall återbetalas genom erläggande, jemte kronoutskylderna,
af lil R:dr 44 öre för åren 1852 med
1865, och 55 R:dr 72 öre för år 1866
1,061: 24.
inom Stora Kopparbergs lån:
till deltagarne i aftappningen af Granu- och Ofversjöarne
samt utdikningen af Wig anders och Tlaraldsmyrerna
inom Särna socken, å 1,162 R:dr 50
öre; dito dito 93 R:dr för åren 1858 med 1871,
och 48 R:dr 80 öre för år 1872  1,162: 50.
» deltagarne i utdikningen af Romsångsmyren inom
Stora Tuna socken, å 600 R:dr, emot årlig inbetalning
af 8 procent å lånesumman under 141 års tid
från 1861 års slut  t>00: —
» dito i utdikningen af Dalsjön, Igeltjern och Daläng
smyren i dito, å 1440 R:dr, emot dito dito  1,440: —
» dito i sänkningen af Räjsjön inom Rättviks socken,
å 375 R:dr, emot dito dito från 1862 års slut  375: —
dito i myrutdikningar inom Folkärna socken, å 720
R:dr, emot återbetalning efter 1863 års slut af 8
procent årligen utaf lånesumman, dervid räntan beräknas
till 3 procent å kapital-återstoden
—
inom Gefleborgs län:
till deltagarne i utdikningen af Baggbo-, Als-, Lopoch
Stormyrerna inom Ljusdals socken i Norra
Helsingland, å 20,700 R:dr; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande, jemte krono-utskylderna,
af 1,656 R:dr för åren 1858 med 1871, och 828
R:dr för år 1872
20,700: ■—
» dito i utdikningen af Gamsäters myr inom Bergsjö
socken i samma provins, å 3,000 R:dr; dito
dito 240 Rdr under dito, och 120 för år 1872
3,000: —
Transport: 4,013,387: 7.
7,815, 777: 85
3,485: 94
1,059: 55
949: 80
1,257: 91
600: -  1,440: -
375:
720: -
24,012: —
3,480: —
8,753,158: 5
— 40 —
Transport: 4,013,387: 7. 7,853,158: 5.
till numera aflidne Bruksegaren A. V. Björkman, för
sänkning af Gärsjön inom Oster-Fernebo socken, å
6,300 R:dr, dito dito 504 R:dr för åren 1860 med
1873, och 252 Rdr för år 1874
6,300: — 7,308: —
» deltagarne i sänkningen af Ostanbräcks- och Wiisjöarne
inom Tuna socken och Södra Helsingland,
ä 6,240 R:dr, emot årlig inbetalning af 8 procent å
lånesumman, under 141 år, från 1862 års slut 6,240: — 6,240: —
» dito i sänkningen af Fäbodetjern i Söderala socken,
å 480 R:dr, emot dito dito,  480: — 480: —
» dito i sänkningen af Al- och Telge-sjöarne i närhe
ten
af Söderhamn, å 27,600 R:dr, emot återbetalning
från 1863 års slut af 8 procent årligen å denna
lånesumma, hvarvid räntan beräknas efter 3
procent
10,000: —
inom Westerbottens län:
till Bruksegarne O. Forsell och E. Häggström, för ut
dikningen
af Svartbergs- och Nybruksmyrema i Säfvars
socken, å 2,250 R:dr; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande, jemte kronoutsk ylderna, af
112 R:dr 50 öre för åren 1850 med 1879, och 112
R:dr 38 öre för år 1880
2,587: 38. 2,474 : 88.
» sedermera aflidne Postmästaren A. Wall, för sänknin
gen
af Degersjön och Lillsjön i Nysätra socken,
å 2,700 R:dr, emot inbetalning af 5 procent årligen
å lånets hela belopp, dervid 3 procents ränta
beräknas för kapital-återstoden
2,308: 93. 2,243: 58.
» af f. d. Expeditions-fogden C. J. Moritz, för utdik
ningen
af sjön Ökvattnet i Skellefteå socken, å 3,300
R:dr; hvilket lån skall, jemte 3 procents ränta från
och med år 1851, återbetalas med en tiondedel årligen
1,202: 57. 901: 85.
» deltagarne i sänkningen af Kroksjön i Bygdeå socken,
å 2,520 R:dr, emot årlig inbetalning efter 186:1
års slut af 8 procent utaf lånesumman, hvarvid
2 procent ränta beräknas å kapital-återstoden.... 2,520: — 2,520: —
» dito i utdikningen af Qvarnmyren, Atjälsmyren och
Tattarsmoran inom Tväråmarks bys område i Säfvars
socken, å 750 R:dr, emot dito efter 1862 års
slut af dito dito,  750: — 750: —
inom Norrbottens län:
till deltagarne i utdikningen af det vid Niemiesels by i
Råneå socken belägna Westi-träsk, å 906 R:dr,
emot dito dito
906: —• 906: —
» dito i utdikningen af Teurajervi, Lombolo m. fl.
sjöar inom Öfver-Kalix socken, emot dito dito,  7,800: — 7,80Ö: —■
Transport: 4,044,481: 95. 7,894,782: 36.
— 41 —
Transport 4,044,481: 95.
till deltagarne i utdikningen af sjöarne Bälingträsket, Lilltråsket,
Staftjern, m. fl. i Neder Luleå socken å 3,320
R:dr, emot dito efter 1863 års slut af 8 procent
utaf lånets belopp, hvarvid 3 procents ränta beräknas
å kapitalåterstoden
—.
= 898,122: 31. 1,107,568: 90. =
= 4,044,481: 95. 7,898,102: 36. p
Fordringar, grundade y& Rikets Ständers särskildt
meddelade beslut och stadgande!»:
hos Hjelmare kanal- och slussverks-bolag, motsvarande
beloppet af den för nämnde kanal- och slussverk
afsatta reparationsfond, bestående ursprungligen af
en i bolagets fasta egendomar Stora Wallby och
Oppeby intecknad skuldförbindelse å 22,500 R:dr;
hvilken fond årligen tillväxer med 5 procent å det
belopp, densamma vid hvarje års början utgjorde .... 54,148; 94.
Allmän bevillning för år 1857, upptagen till det i
då gällande bevillnings-förordning påräknade belopp,
R:dr 1,725,000: —
efter afdrag af hvad häraf utöfver
de af Riksgälds-kontoret
med 3,835 R:dr 47 öre ersatta
taxerings- och uppbördskostnader
i Stockholms stad under
samma års lopp influtit, eller » 37,643: 69. j ggiy ogg. o j
Allmän bevillning för år 1858, enligt
dito,
» 1,725,000: —
efter dito utöfver dito 4,002
R:dr 17 öre dito,
» 52,198: 9.
Köpeskillingen för den vid Regeringsgatan bär ihufvudstaden
belägna och af Kronan försålda s. k. liofbageri-egendomen
25,000: —
Det för bestridande af de å Riksgälds-kontoret anvisade
utgifter, enligt riks-staten, anslagna belopp utaf
Stats-verkets inkomster för år 1858
—
= 1,766,505: 25. 2,720,858: 30. =
Kreditiv-fordringar:
för det begagnade beloppet utaf kreditivet, å 225,000
R:dr, till ull-diskont-f ondens förstärkande, emot 3 procents
årlig ränta,
101,505: —
» dito af det råntefria kreditivet, å 150,000 R:dr, till
underlättande af ackords-regleringen inom Arméen .... 4,800: —
(Hvad af detta kreditiv blifvit lyftadt är till fullo
återbetaldt.)
Transport 5,917,292: 20.
e
7,894,782; 36.
3,320: —
56,856: 39.
1,672,801: 91
25,000: —
966,200: —
78,360: —
10,697,320: 66.
— 42 —
Transport: 5,917,292: 20. 10,697,320: 66.
f..r det begagnade beloppet af det vid 1853 och 1854
0 års riksdag anvisade kredititiv å 75,000 R:dr, för
Sveriges deltagande i 1855 års allmänna konst- och
industri-exposition i Paris  70,000: — 69,910: 36.
I slutet af år 1857 utlemnadt belopp utaf det under
dåvarande riksdag såsom kreditiv anvisade statsbidrag
till kostnader för Sveriges deltagande uti då
tillämnad exposition i Paris af kreatur och landt
mannaprodukter
893: 25. 893: 25.
= 177,198: 25. 149,163: 61. =
Fordringar för oredovisade förskott:
till inlösen med allmänna medel af den i sådant afseende
aflemnade enkla bränvinsbrånnings-redslcap utaf
koppar eller malm
129,651: 98. 89,997: 2.
(Utaf det dertill under år 1855 utaf Riksgälds-kontoret
utbetalda förskott, 369,651 R:dr 98 öre,
hafva återbekommits, år 1856, R:dr 240,000 och,
år 1858, R:dr 39,654: 96.)
» kostnader för sednast förflutna eller 1856—1858 års
riksdag  559,252: 24.  —
(Efter afgifven redovisning för de till dessa kostnaders
bestridande förskottsvis anordnade summor,
har deras sammanlagda belopp, 695,319 R:dr 51
öre, afförts i 1858 års hufvudbok.)
» dito för nästkommande riksdag
— 1,846: 83.
» dito för Justitie-ombudsmannens embetsresor  300: —  —
(Detta förskott är redovisadt under år 1858.)
» expenser vid Justitie-ombudsmannens expedition
— 76: 38.
» dito vid Rikets Ständers hus  252: 35. 802: 70.
» dito vid kortståmplingen  10: 19. 138: 33.
» dito vid tidnings-stämpling en  599: 8. 971: 70.
» kontors- och rättegångs-expenser vid Riksgälds-kon
toret
1,331: 34. 2,096: 15.
= 691,397: 18. 95,929: 11. =
Särskilda fordringar:
Förskottsvis verkställda utbetalningar utaf de vid 1853
och 1854 års riksdag till jernvägs-byggnader beviljade
statsbidrag, samt utaf de till 1857 års arbeten
å Statens jernväg s-anläggningar anslagna medel 6,163,433: 33.  —
(Dessa medel äro Riksgälds-kontoret godtgjorda unförra
hälften af år 1858.)
Transport: 12,843,015: 96. 10,864,053: 38.
— 43 —
Transport: 12,843,015: 96.
Återstoden af de Riksgälds-kontoret, enligt 1856 års
rikshufvudbok, tillkommande behållna öfverskott å
Statsverkets inkomster för sagde år
—
(Aflemnad till Riksgälds-kontoret i Mars och April
månader 1859.)
- 6,163,433: 33. 1,500,000: — =
Tills vidare förräntade medel:
a) genom uppköpta obligationer:
med 4 procents ränta:
Målare-provinsernas
Hypotheks-förenings... 455: — 455: —
Östgötha dito
— 28,535: 67.
med 4) procents ränta:
Skånska Hypotlieks
föreningens
42,000: — 42,000: —
Smålands och Hallands
dito  42,750: •—  —
b) genom lån till åtskilliga
Verk och Inrättningar
samt enskilde
personer, emot hypothek
af obligationer eljer
andra säkerhetshandlingar
samt
5 procents ränta,  3,368,800. — 48: 37.
och 6 dito.
— 2,089,000: — 3 454 005-
II ii III cforil lillkar. hvaraf, tor tills vidare förräntade
medel, vid 1857 års slut 39,472 R:dr 78 öre, och
vid 1858 års slut 74,809: 54  83,665: 20.
Kontant behållning;
å Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i Rikets Ständers
Bank (för Kontorets inkomster och utgifter)  314,627: 49.
Utaf behållningen å samma verks räkning N:o 2 i dito
(för Tyska jernvägslånet och utbetalningar till Statens
jernvägs-anläggningar)
—
(Detta, ränte- och amortissements-fonden för 1855 års
jernvägslån tillhörande, belopp är till förstnämnde
banko-räkning öfverflyttadt i början af år 1859.)
= 314,627: 49. - 1,249,803: 97. =
Transport: 16,695,313: 65.
10,864,053: 38.
1,500,000: —
2,160,039: 4.
153,711: 98.
1,248,477: 86.
1,326: 11.
15,927,608: 37.
— 44 -
Transport: 16,695,313: 65. 15,927,608: 37.
Inom linien upptagne tillgångar:
vid vid
1857 års slut. 1858 års slut.
Rikets Ständers hus, beräknadt
efter den derför
af Riksgälds-konto
ret
betalda köpesumma, 49,500: — 49,500: —
(Det bokförda värdet
häraf är upptaget inom
linien, enligt Rikets
Ständers beslut vid
1840 och 1841 års riksdag.
)
Riksgälds-kontorets egendom,
f. d. Hessenstein
ska
huset kallad,  90,000; — 90,000: —
(Dito dito, enligt dito
vid 1856—1858 års
riksdag.)
Det oersatta förlags-kapitalet
till bedrifvande
af lånerörelsen vid f. d.
G-eneral-assistans-konto
ret
57,723: 17. 57,723: 17.
(Fördt inom linien, enligt
Rikets Ständers
beslut vid 1840 och
1841 års riksdag)
Oersatta beloppet af det
såsom kreditiv beviljade
och under åren 1833 och
1835 utanordnade anslag
för en vattenledning
till Carlskrona
118,850:89. 118,850:89.
Förskottsvis under åren
1847 med 1858 utbetalda
medel till bestridanda
af kostnaderna för
kolonien S:t Barthelemys
förvaltning, under
förbehåll af den framtida
godtgörelse, sorn, genom
koloniens ökade afkastning
eller afträdande
till främmande makt,
kan erhållas,  188,787: 39. 213,282: 99.
Transport: 504,861: 45. 529,357: 5. 16,695,313; 65. 15,927,608: 37.
— 45 —
Transport: 504,861: 45. 529,357: 5. 16,695,313: 65. 15,927,608: 37.
Det vid 1853 och 1854
års riksdag beviljade
kreditiv för neutralitetens
upprätthållande  3,750,000: — 3,710,068: 73.
(Fördt inom linien, enligt
Rikets Ständers
beslut vid 1856—1858
års riksdag; varande
under sistnämnde år
ett belopp af 39,931
R:dr 27 öre återbetaldt.)
Lyftade beloppet af den,
för utomordentliga försvar
s-anstalter, vid 1853
och 1854 års riksdag
anvisade kreditivsumma 2,250,000: — 2,250,000: —
(Dito dito vid samma
riksdag; och har under
detta år återbetalts ett
belopp af 1,258 R:dr
18 öre.)
Suna 6,504,861: 45. 6,489,425: 78.
Summa Runt R:dr 16,695,313: 65. 15,027,608: 37'.
Då Riksgälds-kontorets skulder och tillgångar sins emellan jemföras, visar sig att
tillgängarnes sammanlagda belopp öfversteg skuldernas vid 1857 års
slut med
R:dr 5,343,544: 31.
samt vid 1858 års slut med  » 5,658,117: 55.
och hade alltså Riksgälds-kontorets behållning, enligt detta verks
hufvudbok, under sistnämnde år ökats med  R:dr 314,573: 24.
oaktadt ett sammanlagdt belopp af ej mindre än 6,714,409 R:dr 1 öre utaf de för tillfälliga
stats-utgifter vid sednaste riksdag beviljade anslag blifvit under samma år Riksgälds-kontorets
kapital-räkning påfördt, samt från sagde räkning alförts ej allenast de,
före 1858 års utgång, från Riksgälds-kontoret förskottsvis utbetalda medel till bestridande
af kostnaderna för sistförflutne riksdag, 695,319 R:dr 51 öre, utan äfven meranänmde
års ränte- och araorterings-anslag, 1,166,666 R:dr 67 öre, för det till statens
jernvägs-anläggningar upptagna utländska lån.
Jemte det, till upplysning om Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter, enligt
detta verks nu granskade hufvudbok, bilagda sammandrag af den deruti intagna kassaräkning
(tabellen Lit. A.) blifvit uppgjordt, hafva Revisorerne, för underlättande af jemförelsen
mellan inkomsternas och utgifternas belopp under sednast förflutna år samt förhållande
till samma verks, i föregående revisions-berättelser uppgifna, inkomst- och utgifts-summor,
ansett sig böra meddela nedanstående, till sin uppställning jmed de i dessa
berättelser intagna tabeller öfverensstämmande, summariska uppgift öfver:
Förhållandet
mellan Riksgälds-kontorets
skulder och
tillgångar.
Riksgälds-kontorets
inkomster
och utgifter
under år
1858.
— 46 —
Riksgälds-kontorets inkomster:
Allmän bevillning saint kort- oell tidningsstämpel-afgifter, jemte
observations-medel  R:dr 2,289,172: 6.
Skatteköpe-skillingar och ekeskogs-lösen  » 15,199: 29.
Kapital-afbetalniugar och räntor å de för vissa föremål eller under
längre tid beviljade lån  » 239,360: 75.
Återbetalningar å lyftade kreditiv-medel, jemte derå erlagda räntor, » 152,780: 62.
Återbetalningar af tills vidare förräntade medel samt derå upplupna
och godtgjorda räntor  » 4,571,103: 9.
Inom riket upplånta medel  » 794,179: 58.
Ersatta förskott  » 531,548: 28.
Återbetalningar å de från Riksgälds-kontoret utbekomna anslagssummor
....  » 676: 32.
Besparing å ett på riksstaten uppfördt anslag  » 1,624: 23.
Aflemnade behållna öfverskott å statsverkets inkomster  » 1,610,185: 91.
Enligt Rikets Ständers beslut, till Riksgälds-kontoret, för dess utgifter,
öfverlemnade särskilda tillgångar  » 530,196: 92.
Deponerade undsättnings-medel -
» 140,000: —
Tillfälliga inkomster  » 880: 35.
Summa R:dr 10,876,007: 40.
Utgifter;
Årliga ränteansiaget till Hans Maj:t Konungen  R:dr 300,000:
Extra statsregleringen vid 1840 och 1841 års riksdag tillhörande
anslags-summor  » 44,400: —
Vid 1844 och 1845 års riksdag, utan återbetalnings-skyldighet, beviljade
tillfälliga stats-utgifter  » 18,036: 31.
Vid 1847 och 1848 års riksdag beviljade dylika utgifter  » 500: —
Vid 1850 och 1851 års riksdag, utan återbetalnings-skyldighet, beviljade
tillfälliga statsutgifter
» 19,243: 58.
Vid 1853 och 1854 års riksdag, dito dito  » 233,344: 25.
Vid 1856, 1857 och 1858 års riksdag, dito dito  » 3,929,446: 80.
Utaf anslagen till folkundervisningens befrämjande  » 59,995: —
Lyftade kreditiv-summor  » 83,290: —
Dito undsättnings-medel  » 20,000: —
För vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd  » 1,228,856: 66.
Kapital-afbetalningar och räntor å Riksgälds-kontorets skulder  » 1,112,079: 76.
Återbetalning af de medel, som vid 1858 års början voro uttagna
utaf Riksgälds-kontorets kreditiv å Rikets Ständers Bank,  » 1,350,000: —
Tills vidare förräntade medel
» 1,212,452: —
Kostnader för riksdagar och stats-revisioner samt aflöning och expenser
för Justitie-Ombudsmanneu och hans Expedition...  » 176,512: 26.
Förvaltnings- och uppbörds-kostnader samt pensioner m. m  » 117,612: 44.
Fromma stiftelsers andelar utaf kortstämpel-afgiften
» 37,287: 97.
Summa R:dr 9,943,057: 3.
- 47 —
Inkomsterna öfverstego således utgifterna med ej mindre än 93-3,850 R:dr 37 öre,
och den å Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i Rikets Ständers Bank innestående behållning,
som vid 1858 års början utgjorde  R:dr 314,627: 49.
hade vid årets slut ökats till  » 1,248,477: 86.
Såsom tillägg till nu meddelade, på afslutade räkenskaper grundade, uppgifter
angående beloppet af de medel, som till Riksgälds-kontoret influtit eller derifrån utbetalts,
meddelas följande, från Fullmäktiges till Revisorerne afgifna berättelse bemtade,
upplysningar om Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter under förra hälften af innevarande
år.
Inkomster under Januari—Juni månader 1859:
Bevillnings- och observations-medel samt kort- och tidnings-stäm
pel-afgifter
R:dr 2,249,507: 4.
Skatteköpe-skil lingar och ekeskogs-medel  » 10,528: 75.
Aflemnade äldre depositions-medel  » 2,841: 15.
Kapital- och ränte-inbetalningar å de af Rikets Ständer eller Kongl.
Maj:t beviljade lån  » 167,924: 92.
Återbetalningar och räntor å de af Riksgälds-kontoret, till dess
kontanta behållnings förräntande, utgifna lån  » 2,159,259: 66.
Återbetalda kreditivmedel jemte derå upplupna räntor  » 80,959: 8.
Återstoden af öfverskotten å 1856 års statsinkomster  » 1,500,000: —•
Besparingar å från Riksgälds-kontoret utbetalda anslags-summor.... » 15,008: 61.
Ersatta förskott  » 903: 41.
Från Riksgälds-kontorets banko-räkning Nio 2 öfverförda medel.... » 1,326: 11.
gumma R:(]r 6,188,258: 73.
Utgifter under Januari—Juni månader 1859:
Utbetalda statsanslag, beviljade vid 1844 och 1845,1850 och 1851
samt 1853 och 1854 års riksdagar,  R:dr 80,914: 17.
Utbetalda statsanslag, beviljade vid sednaste riksdag,  » 2,119,303: 21.
Utgifna lån, till följd af Rikets Ständers beslut vid 1853 och 1854
års riksdag,  » 480,000: —
Dito dito vid sistförflutna riksdag
» 607,120: —■
Utbetalda anslag för folkundervisningens befrämjande  » 370: —
Lyftade medel utaf de på Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver... » 13,065: 44.
Dito undsättnings-medel  » 30,000: —
Räntor och kapital-afbetalningar å Riksgälds-kontorets skulder  » 125,721: 11.
1859 års ränte- och amorterings-bidrag för jernvägslånet  » 1,166,666: 67.
Förvaltnings- och uppbörds-kostnader, jemte pensioner m. m  » 45,699: 11.
Fromma stiftelsers andelar i kortstämpel-afgiften  » 25,058: 66.
Riksdags- och revisions-kostnader  » 7,581: 90.
Aflöning och resekostnader för Justitie-Ombudsmannen samt hans
Expedition
*
» 11,195: —
Transport R:dr 4,712,690: 27.
Riksgälds-hontor
et s inkomster
och utgifter
wider förra
hälften af år
1859.
— 48 —
Särskilda redogörelsen
för
de till järnväg
s-anläggningar
före
sednaste riksdag
beviljade
stats-bidrag.
Transport R:dr 4,712,690: 27.
Tills vidare förräntade medel  » 2,102,000: —
Från Riksgälds-kontorets banko-räkning N:o 1 till samma verks
räkning N:o 2 öfverförda och först efter ofvannämnde halfårs
förlopp återställda medel
» 50,000: —
Summa R:dr 6,864,695: 27.
Som, under förra hälften af detta år, utgifterna från banko-räkningen N:o 1 med
676,436 R:dr 54 öre öfver stego inkomsterna å samma räkning, så var den vid årets
början å denna räkning innestående behållning, vid slutet af nästlidne J uni månad, minskad
med motsvarande belopp, och utgjorde således R:dr 572,041: 32.
På sätt i de 2:ne sednaste revisions-berättelserna uppgifvits, har, för hvartdera
af åren 1855, 1856 och 1857, i Riksgälds-kontoret uppgjorts en särskild redogörelse eller
hufvudbok för de under 1853 och 1854 års riksdag till jernvåg s-anläggningar anvisade
eller upplånta och utgifna medel; till följd hvaraf de för dylika väganläggningar från
Riksgälds-kontoret verkställda utbetalningar samt derigenom uppkomna fordringar icke
finnas upptagna i detta verks hufvudböcker för sagde år; men emot denna bokföring
invändes af sistförflutna riksdags Stats-utskott (Mern. JVs 293 sid. 4—5): att något
särskildt eller annat förhållande icke förekomme, i afseende på redovisningen för utbetalningar
och fordringar i anledning af de med stats-bidrag understödda jernvägsanläggningarne,
än det, som ägde rum med hänsigt till andra kommunikations-förbättringar
eller arbetsföretag, för hvilka bidrag eller understöd blifvit af Rikets Ständer anvisade
att från Riksgälds-kontoret utgå; — att, då alla öfriga af Riksgälds-kontoret utbetalda
statsbidrag på ett fullständigt och tillfredsställande sätt redovisades genom deras upptagande
i Kontorets hufvudbok och dermed sammanhängande afräkningsböcker, syntes
en särskild hufvudbok öfver stats-bidragen till de jernvägsarbeten, som understödts med
anslag eller lån utaf Riksgälds-kontorets medel, ingalunda vara behöflig; — samt att,
efter ifrågavarande utbetalningars och lånefordringars uteslutande ur den egentliga hufvudboken,
denna icke ägde den fullständighet i afseende på redovisningen för Riksgäldskontorets
tillgångar, som erfordrades, för att, utan anlitande af andra inom samma verk
förda räkenskaper, kunna af hufvudboken bedöma Riksgälds-kontorets verkliga ställning.
Med anledning af hvad emot ofvannämnde särskilda redogörelse och dess fortsatta upprättande
sålunda blifvit erinradt, förordnade Rikets Ständer, genom 238 § i Riksgälds-kontorets
nu gällande reglemente, att den hufvudbok, som för hvarje år bör uppgöras och
afslutas öfver detta verks samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter,
äfven skall upptaga och redovisa alla af Riksgälds-kontoret verkställda utbetalningar
och detta verks ägande fordringar för beviljade stats-bidrag till jernvägs-anläggningar.
Till följd af denna föreskrift, hafva de förut i den särskilda redogörelsen upptagna
fordringarne för lånen till Gefle-Dala, Norbergs samt Wessman-Barkens jernvägsbolagen
blifvit öfverförda till Riksgälds-kontorets för år 1858 upprättade hufvudbok,
samt alla, efter åberopade reglementes utfärdande, verkställda utbetalningar utaf de för
enskilda jernvägs-anläggningar beviljade och till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade
statsbidrag bokförda och redovisade på samma sätt som detta verks öfriga utgifter;
varande likaledes till Riksgälds-kontorets hufvudbok öfverflyttad redovisningen i afseende
på ränte- och kapital-skulden för de före sednaste riksdag, emot fonderade stats-obligationer,
till jernvägs-anläggningar upplånta medel, hvilken redovisning för de förflutna åren
— 49 —
äfven varit intagen i meranämnde särskilda redogörelse; och har alltså denna räkenskap
med sistlidet år helt och hållet upphört att vidare föras.
Deremot och då, enligt de, i afseende på Riksgälds-kontorets inkomster och ut- Redogörelsen
gifter samt dermed sammanhängande ämnen, under sednast förflutna riksdag fattade be- /ör tiU
slut, hela beloppet af då anslagna medel för fortsättningen af statens jernvågs-byggna- {ader“upplånt'a
der skulle anskaffas genom upplåning; hvadan samma anslag icke upptagits bland de oeh utbetalda
Rikgälds-kontoret ålagda utgifter, som af detta verks tillgångar och dit ingående stats- medel.
inkomster borde bestridas, så och till följd af de i 230 och 231 § § af Riksgälds-kontorets
reglemente meddelade stadganden, angående dels särskild förräntning af de medel,
som inflöte å det utländska jernvägs-lånet, intilldess samma medel för dermed afsedt
ändamål erfordrades, och dels härigenom uppkommande räntevinsters användande, har i
Riksgälds-kontoret en särskild redogörelse upprättats öfver de, enligt Rikets sednast
församlade Ständers beslut, upplärda medel, för fortsättningen af statens jernvåg s-byggnader-,
hvarjemte för in- och utbetalningar af dessa medel begagnats den af Riksgäldskontoret
i Rikets Ständers Bank under tiden mellan de sistförflutna riksdagarne öppnade
särskilda räkning, eller Riksgälds-kontorets banko-räkning JV2 2. Följaktligen äro alla å
denna banko-räkning sedermera verkställda insättningar och derifrån skedda utassigneringar
upptagna uti den till nyssnämnde redogörelse för sistlidet år hörande kassa-räkning,
hvilken utvisar följande inkomster, nemligen:
influtna medel för dragna och försålda vexlar å Bankirhuset Overend, Gurney & C:0 i
London, på grund af den med detta hus öfverenskomna, i sednaste revisionsberättelse
sid.67 omförmälda, kredit,  R:dr 1,801,257: 32.
dito dito å Bankirhuset J. II. & G. F. Baur i Altona, utgörande ej
mindre det i kontraktet om ofvannämnde jernvägslån utsatta
och hos detta Bankirhus deponerade vite, 190,000 Thaler
Pr. kurant, än åtskilliga å samma lån skedda inbetalningar, » 2,600,706: 80.
dito dito å Bankirhuset Salomon Heine i Hamburg, till hvilket hus
största delen af ifrågavarande lån blifvit för Riksgälds-kontorets
räkning inbetaldt,  » 9,776,618: 95.
återbetalningar af tills vidare förräntade medel, tillhörande samma
lån,
» 1,905,000
inbetalda räntor å dessa medel  » 65,518: 84.
från Riksgälds-kontorets banko-räkning JV21 öfverförda medel  » 1,550,000
Summa inkomster R;dr 17,699,101
91.
och utgifter:
till Gefle-Dala och Wessman-Barkens jernvägs-bolag, från Banko-räkningen M 2
utbetalda, men sedermera, enligt uppgjord liqvid, samma räkning ersatta låne
summor
R:dr 830,000: —
återstoden af den till utgående under år 1857 anvisade summa
utaf sednaste riksdags anslag till statens jernvägs-byggna
der
R:dr 810,000: —
hela den till utgående under år 1858 anvisade
summa utaf dito  » 7,000,000: — » 7,810,000:
kostnader för jernvägs-lånets upptagande och indragning samt för
de i anledning af detta lån utgifna obligationer  » 62,567: 5.
från Riksgälds-kontorets banko-räkning JVI 2 utassignerade medel,
för att insättas å samma verks banko-räkning M 1,  » 2,033,924: 37.
Transport: R:dr 10,736,491: 42.
— so —
Transport: R:dr 10,736.491: 42
utgifna lån till förräntning af hvad genom jernvägs-lånet influtit,
utöfver de till statens jernvägs-byggnader reqvirerade och ut
betalde
summor,
» 6,692,100: —
Summa utgifter R:dr 17,428,591: 42.
Som ofvan uppgifna inkomster öfverstego nu uppräknade utgifter med 270,510
R:dr 49 öre, så innestod detta belopp vid sitslidet års slut å meranämnde banko-räkning.
Utom denna kontanta behållning
R:dr 270,510: 49.
utbalanseras i nu ifrågavarande redogörelse följande tillgångar,
nemligen;
hos Bankirhuset Heine i Hamburg innestående medel, förvandlade
i Riksmynt,
» 330: 07.
tills vidare förräntade medel genom utgifna lån, med 5 procents
ränta,  R:dr 2,175,100: —
genom dito dito, med 6 procents dito,.... » '737,500: —
R:dr 2,912,600:
genom uppköpta Svenska stats-obligationer,
å 300,000 Thaler Preussisk kurant,
tillhörande oftanämnde lån och löpande
med 4f procents ränta, hvilka obligationer
bokförts till deras vid inköpet
gångbara värde, 94 \ procent, motsvarande
i Riksmynt
»  754,902: 53. » 3,667,502: 53.
upplupna, obetalda räntor å de genom utlåning tills vidare förräntade
medel  » 36,082: 66.
Summa tillgångar R:dr 3,974,426: 35.
Uti samma redogörelse utbalanseras skulderna vid sistlidet års slut med R:dr 16,432,623: 73.
nemligen:
det dessförinnan å jernvägs-lånet influtna belopp, 5,920,024 Thaler
10 gr. 11 pf. Preussisk kurant, och sista fjerdedelen, eller
47,500 Thaler, utaf det i lånekontraktet utsatta samt hos
Bankirhuset Baur i Altona deponerade och af Riksgälds-kontoret
lyftade vite, efter beräkning af 2| IV.dr R;mt för hvarje
Thaler,
R:dr 15,913,398; 30.
samt rånte-och amortissements-fonden  » 519,225: 43.
R-.dr 16,432,623: 73.
Beträffande nyssnämnde fond, anse sig Revisorerne böra upplysa, att, enligt denna
fonds konto i den räkenskap, hvarom nu är fråga, har utaf det årliga ränte- och
amorterings-anslaget,  R;dr 1,166,666: 67.
för sisth års amortering af obligationer å tillsammans
75,600 Thaler påförts ett belopp af R;dr 201,600: —
och för årets ränteliqvider en summa af  » 445,841: 24. » 647,44i: 24.
hvadan fondens återstående behållning vid årets slut således utgjorde
ofvan uppgifna belopp, eller ?.  R:dr 519,225: 43.
— 51 —
Enligt meranämnde särskilda räkenskap, hafva de i kontraktet angående jernvägslanet
fastställda och före 1858 års utgång godtgjorda provisioner, jemte alla andra
med detta låns upptagande och indragning förenade samt dessförinnan bestridda omkostnader,
uppgått till ett sammanräknadt belopp af  R;dr 446,889: 65.
hvaremot kurs-skillnaden, eller vinsten vid de å Riksgälds-kontorets
vägnar dragna vexlarne, utgjort  R;dr 46,201: 57.
samt det belopp, hvarmed de godtgjorda räntorna
öfverstigit de påförda,  » 122,490: 70.
eller tillsammans  » 168,692: 27.
och hafva således omkostnaderna öfverskjutit kurs- och räntevin
ster
med  R:dr 278,197: 38.
För att, på sätt i förut afgifna revisions-berättelser (1857 års revisions-berättelse, Utredning af
sid. 52, 53 och 1858 års revisions-berättelse, sid. 50, 51) iakttagits, meddela en sam- allmänna bemanfattad
utredning af hvad den till Riksgälds-kontoret för hvart och ett af de sedna- rtUmngetu
ste åren influtna allmänna bevillning utgjort, hafva Revisorerne ansett sig böra här in- ,(ja ‘ °1>p'
taga nedanstående fortsättning af den i sådant afseende uppgjorda utredning, som åberopade
berättelser innehålla, och tillika angifva det belopp, hvarmed Riksgälds-kontorets
inkomst af allmänna bevillningeu för de sistförflutne åren öfverstigit den för samma år,
enligt då gällande bevillnings-förordning, påräknade årliga bevillnings-summa.
'Före den tidpunkt, eller slutet af 1858 års 3,dje qvartal, till hvilken den i sednast
församlade Revisorers berättelse meddelade enahanda utredning sträcker sig, hade
utaf allmänna bevillningeu för år 1855 till Riksgälds-kontoret influtit ett belopp
af.  R:dr 1,956,873: 14.
Om härtill läggas de bevillnings-medel, som till Riksgälds-kontoret
under förstnämnde års 4:de qvartal levererats för ej mindre
1855 än föregående år, utgörande  » 257: 43,
så uppkommer en summa af K;dr 1,957,130: 57,
hvilken öfverstiger den vid 1853 och 1854 års riksdag, enligt då
antagna bevillnings-grunder, för hvart och ett af nästföljande
åren, förslagsvis beräknade bevillnings-summa,  » 1,725,000: —
med
R:dr 232,130: 57.
Enligt åberopade utredning, utgjorde det före samma tidpunkt till Riksgälds-kontoret
influtna belopp af allmänna bevillningeu för år 1856  R:dr 2,100,483: 71.
Derefter hafva såsom bevillning för sistnämnde år till detta
verk ytterligare levererats:
under sistlidet års 4;de qvartal  R;dr 80; 67.
och under innevarande år, med tillägg af re
stantierna
för 1855 och föregående år,... » 1,867: 43. » 1,948: iO.
Dessa medel utgöra följaktligen ett sammanlagdt belopp af  R:dr 2,102,432: 81.
och öfverskjuta den uti då gällande bevillnings-förordning beräknade
årliga bevillnings-summa,  » 1,725,000: —
med .“Ed? 377,432: 81.
Utöfver det i 1858 års revisions-berättelse uppgifna, före den 1 Oktober 1858,
Riksgälds-kontoret tillgodokomna belopp af allmänna bevillningen för år 1857,
eller
R:dr 2,149,615: 81.
Transport; » 2,149,615; 81-
— 52 —
Landi-räntmästame
A. M.
Tollin* och E.
(?. Harlins
balanser.
Ränteri-för slagan
och summariska
räkmigarne.
Transport R:dr 2,149,615: 81.
liar samma verk af nyssberörde ars bevillning uppburit:
under de trenne sista månaderna af år 1858 R:dr 5,471: 88.
och under de trenne första qvartalerna af innevarande
år
» 22,118: 61.
27,590: 49.
Då detta sammanräknade belopp,  R:dr 2,177,206: 30.
jemföres med den bevilluings-summa,
» 1,725,000: —
som, enligt meranämnde bevillnings-förordning, ärligen påräknades,
så visar sig att öfverskottet å ifrågavarande statsinkomst
för år 1857 utgjort
Rdr 452,206: 30.
Efter afdrag af hvad till godtgörande af kostnaderna för bevillningens uttaxering
inom Stockholms stad blifvit från Riksgälds-kontoret utbetaldt, men med tillägg af de
under årets lopp influtne arfs- och testaments-bevillnings-afgifter, har Riksgälds-kontoret,
såsom allmän bevillning för år 1858, uppbuiit under samma år .... R:dr 52,198: 9.
och under de trenne första qvartalerna af innevarande år
» 2,104,938: 28.
eller tillsammans R:dr 2,157,136: 37.
hvilket belopp alltså öfverstiger den i 1854 års, då ännu gällande,
bevillnings-förordning beräknade summa,
» 1,725,000: —
med
R:dr 432,136: 37.
Beträffande de i Hera föregående ..revisions-berättelser omförmälda uppbördsbalanser,
som förre Landt-råntmästarne i Ostergötlands och Wester-Norrlands län, A. M.
Tollin och E. G. Harlin, under sin tjenstetid sig åsamkat, få Revisorerne, efter derom
inhemtade underrättelser, upplysa att Landshöfdinge-embetet i förstnämnde län, genom
utslag den 11 Maj innevarande år, föreskrifvit att, sedan Landt-räntmästaren Tollin med
döden afgått samt hans konkurs blifvit utredd, och då någon tillgång till ytterligare
godtgörelse för den, från och med år 1838, i krono-räkenskaperna upptagna ränteribalansen
icke vore att förvänta eller någon annan person numera kunde till densammas ersättande
lagligen förpligtas, borde återstående beloppet af Tollins proprie-balans, utgörande
10,880 R:dr 2 öre, hvaraf 2,767 R:dr 75 öre vore riksgälds-medel, afskrifvas i ej mindre
Ostgöta Landt-ränteris än öfriga verks räkenskaper; varande detta utslag under
stäldt
och nu beroende på Kongl. Kammar-rättens pröfning.
Såsom ytterligare afbetalning å Landt-räntmästaren Harlins uppbörds-balans,
har under sednast förlidne månad till Riksgälds-kontoret influtit ett belopp af 995
R:dr 64 öre, hvarefter återstoden af de Riksgälds-kontoret tillhöriga medel, som innefattades
uti sistnämnde, i början af 1840-tatet yppade, ränteri-balans, utgör 13,276
R:dr 78 öre.
Under granskningen af Riksgälds-kontorels för sistlidet år upprättade hufvud-bok,
hafva der upptagna inkomster utaf bevillnings-medel samt andra i Landt-ränterierna
lefvererade och derifrån till Riksgälds-kontoret insända afgifter, så vidt tiden medgifvit,
blifvit af Revisorerne jemförda med de i samma Ränteriers afgifna månads-förslag och
i Land6-kontorens summariska räkningar redovisade belopp, hvarvid någon anledning
_ 53 -
till anmärkning icke förekommit.— Revisorerne hafva ej heller för öfrigt funnit något att anmärka,
i afseende på den redovisning af Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter, som
meranämnde, i detta verks Revisions-kontor likaledes utan anmärkning granskade, hufvud-bok
innefattar; varande, enligt hvad Revisorerne, vid genomgåendet af såväl hufvudboken
som dertill hörande verifikationsband, funnit, alla under sistlidet år till Riksgäldskontoret
influtna eller derifrån utbetalda medel behörigen verificerade. Revisorerne, som
alltså icke funnit någon anledning till erinran med hänsigt till bokföringen af Riksgäldskontorets
inkomster och utgifter, hafva likväl ansett sig, för behörig rättelse, höra anmärka
den särskilda rånteberäkning, som iakttagits i afseende å det till Riksgälds-kontoret
återlemnade beloppet utaf nedannämnde anslag, hvarigenom återstoden af detsamma
finnes upptagen utöfver dess verkliga belopp.
Oaktadt, såvidt Revisorerne varit i tillfälle inhemta, någon föreskrift icke blifvit
meddelad, angående särskild ränte-beräkning och redovisning för den, enligt Rikets sednast
församlade Ständers i underdånighet gjorda framställning, genom Stats-kontoret till
Riksgälds-kontoret återlemnade behållningen vid 1853 års slut utaf det under riksdagen
åren 1844 och 1845 beviljade samt år 1846 till hela sitt belopp i Riksgälds-kontoret
lyftade anslag af 70,000 R:dr Banko, för boskapsskötselns befrämjande genom bildande
af stam-holländerier och införskrifning af race-djur, har likväl den under sistlidet
år upplupna räntan ä de hypotheks-förenings obligationer, hvaraf största delen af den
återlemnade behållningen utgjordes, blifvit i Riksgälds-kontorets hufvudbok för samma
år tillgodoförd ifrågavarande anslag, i stället för att ingå till och sammanslås med de
räntevinster, som genom dylik förräntning af detta verks medel uppkommit. Under åberopande
af det stadgade och för öfrigt noga iakttagna förfaringssättet vid bokföringen och
redovisningen af upplupna intressen å Riksgälds-kontorets tills vidare förräntade medel,
få Revisorerne derföre hemställa, att den ränta, som blifvit tillagd ofvannämnde anslag,
sedan den då återstående behållningen af detsamma, i slutet af år 1857, till Riksgäldskontoret
aflemnades, måtte från detta anslags nu balanserade belopp afföras och i stället
upptagas lika med andra genom innestående anslagssummors förräntning beredda
ränte-inkomster, samt att följaktligen Riksgälds-kontorets utbetalnings-skyldighet i anledning
af den återbekomna behållningen utaf ifrågavarande anslag må inskränkas till
det belopp, 28,845 R:dr 8 sk. 7 rst. Banko, eller 43,267 R:dr 77 öre, som dels i räntebärande
obligationer och dels i kontanta medel blifvit genom Stats-kontoret till Riksgäldskontoret
återstäldt.
Jemte Riksgälds-kontorets hufvudbok för sistlidet år, hafva Revisorerne äfven
granskat här ofvan omförmälda, för samma år uppgjorda, särskilda redogörelse i afseende
på de till statens jernvägs-byggnader upplånta medel samt de utaf dessa medel verkställda
utbetalningar; och har under granskningen af denna, likaledes i Riksgälds-kontorets
Revisions-kontor utan anmärkning granskade, räkenskap ej heller någon anmärkning
af Revisorerne förekommit.
Vid anställd noggrann jemförelse mellan Riksgälds-kontorets, af Revisorerne nu
granskade, räkenskaper samt de, enligt reglementets föreskrift, sammanfattade och med
allmänna tidniugarne utdelade utdrag af samma räkenskaper, hafva Revisorerne funnit
dessa räkenskaps-utdrag, hvilka innehålla utförliga uppgifter å Riksgälds-kontorets samt
-
Granskning»*,
af Riksgäldskontorets
hufvudbok.
Behållningen
af anslaget för
boskapsskötselns
befrämjande.
Granskningen
af redogörelsedi
för jernvägsbyggnadsmedel,
Tryckta utdragen
af Riksgälds-kontorets
räkenskaper.
Liggame öfver
byggnadslånen
samt anslagen
till väganläggningar
och vattenaftappningar.
Fullmäktiges
anteckningsbok
öfver Riksgälds-kontorets
utgifter.
Riksgälds-kontorets
förvaltning
s-kostnader.
— 54 —
liga inkomster och utgifter samt tillgångar och skulder, öfverensstämma med sjelfva räkenskaperna.
I sammanhang med granskningen af Riksgälds-kontorets hufvudbok och dertill hörande
räkenskaper, hafva Revisorerne dessutom genomgått de så kallade liggare, som,
enligt Rikets Ständers vid riksdagarne åren 1844 och 1845 samt 1847 och 1848 vidtagna
beslut, skola i Riksgälds-kontoret toras öfver dels för åtskilliga städers uppbyggande,
efter dem öfvergångua eldsvådor, af dervarande tomt-egare utbekomna lån och dels beviljade
anslag för väg-anläggningar och väg-förbättringar samt anvisade statsbidrag till
sjö-sänkningar och vatten-aftappningar, äfvensom till folk-undervisningens befrämjande
anslagne medel. Vid genomgåendet af dessa vidlyftiga och för flera år upplagda räkenskaper
hafva desamma funnits, genom deruti skedda anteckningar och fullföljda eller
tillagda konti, äfven för sistlidet år ordentligen fortsatta. För öfrigt anse sig Revisorerne
böra anmäla, att under den nu förrättade revisionen af Riksgälds-verket någon anledning
till anmärkning ej heller förekommit emot de af Riksgälds-kontorets medel under
revision s-året bestridda utbetalningar, utan hafva vid hvarje fall de af Rikets Ständer,
enligt Riksgälds-kontorets reglemente, i sådant afseende stadgade vilkor och eljest
meddelade föreskrifter funnits vederbörligen iakttagna.
Revisorerne hafva jemväl tagit kännedom om samt med gällande reglemente och
andra handlingar jemfört den af Fullmäktiges Sekreterare, efter sednaste riksdags slut,
upprättade och sedermera fortsatta anteckning s-bok öfoer alla vid sagde riksdag till utgående
från Riksgälds-kontoret anvisade stats-utgifter samt andra, enligt reglementet, detta
verk åliggande utbetalningar; varande, efter hvad Revisorerne härvid funnit, omförmälda
anteckningsbok — deruti hvarje af Fullmäktige mottaget Kongl, bref äfvensom andra, •
rörande Riksgälds-kontorets utbetalningar, meddelade underrättelser och fattade beslut
äro till sitt hufvudsakliga innehåll antecknade — förd på ett både fullständigt och noggranut
sätt.
I likhet med hvad uti föregående revisions-berättelser skett, hafva äfven nu församlade
Revisorer ansett sig böra uppgifva de belopp, hvartill aflöningen och öfriga förvaltning
s-kostnader vid Riksgälds-kontoret samt utbetalda pensioner, enligt de granskade
räkenskaperna, uppgått; hvadan följande, från sistlidet års hufvudbok hemtade, upp
-
gift derå här meddelas:
Aflöning (Fullmäktiges honoraria deruti inberäknade)
Rdr 74,542: 78.
Resekostnads-ersättning till de utom Stockholm bosatte Fullmäktige
» 440: 57.
Arfvoden, gratifikationer och begrafnings-hjelp
» 2,858: 76.
Ljuspenningar
» 1,230: —
Pensioner —  » 5,750: 66.
Understöd till Riksgälds-kontorets Enke- och Pupillkassa
» 635: 17.
Postporto och expenser
» 6,716: 89.
Summa R:dr 92,174: 83,
— 55 —
Såsom tillägg till den i berättelsen om sednaste revisionen meddelade uppgift å de Ytterligare
af Riksgälds-kontoret bestridda kostnader för 1853 och 1854 års riksdag, deruti dessa kostnader för
kostnaders sammanräknade belopp uppgifvits utgöra
R:dr 461,305: 69.
anse sig Revisorerne böra upplysa, att, efter sagde berättelses af- rs rics(a
gifvande, till kostnader för samma riksdag ytterligare från
Riksgälds-kontoret utbetalts
» 37: 50.
hvadan de af detta verks medel bestridda kostnaderna för nämnde
riksdag uppgå till
R:dr 461,343: 19.
Efter afslutandet af den utaf sednast församlade Revisorer granskade redogörelse Kostnader för
för de, till bestridande af kostnaderna för 1856, 1857 och 1858 års riksdag, från 1856, 1857
Riksgälds-kontoret förskottsvis anordnade medel, hvilken redogörelse omfattade ti- oc,‘ års
den till slutet af Juni månad sistförlidet år och upptog ett sammanlagdt utgiftsbelopp 11 '* L‘LI'
af
R:dr 677,394: 85.
hafva, till liqviderande af enahanda kostnader, ytterligare utbetalts
från detta verk: under sednare hälften af samma år  » 17,924: 66.
och under Januari med Juli månader innevarande år
» 13,148: 31.
Således uppgå de af Riksgälds-konloret bestridde kostnaderna för
sednast hållna riksdag till ej mindre än
R:dr 708,467: 82,
af hvilken kostnads-summa så kallade representations-kostnader utgjort
R:dr 60,735: 48.
månads-arfvoden och dagtraktamenten
» 455,190: 30.
trycknings- och häftnings-kostnader  » 94,006: 25.
klubb-kostnader  » 30,173: 89.
och diverse utgifter
» 68,361: 90.
R:dr >08,467:82.
Bland de riksdags-kostnader, som, enligt de under denna revision granskade rä- Registret öfver
kenskaper, blifvit af Biksgälds-kontorets medel godtgjorde och hvilka, såsom redan är Bonde-ståndets
anfördt, ökat den högst betydliga summa, detta verk måst för sednaste riksdag ut- protokoller.
betala, har kostnaden för registret öfver B onde-Ståndets protokoller ådragit sig Revisorernes
särskilda uppmärksamhet, med afseende å ej mindre denna kostnads belopp än
dess förhållande till hvad som betalts för registren öfver de andra Riks-ståndens protokoller.
Den af Rikets Ständer till vissa belopp för hvarje tryckt ark bestämda godtgörelse
för upprättandet af registren öfver Riks-ståndens protokoller under sednaste
riksdag samt korrekturläsningen vid registrens tryckning har nemligen, för registret öfver
Bonde-ståndets protokoller, utgörande, utom registret, 9 band, uppgått till ej mindre än 2,713
R:dr29öre; och äro 2:ne särskilda band af detta register upptagna.—För registret öfver
Bidderskapets och Adelns protokoller under samma riksdag, hvilka utgöra 11 band, har
enahanda godtgörelse, efter den derför fastställda beräkningsgrund, deremot endast utgjort
506 Rdr 75 öre, och för registret öfver Preste-ståndets protokoller, 11 band, 787 Rdr
64 öre, samt för registret öfver Borgare-ståndets protokoller, 8 band, 1,119 R:dr 45 öre.
Då Revisorerne, som till uppställning och innehåll med hvarandra jemfört ofvannämnde
4 register, dervid funnit registret öfver Ridderskapets och Adelns protokoller vara både
enkelt och ändamålsenligt samt, oaktadt dess mindre vidlyftighet, tillfyllestgörande, hafva
Revisorerne ansett sig böra hemställa, att Rikets Ständer, till förminskande af kostna
-
- 56 —
derna för upprättandet och tryckningen af registren öfver Stånds-protokollerna, måtte besluta,
att dessa register hädanefter skola uppgöras med iakttagande af samma uppställning,
som hittills begagnats för registren öfver Ridderskapets och Adelns protokoller.
Trollhätte Sedan, på sätt i förut afgifna revisions-berättelser omförmälts, åtskilliga innehaf
7edlar
l°“' vare *°r till Trollhätte slussverks-byggnad, under den 1 Mars 1750, utfar
dadé
så kallade lottsedlar, — för hvilka tillskott under de tvenne första åren skulle åtnjutas
6 procent och derefter, eller från den 1 Mars 1753, under 100 år 12 procent årligen
anställt rättegång mot Kongl. Maj:t och Kronan med yrkande att, efter förloppet
af nyssnämnde tiderymd, utbekomma det i lottsedlarne utsatta kapitalbelopp, har, medelst
dom af den 11 Januari innevarande år, denna rättegång blifvit af Kongl. Maj:ts
Högsta Domstol sålunda afgjord, att Kongl. Majit och kronan förklarats icke kunna undgå
inlösa ifrågavarande lottsedlar med den deruti forskrifna summa, 143,500 Daler Silfvermynt,
jemte derå obetald ränta, hvilken skulle beräknas efter 9 procent årligen till
lottsedlarnes förfallodag, den 1 Mars 1853, och sedermera efter 6 procent, dock med
iakttagande af vanligt bevillnings-afdrag. I anledning af denna dom och då hvad deruti
blifvit stadgadt ansågs af Fullmäktige böra tillämpas å alla Trollhätte slussverks med samma
lydelse utfärdade lottsedlar, ehvad innehafvarne deltagit i den angående desammas inlösande
anställda rättegång eller icke, hafva, till följd af härom meddelade stadganden,
dylika, i sådant afseende hos Riksgälds-kontoret företedda, lottsedlar under innevarande
år blifvit af detta verks medel inlösta med tillsammans 64,668 R:dr 59 öre, hvaraf de
utbetalda kapital-beloppen utgjort 46,375 R:dr och lottsedels-innehafvarne godtgjorda räntor
18,293 R:dr 59 öre. Enligt Riksgälds-kontorets räkenskaper skola 13 st. lottsedlar
å ett sammanlagdt kapital af 11,500 Daler S:mt, motsvarande 2,875 R:dr R:mt, ännu
vara utelöpande.
Förbindelserna Utaf de Svenska statslånen i Brabant rörande förbindelser och andra handlin
för
fordna gar, för hvilkas återbekommande de i föregående revisions-berättelser omförmälda atgärSvenska
stats- (|er blifvit, vidtagna, hafva ytterligare tvenne, den 1 Januari 1799 af dåvarande Fullmäknebant
m' ' Riksgälds-kontoret utfärdade, 5 procents obligationer å 1,000 floriner Brabant vexelmynt
blifvit genom H. M. Konungens försorg inlösta och under förra hälften af innevarande
år till Riksgälds-kontoret aHemnade.
Rättegången Den angående yrkad liqvid för framlidne jRådsförvandten i Stralsund Niclas
angående 'ilan- Baumans arfvingars förmenta fordran hos Svenska Kronan anställda rättegång, hvilmanska
krono- ]ieilj såsom sednaste revisions-berättelse innehåller, ånyo blifvit Kongl. Majis Högsta
jon um. Domstol underställd, är, enligt Revisorerne meddelad upplysning, ännu icke slutligen
afgjord.
Under den efter sednaste stats-revision förflutna tid, hafva utaf den i Riksgälds
Brudgåfvo-
kontorets räkenskaper balanserade så kallade brudgåfvo-fond utbetalt 6 brudgåfvo-vin
■>on
en- ster, å tillsammans 300 Ridr; hvarefter denna fonds återstående belopp utgör 30,203 Ridr
58 öre.
— 57 —
Utom nämnde fond, hvars afförande ur räkenskaperne blifvit af både 1857 och Insatser för den
1858 års Revisorer föreslaget, har, alltsedan Kongl. Nummer-lotteri-inrättningen upplöstes
och dess dåvarande tillgångar till Riksgälds-kontoret öfverlemnades, bland detta nin *n
verks skulder, å särskildt konto, i hufvudboken upptagits det belopp, som lottsedel-inne- Kongl, fordna
hafvarne ägde återbekomma utaf gjorda insatser för den, till följd af Nummer-lotteriets Nummer-lotteupphörande,
inställda 1144:de dragningen. Då emellertid någon sådan utbetalning från rietRiksgälds-kontoret
allt hittills icke ifrågakommit, och ej heller hädanefter något anspråk
torde komma att väckas om utbekommande af dessa medel, som endast utgöra 58 R:dr
25 sk. 3 r:st Banko, eller 87 R:dr 79 öre R:mt, anse sig Revisorerne böra hemställa,
att äfven det sålunda balanserade skuldbeloppet måtte varda ur Riksgälds-kontorets räkenskaper
affördt, helst en sådan till förminskning af räkenskapsförings-besväret vidtagen
åtgärd ingalunda kan inverka på vederbörande lottsedel-innehafvares rätt att, enligt
gällande författningar, återbekomma ifrågavarande medel.
På sätt Rikets sednast församlade Revisorer uppgifvit, hade Riksgälds-kontoret Liqridm angå
utaf det belopp  R:dr 5,996,523: 52. 1856 ärs
som tillkom detta verk, enligt 1856 års rikshufvudbok och besparingar och
den derpå grundade liqviden angående öfverskotten å samma brister.
års statsinkomster, redan under åren 1856 och 1857 erhållit
tillsammans  » 2,886,337: 61.
så att återstoden af den Riksgälds-kontoret, enligt sagde liqvid, tillkommande
behållna öfverskotts-summa vid 1858 års början
utgjorde .
R:dr 3,110,185: 91.
hvaraf till samma verk från Stats-koutoret aflemnats:
under Januari 1858  R:dr 500,000: —
i December samma år  » 1,110,185: 91.
i Mars 1859  » 500,000: —
och under April sistnämnde år  » 1,000,000: —
eller R:dr 3,110,185: 9l.
Enligt den i Riksboksluts-kontoret, på grund af 1857 års rikshufvudbok, uppgjor- Öfverskotten å
da och i nästlidne Augusti månad till Riksgälds-kontoret öfverlemnade liqvid, angående
öfverskotten, besparingarne och bristerna för sistnämnde år, uppgingo de behållna öfver- bristema och
skotten å samma års statsinkomster till  R:dr 5,524,329: 66. besparingarne
samt besparingarne å förslags-anslagen till  » 7,832: 5. M *' 1857.
hvarjemte i denna liqvid upptagits ej mindre ett års afbetalning å
det byggnadslån, staden Gustavias innevånare erhållit efter
den nämnde stad år 1852 öfvergångna eldsvåda,  » 456: 93,
än besparingarne å det fordna reservations-anslaget under riksstatens
9:de hufvudtitel till emeriti-löner vid elementar-läroverken,
hvilka besparingar, enligt sednaste riksdags statsreglering,
borde till Riksgälds-kontoret öfverlemnas,  » 69,173: 66.
Från de uti ifrågavarande liqvid Riksgälds-kontoret sålunda tillgodoförda
summor, utgörande ett sammanlagdt belopp af.  R:dr 5,601,792: 30.
skulle deremot, enligt samma liqvid, afgå följande, Riksgälds-kontoret
påförda, utgifter och ersättnings-summor, nemligen:
a) de å öfverskotten anvisade utgifter.... R:dr 74,632: 32.
Transport: R:dr 74,632: 32. 5,601,792: 30.
8
— 58 —
Transport: R:dr 74,632: 32. 5,601,792: 30.
bl bristerna å förslags-anslagen för år
’ 1857  » 926,642: 76.
c) kostnader för verkställigheten af den
beslutade förenklingen af beskattnings
väsendet
» 17,100: —
d) 1857 års ersättning till indelningshafvare
för deras upphörda rättighet till
uppbärande af forsel-lön för indelta
räntor och tionde  » 53,413: 18.
e) under samma år utbetalda begrafningshjelp®-
eller nådårs-besparingar » 39,563: 32. 1,111,351: 58.
Efter afdrag af dessa summor, uppgick det Riksgälds-kontoret, enligt
meranämnde liqvid, tillkommande saldo till  R:dr 4,490,440: 72.
Beträffande detta saldo, hafva Fullmäktige, redan innan detsammas belopp genom
rikshufvud-bokens afslutande blifvit bestämdt, medelst skrifvelse till Kongl. Stats-kontoret
af den 1 sisth Juni, med afseende å dåvarande penninge-förhållanden, begärt, att en del
af de betydliga öfverskott å 1857 års statsinkomster, som Riksgälds-kontoret, efter den
vid sednaste riksdags statsreglering uppgjorda beräkning öfver Stats- och Riksgälds-verkens
tillgångar, hade att ..förvänta, måtte, på sätt genom Kongl. Brefvet den 18 Oktober
1844 var föreskrifvet, och under deruti förutsatt vilkor, till Riksgälds-kontoret aflemnas;
innehållande åberopade Kongl. Bref: att, så snart under handläggningen af hvarje års
riksboksluts-arbete möjligen ske kan, bör en approximativ beräkning af de till samma
bokslut hörande öfverskott, besparingar och brister uppgöras och, derest denna beräkning
utfaller med saldo till Riksgälds-kontorets förmån, lämpliga förskotts-summor genast till
detta verk af Stats-kontoret öfverlemnas, under vilkor af den närmare liqvid, som af
det blifvande riksbokslutet kommer att föranledas.
Med anledning af denna skrifvelse, tillkännagaf Stats-kontoret, genom derå aflåtet
svar den 14 i samma månad, att, i anseende till den då befintliga, i förhållande till
utgifterna, ringa behållningen å Ränte-kammarens banko-räkning N:o 1, Stats-kontoret
icke kunde, för det dåvarande, till Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret disposition anordna
större eller mindre del af de öfverskottsmedel, hvarom fråga vore. Dock lät Statskontoret
kort derefter, under åberopande af högstberörde Kongl. Bref, genom 2:ne särskilda
skrifvelser af den 22:dra och 29:de i sagde månad, på vanligt sätt till Riksgäldskontoret
öfverlemna tillsammans 350,000 R;dr utaf ifrågavarande öfverskottsmedel.
I öfverensstämmelse med den i sednaste revisions-berättelse omförmälda föreskrift,
som Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 6 Augusti sistlidet år, angående den på 1856 års
rikshufvudbok grundade liqvid mellan Stats- och Riksgälds-kontoren, innehåller i fråga om
återstoden af det, enligt nyssberörde liqvid, Riksgälds-kontoret tillkommande saldo, har
Kongl. Majit, genom Dess, under den 6 Augusti detta år, till Fullmäktige aflåtna bref,
rörande rikshufvudboken för år 1857 och den på grund deraf uppgjorda liqvid mellan
nämnde 2:ne verk, förordnat, att återstoden af det saldo, denna liqvid upptager, skall af
Stats-kontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, i den mån tillgångar dertill kunna beredas,
utan åsidosättande af de utgifter, som det enligt riksstaten åligger statsverket
att bestrida..
— 59 —
Under åberopande af ej mindre den vid sednaste riksdag fastställda riksstat, än Det i rihsta
213
§ af Riksgälds-kontorets då utfärdade reglemente, enligt hvilken § Riksgälds-konto- Iff. Thid™
ret, så länge nuvarande statsreglering gäller, äger att utaf statsverkets i riksstaten be- för RihgälLräknade
inkomster genom Stats-kontoret erhålla ett årligt bidrag af 966,200 R:dr, kontorets utför
bestridande af de till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter, hafva gifter.
Fullmäktige, i medlet af nästlidne Juni månad, hos Stats-kontoret reqvirerat det sålunda
till sagde utgifter för år 1858 anslagna belopp; men å denna reqvisition meddelade Statskontoret
i slutet af samma månad det svar: att Stats-kontoret då var desto mindre i
tillfälle att låta utbetala det belopp, hvilket Fullmäktige reqvirerat, som för samma år,
eller 1858, betydlig brist uppstått i den väsendtligaste statsinkomsten eller tullmedlen, och
den å Ränte-kammarens banko-räkning N:o 1 för det dåvarande befintliga behållning
icke öfverstege hvad som kunde anses erfordras för löpande utgifter under den närmaste
tiden.
Utaf det, för bestridande af Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar, anvisade kre- Rihgälds-konditiv
å Rikets Ständers Bank, hvars belopp, 1,590,000 R:dr, får för sagde ändamål be- (orets kreditiv 9,
gagnas från den lista September till den sista Juni nästföljande år, hafva nedanstående ^w^Banh
summor lyftats under tiden från början af September sistlidet till slutet af Juni månad
innevarande år, nemligen:
den 7 Oktober 1858  R:dr 550,000: —
hvaraf återbetaldes, den 21:sta i samma
månad,  R:dr 250,000: —
och den 4:de påföljde November  » 300,000. —
R:dr 550,000: —
den 4 Januari 1859
R:dr 950,000: —
af hvilken summa återbetaldes:
den 30:de i samma månad  R:dr 350,000: —
den 18:de Mars  » 300,000: —
och den 28:de i sistnämnde månad » 300,000: —
R:dr 950,000: —
den 21 Maj 1859  R:dr 500,000: —
deraf återbetaldes:
den 27:de i samma månad
R:dr 300,000: —
och den 7 Juni » 200,000: —
Rich- 500,000: —
Tillsammans lyftade och återbetalda kreditiv-summor  R:dr 2,000,000: —
Ehuru, vid sednaste statsregleringar, beräkningen af de i egenskap af förslags-an- Förslags-arm
slag beviljade stats-utgifterna i allmänhet blifvit förhöjd och de flesta oland dessa an- ^Thelerms
slag upptagne till belopp, ungefärligen motsvarande hvad utbetalningarne deraf under den fönJtningl
föregångna
tiden utgjort, har dock det, till bestridande af S:t Barthelemys förvaltnings- ' kostnader,
kostnader, å Riksgälds-kontoret anvisade särskilda för slag s-anslag under flera riksdagar
bibehållits vid samma belopp, 6,000 R:dr B:ko eller 9,000 R:dr Runt, fastän detta icke
utgör hälften af den summa, Riksgälds-kontoret, efter erhållna reqvisitioner, måst för sagde
ändamål årligen utbetala, och hvilken i medeltal för de sednast förflutna 8 åren uppgått
till 13,875 R:dr 15 sk. 2 r:st B:ko. Revisorerna få derföre hemställa, att ifrågavarande
— 60 -
forslags-anslag, derest detsamma kommer att fortfarande anvisas till utgående från Riksgälds-kontoret,
måtte höjas till ett den verkliga utbetalnings-summan närmare motsvarande
belopp.
Utbetaidt be- Utom de medel, som från Riksgälds-kontoret utbetalts till fortsättande af statens
lopp utaf de m- jernvägs-anläggningar, hafva utaf de under sednaste riksdag till utgående från JRiksgålds1858
kontoret anvisade låne- och anslags-surnmor, intill medlet af nästlidne Augusti månad,
dag beviljade 1 stagad ordning utbekommits, mot derför föreskrifna betalnings-vilkor, beviljade lån å
tillfälliga stats- ett sammanlagdt belopp af
R:dr 2,482,643: 33.
utgifter. samt anslag utan återbetalnings-skyldighet å
» 7,545,079: 12.
Tillsammans R:dr 10,027,722: 45.
Lån för jern- Utaf ofvanuppgifna, vid sednaste riksdag beviljade och från Riksgälds-kontoret ut
vägs-anlägg-
betalda lån, hafva för jernvägs-anläggningar meddelade låneunderstöd åt de för sådana
ningar. anläggningar bildade bolag utgjort följande belopp, nemligen:
ytterligare lån till Gefle-Dala jernvägs-bolag utöfver det, för jernvägs anläggande mellan
städerna Fahlun och Gefle, vid 1853 och 1854 års riksdag beviljade och under åren
1855—1859 utbekomna låneunderstöd å 2,400,000 R:dr,  R:dr 600,000: —
dito till Nora-Ervalla jernvägs-bolag  » 75,000; —
Utom detta lån, har förut, för anläggningen af nyssnämnde
jernväg, utaf de vid 1850 och 1851 års riksdag för jernvägsförbindelse
mellan städerna Orebro och Nora anvisade medel,
från Riksgälds-kontoret utbetalts ett lån å 150,000 R:dr, och
såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet 97,500 R:dr.
dito till Wessman-Barkens jernvägs-bolag  » 200,000: —
varande för jernvägs-anläggningen mellan sjöarne Norra Barken
och Wessman ett lån å enahanda belopp vid 1853 och 1854
års riksdag beviljadt samt under åren 1856 och 1857 utbetaidt.
lån för jernvägs-anläggning mellan Hudiksvall och sjöarne Dellen » 370,000: —
samt utaf det lån å 500,000 R:dr, som beviljats för jernvägs-anläggningar,
dels mellan Söderhamn och sjön Bergviken, och
dels förbi Landaforssen i Ljusne-elf,
» 333,333: 33.
Summa R:dr 1,578,333: 33.
Då bland viikoren för det statsbidrag af 1,350,000 R:dr, som vid sednaste riksdag
beviljades för beredande af en kommunikationsled, medelst kanal- och sluss-anläggningar
från Asa-sjön till Almundsryd, och jernväg från sistnämnde ställe till Carlshamn,
stadgades, att bolag för dessa arbetens utförande borde vara bildadt och arbetena påbörjade
före den 1 Oktober 1858; men dessa vilkor, efter hvad kändt är, icke blifvit uppfyllda,
så har följaktligen någon fråga icke kunnat hos Riksgälds-kontoret förekomma om
utbetalning af sagde statsbidrag, hvaraf 825,000 R:dr skulle utgå såsom lån och 525,000
R:dr såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet.
Anslag tillväg- Till utgående af den, för dels anläggning af nya och dels förbättring eller om
anläggningar
läggning af backiga eller eljest mindre goda vågar, vid sednaste riksdag till Kongl. Maj.ts
°ch vägförbät- nådiga disposition anvisade summa af 450,000 R;dr, har Kongl. Maj:t, enligt Dess till
tringar. Fullmäktige derom aflåtna nådiga Bref, beviljat följande anslag för nedan uppräknade
36 särskilda våganläggnings- och väg förbättrings-företag, nemligen:
— 61 —
inom Stockholms län:
för väganläggning mellan Skeppsmyra gästgifvaregård och Rangarnö hy på Björkön i
Stockholms skärgård *
20,000: —,
hvaraf utbetalts 13,000 R:dr.
för sänkning af Märsta hacke inom Huseby socken
625: —
inom Nyköpings län:
för anläggning af väg förbi Stjernholm från Nyköping till Oxelösund  21,000: —
hvaraf utbetalts 14,000 R;dr.
inom Ostergötlands län:
för vä-gomlägguing mellan Sunds, Studstorps och Ramsmåla gästgifvare
gårdar
-
24,000: ,
hvaraf utbetalts 16,000 R:dr.
för vägomläggning, till undvikande af Motala Brink,  13,790: ■—,
hvaraf utbetalts 10,000 R:dr.
inom Kalmar lån:
för vägförbättringar mellan Skillingarums och Hultsfreds gästgifvare-gårdar 31,650: —,
hvaraf utbetalts 18,000 R:dr.
inom Jönköpings län:
för väganläggning förbi Rindboliden mellan Norrlida och Gisslaveds gäst
gifvaregardar
1,500: —,
hvaraf utbetalts 1,000 R:dr.
för vägomläggning förbi Hofmeje backe mellan Jönköping och gästgifvaregården
Jära-
3,250: —,
hvaraf utbetalts 2,168 R:dr.
inom Krombergs län:
för omläggning af vägen vid Agnarydslid mellan Nederleds och Öhrs gäst
gifvaregårdar
2,690: —,
hvaraf utbetalts 2,000 R:dr.
för vägomläggningar inom Stenbrohults socken å landsvägen mellan Wexiö
och Christianstad  15,000: —,
hvaraf utbetalts 7,500 R:dr.
inom Blekinge lån:
för vägomläggning vid Allatorps- och Silltorp s-lider na mellan Ronneby och
Carlskrona
13,465: —,
hvaraf utbetalts 9,000 R:dr.
Transport: 146,970: —
— 62 —
Transport:
inom Christianstads lån:
för vägomläggning inom Broby socken
hvaraf utbetalts 1,666 R:dr 66 öre.
för omläggning af vägen inom Ousby socken
hvaraf utbetalts 2,200 R:dr.
för vägomläggning inom Loushults socken
hvaraf utbetalts 1,766 R:dr 66 öre.
inom Malmöhus län:
för vägförbättring vid Tågarps backe på vägen mellan Lund och Engelholm
hvaraf utbetalts 6,000 R:dr.
inom Hallands län:
för vägomläggning mellan Qvibille och Draliereds gästgifvaregärdar ä den
s. k. Hundsvägen
hvilket anslag är med hela sitt belopp utbetaldt.
inom Göteborgs och Bohus län:
för vägomläggningar förbi Åseby, Klefs och Ltåröds backar mellan Orrebergs
och Folkebergs gästgifvaregärdar *
hvaraf utbetalts 1,550 R:dr.
för omläggning af vägen förbi Käll- och Carlstorps-backarne inom Tunge
härad
••••■
hvaraf utbetalts 6,000 R:dr.
för vägomläggning förbi Groröds backe mellan Uddevalla och gästgifvaregården
Raknebo
inom Elfsborgs lån:
lör ny vägs anläggning mellan Älingemoen vid Norska gränsen och Barkerud
hvaraf utbetalts 24,000 R:dr.
för vägomläggning norr om Knalla-lider na mellan Gullereds och Timmelheds
gästgifvaregärdar
hvaraf utbetalts 7,675 R:dr.
för vägförbättringar vid Djupedals och Dalbo-broarne i närheten af Wenersborg
.-
Hela anslaget är utbetaldt.
Transport:
146,970:
5,000:
3,300:
2,650:
15,000:
18,000:
2,325:
9,000:
6,000:
36,000:
15,350:
1,200:
260,795,
— 63 —
Transport: 260,795: ■—
inom Skaraborgs lån:
för vägomläggning vid, eller sänkning af backarne Skeppareliden, Bäckaliden
och Mårrsprängan mellan Bodarne och Hasselrörs gästgifvare
gårdar
9,000: —,
hvaraf utbetalts 4,500 R:dr.
inom Wermlands lån:
för vägomläggning mellan Molkoms och Brattforss gästgifvaregårdar  15,000: —,
hvaraf utbetalts 10,000 I\:dr.
för vägomläggningar mellan Okne, Byns, Borgviks och Malsjö gästgifvaregårdar
45,000: —,
hvaraf utbetalts 30,000 R:dr.
inom Orebro län:
för utsträckning af vägförbättrings-arbetena mellan staden Askersund och
Lerbäcks gästgifvaregård  9,000: —,
hvaraf utbetalts 6,000 R:dr.
inom Westerås län:
för sänkning af Tibble backar mellan staden Westerås och Myrby gästgifvaregård
250: —,
hvaraf utbetalts 150 R:dr.
för vägomläggningar mellan staden Westerås och Skultuna bruk
3,500: —,
hvaraf utbetalts 2,000 R:dr.
inom Stora Kopparbergs lån:
för vägomläggning å Kapellheden mellan Lerdahls och Boda gästgifvaregårdar
7,500: —,
hvaraf utbetalts 5,000 R:dr.
inom Gefleborgs lån:
för vägomläggningar inom Arbro socken  13,750: —,
hvaraf utbetalts 8,000 R:dr.
inom Wester-norrlands län:
för vägomläggning förbi Skönviks-backame inom Sköns socken  6,750: —,
hvaraf utbetalts 5,062 R:dr 50 öre.
för omläggning af vägen mellan Weda och Frånö gästgifvaregårdar  23,250: —,
hvaraf utbetalts 5,000 R:dr.
Transport: 393,795: —
Transport: 393,795: —
inom Jemtlands lån:
för reparation eller ombyggnad af broar på Fjäll- eller Carl Johans-vägen 25,350: —,
hvaraf utbetalts 12,000 R:dr.
inom Westerbottens län:
för vägomläggning förbi Hökmarks-baclcarne på kustvågen inom Löfångers
socken
8,000: —,
hvaraf utbetalts 5,500 R:dr.
för omläggning af vägen till Källvikens hamn och lastageplats inom samma
socken  1,200: —
Hela detta anslag är utbetaldt.
inom Norbottens lån:
för vägomläggningar mellan skjuts-stationerna Sangis i Neder-Kalix och
Saivis i Neder-Torneå socken
7,500: —,
hvaraf utbetalts 2,700 R:dr.
utgörande dessa beviljade anslag tillsammans R:dr 435,845: —
Atula} titt Den af Rikets sednast församlade Ständer beviljade anslags-summa, 60,000 R:dr,
mindre hanm- för mindre hamnbyggnaders och årensningars understödjande, har af Kongl. Maj:t blifvit
byggnader och s|iun(fa disponerad, nemligen:
årenstmuyar. 1 °
för fullbordande af hamn-anläggningen vid Hästholmen i Wettem inom Ostergötlands
län
10,000: —,
hvaraf utbetalts 6,660 R:dr.
för reparation af hamnen vid Ljugarn inom Gottlands Södra härad  [3,000: —,
hvaraf utbetalts 2,000 R:dr,
för uppmuddring af farleden till Mönsterås köping i Kalmar län  12,000: -—,
af hvilket anslag utbetalts 8,000 R;dr.
till fullbordande af hamn- och väg-arbetena vid Fröbvqårda färjeplats på
Öland
... .... !... 12,000:
hvaraf utbetalts 8,000 R:dr.
för hamn-anläggning vid Råå fiskläge i Malmöhus län  23,000:
hvaraf är utbetaldt 5,750 R:dr.
Tillsammans R:dr 60,000: —
Statsbidrag för Utaf de vid sednaste Riksdag till Kongl. Maj:ts nådiga disposition, för befräm
sjösitnlmiag^t
jande af sanka trakters och sjöars utdikning, anslagna medel, 300,000 R:dr, äro, enligt
'tenapappthiys- härom till Fullmäktige aflåtna nådiga bref, följande belopp, dels såsom lån och dels säarbeten.
sorn anslag utan återbetalnings-skyldighet, anvisade för nedanuppgifna 22 sjåsånkningsoch
andra vattenaftappnings-arbeten, nemligen:
— 65 —
inom Stockholms län:
för sänkning af Sigridsholms samt Lill- oell Nederänys-sjöarne inom Se
-
minghundra härad,
lån
6,400: —
anslag utan återbetalnings-skyldighet  1,600: — 8 000:
Lånesumman är utbetald.
inom Kalmar län:
för vattenaftappnings-arbeten mellan Kroktorps sjö oell Anebo såg i Oscars
socken,
lån...'  7,840: —
anslag. . • 1,960: —■ 9;800:
Hela lånet har utbetalts.
inom Jönköpings län:
för sänkning af Ljunga ån med flera vattendrag inom Westra härad,
lån
22,800: —
aHsIag
5,700: - 28,500:
varande lånesumman utbetald.
för sänkning af Broby å inom Lannaskede och Fröderyds socknar,
lån  13,360: ....
anslaS
3,340: — 16,700:
Utaf lånet är ett belopp af 1,960 R:dr utbetaldt.
inom Hallands län:
för rätnings- och rensnings-arbetén i nedra delen af Tvååkers ån,
lån
18,800: —
anslag
4,700: — 23,500:
Hela lånesumman och 2,000 R:dr utaf anslaget äro utbetalda.
inom Hallands och Elfsborgs län:
för sänkning af sjön Weselå/ngen m. fl. vattendrag inom Wiske och Marks härader,
lån  40,000: —
anslag ;  10,000: — 50,000:
Utaf lånesumman hafva utbetalts 30,000 R:dr.
inom Elfsborgs län:
för utdikning af Lenghems mader inom Kinds härad,
lån...  3,600: —
anslag  900: — 4a5(,0:
Lånet är utbetaldt.
inom Elfsborgs och Skaraborgs län:
för mossutdikningar omkring ån- Ätran inom Redvägs och Wartofta härader
,
9 Transport: 141,000:
«- 66 —
Transport: 141,000: —
lån
14,640: —
anslag  3,660: — 18,300: —
Hela lånesumman är utbetald.
inom Skaraborgs län:
för fortsättning och fullbordande af sänknings-arbetena å sjön Orien och ån
Orian inom Wadsbo härad,
lån  6,800:
anslag  1,700: 8,500: —
inom Wermlands län:
för aftappning af Säfsjön inom Arvika socken,
lån  8,000: —
anslag  2,000: — 10,000: —
Lånet är utbetaldt. i
för utdikning af Nolby och Skane mossar inom By socken,
lån... „  11,600: -
anslag  2,900: — 14,500: —
Utaf lånet hafva 5,000 R:dr utbetalts.
inom Örebro län:
för sänkning af Hahla å i Kumla och Hallsbergs socknar,
lån...  20,400: —
anslag  5,100: — 25,500: —
Hela lånesumman har utbetalts.
inom Stora Kopparbergs län:
för utdikning af myrer inom Folkerna socken,
lån  720: —
anslag  180: — 900: —;
varande lånet utbetaldt.
för utdikning af kärret Stora Flyten i Mora socken,
lån
720: —
anslag  _ 180: — 900: —
Lånesumman är utbetald.
för utdikning af Somyren samt Sell-ängen och K ull-myren m. fl. myrer
inom Stora Tuna socken,
lån
i.....:.....
1,440: —
anslag
360: — 1,800: —
Lånet är utbetaldt.
Transport: 221,400: —
— 67 -
Transport:
inom Gefleborgs län:
för sänkning af Ål- och Telje-sjöarne vid Söderhamn,
lån  27,600: —
anslag  6,900: —
Hela lånesumman är utbetald.
inom Wester-norrlands lån:
för sänkning af Tåsjön inom Södra Ångermanland,
lån
6,000: —
anslag  2,000: —
inom Jemtlands län:
för myrutdikningar vid byarne Waplanda, Okne och Smedsåsen inom Nässkotts
socken,
lån
3,440: —
anslag
860: —
Lånet har utbetalts.
inom Westerbottens län:
för aftappning af Stora Hehn-träsket inom Degerfors och Burträsks socknar,
lån
7,560: —
anslag  1,890: —
för utdikning af Ratn-träsk i Bygdeå socken,
lån  1,840: —
anslag  _ 460: —
Lånesumman är utbetald. >
för utdiknings-arbeten vid Byske by inom Skellefteå socken,
lån
3,440: —
anslag  860; —
Lånet är utbetaldt,
inom Norrbottens län:
för sänkning af sjöarne Bälingträsket, Lillträsket, Staf tjern, Långnästjern
och Rudtjern inom Neder-Lulea socken,
lån  3.320: —
anslag  830: —
Hela lånesumman är utbetald.
R:dr
hvaraf såsom lån beviljats ett sammanlagdt belopp af.... R:dr 230,320:
och såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet..  » 58,080:
221.400
34,500
8,000
4.300
9,450:
2.300
4,300.
4,150
288.400
Utbetalnhmr ^Ör verkställigheten af de för statens räkning beslutade jernväg »-anläggningar,
of anslaget för hafva utaf dertill vid sednaste riksdag anslagna medel, utgörande 20,000,000 11: dr, fölstatens
jern- jande summor, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga bref och enligt Chefens
väg,byggnad». för statens jernvägs-byggnader gjorda samt genom Stats-kontoret anmälda reqvisitoner,
blifvit utanordnade och till nyssnämnde embetsverk af Kiksgälds-kontoret utbetalda,
nemligen:
under Mars
Maj
manad
»
Juni »
Augusti »
Oktober »
1857
»
»
»
»
samt under April 1858,
hvad Stats-kontoret
stridande af kostnader
jernvägs-arbeten,
till ersättning
förskjutit till be^
för 1857
under
»
»
»
»
»
»
under
»
»
»
»
»
»
»
Februari
Mars
Maj
Juni
Juli
Augusti
Oktober
Januari
Februari
Mars
April
Juni
Juli
Augusti
September »
»
1858
»
»
»
»
»
»
1859
»
»
»
»
»
»
... R:dr
500,000:
—
1,350,000:
—
750,000:
—
750,000:
—
270,000:
—
li: di-
ir
4,370,000:
—
•s
810,000:
—
.. R:dr
950,000:
_
»
1,500,000:
»
1,300,000:
»
1,275,000:
»
1,225,000:
»
400,000:
»
350,000:
—
. R:dr
1,660,000:
»
340,000:
»
1,100,000:
»
1,000,000:
»
500,000:
»
600,000:
»
550,000:
400,000:
l:dr 5,180,000:
» 7,000,000: —
» 0,150,000: —
K: dr 18,330,000;
kommande, enligt den af Kongl. Maj:t för innevarande år fastställda
arbetsplan och Kongl, brefvet den 11 sistlidne Februari,
att under den återstående delen af detta år, för fortsättningen
af arbetena å statens jernvägs-anläggningar, ytterligare
reqvireras och af Kiksgälds-kontoret utbetalas
» 470,000: —
Under förutsättning, att sistnämnde summa kommer att hos Kiksgälds-kontoret
före detta års slut lyftas, uppgår sammanräknade
beloppet af de under åren 1857,1858 och 1859 verkställda
utbetalningar utaf ifrågavarande anslag till
K:dr 18,800,000:
hvadan den vid nästa års ingång återstående och för samma
års arbeten disponibla behållningen af ofvannämnde 20,000,000
R:dr alltså kommer att utgöra
» 1,200,000:
— 69 ~
Då sednast församlade Revisorer uti sin, angående granskningen af Riksgälds- indragningen
kontorets förvaltning, afgifna berättelse meddelat fullständiga upplysningar ej allenast af det i Tyskom
de åtgärder, sorn förberedt, och de förhandlingar, som föregått, upptagningen af det land uPP<agna
lån, hvarigenom medel erhållits till de under sednaste riksdag beviljade anslag för sta- l'-n. ^ör. s!“lens
tens jernväg s-byggnader, utan äfven örn innehållet af det rörande detta lån afslutade
kontrakt samt de för detsamma utfärdade obligationers och räntekuponers lydelse; så
anse sig nuvarande Revisorer endast behöfva åberopa hvad nämnde revisions-berättelse
och dertill hörande bilagor innehålla. Enligt hvad Revisorerne af de under denna revision
genomgångna protokoller och handlingar funnit, hafva indragningen af ifrågavarande
lån och dermed förenade bestyr fortfarande blifvit ombesörjda med mycken omtanke
och oaflåtlig uppmärksamhet på låntagarens eller svenska statens rätt och fördel; varande
inkomna räkningar och liqvider inom Riksgälds-kontoret omsorgsfullt granskade
och de rättelser, hvartill gjorda anmärkningar föranledt, på ett tillfredsställande sätt
åstadkomna. Oaktadt den i lånekontraktets 2:dra § bestämda tid, inom hvilken det kontraherade
lånet borde vara till sitt fulla belopp afiemnadt, icke infaller förr än i Juni
månad nästa år, har Riksgälds-kontoret redan kommit i åtnjutande af hela låne-suminan.
Genom de å detta lån sålunda tidigare, än som beräknats och för utgifterna till
jernvägs-arbetena erfordrats, skedda inbetalningar, har Riksgälds-kontoret erhållit ett af
dess Styrelse på ett förtjenstfullt sätt begagnadt tillfälle att, genom utgifna lån å betydligare
belopp, fortfarande underlätta landets penninge-rörelse och bereda ökade ränteinkomster
för det allmänna.
Till upplysning om de tider, då lånemedlen kommit Riksgälds-kontoret till godo
genom desammas aflenmande för detta verks räkning, hafva Revisorerne låtit uppgöra
en, denna berättelse vidfogad tabell, (bilagan till B) utvisande dagen, då hvarje inbetalning
utaf det kontralierade lånet blifvit verkställd och det ställe, der medlen till Riksgälds-kontorets
disposition aflemnats samt den kurs i Mark Hamburger banko, hvartill
Thaler Preussisk kurant, då förvandling deraf i nämnde myntsort ifrågakommit, blifvit
evalverade.
Enligt hvad denna förteckning visar, hafva i afräkning å meranämnde lån inbetalts
:
under
Februari
1858
Pr.
Th.
795,135:
8.
8.
»
Mars
»
»
1,059,904:
—
4.
»
April
»
»
1,125,053:
11.
—
»
Maj
»
»
956,713:
14.
5.
»
Juni
»
349,708:
10.
—
»
Juli
»
»
199,947:
10.
6.
»
Augusti
»
»
400,944:
17.
—
»
September
»
»
225,680:
16.
8.
»
Oktober
»
»
100,472:
6.
8.
»
November
»
»
100,527:
23.
4.
under
Januari
1859
»
202,027:
23.
4.
»
Februari
»
»
506,388:
26.
8.
»
April
»
»
101,333:
10.
—
»
Juli
»
»
200,388:
26.
8.
»
Augusti
»
»
351,111:
3.
4.
»
September
»
»
200,705:
17.
3.
Pr. Th. 0,876,042: 15. 10.
Riksgälds-kontorets
rexe1-  försäljningar.
Af Riksgäldskontoret
öfvertag
na oblig ationer,
tillhörande
jernväg
s-länet.
Ränte- och amortissementsliqviderne
för
Tyska jernvägs-lånet.
— 70 —
Transport: 6,876,042: 15. 10.
hvartill kommer beloppet af do obligationer, Riksgälds-kontoret öf
vertagit,
287,662: 15. —
Ränta och amortissement å meranämnde lån för år 1858  230,813: 25. 2.
Provisioner
192,311: 5. 2.
Diverse räntor m. m  13,169: 28. 10.
f haler Pr. Kit 7,600,000: — —
För att fortsätta och fullfölja uppgifterna i det vid 1858 års revisions-berättelse
bilagda sammandrag öfver beloppet af Riksgålds-kontorets försedda ve.vlar å de medel,
som i afräkning å jernvägs-lånet influtit, har äfven ett dylikt sammandrag blifvit uppgjordt
och denna berättelse bifogadt. Häraf visar sig, att för de af Riksgälds-kontoret
å sagde medel utfärdade och under de första 9 månaderna af år 1858 försålda vexlar
erhållits
R:dr 13,615,581: 87.
för de under Oktober samma år försålda
» 294,543: 13.
» » November » »
» 268,458: 10.
» » Januari 1859 »
» 454,048: 90.
» » Februari » »
» 680,877: 80.
» » Mars » »
» 869,428; 20.
» » April » »
» 147,733: 66.
» » Juli » »
» 319,628: 10.
» » Augusti » »
» 739,043: 87.
» » September » »
» 534,673: 94.
K:dr 17,924,017: 57.
Såsom Fullmäktige i sin till Revisorerne afgifna berättelse anmält, hafva Fullmäktige,
i slutet af Oktober månad sistlidet år, låtit utaf de för oftanämnde lån utgifna
obligationer öfvertaga för Riksgålds-kontorets egen räkning 1,400 stycken, å ett sammanräknadt
kapitalbelopp af 300,000 Thaler Preussiskt kurant, efter ett pris af 94 A procent;
hvadan den upplöpande räntan å sagde obligationer, hvilka förvaras bland aflemnade
förbindelser och säkerliets-handlingar för Riksgälds-kontorets tills vidare förräntade medel,
äfvensom den kapital-vinst, hvilken vid skeende utlottningar af samma obligationer
uppkommer, alltså tillfalla detta verk.
För att undvika den omgång och kostnad, som öfverremitterandet af erforderliga
medel till den vid innevarande års början förfallna första ränte- och amortissementsliqviden
för jernvägs-lånet eljest skulle hafva medfört, träffades, innan tiden för denna
liqvids verkställighet inföll, det aftal med Bankir-huset Raphael Erlanger, att den då
förestående liqviden skulle ombesörjas af bemälde Bankirhus, emot rättighet att utaf de
till Hamburg afsända och hos Salomon Heine deponerade svenska stats-obligationerna
utbekomma ett belopp, som motsvarade det då förfallande ränte- och amorterings-bidraget,
samt att sålunda genom de vid dessa obligationers försäljning inflytande medel göra
sig betäckt för den i omförmälda hänseende åtagna betalnings-skyldighet. — Framställning
har äfven å Fullmäktiges sida skett derom, att på enahanda sätt måtte förfaras
71
vid den liqvid, som vid slutet af detta års förra hälft skulle med vederbörande obligations-innehafvare
verkställas; men ehuru, i anledning af denna framställning, Edånger
under sistlidne April månad förklarade, att lian sannolikt skulle blifva i tillfälle att, emot
ett deremot svarande obligations-belopps utbekommande, förskjuta hvad utöfver de medel,
som för ytterligare afyttrade obligationer under tiden komme att inflyta, kunde erfordras
för behörig verkställighet af den vid ingången af Juli förestående ränte- och
amorterings-liqviden, anmälde Edånger, i medlet af nästlidne Maj, att den tillgång, som
för ifrågavarande liqvid erfordrades, måste genom Fullmäktiges försorg beredas, enär, i
anseende till då förändrade omständigheter och det genom krigets utbrott rubbade allmänna
förtroendet för stats-papper, någon vidare realisering af meranämnde obligationer
för det dåvarande icke vore att påräkna, samt de enskilda kapitaler, som för öfrigt voro
till sagde liqvid afsedda, ej heller skulle vara dertill disponibla. Efter erhållandet af
denna underrättelse, beslöto Fullmäktige, sorn följaktligen voro nödsakade ofördröjligen
anskaffa och, i öfverensstämmelse med låne-kontraktets innehåll, låta remittera den för
då snart förestående ränte- och amorterings-liqvid erforderliga valuta, att vända sig till
Rikets Ständers Bank med begäran, att af Banken få köpa vexlar å det belopp, motsvarande
omkring 500,000 R:dr Runt, som i berörde hänseende måste tillhandahållas.
Den härom gjorda framställningen blef också af Banko-styrelsen bifallen; hvadan remitteringen
af ifrågavarande valuta kunnat inom behörig tid verkställas, utan att vid denna,
för utländska penninge-transaktioner mindre fördelaktiga, tidepunkt i något afseende inverka
på de allmänna vexelförhållandena å härvarande börs.
Med tillämpning af det i reglementets 229 § meddelade stadgande, enligt hvilket Arfvoden till
Fullmäktige äga att, i förhållande till beskaffenheten och omfånget af de göromål, som Deputerade och
uppdragits åt de utaf Fullmäktige för besörjandet af de närmare bestyren med oftanämn- <*eras biträden,
de stats-lån utsedde Deputerade, bestämma de arfvoden, hvaraf bemälde Deputerade
kunde anses gjort sig förtjente, hafva dessa arfvoden, för tiden till slutet af år 1858,
blifvit af Fullmäktige bestämda till 4,000 R:dr för hvardera af de 2:ne Deputerade, Herr
Presidenten Fredrik Akerman och Herr Grosshandlaren Anders Berg, hvilka alltsedan
början af Oktober månad 1857 oafbrutet haft sig uppdragne och förrättat de med ifrågavarande
låns anskaffning, afslutande och indragning förenade och Deputerade tillhörande
bestyr och åligganden. Såsom arfvoden för de af Deputerade begagnade biträden samt
vedergällning för de särskilda göromål, som för samma lån måst af åtskillige andra personer,
dels inom och dels utom Riksgälds-kontoret förrättas, hafva Fullmäktige, likaledes
på grund af åberopade reglements-§, för tiden intill sistlidet års slut, beviljat ett
samtnanlagdt belopp af 5,150 R.dr, att på föreskrifvet sätt fördelas.
Med afseende å den i sednaste revisions-berättelse gjorda framställning, i anled- Det i Johns &
ning af den, å Riksgälds-kontorets vägnar, i handelshuset Johns & Kompis konkurs Komp-.s konverkställda
bevakning af det vite, som var utsatt uti det med bemälte handelshus i ^urs frakade
November 1857 afslutade lånekontrakt, hafva Revisorerne ansett sig böra anmäla, att,
enligt inhemtad upplysning, dom uti nämnde konkursmål ännu icke blifvit af Stockholms
Rådhus-rätt meddelad. .
- 72 ~
Förräntandet
af Riksgäldskontorets
kontanta
behållning.
Såsom Revisorerne redan anfört, hafva, i den mån de till Riksgäldskontoret,
genom vexel-försäljningar, utaf jernvägs-lånet influtna medel samt detta verks
öfriga inkomster öfverstigit utbetalningarne å anslaget till statens jernvägs-byggnader
samt andra för samma verk förestående utgifter, Fullmäktige, på sätt i reglementets
225 och 231 §§ föreskrifves, genom utlåning, emot derför antaglig säkerhet, under
tiden gjort dessa medel fruktbärande och hållit desamma allmänna, rörelsen till t nn ä n.
utgörande de i sådant ändamål från Riksgälds-kontoret, el
början, utgifna lån följande belopp, nemligen:
» Oktober » .
» November » .
» December » ,
» Februari 1859
» Mars » ,
» April » .
» Maj » .
» Juli » .
» Augusti »
» September » .
sednaste
stats-revisions
1,160,000
656,600
—
380,000
—
200,000
—
1,000,000
—
33,000
—
1.377,000
—
1,259,000
—
227,000
—
200,000
' —
253,700
—
na R:dr 6,746,300
—
De sedan början af September månad sistlidet år verkställda återbetalningar af
detta verks, genom utlemnade lån, tillsvidare förräntade medel hafva deremot utgjort:
under nyssnämnde månad  R:dr 283,500: —
» Oktober samma år
» 1,273,500: —
» November » »
» 200,000: —
» December » »
» 129,500: —
» Januari » »
» 1,560,700: —
» Februari » »
» 585,000: —
» Mars » »
» 267,800: —
» April » »
» 1,245,000: —
» Maj » »
» 550,000: —
» Juni » »
» 1,136,000: —
» Juli » »
» 1,822,000: —
Summa R:dr 9,053,000: •—
Vid den af Revisorerne, den 10:de innevarande månad, verkställda inventering af
de låne- och säkerliets-handliugar, sorn af Riksgälds-kontoret innehafvas, utgjorde, enligt
då företedda och genomgångna skuld-förbindelser och andra räntebärande obligationer,
sammanlagda kapital-beloppet af Riksgäld s-kontorets, genom utgifna lån eller uppköpta
obligationer, tills vidare förräntade medel  R:dr 3,872,993: 20.
nemligen:
genom utgifna lån, emot 6 procent årlig ränta, R:dr 2,044,400: —
genom dito, mot 5 procents dito,
» 1,002,700: —
genom uppköpta hypotheks-förenings-obliga
tioner,
löpande med 5 procents ränta,.. » 42,000. —
genom dito dito, med 4 procents dito,  » 28,990: 67.
Transport: 3,118,090: 67*
Transport: 3,118,090: 67. .
genom ofvan omförmälde, af Riksgälds-kontoret
öfvertagna, jernvägs-lånet tillhörande
4^ procents obligationer a '300,000
Thaler Preussisk kurants upptagna, efter
då gällande kursberäkning, i Svenskt
mynt till  » 754,902: 53.
R;dr 3,872,993: 20.
Utaf dessa sålunda förräntade summor tillhörde 1,844,302 11:dr 53 öre jernvägs-byggnadsmedlen
samt ränte- och amortissements-fonden för jernvägs-lånet.
Riksgälds-kontorets inkomst genom upplupna räntor å de medel, som varit tills
vidare förräntade, hafva utgjort under sistlidet år  R.dr 242,126: 48,
hvaraf 65,518 Il.dr 64 öre tillfallit fonden för statens jernvägsbyggnader;
och
under Januari med September månader innevarande år  » 223,649: 49.
hvaraf 105,596 R:dr 35 öre tillfallit nämnde fond.
Vid ofvannämude af Revisorerne, efter vanligheten, i Riksgälds-kontoret anställda inventering,
hafva Revisorerne funnit förseglingen orubbad å det under Fullmäktiges egen vård
förvarade konvolut, innehållande Rikets Ständers anordning å den under sednaste riksdag,
enligt Regeringsformens 63 §, till lyftning vid infallande krig, å Riksgälds-kontoret
anvisade kreditiv-summa. Under samma inventering hafva Revisorerne jemväl genomgått
samt med deröfver förda och företedda förteckningar jeinfört de Riksgälds-kontoret
tillhöriga, af Kommissarierne samt 2:ne andra Riksgälds-kontorets tjenstemän numera
vårdade, räntebärande obligationer med dertill hörande handlingar; och hafva Revisorerne
funnit dessa obligationer och handlingar omsorgsfullt ordnade och val förvarade samt
till antal och beskaffenhet med de upprättade förteckningarna öfverensstämmande.
Derjemte- hafva Revisorerne vid samma tillfälle, utan att någon anmärkning härvid
förekommit, inventerat de af Riksgälds-kontoret mottagna och under Kommissariatets
vård befintliga skuld- och borgensförbindelser för beviljade och utbetalda byggnadsoch
vattenaftappnings-lån m. fl. dylika understöd, äfvensom de af Kongl. Majit i nåder
godkända samt hos Riksgälds-kontorets Kommissariat jemväl förvarade säkerhetshandlingar
för fullgörandet af arbetsföretag, som blifvit med bidrag af allmänna medel understödda.
Likaledes hafva de hos Kommissariatet jemväl förvarade borgens-skrifter, rörande
bevillningen för erhållna testamenten, blifvit af Revisorerne inventerade, i sammanhang
hvarmed Revisorerne granskat det öfver dessa borgens-skrifter förda särskilda. diarium;
vid hvilken sistnämnde inventering och granskning ej heller något förekommit att erinra.
Af den berättelse, Riksgälds-kontorets Ombudsman till Revisorerne afgifvit, angående
nämnde verk rörande rättegångs- och utsöhungs-ärenden, hafva Revisorerne erhållit
upplysning om dessa ärenden samt deras handläggniugssätt. Så vidt Revisorerne af
denna berättelse kunnat inhemta, synes Riksgälds-kontorets rätt och talan i afseende på
der omförmälda mål och ärenden hafva vederbörligen iakttagits.
Anställda inventeringar.
Riksgälds-kontorets
rättegångs-
orh
v t söhling särenden.
Decharge.
Reservation.
Ziffer
uppgifterna.
— 74 —
Slutligen få Revisorerne, som under den nu verkställda granskningen af Riksgälds-kontorets
förvaltning haft tillfredsställelsen erfara, att Fullmäktige med fullkomlig
nit och ospard möda uppfyllt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, tillstyrka, att Fullmäktige
måtte erhålla full decharge för de i Fullmäktiges protokoller, för tiden till oell med
den 11 sistlidne Augusti antecknade beslut och åtgärder.
Den utaf en bland Revisorerne afgifna reservation finnes denna berättelse bifogad;
varande de för öfrigt under revisionen af Riksgälds-verket anmälda reservationer i
Revisorernes protokoll införda.
För alla de i denna berättelse förekommande ziffer-uppgifter ansvarar den Sekreterare,
sorn under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper
varit hos Revisorerne anställd.
Stockholm den 14 Oktober 1859.
På Ridderskapets och Adelns vägnar:
A. HAMILTON. FREDRIK ALEXANDER FUNCK. C. A. BOGEMAN.
G. STJERNGRANAT. M. WOLFFELT. GUST. NORDENANKAR.
På Preste-ståndets vägnar:
CARL FR. BJÖRKMAN. N. J. EKDAHL. ANDERS SANDBERG.
J. M. MALMSTEDT. ESBJ. BERGMAN. SVANTE GREN.
På Borgare-ståndets vägnar:
F. A, RINMAN. A. R. FALKMAN. G. C. WITT.
F. A. BORG. C. TII. ÖHMAN. AUG. TIIEOPH. BLOMBERG.
På Bonde-ståndets vägnar:
L. G. ANDERSSON. O. ERICSSON. P. MATTSSON.
AND. PEHRSSON. HEKMAN ÖBOM. P. ERIKSSON.
C. Éf. Stuart.
- 75 —
Reservation.
Af Herr Kyrkoherden Ekdahl: Då förra årets Revisorer, i sin berättelse öfver
Riksgälds-kontoret (sidan 75) anmärkt, att Kongl. Maj:t, på Riksdagsman Matts Perssons
framställning, beviljat ett anslag, stort Tjugotusen Riksdaler Riksmynt, för anläggning
af en del af vägen mellan Skeppsmyra gästgifvaregård och Rangarnö by å Björkön
i Stockholms skärgård, oaktadt Sökanden derom gjort motion, hvilken vid sista riksdag
blifvit afslagen i alla fyra Riks-stånden, så behöfver sådant icke blifva föremål för ny
anmärkning; men jag anser det, för min del, såsom rätt och tillständigt att anmäla
hvad som förekommer i Riksgälds-kontorets Fullmäktiges protokoll, § 16, för den 4 Januari
detta år, der en utgift af 7,030 Riksdaler Riksmynt för nämnde väg-auläggning
blifvit beviljad.
<«V '
— 77 —
Register,
tillhörande 1859 års revisions-berättelse angående Riksgälds-kontoret.
Ackorder för åtskillige Landshöfdinge-beställningar, inlösen af
Allmänna bevillningens årliga belopp, utredning af
Ammortissements-liqvider för Tyska jernvägs-lånet
Anslags-summor, innestående,
Antecknings-bok, förd hos Fullmäktige,
Arfvoden till Deputerade och deras biträden
Balanser
Barthelemys, S:t, förvaltnings-kostnader, förslags-anslag till
Baumanska Krono-fordran
Behållningen, kontanta
» » förräntandet deraf,
Bevillningen allmänna,
Berättelser, emottagne af Revisorerne,  —
Bondeståndets protokoller, registren öfver
Boskapsskötselns befrämjande, behållning å anslaget för
Brabant, fordna Svenska stats-lånen i
Bro-byggnader, lån för
Brudgåfvor-fonden .T
Byggnads-lån
18
-Decharge
Deponerade medel
Folk-undervisningens befrämjande, anslag till
Förlag s-län
Förskottsvis mottagne' medel  r.
Förvaltnings-kostnader vid Riksgälds-kontoret
Hamnbyggnader, lån för :
Innestående anslagssummor
Inom linien upptagne skulder
Inventeringar, anställde,
■lernvägs-anlåggningar, lån för
26-
» » serskilda redogörelsen för dertill beviljade stats-bidrag
» - » » » » >) upplånta och utbetal
da
medel  49—
Sid.
28.
hl — 52.
70—71.
6—13.
54.
71.
52.
59—60.
56.
43.
72-73.
51—52.
3.
55—56.
53.
56.
23, 26.
56.
-22, 54.
74.
14.
13—14.
23.
14.
54.
23—25.
6—13.
14—16.
73.
-28, 60.
48—49.
-51, 53.
- 78 —
Sid.
Jernvägs-byggnader, statens, anslag till
■••• 68—70.
Bilagan Lit. B.
Johns & Komp:s konkurs, vite bevakadt i
71.
Kreditiv, Riksgälds-kontorets, å Rikets Ständers Bank  59.
Kreditiv-j'ordringar
41—42.
Landsbofdinge-ackorder, inlösen af  28.
Liggare, särskildt förda,
54.
Liqvider angående öfverskott, brister och besparingar..
57—58.
Nummer-lotteriet f. d., insatser för inställd dragning vid
57.
Obligationer, tillhörande jernvägs-lånet,
70.
Odlings-företag och vatten-aftappningar, lån för
28—41.
Protokoller, Fullmäktiges,
3.
Redogörelser, särskilda, i
48—51, 53..
Revisionens omfattning
3.
Riksdags-kostnader
55,
Riksgälds-kontorets:
» fordringar  17—43.
» ' » för byggnads-lån  18—22.
» » » förlags-Iån  23.
» » » lån till hamn- och bro-byggnader samt årensningar 23—26.
» » » jernvägs-anläggningar
26—28.
» » » kreditivers begagnande
41—42.
» » » oredovisade förskott
42.
» » » tomtreglerings-lån  22—23.
» » ränte-,  43.
» » särskilda  42—43.
» förvaltnings-kostnader  54.
» hufvudbok
53.
» inkomster oeh utgifter ,...  45—48,
Bilagan Lit. A.
» kontanta behållning
42, ‘72—73.
» kreditiv å Rikets Ständers Btnk
59.
» Ombudsmans berättelse
3, 73.
» Skulder:  3—16, 45.
» » innestående anslags-summor,
6—13.
» » inom linien upptagne,
14—16.
» » räntebärande,
5— 6.
» » räntefria,
6.
» » utbalanserade,  5—16.
» tillgångar  17—45.
» » inom linien upptagne,  44—45.
» utgifter, i riks-staten anvisadt årligt bidrag för  59.
» vexel-försäljningar
70.
Reservationer
74—75
_ 79 —
Räkenskap s-utdrag
.
Rån te-fordringar
Ränteri-för slag en
Rättegångs- orh utsökning s-ärenden ..
Sid.
43.
52 53.
Sjösänkningar och andra vatten-aftappnings-arbeten, stats-bidrag för .
Summariska råkningarne
64—67.
Tomtreglering s-lån
Trollhätte slussverks lottsedlar
Tyska jernvåg s-lånet
70—71.
Veml-försäljningar
Bil. Lit. C.
70.
Vatten-aftappningar och odlings-företag, lån till
[28—41, 54.
1 64— 67.
Våg-anläggningar och väg-förbättringar, anslag till
54, 60—64.
Zifj'er-uppgifterna, ansvarigheten för
74.
A-rensningar, lån för
/
Bil. Lit. A. till 1859 års revisions-berättelse, angående liiksgälds-kontoret.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper för år 1858, utvisande detta verks
Inkomster oell Utgifter under nämnde år.
Inkomster:
Allmän Bevillning  2,188,081: 3.
Observations-medel  7,748: 71.
Stämpel-afgifter för spelkort
54,530; 32.
Dito » tidningar
38,812: —
Skatie-köpeskillingar
Ekeskogs-lösen  .7
13,962: 45.
1,236: 84.
Kapital-afbetalningar å de för vissa föremål eller under längre tid beviljade
lån
152,238: —
jemte räntor å dessa lån
87,122: 75.
Återbetalning af lyftade medel å kreditivet till underlättande och befrämjande
af ackords-regleringen inom Arméen  4,800: —
Dito dito å kreditivet för fårskötselns och ullproduktionens befrämjande
106,435: —
samt ränta för sistnämnde kreditiv-medel -• 1,524: 71. 107,959: 71.
Dito dito å det vid 1853 och 1854 års riksdag till neutralitetens
upprätthållande anvisade kreditiv
39,931: 27.
Dito dito å det vid samma riksdag anvisade kreditiv till kostnaderna
för Sveriges deltagande i 1855 års allmänna industrioch
konst-exposition i Paris  89: 64.
Återbetalda medel, som tills vidare varit förräntade,
4,394,051: 63.
Ä sådana medel upplupna och inbetalda räntor
177,051: 46.
Upplånta medel emot uppsägbara 44 procents obligationer, med tillägg
af förskottsvis utaf låntagarne godtgjord ränta 379; 58,
Lån under 11 månad emot 5 procents ränta -...
Riksmynt.
I
2,289,172
15,199
239,360 75
44,179: 58.
750,000-, —
152,780
4.571,103
62
9
Ytterligare ersättning af förskottet till inlösen af enkel, utaf toppar
eller malm förfärdigad, bränvinsbrännings-redskap  39,654: 96.
Ersättning för utgifna förskott till kostnader för statens jernvägsbygg
nader
och dertill upptagna lån
491,893: 32.
Återbetalning utaf anslaget till gratifikationer för år 1857 åt underbefälet
m. fl. vid Flottan  188: 51.
Dito utaf dito till upprätthållande af den Arméens pensionskassa
åliggande pensionering för år 1856
487: 81.
Besparing å 1849—1851 års anslag till båtsmännens beklädnad
Aflenmade behållna öfverskott å stats-verkets inkomster för år 1856
Dito båtsmans-rotevakans-medel från Blekinge för år 1857
Lösen för exproprierad jord, tillhörande kronolägenheten Alnängarne i
Orebro län,
Utaf Manufaktur-diskontens vinstmedel för år 1858
Från Kongl. Stats-kontoret aflemnade äldre depositionsmedel
Det till Riksgälds-kontorets utgifter under år 1858 anslagna belopp
utaf Rikets Ständers Banks disponibla vinst vid 1856 års slut....
4,033: 78.
4,109: 27.
21,000: -  1,053: 87.
500,000: —
794,1795?
531,548 28
676 32
1,624 2.3
1,610,185 91
Utgifter:
Årliga ränteanslaget till Hans Maj.t Konungen
Under 1840 och 1841 års riksdag beviljade extra statsanslag:
För häradshäktenas ombyggande och förseende med celler
fängelse-byggnader i städerna, utom Stockholm
26,000:
18,400:
Under 1844 och 1845 års riksdag utan återbetalnings-skgldighet
beviljade extra statsutgifter:
För inlösen af 300 exemplar utaf Svenska Fornskrift-sällskapets samlingar
för år 1857
» boskaps-skötselns befrämjande genom bildande af stamholländerier
1,050: —
16,986: 31.
Deponerade medel, afsedda för undsättning vid missväxter eller felslagna skördar,.
Tillfälliga inkomster
530,196 92
140,000
880 35
SUMMA R:dr
»
»
»
»
Under 1847 och 1848 års riksdag beviljade tillfälliga stats-utgifter:
Till reparationer och bokhyllors uppsättande uti Riks-arkivets hus
Under 1850 och 1851 års riksdag beviljade extra statsanslag:
För fullbordande af hamnbyggnaden vid Wisby
» hamnbyggnaden vid Kalmar
» utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar
Under 1853 och 1854 års riksdag beviljade extra eller tillfälliga
statsanslag:
För uppförande af länsfängelser efter cellsystemet
några landtförsvaret tillhörande föremål
civil-ingeniörers bildande vid Mariebergs artilleri-läroverk
skeppsbyggeri-iustitutet i Carlskrona
tekniska läroanstalten i Borås
» hamnens nppmu ådran åa vid Ysta
» upprensning och fördjupning af Köpings å
» vägars anläggande och förbättring
» upprensningar i Ängermanelfven
•;
» utdikning och aftappning af sanka trakter samt sjösänkningar
» Eskilstuna kanals anläggning
» slöjd-expositioners befrämjande
» resestipendier åt fabriks- och liandtverks-arbetare
Under 1856, 1857 och 1858 års riksdag utan återbetalning s-skgldighet
beviljade extra statsutgifter:
För 1 ä n sfä n gel se-by ggn ader
» landtförsvaret tillhörande föremål
sjöförsvaret dito dito
2:ne fyrars uppförande på Gottska Sandön *
inventarier m. m. åt Statistiska tabellkommissionen
sockné-karteverkets skyndsamma utförande
utgifvande af en generalkarta öfver Sverige
likare och modeller för de nya måtten ,och vigterna....
läroapparater vid tekniska skolan i Orebro och Slöjdföreningens
skola i Stockholm
skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona
vetenskapliga undersökningar rörande fiskerierna...
geologiska undersökningars anställande och utgifning af geognosti
ska
kartor
inrättande af ett landtbruksinstitut på kungsgården Alnarp
premier vid landtbruksmöten
aflöning åt Styrelsen för Allmänna Väg-och Vattenbyggnader samt
rese- och traktaments-kostnader för dess tjenstebiträden
civil-ingeniörers bildande vid Mariebergs artilleri-läroverk
undersökningar rörande ifrågaställda ytterligare jernvägsanläggningar
för statens räkning
» ny kommunikationsled inom Jemtland mellan gästgifvaregården
Bräcke och Norska gränsen
» väganläggningar oell vägforbättringar
» mindre hamnbyggnader och årensningar
» beskattningsväsendets förenkling och granskningen af de nyajorde
böckerna
» inköp af landshöfdinge-residenshuset i Hernösand, samt uppförande
af byggnad för landsstats-tjenstemännen derstädes
» vidmakthållande af Kalmar slott
» ombyggande af Drottningholms-bron
1857 års förvaltnings-omkostnader för kolonien S:t Barthelemy
Gratifikation till Kamreraren i Kongl. Stats-kontorets Kammar-kontor
För reparationer i Westerås domkyrka, utom dertill beviljadt lån,........
» fullbordande eller utvidgande af lärohusbyggnaderne i Wexiö, Wisby
och Nyköping
Ytterligare kostnader för den kemiska institutionens i Upsala ordnande
För kompletterande af botaniska museum vid Upsala universitet
» instrumenter vid meteorologiska observationerna
» inköp af en utaf Kyrkoherden II Janzon förfärdigad astronomisk glob
» dito af J. A. W. Buschs lärobok om det nya mynt-, mått- och
vigt-systemet
» utgifvande af planchverk öfver Svenska svamparter ••••
» fortsatt utgifning af planchverket: »Fordna och närvarande Sverige»
» runstenars uppsökande oell afritning -
» fortsättande af arbetet: »Svenska språkets lagar»
» utbetande af en ordbok öfver Svenska språket
» påskyndande af arbetet »Svensk Diplomatarium......
» utskrifning af registratur inom Kongl. Maj:ts Kansli
» historiska musei och mynt-kabinettets inredning
» nationalmusei-byggnaden ; ;
» reparationer och inventarier vid Veterinär-inrättningen i Stockholm
» betäckande af bristen i hospitalfondens inkomster
» hospitalsbyggnaden å lägenheterna Hedvigsberg och Konradsberg....
» Ersättning till Rektor vid Linde stads skola för mistade djeknepenningar
Till löneförhöjning åt statens tjenstemän för år 1857
Understöd åt Arméens pensionskassa ;•
Fyllnad i ersättnings-anslagen till Wadstena Krigsmanshus- och Ami
ralitets-krigsmans-kassorna
;
Inlösen af åtskilliga, efter preskriptionstidens förlopp företedda, riksgäldssedlar
13,656: 25.
2,079: —
3,1.08: 33.
30,000:
—
72,000:
—
3,000:
—
2,490:
4,259:
—
1 jOUU 1
10,000:
—
63,556:
75.
3,750:
—
547:
50.
30,0 0:
—.
1,000:
—
5,250:
—
10,876,90740
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
120,000: —
762,301: 33.
832.653: 72.
65,000: —
1,700: —
3,224: --  1,500: —
20,000: —
13,500: —
2,250: —
1,(00: —
20,000
100,000
4,500
51,950:
4,500:
100,000:
50,000: —
136,320: 83.
14,542: 50.
41,354: 99.
16,000: —
14,000: —
61,0(0: —
24,495: 60:
500: —
45,000: -
51,123: 50.
29,325: —
4,500: —
4,500: —
2,250: —
4,000: —
4,500: —
400: —
1,500: —
1,500: —
3,750: —
2,000: —
1,000: —
3,000: —
150,000: —
10,000: —
37,500: —
190,000: —
113
742,100
85.500
93,540: —
52: 25.
Riksmynt.
31
233,344 25
För folkundervisningens befrämjande anvisade medel:
Utaf anslagen till folkskole-lärares aflönande
» dito » folkskole-lärare-seminarierna
» dito » stipendier vid dito •••■•_
Till Grefve Thorsten Rudenskölds resor för folkundervisningens ordnande
26,395:
19,500:
13,350:
750:
Å kreditivet för fårskötselns och ullproduktionens befrämjande lyftadt belopp.
Lyftade undsättningsmedel
3,929,446
59,995
83,290
20,000
Låneunderstöd:
För brobyggnad öfver Helge å vid Christianstad
fullbordande af jernvägs-anläggningen mellan Gefle och Fahlun
Nora-Ervalla-jernvägens anläggande
jernvägs anläggande mellan Hudiksvall och sjöarne Dellens vattendrag
dito dito samt upprensnings-arbeten mellan Söderhamn och Bollnäs
hamnbyggnader vid Strömstad och Färjestaden på Oland..-..-
sänkningen af sjöarne Åsunden. Jernlunden och Rengen i Östergötland
•_
utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar, till odlings
foretags
beredande, ••••
fullbordande af upprensningen af Storån inom Tjellmo och Krigsbergs
socknar i Östergötland
reparation af Skara domkyrka
dito af “Westerås dito
Kapital-afbetalningar å Riksgälds-kontorets räntebärande skulder från
„ föregående år
Återbetalning af ett under året upptaget lån
Betalda räntor
Utbetalda brudgåfvo-vinster
100.000:
—
300,000:
—
75.000:
—
185,000:
—
166,666:
66.
27,850:
—
150,000:
—
76,840:
—
100,000:
25,000:
22.500:
—
170,775:
750,000:
191,104:
76.
200:
—
80
Återbetalning af det belopp, som vid 1858 års början var lyftadt utaf Riksgälds-kontorets
kreditiv å Rikets Ständers Bank,
Till vidare förräntade medel
Riksdags- och revisions-kostnader m. m:
Kostnader för 1853 och 1854 års riksdag
Dito » 1856—1858 års dito
Dito » nästkommande riksdag
Inbindnings-kostnader för utrikes afsända riksdagshandlingar
Kostnader för komplettering och förökande af Rikets Ständers arkiv...
Återstående kostnader för 1857 års stats-revision
Kostnader för 1858 års dito
Dito för Rikets Ständers hus
Aflöning och expenser för Rikets Ständers Justitie-ombudsman och
hans Expedition
Pension till förre Justitie-ombudsmannen S. L. Theorell. . .
Aflöning till Sekreteraren vid Bonde-ståndets Kansli-direktion ..............
Förvaltnings- och uppbörd s-kostnader:
Löner, arfvoden, pensioner och expenser vid Riksgälds-kontoret
Förskottsvis bestridda kostnader för Tyska jernvägslånet
Expektans-löuer för betjeningen vid f. d. General-assistans-kontoret
Taxeringskostnader inom Stockholms stad
Observations- och indrifnings-arfvoden till Kongl. Kammar-Rättens betjening
.;
Kostnader för tidnings-stämplingen i Stockholm
Dito för kort-stämplingen inom dito
112:
136,067:
1,846:
584:
750:
2,002:
8,825:
4.500:
50.
27.
83.
25.
45.
54.
1,228,856 66
1,112,079 76
.350,000 —
,212,452
17,413: 42.
4,260: —
150: —
92,975: 64.
8.231: 30.
1,878: 65.
4,002: 17.
2,487: 49. i
4,o00: — !
3,537: 19. j
176,512
26
Fromma stiftelsernas andelar utaf kortstämpel-afgifter,
Inkomster utöfver utgifter under år 1858
117,612
37,287
‘97943,057
933,850
SUMMA R:dr | 10,876,907140
Stockholm den 14 Oktober 1859.
U. (ö Stilaii
I
1
. .i
.ra
:
W
■
■
1
■
/
■
■
.
V
Bil. Litt. K. till L859 års Revisious-berättelse om Riksgälds-kontoret.
Förteckn ingi öfver tle utaf Hauki»' hasel Raphael Eria tiger verkställda inbetalning/ar å Svenska
jernväg s-lånet.
1858.
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
1859.
Januari
Februari
1 April
Juli
! Augusti
i
| September
20
26
2
9
20
31
3
10
15
»
28
6
8
10
11
16
5
19
3
20
27
31
10
21
19
16
19
31
5
10
19
22
25;
4
23
30
15!
20
23
5!
»I
Inbetalt
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
a 151t‘t
å 151*1
Remitterat £
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
det i kontraktet bestämda vitet.
B:ko M. 600,000: —
, » 383,082: 14.
(Til. Pr. K:t 108,458: 17.
( B:ko M. 646,308: —
I Th. Pr.K:t 51,846: —
B:ko M. 600,000: —
i » 384,713: — ä
i Th. Pr. K:t 7,643: 5. -
B:ko M. 350,000:
» 600,000:
: » 590,699:
| Th. Pr. K:t 4,650:
Th:r
»
för
300 Mark
dito
Till
Till
Overend Garney j I. II. & G. F. Baur
& Komp. i London.1' i Altona.
Till
.Salomon Heine
i Hamburg.
Summa
Thaler Preuss. K:t.
Th:r.
a 151/ä,
å 151/v
’ 151A|
gr. pf.
151?
Inbetalt
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
14.
1.
13.
2.
16.
19.
16.
11.
2.
a
ä
å 151?
8
151*|
St. 31,580:
» 13,974:
)> 31,318:
» 7,383:
w o,333.
» 10,408:
(B:ko M. 790,688:
i Th. Pr: K:t 4,655: 28.
B:ko M. 800,000: —
» 700,000: —
j » 379,095: 4.
(Th. Pr.K:t 10,452: 11.
B:ko M. 200,000: —
» 200,000: —
* 200,000: —
» 200,000: —
» 200,000: —
» 250,000: —
» 200,000: —
» 200,000: —
)
150*
:::::::: I
Th. pr 300 Mark
1.
io!
2.
9.
å
5.
ä 150 *
ä
ä
6.
a
a
a
.a
a
å
å
£ st.|;
149J..
149||
150 fr
iöoj;
150?
1501
150fr
-I Krtir
19
21
a 150*®
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
200,000:
200,000:
200,000:
200,000:
200,000:
200,000:
200,000:
200,000:
200,000:
200,000:
200,000:
300,000:
200,000:
300.U00:
99^524:
— ä 151*
8.
151 il
151*J
151*?
152 fr
152fr
212,944
94,125
210,954
49,683
35,888
70.034
152
150*-
150*
150*
150*
150,;,
150*1
150*:
Th:r
gr. pf.t
190,000
303,166
20
I.
177,041
303,583
Tillsammans
673,631 24
I Riksgälds-kontoret öfvertagit obligationer ä
300,000 Thaler, efter 94* procent,
283,500: -— —
!å dessa obligationer, från den 1 Juni till den
22 Oktober 1858, upplupen ränta
4,162: 15 —_
Genom Raphael Edånger betalda räntor för
I år 1858
155,213: 25. 2.
joah inlösta, för samma år utlottade, obligatioi
ner
75,600: — —
jl kontraktet betingad 2* procents provision
å lånebeloppet
190,000:
! jemte ränta å denna provision
[Dito dito, * procent å liqviderade räntor och
I utlottade obligationer,
| Ränta å deponeradt vite m. m
3,499: 10. 2.
Summa Th. Pr. K:t
Stockholm den 14 Oktober 1859.
973,791 20
Th:r.
gr. pf.
301,968
378,052
302,833
201,977
303,445
18
10
22
400,439; 8
400,666
349,708
199,947
100,305
100,277
100,194
100,166
100,333
125,347
100,472
100,527
51
101,000
101,027 23, -  101,138 26) 8
101,19413' 4
101,388 26
101,361
101.305
101,333
100.305
100,083
100,222
150.500,
100,388|26
150,708 10
49,9971 7
3
16
10f
16
10
6 8
5,228,619 1
Th:r-
gr.
pf.
190,000
—
—
303,166
20
—
301,968
18
8
378,052
—
—
302,833
10
—
201,977
4
177,041
20
—
303,583
10
—
303,445
22
6
212,944
2
—
94,125
17
6
210,954
19
—
49,683 21
—
35,888 27
—
70,034 28
—
400,439
8
5
400,666; 20
—
349,708j 10
—
199,947
10
6
100,305
20
100,277
23
4
100,194
13
8
100,166
20
100,333
10
125,347
6
8
100,472
6
8
100,527
23
4
101,000
_
101,027
23
4
101,138
26
8'
101,194:13
4
101,388
26
8
101,361
3
4
101,305
16
8
101,333
10
-I
100,305
16
8j
1.0,083
10
100,222
6
8
150,500
100,388
26
8!
150,708
10
j
49,997
7
3|
6,876,042
15
10!
“I—i
287,66215
230,813 25
193,49910
2,3111 5
9.670jl8
7,600,000|-
t'. G. Stuart.
Bil. Lit. C. till 1859 ars Revisions-berättelse om Riksgälds-kontoret.
Sammandrag: öfvar Rihsgälds-kontorets vexeldragningar.
1858
Oktober
November
1859
Januari
Februari
Mars
April
Juli
Augusti
September
12;
13
15
19
22;
26
9
12
16
19!
11
14
25
28
1
4
8
11
15
18
22
25
1
4
8
11
15
1
5
8
12
19
22:
26
29;
2
4
5
11
12
16
19
23
26
30
2:
6
1 9i
113
16
19
27
29
Enligt Bil. Lit. O. till 1858 års revisions-berättelse,
hade Riksgälds-kontoret
under Januari — September månader samma
år försålt vexlar, utställda å
Ytterligare försålda vexlar under nedanstående
dagar:
J6 Sterling.
Mark
Hamb. Banko.
Thaler
Preuss. K:t.
Inbetalning
Riksmynt.
Å Bankirhuset Salomon Heine i Hamburg
dragna vexlar, som remitterats till Raphaöel
Edånger i Frankfurt am Main,
för liqvid af den 2.dra Januari 1860
förfallande räntor och utlottade obligationer
Summa
99,556
16
: 3
! 8,699,556
4
54,458
5
•
—
14,000
—
55,853
10
—
45,823
4
—
—
29,862
15
—
18,985
6
—
61,176
7
—
5,763
9
—
61,625
—
—
71,222
13
—
-
97,302
10
—
101,275
2
—
54,065
9
—
81,171
—
—
17,646
1
—
18,935
3
—
41,687
6
!
—
—
62,991
11
—
—
65,047
4
—
—
175,017
2
—
33,897
1
—
—
89,590
1
—
—.
144,597
2
10
—
99,722
8
—
—
99,002
7
—
—
289,085
4
—
—
.
14,000
—
—
—
44,019
12
—
—
15,797
7
—
—
4,660
—
—
—
36,927
6
—
—
8,108
5
—
—
119,942
3
—
—
41,362
11
—
—
75,868
2
—
—
62,811
2
—
—
31,650
—
—
—
66,163
4
—
—
5,000
—
—
—
26,450
6
—
—
—
52,357
—
—
200,000
—
—
53,994
1
—
43,000
—
—
—
—
8,516
12
—
—
38,400
—
—
—
4,600
__
—
—
45,286
13
—
—
65,811
14
—
—
—
235,009
12
—
—
1,200
—
8,700
•
300,000
99,556j
16|
ä|
12,198,997|14j
10
41,178
600
18
41,778|18
13,615,581
72,848
18,725
74,712
61,292
1,620
39,949
25,396
81,987
7,755
82,898
95,816
132,350 95
137,744
73,548 32!
110,405
23,999
25,708
56,308
85,052
87,815
235,711
45,765
120,517
194,555
134,153
133,102
388,786
18,830
59,426
21,326
6,291
49,763
10,925
161,643
55,742
102,241
84.643
42,648
89)160
6.737
35.643 76
70,423 92
268,000 —
72,624
57,728
11,434
51,552
6,164
60,684
88,191
314,769
1,611
11,701
403,500
87
21
13
54
11
14
56
7
95
52
12!
51
64!
59!
2!
51!
40'
47
9
8
74
83
11
52
67
54
50
95
45
76
89
2
38
11
50
40
50
28
—118,327,517;57
Stockholm den 14 Oktober 1859.
C. G. Stuart.
