# ID: svediakorp-gov2342
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 91,155
# sentences: 4,729
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
lAHHnUKBA. ffiXSSM3VAE9flUBSK
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
ÅREN 1859 OCH 1860.
AUORA SAMLINGEN.
lia Afdelningen:
Rikets Ständers Revisorers samt »Justitieombudsmans
Rcrättelser.
1858 års Revisions berättelser.
RIKETS HÖGLOFL. STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
om den år IS58 af dem verkställda granskning
af
STATS-VERKETS
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under år 1856;
jemte
de, i anledning af samma berättelse, infordrade och till
KONGL. MAJ:T
afgifna underdåniga Utlåtanden.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. ti. NORMAN, 1859.
V
JUfter fullbordan af den revision utaf Stats-verkets, jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning för år 1856, hvilken, jemlikt stadgandet i 68 g riksdagsordningen,
Rikets sednast församlade Ständer utsatt och Kongl. Maj:t den 12 sistlidne
Maj i nåder k tillgjordt att taga sin början den 15 Augusti innevarande år, få Revisorerne
nu derom afgifva den i 7 fö af instruktionen för Rikets Ständers Revisorer af den 17
April 1841 föreskrifna berättelse.
Vid denna förrättnings början hafva Revisorerne från nedannämnde verk och inrättningar,
om tillståndet och förvaltningen under revisionsåret af de till deras disposition
ställda anslag, fått emottaga så beskaffade berättelser, som uti instruktionens 1 f*. om*
förmälas, nemligen:
från Kongl. Stats-kontoret, angående sjelfva Stats-verket, det stämplade papperet, Statens
spaajnåls-förvaltning, undsättnings-fonden samt f. d. allmänna magasins-fonden,
» » Krig s-kollegium,
» » Förvaltningen af Sjöärendena,
» » Sundhets-köUegium,
» » General-tullstyrelsen,
ii » General-poststyrelsen,
» Ofver-direJctörs-embetet för Mynt- och kontroll-verken,
» Styrelsen öfver fängelser och arbets-inrättningar i riket,
» Miks mar skalks-embetet,
» Kan sier s-embetet vid Kongl. Kr ig s-akademien,
» Direktionen öfver allmänna Garnisonssjukhuset,
» » » Civilstatens pensions-inrättning,
)> » » Arméens dito,
» Kongl. Konvoy-kommissariatet,
» Styrelsen för allmänna väg- och vatten-byggnader,
» » » ekeplanteringar ne,
» Kommittéen för salpeter-ärendena,
» Kongl. Ofverintendents-embetet,
» Stuteri-öj 'ver styrelsen,
» Kongl. Serafirner-ordeus-gillet,
» Direktionen öfver Stockholms allmänna barnhus,
» » i) Danviks hospital,
från Kongl. Landtbruks-akademien,
» Direktionen för Kongl. Hof-kapellet och spektaklerna,
» » » Teknologiska institutet,
» Chefen för Topografiska korpsen,
» Chefs-embetct för Elektriska telegraf-verket,
» Direktionen öfver Amiralitets-krigsmans-kassan ;
varande derjemte till Revisorerne öfverlemnade sammandrag af 1856 års räkenskaper öfver
de under Kongl. Kommerse-kollegium ställda fonder och medel.
I likhet med hvad vid föregående stats-revisioner egt rum, upptages det vid
granskningen befunna förhållandet särskildt för hvarje verk.
Kongl. Stats-kontorct.
Såsom uti sednaste revisions-berättelse omförmäles, grunda sig detta embetsverks
förvaltnings-atgärder på Kongl. Maj:ts dit aflåtna nådiga bref och de fastställda riksstaterna
samt redovisas specielt genom verkets protokoller, registratur, special-stater och
memorial-böcker, Kongl. Ränte-kammarens hufvudbok, hvilken för revisions-året undergått
granskning i Kongl. Kammar-rätten titan anmärkning, samt genom riks-liufvudboken, som
utvisar förhållandet emellan stats-regleringen och det verkliga resultatet af inkomster och
utgifter.
Den nu verkställda granskningen af detta embetsverks räkenskaper har gifvit
Revisorerne anledning att uttala ett erkännande af den synnerliga noggrannhet och ordning,
hvarmed Kongl. Ränte-kammarens hufvudbok och Kongl. Stats-kontorets memorialböcker
befunnits vara förda; och gäller samma omdöme i allmänhet äfven om riks-hufvudboken,
ehuru i denna räkenskap, på några få ställen, förekommit mindre betydande skriffel,
om hvilkas rättelse Revisorerne under sin gransknings-forrättning föranstaltat.
8 2.
Beträffande riks-hufvudbökens uppställning, hafva sednast församlade Revisorer
anfört, hurusom nämnde räkenskap blifvit för åren 1854 och 1855 afslutad enligt det af
Rikets Ständer vid 1853—1854 ars riksdag godkända och af Kongl. Majit den 15 Februari
185o i nåder fastställda nya formulär. Det nya bokföringssättet har således vid
räkenskapens afslutning för det år, sorn denna revision omfattar, blifvit för tredje gången
tillämpadt; och Revisorerne, som funnit detsamma lättfattligt och ändamålsenligt, instämma
till alla delar i den af nästlidne års Revisorer yttrade åsigt, att genom rikshufvudbokens
förändrade uppställning ett betydligt framsteg är vunnet i afseende å sättet
och ordningen för de allmänna medlens redovisning. — De af denna förändring påräknade
fördelar för det offentliga redogörelseverket kunna likväl ej anses vara helt och
hållet uppnadda, förr än alla förvaltande verks och myndigheters räkenskaper, hvilka i
riks-liufvudboken ingå, äfven blifva upprättade efter en plan, som i möjligaste måtto
öfverensstämnjer med det nya riks-bokslutet. För detta ändamål hafva ock, i sammanhang
med beslutet om den nya methoden för riks-hufvudbokens afslutning, föreskrifter
Bilaga Litt. A till 1858 års Revisions-berätt else, angående Statsverket, sid. 5.
Sammandrag lifver samtlige I 18511 års Kiks-huiYudbok Ingående, medel.
Meijel.
Ingående balans:
Kontant behållning
Inventariers värden
Behållning af spanmål
Dito af bergseffekter ••••
Utlånta medel
Utestående krono-uppbörd:
Levererad inom den 31 Augusti 1856
Resterande den 1 September 1856 ....
Förskotter till liqvid och redovisning
Anmärkta poster
Proprie balanser
Fordringar
Stats- celi Riksgäldsmedel.
S:r
1856 års krono-uppbörd:
Afkortad
Behållen till disposition
Resterade den 1 September 1857 .
6,452,465:
14.
io.!
248,798:
7.
_ J
74,386:
38.
11.
165,756:
33.
9.|
5,859,564:
32.
4.
4,548,169:
11.
?
230,322:
19.
9.
2,886,840:
—
5.|
4,912:
8.
181,227:
3.
9.1
8,024,243:
19.
8.1
Diverse medel.
Medel, hvilka uti
Riks-hufvudboken
endast upptagas i
balanserna.
499,832:
15,619:
2,356,015:
4,200
20,889.
145,096
15,876
1,725,718:
31.
7.
17.
5.
7.
8.
31.
37.
11.
d
701,919:
8.5 48,487
11.
I
11.1
30.
b u m m a.
o. 7,654,217:
— 248,798:
— 90.005:
— 165,756:
1. 9. 8,264,067:
9
696,828:
10,490:
2,431:
.3,292:
43. 10.
21.
8.
28^676,685:146. j — j 4,783,248:1 3.!10.| 1,463,449
675,348:
23,913,701:
111,109:
5,249,198
261,702
3,034,367
4,912
36. 5. 200,396
—I 9,749,962
46.| 4.j.34,923,384
1,
33.! 2.
16.! 8.
S:r |24,700,159*f l.jll.
Levereringar
Utgående balans:
Öfverlevereringar
Återstående utgifter
Skulder
S:r
8,919: 9. 7.
145,263: 46. 9.
19,187,418:j29.j 9.i
18:40.| — i
2,112,041; 2. 4.
27: |29.|ll..
2,112,087: j24.|~3| 1,257,142:
1,149,945:
65,766:
1,183,882:
7.493:
8,642: 3.
189,872:
19,341,601:138.1 l.j 198,514:
Summa |72,718,446:38.
3.1
7. 5.
I
19. o.
41. 2.
30.10.
43
598:32.
2,138:|45.
2,737: 30,
—J 7.093,849:|35.
6.] 3,873,275:127,
741,133: II
27,209,625: 28,
118,630:29
4.
11.
1.
2.S
7.1
5. 28,069,389:2l.j 7,
-| 1,149,945: 3.|-
10,
18,159:45. 11.
145,263: 46. i 9.
19,379,429: 31 ,j 3.
19,542,853:127
2.'83,685,572:
11
4. 8. i
Credit.
Ingående Balans:
Öfverlevereringar
Återstående utgifter
Skulder
Afskrifningar
Afkarfning:
För år 1856
» » 1855 och föregående åren
Anordning:
Enligt riks-staten
» extra stats-regleringen
Utom stat
Levereringar
Utgående Balans:
Kontant behållning
Inventariers värden
Behållning af spanmål
Dito af bergseffekter ...
Utlånta medel
S:r
Utestående krono-uppbörd:
Levererad inom den 31 Augusti 1857
Resterande den 1 September 1857 ....
Förskotter till liqvid och redovisning ....
Anmärkta poster
Proprie balanser
Fordringar
Stats- och Riksgäldsmedel.
Diverse medel.
22,274: 39.
148,818:130.
11,890,383:47.
12,061,477:120.
110,779:24.
4. 8,763:25.
2.|
2.J 1,091,954:|43.
8.j 1,100,718:121.
lO.j 31,555:|l5.
Su
-
Su
-
S:r
675,348
103,716
779,064
— !•
|19.[ 5.
|19.|" 6
16,173,727:18.
5,278,844: 36.11.
487,512:, 6.
21,940,084:| 13.
5,897,917:
23.
3.
241,387:
31.
3.
79,289:
40.
1.
815,420:
22.
8.
8,478,132:
8.
1.
4,707,765:
237,716:
6,670,086:
2,666:
159,472:
10,537,185:
37,827,041:
46.
14.
21.
44.
12.
31.
7.
8.
4.
6.
10;
3
11.
10.
11.
9.1
2.1
18:140.-  7,852:|17.| 1.
7,871:1 9. 1.
1,185,281:
17.
3.
1,185,281:117.! 3.
272,234:24.
26,556:116.
2,686,087: ,41.
5,589:
49:
223,551:
4,000:
15,854:
1,534,499:
4,768,423:
45.
6.
46.
18.
12.
20.
Summa |72,718,446:|38.| -J 7,093,849:|35.
Medel, hvilka uti
J>M's-huf*udboken
endast upptagas i
balanserna.
1,366:
7.
127:19.
1,493:
65,766:
4,066:
69,832:126.
26.
1.
S u m m a.
32,404:
148,818:
5.02,982,466:
6.|13,163,689:
- 142,334:
24.
30.
14.
16.11
9. 4.;
3.
88,219:
88,219:
2,177,635:
574,801:
201,815:
711,209:
13,674
22,785.
2,809
9,000
1,536,094
3,873,275
25.
25.
29. 8.
3. 7.
1.
18.
16.
23.
6.
9.
11.
741,133:
115,634:
856,768:
16,173,727:
5,278,844:
1,761,013:
23,213,585:
2,177,635:
6,744,953
3.
4.
241,387
31.
3.
105,846
8.
7.
815,420
22.
8.
11,366,035
1.
6.
5,424,564:
251,439:
6,916,423:
6,666:
178,136:
12,080,684:
15. 9.44,131,558:
27.| 2.|83,685,572:
20.
40.
9.
45,
6.
18.
36.
7.
29.
45,
40.
36.
44.
6.
43.
43.
11,
Bilaga Litt. B till 1858 års II evision »-berättelse, avgående Stats-verhet, .rid. 5.
Stats- v e r k e t s g r u 11 <1
3.
Debet.
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1856 års ingång, bestående af:
Kontanta behållningar
Inventariers värden
Behållning af spanmål och proviant
Dito af bergs-elfekter
Utlånta, medel
Utestående kronouppbörd den 31 December 1855:
Levererad inom den 31 Augusti 1856
Resterande den 1 September samma år:
För år 1855
117,102: 42.
» » 1854 och
föregående åren
96,052: 4.
Förskotter till liqvid och redovisning
Anmärkta poster
Proprie-balanser
Fordringar:
Hos riksgalds-verkets fond:
Återstoden af 1842 års
stats-fylluads-summa
I allmänhet
Efter afdrag af:
Ofver-levereringar
Återstående utgifter, enligt riks-stat,
Skulder:
Till ordinarie stats-reglerings-fonden för:
Aterdebiterade lån och förskotter
Reservationer å riks-stats-anslagen
Odisponible uppbörds-medel:
Resterande den 1 September 1856:
för år 1855
117,102: 42. 8.
» » 1854 och
föregående åren  96,052: 4. 3.
S:r 213,154; 46. 11.
Anmärkta poster,
tillhörande det
egentliga statsverket,
3,700: 5. 6.
Proprie-balanser
dito dito
131,283: 28. 10.
6,072,177: 38. 8.
248,798: 7. —
74,386: 38. 11-  165,756: 33. 9'
3,284.175: 14. 11.
3,249,236: 38. 6.
213.154: 46. 11.
450:
1,164,737: 5. 8.
110,477: 28. 6.
5,974,913: 18. —
S;r
981.380:
Till extra stats-reglerings-fonden för:
Reservationer å extra stats-anslag
Till riksgälds-verkets fond för:
1855 års bidrag för bestridande af de
på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter
Andel i öfverskott
och besparingar:
För år
1854
1,432,276: 36. 3.
För år
1855
2,742,441: 28. 7. 4,174,7 18:16.10.
Afbetalning å ett
byggnadslån till
brandskadade i
staden Gustavia
301: 44. 4.
I allmänhet  -
348,138: 33. 3.
6,433,529:31. 9-
676,036: 23. 4.
5,156,400: 13. 2.
1,746,877: 42. 7.
.3,462,391: 37. 5.
2,884,614: 34. 5.
4,912: 8. —
163.632: 7. 9.
1,165,187: 5.
21,163: 17. 4,
148.818: 30. 2.
17,526,032: 34. 6.
14,012,844: 14. 10. 14,182,826: 14. 4.
Utgörande netto
S u m m a
3,343,206:
3,343,206:
20. 2.
20.1 2.
f o ii <1 f ö p å r 1856.
Credit.
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1856 års slut, bestående af:
Kontanta behållningar
5,328,953: 31. 3.
Inventariers värden
241,387: 31. 3-
Behållning af spanmål och proviant
79,289: 40. 1.
Dito af bergs-effekter
815,420: 22. 8.
Utlånta medel
3.566.002: 8. 3.
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1856:
Levererad inom den 31 Augusti 1857
3,316,221: 45. 5.
Resterande den 1 September samma år:
för år 1856
103,076: 11. 7.
» » 1855 och
föregående åren
117,879: 31. 1. 220,955: 42. 8. 3.537.177: 40. 1.
Förskotter till liqvid och redovisning
0,667.641: 30. 9.
Anmärkta poster
24166: 44. 6.
Proprie-balanser
141.668: 13. 1.
Fordringar:
Hos riksgälds-verkets fond:
Återstoden af 1842 års
stats-fyllnads-summa
450: — —
1 a,lmänhet  251,274: 3., 11. 251,724: 3. 11. 20,631,932: 25. 10.
Efter afdrag af:
Ofver-levereringar
6.874: 6. 2.
Återstående, utgifter enligt riks-stat,
145.263: 46. 9.
Skulder:
Till ordinarie stats-reglerings-fonden för:
Reservationer å riks-stats-anslagen
5,647,164: 6. 8.
Odisponible uppbörds-medel:
Restantier den 1 September 1857:
för år 1856
103,076: 11. 7.
» » 1855 och
föregående åren
117.879; 31 1
S;r 220,955; 42. g.
Anmärkta poster,
tillhörande det
egentliga stats
Verket>
1,487: 12. 6.
Proprie-balanser
dit0 dit0
127,196: 20. 6. 349,639: 27. 8.
S:r 5,996,803: 34. 4.
Till extra stats-reglerings-fonden för:
Reservationer å extra stats-anslag
626.086: 25. —
Till riksgälds- verkets fond för:
1856 års bidrag för bestridande af de
på Riksgälds-kontoret anvisade ut<nf
o
ter
Andel i öfverskott
och besparingar
För år
1855
2,742,441: 28. 7.
För år
1856 ;  3,997,682: 16. 7. 6,740,123: 45. 2.
Afbetalning å ett
1,481,380:
byggnads-lån till
brandskadade i
staden Gustavia
I allmänhet
Utgörande netto
914: 4. 4. 8,222,118: 1. 6-
- 2,291,579: 35. U- 17,136,588: - 9. 17,288,726:
S u m 111 a
Bilaga Litt. D till 1858 års Revisions-berättelse, angående Statsverket,, sid. 5.
Stats-verkets be lia lin a Inkomster för år 185 6.
Ordinarie inkomster:
Ordinarie ränta
Afrads-spanmål
v
Tionde-spanmål
Tionde-spanmålslösen efter bestämda priser  -.
Arrende-medel af kungsgårdar oell andra krono-lägenlieter
Silfver-tionde, myntare-lön och slagskatt
Koppar-ränta
Tionde- och hammarskatts-jern
Svafvelbruks-tionde
Mantalspenningar
Bötes-medel .
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål  •
Ständiga rotevakans-afgifter vid Skånska infanteri-regementena
Tillfälliga rotevakans-afgifter
Vakans-afgifter af nyroterad jord
Rotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland
Fourage-afgift af indelta kavalleriet
Trosspassevolans-afgift
Båtsmans-vakans-afgift
.
Krut- och salpeter-försäljnings-medel
Kontrollstämpel-medel .
Båk- och lots-medel
Danska fyrings-medel
Konvoy-kommissariatets bidrag till Turkiska beskickningens aflöning
Observations-medel
Extra medel och uppbörder
Intresse-medel
S:r
Enligt Rikets Ständers
riks-stat påräknade.
2,389,542
405,181
948,303
4,400
160,000
10,500
82,000
142,100
950
343.000
35.000
148,333
15,400
4,000
30.000
8,250
32,300
17,680
36.000
120.000
12.000
95.000
26,630
14,800
10.000
19,180
3,360
5,113,910: 9. 1.
7. 7.
19. 6.
14. —
Utgifts-anslag tillkommande,
v——.—^ —
173,757: 28. 3.
Öfverskott.
Brister.
64,481: 7. 5.
4,364: 12. 3.
16. —
153: 26. 11.
73,172: 22. 9.'
159,239: 27. 8.
63,508: — 7.
124: 42. 1.
111,209: 6. Ii.
1,211: 6. 4.
5,799: 7. 5.
85,90i: 26. 3.
26,404: 19. 8
19,944: 26. 1
66,112: 7. 2
4,569: 13. 9
1,850: 20. 1 1
10,266: 17. 7
3,410: 36. 11
7,833: 3. 6
3: 46. —
14,657: 8. —
80,550: 40. 5.
7,060: 16: 8.
218: 44. 4.
26,198: 18. 5.
56: 9. —
227: 10. 11.
58: 21. —
6,094: 3. 6.
251,447: 42. 2.
696,130: 13. 8.
70,860: 42. 10.
Enligt räkenskaperna
utgörande.
2,498,818: 28.
5.
564,420: 47.
2.
1,016,175: 26.
10.
4,524: 42.
1.
271,209: 6.
11.
11,711: 6.
4.
87,799: 7.
5.
228,001: 26.
3.
722: 37.
1.
369,404: 19.
8.
54,944: 26.
1.
214,599: 2.
1.
19,969: 13.
9.
5,850: 20.
11.
40,266: 17.
7.
11,660: 36.
11.
40,133: 3.
6.
17,683: 46.
50,657: 8.
200,550: 40.
5.
19,060: 16.
8.
168,172: 22.
9.
26,848: 44.
4.
14,741: 27.
—
3,905: 44.
6.
45,378: 18.
5.
3,416: 9.
—
5,990,627: 22.
1.
Extra ordinarie inkomster:
Sjötulls-medel
5,200,000
Salu-accis af städerna
500
Post-medel  — 485,000
Karta-sigillata-medel
710,000
Bränvins-afgift  3,000,000
S:r 9,395,500
529,247: 12. 1.
491,747: 2. 11.
327,449: 42. 6.
1,348,444: 9. 6.
3,459,100: 35. 4.
343,725: 24. 3.
394,615: 33. 1.
4,197,441: 44. 8.
35:
35:
9,188,347: 47. 5.
465:
976,747: 2. 11.
1,053,725: 24. 3.
3,722,065: 27. 7.
14,941,351: 6. 2.
Hufvudtitlarnes uppbörds-medel:
2:dra
hufvudtiteln
4:de
dito
6:te
dito
7:de
dito
8:de
dito
9:de
dito
62: 35. 7.  — —
62: 35. 7.
118,404: 23. 5.
118,404: 23. 5.
39,712: 39. 11.
—  39,712: 39. 11.
88,983: 6. 11.
88,983: 6. 11.
31,807: 17. 6.  —
31,807: 17. 6.
111,452: 30. 8.
111,452: 30. 8.
S:r
390,423: 10. —
—
390,423: 10. —
Restantier:
Odisponible uppbörds-medel för år 1855 och föregående åren
130,000: — —
_  — — 127,606: 10. 10. 2,393: 37. 2.
S:r
- 4,893,572: 10. 4. 198,502: 5. 8.
Afgå
198,502: 5. 8. 198,502: 5. 8.
Återstå
— —  — —• 4,695,070: 4. 8.
— — ■
Inkomster utom riks-staten:
Afbetalning å ett lån till brandskadade i staden Gustavia—
— —
— — 614: 4. 4. —— — — 614: 4. 4.
Summa 14,639,410: 9. 1. 1,990,315: 13. 8. 4,695,684: 9. —
21,325,409: 31. 9.
t t i »1 n Vf i n - ** i i i il i »**
' 3
! tr.r r>
»
..
•; > ' ’ ii -b; ■>:
...
: i ».•. • • C
i 10 T- ' • • { •• ! '! - - H
"'•! . ■ i
. . i<it ■■■■', I! - i -> -\
\ ; <01' i
■Mpi/J rtjiiiiinHÅ
:(«l ii-i - . it- •
lii) --i-- ii -  -i, !j.' 'BViiil
'
i ■ . - - . )
Bilaga Litt. C. till 1857 åra Revisions-berättelae, angående Stats-verket, sid. 5.
Ordinarie Stats-reglerings
-
Debet.
Ingående balans:
Pondens behållning vid 1856 års ingång, bestående af:
o 0
Aterdebiterade lan och förskotter
Reservationer å riksstats-anslagen
Odisponible uppbörds-medel den 1 September 1856, nemligen:
Restantier den 1 September samma år:
För år 1855  117,102:42. 8.
» » 1854 och föregående åren
96,052: 4. 3.
Proprie-balanser, tillhörande det egentliga stats-verket,
Anmärkta poster dito dito  —
110,477: 28.
5,974,913: 18.
6.
213,154: 46. 11.
131,283: 28. 10.
3,700: 5. 6. 348,138: 33. 3.
Stats-verkets inkomster:
Ordinarie inkomster
6,672, <20
Extra ordinarie dito
14,971,759
Hufvudtitlarnes enskilda uppbörds-medel
391,909
Inkomster utom riks-staten
614
8. 11.
41. 8.
4. —
4. 4.
Summa
6,433,529:
31.
22,037,003:
28,470,532:42.
10.
9.
11.
fou dr ii för år IS50.
Credit.
Fondens utgifter:
Afkortningar å stats-verkets inkomster:
För år 1856
» » 1855 och föregående åren
Riksstats-utgifterna:
610,911: 4. 9.
98,936: 32. 2.
A
Irsta
hufvudtiteln
»
2:dra
dito
»
3:dje
dito
»
4:de
dito
»
5:te
dito
»
6: te
dito
»
7:de
dito
»
8:de
dito
»
9:de
dito
Utom hufvudtitlarne
782,540: 36. 8.
1,404,478: 33. 7.
234,668: 18. 9.
5,139,269: 20. 9.
1,783,426: 42. 11.
1,308,491: 14. 4.
2,873,064: 29. 11.
1,541,475: 25. —
681,984: 32. 3.
424,327: 3. 10.
709,847: 36. 11.
16,173,727: 18. — 16,883,575: 6. 11.
Riksgälds-verkets fond:
Andel i öfverskotter och besparingar för år 1856
1856 års bidrag till bestridande af de å samma fond anvisade
utgifter
Kongl. Stats-kontoret:
För återdebiterade lån och förskotter
3,998,296: 20. 11.
1,481,380:
5,479,676: 20. 11.
110,477: 28. 6.\ 22,473,729: 8.
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1856 års slut, bestående af:
Reservationer å riksstats-anslagen
Odisponible uppbörds-medel den 1 September 1856, nemligen:
Restantier den 1 September samma år:
För år 1856
103,076: 11. 7.
» » 1855 och föregående åren
117,879: 31. 1.
Proprie-balanser, tillhörande det egentliga stats-verket,
Anmärkta poster dito dito
5,647,164: 6. 8.
220,955: 42. 8.
127,196: 20. 6.
1,487: 12. 6.
349,639: 27. 8.
5,996,803:
34.
Summa 28,470,532:42
Bilaga Litt. E. till 1858 års Jlevisions-berättelse, angående Ståts-verket, sid. 5.
K x 11*a Stats-reglcrings- fonden för år 1850.
Ilclic-J.
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1856 års ingång, bestående af:
Reservationer å extra stats-anslagen:
Hos stats-verket
676,036: 23. 4.
» riksgälds-verket  1,338,766: 47. 3.
jRiksgäld s-verkets fond:
Anslag
4,870,341: 30. 3.
Extra stats-reglerings-f ondens inkomster:
Uppbörd 158: 23. 9.
2,014,803:
22.
4,870,500:
6.—
Summa 6,885,303:
28.! 7.
Credit.
Extra stats-reglerings-f ondens utgifter:
Fängelsernas förbättrande
100,027: 14. 4.
Försvars-verket till lands
615,843: 3. 5.
Dito till sjös  333,282: 13. 9.
. Kommunikationers och näringars förbättrande
3,093,620: 33. 6.
Folkundervisningen
38,234: 40. —
Diverse anslag  487,169: 43. 11.
Kreditiver
•••• 610,666: 32. — 5,278,844: 36. 11.
Riksgålds-verkets fond:
A diverse extra stats-anslag uppkomna besparingar  8,022: 24. 3.
Utgående balans:
Fondens behållning vid 1856 års slut, bestående af:
Reservationer å extra stats-anslagen:
Hos stats-verket  626,086: 25. —
» riksgälds-verket
972,349: 38. 5.
I I
5,286,867; 13. 2.
1,598,436:115.
Summa
6,885,303; 28.
7. i
1
Bilaga Litt. F. till 1808 års Reinsion s-berättelse, avgående Statsverket., 5.
Si i k s ii I il s - vc r k c t s f« n (I
llr
Ingående balans:
Fondens behållning vid 1855 års slut, bestående af:
Kontanta behållningar
Utlånta medel  .
Utestående k ron o-uppbörd den 31 December 1855:
Levererad inom den 31 Augusti 1856
Resterande den 1 September samma år:
För år 1855
5,970: 40. 10.
» » 1854 och föregående åren 11,196: 28. —•
Förskotter till liqvid och redovisning
Proprie-balanser
Fordringar:
IIos stats-verkets grundfond:
1855 års bidrag för bestridande af de på Riksgälds
-
380,287: 24. 2.
2,575,389: 17. 5.
1,298,932: 21. 1.
17,167: 20. 10.
1,316,099: 41. II.
2,225: 14. —
17,594: 44. —
kontoret anvisade utgifter
Andel i öfverskott och besparingar:
För år 1854 .... 1,432,276: 36. 3.
» » 1855 .... 2,742,441: 28. 7.
Afbetalning å ett byggnads-lån till
brandskadade i staden Gustavia ....
I allmänhet
981,380: -
4,174,718: 16. 10.
301: 44. 4.
5,156,400: 13. 2.
1,702,656: — 10. 6,859,056: 14.
11,150,653: II. 6.
Efter afdrag af:
Gfverlevereringar  v
Skulder:
Till stats-verkets grundfond:
° o o
Återstod å 1842 års statsfyllnads-summa
Tili extra stats-reglerings-fonden:
Reservationer å extra stats-anslag
I allmänhet
1,111: 22.
450:
1,338,766: 47. 3.
4,986,655: 39. 5.
6,325,872: 38. 8. 6,326,984: 12. 8.
Utgörande netto
Ordinarie stats-reglerings-fonden:
Bidrag till bestridandet af Riksgälds-kontorets utgifter för år 1856
Andel i öfverskott och besparingar för år 1856
! Afbetalning å byggnads-lån till brandskadade i staden Gustavia
j Extra stats-reglerings-fonden:
i o
A diverse extra stats-anslag uppkomna besparingar
I
Fondens inkomster:
4,823,668:46. 10.
1,481,380: — —
3,997,682: 16. 7.
614: 4. 4.
5,479,676: 20. 11.
8,022: 24. 3.
Allmän bevillning:
Efter l:sta artikeln
» 2:dra dito
» 3:dje dito
Extra uppbörd
Tidningsstämplings-afgift
Kortstämplings- dito
Observations-medel
Skatterätts- dito
Manufaktur-diskontens vinst-medel
Banko-vinst
Extra inkomster
Intresse-medel
Depositions- dito
332,110: 18. 6.
1,158,149: 9. 4.
1.
6.
2,111: 1.
1,201: 4.
1,493,571: 33. 5.
28,627: 43. 2.
58,991: 43. —
13,706: 15. 2.
13,647: 24. 1.
14,000: — —
900,000: — —
1,955: 5. 4.
138,165: 4. 11.
331: 38. 2.
2,662,997: 15. 3. 8,150,696:42. 5.
Summa i 12,974,365111.! 3.
för Ar 1856.
Credit.
Extra, stats-reglerings-fonden:
Extra stats-anslag
4,870,341: 30. 3.
Anordning å Riksgälds-verkets inkomster:
Afkortning för år 1856
» » » 1855 och föregående åren
Anordning
64,436: 43. 4.
4,779: 35. 3.
69,216: 30. 7.
487,512: 6. 2.
Kongl. Ståts-kontoret:
Afskrifning
556,728: 36. 9.
301: 44. 4. 5,427,372:
Utgående balans:
Fondens behållningar vid 1856 års slut, bestående af:
Kontanta behållningar'
Utlånta medel
Utestående krono-uppbörd den 31 December 1856:
Levererad inom den 31 Augusti 1857
Resterande den ! September samma år:
För år 1856
8,033: 5. 1.
» » 1855 och föregående åren.... 8,727: 14. 11.
Förskotter till liqvid och redovisning  v
Proprie-balanser
Fordringar:
Hos stats-verkets grundfond:
1856 års bidrag till bestridande af de på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter
1,481,380: — —
Andel i öfverskott och besparingar:
568,963: 40. —
4.912,129: 47. 10.
1,391,544:
16,760: 20. —
15., 4.
1,408,304: 20. 7.
2,444: 38. 7.
17,803: 47. 9.
För år 1855 2,742,441: 28. 7.
» » 1856 3,997,682: 16. 7.
Afbetalning å ett byggnads-lån till
brandskadade i Gustavia
I allmänhet
6,740,123: 45. 2.
614: 4. 4.
8,222,118: 1. 6.
2,063,343: 25. 10.
Efter afdrag af:
Öfverlevereringar
Skulder:
Till Stats-verkets grundfond:
Återstod å 1842 års statsfyllnads-summa
Till extra stats-reglerings-fonden:
Reservationer å extra stats-anslag
I allmänhet
10,285,461: 27. 4. 17,195,108:30. 1.
2,045: 3. 5-
450:
972,349: 38. 5.
8,673,270: 40. 4.
9,646,070: 30. 9. 9,648,115: 34. 2.
Utgörande netto.
7,546,992:
43.11
Summa [12,974,365:! 11.
blifvit af Kongl. Majit i nåder meddelade samt de åtgärder vidtagna, som i sednaste
revisions-berättelse finnas närmare omförmälda; — men Revisorerne få nu anmäla, att
arbetet med nya räkenskaps-formulärers upprättande för de förvaltande verken på den
sednaste tiden ej fortgått med den drift, som varit önskvärd, enär den härtill af Kongl.
Majit förordnade tjenstemannen, Kammarförvandten i Kongl. Stats-kontoret A. E. Nerén,
i anseende till sin genom ett långvarigt bröstlidande försvagade helsa, under det sistförflutna
året ej kunnat med full arbetskraft egna sig åt utförandet af det honom anförtrodda
uppdrag. I följd häraf beviljades Nerén, uppå underdånig ansökning, ledighet
från berörde uppdrag från medlet af sistlidne Juni månad till slutet af påföljande Augusti;
men innan denna tid tilländagått, var denne i helsans dagar för skicklighet och
nit utmärkte tjensteman bortryckt af döden. Enligt hvad Revisorerne inhemtat, hade
Kongl. Stats-kontoret, _ under hvars inseende ifrågavarande arbete skulle utföras, redan
vid anmälan om Neréns inträffade sjukdomsförfall i underdånighet tilIkännagifvit, att
detta embetsverk, hvars tjenstemannapersonal vore ganska fåtalig, icke hade någon att
föreslå till öfvertagande af Neréns befattning, hvilken dessutom, i anseende till sin särskilda
beskaffenhet, svårligen kunde genom vikarie bestridas. I följd af dessa förhållanden
har emellertid vid formulär-arbetet hitintills föga mer blifvit vidgjordt, än hvad uti
sednaste revisions-berättelse är omuämndt; men Revisorerne göra sig förvissade att, vid
ordnandet för framtiden af detta vigtiga arbete, vederbörande ej skola underlåta att tillse,
att detsamma hädanefter ma komma att bedrifvas med all den skyndsamhet, som kan
stå i förening med arbetets noggranna och fullständiga utförande.
8 3.
I likhet med hvad vid föregående stats-revisioner iakttagits, hafva Revisorerne
låtit upprätta hosföljande sammandrag öfver samtliga i 1856 års riks-liufvudbok ingående
medel (Bilagan Litt. A.), äfvensom särskilda uträkningar äro uppgjorda öfver statsverkets
grundfond, ordinarie statsreglerings-fonden, Statsverkets inkomster, extra statsregleringsfonden
samt Riksgälds-kontorets fond (Bilagorna Litt. B. C. II. E. och F.); — och få
Revisorerne derjemte meddela följande redogörelse för förhållandet med vissa speciella
delar af stats-regleringen, nemligen:
Restantier.
Ordinarie ränta
2,835: 34. 8,
Afrads-spanmål
232: 46. 11.
Tionde- d:o
532; 10. 4.
Arrende-medel
3,535: 15. 8.
Koppar-ränta
3,065: 26. 4.
Tionde- och hammarskatts-jern
1,775: 14. 11.
Svafvelbruks-tionde
1,687: 36. 3.
Mantals-penningar  2,023: 24. 11.
Bötes-medel
83,097: 6. 4.
Tillfällige rotevakans-afgifter
4: 8. 10.
Vakans-afgifter af nyroterad jord  :  45: -—■ 10.
Båtsmans-vakans-afgift  31:24. 11.
Extra medel och uppbörder  1,339: 28. —
Transport:
100,205: 38. 11.
Bränvins-afgift
7:de hufvudtitelns uppbördsmedel
9:de d:o d:o
Transport: 100,205: 38. 11.
1,390: 30. 8.
1,445: 14. —
34: 24. —
Summa 103,076: 11. 7.
Itiksgälds-kontoret tillgodoförda besparingar:
å 2:dra liufoudtiteln,
Medico legala besigtningar
1,648: 1. 9.
å 4:de hufvudtiteln,
Skrifmaterialier oell expenser samt ved oell ljus för Departementets
Ivansli-expedition
675: 29. 10.
å 5:te hufvudtiteln,
Båtsmännens beklädnad
2,330: 42. ■—
Skrifmaterialier oell expenser för Departementets
Kansli-expedition
260: 45. — 2,591: 39. —-
å Gite hufvudtiteln,
Utflyttningshjelp efter laga skiften
7,881: 28. —-
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar .... 1,353: 5. 4. 9,234: 33. 4.
å lide hufvudtiteln,
Städers friheter  41: 14. 6.
Transportkostnad för Statsverkets bergseffekter .... 809: 16. 1.
Observations- och uppbörds-procenter  -  2,977: 38. 9. 3,828:21. 4.
å 8:de hufvudtiteln,'
Kleresi-staten
380:
liese- och traktamentspenningar
448: 14. 3. 828: 14. 3.
Summa 18,806: 43. 6.
— 7 —
Brister,
uppförda till ersättning af Rikets Ständers Riksgälds-kontor:
å 2:dra hufvudtiteln,
Fångars vård oell underhåll
179,957: 12. 11.
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus 523: 16. 7.
Rese- och traktaments-penningar
4,038: 24. •—
Ersättning åt vittnen och parter
3,890: 29. 7. j 8g 499- 35 j
å 3:dje hufvudtiteln,
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus
8,789: 32.
å 4:de hufvudtiteln,
Kavalleri- och infanteri-regementena  640: 38. 4.
MilTtle-boställskassan
1,265: 5. 9.
Fouragering vid indelta kavalleriet
13,677: 9. 9.
D:o af artilleriets och värfvade kavalleriets
hästar
148,302: 13. 11.
Bevärings-manskapets vapenöfningar  64,546: 3. 10.
Inqvarterings-kostnader i Stockholm
5,424: 4. 2.
Ö:o i landsorterne
834: 2. —
Rese- och traktaments-penningar
29,118: 26. 11. 263,808: 8. 8.
å 5:te hufvudtiteln,
Rese- och traktaments-penningar
3,252: 1. 7.
Skrifmaterialier och expenser för Flottans stationer
6,193: 22. 5. 9,445: 24.
å 6:te hufvudtiteln,
Odlingshjelp 111. 111. för krono-nybyggare
1,493: 29. 9.
Skrifmaterialier och expenser
14,731: 47. 10.
Rese- och traktaments-penningar
3,504: 34. 1. 19,730: 15. 8.
å 7:de hufvudtiteln,
Karta-sigillata-omkostnader
Kontroll-verkets d:o
Skogsplanterings-kassan
Lyshållning 111. 111. för Kronans hus i Stockholm
Mantalsskrifnings-provision
51,479: 10.
5.
3,003:
23.
7.
2,455:
44.
3.
5,694:
43.
3.
643:
8.
—
Transport: 63,276: 33. 6. 490,183: 19. 5.
Transport: 63,276: 33. 6. 490,183: 19. 5.
Restitutioner  6,507: 9. —
Rese- och traktaments-penningar
311: 9. 11.
Skrifmaterialier och expenser  653: 30. 7. 70,748: 35. —
å 8:de hufvudtiteln,
Kleresi-staten
1,142: 11. —
Lappmarks ecklesiastik-verk
113: 43. 2.
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande 20,987: 8. 11.
Fria konsternas akademi  32: 42. 2.
Fattigvården i allmänhet
11,003: 43. 4.
Skrifmaterialier och expenser  4,945: 28. 8. 38,225: 33, 3.
å 9:de hufvudtiteln,
Wadstena Krigsmanshus-kassa
4,165: 17. 9.
Invalidhus-fonden
7,196: 9. 3.
Allmänna indragnings-staten
8,798: 3. 7.
20,159: 30. 7
Summa 619,317: 22. 3.
Liqviden
med Rikets Ständers Rihsgålds-kontor öfver öfverskott och besparingar samt brister
har utfallit på följande sätt:
Behållet öfverskott å Stats-verkets inkomster 4,695,070: 4. 8.
Afbetalning å ett lån till brandskadade i
staden Gustavia
614: 4. 4.
Besparingar å förslags-anslagen
18,806: 43. 6. 4,714,491: 4. 6.
Då härifrån afräknas:
Anvisningar på öfverskotten å Stats-verkets
inkomster
39,262: — 3.
Kostnader för befordrandet till verkställighet
af beskattnings-väsendets förenkling  3,903: 16. —
Ersättning för mistad rättighet till forsel-lön 27,518: 42. 3.
Begrafningshjelp till sterbhus
26,192: 46. 10.
Brister i förslags-anslagen 619,317: 22f 3. 716,194: 31. 7.
återstår netto-öfverskott, Rikets Ständers Riksgälds-kontor till godo,
3,998,296: 20. 11.
Reserverade belia Ilningar å Iinfviidtitlarne:
å Irsta hufvudtiteln
3,274: 30. 5.
» 2:dra d:o
34,948: — 8.
» 3:dje d:o
1,396: 29. 5.
» 4:de d:o
1,370,196: 15. 5.
» 5:te d:o
712,054: 2. 11.
» 6:te d:o
199,409: 26. 2.
» 7:de d:o
950,961: 3. 11.
» 8:de d:o  r...  93,961: 3. 6.
» 9:de d:o  '...  2,280,962: 38. 3.
Summa 5,647,164: 6. 8.
§ 4.
Uti nästlidne års revisions-berättelse omförmäles hurusom, sedan Rikets Ständer uti
skrifvelse den 22 April samma år hos Kongl. Maj:t i underdånighet anmält sitt beslut
angående afskrifning af åtskilliga i Stats-verkets grundfond upptagna, statsregleringsfonden
tillhöriga, lane- och förskotts-poster, tillsammans utgörande 113,312 R:dr 28 sk.
6 rst. B:ko, Kongl. Maj:t genom Nådigt bref den 10 påföljande Juli meddelat Kongl.
Stats-kontoret föreskrift om de sålunda beslutade afskrifningarnes verkställande.
Beträffande denna fråga få Revisorerne meddela, att af ofvannämnde i 1854 års
riks-hufvudbok inbalanserade summa
113,312: 28. 6.
följande belopp sedermera blifvit inbetaldte, nemligen:
år 1854:
å lånet till Wermdö brobyggnads-bolag 500:
af inneliafvaren utaf Allequia härads
höfdinge-boställe
300: — —
ett af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Norrbottens Län redovisadt förskott 735:  1,535:
år 1855:
å lånet till Wermdö brobyggnads-bolag 1,000: —- —
af innehafvare!! utaf bostället Allequia 300:  1,300:  2 835-
så att det vid 1856 års början återstående beloppet utgjorde
110,477: 28. 6,
hvilken summa, jemlikt högstberörde Kongl, bref, blifvit i samma års riks-hufvudbok
afskrifven.
§ 5.
De till Minister-staten utgående löner och arfvoden, hvilka uti den af Kongl. Maj:t
fastställda stat äro beräknade uti Riksdaler Hamburger Banko, hafva följaktligen uti
2
— 10 —
räkenskaperna blifvit upptagne till det värde, hvarmed vexlar, utställda i Hamburger
Banko, vid de tider då medlen utanordnats, måst efter gällande kurs betalas. I afseende
härå kunde måhända ifrågasättas, om det icke vore lämpligare, att alla till Svenska
Statens embets- och tjenstemän anslagna lönemedel beräknades och utginge i Svenskt
mynt. Revisorerne vilja dock icke bestrida, att det af ålder brukliga sättet för aflöningens
tillhandahållande åt Minister-staten må vara ändamålsenligt i fråga örn de personer,
som äro anställde och vistas på utländsk ort; men dä räkenskaperna utvisa, att äfven
pensionerade och inom Sverige bosatte embets- och tjenstemän samt deras enkor fått
uppbära sina pensionsmedel med beräkning efter gällande vexelkurs, hvilket synes vara
mindre formenligt, hafva Revisorerne trott sig böra fästa uppmärksamhet å detta förhållande,
på det rättelse härutinnan må, om sådant pröfvas lämpligt, för framtiden kunna
vidtagas.
§ 6.
A anslaget till extra utgifter hafva under revisions-året anvisningar skett till
följande belopp:
å 2:dra hufvudtitelu
2,626: 1. 10.
» 4:de d:o
22,711: 7. 6.
» 5:te d:o
11,507: — 8.
» 6:te d:o
4,979: 24. 9.
>, 7:de d:o
27,989: 28. 10.
» 8:de d:o
11,922: 34. 6.
Häruti ingå dels nedannämnde, till vederbörande Departements-chefers disposition
för af Kongl. Maj:t Milda behof, anordnade summor, nemligen:
å 2:dra hufvudtiteln
1,466: 32. —
» 5:te d:o  %  2,248: — —
» 7:de d:o
700: — -—
dels ock följande belopp, som äfven varit ställda till Departements-chefernes disposition
emot underdånig redovisning, nemligen:
å 7:de hufvudtiteln, »till mindre nadegåfvor åt behöfvande»
666: 32. —
» 8:dc d:o »till understöd åt åtskillige behöfvande personer» .... 166: 32. —
samt »till arfvoden och gratifikationer åt vissa tjenstemän
och vaktbetjente vid Ecklesiastik-departementets
expedition, för af dem uästlidet år förrättad
extra tjenst»,
1,000: — —
Beträffande sistnämnde belopp, har det fästat Revisorernes uppmärksamhet, att
en så beskaffad utgift blifvit anordnad under denna form, då deremot de för extra tjenstgöring
inom öfrige Stats-departementen anordnade summor äro på vanligt sätt redovisade
och utgiften verificerad medelst räkenskaperna bilagde qvittenser af de tjenstemän, till
hvilka arfvodes- och gratifikations-medlen blifvit anvisade.
§ 7.
Af 6:te hufvudtitelns extra utgifts-anslag har, till följd af Kongl. Maj:ts nådiga
bref den 3 April och 18 Juli 1856, ett belopp af tillsammans 408 R:dr 16 sk. blifvit
— 11 -
Utanordnadt till inlösen af 100 exemplar utaf Kapitenén C. Grills arbete: »Statistiskt
sammandrag rörande Svenska Militie-indelnings-verket». Revisorerne anse, att denna utgift,
till följd af sin beskaffenhet, rätteligen bordt bestridas af 4:de liufvudtitelns medel,
helst denna hufvudtitels anslag till extra utgifter under revisions-året lemnat en större
behållning.
Likaledes äro, jemlikt Kongl, brefvet den 24 i förstnämnde månad, af samma
anslag 500 R:dr utbetaldte till Ofver-Iäkaren Doktor C. M. Nyman, såsom understöd till
företagande af en resa till Paris, tor att taga kännedom om en förbättrad method för behandlingen
af veneriska sjukdomen; men kostnaden för ett sådant ändamål synes Revisorerne
egentligen bordt tillkomma 8:de liufvudtiteln, hvars anslag till extra utgifter jemväl
under revisions-året lemnat besparing.
På grund af Kongl, brefven den 20 Oktober 1832 och den 25 Januari 1842 har
ett belopp af 300 R:dr B:ko under revisions-året, likasom föregående år, af öde hufvudtitelns
anslag till extra utgifter utbetalts såsom arfvode åt Polisens ombud vid pantlåneinrättningen
i Stockholm; hvilken utgift synes rätteligen hafva bordt påföras anslaget till
hufvudstadens polis. Då emedlertid detta anslag redan länge varit för ändamålet otillräckligt,
så att stadens bidrag till polisens underhåll måst tid efter annan i väsendtlig
mån ökas, hafva Revisorerne, hvad angår den förflutna tiden, ansett berörde utbetalning
icke böra blifva föremål för någon anmärkning; hvaremot Revisorerne förmoda, att då
nämnda anslag blifvit vid sistforflutna riksmöte betydligen tillökadt, någon anvisning af
denna beskaffenhet på extra utgifts-medlen ej vidare skall finnas af behofvet påkallad.
§ 9-
Följande belopp äro, under ifrågavarande år, anordnade på
ringar:
å l:sta
liufvudtiteln
150: —
—
» 2:dra
dito
9,702: 14.
2.
» 3:dje
dito
3.
» 4:de
dito
174,159: 2.
o.
» 5:te
dito
253,761: 31.
11.
» öde
dito
4.
» 7:de
dito
11,769: 16.
11.
» 8:de
dito  '
6,618: 22.
4.
§ lo.
Bland ofvanstående anordningar på 6:te liufvudtitelns besparingar ingå 1,666 R:dr
32 sk. B:ko, utgörande beloppet af de gratifikationer, Kongl. Maj:t genom Nådigt bref
den 28 November 1856 beviljat Ordföranden i den komité, som haft i uppdrag att utarbeta
förslag till jernvägars rigtning, anläggningssätt och beskaffenhet, General-Löjtnanten
m. m. C. Akrell samt Ledamoten i samma komité, Öfversten m. m. A. E. von
Sydow; och få Revisorerne i anledning häraf upplysningsvis meddela, att det af Rikets
Ständer vid 1853- 1854 års riksdag till undersökningar i afseende å jernvägars anläggning
m. lii. beviljade extra anslag, 60,000 R:dr, vid den tid, då nyssberörde utgift egde
rum, redan blifvit till hela- sitt belopp för ändamålet användt.
— 12 —
§ lira
öfverskotten af Stats-verkets inkomster hafva följande anvisningar under revisions
-
året egt runi, nemligen:
Kostnader för transport af krut samt för öfvertillverkadt krut
15,625: 9. 9.
Utgifter för uppgörande af formulär till förvaltande verkens räkenskaper 1,800: —- ■—-
Kostnader för tryckning af förslaget till Mårten Luthers lilla katekes 323: 28. —
Dito för Komitén till undersökande af grunderna för städernas
beskattning
8,329: 36. —
Dito för dito till uppgörande af jemförelse emellan Stats-verkets inkomster
och utgifter åren 1809—1850
1,163: 36. 8.
Ersättning till Häradshöfding Laurell för husröta
1,142: 3. —
Dito till Lif-regementets Hussar-korps för mistade skjutsfärds
penningar
.'  55: — —
Dito till Landshöfdingen i Stora Kopparbergs Län för dagsverken 273: 41. 4.
Dito till Borgmästaren Sturnegk för mistad afrads-spanmål
54: 43. •—
Rotefrihets-ersättning till Länsmännen
350: 29, 1.
Roterings-understöd
5,620: 27. 5.
Afgift till presterskap och fattigvård för liäradsskrifvare-bostället
Mjölkalånga
36: 2. 7.
Efterskänkte dana-arfsmedel
2,425: 33. —
Ersättning för uppkommen brist å den Landshöfdingen i Upsala Län
anslagna indelning af kronoskatte-hemmanet Söderby
30: 2. 9.
Dito för bristande prostetunnor
18: 6. —
Dito till innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen
1,942: 32. 2.
Dito till Geschwornern M. Griesbachs arfvingar
~ -70: 5. 6.
Summa 39,262: — 3.
§ 12-
Af nästlidet års revisions-berättelse inhemtas hurusom, med anledning af den vid
1855 års statS-revision framställda erinran mot lämpligheten deraf, att utgifter till föremål,
för hvilka stats-anslag saknades, blifvit anordnade på öfverskotten af Stats-verkets
inkomster, Rikets sednast församlade Ständer, jemte anmälan af sin afsigt att vid riksstatens
uppgörande tillse, att de flesta sådana utgifter, som de sednare åren blifvit på
nyssnämnde sätt bestridda, måtte kunna på liufvudtitlarne beräknas och upptagas, underdånigst
anhållit, att, om Kongl. Majit icke destomindre skulle framdeles finna nödigt anvisa
statsmedel till sådana behof, hvilka ej blifvit af Rikets Ständer förutsedda, och
hvartill anslag således ej beviljats, dessa utgifter, derest de ej kunde bestridas med de
för dylika tillfälliga behof egentligen afsedda besparingarne å riks-statens hufvudtitlar,
hädanefter måtte under för skotts-titel anordnas och vid påföljande riksmöte tillkännagifvas
för Rikets Ständer, som då, efter föregången pröfning, blefve i tillfälle att med anledning
af de gjorda anvisningarne besluta; —- och hade Kongl. Majit, uti Nådigt bref af den
10 Juli sistlidne år, förklarat Sig vilja taga denna framställning i betraktande vid de
tillfällen, då anvisningar af omförmälde beskaffenhet komme i fråga.
Revisorerne hafva emedlertid inliemtat, att från föregående år finnas åtskiliga
ännu gällande Kongl, bref, hvarigenom Kongl. Stats-kontoret blifvit anbefaldt, att framgent,
medelst anordning på öfverskotten af stats-inkomsterna, verkställa vissa årligen förekommande
utbetalningar, hvaribland exempelvis må nämnas: roterings-understöd'till ve
-
— 13 —
derbörande rotehållare inom Norrbottens län, på grund af det den 24 Augusti 1846 utaf
Kongl. Majit i nåder fastställda ordinarie roterings-verk för samma län;" ersättning till
åtskillige rothållare inom Jemtlands län för utgjord effektiv rotering, enligt Kongl, brefvet
den 8 Oktober 1851; ersättning till innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen,
jemlikt Kongl, brefvet den 22 December 1841; o. s. v. — Enär nu de flesta af dessa utgifter
icke blefvo vid sednaste riksmöte på vederbörande hufvudtitlar uppförde, men det
med Rikets Ständers ofvanberörde underdåniga framställning åsyftade ändamål, nemligen
att förekomma anvisningar på sådana tillgångar, hvilkas befintlighet är alldeles oviss, ej
kan helt och hållet vinnas, så länge foreskrifterne om sagde utbetalningar ännu äro gällande,
synes det för sådant ändamål angeläget, att Kongl. Stats-kontoret måtte erhålla
nådigt förständigande, att hädanefter under för skottstitel, såsom beroende på anmälan
hos Rikets Ständer, anordna alla sådana utgifter, som hitintills utgått af öfverskotten å
Stats-verkets inkomster.
§ 13.
Enligt hvad sednast församlade Revisorer anmält, hade af det vid 1853—1854
åis riksdag beviljade s. k. mindre kreditivet, som då fastställdes till 2,500,000 R:dr,
deraf 2,000,000 R:dr vore afsedda för rikets försvar och 500,000 R:dr till andra högst
vigtiga och angelägna ändamål, under år 1855, ett sammanlagdt belopp af 800,000 R?dr
blifvit i Riksgälds-kontoret lyftadt och af Kongl. Stats-kontoret utanordnadt till Kongl.
General-krigs-kommissariatet, som jemväl fått uppbära 2,400,000 R:dr utaf det vid
samma riksmöte beviljade särskilda kreditiv (å 2,500,000 R:dr) till neutralitetens upprätthållande.
Under revisions-året har nu, efter hvad riks-liufvudboken utvisar, utaf ofvannämnde
till rikets försvar afsedda kreditiv ytterligare ett belopp af 500,000 R:dr blifvit
lyftadt och till bemälde Kommissariat anordnadt äfvensom återstoden, 100,000 R:dr, af
kreditivet för neutralitetens upprätthållande. Dock äro af förstnämnde kreditiv-medel
230 R:dr 29 sk. under revisions-året och af de sednare 26,620 R:dr 40 sk. 8 rst., allt
banko, under loppet af innevarande år till Riksgälds-kontoret återlevererade.
§ 14.
Såsom uti sednaste revisions-berättelse omförmäles, äro åtskilliga, dels genom enskilda
donationer tillkomna, dels af statsmedel bestående kassor och fonder, till följd af
särskilda derom meddelade föreskrifter, ställda under Kongl. Stats-kontorets förvaltning,
för att genom utlåning göras fruktbärande; och utvisa räkenskaperna öfver dessa kassor
och fonder följande förhållande:
Norénska Testaments-fonden.
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  10,515: 27. 2.
Inkomst:
Ränte-medel
500:
Summa 11,015: 27. 2.
14
Credit.
Utgift:
Kadett-underhåll  , ^94:
Balans till år 1857:
Kontant behållning
421: 27. 2.
Utlånt kapital
10,000: 10,42!: 27. 2.
Summa 11,015: 27. 2.
Filceiiska Testamentsfonden.
Debet.
Balans från år 1855:
Utlånta medel
20,000:
Inkomst:
ltänte-medel
1,020:
Summa 21,020:
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
70: 10. 3,
Utgift:
Till folkundervisningens befrämjande
900:
Balans till år 1857:
Kontant behållning  ;
49: 37. 9.
Utlånta medel
20,000: 20,049: 37. 9.
Summa 21,020: — •—■
Fonden för blcsserade Officerare och Fnder-officerare.
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
16,647: 38. 8.
Inkomst:
å.rs-alislaget
••• 5,000:
Ränte-medel
075:  5,675: —- —
" Summa 22,322: 38. 8.
_ 1£ _
Credit.
Utgift:
Pensioner oell gratifikationer
5,695: 24.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
1,341: 2. 8.
Utlånta medel
15,000: — —
Fordringar: obetald ränta
286: 12.-—■
16,627: 14. 8.
Summa 22,322: 38. 8.
Skogsplaiitcrings-kassan.
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
■.
Inkomst:
Skatteköpeskillings-afgift
189: 31. 2.
Skogsförsäljnings-medel
50,802: 6. 10.
Betes-medel  379: 32. —
Böter
4,379: 47. 6.
Ränte-medel
7,514: 22. —-
Ersättning för liemmans-räntor och arrenden  14,655: 44. 3.
Besparing å förra jägeri-statens kontanta löner .... 66: 31. 9.
Ränta å skogs- och jägeri-statens boställen
641: 46. 2.
Diverse inkomster
777: 35. 4.
Balans till år 1857:
Återstående utgifter
5,783: 20. 10.
Skulder
23,852: 4. 10.
Summa
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder
Utgift:
Aflöning
35,828: 45. 4.
Silkesodlingens befrämjande
120: •— —
Transport: 35,948: 45. 4.
287,832: 20. 9,
79,408: 9.
29,635: 25, 8.
396,876: 7. 5.
29,886: 19. 1.
29,886: 19. 1.
— 16 —
Transport: 35,948: 45. 4. 29,886: 19. 1.
Flygsandens hämmande
400: -- —
Kronoparken vård och förvaltning
6,704: 31. 5.
Byggnader och öfriga omkostnader å boställen .... 14,657: 36. —
Provision och remisslage
1,616: 10. 10.
Institutioner
1,507: 16. —
Afkortningar
1,362: 2. 2.
Diverse utgifter
5,012: 26. 8. 67,209: 24. 5.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
38,538: 47. 9.
Utlånta medel
181,963: 16. —
Utestående krono-uppbörd:
Levererad
37,841: — 7.
Resterande
2,304: 13. 7. 40,145: 14. 2.
Förskotter till liqvid och redovisning
29,818: 17. 11.
Proprie-balanser  172: 14. 10.
Fordringar
9,141: 45. 3. 299,780: 11. 11.
Summa 396,876: 7. 5.
F. d. Kansli-styrelsens lland-kassa.
Debet.
Balans frän år 1855:
Tillgångar
11,077: 16. —
Inkomst:
Ränte-medel
405: — —
Summa 11,482: 16, —
Credit.
Utgift:
Understöd för vetenskapliga arbetens utgifvande .... 700: — —
Gratifikation  48: 36. — 748: 36. —
Balans till år 1857:
Kontant behållning
1,577: 10.—
Utlånt kapital ,..  9,000:
Obetald ränta  156: 18. —10,733: 28.
Summa 11,482: 16. —
17 —
Denna kassa, bildad dels genom kollekt-bidrag för flera särskilda ändamål, såsom
utlösen af christna fångar, hvilka råkat i Turkiskt slafveri, understöd till Tyska flyktingar,
som begifvit sig till Sverige, uppbyggande af en Luthersk kyrka i Moskwa m. m.,
dels ock genom öfverskott å insamlade prenumerations-medel för en prof-psalmbok, har,
efter Kansli-styrelsens indragning, blifvit, jemlikt Kongl, brefvet den 14 December 1840,
öfverlemnad till Kongl. Stats-kontoret i ändamål att användas till understöd vid vetenskapliga
arbetens utgifvande.
Då på riks-statens 8:de liufvudtitel finnes anvisadt ett arfslag till vetenskapliga
arbetens utgifvande och, vid sådant förhållande, det synes mindre nödigt att en särskild
kassa för samma ändamål fortfarande reserveras, helst bestyret med utlåningen af dessa
kassor medför en ytterligare tillökning i Kongl. Stats-kontorets vidlyftiga och maktpåliggande
förvaltning, hafva Revisorerne funnit sig böra föreslå att, under förutsättning
det Kongl. Majit täcktes i nåder medgifva, att f. d. Kansli-styrelsens liand-kassa öfVerlemnas
till Rikets Ständers Riksgälds-kontor, 8:de hufvudtitelns anslag till resestipendier
samt läroböckers och lärda verks utgifvande må af Rikets Ständer förhöjas med ett belopp,
motsvarande årliga räntan af denna kassas kapital-behållning.
Fosideii för Lappmark!
s Erkicsiastik-verk.
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
23,389: 17.
11.
Inkomst:
Ars-anslaget
.... 7,600:
Ränte-medel
.... 1,035:
Diverse inkomster
219: 23. 2. 8,854; 23.
2.
Balans till år 1857:
Skuld
9.
Summa 32,578: 33. 10.
Credit.
Utgift:
Presterskapets aflöning m. m
9,299: 39. 10.
Balans till år 1857:
Utlånta medel:
Kapital  ,
.... 23,000:
Obetald ränta
278: 42.— 23,278: 42.
—
Summa 32,578: 33. 10.
o
— 18 —
Fonden för Lappmarks ecklesiastik-verk har uppkommit derigenom att, sedan
Rikets Ständer vid 1834—1835 års riksdag, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda
nådiga framställning, beslutat, att de till ecklesiastik-verket i Lappland anslagna, förut
under Kansli-styrelsens disposition ställda inkomster, bestående af landträntor, arrenden,
kollektmedel m. m., skulle till Stats-verket indragas och den samlade fonden till Riksgälds-kontoret
emot en viss årlig ränta öfverlemnas, och, i följd häraf, de förut afecklesiastik-verkets
medel bestridda aflöningar blifvit å riks-staten uppförda med ett motsvarande
kontant förslags-anslag, så har Kongl. Maj:t, genom nådigt bref den 14 April
1846, förordnat, att reservationerne å anslaget skulle för samma anslags räkning af
Kongl Stats-kontoret göras fruktbärande.
Enär således äfven för det ändamål, hvartill denna fond är afsedd, ett särskildt
anslag finnes å riks-staten uppfördt, få Revisorerne, af samma skäl, som, beträffande f.
d. Kansli-styrelsens handkassa, här ofvan blifvit anförda, hemställa, att ifrågavarande
fond måtte få, till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, samt att Rikets Ständer, så framt
Kongl. Maj:t härtill lemnar nådigt bifall, måtte bevilja en mot fondens ränte-afkastning
svarande förhöjning i 8:de hufvudtitelns anslag till Lappmarks ecklesiastik-verk. — I sammanhang
härmed hafva Revisorerne trott sig böra fästa uppmärksamheten på det, enligt
deras tanke, oegentliga förhållandet, att nyssberörde anslag är i riks-staten upptaget
både såsom reservations- och /öVsfcw/s-anslag. Let synes nemligen vara mindre nödigt
att samla reservationer pä ett förslags-anslag, da derå uppkommande brister skola, i
hvarje fall, ersättas af Rikets Ständers Riksgälds-kontor; och Revisorerne fä derföre
hemställa, att oftanäinnda anslag, det enda af denna beskaffenhet i nu gällande riks-stat,
må hädanefter benämnas endast förslags-anslag.
8 15.
Efter verkställd inventering af de i Kongl. Räntekammaren förvarade säkerhets
liandlingarne
för de i förestående omnämnda utlånta medel äfvensom för det ännu
återstående oguldna beloppet, 2,410 R:dr, af lånet till Wermdö brobyggnads-kassa, få
Revisorerne anmäla, att samtlige dessa säkerliets-handlingar befunnos i god ordning.
Af de i föregående revisions-berättelser omförmälda, till säkerhet för jernvägsanläggningen
emellan Köping och Hult i Kongl. Räntekammaren deponerade 200,000
R;dr banko i räntebärande obligationer hade redan under loppet af år 1855, jemlikt
Kongl, brefvet den 22 November samma år, 50,000 R:dr blifvit till bolagets Direktion
återställda; och sedan Rikets Ständer vid sistförflutna riksmöte, i anledning af derom
från bolagets sida gjorda framställningar, medgifvit återlyftandet af de öfrige medlen på
det sätt, att bolaget egde att genast lyfta 150,000 R:dr riksmynt och de återstående
75,000 R:dr sedan jernbanan blifvit öppnad för trafik till Köping, samt detta beslut
blifvit genom Kongl. Maj:ts nådiga bref den 20 Mars innevarande år Kongl. Stats-kontoret
till efterrättelse meddeladt; så har nyssnämnde belopp, 150,000 R:dr riksmynt, under
den 31 i samma månad blifvit till bolaget återbetaldt; och äro de återstående obli—
gationerne, till ett kapitalvärde af 75,000 R:dr riksmynt, nu jemväl af Revisorerne inventerade,
utan att någon anmärkning dervid förekommit.
I sammanhang med berättelsen om Kongl. Stats-kontoret, få Revisorerne jemväl
redogöra tor förhållandet med karta-sigillccta-uppbörden, allmänna magasins-ärendena
- 19 -
samt krono-inspektionen i Avesta, hvilka inrättningar äro ställde under inseende af bemälde
embetsverk, och hvilkas aflönings-kostnader äfven bestridas af det på 7:de hufvudtiteln
uppförda anslag för Kongl. Stats-kontoret.
I afseende å sättet och ordningen för dessa medels redovisning, få Revisorerne
hänvisa till den framställning, som derom förekommer uti nästlidne års revisionsberättelse.
Karta-sigillata-kassörens redogörelse öfver det stämplade papperet, som utan anmärkning
undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten och ej heller föranledt till någon
erinran å Revisorernes sida, utvisar följande förhållande:
Debet.
Behållning från år 1855:
Skrif-kartor
181,148: 46. —
Enkla biläggnings-kartor
1,558,125: 30. —
Dubbla dito
1,142,347: 18. —
Vexel-blanketter
16,349: 31. — 2,897,971: 29.
Leverering från Rikets Ständers Bank:
Skrif-kartor
33,666
Enkla biläggnings-kartor
81,428
Dubbla dito
362,300
Vexel-blanketter
1,250
32.
44.
478,645: 28. —
Summa 3,376,617: 9. —
Credit.
leverering till för säljning smän:
Skrif-kartor
49,125: — —
Enkla biläggnings-kartor
173,941: 27. —
Dubbla dito
763,582: 12. —
Vexel-blanketter
10,071: 42. — 996,720: 33.
Behållning till år 1857:
Skrif-kartor
Enkla biläggnings-kartor
Dubbla dito
Vexel-blanketter
165,690:
30. —
1,465,612:
47. —
741,065:
6. —
7,527:
37. —
2,379,896: 24. —
Summa 3,376,617: 9. —
— 20 —
Beträffande ater uppbörden genom försålda kartor under revisions-året, inhemtas
af riks-hufvudboken, att hela beloppet deraf utgjort  1,053,725: 24. 3.
och då i riks-staten beräknas  710,000: — —
visar sig ett öfverskott af
343,725: 24. 3.
Deremot hafva karta-sigillata-omkostnaderna för samma år
uppgått till
121,479: 10. 5.
hvilka, jemförda med riks-statens förslags-anslag,  70,000: — —
utvisa en brist af
51,479: 10. 5.
Om nu från hela uppbörden
1,053,725: 24. 3.
afdragas omkostnaderna
121,479: 10. 5.
så uppkommer Stats-verkets egentliga behållning:
932,240: 13. 10.
Som föregående revisions-berättelser icke innehållit några uppgifter om förhållandet
emellan uppbörden och omkostnaderna för karta-sigillata-verket, hafva Revisorerne,
till upplysning härom, ansett sig böra meddela följande sammandrag för åren 1851—1855:
Uppbörd.
Omkostnader.
Netto-behållning.
1851
943,308:
99,079:
844,229:
1852
. . 844,056:
98,500:
745,556:
1853
896,643:
133,578:
763,065:
1854
872,576:
132,932:
739,644:
1855 ....
907,968:
98,903:
809,065:
Den betydligaste delen af karta-sigillata-omkostnaderna utgöres af den provision,
som tillkommer dels forsäljnings-männen, dels Landskamererarne och Landträntmästarne
i länen. Försäljnings-provisionen utgår nemligen, enligt gällande författning, i Stockholm
med 4 och i landsorterna med 5 procent af det försålda karta-beloppet; och äro Landskamererarne
och Räntmästarne, för deras bestyr med det stämplade papperets emottagande
och utlemnande samt de inflytande försäljnings-medlens redovisning, berättigade
att undfå hvardera 2 procent af hvad inom året uti Kronans kassa i stämplad pappersafgift
influtit. Till hvad belopp dessa provisioner, jemte öfrige omkostnader, under revisions-året
uppgått inom Stockholms stad och rikets samtlige län, inhemtas af följande,
enligt räkenskaperna uppgjorda sammandrag, som jemväl utvisar huru stor inkomst häraf
i stat påräknats för bemälde tjenstemän: (Se bifogade tabell.)
Enligt Rikets sednast församlade Ständers beslut i fråga om lands-statens lönereglering,
skulle Lands-kamererarnes och Landt-räntmästarnes extra inkomster inberäkna®
uti de fastställda lönebeloppen; i följd hvaraf tjenstemännen äro berättigade att af Statsverket
uppbära skillnaden emellan den bestämda lönesumman och de extra inkomsternas
förslagsvis beräknade belopp, antingen dessa inkomster i verkligheten uppgå till högre
eller lägre belopp, än de beräknade. Då nu, på sätt förestående tabell utvisar, den verkliga
inkomsten af karta-sigillata-provisionen i allmänhet öfverstigit och i vissa län varit
betydligt högre, än hvad i staten beräknats, samt denna inkomst, i anseende-till den under
de sednare åren mer och mer ökade åtgången af stämpladt papper, måste fortfarande
komma att tilivexa, hafva Revisorerne, i betraktande häraf, funnit sig böra hemställa,
om icke vid nästa riksmöte någon nedsättning skäligen kunde ega rum af den ofvannämnde
tjenstemän tillerkända provision ä karta-sigillata-medien.
Tillhör sid. 20.
Tabell, utvisande {orsäljnings-provisioiien, jemte öfriga omkostnader, vid Karta-sigillata-verket under år 1856.
Kongl. Stats-kontoret
Upsala
Län ..
Stockholms
dito ..
Södermanlands
dito ..
Östergöthlands
dito ..
Gottlands
dito ..
Kalmar
Blekinge
dito ..
Jönköpings
dito ..
Kronobergs
dito ..
Christianstads
dito „
Malmöhus
dito ..
Hallands
dito ..
Götheborgs
dito ..
Elfsborgs
dito ..
Skaraborgs
Nerikes
dito ..
W ermlands
dito ..
Westmanlands
dito ..
Kopparbergs
dito ..
Gefleborgs
dito ..
W ester-N orrlands
Jemtlands
dito ..
Westerbottens
dito ..
Norrbottens
dito ..
P r o v i
Summa |
Till Lands-kontor och Landt-Räntinästare.
Till Pörsäljnings-männen.
Öfrige utgifter.
S u m m a.
I stat beräknad.
| Uppburen.
—
—
—
—
—:
6,219
32:
7.
39,575
9.
3.
467:
20.
4.
701
2.
6.
1,068
41.
10.
10
37.
—
904:
14.
2,820
42.
10.
4,860
2.
—
4
8.
—
424:
1.
709
6.
6.
1,104
21.
3.
2
28.
—
1,410:
11.
10.
2,293
3.
5.
3,505
14.
4.
50
16.
6.
254:
—
.—.
279
3.
10.
385
41.
5.
3
—
—
977:
31.
10.
1,619
8.
10.
2,284
40.
3.
296
17.
2.
605:
2.
6.
1,003
14.
10.
1,154
15.
6.
112
7.
—
1,025:
2.
10.
1,254
4.
—
1,837
11.
11.
1,015
2.
—
480:
36'.
6.
1,034
37.
2.
1,365
10.
2.
10
10!
2.
967:
24.
6.
1,565
39.
6.
2,329
45.
6.
414
1.
8.
1,598:
22.
4.
3,027
27.
8.
3,793
33.
11.
84
—
—
561:
29!
8.
678
19.
10.
1,038
13.
3.
11
■—
■—
1,593:
3.
4.
2,262
40.
8.
4,612
20.
1.
36
32.
—
1,115:
36.
1,573
35.
2.
2,103
—
9.
67
4.
8.
915:
23.
7.
1,307
36.
8.
2,454
41.
10.
22
32.
3.
612:
32.
1,042
30.
—
2,119
11.
—
21
40.'
6.
1,036:
18.
8.
1,745
29.
10.
2,302
35.
9.
23
28.
—
616:
5.
8.
739
21.
—
1,042
38.
6.
39
—
6.
563:
17.
7.
908
46.
—
1,071
2.
7.
4
46.
—
539:
20.
8.
729
34.
—
1,028
42!
5.
22
11.
3.
596:
45.
6.
851
33.
6.
1,173
13.
3.
20
32.
—
182:
3.
10.
288
22.
10.
485
22.
2.
—
—
—
287:
20.
8.
476
1.
6.
556
34.
5.
30:
46.
6.
199:
30.
11.
382
9.
8.
397
| 29.
7-
9:
16.
—
17,934:
23. |
9. |
29,295
23.
9.
50,295
| 40.
3.
41,887:
42.
5.
45,794
1.780
7,685
1,816
5,848
667
4,200
2,269
4,106
2,410
4,309
6,905
1,727
6,911
3,743
3,785
3,183
4,071
1,821
1,984
1.780
2,045
773
1,063
789
j 121,479
41.
33.
4.
7.
34.
45.
18.
37.
17.
9.
38.
13.
33.
44.
40.
14.
33.
45.
12.
46.
39.
30.
45.
34.
7.
10.
10.
4.
10.
1
5.
3.
5.
co oo i -r c; ijs -t to >—
21
I?) Allmänna lisastasiiiw-iir^inlcna. hvilka omfatta:
l:o Redovisningen för Stats-verkets spanmäl in natura.
Sedan f. d. Allmänna magasins-inrättningen, enligt Kongl. Brefvet den 5 December
1829, med samma år upphört, har förvaltningen af Stats-verkets ordinarie sädesintrader
äfvensom befattningen att förse värfvade Arméen samt Flottan jemte öfrige stater
och korpser med deras i stat bestådda underhåll af spanmål och bröd, från och med
år 1830, tillhört Kongl. Stats-kontoret. Detta embetsverk tillkommer i följd häraf inseendet
öfver samtlige krono-magasinerna i riket, hvilkas antal och beskaffenhet äro närmare
bestämde genom Kongl, brefven den 12 Maj 1832, 13 December 1834 och 3 Februari
1841. — Ofver krono-magasinernas särskilda räkenskaper, sorn innefatta redovisningen
för Kronans spanmålsrörelse, upprättades tillförene i magasins-kontoret en gemensam
hufvudbok, men hvilken numera, i följd af Kongl, brefvet den 19 Oktober 1850,
upphört.
Räkenskaperne för revisions-året äro i Kongl. Kammar-rätten granskade med anmärkning.
— Kongl. Stats-kontorets till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse om
Statens spanmålsrörelse nnder ifrågavarande år uppgifver förhållandet dermed sålunda:
Debet.
Dalans från är 1855:
Behållningar och fordringar
98,588: 35. —
Uppbörd:
Arrende-medel och diverse inkomster
5,151: 19. 11.
Levereringar:
Från Kongl. Ränte-kammaren och länen
216,322: 9. 9.
Balans till är 1857:
Öfverlevereringar, skulder och återstående utgifter
1,844: 17. 11.
Summa 321,906: 34. 7.
Credit.
Balans frän år 1855:
Öfverlevereringar, skulder och återstående utgifter
5,092: 10. 5.
Utgifter:
Afkortning
Enligt riks-stat
1,966: 20. 2.
179,003: 23. 4. 180,969: 43. 6.
Transport: 186,062: 5. 11.
— 22 —
Transport: 186,062: 5. 11.
Levereringar:
Till Kongl. Ränte-kammaren, Fångvårds-,styrelsen, Förvaltningen af
sjö-ärendena samt länen  38,915: 40. 9.
.Balans till år 1857:
Behållningar och fordringar
96,928: 35: 11.
Summa 321.906: 34. 7.
Någon anmärkning vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne ej förekommit.
2:o Undsättnings-fonden.
I afseende å tillkomsten af, denna fond, få Revisorerne upplysningsvis meddela,
att då, på sätt ofvan är omförmäldt, Allmänna magasins-inrättningen, som ditintills ombesörjt
förvaltningen af ej mindre Statens ordinarie spanmål,s-rörelse än de till beliöfvandes
undsättning i missväxt-år tid efter annan anvisade tillgångar, med år 1829 upphört
och blifvit ställd under utredning, så har deremot redovisningen för alla från och med
påföljande år, 1830, af Rikets Ständer anslagna undsättniugs-medel tillhört Kongl. Statskontoret,
hvarest årliga redogörelser allt ifrån denna tid upprättats öfver ifrågavarande
fond, hvilken, förut kallad spanmålskreditiv-f onden, från och med år 1854 erhållit ofvanstående
förändrade benämning.
Denna fonds ursprungliga kapital utgjordes af det utaf Rikets Ständer år 1830
(enligt underdåniga skrifvelsen N:o 356) på Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv å
1,000,000 R:dr B:ko till anskaffning af spanmål vid inträffande missvext-år. Vid de följande
riksdagarne äro för enahanda ändamål ytterligare anvisade:
år 1835 (underdåniga skrifvelsen N:o 301) ett kreditiv å 400,000 R:dr
» 1841 ( » » » 394) ett d:o å 100,000 »
» 1844 ( » » » 232) ett d:o å samma belopp.
Vid påföljande riksmöte (1847—1848) beviljades icke något särskildt spanmålskreditiv,
men behofvet af ytterligare anslag för ifrågavarande ändamål togs deremot af
Rikets Ständer i betraktande vid bestämmandet af det så kallade mindre kreditivets belopp,
hvilket fastställdes till 1,000,000 R:dr, deraf hälften borde vara att tillgå för rikets
försvar och hälften för andra högst vigtiga och angelägna föremål. Samma föreskrift
meddelades äfven vid 1850—1851 års riksdag, då mindre kreditivet fastställdes till enahanda
belopp.
Förutom dessa anvisningar och jemte det Rikets Ständer vid hvarje af ofvannämude
riksmöten medgifvit, att innestående behållningar å förut beviljade undsättningsmedel
äfvensom hvad genom återbetalningar å utlemnade undsättnings-lån kunde inflyta,
finge för samma ändamål disponeras, beslöto vid 1840—1841 års riksmöte Rikets Ständer,
i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga framställning, att en stadigvarande tullafgift
borde bestämmas för inkommande spanmål, hvilken' tullintägt Kongl. Maj:t jemväl skulle
ega att använda till behöfvandes undsättning; — och har detta beslut vid hvar och en
af de följande, till och med 1853—1854 års riksdag, blifvit förnyadt. Af den vid slutet
— 23 —
af år 1853 i Riksgälds-kontoret innestående behållning Utaf undsättnings-medlefi, 1,480,000
R:dr, afsattes under samma riksmöte ett belopp af 700,000 R:dr för bestridande af andra
stats-utgifter, men återstoden, jemte den af spanmåis-tullen påräknade inkomst, disponerades
till det ursprungliga ändamålet; hvaremot några kreditiv-medel till undsättningar
icke vidare blefvo af Rikets Ständer anvisade. Sedan Kongl. Majit under den 26
September 1855 i nåder förordnat, att spanmäl af alla slag finge intill utgången af Maj
månad år 1856 tullfritt i riket införas, hvilken tillåtelse derefter utsträcktes till slutet
af samma år, samt Rikets dä församlade Ständer beslutat, att tullfriheten för nämnde
vara borde fortfarande bibehållas, har följaktligen denna inkomst för undsättnings-fonden
numera upphört. Fondens återstående behållning, som vid slutet af 1857 ars förra
hälft utgjorde 1,376,422: 31. 6. R:dr B:ko, blef emedlertid af Rikets sednast församlade
Ständer anvisad att, tillika med hvad genom återbetalningar kunde inflyta, af Kongl. Majit
fortfarande disponeras för behöfvandes undsättning; och skulle, på sätt jemväl vid föregående
riksdag förordnats, högst 100,000 Ridr af dessa medel få begagnas till undsättningar
^ utan äterbetalnings-skyldighet, men de öfriga tillgångarne användas endast till
räntefria låneunderstöd.
lie, i följd af Kongl. Majits nådiga bref, under ifrågavarande år utanordnade nndsättnings-medel
hafva för de särskilda länen uppgått till följande belopp:
Utan återbetalnings- , . ,, ,,
Kanterna Ian. summa.
skyldighet.
Hallands län
— — 400: — — 400: — —
Westmanlands d;o
, ■— — — 1,000: — — 1,000: — —
Kopparbergs d:o
5,100: — — 66,000: — — 71,100: — —
Jemtlands d:o
400: — —- 800: — — 1,200: — —-
Westerbottens d:o
6,666: 32. — 26,666: 32. — 33,333: 16. —
Norrbottens d:o
4,000: — — 43,333: 16. — 47,333: 16. —
Summa 16,166: 32. — 138,200:  154,366: 32, —
Räkenskaperna för revisions-året äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan
anmärkning och hafva ej heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida. De
utvisa följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Behållningar och fordringar
1,434,046: 23. 6.
Uppbörd:
Diverse inkomster
245: 23. 10.
Balans till år 1857:
Skuld
39: 46. 1.
Summa 1,434,331: 45. 5.
— 24 —
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld  46: 32- 10-
Utgifter:
Omkostnader  32: 5. 1.
Afskrifningar  25,688: 45. 4. 25,771: 2. 5.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
28,013: 38. 9.
Fordringar
1,372,650: 30. 1.
Anmärkt post
4,000: —- —
Proprie balanser  ••••_ 3,849: 37. 4. 1,408,514: 10. 2.
Summa 1,434,331: 45. 5.
3:o Magasins-fonden.
Denna räkenskap, som innefattar redovisning för f. d. Allmänna magasins-inrättningens
ännu på utredning beroende fordringar och skulder, är för revisions-året granskad
i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning och utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från ur 1855:
Bekållningar och fordringar
14,337: 41. 6.
Uppbörd:
Aterdebiterade medel
880,000:
Balans till ur 1857:
Öfverlevereringar
5: 22. 6.
Skulder
2,922: 31. 10. 2,928: 6. 4.
Summa 897,265: 47. 10.
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder
382,928: 6. 4.
Transport: 882,928: 6. 4.
— 25 —
Transport: 882,928: 6. 4;
Balans till år 1857:
Kontant behållning
Inventariers värden
Fordringar
Anmärkta poster ...
1,937: 44. —
8,580: 7. 4.
2,030: 40. 11. 24,337. 41. q.
1,788: 45. 3.
Summa 897,265: 47. 10;
8 1.
Häraf inliemtas, att magasins-fondens uti sednaste revisions-berättelse omförmälda
skuld till Rikets Ständers Bank, 880,000 R:dr, numera blifvit, enligt Rikets sednast församlade
Ständers beslut, uti 1856 års räkenskap förd inom linien. Enligt hvad Revisorerne
inhemtat, har emedlertid af fondens ofvan uppgifna kapital-behållning ett belopp
af 1,333 R:dr 16 sk. B:ko blifvit under näst-lidne Augusti månad till Rikets Ständers
Bank levereradt såsom afbetalning å ifrågavarande skuld, hvilken sålunda för närvarande
utgör 878,666 R:dr 32 sk.
Deremot balanseras fortfarande i räkenskapen den af nästlidet års Revisorer jemväl
omförmälda summa, 1,937 R:dr 44 sk., utgörande värdet af åtskillige äldre inventarier;
och är frågan örn beloppets afskrifning beroende af Rikets Ständers pröfning.
Bland magasins-fondens i liufvudboken antecknade fordringar förekommer en post
å 236 R:dr 15 sk., utgörande försäljnings-medel för vid Umeå krono-magasin år 1831
försåld spanmål, men den vid hufvud-boken såsom verifikation bifogade kassa-räkning för
Umeå magasin upptager samma fordran till ett belopp af 380 R:dr 44 sk. 51 r:st.;
hvilken skiljaktighet alltså torde böra af vederbörande redogörare förklaras.
Förutom ofvannämnde skuld till Rikets Ständers Bank, upptager räkenskapen 2:ne
andra magasins-fondens skulder, nemligen 339 R:dr 37 sk. 8 rist. till Frösö magasin och
2,582 R:dr 42 sk. 2 r:st. till Ladugårdslands f. d. bränneri; 0111 hvilka skulders tillkomst
och beskaffenhet Revisorerne ej kunnat vinna upplysning. Fondens tillgångar äter bestå,
enligt räkenskapen för revisions-året, utom ett kontant belopp, 1,788 R:dr 45 sk. 3 r:st.,
af åtskilliga äldre fordringar i följd af utlemnade undsättnings-lån, hvaraf en del innestående
uti aflidne redogörares balanser; och uppgår hela beloppet häraf numera till endast
10,611 R:dr 3 r:st. B:ko. Då dessa i allmänhet för omkring 30 ä 40 år tillbaka
uppkomna fordringar under lång tid oförändrade balanserats i räkenskaperna och föga
anledning förefinnes, att de numera kunna komma att indrifvas, synes upprättandet af
särskild hufvudbok för magasins-fonden hädanefter vara mindre behöfligt, och Revisorerne
hemställa således, att denna räkenskap måtte för framtiden upphöra, i hvilket fall Kongl.
Stats-kontoret torde böra anbefallas, att, efter den ytterligare utredning, som kan åstadkommas
i afseende å fondens fordringar och skulder, verkställa ifrågakommande liqvider
och bokföra möjligen inflytande fordringsbelopp.
4
— 26 —
C) Avesta lirwii0-in»<pektluii.
Dess redogörelse, som i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning utan anmärkning
och icke heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida, utvisar följande
förhållande:
Koppar. Del et. Värde.
S«. Ltt.
Balans från år 1855.
100. 19. 2. behållning vid Avesta
13,460: 32. —
Uppbörd.
137. 16. 1. koppar-ränta, enligt riks-statens förslagspris,  21,040: 16. —
S:a 258. 15. 3, Summa 34,501: -— —
Credit.
Leverering:
230. — — till Westerås’ metallvåg
30,666: 32. —
Balans till år 1857:
28. 15. 3. behållning vid Avesta
3,834: 16.
S:a 258. 15. 3. Summa 34,501: — —
Med anledning deraf, att göromålen för den i Avesta anställde Krono-inspektor på
sednare tider, i följd at nedsättning i afraden från Fahlu kopparverk, i betydlig mån minskats,
anhöllo Rikets sednast församlade Ständer uti underdånig skrifvelse, hos Kongl.
Maj:t, att nämnde tjenst matte, derest densamma icke vidare vore behöflig, utan kopparuppbörden
kunde af krono-betjeningen öfvertagas, varda vid innehafvarens afgång indragen;
— och är denna fråga, enligt hvad Revisorerne inhemtat, beroende på Kongl .Maj:ts
nådiga pröfning.
Kongl. Myiit-vcrket.
Dess räkenskap, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
utvisar följande förhållande:
— 27 —
Debet,
Balans från år 1855:
Behållningar och fordringar
163.695: 5. 7.
Uppbörd:
Stats-verkets silfvertionde:
af Sala silfververk:
Specie 4,127: 35. 5. å 128 sk. 11,007: 14. 5.
af Löfås silfververk:
Specie 4: 33. 6. å d:o 12: 25. 4. 11,019: 39. 9.
Myntskatt å guld och silfver
22,470: 7. 2.
Stockprof å d:o d:o
127: 38. 1.
Vinst å koppar-skiljemynts utmyntning  1,299: 30. 10.
Diverse inkomster  2,419: 32. — 37,337: 3. 10.
Leverering:
Från Kongl. Stats-kontoret:
Stats-anslag till Myntets drift  8,000: — —
Balans till år 1851:
Skuld till Rikets Ständers Bank för guld och silfver till utmyntning 706,693: 22: 3,
Summa 915,725: 31. 8.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
114,916: 18. 2.
Utgift:
Arfvoden, dagsverks-penningar, materialier m. m  22,240: 12. 1.
Deglar, ved och kol, smältförlust m. m  21,947: 18. 1. 44,187: 30. 2.
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret: silfver-tionde
11,019: 39. 9.
Balans till år 1857:
Kontanta tillgångar :
Guld, dukater, i värde  1,133: 16. —
Silfver, i värde  4,178: 6. 2.
Banko-sedlar
1,743: 36. 8. 7,055: 10. 10.
Transport : 7,055: 10. 10. 170,123: 40. 1.
— 28 —
Transport: 7,055: 10. 10. 170,123: 40. 1.
Behållning i metaller:
Guld, i värde
77,702: 34. —
Silfver, i värde
649,683: 38. 5.
Koppar m. ra., i värde
5,632: 24. 4. 733,019:
9.
Behållning af inventarier, ved och kol  5,527: 28.— 745,601: 39. 7.
Summa 915,725: 31. 8.
§ I
Beträffande
arbetena vid Kongl. Mynt-verket under revisions-året, inhemtas af
Ofver-direktörens till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse, att under detta år icke
något kopparmynt blifvit tillverkadt, med undantag af ett helt litet parti af det nya skiljemyntet,
sorn under vårtiden på försök togs i arbete, hufvudsakligen för att kunna pröfva
de nya myntstämplarne. Af guldmynt voro 12,499 dukater utmyntade, och kostnaden
för denna tillverkning godtgjordes ungefärligen af den derför influtne myntskatt. Der
emot
hade, i följd af Banko-fullmäktiges upprepade reqvisitioner å silfvermynt, så mycket
arbete, sorn möjligen kunnat medhinnas, blifvit användt på denna tillverkning, hvilken
under året uppgått till 830,725 R:dr 36 sk. silfver specie, motsvarande 2,215,278
R:dr 32 sk. B:ko. Som likväl myntskatten för silfver icke betäcker ens halfva tillverknings-kostnaden,
hade tillgångarne från föregående år måst för detta ändamål anlitas
och mynt-verkets ekonomiska ställning i följd deraf försämrats. Utmyntningen af silfvermynt
hade nemligen medtagit stats-anslaget för året till mynt-verkets drift och underhåll
8,000:
den för silfver'Utmyntningen erlagda myntskatt  18,049: — —
af myntverkets tillgångar för år 1855
10,715: — —
tillsammans 36,764: •—■ —
deraf dock för lojerings-koppar åtgått  11,036: — —
så att sjelfva myntnings-kostnaden uppgått till
25,728: — •—•
och visade sig således häraf, att silfver-utmyntnings-kostnaden under år 1856 utgjort
Itott procent med inberäkning af kopparen och, utom kopparen, l^fo procent af det tillverkade
myntets värde.
§ 2.
Mynt-verkets behållning af koppar vid ingången af år 1856 upptages i räkenskapen
till ett värde af 11,298 R:dr 6 sk., då deremot, enligt Ofver-direktörens underdåniga
berättelse, värdet derå utgjort 12,129 R:dr 32 sk. 5 r:st,, hvaraf 3,801: 16. uppgifves
såsom värdet af prägladt kopparmynt och 8,328: 16. 5. såsom koppar och messing i behåll
för utmyntning. Enligt Revisorerne meddelad upplysning, lärer denna skiljaktighet i
uppgifter härröra deraf, att räkenskapsföraren uti nästföregående årets hufvudbok i en
post sammanfört färdigt kopparmynt, koppar, messing och messings-skrot m. m.n samt
utfört värdet deraf efter ett antaget medelpris af 24 sk. per skålpund, då deremot Ofverdirektören
i sin berättelse åtskiljt de olika metallsorterna och upptagit dem till deras
värde efter inköpspriset. Rättelse häruti är emedlertid uti räkenskapen sedermera vidtagen,
så att utgående balansen specifikt upptager så väl vigten som värdet för hvar
och en af de särskilde metaller, som funnos i behåll till påföljande år.
_29
§ 3.
Revisorerne få anmäla, att de nti flera föregående revision.s-berättelser omförmälda,
af Kongl. Stats-kontoret den 30 Juni 1843 till Kongl. Maj:t afgifna, underdåniga förslag
till nya reglementen för Mynt- och Kontroll-verken, enligt erhållen upplysning, fortfarande
äro på Kongl. Maj:ts pröfning beroende.
Kongl. Kontroll-verket.
Räkenskaperna, sorn undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning
och ej heller föranledt till någon erinran å Revisorernes sida, redovisa inkomster
och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1855:
I landet utestående krono-uppbörd  , 7,292: 12. 7,
Uppbörd:
Kontroll-stämpel-medel:
Enkel afgift  17,849: 37. 5.
Dubbel d:o
122: 36. 3.
För utländska arbetens kontrollering
1,087: 39. — 19,060: 16. 8.
Balans till år 1857:
Öfverlevereringar
1: 19. 7.
Summa 26,354; — 10.
Credit.
Balans från år 1855:
Öfverlevereringar
15: 18. 3.
Utgift:
Omkostnader för verket
3,753: 23. 7.
Afkortning
— 2. 3,753: 23. 9.
Transport:
3,768: 42. —
— 30 —
Transport: 3,768: 42: —
Leverering:
Till Kongl. Stats-kontoret och länen  14,005: 1. 5.
Balans till år 1857:
I landet utestående krono-uppbörd
8,580: 5. 5.
Summa 26,354: — 10.
Kongl. Skog,s-institutet.
Räkenskapen, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
har ej heller hos Revisorerne foranledt någon erinran och utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  3,106: 45. 9.
Uppbörd:
Anslag af skogsplanterings-medlen
3,650: — —
Försäljnings-medel
132: 26. —
Tillkomna inventarier
117: 4. —
S:r 3,899: 30. —
Summa 7,006: 27. 9.
Credit.
Utgifter:
Aflöning a  2,731: 12. —
Hushyra  400: -— ■—
Revision af skogs-kartor  58: 34. —
Reparationer och inventarier
117: 4. •—■
Yed, ljus, expenser och diverse
531: 21. —
Afskrifning af förbrukade inventarier  142: 22. 4.
S:r 3,980: 45. 4.
Transport 3,980: 45. 4,
— 31
Transport: 3,980: 45. 4.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
330: 39. 3.
Inventariers värde
2,694: 39. 2.
S:r 3,025: 30. b.
Summa 7,006: 27. 9.
Styrelsen öfver Eke-plaiitcringante.
Dess räkenskap, som blifvit uti Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkning,
liar bos Revisorerne icke föranledt till någon erinran.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Belt et.
Balans från år 1855:
Tillgångar
9,266: 34. 6,
Uppbörd:
Afkastning af WTsingsborgs kungsgård  9,512: 25. 10.
Dito af Ostra Malmskogen
125: 16. —
Observations-medel  .••• 13: — —
Tillkomna inventarie-värden
1,343: 5. 4.
S:r 10,993: 47. 2.
Balans till år 1857:
Skuld
73: 4. 5.
Summa 20:333: 38. 1.
Credit.
Balans från ur 1855:
Skuld
_316: 40. 2.
Utgifter:
Aflöning
1,976: 8. —
Planteringarna och jordbruket
2,561: 40. 8.
Transport i 4,538: — 8.
— 32 —
fiiverse utgifter
Afskrifning å inventariers värden
Transport:
4,538: — 8.
2,598: 23. 5.
359: 6. 5.
S:r
7,495: 30. 6.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
Inventariers värde
7,805: 9. 11.
4,716: 5. 6.
S:r 12,521: 15. 5.
Summa . 20,333: 38. 1.
Revisorerne, sorn erhållit del af Styrelsens till Kongl. Maj:t den 20 April 1857
afgifna underdåniga berättelse om ek-planteringens på Wisingsö tillstånd och förvaltning
under revisions-året, hafva deraf inhemtat, bland annat, att omkring 40 tunnland blifvit
dels med ek planterade, dels besådde med ekollon, och dessutom 25 marker lärkfrö utsådd;
hvarjemte utgallringar blifvit verkställde å omkring 30 tunnland af 1834 års ollonsådd,
samt öfverskärmad skog på åtskilliga ställen bortröjd å tillsammans 80 tunnland.
Ekarnes vextlighet hade i allmänhet under året ej blifvit förhindrad af någon annan
skada, än att en mindre del, eller 1834 års sådd, lidit af nattfroster och insekter.
Redogörelserna för anslaget till socken-kartors upprättande och för Kontorets bötes-medel
äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning.
Ställningen inliemtas af följande tabeller:
l:o Anslaget till Socken-kartors upprättande:
Kongl. Geiieral-laiidtniäteri-koiiÉoret,
Debet.
Balans från är 1855:
Tillgångar
486: 43. 2.
Uppbörd:
Stats-anslag
Försäljnings-medel
2,833: 16. —
15: 16. —
2,848: 32. -
Summa
— 33 —
Credit.
Utgift:
För kartor oell beskrifningar in.
2,869: 16. —-
Balans till år 1857:
Kontant behållning
466: 11. 2.
Summa 3,335: 27. 2.
2:o Bandtrnäteri-kontorets bötes-medel:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
3,193: 39. 5.
Inkomster:
Böter  1,334: 7. 3.
Försäljnings-medel
146: 18. 4. ' ]^4gQ. 25. 7.
Summa 4,674: 17. —
Cr ed i t.
n'
Afskrifningar
1,091: 32. —
Till diverse ändamål
611: 39. 1,703: 23. 9.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
1,495: 39. 3.
Oredovisade böter
1,475: 2. — 2,970: 41. 3.
Summa 4,674: 17. —
Revisorerne hafva vid dessa räkenskaper icke funnit något att anmärka.
Kongl. Post-verket.
Räkenskaperna hafva med anmärkning blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten
och framställa förhållandet med inkomster och utgifter på följande sätt:
5
— 34 —
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
500,135: 37. 8.
Uppbörd:
Porto för inrikes samt Norska, Finska och Ryska brefvexlingen.... 496,860: 25. 6.
Dito för utrikes dito  230,204: 32. 1.
Transito-porto för Norska, Finska och Ryska dito  32,338: 8. 5.
Porto-afgift för brefvexlingen medelst telegraf-inrättningen
1,421: — —
Assurans-afgifter för i rekommenderade bref inneslutna medel  38,562: 40. —
Rekommendations-afgifter
95,772: 22. -—
Ränta å inköpta obligationer  23,045: 42. 6.
Frakt-medel af sjöpost-farten]  55,349: 1. —
Bötes-medel  391: 36. 3.
Observations-medel
2,438: 14. 1.
Extra inkomster
362: 21. 1.
SÅ 976,747: 2. 11.
Diverse verks medel  2,916: 36. —
Balans till år 1857:
.Skulder :  28,403: 31. 1.
Summa 1,508,203: 11. 8.
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder  18,790: 26. —
Afkortningar och afskrifningar:
Förskjutna ersättningar för genom poströfverier förkomna penninge
bref
8,927: 16. —
Provision för försålda frimärken ..å  5,018: 4. 10.
Porto för outlösta bref
2,390: 19. 4.
Porto-andelar för med ångbåt och diligens ankomna bref  5,748: 10. 8.
IJestituerade medel  v  138: 33. 1.
Åklagare-andelar af böter
32: 19. 7.
Observations-procent
978: 32. 6.
S:r 23,233: 40. —
Utgifter:
Aflöning
158,756: 36. —
Indragnings-stat
21,172: 28. 10.
Pensioner
7,561: 10. 8.
Transport: 137,490: 27. G.
- 35 —
Transport: 187,490: 27. 6.
Kontors-, stall- och hus-hyror samt posthusens underhåll och onera 33,924: 34. 4.
Postiljoners traktamente  50,618: 21. 9.
Dito beklädnad och beväring
5,368: 20. —
Brefdragares beklädnad
750: 32. —
Postförings-kostnader inom riket
201,662: 29. 1,1.
Roterings-ersättn ingar  ;  3,564: 6. 1.
Gästgifveri-hållnkgen vid Grisslehamn  200: — —
Sjöpost-fartens omkostnader
123,842: 28. 8.
Utrikes brefvexling,en
127,840: 22. 6.
Understöd för Telegraf-inrättningen
8,110: 45. 4.
Ersättningar till utrikes beskickningar och Konsuler för utbetalclt
post-porto
5,565: 37. 7.
Förlust på paket-posten  3,606: 3. 1.
Understöd för diligens-bolaget J\° I
8,000: — -—
Post-ångfartygens underhåll och reparationer
62,000: 5. 4.
Skrifmaterialier och expenser saint ljus och ved
9,267: 43. 10.
Gratifikationer
10,079: 8. —
• Extra utgifter
25,953: 37. 11.
S:r 867,846c 19. 10.
Leverering:
Till Civil-statens pensions-inrättning  2,916: 36. —
Balans till år 1857:
Kontant behållning
3,000: —• —
Räntebärande obligationer
577,441: 2. 4.
Materialier (stenkol)
577: 24. —
Fordringar och förskotter
14,397: 7. 6.
S:r 595,415: 33. 10.
,508,203: 11: 8.
Den afgifna underdåniga berättelsen om Kongl. Post-verkets förvaltning under
revisions-året innehåller, bland annat, följande uppgifter, som Revisorerne ansett sig böra
här meddela:
l:o Sedan Kongl. Maj:t under den 23 Januari 1856 förordnat, dels att, till beredande
af daglig post-kommunikation emellan hufvudstaden och utlandet äfven under
den tid af året, ela ångbåtsfarten är inställd, snällpost-förbindelserna emellan Stockholm
och Helsingborg skulle, på sätt General-post-styrelsen uti underdånigt memorial föreslagit,
utsträckas till alla dagar i veckan under de fem vinter-månaderna Januari, Februari,
Mars, April och December sålunda, att nya snällposter fem gånger i veckan
fram och åter, med anlöpande af Skenninge, skulle inrättas, dels ock att, likaledes under
berörda tid, nya snällposter skulle tillvägabringa.? två gånger i veckan frän Halmstad till
Götheborg, samt tre gånger i veckan från Götheborg till Halmstad, för vinnande af dag
-
lig post-kommunikation äfven emellan Götheborg och Helsingborg, så hafva dessa nya
snällposter kommit i gång under påföljande Februari månad,
2:o Till beredande af erforderlig förbättring i post-kommunikationerna emellan
Östersund och Norrige öfver Herjeådalen, hafva åtskilliga anordningar blifvit vidtagna, så
att posten emellan ^Wemdalen och Wiken, i stället för att ga gemensamt med posten emellan
Ljusdal och Östersund, befordras med särskild skjuts, och posten emellan W iken
och Walddalen fortskaffas med skjuts, i stället för att med gående bud befordras.
3:o Till afhjelpande utaf anmäldt behof af ökad postgång inom Westerdalarne,
har den år 1851 inrättade enkla postgången en gång i veckan emellan Gagnef och
Malung blifvit till dubbel postgång förändrad.
4:o För vinnande af skyndsammare och lättare brefvexling emellan Sölvesborg
och andra orter af riket, har den emellan W exiö och Carlshamn gående snällposten blifvit
utsträckt till Sölvesborg, i följd hvaraf den ar 1837 inrättade särskilda post emellan
sistnämnde stad och Christianstad kunnat, såsom öfverflödig, indragas.
5:o Till underlättande och betryggande af brefvexlingen inom vissa delar af Herjeådalen,
har en ny post-expedition blifvit inrättad i Funäsdalen? by af Tännäs församling.
6:o I förening med utvidgning af postförbindelsen emellan Umeå och Lycksele
kyrkoby i Westerbottens län till en gång fram och åter i hvarje vecka, liar den i Lycksele
varande post-stationen blifvit förändrad till post-expedition.
7:o Med anledning af derom gjorda underdåniga framställningar, lemnade Kongl.
Majit, under den 16 December 1856, nådigt bifall, dels till inrättande af en ny post två
gånger i veckan fram och åter emellan Skenninge och Motala, att sättas i samband
med de här ofvan omförmälda nya snällposterna under vintermånaderna emellan Stockholm
och Helsingborg; dels till nya poster från Svinesund till Götheborg tvä gånger i
veckan, från Götheborg till Strömstad en gång i veckan och från Strömstad till Svinesund
två gånger i veckan, hvarigenom en af Norska Regerings-departementet för det
Indre ifrågaställd utvidgning af post-förbindelserna emellan Norrige och utlandet under
vintermånaderna kunde lämpligast vinnas; samt dels ock dertill, att den år 1847 inrättade
snällpost, som från Stockholm afsändes till Gefle en gång i veckan under sommarmånaderna,
jemväl finge utsträckas till den öfriga delen af året, Då det emellertid icke
lyckades General-post-styrelsen att, för fortskaffåndet af dessa poster, å något ställe erhålla
beting till jemväl nådigst föreskrifvet belopp, kunde ifrågavarande poster icke sättas
i gång förr än påföljande vinter.
8:o Genom nådigt bref af den 28 Mars ifrågavarande år, anbefalldes Generalpost-styrelsen,
att gå i författning om, anskaffande för Post-verkets räkning af ett för
vinter-postföring emellan Gottland och Oland bygdt och ändamålsenligt inredt propellerångfartyg
af jern, hvilket, såvidt möjligt vore, jemväl skulle uppehålla post-förbindelsen
sommartiden tvenne gånger i veckan emellan fastlandet och Gottland. Då likväl för
denna postförings ordnande medelst ångfartyg vintertiden åtskilliga förberedande undersökningar
befunnos högst nödvändiga, kunde ej kontrakt om byggande af ett sådant fartyg
uppgöras förr än den 9 Februari 1857. Uti detta kontrakt, ingånget med Motala
mekaniska verkstad, bestämdes, bland annat, att fartyget, för ett pris af 126,585 R:dr
— 37 -
riksmynt, skulle under loppet af Maj månad påföljande året fullt färdigt aflevereras till
Post-verket, med dervid utfäst vite af 6, procent å kostnadssumman för den tid, sorn
aflevereringen fördröjdes. Enligt hvad ltevisorerne inhemtat, har dock denna förbindelse
ännu ej blifvit af Motala verkstad fullgjord.
9:o Efter det General-poststyrelsen uti underdånigt memorial anmält, hurusom genom
brefvexlingens tilltagande och den utveckling, postväsendet tid efter annan erhållit
med deraf följande tillökning i antalet af post-tjenstemän och betjente, utrymmet i härvarande
General-post-kontor befunnits otillräckligt, särdeles efter den då nyligen gjorda
inrättningen med lokalbrefs emottagande och kringbärande, enär för de härmed sysselsatte
brefbärare äfvensom för föreståndaren icke funnits någon egentlig lokal, utan de
måst, under tjenste-utöfningen vid Kontoret, inrymmas i ett rum, som vore anvist andra
tjenstemän och betjente, till mehn och intrång för desse, samt, till fyllande af det angelägnaste
beliofvet af utrymme, Styrelsen ansett annan utväg icke vara i det nuvarande
posthuset att tillgå, än att anlita någon af boställs-våningarna, dertill General-post-direktörens,
såsom belägen 1 trappa upp, synts bäst lämpa sig; så har Kongl. Maj:t genom
nådigt bref den 19 Augusti 1856 tillåtit, att af berörda boställsvåning sex rum
måtte från påföljande Oktober månad för Post-verkets behof användas, mot kontant
hyres-ersättning till General-post-direktören, äfvensom att, då återstoden af våningen icke
vidare vore för honom till boställe användbar, derå af Stockholms enskilda bank gjordt
hyres-anbud finge antagas.
Under den 8 September nämnde år afgaf General-post-styrelsen ett fullständigt
motiveradt underdånigt memorial angående behofvet, förr eller sednare, af nytt posthus i
Stockholm, men den nådiga framställning, som med anledning deraf gjordes till Rikets
sednast församlade Ständer, lyckades ej vinna bifall.
§ 2-
Vid jemförelse mellan porto-uppbörden åren 1854, 1855 och 1856 visar sig, att
då
för inrikes brefvexlingen
(deribland äfven
enskildes bref- för utrikes- samt
vexling med optiska transito-bref
tclegrafernej.
vexlingen.
den år 1854 uppgick till
506,367: 47. 1. 225,562: 24. 3.
och år 1855 (med hvilket års sednare
hälft det af Kongl. Maj:t och
Rikets Ständer beslutade nya system
för inrikes brefvexlingens
taxering, medelst ett medel-porto
af 4 sk. b:ko per enkelt bref och
portots erläggande med så kallade
frimärken, tillämpats) utgjorde.... 480,116: 23. 2. 250,724: 35. 3.
densamma år 1856 belöpte till. .. 480,276: 35. — 280,517: 31. —
och att således, ehuru uppbörden för inrikes brefvexlingen år 1854 öfverstigit den för
år 1856 med 26,091: 12. 1., samma slags uppbörd är 1856 öfverstigit den för föregående
året, oaktadt under förra hälften deraf den gamla högre porto-taxan ännu var gä lla lide,-  med 160 R:dr 11 sk. 10 r:st. B:ko, samt att, genom utrikes brefvexlingens ökning, sam
-
Summa.
731,930: 23. 4.
730,841: 10: 5.
760,824: 18. —
— 38 —
manlagda porto-uppbörden år 1856 öfverstigit den för år 1854 med 28,893 R:dr 42 sk.
8 r:st. och den för år 1855 med 29,983 R:dr 7 sk. 7 r:st., allt Banko.
Om man åter vill jemföra sammanlagda brutto-uppbörden vid Post-verket för
berörda 3:ne år med hvarandra, framstår det resultat, att, då denna uppbörd uppgick
för år 1854 till
895,524: 47. 11.
» » 1855 »
907,114: 36. ■—•
och » » 1856 »
979,663: 38. 11.
uppbörden för år 1856 öfverstigit den för år 1855 med  72,549: 2. 11.
och den för år 1854 med
84,138: 39. —
Afiöningarria och omkostnaderna med mera, sorn år 1856 sammmanlagde utgjort
867,846: 19. 10.
men år 1855 uppgiiigo till endast
757,831: 15. 10.
hafva således ökats med
110,015: 4. —
hvilken ökning uppkommit dels deraf, att, för byggnad af ett nytt ångfartyg för post-kommunikationens
underhållande emellan Ystad och Stralsund, ett belopp af 33,333 R:dr 26 sk.
4 rist. år 1856 mera utgått än år 1855, dels af samma orsaker, sorn redan år 1855 stegrat
utgiften mot föregående årets, nemligen postförings-legans stegring och post-kommunikationernas
jemte postiljons-beskickningarnes utvidgning, samt dels genom i nåder medgifua
partiela afiönings-förbättringar åt personalen m. m.
8 3.
Antalet af med posterna expedierade bref, som år 1854 utgjorde:
betalde eller lösen underkastade bref
4,500,293.
fribref
412,917. 4,913,210.
och år 1855:
betalde eller lösen underkastade bref
4,694,314.
fribref
418,605. 5,112,919.
har under år 1856 för betalde eller lösen underkastade bref ökats
till
5,212,463.
hvaremot fribrefven nedgått till  411,276v 5,623,739.
och har således tillökningen i antalet af betalde eller lösen underkastade bref under dessa
år utgjort  712,170.
samt minskningen af fribrefven  1,641.
Tillökningen i sammanlagda bref-antalet har sålunda utgjort
710,529.
8 4.
Utgifterna för den med Post-verket förenade paket-post-inrättningen hafva under
året uppgått till
40,535: 1. 2.
(deri inbegripet understödet, 8,000 R:dr, till diligens-bolaget
M 1.) ‘
Transport: 40,535: 1. 2.
— 39 —
under det inkomsterna endast utgjort
hvadan en förlust å denna inrättning uppkommit af
Transport: 40,535: 1. 2.
28,928: 46. 1.
11,606: 3. 1.
Är 1855 uppgick förlusten till 12,748: 4. 1. samt år 1854 till 13,379: 20. 6.
Assurans-afgifterna för medel, inneslutna uti rekommenderade bref, redovisas sålunda:
-
Med anledning af den vid sednaste stats-revision gjorda anmärkning, att sedan
General-post-styrelsen den 23 Mars 1854 afgifvit ett underdånigt förslag angående åtgärder
till förekommande af post-röfverier, och Kongl. Maj:t, efter Stats-kontorets hörande,
under den 3 Juli samina år återremitterat ärendet till Post-styrelsen, hade ärendet
sedermera varit beroende pä Styrelsens handläggning, liar General-post-styrelsen, uti
sitt afgifna underdåniga utlåtande, anfört, att det ofvan omförmälda förslaget var bygdt
hufvudsakligen på förutsättningen, att Styrelsen skulle få hafva ett slags räntelöst "kreditiv
eller upp- och afskrifnings-konto hos Landt-ränterier och Tull-kammare äfvensom
hos Bankens lånekontor i landsorterne; hvarjemte Styrelsen, för posternes betryggande,
fästat vigt vid inrättandet al paket-poster med person-befordring, hvilket åter stöd i samband
med ordnandet af post-skjutsen och rättighet för Post-verket, att under vissa betingelser
påfordra gästgifveri-skjuts; men då emedlertid i sistnämnda hänseende icke något
blifvit bestämdt, samt Stats-kontoret och General-tull-styrelsen, hörde i ämnet, förklarat.
att den af Post-styrelsen begärda depositions- och assignerings-rätt hos Landtränterier
och Tull-kammare mötte svårigheter, som ej kunde undanrödjas, hade hela
grunden för Styrelsens förs lags-byggnad ramlat, och Styrelsen såg sig ej i tillfälle att
sätta något annat i stället. Då dessutom, under tiden och i anledning af Styrelsens förslag
i ämnet, liikets Ständer förordnat, att Banken och dess låne-kontor i landsorterna
skulle för post-remisser emottaga deposition och gifva anvisningar, hvilket sedermera
än vidare utsträcktes genom Stockholms enskilda bank och öfriga privat-banker,
syntes skäl vara för handen att afvakta hvad pä sådan väg kunde åstadkommas jemte
verkningen deraf; och hade, på dessa förenade skäl, Post-styrelsen, villrådig hvad den
under dåvarande förhållanden skulle föreslå, funnit sig föranlåten och nödsakad att låta
saken hvila.
Behållning från år 1855
Under år 1856 influtna assurans-afgifter
Genom pöst-röfverier förkomne medel, som åter
-
39,018: 21. —
144,905: 39. —
bekommits
331: 3- ~ 39,349: 24. —
Ersättningar för bortkomne rekommenderade bref
Behållning af assurans-médel vid 1856 års slut .
S:r 184,255: 15. —
786: 32. —
183,468: 31. —
Något yttrande, i följd af ofvannämnde Kongl, remiss af den 3 Juli 1854, har,
enligt hvad Revisorerne erfarit, ännu icke ingått från Kongl. General-post-styrelsen; men
I
— 40 —
d:å här ofvan anförda omständigheter icke synas innefatta något egentligt hinder för bemälde
Styrelse, att med ärendet taga befattning, anse' Revisorerne sig höra fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet på detta långa dröjsmål med handläggandet utaf ett ärende af
så stor vigt för det allmänna.
§ 7.
Sednast församlade Revisorer hade fästat uppmärksamhet dervid, att någon närmare
post-konvention ännu icke blifvit afslutad med Norrige, och att således i detta
hänseende Sverige fortfarande befunne sig på en mera främmande ståndpunkt till brödralandet
än till åtskilliga utländska makter.
I anledning häraf har General-post-styrelsen, i sin underdåniga förklaring, anfört
följande:
»Anmärkningen och uppgiften, att ingen närmare post-konvention blifvit afslutad
med Norrige, och att Sverige således befunne sig fortfarande i denna fråga på en mera
främmande ståndpunkt till brödralandet än till åtskilliga utländska makter, är stridande
emot förhållandet. Väl är icke någon konvention, i den form, sådane vanligen upprättas,
afslutad emellan Sverige och Norrige, emedan en1 dylik ej lämpligen kan ega rum
emellan länder med samma Konung; men deremot har Kongl. Maj:t, genom nådigt bref
den 15 Juni 1849', gillat och fastställt ett, efter dertill erhållet nådigt uppdrag, af dåvarande
Ofver-post-direktören, i samråd med från Norska sidan utsedd fullmäktig, Statsrådet
Stang, upprättadt förslag, innefattande bestämmelser angående post-förliållandena
emellan Sverige och Norrige, att tillämpas från den 1 Augusti samma år.»
Oaktadt hvad sålunda för flera år tillbaka blifvit i denna fråga vidgjordt, hvarom
sednast församlade Revisorer antagligen icke saknat kännedom, lärer det ej kunna bestridas,
att Sverige, i afseende på postförbindelsen, intager mot Norrige en mera främmande ståndpunkt,
än mot åtskilliga utländska makter; och borde utan synnerlig svårighet kunna
inses, att föregående Revisorer med dessa uttryck åsyftat det frankerings-tvång, som vid
bref-befordring mellan Sverige och Norrige eger rum, under det att ofrankerade bref
kunna från hvartdera af de förenade rikena sändas till nästan hela det öfriga Europa,
Enligt hvad Revisorerne nu inliemtat, har väl under år 1857 emellan Kongl.
Norska Regermgs-departementet för det Indre och Svenska General-post-styrelsen ytterligare
skrift-vexling egt rum, i ändamål att få herörda frankerings-tvång afskafiådt; —
men denna skrift-vexling har icke föranledt till något resultat, emedan öfverenskommelse
ej kunnat träffas om porto-afgiftens belopp. Då likväl detta hinder lätteligen borde
kunna undanrödjas, få Revisorerne förnya den vid sednaste stats-revision framställda önskan,
att en närmare förbindelse i detta hänseende måtte emellan de förenade rikena så
fort som möjligt åstadkommas.
§ 8.
I anledning af den vid sednaste stats-revision framställda erinran om behofvet af
vissa förbättringar i post-anstalterna, så att, exempelvis, bref och tidningar måtte, när
helst sådant kunde ske, befordras med ångfartygs-lägenhet eller på jernväg, har Generalpost-styrelsen,
uti sin underdånigst afgifna förklaring, anfört, dels att bref och tidningar
alltid försändas med ångbåt eller på jernväg, der sådant lämpligen kunde ske, men att
det berodde på ångbåts-rederiernas godtfinnande om och på hvilka vilkor de ville medföra
post; äfvensom Post-verket ej kunde betala porto för tidningar och fribref, då porto
ej för desamma af Post-verket uppbäres, och icke heller för betalda brefporto-andelar till
ångfartyg mer än en gäng, enär, om ett med ångfartyg kommet bref, för hvilket rederiet
erhållit halft porto, ytterligare sändes med ångfartyg, emot halft porto äfven till dettas
rederi, Post-verket deraf ej skulle få någon behållning; dels att de jernvägar, hvarå
kommunikation egde rum, ännu voro så få och kommunikationen så afbruten, att postbefordringen
derå hittills varit och ännu en tid torde blifva inskränkt till en obetydlighet.
Revisorerne anse sig härvid böra erinra, att då Rikets Ständer vid de t vänne
sednaste riksdagarne anvisat öfverskotten å Post-verkets inkomster att användas till
post-anstalternas utvidgande och förbättrande, det synes föga sannolikt, att Generalpost-styrelsen
skulle, i följd af bristande tillgångar, varit urståndsatt att i sådant afseende
vidtaga erforderliga åtgärder; hvilken förmodan äfven vinner stöd af räkenskaperna
för revisions-året, som utvisa, att Post-verkets netto-behållning, uppgående vid slutet af
år 1855 till 481,545 R:dr 11 sk. 8 r:st. B:ko, under detta ar ökats till en summa af
567,012 R:dr 12 sk. 9 r:st. samma mynt; och lärer denna behållning, efter hvad Revisorerne
inhemtat, äfven under påföljande år 1857 vunnit en ganska betydlig tillvext.
Vid sådant förhållande, torde det icke finnas något skäl, hvarföre, exempelvis,
användandet af jernvägar såsom befordrings-medel för posten skulle behöfva uppskjutas
till dess ett helt jernvägsnät kan, i en framtid, varda utsträckt öfver hela landet, då
begagnandet af de tillfällen, som redan nu äro förhanden, skulle medföra väsendtliga fördelar
för allmänheten inom en stor del af riket och på samma gång tillskynda de postskjutskyldige
en icke obetydlig lättnad. Att post-föringen, genom ångbåts- och jernvägslägenheters
anlitande, skulle vinna ökad säkerhet, torde icke heller böra förbises; och
må i sådant afseende endast anmärkas, att den betydliga förlust, som sannolikt drabbar
Post-Verket i följd af det nyligen skedda post-röfveriet i trakten af Götheborg, kunnat
undvikas, om ångfartygs-förbindelsen mellan nyssnämnda stad och Wenersborg blifvit
begagnad för postens fortskaftånde.
i
Att försändning af bref och tidningar på jernväg och med ångfartyg alltid sker,
när så lämpligen ske kan, är visserligen af General-post-styrelsen uppgifvet; men da
bedömandet af hvad härvid må finnas lämpligt eller icke beror af olika äsigter, synes
denna förklaring föga tillfredsställande; — och Revisorerne hysa för sin del den öfvertygelse,
att en tidsenlig förbättring af post-väsendet icke kan vinnas, med mindre än att
ofvannämnda hastigare kominunikations-anstalter varda, öfverallt der sådane finnas att
tillgå, icke endast såsom hitintills undantagsvis, utan allmänt och uteslutande använda
såsom post-befordringsmedel; dock torde, till undvikande af misstydning, härvid böra
tilläggas, det Revisorerne ingalunda förbise, att den nu ifrågaställa förändringen icke
kan föranleda till indragning af de vanliga land-posterna, som i allt fall måste uppehålla
förbindelsen till orter, belägna mellan jernvägs- eller ångfartyg-stationerna.
I öfrigt och då General-post-styrelsJen, enligt hvad dess ofvan anförda yttrande
utvisar, i afseende å det allmänt insedda beliofvet af post-anstalternas ändamålsenligare
ordnande, fortfarande hyser betänkligheter, hvilka icke torde kunna häfvas genom hvad
Revisorerne nu framställt, hafva Revisorerne ansett sig böra hemställa, huruvida icke
Rikets Ständer skulle anse lämpligt, att i underdånighet fästa Kongl. Maj:ts nådiga upp
6
-
— 42 —
märksamliet på angelägenheten deraf, att åtgärder varda vidtagna, hvarigenom postväsendet
må komma att motsvara nutidens ökade anspråk på snabbare kommunikation
i förening med större säkerhet för post-befordringen.
§ 9-
Med anledning af det allmänt kända förhållande, att utländska tidningar och periodiska
skrifter, som genom Post-verkets försorg tillhandahållas allmänheten, uppgå till
ett särdeles högt pris, har det synts Revisorerne önskvärdt, att denna olägenhet måtte
för framtiden kunna i någon mån afhjelpas; — och hafva Revisorerne, för sådant ändamål,
ansett sig böra meddela följande upplysningar angående de bestämmelser, som i
detta hänseende äro meddelade.
Genom Kongl, brefvet den 29 Juni 1831 förordnades, att de personer, som icke
ville begagna enskildt ombud till utländska tidningars och skrifters inlemnande å Svenska
Post-kontoren i Hamburg eller Greifswald, eller å vederbörande utländska Postkontor,
utan reqvirerade desamma genom Post-verket i Stockholm, skulle erlägga betalning
för sådana tidningar och skrifter efter en särskild taxa, som Ofver-post-direktören
egde att, efter sig företeende omständigheter, för hvarje år fastställa, och hvilken taxa,
med undantag af en efter prenumerations-summans storlek lämpad procent för risk och
remiss-kostnader, icke i något fall finge öfverstiga hvad hvarje tidning eller periodisk
skrift, genom enskildt ombud anskaffad, skulle kosta med beräkning af priset å afsändnings-orten
och transito-afgiften.
Någon inkomst af den sålunda bestämda afgiften tillflöt likväl icke post-kassan,
utan fördelades densamma emellan åtskilige post-tjenstemän ; och har äfven Kongl. Maj:t,
genom nådigt bref den 21 November 1849, i sammanhang med ny lönereglering för Postverket,
förklarat, ätt provisionen å de utländska tidningar, som genom Post-verkets tjenstemän
reqvirerades, icke vore af den beskaffenhet, att den lämpligen kunde till Postverket
indragas. För att likväl komma i tillfälle att bedöma, hvilken förändring uti
härför gällande stadganden skulle finnas lämplig, anbefalldes genom högstberörde Kongl,
bref Ofver-postdirektörs-embetet, att för de 3:ne sistförflutna åren till Kongl. Maj:t meddela
uppgifter angående antalet af reqvirerade exemplar utaf särskilda utländska tidningar,
samma tidningars pris å reqvisitions-orten jemte derför belöpande transito-porto,
det å dem af Post-styrelsen bestämda pris, samt hvad provisionen för de dertill berättigade
tjenstemännen under året sammanlagdt utgjort. Sedan Ofver-postdirektörs-embetet
med dessa uppgifter inkommit, har Kongl. Maj:t derefter, genom nådigt bref af den 30
November 1850, förordnat, att provisionen å de utländska tidningar och periodiska skrifter,
som genom post-tjenstemännen införskaffas, får, med undantag af transito-portot, beräknas
till högst 25 procent af priset å reqvisitions-orten.
Priset å dessa utländska skrifter bestämmes fortfarande genom årliga af Generalpost-styrelsen
utfärdade taxor; och' få Revisorerne efter 1858 års taxa meddela följande
uppgifter om prisen å några mera kända utländska journaler, äfvensom de, enligt erhållen
uppgift, i bokhandeln gällande försäljnings-pris:
— 43 —
Enligt Bokhandels
Post-verkets
priset i
taxa, Stockholm,
riksmynt. riksmynt.
Engelska:
Artisan
22,50. 12.
Art journal
48. 30.
Edinburgh Rewiew
36,75. 24.
Franska:
Illustration, journal universel  43,75 . 31,50.
Journal des Economistes
43. 35..
Revue des deux Mondes
'... 65,75. 42.
Tyska:
Annalen der Physik und Chemie
36. 25,75.
Ausland  35. 25,75.
Berg- und Hutten-Männische Zeitung
21. 13,75.
Illustrirte Zeitung
31. 22.
Den betydliga prisskilnad, sorn vid jemförelsen af dessa uppgifter framställer sig,
synes antyda, att ofvannämnde provision till post-tjenstemännen uppgår till alltför höga
belopp; och torde således, genom en skälig nedsättning deruti, priset å de vid Post-kontor
reqvirerade utländska tidningar kunna väsendtligen modereras.
§ 10.
Uti Strengnäs Post-kontors uppbörds-förslag för årets lista qvartal har dåvarande
Post-mästaren derstädes, G. A. Tuné, upptagit såsom till Post-verket inlevererade postmedel
587 R:dr 16 sk. 1 rist. B:ko, men General-postkassa-räkningen erkänner endast
såsom leverering till post-kassan ett belopp af 267: 16. under år 1856 och 32 sk. under
år 1857. Den uppbörds-balans, som sålunda uppkommit, har dock genom Kammarrättens
Advokat-fiskals-embete blifvit från Tunés sterbhus till fullo indrifven och under
år 1858 till Post-verket levererad.
8 11.
Vid jemförelse emellan Linköpings Post-kontors uppbörds-förslag och samma Postkontors
post-medels-räkning, hafva Revisorerna funnit sig föranlåtne anmärka, att uti
4:de qvartalets förslag upptages, såsom porto för med ångbåtar och diligenser ankomna
och från andra post-anstalter karterade bref, ett belopp af tillsammans; 16 R:dr 32 sk.
B:ko, men denna uppbörd återfinnes icke uti post-medels-räkningen.
§ 12.
Säkerhets-handlingarna för de medel, Post-verket förräntar, hafva vid anställd inventering
befunnits i behörig ordning, och bestodo desamma, inventeringsdagen den 3
nästlidne September, uti obligationer med ett nominelt värde af 555,533 R;dr 16 sk.
Banko, och ett inköpsvärde af 509,754 R:dr samma mynt.
Kongl. Tull-verket.
Räkenskaperna, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten,
redovisa inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
311,287: 21. 2.
Uppbörd:
Sjötulls-medel:
För inkommande varor
8,845,255: 11. —
För utgående varor
197,739: 31. —
Nederlags-rekognition
17,040: 25. —
Transito-afgift
5,075: 3. —
Konfiskationer
93,484: 22. 3.
Böter  31,077: 20. 9.
Straff-tull
1,056: 13. —
Strandvraks-medel
4,419: 5. —
Abandonerade varor
162: 29. —
Natt och år ståndna dito
391: — 3.
Observations-medel
2,586: 28. 4.
Extra inkomster
2,090: 30. 2.
S:r 9,200,378: 26. 9.
Fyr- och båk-medel  156,141: 43. 5.
Handels- och sjöfarts-fondens medel
874,258: 45. —
Diverse verks medel  3,017: 43. —
S:r 1,033,418: 35. 5.
Balans till år 1857:
Skulder
1,929: 9. 4.
Summa 10,547,013: 44. 8.
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder
2,436: 32. 3.
Afkortningar,
bestående uti restitutioner, beslags-andelar m. m.
af sjötulls-medlen
186,323: 7. —
„ fyr- och båk-medlen
200: 37. —
Transport:
186,523: 44. —
Transport: 186,523: 44: —
af handels- och sjöfarts-fondens medel
4,368: 43. 6.
„ diverse verks medel
610: 5. •—
S:r 191,502: 44. 6.
Utgifter:
Af sjötulls-medlen:
Ordinarie aflönings-staten
898,177: 34. —
Indragnings-staten ,
19,670: 16. 9.
Pensions-staten
67,530: 4. 7.
Begrafnings-hjelp
3,155: 26. 8.
Arfvoden  10,124: 24. —
Rese- och traktaments-penningar
40,241: 13. 7.
Byggnader och reparationer, tomtören och hushyror
10,901: 40. —
Postporto
11,212: 25. 11.
Yed och lyshållning
9,330: 41. —
Skrifmaterialier samt stämplings-, trycknings- och bokbindnings
kostnader
40,799: 14. 7.
Diverse utgifter
,
7,887: 4. —
Krono- och lots- samt kanal-betjentes gratifikationer  393: — —
Extra medel
17,500: — —
Hemliga utgifter  6,000: — ■—
S:r 1,142,924: 5. 1.
Af fyr- och båk-medlen: uppbörds-provision
4,843: 7. 9.
„ handels- och sjöfarts-fondens medel
- 7,019: 18. 8.
S:r 1,154,786: 31. 6.
Levereringar:
Sjötulls-medel
7,913,927: 41. 6.
Fyr- och båk-medel  151,388: 32. 4.
Handels- och sjöfarts-fondens medel
868,720: 11. 10.
Diverse verks medel  2,531: 47. 4.
S:r 8,936,568: 37. —
Balans till år 1857:
Tillgångar:
Sjötulls-medel
247,205: 36. 2.
Fyr- och båk-medel  895: 21. 4.
Handels- och sjöfarts-fondens medel
13,190: 21. 6.
Diverse verks medel
427: 12. 5.
S:r 261,718: 43. 5.
Summa 10,547,013: 44. 8.
— 46 — ^
Ofvanstående tabell utvisar, att brutto-uppbörden af sjötulls-medel uppgått
till  9,200,378: 26. 9.
Om derifrån afräknas afkortningar .... 186,323: 7. —
och utgifter  R142,924: 5. 1. j 329 947. 12 1
uppkommer en nettobeliållning af  7,871,131: 14. 8.
som öfverstiger den i riks-staten påräknade inkomsten
4,400,000: — —
med
3,471,131: 14. 8.
Uppbörden af sjötulls-medel har äfven under detta år varit i betydligt stigande,
så att då densamma 1854 uppgick till
6,658,962: 31. 6.
och år 1855 till
8,003,028: 16. 2.
denna uppbörd år 1856 utgjort  9,200,378: 26. 9.
Likväl liar, enligt särskilda nådiga kungörelser, spanmål, malen och omalen, af
alla slag under loppet af år 1856 varit tullfri vid införsel, äfvensom utförsels-tullen å
stångjern varit upphäfd. Tullen för inkommen spanmål utgjorde 1855 15,091 R:dr 3 sk.
och för utskeppadt stångjern 46,171 R:dr 24 sk.
De å sjötulls-medlen på afkortnings- och utgifts-titlar afförde belopp, utgörande
för år 1854 1,101,409: 1. 9. och för år 1855 1,203,964: 19. 11., hafva, sammanlagda,
under år 1856 uppgått till 1,329,247: 12. 1., således en tillökning mot föregående året
af 125,282: 40. 2., under det tillökningen i uppbörd utgjort 1,197,350: 10. 7.
Enligt föregående revisions-berättelse utgjorde de af General-tull-styrelsen till
Kongl. Ränte-kammaren levererade sjötulls-medel för år 1854 ett belopp af 5,515,052:
35. 2. samt påföljande år 6,738,424: 30. 5.; och hafva dessa levereringar för revisionsåret
uppgått till 7,913,927 ll:dr 41 sk. 6 rst.
Aflidne Tullförvaltaren Finérs proprie-balans utgjorde vid 1855 års slut 110,822
R:dr 2 sk., och har densamma under år 1856 icke undergått någon förändring.
Revisorerne hafva icke funnit något att erinra vid dessa räkenskaper,
Kongl. Siiiidhets-kollcgiimi.
Detta verks hufvud-bok, hvilken jemväl lemnar redovisning för anslagen till Carolinska
Medico-kirurgiska och Pharmaceutiska Instituten, har för nu ifrågavarande år
utan anmärkning undergått revision i Kongl. Kammar-rätten.
Deraf inhemtas följande:
- 47 -
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  197,396: 15. 5.
Uppbörd:
Stats-anslag å 2:a liufvudtiteln  i  6,000: — —
Dito å 4:e dito
1,833: 16. —
Dito å 8:e dito
144,699: 16. —
Dito å 9:e dito
663: 24. —
Intresse-medel
... 205: — —
Hyres-medel vid Carolinska Medico-kirurgiska Institutet
683: 16. —
Apotliekare-societetens bidrag till Pharmaceutiska Institutets underhall
1,000: — —
Af studerande vid sistnämnde Institut erlagde afgifter
160: — —
Extra uppbörd
13: 28. —
S:r 155,258: 4. —
Värdet af tillkomna inventarier  1,700: 33. —
Summa 354,355: 4. 5.
Credit.
Balans från ur 1855:
Skuld  :.  796: 32. —
Utgifter:
Kongl. Stats-kontoret anordnat
97,295: 5. 4.
Kongl. Sundhets-kollegium redovisat:
Medico-legala besigtningar
4,365: 26. 3.
Svenska läkare-sällskapet
1,500: — —
Vaccinationens befrämjande
2,425: 45. 9.
Barnbördshuset  2,085: 16. —
Barnmorske-undervisnings-anstalten i Götheborg  1,732: 1. —
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande ,  29,919: 32. 11.
Pensioner i Fält-läkare-korpsen  1,066: 32. —j
Stipendier i dito
1,588:'42. 8.
Arfvode till Provincial-kirurgen i Stockholms län
150: — —
Inrättningen för sjukes behandling med elektricitet och galvanism 580: — —
Carolinska Medico-kirurgiska Institutet  3,338: 28. 4.
Pharmaceutiska Institutet
-  2,243: 11. —
Rese-understöd till läkare
4,800: — —
Gratifikationer till åtskillige läkare samt e. o. tjenstemän och
vaktbetjente
700: — —
S:r 153,791: 1. 3.
Leverering till Kongl. Ränte-kammaren
4,706: 47. 4.
Dito till Kongl. Direktionen öfver Veterinär-inrättningen i
Stockholm  259: 47. 7.
Öfverföring till Kongl. Direktionen öfver nämnde inrättning:
Förskott
231: 32. 5.
Värdet af berörde inrättnings fastigheter .
och inventarier
70,063: 7. 4. 70,294- 39 9
S:r 75,261: 38. 8.
Balans till år 1857 :
Kontant behållning
Fastigheter och inventarier
Fordringar ...i.
Utlånta medel
Förskotter
Summa 354,355: 4. 5.
4,592: 44. 11.
109,007: 47. 8.
5,692: 23. 2.
4,264: 26. 8.
947: 30. 1.
S:r 124,505: 28. 6.
§ 1-
Det å 8:de liufvudtiteln uppförda förslags-anslaget till farsoters och smittosamma
sjukdomars botande, 9000 R:dr, har, enligt den af Sundhets-kollegium afgifna berättelse,
under revisions-året blifvit öfverskridet med ett sammanlagdt belopp af 20,196 R:dr
16 sk. 11 rst. Banko.
§ 2.
Förutom det i riks-staten uppförda anslag till medico-legala
besigtningar,
6,000: .— —
upptagas i Kongl. Sundhets-kollegii redogörelse under denna titel
såsom inkomst från länen influtna ersättnings-medel, till ett belopp
af
1,993: 32. 9.
utgörande alltså tillsammans
7,993: 32. 9.
Då härifrån afdrägas de, enligt räkenskapen, till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande levererade medel för bestridandet af
kostnaderna för medico-legala besigtningar
7,187: 37. 2.
synes, att detta anslag under år 1856 lemnat ett öfverskott af .... 805: 43. 7.
hvilket belopp under Januari manad 1857 blifvit till stats-verket inbetaldt.
§ 3.
För Veterinär-inrättningen i Stockholm, hvars redovisning förut ingått i Kongl.
Sundhets-kollegii hufvud-bok, aflemnas numera särskild redogörelse, hvilken Revisorerne
här nedan komma att anmäla; bck har, i följd deraf, denna inrättnings behållning blifvit
ur Sundhets-kollegii räkenskap afförd samt uti den nya räkenskapen uppdebiterad.
ordning.
— 49 —
§ 3.
Vid inventering af säkerhets-handlingarna hafva dessa befunnits i behörig
Veterinär-inrättningen i Slockholm.
Under den 20 Juli 1855 har Kongl. Maj:t för Veterinär-inrättningen utfärdat
nytt provisoriskt reglemente, att gälla intill 1858 års slut, samt ställt denna inrättning
under styrelse af en Direktion, bestående af Chefen för Stuteri-öfverstyrelsen, såsom ordförande,
och, såsom ledamöter, en ledamot af Sundhets-kollegium, 2:ne i liufvudstaden
bosatte för veterinär-väsendet nitälskande män samt inrättningens Föreståndare; hvarjemte
Kongl. Maj:t förordnat, att Direktionen borde till Kongl. Kammar-rätten öfverlemna
behörig redovisning för de till inrättningen å stat anslagna och i öfrigt inflytande
medel.
Räkenskapen för år 1856 har ock blifvit till Kongl. Kammar-rätten öfverlemnad
och derstädes utan anmärkning granskad. Den innehåller följande redovisning:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
231: 32. 5,
Uppbörd:
Från Kongl. Stats-kontoret: 1856 års stats-anslag
4,500: — —
„ Kongl. Sundhets-kollegium: behållning å föregående årens
stats-anslag
259: 47. 7.
För apotheket  686: 19. 8.
„ stallet
3,352: 9. 4.
,, smedjan
2,137: 18. 8.
Diverse inkomster
887: 36. —
S:r lT,823: 35. 3,
Summa 12,055: 19. 8.
Credit.
Utgifter:
För apotheket
450: 30. 8.
„ stallet
3,646: 2. 3.
Transport: 4,096: 32. 11.
7
— 50 —
Transport: 4,096: 32. 11.
För smedjan  1,566: 33. 4.
Diverse utgifter
6,305: 25, 7.
S:r I !,968: 415. 10.
Balans till år 1857:
Förskott
86: 23. 10.
Summa 12,055: 19. 8.
Revisorerne hafva härvid icke funnit något att erinra.
Veterinär-inrättningen i Skara.
Räkenskapen, som utan anmärkning undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten
och icke heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida, utvisar följande
förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  13,817: 5. 9.
Uppbörd:
Stats-anslag
1,400: — —
Extra stats-anslag
348: 9. 10.
Intresse-medel
773: 9. 6.
Arrende-medel  .'.  200: 20. —
Ur Mariestads filialbank återlyftade -  4,100: — —
Ateruppförde medel  15: 10. —
S:r 6,837: 1. 4.
Balans till år 1857:
Skuld
239: 32. 3.
Summa 20,893: 39. 4.
Credit.
Utgifter:
Aflöning  1,461: 21. 4.
Transport: 1,461: 21. 4.
— 51 —
Transport: 1,461: 21. 4.
Stipendier åt veterinär-elever  357: — —
Inventarier och böcker
250: 27. —
I Mariestads filial-bank deponerade
4,100: — —
Diverse utgifter
158: 7. —
S:r 6,327: 7. 4.
Balans till år 1857:
Utlånta medel
14,566: 32. -
Summa 20,893: 39. 4.
Karantäns-inrättiiiiigariie.
fl:o Moogl. Marmitans-kommissioiiesi i ^tuckhoinh
Dess räkenskap, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskad utan anmärkning,
redovisar inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
18,591: 14. 11.
Uppbörd:
Från Kongl. Stats-kontoret anordnade
10,000: — —
» » Konvoy-kommissariatet d:o  10,000: — —
Bötes-medel
509: 13. 9.
Anmärknings-d:o 16: 31. —
S:r 20,525: 44. 9.
Balans till år 1857:
Skulder
8,262: 42. 3.
Summa 47,380: 5. 11.
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder
498: 32.- 8.
'transport: 498: 32. 8.
Transport: 498: 32. 8.
Utgifter:
Karantäns-inrättningarnes underhåll
Omkostnader för karantäns-bevakningen
Aflöning och resekostnader
Diverse kostnader
3,338: 46. 5.
25,012: 22. 5.
7,101: 39. 8.
317: 40. —
S:r 35,771: 4. 6.
Balans till år 1857:
Tillgångar
11,110: 16. 9.
Summa 47,380: 5. 11.
Vid granskning af räkenskapen hafva Revisorerne funnit anmärkningsvärdt, att
Stockholms station af Kongl. Maj:ts flotta icke afgifvit någon redogörelse för år 1856;
och har, vid efterfrågan, den upplysning erhållits, att denna redogörelse inkommit först
sedan Kommissionens hufvudbok för nämnde år blifvit afslutad och till Kongl. Kammarrätten
insänd, hvadan redogörelsen icke heller kunnat deri intagas.
3:© Karanta ais-anst a lierne å 1‘ikcts vestra kust.
•9
Då vid karantäns-anstalterne å rikets vestra kust några utgifter under revisionsåret
icke förekommit, har den vid 1856 års ingång befintliga kontanta behållning, 1,500
R:dr 18 sk. 5 r:st., till oförändradt belopp i räkenskapen utbalanserats.
3:« Kongl. Karautäjts-komiiiissioueit i Malmö.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning och utvisa
följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
1,685: 3. 2.
Uppbörd:
Af Konvoy-kommissariatet anordnade
Extra inkomst
3,000
5
S:r 3,005
Summa 4,690: 3. 2.
— 53 —
Credit.
Utgifter:
Kostnader för underhåll af karantäns-anstalter
3,985: 11. 7.
Balans till år 1857:
Tillgångar, hos Kommissionen innestående,
704: 39. 7.
Summa 4,690: 3. 2.
Någon anmärkning vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne icke förekommit.
Sedan den genom Kongl. Förordningen den 5 September 1854 stadgade undersökning
och karantäns-skyldighet för fartyg och resande numera i följd af Kongl, kungörelsen
den 21 September 1855 upphört, äfvensom fartyg och resande blifvit frik aliade
fran skyldighet att vara med sundhets-betyg försedde, så att fartyg, som till Svensk
hamn från utrikes ort anlända, endast äro underkastade tillämpning af föreskriften i 2
och 4 gg. af Kongl, förordningen den 13 September 1854, om hvad vid utbrott af kolera
inom riket iakttagas bör, har Kongl. Maj:t, som funnit de genom Dess nådiga bref den
13 Augusti 1852 och den 4 Augusti 1853 inrättade särskilde Karantäns-kommissionerne
i Malmö och Stockholm lämpligen kunna indragas och den med deras verksamhet förenade
kostnad för stats-verket besparas, under den 20 Mars 1857 i nåder förklarat,
att bemälde Karantäns-kommissioner skulle med utgången af näst derpå följde April
månad upplösas, hvarefter Karantäns-kommissionens i Götheborg befattning med karan
täns-anstalterne
på rikets vestra kust skulle, såsom fordom, sträcka sig från Norska
gränsen intill Kullen, samt Kongl. Kommerse-kollegium hafva inseendet öfver karantänsanstalterne
pa den öfriga delen af rikets kust; hvilket nådiga beslut Revisorerne ansett
sig här böra omförmäla.
Kongl. KoiiYoy-kommissariatet.
De 2:ne särskilda hufvud-böcker, hvaruti detta embetsverk redogör för de under
dess förvaltning ställda medel, hafva för revisions-året utan anmärkning undergått granskning
i Kongl. Kammar-rätten.
Förhållandet med inkomster och utgifter upptages i räkenskaperna sålunda:
— 54 —
a) Sveriges oda Norriges gemensamma fond.
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
59,787: 14. 8.
Uppbörd:
Sveriges bidrag till gemensamma utgifter
104,072: 4. 1.
Norriges d:o, 15,000 Speciel-,
40,041: 41. 4.
S:r 144,113: 45. 5~
Balans till år 1857:
Skulder
37,932: 38. 8.
Summa 241,834: 2. 9.
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder  59,787: 14. 8.
Utgifter:
Fredsverkets underhållande med Barbaresk-staterna
4,123: 13. 11.
Aflöning till Konsuler m. fl  117,614: 32. 8.
Konvoy-kommissariatets aflöning
4,535: — —
Expektans-löner och pensioner
11,908: 17. —
Hyra för Kommissariatets embets-lokaler  1,233: 16. —
Omkostnader för konsulat-huset i Tanger  1,172: 30. 6.
D:o vid vexelköp
781: 34. 5.
Intresse-medel
164: 42. 11.
Understöd till Svenske och Norske sjömän  1,333: 16. —
Diverse utgifter  1,246: 34. —
S:r 144,113: 45. 5.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
3 333: 16.
Fordringar och förskotter
34’ö99: 22. 8.
Sn- 37,932: 38. 8.
Summa
241,834: 2. 9.
— 55 —
b) Sveriges enskilda Handels- oell Sjol arts-fond.
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
2,219,993: 44. 4.
Uppbörd:
Afgift till handels- och sjöfarts-fonden
874,258: 45. —
Intresse-medel
35,654: 27. 6.
Karantäns-afgift
60: 10. —
S:r 909,973: 34. 6.
Balans till år 1857:
Skulder  86,060: 27. 5.
Summa 3,216,028: 10. 3,
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder
103,359: — 9.
Utgifter:
Bidrag till fonden för Sveriges och Norriges gemensamma utgifter 104,072: 4. 1.
För sjö-expeditioner reserverade medel  45,000: — —
Till karantäns-kostnader d:o d:o
25,000: — —
» karantäns-inrättningen på Känsö
12,429: 33. —
Understöd för Svenska kyrkan i London  1,172: 40. —-
Afkortningar och uppbörds-kostnader
11,388: 14. 2.
För lots- och båk-väsendet
6,532: 9. 10.
» anskaffande af meteorologiska instrumenter
500: — —
» elektro-magnetiska telegraf-verket  610,887: 8. 6.
» optiska telegraf-verket  12,168: 42. 8.
» Svenslc-Norska Tull-kommittéen  3,697: 34. 6.
» d:o kommittéen för konsuls-väsendets ordnande .... 300: — —
» inköp af böcker
1,500: — —
Till uppmuddring af kofferdi-hamnen i Carlskrona  5,000: — —
» Trollhätte kanal och slussverks ombyggnad  60,000: — —
» Strömsholms d:o d:o
16,666: 32. —
» uppmuddring af södra inloppet till Hernösand  6,666: 32. —
Bogseringskostnader i Götha eif
1,884: 18. 4.
För signalering med en tidkula  600: — —
Transport :
925,466: 29 . 1.
— 56 —
Transport: 925,466: 29. 1.
Till protestantiska kyrko-rådet i Nantes  479: 8. —
Sportel-ersättningar till General-konsuler, Kommerse-kollegii tjenstemän
m. fl
18,333: 15. 9.
Diverse utgifter
37: 36. 8.
s7r 944,316: 41. 6.
Afskrifning:
Inventariers värde
206: 32. —
Balans till år 1857:
Kontant behållning
79,753: 45. —
Inventarier
1,314: 24. —
Utlånta medel
1,982,406: 42. 4.
Oliqviderade intressen  32,318: 30. 2.
Förskotter
51,910: 33. 4.
Bidrag till fonden för Sveriges och Norriges gemensamma utgifter 20,441: L 2.
S-r 2,168,145: 32. -
Summa 3,216,028: 10. 3.
§ I
Beträffande
frågan om bestämmandet af en lämplig beräkningsgrund för utgörandet
af Sveriges och Norriges utgifter för de båda rikenas gemensamma konsular-angelägenheter,
anfördes uti senast afgifna revisions-berättelse, att den af Kongl. Majd för detta
ärendes utredning i nåder förordnade kommitté föreslagit, att Sverige borde tillskjuta %
och Norrige ^ af det erforderliga beloppet. I afseende å frågans vidare behandling och
slutliga afgörande, få Revisorerne nu meddela att, efter det Norska Stor-Thinget, uppå
aflåten nådig proposition i ämnet, såsom bidrag från Norriges sida till bestridande af
dessa utgifter, beviljat ett belopp af 22,300 speciedaler, utgörande i rund summa f:delar
af den för berörda utgifter beräknade totalsumma, 52,000 R:dr specie, har Kongl. Majit
under den 20 nästlidne April funnit godt i nåder förordna, bland annat, att de 29,700
R:dr specie, hvartill de på Sverige belöpande i:delarne af omförmälda utgifter i rundt
tal uppginge, skulle utgå af handels- och sjöfarts-fonden samt att den befattning med
förvaltningen af konsuls-fondens medel, som ålegat Konvoy-kommissariatet, skulle upphöra
och de förenade rikenas bidrag till utgifterna för deras gemensamma lconsuls
väsende,
såsom en särskild fond, ställas under förvaltning af Utrikes departementet.
§ 2.
Vid anställd inventering befunnos säkerhets-handlingarna å de utlånta medlen i
god ordning.
Kapitalet uppgick inventerings-dagen, den 3 nästlidne September, till 3,041,014
R;dr 35 öre Riksmynt, deraf obligationer för 267,450 R:dr samma mynt.
— 57 —
••
Iloani. Ofver-Iiiteiideiits-embetct.
De 3:ne särskilda hufvudböcker, livaruti detta embetsverk redovisar de under dess
förvaltning ställda medel, nemligen ordinarie stat,s-anslagen till underhåll af Kronans hus
och byggnader i Stockholm och i landsorterne samt extra stats-anslaget till ombyggnad
af Wexiö hospital, hafva för revisions-året utan anmärkning undergått granskning i Kongl.
Kammar-rätten; och inhemtas deraf:
a) Byggnader och reparationer i Stockholm.
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  23,559: 16. 9.
Uppbörd:
Statsanslag  32,000: — —
I [yres-medel
600: — —
Tomt-ören  66: 32. —
Gatuläggnings-afgifter  548: 28. —
Försäljnings-medel
33: 16. —
S:r 33,248: 28. -
Summa 56,807: 44. 9.
Credit.
Utgifter:
Till byggnader och reparationer  41,886: 17. 4.
Arfvoden och traktamenten
1,511: 32. —
Diverse utgifter
1,113: 35. —
S:r 44,511: 36. 4.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
3,833: 42. 2.
Fordringar och förskotter
8,462: 14. 3.
S:r 12,296: 8. ~5.
Summa 56,807: 44. 9.
8
- 58 —
b) Byggnader och reparationer i landsorterna.
1) c b e t.
Balans från år 1855:
Tillgångar
: 64,627: 14. 8.
Uppbörd:
Stats-anslag  44,233: 16. —
Ränte-medel  833: 16. —
Hyres-medel
233: 16. —
Försäljnings-medel
•••• _ 576: 20. 3.
Uppdebiterade fordringar  — ■  16,666: 32. —
>S:r 62,543: 4. 3.
Balans till år 1857:
Skuld
15,000:
Summa 142,170: 18. 11.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
20,000: — —
Utgifter:
Byggnader och reparationer
33,504: 28. 10.
Till Styrelsen öfver fängelser och arbets-inrättningar i riket, för
underhåll af fängelse-byggnaderna,
4,000: — —
Diverse utgifter
32: 12. —
S:r 37,536: 40. 10.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
21,836: 39. 5.
Förskotter  31,130: 2. 8.
Fordringar
■••• 31,666: J12. —
S:r 84,633: 26. 1.
Summa 142,170: 18. 11.
— 59 —
c) Ombyggnad af Wexiö hospital åren 1856—1857.
Debet.
Dalans från år 1855:
Til lgångar
i •_ 11,895: 40. 11.
Uppbörd:
Af extra statS-änslaget, 127,000 R:dr,
12,000: — —
Från Kongl. Serafimer-ordens-gillet  ,
1,620: — —■
Fiir försålda effekter
657: 13. —
S:1~ 14,277: 13. -
Summa 26,173: 5. 11.
Credit.
Utgifter:
Aflöningar  14,323: 5. 1.
Materialier
11,735: 19. 3.
Inventarier och instrumentalier
107: 5, 4.
S:r  26,165: 29. 8.
Kontant behållning, som den 18 Augusti 1857 blifvit till Kongl.
Serafimer-ordens-gillet öfverlemna^
7: 24. 3.
Summa 26,173: 5. 11.
Till någon erinran från Revisorernes sida hafva dessa räkenskaper ej heller för
anledt.
Kongl. Krigskollegium.
Detta embetsverks räkenskaper äro för revisions-året, i likhet med hvad sedan
år 1850 egt rum, afslutade enligt det hufvudboks-formulär, som Kongl. Kollegium, med
anledning af den genom Kongl, brefvet den 9 November 1849 beslutade förändring i afseende
å Kollegii förvaltning, på nådig befallning uppgjort; och hafva dessa räkenskaper
ännu icke undergått fullständig granskning i Kongl. Kammar-rätten.
§ 1.
Till öfversigt af förhållandet under revisions-året med samtlige under Kongl.
— 60 -
Krigs—kol 1 egii förvaltning ställda anslag och medel, få Revisorerne meddela följande
sammandrag.
(Se bilagan Litt. G.)
§ 2.
Med afseende å de skiljaktigheter, som förekomma vid jemförelse emellan sifferuppgifterna
uti de öfver Kongl. Krigs-kollegii förvaltning uppgjorda tabeller och de enahanda
uppgifter, som uti berättelsen om Kongl. Stats-kontoret här ofvan blifvit angående
4:de hufvudtiteln meddelade, få Revisorerne erinra, att dessa skiljaktigheter härleda sig
från de olika bokförings-methoder, sorn vid nämnde embetsverks redovisningar tillämpas.
Följande samma indelning, sorn uti Krigs-kollegii hufvudbok är iakttagen, öfvergå
Revisorerne nu till en närmare redogörelse för de särskilda anslagen.
A) Fjerde ImlYmltitelit.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af bifogade tabell.
(Se bilagan Litt. II.)
§ 3.
Det bland anslagen till materielen å 4:de hufvudtiteln uppförda reservationsanslag
till försvars-verket till lands i allmänhet eller Krigs-kollegii departementer,
703,176 R:dr 28 sk. 2 r:st., är af Kongl. Maj:t, efter upprättade special-stater, fördeladt
emellan Krigs-kollegii särskilda afdelningar. Förhållandet med detta anslag under revisiönS-årét
inhemtas af följande tabeller.
a) Artillcri-afdelniiigen.
Debet.
Balans från år 1855:
Kontant behållning
97,685: 21. 1.
Förskotter, upptagna inom linien,
260,725: — 10.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,
187,258: 3. 6.
Indelta räntor, efter markegång pä förslag,  389: 40. —
Ersättnings-medel
10,775: 6. 2.
Försäljnings- d:o
3,241: 26. 8.
Försträckning mot ersättning  162,770: 12. 10,
Diverse inkomster
292: 24.' —
S:r 364,727: 17. 2.
Bilaga Litt. M. till 1858 art» ltcvisloiis-gierättelMC, angående Stwts-verket, sid. <50.
fordringar och förskott,!
balanserade frän är 185o]
inom linien.
207: : 17.
212:
44:
45.
8.
21,109:
41. 0.
54.617: 1 29. 10.
I-I 6J
490:
12.
255:
12.
11,915:
27.
4.
73:
1.
2.
3,024:
41.
10.
59.845:
3.
9.
4:
19.
5.
2,982:
26,
11.
ontant behållning
år 1855.
från
—
—
—
—
—
189:
32.
—
1,241:
32.
-
—
—
—
—
—
—
—
354:
—
—
—
4,991:
II.
—
—
7,815:
11.
8.
—
—
10,896:
27.
11.
—
—
178,772:
8.
2.
55,079:
18.
10.
800:
47.
9.
3,740:
8.
4.
1,757:
44.
1
1,108:
27.
9.
32,262: j 10.] 8
9,098: 22.' ö
4,708: 5.111.
437,160: j 41.) l.f 494,064: 14. 9.
7,303: 12. 4.
— I — [ 14.300: — : —
537: :
1.1 3
511: 131.1 —
50,1-j
185:
39, 4
278: 22.| 11.
12.317: l.| 4.
594: 20.
6,338: | 45.
1,218: 11. 9,
1,913: 46, 8.|
83,331: 42.
Stats-anslag.
7,000: — i —
16,105: 16.' —
4,850: , — | —
28,076: I —
51,700: —
12,426: | -  2,800: j —
2,015: j — I —
7,594: : 16.} —
38,296: 40.—
31,320: — —
1,333: 16. —
1,5 2,231: 25. 6.
14,750: — —
37,500: , — —
33,940:
17,680:
186,669: — —
6,000: — i —
67,416: I J. 6
64,779: 27. 6.J
87,403: 38. 6.
87,513: 38. 6.
25,964: 16.
448,590: 14: 6
53,567: 8. —
32,600:
19,100:
137,003: — —
21,274: 16.1 —
47,315: ] 37.
3,560: _
120,000: I ~ j
703,176: I28*1 2
71,000: —
12,000: —
14,300: —
24,000: —
180,000: I —
19,000: —
25,000: —
8,000: — ~
7,566: 32. —
3,600:
2,324: 12. 6.
45,000: j — | —
B c I» e t.
Extra uppbörd.
27,214:
1,100:
8.
116:
67,687:
35.
30. 1.
Auticipatioii till
år 1857,
17,943:
29:
16.
42.
•
x,i OO)»)»! I . j
Summa | 610,537: 146.J S.f öl7,785:"j 16.! —
30:
14.
237:
24.
15,328:
10.
—
—
2,364:
■ 42
;
—
2,641:
39.
405,210:
38.
1,349:
5.
—
1,407: |
26.
— -
756:
10.
1
— 1 -
1,084:
26.
1
— ~
i
304:
10. 1
1
_ | —
Brist ä anslag.
3. _
42,082: ’ 17.
S u m in a.
3.
4.1 220,890:
11
145,168: | 13,| 1.
1,363:
17.
42.
9.
Skulder till år 18f>7, balanserade
inom linien.
14,376,340: | - \ •- j 672,062:269,572
—
L
1
7,000:
—
!
—
—
10,105:
16
—
—
—
4,850:
—
—
—
—
55,479:
40
—■
—
—
57,041:
32
—
—
—
12,426:
—
—
—
—
—
2,800:
—
—
—
—
2,015:
—
—
—
7,948;
16
—
—
—
38,296:
40
—
—
—
36,311:
11
—
—
—
1,333:
16
—
640:
38
4
1,550,687:
27
6.
1,265:
5
9
16,015:
5
9.
—
—
66,456:
31
2.
11,862:
33
11
45,802:
33
11.
—
—
17,680:
—
—
-
—
433,158:
32
6.
—
—
61,679:
18
10.
-
—
68,223:
1
3.
f;
68,525:
35
10.
öi
v
94,516:
24
1.
4,518:
10
9
93,170:
43
—
3,034:
30
—
29,836:
28
—
—
—
538,263:
4
9.
—
—
62,065:
30
5.
1,828:
12
8
34,428:
12
8.
19,100:
—
—
147,910:
28.
4.
287,275:
23.
2.
—
—
21,274:
16.
—
—
—
47,315:
37.
4.
—
—
3,560:
—
—
50,170:
7.
'i;
172,811:
47.
2.
—
1,523,342:
3.
—
—
—
81,016:
12.
11.
5,140:
36.
2.
17,440:
36.
2'
—
~
30,067:
26.
8.
834:
2.
i
s
f
24,834:
2.
—
—
-
180,000:
—
—
4,412:
44,
3]
24,169:
6.
11.
—
-
25,594:
20.
3.
14,338:
45.
8.
27,967:
56.
36,618:
46.
9.
3,731:
16.
3.
7,331;
16,'
3.
—
2,324:
12.
6.
-
46,522:
12.1
8.
-
1,913:
16.1
8.
-1
228,500:
7.1
1.
39,572: j
~1
0,(6,218,069: | c
.7,| 1
o.n
67:
24.
33: 13.
3,846: 41.
321:
65:
65:
21.
36.
36
851: 1 3.
Credit.
4.
9.
40,179:
109,239:
676:
1,394:
19:
44.
3.
18
34.
2o.
729:
Departements-cliefen
Departementets Kansli-expedition
Dito Kommando- dito
Krigs-kollegium
Generalitets-staten
Topografiska korpsen
Artilleri-staben
Ofver-kommendants-expeditionen i Stockholm
Kommendants-staten
Ivrigs-akademien
Allmänna Garnisons-sjukhuset
llese-stipendium för Militär-läkare
Kavalleri- och Infanteri-regementena
Milit ie-hoställs-k assan
Exercis-sqvadronernas underhåll
Fouragering vid indelta Kavalleriet
| Till trossens underhåll
Mötes-kostnader
Ersättning utöfver markegångs-] ris för dag-portioner
Lif-gardet till häst
Kronprinsens Ilussar-regemente
Svea Lif-garde
Andra Lif-gardet
Wermlands Fält-jägare-regemente
Svea, Götha och Wendes Artilleri-regementen
Ingeniör-korpsen
•••
Kavalleri- och artilleri-hästars remontering och skoning
Lega för hästar till Artilleriets exercis
Fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar ....
Lifbevärings-regementet
Gottlands National-beväring
Hallands Beväring
10.1 Bevärings-manskapets vapenöfning
— | Försvars-verket till lands i allmänhet
Lifmundering för indelta Infanteriet
Inqvarterings-kostnader i Stockholm
Till inqvarteringens ordnande i Stockholm
Inqvarterings-kostnader i landsorterne
Salpeter-uppköp  *
Ved och ljus för fästnings- och garnisons-orter
j
Spanmåls-upphancllings- och bagetri-kostnader
Durchmarsch-kostnader  -
Rese- och traktauients-penningar
Skrifmaterialier m. m. för Krigs-kollegium m. fl- verk
Dito för Departementtets Kansli-expedition
Extra utgifter
Ackords-förskbtter ock ersättningar ......
4j Besparingar å de allmänna anslagen .......
Summa{
3.
Skulder fran ar 1855, ba
lanserade inom linein
Anticipation fran
år 1855.
utbetalning.
ar 1857
7,000:
16,105:
4,850:
55,464:
53,691:
1,108
11.242:
5,532:
38,296:
33,231:
3.080
.1,536,796
13,635
16,015:
17,143: 16,
10.408
38,904:
33. 11
45,802:
17.680:
4,125:
5,572
235,029
194.003:
20.330
41,349
66,991:
64.178:
30.! 4
92.957:
91,619:
29.836:
45. 8
538.263:
49.351:
34.428:
11.341:
287.275:
19.978
44.724:
-H
36, 11.
28,374:
106,595:
172.811:
299,722:
1,345:
108,266:
194:
1.115,352:
73.680:
17.440:
19.567:
10.500:
24,834:
180.000:
24.109:
18.877:
1,125
6,839:
7.499:
36.618:
13. 6.
7,331:
1.636:
17.856:
7,292
1,093
12.949:
46. 3.
215,jo0;
3,447:
322.337:
24. 6. 471.984
26.110.
5,359,864:
148,119:
g till
Besparing å
anslag.
Summa.
—
i —
—
7,000:
—
—
—
—
10.105:
16
—
—
-
—
4,850:
—
—
. 8
—
—
55.479:
40
~~
2.841:
32
1
57,041:
32
■
1,183:
16
1
12.426:
—
—
—
—
2,800:
—
—
j —
120:
—
2,015:
—
—
'
1,675:
—
j —
7,948:
16.
—
—
38.296:
40.
—
—
—
| 36.311:
11.
~
—
—
1.333:
16.
i
11.
255:
17.
1.
1.550.687:
27.
6.|
—
—
16.015:
0.
9.|
4.
—
66,456:
31.
i
—
—
—
45,802:
33.
ni
—
—
-
17.680:
—
-
11.
—
—
433,158:
32.
6.»
3.
—
—
61,679:
18.
10.1
—
539:
34.
10.
68,223:
1.
3.1
. 10.
414:
30.
10.
68.525:
35.
10
. —
—
-
94,516:
24.
L
. 3.
—
93,170:
43.
-i
—
—
29,836:
28.
-
—
—
538,263:
4.
9.!
6.
11,173:
25.
4.
62,065:
30.
5.
—
—
—
34,428:
12.
8.
—
5,345:
7.
3.
19,100:
—
—
—
—
—
287,275:
23.
2.
—
1,296:
2.
__
21,274:
16.
—
—
2.591:
26.
0.
47,315:
37.
4.
—
—
3,560:
—
—
i
1
172,811:
47.
2.
9.
|
_ i
|
1,523,342:
3.
-
6.
5.795: j
3
9
6.
81,016:
12.
lil
—
—
17,440:
36.
2.|
8.
—
—
30,067:
26.
-
—
—
—
24,834:
2.
8.
—
—
-
180.000:
—
—
—
—
-j
24,169:
G.
11.
6.
5,590;
36.
6.ä
25,594:
20.
3.
8.
—
-
14,338:
45.
8.1
--
1
_ ]
—
36,618:
46.
9.1
—
—
—
7,3.31:
16.
3.1
—
687:
28.
6.
2,324:
12.
6.1
11.
21.373:
'
16.
3.
46,522:
42.
8
—
—
—
1,913:
’ i
46.
8.J
3.
—
—
228,500:
7.
Å
11.
00.882: j 36.
7.
3,218,069: |
37,
loj
Fordringar och förskott;
balanserade till år 18f>7
inom linien.
83:
89:
403:
324:
173:
9,579:
181:
3,305:
59,453:
8:
2,617:
2,137:
428,974:
16:
299:
306:
173:
93:
16.
11.
22,320:
45.382:
33.
17.
18.
2.
10.
6.
47.
36.
18.
26.
36.
17.
39.
32.
II.
10.
6.
37.
13.
40.
47.
17.
8.
8.
2.
10.
4.
11.
4.
1.
4- 1.
Bilaga T Att. G. till 1858 års Revisions-berättelse, angående Statsverket-, sid. 60.
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
3,844,793:
2.
10.
Uppbörd:
28.
2.
Extra stats-anslag för landtfor.svaret
678,781:
46,410:
1,003:
21,068:
18,239:
q i7A.
23.
40.
10.
5.
En-per-mille-fonden . .
2
6.
Förenade mötes-passevolans- dito
31.
7.
q
8
.1,1 :u.
12 568:
36.
1 1.
234,010:
28,651:
71 333-
32.
5.
12.
7.
99
9
i i ,ooo.
S:r
6,353,749:
—
3.
Riksstatens 4:de hufvudtitel
Extra stats-anslag för landtförs varet
Balans till år 1857:
11,482: 32. 3.
282,309:
O'.,942:
39.
1.
8.
4.
Krut- och salpeter-försäljnings medel
76: 40. —
Trosspassevolans-fonderi
121: 2. 9.
34: 40. —
31: 6. —
536: 42 1
—
3,833: 13 -
1,650:
13: 16. -
S:r 173,621: 4. 1.
349,901:
41.
—
Summa
(10,548,443
1
44
1
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder
194,042: 45. 5.
Utgifter:
Riks,statens 4:de hufvudtitel
Krut- och salpeter-försäljning*5-medel  .
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans- dito
Förenade mötes-passevolans- dito
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond
V olontär-vakans-medols-fonden
Wadstena krigsmanshus-kassa  192,839: 21.
Militie-boställs-kassan
Invalidhus-fonden
Balans till år 1857:
So
-
364,186:
25.
7.
5,335,284:
11.
i.
671,388:
22.
n.
57,780:
32.
—
lo:
20,870:
8.
i.
19,930:
14.
8.
12,481:
20.
8.
8,240:
.37.
8.
192,839:
21.
6.
20,964:
46.
6.
26,032:
42.
IT
i .
6,365,828
17.
8.
599,465: 4.
99 3 Ti* 19
1.
9
474,984: 45.
9,93 ,99 V 40
11.
u
Krut- och salpeter-försäljnings-medel
O (1 ij • 1 01
36,974: 24.
30,566:30.
8.
En-per-mille-fonden
547: 39.
—
25,612: 11.
7.
Trosspassevolans- dito
1,508: 16.
—
114,089: 20.
5.
Förenade mötes-passevolans- dito
9,771: 12.
11.
295,964: 27.
10.
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond
5,030: 29.
9.
123,558:19.
6.
Volontär-vakans-medels-fonden
981: 31.
11.
72,245: 35.
Wadstena krigsmanshus-kassa
26,500: 19.
6.
1,777,399:18.
9.
Militie-boställs-kassan
. . , ,,
7,366: 2.
9
211,599:27.
4.
Invalidhus-fonden
7,487: 36.
6.
408,582:11.
3.
S:r
777,988: 42.
—
3,818,429: —
10.
Sumnia 10,548,443:44.; 1.
— 61 —
Salans till år 1857:
Anticipation
87,157: 6. 7.
Skulder, upptagna inom linien,
81,363: 23. 5.
Summa 549,569: 44. 10.
Credit.
Balans från år 1855:
Anticipation
109,354: 13. 9.
Skulder, upptagna inom linien,
78,750: 2. 4.
Utgifter:
Hufvud- och reserv-förråden
65,717: 18. —
Fästnings-artilleriet
1,536: 12. —
Artilleri-regementena
21,880: 21. 4.
Fyrverkare-korpsen
1,250: — —
Artilleriet i allmänhet  23,154: 2. 7.
Infanteri- och kavalleri-regementena samt bevärings-manskapet .... 36,126: 35. 2.
Gottlands försvarsverk  2,570: 8. 5.
Krut-tillverkningen
45,621: 24. 3.
Artilleri-läroverket å Marieberg  11,532: 26. 8.
Carlshamns kastell
432; -— —
Försträckning mot ersättning  146,677: 31. 8.
Af Krigs-kollegii aflönings-medel  ,,,  3,120: — —-
Försäljnings-medel
22,449: 38. 10.
Indelta räntors debiterade värde
389: 40. —
S:r 382,458: 18. 11.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
57,757: 12. 2.
Förskotter, upptagna inom linien,
214,405: 3. 4.
Summa 549,569: 44. 10-
b) Fortifikatioiis-alilFluiiigen.
Debet.
i
Balans från år 1855:
Kontant behållning
20,315: 5. 9.
Förskotter, upptagna inom linien,
48,004: 20. 7. j
Transport: 20,315: 5. 9.
- 62
Transport:
20,315: 5.
9.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,
Arrende-, jordskylds- och tomtöre-medel
Försträckning mot ersättning
Fästnings-byggnad
Diverse inkomster
60,000: —
2,094: 34.
21,613: 36.
3,399: 21.
678: 26.
1.
1.
2.
1.
S:r
87,786: 21.
K
0.
Balans till år 1857:
Anticipation
Skuld, antecknad inom linien,
25,652: 14. 7.
14,758: 9.
8.
Summa
122,859: 36.
10.
Credit.
Balans från år 1855:
Anticipation
23,791: 6.
—
Skuld, antecknad inom linien,
24,282: 33. 7.
Utgifter:
Fästnings-byggnad
Gardes-regementenas kaserner
Ingeniör-korpsen
Försträckning mot ersättning
Kommendantskaps-utgifter  •••••
Diverse utgifter
24,564: 12.
13,692: 28.
8,090: 30.
14,580: 39.
11,977: 29.
782: 12.
6.
6.
8.
9.
4.
5.
S:r 73,688: 9. 2.
Balans till år 1857:
Kontant behållning  .
25,380: 21. 8.
Förskotter, upptagna inom linien,
45,077: 38. 4.
Summa 122,859: 36. 10.
c) Tntcmlcnts-nftlcliiiiijKcn.
Bebe t.
Balans från år 1855:
Kontant behållning
76,063: 35. 11.
Förskotter, antecknade inom linien,
128,431: 19. 8.
Transport: 76,063: 35. 11.
— 63 —
Transport: 76,063: 35. II.
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,
455,528: 32. 8.
Ersättning för kontanta försträckningar
126,511: 19. 1.
Dito för lemnade persedlar
11,202: 21. 2.
Till försvarsverkets fullständigare ordnande
50,920: 17. —
Diverse inkomster
6,384: 9. -—•
Sn- 650,547: 2.11.
Balans till år 1857:
Anticipation
118,975: 1. 6.
■Skuld, antecknad inom linien,
2,223: 13. —
Summa 845,585: 40: 4.
Credit.
Balans från år 1855:
Anticipation  166,577: 14. 4.
Skuld, antecknad inom linien,
3,563: 6. 9.
Utgifter:
Yärfvade armé ens beklädnad  305,939: 23. 4.
Indelta arméens utredning
32,752: 35. 11.
Bevärings-manskapéts dito  53,294: 2. 8.
Musikaliska instrumenter
2,427: 28. —
Beklädnadshjelp för underbefäl m. fl  8,578: 24. 7.
Sängkläder oell servis-medel
5,108: 7. 8.
Medicinal- och instrument al-attiraljer
800: — —
Förrådens diverse behof  20,350: 27. 1.
Hyror
3,217: 16. —
Transport-kostnader J.
10,186: 1. 5.
Försträckning mot ersättning  143,445: 10. 9.
Försvarsverkets fullständigare ordnande ...‘.  57,396: 35. 4.
Sappör-kompaniet
5,468: 29. 6.
Diverse omkostnader
4,914: 36. 10.
S:r 653,879: 39. 1.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
25,128: 34. 11.
Förskotter, upptagna inom linien,
169,491: 45: 8.
Summa 845,585: 40. 4.
Uti redovisningen för detta anslag ingå äfven sådana kreditiv-medel, som från
Kongl. Gerieral-krigs-kömmissariatet blifvit till Kongl. Krigs-kollegium öfverlemnade, att
— 64 —
till bestridande af åtskilliga utgifter för landtförsvaret användas; utgörande beloppet af
sålunda genom Kollegium redovisade medel för Artilleri-afdelningen 95,591 R:dr 10 sk.
7 rst. och för Intendents-afdelningen 50,000 R:dr.
§ 4.
Det öfver kruträkningarne upprättade sammandrag utvisar, att behållningen af
krut i Kronans förråder utgjorde vid 1856 års slut:
Centner. IL
Godt handgevärs- och styckekrut  -  37,028. 64.
„ bergkrut
4,920. 50.
Störtadt eller reparabelt krut  468. 28.
Mjölkrut
4. 51.
Odugligt krut
119. 13.
Summa 42,532. 6.
Yid jemförelse emellan de uti sednaste revisions-berättelse anförda och nu meddelade
uppgifter angående behållningen af godt handgevärs- och stycke-krut, synes, att
den vid 1855 års slut befintliga brist uti de ständiga upplagen af sådant krut under år
1856 minskats med 2,046 centner 62 «, så att densamma vid sistnämnde års slut utgjorde
3,971 centner 36 tE.
§ 5.
Enligt ofvan meddelade tabellariska uppgifter, angående stats-anslagen å 4:de
liufvudtiteln, hafva, i likhet med hvad under föregående år egt rum, förslags-anslagen
under revisions-året befunnits i allmänhet otillräckliga. Bristerna utgjorde sålunda till
exempel å anslaget för fourageringen af artilleriets och värfvade kavalleriets hästar
147,910 R:dr 28 sk. 4 rst.; å anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar 50,170
R:dr 7 sk. 11 rst. och å anslaget för rese- och traktaments-kostnader nära fyradubbla
anslags-summan eller 27,967 R:dr 36 sk., hvilket Revisorerne ansett sig böra omförmäla,
med erinran derjemte, att under sednaste riksmöte betydliga förhöjningar uti förstnämnde
2:ne anslag blifvit af Rikets Ständer beviljade.
8 9.
Till värfvade arméens underhåll hafva, utom de för särskilda regementena i
riks-staten uppförda anslag, följande belopp blifvit af andra medel anvisade, nemligen:
till Lifgardet till häst, Kronprinsens Husar-regemente, Svea och Andra Lifgardes-rege
-
mentena samt Sappör-kompaniet
af 4:de hufvudtitelns anslag till extra utgifter
833: 16. —
„ 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar  88,787: 20. —
„ det vid 1853—1854 års riksdag utaf Rikets Ständer beviljade
extra anslag af 10,000 R:dr  5,000: — —
Transport: 94,620: 36. —
— 65 —
Transport:
94,620: 36. —
till Svea, Götha och Vendes artilleri-regementen:
af artilleriets besparingar
*.
„ ofvannämnde utaf Rikets Ständer vid 1853—1854 års riksdag
69,514: 33. 10.
beviljade extra anslag
5,000: — —
Summa 169,135: 21. 10.
Den betydliga tillökning i underhålls-kostnaden för de värfvade regementena, som
sålunda vid jemnförelse med föregående år visar sig hafva egt rum under revisions-året,
torde hufvudsakligen få tillskrifvas de högt stegrade prisen på lifsmedel. Otillräckligheten
af de härtill anvisade medlen liar emedlertid föranledt Rikets sednast församlade
Ständer, att på riks-statens 4:de hufvudtitel, till bestridande af mathållningen för manskapet
vid garnisons-regementena, uppföra ett särskildt förslags-anslag af 175,000 R:dr
riksmynt; i följd hvaraf några anvisningar på andra tillgångar för detta ändamål hädanefter
icke lära ifrågakomma.
Sedan Rikets Ständer vid 1853—1854 årens riksdag för en ingeniör-trupps bildande
beviljat 17,500 R:dr årligen, att uppföras med 13,586 R:dr å anslaget för Ingeniör-korpsen
och med 3,914 R:dr å anslaget till försvars-verket i allmänhet, har under
åren 1855—1856 blifvit uppsatt ett kompani Sappörer, bestående af 1 Kapten och
Kompani-chef, 2:ne Subaltern-officerare, 3:ne Under-officerare, 1 förste BataIjons-läkaxe
och 120 man, hvaribland 2 spel och 18 handtverkare. För bestridande af kostnaderna
härför, som uppgått till 22,873 R:dr 10 sk. 5 rst., hvaruti jemväl äro inbegripne dels
den för kompaniet belöpande värfnings-summan, 3,600 R:dr, dels ock utgifterna för kompaniets
kasernering före dess förläggning till sin nuvarande lokal vid Kongl. f. d. Hofjaktvarfvet,
hafva blifvit använde 1855 års beklädnads-anslag och samma års besparingar
å aflönings-anslaget för truppen, utgörande tillsammans 11,485 R:dr 25 sk. 4 rst.;
hvarjemte, dä dessa medel icke vore för ändamålet tillräcklige, enär tidsförhållandena
påfordrat kompaniets skyndsammare uppsättning än från början varit afsedt, genom
Kongl, brefvet den 19 December 1856, dels ett belopp af 7,787 R:dr 33 sk. 1 rst. utaf
kreditivet för neutralitetens upprätthållande blifvit härtill anvisadt, dels ock förordnadt,
att till godtgörande af de utaf Kongl. Krigs-kollegium förskjutne värfnings-medlen det å
kompaniets stat uppförde anslag till rekryterings-peuningar, 600 R:dr årligen, skulle under
sex år från och med 1856 till Kongl Kollegium afstås.
Bland verifikationerne till konto för anslaget till extra utgifter förekommer särskild
redogörelse för Krigs-vetenskaps-akademien, som uti årligt bidrag åtnjuter af detta
anslag 600 R:dr och från 5:te hufvudtitelns enahanda anslag 200 R:dr. Räkenskapen
utvisar, att utgifterna för året uppgått till 773 R:dr 35 sk. och att behållningen vid
1856 års slut utgjorde 29 R:dr 4 sk. 10 rst.
§ 7.
§ 8.
Bland de år 1856 iiiflutne medel till anslaget för försvarsverket i allmänhet finnas
uti det deröfver upprättade sammandrag, under titel fästningsbyggnad, uppförde tvenne
9
— 66 —
poster, deil enå å 3,325 R:dr 37 sk. 2 rst. och den andra å 5 R:dr 24 sk., hvilka skola
hafva tillkommit genom försäljning å auktion af åtskilliga kasserade effekter från förråden
i Christianstad oell Landskrona; men Revisoreme få härvid erinra, att de öfver försa
Ijningarne förda protokoll icke, såsom vederbordt, blifvit räkenskaperna bilagde.
8 it).
Beträffande den vid sednaste stats-revision gjorda erinran, att vid de uti räkenskaperna
intagna balans-relationer borde meddelas upplysning om de åtgärder, som för
fordringarnas indrifvande blifvit vidtagne, eller om de hinder, som derför kunde hafva
uppstått, få Revisoreme nu anmäla, att en fullständig utredning af förhållandet med
de fordringsposter, öfver hvilka Kongl. Krigs-kollegii Artdleri-afdehung har inseende, finnes
hufvudboken bilagd; men att Intendents-afdelningen deremot uti sin i följd af sednaste
revisions-berättelsen afgifna underdåniga förklaring meddelat de i detta hänseende
äskade upplysningar; i anledning hvaraf ltevisorerne hemställa, att äfven från sistnämnde
afdelning en fullständig balans-utredning hädanefter matte varda räkenskapen
bilagd.
i afseende å nedannämnde fordringar, af hvilka de flesta uti sednaste revisionsberättelse
, omnämnas, hafva Revisoreme, dels af ofvanomförmälda uppgifter, dels ock
ur räkenskaperna, inliemtat följande upplysningar:
Af anslaget till beväring s-manskapets vapenöfningar.
Sedan Kongl. Maj:t, beträffande Kronans fordran hos aflidne Regements-qvartermästaren
vid Westerbottens regemente, Kaptenen C. A. von Essens konkursmassa, 146
R:dr 34 sk. 5 rst., genom nådigt utslag den 28 Februari 1856, ansett Häradsskrifvaren
J. Sandman, såsom syssloman i konkursen, icke kunna executive förpligtas utgifva större
belopp, än hvad han i afräkning å fordringssumman med hälften af densamma inbetalt,
är frågan om Sandmans betalnings-skyldighet i detta afseende beroende på domstols
pröfning; och har, till säkerhet för hans andel i gälden, inteckning i Sandmans fasta
egendom blifvit den 5 December 1851 beviljad; varande den andre sysslomannen, afskedade
Kaptenen D. G. Dahlberg, enligt vederbörande executors intyg, i utfattigt
tillstånd.
Kronans fordran hos aflidne Landträntmästaren i Wester-Norrlands län E. G.
Harlins konkursmassa, 397 R:dr 43 sk. 6 rst., var vid 1857 års slut fortfarande beroende
på utredning af konkursen.
Af anslaget för försvarsverket i allmänhet.
Uti enkan IJ. G. Fougts konkurs fanns icke tillgång till vidare utdelning, men
fordrings-beloppet, 3,910 R:dr 26 sk. 4 rst., har, i anseende till felande handlingar, ännu
icke kunnat afskrifvas.
F. d. Expeditions-sekreteraren A. S. Loo, som fortfarande, saknat tillgång till gäldande
af Kronans hos honom egande fordran, 336 R:dr 32 sk. 4 rst., för hvars uttagande
fyrfaldiga utmätningsförsök egt rum, har numera aflidit; och hade någon upplysning
om hans sterbhus-delegare ännu vid 1857 års slut icke erhållits.
- 67 —
Frågan om afskrifning af Fabriks-idkaren A. Ehrlings skuld, 314 R:dr 8 sk.,
hvartill han i lifstiden, enligt hvad, vid anställde utrnätnings-försök, blifvit utrönt, funnits
sakna tillgång, var beroende på inbekommande af derför erforderliga handlingar.
Oaktadt förnyade påminnelser, har Kaptenen L. A. Sehman icke afgifvit redovisning
för uppburna förskotts-medel, 175 R:dr.
Då Skepparen Heines vistelse-ort ännu vore okänd, har dennes skuld, 4 R:dr 42
sk. 8 rst., fortfarande utbälanserats.
Sedan Kronan, såsom ensam fordrings-egare i Öfversten D. von Bildts urarfva
konkurs, uppburit hela behållningen af dennes qvarlåtenskap, kommer Kronans fordran,
1,744 R:dr 29 sk. 2 rst., att anmälas till afskrifning, så snart för sådant ändamål erforderliga
handlingar kunnat i fullständigt skick inbekommas.
Enahanda är ock förhållandet med i utfattigt tillstånd aflidne Tygvaktaren Zellings
skuld, 178 R:dr 39 sk. 3 rst.
Under den 29 April 1856 har Kongl. Kammar-rätten beslutat afskrifning af
återstående fordran hos Tygvaktaren Tilländers sterbhus och f. d. Tyg-kaptenen J. Klingspor,
hvilken fordran utgör 1,466 R:dr 13 sk. 9 rst.
Vid förnyade utrnätnings-försök har befunnits, att tillgång saknas till gäldande
af fordringarne hos Snickaren P. Wallin, 66 R:dr 4 sk. I rst., och Läderhandlanden A.
Wigelius, 182 R:dr 44 sk. 9 rst.
Ilandels-bolaget J. de Ron & söners konkursmassas skuld, 38 R:dr 47 sk. 2 rst.,
är beroende på massans slutliga utredning.
A Kronans fordran hos aflidne Kaptenen Benzelstjernas och Tygskrifvaren lloborgs
sterbhus, 1,459 R:dr 1 rst.,’lärer någon vidare afbetalning icke vara att påräkna; och
berodde af Kongl. Kammar-rättens pröfning, huruvida balansen borde utaf aflidne Benzelstjernas
konkursmassa gemensamt med Hoborgs sterbhus Kronan godtgöras.
Genom Kongl. Krigs-kollegii utslag den 12 Januari 1826 blef Under-löjtnanten
M. L. Bark ålagd återbetala oredovisade förskottsmedel, 84 R:dr 16 sk., men enär
hans vistelse-ort var obekant, kunde utslaget icke annorlunda än genom tidningarne del—
gifvas. Uppå Kongl. Krigs-kollegii underdåniga anhållan, att bemälde fordran matte
utur räkenskaperna fä afskrifvas, förordnade Kongl. Majit, genom nådigt bref den 31
Juli 1829, att meranämnde fordran icke må afskrifvas förr än Kollegium erhållit bestämd
och säker underrättelse, att Bark med döden afgått utan att efterlemna någon
tillgång.
Från Löjtnanten G. von Cederwald införväntades inom 1857 års slut redovisning
för de af honom uppburne förskott, 13 R:dr 24 sk. 8 rst., för ordnande af Kollegii
arkiv å Marieberg.
I afseende å fordringarne hos Skepparen Pettersson, 104 R:dr 39 sk. 5 rst.,
Mamsell Edström, 402 R:dr 37 sk. 4 rst,, f. d. Kommendanten i Ystad von Schantz,
— 68 —
12 R:dr 15 sk. 11 rst., och Medicine-kandidaten Tellin, 8 R:di- 29 sk., som fortfarande
utbalanseras, finnes icke någon annan anteckning, än att Tellin vore död och att fordran
hos von Schantz blifvit bevakad uti hans konkurs.
B) Extra st»ts-»aiisIa&'eBt.
Räkenskaperna för denna afdelning af Krigs-kollegii förvaltning utvisa följande
förhållande: (Se bilagan Litt. I.J
§• 11.
Beträffande en under titel belägring s-artilleriet i Kongl. Krigs-kollegii hufvudböcker
sedan flera år tillbaka balanserad kontant behållning af 4,297 R:dr 4 sk. 9 rst., utgörande
återstoden af ett vid 1828 —1830 års riksdag till försvarsverket anvisadt extra
stats-anslag, hemställde 1853 års Stats-revisorer att, så vidt anledning icke vore för handen,
att berörde medel omsider blefve för det afsedda ändamålet behöfliga, desamma
måtte till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.
Sedan Kongl. Krigs-kollegium uti häröfver afgifven förklaring anfört, att ifrågavarande
behållning, ehuru dittills icke använd, såsom otillräcklig för betäckande af kostnaderna
vid någon särskild beställning, desto mindre kunde anses obehöflig för det afsedda
ändamålet, som flera behof för bildande af en belägrings-artilleri-materiel ännu
återstode ouppfyllda, hade Rikets Ständer vid påföljande riksmöte ansett den gjorda
anmärkningen för det dåvarande icke böra föranleda till någon särskild åtgärd å deras
sida.
Då emedlertid samma behållning ännu, sedan nära 30 år förflutit efter det anslaget
beviljades, fortfarande i Kongl. Krigs-kollegii räkenskaper balanseras, synes det
Hevisorerne, att dessa medel, enär de under så lång tid icke behöft användas, böra till
Rikets Ständers Riksgälds-kontor återställas.
§ 12.
Beträffande anläggningen af fästnings-verken vid Slite hamn på Gottland, hafva
Revisorerne ansett sig böra meddela följande, utur tillgänglige handlingar inhemtade, upplysningar
:
Sedan Kongl. Maj:t, med afseende på de under året 1853 inträffade politiska förhållanden,
ansett nödigt, att inloppet till Slite hamn befästades, för att så väl då, som
för framtiden under likartade omständigheter upprätthålla förbudet mot främmande och
gifva skydd åt egna fartyg, och, i anledning häraf, underdåniga förslag blifvit uppgjorda
till så väl de permanenta befästningarne på Enholmen, sorn de för ögonblicket nödvändiga
provisionella jordverk och byggnader, så hafva, enär medel härtill hvarken hos Rikets
Ständer äskades eller af dem anslogos, kostnaderna för dessa fästningsverk, som
för åren 1853—1855 utgjorde tillsammans 116,083 R:dr 10 sk. 9 rst., blifvit bestridde
utaf de af Rikets Ständer vid riksdagarne åren 1850 — 1851 och 1853—1854 anvisadé
kreditiv till bestridande af kostnaderna för utomordentliga åtgärder till rikets
försvar.
Bilaga Litt. T. till 1858 års Revisions-herättelse, angående Stats-verket, sid. 08.
Deliel.
Tillgångar från
föregående år,
balanserade
inom linien.
Kontant behåll-  ning från före-  gående år.
Stats-ansla
Extra uppbörd.
Antieipation till
påföljande år.
S u m m a.
»Skulder till påföl-  jande. år, balanse-  rade inom linien.
Skulder från före-  gående år, balan-  serade inom linien.
Antieipation från
föregående år.
Anordnad!.
Kontant behåll
ning till påföl-  jande år.
S ti m m a.
Tillgångar till på-  följande år, balan-  serade inom linien.
■
j
10,000:
12,000:
60,000:
105,000:
16,666:
"1
10,000:
12,000:
77,290:
105,012:
21,857:
39,707:
56,380:
43,740:
1,541:
10,913:
|
10,000:
12,000:
70,256:
100,719:
3,190:
39,707:
10,000:
12,000:
77,290:
105,012:
21,857:
39,707:
’
~ 1
1
36:
12
1.190:
16:
38.
1.
17,253:
16.
10.
6.
11.
Carlsborgs fästningsbyggnad ...
7,034:
6
11.
6.
11
4,198:
18,666:
46
30
93:
20.
3,493:
1,084:
11.
45.
8.
46.
Q 9
30.
8.
4,000:
39,691:'
3,455:
14
98
8,
32.!
.30.
8
14
8.
147:
1,221:
45
8
i.
11.
98
9
9
Slite hamns fä st n i 11(VS 1 > v (m'iun 1 ....
2,000:
28.;
2,
28,
2.
2,3
9
26,257:
23,073:
:
33.: 2.
46. 2.
26,666:
j
20,666:
32.
32.
47.
5.
30.
7
767:
24. 10.
Waxholms fästnings bestyckning
Carlstens dito dito
702:
37.
10.
56,380:
29,871:
16,
7.
5.
56,380:
4.3,740:
1,541:
10,91.3:
16.
.30
7
10,587:
5,448:
23.
46.
10.
4.
26,967:
5,44S:
9.
4.
2.
8.
13,869:
21.
9.
2.
1,541
4
I 1
4
II.
Slite hanms dito dito
1,541:
4.
11.
4
11.
1
46. 2.
10,000:
46.
2.
9,599:
U.j 7.
Nya pistolers anskaffning
1.
10,054:
859:
46.
2
46.
12,171:
4.
7.
16,190:
2b.
—
913:
"
.
Z,ZtD.
iZO.
20,833:
16.
66,666:
3,333:
5,800:
3,333
39
13,333:
16.
80,000:
_
1,115:
43.10.
Nya gevärs dito
4,251:
47.
9.
8,758:
4.
11.
68,509:
36.
1.
2,732:
_
7.
—
80,000:
, -
42,133:
18.
6,666:
32.;—
16.
10,000:
5 900-
Nva sablar
9,880:
5 900:
120:
10,000:
5,900:
11,088:
4,621:
1,583:
44.
29
100:
259
Fänghål,s-tappar samt gevär-söndertagnings- och rengöring,s-verktyg
Slagkrutshufvars och machiuers anskaffning
517:
1,355:
94
7,495:
26. 11
16.
46
1
1 1,088:
41.
8,000:
3,088:
41.
«.
45.
11
j 5
— ■"
13,395.
10,007
38
41
5
4
50,490.
13,066:
4,297
91,095
9. 5
i
_
50,490.
! 9.
5.
1
Nya fält-artilleriet
..
288:
45.
3.
27,457:
.30.
11.
23,032:
26.
6.
50,490:
9.
5.
7,765:
34.
11
!14
i
!
2,000
15,066.
14.
Reserv-fältbatterier med lavetta0^
___
4,760:
2.
__
10,306:
12.
15,066:
55:
11.
8
4. 9
-■] 2
4.297:
4
9
4,297:
170,759:
4
9
4,297:
385,461:
4,
9
690
i-
6
238,666
32
55,699
I -7
385,461:
: 5
9
Beklädnad och utredning för beväringen (reserv-förradet)
29,196:
16.
/5.
214,701:
32.
1.
21.
1.
n
2
690:
11.
6
11
■ * ’
27,333
16. -
27,333
16
54,666:
.32
__
54,666:
32.
54,666:
32.
260
1
16
260:
16
1
1
L
Summa
104,577:47
. 3
| 250,689:j36.j 9
. 606,133
'16
—
| 72,648
7
10
1
65,942:
1.
4.
995,413:
13. 11.
1
11,482:
32 J 3.
i
Summa
38,686: i29
4
40,198
46.
9
| 671,388
22.
1
11
28.3,825
40.
3
| 995.413
13
!ii
• 82,355
18
2
Credit.
Enligt hvad Bil. Litt. I utvisar, har Krigs-kollegium för Slite hamns fästningsbyggnad
under revisions-året förskjutit 39,707 R:dr 28 sk. 2 rst.
Till ersättning härför och för hvad Kongl. Kollegium vidare kunde komma
att förskjuta, innan de nådigst anbefallda arbetena blefve fullbordade, hafva Rikets
sednast församlade Ständer, uppå Kongl. Maj:ts derom aflåtna nådiga proposition,
beviljat 113,304 R:dr 22 öre riksmynt, att under åren 1858, 1859 och 1860 med en
tredjedel årligen utgå.
Till bestyckning af Slite hamns fästning, har Kongl, kollegium anordnat under
åren 1853—1855 tillsammans 44,580 R:dr 31 sk. och under år 1856 1,541 R:dr 4 sk.
11 rst.; och har Kongl, kollegium för dessa kostnaders bestridande utaf ofvannämnde
vid 1850 — 1851 års riksdag anvisade kreditiv från Kongl Stats-kontoret erhållit 42,688
R:dr 26 sk. 1 rst.
§ 13.
Den af Geiteral-fälttygmästare-eöibetet till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse
angående Carl Gustafs stads gevärs-faktoris verksamhet under år 1856 innehåller,
rörande gevärs-tillverkningen derstädes för samma år, följande uppgifter:
Utgifts-summan,
delad
Tillverkade med ari talet
gevär af stockade ge
1845
års vär, utgjorde
modell. per gevär.
1,479. 17: 22. 4.
Summa 2,605. 22: 8. 11.
På grund af särskilda nådiga bref, hafva under revisions-året kontrakter blifvit
afslutade med egarne af Husqvarna gevärs-faktori, angående tillverkning för Kronans
räkning af 1,650 stycken refflade så kallade minie-gevär efter ett pris af 24 R:dr 43 sk.
4 rst. per stycket och 600 par pistoler mot ett pris af 27 R:dr 16 sk. banko för paret.
Dessutom hafva, jemlikt Kongl, brefvet den 20 Februari 1856, från Belgien införskrifvits
500 kammarladdnings-studsare, å 69 francs per stycket, och 600 par pistoler,
å 50 francs paret.
Efter tillägg af kostnaden
för faktoriets
underhåll och förvaltning
. fördelad på all
Summan af tillverkade gevär af 1845 års modell; allt slags tillverkning, utarbete
förvandladt i gevär af sistnämnde modell. gjorde gevärs-priset:
Tillverkade gevär 1,479.
Nya pistoler \
Minie-gevär
Rengörings- och söndertagnings- I
verktyg ff
Tändhattar / 1,126.
Facliin-knifvar i
Diverse tillverkningar 1
Reffling af 2,954 stycken in- J
fanteri-gevär /
— 70 —
§ 14.
Angående nedannämnde, uti sednaste revisions-berättelse omförmälda fordringar,
hafva Revisorerne inhemtat följande upplysningar:
I afseende å Kronans fordran hos aflidne Handlanden i Söderhamn O. Hellströms
konkursmassa, 690 R:dr 11 sk. 6 rst., utgörande återstoden af ett år 1839 utgifvet förskott
å en leverans, liar, enär Hellströms enda ännu lefvande löftesman, Fäigaren Lock,
vid försök till utmätning af beloppet, befunnits i utfattigt tillstånd, någon förändring
icke inträffat.
Beträffande Brukspatronen J. Amarks skuld, 9,884 R:dr 14 sk. 11 rst., deraf
6,882-R:dr 18 sk. 1 rst. utgör ränta, vite och prisskillnad, så har, då i Amarks konkurs
icke funnits tillgång till betäckande af de förmånsrätts-egande fordringarne, för
Kronans oprioriterade fordran någon utdelning icke erhållits, hvadan samma fordran blifvit
i borgesmännens konkurser bevakad.
Utaf anslaget till redskaps-, rid- och anspans-persedlar för nya fält-artilleriet,
befinnas följande, till beloppen oförändrade, fordringar fortfarande balanserade, nemligen:
hos Faktor Treutiger, 719 R:dr 22 sk. 7 rst., till hvars-gäldande han vid förnyade utmätnings-försök
befunnits sakna tillgång;
,, Hofslagaren Engvall, ett för uraktlåten leverans år 1835 försutet vite, 676 R:dr 15
sk. 10 rst. Uti Engvalls konkurs har någon tillgång icke funnits, och är, enligt ve
derbörande
exekutions-betjentes afgifna intyg, hans vistelse-ort okänd;
„ Brukspatron Th. F. Morsing, ett år 1833 å en kontraherad leverans erhållet fölskott,
5,000 R:dr. Sedan Kronans och Morsings ömsesidiga fordrings-anspråk blifvit
genom numera laga kraftvunnen dom bestämda, beror på indrifning det belopp,
som Morsing, efter skeende uträkning, finnes skyldig att till Kronan inbetala.
C) skilda kassor oris fontler.
Uti sin berättelse om Kongl. Stats-kontorets förvaltning hafva Revisorerne, bland
annat föreslagit, att tvänne af de under bemälda embetsverk ställda kassor måtte öfverlernnas
till Riksgälds-kontoret, emot det att särskilda ersättnings-anslag, svarande emot
kassornas ränte-inkomster, blefve af Rikets Ständer beviljade. 1 öfverensstämmelse härmed
hafva Revisorerne, beträffande de kassor och fonder, som förvaltas af Kongl. Krigskollegium,
ansett sig böra taga i öfvervägande, huruvida icke en sådan förändring kunde
äfven med dessa lämpligen vidtagas; och äro, till ledning tor denna frågas bedömande,
åtskilliga upplysningar anskaffade rörande kassornas tillkomst och ändamål, hvilka Revisorerne
få här nedan meddela.
l:o Krut- och salpeter-för säljning s-meclel.
Dessa medel, som utgöra en af stats-verkets ordinarie inkomster och ingå dels
till Kojigl. Krigs-kollegii Artilleri-afdelning, dels till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
— ti —
länen, hvarifrån de levereras till Kongl. Ränte-kammaren, upptagas i Krigs-kollegii hufvudbok
endast till de belopp, hvilka till Kollegium influtit, men redovisas i sin helhet uti
en verifikationerne åtföljande liqvid.
Redogörelsen för dessa medel, sorn ännu icke undergått granskning i Kongl.
Kammar-rätten, har hos Revisorerne ej föranledt någon erinran, och utvisar densamma
följande förhållanden med inkomster och utgifter:
D ebet.
Balans från år 1855:
Kontanta medel, att till Kongl. Ränte-kammaren levereras,  41,936: 22. 3.
Fordringar, till redovisning antecknade inom linien, 37,449: — —•
Uppbörd:
Till Krigs-kollegium levererade
46,410: 40. 5.
Balans till år 1857:
Skuld, till redovisning antecknad inom linien,
76: 40. —
Summa 88,347: 14. 8
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld, till redovisning antecknad inom linien,
74: — —
Utgifter:
Leverering till Stats-kontoret  41,936: 22. 3.
Restituerade medel
219:  ' —'
Transport-kostnader  1 910; 2. 8
Betalning för öfver-tillverkadt krut
13^715: 7. 1.
S:r 57,780: 32. —
Balans till å,r 1857:
Kontanta medel, att till Kongl. Ränte-kammaren levereras,  30 566: 30. 8.
Fordringar, till redovisning antecknade inom linien, 36,974: 24. —
Summa 88,347: 14. 8.
2: o En-per-11lille-fohden
har uppkommit till följd af Kongl, förordningen den 22 Maj 1794 och Kongl, brefvet
den 18 September samma år, genom den staden Götheborg da medgifna nedeilags-frihet
— 72
för utländskt gods och det i sammanhang dermed gifna bestämmande att, vid inkommandet
och utgåendet till och från staden af dylikt gods, en per mille af varornas värde
borde erläggas till bildande af en fond för allmänna byggnader i Götheborg, hörande till
militära behof och stadens försvar. Sedan, i följd af den förnyade nederlags-förordningen
den 5 Maj 1813, berörde afgift upphört, hafva fondens inkomster bestått endast i
räntor på utgifna lån.
Räkenskaperne, som ännu icke blifvit uti Kongl. Kammar-rätten granskade, utvisa
följande förhållande:
Delet.
Balans från år 1855:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar, förda inom linien,
515: —
424:
24,200:
11.
7.
S:r
24,624:
11.
7.
Uppbörd:
Räntor
1,003:
Summa
25,627: 11.
7.
Credit.
Utgifter:
15:
Balans till år 1857:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar, förda inom linien,
547: 39. —
162:
25,450:
11.
7.
^
S:r
25,612: 11. 7.
Summa
25,627: 11. 7.
Vid granskning af fondens säkerhetshandlingar befunnos desamma i behörig ordning;
och hafva Revisorerne vid räkenskaperne icke haft något att erinra.
3:o Tross-passevolans-fonden.
Denna fond har ledt sin tillkomst derifrån, att rusthållarne vid de till kavalleri
indeldte, beridne och afsutne regementen och korpser med Kongl. Maj:t och Kronan under
sista fjerdedelen af nästförflutne århundrade ingått kontrakt att i freds- och krigstider
erlägga en viss årlig afgift, emot det att Kannan skulle förse regementena med uö
-
— 73 —
dig tross; hvarvid Kongl. Maj:t i nåder förklarat, att, så framt denna afgift behörigen
erlades, rusthållarne komma för alla tider att blifva befriade från ytterligare tillskott
till trossens anskaffande, vidmagthållande och förvarande. Sedan Kongl. Maj:t och Kronan
sålunda åtagit sig ansvaret för trossens underhållande vid förenämnde regementen
och korpser samt derefter å sin sida slutat aftal med sqvadrons- och kompani-cheferne
vid denna del af Arméen örn tross-underhållets öfvertagande på passevolans emot betingade
vilkor (hvilka aftal dock till följd af Kongl, brefvet den 15 Juni 1838 numera,
med blott ett undantag, upphört, i följd hvaraf Kronan omedelbart genom Krigs-kollegium
besörjer trossens underhåll), hade ofvanberörde afgifter, i anseende till de många fredsår,
som förflutit sedan sista krig, lemnat besparingar, hvilka, efter hand ökade och genom
utlåning gjorda fruktbärande, vid 1851 års utgång vuxit till ett belopp af 217,691
R:dr 11 sk. 6 r:st. B:ko, men vid slutet af år 1856 efter det Arméen, jemlikt Kongl,
brefvet den 3 Februari 1852, blifvit försedd med en större del af för dess tjenstbarhet
erforderliga tross, fordon och effekter, nedgått till 114,089 R:dr 20 sk. 5 r:st. Vid 1850
och 1851 års riksdag beslöto Rikets Ständer, det omförmälde, af rusthållarne åtagne,
afgifter skulle ingå till stats-verket, hvaremot, såsom ersättning för desamma, å riksstatens
fjerde hufvudtitel uppfördes ett å sednaste riks-stat ännu qvarstående belopp af
17,680 R:dr B:ko årligen för trossens underhållande under fred, hvarvid Rikets Ständer
antogo det utaf Kongl. Maj:t vid det ifrågaställda utbytet af nämnde afgift emot statsanslag
fästade vilkor, att, derest vid en blifvande riksdag ersättnings-anslaget skulle
utan Kongl. Maj:ts samtycke borttagas eller förändras, det då skulle ankomma på Kongl.
Maj:t att förordna, det den ifrågavarande afgiften å nyo borde, enligt förut gällande
stadganden, uppbäras.
Fondens räkenskaper för revisions-året, hvilka undergått granskning^ i Kongl.
Kammar-rätten utan anmärkning och ej heller föranledt till någon erinran från Revisorernes
sida, utvisa följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 3,030: 41. 11.
62,391: 26. —
51,500:
S:r
113,891: 26. —
Uppbörd:
Stats-anslag
Tross-passevolans-medel
Räntor
Diverse inkomster
17,680:
733: 16. —
2,317: 24. —
337: 10. 6.
S:r 21,068: 2. 6.
Balans till år 1857:
Skulder, antecknade inom linien, ...
121: 2. 9.
Summa 134,959: 28. 6.
10
— 74 —
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder, antecknade inom linien,
2,757: 36. 7,
Utgifter:
Tross-persedlar
16,090: 25. 10.
Tross-passevolans  1,528: 20. —
Transport-kostnader  215: 18. 9.
Arvoden  2,400: — —
Diverse omkostnader
635: 39. 6.
S:r 20,870: 8. 1.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
62,589: 20. 5.
Utlånta medel
51,500: — —
Fordringar och forskotter, antecknade inom linien, 1,508: 16. —
S:r 114,089: 2oT 5.
Summa 134,959: 28. 6.
Vid anställd inventering befunnos fondens säkerhets-handlingar i behörig ordning.
4:o Förenade'mötes-passevolans-fonderna.
Sedan vid 1840—1841 års riksdag, i sammanhang med fattadt beslut, att den
på 15 års tid af rust- och rotehållare vid indelta arméen åtagna och från 1830 års början
utgångna mötes-passevolans-afgiften till Kronan, för manskapets underhåll och sjukvård
under möten, marscher och mönstringar, skulle med 1841 års början upphöra och
anslag till indelta Arméens vapenöfningar å riks-staten uppföras, Rikets Ständer jemväl
beslutat, att till Kongl. Maj:ts -fria disposition öfverlemna den af besparingar bildade så
kallade nya mötes-passevolans-fonden, att gemensamt med den gamla och 1829 års
mötes-passevolans-fonderne, efter Kongl. Maj:ts nådiga godtfinnande, användas för behof,
hvilka redan af dessa tillgångar fylldes och vidare kunde uppkomma i och för så väl
värfvade som indelta Arméens vapenöfningar, och dermed gemenskap egande utgifter;
saint tillika i underdånighet anhållit, att Kongl. Majt täcktes anbefalla omförmälde
trenne fonders sammanförande till en enda fond, hvars förvaltning och räkenskaper finge,
i likhet med hvad i afseende på alla andra af allmänna medel bildade kassor egde rum,
blifva underkastade Rikets Ständers och deras Revisorers granskning, har Kongl. Majt,
genom nådigt bref till Krigs-kollegium den 24 Juli 1844, förordnat, att ofvanberörde
trenne mötes-passevolans-fonder skulle till en enda fond förenas, under förbehåll, bland
annat, att den granskningsrätt, som blefve Rikets Ständer och deras Revisorer medgifven,
icke finge föranleda eller begagnas till inskränkning af Kongl. Maj:ts höga rätt
att, enligt Rikets Ständers eget uttryckliga förklarande, om de sammanslagna fondernas
användande ändamålsenligt och efter godtfinnande i nåder förordna.
— 75 —
Räkenskaperne för revisions-året äro granskade i Kongl. Kammar-rätten utan
anmärkning och utvisa följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Kontant behållning
10,518: 10. 1.
Utiånta medel
287,137: — 10.
Fordringar och förskotter, antecknade inom linien, 8,346: 27. 1.
S:r 297,655: 10. II.
Uppbörd:
Inkomst af fastigheter
3,588: 19. —
Arrenden och onera för mötes-platser
1,286: 14. 6.
Räntor
13,330: 29. 5.
Diverse inkomster
34: 16. 8.
S:r 18,239: 31. 7.
Balans till år 1857:
Skuld, antecknad inom linien,
34: 40. —
Summa 315,894: 42. 6.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld, antecknad inom linien,
22: 24.
Utgifter:
Arrenden
3,437: 46. 9.
Löner och arvoden
7,213: 16. —
Kostnader för Kongl. Borgen  227: 4. —
Ersättningar
8,089: 29. 6.
Diverse omkostnader ,
962: 14. 5.
Sir 19,930: 14. 8.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
6,164: 39. 7,
Utiånta medel
289,799: 36. 3.
Fordringar och förskott, antecknade inom linien, 9,771: 12. 11.
S:r 295,964: 27. Kb
Summa 315,894: 42. 6.
— 76 —
Den uti föregående revisions-berättelse omförmälda fondernas fordran lios aflidne
Regements-qvartermästaren vid Westerbottens f. d. regemente, Kaptenen C. A. von Essens
konkursmassa är i 1856 års redogörelse utbalanserad till oförändradt belopp, 184 R:dr
18 sk. 8 r:st. B:ko; och beror denna fordran på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning af väckt
ersättnings-anspråk emot en af sysslomannen i von Essens konkurs.
Fondernas från längre tid tillbaka egande oell uti seduaste revisions-berättelse
äfvenledes omnämnda, emot reverser på namn, utgifua lån utbalanseras i 1856 års räkenskap
sålunda:
till Hof-intendenten F. Westin, kapital 1,019 R:dr 14 sk. 10 r:st., räntor oell låne
påkostnader
1,398 R:dr 2 r:st., tillsammans 2,417 R:dr 15 sk., hvilken fordran fortfarande
beror på konkurs;
» aflidne Krigs-kommssarien O. Y. Invenius, kapital 2,696 R:dr 21 sk. 1 r:st., räntor
och låne-påkostnader 1,715 R:dr 40 sk. 1 r:st., tillsammans 4,412 R:dr 13 sk. 2 r:st.;
varande frågan om fordrings-beloppets afskrifning beroende af åtskilliga upplysningar
i afseende på slutliga utredningen af låntagarens och löftesmännens konkurser;
» Enkefru A. W. Rosenborg, kapital 270 R:dr 34 sk. 2 r:st., räntor och låne-påkost
nader
1,152 R:dr 26 sk. 4 r:st., tillsammans 1,423 R:dr 12 sk. 6 r:st.; och beror
denna fordran på utredning af urarfva konkurs, hvilken blifvit fördröjd genom uppstådd
rättegång.
Vid anställd inventering befunnos fondernas säkerliets-handlingar uti behörig ordning;
och hafva räkenskaperne icke föranledt till någon erinran från Revisorernes sida.
5:o Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond.
Denna fond bildades för organiserandet af en kavalleri-trupp inom Norrbottens
län, genom årliga vakans-afgifter för indragne nummer af Calix och förste Majorens kompanier
vid Westerbottens f. d. Fältjägare-regemente, som vederbörande rotehållare, enligt
med dem, på grund af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 6 Juni och 10 Augusti 1826, afslutade
och sedermera, till följd af Kongl, brefven den 14 November 1846 och 16 Mars
1847, för en tid af 50 år förnyade kontrakter, förbundit sig att till Kongl. Majit och
Kronan erlägga.
Fonden, som ursprungligen förvaltades af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
Norrbottens län, har sedermera blifvit, till följd af Kongl, brefvet den 30 November
1840, till Krigs-kollegium öfverflyttad och genom dess försorg förräntad. Genom Kongl,
brefvet den 30 September 1851 äro afiönings- och beklädnads- med flere kostnader för
Artilleriets 14:de sexpundiga, i Hernösand förlagda, batteri i nåder anvisade att utgå
från denna fond.
Fondens redogörelse för revisions-året, som ännu icke undergått granskning i
Kongl. Kammar-rätten, utvisar följande förhållande med inkomster och utgifter:
— 77 —
Debet.
Bulans från år 1855:
Kontant behållning
6,402: 46. 6.
Utlånta medel
120,466: 32. —
Fordringar och förskott, antecknade inom linien, 5,206: 11. 7.
S:r 126,869: 30. 6.
Uppbörd:
Yakans-afgifter
3,911: 33. 8.
Kantor
5,258: 24. —
S:r 9,170: 9. 8.
Summa 136,039: 40. 2.
Credit.
Utgifter:
Norrländska batteriet
11,514: 5. 2.
Arvode och lönefyllnad
848: 40. 6.
Diverse omkostnader
118: 23.
s7r 12,481:20. 8.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
3,091: 35. 6.
Utlånta medel  * :
120,466: 32. —
Fordringar och förskott, antecknade inom linien, 5,030: 29. 9.
S:r 123,558: lik 6~
Summa 136,039: 40. 2.
§ 1.
Enär fondens utgifter för det Norrländska batteriet under revisions-året betydligt
öfverstigit det belopp, hvartill desamma under föregående år uppgått, fä Revisorerne upplysa,
att detta förhållande härleder sig deraf, att Kongl. Krigs-kollegii Aflönings-afdelning,
som förskjutit kostnaden för batteriets aflöning och mat-inrättning för åren 1854—1855.
först under revisions-året bekommit ersättning för det utgifna förskottet.
§ 2.
Fondens säkerhets-liandlingar hafva, vid anställd inventering, befunnits i behörig
ordning.
— 78 —
6:o Volontär-vakans-medels-fonden,
som uppkommit genom tillfälliga besparingar å vakans-afgifterna för de till volontärers
aflönande anslagna rust- och rotehålls-nummer, har, jemlikt Kongl, brefvet den 12 Mars
1836, till ändamål att bestrida utgifter för Arméens under-officerares bildning. I sådant
afseende och i öfverensstämmelse med hvad tid efter annan blifvit i nåder föreskrifvet,
har fonden bekostat de i en del garnisons-orter inrättade korporal-skolors förseende med
deras förnödenheter, skjuts och traktamente till det befäl, som kommenderats att öfvervara
examina i dessa skolor, utgifterna för de år 1845 å Drottningholm sammandragna
instruktions-kompanier, rese-ersättning och aflöning för de ur indelta infanteri-regementena,
till öfning och under-officers-examens undergående vid Lif-gardes-regementena till
fot, år 1852 kommenderade volontärer, samt rese- och underliålls-kostnaderne för manskap,
som vid militär-sjukhusen i åtskillige städer genomgått en lärokurs i förbindningskonst
och annan sjukvård.
Räkenskapen, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning, utvisar
följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Kontant behållning
Utlånta medel
Fordringar och förskott, antecknade inom linien,  786: 19. 11.
S:r
Uppbörd:
Vakans-medel
10,318: 36. 11.
Ränte- d:o
2,250: — —
Sa1 12,568: 36. 11.
Balans till år 1857:
Skulder, antecknade inom linien,
31: 6. —
Summa 80,486: 25. —
17,917: 36. 1.
50,000: —
(17,!! 17: 36. 1.
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder, antecknade inom linien,
68: 43. 9.
Utgifter:
Aflöning och inqvartering
Korporal-skolors underhåll  . , m a
Rese- och traktaments-kostnad  ( ’ •
Diverse omkostnader
Försvars-verket i allmänhet
5,886: 46. 10.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
Utlånta medel
S:r
8,240:
37.
8.
22,245:
35.
4.
50,000:
—
—.
31. 11.
S:r
72,245:
35.
4.
Summa 80,486: 25.
§ 1.
De uti förestående tabell, under titel: försvars-verket i allmänhet, upptagne 5,886
R:dr 46 sk. 10 r:st. hafva, jemlikt Kongl, brefvet den 7 Maj 1856, blifvit använde för
bestridande af kostnaderna för en kommendering af soldater ur Arméen såsom biträden
vid militära sjukvården.
Då, enligt hvad räkenskaperna utvisa, denna fonds kontanta behållning, som vid
slutet af år 1855 utgjorde 17,917: 36. 1., under revisions-året ytterligare ökats till
22,245: 35. 4., och då således uppbörden för året öfverstigit utgifterna, synes det Revisorerne,
att fondens behållning bordt kunna utlånas och såmedelst göras räntebärande.
§ 3.
Vid räkenskapen hafva i öfrigt Revisorerne icke funnit något att anmärka; och
voro, vid granskning af fondens säkerhets-handlingar, desamma uti behörig ordning.
7:o Wadstena krigsmanshus-kassa.
Denna kassa, som bildats genom inkomster af gods och penningar, hvilka blifvit
dels af Konung Gustaf II Adolf och hans efterträdare, dels ock af enskilde personer donerade,
åtnjuter, enligt Rikets Ständers beslut vid 1850—1851 års riksdag, ett årligt anslag
såsom ersättning för dess till stats-verket indragne hemmans-räntor, krono-tionde
och rusthålls-afgifter m. m.; och har detta anslag för år 1856 utgjort 144,766 R:dr 32
skillingar.
Räkenskapen, som för revisions-året blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad
ritan anmärkning, och ej heller hos Revisorerne föranledt till någon erinran, utvisar följande
förhållande:
— 80 —
Debet.
Balans från år 1855:
Kontant behållning
44,694: 39. 10.
Utlånta medel
1,691,533: 16. —
Fordringar och förskott, antecknade inom linien, 23,182: 34. 3.
S:r 1,736,228: 7. 10.
Uppbörd:
Från Kongl. Stats-kontoret
157,029: 32. 2.
Räntor
76,827: 4. 8.
Diverse inkomster  ..................... .:  153: 43. 7.
S-r 234,010: 32. 5.
Balans till år 1857:
Skuld, antecknad inom linien,
536: 42. 1.
Summa 1,970,238: 40. 3.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld, antecknad inom linien,
542: 13. 9.
Utgifter:
Gratialist-underhåll
113,750: — —
Aflöning
6,000: — —
Arméens Pensions-kassas andel af inkomsten  65,433: 3. 2.
Amiralitets-krigsmans-kassans d:o d:o
3,262: 24. —
Gratifikationer, pensioner och understöd
2,942: — —•
Förskjutna räntor
583: 12. —
Diverse omkostnader
868: 30. 4,
&r 192,839: 21. 6.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
42,632: 34. 9.
Utlånta medel
1,734,766: 32. —
Fordringar och förskott, antecknade inom linien, 26,500: 19. 6.
Sn7 1,777,399: 18. 9.
Summa 1,970,238: 40. 3.
Krigsinanshusets underhållstagare, som vid slutet af år 1855 utgjorde 10,287
man, har under revisions-året ökats till 10,355 man.
— 81 —
Pensions-staten åter, som vid förstnämnde års slut utgjorde 122,735 R:dr 16 sk..
Yid anställd inventering befunnos kassans säkerhets-handlingar i behörig ordning.
hållit en tillökning af 2,424 R:dr.
Yid anställd inventering befunnos kassans säkerhets-handlingar i behörig ordning.
8:o Alilitie-boställs-kassan,
bildad af de så kallade reserv-hemmans-räntorna vid indelta Arméen, är afsedd till bestridande
af kostnaderna för uppförande och underhållande af karakters-hus vid de för
befälet vid indelta Arméen anslagna boställen.
Dess inkomster af hemmansräntor, tionde och säteri-frihets-afgifter hafva från och
med år 1852 varit till stats-verket indragna och ett motsvarande ersättnings-anslag
å 4:de hufvudtiteln anvisadt, hvilket blifvit förslagsvis beräknadt för år 1856 till
14,750 R:dr.
Räkenskapen, sorn blifvit uti Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkning,
har ej hos Revisorerne föranledt till någon erinran.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1855:
Kontant behållning
13,010: 39. 9.
Utlånta medel
— 190,902: 21. 6.
Fordringar och förskott, antecknade inom linien, 7,039: 40. 7,
S:r 203,913: 13. 3.
Uppbörd:
Ersättning för hemmans-räntor  16,015: 5. 9.
Ränte-medel  10,419: 32. 10.
Kapital-vinst å obligationer
1,980: — —J
Diverse inkomster  *
236: 22.
S:r 28,651: 12. 7.
Balans till år 1857:
Skuld
1,650: — —-
Dito, antecknad inom linien,
3,833: 13. —
Summa 234,214: 25. 10.
11
— 82 —
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
1,650: — —•
Dito, antecknad inom linien,
3,763: 3. 5.
Utgifter:
Inqvarterings-kostnader
8,291: 24. —-
Reparationer
5,561: 24. 1.
Aflöning  6,466: 32. —
Diverse omkostnader
645: 14. 5.
S:r 20,964: 46. 6
Balans till år 1857:
Kontant behållning
9,268: 29. 10.
Utlånta medel
202,330: 45. 6.
Fordringar och förskott, antecknade inom linien, 7,336: 2. 2.
S:r 211,599: 27. 4.
Summa 234,214; 25. 10.
§ 1.
Efter det Kongl. Majit under den 9 Mars 1806 förordnat, att de ackords-summor,
som till lön å stat vid Fältmätnings-korpsen befordrade officerare erhöllo för deras
vid regementena innehafda beställningar, skulle till en kassa för Krigs-arkivets räkning
nedsättas och utgöra en stående fond, hvars ränta borde till inköp af böcker, kartor
och modeller m. m. användas, hade genom Kongl, brefvet den 10 December samma år
befattningen med kassans medel uppdragits åt det då varande Husesyns-kontoret, hvars
göromål numera öfvertagit saf Krigs-kollegii Aflönings-afdelning. Denna fond förvaltas
under militise-boställs-kassan, uti hvars räkenskaper densamma upptages såsom en kassans
skuld, och disponeras räntan af Topografiska korpsen. Enligt räkenskaperna utgjorde
krigs-arkiv-fouden vid 1856 års slut 1,650 R:dr.
§ 2-
Under år 1856 hafva på militiae-boställs-kassans bekostnad karakters-husen med
dertill hörande källare vid 26 boställen blifvit iståndsätta med en kostnad af 5,561 R:dr
24 sk. 1 rst., hvarförutan denna kassa under året lenmat inqvarterings-penningar åt 114
löntagare, hvilka saknat karakters-hus å jnnehafvande boställen, med ett sammanlagdt
belopp af 8,291 R:dr 24 sk.
Fondens säkerhets-handlingar befunnos, vid anställd inventering, i behörig
ordning.
- 83 —
9:o Invalidhus-fonden,
Sedan Rikets Ständer vid 1847—1848 års riksdag bifallit Kongl. Maj:ts nådiga
proposition, angående Invalid-inrättningens å Ulriksdal upphörande, med dervid af Kongl.
Majit fästadt förbehåll, att invalidhus-fondens tillgångar fortfarande finge förblifva till
Kongl. Maj:ts disposition, har Kongl. Majit, genom nådigt bref den 18 December 1849,
upplöst Direktionen öfver nämnde inrättning, samt till Kongl. Krigs-kollegii förvaltning
från och med 1850 öfverflytta! de medel, som dittills varit till Direktionens vård öfverlemnade.
Enligt Kongl. Majits för hvarje år meddelade beslut utgår en del af dessa
understöds-medel till Arméens och en annan del till Flottans afskedade personal.
Såsom ersättning för de till denna fond förut ingående, men, enligt Rikets Ständers
beslut vid 1850—1851 års riksdag, till stats-verket indragna inkomster af hemmans-räntor
och arrende-medel, har fonden från och med år 1852 åtnjutit ett å riksstatens
9:de liufvudtitel uppfördt kontant anslag, som för år 1856 förslagsvis beräknats
till 25,140 Ridr.
Räkenskaperna, som ännu icke undergått granskning uti Kongl. Kammar-rätten,
utvisa följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Kontant behållning
17,403: — 7.
Utlånta medel ....é  345,878: 31. 1.
Fordringar och förskott, antecknade inom liuien, 8,068: 20. 1.
S:r 363,281: 31. 8.
Uppbörd:
Från Kongl. Stats-kontoret
41,912: 1. 10.
Ränte-medel  18,482: 20. 4.
Aterburet underhåll till f. d. invalider  140: — —
Aterlevererade medel
197: — —
Kapital-vinst
10,602: — -—
Srr 71,333: 22. 2.
Balans till år 1857:
Skuld, antecknad inom linien,
13: 16. —
Summa 434,615: 5. 10.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld, antecknad inom linien,
8: 16. —
Utgifter:
Aflöning
2,240: — —
Underhåll till f. cl. invalider
2,431: 45. —
Gratifikationer och tillfälliga understöd
17,364: 32. —
Svärds-pensioner
1,197: 24. —•
Svärdsmedalj-pensioner
1,237: 24. —
Förskjutna räntor  1,362: 45. 6.
Extra utgifter
198: 16. 1.
S:r 26,032: 42. 7.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
13,403: 28. 2.
Utlånta medel
395,178: 31. 1.
Fordringar och förskott, antecknade inom linien, 7,487: 36. 6.
~sTr 408,582: 11. 3.
Summa 434,615: 5. 10.
§ 1.
Med afdrag af stats-anslaget, 25,140 R:dr, utgjorde, enligt förestående tabell, fondens
uppbörd under revisions-året 46,193 R:dr 22 sk. 2 rst., hvaremot utgifterna uppgått
till endast 26,032 R:dr 42 sk. 7 rst.; och har denna fond sålunda under flere år
varit i beständig tillvext, så att tillgangarne, hvilka vid 1853 års slut utgjorde 309,632
R:dr 31 sk. 9 rst., för närvarande uppgå till en summa af 408,582 R:dr 11 sk 3 rst.
§ 2.
Enär icke någon f. d. invalid under loppet af år 1856 aflidit, utgjordes qvarvarande
antalet af de från Invalid-inrättningen å Ulriksdal afflyttade invalider vid årets
slut, lika som vid 1855 års utgång, af:
Antal. Undcrhålls-snmma.
5. 1,152: 4. —
1. 148: 26. —
12. 1,111: 12. -
Summa 18. 2,411: 42. —
Till följd af Kongl, brefvet den 29 Augusti 1851, voro vid revisions-årets slut
43 svärdsman tillagde pensioner, ä 30 R:dr, och 149 med svärdsmedalj benådade krigsmän
pensioner, å 10 R:dr årligen, att från invalidhus-fonden utgå.
§ 3.
f. d. officerare
„ under-officerare
„ soldater
Vid räkenskaperna hafva Revisorerne icke funnit annat att erinra, än att den
fonden tilldelade fyllnad i förslagsvis beräknad ersättning för till stats-verket indragne
hemmansräntor och arrenden blifvit i liufvudboken uppförd till ett belopp af 7,196 R:dr
- 85 —
9 slc. 3 rst., ehuru densamma, enligt det verifikationerna bilagde sammandrag öfver influtna
medel, skulle hafva utgjort endast 7,188 R:dr 6 sk. 2 rst.
Vid granskning af fondens säkerhets-handlingar, befunnos desamma i behörig
ordning.
Enligt hvad redan är omförmäldt, har hos Revisorerne fråga uppstått angående
lämpligheten af den förändrings vidtagande i afseende å ofvannämnde under Kongl. Krigskollegii
förvaltning ställda fonder och kassor, att deras behållningar, som genom bemälde
Kollegii försorg utlånas och göras fruktbärande, och hvilka vid 1856 års utgång uppgingo
till ett sammanlagdt belopp af omkring 3,000,000 R:dr banko, kunde öfverlemnas till Rikets
Ständers Riksgälds-kontor, för att ingå bland dess öfriga tillgångar, emot det att särskilda
anslag blefve af Rikets Ständer anvisade till de föremål, för hvilka ifrågavarande
kassor och fonder äro inrättade; hvarigenom bestyret med de särskilda kassornas förvaltning
borde i betydlig mån förminskas, då endast bestämda årliga anslag af statsverket
skulle till dem utgå.
Det har ej undfallit Revisorernes uppmärksamhet, att vid de tillfällen, då denna
fråga tillförene varit föremål för öfverläggningar hos Rikets Ständer och hvarvid äfven
Kongl. Krigs-kollegium fått sig i ämnet yttra, olika åsigter blifvit framställde i afseende
på Statens rättighet att disponera öfver kassorna och deras samlade behållningar. Sålunda
har, bland annat, blifvit yrkadt, att kapitalen med intressen, särskildt sådane som
enligt Rikets Ständers beslut blifvit ställde till Kongl. Maj:ts disposition, och i synnerhet
de till fonderna gjorda donationer, som vore att anse såsom enskild förmögenhet,
borde från den föreslagna indragningen undantagas.— Af här ofvan meddelade upplysningar
angående dessa kassor inhemtas väl, att flera af dem äro af den beskaffenhet, att
något sådant hinder för deras indragning icke synes kunna möta; men då emellertid
denna fråga för närvarande icke kan anses nog utredd, och för utarbetandet af ett förslag
i här ofvan antydda syftning skulle erfordras fullständigare uppgifter angående de
särskilda kassornas tillkomst, ändamål och beskaffenhet, än Revisorerne under den inskränkta
tiden för deras gransknings-förrättning kunnat åstadkomma, anse Rovisorerne
sig nu endast böra å denna fråga fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
Kongl. Gcneral-krigs-kommissariatet.
Sedan Rikets Ständer vid 1853—1854 års riksdag till Kongl. Maj:ts disposition
på Riksgälds-kontoret anvisat ett kreditiv, stort 2,500,000 R:dr B:ko, i och för nödige
åtgärder till upprätthållande af den, i anledning af befaradt fredsbrott emellan de stora
sjömakterna, afgifna neutralitets-förklaring, hade Kongl. Majit, på sätt uti sednaste revisions-berättelsen
omförmäles, uti nådigt bref den 17 Mars sistnämnde år förordnat, att
ett särskildt General-krigs-kommissariat skulle tillsättas för förvaltningen och redovis
-
— 86-
mngen af dessa kreditiv-medel; hvilket Kommissariat genast skulle träda i verksamhet och
hvars åligganden voro bestämda uti särskildt utfärdad instruktion.
Krigs-kommissariatets den 1 Mars 1858 afslutade hufvudbok innefattar i ett
sammanhang redovisning för de under åren 1854—1857 af berörde kreditiv-medel bestridde
utgifter; och upptages särskildt hvad som blifvit för Arméen och för Flottan användt.
Räkenskaperna, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten,
utvisa följande förhållande:
Debet.
Ordinarie Uppbörd:
Leverering från Kongl. Stats-kontoret af kreditivet för neutralitetsförklaringens
upprätthållande, enligt Kongl, brefvet den 17
Mars 1854,
2,500,000:
Extra ordinarie Uppbörd:
Arméen.
Försäljningsmedel:
för artilleri-hästar
19,249:
32.
2.
» proviant, försåld på
Gottland,
18,443: 10.
3.
» fourage
354:
6.
9.
» diverse effekter
1,077:
15.
4.
Ersättningsmedel:
för forkomne persedlar ....
35:
47.
2.
» förskottsvis bestridde
utgifter
2,091:
42.
10.
Anmärknings-medel
166:
44.
10.
Orätt levererade medel
—
18.
2.
41,419: 25. 6.
Flottan.
Godtgörelse från anslaget: »Exercis af Flottans
bemanning», för 2:ne månaders expedition
med linie-skeppen Carl XIII och Prins Oscar,
fregatten Eugenie samt en bataljon kanon
jollar
jemte stab
112,200: — —
Ersättnings-medel :
för försålde proviant-persedlar
113,008: 24. 6.
» bristande d:o
173: 5. 5.
» kontanta försträckningar
29,290: 34. 6.
Anmärknings-medel
123: 35. 4. 254,796: 3. 9. 296,215:29. 3.
Summa
2,796,215: 29. 3.
— 87 -
Credit.
Utgifter:
s För Arméen.
kommenderingarne till Gottland och Enholmen
arén 1854,1855 och 1856 480,192:24. 4.
» » Waxholms fästning år
1854  84,159: 29. 7.
» » Carlstens d:o d:o
12,139: 26. 6.
Arbets-kommenderingen till Carlsborgs d:o
4,552: 11. 7.
Garnisons - förstärknings - kommenderingen till
Landskrona år 1854
3,823: 8. 2.
7:de och 8:de Depot-kompaniernes af Wendes
Artilleri-regemente kommendering till Christianstad
år 1854 samt lega och underhåll
af hästar till exercis
4,271: 5. 4.
Kommenderingarne till Carlskrona år 1854  74,501: 5. 8.
» » Kungsholms fästning d:o
ur Wendes Artilleriregemente
2,266: 33. 3.
» » Drottningholm och Ladu
gårgsgärdet
år 1854.... 35,066: 41. 9.
Artilleri-hästars uppköp och underhåll, deri inbegripne
kostnaderna för artilleri-kommenderingen
till Ulriksdal åren 1854 och 1855
i och för hästarnes vård och skötsel,  85,802: 28. 10.
Kostnader för förlängd exercis vid Svea Artilleriregemente
år 1854
1,291: — —
788,066: 23.
Beklädnads-slitnings-ersättning till Svea och Andra
Lif-gardes-regementena för vid Stockholms
ammunitions-förråd under år 1854
utgjorda handräcknings-arbeten
918: 16.
Waxholms fästnings-byggnad  22,000: — —
Carlstens d:o
22,800: — —
Carlskrona d:o
17,572: 18. 9.
Jern-cisterner för Waxholms fästning
4,000: — —
Jern-kettingar till d:o
12,600: —
Stängning af Pålsundet i Stockholms skärgård 10,000: — —
Kegements-instruinental-kistor
7,933: 40. —
Bataljons-förbinderi-vagnar  8,998: 8. 10.
Anskaffning af en jern-ugn till kanonkulors glödgande
3,527: 4. —
Ammunitions-persedlar för fält-artilleriet
20,059: 4. —
Reffling af 12,000 infanteri-gevär  15,690: 31. 6.
Upphandling af 1,Ö0'0 stycken sablar
13,333: 16.
Transport:
675,499: 18. 1.
— 88 —
Transport: 975,499: 18. 1.
Anskaffning af 113 stycken nya tält
7,049: 13. —
Sylön för 10,000 stycken kapotter
6,862: 32. —
Anskaffning af 3,000 par nya stöflar
18,012: — —
Sylön för 6,000 par byxor
3,000: — —
Anskaffning af sjukvårds-materiel för Arméens
reserv-förråd -  14,439: 30. 6.
Servis m. fl. persedlar till 1854 års garnisonsförstärknings-kommenderingar
å Waxholms
och Carlstens fästningar  15,275: 11. —
Materialier till 10,000 stycken kapotter och 25,000
stycken nya tändhatts-väskor för beväringsmanskapets
behof  154,196: 18. 3.
Fyllnad i kostnaderne för åren 1854, 1855 och
1856 upphandlade persedlar åt beväringsmanskapet
109,474: 16. 9.
Sängklädes-persedlar för Dal-regementets kommendering
till Drottningholm
och Ladugårdsgärdet
år 1854  1,139: 15. —
D:o för Skaraborgs regementet
arbets - kommendering
till Carsborgs fästning
år 1854
1,410: 16. —
Diverse persedlar för artilleri-kommenderingen å
Ulriksdal åren 1854 och
1855  688: 8. —
D:o för å Waxholms fästning år
1854 förlagde garnisonsförstärknings
- kommen
deringar
240: — —
Sjukvårds- m. fl. persedlar för Gottlands nationalbeväring
och till ön beordrade kommenderingar
ur Arméen samt servis in natura till
Kommendanten å Enholmen
4,142: 1. 8.
495,362: 13. 3.
Kostnader för 1855 års skjut-skola i Stockholm 11,994: 29. 3.
Anläggnings-kostnad af elektriska och optiska
telegraf-linier
27,727: 20. 11.
Rese- och traktaments-kostnader
360: 47. —
Bidrag till Sappör-kompaniets uppsättning
7,787: 33. 1.
Restituerade medel
18. 2.
Gratifikationer
2,000: — —
Förvaltnings-kostnader.
12,194: 17. 9. 1,345,494: 10. 5.
Transport: 1,345,494: 10. 5.
— 89 —
Transport:
jFör Flottan.
Linie-skeppet Carl XIII:s expedition år 1854 .... 22,369: 2. —
D:o Prins Oscars d:o .... 17,307: 10. 7.
D:o Carl XIV Johans d:o .... 15,735: 39. 5.
Fregatten Eugenies d:o .... 16,955: 45. 2.
D:o Desirées d:o .... 12,981: 22. 5.
Angkorvetten Orädds d:o .... 12,207: 33. 6.
D:o Thors d;o .... 9,763: 18. —
D:o Gefle d:o .... 14,741: 26. 9.
D:o Valkyrians d:o .... 8,089: 42. 11.
Ångfartyget Balders d:o .... 1,147: 1. 7.
Briggen Nordenskjölds d:o .... 9,273: 47. 3.
Skonerten Activs d:o .... 3,866: 8. 9.
Briggen af V7irsens samt 2 kanonjollars d:o .... 1,912: 42. 6.
Cliefs-fartyget Brynolfs och 8 kanonslupars d:o .... 24,560: 37. 2.
Landstignings-kanonslupen Birgers d:o .... 372: 12. 2.
Chefs-fartyget Styrbjörns samt 12 kanonjollars
d:o .... 8,040: 14. —
Kanon-skonertarne Neptunus’, Hectors,
Achilles’ och Eolus’ d:o .... 3,832: 32. 4.
Ångfartyget Gylfes _ ^ d:o .... 6,760: 43. 4.
D:o von Sydows expeditioner åren 1854
och 1855
12,402: 20. 5.
Ångbåtarne Kares, Egirs och Nordstjernan expeditioner
i Stockholms skärgård år 1854 .... 1,782: 5. 9.
Chefsfartyget Friggas samt 12 kanonslupars expedition
år 1854, för att transporteras från
Götheborg till Stockholm,
10,523: 40. 5.
Aflönings- m. fl. kostnader för l:a förhyrda matroskompaniet
4,163: 8. 1.
Underhålls-, aflönings- m. fl. kostnader för Marinregementets
förläggning år 1854 å Kungsholms
och Drottningskärs fästningar  39,871: 21. 7.
Kostnader för till sjötjenst ooh handräckning
uppfordrade båtsmän
13,104: 4. 8.
Proviant-upphandling
241,260: 16. 8.
Ut- och afrustnings-kostnader, som ej kunnat på
Carlskrona Stations särskilda fartyg fördelas, 178,412: — 9.
Rustningskostnad i allmänhet (Stockholms Station)
15,241: 39. 11.
-——— 706,680: 14. 1. .
Upphandling af hampa
74,799: 47. 11.
D:o » segelduk  19,911: 17. 9.
D:o » stenkol
104,390: 26. 8.
Transport: 905,782: 10. 5.
1,345,494: 10, 5,
1,345,494: 10. 5.
12
— 90 —
Transport:
Yarfs-utredning för skärgårds-fartyg
Sjukvårds-persedlar för d:o
Utrednings- och sjukvårds-persedlar för d:o
Utrustnings-, klargörings- och utrednings-persedlar
för åtskilliga skärgårds-fartyg jemte Stockholms
Stations ångfartyg
Bomb- och landstignings-känoner jemte tillhörande
lavetteij ,och kanon-attiralj
Massiva kulor
Kontroll-pjeser samt besigtnings- och transportkostnad
•
Kavajer till sjöbeväringen
Båtsmans-beklädnader, enligt Kongl, brefven den
5 Sept. .1854 och 9 Mars 1855,
D:o, d:o den 4 Januari 1855,
Ränslar, fältflaskor och mat-tornistrar till Marinregementet
Anskaffning af artilleri-mat eriel och utredning för
Kungsholms och Drottningskärs fästningar
samt Kungshalls batteri
Kostnader för 3:ne vatten-distillerings-apparater
å Kungsholms och Drottningskärs sjö-fästningar
703,058: 38. 1.
Kostnader för en telegraf-linie mellan Carlskrona
och Utklippan
<
Diverse extra behof
Gratifikationer
Förvaltnings-kostnader
905,782:
10.
5.
29,000:
—
—
11,298:
9.
6.
32,118:
11.
—
91,733:
21.
1.
89,035:
40.
7.
11,983:
8.
7.
4,848:
36.
50,526:
23.
4.
72,666:
45.
8.
60,507:
25.
2.
8,585:
16.
10.
30,000:
—
—
11,652:
44.
—
1,200:
16.
7,595:
11.
—
545:
—
5,017:
43.
—
1,345,494: 10. 5.
S:r
1,424,097: 26. 2.
2,769,591: 36. 7.
Behållning, levererad till Rikets Ständers Riksgälds-kontor, likmätigt
Kongl, brefvet den 15 December 1857,
Balans:
Kaptenen vid Wermlands Fältjägare-regemente C. J. G. Lindroth
till återbäring ådömde
Till återbäring anmärkte, i räkenskaperne formelt afförde, medel,
som ej kunnat indrifvas, emedan besvär blifvit anförda och
ännu äro oafgjorde hos Kongl. Kammar-rätten, uppgående sarnmauräknadt
till
4,562: —^ 10.
Summa
26,620: 40. 8.
3:
2,796,215: 29. 3.
— 91 —
§ 1.
Enligt särskilda kontrakter af den 10 Mars och den 11 April 1854, åtog sig
handelshuset Palander & Komp. i Carlskrona, att vid Flottans Station derstädes, inom
Maj månads slut samma år, för ett pris från 72 R:dr 35 sk. till 76 R:dr 38 sk. per
skeppund, leverera tillsammans 810 skeppund Rigisk hampa, med skyldighet att, i händelse
leveransen af försummelse eller kassering ej inom föreskrifven tid fullgjordes, icke
allenast utgifva 6 procent vites-böter af den icke leverade hampans värde, efter det fastställda
priset, utan ock ersätta Kronan den högre upphandlings-kostnaden och öfriga utgifter,
som för varans anskaffande kunde uppkomma, så vida icke med lagliga skäl styrktes,
att oförutsedda händelser, hvilka omöjligen stått att förekomma, kontraktets uteblifna
fullgörande vållat; hvarefter nämnde handelshus den 4 Augusti 1854 uti en till
Kongl. Förvaltningen af sjöärendena ingifven skrift anhöll, att då det kontraherade partiet
hampa icke kunde erhållas från Riga, i anseende till den blokad, hvari samma
stads hamn blifvit försatt och sökt licence för dess afhemtning icke vunnits, handelshuset
måtte varda frikalladt från skyldigheten att leveransen fullgöra.
Med underdånig anmälan härom och att hampa af den sort, som i kontraktet
var afsedd och till den bestämda qvantiteten knappast kunde från annan ort anskaffas
utan emot ett så högt stegradt pris, att betydlig förlust med en dylik anskaffning komme
att blifva förenad, samt att handelshuset Palander & Komp. vid auktionen den 10 Mars
mundtligen och vid auktionen den 11 April i sitt skriftliga anbud uppgifvit krigs-oroligheter
såsom händelser, de der kunde hindra handelshuset att leveransen verkställa, hemställde
Kongl. Förvaltningen i underdånighet hos Kongl. Maj:t, att, enär det ifrågavarande
partiet af berörde artikel vore vid Stationen högst behöfligt, licence för densammas liitförande
från Riga genom handelshuset Palander & Kompis försorg eller medelst något
Kronans lastdragande fartyg måtte hos Kongl. Stor-Brittaniska Regeringen utverkas.
Sedan, i anledning häraf, Kongl. Maj:t uti nådigt bref den 23 Augusti 1854 frikallat
nämnde handelshus från leveransens fullgörande och, med afseende å den vid Carlskrona
då rådande brist på och oundgängliga behof af hampa, förständigat Kongl. Förvaltningen
att gå i författning derom, att det förut såsom erforderligt uppgifna partiet hampa, derest
det ansåges oundgängligen behöfligt, eller ock så stor del deraf, som eljest kunde
vara tillfyllestgörande, blefve under hand, utan afseende a hvad gällande auktions-reglemente
för så beskaffad upphandling förcskrefve, pa lämpligaste sätt och till billigaste
pris upphandladt, för att samma ars höst kunna i Carlskrona levereras, hade Kongl, förvaltningen
under den 1 derpåföljde September med Konsuln A. Bäsckström afslutat 2:ne
särskilda kontrakter att vid nämnde Station inom Oktober månad samma år leverera
tillsammans 600 skeppund Rigisk hampa, mot ett pris af 126 R:dr per skeppund för 500
skeppund och 118 Ridr per skeppund för 100 skeppund.
Enär genom de sålunda vidtagna åtgärderna Kronan tillskyndats en betydlig förlust,
hafva Revisorerne ej kunnat underlåta, att detta förhållande anmärka.
Genom General-ordres af den 24 Februari 1854, hade Kongl. Majit at Militärbefälhafvaren
på Gottland i nåder uppdragit, att, till vidtagande af nödige åtgärder i^ och
för bestridandet af sjukvården åt de trupper, sorn under året kunde komma att på Gottland
förläggas, utgörande 2,950 man, lata, der så nödigt pröfvades, uppföra baracker för
de sjukas inrymmande. Vid den i anledning häraf inför Kongl. Majlis Befällningshaf
-
vande i länet den 8 derpåföljde April hällne entreprenad-auktion stadnade Handlanden
F. W. Grubb för lägsta anbudet, 6,500 R:dr Biko, för uppförande å läger-platsen Wallstenarum
af 011 sjukhus-byggnad utaf bräder, i enlighet med en af Majoren A. Asplund
uppgjord ritning, i följd hvaraf kontrakt om uppförande af berörde byggnad, hvilken
skulle vara komplett färdig till den 20 Maj samma år, med Grubb afsiöts. Efter det
Militär-befälhafvaren härom till Kongl. Majit afgifvit underdånig rapport, tillkännagaf
Chefen för Landtförsvars-departementet uti skrifvelse den 19 April att, då under för
handen varande omständigheter ett så stort sjukhus som det ifrågavarande icke vore behöfligt,
Kongl. Majit anbefallt, att sjukhus-byggnaden skulle helt och hållet inställas eller,
derest sådant ej läte sig göra, arbetet derå borde afslutas och kontraktet på så billiga
vilkor för Kronan, som möjligt, omintetgöras; och blef kontraktet sedermera upphäfdt,
emot det att handlanden Grubb såsom ersättning för hafde kostnader berättigades, att
behålla ett af honom, på grund af 4 §. i kontraktet, uppburet förskott å 2,166 Ridr 32
sk. Biko.
§ 3.
Då redogörelsen för de i nåder anvisade Kreditiv-meilel till försvars-verkets fullständiga
ordnande, hvilka medel, i följd af särskilda Kongl, bref, jemväl tillhört Kongl.
Krigs-kommissariatets förvaltning, ännu icke blifvit afslutad, få Revisorerne i afseende å
dessa medels användande hänvisa till det uti förra revisions-berättelsen intagna sammandrag
af General-krigs-kommissariatets från och med Mars 1855 till och med Maj månad
1857 till Kongl. Majit i underdånighet ingifna kassa-förslag.
§ 4.
I öfverensstämmelse med af General-krigs-kommissariatet gjord underdånig hemställan,
har genom Kongl, brefvet den 17 Mars 1857 blifvit förordnadt, att de servism.
fl. persedlar, hvilka för de under åren 1854 och 1855 ur Arméen utgångna kommenderingar
blifvit dels genom General-krigs-kommissariatets föranstaltande direkte upphandlade
och dels från Kronans förråd utlemnade mot kontant ersättning från kreditivet
till neutralitetens upprätthållande, skulle, då dessa persedlar icke vore af betydligare
värde, men förlust för Kronan likväl genom deras försäljning förorsakades, efter deras
olika beskaffenhet och förvarings-ställen, till Kongl. Krigs-kollegium och Kongl. Förvaltningen
af sjöärendena öfverlemnas; dock, beträffande Kommissariatets inventarie-persedlar,
först när de för sitt ursprungliga ändamål icke vidare erfordrades.
Beträffande de till återbäring anmärkta och i räkenskaperna formelt afförda medel,
4,562 Ridr 10 rist., hvilka ej kunnat i följd af besvär indrifvas, hafva Revisorerne
inhemtat, att dessa medel, allt efter som de anförda besvären hinna afgöras, upptagas till
redovisning af Krigs-kommissariatet, som förklarat sig ämna hos Kongl. Majit göra underdånig
anmälan om de balanser, hvilka vid Kommissariatets upplösning ännu kunna vara
oredovisade.
§ 6.
Slutligen få Revisorerne anmäla att, enligt räkenskaperna, Genaral-krigs-kommismissariatets
förvaltnmgs-kostnader för åren 1854—1857 uppgått till endast 19,257 Ridr
12 sk. 9 r:st., nemligen 14,194 R:dr 17 sk. 9 r:st» för Arméen och 5,062 R:dr 43 sk.
för Flottan.
Jemtlands lloteriiigs-kassa.
Räkenskapen, som blifvit granskad af särskilde, i orten utsedde, Revisorer utan
att dervid varit något att anmärka, men ännu icke undergått revision i Kongl. Kammarrätten,
utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  55,974: 43. 1.
Uppbörd:
Vederlag för indragne hemmansränta i Jemtland
7,900: — —
D:o för d:o i Medelpad
2,540: 39. 4.
Ränte-medel
2,131: 1. 4.
Atérleverering af beklädnads-bidrag  20: 47. 5.
S:r 12,592: 40. 1.
Summa 68,567: 35. 2.
Credit.
Utgifter:
Bidrag till lön, lega och servis
6,762: 36. 2.
Beklädnads-bidrag
2,713: 30. 10.
Bidrag till nummerhästars anskaffning  3,333: 16. —
Diverse omkostnader
200: —
H:r 13,009: 35.~'
Balans till år 1857:
Kontant behållning  ,  520: 5. 8.
Utlånta medel  ,  42,418: 46. —
Förskott
16: 28. —
Transport: 42,955: 31. 8.
— 94 —
Transport: 42,955: 31. 8.
Fordringar
12,602: 16. 6.
S:r 55,558: — 2.
Summa 68,567: 35. 2.
Härvid har någon erinran från Revisorernes sida ej förekommit.
Kongl. Krigs-akademicn.
Räkenskapen, som blifvit uti Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
har hos Revisorerne icke heller föranledt till någon erinran.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet
Balans från år 1855:
Tillgångar
•••••• 5,554: 36. 4.
Uppbörd:
Anslag å 4:de hufvudtiteln
38,250: — —
Dito å 9:de dito
206: 32. —•
Pensions-afgifter
70,092: — —
Afgift till böcker och ritbehör
2,600: — —
Ersättningar  1,083: 42. 9.
Auktions-medel
1,388: 37. 4.
Diverse inkomster
38: 46. —^
S:r 113,660: 14. 1.
Balans till år 1857:
Skulder
5,628: 22. 10.
Summa 124,843: 25. 3.
Cr ed i t
Balans från år 1855:
Skulder
2.729: — L
Transport: 2,729: — 1.
— 95 —
Transport: 2,729: — 1.
Utgifter:
Löner och arvoden
24,314: — —
Underhåll, beklädnad m.
85,202: 28. 6.
Båtsmans-kommenderingar
3,807: 39. 3.
Aterbetalde afgifter  1,608: 34. 6.
Utom stat utbetaldt
1,968: 12. 2.
Sa- 116,901: 18. 5.
Hulans till år 1857:
Fordringar
5,213: 6. 9.
Summa 124,843: 25. 3.
Beträffande Kadett-korpsens styrka, mhemtas af Guvernörs-embetets till Kongl.
Maj:t afgifna underdåniga berättelse, att kadetternas antal den 31 December 1855 utgjorde
184; att under år 1856 tillkommit 38, men afgått 30, så att qvarvarande antalet
den 31 December 1856 uppgått till 192.
Pensions-afgiften för betalande kadetter liar Under revisions-året af Kongl Maj-t
varit bestämd till 396 R:dr banko.
Allmänna (»arni,sons-,sjukhuset.
Räkenskapen, som ännu icke undergått granskning uti Kongl. Kammar-rätten,
utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
6,449: 44. 5.
Uppbörd:
Stats-medel
3L320: — —
Sjukvards-ersättningar
7,359: 8. —
llyres-medel
425: — —-
Diverse inkomster
162: 5. 5.
S:r 39,266: 13. 5.
Transport: 45,716: 9. 10.
— 96 -
Transport: 45,716: 9. 10.
Balans till år 1857:
Skuld .
398: 41. 5.
Summa 46,115: 3. 3.
Credit.
Utgifter".
Aflöning och dagspenningar
•••■  9,225: 47, 7.
Proviantering
17,205: 22. 5.
Medikamenter
•<  7,159: 20. 9,
Föfbruknings-artiklar
1,348: 8. 8.
Yed och lysning  3,872: 47. 5.
Inventarier och reparationer
4,631: 6. 9.
Diverse omkostnader
2,671: 41. 8.
Summa 46,115: 3. 3.
Vid 1855 års slut utgjorde den kontanta behållningen 6,412 R:dr 20 sk. 5 rst.
och utestående fordritigärne för lemnad sjukvård 37 It:dr 24 sk.; men då utgifterna för
revisiötls-året öfverstigit inkomsterna med 6,849 R:dr 37 sk. 10 rst., har förenämnde
kontanta behållning åtgått till betäckande af denna brist; hvarförutan Kongl. Majit, genom
nådigt bref den 13 Mars 1857, för detta ändamål anvisat 437 R:dr 17 sk. 5 rst.
Orsaken till den betydliga skillnaden emellan sjukhusets tillgångar och behof
ttppgifves af Direktionen uti dess underdåniga berättelse till Kongl. Majit hafva varit
ett förhöjdt pris å nästan alla förnödenheter, hvartill äfven komme, att Sappör-kompaniet,
som genom Kongl, brefvet den 14 Februari 1856 blifvit förklaradt berättigadt, att,
lika med hufvudstadens garnison, vid sjukhuset erhålla fri sjukvård, aflemnat till sjukhuset
65 sjuke, tillsammans vårdade under 2,335 dagar, hvaraf 629 uuderhållsdagar likväl
blifvit sjukhuset godtgjorde.
Af de under året vid sjukhuset vårdade, voro qvarliggande från
år 1855
.  167.
Inkomne
1,788.
Summa 1,955.
Utgångne
1,699.
Afskedade såsom obotlige
33.
Döde
60.
Qvarliggande vid 1856 års utgång  ... 163.
Summa J ,955.
Underhållsdagarne, derunder de sjuke njutit vård och spisning, hafva utgjort
63,360.
Vid räkenskapen har hös Revisorerne någon anmärkning icke förekommit.
— 97 —
Salpeter-fonden.
Räkenskapen, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
utvisar följande förhållande:
Del et.
Balans från år 1855:
Tillgångar  491,612: 2. 11.
Upphörd:
Stats-anslag  180,000: — —
Ränte-medel
14,385: 5. 4.
Extra medel och uppbörder
9: 15. 4.
Sa- 194,394: 20. 8.
Balans till år 1857:
Skulder  5,964: 35. 7.
Summa 691,971: 11, 2,
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder  6,048:34. 2.
Utgifter:
Ordinarie aflöning
10,218: 16. —
Expektans-, pensions- och gratial-staten  2,422: 32. •—
Provisioner och uppbörds-kostnader
7,961: 45. 2.
Transport-kostnader  8,580: — 4.
Inlösen af inländsk salpeter
102,525: 45. 9.
Inköp af utländsk dito
108,124: 28. 10.
Diverse omkostnader
105: 42. •—
^Sn7 239,939: 18. 1.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
82,197: 2. 11.
Förskotter  20,695: 40. —
Salpeter-, ladu- och panne-lån
31,200: 36. 8.
Utlånta medel
308,723: 36. —
Transport: 442,817: 19. 7.
13
_ 98 —
Transport: 442,817: 19. 7.
Proprie-balanser  ,  1,213: 23. 11.
Inventariers värden  1,952: 11. 5.
sTr 445,983: 6. 11.
Summa 691,971: 11. 2.
§ 1.
Beträffande salpeter-tillverkningen inom riket äfvensom upphandlingen af utländsk
salpeter, innehåller räkenskapen följande uppgifter:
Debet.
Uppbörd:
Lil. ‘tfc Lod.
Inlöst levererad salpeter  17,087. 13. 4.
Pann-lega  7. 19. 2.
Införskrifven utländsk salpeter
23,603. 7. 16.
Summa 40,698. 19. 22.
Credit.
Afskrifning för afrinning, afdunstning och profver
207. 13. 19.
Leverering till krutbruken
40,491. 6. 3.
Summa 40,698. 19. 22.
På sätt förestående redogörelse utvisar, hade den inhemska salpeter-tillverkningen
under revisions-året på långt när icke varit tillräcklig för krutbrukens behof; och då, i
följd deraf, utländsk salpeter måst inköpas, hafva fondens tillgångar under året minskats
med 45,544 R:dr 45 sk. 5 rst.
Följande, enligt räkenskapen uppgjorda, tabell, utvisar för hvarje län beloppet af
den under revisions-året levererade salpeter; äfvensom förhållandet med de vid samma
års utgång utestående salpeter-, panne- och ladulån.
Utestående lån vid Under året levereslutet
af året. rad salpeter.
R:dr. sk. r:st. Lik. ft. lod.
Upsala län
61: 1,114. 17. —
Stockholms dito
100:  564. 9. —
Södermanlands dito
— — — 252. 18. —
Östergöthlands dito
904: — — 81. 11. 13.
Kalmar dito
54:  263. — —
Blekinge dito
12,771:  123. 19. 2.
Jönköpings dito
64:
74. 3. 4.
Kronobergs dito
9,727: 34. 7. 1,325. 3. 4.
Christianstads dito
—  777. 13. 29.
Transport: 23,681: 34. 7. 4,577.14. 20.
— 99 —
Nerikes
Transport: 23,681: 34.
7.
4,577.
14.
20.
län
—
74.
6.
Westmanlands
dito
4,283: 34.
2
425.
18.
16.
Kopparbergs
dito
—
251.
—
Gefleborgs
dito
—
934.
10.
—
Jemtlands
dito
218.
9.
Westerbottens
dito
i—
—.
7,821. 17.
—
Norrbottens
dito
3,200: 23.
2.
2,783. 18.
—
Summa 31,165:43.11. 17,087.13. 4.
§ 2.
Medelpriset för den från utländsk ort införskrifna salpeter utgjorde 4 lt:dr 27 sk.
10 rst. per L®, då deremot Kronans inlösnings-pris för den inhemska salpetern varit
frän och med år 1854 bestämd till 6 R:dr per LIE.
§ 3.
Sedan nästlidne års Revisorer, vid jemförelse emellan tillverknings-beloppet i åtskilliga
landskap och den personal, som der i och för handteringen njutit aflöning, funnit
anledning till den erinran, att någon inskränkning, synnerligast i Verkmästarnes antal,
borde kunna vidtagas, har Kongl. Majit, enligt underdånigt förslag af Kommittéen
för salpeter-ärendena, genom nådigt bref den 25 Maj innevarande år, förordnat, att Sal
peter-sjuderi-staten
tills vidare skall utgöras af 3 Direktörer och 6 Under-styresmän,
och att styresmans-befattningen i Kronobergs län samt understyresmans-befattningarne
uti Wester-Norrlands, Jönköpings, Kalmar och Kronobergs län skola indragas och de
nuvarande innehafvarne af dessa tjenster uppföras på indragnings-stat.
§ 4.
I följd af Kongl, 'brefvet den 13 Januari 1857, kommer från och med nästkommande
år endast behöfligt krigskrut, 2,000 Centner, att för Kronans räkning vid krutbruken
i riket årligen tillverkas, hvartill erforderlig salpeter, omkring 10,000 L®, skall
genom Kommittéens för salpeter-ärendena försorg bruken tillhandahållas, Då den nuvarande
årliga salpeter-tillverkningen, som varierar emellan 14,000 och 17,000 L®, blifver
dertill fullt tillräcklig, synes någon ytterligare uppmuntran för denna näring icke
vara behöflig, förr än sig visat, att det årliga tillverknings-beloppet än vidare aftager
och blifver otillräckligt för det dermed afsedda ändamålet; och torde, med anledning af
den beslutade inskränkningen uti krut-tillverkningen för Kronans räkning, någon nedsättning
kunna ega rum i beloppet af det stats-anslag, som hittills till denna fond
utgått.
8 5.
Det i föregående revisions-berättelser omförmälda, till aflidne Presidenten m. m.
Friherre J. Cederström utgifna lån å 11,500 R:dr, mot liypotliek af 2:ne lif-assuranser,
har, efter hvad Revisorerne erfarit, numera, jemte derå upplupen ränta, blifvit salpeterfonden
till fullo godtgjordt.
— ioö —
§ 6.
Under titel »behållna inventarier» finnas nti räkningen för Westerbottens län
upptagne tvenne salpeter-sjuderi-pannor af koppar, med anteckning, att desamma blifvit
för länets behof uppköpte, men ej uttagne, utan förvarades, i Stockholm. I afseende
å orsaken till detta förhållande, hafva Revisorerne inliemtat, att, sedan för Westerbottens
län redan år 1834 åtskilliga salpeter-sjudnings-pannor blifvit uppköpte och till länet
afsönde, men 2:ne af desse, upptagna till ett värde af tillsammans 646 R:dr 36 sk. b:ko,
ännu år 1849 befunnits icke vara af vederbörande uttagna, Kongl. Kommittéen för salpeter-ärendena
under samma år meddelat föreskrift om dessa pannors försäljning å allmän
auktion. Som likväl vid auktions-tillfället i Umeå det högsta anbudet uppgick till
endast 14 sk. 6 rst. per och betydligen understeg hvad härstädes för duglig koppar
då betaltes, hade pannorna påföljande år blifvit sjöledes förde till Stockholm och inlagde
till förvar i Kronans magasin på Skeppsholmen; hvarefter de genom annons i tidningarne
tvänne särskilda gånger utbjudits till försäljning, utan att något anbud derå egt
rum. Då emedlertid pannorna, såsom aldrig begagnade och i det bästa skick, kunde i
en framtid blifva begärliga för salpeter-producenter inom denna ort, hade Kongl. Ivommittéen
beslutat, att de tills vidare skulle förvaras och hållas tillgänglige för tillverkare,
som till gängse pris å koppar kunde vilja dem inlösa.
Räkenskapen har ej föranledt till någon anmärkning från Revisorernes sida; ocå
befunnos, vid anställd inventering, säkerhets-handlingarne uti behörig ordning.
Dess räkenskap, som för revisions-året ännu icke undergått granskning uti Kongl.
Kammar-rätten, har hos Revisorerne ej föranledt någon anmärkning.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
7.
Topografiska korpsen
Debet.
Balans från år 18551
Tillgångar
1,123: 7. 9.
Uppbörd:
Stats-anslag till Topografiska arbeten
12,000: — —
Dito å indragnings-stat
Innehållen aflöning
Krigs-arkivets ränte-medel
131: 15. 4.
300: — —
82: 24. —
Transport;: 12,513: 39. 4.
— 101
For Hermelinska karte-verket ~
» Chorografiska dito
Transport:
12,513:
624:
994:
39.
44.
13.
4.
10.
Su-
14,133:
1.
2.
suanna
15,256:
8.
11.
Credit.
Utgifter:
Triangelmätning
Rekognoscering
Kartritning
Gravyr
Krigs-arkivet
Hermelinska karte-verket
Chorografiska dito
Löner, tjenstgörings-penningar och arfvoden
1,072: 44. 10.
6,879: 35. 8.
672:
200:
894: 39. 5.
614: 13. 4.
3,960: 27. —
883: 39. 4.
S:r
15,178:
7.
7.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
78:
1.
4.
Summa
15,256:
8.
11.
Elektriska
Telegraf-verket.
Räkenskaperna, som blifvit förda
i Riksgälds-mynt, hafva i Kongl. Kammar-rätten
undergått granskning med anmärkning,
och utvisa följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Behållning å anläggnings-medlen
B:ko 2,391: 21. 4. R:gs 3,587: 8.
Dito å underhållsmedlen
» 10,956: 33. 1. » 16,435: 1.
7.
S:r 20,022: 9.
7.
Uppbörd:
För anläggningen:
Stats-anslag
—
Ersättning*från Krigs-kollegium ....
2,440: 19.
6.
Transport: 284,440: 19.
6.
— 102 —
Transport: 284,440: 19. 6.
För underhållet:
Svenska portomedel  227,744: 6. 3.
Netto-behållning af Svensk-Danska kabeln
23,344: 41. —
Vinst af Danska portot  <  6,420: 20. 6.
Dito af Norska dito
58: 15. 2.
Anmärknings-medel  267: 4. •—
Uppburne restitutions-medel
432: 16. —
Förskott från Kongl. Stats-kontoret
58,866: 32. —
S:r ~ 601,574: 10. 5.
Balans till år 1857:
Skuld å anläggnings-medlen
33,516: 15. 1.
Summa 655,112: 35. 1.
Credit.
Utgifter:
För anläggningen:
Elevers undervisning
5,403: 24. —
Dagsverken och arbetslöner
46,574: 1. 3.
Materialier, frakt m. m  197,069: — 10.
Resekostnader
25,615: 35. 6.
Inventarier
44,291: 9. 6.
Ersättning för jord m. m  150: — —
För en fält-telegraf  2,440: 19. 6.
För underhållet:
Aflöning  142,925: 23. 6.
Underhall
61,206: 10. 6.
Resekostnader
* 12,773: 6. 6.
Inventarier
6,069: 1. —
Restituerade medel
683: 12. 11.
.Anmärknings-medel
5: 30. —
Återbetaldt förskott
58,866: 32. —
S:r 604,073: 15. —
Balans till år 1857:
Behållning å underhålls-medlen:
att, enligt Kongl, brefvet den 13 Juni 1856, reserveras till af
sedt
ändamål,
16,435: I. 7.
att remitteras till handels-och sjöfarts-fonden 34,604: 18. 6. 51 039- 20 1
Summa 655,112: 35. 1.
— 103 —
§ 1.
Den af Chefs-embetet för Telegraf-verket till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
berättelse innehåller, utom redogörelsen för de till embetets förvaltning ställda allmänna
medel, följande uppgifter, angående telegraf-inrättningens utveckling och verksamhet.
Under året hafva följande telegraf-anläggningar blifvit fullbordade, nemligen:
1 :o A östra linien har en ny telegraf-ledning blifvit anlagd från Linköping genom
mellersta delen af södra Sverige till Carlshamn med stationer i Wadstena, Jönköping
och Wexiö, äfvensom linien blifvit utsträckt från Wadstena till Motala köping; hvarförutan
emellan Stockholm och Linköping samt Carlshamn och Helsingborg dubbel tråd
blifvit upplagd.
2:o Vestra linien har medelst enkel trådledning blifvit fortsatt från Örebro till
Carlstad; och äro stationer inrättade uti sistnämnde stad, Cimbritshamn och Arboga,
3:o Norra linien är utsträckt från Gefle till Hernösand samt stationer anlagde
uti Söderhamn, Hudiksvall, Sundsvall och Hernösand.
Telegraf-nätet har härigenom blifvit ytterligare utvidgadt med 117,9 geografiska
mil; hvarjemte förut inrättade linier blifvit försedde med dubbeltråd till en sammanräknad
längd af 75,5 mil, så att vid 1856 års utgång telegraf-linierna vunnit en utsträckning
af tillhopa 429,8 mil, hvartill komma dubbel-ledningar till en längd af 134,0 geografiska
mil.
Antalet under året afsände telegrammer från samtlige i gång varande telegrafstationer
hafva utgjort 119,635.
g. 2.
Af sednast församlade Revisorer omförmäldes, hurusom, i anseende till det inskränkta
utrymmet i den dåvarande lokalen för Elektriska Telegraf-verkets hufvudstation
i Stockholm, fråga uppstått om anskaffande af ny och rymligare lokal för detta
embetsverk. Detta förslag liar äfven, redan före utgången af nästlidne år, kommit till
verkställighet; och Revisorerne, som besökt den nya lokalen, hvilken blifvit förhyrd för
en tid af 10 år, hafva funnit densamma lämplig och ändamålsenlig, hvarjemte utrymmet
synes vara så tillräckligt, att någon svårighet icke bör möta för arbetenas ordnande äfven
under den större utsträckning af telegraf-verket, som för framtiden torde vara att
emotse.
§ 3.
Någon anmärkning vid räkenskaperna har hos Revisorerne ej förekommit,
— 104 -
Optiska Telegrat-iiirättningeii.
Dess räkenskaper, som blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning
och hos Revisorerne ej heller foranledt till någon erinran, utvisa följande förhållande
:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
241: 15. 2.
Uppbörd:
Anslag af post-medlen
16,300: — —
D:o till reparationer
1,953: 16. —
D:o till förhöjning i aflöningar  894: 32. —
Porto-medel
1,421:
Hyres- d:o
198: 16. —
S:r 20,767: 16. -
Summa 21,008: 31. 2.
Credit.
Utgifter:
Aflöning  15,615: 40. —’
Underhåll
2,321: 40. 8.
Resekostnader
486: 20. —
Lif-ränta
666: 32. —
Leverering till Post-verket
1,421: ■— —
S:r 20,511: 36. 8.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
496: 42. 6,
Summa 21,008: 31. 2.
— 105 —
Kongl. Förvaltningen al* Sjöärendena med Lots- och fyringsverket,
Sjökarte-kontoret äfvensom Kongl. Flottans Stationer
i Carlskrona och Stockholm samt Depot i Götheborg.
Dessa Verks räkenskaper hafva ännu icke undergått fullständig revision i Kongl.
K ammar-rätten.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
1,125,330: 29. 11.
Uppbörd:
Stats-anslag för året å 5:te hufvudtiteln  1,481,770: — —
D:o d:o uti indelningar och natura-spanmål  108,750: — —
Af det vid 1853 och 1854 årens riksdag beviljade extra statsanslag
för sjöförsvaret
.•••■* .. 383,333: 16. ~
Begrafningshjelp, mot ersättning af Rikets Ständers Riksgäldskontor
medel,
2,797: 18. 8.
Lots-verkets andel af inkomster vid Landsorts fyrbåk
9,139: 26. —
Från 4:de hufvudtiteln:
Till Carlshamns kastell
498: 34. 2.
» Bevärings-manskapets vapenöfningar  6,435: 21. 1.
Från Kongl. GeneraLpost-styrelsen
4,712: 34. 3.
» » Styrelsen öfver fängelser och arbets-inrättningar i riket 20,898: 5. 5.
» » General-krigs-kommissariatet
147,986: 2. 7.
» » Karantäns-kommissionen i Stockholm och Malmö  4,709: 2. 2.
» » Krigs-akademien
22: 24. —
» » Konvoy-kommissariatet  62,467: 8. 10.
Arrende-medel för Ilof-jaktvarfvet
820: — —
Båtsmans-beldädnads-medel
36,651: 22. 3.
Ersättnings- och försäljnings-medel
261,178: 28. 2.
Restituerade medel
223,003: 20. 8.
Deponerade medel
2,221: 31. 3.
Återuppförde medel
7,180: 17. 1.
Diverse inkomster
1,085: 2. 7.
Anticipationer till påföljande år
91,440: 36. 6.
S:r 2,857,101: 15. 8.
Transport: 3,981,432: 45.
14
ä- idé —
Transport: 3,982,431: 45. 7.
Balans till år 1857:
Skuld
19,438: 13. 4.
Summa 4,001,870: 10. 11.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
27,532: 30. 10.
Utgifter:
Aflöning:
Till Departements-chefen
7,000: — —
» Departementets Kansli-expedition
8,038: 16. —
» D:o Kommando- d:o
1,520: — —
i Kongl. Förvaltningen af sjö-ärendena samt Kongl. Flottans
stationer och depot  -  490,953: 19. 3.
Indelningar och spanmål in natura
88,443: 16. —
Materielen:
Kongl. Flottans underhåll  .  363,371: 42. 6.
D:o nybyggnad  108,472: 17. -t—
Båtsmäns förseende med kojer och täcken
8,543: 16. 10.
Båtsmäns beklädnad
4,750: 12. 8.
Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser och skeppsgossar 67,555: 10. 8.
Spanmål in natura
20,000: — —
Exercis med Flottans bemanning
181,138: 4. —
Durchmarscli-kostnader
27,791: 2. 7.
Spanmåls-upphandlings- och bageri-kostnader  7,233: 12. 5.
Sjukvård
30,533: 30. 7.
Diverse behof
13,509: 22. 6.
Rese- och traktaments-penningar
8,788: 39. 9.
Skrifmaterialier och expenser m. m. för Kongl. Förvaltningen af
sjöärendena och Departementets Kommando-expedition  4,006: 27. —
D:o d:o för Departementets Kansli-expedition  863: 18. 8.
D:o D:o för Kongl. Flottans stationer och depot  24,435: 27. 5.
Extra utgifter
11,907: — 8.
Lotseri- och fyrings-staterna samt Sjökarte-kontoret  195,562: 27. 6.
Indelta räntor
306: 32. —
Behållne aflönings-stats-medel
39,708: 1. 7.
D:o underhålls- d:o
69,378: 47. 6.
D:o nybyggnads- d:o
34,996: 9. 7.
Transport: 1,818,807: 22. 8
— 107 —
Transport: 1,818,807: 22. 8.
Arrende-medel för båtsmans-kompanichefsbohemman
1,800:
D:o för Kongl. Hof-jaktvarfvet
820:
Af influtne medel till uppköp af spanmål
72,266: 10. 1.
Båtsmans-beklädnads-medel
109,187: 27. 5.
Influtne ersättnings- och försäljnings-medel  155,296: 10. 11.
Deponerade medel
, 1,652: 11. 9.*
Proviant-magasinet i Carlskrona
20,991; 3. 10.
Kommiss-förrådet i d:o
7,123: 38. 10.
Lyckeby krono-qvarns fonds medel
561: 32. 1.
Mathållning i båtsmans-kasernerne
43,303: 15. 10.
1847—1848 årens extra stats-anslag
5,252: 33. 4.
1850—1851 årens d:o
172,421: 39. 7,
1853—1854 årens d:o
307,346: 1. —
Medel till utomordentliga åtgärder för rikets försvar
22,292: 8. 1.
För 4:de hufvudtiteln:
Till Carlshamns kastell
970: 44. 4.
» Bevärings-manskapets vapenöfningar  7,681: 40. 9.
Kongl. General-krigs-kommissariatet  198,190; 7. 7,
» General-post-styrelsen
9,912: 15. 1.
» Styrelsen öfver fängelser och arbets-inrättningar i riket .... 13,716: 41. 9.
» Krigs-akademien  130: 10. —
» Karantäns-kommissionen i Stockholm
2,667: 41. 4,
Begrafningshjelp mot ersättning af Rikets Ständers Riksgälds-kontors
medel  668: 42. —
Diverse utgifter
316: 14. 10.
Anticipation
101,352: 6, 3.
S:r 3,074,729: 39. 4.
Balans till år 1857:
Tillgångar.
899,607: 36. 9.
Summa 4,001,870: 10. 11.
§ 1.
Enligt från Kongl. Förvaltningen af sjöärendena meddelade uppgifter, finnas för
närvarande uti Flottans förråd vid de bägge Stationerna och Depöten följande effekter
upplagda:
Gevär med slagkruts-antändning  omkring 13,000 stycken.
Munderingar för sjöbeväringen
Filtar
Kojer
Madrasser och hårtäcken
Sjuksängar för stående sjukhus
8,700
23.000
25.000
16.000
1,200
De enda förändringar uti förråden emot hvad den af senaste Revisorer meddelade *
uppgift innehåller, bestå således deruti, att omkring 2,000 stycken gevär och lika många
munderingar, för sjöbeväriugen tillkommit.
Vid Stationerna finnes enahanda bestyckning och utredning, som uti nästföregående
revisions-berättelse omnämnes, äfvensom det lager af stenkol, sorn finnes i förlag
för Kongl. Flottans behof, fortfarande hållits till omkring 48,000 tunnor.
§ 2.
Af det uti föregående revisions-berättelser omförmälda lån å 120,000 R:dr B:ko,
som Lots-verket, under åren 1840 och 1841, från Riksgälds-kontoret erhållit till uppbyggande
och förbättrande af fyrbåkar, återstod vid 1856 års slut, efter under året
skedd afbetalning, endast ett belopp af 19,438 R:dr 13 sk. 4 r:st. nämnda mynt.
§ 3.
Sjökarte-verkets ställning inhemtas af nedanstående 2:ne tabeller, af hvilka den
förra utvisar de kontanta inkomsterna och utgifterna, samt den sednare lemnar redogörelse
öfver försäljnings-lagret i kartor och beskrifningar.
l:o.
Debet.
Uppbörd:
Värdet af försålda sjökartor och beskrifningar
5,766: 33. 9.
Skilnaden emellan utgifter och inkomster har godtgjorts af handels
och
^jöfarts-fonden med
10,787: 27. 11.
Summa ' 16,554: 13. 8.
Credit.
Utgifter:
Aflöning, ljuspenningar och gratifikationer
2,184: 7. —
Sjömätnings-expeditions-kostnader
10,731: 31. 6.
För graverings-plåtar, karte-papper, rit- och skrif-materialier, ljus
och ved m. m  3,638: 23. 2.
Summa 16,554: 13. 8.
Anmärkning: Af det å riks-staten uppförda anslag till lotserioch
fyrings-staterna har dessutom anordnats aflöning
1,300: — —
Debet.
Kartor.
Beskrif-
ningar.
Balans från år 1855:
Lager hos åtskillige försäljare
D:o i Sjökarte-kontoret
5,688.
3,882.
1,874.
3,296.
S:r
9,570.
5,170.
Uppbörd:
Under året tillkomna nya kartor och beskrifningar
4,880.
500.
Summa
14,450.
5,670.
Credit.
Under året försålda
Till embets-verk, offentliga myndigheter och främmande
utan ersättning aflemnade
Kasserade och förbrukade
makter
2,992.
28.
358.
326.
21.
S:r
3,378.
347.
Balans till år 1857:
Lager hos försäljare
D:o i Sjökarte-kontoret
6,977.
4,095.
1,949.
3,374.
S:r
11,072.
5,323.
Summa
14,450.
5,670.
Anmärkning. Försäljnings-summan för året utgjorde
6,864: 40. —
hvarifrån afgår försiiljnings-provision
1,098: 6. 3.
så att Sjökarte-verkets behållning uppgår till 5,766: 33. 9.
Kongl. Sjölörsvars-departeinentets Koiiiinainlo-expedition.
Räkenskapen, som utan anmärkning blifvit granskad så väl i Kongl. Kammarrätten,
som nu af Revisorerne, lemnar följande redovisning:
— 110 —
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgång
141: 27. 4.
Uppbörd:
Från Kongl, Förvaltningen af sjöärendena
500: — —
Summa 641: 27. 4.
Credit
Utgifter:
Aflöning och inqvarterings-penningar.....
70: 32. —
Till af Kongl. Maj:t kända behof
248: — —
Inköp af inventarier och böcker m. m. samt expenser
208: 26. —
S:r 527: 10. —
Balans Ull år 1857:
Kontant behållning
114: 17. 4.
Summa 641: 27. 4.
Nav igations-skolormi.
Räkenskaperna hafva i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning för skolorna
uti Gefle, Götheborg och Wisby med anmärkning, samt för skolorna uti Stockholm,
Malmö, Hernösand, Carlshamn och Kalmar utan anmärkning.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
(Bil. Litt. K.)
Angående antalet af elever under läs-året 1856—1857 samt af dem, hvilka blifvit
såsom styrmän och kaptener utexaminerade, innehåller den af Kongl. Kommerse-kollegium
till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse om undervisningen vid navigationsskolorna
följande uppgifter:
Bilaga Litt. K. till 1858 års Revision s-berättelse, angående Statsverket, sid. 110.
\
Stockholm.
Götheborg.
*
Gefle.
1
I
1 Kalmar.
1
| Malmö.
| Hernösand.
| Wisby.
1 - ‘ ’
Carlshamn.
5£c8>el.
j
|
1
Balans från år 1855:
32.
232:
46.
8.
131:
14.
956:
441:.
35.
480:
22.
328:
17.
I 4.
luo:
1
——
Uppbörd:
3,000:
600:
391:
1,600:
300:
1,700:
300:
24:
1,333:
300:
16.
1,333:
300:
21:
16.
1,333:
300:
16
1,057:
303:
37.
4.
| 1,100:
16.
—
—
32.
32.
23.
j S:r
3,991:
32.
— \ 1,900:
—
-
2,024:
32.
-
1,633:
16.
-
1,654:
39.
—
1,633:
16.
—
1,361:
5.
4.
1,100:
—
—
1 S u m m a
4,158:
16.
| 2,132:
46.
a
2,155:
46.
6.
2,589:
17.
2.
2,096:
26.
—
2,113:
38.
—
1,361:
o.
4.
1,428:
17.
4.
Credit.
Balans från år 1855:
1 Skuld
110:
5.
11.
65:
23.
8.
Utgifter :
Aflöning
Instrumenter, böcker ocli kartor
2,966:
8:
468:
32.
5.
37.
4.
4.
1,600:
75:
424:
36.
4
10.
1,700:
105:
203:
40.
13.
3
1,333:
237:
240:
16.
38.
24.
8.
8
1,333:
35:
258:
16.
36.
11.
7
1,333:
20:
165:
16.
12.
36.
—
1,057:
175:
37.
4.
4.
983:
147:
16.
40.
—
S:r
3,443:
26.
8.
2,099:
40.
10.
2,009:
5.
3.
1,811:
31.
4.
1,627:
15.
7.
1,519:
16.
-
1,232:
42.
8.
1,131:
8.
—
Balans till år 1857:
j
Tillgångar  |
604:
31.
')•
33:
K
ö.
10.
146:
41.
3.
777:
33.
10.
469:
10.
5.
594:
22.
—
62:
35.
—
297:
9.
4. |
Summaj
4.158:
16.
—
2.132:
46.
8.
2,155:
46.
““é“
2,589:
17.
2.
2,096:
26.
—
2,113:
38.
—
1,361:
D.
4.
1,428:
17.
4. i
Inventariers värden:
i
0 o
10.474:
7:
30.
36.
10.
5.588:
108:
24.
12.
0
5.103:
98:
173:
5.027;
(5
O
4,200:
248:
6.
38.
11.
8.
4,114:
21:
47.
24.
6.
2,473:
27:
2:
2,498:
38.
4.
2,484:
2:
46.
ti-
Tillkomna under året
32.
40.
46.
4.
2.
—
18:
—
—
40.
10,482: i
18.
10.
5.696:
36.
6.
4.448:
45.
7.
4,136:
23.
6.
42.
—
—
—
2,487:
38.
ll. i
- iii —
Utexaminerade.
I *s 1 r
I =| E| |
® | 3 SS-5 8 sg „ I
w § „ S|B 2" g
Navigations-skoloma uti sr r S. s g= S.
-
- ? » !? 8
W3 *^0. P»
et- M
9» *»
Stockholm
65. 19. 9. 28. 56.
Götheborg  ........
...........  50. 20. 5. 17. 42.
Gefle  - * , ,. 52. 8. 15. 18. 41.
Kalmar
. .... ....
52. 4. 9. 22. 35.
Malmö
.
59. 12. 19. 26. 57.
Hernösand . .v. .• .. , .............  41. 9. 10. 21. 40.
Wisby  ..
33. 1. 6. 10. 17.
Carlshamn....ort ..  ......o .......o...
,.— 43. 6. 16. 6. 28.
Summa 395. 79! 89! 148. 316.
§ 1.
Af räkenskapen för Gefle navigations-skola inhemtas, att denna skolas vid årets
slut befintliga kontanta behållning innehades af Direktionen; äfvensom Kalmar skolas
redogörelse utvisar, att dervarande behållning blifvit i Smålands enskilda bank deponerad.
Deremot hafva Revisorerne, beträffande Stockholms, Hernösands, Götheborgs,
Malmö och Wisby navigations-skolor, ej kunnat af räkenskaperna vinna upplysning, huruledes
deras kassabehållningar förvaras. Anteckning härom torde således för framtiden
böra i dessa räkenskaper verkställas; och anse Revisorerne i öfrigt lämpligt, att bestämd
föreskrift meddelades, huru i detta hänseende bör förhållas, på det öfverensstämmelse
derutinnan må ega rum.
§ 2.
Vid Wisby navigation s-skolas redogörelse saknas inventarie-förteckning; varande
endast de under revisions-året inköpte inventarier i räkenskapen upptagne.
§ 3.
Uti räkningen för nåvigations-skolan i Gefle finnes ingående behållningen för år
1856 upptagen till endast 131 R:dr 14 sk. 6 rst., ehuru densamma, enligt 1855 års
räkning, rätteligen utgjort 131 R:dr 34 sk. 6 rst.
- 112 —
Civil-statens Pensions-inrättning.
Räkenskaperna, som undergått granskning af Civil-statens dertill utsedde Revisorer,
framställa följande förhållande med inkomster och utgifter:
(Bil. Litt. L.)
Redogörelserna för pensioneringen af civile embets- och tjenstemäns enkor och
omyndiga barn samt för Civil-statens allmänna enke- och pupill-fond hafva uti Kongl.
Kammar-rätten blifvit granskade utan anmärkning.
Någon erinran vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne icke förekommit.
Arméeiis Pensions-kassa,
Räkenskaperna hafva undergått granskning af delegarnes egne Revisorer och utvisa
följande förhållanden:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
2,539,960: 24. 4,
Uppbörd:
Ersättning af Rikets Ständers Riksgälds-kontor för fyllnad af föregående
årens brister, enligt Kongl, brefvet den 12 Maj 1857* 44,865: 33. 1.
Ersättning för andel i Wadstena Krigsmanshus-kassas inkomster
för året
64,240: 11. 5.
Dito dito för föregående året 946: 7. 1.
Ersättning för mistad inkomst af besparingar  31,400: — —
Kreditiv för pensioneringens uppehållande  .-  57,000: — —
Ränte- och hyres-medel
117,695: 31. 9.
Delegares afgifter
48,528: 43. 8.
Besparda pensioner
15,739: 1. 4.
Observations-medel
220: 33. 5.
S:r 380,636: 17. 9.
Balans till år 1857:
Skulder
99,652: 8. 4.
Summa 3,020,249: 2. 5.
Bilaga Litt. L. till 1858 års Revisions-berättelse, angående Statsverket, sid. 112.
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
Uppbörd:
Tjenstemarma-fonden.
Allmänna Enke- och
pupill-fonden.
Enskilda Enke- och
pupill-fonden.
Gåfva af en gammal
tjensteman.
Götha Hofrätts pensions-  fond.
tVimmerstedtska testa-  ments-fonden.
Langska testaments-  fonden.
1,705,261:
8.
3.
6,062:
36.
7.
188,200:
15.
4.
7,784:
3.
2,297:
6.
10.
610:
12.
9.
4,121:
30.
3.
35,626:
17,414:
88,514:
43.
38.
8.
2.
32!
1
1
8.
6.
8.
1.
25,000:
33.
18.
21.
5.
8.
4.
2.
39.
47.
42.
36.
7.
1.
8.
9.
7.
41.
2.
—
—
3.
11.
16,510:
9,768:
53,662:
1,038:
139:
Räntemedel
314:
701:
254:
389:
114:
206:
143:
91:
S:r
Balans till år 1857:
Skulder
141,790:
28.
11.
26,270:
25.
5.
81,120:
23.
4.
389:
9.
7.
114:
41.
2.
—
—
206:
3.
11.
830:
30.
Summa
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder
1,847,051:
37.
2.
32,333:
14.
269,320:
38.
8.
8,173:
9.
10.
2,412:
32.
1,440:
830:
42.
30.
9.
4,327:
34.
2.
Utgifter:
31,017:
53,662:
10,828:
28:
11.
47.
43.
6.
2.
1.
6.
27,075:
26.
8.
81,112:
17.
6.
4.
—
—
91:
—
—
—
187:
24.
—
Bidrag till enskilda enke- och pupill-fonden
Afskrifningar och restitutioner
.
8:
S:r
Balans till år 1857:
Tillgångar
95,537:
11. !
9. | 27,075:
26.
8.
81,120:
23.
4- I
—
—
91: | 32.
—
—
—
187:
24.
—
1,751,514:
25.
5.
5,257: !
35.
4.
188,200:
15.
4.
8,173:
9.
10.
2,320:
16.
610:
12.
9.
4,140:
10.
2.
Summa
1,847,051:
37.
2.
32,333: | 14. | — |
269,320: | 38.
8.
8,173: | 9. |
10.
2,412: j — |
— j 1,440:
42. | 9.
4,321:
34.
2.
— 113 —
Credit.
Balans från är 1855:
Skulder
101,462: 40. 6.
Utgifter:
Pensioner och begrafningshjelp
321,007: 24. —
Aflöning, provisioner och diskretioner
11,246: 21. 11.
Diverse utgifter
;  2,077: 4. 7.
Afkortningar
1,114: 20. 3.
Leverering till Riksgälds-kontoret af öfverskott å inkomster
325: 9. 11.
~&r 335,770? 32. 8.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
8,033: 31. 10.
Utlånta medel, jemte räntor,  2,274,360: 32. 11.
Leverering påföljande år
140,709: 7. 9.
Fastighets-värde
30,000: — —
Fordringar
129,912: •— 9.
S:r 2,583,015: 25. 3.
Summa 3,020,249: 2. 5.
Pensionärernes antal vid den under revisions-året, i Mars månad, verkställda
pensions-reglering utgjorde:
Allmänna Bensions-staten:
l:a klassen, 2:dra afdelningen,
2:a dito
3:e dito
4:e dito
5:6 dito
6:e dito
—
7:e dito
8:e dito
9:e dito
10:e dito
Ilie dito
12:e dito  ,
Gottlands Landtbevårings-stat:
l:a klassen
2:a dito
3:e dito
5:e dito
6:e dito
Summa 1,055. 298,868: 16. —
3.
9.
1.
3.
1.
1,050
1,750
125
250
80
Pensionärer. Pensions-beloppet.
4. 6,400: — —
20. 16,200:
32. 19,200: —
86. 43,075:
357. 143,175:
1. 350: — —
27. 8,100: — —
16. 4,350:
4. 600: — —
395. 47,533: 16. —
61. 4,880:
35. 1,750:
— 114 —
Redogörelsen för det under Direktionens öfver Arméens pensions-kassa förvaltning
ställda anslag för pensionering af militäre embets- och tjenstemän samt under-officerares
enkor och barn är i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar..,.  7,519: 25. 10.
Uppbörd:
Stats-anslag  25,000: — —
Summa 32,519: 25. 10.
Credit.
Utgifter:
Pensioner
21,988: 16. —
Gratifikationer
2,149: 32. —
Ersättning till Civil-statens pensions-inrättning
254: 21. 4.
Annons-kostnad
65: 30. —
Sn~ 24,458: 3. 4.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
8,061: 22. 6.
Summa 32,519: 25. 10.
§ I
-
Förestående tabell upptager ett belopp af 44,865 R:dr 33 sk. 1 rst., såsom leverering
från Rikets Ständers Riksgälds-kontor till fyllnad af de föregående åren uppkomna
brister i pensions-kassans inkomster; i anledning hvaraf Revisorerne ansett sig
böra till upplysning om kassans ställning meddela följande, ur tillgängliga handlingar
liemtade uppgifter:
I anseende till det mer och mer tillvexande antalet af pensionärer hade kassans
inkomster under flera föregående år icke varit tillräckliga för utgifternas bestridande, i
anledning hvaraf Rikets Ständer, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställningar,
vid så väl 1850—1851 som 1853—1854 års riksdagar anvisat särskilda medel
på Rikets Ständers Riksgälds-kontor till upprätthållande af den kassan åliggande pensionering;
men, oaktadt dessa bidrag, hvilka bestämdes vid den förra riksdagen till
22,000 och vid den sednare till 36,000 R:dr årligen för hvardera stats-reglerings-perioden,
hade dock från och med 1852 årlig brist uppstått i kassans tillgångar, nemligen
:
115
år 1852
« 1853
« 1854
20,234: 45. 2.
15,539: 2. 6.
14,134: 4. 6.
Efter det räkenskaperna för påföljande år 1855 blifvit afslutade, hade Direktionen
hos Kongl. Majit (den 8 Januari 1857) anmält, att äfven för detta år pensionskassans
utgifter, enligt berörda bokslut, öfverstigit dess inkomster med 46,123 R:dr 39
sk. 10 rst. b:ko, eller med 10,123 R:dr 39 sk. 10 rst. s. m. utöfver det för samma år
af Rikets Ständer till betäckande af så beskaffad brist anvisade anslag af 36,000 R:dr;
och då, vid pensions-regleringen i Mars månad 1856, pensions-utgiften stigit med omkring
10,000 R:dr sedan föregående årets reglering, samt, med antagande af lika inkomster,
bristen för år 1856 skulle komma att uppgå till omkring 57,000 R:dr b:ko, visade sig
häraf, enär afgång och tillkomst bland pensionärerne efter Mars månad 1856 varit i det
närmaste lika, att ifrågavarande anslag behöfde till sistnämnde summa förhöjas.
Då nu bristen utöfver de beviljade årliga fyllnads-anslagen utgjort för åren 1852,
1853 och 1854 tillhopa 49,908 R:dr 4 sk. 2 rst. och, inberäknadt enahanda brist för år
1855, 60,031 R:dr 44 sk. banko, hvilken summa likväl komme att minskas med det
belopp, hvartill pensions-kassans andel uti det Wadstena Krigsmanshus-kassa tillkommande
förhöjda vederlag för de till stats-verket indragna afgifterna vid af- och tillträden
af rusthåll kunde komma att, efter verkställd utredning, för dessa fyra år uppgå, hade
Direktionen af dessa skäl i underdånighet anhållit, att Kongl. Majit måtte hos Rikets
Ständer göra nådig framställning, dels om anvisande af erforderliga medel för betäckande
så väl af nyssnämnde brist för åren 1852—1855, som ock af den för åren 1856 och
1857 utöfver de för hvartdera af dessa år vid 1853 års riksdag beviljade 36,000 R:dr
banko möjligen uppkommande brist, dels ock att ifrågavarande statsbidrag fortfarande
måtte af Rikets Ständer beviljas, dock med den förändring, att detsamma antingen bestämdes
att utgå såsom förslags-anslag eller ock förhöjdes till det belopp, hvarmed pensions-kassans
utgifter för år 1856 beräknats öfverstiga inkomsterna, eller till 57,000
R:dr samma mynt; hvarjemte Direktionen fästat uppmärksamhet å det för pensionsanstalten
menliga förhållande, som uppkommit af det vid ifrågavarande anslag hittills
fästade vilkor, att beliofvet deraf med afslutade räkenskaper skulle styrkas, innan beloppet
till pensions-kassan utbetalades, hvarigenom inträffat, att medlen utbekommits
först inpå andra året efter det års slut, för hvars utgifter de skolat användas, och pensions-kassan,
i följd deraf, nödgats att under tiden anskaffa medlen antingen genom upplåning
eller genom indragning af utgifna lån.
Sedan Kongl. Majit, i öfverensstämmelse härmed, till Rikets sednast församlade
Ständer aflåtit nådig framställning, hafva Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse
den 25 April 1857, såsom bidrag till den allmänna, pensions-kassan åliggande pensionering,
enligt då fastställda grunder, beviljat följande anslag eller kreditiv, nemligen:
l:o till fyllande af den i pensions-kassans inkomster för år 1852 utöfver kreditivsumman
yppade brist, 20,234 R:dr 45 sk. 2 rst. banko, ett anslag till samma belopp,
för så vidt denna brist icke betäcktes genom pensions-kassan för åren 1852, 1853 och
1854 tillkommande andelar i vederlaget för ofvannämnde rustliålls-afgifter, i hvilket fall
anslaget komme att med ett i förhållande dertill nedsatt belopp utgå;
2:o till betäckande af de i samma kassas inkomster för åren 1853 och 1854 uppkomna
brister, för det förra året 15,539 R:dr 2 sk. 6 rst., och för det sednare 14,134
R:dr 4 sk, 6 rst. banko, eller tillhopa för begge åren att anslag af 29,673 R:dr 7
sk. banko;
3:o till ersättande af enahanda brist för år 1855, 10,123 R:dr 39 sk. 10 rst.
banko, hvaremot det för samma år pensions-kassan framdeles möjligen tillkommande förhöjda
vederlag för rusthålls-afgifterna borde till Riksgälds-kontoret aflemnas;
4:o tillökning för åren 1856 och 1857 med 21,000 R:dr årligen i det vid nästföregående
riksdag åt pensions-kassan beviljade kreditiv, 36,000 R:dr, att i mån af behof
anlitas, med skyldighet för pensions-kassan, att till Riksgälds-kontoret afstå nyssnämnda
för hvartdera af dessa år belöpande vederlags-förhöjning; och
5:o med samma skyldighet för åren 1858, 1859 och 1860, ett nytt kreditiv af
57,000 R:dr banko (eller 85,500 R:dr riksmynt) årligen, att af Riksgälds-kontoret utbetalas.
Derjemte, med afseende å den anmärkta olägenheten af det, i fråga om dessa
medels utbetalning, ditintills gällande stadgande, medgåfvo Rikets Ständer, att de beviljade
anslagen finge, så vidt de ej redan förut voro utanordnade, qvartalsvis till pensionskassan
utbetalas, dock med förbindelse för Direktionen att, så snart det årets räkenskaper,
för hvilket anslaget är afsedt, hunnit afslutas, hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet
behöfligt, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke utgått, öfverskottet då
återlemna.
Slutligen meddelade Rikets Ständer, såsom vilkor för de nu beviljade anslagens
åtnjutande, den uti sednaste revisions-berättelse omförmälda föreskrift om pensions upphörande
för delegare, som af Staten uppbär andra pensions- eller aflönings-förmåner till
belopp af 3,000 R:dr riksmynt; — hvilken bestämmelse blifvit så väl af Arméens Fullmäktige
antagen, som ock af Kongl. Majit under den 12 Maj nästlidet år i nåder godkänd.
§ 2.
Efter det hos Arméens sednast församlade Fullmäktige utredning skett, huru stort
belopp af Arméens pensions-kassas förmögenhet kunde anses tillhöra Staten, hafva Fullmäktige
föreskrifvit, bland annat, att Direktionen öfver nämnde kassa äfven för framtiden
borde fullfölja samma utredning, samt derom lemna behöriga uppgifter till Rikets
Ständers Revisorer.
En sådan utredning har, till följd af denna föreskrift, äfven blifvit Revisorerne
meddelad; och utvisar densamma följande förhållanden.
(Bilagan Litt. M.)
Räkenskaperna hafva icke hos Revisorerne föranledt till någon anmärkning.
Bilaga Litt. M. till 1858 års Bevisions-beråttelse, angående Stats-verket, sid. 116.
Arméens pensions-kassas inkomster oell
utgifter, under motstående titlar, för
åren 1758 med 1855
Utbetalde ackords-ersättningar, enligt
Kongl. Brefvet den 27 Januari 1774,
Dito förvaltnings-kostnader för åren
1758—1855
ij:delar af Wadstena krigsmanshus-kassas
äldre
inkomster.
3,505,352:
1.
5.
Summa
Fortsättning, för år 1856:
Stats-ersättnings-anslag
Stats-anslag för pensioneringens upprätthållande,
sedan en besparing af 325:
9. 11. återlevererats,
Ränta å 5 procent å Krigsmanshus-kapi
talet:
136,871: 39. 3
Förvaltnings-kostnader
3,505,352:
65,186:
6,843:
Summa vid 1856 års slut £ 3,577,382:
1.
18.
28.
5.
6.
4.
Vakans- och Liggetidsbesparingar.
808,732:
808,732:
12,680:
3. | 821,412:
9.
9.
9.
Begrafnings-hjelps
besparingar.
514,598:
514,598:
18,720:
533,318:
7.
7.
3.
Stats-bidrag.
4,939,619:
24.
4,939,619: 24.
96,586:
56,674:
6,843:
7. | 3. | 5,099,724:
18.
38.
28.
12.
1.
11.
Utbetalde pensioner och
begrafnings-hjelp.
9,091,656:
342,117:
1,142,545: 18.
5.
38.
10,576,319: 14
305,268:
15,552:
10,897,140:
22.
19.
10.
- 117 —
Aiinralitets-krigsiiians-kassan.
De, i följd af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 6 Mars 1856, af Direktionen öfver
Krigsmans-kassan uppgjorda och Revisorerne tillställda utdrag af kassans räkenskaper
redovisa för inkomster och utgifter på följande sätt:
Pemions-jonden.
Inkomster:
Intresse-medel
31,924: 15. 7.
Anslag af Lots-verket
1,000: — —
Förverkade båtsmans-löner  1,154: 32. 6.
Böter af båtsmans-, rust- och rote-hållare  154: — —
Af- och tillträdes-afgifter
9,614: 18. 5.
Inskrifnings-penningar
200: — —
Årliga afgifter
1,349: 34. —
Centonal-medel
6,000: — —
Pensions-afgifter
13,482: 34. 11.
Avancements-penningar
563: 16. —
Nådår eller begrafningshjelp
952: 46. —
Extra inkomst
172: 14. 3.
Summa 66,568: 19. 8.
Utgifter:
Pensioner till Flottans embets- och tjenstemän samt betjente 51,415: 24. •—
Dito till Flottans gemenskap
13,664: 12. —
Löner till kassans embets- och tjenstemän samt betjente  3,687: — —
Arfvoden till embets- och tjenstemän
933: 16. —
Rese- och traktaments-penningar  .’.  305: 45. —
Bevillnings-afdrag af räntor
184: 5. 4.
Summa 70,190: 6. 4.
Gratial-fonden.
Inkomster:
Intresse-medel
25,350: 27. 5.
Anslag af stats-verket för förlorade arm- och last-penningar i
Pommern
3,000: — —•
Passagerare-afgift  1,970: — —
Saköres-medel
4,211: 11. 4.
Tomtören
40: 16. —
Gratial-afgifter
7,956: 4. 3.
Vakans- och liggetids-besparing  1,680: — —
En-per-mille-afgift
3,262: 24. —
Extra inkomster
35: 4. 8.
Summa
47,505: 39. 8.
— 118 —
Utgifter:
Gratialer till enkor och barn
28,983: 17. 6.
Nådegåfvor
321: 8. —
Gratifikationer
2,000: —- —
Inqvarterings-pennihgar
122: 32. —
Arfvoden
350: — —
Extra utgifter
1,058: 21. 4.
Bevillnings-afdrag af räntor
231 i 44. —
Summa 33,067: 26. 10.
Med afseende å det förhållande, förestående transsumt ur pensions-fondens räkenskaper
utvisar, att inkomsterne för år 1856 understigit utgifterna med 3,621 R:dr 34
sk. 8 rst. banko, har Direktionen, uti sin till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse
för revisions-Aret,° meddelat den upplysning", att, sedan Krigsmans-kassan, emot afträdande
af sin rätt tiil uppbärande af de kassan förut anslagna afgifter vid af- och tillträden
af rusthåll, belägna inom Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar län,
från och med år 1852 erhållit ett kontant årligt ersättnings-anslag af 9,633 R:dr 16 sk.
banko, dock med uttryckligt förklarande af Rikets Ständer, att, så framt kassans styrelse
kunde ådagalägga, det, genom fortfarande af omförmälda afgifter, högre inkomst
för kassan skulle uppkommit, en derefter lämpad förhöjning i det beviljade anslaget borde
vid blifvande riksmöten ega rum, så hade Direktionen, efter det kassan år 1855 för
då förflutna 3:ne år erhållit dylik ersättning med tillsammans 16,698 R:dr 28 sk. 5 rst.
banko, ansett detta belopp ej kunna begagnas till förstärkande af fondens kapital,
utan deremot böra användas till pensionering, hvadan beloppet fördelats att under 3 års
tid med en tredjedel årligen tillkomma afgående pensions-sökande, — och hade härigenom
det till utseendet menliga förhållandet inträffat, att kassans utgifter för år 1856
öfverstigit och sannolikt äfven för 1857 kommer att öfverstiga inkomsterna.
Vidkommande Gratial-fondens betydliga tillökning af 14,438 R:dr 12 sk. 10 rst.,
har Direktionen tillkännagifvit, att delegarne. i Krigsmans-kassan åtagit sig att till denna
fonds förstärkande betala dubbla afgifter under 10 års tid, i den afsigt, att kunna bereda
de gratialister, som tillkommit från och med år 1851, en förhöjning i gratial-beloppet
af j:dcl emot det nuvarande, hvilken förhöjning först med år 1861 skulle komma
att utgå.
Styrel,seli för allmänna väg- och vatten-byggnader.
Räkenskaperna, som blifvit i Kongl Kammar-rätten granskade utan anmärkning,
och hos Revisorerne ej heller till någon erinran föranledt, utvisa följande förhållande
:
— 119 -
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
57,870: 23. 10.
Uppbörd:
Anslag till aflöning och arfvoden
12,900: — —
D:o till rese- oell undersöknings-kostnader  12,000: — —
D:o till Nockeby bro  17,000: — — J
~S-r ” 41,900:
Balans till år 1857:
Skulder
1,517: 32. 8.
Summa 101,288: 8. 6.
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder
1,432: 20. —
Utgifter:
Aflöning  13,941: 32. —v
Rese- och undersöknings-kostnader
15,254: 25. 9.
Expenser
468: 11. —
Gråda kanal  50: — —
Nockeby brobyggnad
45,202: 43. 7.
Albrechtsunds kanal  8: 12. —
Uppmuddring af Örsundsbro
lil: 45. 2.
Återleverering af anslaget för undersökningar rörande Svea kanal 714: 46. 6.
S:r * 75,752: 24. —
Balans till år 1857:
Kontant behållning  9,430: 16. 6.
Inventarier och materialier  5,266: 13. —
Oredovisade anslag
9,406: 31. —
S:r~ 24,103: 12. 6.
Summa 101,288: 8. 6.
§ I
Enligt
den af Styrelsen till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse om allmänna
arbeten under det år revisionen omfattat, har den på Styrelsens räkning i Ri
-
— 120 —
kets Ständers Bank vid samma års utgång innestående behållning varit sålunda fördelad:
-
F. d. Vattenkommunikations-fonden
234: 37. 5.
Anslaget till aflöningar  2,251: 18. 9.
D:o till resor, undersökningar och expenser
2,636: 8. 1.
D:o för Albreclitsunds kanal  ■. ••••• 8: 33. 5.
D;o för Nockeby brobyggnad
2,000: — —
Summa 7,131: 1. 8.
och då härtill läggas hos arbets-chefen för Nockeby brobyggnad innestående
2,299: 14. 10.
uppkommer den uti ofvan meddelade tabell såsom kontant behållning ut
balanserade
summa  .-.  9,430: 16. 6.
De såsom oredovisade anslag i tabellen utbalanserade belopp utgjordes deremot
af förskott för allmänna arbeten:
till Konungens Befallningshafvande i länen
6,313: 35. 9.
» sjön Tåkerns sänkning
410: 23. 3.
» karteverk öfver norra stamleden af mellersta kanal-disriktet
1,432: 20. —
» undersökningar
1,250: — —
Summa 9,406: 31. —
§ 2.
1 likhet med hvad uti föregående revisions-berättelser iakttagits, meddelas härjemte
den vid Styrelsens till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse fogade förteckning
på de arbeten, hvartill Kongl. Maj:t under år 1856 beviljat stats-bidrag dels af de
utaf Rikets Ständer särskildt anvisade medel, dels från riks-statens 6':te hufvudtitel och
dels från handels- och sjöfarts-fonden:
Arbeten med understöd från riks-statens sjette hufvudtitel:
Väglängd, sorn Beviljadt
förbättras. stats-anslag.
Alnar.
Westerbottens lån:
Vägomläggning från Öhrträsks kapell till Bjurholms kyrka 42,000. 4,666: 32. —
— 121 —
Vägbyggnads-fonden.
Wester-Norrlands län:
Vägomläggning mellan Forsse och Graninge bruk på sträckningen
från Jemtland till Sollefteå
45,978. 4.000: —
Jemtlands lån:
Vägomläggning mellan Krånge och Byns gästgifvaregårdar
i Ragunda socken
6,439. 2,066: 32.
D:o mellan Byns gästgifvaregård och Wester-Norrlands lånegräns
inom Forss socken  11,299. 3,933: 16.
Gefleborgs län:
Vägomläggning å så kallade Kalfstigen mellan Delsbo och
Jerfsö inom Delsbo socken  22,191. 3,826: —
D:o å så kallade Kalfstigen mellan Delsbo och Jerfsö inom
Jerfsö socken
22,200. 2,814: —
Stockholms lån:
Vägomläggning mellan Fittja, Södertelje och Kumla gästgifvaregårdar
10,137. 13,350: —
D:o af en del af landsvägen mellan Stockholm och Rotebro,
norr om Edsbacka krog,  840. 325: —
Reparation och förstärkning al Snickarkrogs-chausséen  —•—■ 1,514: —
Orebro län:
Vägförbättring å landsvägen från Askersund, dels till Rå,
dels till Lerbäcks gästgifvaregård,  5,043. 6,000: —
Jönköpings län:
Vägomläggning mellan Hesters och Säthälla gästgifvaregårdar
17,472. 28,500: 16.
Linköpings lån:
Vägomläggning mellan Norrköping och Finspång förbi Melby
gästgifvaregård  16,594. 18,600: —
Kalmar lån:
Vägomläggning från Östergöthlands lånegräns till Wida gäst
16
-
\
— 122 —
gifvaregård förbi Bodsgårds, Kolsebro och Hyllela gäst
gifvaregårdar
34,715. 30,000: — —
Elfsborgs lån:
Yägomläggning mellan Amål och Norska gränsen söder om
f sjön Iväg inom Wedbo härad  46,536. 21,000: — —
D:o mellan Dollebo gästgifvaregård och Borås  34,891. 23,000: — —
Carlstads län:
o
Yägomläggning från Ahlkärrseruds bro till Södra As gästgifvaregård
i Fryksdals tingslag
4,542. 3,000: — —
Kronobergs lån:
Yägomläggning mellan Öhrs och Nederleds] gästgifvare
gårdar
2,808. 2,750: —• —
Christianstads län:
Yägomläggning mellan Wanneberga och Sösdala samt till
Röinge gästgifvaregård  29,969. 23,566: 32. —
D:o från Röinge åt Kädarp samt till Piltahusen
5,053. 1,533: 16. —
D:o från Norra Asbo häradsgräns till Tyringe gästgifvaregård
samt till Piltahusen
14,754. 5,666: 32. —
Malmöhus län:
Vägförbättringar från Lund till Hurfva och Hörby gäst
gifvaregårdar
4,780. 13,300: — —
Fonden för årensnings- och smärre hamn-arbeten.
Rensning i Angermanelfven inom Resele och Lidens socknar
10,000: — —
__ _ :009,8I .406.01
01
-.Hl» ....
-laiig fibi'// (lii gningeria! abaiiWtög/ieP.Ö runi griinggiilruogiiY
— 123 —
Vatten-aftappnings-fonden.
Vatten-befriad
jordvidd,
i tunnland.
Westerbottens län:
Utdikning af Qvarn-, Ätjels- o. Tattarsmyrerna
vid Tväråmarks by i Säfvar socken
85.
Stora Kopparbergs län:
Sänkning af Räjsjön i Rättviks socken
130.
Beviljadt stats-bidrag.
Anslag. Lån.
120: —
125:
500:
250: —
Af Rikets Ständer särskildt beviljadt stats-bidrag.
Jernväg mellan sjoarne Norra Barken och
Wessman i Norrbärke och Grangärde
socknar af Stora Kopparbergs län...*
— — 133,333: 16iis£<l
j:y'1j:i1
filndni
i9[, -rot
qqoted
Handels- och Sjöfarts-fonden
Hamn-arbetet vid Malmö, till skuldernas
reglering,
— — 100,000: JSPnMr*
Landskrona inre hamn, med kaj-mur och pål- mimma
verk,
33,333:^6 “^*
Hamnen vid Engelholm, ytterligare understöd,
— — 21,0001*-^— J
Tjufholms-sundets kanal vid- Luleå stad, ytter- fJi .
ligare understöd,
•  — — 10,000:
a'lii dCöf
„ o 5t8hv,h Ilil
8 • >öa rrab -föl
Till följd af Kongl, brefvet den 6 Slars 1856, har behållningen, 714 R:df 46 sk.
6 r:st. B:ko, af det anslag, som Rikets Ständer vid 1840 och 1841 årens riks(Iagj-anvisat
för undersökning om den tillänmade så kallade Svea kanal, blifvit till Rikets1 'StäiMärte'
Riksgälds-kontor levererad. i , ,,ll,ir>
nbrio albin;/
.loa figilltmgo
— 124 —
§ 4.
Behållningen å anslaget för uppmuddring af Orsundså, som vid 1856 års ingång
utgjorde lil R:dr 45 sk. 2 r:st. B:ko, har, i enlighet med Kongl, brefvet den 27 Juni
samma år, blifvit till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Upsala län öfverlemnad, för
att tillställas Lagunda liäradsboer såsom bidrag till reparation af lastkajen vid Örsundsån,
med vilkor, att samma intressenter bekostade hvad derutöfver för ändamålet erfordrades.
§ 5-
Eli äldre behållning å f. d. Kommitterades för norra vägomläggningarne fond
har, för att framdeles undvika dess särskilda balansering, blifvit öfverförd till f. d. vattenkommunikations-fonden;
och hemställa Revisorerne, att den å anslaget för muddring i
Albrechtssunds kanal befintlige behållning, 8 R:dr 33 sk. 5 rist. B:ko, måtte af samma
skäl öfverflyttas till sistnämnde fond.
Statens Jernvägs-byggnader.
Räkenskaperna öfver Statens jernvägs-byggnader, som utgöras af särskilda hufvudböcker
för vestra och södra stambanan, jemte tillhörande journaler och verifikationer,
hafva ännu ej undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten. Uti dessa hufvudböcker
inbalanseras vid årets början summan af föregående års så väl inkomster som utgifter
för jernvägs-arbetena, i följd hvaraf årets räkenskap således lemnar upplysning om totalbeloppet
af de från arbetets början dertill utanordnade medel äfvensom af de under hela
byggnads-tiden bestridda kostnader. /
Under revisions-året äro för detta ändamål, på grund af Kongl, brefven den 10
November 1855 samt den 8 September, 5 och 19 December 1856, af de utaf Rikets
Ständer härtill anvisade medel anordnade tillsammans 3,383,333 R:dr 16 sk., hvilken
summa Chefen för Statens jernvägs-byggnader, med fästadt afseende å de för hvardera
stambanan af Rikets Ständer beviljade anslagens belopp, fördelat med 2,768,333 R:dr
16 sk. till den vestra och 615,000 R:dr till den södra banan. Då härtill läggas de under
år 1855 för vestra stambanan anordnade 1,145,000 R:dr och för södra stambanan
anvisade 205,000 R:dr, eller tillsammans 1,350,000 R:dr, uppgår summan af de intill
1856 års slut för Statens jernvägs-byggnader af Kongl. Stats-kontoret utbetalde medel
till 4,733,333 R:dr 16 sk., hvaraf 3,913,333 R:dr 16 sk. för den vestra och 820,000iR:dr
för den södra stambanan.
Af den berättelse angående dessa arbeten, sorn från Chefen för jernvägs-byggnaderna
blifvit Revisorerne under deras gransknings-förrättning tillställd, inhemtas bland
annat, att under revisions-året, likasom nästföregående år, vid jernvägs-byggnaderne användts
endast Svenska Ingeniörer och arbetare. Hela arbetsstyrkan hade under de
egentliga sommarmånaderna uppgått till 5 å 6,000 man,' hvilka samtlige varit enskilde
— 125 —
arbetare, med undantag blott af 450 man från Kongl. Skaraborgs regemente, som kommenderats
till arbete vid vestra banan från Götheborg.
Till upplysning om arbetets fortgång på de särskilda stambanorna, få Revisorerne,
enligt förutnämnde berättelse, i öfrigt meddela följande:
Vestra stambanan.
Årets arbetsplan för denna stambana, sådan densamma under den 18 Mars 1856
blef af Kongl. Majit i nåder stadfästad, omfattade jernvägens sträckning endast från
Götheborg till Tarsleds kyrka, 7j mil norr om Götheborg, emedan vid årets början ännu
icke var afgjordt, huruvida banans fortsättning genom Skaraborgs län skulle dragas genom
länets östra eller vestra del, öster eller vester om berget Billingen. Arbetet å
denna stambana fortsattes derföre under första hälften af året, dels på den redan 1855
påbörjade delen till och förbi Lagmansholm, dels ock derifrån till Tarsleds kyrka. Sedan
Kongl. Majit i nåder afgjort frågan om banans rigtning genom Skaraborgs län, utsträcktes
arbetet vidare till Snipebro, på gränsen emellan Elfsborgs och Skaraborgs län,
9 mil från Götheborg.
Banan mellan Götheborg och Jonsered, 1} mil i längd, blef den 1 December öppnad
för allmänt begagnande. Bangårds-arbetena vid Götheborg påbörjades med områdets
afjemning och utdikning samt påläggning med grus och krossad sten, hvarjemte grunden
för ett större stationshus fullbordades. Vid Jonsered, Floda och Alingsås begynte äfven
anläggningen af stationer, äfvensom materialier anskaffades för åtskillige permanenta
byggnader, och, tvänne provisionella lokomotiv-stallar med vattenstationer uppfördes.
För trafikens och arbets-transporternas besörjande hade under förutgående år
2:ne äldre lokomotiver från England samt 50 last- och passagerare-vagnar blifvit införskrifne.
I början af Juli månad sattes det första lokomotivet på en Svensk stats-jernbana
i gång, i ändamål att transportera grus till banans ballastning eller öfverbyggnad. För
denna ballastning förfärdigades och användes dessutom 250 lastvagnar. Utom de räler
och sliper, som på den lj, mil långa banan till Jonsered blefvo använde, utlades sådana
å provisionella sidobanor på en längd af 6,600 fot för afhemtning af grus och sten till
jernvägs-byggnaden i allmänhet.
På den fullbordade eller för trafiken öppnade delen af banan blefvo under årets
lopp 2:ne broar fullbordade, nemligen en större träbro öfver Säfve å med 5 spann, samt
en mindre af gjutet jern öfver Gullbergs å i närheten af Götheborg.
Emellan öfre ändan af den fullbordade banan eller Jonsered och Snipebro utfördes
följande hufvudsakliga arbeten under år 1856.
De betydliga och kostsamma bergsprängningarne utmed sjöarne Aspen, Flodasjön
och Säfvelången fortgingo utan afbrott hela året, och för att undvika de djupa sjöfyllningarne,
som för banans utläggning till en början varit påtänkta, indrogos dessa
sprängningar djupare i de mot sjöstränderna utskjutande bergsuddarne. De pålningar
och fascninbäddar, som för grundens formerande i sjövikarne voro behöflige, fullbordades
under året och alla arbeten af svårare beskaffenhet pådrefvos, så att jerbanäns fort
-
~ 126 —
sättning från Jonsered skulle före 1857 års utgång kunna öppnas för allmänna trafiken
till Alingsås och vidare till Wårgårda, 6j mil norr om Götheborg.
På jernvägs-linien emellan Götheborg och Snipebro eller på den del, som under
året bearbetats, hade förekommit icke mindre än 13 brobyggnader, och voro utaf dessa
6 stycken uppförda af sten, 3:ne af valsade jernplåtar på fästen af ohuggen sten i murbruk
och 2me af träd på murade stenpelare.
Som jernvägs-linien i denna kuperade terräng korsades af ett stort antal mindre
vattendrag, hade, utom broarne, under året äfven blifvit uppförde 4 kulvertar eller
större hvälfda vattenledningar under banan, samt 89 större och mindre aflopps-trummor
af sten.
I den mån jordarbetena framskridit, vare sig i liniens fördjupningar eller dess
uppfyllda bankar, hade doserings-anlagen blifvit med gräsfrön i utplanterad matjord besådde
eller ock torfsatte, hvarigenom det ofta dyrbara underhållet af sådana doseringar
för framtiden besparats.
Emedan jernvägen från Götheborg till nära Wårgårda följer Säfveåns dalgång, i
hvilken ortens största landsväg var anlagd, hade denna på långa sträckor måst omläggas,
hvilket arbete, uppgående till en kostnad af mer än 85,000 R:dr B:ko, blifvit
under året utfördt, hvarförutan 1{ mil provisionel väg var utmed banan anlagd för arbetets
egna transporter.
Till ett pris af 1 R:dr Rnnt per famn hade på entreprenad trädhägnad blifvit
uppförd längs banan på en längd af 54 mil från Götheborg, och af denna sträcka 4J
mil under år 1856 uppsatte. Dessutom hade åtskilliga provisionella byggnader såsom
baracker för arbetsfolkets lierbergerande, förrådshus, smedjor och andra mindre byggnader
blifvit dels uppförda och dels flyttade från ena till andra stället af arbets-linien.
I bredd med det utvidgade arbetet och den ökade arbets-styrkan hade materialförrådet
tillökats med, bland annat, en mängd jordvagnar och från England införskrifna
arbetsräler samt sliper, behöflige vid utschaktningarne af de större jordhöjderna och jordens
transporterande på större distanser. Ett stort parti räler och gjutgods voro dessutom
från England införskrifna, på det att arbetet under år 1857 skulle redan tidigt på
våren kunna företagas.
Under år 1856 hafva sålunda följande hufvudsakliga arbeten blifvit å denna bana
verkställde, nemligen:
Ij mil järnväg fullbordad emellan Götheborg och Jonsered samt öppnad för trafiken;
4 mil och 17,182 fot af banan terrasserade;
2 mil 1,740 fot i längd af banan ballastade;
7 broar fullbordade och 6 påbörjade å hela linien emellan Götheborg och Snipebro;
4 kulvertar, 4 dubbla och 85 enkla aflopps-trummor fullbordade;
— 127 —
18,749 fot i längd ny landsväg anlagd;
Bangårdarna vid Götheborg, Jonsered, Floda och Alingsås påbörjade;
3 banvaktarestugor påbörjade;
4 broar för landsvägen, ledande öfver eller under banan, uppförde och 4 påbörjade;
En större väg-öfvergång och 23 mindre, anlagde i banans plan;
518.000 fot räler inköpte och deraf 103,000 fot nedlagde å banan;
60.000 stycken sliper inköpte och deraf 17,000 fot nedlagde;
7 vändskifvor inköpte och en nedmurad;
3 nya lokomotiver, 20 passagerare- och 30 lastvagnar inköpte; och
150.000 fot stängsel uppförd.
Räkenskaperna för vestra stambanan utvisa följande förhållande:
Debet.
Tillgångar:
De för 1855 års jernvägs-arbeten från Kongl.
Stats-kontoret utbetalde
1,145,000: — —
Under år 1856 å Kongl. Stats-kontoret anvisade
2,768,333: 16. — 3,913,333: 16. —
Skulder vid 1856 års slut
52,212: 10. 11.
Summa 3,965,545: 26. 11.
Credit.
Utgifter:
1855 års arbete å vestra stambanan, enligt
samma års bokslut,  548,928: 22. 4.
Stambanans kostnad år 1856:
Arbets-förrådets underhåll .... 34,292: 40. 8.
Diverse arbeten
30,046: 17. 3.
Jord-arbeten  465,568: 7. 4.
Bergsprängningar  124,795: 40. 9.
Kulvertar och aflopp s-trummor 52,004: 24. 8.
Transport: 706,707: 34. 8. 548,928: 22. 4.
_ 128 —
Transport: 706,707: 34. 8. 548,928: 22. 4.
Broar  210,377: 15. 5.
Viadukter  1,042: 13. 8.
Vägomläggningar  15,622: 21. 10.
Vägöfvergångar  1,709: 32. 6.
Ballastfyllning
59,459: 1. 5.
Stall och fouragering
5,012: 23. 10.
Sjuk-, lielg- och rastdagar.... 1,559: 25. 2.
Tillverkning, transport m. m.
af sliper  4,020: 32. 8.
Transport af räler
51,290: 23. 4.
Nedläggning af räler och sliper 707,981: 45. 2.
Bangårdar med stationshus.... 54,055: 11. 5.
Vaktstugor och postkurar .... 7,010: 3. 9.
Telegrafer och signaler
59: 7. 2.
Stängsel
6,349: 22. 4.
Expropriations-omkostnader... 94,526: 7. 9.
Diverse utgifter
21,544: 26. 11.
Tjenstemäns aflöningar
67,546: 42. 8.
Marschkostnader ochkommen
derings-befäls
aflöningar 7,915: 14. 5.
Sjukvård
6,138: 5. 2.
Undersökningar..  8,405: 33. 5.
Förvandling
2,245: 13. 5.
Förlust och vinst  43,964: 18. 4. 2,084,543:44. 5. 2,633,472:18. 9.
Behållningar vid 1856 års slut:
I kassan
68,007: 24. 10.
Provisionella byggnader å ar
bets-linien
68,309: 26. 1.
Rörelse-materiel för trafiken 341,429: 39. 4.
Arbets-materialier
427,812: 29. 2.
Inventarier tillhörande arbetet 302,143: 15. 10.
Kasserade effekter
91: 45. 7. 1,207,794: 36. 10.
Fordringar vid samma tid
124,278: 19. 4. 1,332,073: 8. 2.
Summa 3,965,545: 26, 11.
Söd?'a stambana7i.
Den lätthet, hvarmed jernvägs-arbeten utföras i ett mildare klimat, hade äfven
varit märkbar i Skåne, i jemförelse med Westergöthland och ändå nordligare trakter.
Jordgräfnings- och åtskilliga andra af en starkare frost beroende arbeten hade nemligen
derstädes, med få undantag, kunnat fortsättas hela vintern, i följd hvaraf arbetena på
landets sydligaste jernbana nästan oafbrutet fortgått.
— 129 —
Denna jernvägs-anläggning, till hvars utförande en million Riksdaler blifvit af
Rikets Ständer anvisad, var från dess början år 1855 sålunda ordnad, att banan mellan
Malmö och Lund skulle under nästföljande år kunna fullbordas och till trafik öppnas.
Yid slutet af November samma år var äfven banan terrasserad samt belagd med sliper
och räler och i öfrigt så fullbordad, att densamma kunde redan den 1 December öppnas
för allmänt begagnande.
På denna 1| mil långa bansträcka mellan Malmö och Lund voro under revisionsåret
hufvudsakligen följande arbeten utförda:
Bangården vid Malmö, till största delen bildad genom en tio fot öfver hafvets
lägsta yta uppförd fyllning, utfylldes och planerades under året till hela bredden, 250
fot, och nära fulla längden, 700 fot. Från bangården hade banvallen på flera tusen fots
längd blifvit anlagd utmed och utanför hafsstranden, och dess yttre sida, till skydd
mot de nordvestliga stormar, som här med våldsamhet någon gång inträffa, blifvit beklädd
med en dubbel, af större sten formerad, stensättning. Den öfriga delen af banans
terrassering ända till Lund var i allmänhet och med undantag af en enda djupare skärning
och en större dalgång gynnad af en serdeles fördelaktig lokal.
Bangården i Lund har, för att erhålla ett horisontelt läge och en tillräcklig
vidd, måst nedsänkas från 3 till 8 fot under jordytan, hvilket arbete under året fullbordats.
Af de till sjelfva rörelsens bedrifvande hörande stations-byggnader uppfördes i
Malmö en så kallad banliall eller ett stort skjul för rangering af ankommande och afgående
bantåg. Stations-husen så väl i Lund som Malmö voro under utförande, äfvensom
provisionella mindre byggnader för rörelsens första betjenande. Erforderliga vändskifvor
och spårvexlingar nedlades. En längre vattenledning för erhållande af tjenligt
vatten till lokomotiverua samt 2:ne lokomotiv-stallar och en cokes-bod voro dessutom
under året uppförde.
Ofver den enda djupare dalgång, som förekommit på linien emellan Malmö och
Lund, uppbyggdes en större viadukt, 40 fot hög och 300 fot lång, med spann eller öppningar
af 100 fot. Körbanan af valsad jernplåt var uppförd på pelare af huggen sand
sten
och viadukten såväl till murning som öfverbyggnad anlagd för dubbel bana. Dessutom
voro broar, äfven af valsadt jern, uppförda öfver 2:ne vattendrag, som korsa banan
i närheten af Malmö.
Ballasten eller den 2 fot höga grusfyllningen å banan hade, i anseende till bristen
på grus i södra Skåne, med mycken svårighet och kostnad blifvit anskaffad. Rälerna
voro å denna bansträcka nedlagda på sliper af ek.
Terrasseringen för banans fortsättning norr om Lund pågick före årets utgång på
en längd af 25,640 fot. A denna sträcka fullbordades en kulvert samt 7 enkla afloppstrummor.
Stängsel af träd, der så erfordrades, uppsattes på hela den till trafik öppnade
delen af banan.
Material- och instrumental-förrådet hade utvidgats och tillökats i mån af arbetets
utsträckning och antagandet af en större arbetspersonal; 'äfvensom 2:ne lokomotiver,
20 passagerare- och 30 lastvagnar, de förra från England och de sednare från Hamburg,
blifvit under året beställda och levererade.
17
Hufvudsak] igast o arbetena, som under år 1856 blifvit på södra stambanan utförde,
äro alltså följande, nemligen:
11 mil jernväg fullbordad och öppnad för trafik emellan städerna Malmö och Lund;
1 mil 24,310 fot banvall formerad;
1 större viadukt i 3:ne spann, om 100 fot hvardera, fullbordad;
2:ne broar fullbordade;
1 mil 800 fot ballastning utlagd;
1 kulvert samt 7 enkla aflopps-trummor fullbordade;
o
2:ne större jernvägs-stationer vid Lund och Malmö fortsatta och en mindre vid Akarp
påbörjad;
2:ne större och 16 mindre väg-öfvergångar i banans plan anlagde;
119,200 fot räler inköpte, hvaraf 118,000 fot nedlagde å banan;
22,000 stycken sliper af ek inköpte och 21,000 stycken nedlagde;
12 stycken vändskifvor inköpte och 6 inmurade i banan;
3:ne lokomotiver inköpte, samt alla reservdelar till ett dylikt;
20 passagerare- och 30 stycken lastvagnar anskaffade;
Redskaper och maschiner till reparationskostnad anskaffade;
Räkenskaperna för södra stambanan utvisa följande förhållande:
Debet.
Tillgångar:
De för 1855 års jernvägs-arbeten från Kongl. Stats-kontoret ut
-
betalte
205,000: —
Under år 185,6 å Kongl. Stats-kontoret anvisade 615,000:
820,000: -
Skulder vid 1856 års slut
42,480: —
Summa 862,480: •—
Credit.
Utgifter:
1855 års arbete å södra stambanan, enligt samma
års bokslut,
179,051: 13. 4,
Transport: 179,051: 13. 4,
— 131 —
Transport: 179,051: 13: 4.
Stambanans kostnad år 1856: ,
Arbets-förrådets underhåll  5,674: 9. 6.
Diverse arbeten
4,785: 16. 6.
Jord-arbeten
85,477: 30. 4.
Kulvertar och afloppstrummor 5,040: 28. 10.
Broar
14,345: 27. 4. -
Viadukter  54,186: 31. —
Vägomläggningar  697: 35. 6.
Vägöfvergångar
2,786: 17. 10.
Ballast-fyllning
43,745: 9. 11.
Stall & fouragering  38: 1. —
Sjuk-, helg- och rastdagar .... 117: 3. 4.
Tillverkning, transport m. m.
af sliper
2,502: 29. 2.
Transport af räls
15,678: 14. 10.
Nedläggning af räls och sliper 44,275: 36. 4.
Bangårdar med stationshus .... 108,168: 28. 2.
Vaktstugor och postkurar  26: 40. 8.
Telegrafer och signaler
154: 11. 11.
Stängsel
7,832: 4. 2.
Expropriations-omkostnader .... 28,760: 26. 1.
Diverse utgifter
3,182: 35. 2.
Tjenstemäns aflöningar
15,681: 16. —
Sjukvård
1,348: 9. 11.
Undersökningar
3,299: 37. 3.
Förlust och vinst
8,922: 33. 10. 456,728: 6. 7.
635,779: 19. 11.
Behållningar vid 1856 års slut:
I kassan
4,259: 45. 8.
Provisionella byggnader å ar
betslinien
9,451: 2. 2.
Rörelse-materiel för trafiken.... 138,027: 32. 9.
Arbets-materialier
16,676: 12. 2.
Inventarier, tillhörande arbetet, 32,052: 19. 9.
Kasserade effekter
528: 10. 4.
200,995: 26. 10.
Fordringar vid samma tid
25,705: 1. 3. 226,700: 28. 1.
Summa 862,480: — —•
§ 1.
Såsom ersättning för uppehåll vid lossning af diverse jernvägs-effekter, hvilka
blifvit med skeppet Carl Oscar och briggen Helios till Götheborg afsände, hafva, enligt
särskilda räkningar, betalts till F. G. Wessberg derstädes 820 R:dr 42 sk., för 23 liggedagar
för skeppet Carl Oscar, och till Skepparen C. J. S. Eeijde å briggen Helios 1,128
R:dr 45 sk., för 19 liggedagar, eller tillsammans 1,949 R:dr 39 sk.
— 132 —
Genom dröjsmålet med dessa lossningar liar sålunda föranledts en icke obetydlig
utgift, som, enligt Bevisorernes tanke, liade kunnat undvikas.
§ 2.
Likaledes liar det fästat Bevisorernes uppmärksamhet, att åtskillige vid jernvägarne
anställde personer för af dem verkställde resor erhållit särskild godtgörelse, ehuru
de samtidigt uppburit de belopp, hvilka varit åt dem månadtligeu anslagne såsom reseersättning.
§ 3.
Några verifikationer å de summor, hvilka, på grund af Kongl. Maj:ts nådiga bref,
blifvit å särskilda tider i Kongl. Stats-kontoret lyftade, äfvensom å de vid årets slut
i Landt-ränterierna befintliga behållningar, finnas icke räkenskaperna bilagde; hvilket Revisorerne
ansett sig böra anmärka, till rättelse för framtiden.
§ 4.
I journalen för södra stambanan hafva flera poster blifvit å inventarie-kontot upptagne,
som deremot i verifikations-registret påförts material-kontot och tvärtom, hvilket
betydligt försvårar granskningen af räkenskaperna.
§ 5.
Enligt räkenskaperna för vestra stambanan har handelshuset Charles Tottie &
Son i London uppburit 2 procent kommission för under åren 1855 och 1856 verställde
utbetalningar; och då dessa provisions-kostnader uppgått till den betydliga summan af
25,785 B:dr 28 sk. hafva Bevisorerne ansett sig böra hemställa, huruvida icke någon
nedsättning deruti kunde för framtiden ega rum.
§ 6.
Under den 27 November 1857 har Chefen för Statens jernvägsbyggnader till
Kongl. Maj:t inlemnat underdånigt förslag till organisation af Styrelse för Statens jernvägar,
hvilket förslag är, efter hvad Revisorerne inhemtat, på nådig pröfning ännu
beroende.
§ 7.
Revisorerne, som besökt den i närheten af liufvudstaden varande jernvägs-linien,
anse sig böra vitsorda den ordning och omtanka, hvarmed arbetena der bedrifvas.
- 133 —
lionel. Styrelsen öfver fängelser och arbets-inrättningar i riket.
A) l^ångvårrts-aiislaget.
Redogörelsen för detta anslag, sorn ännu icke undergått fullständig granskning i
Kongl. Kammar-rätten, utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  433,881: 34. 11.
Uppbörd:
Stats-anslag för fångvården, enligt Kongl. Mai:ts
stat,  1,006,000: — —
Arbets-inkomst  246,941: 21. 4.
Anmärknings-medel
2,381: 39. 5.
Diverse inkomster  208: 37. 5. 1,255,532- 2 2
Balans till år 1857:
Skulder  296,959: 1. 2.
Summa 1,986,372: 38. 3.
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder  314,255: 31. 5.
Utgifter:
Byggnader och reparationer  43,793: 24. 10.
Förplägning
377,584: 12. 9.
Beklädnad  83,288: 27. 1.
Sängkläder  13,156: — 11.
Inventarier  3,944: 38. 11.
Eldning och lysning  32,078: 15. 7.
Renhållning  ;  11,641: 16. 10.
Religionsvård  14,469: 21. —
Sjukvård  42,097: 10. 2.
Garnisons-kostnad  112,401: 2. 11.
Bevakning
75,556: 35. 7.
Fångars afgång
2,530: 21. 5.
Fång-transport
96,274: 20. 3.
Straff-exekutions-kostnad *  582: 46. 6.
Transport: 909,399: 6. 9.
314,255: 31. 5.
— 134 —
Transport: 909,399: 6. 9. 314,255: 31. 5.
Uppfostringslijelp  ‘  300: 7. 6.
Generella förvaltnings-kostnader  111,264: 15. 5.
Arbetens bedrifvande
159,694: — 3.
Afskrifning  18,392: 12. 3. 1,199,049: 42. 2.
Kongl. Stats-kontoret tillgodoförclt:
Skilnaden, hvarmed inkomsterna öfverskjuta utgifterna,
56,482: 8. —
Balans till år 1857:
Kontant behållning
56,746: 17. 2.
Förskotter
22,876: 33. 5.
Utlånta medel
39,376: 27. 8.
Fordringar
64,873: 23. 8.
Proviant, beklädnad, materialier och inventarier 227,347: 11. 11.
Anmärkta medel
1,179: 32. —
Proprie-balanser
4,185: 2. 10. 416,585: 4. 8.
Summa 1,986,372: 38. 3.
§ I
Vid
jemförelse mellan Kongl. Fångvårds-styrelsens räkenskaper och den i riksliufvudboken
å detta anslag upptagna utgifts-summa, böra följande omständigheter iakttagas
:
Enligt räkenskaperna hafva inkomsterna utgjort
1,255,532: 2. 2.
och utgifterne
1,199,049: 42. 2.
hvarigenom bildats öfverskott af
56,482: 8. •—
hvilket såsom besparing å fångvårds-anslaget blifvit Kongl. Stats-kontoret tillgodofördt,
enär detta embetsverk i hufvudboken debiterats för den uti Kongl. Maj:ts fastställda
stat beräknade, i nyssnämnde tabell uppgifna, summa.
Om deremot ifrågavarande utgifter
1,199,049: 42. 2.
jemföras med de uti Rikets Ständers riks-stat
uppförda anslag
770,000: — •—■
med tillägg af de i förestående tabell upptagna
särskilda inkomster
249,532: 2. 2. j qjq 532- 2, 2.
så uppkommer en brist af  179,517: 40. —,
och då härtill ytterligare läggas de af andra förvaltningar direkt,
bestridda och i deras räkenskaper formelt afförda fångvårdsutgifter
439: 20. 11.
visar sig den i riks-hufvudboken å fångvårds-anslaget uppförda
brist ..."
.!  ...  179,957: 12. 11.
* 135
§ 2.
I likhet med hvad för år 1855 egt rum, äro uti hufvudboken å särskildt konto
redovisade de 4,000 R:dr af 7:de hufvudtitelns reservations-anslag till byggnader och reparationer
i landsorterna, som Kongl. Majit ställt till Fångvårds-styrelsens disposition
för underhåll af de äldre kronohäktena. Utgifterna för detta ändamål hafva under re
visions-året
uppgått till
6,804: 17. 8,
men då års-anslaget,
4,000: —■ —
tillika med uppbörden under året,  25: — —
jemte den från föregående år reserverade behållning, 69: 10. 1.
tillsammans utgöra endast
4,094: 10. 1.
visar sig att en brist uppstått af  2,710: 7. 7,
hvilken blifvit godtgjord af anslaget till fångars vård och underhåll.
§ 3.
För de särskilda fängelse- och arbets-inrättningarne hafva under revisions-året
inkomster och utgifter uppgått till följande belopp, nemligen:
Straff- och arbets-fängelserna.
Inkomst. Utgift.
Långholmen  69,966: 43. 1. 171,607: 1. —
Malmö  86,058: 41. 6. 169,273: 10. 5.
Norrmalm i Stockholm  24,606:23. 9. 58,071: 7. 8.
Norrköping
10,552: 41. 2. 27,239: 18. 10.
Götheborg
2,765: 34. 2. 10,307: 44. 8.
Fåstnings-fångelserna.
Carlskrona
2: 32. — 12,834: 7. 4.
Christianstad
1: 10. — 13,714: 12. 11.
Kronan i Götheborg
— — — 37,987: 26. 4.
Landskrona
6,664: 29. 3. 47,179: 16. 11.
Ny-Elfsborg  — — — 13,567: 8. 2.
Warberg  29,208: 16. 10. 93,473: 40. 10.
Krono-arbets-kompanierna.
lista kompaniet (Strömsholm)
2:dra, 3:dje och 4:de dito (Carlsborg)
5:te dito (Carlskrona)
6:te dito (Slitö)
9:de och 10:de dito (Rindön)
ll:te dito (Kungsholms fästning)
Låns- och krono-häktena.
Stockholms stads
40: 31. 10. 7,993: 35. 2.
Transport: 247,231: 26. 6. 879,004: — 10.
7,096: 15. 2.
125: 43. 9.
10,141:
17,406: 47.
76,270: 5.
20,827: 35.
34,688: 25.
63,184: 25.
3,377: 15:
9.
3.
11.
3.
— 136 —
Transport:
247,231: 26.
6.
879,004:
10.
Blekinge läns
6: 36.
—
15,288:
9.
9.
Kalmar
»
3: 27.
18,082:
13.
11.
Christianstads
»
7: 5.
15,606.
13.
Elfsborgs
»
333: 13.
8.
17,477:
34.
11.
Gefleborgs
»
378: 24.
6.
15,747:
40.
8.
Gottlands
»
45: 27.
4.
3,959:
21.
7.
Götheborgs
»
26: 30.
11.
9,808:
9.
1.
Hallands
»
65:. 4.
1.
10,372:
32.
1.
Jemtlands
»
47: 13.
2,994:
32.
Jönköpings
»
243: 36.
10,658:
10.
6.
Kopparbergs
»
108: 3.
6.
8,546:
31.
9.
Kronobergs
»
— .—.
—
11,601:
35.
9.
Malmöhus
»
— —
—
15,009:
22.
5.
Norrbottens
»
— 8.
—
4,578:
8.
7.
Skaraborgs
»
51: 29.
10.
16,884:
30.
7.
Stockholms
»
39: 38.
2.
14,264:
18.
8.
Södermanlands
»
28: 39.
3.
8,289:
7.
6.
Upsala
»
— —
—
6,078:
29.
9.
Wester-N orrlands
»
55: 16.
—
7,124:
37.
9.
Westerbottens
»
11: 19.
6.
3,471:
10.
Wermlands
»
160: 8.
11,172:
29.
2.
Westmanlands
»
320: 2.
9.
9,074:
37.
7.
Orebro
»
78: 8.
8.
10,313:
8.
11.
Östergöthlands
»
21: 39.
9.
18,812:
24.
5.
Af Kongl. Fångvårds-styrelsen disponerade in-
komster och bestridda utgifter m. m.
1,010,267: 24.
9.
58,897:
38.
3.
Summa
1,259,532: 2.
2.
1,203,119;
4.
3.
hvaraf, då anslaget till byggnader och reparationer
afräknas,
4000: — — 4,069: 10. 1.
återstår, fångvårds-anslaget tillhörande,
3,255,532: 2. 2. 1,199,049: 42. 2.
§ 4.
Till upplysning om kostnaden i medeltal under revisions-året för fångars och
krono-arbetskarlars underhåll, beklädnad och sängkläder vid de särskilda straff- och arbetsfängelserna
samt krono-arbets-kompanierna, få Revisorerne meddela följande tabellariska
sammandrag:
(Bil. Litt. N.)
Beträffande dessa kostnader, jemförda med föregående års enahanda utgifter,
inhenitas^ af Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse, att den under åren 1854
och 1855 förhöjda dag-portions-kostnaden ytterligare stigit år 1856, så att medeltalet
deraf för sistnämnde år med 1 sk. 5 rst. öfverstigit samma kostnad för 1855 samt uppgått
till 2 sk. 7 rst. högre än år 1853; och hade denna prisskillnad emellan sistnämnde
år och 1856 verkat endast för dessa fångvårds-anstalter en ökad utgift af 89,543 R:dr
3 sk. 4 rst. banko. Deremot och ehuru priserna å de varu-artiklar, hvaraf beklädnads
-
Bilaga Litt. N. till 1858 års Revisions-beråttelse, angående Stats-verket, sid. 136.
l:o Straff- oell arbetsfånge på bestämd tid af mankön:
Vid straff- oell arbetsfängelset å Långholmen
» dito dito i Malmö
Per medium
2o Straff- och arbetsfånge af qvinkön:
Vid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm i Stockholm ..
i Norrköping
dito
dito
dito
dito
i Götheborg
Per medium
3:o Lifstidsfånge af mankön:
Vid straff-fängelset i Carlskrona .
»
dito
i Christianstad .
»
dito
å fästet Kronan
»
dito
i Landskrona .
»
dito
å Ny-Elfsborg .
»
dito
i Warberg
Per medium
4:o Krono-arbetskarlar:
Vid l:sta kompaniet
» 2:dra, 3:dje och 4:de dito
5:te dito
6: te dito
9:de och 10:de dito
ll:te d:o
Per medium
5:o Ransakningsfånge i läns- och kron o-cellfängelserna:
Stockholms stads kronohäkte
Blekinge länsfängele
Kalmar dito
Christianstads dito
Elfsborgs dito
Gefleborgs dito
Kopparbergs dito
Kronobergs dito
Malmöhus dito
Norrbottens dito
Skaraborgs dito
Stockholms dito
Wermlands dito
Östergöthlands dito
Per medium
6;o Ransakningsfånge i läns- och krono-gemensamhetsfängelserna:
Gottlands länsfängele
Götheborgs
dito
Hallands
dito
Jemtlands
dito
Jönköpings
dito
Södermanlands
dito
Upsala
cliiior
Wester-Norrlands, dito
Westerbottens,
dito
Westmanlands
dito
Orebro
dito
Per medium
Medeltal af kostnaden vid samtlige fån g vård s-an st al tern a
I
örplägning'.
Beklädnad och sängkläder.
Summa.
För år.
Föi
daj
För är.
För
dag
För
år
För
dag.
78
17
8
10
1
I 3
23
1 7
! 6
i O
O
1
101
25
2
13
4.
67
37
3
! 8
! 1
1
15
37
10
1
2
1
: 83
27
: 1
11
73
3
5
9
7
19
22
8
2
7
92
26
1
12
2.
62
29
3
8
3
15
44
8
2
1
78
25
11
10
4.
59
—
6
7
9
9
5
3
:
1
2
68
5
9
8
11.
75
1
—
——
9
10
18
25
!4
2
5
93
26
4
12
3.
65
26
3
; —-—
! 8.
7
14.
25
i
1
.
11
80.
3
4
10
6.
43
10
5.
8.
14:
42.
3.
1
11
58.
4
3
7
7.
59
23
2.
7.
10.
15:
12,
—
2
—
74
35
1 2
—_
9.
10.
65
23
5.
8.
7.
16:
39.
5.
2
2
82:
14
10.
10.
9.
52
18
5.
I 6.
10.
| 12:
36.
2
I
1.
8
65:
6.
| 7-
——
8.
6.
73
6
—
9.
; 7-
I 13:
41.
1
1
10
! 86:
47.
IL
5.
71:
6.
2.
i 9.
4.
15.
23.
9.
2.
| 86.
29.
11.
11.
4.
60:
38.
6.
7.
11.
14:
40.
5.
2,
—
75:
30.
11.
9.
11.
61:
38.
6.
8.
1.
25:
27.
8.
3.
5.
87:
18.
2.
11.
6.
90:
11.
2.
il-
10.
27:
42.
7-
3.
8.
118:
5.
9.
15.
6.
77:
4.
—
lo.
1.
20:
22.
11.
2.
8.
97:
26.
11.
12.
9.
108:
41.
4.
14.
2.
20:
5.
3.
2.
8.
128:
46.
7-
16.
10.
94:
20.
1.
12.
5.
34:
47.
11.
4.
7.
129:
20.
17.
—
93:
3.
8-
12.
3.
10:
23.
8.
1.
4.
103:
27.
4.
13.
7.
87:
27.
9.
11.
6.
23:
12.
4.
3.
1.
110:
40.
1.
14.
7.
58:
29.
10.
7.
8.
15:
14.
2.
2.
73:
44,
9.
8.
62:
10.
9.
8.
2.
13:
43.
5.
1.
10.
76:
6.
2.
10.
—
51:
22.
6.
6.
9.
9:
28.
8.
1.
3.
61:
3.
2.
8.
—
65:
21.
6.
8.
7.
8:
35.
5.
1.
1.
74:
8.
11.
9.
8.
60:
13.
6.
7.1
11.
28:
12.
1.
3.
9.
88:
25.
7.
11.
8.
57:
3.
2.
7.
6.
1:
7.
2.
—
2.
58:
10.
4.
7.
8.
56:
46.
9.
7.
6.
—
—
—
—
56:
46.
9.
7.
6.
69:
6.
9.
1.
12:
3.
10.
1.
7.
81:
5.
4.
10.
8.
65:
43.
4.
8.
8.
6:!
46.
11.
—
11.
72:
42.
3.
9.
7.
65:
17.
10.
8.
7‘
181:
22.
11.
23.
10.
246:
40.
9.
32.
5.
49:
27.
1.
6.
5.
6:;
42.
8.
—
6.
53:'
23.
9.
6.
11.
46:
36.
8.
6.
1.
9:
47.
4.
1.
4.
56:
36.
—
7.
5.
64:1
17.
6.
8.
5.
3:
28.
2.
—■
6.
67::
45.
8.
8.
11.
54:
7.
6.
7,
1.
18:
1
26.
6.
2.
5.
72/
1
34.
—
9.
6.
59:
4.
«■) 1
O.
7.
9.
24.
5.
6.
3.
2.
83:
9.
9.
iO,
11.
53:
3.
6.
6.j
11.
5-
27.
7.
9.
58:
31.
1.
7.
8.
55:
4.
9.!
7.
3.
9
23.
8.
1.
3.
64:
28.
5.
8.
6.
69:
10.
1.
9.
1.
11:
43.
2.
1.
7.
81:
5.
3.
10.
8.
82:!
18.!
7.1
i°.j
9.1
13:
30,:
11.
——
1.
10.
96:
1.
6.
12,
7,
47:
15.
4.!
6.
3.J
3:j
37.!
—
— |
6.
51:
34.
4.
6.1
9.
59:
15.
3.
7.
10.
5:24,
9.
—
9.
65:
12,
—
8.
7.
45:
5.
6.
5.
llJ
7;
35.!
1,1
—
52:
40.
6.
6.
11.
67:
1.
4.
8.
LO.
8: 34.
3.
1
1.1
1.
75:
35.
7.
9.
11.
68: ‘
16.
8.
9.
1.
23:1
4.
3.1
92:
2.
8.
!
12.
1.
54:
14.
10.
7.
2.
52:1
37.
7.
6.
Ll.
107: -
>4.
5.
14.
1,
66:'
16.
I
4.
8.1
10.
1:
7.1
10.
2 [
68:
6.
2.
9,1
~
60:-
14,
9.
7.1
1.
13:
2. j
6.
1.
9.1
73:4
i7.j
3.1
9.
8.
67:/
|
10.
1
2.
i
8.
1.
18:
10.
Å
2,
5.,
86:
2.
3.
Ll.
4.
Härvid bör anmärkas att, då räkenskaperna för länsfängelserna omfatta de utgifter, som under årets lopp blifvit bestridde, men
der, som i sjelfva verket tillhöra räkenskaps-året, förestående uppgifter, hvad dessa fängelser angår, icke kunnat göras fullt noggranna.
icke de kosina
-
Bilaga Litt. 0. till 1858 års Revisions-berättelse, angående Stats-verket, sid. 131.
För arbetens bedrifvande
i stat beräknad
utgift.
netto-inkomst.
bestridd utgift.
1
f Straff- och arbetsfängelset å Långholmen
.
47,901
44
4
6,005
3
8.
59,191:
Dito dito i Malmö
56,400
12,100
17,700
9,949
62,572:
8,700:
Dito dito å Norrmalm
10
1
37
Ii.
Dito dito i Norrköping
Arbetsfängelset i Götheborg
3,000
2,800
100
10,700
—
9,200
1,500
2,900
5 000
—
—
1,116:
9
Straff-fängelset i Landskrona
148:
4.4.*
Dito i Warberg
Krono-arbetskorpsens l:a kompani
10,000
Dito 2:dra, 3:dje och 4:de dito
Dito 5:te dito
11,000:
Läns-cellfängelset i Wenersborg
185:
° °
j Länsfängelset i Wisby
Dito i Halmstad
185:
j Dito i Östersund
Dito i Hernösand
Dito i Umeå
Dito i Westerås
Dito i Örebro
26:
! Läns-cellfängelset i Linkönina-
i
1
i
Summa
133,002:
I
6i
5.
73,254:41.
7.
159,694:
17.
32.
8
4
29.
31.
39.
10.
erhållen nettoinkomst.
: 44.
10,775:
25.
11
23,476:
23.
4
15,523:
7.
11
9,436:
37.
2
378:
4.
10
6,140:
30.
1
4,063:
25.
9
7,088:
47.
—
15:
17.
4.
10,141:
—
10.1
ö.i >
207:41
87,247:121.
Netto-inkomsten, fördelad på
anlal dagsverken
nied påräknad
inkomst.
4.
4
5.
10
7.
8
7.
5
1.
7
5.
10
2.
—
12.
11
12.
6.
samtlige utspisade
portioner.
2.
6
3.
8
4.
11
5.
11.
7.
2.
2.
11.
— 137 —
och sängklädes-persedlar för fångvårdens behof tillverkas, under de sednare åren jemväl
stigit, hade någon direkt förhöjning i fångvårds-utgifterna likväl härigenom icke i någon
väsendtlig mån förorsakats, af den anledning att ifrågavarande effekter levererats efter i
stat bestämdt pris från vissa fångvårds-anstalter, hvilket dock för dessa medfört en
mindre arbets-inkomst.
§ 5.
Vidkommande de arbeten, hvartill de särskilda kompanierna af Krono-arbetskorpsen
varit använde, äfvensom angående beskaffenheten af fångarnes sysselsättning vid
straff- och arbets-fängelserna, få Revisorerne hänvisa till de uppgifter, som derom förekomma
uti sednaste revisions-berättelse, enär någon hufvudsaklig förändring häruti icke
under revisions-året icke inträffat.
I hvad mån fångarnes sysselsättning verkat till minskning i Statens utgifter för
deras underhåll, inhemtas af följande, från ofvannämnde berättelse hemtade, tabell, som
utvisar ej allenast de i stat förslagsvis beräknade utgifter och inkomster, utan äfven de
belopp, hvartill dessa verkligen uppgått, äfvensom netto-inkomsten, fördelad på hvarje
med påräknad inkomst utgjordt dagsverke och på samtlige utspisade portioner.
(Se bilagan Litt. O.)
Häraf visar sig att, på sätt äfven under 1855 egde rum, inkomsten af fångarnes
arbete varit lägst vid arbetsfängelserna i Götheborg och Warberg. Deremot har förhållandet
vid Långholmens straff- och arbets-fängelse så väsendtligen förbättrats, att den under
revisions-året derstädes influtna arbets-inkomst uppgår till nära dubbla beloppet af
enahanda inkomst för år 1855.
Fångvårdens hela inkomst af ifrågavarande arbeten har under revisions-året uppgått
till icke obetydligt högre belopp än under de närmast föregående åren. Den liar
nemligen utgjort:
Ar 1852
75,14L 23. 6.
» 1853
67,566: 47. 7.
» 1854
70,349: 20. 5.
» 1855
63,422: 30. 3.
» 1856
87,039: 27. 4.
således i medeltal för dessa 5 år
72,704: 1. 8.
§ 6-
Beträffande lielsovården inom fängelserna och Krono-arbetskorpsen, inhemtas af
vederbörande läkares uti Fångvårds-styrelseus berättelse intagna redogörelse, att totalsumman
af sjuka utgjort 5,945, med 242 döda, utvisande, vid jemförelse med nästföregående
år, en ökning i sjuknummern af 238, men minskning af döda med 11. Med
undantag af straff- och arbetsfängelset vid Långholmen samt krono-arbetskompanierna
å Rindön, på hvilka ställen dödligheten varit framstående, kunde mortalitets-procenten i
öfrigt anses serdeles låg. De mest förekommande sjukdomar voro bröstinflammationer
18
— 138 —
samt skörbjugg, hvilken sednare framträdt långt mera än under föregående år oell med en
ovanlig intensitet. Vid sjette krono-arbetkompaniet å Enholmen hade sjukdomen epidemiskt
utbrutit i Juni månad och angripit ända till en tredjedel af manskapet samt
ytterligare tilltagit under de följande månaderna. De hufvudsakligaste orsakerna till
sjukdomen voro, enligt dervarande läkares förklaring, »osunda bostäder, osnygghet jemte
enformig salt föda»; men sedan Kongl. Fångvårds-styrelsen, i anledning deraf, anbefallt
utspisningens förstärkande med mera färsk mat, daglig badning i sjön och noggrann luftvexling
i logementerna, började de sjuke genast att förbättras, hvilket likväl fordrade så
lång tid, att först i November månad alla insjuknade voro återställde.
På Långholmen hade sjukligheten under året varit stor och mortaliteten öfverstigit
det sednaste qvinqyenniets maximum. Orsakerna hade berott på dels epidemiska,
dels temperatur-förhållanden, och dödlighetens ökande specielt på bröst-inflammationernas
talrikhet och intensitet samt kolerans utbrott. Inom Malmö straff- och arbets-fängelse
var sjuknummern, i följd af frossornas och skjörbjuggens talrikhet, ökad, men dödligheten
liten. Bland krono-arbetskompanierna på Rindön hade sjukligheten varit stor, och,
i anseende till det betydliga antalet bröstinflammationer och elakartade diarrhéer, dödligheten
under detta år i procent öfverstigit alla andra rikets fängelser.
Någon mera framstående sjuklighet eller dödlighet hade icke egt rum vid cellfängelserna,
så att sjukrummen derstädes blott sällan behöft begagnas; och då, enligt
vederbörande läkares uppgifter, inneslutning i cell haft menliga följder endast för 2 bland
samtlige ransaknings-fångarne och för 5 straff-fångar, men detta medel i öfrigt visat sig
såsom det mest verksamma för ordningens upprätthållande vid fängelserna äfvensom för
fångarnes moraliska förbättring, anse Revisorerne, i likhet med hvad Kongl. Fångvårdsstyrelsen
jemväl yttrat, att cellsystemets användande otvifvelaktig! på det hela medför
ett gagneligt, inflytande.
§ 7.
Enligt Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse, är följande tabell uppgjord till
upplysning om antalet af de särskilda slags fångar, äfvensom barn, hvilka under åren
1845, 1855 och 1856 varit på en gång, nemligen sista dagen af året, uti rikets samtliga
läns-, krono- och polis-liäkten äfvensom i straff- och arbets-fängelserna förvarade
samt vid Krono-arbetskorpsen anställde.
Uti läns-, krono- och polis-häkten:
Arén
1845. 1855. 1856.
1,393. 860. 607.
54. 69. 39.
293. 69. 51.
122. 20. 9.
66. 34. 17.
30. 40. 29.
Summa fångar 1,958. 1,092. 752.
Barn, som åtföljt föräldrarne,
40. 6.  8.
För ransakning samt vatten- och bröd-straff
» aftjenande af böter
» försvarslöshet och kringstrykande
» brist af försvar till arbete dömde
By satte
Transport-fångar
Summa personer 1,998. 1,098. 760.
— 139 —
Uti straff- och arbets-fängelser samt vid Pionier-  och Krono-arbetskorpserna:
Lifstids-fångar
1,040.
Straff-fångar på viss tid  927.
Bekännelse-fångar
12.
Försvarslöse  2,269.
Kapitulanter eller utstrukne soldater
202.
1,520.
1,501.
4.
1,577.
142.
1,508.
1,910.
1.
1,248.
117.
Summa 4,450.
4,744.
4,784.
Summa Summarum 6,448.
5,842.
5,544.
Häraf voro frivillige
85.
364.
339.
Om dessa summor jemföras med rikets folkmängd vid slutet af ofvannämnde år,
visar sig, att vid slutet af år 1845 hvar 514:de, vid 1855 års utgång hvar 623:dje och
vid slutet af år 1856 hvar 656:te person i riket varit friheten beröfvad.
Antalet af de fångar, sorn under revisions-året dels funnits å allmänna straffoch
arbets-fängelserua samt i länsfängelserna och vid Krono-arbetskorpsen, för att förrätta
ådömdt allmänt arbete, dels ock förvarats uti enskildt fängelse, för att förmås till
bekännelse af brott, samt huru många af dessa under året afgått, äfvensom procentförhållandet
emellan antalet nykomna, afgångna och återkomne vid ifrågavarande fångvårds-inrättningar,
inhemtas af följande tabell:
1856.
Man.
Qvinnor.
Summa.
Civ ar varande vid årets början
Återkomne från ransakning och rymning m. m
4,014.
16
730.
4,744.
16.
240.
2,230.
AT , i Frivillige
ISykomne j Dömde"
237.
1,787.
3.
443.
Summa
6,054.
1,176.
7,230.
Af gangne:
På grund af Kongl, nåd
Efter arbets-tidens slut
Efter besparad arbets-förtjenst till bestämdt belopp
Efter erhållet laga försvar
För sjukdom eller bristande arbetsförmåga frigifne eller af-  sönde
33.
1,557.
121.
63.
43.
6.
326.
1.
24.
3.
39.
1,883.
122.
st!
46.
Summa
1,817.
360.
2,177.
Af ofvannämnde nykomne, dömde
hafva förut varit till allmänt arbete hällne
1,787.
438.
443.
112.
2,230.
550.
— 140 —
Utgörande, i förhållande till de såsom dömde nykomne, procent 24. 25. 25.
och i förhållande till alla ofvanupptagne under
året frigifne, procent
24. 31. 25.
§ 9.
Beträffande disciplinen inom fängelserna och Krono-arbetskorpsen, utvisar Fångvårds-styrelsens
underdåniga berättelse, bland annat, att antalet af rymningar och de
vid revisions-årets slut icke ertappade rymmare utgjort:
Vid fästnings- samt allmänna straff- oell arbetsfängelserna:
Vid årets slut
Kymniugar. ej ertappade
rymmare.
för mankön
15. 8.
» qvinkön
— —
Vid Krono-arbetskorpsen
17. 4.
Summa 32. 12.
De extra judiciella bestraffningarne hafva utgjort:
Vid fästnings- samt allmänna straff- och arbets-fäng elser:
för mankön
569.
» qvinkön
1,011.
Vid Krono-arbetskorpsen
320.
och har, i likhet med förhållandet under föregående år, största antalet af dessa bestraffningar,
nemligen 985, egt rum vid straff- och arbetsfängelset för qvinnor å Norrmalm.
8 10.
1 afseende å religions-vården, inhemtas af oftanämnde underdåniga berättelse, att
hos största delen af personalen så väl inom läns- och krono-häktena, sorn äfven vid
Krono-arbetskorpsen, religions-kunskapen varit god och försvarlig, men att dock, under
revisions-året, likasom föregående år, en del af nämnde personal, hufvudsakligen sådane,
som under sin föregående lefnad ej haft stadigt hemvist, saknat ali kunskap i religionen.
Antalet af dessa har utgjort :
Tid läns- och krono-häktena
74.
» Krono-arbetskorpsen
31.
» straff- och arbets-fängelserna för mankön
10.
» d:o d:o för qvinkön
37.
tillsammans 152.
De uti innanläsning okunnige, hvilkas antal ar 1855 uppgick till 196, hafva under
revisions-året utgjort 156. Undervisning i innanläsning har detta år meddelats
— 141 —
ät 100 personer, äfvensom 48 af fångarne blifvit, efter erhållen undervisning och beredelse,
för första gången delaktige af den heliga Nattvarden.
8 il.
De särskilda fängelsernas redogörelser utvisa så väl till hvad belopp fångarnes
innestående »premie-medel» och »enskilda medel» vid slutet af hvarje månad uppgått,
som ock huru mycket deraf under månaden blifvit af dem uttaget; men dessa uttagningar
äro ej verificerade, och räkenskapen innefattar således icke något bevis, att ifrågavarande
medel verkligen kommit fångarne med de uppgifna beloppen till godo. Denna ofullständighet
i redovisningen bör, enligt Revisorernes tanke, för framtiden afhjelpas, och torde
sådant kunna ske antingen derigenom, att de af fangarne påtecknade qvittens-listor biläggas
räkenskaperna eller ock genom behörigt intyg derom att utgifterna uti räkenskapen,
vid anställd jemförelse, befunnits öfverensstämmande med berörde qvittens-listor.
8 12.
Yid granskningen af redogörelsen för straff- och arbets-fängelset i Warberg, har
det fästat Revisorernes uppmärksamhet, att af enskilde personer begagnade fång-dagsverken
äro godtgjorde till ett så lågt pris, som i:dels R:dr R:gs, motsvarande 6 sk. 5
r:st. R:ko, ehuru Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse utvisar, att kostnaden för
en fånges underhåll vid detta fängelse för dag utgjort i medeltal 9 sk. 4 r:st. B:ko.
8 13-
Den för straff- och arbets-fängelset i Götheborg afgifna redogörelse synes icke
vara förd med tillbörlig noggranhet, enär på flera ställen förekomma dels oriktiga summor,
dels bristande öfverensstämmelse mellan räkningen och verifikationerna, såsom exempel
hvarpå må anföras, att räkningen upptager såsom influtne medel, för förfärdigadt arbete,
dels 510 R:dr 33 sk. 4 r:st., dels 951 R:dr 18 sk. 6 r:st., ehuru dessa poster, jemlikt
de åberopade verifikationerna, skulle utgöra, den förra: 509:25.4., och den sednare:
951: 4.6.; — hvilket Revisorerne destoheldre funnit sig böra anmärka, sorn, enligt i räkenskapen
gjord anteckning, densamma blifvit i Kongl. Fångvårds-styrelsens revisionskontor
utan anmärkning granskad.
8 14.
Af de i hufvudböckerna intagna balans-relationer inhemtas följande förhållande
med nedannänmde, vid 1856 års slut i räkenskaperna balanserade, fordringar, nemligen:
hos aflidne redogöraren vid straff- och arbets-fängelset å Långholmen, A. Söderströms
sterbhus
1,494: 36. 5.
beroende på afskrifning;
» Kapitenen A. Roos  150: — —
beroende på indrifning;
» förre redogöraren vid fängelset å Långholmen P. J. Weidel
1,502: 11. 5.
Denna fordran upptogs uti sednaste revisions-brättelse till endast
1,342: 11. 5., och består skilnaden af 160 R:dr, som, uti
1855 års räkenskap oriktigt afförde, blifvit under revisions-året
ånyo uppdebiterade.
hos aflidne redogöraren vid straff-fängelset å Carlstens fästning L. W.
Nyman
beroende på Kongl. Kammar-rättens pröfning;
» förre redogöraren vid straff-fängelset i Carlskrona C. A. Andersson
varande å denna balans, som blifvit af Kongl. Kammar-rätten
till nyssnämnde belopp fastställd, under den 12 Januari 1857 af
betalde
500 R:dr, det belopp, hvarför Anderssons löftesmän iklädt
sig ansvar.
Beträffande Fångvårds-styrelsens fordran hos aflidne redogöraren vid straff- och
arbetsfängelset å Norrmalm A. Wallbergs sterbhus, anfördes uti seduaste revisionsberättelse,
att denna fordran, som vid slutet af år 1853 utgjorde 17,739: 35. 5., blifvit
under påföljande 2:ne år genom inbetalning! af 570: 19. 4. minskad till ett belopp af
17,169 R:dr 16 sk. 1 r:st. Genom utslag af den 26 November 1856 har Kongl. Kammarrätten
förordnat om afskrifning af berörde fordran, som dock i utslaget uppgifves till ett
belopp af 17,729 R:dr 8 sk. 10 r:st.; hvaremot uti 1857 års revisions-berättelse, vid
relationen om Kongl. Kammar-rättens aktorats-räkning, det på grund af samma utslag
afskrifna beloppet upptages till 15,494 R:dr 14 sk. 4 r:st.; och hafva Revisorerne nu,
vid granskningen af straff- och arbets-fängelsets å Norrmalm hufvudbok för revisionsåret,
funnit, att ifrågavarande fordran uti denna räkenskap är, under åberopande af
Kongl. Kammar-rättens utslag, afskrifven med hela det belopp, hvartill densamma år
1853 uppgick, nemligen 17,739 R:dr 35 sk. 5 r:st.
Dessa skiljaktiga uppgifter synas hufvudsakligen hafva härrört deraf, att de under
åren 1854 och 1855 å balansen skedda inbetalningar, till belopp af 10 R:dr 27 sk. 4
r:st. under det förra och 559 R:dr 40 sk. under det sednare året, icke blifvit i fängelsets
hufvudbok införda; och borde den nu anmärkta bristen på öfverensstämmelse emellan
räkenskaperna hafva förekommits antingen derigenom, att underrättelse om de verkställda
afbetalningarne blifvit Direktionen för straff- och arbets-fängelset till behörigt iakttagande
meddelad, eller ock att Wallbergs konto uti fängelsets redogörelse upphört, sedan
denna skuld upptagits å särskildt konto uti Fångvårds-styrelsens hufvudbok.
g 15.
Utom de uti förestående g omförmälda fordringar i följd af inträffade balanser,
förekomma uti de särskilda fängelsernas räkenskaper andra fordrings-poster, i allmänhet
till mindre belopp, hvilka synas hafva tillkommit derigenom, att vid fängelserna beställda
arbeten blifvit till vederbörande utlemnade, utan att liqvid derför till fulla beloppet erhållits.
Enligt hvad Revisorerne inhemtat, har emellertid Fångvårds-styrelsen, genom cirkulär
af den 17 Januari 1854, förordnat, bland annat, att fängelserna icke må hafva
några fordringar hos enskilde personer, för så vidt icke med Kongl. Styrelsen ingångna
kontrakter sådant medgifva, eller fordringarne utgöra arbetslön för sådane fängelsets tillverkningar,
hvilka icke blifvit från fängelset utlemnade; och som denna föreskrift äfven
under innevarande år lärer vara af Kongl. Styrelsen förnyad, torde det kunna förväntas,
att några förluster i följd af nu antydda förhållande hädanefter icke skola vid fängelserna
uppkomma.
322: 24. —
865: 27. —
B) Anslagen till Cellfängelse-byggnader.
Redogörelserna för dessa anslag, hvilka blifvit med anmärkning granskade i Kongl.
Kammar-rätten, utvisa följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  2,030,000: 18. 8.
Balans till år 1857:
Skulder.
Skulder.
1,070: 44. 8.
Summa 2,031,071: 15. 4.
Credit.
Balans från år 1855:
18. 8.
Utgifter:
För länsfängelse-byggnaderne hafva under revisions-året utgått tillsammans
97,927: 14. 4., hvilken summa upptages inom linien
såsom i utgående balansen inbegripen.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
Inventaider m. m
Fordringar och förskott
A fängelse-byggnader nedlagde kostnader
Summa 2,031,071: 15. 4.
61,232: 14. 2.
665: 44. —
274,027: 45. —
1,695,144: 37. 6. 2,031,070: 44. 8.
I afseende å byggnads-arbetena under revisions-året, inhemtas af den utaf Chefen
för Fångvårds-styrelsens byggnads-kontor afgifna berättelse, att det nya lims-fängelset
i Warberg blifvit inredt och fullbordadt, samt att byggnads-arbetet vid enahanda fängelser
uti Halmstad, Westerås och Götheborg sä långt framskridit, att dessa fängelser
under påföljande år kunde blifva färdige till fångars emottagande; äfvensom att i Jönköping
grundmurarne blifvit nedlagde för det nya läns-fängelset, jemte reserv-liäktet
och tvätthus-byggnaden.
Vid de äldre läns-fängelserna samt fästnings-, straff- och arbets-fängelserna hade
erforderliga underhålls-arbeten blifvit, enligt nådigst fastställda byggnads-förslag och stater,
verkställde; hvarjemte vid Malmö fängelse det gamla tvätthuset blifvit ombygdt samt
— 144 —
i Landskrona den så kallade vestra Stoekhuslängan ombygd och utvidgad till logementer
för 300 fångar.
Enligt 1856 års hufvudbok meddelas här nedan uppgift å de för cellfängelsers
uppförande intill slutet af samma år nedlagde kostnader, särskildt för läns-fängelser,
häradshäkten och fängelser i städerna utom Stockholm.
Läns- och straff-fängelser.
Fullbordade:
Antal Beräknade [Verkliga kostnader
celler. kostnader. åren 1842 — 1856.
Kalmar
105.
102,000:
94,080:
14.
4.
Carlskrona
93.
97,898:
132,475:
32.
5.
Carlstad
81.
68,500:
137,171:
31.
7.
Christianstad
93.
72,000:
96,869:
45.
9.
Fahlun
69.
69,000:
90,402:
11.
11.
Gefle
69.
65,000:
89,249:
23.
11.
Linköping
105.
75,000:
126,272:
29.
8.
Luleå
17.
18,000: — —
16,763:
—
Mariestad
96.
54,100:
91,555:
2.
9.
Malmö
107.
110,000:
90,415:
13.
9.
Stockholm
93.
80,000: — —
152,167:
34.
1.
Warberg
24.
24,000: — —
18,136:
28.
—
Wenersborg
105.
70,000: -- —
137,261:
25.
8.
Wexiö
93.
87,100:
95,859:
6.
10.
Långholmen
60.
35,000:
34,192:
20.
8.
Norrmalm (inredning)
24.
3,700:
2,796:
20.
10.
Icke fullbordade:
Götheborg
107.
140,000:
97,133:
16.
Westerås
80,000: — —
69,090:
32.
Halmstad
34.
39,000: — —
20,065:
18.
Jönköping
95.
102,000:
20,950:
—
Gemensamma kostnader
— __
25,797:
28.
2.
Sn-
1,638,706:
4.
4.
Härads-håkten i Carlshamn
Eskilstuna och Kungsbacka samt vid
Södra Möre tingsställe
36,134:
26.
8.
Stads-häkten i Carlshamn, Eskilstuna, Kungsbacka
ocL Sköfde
20,304:
6.
6.
Summa 1,695,144: 37. 6.
— 145 —
Stuteri-öiverstyrelseii.
Denna Styrelses räkenskap, som utan anmärkning undergått revision i Kongl.
Kammar-rätten, redovisar inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans frun år 1855:
Tillgångar
21,503: 13. 4.
Uppbörd:
Stats-anslag  29,430: — —
Vinst vid inköp af obligationer  2,640: — —
Leverering från Flyinge stuteri
10,000: — —
Ilästförsäljnings-medel .-.  2,666: 32. ■—
Ränte-medel
708: 42. 8.
S:r 45,445: 26. 8.
Summa 66,948: 40. —
Credit.
Utgifter:
Aflöning
1,600: — —-
Rese- och traktaments-penningar
1,135: 5. b,
Inköp af hästar
6,095: — —
Diverse utgifter
18: 39. —-
Leverering till Strömsholms stuteri
13,000: — —
D:o till Flyinge d:o
3,560: — —
D:o till Ottenby d:o
5,000: — —
S:r 30,408: 44. 6.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
2,508: 38. 2.
Obligationer  29,333: 16. —
Fordringar
4,697: 37. 4.
S:r 36,539: 43. 6.
Summa 66,948: 40. —
19
säkerhets-handlingama, bestående i obligationer med ett nominelt värde af 48,500 R:dr
— 146 —
Revisorerne hafva icke funnit något att erinra
säkerhets-handlingama, bestående i obligationer med e
Runt, vid anställd inventering, befunnits i god ordning.
Strömsholms Stuteri.
Af räkenskapen, granskad med anmärkning i Kongl. Kammar-rätten, inliemtas:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  25,536: 38. 7.
Uppbörd:
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
15,366: 32, —
Arrende-medel  113: 40. —
Försäljnings-medel för kreatur och fourage m. m  10,718. 36. —
Betäcknings-medel
2,706: 32. —
Aktie-medel
15: — •—
Donations-medel
44: —- —
S:r 28,964: 44. —
Balans till år 1857:
Skuld  i  768: 21. 2.
Summa 55,270: 7. 9.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
768: 21. 2.
Utgifter:
Aflöning  8,828: 32. —
Pensioner
344: — —
Fattigvårds-kostnader
108: 14. ■—
Transport: 9,280: 46. —
— 147 —
Transport: 9,280: 46. —
Transport- och underhåll af landt-beskällare
6,095: 24. 9.
Upphandling af inventarier och förbruknings-persedlar ra. m  5,579: 35. 1.
Brandförsäkrings-afgift
108: 14. —
Medikaraenter och sjukvård
1,276: 10. —
För hingstars underhåll på ridstallet i Upsala
925: 26. 4.
Diverse utgifter
4,635: 13. 2.
Afskrifning
15,641: 32. —-
S:r 43,543: 9. 4.
Balans till år 1857:
Tillgångar
10,958: 25. 3.
Summa 55,270: 7. 9.
§ 1.
Afkastningen af Stuteriets fasta egendom har, enligt afgifna spanmåls- och fourrage-räkningar,
under revisions-året uppgått till:
Råg
tunnor 158. 8.|.
Korn  » 153. 24^.
Hafra
» 1,416. 17.
Hö  -
lispund 73,672. —
Halm  » 19,616. —
Under året hafva från egendomen blifvit försålde: 72 tunnor 314 kappar råg,
50 tunnor korn, 165 tunnor 16 kappar hafra samt 3,190 lispund hö.
I afseende å Stuteriets kreatur, upplyser den särskilda räkningen deröfver
följande:
Behållning Behållning
från vid
förra året. Tillkomst. Afgång. årets slut.
Hingstar  91. 17. 10. 98.
Ston
103. 15. 16. 102.
Wallack
L_  — — 1.
S:r 195. 32. 26. 201.
Oxar
8. — — 8.
Tjur
1. — — 1.
Ifrån Stuteriet hade under året blifvit försålde 7 hingstar och 12 ston, tillsammans
19 hästar, för ett sammanlagdt värde af 6,742 R:dr. Högsta priset å försåld häst
uppgick till 650 R:dr, lägsta till 100 R:dr samt medelpriset till 354 R:dr 40 sk, 4 r;st„
allt Banko.
— 148 —
§ 2.
Tillgångarne å de vid Stuteriet befintliga tvänne pensions-fonder utgjorde vid
årets slut;
å pensions-fonden för Stuteriets tjenstemän samt deras enkor och barn 18,603: 39. 4.
d:o » d:o stallbetjente » d:o d:o 321: 19. 4.
§ 3.
Vid jemförelse af de vid räkenskapen fogade aflönings-listor med föregående årets
enahanda listor, hafva Revisorerne funnit, det hvardera af de vid Stuteriet anställde
2:ne Beridare erhållit en tillökning i aflönings-förmåner af 66 R:dr 32 sk. B:ko; men räkenskapen
innehåller icke någon upplysning om det beslut, i följd hvaraf denna löneförhöjning
tillkommit.
Ottenby Stuteri.
Räkenskapen har undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar;
och framställer densamma förhållandet med inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
19,255: 2. 11.
Uppbörd:
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
5,000: — —
Försäljnings-medel för kreatur m. m  21,933: 16. 11.
Arrende-medel
893: 36. —
Föl- och betäcknings-afgift  328: — -—
Fourage- och betes-penningar  194: 8. —
H:r 28,349: 12. lT.
Balans till år 1851:
Skuld
10,018: 46. 10:
Summa 57,623: 14. 8.
149
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
1,500: 46. 8.
Utgifter:
Aflöning och arfvoden  11,917: 27. —
Rese- och traktaments-penningar
104: 6. 8.
Hingstars och landt-beskällares underhåll och transport
166: 6. —
Inköp af spanmål, proviant, inventarier, förbruknings-persedlar och
medikamenter
13,236: 19. 3.
Utskylder och diverse omkostnader
9,466: 30. 9.
Afskrifning
13: 16. —
~lkr 34,904: 9. 8.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
6,112: 43. —
Fordringar
...
14,189: 18. 6.
Förskotter
915: 40. 10.
S:r 21,218: 6. 4.
Summa 57,623: 14. 8,
§ 1.
Hen fasta egendomens afkastning upptages i räkenskapen som följer:
Hvete  tunnor 74. 8.
Råg
» 449. 5.
Korn
» 458. 16.
Hafra  » 654. 30.
Vicker
» 82. —
Potatis
» 336. 30.
Kålrötter
» 327. —
Rofvor
» 246. —
Morötter
» 115. —
Hvitbetor
"...  » 215. —
Ull  skålpund 1,129. —
Hö
lispund 63,936. —
Halm
» 40,500. —
Under året har dels blifvit försåld, dels såsom öfversäd till statfolk utlemnad,
spanmål för ett belopp af 2,909 R:dr 17 sk. II r:st., hvarjemte 1,020 skålpund ull försålts
för 950 R:dr 40 sk. A öfriga produkter, till större delen förbrukade vid egendomen,
upptages ej värdet.
— 150 —
§ 2.
Stuteriets kreaturs-räkning utvisar:
Behållning från
ar
Hingstar
Moder-ston
Unghästar
Föl under 1 år
Wallackar
1855.
8.
39.
96.
31.
Tillkomst.
1.
9.
117.
38.
Afgång.
4.
124.
37.
1.
S:r
179.
165.
166.
Tjur
Oxar
Kor
Ungboskap ,
Får
1.
57.
34.
73.
474.
6.
7.
78.
299.
5.
6.
79.
311.
Behållning till
år 1857.
9.
44.
89.
32.
4.
16.
178.
1.
58.
35.
72.
462.
De under året försålda hästarnes antal uppgick till 30 stycken, emot
pris, högst
R:dr 1,301: — —
» lägst
» 100:
samt medelpris  » 546:
§ 3.
Uti kassa-räkningen finnes, under titel »spanmål och proviant», affördt_ för inköpt
potatis, ett belopp af 210: 2. 8., och för bränvin 115: 8. —, under det de såsom verifikationer
bilagda qvitterade räkningarne upptaga värdet af den förra varan till 216: 2. 8.,
och af den sednare till 107: 2. 8.; hvilket Revisorerne ansett sig höra omförmäla.
Flyinge och Dalby Kungsgårdar samt Stuteri-inrättning.
Räkenskapen, granskad med anmärkningar i Kongl. Kammar-rätten, lemnar följande
redogörelse för förhållandet med inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1855 :
Tillgångar
10,606: 41. 2.
Transport: 10,606: 41. 2.
— 151 -
Transport: 10,606: 41. 2.
Uppbörd:
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
3,560: — —
Arrende-medel  236: 16. —
Försäljnings-medel
5,192: 38. —
Betäcknings-medel
676: — —
Betes-medel m. m  1,069: 27. 7.
sTr 10,734: 33. ~7.
Summa 21,341: 26. 9.
Credit
Utgifter:
Aflöning
2,872: 16. —
Beklädnad till stallbetjeningen
200: 39. 4.
Rese- och traktaments-penningar
41: 18. —
Skrifmaterialier och expenser  524: 28, —-
Byggnader och reparationer
1,147: 44. —
Uppköp af inventarier och förbruknings-persedlar
136: 21. 4,
Dito af spanmål och gräsfrö m. m  1,713: 24. —
Utskylder
123: 20. —
Medikamenter och läkare-arfvoden
152: 21. 9.
Diverse utgifter
1,078: 21. 6.
S:r 7,991: 13. 11.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
113: 44. 10.
Fordringar  13,236: 16. —
S:r 13,350: 12. 10.
Summa 21,341: 26. 9.
Arrendena af kungsgårdarne hafva under året uppgått till:
Kontant
R:dr 236: 16. —
Råg  T:r 114.
Korn
» 114.
Bafra
» 614.
Hö
Da 17,850.
Halm
» 8,300.
Höskörden å icke utarrenderade ängar belöpte under året till 5,160 LU.
För de vid denna Stuteri-inrättning befintliga kreatur redovisas sålunda:
— 152 —
Hingstar
Ston
Föl
Wallackar
Behållning
från år 1855.
19.
49.
2.
Tillkomst.
8.
2.
17.
Afgång.
6.
1.
24.
2.
Behållning
till år 1857.
32.
20.
42.
S:r 100.
27.
33.
94.
Kor
1.
1.
10.
Kalfvar
2.
8.
8.
2.
Under året har från denna inrättning försålts 15 stycken hästar, och har lägsta
priset å försåld häst uppgått till
R:dr 164: — —
högsta priset till
» 562:
samt medelpriset till  -■  » 325: 18. —
Någon erinran från Revisorernes sida har icke förekommit vid denna räkenskap.
Stain-liolläiiderierna.
Utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, upplyser denna räkenskap
följande:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
32,404: 10. 11.
Uppbörd:
Ränte-medel  1,592: 4.
Försäljnings-medel
1,327: 8.
S:r 2,919: 12. —
Summa 35,323: 22. 11.
Credit.
Utgifter:
Ränte-medel  33: 16. —
Transport- m. fl. kostnader
-  565: 39.
Transport: 599: 7. —
— 153 —
Inköp af kreatur
Transport: 599: 7. —
2,350:
Sfr 2,949: 7. —
Balans till år 1857:
Kontant behållning
Utbulta medel
207: 31. 11.
32,166: 32. —
S:r 32,374: 15. 11.
Summa 35,323: 22. 11.
Denna fond har tillkommit derigenom, att sedan Rikets Ständer vid 1844 och
1845 årens riksdag, i anledning af Kongl. Maj:ts aflåtna nådiga proposition angående
anslag till boskapsskötselns befrämjande i riket medelst anläggande af stam-holländerier,
för detta ändamål beviljat ett anslag af 70,000 R:dr banko, så hade Kongl. Maj-t derefter,
på Stam-holländeri-styrelsens underdåniga framställning, under den 20 Oktober
1848, i nåder tillåtit, att det å berörda anslag, efter verkstäldt inköp af åtta stamliolländerier,
öfverblefna belopp, 21,126 R:dr 44 sk. 9 rst. banko, finge i räntebärande
papper förvandlas, och fonden derigenom, samt medelst de genom försäljning af Kronans
arrende-djur från stam-holländerierna inflytande medel, förökas, och sålunda tillgång beredas
att efter hand med stam-holländerier förse de län, som deraf vore i saknad. Sedan
stam-holländeri-fonden de följande åren blifvit enligt dessa grunder förvaltad och så
tillväxt, att densamma vid 1853 års slut utgjorde 28,845 R:dr 8 sk. 7 rst. banko, har
Kongl. Maj:t, i anledning af Rikets sednast församlade Ständers derom gjorda anhållan,
under den 10 Juli 1857, förständigat Stam-holländeri-styrelsen, att sistnämnde belopp
till Stats-kontoret afleverera, för att till Riksgälds-kontoret öfverlämnäs och derifrån, i
händelse af vidare behof, åter varda i vanlig ordning utbetaldt.
Yid inventeringen af fondens säkerhets-handlingar, hafva Revisorerne inhemta!,
att den anbefallda levereringen af berörde medel blifvit under nyssnämnde år verkställd;
och befunnos fondens återstående säkerhets-handlingar, till ett värde af 3,333 R:dr 16
sk. banko, i god ordning.
Utan anmärkning granskade i Kongl. Kammar-rätten, hafva dessa räkenskaper
ej heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida; och redovisas inkomster
och utgifter sålunda:
öfverståtliållare-embetets Kanslis räkenskaper,
20
- 154 —
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  192: 16. 4.
Uppbörd:
Enligt Kongl. Stats-kontorets anordningar
> 19,016: 8. 9.
Summa 19,208: 25. 1.
Credit.
Utgifter:
Aflöning till en del af Ofverståthållare-embetets tjenstemän och
betjening
8,732: —• —
Lys- och renhållning m, m. för Kronans hus
9,262: 32. 9.
Hyra för Ofverståthållare-embetets rum
1,000: —■ —
Sä- 18,994: 32. 9.
Balans till år 1857:
Kontant behållning  213: 40. 4.
Summa 19,208: 25. 1.
Ofverståthållare-embetets depositions-räkningar
äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning och hafva ej heller föranledt
till någon erinran från Revisorernes sida. De utvisa följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar .'  30,307: 3. 10.
Depositioner  \
116,030: 37. 3.
Summa 146,337: 41. 1.
Credit.
Återlyftade depositioner
99,998: 9. 1.
Transport: 99,998: 9. 1.
— 155 —
Transport: 99,998: 9. 1.
Balans till år 1857:
1 Rikets Ständers Bank innestående depositions-inedel  46,339: 32. —
Summa 146,337: 41. 1.
Stock kohus studs krono-räkenskaper och länens redogörelser.
§ L
Vid flera föregående revisioner liar uppmärksamheten blifvit fästad derpå, att
dessa räkenskaper varit afslutade efter en bokförings-metliod, som icke öfverensstäinmer
med riks-hufvudbokens uppställning, hvarigenom granskningen deraf, så vidt densamma
åsyftat jemförelse med nyssnämnde räkenskap, försvårats och ej kunnat utan särskilde
omslut verkställas. Detta förhållande skulle dock, enligt hvad sednast församlade Revisorer
förmält, komma att upphöra genom införandet af de under utarbetning varande
nya formulärer för ifrågavarande räkenskaper, hvilka förmodades vinna tillämpning redan
vid afslutaudet af redogörelserna för innevarande år; —• men i afseende å denna fråga få
Revisorerne hänvisa till hvad här ofvan, i berättelsen om Kongl. Stats-kontoret (§ 2)
är anfördt angående det afbrott med formulär-arbetet, som uppstått genom den härtill
förordnade tjenstemans sjukdom och nyligen inträffade död, i följd hvaraf dessa formulärer
ej förr än under loppet af nästkommande år torde blifva fullbordade.
§ 2.
Uti nådigt bref af den 17 Januari 1854, kungjordt genom Kongl. Styrelsens öfver
fängelser och arbets-inrättningar cirkulär den 16 Mars samma år, har Kongl. Maj:t i
nåder förklarat, att kostnaden för tiggares, lösdrifvares och försvarslöse personers forslande
samt för bysatte personers inställande vid domstolarne må förskjutas af stats-medel,
med åliggande för Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, att, såvidt görligt är, bereda
Stats-verket skyndsam godtgörelse af vederbörande för sålunda utgifna förskotter.
Yid granskningen af länens special-räkningar, hafva Revisorerne fun-nit, att utgifter
af omförmälda beskaffenhet blifvit till belopp af 67 R:dr 20 sk. 11 rst. för Kronobergs,
12 R:dr 45 sk. för Gefleborgs och 359 R:dr 3 sk. för Norrbottens län uti räkenskapen
definitivt afförda. Enligt Revisorernes tanke hade dessa utgifter rätteligen bordt upptagas
såsom förskott och, såvida ej, med stöd af högstberörde Kongl, bref, godtgörelser
derför kunnat på annat sätt erhållas, anmälas till ersättning af Kongl. Fångvårdsstyrelsen.
Det nu använda redovisnings-sättet har deremot föranledt till den oegentlighet, att
berörde utgifts-poster, ehuru ej upptagna i bemälde Styrelses räkenskaper, måst i rikshufvudboken
påföras det under samma Styrelses förvaltning ställda anslaget till fångars
vård Och underhåll.
— 156 —
§ 3.
Genom Kongl, kungörelsen den 11 Maj 1855, angående sättet för grundräntors
oell krono-tiondes utgörande, är, bland annat, förordnadt (§ 2), att innehafvare af räntor
och tionde-anslag skola, för upphörandet såväl af den förut åtnjutna options-rätt att
utfordra, dessa anslag in natura, sorn af rättigheten att utaf räntegifvarue uppbära forsel-lön,
då lösen med penningar eger rum, hållas skadeslösa genom erhållande från Statsverket
af årlig ersättning med 16 sk. banko för hvarje tunna råg eller korn och 12 sk.
samma mynt för hvarje tunna hafre; hvilken ersättning, enligt 5:te § af nämnde kungörelse,
bör före Mars månads utgång anordnas på vederbörande läns Ränteri, för att der
af ränte-tagaren lyftas.
Läns-redogörelserna utvisa, att, vid anordnandet för år 1856 af ofvannämnde
forsel-löns ersättning, olika förfarande iakttagits, i det nemligen inom några län hela
beloppet ntanordnats, fastän endast någon del deraf blifvit utaf vederbörande räntetagare
lyftadt, i följd hvaraf återstoden kommit att innestå hos redogöraren; och synes detta
förhållande Revisorerne icke vara förenligt med god ordning, äfvensom, i händelse af
balans eller bristande redovisning, földust kunde derigenom tillskyndas Stats-verket. I
andra län åter är endast den del af ifrågavarande ersättning från Landt-ränteriet utanordnad,
som blifvit af räntetagarne reqvirerad, i hvilket fäll utgiften ock finnes genom
deras qvittenser behörigen verificerad.
Anledningen dertill att ifrågavarande ersättnings-medel flerastädes ej blifvit af
vederbörande uttagne, lärer få tillskrifvas den omständigheten, att denna ersättning i allmänhet
utgör så ringa belopp för hvar och en räntetagare, att densamma knappast godtgör
mödan och kostnaden för medlens afhemtande på Landt-ränteriet, helst om detta är
aflägset från räntetagarens bostad. Detta förhållande har emedlertid äfven påkallat
uppmärksamhet hos Rikets sednast församlade Ständer, som uti underdånig skrifvelse
hos Kongl. Majit anhållit, det sådan åtgärd måtte vidtagas, hvarigenom berörde ersättnings-medel
kunde ränte- och tionde-tagarne tillhandahållas på ett sätt, som för dem
medförde mindre kostnad och besvär; i anledning hvaraf Kongl. Majit, genom nådigt bref
den 11 December nästlidit år, förklarat, att Dess Befallningshafvande må, i de fall, der
sådant pröfvas af dem kunna lämpligen och utan olägenhet ske, förordna om försel-lönsersättningars
utbetalande genom vederbörande Kronofogdar, enligt hvad närmare inhemtas
af Kongl. Stats-kontorets, på grund af högstberörde Kongl, bref, den 2’i i samma månad
aflåtna cirkulär till samtlige Kongl. Majits Befallningshafvande; — och förmoda Revisorerne
att, i följd af denna föreskrift, det nu anmärkta redovisnings-sättet för framtiden
kommer att upphöra.
Skiften och afvittring»]*.
Det å riks-statens Gite hufvudtitel för detta ändamål uppförda anslag, 42,000
Ridr, har under revisions-äret varit på samma sätt fördeladt, som under föregående år,
nemligen:
— 157 —
Till refningar och skattläggningar i de norra provinserna
23,000: — —
» afvittrings-verket i Gefleborgs län
3,000:
» storskiftet i Dalarne  10,000:
» storskiften och afvittringar inom Malungs och Lima socknar  6,000: — —
Summa 42,000: — •—
För storskiftes-verket inom Svärdsjö socken af Stora Kopparbergs län hafva särskilda
medel varit anvisade till belopp af 8,000 R:dr, hvaraf 7,928 R:dr 44 sk. blifvit
under året använde.
Redogörelser för de anslagna skiftes- och afvittrings-medlen finnas särskildt från
hvarje län afgifna, af hvilka den för Stora Kopparbergs län, i likhet med hvad förut
egt rum, innefattar 3:ne räkningar, nemligen en för Oster-Dalarne, en för Malungs och
Lima socknar samt en för Svärdsjö socken.
Af dessa räkenskaper hafva de för Jemtlands, Westerbottens, Wester-Norrlands,
Gefleborgs och Norrbottens län samt Oster-Dalarne blifvit uti Kongl. Kammar-rätten
granskade utan anmärkning, hvaremot de för Malungs, Lima och Svärdsjö socknar ännu
icke derstädes undergått granskning.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
A) sJTeaisatltamls läsa.
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag för föregående år
1,846: 34. 5.
Balans till är 1857:
Skuld till Landt-ränteriet
1,867: 15. 4.
Summa 3,714: 1. 9.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld till Landt-ränteriet
1,846: 34. 5.
Utgifter:
Arfvoden
1,439: 15. 4.
Handtlangnings-kostnader
335: 12. —
Rese- och traktaments-penningar
92: 36. —■
S:r 1,867: 15. 4~
Summa
3,714: 1. 9.
- 158 —
B) 14 o pims ilirrss
län.
Öster-Dalarne.
Malungs och Lima
socknar.
Svärdsjc
socken.
Debet.
Balans från är 1855:
Kontant behållning
19:
18. —
453: 21. 6.
67:
24. 4.
Uppbörd:
Stats-anslag
Förskott af fonden för storskiftet inom
Malungs och Lima socknar
Dito af dito för dito i Ostér-Dalarne
11,000:
6,000:
— —
8,500: — —
8,000:
— —
S:r
17,000:
_ _
8,500: — —
8,060:
— —
Summa
17,019:
18. —
8,953: 21. 6.
8,067: 24. 4.
Credit.
Utgifter:
Aflöning till Landtmätare
För öfvermätningar
Diverse omkostnader
Aterleverering
Förskott till fonden för storskiftet i
Svärdsjö socken
Dito dito i Oster-Dalarne
6,262:
1,460:
13:
1,000:
8,000:
24. —
28. —
1,893: 36. —
900: — —
— 12. —
6,000: — —
6,062:
1,837:
28:
24. —
24. —
44. —
S:r
16,736:
4. —
8,794:
7,928: 44. —
Balans till år 1857:
Kontant behållning
283:
14. —
159: 21. 6.
138:
28. 4.
Summa 17,019: 18. — 8,953: 21. 6. 8,067: 24. 4.
C) Wcstcr-^orrlandN Isin.
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag
7,964: 15. 10.
— 159 — ;
Credit,
Utgifter:
Arfvoden
g 733' 16
Ilandtlangnings-kostnad
1 702: 4o! 10.
Rese- och traktaments-penningar
478- 7
Skrif-materialier
" 50-
Summa 7,964: 15. 10.
D) Norrbottens län.
JDebet.
Upphörd:
Stats-anslag  12,386: 47. 9.
Credit.
Utgifter:
Löningar
7)687: 46. 3.
Ilandtlangnings-kostnad
4 483; 40.
Diverse omkostnader
’215; 9. 6.
Summa 12,386: 47. 9.
E) trelleborgs IU11.
Debet,
Upphärd:
Af Kongl. Stats-kontoret anordnade  1,236: 32. —
Credit.
Utgifter:
Arfvoden och rese-kostnader
1,236: 32, —
F) Westerbottens län.
Debet,
Upphörd:
Stats-anslag
6,870: 8. 9.
— 160 —
Credit.
Arfvoden m. m.
6,870: 8. 9.
Uti det Revisorerne tillhandakomne transsumt af Öfver-direktörens för landtmä
-
teriet i riket till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse för år 1856 finnes intagen
följande summariska tablå öfver storskiftes- och afvittrings-verkens fortgång under
samma år,
Dess redogörelser hafva hittintills icke varit underkastade granskning i Kongl.
Kammar-rätten, men, i anledning af Rikets sednast församlade Ständers derom gjorda
anhållan, har Kongl. Majit, genom nådigt bref den 5 Mars innevarande år, förordnat,
att Landtbruks-akademiens räkenskaper, med tillhörande verifikationer, hädanefter skulle
öfverlemnas till Kammar-rätten för behörig granskning, hvilken dock borde hufvudsakligen
afse siffran och det formella af räkenskaps-förhållandena, men icke utsträckas till
bedömande af den ekonomiska förvaltningen.
Redogörelsen för revisions-året utvisar följande förhållande:
(Bil. Litt. P.)
§ 2.
Någon anmärkning emot redogörelserna hafva hos Revisorerne icke förekommit.
Kongl. Landtbniks-nkadcmicii.
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
270,433: 8. 4.
Uppbörd:
Räntor
Hyror
Experimental-fältet
7,689: 8. —
1,666: 32. —
5,638: 15. —
S:r 14,994: 7. —
Transport:
285,427: 15. 4.
Bilaga Litt. P. till 1858 års Revisions-berättdse, angående Stats-verlcet, sid. 160.
I Kopparbergs
län.
Arbetande Styresmän och Landtmätare
j 24.
! A fattade  qvadrat-ref ! 122,640.
Till hemman och nybyggen utbrutne:
inrösningsjord  -  qvadrat-ref
afrösningsjord
»
impedimenter
»
Utbrutne öfoerloppsm arker:
inrösningsjord
qvadrat-ref
afrösningsjord
»
impedimenter
»
I Utstakade rågångar och skiftes-linier
fot
I Mantal, förut åsatte, som blifvit afvittrade
» föreslagne i tillökning å gamla hemman
» » å nybyggen
Antal afvittrade hemman
» » nybyggen
» » kronotorp
» » öfverloppsmarker
» » lägenheter utan mantal
» » besutenlieter (endast i Dalarne)
24,242.
100,000.
Alla kostnader i Riksdaler Riksmynt.
I emtlands
län.
1.
222,082.
I Gefleborgs
län.
I Wester-Norr-1 Westerbottens
lands län. län.
8.
2,758,336. ! 122,236.
X Norrbottens
'län.
11.
829,511.
Summa.
5,628.
i
42,347.
57,505.
5,230.
33,106.
682,281.
286,645.
18,508.
207,842.
554,882.
770,521.
12,057.
2,755.
271,523.
81,485.
65,160.
5.
36,582.
43,609.
54,380.
9 frih-
3,886.
73,595*1
450,598. i
/ 24,640*1
1 136,920. S
403,420.
79,740.
*T2ö*
1
W*
.
24.
f>0
TT3*
'$*
in
1 ni-
[
401J. 1
i oT!2g.
50 !
til*
12,
36.
2.
|
1
50.
81. i
20.
9
2.
t
27.
1
i
17.
4.
!,800: 97.
1,855: —
10,898: 61.
10,304: 27.
18,580: 48. 7
53.
4,054,805.
134,952.
1,020,540.
1,545,302.
6,646.
832,298.
286,654.
702,700.
14:11.7
Huli*
X 1 U* L
° 2*1X2»-
r,Q:l« I
sr
50.
133.
20.
29.
2!.
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
«)
*) Tndelade åt sågverk mot skogsränta 1) 724,072 tunnland. 2) 24,099 tunnland. 3) 182,239 tunnland,
tunnland. 7) 51,188 tunnland. 8) 351,350 alnar. 9) 48,517 Riksdaler 34 sk. 7 r.-st. Banko.
4) 275,947 tunnland. 5) 1,187 tunnland. 6) 148,625
161
Balans till år 1857:
Transport:
Skulder.
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder
Utgifter:
Aflöning
Expenser
Fastighets-onera
Hus-reparationer
Belöningar och uppmuntringar
Extra utgifter
Experimental-fältet
Jettoner
Afskrifning
Balans till år 1857:
• lill
S:r
Kontant behållning
Utlånta medel och öfriga fordringar
Fastigheter
Inventarier och effekter
S:r
285,427: 15. 4.
3,658: 46. 1.
Summa 289,086: 13. 5.
2,175: 30. 1.
3,825:
630: 37. —
104: 38. —
977: 8. 8.
60: 32. —
997: 7. 11.
7,194: 2. 4.
601: 16. —
14,390: 45. 11.
92: 14. 8.
1,119: 39. 4.
161,075: 23. 7.
93,998: 35. 3.
16,233: 16. 7.
272,427: 18. 9.
Summa 289,086: 13. 5.
Någon erinran vid räkenskapen har ej hos Revisorerne förekommit, och befunnos
säkerhets-handlingarne, vid anställd inventering, i god ordning.
Teknologiska Institutet.
Dess räkenskap, som blifvit af Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkning,
har hos Revisorerne icke föranledt till någon erinran och utvisar följande förhållande med
inkomster och utgifter:
21
— 162 —
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
2,723: 26. 6.
Uppbörd:
•Stats-anslag
14,000: — —
Afgifter af åhörare  .  433: 16. —
Stipendie-medel  .
790: — —
Försäljnings- d:o
133: 20. —
Extra aflönings-anslag  1,000: — —
S:r 16,3567367-
Summa 19,080: 14. 6.
Credit.
Utgifter:
Fysiska afdelningen.....
374: 29, —
Kemiska dito
1,107: 38. —
Mekaniska dito
.-. '.  280: 18. 3.
Mekaniskt-tekniska dito
310: 22. 2.
Rit- dito
55: 40. —
Verkstaden
1,421: 23. 10.
Bibliotheket
802: 27. —
Löner och arfvoden
9,150: — —
Extra utgifter
1,989: 28. 6.
Stipendier  818: 16. —
Extra aflönings-anslaget
1,000: — —
S:r 17^311: 2. 9.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
1,750: 43. 9.
Fordran  18: 16. —
S:r 1,769:11. 9.
Summa 19,080: 14. 6.
I afseende å Institutets verksamhet under revisions-året inhemtas af Styrelsens
till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse, att undervisningen utan annat afbrott,
än de i stadgarne föreskrifna ferier, fortgått alla söcknedagar samt blifvit meddelad
i de, enligt författningarne bestämda ämnen; och, hade elevernas och åhörarnes antal
utgjort:
— 163 —
Élevef. Åhörafe. Stimma.
under vårterminen
69. 33. 102.
» höstterminen
67. 26. 93.
Kongl. SJottebyggnads-medleii.
Räkenskapen för revisions-året, granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning,
har ej heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida; och inhemtas förhållandet
med inkomster och utgifter af nedanstående tabell:
Debet:
Balans från år 1855:
Tillgångar  .-.  3,275: 12. 6.
Uppbörd:
Stats-bidrag till reparationer å Stockholms slott nj. fl. för Kongl.
Hofven upplåtna byggnader
32,000: — —
Extra uppbörd
909: 12. 1.
sTr 32,909: 12. 1.
Balans till är 1857:
Skuld
18,121: 21. 9.
Dito:
Till Ilans Majit Konungens enskilda kassa  5,070: 26. 2.
S:r 23,191: 47. 11.
Summa 59,376: 24. 6.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld:
Till Hans Majit Konungens enskilda kassa
5,849: 3. 6.
Utgifter:
Löner och arfvoden
2,066: 32. —
Till reparationer m. m
50,501. 2. 4.
Transport: 52,567: 34. 4.
— 164 —
Transport: 52,567: 34. 4.
(xatuläggnings-afgift
,
278: 20. —“
Diverse omkostnader
674: 9. 4.
S:r 53,520: 15. 8.
Balans till år 1857:
Fordringar
7: 5, 4.
Summa 59,376: 24. 6.
Anslaget till brandväsendet oell yttre lyshdlliiingeii
å Kongl, slottet.
Räkenskapen har utan anmärkning undergått granskning i Kongl. Kammar
-
rätten.
Inkomster och utgifter redovisas på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  -
150: 21: 4.
Uppbörd:
Stats-ansIag
5,800: — —
Extra uppbörd  ]85: 40.
S:r 5,985: 40, —
Balans till år 1857:
Skuld
3,442: 44. 5.
Summa 9,579: 9. 9.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
3,442: 44. 5.
Transport: 3,442: 44. 5-
— 165 —
Transport: 3,442: 44. 5.
Utgifter:
Aflöning och ljuspenningar
2,262: 10. 8.
Beklädnad  311: 7. 8.
Brand väsendet
897: 16. — •
Lyshållningen
1,655: 13. —
Diverse omkostnader
699: 32. —
S:r 5,825: 31. 4.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
310: 30. —
Summa 9,579: 9. 9.
Vid denna räkenskap hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
Drottningholms oell Svartsjö Kongl, lustslott.
Räkenskapen, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, lemnar följande
redogörelse:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
182: 40. 7.
Uppbörd:
Stats-anslag  16,400: — —
Arrenden och tomt-ören  4,570: 9. —
Kungsgårdens afkastning  3,726: 5. 4.
Diverse inkomster
914: 7. —
S:r 25,610: 21. 4.
Balans till år 1857:
Skuld
37,754: 34. 8.
Summa 63,548: — 7.
— 166 —
Credit.
Sedans från år 1855:
Skuld
25,600:
Utgifter:
Aflöning och pensioner för tjenstemän och betjening samt gratialer 5,171: 24. —•
D:o till arbetsfolk och handtverkare m. fl  5,949: 28. —
Arbetslöner för byggnader och deras underhåll
18,170: 21. 8
Byggnads- m. fl. materialiers upphandling
2,366: 42. 11
Inventariers och redskaps anskaffande och underhåll  3,020: 23. —
Ränte-medel  154: 34. 8
Diverse utgifter
2,945: 30. 11
S:r "37,779: 137 2
Sedans till år 1857:
Kontant behållning 168: 35. 5.
Summa 63,548: — 7.
Af de inkomst-poster, hvilka, på sätt ofvanstående tabell utvisar, uti räkenskapen
äro upptagna under titel »Diverse», sakna flera behörig verifikation, hvilket Revisorerne,
till rättelses vinnande för framtiden, ansett sig böra omnämna.
Haga Kongl, lustslott.
Vid detta Kongl, lustslotts räkenskap, som med anmärkning blifvit granskad i
Kongl. Kammar-rätten, har ej någon erinran från Revisorernes sida förekommit.
Deraf inhemtas:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  221: 24. 2.
Uppbörd:
Stats-anslag
3,000: — —
Transport: 3,000: — —-
— 167 —
Transport: 3.000: — —
Passevolans-medel för underhållande af Norska Hästjägarnes kasern
och stall
150: — —
Arrende-medel  550: — —
Diverse inkomster
365: 36. 4.
S:r 4~065:36. 4.
Balans till år 1857:
Skuld
1,000; — —
Summa 5,287: 12. 6.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
'
1,550:
Utgifter:
Aflöning
2,600: 32. —
Byggnaders underhåll
267: 47. 4.
Slottets onera
92: 28. 2.
Diverse utgifter
654: 6. 8.
S:r 3,615: 18. 2.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
121: 42. 4.
Summa 5,287: 12. 6.
Haga lustpark.
Räkenskapen har utan anmärkning undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten.
Den utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
82: 20. 4.
Transport: 82: 20. 4.
— 168 -
Transport: 82: 20. 4.
Inkomster:
För uthyrda och försålda växter m. m  5,143. 6. —
Summa 5,225: 26. 4.
Credit.
Utgifter:
Dagsverkskostnader m. m  4,948: 3. 6.
Balans till år 1857:
Kontant beållning
277: 22. 10.
Summa 5,225: 26. 4.
Revisorerne hafva icke funnit något härvid att erinra.
Gripsholms Kongl, lustslott.
Detta slotts räkenskap, som mecl anmärkning blifvit granskad i Kongl. Kammarrätten,
lem nar följande redovisning för inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  1,752: 31. 11.
Uppbörd:
Stats-anslag  1,700:
Arrenden och hyror  884: 41. 3.
Diverse inkomster
1,920: 20. 5.
S:r 4,505: 13. &
Summa 6,257: 45. 7.
Credit.
Utgifter: „
Aflöning, pensioner och skrifmaterialier
633: 16. —
Transport: 633: 16. —
— 169 —
Transport: 633: 16. —
För inköp af materialier och inventarier
769: 34, —:
Diverse verkställda arbeten
916: 18. 6;
Diverse omkostnader
871: 27. —
Sm 3,190: 47. 6.
Balans till år 1857:
Kontant behållning  ,  2,604: 25. 5J.
Fordringar  462: 20. 7|.
S:r 3,066: 46.~~L
Summa 6,257: 45. 7.
Med anledning af den vid sednaste stats-revision förekomna anmärkning, att ett
belopp af 277 R:dr blifvit af stats-anslaget för Gripsholms slott utbetaldt till Arkitekten
Hoffman i och för tillsyn öfver arbeten till förekommande af eldfara å slottet, hvilken
utgift, enligt Revisorernes tanke, bordt bestridas af det vid 1853 och 1854 års riksmöte
beviljade extra anslag till dylika arbeten, har Riksmarskalks-embetet, uti häröfver af- v
gifvet underdånigt utlåtande, hemställt, att den å berörda extra anslag uppkomna behållning,
244 R:dr 22 sk. 4 r:st., som, enligt uppgift, ännu skulle vara i Riksgälds-kontoret
innestående, måtte få lyftas och i slottets räkenskap uppdebiteras.
Härvid har emedlertid fästat Revisorernes uppmärksamhet, att uti Riksgäldskontorets
hufvudbok för år 1857 den omförmälda behållningen å förberörda extra anslag
till Gripsholms slott icke finnes upptagen.
1 Iriksdals lionel, lustslott.
Af årets räkenskap, granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning, inliem
-
tas följande:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  3,231: 27. 8.
Uppbörd:
Stats-anslag
5,500: — —
Transport: 5,500; — —
22.
— 170 —
Transport: 5,500: •— —
Ärrende-medel
1,602: 41. —
Tillfälliga inkomster
265: 8. —
S:r ~ 7,368: 1. -
Summa 10,599: 28. 8.
Credit:
Utgifter:
Aflöning
902: 24. —
Onera
^ 127: 2. 6.
Byggnaders underhåll  7,103: 5. 8.
Diverse utgifter
1,414: 7. 11.
S:r 9,546: 40. 1.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
52: 36. 7.
Förskott er 1000:
S:r 1,052: 36. 7.
Summa 10^599: 28. 8.
Någon anmärkning från Eevisorernes sida har härvid icke förekommit.
Strömsliolfiis slott.
Räkenskapen, sorn utan anmärkning undergått granskning i Kongl. Kammarrätten,
utvisar:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
18: 35. —
Uppbörd:
Stats-anslag  2,000: — —
Fattigvårds-medel
2: 7. 6.
Sir 2,002: 7. 6.
Transport: 2,020: 42. 6.
- 171 —
Transport: 2,020: 42. 6
Balans till år 1857:
Skuld
120: 17. 7.
Summa 2,141: 12. i.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
186: 34. 3.
Utgifter:
Aflöning
947: 21. 6.
Reparations-kostnader  546: 35. 4.
Upphandling af materialier
361: 10. 8.
Diverse omkostnader
80: 19. 4.
S:r 1,935: 38. 10.
Balans till år 1857:
Tillgångar ‘
18: 35. —
Summa 2,141: 12. 1.
Till någon erinran från Revisorernes sida har denna räkenskap ej heller föranledt.
Kongl. Yetenskaps-akademien.
Akademiens 2:ne särskilda hufvudböcker, omfattande, den ena, anslaget till natur-historiska
Riks-museum och, den andra, öfriga af Akademien uppburna medel, äro
utan anmärkning granskade i Kongl. Kammar-rätten.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af nedanstående 2:ne tabellariska
sammandrag:
a) Anslaget till natur-historiska Riks-museum.
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  166,498:28. 9.
Transport: 166,498: 28. 9.
— 172 —
Transport: 166,498: 28. 9.
Uppbörd:
Statsanslag:
till aflöning
6,600: — —
» elevers underhåll
300: — —
» samlingarnes vård och förökande
2,200: •— -—
För försålda entré-biljetter m. m  622: 42. —
S:r 9,722: 42. —
Återuppföring:
Värdet å inköpta samlingar och inventarier
1,411: 42. 9.
Dito å emottagna föräringar
612: — —
S:r 2,023: 42. 9.
Balans till år 1857:
Skulder
1,214: — 5.
Summa 179,459: 17. 11.
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder
3,561: 38. 3.
Utgifter:
Aflöning
6,800: — —
Elevers underhåll
300: — —
Till samlingarnes vård och förökande
2,622: 42. —■
S:r 9,722: 42. —
Afskrifning:
Å samlingarnes värde
1,232: 10. 6.
Balans till år 1857:
Kontant behållning  950: 23. 9.
Inventariers och samlingars värde  163,991: 47. 5.
Sm 164,942: 23. 2.
Summa 179,459: 17. 11.
— 173 —
b) Öfriga af Vetenskap s-akademien uppburna statsmedel.
Debet,
Balans från år 1855 :
Tillgångar  9,599: 44. 3.
Uppbörd:
Stats-anslag:
till befordrande af Akademiens fortfarande verksamhet  640: — —
» lönefyllnad för Akademiens Astronom  200: — —
» insamling och afritning af Svenska växter
800: — —
Ärlig ersättning för af Akademien till Stats-verket afträdda fastigheter
2,000: — —
Anslag å manufaktur-medlen  1,033: 16. —
Dito för lifgifvande af ett vetenskapligt arbete i anledning af
fregatten Eugenies jord-omsegling
2,200: — —
S:r 6,873: 16. —
Summa 16,473: 12. 3,
Credit.
Utgifter:
Af anslaget till befordrande af Akademiens fortfarande verksamhet 700: 29. 6.
Lönefyllnad till Akademiens Astronom  200: — —
Af anslaget å manufaktur-medlen  1,033: 16. —
» » för betäckande af kostnaderne för de med fregatten
Eugenie hemförda samlingar
575: 10. 8.
» » för utgifvande af ett vetenskapligt arbete i anledning
fregatten Eugenies jord-omsegling
1,957: 17. 4.
Till ersättning för af Akademien afträdda fastigheter, leverering
till Akademiens enskilda räkning  2,000: — —
Af anslaget till insamling och afritning af Svenska växter samt
till afteckning af zoologiska föremål  967: — —
Sir ~7,433: 25. 6.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
6,614: 34. 9.
Fordringar  2,000: — —
Förskotter
_  425: — —
S:r 9,039: 34. 9.
Summa 16,473: 12. 3.
Någon erinran från Revisorernes sida har härvid icke förekommit.
— 174 —
Svenska Akademien.
Räkenskaperna, hvilka utan anmärkning undergått granskning i Kongl. Kammarrätten
och icke heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida, redovisa de under
Akademiens förvaltning ställda medel sålunda:
l:o Anslaget till Svenska Akademien.
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgång
528: 32. —
Uppbörd:
Stats-anslag  1,500: — —
Tillskott af Akademiens enskilda medel
192: 21. 10.
Sa' 1,692: 21. 10.
Summa 2,221: 5. 10,
Credit.
Utgifter:
Arfvoden
300: — —
Hyra för bibliotlieks-rum
400: — —
Omkostnader vid högtidsdagen
160: 28. —
Dito för minnespenningar och medaljer
1,227: 23. 10.
Ved
133: 2. —
Summa 2,221: 5. 10.
2:o Extra anslaget för utarbetande af en ordbok öfver Svenska språket.
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag  2,500: — —
Credit.
Utgifter:
Arfvoden m. fl. utgifter för utarbetande af en ordbok öfver Svenska
språket
2,500: — —
— 175 —
Kongl. Vitterhets- historie- och antiqvitets-akademicn.
Dess räkenskap, sorn utan anmärkning blifvit granskad i Kongl. Kannnar-rätten,
utvisar följande förhållande:
Debet:
Balans från år 1855:
Behållning af stats-anslags-medlen
3,131: 11. 10.
Dito af Akademiens enskilda medel  8,637: 15. 6.
S:r 11,768: 27. 4.
Uppbörd:
Af stats-anslaget
3,733: 16. —
Till ljuspenningar och gratifikationer
93: 16. ■—
Extra stats-anslag
200: —■ —
Till ordinarie amanuens-lön
500: — —•
Försäljnings-medel
- 105: 20. —
S:r 4,632: 4. —
Af Akademiens enskilda medel
425: 16. —■
Balans till år 1857:
Skuld å stats-anslags-medlen  932: 16. 1.
Dito å Akademiens enskilda medel  1: 16. 6.
933: 32. 7.
Summa 17,759: 31. 11.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld å stats-anslags-medlen
824: 18. 2.
Utgifter:
Till samlingarne
2,060: 47. 8.
» bibliotheket
671: 13. 6.
» trycknings-kostnader
99: 32. —-
» rese-kostnader
735: 28. (.
» musei inredning  216:
» sigill-ritningar
78:
Transport:
3,861: 25. 9.
— 176 —
Transport: 3,861: 25. &
Till ljuspenningar och gratifikationer ...... 93: 16. —
Ordinarie amanuens-lönen
517: 20. —
S:r 4,472: 13. 9.
Af Akademiens enskilda medel:
Till aflöning  133: 16. —
» jettoner  293: 16. —
~S-r 426: 32. —
Balans till år 1857:
Behållning af stats-anslags-medlen
3,399: — —
Dito af Akademiens enskilda medel
8,637: 16. -—
S-r 12,036: 16, —
Summa 17,759: 31. 11.
Någon anmärkning har härvid icke förekommit; äfvensom säkerhets-handlingarna,
vid anställd inventering, befunnits i god ordning.
Kongl. Museum.
Af räkenskapen, som utan anmärkning undergått revision i Kongl. Kammarrätten,
inhemtas:
Dehet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
778: 3. 7.
Upphörd:
Stats-anslag  375.
. .
Extra stats-anslag  ....  3,331: 18.
Sn- 3,706: 1&~
Summa 4,484: 21. 7.
— 177 —
Credit,
Utgifter:
Till inköp af Professor Fogelbergs skulptur-arbeten i gips
Diverse omkostnader
3,331: 18.
303: 8.
S:r 3,634: 26.
Balans till år 1857:
Kontant behällnins
849: 43. 7.
Summa
4,484: 21. 7.
Förestående tabell upptager det Kongl. Museum tillkommande stats-anslag till
endast 375 R:dr; oell hafva Revisorerne, med anledning deraf, inhemtat att, på sått
under 3:ne föregående år egt rum, 625 R:dr, utgörande sista fjerdedelen af ett från besparingarne
å riks-statens 7:de hufvudtitel lemnadt förskott af 2,500 R:dr, till inköp af
åtskilliga tafior, af Kongl. Stats-kontoret innehållits å de 1,000 R:dr, som tillkomma
Kongl. Museum från det till Ofverintendents-embetet å nyssnämnde hufvudtitel uppförda
anslag.
Ilos Revisorerne har någon anmärkning vid denna räkenskap icke förekommit.
Räkenskapen, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, har ej heller
föranledt till någon erinran från Revisorernes sida; och lemnar densamma följande redovisning
öfver förhållandet med inkomster och utgifter:
lionel. Akademien för de fria konsterna.
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
1,244: 4. 2.
Uppbörd:
Stats-anslag
Observations-medel
Till ved och lyshållning ...
» inköp af konstarbeten
7,100:
2: 36. —
1,197: 44. —
3,850:
S:r 12,150: 32. —
Summa 13,394: 36. 2.
23
— 178 —
Credit.
Utgifter:
Aflöning
5,100: — —
Stipendier  235: — —
Belönings-medaljer
80: 30. —
Ved och-lyshållning  1,120: 1. 4.
Bibliotlieket och samlingarne, skrif- och rit-materialier m. m  5,354: 47. —
Betjeningens beklädnad
195: 4. 8.
S:r 12,085: 35^~
Balans till år 1857:
Kontant behållning  1,309: 1. 2.
Summa 13,394: 36. 2.
Kongl. Musikaliska Akademin!.
l- tan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, redovisar Akademiens räkenskap
inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  5,227: 28. 2.
Uppbörd:
Stats-anslag  6,000: —
Räntor å utlånta kapitaler  168: 43. 2.
S:r 6,168: 43. 2.
Summa 11,396: 23. 4.
Credit.
Utgifter:
Aflöning  5,650: — —
Sammanträdes- och belönings-jettoner  180: — —
Transport: 5,830: — —
179 —
Transport: 5,830: — —
Diverse omkostnader
1,133: 2. —
Sa' 6,963: 2. —
Balans till år 1857:
Kontant behållning  662: 26. 2.
Utlånta medel
3,770: 43. 2.
S:r 4,433A21. 4.
Summa 11,396: 23. 4.
Till någon erinran från Revisorernes sida har denna räkenskap icke föranledt;
och hafva, vid anställd inventering, säkerhetshandlingarne å Akademiens utlånta medel,
hvilka dock nu nedgått till ett belopp af endast 1,700 R:dr, befunnits i god ordning.
Kongl. ItihliotMct.
Vid denna räkenskap, som utan anmärkning blifvit granskad i Kongl. Kammarrätten,
hafva Revisorerne icke heller funnit något att erinra; och inhemtas deraf:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  422: 47. —
Uppbörd:
Af stats-anslaget
8,000: — —
Extra stats-anslag
1,666: 32. —
S:r 9,666: 32. -
Summa 10,089: 31. —
Credit.
Utgifter:
Arfvode för en räknings förande
5: — —
För uppköp och inbindning af böcker
8,559: 31. —■
S:r 8,564: 31. —,
Transport : 8,564: 31, —
— 180 —
Transport: 8,564: 31. —
Balans till år 1857:
Kontant behållning
1,525: — —
Summa 10,089: 31. —
Kongl. Theatern.
Räkenskapen, omfattande tiden från och med den 1 Juli 1856 till samma dag
år 1857, har ännu icke blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten. Den visar följande
förhållande med inkomster och utgifter:
Debet
Balans från spelåret 1855—18561
Från och med den 1
Juli 1856 till samma
tid 1857.
Banko. Riksmynt.
Tillgångar  11,083: - 4. 16,624: 51.
Uppbörd:
Ärligt bidrag af Hans Majit Konungen  60,000: —
Stats-anslag
27,000: —
Recett-medel
240,327: 37.
Hyrjes-medel
12,812: 50.
Extra inkomster
1,529: 72.
Af Hans Majit Konungens enskilda medel:
Kapital-afbetalningar å upptagna lån
13,350: —
S:r 355,019: 59.
Balans till spelåret 1857—1858:
Skulder
136,200: —
Summa 507,844: 10.
— 181 —
Cr ed i t.
Balans från spelåret 1855—1856:
Skulder
99,700: — — 149,550: —
Utgifter:
Aflöning till Direktionen, tjenstemän, informatörer och aktörs-staten
107,027: 90.
Dito för orkester-, balett-, elior- och elev-staterna samt handtverkare
och betjening  107,750: 43.
Tjenstgörings-penningar
16,513: 63.
Dag-aflöning
26,330: 5.
Författare- och öfversättare-arfvoden  9,196: 9.
Lyshållning
15,974: 45.
Böcker, instrumenter, musikalier m. m  9,384: 31.
Dekorationer, kostymer m. m  27,959: 53.
Expenser
21,741: 57.
Pensioner
987: 50.
Afgift till Serafimer-lasarettet  280: 50.
S:r 343,145: 96.
Balans till spelåret 1857—1858:
Kontant behållning
885: —
Värdet af materialier
14,263: 14.
S:r 15,148: 14.
Summa 507,844: 10.
§ 1.
Af det å riks-statens 7:de liufvudtitel med 20,000 Hulr Banko uppförda statsanslag
liar Kongl. Theatern äfven för detta revisions-år, såsom tabellen utvisar, fått
uppbära endast 18,000 R:dr nämnda mynt, enär skilnaden, 2,000 R:dr, vid anslagets
utanordnande afräknats såsom betalning af andra tredjedelen utaf det från ofvannämnda
hufvudtitels besparingar år 1854 erhållna förskott, 6,000 R:dr.
8 2.
Kongl. Theaterns skulder, som vid början af spelåret uppgingo till 99,700 R:dr
B:ko eller 149,550 R:dr R:mt, hafva derunder nedgått till 136,200 R:dr sistnämnda
myntslag.
§ 3.
Till någon anmärkning från Revisorernes sida har denna räkenskap icke för
anledt,
— 182 —
Kongl. Scrafimer-ordeiis-giilet.
(.Allmänna Hospitals- och barnhus-fonden.')
Af räkenskapen, som ännu icke undergått revision i Kongl. Kammar-rätten, inhemtas
det förhållande med inkomster och utgifter, som nedanstående tabell utvisar:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
742,165: 19. 10.
Uppbörd:
Jordeboks-räntor
6,179: 36. 2.
Krono- och kyrko-tionde
67,077: 38. —
Stats-anslag
77,345: 4. 2.
Privata donationer
510: — —
Arrenden, hyror och tomt-ören
62,888: 17. 5.
Kollekt-medel
784: 17. 7.
Inskrifningspenningar
5,865: — —
Ersatt underhåll
6,386: 39. 8.
Ränte-medel
417: 4. —
Anmärknings-medel
404: 37. 3.
Ersättning för genom Götha kanals anläggning förlorad jord  2,410: 12. —
Leverering
6,277: 9. 7.
Diverse inkomster
13,893: 45. 10.
________ __ __
Balans till år 1857:
Öfverlevereringar och skulder
10,579: 7. L
Summa 1,003,185: — 7.
Credit.
Balans från år 1855:
Öfverlevereringar och skulder  10,556: 28. 1.
Afskrifning:
För åtskilliga orsaker  11,583: 30. 6.
Utgifter:
Aflöning
33,587: 22. 2.
Pensioner
' 150: — —
Transport: 33,737: 22. 2.
— 183 —
Transport: 33,737: 22. 2.
Uppfostringshjelp
11,739: 32. —
Understöd för sjukvårds-anstalterne
2,533: 16. —
Underhåll
86,666: 33. 5.
Förmalnings-, malt- och bryggnings-kostnader  158: 37. 3.
Medikamenter
1,329: 5. 6.
Beklädnad  7,680: 3. 8.
Ved, ljus och olja
13,664: 20. 6.
Skrifmaterialier, expenser och postporto
927: 22. 4.
Begrafnings-kostnader
257: 16. —
Nybyggnader och reparationer
4,918: 4. 10.
Ränte-medel  473: 16. —
Rese- och traktaments-kostnader
1,472: 4. 3.
Diverse utgifter
11,107: 15. 6.
Inventariers upphandling  3,451: 1. —
S:r 180,116: 10. 5.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
72,376: 46. 10.
Spanmål och proviant
26,556: 16. 6.
Utbulta medel
284: 34. 9.
Fordringar -  40,638: 15. 9.
Proprie-balanser
235: 2. 5.
Förskotter  106,215: 18. 10.
Fastigheter
529,621: 46. —
Inventarier
24,999: 38. 6.
S:r 800,928: 27. 7.
Summa 1,003,185: — 7.
§: i
Uti
den här ofvan såsom stats-anslag upptagna summa, 77,345 R:dr 4 sk. 2 r:st.,
ingå äfven de under revisions-året från Kongl. Stats-kontoret levererade 50,000 R:dr af
det extra anslag, Rikets Ständer vid 1853 —1854 års riksdag beviljat till utvidgning
och förbättring af Wadstena, Götheborgs och Hernösands hospitaler. Med afseende derå,
att någon utgift å detta extra anslag icke blifvit i räkenskapen afförd, upplyser Serafimerordens-gillet,
uti dess afgifna underdåniga berättelse, att de utgifna medlen, intilldess de
nybyggnads-arbeten, hvartill de äro använda, blifvit fullbordade, varda balanserade under
titel: »Förskotter».
§ 2.
De särskilda räkenskaperna för hospitalerna upptaga antalet af de dårhushjon
och profkurs-patienter, som under revisions-året blifvit vårdade å rikets hospitaler, som
följer:
Dårhushjon. Profkurs
patienter.
vid Upsala hospital till
207. 33.
» Nyköpings dito »
51. —.
— 184 —
vid Wadstena hospital
345. 35.
» Wexiö dito
89. —
» Wisby dito
11. —
» Malmö dito
185. 39.
» Götheborgs dito
73. 19.
» Hernösands dito
48. —
§ 3.
Sednast församlade Revisorer hade anmärkt, att i Wisby hospitals räkenskaper
för år 1855 utbalanserats handelsbokhållaren Törners skuld, 955 R:dr 15 sk. 9 r:st.,
deraf 400 R:dr kapital och återstoden upplupen ränta, utan att någon åtgärd för dessa
medels indrifvande eller skuldens afskrifning syntes under de då ifrågavarande 2:ne revisions-åren
vara vidtagen; i afseende hvarå Serafimer-ordens-gillet, uti sin underdåniga
förklaring, upplyst att, då anledning icke vidare förefunnits, att för denna fordran kunna
bereda Wisby hospital godtgörelse, Ordens-gillet den 14 April nästlidne år förordnat,
det nämnde fordran skulle ur hospitalets räkenskaper afskrifvas; hvilket ock blifvit uti
den nu granskade räkenskapen iakttaget.
§ 4.
Till följd af nyssbemälde Revisorers anmärkning, att ett af 8:de hufvudtitelns anslag
för hospitalers underhåll till Örebro hospital anvisadt årligt belopp af 13 R:dr 16
sk. B:ko icke blifvit i hospitalets räkningar för åren 1854 och 1855 redovisadt, hade
Serafimer-ordens-gillet, som af de hos Ordens-gillet förvarade handlingar icke kunnat
inhemta upplysning om detta anslag, anmodat Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro
län att anslaget från Landt-ränteriet reqvirera och till Ordens-gillet insända; i anledning
hvaraf Landshöfdinge-embetet upplyst, att nämnde uti länets stat uppförda anslag
årligen blifvit till t. f. Hospitals-sysslomannen L. G. Westerling utanordnadt; och har,
efter hvad Revisorerne inhemtat, ifrågavarande anslag för åren 1854, 1855 och 1856 numera
blifvit till Ordens-gillet insändt med 40 R:dr B:ko, hvilka, enligt anteckning å 1856
års räkenskap, komma att uti 1857 års redogörelse upptagas och redovisas.
§ 5.
(Rönnowska testaments-fonclen.)
Utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, redovisar räkenskapen för inkomster
och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
13,336: 24. 7.
Inkomster:
Intresse-medel
593: 36. —
Summa 13,930: 12. 7.
— 185 —
Credit.
Utgifter
Ett års stipendium till en studerande
50:
Ränte-medel till Kongl. Serafimer-lasarettet
550:
Arfvode för redogörelsen  16; 32.
S:r 616: 32. —
Balans till år 1857:
Kontant behållning
24: 24. 7.
Utlånta medel
13 289: 4. —
S:r 13,313: 28. 7.
Summa 13,930: 12. 7.
§ 6.
Från Revisorernes sida har någon erinran vid dessa 2:ne under Serafimer-ordensgillets
förvaltning ställda fonder icke förekommit.
Kongl. Lazaretts-dircktionen.
Af räkenskapen, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, inhemtas
följande:
Debet.
Balans från år 1855:
Inom linien bokfordt.
Tillgångar
185,712:21. 8. 409,927:33. 1.
Uppbörd:
Stats-anslag
— — 5,500: —
Befordrings- och burskaps-afgift
— — — 1,422: 23. 4.
Af kollekter, bröllop och barndop  — — 1,923: 39. 7.
Biljard-afgift '.. — — 61: 4. 10.
Kort-stämplings-afgift
— — 926: 33. —
Inskrifnings- dito
— — 17,338: 4. —
Transport: — — 27,172: 8. 9.
24
- 186 -
Transport: — — 27,172: 8. 9.
Tolags-afgift  — — 10,000: — —
Societets- dito
— — 2: — —
Bötes-medel
— — 16: 32. —
Afgift från Kongl. Theatern
— — .188: — —
Begräfnings-kostnads-ersättning  — — 1,009: — —
Intresse-medel
— — 19,718: 30. 4.
Ränta å Rönnowska donations-medlen  — — 525: 16. —
Gåfvo-medel  — — 25,666: 32. —
Afgift för likvagnens begagnande
— — — 352: ■—■ •—
Diverse inkomster
— — —  541: 20. 11.
S;r
85,191: 44. —
Balans till år 1857:
Skulder
46,924: 35. 6. 22,908: 23. -
Summa  — — — 518,028: 4. 1.
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder
43,940: 33. 10. 12,672: 43. 4.
Afskrifning:
Lasaretts-inskrifnings-afgifter
— — 156: 40. —
Fattig-medel  — — — 4: — —
Begrafnings-kostnad,s-ersättning
— — 7: 24, —
S:r ~ 168: 16. —
Utgifter:
Lasarettets underhåll
——— — — 51,946: 19. 5.
Aflöning  — — 6,326: 32. —
Pensioner
— — 133: 16. —
Byggnader och reparationer  — — 1,298: 15. —
Begrafnings-kostnader
— — 1,009: — —
Intresse-medel'  — — — 4,705: 33. 11.
Understöd åt fattige
— — 543: 33. —
Diverse omkostnader
— — — 380: 4. 4.
S:r
66,343: 9- 8.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
— — 3,920: 11. —
Fastigheter
140,000: — —  — —
Transport: 140,000: — — 3,920: 11. —
— 187 —
Transport: 140,000: — — 3,920: 11.
Inventarier
30,000: — —  —
Utlånta medel
4,112: 21.
8.
408,238:
4.
6.
11,822: 10.
8.
26,685:
15.
7.
Sn-
185,934: 32.
4.
438,843:
31.
1.
Summa
—
—
518,028:
4.
1.
§ I
På
sätt ofvanstående tabell utvisar, upptager räkenskapen åtskilliga poster, så
väl tillgångar som skulder, inom linien, de förre till belopp af 185,934 R:dr 32 sk. 4
r:st. och de sednare 46,924 R:dr 35 sk. 6 r:st.
Tillgångarne bestå af:
Värdet å Lasarettets fasta egendom, upptaget till brandförsäkringsvärdet,
140,000: — —
Inventarierna, med enahanda värde
30,000: — —
Återstående fordran uti Ryttmästaren C. W. Hammarskölds konkursmassa
4,112: 21. 8.
Det af Stats-rådet Casten Rönnow donerade kapital, hvarå räntan
tillfaller Serafimer-lasarettet, men hvilket kapital, jemte en af
samme person anslagen stipendii-fond, under namn af Rönnowska
fonden, förvaltas af Kongl. Serafimer-ordens-gillet  11,600: — —
samt slutligen:
En fordran, som grundar sig på en vilkorlig förbindelse af utredningsmannen
uti Expeditions-sekreteraren Sederholms bo
222: 10. 8.
tillsammans tillgångar 185,934: 32. 4.
De inom linien balanserade skulderna åter bestå af behållningar å fonder, hvilka,
bland Lasarettets tillgångar upptagna, dessutom redovisas å särskilda konti uti hufvudboken:
och specificeras dessa skulder uti balansen till år 1857 sålunda:
till Sederholmska fonden  42,405: 6. 10.
» understöds-fonden
4,519: 28. 8.
Summa 46,924: 35. 6.
§ 2.
Af de bland inkomsterna upptagna gåfvomedlen, 25,666 R:dr 32 sk., som under
året blifvit till Lasaretts-direktionen öfverlemnade dels utan vilkor, dels mot förbindelse
af årlig lifränta till gifvarne, hafva 666 R:dr 32 sk. tilldelats Lasaretts-understödsfonden
och återstoden allmänna donations-fonden.
Någon anmärkning har icke förekommit vid räkenskapen; och hafva Revisorerne,
sorn behörigen inventerat säkerhets-handlingarne, funnit desamma i god ordning.
— 188 —
Danviks Hospital.
Hospitalets räkenskap har utan anmärkning undergått revision i Kongl. Kammarrätten;
och inhemtas deraf följande:
Debet.
Dalans från ur 1855:
Span mål. Penn ingar.
T:r kpr.
Tillgångar....  3. 7,2. 134,655: 19. 7.
Uppbörd:
Hemman s-räntor, arrenden och krono-tionde .... 2,438. 22,8. 14,261: 32. 7.
Kost- och underhålls-medel
— 8,609:
3.
Intresse-medel
— 2,282: 26. 5.
Tolags- dito
4,146: 3! 1.’
Spanmåls-försäljnings- dito
— 12,036: 32.
Skogs-försäljnings- dito
— 2,812: 7. 6.
Fastighets-försäljnings- dito
—■— — 6,840: 23. 8.
Qvarlåtenskaps- dito
— ](). 9^ _
Rekognitions- dito
— 1,776: 21. 2.
Frivilliga gåfvor och testamenten
— 3,116: 12.
Armbösse-medel
— 30O: 17. 6.
Medgifts-medel
— 200:
Diverse inkomster
— 39; _ 4.
S:r 2,438. 22,8. 56,439: 41. 6.
Balans till år 1857;
Skulder...,
28. 25. 6,414: 34. 10.
Summa 2,470. 23. 197,509: 47. 11.
- 189 -
Credit.
Bulans från ur 1855:
Skulder
— 1,740: 45: 8.
Af'skrifning ar:
Spanmål, redovisad i proviant-räkningarne,  240. —
— —
Dito, med penningar inlöst eller försåld, .... 1,602. 10,1.
Hennnans-räntor och arrenden
34. 5,8.
Brandförsäkrings-värdet å försålde egendomar
—
Uti föregående års räkenskaper redovisade  —
Afskrifnings-procent
36. 18.
S:r 1,913. 1,9.
c/ifter:
Löner och arfvoden  60. —
Kost och underhåll
495. 15.
Medikamenter
—— —
Beklädnad
—
Inventarier
——. —
Byggnader och reparationer
—
Intressen å donationer
—
Utskylder  —— —
Restitutioner
—
Hästarnes utfodring.....
—
Diverse utgifter
—
S:r 555. 15.
Balans till ur 1857:
Kontant behållning
—— —
Behållning af spanmål
2. 6,1.
Fastigheter
—
Utlånta medel
—
Fordringar
—
S:r 2. 6,1.
468: 11.
11.
5,697: 5.
4.
933: —
—
7,098: 17.
3.
6,573: 2.
8.
29,610: 26.
8.
1,396: 5.
1.
1,867: 46.
6.
420: 20.
8.
3,177: 29.
2.
833: 16.
—
81: 27.
6.
519: 5.
4.
400: —
—
1,596: 24.
7.
46,476: 12. 2.
2: 9.
5.
84,831: 16.
52,247: 29.
5,113: 14.
5.
142,194: 20.
10.
Summa 2,470. 23. 197,509: 47. 11.
Enligt den af Direktionen öfver Danviks hospital afgifna underdåniga berättelse,
liar förhållandet med personalen varit:
— 190 —
å a med
hospitalet. dårhuset. enkhus-kost.
Underhållstagarnes antal vid årets början
202. 98. 44.
Under året intagne
35. 87. 12.
» » aflidne
24. 9. 4.
» » utskrifne
22. 65. 6.
Qvarvarande vid årets slut  191. lil. 46.
Medeltalet af underhållstagare har utgjort 360, med en kostnad per dag af 19
sk. 5 rst. och för år 147 R;dr 15 sk. 6 rst.
Beträffande den af sednast församlade Revisorer framställda anmärkning om saknad
utredning rörande en del i hospitalets räkenskaper från äldre år balanserade fordringar,
hafva Revisorerne inhemtat att, sedan dylik utredning, omfattande tiden från
och med år 1814 till och med år 1838, blifvit uppgjord och deraf visade sig, att det belopp,
som borde till afskrifning ifrågakomma, endast utgjorde i spanmål 2 tunnor 61
kappar råg och i penningar 212 R:dr 41 sk. 1 rst. banko, Hospitals-direktionen förorduat
om nyssnämnde posters afskrifning, hvilket beslut dock är underställdt Kongl. Kammar-rättens
pröfning.
§ 3.
Revisorerne hafva vid räkenskapen icke funnit något att erinra; och befunnos
jemväl hospitalets säkerhets-liandlingar, vid anställd inventering, i god ordning.
Drottninghuset.
o
Denna inrättnings hufvudbok har med anmärkning undergått revision i Kongl.
Kammar-rätten; och innehåller densamma följande redovisning af inkomster och utgifter:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar 1  93,725: 11. 6.
Uppbörd:
Stats-anslag
Intresse-medel
Hyres-medel  '.
Transport:
3,333:
16. —
1,208:
40. 5.
80:
— —
4,622:
8. 5.
_ 191 —
Transport: 4,622: 8. 5.
Qvarlåtenskaps-medel
_ 579: 4. —
Donations-inedel
5,826: — —-
Diverse inkomster
1,990: 31. 5.
S:r 13,017: 43. 10.
Balans till år 1.857:
Skuld
2,461: 34. 8.
Summa 109,204: 42. —
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
17,700: 40. —
Utgifter:
Underhåll, gåfvor, pensioner och lifräntor
4,208: 16. —
Aflöning
733: 16. —
Medikamenter
317: 6. 9.
Ved
471: 28. -
Reparationer
189: 10. —
Rättegångs-kostnader
2,108: 4. —
Intresse-medel
76: 44. •—
Diverse omkostnader
431: 39. 8.
S:r 8,536: 20. 5.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
555: 43. 8.
Utlånta medel
28,340: 15. 6.
Förskott  399: 4. 1.
Fastighets-värde
25,000: — —
Inventariers dito
193: 23. 8.
Fordringar
28,478: 38. 8.
St 82,967: 29. 7.
Summa 109,204: 42. —
§ 1.
Beträffande den uti föregående revisions-berättelser omförmälda, efter förre Kamereraren
J. Möller uppkomna proprie-balans, hafva Revisorerne inhemtat, att det återstående
oguldna beloppet af denna balans, uppgående med upplupna räntor till 9,703
R:dr 15 sk. 9 rst., under den 1 Maj 1857 blifvit till Drottninghuset inbetaldt.
Räkenskapen har icke föranledt till någon erinran från Revisorernes sida; och
befunnos säkerhets-handlingarna, vid anställd inventering, i behörig ordning.
— 192 —
§ 2.
Barnbördshuset.
Af denna räkenskap, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammar-rätten, inhemtas
följande:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  199,106: 32. 11.
Uppbörd:
Stats-anslag
1,148: — —
Intresse-medel
7,021: 17. 4.
Ilyres-medel
1,952: 24. —
Af Lieberdtska fonden
142: — —
Aterdebiterade medel
6: 2. 6.
S:r 107269:43710!
Balans till år 1857:
Skuld
7,162: 42. 2.
Summa 216,539: 22. 11.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
6,876: 22. 7.
Utgifter:
Afskrifning^ å förbrukade inventariers värde m. m  2,668: 45. 7.
Underhåll åt barnaföderskor
] 077: 11.
Medikamenter
345.
Aflöning och gratifikationer
1,794: 32.
Transport: 5,885: 47. 3.
— 193 -
Transport : 5,885: 47. 3.
Skrifmaterialier, ved och ljus  1,328: 30. —
Reparationer  374: 8. 8.
Onera och städsel
157: 7. 4.
Diverse omkostnader
1,000: 3. 8.
S:r 8,746: — 11.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
1,164: 46. 10.
Utlånta medel
115,093: 11. 4.
Fast och lös egendom
84,437: 5. 3.
Förskott och fordringar
221: 32. —
S:r 200,916: 47. 5.
Summa 216,539: 22. 11.
Revisorerne hafva äfven lemnat denna räkenskap utan anmärkning; och befunnos
säkerhets-handlingarna, vid anställd inventering, i behörig ordning.
Stockholms allmänna Barnhus.
Räkenskapen är för revisions-året granskad nied anmärkning i Kongl. Kammarrätten
och redovisar inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
594,853: 35. 9.
Uppbörd;
Kronotionde
25,495: 21. 5.
Kontant stats-anslag
— 1,166: 32. —
Anslag af Bankens ränte-vinst
3,000: — —
Arrenden och hyror  8,090: 40. —
Botes- och saköres-medel
8,241: 34. 11.
Fattigpenningar af sterbhus
8,765: 11. 6.
Dito af fastigheter och friköpe-skillingar m. m  2,437: 44. 9.
Gåfvor och testamenten
10,837: 25. —
Intresse-medel
23,371: 12. 1.
Transport: 91,406: 29. 8.
25
— 194 —
Transport: 91,406: 29. 8.
Kortstäinplings-afgift
23,522: 33. 11.
Frälse- och landtbo-räntor  257: 38. 6.
Lösen för inköpte harn
9,713: 16. 5.
Tolags-medel
5,765: 22. 4.
Justitie-kollegii öfverskotts-medel
21,470: 15. 10.
Dito dana-arfs-medel  533: — 11.
Kollekt-medel
693: 6. 6.
Af Stockholms stads Brandförsäkrings-kontor  200: •— —
Ersättning för barns vård och underhåll
228: 28. 11.
Diverse inkomster, såsom försäljnings-medel m. m  266: 2. 3.
S:r 154,057: 3. 3.
Summa 748,910: 39. —
Credit.
Utgifter:
Aflöning till tjenstemän och betjente
12,270: 39. 7.
Pensioner
948: 10. 8.
Utspisnings-kostnader
18,295: 32. 7.
Beklädnad
9,357: 36. 4.
Medikamenter och sjukvård
1,075: 14. 5.
Begrafnings-kostnader
493: 24. —
Smärre förbruknings-persedlar
1,212: 38. 4. »
Lyshållning och ved
4,648: 6. —
Inventariers underhåll m. m  231: 7. 11.
Körslor och renhållning
885: 46. 4.
Byggnader och reparationer
1,940: 43. —
Krono- och andra utskylder  , 79: 29. —
Brandförsäkrings-afgifter  9: 15. —
Kostnader för utom Barnhuset vårdade barn
51,549: 40. 11.
Leverering till andra verk
848: 24. —
Diverse utgifter
1,021: 29. 10.
S:r 104,869: 5, 11.
Påföring:
'Till Barnhusets byggnads- och re^erv-fond: det belopp, hvarmed
inkomsterna för året öfverstiga utgifterna,
39,187: 45. 4.
Balans till år 1857:
Tillgångar
604,853: 35. 9.
Summa 748,910: 39. —
— 195 —
§ 1.
Under år 1856 har, enligt Direktionens underdåniga berättelse, underhåll inom
Barnhuset åtnjutits al' nedannämnde personal:
Barn under ett års alder,
vårdade från förra året:
Barnhusbarn
47.
Arnham
24.
Inlånta barn
26. 97
intagna under året:
Barnhusbarn
154.
Ambarn  97.
Inlånta barn
81.
Aterlemnade
28. 350.
Simuna vårdade barn:
Barnhusbarn
201.
Ambarn
121.
Inlånta barn
107.
Äterleumade
28. 457,
utleninade:
Barnhusbarn
86.
Ambarn
60.
Inlånta barn
26. 172,
döde:
Barnhusbarn
62.
Ambarn  39.
Inlånta barn
52. 453.
Mortalitets-proeent
33,47.
Medeltalet af späda barn på dag inom Barnhuset
99.
Underhällsdagar för späda barn
36,437.
Medeltiden af hvarje spädt barns vistande inom Barnhuset
90,4.
Barn öfver ett års ålder:
Vårdade från förra året  73.
Intagna
101.
Aterlemnade  162. 33g,
— 196 —
Utlemnade
192.
Döde
96.
Mortalitets-procenten
26,44.
Medeltal af äldre barn per dag inora Barnhuset  70.
Underhållsdagar.. w  25,627.
Medeltiden af hvarje äldre barns vistande inom Barnhuset
87,5.
Antalet af barn, som på Barnhusets bekostnad, men utom Barnhuset, underhållas
dels i liufvudstaden, dels i landsorterne, har under året uppgått till 2,332.
§ 2.
Uti nästlidne års revisions-berättelse är omfönuäldt, hurusom Barnhusets Direktion,
i anledning af den betydliga tillökning uti antalet af intagna barn, som under sednare
åren egt rum, och deraf förorsakadt bristande utrymme, varit betänkt på åtgärder
för barnhus-inrättningens utvidgande samt, för sådant ändamål, år 1855 börjat bilda en
särskild byggnads- och reserv-fond, hvilken vid 1856 års slut uppgick till 64,116 R:dr
30 sk. 7 rst. banko. Sedan antalet af barn äfven under åren 1856 och 1857 betydligen
tillvext samt sjukligheten och dödligheten bland de späda barnen fortfarande ökats, hade
Direktionen funnit angeläget, att planen till Barnhusets utvidgning befordrades till snar
verkställighet samt, för sådant ändamål, låtit uppgöra förslag till påbyggnad af Barnhusets
södra flygel, hvilket, jemte upprättade ritningar och kostnads-beräkning, under innevarande
år blifvit underställdt Kongl. Maj;ts pröfning och vunnit nådig fastställelse.
Efter det kontrakt om byggnads-arbetets verkställande på entreprenad mot en
summa af 34,432 R:dr riksmynt blifvit afslutadt, har, såsom Revisorerne vid besök å
stället haft tillfälle inhemta, byggnaden blifvit uppford till murar, bjelklag och tak; och
ansågs densamma kunna vara fullbordad till hösten 1859.
Genom denna byggnad, hvilken är afsedd att användas dels till tjensterum och
dels till sjukrum m. m., vinnes för inrymmandet af späda barn en betydlig tillökning i
utrymme, då åt dem kommer att upplåtas den nuvarande sjuksalen med tillhörande rum
äfvensom Direktionens och tjenstemännens arbetsrum.
§ 3.
I afseende å framlidne Kamereraren J. E. Bloms proprie-balans, bestående af
värdet å bristande persedlar, inventarier m. m. och uti räkenskaperna upptagen till ett
belopp af 3,605 R:dr 40 sk. 4 rst banko, anse Revisorerne sig böra upplysa, att, sedan
Stockholms Rådstufvu-rätt, dit Barnhusets Ombudsman instämt Bloms sterbhusdelegare,
pröfvat dessa skyldige att ersätta Barnhuset det balans-belopp, som, derest öfverenskommelse
parterne emellan ej kunde träffas, af gode män blefve bestämdt, har Svea
Hofrätt uti dom, som af Kongl. Maj:t under den 24 nästlidne November blifvit fastställd,
på anförda skäl, ansett saken i dess dåvarande skick icke hafva tillhört Rådstufvu-rättens
pröfning, och i följd deraf, med upphäfvande af Rådstufvu-rättens dom,
förklarat Bloms sterbhusdelegare ej kunna, i anledning af vederpartens uti denna sak
förda talan, förpligtas att omtvistade beloppet eller någon del deraf till Barnhuset
betala.
— 197 —
Säkerhets-handlingarne för Barnhusets utlånta medel hafva af Revisorerne behörigen
inventerats, och befunnos dessa handlingar i god ordning.
Utlånta kapitalet uppgick inventerings-dagen den 1 nästlidne September till ett
belopp af riksmynt R:dr 850,731,f8, deribland obligationer med ett nominelt värde af
§ 4.
Säkerhets-handlingarne för Barnhusets utlånta medel h
rigen inventerats, och befunnos dessa handlingar i god ordning.
Utlånta kapitalet uppgick inventerings-dagen den 1 ni
belopp af riksmynt R:dr 850,731,f8, deribland obligationer i
102,700 R:dr samma mynt.
Upsala Kongl. Universitet.
Räkenskapen, som blifvit med anmärkningar granskad i Kongl. Kammar-rätten,
rédovisar inkomster och utgifter på följande sätt:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar  724,953: 15. 9.
Uppbörd:
Kontant stats-anslag
50,777: 16. —
Indelta räntor, arrenden, kronotionde samt ersättnings- och för
säljnings-medel
146,714: 47. 5.
Diverse donationers och fonders medel  27,247: 1. 10.
Magnat-stipendie-medel
23,854: 31. 3.
_ S:r 248,594: — 6.
Balans till år 1857:
Skulder:
Akademiens egna medel  35,512: 47. —
Diverse donationers och fonders dito
11,124: 18. 9.
Magnat-stipendie- dito
295: 22. 4.
S:r 46,932: 40. 1.
Summa 1,020,480: 8. 4.
Credit:
Balans från år 1855:
Skulder
38,526: — 6.
Transport: 38,526: — 6.
— 198 —
Transport: 38,526: — 6.
. Utgifter:
Löner, pensioner, arfvoden, Kongl, stipendier m. m  130,495: 37. 1.
Indragnings-stat
7,81.7: 15. 4.
Materielen .
’•  17,001: 19. 3.
Byggnader och reparationer
19,030: 46. 4.
Egendoms-afgifter
4,890: 21. 6.
Expenser
2,265: 19. 4.
Af besparings- och reserv-fonderna
5,761: 21. 5.
Afskrifningar
78: 30. —
Intresse-inedel
1,286: 41. 8.
Löseskilling för Hesselby frälsehemman
10,100:' —• —
Pensions-fonden
2,056: 32. 1.
Diverse donationer och fonder
31,779: 5. 11.
Magnat-stipendier....
17,728: 46. 3.
Sm 250,293: — 2.
Baluns till år 1857:
Tillgångar:
Kongl. Akademiens egna
98,843: 35. 1.
Diverse donationers och fonders
193,073: 15. —
Magnat-stipendiernas
439,744: 5. 7.
Sir 731,661: 7. 8.
Summa 1,020,480: 8. 4.
Uti kapital-räkningens debet upptagas såsom utgift 89 R:dr 27 sk. 6 rst. under
titel »Genom ränte-nedsättning uppkommen skilnad mellan påförd och ut gifven ränta.»
Som denna post blifvit leornad utan någon slags hänvisning till annat konto, och Revisorerne
af räkenskapen ej kunnat inhemta, huru densamma tillkommit, aumärkes detta
förhållande till vederbörandes förklaring.
Lunds Kongl. Universitet.
Universitetets räkenskap, som med anmärkning blifvit granskad i Kongl. Kammarrätten,
redovisar inkomster och utgifter sålunda:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar....'  421,021: 26. 2.
Transport: 421,021: 26. 2.
— 199 —
Transport: 421,021: 26. 2.
Uppbörd:
Stats-anslag  39,163: 24. —
Akademiens öfriga medel
105,213: 13. —
Reserv-fonden
9,682: 26. 4.
Bibliothekets fond  :  8,437: 6. I.
Magnat-stipendie-fondens medel  9,307: 37. 3.
Diverse donationers och fonders dito
4,402: 33. 3.
S:r 176,206: 43. 1 !.
Balans till år 1857:
Skulder
30,280: 37. 9.
Summa 627,509: 11. 10.
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder
27,027: 14. 6.
Utgifter: '
Akademiens medel
135,609: 13. 2.
Reserv-fondens dito
5,494: 32. 3.
Byggnads-fondens dito  1,051: 20. 6.
Bibliothekets dito  11,473: 25. 11.
Magnat-stipendie-fondens medel  4,156: 37. 2.
Diverse donationers och fonders medel  4,397: 30. 5.
S:"r 162,183: 15. 5.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
16,570: 12. 7.
Fordringar  7,903: 27. 3.
Utlånta medel
408,565: 47. 8.
Förskotter  5,258: 38. 5.
S:r 438,298: 29. IL
Summa 627,509: 11. 10.
Till någon erinran från Revisorernes sida har denna räkenskap icke föranleda
— 200 —
Konsistorierna.
§ i.
Konsistoriernas räkenskaper för revisions-året äro ännu icke fullständigt granskade
i Kongl. Kammar-rätten; — och enär för dessa embetsmyndigheter under den 17
September 1856 af Kongl. Majit i nåder fastställda nya räkenskaps-formulär ej varit
gällande till efterrättelse för uppgörandet af samma års redogörelser, hafva Revisorerne
icke ansett nödigt att upprätta tabellariska sammandrag öfver dessa räkenskaper.
§ 2-
Vid reqvisition i Kongl. Kammar-rätten af Upsala Konsistorii redogörelser för
revisions-året, är för Revisorerne uppgifvet, att denna räkenskap ännu icke till Kongl.
Kammar-rätten inkommit, hvadan Revisorerne, som sakna all upplysning om anledningen
till ett sådant dröjsmål med räkenskapens aflemnande, ansett sig böra detta förhållande
anmärka.
§ 3.
Vid Strengnäs Konsistorii räkenskaper har förekommit, dels att en uti Strengnäs
elementar-lgroverks enskilda kassa-räkning upptagen utgift af 289 R:dr 47 sk. B:ko,
utgörande 1857 års brandforsäkrings-afgift för läroverkets fasta egendom, icke är verificerad
med vederbörligt qvitto, utan endast med ett intyg af 2:ne personer, att dessa
medel blifvit uti Rikets Ständers Bank insatte; och dels att all verifikation saknas å en
uti Stiftets läroverks allhiänna premii- och fattig-kassas räkning uppförd utgift af 12
R:dr, utbetalda till Rektor vid Strengnäs läroverk.
§ 4.
Vid Götheborgs Stifts räkenskaper finnes, såsom verifikation till inkomsterna, fogad
en redogörelse öfver extra inkomster af Orgryte pastorat från den 22 September till
och med den 31 December 1856, enligt hvilken redogörelse de medel, som efter vederbörliga
afdrag kommit Konsistorium tillhanda, skulle hafva utgjort en summa af R:gs
R:dr 445: 42.; men denna inkomst är deremot uti de 2:ne räkningarne för byggnadskassan
och Biskopshus-kassan upptagen till ett sammanlagdt belopp af endast 396 R:dr
84 öre Riksmynt.
Kongl. Direktionen öfver Stockholms Stads Undervisningsverk.
Af räkenskaperna, hvilka ännu icke undergått revision i Kongl. Kammar-rätten,
inheratas följande förhållande med de under denna Direktions förvaltning ställda fonders
inkomster och utgifter:
— 201 —
Debet.
Balans från år 1865:
Tillgångar  101,219: 26. 4.
Uppbörd:
Stockholms stads undervisningsverks fond:
Stats-anslag
Tolags-medel
Ränte- dito
Hyres- dito
Donerade dito
16,811: 17. 6.
10,000: — —
2,172: 24. —
Sitt: 16. —
1,025:
.30,542: 9.
6.
Gymnastiska Central-institutets material-anslag ....
f. d. Kathcdral-skolans fond
Kniggeska donations-fonden
Aleniska dito
633: 16.
424: 4.
261: 16.
4.065: 29.
530: 31.
563: 5.
500: 38.
2,
Stockholms Gymnasii fonder
Clara högre lärdoms-skolas dito
Maria dito dito dito
11.
1.
9.
S:r
37,521: 6.
5.
Balans till år 1857:
Skulder :
Stockholms stads undervisningsverks fond ....
Clara högre lärdoms-skolas dito ....
1,146: 32.
125: —
8.
Sar
1,271: 32.
8.
Summa
140,012: 17.
5.
Credit.
Balans från år 1855:
624: 2.
4.
Utgifter:
Stockholms stads undervisningsverks fond:
Aflöning
11 yres-medel
Räntor
Expenser
28,735: 35. 4.
1,520:
20.3: 42. —
1,122: 29. 8.
31,582: 11.
Gymnastiska Central-institutets material-anslag ...
633: 16.
—
Transport:
32,215: 27.
—
26
Transport: 32,215: 27. —
f. d. Kathedral-skolans fond
424: 4. 2.
Kniggeska donations-fonden
261: 16. —
Åleniska dito
9,235: 44. —-
Stockholms Gymnasii fonder
684: 36. 4.
Clara högre lärdoms-skolas dito
640: 40. 8.
Maria dito dito dito
436: 10. 8.
”S-T 43,898: 34. 10.
Balans till år 1857:
Tillgångar:
Stockholms stads undervisningsverks
fond
f. d. Kathedral-skolans fond
Kniggeska donations-fonden
Åleniska dito
Stockholms Gymnasii fonder
Clara högre lärdoms-skolas dito
Maria dito dito dito
Utlånta
medel.
Öfrig behållning.
51,300:
— —
3,305: 1. —
54,605:
1.
—
8,535:
17. 5.
100: — —
8,635:
17.
5.
5,000:
— .—.
5,000:
—
—
21,950:
— .—
2,446: 46. 4.
24,396:
46.
4.
166:
32. —
603: 2. —
769:
34.
—
1,000:
106: 36. 9.
1,106:
36.
9.
500:
— —
475: 36. 9.
975:
36.
9.
Su-
95,489: 28.
3.
suanna
140,012:
17.
5.
i.
Räkenskaperna utvisa, att Kniggeska donations-fondens utlånta kapital, 5,000
R:dr B:ko, blifvit den 25 April 1855 af låntagaren inbetaldt, men sedermera icke varit
räntebärande förr än den 10 Maj påföljande år, då derför inköptes 5 stycken Skånska
Ilypotheksföreningens obligationer, hvardera å 1,000 R:dr; hvarigenom inträffat, att Stockholms
stads allmänna undervisnings-fond måst under revisions-året förskjuta ett belopp
af 261 R:dr 16 sk. till bestridande af den aflöning vid Adolf Fredriks skola, som bordt
utgå af Kniggeska donationens ränte-medel.
Den för Maria läroverk afgifna räkning meddelar icke någon redogörelse öfver
den termins- eller skol-afgift, hvilken, jemlikt Kongl. Cirkulären af den 6 Juli 1849 och
1 Oktober 1851, bör erläggas af lärjungarne vid rikets elementar-läroverk samt af Rektorerne
uppbäras och redovisas.
S 3.
Uti 1855 års redogörelse öfver Maria skolas premie- och fattig-kassa upptogs
bland inkomsterna »Nymanska stipendium, 8 ll:dr», men uti den nu granskade räkningen
öfver nämnde kassa hafva dessa stipendie-medel icke blifvit till redovisning uppdebiterade.
— 203 —
§ 4.
Vid anställd inventering hafva säkerhets-liandlingarne befunnits i beliölig
ordning.
Vcxel-undcrvisningens Normalskola.
])e af Direktionen i Sällskapet för vexel-undervisningens befrämjande afgifna räkenskaper
utgöras dels af en hufvudräkning, uti hvilken upptagas ej mindre Normalskolans
egna tillgångar och det till densamma utgående stats-anslag, än äfven de medel,
Staten anslagit till Stockholms Folkskole-lärare-seminarium och stipendier åt elever vid
samma Seminarium, dels af 2:ne särskilda räkningar öfver ofvannämnda stats-anslag,
hvilka sistnämnde. äro underkastade revision i Kongl. Kammar-rätten och derstädes
blifvit för revisions-året utan anmärkning granskade.
Följande förhållande med inkomster och utgifter inhemtas af räkenskaperna:
Debet.
Balans från ur 1855:
Tillgångar ,  28,630: 23. 11.
Doneradt kapital, 8,000 R:dr, föres inom linien.
Uppbörd:
Stats-anslag till Normalskolan
2,000: — • -
Dito till Folkskole-lärare-seminarium
666: 32. —
Dito till folkskole-lärare-elever
800: — —
Ränte-medel  1,350: — —
Arsafgifter af ledamöter  17: 16. —
För försålda böcker och materialier
1,870: 44. —
Donerade medel
1,180: 45. —
Hyres-medel
40: — —
Diverse inkomster
14: 38. -
Sm 7,940: 31. —
Summa 36,571: 6.11.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
-  2,616: 32. —
Transport: 2,616: 32. —
__ 204 —
Transport: 2,6i6: 32. —
Stipendier åt folkskole-Iärare-eieverne
800: — ■—
Reparationer och onera
296: 13. 6.
Yed, ljus och renliållnings-kostnader
1,053: 23. 4.
För inköp af böcker oell kartor samt trycknings- och bokbindnings
kostnader
m. m  1,471: 21. 10.
Pensioner
15. 5. —
Diverse utgifter
55: 6. 8.
S:r 6,308: 6. 4.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
2,947: 30. 3.
Utlånta medel
26,565: 40. —
Fordran i Bokhandlaren Bagges konkursmassa
749: 26. 4.
Doneradt kapital, 8,000 R:dr, föres inom linien.
S:r 30,263: —~ 7.
Summa 36,571: 6. 11.
8 1.
Af Normalskolans fordran uti Bokhandlaren Bagges konkursmassa har under
året influtit ett belopp af 14 R:dr 9 sk. 1 r:st., så att denna fordran från 763 R:dr 35
sk. 5 r:st., sorn den utgjorde vid årets början, nedgått till den summa, ofvanstående tabell
utvisar, eller 749 R:dr 26 sk. 4 r:st.
8 2.
Någon erinran från Revisorernes sida hafva dessa räkenskaper icke föranledt, äfvensom
säkerhets-handlingarne, vid anställd inventering, befunnits i behörig ordning.
Räkenskapen, utan anmärkning granskad i Kongl. Kammad-rätten, har icke heller
föranledt till någon erinran från Revisorernes sida; och inhemtas deraf:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
9,270: 2. 7.
Transport: 9,270: 2. 7.
-;Ä
- 205 —
Transport: 9,270: 2. 7.
Uppbörd:
Stats-anslag
8,616: 32. —
Extra stats-anslag
19,266: 32. •—
Värdet af tillkomna inventarier och böcker  719: 4. 4.
Afgifter af lärjungar
2,607: 24. —
Diverse inkomster
1,096: 24. —
S:r 32,306: 20. 4.
Summa 41,576: 22. 11.
Credit.
Utgifter:
Löner oell arfvoden m. m  9,489: 42. —
Till skolhusbyggnaden
18,428: 32. —
Diverse omkostnader
3,614: 44. 8.
S:r 31,533: '22. 8.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
3,710: 35. 7.
Inventariers värden
6,332: 12. 8.
S:r 10,043: — 3.
Summa 41,576: 22. 11.
Korgs-skolan i Fahlun.
Bergs-skolans räkenskap, som tor revisions-året blifvit lemnad utan anmärkning
så väl vid granskningen i Kongl. Kammar-rätten som nu hos Revisorerne, lemnar följande
redovisning:
Bebe t.
Uppbörd:
Stats-anslag från riks-statens 6:te hufvudtitel: undervisnings-anstalter
för bergs-bruket,
Till materiel  500: — —
Arfvoden till ordinarie lärare
2,200: — —
Transport: 2,700: t— —
— 206 —
Transport: 2,700: — —
Arfvoden till extra lärare
1,200: — —
Dito till stipendiater oell vaktbetjening
800: — —
Till resekostnader  300: — —
För inköp af en gård i Fahlun  1,333: 16. —
Af utländska elever inbetalda
150: —- —
Diverse inkomster
229: 12. —
S:r 6,712: 28. —
Balans till år 1857:
Skuld
260: 46. 5.
Summa 6,973: 26. 5.
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
871: 16. 3.
Utgifter:
Aflöning och stipendier
2,786: 32. —
Resekostnader
268: 31. 5.
Materiel, byggnader och reparationer m. m
1,713: 26. 9.
Köpeskillingen för en gård i Fahlun  1,333: 16. —
Sm 6,102: 10. 2.
Summa 6,973: 26. 5.
Anslaget till Trädgärds-lorciiiiigens Elev-skola.
Redogörelsen för detta anslag, som blifvit utan anmärkning granskad i Kongl.
Kammar-rätten och ej heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida, utvisar
följande förhållande:
Debet.
Uppbörd:
Stats-anslag
Diverse inkomster
1,333: 16. —
362: 14. 9. 1,695: 30. 9.
Summa
1,695: 30. 9.
— 207 —
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld  187: 31. —
Utgifter:
För elevernes underhåll och undervisning m. m  1,414: 18. 5.
Balans till år 1857:
Behållning  93: 29. 4.
Summa ] ,695: 30. 9.
Kongl, och Hvitfeld tska Stipcndic-fonden.
Dess räkenskaper, som för revision s-året ännu icke undergått granskning i Kongl.
Kammar-rätten, redovisa förhållandet med inkomster och utgifter, sålunda:
Debet.
Balans från år 1855:
Tillgångar
51,356: 4. 9.
Uppbörd:
Jordeboks- och grundräntor m. m  1,674: 43. 5.
Arrende-medel
5,025: 15. 8.
Arbets-befrielse-afgift
8,911: 18. 8.
Skjutsfärds-befrielse- dito
812: — —
Intresse-medel
2,869: 3. 10.
Diverse inkomster  -  182: 24. — .
S:r 19,475: 9. 7
Balans till år 1857:
Skuld  198: 26. —
Summa 71,029: 40. 4
— 208 —
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
189: 38. —
Af skrifningar oell afkortningar:
För förmedling och diverse orsaker
_ 894: 17. 11.
Utgifter:
Aflöning
1,731:
Uppbörds- och redogörelse-arfvode
334: 22. 8.
Stipendier  7,991: 32. -
Till Hvitfeldtska grafkassan
11: 20. —
Till fattiges understöd
30: — —
Kleresiets friheter
18: — —
Extra utgifter
1,489: 10. 2.
S:r 11,605: 36. 10.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
535: 41. 1.
Utlånta medel
57,633: 16. -—
Fordringar
170: 34. 6.
S:r 58,339: 43. 7.
Summa 71,029: 40. 4.
§ 1.
Med anledning af hvad uti sednaste revisions-berättelse omförmälts om det Kongl.
Kammar-kollegium genom Kongl, brefvet den 11 April 1853 nådigst lemnade uppdrag
att, efter vederbörandes hörande, inkomma med underdånigt förslag till sådan förändring
i de för Hvitfeldtska gymnasie-hemmanens förvaltning och upplåtande gällande föreskrifter,
att derigenom, utan mehn för stipendie-kassan, hemmans-åboernas bästa, så vidt rättvist
och billigt vore, måtte kunna befrämjas, hafva Revisorerne inhämtat att, sedan
Kammar-kollegium, i följd af denna nådiga befallning, under den 25 i samma månad
anmodat Kongl. Maj.ts Befallningshafvande och Domkapitlet i Götheborg att till Kollegium
insända ett af Kuratorerne för stipendie-fonden afgifvet förslag till en förändrad
förvaltning af berörde hemman, samt att deröfver afgifva eget utlåtande, så hade denna
föreskrift, oaktadt erhållna påminnelser, ej blifvit af bemälde embetsmyndigheter fullgjord,
torr än efter nära 4 års förlopp eller den 27 Januari 1857, då deras yttrande i
ämnet till Kongl Kollegium inkommit; och lärer frågan för närvarande, efter det åtskilliga
utredningar inom Kollegium blifvit anställde, vara beroende på Kammar-advokatfiskals-embetets
handläggning.
I sammanhang härmed få Revisorerne erinra, hurusom Rikets sednast församlade
Ständer, uti underdånig skrifvelse af den 20 Maj nästlidet år, hos Kongl. iVIaj.t anhållit,
— 209 —
att, för så vidt sådant ej redan skett, fullständig undersökning måtte anställas till utredande
af Kongl, och Hvitfeldtska stipendie-inrättningens samt åboernes ömsesidiga förhållanden
och att, i händelse dervid befunnes, att åboerne icke finge tillgodonjuta de
rättigheter, hvilka genom Hvitfeldtska testamentet och gällande stadgar blifvit dem tillförsäkrade,
Kongl. Majit matte täckas i nader vidtaga sådana åtgärder, att åboerne
skyndsamligen blefve försatta i den belägenhet, som med rättvisa och billighet öfverensstämde,
samt att Kongl. Majit jemväl täcktes i nåder tillse, huruvida och i hvad utsträckning
försäljning till skatte af Hvitfeldtska stipendie-hemman lämpligen skulle kunna
åstadkommas. Denna Rikets Ständers skrifvelse har, enligt Revisorerne meddelad upplysning,
under den 27 påföljande Oktober blifvit inför Kongl. Majit i underdånighet
anmäld, hvarvid Kongl. Majit i nåder förklarat, att ärendet skulle tills vidare hvila
i afvaktan af det från Kammar-kollegium förut infordrade utlåtande och förslag i samma
ämne.
§ 2.
Revisorerne hafva icke funnit något att erinra vid denna räkenskap.
Anslaget för Natioiial-musci-byggnadcn.
^Räkenskapen, som utan anmärkning blifvit granskad i Kongl. Kammar-rätten
och från Revisorernes sida ej heller föranledt till någon erinran, utvisar såväl förhållandet
med inkomster och utgifter under år 1856, som ock summariskt anslagets användande
från byggnads-arbetenas början till nämnda års slut, på sätt inliemtas af följande
2:ne tabeller:
l:o Redovisning för inkomster och utgifter under år 1856:
Debet.
Uppbörd:
Af stats-anslag
92 000:
Diverse inkomster
3,190: 2. —
Summa 95,190: 2. —
Credit.
Balans från år 1855:
Skuld
3,367: 3. 6.
Transport: 3,367: 3. 6.
27
— 210 —
Transport: 3^367: 3. 6.
Utgifter:
Musei-byggnaden
31,744: 1. 4.
Upphandling af inventarier och förråd  29,282: 17. 6.
Biarbeten
3,180: II. 2.
Diverse utgifter
963: 37. 5.
~~S-r~~ 65,170: 19. 5.
Balans till år 1857:
Kontant behållning  93: 15. 1.
Förskotter
26,559: 12. —
S:r ~ 26,652: 27. 1.
Summa 95,190: 2. —
2:o Summarisk redovisning öfver anslaget till National-musei-byggnaden från
byggnads-arbetenas början intill 1856 års slut:
Debet.
Från och med år 1846 till och med år 1856 äro af anslaget lyftade 500,000: — —
Diverse inkomster af hyres- och försäljnings-medel
10,793: 25. 1.
Summa 510,793: 25. 1.
Credit.
Utgifter för byggnaden till och med år 1856
462,791: 7. 8.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
93: 15. 1.
Förskotter...  26,559: 12. —
Materialier osh instrumenter
21,349: 38. 4.
S-T 48,002: 17. 5.
Summa 510,793: 25. 1.
Såsom fortsättning af de uti sednaste revisions-berättelse meddelade uppgifter
angående National-musei-byggnaden, få Revisorerne, som vid besök å stället tagit kännedom
om detta arbetes fortgång, anföra, att den hos utländsk leverantör gjorda beställning
af takbjelkar m. 11. effekter utaf jern, hvilken beställnings sentidiga fullbordan förorsakat
dröjsmål med arbetet, numera under hösten nästlidne år hit ankommit, hvarefter
tak å byggnadens flyglar blifvit uppsatt och med koppar beklädt. Under den sedermera
förflutna tiden hafva källarvåningen, Usta och en del af 2:dra våningen blifvit
hvälfda, äfvensom behöfliga mellanmurar uppförts i midtel-byggnaden, till hvilka arbeten,
enligt uppgift, åtgått icke mindre än 630,000 stycken murtegel; — ocb äro derjemte 45
stycken marmor-kolonner uppresta samt den utvändiga marmor-inläggningen å pilastrarna
verkställd. En del af de byster, som skola uppställas uti å byggnaden anbragta nischer,
äfvensom åtskilliga mindre skulptur-arbeten till fönster-prydnader äro utförda af vid
byggnaden anställde arbetare och vittnade om ovanligt konstnärliga anlag bos dessa personer.
Vid Revisorernes besök å stället arbetades med uppläggandet af grofva jernbjelkar
för att förbereda uppsättningen af tak å midtel-byggnaden.
Kostnaden för hela byggnads-arbetet har, enligt Revisorerne meddelad uppgift,
uppgått till följande belopp:
af f. d. Byggnads-kommitéen utbetalda
Runt R:dr 54,917,94
af nuvarande Byggnads-chefen till och med år 1857 utgifvet » » 799,486,71
i 1858 års redogörelse afförda utbetalningar till och med den
7 September  » » 116,018,24
oredovisade förskotter, nämnda dag utestående,
» » 98,064,70
Summa Runt R:dr 1,068,487,59.
Anslaget tor alinia niia fattigvården i Stockholm.
Af det å riks-statens 8:de hufvudtitel uppförda anslag till fattigvården i Stockholm
och landsorterne äro 3,094 R:dr 8 sk. anvisade till fattigvården i Stockholms stad.
Deraf äro 2,094 R:dr 8 sk., som blifvit anslagne till aflöning åt 3:ne fattigläkare samt
till medikamenter för fattige sjuke, i likhet med hvad under de föregående åren egt
rum, upptagna i Stockholms stads Nämnds räkenskaper i sammanhang med öfriga under
denna myndighets förvaltning ställda medel. Med afseende å detta förhållande anmärkte
sednast församlade Revisorer, att räkenskapen ej lemnade upplysning till hvilka särskilda
ändamål stats-anslaget utginge; och har Stads-nämnden, uti häröfver afgifven förklaring,
tillkännagifvit, att uti räkenskapen för framtiden skulle vidtagas den förändring, att deraf
kunde inhemtas, till hvilka ändamål omförmälde stats-anslag vore användt.
De återstående 1,000 R:dr äro anvisade till medikamenter för Stockholms stads
och läns kurhus, hvilken inrättnings räkenskaper icke blifvit af Revisorerne granskade.
Kongl. Kammar-rättens Aktorats-räkiiiiig.
Räkenskapen, som innefattar redovisning för de, i följd af nämnde embetsverks
Advokat-fiskals-kontors och Öfver-revisions-departements väckta åtal, tili betalning ådöm
-
da medel, liar ännu icke i Civil-räkenskaps-kontoret blifvit granskad. Den utvisar följande
förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Utestående anmärknings-medel
237,745: 45. —
Uppbörd:
Till betalning ådömda medel:
För Advokat-fiskals-kontoret
4,213: 20. 10.
» Provins-räkenskaps-d:o
11,308: 2. 2.
» Militie- d:o d:o
2,176: 16. 3.
» Civil- d:o d:o
2,512: 7. 3.
Sn- 20,209: 46. 6.
Summa 257,955: 43. 6.
Credit.
Afskrifningar:
•
För Advokat-fiskals-kontoret  4,878: 28. 6.
» Provins-räkenskaps-d:o
1,436: 7. —
» Militie- d:o d:o
585: 20. 5.
» Civil- d:o d:o
67: 23. 6.
S:r 6,967: 31. 5.
Leverering och uppdebitering:
För Advokat-fiskals-kontoret  24,901: 44. 6.
» Provins-räkenskaps-d:o
9,639: 36. 2.
» Militie- d:o d:o
3,544: 37. 6.
» Civil- d:o d:o
1,631: 14. 8.
S:r 39,717: 36. 10.
Balans till år 1857:
För Advokat-fiskals-kontoret  199,451: 28. 7.
» Provins-räkenskaps-d:o
6,436: 12. 4.
» Militie- d:o d:o
2,568: 12. 8.
» Civil- d:o d:o
2,814: 17. 8.
S:r 211,270: 23. 3.
Summa 257,955: 43. 6.
— 213 —
I sammanhang med granskningen af denna räkenskap, hafva Revisorerne, jemlikt
föreskriften i 6:e § af instruktionen den 17 April 1841, gjort sig underrättade om de
åtgärder, som blifvit vidtagna i afseende å redogörares proprie-balanser, hvilka vid 1856
års slut, enligt riks-liufvudboken, uppgingo till följande belopp:
Riksgälds- och
diverse verks
Sta ts-m edel.
medel.
Summa.
Östergöthlands
län
4,035: 26.
4.
2,578: 8. 4.
6,613: 34.
8.
Gottlands
»
1,826:
29.
—
228: 1. 3.
2,054: 30.
3.
Kalmar
»
1,869:
45.
5.
139: 46. —
2,009: 43.
5.
Christianstads
»
10:
—
—
10: —
Hallands
»
—
—
530: 40. 11.
530: 40.
11.
Götheborgs
»
948:
1.
10.
6,060: 34. 9.
7,008: 36.
7.
Nerikes
»
5,637:
18.
1.
— .—.
5,637: 18.
1.
Wermlands
»
1:
1.
—
1: 1.
Westmanlands
»
2,374. 33.
7.
2,374: 33.
7.
K opparbergs
»
362:
13.
2.
— —
362: 13.
2.
Wester-Norrlands»
7,445:
6.
6.
13,980: 35. 4.
21,425: 41.
10.
Westerbottens
»
156:
1.
3.
—
156: 1.
3.
Norrbottens
»
79:
18.
6.
— —
79: 18.
6.
Öfverståthållare-embetet
850:
38.
2.
3,491: 41. 11.
4,342: 32.
1.
Fångvårds-styrelsen
13,258:
16.
8.
—1_ — —
13,258: 16.
.8.
Krigs-kollegium
1,213:
23.
11.
— —
1,213: 23.
11.
General-tull-styrelsen
101,599:
27.
8.
9,222: 22. 4.
110,822: 2.
_
Serafimer-ordens-
-gillet
—
—
235: 2. 5.
235. 2.
5.
Summa
141,668:
13.
1.
36,467: 41. 3.
178,136: 6.
4.
Enligt 1856 års aktorats-räkning voro de betydligaste proprie-balanserna vid
samina års utgång följande:
f. d. Landt-räntmästaren A. M. Tollins  7,253: 16. 4.
» Uppbörds-tullförvaltaren M. F. Finérs
110,847: 16. —
» Kronofogden C. Ohboms
7,603: 23. 6.
» Bergsfogden J. F. Furtenbaclis
6,165: 28. —
aflidne Landt-räntmästaren E. G. Harlins
22,112: 24. 5.
» Läns-bokhållaren C. Langlets
15,002: 23. 6.
f. d. Krono-uppbörds-kommissarien G. II. Ilästeskos
3,070: 29. —
» Krono-uppbörds-kommissarien J. A. L. Fristedts
3,609: 27. 8.
» Redogöraren vid Korrektions-inrättningen på Långholmen, Ka
mereraren
P. J. Weidels
2,119: 30. 4.
aflidne Karta-sigillata-kassören C. E. Widegrens  7,839: 43. 6.
» Redogöraren för cellfängelse-byggnaden i Fahlun H. J. Indebetou’s 4,773: 40. 6.
Kronofogden G. Lindströms
1,336: 24. —
f. d. Kamererare!! vid Drottninghuset Johan Möllers
2,294: 36. —
I sammanhang härmed hafva Revisorerne, i afseende å aflidne Läns-bokhållaren
C. Langlets proprie-balans, ansett sig böra omnämna att, sedan Kongl. Maj:t, medelst
utslag den 18 September 1854, i nåder fastställt Kongl. Kammar-rättens den 2 Maj
— 214 —
1853 gifna utslag, hvarigenom, i anledning af den utaf Advokat-fiskals-embetet derstädes
mot vederbörande förda ansvars- och ersättningstalan, blifvit ålagdt: Lands-kamereraren
Holmgren, att å denna balans ersätta 7,980 R:dr 15 sk. 2 rst. efter afdrag af
hvad sorn kunde inflyta af Langlets tillgångar; förre t. f. Lands-kamereraren, Kronofogden
Pettersson att ersätta 6,163 R:dr 3 sk. 6 rst. efter enahanda afdrag; f. d. Landshöfdingen,
Herr General-majoren Edenhjelm, f. d. Landshöfdingen, Herr General-löjtnanten
m. m. Grefve Löwenhjelm, Landshöfdingen, Herr Statsrådet Fåhraeus, Lands-sekreteraren,
Herr Lagmannen Engelblom och förre t. f. Lands-sekreteraren, vice Häradshöfdingen
Bundsen att i balansens ersättande näst efter Landskontors-föreståndaren deltaga:
General-majoren Edenhjelm för 4,141 R:dr 13 sk. 4 rst.; Grefve Löwenhjelm för 3,849
lt:dr 4 sk.; Statsrådet Fåhraeus för 1,266 R:dr 32 sk.; Lands-sekreteraren Engelblom
för 8,409 R:dr 42 sk. 6 rst. och vice Häradshöfdingen Bundsen för 174 R:dr 16 sk.,
allt banko; så hafva, i afräkning å denna balans, blifvit levererade: dels, enligt inkommen
kuratels-redovisning för numera aflidne Lands-kamereraren Holmgrens i lifstiden till
borgenärer afträdda bo, 1,537 R:dr 17 sk. 4 rst., utgörande den dividend, som på
konkursmassans tillgångar belöpte på ofvanberörde, Holmgren ådömde och af Advokatfiskals-embetet
i hans konkurs bevakade ersättnings-belopp; dels den andel af balansen,
som ålagts Herr Landshöfdingen m. m. Fåhraeus att näst efter Langlet gälda, utgörande
649 R:dr 16 sk. 4 rst., dels ock den vice Häradshöfdingen Bundsen till ersättande
ålagde summa 91 R:dr eller tillsammans 2,277 R:dr 33 sk. 8 rst.; hvaremot de öfriga
till deltagande i balansens ersättande dömde personer blifvit, uppå Kongl. Maj:ts derom
gjorda nådiga framställning, af Rikets sednast församlade Ständer befriade från vidsträcktare
ersättnings-skyldighet, än så vidt den innefattade åliggande för dem hvar att
utgifva det åklagaren tillkommande arfvode med tolf procent på ådömde beloppen.
Beträffande öfrige af förenämnde proprie-balanser, hvilka under revisions-året undergått
förändring, hafva afbetalningar blifvit gjorde
å aflidne Karta-sigillata-kassören Widegrens med  79: 21. 5.
» Kronofogden Lindströms  670: — —
och å f. d. Kamereraren Möllers
19,060: — —
äfvensom å f. d. Kamereraren Weidels uppbörds-balans blifvit afförde 1,518: 5. 1.
Som, vid jemförelse mellan här ofvan intagne, från Kammar-rättens aktoratsräkning
hemtade, uppgifter angående proprie-balansernas belopp och de enahanda uppgifter,
som på andra ställen uti berättelsen äro anförda, enligt de särskilda verkens räkenskaper,
förekomma åtskilliga mindre skiljaktigheter i beloppen, få Revisorerne meddela,
att dessa olika uppgifter kunna, exempelvis, härröra deraf, att beslutade afskrifningar
eller verkställda inbetalningar å balanserna ej blifvit samtidigt införda uti båda
räkenskaperna; och då en fullständig utredning af ifrågavarande skiljaktigheter uti hvart
och ett särskildt fall synes mindre nödig och skulle erfordra allt för lång tid, hafva
Revisorerne ansett detta förhållande endast upplysningsvis böra här omförmälas.
Räkenskapen har hos Revisorerne icke föranledt till någon annan anmärkning,
än att ingående balansen upptagits för Advokat-fiskals-kontoret till 225,018 R:dr 32 sk.
9 rst. i stället för 225,018 R:dr 32 sk. 8 rst. och för Provins-räkenskaps-kontoret till
6,204 R:dr 5 sk. 4 rst. i stället för 6,204 R:dr 6 sk. 1 rst.
— 215 —
Expciis-iiiedels-räkiiiiigarne
för nedan upptagne verk äro af Revisorerne granskade, hvarvid utgifterna befunnits hafva
uppgått till följande belopp:
Justitie-stats- och revisions-expeditionerna
5,876: 17. —
Justitie-kanslers-expeditionen  748: 21. 6.
Utrikes departementets Expedition
11,550: 18. 3.
Civil- dito dito
2,643: 18. 8.
Finans- dito dito
1,930: 15. —
Ecclesiastik- dito dito med Riks-arkivet och Kongl.
Bibliotheket  - *  5,311: 3. —
Svea Hofrätt
3,335: 18. 8.
Götha dito
2,780: 27. 6.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
1,017: 33. 4.
Krigs-hofrätten  1,094: 44. —
Kammar-kollegium
2,643: 18. —
Stats-kontoret
2,781: 7. 4.
Bergs-kollegium  1,425: 15. 4.
Kommerse-kollegium
6,668: 25. 1.
Kammar-rätten  5,525: 3. —
Sundhets-kollegium
3,635: 31. 5.
Ofverståthållare-embetet  2,817: 14. —
Öfverintendents-embetet
1,374: 47. 8.
General-landtmäteri-kontoret  2,067: 12. 4.
Fångvårdsstyrelsen  1,890: 33. 8.
Kontroll-verket
1,840: 11. 11.
Tabell-kommissionen
2,322: 30. —
Karta-sigillata-verket
516: 24. —
Dessa räkenskaper hafva hos Revisorerne icke föranledt till annan anmärkning,
än dels att den af Kongl. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge afgifna räkning innefattar
redogörelse icke allenast för expens-medlen, utan äfven, i sammanhang dermed, för de
genom Kongl, brefvet af den 19 December 1855 Kongl. Hofrätten tilldelade löneförbättrings-medel,
hvilka sednare, enligt llevisorernes tanka, rätteligen bordt redovisas i särskild
räkning, dels ock att Kongl. Kammar-rättens expens-medels-räkning, som uti detta
embetsverks Civil-räkenskaps-kontor blifvit utan anmärkning granskad, upptager en utgift
till C. Widman för bokbindare-arbete med ett belopp af 140 R:dr 13 sk., ehuru
Widmans qvitto innehåller, att endast 139 R:dr 29 sk. blifvit honom godtgjorde.
— 216 —
Ultima Laiidtbruks-institut.
I anledning af Rikets Ständers, uti underdånig skrifvelse den 22 April nästljdet
år, derom gjorda anhållan, har Kongl. Majit, genom nådigt bref den 5 sistlidne Mars,
förordnat, att Ultuna Landtbruks-instituts räkenskaper, efter det den i Institutets stadgar
föreskrifna revisions-förrättnirig egt rum, skola jemte tillhörande verifikationer öfverlemnas
till Kongl. Kammar-rätten för behörig granskning, hvilken dock hufvudsakligen
bör afse siffran och det formella af räkenskaps-förhållandena, men icke utsträckas till
bedömande af den ekonomiska förvaltningen. I följd af denna föreskrift hafva äfven
Institutets räkenskaper för revisions-året blifvit till Kongl. Kammar-rätten insände, ehuru
de ännu icke derstädes undergått granskning.
Redogörelsen är upprättad efter fardags-år och omfattar således tiden från den
14 Mars 1856 till samma dag 1857. Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas
af följande tabell, hvarvid iakttages, att beloppen enligt räkenskaperna äro upptagne i
Riksgäld.
Debet.
Balans från år 1855:
Från den 14 Mars 1856
till samma tid 1857.
Riksgäld.
Tillgångar  101,404: 22. —
Inkomster:
Stats-anslag  12,000: —
Afgifter af elever
12,960: 14. 4.
Egendomens afkastning m. m  56,338: 18. — 81,298: 32. 4.
Balans till år 1857:
Skulder
Credit:
Balans från år 1855:
Skulder  31,975: 43. —
Utgifter:
För Institutet och egendomen
64,040: 31. 1.
Balans till år 1857:
Tillgångar
114,421: 47. 2.
27,735: 18. 11.
Summa 210,438: 25. 3.
Summa 210,438: 25. 3.
217
Den foreskrifna återbetalningen af det uti föregående revisions-berättelse omförmiildta,
af besparingarne på 6:te hufvudtitelns anslag till jordbruket, handeln och näringarne,
Institutet år J850 beviljade förskott, 10,985 R:dr 18 sk. 5 r:st. B:ko, har, efter
livad räkenskaperna utvisa, under revisions-året blifvit behörigen verkställd med 2,250
R:dr R:gs: och utgjorde den vid årets slut återstående skulden 8,978 R:dr 3 sk. 7 rst.
samina mynt.
Någon anmärkning vid dessa räkenskaper har ej hos Rikets Ständers Revisorer
förekommit.
Denna inrättnings räkenskaper granskas af särskilde Revisorer, en af hvarje Riks^-  stånd, hvilka II. M. Enke-drottningen i nåder utser. Institutets redogörelse har hitintills
icke undergått revision i Kongl. Kammar-rätten; men, i anledning af Rikets sednast församlade
Ständers derom underdånigst gjorda anhållan, har Kongl. Majit genom nådigt
bref af den 5 Mars innevarande år förordnat, att detta Instituts räkenskaper för hvarje
är skola för behörig granskning till Kongl. Kammar-rätten öfverlämnäs.
Ställningen inhemtas af följande tabell:
Ailniiiima Institutet för döfstumma och blinda
Del et.
Balans från år 1855:
Tillgångar
152,186: 41.
Inkomster:
Stats-anslag
Intresse-medel
22,333: 16. —
5,257: 40. 10.
2,048: 17. 4.
400: — —
3,246: 24. 8.
Kol lekt-medel
Hy res-medel
Underliålls-afgift af betalande elever
Gåfvo-medel
16: 32. —
33,302: 34. 10.
Balans till är 1857:
Skuld
1,000; — —
Summa 186,489: 27. 10.
28
218
Credit,
Balans från år 1855:
Skuld
1,000: —
Utgifter:
Aflöning
Kost och beklädnad, medikamentev m. m...
Reparationer, onera, inventarie-inköp m. m.
Lifränta
Afskrifning
Diverse
6,561: 36. 6.
21,300: 17. 8.
2,775: 23. 2.
1,915:
1,305: 20. —
892: 25. 4. 34,750: 26. 8.
Balans till år 1857:
Kontant behållning
Behållning af fastigheter
1,666: 37. 2.
30,210: 5. —
2,633: 16. —
115,154: 8. —
Dito af inventarier
Utlånta medel
Fordringar
1,074: 31. — 150,739: 1. 2.
Summa 186,489: 27. 10.
Enligt hvad förestående tabell utvisar, har Institutets anslag af statsmedel under
revisions-året likasom föregående år utgjort ett belopp af 22,333 R:dr 16 sk. B:ko. Sorn
detta anslag emedlertid visat sig vara för ändamålet otillräckligt, beviljades, i anledning
af derom gjord framställning, vid sednaste riksmöte en årlig tillökning deruti af 11,500
R:dr Riksmynt, i följd hvaraf anslaget i nu gällande riks-stat är uppfördt med ett belopp
af 45,000 R:dr Runt.
I sammanhang med detta beslut och till förekommande deraf att fri-elev-platser
vid Institutet skulle, på sätt tillförene egt rum, under längre eller kortare tider stå lediga,
anhöllo Rikets Ständer i underdånighet, att Kongl. Majit, utan upphäfvande af
den Konsistorierna medgifna rättighet att, hvart för sitt stift, till intagande å Institutet
anmäla fri-elever, måtte i nåder förordna att, derest, oaktadt erhållen underrättelse om
inträffad ledighet af fri-elev-plats, en dylik anmälan ej inom någon viss kortare termin
sker, den lediga platsen finge af Direktionen åt någon från annat stift till intagande å
Institutet anmäld person upplåtas.
Beträffande åter den uti föregående revisions-berättelse omförmälda frågan angående
ny byggnad för Institutet, få Revisorerne erinra, hurusom, i anledning af Kongl.
Maj:ts derom i nåder gjorda framställning, Rikets sednast församlade Ständer, utom det
vid nästförutgångna riksmöte beviljade anslag, 37,500 R:dr Runt, anvisat en summa af
120,000 R:dr samma mynt för uppförande af en större nybyggnad vid ifrågavarande Institut,
på den plats, hvilken Kongl. Maj:t kunde i nåder pröfva härtill vara mest tjenlig.
Vid underdånig föredragning af hvad Rikets Ständer sålunda i dessa ämnen
hemställt och beslutat, har Kongl. Majit under den 20 Mars innevarande år, med god
-
— 219 —
kännande af Rikets Ständers ofvanberörda framställning angående vilkoren för fri-elevplatserna
för de särskilda stiften, i nåder anbefallt Institutets Direktion att, efter samråd
med Ofver-intendents-embetet, inkomma med underdånigt förslag till lämplig plats
för den beslutade nybyggnaden; hvarefter och sedan ritning med dertill hörande kostnadsförslag
vunnit nådig stadfästelse, Kongl. Majit ville om de anslagna medlens utbetalning
meddela nådig befallning.
Enligt hvad Revisorerne vid anstäldt besök å Institutet inliemtat, har Direktionen
numera utsett plats för den nya byggnaden, i närheten af det så kallade Öfre Manilla,
ehuru kostnadsförslag och ritningar ännu icke hunnit blifva uppgjorda och till
Kongl. Majit öfverlemnade.
Kolonien S:t Barthelemy.
^ Dess redogörelse, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning
och ej heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida, utvisar följande förhållande:
Debet.
Balans från år 1855:
Spanska c
Daler.
Tillgångar  169: 77 A.
Inkomster:
Af ön S:t Barthelemy  5,165: 17.
Remisser från Sverige i Svenskt Banko: 15,310: 15. 6  6,267: 66 j. 11,432: 831.
Balans till år 1857:
Skulder
222: 24.
Summa 11,824: 85.
Credit.
Balans från år 1855:
Skulder
249:
Transport: 249: —
— 220
Transport: 249:
Utgifter:
Aflöning till koloniens embets • och tjenstemän
Garnisons-omkostnader
Afskrifning»!* och diverse utgifter
5,610: —
3,168: 69.
1,979: 961. f 0,758: 651.
Balans till år 1867:
Tillgångar
817: 191.
Summa 11,824: 85.
Enligt hvad här ofvan i berättelsen är, på särskilda ställen, o inform äldt, hafva
Rerisorerne, i likhet med hvad tillförene iakttagits, genom besök å stället sökt inhemta
närmare kännedom om åtskilliga i hufvudstaden och dess grannskap befintliga verk
och inrättningar, vetenskapliga samlingar, förråder och allmänna byggnader m. m. Förutom
deras sålunda redan omnämnda besök, hafva Revisoreme jemväl besett Kongl. Myntverket,
Carolinska Mediko-kirurgiska Institutet, Naturhistoriska riks-museum, Vitterhets-,
historie- och antiqvitets-akademiens samlingar samt Kongl. Arméens och Kongl. Flottans
förråder på Skeppsholmen; hvarjemte Revisorerne tagit i ögonsigte den nya hospitalsbyggnaden
på Kungsholmen, hvartill anslag af Rikets Ständer beviljades vid 1853—1854
års riksmöte. Detta arbete hade redan sa långt fortskridit, att den yttre byggnaden var
i det närmaste uppförd; och ansågs det nya hospitalet kunna efter 2:ne års förlopp vara
helt och laillet inredt oell fullbordadt.
Med anledning af den utaf sednast församlade Revisorer framställda erinran om
olämpligheten deraf, att flera verks och inrättningars räkenskaper blifvit öfverlemnade till
Stats-revisionen innan de undergått den speciella granskningen i Kongl. Kammar-rätten,
har detta embetsverk, uti sitt häröfver afgifna utlåtande, underdånigst anfört att, efter
hrad Kammar-rätten redan tillförene uti särskilda utlåtanden af den 2 April 1856, angående
ifrågasatt förkortning af tiden för räkenskapers granskning, saint af den 30 December
samma år, rörande förändring af tiden för åtskilliga räkenskapers öfverlemnande
till granskning, i underdånighet yttrat och föreslagit, nämnde olägenhet väl kunde i någon
mån förebyggas, men då en del räkenskaper vore af vidlyftigare beskaffenhet, måste
dock, med afseende dels a den tid, som för dylika räkenskapers afslutande och afiemnande
till Kammar-rätten vore nödig, och dels å den längre gransknings-tid, sorn deraf
blefve en följd, det förhållande uppkomma, att granskningen af samma räkenskaper ej
heller kunde uti Ofver-revisions-departementet vara fullbordad vid tiden för Rikets Ständers
Revisorers sammanträde, helst sedan dessa sammanträden numera skola årligen ega
rum samt taga sin början en månad tidigare, än förut varit öfligt.
— 221 —
Efter hvad Revisorerne vidare inhemtat, har Kongl. Majrt, vid pröfning af den
fråga, sorn utgjorde föremål för Kongl. Kammar-rättens ofvanberörda utlåtande af den
.'50 December 1856, och hvarvid äfven Revisorernes nyssomförmälda framställning kommit
i nådigt öfvervägande, under den 6 April innevarande år för alla de räkenskaper,
som till Kongl. Kammar-rätten ingå, i nåder fastställt vissa terminer, inom hvilka desamma
skola till bemälde embetsverk för behörig granskning aflemnas, på sätt Kongl.
Kammar-rättens, med stöd af högstberörde nådiga beslut, dou 30 i samma månad utfärdade
kungörelse närmare visar.
Som emellertid Kongl. Kammar-rättens här ofvan anförda yttrande i detta ämne
gifver anledning till den förmodan att, oaktadt den förkortning i tiden för räkenskapernas
aflenmande till granskning, hvarom Kongl. Maj:t sålunda i nåder förordnat, det likväl
hädanefter, såsom vid den nu verkställda stats-revisionen egt rum, skall komma
att inträffa att företrädesvis de räkenskaper, hvilka äro af större omfång och betydenhet,
ej undergått granskning i Kammar-rätten då de till Rikets Ständers Revisorer
öfverlemnas, hafva Revisorerne, som anse, att detta oegentliga förhållande måste för
framtiden förekommas, ej kunnat underlåta att ånyo fasta uppmärksamhet på angelägenheten
af rättelse härutinnan, antingen sådant må ske genom påskyndande af granskningsarbetet
uti Kongl. Kammar-rättens Ofver-revisions-departement eller på hvad annat sätt,
som kan finnas lämpligt och ledande till ändamålet.
Som räkenskaperna för revisions-året i allmänhet äro förda i bankomynt förstås
med benämningen Riksdaler i denna berättelse öfverallt Riksdaler Banko, så vida ej
annorlunda finnes särskildt utsatt.
För de i berättelsen intagna siffrors och tabellers riktighet ansvarar den Kamererare,
som vid Revisionen varit anställd.
Revisorerne hafva hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om nådig befallning
till Kongl. Stats-kontoret att utbetala så väl de arfvoden, Revisorerne, jemlikt 3 £ i
instruktionen, bestämt för de vid denna revision anställde tjenstemän, som den vaktbetjeningen
tillagda aflöning jemte kostnaderna för skrifmaterialier m. m.; hvarjemte
underdånig framställning skett angående nådigt bestämmande af lämplig vedergällning åt
den Stats-kommissarie, hvilken, enligt Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, under förrättningen
Revisorerne med upplysningar tillhandagått.
— 222 —
Med stöd af 68 5j riksdags-ordningen, varder tiden för nästa Stats-revision utsatt
till den 15 Augusti 1859.
Stockholm den 14 Oktober 1858.
Högloft. Ridderskapets och Adelns ledamöter:
W. F. TERSMEDEN. C. G. UGGLA. ROB. MONTGOMERY CEDERHIELM.
PEHR EHRENHEIM. FREDR. WRANGEL. C. SKOGMAN.
Ilögvördiga Preste-ståndets ledamöter:
A. BERGMAN. I. D. GELLERSTEDT. J. P. I. TELLBOM.
JOHAN EKSTRAND. L. GRÖNVALL. ER. LINDBERG.
Vällofl. Borgare-ståndets ledamöter:
F. A. RINMAN. A. W. LEVGREN. ALB. ENGVALL.
A. G. HEUMAN. LARS GLAS. FREDR. BÖÖK.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
D. DANIELSSON. NILS NILSSON. E. J. RUDBERG.
D. ANDERSSON. NILS ANDERSSON. MAGNUS MÅNSSON.
Clatir. liintlficrg.
— 223 —
Kongl. Stats-kontorets
underdåniga utlåtande, i anledning af
llikets Ständers Revisorers berättelse om
verkställd granskning af stats-verkets räkenskaper
för år 1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
I följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 22 nästlidne Oktober å Rikets
Ständers innevarande år församlade Revisorers berättelse om verkställd granskning af
stats-verkets räkenskaper för år 1856, får Eders Kongl. Maj:ts oell Rikets Stats-kontor
härmed afgifva underdånigt utlåtande i nedannämnde delar; varandes särskildt yttrande
af Öfver-direktören för Mynt- och kontroll-verken i underdånighet bifogadt.
Beträffande först Revisorernes önskan att det genom Kammarforvandten A. E.
Neréns död någon tid afbrutna arbetet med upprättandet af formulärer till de förvaltande
verkens räkenskaper måtte med skyndsamhet bedrifvas, torde Stats-kontor et böra i underdånighet
åberopa Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 19 nästlidne November, hvarigenom
Kamereraren J. Tli. Spångberg blifvit, uppå detta embetsverks underdåniga hemställan,
i nåder förordnad att berörde uppdrag fullgöra.
Revisorerne hafva fästat uppmärksamhet derpå att pensionerade, inom Sverige
bosatte, ernbets- och tjenstemän samt deras enkor å anslaget för Minister-staten fått uppbära
sina pensioner beräknade i Riksdaler, Hamburger Banko efter gällande kurs, samt
ansett formenligt att understöden beräknades och utginge i Svenskt mynt.
Stats-kontoret, som tror att det sednare beräkningssättet vore mera lämpligt, bör
emedlertid, — sedan samtliga anslagen å 3:dje liufvudtiteln från och med den 1 Juli innevarande
år, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 27 sistlidne April, anordnas till
Herr Statsministerns för utrikes ärendena disposition och Stats-kontorets befattning med
vexlars anskaffande m. m. upphört, — till Eders Kongl. Maj:ts Egen nådiga pröfning öfverlemna
ofvanberörde af Revisorerne gjorda framställning.
Af den anledning, att 1,000 R:dr Banko blifvit utaf 8:de hufvudtitelns anslag till
extra utgifter anordnade till disposition af Chefen för Ecklesiastik-departementet, för att
användas til! arfvoden och gratifikationer åt vissa tjenstemän och vaktbetjente vid nämnda
Departements expedition för extra tjenstgöring år 1855, hafva Revisorerne yttrat, att
det fästat deras uppmärksamhet att en så beskaffad utgift anordnats under denna form,
då deremot de för dylik tjenstgöring inom de öfriga Stats-departementen andrdnade summor
blifvit redovisade medelst räkenskaperna bilagde qvittenser af de tjenstemän, till
hvilka arfvodesmedlen anvisats.
29
— 224 —
Härvid får Ståts-kontoret endast i underdånighet anmäla, att utbetalningen af
ifrågavarande 1,000 R:dr Banko skett i öfverensstämmelse med ordalagen i Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bref den J2 Januari 1856 samt att Departements-chefen för medlens användande
den 6 påföljande Mars erhållit nådig decharge.
Revisorerne hafva anmärkt, att af 6:te hufvudtitelns anslag till extra utgifter
blifvit under år 1856 anordnade: a) 408 R:dr 16 sk. för inlösen af 100 exemplar af
»Statistiskt sammandrag rörande Svenska Militiae-indelnings-verket» och b) 500 R:dr
rese-understöd till Ofver-läkaren Doktor Nyman, för att i Paris taga kännedom om en
förbättrad method för behandlingen af veneriska sjukdomen; finnande Revisorerne den
förra utgiften hafva bordt tillhöra 4:de och den sednare 8:de hufvudtitelns anslag till
extra utgifter.
Då emedlertid det af Rikets Ständer under denna rubrik å f. d. 8:de hufvudtiteln
uppförda anslag, 100,000 R:dr Banko, var stäldt till Eders Kongl. Maj:ts fria disposition,
samt denna dess egenskap icke torde kunna anses hafva upphört, när anslaget, — vid
1840—1841 års riksmöte nedsatt till 50,000 R:dr samma mynt, -— fördelades på de
särskilta, nya liufvudtitlarne, lärer Revisorernes ofvanberörda erinran ej till någon åtgärd
föranleda.
Vidare är af Revisorerne uppmärksamhet fästad derpå att 300 R:dr Banko anordnats,
af extra utgiftsmedlen å 6:te hufvudtiteln, till Polisens ombud vid Pantlåneinrättningen
i Stockholm, hvarvid Revisorerne yttrat den förmodan, att då anslaget för
hufvudstadens polis blifvit vid nästlidne Riksdag ökadt, någon anvisning af denna beskaffenhet
å extra utgiftsmedlen ej vidare skulle erfordras.
Med underdånig anmälan, att äfven för innevarande år 300 R:dr Banko till nämnde
Ombudsman utgått, får Stats-kontoret till Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande i
underdånighet öfverlemna om icke, på de af Revisorerne anförda skäl, utgiften lämpligen
kunde från och med år 1859 få bekostas af anslaget för Polisens vidmakthållande här i
staden, 28,100 R:dr Riksmynt.
Uti Revisorernes hemställan, att Stats-kontoret måtte erhålla nådig föreskrift att
under för skottstitel, såsom beroende på. anmälan hos Rikets Ständer, anordna allasådana
utgifter, som hittills, enligt äldre och nyare Kongl, bref, utgått af »öfverskotten å statsverkets
inkomster», anser sig Stats-kontoret böra i allo instämma, helst det lätteligen
kan ett eller annat år inträffa, att stats-verkets inkomster icke med sitt påräknade belopp
inflyta och brist således uppstår.
f. d. Kansli-styrelsens handkassa.
I afseende å denna, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 14 December 1840,
till Stats-kontoret öfverlemnade kassa, afsedd till understöd för vetenskapliga arbetens
utgifvande, ‘hafva Revisorerne, enär stats-anslag för dylika föremål funnes uppfördt å
8:de hufvudtiteln, och bestyret med utlåning af kassans medel medförde tillökning i detta
embetsverks göromål, föreslagit att, — under förutsättning det Eders Kongl. Majit täcktes
i nåder medgifva kassans öfverlemnande till Riksgälds-kontoret, — anslaget till resestipendier
samt läroböckers och lärda verks utgifvande måtte af Rikets Ständer förhöjas
med ett belopp, motsvarande den årliga räntan af berörda kassas kapitalbehållning.
Såsom Revisorerne äfven upplyst, är f. d. Kansli-styrelsens handkassa bildad
genom kollekt-bidrag för särskilta ändamål och öfverskott å prenumerations-medel för en
prof-psalmbok samt består således icke af allmänna medel. I anledning af Rikets Ständers
vid 1828—1830 årens riksdag gjorda framställning om kassans öfverlemnande till
Riksgälds-kontoret, förklarade Kongl. Majit den 11 Februari 1832 Sig icke kunna dertill
i nåder samtycka, utan borde densamma efter Kansli-styrelsens upplösning aflemnas till
Hofkanslerens och Stats-sekreterarens för Ecklesiastik-ärendena gemensamma förvaltning
och emot redovisning användas till understöd vid vetenskapliga arbetens lifgifvande. Vidare
och sedan Rikets Ständer den 10 November 1840 förnyat sin ofvanberörde underdåniga
hemställan i ämnet och, under förutsättning af nådigt bifall dertill, å stat uppfört
ett räntan å 9,000 R:dr Banko motsvarande anslag af 450 R:dr samma mynt, blef genom
nådigt bref den 14 påföljande December förklaradt, att det tillkomme Kongl. Majit
att förordna om kassans förvaltning på ett med lagar och författningar öfverensstämmande
sätt samt att medlen borde emottagas af Stats-kontoret och den årliga räntan
för det af Kongl. Majit förut i nåder bestämda ändamål användas.
Stats-kontoret, som ansett sig pligtigt att redogöra för hvad uti denna fråga sålunda
beslutats, finner att bestyret med kassans förvaltning är af mindre betydenhet, så
att ur sådan synpunkt anledning icke är för handen till densammas förflyttande till
Riksgälds-kontoret. Öfver Revisorernes erinran deremot att en kassa fortfarande finnes
afsatt för samma ändamål, som afses med ett särskildt beviljadt anslag, hvaruti förhöjning
skulle förekomma om kassan indrogs, bör Stats-kontoret icke fälla något omdöme,
sedan Kongl. Majit tvänne gånger i nåder förklarat kassan skola förblifva under Kongl.
Majits disposition, utan får endast i underdånighet anmäla, att reservations-anslaget till
rese-stipendier saint läroböckers och larda verks utgifvande utgör 10,400 Ridr Banko
(15,600 Ridr Runt); och då kassans kapital uppgår till 9,000 Ridr Banko, deraf räntan
å 5 procent är 450 Ridr samma mynt, synes tillökningen i anslaget böra, derest kassans
öfverlemnande till Riksgälds-kontoret na i nåder medgifves, blifva 675 Ridr Riksmynt,
då hela anslaget, om detsamma oförändradt bibehålies, komme att utgöra 16,275 Ridr,
eller måhända, för jemn räkning, 16,300 Ridr Runt.
Upplysningsvis torde jemväl böra i underdånighet meddelas, att enligt äldre stadganden
en gratifikation af 48 Ridr 36 sk. Banko årligen från kassan utgått till en f. d.
tjensteman vid Kongl. Kansli-styrelsens expedition; och lärer denna summa, i händelse
kassan varder indragen, framdeles kunna anordnas af 8:de hufvudtitelns extra utgiftsmedel.
Anslaget till Lappmarks Ecklesiastik-verk.
Revisorerne hafva äfvenledes hemställt, att reservationerne å nämnde anslag,
hvilka äro utlånta mot ränta, måtte till Riksgälds-kontoret öfverlemnas samt att Rikets
Ständer, så framt Eders Kongl. Majit i nåder bifölle förslaget, måtte bevilja en mot
räntan å fonden svarande förhöjning i Side hufvudtitelns anslag till Lappmarks Ecklesiastik-verk;
och då detta anslag funnes i riks-staten upptaget både såsom reservationsoch
för slag s-anslag, samt det vore mindre nödigt att samla reservationer å ett förslagsanslag,
enär derå uppkommande brister skola i hvarje fall ersättas af Riksgälds-kontoret,
hafva Revisorerne ansett berörda anslag böra å riks-staten hädanefter benämnas »förslagsanslag».
— 226 —
Stats-kontoret kati icke bestrida att detta till ordning oell enkelhet ledande förslag
är förtjent af Rikets Ständers bifall och Eders Kongl. Maj:ts nådiga gillande. Anslaget
till Lappmarks Ecklesiastik-verk utgör nu 11,000 R:dr R:mt, och örn detsamma
ökades med ett räntan å de utlånade 23,000 R:dr Banko eller 34,500 R:dr Riksmynt,
å 5 procent, svarande belopp, eller 1,725 R:dr sistnämnda myntslag, torde det nya forslags-anslaget
böra bestämmas till 12,725 R:dr eller, för summans jemnande, till "l 2,800
R:dr. Skulle detta något år icke blifva tillräckligt, eller någon ny reglering af Lappmarks-presterskapets
löner erfordras, kommer bristen i anslaget att vid de årliga liqviderna
mellan stats-verket och Riksgälds-kontoret ersättas af det sednare, hvarefter det
för öfrigt ankommer på Rikets Ständer att bestämma förslags-anslaget till något högre
summa, derest utgifterna för de med detsamma afsedda ändamål skulle i flera på hvarandra
följande år visa sig vara i stigande.
Karta-sigillata-uppl/örden.
Hvad Revisorernö yttrat och hemställt i afseende å nedsättning af den Landskamererare
och Landträntmästare beviljade provision å karta-sigillata-medlen, lärer, såsom
utgörande föremål för Rikets Ständers behandling vid nästa Riksdag, icke för närvarande
påkalla något yttrande från Stats-kontorets sida.
Magasins-/'onden.
Då bland denna fonds i hufvudboken antecknade fordringar förekomme en post
å 236 R:dr 15 sk., utgörande försäljnings-medel för år 1831 försåld spannmål från Umeå
krono-magasin, men kassaräkningen upptoge samma fordran till 380 R:dr 44 sk. 51 rist.,
hafva Revisorerne ansett berörda skiljaktighet böra af vederbörande redogörare förklaras.
Nämnde magasins kassa-räkningar för år 1849 och de följande åren upptaga, såsom
utestående på 1831 års undsättnings-medel, 380 R:dr 44 sk. 51 rist., men Bokhållaren
i f. d. Magasins-kontoret, Bjlle, som nu är afliden, befinnes hafva i 1849 års räkning
vid denna post tecknat: »Återstå ej mera än 236 R:dr 15 sk. Banko»; — hvarefter
denna sednare summa fortfarande i de följande årens hufvudböcker införts. Grunden
för denna anteckning har för Billes efterträdare icke kunnat utfinnas, hvarföre Statskontoret
låtit förständiga vederbörande i orten att inkomma med de upplysningar, som
möjligen kunna anskaffas. Något svar härå har icke ännu ingått; och lärer uteblifvandet
deraf ej böra hindra insändande af förevarande underdåniga utlåtande.
Revisorerne hafva anmält, att de icke kunnat vinna upplysning om tillkomsten
och beskaffenheten af tvänne magasins-fondens skulder, den ena, å 339 R:dr 37 sk. 8 r:st.,
till Frösö magasin och den andra, å 2,582 li:dr 42 sk. 2 r:st., till Ladugårdslands f. d.
bränneri. Hvad tillgångarne beträffar, syntes desamma aldrig kunna komma att indrifvas,
hvarföre Revisorerne tillstyrkt, att hufvudbok öfver fonden måtte för framtiden
upphöra.
Angående dessa mycket gamla skulders tillkomst och beskaffenhet kan Statskontoret
icke för närvarande lemna någon upplysning, och en utredning i ämnet vore
måhända till föga gagn samt medhunnes dessutom icke inom tiden för detta utlåtandes
afgifvahde; och då under så många års förlopp något kraf icke försports, lärer sannolikt
227
fonden aldrig komma att berörda poster utgifva; med anledning hvaraf och enär fondens
fordringar, om de, emot förmodan, till större eller mindre del inflyta, kunna af Statskontoret
i emottagas och sedermera till Rikets Ständers Bank anordnas, vare sig att
hufvudbok upprättas eller icke, hemställer Stats-kontoret i underdånighet att, med bifall
till Revisorernes förslag, Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder förklara, att hufvudbok öfver
magasins-fonden icke vidare må uppgöras.
I anledning af Revisorernes yttrande rörande Krono-inspektors-befattningens af
Rikets Ständer ifrågasatta indragning, får Stats-kontoret, som å Rikets Ständers skrifvelse
i ämnet erhållit nådig remiss, härvid i underdånighet upplysa, att Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Stora Kopparbergs län blifvit af Stats-kontoret anmodad
att deröfver afgifva utlåtande, hvilket ännu icke hit inkommit.
Remiss-akten återföljer härjemte, och Stats-kontoret framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit,
Avesta Krono-inspektion.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånjgste
undersåter och tjenare,
0. A. TAUVON.
A. Y. KOCK.
föredragande.
C. W. GRÅÅ.
O. F. af SILLÉN.
Stockholm den 2 December 1858.
Bruno Johansson,
G, V. af Donner,
— 228 —
Öfver-direktörens vid Myntoch
kontroll-verken
underdåniga förklaring öfver Rikets Ständers
Revisorers anmärkning vid Myntverkets
räkenskaper för år 1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Som Rikets Ständers Revisorer vid 1856 års räkenskaper för Kongl. Mynt- oell
kontroll-verken icke anfört någon annan anmärkning än den om t. f. Kamererarens oriktiga
och derföre mot min berättelse till Revisorerne stridande uppgift angående behållningen
af koppar m. fl. metaller vid Kongl. Myntet, och tillförordnade Kainereraren A.
G. Berndes, sorn behörigen fått del af Revisorernes yttrande, icke trott sig behöfva ingå
i förklaring öfver förhållandet, sedan det felaktiga blifvit i årets räkenskap rättadt, torde
någon förklaring öfver hvad Revisorerne anfört icke vidare erfordras.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
JOACH. ÅKERMAN.
Stockholm den 2 December 1858.
- 229 —
Kongl. General-post-styrelsens
underdåniga utlåtande öfver hvad i 1858
års revisTons-beiättelse förekommer, rörande
Post-verkets räkenskaper och förvaltning.
Underdånigste Utlåtande.
Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, får General-post-styrelsen,
öfver hvad i Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse förekommer,
rörande Post-verkets räkenskaper och förvaltning, i underdånighet anföra:
Beträffande den i § 6 förnyade anmärkningen, angående uraktlåtet besvarande
af en Kongl, remiss, får General-post-styrelsen, med åberopande af förut anförde omständigheter,
endast anmäla, att underdånigt utlåtande till följd af ifrågavarande nådiga
remiss under den 11 sistlidne Oktober blifvit afgifvet,
I afseende på den uti § 7 likaledes förnyade anmärkningen, rörande postförhållandena
emellan Sverige och Norrige, dervid Revisorerne, som icke funnit sig belåtne
med de af General-post-styrelsen lemnade upplysningar, att föregående Revisorer misstagit
sig uti sina uppgifter, hufvudsakligen fästat sig vid det de begge länderna emellan
rådande frankotvång för brefvexlingen, och att den emellan de begge Post-styrelserne
Härom förda skriftvexling icke ledt till något resultat, får General-post-styrelsen endast
tillkännagifva, att denna fråga genom underdånigt memorial den 4 sistlidne Oktober blifvit
Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning underställd och, i sammanhang dermed, i underdånighet
föreslagen en revision af bestämmelserna den 15 Juni 1849.
Hvad vidkommer det i berättelsens 8 § omförmälda ämne, angående posters försändande
på jernvägar och med ångfartyg, samt »åtgärder, hvarigenom postväsendet må
komma att motsvara nutidens ökade anspråk på snabbare kommunikation i förening med
större säkerhet för postbefordringen», torde, enär meningen väl icke kunnat vara, att nu
åter framkalla ett upprepande af hvad så väl i utlåtandet öfver föregående Revisorers
yttranden som i flera andra särskildta underdåniga utlåtanden, rörande dessa mycket
afhandlade och till en del äfven i § 1 vidrörda frågor, blifvit anfördt, samt dessutom,
pä Rikets Ständers egen begäran, en kommitté nu är sysselsatt med uppgörande af förslag,
beträffande lmfvudgrunden för ali postbefordring, skjutsningsskyldigheten, och dermed
sammanhängande vidt omfattande reformer i liela postväsendet, någon annan förklaring
från General-post-styrelsens sida härom nu icke vara påkallad, än att Styrelsen
icke skall underlåta ställa sig till underdånig efterrättelse ej mindre Eders Kongl. Maj:ts,
sednast genom nådigt bref den 19 sistlidne November, med anledning af från Rikets
Stander gjord underdånig framställning, gifna föreskrift att, »hvad angår frågan om
»posters befordrande genom ångfartyg, som göra reguliera turer, och på jernvägar, som
»äro eller blifva upplåtna till regelbunden trafik, Styrelsen eger, der sådant utan väsendt»liga
olägenheter eller ökade kostnader för Post-verket låter sig göra, begagna dessa ut»vägar
för posternas befordran;» än äfven Kongl, brefvet den 3 innevarande månad, rörande
anskaffande af egne åkdon för postbefordring.
— 230 —
Såsom exempel på, huru annorlunda det vid tillämpningen förhåller sig med den
antagna skenbara lättheten att ordna postförsändningen i samband med jernvägar, i den
mån mindre delar af dessa blifva färdiga, får General-post-styrelsen åberopa till Eders
Kongl. Maj:t afgifvet underdånigt memorial den 21 sistlidne Oktober, hvaruti Styrelsen
klarligen utredt och ådagalagt, huruledes den färdiga jernvägen emellan Götheborg,
Alingsås och Falköping icke kan med någon väsendtlig fördel begagnas för annan postbefordring,
än den obetydliga emellan dessa städer, hvartill tillfälle också med hvarje
bantåg finnes medelst breflådor; att väl för snällposten emellan Götheborg och Jönköping
denna kommunikation skulle kunna begagnas, men icke med någon annan egentlig fördel
än den, som ligger i den större säkerheten på den del af vägen, hvarest jernväg finnes,
och icke utan inrättande af nya poster emellan Falköping och Jönköping samt Jönköping
och Ulricehamn.
Uti 9 § hafva Revisorerne, »med anledning af det allmänt kända förhållande, att
»utländska tidningar och periodiska skrifter, som genom Post-verkets försorg tillhauda»hållas
allmänheten, uppgå till ett särdeles högt pris», funnit det önskvärdt, att denna
olägenhet måtte för framtiden kunna i någon män aflijelpas, och trott, att då de af Revisorerne
anförda förhållanden »synas antydan, att den provision, som är tillerkänd vissa
post-tjenstemän för bestyret med utländska tidnings-expeditionen, »uppgår till alltför höga
belopp, genom en skälig nedsättning deruti, priset å de vid postkontor reqvirerade utländska
tidningar torde kunna väsendtligen modereras.»
Till den historik af frågan, Revisorerne framlagt, torde ytterligare böra anföras:
Med reqvisition af tidningar taga i åtskilliga länder Post-verken alldeles ingen
befattning, utan är detta bestyr helt och hållet öfverlemnadt åt enskilde kommissionärer;
i andra åter är detta i viss mån ett Post-verkets monopol, och tidningar och journaler
få icke annorlunda än genom Post-verket förskrifvas. I begge fallen mäste i allmänhet
priset blifva dyrare, än der, hvarest, såsom i Sverige på sednare tider, man följt en
medelväg, och det står reqvirenten fritt att välja det sätt, han för sig finner beqvämligast,
antingen helt och hållet genom enskild kommissionär på bokliandelsväg, eller
medelst befordring genom posten i korsband, eller genom reqvisition hos de Post-verkets
tjenstemän, som fått sig detta bestyr uppdraget, i hvilket sednare fall priset bestämmes
genom en af Post-styrelsen, enligt af Kongl. Maj;t fastställda grunder, utfärdad taxa.
Det pris, hvartill utländska tidningar sålunda böra reqvirenter genom Postverket
tillhandahållas, har under loppet af mindre än 30 år redan undergått flera nedsattningar.
Före 1831 hemskickades utländska tidningar från Hamburg i bref, med den påföljd,
att en årgång kunde kosta öfver 300 R:dr Banko.
Genom Kongl. Brefvet den 29 Juni 1831, — af hvars ordalag möjligen skulle
kunna hemtas stöd äfven för den äsigten, att utländska tidningar hädanefter alldeles
icke finge införas å annan väg än medelst posten, en åsigt, hvaröfver General-post-stvrelsen
likväl icke finner något dess särskilda yttrande nu påkalladt, — lemnades. på sätt
Rikets Ständers Revisorer anfört, reqvirenter rättighet att, genom dertill utsedde Postverkets
tjenstemän, erhålla utländska tidningar till ett genom årlig taxa bestämdt pris,
sorn, med undantag af en efter prenumerations-summans storlek lämpad procent för
»risk» (hvilken i mänga hänseenden ifrågakommer) och remisskostnadei', icke i något fall
— 231 —
finge Öfverstiga livad hvarje tidning eller periodisk skrift, genom enskildt ombud anskaffad,
skulle kosta med beräkning af priset å af sändning sorten (Hamburg eller Greifswald)
och transito-afgiften, hvilken uti högstberörde bref fastställdes till 4 sk. banko för hvarje
nummer af dagligen eller minst 3 gånger i veckan utkommande tidningar, 8 sk. för dem,
som utkomma 2 gånger i veckan, 36 sk. för hvarje häfte af månadtligen utkommande
periodiska skrifter, 8 sk. för hvarje lod af qvartaliter eller på obestämda tider utgifna,
och så vidare.
Transport- och transito-kostnaden för en sålunda, genom enskild kommissionär
försänd, dagligen utkommande tidning uppgick, t. ex. emellan Hamburg och Sverige, till
cirka 30 R:dr banko, tidningens eget prenumerationspris och den transito-kostnad, som
före ankomsten till Hamburg kunde belasta sändningen, oberäknade.
Då det efter denna beräkning uppkommande pris ändock öfverklagades som för
högt, skedde med 1849 ny nedsättning i provisionen till högst 25 procent af prenumerationspriset
å reqvisitions-orten (Hamburg) för Engelska, och till högst 50 procent för Franska
och Tyska tidningar, samt, sedan äfven detta ej befanns tillfredsställande, och General-post-styrelsen,
uti underdånigt utlåtande den 12 Juli 1850, afgifvit fullständig utredning
af hithörande förhållanden, en ytterligare nedsättning, då genom Kongl. Brefvet den
30 November 1850 provisionen fastställdes til! högst 25 procent äfven för Franska och
Tyska tidningar. Denna nedsättning ansågs dock icke kunna ske utan proportionerlig
personel nedsättning till de då varande tjenstemän, i hvilkas löneförmåner denna sportelinkomst
ingått, således med en uppoffring för Postverket.
Härvid har det, med tillämpning af denna grund, sedermera förblifvit.
Att priset å utländska tidningar, oaktadt dessa betydliga nedsättningar, ändock,
synnerligast beträffande en och annan särskild journal, kan synas reqvirenter högt, är helt
naturligt, och ingenting är lättare än att ytterligare nedsätta det, om nemligen man anser
Post-verket härför böra göra ytterligare uppoffringar; detta förutan låter det sig svårligen
verkställa; ty dä denna sportel-inkomst för ett både besvärligt och ansvarsfullt bestyr
ingalunda för de tjenstemän, sorn deri ega del, är att anse som en tillökning i förut tillräckliga
löneförmåner, utan, enligt Kongl. Maj.ts stadganden, såsom en ganska väsendtlig
del så väl af General-pöst-styrelsens Sekreterares som tjenstemännens vid Svenska
postkontoret i Hamburg lön, torde någon vidare betydlig förminskning icke häri kunna
ega rum, utan ersättning af postkassan.
«
Revisorerne hafva icke bestämdt antydt den gräns, hvarvid de ansett priset böra
fixeras, för att icke kallas högt; men då en jemförelse skett med det pris, hvartill några
uppgifna journaler kunna erhållas hos bokhandlare i Stockholm, torde härvid böra anmärkas
:
att den riktigaste jemförelsen torde vara emellan hvad tidningar kosta, reqvirerade
genom Post-verket eller försända af kommissionär i korsband; då visar sig att, exempelvis,
en årgång af «Börsenlialle», beställd hos Postverkets tidnings-expedition, för närvarande
kostar, postdagligen afsänd på snabbaste väg ömsom genom Danmark, ömsom
genom Preussen, 53 R:dr 50 öre riksmynt, men om abonnenten får den genom kommissionär
i korsband, 121 R:dr, sänd genom Danmark (och Lubeck), samt 161 l?:dr och
30
— lil —
derutöfver, samma mynt, om snabbaste vägen skiftesvis begagnas dels öfver Danmark,
dels öfver Preussen;
att genom bokhandeln icke kunna tillhandahållas eller erbjudas dagligen eller ofta
utkommande tidningar, utan endast några färre, mera sällan utkommande, litterära och
vetenskapliga journaler, hvilka ega förläggare, som kunna lemna vanlig rabatt å genom
bokhandeln försålda exemplar;
att sannolikt, enligt bokhandlares egen uppgift, någon förtjenst för dem sällan härvid,
men någongång förlust, in- att skörda, så framt försändningarne icke kunna ske
jemte andra bokhandels-artiklar;
att regelbundenheten i försändningen går någorlunda för sig till hufvudstaden och
några få kuststäder, som anlöpas af ångbåtar, så länge dessa deremellan och Lubeck
samt Stettin äro i gång, men under vintermånaderne är omöjlig att påräkna, samt till
andra orter nära omöjlig att verkställa;
att, då en och annan abonnent vändt sig från tidnings-expeditionen till bokhandeln
för prisskillnaden å en eller annan journal, hafva flere gjort tvärtom; ja, det är ett faktum
att expeditionen räknar som tidnings-reqvirenter samma bokhandlare, hvilka annonsera
»regelbundet» anskaffande af tidnings- och tidskrifts-litteratur utan någon prisförhöjning.
Slutligen torde, för att icke alltför mycket öka den oundvikliga vidlyftighet, Pikets
Ständers Revisorers granskningsnit framkallat, rörande en i fråga om statsverket
temligen underordnad sak, endast, i afseende på det »alltför höga beloppet», hvartill de
tidnings-provisionen åtnjutande tjenstemäns andel deri förmodas uppgå, böra upplysas,
huru och emellan huru många densamma är fördelad.
Denna provision, beroende hufvudsakligen af reqvisitionernas antal, men till’sitt
nettobelopp äfven af kursförhållanden och andra omkostnader, vexlar nästan årligen och
nedgick t. ex. under nu förflutna år betydligt under hvad den varit de föregående. Den
fördelas först i 2:ne lika delar, hvaraf den ena tillfaller Svenska postkontoret i Hamburg
och fördelas der, såsom del af lönen, emellan 4 tjenstemän, hvilka alla med denna befattning
hafva ett postdaglig!, vissa årstider 2 å 3 gånger om dagen upprepadt, ganska
stort besvär, en icke obetydlig skriftvexling och bokföring oberäknade; den andra hälften
tillfaller General-po*t-styrelsens Sekreterare, såsom föreståndare för tidnings-expeditionen,
varande denna inkomst äfven för honom, såsom förut nämnts, en beräknad del af
lönen; han har likväl, hvarken tillförene eller för närvarande, till följd af sina öfriga,
allt mer och mer årligen vexande tjenstegöromål, kunnat sjelf eller ensam sköta denna
bibefattning, hvilken tillförene, enligt öfverenskommelse, hufvudsakligen bestridts af Postmästaren
vid Stockholms postkontors afdelning för afgående poster, och numera under
Sekreterarens öfverinseende och ansvar för uppbörden skötes medelst 2:ne af honom aflönade
biträden, hvarförutom arfvoden utgå till dem, som vid Stockholms postkontor
ombesörja utdelningen, till Vaktmästare med flere. Skulle, efter dessa afbränningar, den
beräknade nettobehållningen å denna del öfverstiga ett visst belopp, skall öfverskottet
delas med Styrelsens Kamererare.
Ehuru genom Kongl. Brefvet den 21 November 1849 förklarades, att provisionen
å de utländska tidningar, som genom Post-verkets tjenstemän reqvirerades, »icke vore af
— 233 -
»den beskaffenhet, att den lämpligen kunde till Post-verket indragas», har General-poststyrelsen
likväl varit betänkt att uppgöra ett nytt förslag angående inrättande af en
Post-verkets tidnings-expedition för såväl in- sorn utländska tidningar med bestämd aflöning
för de dervid tjenstgörande personer, och afgifternas ingående i viss mån till Postverket.
Styrelsen skall icke underlåta att än vidare åt detta ämne egna sin uppmärksamhet;
men då en sådan anordning icke kan ske förr än tillgång inom posthuset härstädes
kan beredas till en särskild lokal härför, och icke utan ersättning till de många
tjenstemän, som nu i tidnings-provisionen ega en icke allenast dem lagligen tillförsäkrad
inkomst, utan en verklig löneandel samt ej eller någon prisnedsättning för de utländska
tidningarne på denna väg kan reqvirenten beredas, utan ytterligare uppoffring från Postverket,
har Styrelsen, då många vigtigare reformer, som allt mer och mer taga Postverkets
icke vidare i samma proportion som utgifterna stigande inkomster i anspråk, äro
för handen, ansett tidpunkten härför ännu icke lämpligen vara inne.
Då den i § 10 anmärkta uppbörds-balans blifvit i behörig ordning, på sätt Rikets
Ständers Revisorer sjelfve omförmält, till fullo indrifven och under 1858 till Postverket
levererad, torde icke deröfver påkallas något vidare yttrande.
Beträffande det i § 11 omförmälda förhållande att, vid jemförelse emellan Linköpings
postkontors uppbörds-förslag o:h samma postkontors postmedels-räkning, befunnits,
att uti 4:de qvartalets förslag upptages, såsom porto för med ångbåtar och diligenser
ankomna och från andra post-anstalter karterade bref, ett belopp af tillsammans
Sexton riksdaler Trettiotvå skillingar Banko, som icke uti postmedels-räkningen återfinnas
som uppbörd, hvilket förhållande Rikets Ständers Revisorer ansett böra blifva
föremål för anmärkning, får General-post-styrelsen upplysa, att en mängd med likartade
och andra anmärkningar vid de nära ett par hundrade postkontorens räkenskaper årligen
förekommer och just utgör föremål för vederbörande Post-revisions hela tjenste-åliggande,
men att anmärknings-akterne, förr än de blifvit slutligen behandlade och ärendena i vederbörlig
ordning afgjorde, sällan kunna samma års räkenskaper bifogas; samt att, hvad
nu ifrågavarande förhållande vidkommer, detsamma ej eller af Post-revisionen förbisetts,
utan liar anmärkning dervid, att en uti Linköpings postkontors uppbörds-förslag för 4:de
qvartalet 1856 intagen uppbörd af Tolf R:dr kontante medel och Fyra R:dr Trettiotvå
skillingar Banko med frimärken godtgjordt porto för med diligenser och ångbåtar ankomne
bref, blifvit från samma års räkning utesluten, under den 30 Juni 1857 af Postrevisionen,
i sammanhang med öfrige förekommande anmärkningar utfärdats, och hafva,
sedan redogöraren, under erkännande af berörde anmärknings riktighet, till General-postkassan
den 16 påföljde Oktober inbetalt såväl det kontanta beloppet, Tolf riksdaler,
som erlagt böter å frimärkes-beloppet, Fyra R:dr Trettiotvå skillingar Banko, anmärknings-
och bötes-beloppen blifvit uti 1856 års postmedels hufvudbok bland öfrige sådane
belopp behörigen debiterade och redo viste. Stockholm den 30 December 1858.
0. W. STAEL v. HOLSTEIN.
Georg Ameen.
— 234 —
Kongl. Krigs-kollegii
underdåniga utlåtande, 1 anledning af Kikets
Ständers Itevisorers berättelse om
verkställd granskning af bemälte Kollegii
räkenskaper för år 1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Majit, medelst remiss den 22 nästlidne Oktober, i nåder
anbefallt Dess och Rikets Krigs-kollegium, att till Eders Kongl. Majit inkomma med
underdånigt utlåtande, i anledning af hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
berättelse innehåller, örn verkställd granskning af Kollegii räkenskaper för år 1856, får,
till fullgörande häraf, Kollegium liärlios i underdånighet öfverlemna Kollegii Artilleri-,
Fortifikations-, Intendents- och Aflönings-afdelningars, hvar för sig i- dess tillhörande
delar, afgifna underdåniga yttranden.
Uti nämnde berättelse anmäla Revisorerne, att fråga hos dem uppstått, angående
lämpligheten af den förändrings vidtagande, i afseende å de under Krigs-kollegii förvaltning
ställda fonder och kassor, att deras behållningar, som genom Kollegii försorg utlånas
och göras fruktbärande, kunde öfverlemnas till Rikets Ständers Riksgälds-kontor, för
att ingå bland dess öfriga tillgångar, emot det att särskilda anslag blefvo af Rikets
Ständer anvisade till de föremål, för hvilka ifrågavarande kassor och fonder äro inrättade;
i hvilket afseende Revisorerne meddela åtskilliga upplysningar rörande dessa kassors
och fonders tillkomst och ändamål; men då Revisorerne icke framställt något förslag
i ofvanberörde syftning, utan blott fästat Rikets Ständers uppmärksamhet ä denna
fråga, har Kollegium ansett särskildt yttrande deröfver från Kollegii sida för närvarande
icke påkallas, utan lärer Kollegium, om och när förslag i ämnet kan komma att väckas,
få afvakta Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning att med underdånigt utlåtande deröfver
till Eders Kongl. Maj:t inkomma.
Remissakten återföljer, och Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung! '
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFKEN.
O. NORDENSVAN. G. SANDELS. C. F. LAURÉN. A. W. TOTTIE.
Stockholm den 17 December 1858.
,/. R. Öfverström.
— 235
Kongl. Krigs-koIIegii ArtilIeri-afdelnings
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse om
granskningen af nämnde Afdelnings räkenskaper
för år 1850.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med anledning af Rikets Ständers Revisorers berättelse angående granskningen
af statsverkets med flere fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1856, för såvidt
densamma afser Krigs-kollegii räkenskaper, har Eders Kongl. Maj:t, genom nådig remiss
af den 22 sistlidne Oktober, täckts infordra Kollegii underdåniga utlåtande; till följd
hvaraf Kollegium å Artilleri-afdelningen får, rörande den i berättelsen, §. 11 II. Extra
Stats-anslagen, gjorda framställning om återbetalning till Riksgälds-kontoret af den behållning,
stor 4,297 R:dr 4 sk. 9 rst. Banko, sorn, under titel belägring s-artilleriet, i Kollegii
hufvudbok sedan flere år. tillbaka balanseras, underdånigst öfverlemna af Generalfäit-tygniästaren
och Chefen för Artilleriet afgifvet underdånigt yttrande samt, vidkommande
Revisorernes anmälan rörande förhållandet med krut- och salpeter-försäljningsmedlen,
endast i underdånighet tillkännagifva, att deraf ej påkallas något utlåtande eller
genmäle.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
O. NORDENSVAN. S. C. NISSER.
Stockholm den 30 November 1858.
C. d'Orchimont.
— 236 —
Underdånigste utlåtande!
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-kollegium, anbefalldt, att öfver Rikets Ständers
Revisorers berättelse angående granskningen af statsverkets med flere fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning för år 1856, så vidt densamma omfattar Kollegii förvaltning,
afgifva underdånigt utlåtande, har, rörande den i nämnde berättelse, §. 11 B. Extra
Stats-anslagen, under titeln belägring s-artilleriet, förekommande anmärkning, infordrat
General-fält-tygmästarens och Chefens för Artilleriet underdåniga yttrande; hvilket jag
härmed har nåden afgifva.
Jemte anmälan deraf, att i Krigs-kollegii räkenskaper sedan flere år tillbaka
balanseras en kontant behållning af 4,297 R:dr 4 sk. 9 rst., derå anmärkning redan
blifvit gjord af 1853 års Stats-revisorer, utan att dock näst derefter sammanträdande
Rikets Ständer ansett den gjorda anmärkningen för det dåvarande böra föranleda till
någon särskild åtgärd å deras sida, har det synts Revisionen, att, då nära 30 år förflutit
efter det anslaget beviljades, dessa medel, enär de under så lång tid icke behöft användas,
böra till Rikets Ständers Riksgälds-kontor återställas.
Med anledning häraf, får jag i underdånighet anföra, att den ifrågavarande behållningen
utgör återstoden af ett till belägrings-artilleriet beviljadt anslag af 50,000 R:dr
Banko och varit afsedd till betäckande af kostnaderna för anskaffande af 4 stycken mörsare
med block samt 1,300 bomber, dertill dock nämnde behållning är otillräcklig. För
att emellertid, i den mån tillgången medgifver, åstadkomma den nämnde bristande materielen,
har General-fält-tygmästare-embetet redan sökt erhålla anbud å leverans af 4 st.
9 tums mörsare, och derefter ämnat gå i författning om de erforderliga blockens tillverkning
i artilleri-verkstäderna härstädes, hvilka under tiden efter 1853 års stats-revision
varit till den grad tagne i anspråk i och för arbeten för såväl fält-artilleriet som
Arméens tross, att det för tillfället mindre vigtiga belägrings-artilleriet dervid fått sta
tillbaka, utan att detsammas förstärkning derföre ansetts obehöflig. Stockholm den 26
November 1858.
FAB. WREDE.
General-fält-tygmästare och Chef för Artilleriet.
C. G. Lagercrantz.
— 237 —
Kongl. Krigs-kollegii Fortifikations-afdelnings
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse om
granskningen af denna Afdelnings räkenskaper
för år 1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti Rikets Ständers Revisorers afgifna, den 22 nästlidne Oktober till Krigskollegium
i nåder remitterade berättelse, om verkställd granskning af Kollegii räkenskaper
för år 1856, förekommer, hvad Fortifikations-afdelningen särskildt angår:
dels erinran, att protokollen öfver 2:ne auktioner för försäljning af kasserade effekter
från förråden i Christianstad och Landskrona icke, såsom vederbordt, blifvit räkenskaperne
bilagde;
dels anmälan, rörande förhållandet med en-per-mille-fonden äfvensom att dess
säkerhetshandlingar funnits i behörig ordning, och att Iievisorerne vid räkenskaperne icke
haft något att erinra.
I anledning häraf och då berörde anmälan ej påkallar något yttrande, får Kölle •
giura, i afseende ä erinran om de vid räkenskaperne saknade 2:ne auktiöns-protokoller,
endast i underdånighet tillkännagifva, att, enligt hvad hos Kollegium anmäldt blifvit,
protokollet rörande i Landskrona försålde effekter till värde af 5 R:dr 24 sk. Banko,
linnes i bestyrkt afskrift vidfogadt 1856 års fortifikations-räkenskaper för samma fästningsort,
men hvilket sannolikt undfallit Revisorernes uppmärksamhet, samt att protokollet
angående från Christianstads fortifikations-förråd vid auktion afyttrade persedlar
och effekter varit inför Revisorerne förevisadt, då riktigheten af det upptagna beloppet,
3,325 R;dr 37 sk. 2 r:st.. alltså kunnat pröfvas.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigs-te, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare oell undersåter,
S. C. NISSER.
C, cTOrchimont,
C. MEIJER. C. STÅL.
Stockholm den 16 November 1858.
— 238 —
Kongl. Krigs-kollegii
Intendents-afdelnings
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse om
granskningen af de till denna Afdelning
hörande räkenskaper för år 1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss å den del af Rikets Ständers
Revisorers berättelse om verkställd granskning af stats-verkets och andra af allmänna
medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1856, som angår
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-kollegium och de under dess disposition ställda
medel, åligger det Kollegium å Intendents-afdelningen att i underdånighet sig uttala i
afseende på de under nämnde Afdelning stående fonders och stats-anslags förvaltning
och redovisning; och beträffande först de i berättelsen rörande särskilda kassor och fonder
omförmälte fordringar, som uti Förenade mötes-passevolans-fondernas räkenskap balanseras,
får Kollegium, med ledning af de utaf dess Advokat-fiskal rörande samma fordringar
meddelade upplysningar, i underdånighet anmäla:
l:o Sedan sysslomännen i Regements-qvartermästaren, Kaptenen C. A. von Essens
konkurs, Kapten G. Dahlberg och Häradsskrifvaren J. Sandman, blifvit genom
Eders Kongl. Maj:ts nådiga dom den 15 September 1851 förpligtade att till Kronan utgifva
i konkursen bevakad och fastställd, men icke redovisad, fordran 1,796 R:dr 5 sk.
5 r:st. Banko jemte ränta samt, enligt Advokatfiskals-embetets begäran, inteckning i
Sandmans fasta egendom, ^ mantal As 23 i Öijebyn, meddelats till säkerhet för hvad
lian sålunda ansetts skyldig gälda; så har, efter det Advokatfiskals-embetet anmodat
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län att låta befordra högstberörde
nådiga dom till verkställighet, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förklarat sig icke
kunna, på grund af samma dom, hos Sandman uttaga större belopp än hälften af hvad
honom och Kapten Dahlberg ådömdt blifvit, hvilken hälft, utgörande i kapital och ränta
tillsammans 1,717 R:dr 30 sk. 4 rast. Banko, blifvit hos Sandman uttagen; hvaremot
Kapten Dahlberg, enligt vederbörande kronobetjentes intyg, saknat tillgång till fordringens
gäldande; och har Eders Kongl. Maj:t, genom nådigt utslag den 28 Februari 1856, gillat
Eders Kongl. Maj:ts Befallningsliafvandes ofvannämnde beslut;
2:o Uti Ilof-intendenten F. Westins konkurs har ytterligare utdelning skett med
30 R:dr 72 öre riksmynt; och lärer, efter hvad sysslomannen, Advokatfiskal E. W.
Monthan tillkännagifvit, någon vidare tillgång ej vara att påräkna;
3:o Det uti aflidne Krigs-kommissarien 0. W. Invenii och hans löftesmäns konkurser
återstående fordringsbelopp, till hvilkets gäldande, sedan konkursernas utredning
— 239 —
redan blifvit afslutad, någon tillgång ej finnes, är vordet anmäldt till afskrifning, hvars
meddelande dock ansetts bero på inbekommande af ytterligare upplysningar i afseende å
massornes utredning, hvilka upplysningar ännu icke erhållits;
4:o Enligt hvad tillförene i underdånighet anmäldt blifvit, äro Enkefru A. W. Rosenborgs
och hennes löftesmäns Majoren Å. S. Rosenborgs första konkurser äfvensom
urarfva-konkursen efter Enkefru Rosenborg, jemlikt af borgenärerne granskade redogörelser,
slutligen utredde samt de uti fördeinings-räkning upptagne utdelningar till f. d.
gamla mötes-passevolans-fonden inlevererade; hvaremot afslutandet af äfven yppad urarfvakonkurs
efter Majoren Rosenborg, enligt sednast meddelad upplysning, beror på rättegång
om en del af massans tillgångar.
Uti 10 § af berättelsen rörande fjerde hufvudtiteln hafva Revisorerne, beträffande
den vid nästföregående stats-revision gjorda erinran, att vid de uti räkenskaperne intagna
balansrelationer borde meddelas upplysning om de åtgärder, som för fordringarnes indrifvande
blifvit vidtagne eller om de hinder, som derför kunde hafva uppstått, tillkännagifvit,
att Intendents-afdelningen uti sin i följd af revisions-berättelsen afgifna underdåniga
förklaring meddelat de i detta hänseende äskade upplysningar, med anledning hvaraf
Revisorerne hemställt, att från sistnämnde Afdelning en fullständig balans-utredning
hädanefter måtte varda räkenskapen bilagd; och har Kollegium, som redan, med föranledande
af Revisorernes ofvanberörda erinran, meddelat vederbörande föreskrift att vid
räkenskapen låta bifoga behörig utredning, som fullständigt utvisade förhållandet med
alla restförda poster, nu ytterligare anbefallt Afdelningens Kammar-kontor att fullgöra
hvad af Revisorerne sålunda hemstäldt blifvit.
Med tillkännagifvande, att Volontär-valcans-fondens behållning, som vid slutet af
år 1855 utgjorde 17j917 R:dr 36 sk. 1 r:st., under revisions-året ytterligare ökats till
22,245 R:dr 35 sk. 4 r:st., hafva Revisorerne, uti 2 § af berättelsen rörande denna fond,
yttrat den åsigt att då uppbörden för äret öfverstigit utgifterne, fondens behållning bordt
kunna utlånas och såmedelst göras räntebärande.
Till besvarande af denna framställning, får Kollegium i underdånighet anmäla, att
under år 1857 ett lån af 12.000 R:dr Banko, mot inteckning i fast egendom i Stockholm,
från Volontär-vakans-fonden utgått, äfvensom att på Kollegii pröfning för närvarande
är beroende frågan om ett större lån emot enahanda säkerhet; men då Volontärvakans-fondens
inkomster, så vidt dessa icke utgöras af inflytande räntor å utlånta medel,
alltid äro ovissa, såsom beroende derpå huruvida ledigblifna volontärnummer, i anseende
till brist å tjenliga voloutärämnen, längre eller kortare tid komma att stå vakanta,
vore det i Kollegii tanka äfventyrligt att genom en förtidig utlåning så minska
den kontanta behållningen, att tillgång för påräknade utgifter komme att saknas.
Hvad revisions-berättelsen för öfrigt i afseende på de under Intendents-afdelningen
ställda medels förvaltning och redovisning innehåller, så vidt något yttrande i anledning
deraf kan påkallas, kommer att af nämnde Afdelning gemensamt med Kollegii
öfrige Afdelningar i underdånighet besvaras.
31
— 240 —
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Al ler nådigs te Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
G. SANDELS. C. F. LAURÉN.
Stockholm den 9 December 1858.
Juli. Alfr. Gulin.
Kongl. Krigs-kollegii
Aflönings-afdelnings
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse om
granskning af 1856 års räkenskaper för
de tinder denna Afdelning ställda kassor
och fonder.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånigt fullgörande af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 22 sist—
lidne Oktober, åligger det Aflönings-afdelningen i Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigskollegium
att i underdånighet sig utlåta, i anledning af här nedan omförmälta momenter
af Rikets Ständers Revisorers berättelse om verkställd granskning af stats-verkets med
flere fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1856.
Då Rikets Ständers Revisorer uppgifvit, att för värfvade Arméens underhåll blifvit,
utom de för de särskilte regementena i riks-staten uppförda anslag, affördt ett sammanräknadt
belopp, stort Banko R:dr 169,135: 2!. 8., får Kollegium underdånigst upplysa,
att uti detta belopp in bera knas:
l:o det genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 23 Oktober 1849 anvisade
— 24! —
belopp till Kronprinsens Hussar-regementes kok-inrättningar från anslaget till extra utgifter,
med
833: 16. —
2:o 1856 års extra stats-anslag för värfvade Arméens mathållning 10,000: — —
"Rdr' 10,833: 16. —
samt att sistnämnda extra stats-anslag blifvit användt till betäckande af de, jemlikt
föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 19 Juli 1855, för året af Kollegium
förskjutna mathållnings-kostnader från besparingarne å anslaget till Artilleri-regementena,
med
69,515: 5. 8.
och från fjerde hufvudtitelns allmänna besparingar, med
88,787: 20. —
R:dr 158,302: 25. 8.
men icke till bestridandet af någon lika beskaffad utgift deröfver; hvadan och då från
det af Revisorerne uppgifne belopp
169,135: 21. 8.
afräknas förenämnde 2:ne poster
10,833: 16. —
återstå Banko R:dr 158,302: 5. 8.
hvartill ytterligare komma  ___— 20. —
utgörande uti Revisorernes berättelse genom misskrifning för litet upptagen
utgift från besparingarne å Artilleri-regementenas anslag, så att
sammanräknade summan af de under loppet af år 1856 bestridde utgifter
för värfvade Arméens mathållning uppgår till
158,302: 25. 8.
hvaruti innefattas år 1856 bestridde mathållnings-kostnader för år 1855,
med
6,559: 25. 5.
efter afräkning hvaraf återstoden  R:dr 151,743: — 3.
utgör den för värfvade Arméen under loppet af år 1856 af Kollegium för samma år utbetalde
mathållnings-kostnaden, hvartill ytterligare kommer den för året återstående,
men först under loppet af år 1857 för samma ändamål bestridda utgift, hvilken i sistnämnde
års hufvudbok redovisas.
I afseende å Norrbottens Ilästjägare-sqvadrons fond, hafva Revisorerne ansett sig
böra upplysa, att orsaken hvarför utgifterne år 1856 öfverstiga det belopp, hvartill desamma
under föregående år uppgått, härleder sig deraf, att Kollegii Aflönings-afdelning,
som förskjutit kostnaden för Artilleri-batteriets i Norrland aflöning och mathållning under
åren 1854 och 1855, först under revisions-året bekommit ersättning för det utgifna
förskottet. Då det häraf kunde synas, som skulle reqvisitionen för det år 1854 förskjutna
beloppet blifvit fördröjd till år 1856, får Kollegium underdånigst tillkännagifva,
att de år 1856 ersatta kostnaderne utgöra, dels år 1855 bestridde utgifter, tillhörande
åren 1854 och 1855, och dels under loppet af år 1856 verkställda utbetalningar, derutaf
de för åren 1854 och 1855, reqvirerade genast efter 1855 års utgång, erhölios i
Februari månad 1856, och sistnämnde års förskotter redan före utgången af samma år
godtgjorts medelst omföring i räkenskaperne, samt att, genom denna skyndsamhet med
ersättnings-reqvisitionens afgifvande och ersättande, utgifterne för år 1856 kunnat, fullt
afslutade, göras synlige uti samma års hufvudbok.
Med tillkännagifvande, att räkenskapen för Militife-boställs-kassan icke föranledt
till någon erinran, hafva Revisorerne upplyst, att samma räkenskap blifvit hos Eders
— 242 —
Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt granskad med anmärkning. För fullständighetens
skull får Kollegium härvid i underdånighet tillägga, att de framställda anmärkningarne,
sedan tillfredsställande förklaring deröfver afgifvits, enligt Kammar-rättens beslut den
21 September innevarande år, icke föranledt någon åtgärd.
Vidare hafva Revisorerne förmält, att karaktershusen jemte dertill hörande källare
vid 26 boställen blifvit under år 1856 på Militise-boställs-kassans bekostnad iståndsätta
med en utgift af 5,561 R:dr 24 sk. 1 r:st. Enligt noggrann beräkning uppgår antalet
af boställen, för hvilka någon utgift under ifrågavarande år egt rum, endast till
22 stycken; hvarjemte, till undanrödjande af ett genom ordställningen i Revisorernes berättelse
lätt uppkommande missförstånd, Kollegium bordt i underdånighet erinra, att ofvanuppgifna
kostnad icke varit för berörde boställens fullständiga iståndsättande tillräcklig,
utan att kostnader för samma ändamål utgått såväl före, som efter revisions-året.
Då, vid granskningen af Krigsmanshus-kassans räkenskaper samt vid inventering
af kassans säkerhets-handlingar för utgifne lån och förvaltning i öfrigt, Revisorerne icke
funnit anledning till någon anmärkning, har Kollegium dervid icke något att underdånigst
anföra eller tillägga.
Beträffande slutligen Revisorernes vid granskning af Invalidhus-fondens räkenskaper
framställda anmärkning, att i 1856 års hufvudbok uppdebiterats fonden tillkommande fyllnad
i förslagsvis beräknad ersättning för till stats-verket indragna hemmansräntor och arrenden,
med 7,196 R:dr 9 sk. 3 r:st., ehuru densamma, enligt det verifikationerne bilagda
sammandrag öfver influtna medel, skulle hafva utgjort endast 7,188 R:dr 6 sk. 2 nst.,
eller 8 R:dr 3 sk. 1 r:st. mindre än hvad liufvudboken upptager, får Kollegium underdånigst
upplysa, att berörda skillnad, såsom utgörande en fondens fordran bos statsverket,
blifvit, uti Köllegii liqvid med Eders Kongl. Majits och Rikets Stats-kontor, detta
embetsverk till ersättande påförd och jemväl numera vederbörligen godtgjord.
Krigs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropljgtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFKEN.
S. C. NISSER.
Stockholm den 14 December 1858.
A. W. TOTTIE.
C. L. Forssberg.
- 243 —
General-krigs-kommissariatets
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers erinringar vid
nämnde Kommissariats räkenskaper för
år 1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom remiss af den 22 nästlidne Oktober, har Eders Kongl. Majit låtit till
General-krigs-kommissariatet öfverlemna transsumt af Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers underdåniga berättelse om verkställd granskning af stats-verkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1856, hvarjemte Eders
Kongl. Maj:t anbefallt Kommissariatet att afgifva underdånigt utlåtande öfver hvad Revisorerne,
enligt berörda transsumt, i afseende å Kommissariatets räkenskaper i underdånighet
anmält.
Till underdånig åtlydnad af denna nådiga befallning och med anledning ai hvad
Revisorefne i 1 ?. anmärkt, dels angående handelshuset i Carlskrona Palander komp:s
frikallande från fullgörandet af 2:ne den 1(1 Mars och den 11 April 1854 ingångna kontrakt
om leverering vid Carlskrona Station af 810 skeppund Rigisk hampa, dels ock rörande
verkställd upphandling genom annan person af det vid Stationen nämnda år oundgängligen
erforderliga parti eller 600 skeppund dylik hampa samt de genom denna upphandling
Kronan tillskyndade ökade utgifter, får Kommissariatet endast i underdånighet
anföra: att handelshuset Palander & kompis befrielse från de omnämnda kontraktens
fullgörande meddelades genom Eders Kongl. Majits nådiga bref den 23 Augusti 1854 och
grundade sig på af bemälde handelshus vid kontraktens afslutande gjorda förbehåll; att
den sedermera verkställda upphandlingen af 600 skeppund hampa egt rum till följd af
i nyssnämnda nådiga bref derom gifven föreskrift, samt att Kommissariatet genom nådigt
bref af samma dag erhållit befallning att kostnaderna för denna upphandling bestrida.
Med anledning af hvad Revisorerne i 2 g. yttrat, angående ett af Militär-befälhafvaren
på Gottland med Handlanden derstädes F. W. Grubb år 1854 afslutadt kontrakt
om uppförande å mötesplatsen Wallstenarum af en sjukhusbyggnad för de till
Gottland da beordrade truppers behof, får Kommissariatet blott i underdånighet fästa
uppmärksamhet dervid, att, då en sjukhusbyggnad af den omfattning, Militär-befälliafvaren
åsyftat, under då för handen varande förhållanden fanns icke vara behöflig,
samt entreprenören icke kunde förmås att på billigare vilkor än det af Revisorerne omförmälda,
afstå från kontraktets fullgörande, det tvifvelsutan måste anses för Kronan
fördelaktigare att ifrågavarande kontrakt, på sätt som skett, upphäfdes, än att sjukhusbyggnaden
enligt samma kontrakt blifvit uppförd, i hvilket sistnämnda fall en utgift af
9,750 Ridr Runt skulle utan motsvarande nytta hafva stats-verket tillskyndats.
Beträffande kreditivet till försvars-verkets fullständigare ordnande, i afseende
hvarå Revisorerne uti 3 §., enär redogörelsen för detta kreditiv ännu icke blifvit af
-
slutad, endast hänvisat till det i torra revisions-berättelsen intagna sammandrag af
Kommissariatets till Eders Kongl. Majit afgifna kassa-förslag, får Kommissariatet i
underdånighet anmäla, att slutliga redogörelser öfver kostnaderna för de åt Eders Kongl.
Majits och Rikets Krigs-kollegium nådigst uppdragna persedel-anskaffningar, för hvilka
utgifterna skola af ifrågavarande kreditiv bestridas, oförtöfvadt lära vara att införvänta,
samt att hufvudboken för detta kreditiv derefter utan dröjsmål kommer att afsiutas.
I afseende å de i 4 §. af Revisorerne omförmälda servis- och inventarie- m. fl.
persedlar, får Kommissariatet i underdånighet upplysa, att samtliga berörda persedlar, i
öfverensstämmelse med föreskriften i Eders Kongl. Majits nådiga bref den 17 Mars 1857,
numera blifvit dels till Krigs-kollegium och dels till Förvaltningen af sjöärendena öfverlenmade.
Hvad slutligen angår de af Revisorerne uti 5 och 6 §§. gjorda uppgifter, dels rörande
redovisningen för anmärkta medel, som ännu ej influtit, dels rörande beloppet af
Kommissariatets förvaltnings-kostnader, så torde dessa uppgifter icke påkalla annat
yttrande från Kommissariatets sida, än att Kommissariatet vid dess förestående upplösning
skall hos Eders Kongl. Majit göra underdånig framställning angående redovisningen
af ifrågavarande anmärknings-medel, samt att den uppgifna summan af Kommissariatets
förvaltnings-kostnader är med räkenskaperna öfverensstämmande.
Det till General-krigs-kommissariatet öfverlemnade transsumt af revisions-berättelsen
återställes i underdånighet, och Kommissariatet framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj.ts
V
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
C. S. ANNERSTEDT. G. SANDELS.
Stockholm den 18 December 1858.
N. A. Varenius.
4
— 245 —
Styrelsens öfver fängelser oell
arbets-inrättningar i riket
underdåniga utlåtande, angående Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar i afseende
å redovisningen af fangvårdsanslaget
för år 1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers Revisorer afgifvit berättelse om verkställd granskning af
stats-verkets med flere fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1856, så har Eders
Kongl. Majit, med öfverlemnande af ett ur samma berättelse gjordt utdrag, innefattande
framställningar i afseende å fångvårds-anslagets redovisning, genom nådig remiss den 3
uästlidne November anbefallt Styrelsen öfver fängelser och arbets-inrättningar i riket att
med underdånigt utlåtande i anledning deraf till Eders Kongl. Majit inkomma; hvilket
Styrelsen nu går att i underdånighet fullgöra.
Uti llite §. af berörde utdrag har blifvit anfördt, att de särskilda fängelsernas
räkenskaper sakna qvittenser för de af fåugarne uttagne premiemedel, hvilken ofullständighet
i redovisningen Revisorerne ansett böra afhjelpas, antingen på det sätt, att de af
fångarne påtecknade qvittens-listor biläggas räkenskapen, eller ock genom behörigt intyg
derom, att uppgifterna i räkenskapen vid anställd jemförelse befunnits öfverensstämma
med berörde qvittenslistor.
Några sådana listor förefinnas emellertid icke och stora svårigheter skulle möta
för införandet deraf, dels med afseende å det besvär och den tidspillan, som för Redogöraren
uppkomme, om hvarje fånge skulle lemna särskilda qvittenser för de många uttag,
som under hvarje vecka ega rum, dels ock i anseende dertill, att flere fångar icke
äro skrifkunnige; och består kontrollen i detta hänseende för närvarande deruti, att
hvarje fånge eller kronoarbetskarl innehafver motbok, hvari hans arbetsförtjenst och uttag
införas och mot hvilken lian, vid mönstringar och inspektioner äfvensom eljest när
som helst, eger framställa anmärkningar; hvarförutom vid afgång från fångvårds-anstalten
fånge eller kronoarbetskarl i vittnens närvaro höres för erkännande af riktigheten
utaf den med honom i motboken uppgjorda liqvid och för meddelande af qvitto för den
honom tillkommande behållning. Erfarenheten har ock visat att denna kontroll varit
tillfyllestgörande, men för den händelse, detta oaktadt, någon ytterligare föreskrift i detta
hänseende anses böra meddelas, torde sådan kunna inskränkas dertill, att Redogörarens
kontrollant pa stället; Kommendant eller Fängelse-direktör, ålägges intyga att den räkenskapen
bifogade ärliga summariska redogörelse för premierna är riktig och öfverensstäm
-
— 246 —
mande med motböckerna i afseende å fångens eller kronoarbetskariens behållning vid
årets slut.
Enligt 12:te §. hafva Revisorerne anmärkt, att vid straff-fängelset i Warberg enskild
person fått begagna fångars arbete mot afgift af 6 skillingar 5 r:st Banko för
dagsverket, ehuru kostnaden tor en fånges underhåll derstädes i medeltal uppgått till
9 skillingar 4 rst samma mynt; i anledning hvaraf Styrelsen får i underdånighet anföra,
att en lång erfarenhet ådagalagt, det lämplig sysselsättning i allmänhet icke kan fångar
beredas med inkomst, som motsvarar underhållskostnaden, samt att de arbeten, Styrelsen
måste direkte bereda tångarne på fångvårdens förlag, vanligen inbringa vida lägre
afkomst än nyssnämnde, och stundom icke någon inkomst; vid hvilket förhållande och
då vid lifstidsfängelset i Warberg, hvarest fång-antalet sedan år 1848, då detta fängelse
inrättades, tid efter annan stigit till omkring 450, Styrelsen icke kunnat bereda tångarne
annan sysselsättning, än tillverkning af beklädnads-effekter för fångvårdens räkning,
äfvensom i inskränktare mån af sten-arbeten och handiverksvaror till afsalu^' lärer Styrelsen
icke hafva bordt lemna obegagnadt det tillfälle, som i början af år 1855 yppade
sig att med enskild person kunna afsluta kontrakt om sysselsättning med stenhuggningsarbete
för minst 100 fångar dagligen mot ofvannämnde dagsverks-betalning, hvilken med
2 skillingar 5 rst. Banko öfverstiger den dagsverks-ersättning, som, enligt ett af Eders
Kongl. Maj:t i nåder godkändt kontrakt, erlägges för de vid straff-fängelset i Landskrona
åt enskild person öfverlåtne fångdagsverken, helst ifrågavarande arbetsslag är företrädesvis
lämpligt vid fångvårds-anstalterne i de hänseenden, att det icke gör något intrång
på handtverkerierna och ej eller erfordrar några särskilda byggnadslokaler. Ofvannämnde
kontrakt, som är upprättadt för en tid af 10 år, dock med 1 års ömsesidig uppsägningsrätt,
är fortfarande gällande; och anser Styrelsen, med afseende å svårigheten att erhålla
lämplig sysselsättning åt såväl den öfriga fångpersonalen vid detta fängelse, som vid de
flesta fångyårds-anstalterna i allmänhet, för närvarande skäl icke vara för handen, att
detsamma å Kronans sida uppsäga.
Med anledning af 13:de §., hvari dels anmärkts, att den för straff- och arbetsfängelset
i Götheborg afgifna redogörelse icke varit med tillbörlig noggrannhet förd, enär
oriktiga summor samt bristande öfverensstämmelse emellan räkningen och verifikationerna
på flera ställen förekommit, dels ock derjemte förmälts, att räkenskapen, enligt derå
gjord anteckning, blifvit i Styrelsens Revisions-kontor utan anmärkning granskad, har
Styrelsen skolat i underdånighet tilkännagifva, att de anmärkta felen, hvilka vid granskningen
upptäckts, men icke befunnits föranleda till någon betalnings-skyldighet, blifvit
genom omslut af räkenskapen rättade och att någon anmärkning, till rättelse för framtiden,
af den anledning ansetts vara utan ändamål, att dåvarande Redogöraren, som för
ålder och sjuklighet blifvit berättigad att komma i åtnjutande af pension, under granskningstiden
från tjensten algått.
Beträffande Revisorernes i 14:de §. gjorda framställning rörande skiljaktiga uppgifter
i afseende å beloppet af numera aflidne Assessoren A. Wallbergs balans, får Styrelsen
underdånigst anföra, att Styrelsens hufvudböcker innehålla fullständiga upplysningar
om rätta beloppet af ifrågavarande balans, samt att dylika skiljaktigheter emellan
dessa hufvudböcker och de särskilda fångvårds-anstalternas räkenskaper understundom
icke kunna undvikas, då t. ex. vid slutet af ett år medel anordnas eller levereras från
eller till Styrelsens kassa för någon fångvårds-anstalt, men expeditionen derom icke före
årets slut hinner till samma anstalt framkomma.
— 247 —
Remissliandlingarne återställas underdånigst, och Styrelsen framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och uit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
R. TII. CEDERSCHIÖLD.
Stockholm den 14 December 1858.
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåtare,
W. STRÅLE.
VICTOR LJUNGSTEDT.
E. A. F. Lindencrona.
Styrelsens för allmänna vägoch
vattenbyggnader
underdåniga utlåtande öfver en af Rikets
Ständers Revisorer år 1858 gjord hemställan.
Underdånigste Memorial.
Sedan Eders Kongl. Maj:t, enligt skrifvelse den 5 dennes från Herr Statsrådet
och Chefen för Civil-departementet, anbefallt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader
att, i anledning af hvad uti bifogadt transsumt utaf Rikets Ständers Revisorers
berättelse angående granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och^ förvaltning för år 1856 blifvit anmärkt, till Eders Kongl. Maj:t inkomma
med underdånigt^ utlåtande, skyndar Styrelsen att, jemte anmärkningshandiingens återställande,
underdånigst anföra:
^Rikets Ständers Revisorers ifrågavarande framställning innefattas i deras berättelses
5:te § och utgör en hemställan att, sedan en äldre behållning å f. d. Kommitterades
för norra väg-anläggningarne fond blifvit, till undvikande af ytterligare särskild balansering,
öfverbörd till f. d. vattenkommunikations-fonden, behållningen vid 1856 års slut,
32
— 248 —
8 K:dr 33 sk. 5 rst. Banko, å anslaget för muddring i Albrektsunds kanal måtte af
samma skäl öfverflyttas till sistnämnde fond.
Emellan dessa tvänne behållningar, nemligen på från Kommitterade för norra
väg-anläggningarne till Styrelsen aflemnade medel och på anslaget till Albrektsunds kanal,
eger emellertid den skiljaktighet rum, att den förra utgjorde återstoden på en för
alltid afslutad räkning, då deremot den sednare ingår i en ännu för obestämd tid fortlöpande
räkenskap. Albrektsunds kanal har nemligen, utom ifrågavarande behållning,
årliga arrende-inkomster, hvilka af Styrelsen uppbäras och i dess bokslut pä ett särskildt
konto för Albrektsunds kanal redovisas. Till följd häraf hafva berörde 8 R:dr
33 sk. 5 rst. Banko jemte arrendet ingått i 1857 års konto för Albrektsunds kanal,
hvilket, i stället för meranämnde behållning af 8 R:dr 33 sk. 5 rst. Banko vid 1856
års slut, vid påföljande 1857 års utgång upptager en sådan till 38 R:dr 33 sk. 5 rst.
Banko eller 58 R:dr 4 öre Riksmynt.
På grund af hvad sålunda underdånigst är anfördt, synes ifrågavarande behållning
icke lämpligen kunna annorlunda upptagas än å konto för Albrektsunds kanal, så
länge arrende derifrån inflyter och årligen redovisas. Stockholm den 11 November 1858.
OTTO MOOK}.
M. F. Åberg.
Chefens för Statens jernvägsbyggnader
underdåniga
utlåtande, i anledning af
hvad ltikets Ständers ltevisorers berättelse
innehåller rörande 185G års räkenskaper
öfver jernvägs-arbetena.
Underdånigste Memorial.
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning af den 5 November sistlidet
år, att Chefen för Statens jernvägsbyggnader borde, i anledning af hvad Rikets Ständers
Revisorers berättelse, angående granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning för år 1856, anmärker beträffande Statens jernvägsbyggnader
och deras räkenskaper för samma år, inkomma med underdånigt utlåtande,
så får jag, i egenskap af Chef för nämnde byggnadsföretag, härmed i underdånighet
anföra:
- 249 -
l:o Hvad beträffar Revisoremes i lista § gjorda anmärkning, att, såsom ersättning
för uppehåll vid lossning af diverse jernvägs-effekter, hvilka blifvit med skeppet Carl
Oscar och briggen Helios till Göteborg afsände, 820 R:dr 42 sk. blifvit, enligt särskilda
räkningar, utbetalde till F. G. Wessberg derstädes för 23 liggedagar för skeppet Carl
Oscar och till Skepparen C. J. S. Eeijde å briggen Helios 1,128 R:dr 45 sk. för 19
liggedagar, eller tillsammans 1,949 R:dr 39 sk., och att genom dröjsmålet med dessa
lossningar en icke obetydlig utgift föranledts, som, enligt Revisorernes tanka, hade kunnat
undvikas; så får jag i underdånighet upplysa, hvad nu först angår den till Kaptenen
å skeppet Carl Oscar gjorda utbetalning för 23 liggedagar, att, enligt i London den 7
Oktober afslutadt certeparti, 18 liggedagar voro betingade för lastning och lossning af
detta fartyg, af hvilka dagar 6 åtgingo för lastens intagande i Hull, hvadan således 12
dagar återstodo för lossning i Göteborg.
Den 3 November ifrågavarande år anmältes fartyget till lossning i Göteborg, men
då ett ibland lasten befintligt lokomotiv med tender ej kunde uttagas utan tillhjelp af
en större lyftkran, så måste fartyget föras till Lindholmens verkstad, belägen på norra
sidan af Riviéret, der den enda nog starka kran i Göteborg på den tiden fanns. Här
fördröjdes lossningen i flera dagar, emedan fartygets däck måste söndersågas för att utfå
lokomotivet, efter hvars utlyftning däcket åter måste hopfogas, likasom i England vid
inlastningen tillgått. Då emedlertid lokomotivet blott utgjorde en del af lasten, måste
fartyget bogseras till närheten af jernvägs-stationen midt för den så kallade Lille bomsliamnen.
Segeldjupet vid denna hamns kajer var icke tillräckligt för skeppets tilläggning,
hvadan lossningen måste ske från ankarplatsen.
Vid samma tid isbelades Göta eif, men som isen, i anseende till strömdraget i
elfven, var osäker, kunde man endast med varsamhet och i smärre partier transportera
de tunga effekterna i land. Detta arbete fortsattes till den 19 December, då skeppet
fick så kallad köl visitation. 41 arbetsdagar voro således använde från den 3 November,
och då derifrån afdragas ofvannämnde 12 dagar, under hvilken tid skeppet, på grund af
certepartiet, utan betalning skulle qvarligga, återstå således 29 liggedagar, men hvaraf
endast 23 dagar blifvit liqviderade, enär det genom öfverenskommelse lyckades öfvertala
rederiet att, i strid med certepartiets innehåll, medgifva en sådan nedsättning.
Så vidt de korta dagarne under en kall och mörk årstid medgåfvo, har den ifrågavarande
lossningen fortgått.
Hvad sedermera beträffar skonerten Helios, så voro, enligt i London afslutadt
certeparti af den 3 September 1856, (hvilket, jemte det, som angår skeppet Carl Oscar, finnes
inbundet i den jernvägens räkenskaper för år 1856 åtföljande samling af certepartier
och connoissementer) 20 ligge- eller arbetsdagar bestämda för både lastning och lossning;
men då endast till lastens intagande i Port Talbot på Englands vestra kust 21 dagar
åtgingo, användes således redan der en dag utöfver den i certepartiet bestämda tiden.
Till detta ovanligt långa dröjsmål vid lastens intagande anses leverantören vara vållande,
och anmärkning har redan straxt efter lastningen blifvit gjord, och Statens kommissionär
fått uppdrag att utkräfva ersättningen.
Beträffande tiden för lossningen, gäller samma upplysning, som här ofvan blifvit
lemnad i afseende på skeppet Carl Oscars lossning, att korta dagar och kall årstid fördröjdt
lossnings-arbetet, hvilket icke kunnat med större skyndsamhet, än som skett, försiggå,
enär lasten dessutom bestod af räler. Lyckas det emellertid att i England utfå
— 250 —
ersättning för den öfverskridna lastningstiden, så ingår största delen af det anmärkta
beloppet.
2:o I §. 2 anmärkes, att det fästat Revisorernes uppmärksamhet, att åtskilliga vid
jernvägarne anställde personer för af dem verkställda resor erhållit särskild godtgörelse,
ehuru de samtidigt, uppburit de belopp, hvilka varit åt dem månadtligen anslagné såsom
rese-ersättning.
De anmärkta dubbla rese-ersättningarne hafva uppkommit på det sätt, att Ofverinaeniörerne,
Distrikt- och Stations-ingeniörerne samt någre andra tjenstemän haft sig
an slagne vissa rationel’ till hästars underhåll, utgående i kontanta belopp per år eller
månad;, och då dessa tjenstemän under tiden fått tillfällige kommenderingar i ekonomiska
angelägenheter till hufvudstaden eller andra orter, hafva de inom tjenstedistriktet nödgats
qvarlemna sina egna hästar, eller ock lemna obegagnade de öfverenskommelse!’ om skjuts
inom tjensteområdet, hvilka för året med enskilda personer uppgjorts. Den dubbla ersättningen
har sålunda mast utgå, derest tjensteinannen icke skulle lida en påtaglig förlust,
i samma mån större som han en längre tid nödgats vara borta.
3:o I §. 3 anmärka Revisorerne, att några verifikationer å de summor, hvilka, på
grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref, blifvit å särskilda tjder i Kongl. Stats-kontoret
lyftade. äfvensom å de vid årets slut i Landtränterierna befintliga behållningar icke
finnas räkenskaperna bilagda, hvilket Revisorerne ansett sig böra anmärka, till rättelse
för framtiden.
De af herrar Revisorer såsom felande anmärkte verifikationer har jag ansett
mindre behöfliga, då de för jernvägs-arbetena af mig utqvitterade och i räkenskaperna
upptagne summor öfverensstämma med Kongl. Maj:ts nådiga bref till Kongl. Stats-kontoret
om medlens utbetalning, och hvilka bref blifvit i min berättelse till herrar Revisorer
åberopade. De anmärkte, felande verifikationerna, såsom lätt åstadkomne, skola
emellertid hädanefter alltid komma att åtfölja räkenskaperna likasom qvitto å de i Landtränterierna
befintliga behållningar.
4:o Revisorerne anmärka vidare i §. 4, att i journalen för södra stambanan flere
poster blifvit å inventarie-kontot upptagne, som deremot i verifikation s-registret påförts
material-kontot och tvertom, hvilket betydligt skulle försvårat granskningen af räkenskaperna.
Då Herrar Revisorer funnit, att granskningen af räkenskaperna för södra stambanan
derigenom försvårats, skall den anmärkta omvexlingen i debitering af inventarier
och materialpersedlar för framtiden blifva ändrad.
5:o Revisorerne anmärka slutningen i § 5, att, enligt räkenskaperna för vestra stambanan
handelshuset Charles Tottie & Sons i London uppburit 2 procent kommission för
under'åren 1855 och 1856 verkställde utbetalningar, och att, då dessa provisions-kostnader
uppgått till den betydliga summan af 25,785 R:dr 28 sk., Revisorerne ansett sig
böra hemställa huruvida icke någon nedsättning deruti kunde för framtiden ega rum.
Då upphandlingarne från England äro så betydliga, som de för Statens jernvägsbygnader
har jag, i likhet med Herrar Revisorer, också fästat uppmärksamhet vid den
betydlig ’ summa,° hvartill Herrar Charles Tottie & Sons’ i London provision för verk
-
— 251 —
ställandet af ifrågavarande upphandlingar, årligen uppgår. I anledning häraf har jag
äfven försökt, dels att få Statens affärer i detta afseende på annat sätt och för mindre
kostnad uträttade, dels att, genom framställning hos Herrar Charles Tottie & Sons, få
nedsättning i den anmärkta provisions-procenten, men har icke lyckats i någotdera afseendet.
På mina hos bemälte handelshus gjorda yrkanden har jag emottagit i afskrift
bilagde svar, hvaraf synes, att, äfven med risk att förlora Statens kommissioner, detta
handelshus icke medgifvit någon nedsättning i provisionen.
Derjemte har jag genom förfrågningar erhållit den upplysning, att Kommittéen för
Norska jernvägs-anläggningar för sina upphandlings-kommissioner i England debiteras
med lika stor provisions-procent, då Kommittéen,får göra liqviderna i Christiania, likasom
jag för Svenska jernvägarue i Stockholm. Afven Gefle-Dala jernvägs-bolags direktion
liar på min förfrågan upplyst, att densamma nödgats underkasta sig lika stort kommissions-arfvode
för sina från England införskrifna effekter. Nora-Ervalla banans styrelse
kunde under detta arbetes utförande icke heller betinga sig lägre provision än den
förenämnda.
Af Eders Kongl. Majit uppdragen, att leda Svenska Statens jernvägsbyggnaders
såväl tekniska som ekonomiska angelägenheter, har jag i en så vigtig fråga som den,
att i England liqvidera derstädes förfärdigade och till Sverige sedan öfverförda varor,
uppgående för det närvarande till ett värde af omkring sex millioner R:dr Hunt, icke
tilltrott mig böra, med behörigt afseende på Statens säkerhet och mitt eget ansvar, på
annat än det mest försigtiga sätt behandla denna angelägenhet. Så t. ex. lemnäs aldrig
betalning för i England beställda effekter förr, än connoissement hit ankommit, att varan
är lastad ombord å fartyg och behörigen assurerad, och då sker liqviden i Stockholm
till ett af Herrar Charles Tottie & Sons för liqvidens emottagande befullmäktigadt
handelshus.
Staten är således under alla omständigheter befriad från efterräkningar och mitt
personliga ansvar minskadt. Hvarken Staten eller Chefen för arbetet ansvarar under
dessa förhållanden för de förluster, som genom protesterade vexlar eller på annat sätt
kunna uppkomma och, under den sistlidit år rådande allmänna osäkerheten i affärer, han
icke heller Staten gjort den ringaste förlust. Alla de tvister, som förefalla i England
genom entreprenörers fallissementer eller vid liqviders uppgörande med personer derstädes
och hvilka tvister på ett eller annat sätt skulle kunna föranleda förluster å köparens
sida, äro kommissionärens ensak. All liqvidering, uppgörande af kontrakter, varornas
befraktning samt anskaffning af alla de effekter, sorn för jernvägen kunna erfordras m. m„
besörjas af kommissionären.
Det är sålunda i underdånighet upplyst, att hvarken Norska Jernvägs-kommittéen
eller Svenska enskildta jernvägsbolag kunnat förskaffa sig lägre provision å de
liqvider, som gjorts i England, än jag i egenskap af Chef för Svenska Statens jernvägar
lyckats betinga, och, såsom ansvarig för dessa byggnaders ekonomiska anordningar, tilltror
jag mig icke att, bland de många ansvarsfulla åligganden, som i öfrigt åtfölja min
befattning, på annat sätt än hittills skett och mot den provision, som blifvit Herrar
Tottie & Sons i England godtgjord, besörja de ifrågavarande stora utbetalningarne.
Stockholm den 18 Januari 1859.
N. ERICSON.
— 252 —
Utdrag ur ett bref från Svenska
och Norska General-konsuln i London.
London den 16 Januari 1858.
>•
Välborne Herr Ofverste och Kommendör.
Detta leder mig vidare in på frågan oin provision, i hvilket afseende jag, talande
i min firmas namn, ej kan finna anledning att nedsätta de hittills betingade 2 procent,
äfven om förlusten af Statens jernvägsbyggnaders agentur i England skulle blifva alternativet.
De hus, sorn tillkännagifvit sig vara böjda att öfvertaga den mot en mindre
provision, hafva ej kunnat gjort sig en riktig föreställning om det dermed förknippade
ansvar, arbete och uppoffring af tid. Det är icke skeppningarne af rails allenast, som
taga sådant i anspråk, men i en vida högre grad af de beställningar, som göras i Manchester,
Birmingham och andra platser, af en mängd olika personer och hvilka alla
kräfva beständig eftersyn för att påskynda deras åtagne beställningars fullbordande,
hvartill kommer transporterandet af effekterne till hamn på kusten, anskaffandet af
skeppsrum och samman lämpandet af det ena med det andra för att, såvidt möjligt, förekomma
oreda och extra kostnader. Jag vidrör alla dessa ämnen, för att derpå grunda
en försäkran, att då min firma täger sin ståndpunkt i jernvägs-affärerne på en provision
af 2 procent, sker sådant icke af något obehörigt begär efter vinning, men efter noga
beräkning af det lägsta, som kan någorlunda garantera en måttlig godtgörelse för använd
tid, möda och risk. Hittills har denna beräkning ej slagit särdeles ut till vår fördel,
emedan remitterandet af de för Statens jernvägsbyggnaders räkning insatte medel, genom
vårt hus i Stockholm, oundvikligen ledt till uppköp af vexlar på flera af de fallerade
husen i närvarande penningekrisis, som med en svagare reserv kunde ledt oss i största
våda och som i alla händelser åstadkommer förlust.
Vid öfvervägande! af det föregående hoppas jag, att Herr Öfversten vill medgifva
mig billigheten af ifrågavarande provisions-belopp, såsom varande i min opinion det lägsta,
för hvilket Statens jernvägsbyggnaders kommersiella angelägenheter här i landet kunna
effektivt skötas, och med upprepande af min försäkran om min och min firmas nitälskan
för det stora verkets framgång, har jag äran etc.
CARL TOTTIE.
Vidimeras
ex officio
C. E. Bergqvist.
— 253 —
Stuteri-öfver-styrelsens
underdåniga förklaring öfver Rikets Ständers
Revisorers anmärkningar vid Strömsholms
och Ottenby Stuteriers räkenskaper
för år 1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti afgifven berättelse om verkställd granskning af stats-verkets med flera fonders
tillstånd, styrelse oell förvaltning år 1856, hafva Rikets Ständers Revisorer anmärkt,
att räkenskaperne för Strömsholms Stuteri icke innehöllo någon upplysning om det beslut,
i följd hvaraf till hvardera af de tvänne Beridarne blifvit utbetald aflönings-förliöjning
med 66 R:dr 32 sk. Banko, äfvensom att, hvad anginge Ottenby Stuteri, uti kassaräkningen
funnes under titel spanmål och proviant affördt, för inköpt potatis ett belopp
af 210 R:dr 2 sk. 8 r:st. och för bränvin 115 R:dr 8 sk., under det de såsom verifikation
bilagde qvitterade räkningarne upptaga värdet af den förra varan till 216 R:dr 2
sk. 8 r:st. och af den sednare till 107 R:dr 2 sk. 8 r:st.
Jemlikt nådig remiss den 5 nästlidne November, hafva vederbörande i anledning
häraf sig förklarat, hvarvid Intendenten vid Strömsholms Stuteri, C. Adlerstam, företett
bestyrkt afskrift af Kongl, brefvet den 21 December 1855, angående lönförhöjning för
Stuteriets tvänne Beridare, förmodande, att en dylik handling af förbiseende ej blifvit
räkenskaperna bilagd, och, hvad beträffar Ottenby Stuteri, har räkenskapsföraren erkännt
riktigheten af de gjorda anmärkningarne, så att ett belopp af 6 R:dr, utbetaldt
till C. A. Widerström såsom provision, redogöraren till skada ej blifvit affördt, äfvensom
att 8 R:dr 5 sk. 4 r:st. af förseelse blifvit för högt upptagna; skolande i nästafgifvande
räkenskap de anmärkta felen rättas.
Stuteri-öfver-styrelsen framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
1>. SILFVERSTOLPE,
Stockholm den 14 December 1858,
.7. A. Lundström.
\
— 254 —
Afskrift af afskrift.
OSCAR etc. etc.
Wår ynnest etc. etc. Uti underdånigt memorial den 12 innevarande månad håfven
J anmält, hurusom Chefen för Strömsholms Stuteri, under anförande af den bekymmersamma
ställning, hvaruti de med små kontanta löner försedda tjenstemännen vid
denna inrättning råkat, till följd ^af sednare års högt uppdrifna pris å lifsförnödenheter,
hos Eder begärt, att 200 R:dr måtte få utgå från Stuteriets kassa till fördelning mellan
de tvänne Beridarne, hvilka begge, egande familjer att försörja och saknande alla utvägar
till biförtjenster, Stuteri-chefen ansåge vara mest i behof af löneförhöjning, hvilken begäran,
sorn J tili Wårt nådiga afgörande öfverlemnat, J dock ej ansett Eder kunna i
underdånighet förorda annorlunda, än så vida lönförhöjning jemväl kunde beviljas öfrige
Stuteri-tjenstemän, hvilka deraf vore i lika behof, som de ofvannämude.
I anledning häraf håfven J, anmärkande den olikhet, som förefinnes emellan Chefernas
vid de tre Stuterierna löner, utgörande för Chefen vid Strömsholms 2,350 R:dr,
vid Ottenby 1,500 R:dr och vid Flyinge 1,000 R:dr, uppå anförde skäl hemställt, att de
2:ne sistnämnde Chefernas löner måtte i någon - mån ökas, samt ansett de Stuteri-tjenstemän,
hvilka dernäst torde framför de öfrige böra komma i nådig åtanka till erhållande
at löntillökning, vara Beridaren vid Ottenby och Bokhållaren derstädes; förmälande J
härvid i underdånighet, att bevekande skäl visserligen talade för samma förmåns utsträckande
till samtelige tjenstemännen vid Stuterierna, men att då tillgångarne icke
medgåfve den betydliga tillökning i utgifter, som häraf skulle föranledas, J funnen Eder
förhindrad att i detta afseende göra underdånig framställning.
De^ tillökningar, J föreslagit, att från och med nästkommande års början utgå,
vore alltså följande:
Vid Strömsholms Stuteri.
För förste Beridaren
R:dr B:ko 66: 32.
» andre Beridaren
» Ä gg. 32.
Vid Ottenby Stuteri.
För Chefen
» » 500. _
» Beridaren
w „ gg. 32
» Bokhållaren
B » gg. 32
Vid Flyinge Stuteri.
För Chefen
» » 333. ]6>
— 255 —
Vid föredragningen häraf, håfve WI funnit godt tillåta, att, på sätt af Eder blifvit
föreslaget, ofvanberörde lönförhöjningar må, från början af nästkommande år, tills vidare
få af vederbörande Stuteri-kassor utbetalas. Hvilket WI Eder till svar och efterrättelse
härmed i nåder tillkännagifve; befallande Eder Gud Allsmäktig Nådeligen.
Stockholms Slott den 21. December 1855.
0 S 0 A 11
J. F. FÅlIRyEUS.
Till Stuteri-öfverstyrelsen, angående löntillökning åt åtskillige tjenstemän vid
Stuterierna.
Med Höga Original-brefvet lika lydande, intygar:
ex officio
J. A. Lundström,
Sekreterare vid Stuteri-öfverstyrelsen.
Med bestyrkta afskriften lika lydande, intyga:
F. L. Lanthén. P. A. Ellström.
Bokhållare. Skolmästare.
F. d. Karantäns-kommissionens
i Stockholm
underdåniga utlåtande, i anledning af
en utaf Rikets Ständers Revisorer år
1858 gjord anmärkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss har Eders Kongl. Maj:t anbefallt f. d. Karantän s-kom missionen
i Stockholm att inkomma med underdånigt utlåtande, i anledning af Rikets Ständers
33
— 256 —
innevarande år församlade Revisorers, uti afgifven berättelse angående granskning af
stats-verkets med flere fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1856, gjorda anmälan,
hurusom vid granskning af f. d. Kommissionens räkenskaper Revisorerne funnit anmärkningsvärdt,
att Stockholms Station af Eders Kongl. Maj:ts Flotta icke afgifvit någon
redogörelse för sistnämnde år, utan hade, enligt hvad vid efterfrågan blifvit upplyst,
denna redogörelse inkommit först sedan Kommissionens hufvudbok för samma år afslutats
och till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt insändts, hvadan redogörelsen
icke eller kunnat deri intagas.
För fullgörande af högstberörde nådiga befallning, få undertecknade, ledamöter i
f. d. Karantäns-kommissionen i Stockholm, i underdånighet anmäla, att den redogörelse
öfver omliänderhafda karantäns-medel, som det ålegat ofvannämnde Station af Eders
Kongl. Maj:ts Flotta att för år 1856 afgifva, oaktadt gjoxda påminnelser i ämnet, icke
var till Kommissionen aflemnad då Kommissionen, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bref den 20 Mars 1857, med utgången af påföljde April månad upplöstes och dess
befattning af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegium öfvertogs; men att
omförmälda redogörelse derefter till Kommerse-kollegium inkommit och, med anledning
af den uti Eders Kongl. Majrts nådiga bref till Kommerse-kollegium den 1 Juli 1857
meddelade föreskrift angående uppgörande af liqvid för obetalda fordringar hos f. d.
Karantäns-kommissionen, intagits uti den af Kommerse-kollegium för sistnämnda år upprättade
och sedermera till Kammar-rätten insända redovisning öfver de under Kollegii
förvaltning ställda karantäns-medel.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
A. BRÄNDSTRÖM. F. TH. BERG. C. A. SCHALÉN.
Stockholm den 30 December 1858.
— 257 —
Kongl. Maj:ts Befallningshaf*
vandes i Kronobergs Län
underdåniga utlåtande öfver en af Rikets
Ständers Revisorer gjord anmärkning vid
Länets special-räkenskap för år 1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Ofver den i Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse förekommande
anmärkning, att ehuru uti nådigt bref den 17 Januari 1854, kungjordt genom
Kongl. Styrelsens öfver fängelser och arbets-inrättningar cirkulär den 16 Mars samma år,
Eders Kongl. Maj:t förklarat, att kostnaden för tiggares, lösdrifvares och försvarslöse
personers forslande samt för bysatte personers inställande vid domstolarne må förskjutas
af stats-medel, med åliggande för Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att, så vidt
görligt är, bereda stats-verket skyndsam godtgörelse af vederbörande, — utgifter af omförmälde
beskaffenhet likväl blifvit till ett belopp af 67 R:dr 20 sk. 11 r:st. Banko för
Kronobergs län uti special-räkenskapen definitivt afförde, utan att ersättning sökts af
Fångvårds-styrelsen, får Eders Kongl. Majit Befallningshafvande, på nådig befallning, afgifva
den underdåniga förklaring, att då åberopade Fångvårds-styrelsens cirkulär icke lemnar
föreskrift att ifrågavarande kostnader skola, sedan undersökt blifvit, att någon ersättning
af vederbörande ej kunnat erhållas, i fångvårdskostnads-liqviderna afföras, men deremot
Eders Kongl. Maj.-ts och Rikets Stats-kontor i cirkulär den 13 September 1854 förordnat,
att sagde utgifter böra påföras 2:dra hufvudtitelns anslag till fångars vård och underhåll,
har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, å berörde hufvudtitel, i ränteri-specialräkningen
låtit afföra merberörde kostnader, som likväl, jemte dylika kostnader för år
1857, för hvilka ersättning af vederbörande ej kunnat utbekommas, numera äro i ränteriräkenskaperne,
enligt Kongl. Stats-kontorets föreskrift i skrifvelse den 31 sistlidne Augusti,
omförde till ersättning af Kongl. Fångvårds-styrelsen.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
CARL MÖRNER.
Wexiö Lands-kontor den 19 November 1858.
E. J. Hagman.
- 258 —
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
i Gefleborgs Län
tmderdåniga utlåtande öfver en af Rikets
Ständers Revisorer gjord anmärkning vid
Länets special-räkenskap för år 1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts den 22 nästlidne Oktober fattade,
genom note från Stats-rådet oell Chefen för Finans-departementet Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande delgifna beslut, om åliggande att inkomma med underdånigt
utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers, vid granskning af stats-verkets med flere
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning år 1856, gjorde erinran deremot, att 12 R:dr
45 sk. Banko blifvit, i egenskap af kostnad för tiggares, lösdrifvares och försvarslöse
personers inställande vid domstolar, uti härvarande Landtränteris special-räkning definitivt
afförde å stats-medlen i stället att, enligt Rikets Ständers Revisorers mening, beloppet
bordt förskjutas och efter omständigheterna ersättas af den, som dertill funnits
skyldig, eller ock anmälas till ersättning af Kongl. Styrelsens öfver fängelser och arbetsinrättningar
anslag å 2:dra liufvudtiteln, hvarigenom den oegentligheten kunnat undvikas,
att berörde utgift, ehuru ej upptagen i bemälde Styrelses räkenskaper, måste i rikshufvudboken
påföras det under samma Styrelses förvaltning ställda anslag.
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande får i anledning häraf underdånigst upplysa,
att berörde 12 R:dr 45 sk., härifrån anordnade på Lan dträ nteriet och derifrån utbetalde
den 4 November 1856, enligt här förvarade exemplar af special-räkningen, väl
icke, såsom Rikets Ständers Revisorer antagit, utgöra forslingskostnad för tiggare, lösdrifvare
eller försvarslös person, utan rese- och dagtraktaments -ersättning till Skarprättaren
Anders Lund för bortförande till skog och nedgräfning derstädes af sjelfspillingen, fattighjonet
Göran Olsson från Söderala socken, och att såväl hans egenskap af fattighjon, hvaraf
följer att qvarlåtenskap icke fanns till kostnadens ersättande, som Norrala tingslags härads-räfts
här i underdånighet bifogade, i följd af ransakningen gifna utslag innefatta
fullständig anledning att af allmänna medel’bekosta ifrågavarande verkställighets-åtgärd
och att således definitivt anordna utgiften derför; men deremot torde, på sätt Rikets
Ständers Revisorer erinrat, utgiften hafva bordt påföras fångvårds-anslaget, antingen under
titeln »exekutions-kostnad» eller »diverse utgifter, som ej kunna till annan viss titel
hänföras», hvilka båda rubriker i Styrelsens för ifrågavarande år utfärdade stat för
detta län finnas upptagne; och så hade äfven visserligen skett, derest icke den föga ofta
förekommande verkstäilighets-åtgärden med en sjelfspillings lik föranledt förbiseende deraf,
att utgiften var af samma natur, som de kostnader, hvilka ifrågakomma för ännu lefvande
brottslingars befordrande till straff.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
L. AD. PRYTZ.
Lands-kontoret i Gefle den 22 November 1858.
J. A. Södermark.
Utdrag af Protokollet, hållet å Urtima
Ting med Norrala Tingslag uti tingshuset
vid Ilo Myskje gästgifvaregård den 4 Oktober
1856.
S. D. Från Konungens Befallningshafvande i länet hade Domhafvanden erhållit
följande skrifvelse:
»Till Domhafvanden i Södra Helsinglands domsaga, Herr Häradshöfdingen C.
J. Biörck.
Med bifogande af det vid medikolegal besigtning och obduktion å fattighjonet
Göran Olssons i Söderala döda kropp förda protokoll samt vederbörande provincialläkares
om orsaken till hans död afgifne utlåtande, får, enär deraf inhämtas, att Göran
Olsson uppsåtligen afhändt sig lifvet, jag anmoda Herr Häradshöfdingen, att vid Norrala
Ilärads-rätt företaga undersökning för bestämmande af det sätt, hvarpå Göran Olsson
bör begrafvas. Gefle Lands-kansli den 22 September 1856.
L. AD. PRYTZ.
Olof af Geijerstam.»
Utslag.
Af den i detta mål hållna undersökning inhämtas, att sedan Göran Olsson Thorsängen
den 21 sistlidne Augusti uti Lars Svenssons i Söder-Ljusne gård, hvarest han som
— 260 —
fattighjon ägt att några dagar hafva sin försörjning, på aftonen intagit en måltid mat,
liar han, under uppgift att vid masugnen skaffa sig tobak, bortgått och sedermera icke
afhörts förrän Måndagen den 25 i samma månad, då han uti en å Ellne bys skog varande
kolkoja funnits död, hängande uti en snara af vanligt tåg; vidare innehåller ransakningen,
att Göran Olsson, hvilken den 19 Augusti till Lars Svensson anländt, derifrån
och tilldess han sig aflägsnat, varit till sinnet lugn och icke på minsta sätt sig beklagat
öfver något lidande, hvarken till kropp eller själ, men envist afböjt honom gjord
föreställning, att såsom mycket åldrig och ofärdig icke företaga någon längre vandring,
helst behofvet af tobak kunde på närmare håll åstadkommas; att, hvad sedermera sig
visat, Göran Olsson vid tillfället i sin ägo innehaft en half rulla tobak, och således ieke
behöft sådan skaffa, samt att Göran Olsson vid masugnen, dit han verkligen sia begifvit,
icke efterfrågat tobak, utan endast vid förbigående af en utaf boningarne för de innevarande
yttrat, att han ärnade sig till Ostansjö att uppsöka sin dervarande hustru.
Detta med hvad mera i målet förekommit har Härads-rätten öfvervägat; och då
det vill synas, sorn hade Göran Olsson vid sitt aflägsnande från Lars Svensons gård haft
för afsigt att icke vidare återkomma, samt någon anledning icke är att Göran Olsson i
lifstiden lidit af hufvudsvaghet eller annan sådan vånda, men Göran Olsson, för hvilken
Guds ord och lärdomar något värde icke haft, varit egensinnig och i sine förehafvanden
mycket bestämd, och således antagas kan att Göran Olsson med vilja sig
förgjort; alltså pröfvar Härads-rätten, i förmågo af 1 momentet i 1 §. 13 kapitlet Missgernings-balken,
skäligt förklara, det skall den döda kroppen af skarprättaren till skogs
förås och i jord gräfvas.
Kostnaden å läkarebesigtningen till det belopp, som af Kongl. Sundhets-kollegium
bestämmes, skall, jemlikt Kongl, brefvet den 9 Juni 1762, af allmänna medel gäldas.
Rätteligen från koncept-protokollet afskrifvet; betygar,
på Häradshöfdinge-embetets vägnar,
And. Lewin.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
i Norrbottens Län
underdåniga utlåtande öfver en af Rikets
Ständers Revisorer gjord anmärkning vid
Länets special-räkenskap för år 1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med återställande härhos af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 22 sistlidne
Oktober uppå Rikets Ständers sednast församlade Revisorers vid 1856 års Landt
-
— 261 —
ränteri-special-räkning för Norrbottens län gjorda anmärkning derom, att ett belopp af
359 R:dr 3 sk. Banko, utgörande kostnaden för åtskillige tiggares och lösdrifvares forsling
med fångskjuts, blifvit uti räkenskapen definitivt afförde ä 2:dra hufvudtitelns anslag
till fångars vård och underhåll, i stället för att, såsom vederbordt, upptagas till ersättande
af Kongl. Fångvårds-styrelsen, sedan åtgärder förut vidtagits att af vederbörande
kommuner eller andre vinna godtgörelse för stats-verkets berörde förskott, men fruktlöst
aflupit, får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underdånigst anföra, att anmärkningen
synes vara fullt befogad och riktig, samt att det anmärkta oriktiga redovisningssättet,
som varit att söka i den omständigheten, att samtlige de personer, hvilkas forslingskostnad
är uti ofvanstående summa inbegripen, varit Ryska undersåter, utom en
enda, hvars rätta försörjningsort ej kunnat utredas, men ansetts tillhöra detta län, och
för hvilka någon godtgörelse alltså icke kunnat af vederbörande uttagas, för framtiden
skall uti räkenskapen undvikas.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
A. E. HOS.
Norrbottens Läns Lands-kontor i Luleå den 18 November 1858.
K. A. Ekström.
Riksmarskalks-embetets
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikefcs
Ständers Revisorers berättelse om
granskningen af Kongl, lustslottens räkenskaper
för år 1856.
Underdånigste memorial!
Sedan Eders Kongl. Majit behagat i nåder anbefalla Riksmarskalks-embetet att
inkomma med underdånigt utlåtande, i anledning af hvad i till Riksmarskalks-embetet
öfverlemnadt transsumt af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse förekommer,
rörande Drottningholms och Gripsholms slotts räkenskaper för år 1856, ha
— 262 —
Riksmarskalks-embetet infordrat oell får härhos underdånigst öfverlemna Ståthållareembetets
på Drottningholm samt Intendentens på Gripsholm särskilda underdåniga yttranden,
hvartill Riksmarskalks-embetet för egen del icke har annat att tillägga, än att,
uti de af Intendenten på Gripsholms slott samt Riksmarskalks-embetet sistlidet år afgifna
underdåniga utlåtanden, i anledning af Stats-revisionens anmärkning vid räkenskapen
öfver det af Rikets Ständer vid 1853—1854 års riksdag beviljade extra anslag till
Gripsholms slott, behållningen å samma anslag af misstag uppgifvits innestå hos Riksgälds-kontoret,
i stället för hos Eders Kongl. Maj:ts Hof-förvaltning, på sätt sedermera
blifvit upplyst, och derifrån den nu blifvit till Gripsholms slotts-kassa utbetald, för att
i öfverensstämmelse med den af förra Stats-revisionen yttrade åsigt användas.
Det till Riksmarskalks-embetet öfverlemnade transsumtet af Revisorernes berättelse
återställes härhos i underdånighet.
Stockholm den 25 November 1858.
M. LEWENHAUPT.
W. von Schoultz.
Ståthållare-embetets å Drottningholms
och Svartsjö
Kongl, lustslott
underdåniga förklaring öfver en vid 1858
/ års stats-revision gjord anmärkning vid
nämnd# lnstslotta räkenskaper för år 1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti Rikets Ständers sednast församlade Revisorers till Eders Kongl. Majit afgifna
underdåniga berättelse om granskningen af stats-verkets med flere fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning år 185C, hafva Revisorerne, till rättelses vinnande för framtiden,
ansett sig böra omnämna, att i Drottningholms och Svartsjö Kongl, lustslotts räkenskaper
flere inkomstposter under titel »diverse» saknade behörig verifikation.
Anbefaldt att deröfver afgifva underdånigt utlåtande, får Ståthållare-embetet å
Drottningholms och Svartsjö Kongl, lustslott i underdånighet upplysa, att nämnde poster
egentligen bestått af, enligt ntgifne räkningar, till slottskassan influtne medel för till privata
personer såldt grus, mursand, gammalt tegel och trappsten m. m., till hvilka veri
-
— 263 —
tikationer icke funnits att vid räkenskapen foga; och att åter andra poster utgjorts af
åtskilliga ersättningar af Lifregementets Dragon-korps, Nockeby brobyggnad och Hofstallen,
vid hvilkas räkenskaper för samma år verifikationer till Drottningholms slottskassas
berörde inkomst förefinnas. Så vidt möjlighet dock blir, att för diverse inkomster
hädanefter kunna skaffa verifikation, skall Ståthållare-embetet ej underlåta att sådant
Redogöraren ålägga, hvaremellertid Ståthållaren fortfarande kommer att attestera årliga
inkomst-beloppets riktighet. Ståthållare-embetet framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
( Ulli AXEL LÖWENHIELM.
Drottningholm den 13 November 1858.
Avg. Dahlerus.
Intendentens på Gripsholms
lustslott
underdåniga förklaring öfver en vid 1858
års stats-revision gjord anmärkning, rörande
närande lustslotts räkenskap för år
1856.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets högloft Ständers sednast församlade herrar Revisorer, enligt delgifvet
transsumt af deras berättelse angående stats-verkets tillstånd, styrelse och förvaltning,
med anledning af nästföregående Stats-revisions anmärkning, fästat uppmärksamhet
dervid, att den behållning af 244 R:dr 22 sk. 4 rst. Banko, som uppkommit å det
extra anslag, som Rikets högloft Ständer vid 1853 och 1854 årens riksdag beviljat för
arbeten till förekommande af eldfara vid detta Kongl, slott, icke funnes i Riksgälds-kontorets
hufvudbok för år 1857 upptagen; så, då af sådan anledning underdånigt yttrande
af mig blifvit infordradt, får jag i underdånighet anmäla, att samma behållning numera
är i Gripsholms Kongl, slottskassa influten ifrån Eders Kongl. Maj:ts Hof-förvaltning,
34
der medlen varit, tor deras bestämda ändamål reserverade; hvadan santina medel komma
att i slotts-räkenskapen för innevarande år uppdebiteras.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
Gust. A. Sturnegh.
Gripsholms Kongl, slott den 22 Nov. 1858.
Upsala erke-stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning af en
utaf Rikets Ständers Revisorer år 1858
gjord anmärkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom Herr Stats-rådet och Chefen för Eders Kongl. Maj:ts Ecklesiastik-departement
anbefaldt att till Eders Kongl. Maj.-t inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
af den anmärkning, hvartill Rikets Ständers sednast församlade Revisorer funnit
sig föranlåtne vid det förhållande att, uppå reqvisition i Eders Kongl. Maj:ts och
rikets Kammar-rätt af Upsala Stifts Konsistorii och elementar-läroverks räkenskaper
för år 1856, det svar erhållits, att besagde räkenskaper då ännu icke till Kongl. Kammar-rätten
inkommit, får Konsistorium härmed i djupaste underdånighet anföra:
att, sedan Konsistorium genom en från Kongl. Kammar-rätten under den 18 sist—
lidne September ankommen skrifvelse, med anledning af ifrågavarande räkenskapers uteblifvande,
anmodats att, med föreläggande för Redogöraren af viss tid och vite, desamma
ofördröjligen efter aflemnandet till Kongl. Kammar-rätten insända, Konsistorium, som
erinrade sig, att merberörde räkenskaper redan i April månad år 1857 blifvit, efter
verkställd granskning, af Konsistorii Ledamöter underskrifne, dels genast gick i författning
om räkenskapernas afsändande, dels och då Redogöraren för tillfället var af sjukdom
förhindrad att afgifva förklaring hvarföre de icke blifvit omedelbart efter undergången
granskning till Kongl. Kammar-rätten öfversände, beslöt att ålägga honom sådan
förklaring, så snart hans helsotillstånd det medgåfve;
— 265 —
att Konsistorium sedermera, uppå Redogörarens till protokollet den 27 nästlidne
Oktober afgifna förklaring, det han efter fulländad granskning undanlagt samma räkenskaper
oell sedan förgätit att med deras afsändande taga befattning, meddelat Redogöraren
den erinran, att han vid ansvar skulle för framtiden taga sig tillvara för dylik
försummelse; samt slutligen
att Redogörarens under det sednaste året vacklande helsa och flera gånger iråkade
sjukdom torde, efter Konsistorii underdåniga förmenande, böra framhållas såsom en förmildrande
omständighet vid nu anmärkta försummelse, hvilken Konsistorium ock på
denna grund ansett med den lindrigare påföljd, som Konsistorium haft nåden här ofvan
omförmäla.
Ofver anmärkningen hörd, liar Redogöraren tillkännagifvit sig icke ega något att
för sin del till den redan afgifna, här ofvan intagna, förklaringen nu ytterligare i underdånighet
tillägga.
Med djupaste undersätliga vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
H. REUTERDAHL.
A. E. KNÖS. A. F. BECKMAN.
C. A. TORÉN. II. G-. HULTMAN.
Upsala Dom-kapitel den 8 December 1858.
L. N.
E. 11. Henschen.
— 266 —
Strengnäs stifts Konsistorium.
med underdånigt utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers år 1858
gjorda anmärkningar vid Strengnäs högre
elementar-läroverks räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till Eders Kongl. Maj:t får Dom-kapitlet härjemte öfverlemna Rektorn vid Strengnäs
elementar-läroverk, Prosten, L. N. O. Magister L. Bromans underdåniga utlåtande i
anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers vid nämnda läroverks räkenskaper
gjorda anmärkningar, med tillkännagivande, att Dom-kapitlet för sin del icke
har något att dervid i underdånighet tillägga.
Med djupaste undersåtlig^ vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
J. S. WIDEBECK. JOD. GEZELIUS. LARS BROMAN.
L. F. KUMLIN. C. F. LINDMAN.
Strengnäs Dom-kapitel den 8 December 1858.
E. G. Lundblad.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer hafva uti sin under den 14 sistlidne
November afgifna berättelse, angående förrättad granskning af stats-verkets, jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1856, livad Strengnäs
Konsistorii räkenskaper angår, anmärkt, dels att en uti Strengnäs elementar-läroverks
enskildta kassa-räkning upptagen utgift af 289 R:dr 47 sk. Banko, utgörande 1857 års
brandförsäkrings-afgift för läroverkets fasta egendom, icke är med vederbörligt qvitto
verificerad, utan endast med ett intyg af tvenne personer, att dessa medel blifvit uti Rikets
Ständers Bank insatta, och dels, att all verifikation saknas å en uti Stiftets allmänna
premii- och fattig-kassa uppförd utgift af 12 R:dr, utbetalda till Rektor vid
