# ID: svediakorp-gov2344
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 92,169
# sentences: 4,479
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
JTÄtf I VÄtfJhJh
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
ÅREN 1859 OCH 1860.
AKDRA SAMLIAGEM.
I**g Afdelningen:
Rikets Ständers Revisorers samt JustitieOmhudsmans
Berättelser.
1859 urs Revisions-Berälfeiser.
aHuicKÄiJSMsam'
■
^ f-!!«#:#
I
■
$%c*iV»% -v vtsil 1%i%&
'
RIKETS HÖGLOFT STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
om den år 1859 af dera verkställda granskning
af
STATS-VERKETS
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1857;
jemte
de, i anledning af samma berättelse, infordrade och till
KONGL MAJ:T
afgifna underdåniga Utlåtanden.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1860
kjedun den revision af stats-verkets, jemte dertill körande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning för år 1857, hvilken, i följd af 68 § riksdags-ordningen, Rikets sednast församlade
Ständer utsatt och Kongl. Maj:t den 13 nästlidne Maj i nåder kungjort att
taga sin början den 15 Augusti innevarande år, blifvit af undertecknade i behörig ordning
verkställd; få Revisorerne derom nu afgifva den i 7 § af instruktionen för Rikets
Ständers Revisorer den 17 April 1841 föreskrifna berättelse.
Från nedannämnde verk och inrättningar hafva Revisorerne, vid förrättningens
början, fått emottaga berättelser om tillståndet och förvaltningen under revisions-året af
de till deras disposition ställde anslag, nemligen:
från Kongl. Stats-kontoret, angående sjelfva stats-verket, det stämplade papperet, Statens
spanmåls-förvaltning, undsättnings-fonden samt magasins-fonden,
» » Krigs-kollegium,
» » Förvaltningen af Sjöärendena,
» » Sundliets-kollegium.,
» » General-tullstyrelsen,
» » General-poststyrelsen,
» Öfver-direktörs-embetet för Mynt- och kontroll-verken,
» Styelsen öfver fängelser och arbets-inrättningar i riket,
» Kanslers-embetet vid Kongl. Krigs-akademien,
» Direktionen öfver allmänna Garnisonssjukhuset,
» » » Civilstatens pensions-inrättning,
» » » Arméens dito,
» Konvoy-kommissariatet,
» Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
» Skogsstyrelsen, angående förvaltningen af de under f. d. Styrelsen öfver ekplanteringarne
ställda allmänna medel,
« Kommittéen för salpeter-ärendena,
» Kongl. Ofcerintendents-embetet,
» Stiiteri-öfverstyrelsen,
» Kongl. Serafmer-ordens-gillet,
» Direktionen öfver Stockholms allmänna barnhus,
)> » » Danviks hospital,
» Kongl. Landtbruks-akademien.
från Direktionen för Kongl. Hof-kapellet och spektaklerna,
» » för Teknologiska institutet,
» Chefen för Topografiska korpsen,
» Chefs-embetet för Élektriska telegraf-verket,
» Direktionen öfver Amiralitets-krigsmans-kassan,
» Chefen för Statens jernvägs-bgggnader;
hvarförutan till Revisorerne blifvit öfverlemnad dels den berättelse, sora särskildt i nåder
förordnade Revisorer afgifvit, angående manufaktur- och ull-diskont-fondernas förvaltning
år 1857, dels ock sammandrag af räkenskaperna för berörda år öfver de under
Kongl. Kommerse-kollegium ställda fonder och medel.
Lika med hvad vid föregående stats-revisioner egt rum, upptages det befunna förhållandet
särskildt för hvarje verk.
Kong!. Stats-kon torek
§ i.
Detta embets-verks förvaltnings-åtgärder stödja sig på Kongl. Maj:ts nådiga bref
och de fastställda riks-staterna samt redovisas specielt genom verkets protokoller, registratur,
special-stater och memorial-böcker, Kongl. Ränte-kammarens hufvudbok jemte
riks-hufvudboken, hvilken sednare utvisar förhållandet emellan stats-regleringen och det
verkliga resultatet af inkomster och utgifter. Kongl. Ränte-kammarens hufvudbok, grunskad
i Kongl. Kammar-rätten för det åf denna revision omfattar, utan att någon anmärkning
dervid förekommit, har icke heller föranledt till någon erinran af Revisorerne,
hvilka icke kunnat underlåta att vitsorda, att såväl nämnda hufvudbok, som Kongl.
Stats-kontorets öfriga räkenskaper fortfarande äro förda med synnerlig noggrannhet och
ordning.
§ 2.
I afseende å fortgången med det utaf Kongl. Maj:t under den 14 December 1855
nådigst anbefallda arbete med upprättande af nya formulär för de förvaltande verkens
samt alla redovisande embets- och tjenstemäns räkenskaper, få Revisorerne, med hänvisning
till hvad i föregående revisions-berättelser derom förekommer, anmäla att, sedan
Kammar-förvandten i Kongl. Stats-kontoret A. E Nerén, som erhållit nådigt uppdrag
att, under Kongl. Stats-kontorets inseende och emot ersättning af 150 R:dr banko i månaden,
utföra berörde arbete, under sin befattning härmed dels upprättat nya, af Kongl.
Maj.t fastställda, formulärer för Konsistoriernas och elementar-läroverkens räkenskaper,
dels ock i konsept uppgjort ett sådant för länens special-räkningar öfver krono-uppbörden
uti fögderier och städer, samt derjemte påbörjat dylika för länens ränterier och metall-vågarnes
special-räkningar, i Augusti månad förlidet år, enligt hvad föregående Revisorer
upplyst, med döden afgått, Kongl. Maj;t den 19 November samma år i nåder
förordnat Kamereraren i Kongl. Stats-kontorets riksboksluts-kontor J. Th. Spongberg att,
likaledes under detta embetsverks inseende, verkställa ofvanberörde formulär-arbete, med
rättighet för Spongberg att under tiden åtnjuta ett månadtligt arfvode till lika belopp
med den för Kongl. Stats-kontorets Kamererare bestämda aflöning, samt att dessutom,
Bilaga Litt. A. till 1859 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid= 5.
Sammandrag öfver samtlige i 1857 års riks-hufvudbok ingående medel.
Debet.
Ingående balans:
Stats- och Riksgälds-medel.
Diverse medel.
Medel, hvilka uti
riks-liufvudboken
endast upptagas i
balanserna.
Summ a.
Kontant behållning.
Inventariers värden
Behållning af spanmål
Dito af bergseffekter.
Utlånta medel
Utestående krono-uppbörd:
Levererad inom den 31 Augusti 1857
Resterande den 1 September 1857
Förskotter till liqvid och redovisning
Anmärkta poster
Proprie balanser
Fordringar
S:r
1857 års krono-uppbörd:
Afkortad  j 639,196 2(1
Behållen till disposition  ! 22,628,743} 9
Resterande den 1 September 1858  149,050 10 11
S:r | 23,416,989 40
Uppbörd för extra stats-regleringen
! 30,554 31
Levereringar...  I 1—,
Utgående balans:
Öfverlevereringar
Återstående utgifter..
Skulder
Sar
15,138
186,08933
: 16,051,996| 6
■ 16,253,223 40
5,897,917
23
3
272,234
24
6
241,387
31
3
—
79,289
40
1
26,556
16
6
815,420
22
8
—
—
8,478,132
8
1
2,686,087
41
5
4.707,765
46
5,589
45
8
237,716
14
8
49
6
7
6,670,086
21
4
223,551
46
8
2,666
44
6
4.000
—
159,472
12
10
15,854
18
6
10,537,185
31
3
1,534,499
12
5
7
11
4,768,423
20
3
574,801 3
201.815
711,209 1 6
13,67418 9
22,785 16 11
2,80923!-  9,000|—I—
1,536,09415 “9
1015 2
1,642,5841 l, 8
145J42
1,642,74010 10
28,63120
223,980 28: 6
252,612— 11
61,637 14 10
1,241,476 41
5,142 4 11
1,308,256131 4
1,671,659 40
253 18
46825
9
721 44 6
Summa j 77,527,80930| ö| 6,663,77532‘—| 4,516,732 18! 2
6,744,953 3
241,387 31
105,846 8
815,420 22
11,366,035 1
5,424,564 45
251,439 40
6,916,423 36
6,666 44
178,136! 6
12,080,684|43
44, f31,558 43 11
10
700.8441 8
25,512,804 4
154,338! 9
26,367,986 22
30,554 3I|8
1,671,659 40
44,022 39' 8
186,089 33j
16,276,445 121 8
16,506,557 3711
88,708,317|32 8
Cretlit.
Ingående balans:
Öfverlevereringar
Återstående utgifter..
Skulder
Stats- oell Riksgälds-medel.
Diverse medel.
Medel, hvilka uti
riks-liufvudboken
endas , upptagas i
balanserna.
Summa.
S:r
Afskrifningar.
8,919 9, 7
145,263 46| 9
19,187,418;29] 9
19,341,601138J 1
8,642
189,872
Afkortning:
För
»
år 1857
» 1856 och föregående åren.
S:r
Anordning:
Enligt riks-staten
» extra stats-regleringen.
Utom stat
S:r
639,196
92,372
26
15
731,568
41
16,025,217
6,290,611
481,701
11
22,797,530 32
Levereringar.
Utgående balans:
Kontant behållning
Inventariers värden
Behållning af spanmål
Dito af bergseffekter
Utlånta medel
Utestående krono-uppbörd:
Levererad inom den 31 Augusti 1858.
Resterande den 1 September 1858
Förskotter till liqvid och redovisning....,
Anmärkta poster
Proprie balanser.
5,564,298 36
274,775’ 8
73,381 35,
483,48846|
10,017,297 4
4,788,224 40
271,527 30
4,856,398 17
7,618, 1
155,742}—
Fordringar  ! 8,164,355 33
S:r 34,657,108:14! 8
198,514 7!
52,707 .35
1015
50 5
60 20 6
691.850- 11
691.850—11
271,081
24,271
31 10
28
2,728,258 44
4,578
43
11
145
42
—
1,174,197
34
8
15,832
6
—
1,502,276
25
4
5,720,643
15
10
Summa | 77,527,809j30j 6| 6,663,775|32|-
59832
2,138 4510
2,737j30j 5
18,159
145,263
11
9
19,379,429,31 3
61,637
5,560
67,197,19, 9
59,815121 7
59,815 21 7
2
3,006,969,23
449,994 27
212,715
701,255
12,642
612
29 —
33 3
10 1
2,792
1511
1,380,012 19 3
4,516,732;18l 2
19,542,853^71;
52,707 35 4
700,844 8
97,98225
(i
798,826 33! 8
16,025,217
6,290,611
1,233,366
23,549,196 61b
3,006,969 23 2
6,285,374 47 —
274.775 8 8
97,653 15 3
483,488 46
12,958,271
17 5
5,494,059
284,316
6,031,208 1310
7,618 1 8
174,36622
9,666,632 10
41,7577764 1\
110. 2
88,708,317i32! 8
Bilaga Litt. F. till 1859 års revision s-berättelse, angående- statsverket, sid. 5.
Riksgälds- verkets
toehet.
Ingående balans :
Fondens behållning vid 1856 års slut, bestående af:
Kontanta behållningar  *
Utlånta medel
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1856:
Levererad inom den 31 Augusti 1857
Resterande den 1 September samina år:
För år 1856
8,033: 5. 1.
» » 1855 och föregående åren  8,727: 14. 11.
Förskotter till liqvid och redovisning
Proprie-ba, lanser.
Fordringar:
Hos stats-verkets grundfond;
1856 års bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kon
toret
anvisade utgifter  1,481,380: — —
Andel i öfverskott och besparingar:
För år 1855
2,742,441:28. 7.
» » 1856
3,997,682: 16. 7.
Afbetalning å ett byggnads-lån till
brandskadade i staden Gustavia....
I allmänhet
Efter afdrag af:,
Öfverlevereriugar
Skulder:
Till stats-verkets grundfond:
Återstod å 1842 års statsfyllnads-summa
Till extra stats-reglerings-fonden :
Reservationer å extra stats-anslag
I allmänhet
Utgörande netto
568,963: 40 —
4,912,129: 47. 10.
1,391,544:
16,760: 20.
1.408,304: 20. 7.
2,444: 38. 7.
17,803: 47. 9.
6,740,123: 45. 2.
614: 4. 4.
8,222,118: 1. 6.
2,063,343: 2A 10. 10,285,461: 27; 4. 17,195,108: 30.
2,045: 3. 5.
450:
972,349: 38. 5.
8,673,270: 40. 4. 9,646,070: 30. 9. 9,648,115: 34. 2
r,546,992;43:li
Ordinarie stats-reglerings-fonden:
Bidrag tili bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter för år 1857 .
Andel i öfverskott och besparingar för år 1857 ....
Afbetalning å byggnads-lån till brandskadade i staden Gustavia
i.rtra stats-reglerings-fonden:
Å diverse extra stats-anslag uppkomna besparingar
1,481,380: - —
2,993,322: 25. 5.
304: 29. 9.
4,475,007: 7. 2.
31.618: 22. 5.
Fondens inkomster:
Allmän bevillning:
Efter lusta artikeln
» 2:dra dito
» 3:dje dito .
334,887: 1. 6.
1,225,765: 40. 2.
2,235: 45. 10.
Extra uppbörd
1>73fc 21- 8- 1,564,627:
13.
2.
Tidningsstämplings-afgift
14.
5.
Kortstämplings- dito
—
—
4
9.
4
10.
333,333:
16
5,822:
5,
5.
160,988:
35.
1.
883:
44.
8.
!  46,002:
17.
9- 2,237,158:
Summa i 14,290,776137! 7
I
fond för år 1857.
Cretiit.
Extra stats-reglerings-fonden:
Extra stats-anslag
5,916,735: - 2.
Anordning å Riksgälds-verkets inkomster:
Afkortning för år 1857
» » » 1856 och föregående åren
Anordning
Afskrifning
64,940: 19. 6.
4,740: 16. 3.
Utgående balans:
rondens behållningar vid 1857 års slut, bestående af:
Kontanta behållningar  ,
Utlånta medel
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1857:
Levererad inom den 31 Augusti 1858
Resterande den l September samma år:
För år 1857  15,044: 36. 11.
» » 1856 och föregående åren  7,447: .34.
Förskotter till liqvid och redovisning
Proprie-balanser
Fordringar:
Hos stats-verkets grundfond:
Andel i öfverskott och besparingar:
För år 1856  3,997,682: 16. 7.
» » 1857
2,993,322: 25. 5.
1,470,894: 44. 11.
22,492: 22. 11.
Afbetalning å ett byggnads-lån till
brandskadade i staden Gustavia ....
I allmänhet  -...
Efter afdrag af:
Ofverlevereringar
Skulder :
Till stats-verkets grundfond :
6,991,004: 42. —
918: 34. 1.
6,991,923:
537,879:
28. 1.
47. 3.
450:
Återstod å 1842 års statsfyllnads-suinma
Till extra stats-reglerings-fonden:
Reservationer å extra stats-anslag
740,132:
I allmänhet
7,018,381:
46. 9
12.
Utgörande netto.
69,680: 35. 9.
456,357: 34. 5.
25,343: 24. 3.
•>51,381: 46. 5. 6,468,116
46;
236,917: 21. 8.
6,302,084: 33. 3.
1 i
1,493,387: 19. 10.
2,177: 19. 5.
17,774: 33. 2.
7,529,803: 27. 4. 15,582,145: 10. 8.
521: 8. 10.
7,758,964: 10. 10. 7,759,485: 19. 8.
7,822,659 39!
Summa 14,290,776 37
Bilaga Litt. E. till 1859 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 5.
Debet,
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1857 års ingång, bestående af:
Reservationer å extra stats-anslagen:
Hos stats-verket
» riksgälds-verket —
I
1
'■ Riksgälds-verkets fond:
| Anslag
Extra stats-reglerings-fondens inkomster:
Uppbörd och återleverering
Extra Stats-reglerings- fonden för år 1857.
626,086: 25. —
972,349: 38. 5.
5,916,735: — 2.
30,620: 47. 3.
1,598,43615 5
Summa
5,947,355
47
7,545,792
14
10
Credit.
Extra stats-reglerings-fondens utgifter:
Fängelsernas förbättrande
130,683: 27: 11.
Försvars-verket till lands
415,140: 44. 11.
Dito till sjös  385,815: 31. 1.
Kommunikationers och näringars befrämjande  4,242,191: 43. 8.
Folkundervisningen
48,726: 32. —
Diverse anslag  868,052: 44. 2.
Kreditiver  200,000: — — 6,290,611: 31. 9.
Riksgälds-verlcets fond:
o
A diverse extra stats-anslag uppkomna besparingar
31,618: 22. 5. 6 322 230 6
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1857 års slut, bestående af:
Reservationer å extra stats-anslagen:
Ilos stats-verket
483,369: 21. 6
» riksgälds-verket  740,192: 35. 2. 1,223,562 8
Summa
7,545,792
14
8
10
Bilaga LkL D till 1859 år* revisionsberättelse, angående statsverket, sid. 5.
Stats-verk et* behållna inkomster för ar
Enligt Jtiketf» Ständers
r'k8-slut pära
linnde.
tgifts-anslag t
kommande.
till
-
(Hverskotl.
. i Enligt räkcnsktt
Brister.
) jjerrul utgörande.
Ordinarie inkomster:
Ordinarie ränta
•••• 2,434.420j47 7 186,435j26j 2
Afrads-spanmål
Tionde-spanmå!
Tionde-spanmåls-lösen efter bestämda priser
Arrende-medel
Silfver-tionde, myntarelön oell slagskatt
Koppar-ränta
Tionde- och hammarskatts-jern
Svafrelbruks-tionde
—
Mantalspenningar
Hötes-medel
Kavalleri-regementeuas hästvakans-spanmå 1
Ständiga rotevakans-afgifter vid Skånska infanteri-regementena
Tillfälliga rotevakans-afgifter
Vakans-afgifter af inroterad jord
iiotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland
Fourage-afgift af indelta kavalleriet
Trosspassevolans-afgift
Båt smans-vakans-afgift
Krut- och salpeter-försäljniugs-medel
Kontrollstämpel-medel  •'■■■
Bak- oell lots-medel
••••
Danska fyrings-raedel
Kon vin-kommissariatets bidrag till Turkiska beskickningens aflöning
Observations-medel
Extra medel oell uppbörder
Intresse-medel
.Extra ordinarie inkomster.
Sjötulls-medel
Salu-aceis af städerna
Post-medel
Karta-sigillata-medel...
BrSnvins-afgift
Ku j eudtitlaenee uppbördsmedel :
4:de bufvudtiteln
(>:te dito
7:de dito
8:de dito
9;de dito
BrAmitier ;
Odispooiblo uppbörds-uiedel för är 1856 och föregående åren
Inkomster utom riksstoten:
Afbetalning å ett lån till braodskadade i staden Ohistavia
40(1,182128; ti
970,808' 114
4,400
160,000;- -  10,500
82,000
142,100
950i- ;
1543,000; - —
35.000 - -
1
148,333; 1G
15,400]—
4,000 - —;
30,000; - j8.
250 —
32,300 | —:
17.680 i-i
36,000;
120,000 - •:—
12.000 -j~
95,000—
26,6.30 - ; —
14,800;—i —
10,000;—{—
19,180 -1
3,360 —
9,322 37 3
r
134 510
178,915; 2 5
64,688:36 5
124 42 1
75.029 14 4
489i 5 6
‘ j H
96,420, 7 7
255141 5
26,183 36 9
22,550
60,688
4,316
824
10,318
5,385
—
82,167:34 2
I !
38; 1
27 5i;
46 1
31 3
36 3
4411
8,169,21 —
l|22i ■
11,113 15 3
82,856 24 8
5.120 38 4
44,518 9,11
S:r | 5,182,295 7; 5: 278,060
I!
7
5 697,961 13 8
5,200,000;—
500 — i—;
485.000 — —
710.000 — —
3,000,000 - |-
533,099|38; 6
1,722,152 45; 3
585,231 6 10
; 446,883'12 3
S:r 9,395,500— —
279,209 6 5
1,397,540 3 9
1.042,273— 5
3,211,309; 911
S:r
91,755
37
7j  :-J—■
21,554
40
5
94.736
7
iij —H-.
33,824
33
«i
170,026
42:
s| ..
411,898
17
10 —;
1
130,000
8:r
Afgå. ■
Återstå
3,909,273
226,387
231 7
2|4
_
Summa 1 14,707,795
7 5! 2,087,49^29;—!
3,682,886:21: 3
304;29
J—i—
-r!
66,47127 2 2,554,384:46! 7
•—1_ 585,097 30 11
—j— 1,044,811 37:-
4,524 42 I
235,029 14 4
10,989 5; 6
10,816 36 3 , 71,183 11 9
238,520; 7 7
1,205 41 5
369,183 36 9
57,550:38 1
209.156 1 3
19,716 46 I
4,824 31; 3
40,318;36' 3
13,635 44
40,469 21
17,681 22
47,113 15
202,856 24
17,120 38 4
— - ! 177,167
19,963 16—| 6,666
14,755
3,983
11
44
6,016
34; 2
32 —
3H
28 9:
_U
i
36 6
>45
119 3
63,698 9 11
3,359!lil 6
103,313: 3 8 6,055,00624 10
ill II
— 7,455,252 35: 9
55: 1 445!—I
—! 1,070,231 6 10
— 1,156,883 12 i!
— 4,321,482 6'10
55
14,004.294 13 8
—
91,755 37
7
-
21,554 40
5
94,736 7
11
—
i
33,824 33
6
~i.
170,02642
5
-
411,89817
10
46
1
.8!
" TT
6,981 1
4
: 2
2
4;
4
i
_
30429, 9
3,683.191! 3 -
. _UJ
20,478,484 39: 5
Bilaga Litt. C. till 1859 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 5.
Ordinarie Ståts-reglerings
Debet.
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1857 års ingång, bestående af:
Reservationer å riksstats-anslagen
5,647,164: 6.
Odisponible uppbörds-medel den 1 September 1857, nemligen:
Resterande:
För år 1856  103,076: 11. 7.
» » 1855 och föregående åren  117.879: 31. L. 220,955: 42. 8.
Proprie-balanser, tillhörande det egentliga stats-verket,.  127,196: 20. 6.
Anmärkta poster, dito dito
1,487: 12. 6. 349,639: 27.
i Stats-verkets inkomster:
Ordinarie inkomster
6,744,5*3: 12. *.
Extra ordinarie dito -  14,021,534: 22. 10.
Hufvudtitlarnes enskilda uppbörds-medel
413,353: 1. 7.
Inkomster utom rik s-staten
304: 29. 9.
Summa
5,996,803 34 4
21,179,765 18 9
27,176,569 5 1
fonden för år 1857.
Cretlit.
Fondens utgifter:
Afkortningar å stats-verkets inkomster:
För år 1857
574,256: 6. 8.
» » 1856 och föregående åren  87,631: 47. —
Riksstats-utgifterna:
Å Esta hufvudtiteln  783,351: 26. 5.
» 2:dra dito
1,318,028: 28. 9.
» 3:dje dito
240,255: 21. 10.
» 4:de dito
4,981,318: 1. 10.
» 5:te dito
1,775,261: 7. 4.
» 6:te dito
1,175,332: 36. 6.
» 7:de dito
3,073,891: 17. 6.
» 8:de dito
1,577,906: 32. 10.
» 9:de dito
697,523: 40. 6.
Utom hufvudtitlarne
402,348: 16. 5.
661,888: 5. 8.
16,025,217: 37. 11. 16,687,105: 43. 7.
Riksgälds-verkets fond:
Andel i öfverskotter och besparingar för år 1857
Afbetalning å ett byggnadslån till brandskadade i staden Gustavia
1857 års bidrag till bestridande af de å samma fond anvisade
stats-utgifter
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1857 års slut, bestående af:
Reservationer å riksstats-anslagen
Odisponible uppbörds-medel den 1 September 1857, nemligen:
Restantier:
För år 1857
134,005: 22. —
» »1353 och föregående åren  115,029: 34. —
2,993,322: 25. 5.
304: 29. 9.
1,481,380: — —
4,475,007: 7. 2.
21,162,113
5,625,895: 13. 10.
Proprie-balanser, tillhörande det egentliga stats-verket.
Anmärkta poster, dito dito
249,035: 8. —
133,125: 12. 10.
6,400: 15. 8.
388,560: 36. 6.
Summa
6,014,456
2 9
27,176,569| 5
Bilaga Litt. B. till 1859 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 5.
Stats-verkets arund
ttehet.
Ingående balans:
Pondens behållning vid 1857 års början, bestående af:
Inventariers värden
Behållning af spanmål och proviant
af bergs-effekter
Dito
5,328,953:
31. 3.
241,387:
31. 3.
79,289:
40. 1.
815,420:
22. 8.
3,566,002:
8. 3.
7.
1.
220,955: 12. 8.
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1856:
Levererad inom den 31 Augusti 1857  3,316,221: 45.
Resterande den 1 September samma år:
För år 1856
103,076: 11.
» 1855 och föregående åren  117,879: 3!,
Förskotter till liqvid och redovisning
Anmärkta poster
Proprie-balanser
Fordringar:
Hos riksgälds-verkets fond:
Återstoden af 1842 års statsfyllnads-summa
I allmänhet
251.274:
Efter afdrag af:
Ofver-levereringar
o
Återstående utgifter, enligt riks-stat,
450:
3. II.
5,647,164: 6. 8.
220,955: 42. 8.
1,487: 12.
127,196: 20.
6.
6.
5,996,803: 34. 4.
Skulder :
Till ordinäre stats-réglerings-fouden för:
Reservationer å riks-stats-anslagen
Odisponibla uppbörds-medel:
Resterande den I September 1857:
För år 1856... • 103,076: 11. 7.
» » 1855 och
föregående åren 117,879: 31. 1.
Anmärkta poster, tillhörande det egentliga
stats-verket,
Proprie-balanser, dito dito,
Till extra stats-reglerings-fonden för:
Reservationer å extra stats-anslagen
626,086: 25: —
Till riksgälds-verkets fond för:
1856 års bidrag till bestridande af de på Riksgälds-konto
ret
anvisade stats-utgifter  1,481,380: — —
Andel i öfverskotter och besparingar:
För år 1855
2,742,441: 28. 7.
» » 1856
3,997,682: 16. 7. 6,740,123- 45 9
Afbetalning å ett byggnadslån till brandskadade
i staden Gustavia på ön S:t
Barthelemy  614: 4. 4. 8,222,1(8- 1 6.
1 allmänhet
2,291,579: 35. II.
3,537,177: 40.
6,667,641: 30.
2,666: 44.
141,668: 13.
1.
9.
6.
1.
251,724: 3. 11. 20,631,932:
6,874: 6. 2.
145,263: 46. 9.
10.
17,136,588: — 9.
Utgörande netto
17,288,726:
o.
8,:
Summa
120,
120
fond för år 1857.
Credit.
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1857 års slut, bestående af:
Kontanta behållningar
Inventariers värden ....—
Behållning af spanmål och proviant
Dito af bergs-effekter
Utlånta medel
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1857:
Levererad inom den 31 Augusti 1858
3,317,329: 43.
Resterande den 1 September samma år:
För år 1857
134,005: 22. —
» » 1856 och föregående åren
115,029: 34. — 249,035: 8.
Förskotter till liqvid och redovisning
Anmärkta poster
Proprie-balanser
Fordringar:
Hos riksgälds-verkets fond:
r>
Återstoden af 1842 års statsfylluads-sumina
450: —-
I allmänhet
634,102: 6.
Efter afdrag af:
Ofver-levereringar
Återstående utgifter, enligt riks-stat,
Skulder:
Till
ordinarie stats-reglerings-fonden för:
Reservationer å riks-stats-anslagen
Odisponibla uppbörds-medel:
Resterande den 1 September 1858:
För år 1857 134,005: 22. —
» » 1856 och
föregående åren 115,029: 34. -
5,625,895: 13. 10..
Anmärkta poster, tillhörande det
egentliga stats-verket,
Proprie-balanser, d:o d:o,
249,035: 8. —
6,400: 15. 8.
133,125: 12. 10.
^ 388,560: 36. 0. 6,014,456: 2. 4,
Till extra stats-reglerings-fonden för:
Reservationer å extra stats-anslagen
483,42-9:
9. 11.
Till riksgälds-verkets fond för:
Andel i öfverskotter och besparingar:
För år 1856
3,997,682: 16. 7.
» » 1857
2,993,322: 25. 5. 6,991,004: 42.
Afbetalning å ett byggnadslån till brandskadade
i staden Gustavia på ön S:t
Barthelemy
I allmänhet
918: 34. 1. 6,991,923: 28. 1.
2,041,241: 14. 3.
5,327,381:
14. 6.
274.775:
8. 8.
73,381:
35. 3.
483,488:
46. 4.
3,715,212:
19. 3.
3,566,365: 3.
4,854.220: 45.
7,618: 1.
137,967: 15.
8.
8.
I.
634,552: 6. 19,074,963: 4.
14,616: 39. 8.
186,089: 33. 7.
! i
i i
i !
! i
13,531,050: 6. 7. 15,731,756: 3L 10.
Utgörande netto  t 3,343,206:20; 2
Summa i 3,343,206 20 2
hvarje gång någon större afdelning af arbetet blifvit färdigt, få sig tillagd en efter dess
större eller mindre besvärlighet samt skyndsamheten vid detsammas utförande och renskrifnings-kostnaden
lämpad gratifikation, dock med skyldighet att åt ifrågavarande arbete
odeladt egna sin tid och ej tillika emottaga andra uppdrag. Detta arbete, som af
Spongberg öfvertogs med innevarande års början, har nu så framskridit, att hufvudredogörelsen
för länens förvaltning eller den så kallade landsholmen blifvit påbörjad; och
synes det kunna antagas, att, derest oförutsedda hinder ej möta, formulärerna till länens
räkenskaper böra blifva färdiga under loppet af nästkommande år.
§ 3.
Öfver samtlige i 1857 års riks-hufvudbok ingående medel hafva Revisorerne, i
likhet med hvad vid föregående revisions-förrättningar egt rum, låtit upprätta hosföljande
sammandrag (Bil. Litt. A.), äfvensom särskilda uträkningar blifvit uppgjorda dels
öfver stats-verkets grundfond (Bil. Litt. B.), som visar, att denna fond äfven under år
1857 förblifvit oförändrad och uppgått till 3,343,206 R:dr 20 sk. 2 r:st, dels öfver ordinarie
statsreglerings-fonden, stats-verkets inkomster, extra statsreglerings-fonden samt
Riksgälds-kontorets fond (Bilagorna Litt. C. D. E. och F.); — och få Revisorerne derjemte
lemna följande redogörelse för förhållandet med vissa speciella delar af stats-regleringen
nemligen:
Restantier:
Ordinarie ränta
4,746: 43. 11*
Afrads-spanmål
464: 6. 2-
Tionde- dito
1,774: 1. 6-
Arrende-medel
5,283: 8. 2-
Koppar-ränta
1,586: 18. 8*
Tionde- och hammarskatts-jern  4,335: 2. 1.
Svafvelbruks-tionde  324: 36. 4.
Mantals-penningar
2,762: 21. 7.
Bötes-medel
96,500: 44. 6.
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål
76: 20. 10.
Tillfälliga rotevakans-afgifter
3: 24. 11.
Vakans-afgifter af nyroterad jord
166: 27. 11.
Fourage-afgift af indelta Kavalleriet  17: 5. 4.
Trosspassevolans-afgift  2: 24. —
Båtsmansvakans- dito
165: 37. 4.
Extra medel och uppbörder
13,220: 9. 5.
Bränvins-afgift  1,174: — 4.
7:de hufvudtitelns uppbördsmedel  1,367: 21. 2.
9:de dito dito
34: 3. 10.
Summa 134,005: 22. —
— 6 —
Riksgälds-kontoret tillgodoiörda besparingar:
å 2:dra hufvudtiteln,
Medico-Iegala besigtningar
31: 44. 10.
å 4:de hufvudtiteln,
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus
för Landtförsvars-departementets Kansli-expedition
518: 29. 6.
å 5:te hufvudtiteln,
Båtsmännens beklädnad  1,475: 11. 6.
Skrifmaterialier och expenser samt
ved och ljus för Sjöförsvarsdepartementets
Kansli-expedition
248: 20. 2. 1,723:31. 8.
å 6:te hufvudtiteln,
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar 1,327: 41. 11.
å 7:de hufvudtiteln,
Transportkostnader för stats-verkets bergseffekter
27: 4. 1.
Observations- och uppbörds
procenter
m. m  197: 43. 11.
Mantalsskrifnings-provision.... 57: 12. 2.
Rese- och traktaments-pen
ningar
78: 21. 8. 360: 33. 10.
å 8:de hufvudtiteln,
Kleresi-staten
380: — —
Fria konsternas akademi
9: 36. 11.
Rese- och traktaments-pen
ningar
868: 38. 10. 1,258: 27: 9. 5,221: 17. 6.
5,221: 17. 6j
Transport; 5,221: 17. 6.
Reservation å anslaget till emeriti-döner vid elementar-läroverken,
jemlikt Kongl. Brefvet den 23 April 1858,
46,115: 37. —
Ytterligare afbetalning å ett lån till de brandskadade i staden
Gustavia
304: 29. 9,
Summa 51,641: 36. 3.
Brister,
uppförda till ersättning af Riksgäkls-kontoret:
å 2:dra hufvudtiteln,
Fångars vård och underhåll
119,436
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus 723
Rese- och traktaments-penningar
1,461
Ersättning åt vittnen och parter
2,234
2. 5.
37. 11.
36. 2.
9. 4.
123,855: 37. 10.
ä 3:dje hufvudtiteln,
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för UtrikesDepartementetsExpedition
å 4:de hufvudtiteln,
Kavalleri- och infanteri-regementena
JVIilitie-boställs-kassan
Fouragering vid indelta Kavalleriet
D;o af Artilleriets och värfvade Kavalleriets
hästar
Bevärings-manskapets vapenöfningar
Inqvarteringskostnader i Stockholm
D:o i landsorterna
Rese- och traktaments-penningar
784:
1,771:
23,361:
111,906:
63,745:
2,524:
1,492:
28,805:
20. 11
26. 4
45. 5
41. 8
36. 1
37. —
10. 8
39. 10
13,787: 35.
234,393: 17. 11.
å 5:te hufvudtiteln,
Rese- och traktaments-penningar  7.654: 39. 9.
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus
för Flottans stationer
6,564: 4: 6.
14,218: 44. 3.
å 6te hufvudtiteln.
Utflyttningshjelp efter laga skiften
38,625: 15. —
Odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare  7,991: 31. —
Transport : 46,616: 46. —
3*2,468: ~ 2. —
Transport: 46,616: 46. — 372,468: 2. —
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus 33,104: 9: 5.
Rese- och traktaments-penningar
1,885: 14: 5. 81,606: 21. 10.
å 7:de hufvudtiteln,
Karta-sigillata-omkostnader
28,337:
35:
10.
Kontroll-verkets d:o
2.204:
4.
2-
Skogsplanterings-kassan
3,203:
6:
9.
Lyshållnings- med flere utgifter för Kronans hus
i Stockholm
5,594:
45.
11.
Städers friheter
420:
45.
7.
Restitutioner
35,759:
19.
9.
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus
1,630:
38.
7.
77,151: 4. 7.
å 8:de hufvudtiteln,
Kleresi-staten
1,005:
44.
8.
Lappmarks ecklesiastik-verk
639:
43.
3.
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande
28,760:
21.
3.
Fattigvården i allmänhet
17,175:
11.
1.
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus
6,393:
10.
6.
53,974: 34. 9.
å 9:de hufvudtiteln,
W adstena Krigsmanshus-kassa
5,240:
13.
4.
Invalidhns-fonden
7,957:
17
8.
Allmänna indragnings-staten
5,576:
5.
2.
18,773: 36: 2.
Summa ' 617~76 lT407 4.
Liqviden
vied, Riksgålds-kontoret å öfverskott och besparingar samt brister har utfallit
på följande sätt:
Behållet öfverskott af stats-verkets inkomster 3,682,886: 21. 3.
Ytterligare afbetalning å ett lån till brand
skadade
i staden Gustavia
304: 29. 9.
Besparingar å förslags-anslagen
5,221: 17. 6.
Reservation å anslaget till emeriti-löner vid
elementar-läroverken
46,115: 37. — 3,734,528: 9. 6.
Anvisningar på öfverskotten å stats-verkets
inkomster
49,754, 42. 3.
Kostnader för befordrandet till verkställighet
af beskattniugs-väsendets förenkling  11,400: —
TrånsportT" ,154: 42. 3. 3,734,528: 9. 6.
Transport: 61,154: 42. 3. 3,734,528: 9. 6.
Ersättning för mistad rättighet till forsellön
35,608: 37. 9.
Begrafningshjelp till sterbhus
26,375: 26. —
Brister å förslags-anslagen
617,761: 40. 4. 740,901- 2. 4
återstår netto-öfverskott, Rikets Ständers Riksgälds-kontor till godo, 2,993,627: Y. 2.
å Esta hufvudtiteln
775: 16.
» 2:dra
d:o
7.
» 3:dje
d:o
578: 42.
7.
» 4:de
d:o
1,386,284: 25.
7,
» 5:te
d:o
2.
« 6:te
d:o
8.
« 7:de
d:o
959,508: 33.
8.
« 8:de
d:o
69,473: 22.
7.
« 9:de
d:o
—
Summa 5,625,895: 13. 10.
§ 4.
Häraf visar sig att åtskilliga förslags-anslag icke på långt när varit tillräcklige
för de afsedda behofven. Detta gäller isynnerhet det å 6;te hufvudtiteln till skrif-materialier
och expenser samt ved och ljus uppförda förslags-anslag, i riks-staten upptaget
till 15,307 R:dr 1 sk. 1 rst., å hvilket anslag under revisions-året utgifterna uppgått till
48,411: 10. 6. och derå således uppkommit en brist af ej mindre än 33,104: 9. 5. Och
som af berörda anslag bestridas en mängd olikartade, årligen förekommande utgifter, samt
någon minskning deruti icke är att emotse, hemställa Revisorerne, att detsamma måtte
vid nästa stats-reglering bestämmas till en summa, hvilken så nära som möjligt närmar
sig det verkliga årsbehofvet.
§ 5-
Vid,,granskningen af länens landsböcker hafva Revisorerne funnit, att, uti räkenskapen
för Orebro län, under revisions-året å Esta hufvudtiteln afförts ett belopp af 12
Riksdaler 12 sk. Banko, utgörande värdet för åtskilliga till Kungsörs Ivungs-ladugård anslagna
dagsverken. Då emedlertid Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers
beslut,- genom nådigt bref af dea 19 Augusti 1851, bland annat i nåder förordnat,
att de till Drottningholms, Gripsholms och Strömsholms Kongl, slott och kungs-ladugårdar
dittills utgående indelta räntor äfvensom kronotionde-spanmål borde till stats-verket
indragas, emot det att tillökning uti de för dessa lägenheter anvisade kontanta anslag
beviljades, anse Revisorerne, att, för likstännnighets skull, åtgärder böra vidtagas, hvarigenom
jemväl förenämnde räntebelopp må kunna till stats-verket indragas.
2
10
8 6.
Anvisningar å anslaget till extra utgifter hafva under revisions-året skett till föl
-
jande belopp, nemligen:
å 2:dra hufvudtiteln
1,318: 31. 5.
» 4:de d:o
27,855: 14. —
» 5:te d:o
10,901: 32. 11.
» 6:te d:o
3,831: 32. 5.
» 7:de d:o
25,267: 9. 11.
» 8:de d:o
10,453: 39. 9.
Uti förenämnde summor ingå jemväl nedanstående belopp, anordnade till vederbörande
Departements-chefers disposition, emot underdånig redovisning:
å 7;de hufvudtiteln, »till mindre nådegåfvor åt behöfvande»
666: 32. —-
» 8:de d:o »till åtskilliga behöfvande personer»
200: — —
»understöd för åtskilliga personer»
166: 32. —
»arfvode åt tjenstemän vid Ecklesiastik-departemen
tets
Expedition»
266: 32. —
»arfvode och gratifikationer åt åtskillige tjenstemän
och vaktbetjente vid bemälde Expedition, för af
dem utförda särskilda uppdrag och förrättad extra
tjenstgöring under loppet af år 1856»
1000: — —
I afseende å sistnämnde belopp och beträffande den form hvarunder detsamma
blifvit utanordnadt, instämma Revisorerne i det yttrande, sorn härom i nästlidne års revisions-berättelse
förekommer.
8 7.
Jemlikt Kongl, brefvet den 16 Oktober 1857, har, utaf 6:te hufvudtitelns extra
utgifts-anslag, ett belopp af 58 Riksdaler 16 sk. blifvit under samma år utbetaldt till
Kapitenen C. Grill för inlösen af vissa exemplar utaf 3;dje delen af hans statistiska
arbete rörande Svenska militie-indelningsverket, i hvad detsamma angår extra roteringen,
hvilket Revisorerne velat anmäla, då de, lika med föregående Revisorer, anse, att
berörda utgift, till följd af sin beskaffenhet, rätteligen bordt bestridas af medel, sorn tillhöra
4:de hufvudtiteln.
Likaledes äro, med stöd af Kongl, brefven den 20 Oktober 1832 och den 25 Januari
1842, af samma anslag 300 Riksdaler under revisions-året, likasom föregående
år utanordnade såsom arfvode åt Polisens ombud vid paut-låne-inrättningen i liufvudstaden.
Detta förhållande anmärktes redan af sednaste Revisorer, som af anförda skäl ansågo
denna utgift rätteligen hafva bordt påföras anslaget till Stockholms polis, och anmäles
endast af den anledning att nu församlade Revisorer dela den åsigt, att någon anvisning
af förevarande beskaffenhet pä extra utgiftsmedlen ej vidare bör ifrågakomma.
§ 8.
I sammanhang med nyss omförmälda ärende hafva Revisorerne velat fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet å följande förhållande, derutinnan rättelse synes böra vidtagas.
— 11 —
Enligt hvad Revisorerne inhemtat, hade vid flera st ats-re visioner anmärkningar
blifvit framställda deremot att, under en mängd af år, utbetalningar från allmänna indragnings-staten,
till belopp af 1,000 Riksdaler Banko årligen, egt rum till hyra för de
af Ofver-ståthållare-embetets Kansli begagnade embetsrum uti den så kallade YVestinska
egendomen och, med anledning af enahanda erinran vid stats-revisionerne åren 1841
och 1843, anhöllo Rikets Ständer vid 1844 och 1845 årens riksdag att, till besparing
af nämnde hyresmedel, tjenlig lokal till embetsrum för bemälde Kansli,måtte uti någon
af Kronans i .liufvudstaden varande byggnader upplåtas. Men sedan Ofver-intendentsembetet
och Ofverståthållare-embetet i ämnet sig yttrat, dervid det sednare upplyst, att
lägenhet för Kansliets inrymmande vore under byggnad, fann Kongl. Maj:t någon åtgärd
till beredande af hyresfri embets-lokal åt Ofverstthållare-embetets Kansli för det dåvarande
icke kunna vidtagas. Då emedlertid ännu vid 1847 års slut ändring i omförmälta
hänseende icke egt rum och 1849 års Revisorer härom hos Rikets Ständer inkornrno
med anmälan, tillstyrkte, Rikets Ständers Stats-utskott vid 1850 -1851 årens
riksdag, att, som med den af Ofverståthållare-embetet omförmälda, under byggnad varande,
lägenhet för Kansliets inrymmande afsåges ett staden tillhörigt, vid Myntgatan beläget
hus, hvarest embets-lokal för såväl Polis-kammaren som Öfverståthållare-embetets
Kansli skulle vara under inredning, men Utskottet icke hade sig bekant, huruvida den
af Rikets Ständer afsedda besparing af hyres-utgift derigenom komme att ega rum, Rikets
Ständer måtte i underdånighet hos Kongl. Maj:t förnya sin i detta ämne förut gjorda
begäran. Denna framställning gillades af Borgare- och Bonde-stånden, men afslogs
af Iiidderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, hvadan frågan förföll.
Enligt räkenskaperna hafva under år 1857 för berörda ändamål från allmänna indragnings-staten
utgått 1,000 Riksdaler; men då Stockholms stad är att betrakta såsom
ett särskildt län, samt Staten, hvilken för närvarande bekostar aflöningen för den hos dess
Öfver-styrelse anställda personal, således ej lärer kunna undandraga sig att jemväl framgent
bestrida de utgifter, som med anskaffning af lämplig embets-lokal åt denna Styrelse
äro förenade, hemställa Revisorerne att, derest tjenlig lokal till embetsrum för oftanämnde
Styrelse ej kan uti något Kronans hus upplåtas, derom förnyad framställning
synes böra hos Kongl. Maj.t i underdånighet göras, eller hyresmedel på annat sätt, än
hittills skett, beredas, Rikets Ständer mätte ä riks-staten låta uppföra ett särskildt anslag
till det belopp, som för ändamålet må anses behöfligt.
§ 9-
Under revisions-året hafva å liufvudtitlames besparingar följande belopp blifvit
anordnade, nemligen ;
å Usta hufvudtiteln
... 75: 47. 1.
» 2:dra d:o
10,545: 16. —
» 4:de d:o
12,365: 46. 5.
» 5:e d;o
292,899: 6. 5.
» 6:te d:o
101,380: 16. 6.
» 7:de d.o
10,209: 22. 2.
» 8:de d;o
11,965: 35. 5.
_ 12 -
§ 10.
Af 1857 års riks-hufvudbok hafva Revisorerne inhemtat, att ett belopp af 26,000
R:dr banko, blifvit å anslaget för restitutioner affördt såsom motsvarande värdet af 195
skeppund garkoppar, hvilka uti 1856 års riks-hufvudbok af misstag uppdebiterats 2:ne
gånger, hvarigenom statsinkomsten af koppar-ränta sistberörda år synts större än i verkligheten,
och Riksgälds-kontoret vid liqviden bekommit 26,000 R:dr mera än som vederbort.
§ 11.
Genom nådigt bref af den 17 September 1851, blef Kongl. Stats-kontoret af Kongl.
Majit anbefaldt, att, för verkställighet af Rikets Ständers beslut angående vissa till åtskilliga
förvaltande verk och inrättningar anvisade inkomsters utbytande emot statsanslag,
vidtaga erforderliga åtgärder. I anledning häraf, meddelade bemälde embets-verk,
uti kungörelse den 25 påföljande November, till vederbörandes iakttagande, bland annat,
att den en del städer tillkommande ersättning för gernings-örena, hvilka icke vidare komme
att såsom särskild uppbörds-titel bland stats-inkomsterna upptagas, borde uträknas
efter antalet af de gerningsmän eller socken-handtverkare, af hvilkas gernings-ören staden,
i händelse denna afgift fortfarit, skulle hafva egt att större eller mindre andel tillgodonjuta,
och att, efter de uträkningar, hvilka på sådan grund borde af Lands-kontoren
upprättas, godtgörelse sedermera skulle af Konungens Befallningshafvande från Landtränterierna
utanordnas af 7:de hufvudtitelns anslag för städers friheter; och hafva i följd
häraf så beskaffade uträkningar sedermera årligen blifvit, i föreskrifven ordning, verkställde.
Då emellertid, efter hvad Revisorerne inhemtat, den specifika uträkning af dessa
ersättningar, hvilka vänligen uppgå till obetydliga belopp, och för revisions-året för hela
riket utgjort allenast 574 Ridr 40 sk., är förenad med mycket besvär för Lands-kontoren,
hemställa Revisorerne, att, för bestridande af denna städerna tillkommande ersättning
för gernings-örena, ett särskildt årligt anslag må i riks-staten uppföras, samt i afseende
å summan, bestämmas efter det medelbelopp, hvartill dylika ersättningar under
de närmaste 5 föregående åren uppgått.
§ 12.
På öfverskotten af stats-verkets inkomster hafva följande anvisningar under revisions-året
egt rum, nemligen:
Kostnader för transport af krut samt för öfvertillverkadt krut  12,902: 3. 8.
Utgifter för uppgörande af formulär till förvaltande verkens räkenskaper 1,800: — —
Dito för Komitén till undersökning af grunderna för städernas beskattning
5,600: — —
Dito till Lif-regementets Hussar-korps, för mistade skjutsfärds-pen
ningar
27: 24. —
Ersättning till Landshöfdingen i Stora Kopparbergs län, för dagsverken 228: 10. 5.
Dito till Borgmästaren Sturnegk, för mistad afrads-spanmål  17: 33. —
Rotefrihets-ersättning till Länsmännen
273: 8. 11.
Roterings-understöd
12,389: 41. —
Afgift till presterskap och fattigvård för häradsskrifvare-bostället Mjölkalånga
51: 25. —
Transport 33,290: 2. —
— 13 —
Transport 33,290: 2. —
Ersättning för bristande prostetunnor  14: 12. —
Dito till indelningshafvare af roterade ecklesiastik-boställen  2,309: 23. 3.
Dito till Geschworner:! M. Griesbachs arfvingar
57: 1. 11.
Dito utöfver medelmarkegångs-pris för de tillförene in natura utgående
korporals-tunnorna
14,084: 3. I.
Summa 49,754: 42. 3.
§ 13.
Uti 12 § af nästlidne års revisions-berättelse hafva då församlade Revisorer,
jemte omförmälan af Kongl. Maj:ts under den 10 Juli 1857 meddelta nådiga beslut, i
anledning af Rikets Ständers underdåniga framställning med afseende derå, att utgifter
till föremål, för hvilka statsanslag saknades, blifvit anordnade på öfverskotten af statsverkets
inkomster, fästat uppmärksamheten derpå, att från flera föregående år funnos
gällande åtskilliga Kongl, bref, hvarigenom Kongl. Stats-kontoret blifvit anbefaldt, att
framgent, medelst anordning på nämnde öfverskott, verkställa vissa årligen förekommande
utbetalningar, men att, enär de flesta af berörda utgifter icke blifvit vid sisthållne riksdag
å vederbörande hufvudtitlar uppförde och således det med Rikets Ständers ofvanberörda
underdåniga framställning åsyftade ändamål, nemligen att förekomma anvisningar
på sådana tillgångar, hvilkas befintlighet är alldeles oviss, ej helt och hållet kunde vinnas,
så länge föreskrifterna om sagde utbetalningar ännu vore gällande, Revisorerne funnit
det vara angeläget, att Kongl. Stats-kontoret erhölle nådigt förständigande, att för
framtiden under förskotts-titel, såsom beroende på anmälan hos Rikets Ständer, anordna
alla sådana utgifter hvilka dittills utgått af öfverskotten å stats-verkets inkomster;
och som nu församlade Revisorer äfven för sin del anse den föreslagna åtgärden lämplig,
få Revisorerne uti ofvannämnda yttrande till alla delar instämma.
§ 14.
Utaf det under 1853—1854 års riksdag beviljade så kallade mindre kreditivet,
faststäldt till 2,500,000 R:dr, deraf 2,000,000 R:dr aifsetts för rikets försvar och 500,000
R:dr för andra högst vigtiga och angelägna ändamål, har, på sätt af riks-hufvudboken
inhemtas, under revisions-året i Riksgälds-kontoret lyftats och af Kongl. Stats-kontoret,
jemlikt Kongl, brefven den 12 och 23 Januari 1856, till General-krigs-kommissariatet
utanordnats ett belopp af 200,000 R:dr, så att, efter afdrag af de under åren 1855 och
1856 å berörde kreditiv jemväl lyftade summor, vid 1857 års slut af dessa kreditivmedel
återstoden utgjorde 1,000,000 R:dr. Deremot har, enligt hvad räkenskaperna visa,
utaf de vid 1850—1851 årens riksdag för det mindre kreditivet anslagne medel och deraf
till karantäns-omkostnader utgifvits tillsammans 125,000 R:dr, under år 1857 till Riksgälds-kontoret
blifvit återlevererade 1,500 R:dr 18 sk. 5 r:st.
§ 15.
Under Kongl. Stats-kontorets förvaltning äro jemväl, på sätt i föregående revisions-berättelser
omförmäles, ställda åtskilliga dels genom enskilda donationer, dels af
statsmedel bestående fonder och kassor, hvilka medels utlåning göras fruktbärande. I
afseende på tillkomsten af och ändamålet med berörda fonder, hafva Rikets Ständers
åren 1855 och 1857 församlade Revisorer meddelat åtskilliga upplysningar, intagne uti
de berättelser, som för nämnde år blifvit utaf bemälde Revisorer afgifne.
— 14 —
Räkenskaperna öfver dessa kassor och fonder utvisa följande förhållanden:
i\orénska Testa meuts-fondcn.
Debet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning  421: 27. 2.
Utlånt kapital  10,000: — — 10,421: 27. 2-
Inkomst:
Ränte-medel
500: —- —
Summa 10,921: 27. 2.
Credit.
Utgift:
Kadett-underhåll
585: — —
Balans till år 1858:
Kontant behållning
336: 27. 2.
Utlånt kapital
10,000: — — 10,336: 27. 2.
Summa 10,921: 27. 2.
Filéenska Testameiits-fonden.
Debet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning
49: 37. 9.
Utlånta medel
20,000: —■ — 20,049: 37. 9.
Inkomst:
Ränte-medel
820: - - —
Summa 20i,869: 37'.' 9.
Credit.
Utgift:
Till folkundervisningens befrämjande
800: — —
Balans till år 1858:
Kontant behållning....  69: 37. 9.
Utlånta medel  20,000: — 20,069: 37. 9.
Summa 20,869: 37. 9.
Fonden för blesseradc Officerare och l iidcr-officerare,
Debet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning  1,341
Utlånta medel  15,000
Fordringar: obetald ränta
286
2. 8.
12- — 16,627: 14. 8.
&
Inkomst:
Ars-anslaget  5,000: — •—
Ränte-medel
675: — — 5,675:
Summa 22,302: 14. 8.
Credit.
Utgift:
Pensioner och gratifikationer
5,999: 8. —
Balans till år 1858:
Kontant behållning  1,016: 42. 8.
Utlånta medel
15,000: — —
Fordringar: obetald ränta ^^^86: 12. — 16,303: 6. 8.
Summa 22,302: 14. 8.
S kogsp I an terings-ka ssan.
D ebet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning
38,538: 47. 9.
Utlånta medel  181,963: 16.
Utestående krono-uppbörd:
levererad  37,841: —- 7.
resterande  2,304: 13. 7. 40,145: 14. 2
Förskotter til! liqvid och redovisning  29,818: 17. 11.
Proprie-balanser  172: 14. 10.
Fordringar  9,141: 45. 3. 299,780: 11. 11.
Inkomst:
Skogsförsäljnings-medel  50,789: 13. 9.
Iietes-medel  770: 36. —
Böter
5,309: 32. 6'.
Transport 56,869: 34. 3. 299,780: 11. 11.
Transport 56,869: 34. 3. 299,780: 11. 11.
Ränte-medel
8,389: 25. 3.
Ersättning för hemmans-räntor och arrenden  15,403: 6. 9.
Besparing å förra jägeri-statens kontanta löner  83: 21. 6.
Ränta å skogs- och jägeri-statens boställen  660: 40. 8.
Diverse inkomster  2,298: 45. — 83,705: 29. 5
Balans till år 1858:
Ofverlevereringar
101: 1: 8.
Återstående utgifter  7,203: 46. 11.
Skulder
36,243: 16. _9. 43,548: 17. 4.
Summa 427,034: 10. 8.
Credit.
Balans från år 1856:
Återstående utgifter
5,783: 20. 10.
Skulder
23,852: 4. 10. 29,635: 25. 8.
Utgift:
Aflöning  48,415: 6. —
Silkesodlingens befrämjande  120: — —
Flygsandens hämmande  2,003: 12. —
Kronoparken vård och förvaltning  30,968: 4. —
Byggnader och öfrige omkostnader å boställen  12,337: 36. —
Provision och remisslage  1,132: 14. 2.
Atkortningar  2,649: 27. 11.
Diverse utgifter
17,653: 9. j—115,279: 13. 1.
Balans till år 1858:
Kontant behållning  44.859: 33. 9.
Utlånta medel  186.553: 16. —
Utestående krono-uppbörd:
levererad  25,350: 9. 6.
resterande  3,035: 22. 10. 28,385: 32. 4.
Förskotter till liqvid och redovisning  12,166: 38. 4.
Proprie-balanser  172: 14. 10.
Fordringar  9,981: 28. 8. 282,119: 19. 11.
Summa 427,034: 10. 8.
Af ofvanstående redogörelse synes, att denna kassas tillgångar under revisionsåret
minskats med 32,304 R:dr40sk. 11 rist, uti hvilken summa likväl ingå dels ett belopp
å tillsammans 5,766 R:dr 32 sk., som utbetalts för inköpte hemmansdelar å Böda kronopark
och såsom köpeskilling för hemmanen Mickelsmad och Maderna, dels 14,350 R;dr,
jemlikt Kongl, brefvet den 23 Oktober 1854, utgifne till bestridande af kostnaden för
sänkning af sjön Eldmörjan å kronoparken Hunneberg i Elfsborgs län.
— 17
F. d.
li-styrelsens Hand kassa.
Tillgångar
Ränte-medel.
Debet.
Balans från år 1856:
Inkomst:
Credit.
Utgift:
Gratifikationer
Rese-understöd
Understöd för vetenskapliga arbetens utgifvande.
Balans till år 1858:
Kontant behållning..
Utlånt kapital...
Obetald ränta
10,733: 28:
405: —
Summa 11,138: 28.
48: 36.
400: —
633: 16.
1,082: 4.
900: 6. —
9.000:
156: 18. — 10,056: 24. -
Summa 11,138: 28. —
I fråga om denna kassas öfverlemnande till Riksgälds-kontoret instämma Revisorerne
i det förslag, som i sådant hänseende blifvit af föregående Revisorer framstäldt.
Fonden för Lappmarks Ecklesiastik-yerk.
Debet.
Balans från år 1856:
Utlånta medel:
Kapital
23,000: — —
Obetald ränta  278: 42. — 23,278; 42. —
Inkomst:
Års-anslaget  7,600: — —
Fyllnad i dito  639: 43. 3. 8,239: 43. 3.
Ränte-medel
1.035: — —
Diverse inkomster
6: 12. — 9,281: 7. 3.
Summa 32,560: 1. 3
3
— 18 —
Credit.
Balans från år 1850:
Skuld
334: 40. 9.
Utgift;
Presterskapets aflöning m, m.
8,946: 14. 6.
Balans till år 1858:
Utlånta medel;
Kapital
23,000; — —
Obetald ränta
278; 42. — 23,278; 42. —
Summa 32,560: 1. 3.
Beträdande reservationerna å nämnde fond, hvilka, jemlikt Kongl. Maj.ts nådiga
bref af den 14 April 1846, blifvit till Kongl. Stats-kontoret öfverlemnade och äro emot
ränta utlånta, hemställde nästlidne års Revisorer, att berörde medel måtte till Riksgäldskontoret
öfverlemnas, samt att Rikets Ständer, så framt denna hemställan vunne Kongl.
Maj:ts nådiga bifall, måtte bevilja en emot räntan å fonden svarande förhöjning å 8:de
hufvudtitelns anslag till Lappmarks ecklesiastik-verk, hvarjemte och då detta anslag
funnes i riks-staten upptaget både såsom reservations- och förslags-anslag, samt det
vore mindre nödigt att samla reservationer å ett förslags-anslag, enär derå uppkommande
brister i hvarje fall skola ersättas af Riksgälds-kontoret, Revisorerne ansågo berörde
anslag böra å riks-staten hädanefter benämnas förslags-anslag.
Uti detta, till enkelhet ledande, af Kongl. Stats-kontoret i dess underdåniga utlåtande
jemväl biträdda förslag, få nu församlade Revisorer instämma.
§ 16.
Vid verkställd inventering af de i Kongl. Ränte-kammaren förvarade säkerhetshandlingar,
emot hvilka de i förestående omförmälda kassors och fonders medel blifvit
utlånade, äfvensom af de utaf Direktionen för jernvägs-anläggningen emellan Köping och
Hult derstädes deponerade räntebärande obligationer, till belopp af 50,000 Riksdaler,
befunnos samtlige dessa säkerhets-handlingar i god ordning; och få Revisorerne i sammanhang
härmed anmäla, att det Wermdö brobyggnads-bolag, jemlikt Kongl, brefvet
den 23 Mars 1825, beviljade lån, 12,000 Riksdaler, deraf vid 1857 års slut ännu
fanns oguldet ett belopp af 1,910 R:dr, numera blifvit under innevarande år till fullo
inbetaldt.
Kongl. Stats-kontoret har jemväl inseende öfver Karta-sigillata-verket, krono-magasinerna
samt krono-inspektionen i Avesta; och få Revisorerne, i sammanhang med
berättelsen om bemälda embetsverk, äfven redogöra för förhållandet med dessa förvaltningsgrenar.
— 19 —
A) Hai’tit-$igillaj»>«i;)i)bih'ilen.
Den allmänna redovisningen för det stämplade papperet tillkommer Karta-sigillatäkassören;
och har den utaf honom för revisions-året afgifna räkning undergått granskning
i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning. Redogörelsen utvisar följande förhållande
:
De bet.
Behållning från år 1856:
Skrif-kartor  165,690: 30. —
Enkla biläggnings-kartor
1,465,612: 47. —
Dubbla dito
741,065: 6. —
Vexel-blanketter
7,527: 37. -- 2,379,896: 24.
Leverering från Rikets Ständers Bank:
Skrif-kartor  6,572: 12. —
Dubbla biläggnings-kartor
390,750; — —
Vexel-blanketter
5,625: — — 402,947: 12. —
Summa 2,782,843: 36. —
Credit.
Leverering till för säljning smän:
Skrif-kartor  54,033: 40. —
Enkla biläggnings-kartor
150,682: 10. —
Dubbla dito
571,967: 6. —
Vexel-blanketter  7,777: 38. — 784,460. 46. —
Behållning till år 1858:
Skrif-kartor  118,229: 2. —
Enkla biläggnings-kartor
1,314,930: 37. —
Dubbla dito
559,848: — —
Vexel-blanketter
5,374: 47. — 1,998,382: 38.
Summa 2,782,843: 36. —
Någon anmärkning härvid bar ej förekommit hos Revisorerne, som likväl anse
sig ega skäl instämma uti den af sistlidne års Revisorer gjorda hemställan, att vid nästa
riksdag någon nedsättning må ega rum af den Landskamererarne och Landträntmästarne
i länen tillerkända provision å karta-sigillata-medlen.
Beträffande uppbörden genom försålda kartor under revisions-året, inhemtas af
riks-hufvudboken, att hela beloppet deraf utgjort  1,156,883: 12. 3.
och då i riks-staten beräknas  710,000: — —
visar sig ett öfverskott af
446,883: 12. 3.
— 20 —
Deremot hafva karta-sigiilata-omkostnaderna för samma år
uppgått till  98,337: 35. 10.
hvilka, jemförda med riks-statens forslags-anslag,  70,000: — —
utvisa en brist af  28,337: 35. 10.
Om nu från hela uppbörden,
1,156,883: 12. 3.
afdragas omkostnaderna,  98,337: 35. 10.
så uppkommer stats-verkets egentliga behållning,
1,058,545: 24. 5.
B) Alliuiiuna magasins-ärcudena. hvilka omfatta:
l:o Redovisningen för stats-verkets spunnial iu natura.
Denna spanmål redovisas, på sätt i föregående revisions-berättelse omformäles, i
krono-magasinernas räkenskaper, hvilka för revisions-året ännu icke undergått granskning
i Kongl. Kammar-rätten. Till någon erinran från Revisorernes sida hafva berörda
räkenskaper ej föranledt.
Af Kongl. Stats-kontorets till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse, angående
Statens spanmåisrörelse under nämnde år, inhemtas följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1856:
Behållningar och fordringar
96,928: 35. 11.
Uppbörd:
Arrende-medel och diverse inkomster
—
4,049: 26*. 1.
Levereringar:
Från Kongl. Rän te-kam maren och länen
197,830: 35. 3.
Balans till är 1858:
Ofverlevereringar, skulder och återstående utgifter
215: 36. 7.
Summa 299,024; 37. 10.
Credit.
Balans från år 1S56:
Ofverlevereringar, skulder och återstående utgifter
1,844: 17. 11,
Utgifter:
Afkortning  562: 34. —
Enligt riks-stat
178,156: 3. 11. 178.718: 37.11.
Transport: 180,563: 7, 10.
21 —
Transport:
Levereringar:
Till Kongl. Räntekammaren, Fångvårds-styreisen, Förvaltningen af
sjö-ärendena samt länen
Balans till år 1858:
Behållningar och fordringar
180,563: 7. 10.
28,068: 39. 3.
90,392: 38. 9.
Summa 299,024: 37. 10.
2:o Undsättniugs-fouden.
Beträffande tillkomsten och beskaffenheten af ifrågavarande fond, förut benämd
spanmålskreditiv-fonden, få Revisorerne hänvisa till den relation, som härom förekommer
i sednaste revisions-berättelse. Räkenskaperna äro granskade i Kongl. Kammar-rätten
utan anmärkning, och hos Revisorerne har någon erinran emot desamma ej eller förekommit.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1856:
Behållningar och fordringar
2.
Uppbörd:
Diverse inkomster
Balans till år 1858:
Skuld
1.
Summa 1,412,497: 19.
3.
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld..,
39: 46.
1.
Utgifter:
Omkostnader
Restitution ...
Afskrifning ...
125: 39. 6.
237: 23. 11.
29.240: 3. 10.
29,603: 19. 3.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
44,926:
27.
2.
Fordringar
45.
11.
Proprie balanser
24.
I0- 1,382,854: 1. 11.
Summa 1,412,497: 19. 3.
— 22 —
Jemlikt Kongl. Maj ts särskilda nådiga bref, äro tinder revisions-året undsättningsmedel
till följande belopp utanordnade, nemligen:
Utan återbetalnings- Räntefria lån. Summa,
skyldighet.
Westerbottens d.o
Norrbottens d.o
Kronobergs d.o
Gefleborgs d;o
Jemtlands d;o
Kopparbergs d:o
Elfsborgs d:o
Jönköpings d;o
Summa
1,000:
5,000;
6,000: — —
4,000:
— —
4,000:
5,466: 32. —
66,666: 32. —
72,133: 16. —
— —
1,000:
1,000:
200:
1,800:
2,000:
500:
1,333: 16. —
1,833; 16. —
500:
10.407:
10,907:
— —
3,333: 16. —
3,333: 16. —
200:
1,0!,0: — —
1,200:
11,866: 32. —
90,540; 16. —
102,407:
Utaf de till undsättningar mot återbetalnings-skyldighet beviljade medel hafva
nedanstående belopp blifvit under revisions-året af vederbörande återbetalde;
Blekinge län
1,697: 42. —
Upsala d;o
1,919: 12. 8.
Westmanlands d:o
5,1(14: 36. —
Hallands d:o
2,130: 34. —
Gottlands d:o
—• 22; 12. 6.
Kopparbergs d.o
29,916: 35. —
Westerbottens d:o
6,914: 15. —•
Kronobergs d:o
500:
Jönköpings d:o
333: 16. -
Summa 48,539: 11. 2.
3:o lagasins-fondeu.
Denna räkenskap, som, uti särskild hufvud-bok, redovisar f. d. Allmänna Magasins-inrättningens
ännu på utredning beroende fordringar och skulder, har blifvit granskad
i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning, och utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1856:
Behållningar och fordringar
14,337: 41. 6.
Balans till år 1858:
Ofverlevereringar
5: 22. 6.
Skulder 2,922: 31. 10. 2,928: 6. 4.
Summa 17,265: 47. 10.
— 23 —
Credit.
Balans från år 1856:
Ofverlevereringar och skulder
2,928: 6. 4.
Afskrifning
454: 20. 11.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
1,788: 45. 3.
Inventariers värden
1,937: 44. —
Fordringar  -
8,125: 34. 5.
Anmärkta poster
2,030: 40^11. 13,883: 20. 7.
Summa 17,265: 47. 10.
Någon erinran vid berörda räkenskap har icke eller förekommit hos Revisorerne,
som, lika med sednast församlade Revisorer, anse upprättandet af särskild hufvudbok
för nämnda fond numera vara mindre behöfligt och att denna räkenskap när som helst
bör kunna upphöra.
C) tvesta Sirono-inspektion.
Af årets räkenskap, granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning, inhemtas
följande:
Koppar. Debet.
S®. L$. S.
Balans från år 1856:
28. 15. 3. Behållning vid Avesta
3,834: 16. —
Uppbörd:
139. — 14,8. Kopparränta, enligt riks-statens förslagspris,  18,538: 12. 10.
sTTlW!n^"l7jir” Summa 22A7FT8”7(h
Credit.
Leverering:
124. — — till Westerås’ metallvåg
16,533: 16. —
Balans till år 1858:
43. 15. 17,8. Behållning vid Avesta
5,839: 12. 10.
S:a 167. 157 17,8. "Summa 22^37^728. 10.
Någon anmärkning från Revisorernes sida har härvid icke förekommit.
24 —
Sedan Rikets sednast församlade Ständer, uti underdånig skrifvelse den 16 Februari
förlidet år, hos Kongl. Maj:t anhållit, att, enär göromålen för den i Avesta anställde
Krono-inspektor på sednare tider till följd af nedsättning i afraden från Fahlu kopparverk,
i betydlig mån minskats, nämnde tjenst måtte, derest densamma icke vidare vore
behöflig, utan koppar-uppbörden kunde af krono-betjeningen öfvertagas, varda vid innehafvarens
afgång indragen; så har, efter det Kongl. Stats-kontoret i denna fråga afgifvit
underdånigt utlåtande och dervid, af anförde skäl, ansett hinder för en slik indragning
ej möta, Kongl. Maj:t, enligt hvad Revisorerne inhemtat, vid föredragning af Rikets
Ständers ofvanberörde skrifvelse, den 11 Februari innevarande år förordnat, att berörda
tjenst skall vid nuvarande innehafvarens afgång indragas samt bestyret med emottagandet
och afsändandet eller utlemnandet af Kronans afrads-koppar derefter af Kronofogden
i orten, mot behörig redovisning, öfvertagas.
Kongl. Mynt-verket.
Dess räkenskap, som blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning
och ej eller till någon erinran från Revisorernes sida föranledt, utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1856:
Kontanta tillgångar:
Gäld, dukater, i värde
1,133: 16: —
Silfver, i värde  4,178: 6. 2.
Banko-sedlar  1,743: 36. 8. 7,055: 10, 10.
Behållning i metaller:
Guld, i värde
77,702: 34. —
Silfver i värde
649,683: 38. 5.
Koppar m. m., i värde  5,632: 24. 4. 733,019: — 9.
Behållning af inventarier, ved och kol
5,527: 28. — 745,601: 39. 7.
Uppbörd:
Stats-verkets silfvertionde:
Af Sala silfververk:
Specie 3,895: 35. 9., å 128 sk.,  10,388; 31. 4.
Myntskatt å guld och silfver
16,318: 38. 8.
Stockprof å d:o d,o
142; 41. 3.
Vinst å koppar-skiljemynts utmyntning
10,082: 35. 9.
Diverse inkomster
1,378: 17. 2. 38,311: 20. 2
Transport: 783,913: IL 9.
— 25 —
Transport: 783,913: 11. 9.
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret:
Stats-anslag till Myntets drift
8,000:
Balans till år 1858:
Skuld till Rikets Ständers Bank för guld och silfver till utmynt
ning
399,385: 35. 1.
Dito till Kongl. Stats-kontoret för koppar  18,609; 40. 1. 447,995; 27 2
Summa 1,200,9oä; 38. 11.
Credit.
Balans från år 1856.
Skuld till Rikets Ständers Bank för guld och silfver till utmyntning 706,693: 22. 3.
Utgift:
Arfvoden, dagsverkspenningar, materialier m. m  38,888: 1. 3.
Deglar, ved och kol, smältförlust m. m  6,379; 3. 1. 45,267; 4. 4.
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret: silfvertionde
10,388: 31. 4.
Balans till år 1858:
Kontanta tillgångar:
Guld, dukater, i värde
2,153: 16. —
Silfver, i värde
5,375: 12. 11.
Banko-sedlar
8,129: 45. 7. 15,658; 26: 6.
Behållning i metaller:
Guld, i värde
74,239: 45. 9.
Silfver, i värde
333,941: 42. 8.
Koppar m. m., i värde  15,828: 12. 7. 424,010: 5.
Behållning af inventarier, ved och kol
7,890: 45. 6. 447,559; 29
“ Summa 1,209,908: 38. 11.
Af den berättelse, som, jemlikt nådig föreskrift, Öfver-direktören tor Mynt- och
Kontroll-verken före denna stats-revision till Kongl. Maj;t afgifvit, inhemtas, bland annat,
att under år 1857 blifvit tillverkade och utlemnade 763 stycken dubbla och 27,200
stycken enkla, eller tillsammans 27,963 dukater, 3,348,113 stycken diverse silfvermynt,
motsvarande 902,215 specier, samt 4,749,860 stycken kopparmynt, i prägelvärde upp4
-
— 26 —
gående till 54,598 Riksdaler 16 sk., eller tillsammans 8,125,936 myntstycken af alla
slag, att i oell för denna myntning blifvit använde 229 $E. 88 ort fint guld, 54,055 'tb.
56 ort 36 korn fint silfver samt 448 centner 95 U. koppar, utom 159 centner 37 ffi. 8
ort af sistnämnde metall, som begagnats vid logering af utmyntadt guld och silfver;
samt att kostnaden härför, jemte utgifterna för inköp af maskiner och materialier samt
till underhåll och reparationer å Mynt-verkets byggnader m. m,, för året utgjort 87,424
Riksdaler 44 sk. 1 rst. Banko.
Beträffande de vid Kongl. Mynt-verket vidtagna åtgärder för fullgörande af Fullmäktiges
i Rikets Ständers Bank reqvisitioner å silfver- och koppar-mynt, meddelas i
berättelsen, hurusom, för att afhjelpa den under år 1856 i hufvudstaden uppkomna brist
på koppar-skiljemynt, Ofver-direktören i Januari månad 1857, sedan det vid slutet af
förstnämnde år i arbete varande silfvermyntet blifvit färdigt, låtit påbörja utmyntning af
nya koppar-skiljemyntet, då redan den 29 i nyssnämnde månad Fullmäktige, uti skrifvelse
till Kongl. Stats-kontoret, förklarade, det Fullmäktige ansågo att, sedan det under
arbete varande koppar- och bronz-myntet blifvit prägladt, myntningen • af silfver för Bankens
räkning genast borde vidtaga och med all skyndsamhet bedrifvas, af hvilken anledning
ock Ofver-direktören fann sig föranlåten, att, »till förekommande af brist på silf—
vermynt och deraf orsakad oförmåga hos Banken att sina sedlar med Svenskt silfvermynt
inlösa», återtaga arbetet med det af Bankens Styrelse den 13 November 1856 reqvirerade
silfvermyntet. Detta arbete fortsattes sedermera till omkring medlet af Augusti
1857 särdeles träget, men ehuru något uppehåll dermed ej egde rum vid andra tillfällen,
än sådana, då det antingen blef nödvändigt att afhjelpa ofta inträffade skador å
valsverket, af hvars förmåga att behörigen utsträcka mynt-tenarne mynt-tillverkningen helt
och hållet är beroende, eller då renvägning ifrågakom, medhanns likväl icke tillverkningen
af allt det silfvermynt, jemte de 15 millioner stycken kopparmynt, som Fullmäktige
begärt få förfärdigade och till Banken aflemnade intill den 1 Juli berörde år. Sedan
silfver-valsningen upphört, måste, för att kunna ega bestånd under den återstående arbetstiden,
åtskilliga delar af det grofva maskineriet iståndsättas, hvartill åtgick något
mera än 2:ne veckor, hvarföre koppar-utmyntningen först med September månads ingång
kunde vidtaga, från hvilken tid likväl ifrågavarande arbete sedermera oafbrutet fortgick
under återstående delen af året.
Under revisions-året har, för Mynt-verkets räkning, en utomlands förfärdigad, för
pregling af större myntsorter, såsom silfver-specier och 5-örestycken af koppar, afsedd
maskin blifvit, emot ett pris af 6,993 Riksdaler 34 sk. 4 rst., transport-ochuppsättningskostnader
deruti inbegripne, anskaffad, hvilken befunnits vara af utmärkt beskaffenhet
och särdeles ändamålsenlig.
Bland de under året vid Mynt-verket verkställda byggnads- och reparations-arbeten
torde böra omförmälas, att såväl verkstaden för silfver-smältningen som kopparsmältugnen
blifvit helt och hållet ombyggde efter ny plan, äfvensom att samtlige Myntoch
Kontroll-verken tillhörande verkstäder och öfriga lägenheter, hvilka äro i behof af
ljus under den mörka årstiden, blifvit med gaslysning försedde.
— 27 —
Kongl. Kontroll-verket.
Räkenskaperna, som undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning,
redovisa inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1856:
I landet utestående krono-uppbörd  ;  8,580: 5. 5.
Uppbörd:
Kon troll-stämpel-medel:
Enkel afgift
16,535: 9. 9.
Dubbel d:o
120: 27. 7.
För utländska arbetens kontrollering
465: 1. —
Extra medel och uppbörd —
23. 4. 17,121: 13. 8.
Balans till år 1858:
\
Öfverlevereringar
44. 3-
Summa 25,702: 15. 4.
Credit.
Balans från år 1856:
Öfverlevereringar
1: 19. 7.
Utgift:
Omkostnader för verket
3,304: 4. 2.
Afkortning
8. 3,304: 4. 10.
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret och länen
15,134: 18. —
Balans till år 1858.
I landet utestående krono-uppbörd
7,262: 20. 11.
Summa 25,702: 15. 4.
Vid granskningen af berörda räkenskaper, emot hvilka någon anmärkning till ziflfran
ej förekommit, hafva Revisorerne fästat uppmärksamhet vid det sätt, hvarpå kontrollstämplingen
af i landsorterne tillverkade guld-, silfver- och tenn-arbeten verkställes. Enligt
— 28 -
gällaude stadganden besörjes proftagning och kontroll-stämpling af dylika arbeten uti städerna
af vederbörande Magistrater och i köpingar af dertill antingen utaf Läns-styrelserna
eller vederbörande ordningsmän utsedde personer. Magistraten öfverlåter oftast
detta bestyr åt någon dess ledamot, som vanligen benämnes Stämpel-rådman, och hvilken
tillika redovisar inflytande stämplings-medel. Till Magistraterne äfvensom till vederbörande
stämplings-förrättare i de köpingar, hvarest Guldsmeder äro bosatte, öfversänder
Ofver-direktörcn för Kontroll-verket sedermera, kort före hvarje års början, dels
tryckta s. k. arbets-böcker, att tilldelas hvarje Guldsmed, dels s. k. stämplings-protokoll.
Uti arbetsboken inskrifver Guldsmeden de guld- och silfver-arbeten, som af honom
till stämpling anmälas, och i stämplings-protokollet antecknar Stämpel-rådmannen eller
den person, som erhållit uppdrag att stämplingen ombesörja, antalet af de för sådant
ändamål uppviste arbeten jemte deras vigt och beloppet af stämpel-afgiften. Af dessa
arbeten, hvilka ej få vara hvitsjudne eller färgade, icke eller polerade, men deremot försedde
med tillverknings-ortens och tillverkarens stämpel samt års-bokstaf, äfvensom, hvad
guld-arbeten beträffar, med karatmärke, afskafvas spånor eller afklippas smärre bitar
efter Stämpel-rådmannens anvisning. Dessa spånor och bitar inläggas sedermera hvar
för sig i små papperskapslar och inläsas vanligen uti en bleck- eller trädosa, till hvilken
Guldsmeden förvarar nyckeln, hvarefter kontroll-stämpeln, som förvaras hos bemälde
Rådman, påsättes arbets-styckena. Denna proftagning och stämpling, som efter vederbörandes
godtfinnande verkställes, i en del städer, hvarje söcknedag, i andra, vissa dagar
i veckan, men alltid på bestämd timma, förrättas å några ställen på Rådhuset, men
vanligen uti stämpel-förrättarens hemvist. När prof-spånorna, hvilka samlas för ett
qvartal eller för hvarje halft eller helt år, allt i förhållande till den större eller mindre
tillverkning hvarje stad eller ort åstadkommer, blifva tillräckliga för 3:ne proberingar,
insändas desamma, vederbörligen påtecknade, under namn af generalprof till Kontrollverket
i Stockholm och underkastas derstädes i behörig ordning probering. Godkännes
det inkomna profvet, återställes detsamma vederbörande på samma gång ny arbetsbok
och stämplings-protokoll till landsorten afsändas. Befinnes åter generalprofvet knapphaltigt,
får Guldsmeden betala dubbel afgift för hela tillverkningen under den tid, som
detta prof omfattar, hvaremot, om detsamma är underhaltigt, Ofver-direktörs-embetet
yrkar, att tillverkaren må, uppå anmälan af vederbörande Magistrat, af allmän åklagare
ställas under tilltal för slik förbrytelse och bestraffas, på sätt författningarne i thy fall
stadga; börande utslag i så beskaftädt mål meddelas Ofver-direktörs-embetet, för att i
den vid Kontroll-verket befintliga straff bok antecknas; hvaremellertid alla generalprof,
som befinnas underhaltiga, qvarstanna vid Kontroll-verket såsom vedermälen under 10
års tid.
Att emellertid behofvet af förändrade föreskrifter för kontrollstämplingen af guld,
silfver- och tenn-arbeten i allmänhet långt för detta varit insedt, visar sig deraf, att
redan år 1832 Kongl. Maj.t anbefallt Kongl. Bergs-kollegium, som den tiden och intill den 10
Augusti 1838 innehade öfverstyrelsen för Kontroll-verket, att afgifva underdånigt utlastande
rörande den, i anledning af Guldsmeds-embetets i Gefle gjorda underdåniga anhållan
om någon mildring i ansvaret för underhaltiga guld- och silfver-arbeten, väckta
frågan om nya föreskrifter i berörda hänseende; och sedan jemväl Rikets år 1840—
1841 församlade Ständer, hvilka, bland annat, funnit det för Mynt- och Kontroll-verken
gällande reglemente i åtskilliga omständigheter böra undergå förändring och af sådan
anledning, uti skrifvelse den 20 Mars sistnämnde år, i underdånighet anhållit, att författningarne
angående Mynt- och Kontroll-verken måtte i sin helhet varda öfversedda
och granskade, samt ett förnyadt reglemente för dessa verk utfärdas, afgaf Kongl. Statskontoret,
under hvars inseende Mynt- och Kontroll-verken, jemlikt nådigt bref af först
— 29 —
nämnde dag, ställdes, den 30 Juni 1843 såväl underdånigt yttrande angående det ifrågaställda
nya reglementet för nämnda båda verk, som ock underdånigt förslag till kontrollstadga;
hvarefter och sedan Rikets Ständers Revisorer anmält, att denna fråga vore på
Kongl. Majits nådiga pröfning beroende, Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den 8
September 1848, anhöllo, att förenämnde ärende måtte, så fort ske kunde, varda till
nådigt afgörande företaget, samt nya reglementen för Mynt- och Kontroll-verken äfvensom
ny kontroll-stadga till efterrättelse fastställda. Sedermera har vid flera derefter
hällne stats-revisioner anmälan förekommit derom, att denna fråga fortfarande berodde
på Kongl. Majits pröfning; men efter Revisorerne meddelad upplysning, hade den 8 Mars
1856r,berörda förslag blifvit af dåvarande Chefen för Finans-departementet öfverlemnade
till Ofver-direktören för Mynt- och Kontroll-verken för afgifvande af yttrande om eller
hvilka ändringar eller tillägg uti nämnde förslag kunde på grund af den sednare tidens
erfarenhet anses erforderliga, utan att likväl något sådant yttrande ännu till Kongl.
Majit inkommit.
Vidare hafva Revisorerne inhemtat, hurusom, sedan åtskillige Juvelerare samt
guld- och silfver-arbetare i hufvudstaden år 1855 ingått till Kongl. Majit med underdånig
ansökning, dels angående utländska guld- och silfver-arbetens kontroll-behandling i
likhet med hvad för Svensk tillverkning i sådant afseende funnes stadgadt, dels angående
åtgärder för hämmande af missbruket med utländska guld- och silfver-arbetens tullfria
införsel under namn af modeller, och Kongl. Kommerse-kollegium, efter det Ofver-direktören
för Mynt- och Kontroll-verken blifvit i ämnet hörd, den 24 September 1856 deröfver
afgifvit underdånigt utlåtande, Kongl. Majit, vid underdånig föredragning den 2 Oktober
1857 af detta ärende, täckts anbefalla Kollegium, att, i samråd med bemälde Öfver-direktör,
på de af Kollegium i dess utlåtande uppgifne grunder, uppgöra underdånigt
förslag till de stadganden, hvilka, i fråga om kontroll-behandling såväl af inom riket
tillverkade, som af från utrikes ort införda guld- och silfver-arbeten, böra tjena till
efterrättelse;
Revisorerne, som anse det vara af vigt, att såväl det allmänna som den enskilde
eger säkerhet derför att guld- och siifver-arbeten, som blifvit med kontroll-stämpel försedde,
ej äro underhaltige, men hafva anledning befara, att kontrolleringen af dylika i
landsorten förfärdigade arbeten i allmänhet icke alltid kan derstädes verkställas så, att
densamma fullkomligt motsvarar dermed afsedda ändamål, få, utan att inlåta sig i något
bedömande om och hvilka åtgärder, som i sådant hänseende kunna vara af behofvet
påkallade och lämplige, hemställa, det Rikets Ständer i underdånighet anhålla, att vid
utfärdande af blifvande kontroll-stadga, hvilken förmodligen snart torde vara att förvänta,
sådana förändrade föreskrifter angående kontroll-behandlingen af i landsorten tillverkade
guld- och silfver- samt tenn-arbeten meddelas, att allmänheten dels må ega visshet derom,
att hvarje med kontroll-stämpel försedt arbets-stycke, som utbjudes, är af fullgod
beskaffenhet, dels vara tryggad emot de förluster, som måste uppstå genom inköp af ett
underhaltigt arbete,
Revisorerne anse sig dock härvid icke böra lemna oanmärkt den olikhet, som vid
tillämpning af gällande kontroll-stadga uppkommer för Guldsmederne i landsorten och i
hufvudstaden derigenom, att de förre sakna det tillfälle, de sednare ega, att få sina prof
genast godkände, innan de tillverkade arbetena i handeln utlemnas; i följd hvaraf det
således lätt kan inträffa, att en Guldsmed i landsorten ådömes ansvar för ett, utan hans
förvållande eller bedräglig afsigt, utlemnadt underhaltigt arbete; — hvilket deremot al
-
— 30 —
drig bör kulina hända någon af hufvudstadens Guldsmeder, hvilka alltid få sina arbeten
kasserade i Kontroll-verket, om desamma, vid derstädes anstäldt prof, befinnas underhaltiga.
Kongl. Skogs-institutet.
Dess räkenskap, som, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, icke
föranledt till någon erinran från Revisorernes sida, utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
......  3,025: 30. 5.
Uppbörd:
Anslag af skogsplanterings-medlén
4,025: — —
Extra inkomster
137: 39. 4. 4,162: 39. 4.
Summa 7,188: 21. 9.
Credit:
Utgifter:
Aflöning och stipendier
2,337: 24. —
Hushyra  400: — —
Ved och lyshållning
570: 22. 8.
Expenser och diverse
420: 22. —
Revision af skogs-kartor  185: 21. 3.
Afskrifning af inventarier
56: 11. 4. 3,970; 5. 3.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
293: 8. 8.
Inventariers värde
2,925: 7. 10. 3,218: 16. 6.
Summa 7,188: 21. 9.
— 31 —
Styrelsen olver Ek-plaiiteriiigarne
Räkenskapen, som blifvit uti Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkning,
lemnar följande redovisning öfver inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1856:
Enligt Styrelsens till Kongl. Maj;t under den 8 Juni 1858 afgifna underdåniga
berättelse, hafva under år 1857 blifvit utplanterade dels 19,450 stycken fyra- å femåriga
ekplantor, och dels åtskilliga lärkträd, till skydd för de nysatta ekplantorna, samt
å sådana ställen, der förut befintlig ekplantering befunnits gles; hvarjemte 33 tunnland
22 kappland blifvit med ekollon besådda.
I sammanhang härmed, anse Revisorerne sig böra omnämna, att Kongl. Ma:jt,
genom nådigt bref den 21 Januari innevarande år, förordnat, att de åligganden, som
förut tillhört Styrelsen öfver ekplanteringarne, skola af den nyorganiserade Skogs-styrelsen
öfvertagas.
Tillgångar
Afkastning af Wisingsborgs kungsgård
11,694: 35. 4.
12,521: 15. 5.
Summa 24,216; 2. 9.
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld
93: 4. 5.
Utgifter:
Aflöning
Rese- och traktaments-kostnader
Förvaltnings-kostnader för Wisingsborg
Diverse utgifter
Afskrifne inventariers värde
1,300:
653: 1. 6.
6,104: 32. 8.
22: 40. —
1,082: 25. 6. 9>i63: 3. 8.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
Fordringar
Inventariers värde
5,086: 27. 5.
5,658: 20. 7.
4,214: 42. 8. 14,959: 42. 8.
Summa 24,216: 2. 9.
§ 1.
__ 32 —
Uti hufvudräkningen för året inbalanseras såsom »skuld vid Wisingsborg» 93 R:dr
4 sk. 5^r:st, men samma skuld finnes i föregående årets räkning utbalanserad med endast
73 R:dr 4 sk. 5 r:st, alltså en skillnad af 20 R:dr; hvilket Revisorerne så mycket
heldre anmärka, som vid bokföring särdeles angeläget är, att ingående balansen fullkomligt.
öfverensstämmer med nästföregående årets utgående balans.
Revisorerne anse sig derjemte böra anmäla, att granskningen af denna räkenskap
försvårats dels genom räkenskapens mindre ordentliga form, dels derigenom, att verifikationerne
icke alltid med tillräcklig noggrannhet varit ordnade.
räkenskaper äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utun anmärkning. Uti 3:ne särskilda
hufvudböcker lemna dessa räkenskaper redovisning:
a) för anslaget till socken-kartors upprättande;
b) för de General-landtmäteri-kontoret tillfallna böter och vitén, hvilka, jemlikt
56 § uti den för bemälda Kontor, Provins-landtmäteri-kontoren samt Landtmätarne i riket
den 4 Maj 1827 utfärdade nådiga instruktion, skola användas till inköp af matematiska
instrumenter, för geografiska kart-verkets fullkomnande, eller till andra nödiga
utgifter; och
c) för det af rikets sednast församlade Ständer, till bestridande af kostnaderne för
anskaffning af mått- och vigt-likare samt modeller åt General- och Provins-landtmäterikontoren,
beviljade extra statsanslag å 20,000 R:dr R:mt.
Ställningen inhemtas af följande tabell:
l:o Anslaget lill Socken-kartors upprättande:
§ 3.
Koii”!. Geiieral-landtmäteri-koiitorets
Debet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning
466: 11. 2.
Uppbörd:
Stats-anslag
Försäljnings-medel,
3,000:
1: 3J- — 3,001: 32. —
Summa 3,467: 43. 2.
— 33 —
Credit.
Utgift:
För kartor och beskrifningar m. m
2,703: 16. —
Balans till år 1858:
Kontant behållning  764: 27. 2.
Summa 3,467: 43. 2.
2:o Landtrnäteri-lcontorets bötesmedel:
1) ebet.
Balans från år 185b':
Kontant behållning
1,495: 39. 9.
Oredovisade böter
1,475: 2. — 2,970: 41. 3.
Inkomster:
Böter  2,111: 32. -
Diverse
82: — — 2,193: 32. —
Summa 5,164: 25. 3.
Credit.
Utgift:
Afskrifningar  975: — —
Till diverse ändamål  1,357: 14. 3. 2,332: 14. 3.
Balans till år 1858:
Kontant behållning  740: 25. —
Oredovisade böter  2,091: 34. — 2,832: 11. —
Summa 5,164: 25. 3.
3:o Anslaget till inköp af likare oell modeller'.
Debet.
Stats-anslag....
13,333: 16. —
Summa 13,333: 16. —
Cre dit.
Utgift  12,609: 38. 9.
Återlevereradt till Riksgälds-kontoret
723: 25. 3.
Summa 13,333: 16. —
Revisorerne hafva ej egt anledning att emot dessa räkenskaper framställa någon
anmärkning.
5
Kongl. Post-verket.
Dess räkenskap, som med anmärkningar undergått granskning i Kongl, Kamtnar-rätten,
utvisar följande förhållande:
Debet.
Salans från år 1856:
Tillgångar
Uppbörd:
Porto för inrikes samt Norska, Finska och Ryska
brefvexlingen.
Dito för utrikes dito
Transito-porto för Norska, Finska och Ryska dito
Leverering från Optiska telegraf-inrättningen
Assurans-afgifter för i rekommenderade bref inneslutna
medel
Reko m mendations-afgifter
Ränta å inköpta obligationer m. m
Fraktmedel af sjöpost-farten
Extra inkomster
Bötes-medel
Observations-medel
Influten köpeskilling för ångfartyget »Svenska
Lejonet«
Pensions-afgifter
547,823:
—
243,204:
16.
8.
35,240:
10.
9.
1,439:
—
—
32,235:
39.
6.
104,190:
15.
—
26,381:
15.
7.
62,107:
21.
2.
673:
26.
11.
525:
14.
—
2,208:
39.
3.
14,202:
3,076:
24.
—
Balans till år 1858:
Öfverlevereringar och skulder
Or edit.
Balans från år 1856:
Öfverlevereringar och skulder
Afkortningar:
Provision för försålda frimärken
Porto för outlösta bref.
Porto-andelar för med ångbåt och diligens ankomne
bref.
!Restituerade medel
Aklagare-andel af böter
Observatiens-procent
6,047: 41. 7.
2,992: 22. 11.
6,567: 10. —
681: 37. 9.
210: 11. 10.
903: 43. 7.
595,415: 33. 10.
1,073,307: 30. 10.
11,314: 10. 9.
Summa 1,680,037: 27: 5.
28,403: 31. 1.
17,403: 23. 8.
Transport:
45,807: 6. 9.
— 35 —
Utgifter:
o
A aflönings-staten
» indragnings-staten
» pensions-staten
Postiljoners traktamenten ..
Kontors-, stall- och hus-hyror samt posthusens
underhåll och onera m. m
Postiljoners beklädnad
Brefdragares dito
Postförings-kostnader inom riket
Roterings-ersättningar
Gratifikationer
Sjöpost-fartens omkostnader
Utrikes brefvexlingens dito
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus
Understöd för telegraf-inrättningen
Ersättningar till utrikes beskickningar och Konsuler
för utbetaldt postporto
Extra utgifter
Förlust på paketposten
Understöd för diligens-bolaget N:o 1
Inköp af posthuset i Helsingborg
Postångfartygens underhåll och reparationer
Leverering:
Till Civil-statens pensions-inrättning
Transport
166,608: 14.
5.
23,678: 32.
4.
8,106: 37.
4.
50,977: 13.
7.
42,921: 16.
4.
13,471: 2.
1,307: —
211,347: 3.
8.
3,527: —
1.
3,555: —
160,597: 25.
6.
132,452: 5.
3.
10,326: 28.
4.
5,786: 10.
8.
3,936: 5.
5.
25,145: 16.
1.
4,741: 29.
7.
10,000: —
—
22,000: —
—
106,260: —
—
45,807: 6. 9.
Balans till år 1858:
Kontant behållning..
Utlånta medel
Förskotter....
Fordringar.
31,088: 32. 4.
566,084: — —
17,220: 29. 10.
10,015: 29. 11.
1,006,745:
3,076: 24.
Summa
624,408: 44. 1.
1,680,037: 27. 5.
§ 1-
Enligt den öfver Post-verkets räkenskaper och förvaltning under revisions-året
aflemnade berättelse, hafva, för underlättande och befrämjande af post-kommunikationerna,
följande åtgärder blifvit vidtagna, dem Revisorerne ansett sig böra meddela:
l:o Sedan Kongl. Maj:t dels den 31 Januari 1856 bifallit, att, till beredande af
en snabbare postförbindelse, posten emellan Ostersund och Norrige genom Herjeådalen
finge med särskild skjuts fortskaffas å den del af vägen, der denna post med gående bud
då befordrades, dels den 25 derpåföljde September anbefallt General-post-styrelsen gå i
författning om åtgärder för inrättande af en Post-expedition, benämnd Funäsdalen, i byn
af samma namn, inom Tönäs socken, och Styrelsen i slutet af December månad samma
år från Norska Regerings-departementet för det Indre erhållit underrättelse derom, att
posten emellan gränsen och Röraas blifvit ordnad att från och med nästföljde Februari må
-
- 36 -
nads ingång ändras i öfverensstämmelse med den af Styrelsen föreslagna ändringen å
Svenska sidan, kungjordes, att den medgifna ändringen i sättet för postens fortställande
å Svenska sidan skulle vidtaga samt Post-expeditionen i Funäsdalen öppnas med början
af Februari månad 1857.
2:o Under den 10 November 1855 anbefallde Kongl. Majit att, på sätt Generalpost-styrelsen
hemställt, ny post en gång hvarannan vecka skulle inrättas fram och åter
emellan Österåsens post- och gästgifvaregård i Häggenäs socken samt Gäddede by i närheten
af Frostvikens kyrka i Fölinge Lappmarks pastorat, att sättas i samband med
den emellan Östersund och Sollefteå gående post, dock med vilkor att socknemännen i
de trakter, genom hvilka posten komme att färdas, men der gästgifverier icke finnas,
genom sockenstämmo-beslut skulle förbinda sig att, emot vanlig skjutslega, ansvara för
postens förskaffande, derest sådant icke kunde genom entreprenad eller beting tillvägabringas
emot billigare eller enahanda lega, som den för gästgifveri-skjuts bestämda; och
blef, sedan nödiga åtgärder i förenämnde hänseende vidtagits, denna postgång öppnad
med April månads början 1857.
3:o Vid samma tid kom allmänheten i åtnjutande af de fördelar, som afsetts i
Kongl, brefvet den 25 November 1856, uti hvilket Kongl. Majit, med bifall till Generalpost-styrelsens
hemställan-, förordnat, att postgången mellan Umeå och Lycksele skulle
utvidgas sålunda, att posten mellan dessa orter komme att, i stället för en gång hvar
fjortonde dag, gå fram och åter en gång i hvarje vecka, samt att i sammanhang dermed
den uti Lycksele varande post-station skulle till Post-expedition förändras.
4:o Med bifall till en af nya Trollhätte kanal-bolags direktion samt åtskillig©
andra vid eller i närheten af Trollhättan boende personer gjord framställning, fann Kongl.
Maj.t skäligt under den 24 Mars 1857 medgifva, att, i anseende till de vid Trollhättan
befintliga många och stora verk och inrättningar, fabriker m. m. samt den städse växande
folkmängden, rörelsen och sjöfarten med deraf föranledda betydliga brefvexling och
penninge-omsättning, en Post-expedition fick inrättas vid Trollhättan och i sammanhang
dermed en ny postgång, fyra gånger i veckan fram och åter, emellan nämnde plats och
Raglunda posthemman eller Gerdhems gästgifvaregård, belägna $ mil från Trollhättan.
Denna Post-expedition öppnades i början af Oktober månad 1857, då jemväl den nya
posten sattes i gång emellan sistnämnda ställe och det på f mils afstånd derifrån nära
Gerdhem belägna hemmanet Bryggum, för att deremellan och Wenersborg vidare befordras
i förening med ordinarie posten emellan Carlstad och Göteborg.
5:o Till beredande åt Motala köping af en snabbare postförbindelse med såväl
Stockholm som utlandet, biföll Kongl. Majit, jemlikt nådigt bref af den 16 December
1856, att en ny post 2:ne gånger i veckan fram och åter emellan Skenninge och Motala
inrättades i samband med de under vintermånaderne gående snällposter emellan hufvudstaden
och Helsingborg, genom inrättande af hvilken nya post Motala köping jemväl beretts
tillfälle att under berörde månader, alltsedan början af December 1857, utom de
med posten egentligen afsedde fördelarne, få bref, som ej väga mer än 8{ lod stycket,
ytterligare 2:ne gånger i hvarje vecka befordrade emellan Motala och alla på snällpostlinien
Stockholm-Helsingborg belägna Postkontor.
6:0 Efter det Kongl, Majit, genom samma nådiga bref, förordnat, dels att en ny
snällpost från Stockholm till Gefle borde inrättas att afgå hvarje måndag, under den
tid af året, då postångbåts-farten mellan Ystad och Stralsund är inställd, och dels, uppå
ansökning af Norska Regerings-departementet för det Indre, att, tili post-förbindelsens
förbättrande emellan Norrige och utlandet, skulle tillvägabringas nya poster under vinter-månaderna
December med April, en gång i veckan från Göteborg till Strömstad,
2;ne gånger i veckan från Strömstad till Swinesund och 2:ne gånger i veckan från Svinesund
till Göteborg, så har af dessa nya poster snällpost-forslingen mellan Stockholm
och Gefle börjats den 14 December 1857, hvarefter den alltsedan varit och fortfarande
är i gång, samt posterna mellan Svinesund, Strömstad och Göteborg fortgått från den
1 Januari 1858 till dess de, enligt Kongl, brefvet den 19 November 1858, med nästföljde
December månads slut upphörde.
7:o Till följd af åtskilliga personers inom Daga härad af Södermanlands län och
Wårdinge socken af Stockholms län gjorda underdåniga anhållan, att en Post-expedition
måtte inrättas i närheten af Björnlunda kyrka, belägen i medelpunkten af Daga härad,
samt postgång deremellan och Södertelje öppnas, förordnade Kongl. Majit den 24 Juli
1857, att en Post-expedition skulle på förstnämnde ställe inrättas och den nya postgången
sättas i förening med postföringen emellan Pilkrogs gästgifvaregård och Södertelge;
hvilket äfven tog sin början vid ingången af år 1858.
8:o Utom ofvan omförmälde nya post-anstalter, genom hvilka en tillökning uppkommit
i förutvarande postlinier af sammanlagdt mer än 6,000 mil för året och för
hvilka anstalter årliga utgifterna utgöra 1,600 Riksdaler till aflöning åt Post-expeditörer,
133; 16 till arfvode åt Post-uppsyningsmän samt omkring 4,000 Riksdaler till skjutskostnader
och till traktamenten åt Postiljoner, hafva hos General-post-styrelsen åtskilliga
frågor om tillvägabringande af ännu flera postförbindelser blifvit under året handlaggda,
äfvensom undersökningar och förberedande åtgärder med anledning häraf vidtagits, ehuru
ännu vid årets slut några definitiva beslut angående dessa nya postgångar ej hunnit
fattas.
§ 2.
Beträffande det i sednaste revisions-berättelse anmärkta förhållande, att, sedan
General-post-styrelsen den 9 Februari med Motala mekaniska verkstad ingått kontrakt
om anskaffandet af ett för vinter-postföring mellan Gottland och Oland byggdt och ändamålsenligt
inredt propeller-ångfartyg af jern, för ett pris af 126,585 Riksdaler Riksmynt,
med vilkor att samma fartyg skulle under loppet af Maj månad påföljande året fullt
färdigt aflevereras till Post-verket, vid utfäst vite af 6 procent å kostnadssumman för
den tid, som aflevereringen fördröjdes, denna förbindelse vid tiden för sednast afslutade
stats-revision ännu icke blifvit af Motala verkstad fullgjord, få nu församlade Revisorer
anmäla, att det ifrågavarande fartyget sedermera blifvit till Post-verket levereradt, samt
att det genom dröjsmålet med aflevereringen förverkade vitet kommit Post-verket till
godo, då slut-liqviden med Motala verkstad uppgjordes.
§ 3.
Vid jemförelse emellan porto-uppbörden åren 1855, 1856 och 1857 visar sig, att
denna uppbörd,
— 38 —
för Inrikes brefvex
lingen
samt enskilda för utrikes- samt
brefvexlingen med transito-bref
optiska
telegraferna. vexlingen. Summa.
sorn år 1855, med hvilket års
sednare hälft det af Kongl. Majit
och Rikets Ständer beslutade nya
system för inrikes brefvexlingens
taxering medelst ett medelporto
af 4 sk. banko per enkelt bref
och portots erläggande med så
kallade frimärken började att till
lämpas,
utgjorde  480,116: 23. 2. 250,724: 35. 3. 730,841: 10. 5.
och år 1856  480,276: 35. — 280,547: 31. — 760,824: 18. —
år 1857 uppgått till
582,685: 14. 6. 299,021: 12. 11. 827,706: 27. 5.
och att densamma således ökats för inrikes brefvexlingen med 48,568 Riksdaler 39 sk.
4 rst., och för utrikes dito med 48,296 Riksdaler 25 sk. 8 rst., eller tillhopa 96,865
Riksdaler 17 sk.
Jemföres sammanlagda brutto-uppbörden vid Post-verket för berörde 3:ne år med
hvarandra, framstår det resultat, att densamma, som år 1855 utgjorde 907,114: 36. —
» 1856
979,663: 38. 11.
samt » 1857
1,073,307: 30. 10.
år 1857 öfverstigit den för år 1856 med  93,643: 39. 11.
och den för år 1855 med
166,192: 42. 10.
Aflöningar och omkostnader, hvilka för år 1857 sammanlagdt
utgjorde
1,006,745: — 7.
men år 1856 endast uppgingo till  867,846: 19. 10.
hafva således ökats med  138,898: 28. 9.
sorn föranledts dels deraf, att för byggnad af nya ångfartyg till post-förbindelsernas underhållande
mellan Gottland och fasta landet samt emellan Stockholm och Stettin under
revisions-året 44,259 R:dr 42 sk. 8 rst. mera än år 1856 utgått, dels att under år 1857
för inköp af posthus i Helsingborg utgifvits 22,000 R:dr, dels ock genom postföringslegans
stegring och postiljons-beskickningarnes utvidgning.
§ 4.
Antalet af med posterna expedierade bref, som år 1855 utgjorde:
af betalda eller lösen underkastade bref
4,694,314.
och af fribref
418,605. 5,112,919.
och år 1856:
af betalde eller lösen underkastade bref
5,212,463.
och af fribref
411,276. 5,623,739.
har under år 1857
af betalda eller lösen underkastade bref ökats till  5,646,444.
men af fribref minskats till
409,500. 6,055,944,
— 39
så att antalet af betalda eller lösen underkastade bref under dessa år
ökats med
952,130.
men af fribrefven minskats med
9,105.
samt tillökningen i sammanlagda bref-antalet sålunda utgjort
943,025.
§ 5.
För den med Post-verket förenade paketpost-inrättningen hafva
Utgifterna.
utgörande dels aflöningar, skjuts-kostnader, postiljoner resetraktamenten, hushyror, åkdons
uppköp och reparationer, diverse utgifter m. m  24,176: 15. 7.
dels restitutioner af i Sverige uppburne, främmande postverk tillhörande,
frakt-afgifter m. m  5,552: 5. —
under året uppgått sammanlagdt till  7777 29,728: 20. 7.
hvartill kommit det vanliga understödet till diligens-bolaget Jtä 1
10,000: — —
Summa 39,728: 20. 7.
och
Uppbörden,
bestående af frakt-afgifter, observationer och extra inkomster m. m.
utgjort
24,986: 39* —
så att förlusten på berörde inrättning, ökad med utgiften till diligensbolaget,
utgjort
14,741: 29. 7.
då enahanda förlust för år 1855 belöpte till 12,748 R;dr 4 sk. 1 rst.
§ 6.
Assurans-afgifterne för under rekommendation försände medel hafva, efter afdrag
af hvad i ersättningar för under året bortkomne rekommenderade bref blifvit utbetaldt,
Uppgått till ett belopp af 32,235 R;dr 39 sk. 6 rst.
Sedan ångfartyget »Svenska Lejonet» befunnits gammalt och mindre snabbgående,
an som för post-forslingen ansågs behöfligt och nödvändigt, och af sådan anledning ett
nytt post-ångfartyg, benämndt »Fugenia», blifvit anskaffadt för att, i stället för förstnämnde
fartyg, underhålla post-förbindelsen mellan Ystad och Stralsund, blef, enligt
föreskriften i Kongl, brefvet den 25 November 1856, tillfälle, efter offentligt tillkännagifvaude,
lemnadt spekulanter, att dels å offentlig auktion, dels förut skriftligen, göra
anbud å inköp af detta äldre ångfartyg. Dessa anbud blefvo sedermera underställda
pröfning af Kongl. Maj:t, som, med afseende derå, att nämnde fartyg icke utan betydliga
och högst kostsamma reparationer kunde göras för Post-verkets behof fullt ändamålsenligt
och användbart, under den 24 Mars 1857 fann skäligt medgifva, att, så vida
icke, innan Kongl. Majis svar i ämnet hann blifva General-post-styrelsen meddeladt,
anbud af annan person till minst 1,000 R.dr Banko högre belopp under hand gjordes,
hvilket i sådan händelse skulle blifva gällande, det högsta anbudet, eller 14,202 R:dr,
skulle af Styrelsen antagas, hvilket äfven skedde.
Jemlikt Kongl, brefvet den 9 September 1857, upprättades sedermera under nästderpåföljde
November månad kontrakt med Motala mekaniska verkstad om förfärdigandet
derstädes för Post-verkets räkning af ett nytt ångfartyg af jern, af omkring 1,000 skeppunds
drägtighet, med propeller-maskin af 200 hästars kraft, att göra en fart af 12 till 14
knop, inredas med hytt- och salongs-platser för 50 å 60 passagerare, kunna apteras till
krigsbruk samt till Post-verket levereras fördigt nnder loppet af Juli månad 1859 för en
summa i ett för allt af 250,000 Riksdaler Banko, af hvilka omkring 10,000 Riksdaler
afsågos för fartygets aptering till krigsbruk, och att i stället för ångfartyget »Nordstjernan»
användas för post-föringen mellan Stockholm och Stettin.
8 8.
Till åtlydnad af Kongl. Maj;ts nådiga beslut den 2 Oktober 1857, utfärdade Gener
al-post-styrelsen den 26 i samma månad cirkulär till samtlige Post-förvaltare i riket
derom, att Kongl. Maj:t, i anledning af Rikets Ständers i ämnet gjorda underdåniga
framställning, funnit godt stadga, att det derefter skulle vara flere korrespondenter, eller
en hel socken, medgifvit att, för gemensam räkning, hålla en lösväska, emot erläggande
till Post-förvaltaren af årligt arfvode, jemlikt livad hittills vore stadgadt, nemligen från fyra
till och med tolf Riksdaler Banko, efter brefvexlingens större eller mindre betydenhet,
samt med jemväl fästadt afseende derpå, huruvida väskan en eller flere gånger emottoges
och afsändes, äfvensom på det större eller mindre antal korrespondenter, som sig
om lösväskan förenat, likväl alltid med åliggande för en person att vara för väskan ansvarig
och att, vid uppgörandet af öfverenskommelsen med Postförvaltaren, till denne
aflemna förteckning å de personer, hvilkas bref skola i samma väska befordras.
§ 9-
Genom nådigt beslut af den 16 Januari 1857, hafva åtskillige Postförvaltare, hvilka
genom det år 1855 införda förändrade post-systemet gått i mistning af extra inkomster,
fått sig tillaggda gratifikationer för en gång till ett sainmanräknadt belopp af 4,141
Riksdaler 32 sk.
8 10.
Likaledes har, i anseende till de stegrade skjuts-kostnaderna för den af diligensbolaget
M 1 underhållna kommunikation mellan Stockholm och Helsingborg, Kongl.
Maj:t, medelst nådigt bref af den 13 Februari samma år, funnit godt medgifva en förhöjning
från 8,000 R:dr till 10,000 R:dr, räknadt från och med revisions-året, uti det
årliga från Post-verket utgående anslag till understöd för berörda diligens-inrättning.
8 11.
Under den 3 Juli samma år har General-post-styrelsen erhållit nådigt bemyndigande
att, i de fall, der Styrelsen kunde finna sådant med fördel ske, låta äfven rekommenderade
bref försändas med sådane poster, som, till följd af upprättade kontrakt, med
ångfartyg befordras.
§ 12.
För att bereda de postiljoner vid Postverket, hvilka med ordning, nit och noggran
uppmärksamhet fullgöra sina åligganden, någon utmärkelse, ingick General-post
-
styrelsen den 30 Juli 1857 med underdånig hemställan, att femton ordinarie postiljoner,
hvilka under 25 år fortfarande varit i tjenstgöring och genom sitt uppförande deraf gjort
sig förtjente, måtte tilläggas någon medalj, sorn skulle på samma gång utgöra en utmärkelse
för dem sjelfve och blifva en uppmuntran för andra kamrater; och fann Kongl.
Maj:t den 7:de derpåföljde Augusti skäligt tilldela hvardera af dessa 15 postiljoner en
silfvermedalj af 8:de storleken med inskriften; »Hedersbelöning för nit och redlighet i
rikets tjenst.»
§ 13.
l:o Till följd af åtskilliga reservskjuts-lags hos Kongl. Maj:t i underdånighet förda
klagan deröfver, att dem blifvit ålagdt, bland annat, att med gästgifvare-skjuts fortskaffa
de, jemlikt Kongl, brefvet den 23 Januari 1856, nyinrättade vinter-snällposterne
mellan Stockholm och Helsingborg, har, i afvaktan på den reglering af post-skjutsen,
som borde ega rum i sammanhang med gästgifveri-skjutsens ordnande och en under föremål
för öfverläggning hos Rikets då församlade Ständer väckt fråga angående reglering
af skjuts-väsendet i allmänhet, Kongl. Mäj:t under den 6 Oktober 1857 förordnat, att,
på de ställen, der vägarne äro af svårare beskaffenhet, äfvensom vid de tillfällen, dä
väglaget är dåligt, hastigheten för snällposterna, sedan den större snabbhet i meddelanden,
som med dem varit hufvudsakligen åsyftad, dåmera kunde i vida högre grad vinnas
genom anlitande af elektriska telegraf-verket, icke finge beräknas större än efter en
och en fjerdedels timma på milen; att all snällpost-skjutslega, hvilken då utgick med
28 sk. på landet och 32 sk. i stad, skulle höjas till 32 sk. på landet och 36 sk., allt
banko, istad; att skjutspenningarne alltid skulle af medföljande postiljon till den skjutsande
utbetalas; samt att, så vidt sådant, utan uppoffrande af post-förbindelsens ändamål, kunde
ske, den dagligen söderut afgående snällpost skulle, till lindring för de skjuts-skyldige,
så anordnas, att den icke alla dagar i veckan färdades på samma väg; hvilka nådiga
föreskrifter skulle från och med början af påföljande år tillämpas.
2:o Med ändring af nyss omförmälde bestämmelse om lego-beloppet för snällpostskjuts,
föreskrefs sedermera den 18 December 1857, att, under afbidan på den förestående
allmänna reglering af post-skjutsen, legan för snällposters skjutsande borde utgå
med 12 öre riksmynt milen utöfver hvad som vid hvarje gästgifvare-gård betalas för
gästgifveri-håll eller reserv-skjuts, enligt de i Kongl, kungörelsen den 11 i samma månad,
angående fastställd lega för dylik skjuts, meddelade grunder.
§ 14.
I anledning af dåvarande affärs-förhållanden och deraf föranledd fråga om de
vilkor, hvarunder egare af redan med posten till destinations-orten försända bref eller paketer
egde att desamma reklamera, bemyndigade Kongl. Maj:t, uti skrifvelse den 30
December 1857, General-post-styrelsen stadga: att, om afsändare af bref eller paketer,
vare sig rekommenderade eller orekommenderade, ville hos adress-postkontoret, inrikes
eller det Svenska i Hamburg, eller, om de vore destinerade till annan utrikes ort, hos
det Svenska gränse-postkontor, der omkartering skulle ske, begära att samma bref eller
paketer återsändas eller efter annan adress aflemnades, sådant finge ske i öfverensstämmelse
med derför fastställda vilkor.
6
— 42 —
§ 15.
Uti nådig skrifvelse af den 30 December samma år, täcktes Kongl. Majit förklara,
att, i händelse Grefve P. A. Sparre, hvars med Post-verket om frimärkens förfärdigande
ingångna kontrakt med samma års slut skulle upphöra att gälla, vore villig att, emot en
af Kongl. Majit till 10,000 Riksdaler banko bestämd summa, till Post-verket, med
eganderätt, öfverlåta icke blott original-stämplarne till frimärken, enligt insända prof, och
dertill erforderlig hålsticknings-maskin, utan äfven en tillhörande press af lämplig konstruktion,
jemte alla öfriga behöfliga verktyg och redskap samt skriftlig noggrann beskrifning
på tillverknings-sättet, omfattande äfven färg- och lim-beredningen, Styrelsen med Grefve
Sparre derom egde upprätta kontrakt på de af Styrelsen i öfrigt uppgifna vilkor, och genom
hvilka skulle förekommas, att Post-verket vid något tillfälle komme att lida brist
på behöfliga frimärken.
Enligt hvad Revisorerue inhemtat, har detta köp försiggått den 22 Januari 1858,
och finnes köp-skillingen utbetald, enligt samma års räkenskaper för Post-verket.
§ 16.
Ehuru de olägenheter, hvilka, enligt hvad föregående årens Revisorer anmärkt,
funnits vidlåda post-inrättningen, såväl i afseende på den osäkerhet och i vissa fall långsamhet,
hvarmed post-befordringen skett, som i afseende på det vid bref-vexlingen med
Norrige rådande frankerings-tvång, till en del blifvit afhjelpte och nu äro under behandling
för att ytterligare afhjelpas, samt för öfrigt i väsendtlig mån bero på frågan om
större förändringar med skjuts-väsendet i riket, anse sig likväl nu församlade Revisorer,
med anledning af ofta inträffade poströfverier, icke kunna underlåta, att fästa uppmärksamhet
vid nödvändigheten deraf, att, vid postväsendets ordnande, ändamålsenliga åtgärder
skyndsamt vidtagas, hvarigenom de ofta upprepade poströfverierna, så vidt möjligt
är, må kunna förekommas, samt postiljoner och postförare ej städse vara blottställda för
så stor lifsfara, som under närvarande postforsling eger rum, helst Post-verkets inkomster
synas vara fullt tillräcklige för tillvägabringande af en sådan vigtig och väsendtlig
förbättring, sedan numera icke några bidrag derifrån utgå till Statens allmänna
behof.
§ 17-
Vid anställd inventering befunnos Post-verkets säkerhets-handlingar i god ordning,
och bestodo desamma, inventeringsdagen den 5 nästlidne September, uti obligationer,
deraf löpande med 4 procents ränta 612,000, med proc. 18,000 och med 5 proc.
25,000 Riksdaler, eller tillsammans 655,000 Riksdaler bankomynt.
Kongl. Tull-verket.
Dess räkenskap, som utan anmärkning blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad,
uppgifver förhållandet med inkomster och utgifter sålunda:
— 43 _
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
Uppbörd:
Sjötulls-medel:
För inkommande varor ....
7,175,784:
14:
» utgående dito ....
179,185:
36.
Nederlags-rekognition
18,061:
13.
Transito-afgift
11,348:
1.
Konfiskationer
47,915:
45.
9.
Böter
26,861:
15.
10.
Straff-tull
877:
5.
—
Strandvraks-medel
2,997:
44.
—
Abandonerade varor
52:
44.
—
Natt och år ståndne varor
146:
3.
9.
Observations-medel
2,619:
47.
4.
Extra inkomster
797:
12.
_2. 7,466,647:
Fyr- och båk-medel
165,772: 28. 1.
Handels- och sjöfarts-fondens medel
706,149: 34. —
Diverse verk* medel
2,094: 41. 4.
Balans till år 1858:
»
Ofverlevereringar och skulder
Summa
Credit.
Balans från år 1856.
Ofverlevereringar och skulder
Afkortning af)',
bestående uti restitutioner, beslags-andelar m. m.,
af sjötulls-medlen
124,834: 45. 5.
» fyr- och båk-medlen
536: 14. 9.
» handels- och sjöfarts-fondens medel
2,760: 44. 10.
» diverse verks medel
356: 6. 10.
Utgifter:
Af sjötulls-medlen:
Ordinarie aflönings-staten 961,124: 6. 5.
Indragnings-staten
46,121: 8. 11.
Pensions-staten
73,196: 36. 9.
261,718: 43. 5.
8,340,665: 1. 3.
6,373: 35. 2.
8,608,757: 31. 10.
1,929: 9. 4.
128,488: 15. 10.
Transport; 1,080,442: 4. 1.
130,417: 25.' 2.
— 44 —
Transport: 1,080,442: 4.
1.
Begrafnings-hjelp
3,095: —
—
Arfvoden
8,807: 24.
—
Rese- och traktaments-pen-
ningar
26,303: 33.
7.
Byggnader och reparatio-  ner, hushyror och tomt-
ören
21,981: 31.
—
Postporto
10,553: 33.
6.
Yed- och lyshållning
5,641: 43.
4.
Skrifmaterialier samt stämp-  lings-, trycknings- och
bokbindnings-kostnader..
22,091: 13.
4.
Gratifikationer
50: —
—
Diverse utgifter
6,912: 11.
3.
Extra dito
16,385: 39.
—
Hemliga dito
6,000: —
—
130,417: 25. 2.
1,208,264: 41. I.
Af fyr- och båkmedlen: uppbörds-provision
5,127: 23. 11.
» handels- och sjöfartsfondens medel: dito ...... 5,580: 9. 10. 1,218,972: 26. 10.
Leverering ar:
Sjötulls-medel
6,132,835: 7. 10.
Fyr- och båk-medel
160,000: — —
Handels- och sjöfarts-fondens medel
701,666: 32. —
Diverse verks medel
1,536: 3. 4. 6,996,037: 43. 2.
Balans till år 1858:
Tillgångar :
Sjötulls-medel
246,875
Fyr- och båk-medel
1,252
Handels- och sjöfarts-fondens medel
14,547
Diverse verks medel
654
3. —
29. 8.
2. —
46. — 263,329: 32. 8.
Summa 8,608,757: 31. 10.
§ 1.
Brutto-uppbörden af sjötulls-medel har, enligt ofvanstående tabell,
uppgått till
7,466,647: 41. 10.
Afräknas derifrån afkortningen  124,834: 45. 5.
och utgifter  1,208,264: 41. 1. 1,333,099: 38. 6.
uppgår nettovinsten till
6,133,548: 3. 4.
som öfverskjuter den i riks-staten påräknade inkomsten
4,400,000: — —
med
1,733,548: 3. 4,
hvarifrån dock bör afgå Lotsverkets andel af inkomster vid Landsorts
fyrbåk  —  11,395: 6. 1.
så att netto-öfverskottet uppgår till
1,722,152: 45. 3.
Uppbörden af sjötulls-medlen, sora år 1855 utgjorde  8,003,028: 16. 2.
och år 1856 uppgick till  9,200,378: 26. 9.
har år 1857 åter nedgått till
7,466,647: 41. 10,
under det att de å nämnde medel på afkortnings- och utgifts-titlar afförda belopp, utgörande
tillsammans, år 1855 1,203,964 R:dr 19 sk. llr:st, och år 1856 1,329,247 R:dr
12 sk. 1 r:st, under år 1857 uppgått till 1,333,099 R:dr 38 sk. 6 r:st.
Enligt hvad nästföregående revisions-berättelse innehåller, levererade General-tullstyrelsen
till Kongl. Ränte-kammaren sjötulls-medel, för år 1855 ett belopp af 6,738,424
R:dr 30 sk. 5 r:st, och år 1856 en summa af 7,913,927 R:dr 41 sk. 6 r:st. För revisions-året
utgör det levererade beloppet 6,132,835 R:dr 7 sk. 10 r:st.
§ 2.
Af den vid Kongl. Tull-verkets hufvudbok fogade balans-relation inhemtas, att
uti räkenskapen för Göteborgs inkommande Sjötulls-kammare och för Tull-kammaren i
Jönköping sedan flera år tillbaka balanseras, i den förra ett belopp af 53 R:dr 16 sk.,
från åren 1848 och 1849, och i den sednare 90 R:dr, såsom dessa Tull-kammares fordran
af Kongl. General-post-styrelsen för med posten under rekommendation afsände
bortkomne medel, under uppgift, att slutligt utslag afvaktas, huruvida någon ersättning
af bemälde Styrelse härför kan erhållas. Enär ifrågavarande medel blifvit under rekommendation
afsände, vill det synas som Kongl. Post-verket, så framt några felaktigheter
i afseende å sjelfva rekommendationerna icke blifvit begångne, bort utan rättegång
desamma ersätta, men då sådant icke skett, har det fästat Revisorernes uppmärksamhet,
att längre tid kunnat förflyta, utan att dessa mål af vederbörande blifvit till
behörigt slut förhjelpte.
§ 3.
Ehuru, jemlikt hvad Revisorerna inhemtat, den af handels-bolaget J. & O. Hall
gjorda konkurs, hvaruti Kongl. Tull-styrelsen bevakat ett belopp af 5,984 R:dr 34 sk.,
utgörande oredovisade beloppet för år 1817 uppköpte och till Kongl. Ränte-kammaren
levererade vexlar i stället för med protest återkomne, jemte transport-kostnaden, är för
lång tid tillbaka utredd och massan lemnat den dividend, som deruti kunnat erhållas,
samt dessutom genom utmätnings-försök hos O. Hall är vordet utrönt, att han saknar
all tillgång för gäldande af återstående bristen, 4,832 R:dr 42 sk. 2 r:st, har likväl
detta belopp fortfarande blifvit balanseradt, under afvaktan af möjligen blifvande tillgång
hos bolagsmännen, af hvilka J. Hall redan vid konkursens början lemnat riket.
Yid sådant förhållande, och då balanseringen af ifrågavarande summa redan fortgått en
längre tid, hemställa Revisorerne, helst all utsigt till vidare godtgörelse lärer saknas, att
den anmärkta summan må i kommande årens räkenskaper inom linien toras.
Kongl. Sundhets-kolleginin.
Räkenskapen för detta verk, uti hvilken redovisning lemnäs jemväl för anslagen
till Carolinska Medico-kirurgiska och Pharmaceutiska Instituten, har i Kongl. Kammarrätten
blifvit granskad utan anmärkning. Inkomster och utgifter uppgifvas sålunda:
— 46 —
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar  124,505: 28: 6.
Uppbörd:
Stats-anslag å 2:a hufvudtiteln  6,000: — —
Dito å 4:e dito
1,633: 16. —
Dito å 8:e dito
156,165: 28. 8.
Dito å 9:e dito
663: 24. —
Extra uppbörd, tillkommande anslaget till me
dico-legala
besigtningar,
14: 21. 6.
Intresse-medel
205: — —
Hyres-medel vid Carolinska Medico-kirurgiska
Institutet
683: 16. —
Apothekare-societetens bidrag till Pharmaceutiska
Institutets underhåll  1,000: — —
Af studerande vid sistnämnde Institut erlagde
afgifter
210: — — 166,575: 10. 2.
Värdet af tillkomna inventarier  1,344: — —
Balans till år 1858:
Skuld  292: 25. 8.
Summa 292,717: 16. 4.
Credit.
Utgifter:
Kongl. Stats-kontoret anordnat  97,295: 5. 4.
Kongl. Sundhets-kollegium redovisat:
Medico-legala besigtningar  5,982: 24. 8.
Svenska Läkare-sällskapet  1,500: — —
Vaccinationens befrämjande  2,353: 21. —
Allmänna barnbördshuset  2,061: 16. —
Barnbördshuset Pro-patria  60: — —
Barnmorske-undervisnings-anstalten i Göteborg
1,043: 32, 3.
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande
36,384: 24. 5.
Pensioner i Fältläkare-korpsen
1,233: 16. —
Stipendier i dito
1,987: 24. —
Arfvode till Provincial-kirurgen i Stockholms
län
137: 24. —
Inrättningen för sjukes behandling med elektricitet
och galvanism  580: — —
Carolinska Medico-kirurgiska Institutet  5,058: 7. 3.
Pharmaceutiska Institutet  2,435: 5. 8.
llese-understöd till läkare  3,633: 16. —
Transport 161,745: 24. 7.
Transport 161,745: 24. 7.
Gratifikationer till e. o. tjenstemän och vakt
betjente
200: — —
Leverering till Kongl. Ränte-kammaren  2,720: 32. — 164,666: 8. 7.
Afskrifning:
Värdet å kasserade inventarie-persedlar  576: 42. —•
Balans till år 1858:
Kontant behållning  3,889: 10. 1.
Fastigheter och inventarier
109,775: 5. 8.
Fordringar  5,621: 20. 4.
Utlånta medel
4,264: 26. 8.
Förskotter
3,923: 47. — 127,474: 13. 9.
Summa 292,717: 16. 4.
Anmärkning:
Med tillägg af de uti länens räkenskaper direkte afförde omkostnader, uppgå utgifterne
för farsoter och smittosamma sjukdomars botande till 37,760 R:dr 21 sk. 3 r:st,
eller utöfver anslaget till 28,760 R:dr 21 sk. S r:st.
§ 1*
Enligt hvad Kongl. Sundhets-kollegii räkenskaper utvisa, har Utgiften å ansiaget
till farsoters och smittosamma sjukdomars botande, förslagsvis beräknadt till 9,000
R:dr, uppgått till 24,015 R:dr 10 sk. 9 r:st för den vanliga sjukvården, och 12,369 R:dr
13 sk. 8 r:st för kolera-sjukvården, eller inalles 36,384 R:dr 24 sk. 5 r:st, så att en
brist af 27,384 R:dr 24 sk. 5 r:st uppkommit, hvilken brist dock bör minskas med 233
R:dr 16 sk., från föregående året oredovisade rese- och traktaments-kostnads-förskotter,
hvilket sistnämnda belopp i ofvanberörde utgifts-summa är intaget, då verkliga bristen
blir 29,151 R:dr 8 sk. 5 r:st.
Af de från Kongl. Stats-kontoret, till fyllande af denna brist, levererade 31,000
R:dr återstod således till redovisning vid årets slut ett belopp af 3,848 R:dr 39 sk. 7
r:st, deraf 3,550 R:dr utgjorde af åtskillige läkare uppburne, men icke redovisade, reseoch
traktaments-kostnads-förskotter, 133 R:dr 16 sk., i enahanda ändamål utbetalde,
emot ersättning af Kongl. Krigs-kollegium, samt 165 R:dr 23 sk. 7 r:st såsom kontant
behållning, hvilken efter 1857 års utgång till Kongl. Ränte-kammaren inlevererats.
§ 2.
Anslaget till medico-legala besigtningar, i stat bestämdt till 6,000: — —
jemte från länen influtne ersättnings-medel,  14: 21. 6.
eller tillsammans
6,014: 21. 6.
har, då härifrån afdrages utgiften  5,982: 24. 8.
lemnat ett öfverskott af
31: 44: 10,
hvilket belopp tillika med 204 R:dr 18 sk. 10 r:st, åter levererade förskotts-medel, under
Januari månad 1858 blifvit till stats-verket inbetaldt.
48
§ 3.
Revisorerne hafva icke funnit något att vid berörde räkenskap erinra; och voro
säkerhets-handlingarne, vid anställd inventering, i behörig ordning.
Veterinär-inrättningen i Stockholm.
Dess räkenskap, soin för revisionsåret blifvit lemnad utan anmärkning såväl vid
granskningen i Kongl. Kammar-rätten, som nu hos Revisorerne, lemnar följande redovisning:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar  86: 23. 10.
Uppbörd:
Stats-anslag  4,500: — —
För stallet
2,626: 8. —
» apotheket
595: 26. 8.
» smedjan  4,228: 13. 8.
Diverse inkomster  2,920: 15. 4. 14,870: 15. 8.
Summa 14,956: 39. 6.
Credit.
Utgifter:
För stallet  1,234: 40. —
» apotheket  249: 47. 4.
» smedjan  2,648: 39. 4.
Diverse utgifter
10,797: 10. 1. 14,930:40. 9.
Balans till år 1858:
Förskott  25: 46. 9.
Summa 14,956: 39. 6.
Veterinär-inrättningen i Skara.
Räkenskapen, i Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkning, redovisar inkomster
och utgifter på följande sätt:
- 49 —
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
14,566: 32. —
Uppbörd:
Stats-anslag  1,400: — —
Ränte-medel  820: 20. 9.
Arrende-medel  W.S: 31. 2. 2,414: 3. 11.
Balans till år 1858:
Skuld
418: 30. 10.
Summa 17,399: 18. 9.
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld  239: 32. 3.
Utgifter:
Aflöning  1,253: 32: —
Stipendier  430: 16. —
Inventarier, instrumenter och böcker  199: 36. —
Skatter och brandstods-afgifter
364: 39. 11.
Reparationer m. m  331: 6. —
Diverse utgifter
13: 16. 7. 2,593: 2. 6.
Balans till år 1858:
Utlånta medel  14,566: 32. —
Summa 17,309: 18. 9.
Vid denna räkenskap har någon anmärkning hos Revisorerne ej förekommit.
Karaiitäiis-iiirättiiiiigarne.
I enlighet med föreskriften i Kongl, brefvet den 20 Mars 1857 har, sedan Karantäns-kommissionerna
i Stockholm och Malmö med utgången af April månad samma
år blifvit upplösta, den bemälde Kommissioner tillhörande förvaltning af karantäns-inrättningarna
och för dem anvisade medel öfvertagits af Kongl. Kommerse-kollegium;
hvaremot Karantäns-kommissionen i Göteborg fortfarande haft inseendet öfver karantänsanstalterna
å rikets vestra kust. Af dessa myndigheter äro för revisions-året afgifne
särskilda redogörelser, hvilka samtliga utan anmärkning undergått granskning i Kongl.
Kammar-rätten och hvaraf inhemtas följande:
7
— so —
t;o Kongl. Karantäns-kommissionen i Stockholm.
Debet.
Dalans från år 1856:
Tillgångar
11,110: 16. 9.
Balans den 30 April 1857:
Skuld
74: 28. 9.
Summa 11,184: 45. 6.
Credit.
Balans från år 1856:
Skulder  8.262: 42. 3.
Utgifter:
Aflöning och resekostnader
1,309: 40. —
Diverse utgifter  121: 26. —
Leverering till Kongl. Konvoy-kommissariatet  1,302: 9. 11. 2,733: 27. 11.
Balans den 30 April 1857:
Förskotter  188: 23. 4.
Summa 11,184: 45. 6.
2:o Kongl. Karantäns •kommissionen i Malmö.
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar  704: 39. 7.
Uppbörd:
Af Konvoy-kommissariatet levererade  3,000: — —
Extra inkomst  _ 4: 32. — 3,004: 32. -
Summa 3,709: 23. 7.
Credit.
Utgifter:
Arfvoden och gratifikationer  1,137: 16. —
Diverse omkostnader.  94: 26. 2. 1,231: 42. 2.
Leverering:
Till Konvoy-kommissariatet
- - -.
2,477: 29. 5.
Summa 3,709: 23. 7.
3:o Kongl. Kommer se-kollegii redogörelse för learanttins
medlen.
Debet.
Balans från den 30 April 1857:
Förskotter....
188: 23. 4.
Uppbörd:
Af Konvoy-kommissariatet levererade  16,000: — —
Bötesmedel
349: 27. — 16,349: 27.
Balans till år 1858:
Skulder ....* ...  288: 6. 8.
Summa 16,826: 9. —
Credit.
Balans från den 30 April 1857:
Skuld  74: 28. 9.
Utgifter:
Aflöning och underhåll
9,581: 14. 9.
Expenser och diverse utgifter
38: 32. — 9,619: 46. 9
Balans till år 1858:
Kontant behållning
2,779: 43. 8.
Förskötter
4,351: 33. 10. 7,131: 29. 6.
Summa 16,826: 9. —
§ 1.
Den redovisning öfver karantäns-medlen från Stockholms Station af Kongl. Maj:ts
Flotta, som, enligt hvad sednast församlade Revisorer anmärkt, icke åtföljde Karantänskommissionens
i Stockholm redogörelse för år 1856, finnes intagen bland verifikationerna
till Kommerse-kollegii nu granskade hufvudbok, men för revisions-året är deremot hvarken
från Stockholms eller Carlskrona Station någon räkning afgifven öfver de medel, som
dessa Stationer uppburit i och för karantäns-utgifters bestridande.
§ 2.
Att den räkning från Karantäns-befälhafvaren i Slite, hvilken tjenar till verifikation
för kontot »Slite Karantäns-inrättning», icke öfverensstämmer med berörde konto i
afseende å in- och utbalanserad behållning, torde, oaktadt det belopp, som utgör skillnaden,
är obetydligt, böra omförmälas.
— 52 —
<#;« iKongl. Karan täll.v-koni wi is,fion en i fritteborg.
Några utgifter vid de under Kommissionen lydande karantäns-anstalter hafva
under revisions-året icke egt rum, utan har den vid 1856 års utgång i räkenskapen balanserade
behållning, 1,500 R:dr 18 sk. 5 rst., den 7 Juli 1857 blifvit till Kongl. Statskontoret
inlevererad.
Räkenskaperne för såväl Sveriges enskilda handels- och sjöfarts-fond, som ock
Sveriges och Norriges gemensamma fond, hvilka i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade
utan anmärkning, redovisa inkomster och utgifter sålunda:
a) Sveriges och Norriges gemensamma fond•
Debet.
Balans från år 1856:
Kongl. Konvoy-kommissariutet.
Tillgångar
37,932: 38. 8.
Uppbörd:
Sveriges bidrag till gemensamma utgifter  92,743: 18. 2.
Norriges d:o d:o, 18,650 Norska specier, 49,733; 40. — 142,477: 10. 2.
Balans till år 1858:
Skulder
108,871: 35. 9.
Summa 289,281: 36. 7.
Credit.
Balans från år 1856:
Skulder
37,932: 38. 8.
Utgifter:
Fredsverkets underhållande med Barbaresk-sta
terna
Aflöning till Konsuler m. fl
4,032: 22. —
115,677: 43. 8.
Transport: 119,710: 17. 8. 37,932; 38. 8.
— 53 —
Transport: 119,710: 17. 8. 37,932: 38. 8.
Konvoy-kommissariatets aflöning
4,660: — —
Rese-kostnader  1,441: 2. 8.
Expektans-löner, pensioner ni. m  9,930: 33. —
Hyres-medel  1,716: 32. —
Omkostnader för konsulat-huset i Tanger  1,166: 26. —
Intresse-medel
520: 25. 8.
Understöd till Svenske och Norske sjömän  1,333: 16. —
Diverse utgifter  1,998: 1. 2. 142,477: 10. 2.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
4,901: 28. —
Fordringar och förskotter
103,970: 7. 9. 108,871: 35. 9.
Summa 289,281: 36. 7.
b) Sveriges enskilda Handels* och Sjöfarts-fond.
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar  2,168,145: 32. —
Uppbörd:
Afgifter till handels- och sjöfarts-fonden  706,149: 34. —
Intresse-medel
43,355: 22. —
Diverse inkomster
11: 36. — 749 516: 44.
Återuppförda medel  610,887: 8. 6.
Balans till år 1858:
Skulder
116,201: — 7.
Summa 3,644,750: 37. 1.
Credit.
Balans från år 1856:
Skulder
86,060: 27. 5.
Utgifter:
Bidrag till fonden för Sveriges och Norriges gemensamma
utgifter
92,743: 18. 2.
För sjö-expeditioner reserverade medel  45,000: — —
» karantäns-kostnader d:o d:o
25,000: — —
» karantäns-inrättningen på Känsö
12,359: 35, —
Understöd för Svenska kyrkan i London  1,164; 24. —
Transport: 176,2677^29. ~2. 86,060:27. 5.
— 54 -
Transport: 176,267: 29. 2.
Afkortningar och uppbörds-kostnader
8,341: 6. 8.
För lots-personalens löne-förbättring
13,877: 23. 7.
» Sjökarte-kontoret <.s  15,734: 16. 3.
Till belöning för räddning af Svenskt sjöfolk .... 1,000: — —
För Optiska telegraf-verket
15,625: 21. 4.
Till Svensk-Norska Komitéen för konsuls-väsen
dets
ordnande
1,254: 28. —
» Komitéen för uppgörande af ett förslag till en
pensions-inrättning för sjökaptener m. fl  1,043. 3. —
» Kongl. Danska Regeringen, för Oresundska
tullens upphörande,
63,323: 26. —
» Trollhätte kanal- och slussverks ombyggnad 60,000: — —
» Strömsholms d:o d:o 33,333; 16. —
» uppmuddring af kofferdihamnen i Carlskrona 5,000. — —
» anläggning af en skeppsdocka i Malmö  10,000: — —
» en farled emellan Christianstad och Åhus.... 3,333: 16. —
Bogserings-kostnader i Göta eif
2,383: 42. 5.
För signalering med en tidkula
400: — —
Sportel-ersättningar till General-konsuler, Kom
merse-kollegii
tjenstemän m. fl  20,433: 30. 8.
Diverse utgifter
58; — —
Balans till år 1858:
Kontant behållning
77,162: 36. 10.
Inventariers värden
1,354: 40. —
Utlånta medel
254,900: — —
Fordringar:
Af fonden för Sveriges och Nor
riges
gemensamma utgifter 90,035: 37. 9.
Oliqviderade intresse-medel 32,652: 31. 6.
Understöd till hamn-, kajoch
dock-byggnader samt
jernvägs-arbeten  1,758,415: 44. 4. 1,881,104: 17. 7.
Förskotter  51,213: 34. —
För Elektro-magnetiska telegraf-verket utbetalde
medel
861,545: 6. 2.
Summa
86,060: 27. 5.
431,409: 19. 1.
3,127,280: 38. 7.
3,644,750: 37. 1.
Räkenskaperna hafva icke föranledt. till någon erinran från Revisorernes sida; och
befunnos säkerhets-handlingarne, vid anställd inventering, i god ordning.
— 55
•§
Kongl. Ofver-mtendents-embetct.
Räkenskaperna redovisa uti 4 särskilda hufvudböcker:
a) Stats-anslaget till underhåll af Kronans hus och byggnader i Stockholm;
b) Dito i landsorterne;
c) Extra stats-anslaget till uppförande af en liospitals-byggnad för sinnessjuka å
Kungsholmen vid Stockholm: och
d) De till Öfver-intendents-embetets disposition anvisade medel till utvidgning af
det till lokal för Skogs-in sti tutet upplåtne Förste Hofjägmästare-bostället, Stora Blåporten
å Kongl. Djurgården. Dessa räkenskaper hafva för revisions-året utan anmärkning
blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten; och inhemtas deraf följande:
a) Byggnader och reparationer i Stockholm.
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar  12,296: 8. 5.
Uppbörd:
Stats-anslag
32,000: — —
Tomt-ören
66: 32. —
Hyres-medel
600: — —
Gatuläggnings-afgifter
548: 28. —
Diverse inkomster
595: 17. 10. 33,810; 29. 10.
Summa 46,106: 38. 3.
Credit:
Utgifter:
Till byggnader och reparationer
27,990: 30. 1.
Arfvoden och traktamenten
1,510: 40. —
Diverse utgifter
1,433: 1. — 30,934: 23. 1.
Balans till år 1858:
Kontant behållning  8,710: — 11.
Fordringar
6,462: 14. 3. 15,172: 15. 2.
Summa 46,106: 38. 3.
b) Byggnader och reparationer i laudsorterun,
Debet
Balans från år 1856:
Tillgångar
Uppbörd:
Stats-anslag
44,233: 16. —
Ränte-medel
903: 16. —
Hyres-medel
313: 16. —
Försäljnings-medel
5,501: 14. 6.
Balans till år 1858:
Skuld.
Skuld
Credit.
Balans från år 1856:
Utgifter:
Till byggnader och reparationer
85,822: 21. 2.
» Styrelsen öfver fängelser och arbets-inrättningar
i riket, för underhåll af fängelse-byggnaderna,
4,000; — —
Balans till år 1858:
Kontant behållning
19,895: 6. 7.
Utlånta medel
16,666: 32. —
Förskotter
5,567: 41. 6.
Fordringar  ...3,632: 35. 4.
84,633: 26. 1.
50,951: 14. 6.
15,000:
Summa 150,584: 40. 7.
15,000:
89.822: 21. 2.
45,762: 19. 5.
c) Anslaget till uppförande af en hospital-byggnad å Kungsholmen
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar -
Uppbörd:
Extra stats-anslag
108,333: 16.
Summa 150,584: 40. 7.
vid Stockholm.
Hyres- och arrend'S-at'gifter
1,112: 6. —
Transport:
19,659: 44.
109,445: 22.
129,105: 18.
Transport: 129,105: 18. —
Balans till år 1858:
Skuld
2,418:
Summa 131,523: 18. —
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld  1,297: 15. 8.
Utgifter:
Till inköp af materialier
70,067: 31. —
För verkställda murare-arbeten
37,991: 42. —
Körslor och dagsverken  10,785: 25. 4.
Aflöningar
2,000: — —
Diverse utgifter
”‘Till 121,824: 12. 8.
Balans till år 1858 :
Kontant behållning
2,201: 37. 8.
Förskotter
6,200: — — 8,401: 37. 8.
Summa 131,523: 18.
d) Anslaget till utvidgande af Kungl. Skogs-iiistitntets lokal.
Debet.
Uppbörd:
Anslag af Skogsplanterings-kassans medel
23,495: 16.
Credi t.
Utgifter:
För diverse byggnads-arbeten m. m
23,495: 16.
Någon erinran vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne icke förekommit.
Kongl, hrigs-kol!(‘ginni.
Krigs-kollegii räkenskaper, hvilka för revisionsåret, såsom förut, blifvit förda enligt
det formulär, Kongl. Majt under den 26 Oktober 1850 medgifvit Kollegium att
följa vid dessa räkenskapers afslutande, omfatta såväl alla till riks-statens 4:de hufvud8
-
— 58 —
titel hörande anslag jemte de af Rikets Ständer i och för landtförsvarets behof anvisade
extra stats-anslag', som ock särskilda under Krigs-kollegii förvaltning ställda kassor
och fonder. I Kongl. Kammar-rätten hafva berörde räkenskaper ännu icke undergått
fullständig revision.
§ 1.
I enlighet med den i Kongl. Krigs-kollegii hufvudbok upptagna general-kapitalräkning
hafva Revisorerne låtit upprätta följande sammandrag, hvaraf inhemtas förhållandet
med samtliga under detta embetsverks förvaltning ställda anslag och medel:
(Se Bil. Litt. G.)
Såsom af bilagde sammandrag synes, finnes under titel »Utlånta medel och behållningar
i kontant», uti nämnda general-kapital-räkning inbalanseradt ett belopp af
Banko Riksdaler
3,818,429: — 10,
hvaremot det vid hufvudboken fogade »general-sammandrag af de
från föregående år balanserade fordringar och behållningar i kontant»,
hvilket sammandrag mera specifikt redogör för ofvanberörde
inbalanserade medel och sålunda bordt innehålla lika slutsumma,
endast upptager
3,818,415: 11. 5.
eller en skillnad af Banko Riksdaler
13: 37. 5.
som uppkommit deraf, att kontanta behållningen uti nämnda general-sammandrag blifvit
oriktigt uppförd: å Wadstena Krigsmanshus-kassa med
3: 38. 11.
å Militie-boställs-kassan med
1: 43. 5.
samt å Invalidhus-fonden
8: 3. 1
tillsammans Banko Riksdaler 13: 37. 5.
Ehuru denna felaktighet icke i någon mån inverkar på den egentliga räkenskapen,
hvarest behållningarne å nämnde kassor och fond finnas upptagna till riktiga belopp,
hafva Revisorerne dock ansett sig böra detta förhållande omförmäla.
§ 2.
Revisorerne, som nu öfvergå till en närmare redogörelse för de särskilda anslagen
och dervid följa den ordning, hvari anslagen förekomma uti Kollegii hufvudbok, anse sig
dock först böra erinra, att betydliga olikheter förefinnas mellan siffer-uppgifterna uti nedan
intagna tabeller och bilagor, samt de enahanda uppgifter, som förekomma uti den i
sammanhang med berättelsen om Kongl. Stats-kontoret afgifna redogörelse för 4:de hufvudtiteln,
men att dessa olikheter föranledas af de i vissa hänseenden skiljaktiga bokförings-methoder,
som tillämpas i dessa båda embetsverk.
A) JF'ferde hufvudtiteln.
Öfver förhållandet med inkomster och utgifter lemnar bifogade tabellariska sammandrag
upplysning:
(Se Bil. Litt. H.)
Bilaga Litt. O. till 1859 år* revisions-berättelse, angående Stats-verket. sid. 58.
Mtebet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
777,988: 42.
Uppbörd:
Riksstatens 4;de hufvudtitel
Extra stats-anslag för landtförsvaret .....
Krut- och salpeter-försäljningsmedel ....
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fondeu
Förenade mötes-passevolans-fonden
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond
Volontär-vakaus-medels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militie-boställs-kassan
3,818,429
T n validhus-fonden
S:r
5,238,793
331,988
70,208
1,081
23,582
21,556
9,348
13,611
294,818
28,188
57,505
10
42
6
24
36
2
44
13
31
2
40
1
6,090,6831 6
Balans till år 1858:
Riksstatens 4:de hufvudtitel
Extra stats-anslag för landtförsvaret....
Krut- och salpeter.-försäljningsmedel ....
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötes-passevolans-fonden ....
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond
V olontär-vakans-medels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militie-boställs-kassan
Invalidhus-fonden
114,473: 43. —
10,846: 30. —
76: 40. —
1,276: 10. —
13,543: 20. 4.
26. 10.
150: 14. 5.
768: 28. 2,
3,901: 18. 7
13: 16. —
436,842
61,100
381
9i 9
1,650 i
S:r 145,051: 7. 4.
499,974 4 2
Summa 10,409,086
11 4
Credit.
Balans från år 1856:
Skulder
173,621: 4. 1.
Utgifter :
Riksstatens 4:de hufvudtitel
Extra stats-anslag för landtförsvaret...
Krut- och salpeter-försäljningsmedel ....
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötes-passevolans-fonden ....
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond
V olontär-vakans-medels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militie-boställs-kassan
Invalidhus-fonden
349,901
S:r
5,081,781
474,354
43,468
9
9,543
31,516
2,514
10,390
213,698
22,939
28,862
5,919,080
Balans till år 1858:
Riksstatens 4;de hufvudtitel
Extra stats-anslag för landtförsvaret  145,394: 41. 10.
Krut- och salpeter-försäljningsmedel
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötes-passevolans-fonden
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond
Volontär-vakans-medels-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militie-boställs-kassan
Invalidhus-fonden
424,541:
34.
3.
786,529
145,394:
41.
10.
136,617
34,967:
—
—
57,306
550:
3.
—
26,684
2,937:
17.
10.
128,127
7,117:
46.
5.
286,386
6,954:
14.
2.
130,392
350:
32.
5.
75,466
30,400:
26.
7.
1,858,519
8,740:
11.
5.
216,848
11,465:
26.
2:
437,224
673,420:
14.
1.
4,140,104
Summa
10,409,086
Bilaga Litt. II. till 1859 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 58.
Ii eb et»
Summa
Fordringar och för-  skott, balanserade
från år 1856 inom
linien.
Kontant behållning
från år 1856.
Stats-anslag.
Extra uppbörd.
Anticipationer till
år 1858.
Brist.
Summa.
7,000
16,105
4,850
28,076
54,700
12,426
2,800
2,015
7,594
38,296
7,000
16,105
4,850
55,415
56,908
12,426
9 RAA
16
16
15
1,108
18
16
8
27,324
1,100
16
34
16
8
~
83
16
11
4
89
1
*,ouu
2,015
8,334
38,296
740
24
16
40
40
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,080
—
—
31,320
—
—
—
—
—
-
6,500
—
~
40,900
—
—
1,333
1 549 231
16
25
1,333
16
29
4
13,635
38
11
6
453
39
11
91
K
9
10
—
-
14,750
—
—
1,886
AL
4
o
10
16,636
22,320
33
11
10,408
33
4
37,500
33,940
90
38
11
10,900
58,899
55,948
24
27
3
22,008
27
17,680
186,669
17,680
485,386
45,382
17
10
235,029
11
11
—
—
62,466
28
6
1,222
5
6
__
45
11
41,349
691
7
3
6,000
67,416
47,349
68,107
7
3
—
20
1
6
—
—
—
——
__
I
i
21
6
——
—
6
3,932
7
10
64,779
27
C
—
—
—
—
68,711
35
4
403
18
—
1,559
17
—
87,403
38
6
-
—
4,612
31
2
93,575
38
8
324
2
1,551
34
3
87,513
38
6
5,488
9
5
94,553
27
2
A
173
16
25,964
16
4,150
. .
30,114
16
9,579
181
6
47
8
448,590
53,567
14
Q
(i
11,745
17
11
128,610
46
1
588,946
55,707
30
21
(i
2,140
13
6
6
Ö
3,305
36
8
32,600
1,809
41
4
34,409
41
A
4
2,413
6
19,100
137,000
21,513
259,539
6
59,453
18
2
4,075
22
4
118,463
30
4
8
4
8
2,617
26
36
10
21 274.
16
37
25
21,299
47,315
3,560
206,746
i £
4
AL^A 4 T
47,315
3,560
120,000
4
10
37
4
2,137
17
11
—
—
—
—
2,423
31
6
—
—
84,322
22
5
5
11
428,974
39
4
108,266
20
9
703,176
28
2
391,173
24
11
115,159
14
10
—
—
1,317,775
40
8
—
194
41
6
71,000
—
—
1,367
30
8
1,325
27
4
—
—
73,888
3
6
16
32
12,000
16
32
2,514
1
5
14,530
33
5
19,567
26
8
14,300
365
42
2
34,233
20
10
24,000
1,584
18
8
or KO/4
8
o** LO
180,000
180,000;
QOO
7
19,000
966
35
8
26
q
28,308
13
1 1
2yy
Öi
1
0,0*11
o
1 1
1,125
43
6
25,000
8,000
7,000
40
q
9 k
9
11
6,839
25
8
47
3
vJ
LAV-
14,840
oo
24
306
13
7,566
32
711
22
8
34,052
22
7
Q
^,66^ zy
0
3,600
_
36
12
2,781
33
Q
/» *. ■■ mr i
, -
O
O
0,41Y 40
3
173
40
8
2,324
12
6
346
7
6
2,070 20
—
93
47
2
7,292
1,093
30
20
11
45,000
52,292 30
1,093 20
ii
—
23,539
17
1
12,949
20
q
144,405
45
9
179,624
6
336,97924
11
O
0
3
599,465
4
1
474,98445
11
4,376,340
652,900
8
2
436,842
4 —
306,246
42 lo|
6,247,314 4 11
Skulder till år 1858
balanserade inom
linien.
24
2,564
313
31
18
41
1,302
142
10
11
21
46
526 26
30,989 28
|
75,507 2
547
1,183
4
26
10
1,366120 2
114,473 431—
Departements-chefen
Departementets Kansli-expedition
Dito Kommando- dito
Krigs-kollegium
Generalitets-staten
Topografiska korpsen
Artilleri-staben
Ofver-kommendants-expeditionen i Stockholm
Kommendants-staten
Krigs-akademien
Allmänna Garnisons-sjukhuset
Rese-stipendium för militär-läkare
Kavalleri- och Infanteri-regementena
Militie-boställs-kassan
Exercis-sqvadronernas underhåll
Fouragering vid indelta Kavalleriet
Till trossens underhåll
Mötes-kostnader
;
Ersättning utöfver markegång för dagportioner  ,
Lifgardet till häst
Kronprinsens Hussar-regemente
Svea Lifgarde
Andra Lifgardet
Wermlands Fält-jägare-regemente
Svea, Göta och Wendes Artilleri-regementen
Ingeniör-korpsen
Kavalleri- och artilleri-hästars remontering och skoning
Lega för hästar till Artilleriets exercis
Fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar.
Lifbevärings-regementet
Gottlands National-beväring
Hallands Beväring  „...
Bevärings-manskapets vapenöfning
Försvarsverket till lands i allmänhet
Lifmundering för indelta Infanteriet
Inqvarterings-kostnader i Stockholm
Till inqvarteringens ordnande i Stockholm
Inqvarterings-kostnader i landsorterna
Salpeter-uppköp
Ved och ljus för fästnings- och garnisons-orter
Spanmåls-upphandlings- och bageri-kostnader
Durchmarsch-kostnader  ..
Rese- och traktaments-kostnader
Skrifmaterialier m. m. för Krigs-kollegium m. fl. verk
för Departementets Kansli-e.spedition.
Extra utgifter
Ackords-förskotter och ersättningar
Besparingar å de allmänna anslagen „
Summa
Cr edit.
Skulder fri-  1856, balans
inom lini»
m
era
ill.
tr
de
Anticipationer från
år 1856.
Utbetalning.
Kontant behållning
till år 1858.
Besparing.
Summa.
Fordringar och för-  skott, till år 1858
balanserade inom
linien.
7,000
16,037
4,850
55,290
7,000
16,105
4. R^A
68
16
16
67
24
9
9 A.
A
42
8
124
40
55,415
8
JU
J4
55,333
16
716
32
858
16
56,908
16
—
*
10,934
16
1,491
32
12,426
2.800
2,800
147
28
A
1,895
6,230
38,296
40,900
1,333
1,540,377
16,636
120
1,950
133
40
40
154
Z,U1D
8,334
38,296
40,900
1 333
40
40
16
39
4
16
29
20,477
38
9
1,560,855
16,636
9
10
10
4
33
13
4
17,943
16
—
29,876
—
8
11,080
7
7
—
—
58,899
24
3
15,021
2
3
55,948
27
55,948
27
17,680
230,944
17,680
485,386
3,846
41
9
29
42
3
27
1
254,412
24
7
—
—
45
11
67,462
10
3
18 994
9
15
10
8
98 194.
i p;
5
J.7 34.Q
321
21
59,273
53,801
6,975
11,657
43
1,858
3,252
10
10
4/ ,J4y
68,107
68,711
i
21
35
6
—
22
16
—
45
4
4
—
6
65
36
81,619
18
11 QF>6
*>A
8
93,575
8
A 1 jt/vU
Jo
(40
4J
y
65
36
82,307
29,958
27
3
12,245
47
‘
11
94,553
30,114
q
494
731
Q
—
—
156
16
—
16
O
36
8
851
3
7
42,082
17
—
496,956
7
4
49,908
6
2
_—
—
—
588,946
30
6
16,942
—
11
—
—
—
50,166
7
6
2,708
21
6
2,832
40
6
55,707
21
6
494
32
8
34,409
41
4
34,409
41
A
1,831
33
7
15,530
259,539
33
5
5,982
20
7
21,513
259,539
6
4
_—
—
—
—
—
4
8
—
—
8
47,512
29
1
20,299
44,793
6
31
1,000
2,522
10
6
21,299
47,315
16
13
2,025
30
27
9
4
4
JLU
3,551
9AA 746
39
8
16
3,560
9A«
40,179
109,239
44
Q
10
5
11
6
K
11
8
1,665
260,749
11
21
11
3
220,890
17
q
09A qi A 19.
176,575
10
5
1,317,77540
1,363
42
8
66,175
14,530
27
10
5
415
2
7
26
5
73,888
14,530
g
33
O
k
OJ
—
—
>.
—
9,500
-
—
24,733
20
10
■
—
—
34,233
20
10
—
—
25,584
180,000
28,308
2,257
2,529
42,330
18
8
25,584
180,000
28,308
33,126
14,840
42,330
18
8
676
18
3
13
11
13
35
24
29
11
9
11
3
542
13
29
33
29
5
30,869
6
4
9
3
12,310
39
q
1,394
34
K
548
29
19
25
4
6,417
45
3
6,417
45
9
O
2,670
20
2,670
20
354
41
8
30,110
27
11
6,119
1,093
135,880
32
20
33
8
16,062
18
A
52,292
1,093
336,979
30
20
24
11
76
14
10
729
38
A
201,098
38
11
4
9
7,022
38
A
157,491
!
4|—
!
282,309 39| 8
1 !
5,122,065 46 —
786,529 37
9
56,408
25
6
6,247,314
4
11
424,541
34
3
— 59 -
§ 3.
Enligt hvad hosfogade bilaga utvisar, hafva under året brister å särskilda anslag
under 4;de hufvudtiteln uppstått till belopp af Banko Riksdaler 306,246: 42. 10, deraf
265,962 Riksdaler 11 sk. 8 rst. utgjort sådane å förslags-anslag uppkomna brister, som
af Riksgälds-kontoret ersättas, samt återstoden, 40,284 Riksdaler 31 sk. 2 rst., varit
sådane, hvilka godtgöras från hufvudtitelns allmänna besparingar, till hvilka dock andra
anslag inom hufvudtiteln under året lemnat en tillgång af 56,408 Riksdaler 25 sk. 6
rst., hvaremot å förslags-anslagen någon besparing under året icke egt rum.
Af berörda sammandrag inhemtas vidare, att uti Krigs-kollegii räkenskaper inoch
utbalanserats betydliga belopp under titel anticipationer. Dessa anticipationer, hvilka
vid 1855 års slut utgjorde 322,337 R:dr 26 sk. 10 rst., och, efter att under år 1856
hafva nedgått till 282,309 R:dr 39 sk. 8 rst., vid slutet af år 1857 uppgingo till Banko
436,842 R:dr 4 sk., synas till en del icke kunna betraktas annorlunda än såsom utgifter,
för hvilkas bestridande, då års-anslagen dertill icke lemnat tillgång, påföljande årets
anslag måst anlitas, såvida icke särskilda anslag beviljats till bristens betäckande, hvilket
ock i afseende å en år 1856 uppkommen betydligare anticipation blifvit nödvändigt,
på sätt uti nästföljande § omförmäles.
Ofvan upptagne siffer-uppgifter tyckas antyda, att beloppen för åtskilliga å denna
hufvudtitel uppförde anslag icke alltid stått i ett riktigt förhållande till utgifterna för de
föremål, för hvilka desamma varit afsedda; ett missförhållande, hvilket i någon mån
torde vara afhjelpt genom de vid senaste riksmöte vidtagna förändringar med vissa af
dessa auslags-summor; dock visa sig ännu betydliga brister å vissa anslag, såsom exempel
hvarpå må anföras, att förslags-anslaget till rese- och traktaments-kostnader, å hvilket
anslag, i nu gällande riks-stat upptaget till ett oförändradt belopp af 11,350 R:dr
Riksmynt, eller 7,566 R:dr 32 sk. Banko, under åren 1855 och 1856 befunnits betydliga
brister, uppgående det förra året till 21,713 R:dr 35 sk. och det sednare till 27,967
R:dr 36 sk., under revisions-året öfverskridits med ett belopp af 34,052 R:dr 22
sk. 7 rst.
§ 4.
Ibland ofvan omnämnde anticipationer vid 1857 års slut ingår mathållnings-kostnaden
för de värfvade garnisons-regementena under åren 1856 och 1857 med 308,235
R:dr 4 sk. 4 rst., hvaraf 128,610 R;dr 46 sk. 1 rst påförts anslaget till Artilleri-regementena
samt 179,624 R:dr 6 sk. 3 rst. hufvudtitelns allmänna besparingar.
För betäckande af förslagsvis beräknad brist i och för mathållnings-kostnaden
vid berörde regementen, äskade Kongl Majit af Rikets senast församlade Ständer ett
anslag af 150,000 R;dr Riksmynt för hvartdera af nämnde 2:ne år, och Rikets Ständer
anvisade jemväl för år 1857 det ifrågaställda beloppet, men ansågo för det dåvarande
den för år 1856 äskade summan icke böra beviljas.
Efter afdrag från ofvannämnde brist vid 1857 års slut, B:ko 308,235: 4. 4,
af anslaget för 1857, hvilket först under loppet af 1858 tillhanda
kom
Kollegium med
100,000: — —
återstod således för år 1856 en brist af  134,556: 4. 8.
och för år 1857 af  73,678: 47. 8.
eller tillsamman 208,235: 4. 4.
Transport: 208,235: 4." 4.
Transport: 208,235: 4. 4.
till betäckande hvaraf Kongl. Majit, genom nådigt bref af den 14
Maj 1858, anvisat från hufvudtitelns allmänna
besparingar
108,235: 4. 4.
och genom bref af den 10 Maj innevarande år
från samma besparingar  10,000: — —
samt från Artilleriets besparingar  10,000: — — 128.235: 4. 4.
så att för närvarande bristen utgör Banko R:dr  80,000: -- —
Någon vidare brist i och för dylika utgifter torde numera icke vara att befara,
sedan Rikets Ständer för statsreglerings-perioden 1858—1860 i och för nämnde mathållning
å riks-statens 4:de hufvudtitel uppfört ett förslags-anslag af 175,000 Riksdaler
Riksmynt, under titel »Mathållning för manskapet vid garnisons-regementena.»
8 5-
Sedan, med anledning af Rikets Ständers derom gjorda framställning, Kongl.
Maj:t anbefallt Krigs-kollegium, att bland verifikationerna till de konti, der så kallade
kontanta behållningar, reserverade till vidare anordnande, förekomma, skola fogas särskilda
beräkningar öfver de utgifter, för hvilka de innehållna medlen äro afsedda att
användas, har denna nådiga föreskrift blifvit af bemälde Kollegium iakttagen, och dylika
beräkningar intagne såväl i 1856 som 1857 års räkenskaper.
§ 6.
Från de under Krigs-kollegii förvaltning ställda kassor och fonder har äfven under
det år, denna revision omfattar, utbetalts vissa belopp såsom aflöning till Kongl.
Kollegii embets- och tjenstemän, hvilket förhållande dock med 1858 års ingång upphört,
sedan erforderliga medel för detta ändamål numera blifvit å stat uppförde.
§ 7.
Jemlikt särskilda under loppet af revisionsåret utfärdade nådiga bref, har Kongl.
Maj:t, efter vederbörandes hörande, tillåtit utarrendering på 15 år af 2:dre Majors-bostället
Tostarp vid Norra Skånska Infanteri-regementet samt på 20 år af Sqvadronchefs-bostället
Kolleberga vid Skånska Hussar-regementet och 3:dje Majors-bostället Öfversta
vid Nerikes regemente.
Utan att ingå i pröfning om lämpligheten af ofvannänmde 3:ne boställens utarrendering,
hafva Revisorerne likväl, då utarrendering på längre bestämd tid af de genom
Kongl, brefvet den 2 Februari 1833, om indelta Arméens löne-reglering, för Arméens
befäl afsedda éosfads-boställen på sednare tider synes blifva mera allmän, men dylika
åtgärder, enligt Revisorernes åsigt, möjligen kunna gifva anledning till anspråk pä ersättning
åt efterträdaren, ansett sig böra detta förhållande omförmäla.
§ 8.
Uti Södermanlands regementes möteskostnads-räkning utbalanseras en behållning
till år 1858 af 606 R:dr 40 sk. 2 rst. Banko underjuppgift, att densamma vore inne
-
— 61
stående i Nyköpings läns ränteri, men något ränteri-intyg öfver behållningen finnes ej
räkningen bilagd.
§ 9.
Den kontanta delen, 702,786 Riksdaler 36 sk. 2 rst, af reservations-anslaget till
försvars-verket till lands i allmänhet, eller Krigs-kollegii Departementer, fördelas af Kongl.
Maj:t, genom årliga stater, mellan Kollegii Artilleri-, Fortifikations- och Intendents-afdelningar.
Uti räkenskapen redovisas detta anslag sålunda:
a,) Årtilleri-afdelniugen.
Debet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning
57,757: 12. 2.
Förskotter, upptagna inom linien, 214,405: 3. 4.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,  187,258: 3. 6.
Indelta räntor, enligt markegång, på förslag  389: 40. —
Ersättnings-medel  158,431: 11. —
Försäljnings- dito  44,563: 11. 3.
Diverse inkomster  2,260: 26. 9. 392,902: 44. 6.
Balans till år 1858:
Anticipation  10,121: 34. —
Skuld, antecknad inom linien, 31,545: 31. 3.
Summa 460,781: 42. 8.
Credit.
Balans från år 1856:
Anticipation
87,157: 6. 7.
Skuld, antecknad inom linien, 81,363: 23: 5.
Utgifter:
Hufvud- och reserv-förråden
39,392: 17. 11.
Fästnings-artilleriet  5,630: — •—•
Artilleri-regementena  20,582: 23. 4.
Fyrverkare-korpsen
1,443: 16. —
Artilleriet i allmänhet  22,952: 45. 5.
Infanteri- och kavalleri-regementena samt bevä
rings-manskapet
37,260: 47. 2.
Gottlands forsvars-verk
2,199: 12. 5.
Krut-tillverkningen
56,386: 39. 7.
Artilleri-läroverket å Marieberg
13,408: — —
Transport 199,256: 9. 10.
— 62 -
Transport 199,256: 9. 10.
Carlshamns kastell
430: 4, 11.
Försträckning mot ersättning
94,276: 47. 8.
Indelta räntors debiterade värde
389: 40. —
Diverse utgifter
7,457: 22. 10. 301,810: 29. 3.
Balans till år 4858:
Kontant behållning
71,814: 6. 10.
Förskotter, upptagna inom linien, 79,301:23. 8.
Summa 460,781: 42. 8.
b) Fortifikations-afdelningeu.
Debet.
Balans från år 4856:
Kontant behållning
25,380: 21. 8.
Förskotter, upptagna inom linien, 45,077: 38. 4.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,  60,000: — —
Arrende-, jordskylds- och tomtöre-medel  1,669: 22. 9.
Ersättnings-medel  380: 14. 4.
Försäljnings-dito  2,018: 9. 3.
Diverse inkomster
338: 11. 5. 64,406: 9. 9.
Balans till år 4858:
Anticipation
21,151: 45. 4.
Skuld, antecknad inom linien, 18,472: 44. 5.
Summa 110,938: 28: 9.
Credit.
Balans från år 4856:
Anticipation
14,758: 9. 8.
Skuld, antecknad inom linien, 25,652: 14. 7.
Utgifter:
Fästnings-byggnader  27,542: 46. 2.
Gardes-regementenas kaserner  8,479: 45. —
Ingeniör-korpsen  10,250: 13. 9.
Försträckning mot ersättning  10,440: 35. 2.
Kommendantskaps-utgifter  8,577: 44. 4.
Diverse utgifter  3,595: 15. 7. 68,887: 8. —
Balans till år 4858:
Kontant behållning
27,293: 11. 1.
Förskotter, upptagna inom linien, 38,851: 15. 6.
Summa 110,938: 28. 9.
— 63 —
c) Intendents-afilclniugeu.
Debet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning
25,128: 34. 11.
Förskotter, upptagna inom linien, 169,491: 45. 8.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,....
Ersättningar
Bevärings-manskapets utredning
Till fiörsvars-verkets fullständigare ordnande
Diverse inkomster
Balans till år 1858:
Anticipation
Skuld, antecknad inom linien, 25,488: 2c
Credit.
Balans från år 18b6
Anticipation
Skuld, antecknad inom linien, 2,223: lé
Utgifter:
Yärfvade Arméens beklädnad
Indelta Arméens utredning
Bevärings-manskapets dito
Musikaliska instrumenter
Beklädnadshjelp för under-officerare
Sängkläder och servis-medel
Medicinal- och instrumental-attiraljen
Förrådens diverse behof
Hyror
Transportkostnader
Försträckningar mot ersättning
Försvarsverkets fullständigare ordnande
Diverse utgifter
Balans till år 1858:
Kontant behållning
Förskotter, upptagna inom linien, 142,596: 1
Summa liBTÖAöTTf”
Uti Intendents-afdelniugens redogörelse för detta anslag ingå äfven, såsom tabellen
utvisar, 49,133 R:dr 26 sk. 8 r:st, hvilka General-krigs-kommissariatet levererat
af kreditivet för försvars-verkets fullständigare ordnande.
5. 2.
5.
455,528: 32. 8.
62,528: 4. 4.
6,6507: 41. 9.
49,133: 26. 8.
3,342: 37. 5. 637,040: 46. 10.
83,885: 31. 6.
Summa 746,055: 17. 3.
118,975: 1. 6.
337,048:
22.
8.
54,264:
2.
4.
50,173:
8.
8.
2,441:
—
—
8,539:
3.
7.
4,998:
46.
4.
700:
—
—
13,643:
42.
8.
4,619:
16.
7,001:
—
10.
44,059:
9.
9.
17,320:
—
—
4,804:
14.
5.
549,612: 23. 3.
77,467: 40. 6.
w» t)4
§ 10.
Genom kontrakt med Kongl. Krigs-kollegium af den 22 Februari 1856, hade fabriks-bolaget
Malfyefbe & Comp. i Luttich åtagit sig att innan den 1 Augusti samma år
till Kongl. Maj:t och Kronan leverera ett parti infanteri-gevär, pistoler och sablar, med
förbindelse att för hvarje dag, leveransen kunde utöfver den bestämda tiden komma att
fördröjas, erlägga 20 Francs böter. Då leveransen inom behörig tid icke blef fullgjord,
anhöll bolaget, uppå anförda skäl, att Kongl. Maj:t måtte befria detsamma från utbetalande
af de i kontraktet utsatta böter, och sedan Krigs-kollegium under den 12 Mars
1857 i frågan afgifvit underdånigt utlåtande och deruti, jemte anmälan att, enligt Kollegium
tillhandakommen rapport, leveransen vore i det närmaste fullgjord, samt att återstoden
af berörde persedlar förmodades kunna levereras inom första veckan af nämnde
månad, till ansökningen tillstyrkt bifall, har Kongl. Majit, jemlikt nådigt bref af den 27
i samma månad, frikallat sökanderne från ifrågavarande bötes-ansvar.
De liufvudsakliga skäl, bolaget till stöd för sin begäran anfört, äro: att bolaget,
vid kontraktets afslutaude, hade väntat, att de betydliga beställningarna från Engelska
Regeringen skulle upphöra eller åtminstone minskas, men att detta likväl icke inträffat,
utan deremot nya beställningar tillkommit, nemligen från Ryssland och Japan; att, i
följd deraf, brist på arbetare uppstått jemte stegring i arbets-lönerna, samt slutligen att
det den 22 Februari 1856, såsom ofvan är nämndt, afslutade kontraktet först den 26
derpåföljde Mars, behörigen godkändt, kommit bolaget tillhanda, hvarigenom påbörjande
af arbetet med de från Sverige beställda effekterna fördröjdes en månads tid, derunder
jemväl de nya beställningarna ingingo och i förväg gåfvo arbetarne sysselsättning. Då
emellertid dessa af fabriks-bolaget Malherbe & Comp. uppgifna omständigheter, enligt
Revisorernes tanke, ej varit af sådan beskaffenhet, att desamma skäligen bort gifva anledning
till dröjsmål i leveransens fullgörande — ett dröjsmål, som nu utgjorde mer än
7 månader utöfver den genom kontraktet bestämda tid — samt stats-verket derigenom
tillskyndats en ökad utgift i och för den till vapnens besigtigande kommenderade officeren,
hafva Revisorerne ansett sig böra å detta förhållande fästa uppmärksamhet, desto
hellre, som det eftergifna vitesbeloppet uppgått till omkring 4,000 Francs.
§ 11.
Det bland verifikationerna till hufvudboken intagna sammandrag af krut-räkningarne
utvisar följande behållningar vid revisions-årets slut:
Centner. “tb.
Godt handgevärs- och stycke-krut
42,577. 11.
» bergskrut
10,630. 50.
Störtadt eller reparabelt krut
517. 32.
Mjöl-krut  5. 41.
Odugligt dito
110. 69.
Summa 53,841. 3.
Enär den qvantitet godt handgevärs- och stycke-krut, som bör finnas i Kronans
förråd, blifvit bestämd till 41,000 centner, förefanns vid 1857 års slut ett öfverskott af
1,577 centner 11 skålpund.
— 65 —
§ 12.
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 1 Juli 1856 och den 30 Maj 1857, i
fråga om anskaffning och underhåll af de så kallade små-persedlarne, åligger det Beklädnads-direktionerna
vid de indelta regementena att, då kommendering från regementet utgår,
tilldela hvarje kommenderad af manskapet en ersättning af 8 öre Riksmynt per dag
ensamt för småpersedlarna, och utgår detta belopp från dagen efter den, då truppen inträffat
å kompani-samlings-platsen, till och med den dag, då truppen dit återkommer.
Den motsvarande ersättning, Beklädnads-direktionen erhåller af det Statens verk eller
den inrättning, för hvilken kommendering användes, utgår deremot endast per dag med
Tjry af det till grund för årsanslaget af Krigs-kollegium bestämda pris å persedlarnes
värde (som för en hel mundering utgör endast omkring 11 å 12 öre per man om dagen),
och beräknas denna ersättning först från och med 3Esta dagen efter den, då kommenderingen
passerat gränsen för regementets stånd, till och med den dag, kommenderingen
dit återkommit. Härigenom uppstå för beklädnads-fonderna betydliga förluster,
såsom exempel hvarpå må anföras hvad af Uplands regementes Beklädnads-direktions
redogörelse inhemtas beträffande den slitnings-ersättning, som utgått för en fångbevaknings-kommendering
till Slite på Gottland år 1857, då likväl Beklädnads-direktionens
skyldighet att för småpersedlarne erlägga slitnings-ersättning med 8 öre per man först under
sjelfva kommenderings-tiden synes hafva vidtagit. För denna kommendering utbetaltes
nemligen af Fångvårds-styreisen såsom slitnings- ersättning för liela beklädnaden
ett belopp af 582 Riksdaler 36 sk. 10 rst. Banko, hvaremot af beklädnads-fondens tillgångar
manskapet tilldelades, ensamt i ersättning för de så kallade småpersedlarna, tillsammans
icke mindre än 417 Riksdaler 23 sk. 3 rst.
§ 13.
Uti sammandraget öfver »influtna medel till anslaget för ved och ljus för fästningsoch
garnisons-orter» äro 2:ne poster upptagna, en å 110 Riksdaler och enå52 Riksdaler
4 sk., utan att dessa inkomster till beloppen styrkas genom bilagde reversaler.
§ 14.
Vidare har utaf nyssnämnda anslag blifvit utbetaldt ett belopp af 916 Riksdaler
12 sk. för upphandling af 45 •}§ kortfamnar ved för garnisons-staterne i Landskrona fästning,
efter ett pris af 20 Riksdaler Banko per kortfamn. Vid jemförelse med upphandlingsprisen
i de närbelägna städerna Helsingborg och Ystad, der sådan ved uppköpts till
14 Riksdaler per famn å det förra och till 12 Riksdaler å det senare stället, vill det
synas som ungefär samma pris å denna vara äfven i Landskrona skulle kunnat betingas,
hvilket jemväl måhända inträffat om spekulanter lemnats tillfälle till täflan och icke, såsom
nu skett, ved-anskaffningen fått, jemlikt Kommendantens hemställan, emot ofvanstående
summa af garnisons-befälet öfvertagas.
§ 15.
Krigs-vetenskaps-akademiens redogörelse för under året uppburna stats-medel,
nemligen 600 Riksdaler från anslaget till extra utgifter å 4;de hufvudtiteln och 200
Riksdaler från enahanda anslag å öde hufvudtiteln, linnes intagen bland verifikationerna
till förstnämnda anslag, och utvisar densamma, att med en behållning vid årets
början af
jemte ofvanberörda anslag
29: 4. 10.
800:
bestridts utgifter till belopp af
så att behållningen vid 1857 års slut utgjorde
tillsammans 829: 4. 10.
820- 31 —
§ 16.
I afseende å de sedan flere år tillbaka balanserade fordringar å anslagen till bevärings-manskapets
vapenöfniugar och för försvarsverket i allmänhet, hvarom senaste revisions-berättelse
innehåller en vidlyftig relation, hafva Revisorerne inhemtat:
ren i Wester-Norrlands län É. G. Harlins konkurs-massa, utdelning ur massan under innevarande
år skett med 41 Riksdaler 64 öre Riksmynt;
att Kaptenen L. A. Sehman under år 1858 afgifvit redovisning för af honom uppburne
förskottsmedel, 175 Riksdaler;
att återstående fordran, 1,466 Riksdaler 13 sk. 9 r.st., hos Tygvaktaren Tilländers
sterbhus och f. d. Tyg-kapitenen J. Klingspor, enligt Kongl. Kammar-rättens beslut,
i 1858 års räkenskaper blifvit afskrifven;
att, sedan numera blifvit ådagalagdt, det uti såväl enkan H. G. Fougts som hennes
sons, Fabriks-idkaren J. A. Fougts konkurser någon vidare tillgång icke funnes till
gäldande af Kronans hos bemälda enka egande fordran, 3,910 Riksdaler 26 sk. 4 r;st.,
detta mål vore beredt till afskrifning, hvarom anmälan ofördröjligen komme att ske;
att, efter vunnen upplysning, det f. d. Expeditions-sekreteraren A. S. Loo och Fabriksidkaren
A. Ehrling aflidit i utfattigt tillstånd, åtgärd vidtagits för afskrifning af deras
skulder, uppgående för den förre till 336 Riksdaler 32 sk. 4 r:st, och för den sednare
till 314 Riksdaler 8 sk.;
att Skepparen Petterssons vistelseort vore okänd, af hvilken anledning någon åtgärd
i afseende å hans skuld till Kronan, 104 R:dr 39 sk. 5 r:st., ej kunnat vidtagas; samt
att Mamsell Charlotta Edströms skuld blifvit inbetald med 604 Riksdaler 17 öre
Riksmynt;
hvaremot med öfriga i senaste revisions-berättelse omförmälda fordringar någon
förändring icke inträffat.
Anslaget y> Lif mundering för indelta Infanteriet» uppföres i hufvudboken endast
såsom en inkomst och en utgift, utan att behållningarna å de anordnade medlen, hvilka
från Kongl. Krigs-kollegium utbetalas direkte till Beklädnads-direktionerna, redovisas annorlunda,
än genom dessa Direktioners såsom verifikationer till Kollegii hufvudbok
bilagda räkenskaper. Mot detta redovisningssätt har icke kunnat vara något att erinra,
så länge ett nämnde anslag motsvarande belopp utgått för samma ändamål från
rotehållare (eller soldat), enär beklädnads-medlen, enligt gifven instruktion, förvaltats
af Beklädnads-direktionerna, och i dessa, förutom Landshöfdingen, i egenskap af ordfö
-
att å Kronans fordran, 397 Riksdaler 43 sk. 6 rst., hos aflidne Landt-räntmästa
-
§ 17.
Bilaga Litt. I. till 1859 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 67.
Fordringar och förskott,
balanserade
från år 1856 inom
linien.
Kontant behållning
från år 1856.
147 45; 8
] ,221 23 11
10,587|23| 10
5,44846; 4
i
12,171 4 7
42,133jl8 —
517
24
—
1,355
45ill
7,765
34 11
55
11
8
I i
690111; 6
I !
260|16;-
82,355 18 2
9320-
13,869 21 9
i
859 46 2
2,732 7 -  12o|—|
3,088 41
23,032 26 6
10,30612;
4,297 41 9
i
170,759 21 1
54,666
283,825 40| 3
32
Stats-anslag.
10,000 — -  12,000;—j
38,
89342;-
60,0(10-
| i
105,000 — -
66,666i32|
I i
27,333
16
319,893112-
Debet.
Extra uppbörd.
Anticipation till
år 1858.
7 43
177 32 10
2,000 —
; i
5,459 34 8
4,000 -
253 16
196112
12,094 42- 6
2,000 - -  57,559|33! 6
1,541 4 11
i
61.100!38
Summa.
Skulder till år 1858,
balanserade inom
linien.
10.000 -  12.000'—
38,893 12
60,007 43
105,271 4; 10
4,0001—
57,559:33 6
5,459 34 8
13,869 21 9
1,541 4; 11
4,85946;
69,398-39!
120!—!—
I
3,342 9
23,032 26! 6
10,306:12;
4.297 4i 9
170.955 3:! I
! |
- i
j j
82,000;—
;.
713 26 10
5,599 11 7
2,877; U
l,000i.
656 28 7
Cr edit.
Skulder frän år
1856, balanserade
inom linien.
»- !>»—■
676,91437| 2}
10.846 30
Bidrag till garnisons-truppers matinrättning
Topografiska korpsens arbeten
Till löneförbättring för underbefälet vid värfvade regementen ....
Carlsborgs fästningsbyggnad
Waxholms, Carlstens och Carlskrona fästningsbyggnad
Fältbrygge-utredning
Slitehamn.? fästningsbyggnad
Waxholms fästnings bestyckning
Carlstens dito dito
%
Slitehamn.? dito dito
Nya pistolers anskaffning
Nya gevärs dito
Nya sablars dito
Fänghålstappar samt gevärs-rengörings- och söndertagnings-verktyg
Slagkrut-hufvars jemte maskiners anskaffning
Nya fält-artilleriet
Reserv-fältbatterier med lavettage
Belägrings-artilleriet
Beklädnads- och utrednings-persedlar för bevärings-manskapet...
Underhåll af bevärings-manskapets beklädnads- och utredningspersedlar
Garnisons-förstärkning i Stockholm år 1848
Summa
Anticipation från
år 1856.
767 24 10
9,599;11 7
1,115 43 10
1
- 1
11,482-32, 3
17,253jl6jl0
4,000!—!
39,691I28! 2
| !
3,455147 5
5 (• i
1 i_
1,541 i 4; 11
Utbetalning.
Kontant behållning
till år 1858.
10,000! —
'
12,000 —
37.373 24
42.714-
j ;
104,933)16
17,868; 5; 4
2.1 *03 35 3
10.594. 2 4
\
4,000!—
51,302 20 8
3,500!—;
j_,
145,35240; 2
: !
; i
32.71.3 20 2
1,519 36
40126! 2
337)3610
3,275.19 5
859J46
18.096 18
120;—
3,342) 9j
23,032
6,806
4,297 4| 9
26! 6
12:
25,60322!ll
49.286127)10
Mumma.
Fordringar och för
skott, till år 1858
balanserade inom
linien.
10
10,000)
12,000!-i
38,893; 12
60,007143
105,271) 4
4,000;
57,559 33) 6
5,459)34
13.869 21 9
1,541 4111
4,859
69,398
120
3,342 9
23,032)26) 6
10,306|12
4,297' 4] 9
i
170,955
33 j 1
82,000!-
65,942; 1 4 474.35413771 | 136,617:4511
676,914i37| 2
1,742 46
1,35445
9,884 14
553 46
10
11
5,491
57.920
348
2,330
7,418
1,152
690
56,246
260
145,394 4:1110
19
37
7j 2
21! 2
17
11) 6
46
16
- 67 —
rande, såsom ledamöter ingått rotehållarnes ombud, samt Direktionernas räkenskaper
derjemte undergått, förutom granskningen i Kongl. Krigs-koUegium och i Kongl. Kammarrätten,
jemväl en speciel granskning af ombud, valde af och inom rotehållarne sjelfva.
Men efter 1857 års utgång skall, jemlikt Rikets Ständers beslut, ifrågavarande anslag,
71,000 R dr Banko, »till lifmundering för indelta Infanteriet» försvinna och deremot ett
å 4:de hufvudtiteln, bland anslagen för materielen, uppfördt anslag, 208,200 R.dr Riksmynt,
årligen utgå under benämning »till lif- och släp-munderingar vid rothålls-regementena»,
hvilkas rotehållare (eller soldater) från och med år 1858 äro befriade från
beklädnads-bidragets utgörande, så länge Kikets Ständer vilja anvisa ett det upphörda
beklädnads-bidraget från rotehållarne motsvarande stats-anslag, eller, i händelse detta,
till följd af inträffad stegring af prisen på beklädnads-förnödenheter, skulle befinnas otillräckligt,
nödiga anslags-medel för beklädnadens anskaffning och underhåll af Rikets
Ständer tillhandahållas; och har, såsom en följd häraf, saint i öfverensstämmelse med
Rikets Ständers beslut, Beklädnads-direktionernas sammansättning sålunda förändrats,
att Landshöfdingen och rotehållarnes ombud icke i Direktionerna ingå, likasom ock rotehållarnes
åliggande att deltaga i granskningen af Direktionernas redogörelse upphört.
Emedlertid utvisa Beklädnads-direktionernas räkenskaper för år 1857 ganska betydliga,
fastän vid de särskilda regementena och korpserna olika stora behållningar,
kassor eller fonder vid årets slut, hvilka tillkommit genom en omtänksam och noga hushållning
under den tid, Staten och rotehållarne (eller soldaterna), till hälften hvardera,
utgjort beklädnads-bidragen. Detta förhållande beträffande ifrågavarande behållningars
(kassors eller fonders) tillkomst, beståndsdelar och olika belopp vid de särskilda regementena
och korpserna, hvaraf synes följa, att de icke såsom samfälda för dem kunna
betraktas, samt den omständigheten, att beklädnads-bidragen möjligen i en framtid åter
kunde komma att af rotehållarne (soldaterne) öfvertagas, synes påkalla att behållningarna,
sådana de befinnas vid 1857 års slut, blifva på ett ställe, fastän med särskild
specifikation för hvarje regemente eller korps, sammanförda sålunda, att deraf utvisas
det belopp, hvarje regementes eller korps’ Beklädnads-direktion vid nämnde års utgång
egde och hvilket belopp, dock med beräkning af tiden för regementets eller korpsens förseende
med ny btklädnad, synes böra utgöra en för regementets eller korpsens beklädande
påräknelig befintlig tillgång, att från det nya stats-anslaget »till lif- och släpmunderingar
vid rotehålls-regementena» återlemnas för den händelse, att rotehållarne
(soldaterne) skulle framdeles komma att åter öfvertaga beklädnads-skyldigheten.
B) Eactra Stats-anslagen.
Ofver dessa anslag lemna räkenskaperna följande redovisning:
(Se Bil. Litt. I.)
§ 18.
Enligt kassa-redogörelsen öfver Slite hamns fästnings-byggnad, hafva medel till
denna byggnads fortsättande under revisions-året dels blifvit levererade från Krigs-kollegii
Fortitikations-afdelning med 17,868 R:dr 5 sk. 4 rst., dels erhållits genom influtne
3,192 R:dr 32 sk. 3 rst. för försäljning af diverse persedlar, och dels genom förskott från
Kongl. Ingeniör-korpsens kassa och från landtränteriet i Wisby med tillsammans 3,200
R:dr, eller med ett sammanräknadt belopp af 24,260 R:dr 37 sk. 7 rst. Utgiften, som
under året stigit till 24,! 27 R:drl5 sk, 9 rst., finnes, i följd deraf att försäljnings- och förskottsmedlen
i hufvudboken ej upptagits, derstädes endast utförd med den i förestående bilaga
äfven synliga summa 17,868 R:dr 5 sk. 4 rst., hvarmed ock anticipationen å detta anslag blifvit
ökad, så att densamma vid 1857 års slut uppgick till 57,559 R;dr 33 sk. 6 rst.
Tillgång till betäckande af denna anticipation samt till bestridande af ytterligare
utgifter i och för detta befästnings-arbete har dock blifvit beredd genom det af Rikets
senast församlade Ständer beviljade extra anslag, 113,304 R:dr 22 öre Riksmynt.
19.
Års-anslaget till nya gevärs anskaffning har, jemlikt Kongl, brefvet den 6 Februari
1857, varit, till hälften åt hvartdera, fördeladt emellan Carl Gustafs stads och Husqvarna
gevärs-faktorier.
Angående det förstnämnda gevärs-faktoriets verksamhet under revisions-året, är,
i enlighet med General-fält-tygmästarens deröfver till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
berättelse, följande tablå uppgjord.
Utgiftssumman, delad per Tillverkadt arbete under år 1857;
Under året kompletta vapen. gevär eller pistol. allt arbete förvandladt i miniégevär.
213 stycken miniégevär. 21: 3. 10.
906 pär pistoler. 24: 8, 10.
Miniégevär
Pistoler.
Delar till nya minié-gevär.
Vanliga gevärs komplettering
och reffling
Rengörings- och söndertagning-verktyg
Faskin-knifvar
Diverse tillverkningar.
213.
1,342.
Summa 1,555.
Efter tillägg af den från 4:de liufvudtiteln utgående kostnaden för faktoriets underhåll
och förvaltning, fördelad på all slags tillverkning, utgjorde priset för hvarje.
tillverkadt minié-gevär 26 R:dr 29 sk. 2 rst.
Med Husqvarna gevärs-faktori har, på grund af ofvannämnda Kongl, bref, kontrakt
blifvit afslutadt om tillverkning för Kronans räkning af 1,300 stycken minié-gevär,
mot ett pris af 24 R:dr 43 sk. 4 rst. för hvarje gevär, eller för hela beställningen 32.373
R:dr 29 sk. 4 rst.
§ 20.
Af de å extra anslaget till nya Fält-artilleriet vid revisions-årets början inom
linien balanserade, oredovisade förskotts-medel, 7,765 R:dr 34 sk. 11 rst., afföres, bland
andra poster, såsom under året redovisadt, ett belopp af 78 R:dr 42 sk., utgörande en
del af till Stockholms tyg-förråd lenmadt förskott; men någon verifikation härtill finnes
ej räkenskaperna bilagd.
§ 21.
Jemte förmälan, att någon annan åtgärd, i afseende å de uti senaste revisionsberättelse
omförmälda fordringar å extra stats-anslagen, enligt hvad Revisorerne inhemtat,
icke vidtagits, än att Kronans fordran hos f. d. Bruks-idkaren Th. F. Morsing blifvit
bevakad uti den efter dennes död yppade urarfva konkurs, få Revisorerne för öfrigt
hänvisa till den uti nämnde revisious-berättelse, under Kongl. Krigs-kollegium § 14, intagna
redogörelse.
C) Krut- och salpeter-försiiljninys-medel.
Öfver den del af dessa medel, som ingå till Kongl. Kollegii Artilleri-afdelning,
lemnar räkenskapen följande redovisning:
Debet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning
30,566: 30. 8.
Fordringar, till redovisning antecknade
inom linien,
36,974: 24. —
Uppbörd :
Till Kongl. Krigs-kollegium levererade  70,208: 24. 8.
Balans till år 1858:
Skuld, till redovisning antecknad
inom linien,
76: 40. —
Summa 100,775: 7. 4-
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld, till redovisning antecknad
inom linien,
76: 40. —
Utgifter:
Restituerade medel.
30,566:
30.
8.
47.
5.
2,945:
4.
3.
219:
—
—
43,468: 34. 4
Balans till år 1858:
Kontant behållning
57,306: 21. —
Fordringar, till redovisning antecknade inom
linien,
34,967:
Summa 100,775: 7. 4.
Räkenskapen, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten, har
ej föranledt till någon Rev-isorernes erinran; men torde här böra omnämnas, att sedan,
- 70 —
i följd af Kongl, brefvet den 13 Januari 1857 och jemlikt Krigs-kollegii derå grundade
cirkulär af den 23 Mars 1858, Kollegii bestyr med kruts tillhandahållande åt bergslagerne
och enskilda personer upphört, någon inkomst under ofvanstående titel icke vidare
lärer vara att för stats-verket påräkna.
D) Siirsleitda. Uassor och fontler.
Dessa, här nedan nämnde, kassors och fonders räkenskaper hafva ej heller undergått
granskning i Kongl. Kammar-rätten.
Förhållandet med inkomster och utgifter redovisas på följande sätt:
lio Eu-per-mUle-foudeu.
Debet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning
162: 11. 7.
Utlånta medel
25,450: — — 25,612; 11. 7.
Fordringar, förda inom linien,  547: 39. —
Uppbörd:
Räntor
1,081: 36. -
Summa 26,693: 47. 7.
Credit.
Utgifter:
Upplupen ränta å inköpte obligationer
9: 38. 5.
Balans till år 1858:
Kontant behållning  34: 9. 2.
Utlånta medel  26,650: — — 26,684: 9. 2.
Fordringar, förda inom linien,
550: 3. —
Summa 26,693: 47. 7.
2:o Tross-passevolans-fomlen.
Debet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning
62,589: 20. 5.
Utlånta medel
51,500: — — 114 089; 20. 5.
Fox-dringar och förskotter, antecknade
inom linien,  1,508: 16. —
Transport; 114,089: 20. 5.
Transport: 114,089: 20. 5.
Uppbörd:
Stats-anslag
17,680: — —
Tross-passevolans-medel  366: 32. —
Kantor
5,047: 24. —
Diverse inkomster
487: 42. 6. 23,582: 2. 6.
Balans till år 1858:
Skulder, antecknade inom linien, 1,276: 10. —
Summa 137,671: 22. 11.
Credit:
Balans från år 1856:
Skulder, antecknade inom linien, 121: 2. 9.
Utgifter:
Tross-persedlar
7,805: 13. 6.
Tross-passevolans  366: 32. —
Transportkostnader
399: 43. —
Diverse utgifter
971: 34. 3. 9,543: 26. 9.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
20,627: 44. 2.
Utlånta medel
107,500: — 2. 128,127: 44. 2.
Fordringar och förskotter, antecknade inom linien,
2,937: 17. 10.
_
Summa 137,671: 22. 11.
3:o Förenade mötes-passevolans-fonderna.
Debet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning
6,164: 39. 7.
Utlånta medel
289,799: 36. 3. 295,964: 27. 10.
Fordringar och förskott, antecknade inom linien,
9,771: 12. 11.
Uppbörd,:
Inkomst af fastigheter  5,282: 6. 7.
Arrenden och onera för mötesplatser
1,379: 22. 8.
Bäntor
14,500: 17. 7.
Diverse inkomster  - 394: 46. — 21,556: 44. 10.
Transport: 317,521: 24. 8.
— 72
—
Balans till år 1858:
Transport:
317,521: 24.
8.
381: 9.
9.
Skuld, antecknad inom linien, 13,543: 20.
4.
Summa
317,902: 34.
5.
Credit.
Balans från år 1856:
•
Skuld, antecknad inom linien, .... 34: 40.
—
Utgifter:
Arrenden
Löner och arfvoden
Kostnader för Kongl. Borgen
Försträckning mot ersättning
Diverse utgifter
3,443: 17.
6.775:
238: 39.
1,789: 44. -  19,269: 7.
3.
8.
5.
31,516: 12.
4.
Balans till år 1858:
Utlånta medel
Fordringar och förskott, antecknade inom
nien,
7,117: 46.
li-
5.
286,386: 22.
1.
Summa
317,902: 34.
5.
4;o Norrbottens lliistjägare-sqvadrons fond.
Debet:
Balans från år 1856:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar och förskott, antecknade inom
nien,
5,030: 29.
li-
9.
3,091: 35.
120,466: 32. -
6.
123,558: 19.
6.
Uppbörd:
Vakans-afgifter
Räntor
4,096: 13.
5,252:
4.
9,348; 13.
4.
Balans till år 1858:
Skuld, antecknad inom linien,  26.
10.
Summa 132,906; 32. 10.
— 73 —
Credit.
Utgifter:
Norrländska batteriet
1,419: 6. 10.
Arfvoden och lönefyllnad
848: 40. 6.
Rese- och traktaments-kostnader
246: 12. — 2,514: 11. 4.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
10,125: 37. 6.
Utlånta medel
120,266: 32. — 130,392: 21. 6.
Fordringar, antecknade inom linien, 6,954: 14. 2.
”"HämnmaT””” 132,906: 32. 10.
5;o Volontiir-vakans-medels-fomleu.
Debet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning
22,245: 35. 4.
Utlånta medel
50,000: — — 72,245: 35. 4.
Fordringar och förskott, antecknade inom linien,
981: 31. 11.
Uppbörd:
Vakans-medel
11,042: 7. 10.
Räntor
2,569: 24. — 13,611: 31. 10
Balans till år 1858:
Skuld, antecknad inom linien,  150; 14. 5.
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld, antecknad inom linien,  31: 6. —
Utgifter:
Kostnader för bildande af sjukvårds-soldater
nom Arméen  7,865
Till bestridande af utgifter vid korporal-skolor 1,041
Transport: 8,907
10
Summa 85,857: 19. 2.
45. 2.
6. —
3. 2,
— 74 —
Transport. 8.907: 3. 2.
Rese- och traktaments-kostnad  1,372: 39. 9.
Restitnerade vakans-medel  40: 40. —
Diverse utgifter
70: 8. 5. 10,390: 43. 4.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
13,466: 23. 10.
Utlånta medel
62,000: — — 75,466: 23. 10.
Fordringar och förskott, antecknade inom linien,
350: 32. 5.
Summa 85,857: 19. 2.
6:o Wadstena krigsmanshus-knssa.
Debet,
Balans från år 1856:
Kontant behållning
*  42,632: 34. 9.
Utlånta medel
1,734,766: 32. — 1,777,399: 18. 9.
Fordringar och förskott, antecknade inom linien,
26,500: 19. 6.
Uppbörd:
Från Kongl. Stats-kontoret, stats-anslag m. m. 215,054: 17: 1.
Räntor
79.098: 18. 4.
Diverse inkomster
665: 15. 2. 294,818: 2. 7.
Balans till år 1858:
Skuld, antecknad inom linien,
768: 28. 2.
Summa 2,072,217: 21. 4.
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld, antecknad inom linien,  536: 42. 1.
Utgifter:
Gratialist-anderhåll  114,320
A IF ning
6,000:
Armé«ns Pensions-kassas andel af inkomsten .... 81,775:
1. 2.
Transport: 202,095: 1. 2.
Transport: 202,093
Amiralitets-krigsmans-kassans andel af inkomsten 7,716
Gratifikationer, pensioner och understöd
3,332
Diverse omkostnader
555
1. 2.
— 7.
8. —
5. 4.
213.698: 15. 1.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
31,907: 22.
Utlånta medel —
1,826,611: 32.
Fordringar och förskott, antecknade inom linien,
30,400: 26. 7.
3.
1,858,519: 6. 3.
Summa 2,072,217. 21. 4.
7:o llilitie-bostnlls-kassaii.
Debet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning
9,268: 29. 10.
Utlånta medel
202,330: 45. 6. 211,599; 27. 4.
Fordringar och förskott, antecknade inom linien,
7,366: 2. 2.
Uppbörd:
Ersättning för reservhemmans-räntor och kronotionde
16,636: 4. 10.
Räntemedel
9,394: 44. 6.
Diverse inkomster
2,157: 39. 1. 28,188: 40. 5.
Balans till år 1858:
Skuld
1,650:
Dito, antecknad inom linien, 3,901: 18. 7.
Summa 241,438: 19. Ö.
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld
1.650: — —
Dito, antecknad inom linien, .... 3,833: 13. —
Utgifter:
Inqvarterings-kostnader
8,386: 24. —
Reparationer
7,382: 38. 2.
Transport: 15,769; 14. 2. 1,650:
— 76 —
Transport 15,769. 14. 2. 1,650:
Aflöning
6,466: 32. —
Diverse omkostnader
703: 24. 1. 22,939: 22. 3.
Balans till år 1858:
Kontant behållning  4,718: — —
Utlånta medel
212,130: 45. 6. 216,848: 45. 6.
Fordringar och förskott, antecknade
inom linien,  8,740: 11. 5.
Summa 241,438: 19. 9.
8:o Invalidhus-fonden. -
Debet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning
13,403: 28. 2.
Utlånta medel  395,178: 31. JL 408,582: 11. 3.
Fordringar och förskott, antecknade
inom linien,
7,487: 36. 6.
Uppbörd:
Ersättning för hemmansräntor och arrenden  33,097: 17. 8.
Ränte-medel  18,333: 43. 8.
Diverse inkomster  373: 36. —
Kapital-vinst  5,700: — — 57,505: 1. 4.
Balans till år 1858:
Skuld, antecknad inom linien,.... 13: 16. -
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld, antecknad inom linien,.... 13: 16. —
Utgifter:
Aflöning
Underhåll till f. d. invalider
Gratifikationer och tillfälliga understöd
Svärds-pensioner
Svärds-medalj-pensioner
Diverse utgifter
Summa
466,087: 12. 7.
2,240: — —
1,751: 39. —
21,221: 16. —
1,447: 24. —
1,471: 32. —
730: 19. 1.
28,862: 34. 1.
Transport 28,862: 34. 1.
77
Transport 28,862: 34. 1.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
35,587: 4. 9.
Utlånta medel
401,637: 21. 9. 437,224: 26. 6.
Fordringar och förskott, antecknade
inom linien,
11,465: 26. 2.
Summa ~ 466,087: 12. 7.
§ 1-
o
A flera af dessa kassor och fonder, nemligen tross-passevolans-fonden, Norrbottens
hästjägare-sqvadrons-fond, volontär-vakans-medels-fonden, Wadstena krigsmanshuskassa
och invalidhus-fonden, hafva större kontanta behållningar vid årets ingång och slut
funnits innestående, än som, vid betraktande af förhållandet mellan inkomster och utgifter
under året, enligt Revisorernes åsigt, varit nödvändigt; och hvilket af sådan anledning
anmärkes, på det rättelse häruti för framtiden må kunna iakttagas.
I sammanhang härmed få Revisorerne, såsom vid granskningen missledande, anmärka,
att bland de i Wadstena krigsmanhus-kassa och invalidhus-fonden under titel
»kontant behållning» balanserade summor finnas inbegripna icke obetydlige, hos Statskontoret
innestående, fordrings-belopp.
§ 2.
Den uti flera föregående revisions-berättelser omnämnda mötes-passevolans-fondernas
fordran hos aflidne Regements-qvartermästaren vid Westerbottens f. d. regemente,
Kaptenen C. A. von Essens konkursmassa finnes fortfarande i räkenskapen balanserad
till ett belopp af 184 R:dr 18 sk. 8 r:st, med anteckning, att denna fordran är beroende
på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
Nämnde fonders emot reverser på namn utlenmade och på konkurser beroende lån
upptagas vid årets slut på följande sätt:
Kapital.
till Ilof-intendenten F. Westin  1,019: 14. 10.
» aflidne Krigs-kommissarien O. W.
Invenius  2,696: 21. 1.
» enkefru A. W. Rosenborg  270: 34. 2.
§ 3.
Antalet af Wadstena krigsmaushus-kassas underhållstagare, som vid 1856 års
slut utgjorde 10,355 och vid 1857 års utgång 10,263 man, hade under revisions-året
alltså minskats med 92 man; i följd hvaraf pensions-staten, som vid förstnämnde års slut
beräknades till 125,159 R:dr 16 sk., under år 1857 något förminskades och uppgick vid
samma års slut till 124,935 R:dr 16 sk.
Ränta och lånepåkostnader.
1,456: 5. —
1,715: 40. 1.
1,167: 47. —
Summa.
2,475: 19. 10.
4,412: 13. 2.
1,438: 33. 2.
- 78
§ 4.
Krigs-arkiv-fonden, bildad på grund af Kongl, brefvet den 9 Mars 1806, och deraf
räntan disponeras af Topografiska korpsen, förvaltas utaf Krigs-kollegii Aflönings-afdelning
under militie-boställs-kassan, uti hviken kassas räkenskaper densamma ock finnes för
revisions-året upptagen med ett oförändradt belopp af 1,650 R:dr.
§ 5.
På militise-boställs-kassans bekostnad hafva under år 1857 karaktershusen jemte
dertill hörande källare vid 27 militise-boställen blifvit iståndsätta för ett sammanlagdt
belopp af 7,382 R:dr 38 sk. 2 r:st, hvarförutan från denna kassa under året inqvarterings-penningar
utbetalts till 114 löntagare, hvilka saknat karaktershus å innehafvande
boställen, med tillsammans 8,386 R:dr 24 sk.
§ 6.
Invalidhus-fondens inkomster hafva jemväl under revisions-året betydligt öfverstiga
utgifterna, så att fondens tillgångar ökats med 28,642 R:dr 15 sk. 3 r:st.
De från Invalid-inrättningen å Ulriksdal afflyttade invalider, som vid 1857 års
början utgjorde 18 personer, hade under årets lopp till antalet minskats med genom döden
afgångne 1 f. d. under-officer och 2 f. d. soldater, samt åtnjöto vid årets slut föl
-
jande f. d. invalider underhåll från invalidhus-fonden:
5 f. d. officerare å 230: 20. —  1,152: 4. —
8 » soldater (i hemorten) å 87: 29. —  700: 40. —
2 » dito (å Danviks hospital) å 107: 29. —
215: 10. —
S;a 15 personer. Summa underhåll 2,068: 6. —
Från samma fond utgingo vid 1857 års slut svärds-pensioner till 47 svärdsman,
å 30 R:dr, ■  1,410: — —
145 med svärdsmedalj benådade, å 10 R:dr,
1,450: — —
Summa 192 pensionärer, med sammanlagdt pensionsbelopp af  2,860: — —
§ 7.
Vid anställd inventering hafva samtliga ofvannämnda kassors och fonders säkerhandlingar
befunnits i behörig ordning; dock har det fästat Revisorernes uppmärksamhet,
att af de utlånta medlen större belopp, t. ex.
af förenade mötes-passevolans-fonderna  R:dr 231,900: — —
af tross-passevolans-fonden
» 129,633: 16. —
samt af Norrbottens hästjägare-sqvadrons-fond  » 71,566: 32. —,
blifvit utlånade mot endast 41 procents ränta, hvilken räntefot, enligt Revisorernes åsigt,
bort kunna höjas, utan att föranleda förminskning i den för lånen utfästa säkerhet.
E) Statistiska sammandrag et öfver de af lion g t. Krigs-Jzollegitim
under år '1857 bestridda utgifter.
Sedan, på sätt uti 1857 års revisions-berättelse omförmäles, Kongl. Maj:t, med
bifall till Rikets Ständers, i följd af en utaf Rikets Ständers Revisorer framställd an
-
Bilaga Litt. K. till 1S&9 år» rmnont-beråttelte, angående »lata-verket, tid. 79.
Statistiskt General-sammandrag af samtlige bestridda utgifter för värfVade Arméen å riks-statens 4:de hufvudtitels ordinarie och extra anslag samt de under Kongl. Krigs-kollegii förvaltning ställda fonder år 1857.
Ordinarie ansia
Å analaeei' Lif- 4 ans^a£c!k Kron-; ^ anslaget: Svea
gardet fm häst! i P^nsens Hussar- , Lif.|arde.
regemente.
Regementen eller Korpser.
Kavalleri:
Lifgardet till häst
Kronprinsens Hussar-regemente ..
Artilleri;
Svea Artilleri-regemente .
Göta dito dito
Wendes dito dito
Fyrverkare-korpsen
Summa
Infanteri:
Svea Lif-garde
Andra dito
Wermlands Fältjägare-regemente.
Ingeuiör-korpsen  - —
Summa
5 , , JÅ anslaget: Werm
A
anslaget: Andia, lands Fäit.jä£r.ire.
Lif-garde. J -
regemente.
Å canslaget: Svea,|0 jÅ anslaget: Kaval- ^ anslaget: Lega
Göta och Wendes |Ä anslaget: Inge-leri- och Artilleri- |^r hästar till Artil
-
Artilleri-regementen.
niör-korpsen. j hästars remonte- i leri-exec reis
ring och skoning, j
A anslaget: Fouragering
af Artillerioch
värfvade Kavalleri-hästar.
ill svars-verket till ; svars-verket till ; Ä anslaget: In- j Å anslaget : Tn- ; nili'! ;A anslaget: Span- i , , . F f j A besparingarne
let. ilands i allmänhet, ilands i allmänhet.! qvart erin gs-kostna-j qyarterings-kostna-nillfTS. och garni- im&te-upphandlings-' * ’utSiftér 1 i 4: de hufvud
-
Å anslaget: För- 1 Å anslaget: För- | A anslaget: För- j „
svars-verket till
lands i allmänhet, _ IUu“b
Artilleri-a i, leinin- I Fortifikations- I Intendents-afdel- ; der i Stockholm. | der i landsorten. . " '^ns-orteTOe*loch bagéri-kostnad.t
gen. j afdelningen. ningen 1
Bilaga 4.
Bilaga 5.
Bilaga 6.
Bilaga 7.
Bilaga 8.
Bilaga 9.
Bilaga 10.
59,273 15
81
53,801 22!
Samma 59,273:15) 8 53,80122
!
Summa Summarum ! 59.273 15
8j 53,801
i !
81,619
81,619
22!— 81,619
18
18
18
i t
■I—I—i 181,213
i I
I——! 171,741
II: 7
24 6
i
i
2 9:
127,8511 8—i
Bilaga 11.
Bilaga 12.
Bilaga 13.
13,300
10,919
4:1
—i 24.219 41 4
3,599
3,323
3,267
4,954| 8
82,307 27 3
29,958!
82,307
27 3 29,958; —
32!—,
lej—I
-U
485,75943; 5 —
— 10,190-
50,166
7'' 6
50,166 7; 6
Bilaga 19.
Bilaga 22.
Bilaga 24.
Bilaga 28.
Bilaga 29.
Bilaga 30.
Bilaga 31.
86,15029
75,552;10. 3
378 26
742
—! 8,78126
10
48.976
9
90:42: 8i 40,062
31
17 10!
5,576
1,278:34 7
317 15 4i
283 16 -
3,862
36, 2!
33,188
6,464
5 3
17,625
5,203
40—1
27,803
23
10
101,702 39 5! 1,120 31
6,471, 1 8
9,870 12 11
3,821; 5| 1;
1,460;—
8,872 21 6 89.0391 1 —!
— - — 50,389;35 5
J__j 5.3,204 15 -
| i ! t
41,631 - -  8,12;—| 1,49335 9
5,576; 8-
1.596 lil
I I
283:16!
150
836 32 —
12,799 45 4
3,026 13 4|
1,179
23 (■
533 16 —
283! .3 4;
i 1 I
15,530.33; 7>‘ 78,616 32 6 21,622 19
8
I
8 12
146.71838 2
I
846; 2 8
78039 —
1.38 4 11
40 4 7,657 17 4
21823:6 48,87044 —
32!  48.383 20 -
13,22027 1
9,993 4 8
162 — — 16,66242 8 1,995 42 10
686 5 3
618)13 4!
5,626 18, 4
1.167 32 6;
1,765 381 lj 7,90740 10 120,467 47 9
5,6260 8 4
2.472; .3 1
82,307 27! 3 29,958;
485,759 43! 5
Bilaga 32.
1,200
2,210 20 -
2,001 42;—,
374 —i
631142; 3
30;—i—i
titeln.
Bilaga 33.
1,010 201—j 19,611
46
12,792
32,403
46|ll
1,050
463
842
2,357
33,779 7 9
36,244 44-
4,602 4
3,037.36 3 74,626; 7| 9
Extra anslaget:
Löne-förbättring
till Underbefälet.
Bilaga 34.
2.25238
3,358| 2
5,610 40
8,944 32
! J
8,224;24j6,
281 2
240—-
23,690 10
3,115:24
J
2,886!46j
t
'
-
1 1.
"i !
2,070 -
8,072 22-
37,373
24
Fonder.
Å Norrbottens
Hästjägare-sqvadrons
fond.
Ä Volontär-vakansmedels-fonden.
Bilaga 39.
Bilaga 40.
1 i
1 j
t I
1,665:18; 10
; I
1,66518 10
12 32
I
12 32
250-
Summa
Summarum.
241,015(21 j 4
204,694 44 2
445,710 171 6
219,728
804,992 37 6
171,13723
171,627
44,198
2501—
81,313 28; 8
3
Antal
man.
400
600
468.277
1,66518 IG! 262.32 -
50,166 7 6 34,409141 4 15,53033 5: 240.31923 11 24,50842 4 16,78826 4 356,225 38 11 5,788 18 4 22,239 2 8 6,00347,10 28316 —• 5,248 8 3 109,387 6
Anmärkning: 1 ofvanstående summa är ej upptagen en del af kostnaden för af Kongl. Stats-kontoret utlemnad brödspanmåi, uppgående till
kollegium vid 1857 års utgång, då denna liqvid, enligt vanlig ordning, bort verkställas, dertill saknade kassa-tillgång; oell har
blifvit Kongl. Stats-kontoret godtgjordt.
27 8
816
816
600
120
Kostnad
per man.
602 2540
I i
341 7 7
9 1,046
279 26)
3 975
291 26
3 750
292 46
j (
3 25
j — j
20934 11
210 15 9
73 31 11
1,718,980! 34; 8
106,851: 43. 2, emedan Kongl. Krigsdetta
belopp under loppet af år 1858
• - •
/
Bilaga. Litt. M. till 1859 års revision,s-berättelse, angående stats-verket, sid. 79.
Statistiskt General-sammandrag af samtlige bestridda kostnader för Beväringen å riks-statens 4:de liufmdtitels ordinarie och extra anslag samt den under Kongl. Krigs-kollegii
förvaltning ställda förenade Mötes-passevolans-fonden år 1857.
Beväring s-manskap:
Lifbevärings-regementet
läns Beväring,
dito dito
(lito dito
dito dito
dito dito
Upsala
Stockholms
Skaraborgs
Kronobergs
Jönköpings
Westmanlands
Östergötlands
Södermanlands
Elfsborgs
Kalmar
Kopparbergs
Örebro
Wermlands
Gefleborgs
W ester-N orrlai
Westerbottens
Gottlands NationalMalmöhns
Christianstads
Blekinge
Hallands
Göteborgs och Bohus läns dito
Jemtlands dito dito
Norrbottens dito dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
1-
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
Ordinarie anslag.
Å anslaget: Lif- ; Å anslaget: Gottbevärings-rege-
; lands Nationalmentet.
beväring.
A Artilleri-afdel- i Å Intendents-af
-
-
Extra anslag.
Å anslaget: Hallands
Beväring.
allmänhet.
allmänhet.
Å besparingarne å
riks-statens 4:de
hnfvudtitel.
Bilagan 14.
Bilagan 15.
Bilagan 16.
Bilagan 17.
Bilagan 21.
18,880 32
44,793 31
.'summa
3,551 32;—
296 5! —
5,306 23 6
24,437 3; 5
8,958 11 -  4,001 25 6
6,464 41 9
7.340 27 5
8,004 40 6
3,450 16 8
10,359 39 4
7,308 — -  6,318 24 8
5,953 31 3
L9,906 39 5
6,476 43 3
9,190 32 8
1 !
3,95510 8
6,300 —
18,880 32-
44,79331
3,551 32
*1 8
11
>16
1
16
5
>45
2
>14
-|
>|21
10
'39
4
1
9
Bilagan 26.
Bilagan 28.
Bilagan 30
2,612
33
139
26
3
1,081
20
—
825
42
227
9
—
1,454
20
115
5
—
834
46
176
2
—
1,948
12
160
45
_
1,196
30
290
30
2,685
33
133
16
631
28
234
43
2.218
27
210
20
1,717 36
140
30
1,200
46
123
46
1,198
2
256
22
2,281
17
34
39
8
944
21
24
32
82
4
—
l.wv 1
930
518
14
4
2,451
1
289
26
—
2,298
19
320
27
8
2,192
—
110
12
3
1,665
7
135
20
—
1,248
4
176
32
—
2,032 41
229
29
7
1,242
35
72
24
920
1
Bilagan 33.
11
4,705
24 2()
21 —
Ä anslaget: Bevä- |A anslaget: Under
rings-manskapets håll af bcvärings,
beklädnad och manskapets
utredning. beklädnad.
Bilagan 35.
Bilagan 36.
4,57.1 47 7
i i
1,866 32
847 2 4
1,690 5 9
7,506 12-—
2,12614 8
1,870 2 6
1,56826 8
812 24 —
1,290 10 1
1,200
1,948 27j 7
——j—
1,276 44 7
750!—i—-
466 51 6
3,21632|-
2,301 j 4! 9
1,233 16 —
3,23829 6
1,340 30 —
1 i
1.906 14 3
l |
1,19829 4
l,697121 4
2,279 24. 8:
2,998 3 2
1,212 24 —
1,700 4611
1,107 29 5
1,300124! 5!
779 28 10
Ä förenade Mötes
passevolansfonden.
Bilagan 38.
2,913
24
1
1,091
31
9
1,111
10
11
4,178 43 9
39,71510; 4
4,705-
24 20
21—!-
29.90536 5
32,513 20 2
80
80!-
Summa.
26,53942
4
8,217
27
8
25,262:46
1
20,272
19
8.390
10
6
10,691
42
5
11,846
34
4
12,258
4
8
5,431
18
6
18,331
2
9
13,708
6
10,907
—
11
10,171
34
9
27,722
10
11
10,369
30
11
11,092
8
8
6,075
28
9
54,062
46
4
18,195
30
10
11,387
24
7
8,891
35
8
11,286
5
6
17,434
47
1
7,907
25
6.251
27
3
I
372,706 35! 5
Bilaga Litt. L. till 1859 års revisions-beråttelse, angående stats-verket, sid. 79.
Statistiskt General-sammandrag af samtlige bestridda kostnader för indelta Arméen å riks-statens 4:de hufvudtitel samt under Kongl. Krigs-kollegii förvaltning
ställda kassor oell fonder ar 1857.
Skaraborgs
Södermanlands
Kronobergs
Jönköpings
Dahls
Helsinge
Elfsborgs
Westgöta-Dahls
Bohus läns
Westmanlands
Norrbottens Fältjägare-korps
Westerbottens d:o
Kalmar regemente
Nerikes d:o
Wermlands d:o
Jemtlands Fältjägare-korps ...
Norra Skånska regementet ...
Södra d:o d:o
d:o
d:o
d;o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
Riks-statens fjerde hufvudtitel.
Regementen eller korpser:
Kavalleri:
Lif-regementets Dragon-korps
Dito Hussar- d:o
Smålands Hussar-regemente
Skånska d:o d:o
D:o Dragon- d:o
Jemtlands Hästjägare-korps .... ....
Infanteri:
Lif-regementets Grenadier-korps
l:sta Lifgrenadier-regementet
2:dra d:o d:o
Vestgöta regemente
Smålands Greuadier-bataljon
Uplands regemente
fanteri-regemen- i C'S ^erhåll
k anslaget: In- \ j Å anslaget: Extra \
m*ss. 1111 si’11- äiFxlindau. ‘“sä?*
Bilagan 1.
Bilagan 2.
—
Bilagan 3.
Bilagan 20.
mänhet.
Bilagan 25.
Bilagan 27.
Summa
Summa
Summa summarum
25(f—
9,885 37 4
2,252 30 4
11,624:
16,164 18 1
| i
4,849 40 5,
2,425 17-
5,766 32-  2,686 2 4
7,800
8,533 45 4
2,664 — —
9,211 4 2
9,218 611
8,000 18 2
11,49512
12,661 44 7
3,000 —
25)24 -
8 — j -
13 16 -
ioj
16 — -
G6h
225 40j—
104|25 —
672 5 4
40
70
1,975 25 -
1 I
45,026 3ö 2 29.876— 8 5.3,586)37 10
2,036 19 6;
6,0421 1 9
5,42523 9j
5,457i 1 i 6
3,411 j 1 lii
5,821 32 —
5,729 23' -  5,949,19 5
6,198135; 8
5,612 32
7,987 10 1
7,44415 3
6,856 33 2
6.752 32; —
5,074 32 6j
3,318 24
3,635 40 2
3,592 18 7
6,284 20
4,931 32j—I
5,710 19
4.211 32
1,499 32
4,519 31 4
5,58618 6
2,295)14
1,403134
3
3,602)21
8
6,758'16
»v
O
250
5,236 32
—
230
5;
8’
8.2931 LO
7
5,430 27
; 7
2,43922
2
11,252 33
9,840
—
1,993)31
9
529 45
2
5,160
i
i ~'
‘ 4
5,804 30 2
8,759 44 1
1,857; 39 4
15,06L löjd,
786,45; 6
74* 8j —
157 22 2
j !
76 16 -1
34 32 !
339.40 -  j j
19i 16 -
103 18 id
338 8j—!
141 34
41.-25 8|
58 3 11
81 23 9
701J 6 8
318 6 il
j
403 26 4
I
78,29 2
73 45
22743 10
57
43
57
3.087 47 4
237 24 —
839(39 4
568; -
337 24 -  285;—i—1
934 13 -  444 8|—
4,07421 2
687
503
43-
14;-
17,803
25,754
24,613
431 8
12 2
24 —
45! 1
i j
13 11
62 32j
97
377
19 6
25 4
547 11 I
496 39 4
930 16-  928 28, 5
609 26,—
1,198 44 2
404 16 —
803,37 —
315 34 10
610 45 9
757 43 8
671 [37 8
j | j
373)261 8
4721381—
3.92220 6
3.922 20 6
3.92221 9
3.576 46 5
3.576 46 5;
3,912 3 -  3,92220 1
3.922 20 6
’ 1
3.922 22 4
2,98235 1
i |
3.922 22 4
1,178 510
1,440 33 -  3,576146 5
2,554 13 —
2,913)31)—
1,730(42 8
2,758 6 8
432 4010
511 10 4 2,747 36 5
Bilagan 32.
Bilagan 33.
J 98 47 3
293 2 5
170 35 6
181,12;—
212 24
1,056 25 2
1.042 9 2
1,49731 8
677 34 8
37420; 8
227; 4'
2,666,45 1
42 36
2,010
39 2
652
46)-
528
811
1.673
7| 2
62 38
521 44
1.451 18 8
584 47 ]
869 39 21
33 36
388 41 8
1,01138 3
Kassor och fonder.
\ T««,o ».leo* A förenade mötes-! A Norrbottens i Ä Volontär-va- ! t , .....
volans-fonden." P«ssevolanS-fon- Hästjägare-sqva- kans-medels-fon- 1 ^°s a s'
Bilagan 37.
Bilagan 38.
Bilagan 39.
Bilagan 40.
Bilagan 41.
758:12-  2,612 47 2
618 32 -  440 32 -  144-:-
40)40.
2,545
-—1
4.574 27 2 2,545 —
329 10 —
! i
23 37
1.474 29
476,44 8
!  ■
90—I —
700
70 16.
4040 —
45 38 5
165 36 6
77 21 -  74 10 3
5 24 5
32 34 8
4 16;
79
37
57 30
85)41
119 4
63
58
391 32
19817 3
102 42: 8
53316-
158
lil
52 47 5
261 8
24 1
9641
63 5
17
183,74415 6
.228,77045
6
. |
126,503 44) 7;
1 1 i
4,3242211
:
14,471 4 3)
64,48035 1
i
9 8 ;
1 i
16,319 9 4
zö
oo
(N
994 41 3
533 16
29,876 — 8 180,090 34 5
4,398 30 11
17,559 3 7
64,480 35 I
9 8
I ! I
17,375 34 6|
7,450 37 11
3.539 41 3
533 16
1.423 24 2
Tillkommer;
0 • T , '• 1 ’ !
A anslaget: Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementen. Indelta räntor och indelt spanmål, sorn in natura till indelningshafvare utgått
Af kontanta delen å samma anslag utgående ersättning till svaga rotar
290 —
617
573
365,24
75122
lool—
411 4
161—
5
2,022: 7
i
43112
680
370
476 27
I
235 20
1,009 40
526
385
753
320!—
367 —
750 —
1,31635
45840
543:44
972
88
200
365
318
410
2,222
373
11
440-
1,382 32 2 14,015 29
16,037 37] 2;
Summa.
13,385
28,547
5
40! 2
14,987 11 8
34,50132 5
I j
37,878'10
12,590 33 i
1.41,89032 1
10,566 9
15,671 16
8,585
12,207
11,418
14,708 26
16,409)20
13,385(34
20,106)12
I
16,07333
17.109 —
25.132 13
23,767;13
14.14034
12,251 40
14,738
13,141
14,399
13,286
23,792
24,664
26,519
34,298
33.281 35
9
5
8
1
3
4
6
1
11
7
6
5
9
3 4
36
46
429.655)29 3
571,54613
1,302,299
9,307
32
1,883,1531 6 8
— 79 —
märkning vid 1852 och 1853 årens räkenskaper, gjorda underdåniga anhållan, under den
11 Augusti 1857 anbefallt Kongl. Krigs-kollegium att, i sammanhang med de årliga boksluten,
meddela sådana uppgifter, att Kollegii hufvudböcker jemväl lemnade upplysning
dels om samtliga kostnaderna till hvart och ett af de särskilda föremål, för hvilka Kollegium
afgifver redogörelse, och dels huru berörda kostnader på de å 4:de hufvudtiteln
uppförda anslag varit fördelade och utgått, samt Rikets sednast församlade Ständer till
Kongl. Maj:ts disposition anvisat en summa af 2,000 R:dr Runt att under åren 1858—
1860 användas såsom ersättning för utarbetande af dylika uppgifter; —• har ett så beskaffadt
statistiskt arbete, omfattande utgifterna under revisions-året, blifvit inom Krigskollegium
uppgjordt och till Revisorerue öfverlemnadt.
Detta arbete, mot uppställningen hvaraf något hufvudsaldigt ej varit att anmärka,
har blifvit utfördt med särdeles noggrannhet; och anse Revisorerne sig deraf böra meddela
hosföljande 3:ne sammandrag öfver utgifterna för värfvade Arméen, för indelta Arméen
och för bevärings-manskapet.
(Bil. Litt. K., L. och M.)
§ 1.
o
A här hilagda sammandrag för indelta Arméen äro 2:ne poster tillagda, nemligen
de å anslaget till indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena uppförda indelta räntor
och spanmål till belopp af 1,302,299 R:dr 32 sk., samt den del, 9,307 R:dr 9 sk. 4 r:st,
af kontanta anslaget till nämnde regementen, som utgår till understöd åt svaga rotar
inom Kalmar, Kronobergs, Christianstads och Malmöhus län; hvilka belopp, ehuru desamma
icke kunnat å de särskilda regementena och korpserna fördelas saint af sådan
orsak icke blifvit, vid sammandragets uppgörande inom Kongl. Krigs-kollegium, deruti
intagna, dock, såsom uteslutande tillhörande indelta Arméen, af Revisorerne ansetts böra
öka oftanämnda sammandrags slutsumma.
§ 2.
Uti det öfver bevärings-manskapet upprättade sammandrag hafva utgifterna blifvit
länsvis fördelade, men då hvarje regemente eller korps särskildt redovisar de vid regementet
eller korpsen under året bestridda kostnader för bevärings-manskapets mönstringar,
marscher och möten, synes Revisorerne, som blefve det i statistiskt hänseende
mera upplysande om för framtiden berörda sammandrag upptoge dessa utgifter icke, såsom
nu skett, länsvis, utan särskildt för hvarje regemente eller korps, helst beväringsmanskap
från ett län kan inom ett annat län undergå vapenöfning, dä det således tillhörer
icke detta senare län, men väl det regemente eller korps, hvars mötesplats befinnes
inom detsamma belägen.
Kongl. Gencral-krigs-kommissariatet.
Den räkenskap, denna myndighet nu afgifvit, redogör för de genom särskilda nådiga
bref under dess förvaltning ställda kreditiv-medel till försvarsverkets fullständigare ordnande,
och har densamma ännu icke undergått granskning i Kongl, Kammar-rätten.
— 80
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
D ebet.
Ordinarie uppbörd;
Leverering från Kongl. Stats-kontoret af kreditivet för försvarsverkets
fullständigare ordnande, enligt Kongl, brefven den 15 Februari
1855 och 23 Januari 1856
1,500,000; — —
Extra ordinarie uppbörd:
Flottan.
Ersättnings-medel ......
14,962: 10. 8.
Anmärknings-dito  559: 14. — 15,521: 24. 8.
Summa 1,515,521: 24. 8.
Or edit.
Utgifter:
För Arméen.
För anskaffning af bly till skarpskytte-gevärs
kulor
» dito af 27 stycken reserv-bombkanoner med
lavettage och projektiler
» dito af 13,000 stycken 12-<a:a och 13,000
stycken 6-1±:a kulör samt 4,900 stycken
24-11:a och 3,300 stycken 12-U':a granater
» dito af 5,000 stycken minié-gevär
» tillökning i Artilleriets materiel
» anskaffning af 12,000 stycken
pistoler  31,086: 46. 4.
» dito af 500 stycken kammar
laddnings-studsare
16,843: 10. 4.
» dito af 3,000 stycken faskin
knifvar
12,961: 46. 4.
Rese- och traktaments-kostnader 3,145: 23. 7.
För anskaffning af 4,000 stycken yxor
» uppreffling af 7,300 stycken infanteri-gevär
» iståndsättande af i förråden befintliga äldre
sablar och sido-gevär...;
» anskaffning af materiel till 2:ne 12-11: a batterier
» dito af ränslar med lifgehäng och bandolér,
9,500 omgångar, för bevärings-manskapets
behof...
» dito af skjortor, strumpor och stöflor, 2;ne
onjgångar, för 5,000 man beväring
Transport
65,850:
45,676: 13. 11.
31,333: 46. 4.
120,337: 17. 10.
49,851: 22. 5.
64,037: 30. 7.
10,416: 32. —
7,313: 45. 9.
11,627: 20. 4.
88,000;
109,689: 46. 3,
84,819: 25. 4.
688,954: 12. 9.
— 81
Transport: 688,954: 12. 9,
För anskaffning af sadlar, 2,000 stycken, för Arméen
i allmänhet  59,700: 10. 5.
» dito af hästskor, 18,000 omgångar, och söm,
36,000 omgångar, för Arméen i allmänhet 15,750: — —
» dito ai sjukvårds-persedlar tili dito 79,638: 10. 8.
» dito af en höpressnings-maskin  4,598: 6. —
» dito af 1,500 stycken platta kavalleri-flaskor 5,437: 24. —
» dito af 100 stycken sjukvagnar och 30 stycken
fältsmedjor  53,51 1: 25, 3,
» dito af materiel till ingeniörs-truppers behof 4,200; — —
= 911,789: 41. 1.
Fyllnad i kostnaden för Slitehamns fästnings
byggnad
26,463: 37. 4.
För nya kanonvandringar å Kungsholms fästning 4.884: 21. 5.
» betäckande af uppkommen brist i anslaget
för bestyckningen af Slitehamn  1,786: 38. —
Kostnader för en strandposterings-kommendering
vid Fårösund samt för en artilleri-kommen
dering
å Enholmen år 1855  10,683: 21. 9.
Kostnad för ön Gottlands försvar  1,686: 29. -—
dito för tillverkning af ammunition  924: 36. —
Förvaltnings-kostnad  1,960: 20. —
Extra utgifter  50: 1. —
För Flottan.
För projektilers anskaffning och aptering för seglande
och skärgårds-flottan  153.517: — —
» linieskeppet »Dristighetens« inredande till sjukskepp
10,351: 31. 3.
» anskaffning af kulpressar
1,252: 26. —
» dito af persedlar till stående sjukhus  79,999: 32. 6.
» dito af 2:ne vattenskutor af jern  34,150: — —
» dito af 1,600 stycken kavajer åt sjöbevä
ringeu
22,000: — —
» 2:ne ka.non-skonerters förändring till mörsare
fartyg
22,000: — —
» 2:ne skärgårds-krigs-ångfartyg af jern  166,666: 32. —
= 489,937: 25. 9. =
För sjöfästningarnes vid Carlskrona försättande i
försvarstillstånd  7,332: 18. 11,
» linieskeppet »Gustaf den Stores» utrustning
till artilleri-exercis och expedition år 1854 11,411: 18. 2,
Kostnader för korvetten »Najadens« och briggen
»Nordenskjöldstc expeditioner år 1855  44,506: 8. 1.
Förvaltnings-kostnad  886: 20. —
Transport; 554,073: 42, 11.
11
960,230:
960,230
Transport: 554,073: 42. 11. 960,230: 5. 7.
Extra utgifter
378: 34. 5. 554,452: 29. 4.
,S:r 1,514,~682r~34T~lT.
Behållning
838: 37. 9.
Summa 1,515,521: 24. 8.
§ 1.
Sedan Kongl. Maj.t, under den 4 Juni innevarande år, upplöst General-krigs-kommissariatet,
har den i förestående tabell upptagna kontanta behållning, 838 R:dr 37 sk.
9 rst., den 12 i samma månad blifvit till Riksgälds-kontoret öfverlemnad.
§ 2.
Någon anmärkning vid denna räkenskap har hos Revisorerne icke förekommit.
Jemtlands rotcrings-kassa.
Denna kassas räkenskap, som utan anmärkning undergått granskning dels af särskilda
i orten utsedde Revisorer, dels i Kongl. Krigs-kollegium, men ännu icke förevarit
till revision i Kongl. Kammar-rätten, redovisar inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
55,558: — 2.
Uppbörd:
Vederlag för indragne hemmans-räntor i Jemtland 7,900: — —•
Dito för d;0 d:o i Medelpad 2,684: 22. 2.
Ränte-medel
2,060: 24. 4. 12,644: 46. 6.
Summa 68,202; 46. 8.
Credit.
Afskrifning:
För högt beräknadt vederlag för år 1855
469: 32. —
Utgifter:
Bidrag till lön, lega och servis
6,693: 45. 1.
D:o till nummerhästars anskaffning  1,600: — —
Diverse omkostnader ziilil  200: — — 8,493: 45. 1.
Transport:
8,963: 29. 1.
Balans till år 1858:
Transport:
8,963: 29. 1.
Kontant behållning  8,691
Utlåuta medel  39,486
Förskott
16
Fordringar  •
11,045
7. 11.
7. 1.
28. —
22. 7.
Summa
59,239: 17.
68,202: 46. 8-
Af ofvanstående tabell visar sig, att roterings-kassans kontanta behållning vid
1857 års slut uppgick till 8,691 R:dr 7 sk. 11 rst.; och har, vid jemförelse emellan
kassans inkomster och utgifter, det synts Revisorerne, som en betydligare del af denna
behållning kunnat utlånas.
Kongl. Krigs-akademien.
Räkenskapen, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten,
dovisar inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Tillgångar
Balans från år 1856:
5,213: 6.
Upphörd:
Anslag å 4: de hufvudtiteln
TVn å 9-rIfi dm
.. 38,250: —
167: 44
Pensions-afgifter
Afgift till böcker och
Ersättningar
Auktions-medel
Diverse inkomster
rit—til 1 behör
.. 69,478: 24.
.. 1,533; 16. —
.. 1,022: 6. —
33: 16. —
185:
110,670: 10.
Skulder
Balans till år 1858:
7,049: 20.
Summa
122,932: 37.
Credit.
Skulder
Balans från år 1856:
5,628: 22.
Transport: 5,628: 22. 10.
- 84
Transport: 5,628: 22. 10.
Utgifter:
Löner och arfvoden
24,243: 1. 4.
Underhåll, beklädnad m. m ■ 83,675: 31. 5.
Båtsmans-kommenderingen
3,762: 20. —
Återbetalda afgifter
1,793: 5. 4.
Afskrifning
132: — — 113,606: 10. 1.
Balans till år 1858:
Fordringar
3,698; 4. 5.
Summa 122,932; 37. 4.
§ 1.
Af Guvernörs-embetets vid Kongl. Krigs-akademien till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga
berättelse inhemtas, bland annat, att Kadett-korpsen, som vid 1856 års slut
utgjorde
191.
under revisions-året ökats med
23. 214.
samt att, sedan under året afgått  40
Kadetter, korpsen den 31 December 1857 uppgick till  174.
Pensions-afgiften för betalande kadetter har af Kongl. Maj:t för år 1857 varit
bestämd till 420 R:dr, ett belopp, som med 24 B:dr öfverstiger den för föregående året
fastställda afgift.
§ 2.
Vid denna räkenskap hafva Revisorerne icke funnit något att erinra; dock vore
önskligt, att, till beredande af mera fullständighet i redovisningen, en särskild liqvid öfver
de förskott, som under året lemnats den vid Akademien antagne entreprenör för
mathållningen, bifogades Akademiens kassa-räkning, i likhet med hvad förut derstädes
iakttages i afseende å de till Bibliothekarien utgifne förskotts-medel, likasom Revisorerne
anse det böra leda till god ordning, om bemälde entreprenör, medelst påskrift å nämnde
liqvid, vitsordade beloppet af den fordran, Akademien vid årets slut hos honom möjligen
kan ega.
Allmänna Garnisons-sjukhuset.
Räkenskapen, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten, utvisar
följande förhållande med inkomster och utgifter:
— 85 —
Debet.
Uppbörd:
Stats-medel  37,820
Sjukvårds-ersättningar
6,462
Hyres-medel
425
Diverse inkomster
619
40. —
1. 4.
Balans till år 1858:
Skuld.
Summa
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld
Utgifter:
Aflöning oell dagspenningar
9,479: 21.
Proviantering
18,829: 46.
Medikamenter  5,162: 36.
Förbruknings-artiklar  1,497: 2.
Yed och lysning  7,090: 5.
Inventarier och reparationer ....... i 1,251: 39.
Diverse omkostnader
.... 3,186; 10.
7.
2.
1.
6.
9.
8.
6.
Summa
§ 1.
45,326; 41. 4.
1,569: 18. 4.
46,896: 11. 8.
398: 41. 5.
46,497: 18. 3.
46,896: 11. 8.
Antalet å sjukhuset vårdade patienter har, enligt Direktionens afgifna berättelse,
utgjort:
Qvarliggande vid 1856 års utgång
163.
Inkomna under året
1,729.
Summa 1,892.
Utgångne
1,629.
Afskedade såsom obotlige
30.
Döde
95.
Qvarliggande vid årets slut  138. 1,892.
Dagliga sjuknummern har under året i medeltal uppgått till 179,4, deraf
för garnisonens manskap  148,5.
och för betalande sjuke  30,9. 179,4.
Underhålls-dagarne, hvarunder de sjuka njutit vård och underhåll, hafva varit:
för manskap af Stockholms garnison
54,204.
för betalande sjuke '•
11,284.
tillsammans 65,488.
§ 2.
Någon anmärkning vid denna räkenskap har hos Revisorerne icke förekommit.
Salpeter-foiuleii.
Denna fonds räkenskap, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammarrätten,
utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar .
445,983: 6. 11.
Uppbörd:
Stats-anslag
180,000: — —
Ränte-medel  13,740: 13. 3.
Diverse medel
32: 40. 1. 193,773: 5. 4.
Balans till år 1858:
Skulder
3,765: 34. 10.
Summa 643,521: 47. 1.
Credit:
Balans från år 1856:
Skulder
5,964; 35. 7.
Utgifter:
Ordinarie aflöning  10,727: 28. 6.
Expektans-, pensions- och gratial-staten
2,379: 16. —
Provisioner och uppbörds-kostnader
7,267: 19. 6.
Transport-kostnader.  5,678: 6. 7.
Inlösen af inländsk salpeter
87,805: 46. 1.
Inköp af utländsk d:o
146,250: 18. 4.
Diverse omkostnader
196: 22 8. 260,305: 13. 8.
Transport:
266.270; 1. 3.
— 87 —
Transport: 266,270: 1. 3.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
67,251: 44. 10.
Utlånta medel
288,756: 12. —
Förskotter  415: 40. —
Ladu- och panne-lån
17,662: 9. 8.
Proprie-balanser
1,213; 23. 11.
Behållne inventarier  1,952: 11. 5. 377 251’ 45 10
Summa 643,521: 47. 1.
§ 1.
Angående salpeter-tillverkningen i riket äfvensom upphandlingen af utländsk sal
-
peter lemnar hufvudräkningen följande uppgifter:
Effi. ft. lod.
Inlöst levererad salpeter
14,634. 6. 16.
Pannlega
10. 2. 16.
Införskrifven utländsk salpeter :  28,335. 18. —
Summa tillgång 42,980. 7. —
hvarifrån afgår:
för afrinning, afdunstning och profver afskrifven salpeter
164. 14. —
återstår: till krutbruken levererad salpeter
42,815. 13. —
En följd af denna betydliga åtgång utaf salpeter för krutbrukens behof har varit,
att fondens tillgångar jemväl under detta år minskats med det ej obetydliga beloppet af
66,532 R;dr 8 sk. 4 rst.
§ 2.
Nedan intagna tabell utvisar beloppet af den i hvarje län levererade salpeter,
äfvensom förhållandet med de vid 1857 års slut ännu utestående panne- och ladu-lån:
Under året leve- Utestående lån vid
rerad salpeter. slutet af året.
LIL iE. lod. R:dr. sk. rst.
Upsala län
818. 12. — — -—
Stockholms dito
610. 3. — 50: — —
Södermanlands dito
250. — —  — —
Östergöthlands dito
62. 19. — 692: —■ —
Kalmar dito
359. 10. — — —
Blekinge dito
82. 5. — 10,355: — —
Jönköpings dito
47. 9. —
— —
Kronobergs dito
1,044. 3. 16. 4,088: 34. 7.
Christianstads dito
799. 2. — — —
Nerikes dito
113. 12. — — --
Westmanlands dito
384. 3. — 1,161: 47. 11.
Kopparbergs dito  .*  444. 18. — — —
Gefleborgs dito
398. 16. —  — —
Transport: 5,415. 12. 16. 16,347: 34, 6.
— 88 -
Transport: 5,415. 12. 16. 16,347: 34. 6.
Jemtlands län
176. 14. —
— —
Westerbottens dito
6,471. 8. — — —
Norrbottens dito
2,570. 12. — 1,314: 23. 2.
Summa 14,634. 6. 16. 17,662: 9. 8.
§ 3.
Beträffande den från utländsk ort införskrifna salpetern, inhemtas af räkenskaperna,
att priset å denna vara vid årets början, då tvenne poster, hvardera å 5.000
Lii, blifvit inköpte, den ena efter 3 11:dr 42 sk. och den andra för 3 R.dr 46 sk. per
Lii, varit betydligt lägre, än mot slutet af året, då för 15,069 L® betalning erlagts med
6 R;dr 8 sk. lispundet. Medelpriset å den utländska salpetern har under året uppgått
till 5 R:dr 7 sk. 9 rst., hvaremot inlösnings-priset för den inom landet tillverkade saL
petern fortfarande varit bestämdt till 6 R:dr per L®.
8 4.
Det vanliga sammandraget öfver de inom hvarje län meddelade sockenstämmobevis,
angående tillverkad salpeter, saknas vid räkningen öfver salpeter-uppbörden inom
Jemtlands län.
§ 5.
Vid anställd inventering hafva fondens säkerhets-haudlingar befunnits i behörig
ordning.
Topografiska korpsen.
Jemte anmälan, att den öfver extra stats-anslaget till Topografiska korpsens arbeten
för revisions-året upprättade räkenskap ännu icke blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten,
få Revisorerne meddela, att, vid den granskning berörda räkenskap hos Revisorerne
undergått, någon anmärkning mot densamma ej förekommit.
Nedanstående tabell lemnar redogörelse för förhållandet med inkomster och utgifter
:
De bet.
Salans från år 1856:
Tillgångar
78: 1. 4.
Transport: 78: 1. 4,
— 89
Transport: 78: 1. 4.
Uppbörd:
Stats-anslag till topografiska arbeten
12,000: — —
D:o å indragnings-stat
12: 44. —
Krigs-arkivets ränte-medel
82: 24.
Innehållne tjenstgörings-penningar
300: — —
För Hermelinska karte-verket  805: 17. 6.
» Ghorografiska d:o
942- 7 4
Diverse inkomster
28: L - !4J65; 45. 10.
Summa 14,243: 47. 2.
Credit.
Utgifter:
Triangel-mätning
1,000: — —
Rekognoscering
8,259: 44. —
Kart-ritning  887: 9. 8.
Gravyr  200: — —
Krigs-arkivet
1,363: 38. 4.
Hermelinska karte-verket  372: 19. 6.
Chorografiska dito
1,836: 16. —
Löner och arfvoden
312: 44. —
14.232: 27. 6.
Balans till är 1858:
Kontant behållning
19 g
Summa 14,243: 47. 2.
Elektriska Telegraf-verket.
Dess räkenskap, granskad i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar, har äfven
för år 1857 blifvit förd i Riksgälds-mynt, samt redovisar inkomster och utgifter på följande
sätt:
Debet.
Balans från år 1856:
Behållning ä underhålls-medlen
51,039; 20. 1.
Uppbörd:
För anläggningen:
Af Kongl. Stats-kontoret, mot ersättning af
Konvoy-kommissariatet, levererade  377,075: -— —
Transport: 377,075: ' 51,039: 20. 1.
12
— 90 —
Transport: 377,075:  51,039: 20. 1.
Af underhålls-medlen till betäckande af
bristen i 1856 års anläggnings-kostnad 33,516: 15. 1.
Ersättning från köpingen Trelleborg  1,900: 34. —
Dito af staden Skara
3,244: 46. 9. 415,736: 47. 10.
För underhållet:
Porto-medel
509,144: 39. 6.
Förskott från Kongl. Stats-kontoret  162.575: — —
Vinst å kabeln emellan Sverige och Danmark 31,718: 30. —
Anmärknings-medel
349: 2. 9.
Uppburna restitutions-medel
^4. —; 703,940
Tillsammans uppbörd 1,119,677
Summa 1,170,716
1.
20. 2.
Credit.
Solaris från år 1856:
Skuld å anläggnings-medlen
33,516: 15. 1.
Utgifter:
För anläggningen:
Aflöning till elever
Dagsverken och arbets-löner
Materialier, frakt m.
Rese- och traktaments-kostnader
Inventarier
Ersättning för jord m. m
Kostnaden lör en telegraf-ledning emellan
staden Skara och det så kallade Klefvet
D:o för undersökningar med afseende på en
blifvande telegraf-anläggning i skärgården
För underhållet:
Aflöning
Underhåll
Rese- och traktaments-kostnader
Inventarier
För bildande af ett reserv-förråd
Af influtne post-medel:
Danmarks andel 157,761: 28. —
Norriges d:o 14,656: 43. 4.
Jernvägs-bolagets d:o 221:  172,639. 23. 4.
Restituerade medel
858: 2. —
Observations-procent
30: 35. 10.
Transport: 582,684: 9. 10. 374,970: 46. —
228,499: 19. 8.
133,596: 45. 8.
18,383: 38. 2.
5,820: 15. —
22,855: 22. 2.
15,26(1:
24.
—
64,191:
45.
10.
204,746:
25.
7.
44,599:
21.
7.
44,096:
22.
9.
57:
—
—
1,553:
39.
9.
465:
10.
6.
91 twr}
Transport: 582,684: 9. 10. 374,970; 46.
Till betäckande af brist uti 1856 års an
läggnings-kostnad
33,516: 15. 1.
Leverering till Kongl. Konvoy-kommissaria0
tet, återstoden af 1856 års behållning, 1,088: 3. 5.
Aterlevereradt förskott till Kongl. Statskontoret
108,575; — —
För inredande af en lämplig lokal åt Chefsembetet
och dess underlydande kontor,
enligt Kongl, brefvet den 13 Juni 1856, 11,575: 13. 10. 737,438: 42 2
Tillsammans utgifter 1,112,409; 40. 2.
Balans till år 1858:
Kontant behållning:
å anläggnings-medlen
4,702: 36, —
å underhålls- d:o
12,680: 38. 5.
D:o för år 1855, enligt Kgl.
brefvet den 13 Juni 1856, 4,859: 35. 9. 17,540: 26. 2. 22 243- 14 2
Fordringar, anläggnings-medel
2.546: 46. 9.
S:r 24,790: 12. IL
Summa 1,170,716: 20. 2.
§ I
Till
följd af Kongl. Maj:ts genom särskilda nådiga bref meddelade befallning,
hafva, såsom af Chefs-embetets vid Telegraf-verket afgifna underdåniga berättelse inhemtas,
under loppet af år 1857 följande telegraf-anläggnings-arbeten blifvit fullbordade,
nemligen:
en ny telegraf-linie emellan Göteborg och Jönköping, med stationer i Alingsås,
Borås och Ulricehamn;
en ny sammmanbindnings-linie emellan Orebro och Motala, med station i Askersund;
den Norrländska telegraf-liniens utsträckning ifrån Hernösand till Haparanda, med
nya stationer i Örnsköldsvik, Nordmaling, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå, Råneå, NederKalix
och Haparanda; dock har stationen i Råneå, af brist på tjenlig lokal, icke kunnat
inom årets utgång inredas;
nya stationer:
i Grenna;
i Sölvesborg;
i Trelleborg, förbunden med östra telegraf-linien genom en utgrening från Malmö—
Ystad-linien;
i Skara, genom en särskild bi-linie förbunden med stationen i Lidköping;
samt
i Köping;
92
hvarjemte
å Linköpings-Westerviks-Mnien en telegraf-byrå blifvit upprättad vid Åtvidabergs
kopparverk.
Till bestridande af kostnaden för dessa anläggnings-arbeten har från Kongl. Statskontoret,
mot erhållen ersättning af Kongl. Konvoy-kommissariatet, utbetalts 377,075
R:dr, hvaraf vid årets slut förefanns en kontant behållning å 4.702 R:dr 36 sk., allt
Riksgälds-sedlar, sorn i räkenskapen utbalanseras.
Utom förenämnde arbeten hafva under revisions-året betydliga reparations-arbeten
blifvit utförda, dels genom utbyte af nya telegraf-stolpar emot äldre, som befunnits skadade,
dels ock derigenom, att de å liderna förut begagnade hattar af gutta-percha,
hvilka, här liksom i det öfriga Europa till en början använda, erfarenheten visat vara
för ändamålet mindre lämpliga, blifvit utbytta mot dylika af jern och porslin; och hafva
de utgifter, som härför ifrågakommit, utgått af verkets inkomster för telegram-befordringen.
§ 2.
Sedan Kongl. Maj.t under den 24 Mars 1857 förordnat, att, i stället för den
dittills följda taxerings-gruncl efter telegraf-liniernas längd och riktning, porto-afgifterna
för telegram-befordringen borde beräknas efter så kallade telegraf-zoner och i geografiska
mil, så hafva, genom Chefs-embetets försorg, i öfverensstämmelse dermed, nya telegraftaxor
blifvit utarbetade och från den 1 Juni nämnde år tillämpade.
Antalet från samtliga stationer afsända telegrannner uppgår till 174,864 stycken.
§ 3.
Till den i räkenskaperna vid årets slut utbalanserade kontanta behållning,
22,243 R:dr 14 sk. 2 rst. Riksgälds, som äfven finnes intagen i ofvanstående tabell,
äro såsom verifikationer fogade 2me af vederbörande tjensteman i Rikets Ständers Bank,
den 12 Augusti innevarande år utgifna intyg, enligt hvilka Telegraf-verket vid förstnämnde
tid egde innestående i Bankens depositions-afdelning tillsammans Banko R;dr 60,424:
18 sk. eller Riksmynt 90,636 R:dr 56 öre; och har Chefen för Telegraf-verket, medelst
påskrift å det ena af nämnde depositions-bevis, vitsordat, att af denna behållning under
år 1858 utbetalts för år 1857
R;mt 68,393: 27.
samt att 1857 års behållning utgjorde
» 22,243: 29.
Summa R:dr R:mt 90,636: 56.
Då Telegraf-verkets räkning föres på kalender-år, hvilket äfven sjelfva räkningen
tillkännagifver genom orden: »Balans från 1856» och »Balans till år 1858», hafva Revisorerne
funnit sig böra anmärka, såsom mindre lämpligt, att räkningen efter kalenderårets
utgång hålles oafslutad, för att deri afföra sådane under det påföljande året bestridda
utgifter, hvilka ansetts tillhöra det nästföregående året.
Optiska Telegraf-inrättningen.
Räkenskapen, som utan anmärkning undergått granskning såväl i Kongl. Kammar-rätten
som nu hos Revisorerne, utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1856:
Kontant behållning  496: 42. 6.
Uppbörd:
Anslag af post-medlen  5,786: 10. 8.
dito af Konvoy-kommissariatets medel
13,361: 37. 4.
Porto-medel  1,439: — —
Influtne hyror m. m  211: 20. — 20.798: 20.
Summa 21,295: 14. 6.
Credit.
Utgifter:
Aflöning  15,613: 40. —
Underhåll  1,820: 13. 9.
Rese-kostnader  604: — 1.
Lifränta
666: 32. —
Leverering till Post-verket  1,439: — — 20,143: 37. 10.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
1,151: 24. 8.
” Summa ' 21,295: 14. 6.
Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena med Lots- oell Fyringsverket,
Sjokarte-komtoret äfvensom longi. Flottans Stationer
i Carlskrona oell Stockholm saint Depot i Göteborg.
Räkenskaperna för dessa verk, som änun icke undergått fullständig granskning i
Kongl. Kammar-rätten, redovisa inkomster och utgifter på följande sätt:
— 94 -
Debet.
Balans från år 4856:
Tillgångar
899,607: 36. 9.
Uppbörd:
5:te hufvudtitelns anslag för
„ året .  1,590,520:
Öfverskott å i riks-staten
påräknad inkomst aflotsoch
båkmedlen för åren
1854 oeh 1855
112,445: 44. 1.
Lots-verkets andel af 1856
års inkomst vid Landsorts
fyrbåk  12,030: 27. 4.
Af 1854 och 1855 årens
spanmåls-anslag  102,532: 30. 8. 1,817,529: 6. 1.
Extra stats-anslag för sjöförsvaret
163,333: 16. —
Dito dito till gratifikationer
åt under-officerare m.fl. 80,000: — — 243,333: 16. —
Ersättnings- och försäljnings-medel m. m  791,381: 41. 5. 2,852,244: 15. 6.
Balans till år 4858:
Skuld till Riksgälds-kontoret
10,979: 32. —
Summa_ 3,762,831: 36. 3.
Credit.
Balans från år 4856:
Skuld  19,438: 13. 4.
Utgifter:
Aflöning:
Till Departements-chefen
7,000: — —
» Departementets Kansli-expedition  8,038: 16. —
» Dito Kommando- dito  1,520: — —
» Förvaltningen af Sjöärendena samt
Flottans Stationer och Depot  499,776: 44. 2.
Båtsmans-indelningen
45,643: 16. —
Materielen:
Flottans underhåll  331,591: 20. —
Dito nybyggnad
87,336: 36. 6.
Båtsmäns förseende med kojer och täcken 8,457: 2. 6.
Båtsmännens beklädnad
2,330: 42. —
Transport: 991,694: 33. 2. 19,438: 13. 4.
Transport: 991,694: 33. 2.
Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser
och skeppsgossar  82.746: 32. 8.
19,438: 13. 4.
Diverse anslag:
Exercis^ af Flottans bemanning
148,681: 16. 1.
Spanmåls-upphandlings- och bageri-kostnader
7,424: 16. —
Durchmarsch-kostnader  13,215: 31. 8.
För sjukvård  20.651: 30. —
» diverse behof
11,830: 7. 2.
Rese- och traktaments-peoningar
10,988: 7. 9.
Skrifmaterialier och expenser m. m. för
Förvaltningen af sjöärendena och Departementets
Kommando-expedition  4,486: 46. 10.
Dito för Departementets Kansli-expedition 1,288: 41. 4.
Dito för Flottans Stationer  24,736: 33. 4.
Extra utgifter  10,949: 28. 11.
För handeln:
Lotseri- och fyrings-staterne
168,664: 39. 4.
Af behållne aflönings-medel  40,371: 39. 9.
» dito underhålls-dito  66,883: 1. 4.
» dito nybyggnads-dito
3,162: 6. —
» influtne medel till uppköp af spamnål m. m. 223,542: 38. 5.
» dito dito för årliga öfnings-expeditio
ner
till sjös  24,565: 1: —
Båtsmans-beklädnads-medel  78,082: 28. 4.
1847—1848 årens extra stats-anslag  18,200: — —
1850—1851 årens dito
21,560: 35. 11.
1853—1854 årens dito
384,200: 30. 3.
1856—1858 årens dito
74,796: 37. 5.
Diverse utgifter  665,961: 28. 1.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
160,309: 33. 2.
Förskotter
472,540: 7. 4.
Fordringar
11,856: 43. 8.
3,098,686: 34. 9.
644,706: 36.
Summa 3,762.831: 36. 3.
8 1.
Enligt från Kongl. Förvaltningen af sjöärendena meddelade uppgifter, finnas för
närvarande vid Flottans Stationer i Carlskrona och Stockholm samt Depöten i Göteborg:
10 linieskepp, hvaraf dock tvenne obrukbara och ej ansedda förtjente af någon
reparation, 3:ne som fordra ej obetydlig reparation, ett sorn är inkomplett och inredt
till sjukskepp; 5 fregatter; 5 korvetter; 5 briggar, hvaraf en ännu ej färdig och en
oduglig; 8 bevarade ångfartyg, hvaraf ett under byggnad; 4 skonertar; samt af smärre
fartyg följande antal i brukbart stånd: 28 kanonskonertar och kanonslupar, 46 niorsare-fartyg,
bombkanon-skonertar och bombkanon-slupar, 89 kanonjollar, utom åtskilliga
chefs-fartyg, obevärade, och lastdragare-fartyg.
Vidare finnas i förråden upplagde:
Gevär med slagkruts-antändning,
omkring 13,000 stycken,
hvaraf 6,800 refflade;
Munderingar för sjöbeväringen
6,700 »
samt derutöfver 2,000 par ullstrumpor,
» 400 par skor,
» 1,000 stycken yllemössor,
» 1,000 » sticktröjor,
» 500 » linneskjortor med blå kragar,
Filtar  '•  18,000 »
Köjer
28,000 »
Madrasser och hårtäcken
16,600 »
Sjuksängar för stående sjukhus
1,200 »
Det lager af stenkol, som finnes i förlag för Kongl. Flottans behof, uppgår till
48,000 tunnor.
2.
Af det uti föregående revision s-berättelse omförmälda lån å 120,000 II:dr, som
Lots-verket under åren 1840 och 1841 från Riksgälds-kontoret erhållit till uppbyggande
och förbättrande af fyrbåkar, återstod vid 1857 års slut, efter under året skedd afbetalning,
ett belopp af 10,979 R:dr 32 sk.
§ 3.
Vid granskning af räkningen för Carlskrona Stations material-förråd befanns, att
den i 1857 års räkning upptagne behållning blifvit från föregående årets räkning rätten
ligen öfverförd för all materiel, med undantag af ekevirket,^ hvilket ej blifvit öfverfördt
enligt den behållning, räkenskaperna visa, utan enligt en, på grund af anställd inventering,
funnen verklig behållning. Räkenskaperna visa en behållning af 295,568}^| kubikfot
virke och 1,449^ tolfter bräder, hvaremot inventeringen angifven en behållning af endast
251,060}!$ kubikfot virke samt 1361 tolfter bräder. Denna stora skilnad emellan
räkenskaperna och inventeringens resultat har föranlåtit Revisorerne att förskaffa sig
upplysning på huru lång tid bristen uppstått, och har dervid inhemtats, att ekevirkesförrådet
i Carlskrona alltifrån år 1780 intill år 1842 icke undergått någon inventering,
förr än det sistnämnde år inventerades, då en brist af 31,941 kubikfot visade sig. Derefter
inventerades förrådet år 1851, och visade då ett öfverskott af 1,771 kubikfot, uppkommet
sedan år 1842. Slutligen har vid den år 1856 anställda inventering den betydliga
brist visat sig, som här ofvan omförmälts. Allt detta tillkänuagifver, enligt Revisorernes
tanke, att sjelfva sättet för ekevirkets redovisning måtte vara felaktigt anordnadt,
och att den nu anmärkta bristen står i sammanhang med fel i räkenskaperna år
1851 eller dessförinnan; ty att ett verkligt öfverskott då kunde finnas, äfven om räkenskaperna
antyda ett sådant, synes föga troligt, då man ej kan antaga, att mera virke
levereras till varfvet än hvad leverantörerne, enligt räkenskaperne, böra aflemna. Brist
kan deremot lättare uppstå, om virket användes, utan att ur räkenskaperna afföras.
Hvad bräderna beträffar, så hafva dessa ej blifvit inventerade hvarken 1842 eller 1851,
och är den brist, räkenskaperna utvisa, alltså uppkommen sedan 1780. Då det emellertid
är af högsta vigt, att det dyrbara ekevirkes-förrådet förvaltas på ett sådant sätt,
att dess storlek på papperet må, så vidt möjligt är, öfverensstämma med storleken i
verkligheten, så hafva Revisorerne ansett sig böra meddela förestående historik öfver
frågan, med anmälan tillika, att ärendet är föremål för lagenlig behandling i Kongl.
Kammar-rätten, och att vederbörliga åtgärder dels blifvit vidtagne, dels föreslagne, för
att ställa redovisningen för virkesförrådet på förbättradt sätt för framtiden.
§ 4.
Granskningen af räkningen för Stockholms Stations material-förråd utvisar likaledes,
att behållningen till år 1857 blifvit införd, icke enligt 1856 års räkenskaper, utan
på grund af förhållandet, sådant det befanns vid inventeringen från afträdande Materialförvaltaren
Tammelin till de tvenne nuvarande förvaltarne, hvilka, sedan Kongl. Majit
nådigst befallt förrådets skiljande i tvenne delar, detsamma öfvertagit. Enligt Revisorerne
meddelad upplysning, är frågan om ansvaret för de brister och öfverskott, som upptäckts
vid inventeringen, föremål för laglig utredning. I öfrigt anmärkes äfven vid detta
förråd, att behållningen af ekevirke enligt räkenskaperne skulle vara vida större än hvad
1856 års inventering utvisar. Enligt material-räkningen utgör behållningen 15,524}j£
kubikfot, hvaremot den på grund af inventerings-journalen uppgjorda liqvid å behållningen
till 1857 upptager 9,801}jf kubikfot, hvilken behållning blifvit genom skrif-fel i material-räkningen
för 1857 upptagen till 9,811{-$J kubikfot. Revisorerne hafva inhemtat,
att inventeringar af ekevirkes-förrådet egt rum åren 1843, 1851—1852 och 1856, vid
hvilka tillfällen funnits betydlig skilnad mellan de förda räkenskaperna och inventeringens
resultat. Särdeles hafva Revisorerne fästat sig vid den omständigheten, att år 1843
skulle i förrådet funnits ett öfverskott af icke mindre än 7,112,\\ kubikfot ektimmer,
hvars tillkomst är vida svårare att förklara, än en uppkommen brist, och finna således
häruti ett ytterligare stöd för det i föregående § uttalade omdöme.
§ 5.
Vidare hafva Revisorerne funnit anmärkningsvärdt, att upphandlingen af materialier
för förråden icke sker i någorlunda stora qvantiteter, utan att ofta flere små partier
af samma slags vara upphandlas och ingå till samina förråd under olika titlar, så att,
då till exempel 100,000 spik af något visst slag under årets lopp erfordras för förrådet,
upphandlas detta parti i flera smärre poster, enligt särskilda kontrakter, hvarigenom ett
mångdubbelt bestyr uppstår, dels med besigtningar, dels vid räkenskapsföringen, utan
någon synbar nytta, men till förlust i pekuniärt hänseende, då den omständigheten ej
får förbises, att leverantören alltid på hvarje särskildt parti måste, utom sin vinst på
varan, beräkna ersättning för sitt besvär, utgift för kontraktslösen m. m. Om afsigten
med detta sätt att gå tillväga är att förekomma penninge-anslagens på de olika titlarne
sammanblandning, så är densamma ej tillfyllest uppnådd, emedan man derigenom endast
förekommer hvarje olika anslagstitels öfverskridande vid upphandlingen, men icke dess
öfverskridande vid förbrukningen af den upphandlade matenelen. Bättre är o tvifvelaktigt,
att allt upphandlas gemensamt, men att hvad som konsumeras för hvarje titel afföres
till det värde, detsamma eger på grund af det gemensamma upphandlings-priset.
13
— 98 —
§ 6.
Sjökarte-verkets ställning inhemtas af följande tabeller, den ena öfver de kontanta
inkomsterna och utgifterna, och den andra öfver verkets föfsäljnings-Iager af kartor och
beskrifningar :
l:o.
Debet.
Uppbörd:
Riksmynt.
Värdet af försålda sjökartor och beskrifningar
7,688: 97.
Diverse inkomster
184: 6.
Skilnaden emellan utgifter och inkomster har godtgjorts af handels- och
sjöt'arts-fonden med
26,267: 75.
Summa 64,140: 78.
Credit.
Utgifter:
Aflöning, ljuspenningar och gratifikationer  3,138: —
Sjömätnings-expeditions-kostnader
30,532: 19.
Skrifmaterialier och expenser m.
470: 59.
Summa 34,140: 78.
Anmärkning: Af det i riks-staten uppförda anslag till lotseri- och fy
rings-staterna
har dessutom anordnats aflöning...
1,950: —
2:o.
Debet.
Balans från år '1856 :
v , Beskrif
Kartor-
ningar.
Lager hos åtskillige försäljare
6,977. 1,949.
Dito i Sjökarte-koutoret
4,095. 3,374.
S:r 11,072. 5,323.
Uppbörd:
Under året tillkomna nya kartor
3,220. -
Summa 14,292. 5,323.
Credit.
Under året försålda ■•••• 2,679. 3i 2.
Till offentliga myndigheter och främmande makter utan ersättning
aflemnade
00. 21.
Kasserade och förbrukade  ••••••••• 217.
S:r 2,986. 393.
Transport: 2,986. 393.
Transport; 2,986; 393.
Balans till år 1858:
Lager hos försäljare
7,493. 2,072.
Dito i Sjökarte-kontoret
3,813. 2,858.
S:r 11,306. 4,9.30.
ljumma 14,‘292” 5^323"
Anmärkning: Försäljnings-summan för året utgjorde
9.128: 25.
hvarifrån afgår försäljnings-provision  1,439; 28.
så att Sjökarte-verkets behållning uppgår till
7,688: 97.
Kongl. Sj öfdrsvars-departementets Kommando-expedition.
Dess räkenskap, hvilken blifvit granskad utan anmärkning såväl i Kongl. Kammar-rätten
som nu af Revisorerne, redovisar inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgång  114: 17. 4.
Uppbörd:
M Kongl. Förvaltningen af sjöärendena levererade  400: — —
Summa 514: 17. 4.
Credit.
Utgifter:
Aflöning och inqvarterings-penningar  70: 32. —
Till af Kongl. Majit kända behof  232: 16. —
inköp af inventarier och böcker m. m. samt expenser  210: 5. —- 513. 5
Balans till år 1858:
Kontant behållning  .,
1: 12. 4.
Summa
514: 17: 4.
— 100 —
Navigations-skoloriia.
Dessa räkenskaper hafva i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning med anmärkning
för skolorna i Hernösand, Kalmar, Malmö och Carlshamn, men utan anmärkning
för Stockholms, Göteborgs, Gefle och Wisby skolor..
Inkomster och utgifter redovisas sålunda.
(Se Bil. Litt. N.)
1.
Kongl. Kommerse-kollegii till Kongl. Maj.t afgifna underdåniga berättelse om undervisningen
vid berörda skolor under läsåret 1857—1858 innehåller följande uppgifter
angående antalet elever saint de under samma tid utexaminerade Kapitener och Styrmän.
Vid navigations-skolorna uti:
Stockholm  69.
Göteborg
49.
Gefle
49.
Kalmar
53.
Malmö  60.
Hernösand
50.
Wisby
36.
Carlshamn
58.
Summa 424.
Utexaminerade.
O:
fif
B.
cd O':
02
*■<
5^
P p
% i
£ ®
P
CD
(r-B
5 5'
C/J
CD
P
5
Ö
CD
^ Si
IT R *
“ p: p
rb It
P »"►>
tO
B
p
u>
p
? „ 'O
*—»s pu
ft.
P
P
19.
P
7.
30.
56.
19.
1.
25.
45.
11.
13.
14.
38.
3.
7.
27.
37.
10.
19.
27.
56.
7.
13.
29.
49.
9.
18.
27.
9.
19.
15.
43.
78.
GO
00
185.
351.
§ 2.
Med anledning af senast församlade Revisorers hemställan, att bestämd föreskrift
måtte meddelas huru med förvarandet af navigations-skolornas kassa-behållningar borde
förhållas, har Kongl. Kommerse-kollegium, uti afgifvet underdånigt utlåtande, anfört, att
då omförmälda behållningar i allmänhet vore till beloppen ganska obetydliga samt, vid
medlens deponerande mot säkerhet, hinder eller svårighet möjligen kunde uppstå, att å
de tider, då medlen till förefallande utgifters bestridande erfordrades, desamma utbekomma,
det torde på Navigations-skol-direktionerna, hvilka, jemlikt § 36 i Kongl, reglemen
-
Bilaga Litt. N. till 1859 års revisiom-berättelse, angående stats-verket, sid. 100.
Ii ebet.
Balans från år 1856.
Tillgångar
Uppbörd:
Anslaget till aflöning
Dito till underhåll.
Diverse inkomster
Cretlit.
Utgifter:
Aflöning
Instrumenter, böcker och kartor m. m.
Balans till år 1858:
Kontanta behållningar
Inventariers värden:
Behållning vid årets början.
Tillkomna under året
Afgångna dito
Behållna till påföljande år .
Stockholm.
S:r ;
Summa
S:r
Summa
6041311 5
2,733:16 —
600,— -  19536!-
3,529(4
4,133 35
2,733(16
1,348 7! 6
Göteborg.
4,081:23; 6
52 lilli
4,133 35| 5
10,48218(10
2,115 43
16020
12,437 41 10
33! 5(10
1,800
433
16
2,233; 16!—
2,266 21(10
1,800-  459 45: 8
2,259(45) 8
624! 2
2,266
21
10
5,696
36
6
99
2
8
5,795
39
2
Gefle.
146 41 3
1,700
300
2,000-
2,146 411 3
1,700
388
2,088 25TI
251 1
5816 2
2,146 41 3
5,027 46
51! 5
13 36
5,065115
Kalmar.
777 33110
1,333 16
30!—-
1^33 16-
2,411 110
l,333i 16j247|
5 4
1,580,21 4
830 28 6
2,411 110
4,448 45 7
18(16 —
4,467 13 7
Malmö.
469110! 5
1,333(16
300,—
21,40
1.655; 8-
2,124 18 5
1,333 16
445(32; 2
1,779 - 2
34518! 3
2,12418 5
4,136
193
4,329 30
Hernösand.
59422
1,333
300
16
1,633 16;
2,227 38
1,333 16
232 6
l,565|22j 7
662151 5
2,227i38
2,498
60
42 •
Wisby.
62 35
863
16
236 32 —
1,100|—|-
1,162
351-
86316|
2!)812( 8
1,161 28 8
1! 6
2,558 42
1,162(35
1.963 22-
1.963 221-
Carlshamn.
297 9 4
933
166
62
16!—
32' —
I,1621—|—
1.459 9! 4
933
16!-
28145! 4
l,215|13i 4
243 44
1,459
2,487
9
38
11
Bilaga Litt. O. till 1859 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 101.
Debet.
Balans från dr 1858:
Tillgångar
örd:
Statsbidrag
Delegares bidrag
Doneradt kapital
Räntemedel
Från tjenstemanna-fonden
Observations-medel
Besparade pensioner
Ersättning för utbetalda pensions-medel....
Dito från Arméens pensions-kassa ....
S:r
Tjenstemanna-fonden.
Summa
Skuld
€V<p dit.
Balans från år 1856:
Utgifter:
Pensioner och begrafningshjelp
Till enskilda enke- och pupill-fonden
Wiramerstedtska testaments-fonden
Förvaltnings-kostnader
Afskrifningar och restitutioner
Diverse omkostnader
S:r
Balans till c> 1858:
Tillgångar
Summa
1,751,514 I 25 | 5
35,514 —
17,033 16
81,384 27 4
76 31 : —
622 10 8
Allmänna enke- och
pupill-fonden.
134,630 37
I
1,886.145 14
....
—
—
32,217
37
10
54,160
33
2
2,504
13
6
16,056
35
2
43
17
10
104,982
41
6
1,781,162 20 : 11
1,886,145 14 5
5,257
35 4
188,200
25,000
l
— i —
16,448
244
14 1 6
8,744
_— ! —
54,160
4
16 —
38
1,180
26 8
1,670
253
16 —
26,682
25 j 2
81,062
31,940 12 6
Enskilda enke- och
pupill-fonden.
33
15
13
269,263 |
O :
27,685 J 3 4
27.685 : 13
4,254 47
31,940 IV 6
81,020 46 8
41 36 -
81,062 i 34
188,200 15 4
Gåfva af en gammal
tjensteman.
3,173 | 9 ; 10
408 31 8
408 31 8
8,581 | 41 ' 6
8,581 i 41 6
269,263
8,581 41 6
Göta Hof-rätts pensions-fond.
2,320 | 16
116 : — ! 10
116
10
2,436 16 10
91 32 1
91 32 —
2,344 32 10
2,436 16 10
Wimmerstedtska testaments-fonden.
610 i 12
Langska testamentsfonden.
4,140 10 2
2,504 13 6
864 29 j 3
3,368 42 ! 9
3,979 7 6
NiU 30
3,132 19 6
16 ! 6
3,148 | 25 ( 6
3,979
Elfstedtska pensionsfonden.
207
207 1—1 6
4,347 10 1 8
200
200
4,347 10 ; 8
4,347 ! 10
3,000
143 12
3,143 12 |
3,143 ; 12
Presidenten Isberg
pensions-fond.
20,000 j
262 24
20,262 24
20,262 j 24
143 12
143 i 12
3,000
3,143 ; 12
20,262 j 24 I
20,262 | 24
_ 101 —
tet för dessa skolor af den 7 April 1841, ansvarsskyldighet för oftanämnde behållningar
lärer åligga, få ankomma att, efter godtfinnande, antingen medlen i eget förvar behålla
eller ock desamma annorstädes deponera.
Att navigations-skolornas behållningar i allmänhet äro obetydliga, medgifves visserligen,
men då sådana till större belopp ej så sällan torde förekomma, hvarpå äfven
årets räkenskaper förete exempel, samt dessutom det af Kongl. Kommerse-kollegium till
stöd för Skol-direktiouernas ansvarsskyldighet åberopade stadgande, som är af följande
lydelse:
»De medel, som för hvarje skola äro i den fastställda årliga staten upptagna:
eger Skol-direktionen att, i vederbörlig ordning, i den mån utbetalningar deraf komma *
fråga, reqvirera, qvittera och till skolans lärare mot qvitto aflemna»
enligt Kevisorernes tanka icke innefattar någon bestämd föreskrift derom, att Direktionerna
äro för kassa-behållningarna ansvarige, anse Revisorerne sig böra instämma i den
af 1858 års Stats-revision i nämnde hänseende gjorda hemställan.
§ 3.
Uti afgifven förklaring öfver den i sammanhang med ofvanberörda hemställan
gjorda anmärkning, att, bland annat, Malmö Skol-direktion i sin afgifna redogörelse ej
upplyst hvarest skolans kontanta medel förvaras, har bemälde Direktion yttrat, att denna
anmärkning vore desto mera obefogad, som vid hvarje årsredovisning tydligen blifvit
tillkännagifvet, att skolans kontanta medel funnos insatte i nämnde stads sparbank.
Härvid få Revisorerne endast erinra, att 1857 års räkenskap ej upplyser, hvarest
behållningen vid årets slut, uppgående till Riksdaler 345: 18. 3, finnes förvarad.
8 4.
Vid redogörelsen för Carlshamns skola saknas den vanliga förteckningen öfver
skolans inventarier.
Civil-statens Peiisioiis-iiirättuiiig.
Räkenskapen, som i sin helhet granskas af Civil-statens dertill utsedde Revisorar,
har derjemte utan anmärkning undergått revision i Kongl. Kammar-rätten med afseende å
redogörelsen för allmänna enke- och pupill-fonden, uti hvilken fond jemväl ingår statsanslaget
för pensionering af civile embets- och tjenstemäns enkor och omyndiga barn.
Förhållandet med inkomster och utgifter upptages sålunda:
(Bil. Litt. O.)
Någon erinran från Kevisorernes sida har vid denna räkenskap icke förekommit.
102
Arin ceus Pensions-kassa.
Kassans räkenskaper, hvilka undergå granskning af delegarnes egne Revisorer,
utvisa följande förhållande mellan inkomster och utgifter:
Debet:
Balans från år 1856:
Tillgångar.
Uppbörd:
Ersättning för andel i Wadstena Krigsmans
hus-kassas
inkomster för året
Dito dito för åren 1852, 1853 och 1854 ....
Ersättning för mistad inkomst af besparingar
Kreditiv för pensioneringens upprätthållande
Ränte- och hyresmedel
Delegares afgifter m. m
Besparda pensioner
Dagaböter
Balans till år 1858:
Skuld
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld
Utgifter:
Pensioner och begrafningshjelp
Aflöning, provisioner och diskretioner
Kostnad för Arméens Fullmäktiges samman
man
träde
Diverse utgifter
Afkortningar  <
Öfverskotts-medel, tillkommande Riksgäldskontoret,
67,473:
39.
7.
15,166: 10.
11.
31,400:
57,000:
125,234:
27.
7.
47,064:
—
8.
12,744:
2:
28.
—
314,412: 37. 4.
11,173: 42. 8.
4.751: 29. —
6,943: 22. 8.
695: 17. 10
2,941: 42. 4.
Transport:
2,583,015: 25. 3.
356,085: 10. 9.
145,317: 39. 3.
Summa 3,084,418: 27. 3.
99,652: 8. 4.
340,918^47. 10.
440,571: 8. 2.
— 1Ö3 —
Transport: 440,571: 8. 2.
Sulans till år 1858:
Kontant behållning
6,651: 23. 7.
Utlånta medel, jemte räntor,  2,536,332: 9. —
Fastighets-värde  30,000: — —
Fordringar
70,863: 35. 6. 2,643,847: 19. 1.
Summa 3,084,418: 27.
Pensionärernes antal vid den 26 Mars 1857 verkställd pensions-regleringutgjorde:
u allmänna pensions-staten:
Pensionärer. Pensionsbelopp.
1
l:a
klassen, 2-dra afdelningen,
4.
6,400:
»
2:a
dito
21.
17,000:
»
3:e
dito
31.
18,600:
»
4;e
dito
89.
44.500:
»
5;e
dito
347.
139,175:
»
6:e
dito
1.
350:
.
))
7:e
dito
25.
7,500:
))
8:e
dito
16.
4,350:
»
9:e
dito
3.
450:
»
10:e
dito
407.
48,906:
32.
»
1 l:e
dito
59.
4,720:
»
I2:e
dito
38.
1,900:
—
å ilen för Gottlands Landtbeväring fastställda särskilda
pensions-stat:
i
l:a
klassen
1,050: — —
»
2:a
dito
1,750: — —
»
3:e
dito
125: — —
»
5:e
dito
250: - —
»
6:e
dito
80: — —
»
7:e
dito
66: 32. —
Summa 1,059. 297.173; 16. —
§ 1.
Den särs' ilda redogörelsen för det under Direktionens öfver Arméens Pensionskassa
förvaltning ställda stats-anslaget för pensionering af militära embets- och tjenste
mäns
jemte under-officerares enkor och barn är utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten.
Deraf inhemtas:
1) ebet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
8,061: 22. 6.
Transport: 8,061: 22, 6.
104
Transport:
8,061: 22. 6.
Uppbörd:
Stats-anslag
25,000: — —
Summa 33,061: 22. 6.
Credit:
Utgifter:
Pensioner
Gratifikationer
•_
Ersättning till Civil-statens pensions-inrättning
Annons-kostnad
■■••••
22,442: 45. 4.
2,056: 32, —
253: 16. —
56: 21. - 24,809; 18. 4.
JBcdans till år 1S58:
Kontant behållning
8,252: 4. 2
Summa 33,061: 22. 6
Till följd af Direktionen utaf Arméens senast församlade Fullmäktige meddelad
föreskrift, har följande utredning blifvit till Eevisorerne öfverlemnad:
(Bil. Litt. P.)
Revisorer ne hafva i afseende å räkenskaperna icke haft anledning till någon erinran.
AiiiiralUcts-krigsinans-kassaii.
I)e af Direktionen för denna kassa aflemnade utdrag af räkenskaperna tor revisionsåret,
särskildt för pensions- och särskildt för gratial-tonden, hafva blifvit Revisorerne
tillställde; och inhemtas deraf följande förhållande med inkomster och utgifter:
Pensions-fanden.
Inkomster:
Intressemedel
Anslag af Lots-verket
Transport: 33,310: 46. 6.
32.310: 46. 6.
1,000:
Bilaga Litt. P. till 1859 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 104.
Fortsatt utredning för åi* 1857 öfver de bidrag, stats-verket Iemnat till Kongl. Arméens Pensions kassa och de af Kassan
bestridda utgifter till pensioner m. m. samt öfver Kassans vid årets slut egande förmögenhet.
För åren L758 med 1856, enligt Årméens Herrar Fullmäktiges
protokoll den 27 Februari 1857 och utredningen
den 18 Augusti 1858,
Fortsättning för år 1857:
Stats-anslag och kreditiv för år 1857
Dito för bristerna i 1852 - 1856 arens inkomster
Ränta å 5 procent å det från Wadstena krigsmans
hus-kassa
aflemnade kapital
Kassans utgifter:
Pensioner, efter afdrag af besparda 12,744: 28. —
Förvaltnings-kostna der, afskrifningar, intresse-utgifter
m.
Summa Banko
Utbetalnings-summan utgöres af:
Pensioner och begrafnings-hjelp
Ackords-ersättning, enligt Kongl, brefvet den 21 April
1774,
Förvaltnings-kostnad m. m
3/5:delar af Wadstena
krigsm an sims -ka s sa s
äldre inkomster.
3,577.182
67,473 39
6.843 ' 28
3,651,699 ! 20 ' 2
; !
Vakans- och liggetidsbesparingar.
821,412 | 9 J
12,680
834,092 9 I
Begra filin gslij tipsbespariugar.
533.318 7 ; 3
18,720
i i
Kreditiv till fyllande af
bristen i Kassans
inkomster.
167,611 44 4
54,058 5 8
60,031 I 44 *
552,038
281,701 46
Summ» statsbidrag.
5,099,724
12 11
Utbetalningar af pensioner
, begrafningshjelp,
förval tnings-kostnader,
m. m.
i ]
10,897,140 | 8 4
152,931 45 | 3
60,031 44 i —
6,843 28 4
5,319,531 | 34 6
R:dr
301,043 | 9
24,189 45
11,222,373
9,697,967
342,117
15
37
38
1,182,287 35
11.222,373 15 2
Kongl. Arméens Pensions-kassas förmögenhet vid 1857 års slut utgjorde, efter afdrag af dess skuld, 145,317: 39. 3, ett belopp af 2,498,529: 27. 10, deruti det från W adstena krigsmanshus-kassa
aflemnade orubbade kapital, 136,871: 39. 3., är inbegripet; och som Arméen, för bestridande af utgifterna, 11,222,373: 15. 2, tillskjutit utaf egna atgifter 5.902,841.28.8.
utöfver erhållna statsbidragen, 5,319,531: 34. 6., kan stats-verket al nämnde förmögenhet ej anses ega större belopp än berörde kapital, 136,871: 39. 3. banko, och delegarne i Kassan
återstoden, 2,361,657: 36. 7.
Stockholm af Kongl Arméens Pensions-kassas Revisions- och Bokhållare-kontor den 14 September 1859.
L. blick.
— 105 —
Transport: 33,310: 46. 6.
Förverkade båtsmans-löner  1,489: 47. 10.
Böter at’ båtsmans-, rust- ocb rotehållare
188: — —
Af- och tillträdes-afgifter
9,633: 16. —
Inskrifnings-penningar  200: — —
Årliga afgifter
1,337: 12. 5.
Centonal-medel
6,002: 31. 2.
Pensions-afgifter
13,211: 35. —
Avancements-penningar
563: 16. —
Nådår eller begrafningshjelp
740: 23. 7.
Extra inkomst  240: — —
Löne-besparingar :
26: 8. —
Summa 66,943: 44. 6.
Utgifter:
Pensioner till Flottans embets- och tjenstemän samt vakt
betjente
51,580: 46. —
Dito till Flottans gemenskap  14,065- 4. —
Löner till kassans embets- och tjenstemän saint betjente  3,687: — —
Arfvoden till embets- och tjenstemän
933: 16. —
Bevillningsafdrag å räntor
157: 32. 7.
Summa 70.424: 2. 7.
Gratial-f onden:
Inkomster:
Intresse-medel
27,516: :— —-
Anslag af stats-verket för förlorade arm- och last-penningar i
Pommern
3,000: — —
Passagerare-afgift
1,970: — —
Extra inkomster
24: — —
Saköres-medel
920: 41. 10.
Tomtören
.,... 40: 16. —
Gratial-afgifter
7,928: 17. 7.
Vakans- och liggetids-bespariug  ;  1,680: — —
En-per-mille-afgift
7,710: — 7.
Summa 50,795: 28. —
Utgifter:
Gratialer till enkor och barn
29,623: 30. 6.
Nådegåfvor
318: 10. —
Gratifikationer
2,000: — —
Inqvarterings-penningar
122; 32. —
Arfvoden
350: — —
Extra utgifter
963: 30. 6.
Bevilinings-afdrag af räntor
171: 3. II.
14
Summa 33,549: 22. 11.
, Vidkommande den omständighet, att, enligt hvad ofvanstående utdrag ur räkenskaperna
utvisa, pensions-fondens inkomster understigit utgifterna med 3,480 R:dr 6 sk.
1 r:st., saint att gratial-fonden lemnat ett öfverskott af icke mindre än 17,246 R:dr
5 sk. 1 rist, fä Revisorerne hänvisa till sednast församlade Revisorers af likartad anledning
afgifne yttrande, såsom fullt upplysande orsaken till detta jemväl under revisionsåret
inträffade förhållande.
Styrelsen tor a lim ii mia vftg-
och vatten-bygg
nader.
i
Räkenskapen är utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten oell har ej
heller föranledt till någon erinran från Kevisorernes sida. Den utvisar följande förhål-  lande med inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1856:
in:t- 19. 6
Uppbörd:
Extra statsanslag:
Till aflöning och arfvoden  12,900: — —
' » rese- och undersöknings-
kostnader samt expenser 12,000: — —
Diverse inkomster
24,900:
30:
24,930:
Balans till år 1858:
Skulder
251:
19. 3.
Summa
49,284: 31. 9.
Credit.
Balans från år 1856:
Skulder
1,517:
32. 8.
Utgifter:
Aflöning
Rese- och undersöknings-kostnader
Expenser
13,772: 10. 8.
13,453: 27. 1.
894: 19. —
Transport:
28,120: 8. 9.
1,517:
32. 8.
107
Transport: 28,120:
8. 9.
1,517: 32.
8.
Gråda kanal
51:
16. —
Nockeby brobyggnad
361:
1. 8.
28,532: 26.
5.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
5,475: 21. 8.
Inventarier och materialier
5,708: 29. —
Förskotter
8,050: 18. — 19,234: 20. 8.
Summa 49,284: 31. 9.
§ 1.
Enligt Styrelsens underdåniga berättelse, befanns rid revisions-årets slut den kontanta
behållningen sålunda fördelad:
F. d. Vatten-kommunikations-fonden  B:ko 253: 44. 6.
Anslaget till aflöning för Styrelsens ernbets- och tjenstemän  » 1,379: 8. —-
Dito till Albrechtsunds kanal
» 38: 33. 5.
Dito till Nockeby brobyggnad
» 3,938: 13. 2.
tillsammans B:ko 5,610; 3. 1.
hvarifrån dock bör afgå dst belopp, som i anslaget till resor, undersökningar
och expenser för allmänna arbeten blifvit anordnadt
utöfver årets tillgångar, eller...  134: 29. 6.
då återstående kontanta behållningen utgör
5,475: 21. 7,
hvilken summa äfven finnes upptagen i ofvanstående tabell.
Det belopp, som, under titel oredovisade anslag, finnes utbalanseradt i Styrelsens
hufvudbok och derutur infördt i förestående tabell, utgjordes af förskott för allmänna
arbeten:
1. 10.
— 2.
Till Konungens Befallningshafvande i länen  B:ko 7,377
» sjön Tåkerns sänkning  » 340
» undersökningar
» 333
Summa B:ko 8,050
16.
18.
§ 2.
Af en vid den underdåniga berättelsen fogad förteckning å sådane arbeten, till
hvilka Kongl. Maj:t under år 1857 beviljat stats-bidrag, inhemtas följande:
Arbeten med understöd från: Statsbidrag.
Riks-statens sjette hufvudtitel: Ansia»-. Lån.
—
För borttagande af kajdammen vid Grådafallet i Dalelfven 2,333: 16. —
Från handels- och sjöfarts-fonden:
För fördjupning af segelleden till Gefle (förut understödd
med anslag)  7
40,000; —
För hamn-arbetet vid Malmö
100,000: —
För en kanal genom Ullereds sund i Wenern
— —- 66,666: 32.
Till ett mudderverk för Uddevalla hamn
4,700: - —i
— 108 —
Så vidt af de särskilda räkenskaperna kunnat inhemtas, hafva af ofvannämnda
stats-bidrag under revisions-året utgått endast de lån, sorn beviljats till fördjupning af
segelleden vid Gefle och för hamn-arbetet vid Malmö med tillsammans 140,000 Ridr.
Statens Jeriiväfts-toyggiiader.
De 2:ne hufvudböckerna för dessa byggnader, deraf den ena redogör för vestra
och den andra för södra stambanan, hafva för revisions-året undergått granskning i
Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar.
Chefens för Statens jernvägs-bygguader till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse
om arbetenas fortgång å jernvägarne under året 1857 har, i likhet med hvad föregående
år egt rum, blifvit till Revisorerne öfverlenmad och är af följande innehåll:
« Vestra stambanan.
Enligt den af Eders Kongl. Majit för året nådigst fastställda arbetsplan, skulle
arbetena å denna stambana hufvudsakligen omfatta dels fullbordande af sträckan mellan
Jonsered och Wårgårda, det förra stället beläget 1} och det sednare 6} mil från Göteborg,
dels fortsättning af terrassering och ballastning å linien mellan Wårgårda och Snipebro,
pä gränsen mellan Skaraborgs och Elfsborgs län, hvarjemte terrasserings-arbetena
å hela linien genom förstnämnde län, från Snipebro till Göta kanal, skulle påbörjas å
de angelägnaste eller mest arbetsdryga punkterna. Hela jernvägs-linien mellan Göteborg
och Göta kanal utgör en längd af 171 mil och då vid 1856 års utgång trafiken mellan
Göteborg och Jonsered, 1J mil, var öppnad, voro arbetena å denna stambana under året
utsträckta på en längd af i det närmaste 16 mil.
Jernvägs-linien mellan Jonsered och Wårgårda följer ända till Lagmansholm,
5J mil från Göteborg, Siifveåns dalgång samt stränderna af sjöarna Aspen och Säfvelången,
genom hvilka nämnde å har sitt lopp. De betydliga svårigheter, som varit att
öfvervinna vid jernbanans framdragande utmed och öfver dessa vattendrag, och hvarför
jag förut i underdånighet redogjort, voro redan i Oktober månad lyckligen besegrade och
de elfva broar, som leda banan öfver den slingrande Säfveån, fullbordade.
De svåraste arbeten, som förekommit, voro fyllningarna öfver sjön Aspens vikar
och broarbetena vid Jonsered. För att framdraga jernvägen utmed södra stranden af
nämnde sjö var det nödvändigt, att öfvergå 5 vikar och genomspränga mellanliggande
bergsuddar. Den fasta grunden i dessa vikar låg på ett betydligt djup under vattenytan
och genom fyllningar med sten och tyngre jord blefvo de ofvanpå liggande lösa jordlagren
så småningom undantryckte, så att bankarna utefter hela längden kommo att
hvila på fast botten. Det är emellertid dessa periodvis inträffade sjunkningar, som gifvit
i trakten boende personer och andre anledning till den förmodan, att dessa bankfyllningar
aldrig skulle lyckas. I det trånga passet vid Jonsered öfvergår jernvägen på
en längd af endast 1,000 alnar icke mindre än fem gånger ett och samma vattendrag,
— 109 —
nemligen Säfveån, sorn här bildar flera böjningar och vattenfall. Icke utan de noggrannaste
undersökningar och beräkningar har denna terräng framför hvarje annan i den omgifvande
trakten blifvit föredragen, och, oaktadt de stora kostnader och svårigheter, som
här hopat sig, har resultatet likväl vunnits inom beräknad tid och till ett pris, som vida
understiger öfriga ifrågakommande alternativers.
Fyra af ofvannämnde broar äro sammannitade af valsad jernplåt med spännvidder
af 30, 40, ända till 70 fot. Af de öfriga äro 4 af sten och frenne af trä. Alla stenbroar
äro byggda för dubbel bana, men för de af jern eller trä äro endast murningsarbetena
för landfästen och pirer anlaggde för dubbel och öfverbyggnaden för enkel bana.
Af terrasserings-arbetena å denna bansträcka, hvilka redan under föregående år blifvit
till största delen fullbordade, var en större genomgräfning af den så kallade Krösekullen
mellan sjöarna Säfvelången och Flodasjön det mest arbetsdryga. Endast från denna
gräfning hafva nära 13,000 kubikfamnar högst svårarbetad jord blifvit bortförde. Ballastningen
eller grusfyllningen å banan verkställdes till största delen med tvenne lokomotiver,
som under vintern blifvit transporterade uppåt linien, det ena på 21 och det
andra på 31 mils afstånd från Göteborg. I sammanhang med grusfyllningen skedde nedläggningen
af sliper och räler på den 5 mil långa sträckan mellan Jonsered och Valgårda.
Rälerna transporterades på den redan året förut fullbordade jernvägen från Göteborg
till Jonsered, och derefter, af forbönder, till de öfriga delarne af linien. Trenne
nya jernvägs-stationer anlades ofvanför Jonsered, nemligen vid Floda, Alingsås och Vårgårda,
hvilka, vid jernvägens öppnande för trafik, voro till hufvudsaklig del färdige, hvarjemte
åtskilliga planerings-arbeten för en blifvande station vid Lagmansholm påbörjades.
I Göteborg pågingo under hela året bangårds-arbetena. Stationshuset med dertill hörande
stora banhall uppfördes från grunden, taken skifferbekläddes och inredningen påbörjades.
Trenne lokomotiv-stallar, utgörande delar af en större sådan byggnad, fullbordades och
en del verkstäder och förråder uppmurades och takbekläddes. En godsbod för afgående
gods upptimrades och inreddes. Planeringen af bangårdens område verkställdes till stor
del och täckta diken eller trummor nedlades under hela planet. Under banhällen nedlades
fyra stycken mindre vändskifvor för vagnars öfverflyttande från det ena till det
andra af de spår, som under denna byggnad äro utlaggde. En större vändskifva för
vändning af lokomotiver, med tillhörande vidkopplad tender eller kolvagn, nedlades
utanför banhällen. Vid Vårgårda och Jonsereds stationer, utgörande punkter af jernvägslinien,
dit särskilda bantåg skulle komma att afgå, nedlades äfvenledes dylika större
vändskifvor. För den blifvande trafikens bedrifvande inköptes i England 3 nya lokomotiver
och 10 stycken 3:dje klassens passagerare-vagnar samt, från Hamburg, 30 stycken
öppna godsvagnar. Sammansättningen af dessa i skiljda stycken anlända pjeser verkställdes
i de provisionella verkstäderna vid Göteborgs bangård. Hela antalet lokomotiver
och vagnar utgjorde vid 1857 års utgång: 5 stycken lokomotiver, af hvilka tvenne likväl
voro gamla och egentligen endast till ballastning begagnades, 1 salonvagn, 7 stycken
Esta klassens passagerare-vagnar, 12 stycken 2;dra klassens, 10 stycken 3:dje klassens,
16 stycken täckta och 38 stycken öppna godsvagnar samt 6 stycken virkesvagnar. Slutligen
uppsattes elektrisk telegraf på hela den färdiga banan med så kallad tal-apparat
vid hvarje station. Den 19 November kunde hela sträckan mellan Göteborg och Vårgårda
befaras med lokomotiv och den 1 December öppnades den färdiga bansträckan
för allmän trafik.
A linien mellan Vårgårda och Snipebro afslutades, i öfverensstämmelse med arbetsplanen,
terrassering, brobyggnader och ballastning. Bland förstnämnde arbeten må
särskildt nämnas den stora, öfver dalgången vid Fåglavik 8 mil från Göteborg anlaggda
_ 110 —
banken, innehållande iner än 24,000 kubik-famnar jord och med ända till 40 fots höjd.
De vattendrag, som jernvägen å denna sträcka måste öfvergå, äro Nassa- och Lidaåarne,
af hvilka den förra passeras vid Herrljunga, i trakten af Fåglavik, och den sednare
vid Snipebro. Broarna öfver dessa vatten äro båda uppförde af sten. Ballastningen
verkställdes till största delen under vintermånaderna med dragare.
Sedan jernvägen vid Snipebro öfvergått gränsen mellan Skaraborgs och Elfsborgs
län, inträder densamma å den bördiga Falbyggden och går öfver denna slätt förbi Sörby
och Marka kyrkor till Falköping. Mellan denna stad och Sköfde är terrängen i allmänhet
mera kuperad och såväl vid Thornbjörntorps kyrka vid Skultorp, der Billingen framskjuter
med sin ostligaste spets, som nära ån Ösan, förekomma de betydligaste jordarbetena
å linien mellan Snipebro och Göta kanal. En större brobyggnad öfver Homborgaån
är uppförd i trakten af Hvaltorps kyrka. Vid Sköfde inträder det ovanliga förhållande,
att vägen i nästan alldeles rak linie framgår till Töreboda vid Göta kanal på en
längd af mer än 34 mil, dervid passerande ån Ösan, tre fjerdedels mil norr om Sköfde,
och Tida-ån vid Wads kyrka. Terrängen mellan Sköfde och Göta kanal är, i tekniskt
afseende, för en jernvägs-anläggning den fördelaktigaste och jemförelsevis lättaste på hela
sträckan mellan Stockholm och Göteborg.
Gynnade af en ovanligt god väderlek, en jemn terräng, en i allmänhet lättarbetad
jordmån och med god tillgång på arbetsfolk, fortgingo terrasserings-arbetena inom Skaraborgs
län ganska hastigt och redan vid Augusti månads ingång voro de hufvudsakligaste
arbeten utiörde, hvilka för året beräknats. Då genom dessa lyckliga omständigheter det
blef en möjlighet att beräkna banans fullbordan till Göta kanal ett år tidigare, än i
general-planen är föreslaget, ansåg jag mig böra hos Eders Kongl. Majit framställa förslag
att, med användande af förskott å de jernvägs-medel, som Rikets Ständer anslagit
för 1858, få utföra en del af de arbeten, som under sistnämnde är borde förekomma
och, sedan Eders Kongl. Majit härtill lemnat nådigt bifall, fortsattes arbetet under höstmånaderna,
så att vid årets slut icke mindre än 6-V mil voro färdigterrasserade mellan
Snipebro och Göta kanal, hvarigenom banans fullbordan och trafikens öppnande till denna
vigtiga kommunikationsled redan under år 1859, i stället för 1860, kunde anses vara till
försäkrad,
Utan större kostnader för stats-verket hade således, genom begagnande af
för handen varande omständigheter, det önskvärda mål ernåtts, att landet ett helt år tidigare
kunde komma i åtnjutande af de fördelar, en förut saknad snabb och billig kommunikation
erbjuder. Fördelarne voro här så mycket större, som det gällde att sätta,
jernvägen i direkt förbindelse med mellersta Sveriges vigtigaste vattenkommunikation
Göta kanal.
De under året fullbordade eller fortsatte jernvägs-arbetena äro hufvudsakligen följande;
204,
157 kubik-famnar jordarbete,
2,759 dito bergsprängning, genom hvilka arbeten bildats:
3,275 fot banlängd genom bergsprängning,
17,500 fot dito genom gräfning till ett djup af 8 fot och deröfver
30,667 dito dito genom bankfyllning till en höjd af 8 fot och deröfver,
6 mil 14,148 fot banlängd genom gräfning eller fyllning åjemnare terräng, eller tillsammans
7 mil 29,590 fot färdigter rasserad bana,
3 kulvertar eller vattenledningar under banan,
o dubbla trummor,
93 enkla dito,
5 hvälfda broar af sten,
4 dito af jern på stenpelare,
2 dito af trä på stenpelare,
16,618 fot omläggning af landsvägar,
5 viadukter, för banans ledande öfver eller under landsvägar,
12 större vägöfvergångar i banans plan,
67 mindre dito dito,
6 mil 3,914 fot ballastning eller li a 2 fot djup grusfyllning,
5 mil 1,500 fot, hvarå sliper och räler blifvit nedlaggda,
7 vändskifvor nedlaggde,
11 mil 31,000 fot stängsel uppsatt på båda sidor om banan,
57 banvaktare-stugor och postkurar uppförde,
6] mil elektrisk telegraf anlaggd,
3 stycken lokomotiver inköpte och uppsatte,
10 stycken 3:dje klassens passagerare-vagnar dito,
30 stycken öppna gods-vagnar inköpte och uppsatte.
Af denna utförliga specifikation öfver de särskilda arbetena, sorn under året blifvit
utförda, inhemtas, att i den särdeles kuperade terrängen å jernvägens vestligaste del
har banan blifvit utgräfd på en längd af 17,500 fot, der djupet öfverallt varit mer än
8 fot, och att bankar blifvit upplaggda på 30,667 fot i längd, der höjden på intet ställe
understigit 8 fot. 3:ne kulvertar eller vattenledningar under banan äro uppförda af från
10 till 16 fots bredd med hvalf af granit, och stenbroarne äro byggda med 3 till 5 hvalf
hvardera. Träbroarna hafva visat sig mindre lämpliga, och efter slutet af 1857 hafva
alla brobyggnader blifvit uppförda antingen af sten eller af jern.
Expropriationerna af jord hafva i allmänhet försiggått under temligen billiga vilkor,
ehuru de 50 procents förhöjning af det fullt uppskattade värdet, som i lagen bestämmes,
alltid och till en icke obetydlig del höjer detta konto af omkostnaderna för Statens
jer n vägs-an läggningar. Baron Trolle på Trollenäs i Skåne, sorn på en längre sträcka
112
lemnat sin ganska dyrbara jord utan ersättning, är, bland enskilda personer, den ende,
som för jernvägs-anläggningarna gjort någon uppoffring i sådant afseende. De i efterstående
redogörelse för inköp af jord upptagne 67,840 R:dr Banko motsvara icke den
verkliga utgiften; ty denna blir icke synlig förrän efter arbetenas fullbordan och slutliqvidernas
uppgörande med jordegarne i allmänhet.
I slutet af Maj och början af Juni månader inryckte på arbetslinien inom Elfsborgs
län i olika afdelningar 750 man arbetskommendering ur Kongl. Westgöta-Dals regemente
och qvarblef till slutet af September. Med tillgång på tillräckligt antal private arbetare,
synes det som kommenderingar ur Arméen skulle vara öfverflödiga; men dels finnas
arbeten vid jernvägsbyggnadema, som förefalla den private arbetaren särdeles svåra, dels
äro dessa arbeten belägna å trakter, der dessa fria arbetare icke trifvas, och då måste
soldaten således anlitas. I vissa delar af landet, såsom Södermanland och grannskapet
af hufvudstaden, är i allmänhet brist på arbetare, och äfven der måste soldaten påräknas.
Det öfverensstämmer dessutom med Rikets Ständers uttryckta önskan, att Arméen
måtte användas vid dessa stora fosterländska företag. Den privata arbetsstyrkan uppgick
under sommarmånaderna i medeltal till den betydliga summan af 7,000 man. Det
torde här vara på sin plats att vidröra åtskilliga förhållanden, som angå den privata
arbetspersonalen. Då man i allmänhet ansett, att jernvägsbyggnaderna skulle utöfva ett
menligt inflytande på landets industri och åkerbruk genom att afleda stora arbetskrafter
från dessa näringsgrenar, och antagit, att de 5,000 private arbetare, som för jernvägsbyggnadernas
utförande inom hela landet ansetts behöflige, redan vore ett för stort antal,
så är det af vigt för frågans rätta bedömande att taga i betraktande, att af de 7,000
arbetare, som användts vid vestra stambanan under sommarmånaderna 1857, då arbetsstyrkan
var störst, voro 54 procent bosatte inom ett afstånd af 2 mil från arbetslinien,
32 procent utom detta område, men inom Westergötland, samt endast 14 procent i närgränsande
landskap. Af de vid jernvägsarbetena i Skåne använde arbetare voro nästan
alla boende inom denna provins och endast en ringa del från Småland. Häraf synes,
att de orter, der arbetena pågå, äfven äro de, som lemna den största proportionen arbetskraft,
och att näringarne i öfriga delar af landet hafva liten eller ingen olägenhet af
den starkare concentreringen af arbetsfolk vid jernvägsbyggnaderna. Det är således de
närmast jernvägarne tillstötande orter, som egentligen hafva känning af nämnde olägenhet,
hvilken dessutom upphör i mån som arbetena fullbordas, emedan en högst ringa del
af arbetarne följer jernvägsbyggnaden, då densamma aflägsnar sig på större afstånd från
deras hemvist, i följd hvaraf den skada, som de närmast jernvägarne belägna trakter
möjligen lida genom arbetarnes anställning vid jernvägs-byggnaderna, är ett snart öfvergående
ondt, som i rikt mått godtgöres samma trakter genom alla de fördelar, den gagnande
jern vägs-kommunikationen för all framtid sedan erbjuder. Arbetsstyrkan varierar
också ganska betydligt, emedan jordbrukare, torpare och deras tjenare, hvilka utgöra det
största antalet, allt som oftast aflägsna sig för att i hembyggden fullgöra sina skyldigheter
mot husbönder och jordegare eller uträtta egna angelägnare jordbruksgöromål, efter hvilkas
verkställande de vanligen återvända till jernvägsarbetet.
I öfverensstämmelse med hvad jag förut vid Heim tillfällen haft nåden anmäla,
var äfven under år 1857 den bästa ordning rådande inom den betydliga arbetspersonalen.
Denna lyckliga omständighet bör tillskrifvas såväl förbudet mot utminutering af
bränvin utefter arbetslinien som den tillräckliga dagspenning, arbetaren genom flit och
arbetsamhet kunnat förskaffa sig. Då han sålunda kommit i tillfälle att för framtida
behof aflägga en del af sin arbetsförtjenst, har håg för sparsamhet och ordning med detsamma
uppstått. Dagspenningen elléf," rättare sagdt, det belopp, arbetaren genom be
-
— 113 —
ting vanligen förtjenar, varierade mellan 1 R:dr 25 öre och 1 R:dr 75 öre, och ehuru denna
dagspenning för en vanlig arbetare synes nog hög, bör likväl besinnas, att arbetarne i
allmänhet skaffade sig bostäder sjelfva och att Staten för dem icke hade någon annan
egentlig extra utgift, än för sjukvård, hvilken, i anseende till en allmänt rådande god
helsa, för år 1857 varit föga betungande. Det har synts väcka en allmännare uppmärksamhet,
att arbetare vid Statens jernvägsbyggnader betalas något högre dagspenning än
på landet i allmänhet, men man besinnar icke, att denne arbetare antages i Maj månad
och afskedas i Oktober; att han användes under en årstid, då arbetsdagen räknas till 12
timmar, och att han på denna ena hälft af året måste förtjena sä, mycket, att han har
något öfver till underlättande af sitt uppehälle under den andra; att han bekostar sin
vandring från och till arbetet utan ersättning och här intet slags aflöning för helgdagar.
En ganska låg dagspenning på landet, som räcker hela året om med hus och vedbrand,
är lika mycket och mera värd, än en 6 månaders högre aflöning vid jernvä^ärne.
Den under året pågående trafiken mellan Göteborg och Jonsered, !! mil, var, med
afseende å transport af passagerare och gods, af föga vigt, men deremot så mycket fördelaktigare
för det fortgående jernvägsarbetet genom den underlättade transporten at den
betydliga arbetsmateriel, som fran Göteborg mäste föras uppåt linien. Att tjenstemän
och betjening hunno inöfvas för elen under slutet af året öppnade trafiken till Wårgårda,
var äfven af väsendtlig vigt. Ehuru således transporter för jernvägsarbetet och inöfvandet
af ett lämpligt antal betjening för trafikens framtida vård varit de största och vigtigaste
fördelarna af årets trafik, har det derjemte visat sig, att en stor del allmoge begagnat
jernvägen äfven på den korta distansen mellan Göteborg och Jonsered, och att
ett ganska betydligt qvantum varor transporterats samma väg. Med 2 å 3 tåg i veckan
har rörelsen inbringat den icke obetydliga summan af 22,376 R:dr Banko.
Några statistiska och^ ekonomiska beräkningar öfver trafikens olika afdelningar
hafva icke kunnat göras, da transporterna å den färdiga banan mera afsett byggnadsarbetena
än trafik för allmänhetens räkning.
Tjenstemännen hafva med arbetsamhet och ordning utfört sina åligganden, och,
likasom under de föregående åren, hafva alla byggnadsföretag blifvit utförda utan biträde
från utlandet. Utgifterna för styrelse och tjenstemän hafva fortfarande, i jemförelse med
andra länders omkostnader i detta afseende, varit låga och uppgått under år 1857 till
endast 4,39 procent af den använda kostnads-summan.
Södra stambanan.
De gynnsamma omständigheter, som påskyndade arbetena i Westergötland, voro,
ehuru ej i så hög grad, verkande äfven vid denna stambana. I den af Eders Kongl.
Majit nådigst fastställda arbetsplan var beräknadt, att banan norr om Lund skulle hinna
fullbordas och öppnas för trafik till Håstad, omkring jj mil från Lund, men, sedan den
närmaste stationen norr om Lund blifvit bestämd att anläggas vid Örtofta, nära en mil
från nämnde stad, måste en viadukt öfver Lödde å äfven fullbordas och ballastning samt
nedläggning af sliper o<di räler utsträckas fram till Örtofta. Denna förlängning af banan
och dermed åtföljande arbeten utöfver hvad som i arbetsplanen var beräknadt, medhunnos
äfven, så att banan mellan Lund och Örtofta, i fortsättning med den förut öppnade
banan mellan Malmö och Lund, den 1 December kunde öppnas för allmän trafik.
— 114 —
Hela längden för trafik öppnad bana utgjorde således vid 1857 års utgång nära 2\ mil
Planeringen af det 700 fot långa och 250 fot breda bangårds planet i Malmö, sorn till
största delen är bildadt genom en 10 fot öfver hafvets lägsta yta utlagd fyllning, fulländades,
stationshuset uppfördes till väggar och tak och inredningen påbörjades. Ett
godsmagasin och en kolbod uppfördes, hvarjemte det förut uppförda lokomotiv-stallet tillökades
med ett ytterligare lokomotiv-rum. Vid Lunds station uppfördes stationshus med
framför liggande hanhal! samt ett godsmagasin, „bangårds-planet utvidgades och nya vändskifvor,
spårvexlingar och räler nedlades. „Vid Akarp, £ mil från Malmö, påbörjades planeringen
för en blifvande station, och vid Örtofta uppfördes ett mindre stationshus, hvarjemte
nödiga vändskifvor och spårvexlingar derstädes äfven nedlades. För trafikens bedrifvande
inköptes från England ett lokomotiv samt från Hamburg 4 stycken 3:dje klassens
passagerarevagnar och 22 stycken godsvagnar, dels täckta, dels öppna. Hela den
rörliga materielen vid denna stambana bestod vid 1857 års utgång af 3 stycken lokomotiver,
8 stycken Irsta klassens passagerarevagnar, 12 stycken 2:dra klassens ooh 4
stycken 3:djé klassens, 16 stycken täckta godsvagnar (af hvilka likväl 4 stycken varit
inredda till 3:dje klassens passagerarevagnar), 24 stycken öppna godsvagnar och 12 stycken
virkesvagnar.
Emellan Örtofta och Sjunnerup, en sträcka af ^ mil, der de hufvudsakliga terrasserings-arbetena
pågingo, blefvo dessa arbeten, i öfverensstämmelse med den nådigst
fastställda arbetsplanen, fullbordade. Terrängen, ehuru mera kuperad än trakterna kring
Malmö och Lund, är likväl för en jernvägs-anläggning ganska gynnsam, och de enda arbeten
af svårare beskaffenhet, som bär förekomma, äro broarna öfver Ellinge- och Rönne
åar, till hvilkas utförande endast förberedande arbeten mot årets slut företogos.
Åtskilliga provisionella byggnader, såsom smedjor, förrådsskjul m. m., äro dels
uppförda nya, dels förflyttade från fullbordade till under arbete varande bandelar och
arbetsstationer. ,
I)e hufvudsakliga arbeten, som under 1857 vid denna stambana utfördes, synas
för öfrigt af följande sammandrag:
3,590 fot banlängd, terrasserad genom gräfning på mer än 8 fots djup,
15,275 dito dito, genom bankfyllning till mer än 8 fots höjd,
2 mil 13,865 dito dito på jemnare terräng, eller tillsammans
2 mil 32,730 fot banlängd färdigterrasserad,
2 kulvertar,
2 dubbla trummor,
33 enkla dito,
1 viadukt öfver Lödde å i tvänne spann, landfästen och midtelpir af sten, öfverbyggnad
af valsad jernplåt,
2 broar för landsvägars ledande under banan,
1 större vägöfvergång i banans plan,
— Ilo —
18 mindre vägöfvergångar i banans plan,
1 mil 3,600 fot ballastning eller grusfyllning å banan,
35,918 fot af banan försedd med sliper och räler,
88,905 fot stängsel uppsatt,
18 stycken banvaktarestugor,
Signaler uppsatte på hela sträckan mellan Malmö och Ortofta.
Expropriationerna af jord hafva i allmänhet, i betraktande af bördigheten inom
Skåne, varit billigare än i Westergötland, och godvillig öfverenskommelse om jordens afträdande
har, utan anlitande af i laga ordning tilsatt nämnd, kunnat trätfas.
Hvad arbetspersonalen, dess arbetsförtjenst och uppförande angår, har alldeles
samma förhållande egt rum vid södra sorn vid vestra stambauan, med den skillnad, att
någon kommendering ur Arméen icke varit och aldrig synes blifva erforderlig inom de
sydligaste provinserna, emedan Smålands och Skånes befolkningar lemna ett tillräckligt
antal ^ private arbetare äfven för ett vida större jernvägsarbete än det, som under de
sista åren blifvit utfördt inom Skåne.
Trafiken mellan Malmö och Lund, som under hela året dagligen pågick, visade
en anmärkningsvärd liflighet. Brutto-inkomsten för passagerare och gods uppgick till
79,610 Riksdaler banko.
Öfver trafikens särskilda afdelningar hafva vid denna stambana, lika litet som
vid den vestra från Göteborg, några så beskaffade annotationer och redovisningar kunnat
åstadkommas, som lemna materialier till något slags jernvägs-statistik. Bantågen
hafva varit till lika mycket gagn för arbetet som för allmänna rörelsen, och den i bokslutet
synliga vinsten af trafiken å banan har egentligen uppstått derigenom, att kostnaden
för banans betjening jemte en mängd andra utgifter tillhört och blifvit arbetet påförde.
En ibland de väsendtligaste fördelar af rörelsen har också varit inöfvandet af
duglig betjening vid materielen och banans bevakning, till gagn för den framdeles utvidgade
rörelsen.»
Förhållandena med inkomster och utgifter iuhemtas af nedanstående tabeller:
1) Vestra Stambanan:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
1,332,073; 8. 2.
Transport: 1,382,073: 8. 2.
116 —
Stats-anslag
Uppbörd:
Uppdebitering:
Transport: 1,332.073: 8. 2.
2,350,000: - —
Fasta inventarier
. •••  715,115: 10.
Summa 4,397,188: 18. 9.
C re d i t.
Balans från år 1856:
Skulder.
Utgifter:
Förrådets underhåll
Diverse arbeten
Jordarbeten
Bergsprängning
Kulvertar och afloppstrummor
Broar
Viadukter
Vägo mläggningar
Sjukvården
Ballast-fyllning
Helg- och rastdagar
Transport af räler och sliper
Reparationer å till trafik öppnad bana
Bangårdar och stationshus
Stängsel med grindar
Rörelse-materielen
Expropriations-omkostnader
Trafiken
Tjenstemäns aflöning
Marscher och kommenderingar, befäls aflöning
v
Undersöknings-kostnader
Diverse utgifter
Balans till år 1858-:
Kontant behållning
Fasta, från banan oskiljaktiga,
inventarier  924,475: 27. 5.
Öfrige inventarier samt materia
lier
817,388: 22. 7.
Transport: 1,741.864: 2. —
71,566: 44.
7.
20,827: 19.
5.
906,641: 41.
7.
97,374: 20.
4.
67.076: 25.
8.
18D098: 8.
10.
4,097: 35.
9.
42,803: 30.
2.
17,303: 1.
9.
229,442: 12.
10.
4,762: 12.
4:
129,749: 6.
—
8,497: 15.
5.
132,044: 25.
7.
53,749: 8.
9.
40,568: 14.
—
67.840: 28.
2.
4J124: 6.
9.
101,828: 16.
8.
7,611: 23.
5.
147: 23.
—
125,339: 42.
11.
179,414: 24. 1.
52,212: 10. 11.
2,314,694: 31. 11.
179.414: 24. 1. 2,366,906: 42. 10.
- 117 —
Transport: 1,741,864: 2. — 179,414: 24. 1.
Provisionella byggnader  84,715: 22. 9.
Vaktstugor och postkurar 200: — — 1,826,779: 24. 9.
Fordringar
24,087: 23. 1.
2,366,906: 42. 10.
2,030,281: 23. 11.
Summa
Anmärkning:
Utgifterna för jernbanan hafva uppgått:
år 1855 till
4,397,188: 18. 9.
» 1856 »
» 1857 »
Tillgångar
548,928: 22. 4.
1,369,428: 33. 10.
2,314,694: 31. II.
Tillsammans 4,233,051: 40. 1.
2) Södra stambanan.
D ebet.
Balans från år 1856:
Uppbörd:
226,700: 28. 1.
Statsanslag
1,330.000: -
Balans till år 1858:
Skulder
Credit.
Balans från år 1856:
43,160: 8. 5.
Summa 1,599,860: 36. (I
Skulder
42.480: —
Utgifter:
Förrådets underhåll
Diverse arbeten
Jordarbeten
Kulvertar och afloppstrummor
Broar
Viadukter
Vägomläggningar
Ballast-fyllning
—
Stall och fouragering
Transport m. m, af räler och sliper
Reparationer å färdig bana
Stängsel
11.339: 9.
9.
12.209: 1.
11.
217,041: 32.
11.
23,980: 2.
1.
43,209: 28.
5.
60,955: 32.
9.
18,855: 35.
5.
53,829: 6.
8.
121: 25.
10.
222,868: 1.
7.
4.060: 47.
4.
18,697: 43.
3.
Transport :
687,168: 27. 11.
42,480: - —
— 118
Transport: 687,168: 27. 11. 42,480: — —
Expropriations-omkostnader
1,492: 42. 8.
Undersöknings-kostnader
1,704: 10. 9.
Tjenstemäns aflöning  25,115: 12. 4.
Sjukvård
2,119: 19. 8.
Trafiken
3,698: 25. 6.
Diverse utgifter
26,672: 24. 11. 747,971: 19. 9
jBalans till år 1858 :
Kontant behållning
54,458: 28. 1.
Fasta, från banan oskiljaktiga,
inventarier  236,493; 42. 3.
Öfriga inventarier samt ma
terialier
503,771: 21. 2.
Provisionella byggnader  14,685: 21. 3. 754,950:36. 8. 809,409:16. 9.
Summa 1,599,860: 36. 6.
Anmärkning:
Utgifterna för jernbanan hafva uppgått:
år 1855 till
179,051: 13. 4.
» 1856 »
456,728; 6. 7.
» 1857 »
747,971: 19. 9.
Tillsammans 1,383,750; 39. 8.
§ 1.
De för jernvägs-arbetena inom riket under år 1857 lyftade medel utgöra för vestra
stambanan 2,350,000 Riksdaler och för södra 1,330,000 Riksdaler, eller för begge
stambanorna ett sammanlagdt belopp af 3,680,000 Riksdaler Banko eller 5,520,000 Riksdaler
Riksmynt, hvilka Kongl. Maj:t, jemlikt särskilda nådiga bref af den 10 Januari, 6
Mars, 12 Maj, 11 Augusti och 24 November 1857. för berörda ändamål anvisat, dels af
återstående behållningen, 400,000 Riksdaler Riksmynt, å det vid 1853—1854 års Riksdag
beviljade anslag, dels af de medel till belopp 19,600,000 Riksdaler, som Rikets^ senast
församlade Ständer i och för Statens jernvägs-arbetens bedrifvande under åren
1857—1860 anslagit.
§ 2.
Med anledning af den utaf senast församlade Revisorer framställda anmärkning,
att verifikationerna å de summor, hvilka i Kongl. Stats-kontoret blifvit lyftade, äfvensom
å de vid årets slut i Landt-ränterierna befintliga behållningar icke funnits årets räkenskap
bilagda, har Chefen för Statens jernvägs-byggnader uti afgifven förklaring förmält,
att dylika verifikationer för framtiden skulle komma att räkenskaperna åtfölja; — men
för år 1857 har sådant icke kunnat iakttagas.
§ 3.
Vid besök å de i trakten af liufvudstaden pågående jernvägs-arbetena hafva Re
visorerne,
i den mån sådant kunnat ske, sökt inhemta, huru och på hvad sätt detta
— ii9 — , :
storartade och dyrbara arbetsföretag å denna del af .jernvägslinien utföres; och anse
sig Revisorerne både kunna och böra uttala den åsigt, att ifrågavarande arbete bedrit—
vits med synnerlig omtanka och uoggranhet.
Kongl. Styrelsen öfver iungeiser oell arbets-iimittiiingar i riket.
A) Wångvår ds •wmsle&g et.
Räkenskaperna, som granskats i Styrelsens revisions-kontor, och dervid föranledt
till åtskilliga anmärkningar, hvilka blifvit utställde till vederbörandes förklaring, hafva
tor revisions-året ännu icke undergått fullständig granskning i Kongl. Kammar-rätten.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Dalans från år 1856:
Tillgångar
416,585: 4. 8.
Uppbörd:
Statsanslag för fångvården, enligt Kongl. Maj:ts
stat,
1,096,000:
Arbets-iukomst
267,874: 14. —
Diverse inkomster
_2>267: 6- 4- 1,366,141: 20. 4.
Dalans till år 1858:
452,116; 25. 5.
Skulder
Summa 2,234,843: 2. 5.
Credit.
Dalans från år 1856:
Skulder  296,959: 1. 2.
Utgifter:
Byggnader och reparationer
28,504: 2. 8.
Förplägning
348,720: 26. 6.
Beklädnad
59,130: 15. 1.
Sängkläder
12,332: 32. 9.
Inventarier
4,818: 18. 9.
Eldning och lysning
36,751: 30. 4.
Renhållning  12,631: 45. 4.
Transport: 502,889:^27. 5.  ”290,959- T. 2.
— 120 —
Transport: 502,889: 27. 5. 296,959: J. 2.
Religionsvård
18,302: 34. 5.
Sjukvård
43,541: 1. 7.
Garnisonskostnad
168,797: 47. 9.
Bevakning
87,462: 13. 5.
Fångars afgång
3,267: 10. 10.
Fång-transport  96,965: 34. 1.
Straffexekutions-kostnad  546: 47. 3.
Generella förvaltnings-kostnader
128,258: 44. 8.
Arbetens bedrifvande  169.389: 28. —• 1,159,422: I. 5.
Kongl. Stats-kontoret tillgodofördt:
Skillnaden mellan tillgångar och skulder vid 1857 års slut
326,345: 22. 5.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
50,524: — 6.
Förskotter
21,295: 26. 5.
Utlånta medel
39,295: — —
Fordringar
74,064: 33. 4.
Proviant, beklädnad, materialier och inventarier 256,582: 15.11.
Anmärkta medel
6,688: 16. 11.
Proprie-balanser
3,666: 28. 4. 452,116: 25. 5.
Summa 2,234,843: 2. 5-
8 i
Innan
något yttrande öfver förvaltningen af de till Fångvårds-styrelsens förfogande
ställda anslag meddelas, hafva Revisorerne, jemte tillkännagifvande, att räkenskaperne
i allmänhet befunnits väl och med noggranhet förda, ansett sig böra fästa uppmärksamhet
derpå, att berörda räkenskaper, så vidt desamma angå de särskilda fängelserna,
ej äro upprättade efter en gemensam plan och att de i afseende å uppställningen
förete väsendtliga olikheter, hvarigenom granskningen i icke obetydlig mån försvårats.
Bet är derföre, enligt Revisorernes tanke, af vigt, att ett gemensamt, för alla
fängelser lika, räkenskaps-formulär så snart sorn möjligt varder uppgjordt.
Revisorerne hafva låtit anställa jemförelse emellan de i Kongl. Fångvårds-styrelsen
förda räkenskaper och den i riks-hufvudboken ä detta anslag upptagna utgiftssumma,
och visar sig deraf, på sätt af här nedan intagna redogörelse närmare inhemtas,
att å berörda anslag för revisions-året uppkommit en brist å 119,436 R:dr 2 sk. 5 rst.
Enligt räkenskaperna hafva inkomsterna utgjort  1,366,141: 20. 4.
och utgifterna
1,159,422: 1. 5.
hvarigenom bildats ett öfverskott af  206,719: 18. 11.
Transport: 206,719. 18. ii.
- 121 —
Transport: 206,719: 18. 11.
Lägges härtill det a kapital-konto i Kongl. Styrelsens hufvudbok
förut balanserade belopp, som, jemlikt Kongl, brefvet den 9 Februari
1858, blifvit till Kongl. Stats-kontorets konto öfverflyttad^ 119.626: 3. 6.
utgör, på sätt ofvanupptagne särskilda tabell öfver fångvårds-anslaget
utvisar, det Kongl. Stats-kontoret för året tillgodoförda
beloppet
326,345: 22, 5.
Om deremot ifrågavarande utgifter
1,159,422: 1.
5.
jemföras med det uti riks-staten uppförda anslag, 770,000;
med tillägg af de i ofvanstående redogörelse upptagna
särskilda inkomster,
270,141: 20. 4. 1,040,141: 20. 4.
så uppkommer en brist af  " 119,280: 29. L
och då härtill ytterligare läggas de af andra förvaltningar direkt
bestridda och i deras räkenskaper formelt afförda fångvårds-utgifter, 155: 21. 4.
visar sig den i riks-hufvudboken å fångvårds-anslaget uppförda brist 119,436: 2. 5.
§ 3.
Uti hufvudboken har, på sätt förut iakttagits, å särskildt konto blifvit redovisade
de 4,000 R:dr af 7:de hufvudtitelns reservations-anslag till byggnader och reparationer i
landsorterna, som Kongl. Maj:t ställt till Fång vårds-styrelsens disposition för underhåll
af de äldre krono-häktena. Utgifterna för detta ändamål hafva under revisions-året uppgått
till..  6,634: 16. 11.
men då års-anslaget....  4,000: — —
samt uppbörden för året
92: 37. 4.
tillsammans utgöra endast
~.  4,092: 37. 4.
visar sig att en brist uppstått af  2,541727å T,
hvilken blifvit godtgjord af anslaget till fångars vård och underhåll.
§ 4.
Under revisionsåret hafva för de särskilda fängelse- och arbets-inrättningarne
inkomster och utgifter uppgått till följande belopp, nemligen:
Sträf- och arbets-fängelserna.
Inkomst. Utgift.
Långholmen
93,801: 43. 1. 187,860: 26. 11.
Malmö
79,010: 34. 4. 151,910: 46. —
Norrmalm i Stockholm
21,242: 22. 6. 58,616: 15. —
Norrköping
15,372: 27, —• 29,878: 9. 10.
Göteborg
1,839: 29. — 7,381: 46. 3.
FäMnings-fängelserna.
Carlskrona
67: 34. 8. 14,777: 17. 10.
Christianstad
1: 15. — 13,938: 27. 6.
Transport: 211,336: 13. 7. 464,363: 45. 4.
16
— 122 —
Transport: 211,336: 13. 7. 464,363: 45. 4.
Kronan i Göteborg
— —■ 33,674: 35. 1.
Landskrona  5,400: 17. 8. 29,507: 28. 9.
Ny-Elfsborg
15,118: 37. 3.
Warberg
37,439: 41. 2. 92,154: 7. 1.
Krono-arhets-kompanierna.
lista kompaniet (Strömsholm)
6,547: 38. — 18,469: 13. 6.
2:dra, 3:dje och 4:de dito (Carlsborg)  10: 46. 8. 66,699: 2. 3
5:te dito (Carlskrona)  7,893: 8. 9. 17,708: 47. 4.
6:te dito (Slitö)
9,de och 10:de dito (Rindön)
11 :te dito (Kungsholms fästning)
29,150: 3. 9.
157: 21. 4. 52,504; 11. 6.
4,608: 4. 6.
Läns- och hrono-hähteno.
Stockholms stads
* ol u
Blekinge läns
~ ~~ ~ IXq’ ~aL i
Kalmar dito
50: 46. 5. 8,848: 41. 1.
Christianstads dito  *5: 25. 4. „
Elfsborgs dito
138: 4. i°. 17,504: 17. 10.
Gefleborgs dito
f: 16 _ 16, 15: 7 1.
Gottlands dito
96: 27. 9. 4,167. 2o. o.
Göteborgs dito
273: lo. - 14,380: - 10.
Hallands dito
2: 16. - 9,37o: 17. 2.
Jemtlands dito
4_^ ~ JIM{• _
SÄ 5£ i::::::::::::::::::::::::::::: ii 7.. ^*.
Kronobergs dito
— ^ 14’470: 34‘ 4‘
Malmöhus dito
— ' ’_L' n'
Norrbottens dito
29: 45: i. ’ • •
Skaraborgs dito . .. 88: 43. 6. 17,60t>: 18. 8.
Ä 2  » * ,?■ ‘g «• >■
Södermanlands dito
54- 28. 10. > ■ • "L
Upsala dito
5: 32. - 6,323: 24. 8.
Wester-N orri ands d:o
|9: '' uVur" 9» in
Westerbottens dito
15: 18. - 3,735: 28. 10.
Wermlands dito
0,,‘ Q‘
Westmanlands dito
60: 10. 2. ■ • •
Orebro dito
48: - 2. 12,833: 39. 7.
Östergötlands dito
57: 1. 19,233. 3.. o.
Af Kongl. Fångvårdsstyrelsen disponerade in
kom,
ster och bestridda utgifter m. m 1,100,212: 12. 10. 42,625: -3. 2.
Summa 1,370,141: 20. 4. 1,163,422: 1. 5.
hvaraf, då anslaget till byggnader och reparationer
afräknas,
4,000:  4,000:
återstår, fåogvårds-an,slaget tillhörande, 1,366,141: 20. 4. 1.159,422: 1.
C* '
Tabell, tillhör sid. 123.
Underhåll eller
Beklädnad oell
förplägning.
sängkläder.
summa.
l:o Straff- och arbetsfånge på bestämd tid af mankön:
För
år.
För dag.
För år.
För dag.
För år.
För dag.
Vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen
72
46,11
9
7
18
31
5
2
5
91
30
4
'
12
» dito dito i Malmö
63
25
1
8
4
16
8
1
2
1
79
33
2
10
5
Per medium
68! 12
1
_
8
11
17
19
9
2
3
85
31
9
11
2
2:o Straff- och arbetsfånge af qvinkön:
Vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm i Stockholm
66
25
9
8
9
7
40
10
1
74
18
7
9
9
)} dito dito i Norrköping
56
34
8
7
5
8
42
9
1
2
65
29
5
8
7
» dito dito i Göteborg
64
14
1
8
5
1
2
1
—
1
65
16
2
8
6
Per medium
62
2410
8
2
5
44
7
9
68
21
5
8
11
3:o Lifstidsfånge af mankön:
Vid straff-fangelset i Carlskrona
4920
6
6
6
15
12
2
—
64
32
6
8
6
» dito i Christianstad
61J40
8
8
1
16
31
2
2
2
78
23
10
10
3
» dito å fästet Kronan
7129
10
9
5
8
4
7
1
1
79
34
5
10
6
» dito i Landskrona
48!41
2
6
5
16
46
6
2
2
65
39
8
8
7
» dito å Ny-Elfsborg
81 35
9
10
9
9
41
7
1
4
91
29
4
I
12
1
# dito i Warberg
5221
5
6
11
15
—
6
2
—
67
21
11
8
11
Per medium
60! 47
7
8
13
30
9
1
9
74 30
4
9
9
4;o Krono-ar betskarlar:
Vid l:sta kompaniet
64
42
7
8
6
33
9
1
4
4
98
3
8
12
10
» 2:dra, 3:dje och 4:de dito
93
7
7
12
3
20
23
10
2
8
113
31
5
14
11
» 5:te dito
75
24
9
9
11
1016
5
1
5
85
41
2
11
4
» 6:te dito
109
7
8
14
4
1936
10
■
2
7
128
44
6
16
11
» 9:de och 10:de dito  ,
100
4
8
13
.3
13
7
2
_—
1
9
113
11
10
15
—
» ll:te dito
97
42
1’
10
2
8
5
4
100
2
5
13
2
- ._ .
Per medium
90
5
6
1110
1624
10
“L_
2
2
106
30
4
14
5:o JRansakningsfånge i låns- och krono-cellfängelserna:
Stockholm» stads kronohäkte  f.'
65
29
1
8
8
10
18
10
1
5
75
47
11
10
1
Blekinge länsfängele
78
47
4
10
6
3
19
4
5
82
18
8
10
11
Kalmar dito
50
2
1
6
8
2
6
11
3
52
q
6
11
Christianstads dito
66
16
8
8
10
2
46
9
5
69
14
10
9
3
Elfsborgs dito ....
54
39
7
4
8
13
7
1
1
63
4
7
8
5
Gefleborgs dito
. . ..
74
3
9
9
11
3
10
4
5
77
14
1
10
4
Kopparbergs dito
.
65
36
4
8
9
65’36
4
8
9
Kronobergs dito
76
3
8
j
10
2
22
20
3
98123
8
1.3
2
Malmöhus dito
„
62
24
.3
8
4
24
9
1
6.3
1
8
5
Norrbottens dito
102
24
10
13
8
5
4
1
8
107
28
11
14
4
Skaraborgs dito
49
19
11
6
7
5
24
—
..
9
54
43
11
7
4
Stockholms dito
57
40
7
7
9
12
6
11
1
7
69
47
6
9
4
Wermlands dito
....
84
4
9
11
.3
12
46
1
1
9
97
?,
10
13
Östergötlands dito
,
7046
4
9
6
9
41
4
1
4
80
39
8
10
10
Per medium
68 24
2
9
1
7
3
—
11
75'27
2
10
—
6;o liansakningsfånge i läns- och krono-gemensamhetsfängelserna:
Gottlands länsfängelse
53 23
9
7
2
15
6
4
2
6830
9
2
Göteborgs dito
6747
8
9
1
1
5
4
—
2
69
5
9
3
Hallands dito
40 24
3
5
5
46
-
—
2
4122
3
5
7
Jemtlands dito
85
46
5
11
6
12
2
2
1
7
98
7
13
1
57
8
4
7
7
46
3
—
2
58
6
7
7
9
Södermanlands dito
56
22
1
1 *"
7
6
2
6
> 7
3
58|28
8
7
9
Upsala dito
51
23
8
6
10
7
30
4
1
—
59
6
—
7
10
Wester-Norrlands dito
73
3
10
j
I 9
9
6
9
1 2
—
10
79
13
|
10
7
Westerbottens dito
1 56
15
5
—
7
9
11
1
9
. .
1
6
69
17
! 2
_____
9
3
Westmanlands dito
-
66
45
1
8
11
26
5
5
3
6
93
2
12
5
Örebro dito  ,
-
73
37
2
1 9
10
19
43
1C
I2
93
33
i
12
6
Per medium
62
14
1 g
I 4| 9
18
6
! —
I ii e
;j 71
32
I9! 7
— 123 —
8 5.
Kostnaden för fångars och krouo-arbetskarlars underhåll, beklädnad och sängkläder
vid de särskilda straff- och arbets-fäugelserna samt krono-arbets-korupanierna har i
medeltal för nämnde år uppgått till de i nedanstående tabellariska sammandrag uppgifne
belopp, nemligen: (se vidfogade tabell).
Härvid hafva Revisorerne endast velat fästa uppmärksamheten å den skillnad, sorn
förefinnes i afseende å utspisnings-kostnaden vid åtskilliga fängelser, synnerligast som
det förekommit anmärkningsvärd!, att denna kostnad uppgått till så högst olika belopp
vid fängelser, som äro hvarandra helt nära belägna, såsom förhållandet varit vid fängelserna
i Warberg och å Ny-Elfsborg, der kostnaden utgjort å förra stället 52 R:dr
21 sk. 5 rst. och å det sednare 81 R:dr 35 sk. 9 rst, per år, helst det vill synas, som
skulle erforderliga proviant-artiklar för dessa båda ställen kunna hafva betingats till
nära nog enahanda pris.
Revisorerne hafva jemväl låtit uppgöra bilagde tabell, utvisande de belopp, sorn
för fångars transporterande i länen blifvit under revisions-året utbetaldte:
Ransakningsfånge i läns- och krono-cellfångelserna:
Blekinge länsfängelse
67: 36. 7.
Kalmar dito
141: 7. 10.
Christianstads dito
130: 38. 10.
Elfsborgs dito
102: 22. 8.
Gefleborgs dito  —
137: 8. 2.
Kopparbergs dito
144: 41. 6.
Kronobergs dito
[22: 21. 2.
Malmöhus dito
84: 20. 5.
Norrbottens dito
149: 28. 7.
Skaraborgs dito
131: 46. 9.
Stockholms dito
88: 45. 10.
^Vermlands dito
116: 7. 7.
Ostergötlands dito
93: 21. 7.
per medium 116: 12. —
Ransakning sfånge i läns- och krono-gemensamhetsfängelserna:
Gottlands länsfängelse
67: 23. 3.
Göteborgs dito
96: 26. 4.
Hallands dito
48: 15. 11.
Jemtlands dito
' 48: 14. 2.
Jönköpings dito
121: 27. 7.
Södermanlands dito
lil: 42. 4.
Upsala dito
91: 12. 7.
Wester-Norrlands dito
95: 37. 2.
Westerbottens dito
204. 34. 8.
Westmanlands dito
142: 16. 4.
Örebro dito
121: 40. 5.
per medium 104: 26. 5.
— 124
Häraf synes, att transportkostnaden, som för ransakningsfånge i läns- och
krono-gemensamhetstangelser i medeltal för året utgjort 104 R:dr 26 sk 5 rst. och för
dylik fånge i läns- och krono-céllfängelserna uppgått till 116 R:dr 12 sk., är en för
fång vårds-anslaget ganska kännbar utgift, deruti likväl, så länge nuvarande föreskrifter
angående fångars transporterande äro gällande, svårligen någon minskning lärer vara att
förvänta, hvilket likväl vore önskligt.
§ 6.
Beträffande fåugarnes sysselsättning vid straff- och arbets-fängelserna äfvensom
de arbeten, hvartill de särskilda kompanierna af Krouo-arbetskorpsen varit använde,
inhemtas af Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse, att vid straff- och arbets-fängelserna
för fångar af mankön å Långholmen, i Malmö, Warberg och Landskrona, samt
för qvinnor å Norrmalm här i staden, i Norrköping och Göteborg, tångarne å dessa
ställen varit sysselsatte hufvudsakligen med förfärdigande af beklädnads- och sängklädespersedlar
jemte dertill erforderliga materialier af ylle-, lin- och liampväfnader och tråd,
allt för fångvårdens eget behof, samt för öfrigt med stenhuggnings-, väfnads- och sömnads-
med flera arbeten för offentliga myndigheters, korporationers och enskilda personers
räkning; hvaremot vid de andra, på fästningar eller i garnisons-orter befintliga
straff-fängelserna, fångarne derstädes, i den mån arbetstillfällen gifvits, användts till
arbete för försvarsverket. Krono-arbetskorpsen hade under året varit sysselsatt på
samma ställen och på enahanda vilkor, mot eller utan ersättning till fångvården, som
under det förutgångna året, nemligen: soldatklassen, eller första kompaniet, vid Strömsholms
nya kanal, fästningsklassens andra, tredje och fjerde kompanier vid fästningsbyggnaden
på Carlsborg, det femte kompaniet på Kongl. Flottans varf i Carlskrona, det
sjette vid befästnings-arbetena på Enholmen vid Slite å Gottland, nionde och tionde
kompanierna vid dylika arbeten å Waxholmen och dess omgifningar, samt pionier-klassen
eller elfte kompaniet å Kungsholmens fästning.
Af nedanstående, uti Styrelsens berättelse jemväl intagne tabell, sorn utvisar såväl
de i stat förslagsvis beräknade inkomster och utgifter, som ock de belopp, hvartill
dessa verkligen uppgått, äfvensom netto-inkomsten, fördelad på hvarje med påräknad
inkomst utgjordt dagsverke och på samtlige utspisade portioner, inhemtas i
hvad mån fångarnes sysselsättning bidragit till minskning i stats-verkets utgifter för
deras underhåll (se vidfogade tabell).
Och visar sig häraf, att, äfven under detta år, inkomsten af fångarnes arbeten
varit lägst i Göteborg och Warberg, men deremot högst vid Norrköpings fängelse.
Fångvårdens inkomst af ifrågavarande arbeten har jemväl under revisions-året
ökats och uppgått till vida högre belopp, än under något af de närmast föregående 5
åren. Den har nemligen utgjort:
Ar 1853  67,566: 47. 7.
» 1854
70,349:20.5.
» 1855
63,422: 30. 3.
» 1856
87,039: 27. 4.
» 1857
98,350: 33. —
således i medeltal för nämnda 5 år
77,345: 41. 3.
Tabell, tillhöt' sid. 124.
Straff- och arbetsfängelset å Långholmen .........
Dito dito i Malmö
Dito dito å Norrmalm
Dito dito i Norrköping
Arbetsfängelset i Göteborg
Straff-fängelset i Landskrona
Dito i Wärberg
Krono-arbetskorpsens l:a kompani
Dito 2:dra, 3:dje och 4:de dito
Dito 5:te dito
Läns-cellfängelset i Wenersborg
Dito i Halmstad
Dito i Fahlun
Dito i Luleå
Dito i Westerås
Dito i Örebro
Summa
För arbetens bedrifvande
Netto-inkomsten, fördelad på
i stat beräknade
utgifter. i netto-inkörost.
■a—aaaHMa—mbm——ai
bestridd utgift.
erhållen nettoinkomst.
antal dagsverken I
med påräknad I
inkomst.
samtlige utspisade
portioner.
52,800
56,600;—j—
11,300 - —
3,100 —
3,000
100—i
10,700
•! ! !
8.005 13 —
10,000 -  9,447 32; 5,
9,500!—;—
500- --  5,400—i —
4.000 — j—i
8.000 — —:
10,000 —
43 3
221 21
3 1
69,909
53,092
8,790
4,567 31[10|
1,264
121 35 ö|
31,592| 9 r
50
11 21
1112
i i i
23,891 47 10
25,578 44 2
12,324 44 — |
10,80443 2i
295 11 10
5,159 43j 3
5,847
6,543
10
7,892
32 1
32 —
461 8!
24—i
134 1
7
JO
7
6!
6
8
9
2!
1
5!
6
lj
3
1
12
—;
'12
1
4
(i
4
5
9
10
10
a
2
1
7
9
1
8
8
137,600;—I—
64,852(45! 5 169,389128’-
98,484
34!-
— 125 —
§ 7.
I afseende å helsö vården inom fängelserna och Krono-arbetskorpsen, få Revisorerne,
med hänvisning i öfrigt till den af vederbörande läkare afgifna, i Fångvårds-styrelsens
berättelse intagna rapport, endast meddela, att antalet sjuka under revisions-året
utgjort 6,584, och att af dessa 332 aflidit.
§ 8.
För att meddela upplysning angående antalet af de särskilda slags fångar äfvensom
barn, hvilka, under åren 1850, 1855 och 1857, på en gång, nemligen sista dagen
af året, varit uti rikets samtlige läns-, krono- och polis-häkten äfvensom i sträft- och
arbets-fängelserne förvarade samt vid Krono-arbetskorpsen anställde, är, i öfverensstämmelse
med Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse för revisions-året, följande tabell
upprättad:
Uti läns-, krono- och polis-häkten:
1850.
Åren
1855.
1857.
För ransakning samt vatten- och bröd-straff
» aftjenande af böter..
» försvarslöshet och kringstrykande
» brist af försvar till arbete dömde
1,071.
79.
139.
35.
59.
52.
860.
69.
69.
20.
34
663.
28.
78.
16.
18.
46.
Transport-fångar
40.
Summa fångar
1,435.
1,092.
849.
Barn, som åtföljt föräldrarne,
13.
6.
2.
Summa personer
1,448.
1,098.
851.
Uti straff- och arbets-fängelser samt vid Pionier-  och Krono-arbetskorpserna:
Lifstids-fångar
Straff-fångar på viss tid
Bekännelse-fångar
Försvarslöse
Kapitulanter eller utstrukne soldater
1,400.
1,201.
6.
1,347.
163.
1,520.
1,501.
4.
1,577.
142.
1,444.
1,742.
1.
1,064.
118.
Summa
4,117.
4,744.
4,369.
Summa Summarum
5,565.
5,842.
5,220-
Häraf voro frivillige ....
291.
364.
357.
När dessa summor jemföras med rikets folkmängd vid slutet af ofvanberörda 3:ne
år, visar sig, att vid slutet af år 1850 hvar 625:te, vid 1855 års utgång hvar 623:dje,
och .vid slutet af år 1857 hvar 703:dje person i riket varit friheten förlustig.
Enligt ofvannämnda underdåniga berättelse, har antalet af de fångar, sorn under
loppet af ar 1857 dels förvarats uti allmänna straff- och arbets-fängelserna samt läns
-
— 126 —
fängelserna, eller varit vid Krono-arbetskorpsen anställde, för att förrätta dem ådömdt
allmänt arbete, dels ock hållits i enskildt fängelse, för att förmås till bekännelse af
brott, äfvensom af dem, hvilka, af en eller annan orsak, derifrån afgått, utgjort:
1857.
Mankön. Qvinkön. Summa.
(Qvarvarande vid årets början  3,991. 793. 4,784.
Återkomne från ransakning och rymning m. m  12. 2. 14.
( frivillige
263. 8. 271.
Nykomne ( dömde
1,680. 413. 2,093.
.Summa 5,946. 1,216. 7,162.
Af gangne:
På grund af Kongl, nåd  60. 11. 71.
Efter arbetstidens slut
1,800. 398. 2,198.
» besparad arbetsförtjenst till bestämdt belopp  94. 3. 97.
» erhållet laga försvar  :  87. 9. 96.
För sjukdom eller bristande arbetsförmåga frigifne eller afsönde
19. 2. 21.
Summa 2,060. 423. 2,483.
Åf ofvanuämnde nykomne, dömde  -
hafva förut varit till allmänt arbete hållne
Utgörande, i förhållande till de såsom dömde nykomne, procent
och, i förhållande till alla ofvanupptagne under
året frigifne, procent
1,680.
413.
2,093.
493.
63.
556.
29.
15.
27.
24.
15.
22.
§ 9.
Vidkommande religions-vården, upplyser den underdåniga berättelsen, bland annat,
att religion s-kunskapen äfven under år 1857 varit god och försvarlig hog största delen
af personalen såväl inom läns- och krono-fängelserna, som ock vid Krono-arbetskorpsen
samt straff- och arbets-fängelserna. Bland dem, som saknat all kunskap i religionen,
hafva de fleste under sin föregående lefnad ej egt stadigt hemvist.
Af dessa voro intagne:
A läns- och krono-häktena
62.
» Krono-arbetskorpsen  26.
» straff- och arbets-fängelserna för mankön  17.
» dito dito för qvinkön
32.
tillsammans 137.
Antalet af uti innanläsning okunnige har under sagde år uppgått till 154 och således
varit ungefärligen lika stort, som nästföregående år, då det utgjorde 156; och har
åt 99 personer undervisning uti innanläsning blifvit meddelad. Efter erhållen undervisning
och beredelse inom fångvård s-anstalterna, hafva 44 fångar för första gången blifvit
delaktige af den heliga Nattvarden och bland dessa icke mindre än 14 inom läns- och
— 127 —
krono-fängelserna. Under år 1857 hafva utaf 46, som varit under beredelse till undergående
af dödsstraff, 39 blifvit till lifvet benådade och 7 afrättade.
Slutligen förmäler Styrelsen, att det uti hufvudstaden bildade fruntimmers-sällskap
för fångars förbättring äfven under revisions-året, likasom under de nästföregående
åren, fortsatt sin verksamhet, såväl medelst besök å Stockholms stads läns- och cellfängelser,
som äfven genom söndags-skolas hållande inom straff- och arbets-!ängelset å
Norrmalm.
§ 10.
Rörande disciplinen inom fängelserna och Krono-arbetskorpsen, inhemtas af Fångvårds-styrelsens
underdåniga berättelse, bland annat, att antalet af rymningar och de
vid revisions-året icke ertappade rymmare utgjort:
Vid fästnings- samt allmänna straff- och arbets-fängeUerna:
Vid årets slut
Rymningar, ej ertappade
rymmare.
för mankön
*2o7" 9.
» qvinkön
7. 5.
Vid Krono-arbetskorpsen
13. 3.
Summa 45. 17.
De extra judiciella bestraffningarne hafva utgjort:
Vid fästnings- samt allmänna straff- och arbets-fång elser na:
för mankön
578.
» qvinkön
525.
Vid Krono-arbetskorpsen
321.
Likasom under de föregående åren hafva de flesta bestraffningar förekommit vid
straff- och arbets-fängelset för qvinnor å Norrmalm, der antalet bestraffningar uppgått
till 502; men som de extra judiciella bestraffningarna derstädes blifvit ålagde hufvudsakligen
för mindre förseelser, olofligt tal, oljud, osanna uppgifter, lättja m. m., har Styrelsen
ansett sig ej sakna anledning till det förklarande, att fångarnes förhållande äfven
inom detta fängelse varit ganska godt,
§ 11.
I afseende å de af nästlidne års Revisorer gjorda, uti 11 :te, 12de och 13:de §§
af revisions-berättelsen intagne anmärkningar, dels att de särskilda fängelsernas räkenskaper
saknade qvittenser för de af fångarne uttagne premie-medel, dels att vid straff-fängelset
i Warberg enskild person fått begagna fångars arbete mot afgift af 6 skillingar
5 rist Banko för dagsverket, ehuru kostnaden för en fånges underhåll derstädes i medeltal
uppgått till 9 sk. 4 r:st samma mynt, dels ock att den för straff- och arbets-fängelset
i Göteborg afgifna redogörelse icke varit med tillbörlig noggrannhet förd, enär oriktiga
summor samt bristande öfverensstämmelse mellan räkningen och verifikationerna på
flera ställen förekommit, få Revisorerne hänvisa till Fångvårds-styrelsens öfver berörda
— 128 —
anmärkningar den 14 December förlidet år afgifna, ofvanberörda revisions-berättelse bilagda
förklaring, emot hvilken icke något syne* vara att erinra.
§ 12.
Beträffande sjelfva räkenskaperna, har vid desammas granskning någon anmärkning
till siffran ej förekommit hos Revisorerne, som likväl anse sig böra hemställa, att,
för fullständighets skull och för att underlätta granskningen af Styrelsens förvaltningsåtgärder,
hädanefter vid räkenskapen må fogas afskrifter utaf sådana protokoll, deruti
redogörelse meddelas öfver förloppet af de entreprenad-auktioner, vid hvilka för fångvårdens
behof erforderliga effekter och förnödenheter blifvit upphandlade.
§ 13.
Räkenskapen för l:sta krono-arbetskompaniet utvisar, att åtskilliga musikaliska
instrumenter blifvit, för kompaniets räkning, utaf besparings-kassans medel inköpte till
belopp af 160 Riksdaler; men som ifrågavarande instrumenter hvarken finnas upptagne
å den räkenskapen bilagde inventarie-förteckning eller å persedel-redogörelsen, få Revisorerne
sådant anmärka, -
§ 14.
Enligt de i hufvudböckerna intagna balans-relationer och i öfrigt inhemtade upplysningar,
är förhållandet med nedannämnde, till en del från längre tid tillbaka i räkenskaperna
balanserade, fordringar följande:
hos aflidne redogöraren vid straff- och arbets-fängelset å Långholmen, A. Söderströms
sterbhus
1,494: 36. 5.
beroende på afskrifning;
» Kaptenen A. Roos  150: — —
Beroende på indrifning;
» förre redogöraren vid fängelset å Långholmen, P. J. Weidel
1,502. 11. 5.
beroende på indrifning eller afskrifning; samt
» förre redogöraren vid straff-fängelset i Carlskrona, C. A. Andersson 301: 31. —
beroende på Kongl. Kammar-rättens pröfning.
Vid 1856 års slut utbalanserades såsom aflidne redogöraren vid straff-fängelset å Carlstens
fästning L. W. Nymans proprie-balans  322: 24. —
deraf under året blifvit afbetaldt  263: 17. 2.
hvadan å balanserade posten återstod
59: 6. 10.
hvilket belopp likväl under året ökats med tångarne tillhörige premiemedel
1  244: 42. 8.
i följd hvaraf balansen vid årets slut, enligt räkenskaperna, uppgick
till
304: 1. 6.
hvilken sistnämnde post är på Kongl. Kammar-rättens pröfning beroende.
Tabell, tillhör sidan 129.
ftebet.
Balans från år 1856:
Tillgångar.
Skuld å anslaget till länsfängelset
Balans till år 1858:
2,031,070 44 8;
13 30 8
Summa
2,031,084 27| 4|
Cretlit.
Balans från år 1856:
Skuld
Utgifter:
För länsfangelse-byggnaderna hafva under revisions-året utgått tillsammans 124,553 R:dr 20 sk. 5 rst., hvil- j
ken summa upptages inom linien såsom i utgående balansen inbegripen.
Balans till år 1858
Läns-häkten.
16,384: 30. 11.
369: 23. —
Kontant behållning
Inventarier m. m
Fordringar:
Hos Stats-kontoret
20,000:
» Riksgälds-kontoret....
A fängelse-byggnader nedlagde
kostnader
1,763,259: 24. 9.
Härads-häkten.
75: 21. 3.
Stads-häkteu.
43: 43. -
63,790: — 1. 109,651: 46. 6.(
Summa.
16,503: 47. 2.
369: 23. —
193,441: 46. 7,
36,134: 26. 8.
S:r 1,800,013: 30. 8. 100,000:
20,304: 6. 6. 1,819,698: 9. IL
130,000: — — —
Summa
1,070
44. 81
2,030,013
2,031,084
30| 81
27 41
Utom ofvanberörde för stads-häktena upptagna kostnad, 20,304 R:dr 6 sk. 6 rst., har, jemlikt Kongl, brefvet den 16 Oktober 1855, såsom bidrag till reparation ä stadsfängelset i Arboga från Riksgälds-kontoret blifvit reqvireradt och af Statskontoret
utbetaldt ett belopp af 2,100 R:dr, hvadan återstoden af anslaget för ifrågavarande fängelser rätteligen utgör endast 107,595 R:dr 41 sk. 6 rst., deraf vid årets slut i Riksgälds-kontoret funno* innestående 107.551 R:dr 46 sk. 6 rst.
— 129 —
B) Anslagen till ceilftingelse-bygynatler.
Redogörelserna för dessa anslag, omfattande såväl läns- och härads- som stadsfängelserna
utom Stockholm, äro för revisions-året utan anmärkning granskade i Kongl.
Kammar-rätten och utvisa följande förhållanden: (Se vidfogade tabell.)
Af den utaf Chefen för Fångvårds-styrelsens byggnads-kontor afgifna berättelse
öfver arbeten, som under året blifvit utförde ej mindre vid de nya läns-fängelserna, än
ock vid straff- och arbets-fängelserna i riket, inhemtas, bland annat, att de nya länsfängelserna
i Göteborg och Westerås blifvit fullbordade, så att fångar kunnat deruti inflyttas;
att i Halmstad fängelset blifvit inredt och färdigt till fångars emottagning, så
att blott utvändig afrappning af byggnaden erfordrades; att Jönköpings fängelse blifvit
uppmuradt till fönstren i bottenvåningen, hvarjemte reserv-häktet och tvätthus-byggnaden
derstädes blifvit uppförde under tak; samt att, sedan från den för Örebro fängelse afsedda
plats borttagits åtskilliga derå befintliga mindre byggnader, grundmurar blifvit
lagda såväl för detta fängelse, som för fängelset i Wisby.
Beträffande de äldre läns-fängelserna samt straff- och arbets-fängelserna, så upplyser
berättelsen, att, jemte det de för dessa fängelser erforderliga underhållsarbeten å tak,
eldstäder, stängselplank m. m. blifvit, enligt nådigst fastställde byggnadsförslag och stater,
verkställde, följande större byggnadsarbeten vid några af berörda fängelser under
året utförts, nemligen:
hvarest tvätthuset utvidgats och tillbyggnad skett af rum för torkning af tvättade kläder
och väfnader m. m.; samt
der äfvenledes tvätthuset blifvit tillbygdt med torkningsrum samt försedt med ny ångpanna
och tork-inrättning.
Revisorerne få slutligen här nedan meddela en på 1857 års hufvudbok grundad
specifik uppgift å de för cellfängelsers uppförande intill slutet af berörde år nedlagda
kostnader, särskildt för länsfängelset häradshäkten och fängelser i städerna.
i Landskrona,
der östra stockhuslängan blifvit inredd och fullbordad:
i Malmö,
der vestra tornet blifvit inredt till förvaringsrum;
& Långholmen,
& Norrmalm,
Läns- och straff-fängelser.
Fullbordade:
Antal Beräknade
celler. kostnader.
Verkliga kostnader
åren 1842—1857.
94,080: J4. 4.
132,475: 32. 5.
Kalmar ....
Carlskrona
107. 102,000: —
95. 97,898: —
17
Transport:
226,555: 46. 9.
— 130 —
Tranport: 226,555: 46. 9.
Carlstad  81. 68,500:  137,171: 31. 7.
Christianstad
93. 72,000: — — 96,869: 45. 9.
Fahlun  69. 69,000:  90,532: — 11.
Gefle
69. 65.000:  89,249: 23. 11.
Linköpins
105. 75,000:  126,272: 29. 8.
Luleå
17. 18,000:  17,534: 11. 8.
Mariestad
102. 54,100: — — 91,555: 2. 9.
Malmö
107. 110,000: — — 90,415: 13. 9.
Stockholm  93. 80,000: — — 152,167: 34. 1.
Warberg  24. 24,000: — — 18,340: 23. 1.
Wenersborg
95. 70,000: — 137,201: 25. 8.
Wexiö .'  93. 87,100: — — 95,859: 6. 10.
Göteborg  107. 140,000: — — 128,227: 2. 8.
Westerås
71. 80,000: — —■ 78,285:
Långholmen
60. 35,000: — — 34,192: 20. 8.
Norrmalm (inredning)
24. 3,700: — — 2,796: 20. 10.
Icke fullbordade:
Halmstad..,  34. 39,000: — — 31,984: 11. 11.
Jönköping
95. 102,000: — — 50,500: - •
Örebro
95. 118,666: 32.— 25,433: 16. —
Wisby  84. 47,000:  14,273: 37. 4.
Gemensamma kostnader
27,782: 2. 11.
S:r 1,763,259: 24. 9.
Hårads-häkten i Carlshamn, Eskilstuna och Kungsbacka samt vid
Södra Möre tingsställe
36,134: 26. 8.
Stadx-häkten i Carlshamn, Eskilstuna, Kungsbacka och Sköfde  20,304: 6. 6.
Summa 1.819,698: 9. tl.
Stnteri-ftfversty reisen.
Af räkenskapen, hvilken i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad ulan anmärkning,
inhemtas följande förhållande:
Debet.
Balans från år ISöd:
Tillgångar  36,539: 43. 6.
Uppbörd:
Stats-anslag
29,430:
Vinst, vid inköp af obligationer
270: — --
Ränte-medel
1.213: 16. —
HingStförsäljnings-medel .
3,000:
33,913: 16. —
^uiuiiia 70,453: 11. tT
— 131 —
Credit:
Utgifter:
Aflöning
Rese- och traktaments-penningar
Inköp af hästar
Diverse utgifter  .
Leverering till Strömsholms Stuteri
18: 33. —
15.695: 40. —
3,'560: — —
5,000: — —
900: — —
1,069: 23. 2.
3,901:
Dito till Flyinge dito
Dito till Ottenby dito
Balans till år 1858:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar
2,340: 22. —
32,333: 16. —
5,634; 21. 4. 40,308: 11. 4.
Summa 70,453: II. 6.
Enligt hvad räkenskapen för Strömsholms Stuteri utvisar, har Stuteri-ö.fverstyrelsen
den 16 Februari 1857 till nämnde Stuteri öfversändt ett belopp af 44 Riksdaler,
utgörande de Stuteriet för berörda år tillkommande medel från Halfvar Bergs donations^
fond; men som denna utgiftspost icke återfinnes i Stuteri-öfverstyrelseusårsredogörelse
hafva Revisorerne ansett sig böra å detta förhållande fästa uppmärksamhet.
Vid anställd inventering befunnos säkerhetshandlingarne i god ordning.
Räkenskapen, hvilken i Kongl. Kammar-rätten granskats utan anmärkning, upptager
förhållandet med inkomster och utgifter sålunda:
Ströms holms Stuteri
Debet.
Balans från år 185b:
Tillgångar
10,958: 25. 3.
Uppbörd:
Arrendemedel
113: 40. -
Försäljningsmedel för kreatur och fourage m. m. 11,615: 10. —
Betäckningsmedel
2,681: 16,
Transport: 14,410: 18,
10,958: 25: 3-
— 132. —
Transport:
Aktiemedel  f
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
Anmärkningsmedel
14.410: 18. -
15:
15,739: 40. —
112: 36. -
Balans till år 1858:
Skuld
Summa
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld
Utgifter:
Aflöning
Pensioner
Fattigvård
Transport och underhåll af landtbeskällare
Upphandling af inventarier och förbruknings-per
sedlar
m. m
Medikamenter och sjukvård
Brandförsäkrings-afgift
För hingstars underhåll på ridstallet i Upsala...-
Diverse utgifter
Begrafningshjelp
Afskrifning
8,821
32. —
340:
—
—.
128:
43.
2.
6,249:
5.
—
7,788:
2.
4.
966:
31.
7.
108:
14.
—
885:
42.
7.
5,106:
19.
8.
150:
—
—
1,341:
21.
7.
10,958: 25. 3.
30,277: 46. —
693: 21. 2.
41,929: 44. 5.
768: 21. 2.
31,886: 19. 11.
Balam till år 1858:
Kontant behållning
26: 45. 3.
Förskotter
171: 16. —
Fordringar  .... ,  9,076: 38. 1. 9,275: 3. 4.
Summa 41,929: 44. 5.
§ I
Stuteriets
fasta egendom har, enligt afgifna spanmåls- och fourage-räkningar, dels
i arrenden och dels genom eget bruk, lemnat följande afkastning:
Båg
tunnor 178. 241.
Korn  .'  » 157. lil.
Hafra
» 1,416. 17.
Hö
lispund 79,248. —
Halm
» 21,156. —
— 133 —
§ 2.
1 afseende å Stuteriet tillhörande kreatur, meddelar den deröfver afgifna särskilda
rakningen följande upplysning:
Hingstar
Ston
Wallack
Behållning
från
förra året.
98.
102.
1.
Tillkomst.
12.
13.
Afgång.
15.
17.
Behållning
vid
årets slut,
95.
98.
I.
201.
25.
32.
194.
Oxar
8.
2.
2.
8.
Tjur
1.
—
—
1.
Under revisiousåret hafva från Stuteriet
blifvit försålde
11 hingstar
och 11 ston.
tillsammans 22 hästkreatui
, för ett sammanlagdt värde af
8.015: 24. - -
Högsta betalningen för försåld häst utgjorde ....
612: - —
Lägsta dito dito
100: — -----
Medelpriset dito
364: 16. 4.
§ 3.
Af de räkenskapen följaktiga särskilda redogörelser öfver stuteripersonalens pensionsfonder
inhemtas, att behållningen vid årets slut utgjort:
o
A fonden för Stuteriets tjenstemän samt deras enkor och barn
19,240: 7. 6.
A fonden för Stuteriets stallbetjenter samt deras enkor och barn
367: 42. —
§ 4.
Revisorerne hafva vid denna räkenskap icke funnit något att erinra.
Ottenby Stuteri.
Räkenskapen, som utan anmärkning blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad,
utvisar följande:
Debet:
Balans från år 1856:
Tillgångar
21,218: 6. 4.
— 134 —
Upphörd:
Försäljuingsmedel för kreatur ra.
23,595: 6. 4.
Arrendemedel  897: 21. •—
Föl- och betäcknings-afgift
414: 32. •—
Fourage- och betespenningar
180: — —
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
5,000: — — 30,087: 11. 4.
Balans till år 1858:
Skuld
8,028: 28. 2.
Summa 59,333: 45. 10.
, Credit.
Balans från år 1856:
Skuld  10,018: 46. 10.
Utgifter:
Aflöning och arfvoden
J 2,701: 8. 4
Rese- och traktaments-penningar .,  120: — —
Hingstars och landtbeskällares underhåll och
transport
431: 36. 5.
Inköp af spanmål, proviant, inventarier, förbruk
nings-persedlar
och medikanienter
11,359: 22. —
Utskylder och diverse omkostnader
7,009: 28. 2.
Afskrifning
20: — — 31,641: 46: 11.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
1,181: 23. 1.
Fordringar
16,075: 26. 6.
Förskotter
415: 46. 6. 17,673: — 1.
Summa 59,333: 45: 10.
§ 1.
Af redogörelsen inhemta*, att. afkastningen af Stuteriets fasta egendom utgjort:
Hvete
tunnor 67. 16.
Råg
Korn
Hafra
Arter
Potates ..
Kålrötter
Rofvor -  Morötter
489. 24.
511. 13.
706. 18.
10. 3.
344. —
375. -  255. —
161. —
— 135 —
Hvitbetor ....i
tunnor 195. —
Ull
skålpund 1,002. —
Hö
lispund 45,728. —
Halm
. » 16,300. —
, ( famnar 234. —
Skogseftekter  { lass 115. -
Under revisionsåret har för afvttrad spanmål influtit Riksdaler 1.883: 16. —
samt öfversäd till tjenstfolket, utlemnats för ett värde af
» 1,036: 8. 8.
hvarjemte ull, till ett belopp af 839 il, försålts för
» 885: 29. 4.
Värdet å öfrige produkter, till större delen förbrukade vid egendomen, är ej i räkenskapen
upptaget.
§ 2.
Räkenskapen innehåller följande uppgifter i afseende å de vid Stuteriet befintliga
kreatur:
Behållning från Behållning till
år 1856. Tillkomst. Afgång. y.r 1858.
Hingstar
9. I. 1. 9.
Moderston
44. 6. 3. 47.
Unghästar
89. 114. 119. 84.
Föl under 1 år
32. 40. 37. 35.
Wal lackar
4. 1. 2. 3.
Summa 178. * 162. 162. 178.
Tjur
1. — — 1.
Oxar
58. 10. 7. 61.
Kor
35. 5. 6. 34.
Ungboskap
72. 76. 75. 73.
Får
462. 322. 784.
Antalet af de under året från Stuteriet försålda hästar utgjorde 29.
Högsta priset åaörsåld häst
Riksdaler 1,000: — —
Lägsta dito dito
» 166: 32. —
Medelpris dito dito
» 540: 11. —
s 3.
Jemte förmälan, att uti innevarande revisionsårs räkenskap rättelse blifvit iakttagen
uti de af sist församlade Revisorer anmärkte förhållanden, dels att ett såsom
provision utbetaldt belopp af 6 Riksdaler ej blifvit aftordt, dels att 8 Riksdaler 5 sk.
4 r:st. af förseelse blifvit för inköpt bränvin för högt upptagne, få Revisorerne tillkännagifva,
att vid räkenskapen icke någon erinran från Revisorernes sida förekommit.
— 136 -
Flyinge <H‘li Dahlby kiin^sgflrdar sami stut(*riiiiräliiiiiig'.
Räkenskapen, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten utvisar inkomster
och utgifter sålunda:
Hell et.
Hulans från Ar 1856:
Tillgångar
13.350: i2' 10'
Uppbörd:
Leverering från Stnteri-öfverstyrelsen
3,560: --
Arrende-medel
236: 16. —
Försäljnings-medel
391: 33.
Betäcknings-medel  625: 16. —-
Betes-medel m.
-
1,038: 40. 4. 5,852: 9. 4.
Summa 19,202: 22. 2.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
Beklädnad till stallbetjeningen
2,777: — -  211:26. 8.
Rese- och traktaments-penningar
41: 13. —
Skrifmaterialier och expenser
440: 28.
Byggnader och reparationer
!■>394: — —
Inköp af inventarier och förbruknings-persedlar 145: 7. 4.
Dito af span mål m. in  196- 15 9
Medikamenter och iäkare-arfvode
| 072* 2^* 8 8 224-23 11
Diverse utgifter  4,0x2. 23. 8. 8,224. 23. 11.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
^44: 30. 3.
Fordringar
10’977: l0~ ^
Summa 19,202: 22. 2.
8 4-
Arrendet af Flyinge och Dahlby kungsgårdar har, enligt särskild redogörelse, foi
året utgjort:
— 137 —
Penningar
R;dr 236: 16.
Råg
T:r 114.
Korn
» 114.
Hafra  » 604.
Hö  L® 17,850.
Halm  » 8,300,
hvarjemte höskörden å de icke utarrenderade Ängarna uppgått till 5,443 LIL
§ 2.
I afseende å de vid Flyinge stuteri-inrättning befintlige kreatur, utvisar räkenskapen
följande:
Behållning Behållning
från 1856. Tillkomst. Afgång. till 1858.
Hingstar
32. 5. 4. 33.
Ston  20. 2. 1. 21.
Föl
42. 49. 42. 49.
Summa 94. 56. 47. 103.
Kor
10. — — 10.
Kalfvar
2. 9. 9. 2,
§ 3.
Såsom lönetillökning åt Chefen för Flyinge Stuteri har, enligt Stuteri-öfverstyrelsens
räkenskap, under revisions-året blifvit utanordnade och af bemälde Chef qvitteråde 300
R:dr, utan att af räkenskapen kunnat inhemtas, på grund af hvilket beslut denna utbetalning
egt rum. Och då dessutom dessa medel icke, hvilket dock rätteligen ske bordt, blifvit
i ^ Flyinge Stuteris räkenskap upptagne och redovisade, hafva Revisorerne ansett sig
böra å detta förhållande fästa uppmärksamhet.
§ 4.
Uti den räkenskapen bilagde förteckning öfver balanserna vid 1857 års slut förekommer
en post: »hos Kongl. Stuteri-öfyerstyrelsen år 1856 deponerade 10,000 R:dr.»
Som likväl denna summa icke finnes i Ofver-styrelsens räkning såsom skuld upptagen,
utan redan ingått i^ dess kapital-tillgång, synes det mindre lämpligt, att Flyinge Stuteri
fortfarande hvarje år balanserar detta belopp såsom sin hos Stuteri-öfverstyrelsen egande
fordran.
§ 5.
Vid granskningen af de särskilda Stuteriernas räkenskaper har Revisorernes uppmärksamhet
fästats pa den olikhet, som i afseende å erläggandet af språng- och fol—
afgifter vid dessa inrättningar förekommer. Sålunda finnes, enligt hvad läkenskaperna
utvisa, vid Flyinge Stuteri, hvarest under årets lopp 469 ston blifvit betäckta mot en
språng-afgift af 1 R:dr 16 sk. för hvarje, eller tillsammans 625 R:dr 16 sk., någon
föl-afgift icke redovisad, hvaremot vid Ottenby Stuteri förstnämnde afgift uppgått till
161 R.-dr 16 sk. för 121 betäckta ston, under det att i föl-afgift influtit 26 R:dr 32 sk.,
18
— 138 —
eller omkring l af språng-afgiften. Vid Strömsholms Stuteri har för betäckning af 1,641
ston influtit 2,188 R:dr och föl-afgift erlagts med 493 R:dr 16 sk., eller något öfver
| af språng-afgiften.
Staiii-holläiiderieriiA.
Af denna räkenskap, som utan anmärkning blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad
och icke heller till någon erinran från Revisorérnes sida föranled t, inhemta s
följande:
Debet.
Balans från är 1856:
Tillgångar  ...  32,374: 15. II.
Uppbörd:
Ränte-medel
1,439: 8. —
Försäljnings-medel
1,271: 38. — 2,710: 46. —
Summa 35,085; 13. 11
Credit.
Utgifter:
Transport-kostnader
Itjlil: 16. —
Leverering till Kongl. Stats-kontoret
28,845: 8. 7. 28,948: 24. 7
Balans till år 1858:
Utlanta medel
3,333. 16.
Kontant behållning
2,803: 21. 4. 6,136: 37. 4.
Summa 3.5,085: 13. 11.
Redogörelsen innehåller följande uppgifter i afsende å de vid stam-holländerierna
befintliga kreatur.
(So Bil. Litt. Q.)
Såkerhetshaudli.ngarne befunnos, vid anställd inventering, i behörig ordning.
Distrikt.
Bilaga Litt. Q till 1859 års revisions-berättelse, angående stats-verket, sid. 138.
Svensk
race
Voigt
länder
-
Pembrokeshire.
Summa
Alganer.
Ayrshire
Stamholländeri
Stamholländeri.
Utmönstrad
Behållning den 31 Maj 1857
Utmönstrade
Behållning den 31 Maj 1857
Död
Behållning den 31 Maj 1857
Behållning den 31 Maj 1857
Utmönstrade
Behållning den 31 Maj 1857
Utmönstrade
Behållning den 31 Maj 1857
Död
Behållning den 31 Maj 1857
Utmönstrade
Behållning den 31 Maj 1857
Behållning den 31 Maj 1857
Jordberg
Björnö
Susegården
Gammalstorp:
Riseberga:
2 20
2 i 24
Jjii idholmen»
3 23
Ultuna:
Westerberg:
Haddorp:
4.
5.
Jordberga: Behållning den 31 Maj 1856
Insatt af egen afvel
Björnö: Behållning den 31 Maj 1856
Insatt af egen afvel
Susegården: Behållning den 31 Maj 1856
Gammalstorp: Behållning den 31 Maj 1856
Riseberga: Behållning den 31 Maj 1856
Insatt af egen afvel
Lindholmen'. Behållning den 31 Maj 1856
Insatt af egen afvel
Ultuna: Behållning den 31 Maj 1856
Insatt af egen afvel
Westerberg (förut Holm): Behållning den 31 Maj 1856
Insatt af egen afvel
Haddorp (förut Röby): Behållning den 31 Maj 1856
Inköpt och insatt i holländeriet
Summa
.JihtaiQ
p(s^wVs ys.U' (5
— 139 —
Öfverståthål lare-enibHets Kanslis riik nisk» }ht
äro i^Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning, och hafva icke heller föranledt
till någon erinran från Revisorernes sida. Räkenskaperne utvisa:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
213: 40. 4.
Uppbörd:
Stats-anslag
18,508: 15. 11.
Summa 18,722: 8. 3.
Credit,
Utgifter:
Aflöning till en del af Ofverståthållare-embetéts
tjenstemän och betjening
8,732:
Lys- och renhållning m. (I, utgifter för Kronans
egendomar
8,754: 39. 11.
Hyra för Ofvcrståthällare-ein betets kansli-lokal 1,00.0:
Aterlevererade till Kongl. Ståts-kontoret  235: 16. 4. 18,722- 8 3
Summa 18,722: 8. 3.
s»
OtVer^tåtfeallare-eiubeirts liqiositioiisräkilindar,
sorn blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade nian anmärkning, redovisa förhållandet
med inkomster och utgifter sålunda .-
Debet.
Baldus från år 1856:
Tillgångar  46,339: 32. —
Uppbörd:
Deponerade medel
95,579: 35. 1.
Summa 141,919, 19. 1.
— 140 —
Credit.
Utgifter:
Återlyftadc depositioner
105,617: 46. 11.
Balans till år 1858:
1 Rikets Ständers Bank innestående depos^ons-medel
36,301: 20. 2.
Summa 141,919: 19. 1.
Till någon erinran af Revisorerne hafva dessa räkenskaper icke föranledt.
Stockholms stads krono-räkeuskaper och länens redogörelser.
I afseende å dessa räkenskapers uppställning äfvensom den för desamma antagna
bokförings-method, gälla fortfarande enahanda anmärkningar, som vid de båda sednaste
stats-revisionerna deremot blifvit framställde. Förändring härutinnan torde likväl snart
nog vara att emotse genom införandet af de under utarbetning varande nya formulärer
för ifrågavarande räkenskaper, rörande hvilket ämne Revisorerne likväl få hänvisa till
det yttrande, som här ofvan i § 2 förekommer, angående fortgången af arbetet med upprättandet
af de nya formulärerna för de förvaltande verkens räkenskaper.
§ 1-
Af nästlidne års Revisorer anmärktes, att, ehuru Kongl. Majt, uti nådigt bref af
den 17 Januari 1854, kungjordt genom Kongl. Styrelsens öfver fängelser och arbetsinrättningar
i riket cirkulär den 16 Mars samma år, förklarat, att kostnaden för tiggares,
lösdrifvares och försvarslöse personers forslande samt för bysatte personers inställande
vid domstolarne må förskjutas af statsmedlen, med skyldighet för Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
att, så vidt görligt är, bereda stats-verket godtgörelse för dylika förskotter,
utgifter af omformälda beskaffenhet blifvit till uppgifna belopp under år 1856 definitivt
afförde uti räkenskapen för Gefleborgs, Kronobergs och Norrbottens län, i stället
att, såsom vederbordt, upptagas till ersättning af Kongl. Fångvårds-styrelsen, så vida ej,
med stöd af högstberörda nådiga bref, godtgörelse derför kunnat på annat sätt erhållas;
och som äfven för det år, denna revision omfattar, enahanda förhållande egt rum i sistberörda
2:ne län, då i Kronobergs läns räkenskap för sagde ändamål definitivt alförts
ett belopp af 127 R dr 24 sk. 9 rst. och i Norrbottens län 27 R;dr 44 sk. 7 rst., hafva
Revisorerne ansett sig böra sådant omförmäla.
— 141 —
Skiften och a.f vittring» r.
Det för ofvanberörde ändamål å riks-statens 6:te hufvudtitel uppförda anslag,
42,000 R:dr, har, jemlikt Kongl, brefvet den 13 Mars 1857, blifvit för revisionsåret
fördeladt på enahanda sätt, som under föregående år, nemligen:
Till refningar och skattläggningar i de norra provinserna  23,000: —
» afvittrings-verket i Gefleborgs län
3,000: —
» storskiftet i Dalarne
10,000: —
» storskiften och afvittringar inom Malungs och Lima socknar .... 6,000: — —
Summa R.dr 42,000: — —
Redogörelserna för ifrågavarande medel, som afgifvas särskildt för hvarje län, och
för Stora Kopparbergs län upptagas i 3:ne särskilda räkningar, nemligen en för Öster -  Dalarne, en för Malungs och Lima socknar samt en för Svärdsjö socken, harfva utan
anmärkning undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten, med undantag af Gefleborgs
läns redogörelse, hvilken, enligt Revisorerne meddelad uppgift, ännu icke till nämnde
embetsverk inkommit.
Uti dessa räkenskaper, af hvilka de för Norr- och Westerbottens län äro förda
i Riksmynt, redovisas inkomster och utgifter på följande sätt:
A) .Jan tinn tis län.
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag
1,867: 15. 4.
Balans till år 1858:
Skuld till Landtränteriet
2,104: 46.
4.
Summa
3,972: 13.
8.
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld till Landtränteriet
1,867: 15.
4.
Utgifter:
Arfvoden
1,610: 7. 4.
421: 24. —
73: 15. —
llandtlangnings-kostnader
Rese- och traktaments-penningar
2.104: 46
4.
Summa
3,972: 13. 8.
— 142 —
B) Kopparbergs Ian.
Debet.
Oster-Dalarne.
Malungs och Lima
socknar.
Svärdsjö socken.
Balans från år 1856:
Kontant behållning
283: 14. —
159: 21. 6.
138: 28.
4.
Uppbörd:
Stats-auslag ■•••••
Förskott af fonden för storskiftet
inom Malungs och Lima socknar
Dito af dito för dito i Oster-Dalarne
10,000: — --  3,500: - —
6,000: — -A-
6,800: —
—
S:r
13,500: — —
6,000: —, —
6,800: —
—
Sum ina
13,783- 14. —
6,159: 21. 6.
6,938: 28.
4.
Credit.
Utgifter:
Aflöning till Landtmätare
För öfvermätningar
Diverse omkostnader
Förskott till fonden för storskiftet
i Svärdsjö socken
Dito dito i Oster-Dalarne
5,856: 12. •
! .000: —
102: 36. —
6,800: -
2-, 175: —
400: — —
29: 28. —
3,500: — —
5,325:
1.600: —
1: 36:
—
S:r
13,759: — —
6,104: 28. —
6,926: 36.
—
Balans till år 1858:
Kontant behållning
24: 14. —
54: 41. 6.
11: 40.
4.
Summa
13,783: 14. —
6,159; 21. 6.
6,938: 28.
4.
G) Wester-Norrlunda län.
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag  6,233: 45. 11.
Credit:
Utgifter:
Alf voden
5,483: 16. —
Handtlangnings-kostnad
323: 40. 3.
Rese- och traktaments-pénningar
376: 37. 8.
Skrif-materialier
50: — —- 6,233: 45. 11.
Bilaga Litt. R. till 1859 års revmons-berättelse, angående stats-verket, sid. 143.
j
I Kopparbergs
län.
[ I Gefleborgs
län.
I Jemtlands
län.
I Wester-norr-  lands län.
I Westerbot-  tens län.
11 Norrbottens
län.
Summa
Arbetande Styresmän och Landtmätare
Affattade  qvadrat-ref
f
20.
4.144.
2.
1.
410,131.
[
7.
8.
18,693.
11.
246,327.
49.
779,295.
Till besutenheter (endast i Dalarne), hemman och nybyggen utbrutne:
i
i
inrösningsjord
qvadrat-ref
afrösningsjord
dito
impedimenter
dito
140,135.
8,940.
- - .
2,904.
25,531.
381,696.
53,201.
647,044.
619,784.
57,859.
278,148.
266,637.
12,720.
165,835.
148,204.
266,819.
1,125,498.
1,416,321.
Utbrutne öfverloppsmarker:
inrösningsjord
qvadrat-ref
afrösningsjord  • dito
1,302.
137,198.
75,077.
2,874.
71,462.
38,781.
138,858.
m-
:
1,753.
316,928.
167 738
5,929.
525,588.
281,596.
4,569,936.
26fa.
m
57M-
71.
Utstakade rågångar och skiftes-linier
fot
Mantal, förut åsatte, som blifvit afvittrade
778,100.
69,460.
m-
m-
39j.
24.
3,583,518.
l Jt
1T25-
\b
m-
6
» » å nybyggen
i
m-
41
6.
50.
73.
14
10.
139.
15.
17.
2.
388.
» » kronotorp
1.
14.
3.
2.
388.
25,384: 25.
Alla kostnader i Riksdaler Riksmynt .
1,855: —
3,157: 45.
9,344: 10.
9,176: 89.
21,499: 50.
70,417: 19.
— 143 —
D) Norrbottens
liin.
Stats-anslag
Debet.
Uppbörd:
Riksmynt.
Ralr. öre.
' 19,103: 1,
Credi t.
Aflöningar
Handtlangnings-kostnader
Gode mäns arfvoden
Diverse omkostnader ,
Utgifter:
10,815; — -  6,916; 16. -  859; 73. —
512: 12. —
19,103: 1.
E) HVesterbottens
liiit.
Debet.
Uppbörd:
Af Kon el. Ståts-kontoret, anordnade
Riksmynt.
R:dr. öre.
9,634: 1.
Or edit.
Arfvoden m. m
Utgifter:
9,634: 1.
§ 1.
Följande tablå (ifver storskiftes- osh afvittrings-verkens fortgång under'år 1857
finnes intagen uti det Revisorerna meddelade transsumt af Öfver-direktörens för Landtmäteriet
till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse för samma år.
(Se Bil. Litt. R.)
§ 2.
Någon erinran vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne icke förekommit.
— 144 —
Koni>l. Landtbriiks-akadeinieii.
Dess räkenskaper, soin icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten, redovisa
inkomster och utgifter sålunda:
Debet:
Balans från år 1856:
Tillgångar
272,427: 18. 9.
Uppbörd:
Räntor
7,638: 9. 2.
Hyror...  1.716: 32.
Restituerade brandförsäkrings-afgifter
119: 18. 10.
Inventariers värde
40: — —
Experimental-fältet ..:  ..... 6,442: 10. 3. 15,956: 22. 3.
Balans till år 1858:
Skuld
5,927:41. 9.
Summa 294,311: 34. 9.
Or edit:
Balans från år 1856:
Skuld
-
3.658: 46. 1.
Utgifter:
Aflöning  3,827: 37. 4.
Expenser
468: 9.
Fastighets-onera  ••••  H& 42.
Hus-reparationer
1,403: 14.
Extra utgifter
901: 28. 1.
.Tettoner  546: 32.
Experimental-fältet
7,992: 19. 4. 15,256; 37. 9.
Afskrifning  ...
335: 34. 10.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
••• 2,238: 20. 9.
Dtlånta medel och öfriga fordringar  161,378: 40. 7.
Fastigheter
81,809: 5. 4.
Inventarier och effekter
29,633: 41. 5. 275,060: 12. 1.
Summa 294,311: 34. 9.
— 145 —
Vid granskningen af Experimental-fältets räkenskaper hafva Revisorerne funnit,
att åtskillige dels i och för landtbruk dels vid trädgårdsskötsel begagnade inventarier äro
afskrifna till ett sammanlagdt belopp af lil R:dr 12 sk., hvarvid det åsätta värdet af
desamma blifvit upptaget till lika belopp med inköpspriset. Rå, af räkenskapen emellertid
icke synes, att dessa förslitna effekter blifvit försålde eller på annat sätt kommit
Experimental-fältet till godo, hafva Revisorerne ansett sig böra detta förhållande anmärka.
Säkerhets-handlingarne hafva, vid anställd inventering, befunnits i god ordning.
Anslaget till ett agrikultur-keiniskt lahoratoriiuii.
Räkenskapen, som redovisar för de genom Kongl, brefvet den 12 Juni 1856 för
nämnde föremål beviljade extra anslagsmedel, har utan anmärkning undergått granskning
i Kongl. Kammar-rätten, och utvisar följande:
Debet.
TJ-ppbörd:
Stats-anslag
2,666: 32. —
Balans till år 1858
Skuld
Or 9 dit.
Utgifter■:
För inköp af husgeråd, handtverkstyg, apparater m. m  2,673: 23. 4.
Summa 2,673: 23. 4.
Med anmälan, att härvid någon erinran från Revisorernes sida ej förekommit, få
Revisorerne tillika meddela, att, jemlikt Rikets sednast församlade Ständers beslut, numera
dels 2,000 R:dr såsom arfvode åt en agrikultur-kemist, och dels 600 R.dr till hyra
för hans agrikultur-kemiska laboratorium blifvit med tillhopa 2,600 R:dr Riksmynt å
ordinarie stat uppförde.
6: 39. 4.
Summa 2,673: 23. 4.
19
— 146 —
Teknologiska Institutet.
Dess räkenskap, som utan anmärkning granskats i Kongl. Kammar-rätten och
icke eller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida, utvisar följande förhållande:
Debet:
Balans från år 1856:
Tillgångar.
Uppbörd:
Stats-anslag
Afgifter af åhörare
Stipendie-medel
Lärokurs-medel
Extra aflönings-anslag
Credit.
Utgifter:
Eysiska afdelningen
Kemiska d.o
Mekanisk-tekniska d:o
Rit- d:o
Verkstaden
Bibliotheket
Löner och arfvoden
Extra utgifter
Stipendier
Extra aflönings-anslaget
Balans till år 1858:
Kontant
Fordran
14,000;
—
—
506:
32.
1,233:
16.
—
173:
—
—
1,000:
—
—
Summa
10;
8.
1,131:
43.
10.
13:
16.
8.
38:
—
—
1,237:
31.
4.
1,045:
44.
—
9,183:
16.
—
1,672:
8.
4.
1,061:
32.
—
1,000:
—
—
2,271: 19.
7.
16: 32.
Summa
1,769: 11 9.
16,913:
18,682: 11. 9.
16,394: 8. 2.
2,288: 3. 7.
18,682: 11. 9.
Beträffande Institutets verksamhet under revisionsåret, iuhemtas af
underdåniga berättelse, att undervisningen fortgått utan annat afbrott än de ) Institutets
stadgar medgifna ferier, och att elevernes antal utgjoit.
Ordinarie elever. Extra elever. Summa.
TT J 66 42. 108:
Under vårterminen
H n
»
höstterminen  87 ■
_ 147 —
Kongl, slottsbyggiiads-niedlen.
Räkenskapen, som utan anmärkning blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad, utvisar
följande:
Debet.
Balans från år 1850 :
Tillgång  7: 5< 4.
Uppbörd:
Stats-bidrag till reparationer å Stockholms slott m. fl. för KoDgl.
Hofven upplåtna byggnader
32,000; — —
Balans till år 1858:
Skuld
11,056: 28. 5.
Dito:
Till Hans Majit Konungens enskilda kassa
... 5,040: 10.
10.
16,096: 39.
3.
Summa
48,103: 44.
7.
Credit.
Balans från år 1856:
Skulder
23,191: 47.
11
Utgifter:
Löner och arfvoden
2,066: 32.
Till reparationer m. m
- 20,245: 21.
4.
Kongl. Hof-stallets underhåll  .
.. 1,969: 32.
8.
Gatuläggnings-afgift
278: 20.
Diverse omkostnader
344: 29.
4.
24,904: 39.
4.
Balans till år 1858:
Fordringar
7: 5.
4.
Summa
48,103: 44.
7.
Vid denna räkenskap hafva Revisorerne icke funnit något att
erinra.
Anslaget till brandväsendet och yttre ly.shållniiigeii in. 111. ä
Kongl, slottet.
Räkenskapen, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, (einnar följande
redogörelse för inkomster och utgifter:
Debet.
Baking från år 1856:
Tillgångar
Uppbörd:
Stats-ansjag  o,800:
Försäljnings-medel
26: 32. o,826: 32. —
Balans till år 1858:
Skuld
:M42:44. 5-
Summa 9,580: 10. 5.
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld
3»442: 44' 5-
Utgifter:
Aflöning och ljuspenningar  2,600:
Beklädnad  465: 7. 4.
Brandväsendet  1,141: 16. —
Lyshållningen
1,512: 16. —
Diverse omkostnader
6,040: 10. —-
Balans till år 1858:
Kontant behållning
97: 4. —
Summa 9,580: 10. 5.
Revisorerne hafva icke funnit något härvid att erinra.
— 149 —
Drottningholms och Svartsjö Ilon**,!* lustslott.
Denna räkenskap är i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
hållandet med inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell:
För
-
D ebet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
Uppbörd:
Stats-anslag
16,400: — —
Arrenden och tomt-ören
3,657: 13. -
Kungsgårdens afkastning
4,380: 18. 8.
Diverse inkomster
1,601: 13. —
Balans till år 1858:
Skuld.
Summa
Credit.
Balans från år 1856 ;
Skuld
Utgifter :
Aflöning till tjenstemän och betjening samt pensioner
och gratialer
5,145: 24.
Dito till arbetsfolket  1,038: 46.
Dagsverks- m. fl. kostnader  5,811: 41.
Arbetslöner m. m. för byggnads-reparationer  6,105: 47.
Byggnads- m. fl. materialiers upphandling '•  2,055: 1.
Inventariers och redskaps anskaffande och underhåll 2,288: 20.
Ränte-medel
600: —
Diverse utgifter
2,893: 31.
Balans till år 1858
Kontant behållning
2.
4.
5.
Summa
168: 35. 5.
26,038: 44. 8.
37,600: —
63,807: 32.
1.
37,754: 34. 8.
25,939: 18. 11.
113: 26. 6.
63,807: 32.
Jemte anmälan, att under revisions-året rättelse blifvit iakttagen uti det af sednast
församlade Revisorer anmärkta förhållande, att flere i 1856 års räkenskap, under
titel »Diverse», upptagne inkomst-poster saknade behörig verifikation, få nu församlade
Revisorer tillkännagifva, att vid granskning af 1857 års räkenskap någon anmärkning ej
förekommit.
150 —
Haga Kongl, lustslott.
Af årets räkenskap, som utan anmärkning granskats i Kongl. Kammar-rätten, inhemtas
följande förhållanden:
Debet.
Balans från år 4856:
Tillgångar
Uppbörd:
Stats-anslag  3,000
Arrende-medel
550
Diverse inkomster
353: 8.
Balans till år 4858:
Skuld.
Summa
Credit.
Balans från år 4856:
Skuld
Utgifter:
Aflöning ^  2,700: 32. —
Byggnaders underhåll
357: 4. 8.
Yed, lyshållning och skrifmaterialier  240: — —
Onera  69: ^ 4.
Diverse utgifter
215: 30. 8.
Summa
121: 42. 4.
3,903; 8. —
557: 21. —
4,582: 23. 4.
1,000:
3,582: 23. 4.
4,582: 23. 4.
Någon anmärkning vid berörde räkenskap har hos Revisorerne icke förekommit.
Haga lustpark.
Räkenskapen, granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning, har icke heller
å Revisorernes sida föranledt till någon erinran. Utgifter och inkomster redovisas sålunda
:
I
— 151
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
Uppbörd:
För uthyrda och försålda växter m, m.
Credit.
Utgifter:
Dagsverkskostnader m. in.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
Summa
277: 22. 10.
4,980: 10. ■
5,257: 32. 10.
4,973: 40. B.
283: 40. 4.
Summa
5,257: 32. 10.
Gripsholms Kongl, lustslott.
Af räkenskapen, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, inhemta*
följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
3,066: 46. ].
Uppbörd:
Stats-anslag
1,700: —
Arrenden och hyror
737: 37. 9.
Diverse inkomster
2,043: 40. 7. 4 481* 30 4
Summa 7,548: 28. 5.
Credit.
Utgifter:
Aflöning, pensioner och skrifmaterialier
633: 16. —
Transport: 633; 16.—
— 152 —
Transport: 633: 16. —
För inköp af materialier och inventarier
1,924: 11. 8.
Diverse verkställda arbeten
3,335: 24. 10.
Diverse omkostnader  1'  6,928: 6. 2.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
231: 27. 4.
Fordringar
388: 42^ 11. b20: 22. 3.
Summa 7,5 48: 28. 5
Jemte förmälan, det Kevisorerne af Intendentens på Gripsholms slott underdåniga
förklaring öfver en vid 1858 års statsrevision framställd erinran, rörande nämnde lustslotts
räkenskap för år 1856, inhemtat, att de af nästlidne års Revisorer anmärkte 244
Riksdaler 22 sk. 4 r:st., utgörande behållning å det extra anslag, som vid 1853 och
1854 årens riksdag beviljades för arbeten till förekommande af eldfara vid detta slott,
komma att i 1858 års räkenskaper uppdebiteras, få Revisorerne tillkännagifva, att vid
räkenskapen för innevarande revisionsår icke något varit att erinra.
Ulriksdals Kongl, lustslott.
Af räkenskapen vid detta slott, i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskad,
inhemtas följande:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
1.052: 36.
Uppbörd:
Statsanslag
5,500: - - —
Arrende-medel
1,669: — 25.
Tillfälliga inkomster
591: 8. -
Från Hans Kongl. Höghet Prinsen-Regentens enskilda
kassa
14,350: — — 22,110; 33. --
Balans till år 1858:
Skuld
12,000:
Summa 35,163: 21. 7.
— 153 —
Credit:
Utgifter:
Aflöning och arfvoden m. m
1,009: 8. —
Onera
192: 13. 4.
Byggnaders underhåll
32,343: 37. 4.
Diverse utgifter
1,550: 33. —
Balans till år 1858:
Kontant behållning
Summa
35,095: 43. 8
07: 25. 11.
35,163: 21.
Bland de, enligt räkenskapen, Ulriksdals slott tillkommande tilfälliga inkomster,
utgörande för revisionsåret tillsammans 591 Riksdaler 8 sk., finnes upptagen en post å
400 Riksdaler, under rubrik: »Kronofogden Hellhoff, i afräkning å auktionsmedel»; och
då Revisorerne af räkenskapen ej kunnat inhemta, hvarken huru stor auktionssumman
är, eller från hvilken försäljning densamma uppkommit, hafva Revisorerne ansett sig böra
å detta förhållande fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
Strömsholms slott.
1 afseende å denna räkenskap, i Kongl, Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
inhemta» följande:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
Ig. 35
Uppbörd:
Statsanslag
2 000:
FattigvårdSmedel
’ 21: 4. — 2,000-'21 4
Balans till år 1858:
Sku,d
36: 18. 8.
Summa 2.055: 27. —
20
— 154 —
Credit.
Balans från år 1S36‘:
Skuld
120: 17. 7.
Utgifter :
Aflöning
947: 21. 6.
Gratifikationer
74: — 11.
Läkare-arfvode
25: — —
Reparations-kostnader
359: 36. 8.
Upphandling af materialier
439: 31, 4.
Diverse utgifter
70: 28. — 1,916: 22. 5.
Balans till år 1858:
Tillgångar
18: 35.
Summa 2,055: 27. —
Kevisorerne hafva härvid icke funnit något vara att erinra.
lionel. VHrfiskaps-sikwfldMUH*!».
Dess räkenskaper, hvilka redovisas uti tvenne särskilda hufvudböcker, den ena
omfattande anslaget till naturhistoriska Riksmuseum, och den andra öfrige af Akademien
disponerade medel, hafva icke i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning.
Nedanstående tabeller utvisa förhållandet med inkomster och utgifter:
a) Anslaget till naturhistoriska Riksmuseum.
Debe t.
Balans från år 1856.
Tillgångar
164,942: 23. 2.
Uppbörd:
Stats-anslag:
till aflöning
6,600:
» elevers underhåll
300: —
Transport: 6,900: — — 164:942: 23. 2.
— 155 —
*m i- Transport: 6,900:  164,942: 23. 2
till samhngarnes vard och
förökande
2,200:
—
för försålda entré - biljetter
m. m  703: 24. — 9,803: 24. —
Inköpta samlingar och inventarier 1.4.37: 41. 1 ].
Emottague föräringar
2,288: ’ ,,,
1
3,i 25. 41,. II. 13,529. 17. 11.
Balans till år 1858:
Skuld
2,200: - -
Summa 180,671: 41. 1.
Credit.
Balans från år 1856:
SkuId  1,214: - 5.
Utgifter:
Tili aflöning
6,800: — —
» elevers underhåll  300: — —
» samlingarnes vård och för
AP1
, “
2703; 24- - 9,803: 24. -
Afskrifning a samhngarnes värde
l,71l: 22. 11. 11)514; 4a H
Balans till år 1858:
Kontant behållning
1,263: 15. 3.
Inventariers och samlingars värde
166,679: 26. 6. jgy 942- 41 9
Summa 180,671: 41. 1,
b) Öfriga af Vetenskaps-akademien uppburna statsmedel.
Debet:
Balans från år 1856:
Tillgångar
9,039; 34. 9.
Uppbörd:
Stats-anslag:
till befordrande af Akademiens fortfarande
verksamhet
640: —' —
Transport: 640: — — 9,Q39: 34. 9,
— 156 —
Transport:
till insamling och afritning af Svenska växter
.» lönefyllnad för Akademiens Astronom
Anslag för utgifvande af ett vetenskapligt arbete
i anledning af fregatten E renies jord-om
segling
Årlig ersättning för af Akademien till stats-ver
ket
afträdda fastigheter
Anslag å manufaktur-medlen
640
800
200
7,200: —
2.000:
1,033: 16.
0,039: 34. 9.
11,873: 16.
Summa
20,913. 2. 9.
Credit,
. Utgifter:
Af anslaget till befordrande af Akademiens fortfarande
verksamhet
Af anslaget till insamling och afritning af Svenska
växter m.
Lönefyllnad till Akademiens Astronom
Af anslaget för betäckande af kostnaderne förde
med fregatten Eugenie hemförda samlingar
••••
Af anslaget för utgifvande af ett vetenskapligt
arbete i anledning af fregatten Eugenies
jord-otnsegling
2,267: 20.
Ersättning för af Akademien afträdda fastigheter
(omtoring till Akademiens enskilda räkning)
Af anslaget å manufakturmedlen
.....
Balans till år 1858:
640:
650:
150:
129: 28. —
2,000: - —
858: 16. —
Kontant behållning
7,217: 34. 9.
Fordringar
7,000: —
Summa
6,695: 16.
14,217: 34. 9.
20,9.13: 2. 9.
Hvarken vid dessa redogörelser, eller vid de öfver Akademiens s. k. enskilda medel
förda räkenskaper, som, på begäran, jemväl blifvit till Revisorernes granskning öfverlemnade,
har någon anmärkning förekommit.
Räkenskaperna öfver Akademiens enskilda medel utvisa följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar  333,974:16. 3-
Transport: 333,974: 16. 3.
157
Uppbörd:
Statsanslag
Almanachs-arrende
Hyres medel
Räntemedel
Restituerade brandförsäkrings-afgifter
Transport:
2,640
15,000
1,652
5.815
24. —
30. 4.
554: 11. 9.
333,974: 16. 3.
25,662: 18.
Skulder
Beduria till år 1858:
Summa
83,377: 43. 8.
443,014: 30.
Skulder
Credit.
Balans från år 1856.
58,401: 2. 3.
Utgifter:
Aflöning
Premier
Personella anslag
Rese-understöd
Pensioner
Onera, reparationer m. m
Räntemedel
För inköp af böcker, instrumenter m. m.
11,231: 16.
10.
150: —
—
600:
—.
500: —
—
100: —
—
1,757: 5.
5.
3,304: 3.
7.
1,590: 27.
3.
19,233: 5. 1.
Balans till år 1858.
Kontant behållning
1,572: 34. 10.
Behållning af inventarier
239,980: 10. 7.
Utlånta medel
118,500: — —
Fordringar
4,915: 45. 11.
Förskotter
411: 27. 4.
365,380: 22. 8.
Summa
443,014: 30. —
-- 158 —
Kongl. Svensk» Akademien.
Räkenskapen är i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning. Förhållandet
med inkomster och utgifter redovisas sålunda:
lio Anslaget till Svenska Akademien.
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag
...... 3,500: — —
Tillskott af Akademiens enskilda medel
129: 32. 7.
Summa 1,629: 32. 7.
Credit.
Utgifter:
Arfvoden
300: — —
Hyra till bibliotheksrummen
450: — —
Omkostnader vid högtidsdagen saint en offentlig sammankomst .... 252: 20. —
Dito för minnespenningar och medaljer
627: 12. 7.
Summa 1,629; 32. 7.
-:o Extra anslaget för utarbetande af en ordbok öfver Svenska språket.
D ebet.
Uppbörd:
Stats-anslag
2,500: — —
Credit.
Utgifter:
Arfvoden m. ti. utgifter
2,500: — —
Någon erinran vid denna räkenskap har icke heller från Revisorernes sida förekommit.
Revisorerne hafva under den 8 nästlidne September gjort framställning derom,
att till deras granskning jemväl måtte aflemnas de öfver Akademiens s. k. enskilda me
-
— 159 —
del för revisionsåret upprättade räkenskaper; men uti ett Ordföranden den 12 innevarande
månad tillhandakommet svar har meddelats, att Kongl. Maj:t, efter Akademiens hörande
och med afseende å beskaffenheten af ifrågavarande medel, den 1 i samma månad i nåder
funnit Revisorernes ofvanberörde framställning icke till någon åtgärd föranleda.
Kongl. Vitterhets-, historie- och aiitiqviiets-akademieii.
Räkenskapen, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, har ej heller
föranledt till någon erinran från Revisorernes sida; och lemnar densamma redovisning
för förhållandet med inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1856:
Behållning af statsanslags-medlen
3,399.
Dito af Akademiens enskilda medel
8,637: 16. — 12,036: 16. —
Uppbörd:
Ordinarie stats-anslag
4,640: 38. 3.
Extra dito
200: — —
Försäljnings-medel
198: 24. 5,039; 14. 3.
Af Akademiens enskilda medel
434: 16. —
S:r 5.473: 30. 3.
Balans till år 1858:
Skuld å statsanslags-medlen
1,212: 38.
Summa 18,722: 36. 3.
Credit
Balans från år 1856:
Skuld å statsanslags-medlen  932: 16. 1.
Dito å Akademiens enskilda medel
1: 16. 6. 933; 32.
Utgifter:
Af statsanslags-medlen;
Till samlingarne  2,592: 20. 9.
» bibliotheket  644: 44. -
» trycknings-kostnader
710: 22. —
Transport: 3,947: 38. 9. 933: 32. 7.
Transport: 3,947: 38. 9. höh. u^.
Till resekostnader ra. ra  613: 41. —
» arfvoden och gratifikationer
604: 10. — 5,165: 41. 9.
Af Akademiens enskilda medel:
Till aflöning
133: 16. —
» jettoner  278: 32. — 412: — —
S:r 5,577: 41. 9.
Balans till år 1858:
3,552: 42. 5.
Hillin mg lil
o , ,
Dito af Akademiens enskilda mede! ....
Summa 18,722: 36. 3.
Behållning af 8,658! 15. 6. 12,211: fcll.
Vid anställd inventering
iring hafva säkerhefshandlingarne befunnits i behörig ordning.
K ond. Museum.
•ö
Af räkenskapen, sorn utan anmärkning blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad,
inhemtas det förhållande med inkomster och utgifter, som nedanstående tabell utvisar:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
849; 43. 7.
Uppbörd:
Stats-anslag
...
1000: — —
Summa 1,849; 43. 7.
Credit.
Utgifter:
Till inköp af oljefärgs-taflor  1,442: —
Diverse omkostnader
108: 44. — 1,550: 44. • —
Balans till år 1858:
Kontant behållning
298: 47. 7.
Summa 1,849: 43. 7.
Någon erinran härvid har hos Revisorerne icke förekommit.
— 161 —
Kongl. Akademien tor de fria konsterna.
Dess räkenskap är utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten och har
icke heller till någon erinran från Revisorernes sida föranledt.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda;
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
1,309: 1. 2.
Uppbörd:
Stats-auslag
8,525:
Balans till år 1858:
Skuld
139: 16. 1.0.
Summa 9,973: 18. —
Credit.
Utgifter:
Aflöning  5,100: -- —
Stipendier
340:
-
Belönings-medaljer
175: 17. 10.
Ved och lyshållning
975: 16.
Bibliotheket och samlingarne, skrif- och rit-ma
terialier
m. m
1.834: 42. 4.
Betjeningens beklädnad m. m  20:
Diverse utgifter i och för afsändning af taflor till
expositionen i Christiania
739: 16. 10. 9 134. 45
Balans till år 1858:
Kontant behållning
788: 21.
Summa 9.973: 18. —
2!
162 —
Kongl. Musikaliska Akademien.
Af denna räkenskap, som i Kongl, Kammar-rätten granskats utan anmärkning,
inhemta* följande:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
4,433: 21, 4.
Uppbörd:
Stats-anslag
7,000: — —
Räntor å utlånta kapitaler
123: 43. 2.
Lån af Akademiens enskilda kassa
048: 3. 8. 8,071: 46. 10.
Summa 12,505; 20. 2.
Credit:
Utgifter:
Aflöning
5,650
Hyres-medel
700
Diverse omkostnader
4,423: 1. — 10,773; 1.
Balans till år 1858:
Utlånta medel
1,732: 19. 2.
Summa 12,505: 20. 2.
Revisorerne hafva icke funnit något att vid berörde räkenskap erinra; och vid
anställd inventering befunnos säkerhetshandlingarne i god ordning.
Kongl. Hibiiotheket.
Dess räkenskap, som för revisionsåret undergått granskning i Kongl. Kammarrätten
med anmärkning, redovisar förhållandet emellan inkomster och utgifter sålunda:
Debet:
Balans från år 1856:
Tillgångar
.,■■■■.  1,525: — —
Transport: 1,525: — —
— 163 —
Transport:
Uppbörd:
Ordinarie stats-anslag
8,000: —
-  3’,333- 16.
Extra dito
Credit.
Utgifter:
För uppköp och inbindning af böcker m. m.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
Summa
Summa
Revisorerne
hafva härvid icke funnit något att erinra.
1,525: -
11,333: 16.
12,858: 16.
9,747: 13. 8.
3,111: 2. 4.
12,858: 16.
Kongl. Tlicaterns
räkenskaper för spelåret, räknadt från den 1 Juli 1857 till samma dag 1858, innefattas
i 2.ne hufvudböcker, af hvilka den ena innehåller redogörelse för anslaget tili Kongl.
Theatern och den andra redovisar Kongl. Theaterns arbetares och betjentes sjuk- och
begrafnings-kassa; varande den förra räkenskapen med och den sednare utan anmärkning
granskad i Kongl. Kammar-rätten.
Ställningen med inkomster och utgifter inhemtas af följande tabeller:
Från och med den
1 Juli 1857 till samma
tid 1858.
Riksmynt.
Tillgångar
Debet.
Balans från spelåret 1856—1857:
15,148: 14.
Uppbörd:
Årligt bidrag af Hans Maj:t Konungen
60,000
Stats-anslag
49,500
Recett-medel m. m  218.158
H yres-medel
13*300
60.
Transport: 340,958: 60. 15,148: 14.
— 164 -
Transport: 340,958: 60. 15,148: 14.
Extra inkomster
818: ]7.
Af Hans Maj:t Konungens enskilda medel:
Kapital-afbetalningar å upptagna lån  .......  13,350: • 354,926: 77.
Balans till spelåret 1858—1859:
Skuld
■■■■■■ 158,850-
Summa 528,924: 91.
Credit.
Balans från spelåret 1856—1857:
Skuld ....
136,200: —
Utgifter:
Aflöning till Direktionen, tjenstemän, informatörer och
aktörstaten
130,542: 44.
Dito för orkester-, balett-, elior- och elev-staterna samt
handtverkare och betjening
123,727: 42.
Tjenstgörings-penningar
14,180: —
Dag-aflöning
26,537: 12.
Författare- och öfversättare-arfvoden  6,007: 43.
Lyshållning och ved  16,822: 58.
Gaslysnings anbringande i operahuset
3,000: —
Böcker, instrumenter, musikalier m. m
6,099: 76.
Dekorationer, kostymer m. m  30,243: 57.
Materialier
3,803: 26.
Expenser
10,972: 6.
Pensioner  600:
Afgift till Serafimerlasarettet  280: 50. 372,816: 14.
Balans till spelåret 1858—1859:
ZZZ 19,8
Summa 528,924: 91.
Kontant behållning
59: 41.
Värdet af materialier
19,849: 36. 19,908: 77.
Kongl. Theaterns arbetares sjuk* och begrafningskassa.
Debet.
Balans från spelåret 1856—1857: Riksmynt.
Tillgångar
22,402: 59.
Transport: 22,402: 59.
Uppbörd:
För försålda biljetter till theatervindens balconer
Pliktmedel
Intresse-medel
Credit:
Utgifter:
Pensioner
Begrafningshjelp
Sjukunderstöd
Gratifikationer
Diverse utgifter .
Balans till spelåret 1858—1859
Kontant behållning
Utlånta medel
Obetalda räntor
Summa 24,927: 79.
§ 1.
Det å riks-statens sjunde hufvudtitel för Kongl. Theatern uppförda anslag, som
för första hälften af nu ifrågavarande spelår, eller Juli—December 1857, utgått med
15,000 R;dr, och för sednare hälften, eller Januari—Juni 1858, med 37,500 lt:dr, har,
enligt hvad räkenskapen utvisar, varit disponeradt med 3,000 R:dr till slutliqvid af det
från Stats-kontoret Kongl. Theatern meddelade förskott vid spektaklernas inställande i
anledning af H. K. 11. Prins Gustafs frånfälle, och med 3,000 R:dr till Öfver-intendentsembetet
såsom 1858 års afbetalning å förskjutue kostnader för gaslysnings anbringande
i Kongl, operahuset, hvarjemte återstoden, 46,500 R:dr, blifvit för Kongl. Theaterns allmänna
behof använd.
8 2,
Utaf räkenskapen inhemtas, att Kongl. Theaterns skulder, som. enligt den i sednaste
revisions-berättelse meddelade uppgift, vid slutet af förra spelåret utgjorde 136,200
R:dr^ Riksmynt, under den tid nu afgifna redogörelse omfattar, uppgått till ett belopp
af 158,850 R:dr samma myntslag.
§ 3.
Då hvarken den i § 5 af Kongl. Maj.ts förnyade nådiga reglemente för Styrelsen
och förvaltningen af Kongl. Theatern, af'den 26 Maj 1853, föreskrifne stat, som bör
ligga till grund för Theaterns årliga inkomster och utgifter, eller den i § 10 af samma
instruktion anbefallda inventarii-förteckning finnes räkenskapen bilagd, men denna urakt
-
Transport: 22,402: 59.
1,467; 40.
5: 63.
1,052: 17. 2.525: 20.
Summa 24,927: 79.
981: 25.
95: -  512: —
101: 16.
27: 25. | 716; 66.
1,263: 13.
21,886: 50.
61= 50. 23,211: 13.
- 166 -
låtenhet redan blifvit i Kongl. Kammar-rätten anmärkt, hafva Revisorerne ansett sig
blott böra detta förhållande omförmäla.
§ 4.
I hufvudboken för Theaterns kassa-räkning upptagas åtskilliga poster, under ^titel:
»enligt sammandrag», som sakna all hänvisning till bestämda verifikationer. Sådana
finnas visserligen räkenskapen bilagda, men då desamma blott med stort besvär mäste
här och der i verifikationsbanden uppsökas, samt granskningen derigenom i väsendtlig
mån försvårats, hafva Revisorerne velat å detta förhållande fästa vederbörandes uppmärksamhet.
Kongl. Seraiimer-ordeiis-giilct.
(Allmänna hospitals- och barnhus-fonden.)
Räkenskapen, som för revisionsåret blifvit utan anmärkning granskad i Kongl.
Kammar-rätten, redovisar förhållandet med inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
800,928; 27. 7.
Uppbörd:
Jordeboks-räntor
Krono- och kyrko-tionde  69,166: 25.
Stats-anslag -
Privata donationer
...
Arrende-medel
56,360: 36.
Hyresmedel och tomtören
....
Kollekt- och armbösse-medel
Inskrifnings-penningar
7,137:
Ersättning för genom Göta kanals anläggning
förlorad jord
2,410: 12.
Ersatt underhåll
Arfs- och qvarlåtenskaps-medel
Ränte-medel
Anmärknings-medel
Diverse inkomster  10,850: 23. 6. 208,610: 4.
Tillökt fastighets-värde
7,000:
Transport: 1,016,538: 31. 11.
6,313:
13.
5.
69,166:
25.
11.
47.390:
29.
4.
486:
32.
—
56,360:
36.
2.
204:
22.
9.
383:
27.
5.
7,137:
6.
—
2,410:
12.
6,802:
__
8.
47:
38.
—
417:
4.
—
639:
21.
2.
10,850:
23.
6.
167 -
Transport; 1,016,538: 31, 11.
13alans till år 1858:
Öfverlevereringar och skulder
25,353: 38. 6.
Summa 1,041,892: 22, 5.
Credit.
Balans från år 1856:
Öfverlevereringar och skulder
10,5T9: 7, 1.
Afskrifning:
För åtskilliga orsaker
22,153: 45, 8.
Utgifter:
Aflöning
34,995: 15. 2.
Pensioner  .. 250: — —
Uppfostringshjelp
5,913: 40. —
Understöd för sjukvårds-anstalterne
2,533; 16. —
Underhåll  84,462: 42. 9.
Förmalnings-mält och bryggnings-kostnader  149: 35. 1.
Medikamenter  1,306: 36. 11. t
Beklädnad
5,877: 42. 10.
Ved, ljus och olja
14,616: 28. 10.
Skrifmaterialier och postporto
866: 14. 8.
Begrafnings-kostnader
328: 4. —
Anmärknings-procent  257: 31. 4.
Nybyggnader och reparationer  10,922: 47. 2.
Rese- och traktaments-kostnader  1,463: 26. 8.
Ränte-medel
473: 16. —
Diverse utgifter
9,882: 25. 9.
Inventariers upphandling
10,347: 8. 4. 184,647: 47. 6.
Balans till år 1858:
Kontant behållning  63,860: 31.
Spanmål och proviant
24,271: 28. —
Utlånta medel  284: 34. 9.
Fordringar
37,141: 28. 9.
Proprie-balanser  235: 2. 5.
Förskotter
136,236: 35. 10.
Fastigheters värden
536,188: 36. —
Inventariers dito
26,292: 13. 5. 824,511: 18. 2.
Summa 1.041,892; 22. 5.
§ 1.
Enligt räkenskaperna har antalet af dårhushjon och profkurs-patienter vid rikets
hospitaler under revisionsåret utgjort:
— 168 —
Dårhushj on. Profkurs-patienter.
Vid Upsala hospital
185. 35.
» Nyköpings »
49. —
» Wadstena »
334. 26.
» Wexiö »
104.
» Wisby »
•••• 10.
» Malmö »
157. 31.
» Göteborgs »
71. 16.
» Hernösands »
51. —
§ 2.
(ttönuowska testaments-fonden.)
Af räkenskapen, sorn utan anmärkning i Kongl. Kammar-rätten granskats, iuhemtas
följande:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
13,313: 28. 7.
Uppbörd:
Intresse-medel
593: 36. -
Summa 13,907: 16. 7.
Credit.
Utgifter:
Ett års stipendium till en studerande  50: — —
Räntemedel till Kongl. Serafimer-lasarettet
500: — —
Arfvode för redogörelsen
16: 32. — 56G. 32. —
Balans till är 1858:
Kontant behållning
51: 28. 7.
Utlånta medel
12,750: — —
Fordringar (räntemedel)
539: 4. — 13,340: 32. 7.
Summa 13,907: 16. 7.
§ 3.
Vid dessa räkenskaper har någon erinran från Revisorernes sida icke ifrågakommit.
— 169 -
Kongl, [iazaretts-direktiohen.
Dess räkenskap, som utan anmärkning blifvit i Kongl. K arnin ar-rätten granskad
och icke heller till någon anmärkning från Revisorernes sida föranledt, utvisar förhållandet
med inkomster och utgifter sålunda:
Debet,
Balans från år 18Ö6:
Inom linien bokfördt.
Tillgångar
185,934: 32. 4. 438,843: 31. I.
Uppbörd:
Statsanslag
5,500: — —
Befordrings- och burska ps-afgifter
— 1,017: 41.
Kollekt-medel
2,155: 20*. 10.
Biljard-afgift
5g. 49. 2.
Kortstämplings-afgift
— 1,228: 47. II.
Inskrifnings-afgifter..
i
21,312: 20. —
Tolags-medel
10,000: -- —
Societets-afgift  — _ 2:
,
Afgift från Kongl. Theatern
— —- 187: - —
Bötes-medel
— — 906: 8.
Begrafnings-afgifter
996: — —
För likvagnens begagnande
— 346: — —
Fa.ttig-medel...
— — 33: 12.
Ränta å Rönnovska donations-medlen
—
— — 525: 16. —
Intresse-medel
— — 18,978: 13. 2.
Gåfvo-medel m. m
— — 15,439: 33. 8.
S:r ‘ 78,684: 32. 5.
Balans till år 1858:
Skulder
34,951: 26. 5.
Summa  — —■ 552,479: 41. 11.
Credit.
Balans från år 1856:
Skulder
— — 22,908: 23.
Afskrifning:
Inskrifnings-afgifter  j.
47: 40.
Begrafnings-kostnader
11: 16.
Likvagnens begagnande
4:
S:r
— _ 63: 8. ~-~
22 Transport: 22,971: 31. —
— 170 —
Transport: 22,971: 31. —
Utgifter:
Lasaretts-sjuk vårds-kost nåd
Aflöning
....
Fasta egendomens underhåll jemte gaslysnings
inrättning
Onera
Understöd åt fattige
Begrafnings-kostnader
Pensioner och lifräntor
Diverse omkostnader
S:r
Balans till år 1858:
5,276: 42. 10.
140,000:  —
30,000:
— —
417,627: 21. 4.
15,597: 37. 4. 32,838: 20. 6.
~ S:r 185.597: 37. 4. 455,742: 36. 8.
Summa
552,479: 41. 11.
§ 1.
Vid besök på Kongl. Serafimer-lazarettet kunde det trånga utrymmet, i förhållande
till det der befintliga sjukantalet, icke undgå Revisorernes uppmärksamhet; och då tillika
upplystes, att sjuke ganska ofta måste afvisas, hvilka i brist på rum derstädes icke
kunde emottagas, så synes det icke ligga utom Revisorernes befogenhet att detta förhållande
hos Rikets Ständer anmäla, under förhoppning, att medel på ett eller annat sätt
må kunna beredas för denna inrättnings utvidgning och förbättring.
§ 2.
Säkerhetshandlingarne hafva, vid anställd inventering, befunnits i god ordning.
Hällviks Hospital.
Dess räkenskap, som för revisions-året blifvit i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning
granskad, redovisar utgifter och inkomster sålunda;
Kontant behållning
Fastigheter
Inventarier
Utlånta medel med räntor
Fordringar
51,630: 30. 11.
6,543: 16. —
8,796: 13. 8.
296: 33. 4.
379: 19. 8.
996:
5,052: 42. 8.
70: 10. —
T3",765: 22. 3.
— 171
Debet
Balans från år /856:
Tillgångar
Spanmål.
T:r kpr.
Uppbörd:
Hemmans-räntor, arrenden och krono-tionde..
Tomtöre-medel
Ilyres-medel
Kost- och underhålls-medel
Intresse-medel
Tolags- dito
Spanmåls-försäljnings- dito
Skogs-försäljnings- dito
Qvarlåtenskaps- dito
Rekognitions- dito
Frivilliga gåfvor
Armbösse-medel
Medgifts- dito
Diverse inkomster
S:r
Skulder
Balans till år 4858:
Credit.
Balans från år ! 85 ti:
Summa 2,437. 12,8
Skulder
Afskrifning:
Spanmål, redovisad i 1856 års proviant-räkning,
Dito, med penningar löst eller försåld,
Hemmans-räntor och arrenden
Afskrifnings-procent.
28. 25.
240. —
1,527. 14,9.
34. 5,8.
29. 6.
Utgifter:
Löner och arfvoden
Kost och underhåll..
Medikamenter
60. —
514. 2.
Penningar.
2:
6,1.
142,194:
20.
10.
2,435.
6,7.
15,655:
27.
11.
--
103:
23.
—
—
789:
8.
—
10,132:
38.
8.
—_
2^644:
26.
5.
— ‘
3,000:
20.
8.
'
—
6,592:
13.
—
—
2,386:
6.
_
—
24.
.—
—
3,187:
22.
11.
—
90:
5.
—
—
303;
36.
—
——
—
2,833:
16.
—
——
—
218:
28.
9.
2,435.
6,7.
47,938:
8.
4.
—
23,090:
46.
_
213,223: 27. 2.
6,414: 34. 10.
512: 44. 1.
Fordringar m. m
Uti föregående årens räkenskaper redovisade ,
274:
938:
9. 4.
S:r 1,830. 26,7.
1,725:
5. 5.
6,917: 8. —
35,174: 36. —
1,266: 7. 11.
Transport: 574. 2.
43,358: 3. 11.
— ]72 -
Transport
Beklädnad
•
Husgeråd och inventarier
Nybyggnader och reparationer
Intresse-medel å donerade kapitaler
Utskylder
Restitutioner
Hästarnes utfodring
Diverse utgifter
Sa
Balans till år 1858:
5,931: 8. 2.
3. 23,1.
— —
- - — 52,908: 45. 6.
— 84,831: 16. -
10,451: 38. 11.
~S7r 3. 23,1. 154,123: 12. 7.
Summa 2,437. 12,8. 213,223: 27. 2.
Kontant behållning
Behållning af spanmål
Utlånta medel
Fastigheter
Fordringar
574. 2.
574.
43,358: 3. 11
1,904: 14. 2
610: 6. 8
2,112: 30. 4
875:
83: 19. 6
5: 20. -  400: — -  1,611: 23.
9.
50,960: 22. 4.
§ 1-
Af Direktionens öfver detta hospital till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse
inhemtas, att under revisious-året blifvit herbergerade, underhållne och vårdade:
på egentliga hospitalet  223.
» dårhuset
1^1.
med enkhus-kost
51.
Summa personal 445.
ft å .med
hospitalet, dårhuset. enkhus-kost.
Vid årets början utgjorde underhållstagarnes antal .... 191. lil. 46.
Under året intagne
32. 60. 5.
» » aflidne  12. 14. 3.
» » utskrifne
20. 43. 1.
Qvarvarande vid årets slut <  191. 114. 47.
Medeltalet af underhållstagare har utgjort 370, hvilka i underhåll kostat för dag
20 sk. 2 rist och för år 153 R:dr 25 sk. 6 r:st,
§ 2.
Ehuru den för Direktionen öfver Danviks hospital den 19 Augusti 1845 utfärdade
instruktion, uti § 14 föreskrifver, att mönstring skall en gång i hvart qvartal med
underhållstagarne förrättas, utvisa dock de räkenskapen bilagde mönster-rullor, att
under revisionsårets lopp blott 3:ne dylika förrättningar försiggått, enär för årets första
och andra qvartal gemensam mönstring blifvit den 21 Juli 1857 af vederbörande före
-
tagen; hvilket, mot gifven föreskrift stridande förhållande, Revisorerne ansett sig böra
anmäla.
§ 3.
Räkenskapen har icke föranledt till någon erinran från Revisorernes sida; och
befunnos säkerhets-handlingarne, vid anställd inventering, i behörig ordning.
Drottninglmsek
Af denna inrättnings hufvudbok, som med anmärkning undergått granskning i
Kongl, Kammar-rätten, inhemtas följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar  82,967: 29. 7.
Uppbörd:
Stats-anslag
3,333: 16. -
Intresse-medel
2,974: 11. —
Donations-medel
7,238: 31. 1.
Hyres-medel  80;
_
Qvarlåtenskaps-medel
11: 32.
Diverse inkomster  628: — — 1 1,265: 42. 1.
Balans till år 1858:
Skulder
1,726: 23. 6.
Summa 98,959: 47. 2.
Gr edit.
Balans från år 1856:
Skulder  2,461:34. 8.
Utgifter:
Underhåll, gåfvor, pensioner och lifräntor  4,719: 28. 6.
Aflöning  836: 32. —
Medikamenter
283: 3. 2.
Ved
603: 6. 8.
Reparationer  956: 30. —
Transport: 77399: 4 4. 2,461:34. 8.
— 174 —
Transport: 7,399: 4. 4. 2,461: 34 8.
Rättegångs-kostnader m. m.
Intresse-medel
Diverse omkostnader
3,172: 33. 8.
62: 23. 2.
540: 26. 4. 11,174: 39. 6.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
Förskott
Utlånta medel med derå upplupna räntor
Fastighets-värde
Inventariers värde
59,173: 42. 10.
25,000:
193: 23. 8. 85,323: 21. -
556: 46. 5.
399: 4. 1.
Summa 98,959: 47. 2.
Uti räkenskapen har blifvit affördt ett belopp af 870 R:dr 32 sk., utgörande åtskilige
personer tillerkände rättegångs-kostnader; men då Kongl. Kammar-rätten detta
belopp till återbetalning redan anmärkt, hafva Revisorerne ansett sig blott böra förhållandet
anmäla.
Deremot då, enligt redogörelsen, af inrättningens medel jemväl finnes utbetald
den Kongl. Kammar-rättens Advokat-fiskal, i och för handläggning af målet rörande f. d.
Kaméreraren J. Möllers balans, tillkommande aktorats-provision, 2,287 R:dr 9 sk. 8
r:st, och denna Drottninghuset tillskyndade utgift icke ifrågakomma, så framt Direktionen
från början utan efterlåtenhet bevakat kassans säkerhet, anse Revisorerne sig böra
ifrågasätta, om icke de af Direktionens ledamöter, hvilka hade sig kassans vård anförtrodd,
den tid Kamereraren Möllers balans uppstod, böra nämnde akrorats-arfvode
godtgöra.
Vid anställd revision af Drottninghusets säkerhets-handlingar, befanns ett år 1857
upptaget lån till belopp af 19,060 R:dr vara intecknadt i en förut med omkring 33,000
R:dr graverad egendom Molneby, ehuru denna egendom, vid försäljning år 1856, ej uppgått
till högre pris än 62,000 R:dr; vid hvilket förhållande, enligt Revisorernes tanke,
den pantförskrifna fastigheten, under en tid då egendomspriserna synas befinna sig i nedgående,
ej torde erbjuda full säkerhet för det utestående kapitalet.
Öfrige säkerhets-handlingar befunnos i behörig ordning.
Räkenskapen, som utan anmärkning blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten
och ej heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida, utvisar följande förhållande:
-
Barnbördshuset.
— 175 —
Tillgångar
D ebet.
Balans från år 1856:
Uppbörd:
Stats-anslag
1,148:
Intresse-medel
5,279: 6.
Hyres-medel
l’860: — —
Aterdebiterade medel
12: 3. 4.
Af Lieberdtska fonden
125: — —
Diverse inkomster
53: 35. 3.
Balans till år 1858:
Skuld
Summa
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld.
Utgifter:
Mathållning
Medikamenter
Aflöning och gratifikationer
Skrifmaterialier, ved och ljus.,
Reparationer
Inventariers underhåll
Onera
Renhållning
Diverse utgifter
820: 26.
162: 37.
1,848: —
1,268: 4.
330: 27.
44: 2.
154: 11.
117: 38.
2,260: 14.
8.
6.
4.
4.
3.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
5,865: 17. —
Utlånta medel
96,000: — —
Fast och lös egendom  103,393: 21. 3.
Förskotter och fordringar
2,239: 41. 4.
Summa
200,916: 47. 5.
8,477: 44. 7.
12,272: 46. 10.
221,667: 42. 10.
7,162: 42. 2.
7,006; 17. 1.
207,498: 31. 7.
221,667: 42. 10.
Vid anställd inventering befunnos säkerhets-handlingarne i god ordning.
Räkenskapen, som med anmärkning blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad, lemnar
följande redovisning:
Debet.
Balans från år '1856:
Tillgångar
Uppbörd:
Intresse-medel  24,979: 44.
Arrenden oell hyror
7,624: 24. —
Frälseränta och tomtören
251: 31. 11.
Kronotionde
o‘
Botes- och saköres-medel  o,4b4: 4b. 8.
Tolags-mede!
iT
Ju.stitie-kollegii öfverskotts-medel  17,74b: 20. 11.
Dito danaarfs-medel  599: 2. 3.
Fattigpenningar af sterbhus
10,062: 9. 1.
Dito af fastigheter och friköpe-skillin
gar
m. m !  2,479: 15. 10.
Kollekt-, biljard- och recett-medel
924: 45. 11.
Kortstämplings-afgifter
21,562:
Anslag af Bankens räntevinst  3,000:
Gratial- och manufaktur-fonds-medel
1,166: 32. —
Ersättning för barns vård och underhåll  148: 28. 4.
Lösen för inköpte barn  11,446: 25.
Af Stockholms stads Brandförsäkrings-kontor  200: — —
Diverse inkomster
321: 30. 8.
Summa
604,853: 35. 9.
138,143: 13. 11.
742,997: 1. 8.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
12,976: 43.
Pensioner  lorrQ. lj.
Utspisnings-kostnader  19,boJ: 14.
Beklädnad
19^90: 44.
Medikamenter och sjukvård  99:: 43.
Begrafnings-kostnader  ^ 533: 16.
Förbruknings-persedlar
2,395: 47.
Lyshållning och ved
5,512: 10.
Inventariers underhåll
jjj:
Transport: 53,720: 19.
7.
2.
2.
8.
4.
— 177 —
Transport: 53,720: 19. 1.
Krono- och andra utskylder
79; 29. —
Brandförsäkrings-afgifter
1,154: 31. 11.
Körslor och renhållning
1,065: 5. 8.
Reparationer
2,028: 31. —
Kostnader för utom Barnhuset vårdade barn  54,749: 36. 6.
Diverse utgifter
2,098: — 8. 114,896: 9. 10,
Påföring:
Till Barnhusets byggnads- och reserv-fond: det belopp, hvarmed
inkomsterna för året öfverstiga utgifterna
23,247: 4. i
Balans till år 1858:
Kontant behållning
6,801: 40. 10.
Fastigheters värden
252,683: 16. —
Inventariers dito
17,852: 1. 5.
Utiånta medel med derå upplupna
räntor
570,777: 40. 11.
Fordringar
85,938: 4u_ 4. 934,054: 2. 6.
Efter afdrag af:
Skulder
121,738: — 7.
Fonden för inlösta barg
120,098: 27. 6.
Byggnads- och reserv-fonden .... 87,363: 34. 8. 329,200; 14. 9
Utgörande netto  ;
604.853; 35. 9.
Summa 742,997: 1. 8.
§ '•
Barnhus-direktionens afgifna berättelse innehåller följande uppgifter angående vid
inrättningen, under revisions-året, till vård och underhåll eniottagne barn:
Barn under ett års ålder,
vårdade från förra året:
Barnhusbarn
54.
Ambarn
24.
fnlånta barn
34. | j a
intagne under året:
Barnhusbarn
164.
Ambarn
110.
Inlånta barn
103.
Aterlemnade
23. 4qq
23
— 178 —
Summa vårdade, barn:
Barnhusbarn
218.
Ambarn
164.
Inlånta barn
167.
Återlemnade
23. 512,
Vtlenmade:
Barnhusbarn
100.
Ambarn
05.
Inlånta barn
47. 212.
Döde i
Barnhusbarn
63.
Ambarn
38.
Inlånta barn  ••••  48. 149.
Mortalitets-procenten
27,14.
Medeltalet af späda barn på dag inom Barnhuset
109,3.
Underliållsdagar för späda barn
• 39,922.
Medeltiden af hvarje spädt barns vistande inom Barnhuset  92,6.
Barn öfver ett års ålder:
Vårdade barn från förra året
68.
Iptagne
103.
Återlemnade  ••••
H5- 286.
Utlemnade
174.
Döde
63.
Mortalitets-procenten
19,8.
Medeltal per dag inom Barnhuset
60,4.
Underhållsdagar
22,053.
Medeltiden af hvarje barns vistande inom Barnhuset  90,2.
Utomhus
hafva dels i hufvudstaden, dels i landsorten underhållits
2,300.
§ 2.
Revisorerne anse sig böra tillkännagifva, att såväl i räkenskapen som i Direktionens
ofvan åberopade, till Kongl Maj:t afgifna, underdåniga berättelse om Inrättningens
förvaltning och ekonomiska ställning under revisionsåret, all ledning saknas för bedömande
huruvida några åtgärder i afseende å framlidne Kamereraren J. E. Bloms balans
blifvit vidtagne utöfver dem, som i berättelsen om den sistlidne år förrättade statsrevision
finnas omförmälda; hvadan Revisorerne äro förhindrade att om ställningen med
denna balans lemna någon redogörelse.
/
179
§ 3.
Af räkenskapen inhemtas, att ledamoten i Barnhus-direktionen, Krigs-fiskalen A.
G:son Bennich under den 13 November 1857 af allmänna Barnhus-fondens medel lyftat
.en summa, stor 40,000 R:dr, utgörande en del af det Gefle stad från barnhusets kassa beviljade
lån å 200,000 R:dr, oaktadt Bennich, på grund af honom meddelad fullmakt, ej
egt att af lånebeloppet uppbära mer än 20,000 R:dr. Ehuru ett räkenskapen bifogadt,
af behörig person utfärdadt, qvittens å hela lånet kan anses innefatta ett godkännande
af hvad sålunda blifvit vidgjordt, hafva Revisorerne dock ansett sig böra ”detta förfarande,
såsom formstridigt, anmärka.
Vid granskningen af Barnhusets underhälls-reversaler för räkenskaps-året, hafva
Revisorerne fästat uppmärksamhet dervid, att å åtskilliga reversaler Kyrkoherden ensam
qvitterat de från Direktionen till vederbörande fosterföräldrar afsönde underhållsmedel,
äfvensom att å en stor del reversaler saknas Pastors intyg derom, att barnet
den tid, då utbetalning^ af fosterlönen egt rum, lefvat och af fosterföräldrarne fortfarande
njutit vård och underhåll.
Säkerhets-handlingarne för utlånte medel befunnos, vid anställd inventering, i god
ordning.
Af räkenskapen, som med anmärkningar blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad,
inhemtas följande förhållande:
§ 4.
§ 5.
Upsala Kongl. Universitet.
Debet.
Balans från år 1856.
Tillgångar
731,661: 7. 8.
Uppbörd:
Stats-anslag
51,607: 16.
Indelta räntor, arrenden, kronotionden m. m  135,556: 9. 3.
Diverse donationers och fonders medel
Magnat-stipendie-inedel
27,046: 30. 11.
29,930: 10. 11. 244,140: 19. 1.
Transport:
975,801: 26. 9,
— 180 —
Transport:
Balans till år 1858:
Skulder :
Akademiens egna medel
34,913: 32. 8.
Diverse donationers och fonders dito
11,293: 37. 7.
Magnat-stipendie dito
188: 45. —
Summa
Credit.
Balans från år 1856:
Skulder
■ Utgifter:
Löner, pensioner, arfvoden, Kongl, stipendier m. m. 123,965: 1. 8.
Indragnings-stat
7,230: 2. —
Materielen
16,453: 30. 2.
Byggnader och reparationer
28,886: 28. 7.
Egendoms-afgifter
7,252: 25. 7.
Expenser
2,792: 29. —-
Af besparings- och reserv-fonderna
6,551: 33. 6.
Intressemedel
1,152: 35. 10.
Tillägg till lösen för Hesselby frälsehemman .... 113: 2. 6.
Afskrifning
_29: 47. 3.
Pensionsfonden  1,762: 33. 4.
Diverse donationer och fonder
22,568: 16. 9.
Magnat-stipendier
18,589: 47. 7.
Balans till år 1858:
Tillgångar:
Kongl. Akademiens egna medel  89,217: 18. 7,
Diverse donationers och fonders dito
197,721: ■— —
Magnat-stipendiernas dito
450,977: 37. 7.
Summa
975,801: 26. 9.
46,396: 19. 3.
1,022,197: 46. —
46,932: 40. 1.
237,348: 45. 9.
737,916: 8. 2.
1,022,197: 46. —
Till någon erinran från Kevisorernes sida har denna räkenskap icke föranledt.
— 181 —
Emmi* Kons;!. Universitet.
Räkenskapen, med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten, redovisar inkomster
och utgifter sålunda:
Debe t.
Balans från år 1856:
Tillgångar
438,298: 29. 11.
Uppbörd:
Stats-anslag
41,176: 40. *—
Akademiens öfriga medel
89,631: 2. 10:
Reserv-fonden
9,780: 6. 4.
Bibliothekets fond
6,949: 13. 5.
Magnat-stipendie-fondens medel
13,968: 24. 3.
Diverse donationers och fonders dito  : 8,193: 36. 2. J 69 699- 27 —
Balans till år 1858:
Skulder
30,540: 6. 2.
Summa 638,638: 15. 1.
Credit:
Balans från år 1856:
Skulder
30,280: 37. 9.'
Utgifter:
Akademiens medel
123,870: 16. 4.
Reserv-fondens dito
6,088: 22. 10.
Bibliotheks-fondens dito
8,999: 45. 9.
Magnat-stipendie-fondens dito
4,330: 42. 5.
Diverse donationers och fonders dito
6,880: 5. 10. [50169- 37 2.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
19,784: 14. 4.
Fordringar
7,986: 8. 4.
Utlånta medel
421,218: 45. 11.
Förskotter  9,098: 15. 7. 458,087;.,36. .2.
Summa
638,538; 15. 1,
— 182 —
§ 1.
Enligt hvad räkenskapen utvisar, har den 6 Juli 1857 blifvit utanordnad och
den 28 i samma månad uttagen och qvitterad en summa af 550 Riksdaler 12 sk.,
utgörande »öfverenskommen» ersättning för Universitetet åliggande reparationer och inredning
af biskopshuset i Lund; men då några utdrag af de Konsistorii protokoller, på hvilka
denna anordning sig grundar, ej finnas räkenskapen bifogade, hafva Revisorerne, som
af sådan anledning icke kunnat bedömma anordningens befogenhet, ansett sig böra förhållandet
anmäla.
Vidare anse sig Revisorerne böra anmäla, att en af Bokhandlaren C. W. K.
Gleerup i Lund till Kongl. Carolinska Akademiens bibliothek ställd räkning af den 11
Maj 1857, å ett sammanlagdt belopp af 1,320 Riksdaler 47 sk. 4 r:st., i och för till bibliotheket
aflemnade böcker, visserligen finnes såsom verifikation räkenskapen bilagd,
men att samma räkning saknar af Gleerup utfärdadt qvitto, utvisande huruvida omförmälde
medel blifvit i behörig ordning till honom utbetalde.
Dess räkenskap, som utan anmärkning undergått granskning i Kongl. Kammarrätten,
redovisar utgifter och inkomster sålunda:
§ 2.
Lunds Domkyrka.
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
04,587: 46. 6.
Uppbörd:
Ordinarie ränta, arrende, landgille- och tionde
-
23.522: 45. L
802: 2. —
1,508:41. 7. 25,833: 40. 8.
Summa 120,421: 39. 2.
spanmål m. m.
Jordstädja
Diverse inkomster
Credit.
Utgifter:
Aflöning
3,449: 29. 4.
Transport: 3,449: 29. 4.
— 183 —
Kommunion-kostnad
Expenser m. 111
Byggnads- och reparations-kostnader
Diverse utgifter
Afskrifna inventarier och materialier
Transport:
3,449: 29.
217: 4.
1,499: 16.
22,635:
3,112:
78:
4.
8.
6.
5.
16.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
12,262: 10.
Behållning af fastigheter
45,016: 32.
Dito af inventarier och materialier  27,247: 47.
Fordringar
3,873: 15.
Förskotter
1,030: —
11.
10.
5.
Summa
§ 1.
Då Lunds domkyrka haft inkomst för
spanmål
forsellön m. m
samt städja och erkänsla
30,991: 29.
89,430: 10. 2.
120,421: 39. 2.
19.697: 7.
1,074
802
21.573
o.
6.
24.
2.
33, 11.
eller tillsammans .
,
af inalles 1421|j mantal, af hvilka osålde eller oskatte 58||| och försålde eller skatte
83fg| mantal, vill det synas Revisorerne, som skulle denna kyrka af sina hemman erhålla
större inkomst, om utarrenderingen skedde med iakttagande af de i Kongl, förordningen
den 17 Juli 1847 för utarrendering af kungs- och kungs-ladugårdar samt kronohemman
stadgade grunder.
Konsistorierna.
Dessas räkenskaper hafva för revisionsåret blifvit granskade t Kongl. Kammarrätten
dels med, dels utan anmärkningar. Af samma anledning, som i sist afgifne revisionsberättelse
finnes uppgifven, hafva Revisorerne ansett det ej vara behöflig! att öfver
ifrågavarande räkenskaper upprätta särskilda tabellariska sammandrag.
§ 1.
Vid granskningen af Linköpings Konsistorii räkenskaper, har det ådragit sig Revisorernes
uppmärksamhet, att såväl Gymnasii emeriti-kassans räkning som instrumentet
öfver dess lånehandlingar endast äro försedde med redogörarens underskrift; och då
god ordning synes fordra att Konsistorii ledamöter verificera riktigheten af alla under
dess tillsyn stående räkenskaper, hafva Revisorerne velat detta förhållande anmäla.
§ 2.
Af Westerås’ Konsistorii räkenskaper inhemtas, att betydlig kontant behållning
under revisionsåret funnits inneliggande hos redogöraren för emeriti-kassan. Sålunda var
184 -
denna kassas inneståeude behållning den 3,0 Juni 1857 4,838 Riksdaler 5 sk. 7 r:st.
och den 31 December samma år 3,327 Riksdaler 19 sk. 6 r:st. Revisorerne anse det
icke med god ordning och hushållning öfverensstämmande, att allmänna medel till så betydligt
belopp räntelösa hos- redogöraren förvaras.
§ 3.
Bland de Skara Konsistorii räkenskaper bilagde. redogörelser för särskilda derunder
lydande läroverk saknas den för Thuns skola under sednare halfåret af 1857, hvilket
Revisorerne ansett sig böra anmäla.
6.
28,415:
13.
6.
424:
4.
2.
225:
—
—
633:
16,
—
1,229:
35.
11.
845:
17.
8.
1,244:
26.
—
6,449;
29.
4.
95,489- 28. 3.
kongl. Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk.
Dess räkenskaper hafva i Kongl. Kammar-rätten för revisionsåret blifvit granskade
med anmärkningar, och innehålla i afseende på inkomster och utgifter följande
Debet.
Balans från är 1856
Tillgångar
Uppbörd:
Stockholms stads undervisningsverks fond:
Statsanslag
15,944: 21.
Tolags-medel
10,000: —
Ränte- dito
1,937: 24. —
Hyres- dito
533: 16: —
f. d. Kathedral-skolans fond
Kniggeska donations-fonden
Gymnastiska Central-institutets material-anslag
Stockholms Gymnasii fonder
Clara högre lärdoms-skolas dito
Maria dito dito dito
Åleniska donations-fonden
6,449: 29. 4. 39,466: 46.
Balans till år 1858:
Skulder:
Stockholms stads undervisningsverks fond .... 1,357: 29. —
Kniggeska donations-fonden
36: 16. —
Stockholms Gymnasii särskilda kassa
211: 9. 8.
Clara högre lärdoms-skolas fond
511: 30. — 2,116; 36. 8.
Summa 137,073: 15. 6.
- 185 —
Cr edit.
Balans från år 1856:
Skulder
Utgifter:
Stoekholms^stads undervisningsverks fond:
Aflöning
29,774: 37. 4.
Räntor
40:
Expenser  J9* 13. - 30,609. 2. 4.
t. d. Kathedral-skolans fond
424: 4. 2.
Kniggeska donations-fonden
261: 16. —
Gymnastiska Central-institutets material-anslag 633: 16. —
Stockholms Gymnasii fonder
1,071: 39. 8.
Clara högre lärdoms-skolas dito
1,246: 4. —
klaria dito dito dito
1,285: 34. 5.
Aleniska donations-fonden
875:
—-
1,271: 32. 8.
36,406: 20. 7,
Balans till år 1858:
Tillgångar:
Stockholms stads undervisningsverks fond
52,622: 9. 2.
f. d. Kathedral-skolans fond
8,635. 17. 5.
Kniggeska donationsfonden  5.000: — —
Stockholms Gymnasii fonder  1,138: 39. 11.
Clara högre lärdoms-skolas dito
1,092: 31. 9.
klaria dito dito dito
934: 28. 4.
Aleniska donationsfonden
29,971: 27. 8. 99,395' 10 3
Summa lii?1,073: 15. 6.
Någon erinran från Revisorernes sida har vid dessa räkenskaper icke ifrågakommit:
och befunnös, vid anställd inventering, säkerhetshandlingarne i god ordning.
Vexel-niidenisningeiis Normalskola.
Af Direktionen i Sällskapet för vexelundervisningens befrämjande lemnäs redogörelse
för ej mindre normal-skolans egna tillgångar och det till densamma utgående
stats-anslag, än äfven för de medel, hvilka blifvit anvisade för Stockholms folkskolelärare-seminarium
samt till stipendier åt elever derstädes; och äro räkenskaperna öfver
dessa statsmedel för revisionsåret utan anmärkning i Kongl. Kammar-rätten granskade:
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell:
24
—. IM --
Debet:
Balans från år 1856:
Tillgångar....
30,263. — 7.
Doneradt kapital, 8,000 R:dr, föres inom linien.
Uppbörd:
Stats-anslag till norm al-skolan
2,00C
Dito till folkskole-lärare-seminarium ....
Dito till folkskole-lärare-elever
Ränte-medel
•••••••
Års-afgifter af ledamöter
För försålde skolmaterialier
Restituerade medel
Hyres-medel
2,000
—
—.
666
32.
—
800
—
1,411
33:
4.
60
—
3,489
25.
-—
68
29.
6.
100
—
—.
8,596: 23. 10.
Summa
38,859: 24. 5.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
2,616: 32. —
Reparationer och onera
177: 26. 6.
Ved, ljus och renhållnings-kostnader  1,111: 26. —
Stipendier åt folkskole-lärare-elever
800: — —
För inköp af böcker och kartor samt trycknings
och
bokbindnings-kostnader m. m  3,355: 30. 3.
Pensioner
61: 33. 4.
Diverse utgifter  — 44: 7. — 8,167: 11. 1.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
3,376: 43. —
Utlånta medel
26,165: 40. —
Fordringar  400: — —
Fordran i f, d. Bokhandlaren Bagges konkursmassa
749: 26. 4. 30,692: 13. 4.
Doneradt kapital, 8,000 R:dr, föres inom linien.
Summa 38,859: 24. 5.
8 l.
Vid granskningen af dessa räkenskaper hafva Revisorerne funnit hufvudräkningen
vara mindre noggrannt uppgjord, såsom exempel hvarpå må anföras, att fullständiga' bloch
utgående balanser för året saknas; att stats-anslaget för anskaffning af skolefféktef,
1,000 R:dr, finnes slutredovisadt med en fyllnadssumma å 38 R:dr 24 sk. af Sällskapets
egna medel, utan att denna post blifvit i hufvudräkningens utgifts-konto upptagen m, m.;
hvilket Revisorerne, till rättelse för framtiden, ansett sig böra anmärka.
- 187 —
§ 2.
Revisorérne fä jemväl anmäla, att af räkenskaperna ej kunnat inheratas, huruvida
någon åtgärd blifvit vidtagen att utbekomma Direktionens i aflidne Bokhandlaren
Bagges konkursmassa egande fordran å 749 R:dr 26 sk. 4 rst., eller om den, under
rubrik: »Strinholms skuld», förekommande post å 409 R dr blifvit under revisiousårets
lopp genom någon afbetalning minskad.
Nya Elementar-skoiaii i Stockholm,
Dess räkenskap, som utan anmärkning undergått granskning i Kongl. Kammarrätten
och icke heller föranlelt till någon erinran från Revisorernes sida, utvisar följande
förhållande:
Debet.
Dalans från år 1&56:
Tillgångar
10,043; — 3,
Uppbörd:
8,616: 32. —
5,683: 16. —
2,760: — —
]'264: 12- ~ 18,324: 12. —
Summa 28,367: 12. 3.
Credit.
Utgifter:
Löner och arfvoden
9,640: 16. —
Till skolhus-byggnaden
5,750: — —
Diverse omkostnader
3,179: 7. 8. 18 569: 23 8
Balans till år 1858:
Kontant behållning
3,413: 19. 11.
Inventariers värden
6,384: 16. 8. 9 797. 36. 7
Ordinarie stats-anslag
Extra dito
Afgifter af lärjungar
Diverse inkomster
Summa 28,367: 12. 3-
- 188
Bergs-skolan i Fahlun,
Räkenskapen, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, redovisar förhållandet
med inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag från riksstatens 6:te hufvudtitel:
Aflöning till ordinarie lärare 2,200: — •
Arfvodes-medel
1,500: — ■
Stipendie-medel  •....  800: — -
Till inköp af böcker
500: — -
Af utländsk elev inbetalda
Försäljnings-medel
...
5,000
200
88
5,288: —
Balans till år 1858:
Skuld.
Summa
33: 35. 9.
5,321: 35. 9.
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld
Utgifter
260: 46. 5.
Till ordinarie lärare
2,200:
— —
» extra dito
433:
16. --
» stipendiater och vaktbetjening
458;
16. —
Materiel, byggnader och reparationer m. m
1,969:
5. 4.
5,060: 37. 4.
Summa
5,321: 35. 9.
Revisorerne hafva icke funnit något att vid berörde räkenskap erinra.
Anslag till Trädgårds-föreningens elevskola.
Redogörelsen för berörda anslag bar utan anmärkning blifvit granskad i Kongl.
Kammar-rätten.
— 189 —
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1856:
Behållning
Inkomst:
Stats-anslag
Balans till år 1858:
Skold
Sömma
Credit.
Utgifter:
För elevernas underhåll och undervisning m. m
Summa
Revisorerne hafva icke funnit något att härvid erinra..
93: 29. 4
1,333 16. -
330: 47. 4.
1,757: 44. 8.
1,757: 44. 8.
1,757; 44. 8.
Kong!, och Hvitfeldtska stipendie-fonden.
Granskad utan anmärkning i Kongl. Kammar-rätten, har denna fonds räkenskap
icke heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
B:ko.
Riksmynt.
87,509:
86.
Uppbörd:
Jordeboks- och grundräntor
m. m
2,477:
99
Arrende-medel
6.138:
8,
Arbets-befrielse-afgift
10,884:
62,
Sk juts färds-befrielse- dito
\
1,222:
—
Transport:
20,722;
69.
— 190 —
Transport: 20,722: 69.
Intresse-medel....
4,704: 12.
Diverse inkomster
575: 91.
S:r 26,002: 72.
Balans till år 1858:
Skuld
314: 93.
Summa 113,827: 51.
Credit.
Balans från år 1856:
B:ko.
Skuld
...»  196: 26. — 297: 81.
Afskrifningar och afkortningar:
För förmedling och diverse orsaker
■•••  1,262: 93.
Utgifter:
Aflöning
2,304:
Kleresiets friheter
27: —
Till fattiges understöd
45: —
» Hvitfeldtska graf kassan  17: 12.
Uppbörds- och redogörelse-arfvode
450: 96.
Stipendier
11,340: —
Extra utgifter
1,965: 97.
S.r 16,150: 5.
Balans till år 1858:
Kontant behållning
^ 466 72.
Utlånta medel samt öfriga fordrinar
95,650: —
S:r 96,116: 72.
Summa 113,827: 51.
Anslaget för National-iiiusei-byggnaclen.
Redogörelsen för berörda anslag, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad
utan anmärkning, har ej heller hos Revisorerne föranledt till någon erinran. Förhållandet
med dispositionerna å ifrågavarande anslag inhemtas af nedanstående 2.ne tabeller,
innehållande, den ena, en specifik förteckning öfver utgifterna under förevarande revisionsår
oeh, den andra, en summarisk framställning deraf från byggnads-arbetets början till
1857 års slut.
— 191 —
Iso Redovisning för inkomster och utgifter under år 1857s
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
-  26,652: 27. 1.
Uppbörd:
Af stats-anslag
115.000:
Diverse inkomster  2jp88:_2. 8. 117,088: 2. 8
Balans till år 1858:
Skuld
8,611: 25. 8.
Summa 152,352: 7. 5.
Credit.
Utgifter:
Musei-byggnaden  ,  56,682: 29. 4.
Upphandling af inventarier och förråd
43,406: 7. 7.
Biarbeten
5956’ 10 7
Diverse utgifter ••••••• M.m 24! 7. ,20>425; 24, j
Balans till år 1858:
Förskotter
31,926: 31. 4.
Summa 152,352: 7. 5.
2te Summarisk redovisning öfver anslaget till Nation al-iuusei-bygguaden, från byggnadsarbetenas
början intill 1857 års sint:
D ebet.
Från och med år 1846 till och med år 1857 äro af anslaget lyftade 615,000: — —
Diverse inkomster af hyres- och försäljnings-medel
12,881: 27. 9.
Summa 627,881: 27. 9.
Credit.
Utgifter för byggnaden till och med år 1857
569,603: 4. 10.
Balans till år 1858:
Förskotter ,
31,926:31. 4.
Materialier och instrumenter
26,351: 39. 7. 58 278: 22. 11.
Summa 627,881: 27. 9.
1
~ 192 -
S 1-
Kevisorerne anse sig böra hemställa, att, om och när medel af Rikets Ständer
framdeles anslås till fullbordan af nämnde Museum, det vilkor dervid bör fästas, att,
så vidt sig med fördel göra låter, arbetet må verkställas af Svensk materiel och af
Svenska händer till inhemska konstskicklighetens befrämjande.
Beträffande detta, ä nks-statens 8;de hufvudtitel uppförda anslag, stort 3,094
R:dr 8 sk., få Kevisorerne meddela, att större delen deraf, 2,094 R:dr 8 sk,, blifvit anvisad
till aflöning åt 3:ne fattigläkare och till medikamenter för fattige sjuke, i enlighet
med hvad tillförene egt rum, samt att återstoden af anslaget, 1,000 R:dr, användts till
medikamenter för Stockholms stads och läns kurhus, hvilken inrättnings räkenskaper
dock icke blifvit till Revisorernes granskning öfverlemnade.
Tili någon erinran från Revisorernes sida har räkenskapen icke föranleda
Denna räkenskap, som innefattar redovisning för de, i följd af nämnda embetsverks
Advokat-fiskals-kontors och Ofver-revisions-departements väckta åtal, till betalning
ådömda medel, är utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten.
Deraf inhemtas:
Anslaget för allmänna fattigvården i Stockholm.
Kongl. Kammar-rättens aktorats-räkning
Debet.
hulans från år 1856:
Dtestående aumärkningsmedel
211,270: 23. S
Uppbörd:
För Advokat-fiskals-kontoret
* Provins-räkenskaps-kontoret
» Militie- do d:o
>) Civil- d:o d:o
25,618: 45. -  17,664; 25. 9f.
2,415: 42. 11.
828: 41. 10: 46,628: 11. 6|,
Summa
257.798: 34. 9|.
— 193 —
C 7'edit.
Afskrifningar:
För Advokat-fiskals-koutoret
60: 40. 7.
» Provins-räkenskaps-d:o
842: 45. 7.
» Militie- d:o d:o
43: 4. 6.
» Civil- d:o d:o
6: 9. — 953. 3 g
Leverering och nppdebiteriiig:
För Advokat-fiskals-kontoret
10,009: 5. 10.
» Provins-räkenskaps-d:o
18,825: 9. 9^.
» Militie- d:o d:o
1,042: 22. 9.
» Civil- d:o d:o
540: 22. 9. 30,477: 13. 1J.
Balans tili år 1858:
För Advokat-dskals-kontoret
214,940: 27. 2.
» Provins-räkenskaps-d:ö
4,432: 30. 9.
» Militie- d:o d:o
3,898: 28. 4.
» Civil- d:o d:o
3,096: 27. 9. 226,368: 18. —
Summa 257,798: 34.
1 sammanhang med granskningen af denna räkenskap hafva Revisoreme, jemlikt
föreskriften i 6 § af den för dem den 17 April 1841 utfärdade instruktion, eftersett
hvilka åtgärder blifvit vidtagna i afseende å redogörares proprie-balanser.
Enligt 1857 års riks-hnfvudbok uppgingo dessa balanser vid samma års slut till
nedannämnde belopp:
Riksgälds- och
diverse verks
Stats-medel. medel. Summa.
Östergötlands län
4,035:
Gottlands »
1,199:
Kalmar »
932:
Hallands »
Göteborgs »
948
Nerikes »
5,637
Westmanlands »  :  2,344:
Wester-Norrlands »
15,304:
Westerbottens »
156:
Norrbottens »
79:
Öfverst åthållare-embetet
850:
Fångvårds-styrelsen
3,666:
Krigs-kollegium
1,213:
General-tullstyrelsen
101,599:
Serafimer-ordens-gillet
Summa 137,967:
25
26.
4.
2,578:
8.
4.
6,613:
34.
8-
21.
5.
159:
15.
1.
1,358:
36.
6-
20.
10.
139:
46.
— -
1,072:
18.
lo-
—
—
530:
40.
11.
530:
40.
ll-
1.
10.
6,060:
34.
9.
7,008:
36.
7-
18.
1.
:
5,637:
18.
1-
23.
8.
.—
2,344:
23.
8-
5.
1.
13,980:
35.
4.
29,284:
40.
5.
1.
3.
—
—
156:
1.
3.
18.
6.
—
79:
18.
6.
38.
2.
3,491:
41.
11.
4,342:
32.
1.
28.
4.
—
—
3,666:
28.
4.
23.
11.
—
—
1,213:
23.
11.
27.
8.
9,222:
22.
4.
110,822.
2.
—
—
—
235:
2.
5.
235:
2.
5.
15.
1.
36,399:
7.
1.
174,366:
22.
2.
— 194 —
De betydligaste proprie-balanserna vid revisionsårets slut voro, enligt aktorat»-räkningen,
följande: s
F. d. Landt-räntmästaren A. M. Tollins
7,254: 16. 4.
» Uppbörds-tullförvaltären M. F. Finérs  107,027: 38. 8.
» Kronofogden C. Öhboms
7,603: 23. 6.
» Bergsfogden J. F. Furtenbach»
6,165: 28.
aflidne Landt-räntmästaren E. G. Harlins
22,112: 24. i).
» Läns-bokhållaren C. Langlet s
15,002: 23. 6.
f. d. Krono-uppbörds-kommissarien G. H. Hästeskos  3,070: 29.
» Krono-uppbörds-kommissarien J. A. L. Fristedts
3,609: 27. 8.
» Redogöraren vid Korrektions-inrättningen på Långholmen, Ka
mereraren
P. J. Weidels
2,119: 30. 4.
aflidne Karta-sigillata-kassören C. E. Widegrens
7,839: 43. 6.
» Redogöraren för cellfängelse-byggnaden i FahlunH. J. Indebeton’s 4,773: 40. 6.
Af ofvanstående proprie-balanser har, under revisionsåret, förändring egt rum endast
med f. d. Uppbördsförvaltaren M. F. Finérs, derå 3,819 R.dr 25 sk. 4 rst. blifvit
inlevererade. För öfrigt anse sig Revisorerne böra omförmäla, att f. d. Kamereraren
vid Drottninghuset Johan Möllers, i sednaste revisions-berättelse omförmälda, propriebalans
blifvit till fullo inbetald med 2,294 R:dr 36 sk.; äfvensom att afbetalning skett
å Kronofogden C. Lindströms med 670 R:dr, så att å sistberörde, i behörig ordning till
ett belopp af 4,846 R:dr 24 sk. fastställda balans, vid årets slut endast återstodo
666 R:dr 24 sk.
Någon erinran vid denna räkenskap har hos Revisorerne icke förekommit.
Expensmedéfc-räkniiigariie.
Revisorerne hafva granskat dessa räkningar för nedan upptagna verk, dervid utgifterna.
befunnits hafva uppgått till följande belopp:
Justitié-stats- och révisions-expeditionerna
6,195: 32. —
Justitie-kanslers-expeditionen
608: 45. 4.
Utrikes departementets Expedition
15,461: 19. —-
Civil- dito dito
4,540: 3. 4.
Finans- dito dito
•  2,145: 45. 10.
Ecklesiastik- dito dito med Riks-arkivet och Kongl.
Bibliotheket
4.
Svea Hofrätt
3,366: 3o: 2.
Göta dito
2,764: 36. 3.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
9,401; 21. 8.
Krigs-hofrätten
1,104: 15. _1.
' Transport: 51,217: 19, —
— 195 —
. „ . ' Transport: 51,217: 19. —
Kammar-kollegium
2 832* 33
Stats-kontoret
3 359- 13
Bergs-kollegium
’ ggg: I. 3.
Kommerse-kollegium
j qqq. -f _J
Kammar-rätten
4 107- 26 8
Rundhets-kollegium  .'
3,836:' 26.' 6.'
Orverstathallare-embetet
3 lil- 40 !]
Ofverintendents-embetet
2 217- 23' 2
General-Iandtmäteri-kontoret
2 453- 35* 4
Fångvårds-styrelsen
1*740' i26* 7.
Kontroll-verket..........
1 105- 36" 8*
Tabell-kommissionen
3 032: 36 1
Karta-sigillata-verket
*736: 28 —
Summa 87,810: 12. 2.
Vid dessa räkenskaper hafva Revisorerne icke funnit något, vara att erinra.
I finna Land tfoniks-iiistitut.
Räkenskapen for nämnde Institut, hvilken är upprättad efter fardags-år och omfattar
tiden från och med den. 14 Mars 1857 till samma dag 1858, har, enligt hvad en
å hufvudboken befintlig påskrift utvjsar, först i slutet af nästlidne Augusti "månad inkommit
till Kongl. Kammar-rätten och således ännu icke kunnat derstädes granskas.
De i berörda räkenskap förekommande belopp tro utförda i Riksgäld; och redovisas
Institutets inkomster och utgifter sålunda:
Från den 14 Mars 1857
till samma tid 1856.
Riksgäld.
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
114,421; 47. 2.
Inkomster:
Stats-anslag
12,000:
—
Afgifter af elever
15^977: 39. 6.
Egendomens afkastning m. m  51,265: 28. 5. 79,243' 19 11
Balans till år 1858:
Skulder
32,482: 42. 6.
Summa 226,148: 13. 7.
— 196 -
Credit.
Balans från år 1856:
Skulder
27,735: 18. 11.
Utgifter:
För Institutet och egendomen
80,531: 21. 7.
Balans till år 1858:
Tillgångar
117,881: 21. 1.
Summa 226,148: 13. 7.
Emot räkenskapen, som är förd med noggranhet och ordning, har någon anmärkning
ej förekommit hos Revisorerne, som likväl anse sig böra anmäla, att af densamma
icke kunnat utrönas, huruvida den Institutets styrelse, såsom vilkor för stats-anslags åtnjutande,
ålagda förbindelse, att vid Institutet årligen underhålla 24 fri-lärlingar och 4
fri-elever blifvit under revisionsåret behörigen fullgjord.
Institutets räkenskaper, hvilka granskas af särskilda Revisorer och, jemlikt Kongl.
Maj;ts nådiga bref af den 5 Mars nästlidne år, hädanefter jemväl böra för sådant ändamål
öfverlemnas till Kongl. Kammar-rätten, hafva, för det år denna revision omfattar,
ännu icke undergått granskning i bemälde embetsverk.
Nedanstående tabell redovisar förhållandet med denna inrättnings inkomster och
utgifter sålunda:
Allmiimia Institutet för döfstumma oell blinda,
Debet.
Balans från år 1856:
Tillgångar
150,739: 1 2.
Inkomster:
Stats-anslag ..
Intresse-medel
Kollekt-medel
Hyres-medel...
22,333: 16. —
6,156: 46. 8.
2,123: 29. 2.
400: — —
Underhålls-afgift af betalande elever
3,609: 14. 4. 34,623: 10. 2.
Skulder
Balans till år 1858:
Summa
3,132: 5. 4.
188,494: 16. 8,
— 197 —
Credit.
Balans från år 1856:
Skuld. ..
1.000:
Utgifter:
Aflöning
Kost och beklädnad, medikarnenter ra. m.
Reparationer, onera, inventarie-inköp in. ra
Lifräntor
Afskrifning
Diverse
jBalans till år I858:
Kontant behållning
2,453: 22. 5.
Behållning af fastigheter  30,248: 43. 8.
Dito af inventarier
3,133: 16. —
(Jtlånta medel
116,854: 8. —
Fordringar ....... 1,723: 11. - 154,413: 5. 1.
Summa 188,494: 16. 8.
Af räkenskapen inhemtas, att elevernas antal vid berörde Institut under året uppgått
till 119.
Af dessa elever tillhörde:
Afdelningen för döfstumma:
Från rikets stift
» Stockholms stad
Underhållne af Institutets fond
Betalande elever
Ambulanter
Summa elever
Afdelningen för blinda
Frän rikets stift
» Stockholms stad
Underhållne af Demoiselle Backmans pensions-fond ...
Betalande elever
Summa elever
Gossar.
Flickor.
42.
18.
1.
4.
2
1.
16.’
2.
—
2.
61.
w.
Gossar.
Flickor.
9.
■)
15.
1.
1.
3.
12.
19.
88.
31.
119.
6,982: 13. -  22,514: 41. 7
944; 22. 8
1,915:
20: — -  704: 30. 4
33,081: 11. 7.
Någon anmärkning vid dessa räkenskaper har ej hos Rikets Ständers Revisorer
förekommit.
— 198 —
f afseende å den i föregående revisions-berättelser omförmälda frågan angående
den nya byggnad för Institutet, till hvars uppförande Rikets Ständer vid särskilda tillfällen
anvisat tillsammans ett belopp af 157,500 R:dr R;mt, få Re,visprerne, enligt erhållen upplysning,
meddela, att plats för ifrågavarande byggnad visserligen blifvit utsedd i närheten
af öfre Manilla, men att kostnadsförslag och ritningar dertill ännu icke till Kongl.
Maj:t inkommit.
Hvad Institutets förvaltning angår, hafva Revisorerne, som besökt nämnda inrättning,
ansett sig ega skäl att vitsorda det nit och den omtanka, hvarmed Direktionen i
detta hänseende tillvägagått, äfvensom Revisorerne funnit, att de vid Institutet anställda
Lärare på ett särdeles tillfredsställande sätt besörjt elevernas undervisning.
Kolonien Sst Barthelemy.
Enär Revisorerne ej i vanlig ordning fått sig tillställd den redogörelse öfver nämnda
Kolonis förvaltning för det år denna revision omfattar, hvilken det åligger vederbörande
att upprätta och sedermera i gransknings ändamål till Kongl. Kammar-rätten aflemna,
för att derefter Rikets Ständers Revisorer delgifvas, hafva Revisorerne sökt förskaffa
sig upplysning om orsaken härtill, och dervid af en från Herr Stats-rådet och
Chefen för Kongl. Finans-departementet till bemälda embetsverk den 25 nästlidne Augusti
aflåten skrifvelse, bland annat, inhemtat, att Koloniens räkenskaper för revisions-året
skolat uppgöras af dervarande Guvernements-sekreterare, hvilken, under Justitiarien
och Räkenskaps-föraren Fredrik Carl Ulrichs tjenstledighet från den 8 Juni
1857 till den 6 Juli 1858, varit förordnad att jemväl bestrida räkenskapsförare-befattningen,
men att, sedan bemälde Sekreterare, dels i anseende till sjukdom, dels af andra
inträffade hinder, tid efter annan nödgats begära uppskof med aflemnandet af dessa räkenskaper
och slutligen, inför protokollet, hållet i Finans-konseljen uti staden Gustavia
den 8 Juni innevarande år, antagit Justitiarien Ulrichs redan förut gjorda och dä förnyade
anbud att helt och hållet öfvertaga bestyret med ifrågavarande räkenskaper samt
tillse deras ordnande och afslutande inom kortaste möjliga tid, samtlige detta arbete
tillhörande handlingar blifvit afiemnade till Ulrich, som, enligt hvad Herr Stats-rådets
skrifvelse vidare innehåller, i egenskap af tjenstförrättande Guvernör å Barthelemy, uti
underdånig rapport af den 27 förlidne Juni förbundit sig, att lemna ingen möda ospard
för omförmälda räkenskapers skyndsamma afslutandé och öfversändande till Sverige tillika
med 1858 års redogörelse, sorn redan vore färdig och blifvit till öns Finans-konselj
aflemnad.
- 199 -
Utom hvad här ofvan är vordet omförmäldt angående Revisorernes besök å statens
invid hufvudstaden pågående jernvägsbyggnad, å Kongl. Serafimer-lazarettet samt
vid Institutet för döfstumma och blinda, få Revisorerne meddela, att de under sin gransknings-förrättning
jemväl besökt följande veyk och allmänna inrättningar, nemligen: Kongl.
Mynt- och Kontroll-verken. Carolinska Medico-kirurgiska Institutet, Garnisons-sjukhuset,
Stockholms allmänna Barnhus1, Teknologiska Institutet, Kongl. Bibliotheket, Nationalmusei-byggnaden,
Kongl, museum, Naturhistoriska riks-museum samt hospitals-byggnaden
vid lägenheterna Hedvigs- och Conradsberg på Kungsholmen, äfvensom Revisorerne
besett Kongl. Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademiens samlingar samt Arméens
och Flottans förråder å Skeppsholmen.
Enär de nu granskade räkenskaperna i allmänhet äro förda i bankomynt, förstås
med benämningen Riksdaler i denna berättelse öfverallt Riksdaler Banko, så vida ej
annorlunda finnes särskildt utsatt.
För de i berättelsen förekommande siffér-uppgifters öfverensstämmelse med räkenskaperna,
äfvensom för deri intagne tabellers riktighet, är Kamererare!* vid Revisionen ansvarig.
De emot flera af förestående punkter anmälda reservationer, hvilka ej finnas
berättelsen bifogade, äro intagne i Revisionens protokoll.
Hos Kongl. Majit hafva Revisorerne anhållit, det måtte Kongl. Stats-kontoret undfå
nådig befallning att låta utbetala ej mindre de arfvoden, Revisorerne, på grund af 3 §
uti instruktionen, bestämt för de vid denna revision anställde tjenstemän, än ock den
vaktbetjeningen tillagda aflöning jemte kostnaderne för skrifmaterialier med mera; hvarförutan
underdånig framställning skett angående nådigt bestämmande af lämplig vedergällning
åt den Stats-kommissarie, hvilken, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga förordnande,
linder förrättningen Revisorerne med upplysningar tillhandagått.
— 200 —
Likmätigt stadgandet i 68 jj riksdags-ordningen, varder tiden för nästa statsrevision
utsatt till den 15 Augusti 1860.
Stockholm den 14 Oktober 1859.
Högloft. Ridderskapet och Adelns ledamöter:
A. HAMILTON. FREDRIK ALEXANDER FUNCK. C. A. BOGEMAN.
G. STJERNGRANAT. M. WOLFFELT. GUST. NORDENANKAR.
Högvördige Preste-ståndets ledamöter:
CARL FR. BJORKMAN. N. J. EKDAHL, ANDERS SANDBERG.
J. M. MALMSTEDT. ESBJ. BERGMAN. SVANTE GRÉN.
Viillnfl, Borgare-ståndets ledamöter:
F. A. RINMAN. A. R. FALKMAN. G. C. WITT.
F. A. BORG. C. TH. ÖHMAN. AUG. THEOPH. BLOMBERG.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
L. G. ANDERSSON. O. ERICSSON. P. MATTSSON.
AND. PEHRSSON. HERMAN ÖBOM. P. ERIKSSON.
Bruno Johnnsson.
— 201 —
Reservationer t
*
l:mo ri»l lunds Domkyrkas räkenskap, § 1,
a) af Herr Nordenankar, Gustaf: »Emot Rikets Ständers Herrar Revisorers
beslut, att framställa anmärkning rörande sättet för utarrenderingen af åtskillige, Lunds
domkyrka tillhörande hemman, anser jag mig böra anmäla reservation på den grund,
att Herrar Revisorer ej med visshet hafva sig bekant, huruvida ej hvad Herrar Revisorer
i detta afseende vilja påpeka, redan af vederbörande tillämpas.«
Häruti hafva instämt: Grefve Hamilton, A. L., Friherre Funck, F. A., Herr
Bogeman, C. A., Doctor Björkman, Pröstarne Malmstedt och Grén, Kyrkoherden Bergman
samt Herrar Witt och Blomberg.
b) af Herr Falkman: »Emot det sätt, hvarpå anmärkning blifvit framställd vid
förvaltningen af Lunds domkyrkas hemman, får jag mig reservera, enär jag anser det
vara föga välbetänkt, att med den bestämdhet, sorn nu egt rum, förklara, det kyrkans
inkomster skulle ökas, derest de till kyrkan hörande hemman blefve utarrenderade på
offentlig auktion i enlighet med de grunder, sorn finnas stadgade i Kongl, förordningen den
19 Juli 1847. Sådant förutsätter nemligen en slags visshet derom, att så ej redan skett;
men då Revisorerne icke af räkenskaperna, sådana de förefinuas, med säkerhet förmått
bedöma huru härmed sig rätteligen förhåller, anser jag anmärkning, i det skick densamma
blifvit beslutad, hvarken försigtig eller rätt lämplig.»
2:do rid räkenskapen angående iVational-wuseuui, § 1.
a) af Grefve Hamilton, Adolf Ludvig: »Jag kan icke instämma uti det i berättelsen
rörande National-musei-byggnaden intagna yttrande att: »Revisorerne anse sig
böra hemställa, att, om och när medel af Rikets Ständer framdeles anslås till fullbordan
af nämnde museum, det vilkor dervid bör fästas, att, så vidt sig med fördel göra
låter, arbetet må verkställas af Svensk materiel och af Svenska händer till inhemska
konstskicklighetens befrämjande»; — dels emedan jag anser det olämpligt, att Revisorerne,
utan några på utredda och uppgifna sakförhållanden grundade skäl, meddela råd
åt Rikets Ständer; — dels emedan det gifna rådet kommer för sent, då nästan alla utländska
materialier, som komma att begagnas vid National-musei-byggnaden, redan äro
inköpta; — dels emedan jag vet, att redan förut vid detta byggnadsarbete den regeln
blifvit följd att, »så vidt det sig med fördel göra låter, använda Svensk materiel och Svenska
arbetare», och att således ingen anledning funnits till ifrågavarande yttrande; dels
emedan, om man vill utsträcka ofvanstående, »med fördel sig göra låter», äfven till den
fördel, som kan vinnas genom »befrämjandet af svensk konstskicklighet», ingen gräns finnes
för de uppoffringar, staten vid dess byggnader och arbeten skulle kunna åläggas
eller för de missbruk, som deruti skulle kunna halva sin grund och söka sin ursäkt; —
och slutligen emedan denna hemställan kan tolkas som ett klander emot dem, till hvilka
detta arbetes ledning varit lemnad, hvilket, då det är fördoldt, icke gifver det tillfälle
26
302 —
att förklara sig, som ett öppet framställande af en Revisorernes anmärkning skulle
medfurt.»
Uti ofvanstående reservation instämde: Friherre Funck, F. A., Herr Bogeman,
C. A., Herr Stjerngranat, G., Herr Nordenankar, Gust., samt Doktor Björkman.
b) af Herr Rinman: »Undertecknad får reservera mig mot det rörande ^Natio
nal-museum
atgifna yttrande, hvilket jag anser borde hafva följande lydelse: »Såväl af
räkenskaperne som genom besök på stället hafva Revisorerne funnit, att vid denna byggnad
nog mycket utländska materialier blifvit begagnade, och kunna icke undertrycka den
tanken, att det vore önskvärdt, att vid det återstående arbetets utförande, så vidt sådant
blir ändamålsenligt och fördelaktigt, må användas Svensk materiel och Svensk konstfärdighet.
»
Häri instämde: Kyrkoherden Ekdahl, Doktor Sandberg och Herr Falkman.
— 203 —
Kongl. Stats-kontorets
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om verkställd granskning af statsverkets
förvaltning år 1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning uti remiss af den 21 nästlidne Oktober
å Rikets Ständers innevarande år församlade Revisorers berättelse om verkställd
granskning af stats-verkets räkenskaper och förvaltning för år 1857, får Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Stats-kontor härmed afgifva underdånigt utlåtande i nedannämnda
delar och tillika bifoga särskildt yttrande af Ofver-direktören för Mynt- och kontrollverken,
angående de punkter i revisions-berättelsen, som röra förvaltningen af sistnämnde
båda verk.
Af den anledning, att å första hufvudtiteln afförts 12 R:dr 12 sk. Banko, sorn utgöra
värdet af några till Kungsörs kungsladugård anvisade dagsverken, hafva Revisorerne
påyrkat åtgärders vidtagande för nämnde räntas indragning till stats-verket.
Ifrågavarande dagsverken, hvilka utgå af hemmanen Bjurkärnsboda och Karmdahln
i Skedevi socken af Fellingsbro härad, hafva tillförene upptagits uti räkenskaperna
under titel: »Ordinarie afkortning», men äro numera, jemlikt Kammar-kollegii föreskrift
af den 14 Oktober 1851, omförda till anordnings-titel. Rörande den framtida
dispositionen af denna dagsverksränta, har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Orebro län genom utslag den 4 November 1856 förklarat, att densamma skall framgent
till Kungsörs kungsladugård utgöras; men som detta utslag blifvit understäldt och ännu
är beroende på bemälda Kollegii pröfning, torde den af Bevisorerne väckta frågan få
anstå till dess ärendet hunnit i Kammar-kollegium slutligen handläggas.
Revisorerne hafva ($ 8) yttrat, att om tjenlig lokal till embetsrum för Öfverståthållare-embetets
Kansli icke kan i något Kronans hus beredas, eller hyresmedel på
annat sätt anskaffas än genom anordnande af 1,000 R:dr Banko årligen från allmänna
indragnings-staten, på sätt nu tillgår, angeläget vore, att särskildt anslag för ändamålet
å stat uppfördes.
Jemte upplysning, att ifrågavarande hyresmedel alltsedan den 1 April 1817 af
allmänna indragnings-staten utgått med 1,000 R:dr Banko, samt att dessa numera tillfalla
Stockholms stad, såsom egare af det hus, hvarest bemälda Kansli sedan år 1852
är inrymdt, får Stats-kontoret i Revisorernes förrberörda hemställan sig förena.
I afseende å de i § 10 omnämnda 26,000 R:dr Banko, som afförts å anslaget för
restitutioner, får Stats-kontoret endast i underdånighet anföra, att, sedan det vid 1856
204
års bokslut af vederbörande tjensteman begångna misstag med summans debiterande
tvänne gånger blifvit bemärkt, annan utväg för Bokslutaren, till åstadkommande af rättelse
härutinnan, icke fanns än att antingen förfara såsom nu skett, eller ock att i 1857
års riks-hufvudbok upptaga kopparräntan med 26,000 B:dr mindre än densamma i verkligheten
utgjorde; varande genom den vidtagna åtgärden, som skedde utan föregången
anmälan i Stats-kontoret, förhållandet fullständigt rättadt, så att hvarken Riksgäldskontoret
eller Stats-kontoret bekommit mera eller mindre än hvad hvartdera af dem tillhöra
bort.
I anledning af Revisorernes yttrande (§ 11) om ett årligt anslags uppförande å
stat för ersättning åt städerna för mistad inkomst af gernings-ören, får Stats-kontoret i
underdånighet anmäla, att den summa, som för nämnde ändamål anordnats åren 1853—
1857, i medeltal utgjort 744 R:dr 20 öre om året och att utgifter af förenämnda beskaffenhet
förekomma endast i 13 af rikets län; men som ersättningens utbytande emot
bestämda anslag icke torde kunna, utan städernas hörande, ega rum, samt den 1'ör sådant
ändamål erforderliga skriftvexling och öfriga för genomförande af den yrkade förändringen
erforderliga åtgärder sannolikt skulle komma att medföra mera besvär, än de
nu behöfliga uträkningarna föranleda och frågans ringa vigt påkallar, så tillstyrker Statskontoret
i underdånighet, att berörda punkt i revisions-berättelsen ej måtte bifallas, helst
dylika ersättningar torde årligen mer och mer minskas samt slutligen upphöra.
Uti frågan om vissa utgifters anordnande under förskotts-titel, i stället för rubriken:
»Ofverskotten ä stats-verkets inkomster», (§§12 & 13 i revisions-berättelsen) åberopar
Stats-kontoret i underdånighet sitt den 2 December 1858 afgifna utlåtande (sidan 224).
Remiss-akten återställes, och Stats-kontoret framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
A. V. KOCK,
föredragande.
C. W. GRÅÅ.
O. F. af SILLÉN.
Stockholm den 31 December 1859.
Bruno Johansson.
G. V. af Donner.
OfviT-ilircktömis vid Myntoch
kontro 11-v er ken
underdåniga yttrande öiver Rikets
Ständers Revisorers år 1859 gjorda
framställning om ändring i kontrollförfattningarne.
Stor mäktigste, Allernådigste Konung!
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer hafva vid granskningen af Myntverkets
förvaltning under år 1857 icke funnit något att anmärka eller anmäla, som kan
fordra förklaring af verkets embets-personal.
Vid granskningen af Kontroll-verkets förvaltning hafva Revisorerne hufvudsakligen
anmärkt den olikhet i kontrollbehandlingen af guld-, silfver- och tenn-arbeten, som,
enligt hittills gällande stadgar, eger rum mellan de i hufvudstaden och de i landsorterne
förfärdigade dylika arbeten, och yrkat, att i en snart förväntad ny kontroll-stadga skånne
föreskrifter måtte meddelas, att allmänheten må ega visshet derom, att hvarje, med
kontrollstämpel försedt, utbjudet arbetsstycke är af fullgod beskaffenhet; hvarjemte Revisorerne
anmärkt, att Guldsmederne i landsorterne sakna det tillfälle, som yrkesbröderne
i hufvudstaden ega, att få sina prof genast godkända innan de tillverkade arbetena i handeln
utlemnas, och kasserade i händelse de skulle befinnas underhaltige.
Vid dessa Revisorernes anmärkningar och yrkanden anser jag mig böra i allmänhet
erinra, att det icke gifves någon annan möjlighet, att i landsorterne åstadkomma
undersökning af guldsmeds-arbeten före stämplingen och dermed förena samma tillfälle
för Guldsmederne att få sina prof genast godkända innan de tillverkade arbetena i handeln
utlemnas, såsom i Stockholm eger rum, än att ett kontroll-kontor upprättas i hvarenda
ort, der någon Guldsmed kan få rättighet att sitt yrke bedrifva. Men utom det
att inrättandet af kontroll-kontor i hvarje stad och köping skulle orsaka högst betydliga
kostnader såväl för första uppsättningen sorn för inrättningens årliga underhåll och aflöningen
af behöflig betjening — kostnader, som många gånger skulle öfverstiga afgifterne
för kontrolleringen, så framt ej dessa i lika mån skulle förökas och sålunda fördyra
sjelfva guldsmeds-yrkets produkter — skulle det blifva nästan omöjligt att erhålla en
nog stor mängd af skickliga och tillförlitliga personer att bestrida kontroll-tjensterna;
hvarföre all tanka på en slik anordning måste såsom overkställbar förkastas.
För vinnande af den yrkade undersökningen före stämplingen torde lämpligaste
utvägen vara, att i landsorterne guldsmeds-arbetena uti ofärdigt tillstånd uppvisas för
Magistraten eller dennas ombud, den s. k. Stämpel-rådmannen, i tillverknings-orten; att
profspånor tagas af och stads-märket påslås å arbetsstyckena, hvilka derefter återlemnas
till Guldsmeden för att fårdiggöra dem om han så för godt finner; att profspånorna
afsändas med posten af Stämpel-rådmannen till Kontroll-kontoret i Stockholm eller till
— 206 —
vissa i landsorterna nyupprättade kontroll-kontor för att till halten undersökas; att bevis
öfver halten med första återgående post till Stämpel-rådmannen öfversändes, hvarefter
kontroll-stämpeln åsättes, om profspånorna befunnits hafva vederbörlig halt. Att dylikt
förfärande skall orsaka en tidsutdrägt af en, två eller tre veckor, alltefter tillverknings-ortens
aflägsenhet från kontroll-kontoret, är klart, men synes mig icke vara möjligt
att undvika. För större och med sådant förlag, som för bedrifvande af så dyrbara
tillverkningar, som här äro i fråga, försedda verkstäder torde denna olägenhet vara af
ringa betydenhet, men för en mängd Guldsmeder i våra småstäder, hvilka drifva sitt
handtverk i ganska liten skala, skulle en sådan anordning blifva mycket besvärlig, och
för mången rent af dräpande.
Huru man ock må förordna om kontrolleringen, så kan man ändå icke vinna den
säkerhet »derför, att guld- och silfver-arbeten, som blifvit med kontroll-stämpel försedde,
ej äro underhaltige», såsom Revisorerne önska. Ett exempel kan bäst upplysa huru
omöjligt det är att förekomma alla bedrägerier. Många arbeten, isynnerhet af guld, såsom
kedjor, armband m. fl., sammansättas af en nästan otalig mängd fina och om
hvarandra på mångfaldigt sätt hopslingrade delar, och af hvilka man icke kan, utan att
väsendtligen skada arbetet, aftaga prof för undersökning annorstädes än på de ytterst
sittande låsdelarne, hvilka äfven utgöra enda platsen för de föreskrifne stämplarne. En
bedräglig tillverkare kan lösgöra de stämplade bitarne och fastlöda dem på ett annat
arbete af underhaltigt gods, ja af bara förgylld koppar eller messing, och upprepandet af
underslefvet, huru ofta som helst, kan omöjligen förekommas. Flere andra exempel på
möjliga bedrägerier vore det icke svårt att anföra. Uti ganska många fall är det icke
proberingen och kontroll-stämpeln, utan långt mera de s. k. ansvars-stämplarne eller
stads- och namnstämpeln (hvilka före kontrolieringen böra på svenska guld- och silfverarbeten
vara påslagne) som skydda köparen för bedrägeri, emedan dessa göra det möjligt
att upptäcka och till straff befordra bedragaren. Vigten af ansvars-stämplarne har
jag vid ett annat tillfälle sökt framhålla, då jag yrkat dessa stämplars anbringande äfven
på utländska guld- och silfver-arbeten, som i riket införas och till salu hållas, och
hvilka nu blott förses med kontroll-stämpel, isynnerhet som den omständigheten, att de
till kontrollering inlemnas i fullständigt och poleradt skick, ökar svårigheten att utan
arbetets skadande förvissa sig om godsets beskaffenhet.
Huruvida en sådan förändring af kontroll-väsendet, som här ofvan blifvit föreslagen,
kan medföra särdeles större säkerhet för allmänheten, än nu gällande författning
gör möjlig, kan till och med sättas i fråga. Resultatet af den stämplingen föregående
undersökningen beror nemligen i väsendtlig mån af den noggrannhet och omtanka, hvarmed
profspånorna aftagas, och det synes mig vara att befara, att det mera invecklade
kontrolleringssättet kommer att väcka och öka hågen att på hvarjehanda sätt kringgå
de reglementariska föreskrifter, som förändringen skulle göra behöflige, och utan hvilkas
noggranna efterlefnad förändringen icke skulle kunna medföra någon egentlig nytta.
En lättnad för landsorts-guldsmederne anser jag kunna beredas med hänseende
till kontrolleringen af deras arbeten. I Stockholm inlemna Guldsmederne dagligen till
s. k. extra-probering prof dels af ädla metaller, som erbjudas dem till inköp, dels af
till förarbetning färdiggjordt smältgods, för att få visshet om de förras värde och det sednares
lagenliga halt. Samma utväg har under sednare åren småningom börjat begagnas
af Guldsmederne i landsorts-städerna, men dessa hafva att bekosta, utöfver den fastställda
betalningen för extra-proberingen, såväl brefporto fram och åter, som kommissionsarfvode
åt den, som mottager och inlemnar profvet och återsänder profsedeln. Kontroll
-
- 20? —
verkets tjenstemän hafva förklarat sig villige att sjelfva emottaga profven från landsorts
st,
liderne samt Öfversända profsedlarne utan särskildt arfvode; om derföre postporto och
tillhandahållande af tjenliga brefkuverter kunde få utgå af Kontroll-verkets expensjnedeJ,
skulle landsorts-guldsmeden för dylika extraprof icke komma att vidkännas större kostnad
än den i Stockholm boende har att erlägga. Den utgift, som sålunda kunde för
stats-verket orsakas, skulle tillsammans med öfrige omkostnader för Kontroll-verket sannolikt
icke komma att öfverstiga det förslagsanslag, som för Kontroll-verkets expenser
finnes i stat upptaget. Jag anser mig likväl böra erinra, att här omnämnda lättnad
skulle i sjelfva verket endast komma till godo de Guldsmeder, som kunna förskaffa sig
tillräckligt förlag för att icke genom den tidsutdrägt, sora för omnämnde probering är
oundviklig (isynnerhet om, såsom hittills, endast ett kontroll-kontor kommer att finnas)
se sig förhindrade att af nämnde minskning i kostnaderne sig begagna.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
JOACH. ÅKERMAN.
Stockholm den 30 December 1859.
Kongl. Skogs-styrelsens
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
ekeplanterings-räkenskaperna för är
1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti afgifven berättelse om verkställd granskning af stats-verkets ^och andra af
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under ar 1857, hafva
Rikets Ständers Revisorer, hvad ekeplanterings-räkenskaperna beträffar, dels anmärkt,
att för året inbalanserats såsom »skuld vid Wisingsborg» 93 R:dr 4 sk. 5 r:st, då likväl
samma skuld funnes i föregående årets räkning utbalanserad med endast 73 R:dr
4 sk. 5 r:t, dels ock anmält, att granskningen försvårats _ genom räkenskapens mindre
ordentliga form och derigenom att verifikationerna icke alltid med tillräcklig noggrannhet
varit ordnade.
Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts medelst nådig remiss Skogs-styrelsen gifna
befallning, att häröfver inkomma med underdånigt utlåtande, får Styrelsen, hvad först
beträffar olikheten emellan 1857 års ingående och föregående årets utgående balanser,
i underdånighet upplysa, att denna oriktighet redan förut blifvit af Revisionen i Kammar-rätten
anmärkt, och att frågan för närvarande, i sammanhang med andra gjorda
anmärkningar, är på Kammar-rättens pröfning beroende.
Beträffande åter räkenskaps-fortnen, så, enär 1857 års räkenskaper äro förda
hufvudsakligen efter samma formulär, som under de föregående 26 åren utan anmärkning
blifvit följdt, lärer den nu gjorda anmärkningen få anses afse, icke sjelfva den antagna
formen, utan möjligen bristande noggrannhet å dåvarande Förvaltarens öfver Wisingsborg
sida vid räkenskapens uppställning; och Styrelsen har i anledning häraf förständigat
nuvarande Förvaltaren, dels att i detta afseende för framtiden noga iakttaga
redan meddelade föreskrifter, intilldess det nya formulär lör de förvaltande verkens räkenskaper
i allmänhet, som lärer vara under utarbetning, kan varda af Eders Kongl.
Maj:t i nåder faststäldt, dels ock att tillse, det verifikationerna varda med noggrannhet
så ordnade, att all möjlig tydlighet åstadkommes.
Skogs-styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
A. E. ROS.
Stockholm den 18 November 1859.
J. L. Mazér.
— 209 —
Kongl. General-post-styrelsens
nnderdftniga
utlåtande öfver hvad i
1859 års revisions-berättelse förekommer
rörande post-väsendets ordnande.
Underdånigste Memorial!
Genom nådig remiss anbefalld att inkomma med underdånigt utlåtande, med anledning
af hvad uti nådigst öfverlemnadt transsumt af Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers berättelse i 16 § förekommer rörande Post-verket, får General-post-stvrelsen
underdånigst anföra, att då hvad Rikets Ständers Revisorer uti nämnde § yttrat
icke egentligen utgör någon anmärkning, icke ens innefattar en önskan om bestämda åtgärder,
hvilkas vidtagande omedelbarligen beror på Post-styrelsen, utan Revisorerna endast
ansett sig icke kunna underlåta fästa uppmärksamhet vid nödvändigheten deraf, att, vid postväsendets
ordnande, ändamålsenliga åtgärder skyndsamt vidtagas, hvarigenom de ofta upprepade
poströfverierna, så vidt möjligt är, må kunna förekommas; men detta af Revisorerne
skett, såsom de sjelfve anföra, ehuru de af föregångne årens Revisorer anmärkta olägenheter
till en del blifvit afhjelpte och nu äro under behandling för att ytterligare afhjelpas,
samt för öfrigt i väsendtlig mån bero på frågan om större förändringar med
skjutsväsendet i riket; så har General-post-styrelsen, om än formen för ärendets vidare
behandling fordrat Styrelsens hörande, likväl, för det närvarande och under förberörde
förhållanden, icke något att tillägga till de vidlyftiga yttranden, utlåtanden, hemställanden
och utredningar, Styrelsen redan, rörande detta ämne, haft nåden afgifva. Stockholm
den 24 November 1859.
0. VV. STAEL v. HOLSTEIN.
Georg Aineen.
27
— 210 —
Konst General-tiill
styrelsens
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorera granskning
af Tull-verkets räkenskaper för
år 1857.
Storraäktigste, Allernådigste Konung!
Uti Rikets Ständers sednast församlade Revisorers afgifna berättelse, angående
granskning af stats-verkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1857, förekommer, i afseende å Tull-verket:
l:o det Revisorerne af den vid Tull-verkets hufvudbok fogade balans-relation inhemtat,
att uti räkenskapen för Göteborgs inkommande Sjö-tullkammare och för Tullkammaren
i Jönköping sedan flera år tillbaka, under afvaktan af domstols beslut, balanseras,
i den förra 53 R:dr 16 sk. banko och i den sednare 90 R:dr samina mynt, såsom
dessa Tullkamrars fordran hos General-post-styrelsen för medel, sorn varit med
posten under rekommendation afsända, men förkommit, hvadan och då det syntes som
Post-verket, så framt några felaktigheter i afseende å sjelfva rekommendationen ej egt
rum, bort utan rättegång medlen ersätta, men sådant icke skett, Revisorerne fästat uppmärksamhet
dervid att längre tid kunnat förflyta, utan att målen blifvit till behörigt
slut förhjelpta;
och 2:o att, ehuru, efter hvad Revisorerne förnummit, den af handels-bolaget
J. & O. Hall gjorda konkurs, hvaruti General-tull-styrelsen bevakat 5,984 R:dr 34 sk.
banko,
vexlar i stället för sådana, som med protest återkommit, är för lång tid tillbaka utredd
och massan lemnat den dividend, som deruti kunnat erhållas samt dessutom J. Hall
vid konkursens början lemnat riket och genom utmätningsförsök hos 0. Hall är vordet
utrönt, att han saknar all tillgång för gäldande af återstående bristen, 4,832 R;dr 42
sk. 2 rist banko, berörde belopp blifvit fortfarande balanseradt i afvaktan af möjligen
blifvande tillgång hos bolagsmännen, af hvilken anledning och då balanseringen af ifrågavarande
summa redan fortgått en längre tid, Revisorerne hemställt, att summan må
i räkenskapen inom linien föras.
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 21 sistlidne Oktober med
transsumt af berättelsen i förenämnda delar, får General-tull-styrelsen, jemte återställande
deraf, underdånigt utlåtande härmedelst afgifva.
Hvad först angår det uti Göteborgs inkommande Sjö-tullkammares räkenskaper
balanserade belopp, får General-tull-styrelsen i underdånighet anföra, att, enär vid uppräknandet
i Rikets Ständers Bank af en från Göteborg år 1848 under öppen rekommendation
till General-tull-styrelsens Kammar-kontor afsänd remiss af tullmedel, samma
— 211 —
remiss funnits innehålla 53 R:dr 16 sk. banko mindre, än hvad rekommendations-beviset
upptoge, och då General-post-styrelsen vägrat det felande beloppet ersätta, sistnämnda
Styrelse blifvit till Stockholms Rådhus-rätt instämd, med påstående, att nämnde brist
Tull-verket godtgöra; att Rådhus-rätten genom utslag den 27 Septemberl850 härtill förpligtat
General-post-styrelsen, men att, i anledning af deröfver anförda besvär, Kong!.
Svea Hof-rätt medelst utslag den 21 December 1853 förklarat någon ersättnings-skyldighet
ej kunna Post-verket åläggas, förr än sig visat, att Postförvaltaren, som rekommendations-beviset
utfärdat, blifvit känd skyldig beloppet ersätta och tillgång dertill hos
honom saknades, hvilket å Tull-verkets vägnar öfverklagade beslut Kongl. Maj:t under
den 3 Oktober 1856 fastställt; att Post-direktören m. m. A. Gjers på grund deraf blifvit
till I?ådhus-rätten i Göteborg instämd i och för beloppets ersättande; att Rådhusrätten
derstädes, under åberopande af 8 g. 2 mom. i Kongl, förordningen den 16 Februari
1849, förklarat Tull-verket hafva försutit sin rätt till talan mot bemälde Postdirektör,
i fråga om nämnda medels gäldande; att Kongl. Göta Hof-rätt-, uppå besvär,
med undanrödjande af sistberörda beslut, till Rådhus-rättens färnyade handläggning återförvisat
målet, hvilket derefter hos Rådhus-rätten förevarit samt blifvit i December månad
nästlidna år till Rättens afgörande öfverlemnadt, men ätt utslag derutinnan ännu
icke lärer hafva fallit.
Vidkommande de uti Jönköpings Tull-kammares räkenskap balanserade 90 R:dr
banko, torde General-tull-styrelsen få i underdånighet upplysa, att detta belopp saknats
uti en af Tull-kammaren i Januari månad sistlidna år under öppen post-rekommendation
till General-tull-styrelsens Kammar-kontor insänd penning-remiss; att Post-förvaltaren på
stället genom Jönköpings Rådhus-rätts utslag den 14 Juni samma år blifvit ålagd ersätta
Tull-verket ifrågavarande brist, jemte 5 procents ränta derå från stämningsdagen,
samt att beloppet, 135 R:dr R:mt, med tilldömd ränta, 3 R:dr 35 öre, eller tillhopa 138
R:dr 15 öre, numera till Tull-verket behörigen ingått.
Beträffande slutligen frågan om Tull-verkets balanserade fordran uti handels-bolaget
J. & 0. Halls konkurs, får General-tull-styrelsen i underdånighet anföra, att något hinder
icke möter för samma fordrans omförande och balansering tillsvidare inom linien
uti Tull-verkets räkenskaper, såsom Rikets Ständers Revisorer föreslagit.
General-tull-styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. F. FÅHREUS.
ISR. TAUVON. C. J. L. FYRWALD.
Stockholm den 26 November 1859.
Sigge Th. Lundgren.
Kongl. Sundliets-ko i I eg i i
underdåniga förklaring öfver hvad i
1859 års revisions-berättelse,blifvit anmäldt,
beträffande nämnde Kollegii
räkenskaper.
S t o r m ii k t i g s t e, A11 e r n å d i g s t e Konung!
Uti den underdåniga berättelse, som Rikets Ständers Revisorer den 14 Oktober
1859 afgifvit, angående verkställd granskning af stats-verkets samt andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse oell förvaltning under år 1857, har, beträffande
Sundhets-kollegii räkenskaper, blifvit anmäldt, dels att utgiften å anslaget till farsoters
och smittosamma sjukdomars botande, förslagsvis beräknadt till 9,000 R:dr, uppgått
till 24,015 B:dr 10 sk. 9 r:st.. för den vanliga sjukvården, och 12,369 R:dr 13 sk.
8 r:st., för kolera-sjukvården, eller inalles 36,384 R:dr 24 sk. 5 r:st., så att en brist
af 27,384 R:dr 24 sk. 5 r:st. uppkommit, hvilken brist dock borde minskas med 233
16 sk., från föregående året oredovisade rese- och traktaments-kostnads-förskotter, hvilket
sistnämnda belopp i ofvanberörda utgifts-summa vore intaget, då verkliga bristen utgjorde
29,151 K:dr 8 sk. 5 r:st.; dels att af de från Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor,
till fyllande af denna brist, levererade 31,000 R:dr återstode till redovisning vid
årets slut ett belopp af 3,848 R:dr 39 sk. 7 r:st., deraf 3,550 R:dr voro af åtskilliga
läkare uppburne, men icke redovisade, rese- och traktaments-kostnads-förskotter, 233
R:dr 16 sk. i enahanda ändamål utbetalde mot ersättning af Eders Kongl. Maj:ts och
Rikets Krigs-kollegium, samt 165 E:dr 23 sk. 7 r:st. såsom kontant behållning, hvilken
efter 1857 års utgång till Ränte-kammaren inlevererats; med anledning af hvilken i transsumt
meddelad revisions-berättelse, Eders Kongl. Maj:t, genom remiss den 21 nästlidne
November, anbefallt Sundhets-kollegium att inkomma med underdånigt utlåtande.
Med anledning häraf har Kollegium infordrat dess Kamererares förklaring öfver
innehållet af den nådiga remissen, dervid denne hufvudsakligen upplyst, att den egentliga
utgiften å anslaget till farsoters och smittosamma sjukdomars botande för år 185?
uppgått till 36,151 R:dr 8 sk. 5 r:st., ehuru denna utgifts-summa, med tillägg af frän
föregående året oredovisade 233 R;dr 16 sk., rese- och traktaments-kostnads-förskotter.
blifvit uti den till Eders Kongl. Maj,t i underdånighet aflemnade summariska räkning
utförd till 36,384 R:dr 24 sk. 5 r:st., en räkenskapsform, som synts med god ordning
öfverensstämmande och jemväl uti förra årens räkenskaper iakttagen, och detta desto
heldre, som dylika förskotter vanligen ej betacka för året löpande utgifter, hvadan bristen
derutinnan måste fyllas af det påföljande årets anslag; att, enär på ifrågavarande
förslags-anslag, 9,000 R:dr, dock uppstått en brist af 27,151 R.dr 8 sk. 5 r:st., till
fyllande hvaraf Stats-kontoret anvisat 31,000 R.dr, så och med beräkning af från Jönköpings
läns ränteri till kommenderade extra läkaren, Kandidaten J. W. Pihl förskjuten
samt i räkenskaperne afförd aflöning, 200 R:dr, derföre ersättning af Läns-styrelsep
213
ej under året reqvirerats, hvilket förskott således ansetts böra i räkenskapen balanseras,
såsom en medinal-fondens skuld, återstod till redovisning å detta anslag vid årets
slut, pa sätt den Kollegii afgifna underdåniga berättelse om nämnda fonds förvaltning
bifogade summariska räkning utvisar, en summa af 4,048 ii:dr 39 sk. 7 r:st., hvilket
belopp likväl, efter afdrag af berörda skuld till Jönköpings läns ränteri, reducerar sig
till den af Rikets Ständers Revisorer angifna, vid årets slut till redovisning återstående
summan, R:dr 3,848: 39. 7.
Da Kollegium till hvad Kamereraren salunda anfört icke har något att tillägga, får
Kollegium alitsa detsamma, såsom svar a den nådiga, remissen, i underdånighet åberopa
och framhärda r med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. J. EKS T RO *IE R.
E. G. ENGBERG. C. U. SONDÉN. A. TIMOL. WISTRAND.
AX. GABR. CARLSON.
Stockholm den 22 December 1859.
J. Ljungberg,
Chefs-emketets för Telegraf
verket
underdåniga utlåtande, angående en
af Rikets Ständers Revisorer gjord
anmärkning vid Elektriska telegrafverkets
räkenskaper för år 1857.
Underdånigste Memorial!
Sedan Rikets Ständers Revisorer afgifvit berättelse om verkställd granskning af
stats-verkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och för
-
- 214 —
vältning under år 1857. har, med öfverlemnande af ett ur samina berättelse gjordt utdrag,
innefattande en framställning i afseende på bokförings-sättet för Elektriska telegraf-verket,
Eders Kongl. Majit, genom nådig remiss den 21 sistlidne Oktober, anbefallt
Chefs-embetet för Telegraf-verket i riket, att med underdånigt utlåtande i anledning
deraf till Eders Kongl. Majit inkomma.
Den utaf Rikets Ständers Revisorer anmärkta omständighet att, oaktadt Telegraf-verkets
räkenskaper föras på kalender-år, räkningen efter årets utgång hållits oafslutad,
för att deri afföra sådana, under det påföljande året bestridda utgifter, hvilka
ansetts tillhöra det nästföregående året, har redan förut gifvit anledning till anmärkning
i Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätts Ofver-revisions-departements Civi
1-räk en sk ap s-kontor, med anledning hvaraf Chefs-embetet den 17 sistlidne Oktober förordnat
att, i stället för ofvanbeskrifna, hittills använda bokförings-sätt, hvilket ansetts
ändamålsenligt för vinnande af en lättare öfversigt öfver Telegraf-verkets ekonomiska
ställning under dess med hvarje år vunna större utsträckning, Telegraf-verkets räkenskaper
hädanefter skola vid hvarje kalender-års utgång afslutas.
Vid sådant förhållande lärer den gjorda anmärkningen icke påkalla någon vidare
åtgärd.
Remiss-akten återställes härjemte i underdånighet.
Stockholm den 24 November 1859.
CARL AKRELL.
Willielm Roos.
— 215 —
Kongl. Förvaltningens al'
Sjö-ärendena
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskning af stats-verkets styrelse
och förvaltning år 1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:t, medelst nådig remiss den 21 sistlidne Oktober, anbefallt
Förvaltningen af Sjö-ärendena att, efter vederbörandes hörande, afgifva underdånigt
utlåtande öfver anmärkningar, framställda i ett till Förvaltningen öfverlemnadt utdrag
af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse, angående verkställd granskning
af stats-verkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning år 1857, så får, till fullgörande af denna nådiga befallning, Förvaltningen,
med återställande af remiss-handlingarne och öfverlemnande af infordrade underdåniga
yttranden från Befälhafvarne för Eders Kongl. Maj:t Flottas Stationer i Carlskrona
och Stockholm, underdånigst anföra, att, beträffande först hvad i revisions-berättelsen
förekommer i afseende å dels de vid sednaste inventeringar befunna brister i Stationernas
ekevirkes-förråd, och dels redovisnings-sättet för dessa förråd, så är denna fråga, i hvad
den rörer de anmärkta bristerna i förråden, föremål för laglig utredning och behandling,
och i underdånig skrifvelse den 30 nästlidne Augusti har Förvaltningen anmält redan vidtagne
åtgärder och föreslagit hvad, enligt dess tanke, ytterligare erfordrades för att tillvägabringa
en noggrannare redovisning för och vård om Stationernas virkes-förråd; skolande,
så snart från Befälhafvande Amiralen vid Kongl. Flottans Station i Carlskrona infordrade
upplysningar i ämnet hit inkommit, Förvaltningen i underdånighet föreslå de tillgöranden,
som kunna påkallas i följd af Eders Kongl. Maj:ts genom nådigt bref af den 20 September
sistförflutne år meddelade föreskrift, att allt virket vid Stationerna borde ställas
under uppbördsmanna-ansvar.
Vidkommande åter Revisorernes anmärkning, att upphandlingen af materialier för
förråden icke sker i någorlunda stora qvantiteter, utan att ofta flére små partier af samma
slags vara upphandlas och ingå till .samma förråd under olika titlar, tår, under åberopande
i öfrigt af hvad Stations-befälhafvarne i bifogade underdåniga utlåtanden i afseende
härå anfört, Förvaltningen underdånigst anmäla, att, till förekommande af det
förhållande Revisorerne anmärkt, Förvaltningen alltid, så vidt upphandlingarnes föremål
sådant medgifvit, låtit verkställa dem samtidigt af samma slags artiklar och för båda
Stationerna på en gång, äfvensom vid partiernas fördelning på särskilda leverans-kontrakt
lagts till grund så få anslags-titlar, som, med iakttagande af stadgadt redovisnings-sätt,
låtit sig göra, så att Revisorernes nu gjorda anmärkning icke äger tillämpning å de hufvudsakligare
upphandlingarne för Flottans behof, ehuru det icke kunnat undvikas att af
tillfälliga anledningar upphandling dels inför Förvaltningen och dels vid Stationerna egt
runi af mindre partier; men då har ock Kronans förlust blifvit i samma mån mindre
betydlig, och genom upprättandet af det så kallade stående lagret vid Stationerna har
äfven dessa tillfälliga upphandlingars behöflighet blifvit mycket förminskad.
— 216 —
Den af Revisorerne slutligen yttrade åsigt om fördelen af att allt, som för Flottans
behof erfordras, upphandlades gemensamt, men att hvad som konsumeras hlefve för
hvarje titel affördt till det värde, detsamma eger på grund af det gemensamma upphandlings-priset,
synes visserligen ega skäl för sig, men förutsätter så väsendtliga förändringar
i redovisnings-sättet vid Stationerne, att ändamålsenligheten af dess tillämpning icke
kan utrönas utan föregången fullständig utredning vid Stationerna, hvilken icke kunnat
åstadkommas inom den i den nådiga remissen föreskrifna tid för utlåtandes afgifvande öfver
Revisorernes ifrågavarande anmärkningar.
Förvaltningen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
(’. S. ANNERSTEDT.
CARL LUNDQUIST. C. B. LILLIEHÖÖK.
P. O. BACKSTRÖM,
Referent.
Stockholm den 10 Januari 1860.
A. Falkenstedt.
IkliUiiaivaiHic Amira lens lor
Kong!. Flottans Station i
Carlskrona
nnderdånjga utlåtande, angående de
vid nämnde Stations räkenskaper för
år 1857 af Rikets Stunders Revisorer
gjo.ra annu ckni u gar.
Underdånigste Utlåtande!
Sedan Rikets Ständers Revisorer utfärda-t åtskilliga anmärkningar vid granskningen
af stats-verkets fonders tillstånd, styrelse, och förvaltning underg år 1857, och dorit
— 217 —
bland, vid Flottans räkenskaper för samma år, uti 3 och 5 §§ anmärkningar emot Flottans
Station i Carlskrona, öfver hvilka Kongl. Förvaltningen af Sjö-ärendena anbefallt
befälhafvande Amiralen att med underdånigt utlåtande inkomma, får jag nu detsamma
underdånigst afgifva.
3:dje punkten, sorn angår ekevirkets redovisning, innefattar icke någon egentlig
anmärkning, utan snarare en historik öfver ekevirks-inventeringarne; men då Rikets Ständers
Revisorer derutinnan antyda, att sjelfva sättet för ekevirkets redovisning måtte vara
felaktigt anordnadt, samt att det synes föga troligt, att ett verkligt öfverskott kunde
finnas 1851, helst det kan antagas, att ej mera virke levereras till Varfvet än leveranterne
enligt kontrakter böra aflemna, så torde dessa i sig sjelf ganska riktiga erinringar
dock kräfva en upplysning. Att sättet för ekevirkets redovisning skulle vara felaktigt
anordnadt, är intet skäl att förmoda, men de bästa föreskrifter kunna, om de af okunnige
eller vårdslöse personer ej behörigen handhafvas, leda till villelser, såsom äfven Rikets
Ständers Revisorer, i fråga om uppkommande brister, sjelfve antydt; men huru äfven
öfverskotter kunna komma att visa sig i räkenskaperne, torde böra förklaras, helst
när det icke är större, än 1,771 kubik-fot. Om en ekepjes, som vid ett större arbete
skolat användas, vid upphuggningen inuti befinnes hafva fått en röta, som utanpå ej kunnat
skönjas (hvilket förhållande stundom inträffar med ekevirke), så måste denna pjes
kasseras och en annan ny pjes användas. Nu måste likväl båda dessa pjeser i arbetsjournalen
afföras, såsom till arbetet använde, ty sker det icke, så skulle i räkenskaperna
blifva brist på den kasserade pjesen, emedan denna, kanske sönderhuggna pjes vid ingen
inventering upptages, allraminst till sitt ursprungliga, då obekanta kubik-innehåll;
men en sådan pjes kan innehålla till något mindre arbete användbart virke, och transporteras
fördenskull till en annan arbetspost, eller till sågning. Journal-föraren vid denna
arbetspost, måhända ej underrättad om pjesens redan skedda afföring, anser sig då pligtig
att i sin journal afföra ett så stort kubik-innehåll af den kasserade pjesen, som till
arbetet blifvit användt, men som densamma redan blifvit uti den första arbets-journalen
afförd, får Förvaltaren alltså samma virke affördt till olika kubikinnehåll på ivå särskilta
ställen; han vet ej att afföringen är oriktig, utan den verkställes i räkenskaperna,
som sålunda komma att innehålla ett mindre kubikinnehåll, än vederborde, och således
uppkommer genast ett öfverskott icke genom någons uppsåtliga förvållande, men
genom ett underbefälets misstag, sådant det på ett stort örlogsvarf, med en mängd
olika arbetsposter, ganska lätt kan inträffa.
Öfver 5:te punkten, som angår upphandlingar för varfvets räkning, har det tillhört
Warfs-chefen att sig förklara; och har han anfört följande:
»Rikets Sfänders Revisorer hafva funnit anmärkningsvärd^ att upphandlingen
af materialier för förråden icke sker i någorlunda stora qvantiteter, utan att ofta
flera små partier af samma slags varor upphandlas och ingå till samma förråd under
olika titlar, så att, då t. ex. 100,000 spik af något visst slag under årets lopp
erfordras för förrådet, upphandlas detta parti i flera smärre poster, enligt särskilda
kontraktes, hvarigenom ett mångdubbelt bestyr uppstår dels med besigtningar; dels
vid räkenekaps-föringen, utan någon synbar nytta, men till förlust i pekuniärt hänseende,
då dn omständigheten ej får förbises, att leverantören alltid på hvarje särskildt
parti måste, utom ren vinst pä varan, beräkna ersättning för sitt besvär, utgift för
kontraktslösen m. m.
28
— 218 —
Förhållandet är ej alldeles så, som Herrar Revisorer sålunda antydt. Vid upphandlingar
för Kongl. Flottans behof tillgår nemligen så, att, sedan statsanslagen för året
blifvit Kända, Departements-cheferne upprätta reqvisitions-förslager å behofvet af materialier
med beräknande af kostnaden derför, särskildt för hvarje anslagstitel, hvarvid måste
iakttagas, icke allenast att förslagskostnaden begränsas inom de gifna statsanslagen,
utan äfven att reqvisitionerna af materialier lämpas efter de tillgångar, som kunna vara
att påräkna i förråden, så att det verkliga behofvet af en eller annan artikel, hvaraf
någon behållning i förråden finnes, minskas, för att derigenom bereda tillgång till anskaffning
af andra lika oumbärliga, — en åtgärd så mycket angelägnare, som anslagen eljest
skulle blifva alltför otillräckliga. Härigenom låter det sig lätt förklara, att äfven
mindre partier af en och annan materiel någongång upphandlas, hvilket förhållande äfven
inträffar, då under årets lopp tillfälligt behof af någon artikel uppstår, som ej kunnat
förutses vid års-upphandlingen, eller då, i anseende till försummade leveranser, en
mindre rest af det kontraherade partiet ånyo måste upphandlas.
Sedan omförmälda reqvisitions-förslager inkommit, upprättas på grund deraf auktions-ftjrteckningar,
särskildt för nybyggnads- och underhålls-staterna och särskildt för
extra staten, på det sätt att, då samma materiel förekommer i flera partier, fördelade
på olika titlar, de likväl sammanföras till ett gemensamt parti, hvilket vid auktionen
utropas, hvarefter, enligt hvad hittills egt rum, för hvarje änbjudare ett kontrakt å allt
hvad han till leverans emot antagliga lägsta priser erbjudit utfärdas, till nödig lättnad
vid anslagens redovisning, särskildt för nybyggnads-staten, för underhåll af fartyg
och båtar, för underhåll af hus och byggnader, för förrådets förstärkande samt för extra
staten, hvarunder ingå åtskilliga mindre anslags-titlar, men ej särskildt för dessa mindre
titlar eller för ytterligare mindre partier, såvida ej, hvilket ofta inträffar, sådant vid
auktionstillftlllet af anbjudarne betingas, — en fördel å deras sida i afseende på liqvids
erhållande i mån af skeende leverans, hvilken icke förorsakar någon prisstegring, utan deremot
fullt ersätter det besvär, som för leveranten härmed kan vara förenadt vid leveransens
fullgörande», — Carlskrona, befälhafvande Amiralens Kansli den 10 December 1859.
S. M. v. KRUSENSTIERNA.
C. A. Bergqvitt.
— 219 —
StatioiisrhefäHiafvarens i
Stockholm
underdåniga utlåtande öfver de i 1859
års revisions-berättelse förekommande
anmärkningar vid denna Stations
af Kongl. Flottan räkenskaper för
8r 1857.
Underdånigt Utlåtande!
På grund af Eders Kongl. Maj.ts, i remiss till Kongl. Förvaltningen af Sjö-ärendena,
den 21 sistlidne Oktober gifna nådiga befallning om vederbörandes hörande öfver
de af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer framställda anmärkningar i afgifven
underdånig berättelse angående verkställd granskning af stats-verkets samt andra af
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1857, har Kongl.
Förvaltningen af Sjö-ärendena, genom resolution den 25 sistlidne November, med öfverlemnande
af transsumt, innefattande 4 och 5 § j af förenämnde underdåniga berättelse,
ålagt mig att med till Eders Kongl. Maj t stäldt underdånigt utlåtande inkomma; och
får jag, efter det Stationens Kammar-, Sjömilis- och Warfs-kontor blifvit hördt och med
yttrande inkommit, detta åliggande nu i underdånighet fullgöra.
I 4 § hafva Rikets Ständers Revisorer till en början anfort, hurusom granskningen
af räkningen för Stockholms Stations material-förråd utvisat, »att behållningen till
år 1857 blifvit införd icke enligt 1856 års räkenskaper, utan på grund af förhållandet,
sådant det befanns vid inventeringen från afträdande Material-förvaltaren Tammelin till
de tvänne nuvarande Förvaltarne, hvilka, sedan Kongl. Maj.t nådigst befallt förrådets
skiljande i tvänne delar, detsamma öfvertagit.» Den anmärkta åtgärden, föranledd deraf,
att de två nya Förvaltarne med 1857 års början tillträdde sina befattningar, synes
vara fullkomligen riktig, såvida den grundsats skall gälla, att en hvar åligger svara blott
för sia förvaltning, och en tillträdande uppbördsman följaktligen ej med rätta kan påföra
sig hvarken mer eller mindre, än han i verkligheten emottager, helst den afgående är
pligtig redogöra för hvad han fått omhänder. Frågan om de brister och öfverskotter i
förrådet, hvilka funnits vid jemnförelse emellan inventerings-instrumentet samt afträdande
Material-förvaltarens med år 1856 slutande räkenskap, är också, på sätt Rikets Ständers
Revisorer vidare omnämnt, föremål lör reglementsenlig handläggning, och i sammanhang
dermed äfven frågan om den brist, likasom de öfverskotter, hvilka sednast 1856
års inventerings-instrument, jemfördt med räkenskapen, utvisat i ekevirkes-förrådet, för
hvilket, enligt gällande reglemente, Material-förvaltaren väl skall redogöra, men icke har
något uppbördsmanna-ansvar. Att den brist i ekevirkes-förrådet, som vid de sednaste
inventeringarne ansetts ega ram, till stor del torde vara att härleda just ifrån den omständighet,
hvarvid, såsom det ytterligare heter i 4 § af den underdåniga berättelsen,
Rikets Ständers Revisorer särdeles fästat sig, »eller att år 1843 i förrådet skulle funnits
ett öfverskott af icke mindre än 7,112 rs5\ kubikfot eketimmer», synes mer än sannolikt;
och tillkomsten af ett sådant öfverskott skulle onekligen vara, såsom Rikets Stän
-
— 220 —
ders Revisorer jemväl yttrat, »vida svårare att förklara, än en uppkommen brist»,
derest icke, på sätt Kontoret i dess afgifna utlåtande antagit, omförmälda öfverskott
syntes vara att tillskrifva någon vid 1843 års inventering och deröfver skedd rescontrering
förelupen irring, hvilken det dock numera torde vara omöjligt att utreda. Till någon
del synes visserligen anledningen till den ifrågakomne ekevirkes-bristen vara att söka
i felaktigheter i räkenskapen, men icke i förandet af material-räkningen, hvilken undergått
granskning och befunnits öfverensstämmande med de ifrån arbetsposterna inkomna journaler,
utan deremot i dessa journaler, hvilka grundat sig på uppgifter ifrån de Warfs-under-officerare,
som närvarit vid virkespjesernas uttagning ifrån upplagsställena och dervid lätteligen
kunnat misstaga sig om det rätta numret å virkespjesen deraf, att den varit försedd
med flera äldre ej fullkomligt utplånade olika nummer, eller att, genom ofta skedd
omkastning, sådant nummer blifvit utslitet eller otydligt, af hvilket misstag vidare blifvit
en följd, att då en virkespjes under oriktigt nummer alförts, jemväl ett oriktigt kubikinnehåll
i räkenskapen afförts.
Hvad särskildt beträffar Rikets Ständers Revisorers i afseende å ekevirkes-förrådet
gjorda anmärkning, att »den på grund af inventerings-journalen uppgjorda liqvid å behållningen
till 1857 upptoge 9,801j|| kubikfot, hvilken behållning blifvit genom skriffel
i material-räkningen för år 1857 upptagen till 9,81 l j jj kubikfot,» är förhållandet dermed
så, att den liqvid, som grundar sig på inventeringen af ekevirkes-förrådet, hvilken
verkställdes särskildt och före inventeringen i öfrigt, visserligen utvisade en behållning i
detta förråd af timmer och plankor till ett sammanräknadt belopp af 9,801 ]jj kubikfot,
men att vid den derefter i material-förrådet verkställda inventering, effekter blifvit genom
kassation förvandlade till ekevirke, till ett såväl i inventerings-journalen som i det
deröfver upprättade sammandrag upptaget belopp af 10 kubikfot, hvilka följaktligen rätteligen
uppdebiterats tillika med förenämnde 9,801}j£ kubikfot, hvarigenom verkliga behållningen
uppgått till de i material-räkningen för 1857 upptagna 9,8!1}|| kubikfot, vid
hvilket förhållande Rikets Ständers Revisorers förutsättning af skriffel alltså torde förfalla.
I afseende å Rikets Ständers Revisorers i 5 § gjorda anmärkning, att upphandlingen
af materialier för förråden icke sker i någorlunda stora qvantiteter, utan ofta flera
småpartier af samma slags vara upphandlas och ingå till samma förråd, under olika titlar,
enligt särskilda kontrakter, må det, för så vidt anmärkningen kan röra Stationen,
då enligt författningarne upphandlingarne för Flottans behof i allmänhet verkställas af
Kongl. Förvaltningen af Sjö-ärendena, tillåtas mig i underdånighet anföra, att, då förslagen
till grund för upphandlingarne för ett kommande år, enligt gällande föreskrifter,
skola redan i Augusti månad det föregående upprättas, alltid inskränkte inom angifna
anslagsbelopp, det icke är möjligt att då med säkerhet kunna beräkna allt hvad som
erfordras, helst oförutsedda uppdrag för främmande verks och anslags räkning ofta komma
att genom Stationens försorg verkställas, hvarföre, då skyndsamhet är af nöden, extra
upphandlingar måste ega rum; men då leverans-kontrakter vid sådane tillfällen utfärdas,
sammanfattas hvarje leverantörs alla åtaganden i ett kontrakt, derest icke han sjelf, hvilket
någon gång inträffat, för att skyndsammare kunna utfå liqvid för någon del af leveransen,
som kan fullgöras förr än det öfriga, uttryckligen begärt, att få effekterna upptagne
i särskilda kontrakter. Stockholm af Kongl. Flottans Stations-befälhafvares Kansli
den 9 December 1859.
JOH. LILLIEHÖÖK.
G. A. Sundin.
Styrelsens öfver fängelser
och arhets-inrättningar
i riket
underdåniga utlåtande, angående Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar
vid fångvårds-räkenskaperna för
är 1857.
Stor mäktigste, Al lern ådigste Konung!
Genom nådig remiss den 14 sistlidne November, har Eders Kongl. Maj;t anbefallt
Styrelsen öfver fängelser och arbets-inrättningar i riket att afgifva underdånigt utlåtande,
i anledning af Rikets Ständers Revisorers i bifogadt transsumt af Revisorernes berättelse
upptagne anmärkningar vid fångvårdens räkenskaper för år 1857; och får Styrelsen,
med återställande af den i nåder remitterade handlingen, högstberörde nådiga befallning
härmed underdånigst fullgöra.
Uti 1 § af nämnde berättelse hafva Revisorerne, jemte tillkäunagifvande, att räkenskaperne
i allmänhet befunnits väl och med noggranhet förda, ansett sig böra fästa
uppmärksamheten derpå, att berörde räkenskaper, så vidt de angå de särskilda fängelserna,
ej äro upprättade efter en gemensam plan och att de i afseende på uppställningen
förete väsendtliga olikheter, hvarigenom granskningen i icke obetydlig man försvårats,
hvadan det, enligt Revisorernes tanke vore af vigt, att ett gemensamt, för alla fängelser
lika, räkenskaps-formulär så snart som möjligt blefve uppgjordt. Styrelsen får i anledning
häraf underdånigst åberopa hvad Styrelsen i underdånigt utlåtande den 5 JanHari
1858 anfört öfver en af Rikets Ständers Revisorer vid granskning af 1854 och 1855
årens räkenskaper gjord likartad anmärkning, nemligen, att det olika bokförings-sätt,
som vid särskilda fångvårds-anstalter iakttages, visserligen försvårar räkenskapernas
granskning, likasom det betydligt ökar arbetet vid upprättande af Styrelsens hufvudböcker,
men att dessa olägenheter icke kunna afhjelpas utan en kostnad, som, enligt Styrelsens
förmenande, skulle öfverstiga den dermed åsyftade fördel; att vid de fängelser,
der fabriker och verkstäder på fångvårdens förlag bedrifvas, äfvensom vid de särskildt
anbefallde läns-cellfängelse-byggnaderue, för kontrollen och ordningen i räkenskaps-forhållandena,
ett utförligare redovisningssätt måste genom förande af ordentliga hufvudböcker
tillämpas, än vid de straff-anstalter, der någon redovisning för arbets-produkter
icke tillkommer fångvården, såsom vid Krono-arbets-korpsen och de flesta fästningsfängelserna,
der i allmänhet icke heller särskilda personer äro för redogörare-bestyret antagne,
utan detta bestrides af andra jemväl för annat ändamål vid fångvårds-anstalten
anställde tjenstemän; samt att i afseende å läns- och krono-häktena förekommer ett
tredje redovisnings-sätt, som befunnits nödigt i anseende dertill, att dessa anstalter icke
omedelbarligen förvaltas af Styrelsen, utan af vederbörande Läns-styrelser, hvilka för
essa afgifva redovisning.
_ 222 —
Revisorerne hafva vidare uti 5 § fästat uppmärksamheten ä den skillnad, som förefinnes
i afseende å utspisnings-kostnaden vid åtskilliga fängelser, synnerligast som det
förekommit anmärkningsvärdt, att denna kostnad uppgått till så högst olika belopp vid
fängelser, som äro hvarandra helt nära belägna, såsom förhållandet varit vid fängelserna
i Warberg och å Ny-Elfsborg, der kostnaden utgjort å förra stället 52 R:dr 21 sk.
5 r:st. och å det sednare 81 R.dr 35 sk. 9 rist per år, helst det ville synas, som skulle erforderliga
proviant-artiklar för dessa båda ställen kunna hafva betingats till nära nog enahanda pris.
Styrelsens erfarenhet instämmer dock icke med Revisorernes åsigt i förevarande
hänseende. Skillnaden i varupris på olika orter i vårt med inskränkta kommunikationsanstalter
försedda land, förefinnes nemligen ofta vara högst betydlig. Kostnaden för
fångarnes förplägning å Ny-Elfsborgs fästning har i allmänhet alltid varit hög, oaktadt
Styrelsen vidtagit de åtgärder, som på Styrelsen kunnat bero, för att motverka detta
förhållande, hvilket har sin egentliga orsak deruti att prisen å lifsförnödenheter i Göteborg,
der proviant-artiklarne upphandlas, i allmänhet äro ganska höga, samt att en betydlig
ytterligare förhöjning i dessa pris föranledts af fästningens afskiljda läge, dit transporten
sjöledes är besvärlig och ofta, särdeles vintertiden, förenad med stora svårigheter.
Revisorerne hafva, enligt samma £, jemväl uttryckt det omdöme, att fång-transportkostnaderna
uppginge till högt belopp och vore för fångvårds-anslaget en ganska kännbar
utgift, deruti likväl, så länge nuvarande föreskrifter angående fångars transporterande
vore gällande, Revisorerne ansett någon minskning svårligen kunna förväntas, hvilket
dock ansåges vara önskligt. Styrelsen, instämmande i denna af Revisorerne yttrade
åsigt, nödgas dock härvid erinra, att ifrågavarande kostnader redan under sistlidne och
innevarande år uppgått till vida högre belopp, till följd af den förhöjda skjutslega, som
genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 11 December 1857 blifvit bestämd.
Genom brottmåls-ransakningars hällande mera allmänt, än hittills skett, inom läns-cellfångelserne,
hvarom Styrelsen i underdånig skrifvelse den 4 sistlidne April hos Eders
Kongl. Maj:t gjort framställning, skulle dock dessa kostnader i väsendtlig mån r inskas,
om än andra utgifter för staten genom en sådan förändring föranleddes.
Beträffande Revisorernes uti 12 t; gjorda anmälan, att någon anmärkning till siffran
vid räkenskapernas granskning icke förekommit, men att Revisorerne ansett sig böra
hemställa, att för fullständighets skull och för underlättande af gransk! 5 gen utaf Styrelsens
förvaltnings-åtgärder, hädanefter vid räkenskapen måtte fogas afskrifter af sådana
protokoll, deruti redogörelse meddelas öfver förloppet af de entreprenad-auktioner,
vid hvilka för fångvårdens behof erforderliga effekter och förnödenheter blifvit upphandlade,
får Styrelsen i underdånighet dels upplysa att, då de fleste entreprenad-auktioner
för fångvårdens räkning hållas inför auktoriteter i landsorten samt i allmänhet endast i
det fall underställas Styrelsens pröfning, att de dervid erhållne lägsta anbud öfverstiga
de i gällande stat upptagne prisbestämmelser, icke alla öfver dylika auktioner förde protokoll
äro för Styrelsen att tillgå, dels ock anföra att, enär Styrelsens samtliga protokoll
och handlingar tillhandahållas Revisorerne och, om så påfordras, kunna i uppgifne
afseenden af Styrelsens tjenstemän särskildt för Revisorerne förevisas, afskrifning af ifrågavarande
protokoller synes icke vara af behofvet påkallad; hvadan Styrelsen, hvars
tjenstemäns tid och krafter i allt fall tagas starkt i anspråk, får i underdånighet afstyrka
bifall till denna Revisorernes hemställan.
Hvad slutligen angår Revisorernes i 13 § gjorda anmärkning, att åtskilliga musikaliska
instrumenter, som blifvit för lista krono-arbets-kompaniet af besparings-kassans
— 223 —
medel uppköpte, icke finnas upptagne å den räkenskapen bilagde inventarie-förteckning
eller å persedel-redogörelsen, får Styrelsen underdånigst anmäla, att Styrelsen meddelat
föreskrift om rättelse för framtiden af det anmärkta förhållandet.
Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste. Allern ådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
W. STRÅLE.
R. TH. CEDERSCHJÖLD. VICTOR LJUNGSTEDT.
Stockholm den 12 December 1859.
E. A. F. Lindencrona.
Rong!. Rrigs-kollegii
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om verkställd granskning afbemälde
Kollegii räkenskaper för år 1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:t, medelst remiss den 21 nästlidne Oktober, i nåder anbefallt
Dess och Rikets Krigs-kollegium, att till Eders Kongl. Majit inkomma med underdånigt
utl.itande i anledning af hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
berättelse innehåller om verkställd granskning af Kollegii räkenskaper för år 1857, får,
till fullgörande häraf, Kollegium härhos i underdånighet öfverlemna Kollegii Artilleri-,
Fortifikations-, Intendents- och Afiönings-afdelningars, hvar för sig i dem tillhörande de
-
— 224 —
lar, afgifna underdåniga yttranden, samt angående nedannämnde, Kollegium eller dess
räkenskaper i allmänhet rörande, delar af Revisorernes berättelse underdånigst anföra:
att, hvad först beträffar Revisorernes anmärkning, att i general-kapitalräkningen, under
titel »utlånta medel och behållningar i kontant», inbalanserats ett belopp, som med 13 K:dr 37
sk. 5 r.st öfverstiger den summa, hvilken förekommer i det vid hufvudboken fogade generalsammandraget
af de från föregående år balanserade fordringar och behållningar i kontant,
den anmärkta omständigheten tillkommit derigenom, att den i Kollegium för år
1856 upprättade liqviden öfver de Wadstena krigsmanshus- och Mititie-boställs-kassorna
samt Invalidhus-fonden från Stats-kontoret tillkommande medel uti sistbemälde embetsverk,
efter det Kollegii hufvudbok för år 1856 i koncept var afslutad, rönt en till Kollegii
fördel ledande rättelse, i följd hvaraf Kollegium borde tillgodokomma ofvanberörde
belopp utöfver hvad liqviden upptagit, hvilken rättelse väl iakttogs i 1856 års då icke
ännu utskrifna hufvudbok, men af förbiseende icke kom att inflyta i det dervid bilagda
general-sammandraget ; och soip det anmärkta förhållandet, hvilket egentligen rörer det
1856 års hufvudbok bifogade general-sammandraget, ifrån hvilket utgående balansen med
lika belopp till 1857 års general-sammandrag blifvit öfverförd, enligt Revisorernes eget
förklarande icke i någon mån inverkar på den egentliga räkenskapen, hvarest behållningarne
finnas till riktiga belopp upptagna, förmodar Kollegium i underdånighet, att samma
anmärkning må, såsom nöjaktigt förklarad, kunna förfalla;
att, hvad derefter vidkommer Revisorernes yttrande om de i Kollegii hufvudböcker
för åren 1855, 1856 och 1857 förekommande betydliga anticipationer i åtskilliga anslag
samt beträffande flere anslags otillräcklighet, Revisorerne icke synas hafva fästat erforderligt
afseende å skillnaden mellan anticipationer, som kunna ifrågakomma endast å reservations-
och allmänna anslagen, samt brister å förslags-anslagen, deraf de förra, eller
anticipationerna, alltid måste förekomma, i den mån antingen under ett föregående
år utbetalas medel, som tillhöra det efterföljande årets utgifter, eller ock Kollegium, på
Eders Kongl. Maj;ts nådiga befallning, af under händer egande medel förskjuter utgifter,
som måste förskottsvis anordnas på närmast dithörande anslagstitel, intill dess ersättning
varder af Eders Kongl. Majit i nåder anvisad, samt de sednare eller bristerne å förslags-anslagen,
hvilka brister ersättas af Riksgälds-kontoret, följaktligen aldrig kunna
drabba påföljande årens anslag, om än bristerna måste i räkenskapen balanseras såsom
först under ett påföljande år Kollegium ersatte; och
att, hvad åter angår Revisorernes framställning, om statistiska sammandraget af
utgifterna för beväringsmanskapets vapenöfning, hvilket sammandrag Revisorerne önska
så uppställdt, att detsamma visar utgifterna icke, såsom hittills skett, länsvis utan särskildt
för hvarje regemente eller korps, Kollegium föranstaltat att den sålunda äskade
förändringen i berörde utgifts-sammandrags uppställning varder iakttagen för innevarande
och påföljande årens enahanda utgifter.
Hvad särskildt beträffar Revisorernes anmärkning att uti Krigsmanshus-kassans
och lnvalidhus-fondens år 1857 balanserade kontanta behållningar inbegripas dessa fonders
fordringar hos Stats-kontoret, torde den upplysning anses tillfyllestgörande, att dels
nämnde fordringar bestått i oguldne brister uti 1857 års förslags-anslag, om hvilka bristers
ersättande Stats-kontoret, före afslutandet af samma års hufvudbok, hade erhållit
Eders Kongl. Majrts nådiga föreskrift, och hvarom tvist således icke kunde uppstå, dels
andra lika beskaffade fordringar, såsom 4:de hufvudtitelns, vid ett redogörelse-års utgång,
hos Stats- eller Riksgälds-kontoren innestående och vanligen betydliga anslags-belopp,
225
alltid i Kollega räkenskaper balanserats såsom en kontant tillgång för Kollegium utan
att de sednast församlade eller föregående Revisorer deremot haft något att erinra.
het echinit iRS~akten bif°ga'S’ °ch Krigs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, tro
Stormäktigste,
Aller nådigs te Konung!
Eders Kongl. Maj.ts
O. NORDENSVAN.
C. F. LAURÉN. S. C. NISSER.
Stockholm den 16 December 1859.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
l V. LEFRÉN.
G. SANDELS.
A. W. TOTTIE.
./. II. Öfverström.
Kongl. Krigs-kollegii Artllleii-afdelnings
underdåniga
utlåtande, i anledning al
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskning af nämnde Afdelnings
räkenskaper för år 1857.
Stormäktigste, Al lernådigste Konung!
Vid granskningen af Krigs-kollegii räkenskaper för år 1857, hafva Rikets Ständers
Revisorer, i hvad Artilleri-afdelningen rörer, dels uti 10:de jj fästat uppmärksamhet å det
förhållandet, att fabriksbolaget Malherbe & Comp. i Liittich, som, på grund af uppgifna
omständigheter, hvilka Revisorerne ej ansett giltiga, förhindrats att inom stadgad tid fullgöra
en med Kollegium kontraherad leverans af infanteri-gevär, pistoler och sablar, likväl,
efter af Kollegium tillstyrkt ;bifall, jemlikt Kongl. Maj.ts nådiga bref af den 27 Mars
1857, frikallats från stadgadt bötes-ansvar; — dels enligt 20:de § omförmält, att ett.
bland andra poster, såsom under året redovisadt belopp af 78 R:dr 42 sk., utgörande en del
af till Stockholms Tygförråd lemnadt förskott, afförts, men att någon verifikation dertill
ej finnes räkenskapen bilagd.
29
— ‘22ö
Revisorerne upplysa, att de hufvudsakliga skäl, som bolaget Malherbe & Comp. anfört
till stöd för sin begäran om befrielse från böters erläggande, äro: att bolaget, vid
kontraktets afslutande, hade väntat, att de betydliga beställningarne från Engelska Regeringen
skulle upphöra eller åtminstone minskas, men att detta likväl icke inträffat,
utan deremot nya beställningar tillkommit, nemligen från Ryssland och Japan; att, i
fVjljd deraf, brist på arbetare uppstått jemte stegring i arbetslönerne, samt att det den
22 Februari 1856 afslutade kontraktet först den 26 derpåföljde Mars, behörigen godkändt,
kommit bolaget tillhanda, hvarigenom påbörjandet af arbetet med de från Sverige
beställda effekterna fördröjdes en månads tid, derunder jemväl de nya beställningarne
ingingo och i förväg gåfvo arbetarne sysselsättning.
Vid förordandet af nådigt bifall till ifrågavarande af bolaget Malherbe & Comp.
gjorda anhållan, ansåg Kollegium giltiga och fullt antagliga skäl dertill förefinnas uti
den uppstådda bristen på arbetare till följd af oförutsedda betydliga beställningar från
andra länder, och då i behörigt öfvervägande togs, att dessa beställningar icke gällde
ensamt nämnda bolag, hvilket i sådant fall kunnat och bort derifrån afstå på grund af
tidigare uppgjordt aftal, utan äfven andra fabrikanter, hvilka således sysselsatte ett större
antal arbetare, hvarigenom arbetslönerna stegrades, sannolikt utöfver hvad som beräknats
af Malherbe & Comp. vid uppgörande af kontrakt med Kollegium till priser, betydligt
understigande andra anbud. Men Kollegium hyste och hyser ännu dessutom den
åsigt, att det var ej allenast med Kongl. Maj:ts och Svenska Kronans värdighet mest
öfverensstämmande, att fästa ett billigt afseende å uppkomna svårigheter för den ingångna
förbindelsens punktliga uppfyllande, hvilka ej kunde af leveranten förebyggas eller
undanrödjas. utan jemväl med nödig omtanke mest förenligt, att, för den händelse
statens behof kunde ytterligare erfordra anlitandet af utländska fabrikanter i ett eller
annat hänseende, icke afskräcka eller afhålla dessa genom ett alltför strängt vidhållande
af kontrakts-förbindelser, samt derigenom framkalla svårigheter och pris-stegringar,
som lätteligen kunde för Kronan medföra olägenheter och kostnader, vida öfverstigande
den i det hela obetydliga penninge-uppoffring, hvilken blef en följd af frågans behandlande
på det sätt, som egde rum och nu väckt l evisorernes uppmärksamhet.
Till genmäle å framställningen, att 78 Rdr 42 sk. blifvit såsom redovisade afförde
utan någon verifikation, får Kollegium endast anföra, att sådan handling förefinnes
uti 87:de verifikations-bandet, fol. 5.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste. Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdänigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFREN.
O. NORDENSVAN. S. C. NISSER.
Stockholm den 29 November 1859.
C. d’Orchimont.
— 227 —
Kongl. Krigs-koiiegii Fortiiikatiuiis-afdelniiigs
underdåniga
utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af denna Afdelniugs
räkenskaper för år 1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti afgitven berättelse af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer om verkställd
granskning af Krigs-kollegii räkenskaper för år 1857, omförmäles, för så vidt Fortifikations-afdelningen
vidkommer, enligt 8 13, att i sammandraget öfver »influtna medel
till anslaget för ved och ljus för fästnings- och garnisons-orter» 2:ne poster, en å ! 10
R:dr och en å 52 R:dr 4 sk., upptagas, utan att dessa inkomster till beloppen styrkas
genom bilagde reversaler, — och jemlikt 14 §: att af nyssnämnda anslag blifvit utbetaldt
ett belopp af 916 R:dr 12 sk. för upphandling af 45};’ kortfamnar ved för garnisons-staterna
i Landskrona fästning, efter ett pris af 20 R:dr Banko kortfamnen, oaktadt
dylik ved anskaffats i Helsingborg till 14 R:dr och i Ystad till 12 R:dr, hvaraf
den slutsats dragits, att ungefär samma pris synes kunnat betingas äfven i Landskrona
och hvilket måhända jemväl inträffat, om spekulanter lemnats tillfälle till täflan och icke,
såsom nu skett, ved-anskaffningeu fått, jemlikt Kommendantens hemställan, emot ofvannämnda
summa af garnisons-befälet öfvertagas.
Hvad först beträffar de 2:ne felande reversalen, så och ehuru genom anteckning
å den i 77 verifikations-bandet, fol. 616, fogade anordningen på 110 R:dr finnes upplyst,
att beloppet blifvit återlevereradt, samt oaktadt fol. 1 uti samma verifikations-band utvisar,
att förberörde inbetalde 52R:dr 4 sk. utgjorde hela det oredovista förskott, som hos
Kommendants-embetet i Stockholm från föregående året innestod, hvadan de levererade
beloppens riktighet kunnat af räkenskaperne nöjaktigt inhemtas, har Kollegium likväl
uppmanat vederbörande tjensteman, som har verifikations-handlingarnes ordnande sig uppdraget,
att genom möjligast fullständiga hänvisningar underlätta återfinnandet af de särskilda
inkomst- och utgifts-posterne inom hvarje anslagstitel.
Vidkommande åter frågan om det höga vedpriset i Landskrona, har uppmärksamheten
långt före detta varit fästad vid de högst betydliga prisskillnaderna å ved uti
de Skånska städerna, och vederbörande myndigheter hafva förklarat orsaken återfinnas i
lokala förhållanden, såsom ymnigare skogstillgång på kortare afstånd, lättare och mindre
kostsam transport, säkrare och betydligare afsättning m. m., hvadan såsom slutsats ej
kan dragas, att ett lågt pris i den ena staden förutsätter enahanda förhållande uti den
närgränsande. Revisorernes förmodan, att lägre pris måhända kunnat betingas om spekulanter
lemnats tillfälle till täflan, kan visserligen icke i detta särskilda fall faktiskt vederläggas,
men en mångårig erfarenhet har dock lärt, a.tt vidtagandet af dylik åtgärd med
högst få undantag endast medfört förlust för Kronan, enär vid utlysta auktioner spekulanter
på vedleverauser sällan afhöras, eller ock framställa sådana anspråk, som finnas
— 228 -
helt och hållet oautagliga. saint de myndigheter, hvilka slutligen mäste lemnäs uppdrag
att anskaffa den oundgängliga varan, till följd af under tiden inträffade förhållanden,
stegra sina fordringar, som dock af nödvändighetens tvång slutligen måste godkännas.
Då likväl Rikets Ständers Revisorer nu, likasom vid flera föregående tillfällen, uttalat
den åsigt, att Kronans fördel bäst iakttages och bevaras genom erforderliga effekters
anskaffande medelst upphandling å auktion, äfven då frågan rörer en i afseende å pris
så omvexlande vara, som ved, för hvilken utropspris ej kan på förhand bestämmas eller
prof fastställas till förekommande af godtyckligt bedömande vid besigtniugen, har Kollegium
ansett sig hädanefter böra lemna den fullt fonnenliga behandlingen företrädet framför
en för Kronan i allmänhet ekonomiskt fördelaktigare, enär denna sednare någon gång
möjligen leder till en om än ringa förlust för staten, men alltid kan anmärkas eller
klandras såsom afvikande från stadgade former.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
P. LEFRÉN.
J. af KLÉEN. S. C. NISSER.
Stockholm den 29 November 1859.
O. d'Orchimont.
Kongl. Krigs-kollcgii
Int end ents- a f d el n i ngs
underdåniga, utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af de till denna
Afdelning hörande räkenskaper för
år 1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss å Rikets Ständers Revisorers berättelse
om verkställd granskning af stats-verkets och andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1857, så vidt samma berättelse an^
- 229 —
går Eders Kongl. Maj:ts och rikets Krigs-kollegium och de under dess disposition ställda
medel, får Kollegium å, Intendents-afdelningen härmedelst afgifva underdånigt utlåtande i
afseende på de stats-anslag och fonder, som tillhöra nämnde Afdelnings förvaltning och
redovisning.
(Jti 8:de i; af Revisorernes berättelse om granskningen af räkenskaperne till fjerde
hufvudtiteln hafva Revisorerne anmärkt, a t t, i Södermanlands regementes möteskostnadsräkning
utbalanseras en behållning till år 1858 af 606 R:dr 40 sk. 2 rist Banko såsom
innestående i Nyköpings läns Landt-ränteri, utan att något ränteri-betyg öfver behållningen
funnes räkningen bilagdt.
Med erkännande af anmärkningens riktighet, får Kollegium i underdånighet anmäla,
att Nyköpings läns Landt-ränteris af Lands-kontoret attesterade räkning öfver
Södermanlands regementes mötesmedel för år 1858 inbalanserar från den 31 December
1857 en kontant behållning af 910 R:dr 26 öre Riksmynt, motsvarande 606 R:dr 40
sk. 2 r:st Banko, hvarigenom således blifvit styrkt, att sistnämnda belopp vid 1857 års
utgång i Landt-ränteriet innestod.
Med anledning af de i fråga om anskaffning och underhåll af de så kallade småpersedlarne,
eller skjortor samt inre och yttre fotbeklädnad, nu gällande föreskrifter, enligt
hvilka det skulle åligga Beklädnads-direktionerna vid de indelta regementena att,
då kommendering från regementet utgår, tilldela hvarje kommenderad af manskapet en
ersättning af 8 öre Riksmynt per dag ensamt för småpersedlarne, att beräknas från dagen
efter den, då truppen inträffat å kompani-samlingsplatsen till och med den dag, då
truppen dit återkommit, hafva Revisorerne, enär den ersättning, Beklädnads-direktionen
erhåller af det statens verk eller den inrättning, för hvilken kommendering användes,
blott utginge med T^n-del af det till grund för årsanslaget af Krigs-kollegium bestämda
pris å persedlarnes värde och beräknades först från och med den 31:sta dagen efter den,
då kommenderingen passerat gränsen för regementets stånd till och med den dag, kommenderingen
dit återkommit, i 12 § fästat uppmärksamhet vid de betydliga förluster, beklädnads-fonderna
härigenom skulle komma att tillskyndas, såsom exempel hvaruppå Revisorerne
anfört det förhållande, att för en fångbevaknings-kommendering till Slite på
Gottland Fångvårds-styrelsen, såsom slitningsersättning för hela beklädnaden, utbetalt
blott 582 R:dr 36 sk. 10 r:st Banko, hvaremot af beklädi ads-fondens tillgångar manskapet
tilldelats i ersättning, ensamt för småpersedlarne, icke mindre än tillsammans 417
R:dr 23 sk. 3 r:st.
Nu gällande stadganden i det af Revisorerne omförmälde ämne igenfinnas i 6 i; 3 och
4 morn. samt 13 § af Kongl. Maj:ts förnyade nådiga instruktion för Beklädnads-direktionerna
vid indelta roterade infanteri-regementen och korpser af den 23 Mars 1858. Under
då bestående tjenstgörings-förhållanden inom denna del af Arméen och genom de beklädnads-fonderna
beredda förmåner, dels att beklädnads-anslagen för de särskilte regementena
blifvit bestämda till utgående efter auskaffnings-kostnaden inom orten, i stället
för att beräknas efter ett för hela riket antaget gemensamt värde, dels att genom utsträckt
utlåning af fondernas kontanta tillgångar få tillfälle öka desamma med ränteafkastningen,
hafva Beklädnads-direktionerna ansetts kunna, utan olägenhet eller äfventyr
för beklädnads-fondens bestånd, vidkännas de i följd af småpersedlarnes öfverlåtande
till underhåll af manskapet Direktionerna tillskyndade högre slitningskostnader; men enär
sedermera, i anseende till den tillökning i exercistiden, som för indelta regementen och
korpser genom Kongl. Maj:ts förnyade nådiga underhåljs-reglemente af den 14 Septem
-
- 230 —
ber 1858 blifvit föreskrifven, slitningen af regementenas materiel, både den, sorn af Beklädnads-direktionerna
och den, sorn af Krigs-kolleginm underhålles, blifvit betydligen
ökad, utan att motsvarande anslagstillökning kommit hvarken Beklädnads-direktionerna
eller Kollegium till godo, har ock Kollegium varit betänkt att framställa förslag till förekommande,
så vidt ske kunde, deraf att tillgångarne för ifrågavarande materiels underhåll
skulle blifva alltför otillräckliga.
Uti sin i detta ämne aflåtna underdåniga skrifvelse af den 24 Mars innevarande
år föreslog Kollegium, i fråga om slitningsersättning vid sådane kommenderingar på längre
tid än en månad, som inom eller utom regementenas stånd utgöras och ej kunna
hänföras till vanliga möten eller förefallande kommenderingar:
att, vid kommenderingar till militärtjenstgöring, fångbevakning och fångbetäckning,
ersättning för beklädnads-persedlarnes slitning måtte få utgå och beräknas för hela
kommenderingstiden, eller från och med den dag, då truppen från kompani-samlingsplatsen
uppbryter, till och med dagen för återkomsten dit;
att, vid kommenderingar till arbeten, vare sig för statens eller för enskilda bolags
eller personers räkning, beklädnadsslitnings-ersättningen måtte fä utgå såväl för
fram- och återmarchen som för hvarje dag under kommenderingstiden munderings-persedlarne
i tjenstgöring begagnas; och
att, då Beklädnads-direktion med manskapet träffat öfverenskommelse om anskaffning
och underhåll af skjortor samt inre och yttre fotbeklädnad genom manskapets
försorg, emot en viss betingad kontant ersättning för hvarje dag soldaten under
tjenstgöring dessa persedlar begagnar, Direktionen må äga uppbära enahanda och efter
samma grund beräknad ersättning, hvaremot den för småpersedlarne i 6 § 3 mom. af
instruktionen för Beklädnads-direktionerna stadgade slitningsersättning, sa länge samma
öfverenskommelse vore beståndande, icke komme Direktionen till godo.
Dä Kollegium icke fatt emottaga Eders Kongl. Maj.ts nådiga beslut i anledning
af dessa och öfriga i underdåniga skrifvelsen den 24 sistlidne Mars gjorda framställningar,
torde Kollegium få i underdånighet åberopa samma skrifvelse i nu anförda delar
såsom svar å Rikets Ständers Revisorers förevarande yttrande.
Med tillkännagifvande, att Beklädnads-direktionernas räkenskaper för är 1857 utvisa
ganska betydliga, fastän vid de särskilta regementena och korpserna olika stora behållningar,
kassor eller fonder vid årets slut, hvilka tillkommit genom en omtänksam och
noga hushållning under den tid, staten och rothållarne (eller soldaterne) till hälften hvardera
utgjort beklädnadsbidragen, hafva Revisorerne i 17 § anfört, att detta förhållande,
hvaraf syntes följa, att behållningarne, kassorna eller fonderna icke såsom samfällda för
de särskilta regementena eller korpserna kunde betraktas, samt den omständigheten att
beklädnadsbidragen möjligen i en framtid åter kunde komma att af rotehållarne (soldaterne)
öfvertagas, syntes påkalla, att behållningarne, sådane de befunnos vid 1857 års
slut, blefve på ett ställe, fastän med särskild specifikation för hvarje regemente eller
korps sammanförde, sålunda, att deraf utvisades det belopp, hvarje regementes eller
korps’ Beklädnads-direktion vid nämnde års utgång egde och hvilket belopp, dock med
beräkning af tiden för regementets eller korpsens förseende med ny beklädnad, syntes
böra utgöra en för regementets eller korpsens beklädnad påräknelig befintlig tillgång, att
från det nya statsanslaget till lif- och släpmunderingar vid rothålls-regementena åter
-
— 231
lemnäs för den händelse, att rotehållarne (soldaterne) skulle framdeles komma ätt åter öfvertaga
beklädnads-skyldigheten.
Instämmande i Revisorernes åsigt att de vid 1857 års utgång befintliga behållningar
i de särskilta regementenas och korpsernas beklädnadsfonder icke varit eller äro
samfälda för dessa regementen och korpser, utan tillhöra, hvar för sig, det regementes
eller den korps’ beklädnadsfond, hvarå behållningen uppstått, kan Kollegium deremot
icke dela Revisorernes tanke att dessa behållningar borde utgöra en för regementets eller
korpsens beklädande påräknelig befintlig tillgång, i händelse rotehållarne (soldaterne) framdeles
åter skulle öfvertaga beklädnadsskyldighéten eller att, för nämnde ändamål, beloppet
af behållningarne borde från statsanslaget för lif- och släpmunderingar vid rothållsregementena
återlemnas. Enligt både äldre och nu gällande stadganden, uppbära Beklädnads-direktionerna,
såsom årligt anslag till beklädnadens anskaffande och underhållande,
en fjerdedel af värdet å en omgång munderings-persedlar, med undantag af dels
hufvudbonaöen, för hvilken en niondedel och dels numera skor och stöflor, för hvardera
paret af hvilka en åttondedel af värdet uppbäres. Med denna tillgång hafva Direktionerne
åliggande, att hålla regementet eller korpsen försedd med en ny och en fullt brukbar
mundering och att anskaffa och underhålla prydnader och distinktioner för korporalen,
timmermän och nummerspel äfvensom, i mån af tillgång, tältduksstibletter och bull—
dansbyxor för effektiva styrkan, 20 buldansrockar för handräcknings-manskap och kockar
inom hvarje kompani samt småpersedlar i reserv för utbrytande krig. Ehuru således
munderingen, med undantag af hufvudbonad och yttre fotbeklädnad, är ställd på en
brukningstid af fyra år, medgifva likväl icke i allmänhet beklädnads-fondernas tillgångar,
att de större munderings-persedlarne eller vapenrockar och klädesbyxor varda hvart
fjerde år förnyade, utan sker sådant i allmänhet hvart femte eller sjette år, enär öfriga
persedlar, med undantag af hufvudbonaden, undergå hastig förslitning och således behöfva
ofta förnyas, såsom följd hvaraf större andel af beklädnads-anslaget, än som motsvarar
sistnämnde persedlars verkliga värde i förhållande till de större persedlarnes, för
de förres underhållande tages i anspråk. Då nu slitningen inom de särskilta regementena,
om än på det hela taget eller för flera år betraktad någorlunda jemn, dock för hvarje
år särskildt är väsendtligen olika, såsom hufvudsakligen beroende på den tjenstgöring
eller de kommenderingar regementet under den föregående tiden varit underkastadt, samt
de behållningar, som i beklädnads-kassorua vid 1857 års utgång innestodo, ingalunda
kunna anses, såsom Revisorerne synas antaga, hafva tillkommit blott genom en omtänksam
och noga hushållning under den tid staten och rothållarne, eller soldaterne, till hälften
hvardera utgjort beklädnads-bidragen, utan hufvudsakligen utgöras af sådane medel, som
äro dels afsedde för nyanskaffning af vapenrockar och klädesbyxor dels, såsom i 9:de §
af instruktionen omförmäles, reserverade till uppsättning af småpersedlar för ständigt
vakanta nummer vid de regementen och korpser, inom hvilka träffats öfverenskommelse med
manskapet för de effektiva numren om nyssberörde persedlars anskaffning och underhåll
genom manskapets egen försorg, anser Kollegium hvarken lämpligt eller, med hänseende
till beklädnads-fondernas ömsesidiga rätt, billigt att, derest Eders Kongl. Maj:t och Kronan
samt rothållarne, eller soldaterne, åter skulle komma att gemensamt bidraga till soldatmunderingens
underhåll, staten eller, såsom Revisorerne uttryckt sig, »statsanslaget
till lif- och släpmunderingar till rothålls-regementena» skulle med andra belopp än de,
som i beklädnads-kassorna funnos innestående vid den tid återgången till det förra beklädnadssättet
kunde komma att inträda och sedan kassorna från stats-verket erhållit
sina anslag till samma tid, skulle återlemna 1857 års behållningar, helst återbetalningen
af dessa behållningars verkliga belopp tilläfventyrs kunde tillskynda stats-verket en
utgift, som vid regleringen af det nuvarande beklädnadssättet icke varit förutsedd.
— 232 —
På grand häraf och då, såsom följd af hvad Kollegium haft nåden anföra, den
af Revisorerne ifrågaställda beräkning af tiden för regementens eller korpsers förseende
med ny beklädnad under både det nu och förutvarande beklädnadssättet icke kan med
någon tillförlitlighet verkställas, får Kollegium i underdånighet tillstyrka, att Revisorernes
i denna § gjorda framställningar icke må till åtgärd föranleda.
Vid räkenskapen för särskilda kassor och, fonder hafva Revisorerne i § 1, till
rättelse för framtiden, anmärkt, att å Trosspassevolans-fonden, Norrbottens Hästjägaresqvadrons-fond
och Volontär-vakansmedels-fonden större kontanta behållningar vid 1857
års ingång och slut funnits innestående än som, vid betraktande af förhållandet emellan
inkomster och utgifter under året, enligt Revisorernes åsigt, varit nödvändigt.
Kontanta behållniugarne å omförmäldc 3:ne fonder utgjorde år 1857:
vid årets ingång. vid årets slut.
å Trosspassevolans-fonden  62,589: 20. 5. 20,627: 44. 2.
» Norrbottens Hästjägare-sqvadrons-fond
3,091: 35. 6. 10,125: 37. G.
» Volontär-vakansmedels-fonden
22,245: 35. 4. 13,466: 23. 10;
hvarjemte, i afseende å fondernas inkomster och utgifter, räkenskaperna för nämnde år
utvisa följande förhållanden:
Inkomst. Utgift,
å Trosspassevolans-fonden  23,582: 2. 6. 65,543: 26. 9.
» Norrbottens Hästjägare-sqvadrons-fond
9,548; 13. 4. 2,514: 11. 4.
» Volontär-vakansmedels-fonden
13,611: 31. 10. 22,390: 43. 4.
Då utlåning skett:
är 1857. är 1858.
från Trosspassevolans-fonden af
56,000: — — 26,133: 16. —
» Norrbottens Hästjägare-sqvadrons-fond af
— — 8,000: — —-
» Volontär-vakansmedels-fonden af.  12,000: — — 72,000: — —,
allt Banko, synes det Kollegium, som måst tillse, det kontanta medel för bestridande
af fondernas både förutsedda och oförutsedda utgifter icke skulle saknas, att en mera
utsträckt utlåning, än som sålunda egt rum, icke, utan åsidosättande af nödig omtanke
om Eders Kongl. Maj:ts och Kronans samt fondernas bästa, kunnat företagas.
Slutligen hafva Revisorerne i § 7 fästat uppmärksamhet dervid, att, af de utlånta
medlen, större belopp från förenade Mötespassevolans-fonderna, Trosspassevolansfonden
och Norrbottens Hästjägare-sqvadrons-fond blifvit utlånade mot endast 41 procents
ränta, hvilken räntefot, enligt Revisorernes åsigt, bort kunna höjas, utan att föranleda
förminskning i den för lånen utfästa säkerhet.
Med anledning häraf får Kollegium i underdånighet anmäla, att Kongl. Maj.t, för
att underlätta utlåning af förenade Mötespassevolans-fonden och öfriga under Kollegii
t. d. Underhålls-afdelning ställda kassor och medel, genom nådigt bref den 24 Juli 1844
förordnat, bland annat, att när omständigheterna sä påkallade och högre ränta icke
kunde erhållas, Kollegium egde medgifva räntans nedsättning till 4\ procent för län med
intecknings-säkerhet eller hypothek af i fast egendom intecknad skuldsedel, hvilket nådiga
förordnande innefattade ett undantag från den i Kongl. Maj.ts förnyade nådiga lånereglemente
af den 26 Oktober 1840 meddelade, för Kollegii öfrige fonder fortfarande gäl
-
— 233 —
lande föreskrift, att dylika lan ej finge beviljas emot lägre ränta, än fem för hundrade
om året.
o Da, med kännedom om dessa för f. d. Underhålls-afdelningens fonder beviljade
förmånligare utlanings-vilkor, lanesökande, som velat underkasta sig högre ränta, än fyra
och en half procent, sig icke anmält, samt för de sökta lånen erbjudits säkra inteckningar,
har Kollegium icke trott sig kunna förvägra lån med nyssnämnde räntefot, likasom
Kollegium under tiden, enligt nådigt tillstånd, emot samma ränta belånat obligationer,
utgifne af sådane myndigheter och bolag, hvilka ansetts vederhäftige och varit
försedda med af Kongl. Maj.t fastställda reglementen. Att Kollegium, vid den i slutet
af år 1857 inträffade rubbning i allmänna penningeställningen inom riket, icke begagnat
sig af tillfället att höja räntan, hvilket, enär intecknings-säkerhet, med den förmånsrätt
inteckningar ega, i allmänhet icke beviljats för högre ränta än fyra och en half procent,
icke kunnat ske annorledes än genom länens uppsägning, har Kollegium trott sig finna
en giltig förklaringsgrund deri, att, då bägge Statsmakterna vidtagit åtgärder till förekommande
af de olägenheter, som enskilde bolag och personer af den allmänna ställningen
kunde få vidkännas, ett sådant mål icke borde af ett offentligt verk, äfven med
ringa verkningskrets i dess lånerörelse, motarbetas; men deremot har Kollegium för de
nya lån, som från nämnde tid å de under Intendents-afdelningen ställde fonder beviljats,
vare sig mot intecknings-säkerhet eller obligationer, fordrat och erhållit fern procents årlig
ränta.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdån igste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
G. SANDELS. C. F. LAURÉN.
Stockholm den 8 December 1859.
N. A. Varenius.
30
— 254 —
Kongl, firigs-kollegii
Åflöuiiigs-afdelnings
underdåniga utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskning af 1857 års räkenskaper
för de under denna Afdelning
ställda kassor och fonder.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 21 sistlidne Oktober,
åligger det Aflönings-afdelning en i Eders Kongl. Maj;ts och rikets Krigs-kollegium, att sig
i underdånighet utlåta, i anledning af här nedan omförmälta momenter af Rikets Ständers
Revisorers berättelse om verkställd granskning af stats-verkets med flere fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning år 1857.
Uti berättelsens 7 $ hafva Revisorerne förmält, att de af Eders Kongl. Maj:t vid
särskilda tillfällen nådigst tillåtna åtgärderne att på längre tid utarrendera indelta Arméen
tillhörande, till bostäder för befälet anvisade boställen, »möjligen kunna gifva anspråk
på ersättning åt efterträdarne.»
Då hvarje tiilträdare af en beställning måste underkasta sig de af Eders Kongl.
Maj:t nådigst meddelade föreskrifter i afseende å sättet för löneförmånernas uppbärande,
derom han på förhand eger tillfälle att förskaffa sig upplysning, anser Kollegium de
af Revisorerne befarade ersättnings-anspråken icke kunna med befogenhet framställas.
I afseende å Revisorernes under litt. D. särskilda kassor och fonder, för iakttagande
af framtida rättelse, gjorda anmärkning, att i Wadstena krigsmanshus-kassa och
invalidhus-fonden större kontanta behållningar vid årets ingång och slut funnits innestående,
än som, vid betraktande af förhållandet mellan inkomster och utgifter under året, enligt
Revisorernes åsigt, varit nödvändiga, får Kollegium underdånigst upplysa,
angående krigsrnanshus-kassan:
att af dess vid 1867 års ingång befintliga, i Rikets Ständers Bank deponerade
kontanta behållning, utgörande 35,311 R:dr 18 sk. 10 r:st, icke mindre än 27,867 R:dr
17 sk. 11 r:st, bestående hufvudsakligen uti ränteposter, förfallna vid 1856 års slut, till
kassan ingått den 29, 30 och 31 December 1856, hvadan och då förhandenvarande förhållanden
icke medgäfvo eller påfordrade, att berörda 27,867 R:dr 17 sk. 11 r:st utassignerades
i samma stund de, vid årsbrytningen, inkommo, såväl dessa medel som den ringa
öfriga behållningen af 7,444 R.dr 11 r:st inbalanserades i 1857 års räkenskap med förstnämnda
35,311 R:dr 18 sk. 10 r:st Banko, eller med ett belopp, som icke lärer kunna
anses större, än nödvändigheten påkallade; och
— 235 —
att, enär den innestaende kontanta behållningen vid 1857 års slut, uppgående till
25,673 R:dr 18 sk. Banko, blifvit, med afräkning endast af 2,694 R:dr 1 sk. 7 r:t, som
något tidigare kassan tillgodokommit, under de tre sista dagarne af året 1857 till kassan
levererad, torde jemväl behållningen vid årets slut ingalunda kunna betraktas såsom
större, än nödvändigt varit; samt
angående invalidhus-fonden:
att fondens kassa-behållning den 1 Januari 1857, till stor del tillkommen under
föregående December månad, utgjorde 13,395 R:dr 25 sk. 1 r:st Banko, och ansågs af
Kollegium behöflig för bestridande af de utgifter, Eders Kongl. Maj:t komme att under
de första månaderne af året å fonden i nåder anvisa, och hvartill annan tillgång dä icke
kunde påräknas;
att behållningen den 31 December 1857 uppgick till 41,432 R:dr 50 öre Riksmynt,
hvaraf influtit: den 21 November
R:dr 9,427: 50.
och under December månad
» 25,498: 19.
eller tillhopa l!:dr Runt 34,925: 69;
samt att omedelbarligen derefter, och med ränteberäkning från den 1 Januari 1858, af
fondens nämnda behållning utgifvits ett fastighetslån, stort 37,500 R:dr Runt.
Krigs-koilegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
S. C. NISSER. A. W. TOTTIE,
Stockholm den 9 December 1859,
C. L, Forsberg.
T. f. Kanslern för Krigsakademien,
med underdånigt utlåtande öfver hvad
Rikets Ständers Revisorer anfört vid
granskning af nämnde Akademis räkenskaper
för år 1857.
Underdånigste Memorial!
Genom nådig remiss anbefalld, att afgifva underdånigt utlåtande i anledning af
■Rikets Ständers Revisorers berättelse om verkställd granskning af Krigs-akademiens räkenskaper
för år 1857, får jag, med remiss-aktens återställande, endast i underdånighet
åberopa hvad Guvernörs-embetet vid Akademien uti närlagda infordrade utlåtande i ämnet
underdånigst anfört. Stockholm den 2 December 1859.
Efter nådigste förordnande:
CARL AKRELL
A. Becker.
Gnvernörs-embetets för
Krigs-akademieu
underdåniga utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers yttrande
om Akademiens räkenskaper år
1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 21 sistlidne Oktober, har Eders Kongl. Maj:t anbefallt
Guvernörs-embetet för Krigs-akademien, att, i anledning af bifogadt transsumt af Rikets
Ständers sednast församlade Revisorers berättelse, angående verkställd granskning af
stats-verkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under år 1857, till Eders Kongl. Maj:t med underdånigt utlåtande inkomma.
Till fullgörande häraf får Guvernörs-embetet, i afseende å Revisorernes yttrade
åsigt, att mera fullständighet i redovisningen skulle vinnas om en särskild liqvid öfver de
förskott, som under året lemnats den vid Akademien antagne entreprenören för mathållningen,
bifogades Akademiens kassaräkning, och bemälde entreprenör dessutom, medelst
— 237 —
påskrift å nämnde liqvid, vitsordade beloppet af den fordran, som Akademien vid årets
slut hos honom kan ega, i underdånighet anföra, att Guvernörs-embetet vidtagit sådan
åtgärd i afseende på redovisningen af ifrågavarande förskottsmedel, att den af Revisorerne
såsom lämplig ansedda fullständighet i räkenskaperna derigenom torde vara
vunnen.
Guvernörs-embetet framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj;ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
M. THULSTRUP.
Carlbergs Slott den 30 November 1859.
C. J. E. Wennberg.
Kommittéens för salpeterärendena
underdåniga
utlåtande öfver en af Rikets
Ständers Revisorer, vid granskning
af salpeter-fondens räkenskaper
för år 1857, gjord anmärkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, att afgifva underdånigt utlåtande
öfver den af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, vid granskning af salpeter-fondens
räkenskaper och förvaltning, ui.der år 1857 gjorda anmärkning, »att det
vanliga sammandraget öfver de inom hvarje län meddelade sockenstämmo-bevis angående
tillverkad salpeter saknas vid räkningen öfver salpeter-uppbörden inom Jemtlands län,«
får Kommittéen för salpeter-ärendena underdånigst anföra:
Vid Salpeter-sjuderi-uuderstyresmannen, Löjtnanten Gripensvärds, bland verifikationerne
till salpeter-fondens hufv .dbok för år 1857 befintliga redogörelse öfver samma år i
Jemtlands län förrättade uppbörd af länets salpeter-tillverkning, finnes bilagd, framför
de å nämnde tillverkning utfärdade 18 stycken sockenstämmo-bevis, ett summariskt sammandrag
(fol. 2,243), hvilket innehåller såväl namnen å tillverkarne samt deras hemvist,
som beloppet af hvad de i godkänd vara vid ofvanberörde uppbörds-förrättning levererat
; men på det att äfven ä ett ställe må synas hvilken qvantitet salpeter hvarje producent
uppgifvit såsom tillverkad å sitt hemman, skall, till framtida iakttagande för blifvande
uppbördsman i Jemtlands län, Föreskrift af Konnnittéen meddelas, att öfver de ut
-
— 238 —
färdade sockenstämmo-bevisen öfver den årliga tillverkningen särskildt sammandrag upprätta.
Kommittéen liar derjemte skolat underdånigst upplysa, att, ehuru genom summering
af de i ofvannämnde 18 st. sockenstämmo-bevis uppgifne belopp inhemtas, det
189 L® 6 & blifvit år 1856 i mera omförmälde län anmälda såsom tillverkade, likväl,
sedan derå vid uppbörden i början af påföljande året för fukt och oarter rabatterats
12 1,1?: 12 ft, endast 176 LU 14 U blifvit såsom godkänd Vara emottagna och för Kronans
räkning inlöste, på sätt uppbördsmannens ofvan åberopade redogörelse jemväl utvisar.
Den remitterade handlingen återföljer; och Kommittéen framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, A llernådigste Konung!
Eders Kongl. Majit*
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
O. NORDENSVAN. TH. NYSTRÖM.
Stockholm den 5 December 1859.
11. Schlytern.
f. (i. Karantäns-hommisbionen
i Stockholm,
med underdånig förklaring öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkning
vid karantans-inrättningarnes räkenskaper
för Sr lt!57.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss har Eders Kongl. Majit anbefallt f. d. Karantäns-kommissionen
i Stockholm," att i anledning al hvad uti ett bifogadt transsumt af Rikets Ständers
Revisorers berättelse, angående granskning af stats-verkets jemte deri ill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1857, blifvit i afseende ä karantäns-inrätt-,
— 239 —
ningarnes räkenskaper för nämnde år anmärkt, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med
underdånigt utlåtande; och få undertecknade, ledamöter i f. d. Karantäns-kommissionen
i Stockholm, för fullgörande af denna nådiga befallning, i underdånighet öfverlemna Redogörarens
för karantäns-medlen, Kammarherren E. G. Leyonmarcks i ämnet afgifna underdåniga
förklaring samt, såsom eget utlåtande, underdånigst åberopa samma förklaring.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
A. BRANDSTRÖM. fr. th. berg. c. a. schalén.
Stockholm den 30 December 1859.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti afgifven berättelse af den 14 sistlidne Oktober, angående verkställd granskning
af stats-verkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning under år 1857, hafva Rikets Ständers herrar Revisorer, vid genomgåendet
af rönningarne för karantäns-inrättningarne, anmärkt, att den räkning från Karantäns-befäinafvaren
i Slite, hvilken tjenar till verifikation för kontot »Slite Karantänsinrättning»,
icke öfverensstäminer med berörde konto i afseende ä in- och utgående balanserad
behållning.
Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss infordrat f. d. Kongl. Karantänskommissionens
i Stockholm underdåniga utlåtande i ämnet, samt jag derefter erhållit befallning,
att med underdånigt yttrande i anledning häraf inkomma, får jag i underdånighet
anföra, att ifrågavarande anmärkning är rigtad mot hufvudboken för år 1857
öfver de till Eders Kongl. Maj;ts och Rikets Kommerse-kollegii disposition anordnade
karantänsmedel och rör ett belopp af 46 sk. banko, hvarmed balansen i hufvudboken
öfverskjuta den, som i Karantäns-befälhafvarens räkning tinnes upptagen.
Denna olikhet har uppkommit genom misskrifning uti en af f. d. Karantäns-befälhafvaren
år 1856 afgifven månads-redogörelse, men ansågs af mig så obetydlig, att jag
icke anmälde densamma hos Kongl. Karantäns-kommissionen, för att icke föranleda räkningens
återsändande och förklarings infordrande för en tydlig misskrifning af endast 46
skiliingar, utan infördes derföre i 1857 och 1858 årens hufvudböcker balansen för Slite
Karantäns-inrättning tiil sitt rätta belopp, hvarefter, sedan slutlig redogörelse blifvit till
— 240 —
Kongl. Kommerse-kollegium afgifven för de medel, som f. d. Karantäns-befäihafvaren
haft om händer, nämnde belopp blifvit inbetaldt.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allern ådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigs te
tjenare och undersåte.
Stockholm den 20 December 1859.
JE, O. Leyonmarck.
Kongl. Rommersc-kollegii
underdåniga utlåtande, i anledning nf
Rikets Ständers Revisorers erinringar
vid navigations-skolornas räkenskaper
för år 1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Tili åtlydnad af Eders Kongl. Maj;ts nådiga befallning i aflåten remiss får Kommerse-kollegium
härmedelst i underdånighet afgifva utlåtande i anledning af hvad, enligt
närlagde transsumt af Rikets Ständers innevarande år församlade Revisorers berättelse
om verkställd granskning af stats-verkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1857, blifvit i afseende å navigationsskolorna
hemstäldt och erinradt.
Revisorerne hafva, af uppgifna skäl, förklarat sig instämma i den af 1858 års
Revisorer gjorda hemställan, att bestämd föreskrift måtte meddelas, huru med förvarandet
af navigations-skolornas kassa-behållningar bör förhållas. I anledning häraf får Kollegium
i underdånighet anföra, att Kollegium af hvad Revisorerne i förevarande fråga
yttrat icke funnit sig föranlåtet, att frånträda sin uti underdånigt utlåtande af den 7
sistlidne Januari framställda åsigt, att, enär dels navigations-skolornas kassa-behållningar
i allmänhet äro till beloppen obetydliga, dels ock dylika behållningars deponerande
emot behörig säkerhet möjligen icke kan tillvägabringas underhandla vilkor,^ än somför
vederbörande Skol-direktion medföra hinder eller svårighet att a de tider, då medlen till
förefallande utgifters bestridande erfordras, desamma utbekomma, det bör på navigationsskole-direktionerne
få ankomma, att, efter godtfinnande, antingen i eget förvar behålla
eller annorstädes deponera ifrågavarande medel. Deremot och då Revisorerne förmält
sig anse det för navigations-skolorna gällande reglemente icke innefatta någon bestämd
— 241 —
föreskrift derom, att Direktionerne äro för kassa-behållningarne ansvarige, har Kollegium
trott sig böra i underdånighet hemställa, huruvida icke, till förebyggande af tvetydighet
i detta hänseende, Direktionen för hvar och en af de på statens bekostnad här
i riket inrättade navigations-skolorna må genom särskildt nådigt förklarande få sig
ålagd ansvars-skyldighet för de allmänna medel, som af Direktionen för skolans räkning
uppbäras.
Beträffande Revisorernes erinran, att 1857 års räkenskap för Malmö navigationsskola
ej innehölle upplysning, hvarest behållningen vid årets slut, uppgående till 345
R:dr 18 sk. 3 r:st., fanns förvarad, får Kollegium i underdånighet anmäla, att, såsom
Revisorerne anmärkt, någon uppgift i nyssberörde ämne icke uti sjelfva räkenskapen förefinnes,
men att deremot skolans Direktion uti en, vid insändandet tili Kollegium af såväl
skolans räkenskap för år 1857 som åtskilliga andra skolan rörande handlingar, i
Juni månad 1858 aflåten skrifvelse, af hvars innehåll Revisorerne icke lära hafva erhållit
del, upplyst, att skolans vid 1857 års utgång återstående kontanta behållning till
ofvannämnde af Revisorerne uppgifna belopp fanns innestående i Malmö sparbank. I
sammanhang härmed torde böra i underdånighet omförmälas att, sedan, med anledning
af Rikets Ständers år 1858 församlade Revisorers väckta förslag, Kongl. Maj:t uti nådigt
bref af den 21 sistlidne Januari behagat förordna, det navigations-skole-direktionerne
borde föranstalta derom, att i skolornas räkenskaper dädanefter komme att
antecknas, huruledes nämnde skolors kassa-behållningar förvaras, så har Kollegium, uti
cirkulär af den 1 derpåföljande Februari, om detta nådiga beslut samtlige Navigationsskole-direktionerne
till underdånig efterrättelse förständiga!.
Hvad slutligen angar Revisorernes anmärkning, att vid redogörelsen för Carlshamns
navigations-skola saknats den vanliga förteckningen öfver skolans inventarier, får
Kollegium i underdånighet anföra, att, som dylik förteckning icke fanns bifogad berörde
räkenskap, då den från navigations-skolans Direktion till Kollegium inkom, Kollegium
från bemälde Direktion infordrat och jemväl emottagit den felande handlingen, hvilken
emellertid vid räkenskapens öfversändande till Kammar-rätten icke lärer hafva blifvit
samma räkenskap bilagd. Efter hvad Kollegium inhemtat, har likväl numera, i anledning
af vederbörandes inom Kammar-rätten i ämnet gjorda anmärkning, ett nytt exemplar
af inventarie-förteckningen blifvit upprättadt och i sistlidne Oktober månad till be
mälte embetsverk insändt.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
f. Akerman.
A. BRANDSTRÖM.
Stockholm den 29 November 1859.
31
1. s.
W. Silfversparre,
242 —
Stiiteri-öfverstyrelsens
underd&niga förklaring öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
Strömsholms och Flyinge Stuteriers
räkenskaper för år 1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 2! sistlidne Oktober anbefalld, att inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af Rikets Ständers Revisorers berättelse om verkställd
granskning af stats-verkets med dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för år 1857, får Stuteri-öfverstyrelsen, beträffande den vid dess redogörelse gjorda anmärkning,
att ett belopp af 44 B:dr, som tillkommit Strömsholms Stuteri , af Halfvar
Bergs donations-fond, finnes upptaget i Stuteriets räkenskaper såsom från Ofver-styrelsen
emottaget, utan att detsamma återfinnes i Stuteri-öfverstyrelsens års-redogörelse, underdånigst
anföra, att ifrågavarande post uteslutits under antagande, att densamma i
Strömsholms räkenskaper skulle uppföras såsom bekommen från Förvaltningen af de under
f. d. Kongl. Ofre-borgrätten förut ställda fonder, hvilken autoritet utbetalar ofvanberörde
donations-medel till fördelning, enligt ett vid Strömsholm uppgjordt och af
Stuteri-öfverstyrelsen godkändt förslag; men då Stuteriets Redogörare uppfört beloppet
såsom af Öfver-styrelsen emottaget, hvartill han jemväl kunnat hemta anledning deraf
att penningarne genom Ofver-styrelsens försorg kommit honom tillhanda, skola dessa medel,
för vinnande af likstämmighet emellan de båda räkenskaperna, äfven framgent blifva
synliga uti Stuteri-öfverstyrelsens redogörelse.
I afseende å de uti 3:dje, 4:de och 5:te §§ af revisions-berättelsen gjorda anmärkningar,
har Stuteri-öfverstyrelsen infordrat förre Chefens vid Flyinge Stuteri, Ofverste-löjtnanten
m. m. Friherre R. H. Bennets förklaring, som härmedelst i underdånighet
bifogas tillika med transsumt af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 13 Maj 1830,
hvarigenom bemälde Chef fått sig tillagd en löneförhöjning af 300 R:dr; och då densamma
blifvit till honom qvartalsvis utbetald genom Stuteri-öfverstyrelsen samt i dess
räkenskap redovisad, synes posten med skäl kunnat i Stuteriets räkenskaper uteslutas;
hvaremot Stuteri-öfverstyrelsen delar Rikets Ständers Revisorers uti 4:de § yttrade
åsigt om olämpligheten af att i Stuteriets räkenskaper såsom deponerade upptaga de medel,
hvilka, vid inrättningen umbärliga, blifvit till Stuteri-öfverstyrelsen aflemnade, helst
så beskaffade medel, om behofvet skulle kräfva deras användande, företrädesvis för de
öfriga Stuteri-inrättningarne, icke ovilkorligen komma Flyinge tillgodo.
Hvad slutligen beträffar det af Revisorerne uti § 5 anmärkta olika förhållande
mellan erlagda språng- och föl-afgifter vid de särskilda Stuterierna, kan orsaken härtill
endast sökas uti sto-egarnes tycke, enär det stått dem fritt att välja mellan erläggande
af språng-afgift med 1 R:dr 16 sk. eller föl-afgift med 6 R:dr 32 sk. Banko.
243
De nådiga remiss-handlingarne återfölja; och Stuteri-öfverstyrelsen framhärdar
med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormak tigs te, Al ler nådigs te Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
ö. SILFVERSTOLPE.
stockholm den 12 December 1859.
J. A. Lundström.
Till Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen!
Till följd af Kongl. Stuteri-öfverstyrelsens skrifvelse deu 19 sistlidne November
till Chefen för Flyinge Stuteri-inrättning, grundad på Kongl. Maj:ts nådiga bref af den
21 sistlidne Oktober och dermed i transsumt bifogade Rikets Ständers Revisorers berättelse
angående granskning ^ af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för år 1857, får jag öfver hvad desamma anmärkt emot Flyinge
och Dahlby kungsgårdars samt Stuteri-inrättnings räkenskaper afgifva följande utlåtande
:
§• 3.
De i denna punkt omnämnde 300 R.dr Banko, lönetillökuings-medel till Chefen
för Flyinge Stuteri, hafva redan under Hof-stallmästaren och Riddaren Ehrengranats
tjenstetid blifvit Chefen för denna inrättning i nåder tillagde, och hafva dessa medel
alltsedan på enahanda sätt fortfarande genom Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen till bemälte
Chef blifvit, emot särskildt qvitto, aflemnade och af detta skäl icke upptagne i Stuteriets
räkenskaper ända till nya stats-regleringen sistlidet år, då denna post ingick i den
då af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer beviljade löneförhöjning af 1000 R:dr R:mt.
Det nådiga Kongl, brefvet, hvarpå dessa 300 K:dr såsom löneförhöjning sig grundar,
finnes icke i arkivet vid Flyinge att tillgå, men väl synes bland anteckningar öfver
sådane, att detsamma lärer blifvit i nåder utfärdadt den 13 Maj 1830.
§ 4.
Beträffande de i denna punkt omnämnda, från Flyinge Stuteri hos Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen
år 1856 deponerade 10,000 R:dr Banko, så och då dessa medel, såsom besparade
— 244 —
vid Flyinge Stuteri, endast blifvit aflemnade till Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen för att derstädes
göras fruktbärande, anser jag för min del, som skedt, det varit öfverensstämmande med
rätta förhållandet, att upptaga detta belopp i Flyinge Stuteri-inrättnings räkenskaper,
såsom dess fordran.
§. 5.
Rörande föl- och språng-afgiften, får jag endast upplysa^ att då någon person
icke velat begagna sig af den honom medgifna rättighet att låta betacka sina ston
emot föl-afgift, har sådant af detta naturliga skäl icke kunnat upptagas uti 1857 års
räkenskaper för Flyinge och Dahlby kungsgårdar samt stuteri-inrättning, hvilket ock jag
härigenom har äran ödmjukast tillkännagifva.
Lund den 1 December 1859.
R, H. BENNET,
Ofverste-löj tnant.
C. G. Tullberg.
(Transsumt.)
CARL JOHAN etc. etc.
Wår ynnest etc. etc. Sedan WI, uti nådiga bref den 27 sistlidne Februari, anbefallt
Eder att inkomma med underdånigt förslag, ej mindre till fördelande af de 1,000
R;dr, som Rikets Ständer vid sista Riksdag till löneförbättringar för Stuteriernas tjenstemän
och betjente anslagit, än ock — — — — -— — — — — — —
så håfven J, till åtlydnad häraf, uti afgifvet underdånigt memorial nu till Wår nådiga fastställelse
öfverlemnat följande projekt till fördelning af förstberörde 1,000 R:dr emellan de af
Stuteriernas tjenstemän och betjente, hvilka, enligt inhemtade upplysningar, J, på anförde
grunder, ansett vara af löneförbättring i största behof, nemligen:
Vid Flyinge Stuteri.
Till Chefen, Stallmästaren Ehrengranat
R:dr B:ko 300: — —
Vid föredragningen häraf håfve WT i nåder godtfunnit bifalla, att de af Rikets
Ständer till löne-förbättringar för Stuteriernas tjenstemän och betjente anslagne Ett Tusende
Riksdaler, må, på sätt J i ofvanberörde måtto föreslagit, fördelas; och anbefalle
WI nu Wårt och Rikets Stats-kontor att förenämnde summa, räknadt ifrån och med
— 245 —
innevarande år, qvartaliter till Eder anordna, för att af Eder till vederbörande utbetalas.
Hvilket W1 Eder till svar etc. etc. — —
Stockholms slott den 13 Maj 1830.
CAEL J 0 H A N.
H. G. DANKWARDT.
Till Öfver-styrelsen vid Stuterierna i riket, angående användandet af de utaf Rikets
Ständer till förbättring i Stuteri-tjenstemännens löner samt till hästafvelns nnphielpande
anslagne medel.
Rätteligen transsumeradt, intygar:
ex officio
J. A. Lundström.
Registrator.
ianrtlinuks-Akademieiis
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
Akademiens experimental-fälts räkenskaper
lör år T857.
Underdånigste Memorial!
Till underdånig åtlydnad af erhållen nådig föreskrift, får Landtbruks-akademien
härmed afgifva utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers anmärkningar mot Landtbruks-akademiens
experimental-fälts räkenskaper för år 1857.
Revisorerne hafva anmärkt, att åtskillige dels i och för landtbruk, dels vid trädgårds-skötsel
begagnade inventarier äro afskrifne till ett belopp af lil R.dr 12 sk. Banko,
hvarvid det åsätta värdet af desamma blifvit upptaget till lika belopp med inköpspriset;
men att af räkenskapen icke synes, att dessa förslitna effekter blifvit försålda,
eller på annat sätt kommit experiinental-fältet till godo.
— 246 —
Härmed är förhållandet sådant, att
l;o) hvad trädgården beträffar, samtlige de i 1857 års räkenskap afskrifne trädgårds-inventarierne
väl uppgå, efter inköpspris, till 21 R:dr 44 sk. Banko, men voro vid
afskrifningen så förslitna, att de nästan saknade allt värde. De bestodo af :
en uppruttnad och sönderfallen vattentunna,
2:ne förnötta och afbrutna trädgårdsknif var,
en utnött ryktborste samt
en afbruten och en bortkommen packnål,
och skulle icke till något pris kunnat försäljas eller på annat sätt tillgodogöras. Af de
öfrige inventarierne, nemligen:
4 förnötta hackor,
9 utslitna spadar och
en utsliten sele med söndriga tömmar,
har hvad som kunnat användas blifvit begagnadt till reparation af andra inventarier.
Skulle deremot jernet, det enda säljbara, blifvit föryttradt, kunde detta endast hafva
skett under hand, emedan kostnaden för anställd auktion säkert skulle betydligt öfverstigit
hvad som influtit derför, i händelse någon köpare infunnit sig vid ett så föga inbjudande
tillfälle och på ett utom staden beläget ställe. Enligt gångbart pris för smidt
skräpjern, nemligen 34 öre per lispund, kunde just detta belopp högst hafva varit att
påräkna för alltsammans, enär jernets vigt, efter 3 per spade och 1 & per hacka,
för 9 spadar och 4 hackor, i obrukadt skio/c, utgjort tillhopa 1 Lisp. 11 'S,, men i det
förnötta tillstånd, hvari det nu befanns, visserligen icke skulle uppgått till 1 Lispund.
Hvad åter
2:o) landtbruket beträffar, så är förhållandet med de afskrifna effekterna alldeles
enahanda. De bestodo af:
10 stycken utslitna liar, vägande tillsammans
124 &
3 » förnötta spadar, vägande  5| »
samt 1 stycke utsliten ryktskrapa, vägande högst
1 »
tillsammans 18f
för hvilka, om de underhand försålts, högst 34 öre kunnat erhållas, hvarföre det ansetts
fördelaktigare att använda jernet till reparationer af andra inventarier.
Hvad slutligen den afskrifna chäs-kärran beträffar, hvars inköpspris var 74 R:dr
16 sk. Banko, så är den ännu i behåll, emedan, i anseende till dess obrukbara beskaffenhet,
det hittills ej varit möjligt att dertill finna köpare. Den skall dock med görligaste
första realiseras, och det för densamma inflytande belopp i räkningarne upptagas.
Stockholm den 19 December 1859.
På Landtbruks-akademiens vägnar:
CARL G. MÖRNER.
J. Th. Nathhorst.
— 24?
RiRsmarskalks-embetet,
r .
med underdånigt utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers
anmärkning vid granskningen af Ulriksdals
lustslotts räkenskaper för' år
185?.
Underdånigt Memorial!
Sedan Eders Kongl. Maj:t behagat i nåder infordra Riksmarskalks-embetets un
derdaniga utlåtande, i anledning af en uti Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
berättelse gjord anmärkning vid Ulriksdals slotts räkenskap för år 1857, har
Riksmarskalks-embetet infordrat och får härhos underdånigt öfverlemna Ståthållareembetets
på nämnde slott underdåniga yttrande i ämnet, tillika med den dervid
fogade redogörelse; och har Riksmarskalks-embetet, för egen del, intet att tillägga till
hvad Ståthållare-embetet upplyst och anfört, deruti Riksmarskalks-embetet således i allo
instämmer. Stockholm den 9 December 1859.
M. LEWENHAUPT.
W. von Schoults.
StäthjUluie-embetets ä
Ulriksdals Kongl, lustslott
underdåniga förklaring öfver en af
1859 års Stats-revisorer gjord anmärkning
vid nämnde lustslotts räkenskaper
för år 1857.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, vid granskning af Ulriksdals
Kongl, slotts räkenskap för år 1857, i afseende å en der förekommande post af
Fyra hundra Riksdaler Banko, »i afräkning å auktions-medel», anmärkt, att af räkenskapen
ej kunnat inhemtas hvarken huru stor auktions-summan vore eller från hvilken
försäljning densamma uppkommit, får, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss
till utredande i ämnet, och efter från Kongl. Riksmarskalks-embetet derom erhållen skrifvelse,
Ståthållare-embetet på Ulriksdals Kongl, slott, såsom förklaring, härmed i under
-
— 248 —
dånighet åberopa en utur 1858 års räkenskap för nämnde Kongl, slott anskrifven oeh
här i underdånighet bilagd handling, som upptager, jemte auktious-summan till dess hela
belopp, ej mindre ifrågavarande anmärkte post, än äfven återstoden, som i sistnämnde
års räkenskap blifvit redovisad.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärdar,
Stormäktigste, Al lernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
»nderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
C. A. MANDERSTRÖM.
Stockholm den 28 November 1859.
Wilh. Ingelotz.
(Afskrift.)
Redogörelse för åtskillige Ulriksdals Kongl, lustslott tillhörande, & offentlig auktion
den 28 Maj 1857 försålda effekter.
Debet. Banko.
Auktions-protokollet upptager
672; 28. 8.
Summa R:dr 672: 28. 8.
Credit.
Afskrifves 9 procents auktions-provisiou  60: 25. 6.
Andel i annonskostnad och mäklare-arfvode
3: 37. —
Kontant den 6 December 1857
400: — —
Kontant denna dag
208: 14. 2.
Summa R:dr 672: 28. 8.
Jerfva den 4 Januari 1858.
P. Hellhoff.
Rätteligen afskrifvet, betygar, Stockholm den 22 November 1859.
A. F. Th. Gothén,
t. t. Kammarskrifvare i Kongl.
Kammar-rätten.
— 249 —
Kongl. Theater-direktioneus
underdåniga utlåtande öfver hvad af
Rikets Ständers Revisorer blifvit anmärkt
vid granskning af Kongl. Theatems
räkenskaper för år 1857.
Underdånigste Utlåtande!
Till fullgörande af Eders Kongl. Maj;ts nådiga befallning, får Direktionen för Eders
Kongl. Maj:ts Hof-kapell och spektakler, öfver hvad i Rikets sednast församlade Revisorers
berättelse förekommer, rörande Eders Kongl. Maj:ts Theater, i underdånighet
anföra:
Hvad den förra anmärkningen beträffar, § 3, hvari Revisorerne, enär Eders Kongl.
Maj:ts_ och rikets Kammar-rätt redan anmärkt förhållandet, att Theaterns stat och inventarie-förteckning
icke varit dess räkenskap bilagde, »blott ansett sig denna omständighet
böra omförmäla», får Direktionen i underdånighet meddela, att förklaring öfver
ifrågavarande anmärkning redan till Kammar-rätten ingått, hvadan Direktionen i underdånighet
vågar förmoda, det täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst låta ankomma på hvad
Kammar-rätten med afseende på den ingångna förklaringen besluter.
Beträffande den sednare, i § 4, gjorda anmärkning, »att de i hufvudboken för
Theaterns kassa-räkning, under titel: enligt sammandrag, förekommande poster sakna all
hänvisning till bestämda verifikationer, hvilka visserligen finnas räkenskapen bilagde, men
med stort besvär här och der i verifikations-banden måste uppsökas», får Direktionen,
som ställer sig den gjorda anmärkningen till efterrättelse, likväl i underdånighet förklara,
att ifrågavarande hänvisningar förefinnas i alla Eders Kongl. Maj:ts Theaters hufvudböcker
både före och efter spelåret 1857—1858, men hafva uti den för berörde spelår
upprättade blifvit uteglömde, af den tillfälliga anledning, att hufvudbokens renskrifning
blifvit verkställd före ^ folieringen af de densamma i tidföljd bifogade månads-sammandragen,
^ hvilka dock åtföljts af tillhörande verifikationer i utsatt nummerföljd, hvarföre
deras återfinnande på sina behöriga ställen icke borde med svårighet hafva varit förenadt.
Stockholm den 27 December 1859.
G. 0. HYLTÉN'CAVALLIUS.
Dan. Svagder.
32
- 250 —
Kongl. Serafimer-lazarettsdirektionens
underdåniga
utlåtande, i anledning
af hvad Rikets Ständers Revisorer år
1859 anfört rörande Serafimer-lazarettet.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer hafva uti deras afgifna underdåniga
berättelse om verkställd granskning af stats-verkets samt vissa andra fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning, i afseende å Serafimer-lazarettet anfört, att, vid besök pji Lazarettet,
hade det trånga utrymmet, i förhållande till der befintliga sjukantalet, ådragit
sig Revisorernes uppmärksamhet. Med anledning deraf, och då tillika blifvit upplyst,
att sjuka ganska ofta, i brist af rum, på Lazarettet icke kunnat emottagas, utan måst
afvisas, hafva Revisorerne ansett sig böra hos Rikets Ständer anmäla ett sådant förhållande,
under förhoppning, att medel på ett eller annat sätt måtte beredas för denna
inrättnings utvidgning och förbättring. Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts
nådiga befallning i remiss, tecknad på utdrag af nämnde berättelse, får Lazaretts-direktionen
afgifva underdånigt utlåtande i anledning af hvad Revisorerne sålunda rörande
Serafimer-lazarettet anfört.
Det har väl redan under flera år visat sig, att, såsom Revisorerne anmärkt, tit-1
rymmet vid Serafimer-lazarettet icke medgifvit. att alla, som der sökt vård, kunnat emottagas
; men Serafimer-lazarettets bestämmelse torde icke heller vara att meddela ali den
utsträckta sjukvård, som hufvudstadens tilltagande befolkning behöfver. Utan att likväl
afse en mera utsträckt sjukvård, än den, som under sednare åren tillhandahållits vid Sérafimer-lazarettet
med 300 till 308 sjuksängar, har visat sig ett kännbart behof af tillökadt
utrymme, dels för att sjukrummen må kunna utrymmas, renas och vädras, dels för
att vinna tillräckliga och ändamålsenliga lokaler för matberedning, för bad och till förvaring
af den för sjukvården erforderliga mängd is m. m. Emedlertid, då vid sistförflutna
riksdag framställning till Rikets Ständer var gjord om anslag för nödig tillbyggnad
vid Lazarettet och till fyllnad i utgifts-staten, men Rikets Ständer ansågo medel
icke kunna anvisas för mera än sistnämnda ändamål, har Lazaretts-direktion trott icke
lämpligt nu ånyo ifrågasätta anslag till byggnad vid Lazarettet. Enligt vilkoren vid en
till Lazarettet gjord donation, skall afkastningen af densamma ännu några år kapitaliseras,
i ändamål att den sålunda samlade fond må användas till bidrag för sådan tillbyggnad
vid Lazarettet, som med inrättningens bestämmelse är förenlig, och torde det
— 251 —
blifva Lazaretts-direktion tillåtet, att då i underdånighet göra framställning om det vidare
anslag, som för inrättningens ändamålsenliga ordnande kan finnas af nöden.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
G A. SPARRE. HENNING HAMILTON.
Stockholm den 15 Januari 1860.
G. Fr. Älmqvist.
Kongl. Stats-kontorets
underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers berättelse om
granskning af de från 6: te hufvudtiteln
år 1857 bestridda utgifter.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
I följd af nådiga remisser den 21 nästlidne Oktober å nedannämnda, tili Eders
Kongl. Maj:ts Civil-departements föredragning hörande delar af Rikets Ständers innevarande
år församlade Revisorers berättelse om granskning af stats-verkets räkenskaper
och förvaltning för år 1857, får Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor härmed
afgifva underdånigt utlåtande, samt dervid, i afseende å Revisorernes hemställan om
ökande af förslagsanslaget å 6:te hufvudtiteln till skrifmaterialier m. m., i underdånighet
anföra, att då, såsom Revisorerne upplyst, ifrågavarande anslag år 1857 öfverskridits
med icke mindre än 33,104 R:dr 9 sk. 5 rist Banko, Stats-kontoret anser detsamma
vid den förestående statsregleringen erfordra tillökning.
Beträffande Revisorernes yttrande, att de 58 R:dr 16 sk. Banko, som af nyssnämnda
hufvudtitels anslag till extra utgifter anordnats till Kapitenen C. Grill, för inlösen
af vissa exemplar utaf 3;dje delen af hans statistiska arbete om Svenska militieindelningsverket,
bordt bestridas af medel, sorn tillhöra 4:de hufvudtiteln, får Stats-kontoret,
enligt vunna upplysningar, underdånigst meddela, att ifrågavarande exemplar, 100
till antalet, blifvit genom Eders Kongl. Maj;ts Civil-departements försorg utdelade till
åtskilliga civila myndigheter, såsom Kammar-kollegium, Läns-styrelserna m. fl., samt att
— 252 —
kostnaden för inlösen af nämnda arbete således synes hafva rätteligen påförts de till
Eders Kongl. Maj:ts fria disposition ställda extra utgiftsmedlen å 6:te hufvudtiteln.
Öfver Revisorernes anmärkning, att 300 R:dr Banko under år 1857 anordnats,
såsom arfvode åt Polisens ombud vid Pantlåne-inrättningen i hufvudstaden, har Statskontoret,
med hämtad anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss, infordrat Öfverståthållare-embetets
yttrande, hvilket härjemte i underdånighet bifogas, och hvarvid
Stats-kontoret, hufvudsakligen lika med hvad i utlåtande den 2 December 1858 anfördes,
får för siri del förklara, att nämnda utgift för framtiden skäligen synes kunna bestridas
af de för Polisens vidmakthållande här i staden anvisade medel.
Återställande remiss-handlingarne, framhärdar Stats-kontoret med djupaste vördnad,
trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
0. A. TAUVON.
A. V. KOCK, C. W. GRÅA. O. F. af SILLÉN,
föredragande.
Stockholm den 31 December 1859.
Bruno Johansson. G. V. af Bonner.
Till Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor!
Genom skrifvelse den 7 i denna månad, har Kongl. Stats-kontoret begärt Öfverståthållare-embetets
yttrande rörande den af Rikets Ständers innevarande år församlade
Revisorer gjorda anmärkning, att det, jemlikt Kongl, brefven den 20 Oktober 1832 och
den 25 Januari 1842, å sjette hufvudtitelns anslag till extra utgifter anordnade arfvode
af Trehundra ii ik sdal er Banko åt Polisens ombud vid Pantlåne-inrättningen här i staden
rätteligen borde, enligt Revisorernes åsigt, bestridas af anslaget till Stockholms Polis,
hvilket vid nästlidne riksdag hade betydligt ökats; och får, med anledning häraf,
Öfverståthållare-embetet anföra: att det vid sednast förflutne riksdag från Tjugutvå
tusen femhundra till Tjuguåtta tusen etthundra, eller med Fem tusen sexhundra
Riksdaler, allt Riksmynt, tillökade anslaget från statsmedlen till Polisen i hufvudstaden
utgår till redan bestämda ändamål, och deribland omförmälde Fem tusen
sex hundra Riksdaler, på grund af Kongl, brefvet till Öfverståthållare-embetet den 23
Februari 1858, till den af behofvet högt påkallade förbättringen al lönerne för embetsed)
tjenstemännen vid Poliskammaren; att således å stats-verkets anslag för Polisen
— 253 —
icke finnes något öfverskott till bestridande af den utaf Revisorerne anmärkta utgift;
samt att Poliskammarens öfriga, hufvudsakligen å stadens kassa anvisade anslag, hvars
användande för den lägre polis-personalens aflöning, nattbevakningen och Polis-verkets
upprätthållande^ i öfrigt bestämmes genom Kongl, brefvet den 5 Oktober 1858, lika litet
lemnar någon tillgång till omförmälte ombuds aflönande; och då ifrågavarande befattning,
hvars innehafvare åligger att, hvarje söckendag klockan emellan 9 och 1, vid belåningar
hos Pantlåne-inrättningen vara tillstädes och vaka deröfver att persedlar, hvilka, enligt
meddelade uppgifter, kunde misstänkas såsom stulna eller olofligen åtkomna, måtte genast
vid inlemnandet blifva anhållne och innehafvarne till laga ansvar anmälde, visat
sig vara af synnerligen stor nytta, och dess bibehållande således är af behofvet högt påkalladt,
men, efter hvad Ofverståthållare-embetet här ofvan upplyst, å Polis-verkets nuvarande,
för redan bestämma utgifter afsedde, årliga anslag tillgång saknas till utbetalande
at det med befattningen förenade arfvode, vågar Ofverståthållare-embetet emotse
Kongl. Maj:ts nådiga bifall, att berörde, i förhållande till göromålen och ökad lefnadskostnad,
nog ringa arfvode äfven framgent får med oförminskadt belopp från stats-verket
utgå. Stockholm den 28 December 1859.
J. HAMILTON.
O. B. Hult.
Direktionens öfver Danviks
Hospital
underdåniga utlåtande öfver en af Rikets
Ständers Revisorer år 1859 framställd
anmärkning, rörande samma
Hospital.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Efter erhållen nådig remiss, i anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers,
vid granskning af Danviks Hospitals räkenskap för år 1857, gjorda anmärkning
derom att, under loppet af samma år, mönstring med underhållstagarne vid Hospitalsinrättningen
förevarit endast tre gånger, ehuru i gällande instruktion vöre bestämdt,
att mönstring skulle förrättas en gång i hvarje qvartal, får Direktionen öfver Danviks
Hospital, med återställande af remisshandlingarne, härmed afgifva underdånigt utlåtande.
Vid tiden då åberopade instruktion af Direktionen i underdånighet projekterades
och af Eders Kongl. Majit i nåder stadfästades, funnos vid Hospitalet intagne personer
med sjukdom af beskaffenhet att deras utskrifning kunde ifrågakomma endast efter ett
kort vistande vid inrättningen, hvaraf följde, att, om med mönstringen fördröjdes, sådant
kunde inverka menligt för individerna, sjelfva, äfvensom för Hospitalet betungande i an
-
254 —
seende till deras underhåll och vård längre, än som möjligen var af nöden. Men sedan
dessa personer, eller så kallade »bensårs-patienter», numera erhålla vård annorstädes,
och vid Hospitals-inrättningen endast intagas dels för lifstid inköpte eller mot årlig betalning
inackorderade patienter, och dels med ålderdomskrämpor och obotliga sjukdomsåkommor
behäftade underhållstagare, hvilka icke kunna ifrågakomma att från inrättningen
utmönstras, är af mindre betydenhet om ifrågavarande bestämda tid punktligen iakttages
eller icke.
Direktionen får tillika fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på den
omständighet, att vid inträffade sjukdomsförfall för Hospitalets läkare, eller en eller annan
af de till Hospitalet hörande tjenstemän, som lägga hand vid mönster-rullornas och
öfriga dervid erforderliga handlingars ganska vidlyftiga uppgörande, hvilka tjenstemän
ovilkorligen måste vara tillstädes vid tillfällen, då rudorna af Direktionen granskas, mönstring
kan komma att uppskjutas; oberoende deraf, att hinder för mönstrings hållande
undantagsvis kan inträffa, hvarpå exempel icke eller saknats, nemligen i de fall, då någon
smittosam och svårartad sjukdom är inom inrättningen gängse.
Ifrågavarande stadgande kan, efter Direktionens tanka, sålunda icke under alla
förhållanden anses oundgängligen tillämpligt; och då på Direktionens omvårdnad i allmänhet
ankommer att tillse, det icke något vid inrättningen förefaller, som är mot god
ordning stridande, gör Direktionen sig ock förvissad att ifrågakomne, af Herrar Revisorer
anmärkte förhållande, som hvarken i ett eller annat afseende medfört den ringaste
skada, icke må till någon åtgärd föranleda.
Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
anderdånigste. tropligtigste
tjenare och undersåtar,
S. de MARE.
W. RUNDQVIST. L. AHLSELL. FR. THOLANDER. L. BORN.
Stockholm den 2 December 1859.
Wilh. Ingelotz.
— 255 —
Direktionens
öfver Drottninghuset
underdåniga förklaring, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Drottninghusets räkenskaper
och förvaltning år 1857.
Stormäktigste, Allernädigste Konung!
Genom nådig remiss af den 21 sistlidne November, har Direktionen öfver Drottninghuset
blifvit anbefalld, att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Rikets
Ständers Revisorers, vid granskning af Drottninghusets räkenskaper för år 1857,
gjorda anmärkningar; och torde Direktionen, vid fullgörande af berörda befallning, tillåtas
att upptaga hvarje anmärkning särskildt till besvarande.
Den första anmärkningen angår ett belopp af 870 R:dr 32 sk. Banko, hvilket,
såsom utgörande åtskillige personer tillerkände rättegångskostnader, uti räkenskaperna
blifvit affördt.
Såsom af Revisorernes berättelse inhemtas, är detta belopp jemväl af Eders
Kongl. Maj:ts och rikets Kammar-rätt i Ofver-revisions-departementets Civil-räkenskapskontor
till återbetalning anmärkt; och då Direktionen i anledning deraf med utlåtande
till Kongl. Kammar-rätten ingått, tillåter Direktionen sig att såsom förklaring å den af
Rikets Ständers Revisorer i enahanda afseende framställda anmärkning åberopa, utaf
hvad i berörda utlåtande anföres, följande:
»Uti första anmärkningen har Revisionen uttalat den åsigt, att, då Kongl. Maj:t
»uti de den 1 Maj 1857 meddelade särskilda domar emellan Direktionen, å ena sidan,
»sökande, samt Bryggaren G. W. Sjöstrand, m. fl. hvar för sig, å andra sidan, svaran»de,
förklarat, att den svaranderne tillerkända ersättning för rättegångs-kostnaden med
»tillsammans 370 R:dr 32 sk. Banko skulle af Direktionen godtgöras, hade berörda be»löpp
icke i räkenskaperne bordt afföras, hvadan samma belopp till återbäring och upp»debitering
anmärkts.»
»Såsom af de vid 1857 års hufvudbok bilagde Kongl. Maj;ts ofvanomförmälde do»mar
inhemtas, blefvo dessa rättegångar anställde af Direktionen för återvinnande af åt»skillige,
Drottninghuset tillhörige, men af f. Kamereraren Joh. Möller derifrån tillgripne
»och hypotiserade förskrifningar. Att Direktionen, hvilken utöfvar styrelsen öfver Drott»ninghuset,
till följd deraf hade åliggande att anställa dessa rättegångar, lärer väl icke
»kunna sättas i fråga; och då Kongl. Maj:t ansåg svaranderne böra tillerkännas ersätt»ning
för rä tegångs-kostnaden, blef naturligivis sökanden eller Direktionen ålagdt att
»densamma utgifva. Men att denna ersättning derföre skulle utgå af Direktionens egna
»medel, kan Direktionen så mycket mindre föreställa sig, som Direktionen fört rättegån»game
endast och allenast i sin egenskap af styrelse öfver Drottninghuset. Det är också
— 256 —
»Direktionen, såsom sådan, hvilken ersättningen blifvit ådömd, icke någon, några eller
»alla de ledamöter, som under de år rättegångarne börjat och fortgått funnits inom denna
»Direktion.»
»Anspråk mot en eller flere ledamöters enskilda kassa lärer väl ej rimligtvis kun»na
grundas annat än på något af den ene eller andre begånget fel. I förevarande fall
»kunde detta ej gerna varit annat, än att det varit orätt börja eller fortsätta de om»nämnda
rättegångarne.»
»Var det då orätt, att, sedan man lyckats uppleta dem, som innehade obestrid»ligen
Drottninghuset frånstulne skuldsedlar, — då det stulna icke egaren återställdes, så»som
nästan utan undantag sker, — anlita domaren om en hjelp, som veterligen aldrig
»tillförene i dylikt fall blifvit någon bestulen här i landet vägrad?»
»Hade det icke snarare varit ett fel, om ledamöterne underlåtit att begära denna hjelp?
»Det var då ännu ganska osäkert, om Möllers egna tillgångar, efter de försök han gjort
»att tillegna det mesta deraf sin svärfader, skulle blifva tillräcklige, såsom de lyckligt»vis
sedan blefvo.»
»I allt fall har vederbörande domare icke än förklarat åtgärden att börja eller
»fortsätta berörda rättegångar vara felaktig. Det är således, minst sagdt, i otid som
»Revisionens anmärkning framställts, hvadan den torde ogillas.»
»Den andra anmärkningen går derpå ut, att de med utförandet af dessa rätte»gångar,
jemte en likartad mot enkefru Prostinnan Cederberg, förenade kostnader, såsom
»lösen af handlingar, fullmäktigs-arfvode åt Kanslisten W. Dalman, m. m., uppgående
»till sammanlagdt 500 R:dr Banko, icke bordt drabba Drottninghusets kassa, destomindre
»som det tillkommit Kamereraren vid inrättningen, att förberörda talan, å tjenstens väg»nar,
utföra, hvadan beloppet till uppdebitering i nästafgifvande räkning anmärkts.»
»Såsom utlåtande öfver denna anmärkning, får Direktionen åberopa hvad i afse»ende
å föregående anmärkning blifvit anfördt, och anser sig endast böra tillägga, att
»rättegångarnes utförande så mycket mindre är ett ovilkorligt åliggande för Kamerera»ren,
som det för Drottninghuset utfärdade nådiga reglemente icke innehåller någon fö»reskrift
derom, att Kamereraren skall vara lagfaren, och i detta fäll tillkomma de om»ständigheter,
dels att, sedan den ordinarie Kamereraren var rymd och endast en till»förordnad
med obetydlig aflöning då fanns, denne var öfverhopad af flerfaldiga göromål
»och äfven andra särdeles grannlaga rättegångar till följd af Möllers brottsliga förfarande,
»dels ock att förstnämnde rättegångar voro af den art och vigt, att Direktionen ansåg
»dem böra anförtros åt någon af de mest bepröfvade sakförare.»
Den andra af Rikets Ständers Revisorer framställda anmärkning afser det förhållande,
att Advokat-fiskalen i Eders Kongl. Maj;ts och rikets Kammar-rätt af Drottninghusets
medel erhållit 2,287 R:dr 9 sk. 8 r:st Banko, såsom aktorats-provision för handläggning
af målet rörande f. Kamereraren J. Möllers balans; och hafva Revisorerne ansett,
att, då denna utgift icke ifrågakommit, såvidt Direktionen utan efterlåtenhet bevakat
kassans säkerhet, det borde sättas i fråga, om icke de af Direktionens ledamöter,
hvilka hade sig kassans vård anförtrodd den tid Möllers balans uppstod,höra. aktoratsarfvodet
godtgöra.
257 —
I anledning häraf får Direktionen i underdånighet upplysa, dels att Direktionen,
emot sitt bestridande, blifvit, genom Eders Maj.ts nådiga beslut den 17 Mars 3857,
ålagdt att utgifva ifrågavarande aktorats-arfvode, dels att, under den tid Möller innehade
Kamererare-betättningen vid Drottninghuset, kassakistan med deruti förvarade, inrättningen
tillhörige, säkerhetshandlingar hade sin plats i ett under Drottninghuset befintligt
källarhvalf, försedt med jerndörr, samt att nyckeln till densamma innehades af
Möller, hvaremot nyckeln till det lås, med hvilket kassakistan var försedt, då, likasom
alltid tillförene, vårdades af Kyrkoherden i Jakobs församling, numera aflidne Prosten och
Ordens-ledamoten P. Fröst; att under den, i anledning af Möllers hort efter Frosts död
inträffade rymning, inför Ofverståthållare-embetet hållna polisundersökning utredt blifvit,
att nyckeln till kassakistan efter Möllers afresa anträffats uti en honom tillhörig chiffonier;
att upplysning icke kunnat vinnas om sättet, hvarpå eller huruledes Möller kommit
i besittning af nyckeln, samt att Kongl. Maj:t, genom den 29 Januari 1856 meddeladt
utslag, funnit utredt och styrkt, att Möller förmedelst tillgrepp åtkommit de säkerhetshandlingar,
som i balans-utredningen omförmäias.
Skulle således någon ersättningsskyldighet i och för aktorats-arfvodets utbetalande
kunna drabba Direktions-ledamot, som »hade sig kassans vård anförtrodd den tid, Kamereraren
Möllers balans uppstod», kunde detta icke blifva någon annan än Prosten
Fröst; men då anspråk derom före hans död icke blifvit framstäldt, lärer någon fråga i
sådant afseende numera icke kunna uppstå.
Men Direktionen anser sig böra, med anmälan derom, att undertecknade, Wensioe
och Lundberg, först efter Möllers afvikande inträdt uti Direktionen, i underdånighet
andraga:
att Drottninghusets Direktion endast för underlåten tillsyn eller kontroll å uppbördsman
skulle kunna åläggas ifrågavarande ersättning;
att emellertid, jemlikt 13 § 2 mom. i Kammar-rättens instruktion, mtal om underlåten
tillsyn oell kontroll ä uppbördsman» icke må förr hos Kammar-rätten anliängigt
göras, än sig visar, att uppbördsmannens och hans löftesmäns tillgångar öro otillräckliga
för balansens betäckande;
att häraf, likasom af sakens egen natur, otvetydigt lärer följa, att kontrollant,
på grund af försummad kontroll, endast bör ersätta hvad som hos uppbördsmannen
brister;
att i förevarande fall hela den genom tillgreppet uppkomna balans med oafkortad
6 procents ränta utgått af uppbördsmannens tillgångar;
att dock, lika litet i detta fall som, Direktionen veterligen, i något annat, emot
uppbördsmannen ännu blifvit yrkadt, att han skulle ersätta jemväl de Advokat-fiskalen
i Kammar-rätten tillkommande aktorats-procent, hvilka, enligt 23 § i nämnda instruktion,
utgå mf de medel, som efter hans handläggning i balansmål uti Kronans eller andra
allmänna kassor inflyta)), och således icke af uppbördsman eller kontrollant;
att, om likväl numera uppbördsman eller hans kontrollant jemte balans anses äfven
böra ersätta aktorats-procent, lärer väl i främsta rummet den brottslige upp
-
— 258 —
bördsmannén böra vidkännas denna ersättning, innan mot kontrollant väckes anspråk
derå; men
att näppeligen någon, som känner de författningar, hvilka skola tillämpas, lärer
anse ett sådant anspråk, med hopp örn framgång hos domaren, kunna väckas mot uppbördsmannen,
hvadan och då dennes löftesmäns tillgångar ännu mindre torde kunna för
aktorats-procents ersättande tillgripas, kontrollanternes hittills visserligen föga afundsvärda
ställning dock äfven hädanefter torde fa anses betryggad, genom ofvannämnda 13
8 i Kammar-rättens instruktion, mot den ytterligare våda, som framgång åt Rikets Ständers
Revisorers åsigter skulle medföra.
Hvad den tredje anmärkningen, eller huruvida den inteckning, som meddelats i
egendomen Molneby till säkerhet för ett åt förre egaren af samma egendom, Kaptenen
Gustaf Julius Ahlgren, lemnadt lån af 19,060 R:dr Banko, iunebure tillräcklig säkerhet
för beloppet, får Direktionen i underdånighet gifva tillkänna, att Direktionen, sorn eger
utlemna lån äfven utan pant i fast egendom, endast på namnsäkerhet, när ifrågavarande
lån lemnades, ansåg låntagarens kända förmögenhet jemte inteckningssäkerhet
vara fullt betryggande för liqvid af ränta och kapital; att sedermera genom egendomens
försäljning ökad säkerhet tillkommit förmedelst den nye egarens personliga ansvarighet,
utan att förre egarens blifvit efterlåten; men att Direktionen, derest egendomens värde
skulle anses kunna hafva fallit eller förändring i afseende å den personliga säkerheten
inträffar, visserligen skall vidtaga åtgärder för bevakande af Drottninghusets rätt.
Vid besvarande af denna sista anmärkning kan Direktionen icke undertrycka den
underdåniga erinran, att, om Rikets Ständers Revisorer beträda äfven den banan, att
göra anmärkning mot utlemnande af lån, när hvarken låne-reglemente är öfverskridet
eller skada inträffat, endast på grund af olika åsigter med förvaltande myndigheter angående
panters värde och låntagares vederhäftighet, torde deraf förorsakas, utom förmodligen
onödigt besvär för Eders Maj:t och de förvaltande verken, äfven yttranden i
så offentliga handlingar, som Rikets Ständers Revisorers tryckta berättelser, angående de
för den enskilda krediten mest ömtåliga frågor om vissa utpekade medborgares affärsställning.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
N. S. v. KOCH.
TH. WENSJOE. J. G. LUNDBERG.
Stockholm den 31 December 1859.
F. W. Gahn.
