# ID: svediakorp-gov2341
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 81,361
# sentences: 2,554
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


— 263 —
(>!<‘i!<‘ral-krigs>koniimKsariat<‘ls
underdåniga utlåtande, i anledning af en
utaf Rikets Ständers år 1857 församlade
Revisorer mot nämnde Kommissariat framställd
anmärkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Jemlikt ett till General-krigs-kommissariatet i nåder remitteradt transsumt af
Rikets Ständers år 1857 församlade Revisorers berättelse, angående verkställd granskning
af stats-verkets oell dertill hörande fonders tillstånd och förvaltning åren 1854 och
1855, hafva Revisorerne anmärkt, att de, på grund af 1 § i den för Revisorerne utfärdade
instruktion af den 17 April 1841, infordrat räkenskaperna öfver de kreditiv-medel,
hvilka^ till kostnadernas bestridande för utomordentliga kommenderingar ur Arméen
och Flottan äfvensom för anskaffningar och arbeten blifvit under revisions-åren af
General-krigs-kommissariatet uppburna; men att, i afseende derå, för Revisorerne uppgifvits,
att dessa räkenskaper ännu icke vore afslutade, hvadan någon annan redogörelse öfver
nämnda medel icke varit för Revisorerne att tillgå, än 2:ne från General-krigs-kommissariatet
aflemnade kassaförslag öfver anvisade kreditiv-medel från och med April månad
år 1854 till och med Juli månad innevarande år; och då Revisorerne förmodat, att den i
Eders Kongl. Majtts för General-krigs-kommissariatet utfärdade nådiga instruktion
af den 17 Mars 1854 uti 9. § meddelta föreskrift, att -hos General-krigs-kommissariatet
skall med största skyndsamhet afslutas behörig hufvudbok öfver alla i och för rustningarna
använda medel, att derefter, jemte tillhörande räkenskaper och afgjorda anmärknings-mål,
till Kongl. Majrts och Rikets Kammar-rätt aflemnasr’, gifvit anledning
dertill, att redogörelse öfver Kommissariatets förvaltning ej blifvit för hvarje år
upprättad och afslutad, hafva Revisorerne funnit sig böra anmärka, att, enligt deras
tanke, högstberörde nådiga stadgande ej ovilkorligen föranledde till en sådan tolkning,
hvilken för öfrigt, jemlikt Revisorernes åsigt, ej öfverenstämde med hvad, i
afseende å de offentliga räkenskapernas afslutande, i allmänhet vore gällande och
äfvenledes stöde i strid med ofvan omförmälta stadgande uti 1 § af instruktionen
för Rikets Ständers Revisorer, hvilket stadgande förutsatte, att räkenskaperna öfver
alla allmänna medel, af hvad beskaffenhet som helst, skulle årsvis afslutas; och hafva
Revisorerne i detta afseende jemväl erinrat, att, derest Kommissariatets förvaltning
kommit att en längre tid fortfara, men räkenskaperna ej afslutats förr än alla på
Kommissariatets åtgärd beroende frågor blifvit tili slut bragta, redovisningen för
ifrågavarande vigtiga och omfattande förvaltning derigenom skulle till en aflägsen
framtid blifvit fördröjd.
Då General-krigs-kommissariatet, till åtlydnad af Eders Kongl. Majtts derom
gifna nådiga befallning, nu går att öfver hvad sålunda af Rikets Ständers Revisorer
blifvit anmärkt afgifva underdånigt utlåtande, skulle det tvifvelsutan, för att ådagalägga
behörigheten af Kommissariatets förfarande, vara tillfyllestgörande att endast
åberopa den jemväl af Revisorerne citerade 9 § af Eders Kongl. Majtts den 17
Mars 1854 utfärdade nådiga instruktion, hvarigenom någon årlig redovisning ingalunda
blifvit anbefalld, utan Kommissaritet endast fått sig ålagdt, att öfver alla i och
— 264 —
för rustningarna använda medel med största skyndsamhet afsluta behörig hufvudbok,
att, jemte tillhörande räkenskaper och afgjorda anmärkningsmål, till Eders Kongl.
Mai:ts och Kikets Kammar-rätt aflemnas; i följd hvaraf äfven Kommissariatet till den
åt ifrågavarande § gifna tolkning egt desto större anledning som en fullkomligt lika
föresknft i den af Eders Kongl. Majit under den 26 Maj 1848 för det då organiserade
serskilda General-krigs-kommissariatet utfärdade instruktion blifvit af nämnde
Kommissariat på enahanda sätt tillämpad, utan alt någon anmärkning från Kikets
Ständers Revisorers sida deraf föranlcdts.
Men då Kevisorerne i den afgifna berättelsen fullkomligen riktigt yttrat, det
lätt förklarliga skäl hindrade Kevisorerne att i sin helhet offentliggöra uppgifterna
om den stora och för national-känslan serdeles tillfredsställande utveckling och förkofran,
som försvarsverket, enligt de från så väl General-krigs-kommissariatet som
Krigs-kollegium till Kevisorerne aflemnade förslag, vunnit, synes det Kommissariatet
som detta yttrande gifver ytterligare stöd åt det af Kommissariatet i afseende å redovisningen
iakttagna förfarings-sätt; ty om det med rätta bör anses olämpligt, att
efter slutade rustningar offentliggöra den tillökning, försvars-verket genom rustningarna
erhållit, lärer det obestridligen vara ännu olämpligare, att genom detaljerade
redogörelser, hvilka icke torde kunna allmänheten undanhållas, redan under det rustningarna
pågå gifva offentlighet åt dylika förhållanden.
Hvad slutligen beträffar Revisorernes erinran derom, att, så framt Kommissariatets
förvaltning kommit att en längre tid fortfara, redovisningen derför, med det
nu iakttagna förfaringssättet, skulle hafva blifvit till en aflägsen framtid fördröjd, så
kan riktigheten af den i berörda erinran gjorda slutsats visserligen icke bestridas;
men då den härvid förutsatta längre utsträckningen i tiden för Kommissariatets verksamhet
hvarken vid Kommissariatets organiserande lärer varit afsedd, ej eller sedermera
ifrågakommit, torde grunden för omförmälda erinran derigenom jemväl få anses
hafva förfallit. Deremot torde granskningen af Kommissariatets räkenskaper och
förvaltning i icke ringa mån underlättas derigenom, att densamma, såsom nu kommer
att ega rum, varder i ett sammanhang verkställd.
Det till General-krigs-kommissariatet öfverlemnade transsumt af revisionsberättelsen
återställes i underdånighet, och Kommissariatet framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
C. S. ANNERSTEDT. G. SANDELS.
Stockholm den 15 December 1857.
A’. A. Varenius.
— 265 —
Gnvernörs-cmbctcts för Krigsakademien
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse om
verkställd granskning af nämnde Akademis
förvaltning åren 1854 och 1855.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss den 10 sistförflutna November har Eders Kongl. Majit
anbefallt Guvemörs-embetet för Krigs-akademien, att, i anledning af bifogadt transsumt
af Rikets Ständers år 1857 församlade Revisorers berättelse angående verkställd
granskning af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning åren 1854 och 1855, till Eders Kongl. Majit med underdånigt utlåtande
inkomma.
Till fullgörande häraf, får Guvernörs-embetet, med återställande af handlingarne,
i underdånighet anföra, att ingendera af de tvenne erinringar, Krigs-akademien
rörande, som i Rikets Ständers Revisorers berättelse finnas intagne, innefatta
någon anmärkning mot Akademiens styrelse och förvaltning, enär i 1 § blott omförmäles
kadetternes antal och pensions-afgiftens belopp under ifrågavarande tvenne
redogörelseår, samt i 2 § endast tillkännagifves, att sedan, genom Kongl. Förordningen
den 11 Maj 1855, blifvit stadgadt, att dagsverks-räntor framdeles skola, efter
medium af 1834—1853 årens markegångs-pris, förvandlas till bestämd penninge-skatt,
och således icke kunna in natura utfordras, Revisorerne, som ansett, att de Krigsakademien
tillerkände dagsverkens uttagande, efter förvandling, hos de skattskyldige
skulle medföra omgång och besvär, funnit sig böra, till vinnande af enkelhet
och reda i räkenskaperna, tillstyrka, det ifrågavarande dagsverks-räntor, hvilka, enligt
1855 års riks-hufvudhok, utgöra 108 R:dr 16 sk., måtte till stats-verket indragas,
emot ersättning af ett motsvarande kontant belopp, hvarmed Akademiens å riksstaten
uppförda anslag alltså borde förhöjas.
1 afseende på detta af Revisorerne framställda förslag har Guvernörs-embetet,
för sin del, ingen erinran eller förbehåll att i underdånighet anföra, utan önskar, att
detsamma måtte vinna Eders Kongl. Majits och Rikets Ständers bifall.
Guvernörs-embetet framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäk'tigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
M. THULSTRUP.
Carlbergs slott den 14 December 1857.
C. I. E. Wennberg.
34
— 266 —
Koiiiiirittécns för salpeterärendena
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse om
granskningen af salpeter-fondens förvaltning
och räkenskaper för åren 1854 och
1855.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till följd af' Eders Kongl. Maj:ts under den 10 nästlidne November Kommittéen
för salpeter-ärendena meddelade nådiga befallning, att i anledning af de anmärkningar
och framställningar, som i Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
berättelse förekomma, rörande salpeter-fondens förvaltning och räkenskaper för
åren 1854 och 1855, afgifva underdånigt utlåtande, får Kommittéen härmedelst i
underdånighet anföra följande:
Revisorerne hafva först fastat uppmärksamhet dervid, att priset å utländsk,
för Statens räkning införskrifven, salpeter, som år 1854 inköpts för 4 R:dr 20 sk. 9
r:st LM och 1855 för 3 R:dr 36 sk. 6 r:st LM, under den sednaste tiden så betydligt
stigit, att för denna vara innevarande år måst betalas 6 R:dr 8 sk. per LSI,
eller 8 sk. mera, än Kronans för inhemsk salpeter nu gällande inlösnings-pris; och
hafva Revisorerne ansett detta förhållande innebära en ytterligare anledning att uppmuntra
den för landets försvar så vigtiga salpeter-tillverkningen, som, oaktadt det
förhöjda inlösnings-priset, likväl årligen minskats.
Då priset å för Kronans räkning inköpt utländsk salpeter under åren 1850—■
1857 vexlat emellan 3 R:dr 30 sk. och 4 R:dr 32 sk., ehuru England, hvarifrån salpetern
införskrifvits, under de sednare åren var inveckladt i ett vidt omfattande
krig, synes den prisstegring, som innevarande år inträffat, vara endast tillfällig och
sannolikt föranledd af de uppstådda förvecklingarne i Ostindien, hvarifrån största
delen af den till Europa ankommande salpetern hemtas.
Det årliga tillverknings-beloppet af inhemsk salpeter har visserligen betydligt
af tagit sedan år 1835, då Kongl. Majit fann för godt nedsätta Kronans, dittills med
7 R:dr 24 sk. per LSf utgående, inlösnings-pris till 6 R:dr 32 sk., 1836 till 6 R:dr och
1837 till 5 R:dr; men efter 1854, då priset åter höjdes till 6 R:dr per LM, har någon
egentlig minskning ej inträffat; och då Eders Kongl. Majit genom nådigt bref
till Krigs-kollegium af den 13 sistlidne Januari förordnat, att, för Kronans räkning,
från och med år 1859 endast behöfligt krigskrut, 2,000 centner årligen, kommer att
vid krutbruken i riket tillverkas och hvartill erforderlig salpeter, omkring 10,000
LM. årligen, skall genom Kommittéens försorg bruken tillhandahållas, synes den
nuvarande årliga salpeter-tillverkningen, som varierar emellan 14 och 17,000 LM,
blifva dertill fullt tillräcklig; hvadan Kommittéen får i underdånighet hemställa,
— 267 —
huruvida någon ytterligare uppmuntran för denna näring är behöflig, förrän sig
visat, att det årliga tillverknings-beloppet synes än vidare aftaga och blifva otillräckligt
för det dermed afsedda ändamålet.
Vid jemförelse mellan det årliga tillverknings-beloppet i åtskilliga län och den
personal, som der i och för salpeter-näringen åtnjuter aflöning, hafva Revisorerne
ansett någon minskning, synnerligast i verkmästarnes antal, kunna ega rum; såsom
exempel hvarpå anförts, att ehuru inom Wester-Norrlands län år 1853 endast 9 LU.
2 U., men under åren 1852, 1854 och 1855 ingen salpeter tillverkats, på ordinarie
stat för detta län likväl äro upptagne en Understyresman med 250 R:dr och 6 verkmästare
med tillsammans 153 R:dr 26 sk. i lön.
Hvad detta af Revisorerne anmärkta förhållande inom Wester-Norrlands län
angår, får Kommittéen underdånigst anmäla, att vid den genom Kongl, brefvet den
25 Januari 1842 nådigst fastställda reglering af salpeter-sjuderi-distrikten i riket,
Wester-Norrlands län bestämdes att tillhöra Irsta distriktet, med bibehållande af en
Understyresman och tillräckligt antal verkmästare; att den årliga tillverkningen i länet
då utgjorde omkring 90 LM, men under de derpå följande åren småningom aftagit
och nu nästan utgått; att, uti de årligen afgifna berättelserna om näringens
tillstånd i länet, den egentliga orsaken till dess förfall uppgifvits hafva varit den
för handel med skogs-effekter samt för tjäru- och pottaske-tillverkning inträffade
goda konjunktur i förening med flera erhållna goda skördar; samt att, i förmodan,
att en för salpeter-näringen i dessa afseenden gynnsam förändring åter skulle inträda,
Kommittéen hittills ej i underdånighet föreslagit indragning af salpeter-sjuderi-staten
i länet, hvilken för närvarande består af en Understyresman och endast 2:ne verkmästare.
Något hinder för verkställigheten deraf möter likväl ej, enär Kongl. Maj:t
genom högstberörde nådiga bref, i afseende på förekommen fråga om förflyttning
å indragnings-stat af Styresmän och verkmästare i åtskilliga län, der salpeter-näringen
då dels betydligt minskats, dels helt och hållet utgått, förklarat, att salpetersjuderi-stats-tjenstemän
och betjente, som medelst konstitutorialer eller på behaglig
tid blifvit till sina innehafvande befattningar förordnade, icke egde ovilkorlig rättighet
att, sedan deras tjenstebiträden ansetts kunna af Staten umbäras, de dittills åtnjutna
arfvoden för ali framtid på indragnings-stat bibehålla, ehuru Kongl. Maj:t,
som ansåg billigheten kräfva, att personer, hvilka längre tid varit i Statens tjenst
begagnade, icke oförmodadt och på en gång ställdes i saknad af de löneförmåner,
de trott sig kunna såsom ständig inkomst betrakta och för deras och familjers utkomst
vore oumbärliga, täcktes medgifva, att de då till indragning ifrågakomne salpeter-sjuderi-tjenstemän
och betjente finge sina arfvoden intill den 1 Juli 1844 oafkortade
bibehålla, hvaremot de dittills bestådda anslag till resepenningar genast borde indragas
och besparas, med förbehåll för nämnde arfvodens åtnjutande, att, så ofta de derom
af de upplösta distriktens jordbrukande innevånare anmodades, kostnadsfritt meddela anvisning
om det fördelaktigaste sättet att salpeterlador anlägga och behandla till vinnande
af högsta afkastning, samt att, för sådant ändamål, 2:ne gånger årligen sina
bonings-ställen hos Eders Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande uppgifva;
hvarefter Eders Kongl. Maj:t, under den 14 Maj 1844, ytterligare i nåder tillåtit
dem att, på förenämnåe vilkor, än vidare sina innehafvande arfvoden uppbära.
— 268 —
Då, på sätt räkenskaperna utvisade, salpeter-fonden vid 185-5 års slut hade i
Rikets Ständers Bank en kontant behållning af 88,894 R:dr 13 sk. 1 r:st, hafva Revisorerne
hemställt, huruvida ej någon del af detta betydliga belopp kunde genom
inköp af obligationer göras räntebärande.
Beloppet af de vid ett års slut i Rikets Ständers Bank insatta medel, som
årligen är olika och detta år synes blifva obetydligt, består hufvudsakligen af den
del af årsanslaget till salpeter-uppköp, som i slutet af året från Krigs-kollegium till
Kommittéen levereras, samt af inflytande räntor å utlånta medel, och användes alltid
i början af det påföljande året till liqvid af den salpeter, som under vintermånaderna
af Kronan inlöses, äfvensom till ersättning af förskotter, som från åtskilliga läns
landtränterier blifvit gjorda.
Visserligen kunde en sådan behållning på kort tid göras räntebärande, i
sådant fall likväl endast genom utlåning på namn, men då Kommittéen genom nådigt
bref den 9 Januari 1849 blifvit anbefalld, att indrifva de från salpeter-fonden endast
på namn utlemnade lån, har Kommittéen ansett sig ej kunna annorledes, än som
skett, i detta fall förfara.
I afseende å hvad Revisorerne anfört, dels rörande det förhållande, att
vid det å Staby egendom i Upland befintliga Institut till danande af skicklige
salpeter-sjudare, enligt Föreståndarens vid Institutet för år 1854 afgifna berättelse,
samma år undervisning meddelats åt 2:ne elever, hvaremot enahanda berättelse för
år 1855 ej omförmäler, huruvida under det året någon elev derstädes begagnat undervisningen,
dels ock, beträffande den Salpeter-sjuderi-direktören Edman, såsom
egare af nämnde egendom och Föreståndare för Institutet derstädes, i nåder medgifna
ränte-nedsättning från 5 till 4 procent för ett lån af 14,000 R:dr, som han, mot
inteckning i merberörda egendom, från salpeter-fonden erhållit, med förbindelse att
samma Institut vidmakthålla och förestå, får Kommittéen, angående första delen af
denna framställning, i underdånighet yttra, att då undervisningens begagnande vid
Institutet är helt och hållet frivilligt, det visserligen händt, att under loppet af ett
eller annat år någon elev derstädes ej varit antagen, ehuru Föreståndaren icke dess
mindre varit pligtig, att alla, som sig dertill anmält, emottaga.
Vidkommande den omförmälda ränte-nedsättningen, anhöll Direktören Edman
år 1848, att det af hans fader, Kapitenen och Salpeter-sjuderi-styresmannen C. T.
Edman, redan år 1812 såsom boställs-ersättning och emot skyldighet att vid Staby
egendom anlägga en undervisnings-anstalt för salpeter-sjuderi-lärlingar från salpeterfonden
erhålla räntefria lån af 14,000 R:dr, mot första inteckningen i egendomen, och
hvilket lån sökanden, som tillhandlat sig Staby egendom och blifvit till sin aflidne
faders styresmans-tjenst befordrad, fått, med afseende å den vunna nyttan och framgena
benofvet af denna läroanstalts vidmakthållande, enligt Kongl, brefvet den 20
Januari 1824, mot 5 procents ränta och på förestående vilkor öfvertaga, måtte, med
fortfarande skyldighet att seminariet vidmakthålla, från 1848 års början och framgent,
af honom mot 4 procents ränta få bibehållas, till stöd hvarför anfördes: att vid
nämnde seminarium, der han varit pligtig, att under de derförutgångne 25 åren mottaga
och flera månader årligen i salpeter-beredning undervisa alla, som efter kungörelse
i kyrkorna inom 2:dra sjuderi-distriktets 4 län sig anmälde, 67 sjudare och
drängar, utom ett större antal andre vid salpeter-sjuderi-staten ej inskrifne personer,
erhållit fri undervisning och under tiden njutit föda och andra förnödenheter samt
— 269 —
stundom penninge-understöd; att genom hans bemödanden alltid ett tillräckligt antal
sjudare varit för salpeter-producenter inom distriktet att tillgå; samt att slutligen,
om det vid den tiden, då lånet på honom transporterades, varit en förmån att få
detsamma mot 5 procent öfvertaga, lån mot lägre ränta sedermera kunnat erhållas;
hvadan, i händelse den sökta ränte-nedsättningen icke i nåder beviljades, han nödsakades
lånet till återbetalning uppsäga, hvarigenom läroanstalten följaktligen komme
att upphöra.
Sedan Kommittéen, uti häröfver infordradt underdånigt utlåtande, vitsordat
sökandens nit och skicklighet att bilda kunnige salpeter-sjudare, och den stora nytta,
denna läroanstalt på salpeternäringens förkofran dittills utöfvat, samt med afseende
ej mindre å behöfligheten att för framtiden seminariet vidmakthålla, än å omöjligheten
att ett sådant tillvägabringa för en kostnad, motsvarande den sökta räntenedsättningen,
eller 140 R:dr årligen, i händelse Edmans skyldighet att berörde enda nu
befintliga läroanstalt vidare underhålla komme att genom lånets möjliga inbetalning
upphöra, i underdånighet hemställt, att det ifrågavande lånet måtte af honom för
framtiden få, under i öfrigt oförändrade vilkor, mot till 4 procent nedsatt ränta innehafvas,
fann Eders Kongl. Mai:t, genom nådigt bref den 28 November 1848, godt
härtill lemna bifall.
Rörande slutligen det i revisions-berättelsen omförmälda, till numera aflidne
Presidenten m. m. Friherre J. Cederström utgifna, primitiva lån af 11,500 R:dr
mot hypothek af 2:ne lifassurans-policer, får Kommittéen underdånigst anmäla, att
ifrågavarande lån och derå upplupen ränta blifvit salpeter-fonden den 20 nästlidne
November till fullo godtgjorda.
Den i nåder remitterade handlingen återställes, och Kommittéen framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigte
tjenare och undersåter.
TH. NYSTRÖM. O. NORDENSVAN.
Stockholm den 16 December 1857.
H. Schlytern.
r
— 270 —
Förvaltningens af Sjöärendena
underdåniga
utlåtande, i anledning af
1857 års Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
i afseende på 5:te hufvud-titelns
anslag och förvaltning åren 1854
och 1855.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
I följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 16 sistlidne Oktober å ett
transsumt af Rikets Ständers innevarande år församlade Revisorers, angående verkställd
granskning af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning åren 1854 och 1855, afgifna berättelse, i hvad den innefattar åtskillige
anmärkningar, som på femte hufvud-titelns medel hafva afseende, får Förvaltningen
af Sjö-ärendena dels öfverlemna 2:ne infordrade yttranden, det ena från befälhafvande
Amiralen i Carlskrona öfver anmärkta felaktigheter vid denna Stations räkenskaper
för år 1854, och det andra från Befälhafvaren vid Flottans härvarande Station,
i fråga om förråds-byggnaderna å Skeppsholmen, och dels för egen del, hvad beträffar
Revisorernes anmärkning, att någon serskild verificerad redogörelse öfver de
från General-krigs-kommissariatet till Förvaltningen samt Flottans Stationer och Depot
aflemnade medel, tillhörande så väl det vid sednaste riksmöte beviljade serskilda
kreditiv till neutralitetens upprätthållande, som den kreditiv-summa, hvilken, jemlikt
63 § Regerings-formen, blifvit ställd till Eders Kongl. Maj:ts disposition, att användas
för Rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, icke blifvit för
revisions-åren afgifven, utan de för sagde medel bestridda utgifter blott summariskt
upptagits i räkenskapen, ehuru, enligt Revisorernes förmenande, medlen bordt årsvis
redovisas, anföra, att enär Eders Kongl. Maj:t, uti nådigt bref af den 9 Mars
1855, angående redovisningen för de belopp, som till anskaffning af persedlar och
effekter m. m. blifvit anvisade att af kreditiv-medel utgå, i nåder förordnat, att då,
efter medlens användande, redogörelsen derför hunnit afslutas, densamma skulle,
jemte tillhörande och behörigen granskade verifikationer samt specifika uppgifter å
hvad för de anordnade medlen blifvit anskaffadt, till General-krigs-kommissariatet
öfverlemnas, för att dess allmänna redogörelse eller hufvudbok biläggas, Förvaltningen
icke egt att i berörde afseende annorlunda, än som skett, förfara. Förvalt
-
— 271 —
ningen återställer i underdånighet den remitterade handlingen, samt framhärdar med
djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts,
underdånigste, tropligtigste,
tjenare och undersåter.
C. S. ANNERSTEDT.
C. B. LILLIEHÖÖK.
C. Holm.
Till Kongl. Förvaltningen af Sjö-ärendena!
I anledning af Ilikets Ständers Revisorers anmärkningar vid 1854 års räkenskaper
för Flottans Station i Carlskrona, hvaraf transsumt blifvit hitsändt och nu
återföljer, får jag, efter inhemtade upplysningar från kontoren, meddela: vid § 5, att
det anmärkta förhållandet, att 8 Lu 10 U. mjukt bröd blifvit i värde utfördt till
139 R:dr 14 sk. 2 rst. banko, är en missskrifning, som uppkommit på det sätt, att
Sjö-militie-kontoret först upprättat uträkningar å 2:ne titlar, nemligen fortifikationen
å Kungsholms fästning för 85 dagsverken, för hvilka brödet uppgått till 8 LU. 10 U.,
samt Kungsholms fästnings bestyckning för 2,052 dagsverken, med en qvantitet af
205 LU. 4 U. bröd, men då sedermera föreskrift meddelts, att alla dessa dagsverken
borde af mindre kreditivet utgå, sammandrogos de båda uträkningarne till en sådan,
hvarå, genom misstag, endast det ena dagsverks-beloppets bröd eller 8 LU. 10 U.
blifvit utsatt, i stället för 213 LU. 14 U, som utgjorde sammanräknade summan för
2,137 dagsverken å 2 U. om dagen, hvilkas penninge-värde dock blifvit i uträkningen
rätt utförde med 139 R:dr 14 sk. 2 rst. banko.
Det anmärkta felande qvittenset å en post af 13 R:dr banko (fol. 12,294) är
redan, under den 24 sistlidne Oktober, med anledning af Kongl. Kammar-rättens
revisions-kontors gjorda enahanda anmärkning, till nämnde Kongl. Kammar-rätt insändt.
Carlskrona den 27 November 1857.
C. NORDENSKJÖLD.
R. W. BAECKBORG.
Stockholm den 29 December 1857.
G. Trägårdh.
— 272 —
Till Kongl. Förvaltningen af Sjö-ärendena.
Med anledning af Kongl. Förvaltningens skrifvelse den 13 sistlidne November,
deruti, på grund af Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss den 16 nästförutgångne
Oktober å Rikets Ständers Revisorers framställda anmärkningar uti afgifven
berättelse angående verkställd granskning af stats-verkets jemte dertill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning åren 1854 och 1855, Kongl. Förvaltningen,
med öfverlemnande af transsumt ur den nådigst remitterade anmärknings-akten i hvad
Stationen rörer, deröfver infordrat förklaring, får jag, till fullgörande häraf och då
Revisorernes i den afgifna berättelsen, i fråga om Flottans och Arméens förråder på
Skeppsholmen, yttrade omdöme, att förvarings-husen för dessa sednare synts Revisorerne
otillräcklige, egentligen tyckes hafva afseende på Arméens förråder, deremot,
beträffande det af Revisorerne anmärkta behofvet af brandmurar inom magasins-husen,
äran anföra, att sådane murar, till ett antal af fyra stycken, blifvit uppförda
uti det så kallade tyghuset under den reparation och påbyggnad, sorn å berörde,
320 alnar långa, förråds- eller magasins-hus under de sednare åren blifvit företagen,
ehuru ännu icke till sin helhet af slutad; men att, hvad rörer de för Stationens
material- och kommiss- m. fl. effekters förvarande använda tvänne byggnader, vanligen
kallade fundamenterne, dessa icke under sednare decennierna undergått någon
sådan reparation, som kunnat föranleda till förnyad inredning och i sammanhang dermed
uppförande af brandmurar, hvilka, om äfven nu befintliga, dock icke skulle fullt
motsvara ändamålet, då husen icke hafva annan betäckning än tegeltak på brädunderslag.
Emedlertid och då en större reparation å ifrågavarande fundamenter är af behofvet
snart påkallad, skall, såvida tillräckliga medel dertill erhållas, den gjorda anmärkningen
i afseende å brandmurar tagas i akt.
Stockholm den 7 December 1857.
JOH. LILLIEHÖÖK.
C. A. Sundin.
ChefVns tor Statens jernvägsbyggnader
underdåniga
utlåtande, i anledning af
hvad Rikets Ständers Revisorers berättelse
innehåller rörande jernvägs-arbetena
år 1855.
Underdånigst, Memorial.
Genom nådig remiss af den 16 de i förra månaden har Eders Kongl. Majit
anbefallt mig inkomma med förklaring öfver de anmärkningar, som i Rikets Stan
-
— 273 —
ders Revisorers berättelse angående verkställd granskning af stats-verkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning under åren 1854 och 1855 förekomma,
angående Statens jernvägs-byggnader och deras räkenskaper för år 1855.
Ifrågavarande anmärkningar äro följande:
l:o att, ehuru i Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 31 Januari 1855
blifvit föreskrifvet, att samma års bokslut öfver de i och för jern vägs-byggnaderna
använda medel borde innan April månads utgång 1856 vara upprättaat, hvarefter
redogörelserna skolat för granskning i vanlig ordning till Kongl. Kammar-rätten
öfverlemnas, hade dessa räkenskaper emellertid först den 30 December 1856 blifvit
till nämnde embetsverk aflemnade, men derstädes ännu ej undergått granskning.
I anledning häraf får jag i underdånighet åberopa Eders Kongl. Maj:ts under
den 3:dje April 1856 lemnade nådiga bifall till min, på anförde skäl, hos Eders
Kongl. Majtt den 12 förutgångne Mars gjorda underdåniga anhållan, att med aflemnandet
af ifrågavarande bokslut måtte få dröjas till årets slut.
2:o att, vid granskningen af ifrågavarande redogörelser, det fästat Revisorernes
uppmärksamhet, att ingendera utaf de aflemnade hufvudböckerna är underskrifven,
hvilken uraktlåtenhet Revisorerne ansett vara af sådan beskaffenhet, att förvecklingar
deraf möjligen kunna föranledas.
Jag får i underdånighet anmäla, att när 1855 årsbokslut för Statens jernvägsbyggnader
till Kongl. Kammar-rätten aflemnades, jag bifogade en officiel skrifvelse,
hvaruti åtskilliga upplysningar meddelades angående bokföringens uppställning samt
redovisnings-sättet i allmänhet, och att jag ansett en sådan räkenskaperna åtföljande
skrifvelse från mig, såsom Chef för arbetet och ansvarig för bokslutet, vara detsamma
som en underskrift af sjelfva hufvudboken; men då Rikets Ständers Revisorer
anmärkt, att förvecklingar genom denna uraktlåtenhet möjligen kunna förekomma, så
skall vederbörande Kamrerare eller bokförare blifva anbefalld, att underteckna så
väl 1855 som följande års bokslut.
3:o att de månadtligen upprättade kassa-förslagen hänvisa till serskilda, öfver
utgifterna uppgjorda, sammandrag, hvilka dock hvarken vid kassa-förslagen eller verifikationerna
funnits bilagde, i följd hvaraf och då journalerna ej lemna hänvisning
till verifikationerna, samt dessa icke heller äro ordnade i oafbruten nummerföljd,
någon kontroll öfver de sednares fullständighet ej kunnat ega rum, äfvensom räkenskapernas
granskning i öfrigt härigenom i hög grad försvårats.
I afseende härå torde jag få i underdånighet upplysa, att de serskilda öfver
utgifterna gjorda sammandrag, hvilka, på sätt Rikets Ständers Revisorer anmärkt,
finnas i kassa-förslagen åberopade, men icke äro dessa förslag bifogade, blifvit af
mig från vederbörande Stations-chefer vid jernvägs-linien infordrade i ändamål, att
jag måtte kunna vid hvarje månads slut kontrollera Kassörens utgifter, och sedan
denna kontroll blifvit verkställd, har jag å kassa-förslagen påtecknat mitt godkännande
och, i följd deraf, ansett de ifrågavarande serskilda kassa-sammandragen icke
behöfva åtfölja hufvudboken; men då Herrar Revisorer anmärkt, att dessa sammandrag
borde finnas bokslutet följaktige, skall jag föranstalta att desamma blifva vid
— 274 —
1855 års bokslut bilagde ocb sedermera alltid åtfölja hufvud-kassa-sammandragen.
Hvad åter vidkommer verifikationernas numrering, så har denna för ordning och
kontroll vid arbetet blifvit stationsvis införd. Att en sådan numrering försvårat revisionen,
måste jag medgifva. För framtiden skall jag, till undanrödjande af denna
Revisorernes anmärkning, låta föra verifikationerna med tvänne nummer, den ena tillhörande
arbets-stationen, och den andra för bokslutets revision.
4: o att räkenskaperna utvisa, dels att vid åtskilliga tillfällen traktamentsersättningar,
under verkställda resor, fått uppbäras till högre belopp än det, hvartill
tjenstemannens grad, på grund af gällande rese-reglemente, berättigat, på sätt n:rs
22, 32, 35 och 38 i Mars månads verifikationer för vestra stambanan utmärka, dels
att räkningar för hushyra blifvit godtgjorde, oaktadt månads-arfvoden och rese-kostnader
samtidigt utgått, på sätt n:ris 7, 31, 82, 33, 34 och 48 bland nämnde månads
verifikationer för vestra stambanan närmare utvisa, och dels att, enligt verifikationen
n:o 8 för December månad, kostnaden för en tjenstemans aflyttning från Mariestad
till Alingsås blifvit, utan beräkning af tjenstemannens grad eller vägens längd,
godtgjord med en rund summa af 200 R:dr; och som, genom Kongl, brefvet den 31
Januari 1855, Chefen för Statens jern vägs-byggnader blifvit berättigad, att, i mån af
hvars och ens förtjenst, höja traktaments-kostnaden, ansågo Revisorerne att, då dylik
förhöjning utöfver hvad författningarne medgifva, af en eller annan person åtnjutes,
utgiften bör genom Chefens skriftliga medgifvande verificeras.
Till besvarande af de i denna punkt gjorda anmärkningar, får jag i underdånighet
upplysa, att vid Statens jern vägs-byggnader en persons grad, nan må vara
militär eller civil embetsman, icke lägges till grund för hvarken hans aflöning, hushyra,
rese-ersättningar eller häst-rationer. Så finnes vid dessa byggnader t. ex. en
Major anställd, som har i aflöning lil R:dr 16 sk. pr månad, en Kapten med 166
R:dr 32 sk. och en Löjtnant, anställd som Distrikt-ingenieur, hvilken aflönas med
250 R:dr i månaden och dessutom ration för tvänne hästar. Det är således den tjenst,
hvar och en bekläder vid byggnaden eller trafiken, och den nytta, han der kan göra,
som bestämmer lönevilkoren. Ersättningar för resor i tjensten och flyttning till eller
inom jernvägs-linien bestämmas helt och hållet efter lokala förhållanden och de utgifter,
som en tjensteman härför måste vidkännas. Revisorernes anmärkning, att räkning
för hushyra blifvit godtgjord, oaktadt månads-arfvoden och rese-kostnader samtidigt
utgått, får jag på följande sätt besvara. En tjensteman vid jernvägs-arbetena
får ingen bostad af Staten; han måste skaffa sig sådan i de bondgårdar eller andra
lägenheter, som ligga utmed jernvägs-linien, och har en bestämd procent af sin lön
som hushyra. Då nu en tjensteman, under sådant förhållande, vanligen skaffar sig
bostad för år, så utgår hushyran antingen han är borta eller hemma. Det är således
ingenting billigare, än att han vid tillfälliga kommenderingar och resor utom sin
station erhåller så väl någon godtgörelse för dyrare logis på främmande ort som, i
likhet med andre tjenstemän, någon tillökning i sitt dagtraktamente, hvilket kan vara
tillräckligt der han bor och ordnat sin ekonomi, men alldeles otillräckligt under vistandet
på resor. Under nu anförde förhållanden och enligt de grunder, hvarefter
tjenstemännens aflöningar och resekostnader vid Statens jern vägs-byggnader utgå, och
då en speciel verifikation af åtskilliga mindre utgifter icke kan medhinnas eller påräknas
af en Chef för ett arbete af det omfång, som Statens jernvägs-byggnader, aer
hundradetals räkningar liqvideras i hvarje vecka, på så skiljda platser som Skåne och
Westergöthland, så torde den speciella attestering, som Revisorerne ansett, att jag
borde meddela å de rese- och arfvodes-räkningar, som afvika från gällande författ
-
— 275 —
ningar, svårligen kunna åstadkommas. Chefens åtgörande i sådana frågor måste
stadna dervid, att tillhålla vederbörande Öfver-ingenieur, Stations-befäl och Kassörer
m. fl. att i afseende å kontrollen vid räkningars liqviderande följa de föreskrifter,
dem blifvit gifne.
5:o att genom högstberörde nådiga bref af den 31 Januari 1855 en nästan
obegränsad makt blifvit Chefen för Statens jernvägs-byggnader lemnad i afseende på
administrationen och ordnandet af alla detaljer vid arbetenas utförande, samt att, ehuru
Revisorerne medgåfve, att en dylik åtgärd varit nödvändig vid ett så stort företags
ordnande, äfvensom att den nuvarande Chefen fullkomligen motsvarat det honom lemnade
stora förtroende, Revisorerne likväl för framtiden ansåge mindre förenligt med
våra samhälls-förhållanden, att en så obegränsad makt uppdrages åt en enda person.
Ofver Herrar Revisorers anmärkning i denna punkt torde det icke tillkomma
mig, att meddela något yttrande, då formen för den Styrelse, som skall handhafva
Statens jernvägs-byggnader, är ensamt beroende af Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut.
Jag vågar dock i underdånighet tillstyrka, att en Styrelse för dessa Statens
stora arbeten må före nästa års utgång blifva organiserad.
Den nådiga remissen återställes i underdånighet.
Stockholm den 26 November 1857.
N. ERICSON.
Kongl. Kommerse-kollcgium,
med vederbörandes underdåniga utlåtanden,
i anledning af Rikets Ständers
Revisorers anmärkningar vid Navigationsskolornas
räkenskaper åren 1854 och 1855.
Stormäktigste, Allernådigste Konsng!
Till fullgörande af Eders Kongl. Majits nådiga befallning i aflåten remiss af
den 16 sistlidne Oktober, har Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegium
infordrat Direktionernes för Navigations-skolorna i Stockholm, Götheborg, Malmö
— 276
och Carlshamn till Eders Kongl. Majit ställda underdåniga yttrande, i anledning af
de utaf Rikets Ständers år 1857 församlade Revisorer, enligt meddeladt transsumt af
deras berättelse, gjorda anmärkningar vid berörde Navigations-skolors räkenskaper
för åren 1854 och 1855; och sedan Direktionerne för förstnämnde trenne skolor till
Kollegium inkommit med ifrågavarande yttranden, hvaraf det från Direktionen för
Malmö Navigations-skola åtföljes af ordinarie lärarens vid skolan i ämnet afgifne
förklaring, samt Kollegium under förlidne gårdag från Direktionen för Navigationsskolan
i Carlshamn emottagit ett till Kollegium stäldt yttrande i fråga om den vid
skolans räkenskaper framställda anmärkning, får Kollegium samtliga ofvannämnde
handlingar härjemte i underdånighet öfverlemna.
Kollegium, som för sin del funnit de af bemälde Direktioner anförde förhållanden
icke i någon måtto förringa giltigheten af de utaf Revisorerne gjorda anmärkningar,
har, med anledning af hvad uti Direktionens för Navigations-skolan i Götheborg
yttrande förmäles, angående en af Kollegium aflåten, till stöd för det anmärkta
förfarandet åberopad, skrifvelse, ansett sig böra i underdånighet anmäla, att, för
åstadkommande af likhet i bokföringssätt vid Navigations-skolorna i riket, äfvensom nödig
fullständighet i de inventarie-förteckningar, hvilka böra räkenskaperna bifogas,
Kollegium låtit uppgöra och jemte cirkulärbref af den 19 Februari 1850 till iakttagande
meddelat Direktionerne för samtliga berörde skolor ej mindre formulär till redogörelse
öfver användandet af de till skolorna anvisade statsmedel, än ock tvenne serskilde
formulärer till förteckningar å skolornas inventarier; i sammanhang hvarmed Kollegium
föreskrifvit, att dessa förteckningar skulle för år 1850 och sedermera för hvart
femte år, på sätt det ena formuläret utvisade, upptaga samtlige vederbörande Navigations-skola
tillhörande böcker, kartor, instrumenter, möbler och andra inventarier,
men för de öfriga åren, i enlighet med det andra formuläret, endast upptaga de under
redovisnings-året tillkomne inventarier, jemte total-värdet af de förut vid skolan
befintliga. Dessa bestämmelser hafva likväl ingalunda afsett eller skäligen bort antagas
åsyfta afvikelse från de af Revisorerne åberopade allmänna grunder, att nemligen
ingående balansen i ett års räkenskap bör öfverensstämma med utgående balansen
i nästföregående års redogörelse, och att, derest den sistnämnde skulle befinnas
oriktig, rättelse skall, utan förändring af den ingående balansen, verkställas genom
annan räkenskapsåtgärd. Emellertid och till förekommande för framtiden af
de i berörde hänseenden anmärkta felaktigheter, anmodar Kollegiuin nu så väl Götheborgs
som Stockholms och Malmö Navigations-skoldirektioner att tillse, det ofvan
angifne grunder må vid uppgörandet af dessa skolors räkenskaper och dertill hörande
inventarii-förteckningar hädanefter varda iakttagne.
I afseende å Direktionens för Navigations-skolan i Carlshamn förenämnde
yttrande, får Kollegium upplysningsvis i underdånighet anmäla, att, enligt hvad Kollegium
inhemtat, i anledning af Advokat-fiskals-embetets i Eders Kongl. Majits och
Rikets Kammar-rätt framställde yrkande, att denna Navigations-skolas fordran,
stor 670 R:dr 25 sk. 1 rst, i dess aflidne Kassa-förvaltares, Rådmannen Th.
Foenanders, konkurs måtte i skolans räkenskaper uppdebiteras, Kammar-rätten, jemlikt
skrifvelse till Eders Kongl. Majits Befallningshafvande i Blekinge län af den
26 Oktober sistlidne år, föreskrifvit, det skulle berörda fordran uti näst-afgifvande
redogörelse för samma skola uppdebiteras och sedermera der fortfarande balanseras,
intilldess tvisten om förmåns-rätt för denna fordran uti konkurs- och urarfvamålet
efter Foenander blifvit slutligen afgjord.
— 277 —
Det till Kollegium i nåder remitterade transsumt af revisions-berättelsen återställes
i underdånighet, och Kollegium framhärdar med djupaste vördnad,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:te
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. N. BORELIUS. A. BRÄNDSTRÖM.
Stockholm den 8 Januari 1858. L. S.
Vict. Melin.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan, medelst nådi<* remiss, Eders Kongl. Majit anbefallt Dess Kommersekollegium
att, i anledning af hvad i Rikets Ständers Revisorers berättelse angående
granskning af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren 1854 och 1855 blifvit anmärkt, till Eders Kongl. Majit inkomma
med vederbörandes underdåniga utlåtande så tidigt, att detsamma, efter föregången
underdånig anmälan inför Eders Kongl. Majit, må kunna inom den i 7 § 3 mom.
af instruktionen för Rikets Ständers Revisorer bestämda tid till Fullmäktige i Rikets
Ständers Riksgälds-kontor öfverlemnas, för att tillika med Revisorernes berättelse
till trycket befordras, och bemälte Kollegium infordrat Direktionens för Navigationsskolan
i Stockholm till Eders Kongl. Majit ställda underdåniga utlåtande öfver den
i förbemälde berättelse förekommande anmärkning, som i transsumt blifvit Direktionen
meddelad, att räkenskaperna för Stockholms Navigations-skola icke lemna
upplysning om orsaken dertill, att värdet å inventarier, som år 1853 uthala iserades
med 10,757 R:dr 41 sk. 4 nst, blifvit år 1854 inbalanseradt med ett belopp af 10,798
R:dr 45 sk. 4 rist, får Direktionen, i anledning häraf, såsom underdånigt utlåtande
anföra: att, enär så väl läraren Kapiten Högfeldt som under-läraren Sekund-löjtnanten
Norman, hvilka det ålegat att uppgöra skolans räkenskap för de omförmälta åren,
äro båda med döden afgångne, Direktionen uppdragit åt nuvarande läraren, Kaptenlöjtnant
Pettersson, att, med ledning af skolans handlingar, söka utreda det ifrågavarande
förhållandet, hvarigenom ock blifvit upplyst, att den anmärkta oriktigheten,
utvisande en skillnad af 41 R:dr 4 sk., hvarmed utgående balansen år 1853 understiger
ingående balansen år 1854, i de för de nämnde åren aflemnade uppgifter å
— 278 —
värdet af skolans inventarier, uppkommit förnämligast derigenom, att ett par sönderslagna
glober, till uppskattadt värde, 40 R:dr, afdragits summan af inventarie-värdet
år 1853, hvilket afdrag rätteligen icke bordt ega rum, emedan i denna summa icke
ingår värdet af andra inventarier än de, för skolan inköpta, till hvilka förenämnde
glober likväl icke hört och derföre i skolans, enligt stadgadt formulär upprättade
och förda, inventarie-förteckning för dem, såsom för gåfva, intet värde utförts,
hvilket förhållande dock icke hindrat att den för meranämnde glober erhållna ersättning,
40 R:dr, blifvit skolan tillgodoförd, såsom i räkenskapen öfver skolans inkomster
och utgifter år 1853 iakttagits.
Den öfriga skillnaden, 1 R:dr 4 sk., härrör från räknefel, synligt deraf att, vid
verkställd ny sammanräkning, summan af inventarie-värdet år 1853 i verkligheten
befunnits utgöra 10,798 R:dr 45 sk. 4 r;st eller samma belopp, som ingående balansen
i uppgiften å inventarie-värdet år 1854 upptager.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
R. W. BÄCKBORG.
JOH. SCHÖN.
S. Huldt.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers år 1857 församlade Revisorer öfver stats-verkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1854 och 1855, i
afseende å Götheborgs Navigations-skolas räkenskaper anmärkt, att 1854 års utgående
balans å inventarier blifvit upptagen till 5,542 R:dr 19 sk. 2 r:st, men ingående
balansen å inventarier för år 1855 till 5,546 R;dr 19 sk. 2 r:st, samt Eders Maj:ts
P. M. LOVÉN.
Stockholm den 10 December 1857.
— 279 —
och Rikets Kommerse-kollegium, med anledning deraf och på grund af Eders Kongl.
Maj:ts nådiga befallning, anmodat Direktionen för härvarande Navigations-skola att
med Direktionens till Eders Kongl. Majit ställda underdåniga utlåtande öfver ifrågavarande
anmärkning inkomma, så får Direktionen, till åtlydnad häraf, i djupaste
underdånighet härmed afgifva följande förklaring:
Bland de skolan tillhöriga inventarier i den af skolans lärare, Kapten-löjtnanten
C. A. Pettersson, den 31 December 1854 afgifna förteckning, upptagande
ett värde till belopp af 5,542 R:dr 19 sk. 2 r:st, finnes jemväl 2:ne matematiska
taflor, hvilka under det påföljande året 1855 blifvit renoverade och hvarför kostnaden,
enligt Direktionens för samma år afgifna räkenskaper, utgjort b:ko R:dr 4, med
hvilket belopp samma taflors värde vid 1855 års inventering och värdering ansetts
böra höjas, och genom hvilken omständighet de vid 1854 års slut befintliga inventarier,
till hvilka samma taflor hörde, erhållit det i 1855 års förteckning anförda förhöjda
värde af 5,546 R:dr 19 sk. 2 r:st; och då, enligt Eders Kongl. Majlts och
Rik ets Kommerse-kollegii skrifvelse till Direktionen af den 19 Februari 1850, från
och med samma år och sedermera hvart 5:te år en generel förteckning med värdering
öfver skolans inventarier skulle upprättas och insändas, men den insändande
förteckningen för de öfriga åren endast upptaga de under redovisnings-året tillkomna
inventarier jemte totalvärdet af de förut vid skolan befintliga, måste vid hvarje sådant
femte år någon förändring i vissa inventarie-persedlars kostnad uppkomma och följaktligen
i samma mån förändra deras vid det föregående året utförda värde, hvaraf
följer, att en sådan likstämmighet emellan utgående och ingående balansen från det
ena året till det derpå följande, som af Revisorerne blifvit antydd, endast kan ega
rum för de förut omförmälda öfriga åren, men att deremot vid hvart 5:te år någon
förändring i värde-bestämmelserna å de förut varande inventarie-persedlarne sannolikt,
såsom ock nu för år 1855 inträffat, måste ega rum, och en olikhet emellan ett
sådant års ingående och det föregående årets utgående balanser alltså uppkomma.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majlts
underdånigste, tropligtigste
undersåter,
JAMES DICKSON. TH. W. TRANCHELL.
CARL O. KJELLBERG. CARL WESTERBERG.
Götheborg den 19 November 1857.
Carl. Fr. Jacobsson.
— 280 —
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
På grund af Eders Kongl. Maj:ts Kommerse-kollegii föreskrift och skrifvelse
af den 10 innevarande månad, får Direktionen för härvarande Navigations-skola, i
djupaste underdånighet, till Eders Kongl. Maj:t framsända ordinarie Lärarens vid
härvarande Navigations-skola till Direktionen afgifna förklaring öfver de af Rikets
Ständers år 1857 församlade Revisorer gjorda anmärkningar mot skolans räkenskaper
för åren 1854 och 1855, lifvad af den förhoppning, att denna förklaring skall
af Eders Kongl. Maj:t pröfvas fullt tillfredsställande.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
undersåte,
å Direktionens för Malmö
Navigations-skolas vägnar:
Malmö den 28 November 1857.
AUD. FLENSBURG.
Till Direktionen för Malmö Navigations-skola!
Med anledning af den af Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkning vid
Skolans räkenskaper, får jag upplysa: att värdet å de vid första uppsättningen
upphandlade effekter blifvit för lågt upptaget, hvilket ej upplystes förr än den första
inventarie-förteckningen år 1850 Dlef insänd; och derföre rättades förhållandet,
då, år 1855, räkenskaperna för år 1854 insändes, uti då bifogade inventarie-förteckning,
hvilket ökade dessa effekters värde med 3 R:dr 42 sk. 8 r.’st, som borde varit
anmärkt i denna sednare inventarie-förteckning. Att värdet å inventarierne blifvit
inbalanseradt med 4,075 R:dr 45 sk. 6 r:st, i stället för 4,076 R:dr 37 sk. 6 r:st,
— 281 —
har varit ett tillfälligt skriffel; således blir rätta värdet på inventarierne vid 1854 års
slut: 4,076 R:dr 87 sk. 6 r:st, eller 40 sk. mer, än som finnes utfördt; hvilket vid
nästa redovisning skall blifva rättadt. Beträffande kontanta behållningen, så har
för hvarje år den upplupna räntan tillagts, i likhet med föregående åren, — hvilket ej
kunnat göra någon åtskillnad i den till nästa år inbalanserade summa. Förhållandet
skall vid nästa redovisning blifva rättadt.
Malmö den 24 November 1857.
Otto Westerdahl.
Ord. Lärare vid Malmö
Navigations-skola.
Till Kongl. Maj: ts och Rikets Höglofliga Kommerse-kollegium.
Undertecknads bortovaro en längre tid har vållat, att ärade af 11 November
a. p:to ej förr än i dag besvaras. — Beträffande den gjorda anmärkningen öfver
uraktlåtenhet att i räkenskaperna upptaga Navigations-skolans fordran hos Foenanders
konkurs-massa, stor 670 R:dr 25 sk., äro vi fria hänvisa till Kammar-kollegii utslag
af 26 Oktober a. p:to, till följd hvaraf beloppet tills vidare af oss kommer att i räkningarne
öfverbalanseras, utan vår ansvarighet för samma.
Carlshamn 2 Januari 1858.
Direktionen för Navigations-skolan, genom
ED. T. MEYER.
Styrelsens öfver fängelser och
arbets-inrättningar i riket
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid granskningen af 1854 ock 1855
års räkenskaper rörande allmänna fångvården.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss den 9 sistlidne November har Eders Kongl. Maj:t, med
öfverlemnande af transsumt af Rikets Ständers år 1857 församlade Revisorers be
36
-
— 282 —
rättelse om verkställd granskning af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning åren 1854 och 1855, i hvad samma berättelse afser
fångvården, anbefallt Styrelsen öfver fängelser och arbets-inrättningar i riket att i
anledning deraf underdånigt utlåtande afgifva.
Revisorerne hafva, jemte annat, som Styrelsen icke ansett påkalla något Styrelsens
yttrande, anmält, dels uti 6 § af ofvanberörde berättelse, att år 1855 vid
Götheborgs arbets-fängelse 218 LM. 12 M. ohäckladt lin vid förarbetningen lemnat
affall till belopp af 41 IM 5 M. 8 lod, men att under samma år vid straff- och arbets-fängelset
på Långholmen af 764 LM. dylikt förarbetadt lin affall uppkommit af
endast 49 LM. 5 M. 22 lod, samt att vid straff- och arbets-fängelset i Malmö behållningen
å buldans-tillverkningen år 1854 utgjort 8,297 R:dr 33 sk. 3 rst, men år
1855 endast 102 R:dr 15 sk. 4 rst, dels uti 7 §, att det olika bokföringssätt, som vid
serskilta fångvårds-anstalter iakttages, icke obetydligt försvårade gransknings-arbetet;
hvarjemte Revisorerne omförmält, att vid Malmö straff- och arbetsfängelse, i olikhet
med hvad vid de öfriga straff-fängelserna eger rum, föres en serskild arbetsjournal,
som befunnits ganska upplysande i fråga om fängelsets ekonomiska förvaltning,
hvadan det ansetts önskligt, att sådant iakttoges jemväl vid andra fängelser,
der arbete för Statens räkning verkställes.
Beträffande nu först ofvannämnde olikhet i så kalladt affall vid förarbetning
af lin, får Styrelsen underdånigst upplysa, att berörde olikhet hufvudsakligen är att
härleda derifrån, att vid Götheborgs arbets-fängelse förarbetats Hallands-lin, men
vid straff- och arbets-fängelset på Långholmen Helsinge-lin, samt att detta sednare,
som till priset är dyrare och till beskaffenheten bättre, lemnar vid bearbetning vida
mindre affall, än det förra.
Anledningen till den betydliga skiljaktigheten mellan behållningen på buldanstillverkningen
vid straff- och arbets-fängelset i Malmö åren 1854 och 1855 är att
finna deruti, att under förstnämnde år, då behållningen varit vida större, än det sednare
året, buldan hufvudsakligen tillverkats af hampa, men under år 1855 af lin,
samt att, ehuru hampan lemnat en större arbets-produkt, än linet, fängelset likväl,
enligt bestämmelser, som sedan längre tid tillbaka varit meddelade, men hvilka icke
öfverensstämt med förändrade prisförhållanden under sednare åren, egt tillgodoföra sig
godtgörelse för tillverkad hampbuldan med 11 sk. b:ko alnen, men för linbuldan endast,
med 8 sk., samma mynt, per aln; och har numera tillverkningen af hampväfnad,
hvilken, sådan den vid fängelserna kunnat förfärdigas, befunnits vara mindre tjenlig
till beklädnad, blifvit nästan helt och hållet inställd, hvarjemte, genom Eders Kongl.
Maj:ts nådiga fastställelse den 15 sistlidne December af stat för fångvården detta år,
ett med sednare tidens varupriser mera öfverensstämmande värde af 30 öre rmt per
aln blifvit bestämdt för den buldansväfnad, som vid fångvårds-anstalterna tillverkas.
Hvad vidare angår det olika bokföringssätt, som vid serskilda fångvårdsanstalter
iakttages, så försvårar detta visserligen räkenskapernas granskning, likasom
det betydligt ökar arbetet vid upprättandet af Styrelsens hufvudböcker, men dessa
olägenheter kunna icke afhjelpas utan en kostnad, som, enligt Styrelsens underdåniga
förmenande, skulle öfverstiga den dermed åsyftade fördel. Vid de fängelser, der fabriker
och verkstäder på fångvårdens förlag bedrifvas, äfvensom vid de serskildt
anbefallda läns-cellfängelse-byggnaderna, måste, för kontrollen och ordningen i räken
-
— 283 —
skaj)sförhållandena, genom förande af ordentliga hufvudböcker, ett utförligare redovisningssätt
tillämpas, än vid de straffanstalter, der någon redovisning för arbets
?rodukter
icke tillkommer fångvården, såsom vid Krono-arbets-korpsen och de flesta
ästnings-fängelserna, der i allmänhet icke heller serskilda personer äro för redogörarebestyret
antagne, utan detta bestrides af andra jemväl för annat ändamål vid
fångvårds-anstalten anstälde personer.
I afseende å läns- och krono-häktena förekommer ett tredje redovisningssätt,
som befunnits nödigt i anseende dertill, att dessa anstalter icke omedelbarligen
förvaltas af Styrelsen, utan af vederbörande Läns-styrelser, hvilka för dessa afgifva
redovisning.
Vidkommande slutligen Revisorernes framställning i afseende å afgifvande
från samtliga fångvårds-anstalterna, der fabriks-arbeten för fångvårdens räkning
verkställas, af sådan arbets-journal, som föres vid straff- och arbets-fängelset i Malmö,
får Styrelsen underdånigst anmäla, att på Styrelsens handläggning är beroende fråga
om fastställande af formulärer för den speciela bokföringen och redovisningen
för arbetena vid ofvannämnde fångvårds-anstalter, samt att Styrelsen dervid kommer
att taga i öfvervägande, hvad Revisorerne i detta hänseende anfört.
Den remitterade handlingen återställes underdånigst, och Styrelsen framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter.
W. STRÅLE.
K. TH. CEDERSCHIÖLD. VICTOR LJUNGSTEDT.
Stockholm den 5 Januari 1858.
E. A. F. Lindencrona.
— 284 —
Öfvcrståthållarc-embctets
underdåniga utlåtande, i anledning af
hvad 1857 års revisions-berättelse innehåller
rörande Embetets Kanslis räkenskaper
åren 1854 och 1855.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss den 16 sistlidne Oktober å transsumt af Rikets Ständers
sednast församlade Revisorers berättelse, angående verkställd granskning af statsverkets
jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren 1854 och
1855, hvilken remiss den 12 derpå följde November till Öfverståthållare-embetet ankom,
har..Eders Kongl. Maj:t, i anledning af hvad i samma transsumt förekommer
rörande Öfverståthållare-embetets Kanslis räkenskaper, anbefallt Öfverståthållare-embetet,
att utlåtande i ämnet till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet afgifva.
Beträffande Revisorernas anmärkning i lista punkten, att den nu brukliga
titeln å berörde räkenskaper: »Räkning med Staten, Kronans publika hus i Stockholm»
syntes, vid det förhållande, att äfven aflöningarne vid Krono-uppbörds-verket
i Stockholm der upptagas, vära olämplig och böra mot annan lämpligare utbytas,
får Öfverståthållare-embetet i underdånighet meddela, att dessa räkenskaper ursprungligen
eller sedan år ..1815, då jemväl nämnde aflöningar der redovisades, egt denna
benämning, och att Öfverståthållare-embetet icke anser sig kunna i densamma föreslå
någon annan förändring, än detta tillägg: »samt öfver från stats-verket utbetalte
åtskillige löner och arfvoden.»
Uti 2:dra punkten är vordet anmärkt, dels att Bokhållare-lönen vid Kronouppbörds-verket,
utgörande 150 R:dr pr år, blifvit, enligt hvad aflönings-listorna utvisade,
under båda revisions-åren fördelad emellan Kamereraren och Sekreteraren,
så att den förre deraf uppburit 50 R:dr och den sednare 100 R:dr, utan att något
stadgande till stöd för en sådan fördelning åberopats; samt dels att t. f. Sekreteraren
vid nämnde verk under 4 månader af år 1854 på förordnande bestridt Kontrollörs-tjensten
vid verket och derunder uppburit begge lönerna. Öfverståthållare-embetets
i bestyrkte afskrifter bifogade, beslut, på grund af hvilka Bokhållare- och Kontrollörs-lönen
sålunda utgått, får Öfverståthållare-embetet i underdånighet åberopa
samt, hvad serskildt angår dispositionen af Bokhållare-lönen, upplysa, att denna lön,
som sedan år 1828 varit emellan åtskillige Krono-uppbörds-verkets tjenstemän fördelad,
skall, enligt Kongl, brefvet den 19 September 1856, angående fastställelse af
ny aflönings-stat för Krono-uppbörds-verket härstädes, äfven hädanefter till Kamereraren
och Sekreteraren med enahanda belopp utgå.
Hvad slutligen angår den i 3:dje punkten gjorda anmärkningen, att från
Kongl. Stats-kontoret blifvit utanordnadt: till utgifter för sotning under hvartdera af
— 285 —
revisions-åren, ett belopp af 153 R:dr 24 sk., tillsammans  11:dr 307:— —
samt till bestridande af kostnader för orenlighets bortförande från
Kongl, slottet år 1854
» 413:42. —
tillsammans R:dr 720: 42. —
hvaraf endast blifvit använde:
för sotning under begge åren, å 132 R:dr,
R:dr 264: —
och för det sednare ändamålet
n 287: 28. 55J: 28. —
så att en behållning af
R:dr 169:14. —
uppkommit, utan att någon återleverering deraf egt rum, får Ofverståthållare-embetet
i underdånighet förmäla, dels att behållningen på de anordnade medlen å förslags-anslaget
till sotningen skall före nästafgifvande räkenskap varda till Kongl.
Stats-kontoret återlevererad, dels att skillnaden emellan det till bestridande af kostnaden
för orenlighets bortförande från Kongl, slottet anordnade beloppet, 413 Riksdaler
42 skillingar, och det, enligt 1854 års räkenskap, för samma ändamål använde,
287 R:dr 28 sk., eller 126 Riksdaler 14 skillingar, icke utgör någon behållning, utan
har sistnämnde summa blifvit behörigen redovisad å det föregående årets eller 1853
års räkenskap, hvarest räkningarna, såsom daterade den 30 September, den 31 Oktober,
den 30 November och den 31 December samma år, eller året före det, då anordning
å beloppet utfärdades, finnas intagne.
Den remitterade anmärknings-akten varder härhos i underdånighet återställd.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, troplig
tjenare och undersåte
J. HAMILTON.
Stockholm den 15 December 1857.
P. E. Ingelgren.
— 286 —
(Afskrift.) Protokoll, hållet inför Herr
Ofver ståthållaren i Stockholm den
11 Oktober 1845.
JS. D. Föredrogos ej mindre Stockholms stads Handels-kollegii skrifvelse till
Herr Öfverståthållaren den 12 Mars 1844, hvaruti, på anförda skäl, blifvit hemstäldt
att den för indragna Bokhållare-tjensten i Krono-uppbörds-verkets Kontroll-kontor
anslagna lön, utgörande enligt stat 255 Riksdaler, jemte tillökning för derunder inbegripne
28 tunnor spanmål, af hvilken lön, enligt Herr t. f. Öfverståthållarens förordnande
den 13 September 1828, etthundrade Riksdaler årligen genom Handelskollegium
tilldelats dem bland Kontroll-kontorets betjening, som genom flit och arbetsamhet
gjort sig deraf förtjente, samt återstoden såsom löne-förbättring åtnjutits
af Sekreteraren hos Öfverståthållare-embetet i krono-uppbörds-ärender, Öfver-auditeuren
C. D. Eli, intill hans i December månad 1843 inträffade död, måtte från 1844
års början disponeras sålunda att, med bibehållande af 100 Riksdaler årligen till utdelning
bland Kontroll-kontorets betjening, ett lika belopp eller etthundrade Riksdaler
af den ifrågavarande lönen finge tilldelas Kontrollören vid Krono-uppbörds-verket,
Assessoren Stras, och det öfriga deraf tillfalla Handels-kollegii Notarie för kronouppbörds-ärender,
Auditeuren Carlsson, än äfven trenne serskilde af t. f. Sekreteraren
hos Öfverståthållare-embetet i krono-uppbörds-ärender L. Hallman, till Öfverståthållare-embetet
ingifna skrifter, innefattande anhållan af Hallman, att komma i
åtnjutande af hvad Öfver-auditeuren Eli i lifstiden af berörde Bokhållare-lön haft
sig anslaget eller åtminstone någon del deraf, samt en ansökning af Kamereraren vid
Krono-uppbörds-verket, Hol-kamereraren P. E. Ingelgren, att af nämnde lön undfå
femtio Riksdaler årligen såsom bidrag till arfvode åt ett behöfligt extra skrifvarebiträde
i Kamererare-kontoret; och som härvid upplystes, att, i följd af den genom
Kongl. Majds nådiga bref den 24 Oktober 1844 bestämda förändring i behandlingen
af de från Kongl. Maj:ts Befallningshafvande till Öfverståthållare-embetet inkommande
handräcknings-ärender rörande obetalde krono-utskylders infordrande, så väl
Kontrollörens vid Krono-uppbörds-verket, som Handels-kollegii ofvannämnde Notaries
befattning med dylika ärender alldeles upphört, och desse tjenstemäns göromål
derigenom minskats, men deremot göromålen för Sekreteraren hos Öfverståthållareembetet
i krono-uppbörds-ärender blifvit betydligt ökade; alltså och då bemälde
Sekreterare, som i lön på stat åtnjuter endast 340 Riksdaler, med förhöjning för deruti
upptagne 37 tunnor spanmål, jemte 66 Riksdaler 32 skillingar till skrifvare-hjelp,
är vida sämre aflönad, än nyssnämnde Kontrollör och Notarie, samt större delen af
den ifrågavarande Bokhållare-lönen tillförene under en längre tid varit anslagen till
nödig ansedd förbättring i Sekreterarens hos .Öfverståthållare-embetet för krono-uppbörds-ärender
knappa lönevilkor, fann Herr Öfverståthållare^ med tillika fästadt afseende
på Kamererarens i Krono-uppbörds-verket behof af serskildt skrifvare-biträde
och .arfvode dertill, skäligt förordna, att berörde Bokhållare-lön, hvaraf den förut
till Öfver-auditeuren Eli utgående andel är besparad och odisponerad från och med
början af år 1844, skall, för den sedermera förflutna tiden och hädanefter, tills vidare
användas på det sätt, att, jemte det för hvaije år, likasom förut egt rum, etthundrade
Riksdaler genom Handels-kollegium utdelas till dem af Kontroll-kontorets betjening,
som anses förtjente af belöning för visad flit och arbetsamhet, femtio Riksdaler
lemnäs Hof-kamereraren Ingelgren till arfvode åt ett skrifvare-biträde i Krono
-
— 287 —
uppbörds-verkets Kamererare-kontor, samt återstoden af samma lön tilldelas t. f. Sekreteraren
Hallman, såsom löne-förbättring i och för Sekreterare-befattningen hos
Ofverståthållare-embetet i krono-uppbörds-ärender; hvilket beslut skulle vederbörande
genom protokolls-utdrag meddelas.
Stockholm som ofvan.
Efter befallning:
F. Edelstam.
Likheten med originalet, betyga:
0. Gustafsson. F. 0. Strömvall.
(Afskrift.) Protokoll, hållet hos Öfver
ståthållare-embetet
i krono-uppbörds-ärender
uti Stockholm den
25 November 1854.
S. I). Hos Ofverståthållare-embetet hade t. f. Sekreteraren vid Öfverståthållare-embetet
i krono-uppbörds-ärender, Leontius Hallman anhållit, att för fyra
månader af den tid han, under vakansen efter Asessoren E. L. Stras, enligt förordnande
bestridt Kontrolleurs-tjensten vid Krono-uppbörds-verket härstädes undfå den
å Kronans och Stadens stat belöpande tjensten anslagne lön, hvartill han så mycket
helldre hoppades bifall, som han, under den Assessoren Stras för sjukdom beviljade
tjenstledighet, allt sedan den 15 Februari 1853 förrättat bemälde tjenst, utan ersättning
från Kronan eller Staden; och som, hvad anslaget från Stadens kassa angår,
Drätsel-kommissionen uti skrifvelse af den 8 i denna månad, jemte anmälan att Kontrollörs-lönen
å Stadens stat är från den tid, Assessoren Stras erhöll afsked, besparad
för fyra månader med 130 R:dr 40 sk., tillkännagifvit att hinder från Drätsel-kommissionens
sida icke möter för utbetalande af detta löne-belopp till den, som Öfverståthållare-embetet
anser berättigad att detsamma uppbära, samt beträffande den från
stats-verket utgående aflöningen till Krono-uppbörds-verkets embets- och tjenstemän,
densamma skall, enligt Kongl, brefvet den 17 Februari 1816, oafkortad med
7,648 R,:dr årligen till Ofverståthållare-embetets disposition anordnas, pröfvar Ofverståthållare-embetet
skäligt, på sätt hittills i dylika fall vanligt varit, lemna bifall till
Hallmans gjorda ansökan, att undfå den såväl å Kronans- som Stadens stat besparade
Kontrollörs-lönen efter Assessoren Stras för fyra månader af innevarande år;
— 288 —
hvarom Hallman har att å ort och ställe, der dessa löne-andelar utbetalas, sig anmäla.
Som ofvan.
Efter befallning:
P. E. Ingelgren.
Vidimeras
ex officio:
P. E. Ingelgren.
Öfver-direktörens vid
Landtmiiterict
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers år 1857 församlade Revisorers
berättelse, rörande skiften och
afvittringar.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Under den 16 i förra månaden har Eders Kongl. Majit i nåder anbefallt mig,
att i anledning af hvad uti närlagdt transsumt af Rikets Ständers Revisorers berättelse,
angående granskningen af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning för åren 1854 och 1855, blifvit, i fråga om skiften och afvittringar,
anmärkt, till Eders Kongl. Majit inkomma med vederbörandes underdåniga
utlåtande.
Det nådigst remitterade transsumtet af revisions-berättelsen innehåller, utom
åtskilliga tillkännagifvanden, vid hvilka ingenting är att erinra, anmärkning dels derom,
att redogörelser öfver afvittrings-kostnaderna för Gefleborgs- och Westerbottens
län icke till Kongl. Kammar-rätten inkommit, och dels att vid special-räkningen
från ränteriet i det sednare länet några verifikationer i afseende på ifrågavarande
utgifter icke funnits bilagde.
Då berörde anmärkningar således icke röra mina tillgöranden vid afvittringarne,
utan Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt, som icke infordrat, och
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som icke afgifvit omförmälda redogörelser,
— 289 —
torde något vidare underdånigt yttrande härutinnan från min sida cj nu vara erforde
rligt.
De nådigst remitterade handlingarne varda härjemte underdånigst återställde.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
LEDVIG B. FALKMAN.
Stockholm i General-landtmäteri-kontoret den 16 November 1857.
C. E. Sandström.
Styrelsens för Teknologiska
Institutet
underdåniga utlåtande, i anledning af 1857
års Stats-revisorers berättelse om granskningen
af nämnde Instituts, räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Majit, genom nådig remiss af den 16 sistlidne Oktober,
i ^ nåder anbefallt Styrelsen för Teknologiska Institutet att inkomma med underdånigt
utlåtande, i anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers anmärkningar
vid Institutets räkenskaper, får nu Styrelsen i underdånighet anföra följande:
Hvad först angår Revisorernes anmärkning, att under de 2:ne år, hvilka revisionen
omfattat, ett sammanlagdt belopp af 336 R:dr 5 sk. blifvit utbetaldt för
37
— 290 —
annonsering i åtskilliga tidningar, och med anledning deraf gjorda hemställan, huruvida
det må vara behöfligt, att på Statens bekostnad införa annonser i andra än de
officiella tidningarne, får Styrelsen i underdånighet erinra, att då det är af vigt, att
Styrelsens tillkännagifvanden rörande nya lärokurser, fordringarne för vinnande af
inträde vid läroverket o. s. v. blifva för den större allmänheten tillgänglige, det icke
synes ändamålsenligt, att införa dylika annonser endast i den officiella tidningen, i synnerhet
om denna, såsom förhållandet de sednare åren lärer varit, är jemförelsevis ringa
spridd, hvarjemte Styrelsen anser sig böra i underdånighet fästa uppmärksamheten
derå, att i den mån Teknologiska Institutet hunnit blifva af allmänheten mera kändt,
annonseringar i tidningarne kunnat betydligt inskränkas, så att utgifterna för detta
ändamål under år 1856 samt den tillryggalagda delen af innevarande år sammanlagde
endast uppgå till 76 II:dr 27 sk.
Beträffande vidare utbetalningen af 13 II:dr 16 sk. såsom årligt arfvode till
Kamereraren i Rikets Ständers Banks Depositions-afdelning för förandet af Institutets
räkning med Banken, hvilket Revisorerne ansett vara stridande mot Eders
Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär den 27 Maj 1851 till åtskilliga förvaltande verk, angående
upphörande af arfvodens utbetalande utaf expens-medlen till Bankens tjenstemän,
så har Styrelsen, enär nämnde cirkulär aldrig blifvit Styrelsen meddeladt,
hittills saknat anledning att anse detsamma å Teknologiska Institutet ega tillämpning;
men finner deremot intet hinder möta att för framtiden vidtaga sådana åtgärder, att
den ifrågavarande utgiften kan för Institutet inbesparas.
Remisshandlingarne återställas, och Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och
CARL AKRELL
JOACH. AKERMAN.
KNUT STYFFE.
L. ÅKERBERG.
JOH. MICHAELSON.
Stockholm den 18 December 1857.
A. II. Fock.
— 291 —
Riksmarskalks-cuibetcts
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse om
granskningen af Kongl, lustslottens räkenskaper
för åren 1854 och 1855.
Underdånig ste Utlåtande!
Sedan Eders Kongl. Majit behagat i nåder infordra Riksmarskalks-embetets
underdåniga utlåtande, i anledning af hvad rörande Gripsholms Kongl, lustslott förekommer
uti bifogadt transsumt af Rikets Ständers Revisorers berättelse om den
innevarande år verkställda revision om stats-verkets räkenskaper och förvaltning,
har Riksmarskalks-embetet infordrat och får härhos i underdånighet öfverlemna Intendentens
på Gripsholm yttrande i ämnet; och då, enligt Riksmarskalks-embetets
underdåniga förmenande, den af Rikets Ständers Revisorer gjorda anmärkningen
vid nämnde slotts räkenskap för år 1855 blifvit af redogöraren nöjaktigt förklarad,
men Riksmarskalks-embetet, likasom Intendenten på Gripsholm, instämmer i Revisorernes
åsigt, att det anmärkta beloppet bör utgå af det utaf Rikets Ständer vid
1853—1854 års riksdag till slottets betryggande mot eldfara beviljade extra anslag,
så långt detsamma dertill förslår, hemställer Rikmarskalks-embetet underdånigst, att
de 244 R:dr 22 sk. 4 r:st, hvilka, enligt hvad upplyst är, ännu återstå af berörde
anslag och äro i Riksgälds-kontoret qvarstående, måtte få af Intendenten på Gripsholm
lyftas och i slottets räkenskaper uppdebiteras.
Det remitterade transsumtet af Revisorernes berättelse återställes härhos i
underdånighet.
Stockholm den 17 November 1857.
På Riksmarskalks-embetets vägnar:
M. LEWENHAUPT,
W. von Schoultz.
— 292 —
Intendentens på Gripsholms
lustslott
underdåniga förklaring öfver en vid 1857
års stats-revision gjord anmärkning, rörande
nämnde lustslotts räkenskap för år
1855.
Till Kongl. Riksmarskalks-embetet!
Ofver Rikets Högloflige Ständers Herrar Revisorers härhos återgående anmärkning
vid detta Kongl, lustslotts räkenkaper för år 1855, i anledning deraf, att
till rese- och traktaments-kostnader i och för tillsyn öfver arbeten till förekommande
af eldfara funnits, för nämnde år, till Arkitekten Hoffman af stats-anslaget för slottet
vara utbetaldt ett belopp af 277 R:dr, hvilken utgift, enligt Herrar Revisorers tanke,
rätteligen bordt bestridas af det vid 1853 och 1854 årens riksmöte beviljade extra
anslag till dylika arbeten, har Kongl. Riksmarskalks-embetet täckts infordra mitt
utlåtande, som jag vördsammast går att afgifva.
Då, i följd af Kongl. Riksmarskalks-embetets, uppå min anmälan, aflåtna
skrifvelse af den 28 December 1855, den anmärkta ersättningen till Arkitekten
Hoffman utbetaldes och af mig å Kongl, slottets medel affördes, skedde sådant icke
utan efter noga öfvervägande, huruvida beloppet borde påföras Kongl, slottets egna
tillgångar eller de extra anslagne medlen. Då jag likväl fann, att Herr Öfverstelöjtnant
Ståls förslag uppå kostnaderna för arbeten till förekommande af eldfara,
på hvilket förslag extra anslaget sig grundade, icke upptog serskildt något för tillsynen
öfver arbetena, men väl en post under benämning; »Diverse omkostnader och
oförutsedda utgifter 476: 32.», och sådana utgifter för flera ej påräknade arbeten redan
under loppet af år 1855 inträffat, samt då, vid samma års slut, enär arbetena
ej voro fulländade, utan måste fortsättas påföljande året, det ingalunda var gifvet,
att extra anslaget skulle blifva för ändamålet tillräckligt; så och innan sådant sig
visat, ansåg jag rättast, att då afföra beloppet af Kongl, slottets medel, helst dertill
fanns tillo-ång’.
O o
Efter fulländade arbeten år 1856 blef förhållandet förändradt och enahanda
utgift, som nu är anmärkt för år 1855, bestreds år 1856 af extra anslaget, emedan
det till densamma befanns tillräckligt, som likväl ej tillfullo blifvit fallet, om den
för år 1855 anmärkta utgiften jemväl varit af extra anslaget bestridd.
Af ett vid 1856 års räkning öfver extra anslags-medlen för arbeten till förekommande
af eldfara bilagdt sammandrag öfver 1855 och 1856 årens redogörelser
för sagde medel, synes, att 7,255 R:dr 25 sk. 8 r:st blifvit utgifna och afförda.
Behållningen af extra anslaget blifver således 244 R:dr 22 sk. 4 r:st, hvilka ännu
innestå.
— 293 —
Yid det sålunda inträffade förhållande, att omförmälde extra anslag blifvit,
anmärkta utgiften oberäknad, för ändamålet tillräckligt, kan jag ingalunda jäfva
Herrar Revisorers yttrade åsigt, utan hemställer derföre vördsammast, om icke, i
sammanhang härmed, kunde i underdånighet utverkas Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd
att, för godtgörande till större del af de till Arkitekten Hoffman utbetalda, i
slottets räkenskap för år 1855 afförda 277 R:dr, få i Riksgälds-kontoret lyfta behållningen
af oftanämnde extra anslag eller 244 R;dr 22 sk. 4 r:st, för att uppdebiteras
i slotts-räkenskapen för det år, då lyftningen finge ske.
Gripsholms slott den 16 November 1857.
Gust. A. Sturnegk.
Kongl- Vetenskapsakademiens
underdåniga
utlåtande, i anledning, af
1857 års Revisorers anmärkningar, rörande
naturhistoriska Riks-musei räkenskap
för år 1855.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Maj:t, genom remiss af den 14:de nysslidne November, i
nåder anbefallt Wetenskaps-akademien att inkomma med underdånig förklaring öfver
hvad, i bifogadt transsumt af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers afgifna
berättelse, vid naturhistoriska Riks-musei räkenskap för år 1855 blifvit anmärkt,
och efter det Akademien, i följd häraf, inhemtat sin Kamererares samt förste
Zoologie-intendentens utlåtande deröfver, får hon nu, med remissens återställande,
underdånigst afgifva följande förklaring öfver de i 2:ne serskilda §§ i transsumtet
upptagna anmärkningarne.
Uti § 1 har blifvit anmärkt, att ingående balanserna i 1855 års räkenskap
icke funnes med utgående balanserna i 1854 års räkenskap öfverensstämmande, hvaraf
följt, att den i Musei räkenskap för år 1855 inbalanserade behållningen, efter afdrag
af skulden, understiger, med 21 R;dr 23 sk. 4 rst., netto-behållningen vid slutet
af föregående år.
Den förändrade uppställningen af naturhistoriska Riks-musei räkenskap, som
med året 1855 är vidtagen, äfvensom uti räkenskaperna för några föregående år
förefunna felaktigheter, gjorde förtydliganden och rättelser af åtskilliga konti i äldre
— 294 -
räkenskaperne behöfliga, hvilka ock derföre blifvit verkställde genom omslut af samma
leonti. Sådana, i dessa konti af 1855 års räkenskap intagna, omslut för förutgångna
år, hvilka lemna upplysning om anledningen tili skiljaktigheten emellan de
i 1854 års räkenskap utgående, och de i 1855 års räkenskap ingående balanserna,
hafva derföre ansetts för ändamålet tillfyllestgörande, ehuruväl den nu ifrågavarande
anmärkningens riktighet, i formelt hänseende, icke kan förnekas. Föremålet för anmärkningen
i 2:dra § är, att, ehuru Kongl. Maj:ts bref af den 25 Januari 1841 bestämmer,
ibland annat, ett arfvode af 300 R:dr b:ko åt 2:ne elever vid naturhistoriska
Riks-museum, Akademien likväl, på förekommen anledning, tillåtit, att det arfvode
för en elev, som blifvit besparadt eller framdeles kimme att besparas, intill
dess en passande elev kunde ytterligare erhållas, finge till ersättning för nödigt arbete
disponeras; med stöd hvaraf ock hela det för 2:ne elever bestämda arfvodet af
300 R:dr b:ko under år 1855 blifvit till en elev utbetaldt.
Nämnde utbetalning af hela anslaget till en person har allenast egt rum under
år 1855, och föranleddes då af följande omständigheter: Vid slutet af år 1854
hade den ene af de vid Museum anställde eleverne afgått, och den ännu qvarvarande,
som med ett stadgadt och berömligt uppförande förenade mycken skicklighet i de
vid Museum erforderliga göromålen, ansåg sig, i följd af de stegrade lefnads-kostnaderna,
mot hvilka arfvodet för honom, som redan kommit till manna-åldern, var
alltför otillräckligt, böra vara betänkt på annan plats, om icke någon förbättring i
hans inkomster vid Museum kunde beredas. Vid efterfrågan hade ej heller nåo;on
annan för befattningen skicklig person i den redan afgångnes ställe kuiltiat erhållas.
Arbetena vid Museum fordra nemligen ej blott en noggrannhet, som icke alltid står
att finna, utan äfven en egen naturlig fallenhet och händighet, hvarförutan alla
försök att inlära dessa arbeten äro fåfänga. Om det ock då lyckats att finna
en stadgad yngling, som velat åtaga sig tjensten mot den ringa lönen, så erfordrades
dock någon tid innan man kunde bedomina densammes lämplighet derför,
och i händelse han befunnits tjenlig, behöfdes derefter minst ett halft års lärotid,
innan han kunde vara till verkligt gagn, samt vida längre tid innan han kunde
fullt ersätta den ännu qvarvarande eleven, om äfven denne skulle afgått. Ingen
annan utväg fanns alltså, för att undvika ett afbrott uti de vid Museum förefallande
göromålen, hvilka icke utan samlingåtnes vanvård kunna åsidosättas, än att genom
något ökadé inkomster söka bibehålla den ganska duglige’ qvarvarande eleven; men
då denne snart behöfdé" erfåra sin ställning, nödgades Zoolögie-intendenten, i Musei
intresse, icke allenast vid utbetalandet af första löneqvartalet för året tilldela ofvannämnda
elev 75 Ridr b:ko, eller fjerdedelen af hela anslaget, 300 R:dr, hvilket är öfverlémnadt
åt' déntfe Intendent att' efter omstäfidighetferhä fördela, utan äfven lofva
honom en lika aflöning under dö öfriga qvartalen af år 1855, mot det att han åt
Museum egnade hela sin tid och besörjde alla de arbeten, som åt eleverne uppdragas,
hvilket löfte måste gifvas innan Akademiens föreskrift kunde inhemtas.
Sedan denna för Musei vård och arbetenas fortgång nödvändiga åtgärd för
Akademien blef anmäld, kunde hon, som insåg behofvet af dess vidtagande, icke
underlåta att godkänna densamma, oaktadt det formvidriga deruti, hvilket hon äfven
nu erkänner; men hon trodde sig ej böra besvära Eders Kongl. Maj:t med en
underdånig skrifvelse om en redan för tvingande orsaker vidtagen åtgärd, enär hon
hoppades, det tillfälle skulle vinnas att, genom anskaffande och inöfvande af ännu
— 295 —
en elev, kunna återbringa förhållandet till det föreskrifna, hvilket ock vid årets slut
lyckades och sedan alltjemnt fortfarit.
Wetenskaps-akademien framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåtér,
AND. RETZIUS.
Stockholm den 9 December 1857.
P. F. Wahlberg.
Svenska Akademiens
underdåniga utlåtande, angående en i 1857
års revisions-berättelse förekommande anmärkning
vid Akademiens räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 14 innevarande månad, har Eders Kongl. Majit
täckts infordra Svenska Akademiens underdåniga utlåtande i anledning af den utaf'
Rikets sednaste Revisorer gjorda anmärkning, att, ehuru något extra anslag för utarbetandet
af en ordbok öfver svenska språket, enligt hvad Revisorerne kunnat inhämta,
icke blifvit förr än vid sednaste riksmöte beviljadt, 1854 års redogörelse öfver
nämnda anslag likväl upptager en behållning af 50 R:dr från år 1853, utan att räkenskaperna
lemna någon upplysning om tillkomsten af denna behållning.
Akade mien får i anledning häraf underdånigst upplysa, att, sedan Eders
Kongl. Majit, genom nådigt bref den 5 Oktober 1853, täckts, för ordboks-arbetets
utförande, bevilja Akademien ett extra anslag af 1,250 R:dr, för sednare hälften af
nämnda år, samt af detta anslag, enligt hvad de till Kongl. Kammar-rätten ingifna
räkenskaper för samma år utvisa, 1,200 R:dr utbetalts för ifrågavarande arbete, hade
— 296 —
det uppkomna öfverskottet af 50 R:dr upptagits såsom behållning i följande års räkenskaper.
Den nådiga remissen återställes, och Svenska Akademien framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar,
JOHAN ER. RYDQVIST,
n. v. Kansler.
Stockholm den 19 November 1857.
Bernh. v. Beskow.
Tillf, Kongl. Bibliothckariens
underdåniga utlåtande, i anledning af
hvad 1857 års Stats-revisorers berättelse
innehåller, angående granskningen af
Kongl. Bibliothekets räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till afgifvande af underdånigt utlåtande, har Herr Stats-rådet och Chefen för
Ecklesiastik-departementet behagat meddela mig ett transsumt af Rikets år 1857 församlade
Revisorers berättelse, angående verkställd granskning af stats-verkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren 1854 och 1855, hvaruti
om Kongl. Bibliotheket yttras:
»Af det å riks-staten med 13,598 R:dr 16 sk. för Kongl. Bibliotheket uppförda
anslag är i Kongl. Bibliothekets räkenskaper redovisning afgifven endast för
8,000 R:dr; och finnes återstoden af detta anslag upptagen och redovisad i Kongl.
Stats-kontorets räkenskaper. Då emellertid Kongl. Bioliothekets räkenskaper härom
icke innehålla någon upplysning, hafva Revisorerne, enär det alltid måste fästa upp
-
— 297 —
märksamhet, att ett förvaltande verks räkenskap innefattar redovisning endast för en
del af det i riks-staten för samma verk uppförda anslag, ansett lämpligt, att någon
antydan om orsaken till ett sådant förhållande hädanefter måtte i räkenskapen meddelas.
»
I anledning häraf får jag i underdånighet förklara, att af ofvanbemälte 13,598
R:dr 16 sk., som är 1855 års för Kongl. Bibliotheket uppförda stats-anslag, 8,000
11:dr utgöra det Kongl. Bibliotheket tillagda anslag för bokinköp, 100 R:dr den af
Rikets Ständer beviljade ersättnings-summa för upphörda ljuspenningar åt extraordinarie
tjenstgörande, samt återstoden lönebeloppet för ordinarie tjenstemän och
vaktbetjente. Att Kongl. Bibliotheket icke i sina till Kongl. Kammar-rätten inlemnade
räkenskaper upptagit mer än anslags-summan för bokinköp, har sin grund deruti,
att för det under namn af arfvode åt extra-ordinarie tjenstemän och vaktbetjening
utgående årliga ersättnings-beloppet af 100 R:dr särskild redogörelse afgifves
till Kongl. Ecklesiastik-departementet, hvarifrån till Kongl. Kammar-rätten redovisning
aflemnas så väl för denna summa, som för likartade ersättningar till andra under
Kongl. Ecklesiastik-departementet lydande embets-verk; hvaremot det å Kongl.
Bibliothekets stat uppförda löne-belopp blir af Kongl. Stats-kontoret redovisadt.
Då emellertid Rikets Ständers Revisorer ansett lämpligt, att en antydan om orsaken
till saknad redogörelse för vissa delar af Kongl. Bibliothekets stats-anslag må framdeles
inflyta i dess räkenskaper, finnes för Kongl. Bibliotheket intet hinder att ställa
sig en sådan föreskrift till efterrättelse.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
JOHAN ER. RYDQVIST.
Stockholm den 20 November 1857.
38
— 298 —
Kongl. Seraliiner-ordciisgillets
underdåniga
utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar
vid allmänna Hospitals- och Barnhusfondens
räkenskaper för åren 1854 och
1855.
Stormäktigste, Aller nådigs te Konung!
Vid granskning af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för åren 1854 och 1855, hafva Kikets Ständers sednast församlade
Revisorer, jemlikt deras deröfver afgifna berättelse, anmärkt: uti 3:dje punkten,
att i Wisby hospitals räkenskaper för år 1855 utbalanserades han dels-bokhållaren
Törners skuld, 955 Ii:dr 15 sk. 9 rst., deraf 400 R:dr riksgälds-sedlar utgjorde kapital
och återstoden upplupen ränta, utan att någon åtgärd för dessa medels indrifning
eller skuldens afskrifning syntes vara under ifrågavarande revisions-år vidtagen;
— uti 4:de punkten, att, utaf det å riks-statens 8:de hufvudtitel uppförda anslag
till hospitalers och lazaretters underhåll, ett belopp af 13 R:dr 16 sk., som
vore tilldeladt Örebro hospital, icke under någotdera af ifrågavarande revisions-år
funnes taget till uppbörd uti nämnde hospitals räkenskaper; — uti 5:te punkten, att
det vid nästföregående riksmöte från 6:te till 8:de hufvudtiteln öfverflyttade anslag
af 1,205 Ii:dr 6 sk., utgörande ersättning för Söderköpings och Norrköpings hospitaler,
genom Götha kanals anläggning, frångången jord, icke under år 1855 kommit
Serafimer-ordens-gillet tillgodo; —• samt uti 7:de punkten, att de Rönnowska testaments-fonden
tillhöriga utlånta medel vore upptagne vid 1854 års ingång till 11,600
R:dr, men vid samma års slut och sedermera till 12,750 R:dr, hvilken tillökning,
utgörande 1,150 R:dr, uppkommit dels deraf, att från allmänna Hospitals- och barnhus-fonden
blifvit öfverfördt ett kapital till fond för stipendium åt en studerande
med R:dr 1,111: 5. 4., dels ock derigenom, att af ränte-medlen till kapitalet blifvit
lagde 38: 42. 8.; men enär ränte-medlen å denna fonds ursprungliga kapital skulle
tillkomma Serafimer-lazarettet, och i följd deraf en sådan till kapitalet lagd besparing
å nämnde medel förmentes icke hafva bordt uppkomma, funno Revisorerne, vid
det förhållande, att uti nämnde Lazaretts räkenskaper vid 1855 års slut endast
11,600 R:dr upptogos såsom Rönnowska fondens kapital, uppmärksamhet härå böra
fästas, på det denna kapital-tillökning måtte blifva upptagen såsom en Serafim er-lazarettets
tillhörighet; i sammanhang hvarmed Revisorerne jemväl hemställt, om icke
lämpligare vore, det förvaltningen af denna fond blefve öfverlemnad åt Direktionen
öfver den inrättning, till hvilken räntan blifvit anslagen, isynnerhet då denna Direktion
redan nu hade under sin vård högst betydliga kapitaler.
Då Eders Kongl. Maj:t, meddelst remiss af den 14 sistlidne November, öfver
dessa anmärkningar behagat i nåder infordra Serafimer-ordens-gillets underdåniga utlåtande,
får Ordens-gillet, hvad först vidkommer Wisby hospitals fordran hos förre
handels-bokhållaren Törner, i underdånighet upplysa att, på sätt underdånigst bilagde,
af Advokat-fiskals-embetet härstädes till Serafimer-ordens-gillet afgifna, memorial
närmare utreder, serskilda åtgärder alltifrån år 1830 dels emot gäfdenären och
en af dess löftesmän, dels emot Hospitals-sysslomannen, som förmentes hafva, i afseende
på fordringens indrifvande, uraktlåtit behörigen iakttaga och bevaka hospitalets
rätt, dels ock emot Sysslomannens uppbörds-kautionister, blifvit vidtagne, för
att till hospitalet indrifva berörde fordran, samt att slutligen, enär all vidare anledning
saknades att för densamma bereda hospitalet godtgörelse, Serafimer-ordens-gillet
den 14 April innevarande år förordnat, det nämnde fordran skulle utur hospitals-räkenskaperna
afskrifvas.
Beträffande det i 4: de anmärkning s-punkten omförmäldta anslag af 13 B: dr 16
sk. till Orebro hospital, får Ordens-gillet i underdånighet anmäla, att enär det af
Revisorerne uppgifna förhållande angående detta anslag, hvarom här varande handlingar
icke lemnade upplysning, varit Ordens-gillet obekant, har Ordens-gillet, uti
skrifvelse af den 3 innevarande månad, anmodat Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande
i Örebro län att, så fort ske kunde, samma anslag för den förflutna tiden
från Landt ränt eriet reqvirera och till Ordens-gillet insända, eller, derest hinder härföre
skulle möta, Serafimer-ordens-gillet derom underrätta; hvarefter Landshöfdingeembetet
till svar härå meddelt, att nämnde uti länets stat uppförde anslag årligen
blifvit till t. f'. Hospitals-sysslomannen L. G. Westerling utanordnadt; i anledning
hvaraf Serafimer-ordens-gillet nu uti ytterligare afgående skrifvelse anmodar Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, att ifrågavarande anslag, för den tid detsamma
icke kommit hospitalet till godo, skyndsamligen infordra och till Serafimer-ordensgillet
insända, och derjemte från vederbörande inhemta upplysning om anledningen
dertill, att hospitalet derföre ej blifvit godtgjordt.
I fråga om den uti öde punkten omförmälda, Hospitals-fonden tillagda, ersättning
för förlorade hospitals-j ordar vid Götha kanal, får Ordens-gillet i underdånighet
anmäla, att samma ersättning för år 1855 först i Februari månad år 1856
blifvit till Serafimer-ordens-gillet utbetald, och derföre i redogörelsen för sistnämnde
år, men icke det föregående, är vorden uppdebiterad och redovisad.
Hvad åter vidkommer 7:de anmärkning s-punkten, i fråga om Rönnowska testaments-medlen,
anser Ordens-gillet sig böra i underdånighet anmäla, det denna
fond tillkommit sålunda, att Kongl. Franska Stats-rådet Casten Rönnow i lifstiden
dels genom testamente af den 8 Maj 1786, bland andra dispositioner, förordnat, det
ett till summan obestämdt kapital, hvars belopp af tillgångarne i boet skulle bero,
borde afsättas och användas till uppsättande af sjuksängar å lazarettet på Kungsholmen,
för in- och utvärtes sjukdomar, samt anmodat de Rikets Råd och Serafimerriddare,
hvilke hade uppsigten öfver Rikets hospitaler sig anförtrodd, att öfver verkställigheten
af testamentet hålla hand; dels ock, uti ett den 3:dje Maj 1787 dateradt
tillägg till samma testamente, anslagit 20,000 daler kopparmynt, eller ett-tusende
etthundrade-elfva R:dr 5 sk. 4 rst., tdl en stående fond under de till Hospitals-öfverstyrelsen
förordnade Serafimer-riddares vård, af hvilken fond årliga räntan skulle
utbetalas såsom stipendium åt någon skicklig yngling, som åstundade resa utrikes
till sina studiers vidare förkofrande, och till hvilket stipendium Stats-rådet Rönnow
— 300 —
jemväl utsett den, sorn deraf först borde komma i åtnjutande, samt anmodat de till
Hospitals-öfverstyrelsen förordnade Serafimer-riddare att efter honom nämna den, åt
hvilken samma stipendium borde tilldelas.
I följd af ofvanberörde stiftelser har Serafimer-ordens-gillet emottagit och
förvaltat icke blott nyssnämnde stipendii-fond, utan jemväl den fond, hvaraf årliga
räntan tillfaller Serafimer-lazarettet, nvilken sednare fond nu utgör 12,750 R:dr, stipendii-fonden
deruti inbegripen, hvilka äro utlånte, 4,000 R:dr emot fem procents
årlig ränta och säkerhet af inteckning i fast egendom, samt återstoden, 8,750 R:dr,
emot obligationer af Skånska Hypotheks-föreningen, löpande med 4 1 procent årlig
ränta, af hvilka ränte-medel den tjensteman i Serafimer-ordens-gillet, som förer redogörelsen
öfver nämnde fond, derföre hittills uppburit ett arfvode af sexton R:dr
32 sk. årligen, hvarefter det återstående af räntan n varje år till Serafimer-lazarettsdirektionen
blifvit utbetaldt; och får Ordens-gillet härvid jemväl i underdånighet
upplysa, att den af Rikets Ständers Revisorer omförmälda ränte-behållning af 38
R:dr 42 sk. uppkommit å stipendii-fonden, hvaraf följer, att densamma ej kan tilläggas
den fond, af hvilken Serafimer-lazarettet uppbär årliga räntan; ankommande nu
på Eders Kongl. Maj:ts nådiga välbehag, huruvida sistnämnde fond än vidare bör,
på sätt hittills skett, förvaltas af Serafimer-ordens-gillet, eller, såsom Rikets Ständers
Revisorer hemställt, öfverlemnas till Serafimer-lazaretts-direktionen.
Den nådiga remissen bifogas i underdånighet, och Serafimer-ordens-gillet
framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste,
undersåter och tjenare,
G. A. SPARRE. J, F. FAHRAEUS.
Stockholm den 23 December 1857.
C. M. Hindbeck.
Ödmjukaste Memorial!
Då de af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, rörande Kongl.
Serafimer-ordens-gillets förvaltning, gjorda anmärkningar, hvaröfver Kongl. Maj:t i
nåder behagat infordra Kongl. Ordens-gillets utlåtande, till en del, nemligen i fråga
om bokhållaren Törners balanserade skuld, 955 R:drl5 sk. 9 r:st, afse åtgärder, som
berott af Advokat-fiskals-embetet att vidtaga, får Advokat-fiskals-embetet derom
ödmjukast upplysa följande:
Nämnde balans, som utgjort en Wisby hospital tillhörig fordran hos bokhållaren
Törners hustru, har tillkommit sålunda, att Ilospitals-föreståndarne i Wisby
år 1826 af A'isby hospitals medel till hustru Törner utlånat 400 R:dr, emot inteckning
och skuldsedel, å hvilken skuldsedel Borgmästaren Eneqvist och Tullförvaltaren
Lindvall tecknat borgen såsom för egen skuld.
Enligt Hospitals-föreståndarnes förordnande, blef denna skuld den 26 Maj
1830 uppsagd till betalning, äfvensom, då slik betalning uteblef, Hospitals-föreståndarne
förordnade om lagsökning, hvilken jemväl af Hospitals-sysslomannen Unér
anställdes emot gäldenären, som befanns sakna tillgångar. Den intecknade panten
blef derefter utmätningsvis försåld, hvarvid blott 57 R:dr 40 sk. i afbetalning å
nämnde fordran erhöllos. — Sedermera väcktes rättegång emot ena löftesmannen,
Borgmästaren Eneqvist, om hans förpligtande att betala återstående beloppet, men
genom Kongl. Maj:ts nådiga dom af den 27 December 1857, blef slutligen förklaradt,
att som Eneqvist ej vore lagsökt inom 12 månader ifrån skuldsedlens förfallodag,
frikändes han från betalnings-skyldigheten.
För det Sysslomannen Unér uraktlåtit utsöka nämnde fordran hos andra löftesmannen,
och dessutom i flera afseenden försummat bevaka hospitalets rätt i fråga
om samma fordrans indrifvande, anställde Advokat-fiskals-embetet derefter åtal emot
Unér, som jemväl den 20 Maj 1840 dömdes att ersätta hospitalet dess genom hans
förvållande tillskyndade förlust, men, vid hos honom härför anställd utmätning,
befanns att han till gäldande deraf saknade tillgång. Emot Unérs uppbörds-kautionister
väckte derföre Advokat-fiskals-embetet talan om deras förpligtande att fullgöra
Unérs betalnings-skyldighet i nämnde hänseende, hvilken talan dock, af orsak att
nämnde kaution'skulle afse endast den uppbörd, Unér kunde om händer få, och att
löftesmännen icke åtagit sig ansvara för ersättnings-skyldigheten för försummadt indrifvande
af hospitalet tillhöriga medel, genom Kongl. Maj:ts nådiga dom den 29
November 1847 ogillades.
Under tiden hade Advokat-fiskals-embetet sökt, att hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
erhålla införsel i den löne-inkomst, Unér innehade såsom Kapiten vid
— 302 —
Gottlands Nationalbeväring, hvilken införsel jemväl beviljades; dock, som slik införsel
förut vore meddelad åt flere af Unérs fordringsegare, kunde hospitalet ej förr
än ifrån den 1 Mars 1854 få uppbära något af samma lön. — Dessförinnan erhöll
Unér, den 15 Maj 1850, afsked från Kapitens-befattningen, och den 3 Februari 1853
afled han, utan att efterlemna någon tillgång.
Vid ofvanberörde förhållanden och då all anledning saknades, att för ifrågavarande
fordran till hospitalet vinna någon godtgörelse, har Kongl. Ordens-gillet,
på hemställan af dess Revisor, den 14 April innevarande år förordnat, det samma
fordran skulle i hospitals-räkenskaperna afskrifvas.
Stockholm af Kongl. Serafimer-ordens-gillets Advokat-fiskals-kontor den 28
November 1857.
C. M. Hindbeck.
Kongl. Lazarctts-direktionens
underdåniga utlåtande, i anledning af
1857 års Stats-revisorers berättelse om
verkställd granskning af Serafimer-lazarettets
räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss,
tecknad på utdrag af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse, angående
verkställd granskning af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning åren 1854 och 1855, får Lazaretts-direktionen afgifva underdånigt
utlåtande, i anledning af hvad Revisorerne anfört i afseende å räkenskaperna för
Serafimer-lazarettet.
Då — såsom Revisorerne anmärkt — den del af Stats-rådet Rönnows testamenterade
medel, deraf årliga räntan tillkommer Serafimer-lazarettet, befinnes under
Serafimer-ordens-gillets förvaltning och i dess räkenskaper redovisas, hafva dessa
medel icke upptagits och inräknats bland de kapital, som af Kongl. Lazaretts-direktionen
förvaltas. Den derå upplupna ränta, som af Ordens-gillet tillhandahålles
Lazaretts-direktionen, finnes bland Lazarettets inkomster upptagen. Inom linien är
äfven kapitalet antecknadt såsom en Lazarettets tillgång. — Lazaretts-direktionen, som
icke anser hinder möta mot den af Revisorerne föreslagna åtgärd, att ifrågavarande
— 303 —
kapital-tillgång må öfvertagas till förvaltning af Lazaretts-direktionen, afvaktar hvad
Eders Kongl. Maj:t härutinnan kan finna godt i nåder besluta.
Den under hvartdera året 1854 och 1855 verkställda utbetalning af 10 R:dr
åt vederbörande Kamererare i Rikets Ständers Bank, för meddelade upplysningar
öfver inbetalningar å Lazaretts-direktionens banko-räkning, hafva Revisorerne ansett
stridande emot föreskriften i Kongl, brefvet den 27 Maj 1851.
Då erfarenheten visat, att personer, som till Lazarettet borde inbetala medel,
ej sällan dröja att till Direktionens tjenstemän aflemna attesterna öfver verkställda
insättningar å Direktionens räkning i Rikets Ständers Bank, har, till förekommande
deraf, att räntebärande medel må för bestridande af löpande utgifter indrifvas då
tillgång å banko-räkningen vore att tillgå, ehuru, enär en del attester öfver verkställda
inbetalningar ej blifvit aflemnade, kassa-räkenskaperna icke kunnat sådant
utvisa, — Direktionen låtit anmoda vederbörande Kamererare i Banken att underhand
meddela upplysning om verkställda insättningar af medel på Direktionens räkning;
och som ett sådant biträde ej ansetts åligga honom i och för tjensten, har
Direktionen trott, att af ofvanberörde Kongl, bref hinder icke mött att derför utbetala
ofvan omförmälda arfvode, som vida öfvervägdes af den Inrättningen genom
berörde åtgärd tillskyndade fördel.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäk tigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
CARL OK GEER. G. A. SPARRE.
Stockholm den 2 Januari 1858.
G. Fr. Almquist.
— 304
Direktionens öfver Stockholms
Allmänna Barnhus
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse om
Barnhusets förvaltning och räkenskaper
åren 1854 och 1855.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
I anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse, så
vidt den angår Allmänna Barnhuset härstädes, får Direktionen underdånigst afgifva
följande utlåtande:
Uti 2 § vitsorda Revisorerne, med afseende å mortaliteten inom Barnhuset,
det redan tillförene af Direktionen i sina underdåniga årsberättelser, angående Barnhusets
förvaltning, omförmälda behofvet att vidtaga åtgärder till beredande af nödigt
utrymme, j-ehvad påbyggnad å det nuvarande Barnhuset eller inrättningens förflyttning
till annat ställe med sundare belägenhet kan, vid noggrann undersökning, befinnas
ändamålsenligast.”
Direktionen har i sin sednast afgifna underdåniga årsberättelse tillåtit sig att
närmare behandla denna, för Barnhus-inrättningens framtida ändamålsenliga verksamhet
betydelsefulla fråga, och fästat Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet
derpå, att samma fråga, såsom omfattande flera synnerligt vigtiga ämnen, erfordrar
en mångsidig och sorgfällig utredning, innan den torde kunna anses mogen för
afgörande. Till hvad Direktionen härom redan anfört, tror sig Direktionen nu endast
böra underdånigst tillägga, att byggnads-frågan, som utgjort föremål för behandling
af serskilda inom Direktionen utsedde kommitterade, numera, sedan kommitterades
yttrande blifvit till Direktionen afgifvet, ur flera synpunkter intager främsta
rummet bland Direktionens öfverläggnings-ämnen.
Hvad Revisorerne i 3 § anfört, angående kostnaderna för lyshållning och ved,
innefattar ett fullkomligt godkännande af de utaf Direktionen vidtagna förfoganden,
och torde följaktligen icke påkalla något vidare yttrande från Direktionens sida.
Beträffande åter Revisorernes i 4 § gjorda framställning, angående tiden
för inleverering till Barnhuset af dess andel i böter, som hos Öfverståthållare-embetet
för polis-ärender ådömas, får Direktionen underdånigst. anmäla, att icke blott
böterna för den tid, revisionen afser, redan långt för detta..kommit Barnhuset till
godo, utan ock att, i följd af de förändrade föreskrifter, Ofverståthållare-embetet
angående bötes-uppbörden meddelat, Barnhus-inrättningens andel i nämnde böter
numera skall qvartalsvis till Barnhuset aflemnas. I sammanhang härmed anser Direktionen
sig tillika böra underdånigst omförmäla, hurusom, med Eders Kongl. Maj:ts
— 305 —
nådiga bifall, Direktionen förordnat en vid Barnhuset anställd tjensteman att, i egenskap
af Revisor, granska den hos Öfverståthållare-embetet förda bötes-special, till
betryggande af Barnhusets rätt i afseende å såväl böternas fördelning som tiden för
deras inleverering.
Slutligen hafva Revisorerne i 5 § anmärkt en skiljaktighet emellan det belopp,
hvartill räkenskapen för år 1855 och den dervid såsom verifikation åberopade, uti
Handels- och Ekonomi-kollegium uppgjorda, specialen upptaga de Barnhuset vid försäljning
af vissa fastigheter tillkommande fattigpenningar, i räkenskapen utförda med
1,185 R:dr 1 sk. 3 rist, men i specialen med 1,138 Ridt- 23 sk. 4 r:st.
Denna skiljaktighet härrör deraf, att i 1855 års special (verifikationen) såsom
leverering för samma år upptagits en Banko-attest af den 2 Februari 1856 å 3R:dr
28 sk., hvilken åter först i Barnhusets hufvudbok för sistnämnde år finnes införd;
och är alltså skillnaden i summorna uti sistnämnde hufvudbok redovisad.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. A. EKSTRÖMER.
FR. TH. BERG.
PEHR LINDSTEN.
OSCAR AREHN.
C. STÅL.
A. G:SON BENNICH.
Stockholm den 13 Januari 1857.
A. L. Frykholm.
39
— 306 —
Kanslers-ewbetet vid Upsala
Kongl. Universitet,
med Konsistorii Akademici underdåniga
förklaring, i anledning af 1857 års Revisorers
anmärkningar vid nämnde Universitets
räkenskaper.
Underdånigt Memorial!
Sedan, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning uti remiss af (len
9 November 1857, Konsistorium Akaaemicum Majus i Upsala den 20 dennes inkommit
med underdånig förklaring öfver de af Rikets Ständers år 1857 församlade
Revisorer vid Upsala Universitets räkenskaper för åren 1854 och 1855 gjorda anmärkningar,
får jag densamma härhos till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna och, för min del, instämma uti det af Konsistorium sålunda afgifna
yttrande.
Stockholm den 23 Januari 1858.
Enligt nådigste förordnande:
C. A. SPARRE.
J. J. Nordström.
— 307 —
Konsistor» Akademie! i
Upsala
underdåniga förklaring öfver de af Rikets
Ständers Revisorer gjorda anmärkningar
vid Upsala Universitets räkenskaper
för åren 1854 och 1855.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådigste remiss af den 9 nästlidne November, har Eders Kongl. Majit
täckts låta meddela Konsistorium Akademicum Majus de anmärkningar, som Rikets
Ständers innevarande år församlade Revisorer, i afseende på Universitetets i Upsala
räkenskaper ock förvaltning framställt, i ändamål att Konsistorium öfver dem måtte
afgifva underdånigt yttrande så tidigt, att detsamma, efter underdånig anmälan, måtte
varda, jemte revisions-berättelsen, till trycket befordradt.
Rikets Ständers Revisorer, hvilkas granskning omfattat åren 1854 och 1855,
hemställa:
l:o huruvida, då de kontanta behållningarne å de så kallade Magnat-stipendierna
uppgått vid slutet af år 1853 till 15,664 R:dr 43 sk. 2 rst, vid slutet af år
1854 till 15,018 R:dr 2 sk. 3 rst., samt vid slutet af år 1855 till 14,371 R:dr 1 sk.
8 rst, allt banko, och för serskilda stipendier uppgått till större summor, icke dessa
medel borde göras fruktbärande; och
2:o huruvida, då någon allmän plan vid utarrenderandet och förvaltningen af
de Akademien tillhörande hemman och lägenheter för närvarande saknas, icke en
sådan borde fastställas, hvarigenom, medelst ett lämpligare och tidsenligare ordnande
af berörde förvaltning, enligt Revisorernes tanke, större fördelar skulle kunna beredas
så väl Akademien som jordinnehafvarne.
I afseende på den förra anmärkningen, utbeder sig Konsistorium i djupaste
underdånighet att få anföra, att af den anmärkta bokförings åtgärden icke skäligen får
dragas den slutsats, att de ifrågavarande beloppen i sjelfva verket inneligga oförräntade
i Akademiens kassa; men då det skulle vara nära nog orimligt, att för
hvarje år till stipendiets räntebärande fond tillägga äfven den minsta, tillfälligtvis
uppkomna besparing, har det af ålder varit brukligt och städse oanmärkt lemnadt,
att, så vida icke sjelfva stipendii-författningarne uttryckligen annorlunda
förordnade, utföra besparingarne oförräntade intill dess de uppgått till något
betydligare belopp, det Konsistorium Majus redan år 1844 bestämde till 500
— 308 —
R:dr b:ko. leke heller få de synliga besparingarne alltid göras fruktbärande, då
stipendii-författningarne uttryckligen föreskrifvit, att de för bestämda ändamål skola
reserveras. Så stadga författningarne rörande Sederholmska, Piperska, Robsahmska
m. fl. stipendier, att af årliga räntan en viss del skall afsättas för att efter vissa år
vara att tillgå till resestipendier. Andra författningar, såsom de för Byzantinska,
Ekendahlska m. fl. stipendier, föreskrifva, att stipendiaten under de första åren icke
får uppbära hela årsräntan, mot det att han under de sednare stipendii-åren får lyfta
högre belopp än årsräntan genom tillägg af hvad under de första åren blifvit besparadt.
Då härtill kommer, dels att stipendiernas fonder icke äro serskildt för sig
utlånade, utan i förening med Akademiens egna fonder, och att Akademien af egna
medel bestrider kostnaden för inteckningars fastställande och förnyande för alla af
den utlånade medel, utan att stipendii-fonderna dermed belastas, dels ock att, om
man granskar räkningarne med Akademiens gäldenärer, det visar sig, att på dessa
genom fördröjda räntebetalningar hvarje år utestå icke räntebärande medel, till belopp,
som fullt motsvara, någon gång betydligt öfverstiga, de summor, på hvilka
Akademien icke godtgör stipendii-fonden ränta, så täcktes Eders Kongl. Majit nådigst
finna, det Konsistorium i det anmärkta förhållandet ingalunda bör anses hafva
underlåtit, att bevaka Universitetets ekonomiska bästa, i dess förhållande till de enskilda
stiftelserna, enär af nämnde förhållande är tydligt, att den af Revisorerne yrkade
förändringen ovilkorligen skulle medföra förlust för Universitetet.
Hvad åter den sednare anmärkningen angår, så synas Revisorerne äfven här
hafva saknat närmare kännedom om Akademiens vidsträckta förvaltning, enär en
allmän plan för förvaltningen af Akademiens fastigheter alltid både funnits och blifvit
tillämpad såmedelst, att frälse-hemmanen upplåtits under lifstidsstädja saint prasbende-hemmanen
och qvarnlägenheterna på 25 till 30 års arrenden; och har i afseende
på dessa olika methoder den erfarenhet hittills vunnits, att genom den så kallade
lifstids-städjan vid åboledigheter i de flesta fall yppat sig skälig anledning, att sucsessive
höja hemmans-räntan, då deremot vid hemmanens utarrendering genom offentliga
auktioner, arrende-beloppet ofta måste, med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse,
åter nedsättas. Konsistorium Akademicum Minus, hvars åligganden förvaltningen
af Akademiens egendom tillhör, har likväl numera ansett sig böra efter hand
frånträda den förstnämnde methoden och antagit såsom grundsats, att på viss tid från
15 till 30 år utarrendera Akademiens alla hemman och att, då omständigheterna det
medgifva, sammanslå de mindre hemmansdelarne, örn möjligt till hela mantal, vid
hvilken utarrendering, som stundom sker genom offentlig auktion, då skäl dertill äro,
med Konsistorium Minus förbehållen pröfningsrätt af anbuden, men oftast utan auktion,
Konsistorium Minus i förhållande till hemmanens olika, genom kartebeskrifningar
och från Fogdarne inhemtade upplysningar utrönta, förmåner och beskaffenhet
alltid söker betinga Akademien så fördelaktige arrendevilkor, som med arrendatorernes
bestånd låta sig förena. Ofvergången till nämnde nya förvaltningsmethod
kan dock endast ske småningom, i mån som de mot lifstidsstädja upplåtna
hemmanen blifva lediga, och fordrar derföre lång tid för dess fullständiga genomförande;
men de fördelaktiga följderna af Konsistor» Minoris vidtagna åtgärder hafva
dock redan visat sig derigenom, att endast under de tvenne sistförfluten åren Akademiens
inkomster i spanmål blifvit förhöjda med omkring 100 tunnor, en tillökning,
som äfven med den af Revisorerne klandrade förvaltningen kunnat åstadkommas.
Konsistorium erkänner ock, att Konsistorium icke mäktat inse, hvilken den af Revisorerne
åsyftade lämpligare och tidsenligare hushållsplan, än den af Konsistorium
— 309 —
antagna, skullo vara, vid fästadt behörigt afseende på de mångfaldiga svårigheter,
som möta vid förvaltningen af en så stor mängd hemman och lägenheter, spridda
inom flere län och till en • del ganska aflägse belägna.
Den nådigst remitterade handlingen bifogas i underdånighet.
Med djupaste undersåtlig vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majus
P. E. BERGFALK.
OLOF WINGQVIST.
A. F. BECKMAN.
CARL EDV. ZEDRITZ.
W. LILLJEBORG.
H. L. RYDIN.
allerunderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
FREDK. SUNDEWALL
Kongl. Akad. n. v. Rektor.
CHR. JAC. BOSTRÖM.
SIGURD RIBBING.
K. OLIVECRONA.
JOH. SPONGBERG.
J. W. GYLLENSWÄRD.
C. W. BÖTTIGER.
Upsala den 30 December 1857.
C. X. Höjei\
— 310 —
Upsala erke-stifts Konsistorie
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Konsistoriernas räkenskaper för
åren 1854 och 1855.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till underdånig följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, åligger Konsistorium
att, med anledning af hvad uti Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
afgifna berättelse, under rubriken Konsistorierna, förekommer serskildt angående
erke-stiftet, underdånigt utlåtande afgifva; och får Konsistorium härvid, sedan
vederbörandes infordrade förklaringar nu inkommit, nåden anföra följande:
Rikets Ständers Revisorer hafva anmärkt, dels att, efter hvad af räkenskaperna
inhemtas, betydlig behållning uti erke-stiftets Gymnasii- och skolhus-byggnads-kassa
vid båda revisions-årens slut funnits hos redogöraren innestående; hemställande
Revisorerne, då, enligt deras tanke, allmänna medel till betydligt belopp
icke böra hos enskilde förvaras, att hvad af dylika kassors behållningar icke för
nödvändiga utgifter erfordras måtte förräntas eller i Läns-ränterierna deponeras; —
dels att den af Konsistorium afgifna redogörelse öfver Enköpings skolkassa finnes
under båda revisions-åren verificerad endast med obestyrkta afskrifter af originalverifikationerna.
Beträffande den förre af ofvanberörde anmärkningar, utbeder sig Konsistorium
att få fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på det förhållande, som
under åren 1854 och 1855 eller den tid, revisions-berättelsen omfattar, egde rum i
afseende på den allmänna penninge-ställningen, hvilken var sådan, att penningar med
största lätthet kunde upplånas, och att det för större kassor föll sig serdeles svårt
att få sina medel mot vanlig procent och goda säkerhets-handlingar förräntade, hvadan
Konsistorium äfven fann sig nödsakadt att från 6 till 5 för hundrade nedsätta
räntan på en del äldre, lån för undvikande af dessas uppsägning till inbetalning.
Under sednaste räkenskaps-år deremot, då ett helt annat förhållande i förevarande
hänseende inträdt, hafva alla disponibla medel blifvit utlånade, så att anledning till
dylik anmärkning nu mera icke förefinnes.
I afseende på den andra anmärknings-anledningen vid Konsistorii räkenskaper
eller angående de obestyrkta afskrifterna af verifikationerna, tillhörande redogörelsen
öfver Enköpings skolkassa, har vederbörande uti sin till Konsistorium afgifna
förklaring andragit, att sedan Inspektor schöl» jemte stadens Borgmästare med sina
namns underskrift bestyrkt räkenskapernas riktighet efter verkställd granskning, hvarvid
de icke kunnat undgå att jemföra original-verifikationerna med de bilagde afskrifterna,
dessa sistnämnde äfven borde anses bestyrkte, samt att originalen au, likasom
förr, blifvit bland skolans handlingar förvarade, utan att detta förfarande, som
I
- 311 —
allt hittills egt rum i afseende på räkenskapernas verificering, vid föregående revisioner
ansetts påkalla någon anmärkning.
Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
A. F. BECKMAN. C. A. TOKÉN.
H. G. HULTMAN. R. ANNERSTEDT.
Upsala den 20 Januari 1858.
E. R. Henschen.
L. N.
Linköpings stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Konsistoriernas räkenskaper för
åren 1854 och 1855.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Under den 9 i denna månad har Eders Kongl. Maj:t i nåder anbefallt Domkapitlet,
att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande, i anledning
af hvad i Rikets Ständers sednast församlade Revisorers afgifna berättelse, angående
verkställd granskning af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd,
styrelse och förvaltning åren 1854 och 1855, förekommer serskildt i afseende på
Linköpings stifts Gymnasii byggnads-kassa, vid fråga om hvars räkenskaper Revisorerne,
som inhemtat, att betydliga behållningar vid båda revisions-årens slut fun
-
— 312 —
nits hos redogöraren innestående, hemställt, att, då allmänna medel till betydliga belopp
icke böra hos enskilde förvaras, hvad af dylika kassors behållningar icke för
nödvändiga utgifter erfordras måtte förräntas eller i Läns-räntericrna deponeras.
Till åtlydnad häraf får Dom-kapitlet underdånigst fästa uppmärksamheten
derå, att inneliggande betydliga behållningar i kassor af sådan beskaffenhet som ifrågavarande
kassa, dels äro nödvändiga för de ständiga utgifterne och dels stundom
icke kunna andvikas, då utlåningar mot nöjaktig säkerhet icke alltid kunna ega rum
i samma stund inkomster tillflyta, i synnerhet om, såsom förhållandet var år 1854 och
serdeles år 1855, den allmänna penninge-ställningen är sådan, att säkre låntagare till
medel, för hvilka högsta lagliga ränta måste fordras, icke utan svårighet erhållas.
Men då, såsom räkenskaperna för stiftets kassor utvisa, de vid redogörelsens afslutande
befintliga kontanta behållningarne alltid inventeras och dessutom, så fort ske
kan, under det påföljande räkenskaps-året göras fruktbärande i den mån de icke erfordras
för utgifters bestridande, synes kassornas säkerhet för de medel, som tillfälligtvis
komma att hos redogöraren innestå, lika litet äfventyras som någon egentlig
ränte-förlust dem tillskyndas. Och anser Dom-kapitlet, för sin del, att kassa-förvaltningen
inom stiften svårligen kan på annat sätt handhafvas; ty att, såsom Rikets
Ständers Revisorer hemställt, i Läns-ränterierna deponera inflytande medel, som icke
genast utlånas eller behöfva för tillfället till utgifter användas, skulle vara förenadt
med svårigheter och omgångar, genom hvilka vederbörande redogörare komme att
belastas med ett mindre billigt och, såsom det vill synas, dessutom obehöfligt tillägg
i de redan nog trägna tjenste-göromålen.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
JOH. JAK. HEDRÉN.
L. LAURENIUS. p. WESTMAN.
C. M. FALLENIUS. J. H. W. STEINNORDH.
Linköpings Dom-kapitel den 25 November 1857.
J. Friedleif.
— 313 —
Strengnäs stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Konsistoriernas i-äkenskaper för åren
1854 och 1855.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Uti nådig remiss har Eders Kongl. Majit anbefallt Konsistorium att afgifva
underdånigt utlåtande, i anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers,
uti afgifven berättelse, gjorda hemställan att, som betydliga behållningar
vid båda revisions-årens slut funnits hos redogörarne för stiftets Cassa Emeritorum
och Nyköpings Elementar-skolas kassa innestående, och då allmänna medel till betydliga
belopp icke böra hos enskilde förvaras, hvad af samma kassors behållningar
icke för nödvändiga utgifter erfordras måtte förräntas eller i Läns-ränteriet deponeras.
Till underdånig åtlydnad af denna nådiga befallning, får Konsistorium underdånigst
anföra, rörande den under dess förvaltning stående Cassa Emeritorum, att
kassans inkomster af lediga ecklesiastika beställningar, vederlag och räntemedel under
loppet af året 1854 }- 1855} uppgingo till 5,547: 24.10. och för året 1855}—1856} till
5,962: 41.1, allt banko. Att nu vid räkenskaps-årens slut hafva alla dessa småningom inflytande
inkomster utlånade, har icke varit görligt. Genom den ymniga tillgången påpenningar
under dessa år minskades efterfrågan efter lån uti härvarande kassor, och större
lånesummor inbetaides, enligt hvad räkenskaperna gifva vid handen, under förra året till
belopp af 7,600 R:dr och under det sednare af icke mindre än 23,600 R:dr, oaktadt Konsistorium
för lån mot intecknings-säkerhet nedsatte räntan till 5 procent. Vid sådant förhållande
dristar Konsistorium i underdånighet hysa den förhoppning, att de »betydliga
behållningarne», för förra året: 2,815: 8. 2. och för det sednare: 2,377: 1. 3., icke skäligen
kunna anses för relativt betydlige. Rörande vidare yrkandet, att ifrågavarande
medel icke böra hos enskilde förvaras, utan i Läns-ränteriet deponeras, så,
ehuru Konsistorium icke kan inse någon fara dervid att medel, då de icke uppgå
till betydligare belopp, än ofvannämnde kontanta behållningar, förvaras af kassaförvaltaren,
som ställt godkänd borgen för alla de medel, han om händér har, anser
Konsistorium sin egen kassa-kista af smidt jern med 3 lås lemna lika säkert förvaringsrum
för inneliggande medel som någonsin Läns-ränterierna, hvarest, såsom
man stundom förspörjer, allmänna medel genom inbrott m. m. kunna gå förlorade,
hvilket åter, Konsistorium veterligt, icke hittills inträffat med de uti Konsistoriernas
vård varande allmänna medel.
40
— 314 —
I anledning af anmärkningen rörande Nyköpings skolkassa, har Konsistorium
infordrat Rektor Mag. J. F. Kjellborgs underdåniga förklaring i ämnet, och får densamma
härjemte underdånigst bifoga.
Med djupaste undersåtliga vördnad, nit och trohet framhärda att vara,
Stormäktigste, Alle rn ådig ste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
JOH. GEZELIUS. LARS BROMAN.
L. F. KUMLIN. C. F. LINDMAN.
H. AMINSON. A. L. NORDWALL.
Strengnäs Dom-kapitel den 25 Nov. 1857.
J. E. Flodberg.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
I anledning af mig meddeladt transsumt af 1857 års Revisorers berättelse,
angående granskning af stats-verkets och dertill hörande fonders förvaltning, samt
Revisorernes i samma berättelse uttalade åsigt, att hvad af allmänna medel, till betydliga
belopp, icke för nödvändiga utgifter erfordras måtte förräntas eller i Länsränteriet
levereras, får jag, såsom förvaltare af Nyköpings Elementar-skolas kassor,
härmed i underdånighet afgifva följande förklaring:
För bestridande af de för reparation och förändring å samma skolas byggnader
och läserummens inredning m. m. erforderliga utgifter hafva, jemte serskildt
räntebärande lån, alla de af stipendie- och prsemie-f ond erna besparda medel måst
användas, i följd hvaraf inga öfverskotts-röedel under sednare år funnits att förränta
eller å Ränteriet deponera; och, i den icke förmodade händelsen, att, sedan skolans
egen kassa hunnit till stipendie- och prasmie-fonderna godtgöra dess ännu fortfarande
skuld af 200 R:dr b:ko, någon betydligare behållning skulle ett eller annat år
ega rum, så anser jag förräntandet deraf ej kunna af förvaltaren med full säkerhet
vidtagas och att såväl ett dylikt förräntande, om det än kunde under fullständig garanti
försiggå, som äfven depositionen i Ränteriet skall medföra olägenheter i anseende
till ofta förefallande behof af medel till flerahanda utgifter; och enär skolans
Rektor och dess kassors förvaltare ej kan i och för sin omsorg för skolans flera
-
— 315 —
handa behof umbära en till hands varande summa, samt enär deponerade och isynnerhet
mot ränta utlånta medel ej kunna när som helst blifva tillgängliga, så synes
lämpligast vara, med hänsyn till alla hit hörande förhållanden, att skolkassors förvaltare,
äfven vid de skolor, der Läns-ränterier finnas, få i sin vård och mot sitt ansvar
innehafva den kontanta kassabehållning, som möjligtvis efter skedd redovisning
kan förefinnas, och att det måtte få bero på Kollegii bepröfning vid års-räkenskapernas
granskning, om några tillfälliga öfverskotts-medi 1 kunna och höra på annat
sätt än hittills disponeras.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärdar,
Sto rmäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåte,
•/. F. Kjellborg.
Bektor vid Elementar-skolan
i Nyköping.
Nyköping den 26 November 1857.
Westerås stifts Konsistor!!
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Konsistoriernas räkenskaper för åren
1854 och 1855.
Stormäktigste, Allernådig|ste Konung!
Genom nådig remiss af den 9 i denna månad, har Eders Kongl. Maj:tbeha
§at
anbefalla Konsistorium att afgifva underdånigt utlåtande öfver den af Kikets
tänders sednast församlade Bevisorer vid granskningen af Konsistorii räkenskaper
för åren 1854 och 1855 gjorda anmärkning derom, att betydliga behållningar vid de
båda revisions-årens slut funnits innestående hos redogörarne för Westerås Gymnasii
byggnads-kassa och Fahlu Elementar-skolas kassa; och får Konsistorium, till underdånig
åtlydnad af denna nådiga befallning, med öfverlemnande af Bektorn Mag.
J. F. Kindströms, i egenskap af redogörare för sistnämnda kassa, serskildt afgifna
förklaring, hvad angår Westerås Gymnasii byggnads-kassa, underdånigst anföra
följande:
— 316
Under nämnde båda revisions-år pågingo byggnaden och inredningen af det
nya läroverks-huset härstädes; och som Konsistorium för utförandet af detta byggnadsföretag
måst. besluta, att indrifva alla ifrågavarande kassas tillgångar och medlen
sålunda successive inflöto, hade Konsistorium, på det ej ständigt under nämnda
år betydligare summor skulle komma att finnas i kassan inneliggande eller större
belopp på en gång samlas, än som ansågs tillräckligt för bestridande af de dagliga
utgifterna för den pågående byggnaden, redan före räkenskaps-året 1854—1855 lemna!
redogöraren föreskrift, att i härvarande Privat-bank på upp- och afslcrifningsräkning
insätta hvad som efter hand inflöt, så att aldrig mer än 3,000 R:dr, eller
så mycket, som vore oundgängligt för de dagliga behofven, skulle finnas hos redogöraren
innestående. Hvad nu de af Revisorerne anmärkta stora behållningarna i kassan
vidkommer, som utgjorde — vid räkenskapens afslutande den 30 Juni 1854 —
15,850 R:dr 6 sk. 11 rst., och samma dag följande år — 3,873 R:dr 30 sk. 10 rst.,
så innefattade dessa summor, såsom Konsistorium redan i räkenskapen för år 1853
—1854 upplyst, ej allenast den i kassan befintliga kontanta behållning, utan äfven
hvad som för kassans räkning bort vara i Banken insatt; och för hvad Konsistorium,
sedan räkning från Banken hunnit inkomma, hvilket ej skedde till den tid, då Kon- 1
sistorii räkenskaper afslutades, fann redogöraren hafva, emot Konsistorii föreskrift, haft
utöfver de omnämnda 3,000 R:dr inneliggande, ålade Konsistorium honom vid näst
följande revision en ränte-ersättning till kassan efter 2 proc. eller hvad Banken då
erlade för insatta medel, hvilken ränte-ersättning, i följd af redogörarens anförde besvär,
ännu är beroende af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätts pröfning.
Hvad slutligen angår den af Revisorerne gjorda hemställan, angående den möjliga
behållningen i kassan, vågar Konsistorium underdånigst försäkra, att om kassan
ännu egde några medel, hvilket dock ej är förhållandet, enär kassans alla tillgångar
tagits i anspråk för fullbordandet af meranämnde byggnad, skulle Konsistorium åt
förvaltningen deraf egna samma omsorg, som under de nu ifrågavarande båda åren.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåt.er,
E. G. BJÖRLING.
L. WESTERLUND.
J. F. NORMAN.
J. S. LÖFBERG.
Westerås Dom-kapitel den 25 November 1857.
L. Afzelius.
— 317 —
Stormäktigste, Aliernådigste Konung!
1 anledning af Rikets Ständers Revisorers anmärkning öfver den betydliga
kontanta kassa-behållning, som finnes upptagen i Fahlu skolas räkenskaper för åren
1854 och 1855, får jag, såsom deröfver infordrad förklaring, i djupaste underdånighet
anföra följande:
Då under de sednare åren den kontanta behållningen i Fahlu läroverks kassor,
härfluten förnämligast af de ökade revenyerna af de 3:ne fjerde-parter, läroverket
eger, stigit till ett högre belopp, än som kunde anses behöfligt för de löpande
årliga utgifterna, insåg jag riktigheten och behörigheten af att det öfverskjutande
beloppet deraf gjordes fruktbart, så snart detsamma uppgick till högre och jemnare
summor. Detta har äfven numera blifvit verkstäldt på det sätt, att 1,000 R.:dr
emot säkerhet utlånades den 3 Januari innevarande år och ett lika belopp den öde
derpå följande April, så att den kontanta behållningen nu är reducerad till ett belopp,
som ungefär svarar emot de dagliga utgifterna, hvilket förhållande kommer att
verificeras af den redogörelse öfver läroverkets medel, som vid detta års slut skall
af gifvas.
Med djupaste undersåtlig trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste, Aliernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropli gtigste
undersåte,
Joh. Fr. Kindström.
Rekt. Schöl®.
Fahlun den 19 November 1857.
— 318 —
Carlstads stifts Konsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar
vid Konsistoriernas räkenskaper för åren
1854 och 1855.
Sto rmäktigste, Allernådigste Konung!
Med öfversändande af transsumt af Rikets Ständers år 1857 församlade
Revisorers berättelse, angående verkställd granskning af stats-verkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren 1854 och 1855, har Eders
Kongl. Maj:t under den 9 sistlidne November behagat låta i nåder infordra Domkapitlets
utlåtande, angående en af berörde Revisorer framställd anmärkning, att betydliga
behållningar vid båda revisions-årens slut funnits hos redogörarne för följande
under Dom-kapitlets vård och förvaltning stående kassor, nemligen: Stiftets byggnadslcassa,
Wähnermanska stipendii-kassan och Gymnasii enskilda kassa, hemställande Revisorerne,
att då, enligt deras tanka, allmänna medel till betydliga belopp icke
böra hos enskilde förvaras, hvad af dylika kassors behållningar icke för nödvändiga
utgifter erfordrades, måtte förräntas eller i Läns-ränterierna deponeras.
I allmänhet får Dom-kapitlet härvid upplysa, att vid ifrågavarande tid penningetillgången
i allmänna rörelsen var så stor, att endast på ett år uppsades af
olika låntagare och inbetaltes till ofvanberörde kassor ett belopp af ungefär 20,000 R:dr.
Oaktadt detta skedde inemot räkenskaps-årets slut, lyckades man likväl att snart nog
ånyo placera nämnde summor, ehuru någon mindre del deraf låg inne i kassorna vid
räkenskaps-årets slut, dels under granskning utaf, dels under afvaktan å lånesökandes
säkerhetshandlingar. Under sådana förhållanden måste den vid räkningens
afslutande i kassan ännu inneliggande kontanta behållningen balanseras såsom sådan
till nästa årsräkning, oaktadt den kort derefter redan var åter utlånad. Följande
året inträdde ungefär samma förhållande, hvaraf blef en naturlig följd, att räntan
började falla och lån uppsades endast i den afsigt, att omsätta lånen till lägre ränta,
i hvilket fall åtskilliga kassors afkastning, som för vissa föreskrifna utgifter måste
utgå till visst belopp, hade blifvit för ändamålet otillräcklig. Men då anledning var
förhanden, att detta öfverflöd af penningar skulle snart absorberas af behofvet, ansåg
Dom-kapitlet tjenligt, att heldre låta lånen inbetalas, för att åter på andra håll förräntas,
så snart nya låntagare kunde erhållas. Skulle sådana händelsevis och för
Kortare tid inneliggande medel hafva blifvit, enligt Rikets Ständers Revisorers företag,
ull Ränteriet öfverlemnade, så hade följden endast varit, att förräntning ännu
längre tid uppskjutits.
319 —
Dessutom måste alltid i dessa kassor reserveras en rund summa till förefallande
behof, som, enligt hvad räkenskaperna utvisa, t. ex. för byggnads-kassan,
aldrig understiga 1 å 2,000 R:dr, men ock någon gång uppgått till 3 å 4,000 R:dr.
med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigate, Allernådigst e Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste, underdånigste
tjenare och undersåter,
C. A. AGARDH.
L. M. GROTH.
L. F. MELLQVIST.
Carlstads Dom-kapitel den 2 December 1857.
E. E. ÖSTLING.
J. FRYKHOLM.
Hernösands Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Konsistoriernas räkenskaper för åren
1854 och 1855.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, får Konsistorium afgifva
underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
gjorda 2:ne anmärkningar vid Konsistorii räkenskaper för redogörelse-året 1855
till 1856.
Såsom en nödig inledande erinran torde det först tillåtas Konsistorium,
att fästa uppmärksamheten derpå, att RiC s Ständers Revisorers begge nu ifrågavarande
anmärkningar röra sådana medel, hvilka icke genom allmän författning äro
— 320 —
på förhand bestämda till någon viss kassa, utan hvilkas disposition till den eller dem
af läroverkets kassor, som deraf äro i behof, beror af Eders Kongl. Majits nådiga
beslut för hvarje serskildt fall, efter Konsistor» underdåniga framställning.
Hvad nu den första anmärkningen angår, eller om behållningen af vederlaget
till pastorslönen i Hammardahl, så måste Konsistorium, emot Revisorernes anmärkning,
vidhålla, att nämnde medel, 99 R:dr 21 sk., verkligen äro bokförda under
den dag, då de till Konsistorium blifvit levererade. Att de först under nu ifrågavarande
räkenskapsår blifvit i redovisning synliga, kommer deraf, att de, i kraft
af Eders Kongl. Maj:ts, genom serskildt nådigt bref af den 29 April 1851, Konsistorium
meddelade bemyndigande, att till Hernösands läroverks enskilda kassa i mån
af behof anslå odisponerade vakans-medel under räkenskaps-året 1855—1856, blifvit
till nämnde enskilda kassa öfverförda.
Beträffande dernäst anmärkningen om Bygdeå vakanta pastoralier, synas Revisorerne
hafva förbisett den i räkningen gjorda anmärkning, att nämnde medel först
genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 15 Juni 1855 blefvo till stiftets allmänna
byggnadsTkassa anslagne, och att de således icke förr än under ifrågavarande
räkenskapsår kunnat i byggnads-kassans räkning upptagas.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
C. J. AF NORDIN. P. ENGMAN.
A. F. WIMMERCRANZ. C. A. CORNELIUS.
Hernösands Dom-kapitel den 2 December 1857.
And. Sidner.
— 321 —
Direktionens i Sällskapet för
vex el-uiiderrisningeng
befrämjande
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers år 1857 församlade Revisorers
berättelse om granskningen af
Sällskapets Normalskolas räkenskaper.
Stormäktioste, Allernådigste Konung!
O ' ö O
Till följd af nådig remiss af bifogade transsumt utaf Rikets sednast församlade
Revisorers berättelse, i hvad den rörer vexel-undervisningens Normalskola, får
Direktionen i Sällskapet för vexel-undervisningens befrämjande underdånigst anföra
följande:
§ 1. Jemte tillkännagifvande, att de i Sällskapets arkiv befintliga böcker,
kartor m. m. upptagas i en serskild redovisning, anmärka Revisorerne, att, då de
för försålda böcker och skolmaterialier influtna medel, äfvensom utgifterna för dylika,
arkivet tillhöriga, föremåls inköp, till redovisning ingingo uti Normalskolans
hufvudbok, borde, för enhets vinnande uti redogörelsen, äfven de in- och utbalanserade
värdena å dessa inventarier uti hufvudboken inflyta. Hvad sålunda anmärkt
blifvit, skall i hädanefter afgifvande räkenskaper varda iakttaget.
§ 2. Innefattar endast en anmälan, men icke någon anmärkning, och lärer
således icke erfordra något yttrande från Direktionens sida.
§ 3. I anledning af Revisorernes anmälan, att ett, till inköp af inventarier,
Normalskolan beviljadt anslag, 1,000 R:dr, som utgått af besparingarne å extra statsanslaget
till Folkskolelärare-seminarier, väl blifvit uppdebiteradt i Normalskolans
hufvudbok för år 1855, men funnes deremot icke till redovisning upptaget uti de
räkenskaper, som blifvit till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätts granskning
öfverleinnade, får Direktionen underdånigst tillkännagifva, att utgifterna å detta
anslag väl blifvit upptagne i Sällskapets, af dess Revisorer granskade hufvudbok,
ehuru någon serskild redogörelse för samma medel icke ännu blifvit till Kammarrätten
af gifven, af det skäl, att anslaget icke är vordet, tillfullo an vändt; men skall
41
— 322 —
serskild redogörelse-räkning med innevararande års räkenskap öfver stats-medel
till Kammar-rätten från Direktionen aflemna».
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
JOH. AUG. HAZELIUS.
O. BERGHUS.
L. MONTÉN.
BROR EM. HILDEBRAND.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
G. L. LANDIN.
J. LUNDSTEDT.
H. J. ÖFVERBERG.
J. N. SÖLLSCHER.
CARL HENR. PFEFFER.
Stockholm den 5 December 1857.
Joh. Söderlind.
Stockholms Stads-uäumds
underdåniga utlåtande, i anledning af 1857
års Stats-revisorers erinran vid granskningen
af Stads-nämndens räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers erinran, att
det från anslaget för allmänna fattigvården i Stockholm till aflöning åt 3:ne fattigläkare
och till medikamenter för fattige sjuke utgående belopp, 2,094 R:dr 8 sk.,
i Stads-nämndens. räkenskaper upptagas i sammanhang med öfriga under denna
myndighets förvaltning ställda medel, och att, i följd deraf, räkenskapen icke innefattade
upplysning till hvilka serskilda ändamål stats-anslaget utginge, får Stads
-
— 323 —
nämnden i underdånighet anföra, att som, efter hvad Revisorerne jemväl vitsordat,
de sjukvårds-utgifter, Stads-nämnden med de till dess disposition anvisade fattigvårds-medel
årligen bestrider, vida öfverstiga omförmälda anslags belopp, har det
hittills icke ansetts nödigt, att i Stads-nämndens räkenskaper bokföra nämnde belopp
annorlunda än som skett, men att, sedan erinran vid detta bokförings-sätt nu blifvit
af Revisorerne gjord, Stads-nämnden förordnat, att deruti skall för framtiden vidtagas
den förändring, att af räkenskapen må kunna inhemtas till hvilka ändamål ifrågavarande
stats-anslag användes.
Stads-nämnden framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och
J. HAMILTON.
J. F. EKLUND.
AX. GABR. CARLSON.
AXEL NYSTROM.
G. SCHÖNE.
P. OHNELL.
C. HALLBERG.
GUST. WERTMULLER.
J. v. KOCH.
L. AHLSELL.
N. A. WILANDER.
JACOB WESTIN.
G. A. BRANDEL.
N. J. EKDAHL.
J. RHODIN.
Stockholm den 30 November 1857.
F. Richter
-
\
_ 324 —
Kongl- kammar-rättens
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers år 1857 församlade Revisorers
anmärkning, dels vid nämnde
embets-verks aktorats-räkning, dels ock
om tiden för en del räkenskapers granskning
af Kongl, Kammar-rätten.
Stormäktigste, Allernådigste K onung!
Med öfverlemnande af ett utdrag utaf Rikets Ständers innevarande år församlade
Revisorers berättelse, angående verkställd granskning af stats-verkets jemte
dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren 1854 och 1855, har
Eders Kongl. Majit, genom nådig remiss den 16 nästlidne Oktober, anbefallt Dess
och Rikets Kammar-rätt att, i anledning af hvad i berörde berättelse dels vid Kammar-rättens
aktorats-räkning blifvit anmärkt och dels i öfrigt angående tiden för en
del räkenskapers granskning är vordet erinradt, till Eders Kongl. Majit med underdånigt
utlåtande inkomma.
Till följd häraf, och hvad först angår den af Revisorerne gjorda anmärkning,
att i Provins-räkenskaps-kontorets aktorats-räkning för år 1854 utgående balansen
upptagits till 4,565 R:dr 14 sk. 3 rist, men deremot ingående balansen uti enahanda
räkning för år 1855 till 6 sk. 10 rist mera, eller till 4,565 R:dr 21 sk. 1 rist, får
Kammar-rätten i underdånighet tillkännagifva, att Kammar-rätten, efter vederbörande
Revisions-kommissaries hörande, redan förordnat om rättelse af hvad i omförmälda
hänseende blifvit såsom felaktigt anmärkt.
Beträffande åter Revisorernes erinran, att flera verks och inrättningars räkenskaper
för det sednare af revisions-åren icke hunnit undergå granskning i Ofverrevisioos-departementet,
innan de blifvit till Stats-revisionen öfverlemnade; så lärer
denna olägenhet, efter hvad Kammar-rätten, uti serskilda utlåtanden af den 2 April
1856, angående ifrågasatt förkortning af tiden för räkenskapens granskning, samt
af den 30 December samma år, rörande förändring af tiden för åtskilliga räkenska
Eers
öfverlemnande till granskning, redan i underdånighet anfört och föreslagit, väl
unna i någon mån förebyggas; men då en del räkenskaper äro af vidlyftigare
beskaffenhet, måste dock, med afseende dels å den tid, som för dylika räkenskapers
afslutande och aflemnande till Kammar-rätten är nödig, och dels å den längre
gvansknings-tid, sorn häraf blifver en följd, det förhållande uppkomma, att granskningen
af samma räkenskaper ej heller kan uti Ofver-revisions-departementet vara
fullbordad då Rikets Ständers Revisorer sammanträda, helst sedan dessa sammanträden,
efter hvad numera är stadgadt, hädanefter skola årligen ega rum samt taga
ein början en månad tidigare, än förut varit öfligt.
— 325 —
Remisshandlingarne återställas underdånigst, och Kammar-rätten framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
O. A. TAUVON. C. E. ALANDER.
A. WILH. EDMAN. L. KINMANSON.
C. O. V. BURÉN. P. A. MARTIN.
Stockholm den 27 November 1857.
C. J. Fahnehjelm.
Kongl. (iencral-]iost-st)relsens
underdåniga utlåtande öfver hvad i 1857
års revisions-bérättelse förekommer, rörande
Po»t-verkets räkenskaper och förvaltning.
Underdånigste Utlåtande.
Såsom underdånigt utlåtande öfver hvad i Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers berättelse förekommer, rörande Post-verkets räkenskaper och förvaltning,
får General-post-styrelsen i underdånighet anföra:
Anmärkningen och uppgiften, att ingen närmare post-konvention blifvit afslutad
med Norrige, och att Sverige således befunne sig fortfarande i denna frå^a
på en mera främmande ståndpunkt till brödralandet än till åtskilliga utländska makter,
är stridande emot förhållandet. Väl är icke någon konvention, i den form, så
-
— 326 —
dane vanligen upprättas, afslutad emellan Sverige och Norrige, emedan en dylik ej
lämpligen kan ega rum emellan länder med samma Konung; men deremot har Kongl.
Maj:t, genom nådigt bref den 15 Juni ..1849, gillat och fastställt ett, efter dertill
erhållet^ nådigt uppdrag, af dåvarande Ofver-post-direktören, i samråd med från
Norrska sidan utsedd fullmäktig, Stats-rådet Stang, upprättadt förslag, innefattande
bestämmelser angående post-förlxållandena emellan Sverige och Norrige, att tillämpas
från den 1 Augusti samma år.
Vidare är anmärkt, att sedan General-post-styrelsen den 23 Mars 1854 afgifvit
ett underdånigt förslag angående åtgärder tillförekommande af post-röfveriei-, och
Kongl. Maj:t, efter Stats-kontorets hörande, återremitterat ärendet till General-poststyrelsen,
hade ärendet sedermera varit beroende på Styrelsens handläggning.
Styrelsens ofvan omförmälde förslag var bygdt hufvudsakligen på förutsättningen,
att Styrelsen skulle få hafva ett slags räntelöst kreditiv eller upp- och afskrifnings-konto
hos Landtränterier och Tullkamparne, och att Styrelsen likaledes skulle
beredas likartad rätt hos Bankens Låne-kontor i landsorterne; hvarjemte Styrelsen,
för posternas betryggande, fästat vigt vid inrättandet af paket-poster med personbefordring,
hvilket sednare åter stod i samband med ordnandet af post-skjutsen och
rättighet för Post-verket, att under vissa betingelser påfordra gästgifvare-skjuts. Då
emellertid i sistnämnde hänseende icke något blifvit bestämdt, samt Stats-kontoret
och General-tullstyrelsen, hörde i ärendet, förklarat, att den af Post-styrelsen begärda
depositions- och assignerings-rätt hos Landt-ränterier och Tullkammare mötte
sådana svårigheter, som ej kunde undanrödjas, hade hela grunden för Styrelsens
förslags-byggnad ramlat, och Styrelsen såg sig ej i tillfälle att sätta något annat i
stället; men under tiden och i anledning af Styrelsens förslag i ämnet, hade Pikets
Ständer förordnat, att Banken och dess Låne-kontor i landsorten skulle för postremisser
emottaga deposition och gifva anvisningar, och sedermera utsträcktes sådant
än vidare genom Stockholms Enskilda Bank och öfriga Privat-bankex-, så att skäl
var för handen att afvakta hvad på sådan väg kunde åstadkommas jemte verkningen
deraf; och det är på dessa förenade skäl, som Post-styrelsen, villrådig hvad den
under nuvarande förhållanden skulle föreslå, funnit sig föranlåten och nödsakad
att låta saken hvila.
Revisorerne hafva upprepat Rikets Ständers uti skrifvelse den 22 nästlidne
April framställda anhållan om meddelande af föreskrift, att de å a&surans-afgifterna
uppkommande öfverskott, måtte, i den mån de icke för blifvande ersättningar behöfde
påräknas, föi'eträdesvis användas för vidtagande af sådana åtgärder, som lända till
postföringens betryggande.
I anledning häraf får Styrelsen allenast upplysa: att assurans-medlen afsättas
serskildt och disponeras icke till annat än ersättningar; att dessa naturligtvis ej
kunna på förhand beräknas; att för några år sedan fonden var till ersättningar så
medtagen, att deiaf ej återstod någi-a tusen riksdaler, och således, om ytterligare
poststöld till högre belopp egt rum, ej varit tillräcklig för ersättningen; att, genom
serskilda tillfälligheter, större delen af de bortröfvade medlen åter tillrättakommit,
så att fonden nu är ganska stark, dock ej större, än att genom ett enda röfveri vid
något tillfälle, då posten medför större penninge-remisser, hela fonden kan vara
medtagen och ej lemna tillgång till ersättning. Något öfverskott kan alltså ej anses
vara befintligt.
— 327 —
Revisorerne hafva slutligen anfört, att erfarenheten redan länge ådagalagt
behofvet af väsentliga förbättringar i post-anstalternas ordnande; hvadan och då
Post-verket egde en betydlig behållning, föranledd deraf, att Post-verket numera ej
lemnade något bidrag till stats-verket, Revisorerne framställt den önskan, att Poststyrelsen
måtte med all skyndsamhet vidtaga de åtgärder, som i omförmälda hänseende
må finnas lämplige; hvarvid i främsta rummet torde böra tillses, att hädanefter
såväl bref som tidningar måtte, när helst sådant ske kan, befordras med ångfartygs-lägenhet
eller på jernväg.
Greneral-post-styrelsen, som, efter bästa förmåga och i hvad på den ankommit,
sökt och städse söker befordra postkommunikations-anstalternas förbättring och
utveckling, kan likväl härvid ej hemta någon ledning från Revisorernes framställning
i ämnet, eftersom deruti icke på något sätt antydes hvaruti de önskade förbättringarne
skulle bestå. Förr än en genomgripande reform i afseende å postskjutsväsendet
eger rum och derom Styrelsen vid flera tillfällen gjort hemställan, kan
icke andra än partiella förändringar och förbättringar tillvägabringas, och äfven
sådana äro beroende af möjligheten att erhålla skjuts. Sedan, vid innevarande Riksdag,
skjutslegan blifvit betydligt höjd, är Post-verkets ställning icke eller så serdeles
lysande. Tillökningen i skjuts-omkostnaderna torde snart nog uppgå till lika
mycket som stats-anslaget, 115,000 R:dr, förut utgjorde; och huru förhållandet emellan
inkomst och utgift framdeles må blifva, kan ej ännu med säkerhet bedömas.
Försändning af bref och tidningar med ångbåt, eller på jernväg, sker alltid,
når så lämpligen ske kan; men det beror på ångbåts-rederiernas godtfinnande om
och på hvilka vilkor de vilja medföra post; för tidningar och fribref kan Postverket
ej betala porto, då Post-verket ej för desamma uppbär porto, och för betaldte
bref kan Post-verket icke eller betala porto-andel till ångfartyg mer än en gång,
enär Post-verket annars ej skulle få något i behåll, och kan således ett med ångfartyg
kommet bref, för hvilket rederiet erhåller halft porto, ej ytterligare sändas
med ångfartyg, emot halft porto äfven till dettas rederi.
De jernvägar, hvarå kommunikation eger rum, äro ännu så få och kommunikationen
derå så afbruten, att post-befordringen derå hittills varit och ännu en tid
torde blifva inskränkt till en obetydlighet.
Stockholm den 28 Januari 1858.
0. W. STAEL v. HOLSTEIN.
Georg Ameen.
■Ml
— 329 —
Register
öfver
Rikets Högloft. Sländers är 1857 församlade Revisorers berättelse, angående granskningen
af stats-verkets samt dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning, jemte de, i anledning af samma berättelse, lill Kongl. Maj:t
afgifna underdåniga utlåtanden.
Revisions-berättelsen.
Utlåtandena.
Afkortning ar å stats-verkets inkomster ...
Bil. litt C. N:ri8 1 och 2 vid ..
sid.
77
24.
11.
Aflöning, Krigs-kolleqii
71
67, 73—76, 88—93.
254, 261—262,
Åfvittrinqar i åtskilliga län
77
172—176.
288—289.
Akademiens för de fria konsterna räken-
skaper
n
195—196.
— Krigs- dito
n
103-104.
265.
— Landtbruks- dito
n
176—177.
— Lunds dito
»
221 -222.
— Musikaliska dito
71
186—187.
— Svenska dito
71
192—193.
295—296.
— Upsala dito
— Wetenskaps- dito
11
219—221.
306—309.
71
189—191.
293—295.
— Witterhets-, historie- och
anliqvitets- dito
71
193—194.
Aktoratsråkning, Kammar-rättens
71
235-237.
324-325.
Allmänna barnhuset
11
214—219.
304—305.
Allmänna fattigvården i Stockholm
71
234—235.
322—323.
Allmänna garnisonssjukhuset
71
105-106.
Allmänna hospitals- och barnhus-fonden
X
199—201.
298—302.
Allmänna magasins-fonden f. d
11
32—34.
247.
— — ärendena
77
30 -34.
Allmänna väg- och vattenbyggnader
71
130—137.
Amiralitets-krigsmans-kassan
71
27, 128—130.
246—247.
Andra Lif-g ar dets kok-inrättning ...
11
73—74.
261—262.
42
— 330 —
Berisions-berättelsen.
Anordningar å extra utgifts-anslagen ... sid. 16.
— d hufvudtitlarnes besparin
gar
n 16—17.
— å öfverskottena  » 17—18.
Arbetsinrättningar och fängelser  » 145—158.
Bilagorna litt. M. och N. vid n 149, 150.
Arfvoden för Revisorernes biträden ... » 243.
Arméens pensions-kassa
» 27, 125—128.
Artilleri-af delning, Krigs-kollegii
» 67—69, 77—82.
Bilagan litt. I. vid  » 78.
Assurans-medel, Postverkets
» 47—48.
Avesta Krono-inspektion
» 29, 34.
Balanser, proprie
» 236—237.
Balans-relationer, Fång-styrelsens  » 151—152.
Krigs-kollegii  » 76—78, 80.
Barnbördshuset
a 213—214.
Barnhus, Stockholms allmänna  » 214—219.
Barnhus-fonden, allmänna
» 199—201.
Barthelemys, kolonien S:t, räkenskaper » 238—239.
Behållningar af fastigheter och inventariers
värde  ti , 15—16.
— reserverade å hufvudtit
larne,
» 15.
Bergsskolan i Fahlun  » 228—229.
Berättelser, emottagna af Revisorerne » 3—4.
Besparingar, stats-verkets, å förslagsanslagen
7) 12.
Besök, anställda af Revisorerne,
» j ^33 'o j’>
Beväringsmanskapets vapenöfningar, anslaget
till
a 76.
Bibliotheket, Kongl  » 197—198.
Blesserade officerares pensions-fond ... n 18, 20—21.
Blindas och döfstummas institut
t> 241—242.
Boställs-kassan, Militie-  » 90—91.
Brandväsendet och yttre lyshållningen
å Stockholms slott
» ' 181—182.
Brister i stats-anslagen  » 13—-14.
— i stats-verkets inkomster, bilagorna
litt. D. N:ris 1 och
2 vid
7) 11.
Bränvinsbrännings-redskaps inlösning... n 170—172.
Byggnader och reparationer, anslagen till » 62—65.
Byggnadsmedel, Stockholms slotts
7 180—181.
Carlbergs Krigs-akademi
» 103—104, 242.
Carl Gustafs stads gevärsfaktori
» 79.
Carlshamns Navigationsskola
» 123—124.
Carlskrona station af Flottan
» 116—122.
Utlåtandena.
281—283.
246—247.
254, 256—257.
326.
256.
304—305.
296—297.
254, 262
265.
281.
270—271.
- 331 —
Rerisions-berättelsen.
Carlstads stifts Konsistorii räkenskaper sid. 223.
Carolinska Medico-kirurgiska institutet n 48—50.
dess lokal  » 242.
Cellfängelse-byggnader
» 156—158.
Civilstatens pensions-inrättning
n 27, 125.
Bilagan litt L. vid
» 125.
Dalby kungsgård och stuteri
« 165—166.
Danviks hospital
» 208—211.
Dejefors-och Forshaga sluss-anläggning » 131, 137.
Depositions-r åkning ar, Ofverståthållare
embetets
Kanslis
» 169.
Depot, Flottans, i Götheborg
n 116—122.
Drottningholms och Svartsjö slotts räkenskaper
n 25—26, 183—184.
Drottninghuset
» 211—213.
Döfstummas och blindas institut
» 241—242.
Ecklesiastik-fond, Lappmarks  » 18, 19, 21.
Edlund, E., Professor, inlösen af en
hans uppfinning,
» 115.
Ekeplantering arne
» 38—39.
Elektriska telegr af-inrättning en
» 112—116.
Elementarskolan i Fahlun
n 223.
—• i Nyköping
* 223.
— i Stockholm
» 227—228.
Elev-skola, Svenska Trädgårds-föreningens
n 229.
Enköpings skolkassas redogörelse
» 223.
En per mille-fonden  n 82—83.
Ericson, N, Ofverste, Chef för Statens
jernvägs-byggnader,  » 137, 139, 145.
Expensmedels-r åkning arne
n 237—238.
Extra stats-anslag till landfor svaret... n 78—80.
Bilagan litt. I. vid n 78.
— — till sjöförsvaret  » 118—119.
Extra utgifter, anslagen till
» 16.
Fahlu bergsskola
» 228—229.
— Elementarskolas räkenskaper ... » 223.
Fastighetsvärden, enligt rikshufvudboken n 15—16.
Fattigvården, allmänna, i Stockholm ... n 23-4—235.
Filéenska testaments-fonden
» 18—19.
Flottans räkenskaper
» 116—122.
Flyinge och Dalby kungsgårdar och
stuteri-inrättning
n 165—166.
Formulär till hufvudbok för Krigskollegium
n 65—66.
— — räkenskaper för de för
valtande
verken ... » 8—9, 241.
— — — för Konsistorieme * 222.
Utlåtandena
318—319.
246 - 247.
270.
246.
237.
251—252.
315—317.
313—315.
310—311.
315, 317.
322-323.
270—272.
245—246.
— 332 -
Revisions-berättelsen.
Utlåtandena.
Formulär till rikshufvudbok, tillåmpadt, sid. 4—11.
Forshaga, sluss-anläggning vid
n 131, 137.
Fortifikations-afdelning, Krigs-kollegii,
räkenskaper » 69—70, 77, 78, 82.
Bilagan litt. I. vid n 78.
Fr edins, N. A., förslag till formulär
för rikshufvudboken
» 5—11.
Fria konsterna, Akademien för
n 195—196.
Fyring s-staten
» 117, 118, 120—122.
Fängelserna och arbets-inråttningarne i
riket
» 145—158.
Bilagorna litt. M. och N. vid » 149—■150.
Förenade mötes-passevolans-fonderna ... n 85—86.
För slags-anslag en, brister och besparingar
å  » 12—14.
Försvarsverket i allmänhet, anslag till n j ^ lo/’ 116 ^*122^
Bilagorna litt. G. H. och I. vid n 66, 67, 78.
Försvarsverket till sjös, ext raanslagen för » 118—119.
ordinarie dito ... n 116—118.
Försvarsverkets fullständigare ordnande,
kreditivet till
» 99—101.
Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper
» 116—122.
Garnisonssjukhuset, allmänna
» 105—106.
Gefle Navigationsskola
» 123—124.
Gefleborgs län, afvittringar i
n 175—176.
G ener al-krig s-kommissariatet
» 93—102.
General-post-styrelsen
» 41—48.
General-landtmäteri-kontoret
» 39 —40.
Gevärs tillverkning  » 79—80.
Gripsholms slotts betryggande mot eldfara,
extra anslag till n 182—183.
— — räkenskaper
» 186—187.
Grundfond, stats-verkets
» 5, 6, 11, 15—16.
Bilagan litt. B. N:ris 1 och 2 vid » 11.
Götheborgs Depot af Flottan
» 116—120.
— Karantäns-kommission
n 54—55.
— Navigationsskola
n 123—125.
Haga lustparks räkenskaper
n 185—186.
Haga lustslotts räkenskaper
v 184—185.
Hamn- och kanal-anläggning ar  n 134, 136—137.
Handels- och sjöfarts-fond, Sveriges enskilda
n 60—61, 137.
— — — Sveriges och Norri
ges
gemensamma n 59—62.
Hernösands Navigationsskola
» 123—124.
246.
281—283.
270—272.
188—189.
263-264.)
325—327.
288—289.
291—292.
291—293.
270.
275—276, 278—279.
— 333 —
Hernösands stifts Konsistorii räkenskaper
Hingst-depot, Flyinge-
Hollånderier, Stam-
Hospital, Danviks
— Norrköpings, Söderköpings,
Wadstena, Wisby och Orebro
Hospitals- pchbarnhus-fonden, allmänna
Ilufvudtitel, riks-statens 4:de, anslagen
' derå....
Bilagorna litt. G. H. och I. vid
Husqvarna gevärsfaktori
Hvitfeldtska stipendie-jonden
Härads-häkten
Hästjägare-sqvadrons-fond, Norrbottens
Jagtkasse-medlen
Jernvåg s-byggnader, Statens
Industri- och konst-expositionen i Paris,
Sveriges deltagande i
Inkomster, stats-verkets, bilagan litt.
C. vid
Institutet för döfstumma och blinda
— Medico-kirurgiska
1 — Pharmaceutiska
— Skogs-
— Teknologiska
Intendents-afdelning, Krigs-kollegii, rä
-
Inventarie-värden  v
Inventering af de i Rånte-kammaren
förvarade säkerhetshandlingar ..
Kalmar Navigations-skola
Kammar-rättens aktorats-räkning
Kansli-styrelsens handkassa
Kapital-räkningar, rikshufvudbokens, bilagan
litt. A. N:ns 1 och 2 vid
Karantåns-kommissionerna i Stockholm,
Götheborg och Malmö
Karta-sigillata-uppbördén
Kleen, J., Öfverste-löjtnant,
Kolonien S:t Barthelemys räkenskaper
Kommando-expedition, Sjöförsvars-de
partementets
Kommissariatet, General-krigs-
Kommissariatet, Konvoy-
Beyisions- berättelsen.
Utlåtandena.
sid.
223.
319—320.
77
165—166.
7)
167.
71
203- 211.
7)
201—203.
298 -299, 301—302.
7)
199—201.
7)
67—78.
»d
66, 67, 78.
7)
26, 79.
246.
7)
230—231.
7)
156—158.
7)
86—87.
97
23.
246.
7)
173.
7)
102—103.
246.
71
137—145.
272—275.
7)
178.
77
11.
77
241—242.
77
48—50.
77
48—50.
77
37—38.
V
179—180.
289—290.
1
70—73, 76, 77,
” 1
80, 83—88.
254, 258—261.
x
91-93.
X
15—16.
x
23.
x
123-124.
X
235—237.
324-325.
7)
18, 20.
X
11.
rt
52—55.
n
29—30.
x
233.
x
238—239.
X
122—123.
X
93-102.
263—264.
X
59—62.
— 334 —
Keyisions-beråttelseu. Utlåtandena,
Konsistoriernas räkenskaper
sid.
222—223.
310—320.
Konst-exposition i Paris, Sveriges del-
178.
tagande i  ;
n
Konsulats-fond, Sveriges och Norriges
61.
gemensamma
7}
Kontrollverket
»
37.
Konvoy-kommissariatets fonder
n
59—62.
Kopparbergs låns afvittring sv er k
V
174—175.
Koppar-skiljemynt, levererade till Ban-
36.
248—250.
ken,
T>
/ 148, 150—152,
Korrektions-inråttningarne
n
l 154—155.
Kreditivet, mindre
r>
24-25.
Neutralitets-,
77
93-99.
Kreditiv-fonden, f. d. spanmåls-
77
31—32.
Kreditiv-medel till gör svar s-verkets full-
ständigare ordnande
77
99-101.
265.
Krigs-akademiens räkenskaper
77
103—104.
Krigs-kollegii räkenskaper
77
65-93.
253—262.
— Bilagorna litt. G., H. och
I. vid
77
66, 67, 78.
— Aflönings-afdelnings rä-
254, 261—262.
kenskaper
— Artilleri- afdelnings dito
77
67, 73—76, 88-93.
77
67—69, 77, 82.
254, 256—257.
Bilagan litt. I. vid ...
77
78.
— Fortifikations-afdelnings
254, 257-258.
räkenskaper
77
67, 69—70, 77,78,82.
— förvaltning, särskilda
kassor och fonder
under
77
81—93.
— hufvudbok och bokfö-
ring
7?
65—67.
inkomster och utgifter,
bilagorna litt. G., H.
och I. vid
77
66, 67, 68,
— Intendents-afdelnings rä-
j 70—73, 76, 77,
kenskaper
77
\ 83-88.
254, 258—261.
Krig s-kommissariatet, General-
77
93—102.
263—264.
Krigsmanshus-kassa, Wadstena
77
88—89.
254—255.
Krigmans-kassan, Amiralitets-
Kronans hus i Stochholm, Ofverståthål-
77
128—ISO.
246—247.
lare-embetets Kanslis räkenska-
per för
77
167-169.
284—285.
Kronoarbets-korpsen
77
154—156.
281—283.
Bilagan litt. M. vid
7?
149
Kronohåktena
U '
153, 156.
281—383.
Bilagan litt. M. och N. vid ...
77
149, 150.
Krono-räkenskaper, Stockholms stads ...
77
170.
— 335 -
Krono-tionde, Upsala Akademis,
Krut- och salpeter-försäljnings-medlen
Krut-tillverkningen
Köping och Hult, aktiebolag för jern
vägs-anläggning
mellan
Landsböcker, Länens
Landtbruks-akademiens räkenskaper ...
Landtbruks-institut, Ultuna
Landibruksmötet, Sjunde allmänna
Landtmäteri-kontoret
Lappmarks ecklesiastik-fond
Lazaretts-direktionens, Serafimer- räkenskaper
Linköpings stifs Konsistorii räkenskaper
Liqvider med Riksgålds-kontoret
Lots- ochfyringsverket
Lunds Universitets räkenskaper
Lustslottens- dito
Lyshållning en, yttre, å Stockholms slott
Länens redogörelser (landsböcker)
Länsfångelse-byggnaderna
Mag asins-fonden
Magasins-årendena, allmänna
Malmö Karantäns-kommission
Navigationsskola
— straff- och arbetsfängelse
Medico-kirurgiska institutet
Militieboställs-kassan
Mindre kreditivet, utbetalningar af
Museibyggnaden, National-
Museum, Kongl
— Riks- (naturhistoriska)
Musikaliska Akademiens räkenskap er ...
Myntverket
Mötespassevolans-fonderna, förenade ...
Nationalmusei-byggnaden
Naturhistoriska Riksmuseum
Navigationsskolorna
Bilagan litt. K. vid
Neutralitets-kreditivet
Nockeby bro, anslag för
Norbergs jernv ägs-aktiebolag
Norénska testaments-fonden
Norling, S. A., f. d. Ofver-direktör ...
Normalskola, Vexelundervisning ens
Norrbottens hästjägare-sqvadrons fond
— län, afvittringar i
Norrköpings hospital
Revisions-berättelsen. Utlåtandena.
sid.
25.
246.
71
81—82.
V)
72—73.
256.
n
23, 115.
n
170—172.
n
176 — 177.
7)
239—210.
n
234.
n
39—40.
288-289.
7)
18, 19, 21.
r
204—208.
302—303.
n
222.
311—312.
v
14—15.
u
117, 118, 120—122,
7)
221—222,
7)
182—188.
■n
181—182.
n
170—172.
7)
156—158.
»
32—33.
247.
7.}
30—34.
7!
5.
T.1
123-125.
279-281.
7)
148, 150—151.
282—283.
7)
48—50.
7)
90—91.
254, 262.
7!
24—25.
77
231—234.
71
194—195.
71
189, 191, 242.
293—295.
7)
186—187.
n
34—36.
247, 248—250.
v
85—86.
7)
231—234.
71
189, 191, 242.
7)
123—125.
275—281.
71
123.
71
93—99.
71
130.
71
61-62.
71
18—19.
71
52.
71
225 —227.
321—322.
7
86—87.
7)
175.
71
203.
299.
— 336 —
Nya Elementarskolan i Stockholm ,
Nyköpings Elementar-skolas räkenskaper
sid.
Rcvisions-bevåttelsen.
227—228.
Utlåtandena.|
n
223.
313—315.
Olficerare och underofficerare, fonden
för blesserade  :
*
18, 20—21.
Optiska telegraf-inrättningen
ti
111—112.
Ordbok öfver Svenska språket, anslag
för dess utarbetande
192—193.
295—296.
Ordensgillet, Serafimer-
»
199—204.
298—302.
Ottenby stuteri
162—164.
326.
Paketpost-inrättningen  .
ij
46—47.
Pariser-exposition, Sveriges deltagande i
»
178.
Passevolans-fonderna, förenade mötes-
71
85—86
254, 260 -261.
Passevolans-fonden, Tross-
71
83—84.
Pensions-f onden för blesserade officerare
71
18, 20—21.
246—247.
Pensions-inrättning, Civilstatens
71
27, 125.
Bilagan litt. L. vid
»»
125.
Pensions-kassa, Arméens
71
125—128.
246—247.
Pharmaceutiska institutet
71
48—50.
Polishäktena
71
153—154.
Postverket
71
41—48.
325—327.
Proprie-balanser
71
236—237.
Publika hus och byggnader i Stockholm
71
63.
Reservationer å stats-anslagen
»
15.
Restantier
n
11.
Revision, tiden för nästa
71
243.
Riksgälds-kontoret, liqvider med
n
14—15.
— tdlgodoförda bespa-
ringar
n
12.
Riksgälds-verkets fond
71
14.
Bilagan litt. F., N:ris 1 och 2 vid
71
11.
JRikshufvudboken, nvfi
71
4—11.
Rikshufvudbokens kapitalräkningar, bi-
lagan litt. A. N:ris 1 och 2 vid
71
11.
Riksmuseum, Naturhistoriska
n
189-191, 242
293-295
Riksstatens anslag, brister och bespa-  ringar å
.i
12—14, 16—17,
24—27.
246—247.
— fjerde Imfvudtitel, anslagen
derå, bilagorna litt.
Gr. och I. vid
»
66, 68.
— inkomster och utgifter:
bilagan litt. H. vid
X
67.
utgifts-titlar
X
11, 24- -29.
246—247.
Bilagorna litt. C. och
E. vid
X
11.
Rotering s-kassa, Jemtlands
X
102—103.
246.
Räkenskaper, statsverkets, formulär till
X
8—9.
245-246.
Rönnowska testamentsfonden
X
203- 204.
299—300.
Sala silfververks silfver-tionde
X
35.
— m —
Revisions-berättelsea.
Salpeter-fonden
sid. 106—110.
Bilagan litt. H. vid..  » 67.
Salpeter-för såljmngs-mcdlen
» 81—82.
Sammandrag öfver samtlige i rikslmfvudböckerna
ingående medel, bilagan
litt. A, N:ris 1 och 2 vid * 11.
Serafimerordens-qillet
» 199—204.
— lazarettet
» - 204—208.
Sifferuppgifterna, ansvarigheten för ... n 243.
Sjöförsvaret, anslagen till
» 115—122.
Sjöförsvars-departementets Kommandoexpeditions
räkenskaper
» 122—123.
Sjökarte-kontoret-  * 117, 121—122.
Sjö-ärendena, Förvaltningen af
„ 116—122.
Skara veterinär-inrättning  » 51—52.
Skiften och afvittring ar
» 172—176.
Skog s-institutet
» 37-—38.
Skog splantering s-kassan
» 18, 21—23, 24, 137.
Slitehamns bestyckning
» 78.
Slottsbyggnads-medlen  » 180—181.
Sockenkartor, anslaget till
» 39—40.
Spanmål in natura, statsverkets
» 30—31.
Spanmåls-kreditiv-fonden, f. d  n 86—87.
Sqvadrons-fond, Norrbottens hästjägare- * 86—87.
Stads-häkten
» 156—158.
Stambanorna, jernvägs-
» 139—144.
Stamholländerierna, anslaget till
» 167.
Statens jernv äg sbyggnader
» 137—145.
Stationer, Flottans
» 116—122.
Stats-kontorets embete-förvaltning och
redovisning
* 4—34.
Stats-reglerings-fonden, extra, bilagam
litt. E, N:ris ll
och 2
^
ordinarie, bi-/
lagan litt. C,1
N:ris 1 och 2/
Statsverket, egentliga
» 4—29.
Statsverkets grundfond  » 6, 11, 15—16.
Bilagan litt. B, N:ris 1
och 2 vid  » 11.
— inkomster, bilagan litt. D,
N:ris 1 och 2 vid  * ' 11.
—• afkortning ar å
» 24.
Bilagan litt. C, N:ris 1
och 2 vid
n 11,
— reserverade behållningar... » 45.
(Xtlåtandena.
266—269.
298—302.
302- 303.
270—272.
270—272.
288—289.
246.
257.
274.
272—275.
270—272.
245—247.
245—247
246.
- 388 —
Kevisians-bfcrättclsen. Utlåtandens-.
Statsverkets spanrnål in natura
sid. 30—31.
— utgifter  t 11, 16.
Bilagan litt. C. och
E. vid
* 'H.
— öfverskott och brister
* 18, 17—18.
Bilagan litt. D, N:ris
1; och 2 vid
t H.
Stipendief onden, Kongl, och Hvitfeldt
ska
s 230—231.
Stockholms allmänna Barnhus
* 214—219. 304 — 305.
•—' — fattigvård
» 234- - 235. 322- 323.
— Garnisons-sjukhus » 105—106.
— Elementarskola
» 227—228»
— Karantåns-kommission, /. d. » 52—53.
■nya
53—54.
— Navigationsskola
„ 123- 124. 275 —278.
— Normalskola för vc.vel-un
dervisningen
r 225—227. 321—322.
— slotts betryggande mot eld
fara,
extra anslag till » 182—183.
— slotts brandväsende och yttre
lyshållning
» 181—182.
— slotts byggnadsmedel
» 180—181.
— stads kronoräkenskaper
» 170.
— — undervisningsverks rä
kenskaper
» 223—225.
— Station af Flottan  » 116—122. 272.
— Veterinär-inrättning  » 49—50.
Stora Kopparbergs lån, afvittringen derstädes
» 174—175.
Straff- och arbetsfängelset  n 148, 154—156, 158. 282—283.
Strengnäs stifts Konsistorii 1'äkenskaper » 223. 313—315.
Strömsholms slott
>> 188.
— stuten
« 160—162.
Stuteri, Flyinge
» 165—166.
— Ottenby
» 162—164.
— Strömsholms
» 160—162.
— Ofverstyrelsens räkenskaper ... » 159 — 166.
Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
räkenskaper
» 130 — 137.
Styrelsens för ekeplanteringarne dito ... » 38—39. 251—252.
Styrelsens öfver fängelser och arbets-in
■rättningar
dito  » 145—158. 281—283.
Bilagorna litt. M. och N. vid » 149—150.
Styrelsens öfver stuterierna räkenskaper » 159—166.
Stämplade papp ers-af giften
n 29—30.
Swiahets-kollegii räkenskaper
» 4S—51.
- 339 —
Svenska Akademiens räkenskaper
språket, anslag till ordbok öfver
Svenska Trädgårdsföreningens elev-skola
Svenska växters afritning, anslag till...
Sveriges deltagande i Pariser-exposi
tionen
Säkerhetshandlingar, inventerade
Söderköpings hospital
Teknologiska institutet
Telearat-inrättninaen, elektriska
optiska
7 Vstaments-fonder under Stats-kontorets
förvaltning
Theatems, Kongl, räkenskaper
Topografiska korpsens räkenskaper
Traneberg» hros ombyggnad
7 ross-passevolans-fonden
Trädgårdsföreningens elev-skola
Tullverket
Ulriksdals slott
Ultuna Landtbruks-institut
Undervisningsverk, Stockholms stads ...
Undsättning s-fonden
Universitets, Lunds, räkenskaper
Upsala, dito
Upsala erkestifts Konsistorii räkenskaper
— landtbruksmöte, anslag till
— Akademis räkenskaper
Utgifter, statsverkets extra
Wattenaftappningar
Wermdö brobyggnads-bolags lån
Westerbotten, afvittringar i
Wester-Nor yland, dito
Westerås stifts Konsistorii räkenskaper
Wetenskaps-akademiens räkenskaper ...
Veterinär-inrättningen i Skara
—— i Stockholm
Wexel undervisningens Normalskola ...
Wexiö hospital, ombyggnad af
Wisingsö, ekeplanteringar å
Witterhets-, historie- och antiqvitets-akademiens
räkenskaper
Volontär-vakansmedels-fonden
BeviBions-berättel&en.
Utlåtandena.
sid.
25—26, 183—184,
»
192—193.
295—296.
3,
192—193.
295—296.
yi
229.
7)
190.
•77
178.
r>
23.
31
203.
298, 299.
37
179—180.
289—290.
»
112—116.
n
114—112.
71
18—20.
198—199.
J10—lil.
y.
131.
j.
83—84. 254. 260 -261.
y.
229.
J7
56—58.
7)
00
1
1
j.
239—240.
•33
•223—225.
37
31—32.
?3
221—222.
3?
219—221.
306 -309.
71
222—223
310—311.
234.
219—221.
306—309.
16.
53
201—202.
33
88—89.
254—255.
134—137.
3?
23.
175—176.
188—189.
4,
175.
„
223.
315—317.
7>
189—191.
293—295.
37
51—52.
49—50.
Ts
225—227.
321-322.
39
64—65.
m
202. 298—
299, 301-302,
■»
123—124.
3?
38 - 39.
251—252.
7!
193—194.
37
87—88.
- H40
Bevisions-berättelsen. Utlåtandena.
Wäg- och vattenbyggnader, allmänna ... sid. 130—137.
Wåg anläggning ar och förbättringar ... » 131—434.
Wåhnermanska stipendii-fonden  » 223. 318.
W&xler, Svenska, afritning af
-j 100.
Åkers krutbruk  » 26—27. 246.
Arensningar
3 134'—-136.
Öfverintendents-embetets räkenskaper ... 9 62— 65. 252-—253.
Öfverskott, statsverkets
» 17—18.
Bilagan litt. D. N:ris 1 och
2 vid
* 11.
— anordningar å  » 17—18.
— liqvider om dito  » 14—15.
Ofoerstwelsens för stuterierna räkenskaper
9 159—466.
Öfverståthållare-embetets Kanslis räkenskaper
9 167—169. 284—288.
169.
— depositions - rakningar
räkning för Kro
nans
hus i
Stockholm ... - 167—169. 284—285.
Örebro hospital  9 202—203 . 298—299.
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDERS
REVISORERS
angående
den år 1857 förrättade granskning af de under
Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegium
ställda fonder och medel;
jemte
Kongl. Kommerse-kollegii,
i anledning af denna Berättelse.
afgifna underdåniga Utlåtande.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS N. MARCUS, 1857.
9U0 ' -931' ffi
1^1)901 floo f-)i>[fOT Khil lira
, ■; . . . ’ ' '
.
Vid den revision af Stats-, Banko- och Riksgälds-verken, hvilken undertecknade,
af Riks-stånden härtill utsedde Revisorer, innevarande år förrättat, har det
Smväl tillhört oss att granska förvaltningen af och räkenskaperna för de under Kongl,
ajits och Rikets Kommerse-kollegium ställda fonder och medel, nemligen Manufaktur-diskont-fonden,
Gamla och Nya Ull-diskont-fonderna, Manufaktur-, Extra Licent-,
Tull- och Konfiskations- samt Eskilstuna Fristads-medlen, äfvensom de särskilda
anslagen till godtgörande af Svenska och Norska Konsulers förskott, dels för nödstäldt
Svenskt sjöfolks, dels för andra medellöse Svenskars och Norrmäns underhåll
och hemförskaffande.
Den granskning af dessa fonders och medels förvaltning, som af Rikets Ständers
år 1855 församlade Revisorer verkställdes, omfattade åren 1858 och 1854. För
att, sedan numera stats-revisioner årligen skola äga rum, bereda enhet i afseende på
den tidsrymd, som revisionen af de under Kongl. Kommerse-kollegii förvaltning ställda
fonder och Stats-verkets öfriga räkenskaper kommer att omfatta, hafva nuvarande
Revisorer ansett granskningen af ifrågavarande fonders förvaltning och räkenskaper
böra vid denna revision inskränkas till året 1855, desto hellre som, hvad beträffar
Manufaktur- och Ull-diskont-fonderna, räkenskaperna deröfver för år 1856, ehuru
afslutade, icke ännu undergått den förberedande granskning, som verkställes af
särskilde, utaf Kongl. Majit i sådant afseende i nåder tillförordnade Revisorer.
Under revisions-förrättningen, vid hvars början räkenskaperna öfver samtliga
ofvannämnda fonder, med dertill hörande verifikationer, blifvit anemnade, hafva Revisorerne
jemväl tagit kännedom så väl af Kommerse-kollegii till Kongl. Majit afgifna
underdåniga berättelser angående dessa fonder för år 1855 samt den af särskilda,
utaf Kongl. Majit tillförordnade, Revisorer i underdånighet aflemnade berättelse
rörande Manufaktur- och Ull-diskont-fondernas förvaltning och räkenskaper för
samma år, som ock af Kongl. Majits, under loppet af året, till Kommerse-kollegium
aflåtna nådiga bref i ämnen, som med ifrågavarande medels förvaltning hafva gemenskap
; och få Revisorerne nu härmedelst till Rikets Ständer i ämnet afgifva föreskrifven
berättelse.
Härvid hafva Revisorerne till en början ansett sig böra meddela att, sedan
Rikets Ständer, efter tagen kännedom af Rikets Ständers år 1855 församlade Revisorers
berättelse om granskning af de under Kommerse-kollegium ställda fonders och
medels förvaltning samt af Kommerse-kollegii öfver denna berättelse afgifna utlåtande,
hos Kongl. Majit i underdånighet anmält i
l:o. Att Rikets Ständer funnit sig böra bifalla Revisorernes hemställan att,
med tillämpning, så snart ske kunde, af det i afseende på andra Staten tillhöriga,
åt allmänna verk till begagnande upplåtna, fastigheter numera stadgade bokföringssätt,
värdet af den åt Kommerse-kollegium till begagnande upplåtne fasta egendom
och inventarier må ur den årliga redovisningen för Manufaktur-disko nt-fonden uteslutas
och i särskild räkenskap uppföras;
2:o. Att Rikets Ständer likaledes för sin del beslutat, att värd e af Ullmagasins-huset
i Norrköping jemte inventarier, borde, i stället för att på hittills iakttaget
sätt bokföras, hädanefter upptagas i den särskilda räkenskap, hvaruti det hus, som
af Kommerse-kollegium nu Degagnas, skulle komma att redovisas;
3:o. Att Rikets Ständer för sin del beslutat, det Gamla och Nya Ull-diskontfonderna
må sammanslås samt under benämning nUll-diskont-fond» i en gemensam
räkenskap upptagas och redovisas, äfvensom att det, enligt Kongl. Brefvet den 9
November 1836, utaf Manufaktur-medlen anvisade årliga anslag till gamla Ull-diskontfonden
må ingå till den sammanslagna fonden, samt att Ullmagasins-huset i Norrköping
må till samma fond öfverlåtas med besittnings-rätt så länge detta magasins
nuvarande bestämmelse komme att fortfara; samt
4:o. Att Rikets Ständer funnit sig böra bifalla Revisorernes hemställan om
afskrifning i både Ull- och Manufaktur-diskonternas räkenskaper af gamla Ulldiskont-fondens
kapital- och ränte-skuld för de till samma fonds utgifter från Manufaktur-diskont-fonden
lemnade förskott; så har, jemlikt nådigt bref till Kommersekollegium
af den 30 samma månad, Kongl. Majit, med gillande af hvad Rikets Ständer
för sin del sålunda beslutat, anbefallt bemälda Kollegium att tillse det de af
Rikets Ständer angifne förändringar och afskrifningar i räkenskaperna af vederbörande
behörigen iakttagas.
Af det till upplysning om Manufaktur-diskont-fondens ställning härjemte bifogade
kapital-slut inhemtas, att nämnde fonds inkomster genom influtna räntor å ut
Iånta
kapital år 1855 utgjort
92,643: 35. 5.
hvartill komma hyresmedel för en lägenhet uti fondens egendom .... 133: 16. —
Summa R:dr 92,777 3. 5.
Deremot hafva utgifterna under året uppgått till följande belopp, nemligen:
Ränta till Rikets Ständers bank för de å kreditivet begagnade medel. 42,988: 38. 5.
Förvaltnings-kostnader och pensioner
14,049: 26. —
Omkostnader för fondens fasta egendom
273: 46. 10.
Inbetalning till Rikets Ständers Riksgälds-lcontor i ersättning för det
å Riks-staten öfverflyttade, tillförene af Manufaktur-diskontens
vinst-medel omedelbarligen bestridda, årliga anslag till Teknologiska
Institutet  14,000: — —
Summa R:dr 71,312: 15. 3
Manufaktur-diskonten har alltså under året vunnit en tillväxt af. 21,464: 36. 2•
i följd hvaraf fondens behållning, hvilken vid årets början beräknades
till
1,087,857: 27. 4.
vid årets slut ökats till
1,109,322: 15. 6.
deruti likväl inbegripna osäkra fordringar af tillsammans R:dr 200,047: 16. 1., hvilket
belopp med R:dr 14,477: 3. 7. understiger den summa, hvartill sådana fordringar
finnas upptagna vid 1854 års utgång.
Bland Manufaktur-diskontens förvaltnings-kostnader förekommer ett belopp af
100 R:dr B:ko, utbetaldt såsom gratifikation till åtskillige tjenstemän i Rikets Ständers
Bank. Denna utbetalning är visserligen icke, enär den ej utgått af Statens
Expens-medel utan af Diskontens vinstmedel, omedelbart stridande mot föreskiften i
Kongl. Maj:t nådiga cirkulär-bref till åtskilliga förvaltande verk af den 27 Maj
1851, deruti, med anledning af Rikets Ständers i ämnet gjorda framställning, Kongl.
Maj:t förordnat, det utbetalning af sådana arfvoden eller gratifikationer, som för göromål,
bestridda å tjenstens vägnar af tjenstemän i Rikets Ständers Bank, blifvit af
Embets-verken till dessa tjenstemän utgifna och i verkens expensmedels-räkningar
afförde, icke för framtiden må ega rum, men då berörda föreskrift icke kan hafva
varit grundad derpå, att en dylik ersättning ansetts böra af andra medel än expensmedlen
bestridas, utan fastmera måste hafva afsett, att bankens tjenstemän icke borde
åtnjuta sådan särskild ersättning för göromål å tjenstens vägnar, så och ehuru en
betydlig tillökning i tjenstegöromål otvifvelaktigt tillskyndas vissa bankens tjenstemän
i följd af den särskilda beskaffenheten af Manufaktur-diskontens verksamhet, hafva
Revisorerne likväl, för att i berörda afseende bereda rättelse för framtiden, ansett
sig böra å den omförmälda utbetalningen fästa uppmärksamhet.
Vid början af år 1855, då den i 8 § af Reglementet för Manufaktur-diskonten
föreskrifna årliga repartition af fondens tillgångar uppgjordes, beräknades Diskontens
säkra fordringar jemte den kontanta behållningen i Rikets Ständers Bank och
inflytande ränte-medel under året, till ett sammanlagdt belopp af 2,715,233 R:dr 29 sk.
9 rst, och sedan derifrån afdragits ränta å kreditivet på Banken, aflöning och annan
förvaltnings-kostnad, ersättning till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för det från
Riks-statens Sjette Hufvud-titel utgående års-anslag till Teknologiska Institutet,
samt summan af de lån, med hvilkas inbetalning särskildt anstånd blifvit i nåder medgifvet,
hvilka afdrag tillsammans utgjorde 147,148 R:dr 28 sk. 7 r:st, och derjemte
blifvit afsatte de 500,000 R:dr, som enligt Kongl. Brefven den 9 December 1818 och
5 Maj 1841 årligen täll s. k. förlags-lån användas, så beräknades återstående tillgångar
för alla till lån i vanlig diskont-väg berättigade idkare utgöra 2,068,085 R:dr 1 sk. 2
r:st; hvarefter och sedan för den särskilda lånerätt, som på grund af Diskont-reglementet
tillkommer Eskilstuna Fristads Manufakturister och deras förläggare, blifvit
ytterligare afsatte 154,761 R:dr 15 sk. 8 r:st, så ansågs behållna tillgången för den
allmänna lånerätten uppgå till 1,913,323 R:dr 33 sk. 6 r:st. Denna summa, fördelad
emellan de i samma låne-rätt deltagande idkare, lemnade en lånerätts-procent för l:sta
klassens idkare af 14^ procent, för 2:dra klassens af lOf procent och för 3:dje klassens
af 7| procent af 1854 års tillverknings-värde eller för lista klassens af 2|, för 2:dra
klassens af If och för 3:dje klassens af lTh procent mindre än låneprocenten utgjort
nästföregångna året. Beloppet af lånerätten uppgick i öfverensstämmelse härmed år
1855 för lista klassens samtliga idkare till 1,333,571 R:dr, för 2:dra klassens till
204,391 R:dr och för 3:dje klassens till 372,937 R:dr.
Jemte egarne af sådane Manufaktur- och fabriks-inrättningar, åt hvilka, enligt
2 § i Diskont-reglementet i allmänhet låne-understöd från Manufaktur-diskonten äro
afsedde, hafva på grund af säl skilda, tid efter annan meddelta, Kongl. Bref och resolutioner
samt efter gjord behörig anmälan, följande fabriks-idkare under revisions
-
året varit till begagnande af den allmänna låne-rätten i Diskonten berättigade, nemligen
2 porslins-fabrikanter, 14 egare af jerngjuterier, metall-fabriker och mekaniska verkstäder
och 1 porter-fabrikant i l:sta klassen, 1 Messingsduks-fabrikant i 2:dra klassen
samt 1 tapet-fabrikant i 3:dje klassen.
Vidkommande det, jemlikt Kongl. Brefven af den 9 December 1818 och den
5 Maj 1841, å Manufaktur-diskont-fonden anvisade särskilda anslag af 500,000 II:dr
till förlags-Lån för anläggning och drifvande af större fabriks-inrättningar af antingen
ny eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet, så voro vid 1854 års slut dylika lån
meddelade till ett sammanräknadt belopp af 482,113 K:ur 2 sk. 9 r:st, och förefanns
således en odisponerad behållning af
17,886: 45. 3.
Genom förfallna inbetalningar af ifrågavarande lån hafva under år
1855 influtit
64,166: 32. —
Tillsammans R:dr 82,053: 29. 3.
Af dessa tillgångar har under året endast utbetalts ett fabriksidkaren
J. A. Colliander; enligt Kongl, brefvet den 22 Januari 1855, beviljadt förlagslån å
25,000 11 :r för det af honom vid egendomen Underås i Orgryte socken och Säfvedahls
härad af Götheborgs och Bohus län anlagda lädergarfveri.
Vid 1855 års slut voro af förlagslånefonden lån meddelade till ett sammanräknadt
belopp af 442,946 R:dr 18 sk. 9 r:st, och befanns således en odisponerad
behållning af 57,053 R:dr 29 sk. 3 r:st.
Beträffande Gamla Ull-diskont-fonden, så upplyses af' det deröfver upprättade,
härhos bifogade kapitalslut, att denna fond under år 1855 haft följande inkomster:
Ullsorterings-, värderings- och magasinerings-afgifter 2,265: 33. 10.
TT 11 ® *
iiyresmedel
286: 41. —
Bidrag af manufaktursmedlen, enligt Kongl, brefvet
af den 9 November 1836,
1,200: — —
Ersättning af sistnämnda medel för fondens brist
år 1854
2,962: 43. 4.
Summa R:dr 6,715: 22. 2.
Äfvensom att fonden under samma år vidkänts följande utgifter:
Aflöning till Ull-kontorets tjenstemän och betjening 2,793: 16. —
Aflöning till direktören L. Hofman Bang  1,000: — —
Diverse utgifter
260: 14. 4.
Ränta till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott. 427: 3. 1.
Tillsammans R:dr 4,480: 33. 5.
Inkomsterna under året, med inberäkning likväl deri af ersättningen
för föregångna årets brist, hafva alltså öfverskjutit utgifterna
med
2,234: 36. 9.
Fondens behållning, vid slutet af år 1854 beräknad till 26,726 R:dr 26. sk.
4 r:st, utgjorde följaktligen vid 1855 års slut 28,961 R:dr 15 sk. 1 r:st, uti hvilka
tillgångar likväl inbegripas osäkra fordringar till ett belopp af 3,610 R:dr 1 sk. 2 r:st.
Sedan, på sätt uti föregångne Revisionsberättelser blifvit omförmäldt, till följd
af Rikets Ständers år 1849 församlade Revisorers framställning om angelägenheten
af särskilda medels anvisande till bestridande af den del utaf gamla Ulldiskontens
utgifter, hvilken af dess inkomster icke motsvarades, Kongl. Maj:t
genom nådigt bref af den 13 November 1850, förordnat att Kommerse-kollegium för
framtiden och tillsvidare ägde att årligen hos Kongl. Majit anmäla om och till hvad
belopp fondens utgifter under föregångna året öfverskjutit årsinkomsterna, på det i
hvarje fall måtte kunna pröfvas huru och i hvad mån ersättning måtte varda anvisad,
så och efter Kommerse-kollegii i följd häraf gjorda underdåniga anmälan i ämnet,
har Kongl. Maj:t, jemlikt nådigt bref af den 8 Augusti 1855, tillåtet att, såsom
ersättning för den brist, som år 1854 i gamla Ull-diskonten uppkommit, finge utanordnas
ett deremot svarande belopp af 2,962 R:dr 43 sk. 4 r:st, att utgå af behållningen
utaf de till manufakturernas befrämjande under Kommerse-kollegii förvaltning
ställda medel.
Till åtlydnad af föreskriften i Kongl. Majrts nådiga bref af den 8 Juli 1851,
har Kongl. Landtbruks-akademiens Förvaltnings-komité inom stadgad tid till Kongl.
Kommerse-kollegium afiemnat en redovisning, upptagande såväl Kronans stamschäferiers
tillstånd vid 1855 års början och de förändringar, hvilka under dess lopp timat,
som fårens numerär vid årets slut, äfvensom redovisning för de genom försäljning af
arrende-får från dessa schäferier influtne medel; och inhämtas af dessa handlingar, att
antalet af de vid ifrågavarande schäferier befintlige får vid 1855 års slut utgjorde
992, nemligen af Southdown-race 298, Elektoral- 488, Nazer- 89, Strelitzer-metiser53
och Cheviot- 64, samt att för försålde arrende-får influtna kontanta medel uppgått
till 539 R:dr 3 sk. 6 r:st.
Revisorerne hafva jemväl genomsett den af Ullkontoret i Norrköping för
revisions-året upprättade kassaräkning samt redovisning rörande emottagen och utlemnad
ull. Enligt sistnämnde redogörelse hafva under året vid Kontoret blifvit sorterade
85,321 skålpund ull.
För beredande af en öfversigt af Nya Ulldiskont-fondens ställning under revisions-året,
få Revisorerne härjemte bilägga det för samma år öfver nämnde fond
upprättade kapitalslut, enligt hvilket fonden, som vid 1854 års utgång ägde en behållen
tillgång af
3,078: 47. 6.
fenom influtne ordinarie och förfallo-räntor haft en inomst
år 1855 af
615: 36. 1.
Summa R:dr 3,694: 35. 7.
Utgifterna deremot, bestående uti ränta till Rikets
Ständers Riksgäldskontor för af kreditivet begagnade medel 515: 43. 8.
Rese- och traktaments-kostnader för utlåning vid
1855 års ullmarknad i Norrköping
89: 31. 6.
uppgingo sålunda till  605: 27. 2.
hvadan behållna tillgången vid 1855 års slut utgjorde  R:dr 3,089: 8. 5.
deruti likväl innefattas osäkra fordringar till belopp af 599 R:dr 6 sk.
Å fondens hos Rikgädskontoret ägande kreditiv hade i och för lånerörelsen
under året begagnats 18,760 R:dr.
Räkenskaperna för år 1855 öfver de å Riks-statens sjette Hufvud-titel anvisade
Manufaktur medel, äfvensom öfver de i sammanhang dermed redovisade Extra
Licent-, Tull- och Konfiskations- samt Eskilstuna Fristadsmedlen hafva i Kongl. Kammar-rätten
blifvit granskade utan anmärkning.
Af det utdrag ur berörde räkenskaper, som härhos bifogas, imhämtas, att
behållningen af samtlige ifrågavarande medel vid 1854 års slut uppgick
till
21,182: 14. 6.
och inkomsterna under revisions-året till
15,016: — 9.
Tillsammans R:dr 36,198: 15. 3.
Utgifterna, bestående af premier för tillverkning af finare lärfter,
stipendier och arfvoden, resebidrag och understöd åt fabriks- Och slöjdidkare,
aflöning för tjenstemän i Eskilstuna fristad m. m. hafva deremot
under samma år bestigit sig till  22,422: 1. 3.
utgörande således behållningen vid 1855 års slut  13,776: 14. —-
Det belopp, som under året blifvit utbetaldt såsom premier för inom VesterNorrlands
läu tillverkade finare lärfter, har, enligt hvad den bland berörde räkenskaper
intagne redogörelse utvisar, uppgått till 2,016 R:dr 18 sk. 3 r:st.
Å de så kallade extra licent-medlen, hvilka utgöras af de särskilda afgifter,
som vid jernvägarna i Riket utgå af sådana utländska i Sverige icke privilegierade
fartyg, hvilka derstädes intaga last af jern, hafva sedan längre tid tillbaka genom
särskilda Kongl, bref af den 14 Augusti 1816, den 16 October 1827, den 2 Mars
1833 och den 29 September 1811, blifvit anvisade årliga lönefyllnader och arfvoden
lill åtskilliga tjenstemän i staden Eskilstuna, och har härvid tillika blifvit stadgadt
att, derest licent-medlen till omförmälda utgifter ej lemnade full tillgång, återstoden
skulle af manufakturmedlen utgå. Under revisions-året hafva, på grund häraf, blifvit
utbetalde följande fastställda belopp, nemligen till Borgmästaren i Eskilstuna 583 R:dr
16 sk., till Stads-läkaren derstädes 436 R:dr 23 sk. samt till en skollärare 66 R:dr
32 sk. eller tillsammans 1,086 R:dr 23 sk., deraf licent-medlen lemnat tillgång till
578 R:dr 36 sk. 2 r:st. och det öfverskjutande beloppet 507 34 sk. 10 r:st blifvit af
manufaktur-medlen utbetaldt.
En särskild anledning att vid detta ämne för närvarande fästa uppmärksamhet
förekommer till följd af den omständighet att, då, enligt hvad Revisorérne inhemtat,
Rikets Ständer vid innevarande Riksdag, i sammanhang med regleringen af
tull-taxan, beslutat att varor, som med främmande, fartyg in- eller utföras, icke i
Sverige skola vara underkastade andra eller Högre afgifter, än om de med Svenska
fartyg in- eller utfördes, så och derest detta beslut vinner stadfästelse skulle den s. k.
extra licent-afgiften komma att för framtiden helt och hållet upphöra. Vid sådant
förhållande och då utgifter af förevarande beskaffenhet icke synas förenliga med ändamålet
af det till Manufakturernas befrämjande anvisade anslag, deraf, på sätt ofvan
omförmäldt blifvit, samma utgifter för närvarande skola bestridas när licentmedlen
dertill icke lemna tillgång, hafva Revisorerne ansett sig böra hemställa, att, folden
händelse, berörde lönebidrag till Borgmästaren, Stadsläkaren och en skollärare i
Eskilstuna anses fortfarande böra af Statsverket utgå, andra än de dertill nu anslagne
medel måtte för ändamålet anvisas.
Revisorerne hafva vidare genomgått 1855 års räkenskaper dels öfver det,
jemlikt Kongl, brefvet den 30 Januari 1830, till belopp af högst 1,800 R:dr årligen
från Statsverket utgående anslag till godtgörande af Svenska konsulers förskott för
nödstäldt Svenskt sjöfolks underhåll och hemförskaffande, dels öfver det genom
Kongl, brefvet af den 14 September 1843 å Handels- och Sjöfarts-fonden till Kongl.
Kommerse-kollegii disposition anvisade årliga anslag, stort 1,333 R:dr 16 sk., att
användas till ersättande af sådana bevisliga utgifter för Svenskar och Norrmän,
hvartill Konsulerne, i anseende till antingen utgifternas beskaffenhet eller svårigheheten
att derå anskaffa fullständiga verifikationer, ej äro, enligt förut gällande föreskrifter,
berättigade till godtgörelse af allmänna medel. Vid dessa räkenskaper, som
i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning utan anmärkning, har någon erinran
från Revisorernes sida icke heller förekommit.
Enligt de jemväl ur ifrågavavarande räkenskaper upprättade och denna berättelse
bifogade utdrag förefanns vid 1855 års slut å förstnämnda anslag en behållning
af 2,921 R:dr 20 sk. 5 r:st, deraf likväl 2,747 R:dr 7 sk. 11 r:st voro förskottsvis
till konsuler utbetalde och borde från vederbörande rederier indrifvas, och uppgick
vid samma tid å det sednare anslaget behållningen till 9,825 R:dr 21 sk. 10 r:st„
Vid granskningen af samtlige ofvan omförmälda räkenskaper, hvilka befunnits
förda med ordning och redighet, har, i afseende å ziffran, någon anmärkning icke
förekommit, och äro uppgifterna rörande de i Rikets Ständers bank vid revisionsårets
slut innestående behållningar genom vederbörliga attester styrkta.
Revisorerne hafva jemväl tagit kännedom om den särskilda berättelse öfver
fondernas balanserande fordringar, som af Ombudsmannen blifvit afgifven, äfvensom
af det utaf honom förda lagsökningsdiarium, och har dervid icke funnits något
att erinra Jbeträffande det sätt, hvarpå samma fordringar blifvit bevakade och
mdrifne.
2
— 10 —
Fondernas ägande lånehandligar hafva, vid anställd inventering, befunnits
med synnerlig omsorg ordnade och säkert förvarade.
För de uti denna revisions-berättelse förekommande zifferuppgifters riktighet
ansvarar den Sekreterare, som vid granskningen af de under Kommerse-kollegium
ställda fonders förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne anställd.
Slutligen få Revisorerne "anmäla, att de, i öfverensstämmelse med sin instruktion,
till Kongl. Maj:t i underderdånighet insändt ett exemplar af denna berättelse.
Stockholm den 14 Oktober 1857.
Högloft. Ridderskapet och Adelns ledamöter:
C. M. BJÖRNSTJERNA. EDW. RUUTH. LOUIS DE GEER.
C. HAMMARHJELM. C. L. REUTERSKIÖLD. G. TÖRNEBLADH.
Högvördiga Preste-ståndets ledamöter:
JOH. ER. FORSSELL. JOHANNES ROHTLIEB. J. F. JOHANSSON
A. UNGER. CARL JOH. HOLM. SWANTE GRÉN.
Vällofl. Borgare-ståndets ledamöter:
P. M. LOVÉN. A. J. THOMÉE. L. N. ENEQVIST.
C. J. SCHÖNING. C. G. RYDIN. E. U. STENQVIST,
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
C. DAHLGREN. P. SAHLSTRÖM. ERIK ERSON.
G. BJERKANDER. A. MEDIN. PER NILSSON.
Vict. Melin.
Kapital-slut öfver Manufaktur-diskont-fonden för år 1855.
Debet.
Balans från år 1854.
Skulder:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv för Manufaktur-diskonten, emot 3 proc. årlig
ränta å begagnadt kapital  1,800,000: — —
Obetald ränta till 1854 års slut  21,876: 1. 10.
Utelöpande banko-attester vid samma tid
1,096:
Bilaga N:o 1, tillhör sid. 10.
Transport
Banko.
1,822,972
1,822,972
10
10
Credit.
Balans från år 1854.
Tillgångar:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Depositions-afdelningen
289,233:19.11.
I:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån
b) Förlags-lån
481,166
upplupna räntor
8,853
c) Anstånds-lån
63,148
upplupna räntor
1,388
32.
1,776,306:26. 6.
32. U. 490,020: 16.11.
28. 7.
9. 64,536: 29. 4. 2,330,863: 24. 9.
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån
200,491: 6. 5.
b) Förlags-lån,
resterande kapital å F. Rippes
lån  946: 18. 9.
upplupen ränta
å d:o d:o
281:28. 8.
d:o d:o å Rosenborgs
& Eken
marks
Iån 12,805:13.11. 13,086:42. 6. 14,033:13. 3. 214,524:19. 8.
4:o Inventarier
1,524:29. 4.
5:o Förskjutna medel:
till gamla ull-diskont-fonden,
kapital
14,260:
upplupna räntor
423:31. 6. 14 6§3:31. 6.
6:0 Fondens fasta egendom, enligt Kongl. Kollcgii beslut den 29
December 1843 upptagen till dess brandförsäkringsvärde,  60,000: — —
Vinst- och förlust-konto.
Ordinarie räntor
89,538:16. 2.
Förfallo-räntor
3,105:19. 3.
Hyra för en lägenhet inom Diskontens egendom.... 133: 16. — 92,777: 3. 5.
Transport: 92,777: 3. 5.
Banko.
2,910,829
2,910,829
29
29
Transport
Balans till år 1856.
Tillgångar:
57: 15. 9.
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Depositions-afdelningen
den 31 December 1855 T.  357,896: 32. 1.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån
1,787,132: 38. 4.
b) Förlags-lån
442,000:
upplupna räntor
8,239: 27. 7. 450,239: 27. 7.
c) Anstånds-lån
61,331: 19. 6.
upplupna räntor
1,283: 26. 1. 62,614:45.10. 2,299,8
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån
186,014: 2.10.
b) Förlags-lån,
resterande kapital å F. Rippes
lån  946: 18. 9.
upplupen ränta
derå
281:28. 8.
d:o d:o å Rosenborgs
& Ekenmark
lån
12,805:13. 10. 13;Q86: 42. 6. 14,033:13. 3.
4:o Inventarier
200,047:16. 1.
1,551: 45. 4.
5:o Förskjutna medel:
till gamla ull-diskont-fonden,
kapital
12,500:
upplupna räntor
427: 3. 1. 12,927: 3. 1
6:o Fondens fasta egendom, enligt Kongl. Kollegii beslut den 29
December 1843 upptagen till dess brandförsäkringsvärde,  60,000:
1,822,972
Summa
10
2,932,410
4,755,382
16
18
Transport 92,777: 3. 5.
U tgifter:
l:o Aflöning, arfvoden och pensioner
2:o Taffelpenningar och arfvoden tillKongl. Kollegii
President och Ledamöter m. fl
3:o Extra utgifter, såsom postpenningar, skrifmaterialier,
ljuspenningar, m. m
4:o Omkostnader för fondens egendom
5:o Rikets Ständers Riksgälds-kontor: ersättning
enligt Kongl. Brefvet den 9 November 1841
6:o Ränta till Rikets Ständers Bank för af kre
-
9,252
8.
—
3,317
4.
—
1,480
14.
273
46.
10.
14,000
—
—
42,988
38.
5.
2,910,829
29*
71,312:15. 3.
Fondens vinst 1855 utgjorde alltså
Balans till år 1856.
Skulder:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv för Manufaktur-diskonten,
emot 3 procents årlig ränta å det begagnade kapitalet,
1,800,000:
Obetald ränta till 1855 års slut
21,297: 32. 10.
Utelöpande banko-attester vid samma tid  1,790:16. —
21,464
36
1,823,088
»summa |£ 4,755,38218| 2
10
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii Manufaktur-diskont-kontor den 5 Juni 1856.
F. A. Palme.
S. Agrell.
12
Kapital-slut öfver Gamla U11-
£>efoet.
Balans från år 1854.
Skuld:
Till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott,
kapital  14,260:
intresse
423: 31. 6.
Utgift år 1855:
Aflöning till Ullkontorets tjenstemän
och betjening
2,793: 16. —
D:o till Direktör Hoffman Bang  1,000: — — 3.793: 16.
Diverse utgifter
260: 14. 4.
B äntå till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott 427: 3. 1.
Balans till år 1856.\
Tillgångar:
l:o Säkra fordringar :j
hos Ullkontoret i Norrköping
155: 47. "6.
„ R. St. Bank, å räkningen
N:o 7, behållning  46: 28. [9.
Diskontlån  368: 5. 7. 57Q: 33. 10.
2:o Osäkra fordringar
3,640: 1. 2.
3:o Förskott till Direktör Hoffman Bang, resekostnader
500:
4:o Ullmagasinshuset i Norrköping
36,000:
5:o Inventarier,
Vid Ullkontoret i Norrköping.... 990: — 8.
„ Diskont-kontoret  187: 30. 6. 1,777; 31. 2.
Summa
Banko.
14,683 31
4,480
33
41,888
61,052
18 2
35 1
Stockholm af Manufaktur
F.
A. Palme.
— 13 —
diskont-fonden för år 1855.
Banko.
Credit.
Balans från år 1854.
Tillgångar:
l:o Säkra fordringar,
hos Ullkontoret i Norrköping 121: 4. 3.
„ K.. St. Bank, å räkningen
N:o 7, behållning
22: 3. 6.
Diskontlån
455: 25. 9. 598: 33. 6.
2:o Osäkra fordringar
3,640: 1. 2.
3:o Ullmagasinshuset i Norrköping  36,000: — —
4:o Inventarier,
vid Ullkontoret i Norrköping 983: 40. 8.
Ullsorterings-, värderings- och ma
gasins-afgifter
2,265: 33. 10.
Hyresmedel  286: 41. —
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt
Kongl. Brefvet den 9
November 1836,  1,200: — —
Ersättning af sistnämnde medel för fondens brist
år 1854, enligt Kongl. Brefvet den 8 Augu
-
Diskont-kontoret
Inkomst år 1855:
sti 1855,
2,962: 43. 4.
6,715 22 2
Balans till år 1856.
Skuld:
Till manufaktur-diskonten för lemnade förskott,
kapital
ränta
12,500:
427 ■ 3- *• 12,927 3 1
Summa 61,052 |35| 1
diskont-kontoret den 5 Juni 1856.
S. Agrell.
— 14 —
Kapital-slut öfver Nya Ull
-
Debet.
Balans från år 1854.
Skulder:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kreditivet
begagnade medel,
kapital  32,020: — —
ränta härå till 1854 års slut
767: 14. 1. 32,787: 14. 1.
Ofverbetaldt å ett infriadt lån
n 12. —
Utgifter: —
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för
af kreditivet begagnade medel
515: 43. 8.
Rese- och traktaments-kostnader för utlåning vid
1855 års Ullmarknad i Norrköping
89:31. 6.
Balans till år 1856.
Tillgångar:
l:o Säkra,
Behållning i Rikets Ständers
Bank
4: 20. 6.
Diskontlån
21,748: 9. 7.
Inventarier
13: 16.
2:o Osäkra fordringar
21.765 46. 1.
599:g 6- —
Banko.
32,787
605
22,365
26
27
Summa | 55,758 j 9j 4
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
B. A. Palme.
— 15 —
diskont-fonden för år 1855.
Banko.
Credit.
Balans från år 1854.
Tillgångar:
l:o Säkra,
Behållning i Rikets Ständers
Bank
7: 9. 2.
Diskontlån  35,246: 42. 5.
Inventarier  13: 16. — 35,267: 19. 7.
2:o Osäkra fordringar
599: 6. —
Inkomster:
Ordinarie-räntor
605: 30. 5.
Förfallo räntor
10: 5. 8.
Balans till år 1856.
Skulder:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kre
ditivet
begagnade medel under år 1855, kapital 18,760:
Ränta härå till 1855 års slut
515: 43. 8.
35,866
615
25
36
19,275
43
Summa
55,758 | 9| 4
Manufaktur-diskont-kontor den 5 Juni 1856.
S. Agrell.
— 16 —
Utdrag af 1855 års räkenskaper för Manufaktur-,
Eskilstuna Fri
-
Banko.
Debet.
Behållningar och fordringar:
från år 1854
afgår skuld
21,305: 32. 8.
123: 18. 2.
återstå tillgångar
21,182
14
6
Inkomster:
År 1855, Manufaktur-medel
Tull- och Konfiskations-medel
Extra Licent-medel
9,016: 18. 3.
5,420: 42. 4.
578: 36. 2.
15,016
—
9
Summa
36,198
15
3
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
17
Extra Licent-, Tull- och Konfiskations- samt
stads-medel.
Credit.
U tgifter:
År 1855, af Manufaktur-medlen
14,443: 13. 1.
„ Tull- och Konfiskations- dito
7,333: 16. —
„ Extra Licent- dito
578: 36. 2.
„ Eskilstuna fristads- dito
66: 32. —
Behållningar och fordringar
vid 1855 års slut:
af Manufaktur-medlen
4,264: 29. 1.
„ Tull- och Konfiskations- dito 7,484: 15. 4.
„ Eskilstuna fristads- dito  2,261: 46. — 14,010: 42.5.
Afgår skuld
234: 28,5.
Återstår tillgångar
Summa
Statistiska Kontor den 10 Juni 1857.
Efter förordnande
E. G. Leyonmarck.
Banko.
22,422
13,776
14
36,198
15
3
— 18 —
Utdrag af räkenskaperna öfver uppburna medel år 1855,
utrikes orter bestridt för hem
-
Banko.
Debet.
Enligt 1854 års räkning utgjorde behållningen vid samma års slut
4,953
42
8
Inkomst:
Af Kongl. Stats-kontoret anordnade medel, hvilka blifvit genom
Kongl, brefvet den 30 Januari 1830 anvisade till ersättande
af de utgifter, Svenske Konsuler å utrikes orter bestridt för
Svenskt sjöfolk år 1855
1,000
.
Summa
| 5,953
|42
8
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
- 19 —
till godtgörande af de utgifter, Svenske Konsuler å
förskaffande af Svenskt sjöfolk.
Banko.
Credit.
U tgift:
Kongl. Stats-kontoret.
Till Kongl. Ränte-kamm aren levererade medel, hvilka influtit så-  som ersättning för lemnadt understöd till Svenskt sjöfolk,
hvarföre Konsuler förskottsvis blifvit godtgjorde år 1855
2,902
36
10
Af skrifn ing
af de till Konsuler förskottsvis gjorda utbetalningar, för hvilka någon
ersättning icke kunnat erhållas,J enligt Kongl. Kollegii beslut,
129
33
5
Balans till år 1856 :
Till Konsuler förskottsvis utbetalda ersättningar för bestridde
omkostnader för Svenskt sjöfolk, om hvilkas godtgörande af
rederier Advokat-fiskals-embetet fått sig uppdraget att be-  sörja,
2,747: 7. 11.
Behållning af kontanta medel
174: 12. 6.
2,921
20
5
Summa
5,953
42
sj
Statistiska Kontor den 10 Juni 1857.
Efter förordnande
E. G. Leyonmarck.
— 20 —
Utdrag af 1855 års räkenskaper öfver det, genom Kongl,
fonden beviljade anslag till godtgörande af Svenför
Svenskar
Banko.
Debet.
Behållning från år 1854
9,197
25
4
Inkomst:
Af -Kongl. Konvoy-k ommissariatet anordnade medel för år 1855
1,333
16
Summa
10,530
41
4
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
— 21 —
brefvet den 14 September 1843, af handels- och sjöfartsske
och Norske Konsulers å utrikes orter utgifter
och Norrmän.
1
Banko.
Credit.
Afskrifning
af de till Svenske och Norske Konsuler förskottsvis gjorda ut-  betalningar, för hvilka någon ersättning icke kunnat erhål-  las, enligt Kongl. Kollegh beslut,
705
19
6
Balans till år 1856:
Behållning af kontanta medel
9,825
21
10
Summa
10,530
41
4
Statistiska Kontor den 10 Juni 1854.
Efter förordnande
E. G. Leyonmarck.
— 22 —
Kongl Kommersc-kollegii
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse om
granskningen af de under bemälte Kollegium
ställda fonders förvaltning och
räkenskaper för år 1855.
i Stormäktigste, Allernådigste Konung!
i °
I
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning uti aflåten remiss,
får Kommerse-kollegium afgifva underdånigt utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers berättelse, angående den innevarande år förrättade granskning
af de under Kollegium ställda fonders och medels förvaltning och räkenskaper för
år 1855; hvarvid Kollegium funnit följande af Revisorerne gjorda framställningar
utgöra föremål för det anbefalda utlåtandet.
I afseende på ett bland Manufaktur-diskontens förvaltnings-omkostnader förekommande
belopp af 100 R:dr b:ko, utbetaldt såsom gratifikation till åtskillige tjenstemän
i Rikets Ständers Bank, hafva Revisorerne förmält, att, ehuru denna utbetalning
visserligen icke, enär den ej utgått af Statens expens-medel, utan af Diskontens
vinstmedel, vore omedelbart stridande mot föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts
nådiga cirkulär-bref till åtskillige förvaltande verk af den 27 Maj 1851, deruti, med
anledning af Rikets Ständers i ämnet gjorda framställning, Eders Kongl. Maj:t förordnat,
det utbetalning af sådane arfvoden eller gratifikationer, som för göromål,
bestridda å tjenstens vägnar af tjenstemän i Rikets Ständers Bank, blifvit af
embets-verken till dessa tjenstemän utgifne och i verkens expens-medels-räkningar
afförde, icke för framtiden må äga rum; likväl och då, efter hvad Revisorerne antagit,
berörda föreskrift icke kunde hafva varit grundad derpå, att en dylik ersätta
ning ansetts böra af andra medel än expensmedlen bestridas, utan fastmera måste
hafva afsett, att Bankens tjenstemän icke borde åtnjuta sådan särskild ersättning för
göromål å tjenstens vägnar, så och oaktadt en betydlig tillökning i tjenstegöromål
otvifvelaktigt tillskyndades vissa Bankens tjenstemän i följd af den särskilda beskaffenheten
af Manufaktur-diskontens verksamhet, hafva Revisorerne, för att i berörde afseende
bereda rättelse för framtiden, funnit sig böra å den omförmälda utbetalningen
fästa uppmärksamhet.
Med anledning häraf, får Kollegium i underdånighet anmäla, att förenämnda
gratifikation, till hvars utbetalning Kollegium genom Kongl, brefvet af den 11 Januari
1815 erhållit nådigt tillstånd, tillkommit med afseende på de ökade tjensteå
-
— 23 —
ligganden, sorn en del af Bankens tjenstemän fått vidkännas i föld af dels de insättningar
och assigneringar af medel för manufaktur-diskont-fondens räkning, som oftast
flera gånger om dagen förekomma, dels de kollationeringar af Diskontens vidlyftiga
räkningar med Banken, som, för vidmakthållande af behörig kontroll, äro af
nöden och för hvilka göromål nämnde tjenstemäns beredvillighet måst tagas i anspråk
äfven å tider, då desse icke kunna anses pligtige att Diskonten dermed tillhandagå.
Berörde utgift har ock alltsedan förberörda tid fortgått, utan att någon anmärkning
deremot blifvit gjord, och Kollegium har icke eller af innehållet af det utaf Revisorerne
åberopade Eders Kongl. Maj:ts nådiga cirkulärbref af den 27 Maj 1851, hvilket
icke blifvit Kollegium, i likhet med några andra förvaltande verk, särskildt till
efterrättelse meddeladt, funnit sig ega anledning till vidtagande af någon åtgärd,
ledande till förändring i omförmälda afseende.
Då likväl nu fråga, härom blifvit af Rikets Ständers Revisorer väckt, bör Kollegium
i underdånighet upplysa, att genom en numera medgifven utsträckning i
tiden, inom hvilken insättningar och assigneringar af medel i Banken kunna verkställas
samt införandet af ett mera förenkladt expeditions-sätt inom detta verk, en icke
obetydlig lättnad i afseende på Diskontens dagliga penninge-förhandlingar med Banken
åstadkommits; och då Kollegium, på grund häraf, anser ofvannämnda särskilda
vedergällning till Bankens tjenstemän, ur synpunkten af den dermed för Manufakturdiskonten
afsedda fördel, nu mindre än förr vara behöflig, får Kollegium, vid detta
förhållande och i betraktande jemväl af de förbättrade löneförmåner, som från detta
års böljan kommit dessa tjenstemän tillgodo, hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
hemställa, huruvida ifrågavarande, af Diskontens vinst-medel hittills bestridda,
arfvode må än vidare till nämnde tjenstemän utbetalas.
Revisorerne hafva derjemte, i anledning af de under revisions-året, på grund
af särskilda Kongl, bref, utbetalde lönefyllnader till Borgmästaren i Eskilstuna,
Stadsläkaren derstädes samt en skollärare, tillsammans uppgående till 1,086 R:dr
23 sk., deraf de s. k. licent-medlen lemnat tillgång till 578 R:dr 36 sk. 2 rst och
det öfverskjutande beloppet utgått af manufaktur-medlen, förmält, att då, enligt hvad
Revisorerne inhemtat, Rikets Ständer vid innevarande Riksdag, i sammanhang med
regleringen af tulltaxan, beslutat att varor, som med främmande fartyg in- eller utföras,
icke i Sverige skola vara underkastade andra eller högre afgifter, än om de
med Svenska fartyg in- eller utfördes, samt i följd häraf, derest berörda beslut vinner
stadfästelse, den s. k. extra licent-afgiften skulle komma att för framtiden helt
och hållet upphöra, Revisorerne, vid sådant förhållande och då utgifter af förenämnda
beskaffenhet icke syntes förenliga med ändamålet af det till manufakturernas
befrämjande anvisade anslag, deraf, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga förordnande,
samma utgifter för närvarande skola bestridas när licent-medlen dertill icke lemna
tillgång, ansett sig böra hemställa, att, för den händelse berörda lönebidrag till Borgmästaren,
Stadsläkaren och en skollärare i Eskilstuna anses fortfarande böra af statsverket
utgå, andre än de dertill nu ansiagne medel måtte för ändamålet anvisas.
Rörande detta ämne får Kollegium i underdånighet yttra, att de s. k. extra
licent-medlen, hvilka, på sätt Revisorerne uppgifvit, numera endast utgöras af de
särskilda afgifter, som vid jernvågarne i riket utgå af sådane utländske, i Sverige
icke privilegierade, fartyg, som derstädes intaga last af jern, varit under olika tider
ställde under dels Kommerse-kollegii, dels Eullmägtiges i Jernkontoret och dels
Direktionens öfver. Carl Gustafs stads gevärs-faktori förvaltning, och blefvo slut
-
— 24 —
ligen år 1833, jemlikt Kongl, brefvet den 2 Mars samma år, från bemälde Direktion
åter öfverlemnade till Kollegium, då behållningen deraf utgjorde 877 R:dr 13
sk. 9 rst.
Å dessa medel hafva genom särskilda Kongl, förordnanden följande anslag
blifvit beviljade såsom löne-bidrag åt åtskillige tjenstemän i Eskilstuna fristad, nemligen,
genom Kongl, brefvet af den 14 Augusti 1816, till Stadsläkaren derstädes för
sjukvården af Carl Gustafs stads gevärsfaktoris arbetare jemte vården af fristadens
sjuke, fyllnaden i beloppet af provincial-läkare-lön, då uppgående till 340 R:dr samt
37 tunnor spanmål; genom Kongl, brefvet den 26 Oktober 1827, till en skollärare
för undervisnings bestridande i fristaden, 66 R:dr 32 sk.; genom Kongl, brefvet den
2 Mars 1833, till lönefyllnad åt Borgmästaren i Eskilstuna, som, efter den år 1832
anbefallda förening af Eskilstuna så kallade gamla stad och Eskilstuna fristad
under samma styrelse och gemensam benämning af Eskilstuna fristad, fick tillsynen
öfver fristaden åt sig uppdragen, beloppet af den åt Ordningsmannen derstädes
förut anslagna lön, 250 R:dr; genom Kongl, brefvet den 29 September
1841, till löneförbättring åt Borgmästaren, 33 R:dr 16 sk., och genom Kongl, brefvet
den 28 Maj 1856, förhöjning till 500 R:dr af den Stadsläkaren, jemlikt Kongl,
brefvet den 14 Augusti 1816, tillagda lön; utgörande således de för närvarande
å extra licent-medlen anvisade lönebelopp: för Borgmästaren i Eskilstuna 583
R:dr 16 sk., för Stadsläkaren 500 R:dr och för en skollärare 66 R:dr 32 sk., eller
en sammanräknad summa af 1,150 R:dr årligen. Och har Kongl. Maj:t vid beviljandet
af förenämnde lönebidrag i nåder förklarat, att, när extra licent-medlen
dertill icke lemna full tillgång, bristen bör utgå af de till manufakturernas befrämjande
under Kollegii förvaltning ställda medel.
Under de tjugufem år eller från och med år 1833, som extra licent-medlen
sednast varit ställda under Kollegii förvaltning, hafva dessa medel åren 1839—1853,
eller tillsammans 16 år, lemnat tillgång till bestridande af omförmälda lönebidrag
till Eskilstuna tjenstemän, hvaremot under den öfriga tiden, eller sammanlagda nio
år, de till manufakturernas befrämjande anvista medel måst för berörde ändamål
lemna tillskott till ett sammanräknadt belopp af 3,732 R:dr 16 sk. 1 r:st.
Beträffande frågan, huruvida ofvannämnde utgift må anses fortfarande böra
af stats-verket bestridas, så förekommer, att, efter hvad af de hos Kollegium tillgängliga
handlingar kunnat inhemtas, aflöningen för Eskilstuna fristads tjenstemän" varit
anvisad å extra licent-medlen ända till dess fristaden och den s. k. gamla staden år
1833 lades under gemensam styrelse, men att, genom den af Kongl. Majit den 2
Mars berörde år, efter invånarnes i det förenade samhället hörande, fastställda
aflönings- och utgifts-stat, det belopp, som af fristaden derefter borde bestridas för
aflöning af stadens tjenstemän samt till åtskilliga allmänna utgifter, bestämdes till
4,128 R:dr 16 sk., deraf i lön för Borgmästaren 416 R:dr 32 sk. och till Stadsläkaren
100 R:dr; och skulle härtill användas påräknad inkomst af källar-rörelse, arrenden
af krogar och spisqvarter samt af de till staden donerade hemman m. m., till
ett beräknadt belopp af 1,483 R:dr 16 sk., hvarefter återstoden borde genom uttaxering
af stadens invånare erhållas. Då således Eskilstuna fristad vid dess ofvannämnda
förening med så kallade gamla staden åtagit sig vida högre bidrag än förut
till tjenstemäns aflöning och åtskilliga andra utgifters bestridande; då, enligt de upplysningar
Kollegium varit i tillfälle sig förskaffa, stadens inkomst af till densamma
donerad jord är ganska obetydlig, och några afgifter till staden å varu-tillförseln
icke äro medgifna, samt då någon väsendtligare tillväxt i stadens rörelse icke lärer
kunna förväntas förr än, genom fullbordandet af den utaf ett bolag år 1855 påbörjade
anläggning af kanal- och segelled mellan Eskilstuna och Mälaren, direkt sjöfart från
och till staden kan öppnas, så, och i betraktande af den mindre bemedlade ställning,
hvari stadens innevånare i allmänhet sig befinna, synes det för närvarande icke
kunna billigtvis ifrågasättas, att nämnde stad skall tillförbindas att bekosta hvad
utöfver dess nuvarande bidrag erfordras för aflöningen åt omförmälde tjenstemän
derstädes, och lärer följaktligen någon annan utväg för dessa tjenstemäns bibehållande
vid dem tillagda löneförmåner icke förefinnas, än att stats-verket tillsvidare
och intilldess Eskilstuna stad må blifva i tillfälle att ensam bestrida ifrågavarande aflöning
fortfarande bidrager med det för berörda ändamål erforderliga belopp.
Hvad särskildt angår den af Revisorerne ifrågaställa lämpligheten af omförmälda
lönebidrags anvisande å manufaktur-medlen, anser Kollegium, att då de tjenstemäns
befattningar och åligganden, som af berörde lönefyllnader äro i åtnjutande,
hafva ett väsendtligt afseende å befrämjandet af det med fristads-inrättningen åsyftade
ändamål, smides-manufakturens förkofran, ifrågavarande utgift icke bör betraktas
såsom främmande för de till inhemska näringarnes bestånd och utveckling anviste
allmänna medel.
Enär likväl, sedan Rikets Ständers af Revisorerne omförmälda beslut om
upphörande af andra eller högre afgifter å varor, som med främmande fartyg inefier
utföras, än om in- eller utförseln sker med Svenska fartyg, numera vunnit
Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse, all inkomst af så kallade extra licentafgifter
kommer att från och med nästkommande år försvinna och de hittills till
utgående i första rummet af extra licent-medlen anviste aflöningar till Eskilstuna
tjenstemän hädanefter skulle, på grund af Kongl. Maj:ts ofvan åberopade nådiga
förordnanden, komma att till hela beloppet bestridas af manufaktur-medlen, får Kollegium
i underdånighet upplysa, att de för närvarande å sistnämnde medel anvista
utgifter uppgå till 7,461 R:dr 22 sk. 6 r:st, oberäknade ofvannämnde vilkorliga tillskott
till extra licent-medlen, eller 461 R:dr 22 sk. 6 r:st mer, än det fastställda årsanslaget
till manufakturernas befrämjande, till fyllande af hvilken brist den å dessa
medel vid innevarande års början befintliga behållning leinnar tillgång; att likväl bland
förberörda utgifter de för Eskilstuna provisoriska tekniska söndags- och aftonskola, Sällskapet
för inhemsk silkes-odlings befrämjande och den för undervisnings meddelande
i lins odling, skötsel och beredning anställde Agronomen Alfr. Nathhorst medgifna anslag,
utgörande tillsammans 2,828 R:dr 6 sk. 6 r:st, äro beviljade endast till innevarande
års slut; att anslaget till Eskilstuna tekniska skola, 666 R:dr 32 sk., torde kunna
beräknas med detta år upphöra, sedan, efter hvad Kollegium inhemtat, Rikets nu
församlade Ständer anvisat ett årligt anslag för en dylik skola i nämnde stad; men
att, om de öfriga tvenne till och med innevarande år medgifna anslag, utgörande för
silkesodlings-sällskapet 1,200 R:dr och för Agronomen Nath]lov st 600 R:dr jemte resekostnads-ersättning,
komma att från och med nästkommande år förnyas, full tillgång
å manufaktur-medlen för fortsatt bestridande af meranämnde lönebidrag till Eskilstuna
tjenstemän icke kan påräknas.
För den händelse således, att begge sistnämnde anslag skulle komma att till
fortfarande utgående från manufaktur-medlen anvisas, får Kollegium i underdånighet
hemställa, att Eders Kongl. Maj:t måtte af andra dertill disponibla allmänna medel
i nåder anslå en till 1,500 R:dr Riksmynt förslagsvis beräknad summa för att
från och med år 1859 af Kollegium användas till bestridande af ifrågavarande
aflöningar åt Eskilstuna fristads tjenstemän, i den mån, manufaktur-medlen dertill
ej lemna tillgång.
Den nådiga remissen återställes i underdånighet, och Kollegium framhärdar
med djupaste vördnad,
Stormäktigste, Aller nådi g ste Konung!
Eders Kongl. Majus
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter.
J. N. BORELIUS. A. BRÄNDSTRÖM.
Stockholm den 29 December 1857.
C. F. af Sl/rörn.
BERÄTTELSE
TILL
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDER,
ANGÅENDE
BANKO-VERKET,
AF
RIKETS STÄNDERS REVISORER.
Ar 1857.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS ISAAC MARCUS,
1857.
awa/ay./.
3jto^i7:ia mmmkm gTSWuf
. •’. : •.)!! 'J ' T •
- J 3 il - • .1 A .'.61 ■■ 1» H T;i.,{irr
Till Rikets Höglo!!. Ständer.
Underleknade, utsedde och (orordnade att granska Stats-Verkets, Bankens
och Riksgälds-Kontorets tillstånd, styrelse och förvaltning, hafva, till åtlydnad
af gällande föreskrifter, den 15 nästlidne Augusti, sammanträdt i
Rikets Ständers Bank och, efter afläggandet af den i 1 § af Instruktionen
för Rikets Ständers Revisorer öfver Banko-Verket intagna tysthets-ed, hvilken
ock, skriftligen författad, blifvit af oss underteknad, emoltagit följande
berättelser, nemligen:
Banko-Fullmäktiges, dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning i
sin helhet samt de hos Fullmäktige förekomna hufvudsakliga ärenden,
jemte öfversigt af Bankens ställning vid revisionens början, dels
ock angående förvaltningen af Tumba Bruk.
Direktioner nes öfver Banko-Diskon t-Fer kel i Stockholm, samt Lane-lion loren
i Götheborg, Malmö och Wisby, om dessa Diskont-verks rörelse
och förvaltning.
4
Bankens (Jnder-Slyrelses, om den samma styrelse äfvensom Departemental
stvrelserna
åliggande förvaltning och
Bankens Fiska Is-Em beles, om de till samma embetes befattning hörande
ämnen.
Revisorerne, som tagit kännedom af icke allenast dessa, utan äfven
de berättelser, med dertill börande handlingar, serskildt utsedde Revisorer
aflemnat, angående verkställd granskning af Låne-Kontorens i Götheborg,
Malmö och Wisby räkenskaper och förvaltning för år 1856, hafva derjemte
dels granskal Bankens och Tumba Bruks räkenskaper för åren 1855
och 1856, dels ock läst Fullmäktiges allmänna och serskildta protokoll
samt Under-Styrelsens och Kommissariernes i Låne-Kansliet protokoll från
den 15 Oktober nyssberörde år, till och med hvilken dag Fullmäktige undfått
full decharge för de af dem vidtagna beslut och åtgärder, till den 15 Augusti
detta år.
Angående den sålunda verkställda granskningen och Banko-Verkets
dervid befunna tillstånd, få Revisorerne härmed afgifva följande berättelse,
hvilken upptager ärendena i den af Banko-Reglementets uppställning föranledda
ordning.
§ 1-
öfoer-Styrei- Öfver-Styrelsens personal har, efter de af Riks-Stånden vid inneva
tenspersonal.
ran(]e Riksdag anställda val, undergått den förändring att, sedan Pastor
Primarius m. m. Herr Doktor Abraham Zacharias Pettersson den 16
nästl. Augusti allidit, Kyrkoherden i Maria Magdalena Församling, Herr
Kongl. Hof-Predikanten Josef Nordland, den 27 i samma månad, i nämnde
styrelse inträdt.
Af de utsedde Suppleanlerne, hafva Bonde-Ståndets å kortare lider i
Öfver-Styrelsen deltagit.
§ 2.
Inspektionen För utöfning af den Fullmäktige, enligt 5 § i Reglementet, åliggan
"
de noga tillsyn öfver ordningens vidmakthållande inom Verkets afdelningar,
hafva Fullmäktige, vid serskildta tillfällen, inspekterat Bankens samtliga
Afdelningar och Kontor.
5
§ 3.
Enligt dertill af vederbörande uppgjorda, fullständiga och verificerade
inventarii-förteckningar, hafva Fullmäktige sednast den 20 nästlidne Juli Fullmäktige.
förrättat inventering i Bankens alla kassor och öfriga förvaringsrum, hvarvid,
på sätt af Fullmäktiges protokoll inhemlats, någon anmärkning icke
förekommit.
Enahanda inventering är ock af Revisorerne, utan anmärkning, verk- 0/r^S0'^
ställd den 21 nasti. September och befunnos behällningarne i guld, silfver
och koppar i större och mindre general-kassorna då uppgå till följande
belopp :
Guld.
Myntadt:
475 fyrdubbla Dukaler 1,900
1,850 dubbla d:o 3,700
;il(!
tin
12,400 enkla d:o 12,400:
Summa Dukater 18,000: — —
S i If v e r.
Myntadt efter 1664 års myntfot:
hela Riksdaler
. 7,432:
två tredjedels d:o
. 3,200:
en tredjedels d:o
. 14,500:
en sjettedels d:o
. 3,200:
en tolftedels d:o
. 1,100:
en tjugufjerdedels d:o 1,100: — — 30,532: — —
Myntadt, efter 1830
och 1835 årens
myntordningar:
en åttondedels R:dr
99,000:
4 R:dr Riksmynt
. 769,200:
2 R:dr d:o
. 129,750:
1 R:dr d:o
. 156,600:
50 Öre d:o
. 51,900:
25 d:o d:o
. 149,100:
10 d:o d:o
5,400:  1,261,950:-- 1.391.482:
Omyntadt
. . .  3,359,803: 26. i.
Summa Silfv. R:dr 4,751,285: 26. l.
Öfversigt
af Bankens
ställa ing.
6
Koppar skilje mynt:
Af nya prägeln i Banko:
6 fjerd in gar 4 skill, ä R:dr 450 2,700: — —
Af gamla prägeln 3,933: 16. —
Riksgälds-Kontorets Polletter . . . . 1,166: 32. —
Summa B:ko R:dr 7,800: — —
8 4‘
Ofversigten af Bankens bela ställning efter nästlörflulna årets bokslut
utvisar, bland annat, att:
Bankens tillgångar oell fordringar utöfver dess skulder vid 1856 års slut
utgjorde:
Grundfond R:dr 10,000,000: — —
Återstod af behållningen derutöfver från år
1853  1,047,226: 38. 9.
Vinst år 1854
867,818: 44. l.
d:o « 1855
791,607: 4. 2.
d:o . 1856
1,184,675: 34. 9. 3,891,328: 25. 9.
Summa B:ko R:dr 13,891,328: 25. 9.
Af den i samma öfversigt intagna utredning öfver Bankens utgifter
och förluster å ena samt inkomster och vinster å andra sidan, år 1856,
inbemlas, alt de förra uppgått till  299,558: 45. 9.
nemligen:
Ränteutgifter  18,090: 38. 9.
Förvaltningskostnad .... 266,595: 12. 9.
Välgörenhets-bidrag .... 10,733: 16. —
Afskrifningar och förluster . . 4,139: 26. 3. 299,558: 45. 9.
och de sednare lill  1,484,234: 32. 6.
nemligen:
Ränteinkomst af den egentliga Banko-rörelsen eller
den lane- och kredit i v-rörclse, som genom Banken
omedelbart besörjes .... 635,317: 34. 1.
Vinst på Bankens diskont-rörelse 517,410: 1. 3.
Transport 1,152,727: 35. 4.
7
Transport 1,152,727: 35. 4.
Tillfälliga inkomster och kapitalvinster
331,506: 45. 2. 1,484,234: 33. o.
Då ifrån Inkomst-summan .... B:ko R:dr 1,484,234: 32. 6.
afdrages beloppet af utgfler och förluster . . . 299,558: 45. 9.
uppkommer den bär ofvan, såsom vinst år 1856,
utförda summa af B:ko R:dr 1,184,675: 34. 9.
Behållna vinstens höga belopp för sistnämnde år, jemnfördt till det
för föregående åren, härleder sig derifrån dels att Diskonternas förlags
kapitaler
blifvit, genom öfverflyttningar af oanvände medel i Bankens lånerörelse,
förstärkta, hvadan vinsten från Diskonterna varit högre än förut
och dels att vexelhandeln och försäljningen af Silfver i omynlad form lemnat
betydlig behållning.
De under den 31 December 1856 och den 30 Juni detta år upprättade,
tryckta och med allmänna tidningarne utdelade uppgifter öfver
Bankens metalliska kassa samt utelöpande sedlar och deposilions-skuld jemte
obegagnade andelar af kreditiv- och läne-förlag gifva vid handen, att skillnaden
emellan Sedelstocken och maxiini-beloppet af densamma, beräknad
enligt 116 § i Banko-Reglementet, uppgick vid förra tillfället till 278,204
R:dr 8 r:st, och vid det sednare, till 152,737 R:dr 39 sk. 7 r:st., allt
B:ko. Förminskningen är föranledd af den Riksgälds-Kontoret lemnade
tillåtelse att med innehafvande Hypolheks-Förenings-Obligationer liqvidera
Kreditivet i Banken, hvarom närmare afhandlas i 44 § här nedan.
Angående förhållandet emellan metalliska kassan samt utelöpande sedlar
och depositions-skuld, få Revisorerne meddela följande uppgift för den
5 nästlidne September:
Sedel s kul d:
a) Utelöpande Sedlar . . 31,762,138: 15. 4.
b~) Dito invisningar och in
sättnings-bevis
. . . 28,395: 5. 6. 31,790,533: 20 lo.
Depositions-skuld:
Behållning, tillhörande allmänna verk och inrätt
ningar
samt bolag och enskilde personer
3,387,977: 35.| 8.
Transport 3,387,977: 35. 8. 31,790,533: 20. 10.
8
Transport 3,387,977: 35. 8. 31,790,533: 20. 20.
Dito i guld, 489 dukater ä 5: 32 2,771: - - 3,390,748: 35. 8.
Sedel- och depositions-skuld 35,181,282: 8. 6.
Obegagnade andelar af Creditiv0
c h Lane- f ö ring:
tillhörande Depositions-Afdelningen 2,112,876: 47. 1.
d:o Lane- d:o 654,222: 3. 5. 2,767,099: 2. 6.
S:gr 37,948,3ol: 11. -  Härifrån afgå, jemlikt stadgandet i 115 § af Banko*
Reglementet  4,715,283: 16. -
Summa Sedelstock 33,233,097: 43. —
Skillnad häremellan och maximi-beloppet af Sedelstock,
beräknad enligt 116 § i Banko-Reglementet . 618,481: 17. —
Summa B:ko R:dr 33,851,579: 12. —
Hankens Guld- och Silfver-tillgång:
Dukater. R:dr Silfver.
Myntadl, gånghart, i kassa liggande: 18,795: — — 1,384,982: — —
Omyntadt
— — 3,428,287: 28. 1.
Hos Kongl. Myntet till lörmynlning . 8,185: — — 169,239: 34. 5.
På Utrikes ort innestående. . . . — — 154,479: 8. —
Summa 26,990: - - 5,136,988: 22. 6.
Dukat-summan motsvarar å 102 sk. silfver . - . 57,353: 36. —
Silfverlillgång alltså på det hela 5,194,342: 10. 6.
motsvarande enligt myntbestämnings-grunden, B:ko R:dr 13,851,579: 12. —
Sedelstocken får derutöfver utgöra  20,000,000: — —
Summa B:ko R:dr 33,851,579: 12. —
I ofvanupptagne, på grund af 115 § i Banko-reglementet, från Sedelstocken
afräknade summa  4,715,283 R:dr 16 sk.
ingår jemväl förskottet till Post-remiss-medels-räkningen i Depositions-afdelningen,
R:dr 3,640,000: hvilket förskott motsvaras af Banko-sedlar,
liggande i Låne-Kontorens kassor. Beloppet af Utelöpande Sedlar
m.
B:ko R:dr 31,790,533: 20. 10.
förminskadt med nyssberörde förskott  3,640,000: — —
utgjorde den 5 September rätteligen . B:ko R:dr 28,150,533: 20. 10.
9
§• 5.
Banko-Fullmäktige hafva, gemensamt med Fullmäktige i Rikets Ständers
Riksgälds-Kontor, utsett Herr Ofverste-Löjtnanten och Riddaren J.
Kleen alt., äfven under innevarande år, å Bankens och Riksgälds-Kontorets
vägnar, såsom Ledamot, deltaga i Götha Kanal-Direktion samt Ordföranden
i Bankens Ofver-Styrelse och Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr
Grefve Guslaf Lagerbjelke, att granska Kanal-verkets räkenskaper och förvaltning,
för åren 1855 och 1856, hvilken revision redan är vorden verkställd
och berättelse derom afgifven.
§ «•
Sedan Rikets nu församlade Ständer förordnat att de, till undvikande
af penninge-försändningar med posterna emellan Stockholm och de orter,
hvarest Banken har Låne-Kontor vidtagna åtgärder skola fortfarande iakttagas,
hafva Fullmäktige, vid det förhållande att tillfället att erhålla anvisningar
på Bankens Låne-Kontor i jemförelsevis ganska ringa mohn härstädes
begagnas, under det alt detsamma med begärlighet omfattas i LåneKontoren,
hvadan stora behållningar i banko-sedlar hos de sednare samlas,
ansett sig böra hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t
i nåder täcktes anbefalla de vederbörande, som hafva penninge-försändningar
till orter, der Riks-Banken har Låne-Kontor, att hos Banken uttaga
anvisningar å bemäldta Kontor, hvarigenom de derstädes befintliga och städse
sig ökande behållningar kunde förminskas.
Följande räkenskaps-sammandrag utvisar huru denna rörelse blifvit begagnad
efter den 27 September 1856, intill hvilken dag redovisning derför
återfinnes i Banko-Fullmäktiges berättelse till Banko-Utskottet vid denna
riksdag.
Val af Ledamot
i Götha
Iian a lDircktion
m. m.
Postremiss
unvisnivgar.
Revisorernes Berätt. äng. Bankoverket.
2
10
Tableau, utvisande rörelsen vid de serskildta anstalterna till förekommande af penninge
Anvisningar utfärdade af Rikets Ständers Bank på
« Götheborgs Låne-Kontor på
« Malmö dito på
* Wisby dito på
« Stockholms Enskilda Bank på
Summa
Assignationer utfärdade af Malmö Låne-Kontor på Rikets Ständers Bank .
Summa utfärdade Anvisningar och Assignationep
Summa infriade dito
Summa utelöpande dito
Förskott, anordnad! från Bankens Låne-Afdelning samt oliqvideradt den 27 Septembe
1856  B.:dr 2,610,000
Sedermera anordnad!  « 3,430,000
S:r 6,040,000
Deraf blifvit äterbetaldt  2,400,000
o | |
Återstår oliqvideradt
Summa
Af Stockholms Enskilda Bank utfärdade, oliqviderade anvisningar på Bankens Låne
Kontor
Behållning af kontanta medel den 5 September 1857, hos
§• 7.
Summ
Extra Kon
-
torsskrifvare- Sedan, bos Fullmäktige, vederbörande anmält, att göromålen inom Sebiträden
i Se- del-Kontoret, i följd af den städse sig ökande sedelrörelsen, blifvit så
ochl'i "fossa.bfvehopande att de omöjligen kunnat af Kontorets nuvarande, vid sednaste
afdelningen, organisation af Banko-Verket, förminskade tjenstemanna-personal, oaktadt
all ansträngning, inom behörig tid, medhinnas; hafva Fullmäktige, under
den 5 Februari och 9 April detta år, medgifvit att två extra-ordinarie tjenstemän
finge, emot ett arfvode till hvardera af 600 R:dr B: ko, efter år
räknadt, under Februari med Maj månader, lörordnas till förrättande af ordinarie
tjenst i Sedel-Kontoret.
11
irsändningar med posterna, från o. m. d. 28 Sept. 1856 till o. m. d. 5 Sept. 1857.
ikets Ständers
Klink.
Götheborgs
Låne-Kontor.
Malmö Låne-Koutor.
Wisby Låne-Knntor.
Summa,
—
—
807,637
35
1
308,520
32
_
13,048
8
1,129,206
27
1
7,786,389
9
10
—
—
198,007
29
—
533
16
—
7,984,930
6
10
813,280
45
9
748,682
19
—
—
—
—
—
1,561,963
16
9
78,462
27
3
33,527
17
4
2,796
32
—
—
—
114,786
28
7
—
-
700,156
16
7
50,000
_
-
33,271
34
—
783,428
2
7
8,678,132
34
10
2,290,003
40
—
559,324
45
-
46,853
10
—
11,574,314
33
10
500
500
—
-
8,678,632
34
10
2 290,003
40
—
559,324
45
—
46,853
10
—
11,574,814
33
10
8,438,685
17
10
2,273,153
4
-
558,545
45
—
46,853
10
—
11,317,237
28
10
239,947
17
16,850
36
779
257,577
5
3 640 000
3,897,577
5
—
*>6 *>66
g
7
18,664
10
7
2,539,008
18
9
1,301,576
10
12,062
4
11
3,871,310
44
5
3,897,577
5
1
Likaledes, och uppå derom af Under-Styrelsen gjord framställning,
hafva Fullmäktige tillåtit Under-Styrelsen förordna en extra-ordinarie tjensteman
att, mot vanlig aflöning af 600 R:dr B:ko efter är räknadt, under
näsllidue Augusti månad biträda vid Kassa-skri fvare-göro målén inom Vexlings-Kassorna.
§. 8.
I sammanhang med Expedilions-Kassornas uppflyltning och forläggan- Maier för
de i samma lokal med Depositions-Afdelningen två trappor upp i det min. åtskilliga Afdre
Bankohuset, hafva Banko-Fullmäktige förordnal, dels att utrymme för def”„”kan. *
12
samtliga Vexlings-Kassorna skulle beredas på nedra bolten i mindre Bankohuset,
dels ock att Banko-Diskont-Verkel skulle till den af Sedel-Kontoret
begagnade lokal förflyttas, samt Sedel-Kontoret inrymmas i en del af de till
arebiv förut begagnade rum, dit äfven mindre General-Kassan och SedelMagasinet
borde förläggas. Samtliga dessa förändringar äro numera verkställda,
så att, sedan inflyttning i öfriga nyinredda lokaler förut skett, Diskont-Verkets
rörelse kunnat från och med den 3 nästlidne Augusti i den
derför afsedda nya lokal bedrifvas.
§ »•
D(gl!"ko-D^r Efter verkställd granskning af Banko-Diskont-Verkets räkenskaper och
ikoni-Ferhets fö ['vältning för år 1855, hafva de dertill utsedde Revisorer meddelat Difovvttitnmg.
skon t-Direktion en decharge för samma års förvaltning; Och kommer Höglofl.
Banko-Utskottet, som granskat nämnde Diskont-Verks räkenskaper och förvaltning
för nästlidet år, att derom till Rikets Ständer afgifva berättelse.
§ io.
direktion or- Låne-Kontorens i Götheborg, Malmö och Wisby räkenskaper och tor
na
öfver tå-vältning för åren 1855 och 1856 äro granskade af dertill utsedde Revin%öUiebor"
%sorer> so,n ft*r förvaltningen meddelat Kontorens Direktioner decharge, hvilMaim'6
och ken, likmätigt 5 § i Revisorernes Instruktion, blifvit af Fullmäktige
JVxsby. yrodkånd.
§ H.
Af den redogörelse, angående metalliska kassans förändringar, sorn
förekommer sednast i Fullmäktiges berättelse till Banko-Utskottet af den 15
Oktober 1856, få Revisorerne meddela följande fortsättning:
(Jtgifna
fn k o m n a
Duka ter.
Dukater.
1856
till
och
med den 31 December
338.
98.
1857
den
31
Mars .....
193.
«
«
30 Juni
441.
16.
«
«
5
September ....
71 3 0
‘ 1 1 T) TT-
—
Mins knie
240.
193.
425.
71
3 O
1 T7TT
-
Summa 1,043 114. 929
Dukatförminskningen utgör i Riksdaler silfver förvandlad, 1,974: 36. 7.
13
Bankens Metalliska KasUtsifvet
sa i lil}'nta<11 och orayn
Silfverniynt.
t a dt hat' effektivt min
skats.
1836 till och med deri 31 December 185,000: — — 1,160,404: 28. 5.
1857 « « « « 31 Mars . 8,550: - - 238,720: 41. 7.
« « « « 30 Juni . . 135,300: - - 1,172,707: 2. 11.
« « « « « 5 September 60,150: — — 1,071,355: 38. n.
Summa R:dr 389,000: — — 3,643,188: 15. 10.
Om härtill lägges guldförminskningen  1,974 : 36. 7.
visar det sig alt förminskningen utgjort Silfver R.dr 3,645,163: 4. 5.
Metalliska Hassan uppgick nemligen:
Den 27 September 1856 lill  8,838,466: 8. il.
och den 5 i samma månad della år  5,193,303: 4. 6.
3,645,163: 4. 5.
Från och med början af år 1856 lill och med den 5 September innevarande
år, har Metalliska Kassan effektivt förminskats med 7,805,718
R:dr 35 sk. 11 r:st Silfver Specie och under den korta tiden af sex veckor,
eller frän den 25 sistl. Juli till den 5 nyssberörde September har nämnde
Hassa nedgått med cirka En million Riksdaler Silfver.
§ 12.
Under innevarande år, till och med den 5 nästl. September har silfver
i omyntad förm blifvit försåldt till värde af 2,291,915 R:dr 8 sk. 10
r:st Silfver; och enär denna försäljning alltid skett till det i 97 § 2 mom. af
Banko-Reglementet upptagna alternativa pris af 27 mark 12 sk. Hamburger
Banko, motsvarande 24 R:dr 32 sk. Svenskt Banko, för hvarje mark
fin-silfver, köl nisk vigt, som det omyntade silfret, enligt Hamburger prof,
innehållit; så har för Banken en vinst uppstått af B:ko R:dr 110,077: 18
sk. 10 r:sl.
§ 13-
Efter det af Fullmäktige den 24 April 1851 bestämda in- och utvexlingspris
å Dukater, utgörande det förra 5 R:dr 24 sk. och det sednare
5 R:dr 40 sk., allt Banko och per Dukat, hafva blifvit:
Invexlade:
För sälj niny;
af Si Ifvar mi
o my n t ad
form.
In- och Utvexling
spris å
Dukater.
14
sednare halfåret 1855
år 1856 . . . .
lltvexlade:
sednare halfåret 1855
år 1856 . . . .
495: - -  98: - -
593: -
2,389: - -
1,586: - - 3,975: -
Summa 4,568: — —
Vid jemförelse emellan bokförings-vsjrdel 5 R:dr 32 sk. B:ko per dukat
samt det pris, hvartill in- och utvexling skett, har Banken på denna
rörelse tillskyndats en vinst af 761 R:dr 16 sk. B:ko.
§ iv
sufvermynt Förrådet i silfvermynt af äldre prägel utgjorde den 21 nästl. Septem"}
n/^in pra ^ vj(j af Revisorerne anstälda inventering 30,532 R:dr Silfver,
nemligen:
Hela Riksdaler  7,432: — —
Två tredjedels .
3,200: — —
En tredjedels  14,500: — —
En sjeltedels  3,200: — —
En tolftedels 1,100: — —
En ljugufjerdedels  1,100: — —
S:gr Silfver R:dr 30,532
§ 15.
Uppköp och Jemnlikt 21 § i Banko-Fullmäktiges berättelse till Hög loth Banko*
f0’*cci’iarn. "j ötskoltet, under den 15 Oktober 1856, redovisades behållningen af köpta
och sålda vexlar å utrikes ort, den 25 nästförutgångne September, sålunda:
innestående:
hos Handelshuset Salomon Heine . . . Silfv. R:dr 40: 7. —
« dito P. Siemsen & C:o 13,421: 4. —
« dito J. H. & G. F. Baur  1,540: 27.
S:gr Sil fv. R:dr 15,001: 38. —
oremitterade vexlar
203,701: 44. —
Tillhopa Silfv. R:dr 218,703: 34. -  1856 ökades denna be
-
linder
hållning:
återstoden af år
Transport 218,703: 34. -
15
iU#riI li Ifihllll B/il t! *; lils/ i / ti; iifloi i \a\V '..\ A *|\u> ,V\<&s\nvA *A
Transport 218,703: 34. —
a) genom köp af vexlar, lill belopp af 142,720: 16. —
b) genom ränta å och amortering af i
utländskt mynt ställda HypolheksFörenings-obligationer
.... 8,110: — —
c) genom ränta a behållningarne bos
ofvanberörde handelshus . . . 21,762: 32. —
172,599:
— —
till Silfv. R:dr
391,302:
34. -
men minskades deremot:
a) genom försäljning af vexlar å . 259,589: 39. —
b) genom provision, stämpel och por-
to å utrikes ort  4,142: 40. —
263,732:
31. -
till Silfv. R:dr
127,570:
3. -
hvilken behållning på följande sätt redovisades:
innestående den 31 December 1856:
hos Handelshuset Salomon Heine . . . Silfv. R:dr
14,258:
32. -
« dito P. Siemsen & C:o
19,365:
16. —
« dito J. 11. & G. F. Baur
7,107:
30. —
S:gr Silfv. R:dr
40,731:
30. -
oremitterade vexlar samma dag
86,838:
21. -
Silfv. R:dr
127,570:
3. -
Till och med den 3:e nästlidne September, hafva följan-
de förändringar inträffat:
Genom köp af vexlar å . 106,690: 42. —
och genom ränta å och amortering
af obligationer  8,056: 32. —
114,747:
26. -
är behållningen ökad till Silfv. R:dr
242,317:
29. -
hvaremot densamma, genom försäljning af vexlar å
86,838:
21. —
blifvit förminskad till Silfv. R:dr 155,479: 8. —
hvaraf inuestodo:
hos Handelshuset Salomon Heine . 14,258: 32. —
« dito P. Sieinsen & C:o 27,422: — —
« dito J. H. & G. F. Baur 7,107: 30. —
och utgjorde återstoden .... 106,690: 42. — 155,479: 8. —
af ännu ej förfallna vexlar.
Beloppet of
utelöpande
16
Inkomster och Utgifter i följd af vexelhandel» hafva under år 1856
uppgått Lill följande belopp, nemligen:
Inkomster:
vinst å köpta vexlar B:ko R:dr 12,200: 3. 3.
* a sålda dito  48,692: 30. 3.
ränta å hehållningarne hos Handelshusen i Hamburg och
Altona 58,033: 37. 4.
återbäring af för högt beräknad provision, porto- och
protestkostnad
3,465: 13. 4.
Summa B:ko K:dr 122,391: 42. 2.
Utgifter:
Provision, stämpel och porto till bemäldta Handelshus . 11,133: 18. —
Omkostnader i och för indraget Silfver, nemligen: Specer
i Liiheck, Assuratice, Provision, Frakt, Skillnad
i värdet emellan Hamburger Banko och R:dr Svenskt
Silfver Specie, Probering, Arfvode» m. m. . . . 5,039: 6. 1.
Slämpladt papper till försålda vexlar  677: 18. 4.
Mäklare-courtage  9,061: 23. 8.
Postporto  102: 31. —
Arfvoden  5,000: — —
Summa B:ko H:dr 31,014: i. l.
Inkomsterna under år 1856 . Hulr 122,391: 42. 2.
hafva öfversligit Utgifterna . . . 31,014: i. l.
med B:ko R:dr 91,377: 41. i.
Inkomster och Utgifter under innevarande år äro ännu ej fullständigt
kända och någon utredning deröfver kan sålunda ej framläggas.
Herrar Grosshandlarne Schartau och Arf wedson hafva fortfarande, i egenskap
af deputerade, besörjt de med uppköp och försäljning af vexlar förenade
göromål och bestyr, med undantag endast för någon kortare lid då, i
stället för den sednare, som varit af förfall hindrad, omförmäldta uppdrag
innehafts af Herr Professoren Selander.
§ 16-
Såsom fortsättning af den i 23 § af 1855 års Revisions-berättelse in
-
17
tagna redogörelse för beloppet af utelöpande sedlar vid serskilda tidpunkter, Sedlar vid
meddelas följande uppgift:
Bankens
utelöpande sedlar m. m. utgjorde:
1856
Jan.
12
. 40,296,299:
23.
11.
«
Febr.
16
29.
3.
«
Mars
15
42.
6.
«
April
19
9.
10.
«
Maj
17
35.
6.
«
Juni
14
. 37,444,487:
18.
2.
<1
Juli
19
• • •
. 37,595,896;
32.
11.
Aug.
16
39.
5.
«
Sept.
13
. 36,111,228:
27.
10.
«
Okt.
18
. 36,624,502:
23.
4.
«
Nov.
15
. 35,321,234:
6.
5.
«
Dec.
6
. 35,313,207:
15.
11.
1857
Jan.
17
. 35,287,074:
25.
7.
«
Febr.
14
9.
—
«
Mars
14
6.
4.
«
April
18
. 35,101,258:
9.
11.
«
Maj
16
. 33,454,479:
35.
4.
«
Juni
13
. 31,052,802:
22.
—
«
Juli
18
. 31,220.424:
30.
11.
«
Aug.
15
18.
7.
Sammanräknade beloppet af utelöpande sedlar samt invisningar oell attester
uppgick den 31 December nästlidet år till B:ko R:dr 34,983,465:47.10.
Enär härifrån, af anledning 4 § här ofvan innefattar,
förskotten i och för Poslremiss-rörelsen afräknas, med 2,610,000: — —
visar det sig att utelöpande sedelstocken, nämnde
dag, rätteligen utgjort B:ko R:dr 32,373,465: 47. lo.
Utelöpande sedelstocken, på enahanda sätt beräknad,
uppgår den 5 nasti. September till  28,150,533: 20. 10.
Minskning B:ko R:dr 4,222,932: 27. —
Metalliska Kassans förminskning, under samma tid, utgör i R:dr B:ko
förvandlad 6,625,796 R:dr.
Revisorernes Berätt. ang. Bankoverket. 3
18
Angående
Silfverutmy
ritning.
Kongl. MyntVerkels
qvar'
tals- och årsräkning
ar.
Inventering i
Kongl. MyntVerket.
In- och utvexling
af
Koppar-skiljemynt.
§ 17-
Genom fortskyndande af silfvennyntningen för Bankens räkning och
genom af Fullmäktige vidtagna åtgärder till förekommande af större uttag
af myntadt silfver, har Bankens förråd i dylikt silfver blifvit uppbringadt.
lill det höga belopp af 1,360,950 R:dr, detsamma, enligt 3 § här
ofvan, vid den af Revisorerne i Bankens kassor och i öfriga förvaringsrum
verkställda inventering, den 21 September utgjorde.
Bland nämnde åtgärder torde serskildt böra omförmälas alt Fullmäktige,
utan uppehåll, pröfvat ansökningar om utbekommande af silfver i omyntad
form, så att sådant silfver kunnat när som helst från Banken erhållas.
§ 18.
I öfverensstämmelse med gällande föreskrifter äro såväl qvartals- som
årsräkningar öfver guld-, silfver- och kopparmynlningen för Bankens räkning
från Kongl. Mynt-Verket lill Banken aflemnade och, utan anmärkning,
granskade.
§ 19-
Fullmäktige hafva, i den ordning, Banko-Reglementet bjuder, deltagit i
den under nästl. Januari månad i Kongl. Mynt-Verket anställda inventering;
hvarvid anmärkning, i hvad Bankens derstädes då inneslående behållningar
rörde, icke egt rum.
§ 20.
Behållningen uti Koppar-skiljemynt af äldre präscl utgjorde den 30
Juni 1855
. . . R:dr 2,433: 16. -
Ifrån berörde dag till och med den 30 Juni detta år
äro från allmänheten invexlade  2,333: 16. —
hvadan räkenskaperna sistnämnde dag utvisade en behållning
af R:dr B:ko 4,766: 32. —
Då någon ommynlning af koppar-skiljemynt under liden från sednaste
Revisions-Berätlelses afgifvande icke egt rum, har Bankens förlust på
sä beskaffad ommyntning icke ökats, utan uppgick, beräknad från och med
år 1842, då denna ommyntning log sin början, vid 1856 års slut lill
B:ko R:dr 13,116: 32.
19
1 Kopparmynt aj nyare prägel innehade Banken den sista Juni
1855 . ............. K:dr 9,900: - -
Till samma dag' detta år äro:
Från Kongl. Mynt-Verket aflemnade
» Allmänheten invexlade ....
14,450: - -  5,750: - -
Efter afdrag af under tiden ulvexlade
S:gr
30,100: - -  28,000: - -
utgjorde behållningen sistnämnde dug
B:ko R:dr
2,100: - -
§ 21.
Enligt hvad, uti Höglofliga Banko-Utskottets vid innevarande Riksdag Prägling of
afgifna Berättelse N:o 8, angående Rikets Ständers Banks styrelse och
förvaltning, blifvit omförmäldt, hade Banko-Fullmäktige, uppå Ofver-Direklörens
vid Kongl. Mynt-Verket, hos Fullmäktige gjorda förfrågan, huru
stor qvantitet koppar- eller bronsmynt Banken äskade under tiden intill
den 1 Juli 1857, i skrifvelse lill Kongl. Stats-Kontoret den 13 November
nasti, år tillkännagifva, att Bankens behof af koppar-öresmynt, till aflefverering
från Kongl. Myntet inom den af Ofver-Direktören omnämnda
tidrymd, beräknades uppgå till 200,000 R:dr Riksmynt af samtliga valörer,
samt att hälften af hvarje valör, med tillhopa 100,000 R:dr erfordrades
efter hand och hela beloppet sednast före den 1 Juli 1857.
I huru ringa mån Kongl. Mynt-Verket fullgjort denna reqvisition, inhemtas
af följande redovisning öfver förhållandet med de sedan Juni månad
1856 verkställda lefvereringar af koppar-skiljemynt.
Under sednare halfåret 1856 har icke något koppar-skiljemynt blifvit
från Kongl. Mynt-Verket till Banken aflemnadt.
I)e under första hälften af innevarande år verkställda lefvereringar
utgöra:
Fehr.
17 Kongl
. Myn t-Ve
rket aflehinat Öresmynt B:ko R:dr
2,100
— —
»
25
dito
dito
dito ....
2,000
_ _
Mars
7
dito
dito
dito ....
4,500
— —
»
14
dito
dito
dito ....
2,100
— —
»
28
dito
dito
dito ....
3,000
— —
April
7
dito
dito
dito ....
2,000
— —
Maj
15
dito
dito
dito ....
600
— -
Tillsammans B:ko R:dr
16,300
— —
20
Inkomna förslitna
och
förfärdigade
nya sedlar.
deraf under samma tid till allmänheten ulvexlats . . . 15,300: — —
och uppgick behållningen den 30 sistl. Juni lili B:ko B:dr 1,000: — —
Bankens sammanräknade behållning af koppar-skiljemynt
sislberörde dag inskränkte sig således till:
Gammalt koppar-skiljemynt, som icke ut
vexlas
R:dr 4,766: 32. —
Nyare kopparmynt . . 2,100: — —
Öresmynt .... . 1,000:  3,100: - -
Tillsammans B:ko R:dr 7,8 66: 32. —
Och har under den sedermera intill den 15 nästl. September förflutna
lid icke något kopparmynt blifvit från Kongl. Myntet till Banken aflemnadt.
Efter erhållen anmälan om den af Kongl. Myntet den 17 Februari
verkställda lefverering af öresmynt, förordnade Fullmäktige påföljande dag,
alt, med afseende å den ringa tillgången af sådant mynt, ingen finge lills
vidare deraf på en gång utbekomma mera än Fyra Riksdaler Riksmynt.
§ 22.
Från och med den 1 Juli 1855 till och med den 30 Juni innevarande
år hafva förslitna sedlar lill Banken inkommit samt nya sedlar blifvit
tillverkade till följande belopp:
Inkomna förslitna
Ferla rdipade
nva
Sedlar.
Sed lar.
Btko R:d
B:ka It:d
\
Af 500 R:drs valör
3,746,000
—
—
4,000,000
100
2,452,900
T
—
2,000,000
—
—
33y „ *
1,493,166
32
1,200,000
—
—
162
lu3 » i.
657,783
16
600,000
—
—
10
3,651,000
—
—
3,975,000
—
—
6f- „
2,021,666
32
—
2,080,000
—
—
55
2 R:dr af nya slaget
5,063,200
—
—
5,227,000
—
—
300
55
200
32 sk. valör
2,643,833
16
—
3,028,666
32
16
11 833
16
55
12
11 312
24
8
8 000
55
14
1 385
«n
10
781
55
Summa B:ko R:dr
21,763,362
24
—
22,110,666
32
—
21
Utelöpande transport-sedlar utgjorde den 1 Juli 1855 Banko
R:dr 79,063: 22. —
Från samma dag till och med den 31 December 1856
äro inlösta  270: — —
Då från återstoden R:dr 78,793: 22. —
ytterligare afräknas beloppet al' inlösta, till Hummern
otydliga, men eljest riktiga, transportsedlar . . 8,874: 45. 4.
visar sig att summan af Bankens vid 1856 års slut,
såsom utelöpande bokförda transportsedlar pä 5
R:dr och derutöfver af åren 1777—1836 utgjorde
B:ko R:dr 69,918: 24. 8.
Denna summa har, tillika med de vid samma tid
såsom utelöpande balanserade sedlar på 3 och 2 R:dr:
med dubbla blad af åren 1777-1812 70,852: — —
och med enkla blad afåren 1813-1836 94,560: — — 165,412: — —
med tillsammans B:ko R:dr 235,330: 24. 8.
blifvit enligt Rikets Ständers vid innevarande Riksdag, med bifall till Banko-Utskottets
Utlåtande N:o 18, fattade beslut, forti inom linien och från
beräkningen af Bankens sedelstock utesluten.
§ 23.
Till upplysning angående de åtgärder, som vidtagits i och för anskaf
fandet
af sedlar å Riksmynts-valör, hafva Revisorerne ansett sig böra meddela
följande:
Vid emottagande! den 7 December 1854 af det utaf Högloft. Banko
Utskottet,
vid sednaste Riksdag, upprättade Reglemente för Banko-Verkets
styrelse och förvaltning, beslöto Banko-Fullmäktige, alt samma Reglementes
129 §, innefattande åtgärder i följd af Rikets Ständers beslut om förändring
af allmänna räknesättet för penningar, äfvensom till utmyutning af
silfver och koppar, borde delgifvas Förvaltaren af Tumba Bruk, Docenten
J. L:son Samzelius oell Föreståndaren för Bankens Tryckeri, Professoren J.
Bagge, hvilka hade att, hvar för sig, lill Fullmäktige afgifva förslag till
förändring af Bankens nuvarande sedlar, hvad såväl papper, som tryck och
öfriga säkerhetsåtgärder vidkomme.
Del bemälde Bagge alfordrade förslag inlemnades redan den 27 i nvssberörda
månad; men som Fullmäktige bade sig bekant, att Bruksförvalt
-
Sedlars Jävande
inom linien.
Angående
Bankens vy a
sedlar.
22
ren Samzelius vore sysselsatt med anställandet af åtskilliga försök, beträffande
såväl papper till nya sedlar, som dessa sedlars skyddande mot öfvertryck
och photografisk efterbildning; ansågo Fullmäktige frågan böra hvila
intilldess utlåtande och förslag från honom i Maj månad 1855 ingick,
då, efter det Chefen för Sedel-Kontoret och Tryckeri-Föreståndaren blifvit
hörde angående formatet för sedlarne och sedelpapperets färg, Fullmäktige
fastställde nämnde format, på det all förslagsritningar malte kunna ofördröjligen
upprättas, i hvilket afseende, bland andre, Hof-Gravören Abraham
Salmson, af åtskilige härvarande Artister uppgifven såsom dertill skicklig,
under hand, anmodades att uppgöra ifrågavarande förslagsritningar.
Imedlertid och ehuru Fullmäktige funno nödigt att, innan vidare beslut
af dem meddelades, i anledning af Bruks-Förvallarens och TryckeriFöreståndarens
framställda förslag, af sakkunnige personer inhemta upplysningar
i ämnet, men de vetenskapsmän, som i sådant afseende voro att
tillgå, då antingen redan afrest eller ärnade ofördröjligen från staden bortresa,
förordnade Fullmäktige den 7 derpå följde Juni, att Förvaltaren Samzelii
ofvanberörde utlåtande skulle öfverlennäs till Professoren Bagge, för
att skyndsamligen yttra sig öfver förslagen till dels nytt sedelpapper, dels
trycket å sedlarne och dels skyddsmedlen mot öfvertryck och mot pholografisk
efterbildning, hvarförutan från Professoren Bagge infordrades upplysning
i följande omständigheter, nemligen:
l:o) huruvida papper före tryckningen ovilkorligen måste fuktas eller
blötas och
2:o) huruvida särskildt tryck å sedels baksida kan åstadkommas på samma
gång, som sedeln tryckes.
Detta yttrande inkom den 21 i sistnämnde månad och delgafs genast
Förvaltaren Samzelius, som deröfver den 5 påföljde Juli sig yttrade; hvarefter
och sedan Fullmäktige den 6 September samma år inhemtat att Föreståndaren
för Technologiska Institutet, Öfver-Direktören L. J. Wallmark
dåmera till hufvudstaden återkommit, till honom öfverlemnades de af BruksFörvaltaren
och Tryckeri-Föreståndaren afgifna utlåtanden och förslag, under
anhållan, att Ofver-Direktören måtte deraf taga kännedom och meddela
Fullmäktige upplysning, huruvida och på hvad sätt vid papperstillverkning
må kunna åt papperet gifvas dels sådana egenskaper, som fortfarande
förhindra öfverflyttning på sten eller zink af derå anbragl tryck, dels
sådana färger, särdeles gul, grön eller röd, som icke, med tryckets bibehållande,
genom användande af syror eller andra medel, ur papperet hort
-
23
tagas; och tillkäiinagåfvo Fullmäktige för Öfver-Direklören Wallmark, att
såväl Förvaltaren vid Tumba Bruk, som Tryckeri-Föreståndaren blifvit förstånd
igade alt tillhandagå med de upplysningar, som af dem kunde äskas;
att i Fullmäktiges expedition funnos alt tillgå flera Staters Banknoter samt
att icke allenast de kostnader, hvilka kunde vid försöks anställande ifrågakomma,
ulan äfven det biträde af Technologer, Gravörer, Lilhografer, Koppartryckare
eller andre, som ansåges i och för ärendets nödiga utredning
erforderligt, skulle, derest så påfordrades, af Bankens medel ersättas.
I följd af Öfver-Direktören Wallmarks kort härefter inträffade död,
hade de detta ärende tillhörande handlingar blifvit aflemnade till Professoren
vid Technologiska Institutet C. Ullgren, som, under längre tid, oafbrutet
sysselsatt med åtskilliga försök i hithörande ämnen, först den 24 April
nästl. år afgaf det inbegärda utlåtandet. De upplysningar, ej mindre bemälde
Professor, än äfven en härvarande Artist C. G. C. Carleman, i två till
Fullmäktige inlemnade, af ålskiilige prof åtföljda skrifter, meddelat, föranledde
Fullmäktige alt söka förskaffa fullständig utredning af den vid sedeltillverkning
högst vigtiga frågan om ändamålsenligasle sättet att skydda sedlarne
mot den jemförelsevis farligaste efterbildningen, nemligen förmedelst photografi,
och oansedt det dröjsmål med frågans slutliga afgörande, som skulle
uppslå derest ytterligare upplysningar inbemtades, ansågo Fullmäktige sig
likväl böra icke allenast hänvisa ProTessoren Ullgrens och Artisten Carlemans
skrifter till utlåtande af Bruks-Förvaltaren och Tryckeri-Föreståndaren, utan
äfven, sedan deras utlåtanden inkommit, öfverlemna åt Professoren Ullgren
och Bruks-Förvaltaren alt, med biträde af i papperstillverkning kunnige personer,
anställa försök; och hafva bemälde personer, jemte Professoren G. E.
Pasch, till Fullmäktige inlemnat ett af flera prof åtlöljdt memorial, hvilket
ännu är på pröfning beroende.
För erhållande af förslagsritningar till nya sedlar hade, under tiden,
på sätt i det föregående är vordet antydt, åtgärder vidtagits, och Hof-Gravören
Salmson, som redan i början af år 1855 åtagit sig att uppgöra dylika
ritningar, förklarade omsider i slutet af samma år, efter fyrfaldiga
hos honom gjorda påminnelser, det han vöre dermed sysselsatt, men
något förslag aflemnades icke förr än sedan Fullmäktige af en annan Artist
erhållit några förslagsritningar, hvilka dock ej befunnos antagliga; och enär
i de af Salmson först aflemnade ritningar flera jemkningar och förändringar
erfordrades, (ingo Fullmäktige först i Maj månad nästlidet år lill samtlige
sedelvalörer emottaga fullständiga ritningar, hvilka då af Fullmäktige gilla
-
24
des, med förbehåll alt deri framdeles kunna besluta de jemkningar och förändringar,
som vid graveringens utförande kunde finnas behöfliga. Då likväl
i Stockholm icke funnes någon Gravör, ål hvilken plåtarnes gravering
kunde anförtros, hvadan det hiel' nödigt anskaffa copior af ritningarne och
dä flere af Banko-Styrelsens ordinarie Ledamöter af sjukdom hindrades alt
deltaga i Fullmäktiges öfver läggningar, kornrno Fullmäktige först den 26
derpåföljde Juni i tillfälle att besluta i fråga om utförandet af graveringsarbetet
med hvad dertill hörde, hvilket uppdrogs åt Tryckeri-Föreståndaren,
Professoren Bagge och Hof-Gravören Salmson, för hvilka instruktion d. 10
Juli fastställdes, hvarefter Professoren Bagge i påföljde vecka och Hof-Gravören
Salmson i början af Augusti månad lill utrikes ort alreste, för att, i enlighet
med instruktionen, genom sådana utländska konstnärer, som gjort upphöjd
gravyr för Bank-noter till sitt yrke samt voro kända för utmärkt skicklighet
och pålitlighet, låta, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af Fullmäktige
godkända ritningar, utföra allt hvad som i och för patricers gravering
och stilars gjutning erfordrades.
Med afseende å åtskilliga vid de godkända ritningarne af utländska
konstnärer gjorda anmärkningar, hade Professoren Bagge låtit, genom HofGravören
Salmson, uppgöra förslag lill vissa förändringar i samma ritningar,
hvilka förslag sedermera till Fullmäktige inkommit; Och ehuru Rikets
Ständer åt Fullmäktige öfverlemnat att besluta och lill efterrättelse fastställa
de förändringar i systemet för tillverkning af Bankens sedlar, som i
följd af Rikets Ständers beslut blefve erforderliga; likväl och som ritningarnes
uppställning, beträffande valet af vignetter, ornamenter och stilar,
vore beroende af individuel smak och Fullmäktige redan godkänt ritningar,
som, efter deras öfvertygelse, motsvarade åtminstone smakens fordringar
hos en Banksedel, men emot dessa ritningar anmärkningar af väsendtlig beskaffenhet
förekommit; så och då Professoren Bagge, som då snart vore
alt förvänta, på ett kortare besök, till hufvudstaden, förmält alt beställning
af de serskilda delarne till tryck plåtar icke kunde ske förr än hän till utrikes
ort återkomme, men att det oaktadt samma plåtar kunde antagas vara
i fullfärdigt skick före Augusti månads utgång della är; hade Fullmäktige
ansett sig af grannlagenhet uppmanade alt till Höglofl. Banko-Utskottets
granskning och bedömande öfverlemna såväl ritningarne till nya sedlar, som
de till förändring af samma ritningar uppgjorda förslag, med anhållan att
Höglofl. Utskottet måtte med den skyndsamhet handlägga detta ärende, att
25
Professoren Bagge kunde före mediet af November månad nasti, år härifrån
afresa.
Med anledning häraf hade Utskottet låtit uppgöra en ny ritning, hvilken,
enligt Utskottets förmenande, ägde ett afgjordt företräde framför såväl
de af Fullmäktige redan gillade ritningar, som de till ändring deri hos
Fullmäktige framställda förslag; hvarefter Utskottet, genom utdrag af protokollet
för den 14 i sistnämnde månad, denna sin åsigt för Fullmäktige
tillkännagifva, med öfverlemnande ål dem att, jemlikt föreskriften i sista
punkten af Banko-Reglementets 129 §, i frågan besluta; men enär af det
upplästa protokollsutdraget sig visade, alt, ehuru Utskottet visserligen, oaktadt
Fullmäktige till Utskottets bedömande hänskjulit förevarande fråga, åt
Fullmäktige öfverlemnat att deri besluta, Utskottet likväl, efter granskning
af såväl de af Fullmäktige till Utskottet insända ritningar, som den sedermera
uppgjorda, här ofvan omförmäldla ritning, förklarat denna sednare äga
ett afgjordt företräde framför någondera af de förra, hvilket omdöme Utskottet
i så bestämda ordalag uttalat, att någon tvekan om rätta sältet för
tillämpningen af Utskottets mening icke kunde uppstå; så ansågo Fullmäktige
berörde från Utskottet till dem aflemnade ritning, såsom befunnen vara
den mest ändamålsenliga, höra läggas till grund för graveringens utförande
å Bankens nya sedlar.
I följd häraf förordnade Fullmäktige, det hade Professoren Bagge att
icke allenast, i enlighet med de af Banko-Utskottet bestämda hufvudgrunder
samt gillade ritning, låta, så fort ske kunde, uppgöra och lill Fullmäkmäkligc
aflemna ritningar lill såväl sedeivalörerne 50 och 10 R:dr samt 5
och 1 R:dr, som midtelvignetter till sedeivalörerne 500 och 100 R:dr,
hvilka ritningar derefter komme att, likasom med ritningen till sedlar å
1,000 R:dr redan ägt rum, underställas Höglofl. Utskottets granskning och
bedömande, utan äfven att ofördröjligen lill utlandet åter afresa, för att, i
öfverensstämmelse med den Professoren förut meddelade instruktion, besörja
om utförande af allt hvad som i och för patricers gravering,' stilars gjutning,
tryckpressars anskaffande m. m. kunde erfordras.
Efter sedermera af Banko-Utskottet verkställd granskning af ritningarne
lill sedeivalörerne 50 och 5 R:dr Riksmynt, blefvo såväl dessa som
uppgjorda ritningar lill midtelvignetter å sedeivalörerne 500, 100, 10 och
1 R:dr Riksmynt i början af Januari månad detta år till Professoren Bagge
öfversände och förständigades samtidigt Förvaltaren vid Tumba Bruk, som
Revisorernes Berält. ang. Banjtover/cet. 4
26
fick emottaga kalkerade copior af de godkända ritnirigarne, att skyndsamligen
aflemna prof på papper till de nya sedlar, Banken har alt utgifva.
Sedermera äro visserligen åtgärder vidtagna Tor erhållande af icke allenast
tjenligt sedelpapper, utan äfven trvckplålar till samtliga sedelvalörer
jemte hvad i och för tryckningen erfordras; men efter hvad Revisorerne
kunnat inhemta, har ännu icke ens form lill nytt sedelpapper blifvit af
Fullmäktige godkänd, än mindre prof lill sådant papper fastslälldt, och ej
heller är tryckplåt lill någon af de nya sedlarna hittills aflemnad.
Enligt de upplysningar, Revisorerne vid deras besök i Bankens tryckeri
erhållit, kan ingen enda af de nya sedelvalörerne den 1 Januari 1858
vara alt tillgå. Större delen af året torde dessutom åtgå innan alla valörer
kunna allmänheten tillhandahållas.
De i och för anskaffandet af papper och tryck till berörde sedlar hitintills
af Banken bestridda utgifter uppgå till ett sammanräknadt belopp af
13,945 R:dr 30 sk. B:ko, en gratifikation häri inbegripen, stor 1,000
R:dr, lill Professoren Ullgren för af honom verkställda försök till pappersmyntets
skyddande mot pholografiskt eftertryck.
Ofvanuppräknade kostsamma och invecklade åtgärder förefalla Revisorerne
hafva varit mindre ändamålsenliga.
Som 14 § af Kongl Maj:Is Nådiga Förordning om Rikets mynt af
den 3 Februari 1855 föreskrifver, alt från och med det år då ny af Rikets
Ständer fatsslälld statsreglering tager sin början, stats-räkenskaperna
för samma år och sedermera framgent skola föras i enlighet med den nya
mynlberäkningen samt denna från och med sistberörde tid eller 1858 års
början kommer alt tillämpas jemväl å Bankens, Diskont-Verkens och Tumba
Bruks räkenskaper; så hafva Fullmäktige åt vederbörande uppdragit att
vidtaga de förberedande åtgärder, som af berörda förändring påkallas.
§ 24.
luva/ing i Nedan uppräknade Läns-Slyrelser hafva under tiden från den 30 Juni
'nå 1855 till slutet af nästlidet år från Banken reqvirerat förskott lill invexiankutediar,
ling af JörslHna småsedlar, nemligen: Skaraborgs, Kronobergs, Jönkö
-
27
pings, Westmanlands, Södermanlands, Elfsborgs, Slöra Kopparbergs, Örebro,
Wermlands, Gefleborgs, Kristianstads, Hallands ocb Norrbollens till ett
sainmanräknadt belopp af B:ko R:dr 207,500: — —
hvaraf den 31 December 1856 utestodo:
i Skaraborgs Län  1,000: — —
» Kronobergs »  5,000: — —
» Jönköpings » . . , .
5,000: — —
» Wesmanlands Län  2,500: — —
» Södermanlands *  3,000: — —
* Elfsborgs »
3,000: — —
» Stora Kopparbergs Län  4,025: — —
» Örebro »  5,000: — —
» Wermlands »
. 711: 32: —
» Gefleborgs »  4,500: — —
» Kristianstads »  3,000: — —
» Hallands »  3,000: — —
» Norrbottens »  3,000: — —
Summa B:ko R:dr 42,736: 32. —
Till invexling af förslitna småsedlar äro under samma lid dessutom
anordnade:
lill Låne-Konloret i Götheborg  100,000: — —
« dilo i Malmö  135,000: — —
« dito i Wisby  5,000: — —
hvaraf vid 1856 års slut utestodo:
bos Låne-Konloret i Götheborg  20,000: — —
« dito i Malmö
10,000: — —
* dito i Wisby  1,500: — —
Sammanräknade beloppet af de i berörda ändamål från Banken utgifna
förskott uppgår således tili 537,500 B:dr ocb summan af de utestående
lill 74,236 R.dr 32 sk.
Den inom Upsala Län, utan förskott från Banken, men med de rjittigheter
och skyldigheter i öfrigt, som äro i gällande Ordningsstadga bestämda,
antagna VexlingsförrälLaren har under ifrågavarande lid, uti förslitna
småsedlar, till Banken insänd t tillhopa B:ko R:dr 110,800, samt i
utbyte deremot återbekomma enahanda belopp uti nya sedlar af 2 R:dr och
32 sk. samt silfvermynt af ‘ och R:dr Specie.
Depositions
rörelsen.
28
§ 25.
På räkningar i DepositionsJdelningen innestodo den 30 Juni 1855
följande belopp, emottagua på grund af föreskriften i 131 § af Banko
Reglementet:
i-.
sta Iliasson: Dukater. K:(lr B:ko.
Medel, sorn bero af Bankens egen Styrelses
disposition ..
54,293: 35. 9.
2ulra Klassen:
Kreditiv eller Förlag af Banken . .. .  2,924,625: 37. 6.
3;dje Klassen:
Staten samt dess Allmänna Verk och Kassor
tillhöriga medel  916. 4,229,680: 35. 6.
4: de Klassen:
Medel, tillhörande de under Stockholms
' stads styrelse lydande Embets-Verk
och Kassor, jemte åtskilliga allmänna
Inrättningar, Välgörenhetsanstalter, Konkursmassor
m. fl
1,441,525: l. 4.
5: te Klassen :
Medel, tillhöriga stiftelser och bolagsföreningar,
grundade med beräkning på vinst
för den enskilde, äfvensom enskilde personer
2,226,648: 22. 3.
S?^ Öle! 10,876,773: 36. 4.
Under tiden fran sistnämnde dag till 1856
års slut uppgingo insältningarne till . . 2,038. 172,993,295: 45. 10.
Summa 2,954. 183,870,069: 34. 2.
Då härifrån afräknas summan afundersamma
tid assignerade  2,754. 175,342,413: 34. 7.
visar sig alt Räkningshafvarne vid 1856 års
slut egde hos Banken inneslående:
29
200.
Usta Klassen .
2:dra (lilo
3:dje (lito
4:de dito
5:te dito .
Insättningarue och
uppgått till följande belopp:
173,975: 23. -  1,836,559: 44. 5.
4,306,267: 46. 8.
993,966: 23. 3.
1,216,886: 6. 3.
200. 8,527,655: 47. 7.
assigneringarne inom de serskilda klasserna hafva
lista
2: (Ira
3: die
4:de
5:le
Klassen
dito
dito .
dito .
dito
Summa B:ko R:dr
ln saltning» p.
Assigneringa r.
14,664,342
45,300,338
82,032,898
20,819,063
10,176,652
45
i
14,544,660 39 -  46,388,404 30 4
81,956,311 19 3
21,266,622 19
11,186,4141 22
io| 175,342,4131 34| 7
172,993,295
Räkningarnes antal inom hvarje klass har under näsllidet år utgjort:
för 1 :sta klassen 10, 2:dra klassen 29, 3:dje klassen 72, 4:de klassen
125 och 5:le klassen 27, eller tillsammans 263.
§ 26.
Under de tvänne år, som förflutit sedan den 30 Juni 1855 hafva bö-öfwrassigneter
för iifoerassignering å fem publika Verks och Korporationers räknin- ” s
gar i Depositions-Afdelningen blifvit, efter derom hållna undersökningar, af
Under-Styrelsen ådömda; men någon öfverassignering å enskild persons
räkning i nämnde Afdelning har, under samma tid, icke egt rum.
§ 27.
I afgifter för enskildes asstånering å Depositions-Afdelningen år Folie-afgift
1855 hafva under näsllidet år till Banken influtit 540 R:<1 r Banko.
f O USo t ^ TI Cl Lii cg 5™
A de i nedanuämnde assignanlers konkurser bevakade belopp, nem- räkningar.
ligen:
i Ryttmästaren C. W. Hammarskölds för 1849 och 1850 årens folie-af
gilter
R‘dr 628: — —
Transport 628: — —
30
Transport 628
samt i Brukspatron C. G. Johanssons för 1849 års folie-afgift 240
Summa B:ko H:dr 868: — —
har, genom utdelning i Brukspatron Johanssons konkurs, influtit
lil: 38. 4.
hvarefter såsom Bankens återstående fordran vid 1856 års
slut balanseras B:ko R:dr 756: 9. 8.
§ 28.
för Afgifter för Depositions-hvalfvets begagnande hafva ingått:
Mfleirte- sednare halfåret 1855
345: 40. —
gagnande, g,. |85g 553.
20.
Summa B:ko K:dr 899: 12.
§ 29.
Frän Banken
utgifva rån-1 i
tebärande ‘"lie
tkuldfärbinde'ser.
Af de från Banken utgifna äldre Låne-Bart ko-Obligationer (förr kalLåne-Banko-Allester
och Låne-Banko-Kapilaler) bar under liden från
den 30 Juni 1855 lill slutet af år 1856 icke någon blifvit infriad, hvadan
Bankens skuld i förbindelser af ofvanomförmälda slag fortfarande balanmed
R:dr 480,559: 33 sk. 4 r:st Banko.
seras
Icke heller har någon Obligation för inlemnadt silfver (så kallad Silfversedel),
eller någon Realisalions-Obligation under ifrågavarande tidrymd
blifvit hos Banken till inlösen företedd, utan balanseras ännu beloppet af
sådana Obligationer med 268 R:dr il sk. Banko af förra slaget oell 225
R;dr Banko af det sednare.
Af Obligalionerne för 1830 års upplåning uteslå fortfarande 125
R:dr Banko.
Afbetalning
d It t ksgfit (tilion
turet»
»huld till
Banken.
§ 30.
i Banko-Reglemenlet, hafva, vid slutet af hvartdera åren
22 stycken af Rikets S/änders Biles gälds- Hon tor lill
Jemlikt § 136
1855 och 1856,
Bunken utjärdade Obligationer JUr 1808 och 1809 årens krigskostnader
å 4,000 R:dr hvardera blifvit infriade, äfvensom vid hvartdera tillfället
ett års ränta å 4 procent för Bankens vid det näslförulgångna årets
slut hos Riksgälds-Kontoret egde fordran blifvit godtgjord.
31
Riksgältls-Konlorets berörda skuld lill Banken utgjorde vid 1854 års
slut, för .... 600 Obligationer, B:ko R:dr 2,640,000: — —
Efter afdrag af
sålunda infriade . . 44 dito å — — 176,000: — —
utgör alltså nu Bankens
fordran för qvarvarande
616 Obligationer, B:ko R:dr 2,464,000: — —
§ 31.
Af Bankens i 137 och 138 §§ af 1854 års Banko-Reglemente om- ,nom u"ien
förmälda inom linien balanserade fordringar bos Staten och Siidertelje fordringar.
Kanal-Bolag har, under ifrågavarande 2:ne år, icke något influtit.
§ 32.
Angående Lane- och Crediliv-rörelsens ställning på det hela, få Revi-Lån-ochttresorerne
meddela följande redogörelse för den 5 nasti. September.
Lån på Guld oell Silfver
” på Jern, Koppar m.m. i Stockholm
t> n n n j Götheborg
” " fast egendom å landet . . .
n ” B i städerna . . .
” ” ” och återbetal
ningsskyidighet
i
silfver ,
” till skiften och odlingar. . . .
” n Fahlu Bergslag
” ” Sparbankerna
” ” Filial-Banken i Gefle....
” ” ” i Christianstad
” ” ” i Blekinge . .
” ” ” i Skaraborgs län
” ” 0 i Sundsvall. .
* " ” i Lund ....
Transport
Förlag.
Utestående.
Galivändt.
1,900,000
6,150,000
80,000
200,000
400.000
270.000
176.000
500.000
555.400
66,600
9,856,000
4,017
650,144
619,220
5,169.859
845,218
79.000
70,952
118,626
70.000
400.000
270.000
176.000
500.000
555,4 OOj
66,
600|
9,17 0,9 9 7141
626,618
57,941
9,067
11,575
4S
34
605,002) fij B
32
Förlag.
Utestående.
Oanvändt.
\
Transport
9,056,000
9,170,997
41
7
685,002
6
5
vid B a 11 k o-T) is k ont- Verk e t i
Slockholm.
Utlåning med omsältningsrätt . . .
dito för handel oell näringar.
4,300,000
4,299,918
1,546,699
4
4
6
11
81
43
6
Diskontering lör dito
Kassa-Kreditiv åt enskilde
• 4,482,000
1,668,512
851,045
47
39
8
415,742
4
5
Utlåning på aktier och punlika pappor
200,000
191,620
—
8,380
vid Låne-Konloret i Götheborg:
Utlåning med omsältningsrätt . . .
dito för handel och näringar .
2,000,000
1,999,07 1
1,058,767
45
20
10
6
928
2
2
Diskontering för dito
Kassa-Kreditiv åt enskilde
• 1,761,000
126,84 6
482,040
29
—
93,545
46
6
Utlåning på aktier och publika papper
250,000
213,400
—
56,600
—
—
vid Lane-Kontoret i Malmö:
Utlåning med omsältningsrätt . . .
dito för handel och näringar .
1,000,000
999,969
485,550
23
—
50
25
Diskontering för dito
Kassa-Kreditiv åt enskilde
Utlåning på aktier ochpublika papper
934,800
50,000
46,338
301,560
50,000
32
—
• 101,551
16
vid Lane-Kontoret i fVisby :
Utlåning med omsältningsrätt . . .
dito för handel och näringar .
100,000
99.050
12,900
—
970
—
—
Diskontering för dito
Kassa-Kreditiv åt enskilde ....
152,000
38,665
80,540
29
4
20,094
18
8
Kreditiv till Riksgälds-Konloret . .
d.o ” manulakturernas och fa-
1,000,000
200,000
—
—
800,000
—
—
brikernas understöd
1,800.000
1,728,929
.30
7
71,070
17
5
d:0 » Jern-Konloret
600. boo
540,270
—
—
59.750
—
—
d.o » Filial-Banken i Gefle . .
100,000
5,700
—
—
96,300
—
d:o » d:o i Christianstad.
d:o « d:o i Blekinge. . .
d:o n d:o i Skaraborgs län
135.000
44,000
150.000
1,400
—
—
155,600
44,000
150,000
_
d:o » d:o i Sundsvall . .
166,600
57,800
—
—
108,800
—
d:o n d:o i Hudiksvall . .
125,000
100,300
—
24.700
—
d:0 n d:o i Lund
33,4 00
1,600
—
—
31,800
—
—
Summa
29,239,800/26,357,075[ 11
"I
2,882,726,36
—v-
1
29,230,800.
33
Lane— och Krediiiv-förlagen utgöra, enligt Banko
Reglementet
28,680,000.
Af medel, insalta å upp- och afskrifnnigs-räkning
2ro således anvisade  « . . 559,800. 29,239,800.
§ 33.
För de öfverflytlningar Från en lill annan låne-rörelsegren, hvarom Furstärkntn
Fullmäklige,
med slöd af föreskriften i 140 § af Banko-Reglementet, för-saful"aJna'e'
ordnat, redovises i följande §§ af denna berättelse.
§ 34-
Län mot pant af Guld och Silfver, hvilka från 1855 års början nt- Belåning af
gjorts af endast omsättningar, som upphörde den 31 Mars 1856, liva ref- ^fiifoer^
ter icke andra än slulliqvider kommit i fråga, hafva blifvit utgifna till föl
jande
antal och belopp:
sednare halfåret 1855 . . . 1,484 lån på B:ko R:dr 60,695: — —
under 3:ne månader lill och
med den 31 Mars 1856 571 > » » 19,654: — —
Tillsammans 2,055 Ian pä B:ko H:dr 80,349: — —
Det uti denna låne-rörelse den 30 Juni 1855 utestående
kapital utgjorde  211,552: — —
A sammanlagda låne-summan R:dr 291,901:
skedda inbetalningar, deruti inberäknade de genom omsättningar
och panternas försäljning å auktion verkställda
Iiqvider, hafva utgjort:
sednare halfåret 1855
121,953: — —
år 1856  134,404: — — 256 357:
så alt den 31 December 1856 af ifrågavarande Ian ute
slodo
i kapital B:ko R:dr 35,544: — —
hvilket sistnämnda belopp, genom sedermera, tid efter annan, verkställda inbetalningar
och en del panters försäljning å auktion, blifvit före utgången
af September månad innevarande år Banken tillfullo godigjort.
Dä från och med den 1 April 1856 endast slulliqvider kommit i fråga,
har arfvode! ät de 2:ne tjenstemän, af hvilka denna lånerörelse varit ombesörjd,
med nämnde dag blifvit nedsatt från 1,800 R:dr lill 700 H:dr
Reuisorernes lier alt. ant;. Bankoverhel. 5
34
Banko årligen intill den 1 Juli innevarande år, hvarefter äfven sistnämnda
arfvode Banken besparats.
§ 35.
Fiån.,l>Sot ant Förlaget för lån mot pant af jern, koppar och andra vågförda effek
of
jern m fl. ter samt tackjern utgör enligt 153 § i Banko-Reglementet Två millioner
»äg/orda ef- fj.j,.. |)Vj|ka imellan Stockholm och Götheborg äro sålunda fördelade, alt
Stockholm skall innehafva R:dr 1,400,000: — —
och Götheborg » 000,000: — —
S:gr H:dr 2,000,000: — —
Af det förra anslaget, äro hänvisade till Götheborgs Låne-Kontor för
förstärkning af dess andel utaf fonden, R:dr 50,000 och till Banko-DiskontVerket
i Stockholm för utlåning och diskontering m. m. i och för bandel
och näringar, R:dr 100,000; så alt anslaget för Stockholms låne-dislrikt
blifvit förminskadt till 1,250,000 R:dr och förlaget på det hela lill
1,900,000 R:dr.
Belåning af p(m på Jern, Koppar och andra vågförda effekter hafva utgått
Jern, Hoppar ... ..... , - - - ■
och andra Ull följande a
vågförda ef- sednare balfåi
fekler. §p _
1855 . .
49
lån
på B:ko
R:dr
427,000: - -
.
177
1)
»
2,362,478: - -
Tillsammans
226
lån
på B:ko
R:dr
2,789,478: - -
Inbetalningarne hafva uppgått
sednare halfåret 1855 . . . 523,788: 13. 2.
år 1856
1,384,502: 26. 3. 1,908,290: 39. a.
En låneförökning har alltså skett ä R:dr 881,187: 8. 7.
När härtill lägges utestående kapitalet den 30 Juni
1855
447,188: 13. 2.
ulestod således den 31 December 1856i kapitalB:koR:dr 1,328,375: 21. 9.
§ 36‘
FTackjern/ Få Tackjern har under nu ifrågavarande tid något lån icke utgått.
§ 37.
o
Län på sidre A Lånen på äldre Låne-Banko- Obligationer har influtit:
^Obligationer sednare halfåret 1855
244: 47. 5.
år 1856
204: 20. 4.
Tillsammans B:ko R:dr 449: 19. 9.
35
hvarigenom Bankens återstående fordringar för så beskaffade lån nedgått
till 16,056 R:dr 30 sk. 6 r:st Banko.
§ 38.
Af de mot återbetalning i Silfver hos Banken upptagna fastighets-Utlåning mot
lån hafva, under liden från den 30 Juni 1855 till 1856 års slut, 4
Landtegendomslån blifvit slutbetaldta, enligt verkställda uträkningar å de ochåtcrbetalåterstående
beloppen i Bankosedlar, efter de i Kongl, kungörelsen den QninslS*lfoer.
Mars 1830 stadgade grunder, med tillhopa B:ko R:dr 1,05 3: 34 sk. 7 r:st,
hvaremot återstoden i Silfver å samma lån utgjort Silfv. R:dr 429: 4. 3.
Afbetalningarne å detta slags lån, hvaribland inberäknade
slutbetalningar med återstående belopp i Silfver,
hafva uppgått till Silfv. R:dr 19,916: 21. 8.
sä att dessa låns återstående belopp minskats med tillsammans
Silfv. R:dr 20,345: 25. 11.
Utestående beloppet utgjorde den 30 Juni 1855 » 62,660: 4. 11.
Efter afdrag af minskningen  20,345: 25. 11.
ålerstodo vid 1856 års slut Silfv. R;dr 42,314: 27. —
hvaraf å Landtegendomar .... 35,411: 23. 11.
å Stadsegendomar .... 6,903: 3. 1. 42,314: 27. —
§ 39.
Lån till Städer
och lior
-
I afräkning å Lånen lill Studer och Korporationer har influtit:
sednare halfåret 1855
1,S54 : 35. 2. porationer.
år 1856  t . 3,370: 10. 6.
Summa B:ko R:dr 5,224: 45. 8.
hvarigenom lånet till S:t Petri kyrka i Malmö blifvit slutbetaldt, samt
Bankens fordran för dylika lån vid 1856 års slut nedgått
till B:ko R:dr 12,764: 27. 11.
nemligen:
Lån till Kalmar Konsistorium . . 5,845: 18. 2.
„ till Kalmar Domkyrka . . . 4,600: 18. 9.
„ till Landskrona kyrka . . . 2,318: 39. — 12,764: 27. 11.
36
dom i städet
na och på
landat.
§ 40.
‘län^Jj J/t Cirkulalions-kapilalet mot inteckning i fast egendom är, jemlikt 158
af'fJJtJgJJ.% i Banko-Reglemente!, bestämdt till 6,500,000 R:dr, salunda lordeladt, att
5.650.000 R:dr hållas tillhanda för inteckningar i egendom å landet och
850.000 R:dr för inteckningar i hus och jord i städerna, utom Slockholm.
Från denna fond äro, för en lid af högst sex månader, öfverflyttade lill
diskontering och utlåning för handel och näringar samt lill Kassa-kreditiv:
vid Banko-Diskonl-Verkel.1 i Slockholm, enligt Fullmäktiges protokoll
af den 5 Mars ..... R:dr 50,000: — —
„ 14 Maj  100,000: - -
„ 20
100.000: - -
vid Låne-Honlorel i Götheborg,
enligt Fullmäktiges
pro
-
och
lokoll af den 23 Juli
vid Låne-Konloret i Malmö, enligt d:o d:o af den
7 Maj, allt della år
250,000:
50,000;
70,000:
eller tillsammans 15:ko h:dr 370,000:
hvadan nämnde Cirkulätions-kapital för närvarande tilhör 6,130,000:
S:gr B:ko K:dr 6,500,000: - -
Utlåning mnt Mot pant af fast egendom och återbetalning i sedlar äro följande lån
in t mim ing i utgifna, nemligen:
futtighet och ° °
återbetalning Pä Landtegendomur:
sednare halfåret 1855 1(57 lån på B:ko R:dr 147,766: as. —
år 1856 . . . 11)i » " 153.283: IB.— 301,050: - -
D) På Stadsegendomar:
sednare hal fåret 1855 12 lån pä B:ko R:dr 33,233:16.—
år 1856 .... 41 ” n " 91,500:  124,733: io. —
Tillsammans 411 lan pä .... B:ku H:dr 425,783: io. —
Inbelalningarne hafva, omsätlningarne oberäknade, utgjort:
å Bruks-egendoms-lån 16,193: 7. 4.
„ La n d t - e ge 11 d o m s-1 ån  489,163: 18. —
„ Stads-egeudoms-Ian  122,407: 36. 1.
B:ko R:dr 627,764: 13. ä.
37
Utestående kapitalet den 31 December 1856 utgjorde:
Bruks-egendoms-lån .... 55,735: 12. 9.
Landt-egendoms-län .... 5,219,828: 46. 4. 5,275,564: 11. i
Slads-egendoms-lån
838,635: 42. ii
Summa
B:ko K:dr 6,114,200: 6. —
§ 41.
Angående lagsökningar för fastighetslån, innefattar Fiskals-Embetets La^sDknin
till
Revisorerne aflålna berättelse följande upplysningar: ^drifnil^äf
.4/delning /. Lagsökningar för lill inbetalning förfallna lån: futiighoi,-
Af sådana lagsökningar, hvilka, med undantag för de lån, som från
Banken utgått mot ålerbelalningsskyIdighet i silfver, numera endast kunna
ifrågakomma i de lall, då gäldenärerne, efter anställd lagsökning för ett års
inbetalning, å nyo, det nästföljande året, uraktlåta att föreskrifven årsinbelalning
verkställa, voro den 30 September 1856 balancerade 19
sedermera hafva tillkommit 16
Sager 35 stycken.
Häraf äro:
Inställda, enligt Kommissariernes beslut .... 3
Afslulade, genom verkställd indrifning . . . . 16 19
Återstå
16 35 stycken.
Afdelning 2. Lagsökningar för förfallna årsinbetalningar:
Af dylika lagsökningar voro den 30 September 1856
qvarstående 21
sedermera hafva tillkommit 92
Säger 113 stycken.
Häraf äro:
Inställda, enligt Kommissariernes beslut . . . .19
fafslutade, genom verkställd indrifning 54
förfallna, genom anställande af lagsökning för hela lånet 2 75
Återstå 38 113 styCken.
Vid jemförelse af så beskaffade lagsökningars antal, under de tvänne
sistförfluten åren, med förhållandet tillförene, då de samma kunnat uppgå
till fyra å sexhundra stycken för året, synes det, enligt Fiskals-Embetets
förmenande, kunna med visshet antagas, att lättheten lill de föreskrifna års
-
Skifteg• och
Odlinge-lån.
Inventering
af Sffkcrhetihandlingar.
Liqviden nf
RiktgäldtKontorelt
kreditiv.
38
inbetaliiingarnes ordentliga verkställande, under sednare tiden, betydligen
tilltagit.
§ 42.
Skiftes- och Odlingslån hafva utgått till följande antal och belopp,
nemligen:
sednare halfårel 1855 . . . . 1 lån på B:ko R:dr 1,000: — —
år 1856
21 • » • 12,710: - -
Summa B:ko B:dr 13,710: — —
Inbetalningarne hafva uppgått till
17,036:
10.
10.
Då derifrån drages summan af utgifna lånen .
.
13,710:
—
—
så visar sig en låneförminskning af ....
R:dr
3,326:
10.
10.
Den 30 Juni 1855 utgjorde utestående kapitalet .
R:dr
73,350:
42.
2.
efter afdrag af minskningen
.
3,326:
10.
10.
utestod således, vid 1856 års slut, i kapital .
•
70,024:
31.
4.
§ 43.
Säkerhetshandlingarne för lån mot pant af fast egendom samt för skiften
och odlingar äro af Revisorerne, utan anmärkning, inventerade.
§ 44.
Med anledning af Rikets Ständers tillåtelse för Riksgälds-Hontorel, att
den 30 näst litine Juni liqvidera de ä Kredilivet ly flade summor med af
Riksgalds-Rontoret innebafvande Rypotbeks-Förenings-obligalioner, beräknade
till samma värde, hvarefter de af Kontoret öfverlagils och med de betalningsterminer,
som Kontorets Styrelse medgifvit; har Kontoret till Banken
aflemnat följande Obligationer, nemligen:
l:o) Wermlands Hypotbeks-Förenings Obligationer å B:ko R:dr 100,300: —
förfall na lill betalning den 30 nästlidue Juli.
2:o) Skånska Hypolheks d:o å  253,000: —
förfallna s. d.
3:o) Smålands d:o d:o å  216,500: —
förfallna s. d.
4:o) Götheborgs d:o d:o å 417,811: 16.
förfallna den 8 Augusti.
S:gr 087,611: 16.
39
Af dessa Obligationer äro sedermera infriade, dels Smålands HypolheksFörenings,
lill hela beloppel, 216,500 R:dr och dels af Götheborgs Hypolheks-Förenings
en summa af 107,683 R:dr 16 sk. B:ko, hvaremot för
infriandet af öfriga Obligationer, tillhörande sistnämnde Förening samt Wermlands
och Skånska Hypotheks-Föreningarne anstånd är vordet lemnadt lill
dels den T November och dels den 1 och 15 December detta år.
§ 45.
Kreditivet lill Kongl. Kommerse-Kollegium i och för fabrikernas och
manufakturernas understöd, är begagnadl till det genom Banko-Reglementet ' r8~
bestämda belopp af 1,800,000 R:dr B:ko.
§. 46.
I granskningen af räkenskaperna öfver Jern-Kontorets kreditivfond, Jern-Konto
600,
000 R:dr B:ko, hafva Fullmäktige, genom Ombud, deltagit. ret$ hred,tit.
% 47.
Stora Kopparbergs Bergslag har, på grund af den Bergslaget med -Fahlu perg,-  gifna Kreditiv- eller Lane-rältighet å så kallade Kopparsedlar, från och med
den 1 Juli 1855 till slutet af år 1856 utbekommit 8 pareed/ur.
lån på
. . . B:ko R:dr 235,300: - -
och inbetalt tillsammans  192,152: 15. *.
så att utlåningen på det hela ökats med . . 43,147: 32. 8.
Då Bergslagets skuld till Banken den 30 Juni 1855
utgjorde 56,613: 39. 8.
visar sig att densamma den 31 December 1856 uppgick
till B:ko R:dr 99,761: 24. 4.
§ 48.
Af Spar-Bankerna i Riket hafva de i Stockholm, Malmö och Kristian
stad
begagnat kreditiv-rätl i Banken; och voro vid 1856 års slut ännu rätt.
utestående:
hos Spar-Banken i Stockholm .... R:dr 50,000: — —
» d:o i Malmö  10,000: — —
» d:o i Krislianstad  10,000: — —
Summa B:ko R:dr 70,000
40
§ 49.
Upp-och Af- Sedan de i 167 8 af Banko-Reglementet intagna föreskrifter, angåen
8nl'?fn
l fln S~
räkningen, de medels emottagning på upp- och afskrifnings-räkuing blifvit af Rikets
Höglofl. Ständer vid innevarande Riksdag, i åtskilliga delar, förändrade, har
detina rörelse med större liflighet af allmänheten omfattats, serdeles vid
Banko-Diskont-Verket i Stockholm, såsom de af vederbörande Diskont-Direktioner
aflemnade berättelser gifva vid handen.
På nämnde räkning in nes lod, enligt sednast inkomne rapporter, vid
Banko-Diskont-Verket , . . . . 709,100: — —
Låne-Kontoret i Götheborg  11,000: — —
d:o i Malmö  10,100: — —
d:o i Wisby  6,000: — —
S:gr 736,200: — —
§ 50.
Diskont-ro- Sorn resultaten af Banko-Diskonl-Verkets rörelse för aren 1855 och
7e%"n toren) 1856 samt Lå ne- Kon lorens för år 1855 komma att innefattas uti den Be
Gö/iieborg,
rättelse, Höglofl. Banko-Utskottet, i anledning af förrättad granskning af
VMyC,> förstnämnde Verks räkenskaper och förvaltning, har alt till Rikets Ständer
afgifva, få Rcvisorerne nu endast meddela nedanstående sammanfattning af
Låne-Konlorens i Götheborg, Malmö och Wisby rörelse år 1856.
A. Diskontering och Utlåning för Handel och Näringar, jemte
liassa-liredilir-rijr elsen.
i Götheborg.
i Malmö.
i Wisby.
Inkomster:
Af Vcxel-diskontering :
Förskollsränlor .
18,620
37
6
3,073
3
6
1,603
12
7
11
1
Af utlåning mot liypolhek:
Förskoltsränlor
32,206
32
—
20,97 6
32
—
505
—
Olverränlor
319
29
4
70
25
4
5
Q
—
Af Kassa-krediliv-rörelsen:
Intriidesafgifler
3,405
—
—
2,405
—
—
638
—
tnllutna räntor
18,914 |4fi
il
12,823
10
3
5,64 9
36
«
Summa B:ko R:dr
73,461
12
6|
5 9,5 4 9 j 42j
»1
6,401j 42|
7
41
Utgifter:
Postporto, Bokbindare-arbete,
Tryckningskostnad m. m. .
Utbetald ränta å medel, insatta
på upp- och afskrifnings-räk-
ning >
Dito dito å medel, insatta af
Spar-Banken i Wisby ....
Återburen ränta å diskonterade
vexlar
i Götheborg:.
i Malmö.
i Wisby.
535
225
19
10
8
17
104
16
25
1
55
241
40
34
12
32
i
8
45
16
6
S:gr
Behållen vinst
805] 46
72,662) 14
O
4
181
39,168
41| 1|
l| 7
537)30
6,064) 11
9
10
Summa B:ko R:dr
7 5,4 6 7 J m| 6
59,349
42| s| 6,401
42
7
Skuld vid årets slut :
Till Bankens Låne-afdelning för
förskjuten fond
„ Banko-Diskont- Verket för
derifrån anvisade
,, Upp- och Afskrifnings-räk-  ningen, för till utlåning an-
1,400,000
550,000
—
—
895,000
—
—
150,000
—
—
1,500
Innestående ränta å medel, in-  satta på upp- och afskrif—
nings-räkning
Utelöpande assiguationer på Ban-  ken
Balanserad vinst
225
11,500
29,027
10
11
8
4
Summa B:ko R:dr
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
Hos Depositions-afdelningen in-
nestående
Utestående lån: å Yexlar och
Invisningar . .
mot Hypothek
Utestående Kassa-kreditiv. . . .
1,790,752
22[
896,500
—
—
150,000
—
250,779
42,07 5
382,736
791,921
523,24 0
25
19
24
10
127,694
51
69,507
16
—
10
4
87,135
409,200
272,470
17
—
37,952
8,400
34,140
32
!
—
Simuna B:ko It:dr | 4,790,752| ga|—| 896,500|—[— | 150,000|—|—
Revisorcrnes Berätt. ang. Bankoverket.
6
42
Balans inom kolumn:
i Götheborg,
i Malmö.
i Wisby.
481 36
i
1 5,1211 24
På Lagsökning beroende, men
bland säkra lån upptagne, for-  dringar
4
1
B. Belåning aj Aktier och Publika Papper.
Inkomster :
Förskottsräntor
Öfverränlor
i Götheborg.
i Malmö.
10,766
46
i 16
I 13
1
2,750
—
»i
Summa
Afgår: omkostnader
10,812
24
29
11
8
2,7 50
i
—1—
Behållen Vinst B:ko R:dr
10,788
18
8
2,750
—
—
Skuld vid årets slut :
Till Låne-aldelningen för brgagnadt kreditiv . .
» Jern-låne-fonden, för derifrån förskjutna medel
Balanserad vinst
250,000
50,000
2,903
34
—
55,000
Summa B:ko ll:dr
Tillgång vid årets slut:
502,905
34
—
55.000
—
2,753
150
500,000
34
Utestående lån
—
55,000 —
—
Summa B:ko R:dr
302,903| 34| —
55,000|—
—
Balans inom kolumn:
Osäkra fordringar
1,048
40
5
C. Utlåning med omsullningsrält.
43
Inkomster:
Förskottsräntor
Öfverräntor .
Influtna osäkra fordringar:
i Götheborg.
i Malmö.
i Wisby.
82,752
20,189
202
605
255
1
32
21
6
26
31
4
0
5
6
40,827
9,867
8
12
9
4,587
850
38
9
Behållna hyresnredel
Summa B:ko R:dr
Utgifter :
Aflöning
Arfvoden och tillfälliga aflöningar
Revisions-kostnad
105,965
Slj 5
50,694
20
9
5,217
38
9
14,298
875
1,126
744
5,454
42
44
14
S
0
8
3
7
4
9,566
32
2,550
54
5,017
140
42
21
17
6
4
4
229
6
—
Omkostnader ,
Fastighets-onera och underhäll
511
35
8
1
S:gr
Behållen Vinst
20,479
85,484
13,
8j 3
12,779
57,915
17
3
2
7
2,890
2,526
41} 8
45| 1
Summa B:ko R:dr ( 1 03,963j 21
3
50,694
20
9
5,217
381 9
Skuld vid årets slut:
Till Banken, för begagnadt kre-  ditiv
Utelöpande Assignationer på
1,975,515
25,000
26,296
5
23
5
11
1,000,000
—
100,000
—
—
lnnestående Vinstmedel ....
Medel, innestående å serskild
Depositions-räkning ....
Värdet af Låne-kontorets hus .
Inventarier
5
< A
—
58,000
1,567
40
\ 0
—
2.886
34
Summa B:ko R:dr
Tillgång vid årets slut :
Kassa-beliållning
Utestående lån ,
2,084,177
26,144
1.997,014
21
33
4
4
8
7
1,015,220
98
999,115
34
41
7
3
100,000
290
99,710
—
—
Transport | 2,025,158
381 3
999,214
-
—
100,000
—
—
44
Transport
Förskjutna Lagsökningskoslna
der
Förskjutna Sedelvexlings-om
kostnader
Förskjutna omkostnader vid
Post-remiss-rörelsen . . . .
Lönekontorets lius
Inventarier
Summa B: ko R:dr
Balans inom kolumn:
Osäkra lånefordringar . . . .
På lagsökning beroende, men
bland säkra lån upptagna,
fordringar
i Götheborg,
Malmö.
2,023,15(1
1,242
408
58,000
1,367
2,084,177
999,214
800
10,320
2,886
34
36,823
43
ti
1,015.220 | 34
20,670
22,094
35
11,615
i Wisby.
100,000
5| 100,000|—
4
3,349
240
401 lt
Fördelning på Dis (rik ter, Näringar och Yrken af de från LåneKonloren
i Götheborg och Disby år 1856 utgifna nya
Lån med omsiittningsräit.
Distrikter:
Götheborgs Stad
Götheborgs och Bolius Län
Skaraborgs Län
Elfsborgs d:o
Hallands d:o
Gottlands d:o
i Götheborg.
i Wisby.
Antal.
11: dr.
Antal.
R:ilr.
261
917
291
404
552
282.720
500,910
223,420
272,540
224.720
112
66,500
S:a
Näringar och yrken:
Jordbrukande utom Bonde-ståndet
„ inom Bonde-ståndet
2,4 2 511,510,510
112
66,500
190
1,520
245,860
388,240
8
21
4,600
10,350
Transport
1,710
634,100
29
14,950
45
i Götheborg.
i Wisby.
Antal.
R:dr,
Antal.
R: dr.
Transport
Bergsbruksidkande
1,710
9
57
172
119
519
59
654,100
26,500
67,400
296,740
57.860
197,590
50,120
29
14,950
Handlande
Handtverkare
Embets- och Tjenstemän, Ecklesiastike, Civile och
Militäre
Diverse
17
26
40
17,700
11,550
22,500
S:a
2,425
1,510,510] 112
66,500
Eller :
Landtmanna-näringar
1,719
660,600
29
14,950
Stadsmanna-näringar
528
422,000
45
29,050
Tjenstemän och diverse personer
578
227,710
40
22,500
S:a
2,425
1,510,510
112
66,500
Vid Lånekontoret i Malmö hafva nya Lån år
1856
blifvit ulgifna å
tillsammans
640,460 R:dr Banko, men någon uppgift öfver Lånens fördelning till Distrikter, Näringar
och Yrken liar icke blifvit Revisorerne meddelad.
§ 51.
De för Bankens Diskontrörelse anslagna fonder äro fördelade på sätt, Fördelning
SOm följer: ' af fonden till
dis/tOTlt61‘27/a'
Till diskontering och utlåning Jäv handel och näringar sami lill och utlåning
Cassa-Creditiv ål enskilde personer äro anvisade 5,000,000 R:dr, neni- /l'r ka,,del
.. 1 777 Qc/l naringar
icrpn *
“ö111 • m. m.
till
Banko-Diskont-Verket
. . 2,850.000
— —
B
Lånc-Kontoret i Götheborg
. . 1,300,000
— —
»
dito i Malmö
. . 700,000
— —
B
dito i Wisby
. . 150,000
~ —
S:gr 5,000,000
— ~
äro
Från Banko-Diskont-Verkets andel af fonden
till Malmö Låne-Kontor öfverflyttade
H:dr 2,850,000
. . 100,000
— —
sä
ali denna utgör
— —
46
Transport 2,750,000:
hvartill kommer:
a) förstärkningar från fonderna för belåning af Jern
m. fl. vågförda effekter samt af fast egendom,
tillsammans  350,000: — —
b) förstärkning af de 1,300,000 R:dr, som, enligt
182 § mom. 2 anvisade till försträckningar åt
Filial-Banker, hvilka skola ersätta upphörd Privat-Bank,
jemlikt Rikets Ständers vid denna
Riksdag fattade beslut, tills vidare, få i handelsoch
närings-diskonternas rörelse användas . . 840,000: — —
c) af de på upp- och afskrifuings-räkning innestående
medel  542,000:
S:gr R:dr 4,482,000:
Häraf äro afsedda
för diskontering och utlåning . . 3,216,000: — —
för Kassa-Kreditiv  1,266,000: — — 4,482,000: — —
Götheborgs Låne-Konlors andel af fonden . . . 1,300,000: — —
är förstärkt:
a) genom öfverflyttade medel från andra fonder . . 50,000: — —
b) genom anvisning å berörde 1,300,000 .... 400,000: — —
e) genom användande af medel, sorn innestå på upp
och
afskrifuings-räkning  11,000: — —
S:gr R:dr 1,761,000:
hvaraf äro disponerade:
till diskontering och utlåning . . 1,186,000: — —
» Kassa-Kreditiv
575,000:  1,761,000: - —
Malmö Låne-Kontors andel af fonden R:dr 700,000,
har, genom ofvan omförmäldta öfverflyttning från Banko
Diskont-Verket
blifvit förhöjd till v 800,000: — —
och är förstärkt:
a) från annan lånefond med
70,000: — —
b) af anslaget, 1,300,000 R:dr  60,000: - -
c) af upp- och afskrifnings-medel  4,800: — —
S:gr R:dr 934,800:
47
Häraf äro använda:
till Diskontering och utlåning . . 534,800: — —
» Kassa-Kreditiv  400,000: — — 934,800: — —
Låne-Kontoret i Wisby har i andel af fonden . 150,000: — —
förstärkt med  2,000: — —
utgörande medel, hvilka innestå på upp- och afskrifnings-räkning.
Af dessa
K:dr 152,000: — —
afses för diskontering och utlåning 52,000: — —
och för Kassa-Kreditiv . . . 100,000: — — 152,000: — —
På sätt sålunda blifvit utredt, äro meranämnde 1,300,000 R:dr fördelade,
som följer:
På Banko-Diskont-Verket  840,000
» Låne-Kontoret i Götheborg  400,000
» Dito i Malmö  60,000
S:gr K:dr 1,300,000
Samtliga Diskont-Verken, med undantag af Låne-Kontoret i Wisby,
hafva beviljat Kassa-Kreditiv lill 20 proc. öfver beloppet af de till dylika
Kreditiv i Reglementet anvisade mede),
eller vid Banko-Diskonten å . 1,000,000, R:dr 200,000
» Låne-Kontoret i Götheborg å 500,000, » 100,000
Dito i Malmö å 400,000, » 80,000
och » Dito i Wisby 5 pr. å 100,000, » 5,000
S:gr R:dr 2,000,000, R:dr 385,000
Fonderna till utlåning mot hypolhek af aktier och publika papper Fördelning
och för utlåning med omsätlningsrutt äro fördelade på de serskildta Di- "f f0''f rr!a
P c? r för beläning
skönt-Verken, i öfverensstämmelse med Banko-Reglementets föreskrifter.— af publika
Banko-Diskont-Verkets andel af sistnämnde fond har ensam fått vidkännas fVPf och
o n fur utlåning
den innehållning af 600,000 R:dr9 hvarom stadgas i 170 § 4 mom. af med omsätt
Banko-Reglementet.
mngsratt.
48
Räntan för
vexel-dUkon
tering.
Förtträckn
in g ar till
Filial-Banker.
§ 52.
Sedan Rikets Höglofl. Ständer, enligt utdrag af Höglofl. Banko-Utskottets
Protokoll för den 17 November nästlidet år, beslutat att räntan
vid vexel-diskontering hos Diskont-Verken må tills vidare fastställas till
samma belopp, som vid belåning; så hafva Fullmäktige, vid emottagandet
af berörde Protokolls-utdrag, den 20 i samma månad, meddelat detsamma
Direktionerne öfver Banko-Diskont-Verket samt Låne-Kontoren i Götheborg,
Malmö och Wisby, med tillkännagifvande att beslutet kommer att genast
tillämpas.
§ 53-
Då Fullmäktige, mot slutet af nästlidet år, berättigades att till förstärkning
af handels- och närings-diskonternas fonder använda de 1,300,000
R:dr, som blifvit afsatta till försträckningar åt Filial-Banker, hvilka skola
ersätta upphörd Privat-Bank; utanordnades dels återstoden af det FilialBanken
i Hudiksvall beviljade Kreditiv å 125,000 R:dr, med R:dr 100,000
och dels i ytterligare afräkning ä den Filial-Banken i Lund beviljade försträckning
å 175,000 R:dr, ett belopp af 75,000 R:dr, hvarigenom
nijmnde Filial-Bank hade att disponera R:dr 100,000 B:ko. För återstående
75,000 R:dr finnes för närvarande ingen tillgång.
Såsom försträckningar till Filial-Banker äro anvisade:
till Filial-Bank
en i Gefle,
Lån
400,000:
Kreditiv 100,000:
500,000: -
»
Dito
i Christianstad, Lån
270,000:
Kreditiv 135,000:
405,000: -
»
Dito
i Blekinge,
Lån
176,000:
Kreditiv
44,000:
220,000: -
»
Dito
i Skaraborgs län, Lån
300,000:
Kreditiv 150,000: — —
450,000: -
»
Dito
i Sundsvall,
Lån
333,400:
Kreditiv 166,600: — —
500,000: —
»
Dito
i Lund,
Lån
66,600:
Kreditiv
33,400:
100,000: -
»
Dito
i Hudiksvall,
Kreditiv
125,000: -
S:gr R:dr 2,300,000
49
§ 54.
Bankens tillgång i Obligationer utgör, enligt tryckta öfversigten Banken* till
' m*. IT fl n,r i O lil L—
Bankens hela ställning efter 1856 ars bokslut, B:ko R:dr 5,892,170: 32. ° ga tioner.
Häraf äro, genom uLloltning, infriade  16.000: 21. 4.
S:gr B:ko K:dr 5,876,170: io. 8.
Hvaremot Banken, under året, af Direktionen öfver
Stockholms Allmänna Barnhus inköpt Smålands in. fl.
provinsers Hypolheks-Fömiings-Obligationer å 66,000
R:dr ä 91 proc., för B:ko B:ilr 60,060:
hvadan tillgången i Obligationer nu utgör B.ko Hulr 5,936,230: io. 8.
§ 55.
Af Bankens vid 1853 års slut upplupna disponibla vinst bar 2:dra Lrfve™ry*-
tredjedelen 900,000 B:dr B:ko blifvit vid 1855 års slut frän Banken, iBZ?Mnn
och för Statens allmänna behof, till Riksgälds-Kontoret aflemnad; och sedan
nämnde Kontor den 1 Juli 1856, i afräkning å sista tredjedelen bekommit
500,000 R:dr, så är återstoden, 400,000 R:dr, allt B:ko, vorden un
der
den 31 December samma år frän Banken till Riksgälds-Kontoret liqvidera
d.
§ 56.
Metalliska värdet af Bankens Mynl-llabincU, som vid 1854 års ut
gång
uppgick lill B:ko R:dr 11,999: 12.
har, genom uppköp af mynt oell medaljer, ökats:
år 1855 med 191: 37. 9.
är 1856-med 187: 29. 9. 379; 19- 6
i följd hvaraf omförmäldta värde vid näsllidel års slut utgjorde
B: ko R:dr 12,378: 31. 6.
Vid beseende af nämnde Kabinett, hafva Revisorerne funnit dervarande
samlingar väl ordnade.
Angående Bankens Pappersbruk Tumba.
§ 57.
Enligt 5 8 i Banko-Reglementet, förvaltas nämnde Bruk, utan Under- f"*p*kiionen
n • r> c* öfver Tumba
liensorernes bera 11, timj. bankoverk el. 7 Bruk.
50
Styrelsens deltagande, af Fullmäktige samfäldt, under speciell inseende af
en deras Ledamot.
Delta speciel» inseende har fortfarande ulöfvals af Rådmannen C. C.
Hörnstein.
§ 58.
Tiifarkning Revisor;me, sorn vid besök å Tumba funnit byggnaderne i behörigt
•''kick samt Brukets förråder väl vårdade, hafva dervid jemväl inhemtat,
dei/ju/jpcr. ;)||; efter det Bruksförvaltarens sednasle utlåtande med bifogade prof på
papper till de nya sedlarna den 13 nästlidne Maj till Banko-Fullmäktige
ingafs, ny pappersform för Blanketter till 5 Rrdrs valör, enligt ritning
och förslag af Professor Bagge, blifvit af Ur-Fabrikören Linderoth i Stockholm
förfärdigad, äfvensom 7 serskilda prolformar för olika blanketter och
valörer blifvit vid Tumba tillverkade. Det med berörde formar förfärdigade
profpapper förevisades Revisorerna, som äfven lälo inför sig med förstnämnda
lörtn verkställa proflörmning. Enligt hvad Bruksförvaltaren* på
stället, tillkännagaf, hade han likväl ännu icke lyckats åstadkomma något
profpapper, som vunnit Banko-Fullmäktiges fullkomliga bifall.
§ 59.
Sammandrag Brukets räkenskaper, hvilka, vid verkställd granskning, befunnits med
räkenskaper "»'sorg och redighet förda, utvisa följande:
SSSS.
B 85®.
B:o. IiigäeuiEe Btntnnee.
Debet.
K.ipital-hcliåltning
384,312
47
G
590,022
13
6
Si.uUI för inköpt ilo, Bräder, Gjutgods m. m. .
505
o
a
164
<27
A
Summa
384,81 8
2| u
590,186
40
10
Kredit.
Kassa-IHiällning
298
44
1
24 5
47
7
Fordringar tios åtskilliga Verk och Inrättningar ro. m.
5,225
26
8
2,842
26
8
Transpot t
5,524
22
9
5,088
26
5
51
1855.
185»
Transport
3,524
2?
9
5,088
26
?
Färdiggjordt Papper
1,87»
K
468
24
—
Tumba Bruk med jordegendom, åbyggnader oell
fasta inventarier . . .
250,ODD
250,000
—
Rudimatcrier och förråder
67,482
4 6
7
60.252
10
7
Lösa inventarier
31,078
2
1
31,816
25
9
Förskott till Direktören Wallman å kostnaden
för reparation af Nedra Verkhuset
27,054
18
9
35.561
2
?
Papper under arbete till påföljande år
5,800
—
9,000
—
Summa
384,818
i
-
390.186
4o| 1(
3:o. Uapital-Honto.
Debet.
Låne-Afdelningen erhållit utöfver dess förlag til!
Bruksdriften
19,138
55
10
20,6'( 8
45
5
Utgående Balance
590,022
15
6
590,379
45
10
Summa B:ko R:dr
409,16 1
1
4
411,028
41
1
Kredit.
Ingående Balance
384,512
47
6
390,022
15
6
Vinsten å Bruksrörelsen under året
24,848
i
10
21,006
27
7
Summa B:ko R:dr
409,161
.
h
411,028
4 1
1
3;o. Brukets Bakning; nied Låne*
Afdelningen.
Debet.
Värdet af under året lill Banken aflemnadt papper
54,293
45
1 c
51,807
11
D:o af d:o lill främmande, mot till Banken
ingående liqvid
16,098
8
—
2 2,34 1
52
—
Professor Bagge för enskild tillverkning af papper
246
52
—
Hyresmedel för Magasinet i Stockholm
500
—
—
500
Summa B:ko R:dr
7 1,138
3S
ioj 74,64 8
45
,
52
IW5Ö5.
I85G
Kredit.
Förskott under året till Brukets drift oell bygg-
nader
52,000
—
54,000
—
Låne-Afdelningen erhållit utöfver dess förskott .
19,toft
35
1»
20,04 8
43
3
Summa B:ko R:dr
71,138
31
1'
74.018
43
3
4:o. Riiknine öfver Pappers*
-
tillverkningen.
Debet.
Papper under arbete från förra året
3,900
9,000
—
Egentliga kostnader för Pappers-tillverkningen:
Allnnings-utgifter:
Ordinarie aflöning och arfvoden
17,4 31
‘>1
8
18,70 2
41
8
Ofver-arbete
2,083
3 1
2
2,31 1
34
10
Skärning af papper
382
47
11
217
7
t
Form-arbete, dagsverken m. m
4 3-1
öl
lo
415
8
1
Rudimaterier:
Lump
0,080
•i»
9
5,53 1
18
10
Lin
2,940
SK
s
4,502
48
9
Förbrukadt utskotts- samt omslags-papprr
143
s
5
1 88
1
4
Chlorkalk, Svafvelsyra, Alun, Färger 111. m.
2,358
1*2
11
1,913
17
4
Använda Inventarier:
Mellanlåggs-papper och Filtar
007
—
890
—
Lamp- och Bom-olja, Talg m. m
1,181
4?»
4
1,4 20
13
—
Ved och Kol , .
1,358
43
a
1,4 32
l
5
Förnölla Inventarier
59
S'2
—
0 1 6
18
Diverse i
5 10
38
—
529
5
6
llilförda omkostnader:
Nybyggnad och reparationer
8,240
10
2
13,020
43
9
Ulskyider, Skrifmaterialier oell diverse all-  männa omkostnader
4,27 5
18
2
5 7 10
40
A
Medikamcnter och belsovård
013
32
1,023
17
10
Pensioner och fattigvård
558
7
K
558
2
9
Resor och traktamenten
1,25 1
-
—
890
32
—
Utfodring ål dragare
2,570
39
9
2,1 1 1
4 l
10
Vinst af Pappers-tillverkningen •
21,830
37
4
1 8,4 I 0
15
9
Summa B:ko R:dr
78,479
4 3
*
85,872
2"
-
53
1855.
1856.
Kredit.
Värdet af färdiggjordt Papper:
För Bankens läkning, enligt specifikation Litt. a)
” åtskilliga verk oell personer, enl d:o Lill. Ii)
” Brukets egel behof, enligt d:o Litt. c)
Papper under arbete lill påföljande år
52,889
15,815
774
9,000
45
8
59
10
4
51,828
28,224
819
5,000
23
6
42
3
Summa B:ko II:dr
7 8,4 7 9143
*1
85.872
23
3
5:o. Käknint; öfver Mjölkvarnen,
Debet.
Omkostnader:
Aflöning  237: 37. 8. 256: 33. S.
Öfver-arbele . . . 125: 82. G. 99: 4. 6.
Diverse  15: 3S. S. 29!i: 48. 7.
386
47
7
654
8
fi
Vinst af Qvarnen
1,640
—
5
960
—
9
Summa B:ko R:dr
2,027
—
—
1,614
9
3
Kredit.
Influten Qvarntull
2,027
—
1,614
9
3
G:o. t! ii U ii i >■ g lifver Jordbruket.
Debet.
Omkostnader:
Utsäde  61: 32. — 66: 38. —
Aflöning för 1 dräng 262: 23. 8. 282: 44. 3.
Utfodring för ett
par oxar . . . 534: 28. — 275: 36. —
Dagsverken m. ra. 170: 44. 4. 204: 5. —
829
4
827
24
3
Vinst af Jordbruket
58
4
—
74 2
31
1
Summa B:ko Rrdr
8B71 8
—
1,570
7
4
54
Kredit.
Årets skörd: Spanraål 101: 16. — 475: 34. —
Hö och halm 765: 40. — 1,094: 21. 4.
1855.
1856.
067
8
1,570
7
4
« :o. Vinst- oell Förlust-Konto.
Debet.
Prisskillnad å en del förråder
Kapital-Konto för årels vinst
4 93
24,848
46
1
10
1
21,006
s
27
?>
7
Summa B:ko R:dr
\
Kredit.
Prisskillnad å cn del
förråder  3: 38. io. 5: 21. —
Professor Bagge in-  betalt för enskild
papperstillverkning 246: 32. — — — —
Öfvervigt å hö ... 355: 16. — —1 — —
För försåldt gammalt
jern 52: 11. 3. — — •—
” försåld pappers-  spån oell rissel-
affall  464: 19. — 116: 2. —
25.341
47
10
21,0071.33 3
1,100
500
21,836
1,640
38
129
97
21
37
4
4
29
i
4
3
121
500
18,416
960
742
96
170
23
15
31
26
32
9
9
1
8
Ilyresmedel för Brukets magasin i Stockholm . .
Vinst af pappers-lillverkningcn
D:o af mjölqvarnen
D:o af jordbruket
D:o af sågen
D:o af skogen
.
Summa B: ko R:dr
§:n. Ingående Bnlflnce.
Debet.
Kassa-behållning
25.541
47
10
21,007
.33
3
245
47
7
84 9
2.3
Transport
245
47| 7
849
23| —
55
S855.
1856.
Transport
24 5
47
7
84 9;
Fordringar hos åtskilliga verk och inrättningar m. m.
2,842
26
8
9,4 26' 3«
8
Färdiggjordt papper
4 68
24
—
37 9
40
Tumba Bruk med jordegendom, åbyggnader och
fasta inventarier
250,000
250,000
Rudimaterier och förråder
60,252
10
7
57,591
4 6
10
Lösa inventarier
- 31,816
25
9
32,161
11
1
Förskott till Direktören Wallman å kostnaden för
ombyggnad af Nedra Verkhuset
35,561
2
3
35,543
20
-
Papper under arbete till påföljande år
9,000
—
—
5.000
—
—
Summa B:ko R:dr
390,186
40
1»
590,652
29
40
Kredit.
Skuld för inköpta bräder, gjutgods, hö in. m. . .
164
27
A
272
52
Kapital-behållning
590,022
13
6
390,379
45
4 0
Summa B:ko R:dr
390.186! 40
10
390.652
29
10
Specifikation öfver tillverhadl Papper.
ti) För linnkens räkning.
.år assa.
Sedelpapper:
1,8011,000 blanketter för 32 sk. valör å 7 R:dr 12,523
,502,000
173,000
10 R:dr
61
å 7
a 18
10,419
5,114
Skrifpapper 102 Ris a 4 R.dr 52 sk.
Postpapper 15 ” ä 16 ” 52 ”
Regalpapper 22 ” ä 50 ” . . . .
Charlse—Sigillatae—papper:
Biläggnings- 62,864
Vexel- 28,500
20
19
612: —
250: —
660: —
—
.. 24,634: 43.
466: 41.
4.
210: 37.
G
26,056
1,522
25,511 43
Summa B:ko R:dr
52,889| 43
56
Är 1856.
Sedelpapper :
‘2,500,000 blanketter för 32 sk. valör b 7 R:dr
16,043:
07 7,000 ” ”2 It:dr ” 5 7 ”
6,139:
295,000 ” " OJ ” ” 5 18 "
5.310:
250,000 ” ”10 ” " å 18 "
4,644:
59,500 " 11 16| " ”b 10 n
1,07*:
59,400 " " 33 | " " 5 13 ”
709: 9. 7.
20,000 " 100 " " å2l "
436: 38. 5.
12,000 ” " 500 " " 5 21 "
252:
54,605
—
—
Skrifpapper, 24 Ilis b 4 R:dr 32 sk
112:
Kassa-attester 100,000 blanketter 5 12 R:dr . .
1,200:
För Deposilions-afdelningen 100,000 blanketter 5
12 R:dr
2,160:
3,4 72
För Banko-Diskonten 4,500 konvoluler 5 4: 34. 8.
21
12
Cbarlse-Sigillalae—pappor:
Skrifnings- 370,500 blanketter 5 33: 40. —
12,730: »2. —
Bilägguings- 133,750 » 5 7: 20.—
991: 47. 3.
13,730
11
.3
Summa B:ko R:dr
51,020 23
3
6) För dtskllli)(R Verk ock Inrättningar.
Är 1855.
)
Skånska Hypotbeks-föreningen 12.000 Obligationer
5 10 R:dr . .
120
Smålands Uypotbeks-förening 10,000 d:o
och Cuupouer
5 4 R:dr
400
—
Wermlands Ilypotlieks-förening 10,500 d:o
och (1:0
420
Målare-provinsernas d:o 7,4f»0 d:o
och d:o
296
—
Wermlands Provincial-bank 1511,000 blank. 5 7 Rilr 1,106:
5,000 d:o 5 14
■ 70:-
1,176
Orebro Privat-bank 53,000 bhinketler 5 6: 52
220
Öslgöllia Privat-bank 4 0,000 d:o å ”
266
—
Fahlu Privat-bank 57,600 d:o 5 5: 10
500
—
Tullplakal-stämplar 1,0011,000 d:o 5 7: —
7,616:
Tullduks-stämplar 544,000 d:o 5 5: 24
1,904:
9,520
Transport
12,7 13j 32
57
Transport
12,718
7>1
Riksgäldskontoret:
12,57 5 Slals-Ohligationrr  323: — —
144,000 blanketter Korl-konvoluler ä 4 R:dr . . 576: — —
8,375 d:o Mauufaklurstäinplar å 16 R:dr 134: — —
1,033
Kongl. General-Poststyrelsen 20,300 ark Porto-Fri-  märken å 20 R:dr
406
Fabriks-tillverknings-släinplar 212,000 blanketter ä 2: 94 ....
530
—
—
Bolaget Skandia 8,125 Policer ä 40 R:dr  325: — —
34,125 Aklie-bref ä 20 R:dr .... 682: 94. —
1,007
24
Trollhätte Kanal-Bolag 2,000 blanketter å 20 R:dr
4 0
—
—
Götha Kanal-Bolag 2,000 d:o ä 40 R:dr
80
—
Summa B:ko R:dr
15,815
«
—
Ar 18545.
Skånska Ilvpotheks-Föreningen 10 Ris Obligationer å 22 R:dr . .
220
Orebro Privat-Bank 1 15,000 blanketter ä 6: 59. . 7 66: 59. —
7 8,000 d:o ä 5 R:dr . 390: — —
1.156
32
Smålands D:o 84,000 d:o | i G: 8J
560
—
—
Wermlands D:o 45,000 d:o " . 300:
6,400 d:o a 13: 16 . 85: tfi. —
385
16
Skånska; £ D:o 220,000 d:o a 5 Rdr l.iou:
56,000 * d:o a 10 R:dr 560:
1,660
_
Stockholms D:o 216,000 d:o ä 5 R:dr 1,080:
24,000 d:o ä 10 R.dr 240:
1,320
Sundsvalls Filial-Bank 5,900 ark Depositionsbevis å 2u R:dr . . .
78
—
—
Kongl. Räntekammaren 12 000 Assisnalioner ä 12 R:dr
144
—
—
Kongl. Svenska Postverket 23,000 ark till Porto-Frimärken å 20 R:dr
4 60
—
Kongl. Norska D:o 4 7,7 50 ark lill l):o å "
955
—
—
Kongl. Kommers-Kollegium 12 f3e- Ris Medianpapper ä 16: 39. .
203
6
-
Riksgäldskontoret:
6,350 blanketter Stats-Ohligalioner 5 40 R:dr 254: — —
6,900 eko d:o Couponer ” 27 6: — —
270,000 d:o Korl-konvo'uter å 4 Rnlr 1,080: — —
11,000 d:o Kort-manurakturstämplar å 16 R.dr 176: — —
1,786
Tullplakat-slämplar 1.992 000 blanketter ä7 Rdr 13,944: — —
Tullduks-stämplar 1,34b,000 d;o 5 3: 94 4,7 18: — —
18,662
_
Fabriks-tillverknings-slämplar 122,000 d:o ä 5 R:dr
6 10
—
Strömsholms Kanal-Bolag 1,200 ark å 20 R:dr
24
—
—
Summa B.ko R:dr
28,224
I 6
Reuhnrernes Kuralt, äng. Bunkoverkel.
8
58
Vinsten af
Bruks' ii reisen.
Nybyggnader
och repa rotia
ner.
c) För Brukets behof.
Är 1855.
Postpapper 2 Ris
ä
16.
52.
33: 16. —
Regalpapper l.J Ris
a
30
Ralr
4 5:
Skrilpapper 3 Ris
å
6
R:dr
18:
96
16
Mellanläggs-papper 100g Ris
å
4
Räll-
40-2
ii
—
Omslags-papper 21 { Ris
å
6.
så
14 1
52
—
lltskoils-papper 537 lisp. 5 skålp. 20 lod
ä
12
Rall-
154
ts
4
Summa B:ko Ralr
7 74
59
4
Är 1856
Mellanläggs-papper 150 Ris
å
4
Ralr
600
Binillilader 4 50 ark
ä
8
R-.lr
7
9
7
Omslagspapper 19 Ris . .
ä
6:
32
126
VI
Utskolls-papper 344 lisp. 21 lod
a
12
Ralr
86
—
Summa B: ko Ralr
819
42
u
§ 60.
Af förestående räkenskaps-sammandrag inhemtas, att vinsten på Bruks*
rörelsen uppgått till R:dr 24,848: 1. 10 för är 1855 samt lili R:dr 21,00(5:
27. 7 för är 1856, deraf största delen härledt sig fran pappers-lillverkningén,
nemligen R:dr 21,836: 37. 4 för förstnämnda är oell R:dr 18,4 16:
15. 9, allt Banko, för det sednare. Delta resultat visar sig ännu fördelaktigare,
då i betraktande (ages, alt fran vinsten på pappers-tillverkningen
alräknats kostnaden för alla under Revisionsåren vid Bruket, verkställda
nybyggnader ocb reparationer, uppgående till B:ko R:dr 8,240: 10. 2
för är 1855 ocb lill R:dr 13,626: 43. 9 för år 1856.
§ 61-
De vid Bruket under åren 18o5 ocb 1856, med ofvan upptagna
kostnader, verkställda nybyggnader och reparationer utgöras förnämligast
af följande, nemligen: byggandet af nytt Byk- ocb Blek-hus; böjandet af
taket å Nedra Verkliuset, för erhållande af rymligare ocb beqvämare lork
-
59
runi; inrällandet i samma Verkhus af en cirkelsåg, som drifves af en liten
turbin; gräfning afen kanal till erhållande af kortare vattenledning och
ökadt fall vid Nedra Bruket; inrättandet af en murad kanal i stället för
den gamla trädrännan för öfverloppsvattnets ledande förbi Ofra Bruket;
sänkning och planering af marken framför klockhuset; ombyggnad åfelt
större uthus till vedbod och halmlada samt inredning af förra lumpskäreriet
till boningsrum för arbetare.
Härförutan och sedan pappers-tillverkningen vid hösleliden 1856 blifvit
flyttad lill Nedra Verk huset, har del Öfra Bruket undergått en ganska
betydlig reparation, i det alt så väl husets väggar, hvilka, till följd af
fuktighet angripits af röta, blifvit lagade samt huset utvändigt rappadl och
aflargadt, sorn äfven de nedra våningarnes af röta förstörda inredning nygjord.
Sålunda hafva nya bjelklag med golf och mellantak i dessa vånittr
gar blifvit inlagda, nya halflygs och materie-kaster insatte, hydrauliska
pressar i formrummet omflyttade och försedda med nya venlilhus och vattenrör,
tvänne nya hydrauliska pressar för packkammaren anskaffade, samt,
jemte en tredje äldre press, uppsatta på underlag af jern, som uppbäres
af nya jernpelare, en ny knutsil anskaffad och uppsatt i formrummet, valskistorna
omsatta på nya underlag och försedda med till största delen ny
kopparbeklädnad, valsarue omgjorde, vexel- och kronhjulen omkuggade, ny
ångledning af Engelska jerurör insatt i stället för den äldre bristfälliga
kopparrörledningen, samt i öfrigt alla för papperstillverkningen erforderliga
anstalter och redskaper på ändamålsenligt sätt inrättade.
§ 62-
Uti det hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt anhängiggjorda Rättegången
mål emellan Banken och Byggmästaren C. Wallman, hvar emot annan kä- 0c“H'
rande och svarande, angående å ömse sidor väckta ersällnings-anspråk, till Ri/gginiittaföljd
af de hyggnads-företag vid Tumba Bruk, som del, enligt upprälladt,B" ul1'
kontrakt, ålegat Wallman att verkställa, bar Kongl. Hofrätten numera utfärdat
Berättelse; men vid underskrifvande af densamma äro, å ömse sidor,
mundlliga förhör begärda, hvilka ännu icke blifvit afslutade.
Emedlertid hafva de kostnader, som blifvit nedlagda å Nedra Verkhuset,
föi' dess försättande i ändamålsenligt skick, sedan den af Wallman
insalta turbin jemte macliineri befunnits icke vara ändamålsenligt, icke
blifvit afförda å Tillverknings-vinslen, utan å serskild räkning Wallman
60
Af det för Nedra Verkhiisets reparation och förseende med nytt rnachineri
anslagna belopp 33,000 R:dr, hade Wallman, före slutliga besigtningen
å arbetet, förskottsvis fält lyfta 27,000 R:dr Banko. Med inberäknande
häraf, har Wallmans räkning vid Bruket, genom påförandet af
nyssberörde kostnader, blifvit ökad lill det i 1856 års Bruks-Uulvudbok,
såsom förskott lill Wallman, ulbalanserade belopp af 35,543 R:Jr 20 sk.
3 r:st. Banko.
§ 63.
Angående. Sedan Rikets Ständers är 1855 församlade Revisorer anmärkt, alt
*iduiij”k kontrollen vid tillverkningen å Tumba Bruk af Sedelpapper lill de sä kal
7ii„g
af Sc- lade mindre Sedel-valörerue vore i så målto ofullständig, som de vid be
lin
ipnpi,lörde tillverkning uppkomna utskott icke räknades, utan efter vigt aflefvede/vulurar,
rerades; så hafsa Fullmäktige, den 19 Februari delta år, föreskrilVit annan
ordning lör utöfvande af kontroll å nämnde Sedelpappers tillverkning
ali på försök, frän och med den 1 derpåföljde Mars, tillämpas.
§ 64.
Tryckning af Revisorerne hafva, jemte skrifvelse af denne dag, till Banko Fullmäk
tioe
öfverlemnat eli renskrilvet och af Revisorerne undertecknadl exemplar
af denna berättelse, med anmodan alt låta detsamma till trycket befordra
och, sä fort sig göra later, till allmänhetens kännedom, med officiela lidningarne
utdela. Varande eli annat exemplar af berättelsen jemväl utskrifvet
och af Revisorerne underlecknadt samt derefter, under försegling,
till Riddarhus-ai kivet aflcmnudl.
§ 65.
Annnrighet För de i denna berättelse förekommande zilfer-uppgifters öfverensfiir
siffer- stämmelse med räkenskaperna eller med de till Revisorerne aflemnade räkeuvPPo>fterna.
sj.aps_samm<1,11l|.4lg jj,. Banko-Sekreleraren ansvarig.
Decharge. Sorn, under den af Revisorerne anställda granskning af Banko-Verkets
tillstånd, styrelse och förvaltning, Revisorerne erfarit, alt Banko-Fullmäktige
iakttagit de angående Verkets förvaltning meddelade föreskrifter, fä Revisorerne
härigenom lius Rikets Höglofl. Ständer tillstyrka, alt Fullmäktige
I
fil
mätte undfå full decharge för nämnde Verks förvaltning till och med nästlidet
års utgång, äfvensom för de beslut och åtgärder, Fullmäktige til!
den 15 Augusti detta år vidtagit och hvarför redovisning innefattas i Fullmäktiges
Protokoll.
Stockholm den 14 Oktober 1857.
På Höglofl. Ridderskapet och Adelns vägnar:
C. M. Björnstjerna. Edie. Ruuth. Lovis De Geer.
C. Hammarhjelm. C. L. Reuterskiöld. G. Törnebladh.
Pa Högv. Preste-Ståndets vägnar:
Joh. E. Forssell. Johannes Rohtlieb. J. F. Johansson.
A. Unger.
P. M. Lovén.
C. J. Schöning.
C. Dahlgren.
G. Bjelkander.
C. O. Ossbahr.
Carl Joh. Hohn. Svante Gren.
På Vällofl. Borgare-Ståndets vägnar:
A. J. Thomée. L. N. Eneqvist.
C. G. Rydin. E. (J. Stenqvist.
På Hederv. Bonde-Ståndets vägnar:
P. Sahlström. Eric Erson.
A. Medin. Per Nilsson.
Revisorernes Bertill, äng. Bankoverket.
9
RIKETS HÖGLOFT. STÄNDERS
år 1857 församlade
REVISORERS
BERÄTTELSE
OM GRANSKNINGEN AF
RIKSGÄLDS-KONTOKETS
TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING.
STOCKHOLM,
TRYCKT nos ERIC WESTRELL, 1857.
»Myeri& jföi:)!m - i /ii;i
afcdflifiaiöl TÖ8I u
F - £*•* fy l^a rp f^-r; ^
-j fe?--: Ei.i i t». *; :i;: fe.. ) C . C j
8T3H0TK Uy]-8( U(ÄOK/l lil
ion /i n » \"c
¥
•Utter att liafva verkställt dea granskning af Riksgälds-konCorets räkenskaper och förvaltningsorn
ålegat undertecknade, i stadgad ordning utsedde och genom Kongl. Kungörelsen
deri 12 sistlidne Maj sammankallade Revisorer, få vi, angående denna i enlighet med gällande
Instruktion förrättade revision samt hvad derunder förekommit och ansetts böra för
Rikets Högled. Ständer anmälas, afgifva följande berättelse.
Vid Revisorernes första sammanträde den 15 sistlidne Augusti blefvo till Revisorerne
aflemnäde ej mindre Fullmäktiges berättelse orri Riksgälds-kontorets ställning och förvaltning,
än äfven de berättelser, som, enligt gällande föreskrifter, bordt af Riksgälds-kontorets Kommissariat
och Ombudsman ademnas. Då Revisorerne dels af Fullmäktiges berättelse, dels
af Högiofl. Statsutskottets vid innevarande Riksdag till Fullmäktige den 20 sistlidne . April
adåtna skrifvelse inhemtat, att bemälde Ulskott till och med den 25 Oktober 1856 genomläst
de hos Fullmäktige förde protokoller samt att Rikets nu församlade Ständer, genom
bifall till samma Utskotts tillstyrkan i Memorial M 39, tillerkänt Fullmäktige décharge för
de af dem till och med nämnde dag vidtagne samt i deras protokoller antecknade beslut
och åtgärder, men att Utskottet icke förehaft granskning af Riksgälds-kontorets hufvudböcker,
hvilka till och med år 1854 blifvit af sednast församlade Revisorer granskade, hafva Revisorerne
nu läst och genomgått Fullmäktiges protokoller för tiden efter den 25 Oktober
1856 till och med den 13 sistlidne Augusti samt tagit kännedom om Kommissariatets protokoller
för samma tid, äfvensom granskat såväl Riksgälds-kontorets för åren 1855 och
1856 upprättade hufvudböcker, som de för samma år afslutade serskilda redogörelser
för till jernvägsanläggningarne anvisade eller upplånta saint utgifna medel, jemte öfrige
under samma tid derstädes förde räkenskaper.
Vid slutet af år 1854 uppgingo Riksgälds-kontorets skulder, c pligt den i sednaste från
trycket utgifne Revisions-berättelse, sid. 3—15, derå meddelade uppgift, utan beräkning af
de inom linien förde skuldposterne, till ett sammanlagdt belopp af R:dr 7,463,121: 27. 6.*)
hvilken summa vid 1855 års slut minskats till ......... » 6,325,422: 38. 8.
hvaremot skulderna under år 1856 ökats, så att desamma vid
årets slut utgjorde
» 9,645,620: 30. 9.
Skuldtillökningen från 1855 års början till 1856 års slut utgjorde
således på det hela  » 2,182,499: 3. 3.
Utaf de vid sistlidet års utgång balancerado skulderna voro
räntebärande
R:dr 3,367,872: 24. 1.
nemligen:
mot 5 procents årlig ränta R:dr 130,676: — —
» 4\ procents » » . . . .^ . » 12,600: — —
» 4 procents » »
» 3,218,346: 24. 1.
;> 3 procents » »
» 7,250: — —
R:Tr~3,367,872: 24. 1.
Transport: R:dr 3,367,872: 24. l7~
Revisionens
omfattning.
Riksgälds*
kontorets
skulder.
*) Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Riksmynt, förstås i denna berättelse
alltid Riksdaler Banko.
1.
Transport R:dr 3,307,872: 24. 1.
å dessa skulder upplupna, men icke utbekomna räntor uppgingo till » 71,130: 15. 6.
De öfriga skulderna, som icke bära någon ränta, utgjorde följaktligen
» 6,200,617: 39. 2.
R:dr 9,045,020: 30. 9.
Uti de icke räntebärande skulderna voro följande outtagne anslagssummor inberäknade,
nemligen:
Återstående utgifter till följd af statsregleringen vid 1840—1841 års
riksdag
Under 1847—1848 års riksdag beviljade statsutgifter
Under 1850—1851 års riksdag anvisade enahanda utgifter ....
Under sednaste riksdag beviljade statsanslag
samt innestående anslag för folkundervisningen
tillhopa
Öfrige icke räntebärande skulderne utgjordes förnämligast af:
Deponerade spannmålstullmedel
Det belopp Riksgälds-kontoret i afräkning å blifvande öfverskott
och besparingar å statsverkets inkomster och utgifter för åren 1855
och 1856 fått under sistnämnde år från Kongl. Stats-kontoret
emottaga
Kreditiv-skuld till Rikets Ständers Rank
förutom åtskiilige andre jemförelsevis mindre betydande summor.
De inom linien i Riksgälds-kontorets räkenskapsposter förde skuldposter, hvilkas sammanlagda
belopp vid 1854 års slut uppgick till , . . . . R:dr 4,488,028: 22. 6,
hafva under de sistförflutne två åren icke undergått andra förändringar,
än att beloppet af äldre från Kongl. Stats-kontoret levererade
depositions-medel ökats från 76,391: 17. 1. till 78,264: 43. 3.
eller med  » 1,873: 26: 2.
samt att från Kongl. Post-verket levererade medel, som varit inne
slutne
i öfverblifne bref, förts inom linien med
» 3,151: 26. 4.
så att de inom linien upptagne skulderna vid 1856 års slut utgjorde » 4,493,653: 27. —
I likhet med hvad vid flere föregående revisioner egt rum, få revisorerne här intaga
en fullständig utredning angående beloppet och beskaffenheten af hvar och en i Riksgäldskontorets
hufvudböcker förekommande skuldpost samt dess ökning eller minskning under
revisions-åren, dervid Revisorerne ansett sig böra bibehålla samma uppställning, som igenfinnes
uti förut afgifne enahanda berättelser.
R:dr 171,341: 46. 7.
» 3,833: 16. —
» 59,907: 20. 2.
» 641,284: 45. 8.
» 95,482: — —
R:dr 971,849: 38. 5.
R:dr 969,487: 37. —
» 3,500,000: — —
» 700,000: — —
ttikfnfjä lils-ii o n lorets utbalamerade
Skulder.
vid
Hänlebärandet 1854 års slut.
Obligationer med 5 procents ränta, hvilka, i
anseende till deras ordalydelse, icke kunnat
uppsägas  6,750: — —
» med 4 procents ränta, utfärdade till Ri
kets
Ständers Bank, eller dess ordres,
att årligen, till ett antal af 22 stycken, å
4,000 R:dr hvardera, eller å ett sammanräknadt
kapitalbelopp af 88,000 R:dr, infrias
2,640,000: -=* —
» med 3 procents ränta, för upplånta me
del
till utbetalningar å kreditivet för neutralitetens
upprätthållande, (serien A.) '. 250,000: — —
» med 4 procents ränta för d:o d:o (serien B.) 750,000: — —
Insatt fond till säkerhet för Götha kanals
framtida underhållande, emot 5 procents
årlig ränta  93,926: — —
Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals
underhållande, emot d:o  30,000: — —-
Innestående lösen för å skattejorden växande
ekar; å hvilka medel 4 procents ränta
ekeplanteringskassan godtgöres  192,400: 20. 1.
Uti Riksarkivets nuvarande hus intecknad skuld
till Stockholms Borgerskaps Enkhus-direktion,
för hvilken skuld, enligt den derför
afgifna förbindelse af d. 6 November 1794,
borde till en början erläggas 5 procents
och sedermera allt framgent A\ procents
ränta  11,600: — —
= 3,974,676: 20. 1. 3,367,872: 24. 1. =
Mtiintefrias
Förfallne 5 procents Obligationer med derå
till förfallodagarne upplupen ränta  3,760: 38. 1.
Förfallne 5 procents obligationer med d:o d:o,
utfärdade för Svenska medborgares erkända
fordringar hos Franska regeringen 559: 20. 4.
Fonden för Hjelmare kanal- och slussverks
framtida underhållande, hvilken fond utgöres
af en i bolagets fasta egendomar
intecknad skuldförbindelse, jemte andra
säkerhetshandlingar  31,183: 44. 6.
vid
1856 års slut.
6,750:
2,464,000:
7,250:
559,500: — —
93,926:
30,000:
194,846: 24. 1.
11,600:
3,760: 38. 1.
559: 20. 4.
34,380: 13. 5.
Transport: 4,010,180: 27. —
3,406,572: 47. 11.
— 4
Transport:
Återstoden af den, vid Kongl. f. d. Nummerlotteri-inrättningens
upplösning, till liiksgälds-kontoret
öfverlemnade s. k. brud
gäfvofond
Verkställda och sedermera icke återtagna insatser
för den inställda 1144:de dragningen
vid samma lotteri-inrättning ....
Upplupen, outtagen ränta å de år 1750 för
tillskott till Trollhätte slussverks byggnad,
utfärdade s. k. lottsedlar
Bro å Riksgälds-kontorets Obligationer för de
till utbetalningar å neutralitets-kreditivet
upplånta medel
D:o å ekeskogsmedlen , . .
Öfverlefverering vid slutbetalning af länet till
allmänna byggnader i staden Norrköping
= 123,118: 37. — 135,338: 23. 11. =
tnnestående ansfae/ssitåittnor:
Beviljade
under 1840 och 1841 års riksdag:
Utaf anslaget, 100,000 R:dr, för häradshäktenas
ombyggande och förseende med celler
Anslaget för fängelsebyggnader i städerna
utom Stockholm
Utaf den med 600,000 R:dr anvisade fond för
Strömsholms kanal- och slussverks ombyggnad
(Utbetaldes i Januari 1855 och 1856.)
= 276,500:  171,341: 46. 7. =
Beviljade under 1844 och 1845 års riksdag:
Utaf det, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
disponerade belopp af då anvisade
medel, 150,000 R:dr för odlingsföretags
beredande medelst utdikningar och aftappningar
af sanka trakter och sjöar .
(Utbetaldt i Juni 1855.)
= 1.000:
Beviljade under 1847 och 1848 års riksdag:
Utaf det för åren 1848, 1849 och 1850 beviljade
anslag för anläggning af nya samt
förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar, 33,333
R:dr 16 sk. årligen
(Slutbetaldt i Februari 1857.)
Transport:
4,010,180: 27. — 3,406,572: 47. 11.
20,569: 2. 7. 20,435: 34. 7.
58: 25. 3. 58: 25. 3.
4,031:32.— 4,031:32.—
11,785: 40. — 6,729: 5. —
51,169: 26. 3. 64,401: 10. 6.
— — — 981: 36. 9.
65,500: — — 63,790: — 1.
111,000: —* — 107,551:46. 6.
100,000: — — — _ _
1,000: — —  —
3,406: 32. — 1,266: 32. —
4,378,701: 41. 1. 3.675,819: 30. 7.
— o —
Transport: 4,378,701: 41. 1. 3,075,810: 30
Återstoden af anslaget, 2,600 R:dr 32 sk., för
reparationer och bokhyllor samt ytterligare
inredningskostnader i några rum af
Riks-arkivets hus  2,006: 32. — 2,066: 32
Dito af dito, 1,000 Il:dr, till befrämjande af
goda läseböckers författande och utgifvan
de
för allmogen  500: — — 500- —
= 5,973: 16. — 3,833: 16. — =
Beviljade under 1850 och 1851 års riksdag:
1851, 1852 och 1853 års anslag, 4,000 R:dr
årligen, för nya pistolers anskaffande . . . 12,000: — — — —
(Utbetaldes i Februari 1855.)
1851—1853 årens anslag, 3,333 ll:dr 16 sk.
årligen, för slagliruthufvars anskaffning . 10,000: — — — —
(Utbetaldes i Februari 1855 och April 1856.)
Af 1852, 1854 års dito, 3,333 R:dr 16 sk. årligen,
till aflöning m. fl. utgifter vid Carlskrona
skeppsbyggeri-institut  3,399: 23. — 3,399: 23
» anslaget, 84,625 ll:dr, för Wisby hamnbyggnads
fullbordande . .
28,208: 16. — 14,104: 8
» dito, 22,533 R:dr 16 sk., för hamnanläggning
vid Engelholm och Rönne ås upprensning
5,633: 16. — — —
(Utbetaldes i April och Juli 1856.)
» dito, 35,386 R:dr, för hamnbyggnaden vid
Kalmar
5,386: — — 2,386: —
» dito, 50,000 R:dr, för dito vid Hjo .... 16,666: 32. — — —
(Utbetaldes i Augusti 1855.)
» dito, 65,000 R:dr, för kanal- och slussanläggning
mellan Philipstad och Sjöändans
lastageplats i Vermland  10,833: 16. — 10,833: 16
(Utbetaldes i Mars och Juli 1857.)
» dito, 8,000 Il:dr, för en kanal genom
Tjufholmssundet vid farleden till Luleå . 2,666: 32.  1,333: 16
» dito, 10,700 R:dr, för Ljusne elfs upprensning
mellan sjöarne Or och Varpen . . . 1,783: 16. —
(Utbetaldes i Februari 1856.)
» 1851—1853 års anslag, 166,666 R:dr 32
sk. årligen', för väganläggningar och
förbättringar samt mindre strömrensnings-
och hamnbyggnadsarbeten  78,283: — — 10,162: 24
» det såsom anslag utan återbetalriingsskyldighei
anvisade statsbidrag, 75,000 R:dr,
för jernvägsanläggning emellan staden
Nora och Ervalla  25,000: — — 10,000: —
» det såsom dylikt anslag anvisade och till
utgående under åren 1851—1853 afsedda
Transport:
4,581,128: 32. 1.
3,730,605 5
Transport:
belopp, 20,000 It:dr, för sanka trakters
och sjöars utdikning samt aftappning. .
Återstoden utaf det utan återbetalnings-skyldig*
bet beviljade statsbidrag, 9,333 R:dr 16
sk., för sänkningen af sjön Möckeln inom
Kronobergs län
Anslaget för slöjd-expositioners befrämjande .
Återstoden af dito, 127,000 R:dr, för Wexiö
hospitals utvidgning och förbättrande . . .
SJtbetaldes i Mars 1855 samt Augusti och
ovember 1856.)
= 250,493: 15. 6. 59,907: 26. 2. =
Beviljade under 1853 och 1854 års riksdag:
Anslagen till byggnadsarbeten å Stockholms
och Gripsholms slott, för dessa slotts skyddande
emot eldfara
(Utbetaldes i Maj 1855.)
Utaf det med 87,000 R:dr beviljade anslag för
rid- och anspanns- m. fl. persedlar åt
nya fältartilleriet
Anslaget för reserv-fältbatterier jemte lavettage
och anspanns-persedlar
(Utbetaldes i Februari 1855.)
Af 1854—1856 års anslag, 26,666 R:dr 32
sk. årligen, för Waxholms fästnings bestyckning
(Slutbetaldes i April 1857.)
» Dito dito, 20,666 R:dr 32 sk., för bestyckning
af strandverket Gustafsborg vid Carlstens
fästning
(Slutbetaldes i April och Augusti 1857.)
» 1854 års anslag, 66,666 R:dr 32 sk., för
nya gevärs anskaffning
(Utbetaldes i Februari 1855.)
1854 års anslag för anskaffning af fänghålstappar
jemte verktyg för slagkruts-antänd
ning
(Utbetaldes i Januari 1856 samt för 1855
och 1856 i April sistnämnde år.)
1854—1856 .årens anslag, 3,333 R:dr 16 sk.
årligen för anskaffning af slagkrutshufvar
1854 års anslag för anskaffning af nya pistoler
(Detta jemte 1855 års enahanda anslag
utbetaldes i Augusti sistnämnde år samt
1856 års dito i Januari samma år.)
1854 års anslag för dito af Kavallerisablar .
4,581,128: 32. 1. 3,730,605: 5. 7.
5,966: 24. 6. 3,633: 8. 6.
4,666: 32. — 1,555: 26. 8.
3,000: — — b2,500: — —
37,000: — — —
16,500:  —
47,000: — — 17,000: — —
48,000: — — — — —
26,666: 32. — 10,000:
20,666: 32. — 41,333: 16. —
16,666: 32. — — — —
5,800: — — — — —
3,333: 16. — 6,666: 32. —
10.000: — — — — —
3,333: 16. — — — —
Transport:
4,829,728: 24. 7. 3,813,293: 40. 9.
Transport:
(Utbetaldes äfvensom för 1855 och 1856
i September 1856.)
1854 års dito för dito af en fältbrygge-utred
ning
,
(Utbetaldes, likasom enahanda belopp för
är 1855, i Februari sistnämnda år samt
för år 1856 i Januari sistnämnde år.)
Af 1856 års anslag, 238,666 R:dr 32 sk., för
dito af erforderligt antal beklädnads- och
utredningspersedlar åt beväringsmanskapet
1855 och 1856 arens dito, 27,333 R:dr 16
sk. årligen, för underhållande af beväringsmanskapets
omförmälda persedlar
(Utbetaldes i April och Augusti 1857.)
1854 års anslag lör återstående iständsättning
af Kongl. Flottan tillhöriga fartyg, jemte
ctablissementerna
(Utbetaldes i Februari 1855. Under hvartdera
af åren 1855 och 1856 anordnades
för samma ändamål 250,000 R:dr.)
1854 och 1856 års dito till arfvoden och stipendier
vid Mariebergs Artilleri-läroverk
för bildande derstädes af Civil-ing enior er
(Utbetaldes i Januari 1855 och 1857.)
Af 1855 och 1856 års dito, 3,333 It;drl6sk.
årligen, för Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona
.
Samma års dito, 5,000 R:dr årligen, för en
teknisk undervisnings-anstalt i Borås . .
Anslaget för Ystads hamns uppmuddring. . .
Dito .för hamnbyggnaden vid Borgholm på
Öland
Dito för rätning af segelleden mellan Linköping
och sjön Roxen samt Stångåns
upprensning
(Utbetaldes i Juni 1857.)
Dito för Arboga-åns uppmuddring mellan staden
Arboga och Mälaren
Dito för upprensning och fördjupning af Köpings
&
1854 års anslag för amortering af ett äldre
lån till Linköpings hamnbyggnad och
Stångåns upprensning
(Utbetaldes i Januari samt för år 1855 i
Februari sistnämnde år.)
1854 och 1856 årens dito för en kanal-ledning
mellan Eskilstuna och Mälaren
(Utbetaldes i April 1856 och 1857.)
Transport:
4,829,728: 24. 7. 3,813,293: 40. 9.
16,666: 32. — — — —
— — — 119,333: 16. —
4,666: 32. —
113:852: — — — — —
2,000: — — 2,000: — —
20,000:  20,000: — —
21,600: — — 7,600: — —
16,666: 32. — 1,666: 32. —
25,000: — — 5,000: — —
26,666: 32. — 6,666: 32. —
1,080: — — —
20,000: — — 20,000:
5,093,260: 24. T. 4,066,38T7ToT~9)
— 8 —
Transport: 5,093,260: 24. 7.
Af 1854—1856 årens dito, 125,000 R:dr årligen,
för väganläggningar och vägförbättringar
samt strömrensningar, äfvensom
mindre hamn- och brobyggnader . . 125,000: — —
Anslaget för ny brobyggnad öfver Helged vid
Christianstad  33,333: 16. —
Af 1854—1856 årens anslag, 5,000 R:dr årligen,
för myrut dikning ar och sjösänkningar
m. fl. vattenaftappnings-arbeten . . 5,000: — —
Anslaget för utdikning af Stora Mossen samt
sänkning af Käfsjön och Harsjön m. fl.
sjöar inom Westbo härad af Jönköpings län. 20,000: — —
(Besparadt jemlikt Kongl. Brefvet den 10
Januari 1857.)
Dito för fortskyndande af afvittrings-ärcndena
inom Wester-Norrlands, Westerbottens och
Norrbottens län
8,000: — —
Dito för erhållande af ett instrument till brän
vinsmätning
och profning  3,000: — —
Dito för uppförande af ladugårds- och mejeri
byggnader
vid Ultuna landtbruksinstitut 25,000: — —
(Utbetaldes i Februari och Juli 1855.)
Dito till premier åt egare af kreatur utaf ut
märktare
slag  3,000: — —
Dito till slöjd-expositioners befrämjande .... 3,000: — —
1855 och 1856 årens anslag, 2,000 R:dr årligen,
till rese-stipendier för fabriks- och
handtverksarbetare
_
Anslaget för Jönköpings stads nya tomtreglering 10,000: — —
(Utbetaldes i Mars 1855.)
Dito för uppförande af nytt läns-residenshus i
Christianstad  55 q00:
—
(Slutbetaldes i Juni 1857.)
Dito för ombyggande af Nockeby bro på vägen
mellan Stockholm och Drottningholm ... $3 qoO:
(Utbetaldes i Maj 1855 och Februari 1856.)
Vederbörande Itegementsskrifvare eller löntagare
vid Westmanlands och Jönköpings
regementen samt Wermlands fältjägareregemente
tillerkända restitutioner af för
högt beräknade och erlagda bevillnings
samt
krigsrustnings-afgifter  1,190: 43. 8.
(Dessa restitutioner utbetaldes i Mars och
Maj 1855.)
Ofver-kommissarien N. A. Fredin tillerkänd
gratifikation för nytt formulär till riks
hufvudboken
3,000: — —
(Utbetaldes i Mars 1855.)
Transport: 5,470,784: 36. 3.
4,066,381: 40
156,484: —
33,333: 16
14,220: —
20,000: —
8.000: —
3,000: —
1,104: 41
3,000: —
4,000: —
15,000: —
4,324,524: 1.
— 9
Transport: 5,470,784: 36. 3. 4.324,524: 1.
Anslaget lör uppförande al en kgprllbyggnad
i Korpilombolo by inom Ofver-Torneå
socken af Norrbottens län
3,000: — — 3,000: —
Dito lill inköp af boställe åt kapellpredikant
derstädes . .
, .  2,000: — — — —
(Utbetaldes i Augusti 1856.)
Dito för reparation och till en del ombyggnad
af Gamla Upsala församlings kyrka . . . 2,000: — — — —
(Utbetaldes i December 1855.)
Dito för uppförande af nytt lärohus i Wexiö 40,000: — — — —
(Utbetaldes i Februari och November 1855
samt Juni 1856.)
Dito för uppförande af nytt lärohus i Wisby 50,000: — — ' —
(Utbetaldes i Februari 1855 samt Augusti
och November 1856).
Dito för utvidgning och reparation af Carolinska
skolhuset i Örebro
20,000: — — — —
(Utbetaldes i Augusti 1855).
Dito för en tjenlig byggnad åt Nya Elementarskolan
i Stockholm  50,000: — —• —- —
(Utbetaldes i Februari 1856).
Dito för åstadkommande af skolor vid Lutherska
församlingen i Paris  5,000: — —■ — —
(Utbetaldes i Maj 1855).
Återstående anslagssumman för National-mu
seibyggnadens
uppförande  200,000: — — — —
(Utbetaldes under åren 1855 och 1856).
Anslaget för inköp af en, Majoren A. Schiltzer
crantz’s sterbhus tillhörig, marmorstaty 3,000: — — 3,000: —
Af 1856 års anslag, 2,000 R:dr, för dito af
Konstalster utaf Svenska, i fäderneslandet
bosatte, konstnärer  — — — 150: —
» Dito, 2000 R:dr, för utgifvande från trycket
af äldre, i statens eller enskildes samlingar
befintlige samt för Sveriges historia
och offentliga förhållanden vigtiga skrifter
och handlingar . . .  — — — 571: 20
(Utbetaldes i Mars 1857).
1854 års anslag för utarbetande af ordbok
öfver Svenska språket
2,500: — — -— —
(Utbetaldes i Januari 1855 samt för åren
1855 och 1856 i September 1856 och
Mars 1857).
Af 1856 års dito, 5,000 R:dr, för inköp.af
äldre litteratur, som saknas i Kongl.
Bibliotheket i Stockholm eller Universitets
Bibliothekerna
i Upsala och Lund .... — — — 3,333: 16
(Utbetaldes i Januari och Juni 1857).
Transport: 5,848,284: 36. 3. 4,334,578: 38
2.
— 10 —
Transport: 5,848,284: 86. 3. 4,334,578-: 38
Anslaget till betäckande af kostnadernc för dc
tinder freyatten Eugenies verldsomsegling
samlade naturalster och deras ordnande 20,000: — — —
(Utbetaldes i Januari 1855).
Dito till understöd för Lasarettet i Lund samt
dertill hörande medicinska inrättningar 10,000: — — — —
(Utbetaldes i Februari 1855).
Af 1856 ärs bidrag till betäckande af uppkommen
brist i hospitalsfondcns inkomster . . — — —- 15,000: —
(Utbetaldes i Januari 1857.)
Anslaget till uppförande af ny byggnad ät Institutet
för döfstumma och blinda
25,000: — — 25,000: —
Dito till inköp af nya eller ytterligare inventarier
ät samma institut
5,000: — — 5,000: —
Dito för uppförande af nytt barnbördshus i
hufvudstaden  50,000: — — — —
(Utbetaldes i Augusti 1855 och Maj 1856
Dito till Stora Räby räddning s-institut för
vilseförda oell moraliskt vanvårdade barn 3,000: — — -—■ —
(Utbetaldes i Januari 1855.)
Dito till undersökningar samt förslags utarbetande
fiir jernvägars riktning och an
läggningssätt
m. m  60,000: — — — —
(Utbetaldes under åren 1855 och 1856.)
= 1,380,522: 43. 8. 641,284: 45. 8. =
För Folkundervisningens
befrämjande:
till understöd för a/lönandet ni folkskolelärare:
af 1845 med 1848
årens anslag,
20,000 ll:dr årligen
4,131:31.11. —
» 1849—1854 årens
d:o, d:o, . 9,440: 6. — 3,422: — —
» 1855 och 1856
d:o, d:o . . — — — 7,700: 13,571: 37 i. 11,182: —-
till folkskolelärare-scminarierne :
af 1843 års anslag,
6,500 R:dr 500: —
» 1845 d.-o, d:o,
9,100 R:dr . . 666: 32. — —
» 1849—1854 årens
d:o, 9,100
I5:dr årligen . . 2,666: 32. — —
» 1855 och 1856
d:o, d:o, d:o . — 333: 16. — 3833; [6 _ 333. 1(J
Transport: 6,038,689: 42. 2. 4,391,094: fr,
— 11
Transport:
till stipendier åt elever vid nämnde seminarier
:
af 1851—1854 års
anslag, 12,000
R:dr årligen . . 3,633; 16. — — — —
» 1855 oeli 1856
Ärs d:o, d:o . .  3,166:32. —
1856 års anslag till bestridande af kostnaderna
för Grefve Thorsten Rudenskölds resor
föt folkundervisningens ordnande . . . . ;
Afsatt fond för afskedade folkskole-lärares
framtida pensionerande
.
= 101,038: 21. 11. 95,482: — — =
Det vid 1853—1854 års riksdag beviljade anslag
för komplettering och förökande af
inom Rikets Ständers lius inrättadt arkiv
af riksdags-handlingar och författningssamlingar
1854 års anslag till Rikets Ständers Justitieombudsmans
disposition för ytterligare
biträde vid inkomna fånglistors granskning
(Utbetaldes i Januari 1855.)
Återstoden af 1854 års statsfyllnadssuinma,
1,183,880 R:dr
(Utbetaldes i Augusti 1855.)
= 583,880:  — =
Mförstsjutne medel:
Det belopp Riksgälds-kontoret, i afräkning å
blifvande öfverskotter å Statsverkets inkomster,
uppburit
För begagnadt, vid årets slut oersatt kreditiv
i Rikets Ständers Bank
Af vederbörande redogörare bestridde och först
påföljande år utaf Riksgälds-kontoret ersatta
Expenser vid detta verk
= 61: 10. 4. 4,200,069: 17. 4. =
Mieponerade medel i
Lösningssumman för 5 stycken, till inlösen
icke företedda, aktier i Strömsholms gamla
kanal-bolag, jemte derå innestående utdelning
Transport:
6,038,689: 42. 2. 4,391,094: 6. 5.
3,633: 16. — 3,166: 32. —
— — — 800:
80,000; — — 80,000:
200: — — —
583,880: — — — —
— — — 3,500,000:
61: 10. 4. 09: 17. 4.
367: 34. — 367: 34. —
6,706,832: 6. 6. 8,675,997: 41. 9.
— 12 —
Transport:
Såsom säkerhet för utbekommen ränta å 3:ne
TroUkätte-slussverks lottsedlar, hvilka för
mer än 10 år tillbaka blifvit från innehafvaren
bortstulne, dcponeradt kontant
belopp . . ,
För behöfvandes undsättning i missväxtår
anvisade och, intilldess de för afsedt ändamål
behöfva användas, till Riksgäldskontoret
öfverlernnade medel
= 750,657: 7. — 009,900: 23. — =
Inom linien upptagna tsiioltlen
vid vid
1854 års slut. 1856 års slut,
Till Rikets Ständers
Bank, för derstädes
af Riksgäldskontoret,
emotdiskontvilkor
och 2
procents ränta, intill
1823 års slut
beg a g 11 a d e förshult, 4,014,852: 10. 3. 4,014,852: 10. 3.
(I)enna skuld har
blifvit förd inom linien,
enligt Rikets
Ständers beslut vid
1828—1830 års '
riksdag.)
För tillskott till
Trollhätte-slussverks
byggnad,
år 1750 utfärdade
obligationer, eller
de s. k. Trollhätte
slussverks lottsedlar;
för hvilka tillskott,
under de
3:ne första åren,
skulle godtgöras 6
procents årligt intresse
och derefter,
eller från den
1 Mars 1753, under
100 år. 12 procent
årligen. Häraf
har dock J:del, el
Transport:
4,014,852: 16. 3. 4,014,852:16. 3. 7,463,121:27. 6. 9,645,620: 30.~9.
6,706,832: 6. 0. 8,675,997:41. 9.
135:— 135: ——
756,154: 21. — 969,487: 37. —
— 13 —
Transport: 4,014,852:16. 3. 4,014,852:10. 3. 7,403,121:27. 0. 9,045,020: 30. 9.
ler 3 procent, innehållits
såsom be
villningsafgift.
. . 32,833: 16. — 32,833: 10. —
(Dessa obligationers
kapital-belopp
är fördt inom linien,
enligt Rikets
Ständers beslut vid
1840 och 1841 års
riksdag.)
Det, enligt 1779 års
riksdagsbeslut, till
hemgift ät dåvarande
Hertigen
af Södermanland,
sedermera konung
CarlXIII, anslagna
kapital med 5 procents
årlig ränta . 100,000: — — 100,000:
(Fördtinom linien
edligt d:o d:o.)
Lappmarks Ecklesiastikverks,
vid
Kongl. f. d. kanslistyrelsens
upplösning
år 1834, till
Riksgälds-kontoret
öfverlemnade/ond,
för hvilken kontoret
betalar 5 procents
årlig ränta, 67,184:37. 2. 67,184:37. 2.
(Fördt inom linien
enligt d:o d:o.)
Från Landt-ränterierna
samt Ofverståthållare-embetets
kansli till
Kongl. Stats-kontoret
inlevererade,
samt, under åren
1845, 1848, 1851
med 1856, till Riksgälds-kontoret
öf--  verlemnade depo
sitionsmedel
. . . 76,391:17. 1. 78,264:43. 3.
(Upptagna inom
linien i räkenskaperna,
enligt full
-
Transport,: 4,291,261:38. 6. 4,293,135:16. 8 7,463,121:27. 6. 9,645,620:30. 9.
>
— 14 —
Transport: 4,291,261:38. 6. 4,293,135.16-. 8. 7,463,121:27.6. 9,645,626.30.9.
inäktiges beslut
den 8 Maj 1845.)
Från Kongl. Postverket
emottagne
medel, som varit
inneslutne i öfver
blifne
bref ....  3,151:26. 4.
(Till Riksgäldskontoret
öfverlemnade
på grund af
Rikets Ständers
beslut vid 1844—
1845 års riksdag
samt Kongl. Brefvet
den 10Marsl845.)
För fullföljden af
rättegången angående
Baumannska
arfvingurnes
kronofordran, utaf
Riksgälds-kontoret
hos Öfverståthållare-embetet
deponerade medel,
som derefter
återbekommits, emot
Riksgäldskontorets
förbindelse
af den 25
Maj 1847, att, i
händelse de uppgifna
arfvingarna
skulle förklaras berättigade
till lyftning
af större eller
mindre belopp,
detsamma, uppå
anfordran, till bemälte
kansli inbetala
197,366:32.— 197,366:32.—
S:ma: 4,488,628: 22. 6. 4,493,653: 27. —
Summa R:dr 7,463,121: 27. 6. 9,645,620: 30. 9.
— 15 —
Hiksgulds-kontorets samtlige fordringar och öfrige i räkenskaperno upptagno tillgångar,
med undantag af de inom linien förde, utgjorde vid 1854 års utgång, såsom i sednaste revisions-berättelse,
sid. 15, finnes uppgifvet, ett sammanlagdt belopp
af  R:dr 10,329,050: 26. 1.
hvilket belopp under år 1855 ökats med
. » 544,924: 19. 2.
så att tillgångarne vid sistnämnde års slut uppgingo till  » 10,874,574: 45. 3.
hvilket belopp under 1856 ytterligare ökats med  » 6,189,428: 4. 11.
1 följd hvaraf samtlige tillgångarne vid sistlidne års slut utgjorde » 17,064,003: 2. 2.
deraf räntebärande fordringar
4,912,129: 47. 10.
nemligen med
5 procents ränta Hulr 330,000: — —
U procents d:o » 1,737,988: 13. 4.
4 procents d;o » 2,378,509: 3. é
3
procents d:o » 364,358: 32. 5.
2 procents d:o » 101,273: 46. 9.
Hulr 4,912,129: 47. 10.
IJpplupnc oguldne räntor härå  64,074: — —-
Fordringar för närvarande räntefria, men
hvilka framdeles, efter förloppet af den
för hvarje fordran serskildt bestämda tid,
blifva räntebärande  973,292: 18. 6.
Fordringar utan ränta
11,114,506: 31. 8.
— —— 17,064,003: 2. 2.
I afseende på de inom linien bokförde fordringarnc, hvilkas belopp vid 1854 års slut
uppgick till ^ Ralr 235,195: 9. 3.
liar den förändring egt rum, att fordringen för kolonien S:t Barthele
mys
förvaltningskostnader m. m. ökats från 84,479 Hulr 7 sk.
6 r:st. till 110,233 Hulr 23 sk. 1 r:st., eller med  25,754: 15. 7.
samt att värdet af Hiksgälds-kontorets egendom, jemlikt Rikets nu
församlade Ständers beslut, blifvit fördt inom linien med  » 60,000: — —
så att samtlige, på berörde sätt bokförde fordringar, vid sistlidet års
slut uppgingo till R:dr 320,949: 24. 10.
För att jemväl, i afseende på beskaffenheten af alla Riksgälds-kontorets tillgångar samt
betalningsvilkoren för de från detta kontor under sednare åren utgifne mångfaldiga låneunderstöd,
fortsätta de i föregående revisions-berättelser meddelade omständliga upplysningar,
hafva revisorerne Låtit upprätta nedanstående, till sin uppställning med föregående revisionsberättelser
öfverensstämmande och på nu granskade räkenskaper grundade, utredning, hvilken
utvisar hvarje Iåns ursprungliga och vid sistlidet års slut återstående belopp samt den
förändring desamma under åren 1855 och 1856 undergått.
Riksgidits
kontorets
tillgångar.
— 10 —
l ti iliksgälds-koMorets hufvudböcker utbalansermte
Fordringar och öfriga Tillgångar.
Faslighet t
Den af Riksgälds-konlorct begagnade egendom
(Värdet af denna egendom är fördt inom
linien, enligt Rikets Ständers Stats-utskotts
skrifvelse den 20 April 1857.)
= 00,000:
=
Fordringar för meddelade
län ande»* längre lid eller
pir vissa bestämda ändamål
t
a) Byggnadslån:
till Upsala Akademi, S ett ursprungligt belopp
af 50,000 R:dr, för bibliotheks-byggnaden
vid nämnde Akademi, emot 2 procents
årlig kapital-afbetalning och 3 procents
ränta. (Beviljadt vid 1823 års riksdag
och utbetaldt under åren 1824 och 1825)
» Carlstads stifts Domkapitel, å ett ursprungligt
belopp af 8,000 K:dr, för utvidgande
af läroverken inom nämnde stad,
emot 3 procents årlig kapital-afbetalning
och 3 procents ränta, sedan lånet, som
utbetaldes i December 1841, under 5 år
innelialts räntefritt. (Beviljadt vid 1840
och 1841 års riksdag.)
» Strengnäs stifts Domkapitel, för utvidg
ning
och reparerande af skolhuset i Nyköping,
emot återbetalning af 4:del årligen
utaf lånets ursprungliga belopp samt
3 procents ränta för kapital-återstoden;
hvilken betalningsskyldighet dock, enligt
Rikets åren 1850 och 1851 församlade
Ständers beslut, först vidtagit 10 år efter
lånesummans, i Juli månad 1845 skedda,
lyftning. (Beviljadt vid 1844 och 1845
års riksdag.) . . .
» Hernösands stads och Hernö landsför
samling,
för fullbordande af den nya
stiftskyrkan i Hernösand, emot årlig åter
Transport:
-
Vid Vid
1854 års slut. 1856 års slut.
00,000: — — — —
27,000: — — 24,000: — —
0,175: 30. 3. 5,572: 30. II.
3,000:  2,400:
90,175: 30. 3. 31,972: 30. 11.
— 17 ~—
Transport:
betalning, efter 1850 års slut, af 5 procent
utaf det ursprungliga lånebeloppet
40,000 R:dr. (Beviljadt vid 1844 och
1845 års riksdag och utbetaldt under sist
berörde
år.)
till Christinehamns stads och Warnums landsförsamlingar,
å 25,000 R:dr, för uppbyggande
af ny kyrka i Christinehamn; emot
3 procents ränta och afbetalning af 2 procent
årligen å det under åren 1849 och
1854 lyftade lånebeloppet. (Beviljadt vid
1844 och 1845 års riksdag.)
» staden Lidköping, å 16,000 R:dr, för ny
kyrkas uppbyggande inom denna stad,
hvars förra kyrka nedbrann vid 1849 års
eldsvåda; å hvilket låns ursprungliga belopp
skall före hvarje års slut återbetalas
6 procent, deraf 4 procents ränta beräknas
å det återstående kapitalet. (Beviljadt
vid 1850 och 1851 års riksdag samt utbetaldt
under år 1851.)
» Knäreds församling i Hallands län, för
uppförande af ny kyrka åt nämnde församling,
i stället för den år 1848 der
förstörda kyrkobyggnad; hvilket lån, sedan
det räntefritt innehafts under 5 års
tid, bör återbetalas med enahanda årliga
belopp och ränteberäkning, som staden
Lidköpings kyrkobyggnadslån. (Beviljadt
vid sistnämnde riksdag och utbetaldt år
1852.)
för uppbyggande af ny kyrka åt Markaryds
församling inom Sunnerbo härad af Kronobergs
län, hvilken församlings förra kyrka
genom vådeld nedbrann år 1851; varande
för detta lån samma betalningsvilkor stadgade,
som för lånet till Knäreds församlings
nya kyrkobyggnad. (Beviljadt vid
1853 och 1854 års riksdag samt utbetaldt
under sistnämnde år.)
» Linköpings domkyrkas reparerande, emot
enahanda årliga kapital-afbetalning och ränteberäkning,
som för ofvanstående kyrkobyggnadslån.
(Beviljadt vid 1847 och 1848
års riksdag samt utbetaldt år 1850.) . . .
» fullbordande af reparationen å samma
domkyrka; hvilket lån, som utgick 1855,
får räntefritt innehafvas till 1857 års slut,
96,175: 36. 3. 31,972: 36. 11.
32,000: — — 28,000: — —
23,838:  22,568: 41. 3.
14,992: 43. — 14,263: 10. 7.
15,155: 2. 6. 15,155: 2. 6
6,666: 32. — 6,666: 32. —
18,150: 1. 7. 17,174: 1. 11
3.
Transport:
206,978: 19. 4. 135,800: 29. 2
— 18
Transport:
hvarefter återbetalningen verkställes på
lika sätt, som för det äldre reparationslånet
är stadgadt. (Beviljadt vid 1853
och 1854 års riksdag.) '.
för fullbordande af utvidgnings- och reparations-arbetena
å Wexiö domkyrka, emot
samma återbetalningsskyldighet, som för
ofvannämnde kyrkobyggnadslån. (Beviljadt
vid 1850 och 1851 års riksdag samt utbe
taldt
år 1852.)
till staden Norrköping, å ett ursprungligt
belopp af 200,000 R:dr, för denna stads
återuppbyggande efter den derstädes år
1822 inträffade eldsvåda, emot inbetalning
af 6 procent årligen, hvaraf beräknas 3
procents ränta för återstående kapital-beloppet.
(Beviljadt vid 1823 års riksdag
och utbetaldt under åren 1824 och 1825.)
» staden. Borås, å d:o af 100,000 R:dr,
för denna stads återuppbyggande efter
1822 och 1827 års eldsvådor, emot inbetalning
af 6 procent årligen, hvaraf beräknas
3 procents ränta för återstående
kapital-beloppet. (Beviljadt vid 1823 och
1828—1830 års riksdagar samt utbetaldt
dels under åren 1823 och 1825, dels
under åren 1830 och 1831.)
» samma stad, å d:o af 85,000 R:dr, för
dess återuppbyggande efter 1827 års eldsvåda,
hvilket Iåns vid slutet af år 1840
återstående belopp, 82,463 R:dr 24 sk.,
enligt Rikets Ständers beslut under samma
års riksdag, får på det sätt licjvideras,
att räntan utgöres med 4 procent
och 2 procent å kapitalet årligen afbetalas.
(Beviljadt vid 1828—1830 års riksdag,
samt utbetaldt under åren 1830 med
1832.)
» staden Öregrund, å d:o af 5,000 R:dr,
för äteruppförande af stadens år 1829
nedbrunna allmänna byggnader; skolande
detta lån, som är räntefritt, återbetalas
med årligen. (Beviljadt vid samma
riksdag och utbetaldt år 1830.)
» staden Wennersborg, å d:o af 150,000
R:dr, för stadens återuppbyggande efter
1834 års eldsvåda; för hvilket lån
den lindring i betalningsvilkoren under
206,978: 19. 4. 135,800: 29. 2.
25,000: — —
19,180; 12. 4. 18,288: 36. 10.
14,242: 10. 7. 2,245: 44. 9.
19,474: 7. 1. 12,714: 26. 11.
54,142: 13. 11. 49,912: 24. 10.
1,500: — — 750: — —
Transport:
315,517: 15. 3. 244,712: 18. 6.
i
— 19
Transport:
riksdagen åren 1840 och 1841 medgafs,
att stadens skuld vid sistberörde
års slut får godtgöras med 6 procent årligen
af den lånfångna summan, hvarvid
skall beräknas 4 procents ränta för det
oguldna kapital-beloppet. (Beviljadt vid
1834 och 1835 års riksdag samt utbe
taldt
under åren 1835—1837.)
till staden Söderhamn, å ett utsprungligt belopp
af 12,000 R:dr, för stadens nyd reglering
och dess allmänna byggnaders uppförande
efter den år 1835 der inträffade eldsvåda, å
hvilket belopp årligen inbetalas 7 procent,
deraf såsom ränta beräknas 4 procent å kapital-återstoden,
(Beviljadt vid 184o och
1841 års riksdag samt utbetaldl år 1841.)
» staden Wexiö, å dito af 100,000 R:dr,
för stadens nya reglering och återuppbyggande
efter 1838 års eldsvåda, emot inbetalning
af 6 procent årligen, hvaraf 4
procents ränta för det återstående lånebeloppet
borde beräknas samt räntan utgå
från den 1 Juli 1843, men kapital-afbetalningen
först från samma dag 1846. (A
detta lån, hvilket utgick af det vid 1834
och 1835 års riksdag anvisade mindre
kreditiv, afbetaldes 79,400 R:dr, genom
den, efter 1843 års eldsvåda, från Ständernas
allmänna brandstodsbolag utbekomna
brandskadeersättning)
» sistnämnde stad, för stadens återuppbyggande
efter derstädes år 1843 ånyo timad
eldsvåda. Lånemedlen fingo innehafvas räntefritt
till den 1 Januari 1850, hvarefter
3 procents årlig ränta skulle utgöras lör
lån å hus af sten. kalkbruk eller med
tegel beklädda trädhus, samt 4 procents
ränta för lån å andra trädhus; börande
från och med den 1 Januari 1853, såsom
kapital-afbetalning och ränta, årligen erläggas
6 procent å ursprungliga lånesummorna,
tillsammans 240,000 R:dr. (Utgifne
af det vid 1840 och 1841 år riksdag anvisade
mindre kreditiv.)
» staden Amål för återuppbyggande af den
genom eldsvåda, under år 1856 , Ödelagda
del af denna stad. Detta lån, å 30,000
ll:dr, hvilket utgått af det vid 1844
Transport:
315,517: 15. 3. 244,712: 18 6.
96,413: 15. — 85,054: 21. —
6,004: 18. 11. 5,406: 27. 5.
17,074: 39. 5. 15,348: 26. 10.
233,799: — — 213,932: 19. —
668,808: 40.7. 564,454: 16. 9.
— 20 —
Transport:
och 1845 års riksdag anvisade mindre kreditiv,
fick innehafvas räntefritt till den 1 Januari
1852, hvarefter 6 procent å lånets ursprunliga
belopp skola årligen inbetalas, med
beräkning af 4 procents ränta å låneåter
stoden
till staden Christianstad, å 100,000 R:dr, för
återuppbyggande af den del af staden,
som i Juni månad 1847 nedbrann, hvilket
lån från Riksgälds-kontoret utbetalts
till nyssnämnde stads Drätsel-kommission
och efter 1851 års slut återbetalas med
6 procent årligen å ursprungliga lånebeloppet,
dervid 4 procents ränta å det
oguldna kapitalet beräknas. (Beviljadt vid
1847 och 1848 års rikdag, samt utbetaldt
under åren 1848—1850.)
» staden Lidköping, för uppbyggande af den
vårtiden 1849, nedbrunna del af nämnde
stad. Detta lån, beviljadt vid 1850 och
1851 års riksdag med GG,666 R:dr 32
sk., skulle utan ränta och kapital-afbetalning
innehafvas till slutet af ar 1854, hvarefter
årligen bör inbetalas 6 procent å
sagde belopp, dervid 4 procents ränta å
det återstående kapitalet skall beräknas.
Häraf hafva år 1852 utgått 42,444 R:dr,
och kommer någon ytterligare utbetalning
numera ej att ega rum
» staden Örebro, å 250,000 R:dr, för dess
återuppbyggande efter i Mars 1854 derstädes
inträffad eldsvåda; hvilket lån, från
och med 1860, skall, under iakttagande
af enahanda ränteberäkning, återbetalas
genom erläggande af 6 procent årligen å
primitiva beloppet. (Beviljadt vid 1853—
1854 års riksdag samt utbetaldt åren
1854 och 1855.)
» staden Jönköping, tor dito dito, emot lika
återbetalningsvilkor med nästföregående lån.
(Beviljadt vid samma riksdag och utbetaldt
år 1855)
» staden Malmö, å ett ursprungligt belopp af
50.000 R:dr, för kasern- och stallbyggnader
åt den der förlagde garnison. Genom
verkställde liqvider var lånets belopp
vid medlet af Maj månad 1835 minskadt
till 21,333 R:dr i 6 sk., af hvilket kapital
2 procent, jemte 4 procents ränta å
Transport:
668,808: 40. 7. 564,454: 16. 9.
28,775: 47. 11. 27,452: 5. 9.
93,756: 38. 5. 89,167: 17. 1.
42,444: — — 41,665: 41. 3.
125,000: — — 250,000: — —
— — — 66,666: 32. —
958,785: 30. 11. 1,039,406: 16. 10.
— 21
Transport: 958,785: 30. 11.
den återstående lågesumman, skola årligen
erläggas  13,213: 27. 3.
til! Bruksegaren C. B. Fitinghoff, å ett ursprungligt
belopp af 30,000 R:dr, för återuppförande
af degenom vattenflöde, år 1844, förstörda
verkstäderna, jemte tillhörande byggnader,
vid Conradsforss bruk i Wermlands
län, emot årlig inbetalning, efter 1849 års
slut, af 6 procent utaf det ursprungliga
lånebeldppet, hvarvid beräknas 3 procents
ränta å kapital-återstoden. (Beviljadt vid
1844 och 1845 års riksdag samt utbe
taldt
under år 1845.)  25,221: 37. 3.
» staden Gustavias på S:t Barthelemy af 1852
års eldsvåda hemsökta innevånare, utan
ränta, men med årlig återbetalningsskvldighet
af xV^e] utaf kapitalet. (Beviljadt
af Kongl. Majit och förskottsvis utbetaldt af
Kongl. Stats-kontoret, men ersatt af Riksgälds-kontorets
medel, enligt Rikets Ständers
beslut vid 1853 och 1854 års riksdag.) 3,019: 16. —
= 940,240: 15. 5. 1,077,606: 11. 8. =
b) Tomtregleringslån:
till staden Christianstad efter 1847 års eldsvåda;
å hvilket låns ursprungliga belopp,
13,333 R:dr 16 sk., 7 procent från och
med år 1853 skola vid förloppet af hvarje
år inbetales med beräkning af 4 procents
ränta för kapital-återstoden. (Beviljadt vid
1850 och 1851 års riksdag samt utbetaldt
under sistnämnde år.)  12,514: 12. 1.
» staden Lidköping, efter den gamla staden
år 1849 öfvergångna eldsvåda; hvilket lån
får innehafvas räntefritt till 1857 års slut,
hvarefter 6 procent årligen å ursprungliga
iånesumman bör erläggas, dervid räntan
beräknas efter 4 procent. (Beviljadt vid
samma riksdag, men lyftadt först i slutet
af år 1854.)  13,333: 16. —
» staden Örebro, efter 1854 års eldsvåda,
emot samma återbetalningsvilkor. (Beviljadt
under 1853 och 1854 års riksdag
samt utbetaldt sistnämnde år.)  25,000: — —
» staden Jönköping, efter dito emot dito.
(Beviljadt vid dito och utbetaldt år 1855.) — — —
= 50,847: 28. 1. 59,967: 30. 9. =
c) Förlagslån:
till staden Wexiö, å ett ursprungligt kapital af
30,000 R:dr, för dervarande handt verka-
1,039,406: 16. 10.
12,378: 33. 8.
23,103: 37. 6.
2,717: 19. 8.
11,634: 14. 9.
13,333: 16. —
25,000: — —
10,000: — —
Transport:
1,051,087: 43. 6. 1,137,573: 42. 5.
— 22
Transport:
res och andra näringsidkares förseende
med förlag efter 1843 års eldsvåda. Å
detta lån skulle en tiondedel, jemte 3 procents
, från den 1 November 1846 beräknad,
årlig ränta, återbetalas vid slutet af
år 1847 och hvart och ett af nästföljande
nio år. (lieviljadt och utgifvet år 1844
utaf dåvarande mindre kreditiv samt till
fullo återbetaldt år 1857.)
till staden Jönköping, till förlag åt dervarande
handlande, fabrikanter och handtverkare
samt öfrige näringsidkare, i anledning af
den en del utaf nämnde stad under vårtiden
1854 öfvergångna eldsvåda; börande
detta, nyssberörde år utbekomna, lån,
efter 2:ne års förlopp från lyftningsdagen
återbetalas med |:del årligen, jemte 4
procents derefter upplöpande ränta ....
= 26,091: 4. 5. 23,722: 29. 10. =
d) Lån till Carlskrona stads pastorat, å ett
ursprungligt belopp af 12,000 R:dr, emot
årlig inbetalning af 5 procent å detta belopp,
eller 600 R:dr, af hvilken summa
beräknas 3 procents ränta för kapital-återstoden.
(Beviljadt vid 1840 och 1841 års
riksdag samt utbetaldt år 1842.)
= 8,778: 26. 5. 8,117: 25. 3. =
e) Lån till Stockholms allmänna Barnhus,
emot återbetalning af 6 procent utaf lånets
ursprungliga belopp, sedan detsamma
under 5 år innehafts räntefritt, af hvilken
inbetalning beräknas 4 procents årlig ränta
å det återstående kapital-beloppet. (Beviljadt
vid 1850 och 1851 års riksdag
samt utbetaldt under år 1851.)
= 50,000:  50,000: =
f) Lån till Kongl. Förvaltningen af Sjö
ärendena,
å 120,000 R;dr, för fyr- och
båkinrättningarnes förbättrande, emot
årlig inbetalning af 9,333 R:dr 16 sk.,
hvaraf räntan för återstående lånesumman
godtgöres efter 41 procent. (Beviljadt vid
1834 och 1835 års riksdag samt utanordnadt
under åren 1840 och 1841.) ....
= 35,278: 21. 5. 19,438: 13. 4. =
g) Lån för hamnbyggnader och kom
munikation
sans t al ter :
till staden Ystad, för hamnbyggnaden derstä
-
1,051,087: 43. 6. 1,137,573: 42. 5.
6,091: 4. 5. 3,722: 29. 10.
20,000: — — 20,000: — —
8,778: 26. 5. 8,117: 25. 3.
50,000: — — 50,000: — —-
35,278: 21. 5. 19,438: 13. 4.
Transport:
1,171,235: 47. 9. 1,238,852: 14. 10.
— 23
Transport:
des, å ett ursprungligt belopp af 20,000
R:dr, emot 2 procents årlig kapital-afbetalning
och 3 procents ränta å den återstående
lånesumman. (Beviljadt vid 1823
års riksdag och utbetaldt år 1824.)....
till staden Landskrona, å dito af 8,333 R:dr
16 sk., för iståndsättande af hamnen vid
denna stad, emot årlig återbetalning af
500 R:dr, som afgå å kapitalet utan beräkning
af någon ränta. (Beviljadt vid
1840 och 1841 års riksdag samt utbetaldt
år 1846.) . . . ;
» staden Warberg, å dito af 20,000 R:dr, för
fullbordande af hamnanläggningen derstädes,
emot årlig inbetalning af 5 procent
utaf denna summa, hvarvid 3 procents
ränta för kapital-återstoden beräknas.
(Beviljadt vid samma riksdag och
utbetaldt år 1844.)
» sistnämnde stad, å dito af 15,000 R:dr
för samma ändamål, emot årlig inbetalning
af 6 procent å hela lånesumman och
beräkning af 4 procents ränta å det återstående
kapital-beloppet. (Beviljadt vid 1847
och 1848 års riksdag, samt utbetaldt år
1849.)
» staden Cimbritshamn, för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig inbetalning af
5 procent å den utbekomna lånesumman,
dervid 3 procents ränta för kapital-återstoden
bör beräknas. (Beviljadt vid 1840
och 1841 års riksdag samt utbetaldt år
1843. Under sednaste riksdag medgafs
ytterligare anstånd till 1856 års slut med
de föreskrifna ränte- och kapital-inbetal
ningarne.
)
» sistnämnde stad, för samma hamnbygg
nad,
emot årlig inbetalning under 14^ års
tid, af 8 procent å det erhållna lånebeloppet,
dervid räntan bör beräknas efter
2 procent å kapital-återstoden. (Beviljadt
vid 1844 och 1845 års riksdag samt utbetaldt
sistnämnde åjr; varande med detta
låns återbetalning jemväl enahanda anstånd
under sednaste riksdag medgifvet.)
» staden Christianstad, för hamnanläggning
vid Ahus, emot skyldighet att, ef
ter
5 års förlopp från lånets utbekom
-
1,171,235: 47. 9. 1,238,852: 14. 10.
8,027: 17. 4. 7,227. 17. 4.
4,333: 16. — 3,333: 16. —
17,870: 39. 3. 16,929: 11. 3.
13,387: 44. 10. 12,647: 17. —
25,000: — — 25,000: — —
5,000:  5,000: — —
Transport:
1,244,855: 21. 2. 1,308,989: 28. 5.
— 24
Transport:
mande, inbetala 5 procent årligen af den
ursprungliga lånesumman; skolande härvid
beräknas 3 procents ränta å det återstående
kapitalbeloppet. (Beviljadt vid 1840
och 1841 års riksdag samt utbetaldt år
1848.)
till bestridande af kostnaderna för återstående
hamnarbeten vid Åhus samt Hernesta
kanals fullbordande m. m., å ett ursprungligt
belopp af 20,000 R:dr, hvilket
lån återbetalas genom erläggande årligen
af 6 procent utaf förenämnde summa,
dervid ränta först beräknas efter 4 procent
å det obetalda kapitalet. (Beviljadt
vid 1853 och 1854 års riksdag samt ut
gifvet
år 1855.). .
» staden Carlshamn, för islåndsättande af
stadens hamn, emot årlig inbetalning af
8 procent å lånesumman, 30,000 R:dr,
under 14^ år efter 1851 års slut. (Beviljadt
vid” 1844 och 1845 års riksdag
samt utbetaldt år 1846.)
» staden Sölvesborg, för hamnens upprensning
och fullbordandet af en kajbyggnad
vid denna stad, emot enahanda årliga inbetalning
efter 1855 års slut. (Beviljadt
vid samma riksdag och utbetaldt år
1847.)
» staden Linköping, å 20,000 R:dr, för
hamnbyggnads-arbetcn destädes, emot årlig
inbetalning af 5 procent å detta belopp;
börande häraf 3 procents ränta för
den återstående lånesumman godtgöras.
(Beviljadt vid 1840 och 1841 års riksdag
samt utbetaldt sistnämnde år.)
» staden Westerås, å 20,000 R:dr, för utvidgning
och förbättring af stadens hamn,
emot återbetalning af 6 procent årligen
å hela lånebeloppet, hvarvid beräknas
4 procents ränta för det återstående kapitalet.
(Beviljadt vid 1847 och 1848 års
riksdag samt utbetaldt år 1849.)
» staden Christinehamn, för uppmuddring
af hamnen och segelrännan vid denna
stad, å 24,000 R:dr, emot enahanda återbetalnings-skyldighet.
(Beviljadt vid samma
riksdag och utbetaldt år 1850.) . . .
» staden Wadstena, för hamn-anläggning
Transport:
1,244,855: 21. 2. 1,308,989: 28, 5.
20,000:  19,248: 4. —
19,600:
24,474: 31. 4. 20,620: 14. 10.
10,000: — — 9,398: 16. —
14,201: 41. 6. 12.973: 37. 9.
17,851: 22. 8. 16,846: 24. 8.
22,008: 10. 7. 20,873: 15. 3.
1,353,391: 31. 3.| 1,428,549: 44. 11.
— 25
Transport:
derstädes, å 32,000 R:dr, emot sist omnämnde
återbetalningsskyldighet. (Beviljadt
vid 1847—1848 års riksdag samt utbetaldt
år 1850.)
tili samma stad, för hamnens fullbordande,
å 10,000 R:dr, emot d:o. (Beviljadt vid
1853 och 1854 års riksdag samt utbetaldt
år 1855.)
» Direktionen för Götheborgs hamn- och
elf-arbeten, å 140,000 R:dr, för hamnbyggnaden
vid nyssnämnde stad; hvilket
lån skulle utgå med 14,000 R:dr årligen
samt efter 5 års förlopp från slutet af
det år, derunder första hälften af lånesunfman
blifvit lyftad, återgäldas genom
årlig inbetalning af 8 procent å lånets
hela belopp under 14A års tid. (Beviljadt
vid 1844 och 1845 års riksdag och första tiondedelen
af lånesumman utbetald år 1848.)
u staden Söderhamn, å 10,000 R:dr, för
upprensning af farleden genom den närmast
staden belägna skärgård, emot enahanda
betalnings-skyldighet från och med
år 1852. (Beviljadt vid samma riksdag och
utbetaldt år 1846.)
» Arboga ås upprensning, emot återbetalning
af 6 procent årligen å ursprungliga
lånebeloppet, hvarvid beräknas 4 procents
ränta lör det återstående kapitalet. (Beviljadt
vid 1853 och 1854 års riksdag
samt utbetaldt år 1855.)
. .
» upprensning och fördjupning af Köpings
ä, emot d:0 d:o. (Beviljadt vid d:o och
utbetaldt med 13,333 R:dr 16 sk. år 1855.)
» slussanläggningar i Clara eif vid Dejefors
och Forshaga inom Nedre Ulleruds
och Grafva socknar i Wermlands län,
emot d:o d:o. (Beviljadt vid d:o och utbetaldt
år 1856.)
för anläggning af jernvägen mellan Christinehamn
och Sjöändans lastageplats, å ett
ursprungligt belopp af 66,666 R:dr 32
sk., emot d:o d:o. (Beviljadt vid 1847 och
1848 års riksdag samt utbetaldt år 1849.)
» jernvägs-anläggning från Nora till Ervalla
vid Köping-Hult-jernbanan, emot
d:o d:o. (Beviljadt under 1850 och 1851
års riksdag samt utbetaldt år 1854.). . .
Transport;
4.
1,353,391: 31. 3. 1,428,549: 44. 11.
30,511: 25. 5. 27,877: 19. 4.
98,000:  126,000: — —
7,308; 28. 1. 6,655: 46. 10.
— 10,000: — —
— — — 13,065: 8. 11.
— 100,000: — —
59,483: 22. 2. 56,179: 24. 10.
100,000: — — 95,909: 5. 4.
1,648,695: 10. Il7 1,874,038: 11. 6.
— 26 —
Transport:
till Hanekinds och Gullbergs härader i Östergöthland,
för uppförande af en jernbro
öfver Svartån, på landsvägen mellan
Linköping och gästgifvaregården Berg, å
13,333 R:dr 16 sk., emot d:o d:o. (Beviljadt
vid samma riksdag och utbetaldt
år 1852.)
» Gustafs socknemän inom Stora Kopparbergs
län, för brobyggnad öfver Dalelfven,
i närheten af nämnde sockens
kyrka, emot d:o d:o, sedan lånet under
2 års tid innehafts utan ränta. (Beviljadt
vid samma riksdag och utbetaldt år 1853.)
= 494,301: 2. 9. 651,329: 9. 1. =
h) Lån för inlösande af de med åtskilliga
landshöfdingc-beställningar förenade ackorder;
börande, å detta lån, enligt Kongl.
Stats-kontorets, å landshöfdinge-ackordsfondens
vägnar, derför utfärdade obligationer,
årligen inbetalas 6 procent utaf de
infriade ackordernas belopp, hvarvid 4
procents ränta för den efter hvarje liqvid
återstående lånesumman beräknas; dock
hafva Rikets åren 1847 och 1848 samt
1853 och 1854 församlade Ständer medgifvit
nedsättningar i de först bestämda
årliga ränte-och kapital-inbetalningarne för
ackords-ersättningsbeloppen vid landshöfdinge-beställningarne
i Kalmar och Wermlands
län. (Beviljadt vid 1840 och 1841
års riksdag å ett belopp af 154,957 R:dr
26 sk. 4 r:st., hvaraf dock endast 151,000
R:dr behöft från Riksgälds-kontoret utbetalas.
)
.
= 103,743: 41. 8. 95,000: =
i)' Lån till v att ena f tappningar och odlings
företag:
inom Upsala län:
till Majoren J. A. Sundmark, för aftappningen
af Bo- och G aller å-sjö arne i Elfkarleby
socken af Örbyhus härad, å 3,500
R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen
å denna summa, dervid 3 procents
ränta beräknas å kapital-återstoden; hvilken
betalningsskyldighet vidtog år 1847 .
deltagarne i upprensningen af vattendraget
genom Mösa-, Rud- och Hesslinge
Transport:
1,648,695: 10. II. 1,874,038: 11. 6
12,841: 39. 7. 12,223: 12. 5.
4,000: — — 3,920: —
103,743: 41. 8. 95,000: — —
2,962: 28. 8. 2,786: 3. 8
1,772,248: 24. 10. 1,987,967: 27. 7.
— 27
Transport:
sjöar till Ekavik i Mälaren, för beredande
af aflopp för vattnet i träsket Blackfjerden
inom Lillkyrka och Löths socknar
af Trögds härad, å 4,000 ILdr; hvilket
län skall återbetalas genom erläggande af
200 lt:dr årligen jemte kronoutskylderna
för åren 1848 med 1877, och 199 R:dr
38 sk. för år 1878
till deltagarne i sänkningen af Granebergs
och Hallarby sjöar uti Litslena socken
af samma härad, å 4,000 ILdr, d:o d:o
af 200 ILdr jemte d:o för åren 1849 med
1878 och 199 lt:dr 38 sk. för år 1879 .
» Kammarjunkaren J. von Engeström, och
Possessionaten J. F. Björkman, för utdikning
af Södra Visjö mosse på Norunda
härads allmänning, å 3,500 ILdr,
d:o d:o af 175 ILdr jemte d:o för samma
år, och 174 ILdr 39 sk. 3 r:st. för år
187
» delägarne i Bälinge mossar, inom Bälinge
härad och socken, för utdikning
och aftappning af dessa mossar, å 2,058
ILdr 6 sk., d:o d:o af 102 ILdr 43 sk.
6 r:st. jemte d:o för samma år, och 102
ILdr 38 sk. 4 r:st. för år 1879
» deltagarne i aftappningen af Sandbysjön
1 Wesslands socken af Örbyhus härad, å
3,000 ILdr, d:o d:o af 150 ILdr jemte
d:o för samma år, och 149 ILdr 40 sk.
6 r:st. för år 1879
» d:o i upprensningen af Slada-ån och
sänkningen af Barknåre- eller Griggebosjön
i Hällnäs socken af Olands härad,
å 3,333 ILdr 16 sk., d:o d:o af 166 ILdr
32 sk., jemte d:o för åren 1851 med
- 1880. och 166 ILdr 23 sk. 8 rst. för år
1881
» d:o i sänkningen af Tösjön i Tierps socken
af Örbyhus härad, å 305 ILdr 23
sk. 5 r:st.; d:o d:o af 24 ILdr 24 sk. 1
r:st. jemte d:o för åren 1852 med 1865
och 12 ILdr 24 sk. 6 r:st. för år 1866.
» d:o i d:o af Wendelsjön i Wendels soc
ken
af samma härad, å 344 ILdr 33 sk.
2 r:st., d:o d:o af 27 ILdr 27 sk. 7 r:st.
jemte dito för dito och 13 ILdr 37 sk.
10 r:st för år 1866 .
.
1,772,243: 24. 10. 1,987,967; 27. 7.
4,7.5: 16. 8. 4,395: 16. 8.
4,999: 38. — 4,599: 38. —
4,374: 39. 3. 4,024: 39. 3.
2,572: 26. 4. 2,366: 35. 4.
3,749: 40. 6. 3,449: 40. 6.
4,499: 39. 8. 4,166: 23. 8.
281: 22. 5. 233: — 3.
317: 5. 3. 261: 46. 1.
Transport:
1,797,834: 12. 11.
2.011,465: 27. 4.
— 28
Transport:
till deltagarnc t sänkningen af sjön Wiggan
i Tierps socken, å 2,047 R:dr 24 sk. 2
r:st, dito dito af 163 15:dr 38 sk. 5 r:st
jemte dito för åren 1853 med 1866 och
81 R:dr 43 sk. 2 r:st för ar 1867. . . .
» dito i dito af Hufsjön inom Ekeby socken
och Olands härad, emot årlig inbetalnirig,
efter 1857 års slut, af 8 procent å hela
lånesumman, dervid beräknas 2 procents
ränta för kapital-återstoden
» vederbörande jordegare, för utvidgningen
och fördjupningen af Trög dbo dike på
gränsen mellan Lagunda och Trögds härader,
emot årlig inbetalning efter 1858
års slut af dito dito
inom Stockholms län:
o
till Friherre Fritz Åkerhjelm för utdikningsarbeten
A Wårby egendom i Huddinge
socken af Svartlösa härad, å 1,150 R:dr;
hvilket lån skall återbetalas genom erläggande
af 57 R:dr 24 sk. årligen jemte
krono-utskylderna för åren 1850 med
1879, och 57 R:dr 21 sk. 2 nst för år
1880
» sedermera aflidna Friherrinnan S. M. Friesenheim,
född Stjernstedt, för ut dikningen
af en mosse å egendomen Fullerstad i
samma socken och härad, å 1,600 R:dr,
dito dito af 128 R;dr jemte dito för åren
1852 med 1865 och 64 R:dr för år 1866
» kapitenen H.Y. Zacco, för ett utdikningsoch
aftappningsarbete vid Lockstaholm i
Husby socken af Långhundra härad, å
4,300 R:dr, dito dito af 344 R:dr, jemte
dito för samma år, och 172 R:dr för år
1866
» delägarne i Barrsjökärret på Söder Nänö
bys egor i Estuna socken af Lyhundra
härad, å 220 R:dr, dito dito af 17 R;dr
28 sk. 10 nst, jemte dito för åren 1854
med 1887, och 8 R:dr 38 sk. 5 r:st för
år 1868
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Norrviken
och Edsjön inom Sollentuna, Eds
och Fresta socknar af Sollentuna och
Wallentuna härader, emot årlig inbetalning,
efter 1858 års slut, af 8 procent å
Transport:
1,797,834: 12. 11. 2,011,465: 27. 4.
2,047: 24. 2. 1,719: 43. 4.
000: — — 600: — —
2,300: — — 2,300: — —
1,494: 45. 2. 1,379: 45. 2.
1,600: — — 1,344: —
3,956: — — 3,268: — —
255: 10. 1. 220: — 5.
1,810,087: 44. 4. 2,022,297: 20. 3~
— 29
Transport:
hela lånesumman, dervid 2 procents ränta
för kapital-återstoden beräknas
till dcltagarne i sänkningen af sjön Erken i
Estuna socken och Lyhundra härad, emot
dito dito efter 1860 års slut
inom Södermanlands län:
till deltagarne i sänkningen^af sjöarne Långhalsen,
Yngarn och Hällbo sjön jemte
flera mindre sjöar inom Rönö, Jönäkers
och Oppunda härader, emot dito dito från
1860 års slut
inom Östergöthlands län:
till strandcgarne omkring sjön Tåkcrn i Lysings,
Dahls och Göstrings härader för
sänkning af nämnde sjö, å 20,000 ILdr,
hvilket lån skall återbetalas genom erläggande
jemte krono-utskylderna af 1,598
ILdr 34 sk. 2 r:st årligen för åren 1848
med 1861, och 799 ILdr 17 sk. 1 r=st
för år 1862
» deltagarne i sänkningen af sjöarne Stora
och Lilla Rengen, Jern!unden, Asunden.
Emmern, Striern och IS immer n inom
Hanekinds och Kinda härader, emot årlig
inbetalning, efter 1860 års slut, af 8
procent å hela lånesumman, dervid 2 procents
ränta å kapital-återstoden beräknas
» dito i dito af Halleby sjön inom Skärkinds
socken och härad, emot dito dito
efter 1861 års slut
på Gottland:
till sedermera aflidne Prosten P. Wallgren,
för utdikning af Burge myr i Ekstads
socken af Hubblinge Ting, å 3,700 R-.dr,
emot dito af 5 procent å denna summa,
dervid 3 procents ränta beräknas för kapital-återstoden
; hvilken betalnings-skyldig
het
vidtog år 1849
» bemälte Prost, för utdikningen af Mellings
myr inom Flistads och Sproge socknar,
emot enahanda år 1855 vidtagne be
talnings-sky
ldighet
» Fältkamreraren G. M. de Berg, för utdikningen
af Hallbros myr inom Westerhejde
socken, emot dito år 1856 dito
1,810,087: 44. 4. 2,022,297: 20. 3.
4,000: ;  4,000: — —
— — — 1,600: — —
11,990: 16. 3. 8,792: 43. 11.
— — — 110,000: — —
—  2,320:
3,365: 5. 6. 3,288: 44. 2.
2,870: — — 2,870: — —
525:  525:
Transport:
1,832,838: 18. 1. 2,205,694: J2. 4.
— 30
Transport: 1,832,838: 18. i. 2,205,694: 12. 4.
till Rådmannen P. II. Lindström för utdikningen
al en Westöö hemman tillhörig
myr inom Halls socken emot dito dito . 2,200: — — 2,200: — —
» deltagarne i utdikningen och aftappningen
af Elingheims myr inom Hangvare, Tingstäde
oell Stenkyrka socknar å 10,900
R:dr, emot årlig inbetalning af 8 procent
å hela lånesumman, under 14 i år efter
1852 års slut '  10,282: 16. — 8,955: 31. —
» dito i dito af Martebo myr inom Martebo,
Lokrume, Westkinde, Stenkyrka,
Tingstäde och Lummelunda socknar å
25,200 R:dr, emot dito dito  23,772: — — 20,704: 38. 4.
inom Kalmar län:
till deltagarne i vatten-aftappningar inom
Dörby och Kläckeberga socknar af Norra
Möre härad å 2,650 R:dr, hvilket lån
skall återbetalas genom erläggande af 212
R:dr årligen jemte krono-utskylderna för
för åren 1852 med 1865, och 106 R:dr
R:dr för ä,r 1866
2,650: — — 2,226: — —
» Kapitenen P. Hammarsköld, för utdikning
af Arvidsmåla mosse i Misterhults
socken af Tunaläns härad, å 2,083 R:dr,
emot årlig inbetalning af 8 procent å ursprungliga
lånebeloppet under 14i år efter
1851 års slut 1,982; 5. 6. 1,579: 15. 10.
» deltagarne i utdikningen af kärrtrakten
Fänet inom Thorsås, Wissefjerda och
Arby socknar i Södra Möre härad, emot
dito dito efter 1853 års slut  5,652: 24. — 5,053: 1. 1.
» dito i dito af kärrtrakten Mören inom
Ljungby socken af samma härad, emot dito
dito  4,212: 24. — 3,769: 36. 6.
» dito i upprensningen af Emmaboån inom
Wissefjerda socken af samma härad, å
1,900 R:dr, hvilket lån skall återbetalas <
genom erläggande, jemte krono-utskylderne
af 152 ll:dr årligen för åren 1855 med
1868 och 76 R:dr för år 1869
1,900: — — 2,204: —■ —
» dito i utdikningen af Wångerslälts mossar
inom Aby socken af Norra Möre härad.
emot årlig inbetalning, efter 1857
års slut, af 8 procent å hela lånesumman,
dervid beräknas 2 procents ränta för kapital-återstoden
:  800: — — 800: — —
Transport: 1,886,289: 39. 7. 2,253,186: 39. 1.
— 31 —
Transport:
inom Blekinge län:
till deltagarns i utdikningen af Mölle- och
Dafra-jöarne, Ollegöl, Stora Mossen och
Aborregöl i Asarums socken, emot dito
efter 186<1 ärs slut af dito dito
inom Jönköpings län:
till Friherre Axel Hermelin och Majoren H.
Meurling, för sänkningen af Säby sjön
i Säby socken och Norra Wedbo härad, å
3,664 R:dr, hvilket län skall återbetalas
genom erläggande jemte krono-utskylderna
af 183 R:dr 9 sk. 7 r:st för åren 1849
med 1878 samt 183 R:dr 5 r:st för år
1879
» dcltagarne i rensningen af Storån i Svartorps
och Lekaryds socknar af Tveta härad,
å 6,366 R:dr 32 sk., dito dito af
318 R:dr 16 sk. jemte krono-utskylderne
för åren 1850 med 1879 och 318 R:dr
1 r:st för år 1880
» strandägarne vid sjön Nätaren i Barkeryds
och Jersnäs socknar af samma härad,
för sänkningen af nämnde sjö samt
Bruks- och Rekeboåarnc, å 2,650 R:dr
42 sk. 8 r:st, dito dito af 132 R:dr 26
sk. 2 r:st för åren 1850 med 1879, och
med 132 R:dr 19 sk. 5 r:st för år 1880
» dcltagarne i aftappningen af Stensjön och
Laggarbosjön i samma härad, å 3,000
R:dr, dito dito af 150 R:dr årligen för
åren 1851 med 1880, och 149 R:dr 40
sk. 6 r:st för år 1881
» Sven Johannesson i Krökesbo, för sänkningen
af Höka-sjön i Forsserums och
Barkeryds socknar af samma härad, å
537 R:dr, dito dito af 42 R:dr 46 sk. 10
r:st dito för åren 1852 med 1865 och
21 R:dr 23 sk. 5 r:st för år 1866 ....
» deltagarne i utdikningen al Barkeryds sjön,
jemte deromkring belägna kärr och mossar
i sistnämnde socken, å 1,000 R:dr
dito dito af 80 R:dr dito för dito, och 40
R:dr för dito
» dito i sänkningen af sjöarue Ur och Bunn
samt Ofra och Nedra Qvarnsjön inom
Wista och Norra Wedbo härader å 5,041
Transport:
1,886,289< 39. 7. 2,253,186: 39. 1.
784: — —
3,206: 2. 1 4,213: 19. 3.
5,672: 10. 7. 7,639: 32. I.
3,446: 1 7. 3,180: 45. 3.
4,049: 40. 6. 3,749: 40. 6.
538: — 11. 452: 3. 3.
920: —- — 760: — —-
1,904,121:47. 3. 2,273,966: 35. 5.
— 32
Transport:
lt:dr 16 sk-, dito dito af 403 K.dr Ilsk.
9 nst. årligen för dito oell 201 R:dr 31
sk. 4 rist. för dito
till deltagarnc i sänkningen af Aneby, Flisby och
Wesselda sjöar samt upprensning af några
dermed sammanhängande, mindre vattendrag
inom Bredesta, Lommaryds, Bälaryds,
Flisby och Solberga socknar af Norra och
Södra Wedbo härader, emot årlig inbetalning
af 8 procent å hela lånesumman
14,000 Ridr, under 14A år efter 1851 års
slut
» Johannes Pettersson och Johannes Andersson
i Gunnestorp för sänkningen af Klackarps
sjön inom Lekaryds och Forsserums
socknar af Tveta härad, å 1,985
Ridr, hvilket lån skall återbetalas genom
erläggande jemte kronoutskylderna af 150
R:dr 38 sk. 5 r:st. för åren 1853 med
1866 och 79 R:dr 19 sk. 2 r:st. för år
186*
» till deltagande i sänkningen af Halmsjön
i Malmbäcks socken af samma härad,
emot årlig inbetalning under 14i år efter
1857 års slut, af 8 procent å hela lånesumman,
dervid beräknas 2 procents ränta
för kapital-återstoden
» dito i dito af sjöarne Stora och Lilla Kommen
samt Stensjön och upprensningen af
Källstorps å inom Ostra och Westra härader,
emot dito dito dito
» dito i dito af Näsby eller Flishults sjö samt
upprensningaf Flishults å inom Näsby
socken af Ostra härad, emot dito efter
1858 års slut af dito
» dito i utdikningen af Skifverstads, Bonarps
och Lunnagårdcns Madängar inom Eksjö
socken af Södra Wedbo härad, emot
dito dito
» dito i sänkningen af Bexheda sjön, eller
Grummeln, inom Bexheda, Näsby, Hvetlanda
och Myresjö socknar i Ostra härad,
emot dito efter 1860 års slut af dito . .
inom Jönköpings och Kronobergs län:
tili strandegarne vid sjön Widö stern inom
Ostbo och Sunnerbo härader, för denna
sjös sänkning, å 2,590 R:dr, emot inbe
-
1,904,121: 47. 3. 2,273,966: 35. 5.
4,638: 1. 7. 3,831: 20. 1.
12,364: 36. 11. 10,618: 2. 11.
2,143: 38. 7. 1,826: 9. 9.
1,000: — — 1,000: — —
7,250: — — 7,250:
3,500: — — 3,500: — —
1,165: — — 1,165: — ■—
— — — 3,200: — —
Transport:
1,936,183: 28. 4. 2.306,357: 20. 2.
— 33
Transport:
talning af 5 procent årligen å den ursprungliga
lånesumman, dervid 3 procents
ranta bör beräknas å kapital-återstoden;
hvilken betalningsskyldighet vidtog år 1849
till deltagarne i aftappningen af sjöarne Drafven
och Bolmen inom Westbo och Sunnerbo
härader å 14,850 R:dr, emot återbetalning
af 8 procent å hela lånesumman,
och med beräkning af 2 procents ränta
under 14A år efter 1852 års slut
inom Kronobergs län:
till jordegarne omkring sjön Elen i Wirestads
och Westra Thorsås socknar af Albo härad,
för nämnde sjös aftappning, å 2,661
R:dr 20 sk. 8 r:st., hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande jemte kronoutskylderna
af 133 R:dr 3 sk. 5 r:st. årligen
för åren 1850 med 1879 och 132
R:dr 44 sk. 8 r:st. för år 1880
» deltagarne i utdilcningen af Lillasjö samt
åtskillige i närheten deraf belägna kärroch
mosstrakter inom Stenbrohults och
Wirestads socknar af Albo härad å 6,000
R:dr, dito dito af 480 R:dr dito för åren
1851 med 1864 och 240 R:dr för år
1865
» dito i dito af kärrmark å hemmanen Hyttinge
och Buhults egor inom samma
socknar, å 825 R:dr, dito dito af 66 R:dr
dito för åren 1852 med 1865 och 33 R:dr
för år 1866
» Hemmansegarne Olof och Johannes Nilssöner
för ett utdikningsarbete vid hemmanen
Tångarne Faxagård och Westergård
i Stenbrohults socken af sistnämnde
härad, å 975 R:dr, dito dito af 78 R:dr
årligen för åren 1852 med 1865, och 39
R:dr för år 1866
» Hemmansegaren Anders Germundsson, för
ett dylikt arbete vid hemmanet Rephult
i samma socken, å 1,118 R:dr, dito dito
af 89 ll:dr 21 sk. 1 r:st. dito för dito,
och 44 R:dr 34 sk. 7 r:st. för dito . . .
» förre Gästgifvaren Anders Gabrielsson, för
utdikningsarbete vid hemmanet Elmhult
i samma socken af sistnämnde härad,
emot årlig inbetalning af 8 procent å
Transport:
5.
1,936,183: 28. 4. 2,306,357: 20. 2.
2,393: 39. 5. 2,207: 18; 7.
13,983: 36. — 12,228: 25. 9.
3,459: 34. 1. 3,193: 27. 3.
5,520:  4,560: — —
825:  693:
975:  819: — —
1,117: 47. 7. 939: 5. 5.
1,964,458: 41. 5. 2,330,998: 1. 2.
— 34 —
Transport:
hela lånesumman 1,592 R:dr under I4J
år efter 1850 års slut, hvarvid räntan beräknas
efter 2 procent
till deltagarne i aftappningen af Slenhults,
Mellan- och Mexarp-sjöarne inom Qvenneberga,
Slätthögs och Mistelås socknar
af samma härad, ernoi dito dito efter
1857 års slut
» dito i aftappningen och sänkningen af sjön
Möckeln inom Albo och Sunnerbo härader,
emot dito dito
» vederbörande strandegare, för aftappningen
af Rinkaby- och Barnesjöarne inom
Konga och Kinnevalds härader, emot dito
dito efter 1859 års slut
» deltagarne i aftappningen af Tomsjöar ne i
Dädesjö och Furuby socknar af Upvidinge
och Konga härader, emot dito dito efter
1861 års slut
inom Christianstads län:
till deltagarne i utdikningen af 8 myrer inom
Örkeneds socken af Ostra Göinge härad,
emot dito dito efter 1859 års slut . . . .
» dito i dito af 6 myrer inom Wittsjö socken
af Westra Göinge härad, emot dito
dito efter dito
» dito i dito af myrer vid Hyngarp och
Snärshult inom samma socken, emot dito
dito efter dito
» dito i mossutdikningar vid Björstorp, Hästhult.
och Mörkhult inom dito, emot dito
dito efter 1861 års slut
» dito i dito vid byarne Gjörbjörnarp, Molleröd,
Glimåkra m. 11. byar inom Glimåkra
socken och Ostra Göinge härad,
emot dito dito efter dito
inom Hallanda län:
till vederbörande jordegare invid Himble å,
för samma ås upprensning, å 4,533 R:dr
16 sk., hvilket lån skall inbetalas genom
erläggande årligen jemte kronoutskylderna
af 226 R:dr 32 sk. för åren 1849 med
1878 och 226 R:dr 20 sk. 8 r;st för år
1879
» dito invid Tollereds å, af 2,133 R:dr 16
sk. för dito, dito dito af 106 R:dr 32 sk.
1,964,458: 41. 5. 2,330,998: 1. 2.
1,592: — — 338: 43. 9.
2,000: — — 2,000: — —
18,666: 32. — 18,666: 32. —
3,200: — — 3,200: — —
1,200:
2,000: — — 2,000:
1,100: — — 1,100: — —
350: — — 350: — —
— — — 1,120: — —
— 3,620: — —
4,192: 7. 8. 5,439: 36. 8.
Transport: 1,997,559: 33. 1. 2,370,033: 17. 7.
— 35 —
Transport:
för dito och 106 R:dr 16 sk. 8 r:st. för
dito
till deltagarne i upprensningen af Ysby a inom
Wallda:, Tölö och Släps socknar af
Fjäre härad, emot årlig inbetalning, efter
1857 års slut, af 8 procent å hela lånesumman,
dervid beräknas 2 procents ränta
för kapital-återstoden
» dito i sänkningen af Ramsjön och utdikning
af deromkring belägna vattendränkta
egor inom Ljungby, Winberga,
Stafsinge och Morups socknar af Faurås
härad, emot dito dito efter 1860 års slut
inom Elfsborgs län:
till deltagarne i sänkningen af Hasserässjön
samt upprensning ai Lerby och Snapperuds
elfvar inom Åmåls och Mo socknar af Tossbo
härad, emot inbetalning af 5 procent årligen
å ursprungliga lånesumman. 3,600 R:dr,
med beräkning af 3 procents ränta å kapital-återstoden;
hvilken betainings-skyidig
het
vidtog efter 1851 års slut
•5 delegarne i Hössna mader inom Hössna
och Knättle socknar, för utdikning deraf,
å 8,386 R:dr; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande jemte krono-utskylderna
af 670 R:dr 42 sk. 3 r:st årligen
för åren 1854 med 1867 och 335 R:dr
21 sk. 1 r:st för år 1868
» deltagarne i upprensningen af Säfve å
inom Kullings härad, emot årlig inbetalning,
efter 1857 års slut, af 8 procent
å hela lånesumman, dervid beräknas 2
procents ränta för kapital-återstoden . . .
v dito i dito af Steneby-elfven inom Steneby
socken af Wedbo härad, emot dito dito
efter 1859 års slut, dito
» dito i dito af Bredängsän i Wäne härad,
emot dito dito efter 1861 års slut, dito .
inom Skaraborgs län:
till deltagarne i sänkningen af sjön Osten uti
Wadsbo härad, å 5,553 R:dr, hvilket lån
skall återbetalas genom erläggande af 277
R:dr 31 sk. 2 nst årligen jemte kronoutskylderna
för åren 1849 med 1878 och
277 R:dr 17 sk. 4 r:st för år 1879 . . .
1,997,559: 33. 1. 2,370,033: 17: 7.
2,666: 26. 8. 2,453: 10. 8.
2,400: — — 2,400: — -
— — — 7,200: — —
3,495: 42. 10. 3,342: 38. 9.
9,727: 36. 7. 8,386: — 1.
3,370: — — 3,370: — —
6,500: — — 6,500:
_ _ _ 1,760:
6,940: 45. 4. 6,385: 30. 10.
2,032,660: 40. 6. 2,411,831: 1. 11.
Transport:
— 36 —
Transport:
till deltagarne i en kanal-anläggning genom
Kotlholmsnäset vid Tidaän samt upprensningen
aiSågströmmen inom samma härad,
å 4,126 R:dr 24 sk., dito dito af 222
R:dr 29 sk. 9 r:st jemte dito för åren
1849 med 1875 och 106 R:dr 23 sk. 2
r.st för år 1876
» dito i sänkningen af sjön Lången och
uprensningen af Kräftan inom samma
härad, å 7,700 R:dr, dito dito af 385
R:dr jemte dito för åren 1850 med 1879
och 384 R:dr 28 sk. 9 r:st för år 1880
» Löjtnanten C. J. 11. Ramsaij, för utdikningen
af Redeberga egendoms andel i
Mönarps mossar inom Marka socken af
Wilske härad, å 1,000 R.-dr, dito dito af
80 R:dr jemte dito för åren 1853 mod
1866, och 40 R:dr för år 1867
» deltagarne i utdikningen af Dagsnäs och
Höryda samt en del af Stora Bjurums
mossar inom Gudhems härad, emot ärlig
inbetalning efter 1860 års slut, af 8 procent
å hela lånesumman, dervid 2 procents
ränta beräknas för kapital-återstoden . . .
inom Orebro län:
till deltagarne i sänkningen af Lindesby sjön och
upprensningen af Rastelfven inom Jernboås
socken af Nora bergslag, emot dito
dito, efter 1857 års slut
» dito i dito af Mosjön samt rensning af
Kumla, Täby och Aby åar inom Örebro,
Kumla och Sköllersta härader, emot dito
dito efter 1860 års slut
inom Wermlands län:
till deltagarne i sänkningen af sjön Björktången
inom Nyeds socken och härad, å
2,200 R:dr; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande årligen af 176 R:dr
jemte krono-utskylderna för åren 1852
med 1865 och 88 R:dr för år 1866 . . .
» sedermera aflidne Lagmannen A. P. Sandberg,
för ett vatten-aftappning sarbete å
säteriet Agnhammars egor inom Grums
socken och härad, å 1,400 R:dr, dito
dito af 112 R:dr för dito och 56 R:dr för
dito
Transport:
2,032,660: 40. G. 2,411,831: 1. 11.
4,781: 23. 11. 4,336: 12. 5.
10,009: 28. 9. 9,239: 28. 9.
1,000: — — 920:
6,800: — —
1,450:  1,450: — —
—  20,000. — —
2,200:  1,848:
1.400: — — 1,176: — —
2,053,501: 45. 2. 2,457,600T43. 1.
!
— 37
Transport:
till Majoren F. G. Lilliehöök, för vattnets afhållande
från ett odlingsbart fält å säteriet
Odenstads egor i Gillbergs socken och
härad, å 870 R:dr, dito dito af 60 Rör
28 sk. 10 r:st jemte dito för samma år
och 34 R:dr 38 sk. 5 r:st för dito....
» dcltagarne i aftappningen af en vattendränkt
trakt, benämd Slödjan i Huggenäs
socken af Näs härad, emot inbetalning
af 5 procent årligen å ursprungliga
lånebeloppet, 3,140 Rör, dervid bör beräknas
3 procents ränta å kapital-återstoden;
hvilken betalnings-skvldighet vidtog
år 1850
» Inspektoren P. Norbäck, för aftappningen
af 4 myrer vid hemmanet Trangärdstorp
i Grafva socken af Carlstads Tingslag,
emot dito af 8 procent å dito 670
R.dr under 14^ år efter 1851 års slut .
» strandegarne vid Hänsjön inom Fryksände
socken af Öfre Fryksdals tingslag,
för denna sjös sänkning, emot dito dito
efter 1858 års slut
inom Westerås län:
till f. d. Ryttmästaren C. W. Hammarsköld,
för utdikningen af Hägervalls och Skarfstads
mossar, samt aftappningen af Mosjön
inom Skultuna socken af Norrbo
härad, å 10,257 R:dr; hvilket lån skall
jemte krono-utskylderne återbetalas genom
erläggande af 820 Rör 26 sk. 11 r:st årligen
för åren 1851 med 1864 samt 410
Rör 13 sk. 6 r:st för år 1865
» bemälte Ryttmästare, för sänkningen af
Frövisjön inom samma socken, å 866
Rör 32 sk., dito dito af 69 Rör 16 sk.
årligen för åren 1852 med 1865 samt 34
Rör 38 sk. för år 1866
» Agronomen F. R. Möller, å Direktionens
öfver Westmanlands Landtbruksskola vägnar,
för utdikningen af myrer vid Julpa
gård i Romfertuna socken af samma härad,
å 3,116 Rör, dito dito af 249 Rör
13 sk. 5 r:st årligen för dito samt 129
Rör 30 sk. 9 r:st för år 1866
» deltagarne i utdikningen af Bredmossen
samt sänkningen af Laggarbo och Harm
Transport:
-
2,053,501: 45. 2. 2,457,600: 43. 1.
870: — 5. 730: 38. 9.
2,922: 1. 4. 2,811: 22. 1.
596: 16. 6. 514: 8. 10.
8,400: — — 8,400:
10,120: 11. 11. 7,795: 15. 8.
924: 21. 4. 727: 47. 6.
3,115: 47. 9. 2,617: 20. 11.
2,080,451: — 5. 2,481,198: 4. 10.
38
Transport:
sjöarne inom Kolbäcks och Bergs socknar
af Snefringe härad, å 3,340 R:dr,
dito dito af 267 R:dr 4 sk. 7 r:st årligen
för dito och 133 R:dr 28 sk. 10 r:st för
år 1866
till deltagarne i utdikningen af kärr och myrängar,
tillhörande byarrie Nesselsta, Hulm,
Myrkarby, Kattby och Nickbo inom Hvittinge
socken af Thorstuna härad, å 1,043
R:dr 16 sk., dito dito af 83 R:dr 22 sk. 5 r:st
för dito och 41 R:dr 35 sk. 2 r:st för år
1866
» dito i aftappningen af Mursjön i WesterWähla
socken al Norbergs bergslag, å
2,447 R:dr, dito dito af 195 R:dr 36 sk.
6 r:st för dito och 97 R:dr 42 sk. 3 r:st
för år 1866
» Sergeanten G. Ekström och Arrendatorn
Jan Jansson i Djupmyra, för utdikningen
och aftappningen al Kolbäckssjön
samt kringliggande mossar å Arboga stads
södra skog, å 1,000 R:dr, emot årlig inbetalning
af 8 procent utaf hela iånesumman,
under 14^ år efter 1852 års slut .
» deltagarne i upprensningen af Altuna å,
till förekommande af öfversvämningar inom
Simtuna, Frösthults, Thorstuna och Hernevi
socknar, emot d:o d:o efter 1857
års slut
inom Westerås och Upsala län:
till deltagarne i utdikningen af sanka ängar,
tillhörande byarne Rönna, Rotbrunna och
Bogården samt Norrby inom Hernevi socken
af Åsunda härad, å 939 R:dr24sk.,
hvilket lån skall återbetalas genom erläggande
af 74 R:dr 14 sk. årligen, jemte
kronoutskylderne, för åren 1852 med 1865,
och 37 R:dr 7 sk. för år 1866
inom Stora Kopparbergs län:
till deltagarneiaftappningenM Gr anu-och Ofversjöarne
samt utdikningen af Wigandersoch
Haraldsmyrerna inom Särna socken,
emot årlig inbetalning, efter 1857 årsslut,
af 8 procent å hela lånesumman
» d:o i utdikningen af Romsängsmyren inom
Stora Tuna socken, emot d:o d:o efter
1861 års slut
2,080,451: —. 5. 2,481,198: 4. 10.
3,342: 3. 8. 2,805: 28. 4.
1,055: 16. 11. 876: 19. 4.
2,447: — 3. 2,055: 23. . 3.
960: 22. 5. 837: 5. 1.
2,000: — — 2,000: — —
930: 17. 10. 781: 37: 10.
775: — — 775: — —
_ _ _ 400: — —
Transport:
2,091,961: 13. 6. 2,491,729: 22. 8.
— 39
Transport:
till deltagarne i utdikningen af Dalsjön, Igeltjärn
och Dalängsmyren inom Slöra Tuna
socken, emot årlig inbetalning af 8 procent
å liela lånesumman, efter 1861 års
slut
inom Gefleborgs län:
till deltagarne, i utdikningen af Baggbo, Als,
Lop- och Stor-myrerna inom Ljusdahls
socken i Norra Helsingland, emot d:o d;o
efter 1857 års slut
» d:o i utdikningen af Gamsäters myrer
inom Bergsjö socken i d:o, emot
d:o d:o
» numera aflidne Bruksegaren A. U. Björkman,
för sänkningen af Gärsjön inom
Öster-Fernebo socken, emot d:o d:o efter
* 1859 års slut
inom Westerbottens län:
till Bruksegarne O. Forssell och E. Häggström,
för utdikningen af Svarlbergsoch
Nybruksmyrerna i Säfvars socken,
å 1,500 B:dr; hvilket lån skall jemte
kronoutskylderna återbetalas genom erläggande
årligen af 75 R:dr för åren 1850
med 1879, och 74 H:dr 44 sk. 3 r:st. för
år 1880
» sedermera aflidne Postmästaren A. Wall,
för sänkningen af Degersjön och Lillsjön
i Nysätra socken, emot inbetalning af 5
procent årligen å lånets ursprungliga belopp,
1,800 R:dr, dervid 3 procents ränta
beräknas för kapital-återstoden
» f. d. Expeditions-fogden C. J. Moritz, för
utdikningen af sjön Ökvattnet i Skellefteå
socken, å 2,200 R:dr; hvilket lån skall
jemte 3 procents årlig ränta, under 10
års tid, från 1851 års början, återbetalas
med en tiondedel årligen
» deltagarne i sänkningen af Kroksjön i
Bygdeå socken, emot årlig inbetalning efter
1861 års slut af 8 procent å hela lånesumman
= 347,662: 40. 8. 533,564: 8. 9. =
2,091,961: 13. 6. 2,491,729: 22. 8.
— — — 960: — —
13,800: — — 13,800: — —
2,000:  2,000:
4,200: — — 4,200: — —
1,949: 44. 3. 1,799: 44. 3.
1,630: 46. 4. 1,574: 45. 7.
1,401: 28. 9. 1,001: 16. 2.
— — — 1,680: — —
= 2,056,943: 36. 10. 2,518,745: 32. 8. =
Transport: 2,116,943: 36. 10. 2,518,745: 32. 8.
— 40 —
Transport:
Fordringar? grundande sig
på Mikels Ständers siirsiiiltU
meddelade beslut
och stadgandem
hos Hjelmare kanal- och slussverks-bolag,
motsvarande beloppet af den för nämnde
kanal- och slussverk afsatta reparationsfond,
bestående ursprungligen af en i bolagets
fasta egendomar Stora Wallby och
Oppeby intecknad skuldförbindelse å 15,000
R:dr; hvilken fond årligen tillväxer med
5 procent å det belopp, densamma vid
årets början utgjorde
Allmän bevillning för år 1854, upptagen till
det i då gällande bevillnings-förordning
beräknade belopp, R:dr 1,900,000: — —
efter afdrag af hvad
häraf, utöfver de af
Riksgälds -kontoret
med 5,787 R:dr 40
sk. 1 r:st ersatta
taxerings- och uppbörds-kostnader
inom
Stockholms stad
samt Kalmar och
Wester-Norrlands
län, under samma
års lopp influtit, eller » 20,519:41. 5.
Allmän bevillning för
år 185G, enligt 1854
års bevillnings-förordning
R:dr 1,150,000:
efter afdrag af hvad
deraf, utöfver utbetalde
taxeringskostnader
i Stockholms
stad, under år 1856
influtit, eller. ... » 46,360:18. 3.
Köpeskillingen för den vid Regeringsgatan här
i hufvudstaden belägna och af Kronan försålda
s. k. Hofbageri-egcndomen
= 1,927,330:35. 1. 1,154,686:27. 2. =
2,116,943: 36. 10.
31,183: 44. 6.
1,879,480: 6. 7.
16,666: 32. —
2,518,745: 32. 8.
34,380: 13. 5.
1,103,639: 29. 9.
16,666: 32. —
Transport: 4,044,274: 23. 11. 3,673,432: 11. 10.
— 41
Transport:
Kreditiv-fordria gar:
för det begagnade beloppet af kreditivet å
150.000 R:dr till ulldiskontfondens förstärkning,
emot 3 procents årlig ränta,
» för dito af det räntefria kreditivet å
100.000 R:dr till underlättande af Arméens
ackords-reglering
» under år 1853 lyftade medel utaf det vid
1850 och 1851 års riksdag å Riksgäldskontoret
anvisade mindre kreditiv, nemligen
:
för utomordentliga åtgärder till Rikets
försvar R:dr 500,000:
» andra vigtiga och
angelägna ändamål » 125,000:
(Häraf äro under år 1856 återlevererade
230 R:dr 29 sk.)
» det vid sistnämnde riksdag beviljade och
under år 1853 till hela sitt belopp lyftade
kreditiv för de, genom postskjutslegans
ytterligare förhöjning, Postverket förorsakade
kostnader
» det vid 1853 och 1854 års riksdag beviljade
och under åren 1854—1856 ut
betalde
kreditivet, 2,500,000 It:dr, till
upprätthållande af rikets neutralitet, . .
» lyftade beloppet af det vid dito anvisade
kreditiv till rikets försvar, 2,000,000 R:dr,
» dito af vid dito beviljade kreditiv å 50,000
ll:dr för Sveriges deltagande i 1855 års
allmänna konst- och industri-exposition i
Paris
= 2,392,034:21.4. 4,557,562:35.— =
Fordringar för oredovisade
förskotts
för förskott till inlösen för Statens räkning af
den i sådant afseende aflemnade enkla
bränvinsbrännings-redskap utaf koppar
eller malm
(Af det år 1855 utbetalda beloppet
246,434: 31. 4. ersattes genom Kongl.
Stats-kontoret påföljande året 160,000
Il:dr.)
» förskjutna kostnader för innevarande riksdag
Transport:
6.
4,044,274: 23. 11. 3,673,432: 11. 10.
32,020: — — 58,410: — —
21,347: 37. 4. 14,716: 32. —
625,000: — — 624,769: 19. —
18,000: — — 13,000:
1,700,000:  2,500,000:
— - — 1,300,000-: — —
666: 32. — 46,666: 32. —
— — — 86,434: 31. 4.
47,692: 27. 6.
6,436,308: 45. 3. 8,365,122: 9. 8.
— 42 —
Transport: 6,436,308:45. 3. 8,365,122: 9. 8.
för redovisadt förskott till utgifter för Rikets Ständers
hus  450: 36* 5. 320: 13. 5.
» dito till expenser vid Justitxe-ombudsmannens
expedition  103:44.10.
» dito till kostnader för Justitie-ombudsmannens
embetsresor  112:40. 2.
» dito till dito vid kortstämplingen  47: 25. — 27: 47. —
» dito till dito vid tidningsstämplingen  915:45. 9. 939:46.11.
= 1,631: — 2. 135,415: 22. 2. =
Fordran för till jernvägs-anläggningar förskjutne
medel
4,599,111: 5. 4
== 4,599,111: 5. 4. =
Tills vidare förräntade medel;
a) genom uppköpte obligationer,
Skånska Hypotheksför
eningens, med
4^ procents ränta 878,250:  965,500:
nied 5 proc. dito 50,000:  —
Östgötha Hypotheks-förenings,
med 4 proc. d:o — 9,100:
Smålands och Hallands
Hypotheksförenings,
med 4
procents dito ... —  174,902:
med proc. dito 681,950:  652,750:
Götheborgs Hypotheus-/örenings,
med 4 proc. d:o .
536,263:
Nya Trollhätte kanal-bolags,
med 5
procents dito . . . 27,000:
:—
Wermlands Hypothelis-förenings,
med 4 proc. ränta —  203,112:
med proc. dito 200,000:  100,300:
M alar e-provinser nas
Hypotheks-förenings,
med 4 proc. ränta
512,026: 32. —
R:dr 1,837,200:  3,153,953:32.—
b) genom län till åtskilliga
Verk och
Inrättningar samt
enskilde, emot hypothek
af obligatio
Transport:
1,837,200:
3,153,953: 32. — 6,437,939:45. 5. 12,965,521:26. 4.
— 43 —
Transport: 1,837,200:  3,153,953:32.— 6,437,939:45.5
ner samt 5 proc.
ranta  330,000:  1,837,200:
ttunteforilrinifar* hvaraf för tillsvidare förräntade
medel: vid 1854 Srs slut 37,910 R:dr 25
sk. 7 r:st., och vid 1856 års slut 41,262 R:dr 17
sk. 4 r:st  68,003: 1.
Siantant behållning i
å Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i Rikets Ständers
Bank (för Kontorets inkomster och utgifter).... 1,986,507: 27.
Inom linien upptagne tillgångar:
vid vid
1854 års slut. 1856 års slut.
Rikets Ständers hus,
beräknadt efter den
derför af Riksgäldskontoret
betalda
köpesumma .... 33,000:  33,000:
(Det bokförda värdet
häraf är upptaget
inom linien, enligt
Rikets Ständers beslut
vid 1840 och
1841 års riksdag.)
Riksgälds - kontorets
egendom, f. d. Hessensteinska
huset
kallad  — — — 60,000: — —
(Bokförda värdet
härå fördt inom
linien, enligt Rikets
Ständers beslut vid
innevarande riksdag.
)
Det oersatta förlagskapitalet
till bedrifvande
af lånerörelsen
vid f. d. General-assistans
kontoret
38,482: 5. 4. 38,482: 5. 4.
(Fördt inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840
och 1841 års riksdag.
)
. 12,965,521:26.4.
3,483,953: 32. —
2. 64,074: — 1.
6. 550.453: 39. 9.
Transport: 71,482: 5. 4. 131,482: 5. 4. 10,329,650: 26. 1. 17,064,003: 2. 2.
— 44 —
Transport: 71,482:5.4. 131,482:5.4. 10,329,650:26. 1. 17,064,003: 2: 2.
Oersatta beloppet af
det såsom kreditiv
beviljade och under
åren 1833 och 1835
utanordnade anslag
för en vattenledning
till Carlskrona
79,233: 44. 5. 79,233: 44. 5.
Förskottsvis under
åren 1847 med
1856 utbetalda medel
till bestridande
af kostnaderna för
kolonien S:t Barthel
emy s förvaltning,
under förbehåll
af den framtida
godtgörelse,
som genom koloniens
ökade afkastning
eller afträdande
till någon främmande
makt, kan
erhållas  84,479: 7. 6. 110,233:23. 1.
S:ma 235,195: 97X 320,949:24.10.
Summa R:dr 10,329,650:26.1. 17,064,003: 2. 2.
Förhällandet
mellan
Riksgäldskontorets
skulder och
tillgångar.
Vid jemförelse emellan skuldernes och tillgångarnes sammanlagda belopp vid hvartdera
årets slut, visar sig att de sednares öfverkott, hvilket vid 1854
års slut utgjorde  • . . R;dr 2,866,528: 46. 7.
sedermera ökats, nemligen:
under år 1855 med
» 1,682,623: 8. —
eller till R:dr 4,549,152: 6. 7.
och under år 1856 med  » 2,869,230: 12. 10.
så att det belopp, hvarmed tillgångarne vid sistlidet års slut öfver
stego
skulderne, uppgick till
R:dr 7,418,382: 19. 5.
1 afseende på detta kapital-öfverskott hafva Fullmäktige uti sin till Ilevisorerne afgifne
berättelse erinrat, att bland fordringarne inbegripas följande bokförde kreditiv- och förskottsbelopp,
hvilka efter vanligheten torde böra utur räkenskaperne afloras, sedan föreskrifne redovisningar
derför blifvit afgifne och godkände, och i afseende å hvilken afskrifning, beträffande
en del af desse fordringar, Revisorerne här nedan skola vidare sig yttra, nemligen:
— 45 —
Lyftade medel å det vid 1850—1851 års riksdag beviljade mindre
kreditiv R.dr 624,769: 19. —
Kreditivet för postskjutslegans förhöjning  » 13,000: — —
Dito för vidtagande af nödiga åtgärder till neutralitetens upprätthållande
» 2,500,000: — —
Lyftade medel å det till rikets försvar vid 1853-1854 års riksdag
beviljade kreditiv  » 1,300,000: — —‘
Dito å kreditivet till bestridande af omkostnaderne för Sveriges
deltagande i 1855 års allmänna industri- och konst-exposition
i Paris  » 46,666: 32. —
Förskjutne kostnader för innevarande riksdag  » 47,692: 27. 6.
Dito för kort- och tidningsstämplingen samt för Rikets Ständers hus » 1,288: 11. 4.
tillhopa l\:dr 4,533,416: 41. 10.
Dessutom ingå bland fordringarne 4,599,111 R:dr 5 sk. 4 r:st., som Riksgälds-kontoret
under åren 1855 och 1856 förskjutit till bestridande af kostnaderne för jernvägsbvggnaderne,
utöfver de dertill upplånte medel.
Om nu från ofvanomförmälde kapital-öfverskott. .
R:dr 7,418,382: 19. 5.
afräknas beloppet af förestående kreditiv-fordringar och förskotter . » 4,533,416. 41. 10.
skulle kapital-öfverskottet vid sistlidet års slut utgöra endast .... R:dr 2,884,965: 25. 7.
hvarvid dock ytterligare bör erinras, att bland skuldcrne upptages
det belopp af 3,500,000 R:dr, som riksgälds-kontoret i afräkning å
blifvande öfverskotter och besparingar på statsverkets inkomster
och utgifter för åren 1855 och 1856 uppburit, äfvensom att bland
fordringarne inberäknas ofvannämnde förskott till jernvägsbyggnaderne
af 4,599,111 R:dr 5 sk. 4 r.st., hvilket förskott tilläfventyrs
icke kommer att Riksgäldskontoret godtgöras, och hvilket, äfven om
sådan godtgörelse eger rum, icke lärer komma att ersättas annorlunda,
än genom en motsvarande skuldsättning mot fonderade obligationer.
Vid sådant förhållande beror Riksgälds-kontorets verkliga
ställning i detta hänseende i väsendtlig mån deraf huru man betraktar,
å ena sidan, förenämnde skuld å 3,500,000 R:dr och, på
den andra, det till jernvägsbyggnaderne lemnade förskottet af
4,599,111 R:dr 5 sk. 4 r:st. Uteslutas båda dessa summor, så
minskas kapital-öfverskottet ytterligare med  » 1,099,111: 5. 4.
eller till R:dr 1,785,854: 20. 3.
\
Förutom ofvanstående, på Riksgälds-kontorets afslutade räkenskaper grundade, upplys- Skuldernes
ningar om beloppet af detta verks skulder och tillgångar, hafva Revisorerne, i likhet med tinga°ngames
hvad utaf föregående revisorer iakttagits, ansett sig böra meddela några, på Kommissariatets belopp
sednast afgifne halfårs-berättelse grundade upplysningar, rörande dessa skulders och fordrin- dea 30 Juui
gars belopp vid slutet af Juni månad innevarande år. *857.
Enligt åberopade berättelse uppgingo Riksgälds-kontorets skulder
vid nyssnämnde tid till
R:dr 9,416,187: 16. 3.
— 46 —
hvaraf de räntebärande skulderne utgjorde R:dr 3,292,146: 5. —
derå uppiupne räntor, förslagsvis  » 71,130: 15. 6.
deponerade undsättningsmedel  » 895,821: 5. —
årets anslag till Hans Maj:t Konungen. . . » 200,000: — —
till utgående från Riksgälds-kontoret vid
nedannämnde riksdagar beviljade och
i detta verks räkenskapar upptagna,
men den 30 sistlidne Juni ännu inne
stående
anslagssummor  » 1,393,394. 1. 1.
nemligen: beviljade vid 1840 och 1841 års
riksdag R:dr 171,341: 46. 7-
vid 1847 och 1848
års dito  » 2,566: 32. —
vid 1850 och 1851
års dito  » 49,076: 18. 2.
vid 1853 och 1854
års dito  » 1,001,537: — 4.
under innevarande
riksdag ..... » 79,750: — —
för folkundervisningens
befrämjande,
med inberäkning
af fonden
för folkskolelärares
pensionering » 89,122: — —
R:dr 1,393,394: 1. 1.
Det belopp, Riksgälds-kontoret i afräkning
å blifvande öfverskotter på statsverkets
inkomster uppburit . ...
» 3,500,000: — —
Öfrige räntefria skulder  » 63,695: 37. 8.
R:dr 9,416,187: 16. 3.
Deremot skulle Riksgälds-kontorets fordringar och öfriga tillgångar vid samma tid
utgöra R:dr 18,042,833: 23. 2.
nemligen:
räntebärande fordringar Rdr 2,485,662: 21. 7.
hvaraf tills vidare förräntade medel, genom
dels uppköpta dels belånade hypotheksförenings
obligationer 1,108,776
R:dr 32 sk.
å dessa fordringar förslagsvis beräknade
räntor  » 64,074: — 1.
fordringar, som framdeles, efter viss tids
förlopp, blifva räntebärande  » 1,050,881: 16. —
dito, för hvilka någon ränta hvarken nu
erlägges eller framdeles behöfver
utgöras
» 14,118,227: 24. —
hvaruti dock inbegripas
utbetalde kredi
-
Transport. R:dr 17,718,845: 13. 8.
_ 47 —
Transport: R:dr 17,718,845: 13. 8.
tiv- och förskottsmedel,
hvarför någon
ersättning ej är
att påräkna  4,684,436: 3.
samt för jernvägs-anläggningar
förskjutne
belopp '. . . 7,746,888: 42. 8.
Riksgälds-kontorets i Rikets Ständers
Hank innestående kontanta behållning
» 323,988: 9. 6.
11:dr 18,042,833: 23. 2.
Tillgångarne skulle således vid sagde tidpunkt öfverstiga skulderna
med  R:dr 8,626,646: 6. 11.
Under hänvisning till de upplysningar om Riksgäids-kontorets samtlige inkumster och
utgifter under åren 1855 och 1856, som innefattas i bilagde ur räkenskaperne för samma
år sarnmandragne tabell, hafva Revisorerne, för att underlätta jemförelsen emellan inkomsternes
och utgifterries belopp under hvartdera af dessa år, ansett sig böra meddela nedanstående
summariska uppgift, hvilken till sin uppställning öfverensstämmer med de i enahanda
hänseende vid föregående revisioner meddelade enahanda uppgifter:
Kiksyälds-kontorets inkomster:
Allmän bevillning samt kort- och tidningsstämpel-afgifter,
jemte observations-medel
Skatte-köpeskillingar och ekeskogslösen ....
Kapital-afbetalningar och räntor å de för vissa
föremål eller under längre tid beviljade
lån ,
Återbetalningar af lyltade kreditivmedel samt
räntor derå
Dito af tills vidare förräntade medel, jemte
derå upplupna och godtgjorda räntor . . .
Äterlevereririgar å utaf Riksgälds-kontoret meddelade
förskott
Besparingar samt andra återbetalningar å utbekomna
anslags-summor
Aflemnade behållna öfverskott å Statsverkets
inkomster
1 förskott å blifvande liqvider mellan Statsoch
Riksgälds-verken
under under
år 1855.
år 1856-
2,170,686:
45.
4.
1,421,359: 22.
8.
15,750:
18.
3.
15,410: 1.
11.
120,726:
37.
3.
150,091: 35.
—
182,787:
14.
1.
26,191: 12.
9.
709,534:
27.
7.
221,537: 29.
4.
112:
40.
2.
160,000: —
—
—
—
—
973: 15.
6.
623,195:
30.
7.
1,432,276: 36.
3.
—
—
—
3,500,000: —
—
Riksgälds-kontorets
inkomster
och utgifter
under åren
1855och 1856.
Transport: 3,822,794: 21. 3. 6,927,840: 9. 5.
— 48 —
Transport:
3,822,794: 21.
3.
6,927,840:
9.
5.
Enligt Rikets Ständers beslut, till Riksgälds-
kontoret, för dess utgifter, öfverlemnade
särskilda tillgångar
1,421,179: 34.
3.
1,895,711:
38.
2.
Deponerade undsättningsmedel
233,333:
16.
—
100,000:
—
—
Lyftade medel å kreditivet i Rikets Ständers
Bank
—
—
—
700,000:
—
—
Tillfälliga inkomster
25:
20.
4.
273:
1.
8.
Godtgjordt förskott till jernvägs-anläggningarne
150,000:
—
—
—
—
—
Summa R:dr
5,627,332:
43.
10.
9,623,825:
1.
3.
= 15,251,157: 45. 1
=
Utgifters
Årliga anslaget till Hans Maj:t Konungen . . .
200.000:
—
—
200,000:
—
—
Återstoden af 1854 års statsfyllnads-summa. .
583,880:
—
—
—
—
—
Extra statsregleringen vid 1840 och 1841 års
riksdag tillhörande anslagssummor ....
53,058:
1.
5.
58,912:
22.
2.
Dito vid 1844 och 1845 års dito dito
1,700:
—
—
700:
—
—
Dito » 1847 och 1848 » dito dito
940:
—
—
1,200:
—
Dito » 1850 och 1851 » dito dito
153,629:
8.
—
36,914:
45.
4.
Dito » 1853 och 1854 » dito dito
2,068,125:
15.
11.
1,760,548:
37.
10.
Utaf anslagen till folkundervisningens befräm-
jande
40,560:
—
—
37,295:
—
—
Lyftade kreditivsummor
1,704,093:
16.
—
669,076:
32.
—
För vissa bestämda föremål beviljade låne-
understöd
442,800:
—
—
177,844:
—
Kapital-afbetalningar och räntor å Riksgälds-
kontorets skulder
318,706:
2.
1.
605,356:
27.
11.
Återlevererade äldre depositions- och undsätt-
ningsmedel
—
—
—
125,637:
46.
3.
Tills vidare förräntade medel
—
—
—
2,416,431:
7.
Kostnader för riksdagar och statsrevisioner
samt aflöning och expenser för Justitie-
ombudsmannen och hans Expedition . . .
38,140: 18.
8.
71,739:
47.
1.
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt pen-
sioner m. m
53,770: 32.
9.
64,844:
30.
6.
Restitutioner jemte fromma stiftelsers andelar
utaf kortstämpel-afgiften
7,725:
15.
—
24,058:
37.
7.
Kostnader för reparerande af Riksgälds-konto-
rets hus m. m
2,731: 32.
—
723:
—
För jernvägs-anläggningarne förskjutne medel .
1,594,528: 16.
—
3,171,539:
21.
4.
Summa R:dr
7,264,^88: 13. 10.
9,422,823: 19.
—
= 16,687,211: 32. 10. =
Utgifterne, hvilka under år 1855 uppgingo till
. R:dr 7,264,388:
13.
10.
öfverstego således samma års inkomster ....
»
5,627,332:
43.
10.
med R:dr 1,637,055: 18. —
— 49 —
Deremot öfverstego 1856 års inkomster , R:dr 9,623,825: 1. 3.
samma års utgifter
» 9,422,823: 19. —
med R:dr 201,001: 30. 3.
I afseende på sistnämnde öfverskott bör dock erinras, att på Riksgälds-kontorets kreditiv
i Rikets Ständers Rank vid sistlidet års slut voro lyftade 700,000 R:dr, som alltså bland
samma års inkomster finnas upptagne.
Riksgälds-kontorets kontanta, å dess inkomst- och utgifts-räkning i Rikets Ständers
Bank innestående behållning, som vid 1855 års början utgjorde . R:dr 1,986,507: 27. 6.
ooh som under år 1855 minskats med  » 1,637,055: 18. —
uppgick således vid sistnämnde års slut till R:dr 349,452: 9. 6.
samt ökades under sistlidne år med  » 201,001: 30. 3.
så att densamma vid 1856 års slut utgjorde R:dr 550,453: 39. 3.
Riksgälds-kontorets inkomster under innevarande års första hälft hafva, enligt fullmäktiges
ofvan åberopade berättelse, uppgått till R:dr 4,976,347: 47. 1.
hvaraf bevillningsmedel samt kort- och tidningsStä
m pel-afgi fler, jemte observa
tionsmedel
utgjort R:dr 1,402,690: 4. 11.
Skatte-köpeskillingar och ekeskogslösen . . » 14,265: 45. 5.
Kapital- och ränte-inbetalningar å utgifne
lån  » 54,059: 41. 7.
Återbetalning af lyftade kreditivmedel jemte
ränta derå  » 59,720: — —
Dito af tills vidare förräntade medel samt
upplupne räntor  » 1,462,813: 6. 6.
Riksgälds-kontoret tillkommande andel af
Statsverkets inkomster för år 1856 . » 1,481,380: — —
Aldre depositionsmedel  » 1,418: 44. 8.
Å Riksgälds-kontorets kreditiv i Rikets
Ständers Bank lyftade medel  » 500,000: — —
R:dr 4,976,347: 47. 1.
Riks gälds-kontorets utgifter under ifrågavarande halfår hafva deremot
utgjort R:dr 5,202,813: 29. 4.
nemligen:
Utbetalde anslag och lån, beviljade vid
1844—1845, 1847—1848 samt 1850—
1851 års riksdagar R:dr 26,797: 40. —
Dito dito vid 1853—1854 års riksdag . . » 918,298: 29. 10.
Dito dito under innevarande riksdag. ... » 271,115: 33. 1.
Utbetalda anslag för folkundervisningens befrämjande
b 48,260: — —
För jernvägs-anläggningar ytterligare förskjutne
medel
» 3,147,777: 37. 4.
Ytterligare lyftade medel å kreditivet till
Rikets försvar  » 200,000: — —
Transport: R:dr 4,612,249: 44. 3.
7.
Riksgälds-kontorets
inkomster
och utgifter
under första
hälften af
år 1857.
— 50 —
Serskilda Redogörelserna
för de till jemvägs-anläggningarne
anvisade
eller
upplånte samt
utgifue medel.
Transport: R:dr 4,612,249: 44. 3.
Kapital-afbetalningar och räntor å kontorets
skulder  » 95,093: 43. 4.
Återlevererade undsättnings- samt äldre de
positionsmedel
» 74,201: 32. —
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt
pensioner m. m  » 29,369: 32. 9.
Riksdagskostnader samt aflöning och expenser
för Rikets Ständers Justitie-om
budsman
m. m  » 163,878: 34. 6.
Restitutioner jemte fromma stiftelsers andelar
utaf kortstämpel-afgiften  » 28,019: 34. 6.
Godtgörelse till Rikets Ständers Bank för
å kreditivräkningen lyftade medel . . » 200,000: — —
R:dr 5,202,813: 29. 4.
Enligt afslutade och af Revisorerne granskade serskilda redogörelser öfver de till jernvägs-anläggningarne
vid sistförflutne riksdag anvisade eller sedermera upplånte samt utbetalde
medel, uppgingo de i följd af dessa utbetalningar uppkomne skulder den 31 December
sistlidet år till ett sammanräknadt belopp af R:dr 4,789,357: 5. 4.
nemligen:
för uplånte medel mot fonderade statsobligationer
af serierne A och B, löpande
med 4 procents ränta, i kapital
R:dr 149,000: — —
interesse  2,988: R;dr 151t988.
och af serierne C och D med 3 i procents
ränta, i kapital R:dr 37,600: — —
interesse
» 658: „ 38j258:
samt för de af Riksgälds-kontoret förskjutna
medel
» 4,599,111: 5. 4.
R:dr 4,789,357: 5. 4.
Tillgängarne uppgingo deremot vid samma tid till endast. . . lt:dr 843,287: 3. 7.
samt utgjordes af:
Fordran för lånet till Gefle-Dalajernvägen R:dr 640,000: — —
Dito för dito till jernvägen emellan sjö
arne
Norra Barken och Wessman . . » 88,888: 42. 8.
Dito för dito till jernvägen i Norbergs
bergslag, i kapital och upplupen ränta » 100,774: 3. 7.
Uppköpte hypotheks-förenings-obligationer
för ränte- och amortissements-fondens
räkning, i kapital och ränta  » 4,512: 18. —
Innestående behållning å räkningen M 2 i
Rikets Ständers Bank  » 9,111: 35. 4.
R:dr 843,287: 3. 7.
hvadan skulderne alltså öfverstego tillgångarne med R:dr 3,946,070: 1. 9.
— 51 —
Uti den af Fullmäktige till Revisorerna afgifna berättelse upptagas skulderne i följd af
för sålde fonderade Stats-obligationer
intressen, förslagsvis
till Riksgälds-kontoret, för förskjutne
TiUgängarne vid samma tid utgjordes af:
Fordran för lån till Gefle-Daiajernvägen
Dito för dito till jernvägen emellan sjöarne Barken och Wessman .
Dito för dito till jernvägen inom Norbergs Bergslag .........
Inköpte Hypotheks-förenings obligationer . .
Interessen, förslagsvis
Kontant behållning å Bankoräkningen JU 2
Bristen
K:dr
186,600:
—
—
»
3,646:
—
—
»
7,746,888:
42.
8.
K:dr
7,937,134:
42.
8.
U:dr
960,000:
»
133,333:
16.
—
»
100,000:
—
—
»
6,900:
—
—
»
786:
21.
7.
»
503,231:
18.
10.
R:dr 1,704,251:
8.
5.
))
6,232,883: 34.
3.
R:dr 7,937,134: 42.
8.
R:dr 184,138: 15.
Dels af ofvannämnde serskilda redogörelse, dels af Fullmäktiges Berättelse hafva Revisorerne
inhämtat att Inkomsterne för åren 1855 och 1856 samt första hälften af innevarande
år varit följande:
Genom försäljning af fonderade Statsobligationer
influtne medel
under år 1855  R:dr 157,908: 12. 5.
1856
» 24,886: 45. 3.
» första halfåret 1857
» 1,343: 5. 4.
Af Riksgälds-kontoret härutöfver förskjutne
medel:
under år 1855  R:dr 1,436,666: 32. —
» 1856
» 3,162,444: 21. 4.
» första hälften af 1857 .... » 3,147,777: 37. 4. B 7745888- 49 8
Riksgälds-kontorets bidrag till ränta och
amortissement för de fonderade obligationerne:
under
år 1855  R:dr 7,861: 32. —
» 1856
» 9,095: —
Influtne räntor å amortissementsfonden:
16,956: 32
under år 1856  R:dr 202: 24.
» birsta hälften 1857
» 18: —
220: 24. —
Summa inkomst R:dr 7,948,204: 17. 8.
Utgifterne under samma tid hafva deremot varit följande:
å anslagen till anläggning af 2:ne jernvägsstambanor
under
år 1855 utbetalde R:dr 1,200,000: — —
» 1856 »
» 2,750,000:
o första halfåret 1857
» 2,283,333: 16. — g 233 333- 16
Transport: 6,233,333: 16.
Utredning af
allmänna bevillningens
årliga belopp.
—
52
—
Transport: R:dr 6,233,333: 16.
A Lånet för jernvägen emellan Fahlun och
Gefle:
under år 1855
R:dr
320.000: —
—
» 1856
320.000: —
—
» första halfåret 1857
»
320,000: —
—
R:dr
960,000:
.
Lånet för fullbordandet af jernvägen inom
Norbergs Bergslag:
under år 1855
R:dr
66,666: 32.
—
1856
»
33,333: 16.
—
»
100,000:
Dito för jernvägen emellan sjöarne Norra
Barken och Wessman:
under år 1856
R:dr
88,888: 42.
8.
» första halfåret 1857
»
44,444: 21.
4.
»
133,333:
16.
För inlösen af fonderade obligationer samt
iiqviderande af förfallne räntor å dy-
lika obligationer:
under år 1856
R:dr
6,512: —
—
» första halfåret 1857
»
4,816: 26.
8.
»
11,328:
16.
Till inköp af Hypotheksförenings obligationer
för ränte- oeh amortissementsfondens
räkning:
onder år 1856 . .
R:dr 4,540: 24. —
» första halfåret 1857
» 2,424: 43. 2. B fi qfi.v 19 a
Till remisslage för sålde obligationer  » 12: 17. —
R:dr 7,444,972: 46. 10.
Och innestodo å Bankoräkningen M 2 den 30 sistlidne Juni,
deraf påföljde dag utassignerades 500,000 R:dr för jernvägs-stam
banorne
» 503,231: 18. 10.
til 1 hopa R:dr 7,948,204: V7. 8~
Såsom fortsättning af de i föregående revisionsberättelser om Riksgälds-kontoret, meddelade
utredningar angående beloppet af den till Riksgälds-kontoret influtna allmänna
bevillning för hvart och ett af de nästföregående åren, hafva Revisorerne ansett sig böra
meddela nedan intagne uppgift å de bevillningsmedel, hvaraf Riksgälds-kontoret kommit i
åtnjutande elter den tid, till hvilken sagde utredning uti sist afgifne berättelse, sid. 48 och
49, sträcker sig, eller efter slutet af 1855 års 3:dje qvartal; utvisande denna uppgift tillika
det behållna öfverskott, som ifrågavarande stats-inkomst för hvarje år lemnat utöfver dess
i då gällande bevillnings-förordning beräknade årliga belopp.
Enligt ofvanomförmälda utredning hade, utaf allmänna bevillningen för år 1852, före
slutet af 1855 års 3:dje qvartal levererats eller vid skedda ränteliqvider innehållits ett be
-
lopp af  R:dr 1,961,673: 22. 10.
Läggas härtill de bevillnings-medel, som till Riksgälds-kontoret
under samma års 4:de qvartal influtit för ej mindre 1852, än föregående
år , .
» 94: 21. 2.
så uppkommer en summa af R:dr 1,961,767: 44. —
— 53 —
hvilken öfverstiger den i 1851 års bevillnings-förordning för år
1852, föreslagsvis beräknade summa  » 1,900,000: —
med R:dr 61,767: 44.
Enligt samma utredning uppgick det före slutet af 3:dje
qvartalet 1855 till Riksgälds-kontoret influtna eller der innehållna
belopp af allmänna bevillningen för år 1853 till  R:dr 2,005,039: 27. 5.
Derefter hafva, såsom bevillning för sistnämnde år, ytterligare
levererats:
under 1855 års 4:de qvartal  R:dr 390: 37. —
och under 1856, med tillägg af restantier
för föregående åren  » 1,348: 17. 8.
1,739
Dessa medel utgöra alltså ett sammanlagdt belopp af  » 2,006,778
och öfverskjuta den för år 1853 påräknade bevillningen  » 1,900,000
med  R:dr 106,778
6. 8.
34. 1.
34. 1.
Utöfver det i meranämnde' revisions-berättelse uppgifna, före
den 30 September 1855 Riksgälds-kontoret tillgodokomna, belopp
utaf allmänna bevillningen för år 1854 eller  R:dr 2,046,111: 43. 4.
har detta verk af samma års bevillning uppburit:
under de 3:ne sista månaderna af år 1855 R:dr 1,244: — 9.
under år 1856
» 13,095: 28. 8.
samt under de 3:ne första qvartalerna af
innevarande år, med tillägg af 1853 och
föregående års restantier  » 904: . 7. 3. 243- 36 8
eller tillsammans  R:dr 2,061,355: 32. —
öfverskjutande 1854 års bevillningssumma  » 1,900,000: — —
med R:dr 161,355: 32. -
Efter afdrag af hvad, till godtgörande af kostnaderna för bevillningens uttaxering
Stockholms stad samt i egenskap af restitution, blifvit från Riksgälds-kontoret år 1856 ut
betaldt, men med tillägg af de, under 1855 års lopp, influtne arfs- och testaments-beviil
nings-afgifter, har Riksgälds-kontoret, såsom allmän bevillning för sistnämnde år uppburit
30. 6
13. 3
5. 10
under år 1855
R:dr 36,922
» år 1856
» 1,259,235
och under de 3:ne första qvartalerna af innevarande år  » 7,181
tillhopa R:dr 1,303,339
skillnaden häremellan och det, enligt nu gällande bevillnings-förordning,
för år 1855 påräknade belopp  » 1,150,000:
1. 7
utgör således R:dr 153,339: 1. 7
Efter iakttagande af enahanda afdrag och tillägg för hvad år 1856 influtit, har Riksgälds
kontoret tillgodokommit såsom allmän bevillning för samma år:
under år 1856
R:dr 46,360: 18. 3
och under Januari med September månad innevarande år ... . » 1,340,144: 14. 8
hvadan summan häraf  R:dr 1,386,504: 32. 11
— 54 —
Landträntmästarne
M. follins
och E. G.
Harlins propriebalanser.
Granskningen af
Riksgälds-kontorets
hufvudböcker
m. m.
Ränteri-förslagen
och summariska
räkningarne.
öfverstiger den i bevillnings-förordningen för ifrågavarande år kalkylerade
summa  » 1,150,000: — —
" med R:dr 236,504: 32. 11.
A aflidne Landträntmästarne i Östergöthlands och Wester-Norrlands Län M. Tollins
och E. G. Harlins proprie-balanser, hvilka i revisions-berättelserne sedan längre tid tillbaka
finnas omförmälda, bär någon vidare inbetalning efter sednaste stats-revisionen icke egt
rum, utan upptagas dessa balanser fortfarande till deras i förra revisions-berättelsen, sid. 49,
uppgifne belopp.
Jemte det Revisorerne härmed få tillkännagifva att, vid den nu verkställda granskningen
af Riksgälds-kontorets hufvudböcker för åren 1855 och 1856, äfvensom af de för
samma år upprättade serskilda redogörelserna för de till jernvägs-anläggningarne anvisade
eller upplänte samt utgifne medel, någon anmärkning icke förekommit, få Revisorerne vitsorda
att dessa, i Riksgälds-kontorets Revisions-kontor förut utan anmärkning granskade, hufvudböcker
och redogörelser befunnits förda med ordentlighet och noggrannhet.
Beträllände sistnämnde redogörelser anse sig Revisorerne böra uttala det omdöme, att
desamma på ett redigt, upplysande och ändamålsenligt sätt åskådliggöra icke allenast huru
stor del af de till jernvägs-anläggningarne använde medel blifvit genom upplåning mot fonderade
statsobligationer anskaffade, samt huru stor del deraf Riksgälds-kontoret utaf egna
disponibla medel förskjutit, utan ock huru samtlige desse medel blifvit för serskilda ändamål
använde. Revisorerne äro derför af den åsigt, att denna serskilda redogörelse äfven för
framtiden bör fortsättas efter enahanda uppställning, som densamma nu eger, helst derigenom
möjlighet beredes icke allenast i en år efter år fortlöpande räkenskap erhålla en klar öfversigt
öfver sammanräknade beloppet af de till jernvägs-anläggningarne använde medel, utan
ock att vinna kännedom om till huru stor del dessa anläggningar bekostats genom upplåning
eller genom andre dertill disponerade medel. Då i öfrigt uppställningen af Riksgäldskontorets
egna hufvudböcker i följd af den serskilda redogörelsen icke undergått någon ändring,
utan desamma fortfarande föras efter den i sednaste revisions-berättelser omförmälde
räkenskapsmethod, hvars ändamålsenlighet blifvit af föregående Revisorer vitsordad, förefinnes,
enligt Revisorernes åsigt, intet skäl för Rikets Högloflige Ständer att i afseende på
bokföringssättet inom Riksgälds-kontoret för närvarande meddela några serskilda föreskrifter.
De uti förenämnde räkenskaper upptagne inkomster och utgifter hafva befunnits behörigen
verificerade; och hafva Fullmäktige, i enlighet med Rikets Ständers vid innevarande
Riksdag meddelade föreskrift derom att Fullmäktiges anordningar hädanefter skola ingå till
och förvaras biand de till hufvudböckerne hörande verificationer, anbefallt vederbörande att
från och med detta års början iakttaga hvad sålunda blifvit föreskrifvet.
Den i sammanhang med hufvud böckernas granskning anställda jemförelsen emellan der
befintlige sammandrag öfver Landt-ränteriernes levereringar och samma Ränteriers mänadsförslag,
äfvensom de från vederbörande Lands-kontor inkomna summariska räkningar har
icke eller föranledt till någon anmärkning från Revisorernes sida.
— 55 —
Vid tagen kännedom af innehållet utaf de, enligt reglementets föreskrift, från trycket
utgifne och med allmänna tidningarne utdelade Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper
för de ifrågavarande revisionsåren, hafva revisorerne funnit desamma icke allenast innehålla
de vanliga utdragen af Riksgälds-kontorets kapital-, kassa- och balance-räkningar för samma
år, utan äfven lika beskaffade utdrag af den serskilda redogörelsen för de under revisionsåren
till jernvägs-anläggningarne anskaffade och utgifne medel, hvarförutan i räkenskapsutdraget
för sistlidet år, i öfverensstämmelse med Rikets nu församlade Ständers beslut, blifvit
infördt ett omslut, utvisande Riksgälds-kontorets ställning, efter afdrag af utbetalda samt
bland fordringarne bokförda kreditiv- och förskottssummor, hvilka efter vanligheten komma
att ur räkenskaperna aflöras, sedan föreskrifne redovisningar derför blifvit algifna och
godkända.
Vid verkställd granskning af de, till följd af Rikets Ständers beslut, i Riksgälds-kontorets
boksluts-konlor förda serskilda räkenskaper eller s. k. liggare öfver de till återuppbyggande
af städerne Norrköping, Borås, Wenersborg, Wexiö och Amål, efter der inträffade
eldsvådor, från Riksgälds-kontoret utbekomna lån samt öfver anslagen till väganläggningar
och vägförbättringar eller sjösänkningar och andra vattenaftappnings-arbeten äfvensom
till folkundervisningens befrämjande, hafva de verkstälda och i sagde räkenskaper afförda
utbetalningarne funnits öfverensstämmande med Riksgälds-kontorets reglemente jemte
öfriga gällande föreskrifter.
Den uti sednaste revisions-berättelse omförmälde fordran hos Glasmästaren i Wenersborg
S. P. Dafgård, för hvad ett honom tilldeladt byggnadslån öfversteg köpesumman för
hans, å Riksgälds-kontorets vägnar, vid anställd auktion inropade egendom i nämnde stad,
finnes ännu i Riksgälds-kontorets räkenskaper balanserad med det i samma revisions-berättelse
upptagne belopp, 281 R:dr 9 sk. 10 r:st., jemte derå sedermera upplupna räntor 67
R:dr 24 sk. 11 r:stv och har, enligt hvad Riksgälds-kontorets ombudsman i sin berättelse
omförmält, vid förnyad undersökning blifvit utrönt, att gäldenären saknar all tillgång för
godtgörande af ifrågavarande brist.
De till förvaltnings-kostnader vid Riksgälds-kontoret hänlörliga utgifter samt derifrån
utgångna pensioner hafva under de bägge sednast förflutne åren uppgått till följande belopp
nemligen:
Enligt 1855 års Enligt 1856 års
kapitalräkning. kapitalräkuing.
Aflöning (herrar Fullmäktiges honoraria deri
inbegripna)  26,891: 5. 4. 32,629: 34- 8.
Resekostnads-ersättning till de utom Stockholm
bosatte Fullmäktige  90: 25. 10. 103: 16. 4.
Arfvoden, gratifikationer och begrafningshjelp . 976: 32. — 916: 32. —
Ljuspenningar  1,370: — — 1,376: 32. —
Pensioner  4,067: 5. — 4,621: 13. —
Utdragen af
Riksgäldskontorets
räkenskaper.
Liggarne öfver
byggnadslånen
samt anslagen
till väg-förbättringar
oell
vattenaftappningar
m. ni.
Serkild fordran
i anledning af
f. Glasmästaren
S. P. Dafgårds
byggnadslån.
Riksgälds-kontorets
förvaltningskostnader.
Transport:
33,395: 20. 2.
39,647: 32. —
Kostnader för
1853 och 1854
års riksdag.
Kostnader för
innevarande
riksdag.
Rättegången
angi Trollhätte
slussverks
lottsedlar.
Förbindelsernc
för Svenska
fordna statslånen
i Brabant.
Rättegången
ang. Baumannska
kronofordran.
— 56 —
Transport: 33,395: 20. 2. 39,647: 32. —
Anslag till Riksgälds-kontorets enke- och pupillkassa
1,448: 32. — 1,711: 19. 9.
Postporto  913: 24. — 335: 16. —
Expenser  3,486: 39. 3. 4,121: 15. 9.
- U:dr 39,244: 19. 5. 45,815: 35. 6.
Redovisningar hafva vid hvart och ett af de tvenne stistförflutna årens slut i stadgad
ordning afgilvits för de förskottssummor, som af Fullmäktige utbetalts till bestridande af s.
k. kontors-expenser samt kostnader för kort- och stämplingskostnaden äfvensom för Rikets
Ständers hus.
Utöfver det i Fullmäktiges förenämnde berättelse till Rikets nu församlade Ständer uppgifne
belopp af R:dr 307,309: 35. 5.
hvartill kostnaderne för 1853 och 1854 års riksdag i medlet af Oktober
månad sistlidet år uppgingo, hafva från Riksgälds-kontoret
under innevarande år blifvit för samma ändamål utgifne  » 173: 34. 8.
hvadan sammanräknade beloppet af de från Riksgälds-kontoret utbetalade
kostnaderne för nämnde riksdag utgjorde R:dr 307,483: 22. 1.
De till bestridande af kostnaderne för nu pågående riksdag från Riksgälds-kontoret
utanordnade belopp uppgingo vid sistlidne September månads slut till en summa af R:dr
292,692: 27. 6.
Uti den af åtskilllge innehafvare utaf Trollhätte slussverks lottsedlar emot Kongl. Maj:t
och Kronan anställde, samt, enligt hvad Höglofl. Stats-utskottet vid innevarande Riksdag uti
utlåtande N:o 39 anmält, hos Kongl. Maj:t i underdånighet fullföljde rättegång, har nådig
dom ännu icke blifvit meddelad.
Någon förändring i afseende på förhållandet med förbindelserne för de fordna Svenska
statslånen i Brabant har icke eller inträffat sedan Höglofl. Stats-utskottet uti nyssnämnde
utlåtande derom hos Rikets Ständer gjorde anmälan.
Den till Kongl. Svea Hof-rätt återförviste rättegången om framlidne Rådsförvandten
N. Baumanns arfvingars uppgifne kronofordran är ännu hos bemälde Kongl. Hof-rätt anhängig.
— 57 —
I afseende på den Riksgälds-kontoret tillerkände köpeskillingen för fordna Eof-bageriegendomen
vid Regeringsgatan här i Stochholm hafva Revisorerne icke något att tillägga
till de af Höglofl. Statsutskottet uti förenämnde utlåtande N:o 39, sid. 6—7, meddelade upplysningar.
Med hänvishing till de uti Fullmäktiges vid innevarande riksdags början till Rikets
Ständer afgifna och Stats-utskottcts memorial N:o 5 bifogade berättelse, sid. 17—23, meddelade
uppgifter å alla från Riksgälds-kontoret sedan medlet af November månad 1853 verkställde
utbetalningar af de under t840—1841, 1844—1845, 1847—1848 samt 1850—1851
års riksdagar till utgående från detta kontor anvisade extra eller tillfälliga statsutgifter,
få Revisorerne härmed upplysa att, sedan medlet af Oktober månad sistlidet år till och
med September månads slut innevarande år, följande utbetalningar af förenämnde på Riksgälds-kontoret
anvisade utgifter egt rum, nemligen:
a) Under 1844 och 1845 års riksdag beviljade låne- och anslagssummor:
Återstoden af lånet för Götheborgs hamnbyggnad 140,000 R:dr, hvaraf tillsammans 126,000
R:dr förut utbetalts,
. . . . R:dr 14,000. — —
och 1856 års anslag för inköp af 300 exemplar af Svenska Forn
skrift-sällskapets
årliga samlingar  » 700. — —
ll:dr 14,700. — —
b) Under 1847 och 1848 års riksdag beviljade extra statsutgifter:
Återstoden utaf det, för anläggning af nya eller omläggning af backiga och mindre
goda vägar, vid nämnde riksdag heviljade anslag å 100,000 R:dr . . R:dr 2,466: 32. —
hvilket belopp utbetalts för väganläggning vid sjön Gesunden i Jemtlands län,
«) Under riksdagen åren 1850—1851 beviljade anslags- och lånesummor:
I ytterligare afräkning å 1852—1854 års anslag till aflönande af lärare och underhåll af
elever vid skeppsbygger i-institutet i Carlskrona R:dr 1,347: 40. —
Återstoden af anslaget för anläggande af en kanal med slussar mellan
Philipstad och Sjöändan i Wermlands län  » 10,833: 16. —
I ytterligare afräkning å anslagen för vägförbättringar  » 10,450: •— —
dito å dito för vattenaftappning ar
» 540: — •—
dito å dito för slöjd-expositioners befrämjande  » 1,000: —
Återstoden af anslaget för utvidgning och förbättring af Wexiö hospital
• » 2,000u — —
~R:dr 26,171:' ~87~
Utaf den vid 1853—1854 års riksdag för anläggning af nya och förbättrande eller
omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar till Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds-kontoret
anvisade summa 500,000 R:dr, deraf för strömrensningar samt smärre hamnoch
brobyggnader fått användas högst 40,000 R:dr, voro, enligt sednaste revisions-berättelse
(sid. 57), af Kongl. Maj:t disponerade för 24 arbetsföretag  R;dr 190,036:
och jemlikt Rikets Ständers Stats-utskotts vid innevarande riksdag af
gifne
utlåtande N:o 39 (sid. 7—10), för ytterligare 23 dylika företag » 201,525: 32. —
\ Transport: 391,561:32. —
8.
Köpeskillingen
för f. d. Hofbageri-egendomen.
Utbetalningar
i anledning af
extra stetsregleringarne
vid
1844—1845,
1847—1848
samt
1850—1851
års riksdagar.
Beviljade anslag
för väganläggningar
och vägfört
bättringar.
— 58 —
Anslag för strömrensningar
samt
smärre hamn- och
brobyggnader.
För vattenaftappningsarbeten
beviljade
statsbidrag.
Transport:
hvarefter, enligt till Fullmäktige under 1857 års lopp ankomna Kongl,
bref, följande anslag för detta ändamål blifvit i nåder beviljade,
nemligen:
Inom Stockholms län:
för verkställande af åtskillige reparations- och
förstärknings-arbeten å chaussé-byggnaden
vid den s. k. Snicharkrogsbacken emellan
Stockholm och Fittja gästgifvaregård R:dr 1,514:
Inom Kalmar län:
» omläggningar och förbättringar å allmänna
landsvägen från Östergöthlands lånegräns,
på vägsträckningen förbi Bodsgårds,
Kolsebro och Hyllela gästgifvaregårdar
till Wida gästgifvaregård i Norra
Tjusts härad  « 30,000: — —
Inom Jönköpings län:
n dito å dito inom Säby socken och Norra
Wedbo härad, emellan Hesters och Säthälla
gästgifvaregårdar  »
391,561: 32.
Inom Gefleborgs län:
för omläggningar och förbättringar å den inom
Delsbo socken belägna delen af s. k. Kalfstigsvägen
»
28,733: 16.
3,826: —
64,073
eller tillsammans R:dr 455,635
» 4,365
16.
följaktligen återstå af detta anslag ännu odisponerade
R:dr 460,000:
Deremot har förberörde, vid nästlidne riksdag för strömrensningar samt smärre hamnoch
brobyggnader beviljade anslag å 40,000 R:dr blifvit till hela sitt belopp disponeradt för
4 st. arbetsföretag, närmare specificerade dels i förra revisionsberättelsen, sid. 57, dels i
Stats-utskottets nyssnämnde utlåtande, sid. 10.
Utaf ofvanberörde anslag voro vid sistlidne September månads slut från Riksgälds-.
kontoret utbetalde tillhopa
R:dr 323,636: 34. 8
nemligen för vägomläggningar och vägjörbättringar 293,303: 18. 8,
samt för strömrensningar och smärre hamnbyggnader
30,333: 16. —
= 323,636: 34. 8.
Till befrämjande af sanka trakters och sjöars utdikning eller aftappning har till Kongl.
Maj:ts nådiga disposition af Rikets åren 1853 och 1854 församlade Ständer ställts ett belopp
af 100,000 R:dr, hvaraf, dels såsom lån och dels såsom anslag, blifvit af Kongl. Maj:t
anvisade:
▼
— 59 —
enligt föregående revisions-berättelse sid. 57, 58 .
R:dr 64,240:
» Stats-utskottets merberörde utlåtande sid. 10, 11  » 30,990:
samt, jemlikt till Riksgälds-kontoret under innevarande år ankomne
nådiga bref: „
för utdikning af Qvarnmyren, Atjälsmyren och Tattarsmoran inom
Tväråmarks bys område i Säfvars socken och Westerbottens
län:
lån R:dr 500:
anslag  » 120: ggo-
—
» utdikningar vid Henaryd, Rydholm och Knifvingaryd
i Norra Möre härad af Kalmar län:
lån , . . . R:dr 2,400:
anslag :  » 600: Q unn.
3,000. „ 3,620:
utgörande således de för ofvannämnde ändamål af Kongl. Maj:t disponerade
summor tillhopa  R:dr 98,850:
Utaf de till jernvägars anläggande under sistförflutna och innevarande riksdag anvisade
medel äro intill sistlidne månads slut följande summor utbetalde, nemligen:
l:o Hela det för södra och vestra stambanorna vid sednaste riksdag
anvisade belopp af R:dr 5,000,000: — —
2:0 i afräkning å de vid innnevarande riksdag beviljade summor,
tillhopa 2,913,333 R:dr 16 sk., för fortsättande af arbetena å
dessa banor  » 2,733,333: 16. —
3:o i afräkning å det vid sistlidne riksdag beviljade lån 1,600,000
R:dr för jernvägen emellan Gefle och Fahlun  » 960,000: — —
4:o Hela det då jemväl beviljade lånet till jernvägen emellan sjöarne
Norra Rarken och Wessman
» 133,333: 16. —
5:ö Hela det vid samma riksdag beviljade lån för jernvägen inom
Norbergs bergslag  » 100,000: — —
R:dr 8,926,666: 32. —
Enligt de i Riksboksluts-kontoret uppgjorda och på 1854 och 1855 års riks-hufvudböcker
grundade liqvider emellan Stats- och Riksgäldsverken, angående öfverskotten å Statsverkets
inkomster samt besparingarne å och bristerna uti för slag s-anslag en för samma år, hafva
de Riksgälds-kontoret påförda bristerna i sistnämnde anslag utgjort:
för år 1854  R:dr 603,204: 22. 7.
och för år 1855
. . ■ » 419,609: 32. 5.
eller tillsammans för begge åren R:dr 1,022,814: 7. —
hvaremot de i samma liqvider Riksgälds-kontoret tillgodoförde besparingar å enahanda anslag
uppgått:
för år 1854 till IUdr 62,067: 2. 9.
samt för år 1855 till  » 23,922: 26. 8.
och således för begge åren till R:dr 85,989: 29. 5.
Såsom öfverskott å Statsverkets inkomster hafva följande belopp i förenämnde liqvider
Riksgälds-kontoret godtgjorts, nemligen:
Utbetalningar
utaf de för jernvägsanläggningar
anvisade medel.
Brister och besparingar
å förslags-anslagen
samt öfverskott
å stats-inkomsterne.
— 60 —
Lyftning af
medel å det
för utomordentliga
försvarsanstalter
anvisade
kreditiv.
för år 1854 . . • E:dr 2,016,998: 16. 1.
och för år 1855
» 3,210,102: 25. —
R:dr 5,227,100: 41. 1.
De å öfverskotten anvisade och ltiksgälds-kontorst påförda utgifter hafva deremot
utgjort:
för år 1854
R:dr 26,197: . 34. 3.
och för år 1855
» 50,014: 10. 1.
R:dr 76,211? 44. 4.
Till Statsverkets godtgörande för utbetalningar utaf de såsom begrafningshjelps- eller
nådärsbesparingar skedda löne-innehållningar äro uti ofvannämnde liqvider upptagna och
Riksgälds-kontoret påförda:
för år 1854  R:dr 17,386: 21. 9.
och för år 1855  » 21,959: 28. 7.
R:dr 39,346: 2. 4.
De återstående behållningarne, hvilka enligt dessa liqvider, Riksgälds-kontoret tillkommit,
hafva för år 1854 uppgått till R:dr 1,432,578: 32. 7.
och för år 1855 till  » 2,742,441: 28. 7.
R:dr 4,175,020: 13. 2.
Dessa behållningar hafva blifvit till Riksgälds-kontoret levererade sålunda, att Riksgäldskontoret
från Kongl. Stats-kontoret bekommit:
i Mars månad 1856  R:dr 1,000,000: — —
i Juli » »
» 400,000: — —
i December » »
» 32,578: 32. 7.
1,432,578: 32. 7.
samt på grund af Kongl. Rrefvet den 29 Juli 1856, i förskott å
blifvande liqvider emellan Stats- och Riksgälds-verken, under loppet
af samma år tillhopa 3,500,000 R:dr, dermed sålunda 1855
års öfverskott blifvit godtgjorde med  2,742,441: 28. 7.
R:dr 4,175,020: 13. 2.
Det öfverskjutande beloppet af dessa 3,500,000 R:dr, utgörande 757,558 R:dr 19 sk.
5 r:st., kommer alltså att ingå i liqviden rörande öfverskotter och besparingar för år 1856.
På sätt Högloll. Stats-utskottet uti oftanämnde utlåtande N:o 39, sid. 20, uppgifvit, har
Kongl. Majit, genom Nådigt Bref af den 12 Februari 1856, i nåder underrättat Fullmäktige att
Kongl. Majit, till bestridande af kostnaderne för ett fullständigt ordnande af Rikets försvar
funnit oundvikligen nödigt att å det vid sednaste riksdag, i enlighet med Regeringsformens
63 §, på Riksgäldskontoret anvisade kreditiv, ytterligare lyfta ett belopp af 550,000 R:dr utöfver
den summa af En million R:dr, som genom Kongl. Brefvet af den 8 Februari 1855
blifvit för enahanda ändamål disponerad. Utaf det sålunda anvisade sammanräknade beloppet,
1,550,000 R:dr, äro uttagne:
under år 1855
R:dr
800,000: — —
1856
500,000:
samt under innevarande år .
200,000: — —
eller tillhopa R:dr 1,500,000: — —
så att 50,000 R:dr ännu i Riksgälds-kontoret innestå.
— 61 —
Utbetalningarne af det för inhemska fårskötselns och ullproduktionens befrämjande å
Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv af 150,000 R:dr hafva utgjort:
under år 1855  Rdr 18,760: — —
» » 1856
8 58,410: — —
och under de 9 första inånaderne af innevarande år ... . » 66,830: — —
Ilen för de sålunda iyftade kreditivmedlen upplupna och, efter 3 procent årligen, Riksgäldskontoret
tillgodokomna ränta har uppgått, för år 1855 till R:dr 515: 43. 8.
och för år 1856 till  » 855: 40. 10.
I afräkning å det belopp, som, enligt Fullmäktiges till Rikets nu församlade Ständer afgifne
berättelse, (sid. 35), vid medlet af Oktober sistlidet år var lyftadt å kreditivet för underlättande
af arméens ackordsreglering
R:dr 14,716: 32. —
hafva under innevarande år blifvit återbetalde  » 11,516: 32. —
så att den nu begagnade summan af detta kreditiv utgör endast . . . R:dr 3,200: — —
Utaf den vid sednaste riksdag, för sammanbr ing ande samt afsändning och återhemtning
af Sveriges bidrag till 1855 års konst- och industri-exposition i Paris, anvisade kreditivsumma
af 50,000 R:dr är icke något lyftadt utöfver de i Fullmäktiges riksdagsberättelse
omförmälde 46,666 R:dr 32 sk.
1 afseende på det från Riksgäldskontoret utbetalda beloppet till inlösen af enkel bränvinsbränningsredskap
hänvisa Re-visorerne till Stats-utskottets ofvanomförmälde utlåtande N:o
39, sid. 21, utgörande den Riksgälds-kontoret ännu icke godtgjorda summan 86,434 R:dr.
De för undsättningar vid missvexter eller felslagna skördar i Riksgälds-kontoret deponerade
medel, hvilka vid 1854 års slut uppgingo till R:dr 756,154: 21. —
blefvo under påföljande år ökade med till Riksgälds-kontoret levererade
8 233,333: 16. —
samt under år 1856 med ytterligare
» 100,000: — —
eller tillhopa R:dr 1,089,487: 37. —
men häraf hafva sedermera dels under Oktober månad sistlidet år
lyftats R-dr 120,000 — —
dels under April och Maj månader innevarande
år utgått  » 73,666:32. — ™
» 193,666: 32. —
så att beloppet af dessa i Riksgälds-kontoret innestående undsätt
ningsmedel
nu utgör  ’ • • • R:dr 895,821: 5. —
Kreditivet för
ullproduktionens
befrämjande.
Kreditivet för
arméens
aekordsreglering.
Kreditivet för
1855 års
allmänna exposition
i Paris.
Oersatta beloppet
af utbetald
lösen för bränvinsbränningsredskap.
För undsättningar
vid
missväxter afsedda
medel.
— 62 —
Afskrifning af
| fordringar för
lyftade kreditiv-summor.
Ehuru, på sätt ofvan är nämndt, uti de tryckta räkenskapsutdragen för sistlidet år förekommer
ett omslut af balance-räkningen för samma år, utvisande Riksgälds-kontorets ställning
sedan afdrag skett för åtskillige der upptagne kreditiv- och förskottssummor, torde dock
fortsatt balansering af dessa kreditiv-summor i Riksgälds-kontorets hufvudböcker lätt föranleda
oriktiga föreställningar om Riksgälds-kontorets tillgångar eller verkliga öfverskott. Re
visorerne
anse derföre angeläget, att den del af dessa kreditiv-fordringar, för hvilka behöriga
redovisningar erhållits och för hvilka någon vidare betalning icke är att för Riksgälds-kontoret
påräkna, så snart ske kan varda ur räkenskaperna afskrifne, samt att, der sådant icke
lämpligen kan ega rum, desamma varda förde inom linien. För sådant ändamål få Revisorerne
härmed lemna följande upplysningar:
l:o) Utaf det för Rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål,
jemlikt Regeringsformens 63 §, vid 1850 och 1851 års riksdag å Riksgälds-kontoret anvisade
kreditiv af 1,000,000 R:dr lyftades under år 1853 ej allenast hela det belopp, som,
vid kreditivets anvisande, bestämdes för Rikets försvar, eller R:dr 500:000: — —
ntan äfven utaf den för andra ändamål afsedda summa
» 125:000: — —
eller tillhopa R:dr 625,000: — —
Enligt upprättade och af Revisorerne utan anmärkning granskade redogörelser hafva, på
sätt af bilagan N:o 1 vid Stats-utskottets den 28 sistlidne Maj afgifne memorial N:o 64, jem
väl
inhemtas, utaf nämnde belopp blifvit använde:
för försvarsverket till
lands R:dr 137,757: 35. —
och för försvarsverket
till sjös  » 362,011: 32. —
J
R:dr 499,769: 19. —
hvarförutan till utgifter för karantänsväsendet
utgått . . . :  » 123,499: 29. 7.
— — R:dr 623,269: — 7.
och äro till Riksgälds-kontoret återlevererade:
under år 1856  R:dr 230: 29. —
samt under innevarande år  » 1,500: 18. 5.
» 1,730. 47. 5.
tillhopa R:dr 625,000: — —
2:o) Det vid 1850 och 1851 års riksdag beviljade kreditiv af R:dr 13,000, för bestridande
af de genom postskjutslegans förhöjning förorsakade kostnader, blef under år 1853
till hela sitt belopp lyftadt; och har redovisning lör dessa medel blifvit afgifven och vid
1855 års Statsrevision utan anmärkning granskad, i sammanhang med redogörelsen för
postverkets medel.
3:o) I afseende på det vid sistförflutne riksdag beviljade samt under åren 1854, 1855
och 1856 till hela sitt belopp lyftade kreditivet för åtgärders vidtagande till upprätthållande
af Rikets neutralitet, stort R:dr 2,500,000: — —
äfvensom i fråga om lyftade beloppet af det vid samma riksdag för
Rikets försvar anvisade kreditiv af 2,000,000 R:dr, deraf, på sätt
ofvan är nämndt, hittills blifvit lyftade  » 1,500,000: — —
utvisa de vid Stats-utskottets förenämnde memorial N:o 64, fogade bilagor N:ris 2 och 3,
att af förstnämnde kreditiv blifvit använde:
för landtförsvaret tillhörande föremål. . . . R:dr 1,238,207: 14. 8.
» sjöförsvaret d:o d:o .... » 1,156,286: 44. 8.
Transport: R:dr 2,394,494; 11. 4.
— 63 —
Transport: R:dr 2,394,494: 11. 4.
till elektriska och optiska telegraf-inrättningar
» 27,727: 20. 11.
R:dr 2,422,221: 32. 3.
samt att kontanta behållningen hos General-krigs-kommisariatet den
20 sistlidne April utgjorde » 77,778: 15. 9.
R:dr 2,500,000: ~ —
hvarförutan af det vid Revisorernes berättelse angående Kongl. General-krigs-kommissariatets
förvaltning fogade sammandrag öfver användandet af de lyftade medlen å kreditivet till Rikets
försvar inhemtas, att utaf detta kreditiv utgått:
för landtförsvaret R:dr 896,029: 30. 8.
» sjöförsvaret, efter afdrag af återlevere
rade
medel, 52 R:dr 28 sk » 522,911: 2. 1.
R:dr 1,418,940: 32. 9,
samt att General-krigs-kommissariatet i slutet af Maj månad detta
år utaf ifrågavarande medel egde en kontant kassabehållning af » 81,059: 15. 3:
R:dr 1,500,000:
Då emedlertid Revisorerne, på sätt uti berättelsen angående Stats-verkets tillstånd och
förvaltning blifvit anmäldt, icke från bemälde Kommissariat fått emottaga några afslutade
räkenskaper för ifrågavarande kreditivmedel, har någon granskning af dessa utbetalningar
icke kunnat af Revisorerne verställas.
På grund af hvad sålunda blifvit upplyst, få Revisorere hemställa, att Rikets Ständer,
dels måtte besluta afskrifning ur Riksgälds-kontorets räkenskaper af följande summor, nemligen
:
l:o) Oersatte beloppet af lyftade medel- å det vid 1850—1851 års riksdag beviljade
mindre kreditiv .
R:dr 623,269: — 7.
samt 2:o) Fordringen för det vid samma riksdag beviljade och till
hela sitt belopp lyftade kreditiv för bestridande af de genom post
skjutslegans
förhöjning förorsakade kostnader  » 13.000: — —
hvarförutan och då någon betydligare återbetalning af det till neutralitetens upprätthållande
vid sistförflutne riksdag anvisade och till hela sitt belopp lyftade kreditiv
å R:dr 2,500,000:
äfvensom af lyftade » 1,500,000: — —
utaf det vid samma riksdag anvisade kreditiv för rikets försvar, icke
lärer vara att förvänta, Revisorerne tillstyrka, att så val dessa
båda summor, som hvad å sistnämnde kreditiv ytterligare kan
varda lyltadt, måtte tills vidare få föras inom linien i Riksgälds-kontorets
räkenskaper.
I sammanhang med förestående hemställan hafva Revisorerne jemväl ansett sig böra
fästa Rikets Ilöglofl. Ständers uppmärksamhet på angelägenheten deraf, att beslut fattas,
huruvida den uti Riksgälds-kontorets räkenskaper balanserade fordran för förskjutne medel
till bestridande af de vid sistförflutna riksdag beviljade anslag till jernvägs- anläggning arne
bör till större eller mindre del afskrifvas, eller huruvida denna fordran skall Riksgälds-kontoret
godtgöras antingen genom upplåning eller genom anvisandet till Riksgälds-kontorets
disposition af andre, staten tillhörige tillgångar.
Förskjutne
medel för
anslagen till
jern vägsanläggningar.
»
— 64 —
Afskrifning af
brudgåfvofonden.
Under innevarande
riksdag
beviljade anslags-summor.
Bland Riksgälds-kontorets skulder balanseras återstoden af den vid Kongl. Nummerlotteri-inrättningens
upplösning till Riksgälds-kontoret år 1842 öfverlemnade så kallade Brudgåfvofond,
af hvilken de före nämnde lotteris indragning utfallne så kallade Brudgåfvovinster
i stadgad ordning utbetalas, i den mån vederbörande, efter företeende af behöriga vigselattester,
styrka sig berättigade utbekomma dessa vinster, som för hvarje person utgöra
33 R:dr 16 sk. Ifrågavarande fond, som vid dess öfverlemnande till Riksgälds-kontoret uppgick
till 27,802 R:dr 18 sk. 7 r:st., bär sedermera, genom utbetalde Brudgåfvo-vinster,
minskats så, att densamma för närvarande utgör 20,402 R:dr 18 sk. 7 r:st. och uppgå
följaktligen de under tiden utbetalde Brudgåfvo-vinsterne till ett sammanlagdt belopp af 7,400
R:dr, deraf utgått:
1842
1,800:
—
1843
966:
32.
1844
1,000:
—
1845
400:
—
1846
800:
—
1847
433:
16.
1848
333:
16.
1849
500:
—
1850
266:
32.
1851
400:
—
1852
200:
—
1853
33:
16.
1854
100:
—
1855
100:
—
1856
33:
16.
1857
33:
16.
R:dr 7,400: —
Då, enligt hvad häraf inhemtas, de årliga utbetainingarne af denna fond på sednare
tider så minskats, att desamma utgöra ett högst ringa belopp, samt något behof icke förefinnes
att, för tillhandahållande af de Brudgåfvo-vinster, som för framtiden kunna böra utgå,
i ltiksgälds-kontorets räkenskaper bokföra en särskild fond, helst denna i allt fall ingått
ibland samt utgör en del af Riksgälds-kontorets öfrige tillgångar, hafva Revisorerne ansett
sig böra hemställa, att det belopp, hvartill ifrågavarande fond vid innevarande års slut uppgår,
må utur Riksgälds-kontorets räkenskaper aflöras, mot förbindelse för Riksgälds-kontoret
att fortfarande, såsom hittills, utbetala de Brudgåfvor, som, enligt gällande föreskrifter, hädanefter
kunna böra utgifvas.
Enligt hvad Fullmäktige uti sin till Revisorerne afgifna Berättelse anmält, hafva, jemlikt
särskilda från Höglofl. Stats-Utskottet ankomna skrifvelser, Rikets nu församlade Ständer
intill slutet af sistlidne Augusti månad beviljat följande, till utgående från Riksgäldskontoret
under innevarande år anvisade anslagssummor, nemligen:
Till fortsättning af arbetena å södra och vestra jernvägs-stambanorna R:dr 2,913,333: 16. —
För National-museibyggnadens fortsättande
» 100,000: — —
För reparations-arbeten m. m. å H. K. H. Hertigens af Östergöthland
palats  » 100,000: — —
Transport: » 3,113,333: 16. —
— 65 —
Transport: 3,113,333: 16. —
Fyllnad i II. K. II. Hertigens af Östergöthland hofhållnings-summa » 64,000: — —
För upprätthållande af Arméens Pensions-kassas pensionerings-skvl
dighet
“ . » 158,865: 33. t.
tillhopa R:dr 3,336,199: 1. 1.
hvarförutan Rikets Ständer medgifvit att det vid föregående riksdag
beviljade, men icke inom föreskrifven tid begagnade stats-bidraget
100,000 R:dr för byggande af en ny bro öfver Helgeå vid Christianstad
finge utgå, med vilkor att arbetet före den i:sta September
detta år skulle vara börjadt.
Utaf förestående anslags-summor 3,336,199 lt:dr 1 sk. 1 r.-st.
äro redan utbetalda  3,141,949: 1. 1.
så att deraf återstå R:dr 194,250: — —
nemligen: till jernvägs-bvggnaderne R:dr 180,000: — —
hvilka skola utgå efter nästkommande November
månads början; samt till Arméens Pensionskassa,
att utbetalas i slutet af December . . » 14,250: —• —
= R:dr 194,250: — —
En följd af dessa betydliga anvisningar har varit, att Riksgälds-kontoret nästan under
hela första hälften af detta år nödgats till fulla beloppet begagna sitt kreditiv å Rikets Ständers
Bank, samt att Fullmäktige måst vara betänkte på utvägar att anskaffa medel till de
betydliga summor, som den 1 Juli detta år borde utgå, nemligen dels till betäckande af
kreditivskulden i Rikets Ständers Bank 1,000,000 R:dr, dels till utbetalning af en lika summa
för jernvägarne. Fullmäktige funno sig derföre föranlåtne att, uti den skrifvelse till
Höglolliga Stats-Utskottet af den 22 sistlidne Maj, deri Fullmäktige afgåfvo inlordradt yttrande
öfver det af Nord-Tyska Banken i Hamburg samt II. .1. Merk & Comp. ingifne statslåneanbud,
fästa Höglofliga Stats-Utskottets uppmärksamhet på behofvet för Kontoret att
inom en kortare tid erhålla kassa-förstärkning; i följd hvaraf Fullmäktige jemväl hemställde,
att Stats-Utskottet måtte till Rikets Ständer göra framställning »att, derest icke tillgångar
»för Kontorets behof kunde annorledes beredas, Fullmäktige ofördröjligen och utan afvaktan
»af jernvägs-frågans slutliga behandling, finge gå i författning om anskaffande af ett utländskt
»lån till det belopp, som Rikets Ständer kunde finna, under dåvarande förhållanden, vara af
»behofvet påkalladt.» Till svar å denna framställning tillkännagaf Höglofliga Stats-Utskottet,
uti skrifvelse af den 18 derpåföljde Juni, att Utskottet, under förutsättning af Rikets Ständers
bifall till Banko-Utskottets hemställan om rättighet för Riksgälds-kontoret att med Hypotheks-förenings-obligationer
liqvidera sin vid Juni månads slut förfallande kreditiv-skukl
till Banken, för närvarande destomindre fann anledning hos Rikets Ständer göra någon särskild
framställning angående det af Fullmäktige anmälde behof af kassans förstärkande, som
Utskottet inhemtat att Kongl. Stats-kontoret vore i tillfälle att redan under Juni och Juli
månader detta år allemna omkring halfva beloppet af den vid sednaste riksdags statsreglering
till Riksgälds-kontorets utgifter anvisade summa 1,481,380 R:dr, utaf de för innevarande
år till Stats-kontoret ingående stats-inkomster, hvadan Utskottet endast ansåg sig böra anmoda
Fullmäktige, att hos Kongl. Stats-kontoret begära, att nämnde Kontor, i den mån
härtill disponibla tillgångar medgåfve, måtte till Riksgälds-kontoret utbetala dessa medel.
Sedan Fullmäktige, i anledning af denna anmodan, på sätt Fullmäktiges protokoll för
den 18 sistlidne Juni utvisar, beslutat att, uti afgående skrifvelse, hos Kongl. Stats-kontoret
göra framställning om de ifrågavarande medlens utbetalande, fingo Fullmäktige emottaga
Kongl. Stats-kontorets anordning af den 26 i samma månad å 500,000 R:dr i afräkning å
ofvanomförmäldu bidrag, hvarförutan Höglofliga Banko-Utskottet den 25 Juni underrättade
9.
Kreditivet å
Rikets Ständers
Bank.
— GG —
Uppsägning och
indrifning af
räntebärande
obligationer.
Fullmäktige, att Rikets Ständer medgifvit, att Riksgälds-kontoret den 30 i nämnde månad
finge liqvidera kreditiv-skulden med af Kontoret innehafvande obligationer. Denna liqvid
blef ock å bestämd dag, på föreskrifvet sätt, verkställd; och har Biksgälds-kontoret genom
dessa båda operationer satts i tillfälle att behörigen fullgöra de Kontoret åliggande Iiqviderna.
Jemte det Bevisorerne anse sig böra vitsorda att Fullmäktige med förutseende omtänksamhet
behandlat frågan om anskaffande af nödige medel för de å Biksgälds-kontoret anvisade
betydande utgifter, tro Bevisorerne sig böra fästa Bikets Ständers uppmärksamhet derå,
att, då Fullmäktiges förenämnde anhållan, att få gå i författning om anskaffande af ett utländskt
lån, icke lyckades hos Stats-Utskottet tillvinna sig något afseende, har, i följd deraf,
framställningen derom icke kommit under Bikets Ständers pröfning.
Sedan Kongl. Maj:t under den 29 Juli sistlidet år anbefallt Kongl. Stats-kontoret att,
såsom förskott å blifvande liqvider emellan Stats- och Riksgälds-verken, till sistnämnde
verk öfverlemna infhitne, men för de närmaste statsbehofven umbärliga medel, på det Fullmäktige
måtte komma i tillfälle att, i enlighet med de för Biksgälds-kontorets förvaltning
gifna föreskrifter, göra dem fruktbärande och för den allmänna rörelsen tillgängliga, intilldess
de, såsom varande en tillgång, öfver hvars användande Bikets Ständer egde att förfoga,
enligt de beslut, som härom kunde komma att fattas, blefve för Statens utgifter erforderlige
och fördenskull måste ånyo indragas, så blefvo från Kongl. Stats-kontoret till Biksgäldskontoret
öfverlemnade följande summor, nemligen:
i Augusti månad . . . R:dr 2,000,000:
» Oktober  » 500,000:
» November  » 500,000:
» December  » 500,000:
eller tillhopa R:dr 3,500,000:
Af detta belopp blefvo, på sätt och under vilkor, som finnas närmare uppgifne nti
Högloft. Stats-utskottets vid innevarande riksdag afgifna, förenämnde utlåtande N:o 39 (pag.
30 och 31), vid Fullmäktiges sammankomster i Augusti, September och November månader
sistlidet år, utanordnade nödiga medel för inköp af Hypotheks-förenings-obligationer till
följande belopp, nemligen:
Obligationer, löpande med 4 procents ränta till ett nominelt värde af 1,579,733 R:dr
16 sk., motsvarande, efter ett pris af 91 procent, i kapital  1,437,557: 16. —
samt med 4£ procents ränta, inköpte al pari  502,300: — —
R:dr 1,939,857: 16. —
Härförutan blefvo lån, mot 5 procents ränta samt hypothek af
dylika obligationer, utlemnade för
442,700: — —
så att sammanräknade beloppet af de på sådant sätt under
sistlidne år använda medel utgjorde
» 2,382,557: IG. —
oberäknade de vid obligationernas inköp godtgjorde, å dem upplupne
räntor, 33,873 U:dr 39 sk.
Om härtill läggas de obligationer, af hvilka Biksgälds-kontoret
före emottagandet af ofvanberörde Kongl. Bref var egare, utgörande
i kapital » 1,216,250: — —
uppgick alltså summan af de på föreskrifvet sätt förräntade
tillgångarne till R:dr 3,598,807: 16. —
eller något mera, än de från Kongl. Stats-kontoret levererade
3,500,000 R:dr.
På sätt Fullmäktige uti sin till Revisorerne afgifne Berättelse omförmält, funno sig
Fullmäktige, på skäl, som finnas närmare utvecklade i Fullmäktiges protokoll för den 20
November sistlidet år, icke kunna eller böra vidare utsträcka förräntningen af Kontorets
— 67 —
medel, hvilka syntes blifva behöflige för bestridande af de under den närmaste tiden Kontoret
åliggande utgifter.
Detta Fullmäktiges beslut, att icke vidare utsträcka förräntningen, var ock desto nödigare,
som det redan i påföljande Januari månad visade sig af en då uppgjord beräkning öfver
Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter för den närmaste tiden, att Kontorets kontanta
tillgångar och påräknade inkomster icke kunde blifva tillräcklige för bestridande af alla de
utgifter, som dels redan då voro på Kontoret anvisade, dels kunde antagas komma att under
riksdagens lopp anvisas till utbetalning under detta år. I följd häraf och då någon
lämplig utväg för anskaffande af tillräckliga medel för Kontorets utgifter icke syntes kunna
beredas på förmånligare sätt och vilkor, än genom uppsägning af förenämnde, med dels 4,
dels 4A procents ränta lörskrifne obligationer, beslutade Fullmäktige den 29 sisllidne Januari,
att till betalning uppsäga alla de obligationer, som voro betalbare efter 3 och 6 månaders
uppsägning, och hvilka, med tillägg af den påräknade inkomsten för de mot hypothek
af obligationer meddelade lånen, enligt hvad ofvan är nämndt, ungefärligen motsvarade de
3,500,000 R:dr, hvilka, på grund af Kongl. Brefvet den 29 Juli 1856, blifvit från Kongl.
Stats-kontoret öfverlemnade, »för att göras fruktbärande och för den allmänna rörelsen till»gänglige,
intilldess de för statens utgifter erfordrades och fördenskull måste ånyo indragas.»
Ehuru det, för undvikande af alla obligationernas återbetalning på en gång och derigenom
samtidigt indragande ur den allmänna rörelsen af det betydliga penningebelopp, som här var
i fråga, hade varit önskligt, om en på vissa terminer utsträckt längre betalningstid kunnat
medgifvas, ansågo sig Fullmäktige dock desto mindre böra på förhand medgifva en sådan
utsträckning af tiden för betalnings-skyldighetens fullgörande, som Fullmäktige, innan Rikets
Höglofl. Ständer meddelat sina beslut rörande de utbetalningar, som under nu pågående
riksdag kunde blifva på Riksgälds-kontoret anvisade, saknade tillförlitlig kännedom, huruvida
medlen kunde utöfver den i hvarje särskildt fall bestämda uppsägningstiden undvaras. Dock
funno Fullmäktige nödigt att, till liqvidernas underlättande, medgifva att vederbörande skulle,
om de åstundade, äga att, äfven före förfallotiden, när som helst, till Kontoret inbetala
större eller mindre del af obligations-skulden, med iakttagande, att hvarje sådan inbetalning
borde jemnt motsvara kapital-beloppet af ett visst antal obligationer med derå upplupen ränta,
hvarförutan Fullmäktige förklarade sig oförhindrade att, uppå derom skeende ansökan,
framdeles pröfva, huruvida tiden för betalnings-skyldighetens fullgörande, i särskilda förekommande
fall, möjligen kunde framflyttas utöfver den genom uppsägningen bestämda förfallotiden.
I följd af den sålunda verkställda uppsägningen, hafva, med inberäkning af de obligationer,
som, till följd af Rikets Höglofl. Ständers beslut, den 30 sistlidne Juni användes till
liqviderande af Kontorets skuld, En million Riksdaler Banko, till Rikets Ständers Bank för
begagnadt kreditiv, samtlige vid årets början Kontoret tillhöriga ouppsagde obligationer,
äfvensom alla då utestående, mot hypothek af obligationer meddelade lån numera blifvit
Riksgälds-kontoret godtgjorde, sedan anstånd för kortare tid, der sådant kunnat medgifvas,
blifvit för åtskillige gäldenärer beviljadt; och utgör sammanräknade beloppet af de medel,
som på sådant sätt, dels i kontant, dels genom qvittning, under innevarande år kommit
Riksgälds-kontoret till godo, i kapital  R:dr 3,456,145: 32. —
samt ränta » 114,668: 34. 9.
eller tillhopa R:dr 3,570,814: 18.
I sammanhang härmed anse sig Revisorerne böra anmäla att, sedan Kongl. Maj:t,
genom nådig skrifvelse af den 21 sistlidne Juli, anbefallt Kongl. Stats-kontoret att till
* Riksgälds-kontoret öfverlemna hela det då återstående beloppet, 981,380 R:dr, utaf
det i Riks-staten för år 1857 upptagne bidrag till Riksgälds-kontorets utgifter, på det desse
medel måtte, till lättnad för allmänna rörelsen, göras räntebärande, intilldess de, efter
ingången af nästa år, blefve för Riksgälds-kontoret erforderlige, har Kongl. Stats-kontoret
under den 22 och 28 sistlidne Juli till Riksgälds-kontoret levererat berörde belopp; och
Utlåning mot
hypothek af
obligationer.
— 68 —
hafva Fullmäktige, dels af dessa, dels af andra härtill för tillfället disponibla medel, till
följd af inkomne låneansökningar, meddelat ålskillige lån, mot hypothek af räntebärande
obligationer i enlighet med 197 § af Riksgälds-kontorets reglemente, till ett sammanräknadt
kapitalbelopp af 1,330,333 R:dr 16 sk., på följande betalningstider, nemligen:
Ett lån, som förfaller den 1 instundande November. 400,000: —
Ett dito dito den 31 nästkom. December . . 133,333: 16.
Ett dito dito den 5 Januari 1858 ...... 100,000: —
Ett dito dito den 27 i samma månad .... 200,000: —
Ett dito dito den 30 dito .... 63,000: —
Ett dito dito den 11 Februari 1858
20,000: —
Två lån, betalningsbara efter 6 veckors uppsägning å
tillhopa  190,000: —
samt två lån dito efter 2 månaders dito  224,000: —
R:dr 1,330,333: 16.
Härförutan eger Riksgälds-kontoret 28 stycken af Skånska Hypotheks-föreningen den
1 September 1855, på fem år och sex månaders derefter skeende uppsägning, utgifne, med
4J procents ränta förskrifne obligationer, hvilka i anseende till deras ordalydelse ännu icke
kunna till betalning uppsägas, hvarförutan för ränte- och amortissements-fonden för det
inhemska fonderande Stats-lånet blifvit uppköpte 17 stycken Smålands och Hallands hvpotheks-förenings,
med 6 månaders uppsägning och 4A procents ränta förskrifne, obligationer,
nemligen:
13 st. å 500 R:dr i kapital . . . 6,500: —
samt 4 st. å 100 R:dr  400: —
= 6,900 R:dr
Föreskrifteme I anledning af hvad Fullmäktiges protokoller rörande förenämnde utlåning innehålla,
angående förränt- hafva llevisorerne trott sig böra fästa Rikets Högloft. Ständers uppmärksemhet på de städning
af Riksgälds- ganden, hvilka äro gällande i fråga om sättet att förränta Riksgälds-kontorets kontanta
kontorets ^kontanta tillgångar. Dessa innefattas uti 195 och 197 §§ af Riksgälds-kontorets nu gällande reglemente,
af hvilka den förra § lemnar Fullmäktige rätt att för Riksgälds-kontorets räkning
uppköpa och den sednare att belåna åtskilliga i samma §§ uppräknade slag af räntebäran
de
obligationer. Men då 195 § medgifver rättigheten att till fulla värdet uppköpa nämnde
obligationer, hvilka vanligen äro förskrifna med 4 a 4i procents ränta, så är åter, i afseende
på belåning af dylika papper, uti 197 § stadgadt, dels att lån mot hypothek af
sådana papper icke få öfverstiga nittio procent af de hypothicerade obligationernas kapitalbelopp,
då dessa löpa med minst fyra procent ränta, eller sjutiofcm procent utaf kapitalbeloppet
af de obligationer, hvaruti lägre ränta än fyra procent är förskrifven. dels att
för ifrågavarande lån skall, utan afseende på obligationernas räntefot, till Riksgälds-kontoret
erläggas fem procents årlig ränta. Då Riksgälds-kontoret, vid obligationernes belåning, utöfver
den säkerhet, som innefattas i sjelfva obligationerne, erhåller en särskild förbindelse
af låntagaren, torde det i de flesta fall finnas obilligt att Kontoret skall fordra högre ränta
och större kapital-rabatt, än om obligationerne för Kontorets räkning inköptes. Äro obligationerne
nog goda att kunna till deras gångbara värde köpas, så borde de väl ock samtidigt
kunna till samma pris belånas; och anses den i obligationerne förskrifne ränta tillräckligt
hög vid obligationernes inköp, så borde den väl ock vara tillräcklig, om de vid
samma tid belånas. Men, å andra sidan, kan ock inträffa att penninge-ställningen är sådan,
att den gångbara räntan på de bästa säkerheter uppgår till mer än 5 procent. Det torde
vara svårt att inse, hvarför Riksgälds-kontoret under sådana tider skall behöfva åtnöjas
med lägre ränta, än den allmänt gångbara. Sådant var Förhållandet vid den tid ofvanstående
utlåning egde rum och sådan är penninge-ställningen äfven för det närvarande. Revisorer
-
— 69 —
ne hafva derför ansett sig böra hemställa om icke behofvet påkallade en sådan förändring
i afseende på förenämnde reglements §§, att det öfverlemnades till Fullmäktige icke allenast
att efter omständigheterna bestämma till hvad belopp obligationer af ifrågavarande
beskaffenhet må belånas, utan ock att, i förhållande till den i allmänhet gängse penningeräntan,
fastställa den ränta, som vid sådan belåning bör erläggas; och torde jemväl böra
komma under öfvervägande, huruvida icke Fullmäktige må lemnäs rättighet att belåna
äfven andra, än de i ofvannämnde §§ uppräknade räntebärande papper, då Fullmäktige
pröfva desamma innefatta full säkerhet.
Vid den af Revisorerne anställda inventering hafva Revisorerne funnit förseglingen
orubbad å det under Fullmäktiges egen vård förvarande konvolut, som innehåller Rikets
Ständers anordning å det under sistförflutne riksdag, enligt Regerings-formens 63 §, till
lyftning vid infallande krig, å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv. Revisorerne hafva jemväl
granskat och genomräknat, samt med deröfver företedd förteckning jemfört de uti
brandfritt kassaskåp, till hvilket Kommissarierne samt Ombudsmannen och Kassabokhållaren
hafva hvar sin nyckel, förvarade, Riksgälds-kontoret och Amortissements-fonden tillhörige
räntebärande obligationer, äfvensom ofvanomförmälde lånehandlingar, med dertill hörande
hypotbeker, hvarförutan Revisorerne inventerat de under Kommissariatets vård befintlige
skuld- och borgens-förbindelser för beviljade och utbetalde bygnads- och vattenaftappningslån
m. fl. dylika understöd, äfvensom de af Kongl. Maj:t i nåder godkända samt hos
Riksgälds-kontorets Kommissariat jemväl förvarade säkerhetshandlingar för fullgörande af
arbetsföretag, som blifvit med bidrag af allmänna medel understödda, hvilka samtlige
handlingar befunnits omsorgsfullt ordnade och förvarade samt till antal och beskaffenhet
öfverensstämmande med de deröfver upprättade förteckningar; och hafva Revisorerne slutligen
genomgått och inventerat de under Kommissariatets vård befintliga borgens-förbindelser
för bevillning af testamenten, samt granskat det deröfver förde diarium, vid hvilken
inventering och granskning icke eller något förekommit att erinra.
Enligt den af Riksgälds-kontorets Ombudsman afgifne Berättelse om de af honom för
Kontorets räkning handlagde rättegångs- och utsökningsärenden m. m., har bemälde tjensteman
sedan den 1 September 1855, handlagt 110 sådane ärenden, af hvilka 76 blifvit afslutade
och 34 bero på vederbörande Domstolars och myndigheters pröfning, eller vidtagande
af ytterligare åtgärder från Ombudsmannens sida.
Så vidt af förberörde berättelse kunnat inhemtas, har, under den tid hvarom nu är
fråga, Riksgälds-kontorets rätt och talan i afseende på de i samma berättelse upptagne
ärenden blifvit vederbörligen iakttagen.
Slutligen få Revisorerne, med vitsordande af det nit och den osparda möda, hvarmed
Fullmäktige uppfyllt de af Rikets Ständer dem lemnade föreskrifter, tillstyrka att Fullmäktige
må erhålla full decharge för sina i Protocollerne för tiden till och med den 13 sistlidne
Augusti antecknade beslut och åtgärder.
to.
Anställda inven
teringar.
Riksgälds-konto
rets rättegångs
och utsöknings
ärenden.
Decharge.
Ziffer
uppgifterne.
— 70
For alla i denna berättelse förekommande ziffer-uppgifter ansvarar den Sekreterare
som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne
anställd.
Stockholm den 14 Oktober 1857.
På Ridderskapets och Adelns vägnar:
C. M. BJÖRNSTJERNA. EDW. RUUTH.
C. HAMMARHJELM.
C. L. REUTERSKIÖLD.
LOUIS DE GEER.
G. TÖRNEBLADH.
JOH. ER. FORSSELL.
A. UNGER.
På Preste-ståndets vägnar:
JOHANNES ROHTL1ER.
CARL JOH. HOLM.
J. F. JOHANSSON.
SWANTE GRÉN.
P. M. LOVÉN.
C. J. SCHÖNING.
På Rorgare-ståndets vägnar:
C. G. RADIN.
A. J. THOMÉE.
L. N. ENEQVIST.
E. U. STENQVIST.
C. DAHLGREN.
G. BJERKANDER.
På Bonde-ståndets vägnar:
P. SAHLSTRÖM.
A. MEDIN.
ERIC ERSON.
PER NILSSON.
Oscur Arehn.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper för Åren 18S5 och 1856, utvisande detta verks
Inkomster oell Utgifter under nämnde är.
inkomster:
Allmän Bevillning . . .
Observations-medel . .
Stämpel-afgift för spelkort
Dito » tidningar
1855.
2,170,(586: 45. 4. 1,421,359: 22. 8. =
Skatte-köpeskillingar
Lösen för å skattejord vexande ekar
= 15,750: 18. 3.
15,410: 1. 11. =
Kapital-afbetalningar å för vissa ändamål beviljade lån . . .
Räntor å dessa lån
= 120,726: 37. 3.
150,091: 35. —
Från Kongl. Stats-kontoret lemnad ersättning, i afräkning å erhållet förskott för inlösen
af enkel bränvinsbrännings-redskap
= _  160,000: =
Återbetalning å kreditivet för underlättande af ackords-regleringen inom arméen . .
Jfito » det vid 1850 och 1851 års riksdag anvisade mindre kreditiv
Dito » kreditivet för 1848 års krigsrustningar
Dito af lyftade beloppet utaf det Kongl. Stats-kontoret anvisade tillfälliga kreditiv
Dito å kreditivet för fårskötselns och ullproduktionens befrämjande ....
Godtgjord ranta för å sistnämnde kreditiv lyftade medel
= 182,787: 14. 1. 26,191: 12. 9. =
Återbetalningar utaf tills vidare förräntade medel
Räntor å dylika medel
= 709,534: 27. 7.
221,537: 29. 4. =
Aterleverering af lyftade medel å det nästlidne Riksdag beviljade anslag till premier åt
egare af kreatur utaf utmärktare slag • . .
Dito dito, för åren 1855—1856, till understöd för folkskolelärares aflönande
Besparing å dito för år 1855 till bestridande af kostnaderne för Grefve Thorsten Ru
denskölds resor för folkundervisningens ordnande . . .
Dito å dito, anvisadt vid 1840—1841 års riksdag, till fullbordande af undersökningar an
gående en ifrågaställd kanal-ledning mellan sjöarne Hjelmaren och Venern
= — — — 973: 15. 6. =
Aflemnade behållna öfverskott å Statsverkets inkomster samt besparingar å förslags-ansla
gen
för åren 1853 och 1854
I förskott å framtida liqvider mellan Stats- och Riksgälds-verken från Kongl. Stats-kontoret
levererade medel
= 623,195: 30. 7. 4,932,276: 36. 3. -
Statsverkets bidrag för år 1855 till bestridande af å Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter
Aflemnade äldre depositions-medel
Utaf manufaktur-diskontens vinstmedel för åren 1854 och 1855
Riksgälds-kontoret för åren 1855 och 1856 anslagne andelar utaf Rikets Ständers Banks
vinst
= 1,421,179: 34. 3.
1,895,711: 38. 2. =
Deponerade undsättnings-medel
233,333: 16. —
100,000: — — =
Återleverering å förskott till Justitie-ombudsmannens embetsresor för år 1854 ....
För försålde exemplar af Justitie-ombudsmannens embetsberättelser
Influten ersättning för vid Riksgälds-kontorets Ombudsmans-kontor utgifne expenser . .
För försåldt riksdagstryck
= 138: 12. 6. 273: 1. 8. =
Öfverfördt från Banko-räkningen A? 2, såsom ersättning för till jernvägs-anläggningar förskjutne
medel I
= 150,000: — — — — — =
Lyftade, samt vid 1856 års slut oersatte, beloppet af Riksgälds-kontorets kreditiv i Rikets
Ständers Bank ....
= — — — 700,000: =
2.080,515:
19,069:
45,812:
25,288:
14,828:
922:
72,151:
48,574:
150,000:
32,020:
767:
616,450:
93,084:
623,195:
500,000
7,179
14,000
900,000:
233,333:
112:
25:
36.
23.
35.
46.
5.
13.
45.
39.
1856.
14.
27.
30.
34.
16.
40.
20.
150,000:
Utgifter stefver Pnkomsttr år 1854
1,637,055:
18.
1,326,920:
11,221:
58,578:
24,638:
13,886:
1,523:
93,560:
56,531:
160,000:
6,631:
230:
53
18,760:
515:
119,566
101,970;
104:
100:
53:
714:
1,432,276:
3,500,000:
981,380
331
14,000
900,000:
100,000:
49:
223:
700,000:
5.
29.
30.
43.
38.
2.
47.
SUMMA B:ko R:dr 7,264,388: 13.
10. 9,623,825:
Ltilifter:
Ärligt ränteanslag till Hans Majit Konungen
= 200,000:  200,000: — — =
Återstoden af 1854 års statsfyllnads-summa
= 583,880:  — =
Återstående utgifter till följd af extra statsregleringen vid 1840—1841 års riksdag:
för Strömsholms kanal- och slussverks ombyggnad
» häradslniktenas ombyggande och förseende med celler
» fängelsebyggnader i Rikets Städer utom Stockholm
» samlandet, utgifvandet från trycket samt utdelning af de för hvarje regemente eller
korps ursprungliga och fastställda knekte-kontrakterne
= 53,058: 1. 5. 58,912: 22. 2. =
Under 1844—1845 ars riksdag beviljade extra stats-utgifter:
för utdikningar och vattenaftappriingar
» inköp af 300 exemplar utaf Svenska Fornskrifts-sällskapets samlingar för åren 1854
och 1855
= 1,700:  700: =
Under 1847—1848 års riksdag beviljade extra stats-anslag:
för väg-anläggningar och förbättringar
= 940: —
1,200:
i anledning af staden Gustavia
»Fordna och närvarande Sverige»
till Kongl. Serafimer-lazarettet för mistad inkomst af tolag
Under 1850—1851 års riksdag beviljade tillfälliga stats-anslag:
för landtförsvaret tillhörande föremål
» hamnbyggnadsarbeten vid städerne Wisby, Engelholm, Kalmar och Hjo
» öppnande af kanal genom Tjufholmssundet vid farleden till Luleå
» Ljusne elfs upprensning mellan sjöarne Or och Warpen i Helsingland
» väganläggningar och förbättringar
» smärre hamn- och brobyggnader samt strömrensningar
» utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar
» jernvägs-anläggning emellan Nora och Ervalla
» slöjdexpositioners befrämjande
» utvidgning och förbättring af Wexiö hospital
= 153,629: 8. — 36,914: 45. 4.
Vid 1853—1854 års riksdag beviljade extra stats-anslag:
för åtskilliga byggnadsarbeten å Kongl. Slottet i Stockholm samt Gripsholms Kongl, lustslott
» uppförande af länsfängelser efter cellsvstemet
» ordnande af landtförsvaret
» dito » sjöförsvaret
till aflöning m. m. åt Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader
för civil-ingeniörers bildande vid Mariebergs läroverk
» skeppsbvggeri-institutet i Carlskrona
» hamnbyggnads- och hamnförbättrings-arbeten samt åtskilliga åars upprensning . . .
till amortering af det för Linköpings hamnbyggnad och Stångåns upprensning upptagne lån
för en kanal-ledning från Eskilstuna till Mälaren
» väganläggningar och förbättringar
» mindre ström- och årensnings-arbeten
» utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar
förskott till inlösen af enkel bränvinsbrännings-redskap
för ladugårds- och mejeri-byggnaders uppförande vid Ultuna landtbruks-institut . . . .
till premier vid landtbruksmöten åt egare af kreatur utaf utmärktare slag
» staden Jönköpings tomtreglering efter 1854 års eldsvåda
för uppförande af nytt länsresidens i staden Christianstad
» ombyggnad af Nockeby bro . .
ersättning till Kongl. Statskontoret för bestridde kostnader
på ön S:t Barthelemy meddeldt byggnadslån . . .
Dito till dito för nämnde kolonis förvaltning
Restitutioner till åtskilliga regementens löntagare af för högt debiterad bevillning m. m. för
åren 1846—1850
Vedergällning till skepps-ombudsmannen vid Stockholms sjömanshus I. S. Fréese . . .
Dito » Öfver-kommissaren N. A. Fredin
till boställes inköpande åt kapellpredikant i Korpilombola by
för reparation och ombyggnad af Gamla Upsala församlings kyrka ..........
» nya lärohus i städerne Wexiö och Wisby samt till Carolinska skolhuset i Orebro och
nya Elementarskolan i Stockholm
bidrag till lutherska församlingen i Paris
för national-musei-byggnadens fortsättande
till fortsatt utgilvande af planche-verket
» inköp af konst-alster af Svenska konstnärer
för afritning af sigiller till Svenskt Diplomatarium
» utgifning af handlingar rörande Sveriges historia
» dito af ordbok öfver Svenska språket
» äldre litteraturs inköpande
» naturalster m. m. samlade under fregatten Eugenies verldsomsegling
» ett statistiskt embetsverks inrättande
ersättning
understöd för lasarettet i Lund
ersättning till Carolinska medico-kirurgiska institutet för förlorad arrende-afgift ....
för betäckande af brist i Hospitals-fondens inkomster samt till uppförande eller utvidgning
af hospitaler i hufvudstaden, Wadstena, Götheborg och Hernösand
» uppförande af nytt barnbördshus i hufvudstaden
till Stora Råby räddnings-institut
understöd åt Arméens pensions-kassa
fyllnad i Amiralitets-krigsmans-kassan tillagdt ersättnings-anslag
till förberedande åtgärder för jernvägs-anläggningar
= 2,068,125: 15. 11. 1,760,548: 37. 10. =
Utaf anslagen för folkskolelärares aflönande
» dito » folkskolelärare-seminarierne
» dito till stipendier åt elever vid dito . . .
för Grefve Thorsten Rudenskölds resor i och för folkundervisningens ordnande ....
= 40,560:  37,295: =
Å det vid 1853—1854 års riksdag beviljade mindre kreditiv
» dito dito Kongl. Stats-kontoret anvisade kreditiv
» kreditivet för upprätthållande af rikets neutralitet
» dito » ulldiskontlondens förstärkande
» dito » deltagarne i 1855 års konst- och industri-exposition i Paris ....
= 1,704,093: 16. — 669,076: 32. — =
Låne-understöd:
för Götheborgs, Åhus och Wadstena hamnbyggnader
» uppmuddring af Arboga och Köpings åar
» slussanläggningar i Clara eif vid Dejeforss och Forshaga
» vattenaftappningar och odlingsföretag
» återuppbyggande af städerne Orebro och Jönköping efter 1854 års eldsvådor . . .
» ny tomtreglering i staden Jönköping
» fullbordande af reparationen å Linköpings domkyrka . .
— 442,800:  177,844: =
Kapital-afbetalningar å Riksgälds-kontorets skulder, utom innestående anslag
Räntor å dito
Utbetalde ekeskogsmedel
0 » brudgåfvovinster
Äterbetalde äldre depositionsmedel
Dito deponerade undsättningsmedel
= 318,706: 2. 1. 730,994: 26. 2. =
Tills vidare förräntade medel samt dervid förskottsvis godtgjorde räntor
= — — — 2,416,431: 7. — =
Återstående kostnader för 1853 och 1854 års riksdag
Förskjutne dito » innevarande riksdag
Kostnader för Rikets Ständers hus
Dito » 1855 års statsrevision
Aflöning, expenser m. m. för Rikets Ständers Justitie-ombudsman och dess expedition
Dito för Sekreteraren vid Bonde-ståndets kansli-direktion . ,
= 38,140: 18. 8. 71,739: 47. 1. =
Löner, arfvoden, expenser och pensioner vid Riksgälds-kontoret samt understöd för dess
Enke- och Pupillkassa
Expektanslöner för betjeningen vid f. d. General-assistans-kontoret
Taxerings-kostnader inom Stockholms stad
Kostnader för tidningsstämplingen i Stockholm
Dito » kortstämplingen
Observations- och indrifnings-arfvoden till Kongl. Kammarrättens betjening . . . , .
= 53,770: 32. 9. 64,844: 30. 6u =
Restituerad Bevillning
Fromma stiftelsers andelar i kortstämpel-afgiften för åren 1854 och 1855
= 7,725: 15. — 24,058: 37. 7. =
Reparationer med flera kostnader å Riksgälds-kontorets hus
= 2,731: 32. — 723: =
För jernvägs-anläggningar för skjutne, medel:
Anslag för anläggningen och utförandet af 2:ne jernvägs-stambanor inom riket . . . .
Låneunderstöd för jernvägs-anläggning emellan städerne Fahlun och Gefle
Dito dito från kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Amänningens strand . . .
Till Bankoräkningen M 2 öfverförde medel
Ränta och amortissement för fonderade Stats-lånct M 1
= 1,594,528: 16. — 3,171,539: 21. 4. =
Inkomster utöfver Utgifter år 1856
1855
200,000:
583,880:
50,000:
1,709:
1,348:
1,000:
700:
940:
18,666:
36,587:
1,333:
46,786
7,108
2,647
15.000
500
25.000
16,500:
100,000:
558,333:
417,185:
24,900:
2,000:
38,000:
2,160:
60,839:
6,166:
246,434:
25,000:
2,000:
10,000:
40,000:
66,000:
47.
1
32.
24.
16.
5.
16.
10.
34:
23.
7.
13,852:
15.
9.
1,190:
43.
8.
395:
43.
10.
3,000:
2,000:
60,000:
5,000
90,000
200
200:
2,000:
5,000:
3,333:
20,000:
5,000:
4,500:
10,000:
200:
125,000
20,000
3,000
22,000
16,698
40,000:
17,310:
11,666:
10,783:
800:
800,000:
150,000:
700,000:
18,760:
35,333:
44,000:
23,333:
148,800:
191,666:
10,000:
25,000:
155,000:
161,408:
2,197:
100:
40,357:
1,752:
2,000:
4,893:
4,767:
7,725:
2,731:
1,200,000:
320,000:
66,666:
7,861:
4.
16,
28.
16.
16.
32.
37.
12.
21,594:
43.
4.
1,833:
16.
6,644:
36.
2.
7,967:
19.
2.
100:
28.
19.
13.
20.
5.
1856.
200,000:
50,000:
2,100:
6,812:
700:
1,200:
3,333:
2,816:
22.
1,783:
13,226:
1,000:
2,755
12,000:
—
100,000
16.
—
603,006
16.
—
303,333
—
—
24,900
—
—
2,000
—
—
512
—
—
31,000
40,000
37.
4.
135,342
32.
—
16,166
—
—
780
31.
4.
17,000:
11,901:
2,000:
100,000:
110,000
200
3,850
200
1.428
2,500
3,333
16.
32.
16.
2.
26. 8.
47.
3,333: 16.
4,500
200:
135,000:
30,000:
58,000:
20,000:
18,211:
8,933:
10,150.
500.000:
100,000
58,410
10,666
14,000:
100,000:
63,844:
454,250:
151,073:
33:
5,637:
120,000:
2,416,431:
3,512:
47,692:
10,780:
1,503:
8,150:
100:
47,893:
1,704:
4,731:
3,000:
4,379:
3,135:
2,115:
21,943:
32.
10.
11.
11.
6.
2.
6.
723:
950,000:
320,000:
1,892,444:
9,095:
201,001:
21.
30.
SUMMA B:ko R:dr
7,264,388:
15.
10. 9,623,825:
1.
3.
Stockholm den 14 Oktober 1857.
Oscar Arehn.
«
M 'marn *»^ib I ib® ntemM ■ '
■
■din ■ -:. j
• • V • •. ÄBBRÄ -
'! I .i . ■;
'•uwiljr -.jitte ;-if; >1
Se y -i ! " i» ■/’
■ 'eill -. • :■■! ’ V ,c. J ■'
1 C' '.:>v : !■
• • ,|(! ■ i . ■ v. ’ , !l.| : ■; ,,
1 •) v ■ :: !•; n y i« .i I;V, »Ii 'le. h: . ’ ' • ■ ,j .,1 wi; • ■ '
> ' -. i ; . ii
2
.1
.:r> i:;!' - nig- fri s
• • < y.: 3 g
i-:-:-'" -Vl
- .• till K
(i r. - ’r
'
i Ij I ,
,
'
.
.
•v
u. i .c .3 ■ i/;!
• ; •
■
. j‘H
. vj>; ijti
■ ■
55 ..'.Vi ; . ■
■
-><> 1 .^hovy! Hipgiii;; , ;■ «• v. 7! y y ' >J
- ■' > 'i ' i! ilö>" .
. in in)n.3;i iyt.
y J t ■ ■ i
• vy •: .
v • ; ' i ■ slo^-rl): i. hl ■ i : •%
' r
.
.0 I It,.
... ;
' II -li us,; ■, .XI- haO : IC X- i;. ■. ' „jy V ■ .
| ■ -f .Ä v, vy
i ■ ’ - .- ■, ' ;
■
■
. .
. ■ ‘.i
ii». -. i
I • • . . ' y: ;■
. •' ii ‘jhnr.i.i
i • . . . wii'H:(iir ■ ■
:
<>(.
. Cj il i 2,8J
1 i . ’ 11
5* l i. I ; : • ■ , a
• • ;mi- lini': > '.i.ii «•(. i)
’ I-' • ■ il I1./ ■' . ■
. —I ' H-r
u ■
—:...;; • ■> jt
— i.ili :MV
— —
• i ij
, ,
.
I,1'. \ .. i
• i ilY
1 ■ ■ . . ■ I .
J ' ' P . ' ■ ..•■■■ ■ ili ■ ' Ull' ’ >1 y i. f.'. j’
| • ■ I I 1 : . TI;■ ;■ ;
•  • i'; IV, o!'i ii;
■ • • ir •’:>> "lii ■'■-•■■illl;' ■ i ^ 'v.: !-| „ , ii;1.., .... ;.,, J V ■ ■ v, , •'
—■ - - - :Oit. Oi m
• • • ■  i!i. -n ' ; n:i: : v • ' ' vi ' ; . i
' : ' ''i.. ' Ir' .liv;
' ' ' < i . ä.. •■
v i
■ - :’V. v il -
: I!
(S
■ f-y; v- J ■ v. ff ) p iii„ . . .lod', i' 'ii | i
' Ii ,
_ • • • ' .• nili». ; j
;
• • ' ’ ■ • • 'V i ; •%- [ 1 /1| <•
I , 11- • ,11. i; i i. | -
' ■ ■ ■ -i '■ i' ..lii-:. !; i ;
:fl"
. >•
v 1
j .<18
.8'
..Tfi
. ■ '
.0
. ' v : ’.~ ■
hS
I.t»
•‘Vi,*
: i t
liv - ..
.liff: !. •
lo
.X
xr...
c:
.f:
■
. i *
.
.f .'.I
'• • . . 1- J-H , - ' ■
i - i i: .' ■ ni ..
i K‘: I i ii " .
■
' ' !".frl /'It.. ^ ..lii';
- • • • -i: -r>. .. .... .1
■ • I». V .1 V ' |
i ' ’’ ;!v i-” ■ i i‘ I II. .:v |, ' • /
'■ -irii v.. v. ,;
• i ot oi.si
:.i. *1:. 7-yir
-
• - ■ *
ii;;. -.i . i; yiv,7;;- . . !
■ ■ :
• ■ I' f. I
- - J" :i - J • — .r«,y
I
'i'l-i'.
.ljll: ' i ■ ... rl-Jftfäjli! . i
•' urt • "’j I 7: v I k m ir-.i. : f ,r! ,1 T
. i i ii muni 'iot lim:'. - ■
'■ ■ ■ • "ii u) .ivi (Ml i' .7
(HC/iit; . i! .;M!it;l| 1/. . . ;
...
- ■
f'.'
II o/UI .1!; M i .
•Ui-HJl'
■v.';-.,.!-.-,;-.,! ■ ■;
- i't y v •<»v;-iv; /■';■ -ii--y liv7.
' .' 1 ; v ■ ; v'... ;!:,n n . ■ .... ;
i- -i-» '.•liimv.:!" -''ii;i V- ;,!'.- ;
i 1 " . d i li / K,i - . 7 ,-1.;'
■ 1- 7 •>' i>!> rynul li i Jaom - ■ t|-.>o »Jj ii;{ j j
T
-
; ili v v..
.i j;C2. yl i> ' .; yr i :■ y - >.:■
I l&foh ■ !■ i (loll Ibio '
.... . ■ y -
I
