# ID: svediakorp-gov2343
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 85,016
# sentences: 2,592
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


— 267 —
Strengnäs läroverk; öfver hvilka anmärkningar det åligger mig, såsom förvaltare af
läroverkets kassor, att underdånig förklaring afgifva.
Hvad den första anmärkningen angår, så är det ej allenast vanlig, utan äfven,
enligt min tanka, nödig praxis, att original-qvittenset å en så beskaffad utgift bibehålies
och förvaras bland härvarande handlingar, för att, i händelse af behof, kunna bestyrka
riktigheten af den gjorda insatsen, och synes uti ifrågavarande fall så mycket mindre
nödvändigt, som bemälte utgift är bestyrkt af tvenne trovärdige personer, som granskat
läroverkets räkenskaper, innan de till högv. Dom-kapitlet blifvit inlemnade. Emot
föregående årets räkenskaper har ingen anmärkning blifvit gjord, ehuru en likartad,
men långt större utgift af 493 R:dr 46 sk. Banko derstädes blifvit på samma sätt
verificerad.
Hvad åter den andra anmärkningen angår, att all verifikation saknas å de till
Rektor utbetalda 12 R:dr, så synes en särskild sådan vara helt och hållet öfverflödig
då Rektor, såsom kassans förvaltare, genom sitt namns undertecknande godkännt och
bestyrkt riktigheten af ifrågavarande utgift.
Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärdar, .
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste, underdånigste
undersåte och tjenare,
Lars Broman,
Götheborgs stifts Konsistor!!
underdåniga utlåtande, i anledning af en
utaf Rikets Ständers Revisorer år 1858
gjord anmärkning vid Konsistor» räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom Eders Kongl. Maj:ts Ecklesiastik-departement har Konsistorium fått del
af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers anmärkning vid Konsistor» räkenskaper
för tiden från den 1 Juli 1856 till samma dag 1857, att nemligen utaf extra inkomsten
af Orgryte Pastorat från den 22 September 1856 till samma års slut, hvilken
skulle utgjort 445 R:dr 42 sk. R:gs, i räkningarne för byggnads- och Biskopslius-kassorna
icke blifvit upptaget mer än ett sammanlagdt belopp af 396 R:dr 84 öre; och får Konsistorium,
som fått sig anbefaldt att till Eders Kongl. Majit inkomma med underdånigt
— 268 —
utlåtande i ämnet, i lika underdånighet öfverlemna sin ansvarige räkenskapsförares och
redogörares, enligt Konsistorii uunderdåniga förmenande, fullt tillfredsställande förklaring,
utan att för egen del hafva något att ytterligare i saken andraga.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
GUST. I). BJÖ1SCK.
C. PREHN. NICLAS BECKMAN. E. S. FAGERBERG.
ER, TII. BLOMSTRAND.
Götheborgs Dom-kapitel den 15 December 1858.
Oscar Erli. Rabe.
Till högv. Dom-kapitlet i Götheborg.
I egenskap af ansvarig räkenskapsförare och redogörare för de kassor och medel,
som stå under högv. Dom-kapitlets vård, får jag, med anledning af deii anmärkning,
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer behagat göra vid Konsistorii räkenskaper
för tiden från, den 1 Juli 1856 till samma dag 1857, att nemligen af de extra inkomstmedel
från Orgryte pastorat, som för tiden från den 22 September till 1856 års slut
skulle hafva till Konsistorium ingått med 445 R;dr 42 sk. R:gs, icke kommit Stiftets
byggnads- och Biskopshus-kassor tillgodo mer än sammanlagdt 396 R:dr 84 öre, vördsammast
afgifva följande förklaring:
Enligt de verifikationer, som under M 13 åtföljde räkenskapen, aflenmade vice
Pastorn i Orgryte, Magister B. G. Natt och Dag, Januari 1857
R:mt R:dr 445: 8
samt ytterligare, April samma år
» » 75: 96.
eller tillsammans R.-mt R:dr 521: 83.
men enligt Konsistorii beslut den 7 Januari 1857 utbetaltes till honom
såsom vikarie pastors-arfvode från den 22 September till den
22 December 1856, mot hans qvitto, en summa af
» » 125: —
hvadan kassornas verkliga behållning var R:mt R:dr 396: 83.
— 269 —
hvilka, fördelade med 198 R:dr 42 öre på hvarje kassa, utgöra den af Herrar Revisorer
sammanräknade summan, 396 R:dr 84 öre; och synes det, som hade Herrar Revisorer
vid granskningen af räkenskaperne råkat att förbise vice Fastor Natt och Dags såväl
qvitto för uppburet vikarie-arfvode, som ock redogörelse för extra inkomsterne under
sednare delen af det halfår, då kassorna drogo inkomsten af bemälte Orgryte pastorat.
Götheborgs Dom-kapitel den 15 December 1858.
ex officio
Oscar Erli. Rabe.
Kons. Not.
Kongl. Kammar-rättens
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers år 1858 församlade Revisorers
anmärkningar, dels vid nämnde
embets-verks aktorats- och expcnsmedelsräkningar,
dels ock om tiden för en del
räkenskapers granskning af Kongl. Kammar-rätten.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 22 sistlidne Oktober har Eders Kongl. Maj:t behagat
infordra Kammar-rättens underdåniga utlåtande öfver hvad, som i Rikets Ständers sednast
församlade Revisorers berättelse förekommer rörande Kammar-rättens aktorats- och
expensmedels-räkningar, samt i fråga om utvägar att åstadkomma det allmänna verks
och inrättningars räkenskaper måtte hinna granskas i Kammar-rättens Ofver-revisionsdepartement,
innan de till Stats-revisorerne öfverlemnas.
Till fullgörande häraf, får Kammar-rätten i underdånighet anmäla,' att hvad
angår de vid ofvannämnde räkningar framställda anmärkningar derom, att i aktoratsräkningen
ingående balansen upptagits för Advokatiiskals-kontoret till 225,018 R:dr 32
sk. 9 r:st., i stället för 225,018 R:dr 32 sk. 8 r:st. och för Provinsräkenskaps-kontoret
till 6,204 R:dr 5 sk. 4 rist., i stället för 6,204 R:dr 6 sk. 1 r:st., samt att expensmedelsräkningen
upptoge en utgift till C. Widman för bokbindare-arbete med ett belopp af
140 lt:dr 13 sk., ehuru, enligt Widmans qvitto, endast 139 R:dr 29 sk. blifvit honom
godtgjorda, Kammar-rätten, efter vederbörandes hörande, redan förordnat om rättelse af
de sålunda anmärkta felaktigheterne.
I fråga åter om räkenskapernas granskning i Ofver-revisions-departementet, innan
de till Rikets Ständers Revisorer blefvo öfverlemnade, och hvilken fråga redan vid 1857
års stats-revision varit väckt, hafva Revisorerne anfört, att enär af de underdåniga utlåtanden,
Kammar-rätten i detta ämne förut afgifvit, kunde hemtas anledning till den
förmodan, att hädanefter, såsom vid den nu sednast verkstälda stats-revisionen ägt rum,
företrädesvis de räkenskaper, hvilka äro af större omfång och betydenhet, ej skulle vara
i nämnda Departement reviderade, innan de af Stats-revisorerne skola till granskning
— 270 —
emottagas, Revisorerne ansågo detta oegentliga förhållande böra för framtiden förekommas,
och att angelägenheten således påkallade rättelse härutinnan, antingen sådant nia
ske genom påskyndande af gransknings-arbetet i Ofver-revisions-departementet eller på
hvad annat, sätt, sorn kunde finnas lämpligt och ledande till ändamålet. Då emellertid
alla hit ingående räkenskaper, i mohn af omfång och beskaffenhet, äro uppskattade till
viss arbets-tid, omvexlande från en dag, hvartill de minsta äro beräknade, ocdi ett år,
sorn de största och vidlyftigaste anses erfordra, samt hvar och en af de i Ofver-revisionsdepartementet
anställde Revisorer och Kammarskrifvare, med undantag blott af dem, som
inom hvarje af de 3 Revisions-kontoren äro sysselsatte med renskrifning och aktoratsräkningens
förande, fått sig tilldeldta räkenskaper, utgörande så kallad full revisionslott
eller 12 månaders revision s-arbete, låter det sig icke göra, åtminstone icke med nuvarande,
vid sednaste lönereglering med afseende på nyss anförda förhållanden till antalet
i möjligaste måtto begränsade arbets-personal, att på en tid af 74 månader, eller
tilldess Rikets Ständers Revisorer sammanträda, hafva fullbordat ett arbete, annars beräknadt
att, med noggrannhet verkstäldt, ej kunna afslutas på mindre än helt år. Att
åter tillstyrka en så betydlig förstärkning af revisions-personalen, sorn skulle erfordras,
för att på den nu angifna kortare tiden verkställa ifrågavarande arbete, måste Kammarrätten
för sin del anse betänkligt, då, utom den tillökning i kostnad, som deraf blefve
följden, den alltjemt återkommande svårigheten att emellan flere Revisorer fördela vissa
större räkenskaper alltid qvarstode. Måhända vore det icke eller tjenligt att tillskapa
en tjenstemanna-personal, som, strängt anlitad med arbete under två tredjedelar af året,
för återstoden deraf blefve nära nog utan sysselsättning.
Då härtill kommer, att stats-revisionen omfattar samma räkenskaper, som för
året skola i Ofver-revisions-departementet granskas, ser Kammar-rätten ingen annan möjlighet
att så ordna gransknings-arbetet inom nämnda departement, att detta arbete kan
vara fullbordadt vid tiden för Rikets Ständers Revisorers sammanträden, än om dessa
kunde framflyttas 44 månader eller in på följande kalenderår. Huruvida detta lämpligen
må kunna ske tillåter sig Kammar-rätten dock ej att bedöma, men då annat sätt att
lösa den förelagda uppgiften icke kunnat utfinnas, har Kammar-rätten ej eller bordt tveka
att på denna utväg fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet.
Med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
ruth a. iföaiYHa.
C. E. ALANDER,
referent.
A. MILIT. EDMAN.
C. PRINTZENSKÖLD.
C. O. Y. BURÉN.
C. W. ZETTERSTRÖM.
L. S.
Stockholm den 14 December 1858.
Fr. Bergman.
— 271 —
Kong!. Hof-rättens öfver Skåne
och Blekinge
underdåniga utlåtande öfver Rikets Ständers
Revisorers anmärkning vid samma
Jlof-rätts expensmedels-räkning för år
1850.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers innevarande år församlade Revisorer uti underdånig skrifvelse
den 14 sistlidne Oktober anmärkt, att den af Hof-rätten för år 1856 afgifna expensmedels-räkning,
innefattande redogörelse icke allenast för expens-medlen, utan äfven, i
sammanhang dermed, för de genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 19 December
1855 Hof-rätten tilldelade löneförbättrings-medel, hvilka sednare, enligt Revisorernes
tanke, rätteligen bordt redovisas i särskild räkning; så har Eders Kongl. Majit den 3 i
denna månad anbefallt Hof-rätten att i anledning af omförm alde anmärkning till Eders
Kongl. Majit inkomma med underdånigt utlåtande så tidiat, att detsamma måtte kunna,
inom den i 7 §. 3 momentet af instruktionen för Rikets Ständers Revisorer den 17
April 1841 bestämda tid, till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret öfverlenmas för att, tillika
med revisions-berättelsen, till trycket befordras.
Hof-rätten, som till åtlydnad häraf har att i ämnet afgifva underdånigt yttrande,
får i sådant hänseende erkänna befogenheten af ifrågakomne anmärkning, hvilken blifvit
vederbörande embetsman vid Hof-rätten meddelad, med förständigande att för framtiden
i särskilda räkningar redovisa expens- och lönemedel.
Hof-rätten framhärdar med största undersåtliga vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
Y. APPELBERG.
J. FREDRIKSON.
F. CAS. WREDE.
J. II. NOLLEROTH.
G. BERGENSTRAHLE.
AXEL BERGSTRÖM.
A. ANDERBERG.
RUD. HORN.
Christianstad den 19 November 1858.
Axel Leth.
35
— 272 —
Kongl. Kommerse-kollegium,
med underdåniga utlåtanden, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid navigations-skolornas räkenskaper
år 1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts uti nådig remiss Kommerse-kollegium
meddelade befallning, att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med vederbörandes underdåniga
utlåtanden i anledning af livad uti Rikets Ständers sistlidna år församlade Revisorers
berättelse, angående granskning af stats-verkets jemte dertill körande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning under år 1856, blifvit i afseende å navigations-skolorna i riket
anmärkt, har Kollegium infordrat och får härjemte underdånigst öfverlemna till Eders
Kongl. Maj:t ställda underdåniga yttranden i ämnet af Direktionerne för navigationsskolorna
i Stockholm, Götheborg, Gefle, Malmö, Hernösand och Wisby; i sammanhang
hvarmed Kollegium ansett sig böra för egen del i underdånighet anföra följande:
Hvad först beträffar det af Revisorerne väckta förslag, att uti navigations-skolornas
räkenskaper borde antecknas, huruledes nämnde skolors kassabehållningar förvaras,
så har Kollegium icke något att i underdånighet erinra deremot, att navigations-skoledirektionerne
må få sig för framtiden ålagdt att om verkställandet af så beskaffade anteckningar
i räkenskaperna föranstalta.
Vidkommande åter Revisorernes yttrade åsigt, att, till beredande af öfverensstämmelse
emellan samtlige ifrågavarande läroverk, bestämd föreskrift lämpligen borde
meddelas, huru i afseende å nämnde kassabehållningars förvarande skall förhållas, så
kan Kollegium icke instämma i berörde åsigt. Dels äro nemligen omförinälde behållningar
i allmänhet till beloppen ganska obetydliga, dels förekommer att, om äfven i hvarje
stad, der navigations-skola är inrättad, tillfälle må vara för handen att emot behörig
säkerhet behållnlngarne deponera, en dylik deposition möjligen å ett eller annat ställe
icke medgifves under andra vilkor än som för vederbörande skol-direktion medföra hinder
eller svårighet att å de tider, då medlen till förefallande utgifters bestridande erfordras,
desamma utbekomma. Det torde derföre i Kollegii tanke på navigations-skoledirektionerne,
hvilka, jemlikt § 36 i Kongl. Reglementet för dessa skolor af den 7 April
1841, ansvarsskyldighet för oftanämnde behållningar lärer åligga, få ankomma att efter
godtfinnande antingen medlen i eget förvar behålla eller ock desamma annorstädes
deponera.
— 273 —
Det i nåder liitremitterade transsumt af Rikets Ständers Revisorers berättelse
återställes i underdånighet, och Kollegium framhärdar med djupaste vördnad,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
F. ÅKERMAN.
A. BRANDSTRÖM.
Stockholm den 7 Januari 1859.
L. S.
G. Hegardt.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan, medelst nådig remiss, Eders Kongl. Maj:t anbefallt Dess Kommersekollegium
att, i anledning af hvad Rikets Ständers Revisorer i afgifven berättelse angående
af dem verkställd granskning af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning för år 1856 bland annat anmärkt, netnligen: att af Stockholms
navigations-skolas räkenskap icke kunnat vinnas upplysning, huruledes dess kassabehållning
förvaras, i hviket afseende anteckning syntes böra för framtiden i dess räkenskap
verkställas, till Eders Kongl. Maj:t inkomma med vederbörandes underdåniga utlåtande,
och bemälte Kollegium detta utlåtande från Direktionen infordrat, får Direktionen
af sådan anledning i underdånighet yttra, att skolans räkenskap, förd enligt allmännast
brukligt sätt, utan deremot tillförene förekommen anmärkning, alltid förståtts så,
att, då i densamma icke särskildt uppgifvits ett annat förhållande, den i räkenskapen
upptagne kassabehållningen af Direktionen förvarades, finnande Direktionen dock för sin
del intet hinder möta att, i afseende på kassabehållningen, för framtiden i skolans räkenskaper
verkställes sådan anteckning, som i Revisorernes framställning omförmäles.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Storm ä k t i g,s te, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste, underdånigste
tjenare och undersåter,
R. W. BAECKBORG.
P. M. LOVÉN. A. T. STARK. A. M. BRINCK.
Stockholm den 17 November 1858.
— 274 —
Stormak tigst e, Aller nådigs te Konung!
Uti den af Rikets Ständers Revisorer afgifna berättelse angående af dem verkställd
granskning af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för år 1856, hafva Revisorerne, bland annat, anmärkt, att Revisorerne icke kunnat
af Götheborgs Navigations-skolas räkenskaper vinna upplysning huruledes samma
skolas vid årets slut befintliga kassabehållning förvaras, i hvilket afseende Revisorerne
ansett, att anteckning borde för' framtiden i räkenskaperne verkställas; och har Eders
Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegium, på Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning,
anmodat Direktionen för berörde skola att med underdånigt utlåtande öfver ifrågavarande
anmärkning till Kongl. Kollegium skyndsamt inkomma.
Med anledning häraf får Direktionen för Götheborgs navigations-skola i djupaste
underdånighet anföra, att den kassabehållning, som af skolans små tillgångar vanligtvis
förefinnes, är, enligt hvad räkenskaperne äfven utvisa, af ganska ringa betydenhet
och består vanligtvis uti endast några hundrade Riksdaler; att samma behållning förvaras
hos Direktionen så mycket heldre som, då utgifter ofta ifrågakomma, det skulle
vara förenadt med flere obehag om till exempel den ringa behållningen vore i någon allmän
kassa deponerad, dervid, vid förefallande behof, svårigheter måhända kunde uppstå
för utfående af det för tillfället erforderliga; och att, då Direktionen af Staten erhållit
förtroende att vårda kassan i dess helhet, det. icke lärer betvifias att ju Direktionen jemväl
^ bör anses behörig att omhänderhafva den vid hvarje års slut befintliga obetydliga
behållningen.
Hvad vidare beträffar anmärkningen om anteckning för framtiden, i räkenskaperne
huru och hvarest berörde kassabehållning förvaras, så vill Direktionen en dylik anteckning
hädanefter fullgöra.
Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter,
JAMES DICKSON. CARL O. KJELLBERG. CARL WESTERBERG.
Götheborg den 16 November 1858.
Carl Fr. Jacobsson.
— 275 —
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Ilos Eder Kongl. Maj:t får Direktionen för Gefle navigations-skola, med anledning
af Rikets Ständers Revisorers gjorda anmärkning, att uti skolans räkenskaper behållningen
från 1855 blifvit till 1856 års räkning öfverförd med 131 R:dr 14 sk. 6 r:st., i stället
för 131 R:dr 34 sk. 6 r:st., i underdånighet anföra, att denna skiljaktighet härleder
sig från en misskrifning i den af dåvarande redogöraren ingifne räkning, såsom Eders
Kongl. Maj:t behagade af hosgående utdrag af skolans räkenskaper nådigst inhämta.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
undersåter,
II. C. W. ECKHOFF. W. ELFBRINK. ROBERT RETTIG.
Gefle den 23 November 1858.
(Det åberopade räkenskaps-utdraget finnes bilagdt den underdåniga förklaringen.)
Till Hans Ma'j:t Konungen!
På uppmaning af Eders Kongl. Maj:ts Kommerse-kollegium, och på grund af Rikets
Ständers Revisorers för år 1856 gjorde anmärkningar, innebärande, det Direktionen
vid härvarande navigations-skola ej skulle hafva uti sin till Kommerse-kollegium aflemnade
redovisning öfver skolans förvaltning tillkännagifvit, hvarest skolans kontanta medel
förvarades, får Direktionen i djupaste underdånighet härmed meddela, det denna anmärkning
varit så mycket mera obefogad, som, vid hvarje år skeende redovisning, tydligen
blifvit tillkännagifvet, att skolans kontanta medel finnas, räntebärande, innestående uti
härvarande stads sparbank, hvilket institut, såväl i anseende till sin form som sin förvaltning,
torde innebära fullkomlig garanti för Statens derstädes deponerade medel.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste tjenare och undersåte,
AUG. FLENSBURG.
Ordförande i Direktionen vid navigationsskolan
i Malmö.
.Malmö dell 18 NovembeT 1858.
— 276 —
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers Revisorer, uti afgifven berättelse angående af dem verkställd
granskning af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning för år 1856, anmärkt, att af räkenskaperna icke kunnat inhemtas, huru de
vid en del navigations-skolor befintliga kontanta behållningar vårdades, får Direktionen
öfver Hernösands navigations-skola, efter dertill gifven anledning, öfver samma anmärkning
afgifva det underdåniga utlåtande, att af sistnämnde skolas kontanta behållning ett
belopp af Sexhundrade Riksdaler Riksmynt är hos Direktionen deponeradt och resten af
skolans ordinarie lärare innehafves.
Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärdar Direktionen,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majt:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
På Direktionens vägnar,
AV. GYNTHER.
Hernösand den 18 December 1858,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kommerse-kollegium, — i anledning af den
utaf Rikets Ständers Revisorer afgifna berättelse, angående af dem verkställd granskning
af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för
år 1856, hvarvid Revisorerne, bland annat, anmärkt, hurusom Revisorerne, hvilka af räkenskapen
för Gefle navigations-skola inhemtat, att denna skolas vid nämnde års slut
befintliga kontanta behållning innehades af Direktionen, samt af navigations-skolans i
Kalmar redogörelse funnit, att dervarande behållning blifvit i Smålands enskilda bank
deponerad, deremot, beträffande AATisby med flera navigations-skolor, icke kunnat af räkenskaperna
vinna upplysning, huruledes deras kassabehållningar förvaras, i hvilket afseende
anteckning syntes böra för framtiden i dessa räkenskaper verkställas; hvarjemte
Revisorerne erinrat, att vid Wisby navigations-skolas redogörelse inventarie-förteckning
saknas; varande endast de under revisions-året inköpte inventarier i räkenskapen upptagne,
— uti skrifvelse den 9 innevarande månad anmodat Direktionen för navigationsskolan
i Wisby, att dess till Eders Kongl. Maj:t ställdå underdåniga utlåtande öfver
— 277 —
ifrågavarande anmärkningar till Kongl. Kollegium skyndsammeligen insända; — alltså
får Direktionen, till fullgörande af ofvanberörde föreskrift, härmedelst i djupaste underdånighet
förklara: dels att navigations-skolans vid 1856 års slut befintliga kontanta behållning
af Direktionen innehades, och dels att inga inventarier blifvit under loppet af
samma år inköpte, på grund hvaraf Direktionen, jemlikt tillkännagifvande derom uti sin
till Eders Kongl. Maj:ts och rikets Kommerse-kollegium afgifna och redogörelsen åtföljda
skrifvelse af den 26 Juli 1857, för ifrågavarande räkenskaps-år icke ingaf någon inventarie-förteckning.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter:
S. J. MATTHIESEN.
F. DURIETZ. S. SVENSSON.
Wisby den 25 November 1858.
Nicolaus Törnqvist.
Konsistorii Akademici i
Upsala
underdäniga förklaring öfver en af Rikets
Ständers Revisorer gjord anmärkning vid
Upsala Universitets räkenskaper för år
ISöfi.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:t har i nåder täckts genom Kanslers-embetet låta anbefalla Konsistorium
Akademicum Majus att afgifva underdånig förklaring öfver Rikets Ständers
nästlidet år församlade Revisorers vid Universitetets räkenskaper för år 1856 framställda
anmärkning, att i kapital-räkningens debet såsom utgift upptagas 89 R:dr 27 sk. 6 rst.
under titel: »Genom ränte-nedsättning uppkommen skilnad emellan påförd och utgifven
ränta», hvilka, då denna post blifvit lemnad utan något slags hänvisning till annat konto,
och Revisorerne ej af räkenskapen kunnat inhemta huru densamma tillkommit, anmärkas
till förklaring.
— 278 —
Till underdånigste åtlydnad häraf, får Konsistorium Akademicum Majus anföra,
att Kamereraren Schenson, som afslutat den ifrågavarande räkenskapen, i infordrad förklaring
upplyst, »att då hänvisning till ett bestämdt konto icke vore möjlig, enär förhållandet
berodde af flera, han derföre ansett sig kunna undvika densamma, men hvad
saken angår, eller uppkomsten af den ifrågavarande skilnaden, någon annan förklaring
icke kan afgifvas, än den, att, då ränte-nedsättning från sex till fem procent egt rum för
utlånta medel, under det en mängd stipendie-fonder fortfarande tillgodoförts ränta efter
sex procent och stipendierna derefter utgått, Akademiens eget rörliga kapital deraf skall
hafva vidkänts inflytande; men att detta missförhållande emellertid numera blifvit rättadt
derigenom, att de stipendier, hvilka berodde på den högre ränteberäkningen, i mån
af ränte-nedsättningen minskats», samt i djupaste underdånighet anmäla, att Konsistorium
Akademicum Majus icke till Kamererarens anförda förklaring har något att för egen del
tillägga.
Med underdånigste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
allerunderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
A. E. KNÖS.
SIGURD RIBBING,
Kongl. Akad. n. v. Rektor.
CHR. JAC. BOSTRÖM.
GUSTAF SVANBERG.
OLOF WINGQVIST.
FR, SUNDEWALL.
F. F. CARLSON.
K. OLIVECRONA.
L. F. SVANBERG.
CARL EDV. ZEDRITZ.
J. W. GYLLENSVARD.
A. J. ÅNGSTRÖM.
JOIL SPONGBERG.
W. LILLJEBORG.
H. L. RYDIN.
STEN STENBERG.
Upsala den 18 Januari 1859.
C. L. Höjer.
Register
öfver
Rikets Högloft. Ständers år 1858 församlade Revisorers berättelse, angående granskningen af
stats-verkets samt dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
jemte de, i anledning af samma berättelse, till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
utlåtanden.
Eevisions-berättelsen. Utlåtandena.
Afkorlningar å slats-verkets inkomster,
Bil. litt. O. vid
sid. 5.
„ . , „ .. ( 64-65. 79-81.
Aflöning, Krtgs-kollegu
» j 83—84. 240 -242.
Afvillringar i åtskilliga län  » 156—160.
Bil. litt. P. vid
» 160.
Akademiens för de fria konsterna räkenskaper
» 177—178.
— Krigs- dito » 94—95.
— Landtbruks- dito » 160—161.
— Lunds dito » 198—199.
— Musikaliska dito » 178.—179.
— Svenska dito » 174.
— Upsala dito » 197—198. 277—278.
— Wetenskaps- dito » 171—173.
— 1 Vitterhets-, historie- och
antigvitets- dito » 175—176.
Akloralsråkning, Iiammar-rältens  » 211—214. 269—270.
Albreklsunds kanal  » 124. 247—248.
Allmänna barnhuset
» 193—197.
Allmänna fattigvården i Slockholm
» 211.
Allmänna garnisons-sjukhuset
» 95—96.
Allmänna hospitals- och barnhus-fonden .... )) 182—183.
Allmänna Institutet för döfstumma och blinda » 217—219.
36
—
280
—
Allmänna magasins-fonden
sid.
Revisioiis-berättelsen.
24—25.
Utlåtandena.
— ■— ärendena
»
21—25.
Allmänna väg- och vattenbyggnader
»
118-124.
247—248.
Amiralitets-krigsmans-kassan
»
117-118.
Anordningar å extra utgifts-anslagen
»
10—11.
224—225.
— ä Imfvudlitlarnes besparingar....
»
11.
— å öfverskollena
»
11.
Arbetsinrättningar och fängelser
»
134—144.
245—247.
Bilagorna litt. N. och 0. vid ....
»
136, 137.
Arfv oden för Re visor ernes biträden
»
221.
Arméens pensions-kassa
»
112—116.
Bilagan litt. M. vid
»
116.
Ar tillen-afdelning, Krigs-kollegii
»
60—61.
235—236.
Bilagan litt. I. vid
»
68.
Assurans-medel, Postverkets
»
39.
Avesta Krono-inspchlion
»
26.
227.
Balanser, proprie
213—214.
Balans-relationer, Fång-styrelsens
»
141—142.
246.
— Krigs-kollegii
»
66-68.
239.
Bangårdar
»
127, 129.
Barken och Wessman, jernväg mellan dessa
sjöar
»
123.
Barnbördshuset
»
192-193.
Barnhus, Stockholms allmänna
»
193—197.
Barnhus-fonden, allmänna
»
182—183.
Barthelemys, kolonien S:t, räkenskaper ....
»
219—220.
Behållningar, reserverade å hufvudtitlarne
»
9.
Belägrings-artilleriel
»
68.
235-236.
Bergs-skolan i Fahlun
5)
205—206.
Berättelser, emottagna af Revisorerne ....
»
3-4.
Besparingar, stats-verkets, å förslags-  anslagen
»
6, 8, 11.
Besök, anställda af Revisorerne,
Beväringsmanskapets vapenöfningar, ansla-  get till
»
103, 132, 220.
»
66.
Bibliotheket, Kongl
Blesserade officerares pensions-fond
»
179-180.
»
14—15.
Blindas och döfstummas institut
»
217—219.
Boställs-hassan, Militie-
y>
81-82.
241—242.
Brandväsendet och yttre lyshållningen å
Stockholms slott
»
164-165.
Brister i stats-anslagen
»
7—8.
— i stats-verkets inkomster, bilagan
litt. D. vid
»
5.
Byggnader och reparationer, anslagen till
»
57—59.
Byggnadsmcdel, Stockholms slotts
»
163—164.
Bötes-medel, General-landtmäteri-kontorets
»
33.
Carlbergs Krigs-akademi
»
94—95.
— 281 —
Carlshamns Navigations-skola
Bilagan litt. K. vid
Cellfängelse-byggnader
Civilstatens pensions-inrättning
Bilagan litt. L. vid
Dalby kungsgård och stuteri
Danviks hospital
Depositions-r åkningar, Ofverståthållare
embetets
Kanslis
Depot, Flottans, i Götheborg
Drottningholms och Svartsjö slotts räkenskaper
Elev-skola, Svenska Trädgårds-föreningens
Enke- och pupill-fonden, Allmänna och Enskilda
Bilagan litt. L. vid
Bilagan litt. I. vid
slats-reglcrings-fonden för år 1856
Bilagan litt. E. vid
Fattigvården, allmänna, i Stockholm
Filéenska teslamenls-f'anden
Flottans räkenskaper
Flyinge och Dalby kungsgårdar och stuteri
inrättning
Formulär till hufvudbok för Krigs-kollegium
— — räkenskaper för de förval
tande
verken ■
— .—- — för Konsistorierna
— — rikshufvudbok, lillämpadt,...
For lif kalions-afdelning, Krigs-kollegii, räkenskaper
Bilagan litt. I. vid
Fria konsterna, Akademien för
Revisions-berättelsen.
Utlåtandena.
sid.
69.
»
lil.
»
110.
»
105—108.
243.
»
46—47, 220.
»
143—144.
»
112.
»
112.
»
150—152.
»
188—190.
»
154—155.
»
105—108.
»
165—166.
261—263.
»
190—192.
»
217—219.
»
17—18.
225—226.
»
31—32.
»
101—103.
»
204—205.
»
206-207.
»
112.
»
112.
»
71-72.
237.
»
215.
269—271.
»
68-70.
235—236.
»
68.
»
5.
»
5.
»
10-11.
»
205—206.
»
211.
»
14.
»
105-109.
»
150—152.
254 255.
»
59.
»
4-5.
223.
i »
200.
. »
4.
«
61—62.
237.
. »
68.
. »
177—178.
282 —
Frösö magasin
Fyrings-verket
Fängelserna och arhets-inrättningarne i riket
Bilagorna litt. N. oell O. vid
Förenade mötes-passevolans-,fonderna
För slags-anslagen, brister och besparingar å
Försvarsverket i allmänhet, anslag till ....
Bilagorna litt. G. H. och I. vid ....
Försvarsverket till sjös, extra anslagen för
ordinarie dito ....
Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper
Garnisonssjukhuset, allmänna
Gefle Navigationsskola
Bilagan litt. K. vid
Gefleborgs län, afvittringar i
Bilagan litt. P. vid
Bilagan litt. P. vid
Gevärs tillverkning
Gripsholms slotts betryggande mot eldfara,
extra anslag till ....
— — räkenskaper
Grundfond, stats-verkets
Bilagan litt. B. vid
Götha Hofrätts pensionsfond,
Bilagan litt. L. vid
Bilagan litt. K. vid
Stifts Konsistorii räkenskaper
straff- och arbets-/ängelse ....
Hamn- och kanal-anläggningar
Hampa, uppköp af
Handels- och sjo/ärts-fond, Sveriges enskilda
— — — Sveriges och Nor
ges
gemensamma
Revisions-berättelsen.
Utlåtandena.
sid.
25.
226—227.
»
105—108.
»
133—144.
245—247.
»
136, 137.
»
74—76.
238—239.
»
6—8.
/ 66-69, 59-85,
»
\ 86—90.
»
60, 68.
»
86, 89—90.
»
105.
»
105—109.
»
95—96.
»
lil.
275.
»
110.
»
159.
»
160.
»
85—93.
243—244.
»
33—43.
229—233.
»
32-33.
»
160.
»
69.
»
169.
262, 263—264.
»
168—169.
»
5.
»
5.
»
112.
»
105—108.
»
183—184.
»
52.
»
lil.
274.
»
110.
»
200.
267—269.
»
137, 141, 143.
246.
»
167—168.
»
166—167.
»
119—120. 123—124.
»
91.
243.
»
55—56, 123.
»
54, 56.
»
16—17.
224 225.
»
183—184.
»
lil.
276.
»
110.
»
150—152.
254.
— 283 —
Revislons-berättelsen.
Holldnderier, Stam-
sid. JSHS*
Hospital, Danviks  » J™.
Hospitalerne i Riket  •  » 1°3
Hospitals- deli barnhus-fonden, allmänna .... » « ro
Hufvudlilel, riks-slalens 4-,-de, anslagen derå » 60 - b8.
Bilagorna litt. G. H. och I. vid .... » 60, bo.
Hufvudtillarne, brister å,  »
— reserverade behållningar å,.... » 0.
Ilufvudlillarnes besparingar, anordningar d, » 11-
Husqvarna gevärsfaktori
» «no
Hvil feldt sk a stipendie-fonden
» 207 209.
Härads-håklen
» 144.
Hästjägare-sqvadrons-fond, Norrbottens  » 76 77.
Jemtland, afvittringarne derstädes
» 167.
Bilagan litt. P. vid
» 160.
Jemtlands roterings-kassa  » 96 94.
Jernväg mellan sjöarne Norra Barken och
Wessman
» 123.
Jernvägsbgggnader, Statens
» 124—132.
Inkomster, slals-verkets, bilagan litt. D. vid » 5.
Institutet för döfstumma och blinda
» 217- 219.
— Medico-kirurgiska
» 46—47.
— Pharmtceuliska
» 46—41.
— Skogs-  » 30—31.
— Teknologiska
» 161—163,
Intendenls-afdelning, Krigs-kollegii, raken
skaper
» 62—64,66,76,78—79.
Invalidhus-fenden
» 83—85.
Inventering af de i Ränle-kammaren förvarade
säkerhetshandlingar  » 18-
Journaler, utländska, postverkets taxa å .... » 43.
Kalmar Navigationsskola  » 1 Il
Bilagan
litt. K. vid
» 110-
Kammar-rättens aktorats-räkning
» 211—214.
— speciella granskning af flere
verks och inrättningars
räkenskaper  » 220—221.
Kanslistyrelsens handkassa
» 16—17.
Kapital-räkningar, riks-hufvudbokens, bilagan
litt. A. vid
» 5.
Karantän s-kommissionerna i Stockholm, Götheborg
och Malmö  » 51—53.
Kai tasigillata-uppbörden
» 19—20.
— försäljnings-provisionen, ta
bellen
vid  » 20.
Kolonien S:l Barthelemys räkenskaper  » 219—220.
Kommando-expedition, Sjoförsvars-departe
mentets
» 109—110.
Utlåtandena.
234.
241.
248-252.
238—240.
242.
230—233.
269—270.
269—270.
224- 225.
255-256.
226.
— 284 —
Re visions-berättelsen.
Utlåtandena.
Kommissariatet, General-krigs- .■
— Iionvoy-  i
Konsistoriernas räkenskaper
Konsulats-fond, Sveriges och Norriges gemensamma
Kontrollverket
Konvoy-kommissariatets fonder
Kopparbergs läns afviltringsverk  .
Korrektions-inrätlningarne
Kreditivet, mindre
— neutralitets
Kreditiv-fonden, f. d. spanmåls-
Kreditiv-medel tili försvars-verkets fullständigare
ordnande
Krigs-akademiens räkenskaper
Krigs-kollegii räkenskaper
Bilagorna litt. G. H. och
I. vid
— Aflönings - af delnings räken
skaper
—• Artilleri-af delnings dito
Bilagan litt. I. vid
— For lif k ations-afdelnings rä
kenskaper
— förvaltning, särskilda kas
sor
och fonder under ....
— hufvudbok och bokföring....
— inkomster och utgifter, bi
lagorna
litt. G. H. och I.
vid
— Intendents - a/delningens rä
kenskaper
Krigs-kommissariatet, General-
Krigsmanshus-kassa, Wadstena
Krigsmans-kassan, Amiralitets-
Kronans hus i Stockholm, Ofverståthållareembetets
Kanslis räkenskaper för....
Kronoarbets-korpsen
Bilagorna litt. N. och O. vid
Kronohäktena
Bilagorna litt. N. och O. vid
Krono-inspektion, Avesta
— magasin, Umeå
— räkenskaper, Stockholms stads
Krut- och salpeter-forsäljnings-medlen
Krut-tillverkningen
sid.
85-93.
243—244.
»
53—56.
»
200.
264—269, 277—278.
»
54.
»
29-30.
228.
»
53—56.
»
158.
» i
135, 137—138,
140—141.
245—246.
»
13.
»
85—90.
»
22—24.
»
92.
243—244.
»
94—95.
»
59—85.
234.
»
60, 68.
»
79—85.
240—242.
»
60—61.
235—236.
»
68.
»
61—62, 68-69.
237.
»
70—85.
234, 238—239.
»
59—60, 65-66.
»
60, 68.
62—64, 66, 76,
1
78-79;
238—240.
»
85—93.
243-244.
»
79—81.
242.
»
117—118.
»
153—154.
»
135, 137—140.
245—246.
»
136, 137.
»
135—137, 140.
»
136,' 137.
»
26.
227.
»
25.
226.
»
155-156.
»
70—71.
»
64, 99.
— 285 —
Kevisions-berättelsen. Utlåtandena.
Köping och Hult, jernvägs-anläggning mellan
Landtbruks- akademiens räkenskaper
Landtbruks-instilut, Ultuna
Landtmäteri-konloret
Bilagan litt. P. vid
Langska leslaments-fonden, bilagan litt. L.
vid
'•••
Lappmarks ecklesiastik-fond
Lazarctls-direktionens, Serafimer- räkenskaper
Linköpings post-kontor
Liqvid med Riksgälds-kontoret
Lots- och fy ting sverket
Lunds Universitets räkenskaper
Lustslottens dito
Lyshållningen, yttre, å Stockholms slott ••••
Länens redogörelser
Läns fängelse-byggnaderna
Löfås silfververk
Magasins-fonden
Magasins-ärendena, allmänna
Malmö hamn  •••••
— hospital
— Karantäns-kommission
— Navigationsskola
Bilagan litt. K. vid
— straff- och arbetsfängelse
Medico-kirurgiska institutet
Militieboställs-lassan
Mindre kreditioel, utbetalningar af
Minister-staten, löner och arfvoden å,
Musei-byggnaden, National-
Museum, Kongl
— Riks- (naturhistoriska)
Musikaliska Akademiens räkenskaper
Myntverket
Mötespassevolans-fonderna, förenade
Nalionalmusei-byggnaden  .....
Naturhistoriska Riksmuseum
Navigationsskolorna
Bilagan litt. K. vid
Neulralitets-kreditivel
Nockeby bro, anslag för
Norénska testaments-fonden
Normalskola, Vexelundervisningens
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
—* län, afvittringar i
Bilagan litt. P. vid
sid. 18.
» 160—161.
» 216—217.
» 32-33.
» 160.
» 112.
» 17—18. 225—226.
» 185—188.
» 43. 233.
» 8.
» 105-108.
» 198—199.
» 165—171. 261—264.
» 164—165.
* 155—156. 257—261.
» 143—144.
» 27.
» 24—25. 226—227.
» 21—25.
» 123.
» 184.
» 52—53.
» lil. 275.
» 110.
» 135, 138, 143.
» 46—47.
» 81—82. 241—242.
» 13.
» 9—10. 223.
» 209—211.
» 176—177.
» 171—172.
» 178—179.
» 26—29. 228.
» 74—76. 238—239.
» 209—211.
» 171—172.
» 110—111. 272—277.
» 110.
» 85—80.
» 119, 120.
I 13—14.
» 203—204.
» 76—77. 241.
» 159.
» 16Ö.
— 286
Nyköpings hospital
Officerare och underofficerare, fonden för
blesserade
Optiska telegraf-inrättningen
Ordbok öfver Svenska språket, anslag för
dess utarbetande
Ordensgillet, Serafimer-
Ottenby stuteri
Paketpost-inrättningen
Passevolans-fonderna, förenade mötes-
Passevolans-/'onden, Tross-
Pensions-fonden för blesserade officerare ....
Pensions-inrättning, Civilstatens *
Bilagan litt. L. vid.
Pensions-kassa, Arméens
Bilagan litt. M. vid
Pharmaceuliska institutet
Polishäktena
Porto-uppbörden i Riket
Postverket
Proprie-balanser
Bilaga litt. A. vid
Publika hus i Stockholm
Reservationer å hufvudtitlarne
Restantier
Revision, tiden för nästa
Riksdaler, livad dermed förstås i revisionsberättelsen
Riksgälds-kontoret, liqvid med
— tillgodoförda besparingar
Riksgälds-verkels fond
Bilagan litt. F. vid
Rikshufvudboken, nya
— sammandrag öfver alla deri
ingående medel, bilagan
litt. A. vid
Riksmuseum, Naturhistoriska
Riksslalcns anslag, brister oell besparingar å
—• fjerde hufvudtitel, anslagen derå,
bilagorna litt. G. H. och I.
vid ..
— inkomster och utgifter, bila
gan
litt. H. vid.
— utgifter
Bilagorna litt. *C. och E. vid
Rotei ings-kassa, Jemtlands
Revisions-berättelsen.
sid.
204—205.
»
183.
»
14—15.
»
104.
»
174.
»
182—185.
»
148—150.
»
38—39.
»
74—76.
»
72-74.
»
14—15.
»
112.
»
112.
»
112—116.
»
116.
»
46—47.
»
138.
»
37—38.
»
33—43.
»
213—214.
»
5.
»
57.
»
9.
»
5—6.
»
222.
»
221.
»
8.
»
6.
»
5.
»
5.
»
4—5.
»
5.
»
171—172.
»
6-8.
»
60, 68.
»
60.
»
5, 10—13.
»
5.
»
93—94.
Utlåtandena.
253—255.
238 -239.
229—233.
— 287 —
Räkenskaper, slalsnet kels, formulär till —
Räntekammarens hufvudbok
Rönnowska testamenls-fonden
Sala silfververks silfver-tionde
Salpeter-fonden
Bilagan litt. H. vid
Salpeterför säljmngs-medlen
Sammandrag öfver samtlige i 1856 års rikshufvudbok
ingående medel, bilagan litt.
Seraf merordens-gillet..
— lazarettet
Sifferuppgifterna, ans
Sjöförsvars-departementets Kommando-expeditions
räkenskaper
Skiften och afvittringar.
Skogs-institutet
Skånska Hof-rällens expensmedels-räkniug ....
Slilehamns bestyckning
Sockenkartor, anslaget till
Spanmål in natura, statsverkets
Spanmåls-kreditiv-janden, /. d
Sqvadrons-(ond, Norrbottens hästjägare
Stads-häklen
Stambanorna, jernvägs-
Stamholländerierna
Stationer, Flottans
Stats-kontorels emhets-förvaltning och redovisning
Stats-reglerings-fonden, extra, bilagan litt. E.l
— ordinarie — C.i
Statsverket, egentliga
Statsverkets grundfond
inkomster, bilagan litt. D. vid
afkortningar å, bilagan litt.
Revisioas-berättelseii.
Utlåtandena.
sid.
4—5.
223.
»
4.
»
184—185.
27.
»
97—100.
»
60.
70—71.
5.
»
65.
382-185.
»
185-188.
»
221.
»
105—110.
»
109—110.
»
105—108, 109.
»
44—46.
»
105—109.
»
50—51.
»
156—160.
»
160.
»
30—31.
»
15—16.
»
215.
271.
68-69.
»
163—164.
»
32—33.
»
21—22.
»
22—24.
»
76-77.
241.
»
144.
»
125—131.
250.
»
152—153.
»
124—132.
248—252.
»
91, 105—108.
243.
»
4—25.
223—227.
»
5.
»
4-18.
223—227.
»
5.
»
5.
5.
»
5.
37
— 288 —
Revisions-berättelsen.
Statsverkets reserverade behållningar  sid. 9.
— spanmål in natura  » 21—22.
— utgifter
» 5, 10—13.
Bilagan litt. C. och E. vid » 5.
— brister och öfverskott
)> 7, 8.
Bilagan litt. D. vid  » 5.
Slip endie-fonden, Kongl, och Hvitfeldtska .... » 20/—209.
Stockholms allmänna Barnhus
» 193—197.
— — fattigvård
» 211.
— — Garnisons-sjukhus .... )) 95—96.
— Elementar-skola
» 204—205.
— Karantäns-kommission  » 51—52.
— Navigationsskola  » lil.
Bilagan litt. K. vid
» 110.
— Normalskola för oexel-undervis
ningen
» 203—204.
— slotts brandväsende och yttre lys
hållning
» 164-165.
— slotts byggnads-medel  » 163—164.
— stads kronoräkenskaper
» 155—156.
— — undervisningsverks räken
skaper
» 200—203.
— Station af Flottan
» 105—108.
— Veterinär-inrättning
» 49—50.
Stora Kopparbergs län, afvittringen derstädes » 158.
Bilagan litt. P. vid  » 160.
Straff- och arbets fängelser
» 135, 137—140.
Bilagorna litt. N. och O. vid .... » 136, 137.
Strengnäs stifts Konsistorii räkenskaper.... » 200.
Strömsholms slolt
» 170—171.
— stuteri
» 146—148.
Stuteri, Flyinge  » 150—152.
— Ottenby  » 148—150.
— Strömsholms  » 146—148.
— Öfver styrelsens räkenskaper
» 145—146.
Styrelse för statens jernvägsbyggnader, förslag
till organisation af  » 132.
Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
räkenskaper  » 118—-124.
Styrelsens för ekeplantering arne dito
» 31—32.
Styrelsens öfver fängelser och arbels-inrätt
ningar
dito
» 133—144.
Bilagorna litt. N. och O. vid  » 136, 137.
Styrelsens öfver stuterierna räkenskaper.... » 145—146.
Stämplade pappers-afgiften  » 19—20.
Sundhets-kollegii räkenskaper
» 46—49.
Svartsjö lustslotts räkenskaper
» 165—166.
Svenska Akademiens räkenskaper  » 174.
Utlåtandena.
255—256.
273.
245—246.
266—267.
253—255.
247—248.
245—247.
253—255.
262—263.
— 289 —
Revisions-berättelsen.
Utlåtandena.
Scenska språket, anslag till ordbok öfver sid.
Svenska Trädgårdsföreningens elev-skola .... ))
Säker hetshandlingar, Kongl.. Ränte-kammarens,
inventerade  »
Södra jernväg s-stambanan  »
Taxa, post-verkets, å utländska journaler.... »
Teknologiska institutet
»
Telegraf-inrättningen, elektriska
»
— optiska
»
'Testamente-fonder under Stals-konlorels förvaltning
»
Theaterns, Kongl., räkenskaper  »
Tiden för nästa Stats-revision
»
Tjenstemanna-fond, Civil-statens pensions
inrätlnings,
bilagan litt. L. vid
»
Topografiska korpsens räkenskaper  »
Tross-passevolans-fonden
»
Trädgårdsföreningens elev-skola  »
Tullverket
»
Ulriksdals slolt  »
Ultuna Landtbruks-institut  »
Umeå krono-magasin  »
Undervisningsverk, Stockholms stads  »
Undsättnings-fonden
)>
Universitets, Lunds, räkenskaper  »
— Upsala, dito
»
Upsala er kestifts Konsistorii räkenskaper.... »
-—- Hospi tal  »
— Akademis räkenskaper  »
Utgifter, statsverkets extra
»
Wadstena hospital  »
— Krigsmanshus-kassa
»
Bilagan litt. M. vid
»
Wallstenarums lägerplats, angående uppförande
af en sjukhusbyggnad derå, .... »
Warbergs straff- och arbets/ängelse  »
Wallena/tappningar
»
Waxholms fästning
»
Wermdö brobyggnads-bolags lån
»
Wessman och Norra Barken, jernväg mellan
dessa sjöar
»
Westerbotten, afvittringar i  »
Bilagan litt. P. vid
»
Wesler-Norrland, afvittringar i
»
Bilagan litt. P. vid  »
Westra jernvägs-slambanan
»
Welenskaps-akademiens räkenskaper
»
Veterinär-inrättningen i Skara  »
— i Stockholm
»
174.
206—207.
18.
128—131.
42—43.
161—163.
101—103.
104.
13—14.
180—181.
222.
112.
100—101.
72 -74.
206—207.
44—46.
169—170.
216—217.
25.
200—203.
22—24.
198—199.
197—198.
200.
183.
197—198.
10—11.
183—184.
79—81, 115.
116.
91—92.
137, 141.
123.
87—88.
9, 18.
123.
159—160.
160.
158—159.
160.
125—128.
171—173.
50-51.
49—50.
250.
230—233.
226.
277—278.
264—265.
277—278.
243.
246.
250.
290
—
Wexelundervisningens Normalskola
sid.
Revisions-berättelsen.
203—204.
Utlåtandena.
Wexiö hospital
»
59, 184.
Wimmersledtska teslaments-fonden, bilagan
litt. L. vid
»
112.
Wisby hospital
»
184.
-—- Navigationsskola
»
lil.
276—277.
Bilagan litt. K. vid
»
110.
Wisingsö, ekeplanteringarne å
»
31—32.
Witter helshistorie- och antigvilets-akade-  miens räkenskaper
»
175-176.
Valon tär-vakansmedels-/onden
»
78—79.
239.
Wätj- och vattenbyggnader, allmänna
»
118—124.
247—248.
Wägomlöggningar och förbättringar
»
120—122.
Årensningar
»
122, 124.
Ö[verin!endents-embetets räkenskaper
»
57—59.
Öfverskott, stals-verkets
Bilagan litt. D. vid
»
8, 12—13.
»
5.
— anordningar å
»
12—13.
224.
— liqvid om dito
»
8.
Öfverstyrelsens för stuterierna räkenskaper
»
145—146.
253—255.
Öfverståthållare-embetets Kanslis dito ....
»
153—154.
— depositions-rtikningar
»
154—155.
örebro hospital
»
184.
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDERS
revisorers
BERÄTTELSE
angående
elen år 1858 förrättade granskning af de under
Kongl. Maj:ts oell Rikets Kommerse-kolleginm
ställda fonder och medel;
jemte
Kongl. Komnierse-kollegii,
i anledning af denna Berättelse,
afgifna underdåniga Utlåtande.
STOCKHOL M,
TRYCKT HOS ERIC WESTRELL, 1858.
Undertecknade, af Riks-ständen tiil Stats-, Banko- oell Riksgälds-verkens öfverseende
valde Revisorer, få liärmedelst, i enlighet med gällande föreskrift, till Rikets Ständer afgifva
berättelse angående den af oss, i nämnde egenskap, innevarande år verkställda granskning
af räkenskaperna för och förvaltningen af följande, under Kongl. Maj:ts och Rikets
Kommerse-kollegium ställda fonder och medel, nemligen: Manufaktur-diskont-fonden, gamla
och nya Ull-diskont-fonderna, Manufaktur-, Extra licent-, Tull- och Konfiskation»-  ■ samt Eskilstuna fristads-medlen, äfvensom de särskilda anslagen till godtgörande af Svenska
och Norska Konsulers förskott, dels för Svenskt sjöfolks underhåll och hem förskaffande,
dels för andra nödställde Svenskars och Norrmäns understöd; omfattande den nu verkställda
revisionen året 1856, sedan ifrågavarande medels förvaltning och räkenskaper för
året 1855 utgjort föremål för Rikets sistlidne år församlade Revisorers granskning.
Under revisions-förrättningen, vid hvars början räkenskaperna öfver samtlige ofvannämnde
fonder med dertill hörande verifikationer blifvit aflemnade, hafva Revisorerne jemväl
tagit kännedom af Kongl. Kommerse-kollegii till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse
om dessa fonder för revisionsåret samt af den utaf särskilda, af Kongl. Majit i
nåder tillfiirordnade Revisorer i underdånighet aflemnade berättelse angående Manufakturoch
Ull-diskont-fondernas förvaltning samma år, äfvensom af Kongl. Majits under loppet
af året till Kommerse-kollegium aflåtna nådiga bref i ämnen, som med ifrågavarande medels
förvaltning hafva gemenskap.
Beträffande först Manufakt ur-diskont-fondens ställning, så inhemtas af det deröfver
upprättade, härhos bifogade, kapital-slut, att fondens inkomster genom influtna räntor å
utlånta kapital år 1856 utgjort 104,419: 7. 9.
hvartill komma hyresmedel för en lägenhet i fondens fasta egendom ■ . 143:
Summa Biko Ridr 104,562: 7. 9.
Utgifterna hafva deremot under året uppgått till följande belopp, nemligen:
Ränta till Rikets Ständers Bank för de af kreditivet begagnade medel: . . 46,524: 31. 3.
Förvaltnings-kostnader och pensioner 15,155: 11. 2.
Extra utgifter •  899: 17. 2.
Omkostnader för fondens fasta egendom  1,804: 21. 6.
Inbetalning till Rikets Ständers Riksgälds-kontor i ersättning för det å riksstatcn
öfverflyttade, tillförene af Manufaktur-diskontens vinst-medel omedelbarligen
bestridda, årliga anslag till Teknologiska institutet . . . 14,000:
’ Summa R:dr 78,383: 33. 1.
Manufaktur-diskonten har följaktligen under året vunnit en tillväxt af 26,178: 22. 8.
hvadan fondens behållning, hvilken vid 1855 års utgång beräknades till 1,109,322: 15. 6.
vid årets slut ökats till  1,135,500: 38. 2.
— 4 —
och då härifrån afgår beloppet af under året verkställde afskrifningar
af osäkra fordringar ,  5,340: 31. 8.
uppgick fondens behållna tillgång vid 185G års slut till  1,130,160: 6. 6.
deruti likväl inbegripne osäkra fordringar af tillsammans R:dr 176,254: 3. 8, hvilket belopp
med I\:dr 23,793: 12. 5 understiger den summa, hvartill sådana fordringar finnas upptagne
vid 1855 års slyt.
Sedan Rikets Ständers nästlidne år församlade Revisorer, uti deras berättelse om verkställd
granskning för år 1855 af de under Kongl. Kommerse-kollegium ställda fonder och
medel, framställt anmärkning rörande utbetalning från Manufaktur-diskontens vinstmedel af en
gratifikation utaf 100 ll:dr R:ko till åtskillige tjenstemän i Rikets Ständers Bank, så och
efter det Kommerse-kollegium uti häröfver afgifvet utlåtande upplyst, att ifrågavarande gratifikation,
hvars utbetalning grundade sig på Kongl, brefvet den 11 Jauuari 1815, sedan
denna tid fortfarande årligen utgått, så har, enligt hvad Revisorerne inhemtat, Kongl. Maj:t i
nådigt bref af den 22 sistlidne Januari anbefallt Kommerse-kollegium att äfven i afseende
på Manufaktur-diskonten för framtiden iakttaga den för de förvaltande verken i allmänhet
uti Kongl. Majits nådiga cirkulär den 27 Maj 1851 meddelade föreskrift om upphörande af
arfvodens utbetalning till tjenstemän i Rikets Ständers Bank.
I anledning af en utaf Norrköpings fabriks-förening hos Kongl. Majit gjord underdånig
framställning om de olägenheter och den störande inverkan, som föranledts af det i 17 §
af gällande reglemente för Manufaktur-diskonten af den 8 Februari 1844 förekommande,
från äldre föreskrifter i Kongl, brefven af den 20 Juli 1773 och 20 Juni 1791 hufvudsakligen
bibehållne stadgande, att, »om lagsökning blifvit af Diskont-ombudsmannen anställd,
vare såsom hittills, intilldess annorlunda kan blifva förordnadt, låntagaren eller den hvpotheks-utgifvare,
som enahanda förbindelse med låntagaren sig iklädt, pligtig att, utom hufvudstol
och ränta, erlägga två procent af kapital-beloppet, hvilken utsöknings-provision tillsvidare
såsom tillförene tillfaller Ombudsmannen,» har Kongl. Majit, medelst nådigt bref till
Kongl. Kommerse-kollegium af den 31 Januari 1856, behagat, i enlighet med Kollegii uti
infordradt underdånigt utlåtande gjorda hemställan, i nåder förklara förenämnde § i Diskont-reglementet
hafva till kraft och verkan upphört, samt att Diskont-ombudsmannen,
Advokat-fiskalen C. Rydqvist, sorn icke genom Kongl. Maj:ts förnyade nådiga afiönings-stat
lör Kollegium af den 12 Juli 1855 fått sig tillagd någon förhöjning i Advokat-fiskalslönen,
må för bestridande af Ombudsmanna-befattningen under sin återstående tjenstetid af Manufaktur-diskont-fonden
uppbära ett årligt arfvode af 1,200 R:dr B:ko, att utgå från och med
månaden efter den, då Kongl. Maj:ts nådiga beslut om utsöknings-provisionens upphörande
blefve utfärdadt, samt att vid Advokat-fiskalen Rydqvists afgång från ifrågavarande befattning
och innan densamma åter tillsättes, det skall åligga Kollegium att till Kongl. Majit
inkomma med underdånigt förslag till den årliga aflöning för Diskont-ombudsmannen, som
då må anses lämplig; hvarjemte Kongl. Majit under förenämnde dag låtit utfärda nådig
kungörelse om upphörandet af Diskont-ombudsmannens rättighet till utsöknings-provision.
Vid den i början af år 1856, jemlikt föreskriften i 8 § af reglementet för Manufaktur-diskonten,
verkställda fördelning af fondens tillgångar, antogos fondens säkra fordringar
tillika med behållningen i Rikets Ständers Bank samt inflytande räntemedel under året
uppgå till ett sammanräknadt belopp af 2,755,279 R:dr 12 sk. 8 rst. B:ko. Sedan derifrån
aldragits ränta å kreditivet på Banken, aflöningar och annan förvaltnings-kostnad, ersättning
till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för det från riks-statens sjette hufvudtitel utgående
arsanslag till Teknologiska institutet samt summan af de lån, med hvilkas inbetalning särskildt
anstånd blifvit i nåder medgifvet, hvilka afdrag tillsammans utgjorde 146,907 R:dr 3
sk. 6 rst., och derjemte blifvit afsatte de 500,000 R:dr, som, enligt Kongl, brefven den 9
December 1818 och 5 Maj 1841, årligen böra till s. k. förlagslån användas, så beräknades
återstående tillgången för alla till lån i vanlig diskontväg berättigade idkare utgöra 2,108,372
R:dr 9 sfe. 2 rst.; hvarefter och sedan för den särskilda lånerätt, som på grund af
Diskont-reglementet tillkommer Eskilstuna fristads manufakturister och deras förläggare,
blifvit ytterligare afsatte 170,038 lUdr 8 sk. 1 rst., så ansågs behållna tillgången för den
allmänna lånerätten uppgå till 1,938,334 R:dr 1 sk. 1 rst. Denna summa, fördelad
emellan de i samma lånerätt deltagande idkare, medgaf en lånerätts-procent under året
för de till l:sta klassen hörande fabriksidkare af 12| procent, för 2:dra klassens af 9^
procent och för 3:dje klassens af 6^ procent af 1855 års tillverknings-värde, eller för
Usta klassens nära 2 procent, för 2:dra klassens li och för 3:dje klassens 1 procent mindre
än lånerätten nästföregångne året utgjorde. I öfverensstämmelse härmed uppgick lånerätten
år 1856 för l:sta klassens samtlige idkare till 1,352,173 R:dr, för 2:dra klassens till
205,767 R:dr och för 3:dje klassens till 374,333 R:dr.
Utom ägarne af sådana manufaktur- och fabriks-inrättningar, åt hvilka, enligt 2 § i
Diskont-reglementet, låne-understöd från Manufaktur-diskonten äro i allmänhet afsedde, halva
jemväl, på grund af särskilde, tid efter annan meddelte Kongl, bref och resolutioner samt
efter gjord behörig anmälan, följande fabriksidkare under år 1856 varit till begagnande af
den allmänna lånerätten i Diskonten berättigade, nemligen 2 porslins-fabrikanter, 14 ägare
af jerngjuterier, mekaniska verkstäder och metallfabriker samt en porter-iäbrikant i Usta
klassen, en messingsduks-fabrikant i 2:dra klassen samt en tapet-fabrikant i 3:dje klassen.
Beträffande det särskilda anslag af 500,000 R:dr, hvilket å Manufaktur-diskont-fonden
blifvit anvisadt till såkallade förslagslån för anläggning och drifvande af större fabriksinrättningar
af antingen ny eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet, så voro, vid 1855 års slut,
dylika lån utestående till ett sammanräknadt belopp af.442,946 R:dr 18 sk. 9 rst., och
befanns således en odisponerad behållning af  57,053: 29. 3.
Genom förfallna inbetalningar af ifrågavarande lån hafva under
år 1856 influtit
. . 52,166: 32. ■—
Tillsammans R:dr 109,220: 13. 3.
Af dessa tillgångar hafva under revisions-året utbetalts följande af Kongl. Maj:t beviljade
förlagslån, nemligen till
l:o Drags aktie-bolag, för drifvande af den utaf bolaget i Norrköping an
jagda
klädesfabrik, enligt Kongl, brefvet den 15 Januari 1856 . . . 66,666: 32. —
2:o Agarne till Bromö glasbruk i Wadsbo härad af Skaraborgs län, för
utvidgad och förbättrad tillverkning af s. k. taffelglas, enligt Kongl.
brefvet af sistnämnde dag  16,666: 32. —
3:o Fabriks-bolaget G. O. Oberg & Komp., för dess i Eskilstuna anlagda fabrik
för tillverkning af filar, enligt Kongl, brefvet den 28 Maj 1856 . . 10,000: — —
4:o Mölnlycke manufaktur-aktie-bolag, i afräkning å det, enligt Kongl,
brefvet af sistnämnde dag, beviljade lån å 40,000 IU.dr, för drifvande
af bolagets väfveri-fabrik i Säfvedals härad af Götheborgs och
Bohus län
. 12,000:
Summa R:dr 105,333: 16. —;
och befunnos således vid 1856 års slut lån af förlags-lånefonden meddelade till ett sammanräknadt
belopp af 496,113 R:dr 2 sk. 9 rst.
Vidkommande gamla Ull-diskont-f'onden, inhemtas af det deröfver upprättade, härhos
bifogade, kapital-slut, att denna fond under år 1856 haft följande inkomster:
Ullsorterings-, värderings- och magasinerings-afgifter . . . 2,028: 33. 0.
Hyresmedel  522: 16. —
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt Kongl, brefvet den 9
November 1836,
1,200:
Ersättning af sistnämnde medel för fondens brist är 1855 . 728: 6. 7.
Summa K:dr 4,479: 8. 4.,
äfvensom att utgifterna under samma tid uppgått till följande belopp:
Aflöning till Ull-kontorets tjenstemän och betjening . . . 2,676:32. —
Diverse utgifter ,  227:47. 10.
Ersättning till Direktören L. Hofman Bang för resekostnader
är !855
601:29.—
Ranta till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott . . . 373:26. 7.
Summa R:dr 3,879: 39. 5.
och hafva alltså inkomsterna under året, med inberäkning likväl deri af
ersättning för förgångne årets brist, öfverskjutit utgifterna med R:dr . 599:16.11;
men, då afskrifningar af osäkra fordringar till belopp af 1,152 R:dr 45 sk. 6 rst. blifvit
under året gjorde, har fondens behållning, som vid 1855 års slut beräknades till 28,961
R:dr 15 sk. 1 rst., följaktligen minskats med 553 R:dr 28 sk. 7 rst. och utgjorde vid 1856
års slut 28,407 R:dr 34 sk. 6 rst., uti hvilka tillgångar likväl inbegripas osäkra fordringar
till ett belopp af 2,487 R:dr 3 sk. 8 rst.
På sätt uti föregångne revisions-berättelser blifvit omförmäldt, har, till följd af Rikets
Ständers år 1849 församlade Revisorers framställning om angelägenheten af särskilda medels
anvisande till bestridande af den del utaf gamla Ulldiskont-fondens utgifter, hvilken af dess
inkomster icke motsvarades, Kongl. Maj:t, genom nådigt bref af den 13 November 1850, förordnat,
att Kongl. Kommerse-kollegium för framtiden och tills vidare egde att årligen hos Kongl.
Majit anmäla, om och till hvad belopp fondens utgifter under föregångne året öfverskjutit
dess inkomster, på det att i hvarje fall måtte kunna pröfvas, huru och i hvad mån ersättuing
måtte varda anvisad; och har, efter Kongl. Kommerse-kollegii i följd häraf gjorda underdåniga
anmälan i ämnet, Kongl. Majit, jemlikt nådigt bref af den 2 Augusti 1856, tillåtit att, i likhet
med hvad förut ägt rum, ifrågavarande brist för år 1855, utgörande en summa af
728 R:dr 6 sk. 7 rst, må gamla Ulldiskont-fonden ersättas genom beloppets anordnande å
de till manufakturernas befrämjande under Kongl. Kollegii förvaltning ställda medel.
I anledning af Rikets Ständers år 1855 församlade Revisorers, uti afgifven berättelse
om verkställd granskning af de under Kongl. Kommerse-kollegium ställda fonders räkenskaper
för åren 1853 och 1854, gjorda framställning i ämnet, har Kongl. Majit, enligt nådigt
bref till Kollegium af den 18 Mars 1856, funnit godt i nåder förordna, att det Direktören Louische
Hofman Bang för meddelande af biträde, råd och upplysningar i fårskötsel enligt kontrakt
tillkommande och dittills, jemlikt Kongl, brefvet den 7 December 1854, på gamla Ulldiskont-fonden
anordnade årliga arfvode jemte resekostnads-ersättning må för åren 1856 och
1857 få, efter vederbörlige reqvisitioner, utgå af riks-statens sjette hudvudtitels anslag
»till befrämjande af jordbruk och landtmanna-näringar.» För innevarande statsregleringsperiod
har bemälde Hofman Bang blifvit af Rikets Ständer å samma anslag på riksstaten
uppförd.
Till följd af föreskriften i Kongl, brefvet den 8 Juli 1857, har Kongl. Landtbruksakademiens
Förvaltnings-kommitté inom föreskrilven tid till Kongl. Kommerse kollegium aflemnat
redovisningar, så väl öfver Kronans stam-schäferiers tillstånd vid 1856 års början
och de förändringar, hvilka under årets lopp timat, som äfven för de genom försäljning af
arrende-får från dessa schäferier influtne medel; och inhemtas af dessa handlingar, att an
-
talet af de vid schäferierna befintlige får vid 1856 års slut utgjorde 1,000 stycken, nemligen
af Southdown- 302, af Elektoral- 483, af Nazer- 87, af Strelitzer-metiser- 53 och af
Cheviot-race 75 stycken, samt att för försålda arrende-får influtna kontanta medel uppgått
till 374 lt:dr 8 sk. 5 rst B:ko.
Kevisorerne hafva jemväl granskat den af Ull-kontoret i Norrköping för år 1856 upprättade
kassa-räkning äfvensom kontorets redovisning rörande emottagen och aflemnad ull,
utvisande sistnämnde redogörelse, att 82,022 skålpund ull blifvit under året vid ull-magazinet
sorterade.
Å nya Ull-diskont-fondens kreditiv hos Riksgäldskontoret hafva under revisions-året, i
och för lånerörelsen, begagnats 58,410 R:dr.
De till öfversigt af fondens ställning under året uppgjorda, denna berättelse bifogade,
kapital-slut utvisa, att samma fond, som vid 1855 års utgång
ägde en tillgång af
R:dr 3,089: 8. 5.
genom influtne ordinarie och förfalloräntor år 1856 haft en
inkomst af : . . . . 1,922: 3. 4.
Summa R:dr 5,011: 11. 9.
Utgifterna, bestående i ränta till Riksgäldskontoret för af kreditivet
begagnade medel, uppgingo till .  855: 40. 10.
hvadan behållna tillgången vid 1856 års slut utgjorde 4,155: 18. \l,
deruti likväl inbegripas osäkra fordringar till belopp af 599 R:dr 6 sk.
Räkenskaperne för år 1856 öfver de i ett sammanhang redovisade manufaktur-, extra
licent-, tull- och konfiskations- samt Eskilstuna fristads-medlen hafva i Kongl. Kammarrätten
granskats utan anmärkning. Af det utdrag ur berörde räkenskaper, som finnes denna
berättelse bilagd, inhemtas, att behållningen af samtlige ifrågavarande medel vid 1855 års
slut uppgick tili
R:dr 13,776: 14. —
saint inkomsterne under år 1856 till , 13,118: 13. 1.
Summa R:dr 26,894: 27. 1.
Utgifterna, bestående af resebidrag och understöd åt fabriks- och slöjdidkare,
premier, stipendier och arfvoden, aflöning för tjenstemän i Eskilstuna
fristad, anslag till Eskilstuna provisoriska Söndags- och aftonskola
m. m., hafva under året bestigit sig till
. R:dr 16,339: 23. 9.
och utgjorde behållningen vid 1856 års slut alltså .
10,555: 3. 4.
Af den bland förenämnde räkenskaper intagne redogörelse öfver levererad ersättning
till Wester-Norrlands läns ränteri af utbetalde premier för inom berörde län tillverkade
finare lärfter, visar sig, att i dylik ersättning under året utgått 2,294 R:dr 5 sk. 6 rst.
På sätt i nästföregångne revisions-berättelse närmare omförmäles, hafva å de så kallade
extra licent-medlen blifvit anvisade årliga lönefyllnader och arfvoden till åtskillige tjenstemän
i staden Eskilstuna, och dervid tillika blifvit stadgadt, att, derest licent-medlen till dessa
utgifter ej lemnade full tillgång, återstoden skulle af manufaktur-medlen utgå. Under revisions-året
hafva, på grund häraf, till berörde ändamål blifvit utbetalde 1,150 R:dr, deraf
licent-medlen lemnat tillgång till 1,096 Ridr 9 sk. och af manufaktur-medlen sålunda utgått
53 Ridr 39 sk.
Efter hvad Revisorerne inhemta!, utgöres den under namn af Eskilstuna fristads-mede!
förekommande fond af en del utaf köpesumman för en i Eskilstuna befintlig egendom, hvilken
för längre tid tillbaka blifvit af allmänna, till fristadens bästa anslagna, medel inköpt,
sedermera varit åt enskild person till bedrifvande af smides-förlags-rörelse upplåten och slutligen
år 1837 å offentlig auktion försåld. Enligt hvad räkenskaperna utvisa, hafva omförmälda
medel, hvilka under revisionsåret icke blifvit i vidsträcktare mån anlitade än att,
på grund af Kongl, brefvet den 13 Februari 1839, ett belopp af 66 R:dr 32 sk. deraf utgått
att användas till premier i fristadens elementarskola, varit i Rikets Ständers Rank utan
ränta innestående, och har fondens behållning, som vid 1856 års början utgjorde 2,261
R:dr 46 sk., sålunda minskats med förberörde belopp eller till 2,195 R:dr 14 sk. Då, enligt
Kongl, brefvet den 6 Februari 1839, Kongl. Kommerse-kollegium är berättigadt att, på
korta uppsägningstider och emot den ränta, som, i förening med fullgod, af Kollegium pröfvad,
säkerhet kan erhållas, utlåna den å berörde medel varande behållning, hvilken icke
genast behöfver användas, hafva Revisorerne ansett sig böra å ifrågavarande för fondens
fortfarande bestånd menliga förhållande fästa uppmärksamhet.
Revisorerne få jemväl bilägga utdrag af 1856 års räkenskaper, dels öfver de medel,
till belopp af högst 1,800 R:dr årligen, hvilka Kongl. Kommerse-kollegium, på grund af
Kongl, brefvet den 30 Januari 1830, är berättigadt att från Kongl. Stats-kontoret uppbära
till godtgörande af Konsulers förskott till Svenskt sjöfolks underhåll och hemförskaffande,
dels öfver det, genom Kongl, brefvet den 14 September 1843, å handels- och sjöfarts-fonden
till Kongl. Kommerse-kollegii disposition anvisade årliga anslag, stort 1,333 R:dr 16 sk., ätt
användas till sådana bevisliga utgifter för Svenskar och Norrmän, hvartill Konsulerne, antingen
i anseende till utgifternas beskaffenhet eller svårigheten att derå anskaffa fullständiga
verifikationer, ej äro enligt förut gällande föreskrifter berättigade till godtgörelse af allmänna
medel.
Dessa räkenskaper hafva blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade, utan att anmärkning
dervid förekommit, och utvisa, att å förstnämnde anslag förefanns vid 1856 års slut
en behållning af 3,312 R:dr 32 sk., deruti likväl ingått fordringar hos vederbörande rederier
för förskjutne ersättningar åt Konsuler till belopp af 2,918 R:dr 5 sk. 11 rst, hvilkas indrifning
Kongl. Kollegii Advokat-fiskal fått sig uppdraget att besörja. Behållningen åter å
det sednare anslaget uppgick vid nämnde tid till 10,813 R:dr 40 sk. 9 rst B:ko.
Sistnämnde behållnings-summa, hvilken bildats af de öfverskott, som, efter hvad af
föregångne årens räkenskaper inhemtas, årligen uppkommit å berörde anslag af handelsoch
sjöfarts-fonden, synes utvisa, att detta anslag är större än behofvet erfordrar. Revisorerne
hafva dock icke nu funnit skäl till någon framställning i ifrågavarande hänseende,
enär Revisorerne erhållit kännedom derom att Kongl. Majit i nådigt bref af den 6 Augusti
innevarande år anbefallt Kongl. Kommerse-kollegium att till Kongl. Konvoy-kommissariatet
öfverlemna den behållning af 15,007 R:dr 67 öre R:mt, som då å ifrågavarande medel
förefanns, samt dervid tillika meddelat den nådiga föreskrift, det Kongl. Kollegium ägde
att, derest något år det årliga anslaget, hvarmed numera endast utgifter för Svenske, men
ej för Norske, undersåter finge bestridas, skulle för ändamålet finnas otillräckligt, till Kongl.
Majit inkomma med underdånig anmälan i ämnet, hvarefter Kongl. Majit ville om bristens
fyllande i nåder förordna.
9
Revisorerne hafva, vid granskningen af samtlige ofvannämnde räkenskaper, i afseende
å ziffran icke funnit något att anmärka; och äro uppgifterna angående de i Rikets Ständers
Bank vid revisions-årets slut innestående behållningar genom vederbörliga attester styrkta.
Af Ombudsmannens lagsöknings-diarier samt de utaf honom afgifna särskilda berättelser,
angående fondernas balanserade fordringar, hafva Revisorerne jemväl tagit kännedom och
dervid icke funnit något att erinra beträffande det sätt, hvarpå bevakningen och indrifningen
af de förlälina fordringarne blifvit besörjda.
Fondernas ägande lånehandlingar hafva, vid anställd inventering, befunnits omsorgsfullt
ordnade och säkert förvarade.
För de uti denna revisions-berättelse förekommande ziffer-uppgifter ansvarar den Sekreterare,
som vid granskningen af de under Kongl. Kommerse-kollegium ställda fonders förvaltning
och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de, med anledning af sin instruktion, till Kongl.
Maj:t i underdånighet insändt ett exemplar af denna berättelse.
Stockholm den 14 Oktober 1858.
W. F. TERSMEDEN. C. G. UGGLA. ROB. MONTGOMERY CEDERHIELM.
Höglofl. Ridderskapets och Adelns ledamöter:
PEHR EHRENHEIM.
FREDR. WRANGEL.
C. SKOGMAN.
Högvördige Preste-ståndets ledamöter:
A. BERGMAN.
JOHAN EKSTRAND.
I. D. GELLERSTEDT.
L. GRÖNVALL.
J. P. I. TELLBOM.
ER. LINDBERG.
Välloflige Borgare-ståndets ledamöter:
F. A. RINMAN.
A. G. HEUMAN.
A. W. LEVGREN.
LARS GLAS.
ALB. ENGVALL.
FREDR. BÖÖK.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
D. DANIELSSON.
D. ANDERSSON.
NILS NILSSON.
NILS ANDERSSON.
E. J. RUDBERG.
MAGNUS MÅNSSON.
Vict. Melin,
2
»
Kapital-slut öfver Manufaktur-diskont-fonden för år 1856.
Banko.
Debet,
Balans från år 1855.
Skulder:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv för Manufaktur-diskonten, emot
3 procents årlig ränta å det begagnade kapitalet, 1,800,000:
Obetald ränta till 1855 års slut  21,297: 32. 10
Utelöpande Banko-attester vid samma tid  1,790: 16. —
Afskrifning
af osäkra fordringar, enligt Kongl. Kommerse-kollegii utslag den 8 Oktober
1856,
1,823,088
5,340
Bilaga K 1, tillhör sid. 9.
Transport:
31
1,828,428
10
32| 6
Credit.
Balans från år T855.
Tillgångar:
!:o Behållning i Bikcts Ständers Bank å räkningen M 5 med Depositions-afdelningen den
31 December 1855
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån . . .
b) Förlags-lån . . .
upplupna räntor .
c) Anstånds-lån . .
upplupna räntor
357,896: 32: 1.
1,787,132: 38. 4.
442,000:
8,239:27. 7.
61,331: 19. 6.
1,283:26. 4.
450,239: 27. 7.
62,614: 45. 10. 2,299,987: 15. 9.
186,014: 2. 10.
S:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån
b) Förlags-lån,
resterande kapital å F. Rippes lån 946: 18. 9.
upplupen ränta å dito 281: 28. 8.
d:o d:o å Ro
senborg
&T Ekenmarks
lån . . . . 12,805: 13. 10. 13)086: 42. 6. 14 033: 13. 3.
4:o Inventarier
5:o Förskjutna medel:
Till gamla ull-diskont-fonden,
kapital
upplupna räntor
6:o Fondens fasta egendom, enligt Kongl. Kollegii beslut den 29 December
1843, upptagen till dess brandförsäkrings-värde, . . _j •_
12,500:
427: 3. 1.
200,047: 16, 1.
1,551: 45. 4.
12,927: 3. 1.
60,000:
Vinst- och förlust-konto.
Inkomster:
Ordinarie räntor  100,418: 38. 8.
Förfallo-räntor
. • 4,000: 17. 1.
Hyra för en lägenhet m. m • • 104,562: 7. 9.
Transport: 104,562: 7. 9.
Banko.
2,932,410 16 4
2,932,410|16| 4
Transport:
Balans till år 1857.
Tillgångar:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Depositions-afdelningen den
31 December 1856
18,072:19.5
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån  2,121,965:35.11.
b) Förlags-lån  495,166: 32. —
upplupna räntor  10,298:37.— 505 465 °l —
c) Anstånds-lån  58,518:29. 6.
upplupna räntor  1,281:26. 4.
59,800: 7. 10. 2,687,231: 16. 9
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån  162,220:38. 5.
b) Förlags-lån,
resterande kapital å F. Rippes lån . 946: 18. 9.
upplupen ränta derå . 281: 28. 8.
d:o d:o å Rosenborg
& Ekenmarks
lån . . . 12,805: 13. 10. 086. ^ g
14,033: 13. 3.
4:o Inventarier
5:o Förskjutna medel:
till gamla ull-diskont-fonden,
kapital
upplupna räntor ....
11,440:
373:26. 7.
176,254: 3.8.
1,560: 45.4.
11.813: 26. 7.
6:o Kongl. Kommerse-kollegii fasta egendom  60,000:
Summa
1,828,428
2,954,932
4,783,361
32
15
Transport: 104,562: 7. 9.
Utgifter:
l:o Aflöning, arfvoden och pensioner . 11,650: — —
2:o Taffelpenningar och arfvoden till
Kongl. Kommerse-kollegii President
och Ledamöter m. fl.
3,505:11. 2.
3:o Extra utgifter  899: 17. 2.
4:o Omkostnader för Kongl. Kommerse
kollegii
fasta egendom
1,804:21. 6.
5:o Rikets Ständers Riksgälds-kontor:
ersättning enligt Kongl, brefvet den
9 November 1841
14,000: —
6:0 Ränta till Rikets Ständers Bank för
af kreditivet begagnade medel . . . 46,.524: 31. 3. 383. 33 ^
Fondens vinst år 1856 har alltså utgjort
Balans till år 1857.
Skulder:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv för Manufaktur-diskonten,
emot 3 procents årlig ränta å det begagnade
kapitalet,  1,800,000:
Obetald ränta till 1856 års slut
24,772: 9. 3.
Summa
2,932,410
26,178
1,824,772
4,783,361
Stockholm af Manufaktur-diskont-kontoret den 6 Juni 1857
F. A. Palme.
C. Brandel.
_ 12 —
Kapital-slut öfver Gamla Ull
-
S$ehet.
Balans från år 1855.
Skuld:
Till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott,
kapital
ränta
12,500:
427:
3. 1
Utgifter år 1856:
Aflöning till Ullkontorets tjenstemän och betjening . .
Diverse utgifter
Ränta till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott
Ersättning till Direktören Hofman Bang för resekostna
-
der år 1855
2,676:32. —
227: 47. 10
373:26. 7
601:29. -
Afskrifningar år 1856
Balans till år 1857.
l:o Säkra fordringar:
hos Ullkontoret i Norrköping .... 185: 36. 2.
» Rikets Ständers Bank  46: 18. 7.
diskonl-lån  324: 19. 6. OA
006:26.
2:o Osäkra fordringar  2,487: 3.
3:o Ullmagasins-huset i Norrköping  36,000: —
4:o Inventarier:
vid Ullkontoret i Norrköping .... 990: — 8.
» Diskont-kontoret
187: 30. 6. j l77.31
2.
Summa
Banko.
12,927
3,879
1,152
40,221
13 1
58,1811 5
Stockholm af Manufaktur-diskont
-
F. A. Palme.
— 13 —
diskont-fonden för år 1856.
Banko.
CretU!.
Balans från år 1855.
Tillgångar:
l:o Säkra fordringar:
hos Ullkontoret i Norrköping
Rikets Ständers Bank å räkningen
JK 7, behållning
Diskont-lån . . .
155: 47. 6.
46: 28. 9.
368: 5. 7.
2:o Osäkra fordringar
3:o Förskott till Direktör Hofman Bang, till resekostnader,
4:o Ullmagasins-buset i Norrköping . .
5:o Inventarier,
vid Ullkontoret i Norrköping . . .
990:
— 8.
» Diskont-kontoret
187:
30. 6.
Inkomster år 1856:
Ullsorterings-, värderings- och magasins-
afgifter
2,028:
33. 9.
Hyresmedel
522:
16. —
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt Kongl.
brefvet den 9 November 1836, . .
1,200:
570
3,640
500
33. 10,
1. 2,
1,177:31. 2.
Ersättning för fondens brist år 1855, enligt Kongl, brefvet
den 2 Augusti 1856
3,751: 1. 9,
728: 6. 7,
Balans till år 1857.
Skuld:
Till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott:
kapital
ränta
11,440:
373: 26. 7.
Summa
41,888
4,479
11,813 26
18
58,181 j 5
kontoret den 6 Juni 1857.
C. Brandel.
— 14 —
Kapital-slut öfver Nya LJ11-
Banko.
Hebel.
Balans från år 1855.
Skulder:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för al kreditivet
begagnade medel:
kapital
ränta härå till 1855 års slut
18,760:
515:43. 8.
19,275
43
8
Utgift år 1856:
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kre-  ditivet begagnade medel
855
40
10
Balans till år 1857.
Tillgångar:
l:o Säkra,
.
Rehållning i Rikets Ständers Rank . 3: 31. —
Diskont-lån  62,805: 6. 9.
Inventarier  13: 16. —
62,822: 5. 9
2:o Osäkra fordringar
599: 6. —
63,421
11
9
Summa
83,553|—
3!
Stockholm af Manufaktur-diskont
-
F. A. Palme.
diskont-fonden för år 1856.
Banko.
CreUtS,
Balans från år 1855.
T illgångar:
1 :o Säkra,
Behållning i Rikets Ständers Bank . 4:
20. 6.
Diskontlån  21,748:
9. 7.
Inventarier  13:
16.—
21,765: 46. 1.
2:o Osäkra fordringar
599: 6. —
22,365
4
1
Inkomster:
Ordinarie räntor
1,921: 32. —
Förfallo-räntor
— 19. 4.
1,922
3
4
Balans till år 1857.
Skulder:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kreditivet år
1856 begagnade medel:
kapital
58,410:
ränta härå till 1856 års slut
855: 40. 10.
59,265
40
10
Summa
83,553
—
3
kontoret den 6 Juni 1857.
C. Brandel.
Utdrag af 1856 års räkenskaper för Manufaktur-,
Eskilstuna Fri
-
Banko.
Debet.
Behållningar och fordringar:
från år 1855
afgår skuld
. . 234: 28. 5.
återstå tillgångar ....
13,776
14
Inkomster:
Manufaktur-medel
. . 9,294: 5. 6.
Extra Licent-medel
. . 1,096: 9.—
Tull- och Konfiskations-medel
. . 2,727: 46. 7.
13,118
13
1
Summa
26,894
27
1
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
17 —
Extra Licent-, Tull- och Konfiskations- samt
stacls-medel.
Banko.
Credit.
Utgifte r:
Af Manufaktur-medlen 10,843: 14. 9.
» Extra Licent-medlen  1,096: 9. —
» Tull- och Konfiskations-medlen  4,333: 16.—
» Eskilstuna fristads-medel  66: 32. —
16,339
23
9
Behållningar och fordringar:
Af Manufaktur-medlen 2,715: 19. 10.
» Tull- och Konfiskations-medel . . . 5,760: 30. 3.
» Eskilstuna fristads-medel .... 2,195: 14. — jq 671: 16. 1.
Afgår skuld 116: 12. 9.
10,555
3
4
Summa
26,894
27
1
Statistiska Kontor den 22 Augusti 1858.
Efter förordnande
E. G. Leyonmarck.
3
— 18 -
Utdrag af räkningen öfver uppburna medel till godtgöutrikes
orter bestridt för hemförskaffande
Banko.
© ebet.
Enligt 1855 års räkning utgjorde behållningen vid samma års slut
2,921
20
5
Inkomst:
af Kongl. Stats-kontoret anordnade medel, hvilka blifvit genom Kongl,
brefvet den 30 Januari 1830 anvisade till ersättande af de utgif-  ter, Svenske Konsuler å utrikes orter bestridt för Svenskt sjö-  folk,
1,800
Summa
4,721
20
5
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
- 19 —
rande af de utgifter, Svenske och Norske Konsuler å
af Svenskt sjöfolk för år 1856.
Banko.
Credit.
Utgift:
Kongl. Stats-kontoret.
Till Kongl. Ränte-kammaren levererade medel, hvilka influtit såsom
ersättning för lemnadt understöd till Svenskt sjöfolk, hvarför Kon-  suler förskottsvis blifvit godtgjorda,
1,287
9
5
Afskrifning
af de till Konsuler förskottsvis gjorda utbetalningar, för hvilka någon
ersättning icke kunnat erhållas, enligt Kongl. Kollegii beslut,’ . .
121
27
—
Balans till år 1857:
Till Konsuler förskottsvis utbetalde ersättningar för bestridde omkost-  nader för Svenskt sjöfolk, om hvilkas godtgörande af rederier
Advokat-fiskals-embetet fått sig uppdraget att besörja, 2,918: 5.11.
Behållning af kontanta medel  394: 26. 1.
3,312
32
Summa
4,721
20
5
Statistiska Kontor den 22 Augusti 1858.
Efter förordnande
E. G. Leyonmarck.
Utdrag af 1856 års räkning öfver det, genom Kongl,
fonden beviljade anslag till godtgörande af Svenför
Svenskar
Banko.
Debet.
Behållning från år 1855
9,825
21
10
Inkomst:
Af Kongl." Konvoy-kommissariatet anordnade medel för år 1856 . .
1,333
16
Summa
11,158
37|10
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
I
— 24 —
brefvet den 14 September 1843, af handels- och sjöfartsske
och Norske Konsulers å utrikes orter utgifter
och Norrmän.
Banko.
Credit,
Afskrifning
af de till Svenske och Norske Konsuler förskottsvis gjorda utbetalningar,
för hvilka någon ersättning icke kunnat erhållas, enligt Kongl. Kol-  legii beslut,
344
45
1
Balans till. år 1857:
Behållning af kontanta medel
10,813
40
9
Summa
11,158
37
10
Statistiska Kontor den 22 Augusti 1858.
Efter förordnande
E. G. Leyonmarck.
Kongl. Koinmcrsc-kollogii
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers berättelse om
granskningen af de under bemälte Kollegium
ställda fonders förvaltning och räkenskaper
för år 1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegium får, till åtlydnad af Eders Kongl.
Maj:ts uti aflåten remiss meddelte nådiga befallning, härmedelst afgifva underdånigt utlåtande,
i anledning af Rikets Ständers Revisorers berättelse angående den innevarande år verkställda
granskning af de under Kollegium ställda fonders och medels förvaltning och räkenskaper
år 1856, hvarvid Kollegium funnit endast följande af Revisorerne gjorde framställning
utgöra föremål för det anbefallda yttrandet.
Revisorerne hafva nemligen, i afseende på den under namn af Eskilstuna fristadsmedlen
förekommande fond, förmält att, enligt hvad räkenskapen utvisade, dessa medel,
hvilka under revisionsåret icke blifvit i vidsträcktare mån anlitade än att, på grund af Kongl,
brefvet den 13 Februari 1839, ett belopp af 66 R:dr 32 sk. B:ko deraf utgått att användas
till premier i Fristadens elementarskola, varit i Rikets Ständers bank utan ränta
innestående, och att fondens behållning, som vid 1856 års början utgjorde 2,261 R:dr 46
sk., följaktligen minskats med förberörde belopp eller till 2,195 R:dr 14 sk. Ranko; och
hafva Revisorerne, då, enligt Kongl, brefvet den 6 Februari 1839, Kollegium är berättigadt
att på korta uppsägningstider och emot den ränta, som i förening med fullgod, af Kollegium
pröfvad, säkerhet kan erhållas, utlåna den å berörda medel varande behållning, hvilken
icke genast behöfver användas, ansett sig böra å ifrågavarande för fondens fortfarande
bestånd menliga förhållande fästa uppmärksamhet.
Kollegium får, med anledning häraf, i underdånighet anmäla att, sedan Kongl. Maj:t,
uppå Ivollegii i ämnet gjorda underdåniga hemställan, genom det af Revisorerne åberopade
nådiga bref den 6 Februari 1S39, tillåtit att, bland andre under Kollegii förvaltning ställda
allmänna medel, jemväl Eskilstuna fristads-medlen finge på korta uppsägningstider och mot
den ränta, som i förening med fullgod säkerhet kunde erhållas, utlånas, så hafva sistnämnde
medel under största delen af den tid, som sedermera förflutit, varit mot ränta till enskild
person utlånte och äro jemväl för närvarande under föreskrifne vilkor förräntade, samt att
anledningen hvarför medlen under någon mellantid, hvilken jemväl omfattat år 1856, kommit
att förblifva oförräntade, varit att Kollegium under denna tid saknat tillfälle att samma
medel i enlighet med de i ämnet gifne föreskrifter utlåna.
Den nådiga
paste vördnad,
— 23 —
remissen återställes i underdånighet, och Kollegium framhärdar med dju
Stormäktigste,
Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
E. ÅKERMAN.
J. N. BORELIUS.
Stockholm don 7 December 1858.
L. S.
Vict. Melin.
BERÄTTELSE
TILL
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDER,
ANGÅENDE
BANKO-VEBKET,
AF
RIKETS STÄNDERS REVISORER.
Alf 1858.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS ISAAC MARCUS,
1858.
\
Till Rikets HOgloll. Ständer.
För att, i egenskap af Rikets Ständers Revisorer, granska Stats-,
Banko-och Riksgälds-Verk ens tillstånd, styrelse och förvaltning, hafva
undertecknade den 16 nästlidne Augusti i Rikets Ständers Bank sammanträdt
och, efter att hafva styrkt sin behörighet att i revisionsförrättningen
deltaga samt aflagt och med sine namn underskrifvit
den i 1 § af Instruktionen för Rikets Ständers Revisorer intagna
tysthetsed, jemlikt 20 § i det den 10 Mars innevarande år utfärdade
Banko-Reglemente, emottagit följande berättelser, nemligen af
Banko-Full mägtige, dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet samt de hos Fullmägtige förekomna hufvudsakliga
ärenden, jemte öfversigt af Bankens ställning vid revisionens
början; dels ock angående förvaltningen af Tumba
Bruk;
Direktionerne öfver Banko-Diskont- Verket i Stockholm samt Låne-Kontoren
i Götheborg, Malmö och Wisby om dessa Diskont-inrättningars
rörelse och förvaltning;
4
Understyrelsen om den samma styrelse äfvensom departementalstyrelserne
åliggande förvaltning; oell
Bankens Fiskals-Embete om de till samma embetes befattning börande
ämnen.
Revisorerne hafva läst så väl dessa, som äfven de berättelser,
serskildt utsedde Revisorer afgifvit, angående verkställd granskning
af Banko-Diskont-Verkets i Stockholm samt Låne-Kontorens i Götheborg,
Malmö och Wisby räkenskaper och förvaltning för år
1857, hvarjemte Revisorerne icke allenast granskat Bankens och
Tumba Bruks räkenskaper för berörde år, utan äfven genomgått
Fullmägtiges allmänna och serskildta protokoll samt Understyrelsens
och Kommissariemes i Låne-Kansliet protokoll från den 15
Augusti 1857, intill hvilken dag decharge för de af Fullmägtige
vidtagna beslut och åtgärder blifvit af Rikets Ständers sednast
församlade Revisorer tillstyrkt, till samma dag innevarande år;
Och få Revisorerne, beträffande den sålunda förrättade granskningen
och Banko-Verkets dervid befunna tillstånd, härmed afgifva
berättelse, uti hvilken ärendena upptagas i den ordning, hvartill
Banko-Reglementet föranleder.
§ I
Öfver-Styrel-
Inom Öfver-styrelsens personal hafva, under tiden från Rikets
sens personal. Ständers Revisorers sednaste sammankomst, de förändringar inträffat,
att efter Herr Landshöfdingen m. m. Grefve Gustaf Lagerbjelke
och Herr Landshöfdingen m. m. Didrik Gillis Bildt, hvilka båda
afsagt sig det vid sistförflutna Riksdag dem lemnade uppdrag att
vara Fullmägtige i Rikets Ständers Bank, uti nämnde styrelse inträdt
den 27 nästlidne Maj l:ste Suppleanten för Höglofl. Ridderskapet
och Adelns Fullmägtige i Banken, Ofverste-Löjtnanten i Artilleriet,
Majoren vid Kongl. Svea Artilleri-Regemente, t. f. FältTygmästaren,
R. S. O. Otto Nordensvan, och den 29 påföljde Juli
2:dre Suppleanten för bemälde Fullmägtige, Kommendör-Kaptenen
i Kongl. Maj:ts Flotta, R. S. O. m. m. Carl Berthil Lilliehöök.
§ 2,
inspektionen j följd af det, genom 5 § i Banko-Reglementet, Fullmägtige
(~' eVerket '0' Sifna åliggande att tillse ordningen inom Verkets Afdelningar och
Kontor, äro dessa, vid serskilda tillfällen, af Fullmägtige inspekterade,
utan att anledning till anmärkning dervid förekommit.
§ 3.
Vid den inventering af Bankens kassor och öfriga förvarings- Inventering
rum, som Fullmägtige den 5 nästlidne Juli anställt, har någon af Fullmäganmärkning
icke egt rum. tige'
Bankens hus och inventarier äro vid samma tillfälle besigtigade.
Den 20 nästlidne September blef dylik inventering af Beviso- af Revisorerrerne
förrättad, hvarvid behållningarne i guld, silfver och köp- nepar
befunnos, som följer:
Guld.
Myntadt:
475 fyrdubbla dukater . . .
1,800 dubbla d:o . . .•
1,900: -  3,600: -
13,000 enkla d:o . . .
13,000: -
Summa Dukater
18,500: -
Silfv er.
Myntadt efter 1664 års myntfot:
bela Riksdaler
31,328: -
två tredjedels d:o .....
en tredjedels d:o
en sjettedels d:o
en tolftedels d:o
13,200: -  59,200: -  15,600: -  5,200: -
en tjugufjerdedels d:o . . .
5,600: -
130,128: -
Myntadt efter 1830 och 1835 årens
en åttondedels Riksdaler . .
mynt-ordningar:
318,000: -
en sextondedels d:o . .
12,000: -
330,000: -
4 R:dr Riksmynt
2 R:dr d:o
2,362,800: -  495,000: -
1 R:dr d:o
602,400: -
50 öre d:o
238,800: -
25 öre d:o
542,400: -
10 öre d:o
55,800: - 4,297,200: -
Transp. R:mt R:dr 4,757,328:
6
Fullmägtiges
serskildta
protokoll.
Transp. R:mt R:dr 4,757,328: —
Utländskt mynt, förvandladt i R:dr Runt:
Holsteinska, Danska oell Norska Speciel- 819: 54.
Ryska Rubler [sedan år 1810] . 257,529: 28. 258,348: 82.
Omyntadt  10,330,496: 93.
Summa Runt R:dr 15,346,173: 75.
Öresmynt:
uti 5 ören
2 d:o
1 d:o
4 d:o
Koppar skiljemynt.
n
Af nyare prägeln:
uti 4 skil lingar
„ 2 d:o
„ 1 d:o
d:o
d:o
45,750
27,900
41,400
8,100
10,125
8,550
5.625
5.625
1,800
123,150:
Af gamla prägeln:
TlT skilling
Riksgälds-Kontorets polletter
31,725
900
2,000
Summa R:mt R:dr 157,775
Under läsningen af Fullmägtiges protokoll hafva Revisorerne
fästat uppmärksamhet derå att, ehuru, enligt föreskrifteme i § 12
och § 109 mom. 10 af Banko-Reglementet, endast sådana Fullmägtiges
beslut och åtgärder böra hemliga hållas, som hafva afseende
å den reela fondens vidinagthållande samt Bankens vexelrörelse,
så att Fullmägtiges öfver läggningar och beslut derom upptagas i
serskildt protokoll, hvilket icke utan Banko-Utskottets eller Fullmäktiges
tillåtelse får offentliggöras, Fullmäktige ändock till serskilta
protokollet hänfört äfven ärenden af annan egenskap, såsom
t. ex. frågor om förfärdigande af pappersformar till Bankens sedlar
7
å R:dr R:mt, tillverkningen af nämnde sedelpapper, tryckningen
ock skärningen af dessa sedlar, kostnaden för anskaffande af dertill
erforderliga maphiner ock effekter m. m.; livilket förkållande
Revisorerne ansett sig så mycket mindre köra lemna oanmäldt, som
en af enskild person kos Fullmäktige gjord begäran, att emot lösen
utbekomma utdrag af deras protokoll i livad det rörde en dylik
fråga, blifvit af Fullmäktige afslagen på den grund, att samma
fråga upptagits i det serskildta protokollet, oaktadt densamma, enligt
Revisorernes tanke, icke bordt dit hänföras.
§ 5.
Sedan Rikets Ständers, vid sednaste Riksdag, utsedde Justitia- Justitia-OmOmbudsman,
Assessoren R. N. O. Gerhard Lagerstråle blifvit i ludman och
Nåder kallad och förordnad att vara medlem af Konungens Stats- dess SuppieRåd
och i följd deraf afsagt sig det honom lemnade förtroende att ant"
vara Rikets Ständers Justitise-Ombudsman, kafva Banko-Fullmäktige,
gemensamt med Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret, till åtlydnad
af föreskrifterne i 98 § Regerings-Formen och 63 § 4 mom.
sista punkten Riksdags-Ordningen, icke allenast den 6 Maj innevarande
år uti Justitim-Ombudsmans-Embetet insatt Herr StatsRådet
Lagerstråles af Rikets Ständer valde efterträdare i nämnde
Embete, Häradshöfdingen i Listers domsaga R. N. O. Carl Wester
och förordnande för honom utfärdat, utan äfven den 27 i samma
månad utsett Hof-Rätts-Rådet i Kongl. Maj:ts och Rikets Götha
Hof-Rätt Åke Lemchen till Suppleant för Rikets Ständers Justitieombudsman
och genom protokollsutdrag honom dertill förordnat.
§ 6.
Till åtlydnad af föreskrifterne i 5 § af Lagen för Rikets Stän- öfversigt aj
ders Bank den 1 Mars 1830 och 25 § af Banko-Reglementet, äro Hankens stallmom.
Banken uppgjorda samt derefter tryckta och med allmänna nm9-  tidningarne utdelade icke allenast uppgifter för den 31 December
1857 och den 30 Juni 1858, öfver Bankens metalliska kassa samt
utelöpande sedlar och depositionsskuld, jemte obegagnade andelar
af kreditiv- och låne-förlag, utan äfven en öfversigt af Bankens
hela ställning efter 1857 års bokslut.
8
Af nyssnämnda öfversigt inliemtas, bland annat, att Hankens
inkomster oell tillfälliga vinster nästlidne år uppgått
till B:ko 1,919,095: 35. 2.
att, efter afdrag af ränte-utgifter, förvaltnings-kostnader
m. m  „ 477,095: 11. 1.
behållen vinst utgjort B:ko 1,442,000: 24. 1.
eller i R:mt 2,163,000: 75. —
samt att, sedan den andel af äldre behållen vinst, som vid slutet
af hvartdera året 1857, 1858 och 1859 skall i och för Statens
allmänna behof till Riksgälds-Kontoret aflemnas, blifvit från
kapital-tillgången afräknad med tillsammans 1,000,000 R:dr Banko,
behållningen utöfver grundfonden, 10,000,000 R:dr, vid 1857 års
utgång, uppgick till 4,333,329 R:dr 1 sk. 10 rst. Banko eller
6,499,984 R:dr 55 öre R:mt.
Förhållandet mellan metalliska kassan samt utelöpande sedeloch
depositions-skulden den 18 nästlidne September var följande:
Sedelskuld:
aj Utelöpande Sedlar  42,014,267: 54.
b) Dito invisningar och insättnings
“bevis
271,980: 92. 42,286,248: 46.
D eposit iöns- skuld:
Behållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar
samt bolag och enskilde personer
5,814,536: 3.
Dito i guld, 312 dukater ä 8: 25: — 2,574: — 5?817 110: 3.
Sedel- och depositions-skuld 48,103,358: 49.
Obegagnade andelar af Kreditiv- och Låneförlag:
tillhörande
Depositions-Afdelningen 4,893,667: 16.
Transport 4,893,667: 16. 48,103,358: 49.
9
Transp. 4,893,667: 16. 48,103,358: 49.
tillhörande Låne-Afdelningen (beloppet
af Bankens Reserv-fond,
4,158,722 R:dr 46 öre, deruti
inbegripet)  4,255,790: 33. 9,149,457: 39.
Ö:gr 57,252,815: 88.
Härifrån afgå, jemlikt stadgandet i 116 § i Banko
Reglementet
5,753,725: —
Summa Sedelstock 51,499,090: 88.
Skillnad häremellan och maximi-beloppet af Sedelstock,
beräknad enligt 116 § i Banko-Reglementet
9 3 6,6 8 6: 36.
Summa R-.mt R:dr 52,435,777: 24.
Bankens Guld- och SilJ v er-tillgång:
Dukater. R:dr Silfver i R:mt.
Myntadt, gångbai-t, i kassa liggande . 18,900: — 4,757,328: —
Utländskt mynt  — 258,348: 82.
Omyntadt  — 10,330,496: 93.
Hos Kongl. Myntet till förmytning. . 20,697: — 597,530: 65.
På utrikes ort innestående  — 6,165,397: 59.
39,597: - 22,109,101: 99.
Dukat-summan motsvarar å 8: 25
326,675: 25.
Silfvertillgång alltså på det hela 22,435,777: 24.
Sedelstocken får derutöfver utgöra  30,000,000: —
Summa R:mt R:dr 52,435,777’ 24.
§ 7.
För att under innevarande år, å Bankens och Riksgälds-Kontorets
vägnar, deltaga i Götha Kanal-Direktion hafva Banko-Fullmägtige,
gemensamt med Fullmägtige i Riksgälds-Kontoret, utsett
Ofverste Löjtnanten, R. S. O. m. m. Johan Kléen.
§ 8.
Sedan, i anledning af Kongl. Maj:ts den 14 December 1857
till Rikets Ständer i Nåder aflåtna Proposition om åtgärders vid
Rcvisorernes
Berätt. äng. Bankoverket. 2
Götha KanalDirektion.
Statsldne
fonden.
10
tagande, för att underlätta penningeställningen och rörelsen inom
landet, Rikets Ständer beslutat, att ett lån eller kreditiv till belopp,
motsvarande 3 millioner R:dr silfver, skulle å utrikes ort skynd
7
%/
samt upptagas, i ändamål att, genom utlåning från Rikets Ständers
Bank, bereda en af behofvet påkallad tillfällig förökning i förlagskapitalet
för handel och näringar, hvilket lån eller kreditiv borde
vara till fullo slutligen liqvideradt sednast inom slutet af år 1860;
och Rikets Ständer, i sådant afseende, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhållit, att Kongl. Maj:t måtte täckas under den form,
som för ändamålet kunde finnas mest lämplig och på de vilkor, som
kunde betingas, för Svenska Statens räkning upptaga ifrågavarande
lån eller kreditiv samt ställa detsamma till Fullmägtigés i Rikets
Ständers Bank disposition, att, enligt de af Rikets Ständer uti 30
§ af Banko-Reglementet derför gillia bestämmelser användas; Så
har Kongl. Majit till Rikets Ständers omfönnälda underdåniga
anhållan lemnat bifall och derefter uti Kådigt Bref den 9 nästlidne
Februari, jemte tillkännagifvande, att aftal om ett lån å 9
millioner Mark Hämburger-Banko, motsvarande 3 millioner R:dr
Silfver, under den 29 föruto-ånome Januari blifvit af Svenska Re
7
O O
geringens dertill utsedde ombud, Kommers-Rådet Th. Willerding
och Protokolls-Sekreteraren C. G. Gervin, i Hamburg träffadt med
Handelshuset Salomon Heine och Nord-Tyska Banken, till Fullmägtige
öfverlemnat det derom afslutade kontrakt, lydande i Svensk
öfversättning som följer:
“Emellan
Herr Salomon Heine i Hamburg och Förvaltnings-Rådet för NordTyska
Banken dersammastädes, det sednare representeradt genom
tvänne af dess medlemmar, Herrar I. C. Godeffroy & Son och
Ferdinand Jacobson
å ena sidan
och
Kongl. Svenska Regeringens, genom särskild fullmakt den 31 December
1857, dertill bemyndigade Ombud Herrar Kommers-Rådet
Theodor Willerding och Carl Gustaf Cervin
å andra sidan
11
har nedanstående
Låne-Kontralct
blifvit afslutadt samt, i enlighet med derför öfverenskomne bestämmelser,
uppsatt och utfärdadt.
§ 1.
Kongl. Svenska Regeringen upptager, med Rikets Ständers
den 30 December 1857 meddelade samtycke, ett lån å Nio Millioner
Mark Hamburger-Banko, motsvarande Tre Millioner Silfver
Species, hvilket lån utgör en Konungariket Sveriges omedelbara
förbindelse och statsskuld.
§ 2.
Detta lån öfvertages af Herr Salomon Heine i Hamburg och
af Nord-Tyska Banken dersammastädes, nemligen
af Herr Salomon Heine
till belopp af Fyra Millioner Mark Hamburger-Banko;
af Nord-Tyska Banken
till belopp af Fem Millioner Mark Hamburger-Banko.
§ 3.
Genast efter skedd ratifikation af detta kontrakt skall den
första låne-andelen (Rate), belöpande sig till Två Millioner Mark
Hamburger-Banko, tillhandahållas utaf de båda öfvertagarne af
lånet, i det förhållande de deruti ega delaktighet, medelst accepterande
af vexlar, som på dem utställas, att förfalla den 3 April
innevarande år.
§ 4.
För de återstående Sju Millionerne Mark kunna anordningar
å öfvertagarne ske sednast såsom följer:
Banko-Mark 1,500,000
1.500.000
1.500.000
1.500.000
1,000,000
under den 30 April detta år
31 Maj_
30 Juni „ „
31 Juli
31 Aug.
12
på sätt att dessa särskilda belopp indragas uppå lånets öfvertagare,
i mån af hvars oell ens andel, till betalning trettio dagar från
hvarje af nyssnämnde terminer, således:
per 30 Maj,
„ 30 Juni,
„ 30 Juli,
„ 30 Augusti
och „ 30 September.
Likväl skall det alltid stå öfvertagarne fritt att, efter godtfinnande
och utan att vara bundne vid ofvannämnda dagar, redan
till en eller flere tidigare terminer, dock ej före den 3 April innevarande
år, uppsäga dessa Sju millioner Mark, vare sig hela beloppet
eller någon del deraf, på en gång eller efter hand, — likväl
ej mindre än Banko-Mark 100,000 hvarje gång; — skolande
i dylikt fall de deremot validerande vexlarne vara ställda att betalas
30 dagar från de terminer, som sålunda bestämmas. Sådan
uppsägning härifrån till den 3 April detta år af ett större belopp
(än det ursprungligen bestämda) får emellertid icke eg a rum sednare
än den 15 Mars.
Alla de sålunda tidigare indragne belopp afräknas på nästföljande
terminer.
§ 5.
Hvar och en af de båda låne-öfvertagarne eger att för sig
ensam begagna rättigheten till en tidigare uppsägning; att för detta
ändamål öppna brefvexling med Kongl. Svenska Regeringen eller
dess för utredning (Abwichlung) af denna låne-angelägenhet utsedde
Fullmägtige, och att låta på sig indraga beloppet 30 dagar
ä dato.
§ 6.
På den till den 3:dje April förfallna summa godtgöra låneöfvertagarne
Regeringen ingen ränta, oaktadt intresset å lånet löper
från den 15 Mars L858. Deremot löpa räntorna å de sedermera
förfallande beloppen till förmån för Regeringen ända till 15 dagar
före vexlarnes förfallotid, hvilka 15 dagar komma låne-öfvertagarne
till godo.
13
Priset för lånet är al pari, med afdrag af 21, sf, säger två
oell en lialf procent provision, följaktligen 971, Denna provision
af 21 % för hela lånesumman afdrages på första låne-andelen.
Eänte-godtgörelsen är fastställd till sex procent pro anno.
§ 8.
För de å de olika tiderna disponibla summor tillställas låneöfvertagarne
motsvarande belopp i partial-obligationer, lydande på
innehafvaren och daterade den 15 Mars 1858. Dessa obligationer,
hvilka måste vara härstädes sednast den 1 April innevarande
år och anskaffas på Kongl. Svenska Regeringens bekostnad,
utfärdas, efter det formulär, hvarom kontrahenterne träffa öfverenskommelse,
dels å Banko-Mark 1,000 och dels å Banko-Mark
5,000, nemligen 6,500 stycken å Banko-Mark 1,000 och 500 stycken
å Banko-Mark 5,000, hvartdera slaget af olika färg, samt underskrifvas
af Kongl. Svenska Stats-Kontoret.
Dessutom har Kongl. Svenska Regeringen att ända till lånets
slutliga liqvidering hos låne-öfvertagarne nedsätta en liufvudobligation,
som likaledes genom Kongl. Svenska Stats-Kontoret
fullgöres; börande denna obligation utan uppehåll aflemnas.
§ 9.
Partial-obligationerne åtföljas af hvarje halfår den 15 September
och 15 Mars betalbara kuponer ä 6 % pro anno. De
obligationer, som skola återbetalas den 15 Juni och 15 December
1860 — se § 10 — förses med half-kuponer för den å de sista
tre månaderna belöpande räntan.
§ io.
Lånets åtei’betalning sker genom Kongl. Svenska Regeringen
al paid på följande terminer:
Banko-Mark 2,250,000: den 15 September 1859
„ 2,250,000: „ 15 Juni 1860
„ 2,250,000: „ 15 September 1860
„ 2,250,000: „ 15 December 1860
14
hvadan följaktligen hela lånet måste vara fullkomligt liqvideradt
inom 2f år från den 15 Mars 1858.
De för lånets liqviderande och räntebetalningarne erforderliga
silfver- eller vexel-remissor ombesörjas af Regeringen på det sätt,
att de inträffa härstädes sednast 14 dagar före de respektive förfalloterminerne.
§ Il
Lånet
är slutadt i Mark Hamburger-Banko å 27 Mark 12 sk.
per Kölnisk Mark fint silfver, i hvilket myntvärde inbetalning,
ränteliqvid och återbetalning bör verkställas.
§ 12-
Inlösen af kuponer och af de till återbetalning förekommande
obligationer ombesörjes kostnadsfritt af Nord-Tyska Banken.
Varder liqvid för kuponer och obligationer icke inom den 15
December 1862 hos Nord-Tyska Banken uttagen, återbetalas de
deremot svarande medel till Kongl. Svenska Regeringen, till hvilken
möjligen sedermera skeende reklamationer blifva hänvisade.
§ 13-'
Inlöste kuponer och obligationer öfverkorsas af N-ord-Tyska
Banken och insändas till Kongl. Svenska Stats-Kontoret.
§ 14-
För tilländabringande af förevarande låne-transaktion ega öfvertagarne
ej att beräkna något vidare provisions-arfvode; men
sådana utgifter och omkostnader, som denna angelägenhet medför,
drabba Kongl. Svenska Stats-Kontoret, med hvilket låne-öfvertagarne
sätta sig i skriftlig förbindelse och öppna löpande räkning.
Berörde Werks remissor af långa vexlar krediteras med 4 %
ränta, eller, om diskontot härstädes är högre, under beräkning af
härvarande diskonto, jemte * kurtage.
§ 15.
Andra smärre bestämmelser med hänseende till denna angelägenhet,
hvilka här kunnat blifva förbisedde, komma att bero
på vidare aftal emellan kontrahenterne.
15
§ 16-
Stämpel-afgiften för utfärdande af detta kontrakt bekostas af
lå ne- ö fve r tagar ne.
§ 17-
Detta kontrakt skall ofördröjligen till stadfästelse underställas
Kongl. Svenska Regeringen och förbinda sig Regeringens ombud
att derefter skyndsamligen inkomma med ratifikationshandlingen.
Till yttermera visso hafva bägge kontraherande parterne, under
försäkran att de afstå från alla invändningar nu eller framdeles,
detta låne-kontrakt i trenne exemplar underskrifvit och utfärdat,
som skedde i Hamburg den Tjugonionde Januari, år Aderton
Hundra Femtioåtta.
(Undertecknadt)
Salomon Heine.
(Sigill).
Förvaltnings-Rådet för Nord-Ty ska Banken:
Joli. C. Godeffroy cj‘ Son,
Ordförande.
Ferdinand Jacobson.
J. Beschutz.
Bank-Direktör.
(Sigill).
T. Willerding, C. G. Cervin,
Kongl. Svenska Regeringens Fullmägtige."
Och har Kongl. Maj:t, som, med hänseende till anförda omständigheter,
funnit skäligt omförmälde kontrakt med Sin höga
påskrift ratificera och stadfästa samt åt Fullmägtige öfverlemnat
att verkställa indragningen och liqviden af ifrågavarande lån och
vidtaga alla de åtgärder, som i sådant afseende erfordrades, härförutan
gifvit tillkänna, dels att, jemte det Kongl. Majit, i öfverensstämmelse
med kontraktets 8 §, utfärdade till Salomon Heine
och Nord-Tyska Banken Dess förbindelse att återbetala till Heine
Fyra och till nyssnämnde Bank Fem Millioner Mark Hamburger
-
16
Banko samt att derpå erlägga den betingade räntan med 3 procent
hvarje halfår, Kongl. Stats-Kontoret i Nåder blifvit anbefaldt och
bemyndigadt, att, enligt sist åberopade §, under den 15 Mars innevarande
år utfärda Sju Tusen Stycken på innehafvaren ställda och
af behöriga ränte-kuponer åtföljda “partial-obligationer“, nemligen
500 stycken, betecknade med Litt. A, hvardera å 5,000 Mark och
6,500 stycken, Litt. B, hvardera på 1,000 Mark, att inlösas på
följande tidei’, nemligen:
Serien i, förfallen den 15 September 1859.
Litt. A, N:is 1—125, k 5,000 Mark 625,000
Litt. B, N:is 1—1,625 k 1,000 „ 1,625,000
med tre ränte-kuponer;
Serien 2, förfallen den 15 Juni 1860.
Litt. A, N:is 126—250 k 5,000 Mark 625,000
Litt. B, N:is 1,626—3,250 a 1,000 „ 1,625,000
med fyra hela och en half kupon;
Serien 3, förfallen den 15 September 1860.
Litt. A, N:is 251 — 375 k 5,000 Mark 625,000
Litt. B, N:is 3,251—4,875 k 1,000 „ 1,625,000
med fern kuponer;
och Serien 4, förfallen den 15 December 1860.
Litt. A, N:is 376—500 k 5,000 Mark 625,000
Litt. B, N:is 4,876—6,500 k 1,000 ,, 1,625,000
med fem hela och en half kupon;
hvilka 7,000 partial-obligationer sålunda motsvarade hela lånesumman;
dels att Kongl. Stats-Kontoret erhållit Nådig anvisning att
för de medel, som derifrån förskottsvis utgått eller tomine att utgå
till bekostande af telegraf-depecher i och för låne-förhandlingarne,
till betäckande af ombudens rese- och traktaments-kostnader samt
till förestående utgifter för obligationernes tryckning och öfversändande
med flere möjligen behöfliga åtgärder i afseende på lånet,
uppbära godtgörelse hos Fullmägtige, efter behörig reqvisition;
dels ock slutligen att Kongl. Majit, vid öfvervägande af hvad Rikets
Ständer, beträffande sättet för de upplånade medlens användande,
för sin del beslutat, funnit godt att samma beslut till alla
delar gilla och bifalla.
17
Då genom ofvanberörde Nådiga Bref Fullmägtige blifvit bemyndigade
att verkställa indragningen oell liqvideu af ifrågavarande
lån oell vidtaga alla de åtgärder, som i sådant afseende
erfordrades; men, till följd af denna anordning, behof af ökad
skriftvexling och bokföring mellan långifvarne och Svenska myndigheter
skulle uppstå, derest, i bredd med det åt Fullmägtige
lemnade uppdrag i nyssnämnde hänseende, Kongl. Stats-Kontoret
komme att, i förhållande till långifvarne, innehafva den befattning
med lånet, sorn i kontraktets 14 § omförmäles, har Kongl. Majit
sedermera, enligt Nådigt Bref den 5 Mars, genom Kommers-Rådet
Willerding, låtit förständiga långifvarne, att denna befattning blifvit
på Fullmägtige öfverflyttad, likväl utan att långifvarne härpå egde
grunda något anspråk på ytterligare provision, än den, som vore
i kontraktet stadgad; i sammanhang hvarmed långifvarne skriftligen
förklarat, att någon provision för lånets indragning och återgäldande
icke skulle beräknas, hvilket förklarande jemväl afsåge
bestyret med silfver-försändningar.
I afseende å tolkningen af 4 § i berörde kontrakt, har den
stridighet emellan Fullmägtige och långifvarne uppkommit, att, sedan
större andelar af lånet, än som enligt kontraktets 3 § ovilkorligen
bort Staten tillhandakomma genom accept af vexlar, ställda
att förfalla den 3 April, blifvit till aflemnande och disposition å
den dagen och å den 15 i samma månad uppsagda, nemligen af Salomon
Heine genom telegram den 1 Mars och af Nord-Tyska Banken
genom skrifvelse den 22 Februari, Fullmägtige väl funnit dessa
uppsägningar ega stöd i kontraktets 4 §, men dels af den deri
uttryckta bestämmelse, att, derest uppsägning sker till en ellér
flera tidigare terminer, än de ursprungligen bestämda, de deremot
validerande vexlarne skola vara ställda att betalas tretio dagar
från de terminer, som sålunda bestämmas, och att uppsägning till
den 3 April icke må ega rum sednare, än den 15 Mars, dels ock
af 6 §, hvaraf syntes Fullmägtige följa, att större andel af lånet,
än den i 3 § upptagna summa, 2,000,000 mark Hamburger Banko,
icke kunde den 3 April förfalla till betalning, dragit den slutsats,
att tidigaste förfallo-terminen, på grund af 4 §, skulle inträffa å
den 3 Maj, eller tretio dagar från den 3 April, och låtit om denna
tolkning af kontraktet underrätta vederbörande långifvare.
Revisorernas Berätt. ang. Bankoverkel. 3
18
Sedan Fullmägtige, under förutsättning, att långifvarne icke
gillade berörde tolkning, som under dåvarande förhållanden vore
för Rikets Ständers Bank mest fördelaktig, i underdånighet anhållit,
att Kongl. Majit måtte täckas i Nåder bestämma, huru kontraktet
borde i omförmälde del förstås och tillämpas, har Kongl.
Maj:t, efter det vederbörande ombud för lånets afslutande med underdånig
förklaring i ämnet inkommit, uti Nådigt Bref den 16
Mars yttrat, det Kongl. Maj:t, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med samma förklaring, och enär förbehåll om rättighet för långifvare
att uppsäga medlen till tidigare leverering vanligen inginge
i alla dylika låne-handlingar, der penningarnes anskaffande af långifvaren
vore till största delen beroende af en mera eller mindre
hastig afsättning utaf de obligationer, som för lånet utgåfvos, ansåge
lånets öfvertagare i Hamburg icke kunna, på grund af kontraktets
bestämmelser, förvägras att, efter sådan uppsägning, som
nu egt rum, den 3 och 15 April innevarande år tillhandahålla,
såsom då förfallna, de andelar af lånesumman, å hvilka uppsägningen
lyder, samt att på dessa förfallotider grunda den ränteberäkning,
som i kontraktet vore långifvarne tillförsäkrad, helst
Kongl. Majit, om än lånekontraktet i denna del, genom skenbar
tvetydighet, skulle lemna tillfälle att söka göra gällande en
sådan tolkning, som Fullmägtige, till följd af inträffade serskilda
förhållanden, pröfvat vara för Rikets Ständers Bank mera fördelaktig,
funne betänkligt att, för en sålunda åsyftad fördel, i någon
mån blottställa Statens kredit och anseende genom en tillämpning
af ifrågavarande kontrakt, hvilken, om den af långifvarne gjordes
till föremål för domstols pröfning, kunde befinnas obehörig.
Vid verkställighet af Rikets Ständers angående sättet för Statslånets
användande fattade beslut, som under 10 serskilda punkter
finnas i 30 § af Banko-Reglementet intagna, har hos Fullmägtige
förekommit hufvudsakligen följande.
För vinnande af det i 4:de punkten af omförmälde beslut angifna
hufvudsyftemål, hafva Fullmägtige ansett någon del af Statslånefondens
tillgångar böra af Fullmägtige omedelbarligen utlånas,
hvarföre Fullmägtige meddelat föreskrifter så väl för denna ut
-
19
larling, som för den, hvilken vore afsedd att genom vederbörande
Diskont-Direktioner verkställas.
Efter det Fullmägtige jemväl till efterrättelse fastställt de
grunder, enligt hvilka det utländska lånet komnie att i Bankens
räkenskaper bokföras, hafva Fullmägtige icke allenast bland sig,
utsett tre Deputerade, att besörja de med Statslånefondens förvaltning
förenade göromål och bestyr, i enlighet med för dem utfärdad
instruktion, utan äfven för behandling af ärenden, som röra
utlåningen från nämnde fond, invalt till extra Ledamöter i Banko-
Diskont- Direktionen: undertecknad Wilhelm Fredrik Tersmeden,
Kapitenen Carl Erik Mannerskantz samt Advokat-Fiskalen, Häradshöfdingen
Erik Wilhelm Montan, med uppdrag till den sistnämnde,
att i afseende å Statslånefonden förrätta enahanda göromål, som
åligga de i Diskont-Direktionen tjenstgörande Kommissarier; i Direktionen
öfoer Låne-Kontoret i Götheborg: Possessionaten, Grefve
Adolf Hamilton och Rådmannen derstädes A. W. Björck, af hvilka
likväl den förre, efter någon tids förlopp, det erhållna uppdraget
sig afsagt, samt i Direktionen öfver Låne-Kontoret i Malmö:
Häradshöfdingen m. m. Carl Axel Trolle.
Till utlåning genom de serskilda Diskont-Verken blefvo redan
den 11 Februari nödiga medel från Statslånefonden anvisade;
hvarvid den allmänna föreskrift af Fullmägtige tillika lemnades,
att den andel af fonden, som hvartdera Diskont-Verket erhölle,
skall till Banken återbetalas i fyra ungefärligen lika stora delar,
den första i början af Augusti månad 1859, den andra i början
af Maj, den tredje i början af Augusti och den fjerde i början af
November 18G0, samt att, i följd deraf, den längsta utlåningstiden
blifver till den 1 November sistnämnde år.
Ibland de verkställighets-föreskrifter, Fullmägtige i öfrigt meddelat
med afseende å utlåningen genom Diskont-Verken, anse Revisorerne
sig böra anföra följande:
att, vid pröfning af låneansökningar, skulle i Banko-DiskontDirektionen
minst fyra Ledamöter, hvaribland åtminstone en af
Fullmägtige, och i Låne-Kontors-Direktionerne, minst tre Ledamöter
vara närvarande, de Ledamöter, hvarmed Direktionerne blefve
förstärkte, i nämnde antal inräknade;
20
att i förbindelserne borde bestämmas sådana betalningsterminer,
som, utan att, så vidt ske kunde, från erhållande af försträckning
utesluta dem, hvilka icke genast sig anmälde, i möjligaste
måtto befriade Staten från förluster, härledda deraf att tillgängliga
medel framdeles ej kunde till fastställd ränta och provision utlånas;
att Diskon t-Verken icke finge, utan serskild tillåtelse af Fullmägtige,
utlåna medel till sådana penninge-förvaltande verk och
inrättningar samt större bolag och föreningar, som af Fullmägtige
omedelbart erhållit eller kunde erhålla försträckning;
att, om och i den mån, genom utsläppning i rörelsen af nu
ifrågavarande penningar, indragning kunde ske af de belopp, hvarmed
Handels- och Närings-diskont-fonderne i Stockholm, Götheborg
och Malmö blifvit förstärkte, de sålunda ingående medlen
efter hand skulle till Banken återlevereras; samt
att då den fördelning af Statslåne-fondens tillgångar, som det
ålåge Fullmägtige att med afseende å de olika orternas och näringarnes
billiga anspråk och behof verkställa, förutsatte, bland
annat, att fast egendom skulle belånas hos Diskont-Verket för det
låne-distrikt, der egendomen funnes, utan afseende å egarens mantalsskrifningsort,
hvilken eljest, enligt Banko-Reglementet, utgjorde
grunden för bestämmande af det distrikt lånsökande tillhör, så
hade fastighetsegare att, mot pant af inteckning i sin egendom,
från Statslåne-fonden undfå försträckning vid det Diskont-Verk,
inom hvars distrikt egendomen vore belägen, utan hinder deraf
att lånsökanden tillhörde annat låne-distrikt.
Beträffande den ränta och provision, som, enligt 2:dra punkten
af Rikets Ständers beslut om Statslåne-fondens användande, skall
för försträckning från samma fond erläggas, uppstod hos Fullmägtige
till en början tvekan, huruvida vederbörande låntagare kunde
tillförbindas att från förfallodagen och intilldess full betalning skedde
erlägga ränta och provision till enahanda belopp, som vid försträckningarnes
meddelande blifvit förskottsvis afdragna; i anledning
hvaraf Banko-Utskottet, uppå Fullmägtiges anhållan om Utskottets
förklaring häröfver, den 4 Februari tillkännagaf, det Utskottet
funne af Rikets Ständers beslut följa, att för försträckning
från Statslåne-fonden skall jemväl efter förfallo-tiden intilldess full
betalning sker erläggas den ränta och provision, som Fullmägtige,
21
inom den derför af Rikets Ständer stadgade gräns, finna skäligt
bestämma.
Vidare, och då föreskriften, att ränta och provision för försträckning
från Statslåne-fonden skola förskottsvis afdragas, komrne
att verka serdeles betungande för dem, som af dylik försträckning
på lång tid ville sig begagna, gjorde Fullmägtige den
16 Februari hos Banko-Utskottet framställning om jemkning i berörde
föreskrift; hvarefter Rikets Ständer, i enlighet med Utskottets
tillstyrkande, för sin del, beslöto, att afdrag i förskott af ränta
och provision å försträckning, som från Statslåne-fonden meddelas
på 12 månader eller derutöfver, må ega rum för endast sex månader,
med skyldighet för låntagaren att sedermera hvar 6:te månad
ränta och provision förskottsvis erlägga; hvilket Rikets Ständers
beslut af Kongl. Maj:t, genom Nådigt Bref den 27 Mars,
gillades.
Emedlertid hade Fullmägtige, med afseende å medeltiden för
det utländska lånets begagnande och de vilkor långifvarne fästat
vid lånets indragning och liqviderajide, uppgjort beräkning öfver
ränte- och provisions-beloppet samt dervid funnit, att nämnde belopp
uppgick till föga mindre än 7 ] procent om året, deruti icke
inbegripna hvarken de utbetalningar, hvarå, jemlikt Kongl. Majrts
ofvan åberopade Nådiga Bref, Fullmägtige hade att emotse reqvisition
från Kongl. Stats-Kontoret, eller de utgifter, som vid indragning
af silfver samt vid ränte- och kapital-liqvider kunde ifrågakomma;
hvarföre och då härtill borde läggas icke allenast förvaltnings-kostnader
i och för utlåningen, utan äfven ränte-förluster å
medel, hvilka under längre eller kortare tid kunde komma att
ligga outlånade, Fullmägtige, som det, enligt Rikets Ständers beslut,
ålåge att lämpa och bestämma räntan och provisionen med
hänsigt, bland annat, till Statens skyddande mot förlust i och för
upplånings- indragnings- och förvaltnings-omkostnader, under den
11 Februari förklarade sig icke kunna bestämma denna ränta och
provision till lägre belopp än 9 procent, efter år räknadt, hvilket
belopp med cirka ■% procent understeg det af Rikets Ständer i sådant
afseende bestämda maximum, eller 2 procent om året utöfver
hvad som i ränta och provision för det utländska lånet skall, efter
år räknadt, betalas.
22
Den af Fullmägtige sålunda fastställda höga ränta jemte provision,
vid bestämmande hvaraf icke å andra sidan togs i betraktande
den kursvinst, som genom vexel-dragning å det utländska
lånet kunde Banken tillflyta, bibehölls till Mars månads slut, då,
sedan det lyckats Fullmägtige att å en del af den genom Statslånet
beredda tillgång på utrikes ort betinga Banken ränta, utgörande
dels 2, dels 1-i procent, samt tillika sig visat att, under
den förflutna tiden, icke mera än omkring 3,000,000 R:dr Rnnt
af Statslåne-fonden blifvit i låneväg utgifne, Fullmägtige funno
skäligt nedsätta räntan och provisionen vid utlåning från samma
fond till 8 procent, att, efter år, beräknas för alla de lån, som
från och med den 31 i nämnde månad komme att beviljas.
I sammanhang med denna ränte- och provisions-nedsättning,
väcktes hos Fullmägtige fråga, huruvida icke redan varande låntagare
i Statslåne-fonden, vid den dädanefter hvar 6:te månad dem
åliggande inbetalning i förskott af ränta och provision, kunde få
tillgodonjuta den lindring, som, enligt nyssnämnde beslut, skulle
blifvande låntagare tillgodokomma och sålunda vid berörde inbetalningar
skilnaden emellan 9 och 8 procent eftergifvas.
Då Fullmägtige, som ansett sig förhindrade att denna eftergift
bevilja, likväl funnit densamma vara med billighet öfverensstämmande
och derför förklarat sig framdeles vilja taga i öfvervägande,
huruvida någon framställning i omförmälte syftning må
hos Rikets nästsammanträdande Ständers Banko-lTtskott göras, anse
Revisoreme sig desto heldre böra en sådan framställning till
Rikets Ständers bifall förorda, som de äldre låntagarne i Statslåne-fonden
synas icke böra betungas med hårdare vilkor, än som
drabba dem, hvilka under en sednare tidsperiod undfått försträckning
från samma fond, enär de förre kunnat undgå fortsatt erläggande
af den högre räntan, derest de från början tagit försträckning
på kort tid och sedermera, efter det ränte-nedsättningen
skett, lån ånyo upptagit.
Ofvanomförmälde, af Kongl. Stats-Kontoret för det utländska
lånet förskottsvis bestridde utgifter, för hvilka Stats-Kontoret,
jemlikt Nådig anvisning, egde att uppbära godtgörelse af Fullmägtige
och hvilka den 8 Juli blifvit af Banken ersatte, utgöra
tillsammans 8,756 R:dr 31 öre Rnnt, nemligen:
23
till Kommers-Rådet Willerding och Protokolls-Sekreteraren Cervin,
såsom ersättning för deras rese- och traktaments- samt
af dem bestridde telegraferings-kostnader,
till den förre R:dr 2,138: 31.
och
till den sednare  „ 1,711: 40. 3?849: 71.
för telegraf-depeclier, aflåtna under förhandlingen om lånet,
såväl från Stockholm som Hamburg, och expedierade
genom Kongl. Svenska Utrikes-Departementets
samt Svenska General-Konsulns i Hamburg försorg
947: 36.
och
„ obligationernes tillverkning, kontrasignation och öfver
sändande
till Hamburg  3,9 5 9 : 24.
Runt R:dr 8,756: 31.
Af den hos Fullmägtige förda räkenskap öfver dels anordnade
medel till utlåning från Statslåne-fonden, dels beloppet af utgifne
lån från samma fond inhemtas :
att den 8 Juli hela fonden var utanordnad, deraf
till Fullmägtige, att af dem omedelbart utlånas, R:dr 335,000: —
„ Banko-Diskont-Verket „ 6,515,000: —
„ Låne-Kontoret i Götheborg „ 2,500,000: —
„ d:o i Malmö  „ 2,500,000: —
„ d:o i Wisby  „ 150,000: —
R:mt R:dr 12,000,000: —
hvarförutan af innehållna räntemedel anordnats
till Banko-Disk ont-Verket . . . R:dr 100,000: —
samt att den 16 Augusti följande låne-belopp utgått, nemligen:
från Fullmägtige, omedelbart R:dr 335,000: —
„ Banko-Diskon t-Verket  „ 6,542,250: —
„ Låne-Kontoret i Götheborg  „ 2,488,000: —
„ d:o i Malmö  „ 2,499,200: —
„ d:o i Wisby  „ 148,000: —
R:mt R:dr 12,012,450: —
Utsträckning
af expeditionstiden.
Extra tjenstebiträde
i
Sedel-Kontoret.
24
Enär hela Statslånet sålunda blifvit till det dermed ursprungligen
afsedda ändamål, eller utlåning från Banken användt, liar
lios Fullmägtige icke kommit i fråga att begagna den af Rikets
Ständer Fullmägtige lemnade tillåtelse, att, när sådant med fördel
kunde ske, använda större eller mindre del af Statslåne-fondens
tillgångar, som icke för utlåning erfordrades, till inköp af de
för Statslånet utgifna obligationer.
Slutligen få Revisorerne, i afseende å dispositionen af den genom
Statslånet beredda tillgång i Hamburg, hänvisa till § 14 i
denna berättelse, hvaraf inhemtas, att utaf hela Statslånet 9,000,000
mark == 12,000,000 R:dr R:mt den betydliga summan af 7,345,185
R:dr 17 öre blifvit till den 18 nästlidne September genom vexeldragning
disponerad, och att således ett belopp af endast 4,654,814
R:dr 83 öre Runt då i Hamburg återstod oanvändt.
§ 9.
Till beredande af ökad beqvämlighet för allmänheten, hafva
Fullmägtige, vid slutet af förlidne år, funnit godt föreskrifva, att
• tiden för expeditioners emottagning i Depositions-afdelningen borde
utsträckas till kl. 2 e. m., äfvensom insättningar emottagas i
samtelige expeditions-kassorna till kl. 1 och i en af dessa Kassor
till kl. half till 2 e. m.
Jemte omförmälande häraf anse Revisorerne sig böra fästa
uppmärksamhet derå, att det skulle bidraga till synnerlig lättnad
för allmänheten om expeditionstiden i allmänhet så väl i Banken
som vid Låne-Kontoren i Götheborg och Malmö kunde blifva ytterligare
utsträckt till åtminstone några eftermiddagar i veckan
under en eller annan timma, helst det synes kunna antagas att
derigenom den beredda utvägen att i Banken och nämnde LåneKontor
insätta penningar till undvikande af deras försändande med
posterne skulle, i synnerhet inom Stockholm, komma att mera anlitas
af enskilda personer, än som, efter hvad Revisorerne varit i
tillfälle erfara, hittills varit händelsen.
§ io.
På Under-Styrelsens framställningar om oundgängligt behof
jemväl under innevarande år af tillökadt tjenstebiträde i Sedel
-
Kontoret för besörjande af de genom sedelrörelsens utsträckning
öfverhopande göromål derstädes, liafva Fullmägtige den 4 Februari
och 8 April funnit sig föranlåtne att för berörde ändamål anvisa
arfvoden, motsvarande ordinarie Kontorsskrifvares lön oell tjenstgöringspenningar,
att under Februari—Maj månader till två e. o.
tjenstemän utgå.
I sammanhang härmed oell då, efter hvad Revisorerne inliem- Beredande af
tat, klagan försports deröfver, att när till insättning eller vexling ökad skyndi
Bankens Kassor aflemna» större belopp i sedlar, uppräkningen samhet vid
deraf understundom icke medhinnes förr än efter flere dagars för- exP?dltlonen
lopp, livaremedlertid medlen (| var stadna i Banken, sorn öfver de- 1
ras emottagande icke meddelar qvitto, hemställa Iievisorerne att,
till beredande af ökad skyndsamhet vid expeditionen inom Kassaafdelningen,
Fullmägtige måtte vidtaga de åtgärder, hvartill omständigheterne
kunna anses föranleda.
§ 11-
Sedan Fullmägtige lios Banko-Utskottet vid sistförflutna Riks- Kommissadag
hemställt, huruvida icke Banko-Kommissarien B. C. R. Carl- rien Carlqvist,
hvilken oafbrutet sedan den 18 Januari 1855 för sjukdom ivists fSr~
åtnjutit tjenstledighet och hvars sjukdomstillstånd, efter all sanno- ftyttmn9 På
likhet, för framtiden klefve obotligt, måtte, fastän han, som vore pensi0',s sl<lL
född den 24 Juni 1800 och i Bankens tjenst antagits den 10 Februari
1820, ännu icke uppnått föreskrifna lefnads- och tjenste-år,
med tillämpning af 57 § 1 mom. i Banko-Reglementet, kunna af
Fullmägtige på pensionsstat förflyttas, med åtnjutande af hela lönen
såsom pension; samt Banko-Utskottet i anledning deraf sig
utlåtit, att, ehuru, i betraktande af ej mindre de angående Carlqvists
sjukdomstillstånd företedda läkarebetyg, än hvad i öfrigt
förekommit, Utskottet funne Carlqvists förflyttande på pensionsstat
vara af omständiglieterne påkalladt, Utskottet likväl, då det
enligt ofvanåberopade Reglements-föreskrift ankomme på Fullmägtige
att en sådan förflyttning verkställa, ansåge den gjorda framställningen
icke kunna till någon åtgärd från Utskottets sida föranleda;
så hafna Fullmägtige, enär Utskottet således lika med dem
funnit Kommissarien Carlqvists försättande på pensions-stat vara
af omständigheterne påkalladt, den 28 nästlidne Januari beslutat
Revisorcrnes Berätt. ang. Bankoverket. 4
Decharge för
BankoDiskontVerkets
förvaltning.
Decharge dt
Direktionerne
öfver Ldne-Kontoren
i Götheborg,
Malmö och
Wisby.
Metalliska
kassans förändringar.
26
att Carlqvist på nämnde stat förflytta, med rättighet för honom
att under sin återstående lifstid uppbära en lönen motsvarande
pension af 3,000 R:dr Riksmynt.
§ 12.
Efter verkställd granskning af Banko-Diskont-Verkets räkenskaper
och förvaltning för år 1857, hafva de dertill utsedde Revisorer
meddelat Diskont-Direktionen decharge för samma års förvaltning.
§ 13-
Låne-Kontorens i Götheborg, Malmö och Wisby räkenskaper
och förvaltning för näst lidet år äro jemväl granskade af dertill utsedde
Revisorer, som för förvaltningen meddelat Kontorens Direktioner
decharge, hvilken, likmätigt 5 § i Revisorernes Instruktion,
blifvit af Fullmägtige godkänd.
§ 14-
Till fortsättning af den redogörelse angående metalliska kassans
förändringar, som 11 § i sednaste Revisions-berättelse innefattar,
få Revisorerne meddela följande:
Utgifne Inkomne m i
Duknlrr. Duk.iter. M.o.kn.»*.
1857 till och med den 31 Dec. 685: 685:
1858 „ „ „ „ 31 Mars 953: 953:
„ „ „ „ „ 30 Juni 635: 1,093: 458:
„ „ „ „ „ 18 Sept. 544: 14,508: 13,964:
Summa 2,817: 15,601: 14,422: 1,638:
När minskningen  1,638:
afdrages, uppkommer en tillökning af ... 12,784: motsvarande
å 8: *5 i Runt 105,468: —
lllftifvel Silfver- Bunkens metalliska kassa i mjntadt
mynt i Silfver- och omyntadt har rtfeklivl
Sp«‘fier. ii kats i Knnt minskats i B:nil,
1857 till och med den 31 Dec. 118,850: 2,254,767: 3.
1858 „ „ „ „ 31 Mars 8,850:
912: 69.
„ „ „ „ „ 30 Juni 69,000: 86,010: J7.
„ „ „ „ „ 18 Sept. 53,700:
778,716: eo.
Summa R:dr 250,400: 2,340,777: 40. 779,629: *9.
27
Metalliska kassan, i Runt förvandlad, uppgick den 5 September
1857, guldet oräknadt, till  20,547,953: 88.
Om från ökningen  2,340,7 7 7: 40.
afdrages minskningen  779,629: *9.
uppkommer en effektiv ökning af  1,561,148: ii.
hvadan nämnde kassa den 18 Sept. utgjorde Runt 22,109,101: 99.
hvartill kommer guldtillgången 39,597 dukater k 8: 25 326,675: 25.
Runt 22,435,777: 24.
Häruti inbegripes återstoden af Statslånet
. 4,654,814: 83.
sedan det öfriga af samma lån . . 7,345,185: ir. 12,000,000: —
blifvit disponeradt genom dragning af vexlar.
§ 15.
Försäljning af silfver i omyntad form, efter den tid, hvartill Försäljning
redovisning derför är vorden uti sednaste Revisions-beiättelse af- °f silf oer i
gifven, eller den 5 September 1857, har, enligt hvad Fullmägtige Plant*-  uti deras berättelse till Revisorerne upplyst, skett till värde af
3,540,931 R:dr 7 öre Runt efter det i 99 § 2 mom. af BankoReglementet
högst medgifna pris af 37 R:dr Ruut för hvarje mark
finsilfver, Kölnislc vigt, hvarigenom för Banken uppstått en vinst
af 63,169 R:dr 32 öre, slagskatten deruti icke inberäknad.
§ 16.
Af de i 99 § af Banko-Reglementet omförmälda utländska invexiingssilfvermyntsorter
har i Banken invexling förekommit hufvudsak- pris ä utländligen
af Ryska rubler, å hvilken myntsort prisht, med ledning af **» silfverofficiel
uppgift, meddelad af Öfver-Direktören vid Kongl. Mynt- mynt-sortcr.
och Kontroll-Verken, blifvit bestämdt till 58 R:dr per //. viktualievigt,
hvilket öfverstiger förut gällände invexlingspris och närmare
öfverensstämmer med rublernes verkliga värde.
Å Holsteinska, Danska och Korska specier är invexlingspriset
jemväl förhöjdt, eller från 57 R:dr till 58 R:dr 33 Öre Runt per
//. viktualievigt, hvarigenom priset är lika med myntets värde i
finsilfver-innehåll.
28
*
Då de för öfriga utländska silfvermyntsorter, sorn af Banken
invexlas, nu gällande pris ansetts möjligen erfordra någon ändring,
hafva Fullmägtige sökt att från Kongl. Mynt-Verket erhålla uträkning
å det värde i Riksmynt, en mark viktualievigt af hvardera
myntsorten eger med afseende å densammas innehåll i finsilfver,
för att med ledning deraf jemka invexlingspriset, samt, då Fullmägtiges
begäran härom ej ledt till åsyftad påföljd, slutligen hos
Kongl. Majit i underdånighet anhållit, det Kongl. Majit täcktes
låta anbefalla vederbörande å Kongl. Mynt-Verket att meddela
Fullmägtige de för prisbestämmelserne nödiga officiella upplysningar.
Som Kongl. Majit, i anledning häraf, genom Nådigt Bref den
5 sistlidne Februari, gifvit tillkänna, att Kongl. Majit icke funnit
skäl att i vidsträcktare mån bifalla Fullmägtiges underdåniga anhållan,
än att Öfver-Direktören för Mynt- och Kontroll-Verken
meddelats Nådig befallning att, derest Fullmägtige till honom
öfverlemnade så stor myckenhet af de ifrågavarande utländska
myntsorterne, som han till anställande af de för uträkningarne
erforderliga profven förklarat vara behöflig, Öfver-Direktören då
borde med de äskade upplysningarne Fullmägtige ofördröjligen
tillhandagå; så hafva Fullmägtige, vid det förhållande, att Banken
icke eger tillgång till andra af ofvanberörde utländska myntsorter,
än Ryska nibler samt Holsteinska, Danska och Norska speciel-,
hvarå värdet redan vore kändt, ansett ny prisbestämning å öfriga
myntsorter destolieldre kunna tills vidare anstå, som fråga örn utvexling
deraf under sednare tiden ej uppstått.
§ 17.
Förskott till Hedan Kongl. Majits Befallningshafvande i Norrbottens Län
inköp af verk- hos Fullmägtige hemställt att, till underlättande af rörelsen i orten,
silfver och någ0n summa måtte ställas till Kongl. Majits Befallningshafvandes
Hyska nibla. disposition, för att, under dess tillsyn, af vederbörande uppbördsmän
inom Länet, i mån af behof och emot framdeles afgifvande
redovisning, användas till uppköp af kontrolleradt verksilfver äfvensom
af Ryska silfverrubler; så hafva Fullmägtige den 4 Februari
och 15 April detta år, för nämnde ändamål anordnat förskott å
tillsammans 25,000 Ridr Runt, hvilka blifvit till Kongl. Majits
29
Befallningshafvande öfverlemnade, under vilkor, att Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande förbunde sig att hålla Banken skadeslös för
de förluster, sorn i ett eller annat afseende kunde ifrågakomma,
och sålunda jemväl droge försorg derom, att det kontrollerade
verksilfver och de Ryska rubler, hvilka komme att för Bankens
räkning upphandlas, klefve i Banken på Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
äfventyr aflemnade, utan annan kostnad för Banken, än
för transporten från Luleå till Stockholm.
För ofvanberörde förskott har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
nu mera afgifvit redovisning, enligt hvilken blifvit inköpte
till Banken lefvererade 8.319 stycken Ryska rubler a 58 R:dr
per $(. viktualievigt för R:mt 23,302: 66.
18 tS. 95 ort verksilfver a 1 R:dr 70 öre per lod „ 1,030: 88.
R:mt 24,333: 54.
varande återstoden  666: 46.
ihmt 25,000: -
efter afräkning af bestridda kostnader, Banken kontant godtgjord.
§ 18.
In- och utvexling af dukater under år 1857 har skett efter In_ ocjl utm
det af Fullmägtige den 24 April 1851 bestämda pris, eller 5 R:dr vexiingspri* a
24 sk. vid in- och 5 R:dr 40 sk., allt Banko för dukat, vid ut- dukater.
vexling. Under året hafva blifvit invexlade 16 dukater och utvexlade
1,390. Vid jemförelse emellan det då bestämda bokföringsvärde
af 5 R:dr 32 sk. Banko per dukat samt förenämnde in- och
utvexlingspris, finnes Banken på denna rörelse hafva gjort en vinst
af B:ko R:dr 234: ig sk.
Efter emottagande af det vid sednaste Riksdag utfärdade
Banko-Reglemente, hafva Fullmägtige den 18 nästlidne Mars bestämt
invexlingspriset å Svenska och Holländska dukater till 8 R:dr so
öre Ruut per dukat; och som § 101 i samma Reglemente föreskrifver,
att utvexling af dukater från Banken får ske till ett
pris, som med 10 öre för dukat öfverstiger det, hvilket för tillfället
gäller vid invexlingen, så utgör utvexlingspriset följaktligen
8 R:dr 60 öre Riksmynt per dukat.
30
Till åtlydnad af föreskriften i nyss åberopade § af BankoReglementet
äro Svenska och Holländska dukater numera i Bankens
räkenskaper bokförde till 8 R:dr 25 öre R:mt stycket.
§ 19-
sufrermynt Under den tid, förevarande revision omfattar, har någon för
af
äldre prä- säljning af specier utaf äldre prägel icke egt rum. Beloppet af
9el- Bankens förråd i dylikt mynt vid den af Revisorerne förrättade
inventering tinnes här ofvan under § 3 uppgifvet.
§ 20.
Uppköp och I § 15 af sednaste Revisions-be^ättelse är redovisning för
försäljning af uppköp och försäljning af vexlar å utrikes ort, lemnad till och med
vexlar. ^en 3 September 1857, då behållningen af sådana vexlar slutade
å ett belopp i R:dr Silfver-Specie af  155,479: 8.
Denna behållning ökades under återstoden af året:
l:o. genom köp af vexlar å  1,552,862: 38.
2:o. återköpta vexlar å  8,500: —
3:o. ränta å och utlottnino; af Bankens innehafvande,
i utländskt mynt ställde, Hypotheks
Förenings
obligationer  8,003: 16.
till R:dr Silfver-Specie 1,724,845: TT.
men minskades deremot, genom försäljning af vexlar å 266,751: u,
till R:dr Silfver-Specie 1,458,094: —
som i Bankens räkenskaper redovisades sålunda:
hos Handelshuset Salomon Heine . 23,928: 32.
„ „ Peter Siemsen & C:o 136,912: 2.
„ „ I. H. & G. F. Baur 7,107: 30.
oremitterade vexlar  1,290,145: 32. 1,458,094: —
hvilken å vexelräkningen upptagna behållning detta
år, till och med den 22 nästlidne September, undergått
följande förändringar:
Genom köp af vexlar å  1,411,600: 13.
„ ränta å Bankens nästlidne år
hos handelshusen i Hamburg
Transp. 1,411,600: 13. 1,458,094: —
31
Transp. 1,411,600: 13. 1,458,094: —
oell Altona innestående beliåll
ningar
1,509: 20.
genom ränta å och. utlottning af Bankens
innehafvande, i utländskt
mynt ställda, Hypotheks-Förenings
obligationer .... 9,116: 32.
„ i Hamburg influten betalning
å protesterade vexlar . . . 20,223: 7. 1,442,449: 24.
är behållningen ökad till . . R:dr Silfver-Specie 2,900,543: 24.
hvaremot densamma:
genom försålda vexlar å  2,217,950: 32.
„ provision, porto och stämpel i
Hamburg och Altona för sist
lidne
år  888: 30.
och „ afbetalning å protesterade vexlar
till belopp af  227,084: 17. 2,445,923: 31.
är minskad till R:dr Silfver-Specie 454,619: 41.
hvaraf innéstodo:
hos Handelshuset Salomon Heine . . 176,630: —
„ Peter Siemsen & C:o 71,220: 19.
„ „ I. H. & G. F. Baur 7,322: 24.
protesterade vexlar  140,946: 33.
oremitterade vexlar  58,500: 13. 454,619: 41.
Inkomst och Utgift, i följd af vexelhandeln, har under år 1857
lemnat följande resultat:
Inkomst:
Vinst å köpta vexlar ....... Banko R:dr 47,965: 3. 4.
„ å sålda „
„ „ 14,7 74: 37. —
Ränta å behållningarne hos handelshusen
i Hamburg och Altona . . „ „ 4,025: 5. 4.
Vinst genom runstycksbråk .... „ „ — 3.
Summa B:ko R:dr 66,764: 45. 11.
32
Protesterade
vexlar.
32. -  4. 6.
2. C.
Utgift: i
Provision, stämpel oell porto till bemäl
de
handelshus Banko R:dr 2,369
Mäklare-kurtage  „ „ 2,453
Postporto härstädes  „ „ 59
Arfvoden * . . . . „ „ 5,000
Afskrifning af beräknad vinst å försålda
vexlar, som blifvit protesterade och
hvilka Banken sålunda återköpt . „ „ 177: 4. —
Summa Banko R:dr 10,058: 43. —
Då från Inkomsterne Banko R:dr 66,7 64: 45. 11.
afdragas Utgifteme  „ „ 10,058: 43. —
uppkommer en behållen vinst af . . Banko R:dr 56,706: 2. il.
eller i Runt 85,059: 9. —
Under den tid, förevarande revisionsförrättning omfattar, hafva
Grosshandlarne Schartau och Arfwedson fortfarande varit Bankens
V exel-Deputerade.
§ 21.
Den i November månad nästlidet år plötsligt inträffade allmänna
penningeforlägenhet, som medförde så många våldsamma
omstörtningar i enskildes affärsförhållanden, utöfvade sitt menliga
inflytande äfven på Banken, genom uteblifven liqvid för en betydlig
del af de för dess räkning köpta vexlar, hvilka, i följd af acceptanternes
i Hamburg obestånd och konkurser, med protest hit
återkommo och af enahanda orsak ej eller kunde af härvarande
trassenter eller endossenter infrias.
Sammanräknade beloppet af sålunda protesterade vexlar har
utgjort R:mt 1,472,124: 17.
hvaraf likväl intill den 18 nästlidne September
blifvit betalde  „ 908,3 3 7 : 43.
så att återstoden af protesterade vexlar då
uppgick till Runt 563,786: 74.
varande, efter hos Fullmägtige sökt och af dem medgifvet betalningsanstånd,
säkerhet till Banken aflemnad för omkring 160,000
R:dr af dessa återstående vexlar samt för öfrigt bevakningar i ve
-
33
derbörandes konkurser verkställde så väl i Hamburg, som vid
domstolar inom Riket.
Efter inhemtad kännedom om beskaffenheten och omfånget af
Bankens vexel-transaktioner under förlidne år, anse Revisorerne
sig böra uttala det omdöme, att om äfven, vid betraktande af stadgandet
i Banko-Reglementets 107 § mom. litt. h,)1 att i metalliska
kassan får inberäknas beloppet af de uppköpta vexlar, hvilka icke
till liqvid förfallit eller blifvit för inkassering afsända till Bankens
utländska handelshus, — ett stadgande, som naturligtvis förutsätter
nödvändigheten deraf, att dylika köp endast med yttersta
försigtighet och varsamhet må ega rum — det icke kan nekas,
att Bankens vexel-deputerade, vid de vexelköp, som under sednare
delen af nästlidne år föregingo den inträdda penningeförlägenheten,
i vissa fall synas hafva sträckt sitt förtroende nog långt till de
personers vederhäftighet, som för vexlarne voro ansvarige; så bör
ej eller, å andra sidan, lemnäs ur sigte, att denna förlägenhet,
hvilken hotade att medföra en nästan fullkomlig upplösning af
alla på förtroende grundade affärsförbindelser, var lika oförväntad,
som till sina verkningar förstörande, samt att i bredd med de
kraftiga åtgärder, som efter föranledande af vexel-deputerade genom
Banko-Styrelsen vidtogos för att, under dåvarande betryckta
penningeställning, underlätta rörelsen, deputerade haft all möda
ospard att, genom säkerheters anskaffande, minska de i följd
af ofvannämnde förhållanden möjligen inträffande förluster på Bankens
vexelrörelse, hvilken förut under en tid af mera än 12 år
blifvit af samma deputerade besörjd utan att någon den ringaste
förlust derå för Banken uppstått.
§ 22.
Uppå vederbörandes den 24 nästlidne Mars hos Fullmägtige
gjorda hemställan, huruvida de för Bankens räkning köpta vexlar,
som med protest återkommit, då utgörande 952,653 R:dr o öre
Runt, borde inberäknas i Bankens metalliska kassa vid kalkylerne
deröfver, förklarade Fullmägtige, att summan af berörde vexlar
skulle fortfarande såsom metallisk kassa anses och beräknas; i
följd hvaraf den 18 nästlidne September till nämnde kassa hänfördes
563,786 R:dr 74 öre Runt, hvartill beloppet af protesterade
Revisorernes Berätl. ang. Bankoverkel. 5
Protesterade
vexlars inberäknande
i
metalliska
kassern.
34
vexlar, efter afdrag af livad derå influtit, på sätt § 21 af denna
berättelse gifver vid handen, ännu uppgick.
Sorn 107 § litt. h af Banko-Reglementet endast medgifver, att
såsom Bankens metalliska kassa får anses oell beräknas beloppet
af de uppköpta vexlar, hvilka icke till liqvid förfallit eller blifvit
för inkassering afsända till de af Banken antagna utländska handelshus,
men samtelige de vexlar, hvarom här är fråga, redan
långt före detta förfallit till betalning samt med protest återkommit
från de handelshus, dit desamma blifvit öfversända för att inkasseras,
så anse Revisorerne Fullmägtiges åtgärd att, det oaktadt,
i metalliska kassan inberäkna samma vexlars belopp icke vara
med åberopade Reglements-föreskrift förenlig.
§ 23.
Vexel-trans- För att, söka afvärja och hämma de stora olyckor, som den
aktioner med under sistlidne November månad uppkomna allmänna penningeKredit-för-
förlägenhet hotade att utbreda, väcktes ibland medlemmar å Stockenmgen.
]10lms hörs förslag om bildande af en kreditförening härstädes,
med ändamål att till liqviders möjliggörande försträcka penningar
och vexlar emot erbjuden, pröfvad och godkänd säkerhet. En sådan
förening med tecknad ansvarighetssumma af omkring 9,000,000
R:dr Runt för möjligen uppkommande förluster å hennes utlåningar,
blef jemväl organiserad, valde sig en styrelse af 12 ledamöter
med 3 inom densamma utsedde verkställande direktörer och beredde
sig derefter tillfälle att få sina vexlar i Hamburg accepterade.
Då dessa vexlar grundade sig på fullgoda säkerheter, företrädesvis
af varor eller mot inteckning i fast egendom, och derjemte
voro utställde af personer med känd förmögenhet, ansågo
Bankens vexel-deputerade, med vetskap tillika derom, att kreditföreningen
vid pröfning af erbjuden säkerhet iakttoge yttersta
stränghet och gjort sig till en regel att med låneunderstöd bispringa
endast dem, som, så vidt det vore möjligt att beräkna,
kunde genom den erhållna hjelpen räddas från undergång, sig böra
efter en kurs af 127 sk. uppköpa föreningens å 90 d. d. ställda
vexlar, uppgående å de 3 första dagarne, då köpen skedde, till ett
belopp af tillsammans 1,333,000 mark Hamb. Banko.
35
Vid härom den 3 sistlidne December af vexel-deputerade hos
Fullmägtige gjord anmälan, förklarade Fullmägtige, att, då den af
deputerade vidtagna utväg att uppköpa kredit-föreningens vexlar
och att såmedelst underlätta den betryckta penningeställningen
syntes, på sätt deputerade äfven anfört, kunna bäst betrygga Banken
mot de förluster, hvaraf den under dåvarande omständigheter
hotades icke blott å sådana förut köpta vexlar, som, efter det acceptanterne
i Hamburg gjort konkurs, borde af härvarande trassenter
eller endossenter infrias, utan äfven å meddelade pennin geföråträckniugar
i Bankens serskilda lånerörelsegrenar, kunde Fullmägtige
icke annat än godkänna deputerades ifrågavarande åtgärd,
såsom åsyftande att befrämja Bankens egen fördel på samma
gång som allmänna rörelsen bereddes en lättnad, hvaraf densamma
för tillfället vore i så stort behof.
Den 10 December anmälde deputerade vidare att de, efter
förenämnde kurs, ytterligare uppköpt kredit-föreningens å 90 d. d.
ställda vexlar för 750,000 mark Harnb. Banko, samt hemställde,
då Bankens biträde i denna väg ännu påkallades, huruvida och
till hvad belopp ofvanberörde köp finge fortsättas.
I anledning häraf utläto sig Fullmägtige, att då genom vexelköpen
Bankens sedelstock ökades, utan att åtminstone förr än efter
viss tids förlopp motsvarande metallisk valuta blefve tillgänglig,
och denna tillökning i utelöpande sedlar kunde i sin mån bidraga
till att underlätta de större silfver-uttag från Banken, som, derest
ej förändrade förhållanden mellankomme, med sannolikhet vore att
emotse vid sjöfartens början följande år; så kunde, om frågan betraktades
endast från synpunkten af metalliska kassans* ställning
och sedelstockens förhållande, en fortsättning af vexelköpen under
dåvarande omständigheter visserligen möta åtskilliga betänkligheter,
i synnerhet om vexlarnes förfallotider allt för långt framflyttades.
Men enär, å andra sidan, ej finge förbises hvad som
utgjort skälen till Fullmägtiges godkännande af deputerades den
3 December anmälda åtgärd, eller att Banken hotades af betydliga
förluster icke blott å förut köpta vexlar, hvilka, med protest
återkomne, skulle af trassenterne infrias, utan äfven i särskilda
delar af sin lånerörelse; att dessa förluster kunde i väsendtlig mån
förebyggas derigenom att Banken, medelst uppköp af kredit-för
-
/
36
eningens vexlar, underlättade utvägarne att verkställa liqvider,
hvilka eljest, under för handen varande bekymmersamma penningeställning,
i mångå fall måste »uteblifva i följd af de betalningsskyldiges
inträffande obestånd och konkurser; att nyssnämnda vexlar,
med afseende å dels beskaffenheten af den säkerhet, som, efter
hvad upplyst blifvit, ställdes för de af kredit-föreningen beviljade
försträckningar, dels den ansvarighet till belopp af omkring 9 millioner
R:dr Runt, kredit-föreningens medlemmar tecknat för möjligen
uppkommande förluster, och dels slutligen de ledamöters af
föreningen kända soliditet, som vexlarne utfärdade, borde medföra
ali trygghet för Banken, och att åtgärden att köpa dessa vexlar
således i sjelfva verket utgjorde ett medel för Banken att till
en säker tillgång förvandla åtskilliga af Bankens fordringar, sorn,
i följd af den inträdda allmänna förlägenheten, redan vore eller
kunde blifva osäkerhet underkastade; så höllö Fullmägtigé före
) O o
att vexelköpen, om desamma med tillbörlig varsamhet och ett noggrannt
aktgifvande å förhållandena verkställdes, — genom att
förekomma annars oundvikliga förluster och genom att åtminstone
i någon mari minska de vidare omstörtningar i affärslifvet, som
till ytterligare skada för Banken och det allmänna vore att befara, —
borde leda till Bankens egen fördel och bästa; hvadan Fullmägtige
förklarade sig icke hafva något att erinra deremot, att ifrågavarande
vexelköp fortsattes tills vidare och så länge sådant funnes
vara med Bankens säkerhet förenligt, hvilket Fullmägtigé vid deputerades
för hvarje gång skeende anmälan om af dem verkställda
köp blefve i tillfälle att bedöma.
Enligt de redogörelser, deputerade tuf efter annan hos Fullmägtige
afgifvit, har sammanräknade beloppet af de vexlar, Banken
af kredit-föreningen inköpt, uppgått till 3,273,000 mark Hamb.
Banko, deraf åtskilliga summor sedermera blifvit genom köp af
nya vexlar omsatta.
Revisorerne, som, med afseende å dessa, af utomordentliga förhållanden
framkallade, åtgärders ovanliga beskaffenhet, ansett sig
pligtige att desamma för Rikets Ständer anmäla, böra emellertid
tillika upplysa, att, enligt anmälan till Fullmägtiges protokoll den
29 nästlidne Juli, samtelige ofvanberörde vexlar dåmera blifvit till
hela beloppet infriade, och att Banken på ifrågavarande vexel
-
37
transaktioner tillskyndats en vinst, uppgående till cirka 136,000
R:dr Riksmynt.
§ 24.
Hos Fullmägtige har ett af de i konkurstillstånd försatta han- Aftal om lidelshus
här i staden, hos hvilket Banken, på grund af protestera- qviden för en
de vexlar, eger en fordran af 52,000 mark Hamb. Banko, anhållit Bankens farom.
betalningsanstånd till den 1 Mars 1859 och att då, efter en dranPaffrund
kurs af 128 sk. B:ko pr R:dr Hamb. B:ko, få liqvidera sin berör- ^Jiar'
de skuld i så väl kapital som ränta till konkurstillfället med Skånska
eller någon annan Hypotheksförenings obligationer, efter nominalvärdet
beräknade.
Då, enligt Fullmägtige meddelade upplysningar, den utdelning,
som utur ofvannämnde konkursmassa vore att förvänta å deri bevakade
oprioriterade fordringar, icke torde kunna beräknas till
mera än cirka 45 procent, hvaremot, i fall det Banken tillbjudna
liqvidationssätt antoges, Banken för sin fordran blefve fullt godtgjord,
emedan, om äfven de Hypotheksförenings obligationer, hvarmed
liqviden skulle ega rum, vore ställda att med 4 procent årlig
ränta betalas efter utlottning, och i anseende dertill för tillfället
icke kunde realiseras al pari, desamma likväl framdeles, i
den mån de efter utlottning förfölle till betalning, komme att till
hela nominal-beloppet infrias; hvarförutan Banken, genom obligationers
emottagande i liqvid, å sin fordran genast bereddes årlig
ränte-afkoåist, som, i händelse af konkursens fortgång, måhända
aldrig och helt säkert icke förr än i en aflägsen framtid kunde
hos gäldenärerne uttagas; så, och enär det erbjudna obligationsbeloppet
utgjorde en jemförelsevis ringa del af den summa i dylika
papper, hvaraf, enligt Rikets Ständers beslut, Banken alltid
skall vara innehafvare, och något hinder för förslagets antagande
således ej eller med afseende derå mötte, hafva Fullmägtige funnit
ofvan berörde liqvidationssätt vara med Bankens fördel öfverensstämmande
och alltså böra antagas, endast med den förändring,
att sökanderne skulle å det af Banken i konkursen bevakade kapitalbelopp
godtgöra ränta icke allenast, på sätt erbjudet blifvit,
till cessionsdagen, utan äfven derifrån intilldess liqvid skedde, samt
dessutom ersätta samtelige i uppgjord rekambio räkning utförda
38
kostnader med undantag likväl af provision, från erläggande hvaraf
Fullmägtige ansett sig kunna sökanderne befria.
Ehuru det icke må förbises, att Fullmägtige, genom medgifvandet
att Banken såsom liqvid för sin fordran emottoge Hypotheksförenings
obligationer, beräknade efter nominalvärdet, i sjelfva
vei’ket beviljat ett ackord, hvartill Fullmägtige hvarken genom
Banko-Reglementet eller serskildt meddelade föreskrifter varit berättigade,
anse Revisorerne likväl, på grund af de utaf Fullmägtige
till stöd för åtgärden anförda förhållanden, sig böra uttala
den öfvertygelse, att genom ifrågavarande aftal, så vidt detsamma
kommer till stånd, Bankens sannskyldiga fördel och bästa iakttagits
och befrämjats.
§ 25.
Vexeihandeln De hinder föi' att bringa Bankens vexelhandel i Götheborg
i Götheborg, till verkställighet, som Fullmägtige allt jemnt ansett ligga i de
genom föregående Banko-Reglementen uti detta ämne meddelade
föreskrifter, i det att berörde föreskrifter, enligt Fullmägtiges tanke,
skulle afsett endast Stockholm och således saknat tillämplighet
i fråga om vexelköp på Götheborgs börs, undanröjdes vid sednaste
Riksdag genom Rikets Ständers då vidtagna beslut, att Fullmägtige
må kunna uppdraga utöfningen af de med vexelköp och
försäljning i Götheborg förenade göromål och bestyr åt två eller
tre der bosatte, sakkunnige och redbare män, som ville ett sådant
uppdrag sig åtaga och af hvilka åtminstone en borde vara Ledamot
af Låne-kontorets Direktion; att Fullmägtige egde att för
dessa ombud fastställa instruktion, hvarvid borde tillses, att nödigt
samband mellan vexelärendena i Stockholm och Götheborg
vunnes, samt att liqvid en af de i Götheborg köpta vexlar skulle
ombesörjas af Låne-kontoret, som för sådant ändamål kunde af
Fullmägtige berättigas att, på sätt de lämpligast tunne, utställa
invisningar på Banken.
Rikets Ständers omförmäldta beslut, intaget i 109 § 6 mom.
af nu gällande Banko-Reglemente, blef, genom utdrag af BankoUtskottets
protokoll den 13 November nästlidne år, för kännedom
och efterrättelse serskildt delgifvet Fullmägtige, hvilka ock samma
dag meddelade föreskrifter, rörande sättet för liqviden af i Göthe
-
39
borg köpta vexlar, utsågo två ombud för besörjande af vexelärendena
derstädes samt fastställde instruktion för dessa ombud, allt i
ändamål att, så snart som möjligt, bringa Bankens vexelhandel i
Götheborg till verkställighet.
Någon sådan verkställighet har likväl under den sedermera
förflutna tid, som legat inom Revisorernes granskning, icke följt,
och detta oaktadt Banken, genom det för Svenska Statens räkning
upptagna lån, egt en betydlig behållning i Hamburg att medelst
vexeltrassering disponera, samt, enligt de framställningar, som tid
efter annan blifvit hos Fullmägtige gjorda om anvisande af någon
del utaf berörde behållning till försäljning i Götheborg, kursen
derstädes stått högre, än i Stockholm.
Till stöd för åtgärden att inskränka vexeltrasseringen till
Stockholms börs är hos Fullmägtige åberopad hufvudsakligen den
omständighet att, under då varande stora vexelbrist här på platsen,
ändamålet att genom trassering förekomma silfver-uttag från Banken
skulle, enär sådana uttag kunde ske endast i Stockholm, till
väsendtlig del förfelas i samma mån som den utrikes behållningen
icke här användes, utan anvisades till försäljning på Götheboi'gs
börs.
Revisorerne föranlåtas, i anledning häraf, erinra att, om än
vid någon tidpunkt, då Banken egde en mindre tillgång på utrikes
ort att disponera, det må ansetts hafva varit lämpligt eller till och
med nödigt att, till förebyggande af silfver-uttag från Banken, afse
nämnde tillgång för trassering endast i Stockholm, så måste
detta, blott för ett visst tillfälle verkande, skäl hafva förlorat all
sin betydelse sedan, i följd af hela statslånets uppsägning, Banken blef
försatt i tillfälle att verkställa högst betydliga vexeltrasseringar,
genom hvilkas inskränkande till Stockholms börs det af Fullmägtige
dermed åsyftade här ofvan uppgifna ändamål, enligt Revisorernes
tanke, icke kunnat i någon fullständigare mån befordras,
enär det lärer vara uppenbart, att det i Götheborg existerande vexelbehofvet
skulle låta förnimma sig äfven här och verka tryckande
på Bankens metalliska fond.
40
§ 26.
Beloppet af Såsom fortsättning af den i 16 § af 1857 års Revisions-Be
utdöpande
rättelse intagna redogörelse för beloppet af utelöpande sedlar vid
sedlar vid serskilda tidpunkter meddelas följande uppgift:
serskilda tid- Bankens utelöpande sedlar m. m. utgjorde:
punkter. L
Banko.
1857 September 12
30,216,104: 47. 2.
„ Oktober 17
30,923,307: i. c.
„ November 14
30,707,380: 38. 4.
„ December 12
31,980,248: 25. 3.
Riksmynt.
1858 Januari 16
46,367,906: 61.
„ Februari 13
45,265,173: 91.
„ Mars 20
46,440,786: 32.
„ April 17
44,294,299: 33.
„ Maj 15
42,743,574: 57.
„ Juni 12
42,379,934: 47.
„ Juli 17
40,668,901: 14.
„ Augusti 14
40,105,585: 11.
Sammanräknade beloppet af utelöpande sedlar samt invisningar
oell insättningsbevis uppgick den 31 December nästlidne år
till . .
B:ko R:dr 31,135,385: 41. -
Då derifrån afräknas förskotten i ocb
för postremiss-rörelsen, med . „ „ 3,640,000: — —
linnes utelöpande sedelstocken nämnde
dag rätteligen liafva utgjort „ „ 27,495,385: 41. —
motsvarande Runt R:dr 41,243,078: 78.
Utelöpande sedelstocken, på enahanda sätt beräknad,
uppgick den 18 nästlidne September
till  38,126,248: 46.
och har således från innevarande års början
minskats med Runt R:dr 3,116,830: 32.
Metalliska kassans förminskning under samma tid utgör, i
Riksmynt beräknad, R:dr 588,953: 67 öre.
41
§ 27.
Myntning af silfver för Bankens räkning har allt sedan Ok- sn/ver-uttober
månad förlidne år icke egt rum, och förrådet af myntadt myntmngen.
silfver, den föregående tiden genom forcerad myntning högt uppdrifvet,
har sedermera obetydligt förminskats; utvisande den under
§ 3 här ofvan intagna redogörelse det belopp, hvartill nämnde
förråd vid den af Revisor er ne den 20 sistlidne September anställda
inventering uppgick.
§ 28.
Öfver guld- och silfver-utmyntningen för Bankens räkning äro Kongl. Myntqvartals-
och årsräkningar från Kongl. Mynt-Verket i föreskrifven Verkets räkordning
till Banken aflemnade och utan anmärkning granskade. ”ingar.
§ 29.-
Under nästlidne Januari månad hafva Fullmägtige genom inventering a
deputerade, på sätt 123 § i Banko-Reglementet bjuder, deltagit uti Kongl. Myntinventering
af Kongl. Mynt-Verkets behållningar, hvarvid, i hvad lerket.
Banken rörer, icke något förekommit att erinra.
§ 30.
Behållningen af Koppar-mynt af äldre prägel utgjorde den In- och ut30
Juni 1857 B:ko R:dr 4,7 66: 32 sk., motsvarande Runt R:dr 7,150: — vexlinff of
Ifrån berörde dag till och med den 30 Juni
detta år äro från allmänheten invexlade . . . „ „ 2,250: —
hvadan behållningen sistnämnde dag uppgick
till R:dr Runt 9,400: —
Någon ommyntning af koppar skiljemynt har, under tiden från
sednaste Revisions-berättelses afgifvande, icke egt rum; hvadan
Bankens förlust på så beskaffad ommyntning, beräknad från och
med år 1842, då denna ommyntning tog sin början, vid 1857 års
slut fortfarande utgjorde B:ko R:dr 13,116: 32 sk., eller Runt R:dr
19,675: -
Ii evis or emes Berätt. äng. Bankoverlcet. 6
jemynt.
i
42
Bankent nya
sedlar.
I Kopparmynt af nyare prägel (4, 2, 1, J, ' och l skillingar)
innehade Banken den sista Juni 1857 B:ko R:dr 2,100, motsvarande
Runt R:dr 3,150: —
Till samma dag detta år äro från allmänheten
invexlade  „ „ 23,550: —
Slgr 26,700
Efter afdrag af under tiden utvexlade . Runt R:dr 1,800
uppgick behållningen sistnämnde dag till . Ruut R:dr 24,900: —
Bankens förråd af Koppar-öresmynt var
den 30 Juni 1857  Runt R:dr 1,500: —
Sedermera äro till och med den 30 sistlidne
Juni från Kongl. Myntet lefvererade . . . „ 141,750: —
S:gr 143,250: -
hvaremot under samma tid till allmänheten
utvexlats Runt Rull* 54,900: —
så att behållningen den 30 Juni detta år utgjorde
Runt R:dr 88,350: -
Hela behållningen af kopparskiljemynt bestod således sistbe
rörde
dag af
gammalt kopparmynt Ruut R:dr 9,400: -
nyare kopparmynt  „ „ 24,900: —
öres-mynt  „ „ 88,350: -
tillsammans Runt ikclr 122,650: -
§ 31.
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer hafva i 23 § af
deras berättelse, jemte redogörelse för de åtgärder, Fullmägtige
vidtagit till anskaffande af sedlar med valörer i Riksmynt, anmärkt,
att detta ärende blifvit med den långsamhet behandladt, att, efter
hvad Revisorerne iiihemtat, ingendera af de nya sedelvalörerne
kunde vid 1858 års början från Banken utgifvas.
Då dessa sedlar ej eller under den sedermera förflutna tiden
blifvit till utgifning färdiga, anse undertecknade, Revisorer, sig
böra, i fortsättning af omförmälda berättelse, redogöra för hvad
Fullmägtige under nämnde tid åtgjort för erhållande af papper
43
och tryck till samma sedlar, jemte hvad dermed eger gemenskap,
och få, i detta afseende, meddela följande:
Å det nya sedelpapperet blefvo först den 24 November 1857
till Fullmägtige aflemnade åtskilliga, vid Tumba bruk tillverkade
prof, bestående lika med det papper, som till Bankens nuvarande
sedlar användes, af 3:ne lameller, men med den skiljaktighet, att,
då mellan-lamellen i det nu brukliga papperet är antingen blå,
gul, grön eller röd, mellan-lamellen uti ifrågavarande papper var
dels ofärgad, dels försatt med hvit färg. Ibland dessa prof ansågo
Fullmägtige det, hvarå ytter-lamellerne voro af lin och mellanlamellen
af endast lump, böra ega de för ett ändamålsenligt
sedelpapper företrädesvis erforderliga egenskaper, samt antogo fördenskull
berörde prof, att tjena till hufvudsaklig efterrättelse vid
tillverkningen af de nya sedlarne, med föreskrift tillika, att i hvarje
sedelblankett borde såsom vattenmärke anbringas valören, och, i
förhållande till det utrymme sedeln lemnade, antingen orden:
“Sveriges Rikes Ständers Bank“ eller ock initial-bokstäfverne deraf,
jemte det att sedelns öfriga yta skulle upptagas af vågiga ränder.
Prof på papper, innehållande dylika vattenmärken, aflemnades den
21 påföljde December till Fullmägtige, hvilka ock, efter anställd
granskning, ansågo detta prof böra ligga till grund vid upprättande
af de till pappersformarne nödiga förslagsritningar, hvilka
äfven uppgjordes och fastställdes, efter det Fullmägtige, i öfverensstämmelse
med ett af Bankens Tryckeri-föreståndare, Professoren
J. Bagge afgifvet förslag, bestämt dimensionerne å papperet till
de 3:ne olika sedelfonnaten samt derjemte förordnat, bland annat,
att något remedium i det fastställda normal-måttet ej finge ega
rum och att papperet icke borde lisseras utan endast pressas.
Med iakttagande af dessa föreskrifter, fortsattes vid Tumba
bruk försöken med det nya sedelpapperets tillverkning; och inlemnades
till Fullmägtige den 24 nästlidne Mars åtskilige prof-blanketter
till sedlar af minsta formatet å 5-R:drs-valören, hvilka
Fullmägtige väl för sin del funno vara antaglige, men ändock beslöto
remittera till utlåtande af Tryckeri-föreståndaren, som i anledning
deraf vid de aflemnade profven gjorde vissa erinringar,
dem Fullmägtige, efter Förvaltarens vid Tumba bruk hörande,
emedlertid funno vara af beskaffenhet, att icke böra till något
44
afseende föranleda, hvadan samma prof den 30 Mars af Fullmägtige
gillades och fastställdes.
Sedermera hafva från Tumba Bruk till Fullmägtige inkommit
jemväl prof-blanketter till sedlar af största formatet å valören 100
R:dr; men dessa prof, mot hvilka Tryckeri-föreståndaren likaledes
framställt anmärkningar, äro icke, under den tid, förevarande revision
omfattar, af Fullmägtige slutligen pröfvade; och ej heller har
något prof på papper till sedlar af medlersta formatet under samma
tid till Fullmägtige aflemnats.
Såsom nyss är nämndt, hade Fullmägtige omsider den 30
Mars fastställt prof på sedelpapper af 5-R:drs-valören; men då
Tryckeri-föreståndaren den l:sta Juli hos Fullmägtige anmälde,
det åtskillige svårigheter skulle möta, för att, med begagnande af
de genom hans försorg anskaffade tryckplåtar och numereringsmachiner,
hvilka, vid den tid, då omförmälda prof antogs, ätmu
icke från utlandet hit ankommit, kunna verkställa tryckning och
skärning af det, enligt samma prof, tillverkade papper, funno Fullmägtige
sig föranlåtne att, till utrönande i hvad mån de uppgifna
svårigheterne kunde vara med verkliga förhållandet öfverensstämmande,
genom ^deputerade bland sig, låta anställa proftryckning
och profskärning af det nya papperet; och ehuru, vid den
proftryckning och profskärning, som derefter egde rum, några
sådana svårigheter och olägenheter, sorn Tryckeri-föreståndaren
uppgifvit, icke syntes hafva förekommit, utan papperet fastheldre
tycktes vara ganska användbart; likväl och som endast undertrycket,
men icke text-trycket då kunnat utföras, af den anledning,
att tryckplåtarne ej voro fullt färdiga, hvilket dock förmodades
inom kort komma att ske, beslöto Fullmägtige, att, i afvaktan
derå och för vinnande af fullkomlig visshet om papperets ändamålsenlighet,
frågan om detsammas definitiva antagande skulle uppskjutas,
hvaremedlertid Tryckeri-föreståndaren förständigades att
påskynda förfärdigandet af tryckplåtarne till nämnde sedlar. Vid
af bemälde Föreståndare härefter gjord anmälan, att tryckplåtarne
voro till begagnande färdige, företogs ånyo, den 3 Augusti, proftryckning
och profskärning, i närvaro af icke allenast i staden
vistande Fullmägtige, utan äfven, i anledning af Tryckeri-föreståndarens
begäran, tillkallade sakkunnige män, Kongl. Boktryckaren
45
C. Norstedt och Boktryckaren J. Beckman, hvilka 2:ne sednare
derom afgåfvo skrifteligt utlåtande, innehållande, bland annat, att
de yttre lamellerne i papperet voro så tunna, att flere olägenheter
deraf uppstodo, såsom att veck eller s. k. fals vid papperets fuktning
uppkommo, hvilket ej genom prässning kunde förebyggas;
att ingen prässning kunde anbringas på de tunna ställena af
papperet; att kanterna vid skärningen af papperet, sprängdes sönder,
samt att papperet, i anseende till de tunna kanterne, icke kunde
med erforderlig noggrannhet inläggas i däckeln; hvilka omständigheter
förorsakade mycken tidsutdrägt vid tiyckningen, som måste
ske tvänne gånger och hvarvid såväl undertrycket som sjelfva
sedeln borde passa noga, icke blott på hvarandra, utan ock på
den nog knappt tilltagna hvita lamellen, hvarigenom ett stort antal
feltryck eller s. k. makulering, om ock med iakttagande af
största noggrannhet, svårligen torde kunna undvikas; och yttrade
de sakkunnige männen den åsigt, att ofvannämnde olägenheter till
stor del kunde försvinna, om papperet antingen vore jemntjockt
eller ock skilnaden mellan de tjocka och tunna ställena derå gjordes
mindre, såsom på det nuvarande sedelpapperet.
Efter inhemtande häraf, funno Fullmägtige godt åt Tumba
bruksförvaltare uppdraga att, vid de fortsatta försök med tillverkning
af ifrågavarande sedelpapper, Förvaltaren hade att verkställa,
söka afhjelpa de af sakkunnige männen emot papperet här ofvan
framställda anmärkningar, så vidt sådant vore möjligt med bibehållande
af vattenmärkenas närvarande utseende och papperets
egna beskaffenhet i öfrigt; och sedan, i följd häraf, den 19 Augusti
nytt prof på sedelpapper af 5-R:drs-valören till Fullmägtige inlemnats,
samt, genom detta prof, de emot förut tillverkade sedelpapper
anmärkta olägenheter syntes hafva blifvit hufvudsakligen
undanröjda, utan att något väsendtligt af papperets egna beskaffenhet
och karaktär derigenom gått förlorad, ansågo Fullmägtige sig
böra tills vidare godkänna ifrågavarande prof, med förständigande
till bruksförvaltaren, att tillverkning af papper, enligt samma prof,
borde, så fort som möjligt, vid Tumba företagas och under viss
tid der fortgå, samt papperet till Bankens tryckeri efter hand insändas,
för att med tryck förses; lärande, enligt Revisoreme meddelad
upplysning, denna tryckning nyligen vara satt i verket.
46
I afseende å undertrycket på de nya sedlarne, hafva Fullmägtige,
sedan Tryckeri-föreståndaren, uti infordradt utlåtande, förklarat
sig anse de tre färgerne, grön, röd ock orange, käst skydda
mot efterbildning på fotografisk väg, beslutat att, till förhindrande
af eljest lätt inträffande förvexling eller förblandning emellan sedlarne,
undertrycket borde blifva af olika färg å hvarje valör inom
hvar och en af de tre särskilda sedelformaten, samt på grund
deraf föreskrifvit, att ofvannämnde färger skola begagnas till undertrycket
å Riksmyntsedlarne, sålunda:
å sedlar af valören 10 och 100 R:dr grön färg,
„ „ „ „ 5, 50 och 500 R:dr röd „
„ „ „ „ 1 och 1,000 R:dr orangegul „
varande Tryckeri-föreståndaren förständigad att till Fullmägtige
med prof-tryck å dessa färger inkomma, hvilket dock ännu icke
skett.
Vidkommande åter sjelfva sedeltryckningen; så, och efter det
linder den 24 Mars hos Fullmägtige anmälts, att en del af de utaf
Tryckeri-föreståndaren, till följd af honom lemnadt uppdrag, å utrikes
ort beställda pressar, graverings- och pappersskämings-machiner,
stämplar, punsar m. m. för tryckning af de nya sedlarne hit
ankommit och att de öfrige vore att snart till Banken införvänta,
uppdrogo Fullmägtige, samma dag, åt Understyrelsen att skyndsammast
vidtaga alla de åtgärder, som erfordrades, på det att
tryckning af de nya sedlarne måtte kunna så fort som möjligt
begynna och fortsättas, i den ordning de särskilda sedelvalörerne
emellan, att sådana sedlar, som sakna motsvarighet i nuvarande
valörer, måtte i första rummet hållas allmänheten tillhanda.
I sammanhang härmed funno Fullmägtige, med kännedom
derom, att på Kongl. Maj:ts Kådiga pröfning berodde ett af Rikets
sednast församlade Ständer, för deras del, gilladt och antaget förslag
till författning, innehållande, bland annat, ändring i nu gällande
ansvars-bestämmelser för efterapning och förfalskning af
Bankens sedlar, skäligt besluta, att det så kallade fina trycket å
de nya sedlarne skulle erhålla denna förändrade lydelse:
“Den, som denna sedel efterapar eller förfalskar, straffes efter
Lag; men den, som upptäcker efterapare!!, förfalskaren eller ut
-
47
prånglaren undfår belöning, enligt Kongl. Kungörelsen af den 8
Juli 1818.“
Under den derefter förflutna tiden har Tryckeri-föreståndaren,
vid 2:ne särskilda tillfällen, uppå Understyrelsens framställningar,
erhållit uppdrag att, på kortare tider, afresa till utlandet, der de
för tryckningen af Bankens sedlar erforderliga effekter tillverkades,
nemligen först för att meddela nödiga upplysningar på stället
samt påskynda effektemes fullbordande och aflemnande, samt sedermera
för att uppgöra sluträkning med vederbörande och tillstädesvara
vid effekternes lefverering m. m. Och har Tryckeriföreståndaren,
uti den af honom den 18 nästlidne September angående
sistnämnde resa till Fullmägtige afgifna berättelse, hufvudsakligen
förmält, att de återstående stämplarne och formarne för
Riksmyntsedlarne blifvit, jemte qvarvarande matricer, typer, punsar
samt kasserade stämplar och fällningar, af honom hemförda, så att
dåmera intet hinder mötte för sammansättande och förfärdigande
i Bankens tryckeri af patricer och tryckformar till alla sedelvalörerne;
att, såsom här ofvan redan blifvit nämndt, tryckformarne
till sedlar å 5 R:drs valör sedan någon tid varit färdiga; att
tryckformarne till sedlar å 100, 500 och 1,000 R:drs valörer voro
under arbete; att en tryckpress med dertill hörande numereringsmachin
för sedlar af medlersta formatet redan hit anländt, samt
att den ännu felande numererings-machinen för sedlar af minsta
formatet, jemte den tryckpress, hvaruti den är inpassad, vore att
hitförvänta under innevarande Oktober månad.
Till denna, i korthet lemnade redogörelse för Fullmägtiges
fortsatta åtgärder, med afseende å de nya Riksmyntsedlarnes tillverkning,
få Revisorerne lägga den upplysning, att samtelige af
Banken intill den 1 i denna månad bestridda utgifter för anskaffande
af papper och tryck till nämnde sedlar, uppgått till en sammanräknad
summa af 47,556 R:dr 28 öre R:mt, det i sednaste
Revisions-berättelse upptagna belopp, 13,945 R:dr 30 sk. Banko,
deruti således inbegripet.
Det långa dröjsmål, som vid detta vigtiga ärendes behandling
hos Fullmägtige egt rum, har icke kunnat annat, än påkalla
Revisorernes synnerliga uppmärksamhet. Rikets Ständers beslut
om det nya räknesättets införande vidtogs redan vid 1853 och
48
1854 årens Riksdag, då tillika stadgades, att, vid tiden för nämnde
räknesätts tillämpning, Banken skulle utgifva sedlar å de föreskrifna
valörerne i R:mt. Uti det sistnämnde år för Banko-verkets
styrelse och förvaltning utfärdade Reglemente, öfveidemnades
ock åt Fullmägtige att besluta och till efterrättelse fastställa de
förändringar i systemet för tillverkningen af Bankens sedlar, som
i följd häraf hlefve erforderliga, samt att af Bankens medel låta
bekosta alla härmed gemenskap egande åtgärder; och då Kongl.
Maj:t derefter genom Nådig Förordning den 3 Februari 1855 föreskref,
att Statens räkenskaper skulle från och med det år, då ny
statsreglering tog sin början, föras i enlighet med den nya myntberäkningen,
hvilken, jemlikt Fullmägtiges eget beslut, från samma
år borde äfven å Bankens räkenskaper tillämpas; så hade det
ålegat Fullmägtige att i tid vidtaga sådana åtgärder, att Banken
från och med innevarande år 1858, då den nya Statsregleringen
började, kunnat tillhandahålla allmänheten sedlar å samtelige
Riksmynts-valörerne. Emedlertid har ingen enda af dessa valörer
hittills blifvit färdig att utgifvas, och vid betraktande deraf, att
hvarken prof på papper till sedlarne blifvit af Fullmägtige slutligen
gilladt, eller de för tryckningen erforderliga anstalter hunnit
fullständigt ordnas, kommer utgifningen af alla valörerne
sannolikt att ännu länge uppehållas, helst Fullmägtige sjelfve, i
deras till Revisorerne afgifna berättelse, yttrat, att det icke torde
få antagas att sedlarne å 5 R:dr kunna före nästa år sättas i omlopp,
och att Fullmägtige endast hyste den förhoppning, att de
sedlar å Runt, hvilka icke egde ett, nu begagnade sedlar motsvarande
värde, eller valörerne 100, 500 och 1,000 R:dr, skola samtidigt
med 5-R:drs-sedlarne blifva till utgifning färdiga. Då således
Rikets Ständers ofvanberörde, redan för 4 år sedan Fullmägtige
till iakttagande meddelade beslut icke blifvit af dem satt i
verket, utan rörelsen ännu befinnes i saknad af ifrågavarande, efter
det förändrade räknesättets införande, nödiga sedlar; så måste Revisoreme
detta förhållande anmärka, desto heldre, som alla i Riket
befintliga sedel-utgifvande Enskilda Banker redan långt före detta
anskaffat och hållit allmänheten tillhanda sedlar å Riksmyntsvalörer,
till hvilka sedlar papperet, för de fleste Bankerne, blifvit
tillverkadt vid Riksbankens eget pappersbruk, Tumba, samt tryck
-
49
ningen, för en del af nämnde Banker, verkställts i Riksbankens
eget sedel-tryckeri.
§ 32.
Under tiden från och med den 1 Juli 1857 till och med den Inkomnaför
30
Juni innevarande år hafva förslitna sedlar till Banken inkom- slitnaochfer
mit
samt nya sedlar blifvit tillverkade till följande belopp: fmdigadenya
J •’ 1 L sedlar.
Inkomna forslitua
Förfärdigade
nya
sedlar
sedlar
B:ko R:dr.
B:ko R:dr.
Af 500 R:dr
B:ko valör
1,719,500
_
11
100 „
ii
ii ...
1,362,400
—
—
—
—
V
33 j „
ii
ii ...
859,933
16
—
766,666
32
-
11
161 o
ii
ii ...
410,583
16
—
333,333
16
—
11
10 „
•i
ii ...
2,346,500
—
—
495,000
—
—
11
6;\ „
ii
a ...
1,384,000
—
—
1,560,000
-
—
11
2 „
ii
ii ...
3,215,600
—
—
2,210,000
—
—
11
32 sk.
ii
ii ...
1,714,833
16
—
1,395,000
-
—
11
16 „
ii
ii ...
4,083
16
-
—
—
11
12 „
v
ii ...
4,250
—
—
—
—
11
8 „
ii
n ...
3,125
—
—
—
—
11
14 „
ii
ii ...
510
20
—
—
—
11
10 „
•i
ii ...
312
24
—
—
-
Summa B:ko B:dr
13,025,631
12
—
6,760,000
—
—
Beloppet af Bankens, uti 22 § af 1857 års Revisious-berättelse
omförmälda, enligt Rikets Ständers beslut, inom linien förda transportsedlar
samt sedlar på 3 och 2 R:dr, utgifna åren 1777—1836
B:ko R:dr 235,330: 24. 8.
har blifvit minskadt, genom dels af Rikets
Ständer beviljad afskrifning för en
uti räkenskaperne balanserad, i förra
Yexel-Banken förkommen transportsedel
å R:dr 100: — -
och dels inlösen i Banken af trans
portsedlar
å . . . . 100: — —
Transp. B:ko R:dr 100: — — 100: — — 235,330: 24. 8.
Revisorenies Berätt, ang. Bankoverket. 7
50
Invexling i
landsorterna
af för slitna
banko-sedlar.
Transp. B:ko ll:dr 100: — — 100: — — 235,330: 24. 8.
samt sedlar å 3 och 2 K:dr
på enkla blad . . . 500: — — 600: — — 700- — —
hvarefter denna inom linien förda skuld
vid 1857 års slut utgjorde . . . B:ko B.dr 234,630: 24. 8.
§ 33.
Förskott till invexling af förslitna småsedlar äro under år 1857
från Banken reqvirerade af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Skaraborgs, Kronobergs, Jönköpings, Westmanlands, Södermanlands,
Elfsborgs, Stora Kopparbergs, Orebro, Wermlands, Gefleborgs,
Hallands och Norrbottens Län, till ett sammanräknadt belopp
af 149,500 Kalr Banko, hvaraf den 31 December 1857 utestodo:
i Kronobergs Län  5,000: — —
Jönköpings
2,500: — —
Westmanlands  2,500: — —
Södermanlands  1,000: — —
Elfsborgs  3,000: — —
„ örebro
5,000:
„ Wermlands 3,000
„ Gefleborgs 4,500
„ Hallands 3,000
„ Norrbottens
. . . 3,000
Summa B:ko Ti: dr 32,500
Dessutom äro under samma tid till invexling af förslitna småsedlar
anordnade:
till Låne-Kontoret i Götheborg . . . B:ko 11: dr 120,000
„ d:o i Malmö .... „ „ 170,000
„ d:o i Wisby .... „ „ 5,000
hvaraf vid årets slut utestodo:
hos Låne-Kontoret i Götheborg . . . B:ko B:dr 20,000
„ d:o i Malmö .... „ „ 5,500
11
d:o i Wisby .... „ „ 2,000: — —
Sammanräknade beloppet af de i berörda ändamål från Banken
utgifna förskott uppgår således till 444,500 II:dr och summan
af de utestående till 60,000 11:dr B:ko.
Från den inom Upsala Län, utan förskott från Banken, in
-
51
rättade vexlings-anstalt äro under ifrågavarande tid, i forslitna
småsedlar, till Banken insände B:ko R:dr 126,800, i utbyte mot
nya sedlar af 2 R:dr och 32 sk. B:ko, jemte silfvermynt å de lägre
valörerne.
§ 34.
Vid 1856 års slut innestodo på Räkningar i Depositions-afdd- Depositions,
ningen följande belopp, mottagna på grund af 131 § af 1854 års rörelsen.
Banko-Reglemente:
Dukater. R:dr B:ko.
i:sta Klassen:
Medel, som bero af Bankens egen
styrelses disposition
173,975: 23. —
2:dra Klassen:
Kreditiv eller förlag af Banken  1,8 3 6,5 5 9: 44. 5.
5:dje Klassen:
Staten samt dess allmänna verk
oell kassor tillhöriga medel . . 200. 4,306,267: 46. 8.
4:de Klassen:
Medel, tillhörande de under Stockholms
Stads styrelse lydande Embetsverk
och Kassor, jemte åtskilliga
allmänna inrättningar, välgörenhets-anstalter,
konkursmassor
m. fl
993,966: 23. 3.
5:te Klassen:
Medel, tillhöriga stiftelser och bolags-föreningar,
grundade med beräkning
på vinst för den enskilde,
äfvensom enskilde personer . .
1,216,886: 6. 3.
S:gr 200.'“ 8,527,655: 47. 7.
Under år 1857 uppgingo insättningar
ne
till
. . 2,017. 126,368,442: 6. 4.
Summa 2,217. 134,896,098: 5. ii.
Under samma tid assignerades . . . 1,837. 126,467,927: 12. 8.
så att räkningshafvarne vid 1857 års
slut egde hos Banken innestående:
52
Öfver-assig
nering.
Folie-afgift
för enskildes
assigneringsräkningar.
l:sta Klassen
2:dra d:o
3:dje d:o 380.
4:de d:o
5:te d:o
985,583: 47. 4.
1,807,713: 2i. 1.
4,242,223: 40. 7.
1,141,084: 22. o.
251,565: s.* 6.
380. 8,428,170: 41. 3.
Insättningarne och assigneringarne inom de serskilda klasserna
hafva uppgått till följande belopp:
Insättningar.
Assigneringar.
lista Klassen
12,982,405
40
12,170,797
21
8
2: dra
d:o
39,942,202
6
9
39,971,048
30
1
3:dje
d:o
55,336,746
21
0
55,400,790
27
7
4:de
d:o
13,243,064
11
4
13,095,946
11
10
5:te
d:o
4,864,023
10
9
5,829,344
17
0
Summa B:ko R:dr
126,368,442
0
4
126,467,927
12
8
Räkningarnes antal inom hvarje klass har under nästlidne år
utgjort: för lista klassen 8, 2:dra klassen 26, 3:dje klassen 72,
4:de klassen 127 och öde klassen 25, eller tillsammans 258.
§ 35.
Under tiden från afgifvandet af sednaste Revision,s-berättelse
har endast å ett allmänt verks räkning i Depositions-afdelningen
öfverassignering egt rum, derför, efter hållen undersökning, böter
blifvit af Under-styrelsen ådömda.
§ 36.
Såsom afgift för enskildes assignering å Depositions-afdelningen
år 1856, har under nästlidne år till Banken ingått ett belopp af
544 R:dr Banko.
A de i Ryttmästare!! C. W. Hammarskölds och Brukspatronen
C. G. Johanssons konkurser för 1849 och 1850 årens folie-afgifter
bevakade belopp, som vid 1856 års slut balanserades med tillsammans
756 R:dr 9 sk. 8 rst. B:ko, har under nästlidne år icke
något influtit.
53
§ 37.
Sedan, enligt G § af sednaste Revisions-berättelse, Fullmägtige,
af anledning att den, till undvikande af penninge-forsändningar
med posterne emellan Stockholm och de orter, hvarest Banken
har lånekontor, inrättade anvisningsrörelse i jemförelsevis ganska
ringa mån härstädes begagnats, under det att densamma med
begärlighet omfattats vid Låne-kontoren, hvadan stora behållningar
i Banko-sedlar hos de sednare uppstått, den 23 Juli nästlidne
år, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t
i Nåder måtte täckas anbefalla de vederbörande, som hade penningeförsändningar
till orter, der Riksbanken har Låne-kontor, att hos
Banken uttaga anvisningar å bemälte kontor, hvarigenom de derstädes
befintliga och städse sig ökande behållningar kunde förminskas;
samt Rikets sednast församlade Ständer, uti underdånig
skrifvelse den 22 derpåföljde Augusti, jemväl för sin del framställt
enahanda begäran, under tillkännagifvande, att dylika anvisningar
komme att hållas de allmänna verk, inrättningar och myndigheter,
hvilka ega fribrefsrätt, utan serskild afgift tillhanda; så har Kongl.
Majit, den 9 September 1857, funnit godt ifrågavarande hemställan
att bifalla samt, till iakttagande af hvad sålunda blifvit förordnadt,
låtit Nådig Kungörelse i ämnet utgå.
Att denna åtgärd medfört åsyftad verkan, torde inses deraf,
att för härstädes varande allmänna embetsmyndigheter, hvilka i
allmänhet icke tillförene begagnat sig af ifrågavarande expeditionssätt
för penninge-försändningar, anvisningar blifvit, under tiden
från den 1 Januari till och med den 30 Augusti innevarande år,
utfärdade
å Götheborgs Låne-kontor för .... R:dr 2,111,916: 64.
„ Malmö d:o „ ... . „ 1,320,881: 62.
„ Wisby d:o „ . . . . „ 143,756: <)6.
eller tillsammans för Runt R:dr 3,576,555: 22.
i följd hvaraf förskott från Låue-afdelningen, till infriande af de
utaf Låne-kontoren på Banken för postremiss-rörelsen utställde anvisningar,
på sednare tiden i vida mindre mån än tillförene erfordrats.
Omfånget af denna rörelse under nästlidne år inhemtas af
följande sammandrag:
Postremissanvisningar.
Anvisningar utfärdade af: Rikets Ständers Bank på
„ Götheborgs Låne-kontor . . på
„ Malmö d:o  på
,, Wisby d:o  på
„ Stockkolms Enskilda Bank på
Summa utfärdade Anvisningar på
Anvisningar infriade: Rikets Ständers Banks
af
Götheborgs Låne-kontors af
Malmö d:o  af
Wisby d:o  af
Stockholms Enskilda Banks af
Summa infriade Anvisningar af
Summa utelöpande d:o på
Oliqvideradt förskott från Bankens Låne-afdelning
Summa Skuld
1857 Dec. d. 31. Fordran hos Stockholms Ensk. Bank för utfärd. Anvisningar
„ Kassa-Behållningar hos
Summa Tillgång
§ 38.
Afgift för TJti afgifter för Depositions-hvalfvets begagnande år 1857 har
Depositions- blifvit erlagdt ett belopp af 546 R:dr 30 sk. B:ko.
hvalfvets be
-
gagnande.
39.
Från Han- Under år 1857 hafva af de från Banken utgifna äldre Låneken
utgifna banko-obligationer (förr kallade Låne-banko-attester och Låne-bankorantebärande
kapitaler) tvenne blifvit infriade, den ena å 44 R:dr 9 sk. 5 rst.
6 udjm m. J3anp0 aicd 4-1 procent och den andra å 16,666 B:dr 32 sk. sam
-
55
Rikets Ständers
Bank.
Götheborgs
L&ne-kontiir.
Malmö
Låne-kontor.
Wisby
Låne-kontor.
Samina.
8,431,811
1,288,727
101,537
‘>9
7
1,358,268
17
10
559,562
126,194
16
43
—
17,487
533
3
16
4
1,935,317
8,552,239
1,956,672
139,654
1,249,639
37
40
2
7
31
47
3
11
661,644
35,320
1,063,626
32
40
3
7
1
8
2,796
150,000
32
36,012
24
9,822,076
12
!’l
3,118,860
29
11
838,553
43
-
54,032
46
—
13,833,523
35
8
8,381,111
1,284,827
97,940
47
31
C
1,258,268
17
10
500,229
125,961
—
17,487
533
3
16
4
1,775,984
8,507,606
1,946,472
136,058
1,238,646
21
42
13
g
2
661,644
35,320
1,052,634
3
2,796
150,000
7
36,012
26
8
30
1
9,763,880
14
8
3,007,867
43
11
778,987
11
54,032
46
-
13,604,768
21
7
58,195
1
110,992
59,566
228,755
3,640,000
1
3,868,755
11
1
975,786
35
1
1,367,413
3
1
1,431,569
16
4
21,936
44
11
72,049
3,796,706
10
3
8
3
3,868,755
14
1
ma mynt med 4 procent ränta, hvarigenom Bankens skuld i förbindelser
af ofvan omförmälda slag blifvit minskad till B:ko Ralr
463,848: 41 sk. 11 rst., motsvarande Rant Ralr 697,273: 31 öre.
Någon obligation för inlemnadt silfver (så kallad silfver-sedel)
eller någon realisations-obligation har under nästlidne år icke blifvit
i Banken till inlösen företedd, utan balanserades ännu vid
nämnde års slut beloppet af sådana obligationer med 268 R:dr 11
sk. Banko af förra slaget och 225 Ralr Banko af det sednare.
Af obligationerne för 1830 års upplåning utestodo fortfarande
125 R:dr Banko.
56
Afbetalning
d Riksgäldskontorets
skuld till
Banken.
Inom linien
balanserade
fordringar.
Länet till
Kongl Myntverket.
Läne- och
kreditiv-röreisen.
§ 40.
I öfverensstämmelse med § 136 af 1854 års Banko-Reg-lemente,
hafva vid slutet af år 1857, 22 stycken af Rikets Stunders
Riksgälds-Jcoritor till Banken utfärdade obligationer för i SOS och
180.9 årens krigskostnader å 4,000 E:dr Banko hvardera blifvit infriade,
jemte det ett års ränta a 4 procent blifvit godtgjord å Bankens
fordran hos Riksgäld s-kontoret vid 1856 års utgång.
Riksgälds-kontorets berörda skuld till Banken uppgick vid
sistnämnde tid, för 616 obligationer till B:ko R:dr 2,464,000: — —
Efter afdrag af
sålunda infriade 22 d:o å „ „ 88,000: — —
utgör Bankens fordran
för qvarvarande
594 obligationer, B:ko R:dr 2,376,000: — —
motsvarande R:mt R:dr 3,564,000.
§ 41.
A Bankens i 135 och 136 §§ af sednaste Banko-Reglemente
omförmälda, inom linien balanserade fordringar hos Staten och Södertelje
kanal-bolag, har under år 1857 icke något influtit.
§ 42.
Af det räntefria lån å 50,000 R:dr, sorn, enligt 137 § af
Banko-Reglementet, vid sednaste Riksdag blifvit Kongl. Myntverket
från Banken beviljadt, att, i mån af behof, utgå under
åren 1857 och 1858, med vilkor, att lånet till Banken återbetalas
under 10, på hvarandra följande år med f'-0:del årligen, räknadt
frän och med 1860 års början, har Kongl. Mynt-verket den 15
Februari innevarande år lyftat halfva beloppet, eller 25,000 R:dr
Riksmynt.
§ 43.
Till upplysning, angående Lane- och kreditiv-rörelsens ställning,
på det hela, få Revisorerne meddela följande sammandrag
för den 18 nästlidne September:
57
Lån mot pant af fast
egendom
å landel .
d:o
d:o
i städerna
d:o
d:o
och återbetalning
i silfver, åfiprox.
d:o till
Filial-Banken i Blekinge . . .
d:t> „
d:o
i Calmar ....
d:o „
d:o
i Christianstad .
d:o „
d:o
i Gefle
d:o „
d:o
i Lund
d:o „
d:o
i Skaraborgs län
d:o „
d:o
i Sundsvall. . .
Kreditiv lill d:o
i Blekinge . . .
d:o
,, d:o
i Calmar ....
d:o
„ d:o
i Christianstad .
d:o
„ d:o
i Gefle
il:o
d:o
i Hudiksvall . .
d:o
,. d:o
i Lund
d:o
„ d:o
i Skaraborgs län
d:o
„ d:o
i Sundsvall. . .
d:o
,, Kiksgälds-Konlorel . . .
d.o
„ Kong
. Kommers-Kolle-
gium
d:o
„ Jern-Kontorel
Utestående.
Oanvändt.
i Upp- och
Förlag. | AfskrifningsI
medel.
7,098.217
1,242,000
93,000
420.000
30 000
405.000
000,000
339.000
450.000
500,100
08,450
2.300
9.300
50,750
108.050
107.000
122,100
148.050
2,212.337
780,015
Vid Banko-Diskonl-Verket.
Diskonterade vexlar  1,174,055
2,357,839
370,070
2,536,116
Lån på löpande förskrifning
d:o på aktier och publika papper
d:o på vågförda effekter 1,154,490: 42
d:o på d:o genom Låne
afdelningcn
. . 1,381,020: 58
A beviljade kassakrediliv å 2,705,400
B:dr, lyltade
Utlåning med omsättnirigsrätt . .
Tillfällig öfver-ullåning 3,202: 78.
1,531,411
0,376,000
60
15,802
170,000
36,000
141,550
97,700
240,700
99,250
79,450
79,900
102.900
101,250
1,500,000
412.662
119,985
80
12
40
9,049,080
420.000
200.000
405.000
600.000
375.000
450.000
500,100
210.000
100,000
250.000
150.000
187.500
187.500
225.000
249.900
1.500.000
2.625.000
900.000
Transport |29,739.023| c|3,197,149,-  Revisorernes Berätt. ang. Batikoverket.
6,700,000
6,376,000
1,276,092
3 l,600,080r-11,270,092
8
50
50
Utestående.
Oanvändt.
Förlag.
Upp- och
Afskrifnings-  medel.
Transport
29,739,023
G
3,197,149
44
31,660,080
—
1,276,092
50
Fid Låne-Kontoret i Götheborg.
42,970
1,621.523
184,470
."9
•
Län pä löpande förskrifning . . . .
d:o på aktier oell publika papper .
IG
- 35,781
45
3,900,000
1,301,045
714,210
2,884,306
A beviljade kassakrediliv 1,078.100
Ii;dr, lyflade
Utlåning med omsättningsrätt . . . .
99
10,693
1
2,895,000
Vid Låne-Kontoret i Malmö.
40,100
Lån på löpande förskrifning . . . .
d:o på aktier och publika papper .
Å beviljade kassakrediliv, 726,450
Il:dr, 1 yflade ...........
Utlåning med omsättningsrätt . . . .
1,185.600
19,500
488.930
1,453,771
-1
1,515,000
1,456,666
219,130
2,895
65
Fid Lune-Kontoret i Wisby.
Diskonterade vexlar
Lån på löpande förskrifning
72,700
2,200
4
225,000
Å beviljade kassakrediliv, 158,000
98,220
149.330
> oijö/y
94
Utlåning med omsättningsrätt . . . .
670
150.000
Summa
39,997,899 n9 [3,299,069
20 41,801,746
G 5
V-
1,495,222
50
43,296,969: is. 43,296^969: is.
Län lill skiften och odlingar . 103,384: 14.
Kreditiv: Fahlu bergslag . . . 40,500: •—
59
§ 44.
Å Lånen på äldre Låne-banko-obligationer. hafva under året Län pdäldre
blifvit inbetalda 209 R:dr n sk. 6 rst. B:ko, hvarigenom Bankens Läne-bankoåterstående
fordringar för så beskaffade lån nedgått till B:ko 0 l9ai0ne'-
R:dr 15,847: 18 sk., motsvarande lbmt R:dr 23,771: g öre.
§ 45.
Tvänne af de mot återbetalning i silfver hos Banken upptagna utlåning mot
fastighetslån äro, under år 1857,' slutbetaldta, enligt verkställda inteckning i
'uträkningar å de återstående beloppen i Banko-sedlar, efter de
Kongl. Kungörelsen den 6 Mars 1830 stadgade grunder, med till- . siyoer_
hopa B:ko 136 R:dr 5 sk. 9 rst., hvaremot återstoden i Silfver å
samma lån utgjort Silfver R:dr 59: n. 9.
Å detta slags lån hafva af- och slutbetalningar
med återstående belopp i
silfver uppgått till  „ „ 9,167 : 47. io.
hvarigenom lånens återstod minskats med
tillsammans Silfver R:dr 9,227: n. 7.
Utestående beloppet vid 1856 års slut
utgjorde  n » 42,314: 27. —
Efter afdrag af minskningen .... „ „ 9,227: n. 7.
återstodo vid 1857 års slut Silfver R:dr 33,087: 15. 5.
hvaraf å landt-egendomar .... 27,442: 26. 4.
å stads-egendomar .... 5,644: 37. i. 33,087: 15.
5.
§ 46.
Som å Lånen till städer och korporationer under nästlidne år Län tili stäinflutit
B:ko R:dr 2,813: 9 sk. 3 rst., så är Bankens fordran för der och kordylika
lån vid samma års slut minskad till B:ko R:dr 9,951: 18. 8. P0ratl0nc>-  nemligen: ^
Lånet till Kalmar konsistorium . 4,565: 37. 9.
„ till Kalmar domkyrka . . 3,786: — il.
„ till Landskrona kyrka . . 1,599: 28. — 9,951: 18. 8.
60
Fastighets
lune-fönden.
Utlåning mot
inteckning i
faslighet och
återbetalning
i sedlar.
§ 47.
Jemlikt 141 § i Banko-Reglementet, åligger det Fullmägtige
att innehålla af landtfastighets-fonden 525,000 R:dr under år
1857 och 225,000 R:dr under livartdera året 1858 oell 1859, samt
af stad sfas tighets-fonden 50,000 R:dr under livart och ett af åren
1858, 1859 och 1.860.
Angående sättet och ordningen för denna innehållning hafva
Fullmägtige meddelat vederbörande erforderliga föreskrifter, och
43 § af denna berättelse utvisar, att fonden till utlåning mot
inteckning i fast egendom, i Banko-Reglementet upptagen till
9,750,000 R:dr, blifvit den 18 nästlidne September förminskad till
9,049,080 R:dr eller med 700,920 R:dr, af hvilken förminskning
678,150 R:dr belöpt på landtfastighets- och 22,770 R:dr, allt
Riksmynt, på stadsfastighets-fonden; varande de sålunda innehållna
medlen å Bankens Reserv-fond insatta.
§ 48.
Mot pant af fast egendom och återbetalning i sedlar voro den
31 December 1856 utestående . . . B:ko R:dr 6,114,200: g. —
Under loppet af .år 1857 hafva blifvit utgifna:
på landt-egendomar 157 st. lån å 159,050: - —
„ stads-egendomar 27 „ „ „ 64,183: ig. - 223,233: ig. -
S:gr 6,337,433: 22. -
Inbetalningarne hafva, omsättningarne oberäknade,
utgjort:
å bruks-egendoms-lån . . . 10,8 3 7: 47. G.
„ landt-egendoms-lån . . . 277,675: 30. 3.
„ stads-egendoms-lån . . . 56,742: 43. g. 345,256: 27. 3.
Och utgjorde utestående kapitalet den 31
December 1857:
bruks-egendoms-lån . . . 44,897: 13. 3.
landt-egendoms-lån .... 5,101,203: 16. 1.
stads-egendoms-lån .... 846,076: 13. 5. 5,9 9 2,176: 42. 9. •
motsvarande Runt R:dr 8,988,265: 34 öre.
61
§ 49.
Enligt Fiskals-Embetets till Revisorerne afgifna berättelse,
kafva lagsökningsåtgärder blifvit vidtagne, dels tor fastighetslåns
slutbetalning, och dels för inbekommande allenast af uraktlåtna
års-inbetalningar på dylika lån.
Af lagsökningar utaf förstnämnde beskaffenhet voro, den 1
Augusti 1857, oafgjorda 16
hvarefter tillkommit  H
Sgr 27
Och äro af dessa
inställda 2
afslutade genom verkställd indrifning ..... 7 9
hvadan återstå oafgjorda .
48 stycken>
Antalet åter af oafgjorda lagsöknings-ärenden för förfallna
års-inbetalningar uppgick ofvannänmde dag till . . 68 stycken;
Och som sedermera tillkommit • 181 v
S:gr 219 stycken,
men af dessa äro
inställde 29
afslutade, genom verkställd inbetalning . . . 85 114 „
så återstå följaktligen oafgjorda 195 stycken.
§ 50-
Aid 1856 års slut uppgick beloppet af utestående skiftes- och
odlings-lån till B:ko R:dr 70,024: 31. 4.
Under år 1857 äro utgifna 12 stycken
lån på tillhopa  » „ 9,820: — —
8:gr 79,844: 31. 4.
Efter afdrag af de under samma
tid verkställda inbetalningar .... „ „ 10,048: 6. il.
utestod vid 1857 års slut i kapital B-.ko R:dr 69,7 9 6: 24. 5.
motsvarande Runt R:dr 104,694: 76 öre.
Som, jemlikt 143 g i Banko-Reglementet, lån till skiften och
odlingar efter slutet af år 1857 icke från Banken beviljats, så
Lagsökningar
för
fastighetslån.
Skiftes■ och
odlings-lån.
har å Bankens Reserv-fond blifvit insatt hvad som från innevarande
års början i af- och slutbetalningar å dylika, förut utgifna
lån ingått.
Lagsökningar
för odlings-lån.
Inventering
af säkerhetshandlingar.
Utlåning mot
pant af guld
och silfver.
Riksgälds
Kontorets
kreditiv.
§ 51.
Den 1 Augusti 1857 var ett skiftes- och odlings-lån på utsökning
beroende 1
Under den sedermera förflutna tiden hafva till
lagsökning utremitterats 6
S:gr 7 stycken.
Men då sedermera lagsöknings-åtgärderne blifvit
inställde för 1
afslutade, genom verkställd inbetalning af ... 2 3
så befinnes återstoden af dylika lagsökta lån utgöra
allenast 4 stycken.
§ 52.
Säkerhets-handlingarne för lån mot pant af fast egendom
samt för skiftes- och odlings-lån äro af Revisorerne utan anmärkning
inventerade.
§ 53.
Efter att hafva infordrat så väl Understyrelsens som Direktionernes
öfver Låne-Kontoren i Götheborg, Malmö och Wisby
yttrande och förslag, i anledning af Rikets Ständers vid sednaste
Riksdag fattade och uti 144 § af Banko-Reglementet intagna beslut
om belåning i Banken och Låne-Kontoren af guld och silfver,
hafva Fullmägtige, enligt hvad Revisorerne inhemtat, den 9
nästlidne September meddelat de föreskrifter,, som ansetts erforderliga
för att bringa till verkställighet ifrågavarande utlånin
hvilken alltså lärer komma att inom kort taga sin början.
§ 54.
Sedan, på sätt i 1857 års Revisions-berättelse § 44 finnes 0111-  förmäldt, Rikets Ständer medgifvit Riksgälds-Kontoret, att den 30
Juni samma år med innehafvande Hypotheks-förenings-obliga
-
05
63
tioner liqvidera de å nämnde Kontors kreditiv i Banken lyftade
summor, samt anstånd med infriande af en del af berörde Hypotbeks-förenings-obligationer,
uppå derom lios Fullmägtige gjorda
framställningar, beviljats, först till den 1 November, vidare till den
1 och 15 December 1857, derefter till den 20 Januari och slutligen
till den 20 Februari innevarande år, så har återstoden af
ifrågavarande obligationer sistberörde dag blifvit till Banken
inbetald.
Det åt Riksgälds-Kontoret den 31 Augusti 1857 anordnade
kreditiv af 1,000,000 R:dr Banko, att räntefritt begagnas från den
1 påföljde September till den 30 Juni innevarande år, är på
den sålunda bestämda tiden liqvideradt.
§ 55.
Efter inhemtande af Kongl. Kommers-Kollegii yttrande oell i Kongl. Komenlighet
med dess förslag, hafva Fullmägtige förordnat, att den mers-Kollega
förminskning af kreditivet till manufakturernes och fabrikernes kredit»;.
understöd, som, jemlikt 146 § i Banko-Reglementet, skall verkställas
med 150,000 R:dr under livartdera året 1858, 1859 och
1860, kommer att ske sålunda, att 75,000 R:dr af kreditivet utanordnas
vid slutet af Juni och December månader hvarje år; i
följd hvaraf kreditivet vid slutet af nästlidne Juni månad blifvit
från 2,700,000 R:dr till 2,625,000 R:dr Ruut förminskadt med
75,000 R:dr Runt, hvilka till Bankens Reserv-fond ingått.
För ifrågavarande kreditiv har Kongl. Kommers-Kollegium
till Banken afgifvit ny förbindelse.
§ 56/
Genom ombud hafva Fullmägtige deltagit i granskningen af Jem-Komoså
väl räkenskaperne öfver Jern-Kontorets kreditiv-fond, 900,000 reis kreditiv.
R:dr Runt, som samma fonds förvaltning.
§ 57.
Stora Kopparbergs bergslags skuld till Banken, på grund af Fahlu
den bergslaget medgifna kreditiv eller låne-rättighet å så kallade bergslags
kopparsedlar, hvilken låne-rättighet, i följd af Rikets sednast för- l<ir‘e-™tt<g!iet
samlade Ständers beslut, med början af innevarande år upphört, a '
64
Spar-Bankernas
kredit
in-rätt.
Diskont
rörelsen.
utgjorde den 31 December 1856 . . . B:ko R:dr 99,761: 24. 4.
Under loppet af år 1857 har bergslaget
utbekommit 7 lån på tillhopa .... „ v 213,300: — —
S:gr 313,061: 24. 4.
Då inbetalningarne under samma tid
utgjoft  „ „ 187,382: 8. 5.
visar sig att bergslagets skuld till Banken
den 31 December 1857 uppgick till B:ko R:dr 125,679: 15. u.
motsvarande R:mt R:dr 188,529:
De under innevarande år verkställda inbetalningar äro å
Bankens Reserv-foncL insatta.
§ 58.
Den Spar-Bankerne i Riket, enligt 165 § i 1854 års BankoReglemente,
förunnade kreditiv-rättighet har under år 1857 varit
begagnad af Stockholms, Malmö och Kristianstads Spar-Banker ;
och voro vid nämnde års slut ännu utestående:
hos Spar-Banken i Malmö . . . B:ko R:dr 10,000: — -
„ dito i Kristianstad . . „ „ 10,000: - -
tumina B:ko R:dr 20,000: — —
eller 30,000 R:dr Runt.
Jemlikt Rikets Ständers beslut vid sednaste Riksdag, har
förenämnde, Spar-Bankerne beviljade serskilda kreditiv-rätt i RiksBanken
upphört; hvaremot Spar-Bankerne ega att från Handelsoch
Närings-diskont-fonden undfå kreditiv under de vilkor, § 167
af nu gällande Banko-Reglemente innefattar.
§ 59.
Af Banko-diskont-verkets i Stockholm samt Låne-kontorens i
Götheborg, Malmö och Wisby räkenskaper för år 1857 få Revisorerne
framlägga nedanstående, med ledning af Revisions-berättelserne,
upprättade sammanfattning:
65
A. Diskontering och utlåning för Handel och Näringar, jemte
Kassa-Kreditiv-rörelsen.
Inkomster:
Af Vexel-diskonleringen :
Förskotlsräntor .
Ofver-ränlor
Af Låne-rörelsen:
Förskolts-räntor
Ofver-ränlor
Inbetalningar å inom linien
förda lån:
Kapilal
Olver-ränlor
Af Kassa-kreditiv-rörelsen:
Inträdesafgift^ ,
Räntor
Ofver-räntor
I Stockholm.
78,300
9
91,106
513
1,012
166
7,442
38,198
4
Summa li:ko K:dr | 216,753
Utgifter:
Postporto, bokbindare-arbete
m. m
Ränta å medel, insatte på uppoch
afskrifnings-räkning . .
Ränta å sparbanksmedel . . .
Afdrag för inom linien förda lån
14,555
5,285
40
22
I Götheborg.
I Malmö.
6,873
52,119
36
3,390
23,981
86,344
24
2,673
27,128
55
15
11
S:gr
Behållen vinst
19,840! 2 5111
196,913| 14| 7
647
540
6,916
8.104
78,239
2,362
15,600
47.8211 i
ii
161
763
I Wisby.
2,018
2
518
5
560
3,778
6,882
108
66
37 9
29
925
46,895
174
6,708
29
Summa B:ko H:dr
Skuld vid årets slut:
Rikets Ständers Banks förlag
Upp- och afskrilnings-räkningen
för inneslående medel
Utelöpande assignalioner på
Banken
Balanserad vinst
216,753
3,940,000
750,682
12,828
40
39
10
11
86.344ji 5
1,750,000
61,160
1,500
11,2423 3
47,821
1,080,000
15,100
1,119
lj g| 6,882! 3 7
15
150,000
9,021
27
Summa B;ko Kalr |4,703,511] 2[ 8jl.823,902|421 711,096,219| 1 51 sj 159,021|27! 4
Revisorernes Berutl. ung. Bankoverket. 9
66
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
Hos Depositions-afdclningen in-
neslående
Utestående lån: å. vexlar och
invisningar
Utestående lån: mot hypothek
Utestående kassa-kreditiv . . .
1 Stockholm.
1 Götheborg.
1 Malmö.
I Wisby.
9
7
4
302,742
2,075
92,391
1,117,944
308,750
14
24
4
1
6
168,112
55,716
631,950
240,440
26
37
3
51,504
50,697
3,000
53,820
14
13
4
12,828
1,912,826
2,111,950
665,905
10
32
16
39
Summa B:ko R:dr
4.703,5ll| 2
8ll,823,902| 42
7|1,096.219
15| 3
159,021
2 7
4
Balans inom kolumn:
Osäkra lånefordringar
Pd lagsökning beroende, men
bland säkra fordringar upp-  tagna :
Utestående lån å vexlar
» » mot hy-  pol liek .
» » kassa-  kreditiv
21,117
6
i
7,398
24
i
83,073
52,290
7,335
12
16
39
4
22,542
28
7
—
—
B. Belåning af Aldier och Publika Papper.
Inkomster:
Förskotts-räntor
Öfver-räntor
Inbetalningar å inora linien förda lån
Afgår: Omkostnader
Behållen vinst ....
Summa
B:ko H:dr
Skuld vid årets slut:
Rikets Ständers Banks förlag
Upp- och afskrifnings-räkningen för till utlåning
använde
Balanserad vinst
Summa B:ko K:dr
1 Slockholm.
Guillebor
I Malmö.
14,660
70|2 7
11,795.140
122 38
200-
14,730:051 rj 12.11S| 3 o
50143
10
2,500
10
2,5001
14 730j35| 7j 12 0(37|3ö|i o} 2,500
200,000
206.340
2.692
409.032
40
250,000
488 2 61 4
4oj—; 250,488j2 6| 4
50,000
50 000-
67
Tillgång vid årets slut:
I St ne k II
ilin. | 1 Göl h eliorg: | 1 Malmö.
—
1
438 2 6
150-  249,9001—
4
—
Hos Roposilions-afdelningcn innestående ....
Utestående lån
2.692
406.340
40
50,000'— —
Summa B:ko K:dr
409 032,'40
250.488 261 4! 50 0(I0!—|—
Balans inom kolumn:
Osäkra fordringar
538
15
6
!
848 40
5
C. Utlåning med Omsåttningsrått.
Inkomster:
1 Stockh
olin.
1 Götheborg.
1 Malmö.
1 Wisby.
Förskolts-ränlor
167 057
10
78381
8
39.229 18
4122
Olver-ränlor
34,733
1 7
—
22.559
26
—
10.559
6
10
932
35
9
Inbetalningar å inom linien
förda lån:
3.905
594
20
6
290
366
24
Öfver-rnnlor
Vinst å försåldt invexladt, ut-
3
3
ländskt silfvermynt ....
Behållna hyresmedel och ut-
159
14
11
delning af assurans ....
3731
!
Summa B:ko K:dr
206 2904 0
61 105 487|361 2
49,788'24|iol 5.054
35
9
Utgifter :
Ordinarie aflöning
Diverse arfvoden och tillfälli-
31.500
—
—
17.465
26
8
11,666
32
—
2.216
32
—
ga aflftningar
Revisions-kostnad
Lagsöknings-kostnad
1,461
40
—
755
1275
747
1
29
1,160 16
8
183
449
16
—
1,949
33
7
i
11
44
Ersättning till ombudsmännen
för fortsatta bevakningen och
indrifningen af de vid Ban-
ko-diskont-verkct till och
..
med 1848 års slut inom li-
848
3.548
43
45
11
8
Omkostnader
5 049
43
2
1.397
12
—
182
1
—
Transport
39,309| 19j 2] 25,293! 4|u
15,310|3o| 8|
3,031[
8
—
68
I Stockh
ilm
1 Götheborg.
1 Malmö.
I Wisby.
Transport
fastighets oncra och underhåll
Afdrag för inom linien förda
39,309
19
2
25 293
*
ii
15.310|30
8
3.031
8
—
9292
23
6
1,340
i
S:gr
Behållen vinst
48,601
157.688
42
45
8
10
26.633
78 854
8
27
4
10
15.344[ 9
34.444 15
4
6
3.0311 8
2 023)2 7
9
Summa B:ko R:dr
206.290
40
61
105.487
3 6
2
49.788
2 4
10
5.054|36
9
Skuld vid årets slut:
Rikets Ständers Ranks förlags-
kapilal
Inneslående vinstmedel ....
Medel, inneslående å serskild
deposiliorisräknirig ....
Värdet af l.ånc-kontorcts hus
4 300 000
4,490
6
1
2.000.000
7,959
39
8
1.000,000
102
10.320
2 886
—
-
100 000
—
—
55,000
1,991
8
34
5
Summa B:ko R:dr
4.304 490
6
1
2 064,95014 7
8
1 013.308
84
5
100000
1-
Tillgång vid årets slut:
6,211
2,695
1,997,119
1,353
10
21
13
17
7
3
5
5
183
33
849
42
8
Behållning på räkning i Depo-
33.103
4,271,386
g
Utestående lån
Förskjutna lagsöknings-kostna-
45
8
998,754
47
—
99,150
5
4
Förskjutna sedelvexlings-om
kostnader
Förskjutna omkostnader vid
poslrcmiss-rörelsen
1,163
16
580
55.000
1.991
10.320
2.886
Inventarier
34
Summa B:ko R:dr
4 304.490
6
1
2 064.95014 7
8|1 013 30813 4
5
100.0001—
—
jBalans inom kolumn:
Osäkra låne-fordringar ....
95.089
44
7
1
1
31,23113 7
1
6
1
19 750
1
1
1
3.349 40
11
På lagsökning beroende, men
bland säkra lån upptagna
fordringar
70,456
45
8
30,113
31
2
1
20,204| 4 7
600
5
4
69
Fördelning på Distrikter, Näringar och Yrken af de år i 857
utgifna nya lån med omsuttningsrått.
Distrikter.
Stockholms Stad .
Stockholms
Södermanlands
Upsala
Westmanlands
Orebro
Wermlands
Kopparbergs
Gefleborgs
W ester-N orrlands
Westerbottens
Norrbottens
Östergöthlands
J önköpings
Kronobergs
Kalmar
Jemtlands
Götheborgs Stad .
Götheborgs o. Bobus Län
Skaraborgs Län
Elfsborgs d:o
Hallands d:ö
Gottlands d:o
Summa B:ko R:di
Banko-diskont
verket.
Antal.
325
302,640
Län .
98
108,440
dtO . .
48
107,170
d:0 . .
174
137,100
d:o . .
108
123,640
d:o . .
195
315,850
d:0 . .
200
220,760
d:0 . .
260
114,440
d:0 . .
31
72,770
d:o . j,
34
49,650
dtO . .
10
16,700
d:0 . .
23
26,700
d:0 . .
322
493,990
d:0 . .
92
146,460
d:0 . .
132
100,350
d:0 . .
273
331,430
d:0 . .
18
12,820
B;ko R:dr.
2,34312,680,910
Låne-kontoren
i Götheborg.
Antal.
117
738
423
384
295
B:k« R:dr.
122,890
262,790
357,470
241,740
131,020
Wisby
Ant.
101
lt:ko It:di
58,330
1,957|1,115,910{101|58,330
70
Näringar och Yrken.
Jordbrukande utom Bon-  deståndet
Jordbrukande inom Bon-  deståndet
Bergsbruksidkande ....
Fabriksidkare
Handlande
Handtverkare
Embets- och Tjenstemän,
ecklesiastike, civile och
militäre
Diverse
Banko-diskont-
verket.
L&ne-kontoren
i Götheborg. | i Wisby.
Antal.
Ii:ko R:Jr.
Antal.
B:k<> R:dr. j Ant.
Ii:ko Ii:(1 r
274
1,076
112
62
195
99
509
16
632.650
794,050
263,240
90,510
419,180
92,770
372.650
15,860
187
1,319
6
28
125
69
187
36
300,980
383,510
12,700
38,300
193,200
39,780
130,670
16,770
3
18
15
30
35
2,200
8,420
14,050
14,000
19,660
Summa B:ko R:dr
2,343
2,680,910
1.957
1.115,910
101
58,330
Eller:
Landtmanna-näringar . .
Stadsmanna-näringar . .
Tjenstemän och diverse
personer
1,462
356
525
1,689,940
602,460
388,510
1,512
222
223
697,190
271,280
147,440
21
45
35
10,620
28,050
19,660
Summa B:ko R:dr
2,343
2,680,9 lö|l,957
1,115,910)101(58.330
Vid Låne-kontoret i Malmö hafva år 1857 blifvit utgifna
639 stycken nya lån å tillsammans B:ko B,:dr 583,200; men någon
uppgift öfver lånens fördelning å distrikter, näringar och
yrken har icke blifvit Revisorerne meddelad.
71
§ 60.
I sednaste Banko-Reglementes § 151 liro de fonder, sorn tillförene
varit anvisade till dels diskontering oell utlåning för handel
oell näringar samt till kassa-kreditiv åt enskilde personer,
dels belåning af aktier och publika papper, och dels belåning af
jern m. fl. vågförda effekter samt tackjern, sammanslagna till en
gemensam fond, benämnd Handels- oell Närings-diskont-fonden, och
den sammanslagna summan är vid livartdera Diskont-Verket i
Stockholm, Götheborg och Malmö ökad med 25,000 R:dr.
Vid den reglering af nämnde fond, sorn med anledning häraf
egt rum, hafva de förstärkningar, hvilka lemnats Diskont-Verken
af det i förra Banko-Reglementet upptagna anslag till försträckningar
åt Filial-banker med föremål att ersätta upphörd Privatbank,
blifvit på de särskilda Diskont-Verken fördelade, som följer, nemligen:
På Banko-Diskont-Verket i Stockholm Runt R:dr 1,010,000: -
„ Låne-kontoret i Götheborg „ „ 650,000: —
„ d:o i Malmö . . . . „ „ 215,000: —
Runt R:dr 1,875,000: -  Och hafva Fullmägtige förständigat vederbörande DiskontVerk
att till Bankens Beserv-fond inbetala såväl dessa medel, som
de försträckningar från sistomförmälde fond, bemälde DiskontVerk
erhållit med tillhopa 1,275,000 R:dr, eller
Banko-Diskont-Verket i Stockholm. . R:mt R:dr 600,000: —
Låne-kontoret i Götheborg . . . . „ „ 450,000: —
d:o i Malmö „ „ 225,000: —
ilnnt R:dr 1,275,000: —
Banko-Diskont-Verket i Stockholm har ock redan inbetalt
hela beloppet af de till detsamma anvisade förstärkningar med
1,610,000 R:dr; hvadan detta verk nu endast eger att disponera
ordinarie fonden 6,700,000 R:dr, hvaraf likväl Bankens Låneafdelning,
derifrån belåningen af jern m. fl. vågförda effekter samt
tackjern, jemlikt Fullmägtiges föreskrift den 19 November nästlidne
år, blifvit till Diskont-Verket i Stockholm förflyttad, ännu
innehar omkring 1,300,000 R:dr R:mt.
Af de ifrån Bankens Reserv-fond lemnade försträckningar
hade den 18 nästlidne September Låne-kontoret i Götheborg in
-
Ilandels- och
Näringadiskontfonden.
72
Allmänna
Diskont
fonden.
betalt bela det erhållna beloppet, 450,000 R:dr, samt Låne-kon
toret
i Malmö verkställt en afbetalning å 75,000 R:dr, allt R:mt;
så att Handels- och Närings-diskont-fonden då utgjorde:
vid Låne-kontoret i Götheborg:
Ordinarie fond Runt R:dr 3,250,000: —
Af anslaget till Filial-banker . . . „ „ 650,000: —
Emit Ealr 3,900,000
„ Låne-kontoret i Malmö:
Ordinarie fond Enut R:dr 1,150,000
Af anslaget till Filial-banker . . . „ „ 215,000
Försträckning från Reserv-fonden . . „ „ 150,000
Emit R:dr 1,515,000
Låne-kontoret i Wisby innehar allenast ordinariefonden
Runt R:dr 225,000: -
§ 61.
Som Rikets Ständer genom 153 § 2 morn. i Banko-Reglementet
förordnat, att, under hvartdera året 1858, 1859 och 1860,
en summa af 300,000 R.-dr skall af Allmänna diskont-fonden
innehållas, på sätt oell i den ordning Fullmägtige funne lämpligast,
dock under förbehåll, att någon minskning ej skedde af den
andel utaf fonden, sorn med 150,000 R:dr är vorden för Wisby
Låne-Kontor afsatt, hafva Fullmägtige, i betraktande hufvudsakligen
deraf, att den för åren 1855, 1856 och 1857 jemväl föreskrifna
indragning å Allmänna diskont-fonden af tillsammans
900,000 R:dr till hela beloppet skett från Banko-Disk ont-Verket i
Stockholm, ansett sig, vid bestämmande af sättet och ordningen
för innell ål klingen under detta år, böra infordra en jemförelsevis
mindre summa från nyssnämnde Diskont-Verk, än från Lånekontoren
i Götheborg och Malmö, samt på sådan grund förordnat,
att af ifrågavarande fond skall, under år 1858, till Banken
inbetalas
från Banko-Diskont-Verket R:mt R:dr 100,000: —
„ Låne-kontoret i Götheborg .... „ „ 135,000: —
„ d:o i Malmö  „ „ 65,000: -
Summa Runt R:dr 300,000: —
73
Af denna summa äro intill den 18 nästlidne September till
Banken inlefvererade
från Banko-Diskont-Verket R:mt R:dr 74,000: —
„ Låne-kontoret i Götheborg .... „ „ 105,000: —
„ d:o i Malmö  „ „ 43,333: 35.
eller tillsammans R:mt R:dr 2 22,3 3 3: 35.
hvilka blifvit på Bankens Reserv-fond, insatta.
§ 62.
I stöd af den, genom 154 § 1 morn. i Banko-Reglementet, Räntan vid
Fullmägtige lemnade rättighet, hafva de bestämt räntan vid diskon- diskontering
tering och utlåning från Handels- och Närings-diskont-fonden till uch utlåmn9
6 procent, efter år räknadt, hvilken räntefot från och med detta fr.ån
års början bibehållits oförändrad. rings-diskont
§
63. fonden.
För att visa i hvad mån den ofördelaktiga penningeställningen Lagsnkta län
i landet inverkat på Diskont-Verkens lagsöknings-balanser, få vid DiskontRevisorerne
framlägga jemförelse emellan beloppet af de på utsök- Verken.
ning beroende s. k. säkra ansedde lån och kreditiver i October
månad nästlidet och i Juni månad innevarande år.
vid Banko-Diskont-Verket i Stockholm:
å vexlar och lån på löpande
förskrifning samt å kassa
-
viil slutet af vid slutet of
Oktober 1857. Juni 1858.
kreditiv Runt
R:dr 102,207:
62.
201,979:
63.
å utlåning med omsättningsrätt „
„ 122,186:
99.
154,685:
98.
vid Låne-Kontoret i
Götheborg:
å vexlar och lån på löpande
förskrifning, m. m. . . . R:mt
R:dr 10,751:
14.
31,523:
16.
å utlåning med omsättningsrätt „
„ 45,137:
15.
78,750:
30.
vid Låne-Kontoret
i Malmö:
å utlåning med omsättningsrätt R:mt
R:dr 24,911:
22.
35,606:
97.
vid Låne-Kontoret
i Wisby:
å utlåning med omsättningsrätt R mt
R:dr 2,460:
—
110:
23.
Revisorerna Berätt. äng. Bankoverket.
10
74
Upp- och afskrifningsräkningen.
Depoiitrörelsen
mot
ränta.
§ 64.
De på upp- och. afskrifnings-räkning under år 1857 verkställda
insättningar och. uttag hafva uppgått till följande belopp:
Insättningar. Uttag
i Stockholm på 246 räkningar
B:ko R:dr 8,797,800:  6,661,000
- 447,130
i Götheborg „ „ 507,750:
i Malmö, på 13 räkningar, „ „ 111,700:  100,200
i Wisby, på 2 d:o „ „ 16,800:  6,500
Upplupna räntan å de under året insatta med
len
har utgjort:
i Stockholm .  B:ko R:dr 14,555: 3. —
i Götheborg  „ „ 540: 9. 7.
i Malmö  „ „ 291: 13. 5.
i Wisby
■ . . „ „ 108: 29. 2.
Öumma B:ko R:dr 15,495: 7.2.
Räkningshafvarnes fordringar den 18 nästlidne September
uppgingo till:
På räkningar slå- deraf i lånerörel
ende
i kapital. sen använde.
i Stockholm .... R:mt R:dr 3,109,900: — 1,276,092: 50.
i Götheborg . „ „ 58,700: —
i Malmö „ „ 498,100: - 219,130: -
i Wisby „ „ 20,200:
§ 65.
De föreskrifter, som funnits erforderliga för att bringa till
verkställighet Rikets Ständers vid sednaste Riksdag vidtagna och
i 169 § af Banko-Reglementet omförmäldta beslut om penningars
emottagande på s. k. deposit-räkning emot ränta, fastställdes af
Fullmägtige den 31 December nästlidne år; hvarefter och sedan
deposit-bevis blifvit tryckta, detta tillfälle att fruktbargöra penningar,
varit för allmänheten tillgängligt vid så väl Banko-Diskontverket
i Stockholm, som Låne-Kontoren i Götheborg, Malmö och
Wisby.
75
Emedlertid hafva deposit-bevis hittills uttagits endast vid
Banko-Diskont-Verket i Stockholm och derstädes å den obetydliga
summan af 24,600 R:dr R:mt.
Orsaken dertill, att denna rörelse i så ytterst ringa mån begagnats,
lärer väl få tillskrifvas den för depositionerne bestämda
låga ränta af 3 j procent för insättning å 3 månaders och 4 procent
för insättning å 6 månaders uppsägning; men, efter hvad
Fullmägtige hos Revisorerne anmält, anse Fullmägtige sig för
närvarande sakna anledning att höja räntan, då de på upp- och
afskrifnings-räkning emot lägre ränta ingående medel ej kunna
fruktbargöras.
§ 66.
Genom 173 § 3 mom. i Banko-Reglementet, äro Fullmägtige
berättigade att, utöfver de till försträckning åt Filial-Banken förut
utgifna 3,450,000 R:dr R:mt, dertill använda 5,550,000 R:dr samma
mynt, hvilka sednare i föreskrifven ordning från Bankens
lieserv-fond anordnas.
På grund häraf hafva Fullmägtige, under tiden från nästlidne
Riksdag, anvisat
såsom tillökning i den Filial-Banken i 1Blekinge
förut beviljade försträckning . . R:mt R:dr 300,000: —
i sammanhang hvarmed nämnde FilialBank
undfått tillåtelse att begagna \ af
hela försträckningen i form af kreditiv;
såsom tillökning i den försträckning FilialBanken
i Christianstad tillförene erhållit
såsom tillökning i den Filial-Banken i Lund
förut medgifna försträckning ....
såsom försträckning åt den, efter sednaste
Riksdag, af Kongl. Maj:t i Nåder oktrojerade
Filial-Banken i Calmar . . . „
“l”r“hXl55'RÖ07™
Som likväl den 18 nästlidne September följande
andelar af dessa försträckningar ännu icke blifvit i
Riks-Banken lyftade, nemligen:
Transport R:mt R:dr 1,155,000: —
„ 142,500: -  „ 412,500: -
„ 300,000: -
Forsträckningar
till
Filial-Banker.
I
76
Transport R:mt R
af Filial-Banken i Christianstad .... 95,000
„ d:o i Lund  36,000
„ d:o i Calmar  170,000
dr 1,155,000: -
j: 301,000:
så har intill nyssnämnde dag från Bankens Reservfond
till Filial-Banker utanordnats endast R:mt R:dr 854,000: -  Hela summan af de till Filial-Banker anvisade försträckningar
utgöres af de, enligt 1854 års Banko-Reglemente, dertill använda
R:mt R:dr 3,450,000: -
ofvanberörde sedan sista Riksdag anvisade „ „ 1,155,000: —
eller tillsammans Runt R:dr 4,605,000: -
Häraf innehar
Filial-Banken i Blekinge:
Lån  420,000: -
Kreditiv  210,000: -
Filial-Banken i Calmar:
Lån  200,000: -
Kreditiv  100,000: -
Filial-Banken i Christianstad:
Lån  500,000: -
Kreditiv  250,000: —
Filial-Banken i Gefle:
Lån  600,000: -
Kreditiv  150,000: -
Filial-Banken i Hudiksvall:
Kreditiv  187,500: -
Filial-Banken i Lund:
Lån .
375,000: -
Kreditiv  187,500: -
Filial-Banken i- Skaraborgs län:
Lån .  450,000: -
Kreditiv  225,000: -
Filial-Banken i Sundsvall:
Lån  500,100: -
Kreditiv  249,900: - 4,605,000: -
Förutom Filial-Banken i Kalmar, hvilken, såsom ofvan förmäles,
redan undfått försträckning från Riks-Banken, hafva till
77
erhållande deraf hos Fullmägtige sig anmält följande, jemväl efter
sednaste Riksdag, af Kongl. Maj:t i Nåder oktrojerade Banker,
nemligen:
Filial-Banken i Westerbottens län,
D:o i Helsingborg,
D:o i Carlshamn.
At de tvänne förra är ock försträckning af Fullmägtige beviljad
till belopp, för Filial-Banken i Westerbottens län af 450,000
R:dr och för Filial-Banken i Helsingborg, af 240,000 R:dr, allt
R:mt, hvilka medel kunna disponeras sedan delegarne styrkt sig hafva
inbetalt 10 procent af tecknings-summan, samt, hvad Filial-Banken
i Helsingborg serskildt angår, den af dess Direktion till RiksBanken
utfärdade förbindelse blifvit kompletterad; hvaremot, i
anledning af Filial-Bankens i Carlshamn ofvanberörde anhållan,
Fullmägtige hittills endast utsett ombud att, å Riks-Bankens vägnar,
deltaga i granskningen af de säkerhetshandlingar, Filial-Bankens
delegare afiemnat.
§ 67.
I granskningen af de serskilde Filial-Bankernes räkenskaper
och förvaltning hafva Fullmägtige genom ombud deltagit
§ 68.
Vid föredragning hos Fullmägtige, den 20 Augusti 1857, af
berättelsen öfver verkställd granskning af Filial-Bankens i Sundsvall
räkenskaper och förvaltning har förekommit, dels att, ehuru
det, under den 18 Maj 1855, af Kongl. Majit i Nåder utfärdade
Reglemente för samma Filial-Bank, i 6 § innehåller, att delegarnes
kontanta tillskott skola inom två år efter Filial-Bankens öppnande
vara inbetalda, och bemälde delegare i förbindelser, afgifna
till Filial-Bankens Direktion och derifrån till Riks-Banken aflemnade
såsom säkerhet för den Filial-Banken meddelade försträckning,
åtagit sig att inbetala hela det tecknade beloppet, sådan inbetalning
likväl då ännu ej skett till högre summa än 50 procent,
och dels att Filial-Banken, som, enligt Reglementets 30 §, ej finge
drifva handel med annat än guld, silfver, vexlar och “allmänna11
räntebärande papper, samt vore genom 16 § berättigad att utgifva
Revision af
Fdial-Bankerne.
Anmärkningar
vid FilialBankens
i
Sundsvall
förvaltning.
78
endast vanliga depositions-bevis, ställda på viss man, å minst 500
Ridr och högst ett års betalningstid, likväl upplånade penningar
på tryckta, så kallade “räntebärande obligationer11, hvardera å nyssnämnda
belopp, ställda till innehafvaren på sex månaders ömsesidig
uppsägning och daterade den 31 December 1856 samt åtföljda
af räntekupon-blad för tio år, således för flera, än af FilialBankens
oktroytid återstodo; hvadan och enär hvarken stadgandet
i 31 § af Reglementet, om rättighet för Filial-Banken att begagna
tryckta blanketter till förbindelser, reversaler och kreditiv-kontrakter,
eller någon annan i samma Reglemente befintlig föreskrift
innefattade tillåtelse för Direktionen att utgifva så beskaffade obligationer,
helt och hållet tryckta, med undantag af namn-underskrifterne,
Fullmägtige, uti skrifvelse den 29 Oktober 1857, hos
Kongl. Majit i underdånighet anhållit om kraftiga åtgärders vidtagande,
för att bereda rättelse i hvad mot Filial-Bankens i Sundsvall
förvaltning sålunda förekommit.
I anledning häraf, har Kongl. Majit, uti Nådigt Bref den 5
nästlidne Mars, hvad först angick den af Fullmägtige gjorda anmärkning,
att delegarne i Filial-Banken, hvilka förbundit sig att
inbetala hela det tecknade beloppet, icke fullgjort denna inbetalning
inom den i § 6 af Nådiga Reglementet flir Filial-Banken
stadgade tid af två år från Bankens öppnande, yttrat, att, enär
denna inbetalningstid vore bestämd endast för hvad i samma §
benämndes: “delegarnes kontanta tillskott11, och hvarmed icke
kunde afses annat, än den fjerdedel af tecknings-summan, som,
enligt 58 punkten 3 momentet i Kongl. Kungörelsen den 22
Januari 1855, skall i Rikets gällande mynt erläggas, under det
skuldförbindelse med föreskrifvet hypothek finge för det öfriga
teckningsbeloppet afgifvas, Kongl. Majit, vid det tillika upplysta
förhållande, att vida mer än en fjerdedel af Filial-Bankens i Sundsvall
tecknings-summa redan blifvit i Rikets gällande mynt erlagd,
funnit denna anmärkning icke till någon vidare åtgärd föranleda;
hvaremot Kongl. Majit, beträffande frågan om Filial-Bankens rätt
att upplåna penningar mot tryckta obligationer, ställda på sex
månaders uppsägning och åtföljda af räntekupon-blad, ansett det
af Filial-Bankens Direktion, till stöd för dylikt förfarande, åberopade
stadgande i Reglementets 16 § om penningars insättande
79
hos Banken på viss tid eller att efter uppsägning återlyftas, icke
innefatta tillstånd att utfärda löpande, på obestämd tid ränte
bärande
obligationer, hvarförutan den i samma § tillåtna förhandlings
egenskap af ett depositions-aftal med viss man jemväl antyddes
derigenom, att Filial-Banken öfver dylika medels emottagande
utfärdade förbindelse endast i det fall, att sådan af insättaren
äskades; och har Kongl. Maj:t fördenskull, med stöd jern- «
väl af 58 punkten 3 momentet litt. h i Kongl. Kungörelsen den
22 Januari 1855, pröfvat skäligt i Nåder förklara utfärdandet af
ifrågavarande räntebärande obligationer vara främmande för FilialBankens
i Reglementet bestämda rörelse, och såsom följd deraf
förständigat Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Wester-Norrlands
län, att, för rättelses tillvägabringande härutinnan, förelägga vederbörande
viss lämplig tid och derest, efter dennas förlopp, rättelse
icke följt, sådant hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla.
Dessutom är emot Direktionens öfver Filial-Banken i Sundsvall
förvaltning hos Fullmägtige anmärkt, att, enligt hvad af
Riks-Bankens räkenskaper för år 1857 och de från Filial-Banken
under samma tid insända advis-listor öfver utfärdade assignationer
å det Filial-Banken beviljade kreditiv i Riks-Banken inhemtats,
Filial-Banken den 3, 10 och 21 Februari å Riks-Banken assignerat
tillsammans 65,000 R:dr, ehuru Filial-Banken då ej hade dragningsrätt
för högre belopp än 2,200 R:dr; att Filial-Banken vidare,
den 2, 10, 19 och 28 Mars samt den 7 April, med en dragningsrätt
af allenast 2,800 R:dr, assignerat tillhopa 110,000 R:dr; att å
samma dag, den 11 April, då på kreditivet insattes 30,000 R:dr,
enahanda summa jemväl assignerades; att den 16 April assignerades
20,000 R:dr, hvilken summa först den 23 i samma månad på
kreditivet insattes, och att öfver-assigneringen icke slutligen betäcktes
förr än under derpåföljde Maj och Juni månader.
Sedan Filial-Bankens Direktion, uti afgifven förklaring, icke
kunnat bestrida rigtigheten af hvad sålunda anmärkt blifvit, och
Fullmägtige derjemte erfarit, att Direktionen ytterligare den 24
September 1857, då Filial-Bankens dragningsrätt på dess kreditiv
i Riks-Banken utgjorde 5,200 R:dr, assignerat 25,000 R:dr, hvilken
öfver-assignering först genom insättning den 1 derpåföljde Oktober
af 20,000 R:dr, allt Banko, ersattes; så och enär Fullmägtige
80
Bankens Reserv-fond.
ansett den af Direktionen till ursäkt anförda omständighet, att
icke utredt vore, huru stort belopp af de, enligt till Riks-Banken
insända advis-listor, utfärdade assignationer varit i kassa inneliggande,
desto mindre förtjena afseende, som, jemlikt gällande föreskrifter,
Filial-Bank egde att endast i mån af behof utfärda assignationer
på Riks-Banken och assignationernes utgifvande måste
anses vara verkställdt, så snart desamma blifvit hos Riks-Banken
ad viserade; hafva Fullmägtige, ehuru Direktionens åtgärd att å
dess kreditiv-räkning i Riks-Banken utställa assignationer till högre
belopp, än hvartill Direktionen varit berättigad, innefattade en
uppenbar och till sina följder vådlig öfverträdelse af Reglementets
föreskrift, likväl, då Rikets Ständer, som sannolikt ej kunnat föreställa
sig att Filial-Bank skulle missbruka den, på särdeles fördelaktiga
vilkor, Filial-Banken förunnade kreditivrätt å Riks-Banken,
icke stadgat något serskildt äfventyr för öfver-assignering å kreditivet
derstädes, inskränkt sin åtgärd, i anledning af den för första
gången anmärkta öfver-assigneringen, till en alvarlig varning till
Direktionen öfver Filial-Banken i Sundsvall att hädanefter låta
komma sig till last hvad i förevarande afseende anmärkt blifvit.
§ 69.
Af en i Fullmägtiges expedition förd tablå öfver Bankens
Reserv-fond, visar sig, att den 18 nästlidne September till densamma
ingått följande summor, nemligen:
af de i Banko-Reglementets 174 § under
litt. a) och b) upptagna summor samt
af behållna vinsten från och med år
1857  Runt R:dr 4,003,956: 63.
„ fonden till skiftes- och odlings-lån (se
litt. c)
. . ,, ,,
„ kreditivet till Fahlu bergslag och Spar
Bankerne
i Riket (se litt. d) . . . „ „
„ fonden till belåning af fast egendom å
landet (se litt. e) „ „
„ fonden till belåning af fast egendom i
städerne (se litt. f) „ „
Transport R:mt R:dr 4,980,489: ii.
16,112: 48.
259,500: -  678,150: -  22,770: -
81
Transport Runt R:dr 4,980,489: 11.
af kreditivet till manufakturernes och fa
brikernes
understöd (se litt. g) . . ,. „ 75,000: —
„ fonden till utlåning med omsättnings
rätt
(se litt. h)
» 222,333: 35.
„ anslaget till försträckning åt Filial
Banker
(se litt. i)
„ 1,010,000: —
R:dr Runt 6,287,822: 46.
samt att derå blifvit anordnade
till försträckning åt Filial-Banker . 854,100: —
„ förstärkande af Handels- och Nä
rings-diskont-fonden
1,275,000: — 2,129,100: -
hvadan behållningen å Reserv-fonden ofvannämnde
dag utgjorde . .  Runt R:dr 4,158,722: 46.
§ 70.
Enligt tryckta öfversigten af Bankens hela ställning efter bankens tili
1857 års bokslut, utgjorde Bankens tillgång i räntebärande obli- gäng i obliga
gationer vid samma års slut .... B:ko R:dr 6,131,62 9 : 45. — tioner.
Härifrån bör likväl afräknas beloppet
af de utaf Riksgälds-kontoret,
på grund af Rikets Ständers beslut vid
förlidne Riksdag, till Banken aflemnade
obligationer med derå upplupen
ränta i och för liqvid den sista Juni
1857 af Riksgälds-Kontorets kreditiv
å Banken, hvilka obligationer nu mera
blifvit till kapital och ränta betalda . „ „ 293,198: 7. 8.
Af återstoden B:ko R:dr 5,838,431: 37. 4.
eller i R:mt R:dr 8,757,647: 67.
äro under detta år infriade . ... v „ 319,980: 33.
hvadan Bankens tillgång i obligationer
utgör R:mt R:dr 8,437,667: 34.
Då nu i det för sedelstocken beräknade
maximum, enligt 176 § i
Transport R:mt R:dr 8,437,667: 34.
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket. 11
82
Transport Runt R:dr 8,437,667: 31.
Banko-Reglementet, ingår eli summa i
räntebärande obligationer af „ „ 6,367,500: —
så tillhör det öfriga beloppet .... Runt R:dr 2,070,167: 34.
Bankens Reserv-fond och är inbegripet i den under litt. a) af
Banko-Reglementets 174 § upptagna summa.
§ 71.
Leverering Till Riksgälds-kontoret äro vid sistlidne års slut, i öfverensaf
vinstmedel stämmelse med föreskriften i 177 § af Banko-Reglementet, aflemtiliRiksgälds-
nade 500,000 R:dr R:mt, utgörande den Riksgälds-kontoret tilllagda
andel af Bankens, vid 1856 års utgång upplupna, disponibla
vinst.
kontoret.
§ 72.
Mynt- Efter den plan, som fordom allmänt följdes, har för Bankens
kabinettet. Mynt-kabinett hittills samlats endast ett exemplar af hvarje Regents
olika myntsorter, utan afseende å präglingsåren och andra
mindre skiljaktigheter; men då i äldre tider samma myntsort icke
sällan till skrot och korn undergått väsendtligt förändringar, utan
att derföre erhålla ny benämning eller ny prägel, och äfven, sedan
fäderneslandets myntväsende genom 1664 års myntordning vunnit
mera stadga, ganska väsendtliga olikheter hos samma myntsort
under olika år förekomma, så lärer det inses att denna äldre plan
för en Svensk myntsamling varit ofullkomlig och ofullständig.
I betraktande häraf, och då en offentlig myntsamling, om den
skall uppfylla sitt ändamål, bör kunna visa prof af allt, som under
hvarje år blifvit prägladt, har Bankens Garde des Médailles,
Riks-antiqvarien B. E. Hildebrand, hos Fullmägtige hemställt, att,
i likhet med hvad vid alla större utländska offentliga myntkabinett,
Svenska Kongl, mynt-kabinettet samt flere enskilda samlingar
numera iakttages, äfven för Bankens mynt-kabinett måtte få
efter år samlas ett exemplar af alla präglade Svenska myntsorter
jemte väsendtliga varieteter, om sådana under samma år förekomma;
hvilken hemställan Fullmägtige bifallit, med uppdrag till
Riks-antiqvarien att, för ändamålet, vidtaga erforderliga åtgärder.
83
Genom uppköp af mynt oell medaljer har metalliska värdet
af Bankens mynt-kabinett, som vid 1856 års utgång uppgick till
B:ko R:dr 12,378: 31. 6.
under år 1857 ökats med  „ _j, 315: a. —
i följd hvaraf omförmälda värde vid sistnämnde
års slut utgjorde .... „ „ 12,6 94 : 30. 6.
eller R:mt R:dr 19,041: 95.
Revisorerne, som besett mynt-kabinettet, hafva funnit dervarande
samlingar väl ordnade.
§ 73.
Jemlikt föreskriften i 189 § af 1854 års Banko-Reglemente,
hafva de auktions-öfverskott å försålda guld- och silfver-panter,
som den 31 December 1857 i Banken innestått utöfver tio år,
blifvit den 18 Februari 1858 å Fullmägtiges disposition s-räkning
i depositions-afdelningen insatte med R:mt R:dr 983: 67 öre.
Angående Bankens Pappers-Bruh Tumba.
§ 74.
I öfverensstämmelse med 5 § af Banko-Reglementet, skall
Tumba Bruk, utan Under-styrelsens deltagande, förvaltas af Fullmägtige
samfäldt, under specielt inseende af en deras Ledamot:
och få Revisorerne anmäla, att nämnde speciela inseende fortfarande
utöfvats af Rådmannen C. C. Hörnstein.
§ 75.
Vid besök å Tumba, hafva Revisorerne funnit byggnaderne i
behörigt skick samt Brukets förråder väl vårdade.
Outtagna,
auktions
öfverskott.
Inspektionen
öfoer Tumlia
Bruk.
Brukas
förråder.
§ 76.
_ . , ... . Sammandrag
Brukets räkenskaper, för år 1857, som at Revisorerne blifvit aj jgrujcets
utan anmärkning granskade, utvisa följande: räkenskaper.
84
l:o Ingående Balans.
Debet.
Kapital-behållning
Skuld för levereradt hö och halm m. m. ...
R:dr B:ko.
390,379
272
45
32
10
Summa J3:ko R:dr
Kredit.
Tumba Bruk med jordegendom, åbyggnader och
fasta inventarier
Kassa-behållning
Fordringar hos åtskillige verk och inrättningar .
Färdiggjordt papper
Rudimaterier och förråder
Lösa inventarier
Förskott till Direktören Wallman å kostnaden för
ombyggnad af nedra verkhuset
Papper under arbete till påföljande år ....
390.652
29
10
250,000
849
9,126
379
57,591
32,161
35,543
5,000
23
32
40
40
11
20
8
10
1
3
Summa B:ko R:dr
S:« Haiiilal-konto.
Debet.
Rikets Ständers Banks Låne-afdelning erhållit ut-  öfver dess förlag till Bruksdriften
Utgående balans
390,652
29
10
40,662
379,103
44
20
5
7
Summa B:ko R:dr
Kredit.
"Ingående balans
Vinsten å Bruksrörelsen under året
419,766! 17
—
390.379
29,386
45
19
10
2
Summa B:ko R:dr
419,766
17
-
85
3:o Brukets Bakning- med Ijåne-  afdelningen.
Debet.
Värdet af under året till Banken aflemnadt papper
Dito af dito till främmande, mot till Ban-  ken ingången liqvid
Hyresmedel för magasinet i Stockholm ....
66,344
37,818
500
5
39
1
4
Summa B:ko R:dr
Kredit.
Förskott under året till Brukets drift och bygg-  nader
Låne-afdelningen erhållit utöfver dess förskott
104,662
44
5
64,000
40,662
44
5
Summa B:ko R:dr
tito Bakning iifver pajipers-  tillverkningen.
Debet.
Papper under arbete från förra året
Egentliga kostnader för pappers-tillverkningen:
Aflönings-utgifter:
Ordinarie aflöning
och arfvoden . 22,403: 42. 7.
Ofver-arbete . . 1,808: 41. —
Foi-marbete, skär-  ning af papper,
dagsverken m. m. 2,815: 12. 10. 27,028: — 5.
104,662
44
5
5,000
—
—
Transp. 27,028: - 5.
5,000
—
—
86
\
Transp.
Rudimaterier:
Lump .... 8,625: 28. 9.
Lin  3,955: 5. n.
Förbrukadt ut-
27,028:
—
5.
5,000
—
—
skotts- samt om-
slags-papper . . 357: 7. —
Klorkaik, svaf-
velsyra, alun,
färger m. m. . 2,689: 44. 5.
15,62 7: 38.
1.
Använda inventarier:
Mellanläggspapper
oclx filtar . . . 1,125: 39. 7.
Lamp-och bomolja 1,104: 40. —
Ved och kol . . 4,329: 44. 4.
Förnötta inventa-
rier
1,226: 35. 10.
7,787:
15.
9.
Diverse
485:
30.
8.
50,928
36
11
Hitförda omkostnader:
Nybyggnad och reparationer . .
Utskylder, skrifmaterialier och di-  verse allmänna omkostnader.
12,922: 34. 11.
4,410: 10. 1.
Medikamenter och helsovård . .
Pensioner oell fattigvård . . .
Resor och traktamenten . . .
664:
492:
1,658:
46.
fi.
30.
4.
4.
8.
Utfodring åt dragare ....
2,462:
3.
6.
22,610
26,536
35
47
10
Vinst af pappers-tillverkningen . .
•
,
.
2
Summa B:ko R:dr
105,076
23
11
Kredit.
Värdet af färdiggjordt papper:
För Bankens räkning, enligt spe-  cifikation litt. a. . . . . .
66,464:
5.
1.
Transp.
66,464:
5.
1.
87
Transp. GG,464: 5. i.
För åtskilliga verk och personer,
enligt specifikation litt. b. . . 31,797: 42. 8.
För Brukets eget behof, enligt
specifikation litt. c  964: 24. 2.
99,226
23
11
Papper under arbete till år 1858
5,850
—
-
Summa B:ko R:dr
105,076
23
11
3to Itiikniug ofver mjölqvarnen.
Debet.
Omkostnader:
Aflöning  2 8 7: 32. —
öfver-arbete  144: 28. 9.
1 par qvarnstenar, sigtduk m. m. 399: 27. 2.
831
39
11
Vinst af qvarnen
351
11
7
Summa B:ko R:dr
1,183
3
6
Kredit.
Influten qvarntull
1,183
3
6
<):o Itiikuing öfver jordbruket.
Debet.
Omkostnader:
Utsäde  54: 4. —
Aflöning för en dräng .... 288: — io.
Utfodring för ett par oxar. . . 243: 16. —
Dagsverken m. m  215: i. 5.
800
22
3
Vinst af jordbruket
192
34
9
Summa B:ko Kalr
993
9
-
88
Kredit.
0
o
Arets skörd:
Spannmål
—
Hö och halm
. 598: -
993
9
—
7:o Vinst- oell förlust-konto.
Debet.
Prisskillnad å försåld spannmål till arbetare .
.
31
11
11
Afskrifning:
Undervigt å lump
l.
Brist i vedförrådet . . .
. . 447: 3.
9.
769
13
10
Vinst å Bruksrörelsen .
29,386
19
2
Summa B:ko R:dr
30,186
44
11
Kredit.
Försålda inventarier. . . ,
. . 61: 4.
.
Öfvervigt å lump ....
. . 1,62 6: 33.
—
Hyresmedel för Brukets magasin i
Stockholm
. . 500: -
—
2,187
37
Vinst
af pappers-tillverkningen .
. . 26,5 3 6: 47.
2.
„ mjölqvarnen ....
. . 351: 11.
7.
„ jordbruket
. . 192: 34.
9.
» sagen
1.
„ skogen
. . 428: 3.
—
genom inköp af skog
. . 433; 13.
4.
27,999
7
11
Summa B:ko R:dr
30,186
44
11
89
§:a Utgående SBsilans.
Debet.
Tumba Bruksegendom med åbyggnader och fasta
inventarier
250,000
—
—
Kassa-behållning
1,237
17
9
Fordringar bos åtskillige verk och inrättningar .
2,792
—
—
Färdiggjordt papper
400
32
-
Rudimaterier och förråder
51,171
37
9
Lösa inventarier
32,422
3
2
Förskott till Direktören Wallman å kostnaden för
ombyggnad af nedra verkhuset
35,543
20
3
Papper under arbete till år 1858
5,850
-
—
Summa B:ko Kalr
379,417
14
11
Kredit.
Skuld för levererade varor . . . 313: 42. 4.
Kapital-behållning  379,103: 20. 7.
379,417
14
11
Specifikation öfver tillverhadt Papper.
e$) För KSankens räkning.
E:dr B:ko.
Sedelpapper:
2,778,000 blanketter för 32 sk. va-  lör k 7 R:dr 19,446: — —
Transp. 19,446: - -
Reoisorerncs Berätt. ang. Bankoverket.
12
90
Transp. 19,446: — —
i
2,096,000 blanketter för 2 R:dr va-
lör k 7 R-.dr
14,672:
34,118
—
Skrifpapper: 200 ris k 6 R:dr .
1,200:
168 „ k 4j „ .
784:
Postpapper: 41 „ k 16| „
683: 16. -
Regalpapper: 46 „ k 30 „
1,380:
Stort median d:o 59 „ k 24 „
1,416:
Smått median d:o 67 „ k 18 „
1,206:
Omslagspapper 2 „ a 6| „
13: 16. -
6,682
32
—
Cliartm-sigillatse-papper:
Skrifnings- 537,500 blanketter k
33 R:r 40 sk.
18,185: 20. -
Biläggnings- 882,950 blanketter a
7 R:dr 20 sk.
6,548: 26. 1.
Vexel- 77,000 blanketter k
7 R:dr 19 sk.
569: 23. —
25,303
21
i
Filial-banks-assignationer: 30,000
blanketter k 12 R:dr
360
—
—
Summa B:ko R:dr
bj För åtskilliga verk oell
inrättningar.
Rik sgälds-kontoret:
214,000 st. blanketter kort-konvoluter
a 4 R:dr . . ^ .
8,750 ark manufaktur-stämplar
k 16 R:dr
856:
140:
Kongl. General-tullstyrelsen: 504,000 dukstämpel
blanketter
k 3 R:dr 24 sk
Transport
66,4641 5
996
1,764
2,760
Transport
Kongl. Kommers-kollegium: 162,000 blanketter fa
briks-stämplar
k 5 11:dr
Kongl. Post-styrelsen: 20,000 ark porto-frimärken
a 20 R:dr
Kongl. Norska postverket: 7,000 ark porto-frimärken
a 20 R:dr
Ranko-diskont-verket: 4,000 st. pappers-påsar k 4:3 i. 8.
Götha kanal-bolag: 5,000 arle ränte-kuponer k 40
R:dr
Stockholms läns brandstods-bolag: 6,000 blanketter
obligationer k 12 R:dr
Götheborgs hypofheks-förening:
3.900 ark till obligationer k 40R:dr 156:— —
3.900 „ „ kuponer k 40 R:dr . 156: — —
Skånska hypotheks-föreningen:
4,500 st. större obligation s-blanketter
k 40 Ihdr . . . 180: — —
35,000 st. mindre obligations
blanketter
k 10 R:dr . . 350: — —
9,000 ark ränte-kuponer k 40
R:dr  360: — —
Enskilda Banker:
Sedel-blanketter.
Större
Mindre
»10 R:dr.
ii 5 R:dr.
Summ».
Stockholms
32,000.
320:
Skånska
22,600.
1,130:
Wadstena
57,000.
316,000.
2,150:
Norrköpings
18,000.
312,000.
1,740:
Orebro
202,000.
552,000.
4,780:
W ermlands
26,000.
480,000.
2,660: - -
Smålands
52,000.
805,000.
4,545:
Transport 17,325
2,760
810
400
140
18
200
72
312
890
5,602|
92
Transport 17,325: — —
5,002
42
8
Sedel-blanketter.
Större Mindre
ä 10 R:dr. h, 5 R:clr.
Östergöthlands 54,000. 324,000.
2,100:
Kopparbergs 73,000. 700,000.
4,530:
Hallands " 00,000. 310,000.
2,180:
20,195
—
—
Summa B:ko R:dr
31,797
42
8
c') JFör SIraikeis eget (behof.
Skrifpapper 4 ris å 0 R:dr. . .
24:
3 „ ä 4: 32. .. .
14:
Postpapper 3 „ ä 10: 32. . . .
50:
Regalpapper 2 „ ä 30 R:dr
00:
Smått median d:o 5 ris å 18 R:dr.
90:
238
—
—
Bindblader 9^ ris ä 8 R:dr .
75:
Mellanläggs-papper 93 ris å 4 R:dr
375: 20. -
Omslags-papper 19| ris å Oj R:dr
128: 16. -
Utskotts-papper 591 lisp. 0 lod ä 12
R.dr
147: 36. 2.
720
24
2
Summa B:ko R:dr
1
II
JL
77.
Vinsten af Förestående räkenskaps-sammandrag utvisar, att vinsten på
Bruks-rörel- Bruk s-rör elsen år 1857 uppgått till . . B:ko B: dr 29,380: 19. 2.
sen- När dertill lägges skillnaden emellan:
dels lcassabehållningen
vid årets början 849: 23. —
och vid dess slut . 1,237: 17. 9. 387; 42. 9.
dels kapital-behållningen,
enligt balansräkningarne:
Transport
38 7: 42. 9. 29,380: 19. 2.
l
93
Transport 387: 42. 9. 29,380: 19. 2.
vid årets början . . 390,379: 45. io.
vid årets slut. . . 379,103: 20. 7. 11,2 7 6: 25. 3. 11,664: 20. —
återfinnes det, i tryckta öfversigten af Bankens
ställning, såsom vinst på Bruk s-rörelsen upptagna
belopp af ....  B:ko R:dr 41,050: 39. 2.
§ 78.
Värdet af det under år 1857 vid Tumba Bruk förfärdigade Värdet af
papper bar, enligt hvad ofvan synes, uppgått till B:ko R:dr 99,226: tilherladt
r rF , vanper.
23 sk. u rst.
Af denna summa har Rikets Ständers Bank påförts ett
belopp af B:ko R:dr 66,464: 5. 1., deraf för Bankens eget
Behof B:ko R:dr 40,800: 32. —
Återstoden utgöres af tillverknings-kostnadén
för Chartae-sigillatae-papper . . 25,303: 21. 1.
„ Filial-banks-assignationer . . 360: — —
R:dr 25,663: 21. T.
Om härtill lägges värdet af det
för åtskilliga verk och inrättningar
tillverkade papper  31,797: 42. 8.
visar sig, att brutto-inkomsten för
papper, som för främmande räkning
vid
Bruket tillverkats, utgjort . . . ■  57,461: 15. 9.
hvartill kommer värdet af det för Brukets eget behof
förfärdigade papper
964: 24. 2.
Summa B:ko R:dr 99,226: 23. 11.
§ 79.
Det hos Kongl. Svea TIof-Rätt anhängiggjorda, uti 62 § af Rättegången
1857 års Revisions-berättelse omförmäldta mål emellan Banken emellan Rånoch
Byggmästaren C. Wallman, angående å ömse sidor väckta er- ken 0('h nV99-
sättnings-anspråk, till följd af de byggnads-företag vid Tumba °
94
Bruk, som det, enligt upprättadt kontrakt, ålegat Wallman att
verkställa, är, sedan mundtliga förhör blifvit inför Kongl. Hofrätten
hållna och afslutade, numera öfverlemnadt till Kongl. HofRättens
pröfning och afgörande.
I Brukets räkenskaper balanseras fortfarande det, vid 1856
års slut, såsom förskott till Wallman, bokförda belopp med B:ko
R:dr 35,543: 20 sk. 3 rst.
§ 80.
Berättelsens I enlighet med föreskriften i § 7 af Revisorernes Instruktion
tryckning äro af denna berättelse två exemplar utskrifne, af Revisorerne
m. m. undertecknade samt öfverlemnade, det ena under försegling till
Riddarhus-arkivet, och det andra till Banko-Fullmägtige, för att
till trycket befordras och, så fort sig göra låter, till allmänhetens
kännedom med officiella tidningarne utdelas.
§ 81.
Ansvarighet För ziffer-uppgifternes öfverensstämmelse med räkenskaperne
för xi/fer- eller med de till Revisorerne aflemnade räkenskaps-sammandrag
uppgifterne. är Revisorernes sekreterare ansvarig.
Decharge. Fe mer än vanligt brydsamma financiella förhållanden, som
inträffat under den tid, förevarande Revision omfattat, hafva hos
Bankens Styrelse påkallat synnerlig omsorg och uppmärksamhet
vid detta Verks förvaltning; och Revisorerne, som af den verkställda
granskningen funnit, att Fullmägtige, med undantag af
hvad här ofvan anmärkt blifvit, på ett nitiskt och förtjenstfullt
sätt fullgjort det af Rikets Ständer dem anförtrodda vigtiga och
ansvarsfulla uppdrag, få alltså hos Rikets Ständer tillstyrka, att
Fullmägtige måtte undfå full decharge för Bankens förvaltning
95
till och med 1857 års utgång, äfvensom för de beslut och åtgärder,
Fullmägtige intill den IG Augusti detta år vidtagit och hvarför
redovisning innefattas uti Fullmägtiges protokoll.
Stockholm den 14 Oktober 1858.
På Höglofl. Ridderskapet och Adelns vägnar:
W. F. Tersmeden. C. G. Uggla. Rob. Montgomery Cederhielm.
Pehr Ehrenheim. Fredr. Wrangel. C. Skogman.
På Högvörd. Preste-Ståndets vägnar:
A. Bergman. J. Gellerstedt. J. P. I. Tellbom.
Johan Ekstrand. L. Grönvall. Er. Lindberg.
På Vällofl. Borgai*e-Ståndets vägnar:
F. A. Rinman. A. W. Levgren. Adb. Engvall.
A. G. Heuman. Lars Glas. Fredrik Böök.
På Hederv. Bonde-Ståndets vägnar:
I). Danielsson. Nils Nilsson. E. J. Rudberg.
D. Andersson. Nils Andersson. Magnus Månsson.
F. Richter.
1
. - ; ;; •> *.fI :i ' ; ’ . . ■ ;V f
' '
Ii - : •'■•A '!.;0 j. .i: •’••• >!i S:
:
■ ■ ’
-v-..
Till Riktis llögloil. Sländer.
X den berättelse, angående Banko-Verket, Rikets Högloft. Ständers
nästlidet år församlade Herrar Revisorer afgifvit till Rikets Ständer,
förekomma åtskilliga framställningar och anmärkningar, hvaröfver
Banko-Fullmägtige finna sig föranlåtne att meddela yttrande
och förklaring.
Sålunda hafva Herrar Revisorer i 4 § omförmält, att Fullmägtige
till serskilta protokollet hänfört andra ärenden, än som,
enligt gällande föreskrifter, böra deri upptagas och såsom exempel
härå anfört: ”Frågor om förfärdigande af pappersformar till
Bankens sedlar å R:dr R:mt, tillverkningen af nämnde sedelpapper,
tryckningen och skärningen af dessa sedlar, kostnaden för anskaffande
af dertill erforderliga machiner och effekter m. m.”
Då nämnde frågor redan före Rikets Ständers sednaste sammankomst
blifvit i serskilta protokollet införda utan att Högloft.
Banko-Utskottet härvid gjort någon erinran, saknade Fullmägtige
anledning att under den följande tiden härutinnan vidtaga förändring.
Imedlertid torde det tillåtas Fullmägtige att anföra
Revisorernes Berält. a/ig. Bankoverket. 13
98
skälet för den anmärkta afvikelsen från föreskrifterna. Vid fråga
om förändringar i sedeltillverkningen, inkomma till Fullmägtige,
dels omedelbart oell dels i följd af derom från Fullmägtiges sida
gjord begäran, förslag till så beskaffade iakttagelser, ej allenast
vid inrättandet af pappersformar, pappersmateriens sammansättning
oell papperets tillverkning, utan äfven vid tryckfernissans beredning
och tryckets utförande, hvarigenom afses att förebygga papperets
och tryckets eftergöring och hvilka förslags hemlighållande,
af vederbörande vanligen betingadt, naturligtvis påkallas, för att
icke, i händelse desamma befinnas antagliga, lemna eljest saknad
ledning för den eftergöring, meningen är att förekomma. Om
således, för andra ärenden, serskilt protokoll icke funnits att tillgå,
i hvilket dylika frågor jemväl kunnat upptagas, skulle Fullmägtige
hafva nödgats, antingen att, utom protokollet, behandla de delar
af sedeltillverknings-förslagen, åt hvilka offentlighet ej finge eller
borde gifvas eller ock låta protokollet härom, tills vidare och åtminstone
intilldess förslagens ändamålsenlighet hunnit utrönas, förblifva
ojusteradt, utvägar, som torde befinnas mindre lämpliga, än
den nu begagnade. Visserligen skulle många af de sedeltillverkningsfrågan
tillhöriga, i serskilta protokollet upptagna ärenden,
utan skada för sjelfva hufvudsaken, kunnat införas i allmänna
protokollet; men härigenom hade ett för granskaren af Fullmägtiges
åtgärder nyttigt samband blifvit utan ändamål stördt.
Herrar Revisorer hafva vidare, i dels 9 §, tillkännagifvit det
skola bidraga till synnerlig lättnad för allmänheten om expeditionstiden
i allmänhet såväl i Banken, som vid Lånekontoren i Götheborg
och Malmö kunde blifva ytterligare utsträckt till åtminstone
några eftermiddagar i veckan under en eller annan timma och, i
dels 10 §, hemställt, att till beredande af ökad skyndsamhet vid
expeditionen inom Bankens Kassa-Afdelning, Fullmägtige måtte
vidtaga de åtgärder, hvartill omständigheterna kunna anses föranleda.
Sedan vederbörande yttrat sig öfver dessa af Herrar Revisorer
gjorda förslag, af Fullmägtige destomindre förbisedda, som frågan
angående expeditionstidens utsträckning i Banken, utan någon af
99
öfverläggningarne hos Herrar Revisorer gifven anledning, derfbrinnan
blifvit af Fullmägtige hänvisad till IJnderstyrelsens utlåtande,
skola Fullmägtige icke underlåta att de väckta förslagen noggrannt
pröfva och meddela de föreskrifter, som kunna lända, till allmänhetens
beqvämlighet, utan förringande af den i allmänna verk
oeftergifliga kontroll och säkerhet.
I 22 § yttra Herrar Revisorer den åsigt, det Fullmägtiges
åtgärd, att i Bankens metalliska kassa inberäkna beloppet af protesterade
vexlar icke är med föreskriften i 107 § litt. h. af BankoReglementet
förenlig.
Åberopade § och mom. i Reglementet innefattar visserligen
icke den bestämda föreskrift, att uppköpta vexlar, hänvisade till
betalning i Hamburg eller Altona och derstädes accepterade, men,
i följd af acceptanternes obestånd, hos dem protesterade och hit
återsända, fortfarande skola, till den summa, hvarå de lyda, såsom
metallisk kassa anses och beräknas; men Fullmägtige kunna ej
finna annat, än att af omförmälde föreskrift måste följa, att så
beskaffade vexlar skola bland nämnde kassas tillgångar bokföras
intilldess sig visat om och till hvilket belopp vederbörande acceptanter
kunna fullgöra den dem åliggande betalnings-skyldighet,
hvilken, derest den sker, kommer att verkställas i HamburgerBanko
och således i metallisk valuta. I händelse Fullmägtige
låtit från metalliska kassan afföra summan af dessa vexlar,
skulle sådant hafva ledt dertill, att de för Bankens reservfond
tillgängliga medel, med motsvarande belopp, förminskats,
en åtgärd, hvartill Fullmägtige ingalunda äro af Banko-Reglementet
bemyndigade, enär summan af de protesterade vexlarne
icke ens nu och än mindre vid den tid, då beslutet fattades,
kunde anses såsom kapital-förminskning, i hvilket fall endast
det är Fullmägtige medgifvet att densamma af den till reserv-fonden
eljest ingående vinsten ersätta. Förlust- eller kapitalförminskning
på dessa vexlar är tyvärr att emotse, men storleken
af denna förlust är det lika omöjligt att ännu beräkna, som
den summa, hvilken, genom förväntande utdelningar af acceptan
-
100
terne, kan komma att ingå i Hamburgei-Banko. Under närmaste
tiden äro till fullo infriade vexlar, för hvilka, derförut, i bästa fall,
påräknats allenast 50 procent och som flera sådana liqvider äro
att förvänta, torde det befinnas, att åtgärden, i stället att, såsom
Herrar Revisorer förmenat, vara oförenlig med stadgandet i 107 §
mom. litt. h i Banko-Reglementet, är härledd af denna, den enda
i samma Reglemente befintliga föreskrift, som å förevarande hänseende
kunnat äga tillämplighet. Om de vexlar, hvarom nu är
fråga, icke varit accepterade till betalning i Hamburg eller Altona
eller om det kunnat bestämdt utredas att den å utrikes ort betalningsskyldige
saknat all tillgång, hade det icke varit förenligt
med de i 107 § af Banko-Reglementet intagna föreskrifter att såsom
metallisk-kassa anse och beräkna nämnde vexlar; men så
länge Banken äger någon gäldenär å utrikes ort och dennes oförmåga
till betalning icke är vorden styrkt, kunna Fullmäktige ej,
utan serskilt förordnande af Rikets Ständer, från metalliska kassan
utesluta dylika fordringar.
Fullmägtige torde härvid få tillägga den upplysning, att ehuru
beloppet af protesterade vexlar upptagits och fortfarande upptages
bland metalliska kassans tillgångar, de rapporter derom, som inlemnas
till Fullmägtige, serskilja ifrågavarande beräknade tillgång
från kassans öfriga behållningar, hvadan någon förvillelse vid bedömandet
af Bankens ställning ej kan uppstå till skada eller förlust
hvarken för det allmänna eller för Banken.
Med omformälande i 25 § af de åtgärder, som vidtagits, för
att bringa till verkställighet Rikets Högloft. Ständers beslut om
köp och försäljning af vexlar å Götheborgs Börs, uttala Herrar
Revisorer klander deröfver, att icke någon del af den betydliga
vexel-behållning, som, till följd af Statslånets uppsägning till tidigare
inbetalning, i Hamburg uppstod, anvisades till försäljning å
Götheborgs Börs.
Under den tid, som förflutit, sedan föreskrifter meddelades,
angående vexel-försäljning å nämnde Börs, hafva Bankens egna
tillgångar å utrikes ort varit alltför obetydliga att medgifva del
-
101
ning Börserne emellan, och Herrar Revisorer, erkännande detta
förhållande, grunda sitt klander hufvudsakligen derå, att ej någon
andel af Stats-lånet omedelbarligen koni Götheborgs Börs till godo.
Då Börsens behof af vexlar för utländska liqvider, lika litet
af Fullmägtige, soin af någon annan, kan på förhand beräknas,
vore det ock, enligt Fullmägtiges förmenande, orätt af dem, att,
derest ej vexeldragningen för Banken, för tillfället, af en eller
annan orsak, utgjorde en bestämd fördel, minska en å utrikes ort
befintlig, Banken tillhörig, behållning, endast derför att en eller
annan börsdag brist af vexlar sig visade, serdeles som en sådan
brist ofta lätt kan fyllas af enskilde trassenter. Vid ifrågavarande
tidpunkt saknades för Banken annan behållning å utrikes ort, än
den genom Stats-lånet beredda, om hvars förräntande Fullmägtige
med vederbörande öppnat underhandling; och enär, genom erhållande
af räntegodtgörelse, hvarom Fullmägtige hyste säker förhoppning,
det kunde blifva Fullmäktige möjligt att något nedsätta den,
vid utlåning inom landet af det upptagna Stats-lånet, då bestämda
höga ränta, utan, att ådraga Staten förlust å lånet, fordrade
ock nödvändigheten att söka undvika behållningens förminskning
och häri låg förnämsta skälet till Fullmägtiges åtgärd att, genom
inskränkning af vexel-försäljningen till Stockholms Börs, icke verkställa
större trassering, än som ovilkorligen erfordrades. Om således,
under vanliga förhållanden, då, i enlighet med Banko-Reglementets
föreskrifter, vexeldragning skett å Bankens egna tillgångar,
för att förebygga uttag af silfver, och följaktligen för att för Banken
bespara de med silfvers införskaffande förenade utgifter, det
hade kunnat med skäl föras Fullmägtige till last, att de ej delat
varande tillgångar emellan Börserne i Stockholm och i Götheborg,
anse Fullmägtige sig deremot i nu anmärkta fall, skulle hafva
förfarit i strid mot både det allmännas och enskildas fördel derest
de, genom utsträckning af vexel-försäljningen, onödigtvis minskat
behållningen af Statslånet och nedtvingat kursen, ty det lärer väl
svårligen kunna bestridas att i detta, som i många andra fall, spekulationen
väckes till företag, hvilka åtminstone för det allmänna
icke bereda någon fördel.
Härmed torde Fullmägtige tillräckligen hafva förklarat hvarför,
under ofvanberörde tid, vexelforsäljning å Götheborgs
102
Börs icke bordt äga rum, och något vidare yttrande i detta
ämne kunde således anses öfverflödigt; men ehuru Fullmägtige
icke skola underlåta att, då omständigheterna dertill föranleda, å
Götheborgs Börs låta försälja vexlar för Bankens räkning, finna
Fullmägtige sig härvid böra uttrycka den åsigt, att, om det får
antagas att Bankens vexel-försäljning är tillkommen för att befrämja
Bankens egna ändamål, delning af dylika affärer emellan
Stockholms och Götheborgs Börser, i stället att bereda Banken
nytta, ©tvifvelaktigt måste för Banken medföra onödiga utgifter.
Det är nemligen gifvet att, vid försäljning, kursen måste bestämmas
lika för vexlar, som säljas i Stockholm och i Götheborg, så
att någon vinst af en högre kurs å det sednare stället ej kan vara
att förvänta, hvaremot utförandet af dessa bestyr derstädes påkallar
serskilta arvoden och ersättningar, hvilka, att döma af redan
vunnen erfarenhet, kunna komma att medtaga den fördel, Banken,
genom försäljningen, eljest tillskyndas; en omständighet visserligen
i sig sjelf af föga värde, i jemförelse till den förlust, som kan
uppstå, deraf att försäljningen ej inskränkes till ett belopp, motsvarande
. .högst hvad som erfordras, för ätt, för tillfället, hindra
silfver-uttag från Banken.
Den föreställning, som hos en och annan synes hafva gjort
sig gällande, att Bankens vexelhandel tillkommit, ej allenast, på
sätt Rikets Ständers afsigt uppenbarligen varit, för att bibehålla
och förstärka Bankens metalliska kassa, utan äfven för att reglera
kursen å Börserne i Stockholm och i Götheborg, påkallar, från
Fullmäktiges sida, största varsamhet vid behandlingen af härmed
gemenskap egande frågor; och det skall dervid aldrig kunna undvikas
att stöta det enskilda intresset och framkalla anmärkningar
mot Fullmägtiges åtgärder, hvilka åtgärder alltid, i främsta rummet,
måste afse befrämjandet af Bankens fördel och säkerhet.
Af den i 23 § af 1857 års Revisions-berättelse började och i
31 § af sednast församlade Herrar Revisorers berättelse, fortsatta
redogörelse för de åtgärder, Fullmägtige vidtagit för erhållande af
ändamålsenligt papper till och tryck å de sedlar af Rilcsmynts
-
103
valör, hvilka, enligt nu gällande Banko-Reglemente, skola från
Banken utgifvas, täcktes Rikets Högloft. Ständer inhemta, att Fullniägtige
sökt att, i allt hvad på devi kunnat ankomma, fortskynda
de i sådant afseende erforderliga arbeten och rättvisan torde väl
fordra det erkännande, att der den slutliga verkställigheten är beroende
af förberedande arbeten utaf konstnärer, kemister och teknici,
Fullmägtige icke kunna anses ansvarige, derest sådana arbeten
ej fullgöras å utfästa tider, hvarigenom ett på förhand icke
anadt, än mindre förutsedt, dröjsmål uppkommit. Imedlertid hafva
Rikets Högloft. Ständers Herrar Revisorer mot Fullmägtige framställt
anmärkning derför att sedlar å Riksmyntsvalör ännu ej blifvit
från Banken utgifna.
I händelse Fullmägtige ansett sig tillständigt att behandla
detta uppdrag såsom en enskild kunnat tillvägagå om och när
behof för honom uppstått att åt sig anskaffa graverade eller tryckta
arbeten, eller sålunda att, utan några förberedande undersökningar
om hvad som kunde anses mest lämpligt och ändamålsenligt, göra
beställningen på det ställe och hos den person, der densamma
skyndsammast och för bästa pris erhölles, så är det utom allt
tvifvel att Riks-Bankens sedlar kunnat, vid samma tid, som de
Enskilda Bankernes, i allmänna rörelsen utgifvas; men Fullmägtige
skulle icke hafva motsvarat det vigtiga förtroende, som är
vordet dem lemnadt, derest de underlåtit att söka tillegna Rikets
Ständers Bank de förbättringar i Sedel-fabrikationen, hvartill i
andra länder gjorda mångfaldiga försök må hafva föranledt.
Fullmägtige yttrade i den till Herrar Revisorer afgifna berättelse,
bland annat, följande: ”De i sednare tider gjorda upptäckter,
hvarigenom tryckta och graverade arbeten kunna, utan begagnande
af tryckplåt, hastigt och noggrannt återgifvas, hafva i alla
länder, der fråga uppstått om förändring af sedlarne, tvingat till
anställande af flerfaldiga försök för utrönande af enklaste och
bästa sättet att skydda sedlarne mot efterbildning, och då det
funna sättet i allmänhet hållits hemligt, har för Fullmägtige annan
utväg ej återstått, än att, genom inhemtande af upplysningar både
inom och utom landet och anställande af deraf föranledda försök,
söka att bilda sig ett omdöme för de åtgärder, som påkallats i
och för anskaffande af papper och tryckplåtar till de nya sedlarne”.
104
Detta yttrande vitsordas af förut åberopade redogörelse, angående
de af Fullmägtige vidtagne åtgärder ■ och Fullmäktige, sorn
hysa den förhoppning, att, utom sedlarne å 5, 100, 500 och 1,000
R:dr Riksmynt, hvilka från och med den 28 nästinstundande Mars
från Banken utgifvas, åtminstone sedlarne å 10 och 50 R:dr samma
mynt varda under innevarande år till utgifning färdiga, måste
beklaga, att beställningen af de i och för tryckets utförande nödiga
stilar, gravyr-arbeten samt numererings- och tryckmachiner
skedde hos personer, hvilka, med undanskjutande af dessa beställningar,
möjligen verkställde dylikt arbete för enskilda inrättningar.
Stockholm den 13 Januari 1859.
C. B. Lilliehöök.
N. II. Selander. Th. Wensioe.
Frans Schartau. G. I). Arfwedson.
Erik Mallmin. J. Holm.
C. O. Ossbahr.
O. Nordensvan.
J. Nordlund.
4
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDERS
år 1838 församlade
REVISORERS
BERÄTTELS
OM GRANSKNINGEN AF
RIKSGÄLDS-KONTORETS
TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING.
STOCKHOLM,
TRYCKT IIOS ERIC WESTREtL, 1838.
_[ öfverensstämmelse med stadgandet i 5 §. af den för Rikets Ständers Revisorer vid granskningen
af Riksgälds-kontorets tillstånd oell förvaltning den 26 Maj 1841 utfärdade Instruktion,
få undertecknade, inom Riks-stånden utsedde och genom Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse
af den 12 Maj detta år sammankallade Revisorer, härmedelst afgifna berättelse orri hvad
som förekommit under deri nu fulländade granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper
samt de i afseende på Kontorets förvaltning af Fullmäktige fattade beslut och vidtagna
åtgärder.
Då Rikets sednast församlade Revisorer, enligt hvad den af dem afgifna berättelse innehåller,
granskat Riksgälds-kontorets för åren 1855 och 1856 upprättade hufvudböcker,
samt genomläst de hos Fullmäktige till och med den 13 Augusti 1857 förde protokoller,
hafva Revisorerne nu läst och genomgått protokollerne för liden efter den 13 Augusti 1857
till och med den 12 sistlidne Augusti samt tagit kännedom om Kommissariatets protokollsdiarium
för samma tid, äfvensom granskat såväl Riksgälds-kontorets för är 1857 af slutade
hufvudbok, som den för samma år upprättade särskilda redogörelse för de till jernvägsanläggningarne
anvisade eller upplånta samt utgifna medel, jemte öfrige under nämnde tid i
Riksgälds-kontoret förda räkenskaper.
Riksgälds-kontorets skulder, som vid 1856 års slut uppgingo till ett sammanräknadt
belopp af 9,645,620: 30. 9.
hafva under sistlidet år blifvit minskade med  » 2,077,774: 19. 11.
så att desamma vid årets slut utgjorde R:ko R:dr 7,567,846: 10. 10.
Deraf voro räntebärande R:dr 2,969,031: 6. 11.
nemligen:
mot 5 procents ränta . 130,676:
» 4^ procents » . 13,333: 16. —
» 4 procents » . 2,824,021: 38. 11.
» 3 procents » . 1,000: — —
R:dr 2,969,031: 6. 11.
och uppgingo de härå upplupna räntor till » 73,221: 6. 5.
De öfriga, räntefria, skulderna utgjorde alltså » 4,525,593: 45. 6.
B:ko R:dr 7,567,846: 10. 10.
Bland de räntefria skulderna inberäknas följande outtagne anslagsbelopp, nemligen:
Återstående utgifter till följd af extra statsregleringen vid 1840—1841 års
riksdag R:dr 171,341: 46. 7.
Under 1844—1845 års riksdag beviljade, men ännu icke bestridde utgifter
....
» 28,911: 24. 2.
Transport: R:dr 200,253: 22. 9.
1
lie visionens
omfattning.
Riksgälds
kontorets
skulder.
Transport: R:dr 200,253: 22. 9.
Under 1847—1848 års riksdag beviljade, men ännu återstående statsutgifter
» 2,566: 32. —
Under 1850—1851 års riksdag dito dito  » 37,462: 18. 8.
Under 1853—1854 års dito dito dito  » 410,741: 18. 11.
Anvisade medel för förökande af Rikets Ständers arkiv  » 500: — —
Under sistförflutna riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade stats-utgifter » 2,887: 2. 5.
samt innestående anslag för folkundervisningen  » 85,722: — —
tillhopa B:ko R:dr 740,132: 46. 9.
Öfrige icke räntebärande skulder utgjordes af:
Deponerade spannmåls-undsättnings-medel
. R:dr 895,821: 5. —
Från Kongl. Stats-kontoret levererade medel i afräkning å liqvid om öf
verskotter
och besparingar för år 1856
» 1,924,225: 3. 5.
För lyftade medel å kreditivet i Rikets Ständers Bank,  » 900,000: — —
Oguldne äldre obligations-skulder  » 8,351: 42. 5.
Diverse i Riksgälds-kontoret innestående fonder och depositioner. . » 57,062: 43. 11.
Summa B:ko It:dr 4,525,593: 45. 6.
I afseende på de inom linien i Riksgälds-kontorets räkenskaper förde skuldposter,
hvilkas sammanlagda belopp vid 1856 års slut utgjorde R:dr 4,493,653: 27. —,
har under år 1857 ingen annan förändring inträffat, än att från Kongl.
Stats-kontoret levererats äldre depositions-medel till belopp af . . . » 833: 44. 8.
så att de inom linien upptagne skulderna vid 1857 års slut utgjorde B:ko lhdr 4,494,537: 23. 8.
För utredande af beloppet och beskaffenheten af hvarje särskild, i Riksgälds-kontorets
hufvudbok för sistlidet år upptagen, skuldpost samt dess ökning eller minskning under revisions-året,
få Revisorerne, med bibehållande af den i flere föregående revisions-berättelser
begagnade uppställning, här intaga en fullständig uppgift på:
Riksgälds-kontorets ntbulanserade
Skulder.
vid vid
Ränteburandes 1856 års slut. 1857 års slut.
Obligationer med 5 procents ränta, hvilka, i
anseende till deras ordalydelse, icke kunna
uppsägas  6,750:  6,750:
» med 4 procents ränta, utfärdade till Rikets
Ständers Bank, eller dess ordres,
att årligen, till ett antal af 22 stycken,
å 4000 R:dr hvardera, eller å ett sammanlagdt
kapital-belopp af 88,000 R:dr
B:ko, infrias  2,464,000:  2,376,000.
» med 3 procents ränta, för upplånta medel
Transport:
2,470,750:
2,382,750:
3
Transport: 2,470,750:
till utbetalningar å kreditivet för neutralitetens
upprätthållande, (serien A.) . . 7,250:
Obligationer med' 4 procents ränta, för d:o d:o
(serien B.)  559,500:
» med d:o, dito  —
Insatt fond till säkerhet för Götha kanals
framtida underhållande, emot 5 procents
ränta,  93,926: — —
Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals
underhållande, emot d:o,
30,000:
Innestående lösen för å skattejorden växande
ekar; å hvilka medel 4 procents ränta
ekeplanterings-kassan godtgöres .  194,846: 24. 1.
Uti Riksarkivets nuvarande hus intecknad skuld
till Stockholms Borgerskaps Enkhus-direktion,
för hvilken skuld, enligt den derför
afgifna förbindelse af d. 6 November 1794,
borde till en början erläggas 5 procents
och sedermera allt framgent 44 procents
ränta,
11,600:
= 3,367,872: 24. 1. 2,969,031: 6. 11. =
Mante fria t
Förfallne 5 procents Obligationer, med derå
till förfallodagarne upplupen ränta,. . . . 3,760:38. 1.
Dito dito dito, med derå till förfallodagarne
upplupen ränta, utfärdade för Svenska
medborgares erkända fordringar hos Franska
regeringen  559: 20. 4.
Fonden för Hjelmare kanals och slussverks
framtida underhållande, hvilken fond utgöres
af en i bolagets fasta egendomar
intecknad skuldförbindelse, jemte andra
säkerhetshandlingar,
34,380: 13. 5.
Återstoden af den, vid Kongl. f. d. Nummerlotteri-inrättningens
upplösning, till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade s. k. brud
gåfvofond
20,435: 34. 7.
Verkställda och sedermera icke återtagna insatser
för den inställda 1,144 :de dragningen
vid samma lotteri-inrättning .... 58: 25. 3.
Upplupen, outtagen ränta å de, år 1750, för
tillskott till Trollhätte slussverks byggnad,
utfärdade s. k. lottsedlar  4,031: 32. —
D:o å Riksgälds-kontorets Obligationer för
upplånta medel  6,729: 5. —
D:o å ekeskogsmedlen  64,401:10. 6.
Transport: 3,502,229:11. 3.
2,382,750:
1,000:
251,500:
1,733:16. —
93,926:
30,000:
196,521: 38. 11.
11,600:
3,760: 38. 1.
559:20. 4.
36,099: 14. 1.
20,402: 18. 7.
58:25. 3.
4,031: 32. —
1,026: 2. 8.
72,195: 3. 9.
3,107,164:17. 8.
Transport:
Öfverleverering vid slutbetalning af länet till
allmänna byggnader i staden Norrköping
= 135,338: 23. 11. 138,133; 10. 9. =
Inneståentle ansia fg ssammftr:
Beviljade
under 1840 och 1841 års riksdag:
Utaf anslaget, 100,000 R:dr, för häradshäktenas
ombyggande och förseende med celler
» d:o, 111,000 R:dr, för fängelsebyggnader
i städerna utom Stockholm
= 171,341: 46. 7. 171,341: 46. 7. =
Beviljade vid 1844 och 1845 års riksdag:
Utaf anslaget, 70,000 R:dr för boskapsskötselns
uppmuntran och befrämjande genom bildande
af stamholländerier m. m
=  28,911.: 24. 2. =
Beviljade under 1847 och 1848 års riksdag:
Utaf 1848, 1849 och 1850 årsanslag, 33,333R;dr
16 sk. årligen, för anläggning af nya
samt förbättring eller omläggning af backiga
' eller eljest mindre goda vägar . . .
» anslaget, 2,666 R:dr 32 sk., för reparationer
och bokhyllor samt ytterligare inredningskostnader
i några rum af Riksarkivets
hus
» d:o, 1,000 R:dr, till befrämjande af goda
läseböckers författande och utgifvande för
allmogen
= 3,833: 16. — 2,566: 32. — =
Beviljade under 1850 och 1851 års riksdag:
Utaf 1852—1854 års anslag, 3,333 R:dr 16 sk.
årligen, till aflöning m. fl. utgifter vid
Carlskrona skeppsbyggeri-institut
(Besparadt, enligt Rikets Ständers beslut vid
1856—1858 års riksdag.)
» anslaget, 84,625 R:dr, för Wisby hamnbyggnads
fullbordande
» d:o, 35,386 R:dr, för hamnbyggnaden vid
Kalmar
» d:o, 65,000 R:dr, för kanal- och slussanläggning
mellan Philipstad och Sjöändans
lastageplats i Vermland
3,502,229:11. 3. 3,107,164:17.8.
981:36. 9.
63,790: — 1. 63,790: — 1.
107,551:46. 6. 107,551:46. 6.
28,911:24. 2.
1,266: 32. —
2,066: 32. — 2,066: 32. —
500;  500:
3,399:23. —
14,104: 8. — 14,104: 8. —
2,386:  2,386:
10,833: 16. —
Transport:
3,709,109: 13. 7.
3,326,474:32. 5.
— 5
Transport: 3,709,109: 13. 7.
Utaf anslaget, 8,000 R:dr, för en kanal genom
Tjufholmssundet vid farleden till Luleå . 1,333: 16. —
» 1851— 1853 års anslag, 166,666 R:dr
32 sk. årligen, för väganläggningar och
förbättringar samt mindre strömrensnings-
och hamnbyggnads.ar b et en .... 10,162:24. —
» dito dito, 20,000 R:dr, för sanka trakters
och sjöars utdikning och aftappning . . 3,633: 8. 6.
» anslaget, 9,333 R:dr 16 sk., för sänkningen
af sjön Möckeln inom Kronobergs län 1,555:26. 8.
(Utbctaldt i Januari 1858.)
» d:o, 75,000 R.dr, för jernvägsanläggning
mellan staden Nora och Ervalla  10,000: — —
» d:o, 3,000 R:dr, för slöjd-expositioners
befrämjande  2,500: — —
= 59,907: 26. 2. 37,462: 18. 8. =
Beviljade under 1853 och 1854 års riksdag:
Utaf 1857 års anslag, 100,000 R:dr, för uppförande
af fängelser efter cellsystemet . . — — —
(Utbctaldt i Mars 1858.)
» anslaget, 87,000 IUdr, för rid- och anspanns-
m. fl. persedlar åt nya fältartilleriet.
17,000: — —
» 1856 års anslag, 26,666 R:dr 32 sk., för
Waxholms fästnings bestyckning  10,000: — —
1855 och 1856 års d:o, 20,666 R:dr 32 sk.
årligen, för bestyckning af strandverket
Gustafsborg vid Carlstens fästning .... 41,333: 16. —
Utaf 1857 års d:o, 66,666 R:dr 32 sk., för
nya gevärs anskaffning  — — —
(Utbetaldt i Juni 1858.)
1855—1856 års d:o, 3,333 R:dr 16 sk. årligen
, för anskaffning af slagkrutshufvar . 6,666: 32. —
Utaf 1856 års d:o, 238,666 R:dr 32 sk., för
d:o af’ erforderligt antal beklädnads- och
■utredningspersedlar åt beväringsmanskapet 119,333: 16. —
1855 och 1856 års d:o, 27,333 lt:dr 16 sk.
årligen, för underhållande af beväringsmanskapets
omförtnälde persedlar .... 54,666: 32. —
(Utbetaldt i Juni 1858.)
1856 och 1857 års d:o, till arfvoden och stipendier
vid Mariebergs Artilleri-läroverk,
, för bildande derstädes af Civil-in
g
enior er,  2,000: — —
(Utbetaldt i Januari 1857 och 1858.)
Transport: 3,989,293:40. 9.
3,326,474: 32.
1,333: 16.
6,008: 16.
2,075: —
1,555: 26.
10,000: —
20,000: —
17,000: —
13,000: —
3,333: 16.
27,333: 16
2,000: —
3,430,113: 27
— 6
Transport: 3,989,293:40. 9.
Utaf 1855—1837 års anslag, 3,333 R:dr 16
sk. årligen, för Skeppsbyggeri-instiiutel i
Carlskrona  6 154- 32 —
» 1855—1856 års dito, 5,000 R:dr årligen,
för en teknisk undervisningsanstalt i Borås 10,000:
(Utbetaldt i Januari 1858.)
Anslaget för Ystads hamns uppmuddring . . . 20,000:
Utaf dito, 21,600 R:dr, för hamnbyggnad vid
Borgholm på Oland  7,600:
» dito, 16,666 R:dr 32 sk., för rätning af
segelleden mellan Linköping och sjön Roxen
samt Stångåns upprensning .... 1,666: 32.
» dito, 25,000 R:dr, för Arboga-åns uppmuddring
mellan staden Arboga och Mälaren
5,000:
» dito, 26,666 R:dr 32 sk., för upprensning
och fördjupning af Köpings å. . . . 6 666- 32.
(Utbetaldt i April och Augusti 1858.)
1856 och 1857 års anslag för en kanal-ledning
mellan Eskilstuna och Mälaren . . 20,000:
(Utbetaldt i April 1857 och Mars 1858.)
Utaf 1854—1857 års dito, 125,000 R:dr årligen,
för v äg anläggning ar och förbättringar
samt strömrensningar, äfvensom
mindre hamn- och brobyggnader  156 484:
Anslaget för ny brobyggnad öfver Helgeä vid
Christianstad  33 333. jg
Utaf 1854—1857 års anslag, 5,000 R:dr årligen,
för myrutdihningar och sjösänkningar
m. fl. vattenaftappnings-arbeten ... 14 220:
Anslaget för utdikning af Stora Mossen samt
sänkning af Käfsjön och Harsjön m. 11.
sjöar inom Westbo härad af Jönköpings län. 20 000:
(Besparadt, jemlikt Kongl. Brefvet den 10
Januari 1857.j
Dito för fortskyndande af afvittrings-ärendena
inom Wester-Norrlands, Westerbottens och
Norrbottens län  8,000:
Dito för erhållande af ett instrument till brän
vins
mätning och profning  3,000:
Utaf dito, 3,000 R:dr, till premier åt egare
af kreatur utaf utmärktare slag  1,104:41. —
Anslaget till slöjd-expositioners befrämjande . . 3,000:
Utaf 1855—1857 års anslag, 2,000 R:dr årligen,
till resestipendier för fabriks- och
handtverks-arbetare
4,000:
Anslaget för uppförande af nytt läns-residens
hus
i Christianstad  15,000:
3,430,113:27. 1.
2,961: 39. —
2,833: 16. —
15,000:
5,000:
6,666:32. —
20,000:
143,569:45. 4.
16,666: 32. —
11,127: 16. —
8,000:
3,000:
1,000:
3,000:
5,956: 5. 3.
Transport:
4,324,524: 1. 9.
3,674,895:20. 8.
— 7
Transport: 4,324,524: 1. 9.
Anslaget för uppförande af en. kapellbyggnad i
Korpilombolo, by inom Ofver-Torneå socken
af Norrbottens län
3,000: — —
Dito för inköp af en, Majoren A. Schutzer
crantz’s
sterbhus tillhörig, marmorstaty . 3,000:
Utaf 1856 och 1857 års anslag, 2,000 R:dr
årligen, för dito af konstalster utaf Svenska,
i fäderneslandet bosatte, konstnärer. 150: — —
» dito dito, 2,000 R:dr årligen, för utgifvande
från trycket af äldre, i statens elier
enskildes samlingar befintlige samt för Sveriges
historia och offentliga förhållanden
vigtiga skrifter och handlingar  571: 20. 8.
» 1856 års dito, 5,000 R:dr, för inköp af
äldre litteratur, som saknas i Kongl.
Bibliotheket i Stockholm eller Universitets
bibliothekerne
i Upsala och Lund  3,333: 16. —
» dito, 25,000 R:dr, till betäckande af bristen
i hospitalsf ondens inkomster .... 15,000:
» 1857 års anslag, 75,000 R:dr, till utvidg|v.
ning och förbättrande af: Wadstena, Götheborgs
och Hernösands hospital er
Anslaget till uppförande af ny byggnad åt Institutet
för döfstumma och blinda .... 25,000: — —
Dito till inköp af nya eller ytterligare inventarier
åt samma institut  5,000:
= 641,284: 45. 8. 410,741: 18. 11. =
Beviljade under 1856—1858 ars riksdag:
Utaf anslaget, 120,780 R:dr 14 sk. 5 rst, till
gratifikationer för år 1857 åt i tjenst varande
Under-officerare och deras vederlikar
vid Garnisons-regementena, Artilleriets
tyg- och handtverksstater samt vid
Flottan och Marin-regementet, äfvensom
till personalen vid Flottans handtverks-,
timmermans- och machinist-stater .... — — —
» dito, 2,000 lU.dr, till vedergällning åt Majoren
A. Hahr, för utgifvande från trycket
af en general-karta samt en sockenstatistik
öfver Sverige
—
=  2,887: 2. 5. =
Folkundervisningens
befrihnjnnde:
till understöd för a/lönandet af folkskolelärare:
af 1852—1854
Transport: 4,379,578:38. 5.
3,674,895:20. 8.
2,150:
1,142:41. 4.
50,000:
25,000:
5,000:
1,887: 2. 5.
1,000:
3,761,075: 16. 5.
Transport: 4,379,578:38. 5. 3,761,075:16. 5.
årens anslag,
20,000 R:dr
årligen, . . . 3,422:
af 1855—1857
årens d:o, d:o, 7,760: — — 10,800:  |g0.  10 800
—
till folkskolelärare-seminarier ne:
af 1855—1857 årens anslag  333. ]g
qqq.
till stipendier åt elever vid nämnde seminarier :
af 1855—1857 årens anslag  3 166:32.
5 600:
Utaf 1856 och 1857 årens dito till bestridande
af kostnaderna för Grefve Thorsten
Rudenskölds resor för folkundervisningens
ordnande
800:  862:
Afsatt lond för afskedade folkskole-lärares framtida
pensionerande , . . 80,000:  67,960:
= 95,482:  85,722: =
Det vid 1853—1854 års riksdag beviljade anslag
för komplettering oell förökande af
inom Rikets Ständers hus inrättadt arkiv
af riksdags-handlingar och författnings-sam
lingar
= 500:  500: =
500:  500:
Fiirslsjtttne medels
I afräkning å blifvande ligvider om öfver
sliotter
å Statsverkets inkomster  3,500,000:
1,924,225: 3. 5.
För begagnadt, oersatt, kreditiv i Rikets Ständers
Rank  700,000:  900,000:
Af vederbörande redogörare bestridde, under
år 1857 af Riksgälds-kontoret ersatte, expenser
vid detta verk  (59. 17 4,
= 4,200,069: 17. 4. 2,824,225: 3. 5. =
å3epone»'ei€%e medels
Lösningssumman för 5 stycken, till inlösen icke
företedda, aktier i Strömsholms gamla
kanal-bolag, jemte derå innestående utdelning
367:34.— 367:34.—
Såsom säkerhet för utbekommen ränta å 3:ne
Trollhätte-slussverks lottsedlar, hvilka för
mera än 10 år tillbaka blifvit från innehafvaren
bortstulne, deponeradt kontant
belopp  135:  135:
Transport:
8,676,132:41. 9.
6,672,025: 5. 10.
Transport:
För behöfvandes undsättning i missväxtår
anvisade och, intilldess de för afsedt ändamål
böra användas, till Riksgäldskontoret
öfverlemnade medel
= 969,990: 23. — 896,323: 39. — =
8,676,132: 41. 9. 6,672,025: 5. 10.
969,487: 37. — 895,821: 5. —
Inom linien upptagna skulder s
vid vid
1856 års slut. 1857 års slut.
Till Rikets Ständers
Rank, för derstädes
af Riksgäldskontoret,
emot diskontvilkor
och 2
procents ränta, intill
1823 års slut
begagnade förskott 4,014,852: 16. 3. 4,014,852:16. 3.
(Denna skuld bar
blifvit förd inom linien,
enligt Rikets
Ständers beslutvid
1828—1830 års
riksdag.)
För tillskott till
Trollhät te-slussverks
byggnad,
år 1750, utfärdade
obligationer, eller
de s. k. Trollhätte
slussverks lottsedlar
; för hvilka tillskott,
under de
2:ne första åren,
skulle godtgöras 6 ;
procents årligt intresse
och derefter,
eller från den
1 Mars 1753, under
100 år, 12 procent
årligen. Häraf
har dock |:del, eller
3 procent, innehållits
såsom be
villningsafgift
. . . 32,833:16.— 32,833:16.—
Transport: 4,047,685:32. 3. 4,047,685:32.3. 9,645,620:30.9. 7,567,846:10. 1.
2
— 10 —
Transport: 4,047,685:32. 3. 4,047,685:32.3. 9,645,620:30.9. 7,567,846:10.10.
(Dessa obligationers
kapital-belopp
är fördt inom linien,
enligt Rikets
Ständers beslut vid
1840 och 1841 års
riksdag)
Det, enligt 1779 års
riksdagsbeslut, till
hemgift åt dåvarande
Hertigen
af Södermanland,
sedermera Konung
CarlXIIl, anslagna
kapital med 5 pro- '
cents årlig ränta . 100,000:  100,000:
(Fördt inom linien,
enligt d:o d:o)
Lappmarks Ecklesiastikverks,
vid
Kongl. f.d. Kanslistyrelsens
upplösning
år 1834, till
Riksgälds-kontoret
öfverlemnade/ond,
för hvilken Kontoret
betalar 5 procents
årlig ränta, 67,184:37. 2. 67,184:37. 2.
(Fördt inom linien,
enligtd:o d:o)
Från Landt-ränterierna
samt Ofverståthållare-embetets
Kansli till
Kongl. S tat s-ko ntoret
inlevererade
samt, under åren
1845, 1848, 1851
medl857, till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade
depo
sitionsmedel
. . . 78,264:43. 3. 79,148: 39. 11.
(Upptagna inom
linien, enligt Fullmäktiges
beslut
den 8 Maj 1845.)
Från Kongl. Postverket
emottagne
Transport: 4,293,135: 16. 8. 4,294,019: 13 1. 9,645,620:30,9." 7,567,846: 10. 10.
— 11 —
Transport: 4,293,135: 16. 8. 4,294,019:13.4. 9,645,620:30.9. 7,567,846:10.10.
medel, sorn varit
inneslutne i öfver
blifne
bref .... 3,151:26. 4. 3,151:26. 4.
(Till Riksgäldskontoret
öfverlemnade,
på grund af
Rikets Ständers
beslut vid 1844—
1845 års riksdag
samtKongl.Rrefvet
den 10 Mars 1845.)
För fullföljandet eif
rättegången angående
Baumannska
arfvingarnes
kronofordran, utaf
Riksgäldskontoret
hos Ofverståthållare-embetet
deponerade medel,
som derefter
återbekommits, emot
Riksgäldskontorets
förbindelse
af den 25
Maj 1847, att, i
händelse de uppgifna
arfvingarne
skulle förklaras berättigade
till lyftning
af större eller
mindre belopp,
detsamma, uppå
anfordran, återbetala
197,366: 32. — 197,366: 32. —
S:ma: 4,493,653:27.— 4,494,537:23. 8.
Summa R:dr 9,645,620: 30. 9. 7,567,846: 10.10.
— 12 —
Riksgälds
kontorets
tillgångar.
ll:dr
17,064,003:
2.
2.
»
5,993,793:
45.
6.
R:dr
11,130,209:
4.
8.
Riksgälds-kontorets samtlige fordringar och öfrige i räkenskaperna upptagne tillgångar,
med undantag af de inom linien förda, uppgingo vid 1856 års slut, på sätt i sednaste revisions-berättelse
sid. 15, finnes uppgifvet, till ...
och hafva under sistlidet år minskats med
så att tillgångarne vid sistnämnde års slut utgjorde
hvaraf vore räntebärande  3,796,253: 22. 11.
nemligen emot
5 procents ränta 2,245,866: 32. —
ä\ procents d:o 67,479: 32. —
4 procents d:o 1,021,534: 7. 8.
3 procents d:o 372,294: 21. 2.
2 procents d:o 89,078: 26. 1.
11:dr 3,796,253: 22. 11.
och uppgingo de härå upplupna oguldne räntor
till  55,776: 37. 1.
Fordringar, för närvarande räntefria, men hvilka
framdeles, efter förloppet af den för
hvarje fordran särskildt bestämde tid, blifva
räntebärande
1,076,864:
32. —
Fordringar utan ränta
6,201,314:
8. —
li:dr 11,130,209:
4. 8.
De inom linien bokförde for dr ingar ne, som vid 1856 års slut uppgingo
till R:dr 320,949: 24. 10.
hafva ökats dels genom utbetalningar för kolonien S:t Barthelemys
förvaltningskostnader  » 15,624: 37. 7.
dels genom öfverföring hit af fordringarne för det vid 1853—1854
års riksdag anvisade s. k. neutralitets-kreditivet  » 2,500,000:
samt för det vid samma riksdag för rikets försvar anvisade kreditiv » 1,500,000: — •—
I följd hvaraf de inom linien förda fordringarne vid 1857 års slut
utgjorde B:ko R:dr 4,336,574: 14. 5.
Till fortsättande af de i föregående revisions-berättclser meddelade upplysningar, angående
beskaffenheten af alla Riksgälds-kontorets tillgångar samt betalningsvilkoren för de derifrån
utgifne mångfaldiga låneunderstöd, hafva Revisorerne låtit upprätta nedanstående, till
sin uppställning, med ofvannämnde revisions-berättelser öfverensstämmande och på nu granskade
räkenskaper grundade utredning, hvilken utvisar hvarje låns ursprungliga och vid
sistlidet års slut återstående belopp samt de under revisions-året i afseende derå timade
förändringar.
— 13 —
l/fi åliksgälds-kontorets hufvudböcker utbalanserade
Fordringar samt öfrige Tillgångar.
Fordringar för meddelade
lån ander längre tid samt
för vissa bestämda ändamåls
a)
Byggnadslån:
till Upsala Akademi, å ett ursprungligt belopp
af 50,000 R:dr, för bibliotheks-byggnaden
vid nämnde Akademi, emot 2 procents
årlig kapital-afbetalning och 3 procents
ränta. (Beviljadt vid 1823 års riksdag
oell utbetaldt under åren 1824 och 1825.)
» Carlstads stifts Domkapitel, å ett ursprungligt
belopp af 8,000 R:dr, för utvidgande
af läroverken inom nämnde stad,
emot 3 procents årlig kapital-afbetalning
och 3 procents ränta, sedan lånet, som
utbetaldes i December 1841, under 5 år
innehafts räntefritt. (Beviljadt vid 1840
och 1841 års riksdag.)
v Strengnäs stifts Domkapitel, för utvidgning
och reparerande af skolhuset i Nyköping,
emot återbetalning af |:del årligen
utaf lånets ursprungliga belopp samt
3 procents ränta å kapital-återstoden;
hvilken betalnings-skyldighet dock, enligt
Rikets åren 1850 och 1851 församlade
Ständers beslut, först vidtagit 10 år efter
lånesummans, i Juli månad 1845 skedda,
lyftning. (Beviljadt vid 1844 och 1845
års riksdag.)
» Hernösands stads- och Hernö landsförsamling,
för fullbordande af den nya
stiftskyrkan i Hernösand, emot årlig återbetalning,
efter 1850 års slut, af 5 procent
utaf det ursprungliga lånebeloppet,
40,000 R:dr. (Beviljadt vid 1844 och
1845 års riksdag och utbetaldt under
sistberörde år.)
» Christinehamns stads- och Warnums lands
församlingar, å 25,000 R:dr, för uppbyggande
af ny kyrka i Christinehamn;
Transport:
vid vid
1856 års slut. 1857 års slut.
24,000:  23,000:
5,572: 36. 11. 5,263: 9. 9.
2,400:  1,799: 28. 9.
28,000:  28,000:
59,9727
Transport:
emot 3 procents ränta och afbetalning af
2 procent årligen å det under åren 1849
och 1854 lyftade lånebeloppet. (Beviljadt
vid samma riksdag.)
till staden Lidköping, å 16,000 R:dr, för ny
kyrkas uppbyggande inom denna stadj
hvars förra kyrka år 1849 nedbrann;
å hvilket låns ursprungliga belopp skall
före hvarje års slut återbetalas 6 procent,
deraf 4 procents ränta beräknas å
det återstående beloppet. (Beviljadt vid
1850 och 1851 års riksdag samt ut
betaldt
under år 1851.)
» Knäreds församling i Hallands län, för
uppförande af ny kyrka åt nämnde församling,
i stället för den år 1848 der
förstörda kyrkobyggnad; hvilket lån, sedan
det räntefritt innehafts under 5 års
tid, bör återbetalas med enahanda årliga
belopp och ränteberäkning, som nästförestående
lån. (Beviljadt vid sistnämnde
riksdag och utbetaldt år 1852.)
för uppbyggande af ny kyrka åt Markaryds
församling inom Sunnerbo härad af Kronobergs
län, hvilken församlings förra kyrka
genom vådeld nedbrann år 1851; varande
för detta lån samma betalningsvilkor stadgade,
som för lånet till Knäreds församlings
nya kyrkobyggnad. (Beviljadt vid
1853—1854 års riksdag samt utbetaldt
under sistnämnde år.)
» Linköpings Domkyrkas reparerande, emot
enahanda årliga kapital-afbetalning och ränteberäkning,
som för ofvanstående kyrkobyggnadslån.
(Beviljadt vid 1847 och 1848
års riksdag samt utbetaldt år 1850.). . .
» fullbordande af reparationen å samma
domkyrka; af hvilket, vid 1853—1854
års riksdag beviljade och år 1855 utbetalde,
låneunderstöd Rikets Ständer vid
sistförflutna riksdag beviljat afskrifning .
» Dito af utvidgnings- och reparations-arbe
tena
å Wexiö domkyrka, emot enahanda
återbetalnings-skvldighet från och
med år 1858, som för Linköpings förstnämnde
kyrkobyggnadslån. (Beviljadt vid
Transport:
59,972: 36. 11. 58,062: 38. 6.
22,568: 41. 3. 22,568: 41. 3.
14,263: 10. 7. 13,875: 16. 1.
15,155: 2. 6. 15,155: 2. 6.
6,666: 32. — 6,666: 32. —
17,174: 1. 11. 16,664: 39. 3.
25,000: — — — — —
160,800. 29. 2. 132,993: 25. 7.
— 15
Transport:
1850 och 1851 års riksdag samt utbetaldt
år 1852.)
till staden Norrköping, å ett ursprungligt
belopp af 200,000 R:dr, för denna stads
återuppbyggande efter den derstädes år
1822 inträffade eldsvåda, emot inbetalning
af 6 procent årligen, hvaraf beräknas
3 procents ränta för återstående kapital-beloppet
(Beviljadt vid 1823 års
riksdag, utgifvet under åren 1824 och
1825 samt slutbetaldt år 1857.)
» staden Borås, k dito af 100,000 R:dr,
för denna stads återuppbyggande efter
1822 och 1827 års eldsvådor, emot inbetalning
af 6 procent årligen, hvaraf beräknas
3 procents ränta å återstående
kapital-beloppet. (Beviljadt vid 1823 och
1828—1830 års riksdagar samt utbetaldt
dels under åren 1823 och 1825, dels under
åren 1830 och 1831.)
» samma stad, å dito af 85,000 R:dr, för
dess återuppbyggande efter 1827 års eldsvåda,
hvilket låns vid slutet af år 1840
återstående belopp, 82,463 R:dr 24 sk.,
enligt Rikets Ständers beslut under samma
års riksdag, får på det sätt liqvideras,
att räntan utgöres med 4 procent
och 2 procent å kapitalet årligen afbetalas.
(Beviljadt vid 1828 och 1830 års
riksdag, samt utbetaldt under åren 1830
med 1832.)
» staden Öregrund, å dito af 5,000 R:dr,
för återuppfbrande af stadens år 1829
nedbrunna allmänna byggnader; skolande
detta lån, som är räntefritt, återbetalas
med Tj\j:del årligen. (Beviljadt vid samma
riksdag och utbetaldt år 1830.)
» staden Wenersborg, å dito af 150,000
R:dr, för stadens återuppbyggande efter
1834 års eldsvåda; för hvilket lån den
lindring i betalningsvilkoren under riksdagen
åren 1840 och 1841 medgafs, att
stadens skuld vid sistberörde års slut får
godtgöras med 6 procent årligen af den
lånfångna summan, hvarvid skall beräknas
4 procents ränta för det oguldna kapital-beloppet.
(Beviljadt vid 1834 och
160,800: 29. 2. 132,993: 25. 7.
18,288: 36. 10. 17,818: 13. 9.
2,245: 44. 9.
12,714: 26. 11. 3,825: 37. 6.
49,912: 24. 10. 44,884: 37. i.
750: — — 500:
Transport: 244,712: 18. 6. 200,022: 18. 2.
— 16 —
Transport:
1835 års riksdag samt utbetaldt under
åren 1835 med 1837.)
ill staden Söderhamn, å ett ursprungligt belopp
af 12,000 R:dr, för stadens nya reglering
och dess allmänna byggnaders uppförande
efter den år 1835 der inträffade
eldsvåda, å hvilket belopp årligen inbetalas
7 procent, deraf såsom ränta beräknas
4 procent å kapital-återstoden. (Beviljadt
vid 1840 och 1841 års riksdag
samt utbetaldt år 1841.)
» staden Wexiö, å dito af 100,000 R:dr,
för stadens nya reglering och återuppbyggande
efter 1838 års eldsvåda, emot
inbetalning af 6 procent årligen, hvaraf
4 procents ränta å det återstående lånebeloppet
borde beräknas samt räntan utgå
från den 1 Juli 1843, men kapital-afbetalningen
först från samma dag 1846. (A
detta lån, hvilket utgick af det vid 1834
och 1835 års riksdag anvisade mindre
kreditiv, afbetaldes 70,400 R:dr genom
den, efter 1843 års eldsvåda, från städernas
allmänna brandstodsbolag utbekomna
brandskade-ersättning.)
» sistnämnde stad, för dess återupp
byggande
efter derstädes år 1843 ånyo
timad eldsvåda. Lånemedlen fingo innehafvas
räntefritt till den 1 Januari 1850,
hvarefter 3 procents årlig ränta skulle utgöras
för lån å hus af sten, kalkbruk eller
med tegel beklädda trädhus, samt 4
procents ränta för lån å andra trädhus;
börande från och med den 1 Januari 1853,
såsom kapital-afbetalning och ränta, årligen
erläggas 6 procent å ursprungliga lånesummorna,
tillsammans 240,000 R:dr.
(Utgifne af det vid 1840 och 1841 års
riksdag anvisade mindre kreditiv.) ....
» staden Amål, för återuppbyggande af den
genom eldsvåda, under år 1846, ödelagda
del af denna stad. Detta lån, å 30,000
R:dr, hvilket utgått af det vid 1844 och
1845 års riksdag anvisade mindre kreditiv,
fick innehafvas räntefritt till den 1
Januari 1852, hvarefter 6 procent å lånets
ursprungliga belopp årligen skola in
-
244,712: 18. 6. 200,022: 18. 2
85,054: 21. — 81,406; 4. —
5,406: 27. 5. 4,795: 21. 6
15,348: 26. 10. 1'5,348: 26. 10
213,932: 19. — 213,932: 19.
Transport:
564,454: 16. 9. 515,504: 41. 6
— 17
Transport:
betalas, med beräkning af 4 procents ränta
å låneåterstoöeli
till staden Christianstad, å 100,000 R:dr, för
återuppbyggande af den del af staden,
som i Juni månad 1847 nedbrann, hvilket
lån från Riksgälds-kontoret utbetalts
till nyssnämnde stads Drätsel-kommission
och efter 1851 års slut återbetalas med
6 procent årligen å ursprungliga lånebeloppet,
dervid 4 procents ränta å det
©guldna kapitalet beräknas, (fteviljadt vid
1847 och 1848 års riksdag samt utbe
taldt
under åren 1848—1850.)
» staden Lidköping, för uppbyggande af den
vårtiden 1840 nedbrunna del af nämnde
stad. Detta lån, beviljadfe vid 1850 och
1851 års riksdag med 66,066 R:dr 32
sk., skulle utan ränta och kapital-afbetalning
innehafvas till slutet af år 1854,
hvarefter årligen bör inbetalas 6 procent
å sagde belopp, dervid 4 procents ränta
å det återstående kapitalet skall beräknas.
Häraf hafva år 1852 utgått 42,444 R:dr,
och kommer någon ytterligare utbetalning
numera ej att ega rum
» staden Orebro, å 250,000 R:dr, för dess
återuppbyggande efter i Mars 1854 derstädes
inträffad eldsvåda, hvilket lån, från
och med 1860, skall, under iakttagande
af enahanda ränteberäkniug, återbetalas
genom erläggande af 6 procent å primitiva
beloppet. (Beviljadt vid 1853 och
1854 års riksdag, samt utbetaldt under åren
1854 och 1855.)
» staden Jönköping, för dito dito, emot
lika återbetalningsVilkor med nästföregående
lån. (Beviljadt vid samma riksdag
och utbetaldt år 1855.)
» staden Eksjö, för denna stads återupp
byggande
efter densamma i November 1856
öfvergången eldsvåda. Ifrågavarande lån,
som utanordnades i Oktober och December
1857, borde intill 1861 års slut räntefritt
innehafvas, hvarefter vid hvarje års
slut skall inbetalas dels 6 procent, deraf
4 procent ränta, för lån å hus af sten
eller annat icke eldfarlig! ämne, dels 7
procent, hvaraf 4i procents ränta, för
Transport:
3
564,454: 16. 9. 515,504: 4fl. 6.
27,452: 5. 9. 20,7V50: 9. 9.
89,167: 17. 1. 86,724: 6. 10.
41,665: 41. 3. 40,776: 29. 1.
250,000: — — 250,000:
66,666: 32. — 66,666: 32. —
1,039,406: 16. 10. 986,422: 23. 2.
— 18 —
Transport:
lån å vanliga trädlius. (Beviljadt vid 1856
—1858 års riksdag.)
till staden Malmö, å ett ursprungligt belopp
af 50,000 Ii:dr, för kasern- och stallbyggnader
åt den der lörlagda garnison. Genom
verkställde liqvider var lånets belopp
vid medlet af Maj månad 1835 miriskadt
till 21,333 R:dr 16 sk., af hvilket kapital
2 procent, jemte 4 procents ränta å den
återstående lånesumman, skola årligen erläggas
» Bruksegaren C. B. Fitinghoff', å dito
af 30,000 R:dr, för återuppförande af
de genom vattenllöde, år 1844, förstörda
verkstäderna, jemte tillhörande
byggnader, vid Conradsforss bruk i Wermlands
län, emot årlig inbetalning, efter
1849 års slut, af 6 procent utaf det
ursprungliga lånebeloppet, hvarvid beräknas
3 procents ränta å kapital-återstoden.
(Beviljadt vid 1844 och 1845 års riksdag
samt utbetaldt under år 1845.)
» staden Gustavias på ön S:t Barthelemy af
eldsvåda år 1852 hemsökta innevånare,
utan ränta, men med årlig återbetalningsskyldighet
af -^idel utaf kapitalet. (Beviljadt
af Kongl. Majit och förskottsvis
utbetaldt af Kongl. Stats-kontoret, men
ersatt af Riksgälds-kontorets medel, enligt
Rikets Ständers beslut vid 1853 och 1854
års riksdag.)
= 1,077,606: 11. 8. 1,156,423: 35. 9. =
b) Tomtreglering slån:
till staden Christianstad, efter 1847 års eldsvåda;
å hvilket låns ursprungliga belopp,
13,333 R:dr 16 sk., 7 procent från och
med år 1853 skola vid slutet af hvarje
år inbetalas, med beräkning af 4 procents
ränta å kapital-återstoden. (Beviljadt vid
1850 och 1851 års riksdag samt utbetaldt
under sistnämnde år.)
o staden Lidköping, efter den gamla staden
år 1849 öfvergångna eldsvåda; hvilket lån
fått räntefritt innehafvas till 1857 års slut,
hvarefter 6 procent årligen å ursprungliga
lånesumman böra erläggas, dervid räntan
beräknas efter 4 procent. (Beviljadt vid
Transport:
1,039,406: 16. 10. 986,422: 23. 2.
—  133,333: 16. —
12,378: 33. 8. 11,953: 30. —
23,103: 37. 6. 21,996: 42. II.
2,717; 19. 8. 2,717: 19. 8.
11,634: 14. 9. 11,166: 16. 7.
1,099,240: 26. 5. 1,167,590: 4. 4.
— 19
Transport:
samma riksdag, men lyftadt först i slutet
af är 1854.)
till staden Örebro, efter 1854 års eldsvåda,
emot samma återbetalningsvilkor. (Beviljadt
vid 1853 och 1854 års riksdag
samt utbetaldt sistnämnde år.)
» staden Jönköping, efter dito, emot dito.
(Beviljadt vid dito och utbetaldt år 1855.)
» staden Eksjö, efter 1856 års eldsvåda,
emot lika, från 1861 års slut vidtagande,
återbetalnings-skyldighet. (Beviljadt vid
1856—1858 års riksdag samt utbetaldt
år 1857.)
= 59,967: 30. 9 79,499: 32. 7. =
c) Förlagslån:
till staden Wexiö, å ett ursprungligt kapital
af 30,000 K:dr, för dervarande handtverkares
och andra näringsidkares förseende
med förlag efter 1843 års eldsvåda. A
detta lån skulle -j^del jemte 3 procents,
från den 1 November 1846 beräknad, årlig
ränta återbetalas vid slutet af år 1847
osli hvart och ett af nästföljande nio år.
(Beviljadt och utgifvet år 1844 utaf dåvarande
mindre kreditiv samt till fullo
återbetaldt år 1857.)
» staden Jönköping, till förlag åt dervarande
handtverkare, fabrikanter samt öfrige
näringsidkare, i anledning af den
en del utaf nämnde stad under vårtiden
1854 öfvergångna eldsvåda; börande
detta, nvssberörde år utbekomna lån,
efter 2:ne års förtopp från lyftningsdagen,
återbetalas med J:del årligen, jemte 4
procents derefter upplöpande ränta ....
= 23,722: 29. 10. 13,833: 16. — =
d) Län till Carlskrona stads pastorat, å ett
ursprungligt belopp af 12,000 ll:dr, emot
årlig inbetalning af 5 procent derå, eller
600 R:dr, af hvilken summa beräknas 3
procents ränta å kapital-återstoden. (Beviljadt
vid 1840 och 1841 års riksdag
samt utbetaldt år 1842.)
= 8,117: 25. 3. 7,765: 5. 3. =
e) Lån till Stockholms allmänna Barnhus,
emot återbetalning af 6 procent utaf lånets
ursprungliga belopp, sedan detsamma
under 5 år räntefritt innehafts , af hvilken
1,099,240: 26. 5. 1,167,590: 4. 4.
13,333: 16. — 13,333: 16. —
25,000:  25,000:
10.000: — — 10,000:
—  20,000:
3,722: 29. 10.
20,000: — — 13,833: 16. —
8,117: 25. 3. 7,765: 5. 3.
Transport:
1,169,414: 1. 6.
1,257,521: 41. 7.
— 20
Transport: 1,169,414: 1. 6. 1,257,521: 41. 7.
inbetalning beräknas 4 procents årlig ränta
å det återstående kapital-belöppel. (Beviljadt
vid 1850 och 1851 års riksdag
samt utbetaldt under år 1851.)  50,000: — — . 48,836: 5. 4.
= 50,000:  48,836: 5. 4. =
f) Lån till Kongl. Förvaltningen af Sjöären
dena,
å 120,000 R:dr, för fyr- oeh båkinrättning
arnes förbättrande, emot årlig
inbetalning af 9,333 R:dr 16 sk., hvaraf
räntan för återstående lånesumman godtgöres
efter 4^ procent. (Beviljadt vid
1834 och 1835 års riksdag samt utan
ordnadt
under åren 1840 och 1841.) . . 19,438: 13. 4. 10,979: 32. —
= 19,438: 13. 4. 10,979: 32. — =
g) Lån för hamnbyggnader oeh liom
m
unik a t iöns- anst al ter:
till staden Ystad, för hamnbyggnaden derstädes,
å ett ursprungligt belopp af 20,000
R:dr, emot 2 procents årlig kapital-afbetalning
och 3 procents ränta å den återstående
lånesumman. (Beviljadt vid 1823
års riksdag och utbetaldt åf 1824.) . . . 7,227: 17. 4. 6,827: 17. 4.
» samma stad, för hamnuppmuddring, emot
inbetalning vid hvarje års slut, från och
med 1858, af 6 procent å primitiva skuldsumman,
deraf 4 procents ränta först beräknas
å kapital-återstoden; börande, ifall
inbetalningen ej å bestämd tid verkställes,
utomdess 5 procent erläggas å det till liqvid
förfallna beloppet. (Beviljadt vid
1853—1854 års riksdag och utbetaldt år
1857.)  —  40,000:
» staden Landskrona, primitivt 8,333 ll:dr
16 sk., för iståndsättande af hamnen vid
denna stad, emot årlig återbetalning af
500 H:dr, som afgå å kapitalet utan beräkning
af ränta. (Beviljadt vid 1840 och
1841 års riksdag samt utbetaldt år 1846.) 3,333: 16. — 3,333: 16. —
» staden Warberg, dito 20,000 R:dr, för
fullbordande af hamnanläggningen derstädes,
emot återbetalning af 5 procent
årligen å denna summa, hvarvid 3 procents
ränta å kapital-återstoden beräknas.
(Beviljadt vid samma riksdag och
utbetaldt år 1844.)
16,929: 11. 3. 16,437: 5. 4:
» sistnämnde, stad, dito 15,000 R:dr, för
samma ändamål, emot årlig inbetalning
af 6 procent å hela lånesumman och be
T
rails port: 1,266,342: Fl. "K 1,383,935: 21. 7.
— 21
Transport:
räkning af 4 procents ränta å det återstående
kapital-beloppet. (Beviljadt vid
1847 och 1848 års riksdag samt utbetaldt
år 1849.)
till staden Cimbritshamn, för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig inbetalning af
5 procent å den utbekomna lånesumman,
dervid 3 procent å kapital-återstoden
bör beräknas. (Beviljadt vid 1840
och 1841 års riksdag samt utbetaldt
år 1843; varande vid 1853—1854 års
riksdag ytterligare anstånd till 1856 års
slut medgifvet för de föreskrifne ränte
och
kapital-inbetalniBgarne.)
» sistnämnde stad, för samma hamnbygg
nad,
emot årlig inbetalning, under 14^
års tid, af 8 procent å det erhållna lånebeloppet,
dervid räntan bör beräknas efter
2 procent å kapital-återstoden. (Beviljadt
vid 1844 och 1845 års riksdag samt
utbetaldt år 1845; enahanda anstånd med
återbetalningen har äfven för detta lån,
liktidigt med nästföregående, blifvit med
gifven.
)
» staden Christianstad, för hamnanläggning
vid Ahus, emot skyldighet, att, efter 5 års
förlopp från lånets utbekommande, inbetala
5 procent årligen af den ursprungliga
lånesumman 20,000 R:dr; skolande härvid
beräknas 3 procents ränta å det återstående
kapital-beloppet. (Beviljadt vid 1840
och 1841 års riksdag samt utbetaldt år
1848.)
» bestridande af kostnaderna för återstående
hamnbyggnadsarbeten vid Ahus samt
Hennesta kanals fullbordande m. m., å
ett ursprungligt belopp af 20,000 R:dr,
hvilket lån återbetalas genom erläggande
årligén af C procent utaf förenämnde summa,
dervid ränta först beräknas efter 4
procent å det obetalda kapitalet. (Beviljadt
vid 1853 och 1854 års riksdag samt
utgifvet år 1855.)
» staden Carlshamn, lör iståndsättande af
stadens hamn, emot årlig inbetalning af
8 procent å lånesumman, 30,000 R:dr,
under 14^ års tid efter 1851 årsslut. (Be
Transport:
-
1,266,342: 11. 5. 1,383,935: 21. 7.
12,647: 17. — 12,249: 1. 7.
25,000: — — 24,500:
5,000: — — 4,700:
19,248: 4. — 18,825: 25. 3.
19,600:  19,184:
1,347,837: 32. 5. 1,463,394: — 5-
— 22
Transport:
viljadt vid 1844 och 1845 års riksdag
samt utbetaldt år 1846.).
till staden Sölvesborg, för hamnens upprensning
och fullbordandet af en kajbyggnad
vid denna stad, emot enahanda årliga inbetalning
efter 1855 års slut. (Beviljadt
vid samina riksdag och utbetaldt år 1847.)
» staden Linköping, å 20,000 li:dr, för
hamnbyggnads-arbeten derstädes, emot årlig
inbetalning af 5 procent å detta belopp;
börande häraf 3 procents ränta för
den återstående lånesumman godtgöras.
(Beviljadt vid 1840 och 1841 års riksdag
samt utbetaldt sistnämnde år.)
» staden Westerås, å 20,000 B:dr, för utvidgning
och förbättring af stadens hamn,
emot återbetalning af 6 procent årligen k
hela lånebeloppet, hvarvid beräknas 4
procents ränta å det återstående kapitalet.
(Beviljadt vid 1847 och 1848 års
riksdag samt utbetaldt år 1849.)
» staden Christinehamn, för uppmuddring
af hamnen och segelrännan vid denna
stad, å 24,000 B:dr, emot enahanda återbetalnings-skyldighet.
(Beviljadt vid samma
riksdag och utbetaldt år 1850.) . . .
» staden Wadstena, för hamn-anläggning
derstädes, å 32,000 B:dr, emot sistnämnde
återbefalnings-skyldighet. (Beviljadt vid
omförmälde riksdag och anordnadt år
1850.)
» samma stad, för hamnens fullbordande,
å 10,000 B:dr, emot dito. (Beviljadt vid
1853 och 1854 års riksdag samt utbe
taldt
år 1855.)
» Direktionen för Götheborgs hamn- och
elf-arbeten, å 140,000 B:dr, för hamnbyggnaden
vid nyssnämde stad; hvilket
lån skulle utgå med 14,000 B:dr årligen
samt efter 5 års förlopp från slutet af
det år, hvarunder första hälften af lånesumman
blifvit lyftad, återgäldas genom
årlig inbetalning af 8 procent å lånets
hela belopp under 14J års tid. (Beviljadt
vid 1844 och 1845 års riksdag och sista
tiondedelen af lånesumman utbetald år
1857.)
1,347,837: 32. 5. 1,463,394: — 5
20,620: 14. 10. 18,633: 41. 4
9,398: 16. — 8,805: 4. 8
12,973: 37. 9. 12,348: 45. 5
16,846: 24. 8. 16,325: 47. 6.
20,873: 15. 3. 20,238: 4. 10.
27,877: 19. 4. 27,047: 47. 3.
9,801: 5. 4. 9,592: 3. 2.
126,000: — — 140,000:
Transport: 1,592,228: 21. 7.
1,716,386: 2. 7.
— 23
Transport:
till staden Söderhamn, a 10 000 B:dr , för
upprensning af farleden genom den staden
närmast belägna skärgård, emot enahanda
betalnings-skyldighet från och med
år 1852. (Beviljadt vid samma riksdag
och utbetaldt år 1846.)
» Arboga ås upprensning, emot återbetalning
af 6 procent årligen å ursprungliga
lånebeloppet, hvarvid beräknas 4 procent
ränta för det återstående kapitalet. (Beviljadt
vid 1853 och 1854 års riksdag
samt utbetadt år 1855.)
för upprensning och fördjupning af Köpings
d, emot dito dito. (Beviljadt vid dito och utbetaldt
med 13,333 R:dr 16 sk. nämnde år.)
n slussanläggningar i Clara eif vid Dejefors
ocb Forshaga inom Nedre Ulleruds
och Grafva socknar i Wermlands län,
emot dito dito. (Beviljadt vid dito och
utbetaldt år 1856.)
» anläggning af jernväg mellan Christinehamn
och Sjöändans lastageplats, å ett
ursprungligt belopp af 66,666 R:dr 32
sk., emot dito dito. (Beviljadt vid 1847
och 1848 års riksdag samt utbetaldt år
1849.)
» dito af dito emellan Nora och Ervalla vid
Köping-Hult-jernbanan, emot dito dito.
(Beviljadt under 1850 och 1851 års riksdag
samt utbetaldt år 1854 med 100,000
R:dr)
till Hanekinds och Gullbergs härader i Ostergöthland,
för uppförande af en jernbro
öfver Svartån, på landsvägen mellan
Linköping och gästgifvaregården Berg, å
13,333 B:dr 16 sk., emot dito dito. (Beviljadt
vid samma riksdag och utbetaldt
år 1852.)
» Gustafs socknemän inom Stora Kopparbergs
län, för brobyggnad öfver Daletfven,
i närheten af nämnde sockens
kyrka, å 4,000 lt:dr, emot dito dito, sedan
lånet under 2 år innehafts utan
ränta. (Beviljadt vid samma riksdag och
utbetaldt år 1853.). .■
== 651,329: 9. 1. 689,881: 36. 2. =
h) Lån för inlösen af de med åtskilliga
landsbofdinge-beslällningar förenade ac
Transport:
-
1,592,228: 21. 7. 1,716,386: 2. 7.
6,655: 46. 10. 5,998: 14. 8.
10.000: — — 9,870:
13,065: 8. II. 12,767: 22. 6.
100,000: — — 98,000:
56,179: 24. 10. 54,532: 39. 1.
95,909: 5. 4. 93,809: 19. 11.
12,223: 12. 5. 12,018: 46. 10.
3,920: — — 3,836: 17. 6.
1,890,181: 23. 11. 2,007,219: 19. 1.
— 24
Transport:
körder; börande å detta lån, enligt Kongl.
Stats-kontorets, å landshöfdinge-ackordsfondens
vägnar, derför utfärdade obligationer,
årligen inbetalas 6 procent utaf
cie infriade ackordernas belopp, hvarvid 4
procents ränla för den vid hvarje liqvid
återstående lånesutnman beräknas; dock
hafva Rikets åren 1847 och 1848 samt
1853 och 1854 församlade Ständer medgifvit
nedsättningar i de först bestämda
årliga ränte- och kapital-inbetalningarne
för ackords-ersättnings-beloppen vid landshöfdinge-beställningarne
i Kalmar och
Wermlands län. (Beviljadt vid 1840 och
1841 års riksdag å ett belopp af 154,957
R:dr 26 sk. 4 rst, hvaraf dock endast
151,000 R:dr behöft från Riksgälds-kontoret
utbetalas.)
= 95,000:  90,353: 34. 4. =
i) Län till vattena f tappningar och
odlingsföretag:
inom Upsala län:
till Majoren J. A. Sundmark, för aftappningen
af Bo- och Gallerå-sjöarne i Elfkarleby
socken af Örbyhus härad, å 3,500
R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen
å denna summa, dervid 3 procents
ränta beräknas å kapital-återstoden; hvilken
hetalnings-skyldighet vidtog år 1847.
» deltagarne i upprensningen af vattendraget
genom Mösa-, Rud- och Hesslinge
sjöar\ till Ekavik vid Mälaren, för beredande
af aflopp för vattnet i träsket Blackfjerdén
inom Lillkyrka och Löths socknar
af Trögds härad, å 4,000 R:dr; hvilket
lån skall återbetalas genom erläggande af
200 R:dr årligen jemte kronoutskylderne
för åren 1848 med 1877, och 199 R:dr
38 sk. för år 1878
» dito i sänkningen af Granebergs och Hallarby
sjöar uti Litslena socken af samma
härad, å 4,000 R:dr, dito dito af 200
R:dr, jemte dito för åren 1849 med 1878,
och 199 lt:dr 38 sk. för år 1879 ....
till Kammarjunkaren J. von Engeström och
Possessionaten ./. F. Björkman, för utdikning
af Södra Visjö mosse på Norunda
1,890,181: 23. 11. 2,007,219: 19. 1.
95,000: — — 90,353: 34. 4.
2,786: 3. 8. 2,696: 2. 6.
4,395: 16. 8. 4,195: 16: 8.
4,599: 38. — 4,399: 38. —
Transport:
1,99|6,96£: 34. 3. 2,108,864: 14. 7.
— 25
Transport: 1,996,962: 34. 3. 2,108,864: 14. 7.
härads allmänning, å 3,,500 R:dr, dito
dito af 175 R:dr jemte dito för samma
år, oell 174 R:dr 39 sk. 3 rst för år 1879, 4,024: 39. 3. 3,849: 39. 3.
till delegarne i Bälinge mossar, inom Bälinge
härad och socken, för utdikning
och aftappning af dessa mossar, å 2,058
R:dr 6 sk., dito dito af 102 Il:dr 43 sk.
6 rst.jemte dito för samma år, och 102
R:dr 38 sk. 4 rst. för år 1879, ..... 2,366: 35. 4. 2,263: 39. 10.
» deltagarne i aftappningen af Sandby sjön
1 Wesslands socken af Örbyhus härad,
å 3,000 R:dr, dito dito af 150 R:dr jemte
dito för samma år, och 149 R:dr 40
sk. 6 rst, för år 1879,  3,449: 40. 6. 3,299: 40. 6.
» dito i upprensningen af Slada-ån och
sänkningen af Barknåre- eller Griggebosjön
i Hållnäs socken af Olands härad,
å 3,333 R:dr 16 sk., dito dito af 166 ll:dr
32 sk. jemte dito för åren 1851 med
1880, och 166 R:dr 23 sk. 8 rst. för år
1881, ....
4,166: 23. 8. 3,999: 39. 8.
» dito i sänkningen af Tösjön i Tierps
socken af Örbyhus härad, å 305 R:dr 23
sk. 5 rst., dito dito af 24 R:dr 24 sk. 1
rst. jemte dito för åren 1852 med 1865,
och 12 R:dr 24 sk. 6 rst. för år 1866, 233: — 3. 208: 37. 2.
» dito i dito af Wendclsjön i Wendels socken
af samma härad, å 344 R:'dr 33 sk.
2 rst., dito dito af 27 R:dr 27 sk. 7 rst.
jemte dito för dito, och 13 R:dr 37 sk.
10 rst. för år 1866,  261: 46. 1. 234: 18. 6.
» dito i dito af sjön Wiggan i Tierps socken,
å 2,047 Ridr 24 sk. 2 rst., dito dito
af 163 R:dr 38 sk. 5 rst. jemte dito för
åren 1853 med 1866, och 81 R:dr 43
sk. 2 rst. lör år 1867,  1,719: 43. 4. 1,556: 4. 11.
» dito i dito af Hufsjön inom Ekeby socken
och Olands härad, å 600 R:dr, dito
dito af 48 R:dr jemte dito för åren 1858
med 1871, och 25 R:dr 9 sk. 1 rst. för
år 1872,  600: — — 697: 9. 1.
« vederbörande jordegare, för utvidgningen
och fördjupningen af Trögdbo dike på gränsen
mellan Lagundo och Trögds härader,
å 2,300 R:dr, dito dito af 184 R:dr för
åren 1859 med 1872, och 97 R:dr 26
sk. 9 rst. för år 1873,  2,300:  2.672: 26. 9.
4
Transport: 2,016,085: 22. 8.
ä, 127,646: 30. 3.
— 26
Transport: 2,016,085: 22. 8. 2,127,646: 30
inom Stochholms län:
till Friherre Fritz Åkerhjelm, för utdikningsarheten
å Wärby egendom i Huddinge
socken af Svartlösa härad, å 1,150 R:dr,
dito dito af 57 R:dr 24 sk., jemte dito
för åren 1850 med 1879, och 57 R:dr21
sk. 2 rst. för år 1880  1,379: 45. 2. 1,322: 21
» sedermera aflidna Friherrinnan 5. M. Frie
senheim,
född Stjernstedt, för utdilmingen
af en mosse å egendomen Fullerstad
i samma socken och härad, å 1,600 R:dr,
dito dito af 128 R:dr jemte dito för åren
1852 med 1865, och 64 R:dr för år 1866, 1,344: — — 1,216: —
» Kapitenen II. Y. Zacco, för ett utdikningsoch
aftappningsarbete vid Lockstaholm i
Husby socken af Långhundra härad, å
4,300 R:dr, dito dito af 344 R:dr jemte
dito för samma år, och 172 R:dr för
år 1866
• 3,268: — — 2,924: —
» delegarne i Barrsjökärret på Söder Nånö
bys egor i Estuna socken af Lyhundra
härad, å 220 R:dr, dito dito af 17 R:dr
28 sk. 10 rst. jemte dito för åren 1854
med 1867, och 8 R:dr 38 sk. 5 rst. för
år 1868,  220: — 5. 202: 19.
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Norrviken
och Edsjön inom Sollentuna, Eds
och Fresta socknar af Sollentuna och
Wallentuna härader, emot årlig inbetalning,
efter 1858 års slut, af 8 procent
å hela lånesumman, dervid 2 procents
ränta för kapital-återstoden beräknas, . . 4,000: — —- 4,000: —
s dito i dito af sjön Erken i Estuna socken
och Lyhundra härad, emot dito dito
efter 1860 års slut,  1,600: — — 1,600: —
inom Södermanlands län:
till deltagarne i sänkningen af sjöarne Långhalsen,
Yngarn och Hallbo-sjön jemte
flera mindre sjöar inom Rönö, Jönåkers
och Oppunda härader, emot dito dito
från 1860 års slut,  50,000: — — 50,000: —
inom Östergöthlands län:
till strandegarne omkring sjpn Tåkern i Lysings,
Dahls och Göstrings härader, för
sänkning af nämnde sjö, å 20,000 R:dr,
hvilket lån skall återbetalas genom erläggande
jemte krono-utskylderne af 1,598
R:dr 34 sk. 2 rst. årligen för åren 1848
'Transport2^(177,897: 20. J. 2,188,911: 23.
— 27
Transport:
med 1861, och 799 H:dr 17 sk. 1 rst.
för år 1862,
till dcltagarne i sänkningen af sjö arne Stora
och Lilla Rengen, Jernlunden, Asunden,
Emmern, Strien och Nimmern
inom Hanekinds och Kinda härader,
emot årlig återbetalning, efter 1860 års
slut, af 8 procent å hela lånesumman,
160,000 R:dr, dervid 2 procents ränta å
kapital-återstoden beräknas,
» dito i dito af Halleby sjön inom Skärkinds
socken och härad, emot dito dito
efter 1861 års slut,
på Gottland:
till sedermera aflidne Prosten P. Wallgren,
för utdikning af Burge myr i Ekstads
socken af Hubblinge Ting, å 3.700 U:dr,
emot dito af 5 procent å denna summa,
dervid 3 procents ränta beräknas för kapital-återstoden;
hvilken betalnings-skyl
dighet
vidtog år 1849,
» bemälte Prost, för dito af Mellings myr
inom Ekstads och Sproge socknar, å
2,870 R:dr; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande jemte krono-utskylderne
af 143 R:dr 24 sk. årligen för åren
1856 med 1886,
» Rådmannen P. II. Lindström, för utdikningen
af en Westöö hemman tillhörig
myr inom Halls socken, å 2,200 R:dr,
dito dito af 110 R:dr årligen jemte dito
för åren 1857 med 1887,
» f. d. Fältkamereraren G. M. de Berg,
för dito af Hallbros myr inom Westerhejde
socken och Södra häradet, emot
årlig, år 1856 vidtagande, inbetalning af
5 procent å lånesumman, dervid 3 procents
ränta beräknas för kapital-återstoden,
» deltagarne i utdikningen och aftappningen
af Elingheims myr inom Hangvare,
Tingstäde och Stenkyrka socknar å 10.900
R:dr, emot årlig inbetalning af 8 procent
å hela lånesumman under 14^ år, efter
1852 års slut,
» dito i dito af Martebo myr inom Martebo
, Lokrume , Westkinde, Stenkyrka,
Tingstäde och Lummelunda socknar, å
25,200 R:dr, emot dito dito,.
2,077,897: 20. 3. 2,188,911: 23. —
8,792: 43. 11. 7,194: 9. 9.
110,000: — — 160,000: — —
2,320: — — 2,320: — —
3,288: 44. 2. 3,209: 34. 3.
2,870: — — 4,305:
2,200: — — 3,410:
525: — — 525:
8,955: 31. — 8,224: 45. 5.
20,704: 38. 4. 19,015: 22. 9.
Transport:
2,237,554: 33. 8. 2,397,115: 39. 2.
— 28
Transport:
inom Kalmar län,
tilt deltagarne i vatten-a/tappningar inom
Dörby och Kläckeberga socknar af Norra
Möre härad, å 2,650 R:dr, hvilket lån skall
återbetalas genom erläggande af 212 H:dr
årligen jemte krono-ntskvlderna lör åren
1852 med 1865, och 106 R:dr för år 1866,
» dito i utdikningen af kärrtrakten Fänet
inom Thorsås, Wissefjerda och Arby socknar
i Södra Möre härad, å 5,652 R:dr
24 sk., dito dito af 452 R:dr 9 sk. 7 rst.
jemte d:o för åren 1854 med 1867, och 226
R:dr 4 sk. 10 rst. för år 1868,
v dito i dito af kärrtrakten Mören inom
Ljungby socken af samma härad, å 4,212
R:dr 24 sk., dito dito af 337 R:dr jemte
dito för åren 1854 med 1867, och
168 R:dr 24 sk. för år 1868
» dito i upprensningen af Emmaboån inom
Wissefjerda socken af samma härad,
å 1,900 R:dr, dito dito af 152 Il:dr jemte
dito för åren 1855 nied 1868, och 76
R:dr för år 1869,
» Kapitenen P. Hammarsköld, för utdikning
af Arvidsmåla mosse i Misterhults
socken af Tunaläns härad, å 2,083 R:dr,
emot årlig inbetalning af 8 procent å ursprungliga
lånebeloppet under 14i år efter
1851 års slut,
» deltagarne i utodikningen af Wångerslätts
mossar inom Aby socken af Norra Möre
härad, emot enahanda, efter 1857 års
slut vidtagande, återbetalnings-skyldighet,
» dito i dito vid Hunaryd, Rydholm och
Knifvingaryd i samma härad, emot dito
dito efter 1862 års slut,
inom Blekinge län:
till deltagarne i utdikningen af Mölle- och
Dafra-sjöarne, Ollegöl, Stora Mossen
och Aborregöl i Asarums socken, emot
dito dito elter 1861 års slut,
inom Jönköpings län:
till Friherre Axel Hermelin och Majoren H.
Meurling, för sänkningen af Säby sjön
i Säby socken och Norra Wedbo härad,
å 3,664 R:dr, hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande jemte krono-utskylderna
af 183 R:dr 9 sk. 7 rst. för åren
Transport:
2,237,554: 33. 8. 2,397,115: 39. 2.
2,226: — — 2,014:
5,053: 1. 1. 5,200: 14. 3.
3,769: 36. 6. 3,875: 24. —
2,204: — — 1,900:
1,579: 15. 10. 1,446: 15. 4.
800: — — 800:
2,400:
784: -- — 784:
2,253,970: 39. 1. 2,415,535: 44. 9.
— 29
Transport:
1849 med 1878, samt 183 R:dr 5 rst.
för år 1879,
till deltagarne i rensningen af Storån i
Svartarps och Lekaryds socknar af Tveta
härad, å 6,366 R:dr 32 sk., dito dito
af 318 R:dr 16 sk. jemte dito för åren
1850 med 1879, och 318 R:dr 1 rst. för
år 1880
« strandegarne vid sjön Nätaren i Barkeryds
och Jersnäs socknar af samma härad,
för sänkningen a,f nämnde sjö samt
Bruks- och Rekebo-darne, å 2,650 R:dr
42 sk. 8 rst., dito dito af 132 R:dr26sk.
2 rst. för åren 1850 med 1879, och 132 R:dr
19 sk. 5 rst. för år 1880,
» deltagarne i aftappningen af Stensjön
och Laggarbosjön i samma härad, å 3,000
R:dr, dito dito af 150 R:dr årligen för åren
1851 med 1880, och 149 R:dr 40 sk. 6
rst. för år 1881,
» Sven Johannesson i Krökesbo, för sänkningen
af Hökasjön i Forserums och
Barkeryds socknar af samma härad, å
537 R:dr, dito dito äf 42 R:dr 46 sk. 10
rst. dito för åren 1852 med 1865, och 21
ll:dr 23 sk. 5 rst. för år 1866,
» deltagarne i utdilmingen af Barkerydssjön
jemte deromkring belägna kärr och
mossar i sistnämnde socken, å 1,000 R:dr,
dito dito af 80 R:dr d:o för d:o, och 40
ll:dr för år 1866, ...
» dito i sänkningen af sjöarne Or och Bunn
samt Ofra och Nedra Qvarnsjön inom
Wista och Norra Wedbo härader, å 5,041
R:dr 16 sk. 10 rst. ,d:o d:o af 403 R:dr
14 sk. 9 rst. d:o för d:o, och 201 R:dr
31 sk. 4 rst. för d:o,
» dito i dito af Aneby, Flisby och Wesselda
sjöar samt upprensning af några, dermed
sammanhängande, mindre vattendrag inom
Bredesta, Lommaryds, Bälaryds, Flisby
och Solberga socknar af Norra och Södra
Wedbo härader, emot årlig inbetalning af
8 procent å hela lånesumman, 14,000 R:dr,
under 144 år efter 1851 års slut,. . . .
» Johannes Pettersson och Johannes Andersson
i Gunnestorp, för sänkningen af
Klockarps sjön inom Lekaryds och Fors
Transport:
-
2,253,970: 39. 1. 2,415,535: 44. 9.
4,213: 19. 3. 4,030: 9. 8.
7,639: 32. 1. 7,321: 16. 1.
3,180: 45. 3, 3,048: 19. 1.
3,749: 40. 6. 3,599: 40. 6.
452: 3. 3. 409: 4. 5.
760: — — 680:
3,831: 20. 1. 3,428: 5. 4.
10,618: 2. 11. 9,729: 14. 4.
2,288,416: 10. 5. 2,447,782: 10. 2.
— 30
Transport: 2,288,416: 10. 5.
serums socknar af Tveta härad, å 1,985
R:dr, hvilket lån skall återbetalas genom
erläggande jemte kronoutskylderne af 150
R:dr 38 sk. 5 rst. för Aren 1853 med
1866, och 79 R:dr 19 sk. 2 rst. för år
1867,
1,826: 9. 9.
till deltagarne i sänkningen af Kahnsjön i
■Malmbäcks socken af samma härad, emot
årlig inbetalning under 14A år, efter 1857
års slut, af 8 procent å hela lånesumman,
dervid beräknas 2 procents ränta för kapital-återstoden,
1,000: —
» dito i dito af sjöarne Stora och Lilla Nömmen
samt Stensjön och upprensningen
af Kålltorps å inom Östra och Westra
härader, emot dito dito dito,  7,250: — —
» dito i dito af Näsby eller Flishults sjö
samt upprensning af Flishults å inom
Näsby socken af Ostra härad, emot dito
dito efter 1858 års slut,  3,500: — —
» dito i Skifverstad*, Bonarps och Lunnagårdens
madängar inom Eksjö socken
af Södra Wedbo härad, emot dito dito
dito,  1,165: — —
» dito i sänkningen af Bexheda sjön, eller
Grummeln, inom Bexheda, Näsby, Hvetlanda
och Myresjö socknar i Ostra härad,
emot dito dito efter 1860 års slut,.... 3,200: — —
inom Jönköpings och Kronobergs län:
till strandegarne vid sjön Widöstern inom
Östbo och Sunnerbo härader, för denna
sjös sänkning, å 2,590 R:dr, emot inbetalning
af 5 procent årligen å den ursprurdiga
lånesumman, dervid 3 procents
ränta bör beräknas å kapital-återstoden;
hvilken betalningsskyldighet vidtog år 1849, 2,207: 18. 7.
» deltagarne i aftappningen af sjöarne Drafven
och Bolmen inom Westbo och Sunnerbo
härader, å 14,850 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent å hela lånesumman,
och med beräkning af 2 procents ränta
under 14i år, elter 1852 års slut, . . . 12,228: 25. 9.
inom Kronobergs län:
till jordegarne omkring sjön Elen i Wirestads
och Westra Thorsås socknar af Albo härad,
för nämnde sjös aftappning, å 2,661
R:dr 20 sk. 8 rst., hvilket lån skall åtorbetalas
genom erläggande jemte kronout
-
2,447,782: 10. 2.
1,667: 19. 4.
1.000:
7,250:
3,500:
1,165:
3,200:
2,207: 18. 7.
11,283: 35. 11.
Transport: 2,320,793: 16. 6.
2,479,055: 36. —
— 31
Transport:
skylderna af 133 R:dr 3 sk. 5 rst. årligen
för åren 1850 med 1879, och 132
K:dr 44 sk. 8 rst. för år 1880
till deltagarne i utdiltningen af Ullasjö samt
åtskilliga, i närheten deraf belägna, kärr
och mosstrakter inom Stenbrohults och
Wirestads socknar af Albo härad, å 6,000
R:dr, dito dito af 480 R:dr dito för åren
1851 med 1864, och 240 R:dr för år 1865,
» dito i dito af kärrmark å Hyttinge och
Buliulls hemmans egor inom,samma socknar,
å 825 R:dr, dito dito af 66 R:dr
dito för åren .1852 med 1865, och 33 R;dr
för år 1866,
» hemmansegarne Olof och Johannes Nilssöner,
för ett utdikningsarbete vid hemmannen
Tångarne-Faxagärd, och Westergärd
i Stenbrohults socken af sistnämnde
iiärad, å 975 R:dr, dito dito af 78 R:dr
dito för åren 1852 med 1865, och 39
R:dr för år 1866,
» hemmansegaren Anders Germundsson,
för ett dylikt arbdle vid hemmanet Rephult
i samma socken, å 1,118 R:dr, dito
dito af 89 R:dr 21 sk. 1 rst. dito för
dito, och 44 R:dr 34 sk. 7 rst. för dito,
» f. d. Gästgifvaren Anders Gabrielsson,
lör utdikningsarbeten vid hemmanet Elmhult
i samma socken af sistnämnde härad,
å 1,592 R:dr; varande dock det vid 1856
års slut återstående skuldbelopp alskrifvet,
jemlikt Rikets Ständers beslut vid
sistlidne riksdag, i •
» deltagarne i aftappningen af Stenshults-,
Mellan- och Mexarps-sjöarne inom Qvenneberga,
Slätthögs och Mistelås socknar
af samma härad, å 2,000 R:dr, hvilket
lån skall återbetalas genom erläggande
årligen jemte kronoutskylderne af 160 R:dr
för åren 1858 med 1871, och 83 R:dr
46 sk. 1 rst. för år 1872,
» dito i aftappningen och sänkningen af
sjön Möckeln inom Albo och Sunnerbo
härader, emot årlig inbetalning af 8 procent
å primitiva kapitalet under 14^ år, efter
1857 års slut, hvarvid ränta beräknas
efter 2 procent,
» vederbörande strandegare, för aftappnin
Transport:
-
2,320,793; 16. 6. 2,479,055: 36. —
3,193: 27. 3. 3,060: 23. 10.
4,560: — — 4,080:
693: — — 627:
819: — — 741:
939: 5. 5. 849: 32. 4.
338: 43. 9.
2,000:  2,323: 46. 1.
18,666: 32. — 18,666: 32. —
2,352,003: 28. 11. 2,509,404: 26. 3.
— 32
Transport:
gen af Rinkaby oell 1 tame-sjö arne inom
Konga och Kinnevalds härader, emot dito
dito efter 1859 års slut, . . .
till deltagarne i aflappningen af Tomsjöarne
i Dädesjö och Furuby socknar af Upvidinge
och Konga härader, emot dito dito
efter 18C1 ars slut,
» dito i sänkningen af Långasjön och G alneg
öl samt derinvid liggande mossars utdikning
inom Almunderyds socken, emot dito
dito efter 1862 års slut,
inom Christianstads län:
till deltagarne i u/dikningen af 8 myrer inom
Örkeneds socken af Ostra Göinge härad,
å 2,000 R:dr, hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande årligen jemte kronoutskylderna
af ICO R:dr för åren 1860 med
1873, och 83 R:dr 46 sk. 1 rst. för år
1874,
» dito i dito af G myrer inom Wittsjö socken
af Westra Göinge härad, å 1,100
R:dr, dito dito af 88 R:dr för dito, och
46 R:dr 8 sk. 6 rst. för år 1874
till deltagarne i utdikning al myr er vid Hyngarp
och Snärshult inom samma socken,
å 350 R:dr, dito dito af 28 R:dr för dito,
och 14 R:dr 33 sk. 4 rst. för år 1874,.
» dito i mossutdikningar vid Björstorp,
Hästhult och Mörkhult inom meranämnde
socken, emot årlig inbetalning af 8
procent å hela lånesumman under 14^
år, efter 1861 års slut,
» dito i dito vid by arne Gjörbjörnarp, Molleröd,
Glimåkra m. II. byar inom Glimåkra
socken och Ostra Göinge härad,
emot dito dito, efter dito,.........
inom Hallands län:
till vederbörande jordegare invid Himble å,
för samma ås upprensning, å 4,533 R:dr,
16 sk., hvilket lån skall återbetalas genom
erläggande årligen jemte krono-utskylderna
af 226 R:dr 32 sk. för åren
1849 med 1878, och 226 R:dr 20 sk.
8 rst. för år 1879,
» dito invid Tollereds å, för dito, af 2,133
R:dr 16 sk., dito dito af 106 R:dr 32
sk. för dito, och 106 R;dr 16 sk. 8 rst.
för år 1879
2,352,003: 28. 11. 2,509,404: 26. 3
3,200: — — 3,200: — -
1,200: — — 1,200: — -
— — — 1,560:
2,000: — — 2,323: 46. 1
1,100: — — 1,278: 8. 6
350: — — 406: 33. 4
1,120: — — 1,120:
3,620: — — 3,620:
5,439: 36. 8. 5,213: 4. 8
2,453: 10. 8. 2,346: 26. 8
Transport:
2,370,486:28. 3. 2,531,673: 1. 6
— 33
Transport:
till deltag arne i upprensningen af Ysby å
inom Wallda, Tölö och Släps socknar
af Fjäre härad, emot årlig inbetalning
efter 1857 års slut af 8 procent å primitiva
beloppet under 14i års tid, dervid
beräknas 2 procents ränta för kapitalåterstoden,
» dito i sänkningen af Ramsjön och utdikning
af deromkring belägna vattendränkta
egor inom Ljungby, Winberga,
Stafsinge och Morups socknar af Faurås
härad, emot dito dito efter 1860 årsslut,
inom Elfsborgs län:
till deltagarne i sänkningen af Hasserässjön
samt upprensning af0 Lerby och Snapperuds
elfvar inom Åmåls och Mo socknar,
emot inbetalning af 5 procent årligen
å ursprungliga lånesumman, 3,600
R:dr, med beräkning af 3 procents ränta
å kapital-återstoden; hvilken betalningsskyldighet
vidtog efter 1851 års slut . .
» deltagarne i Hössna mader inom Hössna
och Knättle socknar, för utdikning deraf,
å 8,386 R:dr; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande jemte krsnoutskylderna
af 670 K:dr 42 sk. 3 rst. årligen
för åren 1854 med 1867, och 335
lt:dr 21 sk. 1 rst. för år 1868,
» deltagarne i upprensningen af Säfve å
inom Kullings härad, emot årlig inbetalning,
efter 1857 års slut, af 8 procent å
hela lånesumman, dervid beräknas 2 procents
ränta för kapital-återstoden, ....
» dito i dito af Steneby-elfven inom Steneby
socken och Wedbo härad, emot dito dito
efter 1859 års slut af dito dito
» dito i dito af Bredängsån i Wäne härad,
emot dito dito efter 1861 års slut af dito dito
inom Skaraborgs län:
till deltagarne i sänkningen af sjön Östen
uti Wadsbo härad, å 5,553 R:dr; hvilket
lån skall återbetalas genom erläggande årligen
jemte krono-utskylderna af 277 R:dr
31 sk. 2 rst. för åren 1849 med 1878,
och 277 R:dr 17 sk. 4 rst. för år 1879.
» dito i en kanal-anläggning genom Kottbo
bäsnäset vid Tidaån samt upprens
Transport:
5
-
73: 1. 6.
2,372,486: 28. 3, 2,531,6
2,400:  2,400:
7,200: — — 7,200:
3,342: 38. 9. 3,264: 9. 11
8,386: — 1. 7,715: 5. 10.
3,370:  3,370:
6,500: — -r- 6,500:
1,760:  1,760:
6,385; 30. 10. 6,385: 30. 10.
2,411,831: iTTT 2,570,268: 1.
34 —
Transport:
ning af Sågströmmen inom samma härad,
å 4,126 R:dr 24 sk., dito dito af 222
R:dr 29 sk. 9 rst. jemte dito för åren
1849 med 1875, och 106 R:dr 23 sk. 2
rst. för år 1876,
till deltagarne i sänkningen af sjön Lången och
upprensningen af Kräftån inom samma
härad, å 7,700 R:dr, dito dito af 385 IRdr
jemte dito för åren 1850 med 1879, och
384 R:dr 28 sk. 9 rst. för år 1880, . .
» Löjtnanten C. J. H. Ramsaij, för utdikningen
af Redeberga egendoms andel i
Mönarps Mossar inom Marka socken af
Wilske härad, å 1,000 R:dr, dito dito af
80 ll:dr jemte dito för åren 1853 med
1866, och 40 R:dr för år 1867,
» deltagarne i utdikningen af Dagsnäs och
Höryda samt en del af Stora Bjurums
mossar inom Gudhems härad, emot årlig
inbetalning, efter 1860 års slut, af 8 procent
å hela lånesumman, dervid 2 procents
ränta beräknas för kapital-återstoden,,
inom Orebro län:
till deltagarne i sänkningen af Mosjön samt
rensning af Kumla, Täby och Aby åar
inom Örebro, Kumla och Sköllersta härader,
emot dito dito dito
» dito i dito af Lindesbysjön och upprensgen
af Rastelfven inom Jernboås socken
af Nora bergslag, å 1,450 R:dr; hvilket
lån skall återbetalas genom erläggande årligen
jemte krono-utskylderna af 116 R:dr
för åren 1858 med 1871, och 60R:dr41
sk. 10 rst. för år 1872,
inom Wermlands län:
till deltagarne i sänkningen af sjön Björltlången
inom Nyeds socken och härad, å
2,200 K:dr; dito dito af 176 R:dr för åren
1852 med 1865, och 88 R:dr för år 1866,
» sedermera aflidne Lagmannen Å. P. Sandberg,
för ett vattenaftappnings-arbete å
säteriet Agnhammars egor inom Grums
socken och härad, å 1,400 R:dr, dito dito
af 112 R:dr för dito, och 56 R:dr för dito,
» Majoren F. G. Lilliehöök, för vattnets afhållande
från ett odlingsbart fält å säteriet
Odenstads egor i Gillbergs socken
och härad, å 870 R:dr, dito dito af 69
Transport:
2,411,831: 1. 11. 2,570,268: — 1.
4,336: 12. 5. 4,113: 30. 8.
9,239: 28. 9. 8,854: 28. 9.
920: — — 840;
6,800: — — 6,800: —
20,000: — — 20,000:
1,450: — — 1,684: 41. 10.
1,848: — — 1,672:
1,176: — — 1,064:
2,457,600: 43. 1. 2,615,297:“ 5. 4,.
— 35
Transport:
R:dr28sk. 10 rst. för år 1865 och 34 R:dr
38 sk. 5 rst. för år 1866,
till deltagarne i aftappningen af en vattendränkt
trakt, benämnd Slödjan, i Huggenäs
socken af Näs härad, emot inbetalning
af 5 procent årligen å ursprungliga
lånebeloppet, 3,140 R:dr, dervid bör beräknas
3 procents ränta å kapital-återstoden;
hvilken betalnings-skyldighet vidtog
år 1850,
» Inspektoren P. Norbäck, för aftappningen
af 4 myrer vid hemmanet Trangärdstorp
i Grafva socken af Carlstads Tingslag,
emot dito af 8 procent å dito, 670
R:dr, under 14£ år efter 1851 års slut,
» st rande g arne vid Härn jon inom Fryksände
socken af Öfre Fryksdals tingslag, för
denna sjös sänkning, emot dito dito, efter
1858 års slut,
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Wadjungen
och Björklången samt rensning
af elfven Rinnan inom Nordmaks härad,
emot dito dito, efter 1862 års dito, . . .
inom Westerås län:
till f. d. Ryttmästaren C. W. Hammarsköld,
för utdikningen af Hägervalls och Skarfstads
mossar samt aftappningen af Mosjön
inom Skultuna socken af Norrbo
härad, å 10,257 R:dr; hvilket lån skall
återbetalas genom erläggande årligen jemte
krono-utskylderna af 820 R:dr 26 sk.
Il rst. för åren 1851 med 1864, samt
410 R:dr 13 sk. 6 rst. för år 1865, . .
■>i bemälte Ryttmästare, för sänkningen af
Frövisjön inom samma socken, å 866
R:dr 32 sk., dito dito 69 R:dr 16 sk.
för åren 1852 med 1865, samt 34 R:dr
38 sk. för år 1866,
ii Agronomen F. R. Möller, å Direktionens
öfver Westmanlands landtbruksskola vägnar,
för utdikningen af myr er vid Julpa
gård i Romfertuna socken af samma härad,
å 3,116 R:dr , dito dito af 249 ICdr
13 sk. 5. rst. för dito, samt 129 R:dr
30 sk. 9 rst. för dito,
» deltagarne i utdikningen af Bredmossen
samt sänkningen af Laggarbo och llarmsjöarne
inom Kolbäcks och Bergs sock
Transport:
-
2,457,600: 43. 1. 2,615,297: 5. 4.
730: 38. 9. 661: 9. 11.
2,811: 22. 1. 2,706: 22. 8.
514: 8. 10. 471: 40. 6.
8,400: — — 8,400:
— — — 11,200:
7,795: 15. 8. 6,974: 36. 9.
727: 47. 6. 658: 31. 6.
2,617: 20. 11. 2,368: 7. 6.
2,481,198: 4. 10. 2,648,738: 10. 2.
Transport:
nar af Snefringe härad, å 3,340 R:dr,
dito dito af 267 R:dr 4 sk. 7 rst. för
dito, och 133 R:dr 28 sk. 10 rst. för år
1866,
till dito i dito af kärr och myrängar, tillhörande
byarne Nesselsta, Holm, Myrkarby,
Kättbo, och Nickbo inom Hvittinge
socken af Thorstuna härad, å 1,045
R:dr 16 sk., dito dito af 83 R:dr 22 sk.
5 rst. för dito, och 41 R:dr 35 sk. 2 rst,
för dito,
» dito i aftappningen af Mursjön i WesterWåhla
socken af Norbergs bergslag, å
2,447 R:dr, dito dito af 195 R:dr 36 sk.
6 rst. för dito, och 97 R:dr 42 sk. 3 rst.
för dito,
» Sergeanten G. Eltström och Arrendatorn
Jan Jansson i Djupmyra, för utdilmingen
och aftappningen af Kolbäckssjön
samt kringliggande mossar å Arboga stads
södra skog, å 1,000 R:dr, emot årlig inbetalning
af 8 procent å hela lånesumman,
efter 1852 års slut under 14^ år
» deltagarne i upprensningen af Altuna å,
till förekommande af öfversvämningar inom
Simtuna, Frösthults, Thorstuna och
Hernevi socknar, emot dito dito efter
1857 års slut,
inom Westerås och Upsala län:
till deltagarne i ut dikning en af sanka ängar,
tillhörande byarne liönna, Rotbrunna och
Rogården samt Norrby inom Hernevi socken
af Åsunda härad, å 939 R:dr 24 sk.,
hvilket lån skall återbetalas genom erläggande
årligen jemte krono-utskylderne af
74 R:dr 14 sk. för åren 1852 med 1865,
och 37 R:dr 7 sk. för år 1866,
inom Storn Kopparbergs län:
till deltagarne i aftappningen af Granu- och
Ofversjöarne samt utdikningen af Wiganders
och Haraldsmyrerna inom Särna
socken, emot årlig inbetalning, efter 1857
års slut, af 8 procent å hela iånesumman,
» dito i utdikningen af Romsängsmyren inom
Stora Tuna socken, emot dito dito
efter 1861 års slut,
» dito i dito af Dalsjön, Igeltjern och Dal
-
2,481,198: 4. 10. 2,648,738: 10. 2
2,805: 28. 4. 2,538: 18. 8,
876: 19. 4. 792: 44. 11.
2,055: 23. 3. 1,859: 34. 9.
837: 5. 1. 769: 31. 2.
2,000: — — 2,000:
781: 37. 10. 707: 23. 10.
775: — - 775:
400: — — 400:
Transport:
3,491,729: 22. 8. 2,658,581: 19. 6
— 37 —
Transport:
ängsmyren inom Stora Tuna socken,
emot dito dito efter dito,
till deltagarne i sänkningen af Räjsjön inom
Rättviks socken, emot dito dito efter
1862 ärs slut,
inom Gefleborgs län:
till deltagarne i utdikningen af Baggbo-, Als-,
Lop- och Stormyrerna inom Ljusdals
socken i Norra Helsingland, emot dito
dito efter 1857 års slut af dito dito,. . .
» dito i dito af Gamsäters myr inom Bergsjö
socken i dito, emot dito dito dito . .
» numera aflidne Bruksegaren A. U. Björkman,
för sänkning af Gärsjön inom ÖsterFernebo
socken, emot dito dito efter 1859
års slut af dito dito,
» deltagarne i sänkningen af Ostanbräcksoch
Wijsjöarne inom Tuna socken och
Södra Helsingland, emot dito dito efter
1862 års slut af dito dito,
» dito i dito af Fäbodetjern i Söderala socken,
emot dito dito dito,
inom Westerbottens län:
till Bruksegarne O. Forssell och E. Häggström,
för utdikningen af Svartbergs- och
Nybruksmyrerna i Säfvars socken, å 1,500
R:dr; hvilket lån skall återbetalas genom
erläggande årligen jemte krono-utskylderne
af 75 R:dr för åren 1850 med 1879,
och 74 K:dr 44 sk. 3 rst. för år 1880,
» sedermera aflidne Postmästaren A. Wall,
för sänkningen af Degersjön och Lillsjön
i Nysätra socken, emot inbetalning af 5
procent årligen å lånets ursprungliga belopp,
1,800 R:dr, dervid 3 procents ränta
beräknas för kapital-återstoden,....
» f. d. Expeditions-fogdcn C. J. Al oritz, för
utdikningen af sjön Ökvattnet i Skellefteå
socken, å 2,200 R:dr; hvilket lån skall,
jemte 3 procents ränta, under 10 års
tid, från och med år 1851, återbetalas
med en tiondedel årligen,
» deltagarne i sänkningen af Kroksjön i
Bygdeå socken, emot årlig inbetalning efter
1861 års slut af 8 procent å hela
lånesumman,
2,491,729: 22. 8. 2,658,581: 19. 6.
960: — — 960:
250:
13,800: — — 13,800: — —
2,000: — — 2,000:
4,200: — — 4,200:
4,160:
320:
1,799: 44. 3. 1,724: 44. 3.
1,574: 46. 7. 1,539: 13: 9.
1,001: 16. 2. 801: 34. 1.
1,680: — — 1,680:
Transport: 2,518,745: 32. 8. 2,690,017: 15. 7.
— 38
Transport:
till deltagarne i utdikningen af Qvarnmyren,
Aljälsmyren och Tattarsmoranmom Tväråmarks
bys område i Säfvars socken, dito
dito efter 1862 års slut,
inom Norrbottens län:
till deltagarne i utdilmingen af det vid Niemiesels
by i Råneå socken belägna Westi träsk,
dito dito dito
» dito i dito af Teurajervi: Lombolo m. fl.
sjöar inom Öfver Kalix socken, dito dito
efter 1862 års slut,
= 533,564: 8. 9. 598,748: 10. 2. =
= 2,518,745: 32. 8. 2,696,321: 15. 7. =
JFordringar. grundade på
lii hets Ständers särskildt
meddelade beslut och
stad g anti en:
hos Hjelmare kanal- och slussverks-bolag,
motsvarande beloppet af den för nämnde
kanal- och slussverk afsatta reparationsfond,
bestående ursprungligen af en i bolagets
fasta egendomar Stora Wallby och
Oppeby intecknad skuldförbindelse å 15,000
R:dr; hvilken fond årligen tillväxer med
5 procent å det belopp, densamma vid
årets början utgjorde,
Allmän bevillning för år 1856, upptagen till
det i <Jå gällande, 1854 års, bevillningsförordning
beräknade
belopp, . . . Il:dr 1,150,000: — —
efter afdrag afhvad
häraf, utöfver de af
Riksgälds-kontoret
med 2,428 R:dr21
sk. 8 rst. ersatta
taxerings-och uppbörds-kostnader
inom
Stockholms
stad, under samma
års lopp influtit,
eller  » 46,360: 18. 3.
Allmän bevillning för
år 1857, enligt dito, » 1,150,000:
efter dito, utöfver
dito 2,556 R:dr 47
sk. 2 rst. dito,. . » 25,095:38. 2.
Transport:
2,518,745:32. 8. 2,690,017:15. 7.
— — — 500:
— — — 604:
— 5,200:
34,380: 13. 5. 36,099: 14. 1 .
1,103,639: 29. 9. — —
— — — 1,124,904: 9. 10.
3,656,765:27. 10. 3,857,324: 39. 6.
— 39
Transport:
Köpeskillingen för den vid Regeringsgatan här
i hufvudstaden belägna och af Kronan försålda
s. k. Uu/bageri-egendomen
= 1,154,686: 27. 2. 1,177,670: 7. 11. =
Måreelitiv-fordringar:
för det begagnade beloppet af kreditivet å
150,000 R:dr till ulldiskont fondens förstärkande,
emot 3 procents årlig ränta,
» dito af det räntefria kreditivet å 100,000
R:dr till underlättande af Arméens ac
kords-reglering
„
» oersatta beloppet af år 1853 lyftade me
del utaf det vid 1850 och 1851 års
riksdag å Riksgälds-kontoret anvisade mindre
kreditiv
(Afskrifvet på grund af Rikets Ständers
beslut vid nästlidne riksdag.)
» det vid förstnämnde riksdag beviljade och
under år 1853 lyftade kreditiv för de genom
posl-skjutslegans ytterligare förhöjning
Postverket förorsakade kostnader
(Afskrifvet på grund af dito dito.)
» det vid 1853 och 1854 års riksdag beviljade
och under åren 1854—1856 utbetalda
kreditiv till upprätthållande af
rikets neutralitet
(Fördt inom linien, enligt dito dito.)
» lyftade beloppet af det vid samma eller
1853 och 1854 års riksdag anvisade kreditiv
för rikets försvar, 2,000,000 R:dr,
(Fördt inom linien, enligt dito dito.)
» lyftade beloppet af det vid meranämnde riksdag
beviljade kreditiv å 50,000 R:dr, för
Sveriges deltagande i 1855 års allmänna
konst- och industri-exposition i Paris
» dito af vid 1856—1858 års riksdag anvisade
dito å 33,333 R:dr 16 sk., för
dito i tillämnad exposition af kreatur och
landtmannaprodukter i dito
= 4,557,562: 35. — 118,132: 8. — =
Fordringar för oredovisade
förskott:
för förskott till inlösen för Statens räkning af
den i sådant afseende aflemnade enkla
3,656,765: 27. 10. 3,857,324: 39. 6.
16,666: 32. — 16,666: 32.
58,410: — — 67,670: —
14,716: 32. — 3,200:
624,769: 19. — — — —
13,000: — — —
2,500,000: — — —
1,300,000: — — —
46,666: 32. — 46,666: 32. —
— — — 595: 24. —
Transport:
8,230,994: 46. 10. 3,992,123: 31. 6.
— 40 —
Transport: 8,230,994: 46. 10.
bränvinsbrännings-redskap utaf koppar eller malm 86,434: 31. 4.
(Af det år 1855 utbetalda beloppet, 246,434 R:dr 31
sk. 4r., ersattes genom Kongl. Stats-kontoret 160,000
R:dr under påföljande år samt sedermera under år
1858 R:mt 39,654:96, eller R:ko 26.436:30. 9.)
för förskjutne kostnader för innevarande riksdag . . . 47,692: 27. 6.
» oredovisadt förskott till kostnader för Justitieombudsmannens
embetsresor
—
» dito till dito vid Rikets Ständers hus  320: 13. 5.
» dito till dito vid kor t stämpling en  27: 47. —
» dito till dito vid tidningsstämplingen  939:46.11.
» dito till dito kontors- oeh rättegångs-expenser vid
Riksgälds-kontoret
—
= 135,415: 22. 2. 460,931: 21. 8. =
Fordran för till jernvägs-anläggningar förskjutne medel;
sedermera ersatt, enligt år 1858 upprättad
liqvid,
4,599,111: 5. 4.
= 4,599,111: 5. 4. 4,108,955: 26. 8. =
Tills vidure förräntade medels
a) genom uppköpte obligationer:
Skånska Hypotheksföreningens,
med
procents ränta, 965,500:  28,000:
Östgötha Hypotheks-förenings,
med 4 proc. dito,. 9,100:  —
Smålands och Hallands
Hypotheksförenings,
med 4
procents dito,. . . 174,902:  —
med A\ proc. dito 652,750:  28,500:
Götheborgs Hypotheks-för
enings,
med 4 proc. dito, 536,263:  —
Wermlands Hypotheks-för
enings,
med 4 proc. ränta, 203,112:  —
med A\ proc. dito, 100,300:  —
Målar e-provinser nas
Hypotheks-för enings,
med 4 proc. ränta, 512,026: 32.— 303: 16. —
R:dr 3,153,953:32.— 56,803: 16. —
b) genom lån till åtskilliga
Verk och
Inrättningar samt
enskilde, emot hy
-
3,992,123:31. 6.
86,434:31. 4.
372,834: 39. 10.
200:
168: 11. 3.
6:38. —
399: 18. 5.
887: 26. 10.
4,108,955:26. 8.
Transport: 3,153,953:32.—
56,803: 16. — 12,965,521: 26. 4. 8,562,010: 31. 10.
— 41 —
Transport; 3,153,953: 32. — 56,803:16.- 12,965,521:26.4. 8,562,010:31.10.
po t liek af obligationer
eller andra säkerhets-handlingar
saint 5 procent
ränta,  330,000:  2,245,866, 32. — 3,483,953:32.— 2,302,670:
ituntefordringar ? hvaraf för tillsvidare förräntade
medel: vid 1856 års slut 41,262: 17. 4.,
och vid 1857 års slut 26,315: 7. 7  64,074: — 1. 55,776:37. 1.
Montoni Isehållning s
å Riksgälds-kontorets räkning M 1 i Rikets Ständers
Bank (för Kontorets inkomster och utgifter). . . . 550,453:39. 9. 209,751:31. 9.
Smosh linien upptagne tillgångars
vid vid
1856 års slut. 1857 års slut.
Rikets St änders hus,
beräknadt efter den
derför af Riksgäldskontoret
betalda
köpesumma, . . . 33,000: — — 33,000: -
(Det bokförda värdet
häraf är upptaget
inom linien, enligt
Rikets Ständers beslut
vid 1840 oell
1841 års riksdag.)
Riksgälds-kontorets
egendom, f. d. Hessensteinska
huset
kallad,  60,000:  60,000:
(Dito dito„enligtdito
vid 1856— 1858års
dito.)
Det oersatta förlagskapitalet
till bedrifvande
af lånerörelse
vid f. d. General-assistans
kontoret
38,482: 5. 4. 38,482: 5. 4
(Fördt inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840
och 1841 års riksdag.
)
_____
Transport: 13f,482: 5. 4. 131,482: 5. 4. 17,064,003: 2. 2. 11,130,209:4.8.
6
— 42 —
Transport: 131,482: ». 4. 131,482: 5. 4. 17,064,003:2.2. I I, 130, .09: 4. 8.
Oersatta beloppet af
det såsom kreditiv
beviljade och under
åren 1833 och 1835
utanordnade anslag
för en vattenledning
till Carlskrona
79,233:44 5. 79,233:44. 5.
Förskottsvis under
åren 1847 med
1856 utbetalda medel
till bestridande
af kostnaderna för
kolonien S:t Barthelernys
förvaltning,
under förbehåll
af den framtida
godtgörelse,
som genom koloniens
ökade afkastning
eller afträdande
till någon främmande
makt, lian
erhållas,  110,233:23. 1. 125,858:12. 8.
Het vid 1853 och
1854 års riksdag
beviljade kreditiv
för neutralitetens
upprätthållande . — —
2 500,000:
(Fördt inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid nästlidne
riksdag.)
Lyftade beloppet af
det vid samma eller
nästföregående riksdag
anvisade kreditiv
för rikets
försvar
1,500,000:
(Dito, enligtditodito.)
Suna 320,949: 24.10. 4,336,574:14. 5.
Summa R:ko U:dr 17,0643)03: 2. 2. 1 1,130,209: 4. 8.
— 43 —
Vid jemförelse emellan de i förestående uppgifter omfdrmälde skulders och tillgångars
sammanlagda belopp, visar sig, att tillgångarnes öfverskott,
hvilket vid 1857 års slut utgjorde B:ko R:dr 7,418,382: 19: 5.
under år 1857 minskats med  » » 3,856,019: 25. 7.
så att det belopp, hvarmed tiilgångarne vid sistlidet års slut
öfverstego skulderne, utgjorde blott
B:ko R:dr 3,562,362: 41. 10.
Men om härvid tages i betraktande, att af de vid 1856 års slut utbalanserade fordringar,
på grund af Ilikets sednast församlade Ständers beslut, blifvit i sistlidet års räkenskaper
afskrifne åtskilliga summor, hvilka, enligt kapitalräkningen i 1857 års hufvudbok, uppgå
till icke mindre än 9,479,545 ll:dr 40 sk. 10 r:st, så har i sjelfva verket Riksgäldskoutorets
ställning under sistlidne år betydligen förbättrats. Ty, äfven om från kapital
öfverskottet
R:dr 3,562,362: 41. 10.
afdrages beloppet af de fordringar, sorn torde komma att utur
räkenskaperne afskrifva» sedan behörige redovisningar derför
blifvit afgifne och godkände och hvilka fordringar beräknats
uppgå till  » 421,758: 46. 4.
så återstod dock vid 1857 års slut ett verkligt kapital-öfver
skott
af  B.-ko R:dr 3,140,603: 43. 6.
oberäknadt den summa af 1,924,225 R:dr 3 sk. 5 r:st, som Riksgälds-kontoret från Kongl.
Stats-kontoret fått uppbära i afräkning å blifvande liqvid om 1856 års öfverskotter och besparingar,
men hvilken summa, i afvaktan å en sådan liqvid, vid sistlidet års slut balanserades
bland Kontorets skulder.
Förutom ofvanstående, från nu granskade räkenskaper hemtade, uppgifter angående
Riksgälds-kontorels skulder samt fordringar och öfrige tillgångar, hafva Revisorerne ansett
sig böra meddela några, på Kommissariatets sednast afgifna halfårs-berättelse grundade
och af Fullmäktige meddelade upplysningar rörande dessa skulders och tillgångars belopp
vid slutet af Juni månad innevarande år:
Enligt åberopade berättelse uppgingo Riksgälds-kontorets skulder
vid nyssnämnde tid till  R:mt R:dr 15,248,272: 5.
hvaraf de räntebärande skulderne utgjorde R:dr 4,775,098: 87.
derå upplupne räntor, förslagsvis,  » 115,342: 69.
deponerade undsättningsmedel  » 1,343,731: 66.
årets anslag till Hans Maj:t Konungen . . » 300,000": —
till utgående från Riksgälds-kontoret under
nedannämnde riksdagar beviljade och
i detta verks räkenskaper upptagna,
men den 30 sistlidne Juni ännu inne
stående
anslagssummor  » 5,215,284: 2.
nemligen: beviljade vid 1840 och 1841 års
riksdag R:dr 257,012: 95.
vid 1844 och 1845 års
dito  « 26,380: 95.
Transport: R:dr 283,393: 90. R:dr 11,749,457: 24. R:mt R:dr 15,248,272: 5.
Forti ilandet
emellan
Riksgäldskontorets
skulder ock
tillgångar.
Skuldernes
och
tillgångarnes
belopp
den 30 Juni
1858.
— 44 —
Riksgälds-kontorets
inkomster
och utgifter
under år
1857.
Transport: R:dr 283,393: 90. R:dr 11,749,457: 24. R:mt R:dr 15,248,272: 5.
vid 1847 och 1848 års
dito  » 3,350: —
vid 1850 och 1851 års
• dito  » 36,950: —
vid 1853 och 1854 års
dito : . . » 434,405: 44.
vid 1856 och 1858 års
dito  » 4,077,401: 68.
för folkundervisningens
befrämjande, med
inberäkning af fonden
för folkskolelärares
pensionering,. » 379,783: —
Runt 5,215,284: 2.
Utaf det belopp, Riksgälds-kontoret i afräkning
å blifvande öfverskotta' på Statsverkets
inkomster uppburit  » 3,386,337: 61.
Öfrige räntefria skulder  » 112,477: 20.
7l:mt 15,248,272: 5.
Deremot skulle Riksgälds-kontorets fordringar och öfriga tillgångar vid samina tid
utgöra Runt R:dr 15,674,274: 74.
nemligen:
räntebärande fordringar R:dr 7,873,708: 82.
hvaraf tillsvidare förräntade medel genom
dels uppköpta dels belånade Hypotheksförenings
obligationer R:dr 4,765,505: —
å dessa fordringar förslagsvis beräknade
räntor  »
fordringar, som framdeles, efter viss tids
förlopp, blifva räntebärande,  »
dito, utan ränta,  »
Ränte- och amortissemenfs-fonden för statslånet
M 1
»
Riksgälds-kontorets, å Banko-räkningen M
1 innestående, kontanta behållning . . »
Runt. 15,674,274: 74.
Tillgångarne skulle således vid nämnde tidpunkt öfverstiga skub
derne
med endast Bunt R:dr 426,002: 69.
107,821:
13.
3,574,704:
50.
3,743,588:
54.
13,986:
49.
360,465:
26.
Med hänvisning till de närmare uppgifter om Riksgälds-kontorets .samtlige inkomster
och utgifter under år 1857, som innefattas uti bilagde ursamma års räkenskaper sammandragne
tabell, (Bil. Litt. A.) hafva Revisorerne, för att underlätta jemförelsen emellan inkomsternas
och utgifternas belopp under sistlidet år, ansett sig böra meddela nedanstående summariska
upplysningar angående beloppet af de medel, som under samma år till Riksgälds-kontoret
— 45 —
influtit och derifrån utbetalts; varande i denna uppgift alla så väl inkomster som utgifter
sammanförda under vissa kathegorier, på sätt vid meddelandet af enahanda uppgifter i flera
förut afgifne revisions berättelser iakttagits.
itiksgtiiiis-kontorels inkomster:
under
år 1857.
Allmän bevillning samt kort- och tidningsstämpel-afgifter, jemte ob
servations-medel
1,473,621: C. 5.
Skatte-köpeskillingar och ekeskogslösen  22,729: 14. 10.
Kapital-afbetalningar och räntor å de för vissa föremål eller under
längre tid beviljade lån
133,046: 1. 2.
Återbetalningar af lyftade kreditiv-medel samt räntor derå  72,737: 2. 5.
Dito af tills vidare förräntade medel, jemte härå upplupna och godt
gjorde
räntor,  2,977,003: 26. 9.
Emot Riksgälds-kontorets obligationer upplånte medel  1,734: 47. 6.
i förskott å blifvande liqvider mellan Stats- och Riksgälds-verken ytterligare
levererade  1,166,666: 32. —
Enligt Rikets Ständers beslut, till Riksgälds-kontoret, för dess utgifters
bestridande, öfverlemnade särskilda tillgångar  3,357,514: 30. 5.
Tillfälliga inkomster  418: 24. 7.
Lyftade medel å krediti vet i Rikets Ständers Bank, efter afdrag af
hvad derå blifvit inbetaldt, ■ • ■ 1,200,000: — —
Summa B:ko R:dr 10,405,471: 42. 1
Utgifter:
Ärliga anslaget till Hans Maj:t Konungen  200,000: — —
Extra statsregleringen vid 1844 och 1845 års riksdag tillhörande anslagssummor
700:
Dito vid 1847 och 1848 års dito dito  1,266: 32-
Dito » 1850 och 1851 » dito dito
18,726: 12. 6.
Dito » 1853 och 1854 » dito dito  1,395,451: 2. 3.
Dito » 1856 och 1858 » dito dito  505,770: —. 9.
Utaf anslagen till folkundervisningens befrämjande  48,660: — —
Lyftade kreditivsummor  268,265: 24.
För vissa bestämda föremål beviljade låneunderstöd  283,527: 16. —
Kapital-afbetalningar och räntor å Riksgälds-kontorets skulder .... 540,468: 6. 7.
Återlevererade äldre depositions- och undsättningsmedel  74,201: 32. —
Tills vidare förräntade medel
2,645,866: 32.
Kostnader lör riksdagar och statsrevisioner samt aflöning och expenser
för Justitie-ombudsmannen och hans Expedition  339,028: 6. 8.
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt pensioner m. m  58,591: 37. 6.
llestitutioner samt fromma stiftelsers andelar uti kortstämpel-afgiften 28,019: 34. 6.
Kostnader för reparationer af Riksgälds-kontorets hus  750:
För jernvägs-anläggningarne utbetalde medel . . . . 4,336,881: 5. 4.
Summa B:ko R:dr 10,746,174: 2. 1.
Eiksgiilds-koutorets
inkomster
oell utgifter
under första
hälften af
år 1858.
— 46 —
Förenämnde utgiftssumma .
öfversteg alltså inkomst-beloppet
Kontanta behållningen å Banko-räkningen M 1, som vid
1857 års början uppgick till
minskades således under året med
mäktiges ofvan åberopade berättelse, uppgått till
hvaraf bevillningsmedel samt kort- och tidningsstämplings-afgifter
jemte observa
-
10,746,174
2.
1.
10,405,471
42.
1.
B:ko
R:dr 340,702
8.
—
B: ko
R:dr 550,453:
39.
9.
» 340,702:
8.
—
B: ko
R:dr 209,751:
31.
9.
rsta, hälft hafva, enligt
Full-
R:
mt R:dr 6,374
059:
6.
Skatte-köpeskillingar och ekeskogslösen . .
Kapital- och ränte-inbetalningar å utgifne
lån
Återbetalning af lyftade kreditivmedel jemte
ränta derå
Dito af tills vidare förräntade medel samt
upplupne räntor
Emot Riksgälds-kontorets obligationer upp
lånta
medel
Äterlevereringar å förskott, meddelade utaf
Riksgälds-kontoret  »
Ytterligare levererade förskott å blifvande
liqvider mellan Stats- och Riksgälds
verken
Enligt Rikets Ständers beslut till Riksgäldskontoret
öfverlemnade medel
Godtgörelse å de till jernvägs-anläggningarne
förskjutne belopp  »
R:dr
2,169,573:
92.
»
9,154:
89.
»
124,661:
60.
»
148,180:
98.
»
1,827,155:
66.
»
44,179:
58.
40,331:
28.
»
500,000:
—
»
10,821:
15.
»
1,500,000:
—
Summa R:mt 6,374,059: 6.
Riksgälds-kontorets utgifter under nämnde halfår hafva deremot
utgjort :  R;mt R:dr 6,328,221: 29.
nemligen:
vid 1844 och 1845 års riksdag beviljade
statsbidrag R:dr 18,036: 31.
vid 1847 och 1848 års dito dito  » 500: —
vid 1850 och 1851 års dito dito  » 19,243: 58:
vid 1853 och 1854 års dito dito  » 312,231: 75.
vid 1856 och 1858 års dito dito  » 2,197,071: 22.
Anslag till folkundervisningens befrämjande,
riksdags- och revisions-kostnader samt
Transport: R:dr 2,547,082: 86.
— 47 —
Transport: R:dr
aflöning och expenser för Justitie-ombudsmannen
och hans Expedition ... »
Lyftade medel å kreditivet tili fårskötselns
och ullproduktionens understödjande . . s
Kapital-afbetalningar och räntor å Kontorets
skulder  »
Tills vidare förräntade medel
Förvaltnings- och uppbörds-kostnader samt
pensioner m. m
Fromma stiftelsers andelar i 1857 års kort
stämpel-afgift
För jernvägs-anläggningar ytterligare förskjutne
medel
Skillnaden emellan hvad å kreditivet i Rikets
Ständers Bank under halfåret lyftats
och hvad derå blifvit inbetaldt . . » 1,350,000: —
2,547,082:
86.
133,787:
91.
1,020:
—
15,403:
13.
1,170,000:
—
55,408:
12.
37,287:
97.
1,018,231:
30.
Summa R:mt 6,328,221: 29.
Åf den särskilda redogörelsen för de till jernvägs-nnläggningarne anvisade eller
upplånte samt utgifna medel hafva Revisorerne inhemtat, att skulderne, i följd af de för
nämnde anläggningar gjorde utbetalningar, vid 1856 års slut upp
gingo
till. .
B:ko R:dr 4,789,357: 5. 4.
hvaraf skulden för utgifne fonderade statsobligationer
utgjorde R:dr 190,246: — -r
samt
skulden till Riksgälds-kontoret för
förskjutne medel uppgick till .... » 4,599,111: 5. 4.
B:ko 4,789,357: 5. 4.
Tillgängarne utgjorde deremot vid samma tid endast.... B:ko R:dr 843,287: 3. 7.
bestående
dels af fordringar för meddelade lån för följande jernvägs-anläggningar,
nemligen:
emellan Fahlun och Gefle lt:dr 640,000: — —
» Norra Barken och Wessman
» Kärrgrufvan till sjön Amän
ningen
inom Norbergs
bergslag
dels af uppköpte Hypotheks-förenings obligationer
för ränte-och amortissements
fondens
räkning
dels kontant innestående å Banko-räkning
m 2
R:dr 843,287: 3. 7.
88,888: 42. 8.
100,774: 3. 7.
4,512: 18. —
9,111: 35. —
Särskild redogörel
se för de
till jernvägsauläggningar
anvisade
eller upplånte
samt utgime
medel.
Skulderna öfverstego alltså tillgängarne med
R:dr 3,946,070: 1. 9.
Summa 6:ko R:dr 4,789,357: 5. 4.
— 48 —
Under år 1857 har i afseende på dessa skuld- och fordrings-postcr den förändring egt
rum, att skulderna minskats från nyssnämnda belopp, 4,789,357: 5. 4., till 4,299,623:26. 8,
deraf obligations-skulden utgjorde i
kapital och ränta  190,668: — —
samt skulden till Riksgälds-kontoret 4,108,955:26. 8.
R:ko R:dr 4,299,623:26. 8.
Då Riksgälds-kontoret för bestridande af utgifterne till jernvägs-anläggningarne under
år 1857 förskjutit icke mindre än  4,327,777: 37. 4.
samt dess fordran för förut lemnade förskotter utgjorde  4,599,lil: 5. 4.
skulle väl skulden till Riksgälds-kontoret för dylika förskotter vid 1857
års slut hafva utgjort - B:ko 8,926,888: 42. 8.
men som afskrifning, till följd af Rikets sednast församlade Ständers
beslut, egt rum till så stort belopp utaf de vid 1853—-1854 års
riksdag för jernvägs-anläggningarne anvisade 5,000,000 R:dr, som icke
genom upplåning anskaffats, eller  4,817,933: 16. —
har skulden till Riksgälds-kontoret vid 1857 års slut utbalanserats med
endast ofvanstående  B:ko 4,108,955: 26. 8.
Tillgängarne hafva deremot under år 1857 undergått den förändring, att fordringarne
för lånen till jern väga rne emellan Fahlun ock Gefle samt emellan sjöarne Norra Barken och
\\ ressman ökats med hvad under året blifvit å dessa lån ytterligare utgifvet, nemligen för
dep förra vägen från 640,000 R:dr tili
960,000: — —
och för den sednare från 88,888 R:dr 42 sk. 8 rst till ; • ■ • 133,333: 16. —
hvaremot lånet för fullbordande af jernvägen från Kärrgrufvan till sjön Amän
ningen
genom skedd inbetalning minskats till  99,767:41. 4.
I öfrigt utgjordes tillgängarne vid 1857 års slut af inköpte räntebärande
obligationer till ett belopp af  6,932: 22. 9.
samt kontant å räkningen M 2 innestående  12,431:30. 10.
så att samtlige tillgängarne vid sistnämnde tid bestego sig till  1,212,465: 14. 11.
hvadan skulderna vid sistlidet års slut öfverstego tillgängarne med .... 3,087,158: 11. 9.
Summa B:ko 4,299,623:26. 8.
Under första hälften af innevarande år har, i följd af Rikets Ständers beslut, till kapital-räkningen
i Riksgälds-kontorets egentliga hufvudbok öfverförts icke blott ofvannämde
fordringar för lånen till jernvägs-anläggningarne emellan Fahlun och Gefle, emellan Norra
Barken och Wessman samt emellan Kärrgrufvan och sjön Amänningen, utan ock de tillökade
fordringar, som genom ytterligare utbetalningar dels till desse, dels tili andre jernvägs-anläggningar
under samma tid egt rum, hvarigenom desse fordringar helt och hållet
utgått ur den särskilda redovisningen, likasom ock till Riksgälds-kontorets hufvudbok öfverförts
skulder för upplånta medel mot fonderade Stats-obiigationer samt godtgjorts de utaf
Riksgälds-kontoret för jernvägs-anläggningarne förskjutne medel, så att den särskilda redovisningen
numera kommer att omfatta blott de till föijd af Rikets sednast församlade Ständers
beslut för Statens jern vägs-byggnader upplånta och utbetalda medel.
Enligt de för första hälften af innevarande år uppgjorde räkenskaps-utdrag, som bilögats
Kommissariatets sednast afgifne halfårs-berättelse, utgjorde behållningen å IIanko-råkningen
M 2 vid årets början : R:mt 18,647: 46.
och hafva inkomsterne å samma räkning uppgått till följande belopp,
nemligen:
— 49 •*-
Transport: 18,647: 46.
Genom försäljning af vexlar, i följd af det innevarande
år afslutade utländska statslån, . . R:dr 11,483,229: 27.
Ränta å äldre amortissements-fonden tillhörande
obligationer  » 27: —
Kapital-inbetalningar å utlånte medel
» 87,500: —
Räntor å dito ......'
» 6,472: 36. » 11,577,228: 63.
Tillhopa
Runt
11,595,876:
9.
Deremot hafva ut gifte me under nämnde halfår varit följande:
Å anslaget för fortsättning af Statens jernvägs-byggnader
R-dr
5,835,000:
—
Å det för jernbanan emellan Fahlun och Gefle vid 1853—1854 års
riksdag beviljade lån
>J
480,000:
•—
Å det för samma jernväg vid sistförllutne riksdag beviljade ytterligare lån
»
150,000:
—-
Det vid sistnämnde riksdag beviljade ytterligare lån för jernvägen emel-
lan sjöarne Norra Barken och Wessman
))
200,000:
—
Omkostnader och för upplåningen . . -
»
5,651:
43.
Inköp af Hypotheks-förenings obligationer för äldre amortissements-
fondens räkning
»
3,020:
25.
Utbetalde räntor å de Svenska fonderade stats-obligationerna
V)
6,053:
—
Tillsvidare förräntade medel
»
4,295,500:
—
Från Banko-räkningen,?!? 2 till räkningen M 1 öfver-
förda medel  1,500,000: —
efter afdrag af till räkningen M 2 återförde  1,010,000: —
T)
490,000:
—
tillhopa
R:dr
11,465,224:
68.
Och utgjorde behållningen å ifrågavarande räkning den 30 sisth Juni
»
130,651:
41.
Summa R:mt 11,595,876:
9.
Efter iakttagande af ofvanomförmälde öfverföring till Riksgälds-kontorets hufvudbok, visade
sig skulderna i den särskilda redogörelsen den 30 sistlidne Juni uppgå till ett samman
räknadt
belopp af R:mt 11,492.044: 5.
hvaraf största delen eller 11,489,844 R:dr 58 öite utgjordes af den beräknade skulden, i
följd af hvad som blifvit indraget å det utländska statslånet.
Tillgångarne utgjordes deremot af fordringar för tills
vidare utlånte medel  2,333,500: —
samt kontakt å Banko-räkningen M 2 innestående
130.651:41. 2,464,151: 41.
hvadan skulderne den 30 sistlidne Juni öfverstego tillgångarne med  9,027,892: 64.
Summa R:mt 11,492,044: 5.
Härvid bör dock erinras, att skulden i följd af det utländska statslånet här icke blifvit
upptagen till sitt verkliga belopp i utländskt myntslag, enär något fullständigt bokslut icke
förr än efter årets slut kommer att uppgöras.
7
— 50 —
Utredning af
allmänna bevillmngens
ärliga
belopp.
Till fortsättande af de i föregående revisions-berättelser om Riksgäldskontoret med*
delade utredningar angående beloppet af hvad den tili nämnde Kontor influtna allmänna bevillning
för hvart och ett af nästföregående åren utgjort, få Revisorerne meddela följande
uppgift å de bevillningsmedel, som tili Riksgäldskontoret ingått efter den tid, till hvilken
nämnde utredning uti sist algifne berättelse, sid. 52 och 53, sträcker sig, eller efter slutet af
1857 års 3:dje qvartal, hvilken uppgift tillika utvisar det behållna öfverskott, som denna
stats-inkomst för hvarje år Iemnat utöfver dess i bevillnings-förordningarne beräknade årliga
belopp.
Utaf allmänna bevillningen för år 1854 hade före slutet af 1857 års 3:dje qvartal levererats
ett belopp af B:ko R:dr 2,061,355: 32.
Läggas härtill de bevillnings-medel, som till Riksgäldskontoret
under samma års 4:de qvartal influtit för ej mindre 1854
än föregående år .
. » » 78: 9. 9.
så uppkommer en summa af B:ko R:dr 2,061,433:41. 9.
hvilken öfverskjuter hvad i 1851 års bevillnings-fÖrordning för
år 1854 förslagsvis beräknats  » » '1,900,000: — —■
med B:ko li:dr 161,433: 41. 9.
Den före slutet af 3:dje qvartalet 1857 till Riksgäldskontoret
influtna allmänna bevillning för år 1855 uppgick, enligt
i förra revisions-berättelsen verkställd utredning, till .... » » 1,303,339: 1. 7.
Derefter hafva för sistnämnde år ytterligare levererats:
under 1857 års 4:de qvartal B:ko 134:23.10.
och under de 3:ne första qvartalerne 1858,
med tillägg af restantier för föregående
åren, R:mt R;dr 1,662:84 öre, eller , » 1,108:26.11. 1,243: 2. 9.
eller tillsammans  R:dr 1,304,582: 4. 4.
överskjutande 1855 års bevillnings-summa  » 1,150,000: *
med B:ko l!:dr 154,582: 4. 4.
Utöfver det i nyssnämnde revisions-berättelse uppgifna, fope den 30 September 1857
Riksgäldskontoret tillgodokomna belopp utaf allmänna bevillningen för.
år 1856
1,386,504:32.11.
har detta verk af samma års bevillning uppburit:
under de 3:ne sista månaderne af år 1857 B:ko 5,533: 41, 5.
samt under Januari med September månader 1858
R:mt 12,425 R:dr 89 öre, eller  » 8,283:44. 6. 13,817:37.11.
~~ tillhopa 1,400,322: 22. 10.
Öfverskottet å den för år 1856 påräknade bevillnings-summa  1,150,000: — —-
utgör alltså B:ko R:dr 250,322: 22. 10.
Efter afdrag af hvad till godtgörande af kostnaderna för bevillningens uttaxering i Stockholms
stad blifvit från Riksgäldskontoret utbetaldt, men med tillägg af influtne arfs- och
testaments-bevillnings-afgifter, har Kontoret såsom allmän bevillning för år 1857 uppburit:
— 51 —
linder samma år :  B:ko 25,095:38. 2.
och under 1858 års tre första qvartaler. R:dr ILmt 2,111,972:12.
eller  » 1,407,981:19.10.
hvadan summan häraf  1,433,077: 10. —
redan öfversliger den i bevillnings-förordningen för ifrågavarande
år kalkylerade summa -  1,150,000: — —
med B:ko R:dr 283,077: 10.
Som någon inbetalning å aflidne Landt-ränimästarne i Östergöthlands och Wester-Norrlands
län M. follins och E. G. Harlins proprie-balanser icke efter sednaste stats-revision
ägt rum, upptagas dessa balanser i räkenskaperne lortfarande till deras i förut a/gi(na revisions-berättelser
omförmälde belopp.
Vid den nu verkställda granskningen af Riksgälds-kontorets hufvudbok för år 1857 äfvensom
af den för samma år upprättade serskilda redogörelse för de lill jernvägsanläggningarne
anvisade eller upplänta sami utgifne medel, har någon anmärkning icke förekommit,
utan få Revisorerne vitsorda, att dessa i Riksgälds-kontorets Revisions-kontor förut
utan anmärkning granskade räkenskaper äro förda med ordentlighet och noggranhet.
Likaså hafva de uti förenämnde räkenskaper upptagne inkomster och utgifter befunnits
behörigen verificerade; och har den af Rikets sednast församlade Ständer meddelade föreskrift
derom, att Fullmäktiges anordningar hädanefter skola ingå till och förvaras bland de
till hufvudböckerna hörande verifikationer blifvit behörigen iakttagen.
Någon anmärkning från Revisorernes sida har icke eller förekommit vid den i sammanhang
med hufvudbokens granskning anställde jemförelsen emellan der befintlige sammandrag
öfver Landt-ränteriernas levereringar och samma Ränteriers månadsförslag, äfvensom de
från vederbörande Lands-kontor inkomna summariska räkningar.
Det från trycket utgifna och med allmänna tidningarne utdelade utdrag af Riksgäldskontorets
räkenskaper för sistlidet år har af Revisorerne blifvit genomgånget, dervid Revisorerne
funnit detta utdrag hafva samma uppställning, som i de sednaste revisions-berätteiserna
omförmälda räkenskaps-utdrag.
De, till följd af Rikets Ständers beslut, i Riksgälds-kontorets Boksluts-kontor förda serskilda
räkenskaper eller s. k. liggare, öjver de till återuppbyggande af städerne Norrköping,
Borås, Wenersborg, Wexiö och Amål, efter der inträfläde eldsvådor, från Riksgäldskontoret
utbekomna län samt öfver anslagen till väganlägningar och för vägförbättringar
eller sjösänkningar och andra valtenaftappnings-arbeten, äfvensom till folkundervisningens
befrämjande, hafva jemväl blifvit af Revisorerne granskade, dervid de verkställde och i sagde
räkenskaper afförda utbetalningar funnits öfverensstämmande med Riksgälds-kontorets
Landt-räntmästarne
M. Tollins
och E. G.
Harlins propriebalanser.
Granskningen
af Riksgäldskontorets
hufvudbok
m. m.
Tryckta utdraget
ur Riksgälds-kontorets
räkenskaper.
Liggarne öfver
byggnadslånen
samt anslagen
för väganläggningar
och vattenaf
tappningar.
m. m.
f. Glasmästaren
S. P. Dapgårds
skuld.
Riksgäl ds-kontorets
förvaltningskostnader.
Kostnader för
1853 ock 1854
ars riksdag.
Kostnader för
1856 och 1858
års riksdag.
reglemente jemte öfriga gällande föreskrifter Då staden Norrköpings byggnadslån under
sistlidet år blifvit till fullo betaldt, har den deröfver förde liggare jemväl med samma år
blifvit afslutad.
Någon förändring i afseende på Riksgälds-kontorets uti sednaste revisionsberättelse
om förmälde fordran hos f. Glasmästaren i Wenersborg S- P. Dafgård, har icke sedermera
inträffat, utan finnes samma fordran i räkenskaperna fortfarande balanserad.
Enligt Riksgälds-kontorets hufvudbok för sistlidet år hafva de till förvaltnings-kostnader
vid Riksgälds-kontoret hänförliga utgifter samt derifrån utgångna pensioner under samma år
uppgått till efterföljande belopp, nemligen:
Aflöning (Herrar Fullmäktiges honoraria deruti inberäknade)  31,037: 37. 4.
Resekostnads-ersättning till de utom Stockholm bosatte Fullmäktige . 153: 29. 4.
Arfvoden, gratifikationer och begrafningshjelp  900: — —
Ljuspenningar
1,390: — —
Pensioner  4,467: 5. —
Riksgälds-kontorets enke- och pupillkassa för år 1856 tillfällen lönebesparing
10: — —-
Postporto
201: 5. —
Expenser
. . . 3,643: 3. 10.
Summa R:ko R:dr 41,802: 32. 6.
Enligt den i sednaste revisionsberättelsen lemnade uppgift å sammanräknade beloppet
af de från Riksgälds-kontoret utbetalde kostnader för 1853 erch 1854 års riksdag, uppgingo
dessa kostnader i medlet af Oktober sistlidet år till R:dp 307,483: 22. 1.
Och hafva dels under November månad förlidet år, dels under Januari
månad innevarande år, utbetafts ytterligare  53: 32. —
så att summan af dessa kostnader uppgår till , , . . B:ko R;dr 307,537: ff j.
De till bestridande af kostnadcrne för 1856,1857 och 1858 ars riksdag, i egenskap af förskott,
anordnade summor hafva under den 30 sistlidne Juni blifvit redovisade uti en serskild
och i Riksgälds-kontorets Revisions-kontor utan anmärkning granskad redogörelse med samma
uppställning, som för enahanda redogörelser efter flera föregående riksdagar blifvit begagnad;
och hafva Fullmäktige under den 1 sistlidne Juli beslutat, att de sålunda redovisade ut
betalningarnes
sammanräknade belopp .
R:mt 677,394: 85.
bör uti innevarande års räkenskaper afföras.
Revisorerne, som granskat denna redogörelse med dertill hörande verifikationer, hafva
dervid icke funnit något att erinra, hvarken i afseende på utbetafningarnes behörighet eller
sättet för deras verificerande. I likhet med hvad vid föregående revisioner ägt runi, hafva
Revisorerne, till upplysning om de ifrågavarande kostnaderrtes belopp för hvarje Riks-stånd
eller Utskott, låtit deröfver upprätta härvid bilagde tabell (Bil. Lift. B.), hvilken upptager
— 53 —
alla intill sistlidne Juni månads slut för ifrågavarande riksdag af Riksgälds-kontoret bestridde
utgifter.
Vid jemförelse mellan dessa kostnader och utgiftssumman för 1853 och 1854 års riksdag,
hefmnes, att kostnaderna för sistförllutne riksdag, hvilka, såsom ofvan iir närnndt,
uppgå till R:mt 677,394: 85.
redan vid sistlidne Juni månads slut öfverstego föregående riksdags
kostnader, Ihko R:dr 307,5 7: 6. 1., elier
. » 461,305: 36.
med icke mindre än
R:mt ,216,089: 49.
Den af åtskillige innehafvare utaf Trollhätte slussverks lottsedlar emot Kongl. Maj:t
»eh Kronan anställde och uti sednaste revisions-berättelse omförmälde rättegång är ännu
beroende på Högsta Domstolens pröfning.
1 afseende på förhållandet med förbindelserna för de fordna Svenska statslånen i Brahant,
har, såvida af Fullmäktiges protokoller kunnat inhemtas, någon förändring icke efter
sednaste stats-revision inträffat.
Enligt hvad Itevisorerne erfarit, har Kongl. Svea Hofrätt under den 1 sistlidne Juli
meddelat dom uti den till Hofrätten återförviste rättegången angående den fordran, som
åtskillige personer, i uppgifven egenskap af framlidne Rådsförvandten i Stralsund Niklas
Baumanns arfvingar, påstått sig äga bos Kongl Majit och Kronan; och är målet till .högsta
instansen fullföljdt ej mindre af Kammar-Advokatfiskats-embetet, å Kongl. Maj:ts oell Kronans
vägnar, än ock af åtskillige bland arfvingarne.
Sedan 1856 års riks-hufvudbok blifvit afslutad, har den. på grund af samma hufvudbok,
upprättade liqvid emellan Stats- och Riltsgälds-verken, angående öfverskott en ä Statsverkets
inkomster samt besparingarne ä och bristerne uti förslagsanslagen för nämnde år,
i jslutet af sistlidne. Augusti månad blifvit från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfvérlemnad;
uti hvilken liqvid Riksgälds-kontoret godtgjorts för behållna öfverskotterne å
Stats-verkets inkomster med  D:ko R:dr 4,695,684: 9. —
samt för de å en del förslags-anslag uppkomne besparingar
till belopp af  »
18,806: 43- Vfi.
eller tillhopa B:ko H:<lr 4,714,491: 4. 6.
Deremot har Riksgäldskontoret påförts:
å öTverskotierne anvisade utgifter  39,262: — 3.
kostnaderne fjir befordrande till verkställighet
af beskattningsväsendets förenkling ...... 3,903; 16. —
Ersättning för mistad rättighet till forsellön 27,518:42. 3.
begrafningshjelp till sterbhus
. 26,192: 46. 10. » » 96,877: 9. 4.
Rättegången
angående Trollhätte
slussverks
lottsedlar.
Förbindelserna
för Svenska
fordna statslånen
i Brabant.
Rättegången
angåeDde Baumannska
kronofordran.
Liqviden emel
lan Stats- och
Riksgälds-ver
ken angående
1856 års öfverskott,
besparingar
och
brister.
Transport: 96,877: 9. 4-
— 54 —
Afskrifning af
åtskilliga fordringar.
Transport: 96,877: 9. 4.
samt bristerne i åtskilliga förslags-anslag  619,317:22. 3.
tillhopa B:ko H:dr 716,194:31. 7.
hvadan det Riksgälds-kontoret tillgodokommande saldo gjorde » » 3,998,296:20.11.
Summa B:ko R:dr 4,714.491: 4. 6.
Utaf förestående saldo har Riksgälds-kontoret från Kongl. Stats-kontoret bekommit:
under loppet af år 1856, på sätt i sednaste revisions-berät
telse
(pag. 60) finnas uppgifvet,  B:ko R:dr 757,558: 19. 5.
samt på grund af Kongl, brefven den 10 Oktober, den 24
November och den 11 December 1857:
under den 5 November s. å  500,000: — —
» 24 dito  666,666: 32. —
» » 29 Januari d. å  333,333: 16. — „ » 1,500,000:
tillhopa B:ko R:dr 2,257,558: 19. 5.
och återstå alltså att till Riksgälds-kontoret levereras .... » » 1,740,738: 1. 6.
Summa B:ko R:dr 3,998,296:20.11.
I afseende på dessa 1,740,738; 1. 6. har Kongl. Majit, uti nådig skrifvelse af den 6
sistlidne Augusti, gifvit Fullmäktige tillkänna, att då utbetalningen af detta belopp ej kunde
bestridas af den då för handen varande statsmedels-behållningen, hvilken dessutom vore för
Stats-kontorets snart förestående utgifter behöflig, så hade Kongl. Majit funnit godt i nåder
förordna, att berörde återstod å liqvidsumman skall af Stats-kontoret till Riksgälds-kontoret
öfverlemnas, i den mån tillgångar dertill kunna beredas, utan åsidosättande af de utgifter,
Stats-verket enligt riks-staten åligger att bestrida.
På grund af Rikets sednast församlade Ständers beslut, som genom Höglofl. Statsutskottets
skrifvelse:’ af den 15 Februari och den 9 Mars detta år blifvit Fullmäktige delgilne,
hafva följande summor blifvit uti sistlidne års hufvudbok afskrifne, nemligen:
hvad under 1853 och 1854 års riksdag blifvit för Statens jernvägs-anläggningar anvisadt
och af Riksgälds-kontoret förskjutet, efter afdrag af det genom upplåning mot fonderade
stats-obligationer infiutne belopp, B:ko R:dr 4,817,933: 16. —
återstoden af lånet till Gästgifvaren Anders Gabrielsson i Elmhult
uti Kronobergs län, jemte derå upplupen oliqviderad
ränta  » » 343:24. 3-
lånet till fullbordande af reparationen å Linköpings domkyrka » » 25,000:
oersatta beloppet af det vid 1850—1851 års riksdag beviljade
mindre kreditiv  >> » 623,269: — 7.
det, för bestridande af ökade kostnader i anledning af postskjutslegans
förhöjning, Postverket af Rikets Ständer vid
1850 och 1851 års riksdag å Riksgälds-kontoret anvisade
särskildta kreditiv
» » 13,000: — —
hvarförutan följande belopp blifvit förda inom linien nemligen:
det vid 1853—1854 års riksdag för neutralitetens upprätthållande
beviljade kreditiv  » » 2,500,000: — —
Transport: 7,979,545:40. 10.
“-55 —-
Transsport: B:ko R:dr 7,979,545:40. 10.
lyftade beloppet af det vid sistnämnde riksdag, för utomordentliga
åtgärder till Rikets försvar, beviljade mindre
kreditiv,  » » 1,500.000: — —
Summa B:ko R:dr 9,479,545: 40. 10.
Jemte det Revisorerne få fästa uppmärksamheten derpå, att i Riksgälds-kontorets räkenskaper
såsom Kontorets fordran fortfarande balanseras 46,666 R:dr 32 sk. B:ko, lyflade
å det vid 1853 och 1854 års riksdag anvisade Kreditiv för sammanbringande samt afsändning
och återhemtning af Sveriges bidrag till 1855 års konst- och industri-exposition i Paris,
få Revisorerne hemställa, att, 'sedan redovisning för nämnde medels användande blifvit
afgifven och utan anmärkning granskad, beloppet må ur Riksgälds-kontorets räkenskaper
a (skrifvas.
Utaf det till inlösen af enkel briinvinsbrännings-redskop från Riksgälds-kontoret utbetalda
belopp återstod, enligt hvad i sednaste revisions-berättelse (sid. 61) uppgifves, en summa
af B:ko 86,434 R:dr, motsvarande i R:mt  R:dr 129,651: —
I afräkning härå har Kongl. Stats-kontoret under den 19 sistlidne Februari
ytterligare inbetalt återstoden af hvad som för försåld dylik
redskap influtit, utgörande  » 39,654: 96.
Bristen, R:dr R:mt 89,996: 4,
hemställa Revisorerne måtte få afskrifvas, då de för dessa medel uppgjorde räkenskaper
utan anmärkning Undergått behörig granskning.
I afseende på den s. k. brudgafvofondcns afskrifning, anse sig Revisorerne desto heldre
böra instämma i föregående Revisorers derom gjorda framställning, som utbetalningarne
af denna fond äfven under innevarande år inskränkt sig till 2:ne brudgåfvovinster, hvardera
å 50 R:dr R:mt.
Kreditivet å Rikets Ständers Bank har under tiden sedan den 1 sistlidne September
varit sålunda anlitadt, att
den
1 September 1857
derå lyftades . .
R:ko R:dr 200,000
»
18
dito
dito . .
» 100,000
— —
»
28
dito
»
dito . .
» 200,000
22
Oktober
»
dito .
« 100,000
»
11
December
dito . .
B 300,000
— —
»
2
Januari
1858
dito R:mt
150,000, eller .
» 100,000
tillhopa B:ko R:dr 1,000,000
Kreditivet för
1855 års allmänna
exposition
i Paris.
Oersatta beloppet
af utbetald
lösen för bränvinsbränningsredskap.
Afskrifning af
brudgåfvofonden.
Riksgälds-kontorets
kreditiv
å Rikets Ständers
Bank.
— 56 —
Utbetalningarne
för Statens
jernvägsbyggnader.
Utbetalningar
af medel för
åtskillige med
statsbidrag understödde
jernvägs-anliiggningar.
hvilken summa den 17 sistlidne April till fullo isbetaldes, hvarefter å krseditivet den 6 Mej
Ivftades 150,000 R:dr Runt, som den 21 i samma månad äterbetaldes.
Utaf de, till fnllföfjande af arbetena å Statens jérnvägs-anläggningar, vid sisflörflutne
riksdag beviljade anslag, tillsammans uppgående till 20,000,000 R:dr, hafva blifvit ntbetalde
för 1857 års arbeten:
under samma år R:dr 4,370,000: —
och under innevarande år  » 810,000: -— |{;(]r 5,180,000: —
samt för innevarande års arbeten till och med den 1 dennes ... » 7,000,000: —
tillhopa R:dr R:mt 12,180,000
Och om härtill läggas de vid 1853 och 1854 års riksdag för samma
ändamål beviljade och ntbetalde anslagssummor, tillhopa R:dr 7,500,000: •—
så uppgår sammanräknade beloppet af de för Statens jernvägs-bvggnader
från Riksgälds-kontoret under åren 1855—1858 utbetalde medel
till R:dr Runt '19,680,000: —
Af de vid sednaste riksdag för nämnde ändamål anvisade 20,000,000 R:dr återstå alltså
till utbetalning:
under år 1859  Runt 7.000,000: —
“ »1860  . . » 820,000: — R:mt 7,820,000: —
Utaf de för andra, ännu icke fullbordade, jérnvägs-anläggningar anvisade statsbidrag
äro följande summor utbetalde, nemligen:
l:o Af det för jernvägen mellan städerna Fahlun och Gefle vid 1853
och 1854 års riksdag beviljade lån å R:mt R:dr 2,400,000? —
under år 1855  R:dr 480,000: —
» » 1856
» 480,000: —
» » 1857
» 480,000: —
" “ 1858  ■ ■ ■ » 480,000: — R:dr i ,920,000: —
samt af det för samma jernvägsarbete vid sistförflutna riksdag beviljade
lån å 600,000 R:dr, under innevarande år  » 450,000:
Rfint R:dr 2^370,000:“—
2:o För jernvägs-anläggningen emellan Nora och Ervalla:
a) Det vid 1850 och 1851 års riksdag beviljade och under år 1854 ut
giva
>än å R:dr 150,000: —
b) Utaf det vid samma riksdag beviljade anslag å 112,500 R:dr (deraf
15,000 R:dr ännu i Riksgälds-kontoret innestå) åren 1854 och 1855
utbetalde  „ 97,500: —
c) Hela det vid sistförflutne riksdag beviljade och den 1 sistlidne Juli
utgifne lån  „ 75,000: —
R: ni t R: dr” 322,500
— 57 —
3:o För jernvägs-anläggningen melian sjöarne Barken och Wessman i Stora Kopparbergs
län:
a) det vid 1853 och 1854 års riksdag beviljade samt
under åren 1856 och 1857 utgifne lån å . . R:rnt R:dr 200,000: —
b) det vid sistförflutne riksdag beviljade och in
nevarande
år utlemnade lån å  » 200,000: — R;c]r 400,000:
4:o Utaf det för anläggning af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne Dellens vattendrag
i Norra Helsingland vid sistförflutne riksdag beviljade lån å 370,000 R:dr, innevarande
år utgifne  R:mt R:dr 185,000: —
Uti sin till Revisorerne afgifna berättelse hafva Fullmäktige, under erinran, att frågan
om anskaffande af det för bestridande af kostnaderne för Statens jernvägs-byggnader erforderliga
lån i främsta rummet utgjort föremål för Fullmäktiges omsorger, lemnat en omständlig
framställning af de svårigheter, Fullmäktige, i afseende på denna frågas bringande
till ett önskadt slut, baft att bekämpa; och då ifrågavarande ärende, icke blott i sig sjelft,
utan ock med serskildt fästadt afseende på den kritiska tidpunkt, hvarunder detsamma måst
handläggas, onekligen är att anse såsom det vigtigaste Fullmäktige haft att behandla, hafva
Revisorerne funnit sig böra, dels ur Fullmäktiges berättelse, dels ur de nu granskade protokollerne,
här intaga en i möjligaste måtto fullständig redogörelse för lånefrågans behandling
och hvad dermed äger gemenskap.
Ilen 18 Augusti 1857 allät Högloflige Stats-utskottet till Fullmäktige en skrifvelse, deri
Utskottet meddelade underrättelse om Rikets Ständers då fattade beslut i fråga om de för
Statens jernvägs-byggnader beviljade anslag samt de dertill erforderliga medels anskaffande
genom lån. Denna skrifvelse, hvars hufvudsakliga innehåll igenfinnes uti 124 och 228 §§
af Riksgälds-kontorets reglemente, blef i Fullmäktiges näst derpå följande sammanträde den
20 i samina månad remitterad till Kommissariatets utlåtande, hvilket ock redan påföljde
sessionsdag den 27 Augusti afgafs. Uti detta utlåtande yttrade Kommissariatet den åsigt,
att, ehuru Kongl. Maj:l då ännu icke till pröfning förehaft de af Rikets Ständer angående
upplåningen lättade beslut och stadganden, som, jemlikt Rikets Ständers föreskrift, skulle underställas
Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, borde något hinder icke möta för Fullmäktige
att öfverlägga och besluta om de förberedande åtgärder, som, för upplåningens verkställande
på förmånligaste sätt, kunde finnas lämplige och af behofvet påkallade. Kommissariatet
föreslog dervid, att Fullmäktige måtte medgifva, att anbud å hela den erforderliga
lånesumman, 20 millioner R:dr R:mt, finge göras, med hugade spekulanter öppen leornad
rätt att äfven inkomma med anbud å större eller mindre delar deraf. Beträffande åter sättet
för erhållande af dylike anbud, ansåg Kommissariatet att, af de 2:ne olika utvägar, som
dervid kunde begagnas, nemligen antingen att direkt vända sig till något visst bankir
bus,
eller att genom annonsering i tidningarne bereda tillfälle för hugade sp kulanter att
bos Riksgäkls-köntoret sig anmäla, den sistnämnde utvägen desto heldre borde begagnas,
som Kontoret genom den allmänna kännedom om lånets upptagande, som genom annonseringen
vunnes, och den tällan ett sådant tillkännagifvande uti tidningarne borde medföra,
kunde påräkna att för lånet erhålla de förmånligaste vilkor; hvarjemte Kommissariatet,
till stöd lör denna åsigt, åberopade den omständigheten, att Stats-utskottet, uti dess af
samtlige Riks-stånden bifallna utlåtande Jté 63, angående ett af Nordtyska banken och
bankirhuset H. .). Merck & Komp. i Maj 1857 gjordt låneanbud, anfört, att Utskottet så
8
Frågan om anskaffande
af
det för bestridande
af kostnaderne
för
Statens jernvägs-byggnader
er ford erlige
lån.
— 58 —
mycket mindre kunde tillstyrka detta anbuds antagande, som »då allenast de i el t enda
»anbud äskade lånevilkor blifvit Rikets Ständer meddelade, Rikets Ständer saknade tillfälle
»erfara och bedöma, huruvida icke det lån, som för Svenska Statens., räkning kotnme att
»upptagas, möjligen kunde erhållas emot fördelaktigare vilkor, än dem samma anbud inne»hölle.
» Kommissariatet föreslog alltså, att kungörelse angående det ifrågasatta lånets upplagande
borde uti den officiella tidningen införas, med tillkännagivande, att anbud å lånet
kunde inom någon viss tid, dertill Kommissariatet föreslog Oktober månads slut, till Fullmäktige
ingifvas, hvarigenom, enligt Kommissariatets förmenande, beslutet om lånets upptagande
kunde blifva allmänt kändt samt alla nödiga beslut och åtgärder vidtagas i tillräckligt
god tid för att de upplånade medlen kunde hafva till Riksgäldskontoret influtit innan
jernvägs-arbetena nästpåföljande vår hunne börjas och innan, i följd deraf, någre utbetalningar
till större belopp behöfde af Riksgäldskontoret verkställas.
Vid föredragning af detta utlåtande, den 27 Augusti sistlidet år, ansågo likväl Fullmäktige
att, enär Rikets Ständer då ännu icke hos Kongl. .Maj:! begärt nådig fastställelse å de
stadganden, som rörande upplåningen blifvit af Rikets Ständer meddelade, samt Kongl. Majit
följakteligen icke eller till pröfning förehaft frågan derom, Fullmäktige, intilldess Kongl.
Maj:ts beslut i ämnet hunnit meddelas, icke kunde vidtaga några åtgärder för verkställande
ak Rikets Ständers beslut om medels upplånande.
Frågan kom likväl redan vid Fullmäktiges sammankomst den 10 derpåföljde September
ånyo under öfvervägande samt föranledde då en vidlyftig debatt, dervid, bland de då
närvarande 10 Fullmäktige, uppstodo skiljaktiga meningar, i det fem bland Fullmäktige delade
Kommissariatets åsigt om bestämmande af viss tid för anbuds emottagande, men de
öfriga fem ansågo det vara bättre ledande till målet att genom underhandling, utan utsättande
af någon sådan tid, söka afsluta lånet. Som Ordföranden delade denna sednare åsigt,
förföll alltså frågan om viss tids bestämmande för anbudens emottagning; men deremot
väcktes, till förmedlande af de stridiga åsigterna, det förslag, att Fullmäktige måtte på lämpligt
sätt tillkännagifva, att de, sorn voro hugade att till större eller mindre del öfvertaga
länet, ägde att hos Fullmäktige sig anmäla samt dervid uppgifva vilkoren för ett sådant
öfvertagande. Då härigenom den fördel vunnes, dels att Fullmäktige genast efter det Kongl.
Maj:ts sanktion erhållits kunde låta kungöra om lånets upptagande, samt med hugade spekulanter
inlåta sig i underhandlingar, dels ock, i fall något antagligt anbud erhölles, afsluta
lånet, utan att behöfva dermed uppskjuta till någon viss på förhand bestämd tid för anbudens
inlemnande, samt det väckta förslaget sålunda syntes afse att påskynda lånefrågans lösning,
förenade sig samtlige närvarande Fullmäktige i den åsigt, att genast efter det Kongl. Majit
meddelat sin nådiga fastställelse å Rikets Ständers i ämnet fattade beslut, en kungörelse
af det föreslagna innehållet borde i allmänna tidningarne införas.
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse angående de föreslagna jernvägs-stamliniernas utförande
och dertill erforderliga medels anvisande hade emellertid under den 12 och 16 September
blifvit hos Riks-stånden justerad och derefter till Kongl. Majit expedierad. Sedan
densamma blifvit den 29 i samma månad inför Kongl. Majit föredragen, (ingo Fullmäktige,
samma dag, från Chefen för Finance-departementet emottaga underrättelse, att de af Rikets
Ständer i fråga om upplåningen meddelade beslut och stadganden blifvit af Kongl. Majit gillade,
på sätt ett skrifvelsen bifogadt, exemplar af Kongl. Majits i ämnet utfärdade nådiga
kungörelse utvisade. Till följd häraf och som nämnde Kongl, kungörelse samtidigt blifvit
till införande i Post- och Inrikes tidningar aflemnad, blef ock det af Fullmäktige beslutade
kungörandet om emottagande af anbud å lånet samma dag, den 29 September, i nämnde
tidningar infördt, hvarefter kungörelsen ofördröjligen infördes ej mindre i andra Svenska
tidningar, än ock i Hamburger-tidningen »Börsenhalle» samt i Engelska tidningen »The
Times.»
— 59
Vid Fullmäktiges näst derefter inträffade sammanträde, den 1 Oktober, beslutade
Fullmäktige, att inom sig utse två Deputerade, hvilka skulle äga att emottaga de låneanbud,
som kunde komma att framställas, granska dessa anbud samt i allmänhet inleda underhandlingar
i lånefrågan, hvarjemte Deputerade borde hos Herr Stats-ministern för utrikes ärendena
samt hos Chefen för Kongl. Finance-departementet anhålla om deras medverkan för
ändamålets vinnande; och blefvo till Deputerade utsedde Presidenten F. Akerman och Grosshandlaren
Anders Berg.
Sedan Fullmäktige, vid påföljande sammankomst, den 8 Oktober, beslutat att öfver
ärenden rörande upplåningen skulle föras serskildt protokoll samt att, enär dessa ärenden,
i anseende till sin beskaffenhet, syntes icke böra blifva föremål för offentlighet, hvad som
vid samma ärendens behandling förekom borde hållas hemligt, i följd hvaraf hvarken protokollet
eller dithörande handlingar kunde, utan Fullmäktiges samtycke till trycket befordras
eller eljest utbekommas, så blefvo låneärendena från och med nämnde dag afskilde från
öfrige till Fullmäktiges handläggning hörande ärender, samt uti det särskilda protokollet, som
ännu fortsattes, intagne; dock hafva Fullmäktige, enligt hvad för Revisorerne blifvit anmäldt,
under den 2:dra sistlidne September förklarat, att den i afseende på dessa ärenden beslutade
sekretess numera finge upphöra.
Redan vid sammanträdet den 8 Oktober hade Fullmäktige fått från två härvarande
handelshus, nemligen N. Björnbeck och Johns & Komp., emottaga framställningar och förfrågningar
rörande låneaffärer); hvarjemte Bankiren Merck i Hamburg, uti telegrafdepech af den
5 i samma månad, tillkännagaf, att hans firma förenat sig med bankirhusen von Rothschild
och Salomon Heine samt Nordtyska banken, för att på det Svenska statslånet göra anbud,
för hvilket ändamål han inbjöd Fullmäktige att i Hamburg bevista deras för denna angelägenhet
tillämnade öfverläggningar, hvarvid han uttryckte den förhoppning, att på detta sätt
det ömsesidiga sträfvandet snart skulle leda till målet.
Vid pröfning af dessa framställningar funno Fullmäktige de Svenska handelshusens anbud
vara af den beskaffenhet, att derpå icke kunde fästas afseende, och beträffande Bankiren
Mercks tillkännagivande, ansåg Fullmäktiges pluralitet, att då detsamma, långt ifrån att
innefatta något bestämdt låneanbud, icke på ringaste sätt antydde de vilkor, hvarunder
Merck jemte öfrige uppgifne firmor kunde finnas hugade att öfvertaga större eller mindre
del af ett Svenskt statslån, samt då Fullmäktige sålunda, i saknad af någon bestämd basis
för underhandlingarnes bedrifvande, funno sig omöjligen kunna, i sakens dåvarande skick,
lemna sitt ombud nödiga instruktioner, något ombud destomindre då borde till Hamburg
afsändas, som det skulle medföra svårigheter af flerfaldig art, om underhandlingarne, under
sådane förhållanden, skulle föras på annan ort än Stockholm. I öfverensstämmelse
härmed beslutade pluraliteten bland Fullmäktige, att i afgående telegram underrätta Merck,
att Fullmäktige helst såge att han hitsände ett ombud för att härstädes ingå i underhandling
och afslutande af låneaffären, eller, om det ej kunde ske, att han måtte uppgifva de
hulvudsakliga grunder, hvarpå hans anbud kunde sig fota, innan Fullmäktige ville fatta beslut
om Deputerades afsändande till Hamburg.
Två bland Fullmäktige, nemligen Presidenten Akerman och Majoren af Geijerstam, voro
dock af motsatt mening med öfrige Fullmäktige. De skäl, Presidenten Akerman uti sin
mot Fullmäktiges beslut afgifne och af Majoren af Geijerstam biträdde reservation anfört,
hafva synts Revisorerne så ogiltige, att Revisorerne trott sig här böra återgifva det väsendtligaste
deraf. Presidenten Akerman yttrade dervid, bland annat:
»Hufvudskälen för min åsigt, att inbjudningen bör antagas, hemtar jag ifrån det af
»mig kända och vid flera tillfällen för Fullmäktige anmälda förhållandet, att de flere speku»lanter
på statslånet, som anmält sig, ryggat tillbaka, den ene efter den andra, i följd af
»den, under affärens långsamma behandling här hemma, mer och mer försvårade perminge»ställningen
utrikes, så att för närvarande, utom det i telegraf-depeschen omnämnda bolaget,
— 60 —
»ingen allvarlig spekulant förefinnes; ifrån det kända förhållandet, att Bankiren Merck tvän»ne
gånger haft ombud härstädes', som måst med oförrättade ärenden återvända; ifrån den
»omständigheten, som den ankomna telegraf-depeschen ådagalägger, att bankirhus, som lörut
»hvar lör sig spekulerat på lånet, nu förenat sig om detsammas öfvertagande, en omstän»dighet,
som utan tvifvel klarligen ådagalägger de menliga följderna af ärendets långsamma
»behandling; samt slutligen från föreställningen derom, att åliggandet för spekulanterna att
»genom ombud här, sannolikt något härvarande handelshus, underhandla om affären, skall
»föranleda till utbetalning af provisioner till dessa ombud, med den gifna påföljden för Sven»ska
Staten, att för deras godtgörande åtaga sig högre låneviikor, än eljest borde kunna
»erhållas.»
Den 12 Oktober ankom med telegraf det svar från Merck, att vilkoren för lånet vore
i hufvudsaken öfverensstämmande med dem, som förut genom Nordtyska banken och Merck
blifvit i föregående Maj månad framställde; att han och med-associerade vore beredde afsluta
lånet, ehuru de kritiska penninge-förhållandena gjorde en modifikation af priset nödvändig,
samt att det syntes af behofvet påkalladt, att till Hamburg afsända ombud, då långifvarne
under då varande omständigheter icke kunde meddela sitt ombud någon definitiv
instruktion. Men icke eller nu ansåg Fullmäktiges pluralitet något ombud böra till Hamburg
afsändas. I stället afläts en skrifvelse till Merck af det innehåll, att, då han icke närmare
antydt beskaffenheten af den ifrågakomne modifikationen i priset, vore vilkoren ännu
icke sä bestämde, att Fullmäktige derpå kunde grunda något omdöme rörande lånevilkorens
större eller mindre lämplighet såsom föremål för vidare underhandling, hvarjemte uppmärksamheten
fästades på de svårigheter, som, i följd af gällande föreskrifter, läge i vägen
lör Fullmäktige att underhandla på annan ort än Stockholm, der Fullmäktige skola hålla
sina sammankomster, enär Fullmäktige utgjordes af 12 personer, som, eldigt våra konstitutionella
former, äro skyldige att kollegialiter behandla ärendet. Då hvarje detsamma rörande
fråga af någon vigt måste underställas denna korporation, läge, enligt Fullmäktiges förmenande,
deruti nära oöfvervinnerliga hinder för underhandiingarnes förande på annat ställe än
Stockholm. Men, äfven med antagande att de preliminära underhandlingarne kunde genom
utsedde Deputerade föras i Hamburg, så skulle dock, om dessa ledde till målet, det egentliga
afslutandet ske i Stockholm. På desse och flera andra anlörde skäl anmodades Bankiren
Merck att hitskicka ett befullmäktigalt ombud.
Afven från detta beslut voro Presidenten Akerman och Majoren af Geijerstam sk ilja ktige
samt ansågo, hufvudsakligen på de af dem förut anförde skäl, det hafva varit både klokt
och ändamålsenligt, att i berörde hänseende gå spekulanternes önskningar till mötes, helst
sådant kunnat ske utan ringaste risk hvarken för Svenska Stats-verket eller för bevarandet
af Fullmäktiges rätt att i sista hand afgöra frågan.
Från handelshuset Johns & Komp. ingick derefter den 22 Oktober en skrifvelse, deri
nämnde firma, som förut anmält sig spekulera på lånet, förklarade att penningelörhållandena
såväl i London, som i Hamburg försämrats, så att nämde hus icke vore i stånd att för
närvarande framlägga något anbud, men deremot öfverlemnade en skrifvelse från bankirhuset
C. J. Hambrö & Son i London, hvari detta hus i allmänna ordalag uttryckte den
önskan, att lånets placerande måtte blifva detsamma anförtrodt. I afvaktan på svar från
bankirhuset Merck & Komp. ansågo dock Fullmäktige sig icke böra till behandling upptaga
frågan huruvida Fullmäktige borde till ombud å utrikes ort till försäljning i kommission
utlemna Hiksgälds-kontorets obligationer, hvadan Fullmäktige jemväl funno Hambrö & Sons
skrifvelse icke påkalla någon åtgärd.
Då emedlertid hvarken något ombud från Merck <Si Komp. alhördes, eller ens något
svar å Fullmäktiges .skrifvelse erhölls, väcktes vid Fullmäktiges sammankomst den 29 Oktober
fråga om icke liiksgälds-kontoret borde, dels omedelbarligen af allmänheten och dels genom
kommissionärer upptaga ett så kalladt premielån. Detta förslag blef vid tvänne sam
-
— (il —
manträden omständligen diskuteradt, dervid Fullmäktige, på sätt protokollet för den 2 November
gilver närmare vid handen, funno det vara angeläget, att ofördröjligen vidtaga åtgärder
för upplåningen af de för jernvägs-anläggningarne erforderliga medel; och ehuru det
vore förenadt med minsta äfventyr för Svenska Staten om hela lånet öfvertoges af ett eller
flere bankirhus lör deras egen räkning, ansågo likväl Fullmäktige, under för handen varande
omständigheter, då intet bestämdt anbud i detta hänseende kunnat erhållas, det
blifva nödigt, att för Hiksgälds-kontorets egen räkning omedelbart af allmänheten söka upptaga
lån. Enär likväl Fullmäktige, med afseende å den allmänna penningeställningen såväl inom
som utom landet, trodde sig kunna antaga, att ett Svenskt Statslån svårligen kunde påräkna
att hos den större allmänheten vinna framgång, derest icke lånet vore ställdt på utlottning,
samt förenadt med premier, ansågo sig Fullmäktige böra söka upptaga ett dylikt lån; hvarjemte
och då Fullmäktige funno det för ändamålets vinnande vara nödigt utsända deputerade,
för att å utrikes ort underhandla såväl om sättet och viikoren för obligationernes
försäljning, som ock om möjligheten att af de bankirhus, hvilka öfvertoge försäljningen,
erhålla lämpliga förskotter, Fullmäktige uppdrogo åt Presidenten Akerman och Grosshandlaren
Berg att, i egenskap af Fullmäktiges Deputerade, afresa till utrikes ort för att söka
bringa det sålunda väckta förslaget till verkställighet. Jemte det Fullmäktige närmare bestämde
beskaffenheten af och gränsorne för det åt Deputerade lemnade uppdraget, förklarade
Fullmäktige att, derest tillfälle skulle erbjuda sig att med ett eller flere bankirhus afsluta
om öfvertagande af hela lånet för egen räkning, Deputerade derom företrädesvis borde träffa
aftal, under vilkor, att ett sådant lån i ränta och amortering icke finge kosta Riksgäldskontoret
mer än högst ."4 procent å nominella beloppet under 40 år, dervid dock Deputerade
skulle ega att, i händelse af behof, medgifva en rabatt eller provision för en gång af
högst 2 procent å samma belopp; och slutligen uppdrogo Fullmäktige åt Deputerade att
vidtaga ändamålsenliga åtgärder för erhållande i Hamburg eller Altona af en kredit för
Hiksgälds-kontorets räkning å 4,500,000 mark Hamburger Banko, på billigaste vilkor, som kunde
betingas, för successiv indragning i vexlar af det belopp, som framdeles kunde blifva bestämdt,
samt med vilkor att de å en sådan kredit lyftade medel borde till fullo inbetalas
inom den l Juli 1858.
Två dagar elter sedan Fullmäktige fattat förenämde beslut, eller den 4:de sistlidne
November, frngo Fullmäktige emottaga dels från handelshuset Johns & Komp. ett fast anbud
å öfvertagande af hela den erforderliga lånesumman, 20,000,000 Riksdaler Riksmynt,
dels från Stadsmäklaren J. Holm ett erbjudande, att på vissa uppgifne vilkor såsom kommissionär
öfvertaga lånets anskaffande. Båda dessa anbud förekommo samma dag till öfveriäggnng
hos Fullmäktige, hvarförutan anmälan skedde, att handelshuset Tottie & Arfvedsson
lemnat en hos bemälde handelshus anställd person uppdrag, att med utländska bankirhus
inleda underhandlingar, hvilka hade ledt till den påföljd, att bankirhuset Mires & Komp.
i Paris skulle allvarligen spekulera på lånets öfvertagande, hvarom närmare underrättelse
ofördröjligen vore att förvänta. Sedan Fullmäktige öfverlemnat åt sina Deputerade att söka
tillvägabringa de modifikationer i Johns & Kompis anbud, som kunde finnas nödiga, äfvensom
att utreda och taga i närmare öfvervägande öfrige framställningar, redogjorde Deputerade
vid Fullmäktiges sammanträde den 7:de November för det åt Deputerade lemnade uppdraget.
Denna redogörelse, som finnes intagen i det nämnde dag förda protokoll, innehåller en fullständig
framställning såväl rörande Deputerades underhandlingar och resultatet deraf, sorn ock
om de många och vigtiga skäl som bestämde Fullmäktige att antaga det af handelshuset
Johns & Komp. gjorda anbud, sådant detsamma blifvit genom underhandlingarne modifierade
dock under förbehåll af de jemkningar. som vid justering af det blifvande kontraktet
kunde anses erforderiige. Fullmäktige uppdrogo alltså åt Deputerade att uppgöra och till
Fullmäktige inkomma med förslag till kontrakt, hvilket derefter den ll:te November före
-
— 02 —
drogs och, efter åtskilige deri gjorda rättelser och jemkningar, samma dag godkändes och
underskrefs.
Hufvud-bestämmélserna i detta kontrakt voro följande:
l:o Handelshuset Johns & Komp. förband sig
a) att öfvertaga hela lånet: Tjugu millioner Riksdaler Riksmynt.
b) att verkställa inbetalningarne deraf sednast inom följande terminer:
Runt R-.dr 20,000,000: —
och borde inbetalningarne, som äfven finge ske tidigare, verkställas direkt till Riksgälds-kontoret
i Riket Ständers Banks sedlar eller i silfverplantsar, enligt gällande
beräkningsgrund.
c) att inom 2 månader efter kontraktets alslutande aflemna en fullständig plan för
lånets förräntande och amortering.
2:o Till ränta och amortering af iånesumman skulle anslås under 40 års tid, räknad från
och med den 2 Januari 1859 till den 2 Januari 1898, ett belopp, som en gång om
året skulle utbetalas med 5§ procent af Iånesumman eller med 1,166,6663: R:dr R:mt.
3:o Långifvarne skulle äga att, på sätt de för sig funno fördelaktigast, bestämma fördelningen
af dessa jjg procent uppå ränte- och amorterings-utgilter samt att, derest, enligt
denna fördelning, årsanslaget, 1,166,666g R:dr R:mt, blefve tillräckligt att intill den
2 Januari 1898 förränta och amortera ett större kapital, än 20,000,000 R:dr Runt,
af Riksgälds-kontoret erhålla ett deremot svarande antal obligationer.
4:o Såsom godtgörelse derför, att lånet blefve i Stockholm till Riksgälds-kontoret inbetaldt
i Svenska Bankosedlar eller silfver, förbehöllo sig Johns & Komp. 2 procent å det
belopp, som inbetaides.
5:o Obligationerna skulle dateras den 2 Januari 1858, utfärdas på Svenska och ett främmande
språk, samt göras betalbara i Stockholm hos Riksgälds-kontoret samt på en
utländsk plats, som långifvarne ägde bestämma.
6.0 Minsta valören å hvarje obligation bestämdes till 200 R:dr Runt.
7:0 Utlottningen för amorteringen skulle ske i Stockholm.
8:o Till bestridande af kostnaderne för ränte-liqvider å utrikes ort anslogs i procent å det
belopp, som utrikes komme att liqvideras.
9:0 För fullgörande af de enligt kontraktets 1 § långifvarne åliggande skyldigheter, utläste
de ett vite af 500,000 R:dr R:mt, som skulle tillfalla Riksgälds-kontoret, om långifvarne
underläte fullgöra sina deri gjorda åtaganden, dock med rättighet att, emot uppoffrande
af denna summa, frikännas från vidare utbetalningar, än dem, som vid vitets
förverkande voro verkställde; och förbundo sig Johns & Komp. att, inom fjorton dagar
efter afslutandet, för vitesheloppet ställa sådan säkerhet, som af Fullmäktige godkändes
och hvilken säkerhet skulle återbekommas då långifvarne fullgjort hvad i lista
§ föreskrels.
10:o Fullmäktige åtogo sig att ofördröjligen anhålla om Kongl. Maj:ts nådiga garanti å
det sålunda afslutade lånet, hvars bestämmelser borde, med undantag af det årliga ränte-
och amortissements-beloppet, hållas hemliga till medlet af Augusti 1858.
I öfrigt innehöll kontraktet åtskilliga detaljbestämmelser angående obligationernas beskaffenhet,
ränteliqviderne m. m.
Sedan kontraktet den 11 November blifvit undertecknadt, beslöto Fullmäktige, att hos
Kongl. Majit begära nådig garanti derå; och blef underdånig skrifvelse derom genast upp
-
före medlet af Maj 1858
R:mt R:dr 2,500,000: —
» 2,500,000: —
» » 7,000,000: —
» » 6,000.000: —
» 2,000,000: —
a » » Juni s. å. . .
under återstoden af år 1858
» år 1859
» första hälften af år 1860
salt och påföljande dag expedierad, hvarefter oell sedan Kongl. Majit, uti nådig skrifvelse af
den 14:de i olVannäninde månad, meddelat den i underdånighet begärda garantien, Fullmäktige
samma dag till Höglofliga Stats-utskottet alläto skrifvelse, innefattande begäran att ett
anslag af R:dr J,lö6,666| R:mt årligen under 40 år måtte af Rikets Ständer anvisas och
vara att för Riksgälds-kontoret tillgå så tidigt hvarje år, att börja med år 1858, att nödiga
förberedande åtgärder för medlens användande till sitt ändamål måtte hinna vidtagas.
I)å nu tiden inträffade att långifvarne skulle fullgöra sitt i kontraktet gjorda åtagande
att ställa säkerhet för det vite af 500,000 R:dr Runt, hvartill de sig förbundit, inkom
chefen för handelshuset Johns & Komp., Konsuln Th. Johns, den 26:te sistlidne November
med en skrift, deri han anförde, att den utomordentliga penningekris, som efter kontraktets
afslutande inträffat, gjort det för honom till en nödvändighet, att på annat sätt disponera
öfver de till säkerhet för vitet afsedda valutor, i följd hvaraf han anhöll om åtta dagars
anstånd med fullgörande af ifrågavarande åtagande. Vid det sammanträde, som i anledning
af denna skrift samma dag hölls, anmäldes att, sedan Konsuln Johns föregående Söndag
till Stockholm återkommit från den resa till Hamburg, som han genast efter lånekontraktets
afslutande företagit, hade detta hastiga återvändande, i sammanhang med den under
tiden inträffade handels- och penningekrisen, gifvit anledning till ett temligen allmänt uttaladt
misstroende till hans förmåga att fullgöra de åligganden, hvartill han ansåges hafva genom
kontraktet sig förbundit, och hade, vid anställde forskningar härom, den, med afseende på
hvad före lånets afslutande förekommit, oväntade upptäckt gjorts, ej blott att de utländske
bankirhus, med beräkning å hvilkas biträde Johns inlåtit sig uti förevarande statslåne-affär,
i följd af den inträffade penningekrisen dragit sig tillbaka, utan äfven att han sjelf ansåg
sin ställning brydsam i anseende till flere utländske Bankirers fallissementer, med hvilka
han stått i affärs-förhållanden. Då nu den honom gifna uppmaning, att ofördröjligen aflemna
den utfäste säkerheten för det i kontraktet bestämda vitets erläggande, icke blifvit efterkommen
samt den i kontraktet utsatte tid för säkerhetens aflemnande redan gått till ända, ansågo
Fullmäktige det vara i hög grad vådligt, att låta det afsiutade kontraktet förblifva i
Johns ägo, enär, om han blefve nödsakad till sina borgenärer afstå sin egendom, Riksgäldskontoret
kunde få att skaffa med en konkursmassa, som möjligen ansåge sig befogad att
på kontraktet grunda mer eller mindre giltiga anspråk och som, i allt fall, när tiden för
lånemedlens utbetalande inträffade, icke vore i tillfälle att uppfylla kontraktsviikoren. —Fullmäktige
ansågo det derföre angeläget att söka förmå Johns att ofördröjligen från sig lemna
såväl sjelfva kontraktet, som ock en till innehafvaron ställd öfverlåtelse deraf, på det Fullmäktige
måtte komma i tillfälle att med något större in- eller utländskt hus söka öfverenskomma
antingen om kontraktets öfvertagande, eller om afslutande af nytt kontrakt på de
vilkor, som kunde anses antagliga. Till följd häraf och jemte det Fullmäktige förklarade,
att det af Johns begärda anstånd icke kunde beviljas, erhöll Fullmäktiges Sekreterare befallning,
att genast begifva sig till Johns & Komp. kontor, samt derstädes för vederbörande
framställa Fullmäktiges önskan i förenämnde hänseende. Sedan husets hufvudman, Jtonsul
Th. Johns, förklarat sig beredvillig härtill, meddelade han, i närvaro af tillkallad Notarius
Publicus, den begärda öfverlåtelsen samt återställde derjemte sitt exemplar af sjelfva originalkontraktet.
Då Fullmäktige, genom att sålunda komma i besittning af bägge kontrakts-exemplaren
jemte den förenämnde på innehafvare!) ställde öfverlåtelsen dera! , förnämligast hade för afsigt
att bereda en möjlighet att, i händelse Johns Ä! Komp. icke kunde fullgöra sina förbindelser,
öfverlåta kontraktet på annan person samt, om sådant icke läte sig göra, kunna
inlåta sig i underhandling med annan långifvare om afslutande af nytt låneaftal, ansågo
Fullmäktige nödigt afvakta någon tid för att kunna besluta, hvilka åtgärder, under den på
de förnämsta Europeiska Börser då allmänt rådande penningekrisen, kunde och borde för
ändamålets vinnande vidtagas.
— 64 —
De af Fullmäktige utsedde Deputerade hade emedlertid genast efter einottagandet af det
åt dem under den 2 November lemnade uppdrag att för Riksgälds-kontoret anskaffa en
kredit af 4,500,000 Mark Hamburger Banko, satt sig i beröring med bankirhuset Salomon
Heine, som ock den 14:de i samma månad till en bland Deputerade aflat en skrifvelse,
deri nämnde hus, på vissa vilkor, erbjöd sig lemna Riksgälds-kontoret en kredit af 2 millioner
Mark Hamburger Banko; men sedan vidare skriftvexling härom ägt rum, hade det få
dagar derefter helt och hållet återkallat sitt gjorda erbjudande Vid detta förhållande och
då behofvet att för Riksgälds-kontorets utgifter anskaffa penningar med hvarje dag syntes
alltmera trängande, väcktes ånyo den 12:te sistlidne December fråga om icke Deputerade
ofördröjligen borde afresa till utrikes ort, för att s ka tillvägabringa nödiga överenskommelser
rörande den kredit, om hvars; anskaffande Deputerade fått sig uppdraget att gå i
författning. Efter en längre öfverläggning härom, beslöt pluraliteten bland Fullmäktige att
uppdraga och bemyndiga antingen Deputerade gemensamt eller endera bland dem, att, så
fort ske kunde och de ansågo lämpligt, företaga en resa till de utländska orter, der man
kunde förmoda att öfverenskommelse skulle kunna med något för soliditet kändt bankirhus
träffas om deri ifrågavarande kreditens erhållande, hvarjemte Deputerade lemnades uppdrag
att söka få det med handelshuset Johns & Komp. afsiutade låne-kontraktet öfvertaget af något
välkändt in- eller utländskt bankirhus samt att, om det ej skulle lyckas att få helt och
hållet transportera kontraktet, träffa förberedande nytt aftal om det ifrågavarande lånet eller
uti kontraktet medgifva vissa modifikationer, under förbehåll, att vilkoren på det hela,
efter noggrann beräkning, icke blefve mera betungande, än de i Johnska kontraktet bestämda;
och förklarade Fullmäktige, att det i protokollet för den 2:dra November Deputerade
gifna uppdrag i fråga om upptagande af ett lån omedelbart af allmänheten fortfarande
finge äga gällande kraft, för den händelse Deputerade icke kunde på någotdera af de ofvan
antydda sätten tillvägabringa någon uppgöring.
Sedan Grosshandlaren Berg anmält, att han för ombesörjandet af åtskilliga mer eller
mindre vigtiga såväl enskilda angelägenheter, som honom lemnade allmänna uppdrag, omöjligen
kunde åtaga sig att förr än efter 14 dagar företaga en resa, som sannolikt under dåvarande
årstid komme att räcka i flere veckor, förklarade Fullmäktige, att, då Presidenten
Akerman komme att ensam företaga den beslutade resan, han under denna resa jemväl
ägde att ensam utföra den del af uppdraget, som under hans vistelse å utländsk ort kunde
ifrågakomma; ocb blefvo för sådant ändamål nödiga fullmakter utfärdade, hvarjemte såväl
båda exemplaren af det med Johns & Komp. afsiutade låne-kontraktet, som den aj bemälde
handelshus meddelade öfverlåtelse af kontraktet öfverlemnades till Presidenten Akerman,
hvilken derpå den 15 December anträdde den beslutade resan.
Af den berättelse, Presidenten Akerman vid sin återkomst till fäderneslandet i medlet
af sistlidne Februari månad till Fullmäktige algaf, hafva Revisorerne tagit noggrann kännedom
samt deruti funnit en lika fullständig, som åskådlig framställning af de många svårigheter,
hvarmed utförandet af det honom lemnade vigtiga uppdrag varit förenadt. Revisorerne
äro ock öfvertygade att hvar och en, som med uppmärksamhet genomläser nämnde
berättelse samt opartiskt bedömer förhållandena, icke kan undgå erkänna det oförtröttade
nit och den osparda möda, Presidenten Akerman användt för att, under den mest ogynsamma
konjunktur, bringa saken till ett önskadt slut. Att han ock deruti lyckats på ett,
med afseende på förhanden varande omständigheter, oväntadt sätt, torde i någon mån
kunna inhemtas af den sarnmandragne framställning af ärendets behandling, som Revisorerne
här gå att lemna.
Elter att hafva erinrat om de förnämsta skälen för resans skyndsamma företagande,
deribland äfven ingick nödvändigheten att söka få den genom Johns & Komp. oväntade
fallissement tillintetgjorda låneaffären öfverflyttad på solida händer, innan operationerne för
det då redan ifrågakomma tolf-millioner-lå-nets placerande kunde hinna börjas, på det icke
ett samtidigt uppträdande å utländska penninge-marknaderne till erhållande af två Svenska
statslån skulle verka menligt i afseende å vilkoren för bägge, antyder presidenten Åkerman
i förenämnde berättelse åtskillige af de omständigheter, som försvårat utförandet af det honom
lemnade uppdraget. Kevisorerne låna härvid ur berättelsen följande, såsom det synes,
välgrundade framställning:
»I främsta rummet bör jag omnämna de ofördelaktiga verkningarne på omdöinet hos
»utländska kapitalister, som föranleddes ej blott af de nästan dagligen i utländska tidningarne
»förekommande, från våra egna tidningar hemtade och sammandragne berättelser om han»delskrisens
följder å handel och näringar i vår hufvudstad och Sveriges förnämsta sjöstäder,
»utan äfven af Regeringens, utan uppskof på samma sätt bekantgjorda proposition till Rikets
»Ständer om Banklånets upptagande, hvartill vidare kom, att ej blott åtskilliga inhemska kredit»föreningar,
utan äfven kreditbehöfvande enskilde Svenske män, uppträdde å de utländska pen»ninge-marknaderne,
der försök med hopp om framgång kunde göras för jernvägslånets placeran»de,
för att förskaffa sig lån eller kredit. Då jag undantager grannriket Danmark och Norra
»Tyskland, serdeles Hamburg, äro våra Svenska förhållanden föga eller intet kända, och
»följaktligen icke eller vår lyckliga ställning, hvad våra stats-finanser angår. En hvar, som
»tager kännedom om utländska tidningar, har tvifvelsutan, lika med mig, understundom deri
»fått läsa de mest vidunderliga uppgifter om timade tilldragelser i vårt aflägset belägna fä»dernesland.
Ej underligt derföre att mera än en af de förnämsta Bankirer, med hvilka
»jag kommit i beröring, ej utan svårighet kunnat öfvertygas derom, att Svenska Staten icke
»hade något att skaffa med de lån för Norriges räkning, hvaraf ett redan var i London upp»taget
och det andra beroende på underhandling, hvilka man jemväl ville rubricera såsom
»lån, upptagna af Svenska Regeringen. — — — — — — — — — — —
»Tyngden af dessa i sig sjelfva tillräckligt ogynsamma förhållanden ökades ännu mera
»deraf, att då den för mig, hvad jernvägslånet angår, meddelade fullmagt var så inskränkt,
»att den endast medgaf mig rätt att, — om icke Johnska kontraktet kunde transporteras
»sådant det var, eller med mindre modifikationer, ej inverkande på det finansiella resulta»tet,
— preliminariter uppgöra om ett nytt lånekontrakt, derest sådane vilkor kunde be»tingas,
att de, efter noggran beräkningr ej blefve för Riksgälds-kontoret mera betungande,
»än dem med Johns & Komp. aftalade, — och jag ganska snart efter underhandlingarnes
»början erfor, att mitt uppdrag, sålunda begränsadt, icke kunde genomföras, — mina till»göra-nden,
för att kunna leda till ändamålets vinnande, erfordrade kommunikationer med
»mina hemmavarande kolleger. Hade dessa kommunikationer kunnat ske genom bref och
»deruti fullständigt redogöras för hvarje försök till en ny lånekombination och de ofta flere
»gånger om dagen vexlande utsigterne för framgången deraf, skulle desamma beredt både
»upplysning och stöd åt mina företag, men den som besinnar, att en brefvexling denna års»tid
mellan Paris eller London och Stockholm, som i förevarande fall är förenad med nödvändigheten
å sistnämnde ställe af Fullmäktiges sammankallande till öfverläggning, innan
»svar å en fråga kan lemnäs, erfordrade minst vecka, och att det icke lyckats mig vid
»mera än ett enda tillfälle under mitt utrikes vistande förmå utländske bankirhus att längre
»än högst 48 timmar vidblifva ett gjordt fast anbud, tordö ock inse, att jag för mina med»delanden
endast kunnat begagna den utväg, elektriska telegrafen erbjudit och denna alltid
»medelst biträde af våra utrikes sändebud och oftast i chiffer, för att ej äfventyra möjlighe»ten
af en indiskretion hos de utländska telegrafverkens tjenstemän, som kunnat verka skadligt
på underhandlingarne. — Detta kommunikationssätt fordrar åter. både i anseende till
»sin natur och de dermed förenade betydliga kostnader den största möjliga korthet i frågor
»och svar och följden deraf skall visa sig hafva varit ofta inträffade missförstånd emellan
»den frågande och svarande, hvilka för den förstnämnde vållatr ej ringa bekymmer.»
9
— 66 —
Då det skulle jdifva alltför vidlyftigt, att här lemna en fullständig framställning om alla
de af Presidenten Akerman gjorda försök att med Bankirer i England, Frankrike och Tyskland
inleda underhandlingar, anse sig Revisorerne böra inskränka sig till att utur Fullmäktiges
berättelse här i korthet återgifva hufvudinnehållet af den emellan Presidenten Akerman
och Fullmäktige på telegrafväg förda korrespondens, samt af de i följd deraf hos Fullmäktige
hållna öfverläggningar.
Redan den 1 Januari innevarande år ankom till Fullmäktige ett telegram från Paris
med underrättelse, att Presidenten Åkerman hade anbud på lånet efter Johnska vilkoren
med tillägg af ^ procent årligen eller 6 procent om året. Vid sammanträde påföljande dag,
då frågan huruvida detta anbud skulle antagas eller icke förekom, stadnade Fullmäktige, efter långa
öfverläggningar både för- och eftermiddagen, i det beslut, att i telegram underrätta Presidenten:
att om långifvaren medgåfve, antingen att länet ställdes på 37 års betalningstid, i stället för 40,
eller att, med oförändrad betalningstid, låntagarne finge rätt att efter tio år uppsäga lånet,
så ville Fullmäktige ingå uppå att den årliga betalningen förhöjdes till 6 procent, om Johnska
kontraktet i öfrigt blefve oförändradt.
Den 4 Januari ankom från Presidenten Åkerman en ny, från Paris afsänd, telegrafdepesch,
deri häri underrättade, att vederbörande icke velat ingå på någotdera alternativet,
men att han önskade ett kathegoriskt svar.
Då Fullmäktige ansågo frågan om det gjorda anbudet borde antagas eller icke vara i
väsendtlig mån beroende deraf, huruvida penningar till någon större del kunde fås genast, i
stället för i Maj månad, förenade sig de fleste bland Fullmäktige i det beslut, att Presidenten
Åkerman borde i afgående depesch underrättas, att Fullmäktige ansåge sig tvungne antaga
anbudet af sex procent, derest penningar till någon större del kunde fås genast, i
stället för i Maj och bättre vilkor ej kunde erhållas, dock med förbehåll, att Johnska kontraktet
i öfrigt följdes.
Den 7 Januari ankom, genom Kongl. Utrikes Departementet, osvar, att äfven de sednast
gjorda vilkoren icke kunde åstadkommas, hvarför Presidenten Åkerman begärde bestämdt
ja eller nej på sin framställda fråga.
Då Fullmäktige ansågo det vara af vigt, att Riksgälds-kontoret så snart som möjligt
sattes i tillfälle att erhålla kassaförstärkning, utan att behöfva, under dåvarande svåra penningeställning,
uttaga sina fordringar för meddelade lån mot hypothek af räntebärande obligationer,
hvilket obestridligen skulle för landet medföra da betänkligaste följder, utan att
Kontoret ändock under den rådande penningebristen kunde påräkna att, om ock uppsägning
egt rum, å bestämda tider återfå sina penningar, beslutade Fullmäktige, att till Presidenten
Åkerman aflåta två serskilda telegram, det ena innefattande underrättelse, att Fullmäktige
antoge anbudet på d,e i Johns & Komp:s kontrakt bestämda vilkor, med tillägg af J procent
årligen eller 6 procent för året, såsom den först ankomna telegrafdepeschen innehöll;
det andra med begäran att, om icke långifvaren ville före medlet af Februari lemna två
;t 3 millioner Riksdaler Riksmynt i förskott, Presidenten måtte afsluta med honom eller
någon annan om en kredit å minst feni månader, hvarå Fullmäktige genast finge utställa
vexlar på 90 dagars dato.
Den 12 Januari ankom, genom Kongl. Maj:ts beskickning i London, en föregående
dag daterad depesch, deri Presidenten underrättade, att man tröttnat vid underhandlingarne
i Paris; att han inom gränsen af C procent, och troligen derunder, ansåg sig kunna få
lånet i London, derhän nu vistades, samt af lånebeloppet lyfta i kontant mer än önskligt;
att likväl lånet måste göras i pund Sterling och efter brukliga former, samt slutligen framställde
den Iråga, om han finge fria händer härutinnan, blott 6 procent ej öfverskredes.
På skäl, som finnas intagne i Fullmäktiges protokoll för den 13 Januari, ansågo sig Fullmäktige
böra meddela Presidenten uppdrag att, i enlighet med de af honom uppgifne vil
-
— 67 —
kor, afsila ett lån i £ Sterling till belopp af omkring 1,120,000 £, å högst sex procent för år,
saint att lian egde fria händer i öfrigt.
Den 15 Januari erhöllo Fullmäktige, uti en föregående dag från London afgången depesch,
från Presidenten Akerman den underrättelse, att han öfverenskommit örn en kredit
å femtio-å etthundratusen £ Sterling hos bankirhuset Overend, Gurney & Komp., på hvilket
linge dragas vexlar, som ej borde hafva längre Iöpningstid än 3 månader; att på denna
kredit finge dragas på en gång för huru stor del deraf sorn helst; att hvarje vexel skulle
på uppgifvet sätt undertecknas, samt att avisbref borde sändas genom G. Tottie & Sons,
genom hvilka a Hären vore uppgjord.
Under den öfverläggning, som i anledning häraf uppstod, voro samtlige Fullmäktige af
den åsigt, att den ifrågavarande krediten under dåvarande förhållanden skulle icke allenast i
väsendtlig mån bidraga till allmänhetens lugnande samt underlätta iiqviderna med utlandet,
utan ock sätta Fullmäktige i tillfälle att fullgöra sina utbetalningar, utan att behöfva allt
för mycket anstränga dem, som från Kontoret erhållit lån emot hypothek af räntebärande
obligationer, lie fleste bland Fullmäktige voro ock af ien tanka, att då allmänna rörelsen,
genom försäljning af Siiksgälds-kontores vexlar dä genast, komme att betydligt underlättas,
och sådant, långt ifrån att för Kontoret föranle*da någon förlust, tvärtom medförde fördelen
att erhålla högre kurs, om försäljningen skedde under flere börsdagar, än om den genom
ett uppskof inskränktes till färre, borde försäljningen af Riksgälds-kontorets vexlar redan
nästpåföljande tisdag den 19 Januari taga sin början, f följd deraf lättade ock Fullmäktige
åtskilliga, i protokollet för den 15 Januari intagna, bestämmelser i afseende på vexlarnes
beskaffenhet och sättet för deras försäljning samt öfriga härmed gemenskap egande frågor.
Sedan detta ärende förevarit, anmäldes, att kort före Fullmäktiges sammankomst ankommit
en ny telegraf-depesch, deri Presidenten Akerman underrättade om emottagandet
af Fullmäktiges den 13 Januari till honom aflåtna depesch, samt derjemte begärde en på
Engelska språket uppsatt fullmakt af den ordalydelse, som depeschen upptog och som jemväl
i Fullmäktiges protokoll för ilen 16 Januari finnes intagen.
Jemte det Fullmäktige ansågo sig böra utfärda den begärda fullmakten, underrättades
Presidenten, i telegram af den 15 Jannuari, såväl om den beslutade vexeldragningen på
Overend, Gurney & Komp., som att fullmakten skulle med näst afgående post honom tillsändas,
hvilket ock, sedan densamma vid serskild sammankomst den 16 Jannuari blifvit af
Fullmäktige, i närvaro af Kongl. Stor-britaniska Generalkonsuln M. Hunt samt Notarius
Publicus ö’Aubigné, undertecknad och af dem legaliserad, samma dag ägde rum.
Sedan Fullmäktige derefter, dels genom en den 16 Januari ankommen telegrafdepesch
fått den underrättelse, att låneafifären i London vore nära att afslutas och att vilkoren
skulle meddelas i bref, samt att krediti vet hos Overend, Gurney & Komp. kostade i procent
lör hvad som droges, dels genom en i protokollet för den 21 Januari intagen skrifvelse
från Presidenten Akerman fått närmare uppgift på lånevilkoren, som, bland annat, vore
H procents rabatt och 2i procent i kommission, ankom den 22 Januari en från Paris föregående
dag aflåten telegrafdepesch, deri Presidenten Akerman underrättade, att sedan han
fått krediten i London, men altalet om lånet ej vore bindande förr, än det kunde definitivt afslutas,
hade han återknutit de förut började underhandlingarne i Paris med Bankiren Erlanger,
som nu skrifteligen erbjöd ett lån på 7,600,000 Tinder Preussisch Courant mot 2A
procents kommission in toto samt öfrige i depeschen uppgifne vilkor; och begärde Presidenten
svar, om han linge antaga detta anbud, hvilket svar borde vara i Paris sednast Lördagen
den 23:dje Januari vid middagstiden, emedan anbudet ej vore längre förbindande.
Derjemte underrättade Presidenten, att han, med afseende på den i London öppnade krediten
och de föreslagne hastigare inbetalningstiderne, skrifvit till London och erbjudit vederbörande
derstädes företräde, ifall de ingingo på samma nedsättning af rabatten.
— 68 —
Efter en längre diskussion förenade sig de Fullmäktige, som öfvervoro dettaoärende,
den 23 Januari i det beslut, att i afgående telegrafdepesch anmoda Presidenten Akerman
att företrädesvis afsluta det Engelska lånet. Sedan Presidenten i telegram, som den 23
Januari kl. 2, 25 eftermiddagen från Paris afgått, underrättat att han bekommit detta svar
samt att han påföljande dag skulle afresa till London, allat Presidenten den 27 Januari
från sistnämnde stad en depesch, deri han underrättade, att han fått fullmakten, men att Londoner-anbuden
blifvit höjde; att han likväl lyckligtvis hade Frankfurter-associationens anbud
förnyadt i bref; att han derför samma afton ämnade resa till Paris och Frankfurt samt begärde,
atl, till sistnämnde ställe få sig tillsänd en på Tyska språket uppsatt fullmakt, attesterad
af Notarius Publicus och Preussisk Konsul.
Då sålunda de i London öppnade underhandlingarne icke ledt till det åsyftade målet,
samt Fullmäktige ansågo sig icke kunna eller böra äfventyra att. genom uppskof med den
begärda fullmaktens ölversändande, det uti ofvanstående depesch antydda anbudet äfven
skulle kunna återkallas eller förfalla, samt då Fullmäktige redan förut, från Presidenten
Akerman lått emottaga uriderättelse orri de hufvudsakligaste vilkoren, hvarpå detta anbud
sig grundade, och hvilka vilkor under för handen varande förhållanden syntes Fullmäktige
fullt antagliga, beslutade Fullmäktige, vid sammanträde den 28 Januari, att, på sätt Presidenten
Akerman begärt, till honom öfversända en på Tyska språket uppsatt, i protokollet
för samma dag intagen fullmakt, hvilken genast af Fullmäktige undertecknades, af Notarius
Publicus bevittnades och af härvarande Kongl. Preussiska Konsuln legaliserades och med
samma dags post till Frankfurt afsärides, derom jemväl underrättelse med telegraf till Paris
expedierades, hvarefter Fullmäktige påföljande dag fingo emottaga en af Presidenten
Åkerman från Paris den 28 Januari afsänd depesch, deri han underrättade att han, nyss
ankommen tran London, preliminariter. men dock skriftligen, alslutat affären med den Tyska
associationen, hvarom slutligt kontrakt skulle undertecknas i Frankfurt, så snart den
begärda fullmakten ankommit.
Slutligen lingö Fullmäktige den 5:te Februari uti en föregående afton från Frankfurt
afsänd depesch från Presidenten Akerman emottaga den, efter så många fruktlösa försök,
efterlängtade underrättelsen, att låne-kontraktet blifvit afslutadt, att afskrift deraf med posten
afgått samt att 190,000 Thaler Preussisch Courant från nästpåföljande Måndag stodo
hos J. II. & G. F. Baur i Altona till Hiksgälds-kontorets disposition.
Vid Fullmäktiges sammanträde den 11 Februari fingo Fullmäktige vidare från Presidenten
Akerman emottaga en af honom den 5 i samma månad från Frankfurt aflåten skrifvelse,
deruti han insände en af honom bestyrkt afskrift af det i Frankfurt afslutade låne
kontraktet;
och begärde Presidenten, att Fullmäktige måtte utan uppskof bereda erhållandet
af Kongl. Maj:ts garanti derå, hvarom resolutionen borde med posten afsändas till Bankiren
Raphael Erlanger i Frankfurt.
Det sålunda på Tyska språket afslutade kontraktet finnes uti Svensk öfversättning denna
berättelse bifogad t (Bil. Litt. C.).
Elter tagen kännedom om kontraktets innehåll beslutade Fullmäktige samma dag, den
11 Februari, att till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna såväl sjelfva den till Fullmäktige
insända Tyska afskriften, som ock en gjord öfversättning deraf, med underdånig anhållan,
att Kongl. Maj:t täcktes å det sålunda afslutade lånet meddela sin nådiga garanti. Genom
nådig skrifvelse al den 17 Februari behagade Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med
Kongl, kungörelsen af den 29 September 1857, å det sålunda afslutade lånet meddela Sin
nådiga garanti, med förklarande, att den å Johnska kontraktet den 13 November samma år
lemnade garanti upphört alt vara gällande. Dessutom fingo Fullmäktige emottaga en skrifvelse»
bilogad nådig resolution, innefattande samma garanti, hvilken resolution den 18 Februari
till Erlanger expedierades.
— 69 —
Derjemte afläto Fullmäktige sistnämnde dag till Höglofl. Stats-utskottet en skrifvelse,
deri Fullmäktige, med anmälan att lånet blifvit afslutadt och att Kongl. Majit derå lemnat
nådig garanti, tillkännagåfvo, att Fullmäktige icke egde anledning föreslå någon ändring i
det belopp af 1,166,666$ R:dr Kunt, som Fullmäktige uti skrifvelse af den 14 November
1857 begärt rnåtte varda anvisadt att under 40 års tid till skuldens förräntande och amortering
utgå, och hvilket anslag Fullmäktige begärde måtte från och med 1858 års början
blifva stäldt till Fullmäktiges disposition.
Till följd af lånekontraktets innehåll, fingo Fullmäktige redan den 18 sistlidne Februari
från Erlanger emottaga förslag till den amorterings-plan för lånet, som, jemlikt 3:dje och
6:te §§ i lånekontraktet, borde af låneöfvertagarne uppgöras, enligt hvilken plan Riksgäldskontoret
skulle komina att utfärda partial-obligationer, löpande med 4i procents årlig ränta
till ett sammanräknadt belopp al 8,190,500 Th. Preuss. C:t. Sedan denna plan med dertill
hörande uträkningar blifvit af sakkunnig person granskad, utan att några på resultatet inverkande
anmärkningar dervid förekommo, biel' densamma under den 25 Februari godkänd
och med påskrift derom till Erlanger öfversänd.
1 öfverensstämmelse med denna plan har Erlanger derefter under den 4 sistlidne Mars
insändt en likaledes riktig befunnen fördelning af partial-obligationerna i 4 serskilda serier,
af följande antal och valörer, nemligen:
Ser. A., besående af 3,000 obligationer, hvardera å 1,000 Th., eller tillhopa. . 3,000,000.
Ser. B. 6,381 obligationer å 500 Th. eller  3,190,500.
Ser. C. 5,000 obligationer å 200 Th  1,000,000.
Ser. J). 10,000 obligationer å 100 Th
1,000,000.
Summa Thaler 8,190,500.
Fullmäktiges protokoller för den 11, 16, 24 och 31 Mars samt den 19 April och den
6 Maj upplysa om de underhandlingar, som med Erlanger egt rum angående obligationernas
lydelse och utseende äfvensom om de åtgärder, som blifvit vidtagne för obligationsoch
kupon-papperets tillverkning vid Tumba, kontrollerne dervid, obligationernas och kuponernas
tryckning, stämpling och underskrifning m. m. Först den Gite sistlidne Maj blef
obligationsformuläret definitivt faststäldt, men sådant oaktadt kunde, genom på förhand
verkställde förberedande arbeten, tillverkningen af obligationerna ofördröjligen derefter taga
sin början, så att första afsändningen af obligationerna ägde rum den 27ide sistlidne Maj,
hvarefter afsändningen oafbrutet fortgått, i den mån behofvet påkallat.
Vid obligationernas utfärdande har, genom serskild öfverenskommelse med långifvarne,
den afvikelse från kontraktets bestämmelser egt ruin, att obligationerna blifvit daterade den
1 Mars, i stället för den 1 Januari detta år, samt att, i stället för de i kontraktets 3:dje
punkt omnämnde taloner, på en gång blifvit utfärdade ränte-kuponer för hela lånetiden,
eller 80 st. halfårs ränte-kuponer till hvarje obligation.
Till närmare upplysning om obligationernas och ränte-kuponernes ordalydelse, äfvensom
om den för utlottningen fastställda amorteringSplan, som finnes hvarje obligation på.
tryckt, bifogas härjemte ett makuleradt exemplar af en dylik obligation med tillhörande
ränte-kupon. (Bil. Litt. J) och E.)
Beträffande indragningen af de i följd af upplåningen anskaffade valutor, hafva Fullmäktige
upplyst, att sedan Fullmäktige under tiden från och med den 19 sistlidne Januari
till och med den 18 derpå följde Mars indragit £ Sterling 99,496: 18 s. 9 p. å den hos
Overend, Gurnev & Komp. öppnade kredit, så har detta belopp äfvensom den för kreditens
begagnande betingade provision, blifvit al Erlanger under April och Maj månader till
fullo betäckt, hvaremot han i räkning påfört ltiksgälds-kontoret den utgift, han i följd häraf
lått vidkännas.
— 70 —
För att åskådligöra på hvilka tider låne-öfvertagarne för Riksgälds-kontorets räkning
gjort inbetalningar å lånet samt huru mycket hvarje gång blifvit betaidt, hafva Revisorerne
deröfver låtit upprätta ett, denna berättelse bifogadt, sammandrag (Bil. Litt. F.), utvisande
att, med inberäkning dels af det i kontraktet bestämda vitesbeloppet, 190,000 Thaler, dels
af de summor, som blifvit inbetalda för betäckning af kreditivet hos Overend, Gurney &
Komp., sammanräknade beloppet af de gjorde inbetalningarne uppgå till 5,113,080 Thaler
28 sgr. 7 pf., deraf blifvit inbetaide:
till Overend, Gurney & Komp. för £ St. 100,000: (häruti inberäknad den för kreditens begagnande
utfästa provision)  Thaler Preuss. C:t 673,631: 24. 0.
till Salomon Heine  » » » 3,162,217: 21. 7.
till J. H. & G. F. Baur  » » » 1,277.237: 12. 6.
Thaler 5,113,086: 28. 7.
Af ett likaledes bifogadt sammandrag (Bil. Litt. G.) öfver Riksgälds-kontorets vexelförsäljningar
inhemtas, att de på hvart och ett af förenämnde hus till och med sistiidne September
månads slut dragne vexlar uppgå till följande belopp, nemligen:
På Overend, Gurney & Komp. £ Sterling 99,556: 16 s. 3 p., derför
influtit Runt 1,801,257: 32.
På Sal. Heine:
Banko mark  6,774,782: 12. = R:int 9,103,903: 53.
Thaler Preuss. G:t  41,178: 18. = » 109,714: 22. 9,213,617: 75.
På J. H. & G. F. Baur Banko mark 1,924,773: 8. =  2,600,706: 80.
Summa Runt 13,615,581: 87.
Till följd af den höga vexelkurs, som under hela innevarande år egt rum, har indragningen
af förenämnde summor kunnat verkställas med mycken fördel för Riksgälds-kontoret,
som icke blott betingat en hög kurs, utan derjemte undvikit ega några större räntelösa
behållningar qvarstående å utrikes ort. Af de ofvan upptagne inbetalningarne var intill den
12:te dennes hela beloppet indraget, med undantag af blott B:ko m. 38,788: 4 s., som hos
Sal. Heine innestodo, deraf en del var afsedd att betäcka hans provision och halda omkostnader.
Bevakning i
handelshuset
Johns & Komp
konkurs.
Den l:ste innevarande månad har den i låne-kontraktet förreskrifne första utlottning å
lånet ägt rum, på sätt en derom i Post- oell Inrikes-tidningar påföljde dag införd kungörelse
närmare gifver vid handen.
Sedan Fullmäktiges uppmärksamhet blifvit fästad derpå, att instäilelsedagen uti handelshuset
Johns & lvomp:s hos Stockholms Rådhus-rätt anliängige konkurs komrne att inträffa
den 12 Juli detta år, väcktes vid Fullmäktiges sammankomst den 1 i samma månad fråga
om icke det vite af 500,000 Riksdaler Riksmynt, som nämde "handelshus utfäst för fullgörande
af första punkten i låne-kontraktet, borde i konkursen bevakas. Härom uppstod
bland Fullmäktige olika tankar. A ena sidan yttrades af Justitie-Borgmästaren Holm den
åsigt: att bevakning af vitet destomindre kunde eller borde å Riksgälds-kontorets vägnar
verkställas, som tiden för fullgörande af de förbindelser Johns & Komp. i kontraktets första
punkt sig åtagit, ännu icke hade inträffat, då kontraktet den 26 sistiidne November till
Riksgälds-kontoret återställdes. Som det vite, hvartill Johns & Komp. sig förbundit, endast
afsåg uppfyllandet af de i första punkten gjorda stipulationer, kunde följaktligen icke heller detta
vite vara försutet vid den tid, Johns & Komprs exemplar af kontraktet till Riksgälds-kontoret
återlemnades. Väl hade Johns & Komp., hvilka i 12:te punkten förbundit sig att, inom
fjorton dagar från kontraktets underskrifvande, för vitesbeloppet ställa sådan säkerhet, som
af Fullmäktige godkändes, försummat fullgöra detta åtagande. Men något serskildt äfventyr
— 71 —
för denna försummelse fanns icke i kontraktet föreskrifvet; och då Fullmäktige, genom att
återtaga Johns & Komp:s exemplar af kontraktet, måste anses hafva fri kallat dem från skyldigheten
att fullgöra de i första punkten bestämda inbetalningarne, vore deraf ock en gifven
följd, att frågan om vitet äfven förfallit. Antoges motsatsen, så skulle Johns & Komp.,
oaktadt de öfveriåtit kontraktet till hela dess innehåll på innehafvaren, — som ända sedan
den 26 November varit och ännu är Riksgäids-kontoret, — fortfarande bibehållit rättigheten
att, pä de i kontraktets första punkt utsatta tider, verkställa inbetalningarne å lånet.
Riksgäids-kontoret, som under tiden på annat håll negocierat den erforderliga lånesumman
af Tjugu millioner R:dr, hade då kommit att upplåna 40 millioner, oaktadt Rikets Ständer
endast gifvit Fullmäktige uppdrag att låna 20 millioner och oaktadt Kongl. Majit, vid meddelande
af sin nådiga garanti å det med Edånger afslutade lånet, uttryckeligen förklarat,
att den förut lemnade garantien å Johns & Komp:s kontrakt upphört att vara gällande. Då i
öfrigt Riksgäids-kontoret, genom emottagandet af Johns å Kompis öfverlåtelse utaf kontraktet,
kommit i besittning icke blott af deras rättigheter, utan äfven af deras skyldigheter, enär
öfverlåtelsen var af den ordalydelse, att kontraktet »till hela dess innehåll transporterades
på innehafvaren,» skulle ock Riksgäids-kontoret sjelft vara skyldigt att för vjtet ansvara, så länge
kontoret vore innehafvare af transporten.
På alla dessa skäl och då det ifrågavarande kontraktet borde anses hafva upphört att
vara för Johus å Komp. förbindande, enär Riksgäids-kontoret ännu vore innehafvare af
såväl öfverlåtelse-handlingen som begge kontrakts-exemplaren, ansåg Justitie-Borgmästaren
Hohn den ifrågasatte bevakningen af det i kontraktet bestämda vitet så mycket olämpligare,
som Fullmäktige sjelfve återfordrat Jolius & Kompis exemplar af kontraktet och derigenom
annullerat detsamma, och Justitie-Borgmästaren afstyrkte derför på det högsta, att en sådan
bevakning å Riksgälds-kontorets vägnar verkställdes.
Af denna åsigt voro jemväl Kyrkoherden Eriksson, Majoren af Geijerstam samt hans
Excellens Herr Grefve Sparre.
Komminister Beckman, med hvilken förenade sig Grosshandlaren Berg, Handlanden
Brinck, Riksdagsfullmäktige Johan Persson och J. G. Wassmuth, var deremot af den
tanka, att då'Johns & Komp. redan innan deras exemplar af kontraktet till Riksgäids-kontoret
återställdes, underlåtit fullgöra sitt i 12 punkten gjorde åtagande att för vitet ställa säkerhet,
så hade Johns & Komp. genom denna underlåtenhet begått ett kontraktsbrott, som
fullt berättigade Fullmäktige icke blott att återtaga kontraktet, utan ock att fordra den
skadeersättning, som låg i det utlastade vitet. Svenska Staten hade, till följd af Johns & Komp.
förfarande att hafva inlåtit sig i en låneaffär af den betydenhet, som den ifrågavarande,
utan att på förhand hafva försäkrat sig om medlen att fullgöra sina åtaganden, fått underkasta
sig hårdare lånevilkor, än dem Johns & Komp. sig betingat, och det vore derför
icke mera än i sin ordning, om de finge vidkännas det äfventyr, som de för kontraktets
uppfyllande sig iklädt. Men äfven om detta äfventyr numera icke kunde lagligen drabba
dem, eller om det ifrågavarande vitet icke kunde mot dem tillämpas, borde det icke tillkomma
Fullmäktige att på förhand och utan domstols föregående pröfning och beslut efterskänka
den rätt, som kontraktet i denna del haft för ändamål att tillförsäkra Riksgäids-kontoret.
i följd häraf och på det Fullmäktige icke måtte träffas af beskyllningen att hafva
eftersatt Riksgälds-kontorets rätt och fördel, borde bevakning af det i 12:te punkten af
kontraktet bestämde vitet i Johns & Komp. kunkurs äga rum.
I enlighet med pluralitetens sålunda yttrade åsigter erhöll Riksgälds-kontorets Ombudsman
befallning, att i konkursen bevaka Riksgälds-kontorets rätt till det utfäste vitet; och
liar denna bevakning, enligt hvad Revisorerne af Ombudsmannens diarium inhemtat, blifvit
verkställd.
Då Revisorerne, på de af minoriteten anförde skäl, anse någon bevakning af det ifrågavarande
vitet i Johns & Komp. konkurs icke bort ega rum, hafva Revisorerne funnit sig
böra hemställa, det Rikets Ständer måtte besluta att, derest dom i konkursen icke derferinnan
mellankommer, nämnde bevakning bör återkallas.
Riksgäld skontorets
vexel-försäljning.
Förräntandet
af Riksgäldskontorets
kontanta
behållning.
Jemte det Revisorerne ange sig böra erinra, hurusom den af Fullmäktige ända sedan
medlet af sistlidne Januari månad bedrifna vexelförsäljning utöfvat ett serdeles välgörande
inflytande på våra utländska affärsförhållanden, enär densamma beredt tillfälle till erhållande
af fullkomligt säkra liqvidationsmedel under en tid, då nästan allt förtroende till den enskildes
soliditet såväl inom som utom landet saknades, hafva Revisorerne äfven den tillfredsställelsen
kunna vitsorda, att Fullmäktige , genom en hastig utlåning af de genom vexelförsäljningen
influtna medel, beredt den betryckta rörelsen en ganska väsendtlig lättnad, på
samma gång denna utlåning förskaffat Kontoret icke obetydliga ränteinkomster.
Då Reviäsorerne nu öfvergå till en framställning af Fullmäktiges beslut och åtgöranden
i fråga om förräntning af de dertill disponibla medel, torde Revisorerne först böra i minnet
återkalla, hurusom Fullmäktige, på sätt Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse
(pag. 67) innehåller, jemlikt Kongl, brefvet den 21 Juli sistlidet år, i slutet af samma
månad fått från Kongl. Stats-kontoret emottaga det då återstående beloppet 981,380 R:dr
utaf det i riks-staten för år 1857 upptagna bidrag till Riksgälds-kontorets utgifter, på det
dessa medel måtte, till lättnad för allmänna rörelsen, göras räntebärande. Dels af desse,
dels af andre disponibla tillgångar blefvo kort derefter åtskilliga lån, mot hypothek af obligationer
utlemnade, hvilka, vid den tid revisions-berättelsen i medlet af Oktober månad
sistlidet år afgaTs, uppgingo till ett sammanräknadt belopp af 1,330,333 R:dr 16 sk. b:ko.
Genom nådiga skrifvelser af den 30 Oktober, den 24 November och den 11 December
sistlidet år har Kongl. Maj:t vidare anbefallt Kongl. Stats kontoret att, i afräkning å blifvande
liqvider om öfverskott och besparingar, till Riksgälds-kontoret öfverlemna tillhopa
1,500,000 R:dr R:ko, hvilka successiye till Riksgälds-kontoret ingått. Härigenom blefvo
Fullmäktige satte i tillfälle att, i enlighet med Kongl. Maj:ts i berörde nådiga skrifvelser
yttrade 'afsigter, under de två sednaste mänaderne af förlidet år på ett välgörande sätt uirderstödja
den betryckta penningeställningen medelst utgifvande af lån, som, med inberäkning
af ofvanberörde 1,330,333 R:dr i6 sk., vid sistlidet års slut uppgingo till ett sammanräknadt
belopp af 2,245,866 R:dr 32 sk. R:ko. Sedan vexeldragningarne i medlet af sistlidne
Januari månad togo sin början, hafva Fullmäktige icke blott kunnat bevilja förlängning
i betalningstiden för flere bland de redan utgifna lånen, utan ock meddelat nya till
ganska betydliga belopp. Sålunda hafva utlemnats:
under
Januari månad lån å tillhopa ....
R:dr
150,000
—-
»
Februari dito, dito
1,700,000
—
»
Mars dito, dito
2,487,000
—
April dito, dito
1,03 ,500
—
Juni dito, dito
90,000
—
September dito, dito
1,160,000
—
»
Oktober dito, dito
254,600
--
Summa Runt 6,880,100
—
Och om härtill lägges det vid årets början utestående lånebeloppet,
2,245,866 R:dr 32 sk. B:ko, eller Runt 3,368,000: —
blir summan R:mt 10,248,100:—,
— 73 —
deraf likväl återbetalts:
under Januari månad R:dr 500,000: —-
» Februari dito  » 213,500: —
» Mars dito  » 249,500: —
» Maj dito  » 200,000: —
» Juni dito  » 654,105: —
» Juli dito  » 499,500: —
» Augusti dito  » 2,133,846: 62.
» September dito  » 189,000: —
» Oktober dito
. » 309,000: — I{:mt 4,948,451:62.
så att det genom dylik utlåning utestående kapital, vid den af Revi
sorerne
den 9 dennes anställda inventering, utgjorde Runt 5,299,648:38.
Högsta beloppet, som på en gång varit utlånadt, egde Riksgälds-kontoret utestående i
slutet af sistl. April månad, då summan af utlåningen uppgick till R:mt R:dr 7,780,500: —
Sedan Rikets Ständer vid sistförflutne riksdag meddelat den förändring af föreskrifterne
angående förräntning af Riksgälds-kontorets medel, att Fullmäktige kunde, efter sig företeende
omständigheter, bestämma räntefoten, beslutade Fullmäktige, under den 25 sistlidne
Februari, uppsäga icke allenast alla, mot hvpothek af räntebärande obligationer meddelade
lån, löpande med 5 procents ränta, utan ock de Riksgälds-kontoret tillhörige uppsägbara
obligationer, dervid dock Fullmäktige förordnade, att låntagarne borde, vid uppsägningens
meddelande, underrättas, att Fullmäktige ville, uppå derom skeende framställningar, pröfva
huruvida lånen finge, mot alleinnande af nya skuldförbindelser, förskrifne med sex procents
ränta, omsättas att betalas antingen på bestämd förfallotid eller efter viss i skuldförbindelserna
utsatt uppsägningstid.
I följd häraf blefvo de fleste utlemnade lånen omsatte mot nya förbindelser, löpande
med sex procents, med bevillningsafdrag minskad, ränta samt ställde att återbetalas efter
dels 14 dagars, dels en månads uppsägning, hvarjemte alla lån, som under tiden från den
25 Februari till och med den 7 September innevarande år utlemnats, äro löpande med 6
procents ränta. De efter nämnde tid utgifna lånen, uppgående till ett sammanräknadt belopp
af 1,364,600 R:dr Runt, äro deremot förskrifna med 5 procents ränta.
För öfrigt hafva Fullmäktige, tili rörelsens underlättande,, icke blott undvikit uppsägning
och indrilning af de utlånte medlen, utan ock, då sådant utan olägenhet elier uppoffring
för Riksgälds-kontoret kunnat ske, i allmänhet medgifvit de låntagare, som velat inbetala
sina lån, att, utan uppsägningstidens afvaktande, få verkställa liqviden, äfvensom att på
lånen få göra afbetalningar. För samma ändamål, eller för att undvika uppsägning, hafva
ock Fullmäktige, för ett tillfälligt kortare behof, under den 15 sistlidne Juli, hos Stockholms
Enskilda Bank upptagit ett lån å 750,000 R:dr R:mt, löpande med 5 procents ränta, hvilket
den l derpåföljde September blifvit återbetaldt.
I sammanhang härmed hafva Revisorerne ansett sig böra vitsorda, att den utvidgade
frihet, som, jemlikt reglementets 225 och 231 §§ blifvit Fullmäktige medgifven att, vid
förräntning af Riksgälds-kontorets medel, pröfva säkerheten samt med lån understödja icke
blott Hypotheks-föreningarne, utan äfven städer och menigheter samt penninge-förvaltande
verk och inrättningar äfvensom andre större bolag och föreningar, visat sig i alla hänseenden
gagnelig.
Sammanräknade beloppet af de räntor, som från slutet af Juli månad förlidet är intill
utgången af sistlidne September månad, i följd af ifrågavarande förräntning, dels influtit dels
å de utlånta medlen upplupit, har uppgått till 281,558 R:dr 23 öre, hvaraf 65,004 R:dr
13 öre uppkommit genom förräntning af de på Banko-räkningen M 2 insatta medel, samt
sålunda äro att anse såsom en tillgång .dels för betäckande af de med upplåningen förenade
10
— 74 —
Upplåning inom
landet mot
obligationer,löpande
med 4^
procents ränta.
Ändring af instruktionen
för
Revisorerne vid
granskning af
Riksgälds-verket.
kostnader, dels för bestridande af ränta och amortering af jernvägs-lånet, samt återstoden,
216,559 ll:dr 10 öre, tillhör räkningen 1 eller Riksgälds-kontorets för öfrige allmänna
behof afsedde tillgångar.
Deisi ändamål att, så vida ske kunde, söka undvika att, under den pågående stränga
penningekrisen, behöfva indrifva de mot hypothek af räntebärande obligationer utgifna lån,
dels att bereda den del af allmänheten, som under den rådande bristen på förtroende till
enskilda låntagare icke vågade utlåna sina kontanta tillgångar, tillfälle att på säkert ställe
göra dem räntebärande samt såmedelst jemväl hålla penningarne allmänna rörelsen tillhanda,
beslutade Fullmäktige, under den 12 December sistlidet år, att af allmänheten upptaga lån
mot obligationer, förskrifne med 4^ procents ränta, samt ställde att återbetalas efter 3 månaders
uppsägning, som dock icke finge äga rum förr än 9 månader från utgifningsdagen.
Då Fullmäktige vid räntans bestämmande till endast procent uppenbarligen afsågo att
icke draga penningar ur allmänna rörelsen, utan endast söka framlocka sådane kapitaler,
som, i följd af den störda krediten, eljest skulle förblifvit skriniagde, var det sannolikt, att
några betydligare belopp genom denna upplåning icke skulle under den pågående peningekrisen
kunna erhållas, synnerligast sedan Jern-kontoret ungefär samtidigt äfven börjat utgifva
obligationer med sex procents ränta, ställde på sex månaders betalningstid. Fullmäktige
förordnade derför att, sedan upplåningen fortgått till April månads slut, densamma borde upphöra;
och uppgick hela det på sådant sätt upplånta beloppet vid nämnde tid till 46,400 R:dr R:mt.
Sedan Rikets sednast församlade Revisorer, till följd af föreskriften i 5 § af den för
granskningen af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning den 26 Maj 1841 utfärdade
instruktion, den 14 Oktober sistlidet år till Fullmäktige öfverlemnat sin angående nämnde
granskning afgifne berättelse, för att,, på sätt den åberopade instruktions-paragrafen föreskrifver,
till trycket befordras och derefter bland allmänheten utdelas samt Rikets nästsammanlrädande
Ständer tillställas, så uppstod hos Fullmäktige fråga om icke berättelsen
redan under då pågående riksdag borde till Rikets Ständer öfverlemnas. Då Fullmäktige
af flere skäl ansågo det vara både ändamålsenligt och angeläget, att de af Revisorerne i åtskilliga
ämnen- uti revisions-berättelsen afgifna yttranden och gjorda framställningar komme
till Rikets då församlade Ständers kännedom, funno ock Fullmäktige, för sin del, något
hinder att under pågående riksdag öfverlemna revisions-berättelsen till Rikets Ständer destomindre
möta, som den oftanämnde § i 1841 års instruktion tydligen afsåg, att de hemställanden
och förslag, som af Revisoreene afgifvas, skola med det snaraste underställas
Rikets Ständers pröfning och afgörande, fastän paragrafen, såsom tillkommen på en tid,
då ännu icke någon Stats-revision inträffat samtidigt med riksdag, erhållit den lydelse, att
berättelsen med tillhörande bilagor skall af Fullmäktige, vid derpå följande riksdags början,
till Rikets Ständer atlemnas.
Då Revisorerne dela Fullmäktiges härutinnan yttrade åsigter, anse Revisorerne, fiir sin
del, att ordalydelsen i oftaåberopade § af revisions-instruktionen borde erhålla en förändrad
lydejse, så att orden »vid derpålöljande, riksdags början» varda derifrån uteslutne; och som
för öfrigt ej mindre 1 § uti instruktionen torde böra ändras, till följd deraf att utredningen
af Götha Kanal-bolags- och Malmö f. d. Diskont-verk blifvit alslutad, än ock 6 §, jemlikt
Kongl, kungörelsen den 29 Augusti 1851, redan erhållit en förändrad lydelse, hafva Revisorerne
ansett sig böra hemställa, om icke Rikets Ständer skulle finna skäligt att utfärda
en omarbetad instruktion för sina Revisorer vid granskningen af Riksgälds-kontorets tillstånd
och förvaltning.
— 75 —
Utaf en till Fullmäktige den 5 sistlidne Maj aflåten nådig skrifvelse hafva Revisorerne
inhemtat, att Kongl. Maj:t, till anläggning af väg mellan Skeppsmyra gästgifvaregård och Rangarnö
by på Björkön i Stockholms läns skärdgård, i nåder beviljat ett anslag utan återbetalningsskyldighet
af 20,000 R:dr R:mt, att utgå af de utaf Rikets sednast församlade Ständer
för anläggning af nya eller förbättring af mindre goda vägar anvisade medel. Då Revisorerne
hafva sig bekant, att Stats-utskottet, i följd af afgifven motion, uti 3:dje punkten
af sitt utlåtande M 158, föreslagit att, enär det för sagde företag erforderliga statsbidrag, i
anseende till ortens afskilda läge och saknade samband med de allmänna, landet genomgående
vägsträckningarne, måhända icke kunde med säkerhet påräknas frun det för hela Riket
gemensamma väganläggnings- och vägfö bättrings-anslaget, Rikets Ständer för ifrågavarande
väganläggning måtte anvisa ett särskildt anslag af 24,000 R:dr Ruut, men att samtlige
Riks-stånden likväl ogillat betänkandet i denna del samt sålunda afslagit den väckta motionen,
hafva Revisorerne ansett sig böra detta förhållande omförmäla.
Vid föredragning af en utaf Direktionen för anläggande af en ny kommunikations-led
genom Jemtlands län emellan Bräcke gästgifvaregård och Norrige, gjord ansökan att utbekomma
första andelen, 50,000 R:dr, utaf det för nämnde anläggning beviljade anslag,
hafva Fullmäktige fästat uppmärksamhet på den omständighet att, enligt Kongl. Maj:ts rörande
detta ämne den 2 sistlidne Juli till Fullmäktige aflåtna nådiga skrifvelse, anslagssumman
för ifrågavarande arbetsföretag skulle utgöra 244,500 R:dr, men att densamma uti
131 § af Riksgälds-kontorets reglemente upptagits till blott 240,500 R:dr. Då nu förstnämnde
summa ej mindre uti Hög!o(l. Stats-utskottets af Rikets Ständer bifallna Utlåtande
M 144 blifvit af nämnde Utskott föreslagen, utan jemväl uti Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse af den 4 November 1857 finnes upptagen såsom för ilrågavande arbetsföretag
beviljad, hvaremot anslagsbeloppet i Riksdagsbeslutet upptages till blott 240,500 R:dr, hafva
Fullmäktige, under den 12 sistlidne Augusti, ansett, att anmälan hos Rikets nästsammanträdande
Ständer borde ega rum, för vinnande af nödig rättelse härutinnan; och hafva
Revisorerne, delande denna Fullmäktiges åsigt, funnit sig böra hemställa, att Rikets Höglofi.
Ständer måtte förklara, att det för ifrågavarande arbetsföretag beviljade anslag borde utgå
med det uti Rikets Ständers underdåniga skrifvelse af den 4 November 1857 utsatta beloppet,
244,500 R:dr, såsom utan allt tvifvel varande den summa, Rikets Ständer dertill beviljat.
Revisorerne, som den 9 innevarande månad, på vanligt sätt, inventerat de i brandfritt
kassaskåp, till hvilket Riksgälds-kontorets tre Kommisarier samt Ombudsmannen och
Kassabokhållaren hafva hvar sin nyckel, förvarade, Riksgälds-kontoret tillhöriga, fordringsdohumenter
för meddelade län med dertill hörande, af räntebärande obligationer och andra
dylika förbindelser bestående hypotheker, hafva noga genomgått, uppräknat och granskat
dessa fordrings-handlingar, hvilka befunnits omsorgsfullt ordnade och förvarade samt
till antal och beskaffenhet öfverensstämmande med deröfver förde förteckningar. Vid samma
tillfälle hafva Revisorerne jemväl genomgått de under Kommisariatets vård befintliga
skuld- och borgensförbindelser för beviljade och utbetalde byggnads- och vattenaftappningslån
m. fl. dylika understöd, äfvensom de af Kongl. Maj:t i nåder godkända samt hos Kommisariatet
jemväl förvarade säkerhets-handlingar för fullgörande af arbetsföretag, som blifvit
med bidrag af allmänna medel understödda; och hafva Revisorerne funnit äfven dessa
handlingar i fullkomligt god ordning, hvarförutan Revisorerne genomgått och inventerat de
under Kommisariatets vård befintliga borgensförbindelser för bevillning af testamenten samt
granskat det deröfver förda diarium, vid hvilken inventering och granskning icke eller förekommit
något att erinra.
Anslagetf0r.auläggning
af väg
mellan Skeppsmyra
gästgifvaregård
oell Rangarnö
by på
Björkön.
Anslaget för- en
ny kommunikations-led
genom
Jemtland till
Norrige.
Anställde inventeringar.
— 76 —
Riksgäld s-kontorets
rättegångs-
och utsöknings-ärenden.
Decharge.
Ziffer-uppgif
terne.
Vid ofvannämnda inventering hafva Revisorerne jemväl funnit förseglingen orubbad å
det under sistförflutna Riksdag, enligt Regerings-formens 63 §, till lyftning vid infallande
krig å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv.
Den af Riksgälds-kontorets Ombudsman afgifna berättelse om de af honom för Kontorets
räkning handlagda rättegångs- och utsöknings-ärenden m. m. gifver vid handen, att
bemälde tjensteman under den tid, berättelsen omfattar, handlagt 57 sådana ärenden, af
hvilka 26 blifvit afslutade och 31 bero på vederbörande domstolars och myndigheters pröfning
eller vidtagande af ytterligare åtgärder från Ombudsmannens sida.
Så vidt Revisorerne af denna berättelse kunnat inhemta, har Riksgälds-kontorets rätt
och talan i afseende på de i samma berättelse upptagna ärenden blifvit vederbörligen iakttagen.
Slutligen få Revisorerne, som under den nu verkställda granskningen af Riksgäldskontorets
förvaltning haft tillfredsställelsen erfara, att Fullmäktige med fullkomligt nit och
ospard möda uppfyllt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, tillstyrka, att Fullmäktige måtte erhålla
full decharge för de i Fullmäktiges protokoll för tiden till och med den 12 sistlidne
Augusti antecknade beslut och åtgärder.
För alla de i denna berättelse förekommande ziffer-uppgifter ansvarar den Sekreterare,
som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne
anställd.
Stockholm den 14 Oktober 1858.
W. TERSMEDEN.
PEHR EHRENHEIM.
På Ridderskapets och Adelns vägnar:
C. G. UGGLA. ROB. MONTGOMERY CEDERHIELM.
FREDR. WRANGEL.
C SKOGMAN.
A. BERGMAN.
JOHAN EKSTRAND.
På Preste-ståndets vägnar;
I. D. GELLERSTEDT.
L. GRÖNVALL.
J. P. I. TELLBOM.
ER. LINDBERG.
F. A. RINMAN.
A. G. HEUMAN.
På Borgare-ståndets vägnar:
A. W. LEVGREN.
LARS GLAS.
ALB. ENGVALL.
FREDR. BÖÖK.
D. DANIELSSON.
D. ANDERSSON.
På Bonde-ståndets vägnar:
NILS NILSSON.
NILS ANDERSSON.
E. J. RUDBERG.
MAGNUS MÅNSSON.
Oscar Arehn,*
Sammandrag ur liiksgälds-koniorcts räkenskaper för år 1887, ulvisande della verks
Inkomster ock Utgifter för samma år.
Bil. Litt. A. Tillhör sid. 44.
Inkomster :
Allmän Bevillning
1.381,642: — 6.
Observations-medel  8,342: 43. 4.
Stämpel-afgifter för spelkort  55,831:27.10.
Dito » tidningar • ■ 27,804:30. 9.
Skatte-köpesk illingar
21,054: — —
Lösen för å skattejord vexande ekar  1,675: 14. 10.
Kapital-afbetalningar å för vissa bestämda ändamål utgifne lån  86,030: 43. 3.
Uäntor å dessa lån .
47,015: 5.11.
Återbetalning å kreditivet för underlättande af ackords-regleringen inom
Arméen
11,516:32. —
Dito utaf medel, som lyftats å mindre kreditivet vid 1850 oell
1851 års riksdag, för beVaknings-anstalter i Götheborg mot
kolerafarsoten
1,500: 18. 5.
Dito å kreditivet för fårskötselns och ullproduktionens befrämjande 58,410: — —
Godtgjord ränta för å sistnämnde kreditiv Ivltade medel  1,310: — —
Återbetalning utaf tillsvidare förräntade medel  2,868,534: 16. —
Räntor å dylika medel  108,469: 10. 9.
Genom upplåning mot Riksgälds-kontorets obligationer influtne belopp
I förskott å framtida liqvider mellan Stats- och Riksgälds-verken från Kongl. Stats-kento
ret
ytterligare levererade medel
Riksgälds-kontoret anslagne belopp utaf Statsverkets inkomster för åren
1856 och 1857
2,962,760: — —
Auktionsmede! för ett försåldt Kronans lius i staden Carlshamn .... 400: 32. —
Aflemnade äldre depositions-medel  1,418:44. 8.
Utaf Manufaktur-diskontens vinstmedel
14,000: — —
Riksgälds-kontoret för år 1857 tillkommande andel af Rikets Ständers
o Banks vinst
333,333: 16. —
Aterleverering å det vid 1844—1845 års riksdag beviljade anslag för
boskapsskötselns befrämjande
11:40. 7.
Aflemnad fond utaf båtsmans-rotevakans-afgilter inom Blekinge län
för åren 1835—1856
46,002: 17. 9.
A Itiksaal ds-kontorets kreditiv i Kikets Ständers Hank linder år 1857
lyftade belopp  1,400,000:
Efter afdrag af hvad utaf Kontoret blifvit kontant ersatt
200,000: — —
Banko.
1,473,621
22,729 14
133,046 1
72,737 2
2,977,003 26|
1
1,166
,734 47
,66632
3,357,933 7
1,200,000
Utgifter utöfver Inkomster år 1857
SUMMA R:ko
340,702
10,746,174
Utgifter:
Banko.
Ärliga ränteanslaget till Hans Maj:t Konungen
Under 1844—1845 ars riksdag beviljade, men ännu icke bestridde, extra stats-utgifter:
Till inköp af 300 ex. utaf Svenska Fornskrift-sällskapets samlingar för år 1856
Under 1847—1848 ars riksdag beviljade extra stats-anslag:
För väg-anläggningar och vägförbättringar
Under 1850—1851 ars riksdag beviljade tillfällige stats-anslag:
För Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona
» kanal-anläggning mellan Philipstad och Sjöändan i Wermland . . .
» väg-anläggningar och vägförbättringar
» utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar
» slöjdexpositioners befrämjande
Under 1853—1854 års riksdag beviljade extra stats-anslag:
För länsfängelsers uppförande
» ordnande af landtförsvaret
» dito » sjöförsvaret
Till aflöning m. m. för Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden
För Civil-ingeniörers bildande vid Mariebergs läroverk
» Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona
» en teknisk undervisnings-anstalt i Borås
» hamnuppmuddring vid Ystad
» hamnbyggnad vid Borgholm på Oland
» upprensning och rätning af Stångån mellan staden Linköping och
sjön Roxen
» kanal-anläggning mellan Eskilstuna och Mälaren
» väg-anläggningar och vägförbättringar
» smärre hamn- och brobyggnader samt strömrensningar
» byggandet af ny bro olver Helge å vid Christianstad
» utdikningar och aflappningar af sanka trakter och sjöar ......
» rese-stipendier åt fabriks- och handtverksarbetare
» ett nytt länsresidenshus i staden Christianstad
Ersättning till Kong], Stats-kontoret tor kolonien S:t BarÉhelemys förvaltningskostnader
För kapellbyggnads uppförande i Korpilombola by uti Norrbottens län
Till fortsatt utgifvande af planche-verket »Fordna och närvarande Sverige»
För afritning af sigiller till Svenskt Diplomatarium
» utgifvande från trycket af äldre handlingar och skrifter, rörande
Sveriges historia
» utarbetande af en ordbok öfver Svenska språket
Till inköp af äldre litteratur för Kongl, och Universitets-bibliotheken .
För uppgörande af plan och förslag till statistiskt embetsverk
Ersättning tili Kongl. Serafiiner-lasarettet för mistad inkomst af tolag.
Dito til! Carolinska medico-chirurgiska-institutet för mistad arrendeinkomst
För betäckande af bristen i Hospitals-fondens inkomster
» hospitals uppförande å lägenheterna Hedvigsberg och Conradsberg
invid hufvudstaden
Understöd åt Arméens Pensions-kassa
Fyllnad i Wadstena Krigsmanshus-kassa tillagdt ersättnings-anslag. . .
1,347:
40.
10,833:
16.
—
4,154:
8.
—
1,390:
44.
6.
1,000:
—
—
80,000:
469,333:
16.
—
303,333:
16.
—
24,900:
2,000:
—
—
6,526:
9.
—
12,166:
32.
—
5,000:
—
—
7,600:
—
—
1,666:
32.
20,000:
—
—
129,619:
34.
8.
8,000:
—
—
16,666:
32.
—
8,092:
32.
—
43:
42.
9.
15,000:
—
—
15,624:
37.
7.
3,000:
—
—
200:
—
—
200:
—
—
1,428:
27.
4.
2,500:
—
—
8,333:
16.
—
1,316:
28.
11.
4,500:
—
—
200:
40,000:
—
—
75,000:
72,000:
—
61,198:
30.
—
200,000
700
1,266
Under 1856—1858 års riksdag beviljade extra stats-utgifter:
För iståndsättande af H. K. fl. Hertigens af Östergöthland, Prins
Oscars palats
Fyllnad i H. K. H. Prins Oscars hofhållnings-kostnader för år 1857 .
Gratifikat oner för samma år till underbefäl m. fl. vid Garnisons-regementena,
Artilleriet samt Kongl. Flottan och Marin-regementet
Dito till år 1857 tjenstgörande personalen vid Flottans liandtverks
m.
fl. stater
Vedergällning till Majoren A. Hahr för utgifvande från trycket af en
general-karta och en socken-statistik öfver Sverige
Ersättning för förskjutne medel tili den före nästlidne riksdag nedsatte
jernvägs-kommitté
Understöd till jordegarne i Mjellgens och Gärde byar uti Stora Kopparbergs
län, för liden skada genom öfversvämning
Godtgörelse till Jönköpings läns Landtränteri för förskottsvis utbetaldt
understöd till brandskadade i staden Eksjö
För gatu- och tomtreglering i sistnämnde stad
» National-musei-byggnadens fortsättning
Till betäckande af bristerna i Arméens pensions-kassas inkomster för
åren 1852—1857
» inlösen af Riksgälds-sedlar,
Utaf anslagen för folkskolelärares aflönande
» dito » folkskolelärare-seminarierne
» dito till stipendier vid dito
För Grefve Thorsten Rudenskölds resor till folkskole-undervisningens
ordnande
Utaf den afsatta fonden till folkskole-lärares pensionerande
Å det vid 1853—1854 års riksdag beviljade mindre kreditiv
» kreditivet för ulldiskont-fondens förstärkande
» dito för Sveriges deltagande i en tillämnad landtbruks-exposition
i Paris
100,000: — —
64,000: — —
38,893: 12. —
80,000: — —
1,000: — —
12,950: 30. 4.
400: - —
1,000: — —
20,000: — —
100,000: — —
86,865: 33. 1.
660: 2 U 4.
17,382: — —
8,933: 16. —
9,566: 32. —
738:
12.040: — —
18,726
32
12
1,395,451
505,770
200,000: — —
67,670: — —
595: 24. —
/. än e-und er stöd:
För hamnarbeten vid Götheborg och Ystad  54,000:
» vattenaftappnings-företag
76,194.
» tomtreglering i staden Eksjö samt för återuppbyggande af den nedbrunna
delen af samma stad  153,333:
48,660
268,265
Kapital-afbetalningar å
Räntor derå
Utbetald brudgåfvovinst
Riksgälds-kontorets skulder
402,250:
138,184:
33:
16. — !
38. 7.
16. —
Äterbetalde äldre depositionsmedel  535: — —
Dito spanmåls-undsättningsmedel
73,666: 32. —
Tills vidare förräntade medel
Återstående kostnader för 1853—1854 års riksdag  177: 18. 8.
Kostnader för sistlidne riksdag  325,142: 12. 4.
Dito » Rikets Ständers hus  3,000: — —'
Dito » 1857 års stats-revision
4,890: 14. 8.
Aflöning och expenser m. m. för Rikets Ständers Justitie-ombudsman
och dess Expedition
5,718: 9. —
Dito till Sekreteraren vid Bonde-ståndets Kansli-direktion  100: — —
24-
283,527
540,468
74,201
2,645,866
16
32-
32-
Fromma stiftelsers andelar i kortstämpel-afgiften  27,037: 45. 9.
Restitution till Norrköpings stads äldste af för mycket inlevererade medel 981: 36. 9.
Löner, arfvoden och expenser samt pensioner vid Riksgälds-kontoret
samt lönebesparing för Kontorets Enke- och pupill-kassa  42,759: 28. 8.
Underhålls-kostnader för Riksgälds-kontorets hus  750: — —
Expektans-löner för betjeningen vid f. d. General-assistans-kontoret . 1,704: 24. —
Taxerings-kostnader inom Stockholms stad  2,556: 47. 2.
Observations- och indrifnings-arfvoden till Kongl. Kammar-rättens betjening
2,080: 15. 2.
Kostnader för tidnings-stämplingen i Stockholm  3,000: — —
Dito » kort-stämplingen i dito
6,490: 18. 6.
För jernvägs-anläggningar utbetalde medel:
Till Banko-räkningen M 2 öfverförde
Ränta och amortissement för fonderade Stats-lånet M 1
4,327,777:
9,103:
37. 4.
16. —
SUMMA B:ko
339,028
28,019
59,341
4,336,881
6
34
37
10,746,174
Stockholm den 14 Oktober 1858.
Oscar Arehn.
Bil. Litt. B. Tillhör sid. 52.
Sammandrag öfver de af Riksgälds-kontoret bestridda kostnader
för 1856—1858 års Riksdag.
För Högfl. Riddderskapet och Adeln
Högvördige Preste-ståndet
» Vällofl. Borgare-ståndet
» Hedervärda Bonde-ståndet
» Konstitutions-utskottet
» Stats-utskottet
» Bevillnings-utskottet
» Banko-utskottet
» Lag-utskottet
» Allmänna Besvärs- och ekonomi-utskottet
» Expeditions-ulskottet
Allmänna omkostnader
hvaraf för skrifmaterialier utbetalts R:dr 27,095: 38.
Summa R:mt R:dr
Representations
kostnader.
Månads-arfvoden
och
dagtraktamenten.
Tryckningsoch
häftningskostnader.
Klubb-kostnader.
15.183
15.183
15.183
15.183
60,735
48
72,056
56,484
56,727
75,314
14,355
46,117
22,490
18,560
16,400
29,827
46,855
455,190
38
42
47
64
77
74
22
77
6
57
26
3,077
5,428
5,644
6,072
58,134
30
78,358
83
42
11,826
5,847
6,100
6,399
30,173
Diverse utgifter.
6,462
815
743
1,211
544
1,613
810
412
643
1,089
496
38,092
91
78
80
5
6
6
78
91
25
85
41
90
89) 52,936)76 677,394
Summa.
108,607
83,759
84,400
104,181
14,899
47,730
23,301
18,973
17,043
30,917
105,486
38,092
53
90
1
97
83
80
68
31
42
50
90
85:
Stockholm den 14 Oktober 1858.
Oscar Arehn.
Bil. Litt. C. Tillhör sid. 68.
(Öfversättning från Tyska
Original-kontraktet.)
Låne-kon trakt.
Sedan Svea Rikes Ständer vid 1857 års riksdag beslutat, att de för jernvägs-anläggningarne
erforderliga medel skola upplånas medelst utlerrjnande af fonderade Stats-obligationer,
samt detta beslut blifvit af Hans Majit Konungen, genom kungörelse af den 29 September
1857, gilladt, har i dag följande låne-kontrakt blifvit med laga kraft afslutadt eme!laon
Fullmäktigen i Rikets Ständers Riksgälds-kontor, Herr Presidenten Fredric Akerman,
å sine komittenters vägnar, på grund af fullmakt, daterad den 28 Januari 1858, å ena
sidan, samt
»Rank fur Handel und Industrie» i Darmstadt, Direktionen för »Disconto Gesellschaft»
i Berlin, »Mittel-deutsche Credit-Bank» i Meiningen och bankirhusefc- Raphael Erlanger i
Frankfurt arn Main, såsom gemensamme, dock icke solidariskt förpligtade, kontrahenter,
å andra sidan.
§ i
Konungariket
Sverige upptager hos kontrahente'rne å andra sidan ett fonderadt lån af
Tjugo millioner Riksdaler Svenskt riksmynt, hvilket lån är beräknadt och öfverenskomraet
till en bestämd rund summa af Sju millioner Sexhundratusen Thaler, antingen i grob.
Preussisk Courant, efter 14 Thalers fot, eller i Thaler efter den i Tyska Myntfördraget af
den 24 Januari 1857 grundade 30 Thalers fot, eller i Vereins-Thaler, så att denna summa
gäller såsom det verkliga lånevärdet, nied uteslutande af hvarje annan beräkning af Svenskt
riksmynt.
Sistnämnde kontrahenter (Bank fur Handel und Industrie i Darmstadt, Direktionen för
Disconto Gesellschaft i Berlin, Mittel-deutsche Credit-Bank i Meiningen, bankirhuset Raphael
Erlanger i Frankfurt am Main) förbinda sig att öfvertaga hela beloppet af förberörde Statslån,
stort Tjugo millioner Riksdaler Svenskt riksmynt, och att inbetala detsamma i följande
afdelningar oell terminer, under iakttagande af det i 1 § öfyerenskomna motsvarande värde,
nemligen med 7,(500,000 Thaler Preussisk Courant, eller Thaler efter den nya 30
Thalers foten, eller Vereins Thaler, efter deras godtfinnande, i klingande hela Thalerstyeken
eller i Hamburger Mark Banko, hvarvid hvarje 300 Mark Banko skall evalveras till
förenämnde Thaler efter medium af de medelkurser, till hvilka kortsigtiga vexlar på Hamburg
noteras å Börsen i Berlin under de sista 8 dagarne före medlens anskaffande, nemligen :
a) den 15 April 1858 En million Thaler Ridr 1,000,000.
bj den 15 Maj 1858 En million Thaler  » 1,000,000.
c) i Juli 1858 Femhundratusen Thaler
» 500,000.
d) i Oktober 1858 Femhundratusen Thaler  » 500,000.
e$ i December 1858 En million Femhundratusen Thaler  » 1,500,000.
f) i April 1859 Sjuhundrafemtiotusen Thaler
» 750,000.
g) i Augusti 1859 Sjuhundrafemtiotusen Thaler  » 750,000.
n) i December 1859 Sjuhundrafemtiotusen Thaler  » 750,000.
i) i Juni 1880 Åttahundrafemtiotusen Thaler  » 850,000.
tillsammans R:dr 7,800,000.
Säger Sju millioner Sexhundratusen Thaler.
Dock skall det stå förenämnde kontrahenter fritt att, om de så önska, göra inbetalningarne
i tidigare och närmare hvarandra liggande terminer, än de här ofvan betecknade,
och i sådant fall äfven anticipationsvis i smärre snmmor, dock må icke någon af dessa anticipationsvis
gjorda inbetalningar understiga ett belopp af 100,000 Thaler. efter 14 eller 30
Thalers fot, eller Veriens Thaler.
Likväl böra alla dylika tillämnade anticipationer i bref tilikännagifvas Riksgälds-kontoret
sednast 8 dagar innan de skola verkställas.
Alla inbetalningar skola af lånets öfvertagare verkställas i Hamburg, till ett utaf de
3:ne bankirhus derstädes, som Kongl. Svenska Riksgälds-kontoret uppgifver och till medlens
emottagande befulimäktigar.
§ 3.
Svenska Riksgälds-kontoret skall å lånebeloppet, 7,600,000 Thaler, utställa på innehafvarén
lydande partial-obligationer till de valörer (Theilgrössen), som, enligt 7 §, komma att
bestämmas, försedda med halfårs-räntekuponer och taloner; — kuponerna och talonerna
ställas likaledes på innehafvaren.
Ofvertagarne af lånet skola, inom två månader från denna dag, till Riksgälds-kontoret
inlemna fullständiga förslag till:
a) Obligationernas, kuponernas och talonernas form och innehåll;
b) Plan för förräntningen och amorteringen, hvilka båda verkställas halfårsvis; och kommer
Riksgälds-kontoret att ofördröjligen yttra sig huruvida dessa förslag godkännas.
§ 4.
Sednast inom 3 månader, räknade från den dag, då dessa förslag inlemnas till Riksgälds-kontoret,
hafva lånets öfvertagare att, i mån af deras då redan gjorda eller ytterligare
skeende inbetalningar, af nämnde verk utbekomma färdiga och underskrifna obligationer,
jemte kuponer och taloner, till ett belopp, motsvarande de gjorda inbetalningarne. Lånets
öfvertagare godtgöra, samtidigt med inbetalningarne, de å obligationerna belöpande,
från kuponernas utgifningsdag redan upplupna, räntor.
Utlottade obligationer och förfallna kuponer utlemnas ej af Riksgälds-kontoret, utan blifva
af Kontoret annullerade, hvaröfver bevis meddelas genom protokolls-utdrag, och beloppet
a? sådana annullerade obligationer afräknas å nästföljande inbetalning, alldeles såsom vore
beloppen af låneöfvertagarne kontant erlagde.
§ 5-
Lånets öfvertagare kunna, intilldess obligationerna utgifvas, aflemna sina interirns-förskrifningar
å de af dem försålda poster; hvilka förskrilningar dock endast äro förbindande
för dem personligen.
§ 6.
Svenska Riksgälds-kontoret utsätter och anslår till förräntning och amortering af detta
lån under 40 år en årlig annuitet af Fem och femsjettedels (5f) procent af hea lånebeloppet,
7,600,000 Thaler, elier en summa af 443,333 Thaler 10 silfver-groschen (säger Fyrahundrafyratiotretusen
Trehundratretiotre Thaler 10 silfver-groschen) efter deni 1 § bestämda
myntfot, i klingande hela Thalerstycken, att under hvarje af dessa år halfårsvis utgöras.
Så mycket af denna annuitet, som till inlösen af den lista kuponen erfordras, erlägges till
lånets öfvertagare redan den 1 Juli 1858, men återstoden den 2 Januari 1859. Sedermera
utbetalas å lånet halfva beloppet af annuiteten den 1 Juli och andra hälften den 2 Januari
hvarje år, och skall den sisla af dessa utbetalningar ske den 2 Januari 1898.
Riksgälds-kontoret har medgifvit kontrahenterne å andra sidan, uppå deras hemställan,
att fördela denna annuitet af 5§ procent, efter deras godtfinnande, mellan räntan och kapitalet,
och att, i förhållande derefter, bestämma kuponernas räntefot. I händelse, efter denna
fördelning och den af lånets öfvertagare bestämda räntefot, den årliga annuiteten af443,333
Thaler 10 silfvergroschen blir tillräcklig att till den 2 Januari 1898 förränta och amortera
ett större nominelt obligations-belopp, än Sju och trefemtedels millioner Thaler, har Kontoret,
under förutsättning, att kontrahenterne å andra sidan, till utredande häraf, framlägga
en fullständig förräntnings- och amorterings-plan, förklarat sig vilja till kontrahenterne å andra
sidan utlemna ett sådant större belopp och antal obligationer, som kommer att motsvara
de uti 2 § bestämda inbetalningar al låne-valutan.
I följd häraf, hafva Kontrahenterne å andra sidan förklarat, att de skola använda annuiteten
under loppet af de för densamma bestämda 40 åren till inrättande och utgifvande
af ett fyra och en half procents lån till det kapital-belopp, som framdeles bestämmes, på
hvilket lån följaktligen obligationerna utlemnas, på sätt ofvan är nämndt.
Likväl har Svenska Riksgälds-kontoret, i alla händelser, ej att lemna mera än den förenämnde
bestämda annuiteten. Svenska Riksgälds-kontoret kommer att uti 4| procents obligationerna
förbehålla sig rätt att från år 1875 förstärka kapital-afbetalningarne, äfvensom
att på en gång al pari återbetala hela det då å lånet återstående belopp.
I båda lallen bör offentligt tillkännagifvande ega rum sednast sex månader förut.
§ 7.
Obligationerna dateras under den 2 Januari 1858 och utgifvas på Svenska och Tyska
språken. Likaledes bör amorterings-planen tryckas å obligationerna.
Ränta och amortering utsättes till betalning i Frankfurt am Mayn, Berlin och Hamburg,
äfvensom ytterligare å de andra platser, hvilka af låne-öfvertagarne kunna uppgifvas.
Obligationernas indelning och antal (deras olika valörer, Theilgrösse) bestämmas utaf
lånets öfvertagare; likväl skall hvarje obligations-belopp lyda å jemnt hundratal och ingen
utfärdas under ett belopp af 100 Thaler efter den i lista § betecknade myntfot.
■ § 8.
Svenska Riksgälds-kontoret förbinder sig att, på sin bekostnad och risk, till bankirhuset
Raphael Edånger i Frankfurt remittera erforderlig valuta för den, enligt § 6, hvarje halfår
belöpande annuitet, och detta så tidigt, att de för annuiteten afsedda medel hvarje gång
tillhandakomma nämnde bankirhus 14 dagar, innan förfallotiden inträffar för kuponernas inlösen
eller kapital-amorteringen.
§ 9.
Alla de fyra kontrahenterne, som öfvertagit lånet, föra sin räkning med Svenska Riksgälds-kontoret
genom bankirhuset Raphael Edånger.
Skulle bankirhuset R. Edånger upphöra, skola alla genom detta kontrakt berörde bankirhus
anvisade funktioner, efter ömsesidig öfverenskommelse emellan de återstående kon
-
trahenterne och Riksgälds-kontoret, uppdraga9 ett annat bankirhus eller en bankir-inrättning
i Frankfurt am Mayn eller i Berlin.
§ 10.
Re för lånets successiva amortering erforderliga utlottningarne verkställas i Stockholm
den 1 Oktober hvarje år, med rättighet för de fyra låne-öfvertagarne att sjelfve eller genom
ombud öfvervara dessa utlottningar, äfvensonTatt dertill kalla någon Tysk stats Konsul.
— Genom hvarje utlottning bestämmes hvilka obligationer böra återbetalas den 2 Januari
och den 2 Juli nästpåföljande år.
Undantagsvis bestämmer utlottningen af den 1 Oktober 1858 hela års-amorteringen, aU
utgå den 2 Januari 1859. Resultatet af utlottningarne skäll genom Riksgälds-kontoret odh
på dess bekostnad kungöras uti Svenska Statstidningen och i åtminstone 3 Tyska allmänna
tidningar, som låne-Öfvertagarne i sådant afseende uppgifva. Samma bestämmelse gäller ock
för alla andra officiella tillkännagifvanden i afseende å detta lån.
§ 11.
Svenska Riksgälds-kontoret beviljar låne-öfvertagarne, såsom godtgörelse för negocierings-kostnaderna,
för penningarnes öfversändande till Hamburg och såsom ersättning för
andra utgifter och kostnader, en provision, i ett för allt, af procent å hela lånebeloppet,
7| millioner Thaler; denna provision påföres och afdrages pro rata parte vid hvarje af de
uti 2 § bestämda inbetalningar.
§ 12.
Till inlösen af kuponer och obligationer beviljar Riksgälds-kontoret bankirhuset Raphael
Erfanger i arfvode (Zählgeld) en half procent å de inlösta beloppen.
§ 13.
Derest förfallna kuponer eller till återbetalning bestämda obligationer icke inom två år
å det på obligationerna angifna ställe förevisas till inlösen, betalas de derefter endast af
Riksgälds-kontoret i Stockholm.
§ 14.
Obligationer, hvilkas belopp icke lyftas inom 15 år efter den genom utlottning bestämda
återbetalnings-termin, och kuponer, för hvilka liqvid ej uttages inom 10 år efter den å
desamma åtryckta betalnings-termin, äro preskriberade och til! all verkan upphäfde; de
medel, sorn varit bestämda för inlösen af sådane preskriberade obligationer eller kuponer,
tillfalla Riksgälds-kontoret.
§ 15.
Låne-öfvertagarne . nedsätta hos Riksgälds-kontoret såsom säkerhet ett vitesbelopp af
(190,000) Etthundranittiotusen Thaler, efter 14 Thalers fot, genast efter undertecknandet
af detta kontrakt. För detta vitesbelopp godtgöres af Riksgälds-kpntoret, så länge
det, till det hela eller någon del deraf, är hos Kontoret förvaradt, ränta å fem procent
för år.
Låne-öfvertagarne äro berättigade att genom abandonnering af hela vitesbeloppet fritaga
sig från uppfyllande af kontraktet, för så vidt det ej redan är fullgjordt, likväl med den
uttryckliga inskränkning, att sådant upphäfvande af detta kontrakt medelst abandonnering
af vitesbeloppet endast får ske i qvoter af fjerdedelen utaf lånesumman.
Allt eftersom en fjerdedel af lånet uti den i 2 § förskrifna ordning är inbetald, återlemnas
ock en fjerdedel af vites-beloppet till låne-öfvertagarne och afräknas å de respektive
inbetalningarane.
§ 16.
Bestämmelserna i detta kontrakt få ej offentliggöras intill den 15 Augusti detta år
så vidt de ej införas i obligationernas eller kuponernas text, eller, så vidt icke sådant eljest
är nödigt, vid förekommande yttre anordningar med afseende å denna angelägenhet.
§ 17-
Riksgälds-kontoret skall ofördröjligen göra ansökan om Kongl. Maj:ts sanktion lör detta
låne-kontrakt.
§ 18.
Före undertecknandet af detta kontrakt har Riksgälds-kontorets Fullmäktig till kontrahenterne
å andra sidan aflemnat den i början af detta kontrakt omnämnda, honom meddelade
fullmakt, hvarefter detta lånekontrakt blifvit af båda kontraherande parterne i 2:ne
exemplar undertecknadt och ett exemplar tillstäldt hvardera af de båda parterna. Som
skedde i Frankfurt am Mayn den 3 Februari 1858.
F. Åkerman, å Svenska Riksgälds-kontorets vägnar.
Bank »fur Handel und Industrie.»
D. Varvey. Wendelstadt.
Direktionen för »Disconto fteseilschaft» i Berlin.
David Hansemann.
Direktionen för Mittel-deusche Credit-Bank i Meiningen.
Oberländer. R. Saltzbach.
Raphael Erlangen
Kongl. Maj:t vill å det i detta kontrakt omlörmälda lån härigenom meddela Sin nådiga
garanti. Stockholms Slott den 17 Februari 1858.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
CARL.
J. A, Gripenstedt.
Tillhör Bil. Litt. C.
Bil. Litt. B. och E. Tillhör sid. 69.
funbittcö
niet uttb eitt ljaH>^rocentigeé ^töttté Stnle^en
norn 3al)rc 1858
jtim 85au uoit 0taat^@iéenba|uenr
Ser. I).
(Vignette, föreställande
THALER 100
bea 14= ober 30=£l)alct=$uf ea.
2Bir bie 33ctioUina(l)tigtett ber 9tcicl>8fianbe bea Äöitigreic^eS Scfjiuebett gtt bein
5Jleid^8=@cf;ulben=©omtoir urfunbcit mtb befennen Ijterbttrcf) fur Ilna unb Uitfere Slutta*
SRadjf olger:
©emitad) Sött, auf ©tttttb ittib ttt SluSfu^ntng 108 bott @r. 9Jlajcftat bern ftentge
bitrcÉ) 2tClcrf;cc£)fte Äimbmacfjutig rom 29. September 1857 (©djwebtfdje ©efefefamtnluttg
1857 9tr. 36) getteljttttgtcrt 23cfd)Citffc§ ber fRcidjSftdnbc, cin ron Sr. Äötttgltcljen 9Jtajeftät
bitrdj ©rtäbtge 9fefolittton rom 17. g-e6ruat 1858 garantitteS @taat8*2lnleljen jum 3'recfe
bc8 S3aue8 rott Staata=@ifeitbal)tiett, ttacf) 93ta0gatjc ber unteu fotgeiiben S3cftimmutigeti,
burd) 83ermtttelung
ber S3onf fur ^aitbel unb Sttbujirie ttt ©armftabt,
ber ©i8cottto=©efcllfcljaft ttt 23erlin,
ber SJtittelbeutfdjcn (Srebit=23attf itt 931 eintugen ttttb
be§ 23anff)attfc6 SRapjjacl ©rlanger ttt gr a liffur t a. 93i.,
aufgeuommen jabett, ttttb ber gnljabcr biefer ^artial=D6tigation bett 23etrag rott
EIN HUND ERT THALERN
gtt btefem 2lnlcl)eit eittbega^Ct l)at, fo bcfdjeiutgett unb crflärett trir, baj3 ber Skaber mit
biefer feapttal=Summe att bent gebadjte» 2lnlcf;en bct^ctltgt tji; ttttb gitgtctrf) befuitbcit Söir,
baf fitr bie -§etmgal)tmtg ttttb SScrglttfung biefer Slnletlje bie nac^fie^enbett rbttgattouSmäjfc
gett 23efitmmutigctt gelteu:
1. Sitte ^artiabObltgationeit lautctt auf bett gntfaber; bicfelben ftnb mit ncfjtgig
Ijalbjaljrigen gletd)fatt8 fur jebett 23orjctgcr gcltcnben 3tnS=2lbfd)nittcn berfeljen.
2. ©a8 9letd)8ftänbifd)e 9tetd)8*@djulben=(Somtotr tribmet unb gevrä^rt fitr bie S3ev*
ginfuttg unb Sälgttttg biefer 2lntett)e wäljrenb rierjtg gatfren etne fefte Slnnuität ron
443,333 Slfjalrat 10 Sgr. (ttt Söortett 23iermalf)itnbcrt SSiergtg ©tet Siaufenb ©retljunbcrt
©tetfig ©ret patent unb 3^11 ©ttbergrofdjett) tn garten gangett S£(jater=@tucfen ber
2ttjalct*2Säl)vutig (bcö 14=5l^alcr=gu)fc8 ober be8 tn bent beutfd)cit 93innjrertrage rom 24.
^fanuar 1857 gegritnbeten 3O*$£l)aler*5u0e3 ober 53eretn8tljatetn) fitr jebe§ biefer ga^re
tn iialbfaljrigcn Staten ron fcbcSmal 221,666 Stljatern 20 Stlbergtofdjett, fe arn 1. i^uli
unb 2. Samtar elneS feben gafjreö au8gubegal)len.
93ttt biefer Slnnuttät lottb bte 23ergtnfung ber *)3artial=©bltgattonen ju 4\ % (23ter
unb ein Ifalb rom Runbert) pro anno tn l)al6jäl)ttgen Staten, foitste bie fuccefftrc 9tucf'*
jaljlmtg ber gänken Slnlctlfe nåd) 93taffgabe bc§ betgebrtteften 2(morttfatton8=$piaite§ betrtrft.
3. ©te ©tnlofung ber 3m8*2lbfcl)mtte erfolgt fcbeSmal auf ben 2. gattuar unb 1.
iguli ettteS febett (yafyreS.
4. ©te fitr bie fuccefftrc ^ilgttng be3 2lnle^eitå erforbcrltd)ctt 2lu§loofungen irerbett
tn febern i^aljrc atti 1. ©ctobcr itt Sto\fl)olm rottjogett; bie Oter tm ©tttgange ermäljntcn
2lntefjen3=23erauttlet jabett bie 23cfitgtttf3, bet btefett 2lit§loofungen gegemrärttg gu fetn,
oijer ftd) burd) 23erottmäd)tigte rertretcn ju taffen, aud) ben (Sonful ettteS beutfc^en StaatcS
jugugtcljcn.
©ttrd) febe SluSloofttng irerbett bie ^3arttal=©b[tgattoueit beftimmt, trcldje ant 2. ga*
littar unb ant 1. gult bc8 ttädfften ga^rcS jur Stitefja^lttug fommett. 2lu8nal)m§iretfc
befltmmt bie SSerloofung rom 1. Dctober 1858 bte gattge ga^re§*^tlguitg per 2. gatiuar
1859, fotrte bte l)albfdt)rtgc Sltlguug per 1. gult 1859.
©a8 (Srgebuttt ber Sluäloofungcn trirb ba§ StcidfäfdfulbcmSotntotr fietS itt ber arnt*
Itdfen gettuitg be8 Sc^irebtfc^en Staatc§ ttttb ferner loentgfteng ttt brot ©eutfdjett öffent*
ltd)cn 23lättcnt auf fciitc Äoftcn befattttt mad)eu. ©te ttämlid)c 23efittitmung tji aud) ^tit*
ftdjtlid) atter anbcrctt ba§ 2lit£cl)cit betreffenbett atnt£td)en 23eröffeutlt^uugett attlrcubbar.
5. ©cm Sdftnebifdfeit Staate tfl bie 23efitgttij? rorbebalten, rom ga^re 1875 ab, bie
(5apttal=2lblagen tn ber Slrt ju rerftarfett, ba8 etne gröpcre ga^l ron ©bltgationen, at§
bie tm 2lmorttfatton§planc fefigefe^te, jäl)rltd) auSgelooft irerbett tönne, aud) alSbann ober
fpäter atte tm ttmlaufe ttod) bcfinbltd^ett ©bltgettionett auf (Sitt 9)ial ctnjulöfett; ttt betbett
gätten mttf etne trentgfiettä fed)8monatltc^e öffentlid)e 2litjetge tn bett burd) bett § 4 er*
iuäl)ttten 23lältcrit rorlfergclfcn. ©te gtttfen irerbett nicbt wetter, al§ bt§ gittu gätttgfeitS*
tage ber ©bltgattonSifpctm^alftuitg geleiftet; ba^cr muffen atte jitr ©bltgation gcl)öreubcit
3ttt8s©oupon§, bte tttc^t rörner fdjott fattig gcirorben ftttb, bet ^öega^luitg ber Dbligation
gurinfgeltcfcrt irerbett.
6. ©a8 Steic^Sfiänbtfc^e fftetd)8*Sd)ttlbcn*Komtotr rerpflid)tet ftd), auf ferne ©cfalfr
unb Äoflett, alle Sltifdjaffungcn ber Semefier*2tnnuttäten, ireldje ber § 2 jugeft^ert ^at,
nåd) granffurt arn 931atn an ba8 23auf^au8 Stapljael ©rlanger ju remittiren, unb girar
fo gettig, bajf biefe 2lnnuttäten=©elber rtcrje^n Slage ror ber febelmaltgett gälligfeit rott
6oupon8*@titlöfuttgeti ober 6apttal=Siudga^lungen in bett 23cft’j) bc8 genanitten 23attfl)aufc3
gelangen.
N:o
Svenska Riks-vapnet.)
100 TH&LER
bea 14= ober 30=S^oler=^u^c6.
TFt Svea Rikes Ständers Fullmäktige i Riksgälds-Kontorel betyga och försäkra
härmed, för oss och våra efterträdare i nämnde befattning:
Sedan vi, på grund och för verkställighet af Rikets Ständers utaf Kongl. Majit, genom
Nådig Kungörelse den 29 September 1857 (Svensk Författningssamling för år 1857, Jtä
36), fastställda beslut, upptagit ett utaf Kongl. Majit genom Nådig Resolution den 17 Februari
1858 garanteradt lån för Statens Jernvägsbyggnader, i enlighet med här nedan upptagna
bestämmelser och genom bemedling af
Bank fur Handel und Industrie i Darmstadt,
Disconto-Gesellschaft i Derlin,
Mitteldeutsche Credit-Bank i Meiningen och
Rankirhuset Raphael Erlangen i Frankfurt a. M.,
samt lnnehafvaren af denna Partial-Obligation till nämnde lån inbetalt ett belopp af
ETT HUNDRA T HALER*
så intyga och förklara vi härmed, att lnnehafvaren är för denna kapitalsumma delaktig i
berörde lån; hvarjemte vi förklara, att nedanstående förbindande bestämmelser gälla för
lånets återbetalning och förräntning:
1. Hvarje Partial-Obligation lyder å lnnehafvaren och åtföljes af åttatio halfårs-räntekuponer,
som likaledes äro i Innehafvarens hand gällande.
2- Rikets Ständers Riksgälds-Kontor utfäster och anslår till förräntning och amortering
af detta lån under fyratio år en bestämd annuitet af 443,333 Thaler 10 Silbergroschen för
livart och ett af nämnde år (säger Fyrahundrafyratiotretusen trehundratretiotre Thaler och
tio Silbergroschen) i klingande hela Thaler-stycken efter Thaler-myntfot (14-Thaler-fot eller
den i Tyska Myntfördraget af den 24 Januari 1857 grundade 30-Thaler-fot eller Vereinsthaler),
att halfårsvis utbetalas, nemligen den 1 Juli och den 2 Januari årligen, med 221,666
Thaler 20 Silbergroschen hvarje gång.
Med denna annuitet bestrides såväl förräntningen af Partial-Obligationerne efter 4^ %
(fyra och en half för hundra) pro anno, — hvilken ränta utfaller halfårsvis —, som ock
den successiva återbetalningen af hela lånet i enlighet med bifogade amortisationsplan.
3- Räntekuponerna inlösas den 2 Januari och 1 Juli hvarje år.
4. De för lånets successiva amortering erforderliga utlottningar verkställas i Stockholm
den 1 Oktober hvarje år; och äro förbemälde fyra Låne-negotiatörer berättigade att öfvervara
dessa utlottningar, eller att låta dervid representera sig genom befullmäktigade ombud,
äfvensom att tillkalla någon Tysk Stats Consul.
Genom hvarje utlottning bestämmes hvilka Partial-Obligationer skola återbetalas den 2
Januari och 1 Juli påföljande år. Undantagsvis bestämmer utlottningen den 1 Oktober 1858
helårs-amorteringen, som bör utgå den 2 Januari 1859, och tillika den halfårs-amortering,
som skall ske den 1 Juli 1859.
Resultatet af utlottningarne kungöres af Riksgälds-Kontoret, på dess bekostnad, uti Svenska
Statens Officiella Tidning och dessutom i minst tre Tyska allmänna Tidningar. Samma
bestämmelse gäller äfven för alla andra officiella tillkännagifvanden angående detta lån.
5. Svenska Staten förbehålles rätt att, från och med år 1875, öka kapital-afbetalningarne
på det sätt, att ett större antal Obligationer, än det i amortisationsplanen bestämda,
må kunna årligen utlottas, äfvensom att då eller sedermera på en gång inlösa alla annu
utelöpande Obligationer. 1 båda fallen måste sådant minst sex månader förut tillkännagifvas
genom offentlig kungörelse uti de i § 4 omnämnde tidningar. Räntan erlägges ej längre,
än till den för Obligationens återbetalning bestämda förfallodag; i följd hvaraf alla till
Obligationen hörande, då ännu ej förfallna ränte-kuponer skola vid Obligationens inlösen
återlemnas.
6- Rikets Ständers Riksgälds-Kontor förbinder sig att, på sin bekostnad och risk, till
Bankirhuset Raphael Erlangen i Frankfurt arn Main remittera erforderliga medel för de i
§ 2 utfästa halfårs annuiteterna, och detta så tidigt, att berörde annuitets-medel städse tillhandakomma
nämnde Bankirhus fjorton dagar före den för kupon-inlösen eller kapital-återbetalning
utsatta förfallotid.
7. 2£tte ©tttlöfurtgeit bou ©oupoitä mtö atte ©apital-^mfjaljltmgen .ueröett ttt garten
gången 2ttja£er*3tiiifen ber tnefjrermäljrtteit 2ttja[ers28ä§ruttg (be§ l4*Xpatersgufe§ ober
be§ ttt bern ©eutfcfjen Sftunjöertrage botn 24. haimat 1857 gegrihtbeten 30=2tt)ater*5uf&8
ober Söemtts^fjalertt, bett Sttjafer ttt ©emäj?(jett be§ SJiilttjbertrageä gtt i| ©utbett Siib=
beutler s23ä§ruttg) att bie $ttlja6er ber 3ta8*8£6fdjititte ober ber ^attlaUO&Ugatiotten gc*
letflet, uttb gtuar rtadj ttjrer Söafjl
ttt grauffitrt arn iXHattt bei bent 33att6ljaitfe 9lapf)acl ©rlattger,
ttt 23 e r £ t tt 6et ber ©trecttott ber ©i§cattto=© cfeUfdjaft,
ttt jamburg 6et bein Sanffjauf* (Salomon >f)eine,
bet ber SSattf fur tfjattbel uttb Sttbuftrie itub inrett gtttaten,
bet ber SJftttelbeutfcfjen (SrebiMöattf uttb iljren gtftalett,
tbte aud) att anberen Spta^en, toeldje bie itn ©ittgattge bettaitttteit 2lu[e§eit3=33ermtttler be*
getdjtten fomten.
fattige ©ouponä ober ru.fjaf^tbare ^3autta£=Oö£igatioitett, toeldje ntdjt tnitert)alb gitset
3ai?ven nåd) bent ^dtttgfettS^eratne bet bett obett bejeittjucteit Stellen jttr ©tnlöfuug ge*
1’omnten ftttb, toerben ttur nöd) oott bern 0<tetd)§;Sd)ulöeus©ottttoii; ttt Stocholm eingclöft.
8. ^ParttatsObttgationen, berett Seträge ltidjt intterbatb futtfgc£)it 3a§rctt ttacEj bern
öutd) bie SluSloofung ober obltgattonfSmäfige Äittibigitttg fur fte feftgefefjten 9lit<£ga(jlung§s
jEetnttne, unb 3 i it S abfe^nttte, berett Öetrage tttdjt tutterfjalb geC^tt ^fatjren nåd) bern totten
aufgebrutften @tnti}jung§s3te[e erleben tooröen, ffnb öerjatfrt ttnb etlofdjett; ,ttttb bie ©tits
löfunqåfumtnett fotter oerfd^rten ^artfaC^SDbftgatioucit ober 3tn3a6fd)uttte fallen bent ffletdjä'
Sd)ulbett=©onttotr beS ÄöntgvetdjeS Sdjtneben att^ettn.
3« atte§ beffett Urhtttbe tft biefe ^Jartia[=Obttgattoit oott Uu3 auggeferttgt ttttb mtter=
fc^riebett uttb mit bein (Stegel beg fjietc^gfidnbtf^eit 9teic§§=Sc^ulben*©omtotrS oerfefjett
toorben.
Stocfljolra b. l. ättarg 1858.
Bevollmächtigte der Reichssländ
Fur die Hochl. Ritterschaft u. Adel. Fur den Hochehrewiird. Stand der Geistlichen.
7. Alla kupon-liqvider och alla kapital-återbetalningar skola till Innehafvare af Räntekupon
eller Partial-Obligation erläggas i klingande hela Thalerstycken, efter merberörde
Thaler-myntfot (14-Thaler-fot eller den i Tyska myntfördraget den 24 Januari 1857 grundade
30-Thaler-fot elier Vereins-Thaler; Thalern beräknad, enligt inyntfördraget, lill 1|
Gulden Sydtyskt myntvärde), och kunna beloppen lyftas efter vederbörande Innehafvares
godtfinnande:
i Frankfurt am Main hos Bankirhusét Raphael Erlanger,
i Berlin hos Direktionen för Disconto-Gesellschaft,
i Hamburg hos Bankirhuset Salomon Heine,
hos Bank fixr Handel und Industrie och dess Filial-afdelningar,
hos Mitteldeutsche Credit-Rank och dess Filial-afdelningar;
äfvensom på andra platser, som af förbemälde Låne-negotiatörer kunna uppgifvas.
Till betalning förfallne kuponer eller Partial-Obligationer, hvilka icke inom två år efter
för fallotiden blifvit företedda till inlösen å ofvannämnde ställen, inlösas derefter endast hos
Riksgälds-Kontoret i Stockholm.
8. Partial-Obligationer, hvilkas belopp icke uttages inom femton år efter den genom
utlottning eller obligationsenlig uppsägning fastställda återbetalnings-termin, och ränte-kuponer,
hvilkas belopp ej lyftas inom tio år efter den uti desamma angifna förfallotid, äro
preskriberade och tili ali kraft och verkan upphäfda; kommande de medel, som varit afsedda
för inlösen af dylika preskriberade Partial-Obligationer eller ränte-kuponer, att tillfalla
Rikets Ständers Riksgälds-Kontor.
Till yttermera visso har denna Partial-Obligation blifvit af Oss utfärdad och undertecknad
samt med Rikets Ständers Riksgälds-Kontors sigill bekräftad.
Stockholm den 1 Mars 1858.
zum Reichs-Schulden-Gomt oir:
Fur den Wohll. Biirgerstand. Fur den Ehrenwerthen BauernsJand.
Namn.
Na
mn
Namn.
Namn.
(L. S.)
Namn.
Namn.
Amortisationsplan.
Einlösungs-
Obligationen.
Beträge
Einlösungs-
Obligationen.
Beträge
Einlösungs-
Obligationen.
Beträge
Termin.
der
Termin.
der
Termin.
der
Ser. A.
Ser. B.
Ser. C.
Ser. D.
Ausloos-
Ser. A.
Ser. B.
Ser. C
Ser. D.
Ausloos-
Ser. A.
Ser. B.
Ser. C.
Ser. D.
Ausloos-
Jahr.
Monat.
b
å
ä
b
nngen.
Jahr.
Monat.
h
b
b
b
ungen.
Jahr.
Monat.
a
b
b
a
uugen.
1000 Th.
500 Th.
200 Th.
100 Th.
1000 Th.
500 Th.
200 Th.
100 Th.
1000 Th.
500 Th.
200 Th.
100 Th.
Transport
503
1,009
820
1,054
1,308,100
Transport
1,370
2,913
2,287
4,574
3,741,300
1859
Januar
2
28
59
45
91
75,BOO
1872
Jan nar
♦>
25
53
42
82
08,100
1885
Januar
2
45
95
73
144
121,500
»
Juli
1
14
31
24
47
39,000
))
Juli
i
20
55
40
82
09,700
»
Juli
1
45
98
75
153
124,300
18G0
Januar
2
14
33
24
47
40,000
1873
Jan tiar
2
20
50
43
87
71,300
1886
Januar
2
47
99
77
152
127,100
»
Juli
1
15
32
25
49
40,900
»
Juli
1
27
57
44
80
72,900
))
Juli
1
47
101
81
163
130,000
1801
»
J anuar
Juli
2
1
15
10
33
33
25
25
52
52
41.700
42.700
1874
»
Januar
Juli
2
1
27
27
58
59
40
49
93
98
74,500
70,100
1887
1888
Januar
Juli
Jauuar
2
1
2
49
50
50
104
105
108
80
83
87
158
108
175
132,800
135.900
138.900
1802
Januar
2
10
34
27
53
43,700
1875
Januar
2
28
00
50
99
77,900
))
Juli
1
52
110
88
175
142,100
»
Juli
1
10
35
28
50
44,700
»
Juli
1
29
01
51
100
79,700
1889
Januar
2
53
113
90
177
145,200
1803
Januar
2
17
35
28
50
45,700
1870
Januar
2
29
02
54
100
81,400
„
Juli
1
55
116
89
177
148,500
)»
Juli
1
17
30
29
58
40,000
»
Juli
1
30
04
54
105
83,300
1890
Januar
2
50
118
92
185
151,900
1801
Januar
2
17
38
29
00
47,800
1877
Januar
2
31
00
54
104
85,200
»
Juli
1
57
121
94
190
155,300
»
Juli
1
18
38
29
00
48,800
»
Juli
1
32
07
54
107
87,000
1891
Januar
2
58
124
97
193
158,700
1805
Januar
2
19
38
30
59
49,900
1878
Januar
2
32
09
50
113
89,000
1)
Juli
1
59
126
101
201
162,300
)>
Juli
1
19
40
30
01
51,100
))
Juli
1
34
70
55
lil
91,100
1892
Januar
2
61
128
103
204
166,000
1800
Januar
2
20
40
31
00
52,200
1879
Januar
2
35
71
50
113
93,000
»
Juli
1
62
133
103
207
109,800
»
Juli
1
20
41
32
04
53,300
»
Juli
I
35
74
58
lie
95,200
1893
Januar
2
04
136
104
207
173,500
1807
Januar
2
20
43
33
05
54,000
1880
Januar
2
30
70
58
117
97,300
))
Juli
1
65
138
109
216
177,400
»
Juli
1
21
43
34
05
55,800
»
Juli
1
30
78
00
125
99,500
1894
Januar
2
07
141
110
220
181,500
1808
J anuar
2
21
45
33
09
57,000
1881
Januar
o
37
80
62
124
101,800
))
Juli
1
08
146
lil
223
185,500
»
Juli
1
21
40
30
72
58,400
,,
Juli
i
38
82
02
126
104,000
1895
Januar
2
09
148
117
233
189,700
1809
Januar
2
22
47
35
71
59,000
1882
Januar
2
39
83
04
130
106,300
»
Juli
1
71
151
119
237
194,000
»
Juli
1
22
48
38
74
01,000
»
Juli
1
40
85
00
131
108,800
1896
J anuar
2
73
154
121
241
198,300
1870
Januar
2
23
49
37
74
02,300
1883
Januar
2
41
80
08
130
111,200
»
Juli
1
74
159
123
247
202,800
n
Juli
1
23
49
41
81
03,800
»
Juli
1
41
89
70
142
113,700
1897
Januar
2
76
162
125
253
207,300
1871
Januar
2
24
51
39
79
05,200
1884
Januar
2
42
91
72
144
116,300
»
Juli
1
78
165
128
2o9
212,000
»
Juli
1
25
52
39
79
00,700
»
Juli
1
44
92
73
143
118.900
1898
Januar
2
79
169
133
268
216,900
Transport
503
1,009
820
1,054
1,308,100
Transport’
1,370
2,913
2,287
4,574
3,741,300
Summa
3,000
6,381
5,000
10,000
8,190,500
Ett halft års ränta till 1 Juli 1858 å 100 Thaler af Kongl. Svenska Statslånet för jernvägsanläggningarne.
ltor Coupon. Auf l. Juli 1858. Lit. 1),
Ztvei nild ein viertel Tlialer Prcussisck Courant,
halbjähviger Zins aus 100 Thalern Kapital vom Schwedischen Staatsanlehen von 1858.
■ Zahlbar in Frankfurt a. M. bei Raphael Erlanger, in Berlin bei der Disconto-Gesellschaft, in Haniburg
bei Salomon Heine, ferner bei der Bank flir Handel und Industrie nnd deren Filialen, oder
bei der Mitteldeutsehen Credit-Bank nnd deren Filialen. Stockholm den 1 März 1858.
Thaler 2 j Pr. Ct. (des 14-oder 30-Thaler-Fusses).
Reichständisches Rcicks-Sckuldeu-Comtoir.
Namn. Namn.
Dieser Coupon wird nngiiltig, wenn dessen Betrag nicht innerhalb 10 Jahren vom Verfalltage erhoben worden.
AJ\
v^y
Bil. Litt. F. Tillhör sid. 70.
Sammandrag öfver de af Bankirhuset Raphael Erlanger hos nedannämnde Bankirer till
slutet af September månad år 1858 verkställda inbetalningar å det utländska lånet för Statens
j ernviigsbyggnader.
1858.
Februari
8
20
26
Mars
2
9
20
31
April
3
10
15
»
28
Maj
6
8
10
11
16
Juni
5
Juli
19
Augusti
3
20
27
31
September
10
21
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
D:o
å 151T7=, Th
å 15 U| »
å 151
Inbetalt (det i kontraktet bestämda vitet|
D:o B:ko M. 600.000: —
( » 383,082: 14.
(Th. Pr.G. 108,458: 17.
B:ko M. 646,308: —
l Th. Pr. C. 51,846: — — .
B:ko M. 600,000: — å 151
» 384,713: 11. ä 151
Tb. Pr.C. 7,643: 5. — .
B:ko M. 350,000:
» 600,000:
j » 590,609:
(Th. Pr.C.
Remitterat £ St.
D:0
T2
D:o
Ibo
1):0
D:o
Inbetalt
l):o
D:o
D:o
I):o
I):o
l):o
D:o
D:o
D:o
4,650:
31,580:
» 13,974:
» 31,318:
» 7,383:
» 5,333:
» 10,408:
B:ko M. 790,688:
Th.Pr. G. 4,655:
B:ko M. 800,000:
» » 700,000:
1 » » 379,095:
(Th.Pr. G
14.
1.
13.
2.
16.
19.
16.
11.
2.
28.
å 151}
å
å 15l|
15
B:ko
10,452:
M. 200,000:
» 200,000:
» 200,000:
» 200,000:
» 200,000:
» 250,000:
4.
11.
9.
1.
5.
10.
2.
9.
å 150,1
5. . .
å 150 J
k
k
6.
å 1504|
å 150-fij
a 150^
å 150 X •
ä 1504.
å 150^ .
— k 149J
149l|
pr 300
lark
£ St. 100,000
Summa
Till
Overend Gurney
& Komp. i London.
Th:r.
212,944
94,125
210,954
49,683
35,888
70,034
673,631 24
gr. pf.
Till
I. H. & G. F.
Baur.
Th:r.
190,000
303,166
177,041
303,583
303,445
1,277,237
gr
-
20
12
pf.
Till
Sal. Heine.
Th:r.
301,968
378,052
302,833
201,977
gr
-
18
10
400,439
400,666
349,708
199,947
100,305
100,277
100,194
100,166
100,333
125,347
6 3,162,217 21
pf.
Summa
Preussisk Courant.
Th:r.
190,000
303.166
301,968
378,052
302.833
201,977
177,041
303,583
303,445
212,944
94,125
210,954
49,683
35,888
70,034
400,439
400,666
349,708
199,947
100,305
100,277
100,194
100.166
100,333
125,347
gr
-
5,113,086|28
pf.
Stockholm den 14 Oktober 1858.
Oscar Arehn.
&ti. Litt. 6. Tillhör sid. 70.
Sammandrag öfver Riksgälds-kontorcts Vexelförsäljning år 18S8.
1858.
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
19
20
22
26
29
2
5
9
12
16
19
23
26
2
5
8
9
12
15
16
18
19
20
23
26
29
30
1
3
6
»
9
13
6
7
11
12
14
17
18
21
»
25
26
28
1
4
8
11
15
18
22
25
28
29
13
»
17
21
30
3
6
13
17
20
24
27
31
3
7
10
13
14
17
21
Sålt
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
Betalt Baur
Salt
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
dito
Overend Gurney & Komp.
£ SterL
4,624
800
2,123
1,326
13,974
10,487
20,831
7,383
5,292
5,379
1,570
1,259
2,241
12,089
2,766
1,955
1,435
418
3,540
59
15
11
17
R:mt.
84,388
14,600
38,617
24,119
253,210
190,024
377,472
133,797
95,905
97,475
28,450
22,813
40,342
217,605
49,790
35,203
25,830
7,533
63,012
1,062
79
Salomoa Heine.
Thaler.
353
2,590
2,680
5,663
4,598
5,827
1,082
1,145
4,650
683
300
2,400
2,640
380
437
800
619
600
817
300
1,000
500
526
100
40
445
22
10
15
R:mt.
938
6,876
7,115
15,037
12,207
15,470
2,872
3,041
12,345
6,432
7,075
1.018
1,171
2,144
1,660
1,608
2,190
804
2,700
1,350
1,421
270
108
1,210
20
80
90
55
40
Salomon Heine.
Hark B:ko.
199,995
145,815
229,214
151,200
44,195
137,350
21,244
244,726
246,939
5,037
322,998
548,602
986
50,167
311,000
223,311
87,977
150,035
212,809
2,000
78,484
40,320
305,770
233,525
4,697
168,074
40,500
61,201
148.165
148,144
62,993
276,499
86,089
52,710
9,920
52,877
7,500
79,099
148,202
176,717
60,249
70,063
48,943
42,201
121,451
46,242
32,087
53,138
38,394
2,358
4,434
65,823
247,738
154,000
31,730
206,732
32,071
R:mt.
270,660
197,141
309,447
204,120
59,664
185,180
28,626
329,768
332,750
6,814
435,240
739,242
1,329
67,478
418,295
300,914
49
118,333
201,809
286,247
2,690
105,576 37
54,170 26
410,815 72
313,764
84
225,821
54,411
82,245
198,781'55
198,685 96
84.501
369,432
115,380
70,643
13,303
70,670
10,020
105,693
199,352
237,697
81,041
94,591
66,076
56,978
163,965
62,432
43,324
71,737
51,834
3,183
5,964
88,213
330,637
206,129
42,520
275,680
42,867
J. H. & G. F. Baur.
Mark B:lco.
374,907
198,474
205,615
187,841
156,186 14
32,100 —
157,821 3
240,636 15
258,834 12
112,355
R:mt.
507,624
268,734
278,403
254,193
210,461
43,254
212,664
324,804
349,426
151,138
Summa R:mt.
84,388
14,600
38,617
24,119
253,210
190,024
377,472
133,797
603,529
97,475
297,184
301,216
565,197
415,685
366,114
204,120
101,983
226,047
28,626
349,510
63,012
348,221
6,814
438,112
952,745
43,254
213,993
324,804
349,426
218,617
418,295
300,914
12,345
118,333
201,809
288,083
2,690
106,382
54,170
417,247
313,764
37
94
77
44
60
93
77
94
81
55
10
90
37
71
53
96
25
26
31
86
97
75
44<
87
91
28J
88;
75
4|
47
47
62
26
72
84
13
75
86
95
12
4
29
48
9
232,897
54,411
82,245
199,799
199,857
86,645
369,432
117,041
72,251
15,494126
70,670 81
10,020
106,497
199,352
1,062
237,697
81,041
94,591
68,776
58,328
163,965
62,432
43,324
71,737
53,255
3,183
6,234
88,321
330,637
206,129
42,520
276,890
42,867
70
79
74
48
43
79
12
76
62,
55
57
68
30
82
7
94
78
87
56
Summa
99,556|16| 3 1,801,257|32| 41,178
18
109,714
22
6,774,782| 12
9,103,903153
1,924,773
2,600,706
80
13,615,581 87
Stockholm den 14 October 1858.
Oscar Arelin.
Utdrag af Protokollet vid Herrar Fullmäktiges i Riksgäldskontoret sammankomst
den 25 November 1858.
S. I). Företogs till afgörande den vid läsningen af Rikets Ständers innevarande år församlade
Revisorers berättelse om granskningen af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning
väckta och sedermera på Herrar Fullmäktiges bord hvilande fråga, om Herrar Fullmäktige,
som redan i stadgad ordning gått i författning om sagde berättelses befordrande
tilt trycket, borde, på sätt revisions-instruktionens 5 § innehåller, meddela och samma berättelse
bifoga några upplysningar eller yttranden i anledning af deruti anmärkta förhållanden
och gjorda framställningar.
Herr Komminister Beckman anmälde, att lian, för sin del, uppsatt ett nu uppläst och
till protokollet aflemnadt yttrande med anledning al hvad Revisorerne anfört och hemställt,
i fråga om den af Herrar Fullmäktige beslutade bevakning i handelshuset Johns & Komp.
konkurs af det vite, hvartill detta handelshus sig utfäst, för den händelse, att det ingångna
kontraktet om jernvägslånets öfvertagande icke af detsamma fullgjordes; hvilket yttrande
var af följande lydelse:
Till Rikets Högloflige Ständer.
Enär Rikets Ständers Revisorer, på de af minoriteten ibland Fullmäktige i Riksgäldskontoret
anförda skäl, ansett någon bevakning uti Herrar Johns et Komp. konkurs af det
i kontraktet om jernvägslånet utfästa vite icke hafva bort ega rum, och således i sin berättelse
(sid. 72) hemställt, att Rikets Ständer måtte besluta, det, derest dom i konkursen
ieke derförinnan mellankommer, nämnde bevakning bär återkallas, anser sig undertecknad,
på hvars anförda grunder majoriteten hufvudsakligen fattat beslutet om bevakningen, berättigad
och förpligtad, att, enligt § 5 af instruktionen för Rikets Ständers Revisorer, närmare
utveckla samma grunder, och dertill vidare lägga en och annan, dermed sammanhängande.
Derest de inom majoriteten anförda skäl nogare öfvervägas, skall deraf visa sig, att
densamma i hufvudsaken åsyftat en sådan ärendets utgång, som blifvit föreslagen, eller att
frågan skulle hållas öppen för Rikets Högloflige Ständers bedömande, hvartill dess anhängig*
görande vid vederbörlig domstol erfordrades, och att samma majoritet, som icke ansett sjg
tillständigt, att, förbiseende § 207 uti det för Riksgäldskontoret utfärdade reglemente,
hvilken förbjuder medgifvande af ackord, af egen maktfullkomlighet besluta nedläggande af
nyssberörde Kontors talan, heldre har velat blottställa sig för erinran att i detta mål hafva
gjort för mycket, då dervid icke var förenad uppoffring, än för litet, helst erinran af sednare
beskaffenhet, under partiernas delade åsigter af hela lånefrågan, möjligtvis kunde medföra
yrkande af ansvar. Ehuru majoriteten således har velat hänskjuta frågans afgörande
till vederbörliga myndigheter, konkursdomaren först och Representationen derefter, derest
den förre skulle godkänna krafvet, förmenar undertecknad dock Revisorernes hemställan, att
den sednare skulle besluta återkalla bevakningen, derest derförinnan dom i konkursen icke
fallit, vara mindre lämplig, då Representationen synes icke böra gå domstolen i förväg,
sedan målet en gång åt densamma blifvit öfverlemnadt, och i denna sin afsigt torde undertecknad
icke vara ensam.
— 2 —
Ibland de i protokollet för den 1:sta Juli af majoriteten anförda grunder för bevakningen
förekommer en, som icke har funnit plats i Revisorernes berättelse, och hvilken
dock icke synes vara utan all betydelse. En af majoritetens medlemmar anförde nemligen,
att, derest lårigifvaren, Johns & Komp., inom behörig tid hade för det föreskrifna vitet
ställt utfäst säkerhet, Fullmäktige hade varit berättigade, att derutur taga godtgörelse,
samt således icke kunnat efterskänka Riksgälds-kontorets rätt dertill, och att följaktligen
den omständighet, att säkerheten uteblifvit, icke synes kunna befria Johns & Komp. ifrån
vitets utgifvande, eller gifva Fullmäktige anledning att underlåta i konkursen bevaka
detta vite.
Till bemötande af den åsigt, att, efter kontraktets återtagande, bevakningen af vitet
vore obillig, torde med skäl kunna anföras, att kontraktets återtagande hade sin rättmätiga
orsak uti dess förverkande å långifvarens sida genom vitesgarantiens uteblifvande. Detta,
med Johns A' Komp. afslutade, låne-kontrakt blef för Riksgälds-kontoret ganska skadligt genom
förlusten af ungefärligen en månads tid, som förflöt från underhandlingarnes påbörjande
derom till den 26 November, då det återtogs, —en dyrbar tid, hvarunder Fullmäktige
voro förhindrade, att ännu, innan förlägenheten på den Europeiska penninge-marknaden
hunnit synnerligen utbreda sig, vidtaga annan kraftfull och möjligtvis mindre dyr och tryckande
åtgärd. Men då de föreställningar, hvilka så väl den ene som den andre lånekontrahenten
gjorde sig, att det ifrågavarande kontraktet skulle oförändradt finnas antagligt af
annat bankirhus, i hvilken händelse krafvel af vitet hos handelshuset Johns & Komp. förfallit,
och i anledning hvaraf transporten på innéhafvaren meddelades, icke vunno framgång,
utan annat kontrakt måste uppgöras, som, i anseende till den numera ytterst förvärrade
penninge-ställningen, innehöll vida hårdare vilkor än det ofta omlörmälda, så borde det icke
finnas obilligt, att af samma handelshus till någon del fordra ersättning för den förvållade
och Riksgälds-kontoret åbragta uppoffring af ungefärligen en och en half million R:dr
R:mt, och om sådant skadestånd icke är obilligt, så borde dess utkräfvande också anses
vara juridiskt rätt.
Minoriteten synes hafva velat lägga ringa vigt på vitesgarantiens uteblifvande, helst
vitet icke var förfallet, förr än någon inbetalning af lånet försummats, och helst med underlåtenhet
af förra slaget icke var förenadt något löreskrifvet ansvar. Förverkande af
kontraktet var dock ett naturligt ansvar för underlåtenheten att fullgöra den aldraförsta och
jemförelsevis ringaste af dess förbindelser, som skulle betrygga uppfyllandet af alla de öfriga,
men hvars eftersättande innebar ett tillkännagifvande, att låne-inbetalningarne på behöriga
tider icke voro att säkert påräkna, utan att äfvenledes de sannolikt skulle uteblifva,
Samtelige Fullmäktige hafva vid beslutet om kontraktets återfordrande, sett ärendet ifrån
sådan synpunkt, hvarföre de i så maktpåliggande angelägenheter icke vågade lägga händerna
i kors och stillatigande afvakta hvad vidare följa kunde.
Handelshuset Johns & Komp hade inlåtit sig på detta för vårt land betydliga statslån,
utan att på förhand hafva beredt sig tillförlitligt understöd af medintressenter, som kunde
betrygga låne-förbindelsens uppfyllande. Samma handelshus befann sig, enligt numera allmänt
stadgad öfvertygelse, redan i hemligt obestånd vid kontraktets undertecknande, och
hade i det närmaste inställt sina utbetalningar vid dess återfordrande. Ett obestånd, som
redan var faktiskt och få dagar derefter genom ingifven cessionsansökan erhöll juridisk form
af konkurs, innebar en protest tills vidare emot hvarje utbetalning och således äfven emot
hvarje i lånekontraktet bestämd, såsom för lånegifvaren fullkomligt overkställbar och äfven
olaglig. Vid sådant förhållande och då de aftalade inbetalningarne på förhand tydligt förklarades
för overkställbare och såsom opåräknelige, torde krafvet af ett för sådant fäll utfäst
vite icke sakna hvarje stöd af laga rätt, ehuru kontraktet återfordrades ungefärligen 6
månader före lånets första inbetalningstermin.
— 3 —
Minoritetens öfriga skäl, såsom att anspråket på vitet skulle, oaktadt kontraktets öfverlåtelse
på innehafvaren, berättiga Herrar Johns & Komp. eller deras konkursmassa till
verkställande af inbetalningarne på lånet, hvarigenom Hiksgälds-kontoret skulle komma att
upplåna 40 i stället för 20 millioner R:dr, äfvensom att, då samma Kontor förvarar det på
inneoafvaren transporterade lånekontraktet. Kontoret ock skulle vara skyldigt att sjelft för
vitet ansvara, torde icke hafva gifvit ökadt stöd för Revisorernes hemställan, och lära af
sådan anledning icke påkalla bemötande.
Med dessa upplysningar har undertecknad, tillhörande den majoritet bland Fullmäktige,
som fattat det af Revisorerne kort och godt ogillade beslutet, endast afsett framkallande
af det billiga omdöme, att majoritetens skäl för bevakningen af ofta omförmälde vite, derest
de blifvit moget öfvervägade, bort förklaras förtjena något afseende, och att de, med
hänsigt till förhanderivarande omständigheter, till viss del kunnat befinnas rättfärdiga den
beslutade åtgärd, hvilken Revisorerne velat hänskjuta till Rikets Ständers behandling, hvaruti
undertecknad ock, för sin del, på det sätt vördsamt instämmer, att, derest krafvet af vitet
genom konkursdomen godkännes, Rikets Ständer högsinnadt efterskänka vitet.
Ehuru öfrige Fullmäktige, som hufvudsakligen på undertecknads i protokollet korteligen
anförda skäl för vitesbevakningen gillat densamma, icke aktat nödigt, alt deltaga uti
denna eller annan närmare utredning af ärendet, har undertecknad, hvars tillgörande vid
detsamma uti revisions-berättelsen blifvit så väl serskildt framstäldt som, efter hvad det
vill synas, utan närmare bepröfvande alldeles underkändt, icke ansett sig kunna underlåta
att uti ett mera fullständigt skick, än protokollet utvisar, vördsammast lägga grunderna för
sitt votum under Rikets Höglollige Ständers ögon.
Stockholm den 11 November 1858.
J. W. Beckman.
Herr Handlanden Brinck, som jemte Herr Komminister Beckman och Herr Grosshandlaren
Berg samt förre Riksdags-fullmäktige Johan Persson och Wasmuth deltagit i det
rörande ofvan omförmälda bevaknings verkställande lättade beslut, förklarade att, då de,
enligt Fullmäktiges protokoll, till grund lör ifrågavarande beslut anförda skäl blifvit i revisions-berättelsen
uppgifna, ansåg Herr Brinck någon ytterligare utveckling af dessa skäl
icke erfordras, helst hvad revisions-berättelsen härom innehölle syntes innefatta tillfyllestgörande
upplysningar för bedömandet af förenämnde fråga och det af Fullmäktiges pluralitet
i afseende derpå fattade beslut. — Enligt Herr Brincks åsigt, påkallade således Revisorernes
yttrande och framställning icke några serskilda upplysningar från nämnde pluralitets sida.
— Herr Brinck hade egentligen biträdt förslaget om den anmärkta bevakningens verkställande,
emedan han ansåg Fullmäktige icke böra afgöra frågan om det utfästa vitets erläggande
eller eftergifvande, utan trodde, att denna fråga borde underställas vederbörlig domares
pröfning och afgörande, på det att densamma sålunda måtte hållas öppen för den åtgärd,
Rikets Ständer vid sin nästa sammankomst, med hänsigt till härvid förekommande
förhållanden, kunna finna för godt vidtaga. Det hade dock förefallit Herr Brinck besynnerligt,
att, sedan meranämnde ärende af Riksgälds-kontorets Styrelse blifvit i laga ordning underställd
domaremakten, Revisorerne föreslagit Rikets Ständer att, genom meddelandet af sitt
beslut rörande samma ärende, gå domaremaktens pröfning i förväg.
Herr Grosshandlaren Berg och Riksdags-fullmäktigen Wasmuth instämde- i de af Herr
Brinck yttrade åsigter samt åberopade likaledes de skäl, som, på sätt Revisorerne uppgifvit
och Fullmäktiges protokoll innehåller, föranledt det af Revisorerne anmärkta beslutet.
Då följaktligen, med undantag af Herr Komminister Beckman, öfrige nu närvarande
Fullmäktige, som deltagit i beslutet angående meranämnde vites bevakande i handelshuset
Johns & Komp. konkurs, ansåge Revisorernes, med hänsigt till detta beslut, gjorda framställning
icke föranleda något serskildt yttrande eller några sådane upplysningar från Herrar
Fullmäktiges sida, som revisions-instruktionens 5 § förutsätter, och då fråga icke uppstått
om någon dylik åtgärd i anledning af hvad förevarande revisions-berättelse för öfrigt innehåller,
skulle endast Herr Komminister Beckmans anförande samt nu afgifna yttranden, genom
utdrag af detta protokoll, revisions-berättelsen bifogas; hvarvid borde upplysningsvis
tilläggas, att förre Riksdags-fullmäktigen Johan Persson för närvarande åtnjöte honom beviljad
tjenstledighet och alltså icke kunde vid detta tillfälle uttala sin mening i nu förevarande
fråga. Som ofvan.
Enligt protokollet.
C. 0. Stuart.
