# ID: svediakorp-gov2339
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 92,720
# sentences: 2,641
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Kongl. Maj:ls Nåd Skrifvelse N:o <00.
5
Under den 18 Januari innevarande år har Landtbruks-akademiens Förvaltnings-kommitté
till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifvit det från Konimittéen infordrade
utlåtandet, och deruti tillkännagifva:
att Kommittéen den 8 förutgångne December fått från Styrelsen för Ultuna
Landtbruks-institut emottaga ritningar och kostnadsförslag i afseende å de ifrågavarande
byggnaderna, hvilka, sedan, enligt, hvad Styrelsen anmält, den ursprungliga
planen att i ett och samma hus inrymma både elever och lärlingar numera
blifvit, frångången, skulle komma att bestå af: l:o ett boningshus af tegel, med
lärosalar, laboratorier, bibliotheksrum, modellkammare, rum för eleverne och den
för dem nödiga ekonomien; varande kostnaden för denna byggnad, jemte inredning
samt inventarier i rummen och laboratorierne, beräknad till R:dr 109,236: 35.
2:o ett boningshus af trä, med rum och undervisningssal för lärlingarne,
jemte bostad för rättaren; upptaget, med inbcräkning af
2,000 R:dr för möbler och inventarier, till .... R:dr 18,058: 64.
3:o ett stall af gråsten  18,957: 52.
4:o ett fårhus af d:o  13,478: 96.
hvilken förut, af Styrelsen ansetts erforderlig;
att, Kommittéen, vid granskning af de emottagna ritningarne till boningshusen,
funnit desamma i vissa delar tarfva rättelse, men att, sedan Styrelsen, med ledning
af Kommittéens anmärkningar, låtit uppgöra och till Kommittéen öfverlemnat
ny ritning till den större stenhusbyggnaden samt. verkställt åtskilliga förändringar
i ritningen till den för lärlingarne afsedda byggnaden af trä, Kommittéen emot
de sålunda förändrade ritningarne icke hade något att erinra;
att, ehuru äfven i afseende å ritningarne till stall- och fårhus-byggnaderna
förekommit några smärre anmärkningar, Kommittéen likväl, med hänsigt dertill,
att de förändringar, som i följd deraf kunde vara behöflige, icke vore af den
natur, att de erfordrade uppgörandet af nya ritningar eller medförde rubbning i
kostnadsbeloppet samt institutets Styrelse förklarat sig beredd att låta nämnde
anmärkningar tjena till ledning vid byggnadernas utförande, ansett sig icke behöfva
närmare redogöra för beskaffenheten af ifrågavarande anmärkningar; samt
att Kommittéen, vid granskning af kostnadsförslagen, funnit, dels att åtskilliga
material- och arbetspris, äfvensom kostnaden för inköp af möbler, blifvit nog
högt upptagne, dels ock att besparingar i vissa andra uppgifne afseenden borde
vid arbetets utförande kunna tillvägabringas, genom hvilket allt hela kostnads
summan,
i förslagen beräknad till f R:dr 159,731: 47.
syntes kunna minskas med  12,293: 55.
eller ett belopp, sorn med
understege den summa af
tillsammans 159,731: 47.
. . . . 10,268: 53.
. . . . 170,000: —
och således nedsättas till
147,437: 92
6
Kongl. Majda Nåd. Skrifvelse N:o 100.
hvarförutom, derest det af Landtbruks-akademien uti underdånig skrifvelse den 10
September sistlidet år förordade anslag till inrättande af en agrikulturkemisk
försöksanstalt vid institutet, hvarom jemväl sedermera motion hos Rikets Ständer
vore väckt, skulle blifva beviljadt, komme af den för laboratoriernas inredning
och förseende med apparater beräknade summa, 6,000 Riksdaler, endast 3,000
Riksdaler att erfordras; anmälande Förvaltnings-kommittéen slutligen, att då, enligt
hvad Kommittéen både af inkomne handlingar och genom å stället förrättade
inspektioner erfarit, de tillämnade nybyggnaderna, hvartill ritningarne och kostnadsförslagen
i underdånighet bifogats, vore af behofvet högligen påkallade, Kommittéen
ansåge sig i det Svenska jordbrukets sanna intresse böra förorda bifall å
Styrelsens ansökning om beredande af erforderligt anslag till samma byggnaders
uppförande.
Sedan Öfver-intendents-embetet derefter, genom nådig remiss, blifvit anbefaldt
att angående de ifrågaställa byggnadsföretagen sig yttra, har bemälde embete,
till följd häraf, under den 10 sistlidne Februari till Kongl. Majit öfverlemna):
och såsom sitt eget åberopat ett af Arkitekten, Professoren m. in. C. G.
Blom Carlsson, uppå anmodan, i ämnet afgifvet yttrande, enligt hvilket nämnde
Arkitekt icke haft något att erinra emot de af Förvaltnings-kommittéen insända
ritningarne, men deremot ansett kostnadssumman för alla fyra byggnaderna af
uppgifna skäl icke böra nedsättas till lägre belopp än 159,711 R:dr 2 öre.
Dä Kongl. Maj:t nu tagit detta ärende under slutligt öfvervägande, har
Kongl. Majit, med afseende å de föreslagna byggnadernas vigt för Landtbruksinstitutets
bringande i fullt ändamålsenligt skick och med särskildt fästad uppmärksamhet
på de för närvarande vid Ultuna befintliga stall- och fårhusbyggnadernas
bristfälliga tillstånd, hvarigenom de, enligt hvad upplyst blifvit, äro menliga
för de derstädes förvarade djurens helsa, funnit sig, oaktadt riksdagen numera
långt framskridit, och fastän byggnaderna, enligt förslaget, kunna anses blifva
af mera dyrbar beskaffenhet än behofvet oundgängligen kräfver, härmed böra till
Rikets Ständers pröfning öfverlemna, huruvida tillgång till det för ifrågavarande
byggnader erforderliga anslag må kunna beredas.
De till detta ärende hörande ritningar, kostnadsförslag och öfriga handlingar
skola tillhandahållas det Utskott, till hvars behandling frågan varder öfverlemnad.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
Ludvig Almqvist.
Kongl. Maj.U Nåd. Skrifvelse N:o i00,
7
Utdrag af Protokoll lifver Civil-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Siats-Rådet ä Stockholms Slolt den 9 Mars
1860.
Närvarande:
Hans Exc. Herr Stats-rninistern för Utrikes-Aremiena, Frih. Manderström,
Stats-råden: (Vallensteen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Lagerstråle,
Björnstjerna och
Malmsten.
u
Efter föregången justering af protokollet öfver Civil-Ärenden för den 24
nästlidné månad föredrog Departements-chefen, Stats-rådet Almqvist, i underdånighet
:
l:o
Derefter uppläste föredragande Departements-chefen, Stats-rådet Almqvist, till
justering de, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, på Stats-Rådets enhälliga
tillstyrkande, förut fattade beslut, uppsatta förslag till
c) Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer i fråga om anslag
till uppförande af åtskilliga nya byggnader vid Ultuna Landtbruks-institut;
Kongl. Majit behagade, enligt Stats-Rådets tillstyrkande, i
nåder gilla berörda förslag, sådana de finnas detta protokoll
bilagda, och befallde, att — — nådiga Skrivelser
skulle, i öfverensstämmelse dermed, till Rikets Ständer allåtas.
Ex protocollo
Alfred Grandinson.
3
Kanyl. $Jaj:ls Nåd. Proposition N:o 101.
\:o lOl.
Ank. till Exp.-Utsk. den i April 1860, kl. 12 midil.
KONGL. MAJiTS
Nådiga Proposition lill Rikets Ständer, angående pensioner å Rikets
Allmänna Indragnings-slat för åtskilliga till framlidne
Hans Maj:t Honung Oscar l:sles hofstat och betjening hörande
personer; Gifven Stockholms Slolt den 9 Mars i860.
Då Kongl. Majit, med anledning af Riksmarskalks-embetets uti underdånigt
memorial den 26 nästlidne Januari gjorda framställning och särskildt ingifna underdåniga
ansökningar, nu till nådig pröfning förehaft fråga om pensioners anslående
af allmänna medel åt sådana till framlidne Hans Majit Konung Oscar
Iistes hofstat och betjening hörande personer, hvilka icke blifvit till Kongl. Majits
nuvarande hofstat öfverflyttade, men genom långvarig trogen tjenst förvärfvat billiga
anspråk att, i öfverensstämmelse med hvad förut i likartade fall egt rum,
varda för sin återstående lifstid bibehållna vid dem tillförsäkrade löneförmåner;
har Kongl. Majit i nåder gillat Riksmarskalks-embetets i sådant afseende
upprättade förslag, grundadt å förutsättningen att ingen högre embetsman borde
till dylik pension anmälas och att, så framt icke af läkare vitsordad sjuklighet
eller annan ömmande omständighet föranleder till undantag, den till pension föreslagne
borde hafva fyllt femtio år eller varit tjugo år i Kongl, hofvets tjenst;
i följd hvaraf ock pensionernas slutsumma, deruti inberäknad Hof-kamereraren
Johan Erik Forsstrands redan på indragnings-staten efter framlidne Hans
Majit
Kongl. Maj:ls K åd. Proposition Ar:o i Oi.
9
Majit Konung Carl XIII uppförda pension af 900 R:dr Rimt, kunnat inskränkas
till 19,600 R:dr samina mynt elier omkring 30,000 R:dr mindre, än hofstatspensioneringen
efter Konung Carl XIII, och 9,000 R:dr mindre, än enahanda
kostnad efter Konung Carl XIV Johan;
Och vill Kongl. Majit härigenom fördenskull förola, det Rikets Ständer måtte
anvisa den till pensionsreglering för den sednast hädangångne älskade Konungens
tjenare erforderliga summa, Nitton Tusen Sex Hundra Riksdaler Riksmynt, att, efter
den fördelning mellan pensionstagarne, sorn Riksmarskalks-embctets förslag innefattar,
från och med innevarande år på rikets allmänna indragnings-stat uppföras,
med det vilkor för pensionernas fortsatta åtnjutande, sorn för löners bibehållande
på indragningsstat i allmänhet är gällande, att nemligen pensjon minskas
eller upphör, i den mån innehafvaren undfår af allmänna medel motsvarande eller
högre aflöningsförmåner.
Riksinarskalks-embetcts ofvannämnda underdåniga memorial och förslag, jemte
öfriga ämnet rörande handlingar, skola Rikets Ständers Stats-Utskott tillhandahållas;
och Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer me.d ali Kongl, nåd och ynnest
städse välbevågen. Ar och dag, som ofvan.
CARL.
J. A. Gripenstedt.
lith. Ull R. Sl. Prol. I & Sä & i 800. i Sand. i Afd. 2 liand. 13 Hå fl.
2
10
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 101.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t
honungen i Stats-Rå det å Stockholms Slott den 9 Mars
4860.
Närvarande:
Hans Exc. Herr Stats-ministern lör Utrikes-Ärendena, Frih. Manderström,
Stats-råden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Lagerstråle,
Björnstjerna och
Malmsten.
Departements-chefen, Stats-rådet Gripenstedt, uppläste till justering ett, i
öfverensstämmelse med förut på Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande fattadt nådigt
beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga Proposition, angående pensioner
å rikets allmänna indragnings-stat för åtskilliga till framlidne Hans Majit Konung
Oscar lis hofstat och betjening hörande personer.
Kongl. Majit behagade, på Stats-rådets underdåniga tillstyrkande,
i nåder gilla berörde förslag, sådant det finnes
detta Protokoll bilagdt, samt befallde, att, i enlighet dermed,
nådig Proposition skulle till Rikets Ständer allåtas.
Ex protocollo
Mildhog Lundgren.
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 10 2.
11
N:o 102
Ank. till Exp.-Utsk. den 4 April 1800, kl. 12 nödd.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Stunder angående f. d. Geijerska
husets på Riddarholmen användande till Riks-arkiv; Gifven
Stockholms Slott den 9 Mars 1860.
I nådig Proposition den 31 Mars 1857 fästade Kongl. Maj:t Rikets då församlade
Ständers uppmärksamhet på nödvändigheten af, att någon annan, lämp
ligare
lokal bereddes för Riks-arkivet, än den nu af detta Verk, samt af Vitterhets-,
Historie- och Antiqvitets-akademien begagnade, i det 1845 inköpta f. d.
Ridderstolpska huset vid Skeppsbron.
Redan vid öfverlemnande! tili Kongl. Maj:t och Kronan, hade ifrågavarande
byggnad funnits behäftad med sättningsskador, hvilka, efter de tunga samlingarnes
ditflytlning, på ett betänkligt sätt tilltagit och vid undersökning visat sig
vara ursprungligen uppkomna derigenom, att de under husets murar befintliga
pålnings- och rustverken, ämnade att. städse förblifva liggande under vatten, —
till någon del befinna sig öfver saltsjöns yta, när denna är låg, och till följd
häraf blifvit af röta angripna. Kongl. Maj:t, som årligen låtit genom Öfver
intendents-ernbetet
undersöka och nödtorfteligen afhjelpa sättnings-skadorna, hade
likväl funnit dessa, i förening med utrymmets otillräcklighet, innefatta ett fullt
gällande skäl att för Riks-arkivet söka anskaffa en tjenligare plats.
Sedan det förslag, som i detta hänseende år 1857 framställdes, om uppförande
af ett nytt, uteslutande till Riks-arkiv bestämdt hus på norra delen af
12
Kongl. Maj:lt Nåd. Proposition N:o i63.
Carl XIII:s torg, blifvit af Rikets Ständer, enligt anmälan i deras underdåniga
skrifvelse den 25 Februari 1858 angående reglering af utgifterna under Riksstatens
åttonde Hufvudtitcl, afslaget med anledning, bland annat, deraf, att Riksarkivet,
om det komme att förläggas på det föreslagna stället, blefve alltför aflägset
från Stats-departementen och öfriga embetsverk i hufvudstaden, hvarigenom
både tidsutdrägt skulle vållas och många olägenheter uppkomma för de personer,
som nödgades begagna sig af arkivets handlingar och på stället anställa
undersökningar; så har öfver-intendents-embetet, i underdånigt memorial den 25
Januari 1859, på grund af anställd besigtning under nästföregående månader,
fästat Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet å de fortfarande sättningarne i Riksarkivets
nuvarande hus och anmält, att, fastän husets bestånd icke syntes för
närvarande hotadt af någon hastigt inträffande förstörelse, sättningssprickor, som
icke låta sig märka på de af hyllor och handlingar betäckta skiljemurarne, kunna
uppkomma på skorstenar och rökledningar samt medföra eldfara; äfvensom husets
svaga och osäkra grund möjligen kan genom någon orsak, hvilken är omöj
lig
att förutse, undergå en sådan rubbning, som gör byggnadens hastiga utrymmande
oundgängligen nödvändigt. Till reparation eller ombyggnad af den nuvarande
lokalen äro hos Öfver-intendents-embetet uppgjorda tre särskilda förslag,
af hvilka det ena omfattar styckevis företagen ny grundläggning jemte murars
och bjclklags iståndsättande för en kostnad, beräknad till 112,000 R:dr, det andra
äfsér enahanda åtgärder tillika med påbyggnad af en för utrymmet behöflig ny
våning, för 134,000 R:dr, och det tredje för hela husets rifning och fullständiga
ombyggnad med nya grundmurar och en våning högre än nu, uppgår till
ett kostnadsbelopp nf 150,000 R:dr; i dessa summor inbegripna 9,000 R:dr, allt
Riksmynt, till bestridande af utgifterna för samlingarnes bortflyttning under tiden.
Då de båda förstnämnda förslagen möta stora svårigheter i afseende på
grundläggningen, utan att likväl vara för framtiden fullt betryggande, och
då, efter hvilketdera förslaget som helst, en högst betydlig kostnad skulle
nedläggas på en Riksarkivs-byggnad, som alltid hade den för sådan bestämmelse
hufvudsakliga olägenheten att vara på en sida sammanbyggd med
stora enskilda hus och på en annan sida skild från sådana endast genom en
smal gränd samt följaktligen blottställd för eldfara från den angränsande trängsta
delen af staden; men huset deremot, genom sitt utmärkt vackra läge på de öfriga
två sidorna och sin smakfullt prydliga inredning såsom bostad för enskilda personer*
hvilken bestämmelse icke heller skulle förgrunden och trossbotfnarne medföra
en så förstörande tryckning, sorn Riks-nrkivets tunga pappersmassor nu utöfva,
torde kunna antagas, under nuvarande förhållanden, ega ett saluvärde af
omkring 120,000 R:dr Riksmynt; har Kongl. Majit, lika med Öfver-intendentsembetet,
funnit, att i fråga om valet mellan det nuvarande husets bibehållande
och iståndsättande, eller anskaffandet af en ny, för ändamålet mera tjenlig lokal,
Kongl. Majus Nåd. Proposition N:o i O i.
den sednare utvägen mäste anses ega ett obestridligt företräde. Dä emellertid,
under iakttagande af de äsigter angående belägenheten som Rikets Ständer yttrat,
Öfver-intendents-ernbetet förklarat sig icke kunna, för uppförande af en ny Riksarkivbyggnad,
föreslå någon lämplig plats, om ej tillfälle dertill, genom inköp af
någon passande, bebyggd eller obebyggd, tomt på Riddarholmen eller i staden
mellan broarne, kunde beredas; och då, under sådana omständigheter, uppbyggandet
af ett nytt hus för Riks-arkivets behof måste komma att medföra ganska
betydliga kostnader; har det af Öfver-intendents-ernbetet, redan i underdånigt
memorial af den 1 Juli 1856, framställda förslag om Riks-arkivets inrymmande
i det numera till Kronan inköpta så kallade Geijerska huset, N:o 1 i Qvarteret
Riddarholmen, kommit under förnyadt öfvervägande.
När Rikets sednast församlade Ständer, genom underdånig skrifvelse den 12
Februari 1858, anvisade 140,000 R:dr Riksmynt för inköp af sistnämnda fastighet
med dertill då hörande tomt och åbyggnader, skedde sådant hufvudsakligen
för att hindra ett derstädes tillämnadt byggnadsföretag af det omfång, att den
närbelägna Riddarholmskyrkan skulle hafva kommit att derigenom till stor del
undanskymmas. Jemte önskan att sålunda bereda åt detta dyrbara nationalmonument
ett mera fristående läge och behofvet af utrymme för en strandgata
invid Riddarholmskanalen, åberopades äfven vigten för det allmänna att komma
i besittning af de på Riddarholmen befintliga egendomar, bland hvilka blott några
få, utom Geijerska huset egdcs af enskilda. Rikets Ständer yttrade tillika den
åsigt, att någon tvekan om nämnda fastighets användbarhet och lämplighet för
hvarje allmänt behof knappast kunde uppstå, samt att södra delen af tomtplatsen,
der den betydligaste åbyggnaden befanns och ännu qvarstår, icke nödvändigt
behöfde afrödjas för att bereda ökadt utrymme invid Riddarholmskyrkan och
Rikets Ständers hus.
Såsom Kongl. Maj:t redan, i Sin berättelse af den 24 sistlidne Oktober om
hvad i riket och dess styrelse efter sednaste riksdag sig tilldragit, meddelat
Rikets Ständer, har egendomen blifvit, först af Stockholms stad inköpt för 200,000
R:dr Riksmynt, och derefter, med undantag af nödigt utrymme för strandgatan,
försåld till Kronan för ofvanberörda anslagsbelopp af 140,000 R:dr. Staden,
som tillträdde egendomen den 1 April 1859, har i köpekontrakt, upprättadt den
19 i samma månad med Öfver-intendents-ernbetet å Kronans vägnar, förbundit
sig att verkställa samt derefter äfven utföra den af Rikets Ständer åsyftade afrödjning
och planering af tomten norr om hufvudbyggnaden, men deremot förbehållit
sig, såsom ersättning för sin uppoffring att under femton år obehindradt
disponera denna byggnad, med dertill hörande, inrid södra tomtlinien befintliga,
smärre uthus, och uppbära deraf fallande hyresinkomster, mot skyldighet att
iståndsätta och under sin dispositionstid vidmagthålia hufvudbyggnaden och ut
-
14
Kongl. Majus Nåd. Proposition A'-o 10 2.
husen, äfvensom att under dispositionstiden gälda alla på fastigheten belöpande
onera.
Efter dessa bestämmelser innehåller kontraktet i 5:te punkten : sora Kongl.
Maj t skulle pröfva lämpligt, att Kronan före de här ofvan omförmälda femton
årens förlopp öfvertager dispositions-rätten till ifrågavarande byggnader, är sådant
Kronan förbehållet, emot erläggande till stadens kassa för den återstående tiden
af så stor del utaf den till Fem Tusen Femhundra R:dr Riksmynt årligen beräknade
hyresinkomsten, som kan anses utgöra behållning af densamma, sedan
onera och underhållskostnader blifvit afdragna.-;
Den fastighet, till hvilken Kronan sålunda förvärfva! sig en numera lagstånden
egande-rätt och, under anförda förbehåll, jemväl dispositions-rätt, eger
framför det nuvarande Riks-arkivet fördelarne att hvila på fast grund och vara
fristående från alla andra byggnader. Den närhet till Stats-departementen och
öfriga embetsverk i hufvudstaden, som viii förra riksdagen, på goda skäl, ansågs
vara af vigt för ett Riks-arkiv, skulle genom dess förläggande i Geijerska huset
vinnas i ännu högre grad, än uti det nuvarande Arkivhuset vid Skeppsbron.
Vid sådana förhållanden och då det qvarstående stora huset på Geijerska
tomten, nu befriadt från den omgifning af smärre och förfallna byggnader, hvilka
förr vanprydde platsen invid Riddarholmskyrkans elior och Birger Jarls torg, visar
sig kunna utan egentlig olägenhet bibehållas och genom lämplig ornering göras
fullkomligt värdigt att intaga ett rum bland Statens offentliga byggnader, men en
af öfver-intendents-embetet uti dess ofvanberörda memorial den 1 Juli 1856, ifrågasatt
tillbyggnad vid husets östra sida kunde medföra trängsel och andra olägenheter
för den tillämnade strandgatan vid Riddarholmskanalen och blefve ännu
mera olämplig, i händelse den af Chefen för Statens jernvägsbyggnader uppgjorda
plan till jernvägsanläggning utmed samma kanal i en framtid komme att utföras,
har från Öfver-intendents-embetet blifvit infordradt underdånigt utlåtande, huruvida
Geijerska tomtens qvarstående åbyggnad, äfven utan den föreslagna utvidgningen,
skulle innefatta tillräckligt och tjenligt utrymme flir Riks-arkivets nuvarande
behof och för dess under någon tid förestående till vext, under förutsättning,
att Arkivets mindre vigtiga och mera sällan anlitade handlingar finge, likasom
hittills, fortfarande förvaras i källare-hvalfven under Kongl, slottets vestra
flygel.
Till följd häraf har Öfver-intendents-embetet, under den 18 Oktober 1859,
jemte aflemnande af plan och fa^ad-ritningar öfver Geijerska husets nuvarande
skick, i underdånighet föreslagit mindre betydliga tillbyggnader, icke åt östra
sidan, såsom förut varit ifrågasatt, utan vid norra och södra fasaderna, för erhållande
af en mera regelbunden form jemte ökadt utrymme, allt enligt bifogade
ritningar, som jemväl utvisa husets tillämnade ornering. Förslaget afser, att bottenvåningen
skulle användas endast till boställen åt vaktmästare och portvakt
Kongl ftlaj:ls Nåd. Proposition N:o 161.
15
samt förvaringsrum för ved m. m., men de öfriga tre våningarne uteslutande för
sjelfva Arkivet och dertill hörande arbetsrum, hvilka sistnämnda, med hyllor en
dast
kring väggarne, skulle förläggas i andra våningen och vara, icke blott genom
den stora trapp-uppgången, utan äfven genom en mindre trappa, förenade
med samtliga Arkivrummen. Efter en sådan fördelning skulle hyllor med den
höjd och bredd, sorn för helarks-band erfordras, kunna i huset uppställas till en
längd af 6,000 alnar; och, då de år 1853 i Riks-arkivets hus vid Skeppsbron
förvarade handlingar upptogo hyllor till en längd af 2,161 alnar samt den årliga
tillökningen under sedermera förflutna sex år, beräknad efter 80 alnar årligen,
utgör 480 alnar, skulle, utöfver de sålunda nu befintliga 2,641 sträckalnar
helarks-band, ytterligare 3,359 alnar dylika, motsvarande tillökningen för en
tidrymd af omkring 42 år, kunna i det ifrågavarande huset inrymmas och förvaras.
Kostnaden för husets tillbyggnad och förändring, enligt det uppgjorda förslaget,
är beräknad till 60,590 E:dr 94 öre.
Väl har Riks-arkivarien i häröfver afgifvet underdånigt utlåtande af den 9
sistlidne Februari, ansett, att ofvanstående beräkning af Riks-arkivets årliga tillvext
med folianter till en längd af 80 alnar icke böra antagas såsom konstant,
och att den tid af 42 år, för hvilken Arkivets behof af utrymme skulle, enligt
det uppgjorda förslaget, tillfredsställas, påkallade någon nedsättning, äfven om lokalen
i Slottets källarhvalf finge bibehållas, hvarom bemälde embetsman yttrat
tvifvel; och han har i sitt utlåtande framställt den åsigt, att Kommers-kollegii
hus, N:o 11 i Qvarteret Riddarholmen, skulle genom större utrymme och tillfällen
till utvidgning, egna sig bättre, än det Geijerska huset, till lokal för Riksarkivet
med dess stora samlingar. Men, utom det, att det sålunda föreslagna
huset, inköpt och underhållet på bekostnad af fonder under Kommers-kollegii
förvaltning, blifvit, enligt föreskriften i Kongl. Bref den 3 Oktober 1811 och
den 23 Januari 1830, betraktadt såsom en Manufaktur-diskont-fonden enskildt
tillhörig egendom, hvari endast de för Kollegium och Manufaktur-diskont-kontoret
icke behöfliga lägenheter upplåtits för andra allmänna verk och ändamål, förekommer,
att Kommers-kollegium, hvars verkningskrets och personal nyligen
erhållit en tillökning genom öfverflyttande dit af det fordna Bergs-kollegii göromål,
följaktligen nu, mera än tillförene, har behof af sina hittills varande ernbetslokaler,
oeh att våningen två trappor upp, tills vidare upplåten till boställe
åt Chefen för Civil-departementet, sannolikt snart måste tagas i anspråk för beredande
af lokaler åt embetsverk, som inom Kronans hus deraf äro i saknad och
således nödgas hyra sådana. Huset eger för öfrigt icke i lika grad med Geijerska
huset en fördel, som för Riks-arkivet är af synnerlig vigt, nemligen ett fritt läge,
utan sammanbyggnad eller eldfarligt grannskap med andra fastigheter.
Med afseende på de nu anförda förhållanden och då f. d. Geijerska huset,
med ofvanantydda fördelar af ett fritt läge i närheten af Stats-departementen och
16 Kongl. 3Iaj:ts Nåd. Proposition N:o 4 02.
öfriga embetsverk, kan, efter den af Öfver-intendenfs-embetet föreslagna tillbyggnad
och inre anordning, uppfylla Riks-arkivets behof för närvarande och under
flera kommande tiotal af år;
då Stockholms stad, mot öfverlemnande till Kronan den 1 April 1861 af
sin vid den tiden återstående 13-åriga dispositionsrätt öfver huset, är, enligt ofvanåberopade
köpekontrakt af den 19 April 1859, berättigad att för hvarje af
dessa 13 år uppbära . ' Rdr 5,500.
efter afdrag af •ornera beräknade till R:dr 265.
och kostnader för husets yttre underhåll, upptagna, enär de
inre åligga hyresmannen, till 135. 400.
Således i årlig ersättning ........ ,... Rd;r 5,1 OR,
då kostnaderna för Geijerska husets tillbyggnad, förändring till Riks-arkiv
och ornering uppgå till omkring 60,600 R.dr;
och då nämnda kostnader otvifvelaktig! skulle komma att mer än till fullo
betäckas af den för Riks-arkivets nuvarande hus, om det försäljes, påräkneliga
köpeskilling, uppskattad till 120,000 R:dr Riksmynt, hvarå äfven böra beräknas
inflytande räntor under tiden.;
vill Kongl. Maj:t härmed i nåder föreslå,
att Rikets Ständer, jemte samtycke dertill, att Kronan, med Fem Tusen Ett
hundra R:dr Riksmynt i hyresersättning årligen under tretton år från och med
April månad 1861, inlöser den Stockholms stad för samma tid förbehållna dispositionsrätt.
öfver f. d. Geijerska huset, mätte på Riksgälds-kontoret, till Kongl.
Maj:ts disposition, anvisa hvad till dylik hyresersättning belöper på nästa Stats
reglering,
efter 5,100 R:dr om året;
att likaledes på Riksgälds-kontoret måtte, till Kongl. Maj:ts disposition, anvisas
Sextio Tusen Sexhundra Riksdaler till Geijerska husets tillbyggnad, ornering
och anordnande för Iliks-arkivet; samt
att, när detta verk med sina samlingar kan dit flyttas samt utväg
hunnit beredas jemväl för Vitterhets-, Historie och Antiqvitets-akademiens förflyttning
ur Riks-arkivets nuvarande hus vid Skeppsbron, det sistnämnda må på
offentlig auktion, efter föranstaltande af Rikets Ständers Fullmägtige i Riksgäldskontoret,
försäljas och köpeskillingen till Riksgäldskontoret inflyta.
De till detta mål hörande handlingar och ritningar skola tillhandahållas Rikets
Ständers vederbörande Utskott; och Kongl. Majrt förblifver Rikets Ständer
med all Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen. Ar och dag, som ofvan.
CARL
J. A. Gripenstedt.
Ut
-
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 101.
1?
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden hållet inför Hans Majit
Honungen i Stats-Bådet å Stockholms Slolt den 9 Mars
1800.
Närvarande:
Hans Exc., Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Friherre Manderström,
Stats-råden: (Vallensteen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Lagerstråle,
Björnstjerna och
Malmsten.
Dopartements-chefen, Stats-rådct Gripenstedt, uppläste till justering ett, i
öfverensstämmelse med förut på Stats-Rådets enhälliga tillstyrkande fattadt nådigt
beslut, uppsatt förslag till Kongl. Majrts nådiga Proposition, angående f. d. Geijerska
husets på Riddarkolmen användande till Riks-arkiv.
Kongl. Majit behagade, på Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande,
i nåder gilla berörde förslag, sådant det finnes detta
protokoll bilagdt, samt befallde, att, i enlighet dermed, nådig
Proposition skulle till Rikets Ständer aflåtas.
Ex protocollo
Mildhog Lundgren.
Hih. till U. St. Pral. 1839 Sj 1860. 1 Sami. 1 Afd. 2 Dand. 13 llåft.
3
18
Kongl. Majus Råd. Proposition N:o i03.
N© 103.
Ank. till Exp-Utsk. den i April 1860, kl. 12 midd.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer med förslag till stadga angående
Högste Domstolens tjenstgöring på två afdelningar;
Gifven Stockholms Slott den 13 Mars 1860.
I anseende till det betydliga antalet af de mål, sorn på Högste Domstolens
pröfning för närvarande äro beroende, kräfver omsorgen för lagskipningens
jemna gång, att den genom en grundlagsförändring nyligen beredda utväg att
medelst ett förstärkt antal ledamöter försätta Högste Domstolen i tillfälle att arbeta
på två afdelningar utan uppskof varder anlitad. Då emellertid behofvet af
Högste Domstolens arbete å två afdelningar möjligen kan komma att upphöra,
irifr den nuvarande balansen hunnit afarbetas, har Kongl. Majit ansett, dels att
ledamöternas antal för närvarande icke bör ökas utöfver sexton, hvilka med full
säkerhet äro behöfliga intill dess vid nästa riksdag ny reglering efter omständigheterna
Iean företagas, och dels att förändringen af den nuvarande oTganisationen
bör i öfrigt så verkställas, att en återgång till densamma utan allt för stora
svårigheter må kunna ega ruin.
På dessa, i bilagde Stats-rådä-protokoll närmare utvecklade, grunder har
ett förslag till stadga blifvit upprättadt, innefattande de bestämmelser, som, jemlikt
17 § ltegerings-formen, ansetts erforderliga; och vill Kongl. Majit, som i
ämnet hört Högste Domstolen, på sätt dess jemväl bifogade protokoll utvisar,
alltså, jemlikt 87 § Regerings-formen och under förutsättning, att Rikets Ständer
Kongl. Maj: Is Nåd. Proposition A\o 10S. 19
Jemväl anvisa medel till de i följd af den nya organisationen behöfliga löner
och arfvoden, som Kongl. Maj:t i särskild Proposition denna dag askar, härmed
till Rikets Ständers antagande framställa följande förslag till stadga angående
Kongl. Maj:ts Högste Domstols tjenstgöring på två afdelningar.
§ I
Kongl.
Maj:ts Högste Domstol skall, intilldess annorlunda förordnas, arbeta
på två afdelningar och utgöras af sexton Justitie-råd.
§ 2.
Båda afdelningarne äro lika behöriga att upptaga de till Högste Domstolens
handläggning hörande ärenden, hvilkas fördelning endast beror af den ord
ning,
hvari desamma, enligt gällande föreskrifter anmälas.
§ 3-
Under sex månader hvarje år skola båda afdelningarne tjenstgöra; öfriga
sex månader tjenstgör en afdelning i sender; och ega Justitie-råden att, med
iakttagande häraf, sig emellan tjenstgöringsskyldigheten fördela.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
CARL
Louis De Geer.
20
Kongl. Maj-.ls Aåd. Proposition N:o loi.
Utdrag af Protokollet lifver Justitie-Åi enden, hållet uti hongl Maj:ts
Högste Domstol Thorsdagen den 25 Februari 1860.
Närvarande:
Justitie-råden Alexanderson,
Hoffstedt,
Gyllenhammar,
Quensel,
Thyselius,
Cramér,
Friherre Leuhusen.
Revisions-sekreteraren Adlercreutz föredrog i underdånighet:
Kongl. Maj:ts genom Justitie-departeinentet aflåtna Remiss af den 14 inne»
varande månad, hvarigenom Kongl. Maj:t behagat infordra Högste Domstolens
utlåtande öfver ett uti Justitie-Stats-departementet uppgjordt förslag till stadga,
angående Kongl. Maj:ts Högste Domstols tjenstgöring på två afdelningar; varande
samma förslag af följande lydelse:
Stadga angående Kongl. Maj:ts Högste Domstols tjenstgöring på Iva
afdelningar.
§ 1*
Kongl. Maj:t8 Högste Domstol skall, intilldess annorlunda förordnas, arbeta
på två afdelningar och utgöras af sexton Justitie-råd.
§ 2.
Båda afdelningarne äro lika behöriga att upptaga de till Högste Domstolens
handläggning hörande ärenden, hvilkas fördelning endast beror af den ordning,
hvari desamma, enligt gällande föreskrifter, anmälas.
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 103
21
Under sex månader hvarje år skola båda afdelningarne tjenstgöra; öfriga
sex månader tjenstgör en afdelning i sender; och ega Justitie-råden att, med
iakttagande häraf, sig emellan tjenstgöringsskyldigheten fördela.
Herr Grefve Hamilton,
Lagerstråle,
Björnstjerna,
Malmsten,
Justitie-råden: Quensel och
Thyselius.
Hans Excellens Herr Justistie-Statsministern anmälte i underdånighet:
Förslag till Stadga angående Kongl. Maj:ts Högste Domstols tjenstgöring
på två afdelningar; varande förslaget af följande lydelse:
Högste Domstolen lemnade berörde förslag utan anmärkning.
Ex protocollo
Oscar David Egge.
Utdrag af Protokollet öfver Jus lilie-Departements-Ar en den, hållet
inför Hans Maj:t lionungen uti Stats-Rådel å Stockholms
Slott Tisdagen den 15 Mars 1860.
Hans Exc., Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Exc., Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Frih. Manderström,
Stats-råden: IVallensteen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
1.
Kongl. Maj:ts Högste Domstol skall, intill dess annorlunda förordnas, arbeta
på två afdelningar och utgöras af sexton Justitie-råd.
22
k'ontjl. Majlis Nåd. Proposition N:o 103.
Båda afdelningarne äro lika behöriga att upptaga de till Högste Domstolens
handläggning hörande ärenden, hvilkas fördelning endast beror af den ordning,
hvari desamma, enligt gällande föreskrifter, anmälas.
§ 3.
Under sex månader hvarje år skola båda afdelningarne tjenstgöra; öfriga
sex månader tjenstgör en afdelning i sender; och ega Justitie-råden att, med
iakttagande häraf, sig emellan tjenstgöringsskyldighcten fördela.
Högste Domstolen, hvars underdåniga utlåtande öfver ifrågavarande förslag
Kongl. Maj:t genom nådigt beslut den 14 sistlidne Februari infordrat, har, efter
granskning deraf, leinnat förslaget utan anmärkning.
Efter att hafva redogjort för innehållet af berörda förslag yttrade JustitieStatsministern
i afseende å de grunder, som vid dess upprättande blifvit följde:
»Vid betraktande deraf, att enligt Revisions-sekreterarnes arbets-redogörelser
för år 1859, 1,932 oafgjorda mål blifvit till innevarande år balanserade och
att deribland 780 revisions-saker hvilade i »fraktan på Högste Domstolens pröfning,
medan, i medeltal för de sednaste fem åren räknadt, endast 265 sådane
mål hunnit under loppet af ett år afgöras, har jag ansett det för lagskipningens
jemna gång vara oundgängligt, att den genom en grundlagsförändring nyligen
beredda utväg, att medelst ett förstärkt antal ledamöter försätta Högste Domstolen
i tillfälle att arbeta på två afdelningar, utan uppskof varder anlitad. Någon
viss tid för början häraf har likväl icke i förslaget blifvit utsatt, enär tidsutdrägten
af den grundlagscnliga behandling, som måste föregå utfärdandet af författning
i ämnet och ordnandet af dermed sammanhängande frågor, icke kan med
visshet beräknas, hvaremot, då förändringens trädande i verket lemnäs beroende
af författningens promulgation, tillfälle blir öppet att välja den tidpunkt, som,
efter det ärendet kommit i fullständigt skick, befinnes vara den första lämpliga.
Önskligt vore, att Högste Domstolen åtminstone under ett qvartal af innevarande
år kunde komma att utveckla den afsedda förökade verksamheten.
Då för öfrigt balansen till innevarande år af de mål, som bero på Högste
Domstolens handläggning, till antalet är något mindre än balansen vid 1858 års
början, samt antalet oafgjorda revisions-saker, ehuru ökadt under hvarje af de tio
sistförflutna åren, likväl under de två sednaste icke tillvext med mera än sex för
1858 och tolf för 1859, vid hvilket förhållande det torde böra antagas såsom
en möjlighet, att behofvet af Högste Domstolens arbete a två afdelningar kan
upphöra, när den nuvarande balansen hunnit afarbetas, har jag ansett, att dels
förstärkningen af ledamöternas antal nu icke bör föreslås större, än som med
full säkerhet är behöfligt intill dess vid nästa riksdag ny reglering efter omstän
-
Kongl. Maj;ts Nåd. Proposition N:» i03.
523
digheterna kan företagas, och dels förslaget jemväl i öfriga delar bort så inrättas,
att en återgång till den nuvarande organisationen, om den kommer i fråga,
utan allt för stora svårigheter kan verkställas.
En sådan återgång skulle i väsendtlig mån försvåras, om åt den ena eller
andra af Högste Domstolens afdelningar endast mål af en viss beskaffenhet anvisades,
samt hvar och en af ledamöterne i sammanhang dermed ständigt fastades
vid viss afdelning; hvaraf blefve en följd, att dels vid tillsättningen af Justitieråds-platser
afseende företrädesvis måste göras å speciela insigter och erfarenhet
i en eller annan särskild gren af lagskipningen och dels Justitie-råden, genom
en sålunda till vissa slags mål inskränkt tjenstgöring, slutligen måste blifva
mera eller mindre främmande för en verksamhet, som omfattar lagskipningen i
dess helhet.
Denna omständighet utgör likväl icke den enda, eller ens den förnämsta
betänkligheten emot ärendenas fördelning efter beskaffenheten emellan de särskilda
afdelningarne, hvilket eljest borde bidraga till främjande af enhet i lagskipningen
i högsta instansen. Genom en efter theoretiskt riktiga grunder verkställd
fördelning skulle sannolikt icke kunna undvikas, att arbetsqvantiteten blefve
emellan de två afdelningarne ganska ojemnt fördelad. Om till exempel brottmålen
tilldelades den ena afdelningen, så skulle, ehuru dessa mål nu icke på långt
när upptaga Högste Domstolens halfva arbetstid, likväl hälften af det högsta antal
ledamöter, hvarmed Högste Domstolen, enligt grundlagen, nn kan besättas,
knappt vara tillräcklig att för dessa mål, hvilka, såsom till en stor del angående
häktade personer, icke lämpligen kunna ligga nere under någon längre tid af
året, uppehålla en särskild afdelning, helst sju ledamöter ständigt måste å densamma
vara tjenstgörande och några skiftesvis behöfva ledighet. Härtill kommer,
att vid en fördelning af ärendena efter deras beskaffenhet fall stundom måste
uppstå, då det vore tvifvelaktigt, huruvida ett mål af sammansatt beskaffenhet
rätteligen borde upptagas af den ena eller andra afdelningen, för hvilka frågors
slitande lämplig utväg saknades, så länge grundlagen lägger hinder i vägen
för båda afdelningarne att sammanträda, för att gemensamt något ärende pröfva.
I det af mig nu anmälda förslag har derföre ärendenas fördelning emellan
afdelningarne, utan afseende å målens beskaffenhet, gjorts beroende endast af
de föreskrifter, som gälla för de föredragande och målens delning dem emellan,
äfvensom det öfverlemnats åt Justitie-råden att sjelfva öfverenskomma om sin
flyttning emellan afdelningarne och tjenstgöring i öfrigt.
Då Högste Domstolen hittills utgjorts af tolf Justitie-råd, och 22 § Re
gerings-fonnen
före den sednaste förändringen stadgat, att ej flera än åtta ledamöter
finge pä en gång tjenstgörande vara, sä har derigenom fyra månaders ledighet
om äret åt hvar och en af ledamöterna i sjelfva grundlagen varit anvisad.
Grundlagen har härutöfver förutsatt, att ett vida mindre antal än åtta
24
Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o i 03.
finge handlägga ringare mål, och ej ens för de vigtigare fordrat flera än sjn.
Sistnämnda antal har oek vanligen under de sednare åren på en gång varit
tjenstgörande, och i följd deraf hafva ledamöterne, då icke för någon af dem
uppstått hinder att tjensten förrätta, kunnat påräkna fem från tjenstgöring å sessionsrummet
lediga månader af året, utom de ferier vid Jul, Påsk och Pingst,
tillsammans utgörande omkring sex veckor, under hvilka Högste Domstolen ej
hållit sammanträden. Med allt detta kunna Justitie-råden visserligen icke anses
hafva varit i åtnjutande af öfverflödig ledighet, då, utom den ansträngande tjenstgöringen
å sessionsrummet, tages i betraktande att deremellan en dryg tid måste
egnas ej mindre åt alla mål, som emellan ledamöterne cirkulera, än ock den
svåra och mödosamma granskningen af lagstiftnings-förslag, öfver hvilka Högste
Domstolens utlåtande skall infordras; hvartill kommer angelägenheten deraf att
åt dem, som. jemte lagskipningen i högsta instansen, fått sig uppdraget att tillika
vara den lagstiftande maktens rådgifvare, lemnäs någon tid öfrig att med uppmärksamhet
följa den fortgående utvecklingen af rättsvetenskapen i allmänhet.
Då för någon ledamot inträffar förfall, måste ock tjenstgöringen af de andra uppehållas,
utan att någon vikarie för den hindrade kan förordnas. För att nu icke
betunga Justitie-råden med strängare tjenstgöring, än den som af dem hittills
blifvit bestridd, nemligen å en afdelning med sju ledamöter under årets tolf
månader, med undantag endast af nämnde helgferier, borde således, om ledamöternas
antal ökas till sexton, dessa icke åläggas att under mera än fyra månader
af året arbeta på tvä afdelningar, med sju ledamöter å hvarje. Under förutsättning
likväl, att dels större delen af nämnde helgferier infalla under de månader,
då båda afdelningarne hålla sammanträden, dels de lediga månaderna så fördelas,
att. behöfliga afbrott i tjenstgöringen åt hvarje ledamot beredas, och dels
den ena afdelningen, om arbetet ändock befinnes alltför ansträngande, må kunna,
under den tid båda afdelningarne arbeta, inskränka sina sammanträden till fyra
dagar i veckan eller afgöra mindre vigtiga mål med färre ledamöter än sju, har
man ansett sig kunna i förslaget bestämma, att båda afdelningarne skola under
sex månader af året samtidigt arbeta.
I öfrigt och då en fullständigare arbetsordning för Högste Domstolen måhända
icke är behöflig, och åtminstone icke i något fall torde böra fastställas
förr än någon tids erfarenhet af arbetet på två afdelningar lemnat ledning för
de vidare föreskrifter, som må visa sig erforderliga, hafva i förslaget icke blifvit
intagne andra eller vidsräcktare stadganden, än som varit nödvändiga för att uppfylla
grundlagens fordringar. •>
Justitie-Statsministern hemställde härefter, att Kongl. Maj:t täcktes till Rikets
nu församlade Ständer aflåta nådig Proposition om antagande af det anmälda
förslaget till Stadga angående Högste Domstolens tjenstgöring på två afdelningar, dock
under
Kungl, Majis Nåd. Proposition N:o 103.
25
under vilkor, att samina stadga icke ina erhålla egenskapen af gällande lag med
mindre än att Rikets Ständer jemväl anvisa medel till de för den nya organisationen
behöfliga löner och arfvoden. hvilka Kongl. Majit i särskild proposition
samtidigt lärer äska.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern sålunda
hemställt och deruti Stats-Rådets öfrige Ledamöter instämde,
täcktes Kongl. Majit i nåder gilla samt bifalla att Proposition
i ämnet, sådan den finnes detta protokoll bifogad, skulle
till Rikets Ständer allåtas.
Ex Protocollo
E. Halling.
Bihang till K. Sl. Prot. ms9 ii meo. I Sami l Afd. 2 Band. 15 Uäft.
4
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri. ISHO
-
Kongl Maj:ls Nåd Prop. 1\:o 104.
1
N:o 104.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 4 April 1860 kl. 12 middagen.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition lill Rikets Ständer om anslag,
i anledning af ifrågasatt förstärkning af Kongl. Maj:ts
Högsta Domstol; Gifven Stockholms Slott den 13
Mars 1860.
För verkställande af den uti nåd. Proposition till Pikets Ständer af denna
dag föreslagna förstärkning af Kongl. Maj:ts Högsta Domstol, erfordras medel ej
mindre lill löner för fyra nya Justitie-råd å 8,000 R:dr, än ock till arfvoden för
lyra tillförordnade Revisions-sekreterare med 4,500 R:dr för hvardera och för
Iva tillförordnade Protokolls-sekreterare med 3,500 R:dr för hvardera, äfvensom
till bestridande af de tillökade Kanslist- och Kopistgöromålen med '11,200 R:dr
och till arfvoden å 500 R:dr, allt Riksmynt, för en Vaktmästare vid Högsta Domstolen
och en vid Justitie-Revisions-Expeditionen; och vill Kongl. Maj:t alltså af
Rikets Ständer äska ett årligt anslag af 69,200 Riksdaler Riksmynt att utgå till
ofvanberörde fördelning, under innevarande år från och med månaden näst efter
den, under hvilken Stadga angående Högsta Domstolens tjenstgöring på två afdclningar
kommer att utfärdas, och vidare intill slutet af nästa slatsreglerings-period.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL.
Louis De Geer.
Bih. lill B. St. Prot. 1859 §■ 1860. 1 Jamt 1 Åfd. 2 Band. lö Hä/t. 1
2
Kongl. Maj.is Nåd Prop. N:o 104.
Utdrag af Protokollet Öfver Justitie-Departemenls-Ar enden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms
Slott Tisdagen den 15 Mars 1860.
I närvaro af:
Ha ns Excellens Herr Justitie—Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärenderne Frih. Manderström,
Stats-råden: JPallenstéen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Eknemark,
Herr Grefve Hamilton,
Lagerstråle,
Björnstjerna och
Malmsten.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern hemställde härefter, att Kongl.
Majit, i sammanhang med den under denna dag beslutade nådiga Proposition till
Rikets Ständer om antagande al stadga lör Kongl. Majlis Högsta Domstols tjenstgöring
på två afdelningar, täcktes till Rikets Ständer göra särskild framställning om
anvisande af de medel, som till följd al den ^föreslagna förstärkningen af Högsta
Domstolen erfordrades till allönande al ej mindre fyra nya Justitie—råd än ock ett
förökadt antal föredragande och tjenstemän i Justitie-Revisions-Expeditioqen, i afseende
hvarå Herr Justitie-Statsministern anförde:
att, då Justitie-råd enligt Grundlagen ej må tillika annat embete innehafva,
vore nödigt att fyra nya ordinarie Justitie-råds—löner anvisades å Atta Tusen Riksdaler
Riksmynt;
att deremot, med afseende å möjligheten af en blifvande reduktion, den nu
behötliga förstärkningen af Nedre Revisionen och dess Expedition lämpligast syntes
böra tillvägabringas genom förordnanden på obestämd tid, men att det likväl vore
angeläget, att de, som tillförordnades, erhöllo arfvoden motsvarande lönerna i samma
grader, på det de embetsverk, hvarifrån desse förordnade kunde komma att
utses, måtte under tiden få disponera deras löner åt vikarierne;
Kongl. Maj:ts Khil. Prop. N-.o 104.
3
att sålunda arJYoden åt fyra t. I'. Revisions-sekreterare, till lika belopp med
Revisionssekreterare-lön i lägsta klassen eller Fyra Tusen Femhundra Riksdaler
åt hvarje, borde begäras;
att, ehuru^Uögs la?. Domstolens '»arbetstid komme~att ökas nära femtio procent,
och för protokollsföreningen derstädes nu voro anställde sex Protokolls-sekreterare,
likväl ej liera än trä arfvoden för sådan befattning å Tre Tusen Fern Hundra
Riksdaler ^ torde * böra äskas, enär \ dessa Protokolls-sekreterares tjenstgöring,
hvartill jemväl hörer protokollsföring i konseljen, icke kunde antagas komma att
ökas i samma mån som Högsta Domstolens arbetstid, helst den förökade arbetsprodukten
sannolikt komme att till större delen bestå af ett ökadt antal afgjorda
Revisionssaker ooch skiftesmål, hvilka i|allmänhet jemförelsevis minst betunga protokollsföranderne;
att
till bestridande af kanslist- och kopist-göromålen vid de fyra nya rotlarne
erfordrades årligen Elfva Tusen Två Hundra Riksdaler, motsvarande fyra
kanslist- och fyra kopist-löner;
samt att arfvoden å Fem Hundra Riksdaler till en vaktmästare vid Högsta
Domstolen och en vid Justitie-Revisions-Expeditionen jemväl blefve behöfliga.
I öfverensstämmelse härmed föreslog Herr Justitie-Statsministern i underdånighet,
att Kongl. Maj:t täcktes i nådig Proposition till Rikets Ständer begära,
.att ett årligt anslag af Sextionio Tusen Två Hundra Riksdaler Riksmynt måtte anvisas
att utgå till ofvanberörde fördelning under innevarande år från och med månaden
näst efter den, under hvilken Stadga angående Högsta Domstolens tjenstgöring
på två afdelningar kommer att utfärdas, och vidare intill slutet af nästa statsreglerings-period.
Stats-Rådets öfrige ledamöter instämde' uti hvad Hons Excellens Herr
Justitie-Statsministern sålunda yttrat och hemställt.
Kongl. Maj;t behagade, med bifall härtill, besluta att Proposition
i ämnet, sådan den finnes delta protokoll bilagd, skulle
till Rikets Ständer aflåtas.
Kx protocollo,
E. Helling.
4
Kongl. Majit* Nåd. Prop.'_N:0 105.
JV:o 105.
Ankoin till Exp.-Utskottet den 4 April 1860, kl. 12 middagen.
Kongl. Maj:t Nådiga Proposition till Rikets Ständer om antagande
af en författning, angående ränta vid försträckning på
viss kort tid; Gifven Stockholms Slott d. 45 Mars 4860.
Sedan vid sistförflutna riksmöte Borgare-Ståndet, uti underdånig skrifvelse
den 3 Mars 1858 anhållit, alt Kongl. Majit täcktes till Rikets näst derefter
sammanträdande Ständer aflåta nådig Proposition om räntans Ingifvande i allmänhet
och till den utsträckning, som funnes med landels bästa mest öfverensstämmande,
och denna skrifvelse blifvit till den af Kongl. Majit i nåder tillsatta Finanskommittén
öfverlemnad för att tagas i öfvervägande vid utarbetandet af det underdåniga
betänkande, hvilket Kommittérade fått sig uppdraget altv afgifva, angående de
förändringar, som kunde anses behöfliga såväl i organisationen och sammanhanget
af de anstalter, hvilka med penninge- och kredit-väsendet hafva gemenskap, som
i de lagar, hvilka dermed stå i förbindelse, så hafva Kommittérade den 8 Oktober
nästlidne år till Kongl. Majit inkommit med en underdånig skrifvelse, deruti de på
anförda skäl tillstyrkt ej mindre räntans frigilvande under vissa vilkor, än ock andra
stadganden, åsyftande förändring i nu gällande kreditlagar.
Under godkännande af de skäl, hvilka Blifvit för räntans frögifvande anförda,
och med afseende särskildt å de under den sednare tidens vexlingar i penningeställningen
för affärsmännen i allmänhet uppkommande olägenheter af lagens stadganden
om bunden ränta, hvaraf ock blifvit en följd, att Kongl. Majit och Rikets
Ständer med afvikelse från allmän lag, måst tillåta att å de lån, som blifvit utlemnade
ur den s. k. Statslfinefonden, lått tagas högre ränta än sex procent, har
Kongl. Majit, som i likhet med Kommittérade anser, att grundsatsen om frihet i ränte
-
Kongl. Majus Sud. Proposition N:o 105.
5
fItai endast med varsamhet må i lagstiftningen införas, låtit utarbeta ett förslag
tilLFörordning i ämnet, hvaruti, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad af
Kommitterade är vordet föreslaget och jemväl förut finnes i Norige antaget, räntans
Irihet, med vissa bestämningar, medgifves vid försträckning på viss tid, som ej öfverstiger
sex månader.
l)e af Komittérade i öfrigt föreslagna lagförändringar hafva icke synts stå i
det omedelbara sammanhang med frågan om frihet i ränteaftal, att denna bort af
de förra göras beroende, utan torde desamma framdeles kunna verkställas, i den
mån sådant af de förändrade förhållandena och lagstiftningens utveckling i öfrigt
påkallas.
Med öfverlemnande af de i Stats-Rådet och Högsta Domstolen i ämnet förda
protokoll, vill Kongl. Maj:t härmed, enligt 87 § Regeringsformen, till Rikets
Ständers antagande föreslå följande förslag till Förordning angående ränta vid försträckning
på viss kort tid:
“Hvad i 9 Kapitlet 6 § Handels-Balken finnes stadgadt om förbud att
taga eller låta förskrifva sig större ränta, än sex för hundrade om året, ege ej
tillämpning vid försträckning på viss tid, ej öfverstigande sex månader. Aftal om
större ränta vare likväl ej gällande, der det ej med gäldenärens skrifteliga förbindelse
styrkes. Underlåter borgenär, som betingat sig större ränta, att inom en
månad frän förfallodagen, medelst gäldenären delgifven lagsökning eller stämning,
gälden kräfva, njute, för den tid han efter förfallodagen är till ränta berättigad, ej
mer än sex för hundrade om året. Ej må till högre belopp ränta i fast egendom
intecknas. “
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest
»tädse välbevågen. Datum ut supra.
CARL.
Louis De Geer.
6
Kongl. Majits Säll. Proposition N:o 105.
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-ärenden hållet
inför Hans Maj:t Honungen uti Siats-Rådet å Stockholms
Slott Tisdagen den 4 Februari 1860.
I n ii r v a r o af:
Hans Excellent, Herr Juslilie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Statsministern lör Utrikes Ärendena, Friherre Manderström,
Stats-räden: IVallensleen,
Gripenstedt,
Ehnemark,
Lagerstråle,
Björnstjerna och
Malmsten.
*
Hans Excellens Herr Justilie-Statsministeru anmälde i underdånighet:
alt, sedan Borgare-Ståndets underdåniga skrifvelse den 3 Mars 1858, innefattande
anhållan, alt Kongl. Maj:t täcktes till Rikets näst derefter sammanträdande
Ständer aflåta nådig Proposition om räntans Ingifvande i allmänhet och till den
utsträckning, som funnes med landets bästa mest öfverensstämmande, blifvit till den
af Kongl. Maj:t i nåder tillsatta Finans-kommitté öfverlemnade för att tagas i öfvervägande
vid utarbetandet af det underdåniga Betänkande, hvilket Kommitterade fält
sig uppdraget att afgifva, angående de förändringar, som kunde anses behöfliga, så
väl i organisationen och sammanhanget af de anstalter, hvilka med penninge- och
kredit-väsendet hafva gemenskap, som i de lagar, hvilka dermed stå i förbindelse,
så hade Kommitterade under den 8 Oktober nästliclne år till Kongl. Maj:t inkommit
med en underdånig skrifvelse, deruti de på anförda skäl tillstyrkt ej mindre
räntans digifvande under vissa vilkor, än ock andra stadganden, åsyftande förändring
i nu gällande kreditlagar.
Efter det Hans Excellens redogjort för innehållet af omförmälda, detta
protokoll bilagda skrivelser, tillika med de af två bland Kommitterade afgifna särskilda
meningar, yttrade Hans Excellens vidare:
Kongl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o 105.
7
“Under erkännande af de skäl, hvilka Kommitterade för räntans frigifvande
anfört och med afseende särskildt å de olägenheter, hvilka, genom de under närvarande
tid vexlande förhållanden i penningeställningen, för affärsmännen i allmänhet
uppkomma af lagens stadganden om bunden ränta, har jag, som i likhet med
Kommitterade, anser, alt grundsatsen om frihet i ränteaftal endast med varsamhet
må i lagstiftningen genomföras, likväl trott förberedande åtgärder för ettsteg i denna
riktning nu böra vidtagas .samt till följd deraf låtit utarbeta ett förslag, hvaruti i
enlighet med hvad af Kommitterade är vordet föreslaget samt jemväl förut finnes i
Norige antaget, räntans frihet incdgifves vid försträckning på viss tid, som ej öfverstiger
sex månader. De af Kommitterade härvid ytterligare föreslagne bestämmelser
om hvad fordringscgaren har att iakttaga, för att efter förfallodagen njuta
den högre räntan till godo, och om förbud för den högre räntans intecknande
hafva äfven i förslaget upptagits, dock att, då det synts mig allt för strängt för
innehafvare!) af löpande skuldebref, alt Iian ovilkorligen börtie på sjelfva förfallodagen
kräfva gäldenären, \id påföljd alt eljest hafva förlorat allt anspråk på den högre
räntan eller förfallodagen. — och då vidare gäldenär, som utläst viss ränta, men
på förfallodagen underlåter betala, väl, enligt sakens natur, om han ej uttryckligen
förbundit sig att gälda den adaida räntan tills betalning sker, måste anses skyldig
att, för den lid, ränta efter förfallodagen bör utgå, erlägga densamma till aftalda
beloppet, förslaget blifvit härefter lampadt.
Hvad Kommitterade i öfrigt föreslagit om laga räntas bestämmande till sex
procent och tillämpande vid båda de i 9 Kap. 8 § Hnndels-Balken omförmälda
fäll, om ränta pä förfallen ränta, om för skott sr anid samt om ockerstraffets
och bysältningsrättens upphörande, synes mig ej stå i omedelbart sammanhang
med, men deremot vara af egenskap att sannolikt försvåra antagandet af' den vig—
tigaste delen af Kommitterades förslag eller räntans frigörande för afFärspapper.
Särskildt må ock erinras i afseende å
laga räntan, att rår lag på andra stallen än i 9 Kap. 8 § Handels-Balken,
bestämmer räntan till fem procent, hvilket då är laga ränta. (Se t. ex. 5
Kap. 11 § Jorda-Balkenj);
förskottsränlan, att redan nu svårligen någon, som på förhand afdroge räntan,
kunde anses skyldig till straff, med mindre han, vid beräkning af ränta å för—
skottsräntan, funnes hafva öfverskrida den högsta lagliga räntan;
ockcrstraffet, att då lagstiftaren anser det orätt eller åtminstone för den
närvarande tiden skadligt, att högre än sex procent ränta tages vid lån å längre tid,
det icke torde saknas skäl att låta förbudet fortfarande ega kraft medelst ett straff,
hvilket ock, såsom man ser, ännu finnes i Norige bibehållet; samt
bysätlningsriitlen, alt frågan derom hänger närmare tillsammans med lagarne
om exekution och konkurs, än med dem om räntans belopp, samt att svår
-
s
Kongl. Maj-.fs Nåd. Proposition N:o 105.
ligen torde inses, hvarföre räntans frigörande i vissa fall skulle föranleda bvsättningsrältens
förlust äfven i alla andra.
Deremot är ur Lag-Beredningens förslag här infördt det stadgande, att aftal
om högre ränta, än sex procent, ej är gällande, derest det ej med gäldenärens
skriftliga förbindelse styrkes; och är meningen med detta stadgandes införande, att
än vidare söka begränsa riintefriheten inom deri egentliga affärsverlden; varande det
i Justitie-departementet utarbetade förslag af följande lydelse:
“Förslag till Förordning, angående ränta vid försträckning på viss
kort tid.
“Hvad i 9 Kap. 6 § Handels-Balken finnes stadgadt om förbud att laga
eller låta förskrifva sig större ränta, än sex för hundrade om året, ege ej tillämpning
vid försträckning på viss tid ej öfverstigande sex månader. Aftal om större
ränta vare likväl ej gällande, der det ej med gäldenärens skriftliga förbindelse slyrkes.
Underlåter borgenär, som betingat sig större ränta, att inom en månad från
förfallodagen, medelst gäldenären delgifven lagsökning eller stämning, gälden kräfva,
njute för den tid, han efter förfallodagen är lill ränta berättigad, ej mer än sex för
hundrade om året. Ej må till högre belopp ränta i fast egendom intecknas."
Och hemställde Hans Excellens, att Högsta Domstolens utlåtande deröfver
måtte, för det i 87 § Regerings-Formen omförmälda ändamål, varda inhemladt.
Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige ledamöter, täcktes Kongl.
Maj:t härtill lemna nådigt bifall.
Ex protocollo
N. Becker.
Utdrag
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 105
9
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-Ar enden, hållet uti Kongl.
Majlis Högsta Domstol, Thorsdagen den 23 Februari
1860.
Närvarande:
Justitie-råden Alexandersson,
// offstedt.
Gyllenhammar,
Qvensel,
Thyselius,
Cramer och
Friherre Leuhusen.
Revisions-sekreteraren Adlercreutz föredrog i underdånighet:
Kongl. Maj:ts genom Justitie-departementet aflåtne Remiss af den 14 innevarande
månad, hvarigenom Kongl. Maj:t, för det i 87§ Regerings-Formen omförmälda
ändamål, behagat inlordra Högsta Domstolens utlåtande öfver ett uti JustitieStats-departementet
under rubrik af: “Förslag till Förordning angående ränta
vid försträckning få viss- kort lid“ uppgjordt förslag; varande samma förslag
af följande lydelse:
“Hvad i 9 Kap. 6 § Handels-Balken finnes stadgadt om förbud att taga
eller låta förskrifva sig större ränta, än Sex lör hundrade om året, ege ej tillämpning
vid försträckning på viss tid, ej öfverstigande sex månader. Aftal om större
ränta vare likväl ej gällande, der det ej med gäldenärens skriftliga förbindelse styrkes.
Underlåter borgenär, som betingat sig större ränta, att inom en månad från
förlällodagen, medelst gäldenären delgifven lagsökning eller stämning, gälden kräfva,
njute, för den tid han efter förfallodagen är till ränta berättigad, ej mer än Sex
för hundrade om året. Ej må till högre belopp ränta i fast egendom intecknas.
“
Högsta Domstolens flesta Ledamöter lemnade olvanberörde
förslag utan anmärkning.
Hill. lill R. St. Prot. 1859 § 1860. I Sami. 1 Afd. 2 Band. 16 Hä/t. 2
Kongl. Maj-.t \dd. Proposition N-.o 105
Justitie-rådet Alexandersson yttrade, att Justitie-rådet
för sin del trodde rättvisan och allmän nytta i hög grad tala
för räntans frihet, utan andra inskränkningar än dem, som
kunde erfordras, dels för att till tiden begränsa den del af
räntan, som öfverstiger vanligheten, och hvarom aftalet alltid
mäste antagas afse endast en kort tid, dels för att hafva något
korrectiv mot samvetslöst ocker på annans nöd eller enfald,
hvaråt lagskipningen icke kan gifva helgd utan att kränka
allmänna rättskänslan, dels ock slutligen, om så nödigt
ansåges, för reglerande af inteckningsrätten; och i dessa afseenden
ville Justitie-rådet, på försök, antyda följande grunder,
nemligen: l:o alt, i öfverensstämmelse med Lag-Beredningens
förslag, gäldenär, då han utfäst högre ränta, än efter sex för
hundrade om året, må ega rätt uppsäga gälden att betalas
vissa månader derefter, ändå att längre förfallotid är aftalad;
2:o att för tiden efter det hufvudstolen till betalning förfallit,
gäldenär icke må åläggas i ränta, betala mera än sex för
hundrade om året, med mindre det visas, att under samma
tid allmänna räntan på dylik eller jemförlig gäld stått högre,
i hvilket fall denna högre ränta bör fordringsegaren tilldöma®;
3:o att, derest uppenbart finnes, att oskäligen hög ränta är
betingad, och gäldenären förmår göra antagligt, att han blifvit
till utfästande deraf förledd, det skall ankomma på Domarens
ompröfvande, att räntan till något mindre, dock ej
under sex för hundrade om året, nedsätta; och 4:o att inteckning
i fast egendom ej må för ränta beviljas till högre belopp
än sex för hundrade om året, älven om högre ränta är förskriften.
Emellertid och enär det nu förevarande förslaget syntes
utgöra en öfvergång till en förbättrad lagstiftning i detta ämne,
trodde Justitie-rådet detsamma icke böra ovilkorligen afstyrkas,
ehuru inskränkningen till försträckningar på viss tid, ej
öfverstigande sex månader, otvifvelaktig! komme att medföra
täta omsättningar, jemte dermed åtföljande ökade umgälder
och äfventyr för gäldenärerne.
Justitie-rådet Quensel utlät sig: “Såsom Ledamot i LagBeredningen
har jag förut haft åliggande att i förevarande ämne
Jttra omdöme och det har då utfallit emot hvarje inskränkning
i friheten att aftala om räntans belopp. Den lätthet,
hvarvid ovilkorligt lagbud om viss ränta kringgås och sora ut
-
Kongl. Maj:!* Nåd. Prop. JV:o 105.
11
flör en af de mest framhållna grunderna för räntans frigifvaide,
lärer icke blifva mindre i afseende å inskränkande stadganden.
Dessa synas mig således blifva lika kraftlösa, som
det ovilkorliga bandet på räntan, men om någon verkan deraf
följer, vore det val den, att en del af lånetillgångarne afhålla#
från konkurrensen om den fria räntan, hvars belopp genom
inskränkningarne följaktligen snarare uppdrifves än nedtryckes.
En annan betänklighet vid inskränkningarne i förslaget finnér
jag deruti, att stadgandet i 9 Kapitlet 6 § Handels-Balken
om straff för ocker ej komme att helt och hållet upphäfvas.
Jag befarar nemligen olika meningar i frågor, huruvida detta
straff skall ådömas för hvarje ränteliqvid i strid med författningen.
Emellertid och då jag funnit min åsigt, att ovilkorlig
frihet i ränte-aftalet bäst betryggar dennas naturliga förhållande
till penningens värde, i allmänhet möta ogillande och jag
således måste betvifla dess praktiska riktighet, tilltror jag mig
icke heller att afstyrka den nådiga Propositionens aflåtand*
i föreslaget skick.
Ei protocoll#
Otear David Egge.
12
Kongl. Maj-.t Nåd. Prop. N:o 105.
Transsumt af Protokollet öfver Justitie- Departement s-ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådel å Stockholms
slolt Tisdagen den 13 Mars 1860.
i närvaro af:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Friherre Manderström,
Stats-råden IVallensleen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Hr Grefve Hamilton,'
Lagerstråle,
Björnstjerna
Malmsten.
Justitie-råden Qvensel.
Tyselius.
Hans Excellens Herr Justite-Statsministern anmälde i underdånighet:
Ett genom Herr Justitie-Statsministerns försorg i Justitie-departementet
uppgjordt förslag till Förordning angående ränta vid försträckning på viss kort tid;
varande samma förslag af följande lydelse:
“Hvad i_ 9 Kap. 6 § Handels-Balken finnes stadgadt om förbud att taga
eller låta förskrifva sig större ränta, än sex för hundrade om året, ege ej tillämpning
vid försträckning på viss tid, ej öfverstigande sex månader. Aftal om större
ränta vare likväl ej gällande, der det ej med gäldenärens skriftliga förbindelse styrkes.
Underlåter borgenär, som betingat sig större ränta, att inom en månad från
förfallodagen, medelst gäldenären delgifven lagsökning eller stämning, gälden kräfva,
njute för deri tid han efter förfallodagen är till ränta berättigad, ej mer än Sex
för hundrade om året. Ej må till högre belopp ränta i fast egendom inteckna*. “
Kongl. Majlis Aäd. Prop. i\:o 105. 13
Vid granskning af berörde förslag i Högsta Domstolen — —
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern utlät sig i underdånighet:
“Under åberopande af hvad jag i detta ämne redan anfört vid det tillfälle,
då Eders Kongl. Maj:t behagade besluta, att Högsta Domstolens utlåtande skulle
infordras öfver ifrågavarande förslag, anhåller jag i underdånighet, att, med anledning
af de i Högsta Domstolen af två ledamöter afgifna yttranden, nu endast få
anmärka:
att alla lagbud, som afse inskränkning i friheten vid ränte-aftal, visserligen
kunna kringgås af dem, som icke i Jugen erkänna jemväl en moralisk förpligtelse,
men att det torde kunna antagas,''aft Större delen af våra inhemska kapitalister
icke i detta fall hädanefter mera än hittills skola blifva uppsåtliga lagbrytare, och
att i allt fal! en mängd betydliga kassor finnas inom riket, hvilkas förvaltning är
ställd under sådan kontroll, att i lag förbjudet ocker ej med dem kan bedrifvas;
att det icke synes mig sannolikt, att alla dessa kapitaler skola underkastas
risken af täta omsättningar för möjligheten att utan intecknings-säkerhet betinga
en högre ränta än sex procent, hvilken möjlighet sällan lärer med någon säkerhet
kunna sex månader förut beräknas;
att således följclen af de qvarstående förbuden emot fri ränta bör blifva, '
att en stor del af de inhemska kapitalerna, framdeles, såsom tillförene, tillhandahål
las
rörelsen emot sex procent ränta eller derunder, äfven om den vexlande räntan
för kortare tids lån någongång öfverstiger detta belopp;
att en fullständig frigifning af räntan, som mig veterligen icke i något annat
land blifvit på en gång genomförd, synes mindre än i de flesta länder påkallad
i Sverige, hvarest én så hög räntefot, sorn sex procent, redan nu är laglig;
samt att då förändring i afseende å nu gällande ansvarsbestämmelser emot
ocker icke blifvit föreslagen, den omständigheten, att ett visst, i lagförslaget noga
beskrifvet, fall blifvit från omfånget från dessa ansvarsbestämmelsers tillämpning undantaget,
icke, efter min uppfattning, kan komma att öka svårigheterna för lag—
skipningen.
Enligt Hans Excellens Herr Justitie-Statsministerns och
Stats-Ilådets öfrige ledamöters tillstyrkande behagade Kongl.
Maj: t i nåder gilla ofvanberörde förslag och befalla att Proposition
i ämnet, sådan den finnes detta Protokoll bifogad, skulle
till Rikets Ständer allåtas.
Ex protocollo.
E. Helling.
14
Kongl. Maj:(» Nid. Prop. N:o 100.
N:o 106.
Ankom till Exp.-Utskcttet den 4 April 1860, kl. 12 midd.
Kongl. Maj:ts nådiga Proposition till Rikets Ständer om rätt till
pennan å Allmänna Indrugnings-Slaten för sinnessvag«
Kapiten-Löjtnant en vid Flottan J. //. Stålhammar vid
afskeds erhållande. Gifven Stockholms Slott den 30
Mars 1860.
Sedan Kapiten-Löjtnanten vid Kongl. Maj:ts Flotta, med lista klassens lön,
Johan Henrik Stålhammar, i följd af iråkad sinnessjukdom, under nära 2:e år varit
till tjenstgöring alldeles oförmögen, har nu hans lagligen tillförordnade förmyndare
uti ingifven skrift, hos Kongl. Maj:t för Stålhammar i underdånighet sökt nådigt
afsked från innehafvande Kapiten-Löjtnants-beställning, under förbehåll bland
annat, att bemälde hans myndling blefve för sin återstående lifstid försäkrad om
tillgodonjutande af-ett hans nu egande löneförmåner, efter aldrag af inqvarteringspenningarna,
motsvarande pensionsbelopp; i hvilket afseend» vid den underdåniga
ansökningen blifvit, jemte andra erforderliga handlingar, bilagde vederbörliga prestoch
läkarebetyg, deraf inhemtas, att Stålhammar, som är född 1808, med hustru
och 3:ne sjukliga barn befinnes stadd i ytterst torltiga lefnadsvilkor samt att han
för sin sinnesrubbning allt sedan den 22 Juli 1858 utan framgång vårdats å Wexiö
hospital, äfvensom genom Direktionens för Amiralitets-Krigsmanskassan öfver ansökningen
infordrade underdåniga utlåtande är utredt, att Stålhammar, som tjent
med lön från och med den 1 Oktober 1830, och sedermera till Kassan erlagt
stadgade afgifter, således med ingången af nästkommande Oktober månad blir berättigad
att derifrån undfå pension, hvilken dock, enär han då ännu icke uppnått
Kanyl. Maj-.tt Tiåd. Proposition K:o 106.
IS
55 års lefnads-ålder, till en början icke kan, om tillgång i Kassan finnes, utgå
med mera än */*-deIar, eller 810 R:dr R:mt, af den för hans lönegrad, enligt nu
gällande stadganden, till 1,080 R:dr samma mynt bestämda pensionssumma.
Med afseende å hvad sålunda för Kapiten-Löjtnanten Stålhammar förekommit,
och då den vård, han nu i närmare 2:ne års tid å allmän Hospitals-inrältning
njutit, icke medfört någon förbättring uti den, enligt hvad ofvanberörde
läkarebetyg innehåller, med kroppslig förlamning förenade sinnessjukdom, han
iråkat och hvilken derföre, vid hans redan framskridna ålder, elter all sannolikhet
är obotlig och gör honom lör framliden oförmögen till tjenste-ulöfning, lar Kongl.
Maj:t, med anledning tillika af Rikets Ständers vid 1854 års riksdag, uti underdånig
skrifvelse af den 1 December samma år, afgifna svar å Kongl. Maj:ts nådiga
framställning om obotlig ansedd sinnessvag, lam eller blind tjenstemans skiljande
från ordinarie beställning i rikets tjenst, velat härigenom föreslå Rikets
Ständer, att Kapiten-Löjtnanten Stålhammar må, med månaden näst elter den,
uti hvilken han, efter uppnådd pensionsmessighet i Amiralitets-Krigsmanskassan,
kan varda ur krigstjensten i nåder afskedad, lå på Allmänna Indragnings-staten
uppföras till åtnjutande under återstående lifstiden af en årlig pension till det belopp,
han nu i aflöning på Flottans stat uppbär, eller Två Tusen Tvåhundra Riksdaler
Riksmynt, dock att denna pension minskas med det pensionsbelopp, som vid
afskedets erhållande, eller sedermera kan honom från Amiralitets-Krigsmanskassan
tillfalla.
De till detta ärende hörande handlingar skola varda till vederbörligt Ut»kott
öfverlemnade.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och yumest
•tädse välbevågen. Datum ut supra.
CARL.
C. Ehnemark
16
Kongl. Majus Nåd. Proposition N:o 106.
Utdrag af Protokollet öfver Sjö för svar s- Ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den
30 Mars 1860.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer;
Hans Excellens, Herr Stats-ininistern för Utrikes Ärendena, Frih. Manderström;
Stats-råden: IVallen steen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Lagerstråle,
Björnstjerna och
Malmsten.
Departements-chefen, Stats-rådet Ehnemark, uppläste derefter till justering
ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, uppå Stats-Rädets underdåniga
tillstyrkan, fattade och här förut intagna nådiga beslut, uppsatt förslag till Kongl.
Maj:ts nådiga Proposition till Rikets Ständer om rätt till pension å Allmänna Indragnings-staten
för sinnessvage Kapiten-Löjtnanten vid Flottan J. H. Stålhammar,
vid afskeds erhållande;
och täcktes Kongl. Majit, enligt Stats-Rådets underdåniga
hemställan, berörde förslag, sådant det finnes detta protokoll
bilagdt, i nåder gilla samt förordna, att nådig Proposition, i
enlighet dermed, skulle till Rikets Ständer afgå.
Ex protocollo,
Fritz Rythen.
N:r 107.
Kongl. Maj:ls Nåd. Skrifvelse K:o 107.
17
]\:o 107.
Ank. till Exp.-Utsk. den 4 April 1860, kl. 12 midd.
Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående begärd
förlängning i den för uppmuddring af Ystads hamn
bestämda arbetstid; Gifven Stockholms Slott den 23
Mars 1860.
Vid 1853—1854 års riksdag beviljade Rikets Stånderlför uppmuddring
af hamnen vid staden Ystad 60,000 R:dr Banko, hvaraf 20,000 R:dr såsom anslag
utan återbetalnings-skyldighet och 40,000 R:dr såsom lån, under vilkor, bland
annat, att staden förbunde sig att ansvara för muddrings-arbetets fullbordande inom
fem år.
Sedan Kongl. Majit under den 25 Juli 1855 i nåder gillat en af Chefen
för södra Våg- ,och Vattcnbyggnads-distriktet, numera Öfverste-Löjtnanten m. m.
C. G. Beijer, uppgjord plan, jemte kostnadsförslag, i afseende å ifrågavarande företags
utförande, afslutade derefter, på nådig befallning, Styrelsen för allmänna Vägoch
Vattenbyggnader, å Kronans vägnar, med Hamn-direktionen i Ystad, såsom
behörigen utsedd Arbets-direktion, kontrakt, genom hvilket vederbörande förbundo
sig att, under loppet af September månad nyssnämnda år, påbörja och till den 1
September 1860 fullborda muddrings-arbetet.
Emellertid har Hamn-direktionen, uti en den 9 sistlidne Februari till
Kongl. Majit ingifven skrift, i underdånighet förmält, hurusom, enligt hvad ett hifogadl,
af tjenstförrättande Chefen i södra Väg- o h Vattenbyggnads-distriktet, Majoren
A. Remmer, den 8 September lörlidet år afgifvet yttrande vitsordar, ofvanberörde
muddrings-arbete, hvilket, utan Direktionens förvållande, blifvit fördröjdt derigenom
att ett af Direktionen i god tid bestäldt ångmudderverk icke förr än ett
Bill. lill R. St. Prof. 1859 # 1860. 1 Sami. 1 Afd. 2 Band. 16 Haft. 3
18
Kongl. Maj:ts Xdd. Skrifvelse N:o 107.
och ett halft år efter arbetets påbörjande bekommits, sedermera icke kunnat fortgå
med den hastighet, som varit beräknad, af orsak att en oerhörd massa stenblock
påträffats, inbäddade i hamnbottnen, hvadan och enär detta sednare förhållande
qvarstode såsom ett tidsspillande hinder för muddringens jemna fortgång, Direktionen
i underdånighet begärt, att den för arbetets fullbordande bestämda arbetstid
måtte varda med ytterligare lem år förlängd.
Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader, häröfver hörd, har i
underdånigt utlåtande af den 13 nästlidne månad hufvudsakligen anfört, att då
Hamn-direktionen styrkt, dels att desä nya ångmudderverk blifvit så sent färdigt,
att muddring dermed först i Maj månad 1857 kunnat påbörjas, hvadan arbetet om
hösten 1855 och under hela året 1856 måst bedrifvas blott med en gammal och
bristfällig hästmudder-maskin, dels ock att, i motsats till hvad vid arbetsplanens
upprättande antogs komma att blifva förhållandet, bottenstenar i hamnbassinen
mycket allmänt påträffas och till så betydlig storlek, att bland 40 kubikfamnar
sten, som derulur ensamt under förlidne sommar upptagits, block förekommit
af till och med 100 skeppunds vigt, funne Styrelsen, som under sådana omständigheter
ansåge muddrings-arbetet komma att erfordra en vida längre tid, än förut
varit beräknad, sig böra i underdånighet förorda den af Direktionen begärda utsträckning
af omförmälda arbetstid intill den 1 September 1865.
Då nu Rikets Ständer, vid beviljandet af statsbidrag till ifrågavarande arbetsföretag,
särskildt föreskrifvit, att detsamma borde vara fulländadt inom fem år,
i följd hvaraf också arbetstiden blifvit uti ofvanberörde kontrakt bestämd lill den 1
September innevarande är, har Kongl. Maj:t ansett Sig böra härmed till Riket*
Ständers pröfning i nåder öfverlemna den gjorda ansökningen om förlängning i
den för ifrågavarande muddrings-arbetes fullbordande bestämda tid; kommande alltså
handlingarne i målet att till Stats-Utskoltet öfverlemnas.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
CARL.
Ludv. Almgvist.
Kongl. Maj:ts A åd. Skri/velse N:o 107.
19
Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i Stats-Rädet å Stockholms Slott den 23 Mars
1860.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justilie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Friherre Manderström.
Stats-råden: IV allensteen,
Gripenstedt,
s.Urnqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Lagerstråle,
Björnstjerna, och
Malmsten.
Slutligen uppläste Deparlements-chefen, Stats-rådet Almqvist, till justering
ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Majlis förut fattade nådiga beslut, uppsatt förslag
till Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, angående begärd förlängning
i den för uppmuddring af Ystads hamn bestämda arbetstid.
Enligt Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande behagade Kongl.
Majit detta förslag i nåder gilla, samt befallde att, i öfverensstämmelse
dermed, nådig Skrifvelse, sådan den finnes detta protokoll
bilagd, skulle till Rikets Ständer aflåtas.
Ex protocoHo
Rudolf Ädelgren.
20
Kongl. Maj:ls Käti. Proposition N:o 108.
N:o 108.
Ank. till Bxp.-Utsk. den 4 April 1860, kl. 12 midd.
Kongl. Mnj:ts nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående
beviljande af anslag till Magister M. Wiberg såsom honorarium
för en af honom uppfunnen räkne-maskin; Gifven
Stockholms Slott den 30 Mars 1860.
I underdånig skrifvelse den 14 innevarande månad har Vetenskaps-akademien
hos Kongl. Maj:t anmält, att sedan för Akademien blifvit förevisad en afMagister
M. Wiberg uppfunnen räkne-maskin, som, af olika konstruktion med den
Scheutziska, förrättar samma arbete med lika fullständighet som denna, men intager
betydligt mindre rum och kan försäljas till vida lägre pris, hvarigenom den kan
blifva allmännare tillgänglig, Akademien bland sina sakkunnige ledamöter utsett en
Kommitté att i ämnet afgifva betänkande. Vid den noggranna undersökning, den
af Magister Wiberg uppfunna räknq-maskin sålunda blifvit underkastad, har blifvit
bekräftadt, att densamma icke blott med lika fullständighet, som den Scheutziska,
upptyller det hufvudsakliga ändamålet att med ofelbarhet utföra interpolations-räkningar,
utan ock i ofvan omlörmälda hänseenden bildar ett ej ovigtig! framsteg.
Magister Wiberg har dessutom meddelat en, efter Kommitterades öfvertygelse, verkställbar
plan att ännu i väsendtlig mån förenkla sin uppfinning, hvarigenom en
ganska betydlig prisnedsättning ytterligare skulle åstadkommas, hvilket är af synnerlig
vigt med hänsyn till det stora gagn, helst för vetenskapliga ändamål, som
ett instrument af detta slag är ämnadt att åstadkomma och ofelbart äfven skall med
-
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 108.
21
föra i desto högre grad, ju mera tillgängligt det med afseende på priset blifverför
sådana anstalter eller personer, som äro i tillfälle att deraf göra bruk. Då Magister
Wibergs räkne-maskin, enligt hans egen uppgift, kostat omkring 1,500 R:dr
Rimt, deri dock ej inberäknad kostnaden för de förberedande försök, äfvensom för
konstruktionen af den modell-maskin, som för sjelfva utförandet varit af nöden, och
då Wibérg, redan förut i knappa omständigheter, genom de mångahanda kostnader
utförandet al hans uppfinning ådragit honom, numera saknar alla tillgångar att utan
bidrag förverkliga sin plan att förfärdiga en räkne-maskin af ännu mer förenklad
konstruktion, samt då, oberoende af allt detta, Wiberg visat sig besitta en mekanisk
talent, som förtjenar att på allt sätt upprätthållas och uppmuntras, har Akademien
uttryckt sin underdåniga förhoppning att Kongl. Majit måtte täckas bereda
Magister Wiberg ett honorarium af 3,000 Ridr R:mt, hvarigenom han komme i
tillfälle att fullända sin uppfinning.
På grund af hvad sålunda blifvit anlördt och Kommilterades betänkande i
öfrigt innehåller har Kongl. Majit funnit Magister Wiberg synnerligen förtjent af ett
offentligt understöd, hvilket lämpligen torde böra bestämmas så högt, att det icke
blott utgör en ersättning för redan hafda eller för utvecklingen af hans sinnrika
uppfinning ytterligare nödiga kostnader, utan jemväl sätter honom i tillfälle att åtminstone
under någon tid ostörd egna sig åt detta lör vetenskapen vigtiga arbete;
och vill Kongl. Majit derföre härmed föreslå Rikets Ständer, att åt Magister Wiberg
bevilja ett anslag af Fem tusen Riksdaler Riksmynt såsom honorarium för den af
honom uppfunna räkne-maskin.
De till detta ärende hörande handlingar skola hållas Rikets Ständers vederbörande
Utskott tillhanda, och Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl,
nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
CARL.
Henning Hamilton.
Kongl. Maj:tx Nåd. Proposition S:o 108.
Utdrag af Protokollet ofver Ecklesiastik-Ärenden, hållet inför Hans
Majit Honungen uti Stats-Hädet å Stockholms Slott den
30 Mars i860.
Närvar a n d e:
Hans Excellens, Herr Justitie—Sfa (sini nistern, Friherre De Geer,
Hans Excellens. Herr Stats-rninistern för Utrikes Ärendena, Frih. Manderström,
Slats-räden: l'Vallensteen,
Gripen v/ edl,
Aini t/vist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton, 1
Lagerstråle,
Björnstjerna och
Malmsten.
Efter föregången justering af protokollet öfver Ecklesiastik-Ärenden den 23
innevarande månad yttrade i underdånighet Departements-chefen, Stats-rådet Herr
Grefve Hamilton:
“I underdånig skrifvelse den 14 innevarande månad har Vetenskaps-akademien
hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmält, att, sedan för Akademien
blifvit förevisad en af Magister M. Wiberg uppfunnen räkne-maskin, som, af olika
konstruktion med den Scheutziska, förrättar samma arbete med lika fullständighet
som denna, men intager betydligt mindre rum och kan försäljas till vida lägre pris,
hvarigenom den kan blifva allmännare tillgänglig, Akademien bland sina sakkunnige
ledamöter utsett en Kommitté, hvilken i ämnet afgifvit Betänkande; med instämmande
hvari Akademien i underdånighet hoppas, att Eders Maj:t i nåder må täckas
bereda Magister Wiberg det af Kommitterade föreslagna honorarium af 3,000 R:dr
R:mt, hvarigenom han komme i tillfälle att fullända sin uppfinning.
Kommitterades, af Akademien i underdånighet bifogade, Betänkande upplyser
hufvudsakligen, att Magister Wibergs maskin har fullkomligt samma ändamål, som
Kongl. Maj:!st A'åd. Proposition N:o 108.
23
den Scheulziska, och alltså är ett instrument, genom hvilket interpolations-räkningar
efter argumenter, som fortskrida i en arithmetisk progression, utföras och de
uträknade resultaterna tryckas; alt det blifvit konstruerad!, utan att uppfinnaren om
den Scheulziska maskinen haft mera än en högst ofullständig kännedom, hvarföre
ock i de båda instrumenternas mekaniska detaljer knappt någon likhet är alt upptäcka;
att Magister Wibergs maskin i sitt närvarande skick är i stånd att räkna
med 15-siffriga tal och med 4 differenser, samt att trycka 8-sifIriga tabulartal
jemte tillhörande argumenter, dock så, att tabular-talens siffror kunna, med inskränkning
af argumenlernas siffer—antal, ökas eller tvärtom; men alt i detta, likasom i
det Scheulziska instrumentets princip, intet hinder ligger för utvidgning till ett större
antal räknande och tryckande siffror, äfvensom till ett större antal differenser. Särskild
uppmärksamhet har af Komnritterade blifvit egnad åt undersökning af instrumentets
förmåga att förrätta det föresätta räkne-arbetet med absolut precision, och
hafva de kommit till den öfvertygelse, att i maskinens egentliga konstruktion ingen
källa till felräkning eller feltryckning kan förefinnas, så framt instrumentet befinner
sig i oskadadt tillstånd; och hafva vid anställda försök dess tryckta räkne-resultat
befunnits vara fullkomligt rikliga. Till följd af de ogynnsamma förhållanden, med
hvilka Magister Wiberg vid instrumentets förfärdigande haft att kämpa, äro visserligen
åtskilliga delar i det förevisade exemplaret i rent tekniskt hänseende mindre väl
utförda, men hvilken omständighet vid bedömandet af instrumentets principer, som här
utgöra hufvudsaken, ej kommer i betraktande. Om sålunda de båda till jemförelse sammanställda
instrumenterna, nemligen Magister Wibergs och det Scheulziska, måste anses med
lika fullständighet uppfylla det hufvudsakliga ändamålet, att med ofelbarhet utföra interpolations-räkningar,
hafva Kommitterade dock funnit det förra bilda ett ej ovigtig!
framsteg, nemligen deri, att Magister Wiberg genom åtskilliga mekaniska kombinationer
lyckats åstadkomma, att hans maskin icke blott inlager ett ansenligt mindre rum.
utan ock, hvad som är af större vigt, kan förfärdigas till ett betydligt lägre pris
än den Scheulziska* I detta afseende hafva Kommitterade anfört, hurusom Engelsmannen
Babbage, hos hvilken man står i förbindelse för den första idéen att
mekaniskt verkställa räkningar med differenser, och som äfven gjorde det. första utkastet
till en räkne-maskin af detta slag, men som, uppehållen af praktiska svårig
heter,
icke lyckades att bringa sin plan till verkställighet, uppbar för detta ändamål
af Engelska statsmedel en summa, som förmenas vida öfverstiga en half million
R:dr Runt, hvilket belopp han med verificerade räkningar styrkt sig verkligen hafva utgifvit.
Scheutz erhöll för sin lyckade räkne-maskin en ersättning al 10.000 R:dr R;mt.
Magister Wibergs maskin ändtligen har, efter hans egen uppgift, kostat omkring
1,500 R:dr s. m., deri dock ej inberäknad kostnaden för de förberedande försök,
äfvensom för konstruktionen af den modell-maskin, som för sjelfva utförandet
varit af nöden. Magister Wiberg har likväl gjort Kommitterade bekante med en
efter allt utseende verkställbar plan alt ännu i väsendtlig mån förenkla sin uppfiui
-
24
Kongl. Majda Nåd. Proposition N:o 108.
ning, hvarigenom en ganska betydlig prisnedsättning ytterligare skulle åstadkommas.
På sådant sätt har detta lika nyttiga som ingeniösa instrument blifvit icke endast
för första gången af en Svensk man bragt till stånd, utan äfven af en annan Svensk
man bragt lill sin sannolikt möjligast enkla sammansättning, och har det från fosterländsk
synpunkt förekommit de Kominilterade högst glädjande att i denna angelägenhet
se det Svenska namnet på ett så hedrande sätt representeradt. Med
stöd häraf, och då Magister Wiberg, redan förut i knappa omständigheter, genom
de mångahanda kostnader, som utförandet af hans uppfinning ådragit honom, numera
saknar alla tillgångar att utan bidrag förverkliga sin plan att förfärdiga en
räkne-maskin af ännu mera förenklad konstruktion, samt då, äfven, oberoende af
allt detta, Kommitterade funnit Magister Wiberg hafva visat sig besitta en mekanisk
talent, sorn förtjenar att på allt sätt upprätthållas och uppmuntras, hafva de
föreslagit, att Vetenskaps-akademien måtte ingå till Kongl Majit med den anhållan,
jag redan för Eders Majit i underdånighet anmält.
Hvad Vetenskaps-akademien och dess Kommitterade sålunda anfört, synes mig
fullständigt ådagalägga, att Magister Wiberg gjort sig synnerligen förtjent af ett
offentligt understöd, hvars belopp likväl lämpligen torde böra bestämmas så högt,
att det icke blott utgör en ersättning för redan hafda eller, för utvecklingen af
hans sinnrika uppfinning, ytterligare nödiga kostnader, utan jemväl sätter honom i
tillfälle att, åtminstone under någon tid, ostördt egna sig åt detta för vetenskapen
vigtiga arbete; och hemställer jag derföre underdånigst, att Eders Maj:t täcktes till
Rikets Ständer aflåta nådig Proposition om beviljande åt Magister Wiberg af ett
anslag å 5,000 R:dr R:mt såsom honorarium för den af honom uppfunna räknemaskin.
“
Derefter uppläste föredragande Herr Departements-chefen förslag til! omförmälda
Proposition, sådant det finnes detta protokoll, bilagan N:o 1, vidfogadt, och
hemställde Herr Föredraganden i underdånighet, det täcktes Kongl Majit tillåta att
nådig Proposition, i enlighet dermed, må till Rikets Ständer expedieras; hvilken
underdåniga hemställan af Stats-Rådets öfriga ledamöter biträddes.
Hvad Siats-Rådet sålunda underdånigst yttrat och tillstyrkt,
behagade Kongl. Majit i nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo
A. J. Oldo.
STOCKHOLM. G. E. Ljunggeen, 1860.
Kongl. Majit* Nådiga Proportion M 109.
1
JW 109.
Alik. till Exp.-Utsk. den 24 April 1860, kl. 12 midd.
Kongl. Majit»
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående ändring i RegeringsFormens
och Riksdags-Ordningens föreskrifter om Riksstyrelsens
förande i vissa fall; Gifven Stockholms Slolt den i7
April 1860.
i underdånig skrifvelse den 22 Juli 1857 anmäldes af Rikets Ständer vid
sednaste riksdag, att af dem blifvit, såsom hvilande till grundlagsenlig behandling
vid nu pågående riksdag, antaget ett vid skrifvelsen fogadt grundlags-ändringsförslag,
rörande Riks-styrelsens förande i vissa fall, hvilket förslag, i likhet med
Kongl. Maj;ts nådiga Proposition till Rikets Ständer den 11 Augusti 1854, innefattade,
bland annat, bestämmelse derom att, dä Konungen vore af sjukdom eller resa
utrikes förhindrad att sjelf vårda regering.s-ärendena, den till thronföljden närmast
berättigade Prins, om han uppnått 18 år, skulle, i stället för Stats-Rädet, föra Riksstyrelsen.
Då Rikets Ständer sålunda erkänt vigten och angelägenheten af en
ändring i Grundlagarnas stadganden om Regeringens förvaltning vid förenämnde
tillfällen, men det till innevarande riksdag hvilande lörslaget härom fallit för betänkligheter,
som synas afsett mindre frågan om Riks-styrelsens uppdragande åt
Thronföljaren, än andra deraf oberoende, men i förslaget intagna bestämmelser,
har Kongl. Maj:t funnit Sig af omtankan om de förenade rikenas väl uppmanad
att ånyo framställa Proposition i ämnet, dervid likväl, för att i möjligaste mån
undanrödja förut yppade betänkligheter, några andra ändringar i Grundlagarne, än
som af stadgandet om regeringsmagtens uppdragande ät den till thronföljden närmast
berättigade Prins föranledas, ej blifvit ifrågasatta. I sammanhang härmed
har Kongl. Majit beslutat, att till Norges nu församlade Störtning låta framlägga
Proposition om införande i Norges Grundlag af ett lika beskaffad! stadgande och,
under förutsättning af Storthingets bifall till det förslag i ämnet, som för detsamma
varder framställdt, vill Kongl. Majit härmed föreslå Rikets Ständer, det nedanBih.
till B. St. Prot. 1859 & 1860. 1 Sami 1 Afd. 2 Band. 17 Haft. i
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N3 109.
nämnde §§ i Regerings-Formen och Riksdags-Ordningen måtte erhålla följande
förändrade lydelse, nemligen:
Regerings-Formen.
§ 39.
Vill Konungen utom Sverige och Norge resa, meddele han Stats-Rådet in
p!eno denna sin föresats och inhemte dess tankar deröfver, pä sätt 9 § omtalar*
Besluter Konungen derefter sådan resa och den verkställer, befatte sig ej med rikets
styrelse, eller utöfve den Konungsliga magten, så länge han utom sina riken vistas,
utan fores Riksstyrelsen under hans frånvaro af den till thronföljden närmast berättigade
Prins, om Ilan uppnått den ålder, som i 41 § sägs. Han styre såsom Regent
med all Konungslig makt och myndighet, eldigt denna Kegerings-Form; dock må han
ej Adeligt ständ och värdighet förläna, eller tiil G re Iligt och Friherrligt ständ upphöja
eller riddare-värdighet utdela; ätVensorn alla lediga förtroende-sysslor endast
tills vidare kunna förvaltas af dem, som Regenten dertill förordnar.
Finnes ej till thronföljden berättigad Prins, eller liar den dertill närmast berättigade
ej uppnått den uti 41 § för myndighet stadgade ålder, eller år han af sjukdom
eller af vistande utom Sverige och Norge hindrad att Riksstyrelsen öfvertaga, före StatsRådet
styrelsen med samma magt som Regent.
Huru förhållas skall, derest Konungen längre tid än tolf månader ur riket
blifver. derom varder i 91 § stadgadt,
§ 40.
Blifver Konungen sä sjuk, att han icke regerings-ärendena vårdar, förhålles
med Riksstyrelsen, såsom i föregående § bestämmes.
§ 41.
Konung vare myndig vid fyllda aderton är. Lag samma vare för den till
thronföljden närmast berättigade Prins. Dör Konung innan Thronföljaren denna alder
uppnått, föres styrelsen af Stats-Rådet, enligt 39 §, i Konungens namn, intilldess
Riksens Ständer sammankomma, och den Förmyndare-styrelse Riksens Ständer
förordna, Regeringen tiilträdt, ställande sig Stats-Rådet denna Regerings-Form till
ovilkorlig efterlefnad.
§ 42.
Skulle den olycka tima, att hela Konungahuset, inom hvilket arfsrätten till
riket räknas, pä manliga sidan utginge, dä förvalte äfven Stats-Rådet regeringen,
på sätt i 39 § sägs, intilldess Riksens Ständer hinna sammankomma, ett nytt Konungahus
utkora och den valde Konungen regeringen tiilträdt.
Uti alla de fall, då enligt denna och föregående 3 §S Riks-styrelsen af StatsRådet
föres, skola dess samtlige Ledamöter vara närvarande och rösta.
§ 43.
Går Konungen i fält, eller till aflägsnare inrikes orter, eller till Konungariket
Norge reser, förordne tre Ledamöter af Stats-Rädet, under den Ordförande,
som han, antingen ibland Prinsar af sitt hus eller ibland Stats-Rädets Ledamöter, sär
-
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition M 101).
3
skiijdt nämner, att föra Regeringen i de mål, Konungen föreskrifver Med de mål
Koijiungen dä sjelf algor, förhålles på det sätt. som 8 g stadgar.
Hvad nu om Konung sagdt är, gälle ock i afseende på Regenten, då Riks-styrelsen
af honom utö/vas.
§ 51.
I de fall, då Konungen eiler Regenten eller Stats-rådet sammankallar Riksens
Ständer1, fastställes tiden tili riksdagens begynnelse efter Tretionde och inom Femtionde
dagen från den, då kallelsen blifvit uti hufvudstadens kyrkor kungjord.
§ 91.
1 den händelse 39 § omtalar, att Konungen efter företagen resa utöfver tolf
månader ur riket blifver, sammankalle Regenten eller Stats-Rådet, då det Riksstyrelsen
förvaltar, genom öppet påbud Riksens Ständer till allmän riksdag och läte kallelsen
inom femton dagar efter berörde tids förlopp uti hufvudstadens kyrkor samt
skyndsamligen i de öfrige delar af riket kungöra. Sedan Konungen derom underrättad
blifvit, men han ändock icke till riket återkommit, tage Riksens Ständer den
författning om rikets styrelse, hvilken de nyttigast finna.
§ 95.
Om emot förmodan Regenten eller Stats-Rådet underläte att i de fall, föregående
91, 93 och 94 omförmäla, Riksens Ständer genast sammankalla, dä åligge
aet ovilkorligen Riddarhus-direktionen, Domkapitlen i riket, Magistraten i hufvudstaden
samt Landshöfdingarne i länen, att. genom offentliga kungörelser, underrättelse
härom meddela, pä det val af Riksdagsmän, der sådana val ega rum, genast
må kunna anställas, och Riksens Ständer sammankomma, att deras och rikets rätt
iakttaga och skydda. Sådan riksdag öppnes å Femtionde dagen efter den, dä Regenten
eller Stats-Rådet sist bort kallelse dertill i hufvudstadens kyrkor låta kungöra.
Riksdags-Ordningen.
§ 4.
I händelse Konungen, efter företagen resa, utöfver tolf månader ur riket
blifver, sammankalle Regenten eller Stats-Radet, då det Riks-styrelsen förvaltar, genom
öppet påbud, Riksens Ständer till allmän riksdag, och late kallelsen, inom femton
dagar efter berörde tids förlopp, uti hufvudstadens kyrkor, samt skyndsamligen i de
öfriga delar af riket, kungöra.
§ 9.
I de fall, då Konungen eller Regenten eller Stats-Rådet sammankallar Riksens
Ständer fastställes tiden till riksdagens begynnelse efter tretionde och inom femtionde
dagen frän den, då kallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor kungjord.
§ 10.
Om, emot förmodan, i de fall föregående 4, 6 och 7 §§ utsätta, Riksens Ständer
ej genast sammankallas, åligge det ovilkorligen Riddarhus-direktionen, Dom
-
4 Kongl. Maj:té Nådigd Proposition ^4 109.
kapitlen i riket, Magistraten i hufvudstaden samt Landshöfdingarne i länen,{ att,
genom offentliga kungöranden frän predikstolarne, underrättelse härom låta ineddela,
på det Riksens Ständer må sammankomma, att deras samt rikets rätt iakttaga
och skydda. Sådan riksdag öppnes å femtionde dagen efter den, dä Regenten 'elltr
Stats-Rådet s st bordt kallelse dertill i hufvudstadens kyrkor låta kungöra.
§ 23.
l:o Samma dag då riksdagens öppnande kungöres, utnämne Konungen Landtmarskalk
för —
bevistat. Då i händelse af underläten
kallelse af Regenten eller Stats-Rådet, de i 10 § nämnde vederbörande till riksdag
kalla, ege Ridderskapet och Adein att nämna Landtmarskalk, och Borgare- och
Bonde-Stånden hvart för sig sina Talmän.
2:o — — — — — — — — — — — ~ — — — — —
3:o — — — — — — — — — •— — — — — — —
§ 26.
Konungen, eller, i de fall 4, 5, 6 och 7 §§ omförmäla, Regenten eller Stats
Rådet
låte genom en Härold — — —
g 41.
Stats-Rädets och Högsta Domstolens samtlige Ledamöter, äfvensom Justitie* \
Kansleren och Justitie-ombudsmannen kunna ej säte och stämma i sitt Stånds plena
förnekas, enär de, enligt hvad hvarje Stånds särskilda ordningar stadga, dertill be
rättigade
äro; dock för Stats-Rädets Ledamöter de särskilda fall undantagne, dä
Stats-Rådet, enligt Regerings-Fonnen, uppdraget är, att Riksstyrelsen föra. I Utskott
eller val — — —
Kongl. Maj:t forblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
GARL.
Louie dé Géer.
Kongl. Maj:U Nådiga Propositiöh JV3 100,
5
Utdrag af Protokollet öfver Juslitie-Deparlements-Ärenden, hållet inför Hans
Maj:l Konungen uti Stals-Iiådet å Stockholms Slott Tisdagen den
17 April 1860,
i närvaro af:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Friherre Manderström,
Stats-räden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Ahnqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Björnstjerna och
Malmsten.
Sedan Hans Maj:t Konungen i sammansatt Svenskt och Norskt Stats-Råd
den 3 innevarande manad, efter samtlige Stats-rådens tillstyrkan, hesiutat, att till
sä väl Rikets Ständer, som Norges Storthing, aflåta nådig Proposition om de grundlags-ändringar,
som påkallades för införande i Sveriges och Norges särskilda Grundlagar
af en bestämmelse derom att, dä Konungen vore sjuk eller vistades utrikes,
den till thronloijden närmast berättigade Prins om han uppnått 18 år. skulle i
Stats-Rådets ställe föra Riks-styrelsen; samt Hans Maj:t tillika i nädéf förklarat Sig
vilja oin dessa Propositioners lydelse och utfärdande i hvartdeta rikets särskilda StatsRåd
förordna; så anmälde nu och uppläste Hans Éxcelles Herr Justitie-Statstninistern
förslag till nådig Proposition i ämnet;
Och täcktes Hans Maj:t, efter Stats-Rådets tillstyrkan, i nåder
gilla berörda förslag och anbefalla att. i enlighet dermed, nådig
Proposition, sådan den finnes detta Protokoll bilagd, skulle
till Rikets nu församlade Ständer aflåtas.
In fidem
Sv. P. Ekstrand.
6
Kongl. Majlis Nådiga Proposition Ni 110.
JW flflO.
Åuk. till Exp.-Utek. den lii April 1860, kl. il midd.
Kongl.
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående pension å Allmänna
Indragnings-staten för t, f. Förste Bataljons-läkaren vid Elfsborgs
regemente, Medicine Doktorn F. U. Kjellenberg, då han
från sin inneha/vande Bataljonsläkare-befattning afgår; Gifven
Stockholms Slott deri 17 April 1860.
Till Kongl. Maj:t har General-befälhafvaren i tredje militärdistriktet öfverleninat
en till Kongl. Majit ställd och af Chefen för Elfsborgs regemente med underdånigt
förord beledsagad skrift, deruti tillförordnade Bataljons-läkaren vid nämnda
regemente, Medicine Doktorn Fredrik Ulrik Kjellenberg, sorn, enligt samma skrift
bifogade prestbetyg och tjenste-förteckning, är född den 24 Januari 1795 och efter
tidtals erhållna förordnanden till bestridande af Bataljonsläkare-tjenstgöring vid
Helsinge, Dals- och Elfsborgs regementen, den l nästlidne Mars räknade 33[§ tjensteår
såsom Militärläkare, saint för öfrigt i 17$ år varit anställd uti Civilläkare-bcfattningar,
under hvilken sednare tid han dock i 14$ är tillika innehaft Militärläkaretjenst,
sä att hans tjenstetid såsom Läkare innallcs utgjorde 36jfj år, i underdånighet
anhållit, att, då hans försvagade helsa icke längre tillåter honom bibehålla sin
nu innehafvande Förste Bataljonsläkare-tjenst, honom mätte i nåder beredas rättighet
att under hans återstående lifstid fä fortfarande åtnjuta den berörde tjenst nu
åtföljande lön, 1200 R:dr Runt, såsom pension å Allmänna Indragnings-staten, helsthan
vore i fullkomlig saknad af andra medel till sin framtida bergning; och har
ofvanbemälde Regements-chef, uti särskildt afgifvet betyg, vitsordat det nit samt den
osparda möda och skicklighet, hvarmed Doktor Kjellenberg under sin långa tjenstetid
vid Elfsborgs regemente städse uppfyllt sina åligganden.
Uti häröfver afgifvet utlåtande af den 22 sistlidne Mars har Kongl. Maj:ts
och rikets Stats-kontor, under åberopande dels, af Rikets Ständers vid sistförflutna
riksdag fattade beslut, att de Läkare vid Armeen, hvilka under innevarande stats»
reglerings-period erhölle afsked, finge under de för civile embets- och tjenstemän i
Kongl. Majus Nådiga Proposition Ni 110.
7
förlä ttningarne föreskrifna vilkor och efter enahanda grunder, som för dessas pensionerande
redan blifvit antagna, uppföras till pension ä Allmänna Indragningsstaten,
dock att derifrån borde alräknas det pensions-belopp, som de från Arméens
Pensdons-kassa egde uppbära; dels ock af Kongl. Brefvet den 12 November 1823,
hvarigenom civile embets- och tjenstemän, hvilka hunnit 65 års ålder, tillbragt vid
p ss) 40 är i Statens tjenst samt styrkt sig vara till helsan försvagade, tillerkännas
rättighet att, efter afskcdstagandet, ä Allmänna Indragnings-staten såsom pension
uppbära sina innehafvande löner, med tillämpning häraf, på Doktor Kjellenberg i
underdånighet anfört,, att Kjellenberg väl uppnått den i berörda Kongl. Bref för
dylik pensionsrätt stadgade efnadsålder, men deremot icke innehade ordinarie tjenst
pa s)tat, utan blott efter förordnande bestridt och för närvarande bestridde Bataljonskäkare-tjenst
emot lönens åtnjutande såsom arfvode; hvadan och dä Kjellenberg',
älv en om han, hvilket nu icke vore fallet, hunnit den föreskrifna tjenstealdern
och? genom läkarebetyg styrkt sin sjuklighet, ej kunde hänföras till de tjenstemän,
soi/n jemlikt samma Kongl. Bref egde att, efter afskcdstagandet, uppbära sina löngr
såsom pensioner ä Allmänna Indragnings-staten, Stats-kontoret funne sig förhkndradt
tillstyrka nådigt bifall till den sökta pensions-förmänen.
Vid underdånig föredragning af detta ärende har Kongl. Majit, på grund af
det utaf Stats-kontoret anförda förhållande, ansett tillförordnade förste Bataljonsläkaren
Kjellenberg icke vara berättigad att, vid entledigande frän innehafvande
1 Bataljonsläkare-förordnande, erhålla pension på Allmänna In Iragnings-staten; och
har Kongl. Majit fördenskull icke heller
underdåniga ansökning; men dä Kjellenberg, som redan innehar en lefnadsälder af
fyllda 65 är och en tjenstetid al nära 34 är såsom Militäi läkare och nära 37 år
såsom Läkare i det allmännas tjenst, enligt sedermera företedt läkarebetyg, är besvärad
af en sedan längre tid fortfarande sjuklighet, som äfven gör honom oförmögen
till tjenstgöring vid innevarande års möten, samt han för öfrigt saknar delaktighet
i Arméens Pensions-kassa, linner Kongl. Majit skäligt, i betraktande af
hvad för sökanden sålunda förekommit, härmedelst föreslå Rikets Ständer, att tillförordnade
förste Bataljons-läkaren vid Elfsborgs regemente, Medicine Dokto.n
Fredrik Ulrik Kjellenberg må, vid entledigande fran innehafvande Bataljons-läkaielörordnande,
uppföras a Allmänna Indragnings-staten till åtnjutande af en årl g
pension af Ett tusen tvä hundra Riksdaler, motsvarande förste Bataljons-läkarelonen.
Ilandiingarne i målet skola Öfverlemnas till det Rikets Ständers Utskott, sorn
dermed kommer att taga befattning; Och Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer
med ali Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
J. M. Björnstjerna,
Kongl. Majit» Nådiga Proposition JVt 110.
Utdrag af Protokollet öfver Landtförsvars-Ärenden, hållet inför Hans M\aj:t
Konungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den 17 April 1$60.
1
Närvarande: ;>
<
Hans Excellens, Herr JustitierStatSTininistern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Statsrniimstern för Utrikes Ärendena, Friherre Manderetröipi,,
Stats-räden: Wallensteen, \
Gripenstedt. \
Ahnqvist, ' )
Ehnemark,
Herr B refve Hamilton, /
Björnstjerna och \
Malmsten. )
Departements-chefen, Stats-rädet Björnstjerna, uppläste till justering ett. på \
grund af förut fattadt beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående pension ä Allmänna Indragnings-staten för t. f. förste
Bataljonsläkaren vid Elfsborgs regemente, Medicine Doktorn F. U. Kjellenberg, då
han från sin innehafvande Bataljonsläkare-befattning afgår.
Kongl. Maj:t täcktes, uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkan,
i nåder gilla berörda förslag, sådant det finnes detta Protokoll
bilagdt, samt förordna att, i öfverensstämmelse dermed,
nådig Proposition skulle till Rikets Ständer aflätas.
Ex protocollo
J. A. Jcedrén.
\
M lil.
1
Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse M lil.
\
i
1
(
i
t
{
)
y
jw ni.
)
I u ■ ■: r : u i ,
t ; mman Hit ,• ■ :
Ank. till Erp.-Utsk. den 24 April 1860, kl. 12 midd.
/
tionf/1. Jflajitx
Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständer, i anledning af gjord framställning
om ytterligare stals-bidrag till kanal- och sluss-anläggningarne vid
Dejefors, eller förändrad plan för fullbordandet af nämnde kommunikationsled;
Gifven Stockholms Slott den 15 April 1860.
Vid 1853—1854 arens riksdag beviljade Rikets Ständer, uppå enskild motion,
för tillvägabringande af kanal- och sluss-anläggningar vid Forshaga och Dejefors
uti Klarelfven, derför kostnaden blifvit i en är 1840 upprättad plan beräknad till
190,414 Riksdaler Banko, en summa af 100,000 Riksdaler samma mynt, att såsom
lån frän Riksgälds-kontoret mot stadgade vilkor utgå.
Under loppet af år 1855 blefvo planer för nämnde anläggningars utförande
af Kongl. Maj:t i nåder fastställda, enligt hvilka kostnaden tor kanalen och slussarne
vid Forshaga beräknades, likasom år 1840, att uppgå till . . 94,377 R:dr,
men deremot kostnaden för kanal- och sluss-anläggnings-arbetena vid
Dejefors,— som uti 1840 års plan upptagits till endast 96,037 R:dr,—
blifvit, i följd af åtskilliga ändringar i samma plan, förhöjd till . . 206,283 ..
eller tillsammans
300.660 R:dr.
allt Banko.
Med åberopande, bland annat, deraf att, enligt särskilda af Chefen för vestra
väg- och vattenbyggnads-distriktet, Majoren I). W. Lilliehöök, under Juli månad
1856 uppgjorda beräkningar skulle, med afseende å inträffade förhöjda pris å dagsverken
och materialier, utöfver hvad i ofvanberörde fastställde arbetsplaner antagits,
erfordras för arbetena vid Forshaga ........ 47,867 R:dr Banko
och för dem vid Dejefors  42,741 ,,
eller tillsammans en tillökning för båda af  90,608 Kalr Banko.
Bih. till 11. St. Brot. 1859 & 1S60. 1 Sami. 1 Afcl. 2 Band. 17 Höft. 2
10
Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse M lil.
anhöll, uti eli i påföljande Augusti månad till Kongl. Majit genom dess Befallningshafvande
i Wermlands län insänd skrift, Direktionen för det till ifrågavarande kanal-*
och sluss-anläggningars verkställande bildade bolag, att bolaget, för att sättas
i tillfälle att fullborda berörde för länet särdeles vigtiga och nyttiga kommunikationsled,
måtte undfå ett ytterligare stats-bidrag af åtminstone 100,000 Riksdaler,
att såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet utgå; men denna framställning, hvilken
af Kongl. Maj;t under dell 11 November samma år till Rikets då församlade
Ständers pröfning öfverlemnades, blef likväl icke af Rikets Ständer bifallen,
Sedan derefter kanalen och slussarne vid Forshaga blifvit fullbordade och! i
Maj år 1858 för trafiken öppnade, öfverlemnade i Augusti månad samma är Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande till Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
embetsåtgärd en af bolagets direktion till Kongl. Majit ställd underdånig ansökning;,
hvaruti Direktionen ånyo framställde behofvct för bolaget att erhålla understöd frän
Statens sida, och dervid hufvudsakligen anförde: att då till kommunikations-företaf
get i dess helhet af allmänna medel endast beviljats ett lån ä 150,000 Riksdaler
Riksmynt, hvilket måste amorteras genom årlig inbetalning af G procent, samt in*
tressenterne sjelfve tillskjutit 150,000 R:dr nämnde mynt, men af dessa samman*
lagde 300,000 Riksdaler, ett belopp af 208,302 Riksdaler 32 öre blifvit användt vid
Forshaga och af 64,158 Riksdaler 77 öre till förberedande arbeten vid Dejefors),
hvadan blott en behållning af något öfver 27,000 Riksdaler förefunncs; vore det
icke möjligt att de återstående arbetena vid sistnämnde station, efter Majoren Lilliehööks
sednaste beräkning uppgående till en kostnad af 309,378 Riksdaler, skulle af
bolaget kunna utan ytterligare understöd utföras så, som den i nåder gillade planen
föreskrefve; att bolags-intressenterne derföre samt för att vid Dejefors bereda
åtminstone någon lättnad i trafiken och på samma gång tillgodogöra sä väl den
exproprierade marken, som det derpå redan nedlagda arbetet, varit betänkte att vid
nämnde station, i stället för kanal, anlägga en jernväg förbi vattenfallet derstädes,
ehuruväl en sådan jernväg icke syntes komma att motsvara den nytta, som med
visshet vore att påräkna af en kanal, hvarigenom ali omlastning undvekes på mer
än 6 ils oafbruten båtled ä den lifligt trafikerade Klarelfven; samt att bolagsmännen
befarade att deras ansträngningar varit fruktlösa och att de använda kostnaderna
ej skulle fullt motsvara hvad som afsetts och påräknats, derest icke de svårigheter,
bolaget genom förändrade förhållanden iråkat, blefve behjertade; anhållande,
på grund häraf, Direktionen, enligt bolagsmännens uppdrag, att Kongl. Maj:t
måtte antingen i nåder föreslå Rikets Ständer att, såsom ytterligare understöd till
fullbordandet af morberörde kanal- och slussbyggnader, bevilja eli summa af200,000
Riksdaler Riksmynt utan återbetalnings-skyldighet, eller ock, utan rubbning i vilkoren
för återbetalning af det län bolaget undfått, i nåder medgifva, att bolaget
finge vid Dejefors, i stället för kanal, bygga och framgent underhålla jernväg till
trafikens betjenande, mot den taxa ä afgifter derför, som kunde varda i nåder bestämd;
— och blef på grund häraf uti det general-förslag rörande statsbidrag till
allmänna arbeten, hvilket Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader före
innevarande riksdags början till Kongl. Maj:t afgaf, ifrågavarande ärbets-företag
Uppfördt till erhållande af ett anslag, utan återbetalnings-skyldighet, af 150,000
Riksdaler.
Med åberopad anledning deraf, att Kongl. Maj:t icke funnit skäl att härom
aflåta särskild nådig framställning till Rikets Ständer, har Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader, uti memorial af den 28 sistlidne Februari, hos Kongl,
Majit i underdånighet anmält det sednare alternativet af Direktionens underdåniga
Kongl. Majds Nådiga Skri/vilse 32 lil.
11
ansökning, eller om tillåtelse för bolaget att, i stället för kanal, få vid Dejefors anlägga
jernväg; i afseende hvarå Styrelsen för egen del anfört, att, ehuru Styrelsen
funne byggandet af kanal- oell slussled vid Dejefors blifva för trafiken nyttigast och
bcqvämligast, Styrelsen likväl, då sådan anläggning, i anseende till den erforderliga
högre kostnaden, icke syntes billigtvis böra åläggas bolaget att utföra, för såvidt
icke ett ytterligare understöd till arbetet af Rikets Ständer blefve beviljadt, ansåge
sig, under förutsättning att bolaget icke skulle blifva gynnadt med en dylik förmän,
ej ega skäl att afstyrka anläggningen af jernbana, fastän rörelsen icke kunde komma
att ernå en lika stor lättnad deraf, som förmedelst kanal och slussar.
Med föranledande af Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader sålunda
gjorda underdåniga anmälan oell i betraktande af det högst betydliga belopp,
hvarmed fullbordandet af kanal- och sluss-anläggningarne vid Forshaga och Dejefors
skulle, enligt deröfver sednast uppgjorda förslag, öfverstiga den frän början
beräknade kostnads-summan, har Kongl. Majit, då det af Rikets Ständer vid 1853
och 1854 årens riksdag till nämnde företag beviljade låne-understöd af tillsammans
150,000 Riksdaler Riksmynt afsett kanal-anläggnings tillvägabringande, och bolagets
förevarande ansökning, att, i stället för kanal, få vid Dejefors anlägga jernväg, sålunda
erfordrar Rikets Ständers bifall, funnit sig böra till Rikets Ständers pröfning
öfverlemna ifrågavarande ansökning, med hemställan huruvida ej, — derest Rikets
Ständer icke skulle finna anledning att, sedan bolaget numera fullbordat kanal-arbetet
vid Forshaga mot en kostnad, ensam öfverstigande omförmälda låneunderstöd,
meddela bolaget något ytterligare statsbidrag för utförandet af den afsedda kanalanläggningen
äfven vid Dejefors, — Rikets Ständer dock må anse skäligt, att, med
afseende ä de af Bolags-direktioneh anförda omständigheter, medgifva den begärda
förändringen uti planen för ifrågavarande kommunikationsled, pä det sätt, att, i
stället för kanal, den föreslagna jern v ägs-a n 1 äggn inge n vid Dejefors inom viss tid
verkställes, enligt den plan, som, efter behörig pröfning af dertill upprättadt förslag,
kan varda af Kongl. Majit i nåder fastställd.
De till detta mål hörande handlingar skola blifva till Rikets Ständers Statsutskott
öfvcrlemnade.
Kongl, Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd oell ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
i) A U L.
Ludv. Almqvist.
12
Kongl. Majlis Nådiga Mkrifceléé Ni lil.
Utdrag af Protokollet Öfver Civil-Ärenden, hållet inför Hans Majit Konungen
i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 15 April 1800.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitle-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes-Årendena, Friherre Manderström,
Stats-råden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Björnstjerna och
Malmsten.
Slutligen uppläste föredragande Departements-chefen, Stats-rådet Almqvist,
till justering ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts pä Stats-Rådets enhälliga
tillstyrkande förut fattade beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse
till Rikets Ständer, i anledning af gjord framställning om ytterligare statsbidrag
till kanal- och sluss-anläggningarne vid Dejefors eller förändrad plan för
fullbordandet af nämnde kommunikationsled.
Kongl. Maj:t behagade, enligt Stats-Rådets tillstyrkande, i nåder
gilla berörda förslag, sådant det finnes detta protokoll bilagdt;
och befallde, att nådig skrifvelse skulle, i öfverensstämmelse dermed.
till Rikets Ständer aflåtas.
Ex protoeollo
Alfred Grandinson.
STOCKHOLM, tryckt hos A. L. NORMAN, 1860.
hinnjl. Aåtl. 'Proposition A.-o lii
1
JV.-o iå2>
Ank. till Kxp.-Utsk. dea 5 4 April ISfiO, kl. 15 uiidd.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående hegrafnings- och
Öfrige kostnader med anledning af Hans Majit Rönäng
Oscar l:s dödliga frånfälle; Gifven Stockholms Slott den
lo April 1800.
Enligt numera afslutade och till Kongl. Maj:t inkomna redogörelser för de
kostnader, sorn, med anledning af Hans Maj:t Konung Oscar I:s dödliga frånfälle,
blifvit, för likbegängelse, beskickningar tilt främmande Hof jemte flera vid
dylika tillfällen erforderliga öbh brukliga åtgärder, bestridda af de förenade Rikenas
statsverk, hafva dessa kostnader uppgått för Svenska statsverket till
Runt R:dr 167.914: 21.
och för Norska statsverket till ett belopp, motsvarande i Svenskt
Riksmynt
R:dr
21,330; 42.
tillsammans Hulr
1 bÖ.244: 64.
Då af denna summa pä Sverige belöpa dels i . . R:dr
sorn utgått till Kongl. Theater-direktionen för inställda skådespel
under kungssorgen och för hvilken kostnad godtgörelse frän
Norge icke bör nu, mera än tillförene under enahanda förhållanden,
8,000: —
tiih. till
Transport
K. St. Prol. ISS» & 1860. t Sami. 1 Afd. t hand. IS Hdft.
8,000: —
l
2
Kungl. tia)At Nild. Propoiilion N:o Ht.
Transport 8,000: —
ega rum, dels ock, af det återstående beloppet eller 181,244
R:dr 63 öre, en, i mån af begge rikenas olika folkmängd, å
Sveriges sida till tolf sjuttondedeiar beräknad andel, eller. R:dr 127.937: 40.
har Kongl, Maj:t velat härmed i nåder äska, att, till betäckande
af dessa förskottsvis bestridda kostnader, Rikets Ständer måtte
anvisa en sammanlagd summa af  135,937: 40.
— Ett hundra tretiofem Tusen Nio hundra tretiosju Riksdaler 40 öre Riksmynt j
och sker nu jemväl till Norska Storthinget nådig framställning om anvisande af
den på Norge belöpande andel, hvarå det belopp, som af Svenska statsverket
blifvit förskjutet, kommer att detsamma ersättas.
Kongl. Maj:t, sorn, efter behörig granskning, godkänt de afgifna räkningarne
för ofvanberörde beskickningar till främmande hof, samt till Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammar-rätt öfverlemnat redogörelser för öfriga af Svenska statsverket
gjorda förskott, har i nåder förordnat, att sammandrag öfver samtlige ifrågavarande
utgifter skall Rikets Ständers Stats-Utskott tillhandahållas; och Kongl.
Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen.
Ar och dag som ofvan.
CARL.
J. A. Gripenstedt.
Kongl. itaj.ls Nåd. Proposition .Y:« i 1 i.
Protokoll öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t honungen i
sammansatt Svenskt och Norskt Stats-Råd å Stockholms
Slott den tö April 1860.
Närvarande:
Hans Exc., Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Exc., Herr Stats-ministern för Utrikes Årendena, Friherre Manderström,
Hans Exc., Herr Norske Statsministern Sibbern,
Stats-råden: (Vallensteen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
H rr Grefve Hamilton.
Björnstjerna,
J/ almsten.
Norska Stats-råden Möinivhen och
Birch-Reich ernvald.
Chefen för Finans-departementet, Stats-* pellstedt, föredrog i under
dånighet:
1
:o.
Riksmarskalks-embetets underdåniga memorial af den 15 sistlidne Februari
med en af Förste Ilof-intendenten P. G. Welin upprättad verificerad redogörelse
öfver de genom honom bestridda utgifter i anledning af Hans Majit Konung
Oscar I:s dödliga frånfälle och likbegängelse, nemligen:
för liköppningen och halsameringen ...... Rtmt R:dr
» likkistan ...........
” 'Sikrummets ornerande .......
•o Riddarholmskyrkans inredning och ornerande
” gångbroar och desammas beklädnad .
■» honorarier och gratifikationer . . . .
y> militär-kostnader
1,335: 72.
5,070: 19.
8^330: 71.
37,9 17: 24.
3.932: 26.
13.777: 37.
14.000: 84.
Transport 84,364: 33.
4 Kongl. Slajtls Nåd. Proposition N:o lii.
Transport 84.364: 33.
för sorgkläder in natura  27,983: 11,
„ .sorgklädes-penn ingar 10,080: —
,, minnespenningar 7.161:
„ inställda skådespel, ersättning ill Kongl. Theater-direktionen . 8.000: —
„ diverse andra behof
9,216: 18.
tillsammans 1 46,804: 62,
hvaraf voro genom försäljning af öfverblifna materialier m. m.
godtgjorda  1,330: 87.
och således återstod en kostnad af R:mt R:dr 145,473: 75;
varande det belopp, 4,526 R:dr 25 öre, hvarmed nyssnämnde kostnadssumma
understigit de för ändamålet, genom Kongl. Brefven den 15 Juli och den 11
November 1859, anvisade förskottsmedel 150,000 R:dr, till Kongl. Ränte-kainmaren
äterlemnadt.
2: o
En af Utrikes-deparfementets Kanteral-afdelning den 21 nästlidne Februari
aflemnad uppgift å de af Tredje Hufvudtitelns anslag förskottsvis bestridda kostnaderna
fiir de beskickningar, som till åtskilliga främmande flof algått för att
tillkännagifva Hans Majit Konung Oscars frånfälle.
Af denna uppgift, jemförd med ett i afskrift inkommet protokoll öfver Utrikes-departements-ärendon
fiir den 24 sistlidne Februari, inhemtades, att beskicknings-kostnaden,
enligt räkningar, sorn Kongl. Maj:t nämnde dag, efter granskning,
i nåder godkänt, uppgått till sammanlagd! belopp af 22,440 R:dr 46 öre
Riksmynt,
3:o,
En af Kongl. Norska Regeringen i Christiania den 24 sistlidne Mars i
underdånighet afgifven och af Norska Statsråd s-a fdel ningen i Stockholm, genom
skrifvelse den 4 innevarande månad, åt Svenska Finans-departementet meddelad
hemställan, hvaraf inhemtades, att Kongl. Norska Regeringens Finans- och Tulldepartement,
som, genom Chefens för Svenska Finans-departementet, skrifvelse
till Norske Herr Stats-ministern af den 27 nästlidne Februari, erhållit upplysning
om ofvannämnda af Svenska statsverket bestridda kostnader, ansett, att af deras
sammanlagda belopp, 167,914 R:dr 21 öre, efter afdrag af de till Kongl. Theatern
i Stockholm utgifna 8.000 R:dr, återstoden, eller 159,914 R:dr 21 öre
vöre af beskaffenhet att. böra till en viss andel gäldas af Norska statskassan,
dock så, att åtskilliga utgifter, som denna af samina anledning förskjutit, borde
underkastas motsvarande fördelning.
Kongl. Majlis Nåd. Proposition Nio iiX.
5
I sådant hänseende hade Finans- och Tull-departementet upplyst, att Norska
statskassan bestridt:
I. ”Skjuts- och diet-godtgörelse” till åtskillige militäre, andlige och civile
•embetsman, som varit beordrade att öfvervara begrafnings-akten, nemligen:
Sp.d:r. sk.
lill Officerare af Arméen 2.015: 22£.
•> » af Marinen  285: 41.
tili civile och andlige embetsman
. 1,127: 80. 3,428: 23|.
II. Utgifter i anledning af ångfartyget Vidars pä nådig befallning
företagna resa med Norska krönings-regalierna till Stockholm
och åter till Christiania med eskort .... 1,650: 29.
lil. Utgifter i Stockholm med anledning af begrafningen,
enligt Norske Herr Stats-ministerns räkning 130: 7 1.
IV. Diverse utgifter  123: 69. 1,904: 49.
eller tillsammans Speciedaler 5,332: 72,*-.
Då, enligt Norska Finans- och Tull-departementets förmenande, någon utgift
till skjuts och ”diet” eller traktamente för de Svenska embetsman, som efter
nådig befallning infunnit sig i Stockholm med anledning af begrafningen, icke
skett från Svenska statskassan, hade Departementet, med sådana kostnaders
uteslutande fran fördelningen, deri upptagit endast de öfriga utgifterna på Norska
sidan, Speciedaler 1,904: 49.
jemte de från Sverige utgifna 159.914 R:dr 21 öre, motsvarande
i Norskt mynt  39,978: 66.
eller tillsammans Speciedaler 41,882: 115.
hvaraf efter den för andra gemensamma kostnaders fördelning antagna
grund, skulle pä Norge belöpa med 12,318: 62.
eller, utöfver nyssberörde 1.904 Sp:dr 49 sk., ytterligare 10,414 Sp:dr 13 sk.,
att äskas af det nu församlade Storthinget; — och hade Regeringen i Christiania
i det väsendtlig» b iträd t Departementets mening.
Efter anmälan häraf yttrade Ståts-rådet Gripenstedt i underdånighet, att
enligt hans, jemväl i ofvanberörde skrifvelse till Norske Herr Stats-ministern den
27 nästlidne Februari, uttalade mening, den med 8,000 R:dr R:mt utgifna ersättning
till Kongl. Theatern för inställda spektakler, i öfverensstämmelse med
hvad som skett vid ett föregående likartad! tillfälle, ej syntes böra ingå bland
de omkostnader, hvilka kunna anses vara gemensamma för begge de förenade
rikena och för hvilka, efter sådant afdrag, vore frän Sverige utbetalda R:dr R:mt
159.914: 21 öre, —- men beträffande Kongl. Norska Finans- och Tull-departe
-
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 112.
inentets åsigt och hemställan, att, då skjuts- och diet-godtgörelse till Norske
embetsman, hvilka på nådig befallning infunnit sig vid den Kongl, begrafnin»
gen i Stockholm, ej ansågs hafva någon motsvarighet bland de utgifter, som
blifvit å Svenska sidan upptagna, de för nyssnämnda ändamål från Norska sidan
utgifna summor icke borde påföras de gemensamma kostnaderna, erinrade föredragande
Departements-chefen, att bland de utgifter, som vid detta tillfälle blifvit
å Sveriges sida upptagna, förekomma dels kostnaderna för de trupper jemte
befäl, hvilka varit vid tillfället hitkommenderade, dels äfven, under rubrik »Honorarier
oeh Gratifikationer”, åtskilliga utgifter, som skäligen kunde jemföras
med de af Norska Finans- och Tull-departementet uteslutna, samt dessutom vissa
andra utgiftsposter, hvilka icke heller hade någon motsvarighet på Norska sidan;
och ansåg Stats-rådet Gripenstedt derföre i underdånighet, att vid sådant förhållande,
och då det för öfrigt vore obestridligt, att ifrågavarande utgifter såväl i
Sverige som Norge blifvit utbetalda med anledning af den såsom gemensam angelägenhet
betraktade Kongl, begrafningen, ofvanberörde af Norska Finans- och
Tull-departementet uteslutna summor för skjuts- och diet-godtgörelse tillsammans
utgörande 3,428 Speciedaler 23| sk., rätteligen borde bland de gemensamma
kostnaderna inberäknas, så mycket hellre, som sådant jemväl vid föregående
tillfälle varit iakttaget.
I händelse denna åsigt af Kongl. Majit i nåder gillades, utgjorde af det
belopp, som bör fördelas,
det Svenska bidraget R:mt R:dr 159,914: 21.
och det Norska (5,332 Speciedaler 72‘ sk.)  21,330: 42.
tillsammans 181,244: 63.
deraf Sveriges andel, enligt den antagna delningsgrunden jf, vore 127,937: 40.
och Norges andel
53,307: 23.
Summa Runt, R:dr 181,244: 63.
Då från ofvanberörde, på Norge belöpande summa. . R:dr 53,307: 23.
afdrages hvad af Norge blifvit utgifvet, motsvarande i Svenskt mynt 21,330: 42.
utgjorde återstoden R:dr R:mt 31,976: 81,
eller i Norskt mynt 7,994 Speciedaler 24 sk., den ersättning, som från Norge
skulle tillkomma Sverige.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställde
Stats-rådet Gripenstedt i underdånighet, det Kongl. Majit
behagade besluta, att till Sveriges Rikes Ständer och Norges
Storthing skulle aflåtas nådiga Propositioner om anvisande
af medel för betäckande af de kostnader, som med
anledning af Hans Majit Konung Oscar I:s dödliga frånfälle
Kongl. Mag:ls Nåd. Proposition N:o US. 7
och begrafning egt rum, samt att dessa omkostnader måtte,
i enlighet med ofvan uppgifne grunder, mellan begge rikena
fördelas.
Uti hvad Stats-rådet Gripenstedt sålunda yttrat och
tillstyrkt instämde Svenska Stats-Rådets öfrige Ledamöter.
Norska Stats-Rådets tillstädes varande medlemmar förenade
sig i det yttrande, att, då det för dem, äfven efter
inhemtandet af hvad Stats-rådet Gripenstedt nu anfört, syntes
tvifvelaktigt, huruvida icke ofvanberörde i Norska Regeringens
hemställan särskildt omförmälda utgiftspost, 3,428
Speciedaler 23J sk., rättast vore att anse såsom Norge
särskildt rörande, bemälde Stats-Råds-medlemmar icke funno
tillräckliga skäl att afvika från den i afseende derå uttalade
åsigt i nämnde hemställan, hvilken i sin helhet fördenskull
af dem åberopades.
Kongl. Maj:t behagade i nåder gilla och bifalla hvad
Svenska Stats-Rådet uti detta mål underdånigst tillstyrkt.
In fidem protocolli
L. L. Fries.
8
Kongl.
Utdrag af Protokollet öfver Finans- Ärenden, hållet inför Hans Maj;l
Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den to Auni
1800.
Närvarande:
Hans Exc. Herr Jnstitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Exc., Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Frih. Manderström,
Stats-råden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Björnstjerna och
Malmsten.
Stats-rådet Lagerstråle anmäldes vara af sjukdom hindrad att denna dag
tillstädeskornma.
Chefen för Finans-departementet, Stats-rådet Gripenstedt, uppläste till justering
ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts denna dag, i sammansatt Svenskt
och^ Norskt Stats-Råd, fattade beslut, uppgjordt förslag till nådig Proposition
angående begrafnings- och öfriga kostnader med anledning af Hans Maj:t Konung
Oscar I:s dödliga frånfälle.
Kongl. Maj:t behagade, enligt Stats-Rådets tillstyrkande,
i nåder gilla berörda förslag till proposition, sådant det
finnes detta Protokoll bilagdt, samt befallde, att, i enlighet
dermed, framställning till Rikets Ständer skulle aflåtas.
Ex protocollo
L. L. Fries.
X.o
Kongl. Majus Nåd. Skrifvelse N:o 113.
9
\:o 113.
Ank. till Exp.-Utsk. den 24 April 1800, kl. 12 f. m.
liongl. Majlis Nådiga Skrifvelse till Bikels Ständer med förslag
angående förändrad organisation af Hypolheks-inrältningarne
i riket; Gifven Stockholms Slott den 13 April 1860.
Don af Kongl. Maj:t i naclér tillsatta Kommitté för utredning af fäderneslandets
ställning i ekonomiskt och financielt hänseende samt för granskning af
de lagar och inrättningar, som med penninge- och kreditväsendet ega gemenskap,
har den 2 sistlidne Februari, under förklarande, att Kommittéens omfattande uppdrag
ännu icke hunnit till alla delar fullgöras, till Kongl. Majit särskildt inkommit
med underdånigt Betänkande och Förslag angående ett af de väsendtliga
föremålen för Kommitterades undersökningar, nemligen organisationen af Hypotheksinrättningarne
i riket.
I afseende på behofvet och vigten af dylika för ändamålet lämpliga kreditanstalter
till jordbrukets understödjande hafva Kominitterade hufvudsakligen anfört
och på ett öfvertygande sätt utvecklat,
att, pä samma gäng, sorn den industriela utvecklingen i allmänhet måste
medgifvas hafva uppnått en höjd, hvarom man under förflutna tider knappast
kunnat göra sig en föreställning, kan det icke nekas, att jordbruket ännu, mer
eller mindre, befinner sig på en jemförelsevis låg ståndpunkt; och att detta förhållande
ej minst torde böra tillskrifvas saknaden af ändamålsenliga, för jordbrukarnes
behof lämpade kreditinrättningar, hvilka voro egnade att motverka kapitalernas
benägenhet att draga sig frän jorden lill handeln och andra af kreditens
välgerningar bättre understödda näringar;
Bih. lill 11. Sl. Brot. 18S9 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 3 Band. 18 Häft 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o i i 3.
att uti de kreditanstalter, hvilka blifvit särskildt för jordbruket bildade så
väl i de flesta andra länder, som äfven, på de sednaste tretio åren, i Sverige,
inträde vunnits för endast en mindre del af den intecknade skuld, som belastar jorden,
under det att placeringen af öfriga inteckningar, hvarom jordegarne ännu, omedelbart
eller genom dyrlegda biträden, måste anlita kapitalisterne, blifver med
allt större svårigheter och allt mer betungande vilkor förknippad, i följd af den
oundvikliga stridighet, som förefinnes mellan kapitalistens önskan att öfver de
medel, han utlånar, kunna utan stor tidsutdrägt vid förefallande behof förfoga,
och den fasta egendomens naturliga egenskap, att endast småningom, genom förbättring
och årlig afkomst, lemna medel till afbetalningar å den intecknade skulden,
men icke, att, liksom handelsrörelsen, hastigt återgifva eller omsätta deri
nedlagda kapitaler;
att följaktligen, i den mån andra kreditpapper med korta betalningstider
blifva, äfven hos oss, genom handelns och näringarnes stigande utveckling samt
kreditbrukens förbättrande, mer och mer tillgängliga, i samma mån skall också
svårigheten att hos kapitalister omedelbart belåna inteckningar blifva allt mera
kännbar;
samt att Hypotheksinrättningarne, hvilkas vigtiga bestämmelse det är att
vara medlare mellan kapitalister och fastighetsegare, och att förvandla så stor
del sorn möjligt af den sväfvande skuld, som hvilar pä jorden till en fonderad
skuld med lindrigare ränta och med småningom skeende amortering, hittills icke
varit i Sverige, såsom i andra länder, af statsmagterna understödda eller på ett
likformigt sätt och med inbördes sammanhang ordnade till ett gemensamt helt,
som kunnat, med större framgång, än de särskilda Hypotheksföreningarne hvar
för sig, vid upplåning betinga billiga vilkor samt afböja en både för landets
kredit i allmänhet och för do lånebehöfvande sjelfva skadlig täflan emellan de
spridda föreningarne.
Den erfarenhet, hvilken i dessa hänseenden gifvit stöd åt Kominitterades
åsigter, är i Betänkandet framlagd uti en historisk öfversigt af Hypotheksinrättningarnes
uppkomst och utveckling, så väl i andra länder, som i Sverige: och
med ledning häraf, äfvensom med stöd af anförda skäl, hafva Kommitterade framställt
de väsendtliga fördelar, som skulle vinnas derigenom, att de särskilda Hypotheksföreningarne
härstädes blefve i vissa hänseenden sammanförda till och
omkring en central-anstalt. »Det gifves» — yttra Kommitterade — »ett sätt
att centralisera Hypotheksföreningarne, som i afseende på allt annat, än upplåningen
lemnar den nuvarande organisationen orubbad. För detta ändamål skulle
det vara fullt tillräckligt, om ingen upplåning eller utgifning af obligationer
genom de särskilda föreningarne vidare finge ega rum, utan all upplåning och
obligations-utgifning för nuvarande föreningar och för dem, som hädanefter komme
Kongl. MajUs Nåd. Skrifvelse N.o US.
11
att bildas, blefve verkställd genom en i hufvudstaden upprättad allmän Hypotheksbank,
hvari de särskilda föreningarne skulle ingå såsom delegare.»
Denna tanke och de förutsättningar, under hvilka den skulle bringas til!
verkställighet, hafva Kommitterade närmare utvecklat och lagt till grund för sina
afgifna underdåniga förslag, hvilka innefattas i följande tre bilagor till Kommittéens
Betänkande, nemligen:
A. Vilkor för öfverflyttning lill Rypotheks-banken af Riks-bankens fond
för utlåning mot pant af fast egendom på landet;
B. Förslag till Förordning angående en allmän Hypotheks-bank för
riket: och
C. Förslag till Förordning angående de allmänna grunder, som vid Rypa
th eks fö)' e n ing a rs bildande och framtida verksamhet skota till efterrättelse
gälla.
Det kan ej betviflas, att, i enlighet med de exempel från främmande länder,
som Kommitterade anfört, och på grund af de skäl, som finnas i Betänkandet
upptagna, den nu föreslagna centraliseringen af de Svenska anstalterna
för fastighets-krediten skulle vara egnad att i väsendtlig mån afhjelpa de olägenheter,
som varit en Följd af Hypotheksföreningarnes splittrade verksamhet, och
sorn menligt inverka på deras ställning, synnerligast i förhållande till utländske
långifvare. En förändring i detta hänseende torde också vara desto mera angelägen,
som de lånsökande Hypotheksföreningarnes täflan 0111 försträckningar nästan
uteslutande på ett och samma ställe, der de Svenska Hypotheks-obligationerna
äro mest kända, nemligen Hamburg, och hufvudsakligen hos ett enda
bankirhus, hvilket öfvertagit de flesta derstädes ingångna lån, har, steg för steg,
ledt till låneoperationer, der vilkoren blifvit allt mer betungande, och som slutligen
måste verka störande på den Svenska krediten i allmänhet. För denna
skulle det deremot onekligen vara en fördel, om de många föreningarnes utelöpande
obligationer af olika ålder och serier komrne att efter hand försvinna ur
rörelsen, och efterträdas af andra, hvilka ej blott, i likhet med de förra, vöre
grundade på den säkerhet, som kanske minst af alla är underkastad förstöring
eller förminskning, nemligen ett lågt uppskattadt jordvärde, utan derjemte skulle
komma att ytterligare betryggas genom inrättandet af en stark grundfond, och
genom en fortgående uppsigt från Statens sida öfver den nya Hypotheks-bankens
förvaltning.
För Statens förbindelse att lemna en grundfond hafva Kommitterade hemtat
stöd deraf, att åtgärder, som åsyfta den i jorden intecknade skuldens förvandling
från uppsägbar till ouppsägbar och dess successiva aflösande, böra betraktas
såsom en angelägenhet, hvilken nära rörer det allmänna bästa, synnerligast i ett
land, der jordbruket intager ett så framstående rum i jemförelse med andra näringar,
som i Sverige. Kommitterade hafva fördenskull föreslagit, att Staten,
12
Kongl. Majds Nåd. Skrifvelse N:o i 13.
genom Riksgälds-kontoret, skulle utfärda och till Hypotheks-banken, såsom grundfond
eller yttersta säkerhet, öfverlemna ouppsägbara räntebärande obligationer ä
högst ätta millioner R:dr R:mt, dera ränta likväl ej utgår, sä länge obligationerna
tillhöra Hypotheks-banken, och hvilka obligationer aldrig finge af samma
bank användas till anskaffande af medel för utlåningen, utan endast i de fall
afyttras, att vid Hypotheks-bankens utredning tillgångarne icke skulle förslå till
skuldernas betäckande, eller att banken skulle vid något tillfälle sakna egna
disponibla tillgångar till fullgörande af sina förbindelser mot långifvare; åliggande
i sistnämnda händelse Hypotheks-banken att, så snart ske kan, åter inköpa
ett mot det försålda svarande belopp af samma obligationer, och att godtgöra
Riksgälds-kontoret den för de försålda obligationerna belöpande ränta, tilldess
att grundfonden blifvit till sitt ursprungliga belopp återställd, eller om sådant
återköp inom föreskrifven tid ej kunnat ske, till Riksgälds-kontoret erlägga
full liqvid för de ännu utelöpande obligationerna.
Så väl för att bevaka det allmännas rätt i afseende på den lemnade grundfonden,
som för att i andra hänseenden öfvervalla och kontrollera Hypotheksbankens
förvaltning, skulle Ordföranden i denna banks Styrelse utses af Kongl.
Maj:t och en annan Styrelsens ledamot af Rikets Ständers Fullmägtige i Riksgälds-kontoret.
hvilka sednare linge, genom en Revisor, deltaga i den årliga
granskningen af Hypotheks-bankens förvaltning och räkenskaper samt egde utse
ett Ombud till bevistandet af de årliga sammankomsterna mellan bankens delegare.
Till ytterligare kontroll skulle den ärliga revisions-berättelsen i tryck
offentliggöras och delgifyas, bland andra, Fullmägtige i Riksgälds-kontoret samt
Finans-departementets Expedition; äfvensom bankens handlingar, kassor och
räkenskaper borde hållas tillgängliga för den granskning, Kongl. Maj:t kan finna
skäligt att låta anställa.
Med den oafbrutna och flersidiga uppsigt, som Hypotheks-bankens förvaltning
efter detta förslag blefve från det allmännas sida underkastad, kan det,
med en till visshet gränsande sannolikhet, antagas, att aldrig någon af de händelser,
i hvilka grundfonden behöfver anlitas, skall inträffa, eller åtminstone att,
om. emot all förmodan, någon gång ett dylikt anlitande tillfälligtvis egde ruin.
sådant likväl icke slutligen skall medföra den ringaste förlust för Staten, hvilken
sålunda, utan att underkastas någon uppoffring, endast genom stödet af sin kredit,
skulle komma att verksamt bidraga till framgången af en anstalt, som utan
tvifvel vore för det Svenska jordbruket högst välgörande.
Fiir detta ändamål och för att åstadkomma en större enhet i de låneförhandlingar,
som grunda sig pä samfäld hypothekarhk säkerhet, hafva Kommitterade
äfven föreslagit, sä väl den redan antydda bestämmelse, att Hypotheksbanken
ensam skulle ega rätt till utgifvande af tryckta obligationer, grundade
pä säkerhet i jordegendom, som det stadgande, att Hypotheksföreningar, hvilka
efter
Kongl. Majus Nåd. Skrifvelse N:o lis.
13
efter den nya Förordningens utfärdande bildas, äfvensom redan befintliga sådana
föreningar i afseende på framtida upplåningar, skulle förbindas att, såsom delegare,
ingå i Hypotheks-banken. Dessa inskränkningar i Hypotheksföreningarnas
hittills föga begränsade verksamhet såsom upplåningsanstalter äro visserligen
blott sådana, som hvarje Hypoteksförening, hvilken är angelägen att bereda
sig och sina delegare så lindriga lånevilkor som möjligt, bör förmodas gerna
vilja frivilligt underkasta sig, i stället för att enskildt uppträda på den utländska
penningemarknaden såsom lånesökande för ett inskränkt område. Af sådant
skäl torde det också
hofvet mindre påkallade. Men dessa föreskrifter kunna dock i annat hänseende
vara nödiga och nyttiga, nemligen för att, inför långifvarne på den stora verldsmarknaden,
påtrycka Hypotheks-banken en stämpel af allmängiltighet och offentlig
garanti, hvarförutan den måhända mindre fullständigt än eljest skulle uppfylla
sitt ändamål.
De öfriga förändringar, som Kommitterade föreslagit i grunderna för Hypotheksföreningars
bildande och framtida verksamhet, hafva blifvit i Betänkandet
tillräckligt motiverade. De flesta af dem utgöra mer eller mindre omedelbara
följder och tillämpningar af nyssnämnda hufvudprinciper.
Då den större fastighets-lånerörelsen i landet sålunda skulle komma att
hufvudsakligen förenas hos den blifvande Hypotheks-banken, vore det onekligen
föga följdriktigt, att i bredd härmed bibehålla den lånerörelse af enahanda slag,
som varit af Rikets Ständers Bank bedrifven redan förr, än tanken på särskilda
Hypotheks-inrättningar någorstädes vunnit tillämpning, och som i Riks-banken
ännu fortfar, men för dess egentliga och bankmässiga verksamhet, enligt en allt
mera stadgad åsigt, måste anses främmande och i viss man hinderlig. Också
hafva Kommitterade föreslagit, att Hypotheks-banken borde öfvertaga den i Riksbanken
till utlåning mot pant af fastigheter på landet nu anvisade fond, 77*
millioner R:dr Runt, och i stället lemna Riks-banken sina obligationer, löpande
med samma ränta, som för fastighetslånen utgöres. Emot de inteckningar i
landtfastigheter, som Riks-banken nu eger, men icke, om så erfordrades, skulle
kunna utan stor förlust realisera, komme banken, genom den föreslagna anordningen,
i besittning af obligationer, hvilka, i händelse af behof, säkerligen när
som helst kunde afyttras och förvandlas i klingande valuta; hvarförutan denna
förändring äfven borde leda till någon minskning i Riks-bankens förvaltningskostnad.
Vid det förhållande, att sistnämnda fråga om öfverflyttning af Riks-bankens
fastighets-lånerörelse står i oskiljaktigt sammanhang med de på Rikets Ständer
allena ankommande, beslut rörande samma Banks förvaltning, och att jemväl åtskilliga
andra delar af förevarande ämne, hvaribland särskildt må nämnas grundfondens
anvisande, äro af beskaffenhet att påkalla Rikets Ständers medverkan,
ttih. till R. St. Pral. iSS9 & 1860. i Sami. i Afd. 2 Kand. 18 Häft. 3
14
Kongl. Maj:ls Måd. Skrifvelse M:o 112.
har Kongl. Majit, som för sill del finner Kommitterades afgifna förslag vara i
allmänhet ändamålsenliga, härmed velat dessa förslag till Rikets Ständers pröfning
öfverlemna; och Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl,
nåd och ynnest städse välbevågen. År och dag, som ofvan.
CARL.
./. A. Gripenstedt.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans
Maj: t li onungen i Siats-Rådet å Stockholms Slolt den
43 April 1860.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Exc. Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Frih. M anderström,
Stats-råden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Björnstjerna och
Malmsten.
Stats-rådet Lagerstråle anmäldes vara af sjukdom hindrad att denna dag
tillstädeskoinma.
Chefen för Finans-departementet, Stats-rådet Gripenstedt, uppläste till justering
ett, enligt Kongl. Majts af Stats-Rådet enhälligt tillstyrkta beslut, denna
dag, uppsatt förslag till nådig skrifvelse tili Rikets Ständer med förslag angående
förändrad organisation af Hypotheks-inrättningarne i riket.
Kongl. Majit behagade, enligt Stats-Rådets tillstyrkande,
i nåder gilla berörda förslag till Skrifvelse, sådant det finnes
detta Protokoll bilagdt, samt befallde, att, i enlighet dermed,
framställning till Rikets Ständer skulle aflåtas.
Ex protocollo
L. L. Fries.
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, 1860.
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o lii.
I
N:o 114.
Ank. till Iixp.-Utsk. dea 7 Juni 1860, kl. 10 f. m.
KONGL. MAJrTS
Nådiga Proposition tili Ri.ets Ständer, angående pension å Allmänna
Indra vings-sta ten åt aflidne Professoren m. rn. Ande;
s Retzii enka Emilia Sofia Wahlberg; Gifven Stockholms
Slott den 18 Maj 1860.
Bland de män. hvilka i sednare tider väsendtligen bidragit till vetenskapernas
framsteg och derigenom, icke blott inom fäderneslandet, utan jemväl
utom dess gränser, förvärfvat sig ett aktadt namn, intager framlidne Professoren
och Inspector!! vid Kongl. Carolinska Institutet. Kommendören af Kongl.
Nordstjerne-Orden m. rn. Doktor Anders Adolf Retzius ett utmärkt rum. Hans
förtjenster såsom lärare, snillrik forskare och författare äro lika allmänt kända, som
de högt uppskattas af alla dem, hvilka egnat sig åt läkarekonsten och särskildt
åt anatomien, den vetenskapsgren, sorn företrädesvis utgjorde fältet för hans upplysta
och gagnande verksamhet. För Svenska folket måste det anses såsom en
dyrbar pligt, att åt den frejdade mannens minne egna en gärd af aktning och
tacksamhet, och såsom en sadan vill Kongl. Majit, härmed föreslå Rikets Stän
-
Uih. lill tt. Sl. Prot. ISS9 & 4860. 1 Sami. 1 Afd. 2 Kand. 49 lläfl.
1
2 Kongl. Maj.ls Nåd. Proposition N:o lii.
der att åt, Professoren Retzii enka, Emilia Sofia Wahlberg, bevilja en årlig
pension af Ett tusen fem hundra Riksdaler Riksmynt, att i hennes återstående
lifstid utgå.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl, nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
CARL
Henning Hamilton.
Utdrag af Protokollet öfver Ecklesiastik-brenden, hållet inför Hans
Majit Honungen i Stats-Rudet på Stockholms Slott den 18
Maj 1860.
Kärv a r ande :
Hans Exc. Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Exc., Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,
Stats-råden: Wallensteen.
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Björnstjerna och
Malmsten.
Efter justering af Protokollet öfver Ecklesiastik-ärenden för den 11 i denna
månad, anförde Departements-chefen, Stats-Rådet Herr Grefve Hamilton:
»Genom Professoren m. m. Anders Adolf Retzii dödliga frånfälle har Sverige
åter förlorat en af dessa rikt utrustade män, hvilka icke blott utöfva ett
stort och gagnerikt inflytande inom den krets de närmast tillhöra, utan ock förmå
att till hela den bildade verlden sprida frukterna af sin verksamhet. Förlusten
kännes derföre visserligen djupast inom det läroverk, åt hvars tjenst han
mer än 30 år egnat sina krafter, men delas lifligt af alia dem, inom eller utom
fäderneslandet, för hvilka hans forskningar öppnat en ny utsigt öfver vetenskapens
fält och hvilka lärt att uppskatta hans lärdom. Ett offentligt erkännande
af Professor Retzii förtjenster måste så mycket hellre anses af omständigheterna
påkalladt, som det allmänna till honom står i särskild förbindelse för de dyrbara
samlingar, hvilka till en stor del genom hans försorg och utan bidrag af
Kongl■ Maj:ls Nåd. Proposition N:o lii.
3
statsmedel kommit Carolinska Institutets museum till godo. Jag hemställer med
anledning deraf underdånigst, att Eders Kongl. Majit täcktes föreslå Rikets Ständer,
att, såsom en gärd af aktning för Professor Retzii minne, bevilja hans efterlemnade
Enka för hennes återstående lifstid en årlig pension af 1,500 Riksdaler
Riksmynt, hvilken, äfven om boets ställning, enligt de underrättelser jag
enskildt kunnat erhålla, visserligen må anses god, likväl, med afseende på de
kostnader, som fortsättningen af en omyndig sons studier nödvändigt medföra,
icke torde vara alldeles obehöfligt.»
Derjemte uppläste Herr Departements-chefen ett af honom uppsatt förslag
till nådig Proposition i ämnet til! Rikets Ständer.
Hans Majit Konungen täcktes Herr Departements-chefens
förberörda, af Stats-Rådets öfriga närvarande Ledamöter biträdda.
hemställan i nåder bifalla; hvarjemte Hans Majit,
med gillande af ofvanomförmälda förslag, sådant det finnes detta
Protokoll bilagdt, befallde, att nådig Proposition skulle i
enlighet dermed till Rikets Ständer expedieras.
Ex protocollo
C. A. T. Ädelgren.
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, 1860.
Kongl. Maj:ts Näd. Skrifvelse M 115.
1
N:o 115.
Ank. till Exp.-Uuk, den 16 Aug. 1860, kl. 1 e. ju.
Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse lill Rikets Ständers Stals-Utskolt, angående
ytterligare anmälda förskotler lill utgifter, för hvilka stats-anslag
icke äro beviljade; Gifven Stockholms Slott den 30 April 1860.
/
Till sådana, af Rikets Ständer icke förutsedda behof, för hvilka stats-anslag
följaktligen ej beviljats, hafva erforderliga medel, enligt Rikets Ständers anhållan i
underdånig skrifvelse den 22 April 1857, sedermera blifvit, på sätt Kongl. Maj:t
redan, i nådig Proposition den 27 Oktober nästlidet år angående Statsverkets tillstånd
och behof, gifvit Rikets Ständers Stats-Utskott tillkänna, under förskottstitel
anordnade för att hos Rikets Ständer till ersättande anmälas; och, likasom Kongl,
Maj:t i nämnde Proposition meddelat uppgift å de förskotter, hvilka i berörda hänseende
utgått intill början af Juli månad samma år, vill Kongl. Maj:t härigenom till
Stats-Utskottet öfverlemna en från Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor numera inkommen
förteckning öfver dylika förskotter, utgifna under sednare hälften af år
1859, till sammanlagdt belopp af 63,812 R:dr 51 öre R:mt.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kongl, nåd och
ynnest städse välbevågen. Ar och dag som ofvan
CARL.
J. A. Gripenstedt.
Bih. till It. St. Prat. 1859 & 1800. I Sami. 1 Afd. 2 Band. 20 Raft.
1
Kongl. MajUs Nåd. Skrifvelse M 113.
Uppgift på de af Kongl. Stats-kontoret från och med den t Juli intill
påföljde December månads slut sistlidet år utgifne förskotter,
hvilka böra hos Rikets Ständer till ersättande anmälas.
1859
Nov.
1859
Aug.
1859
Sept.
Dec.
1:0 Till Tjenstemän och Vaktbetjenie, anställde hos
Rikets Ständers Herrar Revisorer af Statsverket.
arfvoden samt för vid. förrättningen åtgångna
skrifmaterialier, ljus m. m.
Enligt Kongl. Brefvet den 21 Oktober 1859. Kostnader
i följd af 1859 års Stats-revision
2:0 Ersättning till innehafvare af Kungsgårdar inom
Christianstads län för arbetsskyldighetens upphörande.
>9 Enligt Kongl. Brefven den 10 Juni och den 8 Sept.
1854 samt den 17 Mars 1857. Till disposition
af Kongl. Majt:s Befallningshafvande i Christianstads
län. Ersättning för hofveri-skyldigbetens
upphörande åt följande:
innehafvaren af Tomarps Kungsgård; ytterligare
ersättning för år 1858 .... 1: 50.
innehafvaren af Beckaskogs Kungsgård,
äfvenledes för år 1858 .... 2,320: 62.
3:o Kostnader för upprättande af Formulär till
Förvaltande Verkens räkenskaper, m. m.
Enligt Kongl. Brefvet den 19 November 1858.
Till Kamereraren J. Th. Spongberg 3:dje qvar
talets
ersättning  875: —
4:de d:o d:o .
875: —
Transport:
Riksmynt.
6,701
2,322
1.750
10,773
62
12
tT
Kongl Maj:ts K åd. Skrifvelse Jtä 115.
3
1859
Juli
Nov.
Transport:
4:o Resekoslnads-ersätlning och traktamente m. m.,
åt följande 'personer, anställde uti Kommittéen
för utarbetande af Förslag till militära helso-  vårdens i riket ordnande, nemligen:
10,773
74
Enligt Kongl. Brefvet den 4 Juni 1859. Till Herr
Siats-rådet och Chefen för Landtförsvarsdeparte-  mentet m. m. J. M. Björnstjerna, såsom ersätt-  ning för förskottsvis utbetald kostnad dels för
tryckning af 200 exemplar utaf Kommitterades
afgifna Förslag till grunder för ordnandet af den
militära helsovården, dels för berörde exemplars
häftning, tillhopa
397
36
5:0 Kommittéen för Kommunal-lagstiftningen i Riket.
Enligt Kongl. Brefven den 26 November 1858
och 27 Oktober 1859, resekostnads-ersättning
och traktamente m. m. åt följande personer, nem-  ligen :
Till Ledamoten, Kontrakls-prosten m. m. Gumae-  lius
2,553: 55.
» Ordföranden, Landshöfdingen m.
m. Herr S. G. von Troil . . 2,374: 1.
» Ledamoten, Borgmästaren m. m.
C. J. Stolpe 2,517: 65.
» dito, Bruksegaren C. 11. Ekstrand 1,204: 53.
» dito, Riksdags-fullmägtigen Nils
Larsson  1,380: 90.
» Sekreteraren, Häradshöfdingen L
Möller . .
2,300: —
Enligt Kongl. Brefvet den 27 Oktober
1859. Att användas till arfvode åt
ett af Kommittéen antaeet Kansli-
O
biträde m. m  1,000: —
Enligt Kongl. Brefvet den 27 Oktober
1859. Till Vaktmästaren R. P. Fyr-
Transport: 13,330: 64,
11,171110
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse Jtä 115.
1859
Dec.
1859
Sept.
1859
Juli
Aug.
>9
Ib
Transport:
vald, arfvode för uppassning hos
Kommittéen
Enligt Kongl. Brefvet den 27 Oktober
1859. Till följande personer, den
dem tillkommande ersättning för tryckning
af 500 exemplar utaf Kommittéens
Betänkande, Förslag till Förordningar
m. m., nemligen:
Boktryckaren E. Westrell 407: —
dito A. Bonnier 219:75.
dito N. Marcus 567:50.
13,330: 64.
300:
11,171
10
1,194: 25.
6:0 Kommitléen för afgifvande af yttrande och
förslag till ombildning af Styrelse-verken och
Förvaltnings-myndighelerna
Enligt Kongl. Brefvet den 28 Maj 1859. Till
Boktryckaren I. Marcus för tryckning m. m. af
Kongl. Kommittéens för afgifvande af Förslag till
ombildning af Styrelse-verken m. m. underdåniga
Betänkande
7:o Kommittéen för uppgörande af Förslag lill ny
författning angående Allmänna Bevillningens
utgörande.
Enligt Kongl. Brefvet den 17 December 1858.
Resekostnads-ersättning och traktamente till:
Prosten C. G. Berlin
828: —
Fabriks-idkaren E. Schwartz . . . 1,367: 97.
Enligt Kongl. Brefvet den 11 Augusti
1859. Till traktamenten och arfvoden
åt följande personer:
Ledamoten, Sekreteraren m. m. C.
G. Stuart  2,072: —
Ledamoten, Lands-kamereraren
B. U. Normelli 1,672: —
Sekreteraren i Kommittéen
Transport: 3,744:— 2,195:97.
14,824
89
695
99
26,691
98
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse Ni 115.
1859
Sept.
Sept.
Nov.
Transport: 3>744:
Arkivarien E. G. Björkman
Kammarförvandten J. A.
Segerstéen, såsom räkenskapsbiträde
....
Revisor A. Hallgren, —
såsom dito ....
t. f. Revisoren N. J. F.
Dahlström, såsom dito .
e. o. Kanslisten D. M. Sandahl,
såsom dito.
Kommittéens Vaktmästare
L. P. Lård ....
2,195:97.
26,691
98
800: —
250: —
250: —
400: —
200: —
400:- 6,044: —
Enligt Kongl. Brefvet den 11 Augusti
1859. Till Kommittéens Ordförande
Justitie-kansleren N. E. v. Koch; den
åtskilliga Embets-verk och Korporationer
tillkommande ersättning för utarbetande
af uppgifter å köpeskillingarne
för vissa försålda fastigheter
m.
1,345: 8.
£2 Dito. Till Kommittéens Ordförande. Justitie-kansleren
m. m. Herr N. E.
von Koch; traktamente ....
10 Dito. Betalning för tryckning, häftning
och skärning m. m. af 300 exemplar
af Kommitterades underdåniga Betänkande
åt följande personer:
Boktryckaren E. Westrell 880: —
dito J. Beckman 209: 50.
Bokbindaren M. F. Åkerdahl
45:30.
1,164: —
1,134: 80.
11,883
85
Transport:
38,575|83
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse JYt 115.
1859
Aug.
Sept.
Okt.
29
30
15
27
Transport:
8:o Kommittéen för afgifvande af Förslag för skjutsnings-besvärets
ordnande.
Enligt Kongl. Brefvet den 25 Februari 1859. Till
disposition af Ordföranden i Kommittéen, Landshöfdingen
m. m, Herr O. af Geijerstam, till aflöning
åt de af Kommittéen begagnade särskilda
biträden  300: —
derutaf ersatta . . . 10:81. <?gg.
Dito. Till ledamoten i dito Peter Jöns
son;
resekostnads-ersättning och traktamente
583: 91.
Enligt Kongl. Brefvet den 26 Augusti
1858. Till Sekreteraren E. A. Lindencrona,
fyllnads-arfvode ... 1,600: —
Dito. Till ledamoten, Häradshöfdingen
P. U. Stenberg, resekostnads-ersättning
och traktamente  1,544: 92.
Dito. Till t. f. Expeditions-sekreteraren
Friherre G. J. O. Alströmer, såsom
Ledamot, traktamente  1,356: —
Dito. Till Advokat-fiskalen m. m. C.
M. Rydqvist, dito dito .... 1,356: —
Enligt Kongl. Brefvet den 25 Februari
1859. Till Vaktmästaren hos dito
C. Wannberg  250: —
Dito. Till Ordföranden i dito, Landshöfdingen
m. m. O. af Geijerstam, resekostnads-ersättning
och traktamente 2,019: —
Enligt Kongl. Brefvet den 26 Augusti
1859. Till Ledamoten i Kommit
téen
, Kamereraren m. m. P. J. Winroth,
traktamente  1,356: —
Dito. För tryckning och inbindning m.
38,575
83
Transport: 10,355: 2.
38,575
83
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse M 115.
7
1859
Aug.
18
Sept,.
Transport: 10,355: 2.
m. af Herrar Kommitterades underdåniga
Betänkande angående Skjutsnings-besvärets
ordnande; betalning
till:
Boktryckaren J. Beckman 755: 30.
Bokbindaren M. F. Åkerdahl
47:98. 803. 28.
9:o Kommilléen för ordnande af Sundhets-förhållandena
i riket.
Enligt Kongl. Brefvet den 2 Juli 1859. Till Ordföranden
i Kommittéen, t. f. Medicinal-rådet A.
G. Carlsson, godtgörelse för de af honom bestridda
utgifter i och för Kommittéens
behof
299: 86.
Dito. Till Vaktmästaren hos Kommittéen
J. P. Petersson, ersättning för uppassning
hos Kommittéen 200: —
efter afdrag af förskottsvis
erhållne  75: —
13
27
Dito. Till Sekreteraren i Kommittéen
J. P. Theorell, arfvode och ersättning
för förskjutna expenser i och
för Kommittéens räkning ....
Enligt Kongl. Brefvet den 15 Juli 1859.
Till ledamoten i Kommittéen, Häradshöfdingen
L. Norin, ersättning för
aflönande af vikarie
Dito den 2 Juli 1859. Till Bokbindaren
M. F. Åkerdahl för häftning
och skärning m. m. af 650 exemplar
utaf Kommitterades underdåniga
Betänkande angående ordnande af
Sundhets-förhållandena i riket
125: —
1,357: 2.
433: 33.
31. 71.
38,575
83
11,158
30
Transport: 2,246: 92. j 49,734
13
8
Kongl. Maj:ls Nåd. Skrifvelse M 115.
1859
Okt.
11
I)ec.
21
1859
Juli
Aug.
Sept.
19
Sept.
Transport: 2,246: 92.
Enligt Kongl. Brefvet den 2 Juli 1859.
Till Boktryckeri-bolaget P. A. Norstedt
& Söner för tryckning af 650
exemplar utaf sistberörde Betänkande
m. m  258:75.
Enligt Kongl. Brefvet den 4 November
1859. Till Ledamoten i Kommittéen,
Provincial-läkaren m. m. Doktor
S. E. Sköldberg, den honom nådigst
tillagda ersättning för minskade
inkomster  450: —
49,734
13
2,955
67
10:0. Kommitléen för ordnandet af den Medicinska
undervisningen i Riket
Enligt Kongl. Brefvet den 12 April 1859. Till
Ledamoten i Kommittéen, Professoren C. B. Mesterton,
resekostnads-ersättning och traktamente
Dito. Till Intendenten vid Söderköpings
Brunns-inrättning, Doktor G. O. Böttiger,
dito dito
Enligt Kongl. Brefvet d. 30 Juli 1859.
Till Doktor S. G. Troilius, såsom
Sekreterare i Kommittéen, det honom
tillkommande fyllnads-arfvode
.... 1,200: —
158: 68.
134: 32.
samt ersättning för förskjutna
kostnader i och
för skrifmaterialier m. m.
70:56- 1,270:56.
Enligt dito. Till Vaktmästaren J. S.
Maniette
Enligt dito. Betalning för tryckning och
häftning m. m. af 450 exemplar
utaf Herrar Kommitterades underdåniga
Betänkande i fråga om ord
-
50:
Transport: 1,613:56.
52,689
80
Kungl. Maj:ls Nåd. Skrifvelse M 115.
9
1859
Sept.
1859
Dec.
1859
Sept.
Bih.
13
16
29
Transport:
nande af den Medicinska undervisningen
i riket:
till Boktryckaren E. Westrell 508: 75.
» Bokbindaren M.F. Åkerdahl
40:65.
1,613:56.
Enligt Kongl. Brefvet den 12 April 1859.
Till Ledamoten i Kommittéen, Stadsläkaren,
Doktor L. M. Althin; resekostnads-ersättning
och traktamente
Dito. Till dito, Professoren m. m. P.
H. Malmsten, traktamente
Dito. Till dito, Doktor P. E. Gellerstedt,
resekostnads-ersät tning oell traktamente
549: 40.
170: 80.
60:
353: 43.
11 :o Kommittéen för uppgörande af förslag lill ett
ändamålsenligt ordnande af Pensions-väscndet.
Enligt Kongl. Brefvet den 1 April 1859. Tili disposition
af Ordföranden i Kommittéen, Presidenten
m. m. Herr Grefve C. G. Mörner; det Vakt
mästaren
vid Kommittéen tillkommande arfvode .
12:0 Kommissionen för utarbetandet af fullständigt
Sammandrag utaf de, intill närvarande tid
utkomna, ännu gällande Administrativa, Kamerala
och Ekonomiska Författningar och
Stadgar.
Enligt Kongl. Brefvet den 1 April 1859.
3:dje qvartalets arfvoden till följande personer:
Ordföranden, Professoren m. m. P.
E. Bergfalk .... 875: —
Ledamoten. Lands-sekreteraren
J. Sjöberg . . 875: —
52,689
80
2,747 19
250
Transport: 1,750: — j 55,686
till R. St. Prat. 1850 & 1860. 1 Samt. 1 Afd. 2 Band. 20 Uä\t.
99
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse M 115.
1859
Dec.
Sept.
Dec.
1859
Nov.
Transport:
Ledamoten, Magistratssekreteraren
L. W. Henschen
1,750: -
875:
55,686
99
2,625:
2,625:
4:de qvartalets arfvoden till dito personer
J2 Enligt Kongl. Brefvet den 26 Augusti
1859. Till vice Bibliotbekarien C. G.
Styffe, arfvode för under Mars med
Maj månader innevarande år lemnadt
biträde åt Kommissionen vid de forskningar
i arkiven, som för dess arbeten
varit nödiga  600:
J3 Dito. Till dito, dito för Oktober, November
och December månader dito
dito  600:
6,450
13:0. Kommitléen för utarbetande af förslag till
nytt Reglemente för Gymnastiska Central-institulet.
Enligt Kongl. Brefvet den 21 Oktober 1859. Arfvoden
åt följande personer:
Sekreteraren hos Kommittéen, Notarien
A. Varenius
Konduktören L. Hedin, för uppgjord
ritning och kostnadsförslag till nybyggnader
och förändringar af nämnde
Instituts egendom ' .
Dito. Till disposition af Ordföranden i
Kommittéen, Öfversten m. m. C. M.
Thulstrup, såsom ersättning åt det af
Kommittéen begagnade Vaktmästarebiträde
600. —
300:
100:
1,000.
Transport:
63,136
99
Kongl. Maj:ls Nåd. Skrifvelse M 115.
11
1859
Nov.
1859
Dec.
Transport:
14:o. Ersättning till Ostergötlands läns ränteri
för derifrån förskjuten godtgörelse ål innehafvarne
af Komministers-boställena Wist, j mantal
i Wist socken, Strå 3, $ mantal i Strå
socken samt Wäderstads utjord i Wäderstads
socken.
16 Enligt Kongl. Brefven den 6 December 1834 och
22 September 1835. Till disposition af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Ostergötlands län . .
15:o Kostnad för brunns gr öfning å indragna Skogvaktare-bostället
Brunhem Kjellegården efter del
Brunhems by öfvergångna laga skifte.
11 Till disposition af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Skaraborgs län; det Kronan till godtgörande
ålagda belopp
16:0 Kronan genom Kongl. Majus dom ålagda
kostnader.
Sedan Kongl. Maj:t genom dom den 6 September
1858 gillat och fastställt Kongl. Hofrättens öfver
Skåne och Blekinge meddelade dom i målet emellan
Kronan, å ena, och Sven Wennström, å andra
sidan, angående ersättning till Wennström
för af honom använda kostnader och arbeten vid
kronohemmanet Hålshult JV3 1, afföres här det
Kronan i sjelfva saken ådömda belopp, hvilket
ock den 29 Sept. 1856 blifvit under förskottstitel
anordnadt till nedsättning i Rikets Ständers
Bank för Öfverståthållare-embetets Kanslis räkning,
med  326:26. 8.
jemte 5 procent ränta derå för 1
år, 5 månader, 9 dagar . . 23:25 11.
B:ko R:dr 350: 4. 7.
motsvarande i Riksmynt
Transport:
63,136
99
113
14
35
525
63,779
15
63
12
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse M 115.
«
1859
Transport:
17:0 Ersättning till nedannämnde person för år
1858 för bristande indelning af kronoskatle-  liemmanel JVs 5 Söderby i Danmarks socken
af Upsala län, i följd af nedsättning i hem-  manets mantal och ränta.
63,779
63
Sept.
29
Enligt Kongl. Brefvet den 15 Augusti 1854. Till
Landshöfdingen m. m. Friherre R. v. Kraemer
32
88
Summa Riksmynt:
63,812
51
Stockholm den 13 Mars 1860.
F. Torén.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ar enden, hållet inför Hans Maj:l Konungen
i Stats-ltådel & Stockholms Slott den 13 April 1800.
Närvarande:
Hans Excellens. Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Friherre Manderström,
Statsråden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Björnstjerna och
Malmsten.
Stats-rådet Lagerstråle anmäldes vara af sjukdom hindrad alt denna dag tillstädeskomma.
Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Gripenstedt, uppläste till justering
ett, enligt Kongl. Maj:ts af Stats-rådet enhälligt tillstyrkta beslut denna dag uppsatt
förslag till nådig Skrifvelse till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående ytterligare
anmälda förskotter till utgifter, för hvilka statsanslag icke äro beviljade.
Kongl Maj:ts Näd. Skrifvelse JW lid.
13
Kongl. Maj:t behagade, enligt Stats-rådets tillstyrkande, i
nåder gilla berörda förslag till skrifvelse, sådant det finnes detta
protokoll bilagdt, samt befallde, att, i enlighet dermed, framställning
till Rikets Ständers Stats-Utskott skulle aflåtas.
Ex protocollo
L. L. Fries.
N:o 116.
Ank. till Exp.-Utik. den 16 Augusti 1860, kl. 1 e. ra.
Kongl. Majlis Nådiga Skrifvelse till Rikets Sländers Stats-Utskott, angå
ende
ytterligare anmälda förskotler lill utgifter, för hvilka statsanslag
icke äro beviljade; Gifven Stockholms Slott den 3
Augusti '1860.
Då, till bestridande af sådana utaf Rikets Ständer icke förutsedda behof, för
hvilka stats-anslag följaktligen ej beviljats, erforderliga medel, enligt Rikets Ständers
anhållan i underdånig skrifvelse den 22 April 1857, sedermera blifvit under förskottstitel
anordnade för att hos Rikets Ständer till ersättande anmälas; — samt
Kongl. Majit under den 27 Oktober 1859 och den 13 nästlidne April, meddelat
uppgifter å de förskotter, hvilka i berörda hänseende utgått intill 1859 års slut;
vill Kongl. Majit härigenom likaledes till Stats-Utskottet öfverlemna en från Kongl.
Majits och Rikets Stats-kontor nu inkommen uppgift öfver dylika förskotter, utgifna
under förra hälften af innevarande år, till sammanlagdt belopp af 22,381 Riksdaler
8 öre Riksmynt.
Kongl. Maj t förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kongl, nåd och ynnest
städse välbevågen. Ar och dag, som ofvan.
Under Hans Majits
Vår Allernådigsle Konungs och Herres frånvaro,
Dess tillförordnade Regering:
LOUIS DE GEER. LUDV. ALMQVIST.
C. EHNEMARK C J. MALMSTEN.
H. W. Bredberg.
14
Kongl. Maj:ts Nöd. Skrifvelse JY1 116.
Uppgift på de af Kongl. Stats-kontoret intill Juli månads början innevarande
år ntgifne förskotter, hvilka böra hos Rikets Ständer
till ersättande anmälas.
4860
Januari
April
40
12
10
1:0 Kommittéen för Kommunal-lagstiftningen i riket.
Enligt Kongl. Brefvet den 27 Oktober 1859. Till
Sekreteraren, vice Häradshöfdingen L. Möller, 2:ne
månaders arfvode  600: —
Dito. Till Bokbindaren M. F. Åkerdahl
för häftning af 490 exemplar af
Kommittéens betänkande och förslag 98: —
2.0 Rese- och Traklamenls-kostnads-ersäUning till
Ledamöter m. fl. i Kommittéen för granskning
af Stadgan för rikets Elementar-läroverk.
Enligt Kongl. Brefvet den 17 December 1858.
Till t. f. Rektorn vid Stockholms Gymnasium G.
R. Rabe
208: —
»
Professoren m. m. E. Edlund
208: —
»
Lektor C. W Callerholm
345: -
»
Lektor C. F. Lindman
360: 64.
11
»
Waktmästaren A. Johansson
83: 33.
12
»
Komminister F.Öfverström, Sekre-
terare
200: —
18
»
Ordföranden, Professoren F. F.
Carlson
333: —
Enligt Kongl. Brefvet den 28 Februari
4860.
18
Till
Boktryckeri-bolaget P. A. Nor-
Riksmynt.
698
Transport: 4,737: 97.g
Transport: 1,737: 97.
stedt & Söner, såsom ersättning
för tryckning och häftning af Kom-  mitterades underdåniga förslag och
betänkanden  698: 75.
698
2,436
72
1860
Febr.
2
16
3:o Kontant rolerings-understöd lill Rotehållare in-  om Norra länen.
Enligt stadfästade Roteringsverket af den 25 Aug.
1846. Till disposition af Kongl. Maj:ts Befall-  ningshafvande i Norrbottens län . 1,902: 63.
Enligt Kongl. Brefvet den 8 Oktober
1851. Till disposition af Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands
län  258: 7.
2160
70
Mars
Juni
1
1
4:o Kostnader för upprättande af Formulär till För-  valtande Verkens räkenskaper, m. m.
Enligt Kongl. Brefvet den 19 November 1858. Till
Kamereraren J. Th Spongberg.
1:a qvartalet  875: —
2:a d:o
875: —
1,750
Mars
9
5:0 Arfvoden lill Ordföranden, Ledamölerne och bi-  trädet i Förfallnings-kommissionen.
Enligt Kongl. Brefven den 1 April och den 26
Augusti 1859.
För 1:sta qvartalet:
Professoren m. m. Doktor P. E. Berg-  falk
875: —
Lands-sekreteraren J. Sjöberg . . . 875: —
Magistrats-sekreterarenL.W. Henschen 875: —
v. Bibliothekarien C. G. Styffe, för bi-  träde med forskning i arkiven . . 600: —
Transport: 3,225: —
7,045
42
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse M lid.
Juni
Mars
April
Transport: 3,225
För 2dra qvartalet:
Professoren m. m. Doktor P. E. Bergfalk
'
Lands-sekreteraren J. Sjöberg . . .
Magistrats-sekreteraren L. W. Henschen
v. Bibliothekarien C. G. Styffe, för förenämnde
biträde under April månad
875
875
875
200:
6:o
16
Ersättning till Malmöhus läns ränteri för derifrån
förskjuten godtgörelse till Öfverste-löjtnanten
m m. J. O. Sievers fqr upphörd dagsverksskyldighet
vid Hjelmshulls boställe lör år
1858.
Enligt Kongl. Brefven den 8 Juli och den 25 September
1856. Till disposition af Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i Malmöhus län
7:0 Ersättning till innehafvare af Kungsgårdar inom
Christianstads län för arbetsskyldighetens
upphörande.
Enligt Kongl. Brefven den 10 Juni 1846, 8 September
1854, 17 Mars 1857 och 13 April
1858. Till disposition af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Christianstads län, den vederbörande
innehafvare af följande Kungsgårdar tillkommande
ofvannämnde ersättning, nemligen:
Vid Sandby Kungsgård  952: 3.
» Tomarps dito  2,814:
» Beckaskogs dito
2,355: 7.
» Lillö dito
1,369: 49.
8:o Till Landshöfdingen i Kronobergs län, m. m.
Gr efve C. Mörner, såsom ersättning för under
år 1859 minskade löneinkomster derigenom, att
räntan af Acke raserade Kronoqvarn, | L<s,
smör, blifvit ur qordeboken och räkenskaperna
7,045
42
6,050
1,756
16
7,490
59
Transport:
22,342j 17
Kongl. Maj:la Nåd. Skrifvelse M 116.
17
TranspQrt:
22,342
17
af skrifven, ett efter medelmaijiegungs-priset för
åren 1850 med 1859 nämnde ränta motsvarande
belopp.
Maj
24
Enligt Kongl Brefvet den 9 September 1857 (M
61
330)
9:o Rotevakans-ersättning under sistlidet år till in-  neha fvarne af 3:ne roterade Kapellans-bostållen.
4
Juni
28
Enligt Kongl Krigs- och Kammar-kollegiernas Kun-  görelser den 23 Februari och 9 Oktober 1835.
Till disposition af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Östergötlands län
34
30
Summa R:dr R:mt:
] 22,381
Stockholm den 27 Juli 1860.
F. Torén,
Bih. lill R. St. Trot, 1859 & 18(i0. 1 Sami. 1 Afd. 2 Band, 20 Haft. 3
STOCKHOLM, tryckt hos E Westrell, 1860.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition JYi 117.
1
JW 117.
Ank. till Exp.-Utsk. den 22 Sept. 1860, kl. 1 e. m.
Kongl. Mqp.ls Nådiga Proposition till Rikets Stander; om an
tagande
af en författning, angående verkställighet i Sverige
af domar och utslag, meddelade af Domstol i Konungariket
Danmark; Gifven Ulriksdals Slott den 21 September
1860.
I den mån en Ulligare beröring uppstått emellan de Svenska och Danska folken,
har ock behofvet alltmera visat sig af internationela lagar, enligt hvilka domar
och utslag, meddelade inom det ena riket, skulle kunna inom det andra verkställas.
I anledning häraf hafva, efter ömsesidiga meddelanden mellan de båda
ländernas Regeringar, förslag till sädana lagar blifvit utarbetade, dervid, till följd
af den väsendtligu öfverensstämmelse!! mellan Danmarks och Norriges lagstiftning
i hit hörande delar, hufvudsaklig ledning hemtats frän de af Svenska och Norska
Kommitterade år 1856 till dylika mellanrikslagar för Sverige och Norrige uppgjorda
förslag, hvilka dock, med afseende å den politiska föreningen mellan sistnämnde
tvä länder samt deraf redan föranledda internationela bestämmelser, erhållit
en utsträckning, som ej gerna kunnat ifrågakomma vid denna angelägenhets
uppgörande med en helt främmande stat. De grunder, hvarpå ifrågavarande lagförslag
hvila, inhemtas i öfrigt af närlagde, vid ärendets behandling i Stats-Rådet
hållna protokoll, dervid jemväl finnes fogadt det lagförslag, som, för att den Danska
Riksdagen föreläggas, blifvit inom Kongl. Danska Justitie Ministeriet utarbetadt,
men i hvilket ett tillägg torde, efter framställning härifrån, komma att göras
i fråga om beslut, meddeladt af Magistrat i de Svenska städer, der, enligt
särskilda privilegier, Magistraten tillkommer att i Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
ställe handlägga utsökningsmål.
För den händelse att de ifrågavarande lagförslagen, hvilka äro afsedda att, i
lith. till II. St. Prat. 1859 & 1860. 1 Samt. 1 Afd. 2 Hand. 21 Haft. 1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition M 117.
förhållande till Sverige, omfatta endast det egentligen så kallade Konungariket Danmark,
blifva af de båda ländernas national-representationer antagna, vill Kongl.
Majit tillse, att vid den konvention, som kommer att emellan Regeringarne afslutas,
åt hvartdera riket förbehålles rätt alt den antagna författningen till kraft
och verkan efter viss tid uppsäga; äfvensom det blifver nödigt alt sedermera i en
särskild författning stadgas, att och på hvad sätt en Svensk myndighets beslut,
som, enligt de i Danmark gällande lagar, der förlorat sin exekutiva kraft, må
kunna inför Svensk myndighet förnyas.
Ehuru riksdagen nu långt framskridit, har Kongl. Majit likväl, vid det förhållande
att Kongl. Danska Regeringen yttrat önskan att redan vid den riksdag,
som i Danmark under innevarande år sammanträder, underställa representationen
pröfningen af det för nämnde rike upprättade lagförslag, destomindre tvekat att
för Rikets Ständer framlägga det motsvarande Svenska lagförslaget, sorn de hufvudsakliga
grunderna för detsamma, hvilka öfverensstämma med det mera omfattande
förslag, som af Svenska och Norska Kommitlerade blifvit utarbetadt, redan
en gång äro vordne af Rikets Ständer pröfvade och godkände; och vill Kongl.
Majit alltså, med bifogande äfven af Högsta Domstolens i ämnet förda protokoll,
härmed jemlikt 87 § Regerings-Formen tili Rikets Ständers antagande öfverlemna
följande förslag till
Förordning om verkställighet i Sverige af domar och utslag, meddelade af
Domstol i Konungariket Danmark.
s *•
Domar och Utslag (Kjendelser), meddelade af Domstol inom Konungariket
Danmark, må, så vidt de stadga annat än straff, i Sverige bringas lill verkställig
het
genom utmätning, på sätt här nedan sägs.
Lika med Dansk rätts dom anses förlikning, afslutad inför Förliknings Commission
eller Domstol i Konungariket Danmark, så ock beslut, meddeladt derstädes
antingen af Amtman eller af Ofver-Presidenlen i Köpenhamn, angående skyldighet
att bidraga till underhåll för frånskiljd eller öfvergifven hustru eller till
underhåll och uppfostran för äkta eller oäkta barn.
§ 2.
Den handling, hvarå utmätning sökes, skall vara försedd med intyg af Dansk
Amtman eller Ofver-Presidenten i Köpenhamn derom, att den är utfärdad i sådan
form, som, enligt Dansk log, för exekution erfordras, samt derjemtei
i fråga om utmätning på grund af Domstols beslut, att detsamma blifvit al
Domstol inom Konungariket Danmark meddeladt;
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition M ill.
i fråga om utmätning på grund af förlikning, att förlikningen är vorden inför
Dansk Förliknings-Commission eller Domstol afslutad; och
i fråga om utmätning pä grund af beslut, meddeladt af Dansk Amtman eller
Öfver-Presidenten i Köpenhamn, att beslutet, enligt Dansk lag, medförer exekution.
§ 3- •
Å dom eller utslag, meddeladt af Danmarks Högsta Domstol (Höiesteret) eller
af Dansk Amtman eller Ölver-Presidenten i Köpenhamn, må utmätning genast beviljas
och fullbordas. Ar beslutet af annan Domstol, än Höiesteret, meddeladt,
må utmätning ej ske förr, än tre månader förflutit från den dag, domen eller utslaget
gäldenärcn kungjordes (forkyndtes). Kan denne då ej visa, att han uttagit
stämning till högre Rätt örn ändring af samma dom eller utslag, gånge utmätningen
för sig. Visar han sedermera, att han inom elier efter nämnde tid sådan
stämning uttagit, förblifve utmätningen, så vidt den verkställd är, ståndande till dess
saken i den högre Rätten afdömd varder. Tappar den, som utmätningen sökte,
gånge det utmätta åter. Vinner han, och är domen icke meddelad af Höiesteret,
förblifve utmätningen ytterligare ståndande lill dess tre månader förflutit från den
dag, Öfver-Rättens dom gäldenären kungjordes. Förmår denne då ej visa, att han
saken till Höiesteret instämt, gånge utmätningen utan uppehåll lill fullbordan, der
sökanden företett Öfver-Rättens dom, sä styrkt, som i <§ 2 sägs.
Å förlik ning må, der gäldenären ej visar, att han till Dansk Rätt uttagit
slamning om förlikningens upphäfvande, utmätning genast ske; dock må godsets
försäljning, eller, derest detsamma enligt förlikningen bort sökanden tillställas, utlemnandet
deraf till sökanden ej utan gäldcnärens medgifvande verkställas förr, än
tre månader förflutit från det utmätningen egde rum. Är utmätning företagen,
men gäldenären sedermera visar, alt han inom sagde tid sådan stämning uttagit,
förblifve utmätningen ståndande och förfares dermed vidare i öfverensstämmelse
med hvad i § 3 om utmätning å domar sagdt är.
Stämning om upphäfvande af förlikning vare utan den verkan nu sagd är,
der den finnes uttagen sednare, än tre månader efter det utmätningen egde rum
$ S.
Kungörandet i Danmark af dom eller utslag, hvarå verkställighet i Sverige
sökes, skall vara bestyrkt af ortens stämningsman, hvilkas omförmälda egenskap
i Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition JM 117.
intygas af vederbörande Domare, men i Köpenhamn af Lands-Öfver- samt Hofoch
Stads-Rättens Justitie Sekreterare. Sker kungörandet i Sverige, bör domslutet
genom stads- eller kronobetjent med vittne, eller genom Iva nämndemän, tillställas
den, å hvilken domen lyder,
§ 6.
Hafva ett år och sex veckor förflutit från den dag, å hvilken dom eller utslag
afsades, må på grund deraf, så vidt fråga är om penningars utgörande, utmätning
icke ske, med mindre domen eller utslaget blifvit genom nytt beslut åter
försatt i exekutiv kraft.
Lag samma vare om förlikning; dock att, om viss dag finnes till förlikningens
fullgörande utsatt, tiden varder derifrån räknad. Äro i samma förlikningshandling
särskilda dagar lör särskilda fullgöranden bestämda, räknas tiden från en
hvar af dem.
Hvad i denna § är stadgadt gälle icke i afseende å beslut, meddeladt af
Dansk Amtman eller Qfver-Presidenten i Köpenhamn.
§ 7-
Är gäldenärs bo taget under offentlig skiftcsbehandling i Danmark, förfaller
den genom denna förordning medgifna rätt till utmätning.
§ 8.
I fråga om^behörigheten att meddela verkställighet å handlingar af ofvanupptagne
beskaffenhet, äfvensom beträffande de med verkställigheten förenade kostnader,
gälle hvad för thy fall i afseende å Svenska domar finnes stadgadt.
§ »•
Ej må vid Svensk domstol sak mot Dansk undersåte upptagas i andra fall,
än der Domstolen vore behörig, om svaranden varit Svensk; Dock kan Dansk
undersåte, som någon tid i Sverige sig uppehåller, under denna sin vistelse derstädes,
för gäld eller annan förbindelse sökas, der han finnes.
§ 10.
Å handling, på grund hvaraf någon vill söka utmätning i Danmark, skall
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition JVf //7.
Öfver-Ståthållare-Embetet eller Konungens Befallningshafvande, som derom varder
anmodad, efter förefunne omständigheter meddela intyg, att handlingen är utfärdad
i sådan form, som för exekution erfordras samt att beslutet har den egenskap
att medföra ovilkorlig exekution i öfverensstämmelse med hvad enligt Svensk lag
i allmänhet gäller om beslut, som eger laga kraft.
Om expeditionslösen och stäcnpel-pappers—afgift, åtecknade allmänna handlingar,
vare lag samma.
§ «•
Förestående stadganden blifva gällande från den dag, som, efter det öfverenskommelse
med Danmark blifvit träffad om en motsvarande lags samtidiga inträdande
i kraft för nyssnämnde land, af Kongl. Maj:t bestämmes.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
CARL.
Louis De Geer
6
Kongl. Moj:ts Nåd. Proposition M 117
Utdrag af Protokollet öfver ett Justitie-Departements ärende, hållet å
Ulriksdals Slott Tisdagen den 11 September 1860, inför Hans Maj:t
Konungen uti Stats-Rådet
i närvaro af:
Hans Excellens, Herr Justitie Stats-ministern, Friherre De Geer,
Ha ns Excellens, Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,
Stats-rådcn: Wallensteen,
Friherre Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Lagerstråle,
Björnstjerna.
Hans Excellens Herr Justitie Stats-ministern anmälde i underdånighet, att,
sedan fråga uppstått om antagande i Sverige och Konungariket Danmark af internalionela
lagar, eldigt hvilka domar och utslag, meddelade inom det ena Riket,
skulle kunna i det andra verkställas, samt, efter vidtagande af nödiga åtgärder
till detta ärendes beredning, Hans Excellens erhållit kännedom om det lagförslag,
som Kongl. Danska Justitie Ministeriet i sådant afseende vore sinnadi att
framlägga för den Danska Riksdagen, hade Hans Excellens låtit i Justitie Departementet
utarbeta ett förslag till motsvarande lag för Sverige, hvilket förslag hade
följande lydelse:
»Förordning om verkställighet i Sverige af domar och utslag, meddelade af
domstol i Konungariket Danmark.»
§ «•
Domar och Utslag (Kjcndelser), meddelade af Domstol inom Konungariket
Danmark, må, såvidt de stadga annat än straff, i Sverige bringas till verkställighet
genom utmätning, på sätt här nedan sägs.
Lika med Dansk Rätts dom anses förlikning, afslutad inför Förliknings -  Commission eller Domstol i Konungariket Danmark; så ock beslut, meddeladt der
-
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition M lil.
7
städes antingen uf Amtman eller al Öfver-Presidenten i Köpenhamn, angående skyldighet
att bidraga till underhåll för frånskiljd eller öfvergifven hustru, eller till underhåll
och uppfostran för äkta eller oäkta barn.
§ 2.
Den handling, hvarå utmätning sökes, skall vara försedd med intyg af Dansk
Amtman eller Öfver-Presidenten i Köpenhamn derom, att den är utfärdad i sådan
form. som, enligt Dansk lag, för exekution erfordras, samt derjemte:
i Iråga om utmätning på grund af domstols beslut, alt detsamma blifvit af
Domstol inom Konungariket Danmark meddeladt;
i fråga om utmätning på grund af förlikning, att förlikningen är vorden inför
Dansk Förliknings-Commission eller Domstol alslutad; och
i fråga om utmätning på grund af beslut, meddeladt af Dansk Amtman eller
Öfver-Presidenten i Köpenhamn, alt beslutet, enligt Dansk lag, medförer exekution.
§ 3.
Å dom eller utslag, meddeladt af Danmarks Högsta Domstol (Höiesteret)
eiler af Dansk Amtman eller Öfver-Presidenten i Köpenhamn, må utmätning genast
beviljas och fullbordas. Ar heslutet af annan Domstol, än Höiesteret, meddeladt,
må utmätning ej ske förr, än tre månader förflutit från den dag, domen
eller utslaget gäldenären kungjordes (forkyndles). Kan denne då ej visa, att han
uttagit stämning till högre Rätt om ändring af samma dom eller utslag, gånge
utmätningen för sig. Visar han sedermera, att han inom eller efter nämnde tid
sådan stämning uttagit, förblifve utmätningen, så vidt den verkställd är, ståndande
till dess saken i den högre Rätten afdömd varder. Tappar den, som utmätningen
sökte, gånge det utmätta åter. Vinner han, och är domen icke meddelad af
Höiesteret, förblifve utmätningen ytterligare slåndande till dess tre månader förflutit
från den dag, Öfver-Rättens dom gäldenären kungjordes. Förmår denne då
ej visa, att han saken till Höiesteret instämt, gånge utmätningen utan uppehåll
till fullbordan, der sökanden företett Öfver-Rättens dom, så styrkt, som i § 2 sägs.
§ *•
Å förlik ning må, der gäldenären ej visar, att han till Dansk Rätt uttagit
stämning om förlikningens upphäfvande, utmätning genast ske; dock må godsets
försäljning, eller, derest detsamma enligt förlikningen bort sökanden tillställas, utlemnandet
deraf till sökanden ej utan gäldenärens medgifvande verkställas förr, än
8
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition JYi lil.
tre månader förflutit från det utmätningen egde rum. Är utmätning företagen,
men gäldenären sedermera visar, att han inom sagde tid sådan stämning uttagit,
förblifver utmätningen ståndande och förfares dermed vidare i öfverensstämmelse
med hvad i § 3 om utmätning å domar sagdt är. Stämning om upphäfvande
af förlikning vare utan den verkan nu sagd är, der den finnes uttagen sednare,
än tre månader efter det utmätningen egde ruin.
§ s.
Kungörandet i Danmark af dom eller utslag, hvarå verkställighet i Sverige
sökes, skall vara bestyrkt af ortens stämningsmän, hvilkas omförmälda egenskap
intygas af vederbörande Domare, men i Köpenhamn af Lands-Öfver- samt Hofoch
Stads-Rättens Justitie Sekreterare. Sker kungörandet i Sverige, bör domslutet
genom stads- eller kronobetjent med vittne, eller genom två nämndemän, tillställas
den, å hvilken domen lyder.
§ 6.
Hafva ett å och sex veckor förflutit från den dag, å hvilken dom eller utslag
afsades, må på grund deraf, såvidt fråga är om penningars utgörande, utmätning
icke ske, med mindre domen eller utslaget blifvit genom nytt beslut
återförsatt i exekutiv kraft.
Lag samma vare om förlikning; dock att, om viss dag finnes till förlikningens
fullgörande utsatt, liden varder derifrån räknad. Äro i samma förlikningshandling
särskilda dagar för särskilda fullgöranden bestämda, räknas tiden från en
hvar af dem.
Hvad i denna § är stadgadt galle icke i afseende å beslut, meddeladt af
Dansk Amtman eller Öfver-Presidenten i Köpenhamn.
§ 7.
Är gäldenärs bo taget under offentlig skiftesbehandling i Danmark, förfaller
den genom denna förordning medgifna rätt till utmätning.
§ 8.
I fråga om behörigheten att meddela verkställighet å handlingar af ofvan
upptagne beskaffenhet, äfvensom beträffande de med verkställigheten förenade kostnader,
gälle hvad för thy fall i afseende å Svenska domar finnes stadgadt.
.§
Kongl. Majlis Nåd. Proposition M 117.
9
§ »•
Ej må vid svensk domstol sak mot dansk undersåte upptagas i andra fall, än
der domstolen vore behörig, om svaranden varit svensk; dock kan dansk undersåte,
som någon tid i Sverige sig uppehåller, under denna sin vistelse derstädes, för gäld
eller annan förbindelse sökas, der han finues.
§ 10.
Å handling, på grund hvaraf någon vill söka utmätning i Danmark, skall
Öfver-ståthållare-embetet eller Konungens Befallningshafvande, som derom varder
anmodad, efter förefunne omständigheter meddela intyg, att handlingen är utfärdad
i sådan form, som för exekution erfordras, samt att beslutet har den egenskap att
medföra ovilkorlig exekution i öfverensstämmelse med hvad enligt svensk lag i allmänhet
gäller om beslut, som eger laga kraft.
Om expeditionslösen och stämpelpappers-afgift, åtecknnde allmänna handlingar,
vare lag samma.
§ 11-
Förestående stadgande» blifva gällande från den dag, som, efter det öfverenskommelse
med Danmark blifvit träffad om en motsvarande lags samtidiga inträdande
i kraft för nyssnämnda land, af Kongl. Maj:t bestämmes.»
Varande det Danska lagförslaget af den lydelse bilagan till detta Protokoll
utvisar.
Hans Excellens yttrade härefter vidare:
»Vid en lifligare beröring mellan tvänne närboende folk måste icke sällan fall
uppstå, då, till skydd för förnärmade rättigheter eller till urskiljande af det rätta
uti ett tvistigl förhållande, medlem af den ena nationen nödgas alt mot en medlem
af den andra anlita domaremagtens mellankomst. Verkan af det beslut, som häruppå
följer och derigenom tvisten skolat för all framtid slitas, blifver dock i en
väsendtlig mån begränsad, så länge beslutet endast kan verkställas inom området
af det land, den dömande myndigheten tillhör, under det att måhända all gäldenärens
egendom finnes inom det andra landets gränser. Stater, som med hvarandra
stått i ett vänskapligt förhållande, hafva derföre icke sällan, uti lag eller konvention,
medgifvit, att under vissa vilkor, deribland synnerligast det af reciprocitet, inom
deras område finge meddelas verkställighet å beslut, gifna af myndigheter, tillhörande
den andra staten. Behofvet af internationela lagar i sådan syftning mellan
Bih. till 11. St. Pral. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 2 Band. 21 Haft. %
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition JU 117.
Sverige och Danmark har oek på den sednare tiden i samma mån, som närmare
förbindelser uppstått mellan de båda ländernas innevånare, visat sig allt större samt
föranledt den framställning, 'sorn, efter ömsesidiga meddelanden i ämnet, grundlagt
tillkomsten af de för båda länderna nu upprättade lagförslagen. Härvid torde dock
genast böra anmärkas, att då uti de till den Danska staten hörande hertigdömeno
Sleswig, Holstein och Lauenburg lagstiftningen väsendtligen afviker från den, som
är gällande i sjelfva konungariket Danmark; då således hertigdömenas inbegripande
i de nu afsedda lagarne skulle betydligt försvåra dessas genomförande; och då, med
hänseende till hertigdömenas aflägsenhet från Sverige, behofvel af en sådan utsträckning
i lagarnes tillämpning ännu icke gjort sig gällande, — de nu framlagda
förslagen omfatta, i förhållande till Sverige, endast det egentligen så kallade konungariket
Danmark.
För utarbetandet af de ömsesidiga lagförslagen, dervid synnerligt afseende varit
fästadt derå, att motsvarigheten skulle blifva så fullständig, som olikheten i de särskilda
ländernas lagstiftningar det medgåfve, har hufvudsaklig ledning hemtats från
de af Svenske och Norske Kommitterade år 1856 uppgjorda förslag till dylika
mellanrikslagar för Sverige och Norrige. Det är dock klart, att den politiska föreningen
mellan dessa länder samt de internationela lagar, som redan under en
längre följd af år varit der gällande (Kongl. Förordningarne den 11 September
1818 och den 1 Juni 1819), och uti hvilka den grundsats ligger temligen otvetydigt
uttryckt, att Svensk eller Norrman, som inom det andra riket begår en förbrytelse,
större eller mindre, skall der dömas och straffas, oberoende deraf om han,
efter förbrytelsens begående, till det egna landet återkommer, gifvit åt sistnämnda
lagförslag en utsträckning, som ej gerna kan medgifvas, då fråga är att på detta
fält inlåta sig med en helt främmande stat. Sålunda hafva ur de nu förevarande
förslagen blifvit uteslutna ej mindre åtskilliga föreskrifter, angående det biträde, som
i vissa afseenden borde lemnäs rättskipningen i det främmande landet, än ock hvarje
stadgande om verkställighet af ådömdt straff, jemväl af böter, hvilka sistnämnda,
oafsedt andra betänkligheter vid deras upptagande såsom exekutionsgrund, föga skulle
i sådan egenskap häfda sin plats i en lag, der verkställighet ej tillika vore medgifven
åt det för händelse af bristande tillgång till böterne ådömda förvandlingsstraff.
Afvikelser från de Svensk-Norska lagförslagen hafva likväl äfven i andra delar
egt rum, deribland här först må nämnas, att verkställighet medgifvits för beslut,
meddeladt i konungariket Danmark af en Amtman eller Öfver-presidenten i Köpenhamn,
angående skyldighet att bidraga till underhåll för frånskiljd eller öfvergifven
hustru, elier till underhåll och uppfostran för, äkta eller oäkta, barn. Detta från
dansk sida med mycken angelägenhet påkallade medgifvande synes så mycket mindre
hafva bort förnekas, som eljest ett i Danmark lagligen faststäldt rättsanspråk i dylika
frågor aldrig skulle kunna göras exekutivt i Sverige. Det är nemligen icke domstolen,
som i Danmark bestämmer beloppet af det bidrag, som i nämnda fall skall
Kongl. Maj:ls Nåd Proposition M lil.
11
utgöras, utan denria fråga hänskjutes alltid till Amtmannen eller i Köpenhamn till
Öfver-presidenten. Väl skulle, med kännedom derom, att detta Amtmannens eller
Öfver-presidentens beslut, för det fall att den uppgifne fadren till ett oäkta barn
af domstol erhållit föreläggande att med ed sig värja, vanligen meddelas förr, än
tiden för edens afläggande förlupit, det synas vådligt att medgifva besluten exekutiv
kraft i Sverige, och vådan kunde synas ännu större, vid betraktande deraf, alt,
enligt en i Danmark allmänt vedertagen praxis, den förmente barnfadern ännu,
efter att hafva försutit tiden för edgången, kan ända till dess det första bidraget,
vare sig godvilligt eller genom utmätning, utgått, instämma saken för edgångens
fullgörande; men denna våda är dock fullkomligt förebygd genom det i danska
lagförslaget intagna stadgande, att det för exekution i Sverige erforderliga intyg af
vederbörande dansk myndighet ej får meddelas förr, än den uppgifne barnfadern ej
vidare kan tillåtas att aflägga eden; och kan följaktligen beslut af nu sednast omlörmälda
beskaffenhet ej i Sverige bringas till verkställighet med mindre barnfadern
antingen en gång godvilligt erlagt det honom ålagda bidrag eller ock samma bidrag
i Danmark blifvit en gäng utmätningsvis hos honom uttaget, i hvilken sednare händelse
han måste anses hafva åtnjutit all erforderlig läglighet att genom edgången
ådagalägga sin oskuld till det mot honom riktade tillmålet. Genom ifrågavarande
medgifvande har ock, i anseende till likheten i sjelfva grunden för fordringsanspråket,
den ej obetydliga förmån kunnat beredas åt svenska undersåter, som i
Danmark önska verkställighet å beslut af svenska domstolar i likartade frågor, att
dessa beslut, lika med de af Amtmännen och Öfver-presidenten meddelade, icke,
såsom förhållandet är med danska och svenska domstolars beslut i allmänhet, efter
en viss tids förlopp förlora deras exekutiva kraft i Danmark, hvarom förbehåll blifvit
i det danska lagförslaget gjordt.
1 fråga om formen för de intyg, hvarmed dansk handling skall vara försedd,
för att kunna i Sverige bringas till verkställighet, har likaledes någon afvikelse från
de Svenske och Norske Kommitterades förslag egt rum, hufvudsakligen föranledd af
den omständighet, alt en eller annan dansk domstol förekommer under sådan benämning,
att en med danska förhållanden obekant under-exekutor kunde stadna i
ovisshet om det honom derifrån förevisade beslut vore från en domstol utgånget,
såsom exempel hvarpå må anföras Gjseldscommissionen i Köpenhamn, hvilken derstädes
afdömer alla skuldfordringsmål, då beloppet ej öfverstiger en viss summa.
En väsendtligare olikhet förefinnes likväl uti det i danska lagförslaget intagna
ovilkorliga stadgandet, att svenska domar äro, i afseende å »foraeldelse», underkastade
desamma reglor, som domar, afsagda i Danmark. Härigenom kommer exekutiva
kraften för svensk dom alt i Danmark upphöra ett år och sex veckor från den dag,
domen meddelades, med mindre densamma vederbörligen förnyas, hvaremot, enligt
Svensk-Norska förslaget, tiden för exekutiva kraftens upphörande borde räknas först
från den dag domen vunnit laga kraft. För detta undantags-stadgande, hvarmedelst
12
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition M 117.
de svenska domarne sattes i bättre ställning än de norska, åberopade Kommitterade
det förhållande, att tiden för domens meddelande och till dess den, såsom laga
kraftvunnen, erhölle exekutiv kraft i Norge, stundom kunde blifva ganska lång, i
synnerhet i fråga om tredskodomar, och sålunda, utöfver den för svenska lagen
hittills okända begränsningen af exekutiva kraftens tillvaro, ytterligare förkorta densamma;
men då härvid tages i betraktande, att de danska domarne, hvilkas exekutiva
kraft upphör ett fir och sex veckor efter deras meddelande, aldrig, med
undantag af Höiesterets domar, kunna i Sverige verkställas förr, än tre månader
sedan de blifvit gäldenären kungjorda; att således de svenska domarne icke kunna
anses underkastade ofördelaktigare vilkor, än de danska, i afseende på längden af
den tid, hvarunder de kunna bringas till verkställighet i det främmande landet;
samt, hvad särskildt angår de af Kommitterade åberopade tredskodomarne, att i de
till Danmark närbelägna provinser, der ifrågavarande författningar, efter all sannolikhet,
egentligen kommc att utöfva inflytande, tre Ting årligen hållas, derigenom
deri, som erhållit en tredskodom, äfven lätteligen bör kunna inom en kortare tid
åt densamma bereda laga kraft, synes billigheten fordra att, på sätt jemväl blifvit
frän dansk sida äskadt, de svenska domarne i förevarande hänseende göras fullt
likställiga med de danska. En förenkling i formen för myndigheternas intyg å de
svenska handlingar, hvilka äro afsedda att i Danmark verkställas, har häraf blifvit
en följd.
Öfriga från meranämnde Kommitterades förslag förekommande afvikelser, hvilka
icke innefatta endast en rcdaktions-förändring eller eljest hafva en helt och hållet
underordnad betydelse, äro grundade på skiljaktigheter, som i danska och norska
processuela lagstiftningarne, ehuru hufvudsakligen öfverensstämmande, likväl i mindre
väsendtliga delar förefinnas.
På sätt of det danska lagförslaget inhemtas, har deruti blifvit inrymd en bestämmelse,
att vid dansk domstol sak icke må mot svensk undersåte upptagas i
andra fall, än då densamma kunnat der anhängiggöras om svaranden varit dansk.
Som emellertid uti ett Kongl. Danskt Cancellie-plakat af den 30 November 1821
den authentika förklaring blifvit gifven öfver l:a boken 21:a kap. 20:de art. i
Christian V:s Lag, att, när en utländnings gods för skuldfordran blifvit i Danmark
med qvarstad belagdt, icke allenast sjelfva målet i dess helhet, d. v. s i hvad angår
betalning ur det i qvarstad tagna godset, då må utföras vid domstolen i den ort,
der qvarstaden verkställdes, utan ock, för den händelse godsets egare icke personligen
uppehåller sig i riket eller der har annan mandatarius, än den, sorn har
godset i sina händer, målets fullföljande kan ega rum efter blott denne sistnämndes
instämning, hade det väl varit önskligt om, på sätt jemväl blifvit ifrågasatt, undantag
äfven från sistnämnda stadgande kunnat meddelas till förmån för svensk undersåte.
Då häremot likväl blifvit af Kongl. Danska Justitie-ministeriet invändt, att en dylik
partiel modifikation icke kunde ega rum utan en genomgripande förändring af
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition M 117.
13
lagstiftningen i härtill hörande delar, vill jag, för min del, desto heldre låta denna
fråga bero på en framdeles skeende reglering, om sådan skulle af behofvet påkallas,
som nu ifrågakomne bestämmelse i plakatet 1821 afser verkställighet endast i Danmark
af ett inom samma land meddeladt beslut och således, strängt taget, icke
eger omedelbart sammanhang med de frågor, som utgöra föremål för de nu omhandlade
lagförslagen.
Med anledning af den rätt, som, enligt särskilda privilegier för städerna Götheborg
och Landskrona, tillkommer Magistraterne i dessa städer att i Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes ställe handlägga utsökningsmål, anser jag deremot blifva nödigt
att, genom en framställning hos Kongl. Danska regeringen, söka atl jemväl för
svensk Magistrats beslut i dylika mål bereda tillgång till exekution i Danmark.
För den händelse att de ifrågavarande lagförslagen blifva af Sveriges och Danmarks
national-representationer antagna, torde dels vid den konvention, som i sådant
fall lärer komma att emellan regeriugarne afslutas, böra åt hvartdera riket förbehållas
rätt att den antagna författningen till kraft och verkan efter viss tid uppsäga,
dels ock blifva nödigt att, på sätt i fråga om Norge jemväl varit af Kommitterade
förutsatt, i en särskild författning stadgas, att och på hvad sätt en svensk myndighets
beslut, som förlorat sin exekutiva kraft i Danmark, må kunna inför svensk myndighet
förnyas.
Ehuru det visserligen ur mera än en synpunkt må anses olämpligt att, sedan
riksdagen framskridit nära till sitt slut, till Rikets Ständers pröfning framlägga ett
nytt lagförslag, har jag likväl vid det förhållande, att danska regeringen yttrat
önskan att redan vid den riksdag, som i Danmark under innevarande år sammanträder,
underställa representationen pröfningen af det motsvarande danska lagförslaget,
trott betänkligheterna i detta afseende desto heldre böra vika, som grunderna för
det nu ifrågavarande förslaget, hvilka, såsom ofvan är nämndt, öfverensstämma med
det mera omfattande förslag, som af Svenske och Norske Kommitterade blifvit
utarbetadt, redan en gång blifvit af Rikets Ständer pröfvade och godkände; och
hemställer jag derföre, att Eders Kongl. Maj:t, med förklarande, det Kongl. Maj:t
är sinnad att i ämnet till Rikets Ständer, der så ske kan, vid denna riksdag aflåta
nådig Proposition, täcktes öfver det af mig nu anmälda förslag inhemta Högsta
Domstolens utlåtande.
Till hvad sålunda blifvit yttradt och hemstäldt täcktes Kongl. Maj:t,
uppå tillstyrkande af Stats-Rådets öfrige ledamöter, lemna nådigt
bifall.
Ex protocollo
N. Becker.
ii
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition M 117.
Udkast til Lov om Fuldbyrdelse i Kongcriget Danmark af Domme og Kjcndclser,
afsagte ved Svenske Reiter, m. m.
§ 1
Domme och Kjendelser (utslag, beslut), afsagte ved Svenske Retter, kunne,
forsaavidt de bestemme andet end Sträf, luldbyrdes i Kongeriget Danmark ved
Exsekution i Gods. Med Domme ssettes i Klasse Kjendelser, der i Sverrig ere afsagte
af Over-Statholderen i Stockholm, en Landshövding eller et Rigscollegium, samt
Beregninger över Beskrivelses1- og Steeroplet-Papirs Gebyhr, paategnede Svenske
Retsakler.
§ 2.
Den Dom, Kjcndelsc eller Beregning (§ i), hvis Fuldbyrdelse forlanges, maa
vaere forsynet med Ovei-Statholderens eller vedkommende Laudsh0vdirigs Bevidnelse
om, at den er udfserdiget i den Form, der udfordres til Exsekution, samt at den
har den Egenskab at give Adgarig till Exsekution i Overensstemmelse med, hvad der
i den Svenske Lovgivning er fastsal om Domme, som havé upaaankelig Retskraft
% 3-
Domme og Kjendelser, fasagte i Sverrig, ere med Hensyn til Exsekution i Kongeriget
Danmark uriderkastede desamme Regler om Foraeldelse, sorn Domme afsagte her.
Fra Forskrifterne om Foraeldelse ere dog undtagne Svenske Domme, som gaae
ud paa at fastssette en Förpligtelse til at yde Bidrag til fraseparerede eller forladte
Hustrur eller til aegte eller uaegte B°rn.
§
Er offentlig Skiflesbehandling af Skyldnerens bo i Sverrig begyndt, bortfalder
den ved nservaerende Lov indrommede Ret til Exsekution.
§ 5.
Med Hensyn til Fogdens Kompetence i Henseende lil Fuldbyrdelsen af Svenske
Domme, samt de Gebyhrer, der blive at betale for saadane Forretninger, ere de samme
Forskrifter gjaeldende, som om Fuldbyrdelsen af Domme, afsagte af Reiter i Kongeriget
Danmark.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition M lil.
15
§ 6.
Svensk Undersaat kan icke sagsoges ved Dansk Domstol, undtagen i de Tilfaelde,
hvor saadan Sag kunde anlsegges, om Sagvolderen var Dansk. Opholder han sig
her i Isengere Tid end 8 Uger, kan han under dette sit Ophold saggives for Gjseld
eller anden Förpligtelse, uden Hensyn til Tiden, naar den er stiftet.
§ 7.
Ovcr-prsesidenten i Kjöbenhavn eller vedkommende Amtmsend havé, naar det
af den private Fordringshaver forlanges, at afgive de Bevidnelser, som ere förnöden,
for at en Dom, Kjendelse eller Resolution kan fuldbyrdes i Sverrig.
Paa Domme afgives Bevidnelse om, at de ere afsagte af en Domstol i Kongeriget
og udfserdigede i den Form, som fordres till Exsekution.
Paa Forlig meddeles Bevidnelse om, at de ere indgaaede for en Forligelses
Comraission eller Domstol i Kongeriget og udfserdigede i den Form, som fordres til
Exsekution.
Paa Resolutioner, afgivne af Over-praesidenten i Kjöbenhavn eller en Amtmand,
hvorved Bidrag paalsegges til fraseparerede eller forladle Hustrur, segte eller utegte
Born, meddeles Bevidnelse om, at de ere afgivne i den Form, som fordres til Exsekution,
og at de efter Dansk Lovgivning medföre Adgang till Exsekution. Dog maa
saadan Bevidnelse ej meddeles, naar Bidrag til et uaegte Barn er fastsat ved en
Resolution, der grunder sig paa vedkommende Barnfaders Undladelse af at aflsegge
en harn paalagt Eed, förend han ikke Isengere kan stedes til at aflsegge Eden.
% 8-
Denne Lovs Forskrifter blive gjseldende fra den Dag, som fastssettes af Kongen,
efter at Overenskomst er truflet med Sverrig om en tilsvarende Lovs samtidige
Ikrafttrseden for sistnsevnte Land.
16
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition M 117.
Transsumt af Protokollet öfver ett Lagärende, hållet uti Kongl. Maj:ts
Högsta Domstol Tisdagen den 18 September 1860.
Närvarande:
Justitie-råden: Alexanderson,
Qviding,
Hans Excellens Herr Gunther,
Qvensel,
Cramér,
Friherre Leuhusen,
Herg.
Revisions-sekreternren Adlercreutz föredrog i underdånighet Nole ur protokollet
ofver Justitie-departements-ärender, hållet å Ulriksdals slolt den 11 innevarande
September, enligt hvilket Kongl. Maj.t behagat i nåder infordra Högsta Domstolens
utlåtande öfver ett inom Justitie-departementet utarbetadt lagförslag med rubrik:
»Förordning om verkställighet i Sverige af domar och utslag, meddelade af domstol
i konungariket Danmark»; varande samma lagförslag i öfrigt af följande lydelse:
Högsta Domstolen fann ifrågavarande lagförslag icke föranleda till
anmärkning.
Ex protocollo
G. V. Österdahl.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition M 117.
17
Utdrag af Protokollet Öfver Justitie-Deparlernents-ärender, hållet inför
Hans Maj:t Konungen uti Stats- Rådet å Ulriksdals Slott: Fredagen
den 21 September 1860,
i närvaro af:
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats-ministern friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström.
Stats-råden: Wallensteen,
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Lagerstråle,
Björnstjerna,
Malmsten,
Ju>tilie-rällen: Qviding,
Cramér.
Stats-rädel Friherre Gripenstedt anmäldes af sjukdom hindrad att tillstädesvara.
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-ministern anmälte i underdånighet ånyo det
i Justitie-departernentet utarbetade, uti Statsråds-protokollet olver Justitie—departe—
ments-ärender för den 11 innevarande månad intagne förslag lill »Förordning om
verkställighet i Sverige af domar och utslag, meddelade af domstol i konungariket
Danmark.»
Högsta Domstolen, hvars underdåniga utlåtande öfver olvanomförmälda lagförslag
genom nådig remiss är vordet inlördradt, har, efter verkställd granskning,
funnit detsamma icke föranleda till anmärkning.
Enligt Hans Excellens Herr Justitie-Stats-ministerns och Stats-Rådets
öfrige ledamöters tillstyrkande, behagade Kongl. M»j:t i nåder gilla
ofvanberörde förslag och befalla att Proposition i ämnet, sådan den
finues detta protokoll bifogad, skulle till Rikets Ständer aflåtas.
Ex protocollo
E. Helling.
Bill. till 11. St. Prat. 1856 A 186(1. 1 Sami. 1 Afd 2 Band. 21 Haft. 3
STOCKHOLM, TRYCKT HOS .IOH. BECKMAN, 1860.
Kongl. Majus Nåd. Skrifvelse M 118.
1
JW 118.
Ank. till Exp.-Utsk. den 16 Okt. 1860, kl. 2 e. ro.
Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers Stats-Utskott,
angående kostnaderna får Deras Majestäter Konungens
och Drottningens kröning; Gifven Stockholms Slott
den 5 Oktober 1860.
Till bestridande af kostnader för Hans Majit Konungens och Dess Högtälskade
Gemåls, Hennes Majit Drottningens, kröning, hvilken, enligt Rikets Ständers
anhållan i underdånig skrifvelse den 16 November 1859, egde rum i Stockholms
Storkyrka den 5 sistlidne Maj, har Kongl. Majits och Rikets Stats-kontor under
nedannämnda dagar erhållit nådig befallning att förskottsvis anordna och utbetala,
dels till Riksmarskalks-embetet, på dess i mån af behof skeende reqvisition,
följande belopp, nemligen:
enligt Kongl. Bref den 13 Januari innevarande år
R:mt
R:dr
SO,000: —
den 13 påföljande April
50,000: —
och den 2 sistlidne Juni
40,000: —
tillsammans
R:mt
R:dr
140,000: —
dels ock till Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-kollegium,
enligt
nå-
digt Bref af denna dag, marche- och underhålls-kostnader för trupper,
som till tjenstgöring i hufvudstaden vid kröningen varit kommenderade
32,094: 54.
Summa Summarum R:mt R:dr 172,094: 54;
allt emot ersättning framdeles af det anslag, som till krönings-kostnadernas be
stridande
kom me att anvisas.
Ehuru de öfver dessa kostnader förda räkenskaper, hvilka skola för behörig
Bih. Cili R. St. Prat. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 2 Band. 22 Haft.
2
Kongl. Majus Nåd. Skrifvelse M 118.
granskning öfverlämnäs till Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt, ännu icke hunnit
afslutas, har Kongl. Maj:t, enär Stats-kontoret icke utan olägenhet kan under en
längre tid undvara godtgörelse för de gjorda förskotten, velat, vid ännu fortfarande
riksmöte, härmed i nåder tillkännagifva ofvanberörda förhållanden, med upplysning
derjemte att de till Riksmarskalks-embetets disposition ställda medel, enligt
hvad hos Kongl. Maj:t blifvit i underdånighet anmäldt, förmodas lemna i öf
verskott,
Statsverket till godo, omkring 4,700 Riksdaler.
Under sådan förutsättning komma de återstående krönings-utgifterna att uppgå,
i rundt tal, till en summa af Ett Hundra Sextiosju Tusen Fyra Hundra (167,400)
Riksdaler Riksmynt, till betäckande hvaraf särskilda tillgångar följaktligen torde af
Rikets Ständer anvisas.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kongl, nåd och
ynnest välbevågen. År och dag, som ofvan.
CARL.
J. A. Gripenstedt.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 5 Oktober 1860.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie Stats-ministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Grefve Manderström,
Stats-råden: Wallensteen,
Friherre Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Lagerstråle och
Malmsten.
I
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse M 118-
5
Departements-chefen, Stats-rådet Friherre Gripenstedt uppläste till justering
ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nu fattade, af Stats-Rådet enhälligt
tillstyrkta beslut, uppsatt förslag till nådig Skrifvelse till Rikets Ständers Statsutskott,
angående kostnaderna för Deras Majestäter Konungens och Drottningens
kröning.
Kongl. Maj:t täcktes, på tillstyrkande af Stats-Rådets samtlige Ledamöter, i
nåder gilla detta förslag, sådant det finnes protokollet bilagdt. och befallde, att,
i enlighet dermed, nådig Skrifvelse skulle till Stats-Utskottet afgå.
Ex protocollo
Ossian Beckman.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1860.
f
Inneliålls-förteckning
öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner och Skrifvelser
till Rikets Ständer, åren 1859 och 1860.
JV3
\. Proposition, angående Stats-verkets tillstånd och behof.
2. Dito om användande af en del af de till fångars vård och underhåll an
slagna
medel för nödiga nybyggnader vid fästningsfängelset i
Landskrona.
3. Skrifvelse, om förordnande af en Statsråds-ledamot i afseende på handläggningen
af vissa i Riksdags-ordningens 36 och 42 §§ omförmälda Riksdags-ärenden.
4. Dito i anledning af väckt fråga om undervisnihgens ordnande för den qvin
liga
ungdomen.
5. Dito med öfverlemnande af förslag till nya Prediko-texter och till ny Kyrko
handbok.
6. Proposition, angående öfverlåtelse till Allmänna Barnhus-inrättningen i Stockholm
af en utaf Stockholms Stads och Läns Kurhus å Kungsholmen
begagnad tomt.
7. Dito angående upphörande af de inom Lappmarkerne i Norrbottens och
Westerbottens län under namn af Domare- och Tingstolk-näster
utgående afgifter.
Bih. till R. St. Prot. 1859 å 1860. 1 Sami. 1 Afd. 2 Band. 23 Haft. i
2
M
8. Proposition, angående upplåtande till Norrbottens lans Hushållnings-sällskap af
gamla länsfängelsebyggnaden i Piteå.
9. Skrifvelse, i anledning af åtskilige af Rikets Stander vid sistförflutna riksmöte
beslutade lagförändringar.
'10 Dito i anledning af vidtagna åtgärder för Arméens härvarande utrednings
förråds
skyddande mot eldfara
'11. Dito angående befrielse från rotering för hemmanet Ansätt i Jemtlandslän.
12. Proposition, angående ett pensions-tillskott från Allmänna lndragnings-staten åt
Majoren vid Götha Artilleri-regemente Johan Wilhelm Westerling,
vid afskeds erhållande från innehafvande beställning på stat.
13. Dito angående Löjtnanten vid Svea Artilleri-regemente Nils Robert Themp
tanders
uppförande till pension å Allmänna lndragnings-staten vid
erhållande afsked.
J4 Dito angående pension på Allmänna lndragnings-staten för Löjtnanten vid
Första Lifgrenadier-regementet P. J. C Loenbom.
15. Dito angående sinnessjuke Underlöjtnanten vid Jönköpings regemente Carl
Arvid Forshalls uppförande till pension på Allmänna Indragnings-staten.
16. Dito angående t. f. Fältläkaren m. m Doktor U. Mullerns uppförande till
pension å Allmänna lndragnings-staten efter erhållet entledigande.
17. Dito rörande anslag för fortsättning af de geologiska undersökningarne inom
Riket samt utgifvande af derpå grundade kartor.
18. Dito om anslående af 1 mantal Låstad Jägaregården jemte A mantal
Grönetomt lill boställe åt Kronofogden i Södra Wadsbo fögderi
af Skaraborgs län.
19. Dito om anslående af J mantal JVs 1 Törnestorp till boställe åt Krono
fogden
i Höjentorps fögderi af Skaraborgs län, i stället för nuvarande
Kronofogdebostället 1 mantal M 8 Stentorp Frälsegården.
20. Dito angående indragning till Kronan af det Kronolänsmannen i Sunnerbo
härads sydöstra distrikt på lön anslagna bostället Bökhult Södregården
JVs 2, mot kontant ersättning till boställsinnehafvaren.
21. Dito om ersättning till Kronofogden Anders Rhodin för kontanta medel,
till ett belopp af 1,971 R:dr 71 öre Riksmynt, som blifvit en
Krono-brefbärare genom rån fråntagne och derefter måst af Rhodin
återgäldas.
3
M
“22.
23.
24.
25
26
27.
28
29.
30.
31
32.
33.
34.
35
36.
37.
38.
Proposition, angående förhöjning af den pension å Rikets Allmänna Indragningsstat,
som vid 1853 och 1854 årens riksdag blifvit Guvernören
öfver Svenska kolonien St. Barthelemy, Öfvers!en J. H. Haasum,
tillförsäkrad
Dito angående ytterligare anslag för det nya Jordeboksverkets fortgång.
Dito angående förändring i bestämmelserna rörande Postvigten.
Dito angående upphörande af den s. k. Kalkugns-afgiften på Gotland.
Dito angående användandet af de på anslagen för Nockeby- och Drott
ningholms-broarnes
ombyggnad uppkomna öfverskott.
Di'o angående försäljning af sex Länsmans-boställslägenheter i Malmöhus län.
Dito i fråga om utbyte af Häradsskrifvare-bostället Hagebohl i mantal,
emot TV mantal Kålshult i Östra härad af Jönköpings län.
Dito angående öfverlåtande åt Strömsholms nya kanal-bolag af eganderätten
till en jordrymd från Strömsholms kungsladugård och stuteri.
Dito angående åtgärder till behöfvandes undsättning i missvextår.
Dito angående utbyte af jord, tillhörande Nyköpings slott, emot stadsjord,
för anläggning af gasverk i staden Nyköping.
Dito angående anslag till fullbordande af det invid hufvudstaden uppförda
Hospital för sinnessjukas vård.
Dito angående den så kallade Kurhus-afgiften.
Dito angående anslag till folkundervisningens befrämjande
Dito angående Leckö Kungsgårds användande till ekplantering för Statens
räkning.
Dito i fråga om kostnadsfri upplåtelse af Kronan tillhörig jord åt Gellivare
blifvande bolag, för anläggning af en jernväg emellan Gellivare
malmfält och Bottniska viken
Dito angående upplåtande af en Halmstads slott tillhörig jordlott till bygg
nadstomt
för ett nytt tullhus i nämnda stad.
Dito med förslag till Förordningar, angående dels ändring i gällande be
stämmelser
om ansvar för den, som träder till eller utsprider
villfarande lära, dels ock främmande trosbekännare och deras
religionsöfning.
4
M
39. Proposition, om antagande af en författning angående mord, dråp och annan
misshandel.
40. Skrifvelse, angående ifrågasatt upphörande af de så kallade frisocknarnes tjenst
harheter
till Dylta svafvelbruk och socknarnes rotering.
41. Proposition, angående afsöndring af jord från Regementspastors-bostället Wester
hus,
till utvidgande af Jemtlands Hästjägare- och Fältjagare-korpsers
mötesplats å Frösön.
42. Dito angående ändringar i gällande förordning om viikoren för bränvins
tillverkning.
43. Dito i fråga om öfverlåtelse till innehafvarne under full eganderätt, mot
erbjuden lösen, af det så kallade Odelska appreteringsverket i
Stockholm med hvad dertill hörer.
44. Dito om anvisande af ett lån af 230,000 R:dr R:mt till förbättring och
utvidgning af Helsingborgs hamn.
45. Skrifvelse, angående begärdt ytterligare statsbidrag till fullbordande af hamn
och
kanalbvggnaden vid staden Carlstad.
46. Proposition, angående grunderna för en förändring i sättet för utgörande af Pre -
sterskapets aflöning.
47. Dito angående utbyte af f. d. Förare-bostället vid Södermanlands rege
mente
J mantal Wreta, emot kronoskaitehemmanen Kroberga,
Westergården 4 och Östergården 4 mantal, i Nyköpings län.
48. Skrifvelse, angående väckt fråga om lindring i Båtsmanshållet, med afseende på
derifrån utgående beklädnadsbidrag.
49. Dito angående förnyad indelning af nyroterade jorden i Blekinge län.
50. Dito i fråga om den tillämnade fyrinrättningens å Hernöklubb förläggande
till Lungön utanför Hernösand.
54. Dito med öfverlemnande af förslag till ordnande af den civila helsovården
i Riket.
52. Proposition, angående Statens jernvägsbyggnader.
53. Dito om anskaffande af medel för fortsättning af Statens jernvägsbygg
nader,
jemte andra dermed sammanhang egande ämnen.
54. Skrifvelse, med öfverlemnande af förslag till redaktions-förändringar och tillägg
i nu gällande tulltaxa.
JW
55.
Skrifvelse,
angående gjord underdånig framställning om ytterligare låneunderstöd
för kyrkobyggnaden i Christinehamn.
56.
Proposition,
angående anslag af vin- och byggnadssäd för Qvarsebo församling.
57.
Dito
angående ytterligare anslag för reparationsarbeten å Westerås domkyrka.
58.
Dito
angående ytterligare anslag till iståndsättande af Linköpings domkyrka.
59.
Dito
angående pension på Allmänna Indragnings-staten för Landskanslisten
i Gefleborgs län J. A. Hanson.
60.
Skrifvelse,
i fråga om löneförhöjning för år 4 857 åt de vid storskiftesverket i
Stora Kopparbergs län samt afvittringen i Wester-Norrlands, Westerbottens
och Norrbottens län anställde Landtmätare.
61.
Dito
med uppgifter angående Pedagogierna i Riket.
62.
Dito
i fråga om låneunderstöd för anläggning af en jernväg förbi Hedens
forssar i Luleå eif.
63.
Proposition,
med förslag till ordnande af Biskoparnes löneinkomster.
64.
Dito
angående Arjeplougs skolebords upplåtande till boställe åt skolmästa-  ren derstädes.
65.
Dito
angående beviljande af anslag för iståndsättande och förändring af
läroverksbyggnaden i Carlstad.
66.
Dito
angående anslag af kronotionde till en prostetunna för Singö för-  samling inom Närdinghundra kontrakt af Upsala stift.
67.
Dito
angående förnyad Författning om utskrifningssättet och inrättningen
af Allmänna Beväringsmanskapet,.
68.
Dito
angående förkortning af den tid, hvarå Kronans egendomar utar-  renderas.
69.
Dito
om pension på Allmänna Indragnings-staten åt Chefen för Telegraf-  verket i Riket General-löjnanten Carl Akrell.
70.
Dito
om pension på Allmänna Indragnings-staten för Öfversten Olof Abra-  ham Bruncronas enka och ogifta döttrar.
71.
Dito
angående pension å Rikets Allmänna Indragnings-stat åt Förvaltaren
vid Nyköpings kronomagasin G. Meurk.
72.
Dito
angående anslag af krontionde till fyllnad af bristande Prostetunnor
inom Olands och Frösåkers kontrakt af Upsala stift.
6
73. Skrifvelse, med de af särskilde Kommitterade afgifna underdåniga förslag an
gående
Kommunal-styrelser.
74. Proposition, angående anslag för inrättande af bildningsanstalter för lärare vid
Elementar-läroverken.
75. Dito angående försäljning till skatte af de Danviks hospital tillhöriga, med
ständig städje- och besittnings-rätt på innehafvarne upplåtna hemman
och lägenheter.
76. Dito angående pension från Rikets Allmänna Indragnings-stat åt Adjunkten
vid Skara högre elementar-läroverk. Magister Johan Rosell.
77. Skrifvelse, med öfverlemnande af uppgifter rörande de af kommuner och en
skilda
personer lill lärare vid Rikets elementar-läroverk gjorda
donationer.
78. Proposition, angående ifrågastäldt förändradt sätt för amortering af Landsböfdinge
ackorden.
79. Dito om anvisande såsom boställe åt Länsmannen i distriktet af Faurås
härad i Hallands län, af det till Kronan indragna f. d. Förste
Landtmätare-bostället f mantal JVs 3 Kärreberg Sven Andersgård
i Alfshögs socken af nämnde härad, i stället för nuvarande Liinsmans-bostället
§ mantal JVs 1 Thorsjö Henrik i Gunnarps socken.
80. Dito angående utbyte af Skogvaktare-bostället Nytorp mot Kronofjerdings
mans-bostället
Lilla Tjärbruket i Wester-Rekarne härad i Södermanlands
län.
81. Skrifvelse, i fråga om förändrade grunder för Mjöl- och Sågqvarnars beskattning.
82. Dito med öfverlemnande af uppgjordt förslag till Revillnings-stadga och
dermed sammanhang egande författningar.
83. Dito med det af särskilda Kommitterade afgifna underdåniga utlåtande och
förslag, angående skjutsningsbesvärets ordnande.
84. Svar, angående riksdagens förlängning.
85. Proposition, om öfverlåtande af ett stycke mark från Eskilstuna kungsladugård
till egaren af Eskilstuna mekaniska verkstad Theofron Munktell,
såsom byggnadstomt för arbetarebostäder.
86. Dito i anledning af väckt fråga om ändring utaf den för Westerbottens
och Norrbottens län gällande skattläggningsmethod.
87. Skrifvelse, angående väckt fråga om förhöjning i ersättningen till svaga soldatrotar.
7
M
88. Proposition, angående anvisande af årligt anslag för uppehållande af de å Ölands
vestra kust inrattade färjeplatserna Röhälla, Färjestaden och
Beijershamn.
89. Dito örn anslående af hyresersättning ål Länsmannen i Frosta härads
östra distrikt samt Färs härads norra och södra distrikt af Malmöhus
län, emot afträdande till Stats-verket af deras bostadslägenheter.
90. Dito i anledning af Carl Henrik Hultenbergs underdåniga ansökning om
eftergift af 1857 och 1858 årens återstående arrende för kungsladugården
Borgholm på Öland.
91. Dito angående Jemtlands Boterings-kassas befrielse från allt bidrag till an
skaffning
och underhåll af beklädnaden vid Jemtlands Hästjägare-korps.
92. Dito angående beviljande af anslag till uppsättning af utrednings-persedlar
för det invid hufvudstaden uppförda Hospital för sinnessjukes vård,
samt till denna inrättnings första ordnande och förvaltning.
93. Skrifvelse, angående det i Kongl. Maj:ts Proposition rörande Stats-verkets till
stånd
och behof begärda extra anslag till fortsättande af fästningsbyggnads-arbetena
vid Carlskrona
94. Proposition, i fråga om ersättning till Sala silfververk för dess förlust, i händelse
af skatteförenklingens tillämpning på de till silfververket anslagne
räntor af det s k. Salbergs län.
95. Dito angående indragning till Kronan af det Kronofogden i Gottlands läns
södra fögderi på lön anslagna bostället Luxe, mot kontant ersättning
till boställshafvaren.
96. Dito angående dispositionen af medel, som influtit för skedd expropriering
af jord från den Landshöfdingen i Stora Kopparbergs län på lön
anslagne kungsgården Noret.
97. Skrifvelse, i anledning af Kommissions-landtmätaren H. W. Hackzells underdå
niga
ansökning att, vid afskedstagandet, varda till pension såsom
Kommissions-Iandtmätare uppförd å Allmanna Indragnings-staten.
98. Proposition, i fråga om Bergsskolans i Fahlun flyttning till Stockholm och före
ning
med Teknologiska Institutet.
99. Skrifvelse, angående utbetalning af statsbidrag till ett vägförbättrings-arbete, som
icke blifvit inom behörig tid påbörjadt.
8
M
100.
Skrifvelse,
401.
Proposition,
102.
Dito
103.
Dito
404.
Dito
105.
Dito
106.
Dito
107.
Skrifvelse,
4 08.
Proposition,
109.
Dito
110.
Dito
114.
Skrifvelse,
i fråga om anslag till uppförande af åtskilliga nya byggnader vid
Ultuna landtbruks-institut.
angående pensioner å Rikets Allmänna Indragnings-stat för åtskilliga
till framlidne Hans Majit Konung Oscar Iistes hofstat och betjening
hörande personer.
angående f. d. Geijerska husets på Riddarholmen användande till
Riksarkiv.
med förslag till stadga angående Högste Domstolens tjenstgöring på
två afdelningar.
om anslag, i anledning af ifrågasatt förstärkning af Kongl. Majits
Högsta Domstol.
om antagande af en författning, angående ränta vid försträckning
på viss kort tid.
om rätt till pension å Allmänna Indragnings-staten för sinnessvage
Kapiten-Löjtnanten vid flottan J. H. Stålhammar vid afskeds
erhållande.
angående begärd förlängning i den för uppmuddring af Ystads hamn
bestämda arbetstid.
angående beviljande af anslag till Magister M. Wiberg såsom honorarium
för en af honom uppfunnen räknemaskin.
angående ändring i Regerings-formens och Riksdags-ordningens föreskrifter
om Riksstyrelsens förande i vissa fall.
angående pension å Allmänna Indragnings-staten för t. f. Förste Bataljonsläkaren
vid Elfsborgs regemente, Medicine Doktorn F. U.
Kjellenberg, då han från sin innehafvande Bataljonsläkare-befattning
afgår.
i anledning af gjord framställning om ytterligare statsbidrag till
kanal- och sluss-anläggningarne vid Dejefors, eller förändrad plan
för fullbordandet af nämnde kommunikationsled.
112. Proposition, angående begrafnings- och öfrige kostnader med anledning af Hans
Majit Konung Oscar lis dödliga frånfälle.
413. Skrifvelse, med förslag angående förändrad organisation af Hypotheks-inrätt
ningarne
i Riket.
114.
M
114. Proposition, angående pension å Allmänna Indragnings-staten åt aflidne Profes
soren
m. m. Anders Retzii enka Emilia Sofia Wahlberg.
115. Skrifvelse, angående ytterligare anmälda förskotter till utgifter, för hvilka stats
anslag
icke äro beviljade.
116. Dito angående ytterligare anmälda förskotter till utgifter, för hvilka stats
anslag
icke äro beviljade.
117. Proposition, om antagande af en författning, angående verkställighet i Sverige
af domar och utslag, meddelade af domstol i konungariket Danmark.
118. Skrifvelse, angående kostnaderna för Deras Majestäter Konungens och Drott
ningens
kröning.
B,h. till H. St. Prot. 1859 ä 1800. 1 Sand. 1 A/d. 2 Band. 23. Haft.
2
\
STOCKHOLM, TRYCKT HOS E. WESTRELL, 1861.
BIHANG
TILL
ra&gMHrÅHiuistB
PROTOKOLL
VID
Lagtima Eik§dagen i SÄoekliolni
Åren 1850 neli 1860#
FORSTA SAMlilMGEN.
2= Afdelningen:
Berättelse om hvad sig i RUiels Styrelse tilldragit, sedan nästföregående
Riksdag, jemte de af Kongl. May.t till Rikets Ständer
hällne tal samt Kongl. Majlis Nådiga Svar uppå de af Rikets
Ständer gjorda underdåniga framställningar och förslag.
perättel fe
Olli i SJtifct Spjtdfe
tiUtoagit fc4>ttn fiftn Stifébag;
©ifwe» StocEtplmö Slott å iHiféfalru beit 24 .©fieber 1859.
VAinnet af beit äble torning, fnoard bortgång ur tiben få ntjtigen
fpribt a (t mait forg ocl) fafitab ö fmer bet ftofterlaitb od) blattb be gott,
för t)ioitfaö famf)äIIé=utioecfting od) (oda £ané fjerta brantt få marint,
fratnträber åter fåfottt företnåt för tarffant färlef, införlifioabt ttteb be
mera omfattanbe åtgärber, font febatt jtfiförflutne rtfébag btifioit i
rtféftyrelfen toibtagite: många af bent Rafina nemligen reban imber
åpaitö legering btifioit förberebbe od» finta ftg fålunba i loif mån till
ben få tibigt brittila febjan af dpanö nitfulla tommgéliga loärf.
(gfter benna erinran om en för ofs ada bjupt fntärtanbe förluft $. $.
foler tanfen att fimta någon tröft uti beit gläbje, forn btifioit tonun= 5sermtanbf
gal)ité od) golf beffårb genom .tpertigenö af Skrmlanb föbetfe. (Det fobcl,c'
loar förunnabt beit f)äbattgångne tomtitgeitd flocfttanbe blidt att meb fär=
lef od) förhoppning tjioila på benne ttpe telning af dpané älffabe ätt.
23itj. titt m. ©t. q>vot. 1859—1860. lia ©and. 2:« Slfb, 1
2
SSerättelfe om l)mab i OJ if et ocl; be fö
gövt)<lttrtnbe
titt gram*
ntottbe
SWafter.
35c politiffa l;ättbelfer, font imber tibrpntben från OJifetö ©täit=
borö febnafte fatnmanmaro föregått i föbra belarite af (Europa od) beit
merling emellan ber frantmanabe frig ecb fmäfmattbe uttberljanbliitgat,
font l)å(lit benna merlbébel lif afom i en fp än b mantan på fttllborban
af ett ^otfunt öbe od; fräft af be flejla ©fater, om icfe föröbelfettö
blobiga offer, åtminftone foftfantma frigärujtningar, Ijafma för be från
ffåbeplatfen fjerran belägne od), för alla möjliga frigéffiften, genom en
offentligen tillfännagifmen neutralitet betrpggabe fyorettabe OJifeita ma=
rit fudfomligt främmanbe. 35e Ijafma fålebeö icfe öfmat någon ftö=
ranbe inmerfan på be mänffapliga förf)å(lanbett till tttlänbffa SJlafter,
font få länge od) få Ipcfligt fräntjat frebeitö märf od; font få mät öf=
mereitéfläntbe nteb öpögftfalig $omutg Odcard ftatöfonft od) fatte ittfeg=
let på benfantntaö miöl;et. SBittneébörb beröm Ijafma fräntntanbe 2Jh)=
ttarfcr på ett ojäfaftigt fätt gifmit genom be talrifa utontorbentliga
Sefficfitingar, font genaft efter bett fribfälle Äomtngettd bob fänbeö,
för att på fattima gång l;embära .frand minne en för ööanö folf bpr=
bar gärb af ära od; att betpga bett aftniitg od; bet anfeenbe, font utte
ber ög»anö OJegering od; febatt bettna uppfört ttteb lifa forgfälltg ottt=
mårbttab blifmit blattb (Suropaö ©later åt be ^örenabe OJifetta bernar
rabe eller förmärfmabe.
.franbeltt od; ©jöfarten, f;milfaö befräntjattbe få mäfenbtligt bi=
brager till allmän mälntåga, Ijafma i flera affeenbett påfallat en tibö=
enlig utmecfling od; ttt;a förbinbelfer nteb främmanbe 2)fafter, ef;unt
en tibrpmb, få uppfpllb af politiffa måbor od; ftribigl;eter, font bett
närmafl förflutne, l;marttnbcr be flefta ©tater funnit ftg ttppntanabe
att främft mara betönfte på förfmardanftalter od) frig, icfe marit gt;tt=
fantt egttab att främja öttjfmärba l;anbeldförl;åf(attbett, fmilfaö utmed*
ling förutfätter inre lugn od; yttre fater be t.
fttjrelfe ftg tilltragit fébait fifta Ulifdbag. 3
^Sevftett b afwa be ^örettabe Ditfeita tratt i beröring genom söäufta^
afflntante af cit 5CänfFapö= o di ,f)aiibetd=£taltat i $arid ben 17 9lo= ^attnTmeb
»ernber 1837. Oiattftfationcrna af benna £raftat Rafina beit 29 jifi= ;'unnL
litne ?lugufti blifmit t (£onftantino.pel genom be refpeftire SOtafternaö
berwaraitbe S3efficfningar utwerlabe.
5öib be förbanbliitgar, font imber 9iitefd ©tättberd febnajie fantnian=(Särffi(b son»
maro b o ((o O t Äopcnbamn emellan 3)anntarf å ena jibait famt ©merige od) $anmarn
Norrige t förening nteb 3it)fjlaitb, Öjlerrite, $ranlrife, Gritglattb od) Öveftmbffa
flere aitbra Malter å aitbra jihan, i afftgt att genom en beftämb löd= ^tnffanbe!1"
iiiitgdfimmtad erlägganbe till IDanntarl få afffaffabe be på l)aitbelit od)
fjöfarteit få menligt inmcrfanbe od) få länge öfwerflagabe tnllafgiftcrna
i Örefttitb od) Sätterna, erl)ö(t benna fråga, genom afflutanbe af cit
Xraltat beit 14 Marö 1857, en önffab framgång, ©eban innehållet
af benna £raltat blifmit Oiiletö ©tanber mebbclabt, för att i Ijwab,
miblominattbe ©merige, j)å bent berobbe unberjiäEaö beråd pröfning,
funno Otifetö ©tanber, jemte bet be betpgabe jin tarf|~aml)et för be åt=
gärber, Motigt. Majit nteb ofpatb omtanfe för ^ojlerlanbetd mai mib=
tagit till berebanbe af ontförmälba frågad lödning, famt jin titlfrcbdftällelfe
öfmcr bet önjfmärba od) migtiga mål, font berigettotn mumtitd,
jig böra gobfäitita od) befräfta be förbiitbelfer i affeeitbe å gobtgörelfe
till ^Danmart för £)refttnbffa £itlleit, Emilla Äoitgl. SDtaj|:t genom ifrå=
gamaraitbc krattat ©ig od) Uiilet ifläbt. 2>å, enligt ftabganbe t
nättttiba Sxaltat, en färffilb ©onoentioit ffttlle, till närmare orbitattbe
af benita angelägenhet, afjiutaö emellan Jgtaitd Majit konungen af £ait=
mart jamt l)mar od) eit af be i £raftaten bettaganbe Malter, afjiötd
i öfwerenöjiäntmelfe nteb £raltatenö hufmttbgrttnber febermera i Äö=
petthamn, imber beit 21 2lpril 1857, ett fåban färffilb ©oitoention,
rörattbe fättet för erlägganbe af be j)å ©merige od) Norrige jig belo*
4 Serättelfe om hwab t Diifet och befö
paitbe erfättningdfummor för afffaffanbe af Sudafgifterna i £)refuttb
od) Safterna. Cd) flad, tid följb af benna (Sonoention, 0werige —
efter bet beit årliga erfättning, font 0werige, t lif het nteb hwab förut
ffett, borbe af 2)aitmarf uppbära för unberfwtt af tyrar od) bafar i
Örefunb, blifwit, enligt be toib beftämmanbet af l)ela lödningdfumman
för Örefunbffa Suden följba grunber, fapitaliferab oty afbragett —
ttnber loppet af 20 år hvarje halfår till Santriarf erlägga 46,762
9i:br Sanfft ^ifdmtjnt eder 93,524 9i:br ©wenfft tRifdm^nt, hwari=
genom beit på 0toerige anfommaitbe lödningdfumman 1,279,196 0^:br
Sanjlt Oiifömpnt eder 2,558,400 Otrbr ©wenflt diifdtnmit bliftoer toib
utgången af år 1877 tid fullo erlagb; od) hofwa be fåluttba beftäntba
funtmor i öfwerendflätnmelfe nteb be af 9lifetd 0tänber, uti uttberbå=
nig ffrifwelfe af bett 30 SJiard 1857, för beråd bcl faftftällbe grunber,
blifwit på bertill utfatte terminer erlagbe.
römubc l)toarje utfigt tid fjöfarteitd uttoibgaitbe för ©weriged tåls
hiffart9 r^a ^onbeldflotta är att nteb begärlighet föla od) begagna, hofwa för
betta fpftemål öfwerendfommelfer blifwit träffabe och Seclaratioiter
utwerlabe nteb Äonititgarifet SJleberlänberna ben 29 Siooentber 1856;
nteb Äoitungarifet Selgien bett 3 februari 1858; nteb ©torhertigbös
niet Sodcatta ben 10 Slpril 1858; meb Äoitungarifet ^Sreu^en bett 18
februari 1859 fautt nteb 0torhertigbömet Odenburg ben 12 2lpril
1859, i Eraft af hwilfa Seclarationer ©wenffa fartyg äga rättighet
att ibba luftfart emedan hannar uti lättber, tidhöranbe någon af
näntnbe SMter, emot bet att famina förmån i affeenbe å 0iocnffa
hamnar blifwit för befia SMterd fartyg bewtljab; od) hov meb £ait=
mari en lifartab öfwerettdfommelfe blifwit träffab oty Seclaration ut=
werlob beit 16 2lprtl 1859, hworigenont lifwäl ben ömfeftbiga rättig*
fttjretfe fig tilldragit febait fifta Oiildbag. 5
Ijeten till luftfart injlräitfed till fartyg, font l)afioa en drägtighet af
mer än 15 laller.
SJteb be ^öreitabe 0taterna i 91orra 3lmerifa bafma blifmit öiw= unberijanb.
lingar.
itabe uttberf)aiiblmgar till afflutaitbe af en febait flere år tillhala ifrå=
gafatt ©oitoeittion, rörattbe öntfefibigt utlemnanbe af förbrytare; och
är början till underhandlingar gjorb för afflutanbe af en yo|t= od)
telegrafconoention nteb Siyfitanb; beit febitare titeb affeettbe å beit telc=
graf=förbiitbelfc, font af ftjlnämnbe Otile är förberebb att Öfwer £or=
ttcå förenad nteb be 0meitffa telegrafdinierna.
SOteb fåonimgarifet ^»aitnooer är underhandling å bane ont afflit=
tanbe af eit luflfartdcomtention, t enlighet nteb bent, Qwilla nyli=
gen blifwit nteb Äonungarilet ^Sreu^ett od) 0torl)ertigböntet Oldenburg
iitgåitgitc.
?lf 3uftitie 0tatd=9Jtintfternd från trädet utgifne embetd=berättel=3ufittie stats
,
- , . . ... t, , e, _ SKtnifternS
fer för aren 1855 od) 1856 fanit be annu ej farbigtrydta famutan = cmbetä’
o kr ättelfe
brageit af bomftolarned uppgifter för ar 1857 inhemtad att rättegång^
äreitbetta i Oiilet imber näntttbe år fortfaranbe minjlatd. (Sinligt ben
af Äongl. 9Kaj:t wib febnafte Oltldbag afgifna berättelfc l)abe be ait=
l)äitgiggjorba civila målend antal år 1854 nebgått till 506,949. 35e=
råd antal l)ar derefter utgjort, år 1855: 475,950, år 1856: 451,290
od) år 1857: 571,749, eljuru imber jtftnäntitbe år be l)od Äongl.
SDtaj:td Sefallniitgdfjafwattbe anl)ängiggjorba lagfölningdmålend antal
nteb mer än 30,000 öfroerfteg bet föregående åretd od) tonturdmålend
antal lilalebed ölabed tvid ^pärabd=9tätterim i ringa mån från 420 till
461, men tvid 9iåbftufiou=9tättcrna från 577 till 847, ^äfter mait
färffilbt uppmärffamt)eten å be egentliga twiftemålen, (timer man att
6
9il)a liinscctt*
fäitgelfev.
SSerättelfe om Ijmab t 9iifet ocb befö
antalet af bent fran år 1852, bå be utgjorbe 86,682, febermera år=
ligen liebgatt: år 1855 till 86,255, år 1854 tia 79,125, år 1855
titt 70,828, år 1856 till 65,264 o$ år 1857 till 59,902 etter fåle=
bed unber berörbe tib nteb uter ån 50 procent.
intalet af åtalabe brott emot allmän lag fanit öfmerträbelfer af
politi, efoitontis ocb bidciplinära författningar, tjmilfet, efter l^ioab i
febnafie 9lif'dbagéberättelfeu ttppgafd, nppgicf år 1852 till 44,550
ocb år 1855 till 44,525, nteit år 1854 öfabed titt 49,576, bni’ imber
be följaitöe åren minffatö år 1855 till 48,578, år 1856 till 48,ooo
ocb år 1857 till 46,708. 3)emta febnare fumttta är mät l)ögre än
för åren 1852 ocb 1855, men tagad eitbaft be merfliga lagbrotten i
betrattanbe mifar ftg i befja en ej obefinlig ntijltting, nemligen från
i9,on, font be utgjorbe år 1852, tia 15,814, bertill beråd antal
uppgicf år 1857, ocb färbeled bngnanbe mifar ftg förbållaubet nteb be
gröfre i allmänhet urbota brotten, bim^a imber åren 1852 — 1857
fitcceöfivt minffatd nteb nära 42 procent eller ifrån 6,641 titt 5,889;
od) bofma t jenutbrebb bårnteb fångantalet unber famina tib årligen
uebgått från 25,882 till 20,112.
5De gbitttfamnta refultat, be jiatijtijTa uppgifterna t fråga få mät
0111 be civila målen font brottmålen fålttitba utmifa, fpitad innefatta
ett gläbjattbe mittnedbörb 0111 ftiganbe upplåning ocb ötabt mälftånb;
äfmenfottt brottntåleitd ocb fångantatetd minfftting lentitar en befräftetfe
på änbamåtéenligbeten af be på febnare tiber införba förbättringar i
fångmårbeit.
©ntigt beit af fåongt. Sftajtt mib febnafie JRifébagen beit 25 OU
tober 1856 titt Oiifetd 0tänber afgifna berättetfe moro läitdfängelfer
efter cellfpjtemet bå imber bpggitab t SÖefteråd, $alnt|iab, @ötl)eborg
ocb Söttföpittg; äfmettfom Äottgl. 9ftaj:t gifmit befattning ont bplifa
ftprelfe fig tUlbragit febatt fifta 9liföbag. 7
bpggttaberö itppföranbe för Örebro od) ©ottlaitbö lätt. Sif befia fälts
gelfebpggnaber hafira be tve förftnäutiiba numera blifioit fudborbabe od)
titt fått g avö fö no a ra n be xtpplåtne od) be öfriga äro få nära färbiga
att be attfeé rebatt itttbet innetoaraitbe år funna begagnad, ®efmtont
hafina lifa beffaffabe bpggnaber påbörjatö år 1888 i Öflerfmtb fatnt
innetoaraitbe år i efpernofaitb ocb Umeå; äftweitfont föreffrtft ntebbelatö
att af bet anflag 9iifeté ©tänber för ifrågatoaranbe änbantål toib feb=
tta)fe OJiföbagett betoiljabe, ett bet [fall antoänbaö tid företaganbe af
cedfängelfe=bt)ggnaber i Itpfala od) Sfpföpiitg. (£edfi)ficmetö toälgöratts
be inflptaube få toäl på be fångar, för f)toilfa lättöhäftena äro affebba,
font på brottmåld=ranfafniiigarite ^ar af erfarenheten tounttit öfab be=
fräftetfe od) bet är berföre ttteb tidfreböftädelfe Äottgl. S)faj:t fatt gif=
toa 9iifetö ©fäuber tidfänna att efter fitdborbattbet af be nu bele på=
börjabe belö attbefadba fäitgelferite, hvartill Äottgl. äftajtt toid af 9ii=
fetö ©fäuber äffa erforberltga mebel, fåtoäl ©toefl)olmö ftab font 9ii=
fetö famttiga län fomma att bliftoa förfebba ttteb bplifa efter nätttnbe
fpftem iurättabe fängelfer, få att bettna toigtiga reform i fåugtoårbett,
l)toilfett, imber en lång följb af år, utgjort föremål för $ongl. 9Jlaj:tö
och Olifetö ©tänberö omtanfa od) tid l)toarö befrämjanbe befia febttare
betoiljat frifoftiga attflag, fålebeö nu änbtligen ttalfaö flit fttdborban.
Sdeb aitlebuing af beröm gjorba framftädniitgar od) för att åt 9H)« ftabs»
cedfpftentet bereba en ännu mera toibjlräcft tillämpning hai' Äottgl. tjaftcu efter
9Jlaj:t belö bett 25 februari itäfilibet år tillåtit att, ttteb nnberftöb af u‘,,u"ut'
bet tid uppföranbe af jtabö= od) f)äraböl)äften af 9iifetö ©fäuber toib
1841 årö 9liföbag betoiljabe anflag, ett cedfättgelfe finge i Norrtelje
gemenfatttt för fiaben jemte Öphuuöra och ©juhttnbra $äraber, äftoen=
font SSro od) Söätö fatnt frötuna od) Sättna ©feppölag uppbpggaö,
belö oef bett 18 jtfllibtte Stugufti utebbelat förorbuattbe om uppföranbe
8 Serättelfe om l)mab t Slitet ocfj befö
t Slorrföping, lifalebeö tneb bibrag af famina anflag, af ett efter cells
fpftetnet inrättabt fjäfte gemenfamt för Storrföpingö ftab famt SSjorfe=
fitibö, Öjtfinbö, Söftngö, Sråbo oell SRemmingö .fpäraber; t fammaiis
l)ang Ijmartneb Äoitgl, 9Jlaj:t förflarat befja baba fäitgelfer, Smitta
fomma att innehålla bet förra 16 odp bet febnare 56 fångcetter, böra
fåfotn fronoljäften anfeö, få att beflraffntitgar jemmät ber må funna
merfftällaS ocb befparing t fångföringö=foftnaber berigenom berebaö; mas
raabe fängetfebpggnaben i Norrtelje nu få långt framffribeit att ben
rebau imtemaranbe år fan tift fin beftämmelfe upplåtaö.
Snbvagnmg ®om bet mtb ©ötfjeborg belägna till ftraffängelfe tnrebba fäftet
af fangeifer. ^vonfll^ ^n?itfet flörre beleit af be å ©arljienö fäfintng tillförene
förmarabe fångar intagitö, funnitö tcfe erbjuba nöjaftig fäferfset mot
rymning famt bet befmtotn mebfört fjögjl betpbliga utgifter för fång=
mårben, Jjetfl fofinaberna enbaft för fängelfetö tjenftemän ocp betjente
famt bemafningöfommenberingen marit t flat beräfnabe till mera än
52,000 9t:br; Ijar Äongl. 9Jtaj:t, efter munnen upplåning, att för be
t nämnbe fäfle förmarabe fångar, fjmilfaö antal, fou: från början upps
gått tid 200, febermera minflatö tid 97, utrpmme fannö inom be öfs
riga fäflningöfängelferna, imber ben 51 Slugufli 1858 gifmit befalis
ning om upplösning af fängelfet å fäftet bronan odj be ber befintliga
fåitgarö förflyttning till fäflningöfängelferna i ©tjriftianftab od) Sanbös
trona famt å riföborg.
Sifalebeö oc^ febait anmälbt blifmit, att fångantalet inom örebro
län imber febnare tiber få nebgått, att fångarna äfmeit från be orter
inom länet, för Ijmilfa bet färffilta fronoljäftet i Stora marit affebt,
numera funna utan olägenhet förmaraö i länöfjäftet i Örebro, l)ar
Äoitgl. SDtajit, meb affeenbe ber jemte d ben flpnbfam^et odf> fäberget,
Ijmars
ftprelfe fig tillbragit feban fifta Slifsbag. 9
l)»amteb fångar funna transporteras på jerit»äg emedan Örebro od)
Slöra, imber ben 25 Sanuari tnnemaranbe åt förorbnat att fångetfet t
Slöra må uppföra att fåfont Ironoljälte »ibäre begagnas.
SDå be förbefar, font nteb fängelferS inrättanbe efter cedfpftemet ©emenfamaffeS,
ej funna fudftänbigt ernås få fånge be ber för»arabe fångar ber f5rBfä£*
måfte, fåfont tilt ofta är fadet, för ranfafttingS uttbergåettbe forflaS^"^aiabcl'
tid be ftuitbom från fångetfet aflägsna tingSftädena, l)ar Äongl, 9Raj:t,
tid unbatttöbjanbe, få »ibt ffe funttat, af benna olägenhet ocl) på grunb
af Äongl. ^örotbningen ben 20 Slooetnber 1845, efter bet ben febna=
fte berättelfen tid Siifetö @tånber afgafs, i ttåber tidåtit bets att, fe=
batt bet för 0tenbe od) £nl)ttnbra Ijårabcr, l)»il!a l)af»a gemenfam
tingftab i SöefteråS, bfifioit möjligt att f>åda ranfafningar meb f)äftabe
perfoner uti en bertill inrebb fofal inom bet npa lånSfängelfet i fain=
ina ftab, t)anbläggning af brottmål angåettbe perfoner, f)»illa i nämttbe
fåttgelfe fönoaraS för brott begångna inom 0ttefringe fjärab, jem»äl
må af 0nefringe ^årabS=0lätt ber företagaS; bels oef att .fpalntftabS
od) Söntterfjö l)äraber må å lånSfängelfet i ^altnjlab, faurås od)
.fpimble f)äraber å fronocedfängelfet i Skarberg fatnt ©jörlelinbS, Öft=
finbS, SöfttigS, ©råbo ocl) äHeinutingS l)åraber å bet nt)a Ironoljåltet i
Slorrföping Rafina gemenfam tingSftab för Ijaitblåggiting af brottmål
attgåenbe l)äftabe perfoner od) ftftnämnbe tre gräber jeimoäl för öfriga
mål; »aranbe tifatebeS affebt, att ej blott Spfjunbra l)ärab, ©ro od)
SBåtö famt frötuna od) Sånna ffeppslager, fjtoilfa reban t)afma fm
tingSftab i Slorrtelje, utan äftoeit 0jul)unbra l)årab fiola lomma att i
Ironofjäftet berjläbeS l)åda ranfafningar nteb l)äftabe.
3 ben mått bet »ib intråffabe lebigl)eter af l)årabSfjöfbtngebeftåd= $otnfagettittgar
funnat ffe, l)ar frågan om lanbetS ånbamålSettligare inbeltting UflIcin,sc11-
©ib- tid 91. ©t. ^Prot. 1859—1860. l:a ©ami. 2:a Slfö. 2
SBerättelfe om Ijroab t Oiifet ocfj befé
litt jubicielt fjättfeettbe äfroen imber be febnaft förf(utna årett utgjort
föremål för Äongl. StajdS fortfaranbe uppuiarffamfjet od) bomfagornaS
områbett, ber få ffe funnat, blifroit befuiitift beftäntba. @å Ijar roib
återbefättanbet af fjäraböljöfbiiigebeftällnittgen i 2öejlerbottenS fbbra botn*
faga bett 27 9lpril 1858 blifrott förflarabt att bettna bontfaga, font
utgöres af Sorömaliitgö, Umeå od) degefors jamt 8 tjcf fete od) Éfele
tappntarfers tiitgflag, fortfaranbe bör roib jttt ttttroaranbe otttråbe bibe*
IjåflaS. (Deremot tjär Äottgl. S?aj:t imber fattima bag förorbnat, att
be båba boutfagor inom ©atmar tätt, forn förut utgjorts, bett etta af
?lspelanbs, SunatänS oct) ©efroebeS tjäraber od) bett anbra af .fjattb*
börbS, ©tranba od) Sorra Störe Ijäraber, fiola förbelaS i tre juris*
biftioner fåtunba, att bett etta fontnter att utgöras af ©efroebcS od)
tDiinalänS, beit anbra af Sföpetanbö ocp eSpanbbörbS ocpbctt trcbje af
©tranba od) Skorra Störe tjäraber; i fammanljatig fjroartneb, titt be*
rebattbe af någortuuba liffjet i be färffilba bomfjafroaubertteS infomfter,
btifroit föreffrifroet, att bet åt bomljafroaiiben i 2(SpelanbS, ©efroebeS
od) £tinalänS IjäraberS bontfaga förut attftagna inom för |ltt amil be tja*
rab belägna bofiäfle lj maiitat Öjlerarp flätt för fraintiben titt falla
bomfjafroattben i 5lSpelattbS od) .fjanbbörbS tjäraber, men att beremot
boinfjafroauöett i ©efroebeS od) SunalättS tjäraber eger att uppbära
ben åt botttarett i befa od) StSpelanbS tjäraber (jittiltS attftagna årtiga
tott. Snottt SCephnanlaitbS tätt, ber rebatt roib år 1851 ffebb reglering
af länets öfira bontfaga blifroit förorbttabt, att g)tter=£jurbo tjärab
ffitHe berifrått frambeteS tilt annan jitriSbiftion afträbaS, inett bomfa*
gatt i öfrigt btifroa oföränbrab, fjafroa öfrige botnfagor i (änet bett 7
(December ttänttibe år blifrott till omfånget få beftämba: att ©finnffatte*
o
bergs bergslag förenats nteb Stferbo tjärab till ett bontfaga, nteb rät*
tigfjet för bomf)afroanbett berjiäbeS att uppbära bett åt bomaren i Éferbo
ftprelfe fig tillbragit febatt fifta Otifdbag. il
härab itu anflagtta lön; att 3lorrbo od) Höagttdöro huraber, jemte
©antia Slorbergd bergdflag, fiola tillfammand utgöra en bomfaga, dt
Ignard innehafvare auflagite ben lön och bet bojlälle, font imief>afté af
botnhafvanben t nt)finämnba förut tneb ©finnflattebergd bergflag förenäs
be bomfaga, fantt att tneb Suhunbra, ©iettbe od) ©tiefrittge l)äraberd
bomfaga bör, tneb bibet)ållanbe för bomhafvanöeit af bet dt b>ouom
attflagtte boftälle, frambeled förenad g)ttersSjurbo f)urab.
©eban Äottgl. SRaj:t, vib dr 1852 ffebb reglering af bomfagonte
inom ©tora Äopparbergd latt, förorbnat, iblanb annat, att en af befja,
benäinttb ^ebemora bomfaga, borbe utgörad af pollare l)arab fantt
^»ebentora, ejpttöbt), ©tora ©d)ebvi od) ©ätl)erd focfnard tittgdlager,
och ett annan, eller fahlund bomfaga, ffttlle beftd af Shorfångd, 28ifa,
fåopparbergd od) 2ldpeboba, ©värbfjö, ©nttbbornd fantt Suna och ©tis
ftafd focfnard tittgdlager, ilten (guber att, bringa bettna reglering till
verfftä(ligl)et bd pppatd, (mr Äongl. 3Jtaj:t, feban betta (guber genom
härabdhöfbittgeitd i @tora ©d)ebtoi ttt. fl. tingdlagerd bomfaga bob ttu=
mera uppl)ört, uttber ben 26 Sanuari 1858 anbefallt att bett, pd fatt
ofvan är nämnbt, beflutabe regleringen af ^ebemora och fahlund
bontfagor må träba i verfftällighet; od) hur $ongl. 2Jtaj:t, uppå bers
otti gjorb uttberbdnig aitföfniitg, febertnera bett n Sanuari innevarans
be dr bifallit att ©arpenbergd forten, forn förut tillhört pollare hörab,
ntd från och tneb början af dr 1860 i jttöicielt häitfeettbe berifrdn ffiljad
och i (tället förettad tneb Jpebentora tingdtag.
9)teb bifall till Igrab fdvät £ongl. 9Jtaj:td SBefattningdhafvanbe kma lagtima
kopparber gd län font Äottgl. 9)iaj:td od) IKifetd ©vea ^of=Dlätt hritt'bT’t\\4<?aöd)
ftällt, hur Äottgl. 9)iaj:t bett 7 ^December 1838 förorbnat att i Städ tingslager,
od) SMugitd tittgdlager, ber förut cnbaft ett lagtima ting årligen hdl=
litd, ffall från och meb betta dr förrättad tvd lagtima ting om året.
12 SSerättelfc om pmab t 3?ifet ocf) befö
Softaasrsgie» Utom ben reglering af päraböpöfbingebojlätlen, pmarom Äongt.
eifgborgTmn.SÖtajit, på fått o floa n förmäleé, mib beftämmanbe af föräubrabt om=
fång för bomfagorne inom ©almar ocp SSeffmanlanbd län förorbnat,
par, febait Ovtfetö ©tanber i jfrifroelfe ben 4 ^looember 1857 förfla=
ra t, att bereft Äottgl. 9)laj:t fluHe finna bet till ©tatémerfet inbragna
f. b. ©tabérpttmäjlarebofiätlet mib 5tbelöfane=3iegementet Rörrum 91:0
l i £unpetnö forfén ocp 5Bane pärab, bora fåfom löneförbättring ait=
flåé tid boftälle åt bompafmanbett i 2Gäne, ftlitnbre o cl) SSjerfe päraber
i (tället för pans* förra inom Söättle l)ärab belägna bojiäde £orgerbP=
torp, pmilfet anfetté lämpligare funna anmänbaé till boftälle åt bornpafmanben
i npfmämnbe jemte ÄuHingé od) 3lf>le päraber, OiifetP @tän=
ber för jin bel irfe l)abe något att erinra emot ett fåbant anmänbaitbe
af Ijemmanet Rörrum 3l:o l, Äottgl. 9)laj:t ben fålunba ifrågafatta
bofiällbregleringen imber ben 19 3uli ittnemaranbe år bifallit, meb
förflaranbe att bontpafmanben i jijtnämnbe päraberé bomfaga, pmilfeu
mar berättigab att imber jin tjenftetib bibehålla bet åt päraböpöfbin=
o
gen i 2lpö ocl) ©äfenebé päraber anjlagna bojtäKet ©egerStotp, bör
betfamma till benne afträöa, bå palt af £orgerb<5torp fommer t be=
filtning.
^aiorbmngar ©eban $ongl. 9)faj:t bifallit ben af Oiifetö ©tanber beflntabe för*
ättbring i 14 § Dtifébagé^Orbningen angåenbe ftäberitaö reprefenta=
tionörätt famt i fammanpang benneb anbefallt Öfmerjtåtpållare=©mbetet
ocp Äongl. 9Raj:té famtlige Sefallningöpafmanbe att pöra be malbe=
rättigabe t ftäberna, purumiba, meb anlebning beraf, någon föränbring
i bet ber förut öfliga fätt för riföbagflmäné ntmäljanbe anfågeé af be=
pofmet påfallab, pafma mib fammaitträben, forn till följb päraf inom
jläbenta ägt runt, be malberätttgabe i be flefla af bent funnit äitbring
i bet förra malfättet bepöfltg ocp i fråga om rtpa malorbniitgar träffat
ftt>reife fig tillbragtt [eban fifta 9iiföbag. 13
öfwerenefommelfer, forn blifmit af $ongl. £föaj:t titt efterrättelfe tt»ib
frambeleé ffeeitbe rifébagétnannawal fajlfiättba.
Uppå beröm af 0?ifetö ©tanber framftälbt förflag bär Äongl. drfättning
, titt mittnen för
»Dcaj:t, mebelft nabtg fungörelfe ben 23 marö 1858, meb änbrtng af inpneife i
brottmål.
fimgörelfen ben 20 Stouember 1845, ftabgat, att ben genom fiftnämnbe
författning mittnen i gröfre brottmål titterfänba erfättning af allmänna
mebel bör utgå titt mittne, forn inftättt ftg wib bomftol, belägen på
minft en milé affMnb från wittneté fyemwift.
2>e af 9tifeté febnaft förfamlabe ©tänber framftättba förflag titt inbringar i
allmän lag
änbringar i allmän lag ocp fprfolag, öfwer Ijmtlfa Äongl. Swajit tele od) troing,
funnat före ©tänbernaé åtffiljanbe fatta ©itt beflut, l)ar Äongl. Sllajit
febermera, i ben orbning 87 § 9t.=S- bjntber, tagit imber öfwetwägan=
be, famt, meb bifall titt ©tänbernaé förflag i nebannämnbe ämnen lå=
tit bermeb öfmerensflämtnanbe ^örorbningar imber följanbe bagar ut=
färbaé, nemligen:
1858, ben 15 Suni, angåenbe ogift qwinnané rätt att mib wiff ålber
mara mpnbig;
» bett 7 September, om förfalffning, få ort om bebrägeri od) a 11=
nan orebtigfjet;
» ben 26 Oftober, angåenbe färffilba fammanlomfter för aw=
baftéöfning;
1859, ben 11 Saitnari, om förfjöjbt anfmar för ben, forn olofligt fpel
föranftaltar;
» ben 19 Sitli, om änbring i 26 fap. 3 § 35. 25.; od)
» ben 20 September, angåenbe förflariitg af 3 fap. 4 § od) än=
bring af 11 fap. 11 § ^prfolagen.
Sifalebeé f)ar Äongl. 9Raj:t, meb bifall titt bet beflut Slifetö ©tän=
ber för flit bel fattat om uppl)äfmanbe af 2 § t 36 fap. 3R.=25. famt
14 Serätteffe om t; it? a b i Sfifet oclj befö
t Ijitfrouöfaflig öfnierenöftämntetfe meb bet af 9>iifetö ©tanber i farns
manfjang bermeb framftäöba förflag om änbrittg t toifw betar af be i
Segoptabgait ben 23 Srtooetnber 1833 förefontmanbe beftäminelfer, låtit
nåbig fungöretfe t bejja ämnen imber ben i Oftober 18S8 utfärbaö.
3De af 3Ufetö ©tanber i öfrigt beflutabe lagföränbringar Rafina
berentot icfe blifiott af Äongl. Majit gobfänba af flät, fnoitfa litt färs
ffilb berättetfe tomma att OJifeté ©tänber ntebbelaö.
flnungcn ®el)ofioet af en förbättrab Ärigélagfliftning t)ar tänge marit ins
febt. Meb affeenbe å bet fambanb benna bet af lagftiftningen, fåmibt
ben innefattar ftrafftag för frigömafteit, äger meb ben allmänna brotts
målélagen t;ar boet, få tänge beit i fråga om benna febnare nu pågås
enbe reform ej gunnit fttllänbaö, en futtftänbig omarbetning af frigel
lagarne ej fjetter lämpligen hunnit ffe. ©eban lifroäl numera bett atis
mätttta tagene ftabganben om flötb, fnatteri ocf) rån famt förfalffniitg
och bebrägert unbergått rnäfenbttiga förättbringar, t)ar ett reotfton jems
mät af frigélagenö befiäininetfer om befa brott anfettö ej längre böra
uppffjiitaö; od) tjär fåottgl. Majit berföre imber bett 29 Marö innes
loarattöe år utfärbat färjlitba $örorbttingar, betö om anftoar för jlötb
od) fnatteri famt rån, begånget af bett, font titt frigöntaften tjörn-, och
betö ont nppt)äfir»anbe af 10 fap. 19 § famt änbrittg af 8 fap. 10 §
Ärtgöartiflarne.
Uti en imber fattima bag utfärbab $örorbtting angåenbe förmåns
ftap od) ertrajubiciet beflraffningsrätt toib frigöntaften, f)afn?a be i bejja
ämnen på fpribba flätten i Ärigöartiflarne förefontmanbe beftäminelfer
blifmit fammanförba od) orbttabe, nteb iafttaganbe af be äitbriitgat och
mobiftfationer, font imber ttärtoarattbe fört)åttanben od) innan en furts
ftänbigare omarbetning af frigötageit i jin fjellet fan ffe, funnitö
lämpliga od) werfftättbara.
ftprelfe fig tillbragit feban fifta Oiiföbag. 15
gör Äongl. SÖlaj:tö od) Ölifetö ©mea od) @ötl)a .£)of=9lätter famt »r6etsort>.
4?of=!Jiätt öfmer ©fåne od) Sötefiuge £)ar en nt) arbetöorbning wiber* tel*rcglcvutg
ben 14 ©eptember 1858 blifvit antagen od) fafiftädb, att fran at
meb imteioaranbe år länba tid efterrättelfe; i fammanl)ang f)rcarmeb
fbranbrabe bejiäntmelfer om förbetning af be dpof^STiätterneö tjenfiemän
tiflfadanbe fportler btifroit mebbetabe.
0ebau 9iifetd febnaft förfamlabe ©tanber uti itnberbåning flrif= komité för
melfe ben i SDiarö 1858, jemte bet be fäfiat uppmärffamljet å åtflidi= f°n!u m’!Q9
ga brifter, forn anfettö miblåba nu gättanbe fonfurölag famt om bel)of=
met af benna lagö bringanbe till närmare öfmerenöftämmelfe meb an=
gifna i flere främmanbe länberö lagar antagna grnnbfatfer, tillita an=
fwdit, att Äongl. 9)laj:t måtte låta utarbeta od) för ©tänberna fram=
lägga förflag till ni) fonfurölag äfiwenfom till be belar af lagfliftnin=
gen i öfrigt, forn beruieb ftå i offiljaftigt fammauljang; tjär Äongl.
3ftaj:t, imber ben 17 påföljbe Suni, åt färffilba fomiterabe uppbragit
att, i ben af diifetö ©tänber åfpftabe filtning, utarbeta förflag till
föränbvab lagftiftning i omförmälte ämnen.
£id fnllgöranbe af betta itppbrag Rafina fomiterabe utarbetat od)
tid Äougl. 9)?aj:t ingifmit unberbåuiga förflag tid Äonfurölag famt
färffilba görorbningar:
om boffiluab od) unbanffiftaube af egenbom i mafarö bo;
l)unt gätb mib böböfad betalaö flad od) om urafwagörelfe; få oef
angåenbe unbanffiftanbe af egenbom i bob mafeö bo;
om tioårig preffription od) om åréfiämning;
angåenbe änbring i mifja belar af 17 fap. öp.=3?. od) anbra för*
fattningar, röranbe borgenärerö rätt od) företräbe för l)ioarannan tid
gälbenärö egenbom;
16
SlrméettS tea
Jjeitöfmitgar.
SSerättelfe om fjmab i diifet octj b ef ö
aitgåenbe tidfpn å fötmpnbareé förmaltning af omtjnbigé egens
born; famt
attgåenbe mårb af bob manei bo, bå efterlefmanbe mafa eder närs
mafle arfmittge ej när är.
Samtliga b ef a förftag Rafina btifioit tid .§mgfte 3)omftoten öfmers
temnabe för afgifivanbe af uttätanbe beröfmet.
35 e föränbrabe föreffrifter röranbe inbetta arméenö mapenöfnins
gar, tjmitfa föranlebtd af be 10ib febnafte rifebag för betta änbamåt
bemiljabe betpbliga anflag, Rafina mät ännu ide tidämpaté mer än
tmenne år; men erfarenheten imber benna tib tjär bodt tidrädftigen mis
fat förbeten af bet nitmaranbe förtjådanbet framför tjmab förut, meb
bå befintlige fnappa tidgångar, fttnnat åfabfomntad. 35et unga mans
(Tapet tjär t)aft ett tänge fafnabt tidfäde att uti refrptflolorna grunbs
ligen inhemta be förberebanbe fotöatöfniugarna. Äorporatffotor tjafma
tnnemaranbe år fjådité mib en bet regementen och corpfcr famt äro
ämnabe att näffommanbe år inrättad mib be öfriga. 35e regementen
odj corpfer, font ide för året marit beorbrabe tid arbetés eder anbra
fomutenberingar, tjafma haft regementsmöten eder bettagtt i öfntngés
läger, font marit fammanbragita, år 1858 å Stxemada och innemarans
be år å Sabngårbdgärbet.
3)e förtängba mapenöfniitgarnc för bemäringdmanfTapet, i förening
meb ben mibtagna åtgärben att för be bemäringdffrjtbige förbeta befia
öfntngar på tmenne efter tjmaranbra fötjanbe år, tjafma öfmer adt mis
fat ftg förbetaftiga odj lofma be bäfta fötjber för framtiben.
3
ftprelfe fig tillbragit febait fifta 9lifdbag. n
3 fbtjb af fålttnba inträffab förättbring ineb få wäT inbelta ar*9?i;tt unter*
meenö font allmänna betoäriiigömanffapeté wapenöfningar, I)ar Äongl.
9Jlaj:t, enär be föreffrifter, font förut warit gätlanbe för atnteené od)
bewäringémanffapetö uubert)åt( wib ttäntnba tillfällen, befunnits wara t
wipa betar ide wibare tillämpliga, imber ben 14 September 1858,
nteb upppäfwanbe af ätbre författningar i ämnet, i ttåber låtit utfärba
förnpabt reglemente angåenbe beforjanbet af inbelta atmeend od) all=
mätttta bewäringdmanffapetö iinbert)å(l ocp fjufwårb imber marcher, tnö=
ten od) mönflringar i frebétib.
0ebatt diifeté @tänber wib 1853 od) 1854 årené rifébag befé semärtngsanwifat
nöbiga mebel till attffaffanbe af erforberligt antal befläbttabd* IfÄmt
0(b utrebningö*perfeblar för bewätingötnanffapetd bel)of, få att betta
mattffap futinat förfeö nteb en bubbel omgång ntuitberingar, eller en
lifmuttbering od ett erercidmunbering, belé od bewiljat förpöjba anflag
för bepa mttnberingard unber^åll, pafwa wib inbelta roterabe infanteri*
fantt affuttna faoalleti=regementeit od) cotpfer blifwit inrättabe Se*
wätingd*befläbnabd*biteftioner, Qwilla fått till åliggattbe att, emot wipa
från $rigd=(£ollegiunt utfaHattbe årliga anflag, ontbeförja ej allenaft
wårben od) unberpållet af be för bewäringdmanfFapetd bepof utlemttabe
befläbitabö*, remtpgd*, utrebningd* od) trop=perfeblar, utan äfwett anffaff*
ningen af en bel befläbttabdperfeblar; l)waront ttåbig Snftndtioit ben 7
9looentber 1856 för bepa bireftioiter blifwit utfärbab.
£å inbelta atnwettd wapenöfttingar funnat båbe till tibdlängb odt nppijöraube
bejTaffenpet lämpligen orbnad ocp beftämmad, par Äongl. 3Jtaj:t befallt,
att be wib flera inbelta regementet od) corpfer af ålber bntfliga trupp*Jötebjf'jn.9m.
fantliitgar på roten, imber benämning af ftndowalld* ocp tillbelningd*
motett nt. nt., få wibt be åfpfta trttppettd öfning i tjenften, [fola för
•23ip. tilt 91. ©t. ^)3vet. 1859—1860. i:a ©arnt, 2:a Siffe. 3
18
©julwftvbs*
mnitffafrö
bilbanbe.
Äommcitbe»
ringar ur
arméen lutb
jernmägbar»
beten.
©Ijutjlotor
för arméen.
©menffa offt
cerareb an»
fMcmbe i
ntlänbfl
frigbtjenft.
tBerättetfe om t)ioab t 3iifet oct) b ef ö
franttiöen uppföra: bocf att be i arnteenö £jenpgöringé=regtemente
innefattabe föreffrifter röranbe gitbétjenff, fpvfoparaber m. m. förblifva
oföräitbrabe od) jjärntimtan enfamt tjena loeberböranbe till efterrättetfe.
Ur armeené regementet od) corpfer t)ar manffap ittiteioaratibe år
btifioit beorbrabt att i mititär=fjnff)itfen t @tocf[)ottn, ©ätteborg, ©arlös
brona, ©Ijriftianftab od) SJfatmö infiäffa jtg imber föreffrifioen tib, för
att ert)å(ta itnberioiöning litt fjttfaö toårb od) bef)anbting famt fåtnnba
bitbaö tift i frig atnoättbbara fjnftoårböfotbater.
Slrbetöfommeitberiitgar nr inbelta armeen tjafioa årligen amoänbtö
lo i b ©tateitö jerntoägébtiggtiaber; odb tjär $oitgt. 9>laj:t i affeenbe å
bi)tifa fommenberingar, btanb annat, i itåber förftarat, att, bereft någon
af mauffapet tjänoib marber ffabab etter omfommer, ^ongt. Änngörets
feit bett 25 Santtari 1842 ffatt tittämpaö i affeenbe å bett, loib berntt
uppgifne fatt, rotet)åttarne tittfommanbe erfättning, famt bet manffapet
od) befi eftertemnabe enfor od) barit titterfänba uitberjlöb.
©eban JRifetö ©tanber loib förra riföbagen beioitjat anftag titt
ffjntffotor för armeen, tiar $ongt. 9)laj:t förorbnat om fammaitbrag=
ning af fåbana jlotor t)ioartannat år, famt att tift beltaganbe i befja
ffjutöfningar, t)ioartneb iitnetoaranbe år gjortö början, ffota beorbraö
fubatternofficerare från tjioarje regemente odi corpö af infanteriet.
9tf bet årtiga anftag, font loib förra riföbageit beioitjabeö titt be=
rebanbe af tittfätte för armeeité officerare att ingå t främtnanbe frigö=
tjenft tjoö någon i loänffapligt förtsåttanbe nteb ©merige flåenbe maft,
tpoaré annee befinner fig på frigöfot, t)afioa 5:ite ©soenffa officerare,
t)ioitfa nteb Sejfert, ^raitjfa Oiegeriitgettö titlftånb toumtit anrättning
toib ^raitffa armeen, ertjåtlit loifjt artigt tutberftöb, att imber f)ögft 3
år åtnjutaö.
ftprelfe fig tillbragit febait fifta Dtifdbag. 19
Ärigématcricleit fjär blifmit unberljåden od) förbättrab, t ben mått Stvméens
be af dtifetd ©tanber bemitjabe anflag bertill lemttat tillgång. 9it)a
ammitnitiondmagnar för fält*artideriet, Ijmartid mib förra rifdbagen
mebel bemiljabed, äro imber arbete på artiCTerietö merfjläber. 9ittnba
manffapdtätt, till ett antal af 1340 ficlen, Rafina för bet bå jemmäl
anmifabe anflag blifmit anffaffabe för bemäringdntanjfapetd beljof imber
be famfållta mapenöfitingarne meb gamla flammén.
2)e till infanterigemärd anffaffanbe anflagna mebel l)afioa blifiwit©c»uär«fa6vi
rr~
/t n - lationen.
förbelabe emellan ^itégmarna gemärdfaftort od) garl ©uftafd ftabd
faftori, till hälften på l)ioartbera. $rån .Jpudqmarua flad, enligt fou
tratt,
årligen levererad 2000 refflabe eder f. t. tninie=gemär. $o(l*
nabeit för tyoarje fåbant gernar itppgår tid 37 9t:br so öre, befigt=
ningdfoftnabeit bernti inbegripen. 3öib garl ©nftafd ftabd gernard^
o
faftori l)ar äfmett tidmerfatd f. f. miniesgemär eder betar bertill. 2lrd=
tidmerfningeit imber jtftlibet år motfmarabe 2117 ftyrfett gernar; od)
bå tid fjelfma tidmerfningöfoftnaben läggad faftorietd nnberl)ål(d= od)
förmattningéfojlnaber för året, itppffattad prifet å l)ioarje gernar ber*
ftäbed tid 53 9i:br 63 öre.
©eban förut maraitbe förbitb emot införfel af fritt meb 1838 ård fivnttiaiuevi
'
111 ningen.
utgång uppfjört, l)ar blifmit förorbitabt, att ©tatend beljof af fritt, få
mät tid mibmaftyådanbe af bet beftätnba frntupplaget, font ocf för ben
årliga förbrufniitgeit 10ib armeen od) flottan, flad, få mibt bet är meb
Äronand förbet förenligt, fpdad genom tidmerfning inom tanbet; l)ioar=
emot Ärigb=godegii heftyr meb fnttd tidl)anbal)ådanbe åt bergdlagerna
od) enffitbe meb 1838 ård utgång uppl)ört, od) från famina tib utöf»
mar Ärigd=godegittnt ej tjeder någon mibare fontrod i affeeitbe å be=
ffaffettyeten af frut, font ej för ^roliand beljof tidmerfad. 3Då lifmäl
möjligt är, att, i följb af ben fria frutinförfeln, Siifet fitnbe från 111=
20
SSerätteffe om f> ma b t if et och befö
tanbet förfeö meb fritt, forn i affeenbe å beffaffeitfjet ocfe billigare vriö
öfverträffa be beit inf>emffa varan, fåban bett t)ittiftö förefommit, ljur
Äottgl. 9J?aj:t funnit lämpligt, att be nt>a fontrafteit ttteb frutbrufen,
font ttteb år 1859 taga (tit början, npprättubeö enbaft på tre dr, un=
ber Qvilfelt tib en på ftabgabe förhållanben gruttbab erfarenhet fjuru=
tinnan anfettö fituna inljettttaö.
©atpetcrtiti- 35en tit^eiitffa fatpetertittvevfttitigen, font ttttber åren 1854 och
tmfmngen. uppgift tift uter ätt 17,000 ÖST, ljur febettitera förntitt flatö och
tttgjorbe år 1857 enbaft 15,222 8&, tttett t fötjb af bet nu mera
upphörba åtigganbet för Grottan att tiOt^anbatjålla fritt åt enffilbe, hur
Äronanö behof af fafpeter äfven betpbligen mitt flatö famt utgör nutite^
ra årligen enbaft 10,000 och' bå fomtten för falpeterärenbena
hoö Äottgl. 3)faj:t anmält, att, febatt titt frutbrufen t rifet blifvit an=
flagett titträcflig fafpeter för fttttgöranbe år 1859 af ben, enligt fott=
traft meb $rigö=©ottegium, brufett åliggattbe fruttiffverfning, af 1858
åtö tittverfiting en qvantitet fafpeter till vtbare bifpofttioit öfverblif=
vit, h«r Äottgl. 9Raj:t förorbnat, att bettna behållning af fafpeter bör,
febatt bett blifvit renab, tidö vibare förvaraö för ®tatenö räfttittg titt
franttiba behof.
DJegiertncj af Stp reglering af falpeterfjubertflaten hur ägt runt, h^urvib bett
^ beriftaten. bithöraitbe tjenjlemanitaperfonal i Jöefier^orrlanbé lätt blifvit ftällb
på inbragning, fåfom nu mera obehöflig, bå falpetertittverfningen itt=
om betta län helt och huttet upphört; äfvettfom och bå näringen nn=
ber fettajle förflutna årett väfenbtligeit aftagit inom Öjiergötijlanbö,
©almar od) Söttföpingö län, få väl llttberflpreöntaitötjenflerna t ftfl=
nätttttba två län blifvit inbragna, font 3)ireftören i 3:bje bijlriftet,
hittillö ftationerab inom Öjiergötf)laiib, blifvit förffpttab till $rotto=
bergö lätt, häremot tttiberflhreömanötjeiijien i betta län jemväl blif= ,
ftt>retfe ftg tillbragit feban fifta SlifSbag. 21
ant inbragen, famt ben berfläbeS feban längre ttb tillhala qnjarroarans
be jlpredmannen förflpttab på erfpeftanSjtat. (Sfter benna reglering
femmer falpeterfjuberisjlaten att utgöras af 5 £>ireftörer ocp 6 linbert
ftpresmän.
SBib (Sarfsborg, (Sarldfrona ocp i ©tocfljolms ffärgårb Rafina be- S8eaf^”‘,1’9§'
fäflningSarbetena fortgått enligt be af Äongl. SRaj:t årligen, nteb be=
räfning af för änbamålet tillgängliga mebel, gillabe arbetsplaner. Se=
fäflningSarbetena å (Sarlflen äfmenfom be å @nf)clmen mib @lite l)afarn
imber år 1858 blifroit afflutabe, ^mab åter beträffar be beflntabe
befäftningarna fring bufroubflaben, få 1) a fira befja, feban nbbigt jorb=
områbe blifroit från enffilb perfon i behörig orbntng erproprierabt, på=
börjats å föbra fiban om fnifroubflabett.
^äftningSraferingSarbetet i (Sfjriftianjtab fjär fuflföljtS; ocb bå, i aiaferanbet
anlebtting £)äraf, åtjftdiga af 2SenbeS Slrtiderrfregemente begagnabe lä= a\tå>«rtfäft^
genfjeter, fpoariblanb fladén för regementets legba läflar, inneroaraitbe
år måfl unbanflpttaS, parma i flädet inom Malen för bet affebba 2lr=
tiderictablifementet, 2:ne ftadffjul, beräfnabe för 126 läflar, blifant tid
uppföranbe beflutabe,
©eban, tid följb af DtifetS ©tänbcrS beflut ronö förra riföbagen, teattcrs»
angåenbe militicc=boftädSfafianS befrielfe från bet tillförene utgjorba bi= Softsäcn.
braget tid ÄrigSrfSodegii aflöning, boftädsfafjan aninnit öfabe tidgån=
gar att amoänba tid bpggnab af farafterSpuS å militia^bojläden, proiU
fa böra bermeb mara förfebba, par fåongl. 3Kaj:t, nteb affeenbe å j~roå=
rigpeten för fompantcfeefer i be mera glejl bebobba 91 ifets prooinfer
att mot betalning erpåda tjenlig boflab inom fompaniets flånb, ber få=
ban på fjelfroa boftädet fafnaS, i nåber förorbnat, att farafterSpuS
[fola efterpanb ocp i mån af tillgångarna uppföras å roifa uppgifna
22 Serättelfe om Ijmab t 9iifet o cl) befg
fompanid)efS=bojiälIen mib StorrbottenS od) SfBefterbottenS fältjägar
corpfer, kelfinge, daln od) SöermlanbS regementen.
åtfKffiga för ©målattbS ^ufar=regementeé bel)of fjär å befi mötesplats
:U,mMm.ba' tHäniieflätt blifmit ntjbhggb en fafettt för mebel, font mib ftftlibne SJitfdn
bag bertill färjlilbt anmifabeS. 2Bib cfperremabSffofter, Ijroareft få mät
©fånffa dragonregementet font nu mera äfmeit ©låttffa .jpufiarregen
mentet pafma fina ererciSfqoabroitSöfniitgar, f>ar blifmit ttppförb ett
färfftlb bpggnab, affebb för mathållningen; hvarjemte ben ber förut
befintliga fafern erhållit erforberlig tiHbpggttab, jemmäl meb beräCtting
af förläggning berfiäbeö af begge regementernaS forporalffotor. 3
SattbSfrotta fm blifmit uppbpgbt ett nptt mälthus, font, feban ben gaum
la borgmaltsbhggnabeit mib beftgtning blifmit utbömb, funnitö af be=
hofmet påfaflab. 3 ©ödeborg fm' ribfjufet, forn af @ötl)a stiller
regemente begagnas, blifmit ombpgbt. ©julljus l)flfma blifmit uppförba
för SöefternfJlorrlanbS bemäriitgSntaitflap å ©åttgamo mötcplats och för
SBejierbottcnS fältjägarecorps odh befi bemäringStnattjlap på möteSplatn
fen ©ttmboba t)eb.
pvn\fc§()u8 för inrpmmanbe af bemäringSmattffapetS materiel h<ifwa belö noa
nng?ma‘L förråbShuSbrtggnaber blifmit till uppförattbe aitbefaHba, betö förorbnats
ffaptmcima om tillbpggnab af befintliga, mib 28eftgötfja, ©laraborgS, ®öberman=
lattbS, kronobergs, daln, kelfinge, ©IfSborgS, SöeftmanlanbS och
rifeö regementen, hvarförutan, ePer nobiga förberebelfer, bplila bpgg=
ttaber eller tiflbpgguaber äro affebba för ©almare, SBermlanbS infan=
terin od) fältjägarregementet!, 3emtlaitbS fältjägarecorps och fbbra
©lånffa infanteriregementet, allt för be af OliletS ©tänber till ättban
målet ferffilbt attmifabe mebel,
bfmbcua rc erfarenheten mitSorbat förbelett af be rebatt länge begagttabe,
iSpiXv (°l ^vöoö lägerplats för 3emtlanbS fältjägarecorps uppförba timrabe
ftyrelfe fig tillbragit [eban fifta Niföbag. 23
baracfer, pmilfa imber be årliga mapeiiöfningarita tjena i ftället för
tätt fantt bättre än bejja fftibba ntanffapetS pälfa emot ben i norra or=
terna långt fram på fommaren t jorben qmarblifmanbe fyla od) fuf=
tigpet, l)ar Äongl. SHajit anbefallt fåbana baracferS tippföraube å följanbe
niöteSplatfer, nemligen å %xööö lägerplats ytterligare ba=
raefer för 3etntlanbS epäftjägare*corpS fantt gältjägarescorpfenS betoäringSntanffap,
å ©itmboba pcb för 3öefterbottenS 5ältjägare=corpS
od) befi bemäringSmaitffap, å ^itpolnts pcb för Norrbottens $ält=
jägare=corpö od) befi bcmärittgSnianffap, å Näsby mötes plats för
bet bemärttigömanffap, font ber unbergår vapenöfning; l)»arjemte Äongl.
9Jlaj:t tillåtit, att lifa beffaffabe byggttaber må, till begagnanbe af re=
fryter od) itnberbefäl mib be tibigt om mårén infadatibe refryt= od)
befälsmötena, uppföras för dalregementet, kelfinge, SEBerntlanbd, 0fa*
raborgS, Söejlgötpa od) SopttSläné regementen å beraS möteSplatfer.
3 atifeenbe till 9lrti(leri=merfjfäbernaS oti(ltädligf)et, i fynnerpet rntitfmmcv!*
imber frigStib, för ti(ll)aubal)ållanbe af fåbana effefter, font bent till* 1
l)öra att förfärbiga od) pmilfa enbaft nteb jior fmårigpet famt mot l)ögt
pris eljeft funna anffaffaS, pär Äongl. 9Jlaj:t förorbttat att NrtillerietS
merffläber i ©tocfpolm ffola, t ben mån anmifabe tillgångar bet mcb=
gifma, utmibgaS od) iorbningftädaS, få att arbetena berftäbeS, när be=
pofmet forbrar, må funna brifmaS t ftörre omfång, ätt font pitills
låtit ftg merfftätla.
0å mäl befia merffläber font äfven Stfs®arbeS=regementenaS ta- ©aahjsmngs
titföranbe i
ferner od) 0mea 5lrtillen=regententeS (fall pafma bltfmtt meb gaSlyS* atjimiga
tonans pits.
ning förfebba.
3 anlebning af Nifets 0tänberS NeviforerS gjorba frantjläUning Utrcbnings»
ont angelägenheten af braitbmurarS itppföranbe mib kronans lltreb=
mngSförråböpttS å 0feppSpolntett, par Äongl. S)laj:t, bå mib anflätlb 1UC"'
24 SScrattelfe om lyoab t 9Hfet ocl) bcfd
unberföftttng förråbäf)ufen funnitd t befjof få mål af ifrågafotuna brattb=
murar font af attbra anorbntngar till betrpgganbe mot elbbfara, att=
befallt merf Häftighet af be t fåbant affeettbe itöbiga bpggttabS od)
reparationsarbeten.
Snttiopciter. be flefte af inbelta armeenö mötedplatfer Ijaftoa, för ittrt>ni=
ntanbe af regementeitaé ammunitionSeffefter, färffilbe frittfapeller belö
af trä belö af flen b lifto 11 uppförba.
pr^ttiiing ©eban, i aiilcbitiug af tfrågaftäflb förflyttning af Äroitanö frut=
jrLu^tacfi upplag i ©Ijriftianftab od) Sanbéfrona, befia ftäber åtagit jtg att till
Ä' hälften Ijtoarbera befofla inföpet af en för frutfmbanläggning tjenlig
' befunnen jorbrpntb i traften af ©f)riftianftab, f)ar Äongl. 9Jtaj:t för=
orbnat om bett föreflagna marfenö tnföpanbe för Äronanö tätning,
famt om uppföranbe berjiäbeö af ett frutljuä, att befoftad af be mebel,
Oiifetö ©tanber uppå Äottgl. 3Äaj:té framftäUning därtill amoifat:
toarattbe betta frutljud affebt att inrymma fåbaft frutqoantitet, att
förenäntnba ftäber funna befriad från ber nu toarattbe ftörre truts
upplag.
gntöt) af mö» ©torre fioårigl)eter l) a floa unber febnare tiber uppflått att funna
tesptatfci. pi^ojitionörätten till åtffilliga af inbelta regententenaö ntö=
tedplatfer. Äongl. SDlajtt l)ar fålebed fett ©ig föranlåten att, få toibt
möjligt marit od) tillgångar förefunnitd, förmärfma Grottan äganberätt
bertill, ©ålunba l)ar SSottarpö Ijeb i ©fåne, genom inföp af jörb od)
befi utbyte mot belar af itäntnba f)eb, bliftoit åt fronatt förtoärftoab.
5Dett förut på arrettbc åt åhonan upplåtna möteöplatfen för ©almare
regemente, $ultdfreb, fjär bliftoit för åhonanö räftting inföpt. ^ör
SCeftgöta £ald regemente Ijar, i Hållet för ben förut begagnaöe mö=
teöplatfen Slpgårböäugcn, beflutité anjfaffattbe af en mera tjenlig mö=
ftt>relfe ftg tillbragit febart fifta 9iiföbag.
tcöylatö. $br Söermlanbé regemente od Sfikrntlanbö §ältjägare=rege=
mente fmr Äongl. 3Jiaj:t anbefaCCt infby af ej allenaft bet roib Xxep
näö begagttabe älbre ererciöfältet, utan äfroeit ett för ylatfenö ntroibg=
ntng nöbigt ytterligare jorbområbe, fammanlagbt utgbranbe 100 tunn5
lanb. Sitfby af SBadamo, ^riftalfebö od) @fillingerybö mbtedplatfer
fbr 33of)nö=8änö, (Slföborgé od Sbnfbyingö regementen l)afroa jemroäl
blifroit beflutabe.
(£när bet militära dmrtx-roerfet, i ,-ö^belö ffala, font af £oyo=
graftffa coryfeit utarbeta^, befunnits, utom fbr bet bertneb urfyrungli=
gen affebba militära änbamål, äfroen i ftatöefonomifft od roetenffay=
ligt l)äitfeenbe af ftbrfta wigt od), om bet blefroe mera tillgängligt,
funna fbr rtfet blifroa till allmännare nytta, fynnerltgen roib utfbranbe
af f)roarjef)anba arbetöfbretag, l)ar Äongl. SDiajd i betraftanbe jemroäl
beraf att bet meb berbrba djartoré tillförene anbefallba Ifemligpllanbc
äfyftabe änbantäl antagligen nu mera ide fan ernåé, bå ef allenaft
be imber utgifning roaranbe fiäne=c^artorna, ef)urn affattabe i eitbaft
hälften få flor ffala font 3) ii li t a r c b axtorna, utan äfroen be fmåningom
utfomtnanbe @oden=dartoina, mebbela fullftänbig framftällning af lait=
bctd traftfbrl)ållanben m. ntv funnit gobt i nåber fbrorbtta, att bet
SJiilitära ^artcr=roerfet i i^ibelö ffala får genom £oyograftffa cory=
fenö forforg till allmänfietenö tjenft od nytta utgifroaö od förfäljaé i
ben mån bet fbr coryfen anroifabe attflag, l)roaraf foftnaben fbr betta
dartce=roerf bejlribeö, fåbant mebgifroer, famt att be genom förfölja
ningen inflytanbe mehlen må anroänbaö till yåffynbanbe af coryfeitö
arbeten.
Soyograftffa coryfené triangelmätningö= od fältmätningö=arbeten
l)afroa imber (oyyet af åren 1857, 1858 od 1859 roerffamt fortgått.
©ty. till 01. ©t. ^rot. 1859—1860. l:a ©ami. 2:a Siffe.
25
SJtititära
Et) arta»
»ertet.
SEopograftffa
corpfeng ar*
beten.
4
©erättelfe o nt hmab i tJlifet o c t) befs
©it nt) omräfning af f)cta ©wenffa triangctnätet äf börjab för att
gifwa bctfamma en fullfontlig matematiff beftämbhet och funna lemna
refnltaterna åt offentligheten i ett metcnffapenS itumaranbe forbringar
inotfwaranbe fftcf. fältmätning l)ar nu mera blifwit för tum beit nteb
trigonometriff l)bjbntätning famt horifontala afwägnittgar. Sill leb*
ning mi b förflagenö ttppgöraitbc för frnfwubflabettS befäftning gjorbeS
år inse be itoggramtafte i;t=afwägitittgar och fältmätningar, hwilfaö
uppritning afflutabes år 1837. Htylifa arbeten fjafwa betta år äfmeit
företagits wib @öbra ©täfct. ©bartan öfwer norra beleit af ©lfé=
borgs Säit (tDalslanb) utlentnaöeS år 1857 i bofhaitbeln. ©bartan
öfwer ©ohus Sän, i 2:ne blab, är nyligen utgifmen, jemte ftatiftiff
beffrifniitg. ©hartan öfwer ©IfSborgS Säns föbra bel, jemte åtföl*
janbe beffrifniitg, utotfeS bltfma wib imtewaranbe årS flut färbig. £må
blab af Shartan öfwer ©fåne äro tutber arbete. 91 f en tiHämnab ge*
lteralcbarta öfwer Swerige i 3:ttc blab är blabet öfwer ftibligafte be*
len till bet mefta färbiggraocrabt. 50iilitär*chartce=werfcts blab öfwer
©ohus Sän, Söeftmanlanb, Slcrife och traften friitg ©tocfholnt hsfwa
blifwit reviberabe för iitföranbe af be genom öhling eller eljeft ffebba
föräitbrittgar, hwilka afla blab, få fnart rättelferna hiana blifwa in*
förba, fontina att utgifmaS. ..joela Shartan öfwer ©öbermanlaitb är
topograftfft färbig, få att eitbajl graoeriitgeit åtcrftår.
för graoeringeit af bepa cpartor hafwa 2:tte utlänbffa charta:*
grawörer blifwit antagne, i anfeettbe till brift på itthentjf fonftfärbighet
i berörba hänfeeitbe. för chartornaS trpcfiting har för corpfettS räf*
ning färffilb foppartrpefpref} blifwit från utrifes ort anffaffab, enär
trenningen icfe fuitnat nteb be i cnffilbcS ägo waranbe prefiar på ätt*
bantålsenligt fatt åftabfommaS.
ftyrelfc fig tiltbragit febatt fifta Dlifébag. 27
Éligganbet för inbelta ÄaoaHerteté rujtl)ållare att meb penningar u^aranbet
eller fourage=artiflar befofta ruftningéljäjiarnerf utfobriitg få ival to i b tames i«ib
labattcrict
motett o rf) mönjlringar font uttber marcher mellan niotea orf) mön* ftmbigtjct.att
i- _ toib tjenftgö»
ftringérfiällena farnt fqoabronernarf famltngöplatfer t)ar upphört, fe= ringwiiifät
^ o . , len bcfo|ta
batt Oitfeté ©tanber, uppå Äottgl. 9Jcaj:té txabtga propofttton, amorfat nummevtjä*
, ftavncb ut
be
till bettna utgtfté beflrtbanbe genom ©tatrfmerfet ttöbtga mebel; fobnng.
orf) l)ar ont bettna toeberbbranbe rusthållare berebba låttnab i ru|i=
ningöbefmäret allmän fungörelfe blifioit utfärbab.
3lftoeit för rotehållare fjär ett ytterligare linbring i rotering^* uppijoranbet
befioäret, ntöfioer ben, font genom uppljöraubc af möteöpafeoolaitfen wtcijaitave
rebatt förut bent tillgobofommit, bliftoit berebb i följb af .flott gl. 9Kaj:tö förut utgdeuorf)
SRifetö ©täuberö beflut om uppl)örattbc af bet frått rotel)å(larne uabnabäbt
eller folbaterita toib inbelta roterabe infanteriet förut utgåettbe bibrag binnct‘
till fobatbefläbnabeité aitffaffaitbe orf) tttiberl)åH: l)toarom allmän fungörelfe
blifioit utfärbab. Äottgl. SDlajtt l)ar i fammanhaitg fjärnteb
låtit utfärba for itp a b ttåbig Snftruftion för toeberbörattbe regementet
orf) corpferrf ©efläbnaböbireftioner, Ijtoilfa till jin fammanfättning jetn=
toäl unbergått bett l)äraf föranlebba föränbring.
bett betalning, iitgoarteriitgögifioare tillförene fått uppbära präubnng t
för Icntitab utåt åt tåganbe trupper, uttberjiunbom icfe marit fmaraitbcbet för tftganmot
bett toerfliga foflttab, font ittgoarteringögiftoarcit toib fåbatta ti(l=
fällen blifioit tillffynbab, I)ar genom Äongl. görorbitittgeit bett 17
iuli 1858 bagportioitenrf toärbe toib bylifa tillfällen blifioit beftämbt
att utgå efter länetö marfegångéprirf meb femtio procenta förhöjning.
SDlaaiftratéperfotter och borgare, fnoilfaö biträbe för Äronanrf räfnittg gsrtjöjbt
... traftamente
påfallaö toib fotter, märbertttgar, tnoentertngar, m. m., meb nnbantag lif=toib fpncr od)
förättningar
toäl af branbfoner å Äronanö l)tté och räntermnoentermgar, ervalla fa z för .Kronans
räfnittg.
28 SSerättclfe om Ijwab i OHfet och befö
font erfättning härför nu mera, enligt Äongl. Äungörelfen bett 15
^ebr. 1837, ett titt £rc tftifébaler förhöjbt bagtraftamente.
prfmning ©eban fonbeit för 3Babjlena Ärtgöntané^uösinrättning munnit ben
m emans oc^ ftyl'fa, att »erfftädighet funnat berebaé åt Äoitgl. Majttö
ljuslåga ut- önffait att dftabfontma någon förbättring uti bet afffebabe manffapeté
aiift-unber- af armeen loit tor, mebetft förhöjning i bet u »ber batt, font i hvarje af
be färjltlba uitberhålléflaferiie förut marit beflåbt; har Äongl. Majit
t itåber förorbnat, att från 1859 åré början gratialijlntnberftöben
från SfBabftena Ärigémanéhuéfafia ffota utgå meb förböjba belopp, på
fätt beit beront utfärbabe allmänna fmtgörelfe innehåller.
Elioif ^nithållare ingångna fontraft röranbe hiagfthållning,
trate.net
relfenö beront gjorba hentftällan och enär benna anjlalt, enligt hwab
erfarenheten »ifat, mebmerfat till häftafmetné förbättring, blifmit för=
läitgba på en ytterligare tib af 20 år, enligt förut gättanbe grttttber.
prceftation 2littalet af ertra rotar, font åtagit ftg att imber frigétib tillhåll
af Ijäftar un- o
ber frigetib bathilla häftar t ftället för fårlår, har blifmit tillöfabt meb 159, få
af eytra '
rotar, att bctfantiita numera utgör 2599.
^attningiT ^ortfättning af beit unber någon tib afbrntna Militära författa
famiingen. niitgéfamltngeit hrtr blifmit anbefadb od) arbetet bermeb nppbragct åt
Majoren 6. 8. @rt(l.
©enerat- 3)et af Äongl. Majit beit 17 Maré 1854 tidfatta färjfilba @e=
tmj!anatot« iteral=Ärigöfouii!iif}ariatct, font haff % uppbraget att förmalta få mät
ufjptoämng. ^ ^ @^nöer mib 1853 och 1854 åteité rifébag anmifabe
frebiti» tilt upprätthållanbe af rifeté neutralitet, font äfmen be mebel,
hmilfa till följb af Äongl. Majité beflitt blifmit för förfmarémerfeté
futtjlänbigare orbnanbe lyftabc å bet i 63 §. Sfegeringé^ornten förft
ontförntälba fretitio, har blifmit upplöjt, febait alla å berörbe fretitio=
ftyrelfe fig tittbragit feban fifta Oiifdbag. 29
mebel aitwifabe utbetalningar ägt rum, [arnt f)itfwubbof öfwer fjwar=
bera frebitioet blifwit afflutab od) titt kammarrätten aflentnab.
58ib ftottan tjafma be praftijTa öfntngarne, fjwilfa åren 1854 od) ®jera« ocfj
o . • * . ruflntngar
1855, titt fötjb af litt ©fierfjöit yagaeitbe fjöfrtg, wumto en mera nnb grottan,
än manlig utfträcfning, äfwett berefter fortgått meb omforgdfuttt att=
mänbanbe af be öfabe tittgångar, font för betta matty åliggande änba=
inåt mib ftfia -Siifbbagen anmifabed. Unber febnare hälften af år
1856 utruftabed titt aftägdnare farmatten tmå Eoroetter för tjanbetnd
ffybbattbe od) tjngre offtcerared öfning. @ebait bejja fartyg återmänbt
yåföljbc år, tjafma unber betfantma od) år 1858 en, famt unber ftft'
näntnba od) innemarattbe år ytterligare tmå forvetter i famina äitba=
inåt utemarit, od) är tifatebed för närmaraitbe tmå fåbaite ftabbe yå
eryebition åt SJiebelfjafmet. Érctt 1857 od) 1858 äfmenfom inttema=
raitbe år t)ar jentmät yå fortare tiber en foroett marit utruftab för
fjöfabetterd öfning; od) tjafma berjentte åtffittiga aitbra ^tottand fartyg
få mät från ©artdfrona forn @tocft)otmd ftationer årligen marit för
bcfätd, uttberbefäld od) gemenffayd öfning yå eryebition utfänbe. $tera
af ^-tottand ftörre od) mindre ångfartyg tjafma befiutom, bå be ait=
mänbtd för trandyorter etter för aitbra ändamål, derunder jentmät
lentuat tittfätte för yerfonatend öfning.
2>e ^lottand bewärtngdområben tittfjöranbe bewärtttgdffylbige t)af= Setoaringö*
, nianffapetg
ma arttgen af befäl fran Slrnuen bttfmtt mayenöfmabe gemenfamt öfning,
med Sanbtbewäringen, med undantag tifmät af SBtefinge tänd bemä=
ringdmattffay, font ererceratd af Sttartn=9?egementet.
tpå fätt föregående år ägt rum, tjafma ftiyenbier jemmät unber yerfonatens
injiruttton.
febnaft förflutna 2:ne ocf) tnnemaranbe ar tttlbelatd yngre Officerare
30 SSerättcIfc ont l)ioab i Otifet ocf> befd
för tjenftgöring å fräntntanbe nationel frigdfartpg, fnoarjentte flottan
od) befi (töpfer tiUtföranbe Officerare temnaté tillfälle att to i b ®^ut=
itafliffa (£entral=3nftitutet farnt Motala utefanijla loerfftab, äftoettfom
toib enffilba perfotterd faftorier eller toarf fönoärftoa iitftgt uti åtffilli=
ga för beråd urfe gagneliga funffapdgrenar. $ör bent blanb ^lolland
Officerare, fnoilfa genomgå lärofttrfett toib .ftögre Militär=8äroioetfet
å Marieberg, äro fårffilba jitpettbier antoifabe.
o
3lt tl)eoretiffa ttnbertoidntttgen toib ftationerna fjär egnatö all bett
ttp^ntärffantitet, font befi flora tnftytaitbe på perfoitalettö utbildning
påfallar; od) f)ar t fåbant affeenbe åt färfftlbe fomiterabe itppbragité
att utarbeta förflag till förbättrab organifatioit af ^lolland unbertoid*
ningdanftalter,
o
åttgävber för 3 ättbautål att toib nt)bt)ggnab af ftörre 3lngfartt;g för ^ottand
fäimcbom om bel)of funna, t tillämpliga betar, begagna bett uti (Ingland od) $ranf=
TAiigVf rife på febitare tiber allntämtaft följba foftent ocb gjorba förbättring
tanber btjgg» gar i l)toab aitgår frigdfartpgd byggnad, tarfling, ittrebnittg, briffraft,
tadthfg^be. beftt)cftting ut. ut., I) af to a, för att l) är ont inhemta närmare fäititebom,
'Tm3 Officerare af flottan fantt b ef ©onflruftiond* o cl) Mefaniffa dorpfer
toarit på allmän befoftttab bit utfänbe od) derifrån femfört toärbefitlla
unberrättelfer rörattbe föremålen för bet bent gifita uppbragt od) bafioa
jetntoäl aitbra af ^lolland Officerare, font företagit attbefallba utrifed
refor eller toarit anftällbe till tjenftgöring i främutaitbe ntafterd ntari=
ner, efter återfomfteu till fäbernedlanbet afgiftoit berättelfer ont (noa b
be utontlanbd iafttagit od) anfett länba till gagn för ©toenffa fjö=
toapttet.
8tefcr». ©eban Siifetd febitaft författtlabe ©tänder förhöjt anflaget för
©täten.
ftlottatid yiefero=0tat fantt bertotb ntegiftott, att öfabe löner fänge
efter tillifa beftäntba gruttber tillbelad bent, font berefter till benna
fttyrelfe fig tillbragit feban fifta Dliföbag. 31
0tat öfioerftyttabed, Ijaftoa be beraf förattlebba förättbrabe regtemen=
tariffa föveffrifter bliftoit mebbelabe.
É benna @tat ävo för närtoaranbe ttppförbe: 3 féontmenbeurer,
6 Cfommenbeur=(fa}ntainer, i kapitain od) 5 <^apitain=8ientenanter.
£id befrämjanbe af bett flottan tidf)öranbe perfonalö tjenftbarfjet färber för
bär båtö nt a n ö=r ef ni t e> alber »ib antaganbet, t lifl)ct nteb Ijtoab font af pÄs
ftntteö ftabgabt för Slrtncett, bliftoit beftämbt tid fjögft 30 t fläflet för tienftbnrI)Ctben
förut tidåtua I)ögffa alber af 36 år, hvarjemte förttt>abe föreffrif=
ter bliftoit mebbelabe ont btoab af befigtningdläfare bör iafttagad i
affeenbe på fåtoäl tefrt)te antagattbe font båtentatte faction.
SSJleb attlebnittg af l)toab DTifetö febitaft förfamlabe ©tanber, toib Snbragita
Sontre*2tmi*
anmälan om regleringen af utgifterna imber 9ftte=0tateite s:te Jpuf= rni^bcpa.
. Kiligar jamt
toubtitel, tottrat i affeenbe nå antalet af be a 0tat ba befumtga vlutt= «gimng«r i
, , , nffccnbe å
ralé-platfer faftoa, toib berefter titträffab afgång, tioa (£ontre=2lmtrate s perfonnlenS
beftädttiitgar bliftoit iubragna ocb af berigenont ttpnfommett löttetid^ aflöning od)
, , , , unbeujill.
gång bilbatö lotter för 2 (£ommenbeur=(£a:|ntatite==be|tättntngar, en t
förfta ocd en i anbra flaftett, jemte bet åfpftab bevaring t utgift tidi=
fa bliftoit ©tatetoerfet berebb. $ornt)abe aflöningdftater, att gåda
för ©tateregleringdperioben 1838—1860, imber be af dlifete 0tänber
beftäntba toilfor för ben förljöjba aflöittngette tidgobonjutanbe, Ijaftoa
ocf bliftoit utfärbabe för famtliga tid 0joförftoaret Ijörattbe få toäl
militäre font cioile 0tater od) ©otpfer, bertoib 9)tarin=9iegementet,
font förut toar ftätbt på 10, bliftoit förbelabt på 8 kompanier.
5De af Siifete febitaft förfamlabe 0änber atttoifabe mebel till
löneförbättringar för år 1837 åt militäre ocf) ciotle embete- od) tjen=
ftentän af ^ottané ©fater, äftoenfom tid gratififationer för famina år
åt ttnberbefäl od) Ijanötioerfare fantt en bet gentenffap nt. fl. toib
32 ^erättetfe om f)mab t Oiifet octj befd
flottan tjafma, t enlighet meb be för anmänbanbet beraf tillita nteb=
betabe beflämmetfer, blifmit meberböranbe emellan förbelabe.
3 affeenbe på anmänbanbet af bet titt natura=unberljått åt ge=
ntenffapen mib ^tottand Soffer, enligt ftabgabe fpidorbniitgar, mib
ftfia 3iifdbagen bemiljabe anjlag äro erforberliga föreffrifter mebbetabe.
spenftonering. 9?ättigf)et titt pettjTon utur 2lmtratitetd=$rigdmandfafian tjär btif=
mit titterfänb £>fmer=3ttgeniören ocb Sngeniörerne mib ftyx* od) SSåf=
inrättningen, äfmettfoiit be titt ^lolland Simmerman^ od) ,£>anbtmerfd=
©tater ljöranbe lärlingar; od) fmfma för upprätta (tanbe af penjto=
neringen från ben år 1853 bitbabe gratiald=tnrättning för enfor od)
barn efter matrofer od) jungmän mib ^tottand 3ftatrod=(£orpd famt
perfolalen mib £tmnterntand= od) .§anbtmerfd=©taterne i (Sarldtrona,
årtiga tittjfott af gtottand mebel bemitjatd, bå inrättningen^, £)ttfmub=
faftigen på beläganted egna bibrag beräfnabe, tillgångar eljeft ide
mebgifmit gratiatöutbetning titt atta bertitt berättigabe.
©tänbiga $å bet att erforbertig tittgång på jlenfol för gotland ångfartyg
ftcnfoibiagei. fafttad, åtminftotie för förfta betjofmet, är föreffrift mebbetab
om be goantiteter af nämnbe artifet, font jfota f)åtlad i ftättbiga lager
mib ©tationerna.
sseitäbttaben. ^mab beträffar beftäbitabd^upptagan för ©jöbemäringdmanffapet
od) bett bet af orbittarie båtdmandjtyrfan, för tjmilfen beftyret bernteb
af bronan öfmertagttd, få t)ar, titt befrämjattbe af be famina upptag
tittt)öranbe perfebtard od) materiatierd änbamåtdentigare omfättning famt
futtftänbigare titlfpn, fontrott od) rebomidning beröftoer, befattning
gifmild ont begge upptagend mårbanbe uti ett gemeitfamt förråb i en=
ligget meb be föränbrabe ftabganben, forn i affeenbe berå tillita btif=
mit mebbetabe. SBibfommanbe berentot befläbitaben för be båtdmätt,
fttjretfe fig tittbragit febait fifta Oiifdbag, 33
btoilfad rotar, titt ett nu dterfidenbe antal af eitbafi 87, etter emtring
en fertiofemtebel af t)eta bätdntanbt)ättet, ännu tefe meb bronan ingått
fontraft om beftäbnaböbeft^retö öftoertaganbe, få blifioa i affeeitbe bera
förut gältanbe föreffrifter fortfaranbe titlämpabe.
Utom be anftatter för ffepydbrutned berganbe, font rebait dr 1856 9täbbningg<
fttnnod orbnabe på 2:ne färffitba ftätlen af 0fåned norböftra fuft, f°8r%ew8°'
t)afroa feberntera ytterligare 2 bytifa anftatter dfiabfommitd å norbtoe=
fira fujiett af famina tanbffap, äfroenfont, enligt Diifetd 0tänberd yttrabe
öitffait, nu iorbningfiättad 2 yd ©otttanb od) en yd ©taub. 2)e rebait
orbnabe tifräbbning&mnjialterna Ijaftoa toifat ftg mät uppfylla bermeb
dfyftabt änbatttdl od) l) a fröa berföre titt fpribaitbe af fännebom ont
beråd tidtoaro fantt fättet att i beljoftoetd ftunb ftg beraf begagna, un=
berrättetfer i fdbant affeeitbe bliftoit pd flera uttänbffa fprdf utfärbabe
od) genom Äongt, SJfajitd toeberböranbe SBefficfningar toibare beföra
brabe.
SJieb antebitiitg af en toib 1850 od) I85i arend Oiifdbag af 3nbeimng«-  Dlifetd 0täitber gjorb frantfiälltttitg t)aftöa numera inbelningdtäitgb ocb öåcau8*f6r«
»acaitdsförtecfning öfioer nytnbelab jörb t SBleftnge län bliftoit upp=ten™uiUabe'
rättabe; ocb fontina befia utaf gönoattningen af 0jö=$renbena ocb ,0ltinge.e"
Äantmar=(Sotlegium granffabe banblingar att titt Oiifetd 0tänberd be=
banbling öftoerlemnad.
$ör antagning titt Officer i lia gråben toib ft-lottand 9Jfefaitiffa 2Maniffa
(£oubfett.
©oryd äro föränbrabe föreffrifter mebbelabe.
2)ett d fjöfäfinittgarne toib ©artdfrona befintliga beftycftttitg fm* i
garneé be*
dtffittiga betar bliftoit förbättrab. $ör fd toäl befia fäfintngard font fattning od)
, , , geroärs au
gtottand
bet)of t öfrigt är ett ftörre antat betd fainntarlabbntitgd= od) fattning,
betd miitie=getoär anffaffabt, t)toarjemte föreffrifter mebbelatd ont font=
töitj. ttU 9i. ©t. ^3vot. 1859—18GO, lia ©arnt. 2ia Stfb. 5
34 SSerättetfe om fjvab i Olifet ocl) befö
Wettering af be i förråbett upplagba temtpgé=perfeblar äfveitfont rengöringe
od) referoperfeblar för gernar.
3n«entcrtng ®ett af Oiifeté febnaft förfamlabe ©täitber begärba inventering
matmatfsr- af flottans materialförråb i (Sarläfrona I)ar af bertill utfebbe lämp=
lftbfrona.rt8 lige perfotter blifvit verfjiädb efter färffilb för änbamålet ittfärbab
inflrttftion.
ssattcnteh» 3 afjigt att tillvägabringa en reban länge af beljofvet påfallab
eiXrona. vattentebning till (Sarléfrona l)ar ben i fäbant affeenbe för flera år
tidbafa uppgjorba platt nteb bertill l)örattbe ritningar od) förflag nt)=
ligen nnbergått granjfiting l)od ©tprclfen för Allmänna 58äg= od)
SBattenbpggnaber, Ijvilfcn berefter infommit nteb ett i vipa belar förättbrab
plan för ntföranbet af betta arbete, fjvarom framftädttiitg
femmer att tilt Diifctd ©tättber aflåtad.
0arti;g8 $ör fompletteriitg od) nnberl)åll af ftlottand materiel hafva ber*
btjggnab od) ,
uiibcrtjAtt. tilt anvtfabe mebel blifvit använba nteb all för betta vigtiga föremål
ttöbig omforg. ©åluttba f)ar, l)vab angår fartpgébpggitabett od)
linberget, imber iititevaraitbe od) itäfiföregåenbe tvenne år, £inie=
ffeppet @tocfl)olnt blifvit fultborbabt tilt bep npbpggttab od) föränbring
till jfrufffepp, jemte bet ffeppet förfettd nteb ångmadniteri od) till alta
belar blifvit fompletterabt; Sittieffeppef ©ttfiaf ben ©tore, font nu är
imber fomplettering till inrebnittg farnt tttajler od) runbljitlt, nnbergått
fvår reparation; Siitieffeppet ©fanbinavicttö reparation till bottenfärg
timring blifvit fortfatt, få att benna reparation nu är nära fult b or'
bab, lifafont fompletteringen af fartpgetd inventarier; fregatten 9lorr=
föpittg, efter fttHborbab npbpggttab, blifvit författ i fjätt; fregatten
3ofepl)ined reparation fudborbatb, fantt npbpggttaberna af ett laftfar*
tpg, ett rninbre trandport=ångfartpg, 2 fatton=ångflupar, en fatton=robb=
båt od) ett fprfartpg för Sotéverfetd löfning blifvit fudäitbaöe, ttnber
ftprelfe fig tillbragit feban fifta 9iifSbag. 55
upbpggitab äro: Éngfregatten SöattabiS; en (Srerciöbrigg för ffepps=
gojjar; fyra $anoti=åttgflttpar fantt ett ftörrc SJlubberfartpg nteb tidpö=
rattbe afföringSpråntar, tid pioitfet fartyg ett åttgmubberioerf blifioit
anffaffabt. 3)efiutont par en $aiton=ffonert blifvit föränbrab titt be=
gagnanbe to tö fjömätningar fantt ett fåbant fartyg titt SOZorfare=fartygr
partitt ytterligare ttoenne $anctt=ffonertar föränbraS, äftoeitfom ttö=
biga reparationer af flera flottans öfriga fartyg fantt å en bel 5]8oft=
loerfet tidpöranbe fartyg blifioit to i b flottans warf toerfftädba.
Alagra förålbrabe od) för Sjöförfioaret oanioäitbbara fartyg paftoa, utrangerabe
i författningsenlig orbnittg od) på fått för bet allmänna funnits förs
belaftigaft, blifioit utur flottan ittraitgerabe.
Ätoab angar unberl)ållet af puS od) byggttaber to i b ©tationente.^odjtijgg
,
, itabcrs un*
få par åflo en berat egnats en oaflatttg ontforg. 5Btb ©arlslrotta bernau.
Station pafioa be titt beit fttllborbabe npa borfbpggttaben berftäbes pö=
tanbe i:fta ocp 2:bra jfeppSbocforna erhållit ny tafbctädning af plåt;
båtpamnS=aittäggniitgen to i b ÄititgSbrott berftäbes blifioit fortfatt, få
att beit tttt är imber fttdborbait, fantt fof= od) utpuS för nya lafern=
byggitaben, äfioenfont cit tmtrbritfSgtoartt blifioit ttppförba; ocp är ett
nytt fjufpuS berftäbes imber byggitab. 3Bib StoctpotmS Station par
påbpggttabeit af Sygpnfet btiftoit fullborbab od) ftörre beten af ©aler{fjulén
tepareraöc, fantt ÄanoitflupSfljulet erpådit ny tafPetärfiting af
plåt, pioarfönttait å Äaftedpolnteit nu uppföres cit fjufpuSbpggnab od)
folffjulet tidbygges.
SJiobiga reparationer å attbra pits od) byggnaber toib flottans
Stationer fantt £epot i ©ötpeborg paftoa befjutom blifioit toerfftädba.
©jöntätningarite å SSopuSlättjla luften pafioa fortgått imber ©jömstmn*
årett 1857 od) 1858, få att numera peta luftfträcfan emedan 2öar= s‘u
berg ocp SBäberöante är uppmätt ocp å farta affattab, men iitnctoa*
36 SSerätteffe om Ijwab i 9tifet ocfj befö
ranbo år majit i fafitab af yafjanbe fartyg för bet fmåra farwattnet
längre norrut iitjlällad.
®en år 1858 företagna Äontroffmnberföfningderyebitionen ifrån
5lorra Owarlen wib Umeå tid $ayaranöa, t od) för fantmanfattanbe
af en för trycfet ämnab feglingdbejfrifiting öfwer Bottnijfa witen, tjär
innewaranbe år blifwit fortfatt. 2°tr 1857 f)ar bejjutom en unberföf=
ningö=eryebitioit å Storebotten^ lufter utförtö ifrån Bjitröflubb till ^a=
yarattba, för rättanbe od) komplettering af be yå I820=talet öfwer
famina luft ajfattabe mätningdlartor, od) f)ar beit gcobetifla mätning,
^witten jiftlibne år påbörjabeö för upprättanbet af ett triangelnät öfwer
©torf'f)olmé flärgårb i od) för ber blifwanbe fjöntätningar, jentwäl in=
uewatanbe år blifwit fortfatt.
@»tr!ete* ®cwom ©jölartesÄontoretä förforg äro utgifna: från loyyar=
preben fyra nya fuftfartor, nemligen öfwer 9torrlöytngä=bugten, ©ott=
lanb, ©toclljolmd flärgårb ocp ©efle=bitgten, famt från bottryclyrefjen:
Silte omgångar af @jölarte=Äontoretd journaler nteb "unberrättelfer
för fjöfaranbe" ont nybyggnaber ocp föränbriitgar af fyrar od) läit=
nittgdbålar famt aitbra fjömärlen m. m., äfweitfom 2:bra beten af
"©nmtfifa Sotfen" eller wäglebning genom en bel af norbiffa farwatt=
tten, innefattanbe Bottenfjafwet från ©öberarntd fyr till Skorra
Omatfen.
od; ssat- SDteb be aitflag, O^ifetö febitaft förfamlabe ©fäuber bewiljat,
mrattmngen. „^a ^^inrättningar blifwit utförba yå ©ottjla ©anbön, Bjur
öllnbb,
Bremön od) Äliyyan Björn; od) l)ar lysningen å bent alta
innewaranbe ljöft begynt, äfwenfont bet förut oinitäntitöa i ©arldlrona
nybyggba fyrfartyg blifwit å öftra gunngrnitbet i Bottntfla wilen itt=
tagbt od) fyren berå tänb. ©n imber anläggning waranbe fyr å
Bkftergarnö utfjolme är lilalebed i bet närmafie färbig. ^yrfartyget
ftprelfe fig tittbragit feban ftfta tfiifdbag. 37
©pclopcité år 1835 anbefattba fioåta reparation är futtänbab od)
tomtplats inföpt för ben rebait år 1839 å $>jtirften uppförba ft>r=in=
rättning. ®ieb affeettbe på be tittämnabe npa fprantäggningatma å
.Ipernöflubb od) 9lgon bafioa förberebanbe nnberfofniitgar btifioit anjiättba.
föojierö tvenne fprtorn, dpåfiö fprbåf, SGinga äfioenfont Sftibingenö
2:ne fprtoru fantt 0ätö Eänningébåf äro forfebba nteb åfflebare. É
flera totdptatfer t) a floa npa bpggnaber för ber anftättba perfonal blif=
loit uppförba jemte bet fanttliga fprbpggnaber od) båfar meb bertin
t)öranbe boningbbud i mån af bet)of btifioit reparerabe. Sipå fjöntärfen
ocp prirfar äfioenfont totöbåtar ^afioa/ ber få erforbratd, btifioit
aitffaffabe famt be äfbre reparerabe.
28ib j^pno äfen bet t) a floa å @tat btifioit anftättbe en Cfioer^ii1^..^1*"^01^
geniörer od) tioå Sngeniörer. öotdperfonaten i ('3ött)ebora od) ©atmar »awnratt
ningen.
t)ar btifioit tittöfab od) färjfitba totfar ftattonerabe i Äoitgetf; t)ioar=
jemte åt ^örioaltningen af 0jö4treitbena är öfioertemnabt att efter
fjöfarteitö bet)of rätta antatet totfar å tpoarjc lotöptatb, unhcr iaftta=
gaube benoib, att be för totdpcrfonatené aftönanbe i bet beta amoifa=
be titlgångar icfe öfioerffrtbad.
8oté=tarorna äfioenfont fpr= od) båf=afgifterna bafioa btifioit för= göränbrabc
böjba nteb ungefärtigen 50 procent å bet betopp, bämrmeb be förut l'0t6tai'ciu
utgått; [»varemot föreffrtfterne ont bagre beräfning af totö= famt fpr=
od) båfsafgifterna för f. f. oprioilegierabe nationeré fartpg uppt)äftd.
^örftag titt itp ^öröröniitg od) Diegtententc aitgåeitbe 8otd= ocbSots^örorb3?praiträttningen
i SKifet är utaf ^önoattningen af 0jö4trenbena nut9‘
utarbetabt famt nu utftälbt titt loeberböranbed uttåtanbe.
^3erfonatené loib 8otö= od) gpranrättningcn töneioitfor ^aftva 8ot«t>crjonabtifioit
ffätigeit förbättrabe. aflom“9-
58 Serättelfe om Ijwab t Olifet ocl) befö
j}*^ 2)e inont åtffittiga Sotéförbelitingar inrättabe ambulatoriffa fjolor
för Sotfams ^afma fortfaranbe mifat fig uppfylla bermcb åfyftabt änbamål, bmav=
af från weöerböraitbe ftantfattaté öttffningar, att fåbatia unbermié=
ningöanftalter äfmcit i öfriga Sotéförbelitingar måtte funna tittwäga*
bringaö.
0ör[attmit= Xiff allmänna fjöfartenö betrpgganbe pafma, meb fäftabt affconbc
fartens be- å l)mab l)oö främmaiibc nationer numera i attuiäifyet är mebcrtaget,
titjggoubc. utfärbabe ^örorbitingar angåenbe belö be lanternor od) anbra
jtgitaler, fyuilfa ffofa nattetib etter imber mift od) tjorfa aitmänbaö å
atta ©menffa ångfartyg äfrocttfom be fegtanbe fartpg, forn t faltfjöit
etter å frätnmanbe farvatten begagnas), belö ocf (fyrning å fartyg
titt uttbmifaitbe af omborbtäggniitg.
unbmrus- @eban Oiifetö febnaft förfamlabc ©tanber, meb aittebnittg af
ianbtbruiet!lÄongL $ftaj:tö nåbiga proportion i fråga ont inrättanbe af ett fanbt=
brufé=inflitut i ©fåne, i unberbånigfjet anmält, bet ttiifetö ©tanber,
imber förutfättning att en mettan ©fåitffa ^ué^åttöföreningen od) bå=
maranbe arrenbatortt af Sllnarpö inom SMmöfytö län belägna fuiigé=
gårb träffab öfwer enöf omin elfe om arrén bet) öfwerlåtaitbe träbbe i
werfftälligl)et, beflutat att, imber mifa ftabgabe milfor, för berörbe
änbamål upplåta nänmbe fitngögårb meb unberlpbattbe utjorbar od)
tittl)örigf}eter, att SRibfaffait 1858 af Snflitutetö ffyrelfe öfmertagaö,
l)ar $ottgl. 3ttaj:t imber bett 2 Oftober 1857 bifallit l)mab ttiifeté
©täitbcr för beraö bcl beflutat i affeenbe på 3llnarpö fungögårbö upp=
låtanbe för inrättanbe af ett lanbtbrnfcMnftitut, äfmenfom beträffanbe
be Sanbéfwfbingen i länet, fåfom iitbelningfyafmare af famina fungö=
gårb, tittfomntanbe löneförmåner, l)marjemte Äoitgl. ätta j: t åt en får
-
ftprelfe fig tttXbfa g it [eban fifta 9lifdbag. 39
ffitb 3nterimd=fti)retfe uppbragit att loibtaga atta nöbiga åtgärber fot
Snftitutetd iorbitingbrtnganbe titt ben af Oiifeté ©tanber beflämba tib,
farnt att Ipfta od) biéponera ej minbre bet af Dtifetö ©tanber för tnlöfen
af arrenbet, bpggnaberd itppföraitbe famt inoeittarierd od) futdgeråbd
anffaffanbe till utgåenbe imber åren 1858 oel) 1859 amoifabe
belopp, 175,000 9i:br, än äfmen bet till Snftitutetd ittiberljåd bernil
fabe
årliga ftatdanflag af 18,000 9i:br. ituber ben 25 februari inneioaranbe
år pafioa ftabgar för 9llitarpd lanbtbrufé=in|iitut blifvit
t nåber utfärbabe.
®e årliga anffag, font loth febnafte rifdbag ftäHbcö till Äoitgl. sagre iant>t*
SJiajdd bidpofition för inrättanbe af tre lipa lägre lanötbrufdffotor, 6lu!8ftolor*
pafiua blifvit i nåber amoifabe tid unbcrftöb för bpltfa ffolor mtb
egenbomett ^artideb i ©ötfjcborgd od) SBopitd, loib egenbomen 5öraugeléro
t $adaitbd od^ t yttertafle bp i SBejierbottend län. 3nbe=
räfnabt befa tre lipa ffolor ocb ben meb Ultuna lanbtbrufd=inftitut
förenabe lägre laitbtbrufdffola, finnad numera 21 bplifa ffolor, neni*
ligen en i pioartbera af Oiifetd alla län, utom ©brijlianftabd, 3emt=
lanbd od) 9torrbottend. £Det förtroenbe, befja läroanftalter Ipcfatd tillloinna
fig genom beråd npttiga imoerfan på åferbruf ocp lanbtmanna=
näringar, åbalägged ej blott genom be pod Äoitgl. 9Jiaj:t gjorba an
föfningar
om aitflag för fåbana ffolord inrättanbe i tioäune af be få
län, ber be ännu fafnad, utan ocf genom nnberbåniga framftädningar
från toifia län, ber lanbtbrufdffola reban finned, örn anflag för tid*
loägabringanbc af cit ytterligare fiola berfiäbed.
SDieb begagnanbe af be toib febnafte rtfdbag beioiljabe anflag sigronomer.
pafioa aflöningarne tid åtffidige af be för mebbclanbe af itnbcnoid=
ning i jorbbrufetd förbättring, äfioenfom angåenbe utföranbe af ob=
lingar, loattenaflebningar, äugdioattningar m. m, antagne, imber öanbf=
40 SSerättelfe om l) m a b t Olif et och b efö
brufö=2lfabentienö ^örwaltningö-komiteö tttfeenbe ftädbe faffunntge per=
fonér eder få fadabe Agronomer, funnat förf)öjaö, fauit antalet af
bemälbe tjenflentän tillika öfaö. 3 följb häraf ^ar arealen af bett
jörb, för Inoarb ättbamålöenliga betebattbe tilt öfab fruktbarhet be^e
tjenflemänö btträbe påfadatö, unber loppet af dr 1858 marit nära
bnbbelt få jior font året förut od; uppgått till mer än 50,000 tunn*
lattb. Unber be tio år, eller 1849—1858, font 8anbtbrnEö4lfabemi*
estö $ötwattningö=fomite haft infeettbet öfwer be i ftatenö tjenft an=
ftäUbe agronomer, l;ar arealen af bett jörb, font af bent blifwit un=
berföft od; för ^millen plan till afbtknittg, öfmetjtlning eller annan
förbättring blifwit npprättab, tillfatnmanö utgjort något öfwer 172,000
tmtnlanb. ^ör att uppmuntra till fortfatt merffamhet l)ar Äoitgl.
S)iaj:t i nåber förklarat, att när en bplif tjenftcntan i tio åtö tib nteb
ntmärfelfe tjenftgjort, ^örwaltningéfomitén må äga att t unberbånig=
het anmäla jottom till ethådattbe af lämplig förhöjning i hönö arfttobe.
SKeierHto. @ebatt diifetö febttaft förfantlabe @tänber attwifat årliga auflag
för inrättanbe af twå ®iejeri=ffolor, nemligen en i föbta od) en i
inedetfta belett af Oiifct, I;or nåbigt reglemente blifwit unber bett 22
3u(i 1858 utfärbabt för befa ffolor, fjnnlfaö änbantål är att mebbela
få wäl ftutjfap od) injtgt, font fpnncrltgaft praftiff öfning och jlicf=
lighet i mjötfhnöhådningenö ada betar fautt bojkapenö änbamålöenliga
tttfobring od) wårb. $e tid Äottgl. SWaj:tö biöpofttioit ftädba anfla=
gen hafwa blifwit i nåber bemiljabe fåfont itnberftöb för be mib UU
tutta tanbtbrufö=inftitut i Upfala län och ©ergqwara egettbom i $ro=
nobergö lätt inrättabe 9Jlejeri=ffolor.
unbertoifare Sende bet ftoitgl. SJtajd jttebbelat ttöbiga föreffrifter t affeettbe å
1 ftötfetn! tjenjieåligganbena för bett refanbe ttnbetmifare i boffapöffötfelit, tid
hwarö
ftpretfe fig tillbragit feban fifta IRtföbag.
41
f>iuarö aflönaitbe ocB refefofnabd^erfättning attflag »ib febnafte vifsbag
Be»iljatd, Ijar SattbtBrufd^fabemtend ^öriualtningdsfomité erhållit ttå=
bigt uppbrag att tift tfrågamaranbe Befattning antaga lämplig ^erfon
[arnt framgent leba od) fontrollera Ijand »erffamljet.
3 öf»erendftämmelfe meb t)»ab 8anbtBrufd=2ffabemiend 3ör»alt= prptfei.
ningö=fomité, imber l)»ard tnfeenbe ftatend ftamfdmferier aro jfällba,
på uppgifna ffåt föreflagit, t)afwa »ifa åtgärber Btif»it »ibtagna för
att meb niinfta foftnab orbita ocl) fbräbta befa fd)äferier, fj»tlfa, tif=
forn imber en längre tib ägt rum/ Bliftoit årligen Beftgttgabe af en
för fåbant änbatitål anftällb faffumttg per fou, font jennoäl mebbelat
råb od) upplpdningar åt enffilte fdwferf ägare.
3)e »tb Äronattd ftantl)ollänberier Befintliga bjur af abla racer ©tom^oHän.
berterne
fortfara att triftoad »äl, od) ben tilltaganbe efterfrågan å af»eldbjur,
forn, färbeleö l)»ab angår fåbaua af 2lt)rdljire=race, äger rum, »ifar
ett allmänt od) ftegrabt intrefe för åtgärber fpftanbe till ben iitfjcmffa
Boffapd=af»elnd föräbltng. 3 ftället för be Ijollättberier af 2tllgäuer=
od) IpeniBrofeéfire-race, l)»il!a Blifroit upplöfte, l)af»a t»å anbra ljol=
länberier meb bjur af 2lt>röf)tre=race Btif»it uppfatta, tretton tjurar
af 3lt)rbl)ire= od) t»å af @fortl)ornd=race äro innetuarattbe år från
Grnglaitb tnföpte, för att »ib be färjfilba jfamljoltänberierna till ptter=
ligare föräbltng af ber»aranbe bjur an»äitbad.
3ör att unberlätta tnförffrifningeit af Bättre freaturd=racer ftab- prflgttg
,
petstnfttt emot
gabed genom wougt. ituitgörelfen ben 26 3ult 1856 att, t uppgifna Boffapsfjutfall,
frcatitr må funna från ort, Belägen inom ett främntanbe lanb
eller biftrift, ber fmittofam freaturdfjufbom är gängfe, till »ifa @»en*
jfa janmar införaö imber iafttaganbe af itöbiga förftgtigljetdmått få
»äl före font efter lanbftiguiitgen. @eban 0unbljetd=(£olleginm Ijod
33ip. ttCC 91. @t. )fvot. 1859—18C0. l:a ©arnt. 2:a 2lft. 6
42 SBerättelfe om Ijmab i 9i t £ e t ocl) bcfd
Äongl. 3)faj:t anmält, att en merflig boffapdpeft från bet inre af
9tyfilanb fpribt ftg till Öfterfjöduften, od) imber fåbana omjiänbtg*
I>eter ben tytterfta forftgtig^et måfte iafttagad, blef genom nåbig fuits
görelfe beit 25 Styrd 1857 förorbitaöt, att boffapdfreatitr, äfmenfont
oberebba fattbar od; ffintt, famt l)år, fmnt od) flöfmar af fåbana frca=
tur, tidö mibare ide finge införad från fmmttar mib gitt fia milen od
en bet af Öjlerfjö-lufteit. Svetta förbub blef, efter farfotend upphös
raitbe, genom Äongl. Ättitgörelfeit beit 27 Sidi 1858 återfadabt; men
ttnber famina bag fann Äottgl. 9ftaj:t, uppå bemftädan af ©unb^eté«
©oHegiunt, gobt att, fåfom tillägg till ofmannäntitbe fttngörelfe af bett
26 Sidi 1856, förorbita, beld att, när (5ommerce=(So(legtum förflarat
en främmanbe ort mara fmittab af freaturdpefi, [fall iitförfel till rifet
från fåbait ort af boffapdfreatur, jemte oberebba f)tibar od ffintt, famt
bår, l)ont od) flöfmar af bt)lifa freatnr, mara förbjuben, bold od att
ttnber ett ård tib efter bet, enligt fmtgöräitbe af ©ommerce=©olleginin,
näntnbc pe|l å beit främmanbe orten umbert, iitförfel berifråit af bentälbe
probitfter må äga rum enbaft nteb milfor att befamnta mib
lojjningen ej fontina i beröring nteb lefmattbe freatnr eller fmittbara
maror af enabanba art, famt att be ttnber behörig foittrod i affftljbt
magaftit xtppldggaö od), innan be utlentnad, ttitberfafiad föreffrifmcit
bel)aitbling.
STc2öte!a5 2öib bet år 1858 i Söttföping balina, talrift bemiftabe åttonbe
allmänna lanbtbrufaremöte blefmo pridbelönittgar för l)udbjnr, rebffap
od labttgårbdprcbuftcr utbelabe i enlighet mcö be regler od) före|1rif=
ter, font 8anbtbrufd=Slfabcntiett, jemlift nåbigt ttppbrag, faftflädt.
,st«atuv§= Sär be bolag, font inom Söerntlaitbd od) ©ottlanbd län bitbat
folliojag!8^ ftg tid förfäfriitg mot förlufter genom freaturdfjufbontar, bafma regie*
menteit blifmit i itåber faftfiädbe.
ftprclfe [ig tiltbragit febait fifta Oiifébag.
Uitbciftbb I)afroa btifmit åtjlitlige perfoner bemitjabe i äitbantål
att imber refor t fräntmanbe tanber ftubera färffitba grenar af tanbt=
brittet od) b ef binäringar, fåfom träbgårbdanläggttingar, fjäberfä-afmet,
biffötfet, berebning af brunnö ocb bränntorf, m. in.
Ét Öanbtbndö^tfabemien t)ar i nåber btifmit uppbraget, att ge=
noin bcrtift lämpliga perfoner btanb Stfabemiend lebamöter tåta mib
£)fterfjönd ©meitffa ftiftcr famt i Uiifetö iitfjöar od) fieber werf (tätt a
be iioetenffapliga itnberfofningar rbranbc ftfferterne, broartitt anftag
btifmit för innewaranbe ftatbregtcringöpcriob aitmifabe.
©enom faffuintig perfon t) a fm a, mot artigt arfmobe ocb refefoft=
nabd=erfättning, råb ocb upptpöningar fortfaranbe btifmit attmant)etcn
mcbbetabc i affeenbe å änbamåtdenligafte fättet för obtiitg af fiff ge=
noin artiftciet befruktning af fiffromin; od) i flera af Oiifctö tätt b^fma
f(äcfningb=anftatter för åtjfitliga ftffflag, i fi)iincrt)et tar, btifmit orbnabe.
Sitt ixppl)jel|)anbe af ftjTerkiäringeit inom Sobudtänffa ffärgår=
ben t)ar artigt nnberftöb fortfaranbe bemitjatd. Så, oattabt bofia
imber en längre tib fortgåenbe anftag, ft)Teri=näringen i nämnbe f!är=
gårb ide i någon märkbarare grab förkofratd, f)ar Sötigt. 9)taj:t meb
tittfrebdftätlelfe erfarit, att ftftlibnc militer i ©ödeborg bitbatö tmäitne
färjlttba aktiebolag, Ijmilka, meb erforbertig fapitalftprfa, ämna på ett
tibéenligare fätt ibfa ftorfjöfi|1e i SPrbfjön, famt genom inrättanbe af
fattning omborb, ftfkeitd berebning i taub ocb aitbra lämpliga åtgärber,
förbättra od) ntmibga benna näring ocb för öenfaiitma tifma bågen
inom fkärgårben.
^örnpabe flabgar fafma btifmit utfärbabe för få mät 8anbtbrukd=
§lfabemien, forn .§udbå[lningd=@ätt|kapen i £)ftergötbtanbd, ©tockbotntd,
©tfdborgd, ©efleborgd od) ©I)riflianfiabö län. ©eban, eldigt meber=
böranbeö önffan, ©atmar länd ^udbå(lningd-©ä(t|1ap btifmit förbetabt
43
9tefe«unber*
ftöb för fiuberanbe
af
innbtbnilct,
nt. m.
gijferi«nä»
ringen.
©tabgar för
Saitbtbrulä»
2l!nbemieit
ocb §itbf)ö((*
jfaf).
44 ©erättetfe ont ffrnab t O? t f e t o c bcfé
t twa färffilba .f?uéljåttiting6=0ällffap, nemligen ett för föbra od) ett
för norra beten af länet, Rafina för fmmrtbera af befja ©ällffap ftab=
gar blifmit t imber faftftäffbe*
SJteb affeettbe å ben af 9iifetö @tänber nn b febnafte rifébag t)tt=
rabe åftgt om otillräcftigljeten af beit båmaranbe ffjutélegait od) färffilbt
å Sonbe=@tånbetö f)äront tngtfita tttiberbåniga anföfttittg, l)ar Äongl.
SRaj:t funnit gobt att mebelft beit 11 december 4837 tttfärbab fittt=
görelfe bemtlja loij? förhöjning t ffjtttölegait; i fammattfmttg fyioarnteb
Äongl. äftajit mebelft ttåbigt cirfttlär mebbelat ©ina $efaKiitttgöf)af=
manbe ttöbtga foreffrifter, i änbantål att bereba lättnab »ib tiHtt>äga=
briitganbet af be i nåbtga cirfnläret ben 2 Slugufti 1844 aitbefallba
entreprcnaber för ffjuténingöbeftpret.
3 anlebtttitg af Diifetö ©tänberé nnberbåitiga framftäUning ängås
eitbe åtgärber till orbnattbe af ffjntöningöbefiräret, f)ar Äongt. 9Jiaj:t
åt en färffilbt tidförorbnab fomite i imber uppbragit att, efter inljem=
tanbe af upplpdntngar från be olifa läneitö i frågan intereferabe meb=
lemmar, utreba och föreflå, Ijututotöa od) på Ijtoab fatt ffjutöttiitgöbe=
fioäret må funna från jorbbrufet jftljaö famt benna toigtiga angelägen^
l)et för öfrigt i franttiöeii på läntpligafie fatt orbnaö. 3)enita fomite
l)ar ttuber ben 54 ftftlibne Slitgufii till fåoitgl. S)faj:t afgifioit fttt be=
täiifattbe och förflag, fpoilfet fommer att till fRifeté ©tänberö pröfning
öfioerlemnaé.
hemmans» iOieb anlebitiitg af färjfilta loib ftftlibne riföbag märtta förflag om
tiijfnmg °ti) Enbring i föreffriftenta röranbe fjemmanéflpfntng od) jorbaffönbrtng,
cxffonbrtng. ^ gfjfetö ©tänberö, äftoenfont £Boiibe=@tånbetö enffilbt l)ärotn till
Äoitgl. SJlajit aflåtna lttiberbåniga ffriftoelfer Ijar $oitgl 9)faj:t mtber
beit 12 fJiooember 1838 funnit gobt uppl)äfiua Äotigl. ^örorbitingen
ben 15 3ttli 1835 od) ^oiigl. ^migörelfen beit 20 3itlt 1833, angå=
ftprelfe fig tillbragit feban fifta Diiföbag. 43
enbe tillägg titt gällanbe flabganben i affeenbe på pemmanöflpfning
od) jorbaffönbtiitg, ftamt t nåber förorbna att be i berörbe ämnen förut
gifna författningar [fota tjena titt efterrättelfe, meb iafttaganbe alles
naft af följanbe anbringar i kongl. görorbningen ben 19 December
1827, att lägenget, forn från Remman affönbraö, [fatt, bå upplåtelfen
ffer för atttib unber flitt äganberätt, innepafma, i ©efleborgö, 2Befler=
fJlorrlanbö, SemttanbS, SBeflerbottené od) fJlorrbottenö län minft tre
tunnlanb od) i öfriga belar af rifet minft troå tunnlanb, famt, om
lägenheten imber befattning på mifj tib upplåteö, utgöra minft i tunns
lanb jörb. Dittifa pär kongl. SJtajit förorbnat, att för upplåtelfer på
liföttb ffola gälla enapanba förbehåll od) ftabganben, forn för jotbafs
fönbringar på mifj tib finnas i 1827 årS kongl. ^örorbuing meb=
belabe.
(Benoni kongl. kungörelfen angåenbe föränbrabe föreffrifter i af= ©cfutenijetsfeenbe
på befutenpetSs od) ffifteSmäfenbet i @tora kopparbergl län af toäfenbet i
ben i8 februari 1839 pafma äfloen för betta län blifioit titt efterslåa@ottianb.
lefnab, meb miffa inffränfningar, påbjubne be för rifet i befja ämnen
i allmänhet gällanbe författningar angåenbe pemmanSflpfning och jorb=
affönbring od) om taga ffifte; äfioenfont 1827 årö kongl. 0tabga om
ffifteSmerfet blifioit genom kongl, kungörelfen ben 13 Sali 1859 in=
förb t gällanbe fraft inom bet enba återftåenbe län, etter (BottlanbS,
ber ben hittills ide marit pufioubfafligen tittämpab.
Då ben i 2lföittringSs@tabgan för be tre norbligafte fufilänen af atf»ittringeben
io februari 1824 mebbetabe föreffrift, att kongl. 9Jtaj:tS 2Sefafl= tucl1ct'
ningöpafmanbeö utflag i afoittringSmåt ffola unberfiättaS kammars
(Sottegii pröfning, befunnits mebföra betpblig tibSutbrägt, pioilfen i ännu
högre grab more att emotfe efter bet öfabt anflag titt afoittringSförs
rättningarneS fortgång i be norra orterna blifioit mib febnafle rifSbag
46 SSerättetfe om fjmab i 0^ifet och befö
betoiljabt od) fåtebcö ett toiba fiovre antal af befia mål famtibigt lorns
me unber haitbläggtting, har genom åtongl. ^uttgörelfen ben 8 Sanuati
1858 ett få beffaffab förättbrittg af nämnbe 0tabga blifvit toibtagen,
att Äottgl. SDtojdö 23efaHningdljafn>anbeé utflag i afmttringémål tele
»ibäre unbetfiädaö ^ammarsGtodegii pröfning. Till åflabfommaitbe
af fiörre f!t)nbfamf)et »ib afoittriiigéärenbenaö ^anbläggning f»3 »ebers
böranbe 8ändflt)relfer, hafina betfiäbeé blifreit förorbnabe färflilba fores
bragattbe för ifrågaioaranbe mål; od) l)ar tidila, genom ben »ib feb=
nafle rilöbag för iitite»aranbe flatéregleriiig&periob betoiljabe förhöjning
i anflaget för afvittring^ och fiorffifteéioerfet, antalet af be bermeb
fhfelfatte lanbtmätare funnat betybligen öfaö.
©torffifte«< ©torffifteéförrättningarne t ©tora kopparbergl län hofwa omfats
frÄltat ©»ärbfjö, SÖtora, SJtoluttgé, appelbo, Sima, SBenjanö od) globa
förlitar, inom Ijwitfa 146,087 qoabratref bliftoit afmätte, 5,084,582
qoabratref belabe od) utbrutne tid 1566 befutenl)eter, fautt 6,571,190
fot rågångar eller jfifteéliitier ittflafabe.
stföittrings- Slfoittringétoerfet l)ar fortfattd i Semtlanbé län inom källö, lltts
wbettn. keråferé, Otoifetté, gores, gölinge od) $ammarbalé fodttar, i anfeettbe
tid be återftåenbe göromålettd jemförelfetoies ringa omfång, af enbaft
ett lanbtmätare; — i ©efleborges län inom Sjuébalö od) §)tters^ogfcalö
fodttar, od) torbe lunna inom utgången af itäfiföljanbe tre år i betta
lätt afjlittad; — i SBeflersStorrlanbö län inom Sibettö, gjedfjö, Sobttmö,
Xåfjö, Slnitnbfjö, helgums, (Sbfele, Suttfele, ©ibeå, Slrnäö, Sjöma,
©runbfttttba, Siätra, ©ubtmtnbrå och ÖfwersSännäd fodttar; — i 2öes
fterbottenö lätt inom Sjitrljoltnö, £>egerford, Stirträffd, ©ledefteå, Storb*
matingé och grebrifa fodttar; — fautt i Storbotten^ lätt inom Olåtteå,
Öfwersöttleå, ^Siteå, famt Sieber* och £>f»er*Äalir fodttar. .fjär imber
hafina 6,765,852 qoabratref blifioit afmätte, 8,421,585 belabe och
ftprelfe fig ttttbrngtt feban fifta SRiföbag. 47
utbrutne titt Remman od) npbpggett, 2,158,883 afröfabe fdfom öfwer*
loppömarfer, farnt 6,908,91o fot rågångar etter fftfteélinier utftafabe.
Meb bifall titt tttifetö ©tanberg unberbåttiga anhållan, att Äongl. ftommmtaiMajit
måtte låta upprätta förflag titt författning ont lanbéting etter
en länen omfattanbe fommunalsreprefentation, od), i fantmanl)ang bers
nteb, öfmerfe be angåenbe menigljetéftt)relfe få wäl på lanbet font i
ft)nnerl)et i fiäberna gättanbe författningar, fatnt berefter titt lliifetä
©täuberd pröfning framlägga be förflag, font t antebning f)äraf fnnbe
warba utarbetabe, fjär Äottgl. Majit t itåber tittfatt en fontite, meb
ttppbrag att företaga beit utrebning od) uppgöra be förflag uti berörbe
ämne, Ijwarom Oiifets ©tänber gjort framftättning.
©eban STifetö febnaft förfamlabe ©tänber fjoö $ongl. Majit an= komité för
f)åttit om tittfättanbe af en fomité af faffitnniga perfoner, för att af* tbn^TW
gifma pttranbe od) förflag, fmruwiba ocp på Ijwab fätt en fåban föräns
bring uti ffprelfemerfeitö od) förwaltningémpnbigfjeternaé organifation
ffitlle funna åftabfontmaé, forn, t öfroerenéftämmelfe meb be grttnber
pwarpå bepartementalftprelfen l)wi(ar, berebbe en bplif organifationö
närmare fantbanb meb ftatébepartementen, äfwenfont möjligafle enfeldt
t ärenbenaö bel)anbling i förening meb nöbig fäferljet, fantt att nåbig
proportion i ämnet måtte wib benna riföbag warba framftättb, fjär en
bplif fontite blifwit af Äongl. Majit förorbnab od) imber ben 26 ftft=
libite Maj afgifwit unberbånigt betänfanbe od) förflag, öfwer f)wilfet
Äongl. Majit inforbrat utlåtanben från weberböranbe embetöwerf. Sefa
utlåtanben äro ännu tefe afgtfna.
3 antebning af gjorb framftättning ont bcljofwet af anbringar i Sanbtmätt*
flabgaitbeita angåenbe arfrobe för lanbtmäteri=förrättningar Ijar itongl. n'3:a):'aMajit
imber bett 12 Maj 1837 fajlftällt förnpab Sara på arfoobe för
bplifa förrättningar, Ijwarjemte imber famina bag nåbig fungörelfe ut=
48 SBerättelfe om f)»ab t 9? i f et ocf) b ef ö
färbaté angåeube landmätare tiHfommanbe atfoobe för jorbrpmbernaö upps
taganbe i ägo= od) belningébefftifningar efter båbe gamla od; npa ptmåtten.
Sanbtmätc* 3 änbamål att för ynglingar, forn ingått i lanbtmäteri^det, un=
rt^efeöerS utt*
beriutäning. berlätta inl)emtanbet af be för lanbttnäteri=eramené taganbe erforber=
liga funffapet, f)af»a unber be febnare åren färffitba anflag bemiljatö
till lanbtmäteri=eleoeré unbermiöning.
sanbtmäte» 58ib ffifteémerfet ocf) (anbtmåteriet i allmänhet Ijafma åren 1856,
Hforrattmn- ^ roarit fpjjelfatte 393 lanbtmötare i mebeltal årligen,
genom E)iiulfa 4,043 laga ffiften ocf) 7,009 anbra lanbtmäteriförrätt=
ningar blifmit afflntabe. ®efia Ijafioa tiHfammané omfattat 5,947
mantal meb 24,325 belägare, beraf 17,070 gmarboenbe od) 7,255
ntflpttanbe, f)»ilfa tillfammané fått 48,172 ägolotter, eller öf»erf)itf»ub
2 f)»atbera. 3)e afflutabe mätningarne f)af»a utgjort 11,628,836 od)
belningarne 16,891,094 goabratref, hvarförutan 89,421,977 fot rå=
gångar, fjägnaber od) toägar blifmit belabe, l)ioariblanb enfamt fläng*
felbelniitgante utgjort åt 1856: 24,477,012 od) år 1857: 26,844,748,
men år 1858, feban ben nt)a fiängfel=lagen börjat »ifa jina »erfningar,
allena)! 22,812,451 fot. Utflpttningb=unberflöbömeblen, i rifdftateu
uppförba meb ett förflagé=anflag af 69,ooo 9t:br, f)af»a af Äottgl.
9Jiaj:t blifioit i nåber anorbnabe för år 1856 meb 125,298 9?:br, för
år 1857 meb 110,452 9i:bt od) för år 1858 meb 149,558 9i:bt.
Srfcittnutg 3 öf»etené|!ämmelfe meb l)»ab tHifetö ©tanber begärt, fjät $ongl.
n>ib tanbtmä» 9Jlaj:t låtit ntfärba nåbig Äungörelfe om änbring af 2 fap. 6 § i ©fif=
ningar. teb ©tabgan, i fråga om beloppet af ben @obe SDiätt »ib landmäteri*
förrättningar tillfomntanöe erfättning.
inbringar i Sill åjlaöfomnianbe af erforberlig lättnab för jttj!erare af mått
ftrnftionen. od) »igter, äfmenfom för fröuare, fjär, meb änbring af §.§. 9 od)
19
ftpretfe ftg titlbragit febait fifta Oiifhbag. 49
19 i Sujleraresinftruftionen af ben 51 Sanuart 1855, fongl. Pajit
imber beit 25 5tprit 1858 belé injfränft tiben för jujleringh företagans
be, betö mebgifroit att flptbigbeten för fröitare att tiUt)anbagå athnäiis
beten må funna, f)wab tiben angar, af fongt. Majith Sefatlninghs
f)afmanbe ittffränfaö; hvarjemte jlabgath att jufterare må nu b refor,
font på enffitbeh fatlelfer af bonom företaga^ utom l)ané jujleringhs
(lätte beräfna erfättning för ffjuth efter tre t)ä(lar.
©eban beth Söetenffaph 2lfabemien, beté Öfmerbireftören mib Saitbt= SKobeiicr tia
ntåteriet, låtit förfärbiga cd) titt .fongt. Majit öfmertemnat mobefter "cr od/ bett
tift måtfärt, roigter ocb bethman i enlighet meb 1855 årh ©tabga om
mått od) roigt, bär fongt. Majit i ttåber fa|l|lä(lt be mobetter, fpiutfa
böra i @enerat=8anbtmäterifontoret fönoarah. Meb begagnanbe af bet
mib febnafle rifhbag i fåbant affeenbe benutjabe anflag t)af»a 25 fats
fer tifare od) mobetter för tängbmåttet, måtfärt för torra ocb ftptanbe
maror, famt migter, bethman ocb röjjforfar btifnut inföpte för ©enerat
Sanbtmäterifontoret ocb t)3ro»tnh=8anbtmäterifoiitoren, äfmenfom fornocb
orts famt centners od) ffåtpunbhsmågar för jtjlnämnbe fontor ait=
jfaffabe.
Meb antebning af ©unbbethsfåotlegii nnberbåniga framftättning uw>i>öranbe
af SDfebicinal*
t)ar fongt. Majit i nåber förorbnat, att ben i 1855 årh ©tabga om »igtcn.
mått od) toigt unbantaghmih mebbetabe titlåtetfe att, titt mäganbe af
mebifamenter efter läfareh recepter, fortfaranbe å apotbefen begagna
ben nu bntftiga mebicinalsttugten ffaOt uppt)öra meb utgången af år
1862, od) beit i famina ©tabga förejlrifna allmänna voigt berefter i
afl mebifamenthbaiibel brufah.
©eban 9iifeth febnaft förfamtabe ©tanber bemitjat bet af .fongt.
©odnefarte»
» ibcvfct
Majit för iitnemaranbe (lathreglertnghperiob äjfabe förf)öjba anflag till
23itj. litt 91. ©t. ^3rot. 1859—1860. lia ©and. 2:a Sife. 7
SBerättelfe om Ijmab i 0^ i f e t o c t> befö
påffynbanbe af bet få fallabe ©ocfnefartemerfetö bearbetanbe, tjär Äoitgl.
9)la j:t, jemte förflaraube att betta fartemerf, meb affeeitbe å bef 7>uf=
mitbfafliga änbamåt, nemligen att djlabfomnta fater fäimebom om ri=
fetö areal famt bennaö olifa beffaffenljet od) fbrbelning i efonomijft
affeeitbe, f)äbanefter ffall bettäntnad Utifetd efonontiffa fartemerf, imber
ben lo jtfilibtie ?(pril mebbelat Öfmerbireftören mib Sanbtmäteriet,
imber Ijroarö öfmerinfeentm od) ledning nätnnbe fartemerf fortfaranbe
femmer att ftå, nöbiga föreffrifter röranbe arbetet» ntföranbe efter eu
föränbrab plan, famt bemvmbigat f)onom att för fåbant änbamåt antaga
fficfliga perfoner, inom eller utom lanbtmäteriftaten, till erforberligt
od) efter tiUgångarne lämpabt antal; böranbe arbetet bebriftoad länds
10iö od) fålunba f)ufmitbfafligeii fitllborbaö i ett lätt innan bet börjad i
ett annat. Sent te bet Äongl. SJtajit förorbnat, att ifrågamarattbe ar=
bete bör imber Öfmerbireftörend mib Sanbtmäteriet lehning börjad i
något af be nä rina)! intill fjufmitbjlaben gränfanbe län, l)ioareft, meb
tillhjelp af be utaf £opograftffa (torpfelt reban merfjtäUba farte=arbe=
ten, betfamtna fan inom jemförelfemid fort tib fitllborbad, l)ar Äongl.
3)taj:t, 0om, meb affeenbe å be ftörre inbitfiriella od) till latibetd
uppobting fpftanbe företag, Ijmtlfa äro ifrågafatta att fomma till ftånb
inom Slorrbottenö län, funnit bet mara af färbeleö migt att efoiiomiffa
fartor öfmer betta län, l)mareft be för afoittriiigarne reban merfjläöba
mätningar fituna mäfentligen unberlätta arbetet, marba jlpnbfamligeit
lipprättabe, funnit gobt itppbraga åt Sanbéfyöfbingen i famina län,
Sföibntarf, att öftoertaga närmajfe lebning af od) tillfpit öfmer bet efo=
nomijra farte=arbetet berfiäbed.
Huber åren 1856—1858 l)afroa för upprättanbet af fartor od)
beffrtfningar öfmer -12 focfitar gratijifatiouer utgått meb tillfanttnauö
8,570 9i:br.
ftprelfe fig tiltbragit feban fifta Ptiköbag. 51
3emte bet Äongl. 9)iaj:t titlbetat Söjtnauten 8. $tprmatt en savin öpm
©cftrtflaitb.
gratifikation för ben af t)onom utarbetabe karta öfwer prooinfen @e=
jlrifkanb, par anflag i nåber bewiljatö för nämnbe fartaö gradering,
tryckning ock) kokorering.
©eban Diifetö ©tanber bewiljat bet af Äongl. 9Haj:t äffabe anflag @cotoöiffa
unberföf»
för wneroaranbe flatöreglertngöpertob tift an)laklanbe af geologipa un= ningar.
berfökningar inom riket fanit upprättanbe af berpå grunbabe geogno*
fliffa kartor, förorbitabc Äongl. SJiaj:t ben 23 februari 1858 $ros
feporen §(. 3. Gsrbntann att fåfont cpef öfvertaga kebningen af nämnbe
ttnberfokningar; od) feban berefter få wäl bemäkbe pkofepor, font ork
SOBetenffapö SIkabemien, afgifwit inforbrabt utldtanbe i fråga om an=
wänbanbet af berörbe anflag, bfef, fåfont allmän regel i affeenbe å be
af faten bekopabe geologiffa unberfökningartte inom fäbenteölanbet, i
nåber förorbnabt, att befamnta poka företagaö efter en gemenfant plan,
font par till pufmubfakligt fpfte att, meb iafttaganbe af wetenpapenö
forbringar od) meb färffikbt fäflab uppmärffantpet å förös od) berglags
rend wigt od) inflptanöe i efonomipt pänfeenbe, uppbaga ocp genom
fuUPänbiga kartor ocp beffrifningar mebbela fännebom ont lanbetö alls
mätttta geogitopiffa beffaffenpet, od) att fåluttba förbereba od) unberlätta
be mera betaljerabe förfiningar, pwilka, fåfont lättbanbe till fpecielt gagn
för piljba trakter af lätthet, böra tillpöra weberböranbe kommuner eder
enffilbe att pwar i filt ort föranftalta ocp befofla. tillita blef, i atis
lebitittg af Utrfetd ©tänöerö pttrabe öttffan att bepa unberföfttingar till
en början icke måtte företagaö i allt för fort omfång, föreprifwet, att
be borbe imber åren 1858—1860 få inffrättkaé, att arbetena för bens
na tib fomine att utgöra ett pelt för pg, på bet att wib initemaranbe
riföbag måtte inför dtiketö ©täitber kunna framläggaö uitöerfökningars
tteö bå wunna refultat; i öfwerettöftämmelfe pwarttteb arbetet putte få
32 $erättelfe om tjmab t tRifet ocf) befö
orbnaö, att betfamina inom Itpfata tan, tjmarejt bet borbe t fittlföljb
af berjtäbeö reban merfjtättba geotogijfa forjfnittgat börjad, bleftue mi=
bäre fovtfatt, famt berifrått utbrebt få att bet fomine att omfatta en
fammanf)ånganbe bet af tanbet. Huber ff5vofeforen (Srbtnand tebning
Rafina befia roetenjlapliga förrättningar fortgått tneb ben roerffantfjet,
att omfrittg 56 quabratmit, omfattanbe trafterna frittg Sftälaren, re*
bäti btifmit geotogifft unberföfte. Om t) tua b i fåbant affeenbe Ijittittd
blifmit åtgjorbt fonimer färjlitb nåbig framftättning att titt fRifetö ©tätt*
ber aflåtad.
utfträcft fri* fJiebatt toib 1840—1841 ård riföbag yttrabe fRifetd @tänber ben
tanbteringcluåfigt, att, berejt jernt)anbteriitgen inom fäberneölanbet jfutte funna beflå
t ftriben tneb anbra länberö fabrifation, nöbigt btefiue att, meb un*
banrööjanbe af atla trydanbe battb, åt ©meriged jerntitltuerfare förun*
nabeö flitt frihet att bebriftua jin näring få forn be meb jin förbet
funne mejl förenligt. Söib utfärbanbet af Äongt. ^örorbittngeit om
ftåitgjerndfmibet od) ben gröfre jetnföräblingen af ben 27 2tpril 1846
förftarabe Sötigt. 9Raj:t 0ig tuitja fratnbeteö taga i öfiuertoäganbe,
otti od) i t) tu a b mån ytterligare utjträdning af bett bå mebgifna frihet
i jernfyaitbteringeit lämpligen ftiube ftabgad. ©eban berefter gutlmäf*
tige t Sernfontoret f)oé Äongt. 9Raj:t i unberbånigfjet föreflagit mifia
åtgärber titt jerttljanbtertngend befräntjjanbe, t)ar betta ärettbe nu åter
utgjort föremåt för nåbig profning; ocp font, genom ben i febnare för*
fattningar mebgifna frihet i fot* od) tacfjernöfyanbetit, bett mäfenbttiga
gruttben titt flittnab entettan bergéf)anbtering inom od) utom tadjernd*
bergslag uppfött, famt för öfrigt benna tjaubtering od) be näringar t
attinänfjet, tyoitfa affe föräblittg af utineralrifetö atjler, numera ide
fyttad böra mara unberfajtabe färjfitba inffränfnittgar etter anbra föreffrifter
för röretfené bebtifmanbe, ätt betti forn gätta för tifartabe näringar,
ft^relfe fig titlbragit febatt fifta fRiföbag. S3
bär Äongt. 9Jfaj:t funnit gobt att genom eit ben 20 ftfilibne 0eptem»
ber utfärbab författning, forn från ocb meb ben l November 1860
jM tjena titt eftertefnab, meb ttppbäfmaube af ofmannämnba $örorb=
ning ben 27 ?lpril 1846 famt t)ittitle> gättanbe .jpatnntatfmeb^ ocb
9Raémäftare=£)rbmngar, i nåber fötorbna, att masugnar etter ^pttor,
fiångjernäbruf, manufafturmerf ocb atta anbra inrättningar, forn affe
tittgobogöranbe etter föräbling af inineratrifeté atjler ocb ej äro fåfont
banbtmerferier att anfe, jlota, i affeenbe å mitlforen för rörelfenö ut=
öfning, ^änföraé titt fabrifer ocb fålebeé, utan tnffränfning i fråga
om tillmerfningöbelopp etter arbetémetbob, mara nnberfajfabe be flab*
ganben, forn angåenbc fabriferé anläggning ocb brifmanbe, äfmenfom
beträffanbe ber anfiättbe arbetare äro i atlmänbet gättanbe; boet att
anmälan om anläggningen bör ffe b°ö Sergö=Öfmerjipretfen, forn tHU
ftånbébemiö utfärbar. 3 öfmerenöftämmelfe bårmeb ocb titt fötjb af
ben frihet, forn fålunba btifmit mebgifmen jemmät för tacfjernéti(tmerf=
ningen, femmer ben ffplbigljet titt btåöning i bptta etter maéugtt, font
bittittö anfettö åligga bergéntansjorben, att upphöra och ttumaranbe
hpttetag inom tacfjernebergötagen att ej mibare utgöra tmungna före=
ningar; h^obait lotter t bbttorna funna äfmen utan famntanbang meb
bergömanéjorb förmärfmaé ocb innet)afmaö. 2Bib ben nu utfträefta
frihet för jerntittmerfuingen är fäjfabt bet förbehåll, att meberböranbe
inom bergslag, font af näntnbe frihet jtg begagna, ffota mara nnber=
fajtabe ben inffräitfning i bergémanöfriheterna, font i behörig orbttiitg
fan marba beftämb.
@tång= ecb ämneöjerné=tiftmerfningen, font imber fmibeéåreit i85isergsijanbte»
• . „ ringens af*
—i 888 t mebettat arltgeit ntgjorbe 710,814 6f$, t)ar febermera faftning,
marit i ftiganbe ocb ttppgicf år 1857 titt 845,ost @fU.f hmitfet är
ben ftotfta titlmerfning, font b^W0 ägt rum. Huber famina tib bär
34 SBeröttelfe om l)mab i 91ilet o cl) b e f ö
jernmanufaftur=tidmerlningen bfatö från 96,334 ®l&, font ben i mes
belial utgjorbe imber åren 1831—1833, till 140,731 ©fS£, adtbergd=
wigt. (Srporteit af jlåugjern od) jernmanufaftur beräfnabed imber tU)jj=
näuinba fern fmibedår t mebeltal till 623,426 ®l& od) l)ar bereftec
fligit till 718,032 ©Iä år 1856 od) 722,138 ©Iä, flapelflabdmigt,
år 1857. ©ilfmertidmerlningen l)ar aötfeban år 1851 minffatd ocb
från ett ntebelbelobp unber åren 1851—1855 af 6,010 löbiga mariet
nebgått år 1857 tid 5,409 matler, l)waremot foppartittroerlningen
marit i jliganbe. ©enna febnare utgjorbe åren 1851—1855 i nte=
belial 1.1,575 @f& od) uppgift år 1857 tid 12,596 ©Iä.
5S_ergs*c£oiiegti ©eban Uliletd febtiafl förfamlabe ©tanber bifadit Äongl. 9Jlaj:td
uibiagmiig. rjjrnnj5e sgergd Cfodegii inbragning, ^ar bemälbe ©odegiitnt
mcb 1837 årö utgång uppljört fåfont färffilbt embetdmert od) befi gö=
romål blifmit tid Commerce ©odegium öfmerflpttabe, i följb af Ijwillen
föräitbring bergflagdftaterna i lanbdorterna unberorbnatd ftflbemälbe
kollegium od) be blanb SSergö fåodegii perfonal, font ide lommit att t
Commerce (Sodegittm för bergdsärenbenad jfötanbe anmänbad, blifmit å
admånna inbragningdjlaten uppförba. £idita l)ar Äongl. 3daj:t förorbnat,
att be i SSergd ©odegii mårb förut befintliga mineralogiffa
famliitgar fiola tid Söetenflapé Sllabemien öfmerlentnad, för att, på
fått 5lfabemien föreflagit, anmänbad beld tid lomplettering af natur*
Iji|loriffa rifdmufau mineralogiffa famliitgar, beld tid ntlemnanbe åt
fåbaita läroanjtalter, font tid begagnanbe mib itttbermidningeu äro af
btdila föremål i bel)of.
^rortforifia SJleb bänjtgt till ben betri)dta (lödning, fjmantti ibfarne af tarfs
tac!jcvné=to(i» , ...
gar. jerndttdtoerlntngen inom $ilipftabd bergdlag, ttd följb af mtnffab af=
fattning ocb beti)bligt fad i prifet å itämnbe mara, unber be febnare
åren ftg befunnit, ocp för att bereba bent tidfade tid tarfjerndbelåning
f 11; r e t f e ftg tillbragit febait fifta Sxifébag. 53
utan alltför flor fofttmb, l;ar Äotigl. SOlajtt tillåtit att, genom SJtagi*
ftratenö t $ilipflab förforg, tjenlig mågbob för mägning ocb förmaranbe
af tacfjern blifmit i närnnbe ftab anffaffab, mot jjpra, font tidö mibare
af allmänna mebel befojlaö. — Sifalebeö tjär Äongl. 9ftaj:t, af enal)anba
jtäl, bifallit att en prooiforiff må g md mib Semalia bruf i Storö
forfén af Söermlanbö län inrättaé, Ijmilfcn .femmer att (tå unber 9)ta=
gijiratenö i Sarljtab tiHfrm.
SReb aitlebning af Otifetö ©tänberö anhållan, att Sötigt. 9Jiaj:t ^örfatt»
måtte låta utarbeta o cl) till aKntänljetenö fämtebom fpriba en i mojli= miafonen.
gafle måtto fulljtänbig fernling af be intill nätmaranbe tib utfomna,
ännu gällanbe abminiftratioa, famerala cd) efonomiffa författningar
od) jiabgar, fjär $ongl. S)taj:t åt en af faffunniga petfoiter famman*
fatt fomtniöfion, font rebait fammanträbt, i imber uppbragit att utföra
itämnbe arbete, för l)marö upphällning ocb orbnanbe itöbiga föreffrifter
blifmit mebbelabe, äfmenfom att t be ämnen, ber gällanbe författningar
beftnnaö mara meb uppenbara brifter bcljäftabe eller utgöra en fåbatt
mäitgb att beraf fpnnerlig fmårigf)ct eller ofäferl)et mib tillämpning
gen uppfommer, afgifma unberbänigt förflag till npa fitllfiänöiga författningar.
©eban Slifetö febitaft förfamlabe ©tänber gobfänt bet af Äoitgl. ©tntifiifta
SEabcötom»
9)taj:t framlagba förflag om turättanbc af ett jlattfttfft embetömerf ocb misfioimt.
för betfamma bemiljat årligt anflag, l)ar, enligt fåongl. S)faj:tö nåbiga
beflut, fåotnntiéjtcnett öfmer £abellmcrfet meb 3ult måitabö utgång år
1838 uppl)ört, bmarefter ben itpa ©tatiftiffa tabell!oinmiö=
fioitcit, bmilfeu fått begagna lofal i Siifetö ©tänber l)iiö till innema=
ratibe l)öfl, bå embetörum åt benfamnta blifmit t fanfliljufet anmifabe,
genaft träbt i merffaml)et. Tetta embetömerf, ftälbt unber Sbefen för
SiviUDepartemeiitet, utgöreö belö af en egentligen råbpläganbe Slfbel=
56 SBerättelfe om f)mnb t 9iifet ocb bcfö
liing, benämnb <Statiftiffa 33crcbuittgcu, meb bufroubfafligt åttg=
gaube att uppgöra plati för infatnlanbe ocb bearbetning af atta be
uppgifter, font anfeö böra ingå t @ioertgeö officiela ftatiftif, famt att
ombeförja utarbetanbet ocb utgifroanbet tibtalö af futtflänbtga topogra=
ftfftsfitatijiijfa öfmerjtgter af rifetö fieta tittftånb, betö ocf af en förs
nämtigaft merfjiättanbe §lfbelning, benämnb ®tatiftiffa i£abcll=
f ommisfionens (Eetttralbtjra, I;marö åltgganben äro: att infamta
ocb bearbeta atta titt ben offentliga ftattftifen É>branbe uppgifter, font
ej genom annat centralt embetéwerfö etter mpnbigbetö förforg infamlaö
ocb bearbeta^; att ombeförja fortgåenbe öfioerjigter öfwer bmarje färs
ffilb gren af ftatiftifen; att t ett arfi» famla atta flagö tillförlitliga
ftatiftiffa uppgifter; att för attmänbeten bntta tillgängligt bet ftatijiijfa
bibliotbefet famt att ombeförja bet internationella utbptet af offentliga
ftatiftiffa publifationer, nt. nt. -  Snfamtanbe @ebait f. b. fåommiöftonett öfwer labetttrerfet, pä nåbig befalis
titt ©wrigeä ning, utarbetat förflag ej attenajl titt npa formulär för wigfeb, bops
bCftatiftYf.sö ocb begrafningéböcfer, famt t)U5förl)öro=, ins ocb utflbttningölängber,
äfwenfont för be ftatiftijfa tabeller, bwilfa af prejferjfapet ffota afs
gifwad, öfiner bmilfa formulär ffkefteftänbet wib jtjfförflutna riföbag
meb iuforbrabt unberbånigt uttätanbe infommit, utan ocf titt förejfrifter
röranbe folfräfning i fantmanbang meb mantaläjfrifningarne, bor $oitgl.
9)laj:t t imber anbefallt t. f. (Stefen för @tatiftiffa (Sentralbprän att,
efter föregången öfioerläggning t @tatiftiffa SSerebningen ocb feban
loeberböranbeé utlätanben blifiott inbemtabe, i itnberbänigbet föreflä be
åtgärber, forn meb anlebnitig af oftoanberörbe förflag ocb plan för ins
famlanbe af uppgifterna titt @werigeé befolfningé ftatiftif, äfioenfom
af SPrejleflänbeté beröfioer afgtfna uttätanbe ocb @unbbetö ©ottegit
ftprelfé ftg tillbragit feban fifta diifébag. 37
färffitba uitberbåniga pttranbe t fråga om jtatiftif öfmer böböorfaferna,
funna påfadaP för ernåenbe af nöbiga förbättringar i rifeté befolf=
ningéftatiftif.
Uti beti af t. f. 6t)efeit för @tatiftijla ©etttralbpråit tid Äongl. Drcgribiut»
SDlaj:t afgifna, tid trpcfet beforbrabe uttberbåniga berättetfe otti
mätigben bett 31 december 1833 t rifeté färffitba abtninifiratba för* betning,
betningar, f)ar belé en öfmerjigt blifroit mebbetab rörattbe ben ttuma=
ranbe oregelbnnbenfjeten af rifeté abiitinifirattoa tnbelning, att nemligen
mifia fprfofocfnar icfe obelabe ingå uti mifit l)ärab, tingslag ocb lätt,
betö ocf framfiädtting bltfmit gjorb om mibtaganbe af åtgärber för
unbanröbjanbe af befia tnifjförbådanben. 3)å emedertib fmårigbeten
att på en gång tid tifformigl)et bringa befia oregelbunbenfjeter uti ri=
fetö abminifiratioa ittbeltting, ^toilfa nteftabelö gruttba ftg på fefterö
fjäfb, rebatt länge marit ittfebb ocb be tneb förättbringett förettabe olä=
geit£)eter ptterligare blifmit åbagalagba genom be från Äottgl. Söiajrtö
famtliga SBefadningét)ufivanbe infomtte i)ttraiiben i ämnet, l)ar $ongl.
SÖlajtt äfmen nu funnit bett rebatt för längre tib tidbafa märtta frågan
om en admän ocf) famtibig omreglering af berörba förlfådattbett böra
förfalla, ttten lifmäl i ttåber ttppbragit åt fina Sefallningb^afmatibe,
att genom meberbörattbe fptfol)erbar od) bäraböffrtfmare låta fft)ttbfam=
ligen grattffa uppgifterna rörattbe bett abmitiifiratba inbelningen famt
ntebbela nöbiga befunna rättelfer ocb tidägg; att, ber oregetbunbeiiljeter
äga rttttt, uppmana meberbörattbe jorbägare ocb menigbeter att fjelfma
föfa genom frimidiga öfmerenöfomntelfer få bereba, att fprfofocftie=oin=
råbet må blifma ett enbet, tidböranbe ett ocb fantnta bärab; famt att
taga ttitber öfmetmäganbe ocb b°ö Äottgl. 9Raj:t anmäla, bmilfa oregeU
bitnbeiil)eter i nnmarattbe inbelningen, antingen berför att be tttebföra
23if;. tilt dt. ©t. ^3rct. 1859—1800. l:a ©anil. 2:a 3lft. 8
38 SSerättelfe om f)toab i 3tifet ocf) befö
fpnnerlig olägenhet eller emcban be ftjimö funna ulan {torre fwårigfyet
afl)jelpaö, företräbeéunö påfalla åtgärber från jtatenö (tba till berebanbe
af en önjfioärb föränbring.
^pfftdnci?9* ®etmu 6tänber till Äongl. 9Jiaj:t afgifmit ltnberbåniga
förflag till förnpabe fororbningar röranbe loilforett för bränrrinéti(l=
merfning famt för förfäljning af bränmin ocb anbra bränba eller bi=
jtillerabe fpirituöfa brpefer, l)aftoa itåbiga fororbningar t öfioerenéjtåm=
melfe l)ärmeb ben 27 9fot>ember 1837 blifmit utfärbabe. @åfom en följb
l)äraf l)ar ocf Äongl. 9ftaj:t ben 17 Salt 1838 t nåber fa(l(fätlt en
förnpab orbningéjtabga för (torre bränneriet, innefattanbe få mål er=
forbetliga föreffrifter för rebffapenö beffaffenfyet meb affeenbe å till;
merfningéfontrollen, forn fitlljtänbiga inftruftioner för benna fontrollö
råtta I)anbl)afmanbe.
Sfleb affeenbe belö å migten beraf att ben för ftbrrc bränneriet*
utgåenbe betpbliga afgift irfe måtte unber ben treefta penningejtällning,
font be febnare åren ågt runi, på en gång bragaö ur allmänna rö=
relfeit, belö ocf å l)mab erfarenheten i öfrigt gifioit rcib fyanben angå=
enbe olägenfjeterne af brånnnnétilhrerfningené otoilforliga begränsning
inom tiben emellan ben 13 Oftober ocf) 15 december, f)at åfongl.
3)iaj:t tillåtit att bränitunsbräniting finge i ftbrrc bränneriet äga rum
jemrnäl unber ytterligare tre månaber unber f>ionrtbera af åren 1839
och 1860, nemligen från ben 15 Samtari till ben 15 Slpril, få att
tillmerfare funbe ibfa bränmittébränniitg imber en eller tioå af be få=
lunba bejtämba fem månaberne.
brenne ftycfen f. f. brämrunöinätare, fynulfaS l)ufimtbgrunber blifrcit
af 2öeten(fapö=2lfabemien gobfänba, fyafma på f)ö(ten 1857 blifmit för=
föfta mib ett (förre bränneri i fmfioubfiaben, och berefter unbetfafiabe
förföf roib Sefnologiffa Snflitutet; men intetbera af befa infirument
ftprelfe fig tillbragit feban fifta Siifébag.
Ijat befunnits få fulläitbabt, att bet tift anroänbttiitg för fontrotten
öfwer tilliner Filin gen ira b be ftörre brännerierna Funnat påbjubaö. 35ett
af Oiifetö ©tanber utfäftabe belöning af 4,500 9i:br Stifdmpnt för
uppfinning af ett bplift fullt änbantåldenligt instrument f>ar följaftligen
ännu icFe utgått.
3)eit npa brämmitélagfliftningend wälgöranbe inflptanbe É>ar wifat
fig uti en anfenlig minffniitg af bränuerieritaé od) förfäljntngéjlällenaS
antal, meb beraf följanbe minffning i förbrufningen af ftarfa brpcFet,
famt i en mäfenbtlig föröfniug af jiatöhiFomfierna. ©ålutiba l)ar brån*
neriernaé antal, forn år 1852 utgjorbe icfe tninbre än 55,842, beraf
(570 brefrooö meb ånga od) 35,172 omebelbart meb eib, nebgått:
år.
Sluta! (tor-  re bran»
nevier.
Slata! ann»
bre trän»
nevier.
©ninina
antal Brätt»
nevier.
1855 till
1856 »
1857 »
1858—59 till
391
580
400
4,091
5,158
5,482
2,481
4,482
5,518
5,882
2,874
eller t ntebeltal
391
4,298
4,689
Sifafå l)ar fannolifa tiffwerFningdgnantiteten, forn före år 1855
utgjorbe mellan 50 od) 40 millioner faunor brännan årligen, nebgått:
år 1855 till 11,444,000 fannor
» 1856 » 12,513,000 »
» 1857 » 14,980,000 »
» 1858—59 » 14,446,000 »
eder i ntebeltal för befia år till 13,545,750 Fannor.
21 anbra fiban (ja floa fiatéinFomfterna, font imber be lo åren
1845—54 t ntebeltal utgjorbe enbafl 759,000 9i:br UiiEömpitt, öFat fig:
60 Serättelfe om Ijmab i dtifet ocf) befö
år 1855 tia 4,623,059: 65.
» 1856 » 5,107,118: 6.
» 1857 » 6,105,699: 25.
» 1858—59 » 6,744,435: 2.
eller t mebeltal för befia år tia 5,645,077: so.
gör förfäljningö=året 1857-1858 nppgicf #udf)åantngd*©äaffa=
penö anbet i bränminöförfäljningéafgiften titt ett fammanlagbt belopp
af 181,532 9i:bt 36 bre.
ssefnotogtfTa det mib febnafte ritöbag för defnologipfa Snflitntet bemiljabe
fbr()bjba anflag l)ar fatt &'oitgl. 9Jlaj:t i tillfälle att förbättra loues
milforen för lärarne mib betta Centrala läromerl, famt bia befi biblios
tf)ef od) fbrråb af läro=apparater. ©om Äongl. 3ttaj:t, efter meber=
böranbeö ljöranbe, funnit ben af Oiifetö ©tanber för uppföranbe af en
ni) bpggnab åt delnologijla Snftitutet ifrågafatta platö öfter om Operas
fiufet ide mara l)ärtia lämplig od) ej geller någon annan Staten tills
l)örig tomt marit att tidgå, l)ar, meb begagnanbe af bet färffilba atis
flag Oiifeté ©tänber anmifat, en mib drottninggatan belägen tomt blifs
mit för ifrågamaranbe änbamål inlöpt.
5öib bemälbe 3nfiitul, för boillet fbrnpabe nåbiga ©tabgar blifs
mit ben 19 Stooember 1858 utfärbabe, f)ar antalet eleoer utgjort:
fmftterminen 1857: 115, l)maraf 28 ertra eleoer,
mårterminen 1858: 112, » 26 » »
Ijöftterminen 1858: 93, » 18 » »
mårterminen 1859: 93, » 20 » »
odi Ijöftterminen 1859: 115, » 20 » » .
ssgic teiniffa de lägre tefniffa ©lementarffolorna i SOlalmö, 9torrföping, Örebro
od) SSoråé Ijafma, meb begagnanbe af be mib febnafte riföbag bemiljabe
förl)öjba årö=anflag famt färffilbt anmifabe bibrag tia anffaffanbe af
ftpreife fig tillbragit febait fifta Oiiföbag. 61
apparater od) ntobeöer, funnat förfättaö t ett mot bet meb befia Iäro=
anjlalter affebba änbamål bättre froaranbe fficf. ©ammattlagba antalet
af elever toib befta ffolor utgjovbe unber läeåret 1857—1858 enbafl
75, men fteg unber läöåret 1858—1859 till lil. litt be meb famina
ffolor fbrenabe föttbagds od) aftonffolor ntebbelabeö unbermiéning åt
171 elever unber bet förra lädåret od) åt 255 unber bet febnare.
Sintalet af be elever, font beföfa beit af @tvetiffa ©löjbföreitingen ©wenffa
t ©tocfpolm tnrättabe fönbagös od) aftonffola, l)ar årligen i betpblig ^ngmT
mån tillivärt, få att, bå itämnbe antal ivib (foland jliftelfe för omfring ’tola'
13 år febait uppgief till enbafi 40, l)ar betfamnta öfatö tilt 586 år
1856, till 689 år 1857 od) till 769 år 1858, l)tvaraf 61 givinliga
elever. — ©om bentälba [fola numera uppepåfled pufimtbfafligeit genom
anflag af flatdmebel famt nnberftöb af ©tocfpolmd fiab, men enbafi
till en ringare bel genom bibrag från ©töjbföreningen, par Äongl.
SJlajtt funnit ffätigt förorbna, att ffolan bör flå unber infeenbe ide af
görentngend SDireftion, utan af en färffilbt utfebb ffolflprelfe, pivaruti
orbförattben nämned af Äoitgl. SDlajit ocp blanb be tre lebamöterne
ben ene utfed af ©ommerce-Soflegium, beit anbre af ©tocfpolmd 9Jta=
giflrat od) SSorgerffapd Stlbjle od) ben trebje af ©töjbföreningen.
©eban Siifetd ©tanber ivib fifllibue rifdbag betviljat bibrag till setniff förtinrättanbe
od) framtiba uttberpåll af en tefniff föttbagé= od) aftonffola aftonftoia,i
i (Sjjfildtuna, meb pufivnbfafligt fpfte att åt ben berfläbeé anfläQba tåls (M“£ltmuu
rifa arbetareperfonal, font fpjjelfätter fl g meb beit finare jerns od) (tåls
manufafturnäringen, bereba tillfälle till inpemtanbe af bepöfliga elemens
tarsfunffaper, famt flabend innetvånare åtagit fig att befojla lämplig
lofal för ffolan, jemte befi ittrebning, pafiva flabgar blifivit för benna
ffola i ttåber fafljlällba, p tvär efter benfamma inneivaranbe pöfl fotnmit
i gång.
62 SSerättelfe om Ijmab t 9iifet ocf) befö
9tcfcnmber= @tt ide obetybligt antal inbuf!ri=ibfare fnmt arbetare i åtffiöiga
ringgibfarc. näringögrenar, fäfom ornamentömålare od) bitbt)nggare, mcfanici, ur=
matare, bofbinbare, m. fl., Ijafioa erhållit unberftöb, för att genom
någon tibö miftanbe i frömmanbe tanber od) arbete å bermaranbe fiörre
loerfftäber öfa fina fitnjfaper ocp utbitba fin fonftfärbigljet.
sifticboiag. 2)et genom 1848 årö Slftiebolagö=$örorbning öppnabe tittfätte att,
mebetft fmärre fammanflott af ett ftörre antal betägare od) meb en titl
bet tednabe aftiefapitalet inffränft anfioaröffi)(bigf)et, bitba bolag af
betybligare omfattning, l)ar i allt jemnt fliganbe mån begagnatö ej
allenaft för utföranbe af inbuflrielta företag, åfyffanbe att tillgobogöra
inl)emffa naturprobufter eller fbräbla främmanbe råämnen, utan od
för tillioägabringanbe af jernvägar, faitaler od) anbra fomunifationö*
anftalter, äfroenfom l)ioarjet)anba allmänt nyttiga inrättningar, fåfom
förfäfringösanffalter, åitgfof, bab4nrättningar, o. f. m. $De fapital,
forn imber be 10 åt ofioamtämnbe författning tillämpad), blifmit ted=
imbe för beltaganbe i fåbana aftiebolag, å fyoilfaö reglementen nåbig
faflflällelfe mebbelatö, torbe fammanlagba funna beräfnaö till minft
60 millioner 9l:br Diiföntynt. 2>e ftörfta beloppen äro tednabe för
beltaganbe i jernroägö* ocf> förfäfringö=bolag. Dernäjl fomma 12
bomuHöfpinneris od) wäfmeti=bolag meb 7 millioner, 6 yllefabriföbolag
meb omfring 4 millioner, 5 fågwetföbolag meb 3 millioner, 3 pap=
peröbrnföbolag meb 2 millioner, o gaélyéningöbolag meb nära 2
millioner, l foderbndöbolag meb l,200,000, s bryggeribolag meb
800,000 9f:br, 0. f. 10. 2)efutom äro iillfammanö nära 10 million
ner 9?:br tednabe af några bolag, forn på en gång fmfma flera mig=
tiga inbnftri=grenar till föremål för fin merffambet.
soinmif altur» Sif 9)1 a tt u fa f t u r=®i [fou t=fonbeii, l)ioa rö på rifobanfen amoifabe
sifionten. 2,700,ooo 9l;br Oiifömynt, 9?ifetö febnaft förfamlabe 0tänber
ft yr elfe fig tillbragit [eban fifta 9iifSbag.
65
beflöto att imber pioartbera af åren 1858, 1859 od) 1860 förmiuffa
meb 150,000 9i:br, Rafina imber åren 1856 — 1858 följanbe Mopp
bliftoit, fåfom lån i lönnlig biffontioäg, utbetalbe, nemligen:
pioarjemte till få fallabe förlagslån från famina fonb imber nämnbe
tre år begagnats emtring 750,000 3l:br.
Huber åren 1857—1859 par lånerätten i benita biffotit onnoerlat
mellan 94 ocp 11 procent för i:fta flåtens tillioerfningar, mellan 74
od) 84 procent för 2:bra IlapeuS, fatnt medan 4f od) 54 procent för
5:bjc flåtens.
Sif UH*25iffontfonben paftoa imber åren 1856—1858 lån till ua-s&iffontfbljaitbe
belopp utgått, nemligen: f0IIben'
©eban 9iifetS ©tanber för fin bet beflutat, att be få fadabe
gamla od) npa Hd=3)iffontfouberne flade famntanflåS od) imber be=
nätnning »Hd=2Mjfontfonb» i en gemenfam räfenffap upptagas od) rebo=
loifaS, par $ongl. iDlajit, raeb gidanbe päraf, anbefallt (§ötnmerce=
(Sodegium att tidfe, bet nämnbe fbränbring t rebogörelfen för ifråga=
toaranbe fonber blefioe iafttagen.
Huber ben 23 februari 1858 par Äongl. 9Jlaj:t faftflädt itt)
flat för be aflöningar od) arfooben, font af 9ftanufaftur==£>iffontfonben
från od) meb famina år borbe utgå.
år 1856
» 1857
» 1858
4,464,655 O^lbr,
4,611,714 »
5,924,908 » :
år 1856
» 1857
» 1858
94,050 9?:br
110,745 »
85,575 » .
64 SSerättelfe om f>roab i 9iifet ocl) befö
^abriferneS (Sutigt be tid (Sommerce=(£pdegium infontne uppgifter å tvärhet
ruärbe. ^ af fabrifernaö od> mattufafturertieé tiClroerfningar för åren 1855
—1857, uppgift betta tvärbe, forn år 1854 utgjorbe 43,548,891
9i:br,
* år 1855 tid  53,296,911 9i:br,
» 1856 »  60,980,634 »
» 1857 »  64,621,038 » .
Denna fucceéfttva tidöfning härrör fmftvubfafligett från ben ftörre
iuerffatnl)et, font mefaniffa tverfftäbente, botnudéfpinnerierne, t) lie* od)
botitudétväfnabéfabrifertte, foderbrufett, läberfabriferne od) tobaföfabri*
ferne unber ifrågawaranbe tre år utivecflat.
utrtfes fjätt» Dotalivärbet af rifeté erport od) import, font, efter mebelbetäf*
bc tarten?0 ttiitg, unber tpvartbera året 1854 od) 1855 uppffattabeé tid nära lis
midioner, fjär, enligt famina beräfning för Ifivartbera året 1856 od)
1857, uppgått tid mer än 1204 midioner; äfiuenfont beloppet af tverel*
fluten på @tod'l)olmö od) @ötl)eborgé börfer, utgöranbe år 1854 nära
55 midioner 9i:br od) år 1855 omfring 6H midioner, år 1856 öfaté
tid nära 88 midioner, famt år 1857 ftigit tid 98,425,305 9i:br
0ivenfft SSanco. Då lifmäl unber ftfinäntnbe tmänne år rifeté erport*
rörelfe, om äfmen betpbligare än unber något af be år, font föregått
be i betta fjänfeenbe gpnfamma åren 1854 od) 1855, (fabe att ntftå
en oförbelaftig täflan å be ft)Kba främntaitbe ntarfnaberna, unber bet
att tvarutmporten tid rifet uppgicf tid en Ifittidé icfe fänb f)öjb, före*
font åren 1856 od) 1857, att märbet af importen öfirterfleg erportené
tvärbe, år 1856 nteb nära 9 midioner famt år 1857 meb mer än a\
midioner 9i:br S9:co; od) ingid uti be beräfnabe erportivärbena beffa
år oarbetabt ftlftver tid ett belopp, forn nteb något eftner I5i midioner
9?:br
ftyrelfe fig tillbragit feban fifta 9liföbag.
9l:br nämnbe mynt öfroerfleg roärbet af be famina ar importerabe
goantiteter af benna metall.
©menffa fjanbelöflottan, forn år 1846 bejiob af 88,651 (after
od) dr 1856 öfatö till 138,793 läflter, l)ar unber be efterföljanbe
(manne åren ytterligare tillwärt, famt ågbe tiub 1858 årö flut en
brägtigljet af 150,831 leifler, Säfletalet af be till ntrileö fjöfart be=
gaguabe ©nxnffa fartyg yar orf imber be tre febnaft tillänbagångna
åren marit i tiQtaganbe, få att i fåban fart begagnatö år 1856: 932
fartyg ont 87,900 (after eller 2,864 låfterö florie bragtigfiet än be
föregåenbe året till utrifeö fjöfart anmänbe fartyg intief)abe; år 1857:
921 om 93,523 läfler od) år 1858: 1,261 om iio,980 lä lier. Sill
ben utmibgabe utrifeö fjöfartörörelfen meb ©loenfia fartyg fjär i icfe
oioäfentlig mån bibragit beraö fiiganbe fyöfelfättning i od) för @ng=
lanbö eryortf)anbel. ©ålunba Ijaftoa imber be tre fififörflutna åren
antalet od) brägtigfjeten af be till ©tor=33ritannienö (janmar i ballafl
anfomna fraftföfanbe ©roenffa fartyg utgjort:
år 1856: 375 Olli 40,298 läfler,
» 1857: 417 » 41,355 bito od)
» 1858: 532 » 45,140 bito.
3)e från utrifeö orter till ©roerige anfomna fartyg utgjorbe:
år 1856: 10,434 fartyg af tiHfammanö 453,236 läfler,
» 1857: 10,037 bito bito 460,982 bito
» 1858: 8,009 bito bito 411,433 bito.
$råti ©merige afgingo till främmanbe orter:
år 1856: 10,486 fartyg af tiHfammanö 472,155 läfler,
» 1857: 9,887 bito bito 501,475 bito
» 1858: 7,853 bito bito 425,175 bito.
33iy. tift 91. ©t. ^vot. 1859—1860. 1:a ©anil. 2:a 5(fb,
HnrilcS fjö»
farten.
Sanalf arten.
ångtnUSftot»
tan.
.Karantän?»
rcäfenbet.
SSerättelfe om f> tv a b t Otifet ocl| befö
©roenffa ^anbelöffottan, font
nr 1835 bejlob af 2,874 fartyg af tidfamntanö 126,236 läfter,
öfabeS dt 1856 tid 3,020 bito bito 138,793 bito
» » 1857 » 3,190 bito bito 147,705 bito
ocfl » 1858 » 3,300 bito bito 150,831 bito,
utmifanbe fålebeö en årlig tidmärt.
3nrifeö fjöfarten, l)ioavtid åt 1855 begagttabeé enbafl 1,671
fattlig af tidfammanö 52,505 löftet, fpdfclfatte åt 1858 ett antal
af 2,024 fattlig, fimilfaö fammanlagba läftetal uppgicf tid 41,344
läfler.
5öib rifeté faitaler, bet traftfen åt 1858 i admänfjet mat något
minbte liflig än åt 1857, nppgingo afgifterne förflnämnbe åt:
på ©otlia fanal tid . 9i:bt 9l:mt 214,070.
» Stodflätte b:0 . » » 274,683.
» ©trömöl)olmé b:o . . . » » 49,723.
» hjelmare b:o . . » » 18,328.
» ©obertelje b:o . . . . » » 32,274.
» JCäbbb b:0  » » 1,584.
©roenffa ångbåtéflottan, åt 1857 utgbranbe -165 fattlig af tid=
fammanö 7,460 fiäftarö fraft, Ijabe åt 1838 mätt tid ett antal af
179 fartpg om 8,395 fjäftarö fraft.
(Sftet bet foletafarfoten flera åt å tab marit inom rifet gängfe,
ocb, mib fåbant fötl)ådanbe, Äoitgl. 9>iaj:t funnit lämpligt att genom
fungörelfe ben 21 ©eptember 1833 förflara, att unberföfning oell
farantäimfft)lbigl)et för be från utrifeö orter l)it tid rifet anfontmanbe
favtpg od| tefanbe icfe mibare (Inde äga ruin, fjmarjemte få mäl fattlig
forn tefanbe frifadatö från ffplbigl|eten att mara meb funbfietöbemiö
fbtfebbe, blefmo be i ©torholm od) SMalmö inrättabe Äarantänfc
ftprelfe fig tittbragit febait fifta Kifdbag.
$ommidftoner i början af år 1857 inbragtta, hvarefter be imber
beniälbe Äomntidjtoiterd mårb ftäflbe bpggitaber od) inventarier bliftvit
förfålbe od) föpeffittiitgarne ingått titt janhold* od) ©jöfartdfonben,
af livard mebel omfoftitaberne för farantändmäfenbetd unberl)åttanbe
blifioit beftribbe.
Sebalt Commerce- och 0ttitbhetd=©ottegiente på nåbig befattning
uppgjort förflag titt nt) förorbning om ^vab till peffend uteflänganbc
från rifet iafttagad bör, ^ar Äongl. 9Jtaj:t, efter gratiffniug af be=
rörbe förflag od) ivib ben i fammanl)aitg härnteb företagna pröfning t
Ijmab mån föreffrifter om förjtgtighetdmått mot anbra, utrifed gång*
bara fmittofamma fjnfbomar more itöbiga att bibehålla, imber beit 20
näftltbne September funnit gobt att, nteb ttpp[)äfmaitbe af ide attenafl
3?oitgl. $arantändförorbningen ben 7 Slovember 1806, utan äfmen
famtlige, titt förefommaube af folerattd och gula febernd jemte anbra
fmittofamma fjufbontard ittföranbe i rifet l)ittittö gifna författningar,
belö förorbtia att, i fråga om foleratt od) gula febern, ^mab uti fi|la
momentet af § 7 i Äongl. ftörorbitiitgen angåeube farfoterd l)ämntanbe
inom rifet ben 30 ^December 1857 finned ftabgabt må tillämpad
jentmäl på fartyg, font från utrifed ort, belägen på benna |!batt (Sap
^inidterre, titt Smeitff f)amit anläitba; ilten att i öfrigt farantänd*
åtgärber emot utrifed gängfe fmittofamma fjnfbomar, meb unbantag
af pejlett, ^äbanefter ide (Tola äga rinn, — beld od mebbela föntyabe
föreffrifter 0111 f)mab titt förefommaube af pejfeitd införaitbe i rifet
iafttagad bör, Ijmilfa föreffrifter åfyfta att befria fjöfarten från uppe*
l)ått od) foftnaber i beit ittåit fåbant, enligt febnare tiberd erfarenhet,
tåter fig nteb nöbig fäferf>et förena.
3 fammaitl)ang ^ävtneb har förnpabt reglemente för farantänd*
inrättningen på Äändö btifmit i nabel* utfärbabt.
68 SSerättelfe om fyvab i O? i fe t ocf) b efö
SJJeb anlebning af eit i biplomatiff iväg gjorb framjlädning l)ar
^oitgl. 2ftaj:t funnit gobt titebgifiva, att fartyg, forn äro beflinerabe
tid danffa eder anbra ivib ©(åerfjön belägna utlänbffa famnar od)
funna mi^tänfad mebfbra peflfmitta, tidé ivibare må äga att anlöpa
Äändö farantänöinrättning för unbergåenbe af lofintngS ocp reningd*
farantän, mot erfägganbe af be afgifter od) meb be ivitfor i öfrigt,
font äro eder funna ivarba för be tid Swerige afgåenbe fartyg be*
flämba.
§anbet«- od) 8eban bet förrådande blifivit beflämbt, iivari be bägge förettabe
^oXem rifena böra bettaga i ben tid 32,000 Sftfdbaler Specie beräfnabe
årliga foftnaben för bet gemenfamma fonfnldiväfenbet, famt Slorffa
Stortl)inget berefter anivifat be på Slorrige belöpanbe fibelarne af be*
rörbe foftnab meb 22,300 Oiifdbaler Specie, l)ar Äongl. 3ftaj:t imber
ben 20 Slpril 1858 i nåber anbefallt ÄonvojMfommidfariatet att meb
29,700 Ofifdbaler Specie eder 118,800 Ofifebaler Siifdmpnt af fjan*
beld* od) 8jöfartö*fonbend mebel årligen utbetala be återfiåeube $*be*
larne tid Utrifed departementet, bit förvaltningen af ifrågaivaranbe
fonfulsfonb blifivit, fåfom en för bägge rifena gemenfatn angelägen*
l)et, ben 1 3uli 1858 från $onvoj=$ommiefariatet öfiverflyttab; i
följb hvaraf någon 9lor[f lebamot icfe ivibare tjenftgör i bemälbe $oni=
miéfariat.
$råit fiianbeld* ocp Sjöfartd=fonben, tid ^milfen, enligt Äongl.
Slajitd ocp 9iifetd Stänberd gemenfamma bejlut, ett årligt belopp af
750,000 9iifdbaler Oiifémynt numera utgår från tndmeblen fåfom er*
fattning för ben forbna, i fammanljang meb tudumgälberna bebiterabe
färffilba afgift tid bemälba fonb, ^afiva årliga bibrag utgått tid eipe*
bitioiier meb örlogsfartyg, tid faraiitänSanffalter, tid lots ocp fyr*
inrättningar, till fjöfarte=fontoret, tid lifräbbningSanflalter på fuderna,
fttjrelfe fig tillbragit feban fifta 9iifébag. 69
titt 0menffa fprfan t Öonbon, o. f. m., hvarförutan färffilba atiflag
blifvit titt unberftöb för hamnanläggningar och mubbringöarbeten tib
efter annan från nämnbe fonb t nåber bemitjabe. 3)e belopp, font
från och ineb år 1854 blifmit för anläggning af eleftriffa telegrafer
fttcceöfioe anroifabe till utbetalning från Jpanbelö= och ©jöfartéfonben,
uppgå titt mer än 1,900,000 9l:br. £itt merfftättanbe af be hittittö
förfallna fem afbetalningarne å löfefumntan för örefunbffa tullen hot
^anbelé= odb ©jöfartéfonben utbetalt tittfammanö 472,082 9i:br 55 öre.
Uppå gjorb unberbånig anföfntng hot Äongl. 3Raj:t förflaratsennijab fia
,
peljiab&rätt.
5Ceiterbborg mara (fapelflab, nteb be frt= och rättigheter, font rtceté
ftapelftäber t allmänhet tittfomma.
$rått ffplbigheten att erlägga få fallab falu=accté hofma pttterli= ©aiu-accis.
gare tre ftäber blifmit befriabe, hvaremot rättighet föruttnaté få mål
lanbttnän font aitbra perfoner, att t hvob qoantitet font helft berftäbcö
ibfa förfäljning af fött, brob och briefa.
ttieglementen hafma blifmit i nåber utfärbabe för brätfelfamrarne ategiementen
, odj tayor.
t fern ftäber, hmarjemte nåbtg faftfiättelfe ntebbelaté a bpggitabö', branbs
och homn=orbuittgar för åtffittiga ftäber, äfmettfom å ett betpbligt an=
tal fanal=, l)omn= och jernmägö=taror, famt å reglementen för flera
fjöafjurantfsföreniitgar.
2lf förefontuten anlebning hot $ongl. 9Kaj:t t nåber bempnbigat Snterims»
(Somnterce=Gfottegiunt att, efter pröfning af omftänbigheterua i h»orje
färffilbt fatt, för utotnlanbé inföpt fartyg, font blifmit ttteb interimés
fribref förfebt, inett inom föreffrifmeu tib icfe hunnit i 0menff homtt
inflarera, utfärba nptt fåbant fribref, gättanbe hvarje gång för en tib,
af högil ett år.
3 öfmerenéftämmelfe meb 9iifeté 0tänberé anhållan hor Äongl. Sogferings»
SKajtt, genom tillägg titt Äongl. ^örorbnittgen ben 16 Slooember 1849,
70 Serättelfe om bwob t flifet ocb befd
mebbelat erforberliga föreffrifter för »ifa loib ångfartyg^ begagitaitöe
titt bogfcriitg inträffanbe bänbelfer.
9!a»igation8* Sitt förefommanöe af afioifelfer från ftabgaubena i $oitg(. Diegte=
mentet af ben 7 2(prit 1841 för be på allmän befoftnab inrättabe
naotgationdffolor, äfmenfom titt berebanbe af öfioerenéftämtnelfe i niis
benoiöniitgen öerftäöeö, bor en färffilb infpeftör blifioit tidö »ibäre
anfättö, fgintfen bör öfioermafa unbenoidningend behöriga mebbetanbe
10 i b befa ffolor ocb ber förrätta fjöfapitenö* od) fbrmané=eramina,
famt, bereft t)aa anfer någon förbättring i ffolornaö organtfation etter
annan åtgärb för unöenoiöningenö befräntjanbe mara af bel)ofioet pås
fattab, beröm afgifioa förflag titt (£ommerce=(£oHegiiini.
©eban ftaben Söeftenoif fullgjort l)ioab 9iifeté ©tänber föreffrifioit
fåfotit »ilfor för bet titt inrättanbe ocb unberbåttanbe af en ^ögre
naoigationöjfola i nämnbe ftab beioitjabe anflag, bor benna ffola imber
inneivaranbe årö f)öft fontmit i gång. 9lntalet af befa för lanöeté
fjöfart loigtiga unöenoiöningöanftalter utgör numera nio, ^ir*araf 7
förre ocb 2 minöre. Säéåret 1856—1857 uppgicf famfättba antalet
af elever »ib be 8 älöre ff otonia titt 595. Unhcr läéåret 1857—
1858 utgjorbe bet 424, imber läöåret 1858—1859 enbaft 414.
35Mb 4 af befa ffolor mebbetaö unbenoiéniiig i ångmacbinlärait.
©jomaiis» 3 affeenbe på granffningen af fjöntanöbufenö i rifet rälenffaper
^ifen- oci) fönoaltning bor ^oitgl. 2)laj:t funnit nöbigt att ntebbela »ifa ge*
menfanuna föreffrifter.
SöcyeTJnrfeitS 9)leb antebning af ben år 1855 ntfärbabe nåbiga förorbuing om
notuonbc. rjfetö ^nr $0ngl. ätta j: t, feban .jpattöelöföreniugarne i ©tocfbolm
od) ©ödeborg blifioit börbe, föreffrifioit ett föränbrabt fätt för »erelfurfenö
noteranbe, i följb hvaraf benfamuia från 1858 årö början
blifioit befiämb i Oiifömpnt od) noterab för loo enbeter af be färffitba
ftprelfe fig tillbrngit febait fifta fftiföbag.
71
främmatibe immtflageit, cnbaft meb bet unbaiitag att furfen fortfaranbe
noteraö för ett 4>unb (lerling.
Uppå framjlällitittg af (ftifetö ©tauber l)ar 5?ongt. SRaj:t funnit cmmmoys
gobt att, utan rubbning uti ben åt gmittitor enligt 1846 årö .fpanbelö* ^t!$e!.nt‘
Orbning reban utebgifua rätt tilt l)anbelö ibfanbe, i nåber förorbna
att gaunita, forn är ©menff unberfåte od) uppfpllt be i nämnbe för*
fattning fiabgabe milfor, (fall mara berättigab att, i föreffrifmeti orbning,
erfjålla tidflånb belö att t jlab och A rifetö marfitaber ibfa mi=
nuthaiibel meb alla tillåtna »åror, belö odf att, imber t allmänhet
fiabgabe förbehåll, falubob å lanbet anlägga.
3 enlighet meb fftifetö ©tänberö pttrabe öitffan fm $oitgl. -3)laj:t »ranbfsrfni.
genom ©ine SSefaHningéhafmanbe låtit fäfta meberborattbe jlabdinuesl"gcnbomårf
månareö uppmärffamhet på angelägenheten beraf att beraö egeiibomar
marba till ett merfliga märbet motfmaranbe belopp branbförfäfrabe,
enär bpggnabölåit häbanefter iefe more att för be af elbémåbor hem*
fofta ftäber påräfna.
Sifalebeö Im Äottgl. 2)laj:t, meb anlebning af Dtifetö ©tänberö atcfctonunberbåtiiga
framställning, låtit utfärba nåbig fungörelfe angaeiibemng atqtra
refefojlnaböerfättning och bagtraftamente belö för färffilbe bomare i m. m.'
brottmål ocp belö till fjärabö^öfbingarö ffrifmare=biträben.
3 öfmerenöflämmelfe meb l)mab Olifetö febitajl förfamlabe ©fäuber söoftätts-in
,
_ ltrfjafmavcs
för flit bel beflutat, fm Äottgl. 9Jlaj:t förorbttat, att äfrnett be hemman wtaganbc t
... fjcrbtngS»
och lägenheter, h^ilfa åro anflagne fåfont boflällett at emile, militäre mans nfie
,
ning.
oö) ecclejtajlife embetsman, tyäbanefter böra, ber fjerbtngämanös&efatt*
ningen af mifj meb lön förfebb perfoit beftribeö, uti fierbittgömanttenö
aflöttanbe, lifa meb attbre i fåbant affeeitbe förbunbne, bedaga.
2)en utmärfta framgång, bmarmeb arbetena å fiatenö jeritmägö= statens jern
nmg^btjgg
bpggtiaber
bebrifmitö, lim tid fntlo motfmarat bet mibflräcfta förtroenbe, nata.
72 Serättelfe om fymab t IRifet ocb befö
forn marit af Äongl. 9Jtaj:t i ltåber lemnabt ©fwerden m. m.
©rtcfon t affeenbe d tebningen ocf) utföranbet af ifrdgamaranbe ^ögfl
omfattanbe ocb wigtiga arbeten.
EDefja arbeten f)afroa d SBcftra ftambanan btifmit utftrdcfte, belö
från ©ödeborg tid Sierifeö fbbra gränö, på en längb af emtring 20
mit, betö från @tocft)olm tid Äatt)rinet)olm, pd en längb af mer än
12 mit. Sif förftnämnbe bet, eder banan genom 28eftergötf)tanb, öpp=
nabeö mägen medan ©ödeborg ocb Soitfereb, lj mit, för traftf reban
i början af ^December 1856. f^öljanbe året futtborbabeö arbetena intill
Södtgdrba, 61 mit från ©ätteborg, af fjroitfa färffitbt må nämnaö be
ftöra fprängningarne utmeb fjöarne Slépenö ocb ©äfmertdngenö ftränber
ocb utfpdningarne i be medan be genomfprängba bergöubbarne belägna
bjupa wifar, genomjfärningen af ben f. f. Äröfefuden, ber mer än
13,000 fubiffantnar jörb tndfte utgräfioaö, fanit flutligen be tio broar,
forn mdfte uppföraö öfwer ben flingranbe ©äfwesdti. Unber tiben pdgingo
terrafjering^arbetena ofmanom Södrgdrba intid @ötf>a fanat, odj i
början af Oftober 1858, febati äftoen d benna dräcfa pögd betpbtiga
banffpdnaber ocb brobpggnaber btifmit merfjlädbe, öppitabeö banan för
trifif äitba tid ^atföping, iO£ mit från ©ödeborg. SJlot flutet af
ftdnämnbc dr moro terrafieringö=arbetena medan gmtföping ocb ©ötpa
fanat tid ftörfto beten fndborbabe, äfmenfom unberbpggnaben för be d
benna linie förefommanbe dora bröar öfmer ^>ornborga=, Öfa* ocb
o
£iba=darne. Slterddenbe arbeten t)afWfl unber innemaranbe dr btifmit
fa tibigt fndborbabe, att benna bet af SEBedra dflWibanan reban ben i
näjltibne September nppfätö tid allmän trafif. 2>en från ©ätteborg
utgdenbe färbtgbpggba dambanan tift £öreboba mib ©ötba fanat utgör
en längb af 17,15 mit ocb btifmit fudborbab ett dr tibigare än
man
ftprelfe fig tillbragit [eban fifta fRiföbag.
man wib generalplattené ttppgöranbe mågat ^oppaé, ^millen omfläta
bigf>et är af bejla flörre mtgt, forn jenttnägen härigenom blifmit fatt i
bireft fbrbinbelfe tneb meder fia Smerigeö migttgafle wattenfommunifas
tion, @ött)a fanal.
3 ©ätteborg, SSeftra flatnbananä ena änbputift, ^ar flationö=an=
läggningen blifmit ntförb meb fäftabt affeenbe båbe å änbamåléenligbet
ocb prpbitab, famt forfebb meb merfjläber, förråbdf)ub adb lofomotiöflal=
lar. @tatiotiéf)iifen å be öfriga 13 jernmägöflationerne äro uppförbe
belé af flen, belö af trä, men öfriga bpggnaber ada af trä, rättabe
efter ben jlörre eder ntittbre traftf, font fan på f)ä?arje färffilbt fläde
förmätttaö. £id traftfené bebrifmanbe är rörlig materiel anffaffab för
17 mil.
Svedan ©ötba fanal ocb jJlerifeö länegränö, 3,6 mil, äro unber
innemaranbe år linien befmitivt utflafab ocb en bel terrafjeriiigémrbeten
påbörjabe fallit arbetémateriel anffaffab.
$rån SSeftra flambanané öflra flutpunft, Stocholm, börjabeö be
förberebatibe arbetena på böjleit 1857. 2lf befta arbeten l)afma be
medan Stocholm od) @öbertelje fanal, 3| mil, bebrifmité meb beit be=
tpbligafte arbetöflprfan ocb flörfta belett af benna linie eder 2f tnil är
rebait terrafjerab. Étffidiga båbe ftoåra ocb bpra arbeten förebomma å
benna flräcfa, bmariblaitb bett öfmer årflamifett ntfpdba, 700 fot långa
banfeit öfwer ett bjup af änba tid 70 fot; ben wib föbra ättbatt af
benita bauf påbörjabe rörliga bro af lifa bimenftotter meb broarne
öfmer Stocholm*» flttfi, famt tunneln unber S^pboba bacfe, 930 fot
lång, påbörjab i September 1858 ocb öppnab ben 7 ftjllibite September,
ebttrtt en bel bottenfpräitgning ännu återjlår. 5ötb intetbera af
befia flora arbeten £>ar foflttaben mifat ftg öfmerjliga förflaget.
23itj. tid 91» ®t* ^eot. 1859—1860. lia ©arnt. 2:a Stft.
Serättetfe om fwab i Ditfet ocf befö
SDZettan Södertelje ocf fåatfriitefolm äro terraferingd=arbetena å
be ftvårafe pimfterna itnber fullt arbete od) pä flera ftälleit afflutabe,
fåfom baiifftjdniugarne öfwer fjöante Sanaren, ©linfjöit ocf Äyrffjön.
3 närheten af bränninge bruf, f mil feber om Södertelje, förefommer
ett fodrare fprängningdarbete, Hemligen eit tunnel af 465 fotö längb,
till fwilfen be djupa ingåtigarne reban äro ittfprängba.
Slrbetena å SB eftra ftambanan äro fälunba, utgäenbe från
©ödeborg ocf Stocffolm, utfträdfta på en fatnmanräfnab längb af
nära 32 mil, frnaraf mer än hälften reban blifvit för träffen öppnab,
fwarjemte å ben öfriga beten be foftfammafte ocf mejt tibdöbanbe ter*
rafermgb=arbetena äro ittförba. 5lf fela ben mellan nämnbe twå fä=
ber föreflagna jernwäg, 421 mil t längb, är bet fålebed enbaf en
fräda af ontfriitg ioi mit, font ännu ide blifvit tid ftit rigtniitg fab=
fäftab farnt lagb imber arbete.
21f Södra ftambanan från ätta Imö far, febait fträcfan mellan
SJZaltnö ocf Sund, ii mil, t december 1856 öppnabed för träffen,
ytterligare en längb af 4f mil fndborbatd, nemligen mot flutet af år
1857 mellan Sund od) Örtofta, l mil, — i September 1858 medan
Örtofta ocf $öör, 21 mit, famt imber imteivaranbe år medan ejpöör
od) Södbala, li mil, få att benita ftambana för närtvaranöe är tra*
fferab på en längb af 6} mit, från SJlalmö inåt laitbet. Ofvanför
Södbala jermvägdfatioit äro arbetena utfräcfta på en längb af U
mil, eder tid fpböfra änbait af 3inja=fjöit. T)en terrein, ftvaröfver
benna jertttväg framgår, far i admänfet ivifat fg wara för en jent*
wägdanläggning gpuiifatn, efurn äfven fär fera betydligare brobygg*
imber od bjttpare jorbgräfiingar förefommit.
2Bib S)latmö, föbra äiibpunften af benna fatnbana, far, liffom i
©ötfeborg, en förre prydligare fatioud=anlägguiug blifvit utförb, uteb
ftyrelfe fig titlbragit febait fifta DftfSbag.
beräfning äfioen på en frambeleS utioibgab rörelfe. Seimoäl i Öutib
bär {fationSbufet bliftoit i en prybligare flit o cl) ftörre [fala uppförbt.
9Mmö {lation är förfebb meb reparationöioerfjlab, lofomotioftallar,
förråbSf)iiS fanit ett ftörre gobömagajm. bett för trafifen öppitabe
bet af ifrågaioaranbe baita förefomma bejnitom fem minbre {lationer,
meb bera uppförba crforberliga byggnaber.
SBib ©ööbala {lation, ber lanbSioägen från (Sbriftianjlab tittftöter,
är rörelfen för närwaranbe ganffa liflig; men ben ännu imber arbete
loaranbe banan mellan ©ööbala ecb föbra äubau af $inja=fjön, li mil,
blir, fuöborbab, af minbre betybenbet innan benfamma fan ytterligare
förlängas 4 mit norr ut, ber ben {Tulle femma att fammanträffa meb
flera loigtiga ftråfioägar. Så emeblertib rigtningen af benna förlängning
är beroenbe af ben, font femmer att beftämmaS för ®öbra {lanis
banans fortfättniug genom ©målanb, ^afroa arbetena hittills icfe funitat
utjlrärfaS längre än forn {fett.
$3iö benna fiambana finnes ett ganffa betybligt inoentaries ecb
materialsförråb famlabt.
31 ©öbro (lambananS norra bel, eller banan från ^atföpiug fös
bernt mot Senföpiug, börjabe be förberebanbe arbetena böften 1857.
SerraferingSsarbetena, fem börjabe mårén 1838, baftoa hittills btifioit
utjlräcfta enbaft till fjöu ©tråfen, eller på en läitgb af mit från
galföping, af bwilfen (Iräcfa nära 2 mit äro färbigsterrafierabe, Si=
nien mellan fjön ©tråfeu ecb Sönföping b^r, fåfem beroenbe af bas
nans fortfättniug feber em {ijlnätnnbe flab, ännu icfe btifioit lagb
imber arbete.
Sill bet förbelaftiga refuttatet i affeenbe å jernioägésarbetenaS
utföranbe hav i loäfeubttig måll bibragit, att be af Olifets ©fäuber’
SBerättelfe om fjmab t 0?ifet ocf) befö
för initewaraitbe ftatéregleringéberiob tid nämnbe arbeten aitmifabe
mcbet fått tid fibrfia beten aitmänbaé reban före 1860 årö ingång.
Srafifeit å ftatenö flatnbanor börjabe reban mib 1856 åré utgång;
men font traftfen å be barnabé banbelarne för l)ela året 1857 famt
änba tid ben l Oftober 1858, bå roefitra banan öbbnabeö tid ^alfö^
ping, loi mit från ©ätteborg, od) ben @öbra tid ^bbr, 5 mil från
SDtaltnö, b>aft mera affeenbe bå tranéborter för ben uttber bbggnab
maraube banan, än för adman na röretfen, od) man befiutoni toib tra=
ftfen t>aft tid mäfenbtligt ftjfte att inöfroa en bugtig tjenftemaitna= od)
arbetare=berfonat för beit fudborbabe banaitö framtiba traftf od) bemafs
ning, utan att befmfma anlita ittlänbffa, ljögt aftönabe biträben, få är
bet odfå egentligen fbrft från od) itteb beit i Oftober 1858, font re=
fultaten af traftfen funna lemna någon fäfer lehning för bebömntanbet
af en btifioanbe rörelfe å ftatenö jernmägar. Sifafont å bplifa anlägga
ningar i aitbra tänber, rnåfte rörelfen berå tid en början bliftoa ringa.
31 ©trettffa jtainbaitonta l)ar ben cntedertib mifat ftg lifligare od) af
ftörre betybenljet än man fumtat förmänta. @ålunba l)ar traftfen bå
Söcftra jlambanan å io| milé längb från od) ttteb ben i Oftober
1858 tid ocf) ttteb ben 50 @ebtetnber 1859, feban ada otnfojtnaberne
blifnrit afbragite, meb unbantag af jlitning af räler, nt. nt., lenutat en
benådning af mer än 60,000 9i:br, od) traftfen bå @öbra flam»
banan, å 5 milé längb, Itfalebeé gifroit en benådning af ontfring
20,000 D?:br. 3ttt refultatet af 0öbra banatié traftf i förf)ådanbe tid
läitgben mifat ftg minbre tidfreböftädanbe än beit å Söefira banan,
f)ärrör beraf att omfoftnaberna för befäl, merfftäber, m. nt., äro unge=
fär befantma, antingen banan är några litti fortare eder längre.
i£å Söeftra fiantbauait Ijaftoa fortffaffatö ontfring 184,000 baö=
fagerare od) 634,000 centner gobé, od) å beit 0öbra 286,000 b«§«=
ftpretfe fig tillbragit feban fifta 9tifébag.
getare och 394,000 centner gobé, allt imber uämnbe tibrtmtb af ett
dr, räfnabt från och meb ben 4 Oftober 1838.
3emte bet en iitterimötara för ftatenö jernmägar blifmtt faffädb,
fjät (Stefen för jernmägébhggttabetite bempnbigatö att, tidé loibare,
mibtaga fdbana fötdtibrtngar i berbrbe tara, font, meb affeeitbe d lo=
fala förfjddattben, ntd ftnnaö mara tid rörelfené befrämjanbe ocb jernmägarneö
förbet pdfadabe; bodt fd, att ingen förhöjning i afgiftébe=
toppen berigenom md äga rum.
£id o(pcfét)änbetferé förefommanbe hafina riten blifmit befläntba
för olofligt beträbanbe af jtatené inhägitabe jernbanor och bangdrbar.
3öt tjenfteutännen mib be för träffen öppnabe fträdfor af jktcnö
jernmägar äro aftöitingéflafer fafftädba, hwovjeinte ©hefen för jern=
mägébpggnaberne unbfdtt rättighet att inom itämnbe aflöningöftafer
efter behof öfa eder minjfa antalet af bemätbe tjenfiemän, famt för*
flptta bein från en tid annan ftation.
®eban (Stefen för jlatené jernmägébpggnaber, h^tlfen, i anleb=
ntng af diifeté ©täuberé anljädan om införanbe af ett och famina
rebomiéningé= och räfenjfapéfätt mib fanttltga befa arbeten, erhållit
ndbig befallning att afgifma förflag röranbe lämpligafte fättet för ifrd=
gamaranbe räfenffaperé uppfödning i framtiben, i unberbdnighet hc«i5
ftädt att befamma måtte fd uppftädaé i enlighet meb be reban upp*
gjorba bofflnten, h^r ^ammar^Uiätten, pd ndbig befadning, granjfat
bemälbe räfenffaper och berefter, pd uppgifne grutiber, i unberbdnighet
anmält, att $ammar=9lätten aitfdge beni innefatta ad ben fudfiänbtg=
het, forn för rebomiéniitgen more erforberlig. 5öib fdbant förhddanbe
har Äongl. 3Jlaj:t förftarat, att, meb iafttaganbe af h>öab OJifetö
©tänber äjfat i affeenbe d rebogörelfe i räfenffaperne för fojlitaben d
78 SBerättelfe om bmab i 0? i f e t o cl> b ef ö
b»arje futtborbab färflilb jetn»äg etter batia ttteb bertitt boranbe ma*
teriel, bet rebatt iitförba bofföringöfättet itta fortfarattbe begaguaö.
3 öf»erenöjlätnmetfe ttteb 9iifetö ©tänberö pttrabe öitfFan, att,
innan några attbra jernmägéarbeten för ftatenö rötning företagas än
be, för l)UMtfa anflag blifwit »ib febnafle rifSbag bewiljabe, noggranna
ocb fitUftänbiga, icfe blott tefnifPa ocb topograftfla, utan äf»en flatifli*
ffa, lanbetS inbitftri ocb rörelfe i fynnerbet omfattanbe nnberfölningar
må »arba anftättba, l;ar Äoitgl. S)Zaj:t åt en af faffunitiga perfoner
fammanfatt Äomite, titt l)»arö orbförattbe £>f»erfle ©ricfoit blifwit
förorbnab, i ttåber uppbragit att, meb begagttanbe af bet anflag ttlifetS
©tanber partitt an» i fa t, öfvertaga lebttingen af befa nnberföfningöarbeten.
5)et unberbåniga betänfanbe ocb förflag, f)»ilfet från bemälbe
Äouttté förwäntaö, fomrner att OlifctS ©tanber mebbelaS i fammanbattg
meb ttåbig framftättning om anflag till fortfättuiug af flåtens jern*
»ägsbpggnaber.
stttmänna 3 affcenbe å fåbatta allmänna arbeten, för bmilfaS ntföranbe lån
av6etcn' etter anflag blefroo »ib febnafle rifSbag bemiljabe, förekommer b«fmub=
fafltgeit:
att jernwägen mellan ©efie ocb $al)luit blifwit innewaranbe år
för trafiken öpptiab;
att jernmägSanläggningett mellan fjöarne SBefhnan ocb SSarfett
numera är i bet närmafle futtborbab;
att jernbanortta mellan ^libifswatt ocb ftorfia kprka, faint medan
©öberbantn ocb fjött SSergtoifeit äro imber arbete;
att ben lipa fominunikattonSleben, belö lanb= bets »attenmäg,
genom 3emtlanb titt 91 ev ffa granfelt är imber arbete, lifafont fortfätt*
ningen beraf, inom Norrige, titt lämplig hamnplats »ib 9lorbfjön;
f 11) r e l f e fig tiltbragit feban fifta 9?ifdbag.
att ombpggnabe» af Såitgebro mib (Sbtifliaitjlab ocb uppförattbet
af c» jeritbro metta» 0feppd= od; Äpr^olmavne t ©tocfljolm blifmit
påbör jabe; fatnt
att tjamnbpggnabenie mib färjeflabe» på Ötanb, famt mib $at=
fenberg ocb (Sarlftab äro unber arbete, äfmenfont fjontnförbättringarne
mib ©trömflab.
Utaf ben mib febttajfe rifdbag affatta mägbbggnabdfonb, 450,000
9i:br, t)afma 38 färfltlba foretag ertjåttit unberftöb, hvarigenom 18
mit mägtängb ontlägged, förbättrad etter npantägged. När partitt
fonttner långben af be tmäitne mägbpggnaber, nemligen mettan ©fter=
ocb 38ejler=2)atarne genom ©je fapeftförfamling, famt mettan ©finer
torneå odb pajala foefnar i Norrbottens län, font af 9iifetd 0tänber
ert)å(lit färffitba anflag, famt tmäitne nt;a mägantäggningar, l;mitfa
er^ådit bibrag från 9{ifdftatend ©jette $ufnntb=£itel, titlfammand ut*
gbranbe 17 mit n,800 fot, få beftnned att be mägförbättringar ocb
anläggningar, blifmit efter fiftförflutne rifdbag företagna, fontina
att utgöra en (ångb af 33 mit 11,800 fot.
Srån beit af -9Jifetd ©tanber mib febitafte rifdbag attmifabe fonb
för bcfräittjanbe af möifitiitgar od; matteitaftappningar, 300,000 9f:br,
äro 23 färffitba företag nnberftöböe titeb beld lått, bets anjlag, hvari*
genom en areal af 23,290 titnnlanb från matten befriad ocb görcd
obliitgdbar. 35å t)ärti(( lägged arealen af beit »tarf, font genom upps
renditing af ©torlin i ©ftergötbtanb, bmartitt 9tifetd ©fäuber bernit*
jat färffitbt anflag, blir från matten befriab, etter 3,282 tnnntanb, få
mifar fig att be nteb ftatdbibrag litt uitberflöbba tttbifniiigariie bereba
28,572 tnnntanb tift obliitg.
Unberftöb t;afma af beit titt fntärre bantnbbggitaberd od; å=rettd=
»ingard unberftöbjanbe affatta fonb, (»0,000 9?:br, btifmit i ttåber
SS er ättelfe om t) m a b t 9? t f e t o cl) b e f ö
mebbelabe titt: mubbring i farlebeit intitt SNönjlerdS föptttg; famnar*
betet mib ^röbpgdrba på Ölanb; Ijamnanläggnutg mib ,£>ä|lljolmen ut=
meb fjbn SBetternS ftranb i £)fiergötl)lanb; reparation å Sjugarnö t)anm
på ©ottlanb; [arnt ^antnbpggnab mib Siad ftjfeläge i SMmöljuS tän.
^rdn 9iiföflatenö ©jette ,£ufmub=l£itelS tillgångar äro unberflöb
mebbelabe titt fötjanbe arbeten, nemligen: mäganläggningar mellan
Örträff ocb SSjurljolm i JBefterbotten; pd öftra ftbatt af Äalir ©If;
från OfferbalS fprfobi) titt NönnöfotS bp i 3emtlanb, [arnt från ©martbp
titt SSro od) SBibbp bpar i Norrbottens län; borttaganbe af en bamin
i 3)al=©tfmen mib ©räbafaflet, för flobmattnetS obepinbrabe aflopp;
reparation d c&aufjeen mib ©nicfarefrogen nära fittja gäjlgifmaregdrb,
farnt reparation af flottbron titt Sibingön. 25eputom fyafroa af ^>ait=
belö= ort) ©jöfartSfonbenS mebel ldne=unberftöb blifmit unber tiben efter
febnafte rifSbag bemiljabe: till ©ngelf)olmS bamn; titt S£juft>olmöfunbö=
fanalen i Suled ffärgdrb; titt upprensning af inloppet titt ©efie; titt
Sftalmö batnnbpggnab; till fajbpggttaben i ©atmar, famt titt ©ffilStuna
fanal ort) 2BiSbp pttre l)amn.
(Stiligt NifetS ©tänberS pttrabe öttffan f)ar ©tprelfen för allmänna
mäg= ocb mattenbpggnaber erhållit ndbig befattning, att mib E)»t>arje
rilsbags början afgifma ocp genom trpcfet offentliggöra en futlfiänbig
berättetfe om fortgången eller merfftättigt)eten af atta meb bibrag af
allmänna mebel unberftöbba arbeten, font mib NifetS ©tänberS näftföre=
gdenbe fammanträbe icfe moro futtborbabe.
3)d ben utrebning, forn bör NifetS ©tänber mebbelaS angdenbe
fört)dfianbet meb be orbinarie ocp ertra^orbinarie ©tatsinfomjierna famt
©täts*
ftprelfe fig tillbragit feban fifta 0liföbag. 81
0tatdroerfetö utgifter imber be färffitba Jpwfroubtitlarne, innefatta^ i
Äongl. Maj:té nåbiga ipropofition cm 0tatéroerfet6 tillflånb cd) bef)of
famt följaftligen en utförligare framjlällning i betta affeenbe fät ide
erforbraé, får Äongl, Majit itu, tifafom i föreg åeube berättelfer ro i b
rifömötenö öppnanbe, eubaft roelat, fåfom eu fammaufattuing för be
år, froilfad räfenffaper blifroit efter Oiifetö 0tänberö feöitafte famina ii'
träbe afflutabe, augifroa be öfroerjlott, forn 0tatéinfomfterna, roib jent=
förelfe meb utgifterna på 9lifé|laten, lemnat Otifögälbd-Äontoret till
gobo. 2)efia öfroerffott Rafina utgjort:
för år 1855 9?:br Olifdmpnt 4,115,662: 59.
för år 1856 » » 5,997,444: 65.
Cd) för år 1857 » » 4,490,440: 72.;
fålebeé betpbligt ftörre belopp, än imber någon fcregåenbe 0taté=
regleringöperioö; cd), cm än år -1858, för froilfet riföfjufroubbcfen
ännu ej är afftutaö, i anfeenbe till en inträffab froår rubbning i fjan=
belörcrelfend jemna ocf tifliga gång famt en beraf följaitbe minffning
i tullinfomjler imber betta år, ide femmer att förete ett lifa förmåns
ligt refultat, få får lifroät imber ben förflutna beten af inneroaranbe
år reban en få betpblig tillöfning i tulluppbörben egt rum, att ben
för 1858 i benna infomft=titel uppfoinna brill meb fäferfet fan an=
taga» blifroa mera än till fullo erfatt.
©meblertib l) af roa be [pdliga förfållattben, feni imber ben för=@fatteiinbrin.
flutna tiben utmärft fäberneölanbeté jlatöfuöfållning ocf roifat fig i sar’
ofroannämnba betpbliga öfroerffott, tillåtit Äongl. Maj:t od) Dfifetd
0tänber att fortgå på ben längefebait beträbba banan att eftergifioa
eller nebfätta olämpliga eller alltför mpefet betunganbe jfattetitlar,
S3if. litt 9t, ©t. 1859—1860. i:a ©arnt. 2:a Sife. ' 11
82 SSerättelfe om h w a b i D? tf e t o c f> befö
sBetiäbnabs* @« I) af arn, enligt Immb rebait är närnnbt, rotehållare^ och fot=
åfäiftcTniib baterö årliga bibrag till folbatbefläbnabeitö anjfaffaitbe och itnberhåff
nictti. famt rufthållarneö mib inbelta fasaneriet åligganbc att befofta ntft=
ningöhäftarneö utfobring mib möten, mönfiringar och anbra tjenfigöringö*
tillfällen blifvit genom Äongl. Äungörelfer ben 23 Siarö och ben 17
3uli 1858 tidö mibare afffaffabe.
SKantar^cn. @å är, genom ferffilba Äoitgl, Äungörelfer beit 3 2lpril 1857,
lu"fllunu ben lefnaböålber, hwarunber ntantalöpenningar ertäggaö, inffränft få*
littiba, att perfoiter före 18 och, t mijja fall, efter 60 tefnaböår från
benna afgift befriabeö, famt, beträffanbe ben uti Orbittarie Släntan tn=
@n(pctevi)je(» gåenbe ©alpeterhielpen, beit förättbrittg mibtagen, att benna umgälb,
l>eu i luifja be.” . = / r 1 ö ' a '
lar af ©ober»font utom otterö, IDaga och ©elebo haraber famt SBarfma forfén af
©öbermanlanbö lätt tillförene utgått, nteb förtoanbling efter ntarfe=
gåttgöpriö, numera berftäbeö, lifafom i 31 i fetö öfriga belar, beräfttaö
och erläggeö nteb penningar enbaft efter ftottomärbi.
soffape» Stfmenlebeö ha^ fättet för boffapöpenttingarö xttgöranbe i fhilip*
^!upftab8t ftabö SSergölag famt ©rptlmtte och fxlleforö forfttar, be jtfinämnba t
^Bergslag .. ,
m. m. Orebro län, bltftmt, pa Slrfetö ©täitberö begäran, jcntfabt till öftser=
enöftämmelfe nteb hwab t allmänhet är beftämbt
gammar» @tt migtigare fteg t famina riftiting är hammarffattenö nebfätt=
|talUn' ning, genom Äongl. Äungörelfett ben 2 Oftober 1857, tilt hälften af
befi förra belopp, nteb förflaratibe tillita, att ftabganbet ont årlig miniiniffatt
för l)ärb nteb oinffränft fmibeörätt npphörbe att mara gäl=
tanbe, och web utfträrfning af rättigheten att anlägga jernföräbltngös
merfftäber.
knf'T@ott ©fptbigheten för åtffitlige räntegifmare på ©ottlanb att leverera
taub. meb tilt Söiöln; falfitgit, hwitfelt forbom tillhört Grottan, här, enligt
ftprelfe fig tilldragit feban fifta Oiifdbag. 83
beflut toto förra tifdbagen, uppljört od) bronan, på jttt befofiuad,
öfioertagtt anffaffanbct af ben töed*q»antitet, font, i ftället för ränte*
roeben, tidö roibare bör årligen till falfttgnen levererad.
£e tid båtdutandinbelningen i Vlelinge län anflagna få fallabe fefwerffottsöfroerffottd*
od) refero=räittor, proilfad utgöranbe meb förwanbling efter räntor cleisöre=
årlig markegång blifvit i febnare tiber beflutabt, Rafina, fåfom l)är of* tlU9C‘
roan är nämnbt, återgått till bet älbre od) linbrigare bebiteringdfättet
efter fronoroärbi; proarentot räntetagarned genom benna föränbring
uppfomntaitbe förlnft gobtgöred af ©tatdroerfet.
SSlanb åtgärder till lindring i besättningen må flutligen ide förbi* SMtagba
fed beit beftämmelfe, f)toilfeit förft i Äongl. SBrefroet beit 9 September^"fran***
1857 od) Äammar*$odegii derpå grundade Änngörelfe beit 9 ©ftober aumt’u'"ta*
famina år munnit Ijelgb af gällande författning, att grundräntan å
mjöl* elter fåg*qroarn, font bemiöligcit blifroit nedlagd od) utrifroen, må
afffrifroad.
(Sfter faftftällanbe år 1856 af formulär för be npa jorbeböder,$rcffn|)tion«-  font, i famntanljang med åtgärderna för ffatteförenflingend genom^^gran^"
förande, borde upprättad, l)ar ^ottgl. 9Jtaj:t, i öfroerendftäntntelfe meb ,un3*
Stifetd @tänberd bejTut, ben 23 Sta) 1857 utfärdat nådig Äitngörelfe
derom, att, toib beit för be itp a jorbebötfernad graitffniitg ffeenbe jent*
förelfe mellan bern od) be älbre, borde be jorbeböder, font upprättatd
år 1793 i Öftergotl)lanbb, år 1797 i @todfjoltnd fantt år 1795 i 9ti=
fetd öfriga län, bliftoa be älbfta, till proilfa jemförelfeit ftitge utfträdad,
fantt följaktligen ingen förändring af fåbana förhållanden, font uti jtft*
nämnda od) febertitera upprättade jorbeböder oföränbrabt od) utan an*
märkning iafttagitd, ifrågakomma, utan allt fåbant, å Äroitaitd jtba,
fåfom lagafraftwunnet anfed; inett toib fkiljaktigheter emedan bejja jorde*
84 33erättelfe om f) ro a b t 9tifet och b e fö
bbrfer nid föreningen firäcfaö längre tillhala, od) annan jorbtnnef>af=
ware, än bronan, är, i affeenbe på fttt rätt, icfe bttnben af nämnbe
preffrtptionötib.
3forbebof«» Set 3orbebofö=$ontor, font, enligt Äottgl. SKajtté od) Oiifeté
0tänberö beflut, bilbatö inom Äatnntars©ollegium och toårtiben fijllibet
år träbt i werf fanteet, ^ar, imber pågåenbe granffniitg. af be från IKK
feiö färffilba län infomtta uträfningar för ränteperfeblariteö omfättning
od) fbrtoaitbling, funnit anlebitiitg till en mpdfenhet af anntärfningar,
font tolfar be£)ofmet af en fåbatt på författningarne gruitbab od) enligt
beraö beftämmetfer genomförb tillfpn bftoer nämnbe i fprtbba orter förs
fattabe uträfningar.
©itmngbfätt Sill befrämjanbe af förbättrabt åferbruf å bet allmänna^ egeit=
m. fi. jovb= bomar l)ar Äongl. 9Jtaj:t, nteb attlebiting af gjorba framftädningar,
egenbonnu. 0^tfetö febnaft förfamlabe 0täitber, rörattbe grttnbbifningö
od) tädta bifenö förmånlighet, genom nåbig Ättttgörelfe ben 2 näftlibtte
0eptember förflarat bet mara bojtällölmfioare famt arrcitbatorer och
åboer å brommé odf> Allmänna Snrättningaré jorbegeitbomar tillåtet
att, utan kinber af l)toab lag od) författningar i allmänhet ftabga om
öppna bifenö unberhållattbe, antoänba bet bifningöfätt, font be finna för
jorben lämpligaft; anfonttttanbe på 0pnes9iätt att, berell; ben npttjabe
methobeit beftnneö ide mara änbamåléenlig, beruti föreffrifma bett räK
tetfe, font pröfmaö ttöbig.
$ib för rä= Sill miititaitbe af bättre orbitittg mib granffniitg af be förmaltanbe
^fänbanbe!" merfenö räfenffaper hav mtf tib för hvarje fåbatt räfenffapö infänbanbe
till $ammar=9fätten blifmit, nteb ttpplifmattbe till en bel af älbre före=
ffrifter, befläntb genom nåbigt $ref, h»^arö innehåll ÄammarsDiätten
ben 30 9lpril 1858 fuugjort.
ftprclfe fig tillbragit feban fifta Ofiföbag. 85
^5å Oiifetö febnaft förfamiabe ©tänberb attljåHan, att Äottgl. 9Jtaj:t©cmianutgs*
måtte låta upprätta od) rotb ben nu öppnabe riföbag framlägga förflag
till fäbana grunber för bemiltttingenö förbetning famt fättet för betaö
tillämpning, efter Emilla bemiUningdfuinman [fulle funna på rättwifare
fatt, än ^ittiUö, utgöraö, f)ar Äongt. 9ltaj:t nppbragit åt en färffilb
komité att uppgöra orf) till Äottgl. 9Jtaj:t aflemna fullftänbigt förflag
till np författning angåenbe allmänna bemidningenö utgöranbe; od),
febait bettna Äontité numera fullgjort jitt uppbrag, fjär Äongl. 35iaj:t
anbefallt ^ammar-fliätten att, öfwer wifia betar af ätnnet, afgifva
uitbcrbåitigt utlåtaitbe.
(Siffer tillfättning af ttpfmäittnba 3SewiHningd=Äpmité od) itträt*
tanbet af ett nptt ©tatiftifft Csmbetémcrf l)ar Äottgl. 9)?aj:t beremot na8ni6ne^att"
anfett ben, enligt Olifetö ©täitberé begäran wib 1850 od) 1851 arend
riföbag, förorbnabe Äomiten till unberföfning af grnnberna för ftäber=
ttaö beffattning ide böra längre fortfätta fina arbeten; utan är bettna
komité numera upplöft od) befi Ijanbtingar afletnnabe till ©tatiftiffa
Sentral^SBprån. 3>t, enligt Äomitfitö uppbrag, författabe fartewerfet
öfwer Oiifeté ftäbcr fortfättcö lifwäl od) nalfaö nu ftn fnltborban.
25 e mebel, font för unbfättiting wib mifjwärt äro ftällba till ^ongl.un^ättmngg9Jtaj:td
biöpofition, l)afwa unber be jtft förflutna tre åren warit attlio
tabe l)nfwubfaftigaft till unberftöb för 0iifetö norbligare lätt efter 1856
årö berftäbeö inträffabe fwåra mipwärt od) till räntefria lån åt jorb=
brufare i fåbana fpribba orter, font unber ftftlibet od) innewaranbe år
warit l)emföfta af häftiga od) förflöranbe owäber ttteb f>agcL Xiii ttär=
mare upplåning om ifrågawaranbe tnebelö belopp,, otti ligoiben af be
älbre unbfättniugölåneit od) om f. b. allmänna äftagaftndfoitbené fopt=
gåenbe ntrebning fotnmer en berättetfe, afgifmctt af toeberbörattbc em=
betöwerf, att öfmerleutitaö till Ofifeté ©tänberö ©tatö4ltffott.
86 ©erättelfe om Ijmab t tttifet oclj befd
Sitt befrätnjattbe af onttanfe od) nit mib ittbrifmattbe af ätbre
unbfättnittgdlåit i ©Befierbottend od) Norrbottens (ätt t)ar Äottgl. ©taj:t
mebgifmit uppbörbdntäiinen i prooijtott 10 procent å be belopp, font af
bplifa unbfättningdmebel iitffyta.
mitiion^al. ®^ban ftongl. SNaj:t, nteb anlebtting af bett mot flutet af år 1857
t^g^nebtrpcEta pennittgeftättningen od) rörelfen inom lätthet, bett 14 december
famma år t nåber föreflagit Nitetö bå förfatnlabe ©tanber att, till
berebanbe af ett tillfällig föröftting i förlagdfapitalet för ftattbel od)
näringar, betmmbtga fine ^uttmäftige i ©anfelt titt ffynbfauit anffaf=
fattbe, nteb $ottgl. ©iajttd ttåbiga garanti, af ett utlänbjft lått etter
frebitio titt belopp, motfmaranbe 5 millioner tttifdbaler ©ilfmer ©pecie,
att titt fullo ligoiberad inom flutet af år 1860, nteb nöbiga beftätn=
melfer i öfrigt för änbamålefd minitanbe; men 9iifetd ©tänber, enligt
ffrifmelfe bett 30 december 1857, anfett lämpligare, att ifrågamaranbe
lån eller frebitio på be milfor, font fttnbc betingad, itpptoged af Äottgl.
©taj:t för ©tatenö räfttittg, ätt af ©anfelt, font lifmäl, efter träffabt
aftal ont lånet etter frebitioet, ffttttc betfamma ittbraga od) för ättba=
målet, enligt fiabgabe grunber, anmättba famt mib uppgifmen tib li=
goibera; få l)ar Äottgl. ©taj:t, nteb bifall därtill, låtit, genom befutt=
mäftigabe ombitb, ittleba ttitberljanblingar i ämnet; Ijmarefter fontraft
om ett lått å motfmaranbe belopp, 9 millioner ©tarf hamburger ©attfo,
blifmit af bent bett 29 påföljbe Sattuart afflutabt nteb -jpanbeldljufet
©alontott dpeine i jamburg od) ©orbfyffa ©anfelt berftäbed, fåluttba,
att lånebeloppet, efter afbrag af 2i procent prooifton, finge genom
medar, ftällba på mifta terminer, titt ©merige inbragad inom ©ep=
teutber ntåitabd flut 1858 od) borbe, jemte 6 procent årlig ränta, åter=
betalad i fyra terminer, bett ftfta ntlöpanbe bett 15 december 1860.
©teb ftabfäftanbe af betta fontraft l)ar Äongl. ©taj:t bett 9 februari
ft^relfe ftg tillbragit fcban fifta Riföbag. 87
1858 förftarat, bet ^utlmäftige i Oiifetö ©tänberö SSanf [Me ega att
vcrfjlälla ttibragitingeit od) liqoiben af omfbnnälba lån farnt vibtaga
alla be åtgärber, font i fåbattt affeenbe erforbrabeé; od), jemte bet
Äoitgl. Majit famina bag till långtfvarne utfärbabe en ljufvubobltga=
tion eller ffulbförbiitbelfe å l)ela beloppet nteb ränta, anbefallbeö ©tats
kontoret att, uitber beit lä påfbljanbe Mård, utfärba parttal=obliga=
tioner, belö å ä,ooo od) belö å 1,000 Mart, nteb bekriga räntecoupottö
od) nteb förfatlotiber, lämpabe efter be fontraljerabe betalnings
terminerna. 3 fråga ont fättet för be npplåitabe meblcitä anväitbanbc
biföll Äoitgl. Majit l)vab Rifetö ©fäuber i ämnet bcflntat, nemligen
att, af beit genom lånet bcrebba tillgång, eit bijfonfcriitgS eller ntlåntitgöfottb
fftille bilbaö od) i RiföbaitEeitö räfeitffaper färffilbt tipp»
tagaö imber benämning af ”©tatélånefonben", nteb be beftämmelfer i
fråga ont befi aitväitbattbe, l)ioi(fa i Reglementet beit 10 Marö 1858
för SSaitfomertetö jtyrelfe od) förvaltning faint Äoiigl. Majité berout
utfärbabe Äungörclfe beit 4 Maj fattima år ftttnaö fullftänbigt ttpp=
gifna.
3ör be garaitti=förettingar, font, till afmärjaitbe af penitingeErifenä ©amitHör.
menliga toerfitittgar på bett enffilba frebiten, ftiftabeö af l)aitblanbe od)
itäriitgöiblare i 0tortl)olut od) Malmö, blefvo ftabgar af Äoitgl. Majit,
på beröm gjorba framftällningar, i itåber ftabfäftabe.
©eban Äoitgl. Majit, enligt itåbig Ättitgörelfe ben 29 ©eptentber
1857, faftftädt Rifetö ©tänberé beflut, att beraö ^ullntäftige i Rtfé=jcvnwäosiän.
gälbé=$oittoret borbe, vare ftg inom eller utom Rifet, genom lått mot
foitberabe obligationer, attffaffa mebel, till belopp af tvgft 20 millioner
Riföbaler Rifömpnt, för beftribanbet af be fofhtaber, font till 1860 årö
flut erforbrabeé för for-tfättanbe oel) utföranbe af ©tatenö jerttvägö=
bpggttaber, l)ar, på anhållan af bentälbe fullmäktige, Äongl. Majitö
88 ©erättelfe om Ijmab i 0?ifet ocb befö
garanti blifmit ben 13 9io»entber 1857 mebbelab å ett tån af nämnba
belopp, ^roarom gmClmäftige afflutat fontraft meb l)anbeldl)ufet i ©torf*
l)olnt 3of)nö et Äoutp. SRen bå betta f)anbetel)uö innan fort befannö
urftdnbfatt att fullgöra fontraftet od) 9iifdgälbé=$ontoret i ftällct af=
flntabe lån å motfroaranbe belopp af 7,600,000 Stater ^reujnfft fu=
rant nteb en afjociation, befldenbe af ©anfelt "för dpanbet unb 3nbu=
ftrie” i darntjlabt, direftionen för ”5T)ifconto=<33efeflfcftaft” i ©erlin,
"9Rittel'-$eutfdje ©rebit=©anf” i Meiningen famt ©anfirf)ufet 0?a^f)aét
Selånger i ftranffurt ant äftapn, blef, på anmälan l)äront beit 17 §e=
bruari 1858, ben förra garantien förflarab icfe längre mara gällanbc
ocb itp fåbait i itåber mebbelab å bet utlänbffa lånet.
gtnai!«.,fo. SJfeb aitlebning af be ftribiga meningar, font t fpnnerf>et imber
loppet af (tftlibet år offentligt uttalabe ftg röranbe fäbernedlanbetö fia 11=
ning i efonomifft ocb financiel* bänfeeitbe, bär Äougl. S)faj:t uppbragit
åt en fcrffilb komité att i betta ämne merfftälla ocb framlägga en full=
fiänbig utrebuing famt att tillifa afgtftpa utlåtanbe od) förflag angåenbe
ttöbiga föränbriugar i be lagar ocb institutioner, font nteb penttinge=
od) frebitmäfenbet t)a fm a gentenffap. benita komité är nu fpfelfatt
nteb fuflgöraitbet af jttt omfattanbe märf.
ipoftwcrtct. 5)c älbre poftförbinbelferna fa fm a blifmit i be flefta belar af 0?i=
9tt)« tiofi- fet öfabe meb itpa poftlinier till famtnanräfnab mäglättgb år 1857 af
Unter od) ey< , ,
pebittoner. mer än 6,000 iml famt näftltbet ocb tnnemaranbe år af omfrtng 10,000
mil; bWflfjemte npa pofterpebitioner uppfiått mib drottningholm ocb
gtmtfunb i @tocfl)olinö län, ©jörnelitnba i ©öberntanlanbé län, ©lättäng
i ©får a borgs od) drollbättau i Slfsborgd län, pj eli barf a i ©ötl)e=
borgd län, dpöör i SJialmöbud län, öpcffele i Söefterbottens od) gmttäö=
balen i Semtlaitbd län.
©laitb
ftprelfe fig tiflbragit feban fifta ttiifdbag. 89
SSlanb anftalter för poftbeforbran mettan ttlifetd ferffilba beCar ©otttanbs
förefommer, att bet mib SJtotala ntefaniffa merfftab npbpggba, för pro*
petter inrättabe jernångfartpget ^Boltjern, font är affebt för poftförtngen,
fpnnerligaft tutber mintern, emettan ©ottlanb od) fafta (anbet etter
Ölanb, marit för betta änbamåt anmänbt från ftfllibne f)öjl odf fåtunba
berebt prootnfen ©ottlanb en tänge fafitab oafbruten förbinbelfe meb
moberlaitbet. $ör att unbertätta od) betrygga benna poftfart är eit fpr
uppförb mib SBeftergant på ©otttanb fantt bef)öfliga brpggor, foltnaga=
finer od) anbra bpggnaber nt. nt. antagba få mät på jtflnätnnba ftätte,
font mib ångfartyget^ attlöpningdftätteit på Ölanb od) t 5öeftermif'd
jTärgårb.
2>ct bibrag, font af $oftmerfetd mebel en längre tib utgått titt ?crfon. od;
. gobd»befor*
unberftöb åt ett enffilbt bolag för regelbunben btltgendfart mtnterttben bran meitan
©todEpotm,
emellan ©torfbolm, ©ötbeborg ocb -öelftttgborg, är numera tnbraget, ©ödeborg
od) §etfing»
feban traimport af båbe pcrfoner od) gobd pa betybliga fträrfor af borg.
nämnba mäg ombeförjed belö af jernmägdinrättningar, nemligen emel?
lan ©ödeborg od) £öreboba farnt emettan Örebro od) Slrboga, bolö
ort af ferffilb biltgend emellan ©torfljolm od) Arboga. Äongl. 9)taj:t
fjär nu anbefallt @eneral=^5oft=0tprelfen att på be båba återflåenbe
fträrtorna, mellan Örebro od) S£öreboba farnt emettan ©ödeborg ocb
dpelftngborg, orbita en meb perfonbeforbriitg förenab pafetpoft=förbin=
belfe att päbanefter uitberbållad be tiber af året, bå ångbåtdfarten är
afbruten.
Diöranbe brefpojMörfän helfer på ©tatend jernmägar är npligettfofibeforbring
pä jernmägar
förorbitabt, att fåbait poft atttib [fatt berftäbed förmarad t ferfftlb magnor ångfartyg,
od) åtföljad af en pofttjenftemaiy emot rniji gobtgörelfe titt 3eritmägd=
ftprelfeit. dfmeit meb enffilba Sernmägdbolag od) egare af ångfartyg,
23iy. tilt @t. spröt. 185!)—1800. l:a Samt. 2:« Slft). 12
90 SScrättelfe om l) to a b i 9iifet ocfj b e fö
font gora regelbttnbna turer, tjär, på nåbig befattning, ©enerat IjSofU
©tprelfen, ber fåbant låtit ftg göra, aftatat om pofterd fortffaffanbe,
för att fåmebetft t någon mån befrämja bet af Oiitetö ©tanber mib
förra rifdbagen öitffntttgdmiö framftättba fpftentåt att från poftföring
8e0o f8r»M>ft'befria göftgifmeri* famt f)åd= od) referoffjutdfiplbige. 3 famnta afjtgt
mel ftjutf. tjär Äongl. ©taj:t anbefallt, att att ben poft, font nteb btjtif ffjutö l)it=
tidö beftribbed, ffude 'på entrcprenab=aitftioner, ber fåbant icfe nyligen
jfett, utbjubad, bodt utan att bermtb finge antagad anbub, Ipbanbe på
högre ffjutölegobelopp, ätt font numera gäder för poftföring, merlftädb
nteb gäjlgifwcrt=ffjutö, nemligen för manlig brefpoft fantnta förfjöjba
belopp, font i Äoitgl. Äungörelfett ben 11 ^December 1857 ftabgabeö
för ffjutdlega i allmänhet, men för fnädpoft oct) pafetpojt 12 öre ber=
utöfmer för milen. 3ör be itp a, nteb perfoitbeforbring föreitabe pafet=
pofternaö fortffaffanbe får mib entreprenab=anftioit betingad eit bäjllega
för milen änba tid belopp af i 9i:br 25 öre på lätthet od) i 3i:br
50 öre från ftab.
?tf pojlfentmanö ittitehafmare bejlribb poftföring gobtgöred äfmett,
från inttemaranbe ård början, nteb fötpöjba belopp af ntittjl 4o och
l)ögfl 80 öre milen.
^0m°cifcfm” deremot är bet inrifeö brefportot, enligt Oiifetö ©tänberd beflut,
genom -Äongl. Änngörelfen ben 23 februari 1858 jemfabt till öfmer=
endfiätnntelfe nteb bet npa mpntfpftentet od) bermib i allmänhet nebfatt,
för manliga portobref nteb 4 procent, gPr pafetpoftbeforbring od) ut=
rifed brefmerling äro npa taror utfärbabe.
9ftab-@trat» 3 ftädet för bet gamla ångfartpget ”©mettffa öejonet”, font länge
för poftmerfet färbatd emedan g)ftab od) ©tralfunb, nten flutligen be=
funnitd bertill obugligt od) btifmit på anftion förfålbt, upprätthåller
itu bet mib ©totala npbpgba jentångfartpget ©ugenia näntnbe poftfart,
f t i; r e t f e fig tillöragit [eban fifta fftifdöag.
91
font/ enligt gättanbe öfmetettdfommelfe, fortfar tilt od; nteb nafta år,
men berefter möjligen fommer att uppföra eller omreglerad.
25å äfmett poftångfartpget ”^oröftjernait”, font nu för ©meriged ©to^otm
©tcttin.
anöel uitöerpaller poftfarten emellan ©todpolm ocp ©tellin, anfetté bers
loib ide motfmara tibend forbringar, par $ o fimer fe t, efter Äongl.
3)taj:td uppbrag, befällt mtb Motala merfftab ett nptt jernångfartpg
meb propeller oct) mäsilt af 200 päftard Eraft, pmilfet enligt foutraft
borbe tnnemarattbe år mara fårbigt för att öfmertaga ”SHorbftjernand”
beftäntmelfe. 35etta ttpa poftfartpg år, lifafom bet ofmannäntitba ”$01=
tjern”, få bpgöt, att bet mtö förefallattbe bepof fan till frigdbrttf ap=
terad od) anmänbad.
Om birett poftbeforörtitg mellan ©ötpeborg od) (Sttqlanb mebelft ©öt^Bovg
©ngtcmb.
prtoat ångfartyg är nptt aftal träffabt od) poftmerfetd utgift för bpltf
poft betpöligt tnittffaö.
Stya beftämmelfer röranbe poftförbinbelfen nteb Norrige äro för= ?oftförbrag
. „ , ■ tneb Sftorrige
flagdmtd uppgjorba ocp pa ttabtg pröfntng beroenbe; äfmettfom förbe= od» 3t^i#»b.
rebelfer fett tilt föränbring af $oftfon»entionen meb Otyjjlanö.
©ettorn föp pär $oftmerfet förmårfmat, blattb annat, ett mälbe=^«s i ytlaget
poft ljud i »fjeljtngborg ocb alla erforberliga rebffap för frimärfend grimstens
tillmerfning, pmilfett fålebed nu fan beörifmad för merfetd egen räfning
ocp imber behörig tillfelt från befi jtöa.
Slntatct af be meb p öfter na beforörabe bref, pmilfet år 1855 ttt= sref.antat
od) pofi.uMv
gjorbe
5,112,910, Mi-b.
par feberntera ptterligare fttgit
ocb Uppgått år 1856 till 5,625,759,
» 1857 » ...........
od) » 1858 » ...........
tilt följb pmaraf äfmett poftttppbörben på bet pela öfat ftg.
6,055,944
6,164,927;
92
Serättelfe om fnoab t dfifet ocb befé
ttgarber tia $or att, få mibt möjligt är, bibraqa titt afffaffanbe af bet tänqe
företoittmanbe
af fontanta öfmerflagabe brutet att meb poft förfänba fontanta benntttgar, ^»art
fjcnningeföiv
fanbningar.
genom minningötbftnaben retaé titt ftbtber od) röfmerier från tofter na,
bär tittfätte btifmit berebt att, genom anmiéningar af tRifetö @tänberé
Sant ocb befi Öånefontor, merfftäda Itgoiber mettan @toctt)otm oct) be
orter, ber fåbana Sånefontor ftnnaö; fnoarom Äongt. 2Jtaj:t unber ben
9 ©eptember 1837 utfärbat nåbig Äungöretfe titt efterrättetfe för alU
manna mert, inrättningar ocb mt;nbigt)eter; ocb, feban bruf et af betita
inmiöningar äfmen mettan enffilba Santer btifmit införbt oct) attt mera
begagitabt, ^ar en märfbar minjfiting i be fontanta penningeförfänbelferna
inträffat.
'fjoft-dfbon. Stanb anbra åtgärber titt boftröfmerierö förefommanbe anftättaö
för närmaranbe förföf meb begagnanbe af afbön, få inrättabe, att båbe
poftförarne ocb toften må mara bättre, ätt f)ittiltö, jftjbbabe mot måtbé=
merfare.
stettnfTa 2)en eteftrijfa tetegraftebningen inom tgnbet b^ btifmit utfträcft
wcrfet. genom anläggning af itpa timer mettan ©ötbeborg od) Sönföbittg, meb
' mettanfiationer i Sltingdåd, Soråö ocb Ulricehamn; mettan Örebro,
Sljfetfnnb ocb Motala; medan ^ernöfanb od) .Ipabaranba, meb ftationer
äfmett i Örnffötbdmif, Dcorbmating, Umeå, 0fedefteå, ^Siteå, i*uteå,
Oiåneå od) 9leber=Äatir; medan @öbertetje, Slariefreb, 0trengnäö,
(Sjfitötuna od) Slrboga; medan ©arljiab, Émåt od) Söeneröborg famt,
unber mattnet, emedan Söeftermif ocb 2öiöbt).
©ubbeffinier. Sifafont liniertta medan 0öbertetje od) Arboga famt emedan ©art=
jlab odi Söeneréborg bitba läufar i en berigenom åjiabfomtnen nt) tete=
graflebning medan 0tocfbolm ocb ©ödeborg, bar cit »b *reNe *ele=
graflebtting medan 0tocfbotnt od) töet tingborg, gffebb uteftutanbe för
ben uttänbffa forrefpottbenfen, ubpfommit genom en etcftrij? tråb, ubbs
ftprelfe fig tillbragit feban fifta Riföbag. 93
(agb på förutmaranbe pipar från ©to(fl)olm genom Öinföping till
Sönföping, på npa pipar bertfrån till cSpalniftab od) mibare utefter
ben älbre linien till cplpgborg.
2Bib älbre telegraflinier äro lipa ftationer inrättabe i ©remia, mibRtja pationer.
Étmibaberg, i ©ölmesberg, trelleborg, ©fara, köping, ©nföping odf>
tengelholm.
ten förutmaranbe optiffa telegraprbinbelfen emellan fjufmubftaben ©t^oimod)
talarö är utbptt emot eleftriff telegraffebning; od) en få fallab mi= umed-atafaretelegraf
emellan Umeå och Rathan bär fomrnit till ftånb.
©men(fa ©tatenö telegraflebningar bafma nu en utfträdfning flf^ea9t^epoa^
690,6 eller, om bubbelliniernaS tråbar inberäfitaS, 888,7 geograftp merffamliet.
mil, meb 67 ptioner. Sintalet affänba telegrammer, forn, rneb inbe=
räfnanbe af be genom gränfeftationerne till od) från utlanbet befor=
brabe, utgjorbe år 1854 enbajt .......... 10,534,
ocb 1855 mar ............... 62,708,
bär uppgått år 1856 till ........... . 119,635,
» 1857 ............. 174,864
Od) » 1858 »
. 203,090.
©eban porto=afgifterna för telegrambeforbring blifmit år 1857 i Reglemente,
©merige, lifafom tibigare i utlanbet, beftämba att utgå efter orternas
belägenhet inom ferjfilba få fallaöe telegraf=goner, l)afrc*a famina regle=
mentarijfa beflämmelfer, font för taxering afall iitternatiöiiel telegram*
merling antogoS genom en öfmerenöfommelfe näftlibet år emellan ©u*
ropas flep (fater, numera blifmit, genom Äongl. Reglementet ben 4
(tftlibne Suni, jtabfäftabe för ©merigeS telegrammerling meb utlanbet;
men, bå beit internationela portoberäfningen (fulle mib tillämpning på
iitläitbjf forrefpönbetiS blifmit bels inmecflab, bels alltför betuuganbe för
94 SSerättctfe om fjmab t Rifet ocp befd
atta längre biftancer, faftftältbed genom famnta Reglemente ett mebel*
porto af 2 R:br Rifémpnt för enfelt telegram emellan tnrifeé orter;
od) betta porto är febermera flabgabt äfmen för telegramnter mellan
©menff ort od) telegrafgränfen mot Rorrige.
^telegr afejx^nfomfterna af deg rafi it rätt» t it g e n7 l)tt)tlfa imber be fifta åren
betpbligt unberftigit förmattningd* och unberhåttd=foftnaberna, pafma nit*
ber beit forta tib, font bet lipa Reglementet marit tittämpabt, eller från
jtfllibne 3lili tnånabd början, ej obetpbligt öfmerffjutit bet belopp, t)mar*
till be uppgått tutber motfmaranbe tib af föregåeitbe år.
sruHfritjct Då beit genom $oitgl. Änngörelfer beit 26 September 1855 och
etter tuttneb» „
fattning för beit li Rprtl 1856 ntebbelabe tillåtelfe att tullfritt i Rifet införa åt*
tefnaböför* , , ,
nöbentjcter. jfttttga ttll lefnaböföriiöbeiifteter hänförliga maruartiflar tillänbagicf mib
jtfinämnba ård flut, förotbnabed genom Äottgl. Äitttgörelfe beit 12 De*
centber famina år, att tullfrihet eller Itnbring i tutt ffutte mib införfel
af fpanmål, brob, grpit nt. fl. bplifa maror ega rum imber loppet af
år 1857, mib pmard flut beit båmaranbe tulltarand giltighet upppörbe.
Xutttajo. 3entte bet Äottgl. 9)taj:t, i hufmttbfaflig öfmerendftämmetfe nteb
Oiifetd Stänberd beflut, bett 18 December 1857 faflftäflb itp Dutttara,
utfärbabed imber famina bag ttåbtg Äungörelfe beront, att få mät beit
förut till tio procent å tuttbeloppet för alta infomiitanbe maror be*
stfffaffabe af* ftäutba afgift till öpaubeld* od) ©jöfartöfonbeit, font beit, efter olifa
gifter.
grttnber, jtäberna ttllagba tolagdafgtft mtb marord in* eller utförfel,
ffutte mib 1858 ård början upphöra fåfom ferfftlba beffattningdtitlar,
mot gobtgörelfe af tuttmebten enligt berför ferffilbt flabgabe grtutber.
Sotaggerfatt* SOleb beit rätt, font Rifetd Stauber åt .ftoitql. 9Raj:t öfmertemnat, att
tung; t
at rebait befintliga, men ttll tolagd ttppbäranbe ide berättigabe, äfmen*
font åt frambeled blifmaime lipa ftapelfläber, bemilja, i fjället för tolag,
ett anffag af titllmeblen, motfmaranbe fem procent af pmarje fåban
ftprelfe fig titlbragit fcbatt fifta (JJiföbag. 95
flabé årliga tuduppbörb, I)ar bi;tif totagéerfättning numera blifmit ait=
flage» åt ftäberna Sönföping, ©ölmeéborg ect) öfcaréf)amn.
$ör maror, hmilfaö titdbeljanbling förr [fett efter mått, men nu sc^nva.tarif
är
föreffrtfmett att efter migt merfftädab, äro tid fötjb praf beftäm*
melfer om thara, eder ffätigt afbrag i migteit för lärl eder emballage,
af Äongl. 3ftaj:t ntebbclabe od) af ©enerat Sudftprelfeit ben 9 $e=
britari od) ben 23 ©ftober 1858 fuitgjorba.
Sudtaratt pr unber ftn tillämpning epådit tmå tidägg, nemligen SiMgg tmb
genom $ongt. Äungörelfer ben 15 £)ftober 1839 angåenbe tndreftitution tuHtai'an'
mib utförfel af mäfttaber od) fädar, tidmerfabe af införtudabt linnea
garn eder af få faltabt ’'jute”=garn, famt beit 18 ftjllibite februari att*
gåenbe tullfrihet, mib införfel i Olifet, för tibningar od) tibffrifter på
©meitffa fpråfet, hmitfa, abrejjerabc tid @menjlt ^ojlfoittor, infontnta
meb adman poft.
3 affeenbe på beit från innemaranbe år b början tillåtna införfelit Mbetjanb»
af trut har Äottgl. 3Jlaj:t mebbelat od) ©enerat STttll ©tprelfen beit 17 h"s af flut’
91 ooernber 1858 admängjort be förejfrifter, font mib benna marab tull*
bel)anbliitg böra iafttagaö.
Sid lättnab mib införtudning af råfoder, tobafdblab och tobafö* uttagning af
„ , , råfoder, to»
ftjelf, hmilfa maror utgöra raämiten för mtbare föräbltng utom laitbet, 6at«btab o$
har Rottal. SJlajtt i ttåber mebgifmit, att, när egare af fåbana maror fran ncberiog
, „ od) frebititgf)»
på eit gång inbefommtt od) till iteberlag eder frebtutpplag a labatt ort, lag.
ber bplift eger runt, angifmit af råfoder 20,000 tt eder af tobafö=blab
och ftjelf 15,000 tt, må tid od) meb hälften af befa qoaittiteter tid fri
bibpojttioit utlemnaö; od) när, äfmen efter fåluitba ffebb uttagning, bett
på upplaget qmarligganbe qoantiteten af näntitba maruflag öfmerftiger
eder uppgår till berörba minimi*qoantiteter, må fortfatt uttagning af
högft hälften ntebgifmaö, allt unber mtp ftabgabc förbehåll od) milfor.
96 iBerättelfe om Ijroab i 0iffet ocp befö
^åmibgma1? ©tabén @unbdt»all 1)00, på färffilba uttberbåniga anföfnittgar, fått
ocfj sarber0. jtg betmljab neberlagd= oct» frebitnpptagé=rätt; äfireitfom ftflnämttba rats
tigpet bliftoit SBarbergd ftab föruitnab.
9tpa inföp» SMeb anlebntng af ben titlmärt, forn fieppdrebare=mrfet t ©ötbes
ninggftällen i „ _
»opus sän borgd od) »oljud Sätt famt ©roertged utlänbfla ffeppdfart t allmänhet
för fartpg
utan loft. rounntt efter litfärbanbet af 1843 ard ©eglattond Örbning, är antalet
af be platfer, bit fartyg, font ide paftoa taft, må från utrifed ort äf=
toen utan tränganbe nöb inlöpa, öfabt genom Äongt. Äungörelfe bett
a £)ltober 1857 nteb famnarna stäflö, ©rafioerna, käringö ocb $lä=
bedpotnten i ttämnba Sänd pttre ffärgårb.
Suitbctjanb* $ör afpjelpattbe af ben ofta öfmerflagabe brtfien i anorbningar,
ting af refan* ,
bes effetter. att äfroett t ftäber, forn ega liflig angfartpgd=förbtnbetfe meb utriled
orter, refanbeö effefter näftait utan unbantag måft ont borb »ijiterad,
par Äongl. SOtajd bempnbigat ©enerat Still ©tprelfeit att, i affeenbe
på tullbepanblingett af fjölebed infommattbe pafagerared gobd, ntebbela
förejfrifter od) toibtaga anjialter för genotttföranbe af bett föränbrittg,
att bptila refaitbed tnebförba faler, forn ej funna till fraftgöbd pän=
förad, må geitaft efter fartpgetd anfomft fortjlaffad, imber begåfning,
till ett toib famnen inrättab tillrådlig tolai, ber tullbetjente imber för=
mand tillfpit fiola flpnbfamt toerfftälla afiuiiteringen. derjemte äro
formerna förettflabe för erläggattbe af tudafgifter i fåbana fall, bå en
refaitbed tnebförba Haber ocp anbra perfeblar anfed öfmerftiga pattd per=
fottliga beI)of.
©foggtoörben (gfter tillfättanbet af @fogd= ecb Sägeriflat t 9Befterbottend ocp
i Jtovrlanb. .
SJiorrbottend Sätt pär Äongt. 9)caj:t, för att å Äronand bertoaranbe
ffogar orbna utfpinngdförrättnmgarna på ett för ffogarnad framtida
beftånb trpgganbe fått, föreffrifrott, att be utfpningar, font föregå meb=
belaitbet
ftprelfe fig tilldragit feban fifta Iftifdbag.
97
bctnnbet af begärd tittåtelfe titt merfftällanbe af felning famt aftjena
tanbe od) fötfäljning af ffogdprobufter från Ärottand marter, tjernman
orf) ttpbpggen i itäntnba San, fiola t allmänhet förrättad af 3ägeri=
betjeningen; boel nteb förbehållen rätt för Sändftprelferna att, när om=
ftänbigtjeterna i färjlitba fatt påfatta nitbantag från betta attmäitna
flabganbe, förorbita om bpltfa ittfpningard merffiättattbe genom $rono=
betjeningen, fjmitfen framgent (latt, gemenfamt nteb Sägeribetjeningen,
utöfiua tillfelt å futtgöranbet af be tvid utfpttiitgd bcrailjaitbe fäftabc
loilfor.
Sittifa, od) för att bereöa Sappmarfötiinebpggatne i SSefterbottend
Sätt tittfätte titt en behöflig binäring genom timmerbagge åt fågmerfeit,
tjär Äoitgl. 5Dlaj:t titt betta Sän utfirädt ben inom Siorrbottend Sätt
reban förut nteögifita rättighet för Äottgl. SOtajdd Sefattitingdljaftoaiiöe
att lemna jTattefjemmand* etter fronol)emmand= och npbpggedåboer, unber
mifja förbehåll ocb emot jlubbören, tittåtelfe att från Grönalid flo=
gar titt affalu fornta fullmogna, titt timmer, planfor och bräber tjen=
liga träb; äfmenfom förejlrifter blifmit mebbelabe om fättet od) toil=
forén för aftoerfning af branbjfabab fågffog i be norra Sälten.
2)å Oiifetd @tänber toib febnajle rifdbag belat Äongl. 9Jiaj:td åftgt ©fogs @tij<
relfe.
beront, att, fåtniba någon mäfenbtltg förbättring t ffogdhudhåttningend
tittftånb inom (aitbet [lutte funna rnotfed, lebningeit af benna angela*
genhet måfte öftoerlemnad åt en färflilb, för änbamålet inrättab ftprelfe,
hnulfen flitlle hafina fitt fäte i fjufronbftaben, f)flr Äongl. 9Raj:t i få*
bänt affeenbe beit 21 näftlibne 3anuari beflutat inrättanbet af ett nptt,
imber $inand=3)eparteinentet h^ranbe embetdmerf, benämnbt ©fogd*
ftprelfe, nteb åliggande att orbita od) öfmertoafa beit egentliga flogd*
hudhåttitingen tutö atta imber ©tatend bidpofttioit, förmaltning etter
S3il). till 91. ©t. Spröt. 1859—1860. l:a ©ami. 2:a Siffi. 13
98 SSerättelfe om ^mab i O?ifet ocb befö
it^vfigt jiåenbe ffogar od) flpgfanbdfält, att I)afma allmän tittan öfwer
tillämpningen af be ftabgar, font röra jagt ocb bjurfångft, att utöfwa
befäl od) öfwerinfeettbe öfwer be wib @fogö= od) 3ägeriftaten anftäUbe
tjenjlemän od) betjente, att orbita be allmänna ffogdlärowerfen i Oiifet,
m. m. 2>eitna ©tprelfe är beftämb att utgörad af en ©bef ocb @e=
neral 3Mreftör, font gcitafi t ttåber förorbnabed, famt en ©efreterare
od) en kamererare. 2)en itpe ©enerat IDireftören ^ar, enligt kongl.
SJlajdd nåbiga beflut, öfwertagit be befattningar, font förut tillhört
©befett för ©fogd Snftitutet od) ©tprelfen öfwer ©fplattteringarna.
©fogdftprelfeit l)ar febermera, på ttåbtg befallning, afgifwit nttber=
bånigt förflag, blanb annat, till nt) förorbning ont jfogarna i Oiifet,
f)wilfet förflag, efter infjemtanbe af famttiga Sändftprelfernad od) kant*
mar ©ollegti utlåtanben beröfwer, fontnter att btifwa föremål för kongl.
OJtajrtd itåbiga pröfning; äfwenfont till Sagtftabga, l)waröfwer ögögfta
©omftolend utlåtanbe blifwit inforbrabt.
©logg- odj ©fogd- od) 3ägeri)iaten, l)ward perfottal imber be febttare åren
3äcjeri«jtaten. t .r .
åtnjutit prootfortff aflöntugdförljöjntitg af ©fogdplaitterntgdfafiand nte=
bel, Ijar, beld före od) held efter ©fogdftprelfend tillfättanbe, blifwit
till antalet öfab meb cit Sägntäftare i SDialntö^itd Sätt, Ijwilfet förut
i forftligt Ijänfeenbe war meb ©briftianfiabd od) dpallaitbd Sätt förenabt
till ett gemenfamt £)fwer=3ägmäftare=biftrift; rnibare genom förftärfning
af perfonalett i SBeftmanlanbd, ©ftergötf)lanbd, ©almar ocb ©faraborgd
Sän; fluttigen genom fattabe beflut ont följaitbe tjenfiemänd ocb betjented
anffällaitbe i Säit, ber @fogd= ocb 3ägerifiat förut ej fuitnitd, nemligen
eit Sägntäfiare, twå Öfwerjägare od) fer ©fogduppfpniitgdmäit t SöefterOtorrlanbd
Sätt famt en Sägmäftare i bmarje af 3emtlaitbd, ©efleborgd,
kopparbergd od) ©ottlanbd Sätt. Huber afbibait af en fulljlänbtg re=
glertng utaf ©fogd= od) Sägeriftateit jle lifwäl inom benfantnta inga
ffyretfe fig tillbragit febatt fifta 9ttföi>ag. 99
beforbriitgar anitorlitnba, än genom förorbnanben att tjenjlerna tidé
mibare iitttel)afma.
Seträffanbe ttttbermiöniitgcit t be ämnen, forn för ffogarnaö ättbas ©fogs Snfti*
tutet.
målöeitliga mårb od) jagteitö npprättl)årianbe erforbraö, förefontnter, att,
efter fullborbab tillbtjggitab af ©fogö Snjfititteté f)ttö od) febatt en ffjuts
bana blifmit berftäbeö inrättab famt åtffilliga anftalter för öfrigt mib=
tagna titt iinbermiöttingenö befrämjanbe, Snftitutetö lärareperfonal nt)=
ligen öfatö meb t må, beit ene för ffogöntätitiitg, ffogö= od) jagMefitif,
jagtfnnffap od) författningöfännebom famt beit anbra för be till itatitral=
fyiftorieit f)öraitbe läroämnen; fjmarförutan Äoitgl. 9)iaj:t t itåber
låtit beit tilt @rfyöl)otmö Äoitgölabttgårb fjörattbe flög att, imber för*
mattning od) aitfmar af ©fogösSnflitutetö lärare i ffogö[)uöf)ållitiitg, be=
gagnaö för elcoentaö yraftiffa öfnittgar.
®eit af 9fyfö,pingö Sänö .§itöl)ållutitgöfäl(ffa}) inrättabe [fola för ©fogrcaftawbilbanbe
af ffirfltga ffogmaftare l)ar fortfaranbe blifmit nteb ftatöbibrag
ltnberftöbb; od) Äongl. 9)faj:t t)ar, nteb ftöb af 9tifetö febitaft författa
labé ©tänberö beflut ont tncbelö aitmifanbe för änbantålet, förorbnat
otti bt)lifa ffolorö inrättanbc mib STierpé ^rottoyarf i llpfala Sätt, €>in=
bergö i Öftergötf)laitbö Sätt od) 23öba Ärottoparf på Ölaitb famt nt=
fäftat ftatöbibrag till enaljaitba täroanftatter, f>milfa .fpitöfmilningöfälts
ffaperna i (£l)riftianftabö od) Slefiitge Sätt genteitfatitt, äfmcitfont t
Söcrmlattbö Säit od) i föbra belett af ©Iföborgö Sätt anmält ftg mara
ftititabe att bringa till merffanfyet.
©eban Ulifetö ©tänber, för att belö åt 9tibbarf)olntöfyrfait bcrebasnföf> af f. b.
@eij,erjla fju*
ett mera friftåenbe läge, än benita bt)ggitab förut f)aft, od) belö ait= fet.
ffaffa utrymme för en ftranbgata inmib 9tibbarf)otmöfanaleit, anfelt nös
bigt, att bet mellan fyrfan od) fanalen belägna f. b. ©eijerffa fmfet,
91:o i i Quarteret 9iibbar|olnten, blefme meb titll)öranbe tomt intöft
loo Serättelfe om broab i Oiifet ocE) befö
titt bet allmänna odfj berefter antingen tomten t fin f>elf>et eller dtmtn=
ftone befi norra bel afröjb famt tilt birger Saris? torg utlagb; för
bmitfet änbamål Diifetö ©tanber till egenbomené inföp anflagit 140,000
Oi:br &i:mt, unber förutfättning, att ©tocfffolmé fiab ffufte titt änbas
målet bibraga genom erlägganbet af [tålig löfen för ben titt jiranbgata
erforberliga bel af tomten;
få fjär, efter åtffittiga nnberfmnblingar om afflutanbet af ifråga*
roaranbe föp för Äronané räftttng, fmnlfet lifroäl icfe tommit titt ftånb,
ftaben erbjubit ftg att fylla briften i ben föpefumma, 200,000 0i:br
Sfcmt, forn för faftigbeten äjtabeö;
ocb är benita numera af ©tocfbolnté fiab infört för ftfinämnba
funttna, ofy berefter, meb uitbantag af nöbigt utrymme för flranbgatan,
titt bronan förfåtb för oftoanberörba anflagöbelopp, 140,000 ttitbr, tneb
åliggattbe för ftaben att afröbja ofy planera plalfett norr om egen*
bomené fytfymbbpggnab, fyoitfet numera [fett, men meb förbehåll, att
ftaben i is år får biéponera ofy braga l)pra af famina bpggtiab meb
bertill l)öranbe ufyuö totb föbra tomtlinien, få wiba befia bpggitaber
icfe berförittnan öftoertagaö af bronan, fyin i fåbant fatt bör gobtgöra
fiabéfafian påräfnab lipreébe^åttning för beit bå återfiåenbe bel af be
femton åren.
fi^gnobfr ©tatéanflagen för bpggnaber ofy reparationer i fyifiottbfiabeit l)afy
ina blifioit af £)finer=3ntenbentb=©mbetet, i enlighet meb gifna före*
ffrifter, förtoaltabe ofy amoänba icfe blott titt nöbiga unber^åttéarbeten
ofy befybtiga ’ inre föränbringar i Äroitaitö l)iiö, beriblanb en 1111 forts
gåeitbe omfattning af embetélofalerna uti Äanflfyufet i ©tocfbotm, utan
äfraen titt bpggnabéföretag af fiörre omfattning. SSlanb befja niärfeé i
©tocfbotm uppförattbel löth ttitbbarbolntéfycfait af ett nptt för ^onunga*
ftprelfe fig tillbragit febait fifta NtfSbag. 101
fmfet affebt gravor, Ijmilfet tid murar od) ta? är färbigt od) falt utt=
ber näftfommanbe år l)elt od) fjället futtborbaS.
0ebatt Sanbé^öfbinge=0f?eftbenfet i Norrbottens Sålt blifmit från Sans
9tcfibenfet
t
S)3ited titt Suled förflpttabt, är ben bertill förut begagnabe egenbom i Norrbotten.
^Sited morben för kronans räfning förfålb.
3)en dr 1856 pdbörjabe bpggitab af nptt SanbSf)öfbinge=OieftbenS ebnftwnod)
SanbftabS=embetSl)uS i (Sfmiftianftab fjär numera fd fortffribit, att Neftbens.
ljufet näfta dr fan för fitt änbamdl begagnas, ft-örra NeftbenSljufet i
famina ftab är afpttrabt od) be berför influtna mebel anmänba titt ttp=
bpggnabeit; men gamla embetdljufet ntdfte fortfaranbe bibehållas för
kronans räfning, intittbefi be nt>a embetSrummen blifma förbigå.
Nieb begagnanbe af be mebel, forn mtb febnafte rifSbag anmifabcS Sabftena
©lott»
titt ifidnbfättanbe af SGBabftena 0lott, l)ar borggdrbeit blifmit meb en
falfftensmur inljägnab od) början gjorb titt affjjelpanbe af fdbana ge=
nom tibenS dmerfan etter rcdrbSlöS befjanblittg förorfafabe ffabor d
0lottet, af fjmilfa betfamma, febt från närmafte omgifningarne, cr=
hållit ett mifjmdrbabt utfeenbe.
3 (Saimar 0lott pågår, lifalebeS meb ftatSanflag från förra rifS=saimar ©rott.
bagen, bet i fonfthiftorifft och artiftifft Ijänfeenbe betpbanbe od) grann*
laga arbetet meb reftauration af honung (Srif XIV:s fängfammare.
^Deremot Ijafma be mtb famina rifSbag anmifabe mebel titt inlöfen©efter.Norr«
från dpernöfanbS ftab af bermaranbe 8anbSl)öfbinge=NefibenSl)uS od) Nefibens."
uppföraitbe berinmib af färffilbt entbetSl)uS för Sanbsftaten iefe funnat
anmänbaS, emeban ftabenS mpitbigheter mägrat att, pd fätt mtb an=
flagetS bemiljanbe förutfattes, i föpet om 3?eftbenSf)ufet inbegripa be
bertill begagnabe utl)uS od) afftd från anfprdfet, att ftabenS fprut*
od) mdgl)uS=lofaler ffutte fd i bet blifmanbe 8anbSftatS=embetSl)ufet in*
rptnmaS. Äoitgl. SNaj:t har, meb anlebning af benna ärenbetS utgång,
102 ©erättetfe om bwab i 9fifet och befö
anbefallt nöbiga åtgärber för att förmå ^ernöfanbö flab titt itppfij (tanbe
af befi från ätbre tiber åtagna förbinbetfer att nnberfjåtta Dtefibenfet och
bereba Sänöfitjretfen evforberliga embetdlofater.
ubbcwaKa fårottaitö SRagafmötjnt? i Ubbematta bär ftfltibne mår, mib ben fta=
Äronomaga» .
fm. ben öfmergangna mabetb, nebbrnnnit.
Skottning* 2)en ombpggnab af broarna mettan ©toefbotut ocb (Drottningholm,
Ijolmb bro.
bmarttu Oittetö ©tanber wib be tre febnajte riföbagarna anmifat mebel,
är numera fnCtborbab, i bet äfroen ben fifta af befia broar, (Drottning*
bolmö, btifmit färbig ocb titt attmänt begagnanbe upplåten, $ongt. 9Raj:t
bär åt ©tpretfen öfwer attmänna 2öäg= ocb SBattenbpggnaber uppbragit
mårben om be nija broarna ocb förorbnat, att be afgifter, forn berfläbeö
för öfwer* ocb genomfart inftijta, f!ota för broarnad framtiba mårb, un*
berbått ocb npbijgguab famtaö tift en färffitb fonb, forn af ©tatö*Äon*
toret förmattaé ocb förräntas?.
aiitjntweriet. SRtjit tivert et tjär, meb begagnanbe af be öfabe tillgångar, forn roib
febnafte rifdbag berebbeö roerfet genom räntefritt tån ifrån Ulifetö
©tänberö Sant, btanb annat förmärfmat en itp präglingémafdbin för
be jtörre mpntforterna, brittos? tittwerfning berigenom erforbrar miba
minbre tib ocb arbetöfoftnab än förut, fått fin merfftab för fttfwer*
fmättning faint ugnarne för topparfmättning ocb mpnttenarö gtöbgning
ombtjggba, för att bättre motfroara änbamålet, famt erhållit gaétpéning
i atta merfftäber ocb lägenheter, forn imber ben mörta årötiben äro i
betjof af baglig upplåning. 9hj ångmafdjin odj ångpanna äro anffaf*
fabe ocb btifroa fnart titt begagnanbe förbigå.
mn* (Snligt 9?ifeté ©tanberg beftut bär beråd Sant imber innewaraitbe
ianlsfeblav. , 17
ar börjat ntgifma feblar å 1,000, 500, 100, 50, 10, 5 od) l (Ribt
-SRifömpnt, om bwitfad gångbarhet Äongf. SSRajit, på begäran af (Bänto*
^uttmättige, ntfärbat färjtilbe Änngöretfer, tittita meb en bplif författa
ftpretfe fig tittbragit [eban fifta tftifébag. 103
nittg af beit 4 ftjllibtte gebrnari attgäenbe gntitbett för befa nt)a 9iifé=
banföfebtaré inmerling, när be, förnötta eder briftfätliga, t SBaitfcnö
fafor företeö.
Huber är 1857 [)ar Äottgl. ®laj:t mebbetat förttpabe oftrojer ocfeuftitba »an
f
fcr.
faftftädt botagéregtor för be ätbre banfnnrättningar, flintta nu fortfät=
taö imber namn af Stätare^rooinfernaö, ©ötfeborgé od) kopparbergs
enffttba Santer; ä froen forn ett i ^attaitb bitbabt botag för enffitb Sant
erfätlit oftroj od) fiabfäftetfe pä botagSregtor.
Huber näfttibet od) inneioaranbe är faftoa orffä ^itia(=Sanfer utantpaMBanier.
febetntgifningörätt btifroit af kongl 9Kaj:t ottrojerabe ocf nieb regte=
mentén förfebba för att upprättas i Hineä, Sönföpiitg, ^etfingborg,
SoräS, ©atmar, Örebro, ©artöfanttt, Ubberoatta, 5öiSbt), SBenerSborg,
^ernöfanb, Snöping ocf Öfterfunb.
©it i ©ötfeborg bitbab diänteförfäfringöanftatt far fätt fttt regler 9Mnteförfof.
™ ~ ~ , rutqi^anftalt.
mente af kongl SDlaj:t fajtftätbt.
9iifetS ©tänbcrS rcib bcraS förra fatnmanträbe framftättba begäran IpcitfiortS»
ont reoijton af be ftabganbeit, forn tigga titt grttnb för penfionS erfät= 'onu
tanbe, ocf om uppgörattbe af förftag titt ett änbamätöentigt orbitaitbe
af penjtoitSroäfenbet i attmänfet far förantebt titt en komitös ti(lfät=
tanbe för betta ärettbeé befanbting.
©mebtertib ocf roib pröfning af be beflut, forn $nttmäftige för bet=6M.@tnteu«
, , , PenfionS»
egarite t ©ioit^tatenö HsetiftonSsttträtttittig, lin b fatnmanfotnft ar 1857,
fattat od) unberftättt kongl 9ftaj:t, jhbfäfiabeS ben 50 december 1858
npa 3ieglemeittett för ©hnl@tatenS SenjtonSnnrätttiing fallit ©nfe= ocf
Snpitt=fafa, äfroenfom röranbe län ur be af 3iträttningenS 5)ireftiou
fönoattabe fonber. ^Deit berroib ftabgabe roäfenbttigafte afroifelfe frän
ätbre föreffrifter affer att, emot flitig förföjniitg i afgifter, tittförfäfra
104 SBerättetfe om t 9Jifet ocb befö
få mål belegarne fjelfme, font beraö enfor ocb bänt, en fjetbebelé tids
öfning t förra penftonébeloppeit.
Ä0,fcunflu3 5'ör Äongl. SJhtfeunt f)ar @taten genom föp för mar frea t aflibne
©tat^33ilbf;nggaren ijSrofefior Sengt drnlanö Sogelbergé efterlentitabe
fatnfing af ffufptur=arbeten t gtpö, bmilfeit famting är från Stallen öf=
merförb tid ®merige.
@:t ssartijo kolonien ®:t Barthelemi) bär, oaftabt en od) annan tillfällig flegrittg
krnl). t f
af bcp fyanöel od) rörelfe, Itftuäl t bet fyela irfe nntnnit någon förfofvau,
utan fitarare fett jttt mäljlånb fjmtfa ocb fortfaranbe påfallat årliga tids
flott från @tatömerfet för bejlrtbanbe af öné förmaltningöfojinaber.
$ör att minjfa bet tmång od) be inffränfntngar, forn från älbre
tibet marit jlabgabe i affeenbe på folonieité fjöfart, famt fåluitba, ocb
äfmen genom linbting i afgifter för fartpgö^aublingar ocb lotsning, upps
muntra till en lifligare ^anbeförörelfe berfläbed, bär Sötigt. Sdlajtt, t
affeenbe på fjöfartörätt ocb afgifter för be till folonien böranbe fartyg,
mebbelat lipa (labgaitben, font ®oiiiiiterces©ollegiuiii, på nåbig befalis
ning, imber ben 7 december 1858 fungjort.
SMgionsnjdr* 3)en oro ocb rörelfe inom fprfan, font rebait länge gifmit anlebs
beit t attntait* , _
f)ct. ning till befpntmer, bär jentmäl imber be febnafle åren fortfarit, ocb nås
gou gång beflagligen framträbt i en form, forn bntat att bltfma för ben
o
allmänna otbiiingen ftöranbe. 31 anbra jtban bär Äoiigl. 9)laj:t lifmäl
meb fann tillfreböflällelfe erfarit burn ett tipplpfl preflerffap genom färs
lef, faftmob od) itnbermiénittg ofta (petatö återföra be förmillabe, äfmeits
font man meb gläbje må|le erfäitna, att ben mot fprfan riftabe jttmeös
ftämuingeii l)os> mångå öfmergått till ett fromt nit att ittont beitfamma
åjlabs
ftt>relfe fig tillbragit feban fifta 9ii!öbag. 105
åjiabfomma en etter annan minöre wäfenbtlig föränöting, wanligaji en
återgång titt älbre förfjåttanöen, famt wäcfa en lifaftigfyet, öfwer fywaré
fråtiwaro man icfe atttib utan flat beflagat fig. llnöer jabana omjiän=
öigljeter torbe man fanna antaga, att antalet af bern, forn fanna fig
från fprfan fftljba, unber bet febnajl förflutna året icfe tittwärt, ocb att
betfamma, meb @ubö f)jelp, fnart jfall wifa jig i märfbart aftaganbe.
Så en adman flagan förfportö öfwer ben titttaganbe preftbriften,
l)ar Äongl. 9Kaj:t anbefallt famtliga jiifté=conftftorierna att infomma meb
pttranben, ljuruwiba fåban briji inom be färffilba jiiften är för fyaitben,
od), i betta fatt, l)tintfa åtgärber för befi affjjelpanöe anfeé bel)öfliga ocp
tjenliga, famt att berwib tittifa uppgifwa, om od) titt fywaö belopp bona=
tionömebet titt unöerjiöö för jiitberanbe, forn ämna blifwa prefler, inom
jiiften möjligen ftnttaö att tillgå.
SJleö anlebning af SRifetd jt|i förfamlabe ©täuberd unberbåniga
framjiättning, att lämpliga förejfrifter måtte meöbelad titt berebanbe af
nöbig religion^ od) fcbligfyetäwårö åt ben perfonal, forn anwänbeé wib
arbeten af jiörre omfattning inom rifet, l)wilfa utförad antingen af jia=
ten etter af enffilba bolag meb bibrag af fiatömebel, f)at Äongl. 9)iaj:t,
efter pröfning af be utlåtanben, forn öfwer benna framjiättning btifwit
från weberböranbe inforbrabe, utfärbat nåbig förorbning i ämnet ben
12 februari 1858.
Sitt reltgionö=unöerwiémngend befrämjanbe blanb ^inn=attmogen iaMtgtons.uit*
_ , berwiätttttgen
Sttorra od) @öbra ^innjfoga fapettförfamlmgar famt ^»wttfanbd od) Oji= m. m.
marid fodnar inom 58ermlanbé län f)ar anjlag af allmänna mebel forts
faraube utgått. Se af weberböranbe (Sonjifioriutn afgifna årliga beräts
teifer witdorba, att anjlaget wäl ej motfwarat bet titttaganbe bef)ofwet,
men att lifwäl ben roerfjam&et för upplpdningenö fpribanbe i befa ors
23t(j. ttll -Si. ©t. ^3vot. 1859—1860. l:a ©ami. 2:a 2tfö. 14
106 Serättelfe om fjroab t 911fet ocJ) befö
teo, font mebelft fört)anbetni>araiibe tillgångar fmtnat åftabfomtnaé, burit
tittfrcbéftättanbe frufter. 2lntalet af mi b enoi fabe bänt uppgict' jtftlibet år
titt 695.
Unberftöb st Sitt bet i SBorbeaur iurättabe fapett för fiöfaraitbe af ben pro*
trogförmanb* .
ter i fränt* tcftantiffa troébefämtelfen tiar jetnmäl it tiber be ftjlförflutna tre arén,
mattbe tanber. ,
fafont imber en längre tib tillförene, ett artigt unberftöb af 300 francé
utgått. Sen i fiifjabon bitbabe Spjf=8utberffa föramlingen, bmilfett ttn=
ber en följb af år förjt för ©menjfa, i portugal ftg ttppebåttanbe un=
berfåteré attbtiga mår b ocb ftäbfe mifat ftg berebmittig att å ftit fprfo=
gårb upplåta begrafningsplats för ©menffar, font aftibit i nämnba ftab,
bär fått ftg bemiljabt ett belopp af 1,000 francé fåfont unberftöb titt
fprfogårbenö utmibgning fatitt titt ontbpggnab af förfantlingettS fapett ocb
paftoréboftätte. $Proteftantiffa förfautlingett i ftabett ^agttenau i @lfaé
bär lifalebeé erhållit 1,000 francé fåfont bibrag titt uppföranbe af egen
fprfa berftäbeé, äfmenfont ett lifa fttntma utgått fåfont unberftöb titt ett
unbermiéningéanftalt för proteftantiffa barn i öpericourté förfantltng itt*
ont bepartementet ^aute=@aöne i grattfrife.
^rfob^agna* Oiilitittgar titt 57 ttpa fprfor, titt ombpggnab, utmibgning etter re=
ber, tollett*
ocb ftantfiois-para tion af 27, till tontbpggnab å 20, titt orgelmerf i 20, fatnt tttt
förmäner, , 1 ,
m. m. orgelfaraber, altarprpbnaber, prebtfftolar ocb läftare t 60 fprfor bofma
blifmit af Sötigt. SÖ^ajtt faftftälba. Sittåtelfe att genom fotteft ocb ftam=
bof ittfamla bibrag titt fprfobpggitaberö utföranbe bor bemiljatö 29 för=
famlittgar.
göränbrtngar Ser bet för fjälamårbettö lämpligare bonbbafmanbe marit nöbigt
meb fjaftorater
odj förfamtin*att bela alltför mibfträcfta paftorater etter pa annat fätt änbra focfnarö
'lau ecfleftaftifa förbåttanben, bofma åtgärber för fåbant ättbamål fortfaraitbe
blifmit mibtagna. ©åluttba bor genom belnittg följanbe antal ttpa pa=
ftorater uppftått, nemligen: inom Sinföpingé (tift ett, inom ©fara ftift
ftprelfe fig tillbragit [eban fifta Oiifébag. 107
tre, inom SDBefleråö fiift tre, inom fiunbö (tift tre, inom Saimar (tift ett,
inom ©arlftabö ftift tre od) inom Jjpernöfanbö ftift ett. £t»enne pafto*
rater inom fiunbö (lift ^afrna unbergått ben föränbring, att utbyte af
aunerförfantliitgar bent emellan egt rum. ©u ut) fapedfövfantlingö bil*
baitbe I)ar blifwit beflutabt, od) ett faped=lag ^ar föränbratö till anner*
förfantling. £t»eitne npa fomminijterö*be(tädningar famt en faped* od)
en bruföprebifantäbefattning fjaftoa blifiuit inrättabe. ©ärfftlba Ijem*
utanö od) bparö fbrlaggaitbe från ett tid annat paflorat, för att få*
mebeljl bereba bent lättare tillfälle till åtnjutanbe af fprfliga förmåner,
f)ar flerjläbeö inom (liften egt runt.
görflag tid föränbrab flajjiftfation af paftoraterna i fiunbö (lift f)ar
af Sottgl. 9Jlaj:t bliftuit gidabt.
©eban Sottgl. 9Jtaj:t genom ©irfttlär tid IDontfapitlen ben 25 9lo*
»ernber 1835 låtit tidfännagifroa, att be patronella författtlingar, font
öttffabe patronatörättenö upptjöraitbe, fuitbe, efter föregången öftuerlägg*
ning nteb patronus om toilfoten, tid Sottgl. 3Jtaj:t infontma nteb för*
flag i ämnet, l)aft»a inom fpra paflorater, l)t»araf tre i fiunbö od) ett
i ©öteborgö ftift, öfrcerenöfontmelfer otti ttppljöranbe af beraö patroneda
egenffap bliftvit medan patroni od) förfatnlingarne affltttabe, Qwilla öf*
roerenöfommelfet Sottgl. 3)taj:t, uppå unberbåttig anföftting, gidat od)
(labfäflat.
SJleb anlebtting af 9lifetö ©tänberö l)entjlädatt i fråga ont ett <pwfterjfapets
allmänt orbnattbe af preflerffapetö aflöning, f)ar Songl. 9Jtaj:t från aflouu’3'
famtliga biffopar od) jliftö*conft(torier i rifet inforbrat uppgift å be
infomfter, font åtfölja fprarje orbinarie preflerlig befattning, i fatnman*
dang l)t»armeb con(t(lorierna erhållit befadittng att unber tiben, intid
bed prejlerffapetö aflöning i admänfjet fan roarba aunorlunba orbttab,
föfa genom tillfälliga öfmerenöfotnmelferö åtuägabrtnganbe få bereba,
108
99 erättelf e om ptoab t Oiifet ocp b ef ö
att afl tionberäfning på åfertt må uppföra, ocp att be af offren pär*
flptanbe infomfter funna på annat fått fomma roeberböranbe tiCf gobo;
äftoenfom tidfe, att wice paflorerd od) abjunfterd löneförmåner blifioa
på ett mot tibdförpådanbena ftoarattbe fått bejläntba. @eban itämnba
uppgifter tid Äottgl. SHajd infommit, par liftoäl toib beråd granffuing
toifat jtg, beld att be idfe om toerfliga förpådanbet nteb prejierffapetd
aflöning bereba ben fudjiöttbiga ocp noggranna upplpdning forn er*
fordrad, belö att be tid följb af fin form, fåfom aflemnabe färffilbt
från ptoarje förfainling, ide funna, utan ytterligare bearbetning ocp
fammanföranbe efter en allmän plan, gifroa ben öfioerjigt af förpådait=
bet, forn för pnftoubfrågand bepanöliug är nöbig. 5Då fålebed åtffidiga
förberebanbe arbeten ännu funuitd bepöfliga, innan man fan ffriba
tid uppgöranbe af ett förflag i ben fpftning, forn Oiifetd @tänber af=
fett, par Äongl. SJiaj:t förorbnat en lämplig perfon, att, unber öfmer=
infeenbe af ©pefen för @dlefia)iif=2)epartementet, i tabedariff form
fatnmanföra få mäl be uppgifter röranbe prejierffapetd aflöning, pmilfa
tid Äongl. 9)laj:t infommit, forn od be flera, pioilfa unber arbetetd
fortgång funbe beftnnad nöbiga för uppgöranbe af ett förflag tid frants
tiba reglering af nämnda aflöning, ineb åligganbe berjemte att tid bes
ntälbe (£pef göra framjiäduing beld röranbe be anmärfningar, pioartifl
infontna uppgifter föraitleba, ocp be ytterligare upplpdningar, ptoilfad
inpemtanbe tid följb beraf anfed bepöfligt, beld od i öfrigt angåeitbe
be frågor, ptoilfad beftoaranbe ftnnad för ämnetd fudfiänbiga utredning
erforderligt.
Sif be ifottgl. £Olaj:td pröfning uttberjiälöa förflag tid öftoerettds
fommelfer om prefirättigpeterd utgörande paftoa 80 blifrcit faftfiälba.
Slitgåeitbe utarreitberingen af be tid prejierffapetd aflöning i 6fås
ne, falland ocp Vlelinge anflagna ja fadabe attners ocp menfal=penis
ftprelfe fig tiltbragit febait fifta Oiifäbag. 109
man l)ar kongl. 93taj:t imber ben 12 9tooember 1858 utfärbat nåbiga
flabganben.
$ör att bereba lämplig platö för ffol= od) fattiged, famt till uts
mibgning af fprfogårbar, eller för anbra angelägna änbantäl, f)afroa
jorbaffönbtingar från preflerffapetö boftäHen blifmit betoiljabe, bodt mot
åligganbe för förfamlingarne att i fället utgöra ffälig afgälb tid bo=
ftäUdiittiefjafmaren.
3 fråga om anmänbanbe af beit från rotfa jbbdffolor i Sftatmös
f>ué od) (5f)tifttanfiabé län till iveberböranbe forfitar återgångna J)elgonffplb,
l)afrca förfamlingarne uppgjort förflag, fjmarofmer Sunbö
JDomfapitel od) kammarkollegium afgifmit itnberbåniga utlåtanben,
od) f)ar kongl. SJiajtt berefter förorbnat, att ifrågamaranbe l)elgon=
ffplb ffatt aitmänbaö belö för folfjfoloritad bet)of, belö till flocfareé od)
organifterö aflöning.
ijSå gjorb framftädning af tftifeté ©fäuber l)ar kongl. 9Raj:t uit= Jörfattnin»
ber ben 24 Siooember 1857 ftabgat, att 2 od) 5 mom. i 5 § af $ör= ®reji^SJet
orbningeit beit 29 Stugujti 1843 om forfenftäntmor i rifet, jemförb °d\X.'l'a
nteb kuitgörelfen ben 22 Stpril 1853, ffola erhålla föränbrab tpbetfe.
(Stt i följb f)äraf uppgjorbt förflag titt änbring jetnrcäl af 1 od) 2
mom. i 5 § af ^örorbningen beit 16 59larö 1847, angåenbe forfeit=
ftämmor i ©tocfljolmé ftab, t)ar kongl. SJtajit uttber ben 10 @eptetn=
ber 1858 fajlftält.
3 aiilebniug af Oiifetö ©tättberd anhållan om äitbrittg af fjtoab
font ftitneé ftabgabt i kongl, ©irfulärbrefmet ben 17 3anuari 1755
röranbe be milfor, imber bmilfa ©onftjlorium må bifalla en af förs
fantling i regalt paftorat gjorb begäran om fjerbe profprebifantd fals
tanbe, t)ar kongt. 3Jtaj:t förftarat, att, få miba ben prejfntan, fjmilfeit
förfamtingen titt fjerbe profpreöifant begär, innehar be egenffaper, font,
no
33erättelfe om fj w a b t dlifet och b e fö
enligt gädanbe författningar, ffutle erforbratö för behörighet att erhålla
förflagérttm till bet lebiga pafioratet, ben omftänbighet, att ifrågama*
tanbe profprebifant ej i förtjenst och fficflighet är tneb be ä förflaget
uppförbe fullt jemntif, icfe utgör kinber för bifall till förfamlingenö
framftälba begäran.
Sentwäl pä dlifetS ©tänberS anhållan hor kongl. 9)laj:t, tilt
iiitbanröbjanbe af allt mifjförjlånb angäenbe innehållet af be, genom
78 § i kongl. 9iefolntionen pä allmogenö befmär beit 17 december
1734, förfamtingarne i ©fäne, ^allanb, SBtefinge och SSob>uölän meb=
gifua fätjfilba rättigheter t affeenbe pä flocfaremal, mebelft näbiga
bref till !£omfapitlett i Snnbö och ©ödeborgs (tift beit 5 Slooembet
1858 förflarat, att, öä inom näntnba tanbffap inträffar lebighet af
flocfarefpfila, fjwormeb fotfjfoleläraretjenft ej är förenab, tttä blanb be
fompetente föfanbe, font inom behörig tib ftg anmält, ben till flottare
antagas, ont hwitfelt förfatnlingenS röfteganbe tebamöter ä focfettjlämma,
font minft 14 bagar förut marit utlpft, enhälligt eller genom röftplu=
ralitet ftg meb fprfoljerbeit förena; ffctanbe, bereft fprfoherbett och förs
famlittgett, mib fäbant fatnräbömal, icfe futtnat om antagaitbe af ttä=
gon blanb be föfanbe öfmerenSfontma, förflag tid beit lebiga ftocfare=
fpjjlait upprätta^ och mat anflädaö pä fätt för fjwartbera af ifräga*
maranbe laitbffap ftabgabt och öfligt är.
3 kongl. Snjiruftioiten ben 12 Slpril 1815, angäenbe märbett
och förmattningen af fprforttas fajitgfjeter, mebel od) öfriga tidljörigs
heter uti SftatmöhuS, (Shriflianflabö/ Skelinge, .iipadanbö famt ©öthe=
borgs od) Bohus län, hov I8:be pnnften, beträffaube tiben för fprfos
räfenffaperitaS iitgifmanbe tid kammarrätten, erhädit föränbrab Ipbelfe
genom näbig kungörelfe af ben 50 3uli iituemaranbe år.
ft^relfe fig tillbragit feban fifta Oiiföbag. lil
Sfteb atilebning af gjorb fratiiftädnittg tjär $ongl. 9Jlaj:t, efter
inforbrabe uttåtanben af famttiga Gfonftftoria (Sccleftafiica, funnit gott
förflara, att ej minbre ftabganbet i $ongl. ^örorbningen beit 16 $eb=
ritari 1750 beröm, att nåbård=prebifaitter trfe böra ltitbfd mift» eder
fontina imber omröstning tid ben lebigfjet be förfta gången imber nåbår
förmalta, än äfmett $oitgl. (Sirfulärbrefmet beit 31 Sanuari 17S8,
angåenbe famina jlaöganöeé behöriga iafttaganbe, uppljört att mara
tid eftertefnab gädaiibe.
SBibfommaitbe beit mäcfta frågan om itppljöranbe af ertra ltåbår
ocb berebanbe af erfättning berför åt ecftefiaftife tjenftemänö enfor od)
barn, fantt ont penfxoné=inrättningarö btlbanbe för fåbant änbatnål,
I)ar, i anfeettbe tid bett längre tib, font förflutit feban förflag tid reg*
lementeit för bptifa inrättningar från ftiften tid Äoitgl. 9Jtaj:t iiifom=
lito, famt enär be upplpöniitgar, Ijmilfa feban befi fimitat mimtaö,
imber en tib bå ftjittterlig tippmärEfamf)et marit egnab åt tifartabe
frågor, borbe före ärenbeté flutliga afgöranbe begagnad, $ongl. 3Jlaj:t
anbefadt meberböranbe att ånpo taga i öfmermäganbe be af bent föreflagna
reglementen, imber förutfättning att be få fadabe »acaité= od)
cabttc=meblen finge för peiijtoné=inrättningarne attmänbad, od) att ertra
ttåbårett ej ffttde uppföra förr än näittttba inrättningar funbe för bent
bereba ffälig erfättning.
©eban diifeté ©tänber mib fiftlibne rifdbag anmifat mebel tid anbernus
nings-ciren
bilbanbe
af ett färjftlb afbelntitg mont @cfleftajttf=25epartementetd (§r=
pebitioit för Itanblägguing af äteitber röraitbe allmänna uppfoftrait od)
imbermiäniitgen, I)ar en fåbait afbeltiing btifmit berfläbeö inrättab.
58ib fymartbera unioerfttetet i tlpfala od) Sitnb Ijar en profefitoii ttm»erfite
terna.
i itorbiffa fpråfen ocf) en np=europet|1 lingitijlif, ntobent litteratur od)
eftetif, famt mib Upfala tmioerfttet en itp profefion inom meötcinffa
H2 Serättelfe om Ijmab i 9Ulet och befö
fafutteten blifmit inrättat), efter bet dJifetd ©tanber för befia ändamål
bemiljat nöbiga anflag; od) ^ar $oitgl. 9)laj:t beftäinbt be läroämnen,
font f!ola tidlföra broar od) en af be npiurättabe profefiioiterna.
@tt af afabemtffa $anflerd=embetet uppgjorbt förflag tid flabgar
för tidfättanbe af be tmenne lipa, tele rnib mijja läroämnen fäftabe ab=
juniturer roib broartbera unioerfttetet, tid Emilla lliiletd ©tänder anfla=
git löner, är af Äoitgl. 9ftaj:t gidabt od) faftftälbt.
2)e t 2 od) 4 §§ af Äongl. Äungörelfen ben 9 Oftober 1812
förelommanbe bejfämmelfer t affeenbe på ben tib ftuberanbe bör Rafina
anmäiibt på be flubier, font erfordrad tid att unbergå erantina för
inträbe i Äongl. ällajitd landli, rättegångd= famt lammars od) rälen=
jlapdmerlen, l)ar Äoitgl. 3Jlaj:t uppl)äft genom Äungörelfe af ben 4
februari 1859.
elementar. Sföeb gobläitnanbe af be anflag 3?ifeté ©tänber bemiljat beld tid
läromerfen. . , , ,
förhöjning t läratned löner tmb rtletd elementarläromerf, beld ttd ut=
mibgitittg af åtffidiga blanb befia läromerf, l)ar Äoitgl. S)laj:t genom
©irlulär ben 20 Sllaré 1858 anbefallt fanttliga IDomfapitlen od? 2)i=
reftionen öfloer ©tocff)olnié ftabd unbertoiditiitgdtoerl att infomma meb
utlåtanben od) förflag röranbe få toäl tidämpningen af be ttitber fam=
ma bag i ttåber faftftälba adntänna grunber för definit!» löneflat för
ifrågaioaranbe lärare, font ocC öfriga anorbningar beträffanbe elenten=
tarläromerlen; hvarefter, ocb feban befia utlåtanben och förflag tid
Äoitgl. ®laj:t iitlommit, ttpa löneftater, ttppgjorba i öftoerenéftämmelfe
meb berörba grunber, blifmit för famtliga elementarlärotoerfen ut=
färbabe.
3 fanttitanhang E)ärnteb bär Äottgl. SÖfajit, tid broard bidpofition
färffilba mebel blifmit ftälba att anmättbad fåfont arfoobeit åt lärare i
gpm=
ftprelfe fig tittbragtt febatt fifta föifébag. 113
gptttttaflif, t muftf od) fång fatitt t tecfning »ib be lägre läromerfen,
äfmenfom åt bibliotefarier »ib be tjögre, i nåber befiämt beloppeii af
befja arföobett.
SDett ut»ibgntng, font t affeenbe på flera blanb lärometfen blif»it
beflittab, Ifar, få »ibt fbr^åttanbetta mebgtf»it, träbt i »erfftädiglfet;
inett bå åtffidiga blanb be npa lärarebeftädiiingarite ide gunnit tids
fättaö, od) lärjitngartteö betpbliga antal påfadat öfabt lärarebiträbe,
f)af»a ertra lärare bliftwit tidö »ibäre förorbttabe, mot åtnjittaitbe af
beftämba arföobett, l)»tlfa utgått af åttonbe fmfmubtitetnö befparingar.
5öib några af be f)ögre läromerfett f)ar jem»äl ntebgif»ité antaganbe
af ytterligare en lärare utöf»er bet i flat beftämba antalet, när få=
bänt t fölfb af lärjttngartteö tidmäranbe mpcfenlfet fuit ni tö oitnbgättgs
ligen nöbigt.
3)å Slifetö @tättber amoifat mebel för inrättanbe af ett på real*
linien fullflänbigt elementartäromerf inom fJiorrbottcnö lätt, inett till
fongt. Sölajttö pröfning öf»erlemitat l)ttru»iba betta täro»erf borbe
förläggas tid Suled eder *)3iteå, Ifar, febait »eberböranbe blif»it t
ämnet pötbe, fougt. 9Jfaj:t förorbnat, att ett täro»erf af ofmattnämnba
bejlaffenl)et flad inrättaö i Suled, tid följb l)»araf bett Ifittidö »aranbe
femflaftga flolan i ^iteå femmer att, t ben man be tilt berjtäbeö atts
flälbe lärare afgå, inflränfaö tid ett tmåflafigt läro»erf meb reftor
cd) en fodega.
Uppå beröm gjorb framftädning ffar fongt. 9Jiaj:t funnit gobt
förorbtta, att »ib bet på readtntett fudjlättbiga elementarläromerfet i
^ttbifö»ad unber»töningen inom be t»å Ifögfta flafterna må, meb
iafttagaitbe i öfrigt af If »ab forn för läro»erf af omförmälba bejTaf*
Silf. titt 91. ©t. spröt. 1859—1860. l:a ©arnt. 2:a Sif b, 13
114
SScrättelfc om f>mab i 9iifet och befé
fenf>ct blifioit ftabgabt, fran od) ineb innetoaranbe läédrö början od)
framgent omfatta äftoett be ämnen, font tillhöra beit flafjiffa bitbniitgen,
t ben mått lärarefraftertta bet titcögifton; hvarjemte Äongl. S)taj:t,
enär ftaben åtagit ftg att för änbatnåtet befoga en ertra lärnred aflö=
ntng, bempnbigat toeberböranbe (Sphorttd att tittd toibare förorbna ptter*
ligare en fåban lärare, ittöfioer bet i läroioerfetd flat upptagna lä=
rare=antal.
$e förut maranbe pebagogiertia i (£f)rij?iiiel)amn, Norrtelje od)
Sibföpittg, titt l)inilfad upptaganbe blanb elementarlärotoerfen D^ifetö
©tanber betoiljat mebel, Rafina blifioit orbnabe, ben förftnäutitba titt
ett lägre lärotoerf meb tre flajjer, ocb be ftoentte febnare titt bplifa
lärotoerf meb ttwd flater.
S)teb bifall titt 9iifetd ©tänberd framftälba öttffan, att, ber prés
benbespajlorater äro meb lärareplatfer förenade, befamma, i mån af
inträffande ledighet, måtte inbragad, liftoäl meb undantag af fåbana,
font åtfölja tf)eotogie=leftord=beftättttingar, l)ar Äongl. S)taj:t, efter bet
toeberböranbe blifioit anbefalbe att för be läroioerf, font ega flera pre=
benbespaftorater, föreflå fpoilfetbera, nteb affeenbe å belägenhet och öf*
riga förl)åttanben, lämpligaft funbe för framtiden med ben tl)eologijfa
leftioneit förenad, fattat beflut rörande betta ärende i ben mån be in=
fotuna förflugen hunnit pröftoad.
Sitt npa lärotoerfdbpggnaber i Sinföping od) Umeå, faint titt 0111=
bpggtiab af ffolhufet i (Sarldfroita hafton ritningar bliftoit faftfiälba.
©eban 8fifetd ©tänder i underdånig ffriftoelfe beit 27 Snnunri
1858 anhållit, att, innan bett läborbitiug, font i bå gällande ftabgn
för rifetd elementarlärotoerf förejfriftoitd, bleftoe titt fullo tittäntpab,
benna ftabga måtte, efter att hafton undergått grntiffitiitg af ett bertill
ftprelfe fig titfbrdgtt febäit fifta 0tifdbag.
förorbnab fomite, toarba fålunba förättbrab, att belé be få faflabe
tiniernaö antal behörigen inffränfted, belö läroämnena inom hvarje
flaft icce bleftoe flera, elter lärofurferna ftörre, än forn af lärjungarne
utan ffaba för beråd ft)ft|fa eller intedeftueda uttoedlittg funbe meb=
f)innad, ljar $ongt. 3Raj:t, meb bifall till benna anhållan, låtit genom
förorbitabe fomiterabe toerfftäda nämttba granffniitg. Uti afgiftoet
betänfanbe 1) aftöa fomiterabe, forn i allmänhet erfänt be af dlifetd
©tänber toib f)ögftberörba flabga anmärfta olägenheter, men berjemte
funnit få mål läroäntnenaö antal od) beffaffenljet, forn omfånget af be
fttnffapet, l)iotlfa lärjungen efter flutab ffolunbertoidning bör f)aftoa in=
Ijemtat, ide lämpligen ntebgiftoa någon inffränfning eller föränbring,
anfelt bet åfpftabe änbamålet i möjligafte måtto funna loittitad genom
en lämpligare anorbning af ämnena od) genom lärofurfetnad förbels
ning på olifa flater, äftoenfottt genom fättet od) planen för be färs
ffilba ämnenaö bel)anbtiug fåfom föremål för nnbenoidning i ffolan.
3 öftoerenSftämmelfe meb bejja åjtgter l) aftöa od fomiterabe upps
gjort förflag tilt ett i tolfia betar föränbrab Ipbetfe af föreffrifterna i
1856 ård lärotoerfdftabga, hvarefter Äongl. SKaj:t, febatt betta förflag
linbergått nåbig pröfning, låtit bett 29 Sanuari ittnetoaranbe år ut=
färba förnpab ©tabga för rifetd allmänna elcmentarlärotoerf.
Utom omförmälba förflag f) aftöa fomiterabe, på ttåbig befalis
ning, jemtoäl utarbetat od) till Äongl. SJlajdd pröfning öfioerlemnat
förflag beld till afgåttgdjfabga för elementarlärotoerfen, betd törattbe
ben af 3iifetd ©täitber toädta fråga om inrättanbe af bilbttittgdsans
ffatter för lärare. Öftoer båba bejja förflag I)ar Äottgl. 9Jlaj:t anbes
fald toeberbörattbe att ftg pttra, od) febatt beråd utlåtanbe numera tid
Äottgl. SJlajtt infomntit, Ejafwa fomiterabe blifwit fadabe att åttpo
115
116
giolf-unber*
wismrtgen.
9Sercittetfe om f)vab i dltfet ocf) befé
famntanträba, för att ytterligare öfverlägga om ifrågavaranbe ämnen
od) ber öfver afgifva bet betänfanbe, Ijvartid nämnba utlåtanben funna
föranleba.
©eban veberböranbe infommit meb upplyéningat angåenbe un=
berviöningenä beffaffenE>et vtb ftabé=pebagogierna, om lärarneö od) lars
junganjeö antal berftäbeö, 0111 lärofutfett, om be tid befia läroanftalter
anflagna mebel, m. mv famt afgifvit unbetbäniga utlåtanben röranbe
utvibgning af fåbana pebagogier, ber unbervibningen vunnit en f)ögre
grab af utvecfling, l)ar Äongl, 3)taj:t förorbnat, att ytterligare en lä=
rare, utom ben förutvaranbe, {fall vib Ijvarbera af pebagogierna i
©öberljauin, ©ttföping, Jpjo, ©öbertetje, köping, 9lora, Slrboga, ,§>ebemo=
ra, ©renna, $ottg§bacfa, kongelf od) 3Sorgl)olm för inuevaranbe fiatöregle=
ringöperiob anfiällaé, meb viltor bocf att veberböranbe ftäber åtaga fig
anjfaffanbe af tidräcfliga od) lämpliga ffoUlofaler; hvarjemte Äottgl.
9Jlaj:t beftämt lönebeloppen för få val bejfa, font öfriga vib pebago=
gterna anftälba lärare, att utgå af bertill btbponibla mebel.
(Efter bet Äongl. Sföajtt uti Äungörelfe bett 23 Slpril 1858 låtit
mebbela förfamltngatne i rifet fännebom få vät om be unberftöb,
bvilfa fmtbe erf)ådaö af be mebel tKifetö ©tänber för nu löpanbe
ftatéreglcringésperiob anvifat till folfittibervibningené befrämjanbe, font
ocf ont vilforen för belfåenbe af fåbana unberftöb, nteb förffänbiganbe
att anföfningar beront ffttde till veberböranbe IDomfapitel aflentnaö,
för att genom befia embetémynbigljeterä förforg till Äongl. 3Jiaj:t in=
gifvaé; få, od) febatt bylifa anföfningar infommit från en bel för=
fantlingar, od) 3)omfapitlen beröfver afgifvit utlåtanben, f)ar $ongl.
£0laj:t beviljat unberftöb till följanbe belopp, för år räfnabe, nemligen:
1:0 tid tnrättaitöe af nya fntåffolor för ben förfia förberebanbe
itnberviöningen:
ftprelfe ftg tillbragit [eban fifta 9iiföbag.
inom llpfalrt flift för
70 ffolor 9ibr OImt 4,103:
98.
» Sinföpingö »
))
72
»
»
))
4,018:
90.
» ©fara »
))
95
))
))
))
6,262:
79,
» ©trengnäö »
)>
60
»
))
))
3,094:
28.
» Söefteråö »
»
103
»
»
))
5,063:
55,
» SBeriö »
»
133
»
»
))
8,770:
13.
» SlUlbÖ »
))
136
))
))
))
7,536:
79.
» ©öteborgé »
))
82
))
))
))
7,385:
41.
» kaimar »
))
40
))
))
»
2,166:
67.
» (Sarlftabö »
))
118
))
))
))
8,513:
66.
» ^ernöfanbö»
))
102
)>
))
))
6,965:
67.
» Söibbp »
))
6
))
))
»
595:
66.
eder för tidfammans 1,017
npa fmåffolor 64,277:
49.
tid löneförhöjning åt eramitterabe folfff ofelätare:
tom Itpfala jlift för
14
lärare
9ibr
ditllt 683:
33.
» Öinföptngd »
»
3
))
))
»
97:
45.
» ©fara »
))
9
»
))
»
524:
84.
» ©trengtiäö »
))
3
»
))
»
172:
49.
» SOöefieråö »
»
10
»
))
»
284:
17.
» SBeriö »
))
8
))
))
»
408:
67.
» Öuitbö »
»
23
))
))
»
1,028:
66.
» (Söteborgö »
»
15
»
))
»
536:
49.
» Matmar »
))
2
))
»
»
50:
—
» ©arljlabö »
))
15
))
))
»
416:
99.
» ^ernöfanbé
))
10
))
))
»
545:
95.
» 2öiöbt> »
))
3
))
))
»
122:
22
er fammanräfnabt för lis lärare
4,871:
26.
117
SBerättelfe om proab i Sfiifet ocp befd
5:o tid inrättanbe af ttpa pögre folfffotor:
inom ©fara flift för l [fola 3ibr 9Jmt l,ooo: —
» SOBefteråé » » i » » » 800: —■
» Öunbö » » 5 » » » 4,666: r>7.
» féarlftabé » » l » » » 1,000: —
» ^ernöfaitbé » » i » » » i,ooo: —
utgöranbe för 9 npa pögre folfffotor 8,406:67.
od) f)ar Äongf. 3)taj:t i famtnanpang pärmeb låtit ntfärba föreffrifter
röranbe få mät rebowiéningett af be bemiljabe unberftöböbeloppen, forn
tiben från l)iuitfen befamnta {fota utgå.
?lf be mebel, font Otifetö ©tanber för iitnemaranbe (fatéregte=
rittgé=periob ftäftt titt Äongt. SJlajptö bidpojttion, att antwänbad titt för=
bättring od) tittpanbapåltanbe af unberimdningd=materiel famt titt un=
berjföb för utgifmanbe af lämpliga läroböcfer, fartar m. m. för folf=
ffotornad bef)of, pär ett belopp af 26,467 9?br 20 öre amuänbtö tift
inföp af fartor, f. f. räfneramar, m. m.; pmilfa blifmit till 35omfapit=
ten öfmertemnabe, att förfamtingarne titlpanbapåttad.
Äongl. SKajdö pröfning unberftätba förflag betö titt föränbrabt
orbnanbe af folfffoteroäfenbet i ©öteborgd ffab, ocp beld titt reglemente
för åtffittiga pögre fotfjfotor, pafroa blifmit ftabfäffabe. SSeträfanbe
fotfunbermiéningen i pufroubftaben, par Äongt. 3Jtaj:t förorbnat om
bitbanbet af en fomite att uppgöra förflag titt öertfammaö orbnanbe.
©eban Siifetd ©tanber beftutit, att återftoben af be mebet, font
btifmit anmifabe titt bitbanbe af penjTonb=aujWter för fotfffotetärare,
fortfaranbe {Tutte för änbamålet få anwänbad, par Äongt. 3Jiaj:t ber*
om låtit mebbeta förfamtingarne i rifet fännebom; men bå betö be
ftprelfe fig tillbragit feban fifta Otilöbag. 119
från några ftift infänba förflag titt regtementen för btjtifa anftatter
befunnits i de öfmerenéjfäntma nteb be allmänna grunber, på Ijmitfa be=
famina böra mara bpggba, belö, inom anbra ftift, få mål förfamlin*
garne i allmänhet forn folfjfolelärarne fjelfme mifat få ringa benägen*
l)et att främja bet affebba änbamålet, att 5Domfapitlen anfett frågan
beröm böra tittö mibare författa, fjafma be i berörba affeenbe anmifabe
mebel bittittö förblifmit obiöponerabe.
3 folfffolelärare=feminarierna f)ar unbermidttiitgen oafbruttt fort*
gått, odb eleoentaö antal utgjorbe ftftlibne mårtennin 292. $oitgl.
SDlaj|:t l)ar bemiljat tittölning i lönerna för befja anftalterö föreflanbare,
äfmenfom beftämt arfooben åt bitrabanbe lärare, ^yörflag titt nptt
reglemente för famina inrättningar l)at blifmit uppgjorbt, od) meberg
böranbe fått fig anbefalbt att beröfmer afgifma utlåtanbe.
(Stt förffag titt änbring i 5Detenffapé=5llabemienö grunbregtor är ss5ctenffcn>
imber beit lt> Cltober 1858 af Motigt. 8Jtaj:t gittabt od) faflftälbt. ”ni.'?’
@eban Otifetö ©tanber bemitjat mebel för tittbpggttab af afabemietté
f)tiö, Ijafma föreflagna ritningar titt betta bpggnabéföretag blifmit af
Äottgl. 5Dlaj:t ftabfäjiabe. Seträffanbe bet anflag, 9,000 Otbr årligen
ttitber nu löpanbe ftatöregleriitgö=periob, font Otile tö ©tänber anmifat
titt materielen, titt inlöp af fättfpnta föremål famt tid metenffapligt
biträbe rnib naturljiftorijfa rifémufeunt, Ijar afabentien uppgjort förflag
titt nteblenö förbelning medan mufeetö famtliga afbelntitgar, ^millet
Äoitgl. £ötaj:t funnit gobt gitta.
3ör Slfabemiett för be fria fonjierna är tip flat imber ben 14
SDtaj 1858 fajlftälb. — Otile tö ©tänberö anflag titt inlöp för ftatenö
rätniitg af inljemffa fonfhiärerö arbeten l)ar i enlighet nteb be af 3ti=
fetö ©tänber föreflagna beflämmelfer blifmit anmänbt.
120 SSerättel f e om fjroab i Olif et ocb t> e fö
©eban förflag till ombilbning af äJlufifaltffa Slfabemtend uttber=
ividningötbetf bltfnott af förörbnabe fomiterabe år 1855 uppgjorbt,
bär ilongt. ®taj:t i anlebning beraf låtit unber ben 18 November
påfötjanbe år för afabemien utfärba npa flabgar.
Emeline förre famlingar af norbiffa antiqviteter, forn tillhört en=
ffilba perfoner, fafma blifvit inlöfta för ftatené rötning ocb förenabe
meb befi fiforiffa mufeum. — SJleb anlebntng af Olifetö ©tänberd
begäran, att, i anfeenbe till ofuöftänbigbeten af bittilld gällanbe fab=
ganben om lanbetd fornlemningard ffpbbanbe, np författning i ämnet
måtte marba utfärbab, bär 58ttterbet&= ^»ifiorie= ocb 5Intiqt>itetö=§Tfabe=
mien på Äongl. SJlajité befallning uppgjort förflag till förorbning rö=
ranbe forntiba minnedmärfend frebanbe ocb bemaranbe, boillet förflag
blifvit 3ujiitie*$anflerdembetet till utlåtanbe belgifvet.
Olågra enffilba famlingar af älbre bifonffa urfunber b^fma meb
allmänna mebel blifvit för 9lifdarfivet inföpta. — ©eban Olifetö ©tän=
ber för innenmrattbe ftatéregleringö=periob anflagit mebel till fortfatt
ntgifvanbe af battbliitgar itpplpfanbe föbernedlanbetd béfiortn, får Oiifd=
arfivarien afgifvit förflag röranbe be urfunber, forn anfettd företräbed=
ivid böra till trprtet beforbrad, bivilfet förflag Äongl. Sliaft i nåber
gobfänt.
gottigwtoben. (Snär ftg ivifat, att ofäferbet egt rum i affeenbe på uppfattningen
af ^örorbningen ben 15 februari 1855 angåenbe bebanblingen af frå=
gor om erfättning för unberftöb, forn af fattigroårbsfambällen i ett af
be förenabe rifeita lemnad nöblibanbe perfoner från bet anbra rifet, ocb
mifjförftånb af benna ^örorbningé föreffrifter t åtfftlliga betar förefom=
mit,
ftprelfe fig tillbrngit febatt ftfta ttttföbag. 121
mit, ^ar Äongl. 9Jiaj:t utiber beit 10 Sanuari 1857 låtit utfärba t)t=
terligare flabganben i ämnet.
Äungörelfe om fbränbrab Itjbelfe af 10 § l mom. i ^örorötiingen
ben 13 3uli 1853 röranbe fattigmårben i rifet är af Äongl. 9Jtaj:t
imber ben 2 Oftober 1857 utfärbab.
Sif allmänna anflaget för fattigioårben hofwa fortfaranbe, fåfont
tillförene, mebel färffilbt blifmit anmifabe till unberftöb åt fattige blanb
8app=attmogen, bå fabant funnitö af bebofmet påfattabt.
Sfteb bifall titt ffiifeté @tänberö beröm gjorba framftäUning, hot
Äongl. 3Raj:t utiber bett 17 3uli 1858 förorbnat ett foinite att utar= Snjtitutet.
beta förflag titt reglemente för ©pmnafliffa ©entral=3nflitutet famt till
orbnattbe af ben gpmnafliffa unbermiöningen i rifet. — Sill attffaffanbe
af be för ben militäriffa ghtmiafiifsunbetmiöningen bef)öfliga mapen=
föringö^perfeblar hor Äongl. SJtajtt anmifat ttöbiga mebel.
Så erfarenheten rcifat, att be författningar, l)toitfa tib efter annan®M^bbg0(^
blifmit utfärbabe få mäl i affeenbe på farfoter o cl) fmittofamma fjufs inrättningar,
bomar i allmänhet, font på mifja fåbatta färffilbt, i åtffittiga betar på=
fallat änbringar eller tillägg, har Äoitgl. 9)taj:t låtit genom @unbl)etö=
kollegium utarbeta fuHflanbigt förflag tid förorbning angåenbe ffwab
titt förefotttmanbe och bätnmanbe af farfoter och fmittofamma fjufbomar
blanb rifetö innemånare iafttagaö bör; och hor, efter nåbig pröfning af
betta förflag, författning i ämnet blifmit imber ben 30 Seceiitber 1857
utfärbab.
@eban förflag titt förbättrab lagstiftning angåenbe fmneéfjtifaö mårb
och behanbting blifmit, på ttiifeté 0tänberö itnberbåniga anhållan, upps
Sif?. tia 9t. ©t. Spröt. 1859—1860. l:a ©arnt. 2:a Sife. 16
122
Serättelfe om fjroab i Diifet ocl) befö
gjorbt af en bertill förorbnab font i te, och meberbörattbe öftoer fbrflaget
afgifmit utldtanbe, fjät Äongl. Slaj:t bett 5 Siarö 1858 utfärbat itåbig
flabga rövattbe bettna angelägenhet.
Setntoäl i attfebtttttg af 9lifetö ©tänberö fratttfläflning hofiwt fär=
ffilba fomiteer blifvit tidfatta för att utarbeta förflag belö beträffanbe
ben tnebicinffa ttnberroiönittgenö orbnanbe, belö till lag rörattbe funb*
hetöförhåtlanbenaö orbnattbe t rifet. Saba befia fomiteer hofwa till
Äongl. SJlajrt itifoiitutit titeb be äffabe förflagen, odb äro befaittnta för
ttärtoarattbe beroettbe på webetböranbeö pttranben. 35å Diifetö ©tanber
toibare anhållit, att Äongl, Siaj:t täcfteö gå i författning ont ett ftttts
flänbigt orbnattbe af ben cioila fjuftoårbett t rifet, och Äottgl. Siaj:t
funnit äfrcett betta mara af behofmet påfattabt, hor @utibhetös(£oHegium
erhållit nåbig befaHttitig att t ämnet uppgöra förflag.
9lflntäit Äungörelfe attgåettbe ftegring i afgifter för ntittbre bettteb=
lab jtntteéfiuf perfott, font å hofpital iittageö, är imber bett so Oftober
1857 af Äottgl. 3Raj:t utfärbab.
©eban Oiifetö ©fäuber bemiljat öfabt attflag till ben beflutabe fm=
fpitalöbpggtiaben mib ©ödeborg, och ett lägenhet å ött ^iftngen för bpggs
nabenö ttppföranbe inföptö, hor ritning till benfatttttta blifioit af Äottgl.
Siajft faffftälb. — Sill ttppföranbe af itp lafarettöbpggnab rnib Sofa
helfobrutttt faint till reparation af berwarattbe bruttnéhuö är attflag af
allmänna mebel bemiljabt, och Äottgl. Slaj:t hor faftjiättt ritning till
förftnämnöa bpggttab. — Ont återuppbpgganbe af bett genom toåbelb
förflörba lafarettöbpggnabeu t St teå och om anlägganbe af ett itp lafa=
rettöanjlalt i Sttleå har Äongl. Slaj:t gifmit nåbig befattning, fantt förs
orbttat att biflrift för befia båba fjufmårböinrättningar ffola af $ottgl.
ftprelfe fig titlbragit feban fifta diifébag. 123
§DJaj:tö SSefaftuingö^afiuanbc t länet på lämpligare fätt orbuaé od) be=
ftämmad.
3(f be tmeitne uöa fBrovincial=läfaretienfter, beit ena inom fftorbs srotnnctat
1
. . . . lätavemävbcit.
marfö bärab t SBermlanbé län, ben anbra inom diåneå od) ©edimare
fodnar i Siorrbottenö län, ^martill fflifetö ©tänber mib ftfllibne rifé=
bag bcmiljat anflag, är ben förftnämnba utaf Äongl. SJlnj:t tillfatt. 3lf
be fer m;a (Satta rSrovincialsläfarebeftäflningar, till Emilla Diifetö ©tän=
ber mib famina rifébag anmifat arfooben, baft»a biflrifter för fem blif=
mit beftämba, od) några blattb befa tjenfter äro rebait af Äongl. 2Jtaj:t
tillfatta, anbra åter af meberböranbe embetömpnbigbet på nåbig befalis
ning fungjorba till anföfning. Seträffanbe åter ben fjette blanb nämnba
beftäflningar, ^ttnlfen är affebb för ©ärbé od) ?llbo l)äraber inom ©l)ri=
flianflabö län, l)ar ännu ide l)oé Äongl. SDJajit anmälte, att be förbe=
rebanbe åtgärberna för tjenftenö tidfättning blifmit afflutabe.
fJlågra af enffilba fontmuner antagna biftrifté=Iä!are b^ $ongl.
SDtajit mebgifmit rättighet till tjenjiåröberäfning lifa meb civila läfare t
ftatenb tjenft.
Äonal. SDiatit bär beflutit, att ©erapl)iiner=C>rbené=®idetö befatta ©era^tmcr
°
' ' 1 ' Drben8=(Met.
ning meb tiHfättanbe af fpjjlomän od) läfare mib länettö lafarett od)
fnrl)uö {fall upphöra, famt förorbnat: att bireftionerna för nämnba fjuf=
mårböanftalter bäbanefter må, efter eget ompröfmanbe, antaga fpfilomän
mib befa inrättningar, utom mib lafarettet ocb furl)ufet i Jöiébt) famt
furbufet i SBabfteua, ber fpflomaiiöbefattningen är meb bofpitalétjenjl
förenat); att läfare mib läii&dafaretten od) furl)ufen, be lifmäl unban=
tagna, mib l)milfa Äongl. SWajtt fjelf tiflfätter läfare, [fola af ©unb=
l)eté=©o(legium i behörig orbning utnämnas; od) att, tid följb häraf,
124 SSerättelfe örn prcab t 9lifet ocp befö
®unbljeté=(£odegium päbanefter ffafl utgöra beit mtmbigpet, ber befrcär
må anförad öfwer lafaretté= od) furl)uö=bireftiotiernaö beflut od) åtgär=
ber t frågor, röranbe prctlfa befrcär pittidö anförtö poö ®erapl)imer=
©rbetiö=@idet.
o
sipotfiEiä. 21 inrättaube af tvenne npa apot^ef pär Äongl. 9Jiai:t ntebbelat
tu äf enbet. „
nabtga privilegier, äfrcenfont Äongl. 9Jiaj:t tillåtit att troenne ftlial=
apot^ef fått imber älbre privilegierabe apotÉ)efö=inrättningar anläggaö.
3 anfeenbe till be febnare årenö förpöjba prifer å lifdförnöbenpeter,
arbetsbiträben, ppror od) bränfle nt. m., par Äongl. 9Jlaj:t imber ben
51 3uli 1857 gillat od) ftabfäjtat ett förflag tid np laborationötara för
apotpefare, att gåda från ocp nteb 1858 åré början.
93avnföriofj* ^örnpabt reglemente för banimorjfor är ben 28 ^Urcember 1858
mnasfonften. _ ^ ,
af Äongt. S0?aj:t utfärbaöt.
Slntalet af eraminerabe barnmorffor i rifet uppgift år 1857 tid
1,443, af prctlfa lil rcoro bofatta i ©todpolm ocp 1,532 i be öfriga
ftäbevna fallit på lanböbpgbeti. ©amma år blefrco i pufrcubjkben 65,
i Sun b 22 od) rcib ben lipa unberrciöningöanjklten t ©ätteborg 19
barnmorffe=elever nteraminerabe ocb gobfänba. 2tf be förjinämitba er=
pödo 35 jertircäl unberrciöning i ben injirumentala förlofiningöfonften.
@ti)bb«={oi)p- Unber år 1857 blefrco 87,227 perfoner, tid ftörfia bele» barn,
ijntpttutgen. ,
»acctnerabe od) omfrmg 6,ooo älbre perfoner reoacctnerabe. — $ör
ititif! utöfning af ftpbbS=fopppmpniiigcn utbelabeö belöningömebaljer tid
9 »accinatörer.
Sid fft)bbö=foppi)mpningeiiö befrämjanbe i 3emtlanbö öappmarf par
jfongl. 9Jlaj:t förejTrifrcit, belö att prefferjTapet bör göra fig noga un=
ftpreCfe fig tillbragit febatt fifta fHifébag, 123
berrättabt, färbeleé mtb Sapparned förfäa nattmarbégåitg, hurumiba be
blifmit oacctnerabe, famt mebbela itjeberböranbe prooittcialsläfare och
oaccinatörer uppgift på be barn, font tebe btifaut pntpabe, på bet t ait=
lehning beraf lämplig åtgärb må funna mibtagaö; belö att, mib mal af
fatedteter, affeenbe bör fäftaé på fåbaita, forn mifat fig ega funffap od)
färbigfjet i ffpbbösfopppmpntngen; belö ocf att prooincial=läfatne [fola
årligen f)od ©unbhetösSollegiunt till ert)ållanbe af lämpliga belöningar
anmäla bent, font utmärft ftg för nitijf merffamhet i »accinationend ut=
öfning.
5Bib Veterinärsinrättningen t ©tocfholnt blef år 1837 utibermtds ®cterinär-in
rättmngarne.
ning mebbelab åt 33 eleoer, blanb hmtlfa 8 aflabe fullftänbig bjurläfare=
eramen. 2öib Veterinärinrättningen i ©fara uppgicf fattima år deners
nåd antal till 12, af l)milfa 2:ite imber året afgittgo tid ©torholm för
att mib oeterinärjfolait berjläbed fortfätta frita ftubier.
$ör Veterinärinrättningen i l)ttfmubftaöen l)ar förflag titt nptt
reglemente blifmit ben 6 Slitgufti iitnemaranbe år flabfäflabt. ^5röf=
ningen af ett jetnmäl föreflaget reglemente för inrättningen i ©fara l)ar
beremot blifmit uppffjuten, intill befi mäcft fråga om itp flat för famina
inrättning fan marba af Motigt. S)faj:t afgjorb.
©om erfarenheten unber be febnare åren åbagalagt, att hittiltd gäls
lanbe föreffrifter röranbe farfoter blanb hudbjuren, för att motfmara närs
maranbe tiööförfjåtlanben, i flera belar erforbra äitbringar och tillägg,
äfmenfom att, till lättnab mib tillämpningen, fammanförad i en ettba
författning, hmilfeit ittitehölle allt hmab iafttagad borbe meb hänftgt fås
mäl till befia farfoter i allmänhet, font till färffilba fåbaita fmö olifa
bjttrflag, hnr Äongl. SRaj:t bett 50 december 1837 anbefallt ©unbhetds
©olleginm att, meb biträbe af tillfallabe faffttnnige män, utarbeta för
126 Ser. om fjioab i 9Jifet o. befö fttyr. ftg tillör. feb. fifta Oiitéb.
|Tag tiri fuflfiänbig förorbning om Ijwab forn tid förefommanbe od) f)äm*
maitbe af farfoter blanb nämnba bjur bör iafttagad.
Äongl. SD?aj:t förbltfioer Oiifetö ©tanber meb ad Äongl. nåb od)
^nnefi ftäbfe roälbemågen. ©tocfl)olniö ©lott ben 24 Öctober 1859.
Louis De Geer.
STOCKHOLM, 1860. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
\
Sl o n *g l. SÖJ «i: t é X a i
till fHiffeng Stauber på Stif&Salen, »tub 5tif$bagcn8 bppnanbe,
ben 24 43fto&er 1839.
SÖalbonte, 2(Me od) £$ålbörM«$e, 2l*ett>ö*fct8e,
3innbt*ge, SSdlldvfce, 2lr ebonie, görftånbtflc,
SÖdlrtftafce, d?e&enu<h&e ocb SlcMt^e,
(&obc ^cvtat oel) ^loenffe Wlänl
jag t bag, för förila gången, Mfar ©ber fåfom Sottung, Mula mina tan*
får, lifafom ©bra, på ett gctnenfanit föremål för mår mörbnab, mår fafitab odj
mår tacffautpet. $mab mtu C;ögt ålffabe, päbangånguc gräber marti för be golf,
pmilfag fållset utgjotbe målet för l?anS oaflåtliga flråfmanbcn, beröm mittnar
ben forg, patt 3 alltför tibiga bortgång t alla p jer tan uppmåeft; beröm mittnar bet
nyttiga patt förbcrebt, bet goba patt utfört. #an8 panblittgar fiola tefma t pSf*
berna, o cl) åttttu af måra fenafte efterfotnmanbe ffall ben frtbfälle odj follfåre
honung OSCARS minne prtfaö odj mälftgnaö t 9terben3 förcnabc Oltfen.
Stil ting par, fåfom bet bpröarafte arf, jemte pattS Äronor, öfmergått pang
färlcf till gollet ocp pang omforger för befi mål. $an3 förefyn ffall tjena mig
tid lebftjerna; mina panblingar fiola bemtfa, att mitt åble gåberg eftcrbömen
S3ip. tia 91. ®t. spröt. 1859-1860. l:a ©ami. 2:a Siffe.
2
flagit bjupa rötter t mitt bjerta, odj att betta, lifa titeb ^an3, flappar »varmt för
$äbernc3lanbet3 ära od) ivälgång.
g-t$r uppnåenbe af betta t)öga odj för of atta (tfa bprbara mål, förfttar jag
mig, ©obe -jperrar ocf> 0tvcnffe ©fält, på ©ber Fraftfga odj fojkrlänbffa mebtvers
fan. ©å honung odj groff gå fianb t ^anb, funna be, meb ben -jpögftcö fctftånb,
lugnt motfe fotnmanbe tiber, ocf> finna inom 0ig fjelftva beit ftprfa, forn upps
rättf)åHanbet af g-äbertteälanbetä fjelfftäubigpct en gång fan Fräftva. ©rttttbab på
ömfefibigt förtroenbc, ffad benna enbrägt alftra ömfeftbtg tiUfrcb3ftäffe(fe, odj (ans
bet beraf fförba ben (pd’a, ^mitfen tvt alla efterfträftua.
Sill benna IpcfaS befäftanbc btbraga äfiven utftgterna för en ftabgab Störens
följb. 9J?eb lifa fann gläbje forn jag fjelf, ba froen ^ berföre otrotfroelafttgt, ®obe
-jperrar ocf> 0roettfFe äliätt, erfarit min 33rorfoit3, ^ertigenö af Söermlanb, föbelfe.
©en gärb af aftntng odj fafnab, font främmanbe mafter åt min tvörbabe
flfaberS minne egnat, l;ar bjupt rört mitt bjerta, od) från bern alla Ijar jag emot*
tagit be mejt ttHfreböfiällanbe förfäfrtngar Ditt beraö önffan att upprätthålla be
meb bein lpcflt'gttvi'3 råbaube goba förl)åflanbcn.
©et pttre lugn, ivi åtnjutit, fn^ tillåtit mig att åt latrbctS inre angelägeus
heter egna en oafbruten omforg. S3rottmål3lagcn3 ttbScnltga förbättring, font i
reban geitomförba betar utöftvat ett tvälgörattbe tverfan på rättStillfiånbct inom
lätthet, (;ar fortfaranbe utgjort föremål för mitt uppmärffamhet, od) ett förflag,
omfattanbc brotten mot ben pctfonltga fäferhetcn, ffall ©ber förelägga!!. Seroiväl
är jag flnnab föreflå ©ber att genom föränbrabe, meb ttärtvaranbe tibä förbrags
famhetösanba mera öfroereuSjlämtnanbc, lagbub orbita elifa tänfanbe troSförivanbs
terö förhållanben till flaten od) fprfan.
©c åtgärber, Stifetä fenaft förfamlabe 0tänber för clententar=lärciverfenä od)
folfffofanS orbttattbe odj förbättranbe tvibtogo, ffola troifroclSutan bära iväfgöranbe
frttfter, odj t mitta bentöbattben för befa tvtgtiga angelägenheter påfallar jag
©ber fortfaranbe ntcbiuerfan.
©enern ben af ©ber, totb fenajle 9tif§möte, åbagafagba fofiertänbffa uppfat©
ning af förfmarömerfetS bepof, pär åt Smettffa fävett fnmtat BerebaS cit på bej?
tjenftbardet förmånligt inmcrfattbe utmecfltng, cd) jag förmäntar meb ttllfcrftgt af
©ber, ©obe ferrat ocp Smenffe SJlän, att S fortfaranbe åt bepa för mår fjel©
ftänbigpetä betrpgganbc få maftpåltgganbe föreutåt egnen ben ommårbttab, font af
bcraS migt ^åt’atta3.
©en $j3ropDfttton om StatSmerfctS ttlffiånb odj bepcf, forn blifmer ©ber förelagb,
ffatt åbagalägga, bet Statens ftnanfer befinna ftg t ben Ipdfiga fiättntttg, att be
crbjuba ej allenaft tillgångar till fpdattbe af be fiatSbepof, pmilfa jag anfett nöbtgt
framvälla, ntan äftuett utmågar för fullföljaube af måra jernmägSarbctcn.
Statens jcrnmägSbpggnaber paftba bebrifmitö tneb en fraft od) framgång, forn
rättfärbigat bet mibjträdta förtroenbe, pmtlfet marit lemnabt åt befja arbetenS le=
bäre. ©et år mitt afjtgt att af ©ber afta btbrag tfCC författning af be rebatt
påbörjabe Stambanorna, pmtlfaä futi.borban £>ag aitfer bet mara mtgtfgt att t
fråmfta rummet påffpnba.
g-ör panbläggning od) utrebntng af flera maftpåltgganbe frågor pafma får»
(filta Äomtteer marit ncbfatta. S bett mån beraS arbeten gunnit fuUborbaS odj
minna erforberltg förberebattbe granftntng, fiola be fratnläggaS till ben pröfning,
font på 9iit’etS Stauber anloutmcr.
©enont utfårbabe författningar par Sag affett att åt lanbctS pufmubnä=
ringar, jorbbrutet odj bergSpanbtcringen, mebclft utfträcft frtpet bcreba låttabt
tillfälle till allt pögrc ntmedltng od) förfofran.
Qag förflarar pärmeb betta lagtima DlifSmöte öppttabt, ncbfatfar ben SlllSs
mältige ©ubcttS 9?åb od) målfignelfe öfmer ©bra arbeten od) förbltfmer ©ber,
©obc -jperrar od) Smettffe 9?fän, alle famtltgen famt pmar od) en t fpmterpet,
ntcb all fåoitnugSlig 9iåb od) §)ttneft ftäbfe mätbemågen.
STOCKHOLM, 1859. P. A. Borstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
& v n $ 1. S9J o i: t 3 ^ a l
till ^iifcté Stänfeer »utfe ^atjHmngcn feen 5 SJlaj 1860.
SSdlOontc, "il fe le ocf> SSälfoär&iöe, 2lteu>ö*Möe,
5t>ötfej^ef 58älläi'&ef ilrefeorne, tydvfiaiifetgc,
SÖataftafce, Agfe&muät&e od» ^teMtge,
0)ip&£ fåevtat $el> 0toettffe Suttit!
^©ebatt 3>ag t templet, inför .pcrranS tjetiga Sittare, förnyat Smitta toften titt bet
grotf, forn ®liit fiore grarfaber för ett tjatft årtjunbrabe feban fctef baltab att ärorift
fh;ra, ecb ^ttjarS mät Stint af £>f atta bjupt oct) innerligt fafnabe gräber, unber
en fribfätt regering, mägtigt beforbrat, tjär 3iag i bag fammanfaöat ©ber, ©ebc
^crrar odj ©tuenflc Stian, för att af ©ber emottaga ben eb, tjtoarå uppfyttanbe
[fatt betrygga gräberneSlanbetS fältset.
©emta fran förfäbren ärfba feb, att honung oct) grot! genom öntfeftbiga, offent=
(igen nttatabe odj petiga, förbinbelfer ännu närmare fammanfnt;ta fina framttba
oben, är ej en tom oct) meningslös form. ©ef bettybetfe fänneS miferttgen bjupt
i ©bra gjerton, fåfom i SJiitt, cdj afbrig fiola befa fögtibttga ögonblick ur SSåra
minnen förftoinna.
SBi tefrna uti en tib, bå »täflan uti atla länber finnena betjerrffaS af en i
otila rtftningar fig t;ppanbe oro, af en mifbetåtenfet mcb bet befiäenbe odj en fträf=
man titt ett ofta bunfett anabt bättre, g-råit be måtbfamma ffafntngar, font beraf
©ib. titt 9t. @t. ^3rot. 1860—1861. i:a ©arnt. 2:a Stfb.
2
inom embret fatnpöett frauifattatS, fjär ben @fanbtnaBtffa kalfön genom Srorft;*
tten§ ttåb marit Bemarab. SPieb lugn Beftnning och fafl fortröflatt till fin lagButtbnc
honung Rafina befi gfolf förflått att braga nt;tta af attbra tänberS erfarenhet, utan
att Btottftälla ftg för be faror, font hota bent, h^ilfa t hvarje rörelfe fe tecfen af
ett frtffare lif, t hvarje föränbrtttg ett fratnftcg. framåt rnafte rut gå; tp fliffas
flåenbet är för ett famhätte lifa måbfigt, font i tibenS längb omöjligt; men ej må
mi oBctänft fratnffpnba. SUcb lugna, men berföre o effa fäfra ficg, ffola honung
och Solf mattbra l;anb t hanb mot SBårt höga mål: g-äberneSlaitbetS mät! Tlå
benna bag Betecfna bet förButtb, 2Öi till befi uppttåenbe afffuta!
•tHaturenö rifa gåfmor ligga t torben tcfe uti öppen bag och foutrna of
tcfe till gobo utan fraft, thärbtghet odj arBete; men berföre foftrar ben ocf ett fraf=
tigt folf, forn met att ur Bergens bjupa fdjaefter framfalla beraS ffatter och afföda
tegarne en tillfrebSftälfanbe fförb. fyreb, enighet, iboghet, — fe ber fpoab 9corbenS
lt;d’a fräfmer; fe ber htoab Sjag ffatl hafma Sfttg angeläget att åt ©ber Bcmara
och ^oS ©ber utmecfla.
Söttb ffall nteb Sag BtjggaS. Ssngen ffatl mara öfmer lagen; ingen flätt
fafna befi ffpbb. ©erutt Befiår ben fanna, bett möjliga jemnltfheten, och om bejj
upprätthåttanbe funnen Sj, från Sfltn ftfca, alftib mara förmtjjabe.
Sjag äffar nu af ©ber, ©obe §errar odj ©mettffc 9Jiän, ©ber ht;llningS= och
trohetSeb: Sjag entottager ben meb förtroenbe, tifafom ben eb, S>&3 fjelf fmurtt, marit
upprigtig, och förBltfmer ©ber meb all konungslig ttåb och pnnefl fläbfe mäl=
Bemågen,
STOCKHOLM, 1860. P. A. Norstedt & Söner, Kongl. Boktryckare.
I:o 1.
Ank. till Ejp.-Utsk. den 10 Nov. 1860, kl. 2 e. m.
Kongl. Maj:ts
Svar, i anledning af åtskilliga utaf Rikets Ständer vid innevarande
Riksdag antagna Grundlagsförändringar;
Gifvet Stockholms Slott å Rikssalen den 8 Februari
1860.
Välborne, Ädle och Välbördige, Ärevördige, Vördige och Vällärde, Äreborne,
Förständige och Välaktade, Hedervärde och Redlige, Gode Herrar och Svenske Män.
Uti underdånig skrifvelse af den 11 nästlidne Januari håfven J, Gode Herrar
och Svenske Män, hos Kongl. Maj:t med begäran om dess godkännande anmält följande,
från sista Riksdagen hvifande och af Eder vid innevarande Riksdag antagna
förslag till förändring af Rikets Grundlagar, nemligen:
om ändring af 17 och 22 §§ Regerings-formen, åsyftande förstärkning af ledamöternas
antal i Högsta Domstolen;
om tillägg till 41 § Riksdags-ordningen, angående rätt för Stats-Rådets ledamöter
att deltaga i Riks-Ståndens gemensamma öfverläggningar;
om ändring i 46 § 2 mom. Riksdags-ordningen, angående Ordförande vid
dylika gemensamma öfverläggningar; samt
om ändring i 1 § 8, 9 och 10 mom. Tryckfrihets-förordningen, hvad angår
deruti genom hänvisning till 8 Kap. Missgernings-Balken upptagne straffbestämmelser.
Dessa af Eder anmälda förslag har Jag, efter Stats-Rådets hörande, till pröfning
förehaft och dervid funnit godt att till desamma lemna bifall.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske Män, med all Kongl. Nåd och
Ynnest städse välbevågen.
CAHL.
Bih. till R. S/. Prot. 185!) & 1860. 1 Sami. 2 Afd.
Stockholm, tryckt hos Sam. Rumstedt, isöo.
Ä o n <$ l* iW a j: t ö Sol
titt ^ItSfenb $ taub er pä SUtf&Salcn, n>tb SltfébogenS flut,
ben 30 Äftobev 1860.
(horne, Éble ocf> åSolhörfrsge, Sltctuörhigc,
£&or&ige, ‘JÖnflotbe, älrcfcorite, ^örftån&tge,
3$älo€to&e, ^efrerioärfre och SieMtfle,
Spettet ocfy 0U>cttffe $£att!
(Su ttbrpntb af mera än ett år far gått tift änba, febatt jag, mtb betta §Htf’8=
mi5te3 öppnattbe, pärftäbeS fetfabe ©ber mälfotnna; meit benna ttb får tcfc gagn?
toft förfmuuntt, ocp fäberneälanbet eger aufcbntug att af ©bra trägna ocp mbbo=
famina arbeten poppaS ett på utmeeftingen af befi ture angctägcnpctcr mätgöranbc
iuftptaubc.
9}icb nttg, jag är beröm bfmcrtpgab, beten 3 tilt fr eböftätfetfen öfioer be gtaba
forpoppmugar om Äouungapufctä tfttmäpt, font eperttgumattö af ©ftergotptanb 1111=
fiåitb ttttåter of ppfa.
©enom ben Stttbmäfttgcb Ptab funna be jyörcuabe 9ftfena gtäbja ftg åt inre
ocp yttre lugn: mårt fjetfbcftånb ocp mår trpggpet, grunbabc på erfännaubet o ef
53ip. titt 9t. @t. ^3rot. 1859—1860. l:a ©arnt. 2:a 5tft.
2
tillämpningen af bett tagbunbna friheten, äro bctoarabe, ocp mära förpållaitbctt till
alla främmattbe ©lagtcr utmärfaS af ett fortfaranbe mänffapltgt förftånb.
spå mtit beröm gjorba framfiällttittg, pafmett 3 antagit cit lag, pmtlfett, bå
t ef grunbfatfer af förbragfampet rätt tillämpad, bör ttllfrcbSfläCla elifa tänfanbe
troöförioanbtcrö rättmätiga aitfpråf på en fornt fafnab befänuelfefripet.
SDct arbete, font af ©ber bltfmtt ncbfagbt på forbättranbet af mårt t många
betar förålbrabe lagmcrf, par fört till ett allmännare erfännanbe af grunbfatfer, på
pmilfaå antaganbe lagftiftningeuS utmeefting pmtlar.
SDc tift ©ber öfmcrlemnabc förffag tift förättbrabc föreffrtfter om meutgpctö=
ftprelfer i ftäberne ocp på lanbet, pafma, fåfont jag ntcb tillfreböftällelfe erfarit,
po ä ©ber unbcrgått en forgfällig gtanfftttng, o rf) ffaft jag ej nnbcrlåta att åt
bettna magtpåltgganbe frågaS änbatnåfSenltga löättiitg egna ett noggrann otttforg.
Still fortfättntng af måra rafft fratnffrtbattbe jernmägöarbeten, pafmett 3,
enligt mitt förffag, bctotljat bctpbltga attflag, 1) tolff a fätta mig i tillfälle att låta,
mcb oförmtnffab fraft, bebrtfma betta för mårt lattbS uttoecfling få mtgttga företag;
pmarjeitttc, genom ett lämplig attorbttiitg mtb befja tttcbelö attffaffattbe, en öfab fäfer=
pet bltfmtt 9fifSbanfen berebb.
fyör att afpjelpa ett på febnare tiber alltmera fäitnbart bepof af lämpliga
anflattcr för belåning af fafttgpet på lanbet, par, på grunb af tttin framftälfntng
i ätnnct, beffut af ©ber bltfmtt fattabo angåettbe tnrättanbet af ett allmän ^ppotpcfb=
battf, tttcb gtnttbfonb af @taten§ mebel, äfmenfotn angåettbe förättbrabc grnnbcr för
be färfftlba ^ppotpefgsförentngarne t' Sfttfet. S‘fg är öfmcrtpgab, att t fräntfia rntn=
tttet lanbctS mobernärtng ffaft pemta förbel af befja mtgtiga beffut.
©tt b cl af be attflag, pmtlfa jag för förfmarömcrfct attfcr ouubgängtigen nöb=
mänbtga, pafmett S funnit ©ber nu tcfe funna bernil ja; Itfmäl par jag tttcb tilU
frebSftällclfe erfarit, att ben af mtg förcflagua föräitbrtttg af grnnbertte för bemärtngäs
pligtcuS utgörattbe bltfmtt af ©ber antagen.
5
Sorbbrufet, äftuenfont öfriga uärtugägreuar, hafira af ©ber öltfmtt ttllgobo=
febbe, pa fantnta gång font ben allmänna unberunöntngen ocö mehlen för ot fann
npplt;§ningö fprtbaubc af ©ber ntcb fort fat t frtfofttgbet omfattatö.
©å jag nu fyetnförlofmar ©ber, ocf) förflarar betta SHtfäutöte afflutabt, för=
bltftucr jag ©ber, ©obc ferrat od) ©tocnjTc SWätt, alle famteligen o cl) Iwar oel)
en i fynnerljet, nteb all fmtungöltg nåb Dd> tmnefl ftäbfe toälbenjägen.
®2X)<SS®!08ffl, 1860. a. SKorftebt & Sötter, Sottgl. Softrtjdare.
ANTECKNINGAR
\
om
Allmänna Väg- och Vattenbyggnads
arbeten i Sverige,
omfattande
Åren 1857—1859.
s t ®©&m ©tua.
'[RYCKT HOS JOH. BECKMAN,
1859.
■
'
ä! ■ -■ r - ■ ■■ i
i underdånig skrifvelse, af den 21 Mars 1837 hafva Rikets Ständer
hos Kongl. Maj:t anhållit:
»att, till upplysning för Rikets hädanefter sammanträdande Stän»der
vid behandlingen och pröfningen af förekommande frågor om
»anslag eller lån för arhetsföretag, en fullständig berättelse om fort»gången
eller verkställigheten af alla med bidrag utaf allmänna
»medel understödda arbeten, som vid Rikets Ständers nästföregångna
»sammanträde icke voro fullbordade, måtte genom Styrelsen för
»Allmänna Väg- och Vattenbyggnadens försorg varda afgifven och
»genom, trycket offentliggjord vid början af hvarje Riksdag».
Kongl. Maj:t har, i anledning häraf, genom Nådigt bref den
5 derpå följde April, täckts anbefalla Styrelsen: »att, vid hvarje
»Riksdags början, en så beskaffad berättelse, som blifvit af Rikets
»Ständer äskad, afgifva och genom trycket offentliggöra».
Redan vid de 3:ne senast förlidne Riksdagarnes början hafva
ungefärligen dylika berättelser, som Rikets Ständer i ofvan omförmälde
underdåniga skrifvelse satt ifråga, blifvit af undertecknad ur
de hos Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader förvarade
handlingar sammandragne, och från trycket utgifne, under
benämning: Anteckningar om Allmänna Väg- och Vatlenbyggnads-arbeten
i Sverige; och som den först offentliggjorde af dessa berättelser
omfattade tiden från 1840 till och med 1830, eller 10 år,
samt de 2:ne efterföljande 3:ne år hvardera, är igenom dessa
Anteckningar en fortsatt berättelse iemnad, om alla de allmänna
arbetsföretag, som, i och för kommunikationernes förbättrande eller
vattenaftappningars utförande till beredande af odlingsbar mark,
blifvit i mer eller mindre mån med bidrag från Statens sida understödda,
allt ifrån 1840—1841 årens Riksdag och till det senast
förlidna' Riksmötet, eller, med andra ord, för hela den tid, som
förflutit sedan Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
blef organiserad.
Den berättelse, som nu härmedelst lemnäs, är visserligen något
olika uti uppställningen, vid jemförelse med de förut afgifna;
men såsom skäl härför får anföras, att sedan Rikets Ständer begärt
och Kongl. Majit i Nåder anbefallt afgifvande af berättelse
»om fortgången eller verkställigheten af alla med bidrag utaf all»männa
medel understödda arbeten, som vid Rikets Ständers näst»föregångna
sammanträde icke voro fullbordade», har det, till vinnande
af tydlighet och reda, varit nödigt att här anteckna de under
senaste Statsreglerings-period understödda företagen i enahanda
ordning, som bidragen till desammas utförande blifvit utaf
Rikets senast församlade Ständer anvisade *).
Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader har, förmedelst
Kongl, bref af den 27 Mars, den 27 November och 18
December 1857, samt af den 22 Januari, 17 och 26 Februari,
S och 20 Mars samt den 6 April 1858, erhållit tillkännagifvan
den
om, att Rikets senast församlade Ständer, enligt till Kongl.
Majit derom aflåtna särskilda underdåniga skrifvelser, anvisat bidrag
till här nedan antecknade allmänna företag, uti efterföljande
ordning, nemligen:
*) De förut från trycket lcrnnade anteckningar om allmänna arbeten hafva,
med undantag af Styrelsens för Väg- och Vattenbyggnader underdåniga
årsberättelser, hvilka årligen införas uti allmänna tidningarne. blifvit
sammandragen ulan officiclt uppdrag, och följaktligen har uppställningens
form legat helt och hållet i författarens fria val: men sedan Rikets
Ständer numera äskat, att berättelse om verkställigheten af aila de med
bidrag utaf allmänna medel understödda företag, som fortgått efter senast
förlidet Riksmöte bör nu och hädanefter vid hvarje Riksdag från
trycket genom Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader afgifvas,
har jag ansett det vara af nöden, att den ordning i uppställningen
som Rikets senast församlade Ständer iakttagit vid anslagens meddelande,
äfven blir följd uti berättelsen, helst som derigenom ernås lätthet
att kontrollera, huruvida de arbeten och summor, som här uppgifvas,
äro öfverensstämmande med Rikets Ständers beslut.
Till ombyggnad af Långebro öfver Helge A vid Christianstad
en summa af 130,000 R:dr R:mt att utgå med 2/,{:dolar såsom lån
och V3:del såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet.
Härvid bör anmärkas, att det omförmälda statsbidraget afsattes
redan vid 1833—1834 årens Riksdag; men som tvist uppstod
bland brobyggnads-interessenterne i afseende å skyldigheten att i
byggnaden deltaga, i följd hvaraf den förelagda preskriptionstiden
gick tillända innan stadgade kontraktsförbindelser kunde afgifvas
om företagets verkställande mot statsunderstödets åtnjutande, så
måste Rikets senast församlade Ständer, om arbetet skulle kunna
vidtagas till utförande och det dertill anvisade bidraget få lyftas,
medgifva ny preskriptionstid för nämnde uppgörelser.
Kontrakt om broanläggningens verkställande genom en i orten
utsedd Arbets-Direktions försorg har sedermera blifvit utaf Styrelsen
för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader å Kongl. Maj:ts och
Kronans vägnar antaget den 11 Juli 1857; och byggnaden, som
1 med drift och omsorg derefter bearbetats med rättelse efter den
plan, som Kongl. Maj:t i Nåder gillat, har i betydlig mån fortskridit,
och bör, med rättelse efter den gillade planen, fullbordas inom
den 10 September 1861. Bron uppföres, på landfästen och pelare
af huggen sten, utaf valsadt jern, som från Engelsk verkstad
lefvereras.
Till anläggning af en ny kommunikationsled, dels land- dels
vattenväg, igenom Jemtlands Län lill Norska gränsen, hvarifrån leden
lörtsiittes inom Norge genom Norska Statsverkets försorg, anvisade
Rikets senaste församlade Ständer en summa af 244,500
R:dr R:mt, att utgå såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet.
Sedan arbetsplan erhållit Kongl. Majds Nådiga godkännande
den 2 Juli 1858, och Styrelsen för Allmänna Väg-och Vattenbyggnader
den 26 samma månad och år antagit kontraktet om företagets
utförande och fullbordande inom den 1 Oktober 1861,
har arbetet, igenom den uti orten utaf aktie-bolaget utsedda Direktionens
försorg nitiskt bedrifvits, så att transportvägarne mellan
6
sjön Liten och Källsjön, äfvensom från sistnämnde sjö till sjön Anjan,
redan äro nära färdiga, hvadan för närvarande all anledning
finnes till antagande af att kommunikationsleden skall blifva inom
den stadgade terminen fulländad.
Till ombyggnad, af Drottningholms Flottbro anvisade Ilikets
Ständer en summa af G1,000 lt:dr Runt, att utgå såsom anslag
utan återbetalnings-skyldighet.
Enligt Kongl. Majds Nådiga beslut har denna byggnad; hvartill
icke något enskildt bidrag kunnat erhållas, utförts och administrerats
efter Styrelsens för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader förordnande
och under dess öfverinseende, med rättelse efter en af
Kongl. Maj:l gillad plan, och företaget är fulländadt, så att den
nya bron redan ett år varit till allmän trafik upplåten.
Som Drottningholms-brons ombyggnad blifvit utförd med en
kostnadsbesparing af 5455 R:dr Cii öre, och 544 R:dr 27 öre finnes
hos Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader innestående
såsom behållning af det anslag, som \id 2:ne Riksmöten
tillbaka meddelades för ombyggnad utaf Nockeby bro (äfvenledes
belägen på yägsträckningen till Drottningholm), så - har Styrelsen,
ined föranledande af att Kongl. Majit under tiden beslutat, det en
fond bör bildas utaf inflytande behållningar å bro-afgifterne lör
samtlige Rrottningholms-broarnes framtida underhållande, ansett sig
böra föreslå, huruvida icke Kongl. Majit skulle i Nåder pröfva skäl
vara för handen att till Rikets Ständer nu aflåta framställning om,
att förenämnde å de meddelade byggnadsanslagen besparade summor,
hvilka sammanlagde uppgå till 5S(9f) Ridr 95 öre, få ingå tili
Bro-reparationsfonden, sorn kommer att, enligt det Nådiga beslutet,
af Kongl. Stats Kontoret förvaltas.
Till Jernvägsanläggning mellan Carlshamn och Almundsryd,
sami kanalisering utaf Amen, Salen, Helga- och Asa-sjöarne m. fl.
vattendrag alsatte Rikets Ständer ett belopp af 525,000 Ridr såsom
7
anslag och 823,000 R:dr såsom lånebidrag, med föreläggande bland
annat, såsom vilkor för stats-understödets utgående, att Bolag borde
vara bildadt, så att kontrakts- och säkerhetshandlingar kunde till
antagande afgifvas inom den 1 Oktober 1838.
Då den stadgade preskriptionstiden emellertid gick till ända
utan att de föreskrifna kontraktshandlingarne inkommo, så har företagandet
utaf den vigtiga kommunikationsleden, för hvars verkställande
Bolag icke kunnat för tillfället bildas, tills vidare förfallit,
och följaktligen äro de anvisade anslags- och lånesummorna icke
lyftade, utan innestå i Riksgälds-Kontoret till nu sammanträdde Rikets
Ständers disposition.
Till Jernväg sanläggning för ångkraft mellan Smedjebacken, vid
sjön Norra Barken, och sjön Wessmans strand anvisade Rikets
Ständer 200,000 R:dr Runt att utgå såsom låneunderstöd.
Redan vid det nästförut lörlidna Riksmötet afsattes utaf Rikets
då församlade Ständer ett Statslån af 200,000 R:dr för Jeruvägsauläggning
mellan sjöarne Barken och Wessman, enligt en upprättad
plan, som likväl afsåg att bedrifva transporterne med hästkraft;
men som Bolaget under tiden beslutat att, med Kongl. Maj:ts
Nådiga tillåtelse, i stället utföra anläggningen för ångkraft, likväl
med endast 4 fots spårvidd, och emedan arbetet sålunda blef mycket
fördyradt, vid jemförelse med första beräkningen, medgafs den ofvan
omförmälda nya lånesumman såsom tillökning i det förut beviljade
statsunderstödet. Som kontrakt om anläggningens utförande med
beräkning för lokomotiv emellertid blifvit antagit rgdan 1830, är
någon ny kontraktshandling icke uppgjord i anledning af det senare
lånets meddelande, utan företaget har, med rättelse efter primitiva
kontraktet och den ändrade planen, genom utsedda ArbetsDirektionens
nitiska försorg oafbrutet fortskridit till fullbordan, så
att trafik å banan kunnat påbörjas, fastän anläggningen icke ännu
hunnit blifva till alla smärre detaljer fullständigt kompletterad för
afsynings verkställande.
Till Brobyggnad mellan Kyrk- och Skeppsholmarne i Stockholm
afsatte Rikets Ständer ett belopp af 330,000 R:dr Knnt, att
utgå såsom anslag utan ålerbetalnings-skyldighet, med T/:5:del under
hvartdera af åren 4t!5t5. 1839 och 1860.
Kongl. Maj:t täcktes i Nåder uppdraga åt Styrelsen för Allmänna
Väg- och Vattenbyggnader att föranstalta om denna brobyggnads
verkställande, derför plan för åtskilliga år tillbaka blifvit,
genom f. d. komniitterade för Musaeibyggnadens försorg, utarbetad
och till Kongl. Majit allemnad. Som denna plan upptog, att
broreglarne skulle tillverkas af gjutet jern, men senare tids erfarenhet
gifvit vid handen, att broar af valsadt och smidt jern hafva
vida större hållbarhet, fick Styrelsen tillåtelse att, efter förnyad lokalundersökning,
upprätta ny plan, grundad på sistnämnda method.
Sedan den omarbetade planen erhållit Nådigt gillande den 3 November
1838, har företaget fortgått med grundläggnings- och murningsarbete
för landfästen och i pelare (bron kommer nemligen
att uppföras med 5 hvalf); och om öfverbvggnadens tillverkning
är kontrakt uppgjordt med Motala mekaniska verkstad.
Enligt beräkning skall anläggningen fullbordas inom den 4 Oktober
1860.
Såsom fond till understöd för vägars anläggning eller förbättrande
afsatte Rikets Ständer till Kongl. Majlis Nådiga disposition
en summa af 430,000 R:dr Runt, att utgå såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet,
med V3:del under hvartdera af åren 183ät,
1839 och 4860.
Dessa medel hafva, efter urval från den mängd arbetsplaner
rörande vägförbättringar, som hos Styrelsen för Allmänna Väg- och
Vattenbyggnader befunnits hvilande, blifvit af Kongl. Majit fördelade
till efterföljande arbeten, som före 1839 års utgång böra påbörjas,
nemligen:
9
Beräknad kostnad' Beviljadt slatsi
gilladt förslag. bidrag.
Norrbottens län. Riksmynt.
Vägomläggningar å kustvägen emellan
Sangis och Saivits gästgifvaregårdar,
hvilket företag, enär arbetena
verkställas inom särskilda
socknar, är deladt i 2:ne planer,
som erhållit Nådig stadfästelse
den 15 Oktober 1858, nemligen
:
a) inom Neder-Torneå socken,
der en väglängd af 9910 fot
omlägges och förbättras . . . 4,819: 09. 5,153: 39.
b) Inom Neder-Kalixsocken,hvar- ,
est 17,250 fot väg i längd omlägges
och förbättras ..... 8,058: 91. 4,546: 61.
Enligt de af Styrelsen, å Kongl.
Majit och Kronans vägnar, den
11 Mars innevarande ur antagna
kontrakterne, böra dessa
2:ne arbeten fullbordas till den
1 Oktober 1860.
Vesterbottens län.
Vägomläggning å kustvägen inom
Löfångers socken för undvikande
af de så kallade Hökmarksbackarne.
Plan härför erhöll Kongl.
Maj:ts Nådiga godkännande den
27 Mars 1858, och kontrakt antogs
af Styrelsen den 18 Juni
samma år om företagets utförande
och fullbordande till den
1 Oktober 1860. Genom arbetet
varder en vägsträcka af 16,834
löts längd för trafiken förbättrad, 12,018: lt. 8,000:
Omläggningar å den till Källvikens
hamn och lastageplats i Löfångers
socken ledande mycket backiga
transportvägen. Arbetsplanen godkändes
den 27 Mars och kontrakt
antogs den 18 Juni 1858.
Företaget, som redan är fulländadt,
och hvarigenom 6581 löt
väglängd förbättrats, har, på grund
af verkstäld afsyning, blifvit god
kändt
. T  1,750: — 1,200: —-
to
ISeräknad kostnad
Vester-Nerrlauds iäu. i giiiadt förslag.
Vägomläggningar utefter kustvägen
mellan Sundsvall och Hernösand,
förbi Skönviksbackarne, inom
Sköns pastorat. Arbetsplanen gillades
den 27 Mars och kontrakt
om utförandet antogs den 9 September
1888, börande företaget
på grund häraf fullbordas till d.
1 Oktober lt!60. Hen väg som
förbättras håller i längd 5,466 fot
Omläggningar af landsvägen utefter
Angermanclfven, emellan Veda
och Frånö gastgifvaregårdar, till
undvikande af en mängd högst
äfventvrliga backar. Arbetsplan
gillades den 27 Mars och kontrakt
om verkställigheten antogs
den 10 September 1888, som bestämmer
att företaget, hvarigenom
en våglängd af 28,934 fot
förbättras, bör fullbordas till den
1 Oktober 1862
Jemtlands län.
Förbättringar å Fjäll- eller så kallade
Carl Johans-vägen, inom Åhre
socken, till Riksgränsen emot
Norge, hufvudsakligen bestående
i ombyggnad af förfallna trädbroar,
hvilka numera uppföras
utaf sten. Arbetsplanen erhöll
Nådig stadfästelse den 27 ålars
1888. och kontrakt om företagets
fullbordande till den t Oktober
1860 antogs den 20 Juli förstnämnde
är  28,580: —
Anm. Som denna väg blifvit
anlagd af Staten och icke kunnat
indelas å menigheten tili
framtida underhåll, i följd hvaraf
nödiga reparationer bekostas
förmedelst vägpenninge-afgift,
så har ej något enskildt bidrag
till de under arbete varande
broombyggnaderne varit att på
-
12,022: so.
54,806: —
iiiviljadl stats
bidrag.
6,780: —
23,280: —
/
Beräknad kostnad
i gilladt förslag.
räkna, utan hela kalkylerade
utgiften mäste från vägbvggnadsfonden
utgå. Företaget
verkställes likväl genom en i
orten utsedd Direktions försorg.
Gefleborgs 1 itu.
Omläggningar och förbättringar å
den del utaf landsvägen i det inre
af Helsingland, sorn sträcker sig
igenom Arbrå socken utefter Ljusne
eif, emellan Kurlands och Löfviks
gästgifvaregården Plan gillades
den 27 Mars och kontrakt
om verkställigheten antogs den
26 Juli 1858. börande företaget,
sorn omfattar att förbättra en väglängd
af 51,205 fot, fullbordas
lill den 1 Oktober 186! .... 20,631: — 15,750: —
Stora Kopparbergs län.
Omläggning af landsvägen mellan
Lerdal och Boda gästgifvaregård
inom Rättviks socken, för att undvika
den djupt sandiga Kapellheden.
Omläggningenjiar en längd
af 1 mil 418 fot, och planen
härför gillades den 27 Mars 1858.
Sedermera antogs kontrakt den
27 November nämnde år om företagets
utförande och fullbordande
till den 1 Oktober 1860 . 20.574: B7. 7 500:
Anm. Den väghållningsskyldiga
menigheten bade, genom laga
kraltvunnet utslag, blifvit ålagd
att förbättra den sandiga
vägen medelst påfyllning af
lera; af sådan anledning ansågs,
att när omläggning af vägen
i stället finge utföras, bidrag
dertill borde utgå i ringare
proportion till beräknade
kostnaden än som vanligen meddelas
till väganläggningar, ty
lerl'yIlningen, som var ådömd
menigheten, hade kommit att
Beviljad! stats
bidrag.
12
Bcriiknnd kostnad Beviljad! stab
i gillad! förslag. tiidrag.
erfordra betydliga utgifter för
väghållarne.
Stockholms län.
Anläggning af sockenväg på Björkön,
belägen inom Väddö och Vätö
Skeppslags skärgård. Arbetsplan
erhöll Nådig stadfästelse den S
Maj och kontrakt om utförandet
antogs den 20 Juli 1088. Den
nya vägen, som kommer att utgöra
i längd 1 mil 20,310 fot, bör
vara fullbordad inom den 1 Oktober
1860
Omläggning af stora landsvägen förbi
Märsta backe nära vid Märsta
gästgifvaregård på sträckningen
mellan Stockholm och Upsala.
Planen gillades den 5 Nov. 1858
och kontrakt om arbetets verkställande
inom den 1 Oktober
1889. antogs den 1 Maj sistnämnde
år. Vägförbättringen håller i längd
860 fot och är redan godkänd .
Westmanlands län.
Sänkning af Tibble backe, belägen
emellan Vesterås och Myrby gästgifvaregård.
Plan gillades d. 27
Mars och kontrakt antogs d. 27
Augusti 1858. Företaget, som
redan är fullbordadt, afsynadtoch
godkändt, omfattade en längd af
blott omkring 500 fot ..... . 534: so. 250: —
Omläggningar å landsvägen emellan
Vesterås oell Skultuna. Arbetsplanen
gillades d. 27 Mars 1858,
och kontrakt om dess utförande
inom den 1 Oktober 1860 antogs
den 26 Augusti förstnämnde
år. En väglängd af 4,810 fot
ernår förbättring igenom detta företags
utförande  4,645: 69. 3,500: —
Örebro län.
Fortsättning af förut påbörjade och
55,839: — 20,000: —
1,280: — 625: —
13
Beräknad kostnad
i gillodt förslag.
med statsmedel understödda väganläggningar
mellan Askersund
och Lerbäcks gästgifvaregård,
till undvikande af flere branta
backar, hvilka icke blifvit beräknade
i första planen till förbättrande
af ifrågavarande väglinie.
Arbetsplan gillades den 27 Mars
och kontrakt om utförandet antogs
den 8 Juli 1858. Vägomläggningen,
hvilken omfattar en
längd af 7,878 fot, bör fullbordas
inom den 1 Oktober 1860 . 15,598: 78.
Södermanlands län.
Dels förbättringar och omläggningar
å redan befintlig väg, dels anläggning
af ny väg å en del utaf
sträckningen, från Nyköping till
Oxelösunds hamnplats och lotsstation.
Detta-företag, som omfattar
att förbättra eller nyanlägga
en vägsträcka af 18,816
fot i längd, erhöll Nådigt gillande
den 27 Mars och kontrakt om
verkställandet antogs den 26 Juli
1858. Uti kontraktet har arbetsterminen
blifvit bestämd till den
1 Oktober 1861, men interessenterne
hafva fortskyndat arbetet
så, att detsamma, enligt
nyligen förrättad inspektion, redan
är i det närmaste fullbordadt 31,717: 50.
Östergöthlands län.
Omläggningar och förbättringar å
landsvägen emellan Sunds, Studstorps
och Ramsmåla gästgifvaregårdar
inom Ydre Härad. Arbetsplan
gillades den 27 Mars och
kontrakt om utförandet antogs
den 8 Juli 1858. Arbetet bör
fulländas till den 1 Oktober 1860,
och vägförbättringens längd utgör
15,571 fot 59,440: —
Omläggning för undvikande af Mo
-
Beviljadt stats
bidrag.
9,000: —
21,000: —
24,000: —
14
Beräknad kostnad Beriljadt ststj.
..... ' gilladt förslag. bidrag.
fala brink belägen på sträckningen
från Motala, dels till Vadstena
dels till Skenninge. Planen
gillades den 27 Mars och
kontrakt antogs den 20 Juli 1858.
Vägornläggningen håller i längd
sammanlagdt 10.295 fot. samt
bör fullbordas till den 1 Oktober
1860. inen har redan varit anmäld
till afsyning. Vid besigtnings)
förekommo likväl åtskilliga
anmärkningar, som ännu hindrat
att godkänna arbetet .... 20,685:
13,7.90:
Jönköpings län.
Omläggning af landsvägen förbi Bofineje
backe mellan Jönkoping och
Jära gästgifvaregård. Arbetsplanen
gillades den £7 Mars och
kontrakt om utförandet antogs d.
22 November 1858. Företaget
bör fulländas inom den 1 Oktober
1860, och 3,908 fot väg i
längd varder derigenom förbättrad.
Omläggning till undvikande af Rindbolid,
belägen mellan Norrlida och
Gisslaveds gästgifväregårdar, i
samma vägsträckning som nästförestående
vägförbättring, eller å
den s. k. Nissastigs-landsvägen
mellan Jönköping och Halmstad.
Arbetsplanen gillades den 27 Mars
och kontrakt antogs den 22 November
1858, börande äfvenväl
detta företag, som omfattar en
längd af 1,308 fot, fullbordas
inom den 1 Oktober 1860 . . .
Kalmar län.
■Omläggningar å landsvägen mellan
Hultsfreds och Skillingarumsgästgifvaregårdar.
Arbetsplanen fastställdes
den 27 Mars och kontrakt
om utförandet antogs den
26 Juli 1858. Arbetet bör fullbordas
till den 1 Oktober 1861,
4,880: 38. 5.250: —
\
1,724: 13. 1,500: —
IS
Beräknad kostnad
i gilladt förslag.
och en väglängd a 1 40,890 fot
blifver dymedelst förbättrad. Företaget
liar emellertid redan blifvit
anmäldt till afsyning, och dess
godkännande är beroende utaf
huruvida några ulan föregången
anmälan vidtagna ändringar i planen
kunna erhålla gillande . . . 47,918: 17.
Skaraborgs län.
Omläggningar ä stora landsvägen
mellan Bodarne och Hasslerörs
gästgifvaregårdar, till undvikande
af Skepparliden, Märrsprängan och
Bäckaliden. Arbetsplanen godkändes
den 11 nästlidne Februari,
hvarefter kontrakt biel’ antaget
den 19 derpå följde April
om företagets utförande och fullbordande
inom den 1 Juni 1861.
De vägdelar, som konama att förbättras,
utgöra i längd tillsammans
3,605 fot  13.775: 82.
Elfsborgs län.
Omläggning af landsvägen mellan
Gullereds och Timmelheds gästgifvaregårdar,
norr om de s. k.
Knallaliderne. Arbetsplanen erhöll
stadfästelse den 27 Mars och
kontrakt om företagets utförande
antogs den 1 November 1858.
Arbetet bör fullbordas inom den
1 Oktober 1861, och en väglängd
af 17,308 fot varder derigenom
förbättrad  24,920: 7S.
Anläggning af ny väg till Norge,
ifrån Barkerud inom Torrskogs
socken, igenom Nössemarks socken,
till Allingemon vid Riksgränsen,
derifrån vägen i fortsättning
bearbetas till Fredrikshall genom
Norska Statsverkets försorg. Arbetsplanen
för anläggningen å Svenska
sidan erhöll stadfästelse den
27 Mars och kontrakt om verk
-
Brv ii,jadt,Istats
bidrag.
51,650: —
9,000 —
15,350: —
1!)
Beräknad kostnad
i gilladt förslag.
ställandet antogs den 9 Augusti
1858. Våglängden inom Sverige
!>Iir 69,550 fot och företaget bör
fulländas inom den 1 Oktoberf862 42.711: 87.
Förbättringar ä landsvägen vid Djupedals-
och Dalbo-backarne i närheten
af Wenersborg pä vägsträckningen
till Amål. Arbetsplanen
gillades den 27 Mars 1858, men
kontrakt om företagets verkställande
antogs ej förr än den 28 Februari
innevarande år. då arbetsterminen
bestämdes till den 1 Oktober
1860. Den utsedda ArhetsDirektionen
har likväl redan fullbordat
företaget, hvilket på grund
af vederbörlig afsyning erhållit
godkännande. Den förbättrade
våglängden utgör 1,980 fot . . . 2,475: 81.
Wermlands län.
Omläggningar och förbättringar å
landsvägen mellan Ökne, Byns,
Borgviks och Malsjö gästgifvaregårdar
inom Grums och Gillbergs
Härader. Arbetsplanen gillades
den 27 Mars och kontrakt antogs
den 20 Juli 1858. Företaget, som
tillsammans omfattar att förbättra
70,522 fot väg i längd, bör fullbordas
inom den 1 Oktober 1862 81,679: 58,
Omläggning å landsvägen mellan
Molkoms och Brattfors gästgifvaregårdar
inom Nyeds Härad.
Arbetsplanen gillades den 27 Mars
och kontrakt om verkställandet
antogs den 8 Juli 1858. Vägomläggningen
håller i längd 20,892
fot och bör vara fulländad den 1
Oktober 1860
22,500: —
Götheborgs och Bohus län.
Omläggning af landsvägen förbi Åseby
Klef och Råröds-backarne,
emellan Orrebergs och Folkesbergs
gästgifvaregårdar. Arbets
-
Beyiljadt stats
bidrag.
36 000: —
1,200: —
45.000: -
15.000: —
17
lieräknad kostnad
i gilladt förslag.
planen erhöll godkännande den
' 27 Mars oell kontrakt antogs om
utförandet den 12 Augusti 1858.
En vägsträcka af 18,914 fot i
längd skall omläggas och arbetet
bör fullbordas inom den i Oktober
1860
5,859: S7.
Anm. Efter Häradsrättens hörande
har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
medelst utslag
som Kongl. Kammar-Collegium
äfvensom derefter Kongl.
Majit fastställt, ålagt menigheten
att verkställa förenämnda
vägförbättring, under förutsättning
likväl, att statsbidragskulle
dertill blifva beviljadt.
Omläggningar af landsvägen mellan
Qviströms gästgifvaregård och
Saltkällan, till undvikande af Carltorps-
och Källebackarne. Arbetsplanen
erhöll fastställelse den
18 Maj och kontrakt om verkställigheten
antogs den 19 Oktober
1858. Vägförbättringarne, som
tillsammans utgöra 2,130 fot i
längd, böra fullbordas inom deri
1 Oktober 1860
13,300: —
Förbättring af landsvägen vid den
branta och äfventyrliga Groröds
backe, belägen mellan Uddevalla
och Raknebo gästgifvaregård. Arbetsplanen
har den 11 Mars innevarande
år blifvit i Nåder gillad,
och kontrakt om utförandet
är antaget den 24 September. Företaget
bör fullbordas till den 1
Oktober 1860, och derigenom blir
en väglängd af 2.880 fot förbättrad
9,200: —
Hallands län.
Omläggningar till förbättrande af
den s. k. Hundsvägen emellan
Drahereds och Qvibille gästgif
-
Beviljadl stats
bidrag.
2,525: -
9,000: —
6,000: —
18
Beräknad kostnad
i gilladt förslag.
varegårdar. Arbetsplanen godkändes
den 27 Mars 1838, hvarefter
kontrakt om verkställigheten
antogs den 18 Juni samma
år. En väglängd af 11,122 fot
har blifvit genom det redan fullbordade
och afsynade arbetet lörbättrad
27,000: —
Kronobergs län.
Omläggning förbi Agnarydslid, belägen
mellan Öhrs och Mederleds
gästgifvaregårdar, enligt plan
som gillades den 27 Mars och
kontrakt sorn antogs den 18 Juni
1838. Vägförbättringen, som hål-'
ler 'i längd 1,400 fot, bör fullbordas
innevarande år  3,967: 87.
Omläggningar och förbättringar å
allmänna landsvägen inom Stenbrohults
socken af Allbo Härad,
i ändamål att undvika de äfventyrliga
s. k. Getaryggs-backarne.
Arbetsplanen erhöll gillande den
26 November 1838, och kontrakt
antogs den 7 Mars 1839 om arbetets
fullbordande inom den 1
Oktober 1861, hvarigenom 31,686
fots väglängd erhåller förbättring 22,300: —
Blekinge län.
Omläggningar och förbättringar å
landsvägen mellan Ronneby och
Carlskrona, vid Alletorps- och Silltorpsliderne.
Arbetsplanen gillades
den 27 Mars och kontrakt
om utförandet antogs den 26 Juli
1838. Arbetet, hvarigenom 3,580
fots landsväg ernår förbättring,
skall fullbordas inom den 1 Oktober
1861
20,198: 1.
Christianstads län.
Vägomläggningar i sträckningen mellan
Christianstad och Wexjö, nemligen:
-
Beviljadt stats
bidrag.
18,000: —
2,690: —
13,000: —
13,463: —
I
1!)
Beräknad kostnad
i giNadt förslag.
«) inom Broby socken, i längd
utgörande 5,842 fot, sorn bör
fullbordas till den 1 Oktober
186S
6.S22: 14,
b) inom Ousby socken, i längd
utgörande 3,478 fot, att fullbordas
innevarande år . . 4,957: 84.
c) inom Loushults socken, i
längd 3,138 fot, som äfven
bör innevarande år fulländas 5,985: 19.
Arbetsplanerne för dessa 5:ne
vägarbeten erhöllo Nådig fastställelse
den 27 Mars, och
kontrakter om desammas utförande
antogos den 27 Oktober
1888.
Omläggningar och förbättringar å
landsvägen mellan Christianstad
och Ystad, vid Degeberga, Brösarp
och Tranås. Den härför
upprättade planen har i viss mån.
efter förnyad undersökning, måst
omarbetas, och kontrakt har i följd
deraf ännu icke till Styrelsen inkommit
om arbetets verkställande,
men emellertid artill detsamma,
på grund af Kongl. Maj:ts Nådiga
beslut, af vägbyggnadsmedlen re
serveradt
ett belopp af  — —
och den omarbetade planen är
anmäld till Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning.
Malmöhus län.
Förbättring af landsvägen vid den
äfventyrliga Tågarps backe i närheten
af Tågarps gästgifvaregård,
inom Rönnebergs och Luggude
Härader. Arbetsplanen har den
14 Januari innevarande år blifvit
i Nåder gillad, och den 14
derpåföljde Maj antog Styrelsen
kontrakt om företagets fullbordande
inom den 1 Oktober 1862.
Nya vägens längd blifver 3,541 fot 28,500: —
Summa Statsbidrag R:mt R:dr
Beviljad! stats
bidrag.
8,000: —
3,300: —
2,650; —
44,135: —
13,000: —
450,000: —
so
Med de understöd, sorn, enligt förestående tablå, från Vägbyggnadsfonden
meddelats till vägarbeten, förbättras en väglängd af
inalles 18 mil. När härtill läggas längderna af de väganläggningar,
som blifvit, på sätt här nedan omförmäles, dels af Rikets Ständer
särskildt understödda, nemligen nya vägen igenom Oje kapellförsamling
uti Dalarne, och nya vägen mellan Torneå och Pajala
i Norrbotten, dels ock af Kongl. Majit hugnade med särskilda bidrag
från Riks-Statens 6:te Hufvud-Titel, nemligen nya vägen från
Svartby till Bro och Vibby byar i Norrbotten, och nya vägen från
Offerdals kyrkoby till Rönnöforss bruk i Jemtland, hvilka 4 vägars
längd uppgår tillsammans till S7 mil 11,800 fot, så finnér man,
att de vägforbättringar och väganläggningar, som blifvit sedan niistföregångna
Riksmöte understödda, utgöra i längd 55 mil lt,800 fot.
Till anläggning af väg igenom Qje kapellförsamling af Slöra
Kopparbergs län anvisade Rikets Ständer särskildt en summa af
15,000 R:dr Runt såsom anslag.
Plan till denna vägbyggnad, igenom hvars utförande Oje församlingshoar,
hvilka hittills varit i saknad af väg, erhålla kommunikation
å ena sidan till Malungs och å den andra tili Venjans socken,
blef i Nåder gillad den 10 Juli 1858, hvarefter kontrakt, om
företagets utförande genom en af vägbyggnads-interessenterne utsedd
Direktions försorg, antogs af Styrelsen för Allmänna Väg-och
Vattenbyggnader den £6 samma månad. Arbetet börjades nästlidet
år och bör, enligt kontraktets stadgande, af menigheten fulländas
inom den I Oktober 1860. Den nya vägen får en längd af
omkring 3 mil.
Till anläggning af väg från Matarengi, i Öfver-Torneå socken,
till Pajala kyrkoby, i Norrbottens län, afsatte Rikets Ständer äfvenledes
ett särskildt anslagsbelopp af 67,500 R:dr Runt.
Sedan arbetsplan blifvit af Kongl. Majit i Nåder gillad den 4
21
September 1358, antogs kontrakt den 29 samina månad uin vägbyggnadens
utförande och fullbordande inom den i Oktober 1862.
Företaget blef emellertid icke i någon betydligare mån vidgjordt
under nästlidet år, ty den gillade,planen och antagna kontraktet
kunde icke tillhandakomma Arbets-Direktionen så tidigt, att förskott
å statsanslaget fick i Rikets Ständers Riksgälds-Kontor lyftas
innan klimatiska förhållanden inom denna nordliga del utaf landet
lade hinder i vägen för vårbrytningens bedrifvande. Den nya vägens
längd blifver 10 mil 19,800 fot, och företaget är under nu
förliden sommar af menigheten satt i full verkställighet.
Till byggnad af flottbroar öfver Bal- och Lill-elfvarne vid Thorsängs
kyrka inom Stora Kopparbergs län anvisades utaf Rikets
Ständer 10,000 R:dr R:mt såsom understöd.
Kongl. Majit gillade plan för dessa brobyggnaders utförande
den 27 Augusti 1858, och kontrakt, om arbetets verkställande genom
en i orten utsedd Direktions försorg, antogs af Styrelsen för
Allmänna Väg- och Vattenbyggnader den 13 derpå följde September.
Företaget bör fullbordas inom den 1 Oktober 1860.
Som Distrikt-Chefens inspektions-benittelse för året icke ännu,
när detta nedskrifves, till Styrelsen för Väg- och Vattenbyggnaderne
inkommit, kan någon närmare uppgift nu icke meddelas om i hvad
män arbetet hittills fortskridit.v
Såsom fond för mindre hamnbyggnader och smärre farleders
upprensning afsatte Rikets Ständer till Kongl. Majits Nådiga disposition
ett belopp af 60,000 R:dr R:mt, att utgå såsom anslag med
V3:del under hvartdera af åren 1858, 1859 och 1860.
Dessa medel hafva pf Kongl. Majit blifvit fördelade till följande
arbeten, nemligen:
I
22
lieiuknad kostnad
i gil ladt förslag.
Uppmuddring af del mycket grunda
farvattnet lill Mönsterås köping.
Kongl. Maj:t täcktes under den
27 Mars 1858 i Nåder pröfva en
alternativt upprättad arbetsplan
för detta företag, samt då. enligt
iriteressenternes önskan, bestämma,
att det alternativ fick följas
som var kalkyleradt att åvägabringa
endast smärre dimensioner
å sfegelrännan, så mycket hellre
som intet hinder derigenom uppstår
emot att framdeles, utan arbetsförlust,
fortsätta arbetet för
uttagande af större djup och bredd
i den kanal som nu bildas. Kontrakt,
om muddringens verkställande
genom utsedd Årbets-Direktions
försorg och fullbordande
inom den 1 Oktober 1862, antogs
sedermera af Styrelsen för
Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
den 8 Juli förstnämnde år 18,580: —
Hamnbyggnad vid Fröby gårda färjestad
på Oland, med väganläggning
lill densamma. Detta företag,
hvartill arbetsplan i Nåder
gillades den S Maj 1883, erhöll
redan då utaf tillgängliga mede!
ett understöd af 12,000 Kulr B:kö,
eller 18,000 R:dr R:mt, med vilkor,
bland annat, att arbetet skulle
fullbordas till den 1 Oktober 18S5.
Flere ogynnsamma omständigheter,
hvaribland kunna anföras dels
att is och sjögång åstadkommo
skador å arbetet under dess utförande,
dels ock att både arbetsoch
materialpriser undergingoen
oväntad stegring, orsakade, att den
del utaf Olands menighet, som
åtagit sig verkställigheten och dertill
bidragit med omkring 20,000
ll:dr, icke mäktade fullborda företaget.
Detta föranledde en noggrann
kontroll-undersökning, och
sorn derigenom upplystes, att
Beviljadt stats
bidrag.
12,000: —
23
Beräknad kostnad
i gilladt förslag.
anläggningens slutliga kostnad
skulle uppgå' till 58,263 R:dr
R:rat (inberäknadt den redan nedlagda
summan af omkring 38,000
R:dr), så pröfvade Kongl. Majit skäligt
i Nåder anvisa ett ytterligare
stats-understöd af 12,000 R:dr
till ifrågavarande arbetens slutliga
fullbordande, under vilkor,
att hvad som erfordrades utöfver
nämnde bidrag skulle af menigheten
tillskjutas, samt att företaget
borde fullbordas inom 1859
års slut  58,263: —
Anm. Med det förut anvisade
beloppet 18,000 R:dr har statsbidraget
till Fröbygårda hamp
egentligen utgjort 30,000 R:dr.
Hamnanläggning utmed sjön Weller
ns strand vid Hästholmens lastplats
inom Lysings härad och
Östergöthlands län. Redan sedan
äldre tider tillbaka har å
denna punkt varit både lastplats
och båtskjuts-station för att passera
sjön Wettern till Westergöthland.
Hästholmsvikeri saknade
likväl skydd för vissa vindar,
och detta föranledde ortens
befolkning att låta verkställa undersökning
för upprättande af
den plan till en mindre hamn,
som erhållit Nådigt gillande den
27 Mars 1858. Styrelsen antog
derefter den 15 Juni samma år
kontrakt om anläggningens utförande
och fullbordande inom den
1 Oktober 1860, och arbetet har
fortskridit så, att byggnaden redan
är i det närmaste färdig . . 33,900: —
Reparation å hamnarmen vid Ljugarns
hamn pä Gottland. I följd
af isens och sjögångens förenade
verkningar under en häftig storm,
hade den stenfyllning, som utförts
å hamnarmens baksida, i
Beviljadt stats
bidrag.
12,000: —
10,000: —
2 J
Beräknad kostnad Beviljadt statsi
gilladt förslag. bidrag.
ändamål att bryta vågornas våldsamhet,
blifvit bortspolad och neddragen
i djupet, så ätt fara
var för handen, att hela byggnaden.
i händelse häftig storm
ytterligare inträffade, kunde blifva
raserad. Detta erfordrade snar
åtgärd, och den upprättade reparations-planen,
som erhöll Nådigt
gillande deri 27 Mars 1858, är
redan fullbordad, så att arbetet
vid afsvning kunnat godkännas . 3,223: — 3,000: —
Hamnanläggning vid Råd fiskeläge
i Malmöhus län. Redan för liera
år tillbaka upprättades plan och
förslag till detta företag, hvilket:
blifvit antecknadt i åtskilliga af
de generalförslag rörande allmänna
arbeten, som Styrelsen för
Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
afgifvit vid senare Riksmöten.
Sedan fisklägets innevånare
nu förklarat sig hugade att
utföra anläggningen emot erhållande
af ringare statsbidrag än
sorn förut varit ifrågasatt, blef
det äldre förslaget i viss mån
omarbetadt samt lämpadt efter nu
gängse arbetspriser; och arbetsplanen
har den 26 Mars inne
varande
år blifvit i Nåder stadfästad,
samt kontrakt antagits den
9 Juni om anläggningens utförande
inom d. t Oktober i86l -50,700: — 23,000: —
Summa statsbidrag Ruut R:dr 60,000; —
Till hamnanläggning vid färjestaden på Öland anvisades särskildt
utaf Rikets Ständer en summa af 23,700 R:dr Runt, att utgå
med hälften såsom anslag och hälften såsom låneunderstöd.
Detta företag, hvarför plan blef i Nåder gillad den i Maj 1838,
hvarefter Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader den I
Juni samina år antog kontrakt örn utförandet och fullbordandet inom
25
den 8 Oktober 1861, har hittills fortskridit på berömligt sätt igenom
den utsedda Arbets-Direktionens föranstaltande.
' Till hamnanläggning vid staden Falkenberg bie! utål Rikets
Ständer anvisad en summa af 60,006 R:dr R:mt, att utgå med
20,000 It:dr såsom anslag och 40,000 R:dr såsom lån.
Ben arbetsplan med kostnadsförslag som föranledt Rikets Ständer
att, på grund af enskild motion, bevilja statsbidraget till hamnbyggnad
vid Falkenberg, erhöll Kongl. Maj:ts Nådiga gillande den
25 Juni 1858, och kontrakt om arbetets utförande, inom den 1
Oktober 1862, genom en af staden utsedd Direktions försorg, antogs
af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader den 8
Juli förstnämnde år. Åtskilliga förberedande arbeten, såsom anskaffande
af materialier, rn. m. till byggnaden, vidtogos om hösten
1858, men som innevarande års inspektions-berättelse icke ännu
hunnit inkomma från Distrikt-Chefen, kan här ej uppgifvas i hvad
mån företaget hittills bedrifvits.
Till fullbordande af en påbörjad hamnanläggning vid Strömstad
anvisade Rikets Ständer, äfvenledes på grund af derom framställd'enskild
motion, ett låneunderstöd af 15,000 R:dr R:mt.
Enligt kontrakt, som antagits af Styrelsen för Allmänna Vägnell
Vattenbyggnader den 52 Augusti 1858, bör hamnarbetet fullbordas
genom stadens försorg, med rättelse efter plan som Kongl.
Majit i Nåder gillat, till den t Oktober 1862. Inspektions-berättelse
om detta arbete har ej heller hunnit algifvas, och följaktligen
kan uppgift nu icke lemnäs angående fortgången.
Till sänkningen af sjöarne Stora och Lilla Rengen, Jernlunden,
Åsunden, ni. fl. vattendrag, samt bildande af farled emellan dessa
sjöar, i Östergöthlands län, afsatte Rikets Ständer en summa af
150,000 R:dr Runt att utgå såsom lån.
26
Rikets nästlörut församlade Ständer hade till,detta företag anvisat
ett statslån af 160,000 K:dr B:ko, och det belopp af 130,000
R:dr Runt som vid senast förlidna Riksdag meddelades, är således
att betrakta såsom tillökning uti det primiiiva låneunderstödet. Som
planen emellertid icke undergått någon ändring, har ipke heller
nytt kontrakt behöft afslutas med den utaf interessenterna utsedda
Arbets-Direktionen. Denna har, enligt hvad som genom verkställd
kontroll-inspektion blifvit utrönt, med drift låtit fortsätta företaget,
hvilket bör fullbordas till den 1 Oktober 1861.
Till anläggning af ny hamn vid Carlstad, närmare intill staden
än den hittills för dess rörelse begagnade äldre hamnen vid
Kanikenäset, anvisade Rikets Ständer 100,000 R:dr R:mt att utgå
såsom lån.
Den för denna nya hamnanläggning upprättade plan med kostnadsförslag
blef den 3 November 1838 af Kongl. Maj:t i Nåder
gillad att lända till efterföljd vid arbetets utförande; och en af staden
utsedd Direktion har, genom kontrakt som Styrelsen för Allmänna
Väg- och Vattenbyggnader antagit den 11 Mars innevarande
år, förbundit sig att fullborda byggnaden inom den 1 Oktober 1862.
Arbetet, som börjades under nästlidne vinter,! har alltsedan blifvit
oafbrutet fortsatt genom nämnde Direktions försorg.
Norrbottens län.
Utdikning af Bälingsträsk, Lillträsk, m. fl. vattendrag i Neder-Lu- i
leå socken, bör, enligt antaget kontrakt, fullbordas till den 1 i
Oktober 1860. I
Sänkning af Ajhämä träsk i Pajala socken. Arbetsplanen erhöll
Nådig stadfästelse redan den 27 Mars 1838 då statsbidrag
äfven anvisades; men kontrakt om utförandet har, oansedt -  aflåten påminnelse, ännu icke från vederbörande inkommit,
i följd hvaraf inga medel hittills fått af interessenterna lyftas.
Westerbottens län.
Aftappning af Stora Renträsket i Degerforss och Burträsks socknar, |
bör fullbordas inom den 1 Oktober 1862. j
<27
Som nya hamnanläggningen är beräknad att kosta 220,026 R:dr,
och denna byggnad orsakat Carlstads stad derutöfver en extra utgift
af 62,401 R:dr 64 öre, ,till hvilket allt endast 100,000 R:dr lån är
beviljadt, hafva vederbörande gjort underdånig framställning om att
erhålla ytterligare understöd från statsmedlen såsom anslag, och
Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader har i underd.
förordat 80,000 R:dr.
För vattena/tappningars understödjande ställdes af Rikets Ständer
en fond till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition af 300,000 R:dr,
att utgå med 1/;l:del under hvartdera af åren 1888, 1889 och 1860;
och bestämdes tillika, att 4/ä:deiar af denna summa, eller 240,000
R:dr, skulle meddelas såsom län och l/5\åe\, eller 60,000 R:dr, såsom
anslag till de utdikningar, sorn Kongl. Maj:t pröfvade skäligt
att med statsbidrag understödja, och hvilka borde påbörjas före
1889 års utgång.
Dessa medel hafva, elter urval från den mängd planer å tillämnade
vattenaftappningar som äro hos Styrelsen lör Allmänna
Väg- och Vattenbyggnader hvilande, blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder
fördelade till efterföljande företag, nemligen:
Beviljadt statsbidrag.
j 3,320: — län.
) 830: — anslag.
| 6,560: — lån.
\ 1,890: — anslag.
I 7.560: — lån.
t 1,890: — anslag.
Vattenbefriad
eller förbiittrad
jordvidd.
Beräknad arbetskostnad
i gilladt
förslag.
1,224 T:d.
8,254: 30.
421 T:d.
19,118: 11.
28
Utdikning al myror vid Byske by i Skellefteå socken, bör full- j
bordas till den ä Oktober 1861. I
Anm. Detta företag alser äfven att verkställa vattenöfversilning
å SOö T:ds vidd, samt att alleda frost från inägor.
Dito af Ratuträsket i Bygdeå socken, skulle, enligt interessen- >
jernes åtagande, fullbordas redan till 8858 års slut, men. af- l
syningsbetyg har likväl ej ännu inkommit. J
Ånmärkes ait Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
föreslagit arbetstiden för detta företag att utsträckas
tili den ä Oktober 1861.
Dito af myror vid Vester Sjuismarks by inom Bygdeå socken, i
bör fullbordas til! den 1 Oktober 1861.
Wester-Norrlands liiu.
Sänkning af Tåsjön, i Tåsjö socken, bör fullbordas inom den 10 i
Oktober 1861. {•
Jemtlands liiu.
Utdikning af myror vid Waplands, Oline och Smedåsens byar, i \
Näskotts socken, bör fullbordas till den 1 Oktober 1868, och I
afser alt, på samma gång -myrorna göras odlingsbara, afleda i
frost från redan odlade inägor. I
Gefleborgs län. ,
Sänkning af Ål- och TOge-sjöarne, belägne nära vid Söderhamns j
stad, igenom hvilken åfloppskanalen framgår, bör fulländas r
till den 1 Oktober 1868. I
Stora Kopparbergs län.
Utdikning af stora Flyten inom Mora socken, bör fullbordas till d. j
1 Oktober 1860.' |
Dito af myror i Folkärna socken, bör fullbordas till den 1 j
Oktober 1860. ' j
Afser hufvudsakligen att afleda frost från inägor.
Dito af Somyran. Selängen, Kallmyran, med flera i stora Tuna \
socken, bör fulländas inom den 1 Oktober 1862. i
Dito af Rinasjön. inom Rättviks socken. Arbetsplanen erhöll I
Nådigt godkännande först den 15 Juli innevarande år 1859, *
och kontrakt om verkställigheten har ännu icke blifvit an- I
taget när detta nedskrifves.
I
!>n
Vattenbefriad
eller förbättrad
jordvidd.
500 T:d.
fiOO T:d.
162 T:d.
2.614 T:d.
127 T:d.
791 T:d.
112 T:d.
45 T:d.
500 T:d.
151 T:d.
Beräknad arbetskostnad
i gilladt
förslag. (
8,665: —
1,684: 38
2,819: —
15,840:
8,578: 24.
69,415: —
1,7 S 8: 81.
1,846: 46.
5,600: —
5,016: 47.
Beviljadt stats
bidrag.
5,440: — län.
860: — anslag
3,840: — län.
460: — anslag.
S.660:
165:
6,000:
2,000:
3,4 40:
860:
lån.
anslag.
lån.
anslag
lan.
anslag
27,600: — lån.
6,900: — anslag.
720: — lån.
180: — anslag.
720: — lån.
S80: — anslag.
1,440: — lån.
560: — anslag.
1,660: — lån.
3 65: — anslag.
Stockholms län.
- Sänkning af Sigridsholms-, Lill- och Nederängs-sjöarne, i Lunda oell 1
Vibo socknar, bör fulländas, enligt antaget kontrakt, till den t
i Oktober <862. ° ■ I
Örebro län.
Sänkning af Kabla A i Kumla och Halsbergs socknar, till öfver- j
svätnningars förebyggande å kringliggande mark, bör fullbor- fdas
till den t Oktober 1881.
Skaraborgs län.
Utdikning al mossar och sanka marker, belägne utmed ån Ätran. |
bör fullbordas til! den 1 Oktober 186t. f
Sänkning f?f sjön Orien och ån Orian, inom Ransbergs socken,
bör fullbordas till den t Oktober 1861.
Jönköpings län.
Upprensning af Ljunga å till förekommande af öfversvämning a j
kringliggande mark inom Vestra Härad, bör fullbordas till ■
den 1 Oktober 1862.
Dito af Kroby Ä, för beredande af odlingsbar mark inom Lan- |
naskede och Fröderyds socknar, bör fulländas till den 1 Ok- •
tober 1862.
Kalmar län.
Utdikning af sank mark emellan Kroktorps sjö och Anebo såg i |
Oscars socken, bör fullbordas till den 1 Oktober 1861. t
Elfsborgs län.
Sänkning af sjön Weselången, med flera vattendrag, belägne inom
Marks Härad af Elfsborgs län och Veddige socken af Hallands
län. bör fullbordas till den 1 Oktober 1862.
Utdikning af Lenghems mader, belägne i Kinds Härad, bör full- j
ändas till den 1 Oktober 1861. ’ ,
Wermlands län.
Aftappning af Säfsjön i Arvika socken, bör fullbordas till den 1 \
Oktober 1861. j
Utdikning af Nolby och Skane mossar, belägne i By socken, bör
fullbordas till den 1 Oktober 1862.
Hallands län.
Sänkning af vattenytan i Tvååkers A, till öfversvämningars förebyggande
inom Tvååkers socken, bör fuljbordas till innevarande
års slut.
51
Vattenbcfriad Beräknad arbets
eller
förbättrad kostnad i gilladt
jordvidd. förslag.
1,294 T:d. 20,926: 27.
1,800 T:d. 32,330:
2.000 T:d.
473 T:d.
3.300 T:d.
2.000 T:d.
486 T:d.
2.300 T:d.
272 T:d.
453 T:d.
/
339 T:d.
1,166 T:d.
36,386: so.
17,020: _
36,973: 13.
44,249: 20.
19,500: —
218.392: il.
10,566: 66.
22,141: so.
29.397: —
46,013: 3.
Beviljadl stats
bidrag.
| 6,400: — län.
^ 1,600: — anslag.
/ 20,400: — län.
j 3,100: —. anslag.
] 14,640: _ län.
| 5,660: — anslag.
J 6,800: - lån.
jgl,700: — anslag.
J 22,800: — lån.
| 3,700: — anslag.
| 13,560: — lån.
| 5,540: — anslag.
7,840: - lån.
1,960: — anslag.
\ 40.000: — lån.
j 10,000: — anslag.
J 3,600: _ lån.
j 900: — anslag.
I 8,000: — lån.
| 2,000: — anslag.
\ 11,600: - lån.
( 2,900: — anslag.
18,800: — lån.
4,700: — anslag.
Summa statsbidrag R:mt R:dr 300,000: —
5 2
Genom <ie ofvan antecknade utdiknings-företagen, livartill understöd
från aftappningsfonden utgått under den senaste statsreglerings-perioden.
kommer en area! af 28,290 T:d att från vatten befrias,
för att blifva andvändbar hufvudsakligen till odling, och någon
de! till sjelfväxande äng-eller skogsväxt.
De beräkningar och sammandrag, som blefvo gjorda vid upprättandet.
af anteckningarne om Allmänna Väg-och Vattenbyggnadsarbeten
till förra Riksdagen, utvisade, att utdikningar vid den tiden
erhållit statsunderstöd sedan 1840—!841 årens Riksmöte, hvarigenom
en förut valtendränkt jordvidd utaf 184,872 T:d, bestående
af fruktbar mark, blifvit för jordbruket genom menigheter beredda.
När härtill nu läggas ofvanuppgifna 28,290 T:d, samt den
area! af 3,282 T:ck som blifver odlingsbar i följd af Storåns jemte
dermed sammanhängande sjöars sänkning inom Östergöthland, till
hvilket företags utförande Rikets senast församlade Ständer anvisat
särskildt låneunderstöd, så finner man, att landet, under de
senast lörflutna 18 årens lopp, igenom utdikningar, som i mer eller
mindre mån från det allmännas sida med lån och anslag underlättats,
ökat sin odlingsbara areal med 183,444 T:d; och bör härvid
tillika anmärkas, att en del af de verkställda aftappningarne
äfven haft till' ändamål att afleda frostländighet, hvilket också på
mångå ställen lyckats öfver förmodan.
Till sänkning af Storån och aftappning utaf flera dermed sammanhängande
vattendrag, inom Tjellmo och Krigsbergs socknar af
Östergöthlands län. anvisade Rikets Ständer ett särskildt bidrag
af 100,000 R;dr R:mt, att utgå såsom lån.
För denna betydliga utdikning, som beräknats erfordra en
kostnad af 249,196 R:dr Runt, och hvarigenom en jordvidd af 3,282
T:d odlingsbar mark vinnes elier från öfversvämning befrias, fastställdes
arbetsplan den 23 April 1888, och den 8 derpåföljde Maj
antog Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader de ifrån
Arbets-Direktionen ingångna kontrakts handlingarne rörande företagets
verkställande och fullbordande inom den 1 Oktober 1860.
.?«>
Jordägarne, hvilka redan 1853 börjat utdikningen pä egen bekostnad,
hafva med nit och drift fortsatt densamma, med rättelse efter
gillade planen, så väl 1858 som innevarande år.
Till Ge/le-Dala jernvägsanläggning beviljades af Rikets Ständer
ett ytterligare låneunderstöd af 600,000 R:dr R:mt.
Sorn detta statslån utgör tillökning i det lånbidrag, hvilket Rikets
nästförut församlade Ständer meddelade för ifrågavarandé kommunikations-anläggning,
har följaktligen hvarken plan för jernvägsbyggnaden
nu behölt gillas eller kontrakt afgifväs innan ArbetsDirektionen
fick lyfta det nya låneunderstödet; utan arbetet har
fortgått med rättelse efter de förut i Nåder gillade och antagne
handlingarne, samt är såvida framskridet till fullbordan, att hela
jernvägslinien mellan Gefle och Falun, hvilken är byggd med enahanda
spårvidd som statsjernvägarne, samt för lika stora lokomotiver
som å dessa kunna begagnas, blifvit till allmänt trafikerande
upplåten i medlet af nästlidne Juli månad. Fullständigt afsyningsbetyg
är likväl ännu icke meddeladt, enär åtskilliga smärre kompletteringsgöromål
återstodo i och för en del stationsbyggnader samt
bankplaneringar *).
Till jernbanan mellan Nora och Ervalla beviljade Rikets Stän
der äfvenledes ett ytterligare understöd af 73,000 R:dr R:mt att
utgå såsom lån.
Som Nora-Ervalla jernväg — hvilken, innan anläggningen för
åtskilliga år tillbaka verkställdes, förut erhållit statsbidrag både såsom
anslag och lån, — var färdig och upplåten till allmänt trafikerande
redan före tidpunkten då det ofvannämnda extra låneunderstödet
meddelades, så hafva Bolags-interessenterna fått i Riksgälds-Kontoret
lyfta det här ifrågavarande ytterligare bidraget endast
emot skuldförbindelses afgifvande för återbetalningen.
*) Anmälan om att jernvägen är till afsyning färdig har den 5 Oktober
frun Årbets-Direktionen till Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
ingått.
3
Till anläggning af jernväg för ångkraft melian Hudiksvalls
stad och vattendraget vid Forssa kyrka anvisade Rikets Ständer
570,000 R:dr R:rnt att utgå såsom lån.
För denna jernvägsbyggnad, hvilken enligt kontrakt, som Styrelsen
för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader antagit den 8' Oktober
1858,' bör fullbordas till den 1 December innevarande år,
gillades planen den 27 September förstnämnde år. Banan är anlagd
med 4 fots spårvidd för ångkraft, och arbetet har redan så
fortskridit, att vägiinien efter alla anledningar kan upplåtas till allmänt
trafikerande inom den bestämda terminen.
Till anläggning af kommunikations-led mellan Söderhamn och
Bollnäs, förmedelst jernväg för ångkraft från Söderhamn till sjön
Bergviken samt bana för hästkraft förbi Landaforssen i Ljusne
eif, afsatte Rikets Ständer en summa af 500,000 R:dr R:mt att
utgå såsom låneunderstöd.
Planen lör detta företag biet i Nåder gillad den 24 Oktober
1858, men bolaget hade likväl redan före ingången af nämnde
månad låtit påbörja arbetet å några punkter af linien, samt gått i
författning om anskaffande af materialier och instrumentalier till
anläggningen, hvilken, enligt kontrakt, sorn Styrelsen för Allmänna
Väg- och Vattenbyggnader antagit den 27 November nyssnämnde
år, bör fullbordas till den 1 November 1860. Jernvägsbvggnaden
mellan Söderhamn och Bergvik verkställes för lokomotiv med 4
fots spårvidd, och har oafbrutet bedrifvits så väl under den förflutna
vintern, sbm äfven hela della året, allt under beräkning ätt
hela företaget må till stadgad termin kunna fullbordas.
Utöfver de nu uppräknade statsbidragen, som varit afsatte till
understöd för utförandet af här ofvan omförmälde Allmänna Vägoch
Vattenbyggnads-arbeten, beviljade Rikets Ständer till Kongl.
Maj:ts disposition, enligt § 122 i det för Rikets Ständers RiksgäldsKontor
vid 1856, 1857 och 1858 årens Riksdag utfärdade regie
-
melite, följande anslag att al Riksgälds-Kontoret utbetalas med härnedan
uppgifna-ärliga belopp, nemligen:
a) Till aflöning för Styrelsen öfver Allmänna Väg-och Vattenbyggnader
samt dess tjenstebitriiden så väl i luifvudstaden som i
landsorterne, 26,980 R:dr R:mt årligen, elier för 5:ne år tillsammans
60,880 R:dr R:mt.
Dessa medel utgå och fördelas enligt en af Kongl. Maj:t, genom
Nådigt bref af den 25 Februari 1888, utfärdad aflönings-stat,
hvilken, upprättad i likhet med den aflönings-stat, som i Kongl.
Maj:ts Nådiga proposition till Rikets Ständer befanns upptagen, gäller
för åren 1888, 1889 och 1860.
Enligt denna stat utgår till: R:mt R:dr.
En Öfver-Direktör och Chef, som tillika är Öfverste
och Chef för Väg- och Vattenbyggnads-Corpsen .
En Ryrå-Chef, som tillika är Öfverste-Löjtnant i nämnde
Corps
.
En Kamererare och Kansli-Ledamot
3:ne tekniska biträden vid expeditionen, deraf En å .
En å .
och En å .
En förste Kanslist och Registrator
En andre Kanslist
En vaktmästare
8 Chefer inom de särskilda Väg- och Vattenbyggnads
Distrikten,
hvardera ä 1,200 R:dr
8 Distrikt-Chefs-biträden eller adjutanter, en inom hvarje
Distrikt, hvardera å 600 R:dr
Summa årlig stat R:mt R:dr 26,980: —
b) Till undersökningar och inspektionskoslnader vid allmänna
arbeten, 28,000 R:dr Runt årligen, eller för 3:ne år tillsammans
78,000 R:dr.
Dessa mede! anvisas årligen enligt fördelningsförslag, som upprättas
af Styrelsen samt pröfvas och i Nåder godkännes af Kongl.
Maj:t. För åren 1838 och 1889 hafva tillgångarne sålunda blifvit
för vissa ändamål disponerade; men för 1860 är anslaget natur
-
6,000:
4,800
2,230
1,200
1,000
780
1,200
600
480
6,000: —
3,000: —
ligtvis icke tillgängligt förr än efter ingången af året, och kommer
fördelningsförglag således först sedermera att öfver dessa medel
upprättas;
Under åren 1858 och 1859 hafva, utom vägundersökningar
inom de flesta län, följande betydligare undersökningar blifvit med
statsmedel understödde, nemligen:
För plans uppgörande till brobyggnad öfver Hammars Lilla
färjesund, för transportled från Räfsundssjön i Jemtland till Sundsvall,
för transportled mellan Sollefteå i Ångermanland till Ströms
vattendal i Jemtland, för kanalisering af ån Ätran från Falkenberg
till trakten af Ulricehamn, för rensningar uti en del af Kalix eif,
med flera.
c) till arfvoden för lärare vid Mariebergs Högre Artilleri-Läroverk
i de kunskapsämnen, som tillhöra Väg- och Vattenbyggnadsyrket,
3,000 R:dr årligen, eller tillsammans 9,000 R:dr R:mt; samt
d) till stipendier för elever, som vid nämnde läroverk genomgå
den för Väg- och Vattenbyggnads-Ingeniörer bestämda kurs, likaledes
3,000 R:dr årligen, eller för 5:ne år 9,000 R:dr Runt.
Dessa 2:ne anslag, som äro dubbelt större än hvad sorn vid
de föregångna riksmötena blifvit för samma ändamål afsatt, och
hvilken tillökning ansetts nödig på grund deraf, att Väg- och Vattenbyggnads-elevernes
antal under tiden varit i ständigt tilltagande
och mer än fördubblats, har Kongl. Maj:t, genom Nådigt bref af
den 23 Februari 1858, bemyndigat högste Styresmannen för Artilleri-Läroverket
att lyfta och i fö'reskrifven ordning använda.)
Af särskilda medel har Kongl Maj:t dessutom under tiden sedan
1856 i Nåder beviljat understöd till efterföljande företag,
nemligen:
Hamnen vid Engelholm, sorn, i följd af att hamnarmarnes
längd vid byggnadens utförande måste tiilökas, erfordrade högre
arbetskostnad än den först beräknade, har, enligt Nådigt bref af
den 11 November 1857, erhållit ett extra understöd från Handelsoch
Sjöfarts-fonden af 31 500 R:dr R:mt, likväl endast i form af lån.
37
Farledens upprensning till Luleå, igenom Tjufholmssundel, hvarvid
åtskilliga opåräknade motgångar och hinder under verkställigheten
uppstått, har, enligt Nådigt bref af den 5 December 1856,
blifvit understödd med extra lån från Handels- och Sjölärts-fonden,
till belopp af 15,000 R:dr Runt.
Farledens upprensning till Gefle har likaledes mött flera opåräknade
hinder och motgångar, och Kongl. Majit behagade i anledning
deraf, genom Nådigt bref af den 30 Januari 1857, anvisa
ett extra understöd för detta arbete, att från Handels- och Sjöfartsfonden
utgå såsom lån med 60,000 R:dr Runt.
Malmö Hamnbyggnad, för hvars bearbetande staden upptagit
åtskilliga lån, har, i ändamål att få skulderna sammanförda, genom
Nådigt bref af den 12 Maj 1857, från Handels- och Sjöfartsfonden
hugnats med ett låneunderstöd af 150,000 R:dr R:mt.
Till upprensning af Ulleredssund i sjön Wenern har Kongl ^
Majit, genom Nådigt bref af den 25 Maj 1857, anvisat ett låneunderstöd
från Handels- och Sjöfarts-fonden af 100,000 Ridr Runt;
men interessenterne hafva icke ännu afgifvit de kontrakts- och
säkerhets-handlingar som erfordras innan lånet kan få lyftas, och
arbetet är ej heller påbörjadt.
Till kajbyggnadsarbetet i Kalmar hamn, hvilket blifvit verkstäldt
till betydligare utsträckning än hvad som från början tillämnades,
har ett extra låneunderstöd blifvit, genom Nådigt bref af
den 25 Augusti 1857, anvisadt från Handels- och Sjöfarts-fonden,
att utgå med 45,000 Ridr Runt.
Till byggnad af ett mudderverk för Uddevalla hamn är från
Handels- och Sjöfarts-fonden anslagen en summa af 7,050 Ridr Runi
den 10 Juli 1857. Uti det kontrakt, som Styrelsen för Allmänna
Väg- och Vattenbyggnader afslutade med Hamn-Direktionen den
24 Mars 1858, om detta mudderverks förfärdigande, bestämdes,
att detsamma skulle fullbordas inom utgången af sistnämnde år.
Detta har också skett, och den nybyggda tnaskinen är, på grund
af ingånget afsyningsbetyg, antagen och godkänd.
Till kanal- och sluss-anläggningen mellan Mälaren och Eskilstuna,
hvilket företag erhållit statsbidrag af Rikets år 1854 församlade
38
Ständer med IOOjOOO R:dr B:ko såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
har från Handels- och Sjöfarts fonden blifvit, den 27
Mars 1838, i Nåder meddeladt ett ytterligare understöd af 50,000
R:dr Rimt, likväl endast i form af lån. Anledningen härtill är hufvudsakligen,
dels att kanal-bolaget låtit bygga slussarne med större
dimensioner än hvad primitiva planen stadgade, och dels att expropriationerne
uppgått till mångdubbelt högre belopp än beräkningen,
i följd hvaraf anläggningen betydligt blifvit fördyrad.
Till fullbordandet af Wisby yttre hamn har Kongl. Maj:t, enär
denna förut utaf Rikets Ständer med anslag understödda byggnad
icke kunnat ändamålsenligt fulländas utan ytterligare bidrag, från
Handels- och Sjöfarts-fonden anvisat ett lån af 130,000 R:dr R:mt,
med så mycket större skak som, efter det att Wisby stad iståndsatt
inre hamnen för stadens egen rörelse, den yttre hamnen egentligen
kan betraktas såsom nödhamn för den allmänna sjötrafiken.
Sedan plan lör det här ifrågavarande hamn-kompletteringsarbetet
blifvit gillad den 18 December 1837, antog Styrelsen för Allmänna
Väg- och Vattenbyggnader kontrakt om utförandet den 18 Juni
1838, och bör företaget fullbordas inom den 1 Oktober 1861.
Till väganläggning mellan Öhrträsk och Bjurholm i Westerbottens
län, som förut erhållit ett understöd från Kiks-Statens 6:te
Hufvud-Titel af 1,666 R:dr 32 sk. B:ko, har ett ytterligare bidrag
blifvit från samma Hufvud-Titel i Nåder beviljadt med 3,000 R:dr
Ruut, börande arbetet, enligt det redan år 1836 antagna kontraktet,
fulländas innevarande år.
Till borttagande af en äldre damm, anlagd i Dal-elfvén vid
Grudafallet. På grund af Rikets Ständers önskan, har Kongl. Majit,
sedan undersökningarne visat, att denria utaf staten år 1826 verkställda
dammbyggnad verkligen var hinderlig flir flodvattnets afrinnande,
från Riks-Statens 6:te Hufvud-Titel anslagit en summa af
3,300 R:dr Bunt. Arbetet har utförts genom en inom orten utsedd
Direktions försorg efter gillad plan, och är redan fullbordadt
och godkändt.
Till väganläggning pä östra sidan af Kalix eif, hvilket företag
år 1832 med statsbidrag understöddes, har från Riks-Statens
39
6:te Hufvud-Titei utgått ytterligare bidrag med 3,000 Ridr R:mt,
i anledning af de förökade kostnaderna för arbetet hvilka uppstått i
följd af den betydliga prisstegring som under tiden ägt rum på
dagsverken och materialier. Anläggningen är redan, på grund af
ingånget afsyningsbetyg, såsom fullbordad antagen och godkänd.
Reparation af den höga chausséen. i den för flera år tillbaka
omlagda landsvägslinien vid Snickarkrogen, nära Fittja gästgifvaregård.
Till detta arbete, som blifvit föranledt i följd af att
chausséemurarne lidit skada igenom underskärning vid 2;tie ovanligt
häftiga regnflöden, anvisade Kongl. Majit från Riks-Statens 6:te
Hufvud-Titel 3,000 Ridr Kunt; och reparationen, hvilken verkställdes
år 1838 med rättelse efter gillad plan samt antaget kontrakt,
är redan fullbordad, afsynad och godkänd.
För en genom enskildt bolag anlagd ny väg mellan Offerdals
kyrkoby och Rönne,forss i Jemtland har Kongl. Majit, sedan vägen
blifvit fullbordad, från Riks-statens Gite Hufvud-Titel i Nåder meddelat
en summa af 4,000 Ridr Runt, utgörande ungefärligen hälften
af den kostnad som användts till företagets utförande, under
vilkor, att inga vägpenningar ina af Bolaget uppbäras för den 2V2
mil långa liniens begagnande utaf allmänheten.
Till anläggning af ny väg från Svartby till Bro och Vibby
byar i Ö/ver-Luleå socken af Norrbottens län, enligt plan och förslag
som gillades den 6 Augusti 1838, har Kongl. Majit från Riksstatens
öite Hufvud-Titel anvisat ett bidrag af 2,300 Ridr Runt;
börande företaget, hvilket är beräknadt att kosta 8,518 Ridr, och
igenom hvars utförande en väglängd af 1 mil 10,000 fot åvägabringas,
enligt kontrakt sorn Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
antagit den 13 November nämnde år, fulländas inom
den 1 Oktober 1801.
Till reparation utaf Lidingöbro, sorn förstördes af storm och
isgång under vintern 1838 och i reparationskostnad erfordrade
omkring 27,000 Ridr Runt, meddelade Kongl. Majit, sedan arbetet
blifvit i det närmaste fulländadt på våren nyssnämnde år, ett understöd
från Riks-statens 6:te Hufvud-Titel af 2,200 Ridr Runt.
Till verkställande af en strandskoning utefter Ljusne elfs strand
4 0
inom Färila socken af Gefleborgs län, för att skydda Valla by’s
ägor från utskärning vid flöden, hvilket arbete uti upprättad och
gillad plan beräknats kosta 7,440 R:dr Runt, har Kongl. Majit från
Riks-statens 6:te Hufvud-Titel i Nåder anvisat ett bidrag af 3,750
R:dr och bör företaget fullbordas af interessenterna till den 1 Oktober
1862, derom Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader afslutat
kontrakt den 6 Maj 1859.
Till fullständigande af dessa anteckningar om allmänna arbeten
för tiden sedan nästföregångne riksmöte, har jag, i anledning af
att Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader dels afgifvit
underdåniga utlåtanden rörande de årliga arbetsplanerne för Statens
jernvägsanläggningar, dels ock emottagit och inför Kongl. Majit i
underdånighet anmält qvartalsrapporterne och årsberättelserna rörande
dessa företags fortgång, ansett lämpligt att här anföra,:
Rikets senast församlade Ständer bestämde följande anslagssummor
att utgå till och med 1860, i och för fortsatt bearbetande
af Statens jernvägsstamleder, nemligen:
a) för påbörjande och fortsättning af arbeten å vestra stambanan,
med utgångspunkt från Stockholm, öfver Södertelje mot Cathrineholm.
5,670,000 Hulr Runt;
b) för fullföljande af samma stambanas förut ifrån Götheborg bearbetade
och till Jonsered färdiga anläggning, genom Westergöthland
till och. förbi Götha kanal, 7,610,000 Ridr Runt;
c) för fullbordande af bangården jemte verksläderne vid Götheborg,
465,000 Ridr Runt;
d) för den till Lund färdiga södra stambanans fortsättning till
norra ändan af Finja sjö, 4,565,000 Ridr Runt;
e) för påbörjande af sådana arbeten å södra stambanans norra
del från Falköping till Jönköping, som fordra längre tid för
t
sin fulländning, 1,500,000 Ridr Runt;
f) för fullbordande af bangården och verkstäderna i Malmö, äfvensom
till återstående bangårdsarbelen vid Lund. 260,000 Ridr
Runt; samt
41
g) för anläggning af bangård å Södermalm ock reparationsverkstad
här i Hufvudstaden, 521,000 K:c!r K:mt.
Sammanräknade beloppet af de sålunda till Stats-jernvägsanläggningarnes
fortsatta bearbetande vid nästlidne riksmöte anvisade
summor, uppgår till 20 millioner Kalr [tunt.
Derutöfver anvisade Rikets Ständer, enligt § 125 i RiksgäldsKontörets
Reglemente, (ill Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, »ett sär»skildt-
anslag af 150,000 Hulr, för bestridande af de kostnader,
»som voro förenade med anställandet af noggranna och fullständiga
»icke blott tekniska, och topografiska, utan äfven statistiska, landets
»industri och rörelse i synnerhet omfattande undersökningar, rö»rande
de för Statens räkning ifrågaställde jernvägsanläggningar».
Hufvudsakliga resultatet af de fortgående arbetena å Stats-jernvägarne
är för, närvarande:
att linien från Stockholm, öfver Södertelje, till Cathrineholmvär
högst betydligt vidgjord, så att banvall, å många och långa
sträckor, är. genom sprängning, jordgräfning eller fyllning, färdig
samt afplanerad och på åtskilliga delar til! och med försedd
med ballast eller grusfyllning;
alt linien från Götheborg blifvit fortsatt med den drift, att sträckningen
till Falköping, utgörande i längd 102/3 Svenska mil,
kunde öppnas för allmän trafik 1 September 185!!. och sträckan
från Falköping till Töreboda vid Götha kanal, 6V2 Svensk
mil i längd, har blifvit för allmänna rörelsen upplåten vid början
af September månad innevarande år; alltså är en längd
af 17V6 Svenska mil för daglig trafik färdig af vestra stambanan
från Götheborg ;
att bangården med verkstäderna vid (lötheborg blifvit sä vida fulländade
som nu till en början erfordras för den dagliga trafiken
;
att linien från Ma! mö öfver Lund tili Finja sjö fortgått så, att
sträckan till Höör, ä Svenska mil i längd, kunde öppnas för
allmän trafik i September 1858, och har ytterligare, under
nu tilländagå ugna sommaren detta år, sträckan från Höör till
Sösdala station, tVg mil i längd, fulländats och för allmän rö
-
42
reise blifvit upplåten; följaktligen är en längd af 6V3 Svenska
mil för daglig trafik färdig af södra stambanan från Malmö;
att linien från Falköping bearbetats emot Jönköping, på ungefär
halfva längden, eller till sjön Stråken, medelst sprängning,
gräfning och banvallsfyllning;
att bangård med verkstäder i Malmö, äfvensom bangården i Lund,
äro, i likhet med hvad ofvan anförts om bangården vid Götheborg,
så fulländade sorn för den dagligen pågående rörelsen
erfordras; samt
att arbete för bangårdsplatsen å Södermalm är under verkställighet
förmedelst fyllning och planering vid Fateburs-sjön nära Götbgatan.
I och för verkställigheten af undersökningar rörande de vid
senast förlidna riksmöte ifrågaställde Stats-jern vägsanläggningar,
samt för utredning af alla dermed sammanhang ägande förhållanden,
har en särskild jernvägsundersöknings-kommiUé blifvit utaf
Kongl. Majit förordnad, hvilken kommitté upprättat och till Kongl.
Majit aflemnat underdånigt betänkande med ritningar etc., för att
lända till ledning vid den Nådiga proposition, som lärer till Rikets
Ständer komma att aflåtas om fortsatt bearbetande utaf jernvägssträckningar
inom landet.
Såsom här ofvan blifvit visadfc, har utaf statens vestra och södra
stambanor en sammanlagd längd af 231/,, mil redan hunnits
så färdig, att daglig rörelse derå äger rum. Erfarenhet har härigenom
vunnits derom, att, när jernvägar i stor skala anläggas
och trafikeras genom Statens försorg, blir det ock oundgängligen
nödigt, att handhafvandet utaf allt som angår dessa kommunikations-anstalter,
— såsom underhållet af den för dem erforderliga
rörliga materialen, trafikens skötsel med dertillhorande vidlyftiga
redogörelser, samt befälet öfver den stora mängden tjenstemän
och betjente som vid de nya kommunikationerna måste vara anställde,
m. m., — uppdrages åt en särskild styrelse för stats-jernvägarne,
på sätt som äger rum i andra länder, hvarest en del jernbanor
blifvit anlagde samt fortfarande trafikeras genom s-taternas
försorg.
43
Visserligen torde många hysa deri åsigt, att Styrelsen för Allmänna
Väg- och Vattenbyggnader kan och bör öfvertaga samtliga
de i och för skötseln af stats-jernvägariie och rörelsens bedrifvande
derå nödiga göromålen; men förmodligen lärer ingen numera vara
så helt och hållet utan begrepp om hvad det vill säga att handhafva
och rätt sköta dylika detaljer, att påstående skulle fortsatt
göras derom, att öfvertagandet utaf den genom stats-jernvägarnes
anläggning nödigblifna vidlyftiga administrationen vore möjlig utan
betydlig tillökning uti Väg- och Vatlenbyggnads-Slyrelsens Embelsmanna-personal.
Då följaktligen ett förökadt antal tjenstemän således
påkallas för stats-jernvägarnes administrerande, och då de göromål,
hvilka måste utaf dessa tjenstemän ombesörjas, äro utaf en
helt och hållet olika natur med de åligganden, som i allmänhet
tillhöra Väg- och Vattenbyggnads-Styreisen i afseende .på alla andra
allmänna arbeten, der ekonomien och förvaltningen ankomma
på de af bolag eller menigheter valde Direktioner, och Väg- och
Vattenbyggnads-Styrelsen endast kontrollerar det tekniska vid företagens
utförande och vidmakthållande, så lärer det också lätt kunna
inses, att den fullständigaste och ändamålsenligaste förvaltning af
stats-jernvägarne ernås, om dessa, hvilka måste behandlas efter egna
grunder, ställas under en särskild Styrelse, hvarigenom utomdess
inga andra ökade kostnader för Statsverket uppstå, än sådana,
som äro föranledda just deraf, alt Svenska Staten sjelf öfvertagit
byggnaden utaf samt trafikens skötsel å jernvägs-stamlederna inom
landet.
Det sammandrag som lemnades uti de vid nästförflutne riksmöte
upprättade anteckningar om Allmänna Väg- och Vattenbyggnadsföretag,
för att visa hvilka arbeten som ifrån 1840—4 841 årens
riksdag och till 1836 års slut erhållit statsunderstöd, samt huru
stora belopp till hvarje anläggning utgått, har jag ansett mig bora
här fortsätta; och får jag i anledning deraf meddela efterföljande
Tablå, redogörande för tiden från 1840 till 1860.
Jernvägs r.
Statsbidrags-belopp i R:mt.
Stats-Slambanor mellan Stockholm och
Götheborg, samt mellan Malmö och
Falköping, 251/2 mil färdiga. Arbetet
pågår . . .~  27,800,000: —
Jernbanan för ångkraft från Ervalla (på
Köping-Hult-linien) till Nora. Full- . „
borrlåd
i *I2000: ~ *™Iag.
I 228,000: — lån.
Dito mellan städerna Gelle och Fallin.
Fullbordad
p,000,000:-— lån.
Dito från Smedjebacken, vid sjön norra
Barken, till sjön Vessman. Fullbordad 400.000: — lån.
Dito från Norbergs grufvor vid sjön Åmän
ningen.
Fullbordad  300,000: — lån.
Dito mellan Clara eif och sjön Fryken
i Wermland. Bidraget har utgått från
Handels- och Sjöfarts-fonden. Fullbordad
78,000: — lån.
Dito mellan Christinehamn och sjöändans
lastageplats i Wermland. Fullbordad 100,000: — lån.
Dito mellan Huddiksvall och Forssa kyrka.
Nära fullbordad
370,000: — lån.
Dito mellan Söderhamn och sjön Bergviken,
samt jernbanan för hästkraft
förbi Landalorssen i Ljusne eif. Under
arbete
800,000: — lån.
Jernbana för hästkraft mellan sjöarne
Yngen, Östersjön och Öjevettern i
Wermland. Bidraget har utgått från
Handels- och Sjöfarts-fonden. Fullbordad
110,000: — lån.
Dito mellan sjöarne Yngen och Daglösen
i Wermland. Bidraget har utgått från
Handels- och Sjöfarts-fonden. Fullbordad
72,000: - lån.
Dito mellan sjöarne Långban och Yngen
i Wermland. Bidraget har utgått från
Handels- och Sjöfarts-fonden. Fullbordad
18,000: — lån.
45
Statsbidrags-belopp i R:mt.
Jernbana för hästkraft mellan sjöarne Saxen
och Yngen i Wermland. Bidraget har
utgått från Handels- och Sjöfarts-fonden.
Fullbordad
50,000: — lån.
Dito mellan sjöarne Ranken och Glafsfjorden
i Wermland. Bidraget har utgått
från Handels- och Sjöfarts-fonden.
Fullbordad
57,500: — lån.
Dito från Grängesbergs grufvor till sjön
södra Hörken i Nerike. Bidraget har
utgått från Handels- och Sjöfarts-fonden.
Fullbordad  30,000: — lån.
Dito från Stribergs grufvor till sjön Wicken)
i Nerike. Bidraget har utgått
från Handels-och Sjöfarts-fonden. Fullbordad
.'0,000: — lån.
Dito från Norrköping till Fiskeby lastplats
vid, sjön Glan. Bidraget har utgått
från Handels- och Sjöfarts-fonden.
Fullbordad
63,000: — lån.
Summa statsbidrag till jernvägsbyggna
der
R:mt R:dr ". . . . 32,072,500:
Utom dessa jernvägar har bana för
ångkraft från Arboga till Örebro blifvit
verkstäld utan bidrag från statsmedel.
Kanal- och Slussbyggnader.
Kanal utan sluss mellan södra och norra
hafsvikarne vid Hernösand. Bidraget
har utgått från Handels- och Sjöfartsfonden.
Fullbordad
50,000: — ansia
Byggnad af sluss vid Söderström i Stockholm.
Bidraget har utgått från Handels-
och Sjöfarts-fonden. Fullbordad 300,000: — anslag.
Kanal utan sluss vid sundet Draget i
Stockholms skärgård, nära Landsort.
Bidraget har utgått från Handels- och
Sjöfarts-fonden. Fullbordad
17,250: — anslag.
CJQ,
46
Statsbidrags-belopp i R:mt.
Kanal utan sluss vid Albrechtsund i skärgården
nära Marstrand. Fullbordad . 39,864: — anslag.
Ombyggnad af Strömsholms kanal. Af
bidraget har 223,000 R:dr såsom anslag
och hela lånet utgått från Handels-
och Sjöfarts-fonden. Arbetet är
nära färdigt'  { M50 000: “ anslag.
\ 450,000: — lån.
Kanal med sluss mellan sjöarne Södra
och Norra Hörken, i Stora Kopparbergs
län. Bidraget" har utgått från
Handels- och Sjöfarts-fonden. Fullbordad
25,000: — lån.
Kanal och sluss vid Knapforssen i Nerike.
Fullbordad  47,000: — anslag.
Kanal och slussar mellan Filipstad och
Sjöändans lastplats, i Wermland. Fullbordad
97,500: — anslag.
Kanaler och slussbyggnader förbi Forsshaga
och Dejeforss-läilen i Clara eif.
Arbetet vid Forsshaga fullbordadt' . . 150,000: — lån.
Uppförande af en ledningsmur vid Säffle
kanal i Wermland. Fullbordad .... 4,500:
anslag.
Kanal och slussbyggnad mellan sjön Mälaren
och Eskilstuna stad. Underarbete i ’ „ anslag.
\ 30,000: — lån.
Låneunderstödet utgår från Handelsoch
Sjöfarts-fonden.
Summa statsbidrag till kanal- och slussbyggnader
R:mt R:dr
2,778,114: —
Farleders muddring och. rensning.
Upprensning af Tjufholms-sundet, i farleden
till Luleå. Under arbete, nära
färdigt. Lånet har utgått från Han- , „„„„„ ,
dels- och Sjöfarts fonden
~ T'3"8'
1 i 15.000: — lån.
Dito af farvattnet till Söderhamn. Full- | 7 g00.
ansia»
bordad
\
15,000: — lån.
47
Statsbidrags-belopp i R:mt.
Upprensning af norra och södra farlederne
till Gefle. Underarbete, nära färdig. Hela
bidraget har utgått från Handels- och
Sjöfarts-fonden  j
Dito af Kodjupsundet i farleden till Stock -  holm. Fullbordad
Dito af farvattnet, lill Norrköping. Bidraget
har utgått från Handels- och
Sjöfarts-fonden. Fullbordad
Dito af Blockhus-sundet i farleden till
Westervik. Lånet har utgått från Han- .
dels- och Sjöfarts-fonden. Fullbordad i
Dito af farleden till Gammelby-viken vid
Westervik. Fullbordad
Dito af Rönné Å, för båtfart från Engelholm
till Sönnarslöf. Nära fullbordad
Dito af lärleden mellan Alius hamn och
Christianstad. Bidraget har utgått från
Handels- och Sjöfarts-fonden. Fullbordad
Dito vid Almarestäke och Ericssund i farleden
till Upsala. Fullbordad
Dito af Orsunds Å, från Mälaren till landsvägen
vid Örsundsbro i Upsala län.
Fullbordad
Dito af Köpings Å. Fullbordad  |
Dito af Arboga Å. Under arbete, nära .
färdig |
Dito och rötning af Stångån, frän sjön
Roxen till Linköpings lastplats. Fullbordad
Dito af Tims-elfven ofvanom Knapforss
sluss i Nerike. Fullbordad
Dito af Norsbäcken mellan Filipstads kanal
och Sjöändans lastplats i Wermland.
Fullbordad
87,318: — anslag.
60.000: — lån.
69,700:
anslag.
103 968: — anslag.
6,800:
22,800:
11,000:
anslag.
lån.
anslag.
21,000: — anslag.
20,000: — anslag.
12,828: — anslag.
16.800:
40,000:
20.000.
37,800:
18,000:
23,000:
4,800:
19,800:
anslag.
anslag.
lån.
anslag.
lån.
anslag.
anslag.
anslag.
-i!!
Statsbidrags-belopp i R:mt.
Upprensning al farvattnet i sjön Fryken,
inom Wermland. Lånet har utgått från , r jfin-
lni,iacr
Handels- och Sjöfart-fonden. Fullbordad j 4 500-
lån
Dito af farvattnet till Mönsterås. Under
arbete  12.000: — anslag.
Dito af farleden genom Ulleredssund i We
-
nern. Bidraget utgår från Handels
-
och Sjöfartsfonden. Arbetet är ännu ej
påbörjadt
100.000: — lån.
Summa statsbidrag till farleders upprensning
Bunt R:dr
754,970:
Härtill kommer: för en ny kommunikationsled,
dels vatten- dels land-väg,
igenom Jemtland
244,500: — anslag.
Hamnbyggnader.
Hamnens förbättring vid Oregrund. Full
-
bordad
5,127: — anslag.
Hamnbyggnad vid Kalmar. Fullbordad 55.079: — anslag.
Kajanläggning i denna hamn. Bidraget
erhållet från Handels- och Sjöfartsfonden.
Arbetet fullbordadt
90,000: — lån.
Uppmuddring af Carlskrona handelsliamn.
Bidraget utgår från Handels- och Sjöfarts-fonden.
Arbetet är nära färdigt 45,000
b
Hamnbyggnad vid Carlshamn. Fullbordad 45,000
Dito vid Sölvesborg dito  , 15,000
I 22,500
* b
Dito vid Åhus dito ....
Dito vid Cimbritshamn dito
anslag.
lån.
lån.
— anslag.
lån.
- anslag. i
- lån.
| 48,000
| 09,895
\ 52,500
Dito vid Ystad. Fullbordad utom mild- ^
dringen som pågår; af lånet har 75,000 1
R:dr utgått från Handels-och Sjöfarts- j 60,000:
anslag.
fonden
\ 105,000: — lån.
Dito vid Malmö. Lånet har utgått från j qq^. ans]ag_
nu viu owamiu. .L<alim nar ubgau nan i
Handels- och Sjöfarts-fonden j
500,000: lån.
i
49
Statsbidrsgs-belopp i H:mt.
1
77,104: —
anslag.
i
15,000: —
lån.
50,000: —
anslag.
5,000: —
anslag.
25,000: —
anslag.
f
35,800: —
anslag.
\
51 500: —
lån.
/
20,000: —
anslag.
1
40,000: —
lån.
52,500: --
lån.
1
16,650: —
anslag.
9,000: —
lån.
Hamnbyggoaderne vid Landskrona. Yttre
hamnen. Fullbordad
Inre hamnen. Fullbordad. Bidraget har
utgått från Handels- och Sjöfarts-fonden
Höganäs hamn, till Mor-ringars anbringande.
Fullbordadt <
Hamnbyggnad vid Råå fiskeläge. Under
arbete -
Dito vid Sehelder-viken för Engelholm.
Lånet har utgått från Handels- och
Sjöfa rts-fonden. Fullbordad
Dito vid Falkenberg. Under arbete . .
Dito vid Warberg. Fullbordad .....
Dito vid Kongsbacka. Fullbordad. Lånet
har utgått från Handels- och Sjöfarts-lönden
Dito vid Götheborg, jemte arbeten å Götha
eif, hufvudsakligen å sträckan till 1
Ströms kanal, hvilket senare företag
medtagit större delen af de utan återbetalnings-skyldighet
anslagna medlen.
Anslaget har utgått från Handels- och
Siöfarts-fonden: lånet är deremot an- 0*n ,
• . ci- i t 266,800: — anslag,
visat al Rikets stander  j qqq. _ j»n D
Hamnen vid Uddevalla. Mudderverksbyggnad.
Bidrag från Handels- och
Sjöfarts-fonden. Fullbordadt  7,080:
anslag.
Hamnbyggnad vid Strömstad. Underarbete 22,800:
lån.
Hamnbyggnaderne vid Wisby. Yttre hamnen,
under arbete. Lånet har utgått från
Handels- och Sjöfarts-fonden  f 248,457: so anslag.
\ 180,000: — lån.
Inre hamnen. Bidraget har utgått från
Handels- och Sjöfarts-fonden. Arbetet
är nära fullbordadt
( 51,980: — lån.
Hamnarm vid Ljugare på Gottland. Fullb. 4,800: — anslag»
Hamnbyggnad vid Borgholm på Öland.
Fullbordad  51,800: — anslag.
»0
Statsbidrags-belopp i R:mt.
Hamnbyggnad vid Fröbygårda pä Öland.
Nära färdig  30,150: — anslag.
Dito vid Mörbylånga på Öland. Fullbordad 4,500: — anslag.
Dito vid Färjestaden dito. Underarbete f l2.050: — anslag.
J \ 12,850: — lån.
Dito vid Wadstena. Fullbordad. Af bidraget
hafva 15,000 R:dr utgått från
Handels- och Sjöfarts-fonden ..... 78,000: — lån.
Dito vid Hästholmen utmed Wettern.
Arbetet är under utförande*)  40,000: — anslag.
Hamnbrygga vid Grenna. Fullbordad. ■
Bidraget har utgått från Handels- och
Sjöfarts-fonden
10,000: — lån.
Hamnbyggnad vid Hjo. Fullbordad . 75,000: — anslag.
Dito vid Mariestad. Fullbordad. Hela bidraget
har utgått från Handels- och
Sjöfarts-fonden
. . . .
Dito vid Lidköping. Fullbordad. Lånet
har utgått från Handels- och Sjöfartsfonden
;
Dito vid Christinehamn. Fullbordad. Från
Handels- och Sjöfarts-fonden har af
lånebidraget utgått 57,500 R:dr . . . 75,500
Dito vid Carlstad. Under arbete. .... 100,000
j 52,335: — anslag
| 15,000: — lån.
127,125: — anslag.
52,500: — lån.
- lån.
Dito vid Westerås. Fullbordad
19,800
50,000
Dito i Stångån vid Linköping. Fullbordad i S0,780
° r ° ' 50,000
anslag.
lån.
anslag.
— lån.
Summa stats-bidrag till Hamnbyggnadsarbeten
B:mt R:dr  5,106,782: so öre.
Brobyggnader.
Bro öfver Staa-elfven i Jemtland, för undvikande
af Dufeds färjesund, på vägen
till Norge. Fullbordad  11,800: — anslag.
Ombyggnad af Östvarps bro i Dalarne,
samt reparationer af hroar på Kårböle
vägen
i Helsingland. Fullbordade . . 3,600: — anslag.
*) Afsynings-protokoll tiar, sedan sammandraget upprättats, till Styrelsen
ingått och byggnaden är fullt godkänd.
51
Statsbidrags-belopp i R:mt.
Broanläggningar öfver Dalelfven vid Gy-  singe. Fullbordade .
.
24,298:
50 anslag.
Flottbro-anläggning öfver Dalelfven vid
Gustafs kyrka. Fullbordad
6,000:
— lån.
Dito öfver Dal- och Lill-elfvarne vid
Thorsång» kyrka. Under arbete . . .
10,000:
- lån.
Stagbro af jern öfver Fyris Å i Upsala'.
Fullbordad
.
10,419:
— anslag.
Brobyggnad vid Traneberg på vägen till
Drottningholm. Fullbordad
72,000-
— anslag.
Dito vid Nockeby, på samma vägsträcka.
Fullbordad
124,500: *)
— anslag.
Dito vid Drottningholm dito. Fullbordad
61,000:**)
— anslag.
Dito mellan Kyrk- och Skeppsholniarne
i Stockholm. Under arbete
350,000:
— anslag.
Dito öfver Svartån i Östergöthland. Full-  bordad
20,000:
— lån.
Dito vid Christianstad. (Långebro) under
arbete . .
Reparation å Lidingöbro. Fullbordad . .
i 30.000:
| 100,000:
2,200:
— anslag.
— lån.
— anslag.
Summa stats-bidrag till Brobyggnader
R:mt R:dr
845,817:
50 öre.
Anläggningar för fartygs reparationer***).
En större och en mindre reparations-  docka vid Stockholm. Fullbordade .
225,000: -
— anslag.
En reparations-docka vid Norrköping.
Fullbordad
50,000: -
— anslag.
*) Af anslaget till Nockeby-bro återstår en besparing utaf 344 R:dr 27 öre.
**) Åf dito till Drottningholmsbron dito dito 3SSS »' 68 »
***) Till samtliga dessa anläggningar hafva byggnads-understöden blifvit fran
Handels? och Sjöfarts-fonden meddelade.
52
Statsbidrags-belopp
En reparations-docka vid Malmö. Full- ,
bordad  ~
| 75,000: —
En slip, eller upphalningsbädd för fartyg,
vid Götheborg. Fullbordad  120,000: —
Summa stats-bidrag till anläggningar för
fartygs reparationer Runt R:dr .... 515.000: —
Elfrensningar för timmerflottning
Rensningar i Råneå eif inom Norrbottens
län. Fullbordade  10,750: —
Dito i Luleå eif i samma län. Fullbordade 8,500: —
Dito i Piteå eif i samma län. Dito. 3,450: —
Dito i Vindel-elfven i Westerbottens län.
Fullbordade  1,327: 80
Dito i Ångerman-elfven, inom Resele och
Lidens socknar af Westernorrlands län.
Linder arbete  15,000: —
Dito i Ljusne-elf vid Laa-forssen i Färila
socknar af Helsingland. Fullbordade 5,700: —
Dito i samma eif inom Arbrå oeh Bollnäs
socknar af Helsingland. Fullbordade 16,050: —
Dito i Woxna eif inom Loos församling
af Helsingland. Nära fullbordade. Det
återstående arbetet är beroende på utgången
af rättegång
. 7,800: —
i Runt.
anslag.
lån.
lån.
anslag.
anslag.
anslag.
anslag.
anslag.
anslag.
anslag.
anslag.
Summa statsbidrag till elfrensningar för
Ilott ning Rrntf R:dr ........... 68,377: so anslag.
Förbättrad
Erhållet Stats-
0m 1 asde och förbättrade, eller nvanlasde väsar.
våglängd.
bidrag.
Mil.
Fot.
R:dr.
öre.
Norrbottens län,
10
särskilda arbetsföretag,
tillsammans
c 3
19.186
146,336
78
Westerbottens dito
5
dito
dito .
a
29 367
37,030
Westernorrlands dito
21
dito
dito
14
23 034
118 774
20
Jemtlands dito
23
dito
dito
57
28 172
244,336
41
Gefleborgs dito
19
dito
dito
16
15 543
153,389
50
Stora Kopparbergs dito
16
dito
dito
18
.30,908
817,103
50
Upsala dito
10
dito
dito
1
34 672
125,4 02
63
Stockholms dito
27
dito
dito
3
23 836
165 362
Westmanlands dito
'14
dito
dito
<2
16 060
39,266
25
Orebro dito
12
dito'
dito
10
10 942
210,287
,
Södermanlands dito
12
dito
dito
5
13,3.30
82,726
Östergöthlands dito
16
dito
dito  .
8
34,402
242,650
50
Jönköpings dito
14
dito
dito
8
2.3 514
150.404
Kalmar dito
7
dito
dito
S
20 168
121,37 5
12
Skaraborgs dito
5
dito
dito
—
30 419
59,5 84
.
Elfsborgs dito
14
dito
dito
83
5,128
280,565
30
Wermlands dito
12
dito
dito
8
30 110
153,162
23
Götheborgs och Bohus dito
14
dito
dito
2
2,604
30,172
75
Hallands dito
4
dito
dito
4
16 032
115,417
47
Kronobergs dito
1!
dito
dito
14 300
87 575
Blekinge dito
lii
dito
dito
1
23,708
83 166
58
Christianstads dito
9
dito
dito
5
17 518
11!,335
_
Malmöhus dito
6
dilo
dito
2
2 031
180.845
50
Summa 299 särskilda väganläggnings- eller omläggnings-arbeten, utgörande
218
30 984
3,058,12.3
72
Inom Norrbottens län,
Westerbottens dito
Westernorrlands dito
Jemtlands dito
Gefleborgs dito
Stora Kopparbergs dito
Upsala dito
Stockholms dito
Westmanlands dito
Orebro dito
Södermanlands dito
Östergöthlands dito
Jönköpings dito
Kalmar dito
Elfsborgs dito
Skaraborgs dito
Wermlands dito
Götheborgs och Bohus dito
Hallands dito
Kronobergs -dito
Blekinge dito
Christianstads dito
Gottlands dito
Vattenbefriad
Erhållet statsunderstöd,
jordvidd.
dels anslag, dels lån.
[lenalia ppningar.
Tunnland.
R:dr.
öre;
8
särskilda arbetsföretag,
tillsammans
4,198
34,122
50
20
dito
dito
5 006
60,782
32
2
dito
dito
2,677
8,900
29
dito
dito , . .....
9,578
104,101
64
19
dito
dito
5,210
155,250
50
55
dito
dito
9,408
72,265
50
14
dito
dito
19,008
60,277
29
8
dito
dito
5,620
28,887
42
9
dito
dito
4,190
49,329
25
5
dito
dito
6,555
65,175
t
dito
dito
5,059
f 75,000
_
4
dito
dito ... ....
15,241
524,550
-*)
18
dito
dito
51,ti 95
186,133
98
9
dito
dito
7,068
54,857
_
ft
dito
dito
6,704
115,147
73
7
dito
dito
16,737
77,244
25
14
dito
dito
4,874
92,552
78
2
dito
dito
519
5,355
4
dito
dito
8,776
55,600
10
dito
dito
5,985
76,592
40
t>
dito
dito
292
2,820
o
dito
dito
1,523
14,445
6
dito
dito
10,9 “3
68,092
50
Summa 257 särskilda aftappnings-arbeten
183,444 j 1,967,283
76
*> Uti (ten betydliga summan 824,550 R-.dr för aftappningar inom Östergöthland, ingår det låneunderstöd, af tillsammans 310,000
R:dr, som Rikets Ständer anvisat direkt, att utgå gemensamt till så väl sänkningen som kanaliseringen af sjöarne Stora och
Lilla Rengen, Jcrnlunden och Isunden,■ detta amnärkes för att förklara anledningen till det i förhållande mot jordarealen särdeles
höga understöds-beloppet för utdikningarne i nämnda län.
' Med allmänna Miedel, antingen såsom anslag utan\ återbetalnings-skyldighet,
eller såsom lån, eller ock dels anslag dels lån.
hafva, såsom af förestående Tablå synes, ifrån 4840— 184! arens
Riksdag till och med innevarande år, blifvit i iner elier mindre mån
understödda följande arbeten, nemligen: '
Riksmynt.
Jernvägs-stamleders. anläggning; hittills är
till dessa byggnader anvisat  27,800,000: —
8 jernbanor för ångkraft, och
8 dito för hästkraft, hafva erhållit, hufvudsakligen
såsom lån ,  8,478,800: —-
41 kanal- och slussbyggnader, understödda med
dels anslag dels lån i . . . 2,778,414: —
49 farleder muddrade och rensade, hvartill såsom
anslag och lån äro visade ...... 754,970: —
4 ny kommunikationsled, dels vatten dels
lands,väg, anslag
244,800: —
38 större och mindre Hamnbyggnader, med
bidrag såsom anslag och lån till belopp af 3,106,782: so öre.
43 större och mindre brobyggnader, hafva erhållit
understöd,, dels som anslag dels som
lån, med
1548,817: so »
4 anläggningar för fartygs reparationer understödda
med dels anslag dels lån, tillsammans
,  848,000: — 1
8 elfrensningar för flottningsröreise. Anslag 68.577: so »
299 vägarbeten understödda med anslag, vanligen
motsvarande 2/3:delar utaf beräknad
arbetskostnad
5,088,123: 72 »
257 aftappningsarbeten med anslag och lån, vani
ligen motsvarande hälften af beräknad arbetskostnad
4,967,283: 76 »
Summa stats-bidrag R:mt R:dr 46,321,468: 98 öre.
Såsom förut är anfördt verkställas Stats-jernvägs-anläggningarne,
äfvensom trafiken å de fullbordade sträckningarne bedrifves, under
ledning af särskild förordnad chef; men samtliga de öfriga 646
större och mindre arbetsföretagen hafva förrättats under ledning
och kontroll af Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
och dess tjenstebiträden, dervid, med några få undantag, — såsom
56
för brobyggnaderna i Stockholm och till Drottningholm, — Kodjupsundets
upprensning och Albrektsunds kanalanläggning, —• ekonomien
och redogörelsen likväl blifvit ombesörjd af Direktioner, utsedda
bland interessenterne lör hvarje arbete.
Tillika får jag upplysa, att den genom Bolags försorg, ulan statsunderstöd
anlaggda jernbanan, mellan Orebro och Arboga, (den s. k.
Köping-Hultjernvägen) äfven under utförandet blifvit genom Vägoch
Vattenbyggnads-Styrelsen kontrollerad} och tillsyn å underhållet
af så väl banan sorn den rörliga materielen sker fortfarande
för att betrygga allmänna rörelsen på denna transportled.
Stockholm af Kongl. Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader
den E Oktober 1859.
Otto Modig.
