# ID: svediakorp-gov2335
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 130,611
# sentences: 2,722
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


I! I ll \ \ !i
rn.i
s^annuvBii mmsaSNrjtniwBiit
PROTOKOLL
VID
lagtima Uikidage» i l^loeliliolgii
Åren 1859 och 1860*
PO SISTA SAMIAftCiKN.
1= Afdelningen:
Kongl. Maj.ts Nödiga Propositioner och Skrifvelse jemte
Utdragen af de inför Kongl. Maj:! t/ti Siats-Rådet
i ämnet förda Protokoll.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga
till
t)©
®IKBS§ SSAHi®Baf
angående
Statsverkets tillstånd ock behof:
Gifven Stockholms Slott den 27 Oktober 1859.
STO C KKOL VI.
1859.
Kongl. Mnj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket. 1859.
I
Nio 1.
Ank. till Exp. Utsk. d. 1 Nov. 1859, kl. 1 e. m.
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stats-Utskott, angående
Stats-Verkets tillstånd och Lehöf; Gifven Stockholms
Slott den 27 Oktober 1859.
I öfverensstämmelse med Grundlagens föreskrift afgifver Kongl. Maj:t härmed
Nådig Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, hvarvid, i afseende å de urliga
ordinarie och extraordinarie inkomsterna, Kongl. Maj:t ansett sig böra antaga
beräkningen på följande sätt:
i:o. Ordinarie Räntan; så vidt den är till åtskilliga Stater, Verk, Inrättningar
och Tjenstemän anvisad och indelt, beräknades af Pikets sednast församlade
Ständer till 2,685,000 U:dr Riksmynt, men kommer nu att minskas derigenom, att
de indelta löner, hvilka tillförene åtföljde Förste Landtmiitare-befattningar, blifvit, enligt
Pikets Ständers beslut i underdånig skrifvelse den 6 Februari 1858 angående
reglering af utgifterna under Riks-statens Sjette Hufvudtitel, med ett enda undantag
indragna mot ersättning i penninge-anslag och de indelta lönernas värde sålunda
Kronan behållet med 16,082 R:dr 10 öre eller i rundt tal 16,000 R:dr.
Genom detta afdrag bör den vid förra riksdagen utförda summan af indelta
ordinarie räntan, hvilken för öfrigt icke synes påkalla förändring, nedsättas
till  Runt R:dr 2,669,000: —
Den till Statsverket inflytande eller Kronan beluillna delen
af ordinarie räntan upptogs vid förra statsregleringcn
Ordinarie elier Ständiga Inkomster:
till
R:dr 1,912,000: —
och har uppgått:
år 1855 till
» 1856 »
» 1857 »
1.915,996: —
1,982,546: —
2,029,591: —
eller i medeltal för dessa tre år till . . R:dr 1,976,044: —
Transport R:mt R:dr 1,976,044: — 2,669,000: —
llih. till R. St. Prot. 1859 & 18(10. 1 Samt, 1 Afd. 1 Höft. \
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
Transport Kant R:dr 1,976,044: —
När härtill komma dels restantierna, sammanslagna
från 1858 års början med de inkomst-titlar, på
hvilka de uppkommit, och utgörande på denna titel 12,000: —•
dels Förste Landtmätarnes ofvanberörda löneräntor,
som nu äro Kronan behållna,  16,000: —
visar sig väl en slutsumma af R:dr 2,004,044: —
men anser Kongl. Maj:t likväl, då det medelpris, hvarefter räntorna
utgöras, lätteligen kan undergå någon förminskning, denna inkomst
icke böra beräknas till mera än
2:o. Tionde-Spamnålen antogs år 1858 vara indelt till en
myckenhet af 631,025 kubikfot och ett värde, efter 2 R:dr, af
1,262,050 R:dr, hvilken beräkning här oförändrad bibehålies . .
Såsom Kronan behållen upptogs vid förra riksdagen Tiondespanmål
till myckenhet af 125,000 kubikfot och värde af 250,000
R:dr. Enligt afslutade räkenskaper åter har denna behållna tionde
utgjort:
år 1855  kubikfot 141,989.
» 1856
» 143,149.
» 1857
» 142,978.
i medeltal » 142,705.
och synes inkomsten kunna beräknas til! 140,000 kubikfot å 2
R:dr, eller
3:o. Tionde-Spanmåls lösen efter bestämda pris har under
åren 1855, 1856 och 1857 utgjort i medeltal 6,996 R:dr, men
beräknas till samma belopp, som hittills, eller
4:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter
hafva i penningar utgjort:
år 1855  R:dr 99,726: —
» 1856
75,967: —
» 1857
64,268: —
eller i medeltal R:dr 79,987: —
men då denna inkomst sålunda under det sista året nedgått till
föga mera iin det belopp, som vid sista riksdagen påräknades, eller
64.000 R:dr, synes ej heller nu en högre summa böra beräknas.
Dylika arrendemedel i spanmål hafva under samma tre år, med
föga skillnad dem emellan, uppgått i medeltal lill 123,676 kubikfot;
och kan derföre den vid förra riksdagen antagna qvantitet, af
122.000 kubikfot, nu i beräkningen höjas till 123,000.
Transport R:mt R:dr
2,669,000: —
1,990,000: —
1,262,050: —
280,000: —
6,600: —
6,207,650: —
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1859.
Transport R:mt R:dr
Denna titel skulle således, dithörande restantier inbegripna, i
Riks-staten utföras med penningar .... R:dr 64,000: —
i spanmål 1*23,000 kubikfot a ‘2 R:dr .... 246,000: —
5: o. Silfvertionde, Myntarelön och Slagskatt, beräknade i
1858 års Riks-stat till 15,000, hafva åren 1855—1857 i medeltal
utgjort 16,685 R:dr och intetdera året understigit
hvartill denna inkomst följaktligen här upptages.
6:o Koppar-rcintan, som vid 1858 års statsreglering beräknades
till 1000 centner å 70 R:dr och utfördes med 70,000 R:dr,
har, under de båda första åren från det afraden för Stora Kopparberget
i Fahlu Bergslag genom Kongl. Brefvet den 19 December
1855 nedsattes från hvart tionde till hvart trettionde Sk:pd af årliga
tillverkningen, utgjort i medeltal 1,603 Centner med ett värde
af 119,811 R:dr och bör sålunda med säkerhet kunna beräknas
lill 1,500 Centner, eller ä 70 R:dr
7:o Tionde- och Iiammarskattsjern. Det förra eller tiondetackjernet
beräknades vid 1858 års statsreglering till 37,500 Centner,
med ett värde, efter 2 R:dr, af 75,000 R:dr, men har i sjelfva
verket fortsatt sin redan vid förra tillfällen anmärkta minskning, så
att denna jerntionde, hvilken år 1855 ännu uppgick till 44,511 Centner
utgjorde 1856 blott  36,183 »
och 1857
33,963 »
hvarföre den nu ej antages högre, än till 34,000 Centner, som,
efter ett pris af 2 R:dr, motsvara
Hammarskaften, som år 1858 likaledes antogs uppgå till 75,000
R:dr, nemligen 10,000 Centner å 7 R:dr 50 öre, var åren 1855—
1857 i jemt stigande och utgjorde i medeltal 3,713 Centner,
men är, genom Kongl. Kungörelsen den 2 Oktober sistnämnde år
minskad, fran och med år 1858, till hälften af sitt förra belopp
och utföres derföre bär med 12,000 Centner, å 7 R:dr 50 öre
8:o. Svafvelhrulcstionden, innefattande jemväl vitriol och rödfärg,
antogs vid förra riksdagen till 13,000 R:dr, men har efter
3-årigt medeltal utgjort 1,905 R:dr och beräknas nu tili . .
9:o. Mantalspenningarne blefvo af Rikets sednast församlade
Ständer, — med hänsigt å ena sidan till befolkningens tillvext,
men å den andra till de af Kongl. Maj:t den 3 April 1857 kun
gjorda
förändringar i den för denna afgifts utgörande bestämda lefnadsålder,
äfvensom förlusten genom den nya mynträkningens til
Transport
R:mt R:dr
6,207,650
3! 0,000
16,000
105,000
68,000
90,000
1,700
6,798,350
✓
4
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1859.
Transport R:mt R:dr
lämpning vid mantalspenningarnes debitering och uppbörd, — beräknade
att, med inbegrepp af dithörande restantier, utgöra 520,000
R:dr. Väl uppgick denna inkomst-titel åren 1855—1857 till ett
medelbelopp af 550,955 R:dr 35 öre; men efter den minskning,
som genom ofvanberörda förändringar i denna afgifts beräkning och
utgörande mäste uppkomma, och hvilken minskning af Rikets Ständer
vid sista riksdag antogs lill 30,000 R:dr, synes den nu beräknade
summan
lämpligen kunna bibehållas.
10:o. Bötesmedlen, som, med tillägg af de på denna titel fördelade
restantier, vid sednaste riksdag beräknades till 85,000 R:dr,
hafva i medeltal under åren 1855—1857, oberäknadt restantierna,
utgjort 83,735 R:dr 33 öre, hvilket belopp, med tillägg af restantier,
uppgående till 25,000 R:dr, skulle utgöra 108,735 R:dr 33
öre, men i anseende till den ovissa beskaffenheten af denna inkomst
upptages den här endast till •
H:o. Kavalleri-regementenas liästvakans-spanmål, som till
och med åren 1870 och 1871 utgår på grund af kontrakter emellan
Kronan och rusthållare samt följaktligen icke kan vara underkastad
någon rubbning under nästkommande statsregleringsperiod,
upptages nu, liksom vid förra riksdagen, till 140,175 kubikfot å 2 R:dr
12:o. Ständiga Rotevakans-a)gifter vid Skånska Infanteriregementena,
14,543 kubikfot spanmål, skulle, efter 2 R:dr för
kubikfoten, motsvara 29,086 R:dr och utföras i rundt tal, liksom
i nu gällande Riks-stat, med 14,500 kubiklöt eller
13:o. Tillfälliga Rotevakans-afgifter hafva i 1855—1857
års medeltal utgjort 7,686 R:dr och kunna derföre, i stället för
sednast antagna belopp af 6,000 R:dr, nu lämpligen beräknas till
14:o. Vakans-afgifter af nyroterad jord utgjorde åren
1850—1854 i medeltal 43,812 R:dr, men stego
år 1855 till 52,517 R:dr,
» 1856 till
60,400 »
och år 1857 till  60,479 »
Enär denna inkomst, hvilken i nu gällande Riks-stat är upptagen
till 43,000 R:dr, synes vara i stigande, utföras för densamma här
15:o. Rotevakans-afgift af Utsockne Frälsehemman i Halland,
beräknad vid förra statsregleringen till 12,000 R:dr, har åren
1855, 1856 och 1857 varit i stigande och lemnat ett medeltal
Transport R:mt R:dr
6,798,350: —
520,000: —
90,000: —
280,350: —
29,000: —
7,000: —
55,000: —
7,779,7Ö0T —
v
Kongl. Maj.is Näcl. Prop. N:o 1, om Statsverket i85!).
Transport Runt R:dr
af 18,210 R:dr; hvadan i sådan afgift kan med tryggiiet påräknas
en summa af
16:o Trosspassevolans-afgiften har, enligt Statsverkets sednast
afslutade Hufvudböcker, som utvisa, att den i medeltal utgjort
28,523 R;dr, så nära motsvarat den i förra Riks-staten antagna
beräkning, att denna bör oförändrad bibehållas med
17:o. Bålsmansvakans-afgiften, utgående för ständiga och
tillfälliga vakanser vid båtsmanshållet samt beroende dels af rnarkegångspris,
dels af större eller mindre antal vakanser, beräknades vid
sistlidne riksdag till 60,000 R:dr, och har under åren 1855—1837
i medeltal utgjort 71,373 R.dr, men bör, i följd af inkomstens
till en del ovissa beskaffenhet, icke upptagas högre, än till . . .
18:o. A rut- och. Salpeter-försäljninysmedel äro för Statsverket
icke längre att påräkna, sedan, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
Bref den 13 Januari 1857 samt Kongl. Maj:ts och Rikets Krigskollegii
derpå grundade Kungörelse den 25 Mars 1858, samma
Kollega bestyr med kruts tillhandahållande åt Bergslagerna och enskilda
numera upphört.
19:o. Kontrollstämpel-medel, som nuvarande Riks-stat upplager
till 20,000 R:dr, hafva åren 1855—1857 utgjort i medeltal
26,613 R:dr. flär utföras
20:o Bä k- och Lotsmedlen, hvilka äro till sitt bestämda ändamål
anvisade, beräknades i 1858 års Riks-stat till 180,000 R:dr;
och hafva under förra statsregleringsperioden utgjort i årligt medeltal
258,590 R:dr. Ehuru beroende på lätt föränderliga omständigheter,
synas dessa medel, utan fara för missräkning, kunna uppskattas
till
21 :o K onvoj-kommissariatets Indrag till aflöning ål Svenska
Beskickningen i Turkiet är genom Kongl. Bref den 24 Maj 1805
sålunda bestämdt, att hälften af hvad staten för nämnda Beskickning
upptager skull årligen från Konvoj-kassan eller, såsom den numera
benämnes, Handels- och Sjöfartsfonden, allemnas till Kongl. Maj:ts och
Rikets Stats-kontor. Detta årsbidrag har från och med år 1846 utgjort
3,520 R:dr Hamburger Banko, men blifvit af Stats-kontoret reqvireradl
och af Konvoj-Kommissariatet erlagdt, efter gällande vexelkurser, i
Svenskt mynt, vanligen något öfverskjutande det belopp af 22,000
R:dr R:mt, hvartill denna statsinkomst är i gällande Riks-stat upptagen.
Nu har Konvoj-kommissariatet hos Kongl. Majit hemställt,
att ifrågavarande 5,520 R:dr Hamburger Banko icke längre måtte
Transport Runt R:dr
7,779,700: —
16,000: —
26,500: —
65,000: —
25,000: —
240,000: —
8,152,200; —
c
Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1850.
Transport R:mt R:dr 8,132,200: —
bland Statsverkets tillgångar upptagas, och till stöd lör denna hemställan
anfört, att orsaken, hvarför utgiften blifvit från de under
Konvoj-kommissariatets förvaltning ställda medel anvisad, otvifvelaktigt
varit, att Kongl. Maj:ts Minister i Turkiet haft öfverinseende
öfver Konsulaterna på Barbaresk-kusterna, hvilka Konsulater
omedelbart lydde under Konvoj-kommissariatet, men att
denna Kommissariatets befattning, liksom den med direkt utbetalning
af öfrige Konsulers aflöning, numera upphört och nämnda Embetsverks
åtgärd i detta hänseende blifvit inskränkt till att qvartalsvis
till Utrikes departementet inbetala en viss, mot fyra sjundedelar af
underhållsanslaget för det gemensamma Svensk-Norska Konsulsväsendet
svarande summa, hvaruti äfven ifrågavarande utgift för Beskickningen
i Constantinopel syntes böra vara inbegripen.
I’å grund af de sålunda anförda förhållanden vill Kongl. Maj:t
i Nåder föreslå, att Konvoj-kommissariatets bidrag till omförmälda
Beskickning måtte med innevarande statsregleringsperiod upphöra;
hvadan sådant bidrag ej heller här utföres.
22:o Observationsmedel, beräknade år 1838 till 8,000 R:dr,
hafva åren 1833—1837 i medeltal utgjort blott 5,186 R:dr och
äro alltid af oviss beskaffenhet. De utföras nu med  5,000: —
23:o Extra medel och uppbörder upptogos år 1858 till
.30,000 R:dr, men utgjorde:
år 1855
94,473: —
» 1856
68,068: —
» 1857
95,519: —
eller i medeltal R:dr 86,020: —
Denna inkomst-titel, till hvilken numera äfven ingår lösen för
expeditioner från Rikets Kollegier, bör med tillägg deraf icke understiga
90,000: —
24:o Intresse-medel, hufvudsakligast på Lappmarks Ecklesiastikverks
fond, hafva, enligt hvad räkenskaperna utvisa, ungefärligen
motsvarat det i Riks-staten beräknade belopp och upptages derföre
fortfarande till  5,000: —
Summa Ordinarie Inkomster Runt R:dr 8,252,200: —
Extra Ordinarie Inkomster, hvilka, jemlikt 60 § Regeringsformen, utgå såsom
bevillning, äro:
A) Tullmedel, som i brutto utgjorde:
år 1835
. ■ ■ •  . . . 11,956,948: —
Transport R:mt R:dr 11,956,948: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 185!).
är 1856 .
oell är 1857
Transport R:mt R:dr 11,956,948: —
15,782,522: —
11,182,879: —
Vid beräkningen af denna inkomst-titel för närvarande statsregleringsperiod ansågo
Rikets Ständer sig icke böra taga hänsyn till förhållandet under åren 1855 och
1856, då, i följd af särskilda omständigheter, tullinkomsten var ovanligt hög, utan
hade Rikets Ständer, med afseende på den inträffade handelskrisens verkningar i den
närmaste framtiden samt med tillämpning af sednast stadgade tullbestämmelser, funnit
denna statsinkomst böra upptagas till  9,500,000: —
Under år 1858 utgjorde tulluppbörden efter afdrag af ersättning
så väl för den äldre afgiften till Handels- och Sjölärts-fonden
som för städernas tolag, i brutto  8,551,829: 61.
mindre, än som var påräknadt. Men då man tager i betraktande, att året 1858,
det närmaste efter krisens Utbrott, var, i afseende pä handel och rörelse, särdeles missgynnande,
och att redan under de 8 första månaderna af innevarande år tulluppbörden
stigit till ett belopp af 2,818,785 R:dr utöfver hvad den var för motsvarande tid år
1858, hvarigenom, äfven utan antagande af någon vidare tillökning uti detta års inkomst
i förhållande till fjolårets, det visar sig, att 1859 års tulluppbörd kommer att,
utöfver hvad i Riks-staten antagits, lemna ett öfverskott af omkring Två Millioner R:dr,
så synes det, under antagande att nu gällande taxe-bestämmelser i allt väsendtligt bibehållas,
kunna med trygghet påräknas, att tullinkomsterna för framtiden skola ej blott
uppgå till den i nuvarande riksdag beräknade summa, utan sannolikt komma att betydligt
öfverstiga densamma. Emellertid upptagas de här icke till högre belopp än
10,000,000 R:dr brutto; och enär Tullverkets stat och omkostnader, för hvilka, afkortningar
derunder inbegripna, Riks-staten nu bestämmer ett afdrag af 1,600,000
R:dr, icke kunnat med denna summa betäckas, anser Kongl. Maj:t lämpligt, att statsoch
omkostnads-summan upptages till 1,800,000 R:dr elier hvad Kongl. Majit redan
vid förra riksdagen i sådant afseende föreslog, hvadan den Statsverket tillkommande
nettobehållningen af tullmedel skulle påräknas utgöra 8,200,000 R:dr eller 300,000
R:dr mera, än vid sednaste riksdag upptogs. Riks-staten erhölle sålunda i denna del
följande uppställning:
Statsverkets påräknade netto-inkomst . . 8,200,000:
Tullverkets stat och omkostnader . . . 1,800,000. — jo 000 000
R) Salu-accis af Städerna. Sådan har väl under åren 1855
—1857 uppgått i medeltal|till 883 R:dr, men synes dock, på
de skäl, som Rikets sednast församlade Ständer vid sin beräknum
eller
948,170: 39.
Tullmedel:
Transport Runt R:dr 10,000,000: —
8
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 185!).
Transport R:mt R:dr
af statsinkomsterna anförde, kunna lämpligen bibehållas vid det då
upptagna belopp
C) Postmedel. Dessa, som användas för Postverkets stat och
omkostnader, äro nu i Riks-staten beräknade till 727,500 R:dr om
året, men hafva uppgått:
år 1855 till R:dr 1,356,266. —
» 1856 till  1,465,121: —
och år 1857 till  1,605,547: —
eller i medeltal till  1.475,578: —
Kongl. Maj:t anser, att denna titel hädanefter bör, både
bland inkomster och utgifter, upptagas i närmare öfverensstämmelse,
än hittills, med verkliga förhållandet, hvarföre här utföras
D) Charta: Sigillalce medel. Ehuru dessa, nu i Riks-staten
uppförda lill 1,500,000 R:dr, under åren 1855, 1856 och 1857
betydligen stigit samt i medeltal utgjort 1,559,288 R:dr 67 öre,
bör likväl tagas i betraktande, att en minskning härutinnan lätteligen
kan uppkomma; och Kongl. Maj:t finner derföre dessa medel
ej böra beräknas högre, än till
E) Bränvins-afgift. Beräknad vid sednaste riksdag till
6,750,000 R:dr, har denna statsinkomst i sjelfva verket utgjort,
efter nettoberäkning:
år 1855 . . R:dr 4,732,926: —
» 1856
5,091,923: —
» 1857
6,063,409: —
under hvilken tid tillverkningsafgiften utgjorde 50
öre för kannan och 1858, det första år, då nuvarande
beskattning af 60 öre kannan varit gällande,
uppgått, enligt sednaste från Stats-kontoret
meddelade uppgifter till  6,766,500: —
Enär denna inkomst sålunda varit i oafbrutet stigande och
för sistlidet år öfverskridit hvad i Riks-staten blifvit beräknadt, samt
under förutsättning, att Kongl. Maj:t kommer att tiil Rikets Ständer
göra särskild nådig framställning om bränvinsskattens förhöjande
till 75 öre för hvarje kannas tillverkning, kan, äfven under
antagande af det önskliga förhållande, att denna i många hänseenden
förderfiiga varas produktion härigenom skulle komma att minskas
och nedgå till omkring II millioner kannors beskattad tillverkning,
inkomsten häraf upptagas till
10,000,000: —
400. —
1,400,000: —-  1,400,000: —
8,000,000: —
Summa Extra Ordinarie Inkomster R:mt R:dr 20,800,400: —
Transport R:mt R:dr 20,800,400: —
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 185!). 9
Transport R:mt K:dr SJÖ,800,400: —
Om efter tillägg af Ordinarie inkomsterna 8,252,200: —
hela det sammanlagda beloppet  29,052,600: —
jemföres med de vid nästlidne riksdag, för hvarje af åren 1858,
1859 och 1860 påräknade ordinarie inkomster 8,196,800: —
och extra ordinarie inkomster  18,277,900: — 26 474 700’
sfi visar beräkningen en inkomstförökning af . . . R:mt R:dr 2,577,900: —
Likasom Kongl. Majit i Sin Nådiga Proposition den 30 Oktober 1856 angående
Statsverket; före behandlingen af de särskilda statsbehofven fästade Rikets Ständers
uppmärksamhet på den för Riks-statens liesta Hufvudtitlar gemensamma frågan
om förbättrad lönereglering för Kronans embets- oell tjenstemän, anser Kongl. Majit
detta ärende, i den ställning detsamma för närvarande sig befinner, icke kunna undgå
att här ånyo göras till föremål för Rikets Ständers pröfning. Ty, ehuru de aflönings-anslag
som då föreslogos för att tillförsäkra Statens tjenare en tillräcklig bergning,
alpassad bland annat efter en inträffad, utomordentlig stegring i pris å de förnämsta
lefnadsförnödenheter, blefvo i de liesta och väsendtligaste delar af Rikets Ständer
beviljade, skedde detta icke definitivt, såsom Kongl. Majit äskat, utan i allmänhet
blott för nu innevarande statsregleringsperiod, såsom skäl hvartill anfördes dels den
förmodan, att dyrheten på lifsförnödenheter och behofsartiklar kunde vara öfvergående
och efter någon tid upphöra, dels farhågan, att en definitiv lönereglering skulle i väsendtlig
mån liigga hinder i vägen för möjligen ifrågakommande förändrade organisationer-af
åtskilliga embetsverk. Men af skäl, som äro utvecklade i Finans-departementets
härhos fogade protokolls-utdrag, finner Kongl. Majit hvarken förändrade prisförhållanden
i sin helhet gifva anledning att frånträda förslaget om en fortfarande behöflig
definitiv lönereglering eller denna böra på annat sätt göras beroende af framtida
organisationsförslag, än genom bibehållande af det nu vid den provisoriska löneregleringen
fästade vilkor, att den, hvilken ingår på den nya staten, skall vara förbunden
att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgör!ngs-skyldighet eller jemkning i åligganden,
som vid en blifvande förändrad organisation af embetsverken eller eljest i allmänhet
kan varda stadgadt. I följd häraf och då Statsverket, sådant dess tillstånd här ofvan
är, på grund af offentliga räkenskaper och anförda förhållanden, framstäldt, lemnar full
tillgång för ifrågavarande behof jemte de öfriga, som dels från äldre tider qvarstå och
dels, genom nya förhållanden och stegrad verksamhet i åtskilliga statsförvaltningens
grenar, uppkommit, pröfvar Kongl. Majit skäligt härmed i Nåder föreslå Rikets Ständer,
att de vid sednaste riksdag för F^mbetsverk, Korpser och Stater provisoriskt beviljade
aflönings-anslag, med de förändringar i vissa hänseenden, hvarom Kongl. Majit
gör Nådig framställning till Rikets Ständer, nu måtte definitivt på stat uppföras med
de bestämmelser, sorn, rörande vilkoren för lönernas åtnjutande af civile embets- och
Bih. till It. St. Prof. 1850 <5i 1860. 1 Sami 1 Afd. 1 Höft. 2
10
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1850.
tjenstemän i allmänhet, finnes i ofvan åberopade protokoll öfver Finans-ärenden upptagna,
att i stället för Kongl. Cirkulär-brefvet den 23 Februari 1858, tillämpas, der
icke för något fall särskildt varder annorlunda stadgadt.
Från denna allmännare framställning öfvergår Kongl. Majit nu till utgifternas
reglering under deras olika titlar; och komma dervid under hvarje Hufvudtitel att,
såsom i sednare tider brukligt varit, upptagas först de anslag som äro af stadigvarande
natur, och derefter, när anledning dertill förefinnes, sådana utgifter, hvilka, hänförliga
till föremål inom hufvudtiteln, anses blott för en gång eiler för viss inskränktare
tidrymd behöfliga.
Första Sänfvudtiteln,
innefattande Kongl. Hot- och Slotls-stalerna, upptager de förra till
Runt Kuli 1,185,500: —
och de sednare till » » 115,900: —
tillsammans R:mt R:dr 1,301,400: —
En följd af de förändrade förhållanden, som inom Konungahuset intriidt, genom
Hans Maj:t Konung Oscar I:s dödliga frånfälle har varit, att de i Riks-staten uppförda
anslag af tillsammans 177,000 Rulr, hvilka Hans Majit nu regerande Konungen
och Dess höga Gemål tillförene, såsom Kronprins och Kronprinsessa egt att uppbära,
blifvit från och med sistlidne Augusti månad besparade.
Deremot och då minnet af den ädle, bortgångne Konungen, jemte den vördnad
och tillgifvenhet, som Hans pligt-trogna, sjelfuppoffrandc maka genom sina höga
egenskaper förvärfvat, innebär en kraftig uppmaning, icke blott för nuvarande Konungens
sonliga hjerta, utan ock för Svenska folkets Ombud, att bereda Hennes Majit
Enkedröttningen Josephina en Henne och Nationen värdig ekonomisk ställni ng, vill
Kongl. Maj:t härmed föreslå, att för bemälda Hennes Majit, till hvars enkesäte Tullgarns
kungsgård är, enligt Rikets Ständers skrifvelse den 27 Augusti 1823, bestämd,
måtte dessutom anslås en hofhållnings-summa af lika belopp, som Hennes Majit Enkedrottningen
Desideria uppbär eller Runt R:dr 120,000: —
Hans Majit Konungens broder Flans Kongl. Höghet Hertigen
af Dalarne, hvilken under Sin Höge Faders lifstid åtnjutit på Riksstaten
endast 10,000 R:dr, synes vid numera upphunnen mogen
ålder, böra skäligen erhålla ett llofhållningsanslag af 50,000 Ridr
eller, i händelse af Hans Kongl. Höghets förmälning 75,000 R:dr
Runt, sålunda fördelade, att, i mån af de förenade Konungarikenas,
Sveriges och Norriges, olika folkmängd, fem sjuttondedelar skulle be
Transport
Runt R:dr 120,000: —-
Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 185!).
11
Transport R:mt R:dr 120,000:
löpa pä sistnämnda rike. Sveriges bidrag blefve säledes i jemt tal
36.000 R:dr eller, utöfver nuvarande anslaget  26,000:
intill det år, hvarunder den höga förmälningen möjligen kommer att
ega rum och frän hvilket års början detta Sveriges bidrag komme
att, med ytterligare 17,000 K:dr höjas till 63,000.
Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Eugentes handpenningar
anser Kongl. Maj:t numera kunna skäligen upptagas till 25,000
R:dr, hvaraf på Sverige belöpande tolf sjuttondedelar eller i jemt tal
18.000 R:dr öfverskrida Hennes Kongl. Höghets nuvarande anslag
10.000 R:dr med
8,000:
Då Hans Kongl. Höghet Hertigen af Östergöthland hittills
fått Sina hästar utfodrade i det Kongl. Hof-stallet, men sådant,
i
anledning af förändrade förhållanden, icke vidare eger rum, föreslår
Kongl. Maj:t i Nåder att till utfodring af Hans Kongl. Höghet Hertigens
af Östergöthland stall måtte beviljas ett särskildt anslag af 6,000: —
Sålunda skulle R:mt R:dr 160,000: —
enligt Kongl. Maj.ts förslag, tilläggas i Första Hufvudtitelns Hofstats-anslag. Men när
å andra sidan afgå de besparade anslagen för Kronprins och Kronprinsessa, 177,000
R:dr, kommer i sjelfva verket denna för öfrigt oförändrade Hufvudtitels nuvarande
slutsumma R:mt R:dr 1,301,400: —
att med skilnaden  » » 17,000: —
minskas till
1,284,400: —
derest icke berörde 17,000 R:dr, med anledning af Hans Kongl. Höghet Prins Augusts
förmälning, varda ånyo tillagda, i hvilket läll slutsumman kommer att återgå till
sitt nuvarande belopp.
Emellertid vill Kongl. Maj:t föreslå Rikets Ständer, att utaf de 177,000 R:dr,
som, efter hvad ofvan är nämndt, under innevarande statsregleringsperiod årligen från
och med sistlidne Augusti månad besparas måtte under hela denna tid få utgå det
äskade anslaget till Hennes Maj:t Enkedrottningen Josephina samt under år 1860
jemväl de begärda anslagsförhöjningarne för Deras Kongl. Högheter Prins August och
Prinsessan Eugenie, äfvensom utfodringsanslaget för Hans Kongl. Höghet Prins 0-  scars stall.
Då enligt Art. XII i det emellan Deras Majestäter Konungen och Drottningen
den 22 April 1850 afslutade giftermålskontrakt, Hennes Maj:t, för den händelse, att
Hon i Enkestånd inträder, är tillförsäkradt, bland annat, ett Slott på landet, att deröfver
förfoga så länge Hennes Maj:t i Sverige förblifver, har Kongl. Maj:t, i förlitan
-
12
Kongl. Maj:t Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
de på Rikets Ständers beredvilliga medverkan att i tid anordna det Enkesäte, som
genom Försynens skickelse kan blifva lör Hennes Majit Drottningen behöfligt, velat
härmed i Nåder föreslå, att Ulriksdals Slott, med dertill hörande byggnader, egor och
genom Kongl. Brefvet den 26 April 1814 bestämda lägenheter, jemte inventarier,
måtte för ofvanberörda fall varda åt Hennes Maj:t Drottningen anvisadt att, såsom Enkesäte,
under full nyttjande rätt besittas;
hvarjemte Kongl. Majit föreslår, att till bekostande af dels redan verkställda och
dels ännu återstående reparationer och arbeten vid nyssnämnda Slott, som efter dess
begagnande till invalid-inrättning, varit i särdeles förfallet skick, måtte anslås en summa
af  R:mt R:dr 25,000: —-
Slutligen har Riksmarskalks-Embetet, efter sakkunnige mäns
hörande, tid efter annan gjort underdåniga framställningar om angelägenheten
af åskledares anbringande på åtskilliga af de Kongl. Slotten;
men enär samma skäl, som tala för ifrågavarande byggnaders
förseende med dylika ledare, jemväl kunna åberopas för enahanda åtgärd
vid Statens alla hus, å hvilka åskledare icke redan finnas aubragte,
och 'enär den med vidtagandet af sådant försigtighetsmått vid
samtliga Kronans egendomar förknippade kostnad blefve, sammanlagd,
alltför betydlig i förhållande till den fara af åskeld, hvarför dessa fastigheter
kunna anses blottställda; har Kongl. Majit funnit berörda
framställningar icke föranleda till anijan åtgärd, än att, beträffande
Stockholms och Drottningholms Slott, Kongl. Majit, med afseende på
dessa byggnaders synnerliga dyrbarhet, härmed i Nåder föreslår Rikets
Ständer anvisande af de, enligt upprättade kostnadsförslag, för
åskledares anbringande å sistnämnda två Slott erforderliga medel,
uppgående i rundt tal till  26,650: —
hvadan under denna Hufvudtitel, tillsammans .... Rimt Ridr 51,650: —
för en gång skulle utgå af de för tillfälliga behof afsedda tillgångar.
Andra Hujmidlileln,
innefattande anslagen till Justitie-Departementet.
För detta Departement upptager nu gällande Riks-stat:
Penningar Runt R:dr 2,120,726: II.
Indelta räntor, enligt markegång förslagsvis beräknade till » 5,903: 89.
Summa Runt R:dr 2,126,630: —
Konyl. Maj:ts Näd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1851).
13
I afseende 3 regleringen af denna Hufvudtitel framställer Kongl. Majit., i enlighet
med de beslut, som innefattas uti bilagde utdrag af de inför Kongl. Majit i
Stats-Rådet den 14 innevarande månad öfver Justitie-Departements- och Finans-ärenden
förda protokoll, följande förslag:
1 io. J ustilie-Stats-Expeditionm:
Uti åberopade protokoll öfver Justitie-Departements-ärenden har förslag till
ny lönereglering inom denna Expedition blifvit uppgjordt, enligt, hvilket förslag, hvarå
bifall af Rikets Ständer äskas, anslaget för Expeditionen skulle komma att uppgå till
‘22,700 Ridr eller enahanda belopp, som nu gällande Riks-stat upptager, men hvarjemte
å allmänna Indragnings-staten skulle för nuvarande Ryrå-chefen för Tryckfrihetsärenden
uppföras 4,500 Ridr.
2:o. Justitie-Kanslers-Expeditionen:
Icke heller i fråga om detta embetsverk har, sedan sistlidne riksdag, förekommit
anledning till annan afvikelse från då fastställd stat, än att åtminstone en
ordinarie Kopist ansetts böra jemväl för framtiden bibehållas. Enligt det i öfverensstämmelse
härmed uppgjorda, i förenämnda protokoll intagna, förslag till lönereglering
inom Expeditionen, som härigenom till Rikets Ständers bifall hemställes, skulle dock
någon förhöjning i nuvarande anslags-summan ej ifrågakomma.
5:o. Justitie-lie visions- Expeditionen:
Med föranledande deraf, att sedan sista riksdagen Andra Registratorsbelättningen
jemte en Kopist-tjenst blifvit indragna, men deremot aflöning för en ny Kanslist
bör i stället å staten uppföras, samt Kongl. Majit funnit lönen för den qvarvarande
Registratorn, som nu utgör .3,000 Ridr, böra förhöjas till enahanda belopp, som för
Registratorerne i öfriga större Kansli-expeditioner är bestämdt, vill Kongl. Majit, som
anser Kanslisters och Kopisters bibehållande inom Revisionen vara af särdeles vigt, föreslå
Rikets Ständer, det för Justite-Revisions-expeditionen måtte antagas den förändrade
stat, som i protokollet för Justitie-Departements-ärenden finnes omförmäld,
och enligt hvilken anslaget till Expeditionen skulle komma att
uppgå till  R:mt Ridr 91,400: —
Det nuvarande anslaget utgör  » » 91,655: 50.
så att en minskning af  » » 255: 50.
i anslaget till denna Expedition, således uppkommer.
4:o. Svea Hof-Hält med derunder lydande Justitie-stat:
Sedan ny arbetsordning för Hof-Rätterne blifvit under den 14 September 1858
utfärdad samt den vid sednaste statsregleringen afsedda organisation till största delen
vunnit tillämpning och, enligt hvad Svea Hof-Riitt anmält, befunnits för fullgörande
af arbetet inom Hof-Rätten ändamålsenlig, har Kongl. Majit funnit hinder icke möta
för fastställande af en ordinarie stat för Hof-Rättens hela personal; dock under för
-
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Slutsverket 1859.
behåll, att, som dels två Kanslister, hvilkas tjenster äro afsedda att indragas, ännu
qvarstå vid sina befattningar, dels ock Kongl. Majit vid arbets-ordningens utfärdande
tillåtit, att det finge ankomma på Hof-Rätten, att, i den mån det funnes tjenligt
och så lange tjenst, som tillagts förändrade göromål, bestredes af dess dåvarande innehafvare,
uppskjuta tillämpningen af arbets-ordningens dithörande föreskrifter i fråga
om göromålens fördelning emellan tjenstemännen samt i stället låta vid hvad dittills
brukats förblifva, Kongl. Maj:t må ega att, så länge sistberörda undantagsförhållande
fortfar och intilldess håda Kanslisterna algått, vidtaga den jemkning i tjenstemännens
lönebelopp, samt angående dispositionen af anvisade arfvoden för e. o. tjenstemän
meddela de bestämmelser, som erfordras för att bereda de tjenstemän, å hvilka den
nya organisationen ej eger full tillämpning, deras tillständiga rätt.
På grund häraf och då Kongl. Majit på de skäl, som i bilagde protokoll för
Justitie-Departements-ärenden närmare utvecklas, funnit den af Rikets sednast församlade
Ständer i sammanhang med den nppgjorda statsregleringen, väckta fråga om
sådan ändring i arhets-ordningen för Hof-Rätten, att alla handlingar, som dit ingifvas,
finge, såsom i de andra Hof-Rätterne, allemnas till en och samma person eller
åtminstone till blott två personer för närvarande icke till någon åtgärd föranleda,
samt i öfrigt anledning ej förefunnits till ändring i de vid sista statsregleringen afsedda
löne--och arfvodesbeloppen, föreslår Köngl. Majit, att Hof-Rättens stat måtte i
full öfverensstämmelse med desamma definitivt fastställas, dock med rättighet för
Kongl. Majit att vidtaga de tillfälliga jemkningar, hvarom här ofvan är förmäldt.
Uti särskild Proposition har Kongl. Majit föreslagit att, till ersättning för de
till upphörande afsedda, af Lapp-allmogen inom Norrbottens och Westerbottens län
nu utgående domare- och tingstolk-näster samt skjuts-ersättning, måtte beviljas dels
5,200 Ridr årligen till domhafvanderne i nämnda läns domsagor och dels 300 Ridr,
likaledes årligen, till tingstolkarne i Norrbottens län; i följd hvaraf Kongl. Majit nu
af Rikets Ständer äskar att anslaget i penningar till Justitie-staten under Svea HofRätt
måtte ökas med förutnämnda belopp, tillsammans Rimt Ridr 3,300. —
Nämnda anslag, som nu utgår med 18,989 Ridr 52 öre,
skulle således komma att förhöjas till 22,489 Ridr 52 öre, hvaremot
någon förändring i de indelta räntorna på samma stat icke
ansetts böra ifrågakomma.
5:o. Göta Hof-Rätt och derunder lydande Justitie-stal:
Det under nuvarande statsreglerings-period för Göta HofRätt
och dess Justitie-stat utgående anslag föreslår Kongl. Majit
jemväl må för framtiden å stat uppföras och lika som hittills fördelas;
dock att, enär ännu fem Kanslister tillhöra Hof-Rättens
stat och denna, likasom Svea Hof-Rätt, erhållit nådig tillåtelse att
i ofvannämnda fall uppskjuta den nya arbets-ordningens föreskrifter
Transport Rimt Ridr 5,500: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1850.
Transport Rimt Ridr 5,500: —
i fråga om göromålens fördelning emellan tjenstemännen, enahanda
förbehåll, som vid Svea Hof-Rätt om rättighet för Kongl. Majit att
vidtaga den jemkning i tjenstemännens lönebelopp och angående dispositionen
af arfvoden till e. o. tjenstemän meddela de bestämmelser,
som erfordras för att bereda de tjenstemän, å hvilka den nya
organisationen ej eger full tillämpning, deras tillständiga rätt, äfven
i fråga om Göta Hof-Rätt framställes.
6:o. Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge med derunder
lydande Justitie-stat:
Då den nya organisationen i afseende såväl å löneregleringen
som arbetsordningen inom denna Hof-Rätt redan vunnit fullständig
tillämpning, föreslår Kongl. Majit, att Hof-Rättens nuvarande lönestat
må oförändrad bibehållas; äfvensom ej heller i anslaget till den
Hof-Rätten underlydande Justitie-stat någon förändring äskas.
7:o. Krigs-Hof-Rätten:
Med förnyande af den vid sednaste riksdagen af Kongl.
Majit gjorda framställning om en förändrad lönereglering inom KrigsHof-Rätten,
föreslår Kongl. Majit, att det då till Rikets Ständer aflemnade,
i närlagde protokoll öfver Justitie-Departements-ärenden
omförmälta förslag till lönestat för Hof-Rätten må antagas; och då,
enligt berörda förslag, anslaget till Hof-Rätten skulle komma att
uppgå till
12,850: —
men nuvarande anslaget utgör  12,555: 50.
äskar Kongl. Majit således en förhöjning af
294: 50.
hvarjemte å allmänna Indragnings-st atén skulle uppföras ett, den
nuvarande Notariens lön och ljuspenningar motsvarande, belopp af
1,544 Ridr, men deremot de frän särskildt anslag till Krigs-HofRätten
utgående ljuspenningar 270 Ridr, äfvensom spanmålsberäkningen
under lönerna, ej vidare komma att ega rum.
8:o. Rese- och Trakt'amentspenningar:
Uti förenämnda särskilda Proposition angående tingstolknästens
upphörande, bar Kongl. Majit föreslagit, att tingstolkarne inom
Norrbottens län må förklaras berättigade att af Statsverket tillgodonjuta
skjuts- och traktamentsersättning efter gällande Rese-reglemente
i 1 lite klassen för biträde vid aliade förrättningar, som ej å vanliga
tingsstället ega rum. Denna ersättning, om deri bifalles, äskar
Kongl. Majit må af ifrågavarande anslag få utgå, utan att likväl
Transport Runt Ridr 5,794: 50.
1C Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N-o 1, om Stat sver ket 1859.
Transport R:mt R:dr 3,794: SO.
någon förhöjning i dess nuvarande belopp ansetts deraf böra föranledas.
Öfriga i lhks-staten under Andra Hufvudtiteln upptagna
anslag föreslår Kongl. Majit må oförändrade bibehållas.
göra således
hvaremot anslaget till Justitie-Revisions-
expeditionen
minskats
med
3,794:
253:
50.
50.
så att den verkliga tillökningen blifver
Hufvudtitelns slutsumma, som nu
utgör
3,539:
2,126,630:
—
skulle alltså blifva
Ruut
Ridr
2,130,169:
—
För uppförande af liinsfängelser efter cell-systemet i de län, der sådana ännu
icke blifvit fullbordade eller päbegynte, äskar Kongl. Majit, med åberopande af hvad
bilagde Protokoll öfver Justitie-Departements-ärenden rörande detta ämne innehålla,
att Rikets Ständer måtte anvisa ett särskildt anslag af Rimt Ridr 300,000: —
att under åren 4861 och 1862 utgå med 180,000 Ridr hvar
dera
året.
Enligt ofvanåberopade Protokoll för Justitie-Departementsärenden
äskar Kongl. Majit att, för uppförande af bristande byggnader
å det åt Häradshöfdingen, Kammarjunkaren Knut Wilhelm
Sandels anslagna boställe, måtte åt Sandels beviljas ett räntefritt lån af 7,000:
att af boställshafvaren återbetalas med .2'ö:dei om året, från och med
år 1864 till dess bela beloppet varder guldet.
Hufvudsummorne för föremål inom denna Hufvudtitel skulle
sålunda blifva:
för ständiga utgifter årligen ....... Knnt Ridr 2,130,169: —
deraf förslags-anslag 1,398,916 Ridr 32 öre.
för tillfälliga utgifter under 2 år . . . Ridr 500,000: —
för tillfälliga utgifter på en gång ... » 7,000: — 3()7 000.
Tredje iiufvutUileln,
innefattande anslagen för Utrikes Departementet.
De vid sednaste statsreglering för detta Departement bestämda anslag utgöra
tillsammans 479,200 Ridr årligen.
På grund af de skäl, som vid nämnde reglering blefvo för fördelningen
mellan Sverige och Norrige af anslaget till Utrikes Departementet anförde, och hvarvid
-
Kongl. Maj:1a Nåd. Prop. N:n 1, om Statsverket 1859.
17
vid den olika folkmängden antogs till beräkningsgrund, så alt Svenska Statsverkets
bidrag uppfördes till fördelar af det bela,— hvilket förhållande fortfarande ansågs böra
tillämpas; — äfvensom till följd af hvad uti det denna Proposition bilagde Stats-Rådsprotokoll
öfver Utrikes Departementets ärenden för den 14 innevarande månad är
närmare utveckladt, tinner Kongl. Majit Sig böra föreslå dels att Departementets anslag
skola uppföras att jemväl under nästa statsregleringsperiod oförändrade utgå med
ett sammanlagdt belopp af 479,200 R:dr R:mt årligen, och dels äfven att dessa anslag
må, — i likhet med hvad vid sednaste riksmöte af Kongl. Majit äskadt och af
Rikets Ständer beviljadt blifvit,— under instundande statsregleringsperiod, utan hinder
af fördelningen i särskilda utgiftstitlar eller inskränkning till något visst år, få
användas till att fylla möjligen uppkommande brist å en eller annan sådan titel.
Fjeri!e Hujvudliteln,
innefattande anslagen för Landtförsvars-Departementet.
För de årliga eller ständiga utgifterna under denna ITnfvudlilel finnes, enligt
nu gällande Riks-stat, anvisadt:
Penningar Rimt Ridr 6,107,404: 80.
Indelta räntor efter markegång, på förslag ... » 2,122,917: —
Indelt spanmål, på förslag 125,955 kubikfot 9 kannor,
å 2 Ridr för kubikfot  » 251,911: 80.
Oindelt spanmål, 102,318 kubikfot 2 kannor, förslagsvis
å 2 R:dr för kubikfot  » 204,636: 40.
Tillhopa Runi R:dr 8,686,900: —
Det af Departements-Chefen afgifna och uti bilagda inför Kongl. Majit i StatsRådet
den 14 i denna månad hållna Protokoll intagna betänkande, hvilket Kongl.
Majit till alla delar gilladt, och hvartill härigenom hänvisas, innehåller fullständig utredning
öfver de särskilda behof för Landtförsvaret, hvilka, på sätt här nedan upptages,
funnits dels erfordra nya anslag eller tillökningar i de ständiga utgifternas
belopp, eller jemkningar i dessa, dels utgöra blott tillfälliga statsbidrag.
Ijaniltlovsvavs-lPrgBavtemeniet.
Departementets Kansli-Expedition. Uppå de skäl, som Protokollet öfver Finansärenden
af den 14 innevarande månad innehåller, föreslår Kongl. Majit, alt Expeditionens
Kanslist- och Kopist-beställningar må, med aflöning af 1,800 R:dr vid de förra
och 1,000 R:dr vid de sednare, på stat bibehållas, med undantag af en Kopistbeställning,
hvilken föreslås att, vid inträffande ledighet, indragas, dock att aflöningsbeloppet
1,000 R:dr må på Expeditionens stat qvarstå för att användas till befrämjande
af göromåleris gång inom Expeditionen.
Bih. till It. St. Prof. 1859 & 1890. 1 Sami. 1 A/il. 1 Höft. 3
18
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
Departementets Kommando-Expedition. Kongl. Maj:t föreslår
Expedition beviljas ett särskildt anslag af Ridr
att, efter Departements-Chefens disposition, användas till gratifikationer
ät de vid Expeditionen anställda Officerare.
Generalitets-Staten. I afseende å den här uppförda öde Fördelnings-Generals-lönen
å 9,000 Ridr, hvilken med Rikets Ständers
medgifvande fått användas till pensioner åt ur tjenst afgängne Generalspersoner
och Öfverstar, är stadgadt, att densamma skall till Statsverket
indragas i den mån derå redan gjorda anvisningar icke vidare
behöfva utgå samt innehafvarne af pensioner derifrån afträdt; Och som,
enligt hvad anmäldt blifvit, en å ifrågavarande lön anvisad pension af
650 R:dr nu upphört att utgå, anser Kongl. Majit Generalitets-statens
anslag 85,100 R:dr kunna med nyssnämnda belopp förminskas
och således nedsättas till 84,450 R:dr.
Med afseende å behofvet af åtgärders vidtagande för GeneralStabs-Offeer
ares bildande, vill Kongl. Majit föreslå Rikets Ständer
att, för detta ändamål, dels till arfvoden åt Lärare, dels till fältöfningar
och dels till rese-stipendier, bevilja ett anslag af sammanlagdt
hvilket anslag Kongl. Majit anser lämpligen kunna, under ofvanstående
titel, i Riks-staten upptagas näst efter anslaget för Generalitets-staten.
Topografiska Korpsen. Då för fortgången af Topografiska
Korpsens arbeten, hvartill Rikets Ständer vid förra riksdagen anvisade
förhöjdt årligt anslag, en tillökning uti Korpsens personal är af behofvet
påkallad, föreslår Kongl. Majit, att 8 löner å 500 Ridr må på
Korpsens stat uppföras för ett lika antal Under-officerare, samt att i
sådant fall, den nu befintliga aflöningen för en Renritare indrages; och
enär nuvarande Renritaren Carl Akrell är af sjuklighet förhindrad att
vidare tjenstgöra, föreslår Kongl. Majit tillika, att bemälde Akrell må
med innehafvande aflöning 800 Ridr, varda på Allmänna Indragningsstaten
förflyttad, hvarigenom hans aflöning blefve till bidrag för den
föreslagna nya utgiften tillgänglig.
För 8 Under-officerare med lön å 500 Ridr erfordras
Ridr 4,000: —
hvarifrån afgår, i ofvan förutsatta fall Renritare-aflöningen 800: —
då skilnaden Ridr 3,200: —
utgör det behöfliga nya anslaget, hvilket Kongl. Majit alltså nu äskar
Och föreslår Kongl. Majit för bemiilda Under-officerare den ytterligare
förmån, att de må berättigas till 250 Ridrs löneförhöjning efter fem års
med godt vitsord förrättad tjenstgöring samt till ytterligare 250 Ridrs
Transport Rimt Ridr
att för denna
1,500: —
6,500: —
3,200: —
11,200: —
Kongl. Maj:ts&Näd. Prof. N:o 1, om Statsverket 185.9.
19
Transport R:mt R:dr
löneförhöjning efter vidare fem års lika [beskaffad tjenstgöring vid Korpsen;
att utgå, i mån af behof, från anslaget till Korpsens arbeten.
Krigs-Akademien. Då de till Krigs-akademien auslagne räntor,
bestående af SO dränge- och SO ökedags-verken, numera icke utgå
in natura, vill Kongl. Majit föreslå, att dessa räntor, hvilka i Riksstaten
äro upptagna till ett förslagsvis beräknadt värde af ISO R:dr,
må, för vinnande af enkelhet i räkenskaperna, till Statsverket indragas,
samt Akademiens kontanta statsanslag ökas med 162 R:dr SO öre
R:mt, motsvarande deras medelvärde efter 18SS års Rikshufvudbok.
Indelta Armeen.
Till löneförbättringar vid Indelta Armeen anvisades af Rikets
Ständer vid förra riksdagen en summa af 100,000 R:dr årligen, som
i Riks-staten uppfördes. Då likväl, enligt hvad Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse den 27 Januari 1858, angående regleringen af utgifterna
under 4:de Hufvudtiteln, innehåller, detta anslag endast blifvit
beviljadt för innevarande statsregleringsperiod, men de förhållanden, som
föranledt anslagets beviljande, ännu fortfara, föreslår Kongl. Majit att
ifrågavarande anslag må äfven för nästa statsregleringsperiod å Riksstaten
bibehållas för alt enligt redan meddelade föreskrifter för ändamålet
användas.
Värfvade Armeen.
Konungens värr [vade (f. d. Kronprinsens) IIussar-Regemenle.
Då Kongl. Majit anser billigheten fordra, att underbefäl och vederlikar
vid detta Regemente undfå aflöning i likhet med förhållandet vid öfriga
Garnisons-regementen, finnér Kongl. Majit Sig föranlåten föreslå
de för ifrågavarande personal i sådant afseende nödiga aflöningsförhöjningar
med tillsammans
Ingeniör-Korpsen. Beträffande det på Ingeniör-korpsens stat
uppförda Sappörkompani föreslår Kongl. Majit, att då värdet af den i
Sappörkompaniets stat uppförda brödspanmål, 1,664 kubikfot, hvarför
nu finnes beräknadt ett kontant anslag af 2,656 Ridr 67 öre, efter
det förändrade statspriset å spanmålen rätteligen utgör 5,528 Ridr,
skilnaden häremellan, utgörande en brist i nuvarande anslaget, må fyllas
med  691: 55.
Vidare och i anseende till otillräckligheten i fält
af nuvarande Sappörtrupp, vill Kongl. Majit begära no
-
ll ,200:
6,603:
Transport Rimt Ridr 691: 53. 17,803: —
20
Kongl. Maj:ls Nåd, Prop. N:o I, om Statsverket 1859.
Transport R:mt R:dr 691: 33. 17,803: —
digt anslag lör uppsättning och underhåll af det ena af
de efter plan ännu återstående Sappörkompanierna.
Den häraf uppkommande årliga aflönings- och
underhålls-kostnad för personalen, hvilken kostnad uppgår
till 17,319 R:dr 65 öre, utföres således här med . . 17,319: 65. fgolO- 98
hvaremot den årliga underhållskostnaden för det nya Kompaniets beklädnads-,
remtyg-, utrednings- och sjukvårdspersedlar, 8,995 R:dr <20
öre, skall här nedan föreslås till uppförande bland anslagen till »Försvarsverket
i allmänhet»; och till undvikande af särskildt anslag för
Kompaniets första uppsättning, anser Kongl. Maj:t på sätt, vid nuvarande
Kompaniets uppsättning egde rum, härtill kunna användas första
årets underhållsanslag, inalles utgörande 26,512 R:dr 85 öre, hvarigenom
den lmfvudsakligaste utgiften i detta afseende blifver betäckt.
Fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar.
Det härtill i Riks-staten nu upptagna förslags-anslag af 300,000 R:dr
har, oaktadt anslagsbeloppet vid sistlidue riksdag förhöjdes, likväl visat
sig vara alltför lågt beräknadt, enär den verkliga utgiften för år 1858
med 88,628 R:dr 78 öre öfverskjutit förenämuda summa; och föreslår
Kongl. Maj:t i anledning häraf, att berörda anslag må för nästkommande
statsregleringsperiod förslagsvis beräknas till 350,000 R:dr
och således beloppet i Riks-staten förhöjas med  50,000:
Mathållning för Manskapet vid Garnisons-regementena. Afven
detta förslags-anslag, beräknadt till 175,000 R:dr årligen, synes till
det i Riks-staten utförda beloppet icke blifva för utgifterna fullt tillräckligt;
men då mathållnings-kostnaderna för innevarande år något
minskats, i jemförelse med föregående årets, anser Kongl. Majit förändring
uti detta anslag ej behöfva ifrågakomma.
Beväringen.
Lif-Bevärings-Regeméhtet. I anledning af Kongl. Maj:ts beslut,
att nya Officerare tills vidare icke skola vid detta Regemente antagas,
och sedan det bevärigsområde, som förut varit till Regementet anslaget,
blifvit fördeladt på Lif-Gardes-regementena till löt, vill Kongl. Majit
nu föreslå att, i mån af tillgångar på Lif-Bevärings-regementets stat,
hvartdera af berörda Lif-Gardes-regementen må efter hand erhålla tillökning
i sitt befäl med 1 Tredje Major och 4 Andre Kaptener, hvilkas
aflöning, uppgående för begge Regementena till inalles 24,480
R:dr, kan af dessa tillgångar bestridas; hvarförutan de för vakanta
Transport R:mt R;dr 85,843: 98.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, N:o I, om Statsverket 185!).
*21
Transport Rimt R.dr 85,813: 98.
beställningar vid Lif-Bevärings-regementet belöpande afgifter för ackordsamorteringen
torde från Regementets anslag böra utgå.
Gottlands National-Beväring, Med afseende å behofvet af ökadt
befäl för Bevärings-trupperna på Gottland, samt för reglering i
öfrigt af försvaret derstädes, föreslår Kongl. Majit att, dels till nya
löner eller arfvoden vid National-Beväringcn, dels särskildt vid Wisby
stads Beväring till lönetillökning för Officerare, måtte beviljas ett anslag
af
‘28,720. —
I sammanhang härmed begär Kongl. Majit Rikets Ständers
medgifvande dertill, att, derest öfverllyttning af det i Wisby förlagda
Depot-kompani af Svea Artilleri-regemente från Artilleriets till Gottlands
National-Bevärings stat skulle af Kongl. Majit framdeles pröfvas
ändamålsenlig, Kongl. Majit då måtte vara oförhindrad att en sådan
åtgärd vidtaga.
Hallands Beväring och
Wesler-Norrlands Beväring. Då det till Hallands och WesterNorrlands
Bevärings-bataljoner hörande befäl blifvit afsedt för de Skärgårds-marin-bataljoner,
om hvilkas bildande Kongl, Majit, i sammanhang
med behofven för femte Hufvudtiteln, kommer att göra framställning, föreslår
Kongl. Majit, att de nu på 4:de Hufvudtiteln särskildt upptagna
anslag för nämnda befäls aflöning, utgörande för Hallands Infanteribataljon
7,500 Ridr och för Wester-Norrlands Bevärings-bataljon
6,295 Ridr, eller tillhopa 13,795 Ridr, må till 5:te Hufvudtiteln öfverflyttas;
äfvensom ock att från anslaget till »Indelta Kavalleri- och
Infanteri-regementena» jemväl må för befälsaflöningen vid dessa Marinbataljoner
användas ett belopp af högst 13,905 Ridr, motsvarande de
för afiöningen af den sednare bataljonens befäl beräknade tillgångar
från f. d. Jemtlands Fältjägare-regemente, i den mån dessa för ändamålet
äro eller blifva disponibla.
I följd häraf skulle 4:de Ilufvudtitelns anslags-summa nu nedsättas
med 13,795 Ridr; hvaremot med öfverföringen till 5:te Hufvudtiteln
af de öfriga 13,905 Ridr synes tills vidare kunna anstå.
Beväringsmanskapets vapenöfningar. Härvid föreslår Kongl. Majit
att, med bibehållande af den nu för Beväringsmanskapet bestämda exercistid
af 30 dagar, fördelade på två år i lika terminer, under det dervid
stadgade vilkor, att de två Beväringsklasser, som i följd häraf årligen
sammandrages, icke exerceras samtidigt, förslags-anslaget för Beväringsmanskapets
vapenöfning må beräknas äfven för nästa statsregleringsperiod,
till samma belopp, som nu finnes i Riks-staten uppfördt,
Transport Rimt Ridr 114,533: 98-
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1859.
Transport Knnt Ridr 114,353: 98.
eller 438,333 R:dr; dock vill Kongl. Majit fasta Rikets Ständers uppmärksamhet
derpå, att utgifterna å detta anslag möjligen kunna undergå
någon förändring, derest den Proposition, hvilken Kongl. Majit
har för afsigt att till Rikets Ständer aflåta, angående Bevärings-inrättningens
ordnande och utbildning, varder af Rikets Ständer antagen,
IMaterlelen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Krigs-Kollegii Departementer
(Afdelningar). I afseende på de särskilda Afdelningarnes
medels-behof under nästa statsregleringsperiod förekommer följande:
Fortifikations-Af delningens anslag till bestridande af underhållet
af landtförsvarets hus och byggnader i fästnings- och garnisons-orter,
hvilket allt sedan år 1832 utgjort 73,000 Ridr årligen, har under
den sednare tiden, i följd af arbetslönernas ovanliga stegring och förhöjda
pris å byggnadsmaterialier, blifvit alldeles otillräckligt; och vill
Kongl. Majit, efter pröfning af de härvid förekommande omständigheter,
äska en förhöjning i detta anslag med
Ridr 10,000: —
I sammanhang med denna Afdelnings
behof, vill Kongl. Majit, i anledning
af Domkyrko-rådets i Calmar derom
gjorda underdåniga ansökning, härmedelst
föreslå, attj det ersättningsbelopp
1,630 Ridr, som årligen tillkommer
Fortifikations-afdelningen i anledning
af öfverlåtelsen åt Calmar Domkyrka
af vissa f. d. fästningen i Calmar
tillhöriga jordar och lägenheter, och
hvilken ersättning, enligt Rikets Ständers
beslut, blifvit af statsmedel anvisad
intill 1860 års utgång, må såsom
ständigt anslag å Riks-statens 4:de Ilufvudtitel
varda uppfördt, samt att Fortifikations-afdelningens
anslag i följd deraf
tillökas med nyssnämnda belopp . . 1,630: — j j
För Intendents-Af delningens behof anvisades vid
sistlidne riksdag följande extra anslag, att under åren
1858, 1859 och 1860 årligen utgå, nemligen:
Transport Rimt Ridr 11,650: — 114,533: 98.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859. 23
Transport R:mt R:dr 11,650: — 114,533: 98.
Såsom förhöjning i bekliidnads-pnssevolansen vid
Svea och Andra Lif-Gardes-regementena, Lif-Gardet
till hiist, Konungens värfvade Ilussar-rcgemente och
Sappör-kompaniet  35,113: 78.
till enahanda kostnader vid Svea och Göta
Artilleri-regementen 15,187: 91.
till Indelta Armeens utredning såsom
fyllnads-anslag  4,963: 83.
tillhopa R:dr 55,265: 52.
Och då dessa utgifter, hvaruti med hänseende
till de under sistförtlutna åren stegrade pris å beklädnadsmaterialier,
särdeles å kläden och yllevaror samt läderpersedlar,
äfvensom förhöjda arbetslöner, icke kan
förväntas nedsättning, äro af beskaffenhet att tillhöra det
ordinarie anslaget för Försvars-verket till lands i all
mänhet,
föreslår Kongl. Majit, att förestående anslagsbehof
må uppföras på ordinarie stat med 55,265: —
Ytterligare och då Kongl. Majit
funnit Sig föranlåten att för passevolansens
fortfarande vid Wendes Artilleri-regemente,
tillägga passevolantörerne en tillökning
i Regementets årliga beklädnadsanslag
af 4,335 R:dr 32 öre, vill
Kongl. Majit af de i afseende å öfriga
Garnisons-regementena nyss anförda skäl,
föreslå, att denna tillökning må, såsom
ett Intendents-afdelningens behof, nu varda
å ordinarie stat uppförd med . . 4,335: —~
För den händelse att Rikets Ständer,
i anledning af den särskilda framställning
i ämnet, som Kongl. Majit vill
till Rikets Ständer aflåta, skulle bifalla
Jemtlands Roteringskassas befrielse från
ali utgift för Jemtlands Hästjägare-korps
beklädnad, så erfordras att, till bestridande
af den del af underhålls-kostnaden för
berörda beklädnad, som icke redan finnes
inbegripen i anslaget till Lif- och Släp
-
Transport R:mt R:dr 59,600:
41,650: —
114,533: 98,
24 Kongl. Mnj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Stal sverket 1859.
Transport R:int R:dr 59,600: — 11,650: — 114,533: 98.
munderingar vid Rotehålls-regementena, nödigt
anslag beviljas, hvilket, enligt deröfver
skedd uträkning, för nästa statsregle
ringsperiod
upptages till 1,260: —
Dessutom och med anledning af
Kongl. Maj:ts här ofvan gjorda framställning,
dels om Topografiska Korpsens tillökning
med 8 Under-officerare på stat,
dels om uppsättning af ett nytt Sappörkompani,
föreslår Kongl. Maj:t, att Intendents-afdelningens
anslag må ökas med följande
belopp:
Beklädnadshjelp för 8 Under-officerare
vid Topografiska Korpsen å 150
R:dr för hvardera  1,200: —
Beklädnadsanslag m. m. för det föreslagna
nya Sappör-kompaniet, enligt de
för det äldre kompaniet gällande grunder 8,993: — 71,053: — 82,703: —
För öfrigt och då en möjligen skeende ytterligare stegring i
varupris och arbetslöner kan verka derhän, att ej mindre de anslag,
som nu utgå till värfvade Regementena, än äfven de tillgångar, som
äro afsedda för Indelta Armeens och Allmänna Beväringsmanskapets
utredning, blifva för ändamålet otillräckliga, vill Kongl. Maj:t nu fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet derpå, för den händelse Kongl. Maj:t
af sådana möjligen inträffande omständigheter skulle blifva föranlåten
till ytterligare framställning i detta ämne.
Lif- och Släpmundermgar vid Botehålls-Regementena. De härför
afsedda anslag, som i anledning af Rotehållarnes och Soldaternas
befrielse frän det förut utgående bidraget till Soldatbeklädnadens anskaffande
och underhåll, vid förra riksdagen tillkom i stället för anslaget
till Lifmundering för Indelta Infanteriet samt då bestämdes till
208,200 R:dr, har under år 1858 visat en betydlig brist; och en sådan
emotses äfven för år 1859.
Enligt en i Krigs-Kollegium upprättad, på fastställda åtgångsstater
och sednaste auktionspris grundad uträkning, äro de för sistnämnda
år påräknade utgifterna å anslaget följande:
Statsbidraget till beklädnadens underhållande att till Bekliidnads-Direktionerna
utgå  221,923: 47.
Transport R:mt R:dr 221,923: 47. 197,236: 98.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
25
Transport R:mt R:dr 221,923: 47. 197,236: 98,
Ersättning ät innehafvarne af indragna rotar för
beklädnadsbidragets afkorlande å vakansafgiften . . . 6,740: 44.
Beklädnads-slitnings-ersättning för kommenderingar,
som af 4:de Ilufvudtiteln underhållas, hvartill eljest saknas
tillgång, förslagsvis  3,336: 9.
tillhopa R:dr 232,000: —
hvadan skillnaden emellan denna summa och det nuvarande anslaget
utgör det behof, som måste fyllas.
Då den sålunda ifrågakommande förhöjning i anslaget påkallas af
ökade pris på beklädnads-materialier och arbeten; samt någon nedsättning
uti de till Regementenas och Korpsernas beklädnadsfonder enligt
gällande författning utgående beklädnadsanslag desto mindre kan ega
rum, som munderingarna, i anseende till de utsträckta vapenöfningarna,
nu äro underkastade vida större slitning än tillförene, vill Kongl.
Maj:t härmedelst till Rikets Ständer göra framställning derom, att anslaget
till »Lif- och Släpmunderingar vid Rotehålls-regementena» må förhöjas
med  23,800: —
samt att tillika medgifvas må att de besparingar, som å det sålunda
förhöjda anslaget kunna uppkomma, få användas till bestridande afslitningsersättning
för garnisons-kommenderingar, hvilka af 4:de Hufvudtitelns
anslag underhållas.
Salpeter-uppköp. Uti detta till 270,000 R:dr nu beräknade
anslag anser Kongl. Maj:t Sig kunna föreslå en nedsättning af 100,000
R:dr, med vilkor att Salpeter-fondens tillgångar orubbade bibehållas
och att räntan deraf får användas till dithörande utgifters bestridande.
Summa tillökning R:mt R:dr 221,036: 98.
som utgöres af:
Äskade tillökningar i anslag  171,036: 98.
Högre beräkningar af förslagsanslag .... 30,000: —
Då från denna tillöknings-summa afdrages ofvanberörda minskningar
i anslagen:
För Generalitets-staten — 630: —-
För Salpeter-uppköp  100,000: —
äfvensom de till öfverflyttning på 3:te Hufvudtiteln föreslagna
anslags-beloppen för Hallands och Wester
Norrlands
Beväring
13,793: — 114,443:
llih. till /.'• St. Prat. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft.
2(5
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
uppgår den konlanta tillökningen i 4:de Hufvudtitelns ordinarie anslag
till R;mt R:dr 106,391: 98;
hvarvid erinras att häraf 53,263 R:dr 52 öre redan förut utgått såsom extra anslag
samt 50,000 R:dr utgöras af högre beräknadt förslags-anslag.
Såsom tillförene skett, äskar Kongl. Maj:t äfven nu, att, till betäckande af de
genom södra bataljonens af Röhus Läns regemente år 1851 än vidare på 10 år medgifna
förändring till roteradt Infanteri för Statsverket uppkomna kostnader, öfverskotta
af de indelnings-räntor, hvilka förut ingått ensamt till nämnda bataljons rusthållare,
varder såsom hittills, och derest omförmälda förändring kommer att fortfara,
stlilldt till Kongl. Maj:ts disposition.
Hvad derefter angår de Landtförsvarets behof, för hvilka tillfälliga eller
extra anslag erfordras, finner Kongl. Maj:t, på grund af hvad uti förut åberopade protokoll
öfver Landtförsvars-ärenden blifvit utredt och upplyst om hvart och ett af nedannämnda
föremål, hvartill medel behöfva dels för vissa år och dels för en gång
särskildt anvisas, Sig föranlåten att af Rikets Ständer äska beviljandet af följande
extra anslag:
i:o. För Artilleri-behof:
Till
anskaffning af refflade kanoner med lavetter och
öfriga fordon,
för 3 nya fältbatterier, å 24,000 R:dr .
72,000: —
»
anskaffning af rid- och anspanns m. fl. persedlar
för 2:ne 12-pundiga, fältbatterier ....
66,000: —
»
anskaffning af 12,000 refflade infanterigevär, å
37: 50, .
450,000: —
2:o. För Fortifikations-behof:
Till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad . .
300,000: —
»
fortsättande af fästningsbyggnads-arbetena vid
Carlskrona
270,000: —
»
fortsättande af befästningarne å Rindö vid Wax-
holm
150,000: —
fortsättande af befästningarne vid Stockholm å
landsidan
300,000: —
3:o. För Beklädnacls-behof:
Till underhållande af Beväringsmanskapets beklädnad
i anledning af föreslagen förlängd exercis-tid . 567,000: —
Transport R:mt R:dr 2,175,000: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
27
Transport R:mt R:dr 2,175,000: —
4:o. Topografiska Korpsens arbeten:
Till dessa arbetens fortsättande samt karte
graveringen
5:o. För Armeens pensionering:
För fortsatt tillämpning af den vid sistlidne
riksdag godkända förhöjda pensions-staten för Armeen,
jemte den nu för Gottlands Landt-beväring
föreslagna förhöjda pensions-stat, ett årligt kreditiv
af 50,000 R:dr och således för 3 år ... .
med förbehållen rättighet för Pensions-kassan alt, i
den mån sådant behöfves, utbekomma bchållningarne
å 1858, 1859 och 1860 årens kreditiv för
ifrågavarande ändamål.
Till upprätthållande af Pensions-kassans egen,
enligt gällande pensions-stater, åliggande pensionering,
ett årligt kreditiv, lika med hvad vid sistlidne
riksdag beviljades, af 85,500 R:dr årligen, eller för
3 år
6:o. För Officerares anställande i utländsk.
krigstjenst:
Till understöd åt desse Officerare
hvilka alla förestående extra anslag föreslås att utgå under åren 1861,
1862 och 1863 med en tredjedel eller 899,500 R:dr årligen.
Deremot äskar Kongl. Maj:t följande
Anslag för en gäng:
För uppskattning af Indelta Armeens boställen . 100,000: —
Till Ridhus- m. II. byggnader för Lif-Regementets
Hussar-korps  75,000: —
» ersättning för utarbetande, i sammanhang med
Krigs-Kollegii bokslut, af uppgifter öfver samtliga
kostnaderna till de särskilda föremål, som
tillhöra Kollegii förvaltning
2,000: —
Tillhopa extra anslag R:mt R:dr
Ilufvudsummorna af de till Fjerde Hufvudtiteln eller Landtförsvaret
hörande anslag skulle i följd häraf komma att blifva:
För utgifter på ordinarie stat årligen . R:dr 8,793,491: 98.
deraf förslags-anslag 1,672,552: 32.
» extra ordinarie behof under hela statsreglerings
perioden
R:dr 2,875,500: —
90,000: —
150,000: —
256,500: —
27,000: —
2,698,500: —
177,000: —
2,875,500: —
28
Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o l, om Statsverket 1859.
Femte Sitt fe mi t i teist,
innefattande anslagen för Sjöförsvars-Departementet.
A denna Hufvudtitel finnes nu, enligt gällande Riks-stat, till årliga oell ständiga
utgifter anvisadt
i penningar R:mt R:dr 3,041,328: —
» indelta räntor, efter markegång, på förslag
81,310: —
» oindelt spanmål 39,346 kubikfot, förslagsvis å 2 R:dr kubikfoten 118,692: —
tillsammans R:mt R:dr 3,241,530: —
De af Departements-Chefen afgifne och uti bilagde inför Kongl. Maj:t i StatsRådet
den 6 sistlidne September och den 14 i denna månad hållna Protokoll intagna
betänkanden, hvilka Kongl. Majit till alla delar gillat och hvartill härigenom hänvisas,
innehålla fullständiga utredningar öfver de särskilda behof, för Sjöförsvaret, som,
på sätt här nedan upptages, funnits dels erfordra nya anslag eller tillökningar i de
ständiga utgifternas belopp eller jemkningar i dessa, dels utgöra endast tillfälliga eller
inom viss tidrymd begränsade statsbidrag.
Afl»niiigs-Stater.
Uti det under denna rubrik förekommande penninge-auslag 1,076,325 R:dr
98 öre till Förvaltningen af Sjö-ärendena samt a flön in gs-stal erna vid Flottans stationer
i Carlskrona och Stockholm samt Depot i Göteborg ingår äfven, bland andra,
aflöning-sanslaget för Flottans Officer s-korps, hvilket af Rikets sednast församlade
Ständer bestämdes lill 399,800 R:dr med dervid uttryckt önskan, att två af de då
befintliga Amirals-platserna måtte indragas och i stället bildas löner för två nya Kommendörkaptens-bestäjlningar,
hvarigenom för öfrigt skulle tillvägabringas en årlig besparing
af 1,800 R:dr. Då Kongl. Maj:t sedermera funnit godt vidtaga den sålunda
önskade regleringen, har ock i följd deraf nyssberörde belopp blifvit Statsverket bcsparadt
och borde alltså nu från aflönings-anslaget afgå; men som Kongl. Majit, i enlighet
med hvad Departements-Chefen uti sitt i Stats-Råds-protokollet för den 14
dennes intagna betänkande föreslagit, anser lämpligt, att de tre nu befintliga Amiralslönerna
alla blifva lika med nuvarande Kontre-Amirals-lönen, 6,000 R:dr, och alt
al den sålunda uppkommande besparing bildas 2:ne belopp, det ena å 1,500 R:dr
och det andra å 1,000 R:dr R:mt, af hvilka det förra skulle tillfalla Befälhafvande
Amiralen i Carlskrona och det sednare Chefen i Förvaltningen af Sjö-ärendena såsom
behölliga bidrag till bestridande af de med dessa befattningar förknippade representationskostnader,
hvilken åtgärd dock ej kan vidtagas annorlunda än i den mån
Amirals- och vice Amirals-lönerna blifva lediga, begär Kongl. Majit härmed af Rikets
Ständer, att, intilldess verkställighet deraf kan ega rum, af ofvanberörde på staten
för Flottans Officers-korps odisponerade belopp må der få qvarstå 1,500 R:dr R:mt,
att i omförmälda afseende tilldelas Befälhafvande Amiralen i Carlskrona, som företrädesvis
är i behof af denna ökade lönefördel, i följd hvaraf nu endast 300 R:dr
skulle komma att från löne-anslaget för nämnda Korps afdragas.
Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1859.
29
Flottans Matros-korps. Denna Korps, en af de vigtigaste bland Flottans
stamtrupper, utgöres af 200 Matroser och 200 Jungman, hvilka alla utom matportion
in natura, åtnjuta kontant dag-aflöning. Denna är för Matroserna bestämd
till 23 öre R:mt om dagen, men 100 bland dem, benämnde l:ste klass Matroser,
uppbära derutöfver en särskild tillökning, hvilken för 70 utgår med 28 öre och
för 30 med blott 12t öre om dagen; hvaremot någon dylik förmån hittills icke de öfriga
Matroserna tillgodokommit. På de liera välgrundade skäl, Departements-Chefen
uti nyssberörda betänkande, till hvilket härmed hänvisas, andragit, föreslår Kongl. Maj:t
nu Rikets Ständer, att för de trettio l:ste klass Matroserna med lägsta tillökningen
denna må från 12£ öre förhöjas till 25 öre om dagen, eller hvad de öfriga 70 redan
åtnjuta, samt att åt de 100 öfrige Matroserna äfven må beviljas ett dagligt
tillskott å aflöningen af 15 öre per man, hvarigenom sammanlagda kontanta dagaflöningen
skulle för den egentliga Matrosen utfalla med 40 öre och för hvarje l:ste klass
Matros utan åtskillnad med 50 öre R:mt; och äskar Kongl. Maj:t fördenskull det
härtill erforderliga belopp af R:mt R:dr 6,843: 75,
genom hvars tilläggande till Korpsens nuvarande jemväl i ofvanberörde
allmänna aflönings-summa inbegripna aflönings-anslag 57,786 R:dr
25 öre, detta blefve förhöjdt till 44,630 R:dr R:mt.
Flottans Skeppsgosse-korps. Vid den för Skeppsgossarnes undervisning
i Carlskrona särskildt inrättade skola äro för närvarande
anställde endast 2 ordinarie lärare och en duplikant, de förre med
lön af 1,000 R:dr hvardera och den sednare med ett årligt arfvode
af 450 R:dr R:mt, hvarjemte en af Flottans Under-officerare
är beordrad att vid undervisningen i skolans lägre afdelning biträda.
Denna fåtaliga och derjemte mindre väl lönade lärarepersonal har dock
icke förmått att, såsom vederbort, undervisa det stora antalet densamma
anförtrodda lärjungar, bestående af de 280 Skeppsgossarne,
hvadan nu ock särskilda, för utarbetande af förslag till behölliga förändringar
uti Flottans undervisningsanstalter i allmänhet tillsatta Kommitterade,
på skäl, som finnas närmare utvecklade i Departementschefens
merberörda underdåniga betänkande, gjort framställning derom,
att berörde skola måtte ställas på 3:ne klasser med hvar sin lärare,
af hvilka en skulle blifva Rektor och de två öfriga Kolleger, biträdda
af en extra lärare och tillfälliga monitorer af Matros-korpsen, samt att
aflöningen för denna personal tillika måtte bestämmas i enlighet med
jemväl afgifvet förslag till stat, slutande med . . R:dr 5,300: —
hvarifrån dock afginge nuvarande lärare-personalens
sammanräknade aflöning med  2,450: —
då återstoden  Runt R:dr 2,850: —
utvisade den för ändamålet erforderliga anslags-tillökningen.
Transport Runt R:dr 6,843: 75.
30
Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
Transport R:mt R:dr 6,843: 73.
Då Kongl. Maj:t tinner hvad bemiilde Kommitteradc härvid till
afhjelpande af Skeppsgosse-skolans uppgifna brister föreslagit böra leda
till det åsyftade ändamålet, men detta ej utan den derföre ifrågasatta
anslags-tillökning kan vinnas, föranlåtes Kongl. Maj:t att beloppet
deraf nu af Rikets Ständer begära med  SJ,830: —
att uppföras å anslaget för Skeppsgosse-korpsen, hvilket derigenom
skulle blifva från 5,710 R:dr 80 öre till 8,560 R:dr 80 öre förhöjdt.
Flottans Konstruktions-korps. Med anledning af Rikets Ständers
vid sista riksdagen framställda önskan, att, då den Flottans Konstruktions-korps
åliggande tjenstgöring syntes kunna bestridas af ett
mindre antal Officerare, än staten nu upptager, Kongl. Maj:t måtte
låta uppgöra och till Rikets näst sammanträdande Ständer öfverlemna
förslag till ny lönestat, lämpadt efter den förändrade organisation af nämnde
Korps, Kongl. Maj:t kunde finna mest lämplig och ändamålsenlig,
har i den antydda syftningen, efter Kongl. Maj:ts befallning, blifvit
uppgjordt det förslag till förändrad organisation af Konstruktionskorpsen,
hvilket, jemte grunderna derför, finnes fullständigt framlagdt
uti Departements-Chefens merberörda betänkande, hvartill fördenskull
härmed hänvisas. — Då Kongl Maj:t på sådant sätt till Rikets Ständers
bedömande och bifall öfverlemnar detta af Kongl. Maj:t, för Dess
del, gillade förslag, enligt hvilket antalet af Korpsens Officerare skulle
från 14 inskränkas till 9, men desse deremot befrias ifrån vissa dem
hittills åliggande underordnade bestyr, samt å staten upptagas aflöning
för Verkmästare, som komme att samma bestyr öfvertaga, för Ritare
och för nya Tillsyningsmän vid Flottans virkes-förråd m. m., vill Kongl.
Maj:t tillika meddela Rikets Ständer, att den vid sista riksdagen för
Konstruktions-korpsen beviljade anslags-summa, 30,650 R:dr R:mt,
fortfarande, äfven efter dess förändrade organisation, för densamma
erfordras och således bör oförminskad anvisas.
Flottans Civil-Stat. På sätt uti Departements-Chefens oftanämnda
underdåniga betänkande fullständigt blifvit utredt, lemnar den
vid sista riksdagen för Flottans Civil-stat beviljade aflönings-summa
numera icke allenast tillgång till fulla löner för de å staten upptagna
så väl gamla som nya tjenster äfvensom till de ännu på Indragningsstaten
qvarstående tjenstemäns aflönande, utan ock ett öfverskott af
897 R:dr 50 öre, hvilket belopp alltså nu borde från staten uteslutas.
— Som likväl de till Flottans Civil-stat hörande Revisorer och
Regements-skrifvare, ehuru de före den vid förra riksdagen medgifna
allmänna löneförbättring åtnjöto i lön endast 75 R:dr mindre än de
Transport
R:mt R:dr 9,693: 75.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o l, om Statsverket 1859.
Transport R:mt R:dr 9,693: 7S,
ras vederlikar i 2:dra lönegraden, dock icke uppfördes till större lönetillökning
än 330 R:dr, hvarigenom deras löner från 1,170 R:dr till
1,500 R:dr förhöjdes, då deremot vederlikarnes ökades med 755 R:dr
eller från 1,245 till 2,000 R:dr, vill Kongl. Maj:t, för att i någon
mån afhjelpa detta missförhållande emellan tillförene ungefärligen lika
ställda tjenstemäns löneförmåner samt enligt bemälde Revisorers och
Regements-skrifvares af vederbörande förordade anhållan, härmed föreslå
Rikets Ständer att åt hvardera af nyssnämnde tjenstemän, 6 till
antalet, nu ytterligare bevilja en lönetillökning af 300 R:dr och såmedelst
höja hvarderas lön till 1,800 R:dr, i följd hvaraf då till de
R:mt R:dr 98,350: —
som, enligt hvad Departements-Chefen upplyst, fordras
till aflönande af ordinarie Civil-personalen vid Flottans
Stationer, läggas nu föreslagna lönetillökningar med
tillhopa  1,800: —
och vidare sammanräknade beloppet af de på Indrag
nings-stat
ännu qvarstående tjenstemäns aflöning med- 5,877: 50.
hela aflönings-summan för denna stat skulle uppgå till 106,027: 50.
och således utöfver hvad Riks-staten nu består, eller 105,125: —
erfordras ett tillskott af R:mt R:dr 902: 50.
hvars beviljande Kongl Maj:t nu af Rikets Ständer äskar och dervid
tillika begär, dels att, af den till aflöning åt de på Indragnings-stat
ännu qvarstående tjenstemännen afsedda summa, 5,877 R:dr 50 öre,
må till ordinarie staten från Flottans Civil-personal få öfverflyttas vid
Sekreterarens å Göteborgs Depot bortgång 450 R:dr och, i den mån
5 ännu på Indragnings-stat qvartjenande Kammarskrifvare vid Carlskrona
station afgå, 2,000 R:dr, eller tillhopa 2,450 R:dr, för att användas,
förstnämnda belopp såsom arfvode för Auditörs-göromålens
vid Depöten bestridande och det sednare till skrifvarehjelp åt 4 Kontors-förmän
vid stationen med 500 R.dr för hvardera, emot det att
återstoden 3,427 R:dr 50 öre, i mån som den genom afgång blifver
obehöflig, varder såsom besparing till Riksgälds-kontoret aflemnad, dels
ock att, då inom nuvarande stats-anslaget för Flottans Civil-personal
tillgång finnes för lönerna vid de nya beställningar, hvilkas tillsättning
Rikets sednast församlade Ständer endast vilkorligt medgåfvo, ehuru
deras behöflighet af dem erkändes, samma beställningar nu må medelst
fullmakter få besättas.
Såsom Departements-Chefen uti sitt förenämnda betänkande
Transport R:mt R:dr 10,596: 25.
Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
Transport Runt R:dr 10,596: 25,
ådagalagt, är numera nödigt, alt för det Flottan tilldelade talrika Beväringsmanskaps
öfvande i fredstid och anförande under krig bildas
särskildt befäl; och Kongl. Maj:t, som gillar den i sådant afseende af
Departements-Chefen framlagda plan, vill derföre, med hänvisande till
hvad af honom blifvit i ämnet anfördt och i öfverensstämmelse dermed,
nu af Rikets Ständer begära att af de i samma plan ifrågaställa
Fem Skärgårds-Flottans Marin-bataljoner till en början må organiseras
de tre, som skulle förläggas i Hernösand, Calmar och Halmstad
samt att för detta ändamål, jemte det Hallands Infanteri- och
Wester-Norrlands Bevärings-bataljoner varda med sina på 4:de Hufvudtiteln
särskildt upptagna löne-anslag, uppgående för den förra till
7,500 och för den sednare till 6,295 R:dr, till 5:te Hufvudtiteln öfverflyttade,
må beviljas dels det fyllnads-anslag af 12,700 R:dr, som
erfordras för att, enligt de jemväl i förut omförmälda plan uppgifna
organisationsgrunder, komplettera Hallands-bataljonens personal, dels
ock det för Calmare Marin-bataljons nybildande efter samma grunder
behöfliga anslag af 20,200 R:dr, att med tillhopa 32,900 R:dr på
5:te Hufvudtiteln under rubriken »Åflönings-stater», men särskildt
uppföras tillika med nyssberörda allönings-anslag för Hallands och
Wester-Norrlands bataljoner, tillsammans utgörande 13,795 R:dr, hvilka
2:nc sistnämnda summor alltså bär sammanslagna utföras med R:dr 46,695: —
för att till Marin-bataljonernas aflönande användas jemte ett från 4:de
Hufvudtitelns anslag till »Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena»
utgående belopp af högst 13,905 R:dr, motsvarande de för allöningen
af sistnämnda Bataljons-befäl beräknade tillgångar från f. d. Jemtlands
Regemente, i den mån desse äro eller blifva för ändamålet
disponibla, hvadan med nyssberörda summas öfverföring till 5:te Hufvudtiteln
kunde tills vidare anstå; äfvensom att för öfrigt så väl alla
genom Sjöbevärings-manskapets underhåll och sammandragande till excercisplatserna
samt Befälets och Under-befälets resor till och från
Befälsmötena m. m. föranledda utgifter, som ock kostnaderna för
nämnda Beväringsmanskaps beklädnad, beväring och utredning må
tillsvidare få, såsom hittills, bestridas af de dertill å 4:de Hufvudtiteln
afsedda anslag.
De här förut utförda belopp uppgå sammanlagda till en
summa af R:mt R:dr 57,291: 25.
hvilken dock minskas med dels de R:dr 300: —
som å anslaget för Flottans Otlicers-korps skulle Statsverket
besparas, dels ock en, efter hvad Förvaltningen af
Transport R:mt R:dr 300:
57,291: 25.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1859.
Transport R:mt R:dr 300: — 57,291: 25.
Ärendena anmält, å ofvanberörda allmänna afiönings
stat
befintlig odisponerad tillgång af  2,315: 83.
eller med tillhopa
2,815: 83.
så framt dessa 2:ne belopp få på sistnämnda anslag qvarstå, i hvilket
fall tillökningen under denna rubrik blefve R-.mt R:dr 54,175: 42.
I sammanhang härmed, föreslår Kongl. Maj:t, att hvad af de på
denna Hufvudtitel under rubriken »Aflönings-stater» upptagna 40,446
kubikfot oindelt spanmål för närvarande ej behöfver för nämnda stater
begagnas, eller omkring 9,280 kubikfot, ändock får, såsom vid förra
riksdagen egde rum, å Hufvudtiteln qvarstå, såsom fortfarande erforderligt
till minskande af bristen i det otillräckliga natura spanmålsanslaget
å Flottans underhålls-stat, Ilvars värde understiger årliga faehofvet,
i penningar beräknadt, med omkring 38,000 R:dr.
Materiel en.
Flottans underhåll. Från detta anslag utgår aflöningen för
Flottans Maskiniststat, hvars personal, såsom förbunden till arbete vid
stationerna, när den icke behöfves för tjenstgöringen å Flottans ångfartyg,
räknas till Timmermans- och Handtverks-staterna, hvilka äfven af
berörda anslag aflönas. I likhet med hvad vid sista riksdagen vederfors
den öfriga personalen af dessa stater, hugnades visserligen jemväl
Maskinist-staten med aflönings-förbättring; men då, i mån som ångan
alltmera användes såsom drifkraft inom Handelsflottan och äfven antalet
af Kongl. Maj:ts flottas ångfartyg ökas, behofvet af Maskinister äfven
tilltager och desse i samma förhållande höja anspråken på vedergällning
för sitt tjenstebiträde, blir det ock oeftergifligt, att, så framt
skickliga Maskinister skola till erforderligt antal kunna vid Flottan fästas,
de måste der vara försäkrade om ungefärligen lika aflönings—för—
inåner med dem, som kunna hos enskilda erhållas. På dessa med
flera skäl, som af förut åberopade underdåniga betänkande närmare
inhemtas, är af Departements-Chefen föreslaget, att, fastän, för att förse
alla Flottans nu befintliga och under byggnad varande ångfartyg med
fullt tillräcklig Maskinist-personal, skulle erfordras 47 Ofver-maskinister
och Maskinister samt 41 lärlingar, nuvarande Maskinist-stat, bestående
af 6 Ofver-maskinister, 15 Maskinister och 14 lärlingar, likväl endast
måtte ökas till sådant antal, som under vanliga förhållanden för
Flottans redan befintliga .ångfartyg oundgängligen behöfvas, eller med 5
Maskinister och 6 lärlingar, samt att, med någon jemkning i löneklas
-
Transport R:mt R:dr 54,475: 42.
Bih. till n. St. Prut. 1859 & 1860. 1 Samt, 1 Afd. I Haft. 5
•i4 Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
Transport R:mt R:dr
serna, aflöningen för iida Maskinist-personalen måtte varda förhöjd i
öfverensstämmelse med iivad ett äfven i betänkandet intaget förslag till
ny stat, för samma personal utvisar. Enligt detta förslag, hvilket Kongl.
Majit till alla delar gillar, skulle, för att bringa detsamma till verkställighet,
fordras en kontant anslags-tiilökning af 11,687 R:dr 10 öre,
jemte 277 kubikfot 2 kannor natura spanmål, belöpande i värde till
654 R:dr 40 öre, eller tillhopa
hvilket belopp Kongl. Majit härmed af Rikets Ständer äskar, för att
påföras anslaget till Flottans underhåll, hvarigenom detta, med iakttagande
dervid af tillökningens fördelning på penninge- och spanmålskolumnerna,
blefve till 651,242 Ridr 70 öre förhöjdt.
Diverse Anslag.
Gemenskapens vid Flottans Korpser natura underhåll. För
att till 248,600 Ridr jemna detta förslags-anslag, som nu är å Hufvudtiteln
uppfördt med 248,585 Ridr 75 öre, föreslår Kongl. Majit, alt
ett belopp af 16 Ridr 25 öre må dit öfverflyttas från förslags-anslaget
till skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-Departementets
Kansli-expedition, hvilket befunnits större än behöfligt varit.
Durchmarche-kostnader. Detta anslag, som är afsedt till bestridande
af uppfordrade Krono-båtsrnäns transport till och från Flottans
stationer, har alltsedan detsamma vid 1855 och 1854 årens riksdag
på 5:te Hufvudtiteln uppfördes med nuvarande belopp, 18,000
Ridr Rimt, befunnits för omförmälda ändamål vara otillräckligt; men
i ovissheten, huruvida detta förhållande kunde bero af tillfälliga omständigheter,
har Kongl. Majit hittills uppskjutit att derom till Rikets
Ständer göra framställning. Det har emellertid, på sätt i Departements-Chefens
oftanämnda betänkande närmare utredes, visat sig alt
de af vederbörande Landtriinterier årligen utgifna förskott för båtsmäns
fortskaffande icke kunnat med berörda anslag betäckas, utan fordrat
betydliga tillskott af andra medel, äfvensom att orsakerna härtill
liro ständigt verkande. Kongl. Majit finner derföre nödvändigt, att, så
framt icke brist och oreda skall å Hufvudtiteln uppkomma, anslaget
varda skäligen förhöjdt; och då af de i sådant afseende gjorda beräkningar
vill synas, som skulle under vanliga förhållanden en summa af
50,000 Ridr i medeltal årligen erfordras för bestridande af de med
anslaget afsedda utgifter, begär Kongl. Majit alltså nu af Rikets Ständer
en tillökning deri af
hvarigenom detta reservations-anslag skulle höjas till 50,000 Ridr.
Transport Rimt Ridr
54,475: 42.
12,241: 50.
12,000. —
78,716: 92.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1850.
05
Transport R:mt R:dr 78,716: 92.
Vidare föreslår Kongl. Maj:t att anslaget till Sjukvård, hvilket
under de sednaste åren, i följd af lyckliga sanitåra förhållanden, lemnat
något öfverskott, fördenskull må, för anslags-summans jemnande,
nedsättas från 39,160 R:dr till 39,000 R:dr, och att de sålunda fråudragna
160 R:dr må i stiillet tilläggas Hufvudtitelns anslag till
Diverse behof, 19,026 R:dr hvilket icke fullt motsvarat behofvet,
men genom nu föreslagna öfvertlyttning skulle ökas till ä 9,176
K:dr R:mt.
I afseende på förslags-anslaget till Skrifmaterialier och expenser
in. m. för Sjöförsvars-Departementets Kansli-expedition iir här förut
af Kongl. Majit ifrågasatt, att från detta anslag skulle till förslagsanslaget
för gemenskapens vid Flottans Korpser natura underhåll öfverllyttas
ett belopp af 16 R:dr 26 öre; och då förstberörde anslag, som
hittills varit fullt tillräckligt för dermed afsedda behof, tillika lämpligen
kan, till jemnande af Hufvudtitelns slutsumma, minskas med dertill
erforderliga 46 R:dr 92 öre, skulle således genom dessa afdrag,
anslaget komma att från dess nuvarande belopp, 1,302 R:dr 13 öre,
till 1,238 R:dr 96 öre nedsättas.
För nanfield.
Med hänseende till den här förut föreslagna förhöjning uti beräkningen
af inbytande Lots- och Båk-medel samt under förutsättning,
att hela beloppet af denna inkomst fortfarande får, såsom hittills, för
Lots- och Fyrings-statema användas, uppföres motsvarande tillökning
uti reservations-arislaget för dessa stater med R:dr 60,000: —
så att anslaget blifver från 220,560 R:dr till 280,560 R:dr förhöjdt.
tillhopa R:mt R:dr 138,716: 92.
Härifrån skulle, på sätt här ofvan är föreslaget, medelst minskning
i förslags-anslaget till skrifmaterialier och expenser m. m. för Departementets
Kansli-expedition likväl komma att afgå  46: 92.
Då de föreslagna tiilökningarne uti 6:te Hufvudtitelns anslag,
hvilka i öfrigt, der någon förhöjning eller förändring nu icke blifvit
ifrågaställd, böra oförändrade bibehållas, således sammanlagda uppgå till
Riksdaler Riksmynt  158,670: —
hvadan, om detta belopp, deraf dock de för Lots- och Fyrings-staterna
utförda 60,000 R:dr tillkommit endast till följd deraf, att motsvaran
-
Transport R:mt R:dr 138,670: —
i» G
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1859.
Transport R:mt R:dr 138,670: —
de inkomster antagits blifva med lika belopp ökade, tillägges Hufvudtitelns
nuvarande slutsumma 3,241,530:
denna skulle blifva R:mt R:dr 3,380,200: —
hvaraf på förslags-anslagen belöpa R:dr 360,838: 96.
Under åberopande af hvad uti ofvan omförmälda Protokoll öfver
Sjöförsvars-ärenden för den 6 sisllidne September och den 14 innevarande
månad finnes fullständigt framstäldt rörande hvart och ett af
nedannämnde föremål, föranlåtes Kongl. Maj:t att vidare af Rikets Ständer
äska beviljandet af följande, för Sjöförsvaret erforderliga, särskilda
eller extra anslag:
till nybyggnad af en ängfregatt af bästa modell med maskin om 800 no
minela
hästkrafter, beräknad alt, fullfärdig och fullständigt kompletterad, kosta 2,009,500
R:dr, skulle under nu instundande statsregleri ngs-period adelar af denna summa, eller
Riksdaler  803,800: —
behöfvas; men som det ständiga anslaget till Flottans nybyggnad,
J 62,000 R:dr årligen, eller för alla tre åren . R:dr 486,000: —
kan utöfver kostnaden för behöfliga och under samma
tid till nybyggnad afsedda 4 kanon-ångslupar . . 440,000: —
härtill bidraga med
46,000: —
utgör återstoden R:dr 757,800: —
det extra anslag, som erfordras, att utgå under åren 1862 och 1863
med hälften eller 378,900 R:dr årligen;
till ångkorvetten Thors reparation och förseende med nya pannor
R:dr 96,000: —
» utvidgande af skepps-dockorna N:ris 2 och 3 samt
gamla reparations-dockan vid Flottans, Carlskrona
station  108,380: —
» ett nytt ångqvarn- och bageri-verk å Stumholmen
i Carlskrona  78,000: —
att år 1861 för en gång utgå;
» anläggande af vattenledning från Lyckeby till Carlskrona
R:dr 354,000: —
» angelägna byggnads-arbeten och anskaffningar vid
Flottans stationer  200,000: —
» en ny Fyrinrättning vid Sandhammaren å Skånes
sydöstra kust  181,000: —
att under åren 1861, 1862 och 1863 utgå med en tredjedel, eller
245,000 R:dr, hvartdera året.
282,380:
735,000: —
tillhopa R:mt R:dr 1,775,180:
Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 18,59 37
Slutligen och med hänvisande till de i nyss åberopade Protokoll lör den 14
dennes intagna utredningar och förslag rörande de anslag, som utöfver tillgängliga medel
till Flottans reservstat erfordras för Flottans såväl embets- och tjenstemäns som
gemenskaps pensionering, begär Kongl. Majit härmed, att Rikets Ständer nu må på
Riksgälds-kontoret för åren 1861, 1862 och 1863 anvisa följande kreditiv, nemligen:
dels för att ej mindre sätta Amiralitets-krigsmans-kassan i stånd att till Flottans
pensions-berättigade embets- och tjenstemän, som söka afsked, genast utgifva pensio
ner
enligt de för Kassan nu gällande pensionerings-grunder, än ock bereda tillgång
till de för dem föreslagna fyllnads-pensioners utbetalande, årligen med 30,000 R:dr,
eller för 3:ne år R:dr 90,000: —
dels äfven till förbättrande af pensions-vilkoren för Flottans gemenskap,
årligen med 40,000 R:dr, eller för 5:ne år R:dr 120,000: —
med Direktionen öfver förenämnda kassa lemnad rättighet att å berörda 2:ne kreditiv
under hvarje års lopp lyfta hvad för de omförmälda ändamålen finnes vara behöfligt,
under förbehåll deremot, att af följande årets kreditiv icke något må reqvireras,
innan styrkt blifvit i hvad mån föregående årets kreditiv till pensioneringen åtgått,
dock att hvad under ett år icke för ändamålen erfordras må under följande året
användas; äfvensom att Rikets Ständer, för den häudelse att förslaget om fyllnadspen
sioners
tilldelande åt Flottans embets- och tjenstemän vinner Rikets Ständers gillande,
tillika må medgifva, att det å S:te Hulvudtiteln uppförda anslag till Flottans reservstat
må, i den mån det då kan vara och framdeles, genom afgång bland derå uppförde
Officerare, blifva disponibelt, rå för ifrågavarande nya pensionering användas.
Sjette Hufvudtiteln,
innefattande anslagen för Civil-Departementet.
Nu gällande Riks-stat upptager för denna Flufvudtitel:
Penningar Runt R:dr 1,939,136: 20.
Indelta räntor, värde  182,300: —
Indelt spanmål  17,666: —
Oindelt spanmål  8,397: 80.
Summa Runt R:dr 2,167,300: —
Vid pröfningen af de till reglering af Sjette Hufvudtiteln hörande frågor har
Kongl. Majit, på sätt närlagde den 14 innevarande månad öfver Civil-ärenden förda
Protokoll utvisar, funnit följande förändrade bestämmelser i afseende å anslagen på
denna Titel vara erforderliga, nemligen:
l:o. Departementets Expedition:
Kongl. Majit föreslår, att de tre Kanslist-beställningarne inom nämnde Expe
-
38
Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
dilion må definitivt varda å stat uppförde till löner af 1,800 R:dr för hvardera, och
att två af de tre Kopist-tjensterne derstädes må likaledes uppföras på definitiv stat
till löner af 1,000 R:dr för hvardera, men att deremot den tredje Kopist-lönen må
indragas och beloppet deraf, 1,000 R:dr, ställas til! Departements-Chefens disposition,
för att användas till befrämjande af ärendenas gång inom Expeditionen.
Som den till uppassning hos Stats-Rådet anställde, på Civil-Departementets
Expeditions-stat uppförde Vaktmästare icke kan ensam medhinna förrättandet af
de till hans tjenst hörande åligganden, föreslår Kongl. Maj:t, att lön för en ytterligare
Vaktmästare hos Stats-Rådet må å bemälda Expeditions-stat varda uppförd
med ett belopp motsvarande den lägre lönegraden för Vaktmästare vid Expeditio
nerne
af Kongl. Maj:ts Kansli, eller  300: —
2:o. Statistiska Tabell-kommissionen:
För bemäldc Kommission, som den 1 Augusti 1838 trädt i
verksamhet, har embets-lokal från och med den 1 innevarande Oktober
blifvit anvisad i ett Kronan tillhörigt hus, hvadan något årligt anslag
till hyra för bemälde embetsverk icke vidare erfordras.
Hvad staten för Statistiska Tabell-kommissionen i öfrigt angår
vill Kongl. Maj:t deruti föreslå följande ändringar:
a) att Chefens för Kommissionens Central-byrå aflöning, hvilken
blifvit bestämd tili lägre belopp än lönerna för andra i vigt och ansvar
jemförliga befattningar, må från 4,300 R:dr höjas till hvad Kongl.
Maj:t i Sin Proposition vid förra riksdagen föreslog, eller 3,000 R:dr,
och således ökas med  300: —
b) att, med afseende å hvad bemälde Chef anfört rörande
fördelen och lämpligheten af gemensamhet i arbete
och likhet i aflöningsförmåner för de i byrån anställde tjenstemän,
i stället för de till Central-byråns tre tjenstemän å
staten nu uppförda löner, en summa, motsvarande dessa löners
sammanlagda belopp, eller 9,000 R:dr, årligen anvisas,
för att lika fördelas emellan de tre tjenstemännen.
c) att anslagen dels till »bibliothekets underhåll och litterärt
utbyte», och dels till »betäckande af kostnaderna för
en statistisk tidskrift» må bibehållas vid deras nuvarande belopp,
1,000 ?R:dr hvartdera, men erhålla egenskap af reservations-anslag;
d)
att anslaget, 1,000 R:dr, »till ved, ljus, skrifmaterialier
m. m.» må från staten för Statistiska Tabell-kommissionen
utgå och öfverflyttas till Sjette Hufvudtitelns allmänna
förslags-anslag »till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.»;
e) att på Kommissionens stat må uppföras det arfvode
Transport R:mt R:dr 300: — 500: —
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
39
Transport R:mt R:dr 500: —
af 750 R:dr årligen, sorn Kammarherren E. G. Leijonmarck,
eldigt Kongl. Maj:ts Nådiga beslut, eger uppbära emot skyldighet
att inom Statistiska Central-byrån förrätta emot hans
förra åliggande såsom Revisor i f. d. Kommissionen öfver
Tabellverket svarande göromål; i hvilket fall det hittills å
stat uppförda reservations-anslaget »till arfvoden åt tillfälliga
biträden» kan med samma belopp minskas, och således till
4,250 R:dr nedsättas; samt
j) att anslaget till Vaktbetjeningen må, för att kunna
godtgöra i sådant afseende erforderligt extra biträde, ökas
från 500 till 700 R:dr, eller med  200: —
Summa R:dr 700: —
I händelse Rikets Ständer bifalla hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslår,
skulle anslags-summau för Statistiska Tabell-kommissionen, i nu
gällande stat upptagen lill 27,000 R:dr, komma att nedsättas till 26,700
R:dr, men deremot, under iakttagande af ofvanberörde öfverflyttning,
Sjette^Hufvudtitelns anslag »till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.»,
ökas med ett belopp af 4,000 R:dr.
3:o. Landtmäteri-Staten:
Med afseende å den betydande och hastiga tillvexten i ärendernas
antal inom General-Landtmäteri-kontoret finnér Kongl. Majit Sig
föranlåten äska:
a) att anslaget till skrifvarebiträde vid Kontoret», nu upptaget till
600 R:dr, må ökas till 1,000 R:dr, eller med .... 400: —
och h) att anslaget »till gratifikationer åt e. o. tjenstemän
och vaktbetjente» derstädes, nu utgörande endast 75 R:dr,
må likaledes förhöjas till 1,000 R:dr, eller med . . . 925: —
hvarigenom General-Landtmäteri-kontorets stat komme att
ökas med
Då samtlige med indelning försedde Förste Landtmätare, med
undantag endast af Förste Landtmätaren i Westmanlands län, hvars indelning
utgör 1,304 R:dr 99 öre, förklarat sig villiga att, emot tillträdande
af den nya i penningar utgående lönen, afstå sin indelning, föreslår
Kongl. Majit, att den kontanta anslags-summan för Landtmäteristaten
71,537 R:dr 91 öre, må i nästa Riks-stat ökas med det belopp
16,082 R:dr 10 öre, som motsvarar de öfrige Förste Landlmätarnes
fordna indelningar, och sålunda, med tillägg af de nu med tillsammans
1,325 R:dr äskade tillökningarne i General-Landtmäteri-kon
Transport
R:mt R:dr
500: —
1,325: —
1,825: —
40
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
Transport R:mt Hulr
torets anslag till skrifvarebiträde och gratifikationer, upptagas till inalles
88,945 R:dr 1 öre, hvaremot i kolumnen för indelta räntor, nu innehållande
17,387 R:dr 9 öre; endast borde upptagas ofvanberörde
1,304 R:dr 99 öre; blifvande slutsumman 90,250 R:dr.
Sedan Rikets sednast församlade Ständer, utöfver det på Sjette
Hufvdtiteln redan förut uppförda årliga reservations-anslag af 6,000 R:dr
för Socknekartors upprättande, till Kongl. Maj:ts disposition för innevarande
statsregleringsperiod å Riksgälds-kontoret anvisat ett årligt belopp af
15.750 R:dr, att, på sätt Kongl. Maj:t funne lämpligt, användas till
fortskyndande af berörde arbete, har Kongl. Maj:t, som funnit detsamma
böra hädanefter benämnas Rikets Ekonomiska Karteverk, den 15
sistlidne April meddelat de närmare föreskrifter i ämnet, som innefattas
i Kongl. Maj:ts under samma dag till Öfver-Direktören vid Landtmäteriet
aflåtna, i Svensk Författnings-samling intagna, Nådiga skrifvelse;
och vill Kongl. Majit härmed i Nåder äska att, med bibehållande under
oförändrad rubrik: »Till bearbetande af Rikets ekonomiska karteverk»,
af det på ordinarie stat under titel: »För Socknekartors upprättande»
nu uppförda reservations-anslag af 6,000 R:dr, Rikets Ständer
må till enahanda ändamål för nästkommande statsregleringsperiod till
Kongl. Maj:ts disposition fortfarande anvisa ett årligt extra anslag af
15.750 R:dr, eller för 3 år tillsammans 47,250 R:dr.
■iainK-slateriia I liänen.
Då Landsbofdingarne i Norrbottens och Jemtlands Län, hvilka
hvardera i årlig lön uppbära allenast 6,750 R:dr, respenningarne deruti inberäknade,
äro svagare allönade än öfrige Landshöfdingar och onekligen i
behof af någon skälig tillökning i sina inkomster, vill Kongl. Maj:t härmed
i Nåder äska, att åt hvardera af bemälde två Landshöfdingar må
anslås en löneförhöjning af 1,250 R:dr, så att deras aflöning, med inberäkning
af respenningarne, kommc att uppgå till 8,000 R:dr; och
skulle härigenom en tillökning i Titeln uppkomma af . 2,500: —
Som den af f. d. Landshöfdingen i Norrbottens län,
Ros, på egen bekostnad i Luleå uppförda stall- och ladugårdsbyggnad
är behöflig för Landshöfdingen i nämnde län,
hemställer Kongl. Maj:t, att ifrågavarande byggnad, hvilken
vid derå hållen syn befunnits vara ändamålsenligt inrättad
och med omsorg uppförd till ett pris, som icke kunnat
erhållas genom entreprenad-auktion, må varda för Kronans
räkning inlöst och det erforderliga beloppet, 3,008 R:dr
Transport R:mt R:dr 2,500: —
1,825
1,825
Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
Transport R:mt R:dr 2,300: —-  70 öre, för ändamålet af Rikets Ständer anvisadt; hvarefter
byggnaden borde, under ansvar såsom för öfriga bostadslägenheter,
af Landshöfdingen emottagas.
Då erfarenheten under en längre tid visat behofvet
deraf att Långhundra härad inom Stockholms län, hvilket
härad består af 7 socknar med en folkmängd af omkring
5,900 personer, varder fördeladt uti två Länsmans-distrikt,
vill Kongl. Majit härmed äska att till aflöning åt en ytterligare
Länsman inom bemälda härad må på stat uppföras:
lön 700 R:dr och hushyre-ersättning i likhet med hvad som
bestås de Länsmän, som sakna boställe, i nu gällande stat
upptagen till 150 R:dr; sålunda tillsammans .... 850: —
Sedan Rikets sednast församlade Ständer tillkännagifva sig anse
någon definitiv reglering af Kronofogdarnes, Ilärads-skrifvarnes och
Länsmännens löneförmåner icke böra verkställas innan en förnyad, efter
samma method och samma grunder förrättad noggrann värdering af bemälde
tjenstemäns boställen egt rum, och derföre i underdånighet anhållit
att Kongl. Majit täcktes anbefalla en dylik uppskattning, hafva, i
anledning häraf, Kammar-kollegium och Stats-kontoret under den 25
Februari 1858 erhållit Nådig föreskrift att inkomma med förslag till
de gemensamma grunder, som vid nämnde uppskattning borde följas
och sättet för verkställigheten deraf. Då emellertid detta yttrande och
förslag ännu icke från bemälde Kollegier inkommit, finner Kongl. Majit
vid sådant förhållande Sig böra föreslå Rikets Ständer, att den för ofvannämnde
landtstats-tjenstemän vid sednaste riksdag upprättade stal
må äfven under instundande statsregleringsperiod få förblifva provisoriskt
gällande.
Jordbruket, Handeln oell Kiiringarne.
A) Skiften och Afvittringar:
Då det är af synnerlig vigt, såväl för det allmänna, som för de
enskilde jordegarne, att storskiftes- och afvittrings-förrättningarne äfven
under nästkommande statsregleringsperiod må kunna bedrifvas med ökad
arbetspersonal och sålunda till fullbordan påskyndas, samt billigheten
fordrar, att de vid dessa mödosamma, med mångfaldiga försakelser förenade,
befattningar sysselsatte Landtmätare inom Norrbottens och Westerbottens
län erhålla den af vederbörande embeismyndigheter före
Transport
Runt R:dr
Bil,, till H St. Prat. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft.
1,825: —
5,550:
5,175: —
42
Kongl. Majus Nini. Prop. N:o 1, om Stals verket 1859.
Transport R:mt R:dr
siagna mindre betydliga förhöjning i sina arfvoden, vill Kongl. Maj:t
härmed i Nåder äska att, jemte bibehållande af det å Riks-statens Sjette
Hufvudtitel uppförda anslaget af 63,000 R:dr till »Skiften och Afvittringar»,
Rikets Ständer må bevilja ett till 70,375 R:dr förhöjdt särskildt
anslag årligen för den tid, under hvilken nästa statsreglering kommer
att gälla, eller för 3 år tillsammans 211,725 R:dr, att från
Riksgälds-kontoret utgå och till ifrågavarande ändamål af Kongl. Majit
disponeras.
B) Undervisnings-anstalter för jordbruks- och landlmanna-näringar:
Hos Kongl. Maj:t har Styrelsen öfver Ultuna Landtbruks-institut
gjort underdånig ansökning om anslag till nya byggnaders uppförande
derstädes, men sorn berörde ansökning, hvaröfver Landtbruks-akademiens
underdåniga utlåtande blifvit infordradt, men ännu icke inkommit, ej
varit åtföljd af plan och kostnads-beräkning öfver de tillämnade byggnaderna,
har Kongl. Majit funnit Sig för närvarande icke böra till Rikets
Ständer göra någon framställning i ämnet.
Med afseende dels å de lägre Landtbruks-skolornas nyttiga inverkan
på jordbruket och det ådagalagda behofvet af tillökning i dessa
skolors antal, dels ock å angelägenheten deraf att den i sednare tider
betydligt ökade personalen af lärare vid landtbruks-läroverken och agronomer
sättes i tillfälle att genom resor i främmande länder förvärfva
ökade insigter i sitt yrke, vill Kongl. Majit härmed i Nåder äska att
under ofvanstående rubrik må uppföras följande ständiga årliga anslag,
nemligen:
l:o för ytterligare 5 lägre Landtbruks-skolor i de orter, som Kongl.
Majit finner vara deraf företrädesvis i behof och hvilka uppfylla de för
dylikt understöd stadgade vilkor, 4,000 Ridr för hvarje, eller
tillsammans  . 12,000-
2:o till förhöjning i anslaget till rese-understöd åt
personer, som egna sig åt landtbnikets vetenskapliga
eller praktiska studium  3,000:
C) Agronomer och deras Elever:
Som antalet, af de i Statens tjenst anställda Agronomer visat sig
otillräckligt, hemställer Kongl. Majit, att Rikets Ständer må bevilja:
till arfvode åt ytterligare 3 Agronomer, å 1,500 Ridr för hvardera,
tillsammans  4,500:
» resekostnads-ersättning och dagtraktamente åt be
mälde
Agronomer  2,400: —
Transport R:mt R:dr
5,175:
15,000:
6,900:
27,075:
Kongl. Maj:ts Säd. Prop. N:o /, om Statsverket 1859.
Transport R:mt R:dr 27,075: —
I)) Befrämjande i allmänhet af jordbruk och ■ landtmanna-näringar:
Under hänvisande till hvad i närlagde, den 14 innevarande manad
hållna Protokoll öfver Civil-ärenden finnes anfördt rörande nyttan
af så kallade agrikultur-kemiska försöhs-anstalter, föreslår Kongl. Maj:t
att Rikets Ständer måtte bevilja:
l:o anslag för en gång, till uppförande för ifrågavarande ändamål
af åtskilliga nya byggnader å Landjtbruks-akademiens experimentalfält
och förändring af dervarande äldre byggnader, äfvensom till inköp af
boskaps-kreatur och inventarier samt uppsättning af ett mindre laboratorium
pä experimentalfältet, i ett för allt 25,000 R:dr; oberäknade de
vid sistlidne riksdag för uppförande af en byggnad för gårdsfolket bcbeviljade,
men ännu icke använda 6,000 R:dr, och
2:o följande årliga belopp:
lönetillökning åt Akademiens Agrikulturkemist, så att hans lön, oberäknad
hyres-ersättningen för hans laboratorium I hufvudstaden, kornme
arfvode till Agrikultur-kemistens assistent
1,500: —
lönetillökning åt Inspektoren på experimentalfältet, hvilken
skulle blifva föreståndare för det med försöks-anstalten för—
Vidare vill Kongl. Maj:t under åberopande af de i meranämnde
Protokoll öfver Civil-ärenden upptagna skäl, härmed äska att Rikets
Ständer måtte anvisa:
l:o utöfver det Svenska Trädgårds-föreningen lill underhåll af
dess Klev-skola redan tillagda och under ofvanstående rubrik å Sjette
llufvudtiteln med 4,000 R:dr uppförda årliga belopp, ett årligt anslag
4,500 R:dr under nästa statsregleringsperiod, eller tillsammans 15,500
R:dr, för att af Trädgårds-föreningen användas till elev-skolans utbildning
och trädskötselns befrämjande, mot enahanda vilkor som hittills,
nemligen: att Föreningen, så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd
och plantor till mindre bemedlade jordbrukare, och, jemte behörig
redovisning för det erhållna stats-bidråget, till Landtbruks-akademieu
årligen afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka vid inrättningen
njuta undervisning, äfvensom rörande verkställd utdelning af fruktträd,
samt om öfrige föremål för Föreningens verksamhet.
2:o till utdelning vid Landtbrukare-möten såsom premier för hus
-
att uppgå till 3,500 R:dr
1,500:
enade jordbruk
kommande härigenom hans lön att uppgå lill 2,000 R:dr,
till reagentier, apparater, kol m. m
Transport Runt R:dr 32,075: —
Kungl. Maj:ls Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1859.
Transport R:mt R:dr 32,075
djur, redskap oell ladugårds-produkter al utmärktare slag, enahanda anslag
som hittills, 3,000 R:dr årligen, eller för nästa statsregleringsperiod
tillsammans 9,000 R:dr; oell
3:o till underhållande och förädling af Kronans redan inrättade
Stamholländerier, samt till inrättande af nya, i den mån sådant kan
verkställas, ett årligt belopp af 10,000 R:dr under nästa statsregleringsperiod,
eller tillsammans 30,000 R:dr.
Genom särskild Nådig Proposition af denna dag äskar Kongl.
Majit dessutom för nästa statsregleringsperiod:
l:o till fortsättande af de geologiska undersökningarne inom Riket
30,000 R:dr årligen, eller för 3 år tillsammans . . . 90,000: —
2:o till utgifvande af derpå grundade geognostiska
kartor, för tre år tillsammans  10,000: —
Summa R:mt R:dr 100,000: —
E) Häslafvelns förbättrande:
Med afseende å vigten af de åtgärder, som Stuteri-Ofverstyrelsen
föreslagit för befrämjande af hästafveln inom Riket, vill Kongl. Majit
för berörde ändamål härmed äska, till utgående under nästa statsregleringsperiod:
l:o
för inrättande af så kallade stohållningar 10,000 R:dr årligen,
eller för 3:nc år  30,000: —
2:o till mköp af utländska race-hingstar, för en gång 50,000: —
Summa R:mt R:dr 80,000: —
F) Undervisnings-anstalter för slöjderna:
Som den af Svenska Slöjd-föreningen här i hufvudstaden inrättade
söndags- och afton-skola numera uppehälles hufvudsakligen genom
anslag af statsmedel samt understöd af Stockholms stad, men endast till
en ringare del genom bidrag af Slöjd-föreningen, har Kongl. Majit under
den 23 nästlidne September funnit skäligt förordna, att skolan bör
stå under tillsyn, icke af bemälde Förenings Direktion, utan af en särskildt
utsedd Skol-styrelse, bestående af en Ordförande, som Kongl.
Majit förordnar, samt 3 Ledamöter, som skola utses en af Kommerskollegium,
en af Stockholms Magistrat och Rorgerskaps Äldste och
den 3:dje af Slöjd-föreningen, så länge dess bidrag till skolan såsom
hittills fortfar. I betraktande af denna skolas stora inflytelse på spridande
af insigt i tekniska och dermed gemenskap egande ämnen, äfvensom
på utbildandet af smak och arbets-skicklighet, i följd hvaraf elever
Transport
R:mt R:dr 32,075:
Kongl. Maj.ls Nåd. Vrop. N:o l, om Statsverket 185!).
45
Transport R:mt R:dr 32,078: —
nas antal årligen okats, vill Kongl. Maj:t härmed föreslå Rikets Ständer,
att till understöd för den af Svenska Slöjdföreningen i Stockholm inrättade
söndags- och afton-skola anvisa anslag till enahanda belopp, som
vid sednaste riksdag beviljades, eller 15,000 R:dr årligen, under vilkor
att skolans verksamhet ordnas samt förvaltningen af dertill anslagna
statsmedel och skolans öfriga tillgångar besörjes i öfverensstämmelse med
de föreskrifter, som Kongl. Maj:t kan finna godt meddela, äfvensom att
Stockholms stad till bekostande af tjenlig lokal för skolan bidrager med
enahanda belopp, som under år 1848.
G) Befrämjande i allmänhet af slöjderna:
Då de så kallade Manufaktur- samt Tull- och Beslags-medlen
numera endast lemna en obetydlig tillgång för att af Kongl. Majit användas
till rese-understöd åt sådane arbetare i de särskilda närings
yrkena,
hvilka önska att genom resor till främmande länder, der industrien
uppnått en högre ståndpunkt, samt någon tids arbete på dervarande
verkstäder öka sina insigter och sin konstfärdighet, vill Kongl.
Majit härmed äska, att Rikets Ständer för nämnda ändamål må till
Kongl. Majits disposition ställa ett årligt anslag af 3,000 Ridr under
nästa statsregleringsperiod, eller tillsammans 9,000 Ridr.
Likaledes föreslår Kongl. Majit, att till befrämjande af slöjdexpositioner
må för instundande statsregleringsperiod beviljas ett lika
belopp, som till enahanda ändamål blifvit för nuvarande statsregleringsperiod
å Riksgälds-kontoret anvisadt, eller 4,500 Ridr.
H) Undervisnings-anstalter för Handel och Sjöfart:
Med hänvisande till de i meranämnde, rörande Civil-ärenden den
44 innevarande månad hållna Protokoll upptagna skäl och i enlighet
med hvad Kommers-kollegium i ämnet yttrat och tillstyrkt, vill Kongl.
Majit härmed i Nåder föreslå, att Rikets Ständer må å denna titel bevilja
följande årliga tillökningar nemligen:
lro för åstadkommande af en förbättrad aflöning åt lärarnc i
ångmaskin-lära vid Navigations-skolorna i Stockholm, Göteborg, Gefle
och Carlshamn tillsammans Ridr 1,642: 50.
2:o för Wisby Navigationsskola: förhöjning i års
anslaget
från 4,973 Ridr 75 öre till 2,950 Ridr, eller . 976: 25.
med dervid fästadt vilkor att de vid skolan inflytande inskrifningspenningar
samt lösen för afskrift af betyg bör till
bildande af en premie-kassa användas; samt
Transport Rimt Ridr 2,588: 75, 32,075: —
46
Kongl. Maj:ts Ndcl. Prop. N:o 1, om Statsverket 1850.
Transport R:mt R:dr 2,388: 73. 32,073:
3:o för Carlshamns Navigationsskola, — oberäknad t
det tillökta belopp af 262 R:dr 30 öre för undervisnings
meddelande i ångmaskin-lära vid nämnde skola, hvilket
inbegripes i ofvannämnde summa af 1,612 R:dr 50 öre, —
förhöjning i årsanslaget med  950: —- ^
under vilkor att staden Carlshamn tillhandahåller en fullt ändamålsenlig
lokal för skolan.
Slutligen och med afseende å Skeppsbyggeri-institutets i Carlskrona
fördelaktiga inflytelse å skeppsbyggeri-yrket inom Riket, föreslår
Kongl. Maj:t att det från Riksgälds-kontoret för bemälde institut nu
utgående årliga anslag af 5,000 R:dr må under instundande statsregleringsperiod
än vidare få fortfara, med rättighet för Kongl. Majit att
använda detta årliga belopp till lärares aflönande, elevers underhåll och
andra för institutet erforderliga utgifter.
J) Fisher i-när ingens understöd:
Till förrättande af vetenskapliga undersökningar rörande fiskerierna
äskar Kongl. Maj:t enahanda anslag, som hittills, 1,000 R:dr årligen,
eller för nästa statsregleringsperiod tillsammans 3,000 R:dr.
K) Skrifmaterialier och expenser, ved m. rn.:
I öfverensstämmelse med hvad här ofvan blifvit under rubriken
Statistiska Tabell-kommissionen antydt, hemställer Kongl. Maj:t att det
på bemälde embetsverks stat uppförda årliga anslag »till ved, ljus,
skrifmaterialier m. m.» må derifrån öfverllyttas till Sjette Hufvudtitelns
allmänna förslags-anslag »till skrifmaterialier och expenser, ved m. m.»
med enahanda belopp, eller  1,000: —
hvarjemte detta förslags-anslag torde, för erhållande af jemn
slutsumma å Hufvudtiteln, böra ökas med  6: 25.
ReträfFaude öfriga delar af Sjette Hufvudtiteln föreslår Kongl.
Majit, att de för närvarande derå uppförda anslag må fortfarande till
oförändradt belopp upptagas.
Då de summor, hvilka Kongl. Majit sålunda äskat såsom fortfarande
ordinarie anslag till utgående från Sjette Hufvudtiteln, utgö
-
1,006
rande tillsammans  36,620:
Transport R:mt R:dr
36,620
Kongl. Muj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1850. ål
Transport Runt R:dr 36,620: —
300: -
efter afdrag af den å anslaget för Statistiska Tabell-kommissionen ifrågasatta
minskning
36,320
sammanläggas med Sjette Hufvudtitelns nuvarande anslags-summa . . 2,167,300
så uppkommer för samma Hufvudtitel en årlig slutsumma af
R:mt R:dr 2,203,820:
Utöfver de belopp, hvilka Kongl. Maj:t, i sammanhang med regleringen af
Sjette Hufvudtiteln, här ofvan äskat, dels såsom årliga anslag under de 3 år, nästa
statsregleringsperiod omfattar, dels såsom anslag för en gång under samma period,
nemligen:
b)
aj till Rikets Ekonomiska karteverk 47,230: —
till inlösen af en stall- och ladugårds-byggnad åt
Landshöfdingen i Norrbottens län  3,008: 70.
c) till skiften och afvittringar  211,723: —
d) till byggnader vid Landtbruks-akademiens experimentalfält
samt inköp af kreatur m. m. i och för agrikultur-kemiska
försök  23,000: —
c) till förhöjning i årsanslaget för Svenska Trädgårdsföreningens
elev-skola m. m  13,500: —
f) till premier vid Landtbrukaremöten  9,000: —
g) till underhållande af stamholländerierna
h) till geologiska undersökningar och utgifvande af geognostiska
kartor
i) till vetenskapliga undersökningar rörande fiskerierna
k) till inrättande af stohållningar
I) till inköp af utländska hingstar . ,
m) till resestipendier åt fabriks- och handtverks-arbetare
30,000: —
100,000
3.000
30.000
50.000
9.000
till slöjd-expositioners befrämjande 4,500
till Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona
15,000
550,983: 70.
vill under åberopande af meranämnde protokoll öfver Civil-ärenden
för den 14 innevarande månad, äfvensom af Styrelsens för allmänna
Väg- och Vatten-byggnader den 19 sistlidne September afgifna underdåniga
förslag rörande stats-understöd för åtskilliga allmänna arbeten
Transport R:mt R:dr 550,983: 70.
48 Kongl. Maj:ts Nöd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
Transport R:mt R:dr 350,983: 70,
m. m., Kongl. Maj:t härmed, i fråga om ytterligare beviljande af medel
dels för vissa år, dels för en gång, till föremål beroende på Civil—
Departementets handläggning, i Nåder föreslå Rikets Ständer, att för
följande arbetsföretag anvisa särskilda bidrag till nedan upptagna belopp:
I:o för hamnbyggnad i staden Amål: anslag .
. . 8,000: —
lån .
. . 8,000: —
16,000:
2:o för hamnbyggnad vid staden Grenna: anslag
. . 37,500: —
lån .
. . 37.500: —
75,000:
3:o för brobyggnad öfver Umeå eif: anslag
. . 27,500: —
lån
. . 55,000:
82,500:
4:o tor bortsprängandet af Röda berget i Göta
eif:
anslag
40,000:
5:o för anläggning af väg emellan Storbacken t
Ofver-Luleå soc-
ken och sjön Waikijaur: anslag ....
40,000:
Medelst särskild Nådig Proposition af denna dag föreslår Kongl.
Maj:t Rikets Ständer, att för utvidgning och tillbyggnad af hamnen
vid Helsingborg bevilja ett låne-understöd af  230,000: —
Vidare hemställer Kongl. Maj:t att Rikets Ständer må anvisa:
l:o till fond för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning
af backiga eller eljest mindre goda vägar 100,000 R:dr
årligen, eller för de tre åren 1861—1863 tillsammans  300,000: —
2:o till fond för understödjande af mindre hamnbyggnader och
årensningar 20,000 R:dr årligen, eller för nyssnämnde tre år tillsammans
60,000: —
3:o till fond för befrämjande af utdikningar, och aftappningar
af sanka trakter och sjöar til! beredande af odlingsföretag, för de
tre åren 1861—1863 tillsammans  100,000: —■
hvaraf |:tedelar såsom lån.
-4:o till fond för undersökningar, inspektions-kostnader och expenser
för allmänna arbeten 23,000 R:dr årligen, eller för nyssnämnda tre år 75,000: —
Beträffande så väl vilkoren för erhållande och åtnjutande af
stats-bidrag till allmänna arbeten af ofvanomförmälda särskilda slag, sorn
kontrollen å arbetenas utförande enligt fastställda planer, föreslår Kongl.
Maj: t bibehållandet af de i berörde afseenden nu gällande föreskrifter.
För öfrigt vill Kongl. Majit i Nåder äska:
5:o till aflöning för Styrelsen öfver allmänna Väg- och Vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträclen så väl i hufvudstaden som i
Transport Runt R:dr 1,569,483: 70.
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, N:o 1, om Statsverket 1859.
49
Transport R:mt R:dr 1,369,485: 70.
landsorterna, 27,550 R:dr årligen, eller för de tre åren 1861 —
1865 tillsammans  82,650: —
6:o till arfvoden åt Lärare vid Mariebergs Artilleri-läroverk
i de kunskapsämnen, som tillhöra Civil-ingeniörer 3,000 R:dr årligen,
eller för nämnde tre år tillsammans  9,000: —
7:o till stipendier åt elever vid bemälde läroverk, som genomgå
den för Civil-ingeniörer bestämda kurs, likaledes 3,000 R:dr årligen,
eller för samma tre år  9,000: —
Summa R:mt R:dr 1,670,135: 70.
Styrelsens för Allmänna Viig- och Vattenbyggnader ofvannämnde berättelse och
förslag rörande verkställda och ytterligare ifrågasatta allmänna arbeten kommer att
meddelas Rikets Ständers Stats-Utskott; skolande de dertill hörande kartor och kostnadsförslag,
jemte öfriga handlingar rörande dylika arbeten, för hvilka Kongl. Maj:t
nu föreslagit statsbidrag, för vidare upplysning blifva att hos bemälde Styrelse tillgå.
Enligt hvad Kongl, Maj:t nu föreslagit skulle såsom årligt anslag för Sjette
Ilvfvudtiteln under nästa statsregleringsperiod utgå Riksdaler Riksmynt 2,203,820: —
hvaraf förslagsanslag 112,794 R:dr 91 öre; och dessutom till föremål,
hörande till Civil-Deparlementets handläggning, erfordras tillsammans
Runt R:dr 1,670,133: 70.
Sjunde Mtufeudt itel»,
innefattande anslagen för Finans-Departementet,
Nu gällande Riks-stat upptager för detta Departement
Penningar Runt Hulr 5,505,338: 40.
Indelta räntor, förslagsvis beräknade enligt markegång lill. . . 24,700: —
Indelt spanmål, 967 kubikfot 4 kannor, värderade, efter 2 R:dr
kubikfoten, till  1,954: 80.
Oindelt spanmål, 115 kubikfot 4 kannor, efter enahanda värde 226: 80.
tillsammans R:mt R:dr 3,332,400: —
Enligt hvad hosföljande, den 14 innevarande månad öfver Finans-ärenden förda
protokoll utvisar, har Kongl. Majit vid pröfningen af de till Sjunde Hufvudtitelns
lidi. till R. St. Prot. 1859 & 1800. I Sami. 1 Afd. 1 Höft. 7
50
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
reglering hörande frågor, ansett förändrade bestämmelser angående följande anslag å
denna Titel erfordras, på sätt Kongl. Maj:t här nedan föreslår, nemligen:
1 :o för Departementets Expedition, att de medel, som för Kanslist- och Kopistgraderna
äro vid förra riksdagen beviljade, tillsammans G,600 R:dr, i den blifvande
definitiva staten uppföras till sådan fördelning:
2 Kanslister, å 1,800 R:dr  3,600: —
2 Kopister, å 1,000 R:dr  2,000: —
och till Departements-Chelens disposition, för befrämjande af göro
målens
gång inom dessa grader .
1,000: —
hvaremot den 3:dje Kopist-tjensten komme att indragas.
2:o för Kammar-kollegium, att de Kanslist-graden inom Kollegii Kansli tillagda
medel, utgörande 6,000 R:dr, blifva sålunda fördelade, att å stat uppföras 4 Kanslister
med lön af 1,000 R:dr hvardera  4,000: —
och till Kollegii disposition, för befrämjande af göromålens gång inom
Kanslist-graden, ställas
2,000: —
motsvarande aflöning för 2 Kanslist-befattningar, som komme att indragas; men deremot
de 1000 R:dr, som å den provisoriska staten för Kammar-koliegii AdvokatFiskals-kontor
äro uppförda för en Kanslist och till befrämjande af Kanslist-göromålens
gång, förenas till lön på stat för en Kanslist i samma kontor.
3:o för Stats-Kontoret, att öfvertaliga Notarien derstädes Johan Adam Jaedren,
som lider af svår bröstsjukdom och hvars afgång, enligt Rikets Ständers beslut i skrifvelse
den 16 Februari 1858, utgör ett vilkor för genomförande af den då bestämda
arbets- och lönereglering i Stats-kontoret, måtte på Allmänna Indragnings-staten förflyttas,
med bibehållen aflöning enligt Stats-kontorets äldre stat . . R:dr 1,344: —
hvilket belopp, tillika med redan besparade  650: —
för f. d. Ombudsmannen och Redogöraren vid Direktionen öfver Lappmarks
Ecklesiastikverk, eller tillsammans R:mt R:dr 1,994: —
följaktligen komme att afgå från Stats-kontorets nu provisoriskt bestämda allöningssumma;
men att deraf återstående 85,100 R:dr måtte på ordinarie stat uppföras;
4:o för Kammar-Rätten, dels att de medel, som uti dess nu gällande stal
finnas upptagna med tillsammans 4,727 R:dr 50 öre för Kanslist-graden och 572
R:dr 50 öre för biträde vid Registrators- och Aktuarie-göromålen, således tillhopa
5,300 R:dr, måtte i den blifvande definitiva staten sålunda fördelas:
en Kanslist, tjenstgörande på Registrators- ock Aktuarie-kontoret . R:dr 1,000: —
tre Kanslister i Kammar-Rättens Kansli, å 1,000 R:dr . . . . » 3,000: —
en Kanslist på Advokat-Fiskals-kontoret » 1,000: —
samt arfvode för biträde vid Registrators- och Aktuarie-göromålen » 300: —
dels ock att för ytterligare en Kammarskrifvare i Öfver-Revisions-Departementet måtte
beviljas lön 1,000 R:dr;
hvaremot Kammar-Rättens utgifts-stat minskas med derå nu uppförda, men icke
Kongl. Maj:(s Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1859.
51
utgående 4,835 R:dr 84 öre för öfvertalige cn Proto-Notarie, en vice Advokat-Fiskal
och två Revisorer, så att på det liela inträffar en nedsättning af 3,833 R:dr 84 öre;
5:o för Öfver-lntendenls-Embetet, att till ytterligare en Vaktmästare vid Kongl.
Museum måtte anslås lön  430: —
6:o för Post-Verket, att det kontanta förslags-anslag, som dertill
direkt af postmedlen utgår och vid förra riksdagen beräknades till
727,500 R:dr, måtte, i öfverensstämmelse med hvad här ofvan, vid
Stats-inkomsternas beräkning, finnes upptaget, [varda jemväl bland utgifterna
utfördt med 1,400,000 R:dr, hvarigenom visar sig en tillökning
af 072,500. —
7:o för Tull-Verket, att det likaledes af tullmedlen direkt utgående
förslags-anslaget till detta verks stat och omkostnader måtte
från 1,600,000 R:dr upptagas till det belopp, som, i afdrag pä Statens
tullinkomst, blifvit bär ofvan förslagsvis antaget, nemligen 1,800,000
R:dr, således med en förhöjning i beräkningen af  200,000: —
och 8:o att det reservations-anslag af 73,000 R:dr, som för
Slcogs-institutet, lägre skogs-skolor samt öfrige till Skogs-staten hörande
tjenstemäns aflöning blcf vid sednaste riksdag beviljadt att utgå
blott under hvarje af åren 1858, 1850 och 1860, måtte, såsom
fortfarande behöfligt, varda på stat uppfördt jemväl för nästa statsregleringsperiod.
De föreslagna förhöjningarne under denna Hufvudtitel utgöra
således tillsammans R:mt R:dr 872,950: —
hvaraf likväl den ojemförligen största delen, eiler Riksdaler . . . 872,500: —
uppkommit endast genom högre beräkning af de för Post- och Tullverkens
stat och omkostnader i allt fall utgående, här förslagsvis upptagna
medel.
Hufvudtitelns öfriga anslag, för egentliga utgifter, äro deremot
föreslagna att minskas i Stats-kontorct med .... 1,994: —
och i Kammar-Rätten med  3,833: 84.
tillsammans R:dr 5,829: 84.
men att ökas i Öfver-Intendents-Embetet med . . . 450: —
samt följaktligen att i sjelfva verket nedsättas med  5,379: 84.
efter afdrag hvaraf sifferförhöjningen blifver
867,120: 16.
Denna summa åter, sammanlagd med Hufvudtitelns nuvarande
slutsumma  3,332,400: —
angifver det belopp, hvartill samma Hufvudtitel skulle, enligt Kongl.
Maj:ts Nådiga förslag, uppgå R:mt R:dr 4,199,520: 16.
deraf 3,443,418 R:dr 75 öre förslags-anslag.
52
Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1859.
Dessutom äskar Kongl. Maj:t, att å de för tillfälliga behof afsedda tillgångar
måtte under denna llufvudtitel anvisas:
a) tili utgifter för kolonien S:t Barthelemy, hvilken under sednare tider medfört
för Statsverket en årlig kostnad, icke understigande 1,000 P:d Sterling, elter i
Svenskt mynt omkring 18,000 lt:dr, sistnämnda summa för hvarje af de år, nästa
statsreglering kommer att omfatta, eller tillsammans . . R:mt R:dr 84,000: —
äfvensom
b) för det i Kammar-kollegium inrättade Jordeboks-konlor, om
hvars fortsatta verksamhet för skatteförenklingens och det nya jorde
boks-arbetets
fullbordan Kongl. Maj:t vill till Rikets Ständer aflåta
särskild Nådig Proposition  74,100: —
så att den för tillfälliga behof nu äskade summan under Sjunde Htif
vudtiteln
blifver Rmit R:dr 128,100: —
hvarförutan i Nåder föreslås, att det vid förra riksdagan beviljade, men, i följd af
inträffade hinder, ännu icke begagnade anslag till inlösen af Landsbofdinge-residenshuset
i Hernösand och uppbyggande af Landtstats-Embetshus derstädes, 76,650 R:dr,
mätte fortfarande ställas till Kongl. Maj:ts förfogande för den händelse, att aftal rörande
inköp af residenset och plats för Embetshuset, på de af Kongl. Maj:t och Rikets
Ständer redan bestämda grunder, kan mellan Kronan och Hernösands stad
framdeles bringas till stånd.
Åttonde BB u feudt Hein,
innefattande anslagen för Ecklesiastik-Departementet,
upptager i nu gällande Riks-stat:
Penningar  1,753,924: 20.
Indelta räntor, med kronovärde 41,803 R:dr 14 öre, efter
förslagsvis beräknadt markegängsvärde  260,200: —
Indelt spanmål, 495,146 kubikfot 5 kannor, å 2 R:dr kubikfoten
:  990,293: —
Oindelt spanmål, 25,291 kubikfot 4 kannor, å 2 R:dr kubikfoten
50,582: 80.
Tillsammans R:mt R:dr 3,055,000: —
I afseende på anslagen å denna Hufvudtitel har Kongl. Maj:t, på sätt bilagde
Protokolls-utdrag öfver Ecklesiastik-ärenden den 20 Maj, den 10 och 22 Juni samt
den 9 September detta år och den 14 i denna månad innehålla, funnit skäl i Nåder
föreslå följande förändringar och bestämmelser, nemligen:
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1859.
53
l:o. För Departements-Chefm:
att lian, sorn är i saknad af boställs-våning, må undfå hyrescrsättning
R:mt R:dr
2:o. Departcments-expedition:
a) att det vid förra riksdagen beviljade anslag för Kanslist- och
Kopist-graderna, 8,400 R:dr, mätte i stat uppföras till följande fördel
-
ning, nemligen:
för 2 Kanslister å 1,800 R:dr 3,600: —
» 2 Kopister å 1,000 R:dr  2,000: —
» biträde åt Chefen uti Afdelningen för Allmänna
undervisningen
1,800: —
och för befrämjande af göromälens gång inom Kanslist
och
Kopist-graderna  1,000: —
b) och att, med hänseende till målens inom Departementet tillvext,
anslaget till gratifikationer åt c. o. tjenstemän och betjente måtte höjas
från 450 till 1,000 R:dr R:mt, eller med
3:o. Kongl. Bibliotheket:
Att Bibliothekarien och vice Bibliothekarien måtte erhålla löneförhöjning,
500 R:dr hvardera, eller tillsammans . . . Bunt R:dr
4:o. Kleresi-staten:
a) att till biträde utaf e. o. Prestmän i de församlingar, der sådant,
i följd af vppade villomeningar i troslärorne, kunde firmas behöfligt,
måtte för nästa statsreglering anslås årligen R:mt R:dr 10,000: —
b) att för aflöning till en Predikant i Malå Kapell
måtte medgifvas  850: —
c) och till en Predikant i Trehörningsjö .... 600: —
d) att Kyrkoherden i Sibbarp måtte erhålla lönefyllnad
med 26 tunnor, eller 163 kubikfot 8 kannor
spanmål, hälften råg och hälften korn, utaf indragen be
haglig-tids
förlänings-spanmål; och
ej att så kallade proste-tunnor måtte anslås till Kontrakts-prosten
i Ångermanlands Nordvestra Kontrakt för
Skorpeds församling med en tunna krono-tionde eller
6 kubikf. 3 k:r.
och Kontraktsprosten i Wadsbo Kontrakt
för Carlsborgs och Tiveds församlingar
med 2§ tunnor krono-tionde, eller . 15 kubikf. !,•> »
21 kubikf. 4,o k:r.
Transport R:mt R:dr
2,000; —
550: —
1,000: —
11,450: —
15,000: —
Kony/. Maj.ts Nöd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
Transport R:mt K:dr 15,000:
5:o. Universiteten:
a) att anslaget för stipendier åt Theologie Studiosi måtte förökas
med R:dr 7,000: —
b) att en Theologie Adjunkt måtte undfå löneförhöjning
med
700: —
c) att lön för en Professor i Fysiologi måtte anslås
med 4,500: —
och d) att tvenne högre Adjunktslöner måtte heviljas
med 2,500 R:dr till hvardera  5,000: —
Lunds:
a) alt anslaget lör stipendier åt Theologie Studiosi
måtte förökas med .3,000: —
b) att bibliotheket måtte erhålla ett anslag .... 2,800: —
c) och Kemiska Institutionen  800: —
d) att lön för en ny Professor i Medicinen måtte anslås
med  4,500: —
e) att Förste Amanuensen vid Bibliotheket måtta erhålla
löneförhöjning med  900: —
och den Andre med  550: — j ^q.
f) att löneförhöjningar måtte anslås:
åt Läraren i gymnastik och fäktkonst . . . 250: —
» Kapellmästaren 100: —
» Ritmästare!)  550: —
900:
30,650:
6:o. Elementar-Läroverken:
a) att lönen för fem nya Lärare vid högre Elementarläroverk
måtte anslås med 1,000 R:dr till hvarje . . 5,000: —
b) för sju st. Kolleger vid hufvudstadens fem-klassiga
skolor med 1,000 R:dr till hvardera  7,000: —
c) för sju Adjunkter vid nya Elementar-skolan i
Stockholm å 1,000 ll:dr till hvarje  7,000: —
d) för Lärarne vid samma skola i musik, teckning
och gymnastik, 500 R:dr till hvardera  1,500: —
e) hyres-ersättning till Rektor vid sistnämnde skola 500: —
f) att löner för 2:ne ytterligare Adjunkter vid Elementar-läroverket
i Umeå måtte anslås å 1,000 R:dr . 2,000: —
Transport R:mt R:dr 23,000: —
45,650: —
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1850.
Transport Runt R:dr 23,000: — -43,600: —
g) att de å real—linien fullständiga Läroverken mätte
undfå löner för 6 Kolleger 1000 R:dr .... 6,000: —
h) för Lärare uti gymnastik, musik och teckning vid
sistberörde Läroverk, 400 R:dr till hvarje .... 7,200: —
i) att Rektor i Söderköping måtte undfå löneförhöjning 300:"' —
k) att lön för en Kollega vid Söderköpings skola
måtte anslås med ‘ 1,000: —
/) att för en ny skola i Carl Johans församling
mätte anslås löner: åt en Rektor . . . 2,000: —
och en Kollega  1,000: — 3,000:
m) att lön lill en Rektor vid skolan i Skenninge
måtte anslås med  2,000: —
n) att anslaget för Bibliothekarier vid de högre Ele
rnentar-läroverken
måtte förökas med  1,000: —
o) att Rektor vid Piteå lägre Elementar-läroverk
måtte erhålla löneförhöjning med  300: —
p) att för Elementar-läroverkets i Norrköping förändring
till ett fullständigt högre Elementar-läroverk
måtte anslås  9,000: —
q) att Wexiö högre Elementar-läroverk måtte erhålla
ersättning för mistad kronotionde från hemmanet Sjöakulla
med J tunna, eller 3 kubikfot, 1,5 kanna spanmål,
hälften råg och hälften korn;
r) att det till åtskillige Lärare vid Wisby högre
Elementar-läroverk utgående kontanta belopp 243 R:dr
23 öre R:mt, påfördt anslaget för Folkskolorna, måtte
till anslaget för Elementar-läroverken öfverföras . . . 243: 25.
Summa R:mt R:dr 53,445: 25.
men att den kontanta ersättningen för mistad helgonskylds-spanmål,
som utgår till Pedagogerne i Cimbritshamn
och Falkenberg, 246 R:dr 82 öre Ruut, mätte
från anslaget till Elementar-läroverken öfverllyttas till anslaget
för Folkskolorna, då frän förra anslaget afdrages 246: 82.
derefter den äskade tillökningen i anslaget för Elementarläroverken
blifver  53,498: 43.
7:o. Folkskolorna:
Att från anslaget för Elementar-läroverken måtte hit öfverfö
Transport
R:mt R:dr 98,848: 43.
Kongl. Muj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1850.
Transport R:mt R:dr 98,848: 43.
ras helgonskylds-spanmåls-ersättningen liil Pedagogerne i Cimbrits
haran
och Falkenberg  046: 82.
men från Folkskolornas anslag till anslaget för Elementarläroverken
åter öfverllyttas det till åtskillige Lärare vid
Wisby högre Elementar-liiroverk utgående kontanta be
loPP
243: 25.
derigenom staten för lAdkskolorna skulle ökas med . 1: 57.
8:0. Sundliets-kollegium med Medicinal-staten:
a) att löner för 12 nya Provincial-Iäkare måtte anslås
med 1,500 R:dr till hvarje  18,000: —
b) tjenstgöringspenningar för 3 Provincial-läkare med
500 R:dr till hvarje
1,500: —
c) och arfvoden för en Förste Provincial-läkare uti
31,500: —
1,500:
hvarje län å 500 R:dr  12,000: —
9:o. Carolinska Medico-kirurgiska Institutet:
a) att en förhöjning uti anslaget för Bibliothekets
vård, underhåll och förökande måtte medgifvas med . . 400: —
b) för Institutets kemiska laboratorium .... 600: —
c) ocb en löneförhöjning för Artis-Obstetriciae Adjunkten
med  500: —
10:o. Barnbördshusen:
a) att lön måtte anslås för en Instruktionsbarnmor
ska
vid Allmänna Barnbördshuset i Stockholm med . . 450: —
b) och förhöjning i Lärarens vid Barnmorske-under
visningen
i Göteborg lön med  500: — y^y.
11 :o. Veterinär-1nrättningarne:
Stockholms, a) att anslag måtte beviljas för förhöjning i
Professorernas löner med 800 R:dr lill
hvardera
2,400: —
b) uti Adjunktens lön med  300: —
c) » Räkenskapsförarens med .... 300: —
dj >1 Instruktions-smedens med .... 300: —
e) » Drängarnes med 130 R:dr till hvarje 300: —
f) att arfvode för en Protokollsförare mätte
anslås med  150: —
Transport R:mt R:dr 3,750: —
132,800: —
Kongl. M'aj:ts Nihl. Prop. N:o 1, om Statsverket 185!).
Transport R:mt R:dr 5,730: — 152,800: —
ej) att ett anslag för byggnadernas underhåll
måtte uppföras med  1,000: —
h) och att anslaget till diverse utgifter mätte
ökas med  1,850: —•
Skara: att lill fördelning emellan Lärarue, efter Kongl.
Majlis bepröfvande, måtte anslås  2,000: — 8,380: —
12:o. Svenska Akademien:
alt det för Ordboks-arbetets utförande beviljade särskilda anslag
måtte på ordinarie stat uppföras med  3,730: —•
och 13:o. Vitterhets- Historie- och Antiqvitets-Akademien:
a) att det på Akademiens stat för resekostnader uppförda anslag
måtte
förökas med  430: —
Ii) att lön måtte anslås åt en Antiqvitets-Intendent
med  2,000: —-
c) och att till resekostnader och extra utgifter, hvilka
med bemälde Intendents åliggande ega gemenskap,
mätte anslås . ,  1,000: — 3,430:
I)e för Åttonde Ilufvudtiteln föreslagna kontanta anslagstillök
ningar
utgöra således  148,380: —-
Hvartill kommer, enligt 4:de punkten (</ och e) samt 6:te punkten
[q), värdet å 188 kubikfot 3,7 kannor spanmål, förslagsvis upptaget
till 2 R:dr kubikfoten, med  376:74.
Tillsammans Hunt R:dr 148,936
Då härtill läggas de uti nu gällande Riks-stat upptagne anslag . 3,033,000
blifver denna Ilufvudtitels slutsumma för ständiga behof . . R:dr 3,203,936
Riksmynt, deraf förslags-anslag 120,897 R:dr 33 öre.
74.
74.
För tillfälliga behof erfordras dessutom för denna Ilufvudtitel anslag, dels för
en gång, dels ock för viss bestämd tid, till följande belopp:
i:o för inköp af ett predikants—boställe i Malå kapell .... 2,000: —
2:o och ett dylikt boställe i Trehörningsjö kapell  4,300: —
3:o för fullständigande af de Zoologiska samlingarne i Upsala . 2,000: —
4:o för erforderliga förändringar i husen på den Upsala universitet
tillhöriga gård, der Kemiska institutet förut varit, och nybygg-
Transport R:mt R:dr 8,300: —-  Bih. titt It. St. Pral. 1859 & 1860. I Samt. 1 Afd. I Haft. 8
58
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
Transport R:mt R:dr 8,500: —
nader för inrättande af en lokal för Exercitie-mästarne och deras
institutioner  52,000: —
5:o för nybyggande af ett vexthus i Lunds Botaniska trädgård 55,000: —
6:o för flyttning af Botaniska trädgården i Lund erfordras 42,000
R:dr, deraf likväl endast hälften för nästföljande statsregleringsperiod
kan åtgå, hvadan föreslås dertill 7,000 R:dr under hvartdera af å
ren
1861, 1862 och 1865
21,000: —
7:o för de byggnads-arbeten å Veterinär-inrättningens i Stockholm
egendom, hvilka, efter af Kongl. Maj:t godkänd plan kunna pröfva»
mest behöfliga  15,000: —
8:o för smedjans vid samma inrättning iståndsättande .... 15,000: —
9:o för inköp af kemiska och fysiska glas och apparater m. m. -
till berörde Veterinär-inrättning  2,000: —
10:o för uppförande af ett nytt sjukstall samt ett mindre rid—
eller motionerings-hus vid Veterinär-inrättningen i Skara .... 19,000: —
ll:o för fortsättning af Riks-registraturets utskrifning, 5,000
R:dr årligen under nästa statsreglering, eller tillsammans .... 9,000: —
12:o för fortsatt utgifvande af sådane i Riks-arkivet samt andre
allmänna och enskilda samlingar befintliga skrifter och handlingar,
hvilka äro af vigt för Fäderneslandets historia och offentliga förhållanden,
5,000 R:dr årligen under nästa statsreglering, eller tillsammans
9,000: —
15:o att under nästa statsreglering, i mån af behof, utgå, sista
hälften af det vid förra riksdagen beviljade anslag 450,000 R:dr för
tillbyggnad af Vetenskaps-akademiens hus med  225,000: —
14:o för fortsättning utaf inredningen i Historiska Museum och
Mynt-kabinettet  2,000: —
15:o för fullbordandet af National-musei-byggnaden med 150,000
R:dr under hvartdera af åren 1861, 1862 och 1865 .... 450,000: —
16:o för fortsatt utgifvande af Svenska språkets lagar under
hvartdera af åren 1861—1865, 1,500 R:dr, eller tillsammans
4,500: —
17:o för fullbordande af Höspitals-byggnaderne i Wexiö, Wadstena
och Hernösand
215,000:
och
18:o att det för Hospitalsfondens förstärkning, under nuvarande
statsreglering anslagne årliga belopp, 57,500 R:dr, måtte under
nästa statsreglering få utgå med 40,000 R;dr årligen, eller tillsam
-
För tillfälliga behof äskas således till denna Hufvudtitel R:mt R:dr 1,176,000: —
kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket IS59.
Nionde Mftifmidtileln,
för Pensions- och Indragnings-stalerna, upptager i nuvarande Riks-stat de förra, eller
Pensions-staterna, till 491,610 R:dr.
De härunder inbegripna anslag af 246,100 K:dr till Wadstena Krigs) nanshuskassa
och 45,100 R:dr till Amiralitets-Krigsmans-kassan omfatta äfven ersättning
för den tillförene inedgifna, men vid 1840—1861 års riksdag alskaffade, rättighet, att
uppbära vissa afgifter, till begge kassorna, vid af- och tillträden af Rusthåll, samt till
Wadstena Krigsmanshus-kassa äfven vid köp af annan läst egendom, hvilken sistnämnde
afgift, efter sitt beräkningssätt, benämndes en-per-mille-afgift. Sådan ersättning
biel' år 1851, efter afgifternas raedelbeiopp under åren 1844—1848, bestämd
med förklarande, att, så framt kassornas Styrelser kunde framdeles ådagalägga, det,
genom fortfarande af omförmälda afgifter, högre inkomst skulle för kassorna hafva
uppkommit, en derefter lämpad förhöjning i de beviljade anslagen borde vid blifvande
riksmöten ega rum; och efter en dylik vidlyftig utredning, åstadkommen genom årliga
uppgifter från Rikets samtliga Län, Domsagor och Städer öfver beloppen af den Charta
Sigillata, hvarmed, i vederlag för rusthålls- och eu-per-mille-afgifterne, handlingar rörande
förändring i eganderätt till rusthåll och all annan fast egendom blifvit belagde,
höjdes ersättningen, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition den 10 Juli 1857
och Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 14 påföljande December, sålunda \
Riksmynt beräknadt:
W adstena Krigsmanshus-kassas ersättning för rusthålls-afgifter
från 63,300 R:dr, som år 1851 i sådant afseende bestämdes till R:dr 78,000: —
samma kassas ersättning för en-per-mille-afgifter
från 39,150 R:dr till
. . . 53,400: —
och Amiralitets-Krigsmans-kassans gudtgörehe för Husthålls-afgifter
från
14,450 R:dr till
‘25,500: —
De tre sålunda förhöjda summorna ingingo i de ofvan upptagna totalbelopp,
som för statsregleringsperioden 1858—1860 uppfördes på Riks-statens Nionde Hufvudtitel,
likväl med förbehåll, att del förhöjda vederlaget för rusthålls-afgifter, som
från Wadstena Krigsmanshus-kassa skulle utgå lill Armeens pensions-kassa, borde i
stället tillgodoföras Rikets Ständers Riksgälds-kontor. Af detta förbehåll, som öfver
ensstämmer
med stadganden i Rikets Ständers skrifvelse den 25 April och Kongl.
Rrefvet den 12 Maj 1857 om anslag till upprätthållande af den Armeens pensionskassa
åliggande pensionering, följer, att, under det denna kassa, enligt Kongl. Reglementena
den 10 Januari 1757, § 8, och den 22 December 1857 § 80, åtnjuter
tre femtedeler af den till Wadstena Krigsmanshus-kassa för rusthålls-afgifter ingående
ursprungliga stats-ersättningen 63,300 R;dr, lika andel af den häri beviljade förhöjning,
14,700 R:dr, årligen under nuvarande statsregleringsperiod föres Riksgäldskontoret
till godo med 8,820 R:dr R:mt.
Då Rikets Ständer, i sin ofvanberörde skrifvelse den 14 December 1857,
slutligen anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes, efter föregående utredning, föreslå Rikets
60
Kongl. Maj.is Nåd. Vrop. N:o l, om Statsverket 1859.
nu församlade Ständer de åtgärder, som kunde finnas erforderliga till afhjelpande af
olägenheterna vid omförmälda ersättningars beräkningssätt, har Kongl. Majit i detta
ämne inhemtat underdåniga utlåtanden af Kongl. Majits och Rikets Krigs-kollegium,
som förvaltar Wadstena Krigsmanshus-kassa och af Direktionen öfver AmiralitetsKrigsmans-kassan.
Krigs-kollegium har härvid icke blott erinrat, hvad redan vid förra riksdagen
af Kongl. Majit och Rikets Ständer behjertades, att en årlig, genom infordrande och
sammanställning af sifferuppgifter från Rikets samtliga Uns-styrelser, härader och städer
åstadkommen utredning för bestämmande af dylika ersättnings-anspråk vore särdeles
olämplig och i längden allt för mycket stridande mot den år 1831 afsedda
enkelheten och tidsvinsten vid uppbörd och redovisning af Krigsmans-kassornas inkomster,
utan äfven tillagt, att en dylik utredning, förknippad med stor omgång och
liera olägenheter, jemväl måste till sin större eller mindre tillförlitlighet bero af den
noggrannhet och omsorg, hvarmed de till rättelse härvid erforderliga uppgifter å
stämplade papperet af vederbörande meddelas, men hvaröfver någon kontroll icke kan
utöfvas; och, enär Kollegium icke kunnat uppgifva någon utväg, hvarigenom dc anmärkta
olägenheterna kunde afhjelpas, eller framställa, för ersättnings-anslagens beräkning
från och med år 1861, något förslag, som eger stöd af räkenskap och derpå
grundad osviklig sifferuppställning, har Kollegium, med afseende jemväl på den stora
vigten för kassans förvaltning deraf, att hennes inkomster må kunna med tillförlitlighet
beräknas, helst sedan en icke ringa förhöjning i pensionsvilkoren för kassans talrika
understödstagare blifvit från och med innevarande år medgifven, hemställt om
Nådigt förslag till Rikets Ständer, att enahanda anslags-sumraa som, i ersättning för
Wadstena Krigsmanshus-kassas lill Statsverket indragna samtliga inkomster, deruti inberäknade
rusthålls- och en-per-mille-afgifterne, nu är anvisad, måtte äfvenledes för
nästa statsregleringsperiod uppföras på Riks-staten med '246,100 Ridr Runt årligen;
hvilken summa likväl, derest Armeens pensions-kassa fortfarande, bkasom nu, blefve
på annat sätt godtgjord för de henne tillkommande § af ersättnings-förhöjningen för
rusthålls-afgift, kunde, med deremot svarande, ofvanberörde 8,820 Ridr, nedsättas till
237,280 Ridr årligen, från och med är 1861.
Amiralitets-Krigsmans-kassans Direktion, som förklarat sig ej heller kunna,
utan de förut öfverklagade olägenheter, utröna hvad rusthålls—afgifterne till kassan, beräknade
efter äldre grunder, skulle numera utgöra, har, i likhet med Krigs-kollegium
och under åberopande deraf, att rusthålls-afgifterne alltjemt varit i stigande, underdånigst
föreslagit, att ersättningen för desamma måtte under kommande statsregleringsperiod
få till enahanda belopp, som under denna utgå.
I öfverensstämmelse med hvad båda Krigsmans-kassornas förvaltningar sålunda
hemställt och då en beräkning af hvad i rusthålls- och en-per-miile-afgifter, efter
de till och med år 1831 gällande grunder, skulle nämnda kassor hädanefter tillkomma,
redan är och för hvarje år alltmera blifver förenad icke blott med de största
svårigheter, utan äfven med en osäkerhet, som efter förändringar i Charte-sigillatc
-
Kongl. Moj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1850.
61
afgiftens beräkning icke kan undvikas, har Kongl. Maj:t funnit den enda tillförlitliga
reglering i förevarande ämne vara den, att ersättningarne för omförmälda afgifter bi
behållas
vid de belopp, som på grund af noggranna medeltals-beräkningar för fem år,
blifvit sednast bestämda, endast med den af Krigs-kollegium ifrågaställa nedsättning
för den händelse, att Armeens pensions-kassa framgent, likasom nu, blifver på annat
sätt godtgjord för den benne tillkommande andel i ersättnings-förhöjningen för rusthålls-afgifter,
hvarom, i sammanhang med öfriga anslag under Fjerde Hufvudtiteln,
Kongl. Majit här ofvan gjort nådig framställning. Under denna förutsättning föreslår
Kongl. Maj:t följaktligen, att nuvarande anslaget till Wadstena Krigsmanshus-kassa
måtte, med 8,820 R:dr, minskas till 237,280 R:dr och Pensions-staterna, i allt öfrigt
oförändrade, således upptagas till en slutsumma af 482,790 R:dr.
Allmänna Isulratpiin&s-atnteii
beräknades vid sednaste riksdag, förslagsvis till penningar R:mt R:dr 618,332: 29.
Indelta räntor, enligt markegång på förslag .... 7,439: 11.
Indelt spanmål, 122 kubikfot 2 kannor, efter 2 R:dr för
kubikfoten  244: 41.
Oindelt spanmål, 37 kubikfot 1 kanna, efter samma värde 114: 20.
tillsammans R:mt R:dr 626,330: —
Hufvudsakligen samma skäl, som ådagalägga vigten och angelägenheten af en
tillräcklig och fast aflöning för statens embets- och tjenstemän, tala äfven för deras
betryggande mot ekonomiskt betryck på ålderdomen; ty, om man med rätta fordrar,
att det allmännas tjenst skall med full och odelad kraft handhafvas, utan att i någon
mån vika för enskilda omsorger och förvärfsbestyr, så måste också den uttjente tillförsäkras
en efter hans förra verksamhet lämpad anständig bergning, desto mera nödvändig
vid en ålder, då kroppens och själens krafter sällan medgifva något strängare
arbete för Iefnadsbehofvens fyllande. Denna angelägenhet hafva Rikets sednast församlade
Ständer äfven, vid reglering af Riks-statens Nionde Hufvudtitel, erkänt och
ordnat på ett sätt, som, enligt Kongl. Maj:ts åsigt, icke påkallar förändring i något
annat hänseende, än deruti, att, i sammanhang med löneregleringens provisoriska beskaffenhet,
äfven pensionsbeloppen förklarats vara beroende af ny reglering, derest sådan
skulle af Rikets Ständer framdeles pröfvas lämplig.
Kongl. Maj:t, som här ofvan i Nåder föreslagit, att löneregleringen måtte blifva
beståndande, vill, såsom en följd deraf, härigenom äska Rikets Ständers medgifvande,
att de vid sednaste riksdag antagne och fastställde grunder för afskedstagande
embets- och tjenstemäns pensionsförmåner må förklaras vara för framtiden gällande
och det nu stadgade förbehåll rörande ny reglering af samma förmåner således förfalla;
Kongl. Majit och Rikets Ständer dock obetaget att, vid pensionsväsendets ordnande
i allmänhet, meddela förändrade stadganden i fråga om de fonder och medel,
hvarifrån pensionsbeloppen skola utgå.
02
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1850.
För öfrigt vill Kongl. Majit, i fråga om Allmänna lndragnings-statens reglering,
i Nåder föreslå:
a) enligt bilagda Protokolls-utdrag öfver Justitie-Departements-Ärenden,
att den inom samma Departements Stats-Expedition anställde Byrå-Chef för
Tryckfrihets-ärenden må med 4,500 R:dr och Notarien i Krigs-Hof-Rätten med
i,544 R:dr årligen, till nuvarande tjenst-innehafvarnes afgång, uppföras på allmänna
Indragnings-staten;
samt att åt Professorm Carl Johan Schlyter för utgilvande af Sveriges gamla
lagar, må på samma stat, under enahanda vilkor som förut, anvisas 2,000 R:dr
årligen;
b) jemlikt Kongl. Majits, på föredragning genom Justitie-Departementet, fattade
beslut, hvilka finnas upptagna i bifogade protokoll af den 14 innevarande månad öfver
Finans-ärenden,
att likaledes på Indragnings-staten må tilläggas:
extra Fång-gevaldigern Olof Wassenii enka, Anna Brita Magnusdotter, från nästkommande
års början, en årlig pension, att utgå med 100 R:dr under hennes lifstid,
och derutöfver till hvarje af Wassenii och hennes sex barn, som då ej redan
fyllt 15 år, ytterligare 50 R:dr, tilldess det uppnår nyssnämnde ålder;
Läkaren vid Sträf]'- och Arbets-fängelset pä Långholmen, Doktor John Dahl,
från det han erhåller afsked, årlig pension af 900 R:dr;
Häradshöfdingen i Stranda och Norra Möre häraders domsaga, Lagmannen
Johan Peter Berg, ersättning för inkomst-förminskning, 800 R:dr om året från och
med den 1 Maj 1856 och så länge Domsagan af honom innehafves;
Majoren Gustaf Wilhelm Gyllenhammar, när han efter uppnådda 65 års ålder,
erhåller afsked från sin Direktörs-befattning vid Straff-fängelset i Warberg, pension
af 1,500 R:dr, eller 300 R:dr utöfver det Gyllenhammar vid förra riksdagen
tillförsäkrade pensionsbelopp;
Under-löjtnanten Johan Svanström, när han, efter uppnådda 65 års ålder,
erhåller afsked från Redogörare-befattningen vid Krono-arbets-bataljonen på Carlsborg,
600 R:drs pension;
Direktören vid Fästnings-fängelset i Christianstad Sven Wanfeldt, efter erhållet
afsked, pension af 900 R:dr; och
Vaktmästaren vid Straff- celi Arbets-fängelset på Långholmen, Johan Eriksson,
vid afskedstagandet, pension af 225 R:dr;
c) på grund af bifogade Protokolls-utdrag rörande Landtförsvars-ärenden,
att, derest Renritare-beställningen vid Topografiska korpsen kommer att indragas,
nuvarande innehafvaren af denna befattning Carl Akrell må på allmänna Indragnings-staten
uppföras till ett årligt belopp af 800 R:dr; samt
att, intilldess annorlunda blifver stadgadt, Armeens Läkare fortfarande må, under
de för civile embets- och tjenstemän i författningarne föreskrifna vilkor och efter
enahanda grunder, som för desses pensionerande redan blifvit af Rikets Ständer an
-
Kongl. Majus Nåd. Prof. No 1, om Statsverket 185!).
G?i
tagna, uppföras lil! pension å Allmänna Indragnings-staten ; dock alt derifrån afräknas
det pensionsbelopp, som de från Armeens pensions-kassa ega att uppbära;
d) att, på sätt Kongl. Majit liar för afsigt att i särskilda Nådiga Propositioner
från Landtförsvars-Departementet äska, följande Officerare må, vid afgång ur tjensten,
på Allmänna Indragnings-staten uppföras till nedannämnda pensionsbelopp, nemligen:
Majoren i Göta Artilleri-regemente Johan Wilhelin Westerling 500 H:dr;
Löjtnanten vid Svea Artilleri-regemente Nils Robert Themptander 1,200 R:dr;
Löjtnanten vid Första Lif-Grenadier-regementel Pehr Johan Carl Loenbom
600 R:dr, och
Under-löjtnanten vid Jönköpings Regemente Carl Arvid Forshcell 400 R:dr;
äfvensom Falt-läkaren Doktor Ulrik Mullern, efter erhållit entledigande från sin befattning
såsom tillförordnad Regements-läkare vid Konungens Värfvade Hussar-regemente,
må komma i åtnjutande af pension å Allmänna Indragnings-staten i likhet
med Regements-läkare på stat, enligt de för pensioneringen af Armeens Läkare nu
gällande föreskrifter;
e) att, i öfverensstämmelse med framställning i bifogade utdrag af Protokollet öfver
Sjöförsvars-ärendcn den 14 innevarande månad, den vid sednaste riksdag jemväl
Flottans Läkare för nu löpande statsregleringsperiod tillerkända rättighet att, under
tillika stadgade vilkor, å Allmänna Indragnings-staten uppföras till pension, med afdrag
derifrån af det pensionsbelopp, de från Amiralitets-Krigsmans-kassan ega uppbära,
må fortfara;
f) enligt Kongl. Majits på föredragning genom Civil-Departementet fattade och i
hosföljande Protokolls-utdrag rörande Finans-ärenden åberopade beslut,
att på Allmänna Indragnings-staten må tillerkännas:
Lands-gevaldigern i Stockholms län N. Nilsson, för den tid han samma befattning
innehar, årlig lönefvllnad 92 R:dr 44 öre,
Häradsskrifvaren i Oster- och Wester-Rekarne häraders fögderi af Södermanlands
län Carl Gustaf Bernhard Jacobsson, efter erhållet afsked, pension af
1,500 R:dr.
Häradsskrifvaren i Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds häraders fögderi af
Ostergötlands län Anders Isak Medelplan, derest han af sjukdom fortfarande hindras
från utöfningen af sin tjenst, efter erhållet afsked derifrån, 1,500 R:dr i årlig pension;
Förste Kanslisten hos Styrelsen för Allmänna Väg- och Vatten-byggnader
Olof Sahlgren 900 R:drs pension;
Lands-kamereraren i Gottlands län Lars Johan Gardell, efter erhållet afsked,
pension till det belopp, som nu är eller framdeles blifver för Lands-kamererare
bestämdt;
Sekreteraren i Landlbruks-akademien Johan Theophil Nathhorst, under de
för Statens civile embets- och tjenstemäns pensionsrätt i allmänhet stadgade vilkor,
3,600 R:drs pension, efter erhållet afsked; samt
Tretton särskilda Länsmän, som, i följd af den för 1855 års lönereglering
Kongl. MajUs Naii. Prop. N:o I, om Statsverket 1859.
verkställda förhöjda uppskattning af deras boställens afkastning, måst vidkännas minskning
i de kontanta lönebeloppen, årlig ersättning derför, beräknad till 1,222 R:dr
72 öre;
g) att hyres-ersättning för Landshöfdinge-residenset i Hernösand, 800 R:dr årligen,
måtte, på de i Finans-Departementets Protokoll för den 14 innevarande månad
anförda skäl, uppföras på Allmänna Indragnings-staten, att utgå intilldess Landshöfdiuge-residenshus
der i staden blifver för Statens räkning inköpt eller nybygdt;
Ii) att den Guvernören pä S:t Barthelemi/, Öfversten James Harlef Haasum, vid
afskedstagande! från Guvernörs-Embetet, tillförsäkrade pensionsrätt må från 4,500
till 6,000 R:dr årligen förhöjas, hvarom Kongl. Majit särskildt till Rikets Ständer
allåter Nådig Proposition;
i) att Notarien i Stats-kontoret Johan Adam Jaedrén må, såsom här ofvan är
under Sjunde Hufvudtiteln iiskadt, öfverllyttas på Indragnings-staten med bibehållen
aflöning, 1,344 R:dr;
k) att Rikets Ständer, med afseende på de i Protokollet öfver Finans-ärenden
den 14 dennes anförda omständigheter, må på samma stat tillerkänna följande årliga
pensioner:
åt Stats-Rädet och Chefen för Sjöförsvars-Departementet Carl Hans Olners
linka, Sophia Charlotta Holm, 1,000 R:dr;
åt Stals-Rådet och General-Tull-Direktören Friherre Carl Henrik Gyllenhaals
Enka, Aurora af Nordin, 700 R:dr;
åt Landshöfdingen Lars Magnus Lagerheims Enka, Anna Sophia Paulina
Wahlfelt, 1,000 R:dr;
åt Öfversten Carl Hjelms Enka, Augusta Flach, 400 R:dr;
åt Kansli-Rådet Per Adam Wallmarks Enka, Hedda Elisabeth Wallgren,
400 R:dr;
åt Kommendör-Kaptenen Abraham Wilhelm Lavms Enka, Mathilda Palmstedt,
600 R:dr;
åt Öfverste-Löjtnanten Jakob Magnus Nordencreutz döttrar, Christina Mathilda
och Gustafva Wilhelmina, såsom tillökning i förut åtnjutna pensioner, hvardera
30 R:dr af deras numera gifta syster Augustas pension, från det bennes pensionsrätt
upphörde;
åt Öfverste-Löjtnanten Jonas Gabriel Schanders' Enka, Lovisa Tornqvist,
300 R:dr;
åt Majoren ölto Wilhelm Bergenstråhles Enka, Carolina Ulrika Carlander,
400 R:dr;
åt Provincial-Ihkaren Doktor Erik August Hallströms söner, Wilhelm Immanuel
och Carl August, samt döttrar, Helena Elisabeth och Maria Carolina Amalia,
hvardera 100 R:dr, tilldess de uppnå 21 års ålder, samt
åt Landtmäteri-Sekreteraren Carl Erik Sandströms Enka, Anna Erika Hallström,
400 R:dr; A ,,
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
65
l) till följd af Kongl. Maj:ts Nådiga beslut, intagna i hosföljande protokolls-utdrag
öfver Ecklesiastik-ärenden den 11 Februari, den 6 Augusti och den 14 Oktober
innevarande år:
att det årliga understödet af 1,200 R:dr för anskaffande af teckningar utaf
inhemska vexler till arbetet »Sveriges Flora» och för utgifvande af teckningar utaf
Zoologiska föremål må äfven under nästa statsregleringsperiod utgå;
att under samma tid må fortfara det årliga understödet, 2,250 R:dr årligen,
till Sekreteraren Anders Magnus Strinnholm för utgifvande af »Svenska Folkets Historia»
;
att Konsertmästaren August Berwald må uppföras till 750 R:drs pension, från
afskedstagande!;
att, likaledes med beräkning från afskedstagande!, pensioner må tillerkännas
Läkaren å Kurhuset i Borgholm Doktor Johan Lidén med 750 R:dr och ProvincialLäkaren
på Gottland Doktor Anders André med 1,500 R:dr, samt
att Professoren Carl Guslaf Mosanders Enka, Hulda Philippine Forsström, må
berättigas till årlig pension af 600 R:dr.
Då Riksmarkegångs-priset för åren 1857, 1858 och 1859 utgör i medeltal
14 R:dr 77 öre för en tunna spanmål, hälften råg och hälften korn, eller 4 R:dr
27 öre utöfver det värde, hvartill spanmålen vid statsregleringen under 1840—1841
års riksdag beräknades, äro, jemlikt då stadgade grunder, de, som före vidtagandet
af berörda statsreglering tillträdt och ännu bibehålla löner med derunder beräknad
spanmål, försäkrade om tillgodonjutande af en lönefyllnad, som torde af Rikets Ständer
bestämmas efter nämnde pris-skillnad å spanmålen, 4 R:dr 27 öre för tunnan,
till utgående af Allmänna Indragnings-staten. Vid det af Stats-kontoret upplysta förhållande,
att den spanmål, som inhegripes under lönerna för dylika äldre, före år
På41 utnämnda löntagare, nu utgör 3,540 tunnor, skulle således till omförmälde
spanmåls-ersättning, under antagande, att den vid sednastc riksdag skedda lönereglering
blifver definitivt fastställd eller i det väsendtligaste oförändrad, erfordras ett anslag
i jemt tal af 14,000 R:dr R:mt, eller 23,500 R:dr mindre, än å nu gällande
stat är för ändamålet anvisadt.
Enär Allmänna Indragnings-staten, hvars utgifter, enligt den sednast afslutade
Riks-hufvudboken för år 1857, då uppgingo till en slutsumma af 336,389 R:dr 10
sk.17 rst. Banko, eller i Riksmynt 504,583 R:dr 83 öre, blifvit vid sednaste riksdag
ökad med omkring 130,000 R:dr sistnämnde mynt, men nyssberörda, förslagsvis beräknade
anslag till spanmålsförhöjning åt vissa äldre löntagare nu kommer att, hufvudsakligen
till följd af desses afgång, minskas med 23,500 R:dr; anser Kongl. Majit,
att de ytterligare anvisningar påflndragnings-staten, hvarom framställning här blifvit
gjord, icke böra, med hänsigt jemväl till den ständigt fortskridande afgången från
samma stat, föranleda till större förhöjning i slutsummans beräkning, än att densamBih.
till It. St. Prut. 1859 & 186U. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 9
66
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
ma, nu upptagen till R:dr 626,330: —
ökas med ett belopp, motsvarande den här ofvan föreslagna minskning
å Pensionsstats-summan
8,820: —
och dessutom för jemnande af hela Riks-statens slutsumma, erhåller
ett tillägg af  2: 12.
så att Indragnings-staten i sin helhet beräknas till . . . R:dr 633,152: 12.
Detta, med tillägg af Pensions-staterna
482,790: —
angifver såsom Nionde Hufvudtitelns summa . . . R:mt R:dr 1,117,942: 12.
hvaraf 715,662 R:dr 12 öre förslags-anslag.
Då, enligt här ofvan intagna beräkningar, Statsverkets inkomster uppgå
till R:mt R:dr 29,052,600:
och Ordinarie statsregleringen innefattar följande anslags-summor:
Första Hufvudtiteln
. . R:dr
1,284,400
—
Andra »
2,130,169
—
Tredje »
479,200
—
Fjerde »
8,793,491
98.
Femte »
3,580,200
—
Sjette »
»
2,203,820
—
Sjunde »
4,199,520
16.
Åttonde »
»
3,203,956
74.
Nionde »
»
1,117,942
12.
visar sig ett årligt öfverskott af
Runt R:dr 2,259,900:
att till Rikets Ständers Riksgälds-kontor öfverlemnas såsom bidrag till bestridande af
de på detta Kontor anvisade utgifter, bland hvilka åter förekomma här ofvan omförmälda,
för en gång eller för vissa år erforderliga anslag, tillhörande Extra Statsreglermgen
till följande belopp, nemligen:
under Första Hufvudtiteln R:mt R:dr 51,650: —
» Andra »  » 307,000: —
» Fjerde »  » 2,875,500: —
» Femte »
1,775,180: —
med tillägg af nödiga kreditiver för pensionering
af embets- och tjenstemän samt
manskap vid Kongl. Maj.ts Flotta . . . 210,000: — | 9gg jg0.
under Sjette Hufvudtiteln
. 1,670,133: 70.
» Sjunde »
128,100: —
Åttonde
1,176,000: —
Summa Runt R:dr 8,193,563: 70.
Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
67
Härtill kommer, att, jemlikt Rikets Ständers anhållan i underdånig skrifvelse
den 22 April 1857 med anledning af 1855 års Statsrevision, utgifter till sådana af
Rikets Ständer icke förutsedda behof, för hvilka statsanslag följaktligen icke , beviljats,
blifvit under förskottstitel anordnade för alt hös Rikets nu samlade Ständer till ersättande
anmälas; och har Kongl. Majit velat i sådant afseende meddela, alt nämnda
förskotter till sistlidne Juli månads början, enligt en af Stats-kontoret aflemnad uppgift,
utgjort 88,364: 63.
Med anledning af inträffad betydlig tillvext i Stats-konlorels röielse och på
grund af sednaste tids erfarenhet i detta hänseende har Statens nämnda penningeförvaltande
Centralverk hos Kongl. Majit gjort underdånig framställning om behofvet att,
genom lämplig förstärkning af detta verks förskottskapital eller kassalillgång, bereda
nödig säkerhet för penningerörelsens jemna och obehindrade gång; och har Stats-kontoret
för detta ändamål hemställt, att på Riksgälds-kontoret måtte till Kongl. Majits
disposition ställas ett kreditiv å Två Millioner Riksdaler. Men då Kongl. Majit finner
rättelse böra ske i bränvinsbrännings-afgiftens bokföring, så att densamma hädanefter
upptages i räkenskaperna för det är, under hvilket den beskattade tillverkningen
eger rum, och Stats-kontoret derigenom kommer för framtiden att disponera en del
af den för året beräknade bränvinsskatt redan i början af samma år, anser Kongl.
Majit, på skäl, som finnes närmare utvecklade i det hosföljande protokolls-utdraget
öfver Finans-ärenden, någon annan åtgärd för omförmälda ändamål icke vara af behofvet
påkallad.
Såsom af nyssnämnde protokoll upplyses, kunna Riksgälds-konlorcls tillgångar
vid 1860 års slut antagas till Rimt Ridr 4,678,000: —
och dess inkomster under den då inträdande, tre-åriga statsregleringsperioden,
deruti inbegripet ofvannämnda årliga bidrag af 2,259,900
Ridr från Statsverket till
15,539,700: —
tillsammaus R;mt Ridr 20,217,700: —
men de utgifter, som böra af Riksgälds-kontoret under samma tre
år, nemligen 1861—1863, bestridas, utgöra, dels enligt redan gif
na
bestämmelser, omkring Riksdaler  6,932,000; —
dels enligt hvad Kongl. Maj:t här ofvan äskat i rundt
tal  8,193,500: — 15,125,500: —
så att återstoden  R:mt R:dr 5,092,200: —
kan med en tredjedel, eller 1,697,400 Ridr om året, användas till ränta och amortering
å en ny upplåning för jern vägs-arbetenas fortsättande samt till andra ändamål,
utan att härvid tagits i beräkning något tillskott för åren 1857, 1858 och 1859 af
Rikets Ständers Rank, hvars vinstmedel utgjort:
år 1857  Rimt Ridr 2,163,000: —
och år 1858
» » 1,717,494: —
samt följaktligen kunna för nyssnämnda tre år antagas komma att tillsammans uppgå
till omkring Sex Millioner Riksdaler Riksmynt.
68
Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
Samtliga de här ofvan åberopade eller för öfrigt med statsregleringen sammanhang
egande handlingar skola Rikets Ständers Stats-Utskott tillhandahållas; och
Kongl. Maj:t förblifver Stats-Utskottet med all Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen.
År och dag som ofvan.
J. A. Gripenstedt.
Stockholm, tryckt hos Sam. Rumstedt. i859.
Ilil. N:o 1 lill Kongl. Maj-is Aad. Vrop. AT.o /, örn Statsverket 18S3-
I
Arik. till Esp.-Utsk. don 1 Nov. 1 85 9, kl. 1 e. m.
Utdrag af' Protokollet öfver Jlis titie-Departements-Ärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Råde t ä Stockholms
Slott Fredagen den Ii Oktober 1859.
i närvaro af:
Hans Excellens, Justitie-Stats-Ministern Herr Friherre De Geer ;
Hans Excell. Stats-iMinistern för Utrikes Ärendena Herr Frih. Manderström;•
Statsråden JVallensteen ;
Gripenstedt;
Almquist;
Ehnemark;
Herr Grefve Hamilton;
Lagerstråle;
Hjörlis tjerna;
Malmsten.
Efter erhållet tillstånd att inför Kongl. Maj:t få anmäla hvad i afseende å
regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitcl vore att iakttaga,
anförde Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern:
l:o Angående Jas t it ie- S l a ts- E xp edit io n e n.
Å Justitie-Stats-Expeditionens stat finnas uppförda 3 Byrå-Chefer, emellan
hvilka en sådan hufvudsaklig fördelning af göromålen eger rum, att till en af
dem hörer beredning och föredragning i Högsta Domstolen af der förekommande
frågor om stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring af lagar och författningar,
den andre handlägger ärenden, som ega gemenskap med den Justitie-Stats
Bih.
lill It- St. Prot. 1839 8; 1860. 1 Sami. 1 Afl 2 Haft. 1
2 Ilil. A':o -/ till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. A':o i. om Statsverket 18119.
Ministern åliggande tillsyn å boktryckerierna och bokhandeln, och den tredje ombesörjer
utarbetandet af
ciela juridiska statistiken. — Rikets Ständer hafva vid flere riksdagar gjort framställningar
angående indragning af en bland dessa tre byrå-chefs-platser, och Kongl.
Majit, som tillkännagifvit det en särskild Byrå-Chef flir lagärender icke kunde
undvaras, har redan förklarat, att då någotdera af de tvänne andra byrä-chefsembetena
blefve ledigt, Kongl. Majit ville taga i öfvervägande, huruvida icke ett
af dem kunde indragas. Afven jag anser en sådan åtgärd möjlig och lämplig,
likväl endast under det vilkor, att icke, på sätt Rikets Ständer vid sista riksdagen
afsett, Kanslist- och Kopist-graderna komma att. helt och hållet indragas,
enär, i sådant, fall, expeditionen skulle blifva allt för utblottad på ordinarie tjenstemän,
för att utan skada kunna vidkännas en ytterligare minskning bland dess
högre platser.
De embetsmän, hvilka vid sistförflutna riksdag innehade sistnämnde två byråchefs-befattningar,
qvarstå visserligen ännu å deras platser; men då den ene af
dem, Förste Expedit io ns-Sekre te raren L. J. Lovén, före inträdandet af nästa statsregleringsperiod
fyller 65 lefnadsår, och i öfrigt är berättigad att ä indragningsstat
förflyttas, torde någon märklig kostnad statsverket icke tillskyndas deraf att,
fjellsten, utan afvaktan af hans afskedstagande, indrages, hvilket jag derföre i
underdånighet föreslår, med hemställan tillika, att Förste Expeditions-Sekreteraren
Lovén må uppföras å indragningsstat och förklaras berättigad, att intill dess han
erhåller afsked, emot fortfarande tjenstgörings-skyldighet, uppbära byrå-chefs-lön med
4,500 R:dr, samt efter afskedstagande! den pension, som af Rikets Ständer bestämmes
för Expeditions-Sekreterare i Kongl. Majits Kansli, hvilka, efter fyllda
65 lefnadsår och 40 års tjenst, erhålla afsked.
Hvad åter angår Byrå-Chefen för lagärenden, så har behöfligheten af denna
embetsman under den sednaste tiden visserligen icke minskats. Det är tvärtom
att förutse, det en persons arbetskrafter i den närmaste framtiden icke skola förslå
att bereda och föredraga alla de lagfrågor, som blifva föremål för JustitieDepartementets
handläggning. Då emellertid det torde kunna påräknas, att Expeditions-Chefen
framdeles såsom hittills skall åtaga sig att med dessa göromål
biträda, samt att Andra Hufvudtitelns besparingar lemna tillgång till arfvoden åt
personer, som tillkallas att biträda Departementet vid utarbetandet af större lagförslag,
så vill jag icke ifrågasätta, att, mera än en föredragande för lagfrågor på
stat anställes; men af synnerlig vigt anser jag det vara, att aflöningslörmånerna
för denne bestämmas så höga, att någon af landets utmärktare jurister, som är
denna maktpåliggande plats vuxen, också må finna för sig förmånligt att densamma
emottaga. Från sådan synpunkt torde den af Kongl. Majit vid förra riksdagen
för nämnde Byrå-Chef föreslagna lön af 4,500 R:dr knappt vara tillräcklig,
enär befattningen dermed vore lägre aflönad än Revisions-sekreterare- och Hof
-
IIil. N:o 1 lill Kontjl. Majlis \ä<l. Vrop. .V.o 1, om Statsverket IS59.
3
rättsråds-embetena, hvilkas innehafvare, ehuru de till en början endast åtnjuta
enahanda lönebelopp, ega att efter tur tillträda högre lönegrad.
Vid betraktande för öfrigt deraf, att de skäl, som föranledt stadgandet,
att Expeditions-Chefer skola innehafva sina tjonster endast såsom förordnanden,
i ännu högre grad synas tala derför att, ifrågavarande byrå-chefs-plats icke tillsättes
å läst fot, enär Regeringen företrädesvis har behof af fria händer för val
af de personer, som böra utarbeta dess lag-förslag, samt att till ifrågavarande
plats väl icke behöfver ifrågakomma någon, sorn ej förut innehar tjenst med lön,
hemställer jag, att å Expeditionens stat må åt Byrå-Chefen för lagärender endast
uppföras ett arfvode af 3,000 R:dr, men med rättighet för honom att derutöfver
uppbära löneinkomster af innehafvande ordinarie tjenst, till så stor del,
som Kongl. Majit, ej tinner böra för tjenstens bestridande ät vikarien afstås.
För ärendenas behöriga gång inom Justitie Stats-Expeditionen erfordras deremot
ökade arbetskrafter i de lägre graderna. Arbetet med de statistiska berättelserna
har hittills icke medhunnits inom den tid, som varit att önska, och kan
det ännu mindre utan förökadt biträde, sedan flir dessa berättelser från och med
1857 ett större omfång blifvit bestämdt, hvarigenom de skulle komma att något
närmare motsvara fordringarne på dylika berättelser i andra länder.
Samtidigt har äfven för Expeditionens öfriga göromål i lägsta graden behöflig
arbetsstyrka stundom saknats, och ännu större måste behofvet af förstärkning
kännas, om, genom ett Byrå-ehefs-embetes indragning, dess åligganden komma
att tilldelas en eller flera af de öfriga embets- och tjenstemännen. — Med åberopande
af de skäl Chefen för Finans-Departementet, anfört såväl emot kanslistoch
kopist-gradernas fullständiga indragning, sorn för öfverflyttandet af någon del
bland deras nuvarande göromål på mera tillfälliga biträden, anser jag mig der
före
böra tillstyrka, att' dels de å Expeditionens stat nu uppförde en Kanslist
och 2 Kopister, mätte få derstädes bibehållas, och dels särskilda medel anvisas
för befrämjande af göromålens gång inom kopist-graden, för hvilket ändamål ett
årligt anslag af 1,800 R:dr, med iakttagande af den största sparsamhet, är
nödigt.
På detta sätt skulle Justitie Stats-Expeditionen kunna regleras utan högre
anslag, än som under nuvarande statsreglerings-period är åt densamma anvisadt,
och jag hemställer, i öfverensstämmelse med hvad sålunda är anfördt, att hos
Rikets Ständer måtte för Justitie Stats-Expeditionen föreslås följande lönestat:
En Expeditions-Chef  5,500: —
Arfvode till en Byrå-Chef för lagärender, som derutöfver eger uppbära
löneinkomster af innehafvande ordinarie tjenst, till så stor del,
som Kongl. Majit ej finnér böra för tjenstens bestridande åt vikarien
afstås
3,000: —
Transport 8,500: —
4 bil. No 1 lill Kongl. Majlis Nåd. Vrop. N:o i, om Statsverket 1889.
Transport 8,500: —
4,500: —
3,000: —
1,800: —
1,000: —
1,000: —
1,800: —
..... 600: —
500: —
Riksmynt R:dr 22,700: —
2:o ingående Hugsta Domstolen.
Den för Högsta Domstolen nu gällande stat torde oförändrad böra bibehållas.
3:o Angående Jns ti tie-li ansler s-Expedilionen.
Icke heller i fråga om detta embetsverk har sedan sistlidne Riksdag förekommit
anledning till annan afvikelse från då faststäld stat, än att, på grund af
förut, anförda skäl, åtminstone en ordinarie Kopist här torde jemväl för framtiden
böra bibehållas, och föreslås således för Justitie-Kauslers-Expcditionen följande
stat:
Justitie-Kansleren  7,000: —
1 Sekreterare  3,500: —■
1 Registrator  2,500: —
1 Kopist  1,000: —
1 Dito  1,000: —
indrages vid nuvarande innehafvarens afgång och lönebeloppet utgår
då i stället till göromålens gång inom Kopist-graden.
1 Vaktmästare  600: —
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vaktbetjent^ .... 300: —
Riksmynt R:dr 15,900: —
4:o Angående Jas lilie-Eevisions-Expeditionen.
1 öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition beslöto Rikets
Ständer vid sistförflutne Riksdag, att andre registrators-befattningen i denna Expedition
skulle, vid dåvarande innehafvarens afgång, tillika med en kopist-tjenst,
indragas; hvaremot en Kanslist skulle tillsättas utöfver det på stat förut upptagna
antal. Genom bemälde Registrator befordran till annan tjenst och en Kopists
En Byrå-Chef
En Registrator
En Kanslist
En Kopist
En Dito
Till arfvoden för extra tjenstgöring
En Vaktmästare
En Dito
Ml. A'.o i lill Kongl. Maj As Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket l SS!).
5
uppfattning till Kanslist, har denna reglering numera blifvit genomförd och från
lönestaten böra således uteslutas dels den derå uppförde Registrators-lönen 1,555
R:dr 50 öre och dels en Kopist-lön 600 R:dr, jemte 400 R:dr af de till befrämjande
af göromålens gång inom Kanslist- och Kopist-graderna anvisade medel,
hvaremot aflöning till en ny Kanslist bör i stället å staten upptagas.
För den Registrator, som afsågs att vid Expeditionen qvarblifva, föreslog
Kongl. Maj:t vid nämnde riksdag, att lönen borde bestämmas till 3.500 R:dr, i
likhet med hvad som föreslogs för Registratorerne i de öfriga större Kansli-Expeditionerne,
hvilka dittills åtnjutit, ungefär lika löner å stat med Förste Registratorn
i Justitie-Revisions-Expeditionen; men Rikets Ständer, som för de öfriga
beviljade det begärda anslaget, ansägo Registratorn i Justitie-Revisions-Expedftionen
skäligen kunna åtnöjas med 3,000 R:dr, helst åtskilliga sportler vore
med hans tjenst förenade. Då likväl icke heller de andre Registratorerne äro
alldeles i saknad af sportler, samt det synes obilligt, att den nu ifrågavarande,
hvars lön tillförene varit lika och hvars göromål visserligen icke varit mindre
trägna, skall på samina gång som hans göromål, genom den andra Registratorns
indragning, blifvit i betydlig mån ökade, åtnjuta lägre lön än hans vederlikar,
hemställer jag, att Kongl. Majit mätte föreslå en tillökning af 500 R:dr i hans
nuvarande lönebelopp.
Bibehållandet af Kanslister och Kopister är af särskild vigt för JustitieRevisionen,
såväl i anseende till behofvet, för Revisions-Sekreterarne af skickliga
och pålitliga biträden för uppsättande af berättelser och expeditioner m. m., som
ock för protokollets förande i Nedre Revisionen. Någon inskränkning i det
nuvarande antalet Kanslister och Kopister, af hvilka en Kanslist och en Kopist
.äro indelade å hvarje Revisions-Sekreterares rotel och en Kanslist å Registratorskontoret,
torde icke heller lämpligen kunna ske. Så mycket extra biträde är i
allt fall af nöden, att de. 2,000 R:dr, sorn för närvarande finnas anvisade till
gratifikationer äro tilbäckligc endast under den förutsättning, att e. o. tjenstemän
hädanefter såsom hittills skola, för vinnande af juridisk undervisning, åtaga
sig tjenstgöring i Revisionen, utan afseende pä den godtgörelse, som derför
bestås.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt framställer jag i underdånighet
följande förslag till stat för Justitie-Revisions-Expeditionen:
1 Revisions-Sekreterare  5,000: —
1 D:o
5,000: —
l D:o
5,000: —
I D:<>
5,000: —
1 D:o
4.500: —
1 Ds» .
4,500: —
Transport 29,000: —
6 Ilil. A:o 1 lill Kungl. Majlis Aåd. Prop. A:o I, om Statsverket 4(139.
Transport 29,000: —
1 Revisions-Sekreterare •
4.500: —
1 D:o
4,500: —
1 Protokolls-Sekreterare 4,500: -—
5 D:o
17,500: —
1 Registrator  3,500: —
1 Kanslist 1,800: —
8 D:o  14,400: —
I Kopist  1,000: —
7 D:o
7,000: —
1 Vaktmästare  600: —
1 D:o
500: —
2 D:o
1,000: —
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vakt
betjente
2,000: —
Arfvode för vården af Högsta Domstolens protokoll
m. m  600: —
Riksmynt R:dr 91,400: —
Då nuvarande anslaget utgör 91,655: 50 skulle således en nedsättning af
255: 50 vinnas.
5:o /Ingående Svea Idof-Hult med derunder lydande Justilies lat.
Sedan ny arbetsordning för Hof-Rätterne blifvit under den 14 September
1858 utfärdad, samt den vid sednaste statsregleringen afsedda organisationen
till största delen vunnit tillämpning och, såvidt af hittills vunnen erfarenhet
kunnat dömas, enligt hvad Svea Hof-Rätt anmält, befunnits för fullgörande af
arbetet inom IIot-Rätten ändamålsenlig, torde hinder icke möta för fastställande
af en ordinarie stat för Hof-Rättens hela personal; dock att. som dels två Kanslister
i Svea Hof-Rätt ännu qvarstå vid sina befattningar, sorn således icke
kunnat indragas, dels ock Kongl. Majit vid arbetsordningens utfärdande tillåtit,
att det finge ankomma på Hof-Rätten, att, i den mån det funnes tjenligt och så
länge tjenst, som tillagts förändrade göromål, bestredes af dess dåvarande innehafvare,
uppskjuta tillämpningen af arbetsordningens dithörande föreskrifter i
fråga om göromålens fördelning emellan tjenstemännen, samt i stället låta vid
hvad dittills brukats förblifva, Kongl. Majit må ega, att så länge sistberörde
undantags-förhål lande fortfar och intill dess båda Kanslisterna afgått, vidtaga
den jemkning i tjenstemännens lönebelopp samt angående dispositionen af anvisade
arfvoden för e. o. tjenstemän meddela de bestämmelser, som erfordras för
Bil. N:o 1 till Kontjl. Maj:ls Nåd. l’rop. N:o 1, om Statsverket 1839.
att bereda de tjenstemän, å hvilka den nya organisationen ej eger full tillämpning.
deras tillständiga rätt.
Rikets sednast församlade Ständer fästade uppmärksamhet å en bestämmelse
i det till Rikets Ständers kännedom framlagda nya organisations-förslaget, enligt
hvilken till Svea IIof-Rätt inkommande handlingar skulle, med undantag af dem,
som aile ninas vid förhör eller upprop, emoltagas och i diarierna antecknas af
vederbörande Fiskal i brottmål, af Aktuarie» i instämda och vädjade saker och
af Sekreteraren i andra civila nial och ärenden äfvensom i fiskaliska aktioner,
eller af tre särskilda personer, dä deremot i de båda öfriga Hof-Rätterne sagde
göromål bestridas af en enda person; men då det utan tvifvel skulle vara fördelaktigare
och beqvämligare för allmänheten, om i Svea IIof-Rätt, likasom i
de öfriga, alla handlingar, som rngifvas, finge aflemnas till en och samma person,
eller, i fall sådant icke läte sig verkställa, åtminstone till blott tvänne
personer, den ene i civila och den andre i kriminela mål, anhöllo Rikets
Ständer i underdånighet, att inom Svea IIof-Rätt måtte tillvägabringas en dylik
reglering utaf bestyret med emottagande af handlingar, sorn dit ingifvas.
Sedan Svea IIof-Rätt, uti häröfver infordradt utlåtande, bland annat, anfört,
att Ilof-Rätten, som icke erfarit, att det nu brukliga sätt för handlingars emottagande
i IIof-Räiten för rättssökande verkligen förorsakat någon förlust eller
annan anmärkningsvärd olägenhet, och icke heller egde anledning befara en dylik
påföljd deraf för framtiden, deremot förutsåge, att om en förändring komme
att, pä sätt Rikets Ständer syntes hafva åsyftat, verkställas, derigenom skulle,
utom att en sådan förändring kunde på arbetets gäng hos Ilof-Rätten menligt’
inverka, tillika för parter uppkomma' olägenheter, som alldeles icke motsvarades
af den jemförelsevis obetydliga fördel, hvilken möjligen kunde genom den ifrågasatta
förändringen beredas; att hos de begge sydligare Hof-Rätterne i de ahlraflesta
fall parternes talan föres af några få Hof-Rätts-Kommissarier, hos hvilka
någon erfarenhet i dylika bestyr vanligen kan förutsättas, men att deremot i
Ilof-Rätten handlingar inlemnas af ett stort antal personer, bland hvilka de liesta
äro alldeles ovana vid rättegångar, derigenom särskildt iner och mindre
tidsödande besvär för tjenstemännen uppkommer; samt att IIof-Riitten i' följd
häraf ansåge, att om det ock blefve verkställbar!, det åtminstone icke vore lämpligt
att ens i civila mål jemte fiskaliska aktioner blott en person skulle hos
Ilof-Rätten icke allenast emottaga alla inkommande handlingar, utan ock deröfver
föra diarier med hittills vanlig fullständighet; så har Kongl. Majit, vid
underdånig föredragning af denna fråga den 22 December 1858, funnit densamma,
pä grund af Ilof-Ilättens deremot yttrade betänkligheter, icke för närvarande
till någon åtgärd föranleda.
O O
Vid sådant förhållande och då ej heller i öfrigt anledning förefunnits till
ändring i de vid sista stats-regleringen afsedda löne» och arfvodes-beloppen, torde
8
Bil. l\':o i lill Kongl. Majus Nåd. Prop, N:o ■/, om Statsverket -18.1!).
Kongl. Majit vilja föreslå Rikets Ständer att, i full öfverensstämmelse dermed,
stat för Svea IIof-Rätt definitivt fastställes, dock under förbehåll af rättighet för
Kongl. Majit att vidtaga de tillfälliga jemkningar, hvarom bär ofvan är förmäl
dt.
Uti särskild nådig Proposition till Rikets Ständer har Kongl. Majit, som
ansett den till Dornhafvanderne i Norrbottens och Westerbottens län af de inom
deras domsagor belägna lappmarkers innevånare nu utgående näst och skjutsersättning
böra upphöra, samt ersättning för denna inkomst Dornhafvanderne på
annat håll beredas, i Nåder föreslagit Rikets Ständer att bevilja ett årligt anslag
af tillsammans 3,200 Ridr Runt, att uppföras under Riks-Statens Andra
Hufvudtitel frän och med det år, då den nya statsregleringen träder i verkställighet,
och emellan nyssbemälde Domhafvande sålunda fördelas, att deraf tillägges
Domhafvanden i Westerbottens läns södra domsaga 1,400 Ridr och hvardera
af Dornhafvanderne i Westerbottens norra domsaga och de båda domsagorna
i Norrbotten 000 Ridr, emot skyldighet å Domhafvandernes sida att afstå från
den dem nu af lappmarkernes innebyggare tillkommande näst och skjutsersättning;
i sammanhang hvarmed Kongl. Majit föreslagit, att jemväl den till tingstolkar
af lappmarkernes innebyggare i Norrbottens län utgående tolknäst måtte
samtidigt med domarenästen upphöra och ett årligt anslag af 300 Ridr i stället
å Andra Hufvudtiteln uppföras, att utgå till arfvoden åt en tingstolk inom hvarje
af Norrbottens läns sex lappmarker, nemligen Arwidsjaurs, Arjeplougs, Jockmocks
och Qvickjocks; Gellivare, Juckasjärvi och Enontekis; äfvensom att dessa tingstolkar
må förklaras berättigade att af Statsverket tillgodonjuta skjuts- och traktaments-ersättning
efter gällande rese-reglemente i 11 klassen, för biträde vid
alla de förrättningar, som ej å vanliga tingsstället ega rum, dervid resan beräknas
från tingsstället i orten och dit åter.
I följd häraf bör af Rikets Ständer äskas, att anslaget i penningar till Ju
stitie-Staten
under Svea Hof-Rätt må ökas med förutnämnde, belopp, tillsammans
3,500 Ridr Runt, samt att den föreslagna skjuts- och traktaments-er-sättningen
ina utgå af Andra Hufvudtitelns förslags-anslag till Rese- och Traktamentspenningar.
Anslaget i penningar till nämnde Justi t ie-Stat, som nu utgår med 18.989
Ridr 52 öre, skulle således komma att utgöra 22,489 Ridr 52 öre; hvaremot
någon förändring i de indelta räntorna på samma stat, 2,201 Ridr 89 öre, icke
ifrägakommit.
G:o. Angående Götha Hof-Rätt och deus Justilie-Stat.
Med anledning deraf, att ännu 5 Kanslister tillhöra denna Hof-Rätts stat
och att densamma, liksom Svea Hof-Rätt, erhållit Nådig tillåtelse att i ofvan
omnämnda
Bil. N:o i till Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4839.
9
omnämnda fall uppskjuta den nya arbetsordningens föreskrifter i fråga om göromålens
fördelning emellan tjenstemännen, torde enahanda förbehåll, som vid Svea
Hof-Rätt, böra föreslås angående rättighet för Kongl. Maj:t att vidtaga den jemkning
i tjenstemännens lönebelopp och angående dispositionen af arfvoden till
e. o. tjenstemän meddela de bestämmelser, som erfordras för att bereda de tjenstemän,
å hvilka den nya organisationen ej eger full tillämpning, deras tillständiga
rätt, men i öfrigt begäras, att det under nu varande statsregleringsperiod
för Götha Hof-Rätt och dess Justitie-Stat. utgående anslag, må jemväl
för framtiden å stat uppföras och lika som hittills fördelas.
7:o /Ingående Hof-Rätten öfver Skäne och Blekinge med derunder lydande
Justitie-Stat.
Den nya organisationen i afseende så väl å löneregleringen som arbetsordningen
har inom denna Hof-Rätt redan vunnit fullständig tillämpning och
jag hemställer, att framställning må ske till Rikets Ständer om oförändradt bibehållande
af såväl Hof-Rättens nuvarande lönestat, som anslaget till derunder
lydande Justitie-Stat.
8:o /.Ingående Krigs-Hof-Rutten.
Den för Krigs-Hof-Rätten före förra riksdagen gällande stat upptog, utom
ljuspenningar till belopp af 270 Rdr, en summa af 9,555 R:dr 50 öre, och
Kongl. Maj:t föreslog vid Riksdagen, att med ljuspenningarnes upphörande, lönerna
skulle höjas:
2,628:— till
4,500:
1,971:
2,500:
1,971:
2,500:
487- 50.—
1,000:
487: 50. —
1,000:
328: 50. —
600:
218:
450:
150: — —
300:
Krigs-Fiskalen
1 Kanslist
1 D:o
1 Vaktmästare eller Väbel
1 Hof-Rätts-Post
Gratifikationer åt e. o. tjenstemän och betjente
samt att n. v. Notarien, hvars lön utgjorde 1,314 R:dr skulle uppföras å Allmänna
Indragningsstaten till åtnjutande af ett, notarielönen med ljuspenningar
motsvarande belopp af 1,344 R:dr Riksmynt, men mot skyldighet att förrätta
de göromål, som nu höra till befattningen, hvilken efter denne innehafvares afgång
skulle indragas. Men då fråga af Rikets Ständer blifvit väckt om indragning
af nämnde Hof-Rätt, funno Rikets Ständer icke lämpligt att vid då
företagen statsreglering för detta embetsverk fastställa en förändrad lönestat;
hvaremot Rikets Ständer för att likväl under tiden bereda Hof-Rättens civilBih.
till R. St. Prot. 4839 8j 4860. 4 Sami. 4 Afd. 2 Haft. 2
10 Bil. N:o i lill Kongl. Maj:is Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1859.
personal och vaktbetjening någon förbättring i deras lönevilkor, jemte bibehållande
af det förutvarande anslaget till Hof-Rätten, ställde en summa af 3,000
R:dr Riksmynt årligen till Kongl. Maj:ts disposition, att användas till löneförbättring
för Hof-Rättens civile embets- och tjenstemän samt vaktbetjente.
Då Kongl. Maj:t, efter det ej mindre Krigs-Hof-Rätten, än ock Kongl.
Maj:ts och Rikets Hof-Rätter samt Högste Domstolen blifvit hörde i anledning
af Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse angående Krigs-Hof-Rättens indragning,
genom nådigt beslut den 1 Februari innevarande år funnit samma skrifvelse
icke till någon åtgärd föranleda, tillstyrker jag underdånigst att Kongl.
Maj: t måtte förnya sitt vid förra riksdagen framställda nyss omnämnda förslag
angående Krigs-Hof-Rättens lönereglering, enligt hvilket det vid sista riksdagen
beviljade anslag af 12,555 R:dr 50 öre, utom ljuspenningar, skulle ökas med
294 R:dr 50 öre, jemte det 1,344 R:dr borde för nuvarande Notarien å indragningsstat
uppföras, hvaremot de från särskildt anslag utgående ljuspenningarne
270 R:dr och spanmålsberäkning under lönerna ej vidare komme att ega rum.
9:o /ingående anslaget till fångars vård och underhåll
torde ingen förändring böra ifrågasättas.
10 :o /ingående anslaget för lifgifvande af Sveriges gamla lagar,
hemställer jag att nödig framställning måtte ske till Rikets Ständer, att i likhet
med hvad vid föregående Riksdag blifvit beviljadt, Professoren Doktor C. J.
Schlyter, hvilken under innevarande år fulländat utgifningen af Skåne-lagen och
för närvarande är sysselsatt med Magnus Erikssons Landslag, må tilläggas ett
årligt belopp af 2,000 R:dr riksmynt, deraf 1,100 R:dr såsom arfvode och
återstoden till ersättning för biträde och andra kostnader, att å Allmänna Indragnings-staten
under nästföljande statsregleringsperiod utgå emot enahanda
vilkor af arbetets oafbrutna fortsättande och redogörelse för dess fortskridande,
som nu är vid detta anslag fästadt.
ll:o. Angående nybyggnad af Cellfängelser.
Sedan Fångvårds-Styrelsen i underdånig skrifvelse af den 8 Sept. 1856 hemställt,
att Kongl. Majit mätte täckas vid då tillstundande riksmöte af Rikets Ständer
äska ett approximativt beräknadt anslag af 700,000 R:dr Riksmynt till uppförande
och fullbordande af cellfängelser i de län, som med sådane icke voro försedda,
men Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts förslag för
nuvarande stats-reglerings-period anvisat endast 450,000 R:dr, har Styrelsen
anmält behofvet af ytterligare anslag för ifrågavarande ändamål, under anförande
i fråga om beloppet, att fastställda kostnadsförslag upptaga för uppförande
Bil. N;o 1 lill Kongl. Maj;ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 4839. 11
af läncellfängelse i Östersund  82,000
D:o i Hernösand  133,000
D:o i Umeå  66,000
att för återstående 2:ne läns cellfängelse-byggnader, nemligen
i Upsala och Nyköping, sorn ännu icke blifvit påbörjade, Styrelsens
Byggnads-kontor approximativt kalkylerat kostnaden för det
i Upsala till .
135,000
och för det i Nyköping till  90,000
eller tillsammans R:dr R:mt 506,000: —
samt att Kongl. Majit vid dispositionen af vid sednaste Riksdag beviljade Statsanslag,
enligt nådigt Bref, den 18 Maj 1858, i Nåder anvisat för läns-cellfängelsebyggnaderne
i
Östersund
62,000: —
i Hernösand
81,676: —
i Umeå
38,000: —
samt i Upsala och Nyköping  48,000: —
eller tillsammans R:dr R:mt 229,676
hvadan sålunda ytterligare, skulle erfordras R:dr R:mt 276,324; men då härtill
kommer dels omkring 11,000 R:dr till resekostnader och aflöning till tjenstemännen
å Styrelsens Byggnads-kontor, dels möjligen högre byggnads-kostnader
för sistnämnde 2:ne fängelser, för hvilka specifika kostnadsförslag ännu ej blifvit
uppgjorda, äfvensom oförutsedda utgifter, har Styrelsen ansett att det belopp,
som för ifrågavarande ändamål ytterligare skulle erfordras, icke bör beräknas
lägre än 3OO,0'OO R:dr R:mt, deraf hälften skulle utgå hvartdera af åren 1861
och 1862.
Skiljaktigheten emellan de för dessa byggnader numera fastställda kostnadsbelopp
och dem som enligt Fångvårds-Styrelsens berörde skrifvelse af den
8 September 1856 blifvit för samma byggnader beräknade, härleder sig enligt
Styrelsens redogörelse derifrån, att dels cellernas antal i fängelserna i Hernösand
och Östersund ansetts böra ökas utöfver hvad förut varit beräknadt, och dels
priserna stegrats, samt att, hvad särskildt angår skillnaden emellan den då och
nu kalkylerade kostnadssumman för byggnaden i Nyköping, denna grundar sig
på den närmare kännedom om byggnadskostnaderne, Styrelsens Byggnads-kontor
varit i tillfälle att sedermera inhemta.
På grund häraf hemställer jag att Kongl. Maj:t täckes af Rikets Ständer i
Nåder begära, att de 300,000 R:dr, som erfordras för fulländningen af det storartade
företaget att förse Rikets samtliga län med förbättrade fängelser, må såsom
särskildt anslag beviljas att under åren 1861 och 1862 med 150,000 R:dr
hvartdera året utgå.
12 Bil. N:o i till Kongl. Majis Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket i839.
12:o. Om ett ränte fritt lån af Häradshöfding K. IV. Sandels.
Stats-Råds-Protokollet öfver Justitie-Departements-Årenden för den 30 sistl.
Augusti utvisar, att sedan Häradshöfdingen i Norrbo och Vagnsbro häraders
samt Gamla Norbergs bergslags domsaga, Kammarjunkaren Knut Wilhelm Sandels
i underdånighet anhållit, att, sedan det åt honom anslagne häradshöfd ingeboställe
Mälby, i sammanhang med öfriga inom Mälby byalag i Vester Fernebo
socken af Westmanlands Län belägna hemman och lägenheter, år 1851 undergått
laga skifte, samt utgifterne dervid, i förening med den omständigheten att
Sandels icke ur sin företrädares till borgenärer afträdda bo kunnat till fullo utbekomma
ersättning för den husröta, som vid Sandels’ tillträde af bostället der
befunnits, försatt honom i den brydsamma belägenhet att han ända hittills icke
kunnat uppföra alla boställets åbyggnader, Kongl. Majit, täcktes i Nåder anvisa
den till fullbordande, af ännu felande nybyggnader m. m. erforderliga summan
af 7,941 R:dr 69 öre Riksmynt, att utgå antingen såsom förskott eller lån af
statsmedel, mot vilkor att beloppet från och med år 1864 af boställshafvaren
till Staten återbetalades med VWdel årligen till dess hela summan blifvit gulden;
samt af de vid berörde ansökning fogade handlingar inhemtats, att Sandels,
som år 1844 tillträdt bostället, då fått sig för derstädes befintlig husröta tillerkänd
ersättning af företrädaren i embetet till belopp af 5,459 R:dr 19 sk.
8 rst., deraf dock ur dennes till borgenärer afträdda bo utgått endast 2,994
R:dr 23 sk. 10 rst.; att sedan vid härefter verkstäldt laga skifte inom Mälby
by, bostället blifvit ålagdt. utflyttnings-skyldighet, kostnaderna för boställshusens
flyttning och nybyggnad, jemte gärdesgårdars uppstängning blifvit beräknade till
12,357 R:dr 2 sk. och att vid en år 1856 hållen ekonomisk besigtning å bostället,
Sandels befunnits hafva under sin besittningstid fullgjort byggnader och
förbättringar till belopp af 7,062 R:dr 28 sk., motsvarande efter årsberäkning
byggnadsskyldigheten för ej blott de af honom uppburne husrötemedel och den
tid han innehaft bostället, utan äfven 8'/2 år derutöfver; äfvensom han dessutom
verkställt utdikning och odling af en del boställets mark för en uppskattad
kostnad af 3,131 R:dr 1 sk., men det oaktadt ansetts böra fullgöra bristande
byggnader för ett belopp af 5,294 R:dr 22 sk. allt banko, hvarjemte
uti infordradt underdånigt utlåtande öfver omförmäldta ansökning Stats-Kontoret, med
åberopande deraf, att Kongl. Majit, genom Nådigt Bref den 7 December 1858 förordnat,
att den del af Sandels dittills innehafda domsaga, som utgjorts af Skinnskattebergs
bergslag, skulle med Åkerbo härad till en domsaga förenas och alltså för
framtiden frånskiljas den, som Sandels innehar, och att Sandels genom denna åtgärd
tillskyndats en minskning i inkomster, uppgående, efter hvad han sökt ådagalägga, till
500 R:dr Runt årligen; på grund häraf och då Sandels icke kunnat med de högre inkomster,
hvilka förut åtföljt hans innchafvande domarebefattning, fullborda det endast
till stommen uppförda boställshuset. samt uppbygga öfriga nödvändiga och anbefallda
Bil. N:o i lill Kongl. Majus Nåd■ Prop. N:o i, om Statsverket i8S9, 13
byggnader, anledning vore att befara att sådant ännu mindre hädanefter kunde
af honom åstadkommas, men angeläget vore att denna byggnadsskyldighet med
det snaraste blefve fullgjord, ansett sig böra den af Sandels gjorda ansökningen
på det sätt förorda, att ett räntefritt lån af 7,000 R:dr E:mt må med återbetalningsskyldighet
i den ordning ansökningen innehåller, Sandels beredas, med vilkor
att säkerhet ställes för lånebeloppets behöriga användande och återgäldande,
vid äfventyr att, derest Sandels i ett eller annat afseende skulle underlåta att,
inom viss förelagd tid, fullgöra den föreskrifna byggnadsskyldigheten, lånemedlen
då varda hos honom uttagna; så och enär Sandels, hvilken, efter hvad ofvan förmäles,
ej allenast redovisat de af honom af företrädaren erhållna husrötemedel,
utan 'äfven dessutom fullgjort nybyggnad fullt motsvarande hans besittningstid,
och till följd deraf och af de i öfrigt utaf honom å bostället gjorda förbättringar
fått vidkännas, i förhållande till hans inkomster särdeles betydliga utgifter, förmält
sig sakna tillgång till fullbordande af de ännu vid bostället felande byggnader,
i saknad af hvilka påräknad inkomst af bostället och ersättning för de
derå nedlagda kostnader ej torde kunna förväntas: samt det jemväl för Staten
vore af vigt att bostället så snart som möjligt varder med fullständig åbyggnad
försedt, har Kongl. Maj:t, med åberopande derjemte af de utaf Stats-Kontoret
anförde skäl, i Nåder beslutat föreslå Rikets Ständer att åt Sandels bevilja ett
räntefritt lån af Sju Tusen E:dr Runt, att, såsom han föreslagit, af boställsinnehafvaren
återbetalas med V20-del om året, från och med år 1864 till dess hela
beloppet varder guldet; dock med vilkor att för lånebeloppets behöriga användande
och återgäldande godkänd säkerhet ställes, och att om boställsinnehafvaren
underlåter att inom förelagd tid den löreskrifna byggnadsskyldigheten fullgöra,
lånemedlen genast varda hos honom uttagne.
Med anledning häraf hemställer jag, att ifrågavarande lånesumma 7,000 R:dr
R:mt ma i propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof såsom extra
anslag för en gång å Andra Hufvudtiteln äskas.
I afseende å öfriga utgifter för nästa statsregleringsperiod, såvidt de tillhöra
Andra Hufvudtiteln, anser jag det böra förblifva vid de nuvarande anslagen.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern sålunda
yttrat och hemställt, täcktes Kongl. Maj:t, uppå StatsRådets
öfrige ledamöters underdåniga tillstyrkande, i Nåder
bifalla, Och skulle Utdrag af Protocollet härom expedieras
till Finans-Departementet, för att läggas till grund för Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
Ex protocollo
TV. Becke/'.
14
Bil. N:o i lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1839.
Protokoll öfver Utrikes-Departementets Ärende, hållet inför Hans
Maj:t Honungen uti Stats-Rådet å Stockholms Slott den
Oktober i859.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern Friherre De Geer;
Hans Excell. Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärendena Frih. Manderström;
Statsråden Wallensteen;
Gripenstedt;
älmqvist;
Ehnemark;
Hr Grefve Hamilton;
Lagerstråle ;
Björnstjerna ;
Malmsten.
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Årendena föredrog frågan
otn regleringen af utgifterna under Riks-Statens Tredje Hufvudtitel för nästa statsregleringsperiod
och anmälde i underdånighet med afseende derå:
Genom Rikets Ständers vid sistförflutna riksdag till Kongl. Maj:t.,under den
14 Januari 1858, aflåtna underdåniga skrifvelse bestämdes utgifterna under Riksstatens
Tredje Hufvudtitel, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
i detta afseende aflåtna Nådiga Proposition, att under då inträdande statsregleringsperiod
utgå på sätt som följer:
Departements-Chefen, Stats-Ministern för
Utrikes Ärendena
24,000: —-
Departementets Expedition ....
25,500:
Minister-staten
Skrifmaterialier och expencer samt extra
utgifter . . . .
70,000:
Summa R:dr
R:mt 479,200 —
med rättighet för Kongl. Maj:t att, på sätt Rikets Ständer i 5:te punkten uti
ofvananförda skrifvelse medgifvit, använda samtliga här ofvan omförmälda anslag,
utan hinder af deras fördelning i särskilda utgiftstitlar, eller inskränkning till
något visst år, till fyllande af möjligen uppkommande brist å en eller annan
sådan titel.
Bil. N.-o i Ull Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket i839. 15
Då under den korta tid af endast 1% år, som Utrikes-Departementet sålunda
varit i åtnjutande af det vid sednaste riksmöte beviljade förhöjda anslag
till Tredje Hufvudtiteln, någon på längre erfarenhet grundad öfvertygelse om anslagets
tillräcklighet icke kunnat vinnas, men det likväl visat sig att behofvet
under denna tid af tillgångarna motsvarats, föreslog Stats-Ministern i underdånighet,
det Kongl. Maj:t behagade till Rikets näst sammanträdande Ständer göra
framställning om uppförande af samma anslag som vid sednaste Riksdag beviljades;
så mycket heldre som ingen förändring blifvit i Norska Stor-Thinget föreslagen
uti det af konungariket Norrige hittills beviljade anslag, hvilket föreslagits
att fortfarande utgå med 50,000 Species, motsvarande efter parikurs 200,000
R:dr Runt, utgörande 5/n:delar af hela det från de begge förenade Rikena till
denna Ilufvudtitel beräknade anslag.
Härvid ansåg Herr Stats-Ministern sig böra i underdånighet upplysa, att,
ehuru Departementets för år 1858 afslutade och till Kongl. Kammar-Rätten
öfverlemnade räkenskaper för samma år utvisade en behållning uppgående till
R:mt R:dr 40,818: 93 öre, denna behållning likväl endast vore skenbar, då,
till följd af de utnämningar, som den 16 December 1858 egt rum af Ministrar
i Köpenhamn, Berlin, Wien och Haag, ett belopp öfverstigande denna behållning
var bestämdt att såsom ekiperings-penningar till dessa Ministrar utgå, ehuru
detsamma, till följd deraf att de icke förr än efter 1859 års ingång till ber
skickningsorterna ankommit, först under innevarande år utbetalats och i räkenskaperna
blifvit uppfördt; hvaremot enligt den kalkyl, sorn öfver innevarande
års tillgångar och utgifter blifvit i Departementets Kameral-Afdelning uppgjord,
den för sistlidne år uppkomna behållning forde behöfva fullständigt tagas i anspråk
till betäckande af innevarande års å Minister-staten utgående, till följd
af särskilda förhållanden, betydligare utgifter.
Hvad särskildt beträffade Utrikes-Departcmentets Expedition, hade Hans
Excellens Herr Stats-Ministern Friherre Lagerheim uti särskildt, med Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition om Stats-verkets tillstånd och behof till Rikets Ständer
öfverlemnadt Memorial, låtit utarbeta ett förslag till ny och gemensam Stat
för detta Departement, slutande på en summa af 36,000 R:dr jemte ett bidrag,,
från Konsulsfonden af 6,500 R:dr, eller tillhopa 42,500 R:dr, hvilket förslag,
omfattande en fullständig reorganisation af Departementet, Stats-Ministern Hejr
Friherre Lagerheim, på de af honom uti Stats-Råds-Protokollet af den 14 Oktober
1856 anförda skäl, likväl icke ansåg sig för tillfället böra till fastställande
anmäla. — Efter tagen kännedom om innehållet af ifrågavarande förslag, yttrade
Rikets Ständer, uti skrifvelsen af den 14 Januari 1858, att, utan att ingå i
närmare pröfning af detsamma, de likväl, för sin del, förklarade att, så vida
hinder i öfrigt icke mötte, den föreslagna organisationen, äfven under nästa
Statsregleringsperiod kunde sättas i verket, samt att för sådant ändamål, den
16 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket i8S9.
för Expeditionen beviljade summan 25,500 R:dr ställdes till Kongl Maj:ts disposition,
att bland tjenstemanna-personalen, på sätt Kongl. Majit kunde finna
mest ändamålsenligt, fördelas.
Då, på grund af det utaf Rikets Ständer sålunda lemnade förklarande,
Kongl. Majit egde att, med användande af de anslagna medlen, när så lämpligt
pröfvades, genomföra detta organisationsförslag, anmäldes detsamma under den
27 April 1858 till Kongl. Majits Nådiga gillande, endast med den förändring,
som till följd af den utaf Rikets Ständer beslutade nedsättning af 800 Ridr
Rimt af det föreslagna beloppet föranleddes; och behagade Kongl. Majit, under
ofvan omförmälda dag, att under innevarande statsreglerings-period gilla och
fastställa följande stat för Kongl. Utrikes-Departementet:
1 Kabinetts-Sekreterare, Expeditions-Chef  5,500: —
1 Expeditions-Sekreterare och Chef för den Politiska Afdelningen . 4,500: —
1 Expeditions-Sekreterare och Chef för Handels och Konsulat-Afdel
ningen
4,500: —
1 Expeditions-Sekreterare och Chef för Kameral-Afdelningen . . 4,500: —
1 Arkivarie  3,500: —
1 Förste Sekreterare  3,500: —
1 Andre Sekreterare  1,800: —
3 Dito Dito å 1,800
5,400: —
1 Andre Sekreterare  1,000: —
2 Dito Dito å 1,000
2,000: —
1 Vaktmästare  600: —
3 Dito å 600
1,800: -
l Vaktmästare å  500: —
Till Kongl. Utrikes-Departementet hörande Embets- och tjenstemän:
1 Öfver-Ceremonimästare  2,000: —
1 Skönskrifvare  600: —
Summa R:dr R:mt 41,700: —
Hvilket belopp utgjordes af:
1:o anslaget, till Departementets Expedition å Tredje Hufvudtiteln
R:dr R:mt  25,500: —
2:o <len enligt Kongl. Majits Nådiga af den 20 April 1858 anslagne
aflöning för handels- och konsuls-ärenden inom Departementet,
utgående å den gemensamma Konsuls-ibnden . . . 6,500: —
3:o Bidrag från Norska Stats-verkets anslag till Minister-Staten . 9,700: —
Summa R:dr R:mt 41,700: —
På grund af hvad sålunda anfördt blifvit, ansåg Herr Stats-Ministern att
till Rikets nu sammanträdande Ständer, likasom till de vid sednaste Riksdag församlade
-
Bil. iV.o / lill tionyl. Maj:ls Säd. Prop. iV.-o •/, om Statsverket i859.
17
samlade, hemställan borde göras derom att de för Utrikes-Departementet beviljade
anslags-belopp må utan hinder af fördelningen i särskilda utgifts-titlar eller
inskränkning till något visst år få användas till att fylla möjligen uppkommande
brist å en eller annan sådan titel.
Med Nådigt bifall till hvad sålunda i underdånighet föreslaget
och hemsiäldt blifvit, täcktes Kongl. Majit, uppå StatsRådets
öfrige Ledamöters underdåniga tillstyrkande, besluta
att anslagen till Tredje Hufvudtiteln uti den till Rikets sammanträdande
Ständer afiåtande Nådiga Propositionen om StatsVerkets
tillstånd och behof, skulle uppföras att oförändrade
utgå med ett sammanlagdt. belopp af 479,200 R:dr R:mt
årligen; börande i sammanhang härmed, angående dessa anslags
af Herr Stats-Ministern nu i underdånighet föreslagna
dispositions-sätt, framställning hos Rikets Ständer göras.
In fidem
E. van. Brienen,
Hill. lill II. St. Prol. 1839 Sj 1860. I Sand. I Afd. 2 Haft.
3
STOCKHOLM, typografisk a föreningens boktryckeri, 1859.
Bil. NI 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. NI 1, om Statsverket 1859. 1
Alik. till Exp-Utsk. den 1 Nov. 1809, kl. 1 e. m.
Utdrag af Protokollet öfver fjundtför svars-Ärenden,
hållet inför Hans Jfdj:t Konungen i Stats•
11 tule t på Stockholms Slott flen Ml Oktober
1S39.
N ärvarande:
Hans Excellens. Herr Justitie-Stats-Ministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Stats-Ministern för Utrikes-Ärendena, Friherre Manderström,
Stats-Räden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Lagerstråle,
Björnstjerna och
Malmsten.
Chefen för Landtförsvars-Departemcntet, Stats-Raclet Björnstjerna föredrog i
underdånighet de frågor, sorn vid förslag till reglering af utgifterna under RiksStatens
4:de Hufvudtifel för nästa statsreglerings-period nu i ett sammanhang borde
tagas i öfvervägande och deribland följande till Kongl. Majit inkomna underdäniga
framställningar, nemligen:
l:o De af Krigs-Collegii särskilda Afdelningar afgilha förslag och betänkanden
i afseende ä anslag, hvilka anses för Landtförsvarets behof i allmänhet vara
erforderliga;
2:o General-Fält-Tygmästarens framställning om anskaffning af Fält-batterier
ined relflade kanoner;
3:o Chefens för Ingeniör-Corpsen förslag å inedels-behof till fortsättande
af fästningsbyggnaderna;
Bilt. till 11. St. Brot. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft. I
2 Bil. M 2 till Kongl. May.ts Nåd. Prog). M 1, om Statsverket 1859.
General
staben.
4:o Samina Chefs framställning om behofvet af tillökadt öfver- och underbefäl
vid nämnda Corps;
5:o Samma Chefs hemställan om uppsättning af ytterligare Sappör-trupper,
in. m.;
6:o Chefens för Topografiska Corpsen förslag om anställande af Underofficerare
på Stat vid Corpsen, m. m.;
7:o Chefens för Konungens värfvade Huss ar-regemente framställning om
lönförhöjning för åtskilliga löntagare vid Regementet, m. m.;
8:o Militär-Befälhafvarens på Gottland framställning angående försvars-anstalterna
på Gottland; om tillökning af befäl för National-Beväringen, m. m.; ^
9:o Sekund-Chefens för Lif-Regementets Hussar-corps framställning, rörande
behof af ridhus med flera byggnader för Corpsen;
10:o Direktionens öfver Arméens Pensions-kassa Betänkande, i anledning
af ifrågasatt förslag till fullständigt ordnande af pensionsväsendet för Arméen;
11 :o Uandshöfdingens i Calmar län skrifvelse, med Domkyrko-Rädets i Calmar
ansökning om fortfarande stats-anslag för den Domkyrkan åliggande ärliga ersätning
till Krigs-Collegii Fortifikations-Afdelning för upplåtna delar af förra
fästningsjorden.
Och afgaf Departements-Chefen derefter här nedan intagna skriftligen författade
anförande:
»Pligtig att inför Eders Kongl. Majit i underdånighet framställa allt hvad
som tillhör ett fullständigt ordnande af försvarsverket till lands, nödgas jag likväl i
första rummet taga i betraktande de tillgångar, som kunna vara att härför påräkna,
och, då dessa icke medgifva fyllandet af alla behof, inskränka mina förslag till endast
sådana åtgärder, hvilka antingen afse fullföljande af redan påbörjade anstalter
för försvarsverkets förbättring, eller ock af omständigheterna nu påkallas, och tilllika
äro af beskaffenhet att icke kunna åsidosättas, utan att verkningarna af ett sådant
uppskof skulle för framtiden kunna medföra de betänkligaste följder.
Svenska arméen har under den längre tid, dess uppträdande till fäderneslandets
försvar ej varit påfordradt, först innevarande år fått i sina leder upptaga
det manskap, som är beräknadt till dess förstärkning i krigstid. Den utsträckta vapenöfning,
Beväringsmanskapet till följd af Rikets sednast församlade Ständers beslut
undergått, har medgifvit detsammas användande i förening med stam-trupperna,
och en början har derigenom blifvit gjord att till hvarannan sluta de delar af arméen,
hvilkas närmare förening skall utgöra Svenska härens styrka. Den vidare
utveckling bevärings-inrättningen bör erhålla, sättet derför och användandet af Beväringsmanskapet,
täcktes Eders Kongl. Majit tillåta mig att framdeles få föreslå
för beredande af särskild framställning härom till Rikets Ständer. För det närvarande
utbeder jag mig således att blott fä anmäla de frågor, hvilka, enligt hvad
jag redan antydt, nu torde böra komma under Nådig pröfning.
Ibland de frågor, som af Eders Kongl. Majit vid förra Riksdagen till Rikets
Ständers pröfning framställdes, förekom äfven förslaget om fullständig organisation
af Svenska General-Staben. Ehuru detta förslag icke blef af Rikets Ständer antaget,
hyser jag likväl öfvertygelsen, att de lnifvudgrunder, hvarpå detsamma hvilade,
förr eller sednare skola erkännas såsom riktiga och ändamålsenliga. Om således,
oaktadt angelägenheten för försvaret att hafva General-Staben på ett fullt tillfredsställande
sätt ordnad, jag nu afstår från anhållan om förnyad framställning i ämnet,
omfattande General-Stabens fullständiga organisation, sker sådant endast af det skäl,
att Statens tillgångar icke torde detta medgifva. — För att emellertid så mycket
Bil. M 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859. 3
sorn möjligt underlätta organisationsplanens framtida utförande, så att verkställigheten
deraf icke vidare ma fördröjas, då tillgångar dertill kunna beredas, hemställer
jag i underdånighet, att nu mätte hos Rikets Ständer begäras de anslag, hvilka
äro nödvändiga för vidtagandet af åtgärder till General-Stabs-officerares bildande.
Deribland intager ordnandet af undervisningen, så väl den theoretiska som
den praktiska, främsta rummet; hvadan jag i underdånighet anhåller, det Eders
Kongl. Majit täcktes föreslå Rikets Ständer att för detta ändamål bevilja följande
anslag, nemligen:
till arfvoden åt Lärare i General-Stabs-ämnen
R:dr 2,000: —
till Fältöfningar
» 1,500: —
till Resestipendier
» 3,000: —
tillhopa R:dr 6,500: —
Aflöningen för Landtförsvars-Departementets Kommando-Expedition bevilja- Landtförsmrsdes
väl vid förra Riksdagen i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Eders Kongl. Departementets
Maj.ts derom hos Rikets Ständer gjorda förslag; men de vid denna Expedition an- Kommando
ställde
Officerare, hvilka hafva tjenstgöringsskyldighet under hela äret, äro dock 'Ll)ec> l0n'
till större delen med de anslagna arfvodena af i allmänhet 750 R.dr svagt aflönade
samt betydligt ringare än Officerare, som kommenderas till tjenstgöring emot åtnjutande
af dagtraktamente enligt Rese-reglementet; och, särdeles med afseende ä
de liera kostnader, som med deras tjensteäliggandcn äro i vissa fall förenade, såsom
t. ex. att under kommendering vid ölningsläger vara försedda med häst, anskaffa
sadelmundering, verkställa resor till och ifrån möten m. m., hemställer jag
alltså i underdånighet, att ett anslag af 1,500 R:dr mätte begäras till uppförande
på Expeditionens Stat, för att efter Departements-Chefens disposition användas till
gratifikationer ät förenämnda Officerare, såsom bidrag till bestridande af ofvanberörda,
för mänga af dem ganska betungande utgifter.
Med afseende å angelägenheten af det militära Charte-verkets skyndsammare Topografiska
fullbordan och i anledning af anmäld brist på härför erforderlig arbetspersonal, ej Corpsen.
mindre pä Topografiska Corpsens egen Stat, än äfven från arméen^ har Eders
Kongl. Majit, uppå Corps-Chefens hemställan, för att bereda nödig fortgång ät Corpsens
arbeten, hvilka i följd af de vid, förra Riksdagen ökade anslag mäst utsträckas
utöfver hvad förut egt rum, under den 2 Februari 1858 i Nåder tillåtit, att vid
Corpsen finge tillsvidare och pä förordnande antagas högst 8 Under-officerare att
vid dessa arbeten biträda, med arfvoden af 500 R:dr årligen, hvartill dä anvisades,
tvä lediga Löjtnants-löner vid Corpsen, samt den öfriga utgiften att utgå från
anslaget till Corpsens arbeten; och då lämpligheten och nyttan af Under-officerares
anställning vid denna Corps nu under mer än ett års tid hunnit tillräckligt pröfvas,
tillstyrker jag, i enlighet med Corps-Chefens derom gjorda hemställan, att framställning
till Rikets Ständer mätte göras om 8 Under-officerares uppförande pä
Corpsens Stat, hvar och en med 500 R:drs lön, samt att, då deras användbarhet
och skicklighet ökas ju längre de vid Corpsen qvarstå, och det således ar lör arbetet
af största vigt, att de hafva en framtida utsigt å bättre vilkor, hvarigenom de
vid Corpsen qvarhällas, bemälde Under-ofiicerare mätte berättigas till löntörhöjning
med 250 R:dr efter 5 års med godt vitsord förrättad tjenstgöring, och ytterligare
250 R:dr efter vidare 5 års lika beskaffad tjenstgöring vid Corpsen, sä att en sådan
Under-officer efter tio års tjenstgöring må kunna påräkna i aflöning 1,000 R:dr.—
Jag anser, att dessa endast efter viss tjenstetid ifrågakommande löntörhöjningar,
hvilkas årliga belopp, såsom af särskilda omständigheter beroende, icke kunna på
förhand bestämmas, lämpligen kunna utgå frän anslaget för Corpsens arbeten, hvil
-
4 Bil. HM 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. HM 1, om Statsverket 1859.
kas befrämjande derigenom åsyftas; och skulle, med sådant medgifvande, Topografiska
Corpsens anslag icke behöfva förhöjas med annat än 8 Under-officers-löner å
500 R:dr. elier med sammanlagdt 4,000 R:dr. Men om, på sätt Chefen för Topografiska
Corpsen äfven föreslagit, och hvilket jag i underdånighet tillstyrker, nuvarande
Renritaren ä Corpsens Stat, Carl Akrell, hvilken enligt företedt läkarebetyg
är och sannolikt för framtiden förblifver till tjenstgöring oförmögen, öfverflyttas
pä allmänna Indragningsstaten, med rättighet att för sin återstående lifstid
derifrån åtnjuta en] årlig pension, motsvarande den aflöning af 800 R:dr, han för
närvarande å Corpsens Stat innehar, blefve detta belopp för den nya regleringen
disponibelt, alldenstund, efter Under-officerares anställande vid Corpsen, Rcnritarebefattningen
såsom obehöflig kan indragas. Härigenom nedsättes behofvet af nytt
lön-anslag för Under-officerarne till 3,200 R:dr. — Hvad vidare angår den af CorpsChefen
föreslagna beklädnadshjelp af 150 R:dr årligen ät hvar och en af dessa Under-officerare,
hvilken jag anser mig äfven böra förorda, anhåller jag i underdånighet,
att medel härtill måtte få beräknas vid regleringen af anslaget för »Försvarsverket
i allmänhet eller Krigs-Collegii Afdelningar», dit en sä beskaffad utgift rätteligen
hörer. — För öfrigt finner jag hinder icke möta deremot, att, vid slutliga fastställandet
af Topografiska Corpsens Stat, den å Staten uppförda aflöning
för en Professor må, pä sätt Corps-Chefen hemställt och likasom den öfriga aflö
ningen
för Corpsens personal, fördelas i egentlig lön och tjenstgöringspenningar.
Konungens Af Chefen för Konungens värfvade (f. d. Kronprinsens) Hussar-regemente
rärfmde (f. d. har blifvit ifrågasatt förhöjning uti en del löntagares å detta Regementes Stat vid
Hussas^Rei ^rra Riksdagen bestämda aflöning. Jag anhåller att i anledning häraf fä i underdånighet
erinra, att sedan Eders Kongl. Majit, i betraktande af de vid Regementet
förut varande lönernas betydligt ringare belopp än vid öfriga Garnisons-regementen,
funnit aflöningen vid ifrågavarande Regemente i allmänhet äfven kunna bestämmas
något lägre, sä yttrade Rikets Ständer, att, enär lefnadskostnaden i Skåne
och särdeles i Malmö, der största delen af Regementet finnes förlagd, syntes vara i
det närmaste jemförlig med den i hufvudstaden, samt Officerarnes förflyttning emellan
de olika garnisons-orterna otvifvelaktigt mäste ådraga dem ökade utgifter, billigheten
fordrade, att Subaltern-officerarne och deras vederlikar finge tillgodonjuta
enahanda lönförmåner, som för motsvarande grader vid öfriga Garnisons-regementen
blifvit beviljade, i öfverensstämmelse hvarmed ock aflöningen för nämnde löntagare
förhöjdes, dä deremot den lägre aflöningen fastställdes för Regements-Qvartermästaren,
Sqvadrons-Cheferne, Fanjunkarne, Sergeanterne, Regements- och SqvadronsHästläkarne,
Regements- och Sqvadrons-Trumpetarne samt Corporalerne. — Dä,
efter hvad Regemcnts-Chefen nu upplyst, särdeles Under-befälets ställning, oaktadt
den vid förra Riksdagen beviljade lönförbättring, vore bekymmersam, samt de skäl,
Rikets Ständer anfört för sin åtgärd att bestämma Regementets Subaltern-officerares
m. fl. aflöning lika med den vid andra Garnisons-regementen, äro fullt tillämpliga
pä Under-befälet med vederlikar, hemställer jag i underdånighet, att Eders
Kongl. Majit täcktes å Regements-Chefens framställning fästa det afseende, att nu
hos Rikets Ständer måtte begäras löntillökning, utöfver den vid förra Riksdagen beviljade,
för följande af personalen vid Konungens värfvade Hussar-Regemente och
till nedanstående belopp, nemligen:
för Regements-Hästläkaren
Ridr 175: —
» Regements-Trumpetaren
» 200: —
» 6 Fanjunkare å 200 R:dr
» 1.200: —
Transport 1,575: —
Bil. M 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859. 5
för 6 Förste Sergeanter ä 125 R:dr
» 18 Andre Sergeanter a 125 R:dr
Transport 1.575:
R:dr '750:
» 2.250:
» 600:
» 600:
» 288:
» 540:
» 6 Sqvadrons-Hästläkare å 100 R:dr .
» 6 Sqvadrons-Trumpetare ä 100 R:dr
» 6 Distinktions-Corporaler a 48 R:dr.
» 18 Corporaler å 30 R:dr
tillhopa R:dr 6,603:
hvarigenom denna personal, till sin aflöning försättes i likhet med vederlikar vid
öfriga Garnisons-regementen.
Den af Chefen för Ingeniör-Corpsen föreslagna tillökning i antalet af Officers-
och Under-officers-beställningar vid Corpsen, jemte aflöningsförhöjning för det
vid nuvarande Sappör-Compagnie anställda befäl m. fl., anser jag mig för det närvarande
icke kunna tillstyrka. Deremot kan jag icke underlåta att framhålla nödvändigheten
om Sappör-truppens tillökning.
Om uppsättning af de enligt plan ännu återstående andra och tredje Sap- Sappör-tn
pör-Compagnierna väcktes redan fråga uti Chefens för Ingeniör-Corpsen är 1856 Peri
ämnet gjorda framställning; men Eders Kongl. Maj:t fann likväl de mänga vid
förra Riksdagen ifrågasatta andra angelägna föremål, som erfordrade anslag, lägga
hinder i vägen att dä föreslå Rikets Ständer beviljandet af de härtill nödiga medlen.
Då emellertid en armées företag i krig väsendtligen äro beroende af det skick,
hvaruti Ingeniör-väsendet sig befinner, och i första rummet af den del deraf, som
utgöres af krigsbryggor, men hvad i detta hänseende hittills kunnat här åstadkommas,
är så otillräckligt att dermed föga kan uträttas, har Chefen för IngeniörCorpsen
ansett sig böra ånyo fästa uppmärksamheten pä behofvet af den primitiva
planens utförande, om icke på en gäng, så åtminstone efterhand. — Med det nu
befintliga enda Sappör-Compagniet, utgörande 120 man utom befäl, samt beräknadt
såsom den minsta möjliga servis för ett krigsbrygge-equipage, kan, enligt hvad Chefen
för Ingeniör-Corpsen anfört, endast släs en brygga af 150 löts längd, fullt begagnelig
för alla vapen, samt af 198 löts längd under vissa vilkor. Otillräckligheten
häraf är icke svår att inse och har visat sig tydligen derigenom, att denna inskränkta
bro-train knappt varit begagnelig vid vanliga fältmanövrer, sä vida icke
öfvergängsställena lämpats efter den ofvan angifna obetydliga bredden. Det nuvarande
krigsbrygge-väsendet skulle således vid krigstillfällen blifva af högst inskränkt
användbarhet.
I anledning häraf och ehuru jag anser mig för det närvarande icke böra
tillstyrka framställning till Rikets Ständer om uppsättning af begge de enligt plan
återstående Compagnierna, synes mig ej längre böra fördröjas med det ena nya
Compagniets organiserande. Jag hemställer således i underdånighet, att nödigt anslag
mätte begäras för uppsättning af det andra Sappör-Compagniet.
För bestämmandet af det härtill erforderliga anslagsbeloppet torde få tjena
till grund det nuvarande Sappör-Compagniets Stat, i enlighet hvarmed alltså
föreslås:
för 1 Befälhafvare, - arfvode Rdr 1,200: —
» 1 Subaltern-officer.
» 1 Dito
» 1 Under-ofiicer ...
dito
dito
dito
dito
»
»
»
»
547: 50.
547: 50.
273: 75.
547: 50.
» 2
Dito
Transport 3,116; 25.
6 Bil. JV2 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, Ns 1, om Statsverket 1859.
Lif-Beväring sRegementet.
Transport 3,116: 25.
för 1 Uppbörds-Under-officer  arfvode Rdr 300: —
» 1 Distinktions-Corporal  dito » 138: —
» 1
Dito  dito » 138: —
» 1 Corporal  •  dito » 90: —
» 3 Dito
dito » 270: —
» 1 vice Corporal
dito » 48: —
» 5 Dito
dito » 240: —
» 1 Handtverkare
dito » 30: —
»17 Dito
dito » 510: —
» Truppens underhåll
dito » 10,763: 40.
» Rekryteringspenningar för 120 man å 7: 50
dito » 900: —
» Medikamentspenningar för 120 man å 2: 25  dito » 270: —
» Communionpenningar för 120 man å 5 öre
dito » 6: —
» Kokinrättningskostnader  dito » 500: —
tillhopa Rdr 17,319: 65,
med hvilket belopp Ingeniör-Corpsens statsanslag skulle förhöjas i och för det nu
föreslagna Sappör-Compagniets aflöning och underhåll.
Hvad åter angar den ärliga underhållskostnaden för det nya Compagniets
beklädnads-, remtygs-, utrednings- och sjukvärds-persedlar, hvartill, enligt den
för äldre Compagnie! nu gällande passevolans, beräknas 8,993 Rdr 20 öre, hemställer
jag i underdånighet, att detta belopp mätte i sammanhang med regleringen
af anslaget till »Försvarsverket i allmänhet», äskas för Krigs-Collegii IntendentsAfdelning,
hvarifrån samma kostnad för nuvarande Sappör-Compagniet utgår.
Den första uppsättningskostnaden för Compagnie! är af Chefen för Ingeniörcorps
en beräknad till 28,750 Rdr; och till undvikande af särskildt anslag härför,
hemställer jag i underdånighet, att första årets underhälls-anslag, inalles utgörande
26,312 Rdr 85 öre, må, såsom vid det nuvarande Compagniets uppsättning egde
rum, få härtill användas, hvarigenom den hufvudsakligaste utgiften i detta afseende
blifver betäckt.
Beträffande Lif-Bevärings-regementet hafva Rikets Ständer hos Eders Kongl.
Maj:t framställt sin tanka derom, att Officers-Corpsen borde, i män af inträffande
afgång, indragas, eller åtminstone pä ett för Statsverket mindre kostsamt sätt organiseras.
Rikets Ständer hafva nemligen funnit mindre lämpligt, att, för den ringa
tjenstgöringen under ärliga exercisen med Stockholms stads- och läns Beväringsmanskap,
Staten skulle vidkännas kostnader för aflönande af en särskild Officers--  Corps, enär denna exercis, efter Rikets Ständers åsigt, kunde verkställas af dertill
kommenderadt befäl, antingen från Uplands eller Södermanlands Regemente eller
från Garnisons-regementena i Hufvudstaden. —Med afseende å denna Rikets Ständers
framställning har Eders Kongl. Maj:t redan täckts i Nåder förklara, att tillsvidare
hvarken den ledigvarande Chefs-platsen vid Regementet skall tillsättas, eller
nya Officerare der antagas; hvarjemte, och då hvarken Uplands och Södermanlands
Regementen eller öfriga indelta Regementen kunna aflåta befäl för ifrågavarande
bevärings-exercis. Eders Kongl. Maj:t beslutit att det bevärings-område, som förut
varit anslaget till Lif-Bevärings-regementet, skall fördelas pä Lif-Gardes-regementena
till fot.
Under sådant förhållande, och då den vid sistnämnda Regementen nu befintliga
Befäls-personal, som icke kan befrias från sin tjenstgöring i öfrigt, är otillräcklig
för att kunna äfven besörja vapenöfningen med det Regementena sålunda
Bil. JVs 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JVs 1, om Statsverket 1859. 7
tillslagna Beväringsmanskap, föreslår jag i underdånighet, att hvartdera af LifGardes-regementena
till fot måtte efter hand och i mån af tillgångar på Lif-Bevärings-regementets
Stat erhålla tillökning i sitt befäl med 1 Tredje Major och 4
Andre Kaptener, samt att den blifvande aflöningen måtte för dem salunda bestämmas:
1
Tredje Major lön Rdr 3,500: —
Rationer för 2 hästar å 270 Rdr  » 540: —
Stallhyra för dito å 100 Rdr
» 200: — ^ ^
4 Andre Kaptener, lön å 2,000 Rdr  8.000: —
tillhopa Rdr 12,240: —
och för begge Regementena således ett sammanräknadt aflöningsbelopp af 24,480
Rdr. — Dä anslaget för Lif-Bevärings-Regementet uti nuvarande Riks-Stat upptages
till 31,911 Rdr 50 öre, lemnar detta framdeles full tillgång till de ifrågavarande
lönerna vid Lif-Gardes-regementena. — De för vakanta beställningar vid Lif-Bevärings-regementet
belöpande afgifter till ackords-amorteringen lära för öfrigt från
anslaget böra utgå.
Militär-Befälhafvaren på Gottland har, uti sitt afgifna underdåniga förslag Gottlands Kattil
förbättringar uti nuvarande militär-organisation derstädes, hufvudsakligen hemställt: ™'
att, då Be värings-Artilleriet, bestående af två fältbatterier, saknar egna Officerare.
National-Beväringens Stat måtte tillökas med de för Artilleriet särskilt behöfliga
Officerslönerna;
att det i Wisby förlagda Depöt-Compagnie af Svea Artilleri-regemente, som
efter Militär-Befälhafvarens åsigt nu vore, i afseende å öfningar, m. m., uti en alltför
afskiljd ställning med Bevärings-Artilleriet, måtte öfverflyttas från berörda Artilleri-regementes
till Gottlands National-Bevärings Stat, för att med dess Artilleri
bilda en Corps;
att dä, hvad beträffar Infanteriet, Befälet vore alldeles otillräckligt i förhållande
till Beväringens antal, så att Compagniernes styrka nu uppgår från 230 ända till
550 man, 7 af de största Compagnierna mätte hvart och ett fördelas i 2 Compagnier,
samt hvarje af de sålunda tillkomna 7 nya Compagnierna erhålla samma antal
Öfver- och Under-befäl, som de förut varande;
att en 4:de Bataljons-Chefs-beställning, i likhet med de förut befintliga, måtte
å Stat uppföras, hvars innehafvare skulle vara Chef för en 4:de Bataljon under namn
af Stads-Bataljonen, som borde utgöras af Wisby stads beväring och de närmast
staden belägna Compagnierna;
att de vid Wisby stads Beväring anställda Officerare måtte erhålla samma
löner, som Officerarne vid Landt-Bcväringen;
att, då Militär-Befälhafvarebefattningen, med vidsträckta militär-göroinål, är
förenad med Landshöfdingebeställningen, en Stabs-Chefsplats måtte på Beväringens
Stat blifva uppförd med arfvode, i likhet med hvad som eger rum vid öfriga General-Befäl
;
att alla nuvarande 50 Under-officers- och 100 Corporals-platser utan arfvoden
måtte erhålla sådana till lika belopp, som de nu bestådda lägsta i hvardera graden;
att dagtraktamentet under befälsmötet äfven för Under-officerarne mätte, i
likhet med hvad nu sker för Corporal erne, fä utgå af anslaget till Beväringsmanskap
pets vapenöfning, och att det belopp, som derigenom skulle besparas ä anslaget
till National-Beväringens extra utgifter, finge användas att förlänga befälsmötet;
8 Bil. JY2 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Jtä 1, om Statsverket 1859.
att till skjutöfningar för truppen årligen finge användas 30,000 skarpa patroner,
för att af Militär-Befälhafvaren genom befälet utdelas för detta ändamål;
att hvar och en af Bataljons-Cheferne måtte erhålla ration jemte stallhyra för
en häst, samt att denna förmån äfven måtte beviljas de tvenne Stabs-Adjutanterne;
och slutligen
att på Gottland måtte uppsättas en stam-trupp af 480 man, fördelade på 6 Compagnier
af 80 man hvartdera, för att tjena till godt föredöme för National-Beväringen
under fred och till stam uti krigstid; men att, om den kostnad, som häraf föranleddes,
befunnes för betydlig, åtminstone 3 Compagnier deraf genast måtte uppsättas;
eller, om äfven detta skulle möta betänklighet, de nuvarande BåtsmansCompagnierna
indragas, för att deraf bilda stamtruppen.
Vid öfvervägande af detta allt och enär, enligt Militär-Befälhafvarens egen
beräkning, verkställigheten af det framställda förslaget, oberäknadt de utgifter, som
blefve en följd af Underbefälets aflönande under befälsmötet utaf allmänna förslagsanslaget,
till Beväringsmanskapets vapenöfningar samt ammunitions utlemnande till
skjutöfningar, skulle medföra för Statsverket en årlig kostnad af 127,965 R:dr, om
liela den föreslagne stamtruppen uppsättes, och omkring 80,000 R:dr, derest endast
hälften deraf organiseras, anser jag, ehuru fullkomligt erkännande fördelen af en
stamtrupp, hvartill Beväringen på Gottland, likasom i öfriga delen af Riket, kunde
sig sluta så väl under vapenöfningen i fredstid, som isynnerhet vid krigs till fä 11 i gh e t,
mig dock för närvarande icke kunna tillstyrka antagandet af Militär-Befälhafvarens
förslag i sin helhet: men då, efter hvad Militär-Befälhafvaren upplyst angående
bristen pä nödigt befäl, detta onekligen icke står i tillbörligt förhållande till truppens
styrka, vågar jag i underdånighet föreslå:
att Gottlands National-Bevärings Stat måtte ökas med de för Artilleriet särskildt
behöfliga Officers-lönerna, nemligen:
för 2 Kaptener å 1,000 R:dr
» 2 Löjtnanter å 700 R:dr
» 3 Under-Löjtnanter, å 500 R:dr
att å samma Stat måtte för Infanteriet uppföras nya löner eller
arfvoden
för 7 Kaptener, å 1,000 R:dr lön
» 7 Löjtnanter, å 700 R:dr lön
» 7 Under-Löjtnanter, å 500 R:dr lön
» 50 extra Under-officerare, å 30 R:dr arfvode
»100 extra Corporaler. å 18 R:dr arfvode
attida så väl en 4:de Bataljons-Chef, med Adjutant, till följd häraf
för tjenstgöringen erfordras, som ock en Stabs-Chef till Militär-Befälhafvarens
biträde vid militär-göromålens handhafvande, aflöning för
sådana beställningar jemväl mätte ä Staten uppföras, nemligen:
för 1 Stabs-Chef hos Militär-Befälhafvaren,
arfvode
i likhet med hvad sorn bestås vid öfriga General-Befäl;
» 1 Bataljons-Chef,
lön
» 1 Bataljons-Chefs-Adjutant,
arfvode
och att,, sedan Wisby stads Borgerskap i underdånighet, anhållit a tt
fä afsäga sig nu egande rättighet att välja Officerare vid Stadens Beväring,
samt Eders Kongl. Majit förklarat Sig benägen dertill lemna
bifall, så framt Officers-lönerna derstädes kunna bringas till likhet med
Transport 26,550: —
2,000: —
1,400: —
1,500: -
7,000: —
4,900: —
3,500; —
1,500: —
1,800: —
1,000: —
1.800: —
150: —
Bil. M 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859. 9
Transport 26,550: —
motsvarande löner vid landets beväring, löntillökning måtte, för ändamålets
vinnande, anslås:
för 2 Kaptener, å 400 R:dr
800: —
» 2 Löjtnanter å 325 R:dr
650: —
» 3 Under-Löjtnanter, å 240 R:dr
720: —
tillhopa R:dr 28,720: —
Jemte det jag i underdånighet anhåller om Nådig framställning till Rikets
Ständer om beviljande af detta anslag, hemställer jag, det Eders Kongl. Majit täcktes
begära Rikets Ständers medgifvande, att, derest Eders Kongl. Majit skulle, efter
frågans ytterligare utredning finna Militär-Befälhafvarens förslag om öfverflyttning
af det i Wisby förlagda Depöt-kompani af Svea Artilleri-regemente från Artilleriets
till Gottlands National-Bevärings Stat vara ändamålsenligt och utan behof
af vidare anslag kunna verkställas, Eders Kongl. Majit måtte vara oförhindrad att
vidtaga en sådan åtgärd.
I motsats till ofvanstående, af mig begärda anslag eller anslags-förhöjningar,
finner jag mig kunna i underdånighet föreslå en icke obetydlig nedsättning uti anslaget
till Salpeter-uppköp.
Kommitteen för Salpeter-ärendena har. jemte meddelande att den årliga salpeter-tillverkningen
nu uppginge till omkring 15,000 Ltt, för sin del föreslagit, att
nuvarande anslaget till salpeter-uppköp 270,000 R:dr skulle minskas till 200,000
R:dr, med vilkor att Salpeter-fondens förräntade tillgångar förblifva orubbade och
att räntan deraf får användas, dels i händelse den inhemska ärliga tillverkningen
skulle framdeles komma att uppgå till högre belopp än 15,000 L«, till inlösen af
den öfverskjutande qvantiteten, dels om förhöjning i nu gällande salpetcr-inlösningspris
skulle, till följd af Eders Kongl. Maj:ts med anledning af Rikets Ständers hemställan
gifna föreskrift af den 9 April 1858, blifva nödvändig för det fall, att priset
å utländsk salpeter komme att öfverstiga Kronans inlösningspris å inhemsk vara
med tillagda omkostnader, dels ock till inköp af utländsk salpeter, om något år det
nu fastställda tillverkningsbeloppet af krigskrut skulle så ökas, att den inhemska
årliga salpetertillgängen ej blifver dertill tillräcklig.
Med afseende likväl derpå, att det årliga behofvet af salpeter för tillverkningen
af krigskrut endast utgör omkring 10,000 Effi, samt att den inhemska salpeter,
som derutöfver äfven leveras, kunde till enskilda konsumenter föryttras och försäljningsmedlen
ingå till Salpeter-fonden, för att till förefallande utgifter användas, tillstyrker
jag, för öfrigt med det af Salpeter-kommitteen förutsatta vilkor om Salpeterfondens
orubbade bibehållande, att anslaget till salpeter-uppköp må föreslås att
minskas med 100,000 R:dr.
Dä emellertid beloppet af den inhemska salpeter-tillverkningen nu mera
betydligt öfverstigcr Kronans behof af salpeter, samt det pris, hvartill den öfverflödigt
salpeter må kunna föryttras, ingalunda torde stå i afpassadt förhållande till
inlösningspriset, hemställer jag i underdånighet, att kommitteen för Salpeter-ärendena
måtte i Nåder anbefallas att till Eders Kongl. Majit inkomma med förslag till de af
omständigheterna påkallade åtgärder, hvarigenom Statens nuvarande kostnader för
erhållande af behöflig salpeter må skäligen kunna inskränkas.
Anslaget till
Salpeterr-uppköp.
Bih. till JR. St. Prot. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft.
2
10 Bil. J\st 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JV2 1, om Statsverket 1859.
Lönförbattrin- 1 anledning af Eders Kongl. Majds vid sistlidne Riksdag gjorda framställning
9ArmtnsbM om förhöjda provisoriska aflöningsstater för befälet vid indelta kavalleriet och In
,
mee,w • fanteriet, att tillämpas intilldess cn ny uppskattning af indelta Arméens boställen
hunnit verkställas och nya lönestater derefter blifvit fastställda, förklarade Rikets
Ständer, enär det syntes kunna antagas, att, genom en riktig uppskattning af boställena
och en lämplig fördelning af nuvarande tillgångar, tillräckliga medel för
befälets aflöning redan förefunnos, sig finna betänkligt, att för ifrågavarande ändamål
bevilja vidare anslag; men som det emedlertid ej kunde förnekas, att de af
befälet, hvilka icke hafva boställen, utan endast kontanta penninge-löner, under nu
varande förhållanden äro, lika med andra Statens tjenstemän, i behof af en snar
förbättring i sina lönevillkor, syntes det vara Statens pligt att i detta afseende
genom anvisande af medel söka afhjelpa de yttersta behofven, hvadan Rikets Ständer,
utöfver det i då gällande Riks-Stat uppförda kontanta anslag för indelta kavalleri-
och Infanteri-Regementena, för nuvarande Statsregleringsperiod beviljade
en summa af 100,000 R:dr årligen för att användas till lönförbättring i första rummet
ät Under-befäl och Subaltern-Officerare, jemte deras vederlikar, samt vidare,
så framt tillgångarne medgäfve, jemväl åt Andre Kaptener och Regements-Qvartermästare,
dock med förbehåll att en dylik förmån icke linge tillgodokomma dem
af berörde löntagare, sorn äro med boställen försedda.
Då de förhållanden, hvilka föranledt beviljandet af ifrågavarande anslag,
ännu fortfara, hemställer jag att framställning till Rikets Ständer måtte ske om beviljande
af samma belopp, eller 100.000 R:dr ärligen, jemväl för nästkommande
Statsregleringsperiod, att enligt redan meddelade föreskrifter användas till lönförbättringar
vid indelta Arméen.
UppsUttnin- i afseende ä den för en allmän reglering af befälets aflöningsförhållanden
9enbosmllZ6enS liefnnna boställsuppskattningen, anhåller jag tillika få upplysa om det skick,
os a en. hyai Titi samma fråga sig för närvarande befinner. Sedan nemligen Krigs-och Kam
mar-k
ollegierne erhållit Eders Kongl. Maj:ts befallning att inkomma med betänkande,
huru en förnyad uppskattning af indelta Arméens boställen kunde pä tillförlitligaste
sätt verkställas, äfvensom med förslag till instruktion derför, hade kollegierne
sådant fullgjort, samt för uppskattningens verkställande förutsatt, att kartor
öfver boställena skulle vara att tillgå. Då emedlertid, efter frän regementena erhållna
upplysningar, det befunnits, att kartor saknas för ett högst betydligt antal
boställen, har frän Ofver-Direktören vid Landtmäteriet blifvit infordrad uppgift
öfver kostnaden, dels för kartläggande af Arméens boställen, hvilka saknade karta,
dels för revidering af redan befintliga, möjligen bristfälliga, boställs-kartor; och
inhemtas af denna uppgift. att af Arméens boställen icke mindre än 1,145 sakna
karta, antingen helt och hållet eller till vissa delar, samt att kostnaden för erforderliga
nya kartors upprättande anses approximativt uppgå till 329,354 R:dr, samt
för kartors behöfliga renovering till 36,572 R:dr, eller tillhopa 365,926 R:dr; dock
förmodas den ofvan beräknade kostnaden för nya kartors upprättande kunna till
någon del nedsättas, då det antages att flera kartor öfver Arméens boställen till
följd af laga skiften under sednare åren blifvit upprättade för kostnad, som till stor
del redan utgått.
Jag anser obestridligt vara att en fullt tillförlitlig uppskattning af boställena
icke kan utföras, med mindre än att fullständiga kartor, der sådana saknas, varda
öfver dem upprättade. Dels ur denna synpunkt, dels ock derföre att det bör för
Staten vara af vigt att känna egorymden af den jord, som är dess tillhörighet, vore
det önskvärdt, om en kartläggning, der en sådan hittills alldeles icke eller ock
Bil. Ni 2 till Kongl. Maj:t$ Nåd. Prop. -M 1, om Statsverket 1859.
11
endast ofullständigt egt rum, af alla Arméens boställen kunde försiggå. De kostnader,
detta skulle förorsaka, blifva dock sä betydliga, att jag anser mig ej kunna
tillstyrka en framställning derom i hela sin vidd till Rikets Ständer, helst en icke
ringa kostnad kommer att uppstå i och för den slutliga uppskattningsförrättningen.
Då emedlertid, på sätt ofvan blifvit anfördt, en uppskattning af meranämnda
boställen är pröfvad nödig, måste äfven tillses, huruvida icke densamma kunde ske
utan alltför kostsamma förberedande åtgärder, men dock lemna så tillförlitligt resultat,
som kan erfordras, då i betraktande tages, att all uppskattning åfjord måste
blifva approximativ, mera till efterrättelse för det närvarande, än för framtiden.
Vid uppskattningens verkställande anser jag således tillräcklig noggranhet
kunna ernås, om, beträffande de till Boställs- och Lönings-Dircktionernas förvaltning
hörande boställen, den enligt gällande kontrakt betingade arrendesumma antages
såsom boställets rätta afkastning, hvarigenom kartors anskaffande för dessa
boställen undvekes, samt att, då derjemte för uppskattningen af mindre bostadsboställen,
kartor torde kunna undvaras, sådana endast behöfde upprättas öfver
öfriga bostadsboställen, som uppgå till ett mantal eller derutöfver, innan värderingen
sker.
Men om äfven af Ofver-Direktörens för Landtinäteriet gjorda beräkningar
skulle med någorlunda tillförlitlighet kunna bestämmas, den jemförelsevis mindre
kostnad, som den af mig föreslagna åtgärd i afseende ä kartläggningen skulle medföra,
så kan dock icke ens approximativt nu beräknas det ej obetydliga belopp,
hvartill rese-ersättningar, traktamenten och andra omkostnader, föranledda af den
slutliga uppskattningsförrättninge.!, skulle uppgå. Jag kan således endast förslagsvis
uppgifva, hvad jag anser böra ifrågakomma att för det af mig framställda ändamål
under de närmaste åren använda och får i sådant afseende hemställa, att Eders
Kongl. Majit behagade, i och för förberedande arbeten och derefter påbörjande af
boställs-uppskattningen, hos Rikets Ständer äska en summa af 100,000 R:dr att, i
mån af behof, under nästa statsregleringsperiod utgå.
Jag anser mig för öfrigt härvid endast böra tillägga, livad redan från början
af denna fråga blifvit tillräckligen antydt, att genom boställs-uppskattningen icke
åsyftas någon rubbning i indelningsverkets grunder, utan att hvarje regemente och
korps i allt fall må fortfarande bibehålla alla de boställen, vare sig till bostäder
eller utarrendering anslagna, likasom ock de indelta räntor, kronotionde samt öfriga
anslag af dylik beskaffenhet, hvilka blifvit hvarje regemente eller korps sednast
genom Kongl. Brefvet den 2 Februari 1833 tillförsäkrade.
Då de från Arméens Pensions-kassa utgående pensioner befunnits alltför Arméms^ penotillräckliga
för uppnåendet af de ändamål, sorn med pensioneringen åsyftas, blef tering.
vid sistförflutna Riksdag af Eders Kongl. Majit frandagdt förslag till förbättrad pensionering
för Arméens befäl och tjenstemän, i enlighet med tvenne tillika föreslagna
förhöjda pensionsstater, den ena för Arméen i allmänhet och den andra särskildt
för Gottlands Landt-Beväring. Efter detta förslags hufvudsakliga bestämmanden,
skulle skillnaden mellan de nya pensionsbeloppen och den, hvilka Arméens Pensions-kassa
åligger att utbetala, från Statsverket utgå såsom fyllnadspension; dock
att den, som åtnjuter aflöning eller pension af andra allmänna medel, eller innehar
beställning på Rikets Stat, icke är berättigad till fyllnads-pension eller utöfver hvad
honom frän Arméens Pensions-kassa kan tillkomma. Fyllnadspensionerna kunde,
på sätt pensionsstaterna utvisade, få tillträdas, dels vid 50, dels vid 55 och 60 års
12 Bil. JM 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JM 1, om' Statsverket 1859.
ålder sänd, hvad beträffar Generalspersoner, till förhöjdt'belopp vid fyllda 65 år;
och såsom vilkor för deras åtnjutande bestämdes, att de pensionsberättigade skulle
vid afskedet åtaga sig förbindelsen att intill fyllda 60 eller 65 år, enligt hvad i
pensionsstaterna jemväl utmärktes, hemma i landet, när sådant kan påfordras, _ antingen
handleda och inöfva det beväringsmanskap, som i krigstid varder till Rikets
försvar uppbädadt, eller och fullgöra de särskilda kommenderingar och uppdrag,
som för öfrigt vid sådant tillfälle kunna ifrågakomma.
Rikets Ständer, som med välvilja omfattade denna för Arméen vigtiga angelägenhet,
förklarade, att de, vid öfvervägandet häraf, äfven för sin del ans ägo en
förbättring af pensioneringen för Arméens befäl och tjenstemän Vara högligen af
behofvet påkallad, enär pensionsbeloppen från Annéens Pensions-Kassa obestridligen
vore alltför knappa för att, efter afskedet, betrygga löntagarens bergning, samt
både rättvisa och billighet fordra, att tjenstemannen vid mera framskriden ålder,
pär kropps- och själskrafter aftaga, må kunna, efter afgång från tjensten, påräkna
en tarflig utkomst under sin återstående lefnad. Då för öfrigt följden af förra förhållandet
med Arméens pensionering hade varit och, derest det bibehölles, måste
blifva den, att tjenstemannen efter upphunnen pensionsålder qvarstannar i sin tjenst,
heldre än att se sina inkomster minskade till ett belopp, som ingalunda kan anses
vara tillräckligt för hans bergning; samt denna omständighet måste hafva ett menligt
inflytande pä Arméens tjenstbarhet, derigenom att en del befälsplatser upptagas
af öfverårige och för aktiv tjenstgöring mindre lämpliga personer, — ett förhållande,
som utan tvifvel i ökad grad skulle komma att ega rum, om ej pensionerna
samtidigt med lönerna förhöjdes; så vore icke allenast i löntagarens utan
äfven i Statens intresse, att pensionerna blefve sä tillräckliga, att löntagaren ej nödgas
i tjensten qvarstå, sedan han icke mera besitter den rörlighet och användbarhet,
som för tjenstgöringen erfordras. Och som Rikets Ständer, vid granskning af
de upprättade pensionsstaterna, ansett bestämmelserna om pensionsbeloppen, pensionsåldern
och pensionärernes efter afskedet åliggande förbindelser med de flera
föreskrifter, rörande den nya pensioneringen, sorn blifvit föreslagna,“ både^ lämpliga
och ändamålsenliga, så funno Rikets Ständer för godt att, med undantag för Arméens
Läkare, om hvilkas pensionering särskildt stadgades, under vissa ytterligare
bestämmelser gilla dessa pensionsstater, samt. anvisade för åren 1858, 1859 och
1860 å Riksgälds-kontoret ett årligt kreditiv af 150,000 R:dr, att , i mån af behof
utbetalas och användas till betäckande af den skillnad, som för Arméens Pensionskassa
under nämnda är kunde uppstå genom den nya pensioneringens tillämpning,
med förbehållen rättighet för Pensions-kassan, att hvad det ena eller andra året af
kreditivct, efter skedda utbetalningar, kunde öfverblifva under följande år, om sådant
behöfves, utbekomma.
Enär likväl, efter Rikets Ständers tanka, förhållandet, dels fatt vid hvarje
Riksdag statsbidrag mäste beviljas för upprätthållande af den Arméens Pensionskassa,
elter gällande Stat, åliggande pensionering, dels att nu äfven behöfde särskildt
anvisas medel för pensionernas ökande, nogsamt ådagalade behofvet af en ny
och omfattande reglering af pensionsväsendet för Arméen, anhöllo Rikets Ständer i
underdånighet, det Eders Kongl. Majit täcktes låta upprätta och vid nästa Riksdag
framlägga förslag tili fullständigt ordnande af pensioneringen tor Arméens befäl och
tjenstemän samt, till beredande af nödig förenkling i förvaltningen.
Eders Kongl. Majit, som under den 9 Februari 1858 i Nåder fastställt de
salunda af Rikets Ständer godkända nya pensionsstaterna för Arméens och Gottlands
Landt-Bevärings befäl och tjenstemän, för att under föreskrifna vilkor tills
-
Bil. JYs 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JV2 1, om Statsverket 1859. 13
vidaremtillämpas, meddelade tillika Direktionen öfver Arméens Pensions-kassa befallning-
att, i anledning af Rikets Ständers anhållan om förslag till pensioneringens
ordnande och förvaltningens förenkling, sig i underdånighet yttra och dervid föreslå
de åtgärder, hvarigenom de af Rikets Ständer åsyftade ändamål lämpligen kunde
vinnas.
Uti det till följd häraf afgifna utlåtande har af Direktionen blifvit anfördt,
hurusom Arméens befäl, jemte fullgörande, efter förmåga, af den Staten åliggande
pensioneringen, tillika genom en sparsam och noga kontrollerad förvaltning af de
till största delen genom afdrag å egna knappa löner hopsamlade tillgångar sökt betrygga
kassans framtida bestånd; men att då flera på kassans kapital-förkofran och
dess ärliga inkomster menligt inverkande omständigheter motverkat dessa sträfvanden,
och slutligen förändrade tidsförhållanden gjort en-betydlig förhöjning af pensionerna
oundviklig, äfven i Statens eget intresse, det slutligen inträffat, att inkomsterna,
hvilka icke'"i samma män kunde tillvexa, blifvit otillräckliga för uppfyllande
af kassans ökade förbindelser. — Dä således, vid tidpunkten af 1847—1848 årens
Riksdag brist befarades innan kort skola inträffa, beviljades af Rikets Ständer för
derpäföljandc statsregleringsperiod ett anslag af 22,000 R:dr Banko årligen, att i
mån af behof användas tilljjfbetäckande af den brist, som under tiden möjligen kunde
uppkomma, derigenom att kassans årliga inkomster icke blefve tillräckliga till
utgifternas bestridande. Anslaget, sorn för år 1855 utgjorde 36,000 R:dr Banko,
hade sedermera frän ochjmed är 1856 varit förhöjdt till 57,000 R:dr samma mynt
ärligen, uti hvilken sistnämnda summa likväl ingått de 5,880 R:dr, hvarmed det årliga
ersättningsanslaget för Arméens Pensions-kassas Adelar af de i Wadstena Krigsmanshus-kassas
äldre inkomster ingående, men till Statsverket indragna Rusthållsafgifterna
blifvit förhöjdt. sä att Arméens Pensions-kassas nuvarande anslag för pensioneringens
upprätthållande rätteligen utgör endast 51,120 R:dr Banko frän och
med är 1856.
Alla dessa anslag hade under de sistförflutna tio åren behöft anlitas till följande
belopp, nemligen:
Anslag. Utgift.
för år 1849
22,000:  —
» år 1850
22,000:  — —
» är 1851
22,000:  8,397: 6. 3.
» år 1852
22,000:  42.234: 45. 2.
» år 1853
22,000:  37,539: 2. 6.
» år 1854
224)00:  36,134: 4. 6.
» är 1855
36,000:  46,123: 39. 10.
» är'1856
51.120:  50.794: 38. 1.
» år 1857
51J20:  48,178: 5. 8.
» år 1858
51,120:  48,178: 5. 8. (förslagsvis).
Banko Kalr 321,360:
317,580: 3. 8.
Häraf visade sig, att, om hela^ånslaget under dessa tio år kommit Pensionskassan
tillgodo på det sätt att, hvad som det ena året icke begagnats, fått reserveras
till ett annat, öfverskott pä det J liela hade uppkommit. Förhållandet under
de sednaste tre åren syntes också antyda, att'} pensions-utgiften uppnått sin kulminationspunkt.
För är 1857 hade omkring ^en procent af pensions-utgiften kunnat
enligt föreskrift återbetalas af ersättnings-anslaget med 4,412 R:dr 82 öre Riksmynt,
hvilket förhållande Direktionen förmodat komma att inträffa jemväl för år 1858,
för hvilket år räkenskaperna icke voro afslutade. Direktionen har deremot ansett
14 Bil. JM 2 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1859.
att, till följd af ökadt afskedstagande sistlidne år, pensions-utgiften för år 1859
möjligen kunde med en eller annan procent komina att öfverstiga det för året beviljade
anslag; hvilken obetydliga brist då, enligt gällande föreskrifter, icke kunde
Pensions-kassan godtgöras på annat sätt än att, såsom hittills skett, göras till föremål
för Rikets Ständers pröfning.
Direktionen har vidare yttrat, att, sedan Rikets Ständer förklarat Arméens
befäl icke kunna åläggas ökade bidrag till pensioneringens upprätthållande, detta
ändamål enligt Direktionens förmenande icke kan vinnas på annat sätt, än att tillräckligt
anslag frän Statsverket anvisas. För att likväl undvika att, såsom hittills,
vid hvarje Riksdag behöfva dels pröfva det härför erforderliga beloppet, dels bevilja
särskilda anslag för betäckande af de brister, hvilka ändock emellan Riksdagarna
kunna uppkomma, funnes ingen annan utväg, än att anslaget beviljas under
form af förslags-anslag; sä vida icke det årliga anslaget för bristens betäckande
skulle bestämmas så stort, att det i alla händelser blifver tillräckligt; men derigenom
skulle en vida större anslags-summa, än sorn i verkligheten komme att utgå,
ohehöfligt beräknas såsom utgift för den kommande statsregleringsperioden, i likhet
med hvad som egt ruin i afseende å det för åren 1858, 1859 och 1860 till en förbättrad
pensionering af Arméens befäl anvisade kreditiv å 150,000 R:dr Riksmynt
årligen, hvaraf för år 1858 åtgått endast 12.675 R:dr 44 öre och för år 1859 sannolikt
komme att utgå högst 50,000 R:dr, så att för dessa begge år ett öfverskott af
omkring 237,000 R:dr blefve reserveradt.
Dessa förhållanden ådagalade ytterligare, efter Direktionens öfvertygelse,
svårigheten att pä förhand bestämma det för ett eller flera kommande år blifvande
årliga behofvet, då fråga är om en utgift, sådan som denna, beroende af så mångå
oberäkneliga tillfälligheter; och ehuruväl det för Statsverket, likasom för Pensionsinrättningen
vore likgiltigt i hvilken förm och till hvilket belopp anslaget bestämmes,
då utgifts-beloppet, som mäste fyllas, i alla händelser blir lika stort, oberoende
af alla på förhand gjorda beräkningar och bestämmelser, så vunnes likväl obestridligen,
genom anslagets bestämmande i form af förslags-anslag, den fördel, att
de vid hvarje Riksdag återkommande ändamålslösa försöken, att pä förhand bestämma
en viss summa för betäckande af en så obestämd utgift derigenom undvikas,
utan något äfventyr för Statsverket, enär utgiftsbeloppet begränsades af den under
året inträffade tillkomst och afgång bland pensionärerne i enlighet med fastställda
pensions-stater och afslutade räkenskaper, hvilka likasom förvaltningen voro underkastade
så väl Rikets Ständers och Krigsbefälets, som deras Revisorers granskning.
I afseende å den af Rikets Ständer ifrågasatta förenkling af förvaltningen,
har Direktionen i underdånighet upplyst, att Arméens Fullmäktige vid deras sednaste
sammanträde är 1857 vidtagit alla de förändringar, hvilka, med bibehållande
af nödiga kontroller, ansetts kunna leda till en sådan förenkling samt, genom indragningar
och förändrad fördelning af göromålen tjenstemännen emellan, så ordnat
aflönings-staten, att ett billigt afseende kunnat fästas ä behofvet af förbättrade löner
för några af tjenstemännen, utan att derigenom förvaltningskostnaderna på det
hela i någon väsendtlig män ökats: utgörande den nya aflöningen för Pensionskassans
tjenstemän och betjente ett sammanräknadt ärligt belopp af 12,650 R:dr Riksmynt.
Direktionen har derjemte erinrat, att. utom Arméens Pensions-kassa äro under
Direktionens förvaltning ställda åtskilliga andra fonder, hvilka icke drabbas af
någon särskild förvaltningskostnad, såsom Arméens Enke- och Pupill-kassa, statsanslaget
för Militär-enkors och barns pensionerande, samt Konungens fond i Enke
-
Bil. JM 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1859. 15
kassan, för hvilka fonder, med ett antal pensionärer, sammanlagdt öfverstigande Pensions-kassans,
särskilda räkenskaper skola upprättas.
På grund af detta allt, och då de förändringar i afseende å så väl Pensionsinrättningens
organisation som förvaltning, hvilka ansetts nödiga, redan blifvit vidtagna;
dä Pensions-kassans förvaltning och räkenskaper flera år varit underkastade
Rikets Ständers och deras Revisorers granskning, utan att under denna tid någon
annan anmärkning förekommit, än den angående från militär-tjenst befordrade högre
civile embetsmäns pensionerande i Arméens Pensions-kassa, hvilket anmärkta förhållande
blifvit, uppå Arméens Fullmäktiges underdåniga förslag, genom sednast utfärdade
Nådiga Reglemente för Pensions-kassan af den 22 December 1857 undanröjdt;
då Rikets Ständer icke heller nu i något hänseende antydt de brister i Pensions-inrättningens
organisation, hvilka skulle afhjelpas genom det äskade förslaget;
då de med förslaget åsyftade ändamål, dels att Ärméens Pensions-kassa skulle kunna
med sina äldre inkomster bestrida en desamma med omkring 80,000 R;dr Riksmynt
överskjutande pensions-utgift, dels att pensionerna skulle kunna ökas, utan
att dertill erforderliga medel behöfde anvisas, icke lära kunna vinnas; och dä slutligen
den vid sistförflutna Riksdag förhöjda Pensions-stat endast under kort tid varit
tillämpad; har Direktionen, under sådana förhållanden, förklarat sig för sin del
icke kunna inse behöfligheten eller nyttan af en ny och omfattande reglering af
pensionsväsendet för arméen, helst uppenbart vore, att arméens pensionering icke
kunde på ett för Statsverket mindre kostsamt sätt regleras än nu är förhållandet.
Deremot har Direktionen i underdånighet hemställt, att Kongl. Maj:t måtte
hos Rikets Ständer föreslå, såsom närmast ledande till de af Rikets Ständer åsyftade
ändamål, att det för upprätthållande af Arméens Pensions-kassas pensionering
anvisade anslag finge hädanefter utgå under form af förslags-anslag, eller ock, om
detsamma komme att utgå under samma vilkor, som hitintills, att det då mätte förhöjas
med 10 till 12,000 R:dr, enär efter all anledning ärliga bristen icke kunde
med något betydligare belopp öfverstiga nuvarande anslaget.
Direktionen har för öfrigt fästat uppmärksamhet å det för Pensions-kassan
och derigenom för Statsverket menliga förhållande, som uppkommer deraf, att de
för fyllnads-pensionerna anvisade statsmedel få lyftas först påföljande året, sedan
redovisning för föregående årets utgift blifvit uppgjord: till följd hvaraf Pensionskassan,
som måste förskottsvis bestrida denna utbetalning på samma tider, som sin
egen pensions-utbetalning, måste hafva i beredskap en större kassabehållning, antingen
genom upplåning eller innehållning af medel, som annars kunnat göras fruktbärande.
Dä den härigenom uppkommande ränteförlust blefve med hvarje är större.
allt efter som berörda utbetalning tilltager; då det icke kunde vara förenadt
med någon olägenhet för Statsverket att utbetala detta anslag, likasom andra, under
det är, för hvars utgifter det är afsedt; och då den fördel. Pensions-kassan
skulle vinna genom undvikande af denna ränteförlust, komme Statsverket tillgodo
vid ersättande af kassans inkomst-brist för året, hvilken i samma mån skulle minskas;
har Direktionen slutligen i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes
till Rikets Ständer göra framställning derom, att de till fyllnads-pensionerna anvisade
medel finge, uppå Direktionens reqvisition, halfårsvis i Mars och September
månader utbetalas, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af det för
första halfåret behöfliga beloppet, med afslutade räkenskaper redovisa föregående
årets utgift.
16 Bil. JYS 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. J\l 1, om Statsverket 1859.
I betraktande af hvad sålunda i denna fråga förekommit, och dä en ny och
mera omfattande reglering af pensionsväsendet för arméen, efter min tanka, icke
lärer kunna tillvägabringas, med mindre än att Staten öfvertager hela pensioneringen
och Arméens Pensions-kassas bestyr i detta afseende helt och hållet upphör,
men Rikets Ständer icke gifvit tillkänna, huruvida en sådan genomgripande och
med större kostnader för Statsverket o tvifvelaktigt förenad förändring varit Rikets
Ständers afsigt, hemställer jag i underdånighet, att något förslag i så vidt omfattande
riktning icke för det närvarande må till Rikets Ständer framställas, helst för
verkställighet deraf äfven erfordras medgifvanden från arméens sida genom dess
krigsbefäl, hvars sammankallande under sådana omständigheter möjligen utan ändamål
skulle medföra betydliga kostnader för Pensions-kassan.
Den framställning i ämnet, som af Eders Kongl. Maj:t nu beslutes, anser jag
deremot böra grunda sig på de af Rikets Ständer i afseende å pensioneringen redan
vidtagna åtgärder; och dä Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag godkänt
en särskild förhöjd Pensions-stat att. jemte den för Arméens Pensions-kassa gällande,
under vissa vilkor tillämpas, samt Rikets Ständer, vid beviljandet af understöd
åt Pensions-kassan för upprätthållande af dess egen pensionering, tillförene funnit
Pensions-kassans delegare icke böra betungas med ökade pensions-afgifter för detta
ändamål; så torde det till följd häraf erforderliga tvåfaldiga understöd från Statens
sida icke kunna undvikas, sä länge pensioneringen efter nu gällande grunder anses
böra i ena och andra hänseendet upprätthållas.
Det dubbla Statsbidraget, som efter förra Riksdagen utgått för arméens pensionering,
påkallas för öfrigt af pensionsrättens olikhet efter de tvänne särskilda
Pensions-stater, enligt hvilka arméens löntagare under skilda förhållanden pensioneras.
Dessa Pensions-stater medföra nemligen livar för sig vissa förmåner. Sålunda
medgifver den för Arméens Pensions-kassa gällande Pensions-staten i allmänhet pension
efter uppnådda 50 ålders- och 30 tjensteär, samt rättighet tillika att, med bibehållande
af pensionsrätten, vid 45 års ålder och äfven i vissa fall derförinnan
kunna taga afsked och efter expektnnsårens utgång komma af pension i åtnjutande.
Pensionsåldern enligt den förhöjda Pensions-staten är deremot för ett större antal
löntagare framflyttad till 55 och 60 till 65 fyllda lefnadsår; och enligt denna Pensions-stat
medgifves icke vid afskedstagande i något fall pensionsrätt förr än vid
50 års ålder, hvarförutan pensionärerne efter denna Pensions-stat åligger att intill
viss upphunnen ålder i krigstid hemma i landet, då sådant påfordras, fullgöra do
kommenderingar och uppdrag, sorn för landets försvar kunna ifrågakomma. Emellan
dessa begge Pensions-stater företer sig alltså en väsendtlig åtskilnad; och det
måste betraktas såsom en icke ringa fördel för arméens löntagare att efter omständigheterna
kunna begagna sig af den ena eller andra, äfvensom derigenom befrämjas
pensioneringens hufvudändamål i Statens intresse, nemligen att, så vidt möjligt
ar, underlätta afgången af det äldre befälet och förskaffa arméen en för krigstjenstgöring
och vapenöfningar fullt tjenstbar befälspersonal.
Vid sådana förhållanden, och då den, uppå Eders Kongl. Maj:ts framställning.
vid sistlidne Riksdag antagna förbättrade pensioneringen för arméen, hvartill
Rikets Ständer då beviljade anslag för åren 1858, 1859 och 1860, alltifrån dess införande
den 9 Februari 1858, i allmänhet visat sig tillfredsställande och icke heller
i tillämpningen medförde några svårigheter, finnér jag mig böra i underdånighet
tillstyrka, att den sålunda införda pensioneringen mätte med oförändrade grunder
tillsvidare bibehållas och att förslag i denna syftning mätte till Rikets Ständer framställas.
Af det vid förra Riksdagen för denna pensionering beviljade kreditiv å
150,000
Bil. JVs 2 till Kongl. Maj:t,s Nåd. Prop. JVs 1, om Statsverket 1859. 17
150,000 R:<lr ärligen har, på sätt Direktionen ofver Arméens Pensions-kassa upplyst,
för är 1858 endast behöft användas 12,075 R:dr 44 öre, hvarjemte för är 1859
beräknas äfgä omkring 50,000 R:dr; och torde utan tvifvel en betydlig del af kreditivet
för är 1800 jemväl blifva besparad. Att döma af den afgång, som hittills
egt rum bland pensionsberättigadt befäl vid Arméen, anser jag med säkerhet kunna
antagas, att ett kreditiv ä samma belopp, som det förra eller 150,000 R:dr ärligen
och under enahanda vilkor, sorn dermed äro förenade, skulle blifva tillräckligt för
pensioneringen under åren 1801, 1802 och 1803, äfven om dé under föregående åren
uppkomna besparingar icke tagas i beräkning. Men om dessa besparingar, hvilka
minst torde komma att utgöra 300,000 R:dr, linge fortfarande under åren 1801,1802
och 1803, i män af behof, för pensioneringen användas, erfordras icke för sistberörda
tre är större kreditiv än 50,000 R:dr ärligen eller för alla tre åren tillhopa
150000 R:dr. Jag vägar alltså, med antagande af det sednare alternativet, i underdånighet
hemställa, att till Rikets Ständer mätte göras framställning om anvisande
ä Riksgäids-kontoret för åren 1801. 1802 och 1803 af ett ärligt kreditiv af 50,000
R:dr eller för tre är 150.000 R:dr, att utbetalas och användas till betäckande af
den skillnad, sorn för Arméens Pensions-kassa under dessa är kan uppstå genom
den nya pensioneringens tillämpning med förbehållen rättighet för Pensions-kassan
att, i den män sådant behöfves, utbekomma behållningarna å 1858, 1859 och 1800
arens kreditiv för ifrågavarande ändamål, äfvensom att den nu gällande föreskriften
derom, att medlen icke linge från Riksgäids-kontoret till Arméens Pensions-kassa
utgifvas förr än den för äret uppkomna skillnaden, efter afslut.ade räkenskaper, blifvit
till sitt verkliga belopp bestämd, måtte, till undvikande af ränteförlust för Pensions-kassan,
som nu mäste undertiden förskjuta det för meranämnda pensionering
behöiliga belopp, i enlighet med Direktionens förslag sålunda förändras, att de till
fylliiads-pensionerna anvisade medel må, uppå Direktionens öfver Arméens Pensionskassa
reqvisition, hal fårs vis i Mars och September månader utbetalas, med förbindelse
för Direktionen att, vid reqvircrande af det för första halfä,ret behöiliga beloppet.
med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift.
Militär-Befälhafvaren pä Gottland har, under anförande hurusom det skulle
ligga obillighet deruti, att Gottlands Landt-bevärings-olficerare, hvilkas bildning
vore densamma som Officerarnas vid öfriga Arméen, och hvilkas tjenstgöring vöre
ansvarsfull och fordrade full förmåga och duglighet, blifvit i afseende ä pensioneringen
så mycket sämre lottade, än den öfriga Arméens Officerare, i underdånighet
anhållit, att Gottlands Landt-Bevarings-o 1'lleerare mätte tillerkännas samma, pensionsrätt,
sorn den öfriga Arméens officerare, och dess Civilstat densamma,
som deras vederlikar vid Arméen ega, — jemte upplysning att vid förslagets
uppgörande tili de nya Pensions-staterna, så val för Arméen som för
Gottlands Landt-beväring, tjenat till grund att pensionerna i allmänhet komme att
utgöra 50 till 66J procent af lönerna, samt att detta jemväl iakttagits vid upprättandet
af pensionsstaten för Gottlands Landt-beväring, anser jag dock, sedan lönerna
pä Gottlands fvational-be värings stat af Rikets Ständer icke obetydligt förhöjdes,
berörda pensions-stat böra erhålla någon jemkning, sä att pensionerna sättas i
närmare öfverensstämmelse med ofvanberörde förhållande och den öfriga Arméens
pensioner. Jag får således i underdånighet hemställa, att Rikets Ständer mätte
föreslås att medgifva följande förhöjningar i pensions-staten för Gottlands Landt
beväring,
(införd i Kongl. Brefvet den 9 Februari 1858), nemligen:
för Bataljons-Chef,
frän 900 till 1,200 R:dr.
» Kapten, frän 540 till 800 »
Bih. till Ji. St. Prot. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 3
18 Bil. JVs 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. J\s 1, om Statsverket 1859.
för
Fältkamererare och Kassör,
450
till
600 R;dr
»
Tvg-officer
270
till
500
»
för
Löjtnant,
270
till
500
»
»
Sekreterare och Auditör,
270
till
400
»
»
Magasinsfövaltare och Sjukhus-inspektor,...
frän
270
till
400
»
»
Under-Löjtnant,
180
till
400
»
»
Kanslist,
180
till
200
»
»
Kontorsskrifvare.
180
till
200
»
kommande dessa förhöjningar, i händelse de medgifvas, att utöfva högst ringa inflytande
på pensionsmedlen, hvilket synes deraf att t. ex. för är 1859, dä pensionsutgiften
i Arméens Pensions-kassa är beräknad till 450.260 R:dr. Gottlands Landtbo
väring deruti ingär med endast 5,470 R:dr.
livad härefter beträffar det ärliga bidrag, som erfordras till upprätthällande
af Arméens Pensions-kassas egen pensionering, och hvartill Rikets Ständer vid förra
Riksdagen för hvartdera af ären 1858. 1859 och 18G0 ä Riksgälds-Kontoret anvisat
ett kreditiv af 85,500 R:dr, nied skyldighet fiir Pensions-kassan att till Riksgäldskontoret
afstä det Kassan för dessa tre år tillkommande förhöjda vederlag för de
till Statsverket indragna rusthålls-afgifterna; så är, pä sätt ofvan omförmälts, af
Direktionen öfver Pensions-kassan alternativt föreslaget, att berörda anslag mätte
hädanefter fä utgå under form af förslagsanslag, eller ock, om det kotnine att utgå
under samma villkor som hittills, anslaget dä måtte förhöjas med 10 till 12,000 R;dr;
men dä Rikets Ständer, i anledning af Kongl. Maj:ts vid förra Riksdagen i sådan
syftning gjorda alternativa framställning, förklarat alternativet om ett bestämdt anslag
företrädesvis antagligt och ett sådant anslag jemväl anvisat, samt det nuvarande
Kreditivbeloppet hittills varit för ändamålet tillräckligt, linner jag mig ock
nu böra i underdånighet hemställa, att Kongl. Maj;t täcktes föreslå Rikets Ständer
att, till upprätthållande af pensioneringen i Arméens Pensions-kassa, för hvartdera
af ären 1861. 1862 och 1863 å Riksgälds-kontoret anvisa ett kreditiv till enahanda
belopp, sorn för ären 1858, 1859 och 1860, eller 85,500 R:dr, med skyldighet för
Pensions-kassan att till Riksgälds-kontoret afstä det Kassan för hvartdera af dessa
tre är tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna;
äfvensom ock att medgifva, att, pä sätt nu eger rum, berörda ärsanslag
må qvartalsvis under hvarje är utbetalas, dock med förbindelse för Kassans Direktion
att, sä snart det årets räkenskaper, för hvilket anslaget är afsedt, hunnit afslutas,
hos Fullmägtige i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget
eller huru stor d l deraf varit för ändamålet behöflig!, samt att, i händelse det Jyftade
beloppet icke åtgått, öfverskottet dä återlemna.
Vidkommande särskildt pensioneringen för de vid Arméen anställde Läkare,
anser jag mig böra hemställa att, intilldess annorlunda derom varder förordnad!,
dessa Läkare fortfarande må under de för civile embets- och tjenstemän i författningarna
föreskrifna vilkor och efter enahanda grunder, som för dessas pensionerande
blifvit af Rikets Ständer vid förra Riksdagen antagna, uppföras till pension
å Allmänna Indragnings-staten, dock att derifrån afräknas det pensionsbelopp, som
de frän Arméens Pensions-kassa ega uppbära; och torde, derest denna min hemställan
i nåder bifalles, framställning härom till Rikets Ständer fä ske i sammanhang
med förslaget till 9:de Hufvud-titelns reglering.
Jiil. JVs 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1860. I!)
Jag öfvcrgur nu till framställning af de extra anslag, som erfordras för inatcrielen
och fästningsbvggnaderna.
Sedan
uti flera, hänseenden numera blifvit ådagalagd, anser jag mig. med afseende ä vig- Het.
ten och nödvändigheten, att, Svenska Artilleriet icke förblifver i saknad af ett
skjutvapen, sorn inom fremmande arméer börjat införas, böra fästa Eders Kongl.
Maj:ts uppmärksamhet pä angelägenheten af sådana skjutvapens anskaffande för
Fäit-artilleriet, General-fälttygmästaren har i underdånighet föreslagit anskaffning
deraf, jemte la vetter och öfriga fordon, för 5 batterier, men jag hemställer i underdånighet,
att anskaffningen nu till en början mätte fä inskränkas till behofvet för il
batterier. Beträffande kostnaden för hvarje batteri, har densamma väl icke kunnat
bestämdt uppgifvas, enär konstruktionen af den nya materielen ännu icke vore slutligen
uppgjord oell följaktligen icke heller något kostnadsförslag ä denna kunnat
upprättas; men en summa af 24,000 Kalr har antagits blifva för batteriet erforderlig.
Med anledning häraf tillstyrker jag i underdånighet, att Eders Kongl. Majit,
täcktes föreslå Rikets Ständer att, till anskaffning af refflade kanoner, med dertill
alpassade lavetter oell öfriga fordon för 3 fältbatterier, anvisa ett extra anslag af
72,000 Kalr, att under åren 1861. 1862 och 1863 med en tredjedel ärligen utgå.
Till anskaffning af rid- och anspanns m. fl. persedlar för tvä 12-TE:ga reservbatterier
har af General-Fält-tygmästaren blifvit hegardt ett anslag af 66.000 Itair,
oell dä, af befintliga 5 reserv-batterier, endast 2 ännu äro med fullständig utredning
försedda, finner jag mig böra i underdånighet tillstyrka, att den omförmälda
summan mätte såsom extra anslag hos Rikets Ständer begäras, att för berörda ändamål
utgå under åren 1861, 1862 och 1863 med en tredjedel ärligen.
Vidare får jag i underdånighet föreslå, att nödiga medel mätte hos Rikets lnfanteri-gevär
Ständer äskas till anskaffning af refflade Infanteri-gevär. I fråga om antalet deraf
har af General-Fälttygmästaren blifvit föreslaget, att detta nu, likasom vid sistlidne
Riksdagen, må bestämmas till 4,000 årligen eller inalles under åren 1861, 1862 och
1863 till 12,000 stycken; och dä reserv-gevärens påräknade antal ännu icke pä
långt när är fyldt, samt den föreslagna års-tillverkningen erfordras för arbetets
uppehållande vid gevärs-faktorierna, anser jag mig böra tillstyrka bifall till Gencral-Fälttygmästarens
hemställan, och att alltså, med beräkning af 37 R:dr 50 öre
för hvarje gevär, till berörda anskaffning mätte begäras ett extra anslag af 470,000
R:dr, att med en tredjedel ärligen under åren 1861, 1862 och 1863 utgå.
Sedan de hufvudfästen, som försvara inloppen från sjösidan till Stockholm Fästmm
och
Carlskrona, nemligen Waxholms och Kungsholms fästningar, blifvit fullbordade, byggnaderna.
samt befästningarna vid Carlsten och Slite jemväl afslutats, återstår för närvarande
endast att taga i öfvervägande frågorna om befästningames fortsättande vid Carlsborg,
för Carlskrona redd-försvar, i Stockholms skärgård/ samt vid Stockholm å landsidan.
Härom har Chefen för Ingeniör-korpsen till Eders Kongl. Maj:t inkommit
med förslag, innefattande de anslagsbclopp, som ansetts nödiga för att dessa befästnings-arbeten
under åren 1861, 1862 och 1863 må kunna verksamt bedrifvas.
20 Bil. M 2 till Kongl. Mäj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1850.
isin. Carlsborg.
Chefen för Ingeniör-korpsen liar ansett det vara för försvaret af stor vigt,
att denna hufvudfästning med det första försättes i det skick, att den blir sluten,
medelst slut-värnets fullbordande, och salunda erhåller sin första egenskap af fästning.
Detta anses blifva till Adelar färdigt vid 18G0 års slut; och till dess fulländande
beräknas åtgå 450,000 K:dr. 1 följd häraf oell med antagande att dermed
icke bör uppskjutas längre än högst tre är, har Chefen för Ingeniör-korpsen i underdånighet
hemställt, att för detta ändamål mätte linder nästa statsreglerings-period
anslås nyssnämnda summa.
&:». Carlskrona.
Enligt den fastställda planen för försvaret af redden vid Carlskrona, fortgår
nu med de af Rikets Ständer vid förra Riksdagen derför beviljade medel, arbetet
ä tornet pä klippan eller skäret Godnatt, hvilket af Chefen för Ingeniör-korpsen
anses hinna att fullbordas under loppet af åren 1861, 1862 och 1863, derest nödigt
anslag för detsamma varder anvisadt. Befästningsarbetet för reddens försvar är
sedermera afsedt att fortsättas pä de enligt nämnda plan vidare bestämda punkter.
— Med hänseende till de förhöjda kostnader, som a rh e ts-ko mm e n d e ring a r medföra,
har Chefen för Ingeniör-korpsen ansett, att ärliga anslaget för det nu pågående arbetet
i Carlskrona skärgård, hvilket under innevarande statsreglerings-period utgör
80,050 R:dr, borde för den nästkommande eller åren 1861, 1862 och 1863, förhöjas
till 90,000 R;dr.
3:o. Stockholms skärgård.
Sedan Waxholms fästning blifvit färdig, har arbetet härstädes förflyttats till
Rindö och tagit sin början med uppförandet af skansen, efter den fastställda planen.
— Enligt den af Chefen för Ingeniör-korpsen den 29 September 1856 uppgjorda
beräkning skulle befästningarna ä Rindö medföra en kostnad af 458.000 R:dr Banko
eller 687,000 R;dr Riksmynt, och har nu blifvit i underdånighet hemstäldt, att till
fortsättande häraf under åren 1861, 1862 och 1863 mätte anvisas lika anslag, som
under nuvarande statsreglerings-period, eller 90,000 R:dr ärligen.
4:». bs i taga » vM stockholm på landsidssia.
Rikets Ständer hafva uti underdånig skrifvelse af den 1 Mars 1858, uppå
anförda skäl, ansett angeläget, att åtgärder utan uppskof vidtagas för att medelst
befästningar betrygga lmfvudstaden för fiendtlig a anfall, samt för sådant ändamål
anvisat en summa af 200,000 R:dr att med hälften under hvartdera af åren 1859
och 1860 användas för vidtagande af förberedande åtgärder till Stockholms förseende
med befästningar, samt till dessas påbörjande å hufvudstadens södra sida; hvarjemte
Rikets Ständer anhållit att till nu förestående Riksdag fä emottaga framställning
med förslag till ifrågavarande befäst]ungs-arbetens vidare utförande.
Uti planen härför upptagas befästningarna ä södra sidan såsom i första rum
-
Bil. M 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. M 1, om Statsverket 1859. 21
mot angelägna och bland dessa såsom vigtigast det större verket utanför Skanstull;
hvarföre äfven början dermed innevarande år blifvit gjord. Med detta verks fullbordan
är, enligt Chefens för Ingeniör-korpsen åsigt, sä mycket vunnet, att en fiende
icke omedelbart frän landstigningsorten kan intåga i hufvudstaden; och har alltså
ansetts angeläget att med detta arbete icke fördröjes, åtminstone icke utöfver 3 till
4 är.
Af de 200,000 R:dr, som Rikets Ständer redan anslagit till förberedelser och
befästningarnes påbörjande, har kostnaden för expropriation af mark uppgått
till i  R:dr 94,000: —
samt för uppköp af effekter till
» 14,000: —
tillhopa R:dr 108,000: —,
sä att för innevarande och nästkommande års arbeten återstår 92.000 R:dr. —
För att nu, utan alltför stor tidsutdrägt, fä det omförmälda, utanför Skanstull påbörjade
verket färdigt, och hvarför kostnaden förslagsvis blifvit beräknad till
700,000 II:dr, har Chefen för Ingeniör-korpsen i underdånighet hemställt, att den
anslagssumma, som för detta vigtiga ändamåls vinnande begäres, måtte bestämmas
till 000,000 R:dr, att med en tredjedel under hvartdera af åren 1801, 1802 och
1803 tillhandahållas»
Då de af Chefen för Ingeniör-korpsen sålunda för fästningsbyggnaderna
begärda anslag äro större, än Statens nuvarande tillgångar kunna för detta ändamal
medgifva, finnér jag, ehuru fullkomligt inseende fördelen af lastningsbyggnadsarbetenas
skyndsammare bedrifvande, mig likväl förhindrad att i allo tillstyrka
bifall till de äskade anslagsbeloppens beviljande, utan anser jag mig böra i underdånighet
hemställa, att följande anslag mätte hos Rikets Ständer begäras, nem
-
ligen :
till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad  Rdr 300.000: —
till fästningsbyggnads-arbeten vid Carlskrona, lika med
hvad Chefen för Ingeniör-korpsen föreslagit  .
» 270,000: —
till befästningarna i Stockholms skärgård eller ä Rindö » 150,000: —
till Stockholms befästningar å landsidan,
» 300^000: —
allt att under åren 1801, 1802 och 1803 utgå med en tredjedel
ärligen.
Härvid torde det icke sakna intresse att erhålla kännedom
om de anslag, som under de sista 40 till 50 åren, eller
alltsedan fästningsbyggnaderna företogos, varit derför att tillgå
till och med 1858 års slut, i hvilket afseende Chefen för Ingeniör-korpsen
upplyst, att dessa anslag utgjort:
för Carlsborg
R:dr 3,201,335: —
» Carlskrona och Kungsholmen
» 1,607,385: —
» Carlsten.*
...» » 1,180,600; —
» Waxholm
» 1,415,250: —
» Enholmen vid Gottland
» 281,425: —
tillhopa R:mt R:dr 7,745,995: —
22 Bil. JVi 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Ns 1, om Statsverket 18ö(J.
varande härvid ior öfrigt anmärkt, att det linnés ingen stat i Europa, någorlunda
jemförlig med Sverige i styrka och folkmängd, sorn icke för sina fästningar påkosta
t denna summa mångdubbelt och inom vida kortare tid.
Underhållet af Då jag nu i underdånighet anhåller, att framställning till Rikets Ständer
slmpet^nmn- milttc sko oin beviljande af ett ärligt extra anslag att. utöfver det pä ordinarie stat
deringar!"1 tillgängliga, användas till underhäll af Beväringsmanskapets beklädnads-, remtygs-,
utrednings- och tältlagstrosspersedlar. anser jag mig böra i minnet återkalla hvad i
denna fråga frän och med 1853 och 1854 arens Riksdag förekommit.
Vid nyssnämnda Riksdag beviljades af Rikets Ständer anslag för Beväringsmanskapets
förseende med tvänne omgångar munderingspersedlar, af hvilka den ena
borde linnas i förråd till bruk i krigstid och den andra afsåga för de ärliga vapen
öfningarna.
För den dä anslagna betydliga summa af 716.000 R:dr Banko eller
1,074.000 R:dr Riksmynt hafva äfven munderingar blifvit anskaffade, samt vården
deraf ofverleinnats tili vederbörande Regementens och Korpsers Bevärings-Beklädnads-direktioner.
Under fredstid nyttjas i allmänhet endast exercismunderingen,
hvarjemte Beväringsmanskapet eger rättighet att, emot stadgad slitningsersättning.
under de årliga mötena, genom egen försorg förse sig med skjortor, strumpor och
yttre fotbeklädnaden. 1 stället för de till exercismunderingen hörande persedlar,
som under tjenstgöringen förslita •, nedflyttas till denna mundering frän den bättre
munderingen motsvarande antal af enahanda persedlar, och till ersättande af de
persedlar, som sålunda till exercismunderingen öfverllyttas, anskaffas ofördröjligen
andra nya, hvilka tilläggas den bättre, för krigstjenstgöring afsedda munderingen.
För dessa tvänne munderingars underhåll anvisades då äfven nödigt anslag
eller 126,000 R:dr årligen, hvilket belopp nu finnes ä ordinarie stat uppfördt. Denna
underhållskostnad var likväl beräknad för en ärlig exercistid af 12 dagar, utom
in- och utryckningsdagarna. Men sedan exercistiden för Beväringsmanskapet vid
förra Riksdagen biet' förlängd till 30 dagar, in- och utryckningsdagarna oberäknade,
och till följd deraf slitningen af exercismunderingen i förhållande till de med 18
dagar utsträckta vapenöfningarne mäs'e ökas, föreslogs af Eders Kongl. Majit, att
det förut anvisade underhälls-anslaget för beklädnaden mätte förhöjas med 189.000
R.dr årligen, dock att. då den förlängda exercistiden icke komme att taga sin början
förr än med andra äret af den ifrågavarande statsreglerings-pcrioden, anslaget
icke erfordrades för mer än de tvenne sednare åren, hvadan endast 378,000 R:dr
dä för ändamålet begärdes. Rikets Ständer anvisade dock endast 252,000 Kalr, såsom
följd hvaraf anslaget för samma, nu pågående statsreglerings-period otvifvelaktig!;
kommer att blifva otillräckligt, sä att, till fyllande af bristen, ej allenast ordinarie
anslaget för Krigs-kollegii lntendents-afdelning, utöfver det belopp, som enligt
stat är anvisadt för underhållet af beväringsmanskapets persedlar, mäste anlitas,
utan ock, i den mån sådant icke kan ske utan åsidosättande af andra å staten beräknade
utgifter, materialier och persedlar tagas ur de för krigstillfälle afsedda reserv-förråden,
till hvilkas kompletterande, efter en dylik minskning, medels tillgång
ej finnes att påräkna.
1 anledning häraf finnér jag högst angeläget, att Rikets Ständers uppmärksamhet
fästes derpå att, derest den af Rikets Ständer godkända, här ofvan i kort
-
Bil. JV2 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. JV1 1, om Statsverket 1859. 23
hot omförmälda planen1 för bevärings-inanskapets beklädnads-underhåll skall kunna
för framtiden upprätthållas, tillräckliga anslag derför ovilkorligen erfordras; och,
under förutsättning att bevärings-manskapcts nuvarande exercistid oförändrad bibehålies,
hemställer jag alltså i underdånighet att för nästa statsreglerings-period ett
extra anslag af 567,000 Kalr härtill mätte begäras, att med $ eller 189,000 Kalr ärligen
under hvartdera af åren 1861, 1862 och 1863 utgå.
Genom det förslag, som Eders Kongl. Ma:jt förklarat Sig vilja, i sammanhang
med frågan om bevärings-inrättningens ordnande och utbildning, framställa derom,
att det skulle vara ett visst antal beväringsskyldige medgifvet att emot bestämd afgift
befria sig frän vapenöfningen i fredstid, kan, i händelse det af Rikets Ständer
antages, visserligen inträffa, att antalet af beväringsskyldige, som årligen skola undergå
vapenöfning, något förminskas, och att i följd deraf beklädnads-underhället
äfven blir ringare; men jag anser detta möjliga förhållande icke böra föranleda till
nedsättning uti det här ofvan begärda anslaget, enär någon tillökning i utgifterna i
stället uppstår för underhållet af beklädnaden för bevärings-eliter, under den förlängda
exercistid, som enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga afsigt, för dessa kommer
att föreslås, samt för öfrigt, om någon besparing å anslaget skulle ega rum, denna
väl erfordras till de före 1860 års utgång anlitade reserv-förrådens kompletterande
med beklädnads-materialier och persedlar, i stället för de derifrån utöfver beräkning
uttagna.
Anslaget till Topografiska korpsens arbeten, hvilket intill 1857 års slut inskränkte
sig till 18,000 K:dr, men vid förra riksdagen förhöjdes till 27,000 E:dr ärligen,
har hittills hufvudsakligen varit beräknadt för arbeten pä fältet, hvaremot
gravcringen och utgifningen af karte-verket, i anseende till anslagets otillräcklighet
samt bristen pä inhemska skickliga gravörer, måst eftersättas. Följden har, enligt
hvad Korps-chefen anmält, varit den, att korpsen nu eger en stor mängd renritadt
kartc-rnatcrial, äfven af dess nyaste arbeten, hvilket i sitt nuvarande skick är till
ringa nytta i jemförelse med hvad genom dess lifgifvande är afsedt. Ju längre dermed
fördröjes, desto ofullständigare mäste detta material blifva i följd af tidens och
odlingens förändringar, likasom det ock i samma män mindre ersätter den derpå
nedlagda kostnad. Detta gäller sä väl för den nu mera tillåtna utgifningen af militär-karteverket
i TiroWa^el, som äfven för det läne-karteverk i ttuotro<r:del, hvars
utgifning länge ålegat korpsen och deraf behofvet visar sig större, ju ofullständigare
det Ilermelinska karte-verket småningom blifver.
Vid sådant förhållande och dä af karte-verket ännu endast öfver 6 län kartor
kunnat utgifvas, har Chefen för Topografiska korpsen ansett angeläget, att, för
de med arbetets påskyndade lifgifvande förenade flera kostnader, hvaribland förnämligast
framstår behofvet af skickliga gravörer, som i brist af inhemsk konstskicklighet
mäste frän utlandet anskaffas, det årliga anslaget för korpsens arbeten
varder förhöjdt till 50,000 R:dr, enligt ett öfver samtliga utgifterna uppgjordt
förslag.
Med afseende å det stora gagn, som dessa, för inhemtande af tillförlitlig
kännedom om landets ortförhällanden, angelägna arbeten medföra, sä väl för det
allmänna, som för den enskilde, af hvilken orsak Rikets Ständer ock vid förra riksdagen
förhöjde det dittills utgående årsanslaget, skulle jag icke draga i betänkande
att tillstyrka den af Chefen för Topografiska korpsen begärda anslags-förhöjning
'Topografiska
horpsens arbeten.
24 Bil. NI 2 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. NI 1, om Statsverket. 1859.
derest statens tillgångar kunde det medgifva ; men under närvarande omständighetenödgas
jag inskränka mitt underdåniga tillstyrkande dertill, att framställning till Rikets
Ständer mätte göras, att, till Topografiska korpsens arbeten under åren 1861,
1862 och 1863, ett extra anslag af 30.000 R:dr mätte anvisas, att med Jolel ärligen
utgå.
Understöd ät Vid sistlidne riksdag anvisades af Rikets Ständer ett anslag af 9,000 R:dr
Officerare för årligen för åren 1858, 1859 och 1860, att enligt Eders Kongl. Maj:ts disposition anamtällning
i vändas till understöd ät officerare af Arméens särskilda hufvudvapen, som kunde
utländsk krigs- va,.a |U|oa(|e att inträda i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande med
Jens' Sverige stående magt, hvars annee till större eller mindre del befinner sig pä
krigsfot, med Eders KongL Majd förbehållen rätt att hvad af anslaget inom ett är
kan komma att besparas få för ett följande år för ändamålet disponera; och dä
detta anslag i sin helhet redan blifvit disponerad!, hemställer jag i underdånighet,
med afseende ä det gagn för arméens tjenstbarhet i fält, som härigenom otvifvela
k tigt åstadkommes, det Eders Kongl. Majit täcktes föreslå Rikets Ständer att. under
samma vilkor, som blifvit fästade vid det nuvarande anslaget, för åren 1861,
1862 och 1863 bevilja ett extra anslag af 9.000 R:dr årligen eller tillhopa för alla
tre åren 27,000 R:dr, att till dylika understöd, som förut nämndt är. användas.
Ridhus m. fl. Hå Lifregementets Hussarkorps ensamt inom Kavalleriet saknar eget, af
lagenheter för Kronan bekostadt. ridhus, samt den byggnad i Orebro, hvilken emot hyra hittills
Lifregementets varit för ändamålet begagnad, enligt livad nu blifvit anmäldt, är i det förfallna
L™eräs-s 7a- s^ick, att det med den 1 Januari 1865 tilländagängna hyres-kontraktet icke kan
JC'dron!ia förnyas, anser jag anslag nu böra hos Rikets Ständer begäras för fyllande af detta
behof; och då Sekundchefen jemväl anmält nödvändigheten att anskaffa byggnader
till sjukhus, bostäder för det till exercis-sqvadronen och korporalskolan kommenderade
befäl jemte öfriga tjenstemän, arrestrum, kök, förvaringsrum för proviant m. m.,
af hvilka lägenheter korpsen, till ej ringa skada och olägenhet hittills varit i saknad,
finner jag mig äfven böra hemställa, det anslag härtill mätte beredas. Kostnaderna
för de ifrågavarande byggnaderna hafva af Sekund-chefen blifvit beräknade
till något öfver 88,000 R:dr; men då, vid byggnadsförslagets granskning uti Ingeniör-korpsen,
kostnaderna ansetts kunna till en del inskränkas, tillstyrker jag, i anledning
af hvad dervid förekommit, att ett extra anslag af endast 75,000 Rall'mätte
hos Rikets Ständer „ begäras till uppförande af ridhus och öfriga här ofvan om förmälda
byggnader i Orebro för Lifregementets Hussar-korps räkning.
Sedan Eders Kongl Majit, i anledning af Rikets Ständers begäran, förordnat
om meddelande, i sammanhang med Krigs-kollegii bokslut, af uppgifter, afseende
att hufvud
-
Bil. NI 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JV2 1, om Statsverket 1859. 25
att hufvudboken förutom den redovisning, densamma vanligen innehåller, jemväl på
ett ställe skulle redogöra för samtliga kostnaderna till de särskilda föremål, som
tillhöra Krigs-kollegii förvaltning, samt Rikets Ständer vid förra riksdagen, i sammanhang
med statsregleringen, till Eders Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett extra
anslag af 2,000 R:dr för innevarande statsregleringsperiod, att användas såsom ersättning
för berörda uppgifters utarbetande; får jag, i anledning af Krigs-kollegii
derom gjorda hemställan, i underdånighet, föreslå, det ett lika anslagsbelopp för
nästa statsreglerings-period måtte hos Rikets Ständer begäras för ifrågavarande
ändamål.
Hvad slutligen angår Krigs-kollegii anhållan om godtgörelse för förskjutna
medel till åtskilliga, i anledning af Rikets S änders revisorers erinran, vidtagna
anstalter för de i Arméens utredningsförråd ä Skeppsholmen här i staden förvarade
persedlars skyddande mot eldsfara, hemställer jag i underdånighet, att särskild proposition
i denna fråga finge till Rikets Ständer aflätas.
Efter att sålunda hafva yttrat mig rörande de hufvudsakligaste vid nu förestående
stats-reglcring förekommande anslagsfrågor, anhåller jag i underdånighet,
att nu i ett sammanhang och i den ordning anslagen för 4:de hufvudtiteln i riksstaten
finnas upptagna, fä framställa denna hufvudtitels samtliga behof för nästa
statsreglerings-period; hvarvid behofven, såsom förut iakttagits, skiljas i två hufvudafdelningar,
den ena omfattande sådana, som fordra ständiga och fortgående anslag,
och den andra dem, för hvilka, dels i följd af behofvens beskaffenhet, dels annars
lämpligen, extra anslag kunna anvisas.
För de årliga eller ständiga utgifterna under Fjerde Hufvudtiteln finnes, enligt
nu gällande Riks-Stat, anvisadt:
Penningar
R:dr 0,107,404: 80.
Indelta räntor efter markegång, pä förslag
» 2,122,947: —
Indelt spanmäl, pä förslag, 125,955 kubikfot 9 kannor, ä 2
R:dr för kubikfot,
» 251,911: 80.
Oindelt spanmäl, 102,318 kubikfot 2 kannor, förslagsvis, å
2 R:dr för kubikfot,  » 204,636: 40
tillhopa Runt R:dr 8,686,900: —
Jemte det jag i underdånighet hemställer, att alla anslag under 4:de Hufvudtiteln,
hvarom här nedan icke särskildt omförmäles, mätte blifva oförändrade i
enlighet med hvad nu gällande Riks-stat upptager, får jag i underdånighet föreslå
följande:
Bill. till li. St. Prot. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 3 Käft. 4
26 Bil, JY2 2 till Kongl. Mafits Nåd. Prop. As 1, om Statsverket 1859.
Lamltfömars-Departementet.
Departementets Kansli-expedition. — Uppå de skäl, som protokollet öfver
Finans-ärenden för denna dag innehåller, hemställer jag i underdånighet, att Expeditionens
kanslist- och kopist-beställningar må, med aflöning af 1,800 R:dr vid de
förra och 1,000 R:dr vid de sednare, pä stat bibehållas, med undantag af en kopist-beställning,
hvilken vid inträffande ledighet föreslås till indragning; dock att
aflöningsbeloppet 1,000 R:dr må ä Expeditionens stat qvarstå, för att användas till
befrämjande af göromälens gång inom Expeditionen.
Departementets Kommando-expedition. — Under åberopande af de till protokollet
redan anförda skäl, hemställer jag i underdånighet, att för denna Expedition
måtte begäras ett särskildt anslag af  R:dr 1,500: —
att, efter Departements-chefens disposition, användas till gratifikationer
ät de vid Expeditionen anställda Officerare.
' Generalitets-Staten. — Angående den på Generalitets-staten
uppförda Ode Fördelnings-Generals-löncn å 9,000 R:dr, hvilken med
Rikets Ständers medgifvande fått användas till pensioner åt ur tjenst
afgängna Generalspersoner och Öfverstar, är stadgadt, att den skall
till Statsverket indragas, i den män derå redan befintliga anvisningar
icke vidare behöfva utgå, samt nuvarande innehafvare af pensioner
derifrån afträda; och som, enligt hvad Krigs-kollegium nu
anmält, en ä ifrågavarande lön anvisad pension till belopp af 650
R:dr upphört att utgå, kan Generalitets-statens anslag 85,100 R:dr
med nyssnämnda belopp förminskas, hvadan jag i underdånighet föreslår,
qtt detta anslag må nedsättas till R:dr 84,450: —
Åberopande hvad jag till protokollet redan yttrat angående
nödiga åtgärders vidtagande för General-stabs-officerares bildande.
anhåller jag i underdånighet, det Eders Kongl. Majit täcktes föreslå
Rikets Ständer att, för detta ändamål, dels till arfvoden åt Lärare
i General-stabs-ämnen, dels till fältöfningar och dels till resestipendier,
bevilja ett anslag af  » 6,500: —
Och torde detta anslag lämpligen kunna, under ofvanstående
titel, i Riks-staten upptagas näst efter anslaget för Generalitets-staten.
Topografiska korpsen. — Med anledning af hvad jag förut anfört
om behofvet af tillökning i korpsens personal med 8 Underofficerare,
samt indragning af nuvarande Renritare-beställningen vid
korpsen, erfordras för dessa 8 Under-officerare, med lön å 500
R:dr ;
R;dr 4,000: —
derifrån afgår, i förutsatt fall, Renritare-aflöningen » 800: —
då skillnaden  •  R:dr 3,200: —
utgör det behöfliga nya anslaget, hvilket jag hemställer nu mätte
begäras,  !  » 3,200: —
hvartill kommer den af mig jemväl för dessa Under-offlcerare. efter
viss tjenstetid, föreslagna lönförhöjning, att utgå, i män af behof,
från anslaget till korpsens arbeten.
Krigs-Akademien. — Rikets Ständers år .1857 församlade Revisorer
hafva erinrat, att, dä de till Krigs-akademien anslagna rän
Transport
R:dr 11,200: —
Bil, M 2 till Kongl, Majit# Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 185,9. 27
Transport R:dr 11.200: —
tor, bestående af 50 dränge- och 50 öko-dagsverken, numera icke
kunde in natura utfordras, samt Akademien vid sådant förhållande
icke hade större fördel deraf än af ett kontant anslag, dessa räntor,
hvilkas sammanlagda medelbelopp, efter ränte-förenklingens genomförande,
enligt 1855 års Riks-hufvudbok utgjorde 108 R:dr 16 sk.
B:ko, borde, till vinnande af enkelhet och reda i räkenskaperna, till
Statsverket indragas, emot ersättning af ett motsvarande kontant
belopp, hvarmed Akademiens i Riks-staten uppförda anslag alltså
borde förhöjas.
Då hinder häremot icke synes möta, får jag, i enlighet med
Guvernörs-embetets vid Krigs-akademien derom jemväl gjorda hemställan,
i underdånighet föreslå, att berörda dagsverksräntor, nu i
Riks-staten upptagna till ett förslagsvis beräknadt värde af 150 R:dr,
må till Statsverket indragas, samt Akademiens kontanta statsanslag
ökas med 162 R:dr 50 öre R:mt, motsvarande ofvannämnda medelvärde.
Indelta Arméen.
Till lön förbättring ar vid Indelta Arméen anvisades af Rikets
Ständer vid förra Riksdagen en summa af 100.000 R:dr årligen, som
i Riks-staten uppfördes. Dä likväl, enligt hvad Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse den 27 Januari 1858, angående regleringen af
utgifterna under 4:de Ilufvudtitcln, innehåller, detta anslag endast
blifvit beviljadt för innevarande statsreglerings-period, men de förhållanden,
sorn föranledt anslagets beviljande, ännu fortfara, hemställer
jag i underdånighet, att ifrågavarande anslag mätte äfven för
nästa statsreglerings-period få å Riks-staten bibehållas, för att enligt
redan meddelade föreskrifter för ändamålet användas; åberopande
jag härvid, hvad redan till protokollet blifvit yttradt så väl i detta
ämne, som i frågan om förnyad uppskattning af Arméens boställen.
Viirfvade Arméen.
Konungens värfvade (f. d. Kronprinsens) Hussar-regemente. —
På grund af hvad i mitt anförande till protokollet redan blifvit yttradt
om billigheten att Underbefälet och vederlikar vid detta ltegemente
undfå aflöning i likhet med förhållandet vid öfriga. Garnisonsregementen,
utföres här den för ifrågavarande personal i underdånighet
föreslagna aflöningsförhöjning med  » 6,603: —
Ingeniör-korpsen. — Beträffande det på Ingeniör-korpsens
stat uppförda Sappör-kompani, hemställer jag i underdånighet, att,
då värdet af den i Sappör-kompaniets stat uppförda brödspanmål,
1,664 kubikfot, hvarför nu finnes beräknadt ett kontant anslag af
2,636 R:dr 67 öre, efter det förändrade statspriset å spanmälen rätteligen
utgör 3,328 R:dr, skilnaden häremellan mätte, såsom en nuvarande
brist fä anmälas till fyllande med
691: 33.
Transport R:dr 6911*337*17)803: —
28 Bil M 2 till Kongl Maf.ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
3 Transport R:dr 691: 33. 17,803: —
För öfrigt oell med åberopande af livad jag förut hemställt
om uppsättning af ett nytt Sappör-kompani, utföres
här den årliga aflönings- och underlhills-kostnaden för det
nya Kompaniets personal, uppgående enligt redan meddelad
utredning till .".
17,319: 65. 18,100: 98
Den ärliga underhållskostnaden för det nya Kompaniets
beklädnads-, remtygs-, utrednings- och sjukvärds-persedlar,
8,993 K:dr 20 öre, torde, pä sätt jag redan hemställt, fä
uppföras pä det här nedan förekommande anslaget till »Försvarsverket,
i allmänhet», hvarjemte till uppsättningskostnad
för det nya Kompaniet föreslås att fä användas första årets
underhållsanslag, inalles utgörande 26,312 R:dr 85 öre, på
sätt vid nuvarande Kompaniets uppsättning egde rum.
Fur agering af Artilleriets och värf vade Kavalleriets hästar.
Det härtill i Riks-staten upptagna förslags-anslag af 300,000
Kalr har, oaktadt beloppet vid sistlidne Riksdag förhöjdes,
likväl visat sig vara alltför lågt beräknadt, enär den verkliga
utgiften för är 1858, enligt hvad Krigskollegium anmält, med
88,628 R:dr 78 öre öfverskjutit förenämnda summa; och jag
hemställer i anledning häraf, att berörde anslag mätte föreslås
att för nästkommande statsreglerings-period förslagsvis
beräknas till 350,000 R:dr och således beloppet i Riks-staten
förhöjas med
50,000: —
Mathållning för Manskapet vid Garnisons-regementena. —
Afven detta förslagsanslag, beräknadt till 175,000 R:dr ari gen,
synes till det i Riks-staten utförda beloppet icke blifva för
utgifterna fullt tillräckligt; men då mathällningskostnaderna
för innevarande är något minskats, i jemförelse med föregående
årets, torde förändring uti detta anslag ej behöfva
ifrågakomma. Till vidare upplysning anser jag mig likväl böra
meddela, att utgifterna ä anslaget under är 1858 uppgått
till 244,879 R:dr 12 öre samt under förra hälften af år 1859,
enligt approximativ beräkning, till vid pass 105,000 R:dr.
Beväringen.
Lif-Bevärings-regementet. Under åberopande af mitt
angående detta regemente här ofvan afgifna yttrande, föreslår
jag i underdånighet, att, i mån af tillgångar på regementets
stat, hvartdera af Lif gardes-regementena till fot
må efter hand erhålla tillökning i sitt befäl med en TredjeMajor
och 4 Andre-Kaptener, hvilkas aflöning, enligt hvad
jag jemväl föreslagit, skulle för begge regementena uppgå
till inalles 24,480 R:dr, samt således inskränkas inom Lif—
Bevärings-regementets nuvarande statsanslag, hvarifrån för
öfrigt borde bestridas de för vakanta beställningar vid regementet
belöpande afgifter för ackords-amorteringen. ________
Transport 85,813: 98.
Bil. Jtä 2 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859. 29
Transport 85,813: 98.
Gottlands National-Beväring. Med afseende a. behofvet
af ökadt befäl för beväringstrupperna å Gottland, samt
för reglering i öfrigt af försvaret derstädes, får jag, under
åberopande af hvad i detta ämne redan blifvit yttradt, i underdånighet
tillstyrka, att, dels till nya löner eller arfvoden
vid National-beväringcn, dels särskildt vid Wisby _ stads
Beväring till löntillökning för Officerare, måtte beviljas ett
anslag af ••••• -8,720:
I sammanhang härmed och i enlighet med hvad härom
förut blifvit anfördt. föreslår jag, det Eders Kongl. Majit
täcktes begära Rikets Ständers medgifvande, att, derest den
af Militär-befälhafvaren på Gottland ifrågaställda öfverflyttning
af det i Wisby förlagda Depöt-kompani af Svea Artilleri-regemente
frän Artilleriets till Gottlands National-bevärings
stat skulle af Eders Kongl. Majit framdeles pröfvas
ändamålsenligt, Eders Kongl. Majit dä mätte vara oförhindrad
at en sådan åtgärd vidtaga.
Hallands Beväring och Wester-Norrlands-Beväring. —-  Då det till Hallands- och Wester-Norrlands Bevärings-bataljoner
hörande befäl blifvit afsedt för de Skärgårds-marinbataljoner,
om hvilkas bildande Eders Kongl. Majit, uppå
Sjöförsvars-Departementets föredragning, beslutit _ att till
Rikets Ständer göra framställning, hemställer jag i underdånighet,
att de nu på 4:de Hufvud-titeln särskildt upptagna
anslag för ofvannämnda befäls aflöning, utgörande för Hallands
Infanteri-bataljon 7,500 Ridr och för Wester-Norrlands
Bevärings-bataljon 6,295 Ridr, eller tillhopa 13,795
Ridr, må föreslås att till 5:te Hufvud-titeln öfverflyttas: äfvensom
ock att från anslaget till »Indelta Kavalleri- och
Infanteri-regementena» jemväl må för befäls-aflöningen vid
dessa marin-bataljoner användas ett belopp af högst 13,905
Ridr, motsvarande de för aflöningen af den sednare bataljonens
befäl beräknade tillgångar frän f. d. Jemtlands Fältjägareregemente,
i den mån dessa för ändamålet äro eller
blifva disponibla.
I följd häraf skulle 4:de Hufvud-titelns anslagssumma
nu nedsättas med 13,795 Ridr; hvaremot med öfverföringen
till 5;te Hufvud-titeln af de öfriga 13,905 Ridr tillsvidare
torde kunna anstå.
Beväringsmanskapets vapenöfning. — Jag anser mig
böra i underdånighet hemställa, att, med bibehållande af
den nu för bevärings-manskapet bestämda exercistid af 30
dagar, fördelade på 2 år i lika terminer, under det dervid
stadgade vilkor, att de två bevärings-klasser, sorn_ i följd
häraf ärligen sammandragas, icke exerceras samtidigt, ^ förslagsanslaget
för bevärings-manskapets vapenöfning må fö-
Transport 114,533: 98.
30 Bil M 2 till Kongl. Majds Nåd. Prop, M 1, om Statsverket 1839.
Transport 114,533: 98*
reslås äfven för nästa statsrcglerings-period till samma belopp,
som nu finnes i Riks-staten uppfördt, eller 458,333
R:dr; dock med tillkännagifvande, att utgifterna ä detta anslag
möjligen komma att undergå någon förändring, derest
den Proposition, hvilken Eders Kongl. Maj:t har för afsigt
att till Rikets Ständer aflåta, angående bevärings-inrättningens
ordnande och utbildning, varder af Rikets Ständer antagen.
laterieleu.
Försvarsverket till lands i allmänhet, eller Krigs-kollegii
Departementer (Afdelningar).
Förslag öfver de särskilda Afdelningarnes medelsbehof
under nästa statsreglerings-period hafva genom t. f. Presidenten
i Krigs-kollegium blifvit i underdånighet afgifna; och
får jag, i anledning af hvad dervid förekommit, nu i underdånighet
anmäla följande:
FortifikatAons-afdelning eris anslag, till bestridande af
underhållet af Landtförsvarets hus och byggnader i fästningsoch
garnisons-orter, hvilket alltsedan år 1832 utgjort 75.000
R:dr årligen, har under den sednare tiden, i följd af arbetslönernas
ovanliga stegring och äfven i anseende till förhöjda
pris å byggnads-materialier, blifvit alldeles otillräckligt,
sä att enligt hvad Chefen för Ingeniör-korpsen upplyst,
detsamma i medeltal med 34.000 R:dr ärligen understigit
hvad efter uppgifna behof skulle för nämnda underhåll
erfordras. Härtill kommer vidare att sedan år 1845 af anslaget
ärligen 18,000 R:dr mäst afses till underhåll af
Gardes-regementenas kaserner, hvilket förut bekostades af
de till Öfver-intendents-embetets disposition ställda medel,
oberäknadt de flera andra byggnader, som under loppet af
denna tid tillkommit, och hvilka likaledes af detta anslag
böra underhållas. På grund häraf har blifvit yrkadt en
förhöjning deruti med 25,000 R:dr, men jag inskränker mig
att nu endast i underdånighet föreslå ät Fortifikations-afdelningen
i och för ifrågavarande ändamål en anslagstill
ökning
af R:dr  10,000: —
I sammanhang med denna afdelnings behof, får jag
äfven i underdånighet anmäla Domkyrko-rådets i Calmar
underdåniga ansökning, att det ersättningsbelopp 1.650 R:dr
sorn årligen tillkommer Fortilikations-afdelningen i anledning
af öfverlåtelsen ät Calmar Domkyrka af vissa f. d.
fästningen i Calmar tillhöriga jordar och lägenheter, och
hvilken ersättning, enligt Rikets Ständers beslut, blifvit
af Statsmedel anvisad till 1860 års utgång, mätte såsom
Transport 10,000: — 114,533T98-
Bil. JVl 2 till Kongl. Maj:ta Nåd, Prop. M 1, om Statsverket 1859. 31
Transport 10,000: — 114,533: 98.
ständigt anslag å Riks-statens 4:de Hufvudtitel
varda uppfördt; och då, pä sätt Dorakyrko-rådet
härvid anfört, Rikets Ständers
afsigt nied fästnings-lägenheternas öfverlåtelse
till Domkyrkan skulle helt och hållet
förfelas, om denna utgift på Domkyrkan
öfverflyttades, hemställer jag i underdånighet
att Fortifikations-afdelningens anslag mätte
tillökas med nyssnämnda belopp eller
1,650: — 11,G50: —
och Domkyrkan såmedelst för framtiden frän
denna utgift befrias.
För Intendents-afdelning ens behof anvisades
vid sistlidne Riksdag följande extra anslag
att under åren 1858, 1859 och 1860 ärligen
utgå, nemligen:
såsom förhöjning i beklädnads-passevolansen
vid Svea och
Andra Lif- gardes - regementena,
Lif-gardet till häst, Konungens
värfvade Hussar-regemente och
Sappör-kompagniet
35,113: 78.
till enahanda kostnader vid
Svea och Göta Artilleri-regementen
15,187: 91.
till indelta Arméens utredning,
såsom fyllnadsanslag  4,963: 83.
tillhopa R:dr 55,265: 52.
Och dä dessa utgifter, hvaruti, med
hänseende till de under sistförflutna åren
stegrade pris å beklädnads-materialier, särdeles
ä kläden och yllevaror samt läderpersedlar,
äfvensom förhöjda arbetslöner, icke kan
förväntas nedsättning, äro af beskaffenhet att
tillhöra det ordinarie anslaget för försvarsverket
till lands i allmänhet, får jag i enlighet
med Krigs-kollegii derom gjorda hemställan,
i underdånighet föreslå, att förestående
anslagsbehof mätte uppföras ä ordinarie
stat med  55,265: —
Ytterligare och dä Eders Kongl. Maj:t
genom Nådigt Bref af den 12 sistlidne April,
för passevolansens fortfarande vid Wendes
Artilleri-regemente, tillagt passevolantörerne
en tillökning i Regementets årliga beklädnadsanslag
af 4,335 R:dr 32 öre, hemställer
jag i underdånighet, af samma skäl som här
ofvan i afseende ä de öfriga garnisonsrege
-
Transport 55,265; — 11,650: — 114,533; 98.
32 Bil, M 2 till Kongl. Majda Nåd, Prop. JY2 1, om Statsverket 1859.
Transport 55.265: — 11,650: — 114,533: 98.
mentena blifvit anförda, att denna tillökning
måtte såsom ett Intendents-afdelningens behof,
nu varda ä ordinarie stat uppförd med 4.335: —
För den händelse att Rikets Ständer
i anledning af den särskilda framställning i
ämnet, som enligt Eders Kongl. Maj:ts beslut
den 22 sistlidne Februari komme att till
Rikets Ständer aflemnas, skulle bifalla Jemtlands
Roterings-kassas befrielse från all utgift
för Jemtlands Hästjägare-korps beklädnad,
så hemställer jag i underdånighet, att, på sätt
Krigs-kollegium föreslagit, till bestridande af
den del af underhållskostneden för berörda
beklädnad, som icke redan linnes inbegripen
i anslaget till lif- och släp-munderingar vid
Rotehålls-regementena, nödigt anslag finge här
nppföras, och torde emellertid ifrågavarande
kostnad, som enligt skedd uträkning nu belöper
till 1,258 R:dr, för nästa statsreglerings
period
få i rund summa upptagas tili  1,260: —
Dessutom och såframt förslaget dels
om Topografiska korpsens tillökning med 8
Under-olficerare på stat, dels om uppsättning
af det 2:dra Sappör-kompaniet, kommer till
verkställighet, föreslår jag i underdånighet,
att Intendents-afdelningens anslag mätte tilläggas
följande belopp :
Beklädnadshjelp för 8 Under-officerare
vid Topografiska korpsen, å 150 R:dr för
dem hvardera  1.200: —
Beklädnadsanslag m. ra. för 2:dra Sappör-kompaniet
enligt de för det äldre kom
-
Till underhåll af beväringsmanskapets
beklädnad, till följd af förlängd exercis, har
Krigs-kollegium för öfrigt begärt ett ärligt
anslag af 189,000 R:dr, hvilken anslags-fråga
enligt hvad jag förut hemställt, dock torde
fä komma i nådigt öfvervägande vid förslaget
till Extra Statsregleringen; och då Kollegium
slutligen i underdånighet anmält, det
en möjligen skeende ytterligare stegring i varupris
och arbetslöner kan verka derhän,
att ej mindre de anslag, som nu utgå till
värfvade regementena, än äfven de tillgångar,
som enligt Kollegii afgifna förslag äro
paniet gällande grunder
Transport
— 197,236: 98;
Bil. JV2 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JSl 1, om Statsverket 1859. 33
Transport
19 7.236: 98.
afsedda för indelta arméens och allmänna beväringsmanskapets
utredning, blifva för ändamålet
otillräckliga, anhåller jag i underdånighet,
att Rikets Ständers uppmärksamhet
derpå nu mätte fästas, för den händelse
Eders Kongl. Majit af sådana möjligen inträffande
omständigheter skulle blifva föranlåten
till ytterligare framställning i detta
ämne.
Lif- och Slapmuuderiugar rid Rothålls-Regementena.
Det härför afsedda anslag, som, i anledning
af rotehällarnes eller soldaternas befrielse
frän det förut utgående bidraget till
soldat-beklädnadens anskaffande och underhåll,
vid förra Riksdagen tillkom i stället
för anslaget till lifmundering för indelta infanteriet
samt då bestämdes till 208,200 R:dr
har, enligt hvad Krigs-kollegium tillkännagifvit,
under är 1858 visat betydlig brist; och
sådan emotses äfven för år 1859. Enligt en
hos Krigs-kollegium upprättad, pä fastställda
åtgångs-staten och sednaste auktions-pris grundad
uträkning äro de för sistnämnda år påräknade
utgifterna å anslaget följande:
Statsbidraget till beklädnadens underhållande,
att till Beklädnads-direktionerna
utgå  221,923: 47.
Ersättning ät innehafvarne
af indragna rotar för beklädnadsbidragets
afkortande å vakansafgifterne
6,740: 44.
Beklädnads-slitnings-ersättning
för kommenderingar, som
af 4:de Hufvud-titeln underhållas,
hvartill eljest saknas tillgång,
hvadan skillnaden emellan denna summa och
det nuvarande anslaget 208,200 R:dr utgör
det behof, hvilket nu behöfver fyllas.
Transport —’ — — — 197,236: 98.
Bih. till B. St. Prot. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 3 Häft. 5
förslagsvis
3,336: 9.
tillhopa R:dr 232,000: —
34 Bil. M 2 till Kongl Majis Nåd. Prop. JVS 1, om Statsverket 1859.
Transport —  — — 197.236: 98.
Då den sålunda ifrågaställda förhöjning
i anslaget påkallas af ökade pris pä beklädnads-inaterialier
och arbeten, saint någon
nedsättning uti dc till regementenas och
korpsernas beklädaads-fonder enligt gällande
författning utgående beklädnads-anslag destomindre
kan ifrågakomma, som munderingarna,
i anseende till de utsträckta vapenöfningarna,
nu äro underkastade vida större
slitning än tillförene, tillstyrker .jag i underdånighet,
att framställning till Rikets Ständer
måtte få ske derom:
att anslag till "Lif- och släpmunderingar
vid Rothålls-regementena” förhöjes med — — — 23.800: —
samt
att tillika medgifves, att de besparingar,
som ä det sålunda förhöjda anslaget
kunna uppkomma, få användas till bestridande
af slitningsersättning för garnisons-kommenderingar,
hvilka af 4:de Hufvud-titelns
anslag underhållas.
Salpeter-uppköp. På grund af hvad
jag till protokollet redan yttrat, angående
det minskade årliga behofvet af salpeter för
krut-tillverkningen, hvilken numera bedrifves
endast för Kronans räkning, tillstyrker
jag i underdånighet, att nuvarande anslagtill
salpeter-uppköp måtte nedsättas med
100.000 R:dr, samt att således detta anslag,
hvilket i nu gällande Riks-stat är uppfördt
med 270,000 R:dr. måtte förminskas till
170.000 R:dr.
Summa tillökning R:dr
221,036: 98-
Förestående slutsumma utgöres af:
äskade tillökningar i anslag
171,036: 98.
högre beräkning af förslags-anslag
50,000: —
221,036: 98.
•
Då härifrån afdrages ofvanberörda minsk-  ningar i anslagen:
för Generalitets-staten
650: —
» salpeter-uppköp
100,000: —
Transport
— 100,6o0: —
221,036: 98.
Bil. M 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. Ns 1, om Statsverket 1859. 35
Transport 100,650: — ‘221,036: 98
äfvensom de till öfverflyttning pä 5:te Hufvud-titeln
föreslagna anslags-beloppen för Hallands och
Wester-Norrlands beväring ........... 13,795: — 114,445:
uppgär den kontanta tillökningen i 4:de Hufvud-titelns
ordinarie anslag till  106,591: 98
hvaraf 55,265 K:dr 52 öre redan förut utgätt såsom extra
anslag, samt 50,000 R:dr utgöres af högre beräknadt
förslagsanslag.
Såsom tillförene skedt, torde äfven nu framställning
till Rikets Ständer få göras att, till betäckande
af de genom södra bataljonens och Bohus Läns Regemente
år 1851 än vidare på 10 år medgifva förändring
till roteradt infanteri för statsverket uppkomna kostnader,
öfverskottet af de indelningsräntor, hvilka förut
ingått ensamt till nämnda bataljons rusthållare, varder
såsom hittills och derest omförmälda förändring
kommer att fortfara, stäldt till Eders Kongl. Maj:ts disposition.
Hvad derefter angår de Landtförsvarets behof,
för hvilka påkallas tillfälliga eller extra anslag, sä får
jag, under åberopande af hvad uti mitt anförande redan
finnes utveckladt om hvart och ett af nedannämnda
föremål, hvartill medel behöfva dels för vissa år
och dels för en gäng serskildt anvisas, underdånigst
tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att nu hos Rikets Ständer
äska följande extra anslag:
1:0 För Artilleri-beliof.
Till anskaffning af refflade kanoner, med lavetter och
öfriga fordon för 3 nya fältbatterier, ä 24,000 R:dr 72,000
» anskaffning af rid- och anspanns m. fl. persedlar
för tvä 12-pundiga fältbatterier
66,000
o anskaffning af 12,000 refflade infanterigevär, å
37: 50
450,000
Transport 588,000; —
36 Bil. 2 till Kongl Maj-is Kael. Prog. «M 1, om Statsverket 1859.
Transport 588.000; — —
2:o För Kortijikations-behof.
Till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad  300,000: —
» fortsättande af fästningsbyggnads-arbatena vid Carlskrona
270,000:
» fortsättande af befästningarne å Rindö vid Waxholm
150.000: -
» lortsättande af befästningarne vid Stockholm ä landsidan
300,000:
3:o För JBeklädnads-behof.
Till underhållande af beväringsmanskapets beklädnad i
anledning af föreslagen förlängd exercistid
567,000: —
4:o För Topografiska Korpsens arbeten.
Till dessa arbetens fortsättande samt karte-gr a v eringen
90,000: —
o: o För Arméens pensionering.
För fortsätt tillämpning af den vid sistlidne Riksdag
godkända, förhöjda pensionsstaten för Arméen.
jemte den nu för Gottlands Landtbeväring föreslagna
förhöjda pensions-stat, ett ärligt kreditiv af
50,000 R:dr och således för 3 år
150,000: —
med förbehållen rättighet för pensions-kassan att,
i den män sädant behöfves, utbekomma behållningarne
å 1858, 1859 och 1860 arens kreditiv för
ifrågavarande ändamål,
till upprätthållande af pensions-kassans egen, enligt
gällande pensions-staten, åliggande pensionering,
ett ärligt kreditiv, lika med hvad vid sistlidne Riksdag
beviljades, af 85,500 R:dr årligen eller för
3 är  256,500: —
6:o För Officerares anställande i utländsk krigstjenst.
Till understöd ät dessa Officerare  27,000: — « CaQ
—  Ä.bilo,ö00‘
hvilka alla förestående extra, anslag föreslås att utgå
under åren 1861, 1862 och 1863 med |:del eller 899,500
R:dr ärligen.
Transport 2,698,500:
Bil. JHS 2 titt Kongl, Mttfita Nåd. Prop. M /, om Statsverket 1859. 37
Transport 2,698,500: 98.
Anslag för engäng.
För uppskattning af indelta Arméens boställen
100,000: —
till Ridhus- m. fl. byggnader för Lif-Regementets Hus
sar-korps
75,000: —
» ersättning för utarbetande i sammanhang med Krigskollegii
bokslut, af uppgifter öfver samtliga kostnaderne
till de särskilda föremål, som tillhöra Kol
legii
förvaltning
2,000: — 177 000: - .
Tillhopa: Extra anslag R:dr 2,875,500: —
Hiifvudsumman af de till Fjerde Hufvud-titeln
eller Landtförsvaret hörande föremal skulle, i följd af
hvad jag här ofvan i underdånighet föreslagit, komma
att blifva :
för utgifter på ordinarie stat, årligen  R:dr 8,793,491: 98,
deraf förslagsanslag
1,672,552: 32.
för extra ordinarie behof, under hela statsre
gleringsperioden
R:dr 875,500: —
För öfrigt har af vederbörande blifvit i underdånighet
hemstäldt om anvisande af nedanstående anslag:
till anskaffning af 12,000 sidogevär för Infanteriet
R:dr 81,000: —
till 15 barackbyggnader för indelta
Regementen och Korpser  R:dr 89,800: —
till en förrådsbyggnad af sten å
Ladugärdsgärdet för Lif-regementets Dragon-korns
och de trupper, som derstädes
komma att till öfningsläger sammandragas
102,000: —
till stallskjul åt Sappörtruppens
exercishästar  b: dr 5,000: —
tillhopa utgörande en summa af R:dr 277,800: —
Men jag anser mig nu icke kunna begära
framställning till Rikets Ständer om dessa anslags beviljande”.
38 Bil. M 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. NI 1, om Statsverket 1859.
Uppå tillstyrkan af vStats-rådets öfriga Ledamöter täcktes Kongl. Majit,
till alla delar i nåder gilla och bifalla hvad nu i afseende på
regleringen af utgifterna under Fjerde Hufvud-titeln samt de
för Landtförsvarets behof ifrågasatta nya, såväl ständiga som
extra anslag, äfvensom förändradt användande af vissa redan
befintliga tillgångar, blifvit af Departements-chefen yttradt,
föreslaget och hemstäldt; Och skulle, om hvad Kongl. Majit
sålunda nu härutinnan i nåder beslutit, Utdrag af Protokollet
till Finans-departementet afgå, för att läggas till grund vid
författandet af Kongl. Majits nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof, i hvad den komme att röra nämnda
Hufvud-titel och Landtförsvarets behof i allmänhet; hvarjemte
•de till detta statsreglerings-ärende hörande handlingar skulle
till vederbörligt Utskott öfverlemnas.
Ex protocollo
-dl. Elem, arn*
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1859.
Bil. M 3 till Kongl. Maj:h> Nåd. Prop. M 1.
4
Ank. till Éxp.-Ulsk. d. 1 Nov. 18S9, kl. 1 e. rn.
Protokoll öfver Sjöförsvars-Departementet tillhörande ärende, hållet ininför
Hans Maj:t Konungen uti Stats-Hudet a Stockholms Slott
den 6 September 1859.
Nä r va rande:
Hans Excellens, Justitie-Statsministern, Herr Friherre De Géer,
Hans Excellens, Stats-Minislern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Manderström,
Statsråden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Grefve Hamilton,
Lagerstråle,
Björnstjerna, och
Malmsten.
Departements-chefen, Statsrådet Ehnemark, anmälde i underdånighet handlingarne,
angående en ifrågaställd vattenledning från Lyckeby till Carlskrona, hvarvid
Departements-chefen i underdånighet anhöll, att för innehållet af nämnda handlingar
få i sammanhang med den framställning om hvad uti ifrågavarande ärende
tillförene förekommit, närmare redogöra uti det skriftliga anförande, som nu med
Kongl. Maj:ts Nådiga tillåtelse af Departements-chefen upplästes så lydande:
»Bland de föremål, för hvilka jag anser mig pligtig yrka att extra anslag må
vid nu instundande riksdag af Rikets Ständer i Nåder äskas, intager planen att
genom rörledning från Lyckeby förse Carlskrona stad, Svenska Flottans hufvudstation,
med drickbart vatten i tillräcklig myckenhet, efter min åsigt framsta
rummet.»
Bih. till 11. St. Brot. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 4 Haft. 1
Ani/, en val
tenledniny
från Lyche
by lill Carls
krona.
2
Bil. JVs 3 till Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. JYs i.
»Såsom bekant är, valdes platsen för den nya staden Carlskrona uteslutande
med hänseende lill ställets läge och i öfrigt synnerliga lämplighet för ett stort
Marin-etablissement, deraf behofvet, efter Rikets utvidgning genom de från Danmark
återvunna sydliga landskapen, visat sig mer än förut kännbart. För detta
hufvudsyftemål med stadens anläggning måste naturligtvis andra med den valda
platsen förenade olägenheter träda i bakgrunden, och deribland svårigheten, att
genom gräfda brunnar i den klippiga marken erhålla saltfrilt och således drickbart
vatten samt till sådan myckenhet, som för den der bosatta befolkningen
fanns blifva erforderlig. Åtgärder för afhjelpande af denna väsendtliga olägenhet
påtänktes emedlertid redan då, och föreslogs i sådant afseende att genom underjordiska
rännor leda vatten från Lyckeby ström till foten af berget vid Tyska
Bryggaren, beläget midt. emot staden gent öfver viken vid WänÖ, samt att vidare
medelst pumpverk uppfordra vattnet uti en reservoir, utsprängd i bergets spets,
som ansågs ega nödig höjd, för att vättnet skulle kunnat derifrån, genom en rörgång
öfver sjöviken, k ringledas inom staden. Arbetet härmed påbörjades äfven
och reservoiren blef utsprängd, men afstannade sedermera i följd af dels penningebrist
och dels yppade svårigheter vid utförandet, ehuru planen var understödd af
Kommerse-rådet Polhem.»
»År 1782 föreslogs af en Kaplen-mekanikus Nordberg att, till undvikande
af uppfordringsverk, vattnet skulle tagas från Rubbelorps 50 fot öfver hafsytan
belägna å, samt alt, i händelse dess vatten befunnes otillräckligt, några sjöar ofvan
om ån skulle uppdämmas, meri detta förslag, fastän ansett för verkställbar^ förföll
likväl, hufvudsakligen i anseende till de dermed förenade kostnader.»
»Ett annat år 1798 af Direktören Schweder framstäldt förslag, att genom
uppfordringsverk bringa vattnet från Lyckeby källa till. Carlskrona blef. genom stadens
fullmäktig vid 1815 års riksdag, i underdånighet anmäldt hos Kongl. Maj:t,
för att till utförande deraf vinna understöd af allmänna medel; och anställdes äfven,
i anledning häraf, undersökning på stället af Direktör-mekanikus Stephens,
hvilken derefter föreslog, alt dels från de s. k. stampkällorna vid Augerum och
särskildt från Lyckeby å anlägga ledningar för både käll- och å-vatten, derför
kostnaden beräknades blifva 50,107 R:dr banko, om trärör, men 125,891 R:dr
samma mynt, ifall jernrör användes, dels ock genom utvidgande af 4 i Carlskrona
befintliga brunnar tillvägabringa ett betydligare vatlenförråd.»
»Vid 1823 års Riksdag blefvo dessa förslag af Kongl. Maj:t förelagda Rikets
Ständer med begäran, att medel måtte för ändamålet varda anvisade. Rikets
Ständer funno då, att Carlskrona borde med vattenledning förses, men öfveriemnade
åt Kongl. Majit att afgöra, huruvida trä- eller jernrör borde dertill användas,
samt anslogo emellertid 83,533 R:dr 16 sk. banko till anskaffande af de i
sednare fallet erforderliga materialier; och sedan Kongl. Majit derefter under den
13 Januari 1824 beslutat, alt vattenledningen skulle bestå af jernrör, samt tillika
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JM 1.
3
i Nåder anbefallt Förvaltningen af Sjö-Ärendena att, efter vederbörandes hörande,
inkomma med underdånigt utlåtande i ämnet, afgåfvo samma år Carlskrona stads
innevånare sin förbindelse att till den blifvande vattenledningens underhåll årligen
erlägga ett belopp af 1,300 Riksdaler banko.»
»Med anledning af yttrade betänkligheter emot jernrörs användande till den
ifrågasatta ledningen och på det att alla möjliga försök att erhålla vatten inom
stadens eget område måtte hafva blifvit gjorda, innan arbetena för vattenledningen
företoges, anställdes sedermera under flera år medelst jordborrning undersökningar
lill utrönande af vattentillgången såväl i staden, som å kronans skeppsvarf; men
då alla dessa undersökningar blefvo fruktlösa, föreslogo slutligen år 1830 Befälhafvande
och Varfsamiralerna i Carlskrona, att vattnet i dervarande brunnar måtte
kemiskt undersökas och dessa blifva utvidgade, för att i dem samla regnvatten,
hvilket antogs skola, genom daglig upp-pumpning till en stor reservoir, lemna behöll
igt vattenförråd. Öfver detta förslag hördes Eders Kongl. Maj:ts Vetenskapsakademi
och yttrade af sådan anledning under den 22 Juli 1830, »att, om än
»regnvattens uppfångande från en större area med dryga kostnader läte verkställa
»sig, företaget likväl tidtals blefve ändamålslöst, t. ex. under torra somrar, helst
»2 till 3 veckors torka icke vore sällsynt. Deremot är godt och rinnande vatten
»ostridigt för helsans bibehållande så nödvändigt, att såväl stadens befolkning, som
»det i Kongl. Maj:ts och Kronans tjenst varande manskap böra ega anspråk på att
»dermed förses i tillräcklig myckenhet, utan att öfverlemnas till resullatat af half—
»mesurer. Det vore utan tvifvel en särdeles olycklig omständighet, om en af
»Sveriges större städer, som tillika är Örlogs—flottans station, i brist på medel,
»skulle lemnäs i saknad af en så ytterst nödvändig inrättning, hvarmed mångå
»små stöder i Danmark äro försedda, och som icke saknas i någon af Tysklands
»städer, der den behöfves.»
»Förvaltningen af Sjö-Ärendena inhemtade derefter yttranden och förslag i
ämnet från flera sakkunniga personer och bland dessa äfven från Kaptenen vid
Flottans Konstruktions-korps Carlsund, hvilken i England tagit kännedom om dervarande
stora vattenledningar. Denne sistnämnde föreslog då att vättnet skulle ledas
frän Lyckeby-å och icke från Augerums källor, enligt den af Direktör Stephens
uppgifna plan, hvilken han frångick, dels derföre att denna plans utförande
blefve betydligt dyrare och dels emedan nämnde källors vattentillgång under torra
somrar vore ganska problematisk. Öfver kostnaden för sitt eget förslag uppgjorde
och afgaf Carlsund, i förening med Kaptenen vid Flottans Mekaniska Korps Wallenstrand,
en approximativ beräkning, enligt hvilken, utom utgifterna för sjelfva arbetet,
endast materialierna uppskattades till 89,986 R:dr 54 sk. banko, hvarvid
antogs, att vattenledningen skulle sträckas från Lyckeby-å och vattnet medelst uppfordringsverk
fortskaffas genom jernrör, såsom både starkare än trärör och mindre
i behof af iståndsättning; och sedan Förvaltningen af Sjö-Ärendena, härigenom yt->
A
Bil. Jy? 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd Prop. M 1.
terligare öfvertygad om jernrörs företräde, infordrat anbud å leverans af sädana
rör samt, efter granskning af de i följd häraf inkomna 12 särskilda anbuden uppgjort
och hos Kongl. Majit i underdänighet anmält förslags—korrt rakt om 2:ne bland
dem, som upptogo lägsta prisen, blef samma kontrakt genom Nådigt Bref deri 22
December 1832 gilladt och åt Kapten Carlsund uppdraget att, biträdd af dåvarande
Kaptenen Wallenstrand, noga undersöka den trakt, genom hvilken vattenledningen
skulle gä ej mindre utom, än inom staden, samt. att öfver ledningen upprätta
karta och fullständiga förslag. Den sålunda anbefallda undersökningen verkställdes
äfven; och uti derom den 19 Mars 1833 afgifven berättelse ådagalade
Carlsund utförbarheten af sitt förslag och förband sig att. så framt detta följdes,
ansvara för arbetets framgång och duglighet. Enligt berörda förslag skulle vattnet
ur Lyckeby å, medelst trvckpumpar och med begagnande af åns eget vattenfall
till drifkraft, uppfordras och genom jernrör-ledning af 7\ tums inre diameter
drifvas upp i en reservoir, anlagd på Carlskrona stortorg, samt derifrån ledas till
Kronovarfvet och stadens olika delar. På detta sätt skulle 150,000 kannor vatten,
som beräknades motsvara ett dygns behof, uppfordras iliam 12 timmar. Rörledningen
skulle, för att skyddas emot vinterkölden, blifva underjordisk och dess längd
från Lyckeby till ofvannämde reservoir, hvilken skulle rymma 2,520,000 kannor
vatten, som antoges i nödfall och med hushållning kunna räcka en månad, komma
att blifva 13,092 alnar. Anläggningskostnaden, arbetet dock oberäknadt,
uppgafs till 174,193 R:dr 24 sk 9 rst. banko.»
»Ifrågavarande förslag öfverlemnades derefter af Förvaltningen till Kongl. Majit,
med underdånig anhållan att den summa, hvarmed den beräknade material-kostnaden
öfversköte de 83,333 R:dr 16 sk., Rikets Ständer för sådant ändamål år
1823 beviljat, finge af Flottans medel förskjutas, intilldess arbetet hanne blifva
färdigt, och att Kongl. Majit då i Nåder ville af Rikets Ständer begära ersättning
för såväl de sålunda förskjutna medlen som arbetskostnaden.»
»Sedan i anledning häraf, Kongl. Majit under den 21 December 1833 i Nåder
förklarat, all vattenledningen skulle utföras enligt Kapten Carlslunds förslag,
samt tillika åt Landshöfdingen i Blekinge län uppdragit, att i fråga om ersättningsanspråk
för den mark, genom hvilken vattenledningen komme alt gå, höra
jordegarne, äfvensom att erinra vederbörande om deras år 1824 åtagna förbindelse,
att till ledningens underhåll lemna årligt bidrag, afläts vid 1834 och 1835
årens Riksdag till Rikets då församlade Ständer, Nådig proposition om anslag till
fyllande af bristen i det uti nvssberörde förslag för anskaffningen af materialier
beräknade belopp; men det äskade anslaget blef icke af Rikets Ständer beviljad t.»
»Emedlertid blefvo under loppet af åren 1834—1837 de genom förutnämnda
kontrakt beställda jernrören för vattenledningen levererade till ett sammanlagdt
värde af 79.233 R:dr 44 sk. 5 rst banko och, efter behörig besigtning, intagne
o o r»T p
å Flottans Varf i Carlskrona, för att der vårdas och förvaras; hvarefter sedermera
Bil. JYs 1) till Kongl. Majits Nåd. Prop. M 1,
3
Återstoden af det Ar 1823 beviljade anslaget, enligt NAdig befallning, till Riksgäldskontoret
återlemnades.
»Vid 1840 och 1841 Arens riksdag öfverlemnades, medelst Nådig Proposition,
ärendet ånyo till Rikets Ständer, hvilka af sådan afledning uti underdånig
skrifvelse den 7 Juni 1841 förklarade, att, i anseende till det outredda skick,
hvari frågan om företagets verkställbarhet sig befunne, anslag till arbetets utförande
då icke lämpligen kunde beviljas, samt fördenskull anhöllo, att ny undersökning
måtte anställas till utrönande af sä väl vattenledningens utförbarhet som kostnad;
att Carlskrona stads innevånare ånyo skulle höras med afseende på det bidrag,
som till vattenledningens underhåll af dem kunde påräknas, samt att Kongl. Maj:t,
derest företaget skulle anses böra öfvergifvas och om de uppköpta jernrören icke
kunde användas till allmänna byggnader, då täcktes förordna om jernrörens och
öfriga till vattenledningen ämnade materialiers försäljning och medlens ingående till
Riksgälds-kontoret, för att framdeles kunna tagas i beräkning i och för anläggning
af en ifrågasatt vattencistern, i hvilken halsvatten skulle inledas och göras
drickbart, så framt en sådan anläggning ansåges ändamålsenligt kunna anbringas
vid Carlskrona, eller ock att, om Kongl. Maj:t skulle finna lämpligare att vattenledningen
fullbordades, Kongl. Maj:t ville till Rikets näslsammanträdande Ständer
aflåta Nådig Proposition i ämnet, så att af dem definitift beslut rörande besagda
företag måtte kunna fattas.
»Denna underdåniga skrifvelse föranledde Kongl. Maj:t att i Nåder meddela
de föreskrifter, som för vinnande af fullständig utredning rörande de deri vidrörda
frågor funnos nödiga. I sådant afseende infordrades yttrande från Styrelsen
öfver Allmänna Väg- och Vattenbyggnader, hvilken dervid, på liera anförda skäl,
förklarade, att förslaget om saltvattens inledande i en cistern genom lager af sand
och kolstybbe icke vore ändamålsenligt; att vattenledningen från Lyckeby-å hade
företräde framföre en dylik ledning från Augerums källa, samt att Kapitenen Carlsunda
plan för förra ledningens verkställande vore användbar, men att de dertill hörande
kostnadsförslag borde omarbetas efter sedermera förändrade pris; hvarjemte Styrelsen
åberopade Kongl. Vetenskaps-akademiens ofvan anförda yttrande om vattenledningens
nytta och nödvändighet. Vidare hördes Carlskrona stads innevånare
och åtogo sig att för en sådan anläggnings underhåll årligen erlägga 12 sk banko
för hvarje mantalsskrifven person, hvarigenom ungefär 1,100 R:dr samma mynt
om året skulle sammanbringas, och slutligen uppdrogs åt Majoren Wallenstrand
att utarbeta de af Styrelsen öfver Allmänna Väg- och Vattenbyggnader nödiga
ansedda nya kostnadsförslag, vid hvilkas upprättande denne, med några mindre,
af uppgifna orsaker påkallade, afvikelser, hvaribland den, att den stora vattenreservoiren
borde, för bättre utrymmes skull, förläggas, i stället för å stadens
Stortorg, på det berg, hvarest Amiralitets-kyrkans klockstapel är uppsatt, följde
Kapitenen Carlsunds merberörde plan och sålunda kom till en kostnads-summa,
6
Bil. JYi 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1.
uppgående lör hela anläggningen till 333,698 R:dr 29 sk. 1 r:st. banko, men
till 233,098 R:dr 29 sk. 1 r:st. samma mynt, då värdet af de redan upphandlade
jernrören afräknades.
»Då ärendet i sådant skick den 15 Augusti 1844 i underdånighet föredrogs,
förklarade Kongl. Maj:t i Nåder, att frågan om anläggande af en cistern för inledt
saltvatten borde förfalla, samt infordrade derjemte öfver Majoren Wallenstrands
omförmälda förslag Styrelsens för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader underdåniga
yttrande, hvilket ock den 4 påföljde Oktober afgafs och hvari berörda förslag,
så till plan som kostnadsberäkning, fullkomligt gillades; men som den pågående
Riksdagen redan långt framskridit, fann Kongl. Maj:t icke för godt att till Rikets
då församlade Ständer aflåta iNådig framställning om medel till ifrågavarande arbete,
utan anbefallde Förvaltningen af Sjö-ärendena att tidigt före nästderpåföljande
Riksmöte i underdånighet inkomma med förnyad anmälan i ämnet; och
ehuru denna Nådiga befallning behörigen fullgjordes, samt det för öfrigt, genom
hvad de i frågan hörde vederbörande anfört, blifvit satt utom allt tvifvel, att
vattenledningen, sådan den föreslagits, var både utförbar, nyttig och nödvändig,
blef dock ärendet af Kongl. Majit med hänsigt till andra ännu mer framstående
behof, för hvilka de inskränkta tillgångari>e borde företrädesvis afses, Riksdag efter
Riksdag uppskjutet.
»Vid detta förhållande förmälde, uti underdånig skrifvelse af den 4 December
1854, Rikets då församlade Ständer sig anse nödigt att få bestämndt utredt,
huruvida de jernrör och materialier, som med stats-medel blifvit anskaffade, för
vattenledningen till Carlskrona, numera kunde på ändamålsenligt sätt för detta
förelag användas, eller om desamma borde för det allmännas räkning afvttras;
hvarjemte Rikets Ständer anhöllo, det Kongl. Maj:t täcktes meddela den föreskrift
som härvid förekommande förhållanden funnes påkalla.
»Uti häröfver in ford rädt och den 6 Mars 1855 afgifvet utlåtande insände
Förvaltningen af Sjö-ärendena i underdånighet Befälhafvande Amiralens i Carlskrona
yttrande af den 12 Februari samma år, hvari, efter framställning af de med
vattnets transport från Lyckeby-å för närvarande förknippade svårigheter och
kostnader tillika anmäles, att förberörda jernrör, hvilka förvaras å Kronovarfvet
uti särskildt skjul, kunna anses riu vara för sitt ändamål lika användbara, som då
de upphandlades; vid hvilket förhållande Förvaltningen, för egen del, ansåg rörens
försäljning endast i det fall böra ega rum, att frågan om vattenledningens anläggande
komme att helt och hållet förfalla, men för den händelse, att Kongl.
Maj:t skulle finna godt att om denna fråga åter göra Nådig framställning till
Rikets Ständer, jemväl i underdånighet föreslog, att den hvilande vattenledningsplanen
med tillhörande kostnadsberäkningar måtte underkastas förnyad granskning
af så väl sakkunniga, med lokalförhållandena bekanta personer, som Styrelsen öfver
Väg- och Vattenbyggnader, helst, sedan de uppgjordes, så lång tid förflutit, att
1
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1.
7
icke blott sednare ärs erfarenhet och uppfinningar, utan äfven de under tiden inträffade
förändringar i prisen å materialier och dagsverken kunde föranleda jemkning
af förslagen, samt att dessutom Carlskrona stads innevånare måtte varda
å nyo hörde, i afseende på det bidrag till vattenledningens underhåll, hvartill de
hade att sig förbinda.
»Emot slutet af sistnämnde år insändes af Landshöfdingen i Blekinge en, å
Carlskrona stads innevånares vägnar, af särskilda dertill på allmän rådstuga utsedde
Deputerade gjord underdånig framställning, det Kongl. Maj:t, med afseende
å den menliga inverkan bristen på tjenligt och tillräckligt dricksvatten städse utöfvat
på helsotillståndet uti nämnda stad i allmänhet, oaktadt dess sunda läge, och
särdeles vid utbrott af farsoter, hvilka der vanligen anställt svåra förödelser, i
Nåder täcktes, på sätt lämpligast och säkrast kunde pröfvas, bereda den redan så
länge liiliimnade vattenledningens utförande och om verkställigheten deraf förordna,
då deremot stadens innevånare, enligt den 8 Oktober samma år vid hehörigen
utlyst sammanträde fattadt beslut, sig förbundit att årligen till vattenledningens
underhåll utgöra den är 1824 åtagna afgiften af 1,500 R:dr Banko samt för
öfrigt ej mindre frånträdt allt anspråk på ersättning för den stadens mark, som
lill vattenledningen erfordrades, än äfven ville med arrendatorerne af staden tillhörig
jord öfverenskomma om det skadestånd, hvartill desse kunde finnas berättigade.
Denna underdåniga framställning förordades, på ytterligare andragna skäl,
af Landshöfdingen, äfvensom af Befälhafvande Amiralen i Carlskrona uti ungefär
samtidigt afgifvet memorial, deri, med hänseende till den talrika personal, som i
och för Flottans varf och inrättningar är, jemte sina familjer, fästad vid Carls
krona,
vattenledningens nödvändighet och statens moraliska förbindelse att en
sådan tillvägabringa vidare ådagalades. Förvaltningen af Sjö-ärendena hördes äfven
öfver dessa framställningar och föreslog i underdånighet, alt den vigtiga angelägenheten
måtte vid då instundande Riksmöte varda Rikets Ständer förelagd; men vid
ärendets underdåniga föredragning den 19 December 1856 fann Kongl. Majit
icke lämpligt att då vidtaga någon särskild åtgärd derutinnan, emedan frågan
genom enskild motion redan bragts å bane hos Rikets Ständer, hvilka dock lemnade
berörda motion utan afseende.
»Efter Riksdagens slut kom frågan, den 23 November sistlidne år, åter hos
Eders Kongl. Majit under Nådigt öfvervägande, dervid Eders Kongl. Majit fann
den tillämnade vattenledningen vara af sådan vigt, att utförandet deraf ej längre
borde uppskjutas, men dock, med afseende på hvad Förvaltningen af Sjö-ärendena,
uti sina sednast i ämnet afgifna utlåtanden, anfört om sannolika behöfligheten af
vissa jemkningar uti de för omkring 15 år tillbaka uppgjorda förslagen och på
det att fullt tillförlitlig plan med kostnadsberäkningar för berörda anläggning måtte
kunna Rikets nästsammanträdande Ständer föreläggas, prölvade godt åt Styrelsen
öfver Allmänna Väg- och Vattenbyggnader i Nåder uppdraga, att å nyo underkasta de i
!!
lii/. M .3 till Kongl. Majus Nåd. Prop. Jtä 1.
sådant afseende uppgjorda planer och kostnadsförslag en sorgfällig granskning samt
derefter med utlåtande jemte förslag till de deri möjligen erforderliga jemkningar
och ändringar i underdånighet inkomma, men, i händelse anledning dertill förefunnes,
låta uppgöra och afgifva nya fullständiga förslag i ämnet, samt, derest
det blefve behöfligt, till Carlskrona beordra någon i vattenledningars anläggande
kunnig person, för all undersöka den för här ifrågavarande ledning afsedde lokal.
»Sedan bemälda Styrelse, för fullgörande af detta Nådiga uppdrag, så väl
underkastat de äldre förslagen noga granskning, som ock, för vinnande af åtskilliga
behöfliga upplysningar, skriftvexlat med Befälhafvande Amiralen i Carlskrona, samt
slutligen funnit sig föranlåten alt, med begagnande af del, såsom nämndt är,
Styrelsen lemnade tillstånd, dit beordrat sin Byrå-chef, Öfverste-löjtnanten m, m.
Leijonancker, hvilken utomlands gjort sig bekant med en mängd äldre och nyare
vattenledningar och nu leder utförandet af en sådan anstalt här i hufvudstaden,
för att på stället inhemta närmare kännedom rörande alla de omständigheter och
lokala förhållanden, hvilka kunde inverka vid här ifrågavarande vattenlednings
anläggande och ej vore genom de äldre planerna fullt utredda och åskådliggjorda,
har numera Styrelsen afgifvit det infordrade underdåniga utlåtandet och dervid
anmält, hurusom den verkställda lokal-undersökningen i förening med den erfaren
o
n
het i afseende på vattenledningars anläggande, som under sednare tid vunnits i
andra länder, föranledt åtskilliga ändringar uti den eljest förtjenstfullt utarbetade
och af ytterst noggranna detalj-beräkningar åtföljda äldre planen för vattenledning
till Carlskrona; hvadan Styrelsen funnit ändamålsenligast, såsom ledande till nödig
tydlighet och reda, att låta Qfverste-löjtnanten Leijonancker upprätta ett nytt,
jemväl insändt förslag med ritningar, deri dock flera delar af den äldre planen
och kostnads-beräkningarne kunnat oförändrade bibehållas och således endast summariskt
upptagits.
»De väsendtligaste tillägg och ändringar i den äldre planen, som ansetts
böra föreslås, äro:
a) anläggning vid Lyckeby af en bassin för att medelst filtrering från
åvattnct afskilja deri befintliga slam och vextämnen, och hvilken bassin,
hvars storlek skulle bestämmas efter det i äldre planen för dagliga behofvet
beräknade och äfven nu tillräckligt ansedda qvantum af 150,000 kannor
vatten, föreslagits alt anläggas så mycket lägre än ån, att vattnet egde
nog presskraft, för att ulan pumpning inkomma på filtrum;
b) uppförande af ångpump-maskin för vattnets utpressning till staden, i stället
för att, såsom äldre planen afser, drifva ledningen medelst vattenkraften
vid Lyckeby—fallet, hvilken befarats icke blifva tillräcklig för drifvande af
både det tillämnade pumpverket och den förut befintliga krono-mjölqvarnen;
c) den
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1.
9
c) den för dapliga valtenbehofvet i staden afsedda reservoirs ändring till
konstruktionen och anläggande på stadens stortorg, såsom högre beläget
och derigenom lämpligare med afseende på vattnets kringledande i staden,
än det sednast ifrågasatta berget vid Amiralitets-kyrkan; äfvensom beredandet
af ett större valtenförråd för utomordentliga tillfällen å omkring
840,000 kubikfot, motsvarande med iakttagen hushållning ISO dagars
behof, medelst utgräfning af särskilda bassiner å olika ställen, såsom å torget
framföre högvakten, inom Höglands Park och vid Nya Dockorna, af
hvilka dock endast de 2:ne förstnämnda ansetts nu böra ifrågakomma;
d) åtskilliga mindre förändringar å rörnätet; lamt
e) anbringande å rörledningen inom staden af brandposter, hvilka icke uti
äldre planen blifvit afsedda. men vid inträffande eldsvådor iiro af stort
värde;
hvilket allt blifvit närmare ulveckladt uti det nu anmälda omarbetade förslaget
med tillhörande betänkande och ritningar, hvars antagande såsom plan för en blifvande
vattenledning till Carlskrona Styrelsen i underdånighet tillstyrker.»
»Såsom hufvudsakligt resultat af vattenlednings-planens sålunda verkställda
omarbetning framstår:
att då den äldre kostnadsberäkningen uppgick till
ett belopp af R:ml R:dr 800,547: 91 öre,
hvarifrån likväl bör afdragas beräknade värdet af
de redan inköpta jernrören med  » » 117,900: — »
hvadan ytterligare för anläggningens komplettering
ansågs erforderlig en summa af  » » 582,647: 91 öre;
så uppgår kostnaden, enligt nya förslaget, oberäknadt de inköpta användbara iedningsrören
:
när endast reservoir för dagliga vattenbehofvet är
i beräkningen intagen till R:mt R:dr 539,000: — »
när dessutom 2 extra bassiner, nemligen vid Högvakten
och i Höglands Park, tillvägabringas, till » » 384,000: — »
och om det större antalet bassiner för reserverande
af vatten vid utomordentliga fall skulle
anläggas genast vid ledningens utförande, till . » » 369,000: — »
hvadan således det fullständigaste alternativet efter den omarbetade planen erfordrar
13,647 R:dr 91 öre mindre i anläggningskostnad, än som i det äldre förslaget
beräknats.»
»Slutligen och med hemlad anledning of det svåra lidande, Carlskrona stad
länge fått och ännu fortfarande får vidkännas genom brist på vatten, tjenligt till
Bih. till B. St. Prat. 185!) & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 2
10
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1.
matlagning och dryck, och hvilken brist under sistförflutne vinter, då nästan alla
brunnar voro tomma och vattenhemtningen sjöledes genom hinder af is var på
vägen att alldeles afstadna, öfvergått till verklig nöd, har uti skrifvelse af den 29
sistlidne Augusti Landshöfdingen i Blekinge län, å stadens innevånares vägnar,
underdånigst anhållit, det Eders Kongl. Majit i Nåder täcktes behjerta nämnda
samhälles lidande och hos Rikets Sländer begära anslag för den länge tillämnade
vattenledningen till Carlskrona, samt i sådant afseende tillika anmält, att, enligt
bifogadt protokollsutdrag öfver den 10 i berörda månad med stadens innevånare
hållet sammanträde, desse då ånyo förbundit sig att till vattenledningens underhållande
årligen bidraga med 2,250 Ridr riksmynt och dessutom utan ersättning
upplåta så mycket af stadens mark, som för samma anstalt erfordras, äfvensom
att, efter hvad vid berörda tillfälle blifvit upplyst, vattenhemtningen för Flottans
och Stadens behof nu kostar Statsverket nära 12,000 Ridr riksmynt årligen,
hvilken utgift genom vattenledningens utförande blefve besparad. Nyssberörda
uppgift bekräftas ock, genom särskildt af mig infordrade handlingar, enligt hvilka
kostnaden för transporten af vatten från Lyckeby till Carlskrona medelst 4 st.
dertill ständigt afsedda skutor beräknats årligen uppgå till en summa af 11,319
Ridr 60 öre riksmynt, deraf 1,319 Ridr 60 öre kunna antagas fullt motsvara
Kronans blifvande kostnadsbidrag till vattenledningens framtida underhåll, då deremot
återstoden, 10,000 Ridr, skulle, i fall merberörde vattenledning kommer till
stånd, blifva en besparad och väl behöflig tillgång å det för sitt ändamål alltför
otillräckliga anslaget till Flottans underhåll, hvarifrån omförmälda transportkostnad
nu bestrides.»
»Af den utförliga utredning rörande hvad från början uti detta ärende förekommit,
hvilken jag nu tillåtit mig lemna, täckes Eders Kongl. Majit i Nåder
inhemta, att Carlskrona stads förseende med drickbart och till matlagning tjenligt
vatten genom andra anstalter, än som hittills nödfallsvis måst för ändamålet begagnas,
utgör en verklig lifsfråga för den i Carlskrona förlagda talrika personal af
Eders Kongl. Majits Flotta, utgörande, enligt meddelad upplysning, med dess familjer
8,940 personer, hvartill äfven bör läggas antalet af uppfordrade båtsmän,
kronoarbetskarlar och fångar, uppgående till omkring 1,506 man, samt stadens
öfriga innevånare, och att någon åtgärd att bereda dem erforderlig tillgång på
berörda lifsförnödenhet alltså bör med det snaraste vidtagas. Att Staten måste
for kostnadernas bestridande mellanträda är af Rikets Ständer förut erkändt och
synes jemväl rättfärdigas deraf, att, likasom stadens anläggning uteslutande afsåg,
att Flottan derstädes skulle hafva sin hufvudstation, så är den ännu så beroende
af detta förhållande, att i och med en Flottans förflyttning från Carlskrona denna
stad säkert skulle nedsjunka till en obetydlighet. De nuvarande kostnaderna för
Bil. JVs 3 lill Kongl. Maj.is Nåd. Prop. M 1.
11
vattenanskaffningen tynga äfven på Flottans utgifts-stat med ett årligt belopp, som,
kapitaliseradt efter 4V2 procent, öfverstiger 250,000 Ridr riksmynt och ändock
lemnar ett föga tillfredsställande resultat.»
»I afseende åter på sättet att tillvägagå, för att ernå något bättre, hafva
alla i ämnet hörde sakkunnige personer och myndigheter enhälligt varit af den
mening, att ändamålet endast genom en ordentlig vattenledning säkert och fullständigt
kan vinnas, äfvensom att denna ledning bör utgå från Lyckeby å, der
både godt och för behofvet tillräckligt vatten kan påräknas; och då i fråga om
methoden för en sådan lednings utförande, samt den dertill erforderliga kostnad,
numera genom den af Styrelsen öfver Allmänna Väg- och Vattenbyggnader föranstaltade
omarbetning af de förut uppgjorda förslagen till en dylik anläggning
vunnits all den utredning, som står att erhålla och för frågans säkra bedömande
kan erfordras, samt Carlskrona stads innevånare icke torde kunna vidkännas större
uppoffring för företagets befrämjande, än de, efter hvad Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Blekinge län anmält, nu ånyo sig åtagit, men det allmänna
genom den nu ifrågasatta kostnaden för en gång skulle bespara en betydlig årlig
utgift, anser jag mig böra underdånigst tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t Tnålte,
med gillande af nyssberörda genom Väg- och Vattenbvggnads-styrelsens försorg
omarbetade och af densamma förordade plan i dess helhet, nu i Nåder besluta
att till Rikets Ständer aflåta framställning om anvisande af de för en vattenlednings
anläggande från Lyckeby till Carlskrona erforderliga medel.»
»Hvad åter angår det behöfliga anslagets belopp, så får jag på de af den
omarbetade planens författare, Öfverste-löjtnanten Leijonancker, anförda och i min
tanke välgrundade skäl i underdånighet tillstyrka, att, i öfverensstämmelse med det
af de sednast uppgjorda alternativa kostnadsförslagen, som upptager, jemte reservoir
för dagliga vattenbehofvet, äfven 2:ne extra vatten-bassirier för utomordentliga
behof, nemligen en vid Högvakten och en uti Höglands Park, Eders Kongl.
Majit i Nåder täckes af Rikets Ständer äska den för detta fall beräknade summa
af 354,000 Riksdaler Riksmynt, att såsom extra anslag under åren 1861, 1862
och 1863 med en tredjedel årligen utgå.»
Uppå underdånig tillstyrkan af Stats-rådets öfriga Ledamöter täcktes Kongl.
Majit i Nåder gilla och bifalla hvad Departements-chefen härvid underdånigst
hemställt samt förklara att Nådig framställning i ämnet skulle intagas i den proposition
om Stats-verkets tillstånd och behof, som till Rikets nästsammanträdande
Ständer komme att i Nåder aflåtas.
In fidem Protocolli
L. T/t. Neijber.
12
Bil. M 3 lill Kongl. Maj.is Nåd. Vrop. M 1.
Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Departementet tillhörande ärenden.
hållet inför Hans Maj:t Konungen uti Stats-Rådet, ä Stock
holms
Slolt, den 14 Oktober 1859-
Närvarande:
Hans Excellens, Justilie-Statsministern, Herr Friherre De Géer,
Hans Excellens, Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Manderström,
Stats-Råden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Lagerstråle.
Björnstjerna och
Malmsten.
l:o.
Äng. förslag Departements-chefen, Stats rådet Ehnemark, föredrog i underdånighet, uti
Ml regering ett sammanhang, de frågor, som, vid uppgörandet af förslaget lill reglering af ut
af
ut,ciiftern a • . .
under Riks- gifterna under Riks-statens 5:te Hufvudtitel för nästa Stats-regleringsperiod, borde
statens 5:ie tagas under öfvervägande och deribland följande till Kongl. Maj:t inkomna underHufvudtilel
, „ . .. ..... . ° J oj
för ndsta daniga Iramstallningar, nemligen:
Statsreglering
speriod. l:o från Förvaltningen af Sjö-Ärendena:
a) angående ordinarie medelsbehofven under Riks-statens Femte Hufvudtitel
för nästinstundande Stats regleringsperiod;
b) angående uppgjordt förslag till förändring af Skeppsgosse-skolan i Carlskrona;
c)
angående förändrad organisation af Flottans Konstruktions-korps;
d) i fråga om Skeppsdockornas i Carlskrona utvidgning, m. m.;
e) om anläggning af en Ångqvarn jemte Bageri-inrättning i Carlskrona;
f) rörande åtskilliga Flottans behof, för hvilka extra anslag erfordras, och
g) i fråga om erforderliga åtgärder till Lots- och Fyrväsendets förbättrande.
Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1.
2:o från Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmans-kassan, rörande förbättrad
pensionering för Flottans gemenskap;
hvarefter Departcments-chefen afgaf här nedan intagne, skriftligen författade,
yttrande:
»Då jag nu går att inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anmäla de
Flottans behof, till hvilkas fyllande jag anser medel böra vid nu instundande riksmöte
äskas, tillåter jag mig att på förhand underdånigst fästa Eders Kongl Maj:ts
uppmärksamhet derpå, att de summor, som fordras, icke äro obetydliga. Men då
den sanningen icke lärer kunna jäfvas, att Skandinaviska halfön, af naturen ämnad
att vara sjöstat, icke utan att äfventyra sin sjelfständighet kan undvara sjöförsvar
för sina långsträckta kuster, icke utan uppoffring af sina vigtigaste intressen kan
afsäga sig det enda vapen, som, sedan freden en gång blifvit bruten, i någon mån
förmår trygga landets handel, på hvars fredade gång dock välstånd och utveckling
sfi väsendtligt bero, — må det ock anses nödvändigt, att den Flotta, vi ege,
underhålles; och jag skulle svika Eders Kongl. Maj:ts höga förtroende, jag skulle
bryta den pligt, ett ansvarsfullt embete mig ålägger, om jag underläte att yrka
äskandet af de anslag, som, enligt min åsigt, äro oumbärliga för detta, för fäderneslandets
trygghet och oberoende sä angelägna vapens vidmakthållande och för
möjligheten af dess framtida, något så när tidsenliga, om ock blott småningom
skeende, utveckling.»
»Jag förbiser härvid ingalunda, att i ett land som vårt, hvars tillgångar icke
äro stora, man måste varsamt framkalla utgifter, noga öfverväga hvilka, som äro
befogade, och sorgfälligt undvika de öfverflödijga. Jag har fördenskull endast föreslagit
de mest maktpåliggande, dem, som, eldigt min uppfattning, icke rimligen
och utan att gå tillbaka, kunna uppskjutas och hvilkas fördröjande otvifvelaktig!
skulle förorsaka skada och förlust; men dessa har»jag ej eller tvekat att förorda,
troende mig derigenom främja god hushållning, helst det är klart, att, om det
nödvändiga förhålles, om personalen saknar tillfälle till öfning och derigenom blir
oskicklig att väl sköta sin tjenst, eller genom för knappa lefnadsvilkor urståndsältes
att fullt egna sig åt yrket, tvungen att äfven på annat håll söka bidraga
till sitt uppehälle, eller måhända att renlaf utbyta krigstjensten emot lönande enskild
sysselsättning; om materielen tillätes förfalla; om fartygen til! följd af bristande
reparationer fä ruttna ned eller icke i tid ersättas af nya; om hus och
byggnader icke vederbörligen underhållas, établissementerna i sin helhet försummas
och icke någotnära få följa tidens fordringar, det måste förr eller sednare inträffa,
att Eders Kongl. Maj:ts Flotta, efter ett fortgående aftynande, upphör att vara till.
De stora summor, som redan äro nedlagda på denna vigtiga del af försvarsverket,
vore då utgifne förgäfves; Sverige skulle utan svärdsslag hafva förlorat ett angeläget
vapen, som i farans stund måste ersättas till hvad pris som helst, och när
en dag nödvändighetens jernhand utkräfde en mångdubbel gärd och tvunge till
14
Ilil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1.
uppoffringar, som icke kunna beräknas, då finge man erfara, om än för sent, att
alltför sträng sparsamhet ledt lill misshushållning och, lik all öfverdrift, förfelat
målet.»
»Om för Eders Kongl. Maj:ts Flotta, under den långa tidrymd Riket åtnjutit
en välsignelserik fred, beviljats större anslag, än som varit fallet, skulle hon rela
tivt
hafva kostat mindre, än nu för henne utgifvits. Hon skulle då hafva bättre
förmått emotstå årens förstörande inverkan på materielen; hon skulle nu befinna
sig uti ett, i förhållande till kostnaden, kraftigare skick; hon skulle, med ett ord,
i det hela med jemförelsevis större, med bättre resultat hafva lönat frikostigheten.
Att viljan varit god, att nitet icke tröttnat inom vapnet, visas af det anmärkningsvärda
förhållande, att, oaktadt Svenska marinbudgeten, näst Norriges, varit
den minsta af sjö-nationernus, Svenska Flottan dock ännu innehar ett långt högre
runi bland sjömakternas, än det budgeten antyder. Men med de otillräckliga
medlen har det icke varit möjligt att med bästa vilja ens bota tidens åverkan,
än mindre att följa dess fordringar, och ehuru sednare Riksdagar visserligen i
icke ringa mån höjt förhoppningarne om en bättre Flottans framtid, återstår likväl
ännu mycket, innan hon kan anses frigjord från det aftyningstillstånd, som
oundvikligt inträdde under den långa följd af år, då hon nästan lemnades åt sitt
öde och allvarsamt hotades med förintelse. Det är denna olycka, som i fäderneslandets
intresse måste motarbetas; ty öfvergifve vi hafvet, skall hafvet öfvergifva
oss och, långtifrån att, såsom naturen ämnat, vara ett värn kring våra kuster,
blifva en inbjudande lätt vcäg för en fiende att sätta foten på vår mark. Den
minsta fiendtliga eskader skulle blifva oss fruktansvärd; vår värnlösa utrikes handel
kunde när som helst och ostraffadt afbrytas; vi komme att dervid helt och
hållet bero af fremmande hjelp ocb godtycke; och sjelfständigheten, detta urgamla
arf, hvari Svensken sätter sin ära, sin lycka, blefve snart ett död t ord i vårt
modersmål.»
»Landet må då vara skyldigt sig sjelft att, så vidt tillgångar ne det medgifva
och äfven om dertill skulle fordras någon uppoffring, försäkra sitt sjöförsvars bestånd
och afvända faran af att se sig gå ur händerna de mångfaldiga fördelar,
egandet af en fullt tjenstbar, om än icke talrik Flotta, obestridligen medför; och
öfverlygad härom är det med tillförsigt jag vågar inför Eders Kongl. Maj:t i un
derdånighet
framlägga efterföljande förslag om de sjöförsvarets behof jag anser
mest angelägna, samt de utgifter, till hvilkas bestridande jag, med anledning deraf,
anser anslag böra af Rikets snart sammanträdande Ständer i nåder äskas. Men
innan jag framlägger sjelfva förslaget, täckes Eders Kongl. Majit Nådigst tillåta
mig yttra några ord med hänsigt till åtskilliga af de särskilda punkter, detsamma
upptager.»
»Bland dem, som uteslutande afse personalen och utom hvad som rörer Konstruktions-korpsens
reorganisation, hvilken icke föranleder någon ökad utgift, före
-
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M i.
i5
Itömma: Maskinist-personalens ökande och förhjelpande till högre aflöning, förbättrade
lönevilkor för Matros-korpsen samt Flottans Befäls och Manskaps ändamålsenliga
pensionering.»
»Redan länge har bristen på Maskinister vid Eders Kongl. Maj:ts Flotta varit
stor och, i den mån Ångfartygens antal ökats, blifvit allt mera kännbar. Icke
destomindre har Maskinist-staten undergått förändring sedan år 1848, ehuru sedan
dess Linieskeppen Carl XIV Johan och Stockholm blifvit försedda med skruf
och följande Ångfartyg tillkommit, nemligen: Orädd, Valkyrian, Balder, von Sydow,
Hogland, Svensksund, Carlsund och Motala, samt under byggnad iiro: Vanadis och
fyra Kanon-ångslupar, äfvensom Ångmaskiner uppsatts på Varfven både i Carlskrona
och Stockholm. Men utom det, att den på stat upptagne personalen är
för fåtalig i förhållande lill behofvet, hafva dessa, i jemförelse med privata Maskinisters,
små lönevilkor samt lättheten nu för tiden att erhålla förmånligare tjenst
hos enskilda förorsakat, att uppkomna vakanser, i brist af sökande, icke ens all
tid
kunnat tillsättas, hvarigenom den redan förut knappa tillgången än ytterligare
minskats.»
»Då det emedlertid för Eders Kongl. Maj:ts Flotta måste vara angeläget, ej
mindre att för vården och skötseln af de dyrbara Ångmaskinerna hafva att tillgå
ett tillräckligt antal Maskinister, än ock att för så ansvarsfull tjenst kunna tillegna
sig och behålla kunniga och fullt pålitliga personer, är det äfven nödvändigt
att öka icke allenast Maskinist-statens personal i lämpligt förhållande till det nu
kända behofvet, utan äfven dess aflöningsförmåner till någorlunda billig öfverensstämmelse
med Maskinisters å enskildes Ångfartyg. Jag har fördenskull ansett
mig pligtig att framställa förslag i denna syftning; men på det kostnaden må blifva
den minsta möjliga, har jag trott mig böra föreslå, att af det under krigstid er
forderliga
antal Maskinister må på ordinarie stat, för att ständigt vara att tillgå,
upptagas endast så stor del, som i fredstid och vanliga fall är tillräcklig, hvaremot,
derest särskilde kommitterades förslag till förändrad beväringslag vinner stadfästelse,
den för krigsrustning nödiga tillökning i maskinistpersonalen skulle kunna erhållas
från handelsflottan. Den stat, som af mig föreslås, upptager derföre blott ungefär
hälften af det antal, som vid allmän rustning vore behölligt, och med hänseende
till de fördelar, som en stadig tjenst och grundläggandet af pension bereda, hafva
lönevilkoren blifvit beräknade till endast omkring två tredjedelar af hvad i enskilds
tjenst bestås maskinister, så qvalificerade, som här afses, och uppgå till vid pass
hälften af hvad i aflöning måst betalas till de maskinister, man under den förflutna
tiden nödgats för Eders Kongl. Maj:ts Flottas räkning från handelsflottan
förhyra.»
»Men det är icke nog, att Maskinist-staten ändamålsenligt organiseras. En
Flotta måste, för att vara stridbar, i alla afseenden vara väl bemannad, och lika
IG
IIil. M 3 till Kongl. Ma,j:ts Nåd. Prop. M 1.
nödvändig som maskinisten är för maskinens handterande lika nödvändiga äro goda
Matroser för sjömansarbetets utförande.»
»Annu, likasom tillförene i alla tider, anses också skickliga Matroser oumbärliga,
och äro eftersökta af alla Sjönationer. Ju fåtaligare en Flotta är, desto mera
vigt ligger det derpå, att besättningen är god, och hos oss, med vår jemförelsevis
lilla Flotta och värt system för hennes bemannande, enligt hvilken Matros-korpsen
utgör en så ytterst ringa del af besättningsstyrkan (ett system, som för öfrigt,
enligt min åsigt, är godt och det enda, som kan slå tillsammans med vårt lands
förhållanden), hos oss är det ännu angelägnare, att den fåtaliga Matros-korpsens,
som utgör kärnan af bemanningen, i alla afseenden må vara utmärkt. — Klok
omtanka bjuder fördenskull att uppmuntra örlogsmatrosens yrke, att söka göra
honom nöjd med sin ställning och så pass bergad, att han icke må nödsakas för
utkomst öfverge sitt fädernesland och söka bröd hos fremlingar, som bättre uppskatta
hans värde.»
»Sedan mångå år tillbaka har det beklagligen varit fallet, att vår Matroskorps’
bästa individer gått till Amerika eller England och stad nät der. Men då
man väl måste antaga, att i allmänhet ingen utan motvilja lemnar hemmet för
alltid och att flertalet föredrar en knappare bergning i eget land framföre en rikligare
i ett fremmande, bör man ock kunna vara förvissad, att, om Svenske matrosen
hade sin tarfliga, men tillräckliga utkomst här, han icke skulle utbyta den
emot den, utlandet möjligen erbjöde, och att, för att qvarhålla honom i Statens
tjenst, alltså ingalunda behöfdes att täfla med de Engelska och Amerikanska hyrorna,
ulan allenast att löna honom så, att han med sparsamhet måtte kunna draga
sig Iram utan alltför stora bekymmer. Tyvärr äro dock hans lönevilkor ännu icke
sådana. Saunt är, alt vid sisllidne Riksdag äfven Matrosens gage något ökades;
men, om man jemför hans vilkor med dem, på hvilken Flottan antager t. ex. sina
handtverkare, finnér man likväl, att Matrosen är betydligt sämre lönad, än en
timmerman af lägsta graden. Öfvervägas deremot de fordringar, man med rätta
har på en Orlogsmatros, måste det erkännas, att dessa icke äro små. Matrosens
yrke är hårdt och svårlärdt, samt af den beskaffenhet, att så underordnad individens
ställning än må anses, hans personliga omdöme dock tages i anspråk kanhända
mera än inom något annat yrke. På hans mod och rådighet, hans insig
ter
och beslutsamhet beror ofta mycket, och vid otaliga tillfällen måste at hans
eget goda omdöme fullt förtroende lemnäs, äfven i högst vigtiga fall. Sådan är
Sjötjenstens natur, såväl i fred som i krig. Nu kan visserligen Matrosen, genom
att undergå föreskrifna examina, vinna befordran och sålunda få förbättrad ställning
och tryggare framtid; men då icke alla Matroser, huru fåtalig Korpsen än
är, kunna hinna Under-officersgraden, äfven om det vore gifvet, att en skicklig
Matros derföre skall vara lämplig till Under-officer, hvilket ingalunda alltid är händelsen,
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859. 17
delsen, så följer deraf, att en stor del, som icke har att vänta högre inkomster
och förutser nöd och fattigdom, för sig och de sina, tvingas att söka anställning
der, hvarest hans vunna erfarenhet och skicklighet bättre belönas, och att lemna
tjensten just dä han kunde vara Flottan till mesta gagn, för att låta andra draga
fördelen af hvad han af tjenste» lärt.»
»Det var med kännedom om Matros-korpsens ställning och om faran af att
en dag Sverige, som likväl inom sina landamären eger ämnen till det yppersta
sjöfolk, skall se sin Flotta sakna goda Matroser, då hon kanske bäst behöfver dem,
som vid förra Riksmötet enskild motionär framhöll otillräckligheten af Matroskorpsens
aflöning; och ehuru Rikets Ständer icke lemnade bifall till den då gjorda
framställningen, har jag likväl ansett det vara min pligt, att fasta Eders Kongl.
Maj:ts uppmärksamhet på billigheten och nödvändigheten af alt något förbättra
vilkoren för denna korps, som dock af all Flottans stamtrupp är den mest maktpåliggande,
den oumbärligaste.»
»Vidkommande förbättrad pensionering af Flottans personal, så, enär Rikets
sednast församlade Ständer, ehuru icke gillande då framlagda förslag i ämnet, likväl
delade den åsigt, att åtgärder borde vidtagas, för att bereda möjlighet, att ur
tjensten afgå för sådana statens tjenare, hvilka i följd af ålder eller aftagande helsa
och krafter icke förmå uppfylla sina åligganden, samt derjemte, hvad särskildt gemenskapens
pensionering beträffar, i underdånighet anhöllö, det Eders Kongl. Maj;t,
efter verkställd erforderlig utredning af ämnet, i Nåder täcktes vidtaga de åtgärder,
hvarigenom pensionerandet blefve på lämpligt och verksamt sätt ordnadt, har
jag ansett mig böra härom inför Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning
och utber mig nu, att i afseende på dessa angelägna frågor få underdånigst
hänvisa till de utförligare anföranden, som förekomma längre fram i sammanhang
med sjelfva förslagen.»
»Såsom en följd af de framsteg skeppsbyggnadskonsten gjort i sednare tider
har det blifvit nödvändigt att rätta skeppsdockorna derefter, så framt de skola
kunna motsvara sitt ändamål.»
»Vid den tid, då planen för dockorna på Flottans skeppsvarf i Carlskrona
uppgjordes, voro föreställningarne om ett fartygs rätta form och dimensioner helt
andra än nu. Sedan dess har ångkraftens användande å fartyg framkallat många
förbättringar inom det nautiska, och skeppsbyggerivetenskapen har deraf icke tagit
minsta delen. Täflan i att bringa fartygen till största hastighet har eggat skeppsbyggmästarnes
bemödanden att åt skeppskroppen gifva den smidigaste skapnad,
och man har kommit derhän, att, medan ett skepp för ett tiotal af år tillbaka
ansågs vara väl proportioneradt, om dess längd öfver stäf uppgick till 5 å4 gånger
dess bredd, åt ett nutidens snabbgående fartyg gifves en längd öfver stäf af
4 å 5 gånger bredden och derutöfver, hvadan skillnaden i längd förr och nu emellan
Hilt. till H. St. Prot. 185918(i0. 1 Sami. 1 Afd. 4 Höft. 5
18
Bil. M 3 till Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
fartyg af samma deplacement, samma drägtighet, är ansenlig. Men då nu Örlogsflotlans
hufvudstation icke rimligen bör sakna skeppsdockor, lämpliga för tidsenliga
fartygs, vare sig nybyggnad eller reparation, har jag ansett mig icke böra
underlåta att framställa nödvändigheten af derstädes befintliga dockors förlängande.»
»Åf skäl, som följa, har jag trott mig ej böra, i likhet med hvad till sist—
förflutna Riksmöte skedde, framlägga en omfattande detaljerad plan för Sjöförsvarets
materiel af skepp och fartyg. Erfarenheten har nemligen iart och skall allt
framgent gifva vid handen, att i ett land, hvars tillgångar ej tillåta uppgörandet
af en Sjoförsvarsplan annorlunda, än beräknad för en ansenlig tidrymd, planens fullföljande
blir en omöjlighet, emedan uppfinningarne och förbättringarne, som i vår
tid raskt följa hvarandra, icke kunna förutses, men ändock nödvändigt måste tillgodogöras,
så framt vapnet skall bibehållas verksamt. I följd deraf måste ock de
flera år i förväg gjorda beräkningarne slå fel, summorna öfverskridas och planen
i större eller mindre mån frångås, den må på sin tid vara huru väl och utförligt
uppgjord som helst. Annat vore förhållandet, om Sverige egde förmåga att, såsom
nyss England gjort, besluta nybyggandet på en gång af icke mindre än 23 linieskepp,
att vara färdiga inom nästa år, eller såsom Frankrike, hvilket land sedan
år 1832 ökat sin Flotta med icke mindre än 116 ångfartyg, deraf 38 skruflinieskepp.
Såsom det är, tror jag den riktigaste planen vara, att underhålla hvad
vi ege och dessutom, sedan numera öfvertygelse!! stadgats om nödvändigheten af
sjöförsvar så utom som inom skärgården, med rättvis och klok fördelning emellan
sjövapnets deraf betingade båda delar, i den mån tillgångarne det medgifva, nybygga
fartyg af de klasser, som af sjökrigsvetenskap och erfarenhet hemma och
hos andra nationer erkännas vara tids- och ändamålsenliga. Jag ämnar fördenskull,
med hänsigt till de betydliga summor, som vid förestående Riksdag böra
jemväl till andra vigtiga ändamål för Sjöförsvaret äskas, icke i underdånighet föreslå
nybyggnad af mera än ett enda större fartyg, nemligen en skruf-fregatt,
fullkraftig och med ångmaskineri om 800 nominela hästkrafter.»
»Den mångåriga erfarenhet, på hvilken nutidens omdöme i detta fall grundar
sig, bar med full visshet gifvit vid handen, att snabbhet hos krigsfartygen så
mångdubblar deras användbarhet och skänker dem så mycken öfverlägsenhet, vare
sig uti strid i linie eller skepp mot skepp, jagande eller tagande jagt, vid konvoj
eller under trupptransport, att man med skäl blifvit ense om, att anse fullkraftig
ångmaskin vara ett vilkor för ett krigsfartygs godhet. Så mycket nödvändigare
äro då fullkraftiga ångare inom den Flotta, som räknar få fartyg och
som alltså måste söka att genom förträffligheten hos hvart och ett af dessa i möjligaste
måtto ersätta bristen i antal. Saknaden af snabbgående och fullkraftiga större
ångfartyg skulle kunna blifva vårt land smärtsamt kännbar, och ändock räknar Svenska
Flottan ännu icke mera äri ett sådant fartyg, nemligen den under byggnad varande
skruf-fregatten Vanadis, lill hvilken Rikets Ständer vid sednaste riksdag beviljade
Bil. NI 3 lill Kongl. Maj.is Nåd. Prop. Ni 1, om Statsverket 1859.
19
anslag. Det är alltså hög tid, att ytterligare en ångfregatt bygges, att bristen
i mån af tillgångarne fy lies, och att nödvändigheten erkännes, att, då man har
litet, detta lilla är fullt godt. En skruf fregatt, byggd enlig tidens fordringar,
af den kraft, de dimensioner och den hastighet, förslaget afser, är dessutom ett
krigsfartyg af sådan beskaffenhet, att det skulle göra sina goda egenskaper gällande
och visa sig användbart och förträffligt, i hvilken Flotta som helst, denna
må nu vara stor eller liten, fienden mötas utanföre eller inom hafsbandet; och
hvilka förändringar än må förestå sjökrigsmaterielen under närmaste tidrymd för
ett fartygs påräkneliga varaktighet, lärer dock under tiden icke den klassens skruffregatler
hinna utdömas, knappast förlora i rang.»
»Det må tillåtas mig att här uttala, det jag visserligen icke anser lämpligast
att börja ett krigsfartygs byggnad innan fullt anslag till dess färdigbyggande blifvit
beviljadt. Den längre tidrymd, som förflyter emellan Riksdagarne, och det
dröjsmål i byggnads-arbetets gång, som följaktligen blir oundvikligt, då de nödiga
medlen fördelas på flera statsregleringsperioder, förete härvid många betänkligheter;
och visst är, att det örlogsfartyg, som fullbordas på lämpligen kortaste
tid, blir både bäst och billigast, likasom misshushållningen af att låta en dyrbar
materiel blifva gammaldags och föråldrad redan på stapeln är uppenbar. Men ehuru
alltså önskligast hade varit, att tillräckliga medel till den föreslagna ångfregattens
färdigbyggande hade kunnat vid nu stundande Riksmöte oafkortade beviljas, har
jag likväl, i anseende till såväl den betydliga byggnadskostnaden, som de till så
mycket annat nödvändigt påräknade tillgångarne, funnit mig nödsakad föreslå, att
den erforderliga summan måtte delas på Iva statsregleringsperioder sålunda, att
^:del af densamma äskades att utgå hvartdera af åren 1862 och 1865, men deremot
de återstående -|:delarne blefve för arbetets fullbordan framställda till beviljande
vid Riksmötet näst efter det nu instundande.»
»Förutsatt, att förslaget om skeppsdockornas i Carlskrona förlängning godkännes
och medlen för dess utförande beviljas, skulle dockan N:o 2 vid 1862
års början vara så nära färdig, att kölen till ångfregatten der skulle kunna sträc
kas
och fartygets såväl som dockans färdigbyggande derefter bedi ifvås samtidigt
utan hinder af hvarandra.»
»Derjemte har jag, instämmande i den numera allmänblifna mening, att Sveriges
sjöförsvar, beroende af vårt lands kringflutna läge och våra kusters egendomliga
beskaffenhet, bör afse så vä! skärgårdarnes, som de yttre kusternas värn,
och att följaktligen Rikets Flotta bör bestå af både smärre fartyg, särskildt egnade
för skärgården, och af sjögående krigsskepp, till skärgårdsflottans förstärkande
och dess materiels utveckling i tidsenlig riktning, med tillämpning af ånga såsom
drifkraft, i stället för det allt mer såsom olämpligt ansedda, för fartygsbesättningarne
onödigtvis ansträngande fortkomstsättet med åran, trott mig böra i underdånighet
föreslå nybyggnad af ytterligare 4 kanonångslupar af samma klass, som
20
Bil. M 3 till Kongl. Maj;ls Nåd. Prop. M /, om Statsverket 1859.
de redan befintliga, af hvilka sex dels äro bygdå och dels byggas med dertill af
Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag beviljade medel. Skärgårds-flottan komme
dä att, tillsammans med de 8, som redan äro eller snart blifva färdiga, räkna
inalles 12 sådana kanonångslupar.»
»Den för Eders Kongl. Maj:ts Flottas hufvudstation så högst vigtiga frågan
om Carlskrona stads förseende med vattenledning har redan under den 6 sistlidne
September varit underställd Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning; och som Eders
Kongl. Majit då i Nåder beslutit att derom uti Nådiga Propositionen om Statsverkets
tillstånd och behof aflåta framställning till Rikets snart sammanträdande
Ständer, inskränker jag mig till att nu endast i underdånighet åberopa det utförliga
anförande om denna fråga, som finnes intaget uti det nämnda dag förda
Stats—råds-protokoll öfver Sjöförsvars-ärenden, hvilket torde få högstberörde Nådiga
Proposition biläggas; jemte det att den för utförandet af omförmälda anläggning
erforderliga summa kommer att här nedan upptagas i sammanhang med beräkningen
öfver de extra anslag för andra Sjöförsvarets behof, hvilkas äskande af
Rikets Ständer jag föranlåtes att i underdånighet yrka.»
»Såsom en i alla afseenden nödig och ändamålsenlig förbättring upptager
efterföljande förslag äfven anläggandet af ett ångqvarn- och bageri-verk på Stumholmen
i Carlskrona. De dervid förekommande omständigheter och de fördelar,
som genom denna anläggning skulle stationen beredas, utbeder jag mig att längre
Iram i delta anförande få närmare utveckla.»
»Då jag nu från denna allmänna inledning öfvergår till framställningen "om
de särskilda behof för Sjöförsvaret, som dels i det föregående blifvit antydda och
dels dessutom förekomma samt till hvilkas fyllande medel borde vid nu instundande
Riksdag af Rikets Ständer äskas, utbeder jag mig i underdånighet att få
anmäla frågorna derom i den ordning, hvartill behofvens fördelning i sådana,
som fordra ständiga eller ordinarie anslag, och sådane, som äro att betrakta såsom
tillfälliga och således blott kräfva extra anslag, samt, hvad de förra beträffar,
Riks-statens nuvarande uppställning föranleder. Hvad således först angår rubriken:
l:o) Aflönings-stater,
så och då aflöningarne för den Sjöförsvars-departementet tillhörande personal af
Rikets sednast församlade Ständer i allmänhet skäligen lämpades efter nutidens
lefnadsbehof och dessa sedermera icke undergått någon väsendtlig förändring, följer
häraf, att de dä efter nämnda grund bestämda aflönings-anslagen för de särskilda
flit. M 3 till Kungl. Maj.is Nåd. Prop. Jtä 1. om Statsverket 1859. 21
Korpserna och Staterna fortfarande äro behöfliga och att således jemkning i desamma
icke bör ifrågasättas för andra fall, än att antingen något af Rikets Ständer
vid ett anslags beviljande fästad t förbehåll föranleder minskning deri, eller
giltiga skäl kunna anföras för lämplig förhöjning i andra I förra afseende! förekommer
då, att, enär Eders Kongl. Majit, med anledning af hvad Rikets Ständer
vid sista Riksdagen yttrat i fråga om minskning af dåvarande antalet Amirals -  beställningar, under den 2 Februari 1838 i Nåder förordnat om utfärdande af
en med Rikets Ständers dervid uttalade önskan öfverensstämmande allönings-stat
för Flottans Officers-korps, hvarigenom å korpsens löne—anslag bereddes och jemväM»*för
från och med April månad samma år Stats-verket tillgodokommit en afsedd .årlig be-lclrs2orps.
sparing af 1,800 R:dr R:mt, berörda anslag alltså nu borde med detta belopp
förminskas. Det vore dock af följande skäl önskligt om en del deraf kunde få
tillsvidare på staten bibehållas. Befälhafvande Amiralen i Carlskrona får nemligen,
i följd af så väl det vidsträckta chefskap han utöfvar, som andra för stället egna
förhållanden, vidkännas så dryga representations-kostnader, att den med befatt
ningen
förenade löne-inkomst icke förslår till deras betäckande, ulan dess innehafvare
icke sällan finner sig nödgad till enskilda uppoffringar; och billigheten
fordrar således, att ytterligare någon löneförmån embetet tillägges. Tillgång härtill
kan ock, i min tanke, framdeles lämpligen beredas på det sätt, att de tre befintliga
Amirals-lönerna alla blifva lika med nuvarande Kontre-amirals-lönen, och
att af den sålunda uppkommande besparing bildas tvenne belopp, det ena å 1,300
och det andra å 1,000 R:dr R:mt, af hvilka det förra skulle tillfalla Befälhafvande
Amiralen i Carlskrona och det sednare Chefen i Förvaltningen af Sjö-ärendena.
Denna åtgärd, hvilken jag nu i underdånighet tillstyrker, kan likväl ej vidtagas
annorlunda än i den mån Amirals- och vice Amirals-lönerna blifva lediga; och
vågar jag derföre underdånigst hemställa, om icke Eders Kongl. Majit skulle, i lall
den sålunda ilrågaställda åtgärden vinner Dess Nådiga gillande, finna skäl i Nåder
föreslå Rikets snart sammanträdande Ständer att, intilldess verkställighet deraf
kan ega rum, af ofvanberörde på staten för Flottans Officers-korps odisponerade
belopp må der få qvarstå 1,300 Ridr Rimt, att för representations-kostnaders
bestridande tilldelas Befälhafvande Amiralen i Carlskrona, som företrädesvis är i
behof af denna ökade lönefördel, i följd hvaraf emellertid nu endast 300 Ridr
samma mynt skulle från löne-anslaget för nämnda korps komma att afgå.»
»Beträffande åter de aflönings• anslag, som, efter min åsigt, tarfva tillökning,
så möter dervid främst frågan om förhöjning i den Flottans Matroser nu bestådda Anslaget för
kontanta aflöning. Angelägenheten af en sådan förhöjning tror jag mig hafva
ådagalagt uti inledningen lill detta anförande och utbeder mig alltså att, då jag
nu i underdånighet framlägger förslaget derom, få till stöd för detsamma endast
åberopa de skäl, som der blifvit uppgifna.»
»Flottans Matros-korps utgöres af 200 matroser och 200 jungman, hvilka
22 Bil. JM 3 lill Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. JM 1. om Statsverket 1859.
alla, utom matportion in natura, Stnjuta kontant dag-aflöning. Denna är för
matroserna bestämd till 25 öre Riksmynt om dagen, men 100 bland dem, som
benämnas första klass matroser, uppbära derutöfver en särskild tillökning, hvilken
för 70 utgår med 25 öre och för 30 med blott 12£ öre om dagen; hvaremot
någon dylik förmån hittills icke de öfriga 100 matroserna tillgodokommit. Jag
föreslår nu i underdånighet, att för de 30 första klass matroserna med lägsta
tillökningen denna mätte från 12^ förhöjas till 25 öre om dagen, eller hvad de
öfriga 70 redan åtnjuta, samt all åt de 100 öfriga matroserna äfven måtte beredas
ett dagligt tillskott å aflöningen af 15 öre per man, hvarigenom sammanlagda
kontanta dag-aflöningen skulle för den egentliga matrosen utfalla med 40 öre och
för hvarje första klass matros, utan åtskillnad, med 50 öre Riksmynt. För den
händelse, att detta förslag, såsom jag vågar hoppas, af Eders Kongl. Maj:t i Nåder
gillas, anhåller jag tillika i underdånighet, det Eders Kongl. Majit täcktes, med
framställning derom till Rikets Ständer, i nåder äska det för ändamålet erforderliga
belopp af R:mt R:dr 6,813: 75 öre,
genom hvars tilläggande till Matros-korpsens nuvarande aflönings-anslag 57,786
R:dr 25 öre, delta skulle blifva förhöjdt till 44,650 R:dr R:mt.»
Anslaget för »Afven i anslaget för Flottans Skeppsgosse-korps fordras någon tillökning.
Skeppsgosse- Redan före sednaste Riksdag anmäldes af Befälhafvande Amiralen i Carlskrona bekovvsen
>
hofvet af ökad lärare-personal vid Skeppsgosse-skolan derstädes, på det att undervisningen
i densamma måtte kunna på ett för lärjungarne mera fruktbringande
sätt ordnas; men det derom framställda förslag ansågs då ännu icke vara nog
beredt, för att öfverlemnas tili Rikets Ständers bedömande, hvadan Kongl. Majit
inskränkte sig lill att, enligt hvad Befälhafvande Amiralen för sådant fall föreslagit,
af Rikets Ständer äska, jemte någon tillökning i de vid skolan anställda
tvenne ordinarie lärarnes löner, ett nytt arfvode af 450 R:dr R.mt för en Dupli
kant,
hvilket ock af Rikets Ständer beviljades»
»Efter Riksdagen uppdrogs emellertid åt särskildt utsedde Kommitterade att
granska och omarbeta de för undervisnings-anslalterna vid Flottans stationer gällande
föreskrifter; och då Skeppsgosse-skolan i Carlskrona är en fristående läroanstalt,
der undervisningen måste vara ordnad på annat sätt, än i tillämpnings—
skolorna, hafva nu Kommitterade, för fullgörande af berörda uppdrag, genom
Förvaltningen af Sjö-ärendena till en början inkommit med förslag till nytt Reglemente
för nämnda skola, hvilken, i följd deraf, skulle väsendtligen ombildas. Behofvet
af en sådan ombildning ådagaläggas derigenom, att, enligt hvad redan tillförene
blifvit i underdånighet anmäldt och de nu af Förvaltningen insända handlingar
ytterligare bestyrka, antalet af de i skolan intagne lärjungar är alltför stort
i förhållande till den fåtaliga lärare-personalen, hvilken följaktligen ej medhinner
att, såsom sig bör, bestrida undervisningen. I medeltal har nemligen undervisningen
i skolan årligen begagnats af 280 skeppsgossar, af hvilka 50 tillhört sko
-
IIil. JYs 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Brop. JYs 1, om. Statsverket 1859.
23
lans högre afdelning, som skötes af ena ordinarie läraren, och de öfriga 230 lägre
afdelningen, der undervisningen i tvenne särskilda klasser, men inom samma läsrum,
bestrides sålunda, att omkring 170 gossar äro i sådant hänseende anförtrodda
åt andre ordinarie läraren och duplikanten samt 60 åt en matros eller en
numera Under-officer; men detta missförhållande emellan lärare och lärjungar har
på undervisningen utöfvat den menliga verkan, att vanligen endast 14 gossar
hvarje år kunnat uppflyttas från skolans lägre till dess högre afdelning och ett
ungefärligen lika antal derifrån till Under-officers-skolornas förberedelse-klass. På
det att nu Skeppsgosse-skolan framdeles må kunna bättre motsvara sin bestämmelse,
än under för hand varande förhållanden varit möjligt att åstadkomma,
hafva Kommitterade föreslagit, att då skolan, vid jemförelse emellan de af dem
afsedda föremålen för undervisningen der och de för de lägre klasserna af Allmänna
Läroverken, kunde ställas emellan lägre Elementar-lliroverk med 2 och 5
klasser, densamma borde, med hänseende till det stora antalet gossar, som skola
undervisas, fördelas i trenne klasser med hvar sin lärare, af hvilka en skulle utöfva
allmäuna tillsynen öfver undervisning och ordning inom skolan samt vara dess
Rektor, men de 2 öfriga benämnas Kolleger; hvarförutan vid skolan borde anställas
en biträdande lärare med skyldighet att, jemte tillfälliga monitorer af Matroskorpsen,
tjenstgöra der beholvet mest fordrade sådant biträde och detta lämpligast
kunde användas. Som likväl det med den sålunda ifrågaställa förändringen i
skolans organisation åsyftade ändamål antagligen icke skulle vinnas, utan såvida
lill lärare vid skolan erhölles skickliga personer och desse kunde för någon längre
tid vid densamma fästas, hafva Kommitterade vidare hemställt, alt, jemte det åt
den föreslagna Rektorn ansloges i årlig lön 1,200 R:dr och i arfvode 500 R:dr,
samt åt biträdande läraren i lön 600 R:dr Riksmynt årligen i stället för det nu
till Duplikanten utgående arfvode af 450 R:dr samma mynt, Rektorn och Kollegerne,
för hvilka sednare de tvenne nu å stat upptagne lärare-lönerna å 1,000
R:dr Riksmynt hvardera skulle bibehållas, tillika måtte, på sätt för lärare vid de
allmänna elementar-läroverken är bestämdt, undfå försäkran att, efter 5, 10 och
15 års tjenstgöring, å sina löner erhålla tillökning, hvilken dock, af skäl, bland
annat, att lärotiden vid Skeppsgosse-skolan vore kortare än vid nämnda läroverk,
hvarje gång ej borde ulgå med mera, än 250 R:dr, så att läraren efter 10 års
tjenstgöring komme i åtnjutande af 50 proc. förhöjning i ursprungliga lönen »
»Enligt nu uppgifna grunder skulle för Skeppsgosse-skolan i aflöning erfordras:
-
för 1 Rektor
, 'lön 1,200,
arfvode 500. frjoo
24
Bil. M 3 lill Kongl. Majus Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
Transport 2,300.
för 1 Kollega lön 1,000.
» 1 biträdande lärare
d:o 600.
lill monitorer af Matros-korpsen, att för läse-år utgå med högst 40 R:dr,
förslagsvis  200.
» förhöjning af Rektors och Kollegers löner efter vissa tjenste-år, likaledes
förslagsvis  1,000.
hvaremot hvad i detta sednare afseende kunde ytterligare erfordras afsetts
att af särskilda medel utgå.
Således tillhopa R:dr R:mt 3,300,
hvarifrån dock skulle afgå sammanlagda beloppet af de nuvarande lärarelönerna
och duplikants-arfvodet med  2,430.
då således återstode en summa af
2,850,
hvilken Förvaltningen af Sjö-ärendena, med förordande af hvad Kommitterade i
ämnet föreslagit, underdånigst hemställt, såsom ständig anslags-tillökning, måtte af
Rikets snart sammanträdande Ständer äskas, då deremot kostnaden för skollokalens
behöfliga utvidgning, som beräknats till 350 R:dr Riksmynt, äfvensom
utgifterna för erforderliga skol-materialier, förmälts kunna bestridas af femte
Hufvud t i t rins medel»
»Dä Skeppsgosse-skolan, som skall utgöra grundvalen för de öfriga lägre
undervisnings-anstalterna vid Flottans station i Carlskrona, icke i sitt nuvarande
skick kan uppfylla denna sin vigtiga bestämmelse, samt hvad förbemälde Kommitterade,
till afhjelpande af skolans nuvarande, i ögonen fallande, brister föreslagit,
synes mig vara välgrundadt, och böra leda till det åsyftade ändamålet, finnér jag mig, då
detta likväl icke utan den derför ifrågasatta anslags-tillökning kan vinnas, förpligtad att
i underdånighet hemställa, att. derest denna min nu uttalade åsigt af Eders Kongl.
Maj:t Nådigst gillas, beloppet af samma tillökning måtte vid instundande Riksdag
af Rikets Ständer i Nåder äskas med R:dr R:mt 2,850,
alt uppföras under anslaget för Skeppsgosse-korpsen, derå nuvarande aflöningen för
Skeppsgosse-skolans lärare är uppförd, hvarigenom anslaget skulle blifva från
5,710 R:dr 80 öre till 8,560 R:dr 80 öre förhöjdt.»
Äng för andr. »I underdåniga skrifvelsen den 27 Januari 1858, angående reglering af ut
a[innsAcorpsg
• f1 e r *' a under Riks -statens femte Hufvudtitel, hade Rikets då församlade Ständer,
organisation med hänseende till de af Eders Kongl. Maj:t i Nåder äskade löneförhöjningar för
Flottans Konslruktions-korps, yttrat sig förmoda, att den korpsen åliggande tjenstgöring
skulle kunna bestridas af ett mindre antal Officerare, än staten nu upptager,
samt derföre i underdånighet anhållit, det Eders Kongl. Maj:t täcktes låta
uppgöra och till Rikets nästsammanträdande Ständer öfverlemna förslag lill ny
löne
-
Bil. Ms 3 till Kongl. Majus Nåd. Prop. Ms 1, om Statsverket 1859. 23
löne-stat, lämpadt efter flen förändrade organisation af nämnde korps, Eders Kongl.
Maj:t kunde finna mest lämplig och ändamålsenlig; hvarvid Rikets Ständer dock,
utan att ingå i närmare granskning af de för korpsens särskilda löntagare föreslagna
lönebelopp, ställde dessas sammanräknade summa för tiden af nu löpande
statsreglering, till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, för att till löneförbättring
för korpsens personal användas.».
»Vid den 17 päföljde Februari gjord anmälan häraf, behagade Eders Kongl.
Majit i Nåder fastställa Interims-stat för Konstruktions-korpsens aflönande under
åren 1858 — 1860 och tillika åt dess Sekund-chef uppdraga att förslag till förändrad
sammansättning af nämnda korps, grundadt på sådan inskränkning i Officerar
nes antal, som med fullgörandet af de korpsen åliggande vigtiga tjenstebestyr
kunde finnas förenlig, med första uppgöra och till Eders Kongl. Majit i underdånighet
inlemna. Det sålunda infordrade förslaget afgafs emot slutet af sistlidet
år, dervid bemälde Sekund-chef yttrade den mening, att, så vida de Konstruktions-korpsen
tillhörande mångfaldiga och vigtiga tjensteåligganden skulle kunna
vederbörligen fullgöras, någon väsendtlig inskränkning af dess personal ej kunde
ega rum.»
»Han föreslog derföre, att antalet af korpsens Officerare, nu bestående, utom
Sekund-chefen, af 1 Kapten, 2 Kapten-löjtnanter med högre och 2 med lägre
lön, 4 Premier-löjtnanter och 4 Sekund-löjtuanter, eller tillhopa 14, matte minskas
till 12 och, med bibehållande af nuvarande Interims-statens lönebestämmelser,
efter tjensteuppdragens vigt så fördelas inom de olika graderna, att en blifvande
Stat för korpsen komme att upptaga: 1 Öfverste och Sekund-chef, 1 Kapten,
3 Kapten-löjtnanter med högre och 3 med lägre lön, 2 Premier- och 2
Sekund-löjtnanter, i hvilket fall Officerarne dock borde frikallas från åtskilliga uppgifna,
utom omfånget för deras egentliga befattningar liggande polisbestyr och 2
tjenstgörings-arfvoden för lönlöse Officerare å Staten uppföras, äfvensom att för
öfrigt, i stället för nu bestådda 3 Under-konstruktörs-löner, måtte beräknas 2
sådana löner och ett Elevs-arfvode, hvarigenom Statens slutsumma blefve . 30,650
R:dr riksmynt, eller lika med det vid sista Riksdagen för korpsen beviljade aflöningsanslag.
»Derefter hördes i ämnet Förvaltningen af Sjö-Ärendena och förmälde sig
anse, att, då fråga varit väckt derom, att upplösa Konstruktions-korpsen och ersätta
densamma medelst konstruktörer, antagna efter ackord från de enskilda
skeppsvarfvet således lämpligheten af ett sådant förslag först borde tagas i betraktande.
Härvid förekomme då, hurusom obestridligt få yrken funnes, som fordrade
mera omfattande kunskaper, praktisk erfarenhet och inre fallenhet, än skeppsbyggnadskonsten,
när fråga vore om konstruktion af större krigsfartyg och utförandet
af deras byggnad. Utom det att konstruktören måste innehafva de högre
llih. till It. St. Prut. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 4 Käft. 4
26
Bil. Jls 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
matematiska och fysiska kunskaper, hvilka, jemte en under längre tidrymd samlad
erfarenhet, fordrades för bestämmandet af skeppskroppens ändamålsenligaste form
och egenskaper i öfrigt, måste han tillika vara ej allenast i viss mån sjöman, för
att kunna bedomina omständigheter, som ega gemenskap med tacklingen och inredningen,
utan äfven artillerist, emedan bestyckningens beskaffenhet utgör utgångspunkten
för ett krigsfartygs konstruktion, och konstruktören således icke,
utan någorlunda insigter i artilleri-vetenskapen, kan vid fartygets konstruerande
tillbörligt afse hvad som fordras, för att bestyckningen skall kunna ändamålsenligt
användas. Dessutom måste konstruktören ega kännedom ej mindre om beskaffenheten
af de olika slags materialier, som i fartygsbyggnaden ingå, samt deras behöriga
anbringande för att åt densamma bereda största möjliga styrka och varaktighet,
än ock om allt hvad med byggnadsarbetets anordnande och utförande
eger gemenskap; hvarförutan fullständig kännedom om användandet af ångkraften
för fartygs framdrifvande och hvad dermed stöde i sammanhang, numera vore för
hvarje konstruktör oumbärlig. Vid konstruktionen af vanliga lastfartyg kunde det
vara möjligt att bringa de genom theori och erfarenhet vunna satser i afseende
på form och byggnadssätt under allmännare och lättfattligare reglor, efter hvilka
skeppsbyggeri i dess enklare form kunde handtverksmessigt utöfvas; men annor
lunda
vore förhållandet med en så sammansatt byggnad, som ett större krigsfartyg.
Men om äfven antages, att personer kunde finnas, hvilka, begåfvade med
ovanliga naturanlag, genom sjelfbildning och på praktisk väg, förvärfvat utmärkt
skicklighet i alla delar af skeppsbyggerikonsten, kunde dock dylika tillfälliga undantag
ej göra umbärlig en korps, som mera uteslutande egnat sig åt byggandet
of krigsfartyg och hos hvilken följaktligen ofvan antydda egenskaper säkrast kunde
väntas vara förenade. En sådan korps syntes för öfrigt lika litet kunna undvaras
för Flottan, som Ingeniör-korpsen för Arméen, fastän fästnings byggnadskonsten
egde lika mycken beröring med civil byggnadskonst, som konstruktionen af krigsfartyg
hade med den af lastfartyg.»
»På grund af hvad sålunda anlördt blifvit anser Förvaltningen nödvändigt,
att en särskild Konstruktions-korps för Flottan samt en högre läroanstalt till bildande
af de individer, som i korpsen skola inträda, fortfarande af Staten bekostas,
hvaraf dock icke följde, att denna korps oundgängligen behöfde vara hvarken
så talrik eller så sammansatt, som den nuvarande.»
»Hvad nemligen först beträffade korpsens personal, så erfordrades för de skeppsbyggnadsarbeten,
som kunde antagas under vanliga förhållanden förekomma vid Svenska
Flottan, icke något, stort antal med här förut antydda omfattande kunskaper och
erfarenhet, och icke eller syntes lämpligt, att sådana personer användes til! befattningar
vid arbetsposter, som i de flesta fall skulle kunna skötas af verkmästare,
på hvilkas insigter och redbarhet ändock ytterst berodde, att maferialierna ändamålsenligt
och hushållsaktig! användas samt att arbetet med drift utföres. Om der
-
Bil. M 3 till Kongl. Alaj.is Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1859. 27
före den närmare tillsynen vid arbetsposterna öfverflyttades på de skickligaste och
mest erfarne bland verkmästarne och konstruktions-officerarne tillika, såsom äfven
Sekund-chefen föreslagit, befriades från åtskilliga deras egentliga befattningar icke
tillhörande bestyr, såsom att verkställa utvisitationer å afgående fartyg och eldvisitationer
å arbetsposterna, att visitera arbetsmanskapet m. m., äfvensom från deltagandet
i virkes- och öfriga leverans-besigtningar, skulle konstruktions-korpsens med bestämda
löner på stat anställda personal kunna inskränkas till 3 förste och 3 biträdande
konstruktörer, af hvilka sistnämnde en afsåges att vara informations-officer
och biträdande å rit-kontoret vid Carlskrona station; men då samtlige desse konstruktions-officerare,
alla erforderliga för befattningar med vidsträckt ansvar, måste
innehafva de kunskaper och den erfarenhet, som berättigade dem till högre aflöning,
än som bestås Premier- och Sekund-löjtnanter vid Flottans Officers-korps, samt
deras grad äfven borde motsvara aflöningen, syntes ingen af dem böra erhålla lägre
grad än Kapten-löjtnants vid nyssnämnda korps. Den oegentlighet, som i afseende
på gradbenämningarne för närvarande vid Konstruktions-korpsen förekomme, att Sekund-chefen
benämnes Öfverste, medan öfriga grader vid korpsen hafva samma benämningar,
som vid Flottan, kunde lämpligen afhjelpas sålunda, att, såsom ock tillförene
egt rum, samtliga Officerarne tillädes gradbenämningar i likhet med dem vid
Flottans Mekaniska korps, för hvilket fall och då Chefskapet för Konstruktionsdepartementet
vid Flottans Hufvudstation vore af sådan vigt, att detsamma fullt
motsvarade Öfverste-löjtnants—befattning, Förvaltningen underdånigst föreslår, att korpsen
måtte utgöras af 1 Öfverste, 1 Öfverste-löjtnant, 1 Major och 3 Kaptener,
samt dessutom å dess stat uppföras lön för en virkes-kontrollör, som vore erforderlig
för vården och kontrollen af det betydliga virkesförrådet i Carlskrona samt,
med hänseende till virkets vård och bedömandet af dess lämplighet för särskilda
ändamål, måste ega insigter, hvilka ej hos Flottans räkenskaps-tjenstemän kunde
förväntas, likasom äfven vid hans antagande andra grunder borde följas, än vid tillsättande
af varfs-uppbördsmän, hvadan han ock borde stå under Konstruklionsdepartements-chefens
närmaste befäl eller tillhöra hans kontor; hvaremot, med afseende
på virkesförrådets vid Stockholms station mindre betydenhet, kontrollen deröfver
kunde, emot skäligt arfvode, uppdragas åt någon vid varfvet anställd, dertill
lämplig person. — Genom en sådan förändring af Konstruktions-korpsen vunnes den
fördelen, att Staten ej belastades med ständiga löner till större personal, än som
oundgängligen behöfdes, äfvensom derigenom undvekes en bland de största olägenheterna
af korpsens nuvarande organisation, eller ojemn och långsam befordran till
den grad, der löneförmånerna åtminstone någorlunda motsvara anspråkslösa lefnadsbehof;
men deremot måste utvägar påtänkas att, i mån af nuvarande personalens
afgång, komplettera korpsen med dertill lämpliga personer. I sådant afseende kunde
vara tjenligt, dels att medelst arfvoden, afpassade efter nedlagd möda eller ådagalagd
skicklighet, förmå yngre Officerare vid Flottan, som dertill ega fallenhet, att
2tä Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 185!).
egna sig ät konstruktions-vetenskapens theoretiska studium och bereda dem tillfälle
till förvärfvande af utvidgad praktisk skicklighet genom tjenstgöring vid konslruktions-detaljen
å varfven, och dels att, medelst tillräckliga resestipendier, sätta personer,
som genom kunskaper, ådagalagda vid undergångna examina, samt visad fallenhet
och arbetsamhet berättiga till större förhoppningar, i tillfälle, att, under tjenstgöring
å främmande varf eller genom inhemtad undervisning vid någon större skeppsbyggnadsskola,
utbilda sig till skickliga konstruktörer. Delta sätt att komplettera
Konstruktions-korpseu lofvade att blifva fördelaktigt icke allenast för dem, som egna
sig åt densamma, enär desse kunde inom Flottan vinna befordran så långt sådan
plägar ske i tour och ej hade att befara den långsamhet häruti, som vanligen egde
rum inom en fåtaligare korps, utan äfven för det allmänna, emedan konstruktörerne
före sitt inträde i korpsen haft tillfälle att praktiskt förvärfva någon erfarenhet jemväl
såsom sjömän, och för öfrigt ett gagneligt samband emellan Konstruktions korpsen
och Flottans Officer-korps derigenom befrämjades. Skulle emellertid svårigheter
yppas vid att sålunda från Flottan ersätta inträffande afgång inom Konstruktionskorpsen,
återstode dock alltid utvägen att medelst arfvoden och resestipendier vid
korpsen fästa andra personer med utmärktare anlag för vrket. I begge fallen borde
dock dessa understöd till beloppen icke på förhand bestämmas, emedan tillfälliga
förhållanden kunde behöfva dervid tagas i betraktande, utan syntes lämpligast vara,
att den del af korpsens aflönings-anslag, som ej utginge till dervid anställda personal,
afsattes till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, att för omförrnälda ändamål
användas. Vidkommande lönebeloppen, så föreslår i underdånighet Förvaltningen,
att desamma, fördelade såsom hittills i lön och tjenstgöringspenningar, måtte
för Öfversten, Majoren och äldste Kaptenen bibehållas utan förändring, men bestämmas
för Öfverste-löjtnanten till likhet med högre Kommendör-kaptens-lön vid
Flottan, för de begge yngre Kaptenerne, med hänseende dertill, att deras tjenstgöring
blefve trägnare och utsigten till befordran ringare, än för Kapten-löjtnanter
vid Flottan, till 2,500 R:dr hvardera och för Wirkes-kontrollören vid Carlskrona
station till 1,200 R:dr, hvadan korpsens stat skulle upptaga:
för Öfversten och Sekund-chefen lön R:mt R:dr 4,500: —
» Öfverste-löjtnanten  d:o » » 4,000: —
» Majoren d:o » » 3,500: —
» 1 Kapten d:o » » 3,000: —
» 2 Kaptener, å 2,500 R:dr d:o » » 5,000: —
» Wirkes-kontrollören i Carlskrona d:o » » 1,200: —
= IbnTTWr 21,200: —
samt dessutom:
arfvode till Informations officeren
R:mt R:dr 450: —
Transp. R:mt R:dr 21,650: —
Bil. M 3 till Kony!. Maj:ts Nåd. Prop. Ni 1, om Statsverket 1850. 29
Transp. R:mt H:dr 21,680: —
arfvoiien till 6 Werkmästare, hvilka med lön på Flottans
Timmermans- och Handtverks-stat, tjenstgöra såsom befälhafvare
vid arbetsposler, å 400 R:dr hvardera » » 2,400: —
arfvode till en Wirkes-kontrollör vid Stockholms station . » » 200: —
arfvoden till erforderliga Ritare vid Konstruktions-koritoren » » 1,000: —
Till Kongl Maj:ts Nådiga disposition, att utgå till resestipendier,
arfvoden för tillfällig tjenstgöring m. m. . » » 8,400: —
tillhopa R:rot R:dr 50,630: —
»Då likväl den sålunda föreslagna förändrade organisationen af Flottans Konstruktions-korps
icke utan betydliga kostnader för Staten och ej eller utan mehn
för arbetenas gång kunde genast verkställas, anser Förvaltningen nu gällande Interims-stat
för korpsen böra tillsvidare fortfarande tillämpas, samt de Officerare, hvilka
enligt densamma nu uppbära aflöning, berättigas att till och med kapten-löjtnantsgraden
i tour tillträda högre löner, så att endast den lägsta efter skedd uppflyttning
ledigblifna lönen besparades, för att användas i första rummet till bildande af
de nya lönerna och bestämda arfvodena, hvarvid dock borde iakttagas att, så vidt
sig göra läte, Wirkes-kontrollörerna tillsattes före näst skeende inventering af ekevirkes-förråden,
som, enligt gällande föreskrift, inträffade år 1861.»
»Hvad Förvaltningen af Sjö-Ärendena sålunda andragit till stöd för åsigten, att
en särskild Skeppsbvggnads- eller Konstruktions-korps, fastän fåtaligare än den nuvarande,
bör vid Eders Kongl. Maj:ts Flotta bibehållas, finner jag så välgrundad!,
att jag deruti till alla delar instämmer. I afseende åter på grunderna för en förändrad
organisation af denna korps måste jag något skilja mig från den mening,
Förvaltningen derom uttalat. Ehuru jag nemligen, lika med bemälda embetsverk,
anser tjenstgöringen inom korpsen både kunna och böra så ordnas, att dess officerare
icke, såsom nu är fallet, blifva sysselsatta uti underordnade förrättningar, som
lämpligen kunna bestridas af skicklige Werkmästare, somt korpsen äfven bör frikallas
från större delen af de för dess egentliga bestämmelse fremmande bestyr,
Förvaltningen uti sin ofvanberörda underdåniga framställning antydt, tror jag dock
en sådan befrielse icke, åtminstone för det närvarande, kunna utan stora svårigheter
utsträckas jemväl till den korpsen nu åliggande kontrollen öfver skeppsmätningarne.
Då emedlertid, för utöfningen af denna kontroll i Stockholm, Göteborg och Carlskrona,
hvilken särdeles å förstnämnda 2:ne ställen medför trägen sysselsättning, fortfarande
skulle, såsom hittills, erfordras 5 af Chefen för Sjöförsvars-departementet
dertill förordnade onstruktions-officerare, följer häraf, att utöfver det antal af 6
50
Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
Officerare, hvartill Förvaltningen, som afsett jemväl berörde kontroll-befattningars
skiljande från Konstruktions-korpsen, velat hafva Korpsens Olficers-personal inskränkt,
ytterligare 3 Officerare af lägre grad der mäste bibehållas; hvaremot, enär åtskilliga
af de förrättningar, som, enligt Förvaltningens förslag, skulle öfvertagas af Verkmästare,
kunna af bemälde Officerare bestridas, de ifrågasatta verkmästare-arfvodena i
stället kunna från 6 till 4 förminskas. Beträffande åter den öfriga Officers-personalen,
så och då konstruktions-officerarne, enligt redan gällande föreskrifter, deri
någon ändring nu icke afses, stå under vederbörande Stations- och Varfs-chefs direkta
befäl samt Sekund-chefen ej eller i öfrigt öfver Konstruktions-korpsen utöfvar
något chefskap i egentlig mening, hvilket deremot tillkommer Chefen för Sjöförsvars—depa
rtementet, såsom Chef för Flottan och densatnma tillhörande korpser, skulle
vid dessa förhållanden en särskild Öfverste och Sekund-chef för Konstruktions-korpsen
kunna undvaras och ersättas med en Regements-officer, helst dessutom det med
Sekund-chefs-befattningen förenade uppdrag att vara Ledamot i Förvaltningen af
Sjö-ärendena icke förutsätter större mått af insigter och erfarenhet, än som måste
innehafvas af Chefen för Konstruktions-departementet i Carlskrona, så framt denne
skall kunna anses fylla sin plats. Jag tror derföre Öfverste- och Sekund-chefsbefattningen
med fog kunna från planen för en förändrad organisation af Konstruktions-korpsen
utelemnas, och tillåter mig alltså att, efter denna och öfriga i det
föregående uppgifna ändringar uti Förvaltningens omförmälda statsförslag, samt enär,
i följd af Eders Kongl. Majrts den 20 sistlidne September fattade Nådiga beslut,
lönebeloppen för virkes-inspektörerne tills vidare icke kunna till siffran bestämmas,
till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och gillande framlägga följande förslag till
stat för nämnda korps:
1
Öfverste-löjtnant
R:mt R:dr
4,000
—
2
Majorer, å 3,300 R:dr ....
» »
7,000
—
1
Kapten
» »
3,000
—
2
Kaptener, å 2,300 R:dr . . .
» »
3,000
—
3
Löjtnanter, å 4,200 R:dr . .
. d:o
» »
3,600
—
=
R:mt R:dr
22,600
—
af hvilka lönebelopp 2/3:delar skulle utgöra egentlig lön
och V3:del tjenstgöringspenningar.
Arfvode till lnformations-olficern R:mt R:dr 430: —
Arfvoden till 4 verkmästare, hvilka, uppbärande löner på
Flottans Timmermans- och Handtverks-stat, tjenstgöra
såsom Befälhafvare vid arbetsposter, å 400 R:dr hvar
-
dera
» 1,600: —
Arfvode till ritare vid Konstruktions-kontoren
»
» 1,000: —
Transp. R:mt
R:dr 23,630: —
lii!. JM 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 185!).
31
Transp. R:mt R:dr 25,630: —
Till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, att användas
till aflöning ät virkes-inspektorerne och resestipendier,
m. m  m » 5,000: —
tillhopa R:mt R:dr 50,650: —
»För den händelse att nu af mig tillstyrkta förslag till Konstruktions-korpsens
förändrade organisation vinner Eders Kongl Maj:ts Nådiga bifall, hemställer jag
underdånigst, att samma förslag må Rikets nästsammanträdande Ständer i Nåder
meddelas med tillkännagifvande, att den vid sista Riksdagen för korpsen beviljade
anslagssumma 30,650 R:dr Riksmynt fortfarande, äfven efter dess förändrade organisation,
för densamma erfordras och således bör oförminskad anvisas.»
»Skulle merberörde organisationsförslag sålunda komma till verkställighet, borde,
i följd af den derigenom förorskade betydliga minskning i antalet af Konstruktions-korpsens
officerare, hvilka skulle, utan afseende på ålder i tjensten, få af
af Flottans Styrelse användas på de platser, för hvilka de finnas bäst passa, bestyret
med vrakeke-utstämplingen, från korpsen öfver fly ttas på den numera bättre
än tillförene ordnade Skogsstyrelsen, och öfriga konstruktions-officerarne nu uppdragna
förrättningar, som kunna anses ligga utom omfånget för deras egentliga
verkningskrets, öfvertagas af dels verkmästare och dels andra personer, på sätt
genom reglementariska föreskrifter framdeles komme att stadgas; hvarjemte i afseende
på öfvergången till korpsens nya stat borde förhållas såsom Förvaltningen
derom föreslagit; och hvad angår sättet att, sedan Flottans Konstruktions-korps
hunnit, enligt nu framlagda organisationsplan inskränkas och ordnas, ersätta vid densamma
inträffande afgång, synes mig, på de skäl Förvaltningen anfört, dess rörande
denna fråga afgifna förslag vara antagligt, likväl med det tillägg, att den,
som söker inträde vid korpsen, förklaras böra derförinnan hafva genomgått först
en för detta ändamål bestämd kurs vid högre Militiir-läroveiket å Marieberg och
sedermera i Carlskrona, medelst undergående af konstruktions-officersexamen, aflagt
prof på insigt uti de särskilda ämnen, som det tillhör skeppsbyggaren att
känna, men hvilka icke vid förenämnda läroverk utgjort föremål för undervisningen.»
För Flottans Civil-stat behagade Kongl. Maj:t, vid sista Riksdagen, enligt Äng. Ftot
upprättad projekt-stat, i Nåder föreslå en till 100,800 R:dr Riksmynt förhöjd af- lansslatVil
löningssumma, hvarmed afsågs att, jemte det, emot indragning af ljuspenningarne,
tjenstemännens löner i allmänhet skäligen förhöjdes, tillika följande förändringar
skulle i Staten kunna tillvagabriiigas, nemligen; vid Carlskrona station: en Kanslist-tjensts
förändring till Registrators-beställning vid Befälhafvande Amiralens kansli
med förhöjd lön af 1,500 R:dr; bildandet af en ny lön å 1,200 R:dr åt en Inspektor
såsom Redogörare vid beklädnadsförrådet samt uppförandet af eli särskildt
anslag å 2,000 R:dr, deraf en Inventarie-förvaltare, två Regements-skrifvare och
52 Bil. Jis 3 till Konell. Maj:ts Nåd. Prop. As 1, om Statsverket 185!).
Proviantmästaren skulle hvardera erhålla ett belopp af 500 R:dr till adönande af
tillfälligt skrifvarebiträde, emot det att i stället en Regementsskrivare- och 11
Kammarskrifvare-beställningar, samt ett arfvode för Kommissförrådets vård vid stastionen
indroges, hvarigenom, med tillägg af den i ofvanberörda Registrators-lön
inbegripna gamla Kanslist-aflöningen, komme att. i mån af regleringens verkställande,
besparas en sammanräknad summa af 5,430 R:dr, hvilken mer än betäckte de
ifrågasatta nya anvisningarne; vid Stockholms station: bildandet af nya löner å
2,000 R:dr hvardera, för dels en Kammarförvandt och dels en Förvaltare i och
för vården af beklädnads-förrådet och uppbörden i Flottans nya kruthus, eller tillhopa
4,000 R:dr. hvaremot lönen för Bokhållaren vid f. d. Hofjaglvarfvet, 795
R:dr, blefve vid dennes afgång besparad; samt vid Götheborgs Depöt: uppförandet
på Stat af ett arfvode af 450 R:dr, att för Auditörs-göromålens vid Depéten bestridande
användas, sedan den på indragning ställde Sekreteraren och Auditören
derstädes afgått, då hans lön blefve med 1,425 R:dr besparad. Vid jemförelse
emellan de sålunda föreslagna dels förhöjda och dels nya aflönings-anslagen, uppgående
tillhopa till 9,150 R:dr, med summan af de till indragning afsedda lönebeloppen,
7,650 R:dr, finnes det för denna reglerng af Kongl. Majit begärda tillskott
af statsmedel vara till 1,500 R:dr Riksmynt inskränkt.»
»Rikets Ständer förklarade sig, på sätt af 15:de punkten i deras underdåniga
skrifvelse den 27 Januari 1858, angående reglering af utgifterna under Rikss-ta—
tens 5:le Hufvudtitel, inhemtas, icke hafva haft något att erinra, hvarken i afse
ende
på de af Kongl. Majit äskade förhöjningar i nuvarande personals löner, eller
de föreslagna beloppen för nya tjenster, som enligt förslaget borde på Staten för
denna personal upptagas; men deremot hafva föranlåtits till följande förändringar
i samma förslag, nemligen :
a) att ofvanberörda arfvode af 450 R:dr för Auditörs-göromålens vid Göteborgs
depöt bestridande icke blifvit beviljadt, emedan dessa göromål ansetts
fortfarande både böra och kunna, utan särskild vedergällning, besörjas
af Depötens på indragning ställde Sekreterare;
b) att då, i afseende på den till skrifvarehjelp ät 4 af Carlskrona stations
tjenstemän begärda summa, 2,000 R:dr, förekomme, att de i stället till
indragning föreslagne 11 Kammarskrifvarne vid stationen endast skulle få
uppbära den hittills dem bestådda aflöning af 342 R:dr 50 öre för hvardera,
men billigt vore, att desse tjenstemän, så länge de vid sina befattningar
qvarstode, erhölle någon förbättring i sina nog knäppa vilkor, Rikets
Ständer fördenskull beslutat, att nyssberörda lill skrifvarehjelp afsedda
2,000 R:dr må, i stället att på föreslaget sätt utgå, vara ställda till
Kongl. Majrts disposition, för att såsom aflöningsförbättring efter omständigheterna
fördelas emellan förbemälde 11 Kammarskrifvare, samt slutligen
c) att
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Ns 1, om Statsverket 1859.
33
c) att då lönerna vid de på indragning ställda befattningarne måste få af
vederbörande uppbäras, så länge de vid dem qvarstå, hvadan dessa löner
ej heller blifvit i förslaget till ny stat upptagna, men i följd häraf samtliga
på staten uppförda personer endast efterhand och i mån af de till indragning
afseddes afgång skulle komma i åtnjutande af de förbättrade lönevilkor,
som ansetts böra dem beredas, Rikets Ständer alltså, under hemställan,
att till uppförande å stat nådigst föreslagna nya tjenster må tillsättas
endast i den mån anslaget sådant medgifver, anvisat ett belopp af
4,775 R:dr till fyllande af den brist, som, enligt af Rikets Ständer uppgjorda
beräkningar, till en början måste i tillgångarna för aflönande af
Flottans civilpersonal uppstå; och anslogo följaktligen Rikets Ständer, enligt
den vid ofvan åberopade underdåniga skrifvelse bilagda tabell N:o 12,
för Flottans civilstat en allönings-summa af \ 05,123 R:dr, som med 4,325
R:dr öfverstiger hvad Kongl. Maj:t, på sätt berördt är, för ändamålet äskat.»
»De uti här förut anförda mom. a) och b) upptagna skäl, för deri omförmälda
ändringar i den Rikets Ständer förelagda förslagsstat för civilpersonalens vid
Flottans stationer aflönande utvisa ett missförstånd om sättet, huru samma stat
skulle tillämpats, i fall den oförändrad blifvit af Rikets Ständer gillad. Det hade
nemligen då icke kunnat ifrågakomma, att hvarken arfvodet 450 R.dr till auditörsgöromålens
vid Göteborgs depot bestridande, eller anslaget 2,000 R:dr till
skrifvarehjelp åt 4 kontorsförmän vid Carlskrona station blifvit för dessa ändamål
disponerade, förrän de till indragning bestämda tjenstemän, som äro skyldige
att göromålen förrätta, afgått, och sålunda behofvet att medlen derför använda
verkligen inträdt, utan hade nämnda belopp under tiden blifvit anvisade till minskande
af de på staten uppförda tjenstemäns bidrag, för de vid då föreslagna
och förut skedda regleringar på indragning ställdes aflönande, hvartill vid förslagsstatens
uppgörande, särskilda medel icke beräknades, helst Rikets Ständers sedermera
i detta afseende fattade välvilliga beslut icke kunde förutsättas; och måste,
vid nu anförda förhållanden, omförmälda 2:ne belopp, som utgöra vilkoret för
de dem motsvarande indragningar, äfven nu begäras att på aflönings-staten för
Flottans civilpersonal blifva upptagne, likväl på ett sätt, som undanrödjer allt tvifvel
om deras rätta användande och härnedan skall af mig i underdånighet uppgifvas.
»
»Redan vid början af innevarande år hade, i följd af timad afgång bland de
på indragning ställde tjenstemän, som tillhöra nyssnämnda personal, det lyckliga
förhållande inträdt, att inom den af Rikets Ständer för Flottans civilstat anvisade
aflönings-summa erforderlig tillgång förefanns för att, enligt den af Rikets Ständer,
i hvad lönerna för så väl gamla som nya beställningar angår, gillade aflöningsstaten,
kunna icke blott tilldela fulla löner åt dem, som dertill voro berättigade,
llih. till R. St. Prof. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft. 5
34 Bil. JM 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1859.
utan äfven bevilja tillfälliga arfvoden, motsvarande lönebeloppen, för bestridandet
af de nya tjenster, hvilkas definitiva tillsättande Rikets Ständer endast vilkorligt
medgifvit. 1)5 nemligen härtill erfordrades:
för Carlskrona station R:dr 67,800
„ Stockholms d:o  „ 26,830
„ Göteborgs depöt  ,, 3,700
eller tillsammans R:dr 98,330
och derjemte till aflöning St följande pä indragningsstat ännu qvarstående
tjenstemän, nemligen:
för f. d. Sekreteraren och f. d. Förvaltaren vid Göteborgs depöt,
tillhopa R:dr 2,470: —
„ 6 Kammarskrifvare vid Carlskrona station . „ 3,133: —
„ Bokhållaren vid f. d. Hofjaktvarfvet ... ,, 793: — g ^qq
lemnar denna summa, afdragen från det
löningsanslag
belopp af
a
R:dr
104,730: —
da
af-
103,123: —
)f
R:dr
373: —
mi
ngs-
322: 30.
så att nu å anslaget finnes en odisponerad tillgång af R:mt Rdr 897: 30.
Detta belopp borde alltså och vid förestående reglering af denna stat derifrån uteslutas,
men behöfver likväl fortfarande påräknas, om det anspråk på löneförbättring,
jag utbeder mig att här få i underdånighet framställa, skulle hos Eders
Kongl. Majit vinna nådigt afseende»
»När vid sistförflutna Riksdag Flottans civil-stat, såsom i det föregående omförmäldt
är, föreslogs till erhållande af förhöjda löner, blefvo Revisorerne och Regementsskrifvarne,
ehuru de på gamla staten innehade löner till belopp af 1,170
R:dr eller nära lika med livad deras vederlikar i 2:dra lönegraden, Förvaltare m.
fl, med 1,243 R:dr åtnjöto, likväl icke uppförde till större förhöjning deri än
330 R:dr, vederlaget för ljuspenningarne inbegripet, så alt de å nya staten erhöllo
i lön 1,300 R:dr, då deremot bemälde vederlikar undfingo en löneförhöjning
of 733 R:dr, hvarigenom deras löner blefvo till 2,000 R:dr förökade. Bemälde
Revisorer och Regementsskrifvare, hvilka sålunda onekligen blefvo vanlottade, hafva
nu uti ingifna skrifter, som af vederbörande Stations-befälhafvare blifvit till Eders
Kongl. Maj:ts nådiga behjertande anmälda, underdånigst bönfallit, det Eders Kongl.
Majit täcktes, med fästadt afseende ej mindre å den ställning de inom Flottans
civilstat tillförene innehaft, än ock deras i sednaste tider betydligt ökade tjenstegöromål,
i nåder förhjelpa dem till samma lönebelopp, som blifvit deras vederlikar
Bil. JM 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om, Statsverket 1859.
35
förunnade, eller 2,000 R:dr R:mt för hvardera; hvilka ansökningar Förvaltningen
af Sjö-ärendena, uti infordradt underdånigt utlåtande, på det sätt tillstyrkt, att
för sökanderne, som äro 6 till antalet, föreslagits en förhöjning af 400 R:dr i hvarderas
lön, så att denna komme att uppgå till 1.900 R:dr, hvartill för alla 6
lönerna skulle erfordras en anslagstil lök ni ng af 2,400 R:dr R:mt.»
»Lika med Förvaltningen anser äfven jag, vid de af sökanderna anförda förhållanden,
billigheten kräfva, att ytterligare någon löneförbättring kommer dem lill
godo, men håller tillika före, att, då redan före förra Riksdagens allmänna lönereglering
någon skiljaktighet förefanns emellan sökandernes och deras förut uppgifna
vederlikars löneviikor, lönetillökningen för sökanderne alltså, med jemväl fästadt
afseende på ojemnheten af den siffra, hvartill, enligt Förvaltningens förslag,
deras löner skulle förhöjas, lämpligen kunde inskränkas något under de af Förvaltningen
uppgifna belopp, eller till 300 R:dr för hvardera, så att sammanlagda
tillökningen för de 6 ifrågavarande tjenstemännen komme att utgöra 1,800 R:dr
för år, och hvarderas lön blefve bestämd till 1,800 R.dr R:mt; och tillstyrker
jag derföre i underdånighet, att nådig framställning härom må till Rikets snart
sammanträdande Ständer a (låtas.»
»1 händelse Eders Kongl. Maj:t härtill i nåder lemnar bifall, borde utöfver
de R:dr 98,350: —
som, på sätt förut uppgifvet är, erfordras till aflönande af
ordinarie civilpersonal vid Flottans stationer, å staten uppföras
nu föreslagna lönet illök ning för stationernas Revisorer
och Regementsskrifvare med
» 1,800: —
samt ytterligare sammanräknade beloppet af de på indragnings
stat
ännu qvarstående tjenstemäns aflöning med ... » 5,877: 50,
uti hvilket sistnämnda belopp finnas inbegripna de begge summor
å tillhopa 2,450 R:dr, som framdeles behöfvas dels
till skrifvarhjelp åt 4 Kontors-förmän vid Carlskrona station
och dels såsom arfvode för auditörs-göromålens vid
Göteborgs depöt bestridande;
då således hela aflönings-summan skulle uppgå till R:mt R:dr 106,027: 50.
och om från denna summa afdrages hvad Riks-staten uu
består, eller
» 105,125: —
uppkommer det tillskott af R:dr 902: 50,
som derutöfver nu skulle erfordras och hvars beviljande jag underdånigst anhåller
måtte af Rikets Ständer i nåder äskas, med begäran tillika, dels att af den till
aflöning åt de på indragnings-stat ännu qvarstående tjenstemännen afsedda summa
5,877 R:dr 50 öre må till ordinarie staten för Flottans civil-personal få öfverflyttas:
vid Sekreterarens å Göteborgs depöt bortgång 450 R:dr och i den måq
36 Bil. M 3 lill Kongl, Maj:ls Nåd. Prop. JVi 1, om Statsverket 1850.
de 5 ännu qvartjenande Kammarskrifvarne vid Carlskrona station afgå 2,000 R:dr,
eller tillhopa 2,450 R:dr, för att till de derför bestämda ändamål användas,
emot det att återstoden 3,427 R:dr 50 öre, i mån som den genom afgång blifver
obehöflig, varder Statsverket besparad och till Riksgälds-kontoret aflemnas, dels ock
att, då inom nuvarande stats-anslaget för här ifrågavarande personal-tillgång finnas
för lönerna vid de nya beställningar, hvilkas tillsättning Rikets sednast församlade
Ständer endast vilkorligt medgöfvo, ehuru deras behöflighet af dem erkändes,
samma beställningar nu må medelst fullmakter besättas.»
»I sammanhang härmed bör jag i underdånighet anmäla en af Befälhafvare!)
vid Flottans Stockholms-station gjord underdånig framställning derom, dels att en
särskild Auditör måtte stationen bestås emot det att en kanslist-tjenst i stället
blefve indragen, dels äfven att i allmänhet för stationens civile tjenstemän, såsom
af ijenstegöromål lika mycket, om icke mera. betungade än deras vid de Förvaltande
Verken i hufvudstaden anställde vederlikar, mätte beredas sådan tillökning
i nu utgående löne-belopp, att dessa blefve på sätt tillförene egt rum, förhöjda
tili hvad i sådant afseende bemälde deras vederlikar genom sednaste lönereglering
lillgodokoramit, men finner mig icke kunna denna framställning understödja,
enär, hvad förra delen deraf beträffar, enahanda fråga innan förra Riksdagen
hos Kongl. Maj:t väcktes, utan att då vinna nådigt bifall, och i afseende
på anspråket å ytterligare löne-förhöjning för stationens civil-personal förekommer,
att denna, med undanlag af Revisorn och Regements-skrifvaren, sedan början af
sistför flut na år är i åtnjutande af sådan tillökning i lönerna, som kan anses skälig;
likasom jag, af nyss anförda skäl, icke heller kan förorda Förvaltningens af Sjö
ärendena
underdåniga hemställan, att lönen för dess civil-ledamot måtte från 4,500
till 5,000 R:dr Riksmynt förhöjas samt att ett särskildt arfvode af 300 R:dr
samma mynt måtte för bestridande af advokat-fiskals-göromålen hos Förvaltningen
beviljas och å dess atlönings—stat uppföras.»
Äng. Skär- »Sedan under tidens lopp de bevärings-skyldiges antal inom Riket betydligt
gårds/lottans q[{ats men än mera sedan bevärings-öfningarne utsträckts från 1 år till 2 och
H'1 UTI Yl— . o o
bataljoner, följaktligen måste fortgå i två omgångar årligen, har det befunnits olämpligt och
tillika för arméens befäl för mycket betungande att, såsom nu, fortfarande exercera
icke allenast den henne tilldelade talrika beväringsstyrka, utan äfven den till
Flottan hörande sjöbeväringen, och fördenskull blifvit nödvändigt att vara betänkt
på särskiljandet af de vid de olika vapnen bevärings-skyldiges öfningar och att
söka ställa dem så, att framdeles endast Arméens beväring komme att vapenöfvas
af arméens befäl. Möjligen kunde det dä synas lämpligt och naturligt, att sjö
bevärings-manskapets
vapenöfvande öfverloges af Flottans befäl; men häremot uppställa
sig svårigheter och hinder, så allvarsamma, att de hvarken böra eller kunna
lemnäs utan afseende.»
»Då Flottans exercis-anslag endast i ringa mån medgilver att medelst kom
-
Bil. JM 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JM 1. om Statsverket 1859.
.37
mendering å vära egna örlogsfartyg bibringa öfning i yrket ät Flottans befäl, blir
det ock för detta befäl nödvändigt alt söka förvärfva sjömanna-erfarenhet så väl
å fremmande nationers krigsskepp, som å enskildes så seglande som ångfartyg;
och så länge denna nödvändighet beklagligen qvarstår, ligger det i vapnets och
statens intresse att, långtifrån alt hindra, tvärtom så mycket som möjligt uppmuntra
så väl Officerare som Under-ollicerare att pä nämnda sätt förskaffa sig
insigter, till hvilkas inhemlande staten blott (einnar ötillräckliga medel; hvadan
ock hittills den grundsats följts, att frikostigt bevilja tjenstledighet, då sådan begärts,
i ändamål att idka sjöfart, mån som man varit att åt vapnet bevara fördelen
af den större öfning i yrket, som såmedelst, utan särskild kostnad för staten,
står detsamma till buds, — en fördel destomera magtpåliggande, som sjömanskap,
på samma gång det kräfver lång tid alt förvärfva, dock är och förblifver
den vigtigaste kunskap befälet på Flottan bör ega.»
»Erfarenheten har derjemte visat, att under nuvarande förhållanden, med den
personal Flottan nu eger, och oaktadt det ringa antal Officerare och Under-officerare,
som i vanliga fall är sjökommenderadt, Stations-befälhafvarne äro nödsakade
att sommartiden -sammanslå 2 eller flera befattningar åt en och samma person,
hvarigenom tjensten blir särdeles trägen. Blefve nu anbefaldt, att det Flottan
tilldelade bevärings-manskap skulle exerceras af Flottans befäl, så ökades naturligtvis
derigenom behofvet af detta, och deraf skulle följa nödvändigheten att i betydlig
mån inskränka permitterandet till sjötjenst, hvarigenom Flottan och dess
befäl ginge miste om en väl behöflig, men svårt anskaffad erfarenhet i yrket, som
hittills erbjudits genom sjöfart å handelsfartyg, utöfver hvad det knappa exercisanslaget
förmår åstadkomma medelst kommendering å våra örlogsfartyg; ty det
är tydligt och sjöfartens natur är sådan, att befattning på hvad plats som helst
å handelsfartyg svårligen kan när som helst afbryta», om än för aldrig så kort
tid, lika litet som inställelse på gifven ort kan med visshet på dag och timma
bestämmas, och ingen skeppsredare skulle lemna sitt fartyg till en befälhafvare,
som vore tvungen att, om ock endast för 30 dagar om året, lemna sitt fartyg
och befäl, och på sådant vilkor antoge ej heller en Kapten sin styrman. När härtill
kommer, att tiden för bevärings-exercisen naturligen infaller under sommaren, och
att, om det ock gifves handelsfartyg, som icke äro ämnade att segla hela året,
dock intet sådant finnes, som icke är afsedt att vara i verksamhet under sommaren;
så blir det klart, att Officer eller Under-officer, skyldig att exercera beväring,
hvarken kan söka eller fä anställning på handelsfartyg. Det ligger äfven
i sakens natur, att Sjö-officer af nämnda åliggande likaledes skulle hindras att
söka anställelse å fremmande nationers krigsskepp, dels emedan han, en gång
anställd, icke vore i tillfälle ait bestämma sitt punktliga infinnande lill beväringsmötet,
helst han, lika litet som ombord å handelsflottan, kan veta hvilken dag fartyget
må blifva beordradt till den eller den aflägsna delen af jordklotet, och dess
-
58 Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
utom emedan tiden emellan bevärings-mölena vöre för kort att användas i fremmande
örlogstjenst, om man vill att den köpta erfarenheten skall motsvara kostnaden,
som tydligen för kortare tid blir jemförelsevis större än för längre.»
»Vidare, enär det vore förgäfves att pä den korta tid, som är bestämd för
bevärings-manskapets vapenöfningar, vilja försöka att i ringaste grad bibringa detsamma
sjömanskap, vore det, såsom ändamålslöst och i ingen män ersättande de
dermed förknippade ansenliga kostnader, oklokt att i och för dessa öfningar utrusta
fartyg, vare sig af seglande eller skärgårdsflottan; och då följaktligen enda
syftet med sjöbeväringens exercis rimligen bör vara att, utom vana vid krigstukt
och disciplin, skaffa det unga manskapet så fullständig kännedom, som möjligt,
om gevärets handterande och bruk och deraf följande förtroende till det vapen,
med hvilket det sannolikast en dag må komma att möta fienden, — helst sjö—
beväringen vid krigstilllalle väl hufvudsakligen komme att användas å skiirgårdsvapnet
och alltså i samband med Arméen, — så synes som om ändamålet bäst
och med minsta uppoffring skulle vinnas, om sjöbevärings-manskapets vapenöfvande,
likasom hittills, inskränktes till hvad i land kan inhemtas och ställdes under ledning
af befäl, som åt de delar af krigstjensten, hvilka hufvudsakligen böra utgöra
föremål för bevärings-exercisen, kunde egna sig mera uteslutande, än hvad billigt
vis
kan fordras af Flottans befäl, för hvilket landt-exercis och marcher m. m. måste
vara blott en bigren af yrket, så framt icke för sjörensten långt vigtigare åligganden
skola åsidosättas till men för det vapen, som främst af allt fordrar sjömän
och sjömanskap.»
»I betraktande alltså af hvad nu blifvit anfördt och derest Eders Kongl.
Maj: t icke ogillar hvad Bevärings-kommitléen rörande denna fråga i sitt underdåniga
betänkande antydt, vägar jag i underdånighet framställa den mening, att
till sjöbeväringens vapenöfvande efter hand borde uppsättas fem bevärings-bataljoncr,
att förläggas vid Rikets kuster å lämpliga orter, till hvilka bevärings-manskapet,
utan att betungas med alltför långa transportvägar, kunde sammandragas till öfningsmöten
å de tider, som för dessa äro bestämda. Dessa fem bataljoner, som under
namn af Skärgårdsflottans Marin-bata!joner, borde förläggas i eller vid städerna
Hernösand, Stockholm, Calmar, Halmstad och Göteborg, skulle, fördelade i 4
kompanier hvardera, uppsättas enligt samma grunder som nuvarande WesterNorrlands
Beviirings-bataljon, hvilken bataljon, äfvensom Hallands Infanteri-bataljon,
med fördel torde kunna såsom marin-bataljoner öfverllyttas på femte Hufvudtitelns
stat, då sålunda endast tre nya marin-bataljoner behöfde tillkomma, den tillökning
likväl oberäknad, som för ändamålet blefve nödvändig i Hallands bataljons
nuvarande personal.»
»Ehuru det, enligt hvad ofvan blifvit anfördt, i alla afseenden vore olämpligt
att under den korta exercistiden söka bibringa sjö-beväringsmanskapet vidsträcktare
öfning, än som kan inhemtas i land och synnerligast afser gevärets bruk,
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Jtä 1, om Statsverket 1859.
39
är likväl förhållandet annorlunda med befälet. Det vore nemligen af icke ringa
vigt att Marin-bataljonernas befäl och underbefäl, ämnade att i krigstid fylla befälhafvare-platser
å Skärgårdsflottans fartyg, bereddes tillfälle att göra sig hemmastadde
ombord å sådana samt med deras handterande. De å östra kusten förlagda
Marin-bataljonernas befäl och underbefäl borde derföre årligen, före beväringsmötet,
samlas till befälsmöte i Stockholm och sammaledes å vestra kustens bataljoners
till befälsmöte i Göteborg å Nya varfvet. Men sjö-beväringsmanskapet
skulle till beväringsmöte sammandragas till lämplig exercisplats å närmaste ort,
hvarest Marin-bataljon är förlagd.»
»Den sjö-beväringsstyrka, som vapenöfvades 1858 utgjordes:
rån
Gefleborgs län .
. af 212
man.
»
Wester-Norrlands d:o
. » 458
670.
»
Stockholms d:o .
. af 269
»
Södermanlands d:o .
. » 110
»
Upsala d:o ...
. » 58
»
Östergötlands d:o
. » 218
655.
»
Calmare d:o . . .
af . .
474.
»
Blekinge d:o .
. » 484
»
Christianstads d:o
. » 222
706.
»
Hallands d:o .
. af 220
»
Malmöhus d:o
. » 357
577.
»
Göteborgs och Bohus
d:o af .
573.
Summa
3,655.»
»Dels med hänseende till den numerär, som sålunda från de olika länen
är att påräkna, såsom ungefärlig styrka att på en gång vapenöfvas, och dels på
det alt mötesplatserna må kunna så fördelaktigt, som möjligt lämpas efter beviiringsområdena,
torde sjö-beväringsmanskapet på följande sätt böra fördelas att vapenöfvas
af de särskilda Marin-bataljonerna:
Af Hernösands Marin-bataljon:
Gefleborgs och Wester-Norrlands läns sjö-beväringsmanskap;
Af Stockholms Marin-bataljon:
Stockholms,
Södermanlands,
Upsala och
Östergötlands läns dito;
40 Bil. M 3 till Kongl. Maj: Is Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
Af Calmar Marin-bataljon:
Calmar läns dito;
Af Halmstads Marin-bataljon:
Hallands och
Malmöhus läns dito, samt
af Göteborgs Marin-bataljon:
Götehorgs och Bohus läns dito;
hvarjemte Blekinge och Christianstads läns sjöbeväring skulle exerceras af Flottans
Marin-regemente.»
»Fördeiarne af att på detta sätt ordna Sjöbevärings-manskapets vapenöfningar
synas mig vara väsendtliga. Lindring bereddes Arméens af sin egen bevärings exercerande
nog betungade befäl, utan att man derföre nödgades beröfva Flottans dess
i alla fall nog sparsamma utvägar att förvärfva den så nödvändiga sjömanna-erfarenhet,
till hvars inhemtande exercis-anslaget icke förmår bereda nöjaktigt tilllälle; och
utom det att Sjöbevärings-manskapets öfningar, ledda af ett enkom för detta ändamål
anstäldt befäl, borde tillfredsställande utfalla, tillkomme den väsendtliga fördelen,
att skärgårdsflottan uti Marin-balaljonerna hade att vid fredsbrott tillgå en ökad,
högst behöflig, befäispersonal, som derjemte vore van och skicklig att föra trupp vid
förekommande landstigning och med Arméen gemensamma operationer.»
»Med afseende på det sålunda af mig framhållna behofvct af särskildt befäl
för den sjöförsvaret tilldelade beväring, eller de s. k. Skargårds—flottans Marin-bataljoner,
får jag underdånigst föreslå, att dessa bataljoner må bildas efter den för
Vester-Norrlands Bevärings-bataljon nu gällande organisation och aflönings—stat, uti
hvilken sednare Rikets Ständer vid sista Riksdagen beviljade skälig förhöjning, och
att således hvarje bataljon må komma att utgöras af:
1 Major och Chef med lön af . . . . . . . R:mt R:dr 2,000: —
1 Regements-qvartermästare, tillika Chefens Adjutant och
korpsens redogörare
» » 1,000: —
4 Kaptener å
O
o
R:dr . .
» » 4,000: —
4 Förste Löjtnanter å
700
»
» » 2,800: —
4 Andre Löjtnanter å
600
»
» » 2,400: —
4 Under-löjtnanter å
800
»
Transp. R:rot R:dr 14,200: —•
4 Fanjunkare
Bil. M 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
U
Transp. R:mt R:dr 14,200: —
4
Fanjunkare
\
a
400
»
1,600: —
4
Sergeanter
a
300
» ....
»
1,200: —
8
Furirer
ä
250
» ....
»
2,000: —
24
Korporaler
å
37:
50 ... .
»
900: —
8
Hornblåsare
a
37:
50 ... .
»
300: —
eller tillhopa R:mt R:dr 20,200: —
hvarvid jag antagit, att intilldess bataljonerna hunnit organiseras, frågan om det vid
dem anställda befäls och underbefäls framtida pensionsrätt borde för närvarande lemnäs
å sido, helst i allt fall vederbörande borde deröfver höras, men såväl alla genom
sjöbevärings-manskapets sammandragande till exercisplatserna och underhåll samt befälets
och underbefälets resor till och från befälsmötena m. m. föranledda utgifter,
som ock kostnaderna för nämnda beväringsmanskaps beklädnad, beväring och utredning
tillsvidare få, såsom hittills, bestridas af de dertill å 4:de Hufvudtiteln afsedda
anslag.»
»Då emedlertid icke obetydliga summor måste vid instundande Riksdag begäras
för andra angelägna behof, anser jag mig icke böra yrka, att för här ifrågavarande
ändamål nu må af Rikets Ständer i nåder äskas större anslag, än som fordras
för att lill en början åvägabringa de bland ofvanberörda Marin-bataljoner, som
synas mig företrädesvis böra ifrågakomma, nemligen: Hernösands, Calmars och Halmstads,
hvilka skulle få sig ålagdt att i vapen öfva det enligt det föregående för dem
afsedda sjöbeväringsmanskap; hvaremot den öfriga sjöbeväringen tillsvidare borde fortfarande
vapenöfvas på hittills vanligt sätt; och får jag alltså, under förutsättning af
nådigt bifall till hvad jag i ämnet andragit och antagande tillika att Hallands Infanteri-
och Vester-Norrlands Bevärings bataljoner varda med sina lönings-anslag
från 4:de till 5:te Hufvudtiteln öfverflyttade, underdånigst hemställa, att då Hallands
bataljon nu endast utgöres af 1 Major, 2 Kaptener, 2 Löjtnanter, 2 under-löjtnanter
och 4 under-officerare med en sammanräknad aflönings-sutnma af 7,500 R:dr
riksmynt, Eders Kongl. Maj:t täcktes i nåder af Rikets Ständer begära dels det
fyllnads-anslag af 12,700 R:dr, som erfordras för att enligt här förut uppgifna organisationsgrunder
komplettera denna bataljons personal, dels ock det för Calmare
Marin bataljons nybildande efter samma grunder behöfliga anslag af 20,200 R:dr,
att med tillhopa R:mt R:dr 32,900 på 5:te Hufvudtiteln under rubriken: »Aflöningsstater»,
men särskildt, uppföras, äfvensom att nu dit måtte öfverflyltas ej mindre
Hallands Infanteri-bataljons hela förberörda aflönings-anslag, 7,500 R:dr, än den på
4:de Hufvudtiteln särskildt upptagna delen af Vester-Norrlands Bevärings-bataljons
aflöning, 6,295 R:dr, eller tillhopa 13,795 R:dr riksmynt, samt jemväl af samma
Hufvudtitels anslag till »Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena» för Marin
Dih.
till R. St. Prot. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 4 Haft. 6
42
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
Ang. Flottans
Embetsocb
Tjenstemäns
pensionering.
bataljonernas aflönande få användas ett belopp af högst 13,903 R:dr, motsvarande
de för aflöningen af sistnämnda bata Ijons-befäl beräknade tillgångar från f. d. Jemtlands
Fältjägare-regemente, i den mån dessa äro eller blifva för ändamålet disponibla,
i hvilket fall med öfverföringen till 3:te Hulvudtiteln af sistberörda summa
13,903 R:dr synes tillsvidare kunna anstå.»
»Då de här förut af mig ifrågaställa anslagstillökningar, nemligen
i anslaget för Matros-korpsen med R:mt R:dr 6,B43: 73.
i d:o » Skeppsgosse-korpsen med  » » 2,830: —
i d:o » Flottans Civil-stat »  » » 902: 50.
och nya anslaget för Marin-bataljonerna med .... » » 46,695: —
sammanföras, uppkommer en summa af Runt R:dr 57,29i: 25.
hvilken dock minskas med dels de R:dr 300: —
som å anslaget för Flottans Officers-korps skulle
Statsverket besparas, och dels en odisponerad tillgång
å aflönings-anslagen i det hela .... » 2,515: 85.
eller tillhopa R:mt R:dr 2,815: 83.
så framt dessa 2:ne belopp få qvarstå, i hvilket fall tillökningen
biifver R:mt R:dr 54,475: 42.
hvaraf dock 13,795 R:dr skulle från 4:de Hufvudtiteln bit ölverflyttas, så att verkliga
anslags-tillökningen under rubriken: »Aflöning s-stater» blefve 40,680 R:dr 42
öre riksmynt.»
»Med afseende på angelägenheten deraf, att pensionerna från Amiralitets-krigsmans-kassan
måtte blifva skäligen lämpade efter de för Flottans Stater och Korpser
begärda förbättrade löner, hade Kongl. Maj:t, uti nådiga Propositionen om Stats
verkets
tillstånd och behof, föreslagit Rikets sednast församlade Ständer, att alla till
pension från nämnda Kassa berättigade embets- och tjenstemän samt betjente måtte
förklaras skola vid afskedstagande! erhålla pensioner, beräknade efter 66J/3 procent
af de blifvande lönerna, under vilkor bland annat af förhöjda pensionsafgifter och
förlängd tjenstgöringsskyldighet i vissa läll för de delegare, som af de högre pensionerna
komme i åtnjutande, hvarjemte för en sådan reglering begärdes ett årligt
kreditiv ä Riksgälds-kontoret af 40,000 R:dr riksmvnt.»
»Denna Kongl. Maj:ts nådiga framställning besvarades af Rikets Ständer uti
underdånig skrifvelse den 27 Januari 1858, angående regleringen af utgifterna under
Riks-statens 5:te Hufvudtitel, dervid Rikets Ständer, med erkännande af den
väckta frågans vigt i afseende på bibehållandet af tjenstbarhelen inom Flottans embets-
och tjenstemanna-personal, likväl förmälde sig ej kunna biträda det derom
framställda förslag af skäl, bland andra, att Amiralitets-krigsmans-kassans delegare
icke blifvit deröfver hörde, samt att den uppgjorda pensions-staten, såsom grundad
Bil. M 3 lill Kongl. Maj.is Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859. 43
på de af Kongl. Majit föreslagna lönerna, förutsatte, att dessa skulle vara definitivt
reglerade, men Rikets Ständer endast beviljat en provisorisk lönereglering »
»I följd af Rikets Ständers sålunda tillkännagifna beslut ansågs nyssberörde
förslag till förändrade grunder för pensioneringen från Amiralitets-krigsmans-kassan
hafva förfallit, och blef derföre Kassans Direktion under den 17 Februari sistlidne
år i nåder förständigad, att så väl de från Kassan då utgående och framdeles beviljade
pensioner och gratial, som delegarnes i Kassan af”ifter till densamma fortfarande
skulle beräknas efter lönebestämmelserna uti de intill 1887 års slut gällande
stater; men sedermera anbefalldes Direktionen att med fullständigt pensioneriogsförslag,
öfver hvilket delegarne i Kassan borde höras, till Kongl. Majit i underdånighet
inkomma.»
»Af de, till åtlydnad af denna nådiga befallning, från Direktionen inkomna
handlingar inhemtas: att dess förslag till förnyad pensions-stat för Flottan blifvit
uppgjordt sfi, att, med få af särskilda förhållanden föranledda undantag, 2/3:delar af
lönerna tagits till grund för pensionsbeloppen; att pensionsafgifterna beräknats till 6
procent å de nuvarande pensionerna, och i öfrigt hufvudsakligen enahanda vilkor om
ökad tjenstgörings-skyldighet, som upptagas i den vid förra Riksdagen nflåtna nådiga
framställning, blifvit fästade vid rättigheten till de nya pensionernas åtnjutande; samt
att för pensionerande, enligt Direktionens omförmälda förslag, af alla under nästa
Statsieglerings-period till pension berättigade skulle utöfver Amiralitets-krigsmanskassans
påräknade inkomster erfordras ett årligt tillskott af 79.903 Riksdaler riksmynt;
meri att emedlertid nämnda Kassas delegare, egentligen med hänseende till
förberörda af Direktionen för de nya pensionernas åtnjutande ifrågaställa vilkor,
nära enhälligt förkastat det afgifna förslaget och likaledes med öfvervägande röstantal
uttalat sig emot ett annat, af en Direktions-ledamot uppgjordt, förslag till
pensionering från Kassan, ehuru detta sednare, som skulle^erfordra ett ärligt tillskott
af statsmedel å 85,8‘29 Riksdaler riksmynt, blifvit, i hvad angår sättet lör pensionernas
beräknande, fotadt på de i gällande Reglemente lör Kassan stadgade grunder.
De framställda förslagens underkännande af delegarne torde emedlertid få sökas
deri, dels att Kassans tillgångar för närvarande äro så otillräckliga till fyllande
af pensions-behofven, att, enligt hvad en särskild, handlingarne bilagd, förteckning
utvisar, ansökningar om pension under sednare tider i allmänhet icke kunnat bilallas
i vidsträcktare mån, än att pensionerna tillgodokommit de sökande först två å tre
år sedan de dertill sig anmält, utan pensions sökanderna, till föga fromma för deras
egna anspråk och Flottans tjenstbarhet, måst under tiden i effektiv tjenst qvarstå,
dels ock i den omständigheten att, vid sådant förhållande, en med afseende på beloppen
utvidgad pensionsrält svårligen kunde af delegarne godkännas, helst bestämd
visshet saknades, att dertill erforderligt fyllnadsanslag blefve Kassan beviljadt.»
»Yid öfvervägande häraf och i betraktande derjemte af hvad Rikets Ständers
ofvanberörda svar på Kongl. Majits vid sednaste Riksdag gjorda nådiga framställ
-
a Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
ning i ämnet innehåller, har det synts mig vara att befara, att intetdera af de 2:ne
förslag, som, pä sätt nämndt är, varit föremål för Kassa-delegarnes yttrande, skulle
hos Rikets nästsammanträdande Ständer vinna afseende, om de för dem framlades;
och vågar jag derföre ej heller i underdånighet tillstyrka en sådan åtgärd, lika litet
som utarbetandet af något nytt förslag till förändrade pensioneringsgrunder af sådan
beskaffenhet, att det kunde anses inverka på Kassa-delegarnes rätt och att desse
alltså borde deröfver höras, innan detsamma Rikets Ständer förelädes, helst ingen
säkerhet förefinnes, att ett sådant förslag skulle, mera än de redan uppgjorda, af
delegarne anses antagligt; men då emedlertid, derest den vid sista Riksdagen provisoriskt
beslutade lönereglering af Flottans Stater och Korpser varder, utan väsendtliga
förändringar, vid nu instundande Riksdag slutligen fastställd, det måste
blifva desto mera oundgängligt, att grunderna för nämnda Staters och Korpsers
pensionerande ändras och jemkas efter något i allmänhet lika procentförhållande till
de nya lönerna, som lätteligen kan förutses, att i annat fall ringa afgång bland de
öfveråriga är att påräkna, hvarigenom Flottans tjenstbarhet måste lida betydligt men,
och dessutom Amiralitets-krigsmans-kassans tillgångar redan visat sig otillräckliga för
den pensionering, hvilken derifrån, enligt grunderna för den vid 1838 års nådiga
Reglemente för Kassans styrelse och förvaltning fogade pensions-stat, nu efter gamla
lönerna eger rum, men icke förväntas kari, att Rikets Ständer skulle åt Kassans
fond bevilja så betydlig förstärkning, som fordrades för att på de nya lönerna
kunna tillämpa nyssberörde pensions-stat, har jag, enär, under förhanden varande
omständigheter, annan utväg för ändamålets vinnande ej synes återstå, än att, jemte
det Kassans delegare i allo bibehållas orubbade vid den pensionsrätl med afgifter
efter gamla lönerna, som med 1838 års Pensions-reglemente öfverensstämmer, fyll—
nads-pensioner genom särskildt anslag beredas dem bland delegarne, hvilka vid afskedstagandet
sjelfvilligt ingå på de vilkor, som för samma pensioners tillgodonjutande
kunna varda bestämda, varit betänkt att Eders Kongl. Maj.ts Nådiga pröfning
underställa ett i nu antydda syftning utarbetadl förslag, grundadt, för så vidt
med de särskilda förhållandena vid Flottan lät sig förena, på det förslag till förbättrad
pensionering lör Arméens embets- och tjenstemän, som vid sista Riksdagen
i nåder framställdes och af Rikets då församlade Ständer bifölls samt derefter, genom
nådiga Brefvet den 9 Februari sistlidne år, blifvit till vederbörandes efterrättelse
fastställd t.»
»Innan jag öfvergår till närmare redogörelse för detta förslag, anser jag mig
likväl böra i underdånighet erinra om den proportion emellan löner och pensionsbelopp,
som, enligt 120 § i gällande Reglemente för Amiralitets-krigsmans-kassan,
för närvarande eger rum, eller att innehafvare af 430 R:dr riksmynt i lönefördelar
eller derunder åtnjuta hela beloppet i pension;
deröfver till och med 900 R:dr 93 procent,
» » » » 1,200 » 90 »
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
43
deröfver till och med 1,800 R:dr .... 83 procent,
» » » » 2,400 » 80 »
» » » » 3,000 » 73 »
samt för Amirals-graderna 3,000 R:dr Runt.»
»Såsom grund för ett nytt förslag har jag, på sätt ofvan omförmäldt är, antagit,
att hvarje delegare i förénämnda Kassa skall bibehållas oförändradt vid sin
förra pensionsrätt, så att, äfven när fyllnadspension under nedan upptagna vilkor
skulle kunna erhållas, från Kassan i allt fall utginge det gamla pensions-beloppet,
beräknadt efter den lön, som ined tjensten var förenad före 1838 års början, samt
att såsom fyllnadspension åter er höl les endast hvad som erfordrades för att höja pen
sionen
till den procent af nija lönen, som bär nedan kommer att föreslås.»
»Med afseende på de för ändamålet från Direktionen öfven Amiralitets-krigsmans-kassan
infordrade upplysningar, har vid uppgörandet af detta pensioneringsförslag
i betraktande kommit: att då nämnda Kassas nu gällande Reglemente innefattar
den grundsats, alt tjenstemän med så ringa lön, att dess belopp ej öfverstiger
450 R:dr riksmynt, icke kunna undvara något deraf vid pensionstagande!, helst
denna summa endast motsvarar hvad som fordras lör fyllandet af de oundgängligaste
lefnadsbehofven, och dessutom i stat bestådd natura-spannemål af dem vid afgång
utur tjensten frånträdes, stadgandet härom borde bibehållas och endast det
progressiva afdraget efter procent jemnare fördelas, än uti 120 § af nyssberörda
Reglemente finnes bestämdt, så att, med hänseende jemväl dertill, alt skillnaden
emellan pensionerna och de nya lönerna nu måste vid afskedstagande! blifva större,
för löner från 450 R:dr till och med 600 R:dr afdraget blefve 10 procent och
sedermera ökades med 1 procent för hvarje hundradetal större lön, intilldess denna
uppgår till 3,000 R:dr och derutöfver, då tvåtredjedelar deraf skulle utgöra pensionsbeloppet,
utom för Amiralerne, för hvilka undantag gjorts på den grund, alt
deras tjenstgörings-skyldighet blifvit utsträckt fem år längre än för Officerarne i de
högre graderna och 10 år längre än för dem i de lägre. Skulle för dem pensionen
fastställas till endast '2/3:delar af lönen, borde de ock berättigas att vinna denna
pension under enahanda lindrigare tjeiislgörings-vilkor, som för Kommendörer och
Kommendör-kapitener äro föreslagna; men utom det, att efter denna grund troligen
ett större antal Amiraler samtidigt skulle komma att finnas på pensions-staten och
alltså snarare ett ökadt, än ett minskadt totalbelopp för pensionering af denna grads
innehafvare uppstå, torde ock böra komma i betraktande, att den för dem föreslagna
pension, 6,000 R:dr, icke utgör högre belopp, än det som, enligt de vid sista Riksdagen
provisoriskt beslutade pensions-regleringar, vid uppnådd 65 års lefnadsålder
såsom pension tillkommer Generaler och andra med Amiralerna jemförliga embetsman.
Vidare har tagits i öfvervägande att de 3 Sekreterarne vid Flottans stationer
och Amiralitets-proviantmästaren, af hvilka de förre äro Kontorsförmän och den
sednare anses lika med öfrige Hufvudförråds-förvaltarne, borde, ehuru de, i anseende
46
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 1859.
till egande sportel-inkomst, undfått lägre löner än bemälde deras vederlikar, ändock
i likhet med dessa pensioneras och alltså försäkras om pensioner, Sekreterarne lika
med Kamererare, och Amiralitets-proviantmästaren lika med Förvaltare, — en förmån,
som redan medgifvits Lots-åldermän och Fyrmästare, hvilka ega lika. pensionsrält
med Flottans Under officerare af lägre grad, fastän de förstnämnde hafva mindre
löner än desse, men derjemte njuta lotspenningeförtjensl; — att, på sätt för del—
egarne i Arméens Pensions-kassa eger rum, de årliga afgifterna till Amiralitetskrigsmans-kassan
icke borde höjas utöfver hvad nu utgår, helst desamma, ehuru till
procenten lägre än vid Arméen, likväl beräknas å pensioner af betydligt högre belopp,
än de från förstnämnda kassa utgående och utgöras under fem års längre tid,
enär full pensionsrätt i Arméens Pensionskassa inträder vid 50 års, men i Amiralitets-krigsmans-kassan
först vid 55 års ålder; — att, i öfverensstämmelse med Rikets
Ständers förut anförda åsigt, bland vilkoren för de här ifrågasatta fyllnadspensionerna
borde ingå, att sådan pension icke må uppbäras af delegare i Amiralitetskrigsmans-kassan,
som hädanefter erhåller civil eller annan tjenst på Rikets stat eller
uppföres på Allmänna Indragnings-staten eller på annat sätt af Staten pensioneras;
— alt fyllnadspension icke heller borde, till större eller mindre del, få tillgodonjutas
af den, som vill afgå utur tjensten vid 50 års ålder; — att, då förslaget om fyll—
nads-pensioner borde grundas derpå, att de egentliga pensionerna utgå efter 4838
års Reglemente för Amiralitets-krigsmans-kassan, detta Reglemente alltså äfven framgent
skulle förblifva gällande; — att, med afseende på de olika anspråken å rörlighet
och kroppskrafter hos innehafvarne af de högre militära beställningarne och
af civila tjänster i allmänhet, i jemförelse med hvad af militära tjenstemän i lägre
grader måste fordras, pensions-åldern borde bestämmas: för Amiraler till 65 år, för
alla civile embets- och tjenstemän samt kommendörer med vederlikar till 60 år,
och för alla öfriga till 55 år, eller den ålder, gällande Pensions-reglemente före
skrifver
för full pensions erhållande; — att, på det befordran i tjensten ej må anses
såsom blott ett steg till högre pension, lön borde hafva åtnjutits: af Amiraler
i 5 och af alla öfriga uti minst 2:ne år och afgifter derför vara under lika lång
tid till kassan erlagda, innan pension efter nya pensions-staten kan erhållas; —
att stadgandet i nu gällande Pensions-reglemente om hvad med lön förstås borde
bibehållas, samt att slutligen alla med fyllnadspension afgående borde vara förbundne
att, vid inträffande krig och större rustningar, i land samt uti befattningar,
likartade med (örut innehafda tjenster, tjenstgöra, då så påfordras, Kommendörer,
Kommendör-kaptener och deras militära vederlikar samt civile embets- och
tjenstemän intill fyllda 65 år och alla öfriga till 60 års ålder.»
»Såsom skäl att på procent-beräkning å de nya lönerna grunda nu ifrågavarande
förslag till ny pensions-stat för Flottans embets- och tjenstemän förekommer
ytterligare att, då pensionerna enligt 4 838 års Reglemente för Amiralitetskrigsmans-kassan,
hvilket skulle, i hvad dessa angår, förblifva gällande, bestämmas
Bil. JYs 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
47
medelst procent-beräkning å lönerna efter gammal stat och icke, såsom Arméens,
finnas utförda med vissa belopp för de olika graderna, det onekligen måste i verkställigheten
möta betydande svårigheter att för fyllnads- pensionerna åt Flottans
embets- och tjenstemän fastställa bestämda belopp efter dessas olika grader, samt
föröfrigt det föreslagna lägsta pensions-beloppet, ehuru något högre än vid Arméen,
dock kan anses skäligt ur den synpunkten, att Flottans Under-officers-grader, som
af denna bestämmelse egentligen skulle hafva fördel, det oaktadt komme, såsom
pensionstagare, i sämre ställning till de nya lönerna, än hvari de förut befunne
sig till de gamla. En jemförelsetabell, utvisande gamla och nya pensions-beloppen
för hvarje lönegrad, har till sakens förtydligande blifvit uppgjord och bifogas i
underdånighet.»
»Det på här förut uppgifna grunder utarbetade pensionerings-förslag, hvilket
jag nu vågar Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underställa, lyder som följer,
nemligen :
l:o Pensions-stat för Flottans embets- och tjenstemän samt betjente.
Innehafvare af lön, som ej öfverstiger 430 R:dr, erhåller i pension lönens hela
belopp;
Innehafvare af lön derutöfver till och med 600 R:dr undfår deraf 90 procent,
))
d:o »
» 700 »
» 89
9
»
d:o »
» 800 »
» 88
))
d:o »
» 900 »
» 87
))
d:o »
» i,000 »
» 86
))
d:o »
» 1,100 »
» 85
))
d:o »
» 1,200 »
» 84
»
d:o »
» 1,300 »
» 83
»
d:o »
» 1,400 »
» 82
»
d.o »
» 1,500 »
» 81
»
d:o »
» 1,600 »
» 80
»
d:o »
» 1,700 »
» 79
))
d:o »,
» 1,800 »
» 78
»
d:o »
» 1,900 »
» 77
»
d:o »
» 2,000 »
» 76
))
d:o »
» 2,100 »
» 75
»
d:o »
» 2,200 »
» 74
»
d:o »
» 2,300 »
» 73
»
d:o »
» 2,400 »
» 72
»
d:o »
» 2,500 »
» 71
»
d:o ®
» 2,600 »
» 70
u
Bil. M 3 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. Afl 1, om Statsverket 1859.
Innehafvare af lön derutöfver till och med 2,700 R:dr undfår deraf 69 procent.
» d:o » » 2,800 » » 68 »
» d:o » » 2,900 » » 67 »
För alla löner utöfver 2,900 R:dr riksmynt blifver pensions-beloppet 66%
procent, eller två tredjedelar af lönen.»
»Amiraler af alla grader erhålla i pension 6,000 R:dr riksmynt.»
Anmärkningar:
»l:o För alla löner emellan 450 och 600 R:dr, som efter afdrag af 10
procent lemna mindre återstod iin 450 R:dr, kommer likväl sistnämnda belopp,
eller 450 R:dr, att såsom pension beräknas.»
»2:o Sekreterare vid stationerna och Amiralitets-proviantmästaren äro berättigade
till pensioner af lika belopp, de förre med kontors-förmäns och den sednares
med förvaltares vid Flottan.»
»3:o Lots-åldermän och Fyrmästare få pension lika med lägsta Under-officers-graden
vid Flottan med högre lön.»
»4:o Under lön förstås: för militären lön och tjenstgörings-penningar samt
för civile lön och såsom tillökning deri för viss tjenstetid bestådd fyllnad. Arf
voden
och spannemål in natura samt inqvarterings-penningar få ej inberäknas i
lönevilkoren.»
»5:o Skillnaden emellan de nya pensions-beloppen och dem, som enligt gällande
grunder skola utgå från Amiralitets-krigsmans-kassan, bör såsom särskild
eller fyllnads-pension utbetalas af Statsverket.»
2:o Vilkor för fyllnads-pensions erhållande.
»l:o Pensionerna, sådana de här ofvan efter innehafvande löner blifvit bestämda,
kunna endast tilldelas hädanefter afskedstagande och till pension ur Amiralitets-krigsmans-kassan
berättigade, Amiraler först vid 65, Kommendörer med
vederlikar äfvensom civile embets- och tjenstemän vid 60, samt alla öfriga vid 55
års ålder, dock icke förr än lönen innehafts af Amiraler i 5 och af öfriga i 2
års tid.»
»2:o Den, som till pension ur Amiralitets-krigsmans-kassan är berättigad,
men, enligt förestående punkt, icke kan erhålla sådan pension, som genom nya
pensions-staten är efter hans innehafvande lön bestämd, eger att vid afskedstagandet
undfå fyllnads-pension efter samma stat i mån af den lön, som han sednast
under minst 2:ne år innehaft.»
3:o
Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JYs /, om Statsverket 1859. 49
»3:o Den, som åtnjuter aflöning eller pension af andra allmänna medel, eller
innehar beställning på Rikets stat, är icke berättigad till fyllnads-pension.»
»4:o. Alla de, som före 65 års ålder utur tjenst med fyllnadspension afgå,
skola vara förbundne att vid inträffande krig och större rustningar, då så påfordras,
i land samt uti befattningar, likartade med dem de förut innehaft, tjenstgöra,
Kommendörer, Kommendörkaptener och deras vederlikar, äfvensom civile embets-
och tjenstemän i allmänhet intill fyllda 65 år samt alla öfriga intill 60 års
ålder.»
»5:o. Vill afskedssökande, som är til! pension berättigad, ingå på hvad såsom
vilkor för fyllnadspensions erhållande nu år stadgadt, gore han derom särskild anmälan
i afskedsansökningen.»
»6:o. Föreskrifna afgifter till Amiralitets-krigsmanskassan, eller för dem, som
tillhört Arméens f. d. Flotta, till Arméens Pensionskassa, skola enligt gällande grunder
fortfarande utgå.»
»7;o. Afskedstagande, som tillhört Arméens f. d. Flotta och uti Arméens pensionskassa
eger delaktighet, vare, derest han för öfrigt uppfyllt här ofvan bestämda
vilkor för erhållande af fyllnadspension, berättigad till sådan pension, hvars belopp
skall motsvara skillnaden emellan den honom från förenämnde kassa tillkommande
pension och den sammanlagda pensionssumma, som, efter nya pensions-staten, för
hans vid afskedssökaudet innehufvande lön belöper.»
»Med åtnjutandet af de ifrågaställa fyllnadspensionerna skulle, på sätt nvssberördt
är, vara förknippad skyldighet för pensionstagarne, att, under vissa omständigheter,
när så fordras, intill dels 60 och dels 65 års ålder tjenstgöra, eller enahanda
åliggande, som utgör hufvud vilkoret för öfverfly ttniug på Flottans reservstat
och rättigheten, att från det dertill på Riksslatens 5:te Hufvudtitel uppförda
anslag, stort 50,000 R:dr Riksmynt ärligen, erhålla löner af i allmänhet lika belopp
med pensionerna efter gamla statens löner och 1838 års Reglemente för Amir
ali tets-krigsmans-k assan. Berörde statsanslag, hvilket hittills varit Flottans Officerskorps
ensamt förbehållet, har otvifvelaktig! i väsendtlig mån verkat till vidmaglhållande
af denna korps’ tjenstbarhet, enär derigenom tillfälle beredls för dess
till pensionsåldern hunne medlemmar att, då krafterna känts svika, kunna lemna
tjensten, oberoende af tillgången i Amiralitets-krigsmans-kassan för dem tillkommande
pensioner, och låta yngre kamrater med ännu oförminskad förmåga komma
till den verksamhetskrets, hvarest de med vunnen erfarenhet och förvärfvade insigter
kunna bäst gagna det allmänna; men om således den genom Reserv-statsanslaget
åt Flottans Officerskorps beredda undantagsförmån för densamma varit
högst välgörande, har den deremot verkat nedslående på Flottans öfriga, från delaktighet
i anslaget uteslutna korpser och stater, inom hvilka afgång och befordran,
ehuru äfven der af stort inflytande på tjenstbarheten fortfarande fått bero af
Bih. till B. St. Prot. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 A/d. 4 Haft. 7
50
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. Ni 1, om Statsverket 1859.
Krigsmanskassans förmåga alt utgöra pensioner för afskedssökande, hvilka nu nödgas
i åratal afbida derför erforderlig tillgång i kassan och under tiden, fastän
sjelfve förtröttade, genom sitt qvarstående i tjensten hindra yngre och kraftfullare
personer att sig efterträda. Denna olikhet i rättigheter skulle undanrödjas genom
merberörda nya pensioneringsförslag, som för alla Flottans embets- och tjenstemän,
ehvad korps eller stat de må tillhöra, bestämmer efter löneförmånerna på
nya staterna lämpade pensioner, emot tjenstgöringsskyldighet efter erhållet afsked
intill viss lefnadsålder, samt alltså icke förringa den Flottans Officerskorps genom
reserv-staten förunnade förmån, utan endast åsyftar att göra jemväl Flottans öfriga
korpser och stater deraf delaktiga.»
»För att till verkställighet bringa merberörda, af mig framställda, förslag till
förbättrad pensionering för Flottans embets- och tjenstemän, för den händelse att
detsamma, såsom jag på ofvananförda skäl i underdånighet tillstyrker, af Faders
Kongl. Majit i nåder gillas, fordras likväl icke obetydliga bidrag af statsmedel. På
sätt i det föregående blifvit omförmäldt, är nemligen Amiralitets-krigsmans-kassans
förmåga, att fullgöra de densamma, enligt gällande Reglemente åliggande, förbindelser
begränsad af pensionsfondens tillgångar, och dessa åter hafva redan en längre
tid varit för ändamålet så otillräckliga, att pension först efter långvarig väntan
kunnat afskedssökande tilldelas. För något mer än ett tiotal af år tillbaka
befann sig Arméens Pensions-kassa i enahanda belägenhet, men har sedermera, genom
Kongl. Maj:ts Nådiga bemedling, riksdag efter annan varit understödd medelst
särskildt på Riksgälds-kontoret anvi^adt kreditiv samt sålunda satts i tillfälle att
till hvarje pensionsberättigad delegare i kassan, med månaden efter erhållet afsked,
utgifva honom derifrån tillkommande pension»
»Af ett dylikt understöd har alltså äfven Amiralitets-krigsmans-kassan i främsta
rummet behof, för att framdeles kunna, utan uppskof med afskedsansökningars
beviljande, utgöra stadgade pensioner efter 1838 års Reglemente till dem, som
dertill äro berättigade; och skulle det i sådant afseende erforderliga belopp, enligt
från kassans Direktion infordrad uträkning, för åren 1861, 1862 och 1863 tillhopa
uppgå till 159,867 R:dr eller för år i medeltal till 46,622 Riksdaler Riksmynt.
Om lill detta sednare belopp R:mt R:dr 46,622
lägges hvad, enligt jemväl från bemälda Direktion erhållen uträkning,
årligen under samma tid behöfves till bestridande
af fyllnadspensionerna, eller skillnaden emellan
pensionsbeloppen i nya pensionsstaten och de från Amiralitets-krigsmans-kassan
efter gamla lönerna utgående
pensioner, med * . „ „ 26.534
uppkommer en summa af R.mt R:dr 73,176
hvilken dock, såsom endast kalkylerad, torde, för att mindre
äfventyra följderna af missräkning, böra jernnäs till . „ „ 80,000,
Bil, M 3 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. M l. om Statsverket 1859. 51
som alltså skulle motsvara det årliga bchofvet af tillskott för den ifrågaställa nya
pensioneringen.»
»Då likväl förvaltningen af det vid förra riksdagen tili förbättrande af Arméens
pensionering anvisade kreditiv lemnat den erfarenhet, att samma äfven för
en längre framtid beräknade anslag till en början vida mindre behöft anlitas, än
skäl varit att förmoda, samt enahanda förhållande kan antagas skola inträffa, jemväl
i afseende på tillgångarne för de här åt Flottan föreslagna fyllnadspensioner,
tror jag mig kunna våga beräkna det för ändamålet under nu först inträdande
Statsregleringsperiod erforderliga tillskott till endast SO,000 K:dr årligen. Hvad
äter angår sättet att tillvägabringa denna summa; så och enär, i fall den för Flottan
föreslagna nya pensionering kommer till verkställighet, det å S:te Hufvudtiteln
uppförda anslag, 50,000 R:dr, till Flottans reserv-stat, såsom förut är antydt,
framdeles blefve för nu dermed afsedda ändamål obehöfligt, helst från och med det
är, med hvilket den nya pensioneringen komme att vidtaga, någon öfverOyttning
till reserv-staten ej borde få ega rum, men af nämnda anslag, för närvarande omkring
‘20,000 äro odisponerade, kunde detta belopp påräknas, att nu för berörda
pensionering användas, i följd hvaraf det derutöfver för nästa statsregleringsperiod
erforderliga tillskott af statsmedel blefve inskränkt till 30,000 R:dr Riksmynt,
hvilken summa för öfrigt kan antagas äfven för framtiden komma att motsvara behofvet
af särskildt tillskott helst de å anslaget till reserv-staten genom afgång ytterligare
uppkommande besparingar blefve alt tillgå för betäckande af hvad vidare,
i mån af vexande anspråk på fvllnads-pensioner, skulle till dessas utgörande erfordras,
intilldess reserv-statsanslaget hinner att för sitt nya ändamål blifva till fullo
disponibelt.»
»Vid detta förhållande och under förutsättning af nådigt bifall till hvad jag
nu i ena och andra hänseendet vågat föreslå, tillstyrker jag vidare i underdånighet,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes i öfverensstämmelse dermed aflåta nådig framställning
till Rikets näst sammanträdande Ständer och dervid tillika begära, att, i
händelse merberörda pensioneringsförslag vinner Rikets Ständers gillande, anslaget
till Flottans reserv-stat 50,000 R:dr må, i den mån det då kan vara och framdeles,
genom afgång bland derå uppförde Officerare, blifver disponibelt, få i och
för ifrågavarande nya pensionering användas samt att Rikets Ständer derutöfver
må för nästa statsregleringsperiod, eller åren 1861, 1862 och 1863, på Riks
gälds-kontoret
anvisa ett kreditiv af 50,000 R.dr riksmynt årligen, med Direktionen
öfver Amiralitets-krigsmans-kassan lemnad rättighet, att dels till fullgörande af den
pensionering enligt 1838 års Reglemente, hvartill kassans egna inkomster ej lemna
tillgång, och dels till de nya pensionerna, å krediti vet under hvarje års lopp lyfta
hvad för omlörmiilda ändamål finnes vara behöiligt, under förbehåll deremot att af
följande årets kreditiv icke något må reqvireras, innan styrkt blifvit i hvad mån
82 Bil. JW 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
Äng. förbättrad
pensionering
för
Flottans
gemenskap.
föregående Arets kreditiv till pensioneringen åtgått; dock att hvad under ett Ar af
kreditivet icke för ändamålet erfordras, må under följande året användas.»
»Uti 36:te punkten af underdåniga skrifvelsen den 27 Februari 1858, angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens 9:de Hufvudtitel, hade Rikets
sednast församlade Ständer, i anledning af enskild motionärs gjorda framställning
om beviljande af ett förslagsanslag A högst 40,000 R:dr Riksmynt, för att i män
af behof användas till förbättring of pensionerna för afskedad gemenskap från Eders
Kongl. Majits Flotta, hos Eders Kongl. Maj:t pA anförda skäl anhållit, det täcktes
Ed ers Kongl. Majit låta verkställa en för denna frågas bedömande nödig ansedd
utredning af ämnet samt derefter vidtaga de åtgärder, hvarigenom förenämnda gemenskaps
pensionering klefve på ett lämpligt och verksamt sätt ordnad.»
»I anledning^häraf blef under den 1 Maj sistlidet år Direktionen öfver Amiralitels-krigsmans-kassan
i nåder försländigad att rörande denna pensioneringsfråga
uppgöra en utredning af den fullständighet, som ärendets vigt fordrade och Rikets
Ständer syntes hafva åsyftat, samt på grund deraf sammanfatta eget förslag till ändamålets
vinnande och, sedan kassans delegare blifvit deröfver hörda, med samma
förslag och delegarnes yttrande, äfvensom berörda utredning till Elders Kongl.
Majit i underdånighet inkomma.»
»För fullgörande af denna nådiga befallning har bemälda Direktion sammanfattat
en underdånig relation öfver gemenskapens vid Klottan pensionering från äldre
tider och intill närvarande tidpunkt, hvaraf hufvudsakligen inhemtas: att vid
denna pensionerings begynnelse kort efter Amiralitets-krigsmans-kassans stiftelse år
1642, då spanmålsprisen voro hälften lägre än nu, gratialen derifrån ulgingo till
gemenskapen, då den blifvit i krig eller eljest i tjenslens utöfning förlamad, med
3 daler och, för hög ålder och orkeslöshet, med 2 daler allt silfvermynt i måna
den,
hvilket, efter 2 daler per Specie riksdaler, skulle efter nuvarande myntvärde
hafva utgjort i förra fallet 72 och i det sednare 48 Riksdaler Riksmynt om året;
alt från sistnämnda kategori dock Indelnings- och Rotebåtsmännen då voro uteslutne,
hvilket förhållande stadfästades genom det den 18 April 1696 kungjorda
nådiga Reglemente för kassan, hvarigenom pensioneringen derifrån närmare ordnades;
att gratialen sedermera, under rikets olyckliga krig vid början af förra århundradet
och deraf följande financiella oreda, äfvensom med anledning af den år
1786 Båtsmännen i allmänhet tillerkända gratialsrätt, efterhand dels förminskades
och dels genom de under tiden och efteråt inträffade myntförsämringarne ytterligare
ned^attes till de i 1817 års gratialsstat uti 5 klasser bestämda belopp, eller
45 R:dr i lista, 27 Ridr i 2:dra. 18 Ridr i 3idje, 12 Ridr i 4:de och 9
Ridr allt Riksmynt i 5:te klasserna, hvaruti dock genom Kongl. Brefvet den 1 Juli
1853, hvad angår de 4 sista klasserna, tillvägabragtes den förändring, att gratialen
i dem förhöjdes till 30, 22^, 18 och 13^ Riksdaler Riksmynt, jemte det i
Bil. JW 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1. om Statsverket 1859.
33
allmänhet de för gratials erhållande förut bestämda lefnadsåren och, för örte klassen,
äfven tjensteåren nedsattes.»
»Vidare har Direktionen afgifvit det infordrade underdåniga förslaget till förbättrade
pensioner för all flottans gemenskap, deraf inhemtas, att med bibehållande
af föreskriften om pensionärernas af gemenskapen indelande i 5 klasser samt de genom
1838 års Reglemente för Amirulitets-krigsmans-kassan stadgade grunder (utom
hvad förhyrde under-officerare och invalider af Timmermans- och Handtverks stater!
vidkommer), endast 2 olika gro d a tioner af pensioner blifvit föreslagna, nemligen för
mäster-Iots, matros, kanonier och distinktions-korporal från 180 Rrdr Runt, för svårast
blesserade, till 48 R:dr för minsta tjenstetid och åldersår (i stället för 75 och
22V2 R:dr), samt för öfrig gemenskap högst 100 R:dr och minst 30 R:dr (i stället
för 45 och 13V2 R:dr), äfvensom att för daglönare pä Invalid-stat med underhåll
särskilda lägre pensionsbelopp blifvit utsatta, enär dessa invalider väl, enligt 86 §
3 mom. i Reglementet, fått sig tillförsäkrad pension jemte invalidunderhållet, men
denna pension dock ansetts böra vara mindre än de öl rigas, då invaliderna äfven
med denna mindre pension uppbära större underhåll än andra afskedade. Derjemte
finnas å förslaget upptagna förbättrade nådegåfvor åt mäster-lots-enkor med 60 R:dr
och enkor efter öfriga gemenskapen med 36 R:dr (i stället för 50 R:dr och 18
R:dr), att under samma vilkor, som hittills, eller alt männen i tjensten omkommit,
åtnjutas i 6 i stället för nu bestämda 5 år, på sätt, hvad angår utsträckningen af
tiden, redan blifvit af Amiralitets-staterna medgifvel och äfven i det af Direktionen
särskildt afgifna förslag lill förnyadt reglemente för kassan intaget. För öfrigt och
då i nu gällande Pensions-reglemente förhyrde Under-officerare uro upptagne å gemenskapens
pensions-stat; har Direktionen å forslaget jemväl för dem ifrågasatt förbättring
i pensionerna, nemligen för sådane Under-officerare af högsta graden i Irsta
klassen 240 Rrdr, i 2:dra dito 160 Rrdr och i 3:dje dito 100 Rrdr, i stället för
hittills bestådda 90, 75 och 671/2 Rrdr, samt för deras enkor nådegåfvor till 72 i
stället lör 36 Rrdr; hvaremot förhyrde Under-officerare af andra grader hänförts
till Irsta gemenskaps-graden, likasom äfven deras enkor i afseende på nådegåfvor.»
»Den betydliga fördel, som skulle beredas gemenskapen genom de sålunda föreslagna
ökade pensionerna, har Direktionen ansett kräfva någon uppoffring af gemenskapen
sjelf medelst ökade afgifter, emot hvad hittills egt rum, samt deiföre föreslagit,
att årliga afgifterna hädanefter skulle utgå af rnäster-lotsar med 1 Rrdr
och af all annan gemenskap (skeppsgossar uudantagne) med 50 öre riksmynt, eller
dubbelt emot den obetydliga afgift, som nu erlägges; för hvilken framställning Direktionen
jemväl hemtat stöd dels i den gemenskapen förunnade löneförbättring, dels
ock deri, att några båtsmans-korupanier sjelfmant erbjudit sig att erlägga högre
afgifter, om deras pensionsbelopp kunde blifva ökade.»
»Enligt uppgjord beräkning skulle Krigsmans-kassan behöfva ett årligt bidrag
af 38,580 Rrdr Rrmt, för att äfven åt alla nuvarande pensionärer bereda den fö
-
Bil. JW 3 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
reslagna förhöjningen, hvarvid dock ej afdragits den förhöjda inkomst, som skulle
tillskyndas kassan genom högre årliga afgifter af gemenskapen, hvilka emellertid ej
komme att uppgå till mer än 2000 R:dr R:mt och behöfde afsättas i och för en
möjlig tillökning i pensionärernas af gemenskapen antal; hvarförutan Direktionen förmält
sig ej kunna ansvara för tillräckligheten af ofvanberäknade 38,380 R:dr R:mt,
derest ett utbrytande krig skulle öka antalet pensionärer i l:sta och 2:dra klasserna
med högsta pensionsbeloppen.»
»Slutligen tillkännagifver Direktionen att Amiralitets-staterna blifvit öfver ifrågavarande
förslag lill förhöjda pensioner hörde och detsamma med 164 röster emot
4 godkänt, äfvensom de med 80 röster emot 66 biträdt förslaget om de förhöjda
årsafgifterna.»
»Vid jemförelse af de i nu anmälda förslag till förhöjd pensionsstat uppförda
pensioner för flottans egentliga gemenskap med de pensionsbelopp, som genom den
af Eders Kongl. Maj:t under den 28 sistlidne Januari fastställda reglering af pensioneringen
från Wadstena Krigsmanshus-kassa blifvit bestämda för denna kassas
gratialister, finnas visserligen sistnämnda belopp, särdeles i lägsta klassen, vara icke
obetydligt lägre än de för afskedad gemenskap vid Flottan i motsvarande klass nu
ifrågaställa pensioner; men då i afseende härpå förekommer, att Arméens pensionerade
manskap dels, enligt särskilda, tid efter annan meddelade nådiga föreskrifter,
är vid vissa lefnadsår berättigadt till och äfven, uppå egna underdåniga ansökningar
och dervid förebragta bevekande omständigheter, kan vinna uppflyttning i högre
pensionsklass, dels ock till ett större antal eger eller har att förvänta tillskott till
innehafvande gratial från Konungens Allmänna Hospitaisfond eller regementernas enskilda
pensionsinrättningar; hvaremot, enligt stadgandena i Reglementet för Amiralitets-krigsmaris-kassan,
Flottans afskedade gemenskap ständigt qvarstår vid den pension,
som vid afskedet funnits böra en hvar tillkomma, och icke heller uti särskilda
pensionsfonder har utsigt till förbättring deri, samt således genom de Arméens manskap
särskildt beredda pensionsförmåner den omförmälda olikheten i pensionsbeloppen
utjemnas, anser jag mig böra i underdånighet tillstyrka nådigt gillande af Direktionens
öfver Amiralitels-krigsmans-kassan förevarande förslag till förbättrad pensionering
för förhyrde Under-Officerare och sjömän samt all gemenskap vid Flottan,
med uteslutande likväl af hvad i sammanhang dermed blifvit ifrågastäldt rörande
nådegåfvor för deras enkor, i hvilket afseende jag håller före, att vid gällande Pensions-reglementes
bestämmelser derom desto hellre bör för närvarande förblifva, som
dels frågan icke egentligen tillhör den af Rikets Ständer begärda utredning och dels
Direktionen icke framlagt någon beräkning öfver den derigenom uppkommande ökade
kostnad; hvarjemte jag, under förutsättning af nådigt bifall härtill, underdånigst hemställer,
att då, hvad angår det för ifrågavarande pensionerings lillvägabringande behöfliga
årliga anslag eller tillskott af 38,880 R:dr R:mt, Direktionen förmält sig
icke kunna ansvara för dess tillräcklighet under vissa omständigheter, för ändamålet
Dil. M 3 lill Kongl. May.ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
måtte af Rikets nästsammauträdande Ständer i Näder för kommande statsregleringsperiod,
eller åren 1861, 1862 och 1865, äskas ett kreditiv ä Riksgälds-Kontoret
af jemna 40,000 R:dr R:mt ärligen, med bemälda Direktion medgilven rättighet
att derå under hvarje års lopp lyfta hvad som finnes för ändamålet vara behöfhgt,
under förbehåll likväl att af följande årets kreditiv icke något reqvireras, innan styrkt
blifvit i hvad mån föregående årets kreditiv till ifrågavarande pensionering åtgått;
dock att hvad dertill under ett år af kredilivet icke erfordras må under följande
året användas.»
»Under rubriken »Aflönings-stater» finnas uppförda 40,446 kubikfot oindeld
spanmål, deraf omkring 9,280 kubikfot hittills icke för nämnda stater behölt begagnas,
utan användts för den personal, som uppbär aflöning från flottans underhålls-stat;
och då nämnde öfverskott fortfarande behöfves till fyllande at brister i
spanmålsanslaget på denna sednare stat, hvilket understiger årliga behofvet, i penningar
beräknadt med omkring 58,000 R:dr R:mt, hemställer jag i underdånighet,
att samma öfverskott må, i likhet med hvad vid förra Riksdagen egde rum, på 5:te
Hufvud-Titeln få qvarstå.»
2:o Materielen.
»Uti det under denna hufvudrubrik främst upptagna anslag till »Flottans underhäll»
inbegripes aflöningen för de till verkställande af alla vid Flottans stationer vanligen
förekommande arbeten, som fordra särskild yrkesskicklighet, inrättade så kallade
Timmermans- och Handtverks-staterna, till hvilka äfven hörer den i sednare tider
tillkomna Maskinist-staten, emedan dess personal är förbunden till arbete vid stationerna,
när den icke behöfves för tjenst “öringen å flottans ångfartyg. På Kongl. (,ä[(r;ng /ör
Maj:ts nådiga framställning blefvo vid sednaste Riksdag aflöningsvilkoren för berörda Flottans Ma
j
o ~ _
$kinisl-st(it>
Timmermans- och Handlverks-stater i allmänhet icke obetydligt förhöjda, och en
sådan förhöjning tillföll alltså äfven Maskinist-staten; men då, i mån sorn ångan alltmera
användes såsom drifkraft inom handelsflottan och äfven antalet af Eders Kongl.
Maj:ts Flottas ångfartyg ökas, behofvet al maskinister jemväl tilltager och desse i
samma förhållanden höja anspråken på vedergällning lör sitt tjenstebiträde, hvilka
hittills af skeppsrederierna tillfredsställts, blir det ock oeftergifligt, att, så framt skickliga
maskinister skola till erforderligt antal kunna vid Eders Kongl. Majits Flotta
fästas, de måste der vara försäkrade om ungefärligen lika aflönings-föimaner med
dem, som kunna hos enskilde erhållas. I motsatt fall skulle den dyrbara ångmaskineri-materielen
komma att anförtros åt mindre skickliga personers omvårdnad;
deraf en oberäknelig förlust lätteligen kunde för Kronan uppstå. Såsom Eders Kongl.
Majit täckts inhemta af hvad uti inledningen till detta anförande rörande ämnet förekommer
och livarti 1 jag vågar i underdånighet hänvisa, afser emellertid det förslag,
jag utbeder mig att nu få framlägga, icke blott att bereda Flottans maskinist-per
-
56
Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JYs 1, om Statsverket 1859.
sonal förbättrad aflöning, utan ock att fä samma personal ökad till sådant antal,
som under vanliga förhållanden för Flottans redan befintliga ångfartyg oundgängligen
erfordras. Dessa fartyg, inberäknade dem, som nu äro under byggnad, utgöras af
2 linieskepp, 1 fregatt, 5 korvetter. 2 chefsfartyg, 8 kanonslupar och 6 andra fartyg
af mindre cert. Skulle alla dessa fartyg samtidigt begagnas och med fullt an
tal
maskinister och lärlingar förses, erfordrades dertill, utom 6 maskinist-officerare,
47 maskinister och 41 lärlingar.»
»Flottans maskinist-personal, som är fördelad på bpgge stationerna, utgöres nu
af 6 öfver-maskinister, 15 maskinister och 14 maskinist-lärlingar, för hvilka staten
består följande aflöning, nemligen:
för år
or
1
öfver-
-maskinist,
å
70
R:d
r per
månad
R:dr
840
—
»
2
dito
å
»
»
»
»
1,680
—
»
1
dito
å
65
»
»
u
780
—
»
2
dito
å
»
»
»
»
1,560
—
»
1
um sk i
nist
ä
55
»
»
»
660
—
»
7
dito
å
»
»
»
»
4,620
—
»
1
dito
å
50
»
»
»
600
—
»
6
dito
å
»
»
»
»
3,600
—
»
1
maskinist-lärling
å
1 F
:dr
per dag
304
—
»
2
dito
å
»
»
608
—
»
1
dito
å
90
öre
»
273
60.
»
4
dito
h
»
»
1,094
40.
»
1
dito
å
85
öre
»
258
40.
»
1
dito
å
»
»
258
40.
»
1
dito
å
75
öre
»
228
—
»
3
dito
å
»
»
684
—
35
tillhopa
R:mt
R.dr
18,048
80.
hvarjemte till hvardera af dem utgå 25 kubikfot 2 kannor enbär råg in natura för
år räknadt. Jag föreslår nu i underdånighet, att, med bibehållande af nuvarande
antalet öfver-maskinister, deremot maskinisternas och lärlingarnes antal må ökas, de
förres med 5 och de sednares med 6, samt att, med någon jemkning i löneklasserna,
aflöningen för hela maskinist-personalen må varda förhöjd på sätt allt härefter
följande förslag lill ny stat, som jemväl upptager personalens fördelning på stationerna,
närmare utvisar:
Vid
Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. /, om Statsverket 1859.
37
Vid Carlskrona station.
för 8r
1
öfver-maskinist å 100 R:dr
per månad R:dr
1,200: —
1
dito å
»
» »
1,200: —
1
dito å 90
R:dr
» »
1,080: —
1
dito å
»
» »
1,080: —
1
maskinist å 70
R:dr
» »
840: —
1
dito å
»
» »
840: —
1
dito å 60
R:dr
» »
720: —
7
dito å
»
» »
5,040: —
1
maskinist-lärling å 1
R:dr
50 öre per dag
456: —-
3
dito å
»
» »
1,368: —
1
dito å i
R:dr
»
304: —
7
dito å
»
»
2,128: —
26.
Vid Stockholms station:
öfver-maskinist å 100 R:dr per månad R:dr
»
»
»
»
»
1 öre per
»
1
dito
å
»
1
maskinist
å 70
R:dr
3
dito
å
»
1
dito
å 60
R:dr
5
dito
å
»
1
maskinist-lärli
ng å 1
R:dr
3
dito
å
»
1
dito
å 1
R:dr
3
2a
dito
å
»
R:dr
1,200
—
»
1,200
—
»
840
—
»
2,ö20
—
»
720
—
»
3,600
—
dag
456
—
»
1,368
—
»
304
—
»
912
—
eller tillhopa R:mt R:dr
hvartill, vid det förhållande, att hel dagsaflöning till Flottans daglönare
af Timmermans- och Handlverks-staterna i allmänhet utoår
endast under 304 dagar af året, för hvilken tid atlöningen
finnes för hvar och en i Staten beräknad och utförd, då deremot
under de återstående 61 sön- och helgdagarne blott half dagspenning
får uppbäras af särskild dertill å slaten afsatt anslag,
samt att alltså aflöuingen för maskinist-lärlingarne, såsom dag
-
Bih. till R St. Prol. 1859 A 1860.
Transport
1 Sami. 1 Afd. 4 Haft.
16,256: —
13,120: —
29,376: —
29,376: —
8
.*>ii Bil. M 3 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. JM 1. om Statsverket 1859.
Transport 29,376: —
lönare, äfven lili förestående statsförslag efter sådan grund beräknats,
således bör läggas det tillskott i nyssberörde anslag, som i förhållande
till den i förslaget upptagna aflönings-förhöjning för de redan
befintliga och aflöning för de tillkomna maskinist— lärlingarne fordras
för att under sön- och helgdagarne tilldela dem half dagspenning
och belöper till  R:dr 339: 90.
deraf 198 R:dr 23 öre komme på Carlskrona och 161 U:dr 65
öre på Stockholms station;
då den nya statens slutsumma blir R:mt R:dr 29,735: 90.
oberäknad spanmålen in natura för det ökade antalet maskinister
och maskinist-lärlingar. Om nu från nämnda summa afdrages maskinist-personalens
nuvarande aflöning med ofvan uppgifna R:dr . 18,048: 80.
uppkommer det belopp af R:mt R:dr 11,687: 10.
som skulle erfordras, för att bringa mitt nu i underdånighet framställda förslag lill
verkställighet, och hvilket, jamte don behöfliga natura-sparimålen för merberörda
tillökade personal, belöpande, å 23 kubikfot 2 kannor, för 11 personer till 277 kubiklot
2 kannor, jag underdånigst anhåller, att Eders Kongl. Maj:t i nåder täcktes
af Rikets snart sammanträdande Ständer begära.»
»I händelse al nådigt bifall härtill skulle ifrågavarande anslags tillökning 11,687
R:dr 10 öre jemte värdet af omförmälda natura-spanmål, Uppgående, å 2 R:dr per
kubikfot, till 554 R:dr 40 öre. med tillhopa 12241 R:dr 50 öre, påföras anslaget
till Flottans underhåll 619,001 H:dr 20 öre, hvarigenom detta, med iakttagande
dervid al tillökningens fördelning på penninge- och spanmåls-kolumnerna,
blefve till 631.242 R:dr 70 öre förhöjdt.»
Äng. span- »I afseende på anslaget till Flottans underhåll bar för öfrigt Förvaltningen af
d* f/o?<an sm re- Sjö-ärendena, uti sitt underdåniga betänkande om Sjöförsvarets behof under nästa
derhålls-siat.statsreglei ings-period, erinrat derom, att, efter afdrag af de från anslaget utgående
utgifter lör arbetspersonalens aflöning, lastdragarefarten m. m., endast omkring
230,000 R:dr återstå lör den egentliga maUmielen; hvadan och då dennas underhäll,
sedan icke allenast antalet af Flottans ångfartyg, hvilkas undeihåll fordrar ansenligt
större kostnad än segelfartygens, blifvit bety dligt förökadt. utan äfven, i och
för inrymmande al så väl ökade sorn nya förråd, åtskilliga nya hus och byggnader
tillkommit att vidmakthålla, blifvit allt mer fördyrudt och anslaget följaktligen äfven
i samma lör hällande ännu mindre tillräckligt än tillförene, Förvaltningen trott
sig, såsom en utväg att bereda ökad tillgång lör de med anslaget egentligen afsedda
ändamål, böra föreslå, att, med bibehållande af anslagets nuvarande summa, ett belopp,
motsvarande de utgifter lör anskaffande af gemenskapens brödkorn, som utöfver
det a anslaget upptagne värdet al 18,900 kubiklöt spanmål och anslaget till
Bil. JM 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1. om Statsverket 1859. 59
spanmålsupphandlings- och bagerikostnader från förstborörda anslag utgått och för
åren 1854 —1858 i medeltal utgjort 38,276 Rtdr 50 öre årligen, tillädes anslaget
till spanmfilsupphaudlings- och bagerikostnader, hvilket i sådan händelse behöfde
ökas med en till 38,000 !t:dr jemnad summa eller lill 68.000 R:dr.»
»Efter min åsigt borde anslaget till Flottans underhåll, för att uppfylla hvad
dess benämning antyder, vara till beloppet så bestämdt, att dermed kunde bestridas
alla utgifter, som afse sjelfva underhållet af Flottans materiel af hvad slag den
vara må, och således vid hvarje Riksdag undergå en efter noggrann beräkning af
behofven under niistpåföljande statsreglerings period rättad reglering. Jag skulle ock
nu i underdånighet föreslå en dylik reglering af detta anslag, om nödig tillgång derför
vore uti de till ständiga utgifter bestämda statsinkomster att påräkna, helst jag
derigenom äfven undginge obehaget att, med hänseende till anslagets otillräcklighet,
ifrågasiitta beredandet af extra anslag till åtskilliga rätteligen dit hörande föremål.
Såsom emellertid förhållandena för närvarande visa sig, finner jag lämpligast vara
all med det uppgifna regleringsförslaget får till en annan tid anstå. Hvad då angår
den af Förvaltningen föreslagna utväg alt i någon man öka tillgfingarne å anslaget,
så anser jag mig icke kunna tillstyrka dess vidtagande. Anslaget till spanroålsupphandlings-
och bagerikostnader är nemligen ämnadt till betäckande dels af
den skillnad, som vid upphandling af nalura-spanmålen för de dertill berättigade
visar sig uppslå emellan förslagsvärdet å den under vederbörliga rubriker på Hufvudtiteln
uppförda oindelta spanmål och de pris, hvarefter den uppköpta spanmålen
måste betalas, dels ock af kostnaderna för denna spanmålsmalning och förbakande
till bröd, hvaraf följer, att detta anslag, så vidt det förslår, väl må användas lill
godtgörande af omförmälda prisskillnad äfvensom förbakningskostnaden för den spanmål,
som utöfver de ä Hulvudtiteln upptagna spanmålsqvantiteter kan behöfva upphandlas,
men icke att ersätta jemväl den del af uppköpspriset å denna spanmål, som
motsvarar spanmålens förslagsvärde, samt att således, då, såsom Förvaltningen anmält,
det under anslaget till Flottans underhåll uppförda qvantum af 18,900 kubikfot
oindelt spanmål är för ändamålet otillräckligt, detsamma borde elter behofvet
ökas och derjemte tillses, huruvida i följd deraf jemväl någon förhöjning i anslaget
till spannmåls upphandlings- och bagerikostnader må vara erforderlig. Då likväl de
i dessa afseenden nödiga beräkningar nu icke äro att tillgå och deras uppgörande
skulle leda till tidsutdrägt, finnér jag mig, vid detta förhållande och under förutsättning,
att de besparingar, som i följd af tillvägabringaudet af den vattenledning
till Carlskrona och den ina ångqvarn- och bageri-inrättning derstädes, hvarom i det
föregående blifvit förmäldt, skulle, om Rikets Ständer dertill bifalla, å anslaget till
Flottans underhåll uppstå, få komma de med detta anslag afsedda behof till godo
böra i underdånighet hemställa, att någon annan tillökning uti samma anslag nu
icke inä ifrågasättas, än som redan af mig blifvit i och för maskinist-statens regie
-
60
Bil. Jlf 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
rande föreslagen, och att jemväl anslaget till spanmålsupphandlings- och bagerikostnader
för närvarande ma lemnäs oförändradt.»
Jtig. anslaget »Med anmälan, att utgifterna å anslaget lill beklädnad dt mariner, kanonierer,
*>7/ beklädnad mairoser och skeppsgossar under sislförflutne 5 år i medeltal uppgått till endast
m. fl 99,275 R:dr 69 öre årligen och således understigit nuvarande anslagssumman, som
är bestämd lill 103359 R:dr 94 öre. men att, då, med afseende på de till beklädnaden
hörande särskilda persedlars olika slitningstid, dessas årliga kostnad beräknats
elter de sednaste lem arens upphandlings-medelpris, det dervid befunnits,
att anslaget behöfde ökas med 15,937 R:dr 60 öre, har Förvaltningen i sitt omförmälda
betänkande föreslagit, att berörde anslag måtte varda till 119,000 R:dr
Runt föihöjdt.»
»Af de beräkningar, som ligga till grund för denna Förvaltningens hemställan
och finnas nyssberörda betänkande bilagda. inhemtas visserligen, att kostnaden för
den beklädnad, till hvars anskaffande och underhåll ifrågavarande anslag är afsedt,
skulle, efter den förflutna tidens medelpris å beklädnads—reqvisita, i medeltal
uppgå till 119,277 R:dr 51 öre årligen, äfvensom af den likaledes vid beiänkandet
fogade uppgift å utgifterna för åren 1854 —1858 sig visar, att dessa
sistnämnde år stigit ända till 130,571 R:dr 27 öre; men då, enligt samma uppgift,
år 1854 utgifterna utgjorde blott 82.487 R.dr 62 öre och, ehuru derefter
i stigande, dock år 1857 icke ökats till högre belopp än 95,466 R:dr 66 öre,
hvaraf den slutsats torde kunna dragas, att den särdeles höga utgiften sistlidne
år varit beroende af tillfälliga omständigheter, såsom anskaffning af större och
följaktligen dyrare beklädnadspersedlar, samt jemväl antagas kan, att ofvanberörde
kostnadsberäkning, såsom till en del grundad på de under rustnings-åren 1854 —
1856 högt uppdrifna prisen, utfallit högre, än hvartill af nu gällande i allmänhet
billiga pris på beklädnings-artiklar, anledning kan hemlas för den närmast kommande
tiden, finner jag mig, vid dessa förhållanden och i betraktande tillika deraf,
att detta beklädnads-anslag vid sista Riksdagen, på Kongl. Maj-.ts Nådiga framställning,
förhöjdes från 90,240 R:dr till nuvarande, här förut uppgifna belopp,
nu icke böra i underdånighet förorda Förvaltningens förslag om detsammas ytterligare
förhöjande.»
»3:o Diverse anslag.
Äng. anslaget Det vid förra Riksdagen på femte Hufvudtiteln uppförda förslags-anslag
* * ■! d’Fiol "^248.585 R;dr 75 öre Riksmynt till Gemenskapens vid Flottans korpser naturan
a tura- underhåll har, efter hvad Förvaltningen af Sjö-ärendena i underdånighet anmält, år
underhåll, jggg jet första af dess tillvaro, lemnat något öfverskott, hvilket förhållande dock,
såsom afven Förvaltningen ansett, destomindre bör leda till anslagets nedsättande,
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JYs 1, om Statsverket 1859. 61
som dels de nya malhållningsgrunderna icke kunnat frän Årets början vid alla de
nämnda korpserna tillämpas och dels utgifterna frän anslaget bero af år efter år
vexlande pris på de i korpsernas spisordningar ingående proviant-artiklar, och således
för att tillförlitligen kunna bedöma anslagets större eller mindre tillräcklighet,
en längre tids erfarenhet erfordras. Då för öfrigt öfverskotten på detta, likasom
andra, förslags-anslag komma Statsverket till godo, finnes således för närvarande
icke någon annan anledning till anslagets förändrande, än som kan liemtas
af dess ojemna summa, för hvars jemnande till 248,600 R:dr Rimt jag härmed
tillåter mig i underdånighet föreslå, att ett belopp af 16 R:dr 23 öre må dit
öfverflyttas från förslags-anslaget till skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementets
Kansli-expedition, hvilket, på sätt längre fram kommer att
omförmälas, under några år befunnits större, än behöfligt varit.»
»Anslaget till durchmarsch-kostnader, afsedt till bestridande af utgifterna för**
uppfordrade krono båtsmäns transport till och från Flottans stationer, har, sWi-rnarsch-kosln.
sedan detsamma vid 1833 och 1834 årens Riksdag på femte Hufvu d t i teln uppfördes
med nuvarande belopp, 18.000 R:dr R:mt, befunnits för omförmälda ändamål
vara otillräckligt, hvaraf Förvaltningen af Sjö-ärendena redan före påföljande
Riksdag föranläts att hos Kongl. Majit väcka fråga om aflåtande af nådig framställning
till Rikets Ständer, att anslaget antingen måtte lämpligen förhöjas eller
erhålla egenskapen af förslags-anslag; men Kongl Majit fann då icke för godt att
en sådan åtgärd vidtaga, emedan för kort tid från anslagets uppförande på Hufvudtiteln
förflutit, för att tillförlitlig erfarenhet kunde vara vunnen, huruvida det uppgifna
förhållandet med anslaget borde anses såsom fortfarande eller endast af tillfälliga
omständigheter beroende. Det har dock visat sig, att icke heller derefter
de af vederbörande Landt-ränterier årligen utgifna förskott för båtsmäns förskaffande
kunnat med ifrågavarande anslag betäckas, utan fordrat tillskott af andra
medel, samt att orsakerna härtill äro ständigt verkande, enär de måste sökas dels
i den under tiden ökade skjutslega!) och det fortskaffade manskapets fördyrade
underhåll, dels ock deruti, att de sednare åren, i mån som betydligare tillgångar
varit beredda för vidmakthållande och fullkomnande af Flottans materiel samt för
personalens öfning, äfven större båtsmansstyrka, än tillförene, årligen behöft uppfordras
och följaktligen måst till och från stationerna fortskafFas. För att ersätta
de öfverbetalningar, som af omförmälda orsaker årligen i berörda hänseende egt
rum, har Eders Kongl. Majit, för så vidt de kunnat anses belöpa på sjö-kommenderad!
manskap, nödgats innevarande år med en anvisning af närmare 20,000
Ridr Rimt betunga anslaget till exercis med Flottans bemanning samt tillika vara
betänkt att för öfriga delen bereda tillgångar från andra anslag inom Hufvudtileln.
Ett sådant förhållande kan emellertid ej länge få fortfara, så framt icke brist och
oreda skola å Hufvudtileln uppkomma. Isynnerhet kan icke nyssberörda exercis
anslag
få påräknas för ifrågavarande utgifter, derest ej dess ändamål, att bereda
62
Bil. JM 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1859.
Flottans personal nödig öfning i sjökrigare-yrket, skall ännu mera förfelas, än redan
nu är fallet; ty, ehuru nämnda anslag vid sednaste Riksdagen förhöjdes, lemnar
det dock icke rikligare tillgång till hvad som fordras för den allranödvändigaste
exercisen, än att Flottans personal ännu, såsom tillförene, nödgas, för att vinna
erforderlig skicklighet i sitt yrke, söka öfning, utöfver den exercis-anslaget medgifver.
dels genom anställning å handelsfartyg och dels i fremmande makters örlogstjenst;
och så länge detta är fallet, måste det vara ytterst angeläget, att exercisanslaget
ej belastas med utgifter, som komma den redan förut knappa öfningen
till sjös att än ytterligare inskränkas.»
»Till afhjelpande af de svårigheter för Femte Hufvudtitelns förvaltning, som
genom nu anförda förhållanden uppkommit, finnes blott ett medel, nemligen att
anslaget till durchmarsch-kostnader förhöjes till ett belopp, nog stort, för att motsvara
de utgifter, som dermed under vanliga omständigheter skola bestridas. I
sådant afseende har väl Förvaltningen af Sjö-ärendena, på grund af uppgjord och
dess förut omnämnda underdåniga betänkande bilagd medelberäkning öfver de åren
1854 —1858 bestridda durchmarsch-kostnader eller utgifter för verkställda båtsmanstransporter,
enligt hvilken dessa under samma tid i medeltal uppgått till 32,763
R:dr 76 öre R:mt. trott nuvarande anslaget dertill, 18,000 R:dr, böra med omkring
14,000 R:dr Riksmynt tillökas; men då likväl härvid förekommer, att
berörde utgifter under vissa af de i beräkningen intagne år af tillfälliga orsaker
ovanligt stegrats, men åter år 1858 nedgått till omkring 30,000 R:dr, hvilken
summa ock torde komma att närmare inträffa med det blifvande behofvet, anser
jag mig, i betraktande häraf och af hvad i öfrigt blifvit i ämnet anfördt, böra
i underdånighet tillstyrka, det matte F.ders Kongl. Majit nu af Rikets Ständer
för den kommande tiden, eller från och med år 1861, uti anslaget till durchmarsch-kostnader
i nåder äska en årlig tillökning af 12.000 R:dr, så att anslaget
blefve lill 30,000 R.dr Riksmynt förhöjdt»
Äng. ansia- »Med anledning deraf, alt utgifterna C 5:te Hufvudtitelns anslag lill sjuksjukvård.
onder de sednaste åren, i följd af lyck lina sanitära förhållanden, icke fullt
uppgått till anslagets belopp 39,150 R:dr Riksmynt, har Förvaltningen af Sjöärendena
trott detta anslag kunna med 150 R:dr samma mynt förminskas och
således upptagas till jemna 39,000 R:dr Riksmynt.»
»Jag instämmer uti den sålunda af Förvaltningen yttrade åsigt, men hemställer
tillika, att de 150 R:dr, som skulle fråndragas nyssberörda anslag, må i
Äng. umia- stället tilläggas Hufvudtitelns anslag till diverse behof, 19,025 R:dr, hvilket, efter
versc‘ behof, hvad Förvaltningen jemväl anmält, icke fullt motsvarat behofvet, men genom nu
ifrågasatta öfverflyttning skulle ökas till 19,175 R:dr Riksmynt »
»Förvaltningen af Sjöärendena har vidare ifrågasatt, att förslagsanslaget 1,302
Äng. ansia- R:dr 13 öre till skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementets
^maierialier Kansli-expedition, derå utgifterna under sednaste 5 år i medeltal uppgått till
Bil. M 3 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. M 1. om Statsverket 1859.
63
allenast 1,172 R:dr 61 öre, skulle till jemna 1,200 R:dr nedsättas; men då m- m f6r
behållningarne å detta anslag komma Riksgälds-kontoret tillgodo, och anslaget för M^/tanfliöfrigt
plägar något jemlcas för jemnande af Hufvudtilelns slutsumma, tror jag expedition.
annan förändring deri ej böra ega rum, än som dels kan i nyssberörda afseende
finnas blifva erforderlig och dels föranledes af den öfverflyttning af 16 R:dr
25 öre från detta anslag till förslagsanslaget för Gemenskapens vid Flottans
korpser natura-underhåll, hvarom jag här förut i underdånighet hemställt; äfvensom
jag anser hvad Förvaltningen uti sitt merberörda betänkande, för öfrigt
rörande ett och annat anslag andragit icke gifva anledning till något mitt underdåniga
yttrande.»
■»För Handeln.
Under denna rubrik förekommer endast reservationsanslaget till Lotseri- ochAn9- anslaFy
ring s-st ater na, nu uppgående till 220,360 R:dr Riksmynt. Detta anslags9^//^
summa bar hittills blifvit på det sätt bestämd, att den vid hvarje Riksdag beräk- Fyringt
nade
inkomst af båk- och lots- samt Danska fyrings-medlen sammanlagts med slalernadet
under förenämnda rubrik upptagna belopp af indelta räntor, 460 R:dr,
hvarefter den derigenom uppkomna summa blifvit för omförmälda behof uppförd
på Hufvudtiteln Med antagande att så äfven nu bör tillgå och således vederlaget
för Danska fyringsmedlen, 39,900 R.dr, ingår i beräkningen samt under förutsättning
tillika, att inkomsten af lots- och båkmedel får, i sin helhet, fortfarande
för lots- och fyringsväsendets behof användas, hemställer jag i underdånighet, att,
då årliga inkomsten af dessa medel, som i nu gällande Riksstat finnes uppförd
till 180,000 R:dr Riksmynt, uti nu gjorda beräkning öfver Statsverkets inkomster
antagits till 240,000 R:dr samma mynt, reservationsanslaget till Lots- och Fyringsstaterna
alltså må varda förhöjd t med skillnaden emellan nyss berörda 2:ne summor,
eller 60,000 R:dr, med tillagg hvaraf till nuvarande anslaget dess summa
skulle blifva förhöjd till 280,360 R:dr Riksmynt, samt att en sådan reglering
af detta anslag må i nåder varda Rikets Ständer föreslagen»
»Om hvad jag sålunda i ena och andra hänseendet föreslagit vinner Eders
Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers bifall, komtne anslagen tili stämdiqa utgifter
för Sjöförsvaret, deruti inbegripne de till öfver flyttning från 4:de Hufvudtiteln
påräknade aflöningsanslagen från Hallands Infanteri- och Wester-Norrlands Bevärings-bataljoner
å tillhopa 13 795 R:dr, att ökas med R.mt R:dr 138,716: 92.,
samt, då detta belopp tillägges 5:te Hufvudtitelns nuvarande
slutsumma  » 3,241,530:  ,
denna således blifva förhöjd till R:mt R:dr 5,580,246: 92.,
hvilken summa dock kunde jernnäs till 5,380,200 R:dr Riksmynt, om förslags
-
64
Bil. JVs 3 lill Kongl. Maj:Is Nåd, Prop. J\ft 1, om Statsverket 1859.
anslaget till skrifmaterialier och expenser m. m. för Departementets Kansli-expedition
blefve med 4ö R:dr 92 öre förminskadt.»
»Men utom de Sjöförsvarets behof, för hvilkas afhjelpande erfordras ständiga
eller ordinarie anslag till nyssuppgilna sammanräknade belopp, förekomma äfven
andra, hvilka dels äro tillfälliga och dels icke för längre tid beräkneliga samt
alltså af beskaffenhet, att de synas böra med extra anslag fyllas. Ibland dessa
har jag redan i det föregående framhållit åtskilliga, såsom behofvet af förbättrade
pensioneringsvilkor för Flottans personal, angelägenheten af en vattenledning till
Carlskrona och nödvändigheten att medelst nybyggnader och större reparationer
vidmakthålla Flottans krigsfartygs-materiel, samt äfven, hvad förstberörde 2:ne
frågor angår, till ziffran uppgifvit de summor, som för deri afsedda ändamål ansetts
blifva erforderliga, Jag utbeder mig derföre alt endast få åberopa hvad
rörande nämnda frågor redan blifvit anfördt, då jag nu öfvergår lill den närmare
redogörelsen för de behof frågan om krigsfartygs materielens vidmakthållande och
förkofran innefattar.»
»Såsom jag uti inledningen till detta anförande sökt ådagalägga måste det,
med hänseende till den snabbhet, hvarmed i vår tid uppfinningarne rörande krigsfartygs-materielen
följa hvarandra, vara i hög grad vanskligt att på för hand uppgöra
planer huru en Flotta efter en längre liderymd bör vara sammansatt och
krigsfartygen beskaffade, för att framgent svara emot ändamålet; ty lika nödvändigt
som det är att göra sig de timande förändringarne till godo, lika omöjligt
är det att förutse hvilka förändringar dessa må komma att föranleda så väl uti
materielen, som följaktligen äfven uti de långt i förtid uppgjorda kostnadsberäkningarna.
I ett land med så måttliga tillgångar som Sverige blir det derföre
onekligen rättast, att väl och omsorgsfullt underhålla den fartygs-materiel, som
finnes, samt att för öfrigt tillse, att hvad af sådan materiel kan med för handen
varande tillgångar anskaffas nytt, blifver utfördt efter de för tillfället erkändt bästa
modeller. Under inflytelsen af sådana åsigter beviljade äfven Rikets sednast församlade
Ständer nödiga medel dels till nybyggnad af en ångfregatt af bästa modell
och af 6 st. kanonångslupar, för hvilka modellen redan var godkänd, dels
ock till linieskeppet Skandinaviens komplettering till segelskepp samt anskaffning
af en eller flera roddkanonbåtar af ändamålsenlig modell, af hvilka fartyg nyssnämnde
linieskepp är nära fullbordadt, äfvensom 2 kanonångslupar och en roddkanonbåt
blifvit färdigbyggda, samt ångfregatten och de fyra öfriga kanonångsluparne
äro under byggnad, dervid för fiegatten följes den, med hänseende till dess
cert, bästa Engelska modell, som kunnat utfinnas.»
»Då
Bil. JYs 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop jM 1, om Statsverket 1859. 65
»Dä den väg, Rikets Ständer sålunda beträdt, synes mig vara riktig, tror
jag mig ock i enahanda syftning böra afgifva förslag till de fartygsbvggnader,
som under näsia stalsregleringsperiod borde utföras, men hvilka jag genom otillräckligheten
af påräkneliga tillgångar ser mig nödgad att inskränka mot hvad
önskligt vore. Jag tillstyrker derföre i underdånighet att medel måtte på följande
sätt beredas till nybyggnad och fullständig komplettering af dels en ångfregalt,
af bästa modell för maskin om 800 nominella hästkrafter, beräknad alt kosta
*2,009,300 R:dr, och dels 4 st. kanonångslupar, att da af nyssberörda för ångfregatten
beräknade kostnadssumma skulle under nu instundande statsregleringsperiod
behöfvas två femtedelar eller R:dr 803,800. —
men härtill det å 3:te Hufvudtiteln under rubriken »Materielen»
uppförda anslag till Flottans nybyggnad, 162.000 R.dr
årligen, eller för alla 5:ne åren .... R:dr 486,000. —
icke kan, utöfver kostnaden för omförmiilda,
jemväl under samma tid till nybyggnad
afsedda 4 kanonångslupar å 110,000 R:dr
för hvardera, eller tillhopa » 440,000. —
bidraga med mera än R:dr 46,000. —
den, efter afdrag häraf, återstående summa af R:dr 757,800. —
måtte af Eders Kongl. Maj:t för ändamålet af Rikets Ständer äskas såsom extra
anslag, att under åren 1862 och 1863 utgå med hälften, eller 378,900 R:dr
årligen.»
»Af hvad jag i afseende på tillgångarne å anslaget till Flottans underhåll
haft tillfälle att i det föregående yttra, täcktes Eders Kongl. Maj:t i nåder hafva
inhemtat, att å delta anslag medel icke äro att påräkna för alla ifrågakommande
större reparationer å fartyg och byggnader; vid hvilket förhållande och då ångkorvetten
Thor snart mäste undergå svår reparation och tillika förses med nya
pannor, jag nödgas underdånigst anhålla, det Eilers Kongl. Majit nu målte i nåder
af Rikets Ständer äska den härtill, enligt af Befälhafvande Amiralen i Carlskrona
gjord anmälan, erforderliga utgiftssumma af Rimt Ridr 96,000: —.
att under år 1861 för en gång utgå.»
»Af de uti inledningen till detta anförande uppgifna skäl för nödvändigheten Äng. skeppsaf
anstalters vidtagande, hvarigenom det blefve möjligt alt på Örlogsvarfvet i carlskrona
Carlskrona utföra fartygsbyggnader enligt nutidens fordringar, föranläts jag n[l utvidgande.
sistlidne år från Förvaltningen af Sjö-ärendena infordra fiirslag till så väl förlängning
af vissa bland skeppsdockorna vid Flottans Carlskrona-station, som nybyggnad
af en större docka derstädes samt af en byggnads- och aflöpningsbädd för fartyg
af 240 fots längd. Till följd häraf har Förvaltningen låtit genom vederbörande
Bih. till R. St. Prot. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 A/d. 4 llä/t. 9
66
Bil. JW 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
utarbeta förslå" jemte kostnadsberäkningar öfver dels gamla reparationsdockans i
Carlskrona utvidgande pä olika sätt, dels skeppsdockornas N:is 2 och 3 förlängande
ät norra sidan, dels ock anläggning af en ny docka äfvensom af en byggnads-
och aflöpningsbädd för större fartyg; och hafva samtliga dessa handlingar
blifvit af Förvaltningen i underdånighet insända, åtföljda af så väl vederbörande
Stationsbefäls och Reglements-kommittées yttranden som Förvaltningens eget utlåtande.
»
»Bland omförmälda förslag anser jag det om anläggning af en byggnads- och
aflöpningsbädd, såsom i alla händelser blott en nödfa Isutväg, desto hellre böra
förfalla, som densammas begagnande skulle öka fartygens byggnadskostnad och
för öfrigt, enligt hvad upplyst blifvit, lämplig plats för en sådan bädd icke finnes
inom Flottans Skeppsvarf i Carlskrona.»
»Beträffande vidare frågan att vester om den redan befintliga dockan JVs 1
anlägga en ny docka, lör hvilken tre alternativa kostnadsberäkningar blifvit uppgjorda,
enligt hvilka sistnämnda docka skulle kosta, om hon byggdes
250 fot lång R:mt R:dr 279,500, —
260 fot lång och afsedd att, med hänsigt till framtida
möjliga ytterligare anläggningar, förläggas längre norr
ut från sättöppningen  » 357,500, —
eller:
380 fot lång och ämnad att anläggas på det här näst
förut afsedda ställe  » 368,300. —
så anser jag densamma böra hänskjulas till framtiden, då behofvet af en ny dockas
anläggande må vara oafvisligare än nu och tillgångarne till bestridande af de med
en sådan byggnad förknippade kostnader större.»
»Deremot är det, i min tanke, angeläget att, för byggnad af krigsfartyg
efter nutidens fordringar och modeller, samt för möjliga behofvet af sådana far
tygs
iståndsiittande, så väl gamla reparationsdockan, som två af de öfriga skeppsdockorna
i Carlskrona lämpligen förlängas och i öfrigt utvidgas; och tiar jag vid
valet emellan de derom framställda alternativa förslag trott mig böra i underdånighet
förorda nedannämnda arbeten, såsom de, hvilka bäst skulle motsvara nu
varande
behof och äfven Förvaltningen af Sjö-ärendena ansett böra i främsta
rummet utföras, nemligen:
Dockans JV° 3 förlängande från 212 till 257 fot i bottnen, hvarefter uti densamma
skulle kunna byggas fartyg af ungefärligen den största längd, som, i
anseende till denna dockas läge emot sättöppningen, tilläte alt ulan svårighet
uttaga fartyget. Detta arbete är beräknadt att kosta . . R:dr 26,580. —
Dockans M 2 förlängande från 214 till 260 fot i bottnen,
Transport R:dr 26,580. —
Bil. JYs 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
G7
Transport
R:dr 26,580. —
hvarvid förekommer att denna Dockas läge mera midtför
sättöppnirigen tillftter uttagandet af ett ungefär 20 fot längre
fartyg, än från Dockan M 3. Förlängningens verkställande
är beriiknadt alt kosta
65,000.
Gamla Reparationsdoc/tans förlängning från 190 till 260 fot
samt bottnens sänkning till vågrät efter längden räknadt,
hvilka förändringar, nödvändiga, om ångfregatter af numera
antagna dimensioner, eller större handelsångfartyg skola kunna
i Dockan intagas, kunna utföras utan att hindra fartygs
dockande under tiden, alldenstund arbetet endast behöfde afbrytas
så länge vatten vore i Dockan insläppt för fartyget
in- eller uttagande. Kostnaden för arbetets fullbordande är
beräknad till » 16,800. —
»Enligt min åsigt borde utvidgandet af dessa 3:ne dockor, såsom här ofvan
blifvit föreslaget, med det snaraste företagas, emedan både tid och kostnad skulle
besparas genom att från början gifva arbetet den utsträckning, som med visshet
kan förutses blifva oeftergiflig inom en icke aflägsen framtid; hvarjemte detsamma
borde så ordnas, alt början skedde med Dockan JVs 2, så att denna efter ett års
förlopp kunde vara så långt färdigkommen, att i densamma då skulle kunna sträckas
köl till en ångfregatt af större cert och fartygsbvggnaden sedermera fortgå
samtidigt med dockans fullbordande; och enär, efter hvad Förvaltningen af Sjöärendena
anmält, till dessa förslags utförande ordinarie statsmedel icke äro att påräkna,
vågar jag, under förutsättning af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bifall till hvad
jag i detta ämne tillstyrkt, i underdånighet anhålla, det Eders Kongl. Maj:t i
nåder täcktes af Rikets snart sammanträdande Ständer begära, att erforderliga
medel till utvidgande af nyssberörda 3:ne Skeppsdockor å Carlskrona skeppsvarf i
öfverensstämmelse med förslaget derom måtte beviljas med 108,380 R:dr riksmynt,
att under år 1861 för en gång utgå.»
»I stöd af Eders Kongl. Maj:ts redan under den 6 sistlidne September fat- Äng. anslag
tade nådiga beslut i frågan om en vattenlednings anläggande från Lyckeby till ^nlcnd^l~
Carlskrona, samt under åberopande af hvad såväl det samma dag rörande ämnet uu carlsförda
protokoll öfver Sjöförsvars-ärenden, som äfven inledningen till detta anfö- krona.
rande derom innehåller, torde jag här endast få upptaga den för nämnda företags
utförande, enligt det af Eders Kongl. Maj:t gillade alternativ, erforderliga summa
af 554,000 R:dr riksmynt, hvilken Eders Kongl. Majit i nåder förklarat Sig vilja
af Rikets snart sammanträdande Ständer äska, att såsom extra anslag utgå under
åren 1861—1863 med en tredjedel årligen.»
tillhopa R:mt R:dr 108,380. —
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
Om anläggning
af en
ångqvarn
med bageri
iCarlskrona.
»Fråga har äfven blifvit väckl om en inrättning, hvilken, ändamålsenligt utförd,
skulle för Flottans station i Carlskrona blifva af utomordentlig vigt, men
icke utan särskildt anslag kan tillvägabringa», nemligen anläggandet å Kronans
område inom nämnda stad af en ångqvarn, förenad med bageri.»
»För närvarande måste all den spannemål, som till förmälning och brödbak
ning
för stationens derifrån utgående sjö expeditioners och de vid Carlskrona anlagda
fästningars behof årligen erfordras, föras från Flottans förråd i nämnda stad
tili en Kronan tillhörig, 3/4:de1s mil från staden invid Lyckeby å belägen, vattenqvarn,
eber der skedd förmälning såsom mjöl återforslas till staden, ånyo inläggas
i förråden och sedermera i mån af hellof utlernnas och förbakas uti ett från äldre
tider bibehållet kronobageri, der dels en särskild bageri-personal är anställd och
dels dagligt handräeknings-biträde lemnäs af ett antal från Kronans varf kommenderade
båtsmän. Omkring 5,000 tunnor spannemål behandlas årligen på detta
sätt. Enligt kontrakt med den antagne arrendatorn af ofvannämnda qvarn för—
males visserligen spannemålen, till högst nämnde qvantum, tullfritt; men lill en
för qvarnens underhåll och ombyggnad bildad fond utgår från Flottans underhållsmedel
årligen ett emot tullkapparne å den förmalda spannemålen svarande belopp,
hvilket i medeltal för åren 185-4 —1858 utgjorde 4,134 R:dr De kostnader,
som med spunnemålens transporterande och förbakning under nämnda år varit
förknippade, utgöras, enligt från stationen meddelad uppgift, utom andra hvilka
icke torde undergå någon betydligare förminskning genom en förändrad anstalt,
hufvudsakligen af följande:
för ved och diverse materiel till bageriet . R:dr 4,060: 77.
» båtsmans-dagsverken  » 2 521: 64.
» spannmåls- och mjöltransport .... » 1,727: 98
n grynmalning  » 456: 51.
hvarförutan, om, efter spanmålens förmälning, mjölet skulle kunna, utan föregången
magasinering, direkte ingå till bageriet den afskrifnings-procent, som nu beräknas
till omkring 4,000 R.dr, torde kunna inbesparas, eller åtminstone i högst betydlig
män nedsättas.»
»Då ångqvarnar i förening med bagerier under sednare åren blifvit anlagda
på åtskilliga ställen i Tyskland och Danmark, saint, efter hvad om dem förnummits,
visat sig, i jemförelse med de vanliga anstalterna för säds målning och förbakande
till bröd, medföra (lere väseudtliga fördelar, uppdrogs sistlidne år åt Chefen
för Mekaniska departementet i Carlskrona. Majoren Byström, att, under en
honom för annat ändamål anbefalld resa till nämnda länder, jemväl inhemta närmare
underrättelser om sådane af ifrågavarande nya inrättningar, som afsåge tillverkning
af gröfre eller kommissbröd, på det att derefter förslag till en anläggning
af samma art, lämpad efter Carlskrona stations behof och dervarande förhållanden,
skulle kunna uppgöras»
Bil. Jtä 3 till Kongl. Maj: ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859. 69
»I följd häraf besökte Majoren Byström dels ett af enskildt bolag vid Kainsdorf
nära sladen Zwickau i Sachsen nyligen anlagdt stort qvarn- och bageriverk,
drif'et med ångkraft, dels ock en dy lik i citadellet Frederikshavn vid Köpenhamn
befintlig inrättning, afsedd för garnisons-truppernas behof, samt tog på begge
ställena noggrann kännedom om inrättningarnes sammansättning och inre anordning,
hvarom allt han, enligt erhållen föreskrift, efter hemkomsten, till befälhafvande Amiralen
i Carlskrona afgaf utförlig berättelse, åtföljd af förslag med ritningar till ett
efter förhållandena derstädes rättadt qvarn- och bageriverk för ånga, dervid den
omförmälda anläggningen å Frederikshavns citadell hufvudsakligen tjena t till förebild
Af dessa handlingar, hvilka Förvaltningen af Sjö-ärendena insändt tillika
med yttranden i ämnet från den s. k. Reglcinents kommittéen, som har att utreda
frågor om ordnandet af nya inrättningar vid Flottans förenämnda station,
och från Befälhafvande Amiralen, inhemtas bland annat, att, till fyllande af stationens
behof, beräknade äfven med nödig tillökning för händelse af krig, erfordras
en ångqvarn med 2:ne par stenar för mjöltillverkning, ett mindre särskildt stenpar
för grynmäld och en sikt-inrättning, äfvensom ett bageriverk med fyra ugnar af
jern och en degknådnings maskin, jemväl drifven medelst ånga. För begagnande
af alla dessa verk är beräknad en ångmaskin af omkring 13 hästars kraft. Härmed
skulle utan svårighet dagligen kunna åstadkommas, om bröden beredas till
4 skålpunds vigt hvartdera, portioner för 11,200 och, om bröden blifva dubbelt
så stora, eller 8 skålp. hvartdera, för 13 696 man. Under vanliga förhållanden
skulle tillverkningen icke behöfva att till denna höjd uppdrifvas, och för den nu
varande
bröd åtgången kunde spanmåls-förm.dningen medhinnas å blott det ena
stenparet i ångqvarnen, enär hvarje stenpar beräknas lemna 101 centner mjöl om
dagen; men det andra paret vore erforderligt dels när tillverkningen måste ökas,
dels vid möjligen inträffande reparationer eller tillfälliga hinder vid det, som eljest
vore i bruk. Den nuvarande bageri-byggnadens apterande för de nya ugnarne
skulle dels medföra den svårighet, att under inrättningens uppförande all brödbakning
måste inställas, dels skulle det hela icke kunna ordnas på sådant sätt,
att för framtiden de fördelar vunnes, som kunde påräknas, om qvarn och bageri
uppfördes i sammanhang med hvarandra efter lämp igaste konstruktion och plan.
Det gamla bageriet kunde med fördel till någon de! bibehållas såsom reserv, i
händelse större reparation å det nya någon gång ifrågakomma och för öfrigt inredas
till mjölmagasin, hvarigenom de nu till detta ändamål begagnade förvaringsrum,
hvilka äro högst otjenliga och lida af fukt samt dessutom påkalla ständiga
reparationer, skulle kunna undvaras och för andra Flottans behof blifva att tillgå.
Lämplig plats för ny qvarn och bageribyggnad funnes i närheten af gamla bageriet
hvilket, efter dess inredande till mjölmagasin, borde med den andra byggnaden
förenas medelst en täckt brygga till underlättande af mjöl-transporten. Besparingen
i bränsle är, efter anställd kalkyl öfver nuvarande ved-åtgång, med ett
70
Bil. JM 3 till Kongl. Maj.is Nåd. Prog. M i, om Statsverket 1859.
medelpris af 10 R:dr riksmynt för en famn ved och blifvande åtgång af stenkol
för ett pris af 2 R:dr 68 öre tunnan, beräknad alt för brödportioner åt 4,200
man under ett är utgöra 2 160 R:dr nämnde mynt. Kostnaden för den nya
byggnaden, hvilken skulle till 114 fots längd, SO fots bredd och 50 fots höjd
uppföras af tegel i 2:ne våningar under tak af skiffer, har förslagsvis, anskaffningen
af tillhörande maskiner och inrättningar inbegripen, beräknats blifva:
för sjelfva byggnaden med grundmur af sprängd gråsten
samt inredning m. m R:mt R:dr 38,500: —
» 4 st. bakugnar af gjutet jern och med omfattnings
murar
af tegel  » » 15,000: —
» ångmaskiner med 2:ne pannor och rörledningar m. m. » » 12,000: —
» degknådnings maskinen med tillbehör  » » 1,500: —
» qvarnverket med inrättningar  » » 5,000: —
» arfvode till en i qvarn- och bageri-byggnaders utförande
kunnig ingeniör  » » 3,500: —
» oförutsedda arbeten
» » 2,500: —
eller tillhopa R:mt R:dr 78,000: —
hvilka beräkningar, likasom de om den ifrågasatta qvarn- och bageri-inrättningen
i öfrigt lemnade uppgifter, sedermera vunnit bekräftelse genom ytterligare erhållna
upplysningar äfven från den mekaniska verkstad i Köpenhamn, der qvarn- och
bageri-inrättningen på Frederikshavn blifvit tillverkad, hvaraf, bland annat, sig
visat, att brödbakningen skulle i det nya bageriet kunna uppdrifvas icke obetydligt
utöfver hvad i den uppgjorda planen blifvit antaget och att den beräknade
kostnaden för maskinerierna och deras uppsättning sannolikt icke skulle öfverskridas,
äfven om en ångmaskin af 16 hästars kraft blefve anbringad.»
»Med afseende pä hvad sålunda i ärendet förekommit, och då, enligt upp
gjorda
beräkningar, brödtillverkningen bör vid utomordentliga fall, genom ansträngdt
begagnande af de 4 föreslagna jernugnarne, eller bakning i 5 omgångar uti hvarje
ugn under 24 timmar, samt kommissbrödets ökande till dubbel eller 8 skålpunds
vigt per stycke, kunna uppdrifvas till omkring 17,000 portioner mjukt bröd om
dagen, äfvensom de 2:ne paren q arnstenar funnits medhinna att förmala det för
en sådan brödtillverkning erforderliga mjöl, har Reglements-kommittéen för sin de!
ansett den ifrågaställa ångqvarn- och bageri-inrättningen blifva för Carlskrona
station lämplig och tillräcklig; uti hvilket yttrande befälhafvande Amiralen instämt,
helst samma inrättning, utförd efter den uppgifna planen, fullt skulle motsvara
stationens behof äfven med beräkning af den ökade garnisons-styrka å fästningarne,
som under krigstid kunde ifrågakomma att med bröd förses, samt den visserligen
icke obetydliga anläggnings-kostnaden snart skulle rikligen ersättas genom besparing
af mjöltransport, bränsle, dagsverken m. m., hvadan han hemställt, att medel
Bil. M 3 lill Kongl. Mnj:ls Nåd. Prop. J\s 1, om Statsverket 1859. 71
för omförmälda anläggnings tillvägabringande mätte beredas, men Lyckeby kronoqvarn
dock bibehållas, för alt, vid inträffande händelser, kunna såsom reservqvarn
vara att påräkna; och har slutligen Förvaltningen af Sjö-ärendena, som delar dessa
af befälhafvande Amiralen uttalade åsigter, äfven förordat ifrågavarande anläggning
med tillstyrkan, att det derför erforderliga anslag måtte af Rikets Ständer i nåder
äskas.»
»Nu lemnade framställning af detta ärende gifver vid handen, att Kronobageriels
i Carlskrona ifrågasatta förening med en ångqvarn skulle, om den komme
till verkställighet, hafva till följd ansenliga besparingar i utgifter. Dessa låta sig
väl icke nu på förhand till ziffran bestämmas, men kunna, med beräkning af inbesparad
transportkostnad och magasins-afskrifnings-procent, minskad åtgång af
bränsle och handräcknings-biträde vid bageriet samt ökadt arrende af Kronoqvarnen
vid Lyckeby, dock med säkerhet antagas att utgöra åtminstone 8,000 R:dr
riksmynt årligen Fördelen af det föreslagna nya ångqvarn- och bageriverket ligger
alltså, äfven orri frågan ensamt från ekonomisk synpunkt betraktas, för öppen
dag; men detta verks anläggning är dock, i min tanke, jemväl af vigt i militäriskt
hänseende, helst Carlskrona derigenom kan, i fråga om en dess garnisons
oundgängligaste förnödenheter, brödet, blifva en längre tid i denna del mindre
beroende af yttre förhållanden vid ett hastigt fiendtligt anfall eller en blokad, än
fallet är nu, då, om gemenskapen med Lyckeby kronoqvarn blefve oförtänkt afbruten
innan ett större mjölförråd hunnit inom staden uppläggas, de betänkligaste
följder för denna Flottans hulvudstation deraf omedelbart skulle uppstå. Jag anser
derföre denna fråga, jemte den om vattenledningen, hvarigenom åsyftas att
försäkra stationen under alla omständigheter om erforderlig tillgång på drickbart
vatten, vara för densamma af högsta angelägenhet, och tillstyrker följaktligen underdånigst,
det Eders Kongl. Maj.t täckes för ifrågavarande ångqvarns och bageriinrättnings
tillvägabringande i nåder af Rikets näst sammanträdande Ständer äska
den derför beräknade summa af 78,000 R:dr riksmynt., att såsom extra anslag
under år 1861 för en gång utgå.»
»I afseende på åtskilliga angelägna, såväl byggnads- och reparations-arbeten, Äng. anslag
som anskaffningar vid Flottans stationer hafva frän dessa till Förvaltningen 0^arbefen^m^ni
Sjö-ärendena inkommit förslag, upptagande kostnaderna för berörda behof vid vid Flottans
Carlskrona station, efter afdrag af hvad, såsom redan särskildt anmäldt blifvit, slalwnerbelöper
för ång-korvetten Thors reparation och den nya ångqvarn- och bageriinrättningen
till 869.990 R:dr, vid Stockholms station till 226,915 R:dr och
vid Göteborgs depöt till 155,719 R:dr 65 öre, allt riksmynt; och har Förvaltningen,
med anmälan af dessa förslag, tillkännagifvit att ordinarie statsmedel ej
för de i dem upptagne arbeten och anskaffningar vore att påräkna, men att, i
dess tanka, följande bland dessa borde i första rummet ifrågakomma att utföras
och särskilda medel dertill beredas, nemligen
72
Bil. M 3 lill Kongl Majus Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
vid Carlskrona station:
tili 2:ne nya vattenskutor af jern 38,000
» klensmed jans tillbyggnad  7,700
» stängselmurens pä Varfvets vestra strand uppförande lill 1,400
fots längd ....  11,200
» anskaffning af maskiner till ånghammar-smedjan samt fil- och
svarfvare-verkstäderna  50.000
» sjukhusbyggnadens fortsättning och fullbordan  189.000
» kanslihusets påbyggnad samt en kasernbyggnad vid Prinsgatan 200,000
» komplettering af Kungsholms och Drottningskärs fästningars ar
t
illeri-ma leriel  97,448
» 50 st. 24:puodiga kanoner för Kungsholms fästnings nya linier
och donjon  77,291
tillhopa R:dr 650,639:
vid Stockholms station:
till muddring utanföre kanonjoll-skjulen .... 15 000;
» kulgårdens tillökande  5,800
» en ny kolbod 10,000
» kanslihusets om- och tillbyggande  132.500
» gasrörs nedläggande i nya Skeppsholmsbron . . 1,500
164,800: —
vid Göteborgs depöt:
till uppförande af en ny vågbrytare samt hamnens iståndsättande . 100,000: —
eller tillsammans R:dr 915,439: —
»Jemte det jag tillåter mig i underdånighet erinra, alt, i händelse den i fråga—
ställda vattenledningen till Carlskrona kommer till verkställighet, anskaffningen af
de i förslaget från befälhafvande Amiralen upptagna 2:ne vattenskutor kan inställas,
bör jag dock tillika vitsorda gagneligheten och nyttan af alla de byggnads -  arbeten och anskaffningar, Förvaltningen ansett böra främst ifrågakomma. Dessa
äro, med afräkning af hvad som blifvit verkställdt för de vid sednaste Riksdag
anvisade medel, hufvudsakligen desamma, som vid nämnda Riksdag anmäldes och
för hvilkas verkställande dåvarande Departemeuts-chefen ansåg en tidrymd af 15
år
Bil. Af 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. M 1, om Statsverket 1859.
7ä
är lämpligen kunna bestämmas samt derföre föreslos;, att den dä beräknade kostnadssumman
mätte efter sädan grund fördelas. Förslaget vann ock nädigt bifall,
i följd hvaraf Kongl Maj:t dä af Rikets Ständer för åren 1858 —1860 äskade
blott 3/ig:delnr af nämnda summa med ‘239 790 R.dr, hvilket belopp likväl af Rikets
Ständer nedsatles till jemnt ‘200,000 R:dr riksmynt, med anlitande hvaraf
de angelägnaste af ifrågavarande arbeten och anskaffningar, såsom sjukhusbyggnaden
i Carlskrona och iståndsiittandet af galerskjulen vid Stockholms station jemte
ett mudderfartyg nied ångmaskinen, äfven sedermera blifvit dels verkställda och
dels påbörjade. Då emellertid omförmälda. jemväl i min tanke lämpiiga. arbetsplan
blifvit af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer gillad, men af den uppgifna tiden
för dess utförande vid slutet af nu löpande statsreglerings-period ännu återstå
12 år, hemställer jag i underdånighet, det täcktes Eders Kongl. Majit, för fullföljd
af samma plan eller verkställande af dem bland ännu qvarvarande arbeten
och anskaffningar, som äro af största angelägenhet, nu af Rikets Ständer för nästkommande
statsreglerings-period i nåder äska enahanda summa, som vid sista
Riksdagen för ändamålet anslogs, eller 200,000 R:dr, alt utgå under åren 1861
—1863 med en tredjedel, eller 66,666% R:dr årligen, och användas till dem af
ifrågavarande byggnadsarbeten och anskaffningar, som Eders Kongl. Maj:t kan.
efter vederbörandes underdåniga anmälan, hvarje år pröfva böra framföre de öfriga
sättas i verket »
»Vid sistförllutne Riksdag beviljade Rikets Ständer dels, på Kongl. Maj:ts Äng. lör
.
.. bällvmqar i
nådiga framställning, ett extra anslag af 130,000 R:dr riksmynt för en fyrinrält- Lnls_ ocft
nings tillvägabringande å Gottska Sandön, dels ock, med anledning af Lots direk- Fyrinrält
fl
/ n fl p ti
törens och Förvaltningens af Sjö ärendena Rikets Ständer meddelade underdåniga
betänkande!) om ett utvidgadt fyr- och båk-syslem ä Rikets kuster, en
sammanraknad summa af 250.000 R.dr samma mynt. att användas till uppförande
af fyrar på Bjurö klubb, llernöklubb, klippan Björn. Bremön och Agön i Ifot tuiska
viken, till anskaffande och utläggande af ett fyrskepp å de s. k. Finngrunden
samt lill sjömärkens anbringande företrädesvis i farvattnen norr örn Stockholm.
Sedan, efter erhållen kännedom om detta Rikets Ständers be-Iut, Kongl. Majit i
nåder meddelat de för verkställande af dermed afsedda arbeten och anskaffningar
erforderliga föreskrifter, liar i följd deraf, enligt hvad Förvaltningen af Sjöärendena
under den 26 sist lid ne Augusti i underdånighet anmält, det omförmälda
fyrfarlyget för Finngrundet redan blifvit färdigbygdt och utlagdt, äfvensom
med undantag af fvrinrältningarne å flernöklubb och Agön, hvilka ännu icke
kunnat till utförande företagas, å alla öfriga ofvannämnda ställen fyrbyggnadsarbetena
numera äro fullbordade, så att de nya fvrarne innevarande höst kunna!
tändas.»
»I sammanhang med denna anmälan har Förvaltningen i underdånighet inBih.
lill R. St. Vrot. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 4 Uiift. 10
74
Bil. M 3 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1859.
sandt Lo!s-direktörens gjorda framställning om bebofvet af medel till åtskilliga
föremål, hvarigenom lots- och fyringsväsendets förbättrande skulle i väsendtlig
mån befrämjas. Såsom en särdeles vigtig åtgärd för att bilda dugliga lotsar
och sätta dem i tillfälle att vederbörligen betjena de sjöfarande, anser Lots-direktören
att, på sätt nu endast för de på Rikets vestra kust anställda lotsar är
medgifvet, loispersonalen i allmänhet blefve, på Statens bekostnad, försedd med
mer och mindre däckade segelbåtar af den storlek och sådan beskaffenhet i öfrigt,
att lotsarne kunde med dem under hårdt väder våga sig ut till sjös för alt
möta fartyg, som af deras biträde hade behof, hvilket ej läte sig göra med de
små och bräckliga farkoster, lotsarne förmådde att sjelfva sig förskaffa; och hemställer
derföre Lots-direktören, alt till en början 20 af de ifrågaställa större
båtarne mätte få anskaffas, för att tilldelas sådane lots-st a tioner vid öppna hafvet,
der lotsen är nödsakad att möta fartvg på längre afstånd från kusten, hvartill
förslagsvis, efter antagen kostnad af 2,000 R:dr riksmynt för hvarje båt, skulle
erfordras ett anslag af 40.000 R:dr samma mynt, dä sedermera båtarnes underhäll
kunde, på sätt redan sker med de större lo'sbåtar Kronan består, genom
kontrakt och emot årligt bidrag af statsmedel å ISO R:dr riksmynt för hvarje
båt åt lotsarne sjelfve öfverlämnäs.»
»Bland behofven för fvrinrättningen sättes af Lots-direktören främst anläggandet
af en fyranstalt vid Sandhammaren å skånska kusten, som der är omgifven
af snndreflar, mot hvilka, i följd a( strömsättningar, ett stort antal fartyg årligen
strandar, hvadan äfven saknaden af en sådan anstalt länge varit af skeppsrederier
och sjöfarande öfverklagad För att afhjelpa denna brist och tillika förebygga
den ifrågasatta fyranstaltens eljest möjliga förvexling med de 2:ne närbelägna
danska fyrarne å Bornholm och Christiansd, af hvilka den förre lyser med
stillastfende sken och den sednare är omgående eller blinklyr, föreslår Lots-direktören,
att vid Sandhammaren måtte uppföras två fyrar och förses med lentilleapparater
af andra ordningen och med stillastående sken, för hvilken anläggning
med dervid nödvändiga hus kostnaden skulle, beräknad efter på stället skedd
undersökning, komma att uppgå till 181,000 R:dr riksmynt, hvarvid såsom orsaker
till anläggningens fördyrande uppgifvits dels den af flygsand bestående mark,
som för densamma måst utses, och dels åtskilliga andra, byggnads-arbeten derstädes
mötande, svårigheter»
»Vidare föreslår Lots-direktören, dels alt, till ytterligare betryggande af sjöfarten
i Bottniska viken, måtte få anskaffas ett fyrfarlyg, att förläggas pä de s. k.
Sydostbrotten, sydost från klippan Bonden, söder om norra Qvarken, midt emot den
på finska sidan befintliga Norrskärsfvr, derför kostnaden förslagsvis blifvit till 80,000
R:dr riksmynt beräknad; dels ock att för åskledares anbringande å fyrtorn måtte
beviljas ett förslags-anslag af 5,000 R:dr årligen under 3:ne år, eller tillhopa 15,000
R:dr riksmynt; hvaremot Lots-direktören förmält sig ännu icke kunna afgifva ytt
-
Bil. M 3 till Kongl. Majus Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
75
rande uti den väckta frågan om förläggande af ett fyrskepp vid Grundkallegrundel
i Bottniska viken, emedan, innan denna fråga kan tillförlitligen bedömas, bottnen
omkring nämnda grund, hvilken utgöres af djupa berghålor, mäste närmare undersökas,
än hittills kunnat ske.»
»För egen del har Förvaltningen, på de af Lols-direktören uppgifna och ytterligare
anförda skäl, i underdånighet förordat samtliga omförmälda, nu af honom
framställda förslag, såsom både nyttiga och nödvändiga, samt tillika anmält, att till
utförande af samma lörslag, deribland frågorna om anskaffning af större lotsbåtar
och om fyr-anläggningen vid Sandhammaren företrädesvis vore af angelägenhet, erfordrades
extra stats-anslag, äfvensom att, i den mån lots- och fyr inrättningen förbättrades,
jemväl kostnaderna för dess årliga underhåll blefve ökade och påkallade
anvisning af särskilda medel till betäckande af den brist, som i annat fall måste
uppstå i nu lör handen varande tillgångar för berörda inrättnings vidmakthållande.»
»Ehuru jag, lika med Förvaltningen, erkänner vigten och nyttan af de förslag
till Lots- och Fyrings-väsendets förbättrande, Lots-direktören nu framlagt, anser jag
mig dock vid detta tillfälle, då de befintliga tillgångaroe lagas i anspråk för så
mänga andra allmänna behof, icke böra eller kunna söka bereda verkställighet åt
dem alla, helst dertill skulle erfordras en sammanräknad summa af icke mindre än
316,000 R:dr riksmynt. Eli bland dera, eller förslaget om tillvägabringande af en
fyr-inrättning vid Sandhammaren å Skånes sydöstra kust, finner jag mig dock, med
hänseende till de pä delta farliga ref timande täta strandningar och skeppsbrott,
pligtig att i underdånighet förorda. Att minska, om icke förekomma de stora förluster
till lif och egendom, som vållas af bristande ledning nattetid fö;bi nämnda
ref måste vara en Statens oeftergilliga skyldighet, hvilken ock i viss mån är erkänd
genom de å samma kust redan på dess bekostnad ordnade anstalter för skeppsbrutnes
räddning. Framföre dylika anstalter är dock onekligen att föredraga de,
som förebygga sjelfva skeppsbrotten; och såsom en högst angelägen sådan anstalt
för farvattnet emellan Skåne och Bornholm må väl då en fyr-anläggning å Sandhammaren
vara att betrakta. Den visserligen icke obetydliga kostnaden för dess
utförande synes ock fullt motvägas genom deri minskning i förluster på skepp och
gods, sorn den ifrågaställa anläggningen otvifvelaktig! skulle hafva till följd, att icke
tala om den derigenom afvända lära för sjöfarandes lif eller helsa. Jag tillstyrker
derlöre i underdånighet, det Eders Kongl. Maj:t täcktes för anläggande å Sandhammaren
af en så beskaffad fvr-inrättning. som Lots-direktören föreslagit, af Rikets
snart sammanträdande Ständer i nåder äska ett extra stats-anslag till det uppgifna
beloppet af 181,000 R:dr riksmynt, att under åren 1861 med 1863 utgå med
en tredjedel årligen.»
76 Bil. M 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. JYs 1, om Statsverket 1859.
»S ‘ilan jag nu, efter de ifrån;)komna ämnenas jemförelsevis olika vigt, mer och
mindre utförligt redogjort för de skäl, som synts mig tala för de i det föregående
omlöi mälda dels nya anslags och dels anslags-tillökningars äskande af Rikets snart
sammanträdande Ständer och hvilka skäl jag härmed ytterligare i underdånighet åberopar,
torde jag, för alt underlätta öfversigten (ifver berörda anslag och beräkningar,
få i ett sammanhang åter upprepa och sammanföra dem i den ordning, hvari
de böra dels under Hufvudtiteln och dels särskildt upptagas.»
»Å Femte Hufvudtiteln finnes nu, enligt gällande Riks-stal, till årliga och
ständiga utgifter auvisadt:
i penningar R:mt R:dr 3,041,328: —
i indelta räntor, efter markegång, på
förslag  . » » 81,510: —
i oindelt spanmål, 59,346 kubikfot,
förslagsvis å 2 R:dr kubikfoten . » » 118,692: —
tillsammans Runt R:dr 3,241,530: —
hvartill nu skulle komma att läggas följande belopp, nemligen:
l:o under Aflönings-staterna.
a) såsom anslags-tillöhningar:
till förbättrande af Matros-korpsens aflöning
6,843: 75.
» Ökande af lärare-personalen vid
Skeppsgosse-skolan i Carlskrona samt
förbättrande af dess aflönings-vilkor 2.850: —
» reglerande af Flottans Civil—strit . 902: 50.
och b) såsom nytt anslag:
för bildande af 3:ne Marin-bataljoner,
hvartill, å 20,200 Hulr lör hvarje,
skulle erfordras 60,600 R:dr, men,
af förut uppgifna skäl, här nu endast
utföras  46,695: —
enär skillnaden 13.905 R:dr skulle tillsvidare
från 4:de Hufvudtiteln särskildt
utgå;
t i11ImpTTcdr 57.291: 25.
Transp. R:dr 57,291: 25. —  3,241,530:
Bil. JYs 3 lill Kongl. Majus Nåd. Prop. JY? 1, om Statsverket 1859. 77
Transp. R:dr 57,291: 25. —  3,241,530: —
hvilket belopp dock minskas dels med en
på anslaget till Flottans Officers-korps
befintlig besparing af R:dr 500: —
årligen, och dels med en å
aflönings-anslagen i det ,
hela yppad odisponerad
tillgång af 2.515: 83.
gå framt dessa 2:ne poster
få på Ilufvudtiteln qvarstå
med 2.815: 83.
efter afdrag hvaraf återstå och såsom
tillökning här upptagas R:dr 54,475: 42.
deri likväl äro inbegripna 13,795 R:dr. som utgöra
de nu på 4:de Hufvudliteln särskildt uppförda allo—
nings-anslagen för Hallands Infanteri- och VeslerNorrlands
Revärings-bataljoner samt antagits skola
frän nämnda Hufvud! itel hit öfverflytt as. hvadan den
del af tillökningen, för hvilken nytt anslag sku le fordras,
endast uppgår till 40,680 R:dr 42 öre;
2:o under Materielen:
tillökning i anslaget lill Flottans nnderhäll i och för
behöflig förstärkning af maskinist-personalen och
förbättrande af dess aflöning R:dr 12,241: 50.
att pä tillika föreslaget sätt fördelas å penninge- och
spanmåls-kolumnerua under della anslag;
3:o under diverse anslag:
tillökning i det nuvarande otillräckliga reservationsanslaget
18,000 R:dr lill durchmarsch-kostnader
med  12,000: —
hvarigenom della anslag blefve till 30,000 R:dr
förhöjd t;
hvarjemte skulle, dels för att jemna förslags anslaget
248,583 R:dr 75 öre till gemenskapens vid Flottans
korpser natura underhåll dil öfvei förås 16 R:dr 25
öre från förslags-anslaget till skrifmaterialier och
Transp. Ihdr 78,716: 92. 3,241,539: —
78 Bil. JYs 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. M i, om Statsverket 1859.
Transp. R:dr 78,716: 92. 3,241,530.
expenser rn. m. för Sjöförsvars-departemenlets
Kansli-expedition, dels ock frän anslaget till Sjukvård
till anslaget för diverse behof öfverflyttas ett
belopp af ISO R:dr och sålunda det förra jernnäs
till 39,000 R:dr och det sednare deremot
till 19,175 R:dr förhöjas;
4:o för Handeln:
tillökning i reservations-anslaget till Lotseri- och
Fyrings-staterna, nu bestämdt till 220,560 R:dr,
med  60.000: —
motsvarande det belopp, hvarmed stats-inkomsten
af lots- och båkmedel antagits blifva ökad, och
hvarigenom anslaget blefve förhöjdt till 280,360
R:dr, jemte det öfverskotten å nyssnämnda statsinkomst
fortfarande skulle för de vid ifrågava
-
rande anslag afsedda behof få användas;
tillhopa R:dr 138,716: 92.
derifrån dock, till jemnande af Hufvudlilelns blifvande
slutsumma, skulle, medelst motsvarande minskning
i förslags-anslaget till skrifmaterialier och expenser
m. m. för Departementets Kansli-expedition,
afdragas ett belopp af R:dr 46: 92.
hvarigenom, äfvensom i följd af här ofvan föreslagna
öfverflyttning af 16 R:dr 25 öre till förslags-anslaget
för gemenskapens vid Flottans korpser naturaunderhåll,
nyssberörde anslag skulle från 1,302
R:dr 13 öre lill 1,238 R:dr 96 öre nedsättas, men
deremot hela tillökningen blifva inskränkt till R:dr 138,670: —
Och hemställer jag tillika underdånigst, att 5:le
Hufvudtiteln uti alla delar, der någon förhöjning
eller förändring nu icke blifvit af mig ifrågaslälld,
må blifva oförändrad.»
»Genom tillägg af här förut utförda tillöknings-belopp
R:dr 138,670
till Hufvudtitelns nuvarande, jemväl upptagna slutsumma,
skulle denna komma att uppgå tili Runt R:dr 3,580,20®
deraf på förslags-anslagen belöpa 560,838 R:dr 96 öre»
Bil. JYs 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JW 1, om Statsverket 1859.
79
»Dessutom skulle, i fall mina här förut i afseende pä Sjöförsvarets utomordentliga
behof gjorda underdåniga hemställanden af Eders Kongl. Maj:t i nåder
gillas, nu jemväl af Rikets Ständer äskas följande extra anslag nemligen:
till nybyggnad af en ångfregatt af bästa modell,
med maskin om 800 nominella hästkrafter, beräknad
att, fullfärdig och fullständigt kompletterad,
kosta 2,009,500 R:dr, skulle under nu
instundande statsreglerings-period två femtedelar
eller R:dr 803,800: —
behöfvas; men som ständiga anslaget till Flottans
nybyggnad 162,000 R:dr årligen, eller för
alla 3 åren R:dr 486,000: —
härtill kan, utöfver kostnaden för
jemväl behödiga och till nybyggnad
under samma tid afsedda 4
kanon-ångslupar .... R:dr 440,000: —
bidraga med  46,000: —
utgör återstoden eller R:dr 757,800: —
det extra anslag, som erfordras, att under åren
1862 och 1863 utgå med hälften, eller 378,900
R:dr årligen;
» ång-korvetten Thors reparation och förseende
med nya pannor R:dr 96,000: —
» utvidgande af skeppsdockorna N:ris 2 och 3
samt af gamla reparations-dockan vid Flottans
Carlskrona station R:dr 108,380: —
» ett nytt ångqvarn- och bageriverk å Stumholmen
i Carlskrona R:dr 78,000: — ggg ggQ.
att under år 1861 för en gång utgå;
» anläggande af vattenledning från Lyckeby till
Carlskrona R:dr 354,000: —
» angelägna byggnads-arbeten och anskaffningar
vid Flottans stationer R:dr 200,000: —
» en ny fyr-inrättning vid Sandhammaren å Skånes
sydöstra kust R:dr 181,000: — qqq.
att under åren 1861, 1862 och 1863 utgå med
*n tredjedel, eller 245,000 R:dr hvarldera året.
tillhopa Runt R:dr 1,775,180: .—;
Hil. M 3 till Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
hvarförutan, med anledning af förslagen, rörande de anslag, som utöfver tillgängliga
medel till Flottans reservstat erfordras för Flottans, sä väl embels- och tjen—
stemäns, som gemenskaps pensionering, vidare skulle i nåder begäras, att Rikets
Ständer måtte på Riksgälds-kontoret för åren 186‘ 1, 1882 och 1863 anvisa följande
kreditiv, nemligen:
dels för att ej mindre sätta Amiralitets-krigsmans-kassan i stånd att till Flottans
pensions-berättigade embets- och tjenstemän, som söka afsked, genast utgifva
pensioner enligt de för kassan nu gällande pensionerings-grunder, än ock bereda
tillgång till de för dem föreslagne fyllnads-pensioners utbetalande, årligen
med 30,000 R:dr, eller för 3:ne år R:dr 90,000: —
dels äfven till förbättrande af pensions-vilkoren för Flottans
gemenskap årligen med 40,000 R.dr, eller för 3:ne år . » 120,000: —
tillhopa R:mt R:dr 210,000: —
med Direktionen för förenämnda kassa lemnad rättighet att å berörda 2:ne kreditiv
under hvarje års lopp lyfta hvad för de omförmälda ändamålen finnes vara behöflig*t.
under förbehåll deremot, att af följande årets kreditiv icke något må rcqvireras, innan
styrkt blifvit i hvad mån föregående årets kreditiv till pensioneringen åtgått;
dock att hvad under ett år icke för ändamålen erfordras må under följande året
användas, äfvensom att Rikets Ständer, för deri händelse att förslaget om fyllnadspensioners
tilldelande åt Flottans embets- och tjenstemän vinner Rikets Ständers
gillande, tillika må medgifva, att det å S:te Hufvudtiteln uppförda anslag lill Flottans
reserv-stat må, i den mån det då kan vara och framdeles genom afgång bland
derå uppförde Officerare, blifva disponibelt, få användas lör ifrågavarande nya pensionering
»
»Om fortfarandet af ej mindre de anslag, som för Sjöförsvarets pensions-inrältningar
finnas å Riks-statens 9:de Hufvudtitel uppförda, än äfven den vid sist för flutna
Riksdag Flottans läkare för nu löpande statsreglerings-period tillerkända rättighet
att, under tillika stadgade vilkor, uppföras lill pension å Allmänna Indragnings-staten,
med afdrag derifrån af det pensions-belopp, de ega från Amiralitetets-krigsmans-kassan
uppbära, torde Eders Kongl. Majit, uppå vederbörande Departementschefs
underdåniga föredragning, i nåder besluta.»
»Slutligen hemställer jag underdånigst, att alla här ofvan af mig åberopade utredningar
och förslag, lör så vidt de af Eders Kongl. Majit i nåder gillas, må, till
närmare upplysning om de begärda anslagen, varda till Rikets Ständers Stats-Utskott
öfverlemnade.»
Uppå tillstyrkan af Stals-rådets öfriga Ledamöter läcktes Kongl.
Majit till alla delar i nåder bifalla hvad nu i afseende på reglerin
gen
af utgifterna under Femte Hufvudtiteln samt de för Sjöförsvarets
-
Hil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1. om Slatsverkel 1859.
81
rets behof ifrågasatta nya så vål ständiga som extra anslag blifvit
af Departements-chefen i underdånighet föreslaget; och skulle om
hvad Kon”i- Majit sålunda nu härutinnan i nåder beslutat Utdrag
af Protokollet lill Finans-departementet afgå, för att läggas till grund
vid författandet af Kongl. Maj:t9 nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof i hvad den komme att röra nämnda Hufvudtitel
och Sjöförsvarets behof; hvarjemte de till detta stalsreglerings-ärende
hörande handlingar skulle lill vederbörande Utskott ölverlemnas.
ex Protocollo
Fritz Rythén.
Bi/i. till R. St. Prot. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 4 Uäft.
ii
88
Bil. M 3 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. J\s 1. om Statsverket 1859.
Jemförelse-tabell emellan pensions-beloppen enligt gällande Reglemente för Amiralitetskrigsmans-kassan
och de af Chefen får Sjö försvar s-departementet föreslagna
nya pensioner för Flottans stater och korpser.
Lönefördelar
Pension från
Föreslagen
Summa
efter gamla
efter nya
Amiralitets-
krigsmans-
knssan.
fyllnads-
pension.
ny
Pension
Staten.
Staten.
luihtiir-stater.
R:dr
Ö.
R:dr
ö.
Flottans Ojficers-korps.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
Rrdr
7,500
7,500
1
Amiral
—
3,000
—
6,000
6,000
7,000
—
1
Vice-Amiral .
• • . •
3,000
—
3,000
—
6,000
4,500
6,000
—
1
Kontre-Amiral
—
3,000
—
6,000
3,000
4,500
—
1
Kommendör .
2,250
—
750
—
5,000
2,700
4,000
—
1
Kommendör-kapten,
l:a klass.
2.025
—
641
67
2,666
2,400
3,500
—
1
Dito
2:a d:o
1,920
—
413
33
2,533
1,800
3,000
—
1
Kapten,
Ira d:o
1,530
—
470
—
2,000
1,500
2,500
—
1
Dito
2:a d:o
1,275
—
500
—
1,775
1,200
2,200
—
1
Kapten-löjtnant,
Ira dro
1,080
—
548
—
1,628
900
2,000
—
1
Dito
2:a dro
855
—
665
—
1,520
600
1.200
1
Premier-löjtnant,
Ira dro
570
—
438
—
1,008
450
1,000
1
Dito
2:a dro
450
—
410
—
860
375
800
—
1
Sekund-löjtnant,
Ira dro
375
—
329
—
704
300
600
—
1
Dito
2:a dro
300
240
540
Flottans Under ofjicer s-korps.
450
800
—
1
Krgl. Flagg-styrman, Konstapel,
Skeppare .
450
—
254
—
704
375
1375
1165
360
600
1
Öfverstyrman, Konstapel,Skepp.
360
>—
180
►—
540
360
|360
(l80
270
550
—
1
Under - styrman,
Konstapel,
Skeppare,
Ira klass.
270
—
225
—
495
270
—
500
—
1
Dito Dito Dito
2:a dro
270
—
180
—
450
67
33
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. .31 1, om Statsverket 1859.
85
Lönefördelar
efter gamla | efter nya
Staten. Staten.
IV.dr
3,000
1,800
1.800
1,200
600
600
450
405
240
240
ö.
3,000
2,400
1,800
1,200
675
450
300
2,400
1,200
900
1,800
K. dr
4.500
4.000
5.500
2,200
1,200
1.000
800
800
500
400
400
4.500
3.500
3.000
2,200
1,200
1.000
800
3,500
2,000
1,200
3,000
Flottans Mar in-regemente.
1 Ofverste och Sekund-chef
1 Förste Major.
1 Andre Major .
1 Kapten . .
1 Löjtnant, Ira klassen
1 Dito 2:a d:o
1 Under-löjtnant . .
1 Fanjunkare
1 Furir, S:a klassen .
1 Dito 2:a d:o
1 Regements-trumslagare
Flottans Konstruktions—korps.
1 Ofverste och Sekund-chef .
i Kapten
1 Kapten-löjtnant, Ira klassen
1 Dito 2:a d:o
1 Premier-löjtnant ....
1 Sekund-löjtnant ....
1 Under-konstruktör .
Flottans Mekaniska korps.
1 Departements-chef (Major)
1 Kapten (Kapten-löjtnant) .
1 Löjtnant (Premier-löjtnant)
Flottans Maskinist-officerare.
Pension från
Amiralitels-  krigsmans-  kassan.
Föreslagen
fyllnads-
pension.
Summa
ny
Pension.
R:dr
Ö.
R:dr
Ö.
R:dr
ö.
2,250
750
3,000
,
1,156
67
2,666
67
1,550
803
33
2,333
33
1,080
548
—
1,628
—
570
438
—
1,008
—
570
290
—
860
—
450
254
—
704
—
405
299
—
704
—
240
210
—
450
—
240
160
—
400
—
400
2,250
750
3,000
1,920
413
33
2,353
33
1,530
470
—
2,000
—
1,080
548
—
1,628
—
641
367
—
1,008
450
410
—
860
—
300
404
704
1,920
415
33
2,333
33
1,080
. 440
—
1,520
—
855
153
1,008
1,530
470
2,000
04
Bil. JH 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
Lönefördelar
efter gamla [ efter nya
Slaten. I Slaten.
R:dr
1,800
1,125
3,540
2.350
2.350
1.470
1.470
880
880
505
555
3,000
1,800
1,800
1,500
1,550
1.200
2,100
1,350.-  1,200 —
1,200
1,200
1,125
R: Jr
2.500 j —
2,000
1.500
1 Maskinist-officer
1 Dito
1 Dito (ny
tjenst)
4,500
3,500!
3.000
2,200
2,200
1.000
750
600
450
4.500
3.000
2.500
2.500
2.500
2.000
2.500
2,000
2,000
2,000
2,000
1.500
Civil-stater.
Förvaltningen af Sjö- ärendena.
1 Amiralilets-kammar-råd
1 Sekreterare, 1 Kamererare
1 Kassör
1 Registrator, 1 Notarie .
1 Kammarförvandt, 1 Bokhållare
1 Kammarskrifvare
1 Kanslist
1 Waktmästare
1 Kammardräng
Flottans Civil-stat.
1 Ofver-kommissarie .
1 Kontorsförrnan
1 Sekreterare och Auditör * .
1 Sekreterare*
1 Kassör vid Carlskrona station
1 Dito vid Stockholms d:o
1 Redogörare vid Göteborgs depöt
1 Auditör
1 Advokat- fiskal
1 Kammarförvandt
i Förrådsförvaltare .
i Regementsskrifvare, 1 Revisor
Pension från
Ami ralitetskrigsntanskassan.
Föreslagen
fyllnads
pension.
R:dr
1,530
1,012
I
2.250
1,880
1,880
1.250
1.250
856
836
480
355
2,250
1,530
1,550
1,275
1.147
1,080
1,680
1.147
1,080
1,080
1,080
1,012
R:dr
245
508
750
455
120
378
378
24
60
95
750
470
470
725
628
440
95
573
440
440
440
203
53
Summa
ny
Pension.
R:dr
1,775
1,520
1,215
3.000
2,335
2.000
1,628
1,628
860
836
540
450
33
3.000
2.000
2,000
2,000
1,7751
1.520
1,775
1.520 i
1.520
1.520
1.520
1,215
Bil. M 3 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. JYf 1, om Statsverket 1859.
Löneför delar
Pension från
Aini ra 1 itets-
Föreslagen
Summa
fyllnad»
pension
efter gamla |
Staten. 1
1
efter nya
Staten.
krigsmans-
kassan.
" J
Pension.
R:dr
ö.
R:dr
Ö.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
1,300
1 Registrator och Kanslist (ny lön)
1,215
—- —.
—
730
1,200
1 Bokhållate, 1 Inspektor
712
—
296
—
1,008
—
730
—
1,000
1 Proviantmästare *
712
—
808
—
1,520
—
500
1,000
1 Kanslist oell vice Auditör.
475
—
385
860
—
1500
1475
1229
'450
800
1 Kanslist, 1 Kammarskrifvare .
4 50
—
254
704
—
(300
(300
(404
300
500
1 Wäbel
300
—
150
—
430
250
— ■
400
1 Waktmästare
250
—
150
—
400
—
200
300
1 Kammardräng
* Se anni. 2 vid den föreslagna Pen-  sions-staten.
Flottans Medicinal- stat.
200
100
300
1,800
3,000
1 Fält-läkare
1,530
- ■■ ■
470
2,000
1,200
2,000
1 Regements-läkare ....
1,080
—
253
33
1,333
33
600
1,200
1 Förste Bataljons-läkare .
570
—
438
—
1,008
—
375
800
i Andre d:o ...
Flottans Timmermans- och
Ilamltvorks-statcr.
375
329
704
750
840
1 Öfver-maskinist
712
—
19
—
731
750
—
840
1 Bildhuggare-mästare
712
—
19
—
731
—
660
—
780
1 Öfver-maskinist
627
—
59
—
686
—
540
—
780
i Verkmästare
513
—
173
—
686
—
540
—
780
1 Bokhållare
513
—
173
—
686
—
540
—
780
1 Öfver-smedsmästare ....
513
—
173
—
686
—
540
780
1 Rustmästare
513
—
173
—
686
—
540
—
780
1 Repslagare-mästare . . . .
513
—
173
—
686
—
540
—
780
1 Segelsömmare-mästare .
513
173
—
686
—
86 Bil. M 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. JW /, om Statsverket 1859.
Lön e fö rd ela r
efter gamla
Staten.
efter nya
Staten.
R:dr
Ö.
R:dr
780
ö.
450
660
—
375
660
—
450
660
540
660
—
450
660
—
540
660
—
450
660
—
540
660
—
540
660
375
660
375
600
375
600
—
480
600
—
375
600
—
375
600
—
375
600
—
420
600
—
420
600
300
480
—
450
480
—
450
480
—
270
480
—
375
480
—
300
480
—
360
480
—
360
480
—
450
3,000
5,500
Pension från
Amiralitets-  krigsrnans-
Föreslagen
fyllnads-
Summa
ny
kassan.
pension.
Pension
Öfvermästare (ny lön) .
K:dr
Ö.
R:dr
Ö.
R:dr
686
ö.
Verkmästare
450
—
137
587
—
Un der-smedsmästare
375
—
212
587
—
Snickare-mästare ....
450
—
137
587
—
Maskinist
Slö
—
74
587
—
Murare- o. Stenhuggare mäst.
450
—
137
587
—
Metallgjulare-mästare .
513
—
74
587
—
Jerngjutare-mästare ....
450
—
157
587
Lådraakare-mästare ....
513
—
74
587
—
Smedsmästare
513
—
74
587
—
Blockmakare-mästare
375
—
212
587
—
Qvartersman
375
—
165
540
—
Under-smedsmästare
Maskinist
375
456
—
165
84
540
540
—
Bomb apterings-mästare
575
—
165
540
—
Tunnbindare-mästare
375
—
165
540
—
Målare-mästare
375
—
165
540
—
Verkgesäll
O • •
420
—
120
540
—
Segelsömmare-mästare .
420
—
120
540
—
Qvartersman ....
300
—
150
450
—
Under-snickaremästare .
450
—
450
—
Under-murmästare ....
450
—
— —
450
—
Verkgesäll
270
—
180
450
—
Under-repslagaremästare
375
—
75
450
—
Såg- och Slipmästare .
500
—
150
450
—
Timraer-verkgesall ....
360
—
90
450
—
Murare-verkgesäll ....
Instrument- o. Kompassmakare
360
90
450
—«
(ny lön)
—
—■ '
450
Lots- oell Fyrinrättniugeii.
Lots-direktör
2,250
—
1,416
67
3,666
67
Bil. M 3 till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. JVi 1, om Statsverket 185!).
87
Lönefördelar
Staten.
Staten.
R:dr
Ö.
R:dr
ö.
1,200
2.200
—
1 Registrator och Kanslist .
1.200
—
2,400
—
1 Öfver-ingeniör
37 o
1,800
—
1 Ingeniör .
2,400
3.500
—
1 Lots—distrikt-chef .
1,200
2.200
—
1 Lots-kapten .
900
1,650
—
1 Lots—löjtnant .
75-150)
300
—
1 Lots-ålderman
(utom lotsförtjenst)
600
900
—
1 Fyrmästare
, *
' 525
f
1378
-
750
—
1 Dito
' Se anmärkn. Z vid den föreslagna
Pensions-slateu.
Pension från
Amiralitets-  krigsmans-  kassan.
Föreslagen
fyllnads-
pension.
Summa
ny
Pension.
R:dr
Ö.
R:dr
ö.
R:dr
*6.
1,080
548
1,628
1,080
648
—
1,728
375
1,029
—
1,404
1,920
413
33
2,333
33
1,080
548
—
1,628
855
449
—
1,304
—
270
225
—
495
—
270
—
225
—
495
—
270
225
t
495
—
STOCKHOLM, TRYCKT IIOS JOIL BECKMAN, 1859.
Bil. N:o 4 tilt Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. N.-o i, om Statsverket 1859. 1
Ank. till Exp.-Utsk. den 1 Nov. 1859, kl. 1 e. til.
Utdrag af Protokollet öfver Civil-Ärenden, hållet inför Hans Makt
Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slott den 14 Oktober
1859.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats-Ministern, Friherre de Geer;
Hans Excellens, Herr Slats-Minislern för Utrikes Ärendena, Friherre Manderström;
Stats- Råden: Wallensteen;
Gripenstedt;
Almqvist;
Ehnemark;
Herr Grefve Hamilton;
Lagerstråle ;
Björnstjerna och
Malmsten.
Departements-Chefen, Stats-Rådet Almqvist, föredrog i ett sammanhang följande
ärenden, som vid uppgörandet af förslaget till reglering af utgifterne under Riks-Statens
Sjette Hufvudlilel för nästa statsreglerings-period borde lagas under öfvervägande:
Civil- Departemen tels Expedition.
I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t denna dag beslutat i afseende å
staten för Finans-Departementets Expedition, hemställde Stats-Rådet i underdånighet,
att Kongl. Majit täcktes hos Mikels Ständer föreslå, att de tre Kanslist-befattningarne
inom Civil-Departementets Expedition måtte definitivt varda å stat uppförda till löner
af 1,800 R:dr hvardera, och alt två af de tre kopist-tjensterna derstädes måtte likaledes
uppföras på definitiv stat till löner af 1,000 R:dr hvardera; men att deremot den
tredje kopist-lönen måtte indragas och beloppet deraf, 1,000 R:dr, ställas till Departe
Bih.
till 11. St. Prot. 1859 & 4860. 4 Su?nl. 4 Afd. 5 Haft. 1
2 Bil. N:o 4 lill Kongl. Maf:ts Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4859.
ments-Chefens disposition, för alt användas till befrämjande af ärendenas gång inom
expeditionen.
Då erfarenheten visat att den till uppassning hos Siats-Rådet anställde, å CivilDeparternentets
Expeditions stat uppförde Vaktmästaren icke kunde ensam medhinna förrättandet
af de lill hans tjenst hörande åligganden, hemställde Stats-Rådet i underdånighet,
att Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer äska uppförandet på bemälde Expeditions
stat af lön för en ytterligare Vaktmästare hos Stats-Rådet till belopp af 500
R:dr årligen, motsvarande den lägre lönegraden för Vaktmästarne vid Expeditionerne
af Kongl. Maj:ts Kansli.
S/alis/iska Tabell-Kommissionen.
A) Ett af t. f. Chefen för Statistiska Central-Byrån, Medicinal-Rådet m. m.
Fr. Th. Rerg till Chefen för Civil-Departementet ingifvet memorial af den 23 sisllidne
Augusti, angående anslags-behofven för Statistiska Tabell-Kommissionen under nästa
statsreglerings-period, uti hvilket memorial hufvudsakligen anföres, beträffande
l:o de maleriela behofven:
a) att skäl väl saknades att nu ifrågasätta någon förhöjning af det för Bihliotheket
å stat hittills uppförda anslag af 1,000 R:dr Rant, men att då det likväl ej
borde förbises att, utom inbindningskostnad, jemväl de i samma anslag ingående emballerings-
och transport-kostnader för det internationela litterära utbytet, hvilket till
både heder och nytta för landel ständigt ökas, medtoge ett vexande, ej obetydligt belopp
af ofvannämnde summa, t. f. Chefen ansåge anslaget, för att bereda möjlighet
alt dermed efter en mera omfattande plan hushålla, böra äskas under förm af reservationsanslag
;
h) att då, vidkommande de till ljus, ved, skrifmaterialier och öfrige expenser
anslagne 1.000 R:dr, det med säkerhet kunde förutses, att nämnde belopp för framtiden
icke skulle blifva tillräckligt för de afsedda ändamålen, t. f. Chefen funne sig
böra anhålla om nådig proposition till Rikets Ständer, antingen att det nuvarande an
slagsbeloppet
måtte få beräknas såsom förslags-anslag, eller ock alt detsamma måtte
förhöjas till 1,500 R:dr och erhålla egenskapen af reservations-anslag;
c) att, ehuru det årliga anslaget till utgifvande af en statistisk tidskrift, 1,000
R:dr, i anseende till uppgifna orsaker, hittills icke blifvit användt, och erfarenhet sålunda
ännu saknades att bedöma om och i hvad mån beståndet af en sådan tidskrift
kunde tryggas af det dertill vid sednasle Riksdag beviljade anslag, t. f. Chefen dock,
enär tidpunkten för ifrågavarande tidskrifts utgifvande allt mera nalkades, funne sig
böra anhålla om berörda anslags äskande lill samma belopp, som för nu gällande statsreglering
vore bestämdt, eller med 1,000 R:dr årligen, under uttryckande dervid af den
åsigt, att detta anslags tillräcklighet och ändamålsenlighet otvifvelaktig! skulle indirekt
ökas, derest det kunde erhålla egenskapen af reservations-anslag;
d.) att, för så vidt det i nuvarande stat uppförda anslag till det officiela statistiska
trycket, 5,000 R:dr efter år räknadt, finge bibehålla sin egenskap af reserva
tions-anslag,
t. f. Chefen ansåge sig för närvarande ej ega skäl att äska förhöjning af
samma anslags belopp.
Bil. N:o 4 till Kongl. Ma/.-ts Nåd. Prog. N:o /, om Statsverket 1859. 3
2:o Personalen:
e) alt, beträffande anslaget till Faktbetjenincj, nu utgörande 500 R:dr, t. f.
Chefen, som trott sig icke böra förbise, alt anslagets disponerande till lön ät en enda
Vaktmästare, skulle hafva till följd saknaden af nödig betjening under denne möjligen
åkommen sjukdom, äfvensom af utväg alt erhålla sådan i de fall, då 2:ne personers
biträde erfordras, af denna anledning och i betraktande jemväl deraf att de fleste andre
vaktmästare kunde påräkna en inkomst, sorn betydligt öfverstege 500 R:dr, funné sig
böra anhålla att ifrågavarande anslag mätte varda ökadt till 700 R:dr årligen, hvarigenom
en ordinarie Vaktmästare skulle kunna anställas med 600 R:dr och en vid behof
biträdande person betingas mot 100 R:dr;
f) att, ehuru flera skäl kunde tala för framställandet af en anhållan om ökande
af det till arfvoden ål tillfälliga biträden för innevarande statsreglerings-period beviljade
ärliga reservations-anslag af 5,000 R:dr, t. f. Chefen likväl, med hänsigt till de på
delta anslag befintliga besparingar, som voro afsedda för det stundande större behofvet
af extra biträden, nu icke vågade ifrågasätta förhöjning af berörda reservations-anslag;
g) I afseende på anslag för Statistiska Central-Byråns ordinarie tjenstemän
har t. f. Chefen, bland annat, anfört att arbetet inom en Statistisk Byrå, ehuru väsendtligen
skiljande sig från det inom administrativa verk, derföre likväl ingalunda, och
minst för det närvarande, kunde ställas i jemnbredd med vanlig författare-verksamhet
och forskning; alt Byråns ständiga, mångsidiga och i visst hänseende ganska grannlaga
beröring med de flesta myndigheter gjorde den roulinerade embets- och tjenstemannens
färdighet och takt lika oumbärliga, som vetenskapsmannens insigler och outtröttliga nit
för sanningens utredande; samt att då på möjligheten att inom den fåtaliga tjenstepersonalen
kunna förena dessa egenskaper med en oförtröttad flit och ihärdighet berodde
det Statistiska embetsverkels framgång, hade det, under sådant förhållande, synts
för detta embetsverk vara oundgängligen nödigt, att dess arbetsordning, såvidt möjligt,
sträfvade till förenklande af allt hvad som skulle kunna hänföras under benämningen
af kansliformer; att det arbete, som af en person med största tidsvinst kunde utföras,
aldrig delades på flera, men alt alla gemensamt delade sådana grenar af arbetet, som
kräfde en större personal och en skyndsammare handläggning.
Utgående från dessa åsigter och då den erfarenhet, som vunnits både vid den
internationela statistiska kongressen i Wien och under särskilda rådplägningar med flere
af Cheferne för de berömdaste utländska statistiska embetsverk, öfvertygat t. f. Chefen
om den stora fördelen af en sådan tjenstemännens ställning, att en vidlyftig statistisk
redogörelse vid behof kan af dem alla gemensamt bearbetas, och alt alltså hvar och en
af dem eger nödig kännedom af och öfning i arbetets alla detaljer, äfvensom alt vid
liktidig bearbetning af flere olika grenar jemväl tillgång må finnas pä öfvad personal,
som kan närmare följa arbetet i hvarje särskild gren och öfvervalla dermed sysselsatta
biträden, eller att i detta sednare fall hvar och en af de ordinarie tjenstemännen kan
fungera såsom en slags Afdelnings-Chef;
då någon egentlig Sekreterare-verksamhet af den beskaffenhet, som i flertalet
af andra embetsverk erfordrades, ej toges i anspråk inom en Statistisk Central-Byrå,
som ledes blott af en Chef och der några förhandlingar inför protokoll ej förekomma;
då utan gemensamhet i arbetet detta skulle blifva högst ojemnt fördeladt och
ofta, exempelvis för Revisorn och den så kallade Sekreteraren, alldeles öfverväldigande,
men för Arkivarien för ringa;
då den nya plan för befolknings-statistikens bearbetande, hvilken vid sist förflutna
Riksdag blifvit af Preste-Ståndet antagen och snart komme att Kongl. Maj:ts
4 Bil. N:o 4 lill Kongl. Mojsls Nåd. Prop. N.-o 1, om Statsverket i859.
nådiga pröfning underställas, toge Central-Byråns verksamhet i det strängaste anspråk
på ett sätt, som i den Statistiska Konimittéens betänkande ej var beräknadt; samt
då slutligen Rikets Ständer, vid medgifvande! att Central-Bjråns tjenstemän finge
på stat uppföras, bland annat fästat det vilkor, alt tjenstemännen skola underkasta sig
den förändrade tjenstgörings-skyldighet, som af framdeles tilläfventyrs skeende jemkningar
i organisationen kunde blifva en följd, hade t. f. Chefen ej kunnat tveka alt,
uppå dessa skäl, uti underdånigt memorial af den 10 Juli 1858 hos Kongl. Majit föreslå,
att de nådiga förordnandena för Byråns Irenne tjenstemän icke måtte erhålla lydelse
på viss tjenst, och i närmaste sammanhang dermed, att hela den summa, som å
Riks-staten blifvit för desse tjenstemän uppförd, måtte dem emellan delas till lika belopp
för hvardera.
Genom Kongl. Maj:ts den 22 Juli sistlidne år leinnade nådiga bifall till della underdåniga
förslag hade inom Statistiska Central-Byrån blifvit möjliggjord en arbetsordning,
som ett års erfarenhet visat vara ändamålsenlig, åt hvilken flera utmärkta statistik
från andra länder vid besök å Byrån skänkt sitt loford, och hvars grunddrag hufvudsakligen
voro följande:
”alt ingen tjensteman må blifva sysslolös under de 6 dagliga byråtimmarna; alt
hvad som bör tillhöra en person, nemligen ansvaret för bibliothek och arkiv, äfvensom
för penninge-redogörelsen och primär-uppgifternas revision, jemväl åt en är uppdraget;
att i öfrigt arbetet delas gemensamt efter kraf; att hvarje tjensteman kommunicerar
direkte med Chefen i alla de ärenden, som honom blifvit uppdragna, samt uppsätter,
kontrasignerar och expedierar deraf föranledda skrifvelse!-; att hvarje tjensteman, såsom
jourhafvande en månad i sender, företräder Chefens ställe under dennes tillfälliga frånvaro,
i hvad angår tillsynen öfver allmänna ordningen och upplysningars meddelande
åt besökande m. m.; samt derjemte förer diarium öfver inkomne mål m. m.; samt att
alla 3 tjenstemännen, dels hvar för sig, dels gemensamt, med råd tillhandagå Chefen
och vid dennes möjligen inträffande längre frånvaro skulle vara i tillfälle att, med full
kännedom om arbetets gång i detaljerne, såsom kollegial myndighet uppehålla embetet.“
Jemte tilikännagifvande att denna arbetsordning, som endast genom tjenstemännens
likställighet i alla hänseenden kunnat genomföras, underhållit en täflan, sorn betydligt
underlättat ansträngningarne, tillvägabragt allraminst en tredjedel mera arbete
än som under andra förhållanden kunnat åstadkommas, och utgjort en för alla lika behöflig
skola, hvars inflytelse, genom skicklige ordinarie tjenslemäns inverkan på de tillfälliga
biträdena, för framtiden skulle betrygga tillgången pä duglige arbetare i den
officiela statistiken, derest blott tillfälle till nödig utkomst för dem ej komnie alt saknas,
har t. f. Chefen i underdånighet hemställt att:
då det väsendtligt vidhållandet af sex timmars dagligt arbete å Byrån mäste utgöra
ett hinder för liktidigt innehafvande af annan tjenst, — ett vilkor, som för öfrigt
blifvit tjenstemännen inom Byrån af Rikets Ständer föreskrifva!, — och till största
delen äfven för något enskildt förvärf;
då göromålens mängd i förhållande till personalen icke syntes kunna medgifva
någon semester;
då, under förutsättning af likställighet och gemensamhet i arbetet, både lyckliga
naturanlag, särskilda studier och öfvad tjenstemanna-skickligbet mäste strängt vidhållas
såsom vilkor för inträde i Statistiska Byrån :
då, efter erhållen anställning derstädes, utsiglerna till befordran inom verket
kunde riglas endast åt en plats, och någon befordran utom detsamma antagligen blefve
desto svårare att ernå, ju längre tid som förflutit efter afgången från annat embetsverk;
Bil. N-o 4 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o -/, om Statsverket 1859. 5
då lägre löneinkomst än den af 3,000 R:dr för år icke sjntes hvarken med billighet
eller embetsverkets fördel förenlig;
då progressiv lönetillökning i mån af ålder i samma tjenstebefattning, i förening
med derunder ådagalagd flit och skicklighet, enligt t. f. Chefens uppfattning, syntes
vara enda möjligheten att vid embelsverket fästa och qvarhålla duglige tjenstemän ; och
då, så framt Staten ville ändamålet, eller sjelfkännedom genom officiel statistik,
antagas måste alt Slaten jemväl ville medlen, derest dessa pröiVals nödvändiga, —
Kongl. Majit måtte läckas af Rikets Ständer äska en summa af 9,000 Ridr årligen
att fördelas mellan Statistiska Cenlral-Byråns trenne tjenstemän, på sätt Kongl.
Majit kunde finna lämpligast, antingen såsom bestämd lön af 3,000 R:dr åt hvardera,
eller ock enligt det förfarande, sorn af Kongl. Majit blifvit föreskrifvet att tills vidare
ega rum, att nemligen hvardera af beinälde tjenstemän åtnjuter 2,500 Riksdaler i årligt
arfvode och (Miefen eger att, med afseende ä hvarderas ådagalagda nit, arbetsamhet
och skicklighet samt beskaffenheten af de deni anförtrodda göromål, hos Kongl. Majit
i underdånighet föreslå förhöjning uti ettdera eller flera af de sålunda bestämda årliga
lönebeloppen genom användande af det pä sammanlagda anslaget lör Byråns tjenstemän,
9,000 Riksdaler, uppkommande öfverskott af 1,500 Riksdaler, — äfvensom slutligen
alt hvar och en af dessa tjenstemän måtte blifva tillförsäkrad!, att, efter vissa,
exempelvis feni års fördelaktigt vitsordad tjenstgöring inom embelsverket, hos Kongl.
Majit varda i underdånighet anmäld till en årlig förhöjning i lönen af 16| procent eller
lill 3,500 Riksdaler, och under samma vilkor efter 10 års tjenst till en ytterligare lika
stor förhöjning eller till 4,000 Riksdaler.
B) Tillförordnade Chefens lör Statistiska Central-Byrån underdåniga memorial
af den 17 nästlidne September, med tillkännagifvande alt, — sedan Kongl. Majit, i
anledning af tillförordnade Kamererare!! i Kommers-kollegium, Kammarherren m. m.
E. G. Lcyonmarcks underdåniga anhållan, att han, som, på grund af eli utaf f. d.
Kommissionen öfver Tabellverket den 12 Januari 1836 utfärdade konstitutorial, bestridt
Revisors-tjensten hos bemälda Kommission, emot åtnjutande af den för samma tjenst
å stat uppförda lön, 750 Riksdaler Riksmynt, mätte, då nämnde Kommission numera
upphört och dess göromål blifvit öfverflyttade på Statistiska Tabell-Kommissionen, få
fortfarande och intilldess han å Rikets stat erhölle tjenstebefattning med högre lön, än
han nu åtnjöte, uppbära nämnde Revisorslön, att årligen till honom utbetalas, räknadt
från den 1 Augusti 1858, då Kommissionen öfver Tabellverket upplöstes, medelst nådigt
bref den 30 Juli innevarande år förklarat berörde anhållan icke kunna i vidsträcktare
mån bifallas, än att Chelen för Statistiska Central-Byrån egde att, om och när
Leyonmarck sig dertill anmälde, tilldela honom mot hans förra åliggande såsom Revisor
svarande göromål inom Byrån, i hvilket fall Levonmarcks arfvode för denna tjenstgöring
borde med 750 Riksdaler årligen utgå tillsvidare af det till extra tjenstebiträde!! inom
Byrån anvisade anslag, samt alt bemälde Chef skulle åligga att, sedan sig visat om
Leyonmarck inträdde i tjenstgöring, derom göra underdånig anmälan, då Kongl. Majit
ville taga i öfvervägande huruvida nådig proposition till Rikets Ständer borde aflåtas
om arfvodets uppförande såsom särskildt anslag å Byråns stat, — så bade, efter erhållen
del af detta nådiga beslut, Kammarherren Leyonmarck, uti en förevarande memo
rial
bilagd skrift, hos Chefen för Statistiska Central-Byrån anmält sig att, från och
med sistlidne September månads början, åter inträda i sin förra Revisors-tjenstgöring,
med anhållan likväl att, då han, såsom tillika anställd i Kommers-kollegium, under
hela den tid han innehaft ifrågavarande Revisorstjenst egt att hemma hos sig på lämplig
tid verkställa Revisors-göroinålen, honom mätte äfven hädanefter tilldelas endast sådana
göromål, som han kunde i sin bostad förrätta, anförande Chefen för Statistiska
6 Bil. N:o 4 lill Kongl. Majsts Nåd. Prop. N:o -/, om Statsverket i859.
Central-Byrån härvid, att besparingar å reservations-anslaget, 5,000 Riksdaler, lill extra
biträden inom Byrån visserligen nu funnes, men att della förhållande, beroende dels af
en inskränktare verksamhet i början af Byråns tillvaro, dels af skyldigheten att spara
medel för nya statistiska undersökningar, utgjorde ett undantag, som ej borde komma
att inträffa när embetsverket ytterligare utsträckte sin verksamhet och att fördenskull
angeläget vore, att, om Kongl. Majit komme att aflåta nådig framställning till Rikets
Ständer angående uppförande af arfvode! till Kammarherren Leyonmarck såsom särskildt
anslag, detsamma jemväl måtte äskas under sin särskilda titel, så att det ej föranledde
någon minskning i det för extra biträden behöfliga reservations-anslaget.
Jemte hemställan, det Kongl. Majit måtte gifva Rikets Ständer tillkänna att det
vid sistlidne Riksdag beviljade anslaget af 1,000 Riksdaler årligen till hyra uj ernbetslolcal
för Statistiska Tabell-Kommissionen, icke vidare vore behöfligt, sedan sådan lokal
numera från den 1 innevarande Oktober blifvit i ett kronan tillhörigt hus för verket
anvisad, tillstyrkte Stats-Rådet, som, enär Chefens för Statistiska Central-Byrån aflöning
blifvit vid förra Riksdagen bestämd lägre än lönerna för andra i vigt och ansvarighet
jemförliga befattningar, ansåg nämnde aflöning böra förhöjas till minst det vid förra
Riksdagen af Kongl. Majit föreslagna belopp, alt Kongl. Majit täcktes föreslå Rikets
Ständer att medgifva följande ändringar i staten för Statistiska Tabell-Kommissionen,
nemligen :
a) att Chefens för Statistiska Central-Byrån lön ökas från 4,500 Riksdaler till
det belopp, Kongl. Majit i Sin proposition vid sistlidne Riksdag föreslog, eller 5,000
Riksdaler;
h) att, — med afseende å hvad bemälde Chef anfört rörande fördelen och
lämpligheten af gemensamhet i arbete och likhet i aflönings-förmåner för de i Byrån
anställde tjenstemän, — i stället för de till Central-Byräns tre tjenstemän å staten
nu uppförda löner, cn summa, motsvarande dessa löners sammanlagda belopp, eller
9,000 Riksdaler, årligen anvisas, för alt lika fördelas mellan de tre tjenslemännen;
c) alt, på sätt Chefen hemställt, anslagen dels till ”bibliolhekets underhåll och
litterärt utbyte” och dels till ''betäckande af kostnaderne för en statistisk tidskrift” må
bibehållas vid deras nuvarande belopp, 1,000 Riksdaler hvartdera, men erhålla egenskap
af reservations-anslay;”
d) att anslaget, 1,000 Riksdaler, till ”ved, ljus, skrifmaterialier m. m.” må från
slaten för Statistiska Tabell-Kommissionen utgå och öfverflyttas till Sjette Hufvud-Titelns
allmänna förslags-anslag till ”skrifmaterialier och expenser”;
e) alt pä Kommissionens stat måtte uppföras det arfvode af 750 Riksdaler årligen,
som Kammarherren Leyonmarck, enligt Kongl. Majits ofvanberörda beslut, eger uppbära
emot skyldighet att förrätta mot hans förra åligganden som Revisor svarande göromål
inom Statistiska Central-Byrån; — i hvilket fall det hittills å stat uppförda reservations-auslaget
”lill arfvoden åt tillfälliga biträden” kunde med samma belopp minskas
och således till 4,250 Riksdaler nedsättas; samt
f) att, på de af Chefen anförda skäl, anslaget lill vaktbetjening finge, för att
kunna godtgöra i sådant afseende erforderligt extra biträde, ökas från 500 till 700
Riksdaler.
Beträffande Chefens för Statistiska Central-Byrån framställning om progressiv
lönetillökning för Byråns tjenstemän efter viss tjenstetid, så fann väl Stats-Rådet detta
förslag, med hänsigt till deras befallningars beskaffenhet, vara förtjent af uppmärksam
-
Bil. N:0 4 till Kungl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o •/, örn Statsverket 1859. 7
het; men då tiden för den sålunda föreslagna lönetillökningens inträdande ännu ej vore
inne, ansåg Stats-Rådet samma framställning för närvarande ej böra någon åtgärd
föranleda.
I händelse Rikets Ständer, uppå Kongl. Maj:ts nådiga framställning, bi folie hvad
Stats-Rådet sålunda tillstyrkt, skulle anslags-summan för Statistiska Tabell-Kommissionen,
i nu gällande stat upptagen till 27,000 Riksdaler, komma alt nedsättas till 26,700 R:dr,
men deremot, under iakttagande af ofvanberörde öfverflyttning, Sjette Hufvud-Titelns
anslag till skrifmaterialier och expenser ökas med ett belopp af 1,000 Riksdaler.
Lan dimiileri- Slaten.
a) Öfver-Direktörens vid Landlmäteriet, uti underdånigt memorial afden9sistlidne
Maj, afgifna förslag till stat för General-Landtmäteri-Kontoret och Landtmätarne
i länen.
Under åberopande hurusom staten för General-Landtmäteri-Kontoret samt aflöningsförinånerne
för Förste och Andre Landtmätarne i länen blifvit vid nästlidne riksdag
för nuvarande statsreglerings-period på följande sätt bestämde, nemligen:
för General-Landtmäteri-Kontoret:
Öfver-Direktören  6,000 R:dr
Landtmäteri-Sekreleraren  3,000 „
Ofver-lngeniören  3,000 „
Landtmäteri-Fiskalen
2,400 „
Aktuarien  2,000 „
5 Ingeniörer, å 1,200 R:dr  6,000 „
Förste Vaktmästaren
600 „
Andre d:o
450 „
Skrifvare-biträde vid Kontoret
600 „
Gratifikationer åt e. o. tjenstemän och betjente .
75 „
Summa Runt R:dr 24,125:
samt för Förste Landtmätarne till 1,800 R:dr och Andre Landtmätarne till 900 R:dr
Riksmynt årligen, eller för samtlige Förste och Andre Landtmätarne i rikets alla län, till
64,800 Riksdaler; hade Öfver-Direktören, beträffande dessa anslags tillräcklighet äfven
för framtiden, i underdånighet yttrat, att, hvad anginge alla förenämnde embets- och
tjenstemäns samt betjentes löneförmåner, Öfver-Direktören, för sin del, ansåge desamma
hvarken böra höjas eller minskas, utan fortfarande med oförändradi belopp utgå, men
att, beträffande deremot anslagen lill skrifvare-biträde samt till gratifikationer åt extra
ordinarie tjenstemän och betjente inom General-Landtmäteri-Kontoret, dessa anslag icke
vore för behofvet tillräckliga, i hvilket afseende Öfver-Direktören hufvudsakligen anfört:
att då år 1840 endast 530 ärenden till General-Landtmäteri-Kontoret inkommo och
654 expeditioner derifrån ulgingo, göromålen vid berörde embetsverk sedermera så betydligt
ökats, alt år 1849 inkommo 1,079 ärenden och utgingo 1,192 expeditioner,
samt att inkomna ärendena år 1858 utgjorde 1,818 och de utgående expeditionernas
antal 2,407, allt på Landlmäteri-Sekreterarens och Öfver-Ingeniörens föredragning, obe
-
8 Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 4859.
räknadt de till Landlmäteri-Fiskalen inkomna ärenden och från honom utgångna expeditioner,
hvilka äfven varit i betydligt stigande; alt, oaktadt denna ansenliga tillökning
i General-Landtmäteri-Kontorets verksamhet, och hvilken vållats, bland annat, deral
att Kontoret sedan år 1827 fått flere nja åligganden, såsom att årligen uppgöra förslag
lill ulfljllnings-understöd af allmänna medel åt de många utflyttande skiltestagarne
i hela riket och granska alla öfver detta understöd i länen författade räkenskaper,
samt att hafva tillsyn, icke blott, såsom förr, öfver justeringsverkel, utan ock öfver allt,
som angår rikets mått och vigt, äfvensom deiaf att år 1855 utfärdats och sedermera,
lill stor fördel för saken, på det allvarsammaste tillämpats nya föreskrifter i och för
vinnande af säker kontroll derå, att hvarken handläggningen af landtmälarnes i orterne
många förrättningar obehörigen uppskjutes eller dessas slutliga redovisning försummas,
Öfver-Direklören likväl ansåge sig för det närvarande icke höra begära någon egentlig
tillökning i antalet af General-Landtmäteri-Kontorets tjenstemän; men att, då de göromål,
som åläge dem, samt i synnerhet Landlmäteri-Sekreteraren och Aktuarien, numera
omöjligen kunde medhinnas utan ansträngningar i arbetsväg af den beskaffenhet, att
de billigtvis icke kunde fordras, och härtill komme, alt de många registraturen öfver
Kontorets stora samling af renoverade kartor och handlingar, såsom hufvudsakligen
upprättade åren 1708—1728 samt af ålder och nötning otydliga, måste förnyas, hvilket
besvärliga och grannlaga arbete komme alt upplaga en mycket lång tid, Ofver-Direktören
funne sig böra hemställa, att, i stället för det nuvarande anslaget af 75 R:dr
till gratifikationer åt e. o. tjenstemän, ett ärligt anslag af 1,200 Riksdaler Riksmynt,
för uppehållande af ärendenas i General-Landtmäteri-Kontoret behöriga gång, måtte
varda å Kontorets stat upplordl; samt att, hvad angick anslaget till skrifvare-biträde,
Öfver-Direklören, enär berörde anslag, hvilket först vid 1853—1854 års riksdag beviljades,
numera icke vore för ändamålet tillräckligt, sedan antalet af de från GeneralLandtmäteri-Kontoret
ärligen utgående expeditioner under den derefter tilländalupna tiden
mer än fördubblats, ansåge sig, med hänsigt jemväl dertill att ett belopp af 1,000
Riksdaler Riksmynt i nåder anvisats till renskrifning inom den nybildade GeneralSkogs-Styrelsen,
böra i underdånighet hemställa, att ifrågavarande anslag måtte tili 1,000
Riksdaler förhöjas. — — — -»— — — — — •— —
Med afseende å det genom den betydande och hastiga tillvexten i ärendenas
antal inom General-Landtmäteri-Kontoret ådagalagda beholvet af ökadt skrifvare-biträde
derstädes, samt enär det å Kontorets stat uppförda anslag af 75 Riksdaler till gratifikationer
ät e. o. tjenstemän och betjente vore alltför ringa för att dermed kunna godtgöra
de biträden, som för uppehållande af ärendenas behöriga gång erfordrades, tillstyrkte
Stats-Rådet i underdånighet, det Kongl. Majit täcktes af Rikets Ständer äska
att så väl berörda anslag, som det å Kontorets stat nu befintliga anslag af 600 Riksdaler
lill skrifvare-biträde vid kontoret, må förhöjas tili 1,000 Riksdaler hvartdera,
hvarigenom Kontorets stat komme att ökas med 1,325 Riksdaler.
Slutligen, och då samtlige med indelning försedde Förste Landtmätare, med undantag
endast af Förste Landtmätaren i Westmanlands län, hvars indelning utgjorde 1,304
Riksdaler 99 öre, förklarat sig villige att, emot tillträdande af den nya, i penningar
utgående lönen, afstå sin indelning, hemställde Stats-Rådet, det Kongl. Majit måtte föreslå
Rikets Ständer, alt den kontanta anslags-summan för Landtmäteri-Staten, 71,537;
91,
Bil. N:o 4 lill Kongl. Maf-ts Nåd. Prop. N:u i, om Statsverket 1859. 9
$i, finge i nästa Riksstat ökas med 16,082: lo, motsvarande de öfrige Förste Landtmätarnes
fordna indelningar, och således, med tillägg af de nu ifrågasatta förhöjningarne
till skrifvarebiträde och gratifikationer, 1,325 R:dr, blifva inalles 88,945 Riksdaler
1 öre, hvaremot i kolumnen för indelta räntor, nu innehållande 17,387: 9, endast
borde upptagas ofvanberörde 1,304: 99 öre; blifvande slutsumman 90,250 Riksdaler.
b) Öfver-Direktörens vid Landtmäteriet underdåniga memorial af den 19 nästlidne
September — — — — — — — — — —
Stats-Rådel hemställde i underdånighet, att Kongl. Maj:t, — — —, täcktes
i nåder äska att, med bibehållande under förändrad rubrik: ”Till bearbetande af
Rikets ekonomiska karteverk’"' af det på ordinarie stat under rubrik: ”För socknekartors
upprättande nu uppförda reservationsanslag af 6,000 R:dr, Rikets Ständer mätte
till enahanda ändamål för nästkommande statsregleringsperiod till Kongl. Maj:ls disposition
fortfarande anvisa ett årligt extra anslag af 15,750 Riksdaler, eller för tre år
tillsammans 47,250 Riksdaler.
Lands-Slalen:
a) Ett den 15 April sistlidet år af dåvarande Landshöfdingen i Norrbottens
län, numera General-Direktören A. E. Ros afgifvet memorial, med underdånig anhållan,
alt, — då flere, måhända de fleste Landshöfdingar i Riket, bland andra förmåner,
åtnjöte älven den att i närheten af sina embetsbostäder innehafva någon jord eller
ängslägenbet, lill omfång så stor, att derå kunna framfödas åtminstone ett par hästar
och några fä boskapskreatur, men saknaden af en sådan förmån för Landshöfdingen i
Norrbottens län vore så mycket mera kännbar, som hästar icke kunde undvaras, samt den för
ett större bushåll vigtiga artikeln mjölk under vissa tider af året icke kunde i Luleå
mot betalning erhållas och under andra lider endast till ett pris lika högt, om icke
högre än det, som i hufvudstaden allmännast vore gängse, och i förhållande härtill
jemväl foder, håde hö och halm, stöde i mycket högt pris, så att mjölk, efter utfodring
med köpt foder, icke heller producerades till billigare pris, — Kongl. Maj:t måtte till
Kongl. Maj:Is Refallningshafvandes disposition anvisa en summa af högst 8,000 R:dr
Riksmynt för inköp af 12 ä 15 tunnland jord å Luleå stads mark och till anskaffande
af erforderlig ladugårdsbyggnad med foderrum ; i sammanhang hvarmed fästades Kongl.
Maj:ts nådiga uppmärksamhet å behofvet af någon ytterligare tillökning, utöfver den sålunda
begärda förmånen, uti den Landshöfdingen i berörda län å stat anslagna lön,
hvilken, utgående i penningar och sålunda aldrig öfverstigande dess fixa belopp, utgjorde
blott 3,900 Riksdaler Ranko, oberäknadi 600 R:dr samma mynt resepenningar,
Bih. till B. St. Prof. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 5 Haft. 2
10 Bil. S:o 4 lill Kongl. Moj:ts Kod. Prog. IS:o it om Statsverket 1859.
och, efter hvad erfarenheten visat, icke förslog att betacka de med tjensten förenade
oundgängliga utgifter och lefnadskostnader;
b) Landshöfdinge-Embetets i Sonbottens län underdåniga skrifvelse den 1
nästlidne September, med öfverlemnande utaf en af nuvarande Landshöfding en derstädes
P. H. [Vidmark till Kongl. Maj:t ställd skrift, deruti Landshöfdingen, med instämmande
uti hvad hans företrädare, på sätt ofvanberördt är, anfört i afseende ä nödvändigheten
för Landshöfdingen i detta län att underhålla egna hästar och kokrealur,
i underdånighet anmält, det han förgäfves sökt att i närheten af residenset erhålla lill
boslällsjord tjenlig lägenhet, så häfdad, att af densamma påräknad afkastning skulle
kunna vinnas, särdeles som den tillfälliga nedsättning i jordvärdet, hvilken vid början
af förlidna år egt rum, tillika med anledningen för densamma, eller den då rådande
penningeförlägenheten, redan upphört; i anledning hvaraf och då dertill komme den
väsendtliga omständigheten, att en Landshöfding i Norrbottens län, hvilket omfattade
en areal af omkring 940 qvadrat-mil, borde sättas i tillfälle att, ostörd af egna ekonomiska
sysselsättningar, egna sin lid och sina krafter, särdeles under sommarmånaderne,
ät resor inom länet, för beredande och ordnande af allmänna angelägenheter, hvilka
utan hans personliga inverkan svårligen kunde bringas i det skick, som vederborde,
Landshöfdingen Widmark i underdånighet hemställt, alt, oberoende af den förhöjning
eller reglering af Landshöfdingelönerue, sorn kunde erfordras och blifva föremål för
Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers bepröfvande, samt särskilda respenningar bestämmande
för Landshöfdingen uti ifrågavarande vidsträckta län, Kongl. Maj:t täcktes till
Rikets Ständer aflåta proposition, ali, i ersättning för felande boslällsjord till utfodring
af behöflige 2 hästar och 4 kokrealur, måtte sökanden och framtida innehafvare af
Landshöfdinge-tjensten tilldelas 2,000 lispund hårdvalls- eller lindes-hö, att årligen efter
gällande markegångspris lösas, äfvensom att med statsmedel måtte inlösas, till boslällshafvarens
begagnande, den af General-Direktören Ros å residenstomten uppförda
nya ladugårdsbyggnad.
1 sammanhang härmed anmäldes ett Civil-Deparlementet meddeladt utdrag af
protokollet öfver Finans-Ärenden för den 22 sistlidne Juni, utvisande, hurusom General-Direktören
Bos, — efter det han hos Öfver-lntendents-Embetet gjort framställning
om ersättning för åtskilliga af honom såsom Landshöfding i Norrbottens län,
utan anmälan hos och bemyndigande af bemälda Embete, föranstaltade och bekostade
arbeten och byggnader vid Landshöfdinge-residenset i Luleå, uppgående, enligt aflemnade
räkningar, till 4,080 R:dr 34 öre, men Ofver-Inlendenls-Embetel, vid upprättandet
af innevarande års Generalförslag till arbeten å Kronans hus och byggnader i
landsorterne, med åberopande af 5 och 0 §§ i Bostälisreglemenlet den 15 Mars 1856,
funnit det väckta ersättningsanspråket ej kunna till någon Einbetels åtgärd föranleda,
och sedan detta Generalförslag blifvit af Kongl. Majit i nåder gilladt, — i underdånighet
anhållit, alt, då de af honom föranstaltade arbeten, nämligen dels en flygelbyggnads
förändrade inredning från stall och vagnshus till förvaringsrum för redskap, ved
och andra effekter, dels en ny uthusbyggnads uppförande till stallrum, vagnsbod och
fähus, dels ock anläggning af en iskällare och af en kryddgård med åtskilliga planteringar,
äfvensom uppsättning af plank, makadamisering af en väg emellan residenset
och dithörande sjöbrygga m. m., varit för bostället behöfliga, samt den ändamålsenliga
verkställigheten af dessa åtgärder jemväl blifvit vid bällén af- och lillträdes-syn den 28
Maj och 25 September 1858 af synerätten vitsordad, Kongl. Majit måtte förordna, att
omlörmälde utgifter, äfvensom hvad af sökanden blifvit utöfver nämnde summa, efter
räkningens alslutande, för hägnad utgifvet och till beloppet kunde blifva lemnadt obestridt,
finge af allmänna medel sökanden ersättas; — samt alt, efter det Ofver-Inten
-
Bil. N:o 4 lill Kongl. Mof-.ts Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1859. 11
dents-Embetet blifvit i ämnet hördt, Kongl. Maj:t, som beviljat sökanden godtgörelse
för de bestridde utgifterne för anläggning af kryddgård, för trädplantering, uppförande
af plank och makadamisering af vägen, men deremot funnit någon ersättning af statsmedel
icke kunna honom tillerkännas för de af honom vid residenset uppförde byggnader,
dervid befallt, att handlingarne i målet skulle öfverlemnas till Civil-Departemenlet,
på det, vid förekommande fråga om inköp af boställsjord åt Landshöfdingen i
Norrbottens län, måtte tagas under ompröfning, huruvida icke den af General-Direktör
Ros uppförda ladugårdsbyggnad jemväl kunde varda för Kronans räkning iidöst; och
inhemtades af bifogade handlingarne, att den byggnad, som nu till inlösen vore i fråga,
holle 30 alnar i längd, 15 alnar i bredd och 9^ alnar i höjd, vore uppförd på hög
stenfot och försedd med eldstad och murgryta, saint är i nedra botten indelad uti gödsel-lider,
höns- och svin-hus med mur och ett redskapshus, och å öfra botten i svala,
stall, stallbod och fähus med två vagnslider af resvirke, allt under gemensamt tak, äfvensom
att kostnaden för uppförandet af samma byggnad, hvilken synerälten vitsordat
vara ganska ändamålsenligt inrättad, enligt merbemälde General-Direktörs, i Öfver-Intendents-Embelets
Kammarkontor granskade, räkning, uppgått till 3,008 R:dr 34 sk.
6 r:st Riksgälds eller 3,008 Riksdaler 70 öre Riksmynt.
På grund af hvad i de underdåniga ansökningarne blifvit anfördt, och då ifrågavarande
landshöfdingebeställning vore, jemte den i Jemtlands län, svagast aflönad
och i ostridigt behof af någon skälig tillökning uti inkomster, tillstyrkte Stats-Rådet,
det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rikets Ständer, dels att, i ersättning för saknad boställsjord
vid Läns-Residenset i Norrbottens län till utfodring af erforderliga kreatur,
må för Landshöfdingen derstädes å stat uppföras ett mot värdet af 2,000 lispund hö
ungefärligen svarande belopp af 1,250 R:dr, hvarigenom hans löneförmåner, som för
närvarande utgjorde endast 6,750 R:dr, kunde komma att uppgå lill 8,000 R:dr, respenningarnc
deruti inberäknade, dels ock ali den utaf General-Direktören Ros uppförda
stall- och fähusbyggnaden, hvilken vore oundgängligen nödig för behöfliga hästar och
kokreatur, samt vid den förlidna år hållna af- och lillträdessynen funnits vara ändamålsenligt
inrättad och, jemlikt hvad särskilda behörige synemän dessutom intygat, vore
med omsorg uppförd lill ett pris, som icke kunnat erhållas genom entreprenad-auktion,
uiå varda för Kronans räkning inlöst och det erforderliga beloppet, 3,008 Riksdaler
70 öre Riksmynt, för ändamålet af Rikets Ständer anvisas; hvarefter byggnaden borde,
under ansvar såsom för öfriga bostadslägenheterne, af Landshöfdingen emottagas.
Departements-Chefen anhöll att vid detta tillfälle få i minnet återkalla, att äfven
Landshöfdingen i Jemtlands län, J. A. Dahlström, uti ett i slutet af år 1856
ingifvet underdånigt memorial, till Kongl. Maj:ts nådiga behjertande framställt, hurusom
de med Landshöfdinge-tjensten derstädes förenade löneförmåner, hvilka vid den
år 1837 verkställda reglering af Landshöfdinge-lönerne bestämdes till 4,500 Riksdaler
Banko, ehuru detta belopp först från och med 1853 Landshöfdingen till fullo tillgodokommit,
blifvit alldeles otillräckliga för de nödvändigaste behofven, helst lefnadskostnaden
i Jemtland ingalunda vore billigare än på de fleste andra orter, ulan snarare i
vissa läll dyrare till följd af den långa, ytterst kostsamma landtransporten, men att
Kongl. Maj:*, vid föredragning häraf den 10 Januari 1857, funnit berörde framställ
-
12 Bil. Nio 4 till Kongl. Majit* Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1859.
ning för det dåvarande icke böra till någon åtgärd föranleda, enär Kongl. Majit uti
Sin till Rikets då församlade Ständer aflåtna Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd
och behof redan hade framställt de förslag till löneförhöjningar, som Kongl.
Maj:t ansett vara af omständigheterna påkallade.
Under åberopande af hvad i afseende å Landshöfdingelönen i Norrbottens län
Stats-Rådel nu tillstyrkt, hemställde Stats-Rådet i underdånighet, det Kongl. Majit
täcktes af Rikets Ständer äska, att jemväl åt Landshöfdingen i Jemtlands län må anslås
ett belopp af 1,250 Riksdaler, så att hans löneförmåner komma att utgöra 8,000
Riksdaler, respenningar deruti inberäknade.
n) Kongl. Maj:ts B eja lIn ingsh ofva n des i Stockholms län underdåniga memorial
af den 14 Januari innevarande år, deruti anförts, hurusom erfarenheten under en
längre tid visat behofvet deraf, att Långhundra härad inom nämnda län, hvilket härad,
bestående af 7 socknar om tillsammans 274TÄff mantal med en folkmängd af nära
5,900 personer, och omfattande nära hela bredden af länet från vester till öster, nemligen
från Upsala lånegräns, en mil från Upsala Stad, till den närmast hafvet varande
socknen af länet eller Österåker, hade en utsträckning af omkring 6 mil, med länsmansbostället
Lundby beläget långt åt vester och aflägset 4\ mil från östra gränsen af
Garns socken, hlefve fördeladt uti två Länsmansdistrikt, hvadan jemväl tillförene och
ända till år 1850 en extra Länsman, dock utan lön på stat, varit anställd särskildt för
sistberörde socken, — ett förfogande, som likväl numera icke läte sig verkställas, enär
lämplige personer för beklädandet af Länsmanssvsslor ej kunde erhållas med mindre
skäliga löneförmåner för dem vore att påräkna; på grund hvaraf och då, vid ofvanberörde
förhållanden, det i hufvudsaklig mån vore omöjligt, äfven för den mest nitiske
Länsman, alt i det nuvarande vidsträckta distriktet utöfva en verksammare polisuppsigt
samt att handhafva uppsiglen å allmänna vägarne m. m., som tjensten tillhörde,
Kongl. Majits Befallningshafvande i underdånighet hemställt, det Kongl. Majit täcktes
till Rikets Ständer göra Nådig proposition om anslående af lön jemte ersättning för
boställe åt ytterligare en länsman inom ifrågavarande härad, hvilket, enligt Kongl.
Majits Befallningshafvandes åsigt, då kunde sålunda fördelas, att de tre östra socknarne,
eller Garn, Kårsta och Närtuna, komme att utgöra östra Länsmansdistriktet, och
de öfrige socknarne, Gottora, Husby, Östuna och Lagga, vestra distriktet.
Kammar-kollegium och Stats-kontorel hade uti afgifvet underdånigt utlåtande
af den 30 sistlidne September, till förevarande underdåniga framställning tillstyrkt nådigt
bifall, enär, i betraktande af den form och utsträckning, sorn Långhundra härad
eger, det måste antagas, att, såsom Kongl. Majits Befallningshafvande vitsordat, en
Länsman derstädes, hvars boställe vore beläget i vestra ändan af häradet, icke kunde
med erforderlig verksamhet sköta sin tjenst inom östra delen af distriktet, samt den
nu föreslagna indelningen af häradet i två distrikt, i afseende å lokala förhållanden,
syntes destomera tjenlig, som nuvarande Länsmansbostället komme alt ligga nästan i
midten af det ena, eller vestra distriktet, och de nya distrikten erhölle en folknummer,
det vestra af 3,327 och det östra af 2,544 personer.
Bil. N:0 4 till Kongl. Majds Nåd. Prog. 2V:o i, om Statsverket ■1859. 13
Med afseende å hvad sålunda blifvit i underdånighet anfördt och hemstäldt, tillstyrkte
Siats-Rådet i underdånighet, att Kongl. Maj:t mätte af Rikets Ständer äska, att
till aflöning åt en ytterligare Länsman inom Långhundra härad mätte ä stat uppföras:
lön 700 Riksdaler och hushyresersättning, i likhet med hvad bestås de Länsmän, som
sakna boställe, i nu gällande stat upptagen till 150 Riksdaler årligen.
Departements-Chefen anhöll derefter att i underdånighet få upplysa, att sedan
Rikets sednast församlade Ständer tillkännagifva sig anse någon definitiv reglering af
Kronofogdarnes, Häradsskrifvarnes och Länsmännens löneförmåner icke böra verkställas,
innan en förnyad, efter samma method och samma grunder förrättad noggrann värdering
af bemälde tjenstemäns boställen egt rum, och derför i underdånighet anhållit att
Kongl. Majit täcktes anbefalla en dylik uppskattning, hade i anledning häraf Kammarkollegium
och Stats-kontorel under den 23 Februari 1858 erhållit nådig löreskrift alt
inkomma med förslag lill de gemensamma grunder, som vid nämnde uppskattning borde
följas och sättet för verkställigheten deraf, men att bemälde Kollegier ännu icke inkommit
med underdånigt yttrande och förslag i ämnet; och fann Departements-Chefen,
vid sådant förhållande, sig böra i underdånighet hemställa, att Kongl. Maj:t täcktes i
nåder föreslå Rikets Ständer, alt den för ofvannämnde landstats-tjenstemän vid sednaste
Riksdag upprättade stat målte äfven under instundande statsreglerings-period få
förblifva provisoriskt gällande.
Uti detta Departements-Chefens yttrande instämde Stats-Rådets öfrige ledamöter.
Jordbruket, Handeln och näringarne.
A. Skiften och A fvittring ar.
Ofver-Direktörens vid Landtmätcviel underdåniga memorial af den 2 nästlidne
Maj, deruti, sedan en af Kongl. Majrts Befallningshafvande i Norrbottens län lill Kongl.
Majit ingifven framställning, angående, bland annat, ny stat för aivittringsverket i länet,
blifvit till Öfver-D irektörens underdåniga utlåtande remitterad, samt Läns-Slyrelserne
i Westerbottens, Wester-Norrlands, Gefleborgs, Stora kopparbergs och Jemtlands län,
uppå Öfver-Direktörens anmodan, inkommit med yttranden i fråga om bibehållande,
förminskning eller tillökning af de anslag, som, vid fördelningen af de utaf Rikets sednast
församlade Ständer till Storskiftes- och afvittrings-förrättningarnes forlskyndande
under innevarande slatsregleringsperiod anvisade medel, blifvit genom Kongl. Brefvet
den 11 Juni 1858 för de särskilda länen bestämda, Ölver-Direktören, med bifogande
af nämnde yttranden, afgifvit underdånigt utlåtande och förslag i afseende på det under
nästkommande statsregleringsperiod erforderliga anslag för Storskiftes- och Afvittringsverken.
Utaf ofvanberörda yttranden inhemtades hufvudsakligen, beträffande
14 Bil. N:o 4 till kongl. Majus Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1859.
a) Norrbottens län;
att Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagit dels att, utöfver de 15 afviltrings-Iandtmätare,
hvilka nu funnes inom länet anslällde, ytterligare fem sådane i lägre lönegraden
mätte få i länet antagas, om icke förr, åtminstone från den tid då den nya statsregleringsperioden
vidtoge, dels ock att, från och med nämnde tidpunkt, afvittringslandtmätarnes
aflöning mätte så ordnas, att de, utöfver de bestämda årliga arfvodena,
hvilka utgå dels såsom lön och dels såsom respenningar, mätte kunna genom flit och öfverarbeten
bereda sig en ökad inkomst, samt i sådant afseende Taxa för arbetet fastställas enligt
ett af Afvittrings-Styresmannen i länet ularbetadl och af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
bifogadt förslag, men att, om förslaget alt stalla afvitlrings-göromålens utförande på
Taxa icke vunne nådigt bifall, utan aflöningen komme alt utgå på sätt hittills egt rum,
denna måtte för de 8 äldre landtmätarne fastställas till 1,600 Biksdaler och för de
öfrige (ill 1,400 Biksdaler årligen, jemte 200 Biksdaler i respenningar till hvarje af
dem; hvaremot Kongl. Majlis Befallningshafvande ansett de till Föredraganden för
afvittrings-verkel nu anslagna arfvoden böra förblifva oförändrade.
b) fVesterbottens Ian:
att Landshöfdingeembete! derstädes anfört, att, ehuru genom Kongl. Brefvet den 11
Juni 1858 medgifvits det ytterligare tre landtmätare finge vid afvittringsverket inom
länet anställas, så alt afvittringslandtmätarnes antal na uppginge till tio, hvarjemte beinälde
tjenstemän erhållit någon förbättring uti sina förut ytterst svaga lönevilkor, Landsböfdinge-Embetet
likväl, enär, efter hvad erfarenheten visat, svårighet mölle att, äfven
med den sålunda erhållna tillökningen uti landtmätare-personalen, få afvittringsgöromålen
besörjde med den drift och skyndsamhet, som dessa göromåls angelägna beskaffenhet
påkallade, samt det, efter Landshöfdinge-Embetels åsigt, jemväl öfverensstämde
med statens, så vä! som de enskildes fördel, alt ifrågavarande göromål så forlskyndades,
att afvittringens fullbordande inom en icke alltför aflägsen tidpunkt måtte kunna
emotses, på grund häraf samt med hänsigt jemväl dertill att, oaktadt afvittringen inom
Westerbottens län fortgått ifrån år 1824 utan afbrott, densamma likväl i så ringa
mån fortskridit, att afvittringsberedningar endast för Nordmalings och Degerforss socknar
hunnit pröfvas, hvaremot afvittringen ännu icke vore afslutad för Bjurholms, Skellefteå,
Burträsks och Bygdeå socknar, inom hvilka tvänne sistnämnde densamma blott
i ringa mån framskridit, och afvittringen icke ens hunnit påbörjas inom öfrige till nedre
landet hörande Nysätra, Löfångers, Säfvar, Umeå och Wännäs socknar, än mindre uti
någon af de många och vidsträckta socknar, som tillhöra länets lappmarker, samt orsaken
till detta beklagliga förhållande otvifvelaktig! vore att hufvudsakligen finna uti
afvittringslandtmätarnes, i förhållande till länets vidsträckta rymd samt göromålens mängd
och beskaffenhet, allt för ringa antal, funne sig böra hemställa, att än ytterligare tio
landtmätare måtte vid afvittringen inom länet få anställas ; i sammanhang hvarmed och
då, så framt personer med erforderlig skicklighet skulle kunna till desse maktpåliggande
befattningar erhållas, nödigt vore, att deras aflöning bestämdes så att de deraf kunde
hafva sin bergning, utan att behöfva sysselsätta sig med andra för afvittringen främmande
göromål, samt icke heller borde förbises att, derest den nu ifrågasatta tillökningen
uti afvitlrings-landtmätarnes antal blefve beviljad, sådant komme att föranleda till
ökadt arbete för Afvittrings-Styresmannen och föredraganden för afvittrings-ärendena i
länet, äfvensom till betydligt ökade utgifter för gode mäns samt handtlangares aflöning,
Landshöfdinge-Embetet hemställt, att Styresmannens aidvode måtte höjas från 1,500
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o , om Statsverket 1859. 15
Riksdaler till 1,800 Riksdaler och respenningarne från 500 Riksdaler till 600 Riksdaler;
— att Föredragandens arfvode matie ökas från 1,000 Rdr till 1,500 Riksdaler; —
samt alt arfvodena för afviltringslandtmälarne matte bestämmas till 1,800 Riksdaler för
de 8 äldre och lill 1,500 Riksdaler årligen för de 12 yngre jemte 200 Riksdaler i respenningar
för hvarje landtmätare.
c) IVesler-IS orrian ds lun:
att Kongl. Maj:ls Befallningshafvande ansett det i Kongl. Brefvet den 11 Juni 1858
för länet bestämda afviltringsanslagei, 16,420 Riksdaler vara äfven för nästkommande
statsregleringsperiod erforderligt, helst utställningar då komme att mera allmänt verkställas.
d) Gefleborgs län:
att — — — — — — — — — — — — — — —
— — Kongl. Maj:ls Befallningshafvande hemställt, att det för länet i Kongl, Bref
vet
den 11 Juni 1858 beräknade anslag måtte äfven under nästkommande statsregleringsperiod
blifva att tillgå.
e) Stora Kopparbergs län :
att Landshöfdinge-Embetet, — med förmälan hurusom Kongl. Maj:t genom meranämnda
Nådiga Bref af den 11 Juni 1858 loreskrifvit, att antalet Storskiftes-landtmätare,
hvilket af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och Ofver-Direktören vid landtmäleriet
föreslagits lill 19 för åren 1859 och 1860, skulle minskas till 18, utan att dervid
tillika blifvit bestämdt om en äldre eller en yngre landtmätare i följd häraf borde
indragas, samt att denna minskning kunnat under näsllidel år ega rum derigenom att
en äldre landtmätare under hela året varit i åtnjutande af tjenstledighet, men att, för
den händelse att denne ville åter inträda i tjenstgöring, svårighet mötte att bestämma
om han eller någon annan af de vid storskiftesverket anställde landtmätare skulle, i
saknad af medel till atlöningen, skiljas från sin befallning, eller om de för öfver-arbetcs-ersältningar
afsedda medel mäste användas lill den nittonde landtrnälarens aflöning,
i hvilket sednare fall del icke syntes kunna förvägras dem, som fullgjort de arbeten,
för hvilka ersättning af statsanslaget kunde utgå, alt till andra göromål använda den
tid, som derefter kunde lör dem blifva öfrig, — pä grund häraf föreslagit, att, lör undvikande
af en sådan eftergift af statens hittills tillämpade anspråk på de vid storskiftesverket
anställde landlmätares uteslutande verksamhet, aflöning för ytterligare en äldre
landtmätare, uppgående med ersättningen för öfverarbete till 2,000 Riksdaler årligen,
mätte varda anvisad; — — — — — — — — — — — — — —
f) Jemtlands län-.
att Kongl. Maj:ls Befallningshafvande ansett det för länet nu anvisade afvitlrings-anslag
blifva tillräckligt för behofvet äfven under nästkommande statsregleringsperiod, endast
med en förhöjning af 100 Riksdaler Riksmynt i resepenningarne för den ende i
länet qvarstående .afvittringslandtmätare:), hvars förrättningar, ehuru hvar för sig utaf
mindre omfång, likväl icke sällan påkallade hans närvaro på frän hvarandra långt af
-
16 Bil. N:o i till Kongl. Moj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 4859.
lägsna, vid det vidsträckta länets yttersta gränser belägna orter, till bekostande af
hvilka besvärliga färder de hittills bestådda resepenningarne, 200 Riksdaler Riksmynt,
icke voro tillräckliga.
För egen del hade Ofver-Direktören, jemte åberopande af sitt under samma dag
afgifna särskilda utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts Refallningshafvandes i Norrbottens
län förslag om afviltringslandtmätarnes aflönande enligt taxa, hvilket förslag
blifvit utaf Öfver-Direktören afstyrkt, i underdånighet anfört: att, beträffande förslaget
om tillökning uti afviltringslandtmätarnes inom nämnda län antal, Öfver-Direktören
icke heller kunde biträda detta förslag, enär, då landtmätarne under nästa statsregleringsperiod
säkerligen komme att hufvudsakligen sysselsättas med egomätningar
i Öfver-Torneå socken och Hietaniemi kapell-lag, samt hvarje landtmätare dervid
behölde biträde af minst 7 till 10 handtlangare dagligen, Öfver-Direktören icke
insåge någon möjlighet för jordegarne att skaffa handtlangningsmanskap till flere landtmätare,
än de som redan finnas, samt härtill komme, alt inom Norrbottens län numera
icke funnes mera än en tjenstgörande Landtmäteri-auskultant, hvilken derjemte vore
officer och således af tjenstgöring såsom sådan i viss män hindrad att vid Landtmäteriet
arbeta, och, af de vid allmänna skiftesverket anställde personer, redan sistlidna
är trenne Auskultanler och två vice Kommissions-landtmätare begärt och erhållit transport
till afvittringsverkel, hvadan och då det inom bela riket vore brist på tjenstgörande
Landlmäteri-auskultanter och förstärkning af afviltrings-landtmätare-personalen i
Vesterbottens län verkligen erfordrades, den föreslagna tillökningen af samma slags
personal i Norrbottens län icke skulle kunna åstadkomma, med mindre det allmänna
skiftesverket dervid blefve lidande; — att Öfver-direktören på sist anförda skäl, samt
enär jemväl lili Vesterbottens tim ej funnes mera än en tjenstgörande Landtmäteriauskultant,
hvilken äfven vore officer, och frän det allmänna skiftesverket i länet lill
dess afvittringsverk sisilidne år transporterats tre Auskultanler, en vice Kommissionslandtmätare
och en Kommissions-landtmätare, funne sig icke kunna förorda hela den
begärda tillökningen af afvittrings-landtmätare-personalen i samma län, men att, då
ostridigt vore icke allenast att fältet för afvitlrings-landtmätares verksamhet i Vesterbottens
län ännu vöre lika stort sorn i Norrbottens, helst afvittringsverket i det förra
länet hittills gått jemförelsevis föga framåt, utan äfven, att flere landtmätare finnas
vid allmänna skiftesverket i Vesterbottens län än i Norrbottens län, samt härtill komme,
att någre af de ovanligt månge landtmätare, som äro stationerade vid allmänna skiftesverken
i Jemtlands och Vesternorrlands län, måhända kunde vilja ingå vid grannlänets
afvittringsverk, Öfver-direktören ansåge sig böra i underdånighet tillstyrka, att afvillrings-landlmätarnes
i Vesterbottens län antal mätte ökas från 10 till 15 och således
blifva lika stort som i Norrbottens län; — att, beträffande aflöningeu lill de särskilde
föredraganderne för afvittrings-ärendena, uti hvilken aflöning endast LandshöfdingeEmbetet
i Vesterbottens län föreslagit förhöjning, Öfver-direktören icke kunde instämma
i detta förslag, enär, enligt haus öfvertygelse, den nuvarande aflöningen borde, äfven
efter det landtmälarnes antal derstädes ökats, vara tillräcklig likaväl i nämnda län
som i Norrbottens; — att, sorn Afvittrings-styresmannen i Vesterbottens län tillika vore
förste Landtmätare och i denna egenskap åtnjöt 1,800 R:dr i ärlig lön, med skyldighet
alt utöfva tillsyn öfver Afvitlrings-landtmälarnes arbeten, Öfver-direktören icke
kunde dela Landshöfdinge-Embelets åsigt, ali slyresmanna-arfvodel borde förhöjas, men
att Öfver-direktören, med afseende derå, att styresmannen, efter det landtmälarnes antal
blifvit ökadt, ostridligt komme att göra flere och vidsträcktare resor än nu, ansåge
skäligt, att, på sätL Landshöfdinge-Embetet föreslagit, styresmannens respenningar förhöjdes
med 100 R:dr; — att, ehuru förslag derom icke blifvit framställda af Kongl.
' Maj:t
Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859. 17
Miij:Is Befallningshafvande i Norrbottens och Stora Kopparbergs län, Öfver-Direktören
likväl funne sig böra tillstyrka en likadan förhöjning i resepenningarne för styresmännen
inom dessa begge län, emedan, under nästa statsreglerings-period, så väl afvittringsarbelet
i det förra som storskiftesgöromålen i det sednare länet komme att hufvudsakligen
omfatta socknar, som äro långt från läne-residensen belägne; — att då den föreslagna
förhöjningen i de Landtmätares aflöning, som ii ro stationerade i de begge nordligaste
länen, vore påkallad deraf alt deras tjenstgöring blefve svårare och, i anseende
till anskaffande samt transporterande af proviant m. in. kostsammare i den mån de
måste ega rum i aflägse liggande och föga befolkade bygder, samt de icke, såsom
Landtmätarne i Kopparbergs län, kunde förtjena något genom öfverarbelen, OfverDirektören
ansåge sig böra föreslå, att Landtmätarnes inom Norr- och Westerbottens
län arfvode» mätte ökas med 150 R:dr årligen; — alt Öfver-Direktören icke bade något
att erinra vid Kongl. Maj: Is Befallningshafvandes i IVester-Norr lands län förslag;
att Öfver-Direktören, som, med hänsigt till hvad Kongl. Maj:t redan och sednast genom
Nådigt Bref af den 8 April innevarande år yttrat angående det å Jemtlands Hins
afvittrings—stal uppförda arfvode till dervarande Landskamrerare för afvittrings-ärendenas
föredragning, anloge det berörde arfvode komme att, åtminstone från början af
nästa slatsregleringsperiod, upphöra, ansåge den af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
sistnämnda län föreslagna förhöjningen med 100 R:dr i Afvitlrings-landlmätarens resepenningar
vara billig och af behofvet påkallad ; — att Öfver-Direktören instämde uti
Landshöfdinge-Embelets i Stora Kopparbergs län förslag om 2,000 l\:drs förhöjning i
Storskiftesanslagel för aflönande af ytterligare en äldre Landtmätare; — — •— -—
varande, i öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit af Öfver-Direktören yttradt och
tillstyrkt, samt med tillämpning i öfrigt af grunderne för den nu gällande staten för
Storskiftes- och Afvittrings-verken, sådan denna blifvit bestämd genom Kongl. Brefvet
den 11 Juni 1858, fullständigt förslag till ny stat för dessa verk utaf Öfver-Direktören
upprättadt, uti hvilket förslag årliga anslagsbehofven för de särskilda länen blifvit på
följande sätt beräknade, nemligen :
för Stora Kopparbergs län till R:dr 39,900
„ Jemtlands „
„ 2,365
„ Gefleborgs „ „  „ 2,980
„ Wesler-Norrlands „
,, 16,420
„ Westerbottens „ „  „ 35,155
„ Norrbottens „
„ 36,755
eller tillsammans för alla länen
„ 133,575
hvadan, då det å Biks-Statens sjette Hufvudtitel lill ”Skiften och Af
vittringar”
uppförda anslag utgjorde endast R:dr 63,000
en summa af Riksmynt R:dr  70,575
skulle derutöfver blifva ärligen erforderlig för behofvens fyllande, hvilket belopps uppförande
på ordinarie stat, i stället för å den sä kallade Extra stalsregleringen, skulle, i
Ölver-Direktörens tanke, medföra väsendtlig nytta, enär derigenom icke allenast mera
säkerhet vunnes för storskiftes- och afviltrings-verkens oafbrutna gång med tillräckliga
arbetskrafter, utan äfven de vid samma verk anställde tjenstemän, af hvilka många,
under nuvarande förhållanden, endast för högst tre år i sender kunna tillsättas, skulle
Bih. till R. St. Prat. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 5 Haft.
3
18 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj; Is Nåd. Prop. J\.-o f, om Sta (sverket 1859.
erhålla visshet om att icke framdeles varda skiljde frän sine tjenster allenast för bristande
tillgångar till deras aflönande.
Efter öfvervägande af hvad sålunda blifvit af Öfver-Direktören anfördt, och då
det vore af synnerlig vigt såväl för det allmänna som för de enskilde jordegarne, att
storskiftes- och afvitlrings-förrättningarne äfven under nästinstundande statsregleringsperiod
kunde bedrifvas med ökad arbetspersonal och sålunda till fullbordan forlskyndas,
samt den nu föreslagna mindre betydliga förhöjning i arlvodena för afviltringslandtmätarne
inom Norr- och Westerbottens län, så länge det nuvarande aflöningssättet
fortfore och landtmätarnes arfvode icke ställdes pä taxa, hvarom förslag blifvit af
Kongl. Maj:ls Befallningshafvande i Norrbottens län väckt, men hvilket förslag ännu
ej blifvit i nåder pröfvadt, — syntes fullt billig, äfvensom tillökning i Afvittrings-landtinätarnes
antal inom det sistnämnda eller Westerbottens län, hvarest afvittringen hittills
endast i ringa mån fortskridit, vore af beholVet högeligen påkallad, länn Stats-rådet
sig böra i underdånighet tillstyrka, det Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rikets Ständer att,
jemte bibehållande af det å Riks-Slalens Sjette Ilufvudlitel uppförda anslaget årligen
03,000 Riksdaler till Skiften och Alvittringar, bevilja ett till 70,575 Riksdaler lörhöjdt
särskildt anslag årligen för den tid, under hvilken nästa statsreglering varder gällande,
att frän Riksgälds-konloret utgå och till ifrågavarande ändamål af Kongl. Maj:l disponeras.
B.) l:o. Undervisningsanstalter för jordbruk och landlmanna-näringar; $.-o Agronomer
och deras elever; 3:o. Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanäringar;
och 4:o. Fiskerinäringens understöd.
a) Landtbruks-Akademiens den 10 sistlidne September afgifna betänkande i
fråga om allmänna åtgärder till jordbruksnäringens befrämjande samt om de anslag,
hvilka Akademien ansåge böra i sådant syfte hos Rikets snart sammanträdande Ständer
äskås; innefattande detta betänkande 13 särskilda, här nedan upptagna framställningar,
nemligen:
l:o. Angående Landlbruks-institulen.
Härvid hade Landtbruks-Akadeinien, beträffande institutet på Ultuna, i underdånighet
förmält, hurusom Akademien väl erlärit alt della institut behölde, för att
kunna motsvara sin bestämmelse, erhålla anslag af allmänna medel dels lill uppförande
af nya och rymligare boningshus samt undervisningslokaler, jemte åtskilliga ekonomibyggnader
in. m., dels ock till erforderlig förbättring i lärarepersoualens lönevilkor;
men att, då institutets styrelse härom lill Kongl. Maj:t ingått med särskild underdånig
hemställan och Akademiens Förvallnings-Kouiité erhållit nådig befallning att sig deröfver
utlåta, Akademien ansett något förslag i ämnet icke böra af Akademien framställas.
Vidkommande åter Alnarps landtbruksinstitut hade Akademien, ehuru inseende
Otillräckligheten i en nära framtid af det för nämnda institut beviljade anslag, likväl,
Bil. N:0 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o -/, om Statsverket 1859. 19
då institutet befunne sig under organisation och de vid sednaste riksdag anvisade medel
ännu icke blifvit till fullo använda, trott sig för närvarande icke heller böra framställa
något förslag rörande förhöjdt anslag till detta läroverk.
S:o. Angående Agrikultur-K emi ska JSr söks anstalter.
Under åberopande af hvad Akademien, uti memorial af den 11 December 1858
i underdånighet yttrat och tillstyrkt i anledning af Åttonde allmänna landtbrukaremötels
hos Kongl. Maj:t framställde önskan att nådig proposition måtte till Rikets Ständer
aflåtas om anslag till inrättande af 2:ne agrikultur-kemiska försöks-stationer, en
vid Ultuna och en vid Alnarps landtbruks-instilut, och med bifogande af de på nådig
befallning häröfver afgifua yttranden af Styrelserna öfver bemälda tvenne institut, hade
Akademien, beträffande dylika försöksanstalters nytta och behöflighet, nu ytterligare
anfört: att bland alla de hjelpvetenskaper, som utgöra föremål för undervisning vid de
högre landtbruks-läroverken, äkerbruks-kemien otvifvelaktig! intoge första rummet; —
alt det vore en alldeles oriktig uppfattning att anse denna jemförelsevis nya vetenskaps
ändamål endast vara att genom undersökningar af jordarter eller gödningsämnen m.
m. gå det praktiska åkerbrukets ärenden, då likväl dess lika vigtiga som höga syftemål
vore att utforska lagarne för vexternes och djurens näring, och upptäckten af en
enda sådan lag vore af vida större vigt för jordbruket, än hvarje omedelbar handräckning,
sorn af denna vetenskap kunde lemnäs detsamma; — att Akerbruks-kemien
emellertid, i sin egenskap af erfarenhets-vetenskap, mäste tdl sin utveckling bero af en
serie väl beräknade försök, hvilka hvarken åkerbrukaren eller kemisteD ensam kunde
nöjaktigt utföra, enär desamma borde af åkerbrukaren och kemisten i förening verkställas
vid för ändamålet organiserade inrättningar; — att det vore på sådan grund,
som i flere af Europas stater, och företrädesvis i Tyskland, Agrikultur-kemiska försöksanstalter
blifvit inrättade, nemligen:
Preussen
12,
Österrike
8.
Sachsen
4.
Hannover
Bajern
2.
Braunschweig
1.
Wurtemberg
1.
Nassau
1.
Sachsen-Weimar
1.
Kur-Hessen
1.
Summa 34.
samt att äfven i Frankrike och England flere privata inrättningar för samma ändamål
funnes; — att den åsigt väl blifvit uttalad, att Sverige, utan alt behöfva organisera
dylika anstalter, kunde draga fördel af de vetenskapliga upptäckter som i denna väg
göras i främmande länder, och åtnöjas, till besparande af utgifter, med den lägre grad
af vetenskaplighet, som vore tillräcklig för enklare agrikultur-kemiska frågors besvarande,
men att Akademien dock för sin del icke trodde det allmänna meningen skulle
vara benägen att tilldela Scheeles och Berzelii fädernesland en så underordnad ställning
i en gren af tillämpad naturvetenskap, som vore den i ekonomiskt hänseende vigt igaste
af alla i Sverige, der man ännu saknade alla analyser på fodervexter och sädesslag,
vexta på Svensk jord, och alla med vetenskaplig noggrannhet anställda utlodrings
-
20 lii/. No 4 till Kongl. Mnj.ts Naii. Prop. N:o 4, örn Statsverket '1859.
försök med Svenska vexter, så alt, om den Svenske landtbrukaren ville lära känna
vexternas näringskraft eller deras särskilda inverkan pä djuren, eller ladugårdsprodukternas
sammansättning m. rn., han nödgades hemta uppgifterna från länder med olika
klimat och jordman, samt åtnöja sig med en blott gissning, det hans egna produkter
af djur- och vext-riket vore lika med de utländska; — all en nästan lika stor obekantskap
syntes vara rådande i afseende å den Svenska jordens sanna beskaffenhet;
— samt att det varit under erkännande af denna brist och med öfvertygelse om vigten
af dess afhjelpande, som de vid det Åttonde allmänna Landtbrukaremötet i Jönköping
sistlidna år församlade jordbrukare fattat beslutet att ingå med ofvanberörde underdåniga
framställning om anslag till tvenne Agrikultur-kemiska Försöks-stationer vid landlbruksinstiluten
på Ultuna och Alnarp.
På grund häraf hemställde Akademien i underdånighet det Kongl. Majit måtte
till Rikets Ständer aflåta nådig proposition om nödigt anslag såväl (ill inrättande af
2:ne Agrikultur-kemiska Försöks-anstalter, vid Ultuna och vid Alnarp, som ock till fullbordande
al den vid Akademiens experimentalfält under organisation varande anstalt i
samma syftning. Beträffande de för organisationen af ifrågavarande anstalter erforderliga
kostnader yttrade Akademien, bland annat: alt då särskild framställning om anslag
för uppförande af flera större byggnader vid Ultuna landtbruksinstitut blifvit af
institutets styrelse till Kongl. Majit ingifven, Akademien för närvarande ansåge sig endast
böra hemställa, att Kongl. Majit mätte i nåder äska den till uppsättande af Försöks-anstaltens
laboratorium enligt Akademiens förut afgifna förslag erforderliga summa
eller 3,000 Riksdaler; — alt, bvad åter angick institutet vid Alnarp, hvars inte
rims-styrelse
i dess afgifna yttrande begärt anslag, bland annat, till: a) ett glashus med
behörig inredning, för att der, under skydd för yttre inverkningar, kunna anställa noggranna
kullurförsök, så väl i för ändamålet beredda olika jordmåner, som i valten och
olika saltlösningar; b) ett större rum med en mängd fack, för att förvara mindre qvantiteter
vid försök i liten skala vunna alster; c) en loge med tillhörande lada, likaledes
indelade i en mängd fack, till förvaring af skörden vid försök gjorda å större areal;
och d) stallar med tillhörande gödselbehållare, vågar, kokapparater m. m., äfvensom
tillgång lill kreatur af olika slag för att dermed anställa utlödringsförsök, — ansåge
Akademien den af inlerims-styrelsen begärda summa 10,000 Riksdaler vara det lägsta
belopp, hvarmed organisationen af anstalten vid Alnarp kunde verkställas, hvadan Akademien
i underdånighet tillstyrkte att nämnda summa måtte såsom anslag för iordning
bringande
af denna försöksanstalt hos Rikets Ständer äskas.
Beträffande åter de årliga utgifterna för hvardera försöksanstalten, hvilka institutens
styrelser funnit böra beräknas till något högre belopp, än Akademien i sitt
förra utlåtande upptagit, hade Akademien dock fortfarande ansett att, åtminstone lill
en början, större anslag än 4,500 Riksdaler icke kunde blifva för ifrågavarande utgifter
vid hvardera anstalten erforderligt.
Vidkommande slutligen Försöksanstalten på Akademiens experimentalfält, hade
Akademien fästat Kongl. Majits nådiga uppmärksamhet derå, att denna anstalt, som
ännu vöre under organisation, stöde i liera fall uti en helt annan kategori, än de begge
öfriga; att den icke hade till sitt stöd något stort jordbruk, med deraf (oljande tillgång
på djur till försöks anställande samt lätthet att erhålla arbets- och handtlangningsbiträde,
men deremot egde tillgång till ett utmärkt väl ordnadt laboratorium i Stockholm
samt de vetenskapliga fördelar, hvilka hufvudstadens närhet ensamt kunde skänka ;
att den särdeles väl lämpade sig till en centralanstalt och sammanhållningspunkt för
de båda andra anstalterne; att till sin organisation den likväl fordrade något större pekuniära
medel, enär den dels ej kunde disponera öfver någon större jordareal och ar
-
Bil. N.o 4 tilt Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 1859. 21
betsstyrka, dels ock ej hade att tillgå den ledare af åkerbruksdetaljerne, sorn vid hvarje
landtbruksinstitut måste finnas uti dess föreståndares person, hvilken utan särskild aflöning
kunde hafva öfverinseende! öfver det hela ; att uppgiften i förevarande fall således
måste lösas på annat sätt, och anslagen derföre i flera hänseenden ställas olika;
alt det vore på dessa skäl, som Akademien ansåge sig höra upptaga kostnaderne för
den ifrågavarande anstaltens försättande och vidmakthållande i fullständigt skick, till
följande belopp:
a) Utgifter Jör en gäng:
Inköp af boskap, en ljur och tio kor 2,500
Inventarier för mjölkens förvarande, transport och behandling .... 500
Uppsättning af ett mindre laboratorium på experimentalfältet 1,500
Summa 4,500 R:dr,
hvartill komme kostnaderne för vissa förändringar af inredningen i nuvarande byggnader,
äfvensom åtskilliga nybyggnader, hvartill Akademiens egna disponibla medel ej
lemnade tillgång; varande i ett under den 10 i denna månad af Akademien afgifvet
ytterligare memorial följande specifikation härå aflemnad, nemligen:
l:o Förändring till en del af inredningen uti stora byggningen, för att bereda
boningsrum åt Föreståndaren samt tillfälle för Agrikultur-kemisten att erhålla nödiga
rum och lokal för ofvan omlörmälda mindre laboratorium
4,000 R:dr;
2:o Aptering af den nuvarande Inspektorsbyggningen lill bostad
för Rättaren, Ladugårds-skötaren och det öfriga ständiga arbetsfolket . . 2,500 ,,
3:o Uppförande af en ny ladugårdsbyggnad, beräknad att lemna
rum för minst tjugu boskapskreatur, ett mindre antal får och några svin,
samt alt vara försedd med inrättning för fodrets ångkokning, äfvensom
af en mindre logbyggoad fördelad i en mängd särskilda afdelningar; upp
-
taget i ett för allt, då gammalt virke jemväl beräknas, till 16,000
4:o Uppförandet af en särskild, mindre byggnad, dels för att ersätta
det torkrum för vexter och frön, som hittills lätt för trädgårdens
räkning begagnas å vinden i den stora byggning, som komme att till
bostad åt två familjer upplåtas, dels ock för alt bereda tillgäng på en
för åtskilliga trädgårdsalster förvarande nödig, tillförene ofta saknad
mindre iskällare, samt på ett rum för vexters inpackning  2,300 „
5:0 Inredning af det nuvarande fårhuset, hvilket såsom sådant
blefve öfverflödigt, till stall för hästar och de för jordbruket erforderliga
oxar  1,500 ,,
6:o Uppförandet af ett större skjul lill vagnars och redskaps förvarande
äfvensom till vedbodar  3,000 „
7:o Nedlagning af de gamla husen jemte byggnadsplatsernes planering
. 1,000 ,,
8:o Oförutsedda utgifter  700 ,,
Summa 31,000 R:dr;
dock att, då härifrån borde afräknas det vid sistlidne Riksdag beviljade i
Riksgäldskontoret ännu inneslående anslag för uppförandet och inredning
af en bostad åt gårdsfolket, utgörande  6,000 ,,
endast eli belopp af •  25,000 R:dr
beböfde såsom nytt anslag för ifrågavarande ändamål hos Rikets Siänder äskås.
22 Bil. j\:o 4 lill Kongl. Majits Nåd. Prog. N:0 1, om Statsverket 1859.
O
b) Artiga utgifter:
Aflöning åt en Föreståndare för jordbruket nied vetenskaplig bildning . . 4,000 R:dr
Agrikultur-keinislens aflöning  4,000:
samt hyresersättning  600: 4,600 „
En Assistent med lön af  1,000 „
Reagentier, apparater, kol, m. m  1,500 „
Till lörsöks anställande och arbetskostnad  3,000 ,,
Summa 14,100 R:dr
från hvilken summa, under förutsättning alt följande redan anvisade anslag
finge fortfara, nemligen:
Agrikultur-kemislens nuvarande lön och hyresersättning . 2,600:
Nuvarande anslaget till försöks anställande  3,000:
Inspektörens nuvarande aflöning  1,500:
borde afdragas tillsammans 7,100 R:dr,
så att blott återstoden eller  7,000 R:dr
erfordrades såsom nytt årligt anslag; anmälande Akademien slutligen, att det för Agrikultur-kemisterne
vid såväl experimental-egendomen som instituten föreslagna lönebelopp
möjligen kunde synas nog högt, men alt en sådan aflöning vore nödvändig ur
tvenne skäl, del ena att man må kunna erhålla personer med utmärkt skicklighet och
mogen erfarenhet, det andra, att taxan för analyser och undersökningar måtte kunna
sättas så lågt som möjligt, enär erfarenheten visat, att så snart den beräknas så hög,
att Kemisten erhölle äfven blott den måttligaste ersättning för sin möda, kostnaden
afskräckte den stora allmänheten från att begagna sig af bans biträde.
3:o angående Landtbruksskolorna:
Efter framställning af de skäl, på grund af hvilka Landlbruks-Akademien, ehuru
fortfarande hysande den uti memorial den 14 Juni 1856 uttryckte åsigt att ett årligt
anslag af 5,000 R:dr vore för hvar och en af de lägre landtbruksskolorna behöfligt,
likväl trott sig icke nu böra för dessa skolor ifrågasätta något förböjdt anslag af allmänna
medel, hade Akademien med afseende derå att frenne af Rikets län ännu saknade
landtbruks-skoior samt från Wermlands och Elfsborgs län inkommit anmälan om
behofvet af ytterligare en dylik skola i hvartdera länet, i underdånighet föreslagit att
nådig proposition måtte till Rikets Ständer aflåtas om ett årligt anslag af 12,000 Riksdaler,
för att, med 4,000 Riksdaler till hvarje, utgå för trenne landtbruks-skoior i de
orter, som Kongl. Maj:t kunde finna vara deraf företrädesvis i behof, och hvilka uppfyllde
de för erhållande af dylikt anslag löreskrifna vilkor.
4:o angående Mejeriskolor ne.
Härvid hade Akademien endast gjort underdånig hemställan om fortfarande af
de årliga anslag för tvenne mejeriskolor, som vid sisllidne Riksdag med 3,000 R:dr
för hvardera beviljades.
Bil. N:o 4 till Kongl. Majis Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket i859. 23
5:0 angående Ängsvaltninyens befrämjande:
Jemte förmälan, hurusom vid användandet och begagnandet af detta slag af
jordförbättring, en svårighet mötte, hvilken i det den verkade på resultaten af redan
gjorda ängsvattningsanläggningar, äfven förminskade hågen att verkställa nja, samt
att denna svårighet bestode deri alt fullkomlig brist här i riket förefunnes på hvad
inan i Tyskland kallade ”Rieselmeistern”, eller personer af arbetande klassen, hvilka
under en skicklig lärares ledning lärt sig sköta en redan anlagd vattnings-äng, och
förslå att bedöma så väl när ängen bör vattnas eller icke som ock att verkställa sjelfva
vattningen och framför allt att utöfva den jemna tillsyn och utföra alla de otaliga små
reparationer, utan hvilka den bästa ängsvatlningsanläggning endast gåfve svaga resultat
och lätt råkade i förfall, hade Akademien, då det sålunda å ena sidan vore af stor
vigt att tillvägabringa en inrättning, der behandlingen af vattnings-ängar kunde läras,
tnen, å andra sidan, framgången af en sådan till stor del vore beroende af på utfinnandet
af en för ändamålet lämplig lokal, hvilket ej torde blifva utan sina svårigheter,
ansett sig för närvarande endast böra i underdånighet hemställa, det Kongl. Maj:t
måtte hos Rikets Ständer äska en summa af 3,000 R:dr årligen, för alt under nästkommande
statsreglerings-period användas till befrämjande af undervisning i vården
och behandlingen af vattnings-ängar, under ledning af någon deruti skicklig Statens
Agronom på dertill lämpligt ställe, med hvars egare öfverenskommelse kunde träffas
om ordnandet af en sådan undervisning.
6:o angående de Geologiska under sökning arne:
1 afseende å dessa undersökningar hade Akademien i underdånighet hemställt
ej allenast att det för detsamma vid sednaste Riksdag beviljade anslag, mätte få fortfara
under nästa statsreglerings-period, utan ock att den plan enligt hvilken undersöknings-arbetena
börjat utföras, måtte få förblifva fullkomligen oförändrad.
7:o angående Landtbruks-ingeniörerne. elter de s. k. Agronomerne.
Under åberopande, bland annat, hurusom, oaktadt genom det anslag Rikets
Ständer vid sistlidne Riksdag beviljade för Irenne nya Landtbruks-ingeniörers anställande,
antalet af dessa Ingeniörer fördubblades, reqvisitionerne å agronomiskt biträde
vid början af innevarande år befunnits vara så talrika och af den omfattning att
Landtbruks-Akademiens Förvallnings-komilé nödgades hos Kongl. Maj:t göra underdånig
hemställan om antagande af en extra Ingeniör för della år, hvarigenom sedan nådigt bifall
till denna framställning blifvit leinnadt, antalet af nu i verksamhet varande Landlbruks-ingeniörer
för tillfället uppgick till 7, bade Akademien, för beredande åt den
jordbrukande allmänheten af ytterligare behöflig tillgäng å agronomiskt biträde, i underdånighet
föreslagit alt hos Rikets Ständer mätte i nåder äskas anslag för Irenne nja
Landtbruks-ingeniörer, med samma arfvoden samt resekostnads- och traktaments-ersältning
som de förut i Statens tjenst anställde åtnjuta. —- — — — — — —
24 Bil. N:o 4 till Kongl. Moj:ls Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4Sol).
8:0 angående premier vid allmänna landtbrukar erno ten.
Då de allmänna landtbrukaremötenas framlid, i Akademiens tanke, vore i hög
grad beroende deraf alt del anslag af 3,000 R:dr årligen, som vid sistlidne Riksdag
beviljades lill premier för husdjur, redskap och ladugårdsprodukler, finge jemväl under
nästkommande statsreglerings-period fortfara, hade Akademien i underdånighet anhållit
att Kongl. Maj:t måtte härom hos Rikets Ständer göra nådig framställning.
9:o angående reseanslag för jordbrukets vetenskapliga eller praktiska studium.
Härvid hade Akademien i underdånighet anfört, hurusom del anslag af 3,000
R:dr årligen, hvilket vid sistlidne Riksdag blef anvisadt till reseunderstöd åt personer,
som egna sig åt landtbrukets vetenskapliga eller praktiska studium, redan befunnits
vara för behofvet alldeles otillräckligt, och otvifvelaktigt komme att blifva det ännu
mera under nästa statsreglerings-period, före hvars början landet kunde antagas ega
tvenne högre landtbruks-läroverk med talrik lärare-personal, 20 lägre landlbruksskolor,
hvilkas Föreståndare måste vara håde vetenskapligt och praktiskt bildade män, 9
Landtbruks-ingeniörer, oberäknadi deras elever och ett stort antal unge män, som
utbilda sig i samma riktning; hvadan och då det skulle vara högst nyttigt om större
delen af omförmälde åt landtbrukets studium sig egnande personer kunde få tillfälle
alt successivt vinna kännedom om andra länders förbättrade jordbruk, Akademien
ansåge sig böra, jemte erinran derom att. i England, hvarifrån det mesta i afseende
å ett fullkomligare landtbruk funnes att hemta, resekostnaden vore mycket hög, hos
Kongl. Maj:t i underdånighet hemställa att framställning måtte i nåder göras lill Rikets
Ständer om förhöjning till minst 6,000 R:dr af det för ifrågavarande ändamål hittills
anvisade årliga anslag.
10:o Fiskeriernas undersökning.
Då det till förrättande af vetenskapliga undersökningar rörande fiskerierna vid
förra Riksdagen beviljade anslag af 1,000 R:dr årligen visat sig vara tillräckligt, hade
Akademien endast anhållit om nådig framställning derom att detta anslag äfven under
nästkommande statsreglerings-period måtte få fortfara.
ll:o Modellredskaps anskaffande.
Under åberopande af de skäl, på hvilka Akademien grundat sin år 1856 gjorda
underdåniga framställning om beviljande af 5,000 R:dr årligen såsom anslag till inköp
af goda modeller lill åkerbruksredskap och maskiner, att uppställas vid Akademiens
experimental-egendom, hade Akademien, då det med detta anslag åsyftade ändamål
icke kunnat till fullo uppnäs med det årliga anslags-belopp af endast 3,000 R:dr, som
vid sednaste Riksdag anvisades, och för hvilket belopp ej ens någon af de vid nästan
hvarje större landtbruk i England förekommande lokomobila ångmaskiner, än mindre
något större tröskverk kunnat anskaffas, funnit sig böra förnya ofvauberörda underdåniga
hemställan om ifrågavarande anslags bestämmande lill 5,000 R:dr årligen.
12:o
Bil. Nio 4 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4859. 25
12:o Populära handböcker i landtbruket.
Akademien, som uti förut åberopadt Memorial af den 14 Juni 1856 i underdånighet
hemställt om äskande hos Rikets Ständer af ett årligt anslag å 3,000 R:dr för
att dermed understödja och befordra ulgilvandet af populära handböcker och afhandlingar
rörande landtbruket, hade nu, med hemtadt ytterligare stöd deraf, att från Åttonde
allmänna Landlbrukaremötet till Kongl. Maj:t inkommet en underdånig framställning
i samma ämne, funnit sig böra å nyo anhålla att ett årligt anslag af minst
3,000 R:dr mätte för ifrågavarande ändamål beredas.
13:o. Fårskötselns befrämjande.
Efter erinran, bland annat, derom att Rikets seduast församlade Ständer, vid vägran
af bifall å Kongl. Maj:ts af Akademien föranledda nådiga framställning om anslag
till inköp af ett antal utländska får, förklarat det fårskötseln bäst befrämjades när
denna industri öfverlemnas åt den enskilda omtanken, samt att medel till det föreslagna
inköpet lätteligen borde och kunde beredas genom försäljning af sådana staten tillhöriga
fårkreatur, hvilka icke ansåges vara till förädling tjenliga, men att erfarenheten
emellertid redan visat det oriktiga i denna sistnämnda förutsättning, i det att den ifrågavarande
försäljningen endast iubragt den för inköp af får frän andra länders yppersta
hjordar högst obetydliga summan af 1,782 R:dr 40 sk. Riksgälds, hade Akademien,
sorn hyste det hopp, all under den tid, som förflutit sedan förra riksdagen, åsigterne
rörande angelägenheten och behofvet af åtgärder från statens sida för de inhemska
schäferiernas vidmakthållande och förädling, skulle hafva så förändrats, att jordbrukets
behof äfven i detta fall kom me att, till hela fäderneslandets båtnad, af Rikets näst
sammanträdande Ständer behjertas, ansett sig höra hos Kongl. Maj:t göra förnyad underdånig
framställning i ämnet; varande uti en af Landtbruks-akademiens Direktör aflemnad
särskild promemoria, jemte meddelad redogörelse för kronans stamschäferiers
närvarande ställning, bland annat, anfördt, hurusom, för alt hastigt till en hög grad af
fullkomlighet uppbringa statens från utmärkt ädla hjordar härstammande Elektoralschäferier,
endast skulle behöfva inköpas 6 å 8 de ädlaste baggar ur de bästa, i Tyskland
och Frankrike befintliga hjordar, förenande finhet och ullrikhet med större kroppsstorlek,
hvilket inköp dock, i anseende lill sådana djurs dyrhet, ej kunde beräknas
lägre än till
8,000 R:dr;
att kronans stammar af Soulhdown-race som deremot från början
ej varit af den mest utmärkta beskaffenhet och för hvilkas förädlande
ej. heller sedermera några direkta åtgärder vidtagits, i hög grad behöfde
upphjelpas; att Akademiens Förvaltnings-Kommitte väl förlidet år i sådant
syfte gjorde ett uppköp från England af Southdown-får, hvilket dock,
då detsamma, i allseende till de obetydliga tillgångar som för Kominitteen
voro att disponera, måste inskränkas till endast 7 baggar och 10 tackor,
ej kunde utöfva något särdeles inflytande; samt att vid sådant förhållande
för tillvägabringande af kraftigare åtgärder till dessa slamhjordars förbättrande
genom ytterligare inköp af baggar och tackor från England
skulle, förutom hvad för försålda kreatur af statens stamschäferier kunde
komma att inflyta, erfordras minst ett belopp af  8,000 R:dr;
Transport: 16,000 R:dr.
Bih. till tl. St. Prat. 4859 & 4860. 4 Sami. 4 Afd. 5 Haft. 4
26 Bil. N.-o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
Transport: 16,000 R:dr.
att då, utom förenämnde 2:ne fårslag, de så kallade Cotswoldsfåren pä
sednare tiden blifvit mycket begärlige ocb Akademien vid experimentalfältet
med dem gjordt försök och funnit dem för landets klimat passande,
angeläget syntes vara att ett af 50 tackor och 2 baggar bestående schäferi
utaf denna för såväl kött- som ullrikhet berömda race blefve för
statens räkning inköpt, hvartill kostnaden, med afseende å det pris
som under innevarande år varit i England för sådana djur gällande, ansåges
kunna upptagas något lägre än Akademien uti sitt år 1856 afgifna
förslag i samma ämne beräknadt, eller till endast  9,000 R:dr,
förmälande Akademien att ofvan upptagna särskilta summor eller,
tillsammans
25,000 R:dr,
vore det minsta belopp, hvarmed någon genomgripande åtgärd till schäferiernas förbättring
kunde åstadkommas, hvadan Akademien i underdånighet tillstyrkte att nådig proposition
om anvisande deraf för en gång måtte till Rikets Ständer aflåtas.
I sammanhang härmed anmälde föredragande Departements-chefen i underdånighet
att, ehuru från Landtbruks-akademiens Förvaltnings-kommitte ännu ej inkommit
det underdåniga utlåtande, Kongl. Maj:t genom remiss den 30 sistlidne Augusti infordrat
öfver Styrelsens för Ultuna Landtbruks-lnstitut uti första punkten af Landtbruksakademiens
ofvanintagna betänkande åberopade underdåniga framställning om behofvet
af statsanslag till uppförande af åtskilliga nybyggnader vid institutet samt lill förhöjd
aflöning åt institutets lärarepersonal, Departements-chefen likväl ansåge sig vid detta
tillfälle, och i sammanhang med frågan om reglering af öfrige utgifter under Riks
statens
Sjette Hufvudlitel, böra i underdånighet omförmäla nämnde framställning, som
innefattade anhållan derom att nådig proposition måtte till Rikets Ständer aflåtas dels
om ett anslag för en gång å 170,000 R:dr till uppförande af «) en större stenhusbyggnad,
innehållande rymliga och sunda bostäder för elever och lärlingar, undervisnings-
och matsalar, sjukrum samt nytt kemiskt laboratorium ; varande denna byggnad
beräknad att kosta 146,000 R:dr; å) en ny byggnad för så väl Kronans som institutets
eget schäferi samt v) ett nytt stall för 36 hästar och föl; de 2:ne sednare hyggnaderne,
afsedde att uppföras af gråsten för en summa af 24,000 R:dr, tillsammans
170,000 R:dr, att utgå med förbindelse för institutets styrelse att redovisa för de medel,
som varda anvisade, samt att, i händelse af blifvande öfverskott, detsamma till
Statsverket återställa, sedan nämnda byggnader blifvit efter af Kongl. Majit i nåder
fastställda ritningar uppförda; dels ock om en tillökning i institutets årliga anslag
med 5,000 R:dr, för ali användas lill förhöjda aflöningar:
åt Föreståndaren med  2,000 R:dr.
„ Inspektoren med  1,000 „
„ Läraren i kemi, geognosi och fysik med  1,000 „
„ Läraren i husdjurs-skötsel och veterinärkunskap med .... 1,000 „
tillsammans 5,000 Ridr.
å) - - - -
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 4,859. 27
d) Stamholländeri-styretsens underdåniga memorial af den 19 nästlidne
September och den 5 innevarande månad, i fråga om erforderligt anslag till fortsatt
inrättande af nja stamholländerier samt förädling af de redan inrättade.
Al förevarande memorial inhemtades, att. efter uppställandet, genom inköp från
England oell Tyskland åren 1846 och 1847 af åtta stamholländerier för statens räkning,
hade åtskilliga hinder uppstått emot utförandet af den uppgjorda och af Kongl.
Maj-.t godkända planen att, dels genom de inkommande afvelsdjuren, dels ock genom
stamholländeri-fondens besparingar, småningom organisera flera stamholländerier, med
syftemål alt slutligen kunna uppställa ett i hvarje af Rikets län. Dessa hinder bestode
hufvudsakligen deruti, att af de införskrifna stammarne endast Ayrshire-racen lyckades
tillvinna sig allmänhetens förtroende och att, af detta skäl, Pembrokeshire-, Koigtländer-
och Allgäuer-stammarne ej med hopp om framgång kunde användas till uppställande
af nya slamhjordar, hvarjemte endast låga pris kunde erhållas för arrendedjuren
af sistnämnde stammar; — alt i Avrshire-holländerierne, fyra till antalet,
hvilka uteslutande kunde komma i fråga att förökas, morlaliteten bland kalfvarne under
de första åren var ovanligt stor, så att de unga qvigornas antal behöfdes för den
ärliga insättningen i sjelfva stamhjordarne och icke lemnade något öfverskott till uppställande
af nya holiänderier; — samt att den återstående utvägen, eller att från
England inköpa djur, försl var stängd genom den derstädes gångbara lungsjukan, hvilken
här i Riket föranledde det införselförbud för engelsk boskap, som gällde från 1849
till 1856, och sedermera, då detta förbud sistnämnda år modifierades, ansågs så länge
som möjligt böra undvikas i anseende till den fara, som, oaktadt alla försigtighetsmått,
dock måste åtfölja inköp af djur från ett land, der inga sanitära föreskrifter för busdjuren
ega rum, och hvilken fara ökades genom de i Sverige gällande föreskrifter
som icke tillåta användande af andra botemedel, än dödandet ej blott af de sjuka
djuren, utan äfven af de friska, som med dem kommit i beröring. Under de sednasie
åren hade det likväl lyckats Stamholländeri-styrelsen, att, med de tillgångar, som
stått till hennes förfogande, kunna gå i författning om tillökande af holländeriernes
antal, och bade sålunda under innevarande år, dels, med afseende å behofvet att förse
holländerierne med tjurar af friskt blod blifvit inköpta 13 unga tjurar af Ayrshire-race
samt 2 korthorns-tjurar, för hvilka en särskild lokal blifvit beredd, der de utan beröring
med annan boskap, kunde underkastas nödig karantän, innan de lill holländerierne
afsändas. och dels två nya holiänderier af Ayrshire-race blifvit uppställde, hvaraf
det ena vid Lyckås i Jönköpings län och det andra vid Kasimirsborg i Calmar län,
hvarförutom ett tredje blifvit inköpt vid Ultuna förlidet år, hvilket skulle nästa år ä
lämpligt ställe uppsättas; utgörande alltså stamholländeriernes antal för närvarande
tio, hvaraf:
ett af Svensk race å Haddorp i Linköpings län,
ett af Voigtländer-race å Kungsgården i Gefleborgs d:o,
ett af Pembrocheshire-race å Susegården i Hallands d:o,
samt sju af Ayrshire-race, nemligen:
två å Ultuna i Upsala län,
ett å Riseberga i Örebro d:o,
ett å Gammalstorp i Skaraborgs dito,
ett å Warpnäs i Wermlands d:o,
ett å Lyckås i Jönköpings d:o, samt
ett å Kasimirsborg i Calmar d:o.
Emellertid hade genom dessa åtgärder Stamholländeri-fondens tillgångar blifvit
betydligen minskade och dessa, hvilka vid sistlidet års slut utgjordes af:
28 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nöd. Prop. N:o J, om Statsverket 1859.
behållning i Riksgälds-kontoret R:dr 26,281: 46,
och i Stats-kontoret  „ 10,371: 70,
eller tillsammans R:mt R:dr 36,653: 16 öre,
hade, genom de under innevarande år verkställda inköp af djur, så val inom som
utom landet, samt deras transport, blifvit så anlitade, att, vid delta års slut, endast omkring
20,000 R:dr kunde antagas återstå; och då Stamholländeri-styrelsén hade för
afsigt att nästa år inköpa och uppställa ett Ayrshires-holländeri af svensk afvel, sorn
komme att kosta omkring R:dr 8,000,
samt ett dylikt af engelsk afvel för
10,000,
hvarvid för transport af djuren m. m. torde åtgå omkring
1,000,
så blefve genom dessa utgifter R:dr 19,000,
fondens tillgångar vid 1860 års slut, eller innan den nya statsregleringen vidtoge, i det
närmaste uttömda. Visserligen hade Stamholländeri-styrelsen att under nästkommande
år uppbära, efter afdrag af auklionskostnader m. ni., omkring 3,000 R:dr för de försålda
holländerierna vid Björnö och Lindholmen, äfvensom i holländeri-algifter ett belopp
af omkring 1,200 R:dr, men tillfälliga förflyttningar af holländerier, äfvensom uppställande
i längre karantän af djur, sorn från utlandet in forsk rilvits. medförde, enligt
hvad erfarenheten nogsamt visat, så dryga kostnader, att nyssnämnde inkomster möjligen
icke försloge till sålunda tillkommande extra utgifter.
Vid dessa förhållanden och då med nu befintliga medel stamholländeriernes antal
icke kunde uppbringas lill mer än tolf, och hälften af Rikets län skulle än vidare
komma att sakna fördelen af en ädel boskapsstam inom sina gränser, derest Stamholländeri-styrelsen
icke försattes i tillfälle att fortskynda uppnåendet af det först a fr
sedda målet, att förse hvarje af länen med ett staten tillhörigt holländeri, hvilket vore
för landet af så mycket större fördel, som numera ingen provins funnes, hvarest icke
hågen för en förbättrad boskapsskötsel tydligen gåfve sig tillkänna, men detta icke, utan
alltför stor tidsutdrägt, läte sig göra pä annat sätt, än att från utlandet och hufvudsakligen
frän England inköpa ädla djur, hvilket lämpligast syntes böra ske då helsotillståndet
bland djuren derstädes nu vore i det närmaste godt, emedan, i händelse af
å nyo i vidsträcktare mån utbrytande smittosamma sjukdomar bland djuren i andra
länder, inköpen af utländsk boskap och derigenom utvecklingen af Sveriges boskapsafvel,
lätt skulle kunna komma att fördröjas ett eller annat tiotal af år, hade bemälde
Styrelse i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t måtte till Rikets snart sammanträdande
Ständer aflåta nådig proposition om nödigt anslag till fortsatt inrättande a( nya
stamholländerier samt underhållande och förädling af de redan inrättade, i hvilket afseende
Styrelsen ansåge en summa af 30,000 Riksdaler om året under nästa statsregleringsperiod
vara erforderlig, för att under samma tid kunna årligen uppställa vid
pass två sådana stamholländerier, som kunde anses motsvara nutidens fordringar på
fullt ädla kreatursstammar, och hvarigenom så mycket blefve åstadkommet, att ett vida
mindre årligt anslag sedermera blefve af nöden. — — — — — — — —
e) En af Svenska Trädgårds-föreningens Styrelse under den 16 sistlidne Juli
till Kongl. Maj:t ingifven skrift, hvaruti, under åberopande hurusom bemälda Förenings
uppgift varit att medelst användande af enskilda medlemmars smärre årsbidrag verka
för trädgårdsodlingens befrämjande genom vextalsters spridning, trädgårdsmästares bildande,
samt väckande och underhållande af sinnet för trädgårdsodlingen iuom landet
medelst dertill lämpliga skrifter, Styrelsen i underdånighet anfört: att de årliga bidragen
af Föreningens medlemmar, utgörande 4 R:dr 50 öre af hvarje, återgäldades till största
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, ovi Sin/.werke t 1859. 29
delen i vextalster samt årsskrifter, och således, oaktadt understöd af allmänna medel
erhållits, endast långsamt och icke utan derjemte fortgående skuldsättning förmått åstadkomma
den förbättring af Föreningens trädgård och det förökande af dess produktionsförmåga,
som varit nödvändiga för att i någon större mån kunna bidraga till trädgårdsodlingens
utveckling inom landet: — alt om emellertid, ä ena sidan, Föreningens verksamhet
i och för sina odlingar ökats, hade, å den andra, Föreningens utgifter äfven
stigit, så att, då de år 1853 uppgingo tiil 7,506 R:dr 24 öre, desamma redan år 1858
ökats till 11,723 R:dr 16 öre; — att, för att kraftigare verka till trädgårdsodlingens
utveckling inom landet, än som kunnat ske medelst spridning af alster för köks- och
blomsterträdgårdar, Styrelsen ansett det vara nödvändigt att, så vidt möjligt, utvidga
de förut obetydliga trädskolorna, isynnerhet som denna del af trädgårdsodlingen i sig
förenade de förnämsta välsignelserna, sorn af trädgårdsodlingen kunde beredas, och landet
vöre i ett särdeles behof af större utveckling och insigter i denna del deraf; —
all Styrelsen allt mer lärt inse behofvet af en grundligare undervisning i denna gren af
yrket för eleverne och derför länge varit betänkt på inlörskrifvande al en skicklig trädodlare;
— alt elev-skolan, förnämligast genom de vid sednasle riksdag beviljade ökade
anslag, kunnat utvidga sin verksamhet, så att Föreningen under innevarande år börjat
underhålla 9 elever, då förut endast 5 eller 6 njutit fullständigt underhåll; att elevernes
antal under 1858 års sommar uppgått till 16, under vintern till 14, och att endast
bristande utrymme förhindrat mottagandet af flere, som sig anmält; — samt att då,
för verkställande af nödiga förändringar och tillökningar inom en icke alltför långt utsträckt
tidrymd erfordrades större tillgångar än dem Föreningen genom årsbidrag eller
försäljning af vextalster kunde bereda, i synnerhet som trädskolan först efter 4 eller 5
år kunde återbetala deruppå nedlagda lorlagskostnader, Föreningen således, för elevskolans
utbildning och för genomförandet af de ofvanberörda arbetena till odlingens
befrämjande, årligen behöfde:
1:0 tillökning af det nu med 4,000 R:dr utgående anslaget till elevskolan, så alt
minst 10 elever må kunna vid Föreningen fullständigt aflönas och underhållas R:dr 1,000
2:o hyresmedel till beredande af utrvrnme åt ännu 9 elever utom de
11 , som Föreningen redan kunde hysa, samt åt de faste arbetarne och en
trädodlare, äfvensom till lektionssal och rum för uppställande af Föreningens
samlingar hörande lill trädgårdsodlingen, såsom böcker, insekt- och
frö-samling, pomologiskt kabinett, inodellverklyg m. m „ 1,500.
3:o till underhåll af en trädodlare från utlandet för beredande af
en grundligare undervisning särskildt i trädskötseln
1,200,
4:o till aflönande af två fasta arbetare för trädskolornas skötsel, å
400 R:dr lör hvardera
„ 800.
Summa R:dr 4,500;
anhållande Styrelsen, på grund häraf, i underdånighet att Kongl. Maj:t täcktes hos
Rikets Ständer göra nådig framställning dels om fortfarande af det årliga anslag, stort
4,000 R:dr, som Föreningen till underhåll af dess elevskola åtujöte, dels om ett årligt
anslag af 4,500 R:dr till elevskolans utbildning och trädskötselns befrämjande, att af
statsmedlen utgå under nästa statsreglerings-period.
Uppå de af Föreningen anförda skäl hade Landtbruks-akademien, uti infordradt
underdånigt utlåtande af den 10 nästlidne September, tillstyrkt nådigt bifall å hvad
Föreningen sålunda begärt.
f) Elfsborgs läns Södra Hushållningssällskaps genom Kongl. Majits Refallningshafvaode
i samina län anmälda uuderdåniga skrifvelse af den 7 sistlidne Maj, in
-
30 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
nefattande förnyad anhållan, att sorn den inom nämnda län i provinsen Dalsland
med allmänt understöd inrättade lägre landtbruks-skola genom sin aflägsenhet från
länets södra del icke kunde utöfva något egentligt inflytande på dervarande åkerbruk
och boskapsskötsel, Kongl. Majk måtte i nåder bereda den inom nämnda del
af Elfsborgs län varande befolkning, hvars bergning numera hufvudsakligen berodde
af landthushållningen, det verksamma medel till densammas upphjelpande, som
vore att förvänta genom inrättandet derstädes af en ändamålsenligt ordnad landtbruksskola.
Hvad först angick Ultuna Landtbruks-instituts Styrelses underdåniga ansökning
dels om anslag till nya byggnaders uppförande och dels om tillökning i
årsanslagct för institutet; så enär berörde ansökning icke varit åtföljd af plan och
kostnadsberäkning öfver de tillämnade byggnaderne, ansåg Stats-rådet någon
framställning i detta ämne för närvarande icke böra till Rikets Ständer aflåtas;
likasom och då det tillkomme Styrelsen att, på sätt hitintills allt ifrån institutets
inrättande skett, bestämma aflöningarne för institutets föreståndare, lärare och
tjenstemän inom disponibla tillgångar, hvilkas årliga belopp blifvit beräknadt till
enahanda summa, som den för Landtbruks-institutet vid Alnarp anslagna, och någon
utredning icke förekommit derom, att dessa tillgångar äro för ändamålet otillräckliga,
Stats-rådet fann Styrelsens begäran om förhöjning i institutets årsanslag
icke heller nu böra till någon åtgärd föranleda.
Lika med Landtbruks-akademien tillstyrkte Stats-rådet i underdånighet att
å anslaget till ”Undervisnings-anstalter för jordbruk och landtmanna-näringar”,
måtte i nåder äskas en årlig tillökning af i2,000 Riksdaler, för att med 4,000
Riksdaler utgå till en hvar af tre lägre landtbruks-skolor i de orter, som Kongl.
Maj:t finner vara deraf företrädesvis i behof och hvilka uppfylla de för dylikt understöd
stadgade vilkor.
Då, såsom af Landtbruks-akademiens utlåtande inhemtades, antalet af de i
statens tjenst anställde så kallade Landtbr uks-ing enior er eller Agronomer visat sig
vara otillräckligt för att åt landets jordbrukare bereda tillgång till inhemtande af
upplysningar och råd af bemälde tjenstemän, hemställde Stats-rådet i underdånighet,
att, med bifall till Akademiens hemställan, Kongl. Maj:t måtte å anslaget
till ”Agronomer och deras elever” äska följande förhöjning:
till arfvode åt ytterligare 3 Agronomer å 1,500 Rdr .... 4,500 R:dr.
till resekostnads-ersättning och dagtraktamente åt dem, förslagsvis
2,400 „
tillsammans 6,900 R:dr.
Under erkännande af de fördelar, som för Svenska jordbruket vore att förvänta
genom inrättandet på särskilta ställen inom Riket af så kallade Agrikultur-kemiska
för söks-anstalter, hvilkas allmänna nytta icke syntes kunna bestridas och som
jemväl blifvit utomlands erkänd genom det stora antal dylika anstalter, som i
flera europeiska länder lära blifvit tillvägabringade, fann Stats-rådet likväl, med
hänsigt dels till de betydliga kostnaderne vid dylika anstalters första organiserande
samt årliga underhåll, och då, hvad de begge landtbruks-instit ut er vidkom,
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 1859. 31
derstädes borde finnas anställde lärare i säväl agrikultur, som kemi, genom hvilka
lärares gemensamma åtgärder agrikultur-kemiska försök torde kunna, åtminstone
till en början, verkställas, sig för närvarande böra inskränka sitt tillstyrkande
derhän, att nödiga anslag måtte beredas för att i fullständigt skick försätta och
sedermera behörigen underhålla den anstalt af ifrågavarande beskaffenhet, hvilken
under ledning af Landtbruks-akademiens Agrikultur-kemist, Doktor Alexander
Möller, nu organiseras på Akademiens experimentalfält. I sådant afseende och då
den i Akademiens förslag upptagna byggnadskostnad syntes kunna, om en del hus
sammanbygdes och befintliga gamla materialier användes, i någon mån nedsättas,
tillstyrkte Stats-rådet att Kongl. Majit måtte hos Ilikets Ständer äska:
l:o anslag för en gång, till uppförande för ifrågavarande ändamål af åtskilliga nya
byggnader och förändring af de äldre, inköp af boskapskreatur och inventarier,
samt uppsättning af ett mindre laboratorium på experimentalfältet, i ett för
allt 25,000 Riksdaler, utom de vid sistlidne riksdag för uppförande af en
byggnad för gårdsfolket beviljade, men ännu icke använda 6,000 Riksdaler;
2:o följande årliga belopp, till uppförande å anslaget till ”Befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtmannanäringar”;
lönetillökning åt Akademiens Agrikultur-kemist, så att hans lön oberäknad
kyresersättningen för hans laboratorium i hufvudstaden, kommo att
uppgå till 3,500 R:dr  1,500 R:dr.
arfvode till Agrikultur-kemistens assistent  1,500 „
lönetillökning åt inspektoren på experimental-fältet, hvilken skulle
blifva föreståndare för det med försöksanstalten förenade
jordbruk; kommande härigenom hans lön att uppgå till
2,000 R:dr
. 500 „
till reagentier, apparater, kol, m. m  1,500 „
Summa 5,000 R:dr.
Då angeläget vore att så väl de i statens tjenst varande agronomer, som ock
de vid landtbruksläroverken anställde lärare, sattes i tillfälle att genom resor i
främmande länder, der åkerbruket befunne sig på en högre ståndpunkt, utvidga
sina kunskaper i nämnda yrke, men det vid sednaste riksdag till reseunderstöd
för sådane personer beviljade årliga anslag af 3,000 Riksdaler visat sig för ändamålet
otillräckligt, enär bemälde agronomer och lärare efterhand ökats till ett
numera icke obetydligt antal och dessa personer i allmänhet äro obemedlade,
fann Stats-rådet sig böra i underdånighet hemställa, att, på sätt Landtbruksakademien
begärt, Kongl. Majit täcktes hos Rikets Ständer äska, att det vid sednaste
riksdag på anslaget till ”Undervisnings-anstalter för jordbruk och landtmanna-näringar”
med 3,000 Ridr uppförda årliga anslag till reseunderstöd åt
personer, som egna sig åt landtbrukets vetenskapliga eller praktiska studium, måtte
ökas med 3,000 Riksdaler och således årligen utgå med 6,000 Riksdaler.
Vidare hemställde Stats-rådet i underdånighet att Kongl. Majit måtte i
nåder föreslå Rikets Ständer, att, utöfver det Svenska Trädg år ds-/Ör eningen till underhåll
af dess elevskola redan tillagda och å anslaget till ”Befrämjande i allmänhet
af jordbruk och landtmanna-näringar” uppförda årliga bolopp af 4,000 Ridr,
bevilja nämnde Förening ett årligt anslag af 4,500 Riksdaler under nästa statsregleringsperiod,
eller tillsammans 13,500 Riksdaler, för att användas till elevskolans
utbildning och trädskötselns befrämjande, mot enahanda vilkor som hittills,
nemligen att Föreningen, så vidt sko kan, verkställer utdelning af fruktträd
32 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N;o 1, örn Statsverket 1839.
oell plantor till mindre bemedlade jordbrukare, och, jemte behörig redovisning' för
det erhållna statsbidraget, till Landtbruks-akademien årligen afgifver berättelse om
antalet af de elever, hvilka vid inrättningen njuta undervisning, äfvensom rörande
verkställd utdelning af fruktträd samt om öfriga föremål för Föreningens verksamhet.
Lika med Landtbruks-akademien hemställde Stats-rådet i underdånighet,
att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rikets Ständer att följande tvenne anslag finge
under nästkommande statsreglerings-period fortfarande utgå med enahanda belopp
som hittills, nemligen:
till utdelning vid landtbrukaremöten såsom premier för husdjur, redskap och
ladugårdsprodukter af utmärktare slag, 3,000 Riksdaler årligen, eller tillsammans
9,000 Riksdaler; och
till förrättande af vetenskapliga undersökningar rörande fiskerieme, 1,000
Riksdaler årligen, eller tillsammans 3,000 Riksdaler.
Hvad åter angick Landtbruks-akademiens hemställan att hos Rikets Ständer
måtto i nåder äskås:
a) årligt anslag för undervisning i vården och behandlingen af vattningsängar;
b)
förhöjning i årsanslaget för inköp af modeller till landtbruksredskap, maskiner
vi. m. att uppställas i Landtbruks-akademiens egendom;
c) årligt anslag för att understödja utgifvandet af populära handböcker i landtbruket;
så fann Stats-rådet att för dessa, mindre vigtiga ändamål förhöjning icke
borde ifrågasättas uti de vid sednaste riksdag beviljade betydliga anslag till
landtbrukets befrämjande och ansåg sig således icke böra understödja Akademiens
i nyssnämnde 3 punkter gjorda framställningar.
Ehuru, enligt hvad Landtbruks-akademien upplyst, försäljningssumman för
de Kronan tillhöriga får, som icke ansetts vara till förädling tjenlige, endast uppgått
till 1,782 R:dr 40 öre, men för detta ringa belopp någonting väsendtligt till
den inhemska fårafvelns upplijelpande icke kunde verkställas, hvadan kraftigare
åtgärder i sådant afseende syntes erfordras, likväl och då i anledning af Kongl.
Maj:ts vid sednaste riksdag härom aflåtna framställning, Rikets Ständer förklarat
sig anse ifrågavarande åtgärder lämpligast böra utgöra föremål för de enskildas
omtanka, ansåg Stats-rådet Landtbruks-akademiens förslag i denna del icke böra
till någon Kongl. Maj:ts åtgärd nu föranleda.
Under åberopande af de utaf Stamholländeri-styrclsen anförda skäl, och då.
underhållandet af Kronans holländerier vore för landtbruket af särdeles angelägenhet,
men i anseende till den betydliga kostnad, som med inrättande af nya
stamholländerier vore förenad, åtgärderna syntes böra under närvarande förhållanden
hufvudsakligen afse att genom inköp af utländska racedjur förädla de vid
Kronans holländerier redan befintliga stammarne, tillstyrkte Stats-rådet i underdånighet,
att Kongl. Majit måtte för nästa statsregleringsperiod i nåder äska ett
årligt belopp af 10,000 Riksdaler till underhållande och förädling af Kronans redan
inrättade stamholländerier samt till inrättande af nya i den mån sådant kunde verkställas.
— — — — — —- — —
_
O) Hästafvelns
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859. S3
0) Hästafvelns förbättrande.
Stuteri-öfverstyrelsens underdåniga skrifvelse af den 16 sistlidne Augusti, deruti,
sedan Kongl. Maj:ts vid sednaste riksdag gjorda framställning om dels ett anslag för en
gång af 50,000 Ridr till införskaffande af utländska hingstar af utmärktare racer och
dels ett årligt belopp af 15,000 R:dr för inrättande af så kallade stohållningar, icke vunnit
Rikets Ständers bifall, Stuteri-öfverstyrelsen å nyo fästat Kongl. Maj:ts uppmärksamhet
på nödvändigheten deraf att Stuteriernas individer, i följd af fortsatt parning
redan alltför nära befryndade, snart erhölle uppfriskning genom främmande
blod, enär verkan af länge fortsatta slägtparningar måste blifva skadlig äfven derigenom
att, der anledning till samma fel hos de parade förefunnes, hvilket bland
närbeslägtade ofta blefye fallet, dessa fel ytterligare hos afkomman utvecklades
och slutligen så rotfästades, att de antoge konstant natur och gjorde racen otjenlig
att till afvel användas; med afseende hvarå och då den ofvan antydda olägenheten,
i följd af bristande medel till inköp af raceliingstar, så tilltagit, att de framsteg
stuterierna och hästafveln i allmänhet genom fordna uppoffringar och omtanke
vunnit, tvifvelsutan skulle omintetgöras, Stuteri-öfverstyrelsen i underdånighet
anhållit om aflåtande till Rikets nästsamman trädande Ständer af nådig
proposition om ett anslag för en gång af 50,000 Riksdaler till inköp af utländska
racehästar; — hvarjemte Stuteri-öfverstyrelsen i underdånighet hemställt, att, då
de stohållnings-stutcrier, hvilka redan för längre tid tillhaka varit inrättade i de
Skånska länen, men sedermera i brist på medel måst indragas, visat sig Särdeles
nyttiga för provinsen, samt den för dylikt ändamål erforderliga och sednast begärda
summa, ämnad att, fördelad i premier, utgå för väl uppfödda föl efter till
afvel approberade och underhållna ston, skulle oafkortad komma landtmannen
eller näringarne till godo, den vid förra riksdagen i detta afseende gjorda nådiga
framställning måtte till .Rikets näst sammanträdande Ständer förnyas.
Stats-rådet, som instämde i hvad Stuteri-öfverstyrelsen yttrat angående
vigten af de föreslagna åtgärderna för hästafvelns befrämjande, men ansåg den af
Styrelsen begärda summan för stohållningar kunna nedsättas till 10,000 Riksdaler
årligen, hemställde alltså, att Kongl. Majit täcktes af Rikets Ständer äska dels
för berörda ändamål ett årligt belopp under nästa statsregleringsperiod af 10,000
Riksdaler och dels till inköp af utländska racehingstar för en gång 50,000 Ridr
Riksmynt.
D) Undervisnings-anstalter för slöjderne.
En af Direktionen för Svenska Slöjdföreningen till Kongl. Majit ingifven skrift,
deruti, jemte bifogande af berättelse angående Föreningens verksamhet under år
1858, bemälde Direktion, å Föreningens vägnar, i underdånighet anhållit, att som
tiden för åtnjutande af det årliga statsanslag 15,000 Riksdaler Riksmynt, hvilket,
Bilt. till B. St. Prat. 4859 & 4860. 4 Samt. 4 Afd. 5 Haft. 5
34 Bil. N:o 4 till Kongl. Majtfs Nåd. Pröp. N:o 1, om Statsverket 1859.
uppå Kongl. Maj:ts nådiga proposition, Rikets Ständer vid sistlidne riksdag tillerkänt
Föreningens i Stockholm inrättade söndags- och afton-skola, med år 1860
ginge till ända, Kongl. Maj:t täcktes till Rikets Ständer vid instundande riksmöte
framställa proposition att samma anslag fortfarande må komma slöjdskolan
till godo.
Uti häröfver på nådig befallning afgifvet utlåtande af den 9 nästlidne September,
hade Kommers-lcollegium, med hänsigt till den numera vunna erfarenheten
om ifrågavarande skolas stora inflytande på spridande af insigt i tekniska och
dermed gemenskap egande ämnen, äfvensom på utbildandet af smak och arbetsskicklighet,
i följd hvaraf skolan ock mer och mer tillvunnit sig allmänhetens förtroende,
hvilket häst ådagalades deraf, att antalet af slöjdidkare eller andre personer,
hvilka begagnat undervisningen i skolan, år 1849 utgörande 287 personer,
sedermera ökats, år 1854 till 377, år 1855 till 514, år 1856 till 586, år 1857 till
609 och år 1858 till 769 personer, i underdånighet tillstyrkt, att nådig framställning
måtte varda till Rikets snart sammanträdande Ständer aflåten om statsanslags
fortsatta anvisande för ifrågavarande söndags- och afton-skola; hörande i
Kollegii tanke någon nedsättning i detta anslags vid sistförflutne riksdag fastställda
belopp destomindre ifrågakomma, som nämnda anslag allenast med 3,000
R:dr Riksmynt öfverstege det för hvar och en af de tekniska elementarskolorna i
Malmö, Norrköping, Örebro och Borås nu utgående årliga statsbidrag af 12,000
R:dr Riksmynt, medan deremot antalet af personer, som under do sednare åren
begagnat undervisningen i slöjdföreningens skola, varit mångdubbelt större än elevernes
antal vid någondera af förberörde tekniska elementarskolor.
Enär likväl den af enskilda personer bestående Svenska Slöjdföreningen,
hvilken genom sin Direktion hesörjde ledningen af mcranämnda skolas verksamhet
och disponerade de till skolan anslagna allmänna medel, jemte dess öfriga tillgångar,
icke kunde med säkerhet antagas komma att fortfarande ega bestånd, utan
möjligen inom en längre eller kortare tidrymd komme att upplösas, samt då i allt
fall det nu ifrågaställda statsanslagets betydenhet i jemförelse med det från Slöjdföreningen
till skolan ingående bidrag, hvilket sistnämnda under de sednast förflutna
tio åren icke uppgått till högre belopp än nära 1,300 R:dr Riksmynt i medeltal
för året, syntes påkalla en tillförlitligare kontroll å de för slöjdskolan anvisade
statsmedels användande på fullt ändamålsenligt sätt, än som allenast genom
den åt Kommers-kollegium hittills uppdragna allmänna tillsyn å skolans angelägenheter
kunde beredas, ansåge Kollegium det statsanslag, om hvars äskande
Svenska Slöjdföreningens Direktion nu gjort underdånig ansökning, höra icke ställas
till Slöjdföreningens eller dess Direktions förfogande, utan anvisas att utgå till
understöd för den af Föreningen i Stockholm inrättade söndags- och afton-skola
under dervid fästadt vilkor, att skolans verksamhet ordnades samt förvaltningen
af dertill anslagna statsmedel och skolans öfriga tillgångar besörjdes i öfverensstämmelse
med de föreskrifter, som Kongl. Maj:t kunde finna godt i nåder meddela.
Slutligen hade Kollegium, med afseende å det af Rikets Ständer vid statsanslagets
beviljande för ifrågavarande söndags- och afton-skola fästade vilkor, att
Stockholms stad skall för skolan tillhandahålla tjenlig lokal, i underdånighet anfört:
att de hyresbidrag, som till följd häraf blifvit uthetalde dels från Stadens
Drätselkommission och dels från Borgerskapets Bemedlingskommission, enligt hvad
Direktionens för Svenska Slöjdföreningens årsberättelse för 1858 utvisade, samma
år uppgått till ett belopp af 5,400 R:dr Riksmynt; att i afseende härå visserligen
förekomme, att vid anvisandet af statsanslag såväl för de allmänna navigations
-
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prog. N:o 1, om Statsverket 1859. 35
skolorna i riket, som för tekniska elementai'-skolorna i Malmö, Norrköping, Örebro
och Borås, samt den tekniska söndags- och afton-skolan i Eskilstuna, Rikets
Ständer utgått från den förutsättning eller såsom förbehåll stadgat, att den stad,
hyari läro-anstalten vore belägen, borde för densamma anskaffa tjenlig lokal eller
ock kostnaden för slcol-lokalen bestridas af enskilda donationsmedel; men att, hvad
Svenska Slöjdföreningens skola beträffade, det härvid icke utan skäl kunde erinras,
att då densamma vore belägen i Rikets hufvudstad, samt, utom det att bland denna
stads innevånare funnes ett vida betydligare antal af sådane personer, för hvilka
undervisningen i tekniska söndags- och afton-skolor hufvudsakligen vore afsedd
än uti Rikets öfriga städer, härvarande handtverks- och manufaktur-verkstäder företrädesvis
besöktes af gesäller eller arbetare från andra inrikes orter, meranämnda
läro-anstalt kunde anses på utbildandet af den inhemska slöjdskickligheten i allmänhet
utöfva ett så verksamt inflytande, att derifrån kunde härledas giltig grund
för det undantagsförhållande att Staten skulle gemensamt med kommunen deltaga
i bekostandet af den för skolan behöfliga lokal. I enlighet med denna åsigt och
då Rikets sednast församlade Ständer i sammanhang med statsanslags anvisande
för ifrågavarande söndags- och afton-skola, uti underdånig skrifvelse den 6 Februari
1858 förklarat, att berörde läro-anstalts utveckling och bestånd syntes utgöra
en angelägenhet af vigt mindro för hufvudstadeu enskildt än för hela landet, ausåge
Kollegium Stockholms stad icke böra förpligtas till bestridande af de kostnader,
hvilka, utöfver de från stadens sida hittills utgående, kunde, till följd af
läroverkets i framtiden tvifvelsutan behöfliga utvidgning, för detsammas förseende
med ändamålsenlig lokal erfordras; hvadan Kollegium i underdånighet hemställde,
att, vid äskandet af statsanslag för den här i staden inrättade slöjdskola, Kongl.
Maj:t täcktes i nåder föreslå, att vid anslagets beviljande må fästas det förbehåll,
att Stockholms stad till bekostande af tjenlig lokal för skolan bidrager med ett
belopp, som motsvarar hvad i berörda hänseende från stadens sida under år 1858
utgått.
Jemte hemställan att Kongl. Maj:t täcktes meddela Rikets Ständer, att som
ifrågavarande slöjd-skola numera uppehöllcs hufvudsakligen genom anslag af statsmedel
samt understöd af Stockholms stad, men endast till en ringare del genom
bidrag af Slöjdföreningen, Kongl. Maj:t under den 23 nästlidne September i nåder
förordnat, att skolan bör stå under tillsyn, icke af bemälde Förenings Direktion,
utan af en särskildt utsedd Skolstyrelse, bestående af en ordförande, som af Kongl.
Majit förordnas, samt tre ledamöter, som skulle utses, en af Kommers-kollegium,
en af Stockholms Magistrat och Borgerskapets Äldste, samt den tredje af Slöjdföreningen
så länge dess bidrag till skolan såsom hittills fortfore, — tillstyrkte
Stats-rådet för öfrigt, i betraktande af hvad Kommers-kollegium härvid yttrat, att
Kongl. Majit måtte i nåder föreslå Rikets Ständer, att till understöd för den af
Svenska Slöjdföreningen i Stockholm inrättade söndags- och afton-skola anvisa anslag
till enahanda belopp som vid sodnaste riksdag beviljades eller 15,000 Riksdaler årligen,
under vilkor att skolans verksamhet ordnas samt förvaltningen af dertill anslagna
statsmedel och skolans öfriga tillgångar besörjes i öfverensstämmelse mod
de föreskrifter, som Kongl. Majit kan finna godt i nåder meddela, äfvensom att
Stockholms stad till bekostande af tjenlig lokal för skolan bidrager med enahanda
belopp, som under år 1858.
36 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
E) Befrämjande af slöjdeme.
Departements-chefen anförde i underdånighet: att sedan Rikets Ständer -rid
1853—1854 års riksdag å Riksgälds-kontoret anvisat ett anslag af 3,000 R:dr
Riksmynt för hvartdera af åren 1855—1857, eller tillsammans 9,000 R:dr, för att
af Kongl. Maj:t användas till reseunderstöd åt fabriks- och handtverks-arbetare i
den mån manufaktur- samt tull- och beslagsmedlen dertill ej lemnade tillgång,
samt Rikets sednast församlade Ständer medgifvit att äfven under året 1858 dylika
rese-understöd finge utgå af återstoden å samma anslag, så hade inalles 5,314
R:dr 59 öre blifvit af meranämnda anslag disponerade; — att de så kallade Manufaktur-medlen,
såsom för vissa bestämda ändamål nästan helt och hållet disponerade,
icke lemnade någon tillgång till resestipendier åt fabriks- och handtverksarbetare;
— att den andel af de så kallade Tull- och Beslags-medle/n, hvilken af
General-Tullstyrelsen årligen till Kommers-kollegium aflemnas, på sednare tider
utgått med småningom minskade belopp, nemligen:
år 1855 med R:mt R:dr 8,268: 9.
„ 1856 „ .
„ „ 3,671: 9.
„ 1857
„ „ 3,632: 42.
„ 1858
„ „ 2,133: 29.
„ 1859 „
„ 733: 44.
i följd hvaraf under innevarande år blott ett enda dylikt rese-understöd, till belopp
af 600 R:dr, kunnat i nåder anvisas, samt att då erfarenheten visat, att konstfärdigheten
hos de i särskilda näringsyrken anställde arbetare i betydlig män befrämjats
genom de af dem med understöd af allmänna medel företagna resor till
främmande länder, der industrien uppnått en högre ståndpunkt, samt någon tids
arbete på dervarande verkstäder, Departements-chefen vid sådant förhållande ansåg
sig böra i underdånighet föreslå, det Kongl. Maj:t täcktes af Rikets Ständer äska,
att för nästa statsregleringsperiod måtte beviljas ett årligt belopp af 3,000 R:dr
eller tillsammans 9,000 Riksdaler, för att användas till resestipendier åt fabriksoch
handtverks-arbetare.
Uti detta Departements-chefens yttrande och förslag instämde Stats-rådets
öfrige ledamöter.
Yidare hemställde Stats-rådet att, till befrämjande af slöjd-expositioner, måtte
äskas för nästa statsregleringsperiod ett lika belopp, som till enahanda ändamål
blifvit för nuvarande statsregleringsperiod å Riksgälds-kontoret anvisadt, eller
4,500 Riksdaler.
F) Undervisningsanstalter för Handel och Sjöfart.
a) Kommers-kollegii underdåniga skrifvelse den 19 sistlidne Augusti, med
förslag till löneregleringen för Lärarne i ångmaskin-lära vid vissa navigationsskolor.
I förevarande afseende förekom: att sedan, vid afgifvandet af förslag till
1858 års aflönings- och utgifts-stat för nävigations-skolorne, Kommers-kollegium
fästat Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå att de lärare, hvilka vid navigationsskolorne
i Stockholm, Göteborg, Gefle och Carlshamn meddela undervisning i
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1859. 37
ångmaskiners konstruktion och behandling, på sednare tider fått vidkännas ganska
betydlig tillökning i göromål och åligganden, i följd af meddelade nådiga stadganden,
dels angående skyldighet att för vinnande af behörighet att föra befäl å ångfartyg
hafva vid allmän navigations-skola aflagt den i sådant afseende föreskrifna
examen, dels ock angående rättighet för en hvar dertill i öfrigt kompetent person
att vid de navigations-skolor, der undervisning i ångmasldn-lära meddelas, taga såväl
nämnda examen som ångmaskinist-examen jemväl vid annan tid än den föi
de årliga examina i allmänhet bestämda, samt Kollegium i anledning deraf i underdånighet
hemställt, huruvida icke, oberoende af den genom Rikets Ständers
beslut vid sednaste riksdag skedda allmänna aflöningsförbättringen för navigationsskolelärarne,
en ytterligare lönetillökning för de lärare, som meddela undervisning
i ångmaskin-lära, skulle kunna genom särskilda disponibla medel beredas; i sammanhang
hvarmed Kollegium föreslagit, att aflöningen för ifrågavarande undervisning
måtte, i öfverensstämmelse med dåvarande t. f Navigations-skolo-inspektören,
Kaptenen A. W. Lavens framställning, på det sätt fördelas, att ett visst belopp
komme att utgöra arfvode för meddelande af den kännedom i ångmaskin-lära, som
erfordrades för vinnande af behörighet att föra befäl å ångfartyg, och återstoden anslås
till arfvode för undervisning i ångmaskinist-skolan, — så hade Kongl. Majit,
genom nådigt bref den 18 Maj 1858 förklarat, att de uti den då fastställda aflönings-
och utgifts-staten för navigations-skolorne uppförda arfvoden för undervisnings
meddelande i 'ångmaskin-lära borde anses såsom endast tills vidare utgående
och att Kollegium egde att, sedan vederbörande Skol-direktioner blifvit hörde, till
Kongl. Majit inkomma med underdånigt förslag till definitiv lönereglering i sistberörda
hänseende; — samt att, efter det Kollegium sedermera, med bifogande at
vederbörande Navigations-skole-direktioners infordrade yttranden, underdånigt utlåtande
och förslag i frågan afgifvit, hade Kongl. Majit, under don 22 December
nämnda år, i enlighet med Kollogii underdåniga hemställan och enär under den
tid af tre år, som förflutit efter det lärare i ångmaskin-lära blifvit vid Gefle navigations-skola
anställd, icke någon anmält sig till intagning i skolan som maskinist-elev
eller till undergående derstädes af maskinist-examen, och någon så beskaffad
examen ej heller blifvit vid Carlshamns navigations-skola aflagd, vid hvilka
förhållanden det kunde antagas, att de två med Stockholms och Göteborgs navigations-läroverk
förenade ångmaskinist-skolor för närvarande vöre tillräckliga för
meddelande af behöflig undervisning åt ångmaskinist-clever och för anställande af
maskinist-examina, samt derjemte förokommc, att för ifrågavarande undervisnings
behöriga bestridande erfordrades tillgång å tjenlig» modeller af ångmaskiner, för
hvilka modellers anskaffande emellertid hvarken Gefle eller Carlshamns navigationsskolor
för närvarande hade sig anvisade nödiga medel, i nåder förordnat, att undervisning
i de delar af ångmaskin-lära, deruti insigt erfordras för vinnande af behörighet
att föra befäl å ångfartyg, skulle fortfarande meddelas vid navigations-skolorne
i Stockholm, Göteborg, Gefle och Carlshamn, samt att, såsom dittills, examina
för dylik behörighet finge vid dessa skolor afläggas, men att deremot sådan
undervisning, som afser bildandet af maskinister för passagerare-ångfartyg, tills vidare
icke skulle af allmänna medel bekostas vid någon annan navigations-skola,
än Stockholms och Göteborgs, äfvensom att maskinist-examina endast vid sistnämnda
två navigations-skolor finge afläggas; hvarjemte, beträffande åter Kollegii då
afgifna förslag till löneförhöjning för ifrågavarande lärare, Kongl. Majit förklarat,
att, enär Rikets Ständer nyligen hade beviljat förökade anslag till navigations-skolorne,
Kongl. Majit icke funne skäl att till samma förslag då lemna bifall i annan måtto,
38 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
än att åt lärarne i ångmaskin-lära i Stockholm och Götheborg såsom gratifikation
för år 1858 tillädes vissa belopp och Kollegium anbefalldes att för de öfriga
två åren af innevarande statsregleringsperiod årligen till Kongl. Majit inkomma
med yttrande och förslag rörande sådane gratifikationers beviljande jemväl för
dessa år; men att KoDgl. Majit, uppå ytterligare framställning af Kollegium, ville
taga under öfvervägande, huruvida till Rikets Ständer borde aflåtas nådig proposition
rörande lorhöjdt anslag för ordnande af undervisning i ångmaskin-lära.
Uti sin nu anmälde skrifvelse af den 19 sistlidne Augusti hade Kollegium,
med bifogande af en tabell öfver undervisningen och examina i ångmaskin-läran
vid samtliga ofvannämnda navigations-skolor för de sex sistförflutna läs-åren, utvisande
för de fyra sednaste åren en betydlig tillvext i antalet så väl af dem, hvilka
begagnat dylik undervisning, som ock af de clever eller andra personer, hvilka aflagt
maskinist-examen och examen för behörighet att föra befäl å ångfartyg, samt under
åberopande af den utaf Kollegium förut yttrade åsigt att arfvodet för läraren i afdelningen
för blifvande ångfartygsbefälhafvare skäligen borde fastställas till något
högre belopp än för den i maskinist-afdelningen anställde lärare, enär hos den förre
erfordrades, jemte praktisk kännedom af ångmaskiners konstruktion och behandling,
fullständigare theoretisk kunskap i berörda ämnen, medan åter hos den
sednare hufvudsakligen erfordrades nödig praktisk erfarenhet i ångmaskiners sammansättning
och skötsel, samt derjemte förekommc, att antalet af undergångna
examina för behörighet till ångfartygsbefäl visat sig betydligt‘öfverstiga det af aflagda
maskinist-examina, — i underdånighet föreslagit, att så väl vid navigationsskolan
i Stockholm, der arfvodet för undervisningen i ångmaskin-lära uti nuvarande
stat är upptaget till 562 Ridr 50 öre, som oek vid Göteborgs navigations-skola,
der det är upptaget till 375 Ridr, arfvodet för den lärare, som skulle bibringa de
för blifvande ångfartygs-befälhafvare erforderliga insigter måtte bestämmas till
600 Ridr och den i maskinist-afdelningen anställde lärares till 450 Ridr eller för
hvardera skolan tillsammans 1,050 Ridr, att för läraren vid Gefle navigations-skola,
hvilken lärare nu uppbär i arfvode 312 Ridr 50 öre och skall meddela undervisning
endast i de ämnen, som ingå i examen för behörighet att föra befäl å ångfartyg,
årliga arfvodet måtte fastställas till 500 Ridr; — att åt den vid Carlshamns
navigations-skola anställde ifrågavarande lärare, hvilkens undervisnings-skyldighet
är af enahanda omfattning med den, som åligger samme lärare vid Gefle skola,
någon särskild lönetillökning icke måtte varda beviljad, så vida han fortfarande
bibehölles vid den honom tillagda rättigheten att åtnjuta de i skolans styrmansoch
sjökaptens-afdelningar inflytande inskrifningspenningar, hvaraf kunde påräknas
en årlig inkomst af 300 Ridr, hvilket belopp, i förening med det bestämda årliga
arfvodet af 187 Ridr 50 öre, syntes Kollegium utgöra nöjaktig godtgörelse för den
ifrågavarande lärarens undervisningsskyldighet, men att, i händelse förberörde rättighet
pröfvades böra upphöra och de vid Carlshamns skola inflytande inskrifningspenningar
i stället finge anvisas för annat skolans ändamål, arfvodet för läraren i
ångmaskin-lära derstädes måtte fastställas till 450 Ridr.
Stats-rådet, som, i betraktande af ång-navigationens tilltagande vigt för fäderneslandet,
instämde i Kommers-kollegii åsigt rörande behöfligheten af tillökning
i aflöningen för lärarne i ångmaskin-lära vid ifrågavarande fyra skolor, och
hvad särskildt angick Carlshamns navigations-skola, ansåg lämpligt att aflöningen
lill. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1859. 39
för dervarande lärare i ångmaskin-lära ökades till 450 R:dr, mot skyldighet för
honom att afstå från uppbärandet af de vid skolans styrmans- och sjökaptensafdelningar
inflytande inskrifningspenningar, hemställde i underdånighet att, för åstadkommande,
i öfverensstämmelse härmed, af en förbättrad aflöning åt meranämnde
lärare, Kongl. Majk måtte hos Rikets Ständer äska, att anslaget till “undervisnings-anstalter
för handel och sjöfart* måtte varda tillökt med ett mot de ifrågasatta
förhöjningarne svarande belopp af 1,612 R:dr 50 öre.
b) Kommers-kollegii underdåniga skrifvelse af den 23 nästlidno September
rörande förhöjning i årsanslagen för navigations-skolorne i Wisby och Carlshamn.
Sedan ordinarie läraren vid navigations-skolan i Wisby, uti sin rörande
undervisningen derstädes under läs-året 1858—1859 till skolans direktion afgifna
berättelse, jemte förmälan att beliofvet numera syntes påkalla, dels att de medel,
som inflöte i inskrifningspenningar samt i lösen för afskrift af betyg, hvilka medel,
enligt § 24 af det för nämnda skola den 9 Mars 1842 i nåder fastställda reglemente,
tillföllc skolans ordinarie lärare, i stället klefve använda till bildande
af en premiekassa, dels ock att, såsom vid do större navigations-skolorne egde
rum, undervisningen vid Wisby navigations-skola blefve meddelad i tre särskilda
afdelningar och eleverne berättigade att kostnadsfritt begagna undervisning jemväl
till undergående af sjökaptens-examen af första klassen, — hemställt att, i stället
för omförmälda reglemente, enligt hvilket skolan består endast af två afdelningar,
af hvilka den första skall omfatta de läroämnen, hvilkas kännedom fordras
hos styrmän af andra klassen, och den audra de läroämuen hvilkas kännedom fordras
för att antagas till styrmän af första oller sjökaptener af andra klassen, hvadan
särskild betalning måste erläggas för undervisnings erhållande i de till sjökaptens-examen
af första klassen hörande läroämnen, det allmänna regfementet
för navigations-skolorne i riket af den 7 April 1841 måtte göras gällande för
Wisby navigations-skola, hade skolans Direktion till Kollegium insändt och förordat
den sålunda gjorda framställningen, samt anhållit det Kollegium måtte hos Kongl.
Maj:t i underdånighet föreslå, att lika stort årligt anslag, som beviljats hvardera
af navigations-skolorna i Malmö, Kalmar, Hernösand och Westervik måtte vid instundande
riksdag beredas åt Wisby navigations-skola, hvars årsanslag endast utgjorde
1,973 R:dr 75 öre.
Uti häröfver till Kommers-kollegium afgifvit utlåtande hade t. f. Navigationsskolc-inspektörcn
anfört, att som erfarenheten visat att de begge med särskildt
reglemente försedde navigations-skolorna i Wisby och Carlshamn i afseende
på verksamhet och gagn icke stöde synnerligen efter navigations-skolorne i Malmö
och Hernösand samt lärame i de begge förstnämnde vore lika träget sysselsatte
som lärarne i de två sednare, billigheten syntes fordra, att skolorna i Wisby och
Carlshamn ställdes i jemnbredd med de tvenne andra och komme i åtnjutande af
samma anslag, som för dessa sednare beviljats, eller 2,945 R:dr, samt att Kongl.
Maj:ts den 7 April 1841 för rikets navigations-skolor utfärdade reglemente gjordes
gällande för alla dossa skolor utan undantag, hvarigenom äfven vunnes fördelen
af större likformighet inom bemälda undervisningsverk.
För egen del hade Kollegium härvid i underdånighet anfört: att då för
Wisby navigations-skola icke några medel blifvit anvisade till inköp af premier,
men utdelandet deraf jemväl i samma skola åt förtjente elever borde verka till
40 Bil. N:o 4 till Konell. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
nyttig uppmuntran och täflan rid undervisningens begagnande derstädes, Kollegium
funne framställningen om användandet af de i skolan inflytande inskrifningspenningar
samt lösen af betyg till bildandet af en premiekassa icke sakna giltigt
skäl; att beträffande frågan om Wisby navigationsskolas ställande i likhet med
navigations-skolorna i Malmö, Kalmar, Hernösand och Westervik, såväl i afseende
å undervisningens ordnande och omfattning, som hvad anginge beloppet af skolans
anslag, det förekomme, att sammanlagda antalet af de elever, hvilka under
sednast tilländagångna tio läs-år, efter erhållen undervisning i skolan, der aflagt
examen uti de för sjökaptener af första klassen föreskrifna läroämnen, utgjort 38
eller 15 mer än de under samma tidrymd från Calmar navigations-skola utexaminerade
sjökaptener af denna klass; att läraren vid meddelandet af sådan undervisning,
för hvilken han egde att af eleverne uppbära särskild godtgörelse, icke
stöde till dem i det sjelfständiga förhållande, som när undervisningen bekostades
af statens medel; att dessutom det ingalunda kundo vara med billighet öfverensstämmande
att, då vid öfriga medelst anslag af allmänna medel inrättade navigationsskolor
i riket undervisning i de ämnen, hvilkas kännedom vore föreskrilVen
för sjökaptener af första klassen kostnadsfritt meddelades, ett undantag i detta
hänseende ensamt vid Wisby navigations-skola egde rum; att å ön Gottland skeppsfarten
utgjorde en väsendtlig näringsgren, samt att af de Wisby och andra hamnar
å Gottland tillhörande fartyg under nästlidne år varit för utrikes sjöfart begagnade
55 om 2,751 läster; att, i betraktande af Gottlands afsltilda läge samt
den emellan ön och fasta landet stundom under flere månader af året afbrutna
kommunikationen, hvarigenom svårighet mötte för de invånare på ön, som egnade
sig åt sjömansyrket, att vid andra navigations-skolor begagna undervisning, det
otvifvelaktigt vore af vigt att en fullt ändamålsenlig och i likhet med öfrige navigations-skolor
i riket organiserad undervisningsanstalt för danandet af skickligt
befäl å Gottlands handelsflotta funnes på ön att tillgå; att, enligt hvad Direktionen
upplyst, en i detta hänseende fördelaktig och lämplig lokal blifvit af Wisby
borgerskap anskaffad, samt att, på sätt t. f'. Navigations-skole-inspektören anfört,
genom tillämpandet 1'ör samtlige navigations-skolorne i riket af 1841 års reglemente
fördelen af större likformighet inom dessa undervisningsverk skulle vinnas. Med
afseende å dessa omständigheter och då de ordinarie lärarne i Wisby navigationsskola
för närvarande tillagde löneinkomster icke kunde anses motsvara en nitisk
och skicklig lärares möda och skäliga anspråk, samt vid sådant förhållande, och
enär, derest Kongl. Maj:t behagade i nåder bifalla den gjorda framställningen om
användande af de i skolan inflytande inskrifningspenningar samt lösen för afskrift
af betyg till bildande af en premiekassa, anvisandet åt ordinarie läraren af ökadt
löneanslag i allt fall vore med billighet öfverensstämmande, det belopp som i öfrigt
skulle erfordras för skolans bringande till likhet med Calmar navigationsskola
eller andra dermed jcmförliga så beskaffade undervisningsanstalter, icke syntes
vara af den betydenhet att i detta hänseende betänklighet borde möta för vidtagandet
af en sådan åtgärd, ansåge Kolleginm sig böra med understödjande af
Direktionens för Wisby navigations-skola förevarande framställning, i underdånighet
tillstyrka att Kongl. Maj:t täcktes till Rikets nästsammanträdande Ständer
aflåta nådig proposition, att det för närvarande till nämnda skola anvisade anslag,
1,973 R:dr 75 öre, må förhöjas till 2,950 R:dr, eller enahanda belopp som för navigations-sltolan
i Westervik beviljats, samt att Kongl. Maj:t, i händelse af det ökade
anslagets beviljande, behagade förordna, att det för skolan den 9 Mars 1842
i nåder fastställda reglemente skulle upphöra att vara gällande och Kongl. Reglementet
-
Bil. N:o 4 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. N:o 1, cm Statsverket 1859. 41
mentet för navigations-skolorua i riket af den 7 April 1841, med deruti sedermera
gjorda ändringar, till alla delar för Wisby navigations-skola tillämpas.
Vidkommande frågan huruvida navigationsskolan i Carlshamn, för hvilken
särskildt reglemente under den 18 Juni 1842 blifvit i nåder faststäldt, borde ställas
i full likhet med de navigations-skolor, för hvilka 1841 års reglemente tjenade
till efterrättelse, åberopade Kollegium sitt den 22 Oktober 1858 afgifna underdåniga
utlåtande, rörande förhöjning af de för vissa navigationsskolor anvisade
arfvodcn för undervisnings meddelande i ångmaskiners konstruktion och behandling,
deruti Kollegium hemställt, huruvida icke de vid Carlshamns navigationsskola
inflytande inskrifningspenningar, hvilka enligt skolans stat tillfälle den, som
meddelade berörde undervisning, borde, emot det att för dettå ändamål i stället
anslag af allmänna medel anvisades, användas till beredande af förhöjning i ordidinarie
lärarens vid skolan särdeles knappa aflöning, utgörande endast 937 R:dr 50
öre. Då i öfrigt, med hänsigt till antalet af inskrifne elever samt utexaminerade
sjökaptener af begge klasserna Carlshamns navigations-skola visat sig i verksamhet
och gagn dels vara nära jemförlig med, dels ega företräde framför de fleste
öfriga af ifrågavarande undervisningsanstalter, enär under sistförflutna tio läs-år
uti nämnda skola i medeltal årligen varit inskrifne 43 elever, hvaraf 20 aflagt
föreskrifna examina för sjökaptener af första och andra klasserna, samt under
samma tid, likaledes efter medelberäkning, antalet af inskrifne elever årligen utgjort
i Malmö navigations-skola 50, i Gefle 46, samt i Calmar och Hernösand 36
uti hvardera skolan, och årliga antalet af utexaminerade sjökaptener uppgått, till
23 i Malmö, 22 i Gefle, 15 i Hernösand samt 8 i Calmar navigations-skola, alltså
och med afseende jemväl derå, att enligt hvad t. f. Navigation-skole-inspektören
uti sin till Kollegium aflåtna berättelse angående de af honom innevarande år
förrättade examina vid åtskilliga navigations-skolor vitsordat, elevernc i Carlshamns
navigations-skola ådagalagt mycket säkra och grundliga kunskaper, vittnande derom
att skolan väl uppfyllt sin bestämmelse samt att dess lärare med nit och
skicklighet skött sina åligganden, funne Kollegium, på grund af hvad sålunda i afseende
å Carlshamns navigations-skola förekommit, sig ega skälig anledning i underdånighet
hemställa, dels att Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer föreslå, att för Carlshamns
navigations-skola, hvars årliga anslag för närvarande enligt stat utgjorde 2,000
R:dr, deraf 187 R:dr 50 öre utginge såsom arfvode för undervisnings meddelande i
ångmaskiners konstruktion och behandling, måtte, jemte det ökade arfvode, sorn
för denna undervisnings besörjande kunde af Kongl. Majit, vid pröfning af Kollcgii
i detta ämne redan gjorda framställning, finnas erforderligt, anvisas ett till
likhet med anslagen för Malmö, Calmar, Hernösands och Westerviks navigationsskolor
eller till 2,950 R:dr förhöjdt årligt belopp, med vilkor att en med afseende
å den föreslagna förändrade organisationen af skolan fullt ändamålsenlig lokal af
staden tillhandahölles, dels ock att, derest ifrågavarande anslag beviljades, Kongl.
Majt måtte, med upphäfvande af det för Carlshamns navigations-skola den 18
Juni 1842 utfärdade nådiga reglemente, förordna att jemväl för denna skola Kongl,
reglementet för de på allmän bekostnad inrättade navigations-skolor af den 7
April 1841, med deruti sedermera gjorda ändringar, skulle vara gällande.
På grund af hvad Kommers-kollegium härvid anfört, tillstyrkte Statsrådet
i underdånighet, att Kongl. Majt måtte å anslaget till "Undervisnings-anstalter
för handel och sjöfart" ytterligare i nåder äska följande belopp, nemligen:
Bih. till B. St. Prot. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 5 Haft. 6
42 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1859.
l:o) för Wisby navigations-skola, förhöjning i årsanslaget från 1,973: 75 till
2,950 R:dr eller  976: as,
med dervid fästadt vilkor att de vid skolan inflytande inskrifningspenningar
samt lösen för afskrift af betyg borde till bildande af en premiekassa
användas; samt
2:o) för Carlshamns navigations-skola, — oberäknadt det af Statsrådet
i nästföregående punkt för undervisnings meddelande i ångmaskin-lära
vid samma skola föreslagna tillökta belopp af 262: so, — förhöjning
i årsanslaget med
950: —
under vilkor att staden Carlshamn tillhandahåller en fullt ändamålsenlig
lokal för skolan.
Summa Hant Ii:dr 1,926: as.
c)
Slutligen och som Kongl. Maj:t, vid den 28 sistlidne Maj skedd föredragning
af Direktionens för Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona afgifna årsberättelse,
behagat i nåder förklara sig vilja, i sammanhang med förslaget till den nu
ifrågavarande statsregleringen, taga under nådigt öfvervägande frågan om beredande
af fortfarande statsanslag för bemälda läroverk, hemställde Stats-rådet att, med
afseende å meranämnda Instituts fördelaktiga inflytande å skeppsbyggeri-yrket
inom riket, Kongl. Maj:t måtte föreslå Rikets Ständer, att det från Riksgäldskontoret
för Institutet nu utgående årliga anslag af 5,000 R:dr måtte under nästa
statsregleringsperiod än vidare få fortfara, med rättighet för Kongl. Maj:t att använda
detta årliga belopp till lärares aflönande, elevers underhåll och andra för
Institutet erforderliga utgifter.
I afseende å alla öfriga delar af sjette Hufvudtiteln, hvaruti någon förhöjning
eller nedsättning nu icke blifvit af Stats-rådet ifrågaställd, tillstyrkte
Stats-rådet att Riks-staten måtte blifva oförändrad.
Kongl. Maj:t täcktes till alla delar gilla hvad Stats-rådet
här ofvan yttrat och tillstyrkt, i följd hvaraf utdrag af protokollet
skulle till Finans-departementets Expedition afgå, på
det de nu af Kongl. Maj:t beslutade framställningar till Rikets
Ständer måtte varda i Kongl. Maj:ts Nådiga proposition
om Statsverkets tillstånd och behof intagne.
Föredragande Departements-chcfen anmälde derefter följande frågor om anslag
utöfver de ordinarie statsbehofven, nemligen:
a) Styrelsens för allmänna Väg- och Vattenbyggnader underdåniga memorial
af den 19 nästlidne September, hvaruti, jemte meddelande af en öfversigt rörande
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859. 43
fortgången af de arbetsföretag, för hvilka Rikets sednast församlade Ständer beviljat
vissa bestämda statsbidrag, äfvensom en redogörelse öfver fördelningen af de
vid sistlidne riksdag för allmänna ai'betens understödjande till Kongl. Maj:ts disposition
ställda medel, Styrelsen afgifvit dels en förteckning å de kanal-, slussoch
jornvägs-anläggningar, hamn- och bro-byggnader, vägarbeten och vattenaftappningsföretag,
för hvilka arbetsplaner blifvit tid efter annan upprättade och, jemte
ansökningar om statsbidrag till utförandet, till Styrelsen ingifne, dels ock underdånigt
förslag å de summor, som af allmänna medel skulle erfordras för samma
arbetens understödjande, hvarvid Styrelsen, med bibehållande af den hittills i
dess General-förslag begagnade indelning i klasser, upptagit arbetsföretagen i tro
klasser, nemligen i första klassen do arbeten, som, i följd af deras allmännare vigt,
syntes företrädesvis förtjenta af statsbidrag; i andra klassen sådana företag, hvilka
väl vore nyttiga, men likväl jemförelsevis något mindre än de förstnämnde berättigade
till understöd; och i tredje klassen do anläggningar, hvilka endast i det fall
borde med statsbidrag understödjas, att öfverskott å statens tillgångar uppkomme,
sedan lämpliga bidrag blifvit anvisade till de i första och andra klasserna upptagna
företag; och hade Styrelsen, med hemställan, att de vilkor och bestämmelser i
afseende på erhållande och åtnjutande af statsbidrag till allmänna arbeten, som
nu funnes stadgade, måtte fortfarande blifva till efterrättelse gällande, främst
anmält följande arbetsföretag, hvilka Styrelsen ansett vara af beskaffenhet, att understöd
med visst bestämdt belopp borde särskildt för hvarje företag af sättas, nemligen:
i första klassen:
Utvidgning af hamnen vid staden Helsingborg R:dr 230,000: —
Öppnande af segelled mellan Hattefura hamn vid Wenern och
Håfverud vid sjön Rågvarpen  175,000:
Anläggning af kanal från Asasjön till Almundsryd vid sjön Ås
nen,
samt jernbana från nämnde ställe till Carlshamn  1,350,000: —
Brobyggnad öfver Hjclmare-sund  150,000: —
Hamnbyggnad vid staden Åmål  16,000: —
Hamnbyggnad vid Grenna  75,000: —
Upptagande af segelled mellan Orsa-sjön och Siljan  73,500: —
Fullbordande af kanal- och sluss-anläggningarne vid Hejeforss
och Forshaga vid Clar-elfven  150,000: —
Anläggning af kanal genom Nenninge sund mellan Furusund
och Norrtelje-viken 107,215: —
Brobyggnad öfver Stadsbergsviken i sjön Gesunden  4,000: —
Anläggning af kanal mellan Nora-sjön och Fåsjön  100,000: —
Brobyggnad öfver Umeå eif  82,500: —
Fullbordande af Göteborgs hamn- och elf-arbeten  300,000: -
Anläggning af jernväg mellan sjön Södra Dellen och Ljusne-elf 835,000: —
Bortsprängning af Röda berget i Göta eif  40,000: —
Fullbordande af Carlstads hamn- och kanal-byggnad .... 50,000: —
Anläggning af väg från Björna kyrka i Wester-Norrlands län
till Fredrika kyrka i Westerbottens län o  100,000: —
Anläggning af väg emellan Öhrträsks socken och Åsele kyrka . 100,000: —
Aftappning af sjön Tåkern i Östergötlands län  100,000: —
Transport R:dr 4,038,215: —
44 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
Transport R:dr 4,038,215:
Anläggning af väg emellan Roknäs by och Arvidsjaurs kyrkoby
i Piteå lappmark  82,500:
Anläggning af väg mellan Storbacken och sjön Waikijaur i
Jockmocks socken
40,000:
Summa Rint R:dr 4,160,715: —
i Andra klassen:
Kanal- och sluss-anläggning till förenande af sjöarne Amungen och Mållången
på gränsen mellan Stora Kopparbergs och Gefleborgs län .... 60,000: —
öppnande af kanal genom Kalfvesund mellan öarne Tjörn och
Tjörnekalf i Bohusläns skärgård
25,000: —
Hamnbyggnad vid Wikens fiskeläge i Skåne  21,000: —
Hamnanläggning vid Röhälla på Öland  29,300: —
Summa Rint R:dr 135,300: —
Vidare hade Styrelsen i General-förslaget uppfört följande understöds-summor:
till Vägarbeten:
i första klassen R:dr 887,265: —
i andra klassen  534,055: —
i tredje klassen  26,425: — 1,447,745: —
och till Vattenaftappning sarbeten:
i första klassen R:dr 395,670: —
i andra klassen  272,105: —
i tredje klassen  82,345: — 750,120:
neli sorn under innevarande år flere undersökningar egt rum i afseende på tillämnade
vägarbeten och vattenaftappningar, samt med visshet kunde emotses att,
så snart arbetsplaner för dessa arbetsföretag hunnit uppgöras, ansökningar om understöd
för ytterligare ett större antal vägförbättringar och utdikningar skulle till
Styrelsen inkomma, hade Styrelsen i underdånighet hemställt, det Kongl. Maj:t
måtte täckas föreslå Rikets Ständer att till Kongl. Maj:ts disposition anvisa:
För anläggning och förbättring af vägar, en fond af 1,500,000 R:dr, att utgå
mod 500,000 R:dr under livartdera af åren 1861, 1862 och 1863; samt för understödjande
af utdikningar och sjösänkningar en fond af 900,000 R:dr, till utgående
med 300,000 R:dr under hvartdera af nämnda tre år, med iakttagande, såsom hittills,
att 4 af fonden må anvisas såsom lån och l såsom anslag utan återbetalningsskyldighet;
hvarjemte och då åtskilliga arbetsplaner till smärre hamnbyggnader och
mindre årensningar vore hos Styrelsen hvilande, Styrelsen i underdånighet hemställt,
det Kongl. Maj:t måtte för ifrågavarande ändamål af Rikets Ständer äska
en särskild fond till enahanda belopp, som vid sistlidne riksdag anvisades, eller
60,000 Riksdaler Riksmynt.
Enär utgifterna till undersökningar, inspektionskostnader och expenser vid allmänna
arbeten ökades i mån af berörde arbetens årligen vexande antal, samt många
ansökningar redan ingått om bidrag till undersökningar för planers uppgörande
öfver tillämnade anläggningar till kommunikationernas förbättrande, särdeles inom
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859. 45
de nordligast belägna provinserna, hade Styrelsen anhållit, det Kongl. Majk måtte
föreslå Rikets Ständer att i förevarande hänseende anvisa minst 25,000 R:dr årligen
under åren 1801 — 18(53; — anmärkande Styrelsen härvid, att det sålunda
föreslagna beloppet kunde antagas blifva för ändamålet någorlunda tillräckligt endast
under förutsättning att, såsom hittills menigheter eller associationer i större
eller mindre mån deltaga i undersökningskostnaderna för kommunikations-förbättringars
tillvägabringande, samt att den nu antagna grundsats att undersökningar
rörande vattcnaftappningar, deraf jordegare få direkt vinning, höra af dem sjelfve
helt och hållet bekostas, fortfarande komme att lända till efterrättelse.
Hvad derefter angick anslag till aflöning för Styrelsen öfver allmänna Vägoch
Vatten-byggnader med dess tjenstebiträden så väl i hufvudstaden som i landsorterna,
för hvilken personal Rikets sednast församlade Ständer, med bifall till ett al
Kongl. Maj:t framlagdt förslag till aflöningsstat, beviljat ett från 19,350 R:dr till
26,950 R:dr Riksmynt förhöjdt anslag, hade Styrelsen i underdånighet anfört, att
ehuru göromålen årligen ökades dels i följd deraf att antalet af de arbeten, hvilka
fordrade tillsyn och kontroll, vore i ständig tillvext, dels ock derigenom att undersökningar
alltjemnt fortginge i och för uppgörande af planer rörande tillämnade
arbetsföretag, Styrelsen likväl funne sig icke höra uti det sednast beviljade aflönings-anslagets
belopp ifrågasätta annan förändring än att, då Norra Väg- och
Vattenhyggnads-distriktet, hvilket omfattade samtliga de nordliga länen, hvarest
företagsamheten svntcs hafva vaknat i afseende på lättade kommunikationers beredande,
vore alltför vidsträckt för att kunna af Distrikt-chefen behörigen handhafvas
med biträde, såsom i de öfriga distrikten, af endast en Adjutant, ett arfvode
af 600 R:dr årligen måtte anvisas för ytterligare ett Distrikt-chefs-biträde,
att användas till tjenstgöring hufvudsakligen inom Norr- och Westerbottens län
samt Ångermanland; hemställande Styrelsen i öfverensstämmelse härmed det
Kongl. Majk täcktes föreslå Rikets Ständer att för omförmälda personal bevilja
ett årligt aflönings-anslag af 27,550 Riksdaler, eller tillsammans för åren 1861, 1862
och 1863 en summa af 82,650 Riksdaler Riksmynt.
Slutligen hade Styrelsen hemställt det Kongl. Majk täcktes hos Rikets
Ständer äska att anslag till arfvoden för lärare vid Mariebergs artilleri-läroverk i
de kunskapsämnen, som tillhöra Civil-ing enior er, samt till stipendier åt elever, som
genomgå den för Civil-ing enior er bestämda kurs, måtte varda anvisade till enahanda
belopp, som vid sistförlidne Riksdag beviljades, eller med 3,000 Riksdaler Riksmynt
årligen under åren 1861 —1863 för hvartdera af dessa föremål.
h) - -- -- -- -- -- -- -- -
c) _ _ _ _____________
d) Direktionen för Göteborgs hamn- och elf-arbeten underdåniga skrifvelse af
den 20 nästlidne Augusti, hvaruti med åberopande hurusom en i Göta eif vid
Hanklon belägen undervattensklippa, benämnd Röda herget, orsakade betydliga
hinder och olägenheter för allmänna trafiken å nämnde eif, särdeles som klippan
hade sitt läge i den del af elfven, der strömmen vore stridast och stränderna bildade
starka krökningar, Direktionen i underdånighet anhållit, att då, enligt upp
rättadt
förslag öfver klippans bortsprängande jemte verkställande af en i sammanhang
dermed nödig befunnen fyllning vid det i närheten af Röda herget befint
liga
grundet Gräflingarne, till afledande af den starka strömsättningen åt nämnda
grund, kostnaden härför skulle uppgå till en summa af 45,000 R:dr Runt, men de
medel, Direktionen hade att för farledens vidmakthållande disponera och hvilka
46 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859.
hufvudsakligen utgjordes af inflytande seglations-afgifter, icke lemnade något öfverskott
att använda till ifrågavarande företag, helst inkomsten af berörde afgiftcr
otvifvclaktigt komme att minskas till följd af den lastångfartyg i nåder medgifna
befrielse från dylika afgifters erläggande, Kongl. Maj:t måtto täckas till Rikets
Ständer aflåta nådig proposition om beviljande för ifrågavarande ändamål af ett
mot den beräknade kostnaden svarande anslag af 45,000 R:dr Riksmynt; i anledning
af hvilken framställning Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader
uti infordradt underdånigt utlåtande af den 23 nästlid ne September yttrat, det
Styrelsen ansåge detta företag, genom hvars verkställande den stora trafiken å
elfven skulle vinna betydlig lättnad oell säkerhet, vara af särdeles vigt, hvadan
Styrelsen funnit sig böra i sitt General-förslag uppföra Röda bergets bortsprängande
till ett särskildt anslag af 40,000 Rxlr Riksmynt, under antagande att, i
händelse till arbetets utförande verkligen skulle komma att erfordras liela den
beräknade summan, 45,000 R:dr, det icke torde blifva omöjligt för Direktionen att
anskaffa hvad som utöfver statsbidraget kunde åtgå.
e) Carlstads nya Ilamnbyggnads-direktions utaf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Wermlands län med skrifvelse den 23 nästlidne Augusti insända och förordade,
samt den 16 i sistlidne månad inför Kongl. Maj:t anmälda, men då till orapröfvande
i sammanhang mod Styrelsens för allmänna Väg- och Vatten-byggnader
förevarande General-förslag uppskjutna ansökning att, som kostnaden för den vid
staden under arbete varande nya hamn- och kanal-byggnad, i det gillade förslaget
beräknad till en summa af 220,026 Rjdr Runt, komme att, med tillägg dels af
hvad staden fått vidkännas för inlösen af den gamla hamnen med dertill hörande
pråm-kanal och ytterligare måste utgifva för nämnde hamns och kanals uppmuddring
till föreskrifvet djup, dels ock af hvad som erfordrades för arbetets verkställande
i enlighet med en uti den fastställda planen ifrågasatt förändring, åsyftande
hamnbassinens förläggande närmare intill staden, uppgå till en summa af 379,136
R:dr 65 öre, men staden saknade tillgångar för denna betydliga utgifts bestridande,
samt arbetenas inställande eller uppskjutande skulle medföra oberäknelig skada,
icke allenast för staden, utan jemväl för hela ortens trafik, Kongl. Maj:t måtte
täckas föreslå Rikets Ständer att, för ifrågavarande nya hamn- och kanal-byggnads
fullbordande, bevilja staden ett anslag af 70,000 Riksdaler Riksmynt utan
återbetalnings-skyldighet; öfver hvilken ansökning Styrelsen för allmänna Vägoch
Vattenbyggnader under den 2 nästlidne September afgifvit infordradt underdånigt
utlåtande, hvarvid Styrelsen, med afseende å hvad Direktionen anfört och
då det vid förlidne riksdag till omförmälda företag anvisade stats-bidrag af
100,000 R:dr R:mt beviljats endast såsom lån, i underdånighet hemställt, huruvida
icke Kongl. Maj:t skulle i nåder finna skäligt att till Rikets Ständer aflåta proposition
om anvisande för berörda ändamål af ett ytterligare statsbidrag af 50,000
Riksdaler Riksmynt, att utgå såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet.
g)
h)
i)
k)
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1859. 47
Beträffande först de af Styrelsen för allmänna Väg- och Vatten-byggnader
i dess General-förslag ifrågasatta särskilda anslag för kanal- och sluss-anläggningar,
hamnbyggnader m. m., så och under åberopande af Kongl. Maj:ts den 20 Maj innevarande
år fattade beslut, att, för
utvidgning och tillbyggnad af hamnen vid Helsingborg, hos Rikets Ständer äska
beviljandet af ett låneunderstöd å Bänt R:dr 230,000: —
fann Stats-rådet sig böra i underdånighet tillstyrka det Kongl.
Maj:t måtte täckas förslå Rikets Ständer att för följande arbetsföretag-
anvisa särskilda bidrag till nedan upptagna belopp:
l:o För hamnbyggnad vid stadm Amål .... anslag 8,000: —
lån 8,000: —
2:o För hamnbyggnad vid staden Grenna . . . anslag 37,500: —
lån 37,500: —
3:o För brobyggnad öfver Umeå eif anslag 27,500: —
lån 55,000: —
4:o För bortsprängandet af Röda berget i Göta eif. . . . anslag
5:o För anläggning af väg emellan Storbacken i Öfver-Luleå socken
och sjön Vaikijaur anslag
Vidkommande derefter öfriga nu särskildt anmälda företag, hemställde Statsrådet
i underdånighet:
a) — — - — — —
t)
c) att den af Carlstads Hamnbyggnads-direktion gjorda framställning om anslag
för fullbordande af den påbörjade nya hamn- och kanal-anläggningen derstädes
måtte, medelst särskild nådig skrifvelse, varda till Rikets Ständer öfverlemnad,
i ändamål att Rikets Ständer, som å nästlidne riksdag beviljat ett låneunderstöd
för ifrågavarande ai-betsföretag, må komma i tillfälle att pröfva, huruvida
ytterligare statsbidrag dertill må i anseende till de af Direktionen uppgifna omständigheter
anvisas.
e) — — — -
\
f)
g)
.
k)
Vidare ansåg Stats-rådet sig böra i underdånighet hemställa, det Kongl.
Majit måtte föreslå Rikets Ständer, att anvisa:
till fond för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar 100,000 Riksdaler årligen, eller för de tre åren
1861-1863  Rmt R:dr 300,000: -
16,000: —
75,000: —
82,500: —
40,000: —
40,000: —
48 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:ä 1, om Statsverket 1859.
dito för understödjande af mindre hamnbyggnader och årensningar,
20,000 R:dr årligen, eller för nyssnämnda tre år 11:dr 60,000: —
dito för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sanka
trakter och sjöar till beredande af odlingsf öretag, för de tre åren 1861—
1863 tillsammans  100,000: —
hvaraf £ såsom lån; samt
såsom fond till undersökningar, inspektions-kostnader och expenser
för allmänna arbeten, 25,000 R:dr årligen eller för åren 1861—1863 . 75,000: —
Beträffande såväl vilkoren för erhållande och åtnjutande af statsbidrag till
allmänna arbeten af ofvanomförmälda särskilda slag som kontrollen å arbetenas
utförande enligt fastställda planer, tillstyrkte Stats-rådet, att Kongl. Maj:t måtte
föreslå Rikets Ständer bibehållandet af de i berörda afseenden nu stadgade föreskrifter.
I öfrigt föreslog Stats-rådet i underdånighet, det Kongl. Maj:t måtte af Rikets
Ständer äska:
till aflöning för Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader
samt dess tjenstebiträden, så väl i hufvudstaden som i landsorterna, 27,550
R:dr årligen, eller för de tre åren 1861 —1863
82,650: —
till arfvode för lärare vid Mariebergs Artilleri-läroverk i de kunskapsämnen,
som tillhöra Civil-ingeniörer, 3,000 R:dr årligen, eller för
nämnda tre år
9,000: —
samt till stipendier för elever, som vid nämnda läroverk genomgå
den för Oivil-ing enior er bestämda kurs, likaledes 3,000 R:dr årligen, eller
för samma tre år  9,000: —
Hvad Stats-rådet här ofvan i underdånighet yttrat och
tillstyrkt, blef' till alla delar af Kongl. Maj:t gilladt, och befallde
Kongl. Maj:t att utdrag af protokollet härom, i de delar
sådant erfordrades, skulle Finans-departementets Expedition
meddelas, till behörigt iakttagande vid upprättandet af Kongl.
Maj:ts nådiga proposition till Rikets Ständer om Statsverkets
tillstånd och behof, uti hvilken proposition borde gifvas Rikets
Ständer tillkänna, att Styrelsen för allmänna Väg- och
Vattenbyggnader ofvannämnde berättelse och förslag rörande
verkställda och ytterligare ifrågasatta allmänna arbeten komme
att meddelas Rikets Ständers Stats-utskott, äfvensom att de
dertill hörande kartor och kostnadsförslag, jemte öfriga handlingar
rörande dylika arbeten, för hvilka Kongl. Maj:t nu ville
föreslå statsbidrag, blefve för vidare upplysning att hos beinälde
Styrelse tillgå.
Ex protocollo:
Alfred Grandinson.
Stockholm, tryckt hos Isaac Makctjs, 1859.
Bil. M 5 till Kongl. Maj.ts Nåd, Vrop. M 1, om Statsverket 1859. l
Auk. lill Exp.-Utsk. dea 1 IVov. 1859, kl. 1 o. m.
Utdrag aj Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Bans Majd Konungen
i Statsrådet å Stockholms Slott den 14 Oktober 1850.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern, Friherre De Geer,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Friherre Manderström,
Statsråden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Almqvist,
Ehnemark,
Herr Grefve Hamilton,
Lagerstråle,
Björnstjerna och
Malmsten.
Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Gripenstedt, anhöll i underdånighet
att få underställa Kongl. Maj:ts nådiga ompröfvande de delar af Statsregleringen
vid nu instundande riksdag, hvilka tillhöra nämnda Departements( föredragning;
hvarvid i första rummet förekom beräkningen af Stats-verkels tillgångar för
de behof, som vid ifrågavarande statsreglering borde fyllas.
I sådant afseende anmälde Departements-chefen underdånigst, hurusom i den
af Stats-kontoret under den 19 sistlidne Juli afgifna Berättelse om Statsverkets
förvaltning, tillstånd och behof, hvilken berättelse, i hvad densamma rörde beräknandet
af anslagen å Riks-statens 2:dra, 3:dje, i.de, 5:te, 6:te och 8:de Hufvudtitlar,
blifvit vederbörande Stats-departements-chefer särskildt delgifven, Statsverkets
tillgångar voro, dels med ledning af räkenskaper och handlingar för åren
1855, 1856 och 1857, dels ock på grund af särskilda förhållanden, uppgifne på
sätt, som följer:
Bih. till R. St. Prot. 1859 & 18UO. 1 Sami, 1 Afd. 6 Haft. 1
Stats-kontorets
beräkning af
Stats-verkets
inkomster.
Bil. M 5 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
Ordinarie eller ständiga inkomster.
1:0. Ordinarie räntan, hvaraf den indella, som utgår till vissa embets- och
tjenstemän, stater och inrättningar, och hvilken vid 1854 års statsreglering beräknades
till 2,514,735 Riksdaler samt af Rikets sednast församlade Ständer upptogs
till 2,685,000 Riksdaler, ansetts böra, sedan derifrån med 16,000 Riksdaler
afräknats värdet af de Förste Landtmätares f. d. indelningar, hvilka numera äro
Kronan behållna, utföras med endast R:dr R:mt 2,669,000:
hvaremot den till Statsverket inflytande eller Kronan behållna delen
af nämnda ränta, hvilken beräknats år 1854 till 1,452,000 R:dr
och 1858 till 1,912,000 R:dr, blifvit, med tillägg af restantierna
å densamma, jemte nyssnämnda indelningar, beräknad till . . 1,990,000:
2:o. Tionde-spanmålen, hvaraf den indella, som beräknats år
1854 till 657,808 kubikfot 2 kannor, värde 1,044,140 R:dr R:mt,
och år 1858 till 631,025 kubikfot, värde 1,262,050 R:dr R:mt, nu,
med qvantitetens bibehållande, oförändradt utförts med  1,262,050:
och den Kronan behållna delen af tionden, sorn upptogs år 1854- till
114,660 kubikfot, värde 182,000, och 1858 till 125.000 kubikfot,
värde 250,000, ansetts kunna beräknas till 140,000 kubikfot
å 2 R:dr eller till  280,000:
3:o. Tionde-spanmåls-lösen efter bestämda pris, beräknad, såsom
vid de båda sednaste statsregleringarne, till  6,600:
4:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter,
hvilka, beräknade:
år 1854:
i penningar till  46,000:
i spanmål, '122,220 kubikfot  194,000:
240,000:
år 1858:
i penningar till  64,000:
i spanmål, 122,000 kubikfot  244,000:
308,000:
nu ansetts kunna, med tillägg af restantier, upptagas:
i penningar till  80,000:
i spanmål, 123,000 kubikfot å 2 R:dr
246,000: 326 000-
5:o. Silfver-lionde, Myntarelön och Slagskatt, upptagen vid 1854
års statsreglering till 15,750 R:dr och vid 1858 års till 15,000
R:dr, samt nu till  16,000:
Transport 6,549,650-
IM. m 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. M 1, om Statsverket 1859.
3
Transport
6:o. Koppar-räntan, som beräknades vid 1854 års statsreglering
till 1,968 centner med ett värde af 123,000 R:dr och uti den
år 1858 uppgjorda Riks-stat till 1,000 centner å 70 R:dr eller till
70.000 R:dr, men hvilken, i anseende dertill, att densamma, under
de båda första åren från det afraden för Stora Kopparberget i Fahlu
bergslag, genom Kongl. Brefvet den 19 December 1855, nedsattes
från hvart tionde till hvart tretionde skeppund af årliga tillverkningen,
utgjort i medeltal 1,603 centner med ett värde af 119,811
R:dr, nu ansetts kunna för kommande statsreglerings-period upptagas
lill 1,500 centner ä 70 R:dr eller
7:o. Tionde- och Hammar skalis-jernet, hvaraf det förra eller
lionde-taclcjernel, beräknadt vid 1854 års statsreglering till 38,438
centner med ett värde af 71,400 R:dr och vid 1858 års till 37,500
centner, med ett värde, efter 2 R:dr, af 75,000 R:dr, ansetts icke
böra, i anseende till intradens nedgående, beräknas högre än till
34.000 centner å 2 R:dr och således utföras med
samt det sednare eller Hammar skalls-jernet, som, upptaget år 1854
till 20,160 centner med ett värde af 141,750 R:dr, samt år 1858
lill 10,000 centner med ett värde, efter 7 R:dr 50 öre, af 75,000
R:dr och hvaraf medium för åren 1855—1857 uppgått till 23,713
centner, nu, då hammarskatten från och med år 1858 utgår med
hälften af dess dittills varande belopp, blifvit beräknadt till endast
12.000 centner och efter 7 R:dr 50 öre utfördt med
8:o. Svafvelbruks-lionde, som antogs vid 1854 års riksdag komma
att uppgå lill 1,425 R:dr och vid den sistförflutna till 1,300
R:dr årligen, samt nu beräknats lill
9:o. Mantalspenningar, upptagna år 1854 till 514,500 R:dr
och år 1858 till 520,000 R:dr och hvaraf, i anseende till folkmängdens
årliga tillvext, inkomsten synts kunna beräknas till . . . .
10:o. Bötesmedel, kalkylerade år 1854 till 52,500 R:dr och år
1858, med tillägg af restantier, till 85,000 R:dr, samt nu, med inberäknande
af restantier, 25,000 R:dr, upptagna till
11:o. Kavalleri-regementenas Häsl-vakans-spanmål, beräknad, såsom
förut, till 140,175 kubikfot å 2 R:dr för kubikfoten . . .
12:0. Ständiga rotevakans-afgifter vid de Skånska Infanteri-regementena,
utförda till samma qvantitet och belopp, som vid sednaste statsreglering,
eller 14,500 kubikfot å 2 R:dr
Transport
6,549,650:
105,000:
68,000:
90,000:
1,700:
550,000:
90,000:
280,350:
29,000:
7,763,700:
4
Bil. M 5 till Kongl. Majna Nåd. Prop. M I, om Statsverket 1859.
Transport 7,763.700:
4 3:o. Tillfälliga rotevakans-afgifler, vid de tvänne sednaste Riksda
garne
beräknade till 6,000 R:dr oell nu antagna till  7,000:
1 To. Vakans-afgifter af nyrolerad jord, hvilka, beräknade år 1854
till 45,000 R:dr och 1858 till 43,000 R:dr, nu, då inkomsten synts
vara i stigande, utförts med  55,000:
15:0. Rotevahans-afgifl af utsockne frälsehemman i Halland, beräknad
år 1854 till 12,375 R:dr och år 1858 till 12,000 R:dr, samt nu,
i anseende till dess årliga stigande, upptagen till
16,000:
16:o. Tross-passevolans-afgiften, som år 4 854 upptogs till 26,520
R:dr och nu blifvit bibehållen vid samma beräkning sorn vid sednaste
Riksdag eller
26,500:
4 7:o. Bålsmans-vakans-afgiften, beräknad år 1854 till 54,000 R:dr
samt år 1858 till 60,000 R:dr och hvilken, oaktadt medium deraf för
åren 1855—1857 uppgått till 71,573 R:dr, nu, i anseende till inkom- ,
stens till en del ovissa beskaffenhet, ansetts icke böra upptagas högre
än till  65,000:
48:o. Krut- och Salpeter-för säljning smedel, hvilka beräknades år
1854 till 180,000 R:dr samt år 1858 till 210,000 R:dr, men hvaraf,
sedan, i följd af Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 13 Januari 1857 och
Krigs-kollegii kungörelse den 23 Mars 1858, berntilda Kollegii bestyr
med kruts tillhandahållande åt bergslager och enskilde upphört, någon
inkomst ansetts icke vara att vidare påräkna.
19:0. Kontrollslämpelmedel, hvilka upptogos vid 1854 års statsreglering
till 18,000 R:dr och vid 1858 års statsreglering till 20,000 R:dr
samt nu blifvit beräknade till  25,000:
20:o. Båk- och Lotsmedel, beräknade år 1854 till 142,500 R:dr och
år 4858 till 180,000 R:dr och hvilka nu ansetts kunna uppskattas till 240,000:
21:0. Konvoj-kommissariatels bidrag till aflöning åt Svenska Beskickningen
i Turkiet, hvilket bidrag, vid 4854 års statsreglering beräknadt
till 22,200 R:dr, vid sistlidne Riksdag upptogs till allenast 22,000
R:dr och nu utförts med sistnämnda belopp  22,000:
22:0. Observationsmedel, beräknade år 4854- till 15,000 R:dr och
år 1858 till 8,000 R:dr samt nu, i anseende till inkomstens ovissa
beskaffenhet, upptagna till endast  5,000:
23:o. Extra medel och uppbörder, hvilka, upptagna år 1854 till
28,770 R:dr och år 1858 till 30,000 R:dr, och i medium för åren
1855—1857 uppgående till 86,020 R:dr, numera, då bland extramedel
Transport 8,225,200:
Hil. M 5 till Kongl. Maj:ta Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 185!). 5
Transport 8,225,200:
oell uppbörder äfven ingår lösen för expeditioner från Rikets Kollegier,
ansetts kunna beräknas till
90,000:
24:o. Inlressemedel, beräknade vid 1854 års Riksmöte till 5,040
R:dr och vid det sistförflutna till 5,000 R:dr samt nu jemväl utförda till 5,000:
Säger R:dr R:mt 8,320,200.
Extra ordinarie Inkomster, hvilka, jemlikt 60 § Regeringsformen,
utgå såsom bevillning.
A) Sjötullsmedel, hvilka, vid 1854 års statsreglering beräknade till
en nettoinkomst af 6,600,000 R:dr eller, med tillägg af 1,200,000 R:dr
för Tullverkets stat och omkostnader, till ett brutto-belopp af 7,800,000 R:dr,
och vid 1858 års enahanda reglering upptagne till en nettoinkomst af
7.900.000 R:dr eller, jemte 1,600,000 R:dr för omkostnader, till
9.500.000 R:dr, nu utförts till sistnämnda belopp  9,500,000:
R) Salu-accis af Städerna, upptagen vid 1854 års Riksmöte till
750 R:dr, år 1858 till 400 R:dr samt nu beräknad till sistnämnda
belopp  400:
C) Poslmedlen, hvilka, såsom anslagna till Postverkets stat och
omkostnader, blifvit vid de tvänne sednaste statsregleringarne beräknade
till endast 727,500 R:dr om året, men nu, då desamma för åren
1855—1857 i medeltal uppgått till 1,475,578 R:dr och det synts
Statskontoret lämpligt, att hädanefter både bland inkomster och utgifter
upptoges en summa, som mer än den nuvarande öfverensstärade med
verkliga förhållandet, af Statskontoret ansetts böra beräknas till . . . 1,200,000:
D) Gharlce Sigillalce-medel, beräknade vid 1854 års statsreglering
till 1,065,000 R:dr och år 1858 till 1,300,000 R:dr samt nu, då denna
inkomst visat sig vara i stigande, upptagna till  1,500,000:
E) Bränvins-afgiflen, hvilken, beräknad år 1854 till 4,500,000 R:dr,
nu blifvit upptagen till samma belopp, sorn vid sednaste Riksdag eller 6,750,000:
Säger R:dr R.mt 18,950,400.
Summa R:dr R:mt 27.270,600.
Enligt den af Statskontoret sålunda uppgjorda beräkning skulle alltså Statsverkets
årliga tillgångar blifva:
Ordinarie inkomster .
R:dr R:mt 8,320,200:
Extra ordinarie dito  » » 18,950,400:
Summa R:dr R:mt 27,270,600. ^SateTs'
Härefter anmälde Departements-chefen i underdånighet Konvoj-kommissariatets aflöning41^
den 11 sistlidne Juli aflåtna underdåniga skrifvelse, deruti Kommissariatet anfört: att Svensta Be
genom
Kongl. Brefvet den 24 Maj 1805 vore bestämdt, att ett bidrag till aflönin- 'fTurkiet”
C)
liil. M 5 till Kongl Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
gen för Kongl. Beskickningen i Constantinopel skulle från Konvoj-kassan eller, såsom
den numera benämnes, Handels- och Sjöfartsfonden årligen utgå till hälften af hvad
Staten för nämnde Beskickning upptager; samt att detta bidrag, som från och med
år-1846 varit faststäldt till 5,520 Riksdaler Hamburger Banko, motsvarande, å 4 R:dr
Riksmynt per R.dr Hamb. Banko, 22,080 R.dr R :mt, och i Riks-staten funnes upptaget
bland Statsverkets ordinarie inkomster till belopp af 22,000 R:dr R:mt, allt hitintills
inbetalts till Statskontoret, enligt dess årligen meddelade specifika uträkningar, hvaraf
den för år 4858 utvisade, att dessa 5,520 R:dr Hamburger Banko, efter gällande
vexelkurs, uppgått i Svenskt mynt till 22,260 R:dr 9 öre Riksmynt. Då emellertid
orsaken, hvarföre denna utgift blifvit från de under Konvoj-kommissariatets förvaltning
ställda medel anvisad, efter Kommissariatets förmenande varit den, att Kongl. Maj:ts
Minister vid Turkiska hofvet haft öfverinseende öfver konsulaterna på Barbareskkusterne,
hvilka konsulater åter omedelbart lydde under Ivonvoj-kommissariatet; men
denna Konvoj-kommissariatets befattning, likasom den med direkta utbetalningen af
öfrige konsulers aflöning, numera, enligt Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 20 April
4 858, upphört och Konvoj-kommissariatets åtgärd i detta afseende blifvit inskränkt
endast tili att till Kongl. Utrikes-departementet qvartalsvis inbetala en viss bestämd
summa, motsvarande f-delar af det årliga belopp, som för underhållet af det gemensamma
Svensk-Norska konsuls-väsendet vore anslaget, hade Konvoj-kommissariatet ansett
ifrågavarande utgift för Beskickningen i Constantinopel böra deruti vara inbegripen
och ej undantagsvis qvarstå såsom en särskild utgiftspost utöfver samma fyra sjundedelar.
Konvoj-kommissariatet hade derföre i underdånighet hemställt, att i den nådiga
Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof, som till Rikets niistsammanträdande
Ständer komme att afgifvas, meranämnda bidrag icke mätte bland Statsverkets
inkomster varda upptaget.
Departements- Efter anmälan af hvad sålunda blifvit dels utaf Statskontoret, angående beräkCde^om
^Stats1-"nandet af tillgångarne för den blifvande statsregleringen, dels ock af Konvoj-kommisinkomsteraa.
sariatet, i afseende å det årliga bidraget från Handels- och Sjöfartsfonden till aflöningen
åt Svenska Beskickningen i Turkiet, i underdånighet anfördt och hemstäldt,
utbad sig Departements-chefen att få i underdånighet framställa följande:
a) Arrendemedel af kungsgårdar och andra kronolägenheter hade val, enligt
Statskontorets uppgift, i penningar utgjort:
4855
99,726
4 856
75,967
4 857 ... •  64,268
eller i medeltal  79,987
men då denna inkomst under det sista året nedgått till föga mer än det belopp,
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 1859.
7
sorn vid sista Riksdagen påräknades, eller 64,000 R:dr, ansåg Departements-chefen
en högre summa ej heller nu böra beräknas; och skulle denna inkomst-titel således,
dithörande restantier inbegripna, utföras med
penningar R:dr 64,000:
i stället för 80,000 R:dr, som Statskontoret beräknat,
spanmål, enligt Statskontorets förslag, 123,000 kubikfot ä 2 R:dr 246,000: 3-10000
6) Beträffande Mantalspenningarne, hvilka af Rikets sednast församlade Ständer,
— med hänsigt å ena sidan till befolkningens till vext, men å den andra till de af
Kongl. Maj:t den 3 April 1857 kungjorda förändringar i den för denna afgifts utgörande
bestämda lefnadsålder, äfvensom förlusten genom den nya mynträkningens
tillämpning vid mantalspennmgarnes debitering och uppbörd, — blifvit beräknade att,
med inbegrepp af dithörande restantier, utgöra 520,000 Rdr; så och ehuru denna
inkomst-titel åren 1855—-1857 uppgått till ett medelbelopp af 550,953 Rdr 33
öre, ansåg DepartementsChefen likväl, att, då härifrån afräknades den minskning,
som genom ofvanberörda förändringar i denna afgifts beräkning och utgörande måste
uppkomma och hvilken minskning af Rikets Ständer vid sista Riksdag antogs till
30,000 Rdr, den för närvarande beräknade summan, 520,000 R:dr, lämpligen böra,
utan den af Statskontoret föreslagna förhöjning af 30,000 R:dr, bibehållas.
c) Med afseende å de af Konvoj-kommissariatet i dess ofvan omförmälda underdåniga
skrifvelse anförda förhållanden rörande bidraget från Handels- och Sjöfartsfonden
till aflöning för Svenska Beskickningen i Turkiet, hemställde DepartementsChefen,
att Kongl. Majit ville i nåder föreslå Rikets Ständer, att detta bidrag måtte
med innevarande statsreglerings-period upphöra.
d) Beträffande Tullmedlen, hvilka i brutto utgjort;
år 1855
11,956,948:
» '1866
13,782,522:
och år 1857
11,182,879:
så erinrade Departements-Chefen, hurusom, vid beräkningen af denna inkomst-titel
för innevarande statsreglerings-period, Rikets Ständer ansett sig icke böra taga hänsyn
till förhållandet under åren 1855 och 1856, då, i följd af särskilda omständigheter,
tullinkomsten var ovanligt hög; utan hade Rikets Ständer, med afseende på
den inträffade handelskrisens verkningar i den närmaste framtiden samt med tillämpning
af sednast stadgade tullbestämmelser, funnit denna statsinkomst böra upptagas
till  9,500,000: —
Under år 1858 hade tulluppbörden, efter afdrag af ersättning
så väl för den äldre afgiften till Handels- och Sjöfartsfonden, sorn
för städernas tolag, i brutto utgjort  8,551,829: 61.
eller “ 948,170: 39.
8
Bil. JYs 5 lill Kongl. Majus Nåd. Prop. 1, om Statsverket 185!).
mindre, än som var påräknadt. Men då i betraktande toges, att året 1858, det
närmaste efter krisens utbrott, varit, i afseende på handel och rörelse, särdeles
missgynnande, och att redan under de åtta första månaderna af innevarande år
tulluppbörden stigit till ett belopp af 2,818,785 R:dr utöfver hvad den var för
motsvarande tid år 1858; hvarigenom, äfven utan antagande af någon vidare tillökning
uti detta års inkomst i förhållande till fjolårets, det visade sig, alt 1859 års
tulluppbörd komme att lemna ett öfverskott af omkring Två millioner R:dr utöfver
hvad i Riks-staten blifvit beräknadt, så ansåg Departements-chefen det kunna med
trygghet påräknas, att, under antagande, att nu gällande taxe-bestämmelser i allt
väsendtligt bibehållas, tullinkomsterna för framtiden skulle ej blott uppgå till den i
nuvarande Riks-stat beräknade summa, utan sannolikt komma att betydligt öfverstiga
densamma: hemställande Departements-chefen, att ifrågavarande inkomst-titel emellertid
icke måtte upptagas till högre belopp, än 10,000,000 R:dr brutto; men att, enär
Tullverkets stat och omkostnader, för hvilka, afkortningar derunder inbegripna, Riksstaten
nu bestämmer ett afdrag af 1,600,000 R:dr, icke kunnat med denna summa
betäckas, stats- och omkostnads-summan måtte upptagas till 1,800,000 R:dr eller
hvad Kongl. Majit redan vid förra riksdagen i sådant afseende föreslog; hvadan den
Statsverket tillkommande nettobehållningen af tullmedel skulle påräknas utgöra 8,200,000
R:dr eller 300,000 R:dr mera, än vid sednaste riksdag upptogs, samt Riks-staten
sålunda i denna del erhålla följande uppställning:
y>Tullmedel:
Statsverkets påräknade netto-inkomst . . 8,200,000:
Tullverkets stat och omkostnader . . . 1,800,000: ^0 000 000-
i stället för 9,500,000 R:dr, som Statskontoret antagit.
e) Då Postmedlen för åren 1855—1857 uppgått i medeltal till 1,475,578
R:dr, ansåg Departements-chefen denna titel böra, i närmare öfverensstämmelse än
hittills med verkliga förhållandet, utföras med 1,400,000 R:dr eller 200,000 R:dr
mera, än Statskontoret föreslagit.
f) Ehuru Charlce-sigillatce-medlen under åren 1855, 1856 och 1857 betydligt
stigit samt, på sätt Statskontoret uppgifvit, i medeltal utgjort 1,559,288 R:dr
67 öre, borde likväl tagas i betraktande, att en minskning härutinnan lätteligen
kunde uppkomma; hvadan Departements-chefen hemställde, att dessa medel, som
Statskontoret uppskattat till 1,500,000 R:dr, icke måtte beräknas högre, än till
1,400,000 R:dr.
g) Bränvins-afgiften, beräknad vid sednaste Riksdag till 6,750,000 R:dr, hade i
sjelfva verket utgjort, efter netto beräkning:
år 1855  R:dr 4,732,926:
Ar
Bil. Jtl 5 lill Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 1859.
9
år 1856  R.dr 5,091,923:
» 1857 . «  » G,063,409:
under hvilken tid tillverkmngsafgiflen utgjorde 50 öre för kannan,
— och år 1858, det första år, då nuvarande beskattning af 60
öre kannan varit gällande, uppgått, enligt sednast från Statskontoret
meddelade uppgifter, till  » G,766,500.
Enär denna inkomst sålunda varit i oafbrutet stigande och för sistlidet år öfverskrida
hvad i Riksstaten blifvit beräknadt, samt under förutsättning, att Kongl. Majit
kommer att till Rikets Ständer göra särskild nådig framställning om bränvinsskattens
förhöjande till 75 öre för hvarje kannas tillverkning, ansåg Deparlements-chefen, äfven
under antagande af det önskliga förhållande, ätt denna i många hänseenden
förderfliga varas produktion härigenom skulle komma att minskas och nedgå till
omkring elfva millioner kannors beskattad tillverkning, inkomsten deraf kunna upptagas
lill 8,000,000 R:dr eller 1,250,000 R:dr mera, än Statskontoret beräknat.
I öfrigt hemställde Departements-chefen i underdånighet, att de af Statskontoret
föreslagna beräkningar måtte tagas till grund för Kongl. Majits nådiga proposition i
ämnet.
Om hvad Departements-chefen sålunda i underdånighet föreslagit af Kongl. Majit Jemförelse
i _ o o oj jyi e cl inkomst
i nåder bifölles, skulle derigenom, i förhållande till nu gällande Riksstat, uppkomma beräkningen
följande förhöjning; nemligen: ”Lif ståt6
Pä ordinarie inkomsterna:
1:0. Ordinarie ränta, den Kronan behållna andelen R:dr R:mt . . . 78,000:
2:0. Tionde spanmål, Kronan behållen
30 000:
4:o. Arrendemedel af Kungsgårdar och andra Kronolägenheter . . 2,000:
5:0. Silfverlionde, Myntarelön och Slagskatt  1,000:
6:o. Kopparränta. . . :  35,000:
7:o. Hammarskattsjern
15,000:
8:o. Svafvelbrukstionde  400:
10:o. Bötesmedel  5,000:
13:o. Tillfälliga rotevakansafgifter  1,000:
14:o. Vakansafgifter af nyroterad jord  12,000:
15:o. Rotevakansafgift af Utsockne frälsehemman i Halland  4,000:
17:0. Båtsmansvakansafgift ,  5,000:
19:o, Kontrollstämpelmedel  5,000:
20:o. Båk- och Lotsmedel  60,000:
23;o. Extra medel och uppbörder  60,000:
Transport: 313,400
Bih. till B. St. Vrot. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 2
Statsverkets
grundfond.
10 Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JW 1, om Statsverket 1859.
Transport: 313,400:
På extra ordinarie inkomsterna:
A) Tullmedel  500,000:
C) Postmedel  672,500:
D) Chartee Sigillalae medel  100,000:
E) Bränvinsafgiften _■ •  1,250,000.
Summa R:dr R:mt 2,835,900.
Deremot skulle minskning uppstå på nedannämnde ordinarie inkomst-titlar med
följande belopp, nemligen:
1:0. Ordinarie ränta, den indelta anparten R:dr  16,000:
7:o. Tiondejern
7,000:
18:o. Krut- och Salpeterförsäljningsmedel  210,000:
21:o: Konvoj-kommissariatets bidrag till aflöning af Svenska Beskickningen
i Turkiet ' 22,000:
22:o. Observationsmedel
. • 3,000.
Summa Ii:dr Runt 258,000.
Då från ofvanstående föreslagna förhöjningar . . . R:dr R:mt 2,835,900:
dragas omförmälda nedsättningar  258,000.
återstode således en ökad tillgång af R:dr R:mt 2,577,900.
I afseende på behofvet att åt Statskontoret bereda nödig säkerhet att vid alla
tillfällen kunna verkställa de utbetalningar, som tillhöra detta verk, hade Statskontoret
i ofvanberörde underdåniga skrifvelse den 19 sistlidne Juli anfört, att, då flera af
förslags anslagen under de sednare betydligt öfverskridits och Stats-kontoret vid flera
tillfällen måste, af under hand varande medel, anordna förskotter till Verk, Inrättningar
m. fl., sådant lätteligen föranledde till kassaförlägenhet, särdeels de år, då en
eller annan af de vigtigare inkomst-titlarne icke utfölle med det belopp, som vid
statsregleringen påräknats, utan i stället lemnade brist, såsom händelsen varit med
tullmedlen år 1858. Med anledning häraf och enär den rörliga delen af grundfonden
numera, sedan Statsverkets inkomster och utgifter samt således dess rörelse och
verksamhet så betydligt ökats mot förr, vore otillräcklig för bestridande af utgifterna
under de fyra första månaderna af året, efter hvilken tid först de till Statsbehofvens
fyllande påräknade landträntorna för det förflutna året till någon större del inflyta,
hade Statskontoret i underdånighet hemställt, att af Rikets Ständer måtte äskas
ett kreditiv af Två millioner Riksdaler Riksmynt för att, anvisadt å Riksgäldskontoret,
ställas till Kongl. Maj:ts nådiga disposition och användas vid möjligen inträf
-
Bil. JVi 5 tilt Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. M 1. om Statsverket 1859. 11
fande kassabrist i Statskontoret samt af detsamma återgäldas, när Statsverkets tillgångar
det medgåfve.
Med anledning af denna underdåniga hemställan yttrade Departements-chefen:
»Orsaken, hvarföre Statskontoret alltid måste hafva till sin disposition en betydlig
kassa-tillgång, och hvarföre ett ökadt behof i detta hänseende nu visat sig
vara för handen, derest icke Statens penninge rörelse skall blottställas för hinder
eller svårigheter i sin jemna, ostörda gång, torde behöfva att något närmare, än i
Statskontorets skrifvelse, utredas.
En förvaltning, som har sig ålagdt, icke allenast att på bestämda tider, eller
på behörig reqvisition, utbetala de högst betydliga summor, hvilka såsom aflöningsmedel
eller anslag för andra ändamål utgå enligt fastställd stat, utan ock derjemte
att vid förefallande behof, enligt Regeringens föreskrift, tillhandahålla ansenliga belopp
såsom förskotter, måste naturligtvis, för att kunna fullgöra alla dessa utbetalningar,
hvilka till en del ej låta förut beräkna sig, antingen hafva en del af sina
inkomster förskottsvis och återstoden samtidigt med utgifterna disponibla, eller och
ega ett särskildt förlagskapital att tillgå, intilldess inkomsterna successive inflyta.
Att det förra icke är förhållandet i fråga om Statskontoret, är Eders Kongl. Majit
väl bekant. Långt ifrån att det löpande årets inkomster, hvilka äro afsedda att
betäcka dess utgifter, skulle ingå förskottsvis eller åtminstone i jemnbredd med utbetalningarna,
är deremot uppbörden så väl af de ordinarie skatterna — i nu gällande
riksstat upptagna til! något öfver åtta millioner — som en stor del af den
till G} millioner beräknade bränvinsskatten, för närvarande framskjuten flera månader
inpå året ejler det, för hvilket utskylderna äro beräknade. Det är således klart,
att ett förlagskapital icke kan undvaras, för att Statskontoret skall kunna förskottsvis
bestrida alla sina utgifter; och derföre har också Statsverket sedan längre tid
egt ett sådant, kändt under namn af Statsverkets grundfond, hvilket uppgår till
omkring fem millioner Riksdaler. Men detta förlag har, i den mån penninge-rörelsens
omfång tilllvuxit, blifvit för ändamålet allt mera otillräckligt, och endast genom
mellankomsten af särskilda tillfälliga omständigheter har den förlägenhet, som eljest
långt före detta ofelbart skulle hafva uppstått, under den förflutna tiden blifvit afhjelpt.
Förhållandet har nemligen varit, att under en följd af år Statsverkets inkomster
alltid lemnat betydliga öfverskott; men då dessa icke förr än efter Rikshuf
vudbokens
afslutande eller mera än U år efter den tid, då desamma influtit, skolat
till Riksgälds-kentoret aflemnas, hafva de under tiden kunnat af Stats-kontoret i dess
rörelse såsom förlagskapital användas, Och när sedermera dessa öfverskott blifvit
levererade, hade alltid nya öfverskott åter uppkommit, som i sin ordning afhjelpt
behofvet. Såsom en närmare upplysning i detta afseende torde det tillåtas mig anföra,
att de öfverskott, som, efter afdrag af bristerna i förslags-anslagen, förts Riksgälds-kontoret
till godo, för de sednaste tio år, hvilkas räkenskaper blifvit afslutade,
utgjort följande belopp, beräknade i Riksmynt och jemna tal, nemligen:
12
Bil. M 5 till Kongl. Majus Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
år 1848
991,000:
» 1849
1,277,000:
»1850
581,000:
»1851  2,133,000:
» 1852
651,000:
» 1853  ■ . . . 935,000:
» 1854
2,148,000:
» 1855
4,114,000:
» 1856
5,997,000:
» 1857
4,4-90,000.
Det synes häraf, att Statskontoret i medeltal under dessa 10 år haft sin
grundfond eller sitt förlagskapital förstärkt med omkring 2y millioner öfverskottsmedel
(då likväl endast öfverskotter för eli år, i stället för 1J-, blifvit beräknade såsom
disponibla), hvilka varit begagnade i den löpande rörelsen, och att under de
sednaste åren, då behofvet varit större än förut, denna förstärkning utgjort 4 5 5
millioner.
Men, när nu de sålunda använda öfverskotten för 1857, efter rikshufvudbokens
afslutande, borde till Riksgälds-kontoret utbetalas, och under tiden inga nya
öfverskott uppkommit, utan inkomsterna för år 1858 komma att något, ehuru troligen
ej betydligt, understiga beräkningen, så måste naturligtvis också det missförhållande,
som i afseende å förlagskapitalets, eller grundfondens, otillräcklighet länge
existerat, men genom tillfälliga omständigheter, så att säga, varit öfverskyldt, gifva
sig tillkänna. Följden har äfven varit, att, på grund af de orsaker jag nu sökt
utveckla, Stats-kontoret icke kunnat utbetala de öfverskottsmedel, sorn tillhöra Riksgälds-kontoret
och hvilka, efter afräkning af hvad som kan komma att för 1858,
ersättas af sistnämnda verk, torde uppgå till omkring fyra millioner Riksdaler. Att
oaktadt denna skuld till Riksgälds-kontoret ännu är obetald, Stats-kontoret i allt fall
endast med stor svårighet kunnat besörja alla detsamma anbefallda och åliggande utbetalningar,
utgör derföre ett afgörande bevis på, huru mycket förlags-kapitalet behöfde
ökas, för att Statsverkets jemna, obehindrade gång skulle göras oberoende af
tillfälliga öfverskotter, nemligen: med ett belopp, ungefärligen motsvarande den nyss
omförmälda skulden, hvilken, i anseende till medlens fastlåsande i den löpande rörelsen,
nu ej kunnat utbetalas.
Någon fara, att. i händelse förlags-kapitalet sålunda ökades, medel skulle vid
de tillfällen, då statsinkomsterna lemna öfverskott, derigenom hopas i Stats-kontoret
och sålunda dragas ur rörelsen, är numera alldeles icke att frukta, enär, enligt , gällande
reglemente för Riksgälds-kontoret (§ 194), redan är förutsatt, att i sådant
fall dylika medel skola utan dröjsmål, efter approximativ kalkyl, afräkningsvis öfverlemnas
till Riksgälds-kontoret — hvilket då äfven alltid utan svårighet kunde ske —;
Bil. JW 5 <i// Kongl. Maj.ts Nåd. Prop M 1, om Statsverket 1859.
13
likasom detta verk har en motsvarande skyldighet att, utan afvaktan af ett blifvande
bokslut, ersätta den brist, som för något år möjligen kan visa sig hafva
uppstått.
För att icke behöfva anlita antingen sådana utvägar, sorn för fyllande af skattkammarens
förskottsbehof i andra länder vanligen begagnas, nemligen utgifvande af
Kons du (resor, Excliequer-bills, Kassen-Aniveisungen o. s. v., hvilket härstädes, der
Riksbankens sedlar blifvit genom lag erkända såsom Rikets gällande mynt, och deras
upprätthållande i sitt fulla värde således aldrig får sättas i äfventyr, måhända
kunde anses betänkligt, eller utställandet af ett kreditiv till Statsverkets disposition,
såsom Statskontoret föreslagit, men hvilket också utan tvifvel, i fråga om en så betydlig
summa, som här behöfdes, vore förenadt med stora svårigheter; skulle jag
således anse mig böra föreslå, att, genom den så kallade grundfondens behöriga förstärkande,
behofvet en gång för alla blefve afbjelpt, och att för detta ändamål Statsverket
finge behålla åtminstone Tre millioner af de öfverskottsmedel, som skola till
Riksgäldskontoret utbetalas.
Men nu har en annan omständighet tillkommit, som i sina verkningar leder till
ungefär samma resultat och derföre också, enligt min tanke, gör nyssnämnda åtgärd
öfverflödig. Förhållandet är nemligen, att, så länge bränvinsbränningen varit inskränkt
till två månader endast i slutet af året, har äfven den för hvarje år häraf beräknade
inkomst under samma år influtit. Då Kongl. Majit, genom nådig kungörelse
den 21 Juni sistlidet år, medgaf, att rättigheten till två månaders bränvinstillverkning
i större bränneri finge, efter tillverkarens val, begagnas äfven under tre månader af
af innevarande år, blef naturligtvis följden, att en del af den påräknade inkomsten
ej heller ingick förr än detta år; men Statskontoret har emellertid, då förhållandet
kunde betraktas såsom ett undantagsfall och skatten egentligen ansågs tillhöra 1858,
uppfört densamma i sin helhet på sistnämnda år. Enär likväl Kongl. Majit också i
år, under den 6 Maj, medgifvit samma utsträckning af bränningstiden och äfven
framdeles torde vara sinnad att tillåta utöfning af bränvmsbränning både under höstoch
vårtiden, så lärer det vara med god ordning och egentlighet i bokföringen öfverensstämmande,
att bränvinsskatten hädanefter upptages i det års räkenskaper, då
bränvinsbränningen i verkligheten egt rum. Men deraf måste åter uppkomma det
resultat, att för innevarande år, då vårterminens inkomst, uppgående till omkring
millioner, redan är året 1858 påförd, en häremot svarande minskning i den beräknade
summan sannolikt bhfver synlig och måste af Riksgäldskontoret godtgöras, derest
sådant icke, i större eller mindre mån, varder umbärligt genom öfverskott på andra
titlar, hvartill emellertid lyckligtvis finnes utsigt, åtminstone till största delen,
genom den betydliga tillväxten i tulluppbörd. Sedan den nu omtalade rättelsen i
bränvinsskattens bokföring skett, och den brist, som derigenom för en gång uppkommer
i denna skattetitel, blifvit genom andra öfverskottmedesmedel betäckt, så
har också derigenom, för framtiden, det förut angifna behofvet af ökade tillgångar
Bränvins
brännings
afgiftens
bokföring.
14 5 tili Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Jfl 1, om Statsverket 1850.
för Statsverkets penninge-förvallning blifvit på ett under vanliga förhållanden tillfyllestgörande
sätt afhjelpt. Ty i stället för att nu en stor del af den för året beräknade
bränvisskatten ej inflyter förr än under våren påföljande år, skulle då hädanefter
denna del af inkomsten erhållas i början af det löpande året, och således i
sjelfva verket Statskontoret allt framgent komma att disponera en summa af omkring
tre millioner, ett år tidigare, än som nu är fallet.
På grund af hvad nu blifvit anfördt, anser jag, att, så vida Eders Kongl Majit
behagar gilla hvad jag haft nåden yttra angående bränvinsskattens upptagande hädanefter
i det års räkenskaper, då bränvins-bränningen eger rum, och Statskontoret
härom erhåller nådig föreskrift, några vidare åtgärder till beredande af ökad kassatillgång
för Statskontoret, på det alt detta verk utan svårighet må kunna fullgöra
detsamma åliggande utbetalningar, icke äio af behofvet påkallade; och hemställer
jag underdånigst, att hvad sålunda i detta hänseende förekommit måtte Rikets Ständer
meddelas.»
Departements-chefens sålunda i afseende på beräkningen af
Statsverkets inkomster och tillgångar gjorda underdåniga hemställanden
och förslag, i hvilka Statsrådets öfrige Ledamöter instämde,
behagade Kongl. Majit i nåder gilla och bifalla.
Derefter anhöll Departements-chefen i underdånighet att få till Kongl. Majits
nådiga pröfning anmäla de Finans-departementets föredragning tillhörande frågor, som
anginge regleringen af utgifterna å Riksstatens Första, Sjunde och Nionde Hufvudtitlar;
och, då härvid först förekom beräkningen af anslagen å
Första Hu/vudtileln.
Första imf- innefattande Kongl. Hof- och Slottsstaterne, hvarå, till följd af Hans Majit Konung
vudtiteln. Qscar j;s dödliga frånfälle, blifvit från och med sistlidne Augusti månad besparade
de förut varande anslagen, tillsammans 4 77,000 Riksdaler Riksmynt, för Deras Kongl.
Högheter Kronprinsen och Kronprinsessan, behagade
Hans Kongl. Majit, enligt Statsrådets underdåniga tillstyrkande,
i nåder besluta att, med anledning af förändrade förhållanden
inom Konungahuset, föreslå Rikets snart sammanträdande
Ständer:
4:o att de, manade af den ädle, bortgångne Konungens
minne jemte den vördnad och tillgifvenhet, som Hans Maka
genom’ sina höga egenskaper förvärfvat, måtte åt Hennes Majit
Enke-Droltningen Josephina, till hvars enkesäte Tullgarns kungsgård
vore, enligt Rikets Ständers skrifvelse den 27 Augusti
4 823, bestämd, anslå en Hofhållningssumma af lika belopp, som
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859. 15
Hennes Maj:t Enke-Droltningen Desideria uppbär, eller 120,000
Riksdaler Riksmynt;
2:0 att Hans Maj:t Konungens broder, Hans Kongl. Höghet
Hertigen af Dalarne, hvilken under sin Höge Faders lifstid
åtnjutit på Riksslaten endast 10,000 R.dr, måtte, vid numera
upphunnen mogen ålder, erhålla ett skäligt Hofhållnings anslag
af 50,000 R.dr eller, i händelse af Hans Kongl. Höghets förmälning,
75,000 R:dr Riksmynt, sålunda fördelade, att, i mån
af de förenade Konungarikena Sveriges och Norriges olika folkmängd,
fem sjuttonde delar skulle belöpa på sistnämnda rike samt
Sveriges bidrag således blifva i jemnt tal 36,000 R:dr eller,
utöfver nuvarande anslaget, 26,000 R:dr intill det år, hvarunder
den höga förmälningen möjligen kom me att ega rum och
från hvilket års början detta Sveriges bidrag komma att, med
ytterligare 17,000 R:dr, höjas till 53,000 R:dr;
3:o att Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Eugentes handpenningar
numera måtte upptagas till 25,000 R:dr, hvaraf på
Sverige belöpande tolf sjuttondedelar eller i jemnt tal 18,000
R:dr komme alt med 8,000 öfverskrida Hennes Kongl. Höghets
nuvarande anslag af 10,000 R:dr;
4:o att, då Hans Kongl. Höghet Hertigen af Östergöthland
hittills fått sina hästar utfodrade i det Kongl. Hofstallet, men
sådant, i anledning af förändrade förhållanden, icke vidare egde
rum, ett särskildt anslag af 6,000 R.dr tilt utfodring af Hans
Kongl. Höghet Hertigens af Östergöthland stall måtte varda beviljadt;
och
5:o att utaf de 177,000 R:dr, som, efter hvad ofvan är
nämndt, under innevarande slatsregleringsperiod, årligen från
och med sistlidne Augusti månad besparas, måtte under hela
denna tid få utgå det äskade anslaget till Hennes Maj:t EnkeDrottningen
Josephina samt under år 1860 jemväl de begärda
anslagsförhöjningarne för Deras Kongl. Högheter Prins August
och Prinsessan Eugenie, äfvensom det för Hans Kongl. Höghet
Prins Oscars stall ofvanomförmälda utfodringsanslag.
Slutligen och då, enligt Art. XII i det emellan Deras Majestäter
Konungen och Drottningen den 22 April 1850 afslutade
giftermålskontrakt, Hennes Maj:t, för den händelse, att Hon
i enkostånd inträder, vore tillförsäkradt, bland annat, ett Slott
på landet, att deröfver förfoga, så länge Hennes Majit i Sverige
förblifver, förklarade Hans Majit efter Statsrådets underdåniga
IG Bil. Ni 5 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. Ni 1, om Statsverket 185!).
tillstyrkande, Sig vilja, i förlitande på Rikets Ständers beredvilliga
medverkan att i tid anordna det Enkesäte, som genom
Försynens skickelse kunde blifva för Hennes Majit behöfligt,
föreslå Rikets Ständer, alt Ulrikdals slott, med dertill hörande
byggnader, egor och genom Kongl. Brefvet den 26 April 1814
bestämda lägenheter, jemte inventarier, måtte för ofvan berörda
fall varda åt Hennes Majit Drottningen anvisadt att, såsom Enkesäte,
under full nyttjande rätt besittas;
äfvensom att till bekostande af dels redan verkställda och
dels ännu återstående reparationer och arbeten vid nyssnämnda
slott, som, efter dess begagnande till Invalid-inrättning, varit i
ett särdeles förfallet skick, måtte för en gång anslås en summa
af 25,000 Ridr.
Under åberopande af Kongl. Majits, med anledning af Riksmarskalks-embetets
underdåniga hemställan, den 20 nästlidne Maj fattade nådiga beslut att hos Rikets
Ständer göra framställning om anvisande af erforderliga medel, beräknade i rundt
tal till 26,650 Ridr Rimt, för åskledares anbringande å Stockholms och Drottningholms
Slott, fästade Departements-chefen uppmärksamhet derpå, att uti den nådiga
propositionen om Statsverkets tillstånd och behof berörde 26,650 Ridr borde bland
Första Hufvudtitels extra utgifts-anslag upptagas.
Hvad Departements-chefen sålunda angående omförmälda
anslag under Första Hufvudtiteln underdånigst yttrat och hvaruti
Statsrådets öfrige Ledamöter jemväl instämde, behagade
Kongl. Majit i nåder gilla,
lönereglering. Innan Departements-chefen härefter öfvergick till underdånig anmälan af de särskilda
frågorna rörande reglering af Sjunde Hufvudtiteln, hvarå, bland annat, finnas
uppförda åtskilliga af de vid förra Riksdagen provisoriskt beviljande löneanslag, yttrade
Departements-chefen, i den för flera Hufvudtitlar gemensamma lönreglcringsfrågan,
följande:
»Då jag inför Kongl. Majit i Statsrådet den 1 1 Oktober 1856 gjorde underdånig
framställning om lönförbättring för Statens med penningelöner försedde embets-
och tjenstemän, sökte jag utveckla, huru vissheten om en tillräcklig och efter
förändrade omständigheter mera afpassad bergning, än som förut varit de fleste af
Statens tjenare tillförsäkrad, utgjorde för dem ett oafvisligt behof och för Staten
sjelf ett vilkor, hvarförutan den icke skulle framgent kunna vid det allmännas tjenst
fästa skicklige personer och betrygga deras oberoende, under det industriella yrken
och enskilda förvärfskällor ofta erbjödo en vida snarare och rikligare utkomst. Ett
bland
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859. 17
bland hufvudskälen till denna underdåniga framställning och det derpå grundade nådiga
förslag i ämnet till Rikets Ständer var en under de sednare åren inträffad,
utomordentlig stegring i pris å de förnämsta lefnadsförnödenheter.
Det förslag, som i detta hänseende innefattades uti Kongl. Maj:ts nådiga Proposition
den 30 Oktober 1856 angående Statsverkets tillstånd och behof, besvarades
af Rikets Ständer dels i sammanhang med frågan om reglering af Riksstatens särskilda
Hufvudtitlar, dels, och hvad de allmänna grunderna angick, i underdånig skrifvelse
af den 3 Februari '1858 angående tiden och viikoren för åtskilliga vid Riksdagen
beviljade löneförhöjningars utgående. Denna skrifvelse innehåller bland annat
följande: »Rikets Ständer hafva visserligen funmt, att en lönförbättring för Statens
»embets- och tjenstemän i allmänhet är af behofvet högt påkallad, äfvensom att,
»sedan den under de sednare åren inträffade betydliga stegring i prisen å de flesta
»lefnadsförnödenheter och behofsartiklar ofördelaktigt inverkat på löntagarnes ställning,
»måste rättvisa, billighet samt det allmännas egen fördel fordra, att Staten genom
»sin mellankomst söker att afhjelpa den förlägenhet, hvaruti löntagarne såmedelst»råkat;
men härvid har dock bort tagas i betraktande, om denna prisstegring må
»anses vara tillfällig och öfvergående, eller om anledning förefinnes till antagande,
»att densamma blifver af varaktig beskaffenhet. I det förra fallet synes nemligen
»lönförhöjningen behöfva endast för tillfället beviljas, då deremot i den sednare hän»delsen
kan ifrågasättas, om icke densamma bör blifva fortfarande. Erfarenheten
»har dock visat, att en hastig stegring i varupris stundom förr inträffat, men att
»det normala förhållandet snart åter inträdt, sedan de tillfälliga omständigheter, hvilka
»framkallat prisstegringen, upphört. Då derföre icke med någon visshet kan antagas,
»att nuvarande varupris och penningeförhåilanden komma att blifva beståndande, sy»nes
det icke lämpligt, att Staten för längre tid ikläder sig förbindelser, hvilka kunna
»hafva till följd, att den skattdragande linge äfven framdeles, när värden på egen»dom,
produkter och arbete tilläfventyrs falla, fortfarande till Statens embets- och
»tjenstemän utgifva hvad desse under tillfälliga behof fått sig anvisadt; hvadan och
»enär härtill kommer, att en definitiv lönreglering skulle i väsendtlig mån lägga hin»der
i vägen för de förändrade organisationer af åtskilliga embetsverk, som framde»les
kunna ifrågakomma, Rikets Ständer ansett, att ifrågavarande lönförhöjningar icke
»böra beviljas i den form, Eders Kongl. Maj:t nådigst äskat, utan anvisas blott för
»nuvarande nya statsregleringsperiod, dock med de inskränkningar häruti, som för
»särskilda fall befunnits lämpliga.»
Häraf visar sig, att de förutsättningar, som föranledt till lönregleringens blott
provisoriska uppgörande, varit först och förnämligast den, att dyrheten på hfsförnödenheten
och behofsartiklar kunde vara öfvergående och efter någon tid upphöra,
samt dernäst, att förändrade organisationer af åtskilliga embetsverk kunde framdeles
ifrågakomma.
Bih. till It St. Prot. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 6 Iläft. 3
18 Bil. JYs 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. J\/s i, om Statsverket 1859.
Hvad det förra antagandet beträffar, torde det icke förbises, att den omtalade
prisstegringen, som, enligt obestridd uppgift i Statsrådsprotokollet den 11 Oktober
1856, inträffat under de då sednast förflutna åren, fortfor ännu ett år och fyra
månader sednare, enligt hvad Rikets Ständers skrifvelse den 3 Februari 1858 vitsordade,
och således icke var af dessa hastiga vexlingar i varumarknaden, hvilka,
framkallade af en tillfällighet, upphöra med den, utan måste anses såsom en företeelse
af mera stadigvarande beskaffenhet. Detta förhållande är också lätt förklarligt,
då man tager i betraktande, huru den större dyrheten på flera af de väsendtligaste
lefnadsbehofven, såsom t. ex. hushyror, handtverkeriarbeten, tjenstfolkets aflöning m. m.,
står uti ett oskiljaktigt samband med andra omständigheter, hvilkas verkningar äro
fortfarande; såsom höjda fastighetsvärden, stegrade arbetslöner o. s. v. Det kan
visserligen invändas, att genom gynsamma skördar inom eller utom landet sädes
priset
för någon tid varit lägre än förut — en förändring, som likväl endast i rin
gare
mån verkar på löntagarens ställning —, äfvensom alt genom befarad foderbrist
på vissa orter någon minskning, ehuru ej betydlig, för tillfället egt rum i köttpriset;
men dels torde häraf blifva en omedelbar följd, att åtskilliga andra ladugårdsprodukter
i stället komma att stiga i pris, dels lära väl dessa omständigheter svårligen
kunna anses annorlunda, än såsom tillfälliga vexlingar, hvilka uppvägas af motsatta
förhållanden under andra år: och jag tror derföre också för min del, att hvar och
en, som sjelf är nödsakad att mot kontant betalning förskaffa sig och de sina bostad,
vedbrand, kläder, föda m. m., måste vitsorda, att kostnaden för allt detta är i det hela
oförminskad, om icke ökad, äfven under den sednast förflutna tiden. Jag har således
af förändrade prisförhållanden ingen anledning att nu frångå det förslag, som jag
för tre år sedan i Statsrådet framställde, rörande en af bebofvet påkallad definitiv
lönreglering för Statens embets- och tjenstemän.
Beträffande den andra betänklighet, som emot en sådan blifvit af Rikets Ständer
uttalad, att den nemligen skulle lägga hinder i vägen för ifrågakommande förändringar
i embetsverkens organisation, är en viss förtänksamhet i detta hänseende
tvifvelsutan både lämplig och behöflig, men skulle, efter min åsigt, sträckas alltför
långt, om man, för att bevara tillfället till en dylik omreglering, försatte hela stats
förvaltningen
i ett tillstånd af osäkerhet för framtiden och en tillvaro, som, så till
sägandes, blott gällde för dagen eller året. Då man besinnar, att frågan om en
blott provisorisk lönreglering omfattar äfven landets domarepersonal, hvars ekonomiska
och i sammanhang dermed moraliska oberoende är af väsendtlig vigt för upprätthållandet
af en oveldig lagskipning; att denna fråga omfattar, hvad särskildt Finans-departementet
angår, den personal, som har sig uppdragen förvaltningen af
Statens medel och fasta egendom samt den angelägna och mödosamma granskningen
af alla förvaltande verks räkenskaper; samt att dessa och en mängd andra befattningar
äro af sådan egenskap, att de, under hvilken organisation af embetsverken som
helst, icke lära kunna umbäras; — torde det vara mera till skada, än till gagn, att
Bil. Jtä 5 till Kungl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
19
vedergällningen för så maktpåliggande bestyr lemnäs obestämd och beroende på
ett mer eller mindre grundadt godtycke, derföre, att förändrade organisationer
af åtskilliga embetsverk kunna nu eller framdeles ifrågakomma; helst tiden för
dylika organisationsfrågors uppkomst är obegränsad och en definitiv lönreglering
således, med följdriktig tillämpning af denna åsigt, aldrig borde ske, utan embetsoch
tjenstemännen för all framtid lemnäs i ett tillstånd af ekonomiskt beroende
och osäkerhet, som åter helt och hållet strider mot grundlagens syfte i 36 §
Regerings-Formen att dana och upprätthålla en duglig och sjelfständig embetsmannakorps.
Då nu härtill kommer, alt den olägenhet eller förlust, som vid en möjligen
förestående förändring i styrelse- och förvaltnings-verkens organisation kunde befaras,
i fall en definitiv lönereglering dessförinnan vidtoges, utan svårighet torde
kunna förebyggas derigenom, att vid denna lönereglering, likasom vid den nu
provisoriskt gällande, fästes det vilkor, att den, som ingår på den nya staten,
skall vara förbunden alt underkasta sig den vidsträcktare tjenstgörings-skyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en blifvande förändrad organisation af embetsverken
eller eljest i allmänhet kan varda stadgad; så synes mig äfven från
nyssnämnda omständighet icke något giltigt skäl kunna hemtas, att ytterligare under
en längre tid bibehålla den ifrågavarande lönregleringens provisoriska beskaffenhet.
På grund af hvad nu i underdånighet blifvit anfördt, hemställer jag, det Vilkor för löEders
Kongl. Maj:t måtte i nåder föreslå Rikets Ständer, att de vid sednaste lie^n^u*
riksdag för embetsverk, korpser och stater provisoriskt beviljade atlönings-anslag,
med de förändringar i vissa hänseenden, hvarom Eders Kongl. Majit täckes göra
nådig framställning till Rikets Ständer, nu måtte definitivt på stat uppföras, med
följande, på förhandlingarne vid förra riksdagen hufvudsakligen grundade, bestämmelser
rörande vilkoren för lönernas åtnjutande af civile embets- och tjenstemän
i allmänhet, att, i stället för Kongl. Cirkulärbrefvet den 23 Februari '1858, tillämpas,
der icke för något fall särskildt varder annorlunda stadgadt:
'l:o. Ljuspenningar och spanmålsförhöjning under lönerna utgå icke till dem,
som uppbära löner eller arfvoden på gällande stat; och dessa löntagare, så vidt
de tillhöra rikets Kollegier, åtnjuta inga sportler af lösen för verkens utgående
expeditioner, hvarmed dock diarii-bevis och afskrifter icke förstås. Sportlerna
redovisas årligen till Kronan och aflemnas till Statskontoret, emot provision af
sex procent å de influtna beloppen.
2:o. Embets- och tjensteman, som uppbär lön eller arfvode på gällande
stat, skall, efter hvad i allmänhet eller för särskilda fall kan varda af Eders
Kongl. Majit eller vederbörande embetsverk bestämdt, vidkännas skäligt afdrag å
aflöningsbeloppet, dock icke öfverstigande fjerdedelen, derest, vid erhållen tjenstledighet,
sjukdomsförfall, hvilket räcker öfver två månader, eller eljest förekom
-
20 Bil. M 5 till Kungl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
mande hinder för tjenstens utöfning, annan person till tjenstens bestridande behöfver
förordnas.
3:o. Två eller flera ordinarie tjenster med lön på rikets Stat må icke hos
samma person förenas, så vida icke Eders Kongl. Majit dertill, efter vederbörandes
hörande, lemnar nådigt bifall. Huruvida den, som redan innehar flere dylika
tjenstebefattningar, må mera ån en af dem bibehålla, ankomme på pröfning af
Eders Kongl. Maj:t i ofvanberörde ordning.
4:o. Hvarje embets- och tjensteman är underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet
eller jemkning i åligganden, som vid en blifvande förändrad organisation
af embetsverken eller eljest i allmänhet kan varda stadgad.
5:o. Före början af nästa statsreglerings-period utnämnd embets- eller tjensteman,
som, hellre än att underkasta sig ofvanstående vilkor och förbehåll, vill
med den före år 1858 bestämda aflöning åtnöjas, varde dervid under då gällande
bestämmelser bibehållen, så länge han i samma tjenst qvarstår, men vare vid
befordran eller transport till annan tjenst skyldig att ställa sig de nu föreslagna
vilkor och föreskrifter till efterrättelse.
6:0. I alla fullmagter eller förordnanden, som å embeten och tjenster inom
den nya Iönestaten utfärdas efter fastställandet af dessa bestämmelser, intages förbehåll,
alt embetets eller tjenstens innehafvare är underkastad tillämpningen af
samma bestämmelser.
Kanslist- och I afseende å Kanslist- och Kopist-beställningarne inom Konungens Kansli
KoPningar?tt oc^ motsvarande tjenster inom andra embetsverk, hafva Rikets Ständer vid sistlidne
riksdag yttrat den åsigt, att dessa tjenster vid en blifvande reglering borde
indragas, mot det att särskilda medel anvisades till bekostande af hithörande göromål;
och har såsom skäl härtill anförts, att ifrågavarande tjenster hufvudsakligen
vore afsedda för utskrifning, kollationering och afsändande af expeditioner.
Dervid måste likväl erinras, hvad kanslisterna beträffar, dels att dessa tjenstemän
ganska mycket sysselsättas äfven med andra, mera magtpåliggande göromål än
de nyss uppräknade, såsom biträde vid uppsättningen af expeditioner, protokollsföring,
utredning af vidlyftigare ärenden m. m., dels att den förändrade, på en
permanent arbetsfördelning grundade arbetsordning inom Stats-expeditionerna, hvilken
vid sednaste riksdag lyckades vinna Rikets Ständers bifall och redan blifvit
införd, i den mån det kunnat ske, uttryckligen förutsätter kanslist-tjensternas
bibehållande. Men om också i dessa tjensters egen beskaffenhet icke läge något
direkt hinder för deras indragning, tror jag likväl, att, med hänsigt tili så väl
tjensteverksamheten som pensionsrätten, det hvarken vore nyttigt eller billigt,
om de civila embetsverken så organiserades, att den första ordinarie befordran ej
gerna kunde vinnas förr än vid 40 eller 50 års ålder, och för mången utsigterna
att ens någonsin uppnå en fast och betryggad ställning nästan helt och hållet
stängdes. Detta skulle emellertid otvifvelaktig! blifva fallet, derest protokolls
-
Bil. J\s 5 lill Kongl. Majus Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
21
sekreterare-platserna i Kansliet och dermed jemförliga tjenster inom andra verk
Liefve den lägsta lönegraden pä stat; och hvilka betänkliga följder, som häraf
kunde befaras, i afseende å embelsmännens så väl sjelfständighet som duglighet,
lärer jag icke vidlyftigt behöfva utveckla.
Hvad nu blifvit yttradt med hänsigt till kanslisttjensterna eller i allmänhet,
gäller äfven, åtminstone i väsendtlig mån, angående kopisterna och tjenstemännen
i lägsta graden vid andra verk. Likväl vill jag icke bestrida, att en del af desses
göromål, och deribland förnämligast den tidsödande renskrifningen, der sådant
finnes lämpligt, ganska väl kan besörjas genom tillfälliga biträden, emot en efter
arbetet afpassad godtgörelse, och jag skulle derföre tro, att ändamålet bäst kunde
vinnas på det sätt, att ett mindre antal af dessa platser bibehölles på stat, men
de öfriga indroges med vilkor, alt ett emot lönen svarande belopp ställes till
embetsverkets förfogande för befrämjandet af ärendenas gång. Bestämmandet af
det antal dylika platser, som sålunda kan befinnas lämpligt att bibehålla eller indraga,
torde för hvarje embetsverk särskildt komma under ompröfning.»
Hvad departements-chefen sålunda i fråga om allmänna
grunderna för en definitiv lönreglering föreslagit och hem
ställt
biträddes af Statsrådets öfrige ledamöter och blef af
Kongl. Maj:t i nåder gilladt till iakttagande i den blifvande
nådiga Propositionen angående Statsverkets tillstånd och behof.
Vid härefter företagen beräkning af
Sjunde Hufvudtiteln,
innefattande anslagen för Finans-departementet, anförde Departements-chefen:
Lo
alt inom Departementets Expedition någon annan förändring af nu gällande
stat icke syntes erforderlig, än att, med tillämpning af de här ofvan gillade åsigter
rörande kanslist- och kopist-befattningarne, de medel, som för dessa tjenstegrader
blifvit vid förra riksdagen beviljade, tillsammans 6,600 Riksdaler, måtte i
den blifvande definitiva staten uppföras till följande fördelning, nemligen:
för 2 Kanslister, å 1,800 R:dr  3,600:
» 2 Kopister, å 1,000 R:dr 2,000:
och till Departements-chefens disposition, för befrämjande af göromålens
gång inom kanslist- och kopist-graderna  1,000:
hvaremot den tredje kopist-tjensten skulle indragas.
Sjunde Hufvudtiteln.
22 Bil. M 5 till Kongl. Majus Nåd. Prop. M i, om Statsverket 185!).
2:0
att, hvad dernäst anginge Kammar-kollegium, de för kanslist-graden inom
kollegii kansli anvisade medel, utgörande 6,000 R:dr, kunde, enligt Departementschefens
åsigt, lämpligen så fördelas, att å stat uppfördes 4 Kanslister med lön af
1,000 R:dr hvardera  4,000:
och till Kollegii disposition, för befrämjande af göromålens gång inom kanslistgraden,
ställdes 2,000:
motsvarande aflöning för två kanslist-befattningar, som komme att indragas; men
deremot de 1,000 R:dr, som å den provisoriska staten för Kammar-kollegii Advokatfiskals-kontor
äro uppförde för en Kanslist och till befrämjande af kanslist-göromålens
gång, förenades till lön på stat för en Kanslist i samma kontor;
3:o
att Statskontoret, i sin ofvanberörda underdåniga skrifvelse den 19 sistlidne Juli,
jemte anmälan, att å Verkets nuvarande anslagssumma  87,094:
de åt f. d. Ombudsmannen och Redogöraren vid Direktionen öfver Lappmarks
Ecklesiastikverk bestämda  650:
blifvit, genom innehafvarens, Protokolls-Sekreteraren A. Romans afgång, besparade,
hemställt, att, af det återstående beloppet  86,444:
arfvodena för Statskontorets Ombudsman  1,200:
och för tre protokollsförande Kanslister, å 400 R.dr för hvardera 1,200:
äfvensom anslagen till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vaktbetjente
vid Statskontoret samt Mynt- och Kontrollverken . . . 1,200:
och dessutom till extra biträden i Statskontoret  1,800:
tillsammans 5,400:
måtte, fastän icke på ständig stat, bibehållas och allt det öfriga . . . .81,044:
uppföras på ordinarie stat.
Likväl, enär öfvertalige Notarien J. A. Jaedrén, före hvars afgång den tredje
kanslist-tjensten icke finge tillsättas, vore, vid 52i års ålder och efter 26 års tjenst,
besvärad af en årligen tilltagande svår bröstsjukdom och måste ofta begagna tjenstledighet,
samt följaktligen icke kunde, enligt sin önskan, lemna Verket behöfligt biträde,
hade Statskontoret i underdånighet hemställt, att Kongl. Maj:t, hvars nådiga
förslag vid förra Riksdagen om Jaedréns uppförande på allmänna Indragnings-staten
icke då blef af Rikets Ständer bifallet, täcktes ånyo föreslå Jaedréns förflyttning å
sistnämnde stat med bibehållande af hans nuvarande aflöning, 1,344 R:dr.
Departements-chefen tillstyrkte i underdånighet, att Kongl. Maj:t, på grund af
hvad Statskontoret angående Jaedrén yttrat, måtte i nåder föreslå hans öfverflyttande
på allmänna Indragnings-staten med bibehållen aflöning 1,34-4 R:dr, hvilket belopp,
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. JYi 1, om Statsverket 1850. 23
tillika med redan besparade 650 R.dr för f. d. Ombudsmannen och Redogöraren vid
Direktionen öfver Lappmarks Ecklesiastik-verk, eller tillsammans 4,994 R:dr, följaktligen
komme- att afgå från Statskontorets nu provisoriskt bestämda aflöningssumma;
men, enär de derefter återstående 85,100 R.dr fortfarande vore för de i samma
stat upptagna ändamål, såsom löner, arfvoden och gratifikationer, erforderliga, ansåg
Departements-chefen, på de för lönregleringen i allmänhet anförda skäl, sistnämnda
summa böra af Rikets Ständer äskas till uppförande på ordinarie stat.
4:o
att Kammarrätten, i underdånig skrifvelse den 12 nästlidne Augusti,
a) utförligt framställt angelägenheten deraf, att dess tjenstemän, synnerligast de
vid granskningsarbetet anställde, finge för sina mödosamma och grannlaga göromål
framgent och med den trygghet, som endast genom en fast och bestående lön
reglering
vinnes, tillgodonjuta de vid sednaste Riksdag beviljade förhöjda aflöningar
och derigenom försattes i den ekonomiska ställning, alt Kammarrätten billigtvis kunde
af Ofver-revisions-departementets tjenstemän fordra en odelad verksamhet och frånträdande!
af andra tjenstebefatlningar, som lemna dem ett, i händelse af återgång till
de äldre lönebeloppen, oumbärligt tillskott af inkomst; hvadan Kammarrätten i underdånighet
hemställt, det Kongl Maj:t täcktes hos Rikets Ständer föreslå, att tillökningen
i Kammarrättens anslagssumma måtte såsom en stadigvarande löntillgång för
Verket bestämmas;
b) anhållit, att, enär, utaf de vid Kammarrätten anställde Kanslister, en fått till
åliggande att förrätta de göromål, som tillförene varit med nu indragna vice Advokatfiskalstjensten
förenade, en annan biträdde vid Registralors-göromålen i Aktuariekontoret,
samt de öfrige vore afsedde alt, i likhet med Notarierne, tjenstgöra vid
Kammarrättens protokoll och ombesörja expeditioners uppsättning och utskrifning
samt således icke rätteligen kunde annorlunda anses, än såsom Notarier med lägre
aflöning. Kongl. Majit täcktes, i sammanhang med den förnyade aflöningsstat. som
framdeles blefve för Kammarrätten fastställd, meddela detta embetsverk tillåtelse att
med fullmagter förse ej mindre de nu såsom Kanslister derstädes anställde personer,
hvilka å sina befattningar innehafva Kammarrättens konstitutorialer, än äfven dem,
hvilka i dylik egenskap kunde framdeles komma alt af Kammarrätten antagas;
c) anmält, att efter den 2 April 1856, då Kammar-rätten i underdånighet
föreslog den sedermera verkställda minskning af Revisions-personalen från 31 till 28
personer, dithörande göromål erhållit en högst betydlig tillökning genom åtskilliga, på
sednare tider tillkomna räkenskaper, hvaribland de för Elektriska Telegrafverket i
Riket, innefattande för år 1857 icke mindre än 13,15-1 folier, och de för Statens
jernvägsbyggnader, jemväl i betydlig tillväxt, numera blifvit af Kammar-rätten uppskattade,
att tillsammans motsvara tolf månaders revisionslid och måst för granskning
24 Bil. JYs 5 till Kongl. Maj:ts JSäd. Prop. M 1, om Statsverket 1850.
öfverlemnas till extra ordinarie tjenstemän, mot särskild, af Kongl. Majit lid efter
annan beviljad godtgörelse; anhållande Kammar-rätten, att, enär omförmälda bchofs
afhjelpande genom årliga anordningar på ovissa besparingar syntes mindre lämpligt,
Kongl. Majit måtte i nåder föreslå Rikets Ständer beviljandet af en ytterligare Kammarskrifvarelön
inom Öfver-revisions-departementet.
Föredragande Departements-chefen tillstyrkte, att Kongl. Majit, som under denna
dag redan beslutat nådig framställning till Rikets Ständer angående de för embets
och
tjenstemän provisoriskt bestämda löneanslags uppförande på ordinarie stat och
de dermed förknippade vilkor i fråga, bland annat, om två tjensters förening hos
samma person, följaktligen måtte finna Kammar-rättens i första momentet upptagna
underdåniga hemställan icke till något vidare beslut föranleda, men deremot täcktes,
med bifall till hvad Kammar-rätten i de två sednare momenterna begärt, låta i den
nådiga propositionen om Statsverket inflyta följande förslag, nemligen:
dels att de medel, som i Kammar-rättens nu gällande stat finnas upptagna med
tillsammans 4,727 Ridr 50 öre för Kanslistgraden och 572 Ridr 50 öre för biträde
vid Registrators- och Aktuarie-göromålen, således tillhopa 5,300 Ridr, måtte i den
i den blifvande definitiva staten sålunda fördelas:
en Kanslist, tjenstgörande på Registrators- och Aktuarie-kontoret .... 1,000:
tre Kanslister i Kammar-rättens kansli, å 1,000 R:dr  3,000:
en Kanslist på Advokat-fiskals-kontoret  1,000:
samt arfvode för biträde vid Registrators- och Aktuarie-göromålen 300 Ridr, motsvarande
det för renskrifning på Advokat-fiskals-kontoret anslagna belopp,
dels ock att för ytterligare en Kammarskrifvare i Öfver-revisions-departementet
måtte beviljas lön 1,000 R:dr;
hvaremot Kammar-rättens utgiftsstat minskas med derå nu uppförda, men icke
utgående 4,835 R:dr 84 öre för öfvertalige, en Proto-notarie, en vice Advokat-fiskal
och två Revisorer.
5:o
att Öfver-Inlendents-embelet, i underdånigt Memorial den 31 näsllidne Augusti,
med afseende på angelägenheten deraf, att i de särskilda rum och våningar, uti hvilka
Kongl. Musei dyrbara samlingar af gravyrer, målningar och skulptur-arbeten nu vore
och äfven framgent blefve fördelade, samtidigt funnes tillstädes pålitlige vaktbetjente
för konstverkens vård och förevisande, hemställt, att å Musei stat, som nu upptoge
blott en Vaktmästare, måtte, genom framställning till Rikets Ständer, beredas lön
för ytterligare en ordinarie Vaktmästare med 450 Ridr Runt om året; hvilken hemställan
jemväl Departements-chefen biträdde.
6:o
Bil. JW 5 lill Kongl. Majlis Nåd. Vrop. M 1, om Statsverket 1859. 25
G:o
att det kontanta förslags-anslaget lill Postverket, hvilket anslag af postmedlen
direkt utgår, borde, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj.ts här ofvan, vid Statsinkomsterna,
upptagna beräkning af samma medel, jemväl bland utgifterna utföras
med ett från 727,500 till 4,400,000 R:dr ökadt belopp;
7:0
att det likaledes af tullmedlen direkt utgående förslags-anslaget till Tullverket
äfven borde vid ulgiftsberäkningen upptagas med enahanda, från 4,600,000 till
4,800,000 R:dr förhöjda summa, hvartill verkets stat och omkostnader blifvit, i afdrag
på tulluppbörden, förslagsvis antagna;
8:o
att det reservations-anslag af 75,000 R:dr, som för Slcogs-instilutet, lägre Skogsslcolor
samt öfrige till Skogs-staten hörande tjenslemäns aflöning blef vid sednaste
Riksdag beviljadt att utgå blott under hvarje af åren 1858, 4859 och 1860, visserligen
satt Kongl. Maj:t i tillfälle att vidtaga förberedande åtgärder för en förbättrad
och utvidgad undervisning i de för skogarnes rätta vård erforderliga kunskapsgrenar,
äfvensom att inrätta en af behofvet länge påkallad gemensam Styrelse
för den allmänna skogshushållningen och förstärka den skogsförvaltande personalen
med nya tjenstemän i de delar af Riket, der sådant varit företrädesvis erforderligt,
men att anslag vore jemväl för framtiden oumbärligt till upprätthållande och fort
sättning
af dessa anstalter; och, då Skogsväsendets ordnande under nästa statsregleringsperiod
icke kunde vinna en sådan utsträckning, att deraf påkallades förhöjning i
omförmälda belopp, helst besparingar på anslaget under den förflutna tiden uppkommit,
hemställde Departements-chefen i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte af Rikets
Ständer i nåder äska blott det nuvarande anslagets uppförande på stat äfven för
nästa statsregleringsperiod;
9:o
att Departements-chefen icke ansåg Sjunde Hufvudtitelns öfriga anslag, sådana
de funnos i nuvarande Riks-stat upptagna, påkalla någon förändring; samt
10:o
att, beträffande sådana till föremål under samma Hufvudtilel hänförliga behof,
som ansåges vara af mera tillfällig beskaffenhet och således tillhörde den så kallade
Bih. till /{. St. Prot. 1859 & 1860. 1 Samt. 1 Afd. 6 Haft. 4
26
Bil. J\s 5 till Kongl. Majus Nåd. Prop. J\i 1, om Statsverket 1859.
Nionde Hufvudtiteln.
Krigsmans
kassoma.
extra statsregleringen, Departements-chefen i underdånighet tillstyrkte äskandet af
följande anslag:
aj till utgifter för kolonien S:t Barthelemy, hvilken under sednare tider medfört
för Statsverket en årlig kostnad, icke understigande 1,000 £ Sterling eller i Svenskt
mynt omkring 18,000 R:dr, sistnämnda summa för hvarje af de år, nästa statsreglering
komme att omfatta, eller tillsammans  R:dr R:mt 54,000:
O 7
äfvensom
b) till kostnaden för det i Kammar-kollegium inrättade Jordebokskontor,
om hvars fortsatta verksamhet för skatteförenklingens och det nya
jordeboksverkets fullbordan Kongl. Maj:t redan beslutat att till Rikets
Ständer aflåta särskild nådig proposition
74,100:
så att summan för tillfälliga behof blefve under Sjunde Hufvudtiteln . . 128,100:
hvarförutan Departements-chefen tillstyrkte nådig framställning derom, alt det vid
förra Riksdagen beviljade, men, i följd af inträffade hinder, ännu icke begagnade
anslag till inlösen af Landsliöfdinge-residensliuset i Hernösand och uppbyggande a/
Landsstats-embelshus derstädes, 76,650 R:dr, måtte fortfarande ställas till Kongl.
Maj:ts förfogande för den händelse, att aftal rörande inköp af residenset och plats
för embetshuset, på de af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer bestämda grunder, kunde
emellan Kronan och Hernösands stad framdeles bringas till stånd.
Statsrådets öfrige ledamöter instämde i hvad föredragande
Departements-chefen uti ofvanstående ämnen rörande Sjunde
Hufvudtiteln hemställt; och behagade Kongl. Maj:t dertill i alla
delar lemna nådigt bifall.
Sedan de till Andra, Tredje, Fjerde, Femte, Sjette och Åttonde Hufvudtitlarne
hörande frågor blifvit, på föredragning af vederbörande Departements-chefer, pröfvade,
anhöll Chefen för Finans-departementet, Statsrådet Gripenstedt, i underdånighet att få
underställa Kongl. Majit regleringen af
Nionde Hufvudtiteln, omfattande Pensions- och Indragnings-staterna.
I afseende på:
1:o Pensions-stalerna, upptagna i nuvarande Riks-stat till 491,610 R:dr, erinrade
Departements-chefen: att de derunder inbegripna anslag af 246,100 R:dr till
Wadstena Krigsmanshus-kassa och 43,100 R:dr till Åmiralitets-krigsmans-kassan omfattade
äfven ersättning för den tillförene medgifna, men vid 1850—1851 årens
Riksdag afskaffade rättighet för begge dessa kassor till så kallade rusthålls- af- och
tillträdes-afgifter samt för Wadstena Krigsmanshus-kassa till en-per-mille-afgift vid köp
af annan fast egendom; att, då denna ersättning år 1851, efter afgifternas medelbelopp
under åren 1844—1848, bestämdes, tillika förklarats, att, så framt kassornas
Styrelser kunde framdeles ådagalägga, det, genom fortfarande af omförmälde
Bil. JYi 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1859. 27
afgifter, högre inkomst skulle för kassorna hafva uppkommit, en derefter lämpad förhöjning
i de beviljade anslagen borde vid blifvande riksmöten ega rum; att i följd
häraf och efter en dylik vidlyftig utredning, åstadkommen genom årliga uppgifter
från Rikets samtliga Ian, domsagor och städer öfver beloppen af den charta sigillata,
hvarmed, i vederlag för rusthålls- och en-per-mille-afgifterna, handlingar rörande
förändring i eganderält till rusthåll och ali annan fast egendom blifvit belagde, berörda
ersättning blifvit, enligt Kongl. Majits nådiga proposition den 10 Juli 1857
och Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 14 påföljde December, förhöjd, i
Riksmynt beräknad t:
Wadstena Krigsmanshuskassas ersättning för ruslhålls-afgilter
från 63,300 R.dr, som år 1851 i sådant afseende bestämdes, till . . . 78,000:
samma kassas ersättning för en-per-mille-ajgifter
från 39,150 R:dr till  53,400:
och Amiralitets-krigsmanskassans godtgörelse för rusthålls-afgifler
från 14,450 R:dr till 25,500,
hvilka tre sålunda förhöjda summor ingått i de ofvan upptagna totalbelopp, som för
Statsreglerings-perioden 1858—1800 uppfördes på Riks-statens Nionde Hufvudtitel;
likväl med förbehåll, att det förhöjda vederlaget för rusthålls-afgifter, som från Wadstena
Krigsmanshuskassa skulle utgå till Arméens Pensionskassa, borde i stället till
godoföras
Rikets Ständers Riksgäldskontor; samt att af detta förbehåll, som öfverensstämde
med stadganden i Rikets Ständers skrifvelse den 25 April och Kongl. Brefvet
den 12 Maj 1857 om anslag till upprätthållande af den Arméens Pensionskassa
åliggande pensionering, följde, att, under det denna kassa, enligt Kongl. Reglementena
den 10 Januari 1757, §. 8, och den 22 December 1857, §. 80, åtnjöte tre femtedelar
af den till Wadstena Krigsmanshuskassa för rusthålls-afgiften ingående ursprungliga
stats-ersättningen 63,300 R:dr, lika andel af den häri beviljade förhöjning
14,700 R:dr. årligen under nuvarande Statsreglerings-period föres Riksgäldskontoret
till godo med 8,820 R:dr Riksmynt.
Derjemte anmälde Departements-chefen, att, sedan Rikets Ständer, uti ofvanberörde
skrifvelse den 14- December 1857, slutligen anhållit, det Kongl. Maj:t
täcktes, efter föregången utredning, föreslå Rikets nästsammanträdande Ständer de
åtgärder, sorn kunde finnas erforderliga till afhjelpande af olägenheterna vid omförmälda
ersättningars beräkningssätt, samt Kongl. Maj:t, med anledning deraf, genom
nådiga Bref den 30 i samma månad och år, anbefallt Dess och Rikets Krigs-kollegium,
28
Ilil. M 5 till Kongl. Maj: Is Nåd. Prop. M 1, om Stats verket 1859.
som förvaltar Wadstena Kriesmanshuskassa, samt Direktionen öfver Amiralitels-kries
^
• i D
manskassan att afgifva underdåniga utlåtanden, om och huru förberörde olägenheter
kunde lämpligen afbjelpas; så hade, till följd häraf, Krigs-kollegium under den 19
sistlidne Augusti samt Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan den 29 December
1858 inkommit med de infordrade utlåtandena, hvaraf inhemtades:
att Krigs-kolleguim icke blott erinrat, hvari redan vid förra Riksdagen af Kongl.
Majit och Rikets Ständer behjertades, att en årlig, genom infordrande och sammanställning
af sifferuppgifter från Rikets samtliga Läns-slyrelser, Härader och Städer
åstadkommen, utredning för bestämmande af dylika ersättningsanspråk vore särdeles
olämplig och i längden alltför mycket stridande mot den år 1851 afsedda enkelheten
och tidsvinsten vid uppbörd och redovisning af Krigsmanskåssornas inkomster,
utan afven tillagt, att en dylik utredning, förknippad med stor omgång och flera
olägenheter, jemväl måste till sin större eller mindre tillförlitlighet' bero af den
noggrannhet och omsorg, hvarmed de till rättelse härvid erforderliga uppgifter å
stämplade papperet af vederbörande meddelades, men hvaröfver någon kontroll icke
kunde utöfvas; hvadan och enär Kollegium icke kunde uppgifva någon utväg till de
anmärkta olägenheternas afhjelpande eller framställa, för ersättnings-anslagens beräkning
från och med 1861, något förslag, som egde stöd af räkenskap och derpå
grundad osviklig sifferuppställning, Kollegium, med afseende jemväl på den stora
vigten för kassans förvaltning deraf, att hennes inkomster mätte kunna med tillförlitlighet
beräknas, helst sedan en icke ringa förhöjning i pensionsvilkoren för kassans
talrika understödstagare blifvit från och med innevarande år medgifven, hemställt om
nådigt förslag till Rikets Ständer, att enahanda anslagssumma, som, i ersättning för
Wadstena Krigsmanshuskassas till Statsverket indragna samtliga inkomster, deruti inberäknade
rusthålls- och en-per mille-afgifterna, nu är anvisad, måtte äfvenledes för
nästa Statsreglerings-period uppföras på Riks-staten med 246,100 R:dr R:mt årligen;
hvilken summa likväl, derest Arméens Pensionskassa fortfarande, liksom nu, blefve
på annat sätt godtgjord för de henne tillkommande tre femtedelar af ersättnings
förhöjningen
för rusthålls-afgift, kunde, med deremot svarande, ofvanberörde 8,820
R:dr, nedsättas till 237,280 R:dr årligen, från och med år 1861;
samt att Amiralitels-lcrigsmanskassans Direktion, som förklarat sig ej heller
kunna, utan de förut öfverklagade olägenheter, utröna hvad, rustbålls-afgifterna till
kassan, beräknade efter äldre grunder, skulle numera utgöra, i likhet med Krigskollegium
och under åberopande deraf, att rusthålls-afgifterna alitjemnt varit i stigande,
underdånigst föreslagit, att ersättningen för desamma måtte under kommande statsreglerings-period
få till enahanda belopp, som under denna, utgå.
I öfverensstämmelse med hvad båda Krigsmanskassornas förvaltningar sålunda
hemställt och då en beräkning af hvad i rusthålls- och en-per-mille-afgifter, efter de
till och med år 1851 gällande grunder, skulle nämnda kassor hädanefter tillkomma,
redan vore och för hvarje år alltmera blefve förenad icke blott med de största
11 il. M 5 till Kongl. Mcij.ts Nåd. Vrop. M 1, om Statsverket 1859.
29
svårigheter, utön ufven med en osäkerhet, som efter förändringar i Chartae-Sigillatseafgiflens
beräkning icke kunde undvikas, ansåg Departements-chefen den enda tillförlitliga
reglenng i förevarande ämne vara den, att ersättningen för omförmälda afgifter
bibehölles vid de belopp, sorn på grund af noggranna medeltalsberäkningar för fem
år blifvit sednast bestämda, endast med den af Kries-kollemum ifråsaställda nedsatt
DÖD
mng
för den händelse, att Arméens Pensions-kassa framgent, liksom nu, blefve på
annat sätt godtgjord för den henne tillkommande andel i ersättningsförhöjningen för
rusthålls-afgilter; hvarom, i sammanhang med öfriga anslag under Fjerde Hufvudtileln,
framställning komme att göras; hemställande Departements-chefen under denna förutsättning,
att nuvarande anslaget till Wadstena Krigsmanshus-kassa måtte upptagas till
ett med 8,820 R:dr minskadt belopp af 237,280 R:dr och Pensions-staterna, i allt
öfrigt oförändrade, således utföras med en slutsumma af 482,790 R:dr.
Beträffande
2:o Allmänna Indragnings-staten yttrade Departements-chefen, att hufvudsakligen Pensionsrätt
samma skäl, som ådagalade vigten och angelägenheten af en tillräcklig och fast aflö- nLgs-stat."
ning för Statens embets- och tjenstemän, talade äfven för deras betryggande mot
ekonomiskt betryck på ålderdomen; ty, om man med rätta fordrade, att det allmännas
tjenst skulle med full och odelad kraft handhafvas, utan att i någon mån
vika för enskilda omsorger och förvärfsbestyr, så måste man också tillförsäkra den
ultjente en efter hans förra verksamhet lämpad anständig bergning, desto mera nödvändig
vid en ålder, då kroppens och själens krafter sällan medgåfve något strängare
arbete för lefnadsbehofvens fyllande. Denna angelägenhet hade Rikets sednast
församlade. Ständer äfven, vid reglering af Riks-statens Nionde Hufvudtitel, erkänt
och ordnat på ett sätt, som, enligt Departements-chefens åsigt, icke påkallade förändring
i något annat hänseende, än deruti, att pensionsbeloppen, i sammanhang med lönregleringens
provisoriska beskaffenhet, äfven förklarats vara beroende af ny reglering,
derest sådan skulle af Rikets Ständer framdeles pröfvas lämplig. Departements-chefen
ansåg, att, om löneregleringen, såsom Kongl. Maj:t redan beslutat i nåder föreslå,
gjordes beståndande, deraf blefve en otvifvelaktig följd, att äfven pensionsrätten
borde bringas till stadga, samt föreslog i sådant afseende nådig framställning till Rikets
Ständer derom, att de vid sednaste Riksdag antagne och fastställde grunder för
afskedstagande embets- och tjenstemäns pensionsförmåner måtte förklaras vara för
framtiden gällande och det nu stadgade förbehåll rörande ny reglering af samma förmåner
således förfalla; Kongl. Majit och Rikets Ständer dock obetaget att, vid pensions-väsendels
ordnande i allmänhet, meddela förändrade stadeanden i fräsa om de
O O
fonder och medel, hvarifrån pensionsbeloppen skola utgå.
Derefter och till följd af Kongl. Maj:ts, på Juslitie-departementels föredragning, Särskilda tråden
12 och 20 April, den 7 Juni och den 16 September, innevarande år samt ror?nde
i ' i liiara^iiiuffs
denna
dag fattade särskilda nådiga beslut, hemställde Departements-chefen i under- staten.0
dånighet, att Kongl. Maj:t täcktes hos Rikets Ständer göra framställning derom,
30
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 1859.
l:o att Byrå-chefen för Tryckfrihets-ärenden inom Justitie-Statsexpeditionen
måtte på Allmänna Indragningsstaten uppföras med ett årligt belopp af 4,500 R:dr,
att utgå till dess tjenstens nuvarande innehafvare derifrån afgår;
2:o att Notarien i Krtgshofrätten, likaledes till dess han från tjensten afgår,
måtte på nämnde stat erhålla ett emot hans lön och ljuspenningar svarande belopp
af 1,344 R:dr;
3:o att åt Professoren C. J. Schlyter, för utgifvnnde af Sveriges gamla lagar,
måtte, under enahanda vilkor som förut, å Allmänna Indragningsstaten anvisas 2,000
R.dr årligen;
4:o att, sedan extra Fånggevaldigern Olof Wassenius, hvilken den 14 April
1858, under det han från tingsstället vid Östads skolhus till länsfängelset i Wennersborg
återförde för fjerde resan stöld till lifstids fängelse dömde fången Olof
Carlsson Peiur, blef af denne försåtligen öfverfallen och huggen i hufvudet med en
yxa; men, ehuru derigenom dödligt sårad, likväl efter ett häftigt handgemäng lyckades
afväpna fången och föra honom den 4f mil långa vägen till Wenersborg, der fången
å länshäktet aflemnades, kort tid derefter eller den 30 i samma månad, till
följd af de honom vid tillfället tillfogade skador, aflidit, efterlemnande enka och sju
barn, af hvilka sednare dock nu endast sex, det äldsta födt år 1844 och det yngsta
år 1858, äro vid lif; Rikets Ständer, enär billigheten syntes fordra, att, då
Wassenius sålunda, med ådaläggande af särdeles mod och nit i tjensten, i och för
dess utöfning ljutit döden, staten lemnar något bidrag till underhåll åt hans enka
och minderåriga barn samt dessa sednares uppfostran, hvartill sterbhusets behållning
ej lemnar tillgång, måtte förklara Wassenii enka, Anna Brita Magnusdoller, hvilken
för innevarande år tilldelats ett understöd af 300 R:dr, berättigad att från nästkommande
års början å Allmänna Indragningsstaten åtnjuta en årlig pension att utgå
med 100 R:dr under hennes lifstid, och derutöfver till hvartdera af Wassenii och
hennes barn, som då ej redan fvlit 15 år, ytterligare 50 R:dr, allt Riksmynt till
dess det nyssnämnde ålder uppnår;
5:o att, som läkaren vid Straff- och Arbetsfängelset å Långholmen, Doktor John
Dahl, hvilken är född år 1799 samt sedan år 1830 endast med en kort tids afbrott
nämde läkarebeställning innehaft och under denna mödosamma och ansvarsfulla tjenstgöring,
den han, efter hvad vederbörande vitsordat, med nit och ordentlighet fullgjort,
blifvit af två fångar med knif sårad, hvaraf han ännu bär ärr i ansigtet dessutom
numera, enligt läkares intyg, är till helsan så försvagad, att han under de
sednare åren flere gånger och på längre tider varit genom bestyrkt sjukdoms-förfali
urståndsatt att sin tjenst förrätta och fortfarande lider af gikt och en tilltagande
svaghet i synförmågan, beroende af en börjande fördunkling i synorganet, hvarigenom
han är oförmögen att sin omförmälda befattning med tillbörlig drift och omsorg
bestrida, samt han dessutom befinner sig i mindre goda omständigheter, Rikets Ständer
måtte bifalla, att Dahl, som nu, förutom bostad samt ved och ljus enligt gäl
-
Bil. M 5 lill Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. JVs 1, om Statsverket 1859. 31
lande stat, i lön och arfvode för sin ofvannärande befattning åtnjuter 900 R:dr och
dessutom för läkarevårdens bestridande vid kronohäktet å Långholmen uppbär 250
R:dr, allt Riksmynt, må, när han från sin ifrågavarande läkarebeställning erhåller afsked,
från och med månaden näst derefter i sin återstående lifstid å Allmänna Indragningsstalen
åtnjuta en årlig pension af 900 R:dr R:mt.
6:o att Häradshöfdingen i Stranda och Norra Möre häraders domsaga, Lagmannen
J. P. Berg måtte från Allmänna Indragningsstaten tilläggas ett belopp af
800 R:dr R:mt om året, att till honom, från och med den 1 Maj 1856 och så
länge förenämnde domsaga af honom innehafves, utgå såsom ersättning för den
minskning i inkomster, Berg tillskyndats derigenom, att Köpingen Döderhultsvik blifvit
förklarad för stapelstad under benämning af Oscarshamn och till följd deraf den
1 Maj 1856 i judicielt hänsende från det till Bergs domsaga hörande Stranda härad
afskild;
7:o att, sedan Rikets sednast församlade Ständer, uppå Kongl. Maj:ts derom i
nåder gjorda framställning, bifallit, att Majoren och Riddaren af Kongl. Maj.ts Svärdsorden
G. W. Gyllenhammar, då han erhölle afsked från Direktörsbefattnigen vid
straff-fängelset i Warberg, finge å Allmänna Indragnings-staten uppföras till erhållande
af en årlig pension af 1200 R:dr; Rikets Stander nu, enär berörde nådiga framställning
skett under förutsättning, att Gyllenhammar, hvilken under utöfningen af
Direktörsbefattnmgen ådragit sig en för helsan menlig åkomma i hufvudet, skulle se
sig föranlåten att från nämnde befattning afgå, innan han uppfyllt de vilkor, som
Rikets Ständer vid 1811 års Riksdag i allmänhet bestämt för andra likartade tjenstemäns
rätt till pensions erhållande; men Gyllenhammar likväl sedermera, oaktadt
sin genom ofvannämnda åkomma försvagade helsa, fortfarande bestridt fängelse
direktörstjensten, den han nu under en tid af mer än 10 år innehaft, samt han snart,
uppnår 65 års ålder, måtte vid sådant förhållande och med afseende jemväl derå
att straff-fängelset i Warberg, som innesluter omkring 450 lifsttidsfångar, är det
största lifstidsfängelse i riket och att Direktörsbefattnmgen derstädes i vigt och ansvarsfullhet
är jemförlig med Direktörsbefattnmgen vid Straff- och Arbetsfängelset å
Långholmen, hvilken sistnämnde befattnings innehafvare vid sitt afskedstagande fått af
Rikets Ständer sig beviljad en årlig pension af 1,500 R:dr, medgifva, alt Gyllenhammar,
då han, efter uppnådda 65 års ålder, erhåller afsked från sin ifrågavarande
Direktörsbefattning, må uppföras å Allmänna Indragningsstaten till åtnjutande under
sin återstående lifstid af en årlig pension, likaledes till nyssnämnda belopp eller 1,500
R:dr R:mt;
8:0 att, enär, enligt hvad vederbörande intygat, Redogöraren vid Kronoarbetsbataljonen
å Carlsborg, Underlöjtnanten Johan Svanström, efter att i 42 år hafva
varit i Statens tjenst dels såsom underofficer vid Kronobergs regemente och Fanjunkare
vid f. d. Pionnierkorpsen och dels såsom redogörare vid nämnde Kronoarbets-bataljon,
hvilken befattning han sedan 1843 innehaft, och derunder med myc
-
32
Bil. J\s 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 185!).
ken skicklighet samt utmärkt ordentlighet och redbarhet sina åligganden fullgjort,
numera, vid nära 65 års ålder och deraf minskad arbelsföamåga, befinner sig med
stor familj i torftiga omständigheter, Rikets Ständer, på sätt i likartade fall förut egt
rum, måtte bifalla, att Svanström, som på Fångvårdens stat uppbär lön till belopp
af 600 R:dr jemte ett personelt arfvode af 150 R:dr R:mt, samt dessutom innehar
Tyg- och Ammunitions-förvaltare-beställning vid Carlsborg, må, då han efter uppnådda
65 års ålder erhåller afsked från Redogörare-befattningen vid Kronoarbets-bataljonen,
komma i åtnjutande å Allmänna Indragningsstaten af årlig pension, motsvarande
hans nu innehafvande lön 600 R:d R:mt;
9:o att Direktören vid fästningsfängelset i Christianstad Sven Wernfeldt, hvilken
är född den 12 Mars 1798 och således öfver 61 ar gammal, samt, efter
30 års tjenstgöring vid Kongl. Wendes Artilleri-regemente, antagits år 1846 till
Slotts-vakImästare och år 1848 till Direktör viii ofvannämnda fängelse, under
utöfning af hvilken befattning han, enligt hvad vitsordadt blifvit, med ordning
och pålitlighet sina åligganden fullgjort, men numera, i anseende till genom ålder
och sjukdom försvagade kropps- och själskrafter, oförmögen att med tillbörlig omsorg
tjensten vidare bestrida, från densamma sökt afsked, måtte, enär han saknar
annan utväg till bergning, än den otillräckliga pension af 180 R:dr R:mt, han
från Arméens Pensions-kassa uppbär, förklaras berättigad att, efter erhållet afsked,
varda å Allmänna Indragnings-staten uppförd till åtnjutande i sin återstående lifstid
af en årlig pension af 900 R:dr R:mt, motsvarande trefjerdedelar af hans, i
sin egenskap af Fängelse-direktör, nu innehafvande lön; samt
10.o att Vaktmästaren vid Straff- och Arbels-fängelset å Långholmen Johan
Eriksson, hvilken, född år 1807 och sedan den 17 Juli 1840 vid nämnda fängelse
anställd, der han för närvarande, såsom t. f. Sergeant, åtnjuter i aflöning
500 R:dr och i beklädnadsafgift 50 R:dr, numera, till följd af en antagligen under
denna sin med ordning och pålitlighet fullgjorda tjenstgöring, ådragen obotlig
bröstsjukdom, är, enligt vederbörande läkares intygande, urståndsatt så väl att
tjensten fortfarande bestrida, som att annorledes med arbete sig försörja, måtte,
vid afskedstagande från sin vid fängelset innehafvande befattning, varda å Allmänna
Indragnings-staten tillagd en årlig pension af 225 R:dr R:mt, motsvarande
hvad Rikets Ständer vid 1841 års riksdag bestämt såsom pension för vaktmästare
vid förenämnda fängelse.
Vidare fästade Departements-chefen uppmärksamhet derpå, att, enligt Kongl.
Majits under denna dag, på föredragning genom Landlförsvars-departemenlel, fattade
nådiga beslut, hos Rikets Ständer borde äskas:
1:o att, derest renritare-beställningen vid Topografiska korpsen, enligt Kongl.
Maj:ts förslag, komme att indragas, nuvarande renritaren vid korpsen Carl Akrell
måtte på allmänna indragningsstaten uppföras till ett belopp af 800 R:dr; samt
2:o
Ilil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Slat sverket 1859.
33
2:o alt, intilldess annorlunda derom blefve stadgadt, Arméens Läkare fortfarande
mätte, under dc för civile embets- och tjenstemän i författningarne före
skrifna
vilkor, och efter enahanda grunder, som för desses pensionerande redan
blifvit af Rikets Stander antagna, uppföras till pension å allmänna indragnings
staten,
dock att derifrån afräknades det pensionsbelopp, som de- från Arméens
Pensions-kassa ega uppbära;
hvarförutom skulle här iakttagas de särskilda, på sistnämnda Departements
föredragning beslutade nådiga propositioner derom:
3:o att följande Officerare måtte vid afgång ur tjensten uppföras å allmänna
indragningsstaten till nedannämnda belopp, nemligen:
a) Majoren i Göta Artilleri-regemente Johan Wilhelm Westerling . 500:
b) Löjtnanten vid Svea Artilleri-regemente Nils Robert Themptander !,200:
c) Löjtnanten vid Första Lif-Grenadier-regementet Pehr Johan Carl
Loenbom  600:
d) Under-Löjtnanten vid Jönköpings Regemente Carl Arvid Forshall 400:
samt
4:o att t. f. Regements-läkaren vid Konungens vä rf vä de Bussar-regemente,
Fält-läkaren Doktor Ulrik Hällern mätte berättigas att, efter erhållet entledigande
från sin befattning såsom tillförordnad Regements-läkare, komma i åtnjutande af
pension å Allmänna Indragningsstaten i likhet med Regements-läkare på stat, en
ligt
de för pensioneringen af Arméens läkare nu gällande föreskrifter.
Under åberopande af Kongl. Maj:ts, på föredragning genom Sjöförsvarsdepartementet,
under denna dag fattade nådiga beslut, erinrade Finans-departements-chefen,
att vid Allmänna Indragningsstaten borde inflyta framställning om
fortfarande af den vid sednaste riksdag jemväl Flottans Läkare för nu löpande
statsreglerings-period tillerkända rättighet att, under tillika stadgade vilkor, å
nämnde stat uppföras till pension, med afdrag derifrån äf det pensionsbelopp, de
från Amiralitets-krigsmanskassan cga uppbära.
I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts, på föredragning genom Civil-departementet,
den 3 December nästlidet år samt den 28 Maj, den 2 och 23 September
innevarande år fattade särskilda beslut, hemställde Departements-chefen i underdånighet,
att Kongl. Majit måtte i nåder föreslå Rikets Ständer:
Lo att, sedan genom de sednast fastställda löneregleringar för Lands-staten,
lönen för Lands-gevaldigern i Stockholms län blifvit bestämd lill 630 R:dr Runt,
men nuvarande Lands-gevaldigern N. Nilsson enligt äldre stat åtnjutit 722 R:dr
44 öre och funnits berättigad att sistnämnde högre lön fortfarande under sin
tjenstetid tillgodonjuta, skilnaden emellan dessa båda lönebelopp eller 92 R:dr 4-4
öre, som för innevarande statsreglerings-period i nåder förklarats böra anordnas
Bih. till R. St. Prof. 1859 & 1860. 1 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 5
3 i Bil. J\i 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
oell utgå af Sjette Hufvud titelns allmänna besparingar, måtte på allmänna indragningsstaten
uppföras, för att Nilsson, för den tid han vidare befattningen innehafver,
tillgodokomma;
2:0 att Häradsskrifvaren i Oster- och Wester-Rekarne häraders fögderi af Södermanlands
län Carl Guslaf Bernhard Jacobsson, hvilken är född år 1803 och varit
i Statens tjenst sedan år 1822, samt numera nästan helt och hållet förlorat synförmågan,
utan förhoppning att kunna densamma återvinna, måtte, med afseende härå
och å hans intygade medellösa belägenhet, oaktadt han icke uppnått föreskrifven lefnads-
och tjensteålder, förklaras berättigad att, efter erhållet afsked från Häradsskrifvaretjensten,
från Allmänna Indragnings-staten åtnjuta en årlig pension till det för
Häradsskrifvare bestämda belopp, 1,500 R:dr R:mt;
3:o att likaledes Häradsskrifvaren i Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds häraders
fögderi af Östergötlands län, Anders Isah Medelplan, hvilken är född år 1800 och
varit i Statens tjenst omkring 38 år, deraf 33 är såsom ordinarie Häradsskrifvare,
men numera, enligt företedt läkarebelyg, är, i följd af i tjensten ådragen sjuklighet,
oförmögen att samma tjenst bestrida, måtte, med afseende såväl derå, som å den
längre tid han i Statens tjenst tilibragt och hans derunder städse ådagalagda nit och
skicklighet, få, derest han styrker sig fortfarande vara af sjukdom hindrad från utöfningen
af sin tjenst, efter erhållet afsked från densamma, oaktadt han då icke uppnått
föreskrifven lefnads- och tjensteålder, uppföras å Allmänna Indragnings-staten, för
åtnjutande af årlig pension af 1,500 R:dr;
4:o att, enär förste Kanslisten hos Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader,
Olof Sahlgren, i följd af sjukdom, alltsedan April månad 1856 varit förhindrad
att sin tjenst bestrida och från nämnda tid, såsom medellös, af tillfälliga be
sparingar
å Styrelsens aflöningsmedel årligen åtnjutit understöd, bemälde Sahlgren,
hvilken, född 1793, varit i Statens tjenst anställd dels från år 1810 till 1824, då
han, efter vunnen befordran till förste Sekreterare uti Kabinettet för Utrikes Bref
vexhngen,
från samma beställning erhöll entledigande, dels ock sedermera från år
1841, då han förordnades att vara förste Kanslist och Registrator vid förbemälde
Styrelse, samt, enligt företedt läkarebetyg, lider af svag syn och minskad arbetsförmåga,
måtte varda på Indragnings-staten förflyttad,, till åtnjutande derifrån under sin
återstående lifstid af pension till ett emot det af honom, såsom Kanslist och Registrator
hos Styrelsen för Allmänna Väg- och Vattenbyggnader, innehafda arfvode
svarande belopp af 900 R:dr R:mt;
5:o att Landskamereraren i Gottlands län Lars Johan Gardell, hvilken uppnått
en ålder at 70 år och, efter att under uren 1826—1832 tjenstgjort såsom Stadskassör,
Stads-flskal och Post-inspektor, äfvensom Protokollsförande i Taxerings-komitéerna
uti Wisby, samt derjemte innehaft förordnande såsom Länsbokhållare i Gottlands
län från den 17 Oktober 1829 till den 15 Januari 1830, blifvit den 20
September 1832 i nåder förordnad att förestå Lands-kamereraretjensten i samma
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1859.
35
län, hvarmed han sedermera fortfarit intilldess han 1838 till Lands-kamererare utnämndes,
finge, ehuru han sålunda icke i Statens tjenst oafbrutet tillbragt den
i författningarne föreskrifna tid af 30 år, efter erhållet afsked från Lands-kamererarebefaltningen,
uppföras på Indragnings-staten till åtnjutande under sin återstående lifstid
af årlig pension till det belopp, som nu är eller framdeles Olifver för Landskamererare
bestämdt;
6:0 att, i betraktande af ej mindre Sekreteraren i Landtbruks-Akademien Johan
Theophil Nalhhorsts stora förtjensler om Svenska jordbruket, än ock det utmärkta
sätt, hvarpå han alltsedan 1841, under en tidrymd, då jordbruksnäringen inom landet
gjort hastigare framsteg lin någonsin förut, såsom Akademiens Sekreterare dertill
medverkat, Nathhorst, som under innevarande år uppnått den ålder af 65 år, vid
hvilken Statens civila embets- och tjenstemän äro i allmänhet berättigade, att, om
försvagad helsa dertill föranleder, ur tjenst afgå med pension från Allmänna Indragnings-staten,
finge, i likhet med hvad för de sistnämnde sålunda är stadgadt, efter
erhållet afsked från berörde Sekreterare-befattning, uppföras å Indragnings-staten till
åtnjutande af årlig pension af 3,600 I1:dr, motsvarande åttatio procent af hans nuvarande
aflöning, 4,500 R:dr; samt
7:o att, till beredande af ersättning från och med år 1861 åt tretton särskilda
’ O
Länsmän inom Riket, i den mån desse, utan förhöjning i nuvarande lön på stat,
efter nämnde tid vid sina tjenster qvarstå, för den minskning i de af dem förut innehafda
kontanta löne-inkomster, hvilken äfven efter sednast fastställda lönereglering
egde rum och uppstått i följd af den i och för 1855 års lönereglering verkställda
nya uppskattningen af Länsmans-boställena, hvarigenom bland löneförmånerna ingått
högre boställs-afkastning, än efter äldre stater beräknats, emot det att förut åtnjutna
kontanta lönebelopp i större eller mindre mån försvunnit, på Allmänna Indragningsstaten
måtte anvisas en summa, motsvarande hvad, enligt Kammarkollegii och Statskontorets
gjorda utredning, kunde komma att i ofvanberörda afseende för hvarje år
erfordras, eller 1,222 R:*dr 72 öre.
Departements-chefen anmälde härefter i underdånighet, att, enligt hvad Statskontoret
uti underdånig skrifvelse den 11 innevarande månad gifvit tillkänna, den
hyres-ersätlning, som lill Hernösands stads Borgerskap för Landshöfdinge-residenshuset
derstädes med 800 R:dr R:mt årligen från längre tid tillbaka utgått och varit
å Riks-statens Sjette Ilufvudtitel, under rubriken: »Lands-staterne i Länen», särskildt
upptagne, deremot vid sednaste statsreglering, då särskilda medel anslogos för Residenshusets
inlösande till Kronan, icke kommit att å Staten uppföras; och då, enligt
hvad hos Kongl. Maj:t redan tillförene anmäldt blifvit, Hernösands Borgerskap icke
antagit de vid lösesummans beviljande fästade vilkor samt residenshuset således hittills
icke kunnat inköpas, hemställde Departements-chefen, lika med Statskontoret, att
Kongl. Maj:t måtte föreslå Rikets Ständer, det omförmälda hyres-ersättning, som följaktligen
måste fortfarande erläggas, nu måtte få pä Allmänna Indragningsstalen upp
-
30
Bil. 5 tili Kongl. Maj.ts K åd. Prop. J\i 1, om Statsverket 1859.
lorås, att lilga intilldess Landshöfdinge-residenshus i Hernösand blefve för Statens
räkning inköpt eller nybygdt.
På grund af Kongl. Maj:ts redan i nåder fattade beslut, dels under den 2 sistlidne
Juli om särskild nådig proposition till Rikets Ständer rörande förhöjning från
4,500 till 6,000 R.dr R:mt af det Guvernören på ön S:t Barthelemy, Öfversten
James Harlef Haasum, vid afskedstagande^ från nämnde Guvernörs-embete, tillförsäkrade
pensionsbelopp, dels oek denna dag, vid regleringen af utgifterna under Sjunde
Hufvudtiteln, rörande Notarien i Statskontoret Jaedréns öfverflyttning på Indragningsstaten
med bibehållen aflöning af 1,344 R:dr, hemställde Departements-chefen, att
jemväl dessa beslut måtte vid Nionde Hufvudtitelns reglering iakttagas.
Med anledning af vederbörandes till Finans-departementet ingifna och nu anmälda
underdåniga ansökningar, tillstyrkte Departements-chefen, det Kongl. Majit
täcktes i nåder föreslå Rikets Ständer:
att, med afseende på den långa tid framlidne Statsrådet och Chefen för Sjöförsvars-departementet
Carl Hans Ulner tillbragt i Statens tjenst, hvilken ett genom
dermed förknippade ansträngningar förstördt helsotillstånd nödgat honom att lemna,
de många förtroende-uppdrag, som under tjenstetiden blifvit honom gifna, samt hans
på flerfaldigt sätt vitsordade förtjenster och värde såsom embetsman, bemäldo Statsråds
i högst bekymmersamma ekonomiska omständigheter efterlemnade enka, Sofia
Charlotta Holm, hvilken, med ännu oförsörjda söner, efter sin man endast egde att
från Amiralitets-Krigsmanskassan uppbära ett årligt gratial af 480 R:dr Runt, måtte
på allmänna Jndragnings-staten erhålla årlig pension af 1000 R.dr;
att, då General-Tulldirektören Friherre Carl Henrik Gyllenhaal, hvilken i mer
än femtio år tjenat Staten, först såsom militär, derunder han för värfva t guldmedalj
för tapperhet i fält samt beklädt ett Regementschefs-embete, och sedermera såsom
civil embetsman i egenskap af Landshöfding, Statsråd och General-Tulldirektör, efterJemnat
enka och trenne döttrar i behöfvande omständigheter, bemålda enka, Aurora
af Nordin, som endast eger att af tullmedlen uppbära en pension af 300 R:dr R.mt
om året, måtte på allmänna Indragnmgs-staten tilldelas en årlig pension af 700 R:dr;
att, i betraktande af Landshöfdingen i Gefleborgs län Lars Magnus Lagerheims
långvariga tjenstetid både såsom militär och civil embetsman, hans, med åtta, till
största delen oförsörjda barn, i särdeles tryckande omständigheter stadda enka, Anna
Sofa Paulina Wahlfelt, måtte på allmänna Indragnings-staten tilläggas en pension af
1,000 R:dr om året;
att, enär Öfversten vid Ingeniör-corpsen Carl Hjelm i nära 50 år nitiskt verkat
inom denna corps samt jemväl utom densamma, såsom Chef för Statens fängelsebyggnader,
genom sträng noggrannhet och tillsyn vid anordnandet och ledningen af
dessa byggnads-arbeten medverkat till ett förbättradt fängelse-systems utveckling inom
fäderneslandet, hans i knappa omständigheter stadda enka, Augusta Flach, måtte på
