# ID: svediakorp-gov2315
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 92,196
# sentences: 3,532
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Bevillnings-Ulskollels Belänkande M 10.
Uti General-Tullstyrelsens Revisions-kontor har jag förskaffat mig upplysning
om förhållandet med importen tinder år 1856 och framlägger den här.
Den utgjorde, af
Helsiden: alngods, andra slag, .... 17,192 g emot 2,487 g år 1855.
shawlar och shawletler. . . 5,872 g" » 1,488 g » »
Halfsiden: alngods, andra slag, . . . 31,151 g" » 26,307 g" » »
shawlar och shawletter etc. . 7,315 g » 1,908 g » »
Häraf synes dels att, äfven med nu gällande tull, importen varit ganska betydlig,
dels hvilken minskning i tull-inkomst den föreslagna nedsättningen skulle medföra.
Bomulls-väfnader :
Segelduk, föreslagen tull 6 öre per g.
Andra slag: oblekta och ofärgade d:o d;o . 40 » » »
blekta och färgade d:o d:o . 70 » » »
tryckta eller pressade d:o d:o . 90 » » »
Då den för Bomullsgarn föreslagna tullen utgör 42 öre per g, tyckes det vara
något oegentligt, att 4 g Segelduks-väfnad blott skall draga 6 öre per g i
tull; och då de ofvan nämnda bomulls-väfnaderna, enligt förslaget, skulle träffas
af en allt för stark tull-nedsättning, hvilken isynnerhet blef kännbar för oblekta
och ofärgade, helst tullen å dem, istället för att nu med tilläggs-afgifterna utgöra
28 sk. 4 r:st. banko, icke skulle blifva mera än 42 sk. 9,60 r:st. eller 40 öre
per g, och samma föreslagna tullsats, om ock gerna tillräcklig för de vid en
och annan fabrik uteslutande tillverkade gröfre och tyngre väfnader, såsom Domestiks
och Molesldns, likväl för de vid andra fabriker jemväl i större mängd tillverkade
lättare väfnader såsom Kalikos och s. k. Printers skulle blifva allt för
låg; så kan jag ej annat än obetingadt instämma uti Kongl. Kommers-kollegii
och General-Tullstyrelsens förslag att tullen måtte blifva höjd med 2 öre
å Segelduk till 8 öre per g.
och med 40 öre å:
Andra slag, oblekta och ofärgade . » 50 » » »
» » blekta och färgade ... » 80 » » »
» » tryckta eller pressade . . »4 R:dr » »
Ylle-väfnader:
Enligt Utskottets förslag skulle dessa väfnader allra hårdast träffas af tull—
nedsättning. För närvarande utgör tullen, inberäknadt tillaggs-afgifterna,
å ovalkade — 42 sk. 6 r:st. banko per g
valkade 4: 37 » — » » » »
och har blifvit föreslagen till 40 sk. banko eller 4 R:dr 25 öre såsom gemensam
tull för båda slagen.
Att en ‘så brådstörtad nedsättning, så kort tid efter att de flesta slagen
blifvit till införsel tillåtna, är allt för våldsam och på det högsta måste oroa och
86
Bevillnings-Ulskoilels Betänkande M 10.
bekymra tillverkarne af dessa väfnader, bör icke förundra. Det ligger något oerhördt
uti att på en sådan vara pä en gång och under sådana förhållanden nedsätta
tullsatsen till mindre än hälften. Kommitterade säga uti det underdåniga
betänkandet nied förslag till tulltaxa, att »tull-afgifterna böra bestämmas högre
eller lägre i den mån varorne, som införas, aro mera eller mindre bearbetade».
— Jag hemställer vördsamt, om icke kläde och andra ylleväfnader tillhöra de
varuslag, som äro allramest bearbetade; och likväl skulle den föreslagna tullen
af 40 sk. banko eller 1 R:dr 25 öre per skålpund icke utgöra högre procent
af medelvärdet (7 R:dr R:mt per aln) å kläde, än icke fulla 45!/), 12 och 9
procent, beroende af väfnadens vigt per aln; men vid ett pris af 10 R:dr R:mt
per aln skulle procenten blott utgöra 9%, 8% och 6Vi, och vid högre pris
ännu lägre procent.
Jag ber att få hänvisa till följande
T abell,
utvisande hvad procenten utgör å ylle-väfnad efter 1 R:dr 25 öre tull per skålpund
Då en aln kostar
Då en aln väger %
Då en aln väger %
Då en aln väger !/,
fb blir procenten.
® blir procenten.
'tb blir procenten.
3 Riksdaler Riksmynt
31%
27%
20 Ve
4 » »
23 %6
20'Ve
15%
5 » »
48%
16'%
12%
6 » »
153/8
13%
10%,
7 » (medel %)
13n/28
H'%,
8»/m
8 » »
112%2
10%,
7,3/ie
9 » »
105/12
9%j
6l,/l8
10» »
9%
8%
6V4
11 » »
82%i
7,9/33
5 'Vs2
Med 1 R:dr 50 öre tull p. S"
förändras procent-förhållan-
det så att det vid
6 R:dr pris per aln hlir . . .j
8 » » '
18%
16%
12%
14 %6
12%
9%
Detta förhållande tyckes ej stå rätt väl tillsammans med yttrandet pag. 12
i motiverna till Herrar kommitterades tulltaxe-förslag, der det heter om bomullsgarn,
»att då 4 sk. icke utgöra öfver 10 procent å det finare garnets verkliga
värde och bomullsgarn utgör en af de större kassa-artiklarne, anse kommitterade
sig ej böra gå längre, än att sänka afgiften till närmaste tullsats i öretal».
Derigenom
Bevillnings-Ulskottets Betänkande Jtä 10.
97
Derigenom blef sänkningen derå 1 A0- r:st. banko per Skålpund, under det
att tullen å de slag ylleväfnader, som utgöra hufvud-föremålet för inhemsk tillverkning
skulle komma att sänkas frän 1 R:dr 37 sk. till 40 sk. eller med icke
mindre än 45 skillingar banko per Skålpund!
Huru billigt detta vore, lemnar jag åt en hvar att afgöra; och jag hemställer
vördsamt om det ej kan vara nog att låta bero vid en sänkning af 37
skillingar banko, och alitsa bestämma tullen till 1 R:dr 50 öre per fö, som jag
får föreslå och till dess antagande utbedja mig Rikets Höglofliga Ständers benägna
bifall.
Om denna skillnad af 8 skillingar per fö skulle tyckas ingenting betyda
för tillverkarne, så lärer med ojemförligt mera skäl kunna sägas att deri betyder
långt mindre för förbrukarne; men betyder den deremot verkligen för dem så
mycket, så är det säkert att den betyder ännu mycket mera för tillverkarne.
För Statskassan skulle den vid en import af öfver 4,200,000 Skålpund, som importen
utgjorde år 4856, inbringa en ökad tull-inkomst af 300,000 R:dr R:mt.
Endast för att förekomma och undvika de många tvister, misstydningar och
underslef vid tullbehandlingen, hvilka, såsom kändt är, uppstått genom rubrikens
indelning i valkade och ovalkade väfnader, med för de särskilta slagen olika lull—
afgifter, är det som fabrikanterne, föredragande ett mindre ondt för ett större,
vilja försöka om de ej skola kunna uthärda den utländska konkurrensen med en
gemensam tull så låg som 4 R:dr 50 öre, ehuru den ingalunda är tillräcklig för
att vara betryggande och måste hänvisa dem till nästan uteslutande tillverkning
af de gröfre och mera ordinära slagen.
I nu gällande taxa är Siktduk särskildt upptagen och drager en tull, inberäknadt
tilläggs-afgifterne, af 29 sk, 8 r:st. per fö. Det synes som skulle komitterade
funnit betänkligt att föreslå en högre gemensam tull än 40 sk., för att
icke tullförhöjningen å Siktduk skulle blifva alltför betydlig. För att låta detta
hinder falla, och vid det förhållandet att varan icke tillverkas inom landet, och
importen af Siktduk, hvaraf behofvet för qvarnar är temligen begräusadt (importen
var år 4855 blott 292 fö och 468 fö år 4856) samt den varans alldeles egna
beskaffenhet gör, att ingen annan kan dermed förvexlas, tager jag mig friheten
föreslå att Siktduk måtte fortfarande, likasom Filtar och Mattor samt Pressduk,
i taxan särskildt rubriceras, varande det i öfrigt likgiltigt om tullen derå bestämmes
till 50 eller 75 öre per fö.
Den tullförhöjning som då, med antagande af 4 R:dr 50 öre tull per fö,
hädanefter skulle träffa en del andra väfnader, utgör å Doffel 40 sk. 4 r:st. samt
ä öfrige slag såsom Orleans, Thibet, Paramatta m. fl. endast 5 sk. 6 r:st. banko
per fö. I anseende till dessa väfnaders högre värde och flertalet alnar ända till
14 och deröfver på skålpundet, blifver ju denna tullförhöjning en obetydlighet
Bih. till R. St. Prot. 4856 & 1857. 5 Sami. 1 Afä. 10 Haft. 43
9«
Bevillnings-Vtskotlets Betänkande M 10.
och för förbrukaren af ingen vigt, jemnförd med den långt ansenligare och för
inhemska industrien högst betänkliga tull-nedsättning en af 37 sk. banko å kläde
och alla öfrige valkade väfnader, hvaraf tillverkningen inom landet år 1855 stigit
lill ett värde af 6,375,532 R:dr banko ifrån 4,931,419 R:dr som tillverkningsvärdet
utgjorde år 1854. Ensamt i Norrköping uppgick detta värde år 1854
till 4,051,961 R:dr och har år 1856 derstädes stigit till 5,952,642 R:dr, allt
banko. Häraf torde inses fabrikanlernes ihärdiga bemödanden att gå framåt i
denna industrigren, af hvars bedrifvande och icke sällan afundade fcrdelar det
är ingen obetaget att göra sig delaktig. Må man ej undra på, om nedslagenhet
hos idkarne och en önskan att draga sig tillbaka medan tid är och ännu ej allt
gått förloradt, skulle uppstå af de så täta vexlingarne i tull-lagstiftningen, helst
de trott sig kunna förtrösta derpå, att de uppmaningar Kongl. Majit vid flera
tillfällen så angeläget laggt Rikets Ständer på hjertat, att med varsamhet och
icke utan verkligt behof företaga ändringar i tull-lagstiftningen, icke skulle så
hastigt vara ur minnet förlorade;»
af Riksdagsfullmäktigen Anders Jansson från Westmanlands län: »Emot
Höglofliga Utskottets, med föranledande utaf kommitterades utlåtande och Kongl.
Majits Nådiga Skrifvelse, utarbetade och till Riks-Stånden nu aflåtna förslag till
ny tulltaxa, får jag härmedelst anmäla min i åtskilliga punkter ifrån majoritetens
afvikande mening, med vördsam anhållan att densamma måtte få Höglofliga Utskottets
Betänkande till Riks-Stånden åtfölja.
l:o.
Kan jag ej dela majoritetens tanke, då denna i afseende på införsels-tullarne
tillstyrkt fullkomlig tullfrihet för åtskilliga varor, hvilka visserligen kunna
betraktas såsom landtmanna-produkter, men dock i sjelfva verket äro fabrikater
eller af koustfliten förädlade natur-alster, såsom t. ex. ost och' smör. Ostberednings-anstalter
i stort äro fabriker rätt så mycket som spinnerier, väfverier
och bryggerier m. m., och när 'Utskottets majoritet tillstyrkt skydds-tullar, om
än låga, å nästan alla fabriks- och handtverks-industriens produkter, som vanligen
tillverkas i städerna, så ser jag ej något skäl till undantag ifrån den följda
regeln för ofvannämnde fabrikater, änskönt dessa oftast åstadkommas på landet.
Jag tillstyrker derföre, att den ingalunda obilliga tullen af 20 öre per \Jtb må
stadgas å ost och smör. En så måttlig tull på några få landtmanna-produkter
upphäfver och tillintetgör icke den stora till arbets-klassernas förmån antagna
grundsatsen, för hvilken också jag nitälskar, att för alla lifsmedel, så vidt möjligt,
tullfrihet bör åtnjutas; ty i afseende å spanmål, kött, fläsk, lefvande kreatur
och, med få ord, för alla oförädlade landtmanna-produkter, de der för lifvets
uppehälle äro oumbärliga, delar jag ohetingadt den meningen, att fullkomligt
tullfri införsel af desamma bör få ega rum; —~ en mening den jag ock hyser i
Bevillnings-lftskotlets Betänkande JVS 10.
99
afseende på den alldeles oumbärliga artikeln Salt, hvilken jag anser tullfritt böra
få införas.
2:o.
I afseende på de af Höglofliga Utskottet föreslagna export-tullar, fäster jag
mig endast vid export-tullen å tackjern, hvilken Utskottets majoritet tillstyrkt
böra bibehållas vid samma alltför höga siffra, som vid sednaste Riksdagen till bruksintressets
fromma genomdrefs, eller En (1) R:dr Banko per Sk®' stapelstads-vigt
(nu SO öre per centner), som i tackjerns- eller bergslags-vigt gör mer än Två
(2) R:dr Riksmynt per Sk®.
Att beskatta en medborgare—klass, icke för alt det allmänna, utan på det
att en annan medborgare-klass deraf skall hemta vinning, måste alltid uppröra
rättskänslan och befinnas stridande emot de grundsatser af rätt och billighet, pä
hvilka, såsom eviga grundvalar, allt samhälle bör byggas. Den till oförminskadt
bibehållande nu tillstyrkta höga utförsels-afgiften på tackjern, endast tillkommen
för att gynna det mäktiga bruks-intresset på bergsmännens bekostnad, bär alltför
tydligt prägeln utaf ingen annan rätt än den starkares.
Obillig redan vid sednaste Riksdag då den stadgades, är den det nu än
mera och i allrahögsta grad sedan fullkomlig tullfrihet vid införsel af utländskt
tackjern blifvit af Utskottet föreslagen, hvaremot vi bergsmän dock ingenting vilja
invända, samt jemväl inhemskt stångjern blifvit alldeles fritt från utförsels-tull.
Att befria stångjerns-tillverkaren från all utförsels-tull, men deremot fortfarande
betunga tackjerns-tillverkaren med en hög export-tull, är dock att mäta med
alltför olika mått.
Jag har visserligen hört förespeglas — ty på hvilka funder och skenskäl
är icke egennyttan fruktbar! — alt de tackjerns-tillverkande bergsmännen skola
åtnjuta skatte-friheter å siua hemman, hvarföre, och så länge dessa friheter fortfara,
utförsels-tullen å tackjern vore att anse som ett vederlag. Men dessa friheter
äro för oss bergsmän i de flesta orter okände. I Norbergs, Skinnskattebergs
samt Vester- och Öster-bergslagen äro bergsmans-hemmanen underkastade
roterings-tungan likasom annan krono- och kronoskatte-jord; och om undantagsvis,
uti en och annan bergslag, för jordbrukets och hemmanens svaga beskaffenhet
dessa vid utskrifningarne och derefter vid roteringens införande befriades
ifrån det indelta knekte-hållet, så bör val undantaget icke betraktas såsom
regel. Sjelfva Kongl. Bergs-kollegium, i allmänhet så nitiskt för bevarandet af
bruks-intressets fördelar, och derföre äfven uti sina för 2:ne år sedan afgifna
utlåtanden öfver frågan om tackjerns-utförseln lifligt ifrande för export-förbudets
bibehållande, gick dock icke så långt, att det ifrågasatte nya skatters påläggande
ä bergsmans-hemmanen såsom ett vederlag för tillåtelse för bergsmännen att
fritt få disponera sina produkter och äfven utom riket försälja dessa.
Men om äfven den dagsklara orimligheten antogs, att export-tullen å tack
-
iOO
Bevillnings-Utskottets Betänkande M 10.
jern skulle utgöra ett vederlag för bergsmans-hetnmanens förmenta skattefriheter,
så borde väi detta vederlag billigtvis komma såsom en fördel Statsverket till
gode, hvilket, såsom förhållandet nu är, endast i högst obetydlig mån kan komma
i fråga. Nu deremot verkar export-tullen blott att nedpreja tackjerns-priset
med enahanda belopp som tull-af giften utgör till tackjerns-köpande bruksegares
vinning, och alt dessa för denna stora fördel gifva Statsverket någon ersättning,
är ingalunda kändt. I fordna tider, ännu icke längre tillbaka än ett par tiotal
år, erlade stångjerns-tillverkarne en ganska dryg utförsels-tull å stångjernet, och
denna utförsels-tull kunde verkligen betraktas såsom ett till Staten erlagdt vederlag
för den ännu större förmån statsmakten tillskyndade bruks-egaren genom
förbudet emot tackjerns-utförsel. Men sedan denna utförsels-tull å stångjernet
alldeles upphört och tullfri införsel af utländskt tackjern jemväl blifvit tillstyrkt,
är det väl höjden af oförsynthet och orättvisa att allt framgent vilja skattlägga
bergsmännen till bruks-egarnes förmån genom fortfarande hög export-tull å tackjernet.
Alltsedan år 1604. då tackjerns-utförseln först förbjöds, hafva bergsmännen
trälat under det mäktiga bruks-intresset; — sedan detta träldomsok
burits af bergsmännen i mer än 230 år, synes det vara hög tid alt sista lemningen
deraf äfven upphörer, och att tackjerns-produeenterne jemväl få njuta
den rättigheten till godo att kunna, likasom stångjerns-producenterne, utföra sin
produkt, utan att denna vid utförseln betungas af tull—af gifter.
Dock jag yrkar ej ett fullkomligt likställande emellan bergsmannens och
bruks-idkarens vilkor. Om utförsels-tullen nu nedsättes till hälften af det belopp,
1 R:dr Banko, som vid sednaste Riksdagen stadgades, eller 24. sk. Banko
per Sk® slapelstads-vigt, hvilket per centner gör 25 öre Riksmynt, så förmodar
jag taekjerns-bergslagerne nu skola nöja sig med detta steg eller half rättvisa.
Räknad i tackjerns- elier bergslags-vigt, uppgår denna tull dock till omkring En
Riksdaler Riksmynt per SkS", hvilken, med en motsvarande pris-nedsättning å
det inhemska tackjernet, kommer den tackjerns-köpande bruks-idkaren tili
godo.»
Uti förestående reservation instämde G. Hultman från Nerikes län.
af Riksdagsfullmäktigen Nils Larsson från Jemtlands län: »Lika nogsamt
som jag insett behofvet af en lämplig och billig reglering af den afgift, som
under namn af tolag till stapelstäderna utgår för varor, som från utrikes ort
dit införas eller derifrån till utrikes ort afsändas, lika litet kan jag godkänna de
grunder, hvarpå det nu framlagda förslaget hvilar, eller det resultat, hvartill
man vid detta reform-försök kommit.
Att afgiften lill Handels- och Sjöfarts-fonden inbegripes i tullsatserna och
ersättes genom motsvarande anslag af tullmedlen, anser jag fullkomligt riktigt och
Bevillnings-Ulskottets Betänkande Jt? 10.
101
lämpligt, enär nämnde fond i alla fall är en Statens tillhörighet; men deraf följer
ingalunda, att det äfven skulle vara lämpligt att göra på samma sätt med
de särskilda afgifter, som tillkomma stapelstäderna, och att derigenom ålägga
Staten det, såsom jag tror mig här nedan kunna visa, särdeles otacksamma ombuds-mannaskapet
med upphörden och redovisningen af dessa afgifter. Jag vet
väl, att man häremot skall invända, att då tolagen är afsedd för underhållet af
tull- och packhus o. s. v. och detta underhåll rätteligen bör betraktas såsom
en Statens eller tullverkets skyldighet, det äfven skall vara princip-riktigt alt
tolagen ersättes af tullmedlen. Derpå får jag nu på förhand svara, att, om me
ningen
vore att återföra hela tolags-väsendet till hvad dermed ifrån början varit
afsedt, så skulle jag visst icke falla besvärlig med mina betänkligheter; men då
så icke är, och då en stor del af dessa afgifter, såsom inqvarterings-tolagen,
fattigvårds-tolagen och den så kallade öfverflöds-afgiften m. m., uppbäras och
användas för ändamål, hvilka, till följd af sin kommuual-natur, måste vara helt
och hållet främmande för Statens eller tullverkets skyldigheter; så kan jag icke
annat än anse det vara i en ganska hög grad olämpligt, att, på sätt nu före
slagits,
göra Staten skattskyldig under stapelstäderna. Hvad resultatet skulle blifva
af förslagets antagande vill jag här söka att med siffror ådagalägga.
För det första torde jag då för klarhetens skull få uppgöra beräkningen
under förutsättning, att ingen annan förändring i tulltaxan gjordes, än att afgif—
ten till Handels- och Sjöfarts-fonden samt tolagen tillädes de nu gällande tullsatserne
och med antagande att trafiken förblefve oförändrad.
Då nu, under nämnde förutsättningar, brutto-tulluppbörden skulle komma
att ökas med jemt det belopp, som de tillagda afgifterna tillsammans utgöra,
nemligen 1,865,730 R:dr, och då städernas tolags-ersättning, enligt förslaget,
skall ökas med 5 procent af de belopp, hvarmed tull-uppbörden ökes, så kommer
ju Staten att, utöfver den beräknade ersättnings-summan, få betala tolag ej
allenast för handels- och sjöfarts-afgiften med 37,500 R:dr, utan äfven för tolagen
sjelf med 40,786 R:dr eller tillsammans 78,286 R:dr Riksmynt årligen,
hvilken summa således blefve en ren årlig skänk af Staten till stapelstäderna,
och hvaraf endast Stockholm och Götheborg skulle få hålla till godo med den
lilla summan af cirka 30,000 R:dr hvardera.
Yi skola nu se till, huru resultatet utfaller, om beräkningen uppgöres med
afseende å redan medgifven tullfrihet för stångjern vid export och med antagande
deraf, att de väsentligare lifsförnödenhets-artiklarne m. m. blifva tullfria,
samt med förutsättning, såsom i förra punkten, att import och export af tull—
pligliga varor förblifva oförändrade. — Artiklarne sill och salt äro visserligen
nu af Utskottet föreslagna att draga tull, men de äro dock båda af Kongl. Maj.t
föreslagna tullfria och det må för öfrigt väl anses böra finnas skäl till den för
-
102
Bevillnings-Utskottete Betänkande JVS 10.
modan,,att åtminstone sillen billigtvis bör blifva tullfri vid samma Riksdag, som
osten till bränvinsbordet föreslagits att blifva det.
Enligt Utskottets förslag till tolags-reglering skall, då
tull-uppbörden i någon stad understiger den summa, hvartill
medium af samma uppbörd under åren 1853,1834 och
1833 uppgått, tolags-ersättningen till staden minskas med
lika många procent af tull-minskningen, som den för staden
beräknade ersältnings-summan utgör af den tull-uppbörd,
som i medeltal vid stadens tullkammare influtit under de
ofvannämnda åren. I medeltal för rikets alla stapelstäder
utgör den beräknade tolags-ersättnings-summan närmast 8Va
procent af tull-uppbörden, hvilket procent-förhållande sålunda
är det, som vid en generel beräkning bör följas.
Exporten af stångjern har (1834) utgjort 609,649 skepp.,
hvarå tullen ä 4 sk. Banko per skepp, utgjort 76,206 R:dr
R:gs. Tolagen, som för denna artikel varit lika hög som
tullen, har således äfven uppgått till  76,206:
Då nu genom den medgifna tull-friheten en tull-minskning
uppstår af ofvannämnde belopp, så skulle Staten hafva att
derutaf, vid tolags-liqviden med städerna, räkna sig till godo
8% procent, som sålunda finge från tolags-beloppet afdragas
med  6,478:
hvarefter Staten på denna artikel får en qvarstående årlig
utgift i tolags-ersättning af icke mindre än
en utgift, som hvarken Staten eller jern-exportören skulle
vidkännas, derest icke Staten förbindes till den nu föreslagna
skyldigheten, enär eljest tullfria varor också äro fria från
tolag.
Af sill var införseln (1834) 233,228 tunnor, hvaraf tullinkomsten
utgjort, a 8 sk. Banko tunnan, 38,307 R:dr R:mt.
Tolagen derå, som i Stockholm -och Götheborg m. fl. städer
ar lika hög som tullen, eller 8 sk. tunnan, men i några
småstäder endast utgör 7 sk. Banko tunnan, kan antagas till
jemnt •••«•••••••••• » * • •
hvarifrån afdrages 8'/2 procent af tull-minskningen 38,507
R:dr med
då den återstående årliga tolags-utgiften för Staten på denna
varu-artikel blifver  33,044:
Transport . . . 122,772:
69,728:
58,000:
4,956:
Bevillnings-Ulskotlels Betänkande Jii 10.
105
Transport . . . 122,772:
Införseln af talg har för samma år utgjort 83,092 lispund,
hvarå tolagen, efter tullvärdet 4: 32 Banko per lisp., gör . 11,912:
då derifrån afdrages 8 V2 procent al den tull-minskning,
42,546 R:dr, som genom tull-friheten uppstår, med . . . 3,616:
så hlifver den återstående, Staten åliggande, tolags-ersätt
ningen
8,296:
Af under samma år införd spanmål och mjöl, alla slag, har
tolagen utgjort  9,700:
och då tullen derå icke ingått bland tull-inkomsterna och
någon tull-minskning sålunda icke blilver, till följd af tullfriheten,
synlig, så kommer tolags-ersättningen till städerna
att utgå till oförminskadt belopp.
Importen af våtsaltade hudar utgjorde 2,013,773 skålpund,
hvarå, efter 8 sk. Banko tullvärde, tolagen, som i Stockholm
och Götheborg, dit hufvudsakliga införseln skett, utgår med
en procent af värdet, efter denna beräkningsgrund utgjort . 5,038:
Af tullfrihet för denna artikel följer en tull-minskning, ä 8
r.st. Banko per skålp., af 41,953 R:dr Riksmynt, hvaraf8V2
procent gör
3 566:
då det qvarstående tolags-ersättnings-beloppet blifver
1,472:
Medel-importen af salt utgör 250,000 tunnor (den större
importen 1854 kan ej tagas till grund för beräkningen). Tolagen
utgör å nämnde qvantitet  22,500:
Vid medgifvande tullfrihet härför uppkommer en tull-minskning,
å 18 sk. Banko tunnan, med 140,625 R:dr Riksmynt,
hvaraf 814 procent, som till följd deraf skulle afgå å tolagsersättningen,
gör  11,953:
hvarefter en tolags-ersättning ändå åligger Staten af  10,547:
Om vidare, såsom ock Kongl. Maj:t, äfvensom Tull-kommit—
téeu föreslagit, tullfrihet medgifves för gråsidor eller sey, så
uppstår deraf följande resultat:
Tolagen på den införda qvantiteten 266,350 lisp. utgör. . 10,654:
Tull-minskningen efter half tull, 3 sk. Banko per lisp., skulle
utgöra 24,970 R:dr Riksmynt och 8'/2 procent deraf, att
afdragas från tolags-ersättningen 2,122:
då återstående ersättnings-beloppet blefve
8,532:
Transport . . . 161,319:
104
Bevillnings-Utskottels Betänkande M 10.
Transport . . 161,319:
På samma sätt skall lör artiklarne Fläsk, Humle, Kött och
Smör en tolags-ersättnings-skyldighet för Staten fortfarande
qvarstå, oaktadt de blifva tullfria, om tolags-reglerings-förslaget
antages. Bland alla de till tullfrihet föreslagna artiklarna,
är det endast på artikeln Ost, hvarå tolagen utgör
endast 62/3 procent af tullen och således är lägre än medeltolagen,
som Staten genom öfvertagande af tolagen skulle
göra en vinst. Tolagen utgör nemligen på den införda qvantiteten
15,719 lisp. ost 1,571 R:dr, men den tull-minskning,
som, till följd af tull-friheten, skulle uppstå, utgör
23,578 R:dr, hvaraf åter 8'4 procent uppgår till 2,004
R:dr och således öfverskjuter den beräknade tolagen med
R:dr  433:
Utom å här nämnde eller för öfrigt till tullfrihet föreslagne
artiklar, äro tull-nedsättningar föreslagna till cirka 525,000
R:dr, för hvilken tull-minskning Staten skulle hafva att vid
tolags-liqviden med städerna räkna sig till godo 8!4 procent
med  44,625:
Summan af dessa tvänne poster skulle således utgöra en
besparing för Staten eller för allmänheten och afföres derföre
här med  45,058.
116,261.
Så tillkommer återigen, såsom i första kalkylen, tolag
på Handels- och Sjöfarts-afgiften och på tolagen sjelf, men
här skola vi finna att denna »tillöknings-tolag» till en stor
del kommer att utgå efter ett helt annat procent-förhållande,
än enligt första kalkylen. Den minskning i tull-inkomst,
som här beräknats uppkomma dels genom tullfrihét för vissa
varu-artiklar, och dels genom tull-nedsättning å andra, och
hvilken tull-minskning beräknats efter tull-satserna utan tilläggs-afgifter,
utgör 933,185 R:dr Riksmynt. Ett motsvarande
belopp af tilläggs-afgifterna kommer således att i
tull-uppbörden intaga de beräknade tull-minskningarnes plats
och mäste således draga en »tillöknings-tolag» af 8 Va procent
med  79,320:
hvilket sistnämnde belopp, till yttermera visso, också skall
befinnas jemt motsvara summan af de här ofvan för hvarje
särskild post beräknade 8/4 procents-afdragen; och då vi
Transport 79,320. 116,261.
Bevillnings-Ulskollels Betänkande Jtf 10.
Transport 79,520: 116,261:
00 veta att tilläggs-afgifterna tillsammans utgöra 1,563,750
R:dr, samt att, på sätt nyss nämndes, 955,185 R:dr deraf
träder i tull-minskningarnes ställe, så blifver återstoden, 652,545
R:dr, det belopp, hvarmed brutto-tull-uppbörden i det hela
ökas och hvarå Staten skall till städerna erlägga »tillökningstolag»
med 5 procent, utgörande  51,627:
Den tolag, som Staten således får det nöjet att till stapelstäderna
skatta, blott för det att tilläggs-afgifterna inbegripas
i tullsatserna, blifver då  110,947:
och summan af Statens eller det allmännas rena förlust på
operationen med tolagen, under ofvannämnda förutsättningar,
årligen R:dr R:mt 227,208.
Men — torde det invändas — man bör ju kunna antaga att tull-uppbörden
skall stiga, och under sådan förutsättning skall Staten eller det allmänna vinna på
tolags-regleriugen, enär tolagen för den tillökade tullinkomsten skall utgå med blott
5 procent i stället för att den eljest per medium utgör 8'/, procent af tulluppbörden.
— Ja, jag vill också hoppas att tull-inkomsterna skola ökas, men jag får
blott bedja om litet grand tålamod och vi skola snart se huru det kan komma
att gå med den der vinsten. Jag beder då först att få fästa en noga uppmärksamhet
derpå, att man icke kan utaf skillnaden emellan ofvannämnde 5% och 8 '/>
°/n draga någon, ens i den allra ringaste mån tillförlitlig slutsats i afseende på
frågan om huruvida tolagen (eller tolugs-ersättningen) i det hela må blifva lindrigare
eller drygare genom förslagets antagande, äfven med förutsättning af en stigande
tulluppbörd. Medgifvandet af tullfrihet för de betydligaste förnödenhets-artiklarne,
hvilka i allmänhet äro lågt tullbeskattade och hvilka just til! följe deraf draga en
jemförelsevis hög tolag i förhållande till tullen, utöfvar härvid alldeles samma inflytande,
som enligt den föregående beräkningen och förändrar i väsentlig mån
procent-förhållandet emellan tolag och tull. Om förslaget icke antages, så försvinner
tolagen helt och hållet på de artiklar, som blifva tullfria och tolagen på de
återstående, tull underkastade varorna, öfver hufvud, blifver då i förhållande till
tullen lägre, i samma mån, som tolagen på de uteslutna artiklarne varit högre,
än medium. Hvaremot, om förslaget antages, en stor del af tolagen på de tullfria
blifna och blifvande varorna kommer att, såsom i föregående beräkning synes,
fortfarande qvarstå och således i sjelfva verket öka de tolags-utgifter, som eljest
skulle belöpa sig på de återstående, tull underkastade artiklarne. — För att ännu
tydligare åskådliggöra rigtigheten häraf, torde jag få framställa ett exempel:
genom tullfriheten för stångjern uppstår, såsom ofvan är visadt, en minskning i
Bih, lill Ii. St. Brot, 1856 & 1857. 5 Sami. I Afd. 10 Haft, i-i
106
Bevillnings-Ulskoltets Betänkande M 10.
tullinkomst af 76,206 R:dr. Om nu importen af andra varor, derå tolagen utgör
8'/2 procent af tullen, ökas så, att tull-inkomsten deraf ersätter den försvunna
stångjerns-tullen, så utgör värdet å den sålunda ökade importen af dessa andra
varor 323,873 R:dr; hvaraf tolagen, enligt nu gällande stadganden, skulle erläggas
efter 2 procent med 6,478 R:dr; hvaremot, enligt det nu framställda förslaget,
Staten skulle fortfarande komma att utbetala den summa oförminskad, som
tolagen på stångjernet utgjort, nemligen 76,206 R:dr, enär någon minskning i
tull-uppbörden icke egde rum och derföre icke eller något afdrag på tolags-ersättningen
komme att ske, då skillnaden, 69,728 R.dr, således äfven här blir en ren
förlust för Staten och en utgift, som hvarken Staten eller någon annan vore skyldig
att betala, enligt nu gällande stadganden.
Beräkningen af regleringens resultat blifver således, äfven under förutsättning af en
stigande import, till en början fullkomligt lika med den föregående, hvadan den slutsumma
af statsverkets beräknade förlust, som der uppkom, upptages här 227,208:
Uti Stats-Råds-protokollet öfver Finans-ärenden, af den 27 Januari
innevarande år, pag. 78, är den blifvande brutto-tuliuppbörden, tilläggs—
afgifterne inbegripne, beräknad till 12,537,400 R:dr; och då, enligt min
föregående kalkyl, tull-uppbörden, med tilläggs-afgifterna inberäknade, skulle
uppgå till 10,153,445, så har jag nu att beräkna resultatet efter en
ytterligare ökning i tull-uppbörden af 2,403,955 R:dr; och får jag härvid
fästa uppmärksamheten derpå, att, med antagandet af tullfrihet för
ofvan nämnda artiklar å ena, samt med beräkning deremot af föreslagna
tull-nedsättningar för åtskilliga artiklar å andra sidan, medel-tolagen
endast kommer att utgöra 7'/-, i stället för 8‘/2 procent af luilbeloppet.
Således skulle på dessa 2,403,955 R:dr en besparing i tolagsutgiften
uppstå af skillnaden emellan 7'/3 och 5 procent, hvilken besparing
skulle minska Statens förluster med.
52,887;
Det förträffliga resultatet af den föreslagna regleringen skulle då i
bästa fall blifva en årlig förlust för Staten eller det allmänna, utöfver
hvad som eljest borde i tolag för den beräknade trafiken erläggas, af
icke mindre än R:dr 174,321.
Och på detta sätt skulle det hufvudsakliga ändamålet: afhjelpandet af klagomålen
öfver den tunga beskattning, sorn tolagen innebär, vara uppfyldt? Svaret
derpå är nu framlagdt uti ofvanstående utredning. Väl är det sant, hvad man
ock vid ögnandet på tulltaxe-förslaget skall finna, att på större delen af der förekommande
artiklar icke något tillägg för tolagen blifvit gjordt till de nu gällande
tullsatserna; men denna uteslutning utgör icke lindring i tolagen, utan i tullen.
Af den behandling, som frågan hitintills undergått, synes det tydligt, huru
omöjligt det är, att på den väg, som beträdts, komma till något nöjaktigt resultat.
Utskottets förslag är nu den fjerde förändrade upplagan af arbetet och är
Bevillnings-Utslcottets Betänkande 40.
107
dock likafullt oantagligt. Det mäste ock alltid blifva ett vanskligt försök och ett
stort fel, att vilja reparera en dålig byggnad genom att undanrifva en god grund.
Den anmärkning, som gjorts emot den hittills för tolagsberäkningen följda värdegrunden,
har stödt sig på den föreställningen, att en tölags-afgift, som utgör 100
procent af tullbeloppet för varan, nödvändigt måste vara obilligare, än tolagen på
en annan varu-artikel, der denna afgift utgör t. ex. 10 procent af tullen, och det
kan väl synas, som en sådan anmärkning skulle vara riktig. Men låtom oss sa
till huru dermed i verkligheten förhåller sig. På stångjern t. ex., har tolagen va
rit
fyra sk. banko pr SkS^ st.st.v. och utgjort 100 procent af tullbeloppet, och
på linnelärft af till och med 3 lods vigt per qvadrataln har den varit 4 sk. samma
mynt för 14 lod och utgjort endast 10 procent af tullen. Det skulle således
vara de fyra skillingarne på 1 SkS" stångjern, som här skulle anses obilligare än
de fyra skillingarne på 14 lod primalärft; och om dessa tolags-afgifter sinsemellan
skulle jemkas efter grunden af de respektive tullbeloppen, så skulle de fyra skillingarne
på 1 Sk@" stångjern betydligen sänkas och de fyra skillingarne på 14
lod primalärft lika betydligt höjas. — Jag må likväl undra hvilkendera af dessa
varor kan fordra bastantare kajbyggnad o. m. s. Icke kan det sägas, att tolagen
är hög på en vara derföre, att tullen på samma vara är mycket låg, eller tvärtom,
att tolagen på en vara är låg derföre, att tullen på densamma är hög. Jag
kan derföre icke annat än finna den theorien alldeles oriktig, som vill ställa tolagsberäkningen
på grunden af tullbeloppet, ehuru äfven jag varit af den mening
— jag erkänner det (gerna — att sådant skulle vara lämpligt, likväl icke att to
lagen
skulle öfver flyttas på Staten.
Innan jag här slutar må det ock vara mig tillåtet, att, så godt jag kan, söka
bidraga till att skingra en annan förvillande mening, af hvilken, såsom jag trott
mig finna, mången varit gripen. Då man nemligen sett det framhållas såsom någonting
anmärkningsvärd!, att, på samma gång sorn tolagen i en stad uppgår till
mera än 40 procent af samma stads tulluppbörd, den i andra städer omvexlar
från omkring 20 ända ned till 2 procent af enahanda uppbörd; så har den tron
genast trängt sig på en, att tolags-afgifterna derföre skulle vara så väsentligt olika
i de olika städerna, att trafiken påtagligen mäste tvingas in på onaturliga vägar
samt att skiljaktigheterna icke skulle kunna erforderligen jemkas, utan igenom en
så utomordentlig åtgärd, som den, hvilken nu blifvit föreslagen och hvarigenom
Staten skulle belastas med t. o. m.: skatten för öfverflöd och lyx till vissa stapelstäder.
Nu hänger det likväl så tillsammans med de omförmälda procent-förhållandena,
att ehuru tolagen t. ex. i Nyköping utgjort mera än 40 procent of tullen, mea
i Stockholm endast 10l/3 procent af tull-uppbörden, den ifrågavarande afgiften likväl
är på alla varor billigare i Nyköping än i Stockholm. Den erlägges nemligen på
förra stället med l*/4 procent af inkommande och % procent af utgående, varor, då
108 Bevillwings-Ulsholtcts Betänkande M 10.
\
inkommande-tolagen i Stockholm är 2'/3 och utgående-1 Vt procent, allt af tullvärdet;
och hela hemligheten består deri, att hufvudsakliga trafiken i Nyköping utgjorts
af sådana varor, som dragit en mycket låg tull, nemligen Norrsk Sill och
Stångjern. På andra varor, än sill och stångjern, utgjorde tolagen i Nyköping år
1834 icke fullt (3) säger tre procent af tullbeloppet.
Den som icke fullt känner dessa förhållanden, men ser att tolagen i den
sistnämnda staden utgjort mera än 40 procent af tulluppbörden och att denna sednare
endast uppgått til! 4,300 R:dr, skall lätt tro, att en hög tolag afhällit trafiken
derifrån; men häraf synes det, att ett sådant antagande saknar all grund.
Att varor, ämnade till Stockholm, ibland blifvit införtullade i Calmar, har jag hört,
och jag medgifver att skillnaden i tolagen kan synas gifva någon anledning till en
sådan omväg; men den egentligen verkande orsaken har dock varit en helt annan,
och hvilken torde vara tillräckligen allmänt känd, för att icke behöfva här närmare
påpekas. I allt fall lärer väl den anmärkta omvägen icke hafva varit särdeles
mvcket begagnad, åtminstone på sednare tiden, enär tulluppbörden i Calmar förhållit
sig till tulluppbörden i Stockholm som 7% till 100.
Vördsamt dristar jag, på grund af hvad jag nu haft äran anföra, hos Rikets
Höglofl. Ständer hemställa,
att Utskottets förslag till reglering af tolagen icke måtte bifallas.
I sammanhang härmed torde jag böra framställa förslag till de ändringar i
Utskottets förslag till tulltaxa, som jag ansett böra följa af ett beslut i öfverensstämmelse
med min bär gjorda hemställan. Då jag för sådant ändamål genomgått
taxe-förslaget, har jag dervid funnit, att, utom afgiften till Handels- och Sjöfartsfonden,
tolagen blifvit, dels till sitt fulla belopp och dels endast till en större eller
mindre del deraf, tillagd till de nu gällande tullsatserna, för följande artiklar,
nemligen:
/ Införsels-tarifen:
Agat, arbetad, oinfattad.
Alabaster, arbetad, ej specificerad.
Antimonium, spiesglans och regulus.
Apelsiner.
Askar och Dosor af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen.
Rand, Silkessammets-.
Ren: arbetadt: andra slag, än Elfen- och Hvalrosständer.
Rensvart, Benkol eller Bister.
Bernsten, arbetad, oinfattad.
Blyertspennor, Timmermans-.
Blysocker.
Borax.
Broderduk, Marle och Stramalj, af papper.
Bevillning s-Ulskottets Betänkande JW 10.
100
Brodermönster.
Böcker: andra på Svenska språket tryckta, än Biblar etc., oinbundna eller
häftade.
Caffe.
Dito brändt och alla till caffe-surrogat användbara brända vexter.
Canel, Canelknopp och Cassia Lignea.
Capris.
Cardemummor.
Castanier.
Cautschuk, arbeten deraf, ej specificerade, och som ej äro hänförliga till
Redskap etc.
Caviar.
Chinarot.
Chlorkalk.
Citroner.
Citronsaft.
Citronsalt.
Citronskal.
Coeffurer.
Conserver, i hermetiskt slutna eller lufttäta kärl förvarade ätbara varor.
Coraller, arbetade, oinfattade.
Dadlar.
Fisk, alla slag.
Frugter och Bär, ej specificerade, torra.
Frö, Kanarie-,
Fyrverkeriarbeten.
Färger: Blyhvitt, Cochenille, Indigo och Spanskgröna.
Färglådor, med färger etc.
Gardiner, Rull-.
Garn, Bomulls-, ofärgadt.
Guld, Bok-, oäkta.
Gulddragare-arbeten af guld eller silfver: Cantiller och Pailletter, äkta eller
halfäkta.
Gutta Percha, arbeten deraf, ej specificerade, och som ej äro hänförliga till
Redskap etc.
Honung.
Hudar och Skinn: andra slag oberedda Får- och Lamskinn, än grå Krimska
och äkta svarta Kalmuck-.
Hår: Häst- eller tagel.
Ingefära, torr.
Instrumenter: Fältskärs-, Mathematiska, Optiska etc., alla slag, utom Cirklar,
Passare och Cirkelbestick, Glasögon och Lorgnetter.
110
Bevillnings-Ulskotlets Betänkande JH 10.
Knappar, af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade ämnen.
Koppar: smidd, valsad eller gjuten: polerade arbeten.
Kopparstick, Estamper och Litografiska arbeten, oinfattade, och som <
göra tillbehör till tryckta verk.
Korkar, skurna, med beslag.
Krita, röd och svart, samt Pastell-.
Kummin.
Käppar, alla slag.
Lakrits.
Lakritsrot.
Lim: Husblås och Gelatine.
Lök, alla slag, ej specificerade.
Mandel.
Masker.
Muskött.
Neglikor.
Nötter, alla slag.
Oliver.
Oljor: Feta: Bom-, Hamp-, Kokosnöt-, Palm- och Spermaceti.
Flygtiga eller Essencer, ej specificerade.
Papp.
Papp- och Pappers-arbeten, lackerade.
Papper; alla slag, utom Förhydnings- och Präss-.
Peppar, alla slag.
Perlemor, arbetad, oinfattad.
Perlor, oäkta: Glas-.
Perukmakare-drbeten.
Piphufvuden af Sjöskum.
Plommon, Brundier och Sviskon.
Pomada.
Pomeranser.
Qvicksilfver.
Russin.
Rör, alla slag.
Saffran.
Salmiak.
Salt, Berg- och Glauber-,
Senap, malen.
Socker, rått.
Soja och Såser.
Spetsar, andra slag, än Silkes- och Linne-.
Spännhalsdukar, af hel- eller halfsiden.
Bevillnings-Utskotlels Betänkande Jtfi 10,
ill
Strängar, andra slag, än af metall.
Svampar, alla slag.
Tamarinder.
Thé.
Tobaks-stjelk.
Tobak, karfvad.
Tågvirke, nytt.
Ur, Fick-, med Guldboett.
Vanilj.
Vantar, halfsiden-.
Vatten, mineral-.
Vekar, Lamp- och Ljus—.
Vin, på fastager och buteljer.
Vinsten.
Vinstens-salt.
Väfnader: Bomulls-, Felb och Plys
Ylle: Doffel, Fris, Frisad och Kalmuck samt Pressduk och Siktduk,
och Ättika;
1 Utfönels-tarifen:
Ben.
Jern, Tack- och Barlast-.
Koppar, gårad.
Trävaror:
Läkter, huggne eller täljde.
Sparrar
och Årträd eller ämnen till åror;
hvaremot på de öfriga artiklarne, öfver 300 till antalet, de nu gällande tullsatserna,
dels i afsedt ändamål af tull-nedsätthing för vissa och dels för att erhålla
så vidt möjligt varit jemna siffror för andra artiklar, icke blifvit tillökta med någon
afgift mera, än till en del för handels- och sjöfarts-afgiften.
Vid uppgörandet af det förslag, som jag här framställer, har jag ansett mig
höra följa den princip, att ej föreslå något afdrag för tolagen, der icke något
tillägg för densamma till nu gällande tull blifvit af Utskottet föreslaget, hvarförutan
jag äfven lemnat några andra af Utskottet föreslagna tullsatser ovidrörda,
dels i anseende dertill, att blott någon mindre del af tolags-beloppet varit
tillagdt och dels med anledning deraf, att tolags-beloppet på vissa artiklar är
så ringa, att något lämpligt afdrag derför icke kunnat ega rum; och har jag i
särskilda kolumner upptagit, för hvarje artikel, der afdrag föreslås, den tull som
Utskottet föreslagit och den af mig föreslagna samt den minskning i tull-inkomst,
beräknad efter 1854 års import och export, som utaf afdraget skulle blifva
en följd.
För den händelse Utskottets förslag, angående tolagens inbegripande i tull
-
il2 lieviUnings-JJtskollcts Betänkande M ld.
satserna, icke antages, vågar jag således vördsamt föreslå, att följande från tit-»
skottets tulltaxe-förslag skiljaktiga tullsatser måtte antagas:
Qvantitet
Af Ut-
skfittpf
Af mig
Minskning
för
snuitci
föresla-  gen tull.
föresla-
i tull-in-
Tullberäkn.
gen tull.
komst.
1 lnförsels-tarifen:
Ågat, arbetad, oinfattad
1
skålp.
1
50
1
25
3
25
Alabaster, arbetad, ej specificerad .
1
skålp.
—
60
—
55
12
—
Antimonium, spiesglans och regulus
1
skålp.
—
3
—
2
135
74
Askar och Dosor tull-behandlas lika med
det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvud-
sakligen bestå;
af sammansatta eller, såsom arbetade, ej
( kan ej
1 räknas
ie-
specificerade ämnen
1
skålp.
—
30
—
28
Band: Silkes-sammets-
t
skålp.
4
50
4
25
580
50
Bensvart, Benkol eller Bister .
1
centner
1
50
1
40
156
92
Bernsten, arbetad, oinfattad
1
skålp.
1
50
1
25
25
Blyertspennor: Timmermans- .
1
skålp.
—
15
—
14
17
84
Blysocker
1
skålp.
—
3
—
2
351
16
Böcker:
på främmande språk tryckta etci
på svenska språket tryckta Biblar etc.
från utrikes ort återkommande i Sve-
rige tryckta, etc.
andra på svenska språket tryckta:
oinbundna eller häftade .
i
skålp.
—
15
—
14
—
Canel, Canelknopp och Cassia Lignea .
1
skålp.
—
30
—
28
1,479
56
Castanier
1
skålp.
—
6
—
5
30
55
Cautschuck: arbeten deraf, ej specifice-
rade och som ej äro hänförliga till
redskap och maehiner eller delar deraf
t
skålp.
—
50
—
45
90
70
Caviar
1
skålp.
—
60
—
55
385
90
Chlorkalk
1
skålp.
—
4
—
3
1,073
97
Citroner
1
skålp.
—
6
—
5
844
5
Citronsaft .
.
1
kanna
—
16
—
15
3
41
Citronsalt eller kristalliserad citronsyra
1
skålp.
—
35
—
30
1
65
Citronskal, torra
1
skålp.
—
6
—
5
4
9
Coéffurer,
1
stycke
3
—
2
75
24
—
Conserver, i hermetiskt slutna eller luft-
täta kärl förvarade ätbara varor
1
skålp.
—
50
—
45
778
75
Coraller, arbetade, oinfattade .
1
skålp.
1
50
1
25
1
—
Fisk.
Bevillnings-Vtskottets Betänkande JY1 10.
115
Qvantitet
Af Ut-
skottet
Af mig
Minskning
lor
Tullberäkn.
föresla-  gen lull.
föresla-  gen tull.
i lull-in-  komst.
Fisk:
Saltad eller inlagd:
Anjovis etc.
Lax
1
centner
i
10
—
75
1,644
30
Sill
1
centner
—
25
—
20
29,153
50
(obs. alt 1 l:na Sill här beräknats
till 2 '/i centner).
Strömming
1
centner
—
25
—
20
844
20
All annan
1
centner
—
75
—
55
538
20
Torr eller rökt:
Gräsidor eller Sey
1
centner
1
25
i
13,317
50
Lax och Al
1
centner
(i
5
-
Längor och Torsk, med derunder in-
begripne Rolscher, samt Klipp,- Stoek-
och Platt- eller Bredfisk .
i
centner
1
50
1
23
1,570
65
andra slag
1
centner
2
50
2
1
70
Färger och Färgnings-ämnen;
Blyhvitt etc.
Cochenille
1
skalp.
—
35
—
25
896
70
Indigo
1
skalp.
—
9
—
8
1,315
44
Spanskgröna
1
skaij).
—
8
—
7
134
38
Färglådor med färger och annat till-
behör, äfvensom färger i musslor,
glas o. s. v
1
skål]).
—
35
—
30
59
—
Gardiner: Rull—, af bomulls-, linne- eller
hampväfnad, målade eller tryckta
1
skalp.
.—
40
—
38
317
58
Garn: Bomulls-, enkelt eller dubbleradt, i
härfvor eller å bobiner
t
skål]).
—
12
—
10
49,082
84
Gulddragare-arbeten af Guld eller Silfver:
Cantiller och Paillettcr :
äkta eller halfäkla ......
Gutta Percha, oarbetad etc.
|
Ari
6
><
24
i
UI
*J
arbeten deraf, ej specificerade, och som
ej äro hänförliga till redskap och
machiner eller delar deraf
1
skålp.
—
50
—
45
132
'35
Bih. lill R. St. Prol. 1856 & 1837. 3 Sami. 1 Afd. 10 Haft. 15
114
Btvillnivgs-Ulsliollcls Betänkande JYs 10.
Honung
.
Hudar och Skinn:
Pelsverk:
beredda och oberedda:
Får- och Lamskinn:
grå Krimska elc.
andra slag
Hår: Häsl- eller Tagel
Instrumenlcr:
Fältskärs-, Mathematiska, Optiska elc.
alla slag, monterade optiska glas, Barometrar
och Tbermotnelrar derunder
inbegripna
Knappar, af sammansatta eller, såsom arbetade,
ej specificerade ämnen
Lakrits
Nötter: Kokos-
Oljor:
Flygliga eller Essencer ej specificerade,
(Flaskornas vigt deri inbegripen)
Papp och pappers-arbeten, alla slag:
olackerade
lackerade, arbeten af Papier macbé derunder
inbegripna
Papper:
Skrif— och alla andra slag lavi It, ej specificerade
Post-, alla slag
Perlemor, arbetad, oinfattad
Perlor, oäkta: Glas-
Perukmakare-arbeten
Piphufvuden, med eller utan beslag:
af sjöskum, äkta eller oäkta ....
Pomada
Po meranser  .
Qvantitet
för
Tullberäkn.
1 skålp.
skalp,
skålp.
1 skålp.
skålp.
skål]),
stycke
skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
skålp.
Af Utskottet
föreslagen
tull.
1 skålp. | —
1 skålp.
Af mig
föreslagen
tull.
Minskning
i tull-inkomst.
4
—
3
7
15
14
129
8
7
363
40
_
55
60
55
755
8
7
1,266
5
—
4
6
<25
—<
20
697
65
—
60
1.110
12
10
786
15
—
14
796
30
1
25
564
40
—
55
125
—
5
50
16
90
150
—
95
75!
6
—
5
25
99
88
63
35
58
8
10
84
45
45
Bevillnings-Ulskoltcls Betänkande J\i 10. US
Qvantitet
för
Af Ut-  skottet
föresla-  gen tull.
Af mig
föresla-
Minskning
i tull-in-
Tullberäkn.
gen tull.
komst.
Saffran
1
skålp.
2
1
75
249
25
Senap, malen oell preparerad .
1
skaij).
—
25
—
20
1,719
50
Soja och Såser
1
kanna
f
50
1
40
101
10
Strängar: andra slag, (än af metall)
1
skålp.
1
—
80
113
20
Svampar, ätbara och andra slag
1
skålp.
—
50
—
45
164
65
Ur: fick-, med Guldboétt
1
stycke
4
—
3
25
508
50
Yanilj
1
skaij).
5
50
5
—
85
—
Vatten: mineral-
1
kanna
—
15
—
14
177
71
Vin, alla slag: på buteljer
1
kanna
i
75
1
65
4,110
70
Vinsten, rå eller renad
l
skålp.
—
5
—
2
319
69
Vinstens-salt
Väfnader:
Vile-:
1
skålp.
14
12
57
80
Pressduk
1
skaij).
—
12
—
10
59
28
Ättika, alla slag ,
1 Ulförsels-tanfen:
Koppar:
1
kanna
25
20
609
gärad
Kopparskrot eller gammal och brukad kop-
1
centner
1
00
'
50
9,995
60
par samt koppar-aska ......
1
centner
—
(JO
—
60
—
Summa
K:dr Kunt
129,929|93
Skillnaden emellan den liär beräknade tullminskningen och den summa, sorn,
enligt Utskottets förslag, skulle i tolagsersättning betalas till stapelstäderna, skulle
nu mycket väl kunna lemna tillfälle till medgifvande af tullfrihet för sill och salt och
ändå i betydlig män öka Statsverkets behållning af tullmedlen. I följd af förslaget
i afseende på tolagen liar Utskottet ur underrättelserna lill tull taxan uteslutit
nuvarande 22:drn <§. Om nämnde förslag ogillas, så följer deraf att ifrågavarande
<§ bör bibehållas, likväl med de förändringar, som påkallas af för öfrigt i
sjelfva taxan föreslagna förändrade bestämmelser. Då Utskottet föreslagit alt ur
taxan utesluta tullvärdena, hvilket förslag, ehuru lill en del stödt på förslaget angående
tolagen, likväl torde kunna utan olägenhet antagas, om ock tolagsförslaget
ogillas; så torde i Usta momentet af ofvannämnda § böra uttryckas, alt de i
1855 års tull-taxa bestämda värden må tjena till grund för tolags-beräkningen.
1 It»
Bevillnings-Utskottels Betänkande Jtä 10.
Dä vidare artikeln Ull redan är tullfri och Utskottet föreslagit tullfrihet för
Hampa samt Bleck och Spik af Koppar eller annan metall till fartygs förhydning;
sä blifva, om de föreslagna tullfriheterna af Ständen gillas, de i § förekommande
undantagsbestämmelser för nämnde artiklar öfverflödiga.
För ofvan antydda fall fär jag sälunda vördsamt föreslå,
alt § 22 af nu gällande tull-taxe-underrättelser mätte i underrättelserna
till blifvande tulltaxa intagas näst före den sista <§ enligt
Utskottets förslag, med den förändring af ordningsnummer, som
deraf blilver en följd, samt erhälla följande förändrade lydelse:
Städernas tolag och andra dem på vissa varor beviljade afgifter
uppbäras genom deras egen försorg och skola intilldess förändrade
grunder för deras utgörande varda stadgade, erläggas efter de för
hvarje stad gällande föreskrifter och fastställd procent, beräknad å
det i 1855 års tull-taxa pä inkommande och utgående varor bestämda,
eller enligt 5 § här ofvan, utrönta värde.
Faror, sorn i allmänhet äro fria från införsels- och utförselstull,
befrias jemväl från tolag vid inkommande och utgående; och må i
intet fall tolag beräknas till högre belopp än tnllafgiften.
För nedannämnde varor, när de till riket införas, skall tolagen
med iakttagande deraf, att den ej må öfverstiga tullafgiften, beräknas
på sätt, som följer, nemligen:
För Ankare och Kettingar till hälften och för Segelduk till
tre fjerdedelai af i allmänhet stadgadt belopp.
Slutligen vågar jag ock lika vördsamt hemställa,
det Rikets Högl. Ständer måtte uppdraga åt Bevillnings-Utskottet
att utarbeta förslag till en särskild tarif för tolagen, efter hvilken
denna afgift kunde uppbäras lika i alla stapelstäder.
Uti denna reservation, i hvad densamma rörer Utskottets beslut om den så
kallade tolagens upphörande och stapelstädernas rätt att af Stats-verket bekomma
ersättning för samma tolag, instämde: G, Hultman från Nerikes Län och Anders
Jansson från Westmanland;
af Riksdagsfullmäktigen Anders Gudmundsson från Hallands Län: »Mot Utskottets
utlåtande och förslag till tull-taxa anser jag mig böra anmäla min reservation
i följande punkter:
l:o. Mot den föreslagna regleringen af städernas tolag:
Jag fruktar detta beslut icke medförer det dermed åsyftade ändamålet. Utskottet
har till grund för sina beräkningar antagit medeltal af allt för få års afgifter.
Den stora olikheten som är rådande städerna emellan för dessa deras in
komster,
torde fordra en närmare undersökning, än som Utskottet kunnat åt den
egna; och dessutom kan, genom antagandet af Utskottets förslag, Statsverket komma
Bevillning*-Utskottets Betänkande M 10.
117
att inledas uti en ingalunda obetydlig skattskyldighet till rikets städer, hvilka, å
deras sida, jemförelsevis i ganska ringa män bidraga till Statens stora utgifter.
Jag kan således icke tillstyrka Rikets Ständer att uti frågans nuvarande skick
antaga ett beslut, som skulle kunna för det öfriga landet medföra nu och för framtiden
vådliga följder.
2:o. Mot Utskottets tullbestämmelser i allmänhet:
Hufvudsumman af Utskottets förslag och dess häftiga tullnedsätlningar, måste
ovilkorligen leda lill en stor förminskning af tullinkomster, i stället för att öka
densamma, hvilket torde varit det rätta i en tidpunkt, då Staten bär så ytterst
betydliga behof af intrader.
I öfrigt kan jag ej heller nu inse nödvändigheten af tull-taxans totala omstöpning,
när vid sednaste Riksdagen antogs ett i många fall liberalt tullsystem
och Rikets Ständer borttagit förbuden, samt i deras ställe satt någorlunda lämpliga
tullsatser, som då ansågos med näringarnes trefnad förenliga. Försiktigheten synes
kräfva, alt man borde åtminstone fördröja en riksdagsperiod, för att se följderna af
den då antagna tull-taxan, innan man så våldsamt söker ändra densamma. Såsom
mig synes, stadgar den i allmänhet icke för högt skydd i vissa fall, hvarken för
landtbruket eller de öfriga näringarne. Jag förordar derföre bibehållandet af deri
gamla tull-taxan. Dock anser jag följande ändringar deri billigt vis kunna göras,
nemligen:
Koksalt, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, tullfritt.
Fisk, Sill och Torrfisk, likaledes tullfria.
Redskap och Machiner, äfvenså tullfrihet.
Socker, råsocker, alla slag, till hvad Utskottet föreslagit, 8 öre per skölp.
Raffineradt, likaledes hvad Utskottet bestämt, 13 öre per skålp.
Ylleväfnader, valkade, kläde, korderoj, satin, m. m. till den af Utskottet föreslagna
tull, 1 R:dr 25 öre per skålp.
Trävaror, alla slag, efter enahanda grunder och i likhet till in- och export
tullsatser
med den åsigt Utskottet föreslagit.
Hvad beträffar export-tull å bräder och plank, af fur eller gran, som varit
föremål inom Utskottet, dock genom omröstning blifvit fritagen, har likväl erfarenheten
ådagalagt, att landets skogstillgångar betydligt anlitas, och då sistsagde
varor äro att anse såsom fabrikat, så i sanning förtjenar denna omständighet att.
fästa en liten uppmärksamhet, synnerligast som skogsegare!) icke deraf kommer att
lida, då upplyst är att flere millioner tolfter utskeppas. Derföre torde härutinnan
en lindrig tullbehandling i min tanke böra antagas, nemligen:
Bräder, 1 tum tjocka, 6 å 8 alnar och derutöfver åsättes export-tull per
tolft 12 öre.
Plank, iVa å 2 tum tjocka, 6 alnar och derutöfver dito 20 öre.
Bih. lill R. Sl. Prol. 1856 & 1857. S Samt. 1 Afd. 10 Haft. 16
lis
Bevillnings-UtskoUels Betänkande J!J 10.
För öfrigt kan jag mycket mindre gä ifrån den tanken, att varsamhet är nödvändig
vid de tullnedsättningar, som beslutas, då man ser huru silfret vandrar utur
riket och man väl icke bör påskynda denna fara genom ytterligare uppmuntran
åt en redan förut uppdrifven import, samt dessutom konjunkturerna under nu varande
penningebrist och förlägenhet äro så beskaffade, att man med största skonsamhet
bör gå tillväga och till lyckligare tider af mera vunnen erfarenhet dertill uppskjuta
hvarje annan förändring, som kan medföra en svårare rubbning uti deras
ställning.»
Häruti instämde: J. Holm från Stockholms Län, D. Danielsson frän Jönköpings
Län, Nils Olsson från Malmöhus Län, E Christensson från Bohus Län,
And. Pehrsson frftn Östergöthlands Län.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOIL BECKMAN 1857.
Y:0 I.
Sammandrag ofver Tulluppborden i Rikets till uppbärande af tolag berättigade Stapelstäder under nedanstående dr.
1 8 5
3.
1 8 5 4.
1 8 5
5.
Medium
Inkommande
Tull.
Utgående Tull.
Summa.
Inkommande
Tull,
Utgående Tull.
Summa.
Inkommande
Tull.
Utgående Tull.
Summa.
häraf utgör
Calmar
123,758
34
5,271
3
129,009
37
179,134
35
9,341
41
188,476
28
_
215,858
58
7,624
57
_
225,463
27
180,320
Carlshamn .......
7!,488
24
—
1,053
3
72,521
27
—
75,610
45
1,648
24
77,259
19
—
75,721
38
5,148
36
—
78,870
26
—
76,220
Carlskrona
41,225
44
—
1,225
9
42,451
5
—
53,645
47
—
3,920
33
—
57,566
32
48,149
13
5,993
47
—
54,143
12
—
51,390
Christianstad
26,147
39
—
198
15
26,346
6
—
53,428
43
1,055
10
—
54,48 4
5
—
40,051
2
827
23
—
40,858
25
—
53,900
Gefle
70,668
19
—
6,136
17
76,804
56
—
73,576
30
—
6,035
13
—
79,611
43
77,656
42
5,793
17
—
83,450
11
—
79,960
Götheborg
1,875,185
20
—
23,068
23
1,898,253
43
—
2,321,065
28
—
23,400
5
2,344,465
35
2,876,173
44
22,507
6
—
2,898,681
2
—
2,380,470
Halmstad .......
58,708
29
—
2,369
7
41,077
36
—
57,763
7
3,177
7
—
60,940
14
—
52,668
21
2,330
25
—
54,998
46
—
52,340
Haparanda
15,245
14
—
550
9
13,595
23
77,317
31
—
1,013
22
—
78,331
5
—
52,057
18
724
20
—
52,781
38
—
48,240
Helsingborg
79,611
1
—
1,297
—
80,908
1
—
90,860
29
—
2,121
46
—
92,982i27
—
113,024
9
580
26
—
113,404
35
—
95,770
Hernösand
8,620
46
—
2,248
41
10,869
39
—
24,745
35
—
2,210
16
—
26,956
3
14,494
16
1,129
26
—
13,623
42
—
17,820
Hudiksvall
15,398
20
—
651
9
14,049
29
—
5,579
47
—
1,099
42
—
6,679
41
9,574
41
777
14
10,352
7
—
10,360
Kongelf. .
195
211,915
27
13
195
212,506
27
53
208
211,530
g
27
6
213
212,202
‘>7
75
260,433
44
17
75
260,635
44
160
Landskrona
391
20
____
11
672
17
- —
201
43
12
.
228,380
Luleå
4,312
43
673
21
4,986
16
—
7,427
41
—
1,220
27
—
8,648
20
—
11,318
43
1,802
16
—
15,121
11
8,920
Malmö . .
187,926
38
2,458
4
190,384
42
—
242,765
27
—
1,524
6
—
244,289
33
—
335,267
37
500
28
—
335,768
17
;
236,810
Marstrand .
2,151
248,188
58
2
2,151
250,818
58
9
1,659
294,028
32
46
5
28
37
1,645
299,771
1 2
1,7 53
379,915
13
28
19
3,735
45
44
1,773
383,619
I 0
1,860
311,410
Norrköping
2,630
7
5,742
—
55
—
—
24
Nyköping
1,513
24
339
37
1,853
13
—
2,271
45
—
1,713
44
—
5,985
41
—
2,076
12
657
11
—
2,753
23
2,860
Piteå
1,329
12
13,690
41
15,020
5
—
6,575
10
—
12.945
42
19,521
4
3,709
11
13,659
27
—
17,368
38
17,300
Stockholm
1,812,795
12
30,302
34
1,843,097
46
2,086,465
38
—
31,804
25
—
2,118,270
15
—
2,498,443
42
29,284
12
—
2,527,728
6
2,163,030
Strömstad
1,869
26
368
40
2,238
18
—
4,204
13
—
401
6
—■
4,605
19
—
17,679
25
280
15
—
17,959
40
8,270
Sundsvall
11,504
44
3,808
2
15,112
46
—
28,343
15
—
2,831
16
—
31,174
31
22,586
24
2,835
4
—
25,421
28
23,900
Söderhamn
7,056
20
2,085
28
9,122
—
5,968
23
—
1,476
32
—
7,445
7
4,336
15
949
13
—
5,285
28
7,280
Söderköping
14,410
29
411
38
14,822
19
20,066
2
546
3
—
20,612
5
—
21,013
55
51
14
21,065
1
18,830
Uddevalla
21,515
8
32
25
21,547
33
—
24,951
11
—
16
24
—
24,967
35
39,808
38
17
—
—
39,825
38
28,780
Umeå
5,154
28
1,367
27
6,502
7
—
62,140
46
—
571
41
—
62,712
39
—
49,453
51
|
547
33
—
50,001
16
39,740
Warberg
27,079
39
96
24
27,176
15
—
24,254
34
—
158
42
24,413
28
—
25,877
47
1
327
40
—
26,205
39
25,930
Westervik
18,474
35
1,137
46
19,612
33
—
29,520
30
—
1,202
17
—
30,722
47
57,305
22
821
33
—
58,125
9
36,150
Wisby
25,169
5
5,582
25
30,751
30
—
22,975
50
—
6,581
7
—
29,556
37
29,772
20
1
6,218
2
—
55,990
22
32,100
Ystad
67,149
9
561
18
67,710
27
—
102,592
4
4,754
39
—
107,146
43
145,032
18'-
1,963
31
—
146,996
1
107,280
Stockholm af Kongl. Kommers-kollegii Statistiska Kontor den 5 November 1856.
Efter förordnande
Hör lill Bevilln.-UUkoll. Bclänk. 1857, .11 10.
E. G. Leyonmarck.
.Vo 2.
Sammandrag öfver de lill Kongl. Kommers-kollegium inkomna uppgifter angående i Rikets Stapelstäder uppburen Tolag under nedanstående dr.
T
0
a g.
Med
uteslutande
År
4 8 5 3.
Å r
1 8 5 4.
År
1 8 5 5.
Medium
häraf
af
Fattigvårds-
och
Ordinarie Stads
och
Allmän.
Inqvarterings.
Faltigvårds-
och
Öfverflöds-afgift.
Summa.
Ordinarie Stads
och
Allmän.
Inqvarterings.
Fattigvards-
och
Öfverflöds-afgift.
Summa.
Ordinarie Stads
och
Allmän.
Inqvarterings.
Fattigvårds-
och
Öfverflöds-afgift.
Summa.
utgör.
Öfverflöds-
afgiften,
utgör
medium.
Calmar
Carlshamn
4,079
2,241
20
4
4,079
4,061
90
6,524
2,564
40
6,324
4,631
40
29
7,052
2,871
29
15
I
7,052
5,061
29
45
—
1,582
3
3
237
42
8
1
11
14
—
1,813
1
3
254
13
10
1
1,957
43
3
232
.35
7
10
5,Hisö
4,580
4,340
Carlskrona
Christianstad
Gefle
Götheborg
Halmstad
Haparanda
Helsingborg
Hernösand
Hudiksvall
Kongelf
Landskrona
6,204
856
1 6
o
6,204
1,515
8,534
155,563
2,967
16
2
10,458
1,112
9,345
200 265
38
10
10,458
1,925
9,345
200,265
4,209
38
25
23
16
55
8,785
1,312
8,070
253,311
3,676
2,491
6,451
2,224
802
18
*) 4,371
35
23
47
36
18
11
29
28
17
45
27
11
\
8,785
2,273
8,070
253,311
3,676
2,491
6,451
2,224
802
18
11,368
35
26
47
36
18
11
29
28
17
45
24
11
8
25
8
Q
9
658
25
2
o
11
8
813
15
9
10
961
7
8,480
8,554
153,565
2,967
8
6
93
1,900
8.650
202,380
3,620
5
3
16
9
9
o
36
36
4,209
33
5,006
1,557
469
13
*) 5,778
13
41
46
55
51
10
4
3
5
4
5,006
1,357
469
13
9,909
13
41
46
35
20
10
3,302
2,950
619
22
*) 4,355
30
8
8
35
46
6
5,502
2,950
619
22
10,010
30
8
8
35
7
5,650
2,180
630
20
10,430
4
/
3
10
10
K
5
O
6,130
37
2
6
3
5,656
2
8
O
6,996
45
1
rz
4,170
Luleå
196
8
o
196
8
2
252
47
3
252
47
g
371
14
371
14
270
Malmö
3,751
35
4
1,875
41
8
1,292
53
9
6,920
14
9
4,776
22
8
2,388
11
4
1,665
4
6
8,829
38
6
6,666
20
3,333
9
2,246
3
9
12,245
32
9
9,330
7,600
Marstrand
Norrköping
324
10,680
24
19
9
524
21,486
17
9
315
16
513
30,043
16
31
552
16,714
46
2
g
552
37,638
46
7
%
400
29,720
8,613
15
—
2,192
31
—
15,330
20
12,500
31
2,412
28
—
—
16,798
15
4,125
38
—
26,810
Nyköping
957
33
4
957
35
4
1,368
26
3
1,568
26
g
1,142
10
1,142
10
1,160
Piteå
*)'944
41
6
_
944
41
6
*) 1,243124
4
1,245
24
4
*) 1,250
20
4
_
_
1,230
20
4
1,140
Stockholm
198,079
6
198,079
6
217 «8QiQ5
217,682
25
254,818
29
254,818
29
223,530
41 m. m ) v' —
Strömstad
*) 432
18
10
*
432
,8
10
*) 635
18
11
635
18
11
*) 882
31
8
882
31
8
650
Sundsvall
i ,037
56
10
1,037
36
10
1,864
7
1,864
7
2,328
35
6
2,328
35
6
1,740
Söderhamn
1,522
35
1
1,522
55
1
1,029
37
5
1,029
37
g
858
38
858
38
1,140
Söderköping
786
5
7
511
26
5
22
25
1,320
8
10
1,216
33
8
834
38
10
62
42
4
2,114
20
1 (i
959
26
5
701
2
5
110
32
—
1.751
12
10
1,730
1,660
Uddevalla
Umeå
Warberg
557
235
3,249
11
557
11
i
1,114
235
3,249
29
8
595
1,564
"3,995
40
595
40
1,191
1,564
3,995
32
597
3,121
2,166
40
8
37
O
597
40
9
1,195
3,121
3,744
33
8
43
6
1,170
1,640
3,660
35
24
7
35
7
8
g
8
g
1
8
4
o
24
2
21
21
1,578
5
8
Westervik
1,432
3
1,432
5
1,699
23
1,699
23
2,779
39
2,779
39
1,970
Wisby .
1,840
27
4
1,840
27
4
1,932
24
6
1,932
24
6
2,004
18
1
o na/iiiö
i
1,950
’
Ystad
1,956
9
1,445
22
3,581
31
2,864
22
2,122
14
4,986
36
4,062
8
3,023
37
7,085
45
5,150
——
*) Anm. Häruti inbegripes Inqvarterings-tolag, hvilken, ehuru utgående efter särskild beräkningsgrund, likväl finnes i de inkomna uppgifterne med ordinarie tolagen sammanförd.
Stockholm af Kongl. Kommers-kollegii Statistiska Kontor den 5 November 1856.
Efter förordnande
E. G. Leyonmarck.
Hör lill Bevilln.-UUkutt Helänk 185-7, M 10.
1
Förslå» lill Tiill-laxa.
Tarif för Införsels-tullen.
Qvantitet för
Tallberäk-
Införsels-tull.
ningen.
Riksmynt.
R:dr
öre.
*Agal, oarbetad
Fri.
arbetad, oinfattad
infattad med Guld eller Silfver, väges med in-  fattningen och förtullas såsom den;
\ skålp.
50
med andra ämnen, tullbehandlas såsom Bijouterivaror.
*Alabaster, oarbetad
Fri
arbetad, ej specificerad
—
60
Alun, alla slag
Fri.
? Ambra
Fri.
* Angelika
Fri.
Anis
1 skålp.
—
7
Antimonium, spiesglans och regulus
1 skålp.
—
3
Apelsiner
I skålp.
—
6
Apotheksvaror. alla i Taxan ej specificerade, enkla eller
sammansatta, till införsel af Apothekare elier dem,
Affall; se Spillning. Aiguilletter; se Gulddragare- och Snörmakare-arbeten.
vid Kliidesberedning; se Stofft. Aloe; hänföres under Apotheksvaror.
Hill. lill 11. S. Prot. 1850 & 1857. 5 Sami. 1 Afd. 11 Haft. I
Förslag till Tull-taxa.
Qvantitet för
Tullberäk-  ningen.
Införsels-tull.
Riksmynt.
-
R:dr
öre.
som erhållit Sundhets-Kollegii tillstånd att med sådane
varor idka handel, eller efter Sundhets-Kollegii, Ve-
tenskaps-Akademiens eller vederbörande Universitets-
Fakultets hörande, af vetenskapsmän till begagnande
för vetenskapliga ändamål, eller ock, efter Kommers-
Kollegii pröfning, af näringsidkare, som styrka sig
hafva behof af dylika varor för åstadkommande af
sina tillverkningar. .
Fria
Arsenik, till införsel af Apothekare och, efter erhållet
tillstånd af Kommers-Kollegium, för Fabriks-Inrätt-
ningar
1 skålp.
—
t
*Aska, rå, af träd eller andra vegetabilier
—
Fri.
pott-, vällad eller oraffinerad, äfvensom raffinerad eller
calcinerad  • . . . .
Fri.
Askar och Dosor tullbehandlas lika med det ämne, arbe-
tadt. hvaraf de hufvudsakligen bestå;
af sammansatta eller, såsom arbetade, ej specificerade
ämnen
1 skålp.
—
30
Assa foetida (Dyfvelsträck)
1 skålp.
—
10
Balsam, Kopaive-, Peruviansk och annan nativ (Flaskor-
nas vigt inbegripen)
1 skålp.
—
I6
Band:
50
Sillcessammets-
1 skålp.
i
Siden- !
1 skålp.
6
—
Halfsiden- |
1 skålp.
3
—
Anni. Ingen skillnad i tullafgiften göres om uti halfsidenband
silket utgör blott en ringa beståndsdel.
Argentan eller Nysilfver; hänföres under metaller, sam- I Aska, Koppar-; se Kopparskrot.
mansatta. , ! Asphalt-filt; hänföres under Papper: Förhydnings- oell
Architektoniska arbeten; se Bildhuggeri-arbeten. ! Press-.
Arrac- se Bränvin. i Auripigment; hänföres under Färger, ej specificerade.
Aska, Tenn- och Bly-; se Tcnn-aska. j Balsam, Riga-; se Rigabalsam.
Förslag till Tull-tara.
3
i™..»1 1  ! " "
LUJS  - -  - -
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
liand:
Andra slag, derunder inbegripna sådana, äfven af
Silke, hvari Cautschuk, Gutta percha eller likar-  tade ämnen ingå
4 skålp.
R:flr.
öre.
75
* Bärle, alla ej specificerade slag
Fri.
* Bast och Bastrep
Fria.
Bastmattor
Fria.
Beck och Beckolja
Fria.
Ben:
oarbetadt, alla slag, derunder inbegripna Tangentskifvor
till s. k. Klaviaturer, klufvet, spjelkadt och sågadt
Ben samt förmalda Ben eller s. k. Benmjöl .
Fria.
arbetadt:
Elfen- och Hvalrosständer
4 skålp.
4
50
andra slag
4 skålp.
—
40
Bensvart, Benkol eller Bister
4 Centner.
4
50
* Berberisrötter
Fria.
* Barnsley, rå och oarbetad
Fri.
arbetad, oinfattad
4 skålp.
50
infattad med Guld eller Silfver, väges med infatt-  ningen och förtullas såsom den;
med andra ämnen, tullbehandlas såsom Bijouteri-  varor.
Bijouterivaror af annat ämne än Guld och Silfver, enkla
eller sammansatta, såsom Armband, Bröstnålar, Ked-  jor, Kors, Ringar, Sigiller, Spännen, Urhakar m. m.
4 skålp.
\
* Bilder och Bildhuggeri-arbeten, alla slag, som utgöra
Konstnärs-arbeten
andra slag och Architektoniska arbeten, ej specificerade
4 skålp.
Fria
25
Barometrar; se Instrumenter, Optiska m. fl.
Benspån; hänfiircs under Spillning.
4
Förslag till Tull-taxa.
Qvantitet för
Tullberäk-  ningen.
Införsels-tull.
Riksmynt.
il ' . . -
R:dr
öre.
Bin i Kupor
Fria
Biscuit, arbeten deraf
1 skålp.
—
48
Bleckslagare-arbeten, ej specificerade:
olackerade
4 skålp.
—
25
lackerade
1 skålp.
—
40
Blod. Kreaturs-, alla slag
"——T
Fri.
Blodiglar
—
Fria
Blommor, naturliga
Fria
konstgjorda
4 skålp.
n
50
delar af konstgjorda blommor
4 skålp.
7
50
Blomsterlökar
Fria
Bly:
oarbetadt, i tackor eller rullar
Fritt
arbetadt, ej specificeradt:
omåladt och olackeradt
4 skålp.
—
5
måladt eller lackeradt
4 skålp.
—
20
Blyerts
Fri.
Blyertspennor:
Timmermans-
1 skålp.
—
45
andra slag
1 skålp.
—
50
Blysocker
'I skålp.
—
3
Blår: Hamp- och Lin-
Fria
Bläck, Skrif-
4 kanna
50
Bläckpulver eller Substans . . . . ■ .
4 skålp.
45
Bister; se Bensvart. Bokbindare-cloth; hänföres till Väfnader, Bomulls-.
Blauholtz; hänföres till Färgträd. Bokguld; se Guld.
.Blomster, torkade; hänföras till Apotheksvaror. Boksilfver; se Silfver.
Blonder; se Spetsar. Bokspån; hänföres under Spillning.
Blyglete; se Glete.
Förslag till Tull-taxa.
5
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
Bokstaf s-stämplar samt Boktryck eller Stilar
1 skålp.
R:dr
öre.
40
förslitna och obrukbara eller Stilskrot .....
Bok- och Koppartrycksvärta
1 skålp.
Fria
-10
* Bolus, hvit och röd samt Terra Sigillata
* Bom ull
Fri.
Fri.
Borax
1 skålp.
—
4.
Boraxsyradt Natron eller Tincal
Fritt.
B or sibindare-arbeten:
med infattning af opoleradt eller måladt träd eller jern
\ skålp.
25
med infattning af poleradt eller lackeradt träd .
\ skålp.
—
50
med infattning af ben, horn eller andra ämnen . .
1 skålp.
1
Bouillon de pocke
Fri.
Broderade arbeten draga lika tull med det tyg, hvarå
broderiet är anbragt, med följande tillägg :
af SO procent för broderadt alngods, såsom Gardins-  tyger, Klädnings-tyger m. m.,
af 50 procent för fullfärdiga broderade persedlar eller
delar deraf, såsom sbawlar och dukar, kragar,
remsor, slöjor, manchetter, färdiggjorda eller i
våder tillklippta klädningar m. m., samt
af '100 procent för med Guld eller Silfver broderade
tyger eller persedlar.
Brodérduk, Marle och Stramalj;
af Silke
\ skålp.
6
af Silke med tillsats af annat material .....
1 skålp.
3
af Ull
1 skålp.
1
25
af Papper
\ skålp.
—
18
Borst; hänföres till Hår, andra slag. Bouteljer; se Glas.
Bresilja; hänföres under Färger och Färgningsiimnen, Britaunia-metall; hänföres under Metaller, samman*
ej specificerade. satta.
6
Förslag till Tull-taxa.
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
Brodérdnk, Marle och Stramalj:
andra slag, enkla eller blandade
i skålp.
R:dr
]
öre.
Anm. Påbörjade eller halffärdiga tapisseriarbeten förtullas lika med
duken, hvarå de äro anbragte, med tillägg af 20 procent.
Brodermönster
1 skålp
___
20
* Brunsten  .
Fri.
Bränvin och Sprit:
Bröd, alla slag
Fritt.
* Buskar
Fria.
Böcker:
på fremmande språk tryckta; Lexica, deri något frem-  mande språk ingår, samt Not- och Ritböcker .
Fria.
på Svenska språket tryckta Biblar, gifna till Svenska
Bibel-Sällskapet
Fria.
från utrikes ort återkommande, i Sverige tryckta, då
de reklameras af Författaren eller Förläggaren,
eller då två Besigtningsman, af hvilka minst den
ene bör vara Boktryckare, intyga att böckerna
äro i Sverige tryckta
Fria.
på Svenska språket i Finland tryckta och af Finske
undersåter författade
.
Fria.
andra på Svenska språket tryckta:
oinbundna eller häftade
1 gkålp.
_
15
inbundna .
\ skålp.
—
20
med inbundet, rent eller linieradt papper draga lika
tull som papperet, med tillägg af 50 procent.
Bönor:
alla slag
Fria.
Bronz; hänföres under Metaller, sammansatta. j Bäfvergäll; hänföres under Apotheksvaror.
Brundier; se Plommon. Bär; se Frugter och Bär.
Brynstenar; se Sten. <
Förslag till Tull-taxa.
7
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
Cacao
1 skålp.
R-.dr
öre.
40
Ca/fe
1 skålp.
10
brundt och alla till Caffe-surrogat användbara brända
växter
1 skålp.
—
15
Catnpher, oraffinerad och raffinerad
1 skålp.
25
Canel, Canelknopp och Cassia Lignea
1 skålp.
30
Capris
1 skålp.
25
Carcasser och Carcassband
1 skålp.
—
50
Cardemummor
1 skålp.
—
40
Casimier
1 skålp.
—
6
Cautschulc:
oarbetad
Fri.
arbeten deraf, ej specificerade och som ej äro hän-  förliga till Redskap och Machinerier eller delar
deraf
1 skålp.
—
50
Caviar .,
1 skålp.
—
60
Chinabark:
omalen
1 skålp.
—
\2
malen, till införsel af Apothekare .
■I skålp.
—
20
Chinarot
1 skålp.
—
3
Chlorkalk
'I skålp.
—
4
Chocolad
1 skålp.
—
30
Cicorierot
I skålp.
—
2
Calmus; hänföres under Apotheksvaror.
Camelhår; hänföres under Hår.
Cantarider; hänföras under Apotheksvaror.
Cautiller; se Gulddragare- och Snörmakare-arbeten.
Carmiu; hänföres under Färger, ej specificerade.
Carott; se Tobak.
Cassia fistula; hänföres under Apotheksvaror.
Chagrin-skinn; hänföres under Hudar och Skiun.
Champignoner; hänföras under Svampa*, ätbara.
Cheniller; hänföras under Gulddragare- och Snörmakare-arbeten.
Chlorsyradt Kali; hänföres under Salt, medicinskt.
Chromsyradt Kali; hänföres under Färger, ej specificerade.
Chrystall-arbeten; hänföras under Glas, ej specificerade
Chrystalli Tartari; se Vinsten.
8
Förslag till Tull-taxa.
Cider, tullbehandlas lika med Vin.
Ciment
Citroner
Citronsaft
Citronsa.lt,
Cilronskal, torra
.
Cobolt-malm och metall
Coeffurer
Con/ilurer
Conserver, i hermetiskt slutna eller lufttäta kärl förvarade
ätbara varor
.......
*Coraller, äkta oarbetade
arbetade, oinfattade
infattade med Guld eller Silfver, vägas med infattningen
och förtullas såsom den;
infattade med andra ämnen tullbehandlas såsom
Bijouteri-arbeten.
Coriander .
Corinter
Cubeber . . .
Dadlar . . .
Deglar, hänföras till
ej specificerade
arbetadt, hvaraf
Redskap och Machinerier.
Dekorationer, Platåer med tillbehör, äfvensom Ornamenter,
tullbehandlas lika med det ämne,
de hufvudsakli"en bestå.
O
Qvantitet för
Tullberäk-  ningeu.
Införsels-tull.
Riksmynt.
R:dr |
Fritt.
öre.
1 skålp.
—
6
1 kanna
—
16
1 skålp.
—
35
1 skålp.
Fri.
6
1 stycke
3
—
1 skålp.
—
40
1 skålp.
Fria
50
1 skålp.
\
50
1 skålp.
r
0
I skålp.
—
9
1 skålp.
—
\ 5
■1 skålp.
•
15
Cinders; se Stenkol.
Cinklar, Passare och Cirkelbestick; hänföras under Instrumenter,
Mathematiska etc.
Cochenille; se Färger och Färgningsämnen.
Cognac; häuföres under Bränvin.
Cokes; se Stenkol.
Compasser; hänföras under Instrumenter, Navigations- etc.
Copal; häuföres under Gummi, alla slag, ej specificerade.
Cremortartari; hänföres under Vinsten.
Curcuma, Gurkmeja; hänföres under Färger och Färgningsämnen,
ej specificerade.
Desman; se Muscus.
Dividvi
Förslag till Tull-taxa.
9
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
Dividvi eller Libulvi (Garfskidor) .....
R:dr j öre.
Fria.
Dref
Fritt.
* Drefmat, eller gammalt och i stycken af högst 2 famnars
längd sönderhugget tågvirke .....
Fritt.
Dricka:
Porter ........
i kanna
40
Öl och andra slag ......
1 kanna
|20
*Dun, alla slag ........
Fritt.
* Emalj, i massa ........
Fri.
Enbär
Fria.
Etuis, med eller utan tillbehör, af sammansatta eller, så-  som arbetade, ej specificerade ämnen
1 skålp.
_
75
Fartyg och Båtar, utländska, med tillbehör .
Fria
Fenkol .........
1 skålp.
—
7
Fernissa .........
1 skålp.
—
10
Fikon .........
1 skålp.
—.
7
Filar och Raspar .......
I skålp.
—
12
Fingerborgar och Syringar af andra ämnen, än Guld och
Silfver ........
1 skålp.
40
Fisk:
* färsk .........
Fri.
saltad eller inlagd:
Anchovis, Sardeller och Thonfisk
1 skålp.
25
Dosor; se Askar.
Drakblod; hänföres under Färger och Färgningsämnen,
ej specificerade.
Dyfvelsträck; se Assa foetida.
Ekollon; se Knapergall.
Elfenben; se Ben.
Enbärsmos; hänföres under Apotheksvaror.
Enbärsolja; hänföres under Oljor, feta, ej specificerade.
Essencer; sc Oljor, flygtiga.
Bih. till R. St. Prot. 1856 & 1857. 5 Sami. 1 Afd. 11 Haft.
Estamper; se Kopparstick.
Etuis, derunder förut inbegripne Penningebörsar återfinnas
under Portföljer.
Fabriksvaror, ej specificerade; se Slöjdvaror.
Fayence; se Porslin.
Filtrerstenar; hänföras under Sten, arbetad, ej specificerad.
Fiskben; se Ben.
10
Förslag till Tull-taxa.
Qvantitet för
Införsels* tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
Fisk:
R:dr
öre.
Lax ........
1 centner
1
10
Sill
1 centner
—
25
Strömming .......
1 centner
—
25
ali annan .......
1 centner
—
75
torr eller rökt:
Gråsidor eller Sey .....
1 centner
1
25
Lax och ål .
1 centner
6
—
Långor och Torsk med derunder inbegripne
Rotscher, samt Klipp- Stock- och Platt- eller
Bredfisk .......
1 centner
1
50
andra slas; .......
1 centner
2
50
Fiskskinn, oberedda eller beredda ....
Fria.
Fjedrar, ej specificerade, förtullas lika med det ämne,
arbetadt, hvaraf de bestå.
* Fjäder, ospritad ........
Fri.
spritad ........
1 skålp.
— 1
15
* Fjäll, Hvalfisk-, eller Ossa Sepiae ....
Fria.
Flaskfoder förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf
de bestå.
Anm. Flaskorna, med deras innehåll, förtullas särskildt.
* Flintsten .........
Fri.
Flintor, huggna, utom Agat .....
Fria.
Flyttsaker:
* Reseförnödenheter, af egaren sjelf medförda, då de
af vederbörande Tullkammare eller Tull-Inspektion
linnas ej öfverstiga hans behof under resan
Fria.
inkomna för sådane Svenske undersåters räkning,
Fjcdrar, Ur-; hänföras till delar af Ur, ej specificerade. 1 Flugor, Spanska; hänföras under Apothcksvaror.
Flottholz'; hällforss under Korkbark. i
Förslag till Tall-taxa.
Ii
......
- ....
*-
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
Flyttsaker:
som varit å utrikes ort bosatte, så framt de
vid införseln finnas gamla och brukade samt,
på särskild anmälan bos General-Tull-Styrelsen,
pröfvas ej öfverstiga egarens behof .
R:dr
Fria
öre.
L
öfrige inkommande gamla och brukade husgeråds-  eller andra lösörepersedlar (hvilkas införsel, äf-  ven såsom nya, ej genom denna Taxa är i all-  mänhet medgifven tullfritt, eller emot lägre tull
än högst 4 0 procent af värdet., då sådan för-  tullningsgrund bör tillämpas) när de vid inför-  seln, på särskild anmälan hos Tullkammare eller
Tull-Distrikts-Chefer, vid 300 R:dr Riksmynts
värde eller derunder samt hos General-Tull-Sty-  relsen då värdet öfverskjuter 300 R:dr Riks-  mynt, pröfvas icke öfverstiga egarens behof
« It:dr 100 j
j Riksmynt. >
40
Fläsk
Fritt.
Fnöske, beredt ........
Fritt.
Foglar, lefvande ........
slagtade, hänföras under Kött.
Folier, Tenn- eller Stanniol .....
4 skålp.
Fria
45
Formar of jernbleck eller annat ämne för Sockerbruken,
äfvensom Tryck- och Pappersformar, hänföras till
Redskap och Machinerier.
Fosfor .........
1 skålp.
45
Frugter och Bär, ej specificerade:
friska .........
4 centner
50
inlagde i Bränvin eller Attika ....
4 skålp.
30
Flädermos och saft; hänföras under Apotheksvaror.
Flätor till Hattar; se Hattflätor.
Fogel-Km; hänföres under Lim, andra slag.
Foglar, preparerade till Naturalie-samlingar, hänföras
till Naturalier.
Fransar; se Gulddragare- och Snörmakare-arbeten.
Frugter, insyltade; hänföras under Confiturer.
12
Förslag till Tull-taxa.
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
Frug t er och Bär, ej specificerade:
R:dr
öre.
torra .....
\ skålp.
r>
Frö:
Kanarie-
1 skålp.
.
4
andra slag .......
Fria.
Fyrverkeri-arbeten .....
I skålp.
—
25
Färger och Färgning sämnen:
Blyhvitt, Zinkhvitt och Cremzerhvitt
1 skålp.
—
5
Cochenille ........
1 skålp.
—
35
Indigo ••....
1 skålp.
—
9
Spansk gröna .......
\ skålp.
—
8
Anm. Nämnda färger, med olja eller annorledes beredda, må in-
föras mot den för råämnet stadgade tull.
andra slag, ej specificerade, oberedda eller beredda .
Fria.
Färglådor, med färger och annat tillbehör, äfvensom fär-
ger i musslor, glas o. s. v
1 skålp.
—
35
Anm. Afdrag i vigten göres ej för lådan, glaset, musslan eller
annat tillbehör.
* Färgmossa, alla slag .......
Fri.
* Färgträd, helt eller oraspadt, alla slag, samt andra till
färgning användbara, oberedda vexter och vextdelar,
i Taxan ej specificerade .....
Fritt.
* Gallmeja ........
Fri.
Galläpplen
Fria.
Gardiner, Rull-, af bomulls-, linne- eller hampväfnad, må-
lade eller tryckta ......
1 skålp.
—
40
Garn:
Bomulls-, enkelt eller dubbleradt, i härfvor eller å
bobiner:
Fallar; hänföras under Hudar och Skinn, Pelsverk. I Gallipat; hänföres under Hartz,
a angarot; hänföres under Apotheksvaror. | Galloner; se Gulddragare- och Snörmakare-arbeten.
Förning till Tull-taxa.
13
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
Garn:
R:dr
öre.
ofärgadt .......
1 skålp.
12
färgadt, alla slag ......
1 skålp.
—
20
Anm. I händelse hos vederbörande Tulltjensteman villrådighet
uppstår, huruvida icke en under benämning af dubbleradt
bomullsgarn angifven vara rätteligen bör till bomullstråd
hänföras, åligger godsegaren, såsom vilkor för tillgodonju-  tande af de för dubbleradt bomullsgarn stadgade lägre tull-  umgälder, med sakkunnige personers, efter besigtning å god-  set, afgifna betyg styrka, att varan utgör garn af sistnämn-  da beskaffenhet.
Kamel- och Ull-, alla slag:
ofärgadt .......
1 skålp.
15
färgadt ........
1 skålp.
20
Linne:
ofärgadt och oblekt .....
1 skålp.
25
färgadt eller blekt ......
1 skålp.
—
40
Segel- och Bind- .... . .
\ skålp.
10
Anm. För garn, dubbleradt af till färg och råämne olika garn-  sorter, hvilka hvar för sig draga olika tull, beräknas in-  förselstullen, utan hänsigt till den större eller mindre an-  del, hvarmed den ena eller andra gnrnsorten deri ingår,
efter den högre afgifts-bestämmelsen.
Gevär:
Dubbelbössor .......
1 stycke
4
Enkla bössor .......
1 stycke
%
—
Pistoler ........
1 par
—
Delar af Gevär förtullas lika med det ämne, arbe-  tadt, hvaraf de bestå
*Gips .........
Frit
Gipsarbelen, ej specificerade .....
1 skålp.
—
[25
* Gipssten .........
Fri,
Garfskidor; se Dividvi.
Gaude; hänföres till Färger, ej specificerade.
Gelatine; se Lim.
Gelé; liäuföres till Confiturer.
Genever; hänföres till Bränvin.
Gentianarot; hänföres under Apotheksvaror.
Gjutstenar; se Sten.
14
Förslag till Tull-taxa.
,L- - — — —
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
Glas:
Bunkar, Burkar, Buteljer och Flaskor
1 centner
R:dr
öre.
75
Bunkar, Buteljer och Flaskor, på hvilka varor in-  komma och som icke, enligt särskildt stadgan-  de i Taxan, inbegripas uti vigten för tullberäk-  ningen ........
Fria.
Fönster-, alla slag .......
'l skålp.
—
4
Kemiska ........
——
Fria.
Ljuskron- ........
I skålp.
—
12
Optiska, lösa och oinfattade .....
1 skålp.
—
25
Patent- och Glas-takpannor .....
Fria
Spegel-:
rå och oslipade eller s. k. Glasämnen
1 skålp.
3
slipade, ofolierade ......
1 skålp.
—
8
folierade ......
1 skålp.
—
18
Ur-
1 skålp.
—
40
Andra slag, Karafiner och pressade eller slipade Fla-  skor derunder inbegripna ....
1 skålp.
■
25
Glasflusser:
oslipade samt slipade, men oinfattade
1 skålp.
60
infattade med Guld eller Silfver, vägas med in-  fattningen och förtullas såsom den.
infattade med andra ämnen tullbehandlas såsom
Bijouterivaror.
Glasvaror, försedda med flätning, som icke utgör varu-  emballage ........
1 skålp.
20
* Glasgalla .........
Fri.
Glasögon, Loignetter och andra monterade Optiska I Glas; se Instrumenter, Mathematiska, Optiska
| etc.
Förslag lill Tull-taxa.
15
* Glösskärf eller Krasglas
Gide eller Glitt, alla slag
* Glober
* Granatäppleskal .
Grifflar af Sten .
Gryn, utom af Spanmal:
Ris-, äfvensom Rismjöl
andra sia»
O
*Gräs, ej specificeradt .
Gräsmattor och Gräsrep
Grönsaker, friska
inlagda i bränvin eller ättika
torkade
Guano
*Guld, oarbetadt .
arbetadt .
bok-, äkta
oäkta
Anm. Vigten för pappersbladen, emellan hvilka guldet ligger
beräknas.
Musiv-, Puder- eller Unsen
Gulddrayare-arbelen
af Guld eller Silfver;
Cantiller och Pailletter:
äkta eller halfäkta .
oäkta .....
Qvantitet för
Tullberäkningen.
1 skålp
1 skålp.
\ skålp.
1 centner
I skalp.
1 skålp.
\ ort
\ ort
I ort
\ ort
I ort
I ort
Införsels-tull. '
Riksmynt.
R:dr
Fritt.
Fria.
Fria.
Fria.
Fritt.
Fria.
50
30
6
Fritt.
Fritt.
50
4
1
Glaubersalt; se Salt.
Glyoyrrhiza; se Lakritzrot.
Grains d’Avignon; hänföras till Färger, ej specificerade.
Gramaner; se Gulddragare- och Snörmakare-arbeten.
Granatäpplen; se Frugter och Bär, ej specificerade.
Gryn af Spanmal; se Spanmål.
Guitarrer; se Instrumenter, Musikaliska.
Guld, Spinn-; se Tråd.
Guldtyg; hänföras under Väfnader, Siden-.
16
Förslag till Tull-taxa.
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tull beräk-
ningen.
Riksmynt.
R:dr
öre.
Gulddragare-arbelen af Guld eller Silfver:
Fransar, Galoner, Gramaner, Snören och andra ej speci-  ficerade:
äkta eller halfäkta .....
■1 ort
46
oäkta .......
\ ort
8
Gummi, alla slag, ej specificeradt ....
1 skålp.
\
Guita percha, oarbetad eller i skifvor utvalsad
Fri.
arbeten deraf, ej specificerade, och som ej äro hän-  förliga till Redskap och Machinerier eller delar
deraf ........
\ skålp.
—
50
Hagel .........
1 skålp.
—
3
* Halm .........
Fri
Halsduksvalkar ........
\ skålp.
]
—
Hampa, ohäcklad och häcklad .....
Fri
Handskar, alla slag .......
1 skålp.
3
i
Handskskinn, tillskurna till handskar ....
\ skålp.
\
50
Hartz .........
\ skålp.
—
1
Haltar:
af strå ........
1 stycke
1
50
af siden eller annan väfnad samt i allmänhet monte-
rade fruntimmershattar .....
\ stycke
4
—
af ull, hår eller silke ......
1 stycke
2
—
af läder, fiskben, papper, spån eller rötter m. m.
1 stycke
-—
40
Hallflätor af halm eller strå, samt öfriga halmarbeten, ej
specificerade . . .
1 skålp.
\
50
Gummi Elasticum; hänföres under Oautschuk.
Gummi Gutta; hänföres under Färger, ej specificerade.
Gördelmakare-arbeten; hänföras under Metaller, sammansatta,
arbetade.
Hammarfilt; tullbehandlas såsom Filtar af Ylle.
Handtverkeri-varor, ej specificerade; se Slöjdvaror.
Harpoes; tullbehandlas såsom Hartz.
Hallfoder
Förslag till Tull-taxa.
17
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
Hallfoder och Kullar af siden eller annan väfnad, i före-  ning med annat material .....
1 skålp.
R:dr
l
öre.
50
Hallformar och Haltstommar, med eller utan styfning,
tullbehandlas lika med det ämne, arbetadt, hvartill de
närmast kunna hänföras.
Honung .........
-1 skålp.
4
Horn:
oarbetad! eller raspadt .....
i
Fritt.
arbetadt:
platter .......
Fria.
skifvor till lyktor, m. m.
1 skålp.
—
20
knappar, med eller utan fernissning
1 skålp.
—
40
andra slag ......
1 skålp.
1
—
Hudar och Skinn:
ej hänförliga till pelsverk:
oberedda:
torra, osaltade och obestrukna
I centner
1
50
saltade eller bestrukna
1 centner
25
våtsaltadé och andra slag ....
Fria.
beredda:
Sulläder och Bindsule-läder samt hvitgarfvade
(alunerade), äfvensom sämskade Hudar och
Skinn .......
'1 skålp.
25
Pergaments-, färgade, pressade och tryckta
skinn, saffian alla slag, äfvensom finare
skinn för tillverkning af handskar samt
Etuis-arbeten . . . .
1 skålp.
75
andra slag, derunder inbegripna lackerade hu-  dar och skinn .....
1 skålp.
—
40
Rik. till n. St. Prot. 1856 & 1857. 5 Sami. 1 Afd. 11 Höft.
3
18
Förslag till Tull-taxa.
Qvantitet för
Införsels-tull.
.
Tull beräk-  ningen.
Riksmynt.
Hudar och Skinn:
R-.dr
öre.
Pelsverk:
beredda och oberedda:
Get-, Ren- och Skjäl-skinn .. ..
\ skålp.
JO
Får- och Lammskinn:
grå Krimska samt äkta svarta Kalmuck
■i skålp.
40
andra slag ......
t skålp.
—
15
Björn-, Jerf- eller Filfras-, Kanin-, Lo-, Räf-,
Sjupp- och Vargskinn ....
\ skålp.
25
andra slag ......
1 skålp.
i
—
Pelsverk, hopsydda, äfvensom fullfärdiga persedlar med
pelsverk till öfvertyg, såsom Skinnpelsar, Muffar,
Boas'm. m., förtullas lika med pelsverket, hvaraf
de bestå, med tillägg af 50 procent,
Humle .........
* Himmer . . . . . .
Fri.
Fn.
* Hvalraf eller Spermaceti . . . . v.
Hår: Häst- eller Tagel ......
\ skålp.
Fri.
8
andra slag, ej specificerade .....
Fria.
Hår- och Tagelarbeten, med eller utan infattning och lås
'1 skålp.
4
—
Häcklor, Hakar och Hyskjor
'1 skålp.
—
50
Hängslen och delar deraf:
af siden eller halfsiden ......
\ skålp.
2
25
andra slag ........
1 skålp.
—
75
Anm. För spännen och ringar medgifves icke -något afdrag i
vigten.
*Hö
Fritt
Ingefära:
torr .........
1 skålp.
7
liusblås; se Lira.
Hållrot; hänföres under Apotheksvaror.
Indigo; se Färger.
Förslag till Tull-taxa.
19
■ • ' -
-
----- -----
- --
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt;
Ingefära:
It:dr
öre.
syltad .........
1 skölp.
—
40
Instrumenter:
Fältskärs-, Mathematiska, Optiska, Fysiska och Navi-
gations-, med eller utan fodral:
alla slag, monterade optiska glas, Barometrar och
40
Thermometrar derunder inbegripna
1 skålp.
—
Musikaliska:
Fleuter, Klarinetter och Oboer
'I stycke
—
75
Guitarrer och Lutor . .
■I stycke
2
—
Violer ........
1 stycke
1
—
Violonceller och Contrabaser ....
1 stycke
4
50
Waldhorn och Trompetter ....
1 stycke
3
—
Post- och Signalhorn . , . . .
1 stycke
1
Trummor och Pukor .....
1 stycke
3
—
Klavér och Positiv .....
1 stycke
7
50
Harpor .......
i stycke
15
Fortepiano: tafel- samt stående s. k. Kabinetts-
F1y§!ar
1 stycke
60
flygel-
4 stycke
120
—
Speldosor .......
1 skålp.
1
50
Anm. Utgöres infattningen af Guld, Silfver eller Sköldpadd
tullbehandlas hela dosan såsom arbeten af nämnde slag.
Orgelverk .......
j 100 R:dr 1
* Riksmynt. >
15
—
Ej specificerade förtullas lika med sådana bland
ofvanuppräknade, hvarmed de närmast kunna
jemföras.
/
Anm. Särskildt inkommande tillbehör förtullas efter 15 % af
värdet.
Insekter; hänföras under Naturalier. | Instrumenter, Handtverks-; se Verktyg, ej specifice
rade.
20
Förslag till Tull-1 ax a.
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
Inventarier, S kepps-:
nya, ej specificerade, icke hänförliga till husgeråds-  saker eller beklädnads-persedlar
J R:di 100 j
* Riksmynt. '
Rtdr
5
öre.
brukade å förolyckade eller sjöskadade utländska far-  tyg
Ister, Svin- eller Gås- ......
Fria
Fritt
Jern:
gjutet:
Tack- och barlast- samt kasserade Kanoner,
Bomber, Mörsare och Kulor
Fria.
Bomber och Kulor, champlunerade till visst mått
och renfilade, Kanoner, Stycken, Nickhakar
och Mörsare, stämplade och borrade samt fina-  re och gröfre Lavetter
1 centner
\
25
Kanoner, Stycken, Nickhakar och Mörsare, ostämp-  lade och oborrade samt Hällar, Lod och
Lödjor .......
1 centner
50
Grytor, Pannor, Kittlar, Kakelugnar, Gallerverk
samt dertill apterade stolpar och ledstänger,
äfvensom Slussportar .....
I centner
1
Gjutgods, allt annat, ej specificerad t:
gröfre, såsom Mortlar, Strykjern, Pressjern,
Axlar och Tappar, Balanser m. m. .
\ skålp.
3
finare, såsom Basreliefs, Blomstervaser, Byster,
Frugtskålar, Korgar, Lampor, Ljusstakar, Me-  dailloner, Pappershållare, Presenterbrickor, Rö-  kelsekar, Urställningar m. m., med eller utan
målning och lackering v
1 skålp.
25
Knappar, olackerade eller lackerade .
\ skålp.
—
6
Ipecacuanha; hänföres under Apotheksvaror.
Jalappa; hänföres under Apotheksvaror.
Jern, gjutgods till Machinerier eller delar deraf;
Redskap.
Jern, gjutgods finare: såsom Nålar, Kors, Ringar, Kedjor
m. m.; se Bijouteri-varor.
Jern, pläteradt; hänföres under Metaller, sammansatta.
Jerntråd; se Tråd.
Förslag till Tull-1 axa.
21
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
.
ningen.
Riksmynt.
Jern:
R:dr
öre.
Smidt eller valsadt:
Ankare .......
1 centner
1
Kettingar .......
1 centner
—
75
Draggar, Armbultar, Hammare, Roderjern, Skepps-
knän och Smedjestäd .....
<1 centner
i
—
Stång-, Platt- och Band-, Jernvägs-skenor, Bult-,
Galler- och Sänksmide, rundt eller kantigt,
Knipp- och Fyrkant- samt Skär- och Klipp-  jern, äfvensom Smältstycken
Fria
Plåtar, förtente och oförtente ....
Fria.
Spik, af 2 tums längd och deröfver
1 centner
1
50
all annan spik, äfvensom Skostift, samt allt an-  nat Manufaktur- och handtverkssmide, ej spe-  cificeradt;
poleradt eller lackeradt ....
1 skålp.
—
25
andra slag, med eller utan bestrykning
4 skålp.
—
15
Jernskrol, gjutet, smidt eller valsadt ....
Fritt,
*Jord-, Polér- ........
Fri.
* Juveler, oinfattade och infattade .....
Fria
Jäst, komprimerad . ......
Fri.
Kakel, alla slag . . .
4 skålp
—
2
Kalk, osläckt och släckt ......
Fri.
* Kalksten .........
* Kar dborr ar eller Slråkardor .....
Fri.
Fria.
Kardor och Kardläder hänföras till Redskap och Machinerier,
ej specificerade, eller delar deraf.
* Kartor .........
Fria.
Jufter; hänföres under Hudar och Skinn, beredda, an- I Karduan; se Hudar och Skinn,
dra slag.
22
Förslag till Tull-taxa.
JL
—
-- • -
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
R:dr
öre.
Kemiskt tekniska preparater, ej specificerade .
j R:dr 100 j
1 Riksmynt. '
0
för
Medicinska behof, hänföras till Apotheksvaror,
ej specificerade.
Kimrök
.
\ skålp.
—
6
Kli, alla slag ........
Frill.
Kläder,
ej specificerade:
Nya
gång-, äfvensom nya hushålls-persedlar såsom:
Duktyg, Handdukar, Lakan, Örngott m. m.,
omärkta eller märkta, förtullas med 50 procent
förhöjning i den tull, som är bestämd för tyget,
hvaraf klädes- eller hushalls-persedeln hufvudsak-  ligen består.
Anm. För Kläder, Gång-, tages öfvertyget till grund för tull-  beräkningen; men uppstår svårighet att bestämma hufvud-  beståndsdelen, tages till beräkningsgrund det material, som
drager högsta tullafgift.
För
Kläder eller delar deraf, som äro försedda med
Guld- eller Silfverbroderier eller Galoner eller
med Snörmakeriarbeten, Spetsar eller Blonder,
förhöjes tullafgiften med 100 procent i den för
tyget bestämda.
För
oljade eller fernissade Kläder beräknas tullafgif-  ten efter hvad för tyget är bestämdt, utan för-  höjning
1
Kläder, som utgöras af knutne eller stickade eller
på strumpstol tillverkade persedlar, såsom Huf-
vor, Tröjor, Underkläder m. m., äfven om dessa
äro färdigsydda, försedda med knappar och band
0. s. v., förtullas, utan förhöjning, efter hvad
för art, Strumpor och Strumpstols-arbeten är
bestämdt.
Kedjor till innanverk i Ur; se Ur, delar deraf.
| Klinker; liänföres under Tegel, alla slag.
Förslag till Tull-taxa.
23
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
•
Kläder, ej specificerade:
Gång-, tillhöriga sjöfarande eller resande, när de äro
synbart brukade eller af egarne sjelfve medförda,
pröfvas icke öfverstiga deras personliga behof
R-.dr.
Fria
öre.
Knallhattar . . . . . .
1 skålp.
~
60
* Knapergall och Ekollon, malen och omalen .
Fri.
Knappar, af sammansatta eller, såsom arbetade, ej spe-  cificerade ämnen ......
1 skålp.
60
Anm. Då knappar af glas, horn, metall, perlemor eller stenkol
icke annorlunda äro af sammansatta ämnen tillverkade, än
att öglan är olikartad, böra de förtullas på sätt Taxan
stadgar för det ämne, arbetadt, hvaraf sjelfva knapparne
äro förfärdigade.
Knif var:
Rak-, med eller utan fodral .....
I skålp.
50
Penn- ........
1 skålp.
\
12
Talj-, Sjömans-, eller gröfre arbets- ....
\ skålp.
—
fö
Bords- och andra slag, ej specificerade, samt Gafflar:
med skaft af Silfver, Pläter, Ebenholtz, Elfen-  ben .......
-1 skålp.
med skaft af andra ämnen ....
\ skålp.,
_
25
* Kol, Träd-
Fria.
Koppar:
Rå- eller Gårad .......
Smidd, valsad eller gjuten:
Plåtar och andra ämnen för bearbetning .
Fri.
Fria.
Bleck och Spik till fartygs förhydning
Fria.
Andra helfärdiga arbeten, opolerade
1 skålp.
—
20
polerade .
\ skålp.
—
50
Klöfvar; hänföras under Horn, oarbetadt.
Kolsyradt Natron; se Soda.
Kopparrök; hänföres under Vitriol, andra slag.
Koppartrycksvärta; se Boksvärta.
Koppartråd; se Tråd.
J
24
Förslag till Tull-läxa.
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels-tull.
ningen.
Riksmynt.
Rrdr
Öre.
Kopparnickel ........
Fri.
Kopparskrot eller gammal Koppar, endast användbar till
omsmältning samt Kopparaska , . .
Fri,
* Kopparstick, Eslamper och IJthografska arbeten, som
utgöra tillbehör till tryckta verk .
— —
Fria,
andra slag, oinfattade . . . . -
1 skålp.
—
18
infattade; se Tafvelramar.
Korgar och Korgmakare-arbelen:
af oskalade qvistar och spån .....
1 skålp.
i
af skalade, men oklufna qvistar ....
1 skålp.
—
25
af klufvet vide eller strå, rör och andra finare slag .
1 skålp.
1
12
Korkar, skurna, utan beslag, äfvensom Korksulor .
1 skålp.
—
15
med beslag .....
1 skålp.
—
50
* Korkbark .........
Fri.
Kort, Spel- ........
I gross
18
—
Anm. Om hvad i afseende å korten vidare är att iakttaga, innan
de till egaren utlemnas, är särskildt stadgadt.
Kreatur, alla slag .......
Fria.
Krita, hvit och Kritsten, omalen .....
Fri.
malen .....
1 centner
20
röd och svart
'1 skålp.
2
Pastell- .......
1 skålp.
10
Krokar, till fiske .......
■1 skålp.
15
Krukmakare-arbeten, ej specificerade:
oglacerade och omålade .....
1 skålp.
3
glacerade eller målade, äfvensom Terra Cotta och
Terralith .......
1 skålp.
10
Korf; hänföres under Metwurst.
Kransögon; hänföras under Apothcksvaror.
Kratz; se Tester.
Burkar
Förslag till Tull-taxa.
25
. .
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
Krukmakar e-arbeten, ej specificerade:
R:dr
öre.
oe;lacerade och omålade
O
.
1 skålp.
—
3
elncerade eller målade, äfvensom Terra Cotta och Terralith
O ’
1 skålp.
10
Burkar och Krus, på hvilka varor inkomma, och som
.
icke, enligt särskildt stadgande i
Taxan, inbegri-
pas uti vigton för tullberäkningen
Fria.
Kitti, intill slutet af år 1858
Förb. I
från och med år 1859
*
•1 skålp.
—
5
Kummin . . .
'1 centner
1
50
Käppar, alla slag ....
1 skålp.
1
15
Kätt. alla slag .....
Fritt.
Lack . . . ...
1 skålp.
—
40
Lackerade arbeten, ej specificerade
.
4 skålp.
1
Lackmus ...
.
1 skålp.
—
4;
Lagerblad och Lagerbär
1 skålp.
—
3.1
Lakrits ......
1 skålp.
—
8i
Lakritsrot eller Glycyrrhiza .
I skålp.
—
Q
3(
Lampor och Lyktor förtullas såsom det
ämne, arbetadt,
i
hvaraf de hufvudsakligen bestå.
Anm. Medföljande Glaskupor förtullas särskildt efter hvad för
glas, andra slag, är bestämdt.
Leksaker eller Nurnberqerkram:
af träd eller sammansatta ämnen, med eller utan bets-
ning, målning eller lackering .
.
1 skålp.
\
50
andra slag förtullas lika med det
ämne, arbetadt,
hvaraf de hufvudsakligen bestå.
Laecä Gummi; häuföres under Gummi, alla slag.
Lackerade arbeten af Träd; se Träd, arbetadt, e
spe-
Lackerade arbeten af Bleck; se Bleckslagare*arbeten.
cifieeradt.
af Bly; se Bly, arbetadt.
af Zink; se Zink, arbetadt.
af Läder; se Läder-arbeten.
Lahn, oäkta; se Metaller, sammansatta.
af Papp; se Papp-arbeten.
Lampvekar; se Vekar.
af Tenn; se Tenn, arbetadt.
Latun eller Trådband;
se Metaller, sammansatta.
Lerpipor; hänföras under Piphufvuden.
Pitt. till R. St. Prot. 1856 & 1857. 5 Sami. I Afd. 11 Raft. \
26 v Förslag till T ull-taxa.
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
R:dr
öre.
* Lera ......
Fri.
Likör ......
.
1 kanna
3
—
Lim:
Husbiås och Gelatine
■I skölp.
—•
75
andra slag . .
1 skålp.
—
6
Lin, ohäckladt och häckladt
Fritt.
Ljus :
1 skålp.
Talg-
.
—
i
Palmeth- ......
.
1 skålp.
—
5
Stearin- och Margarin .
.
'I skålp.
—
8
t
..andra slag .....
.
I skålp.
—
15
Ljuskronor eller delar deraf, ej specificerade, förtullas
lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvud-
sakligen bestå och utan afdrag
vigten för på-
satta glas.
Luktvatten, alla slag (Flaskornas vigt inbegripen)
■1 skålp.
—
40
* Lumpor . . . ...
.
Fria.
Lunta ......
.
Fri.
Läder arbeten, ej specificerade, förtullas med 50 procents
förhöjning å tullen för det läder, hvaraf arbetet huf-
vudsakligen består.
* Läster till Skoarbeten ....
Fria.
Lök, alla slag, ej specificerade
\ skålp.
—
2
* Magnetsten, oinfattad ....
Fri.
Mais ......
Fri.
Limoner, friska; hänföras under Citroner.
Litzari; hänföres till Färger, andra slag, ej specifice-
salta; hänföras under Frugter, inlagda.
rade.
Limonsaft; hänföres under Citronsaft.
Läder; se Hudar och Skinn, beredda.
Linser; se Spanm&l.
Machinerier, ej specificerade; se Redskap,
Lithografier; se Kopparstirk.
Magnesia; hänföres under Apotheksvaror.
Magnetsten, infattad;
)G Instrumenter, lyslska.
Förslag till Tull-taxa.
n
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels-tull.
ningen.
Riksmynt.
R-.dr
öre.
* Mahn, alla slag. ej specificerad .....
Fri.
* Malmstuffer ........
Fria.
Mandel . . . . . . . . .
1 skålp.
I 2
* Marienglas ........
Fritt.
* Marmor, oarbetad eller i block .....
Fri.
arbetad, tullbehandlas såsom Bildhuggeri-arbeten,
eller såsom Sten, arbetad.
Masker .........
1 stycke
—
15
Mattor af Strå eller Rötter ......
1 skålp.
—
3
* Medallien, alla slag .......
Fria.
Metaller, sammansatta:
Marin-metall eller annan composition i form af bleck
och spik, till förhydning af fartyg
Fri.
andra slag:
oarbetade, Latun och Trådband derunder inbe-
gripna .......
Fria.
arbetade, alla slag, gjutna, smidda eller pressade,
oakta Lahn och Metallduk derunder inbegripna:
förgyllda, försilfrade eller pläterade .
1 skålp.
75
andra slag ......
1 skålp.
—
40
Skrot samt gammal och brukad metall, sammansatt,
endast tjenlig till omsmältning ....
Fritt
Metwurst . . . . . .
1 skålp.
10
Mineralier för Naturaliesamlingar .....
Fria.
Manna; hänföres under Apotlieksvaror.
Marinmetall; se Metaller, sammansätta.
Marcasit; hänföres under Wismut.
Marle; se Brodérduk.
Mastix; tullbehandlas såsom Gummi.
Mattor, Bast-; se Bastmattor.
Golf-; se Väfnader.
Mattor, Gräs-; se Gräsmattor.
Mercurius; se Qvicksilfver.
Messing; hänföres under Metaller, sammansatta.
Messingstråd; se Tråd.
Metronomer eller musikaliska taktmätare; hänföras till
Instrumenter, Mathematiska.
Mikroskoper;, hänföras till Instrumenter, Optiska.
Förslag till Tull-taxa.
Mjöd ........
Mjöl, ej specificeradt, af vegetabilier, som ej kunna inbe
gripas under Spanmål eller hänföras till medicmalier
Munlack
* Musikalier .....
Muskött, torr, och Muskoltblomma
* Muskus eller Desman .
* Musslor, friska ....
insyltade eller saltade
*Mynt, Guld-, Silfver och Koppar
*
Målningar och Ritningar, oinfat tade
Nattsäckar och Kappsäckar
* Naturalier till vetenskapliga samlingar
Neglikor .....
Nålar, af annat ämne än Guld och Silfver och ej hän
förliga till Bijouterivaror
* Näfver .....
Nät, alla slag, förtullas lika med det garn, hvaraf de äro
gjorda, med tillägg af 50 procent.
Nötter:
Kokos- ........
Hassel-, Val- och andra slag . . . . .
Qvantitet för
Tullberäkningen.
Införsels-tull.
Riksmynt.
R:dr
öre.
1 kanna
25
1 skålp.
12
1 skålp.
—
60
Fria.
1 skålp.
__
40
Fri
Fria.
1 kanna
—
40
Fritt
Fria.
1 skålp.
—
40
Fria
1 skålp.
—
18
1 skålp.
—
40
Fri.
■I stycke
5
■1 skålp.
—
I 3
Mjöl af Spanmål; se Spanmål.
Mosaikarbeten; hänföras till Sten, arbetad.
Muffar; se Hudar och Skinn, Pelsverk, persedlar deraf.
Mullbärssaft; hänföres under Apotheksvaror.
Murklor; se Svampar, ätbara.
Mursten; hänföres under Tegel, alla slag.
Muskött, insyltad; tullbehandlas såsom Confiturer.
Myntkoppar; hänföres under Koppar.
Myrrha; hänföres under Apotheksvaror.
Målningar, infattade; se Tafvelramar.
Mössor och Kasketter; tullbehandlas såsom Kläder, ej
specificerade.
Natron, kolsyradt; se Soda.
Negerhead; se Tobak.
Nickel; se Kopparnickel.
Nicht eller Tutia; hänföres under Apotheksvaror.
Nys- eller Prustrot; hänföres under Apotheksvaror.
Nysilfver; hänföres under. Metaller, sammansätta.
Förslag till Tull-taxa.
n
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
Oliver . . . . ,
1 skålp.
R:dr
öre.
40
Oljor:
Feta:
Born-, Hamp-, Kokosnöt-, Palm- och Spermaceti-
4 skålp.
2
andra till Apotheksvaror ej hänförliga, eller el-  jest icke specificerade slag ....
4 skålp.
3
Flygtiga eller Essencer, ej specificerade (Flaskor-  nas vigt deri inbegripen) . >
4 skålp.
25
*Oljekakor .........
Ost, alla slag ........
Papp . . . , . .
1 skålp.
Fria
Fri.
2
Papp- och Pappers-arbeten, alla slag:
olackerade ........
4 skålp.
40
lackerade, arbeten af Papier maché derunder inbe-  gripna ........
1 skålp.
65
Papper:
Förhydnings- och Press- .....
Fria.
Kardus-, färgadt Omslags-, Tobaks-, Maculatur-, Tryck-,
limmadt och olimmadt, Kort-, Concept-, Tapet-  och Polér-papper ......
j »
4 skålp.
6
Skrif- och alla andra slag hvitt, ej specificerade
4 skålp.
—
42
Post-, alla slag .......
4 skålp.
—
45
Färgadt, pressadt, glaceradt, tryckt, figureradt, försilf-  radt eller förgyldt . . . . .
1 skålp.
48
Papperstapeter och Border ......
1 skålp.
40
Olein; hänföres under Tran.
Olja, Terpentin-; se Terpentin-olja.
Vitriol-; se Svafvelsyra.
Ornamenter, Architektoniska; so Bildhuggeri-arbeten.
Ossa Sepiae; se Fjäll, Hvalfisk-,
Ostron; hänföras under Musslor.
Paddy; se Ris.
Pailletter; se Gulddragare-arbeten.
Paradiskorn; hänföras under Apotheksvaror.
30
Förslag till Tull-taxa.
.
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
R:dr
öre.
Paraplyer
Och Parasoller:
af siden eller halfsiden, utan afseende i sednare fallet
p
silkets större eller mindre qvantitet
1 stycke
i
50
andra slag .
.
1 stycke
—
50
Delar deraf:
Ställningar
.
1 skålp.
—
25
Öfvertyg, tillskurna eller sydda, förtullas lika
med det
väfnadsslag, hvaraf de äro gjorda,
med tillägg af 10 procent.
Fodrale
r:
af
läder, lösa eller påsatta ....
1 skålp.
—
50
af
tyger, lösa
, förtullas lika med väfnaden, hvaraf
de äro gjorda, med tillägg af iO procent.
\
Pennor, Skfif-, alla slag ......
1 skålp.
—
25
Anm. Askars oell Kartors vigt inbegripen.
Penslar
.
1 dussin
—
30
Peppar, alla slag
.
1 skålp.
—
11
* Perlemor, oarbetad
Fri
a
rbetäd', oinfattad .....
1 skålp.
1
50
infattad med Guld och Silfver, väges
med infattningen och förtullas så-
som den.
infattad med andra ämnen; se Bijouteri-
faror.
*Perlor, äkta, oinfattade
eller infattade , , . .
Fria.
oäkta: Glas-
1 skålp.
40
andra slag ......
1 skålp.
2
—
infattade
med andra ämnen än Guld och
Silfver; se Bijouterivaror.
i
Pastellkritor; se Krita.
Pelsverk; se Hodar och Skinn.
Pennor, Blyerts-; se Blyertspennor.
Pergamentsskinn; se Hudar och Skinn.
Förslag till Tull-taxa.
31
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels-tull.
ningen.
Riksmynt.
R:dr
öre.
Perukmakare-arbeten . . . . . .
1 skålp.
6
* Pimpsten .........
Fri.
Piphufvuden, med eller utan beslag:
af sjöskum, äkta eller oäkta .....
1 skålp.
4
andra slag .
1 skålp.
—
40
*Plantor .........
Fria.
* Platina, oarbetad eller arbetad .....
Fri.
Plommon. Brundier och Sviskon ....
'1 skålp.
—
6
Plymer:
Struts- och andra slag .
■1 skålp.
45
Pomada .........
1 skålp.
1
—
Pomcranser . . .....
1 skålp.
—
6
Pomeransknoppar och Skal .....
1 skålp.
—
7
Porslin:
oäkta, Sten eller Fayence:
hvitt eller enfärgadt, men omåladt:
Talrickar .......
1 skålp.
5
andrå pjeser . . . .
1 skålp
■TT*
10
måladt eller trvckt:
J
Talrickar .......
1 skålp.
—
10
andra pjeser ......
1 skålp.
48
äkta:
hvitt eller enfärgadt .....
1 skålp.
; —
20
förgyldt eller måladt i figurer eller med blom-  mor .......
1 skålp.
—
40
Persikokärnor; hänföras under Apotheksvaror.
Pinsbach; hänföres under Metaller, sammansatta.
Pipor, Tobaks-; hänföras under Piphufvuden.
Pistacier; hänföras under Frugter och Bär, ej specificerade,
torra.
Pistoler; se Gevär.
Platåer; se Decorationer.
Pläter; hänföres under Metaller, sammansatta.
Porfyr; hänföres till Sten, ej specificerad.
32
Förslag till Tull-taxa.
Anm. Kärl och redskap af äkta porslin för pharmaceutiska eller
vetenskapliga behof må, sedan beskaffenheten och qvantite
ten blifvit hos Sundhets-Collegium, Vetenskaps-Akademien
eller vederbörande Universitets-Fakultet uppgifna oell god
kända, af Apothekare och Vetenskapsmän införas
oljer, Penningebörsar, Ridihyler och Väskor:
af hel- eller halfsiden ....
andra slag .....
Potates . .
Potatesmjöl . . .
* Pozzolana .....
Qvicksilfver .....
Redskap och Machinerier, eller delar deraf,
rade . ' .
Rigabalsam .....
Ris, oskalad eller Paddy
Russin . .
* Russinstj elkar .....
Rör:
Bambu- och Spanska
Rottingar, Vass- och andra slag
Rötter, ätbara, alla slag
ej specifice
-
Qvantitet för
Tullberäkningen.
i skålp.
I skålp.
I skålp.
I skålp.
\ skålp.
I skålp.
1 skålp.
Införsels-tull.
Riksmynt.
' R:dr
Fritt.
50
Fri.
Fritt.
Fri.
15
Fria.
10
Fri.
Fria
I
•I C
■ ! i
Fria,
Portemonnaier; se Portföljer.
Porter; se Dricka.
Pottaska; se Aska.
Puder, tullbehandlas såsom Mjöl, ej specificeradt, af
vegetabilier.
Q, varn ste nar; se Steo.
Qvercitron; hänföres till Färger, ej specificerade.
Kaspar; se Filar.
Rhabarber; hänföres under Apotheksvaror.
Ridikyler; se Portföljer.
Risgryn; se Gryn, ej af Spanmål.
Rismjöl; se Gryn, ej af Spanmål.
Rosmariu; hänföres under Apotheks varor.
Rotting; se Rör.
Rumm; se Bränvin.
Riifkakor eller Räfkryddor; hänföras under Apotheksvaror.
Rödfärg; hänföres under Färger, ej specificerade.
Rör af Jern eller annan Metall, äfvensom Tegelrör;
hänföras till Redskap och Machinerier.
Rothe; se Färger, ej specificerade.
Rötter för Apothekares behof, ej specificerade; hänföras
under Apotheksvaror.
Sadelmakare
-
Förslag till T till-1 axa.
as
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels-tull.
ningen.
Riksmynt.
R:dr
öre.
Sadelmakare-arheten: ej specificerade;
med äkta förgylda, försilfrade eller pläterade beslag
1 skålp.
75
andra slag ........
1 skålp.
50
Saffran .........
1 skålp.
2
—
Salmiak
1 skålp.
—
3
Salpeter, oraffinerad eller raffinerad:
intill slutet af år 1858 ....
1 skålp.
—
15
från och med år 1859 ....
Fri.
Clnlisk eller salpetersyrad! Natron
Fri.
|
Salpetersyra och “Skedvatten .....
1 skålp.
—
5
Salt:
oraffineradt:
Kok- Berg- och Glauber-, vattenfritt
1 kubikfot
—
10
raffineradt ........
1 skålp.
—
3
medicinskt ........
1 skålp.
—
3
Saltsyra . . . . .
1 skålp.
—
1
*Sand
Fri.
Saxar:
Ofverskärare- samt saxar till klippning af plåtar och
bleck; hänföras till Redskap och- Machinerier.
Skräddare-, Trädgårds- och Ull- ....
1 skålp.
—
15
andra slag: opolerade ......
1 skålp.
—
25
polerade ......
1 skålp.
—
50
Sablar; hänföras till Stålarbeten.
Saccarum Saturn i; se Blysocker.
Saffian; se Hudar och Skinn, beredda.
Sagogryn; se Gryn, utom af Spanmål.
Sandarak; se Gummi.
Sandel; se Färger, ej specificerade.
Sassafras; häuföres under Apotheksvaror.
Schellack; se Gummi.
liih. till 11 St. Prof. 1856 & 1857. 5 Sami. 1 Afd. 11 Haft.
34
Förslag till Tull-taxa.
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels-tull.
ningen.
Riksmynt.
R:dr
öre. t
Segel:
Införselstullen bestämmes efter den å väfnaden, hvar-
af de bestå.
Senap:
omalen .......
1 skål]).
..
3
malen och preparerad ......
1 skålp.
tö
* Serpentinsten: oarbetad ......
Fri,
arbetad; se Sten, arbetad.
Siktar och Såll ........
1 skålp.
—
25
* Silfver, oarbetad t .......
Fritt.
arbetadt, förgyldt eller oförgyldt
1 ort
—
7
Bok-, äkta och oäkta .....
Fritt,
Musiv-, Målare-, Puder- eller Unsen- .
Fritt.
*Silke, ratt, ofärgadt .......
Fritt
färgad t .......
I skålp.
\
50
Sirop, alla slag ........
I skålp.
—
f>
* Skafgräs .........
_
Fritt.
Skomakare-arbeten:
af siden ........
1 skålp.
3
af andra tyger samt af Saffians-, Karduans-, färgade,
pressade och tryckta Skinn ....
I skålp.
2
Becksöms- och s. k. Sjöstöflar ....
1 par
—
50
andra slag . . .....
I skålp.
1
25
Segel, bergade från fremmande, förolyckade fartyg; se
Inventarier.
Segelduk; se -Väfnader.
Sejdergarn; se Garn, Segel- och Bind-.
Senetsblad; hänföras under Apotheksvaror.
Schawlar och Schawletter; se Väfnader.
.Siktduk: af MetalL; se Metaller, sammansatta, andra
slag, arbetade,
af annat än Metall.; se Väfnader.
Silfverglitt; se Glete.
Sjökort; se Kartor.
Skedvatten; se Salpetersyra.
Skeppsinventarier; sc Inventarier och 11 § i TaxeUnderrättelserna.
Sk i fihr; se Sten.
Skinn; sc Hudar och Skinn.
Fisk-; se Fiskskinn.
Skjälspiiek; se Tran.
Förslag till Tull-taxa.
35
Skrifta flor, alla slag- .......
Skrubblor, alla slag; hänföras till Redskap och Machinerier.
* Sköldpadd, oarbetad ... . .
arbetad .......
Slöjdvaror eller Fabriks-, Handtverkeri- och Manufakturvaror
, i Taxan ej nämnde, förtullas lika med det ämne,
arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå, eller,
om detta ej kan bestämdt urskiljas ....
* Smergel .........
Smink och Sminkflor .......
Smör . . ......
Snörmakare-arbeten, såsom Fransar, Galoner, Gramaner,
Aiguilletter, Snoddar, Snören rn. fl ej specificerade:
af hel- och halfsiden .....
andra slag .......
Socker:
raffineradt, alla slag, såsom Topp- Kandi- och Kaksamt
krossadt eller pulveriseradt socker, äfvensom
Havana-Terres och dermed till sockerhalten
lika slag .
andra slag .
Soda eller kolsyradt Natron
Soja och Såser .
Solfjädrar ....
Spanmäl, alla slag, malen eller omalen
Qvantitet för
Tullberäkningen.
4 skålp.
] R:dl 100
* Riksmynt.
4 skålp.
4 skålp:
1 skålp.
4 skålp.
4 skålp.
1 kanna
1 skålp*
Införsels-tull.
Riksmynt.
R:dr | öre.
Fria,
Fri.
o
20
Fri.
—[65
Fritt
50
Fri.
1
3
Fri.
43
50
Slipstenar; se Sten.
Snickare-arbeten; se Trädvaror, arbetade, ej specificerade.
Snos; se Tobak.
Snäckor; se Naturalier.
Snören; se Gulddragare- och Snörmakare-arbeten.
Tarm-; se Strängar, andra slag.
Solfjäderspapper; se Papper, färgadt, m. m.
36
Förslag till Tull-taxa.
Qvantitet för
Införsels-tull.
TuMk räk-  ningen.
Riksmynt.
Speglar och Lampeller .... . .
! skölp.
R:tlr
öre.
25
Spetsar, Uddar och Blonder:
Silkes- och Linne- ......
1 skölp.
6
andra slag ........
1 skölp
2
!
* Spillning, Affall och Spån, ej specificerade
Spännhalsdukar, äfvensom andra på valk sydda halsdukar:
af hel- eller halfsiden .....
i skölp.
Fri.
5
af andra tyger . .
1 skölp.
I
50
af läder .......
■1 skölp
—
75
Stenkol: .........
1 skölp.
—
5
Sten:
Cornwalls-, Eldfast, Gjutstenar samt Mergel- och Skif-  fersten till Stentryck, Takskiffer, Qvarnstenar,
Bryn-, Olje- och Slipstenar samt all annan, ej
specificerad, oarbetad eller i block .
Fri
all annan, arbetad,' ej specificerad ....
1 skölp.
—
1
* Stenkol, Stenkolsstybb eller Cinders samt Coakes eller af-  svaflade Stenkol .......
I
k na.
Stenkols-arbelen, oinfattade eller infattade med annat ämne
än Guld och Silfver; se Bijouteri varor.
infattade i Guld och Silfver, vägas med
infattningen och förtullas såsom den.
Stenkolstjära ........
\ centner
25
* Stoff t, ofärgad eller färgad, till begagnande vid tapet-till-  verkning . ;
Fri.
Spanska Flugor; hänföras uuder Apotheksvaror. I Spiritus Vitriol; se Svafvelsyra.
Speldosor; se Instrumerter, Musikaliska. | Spån; se Spillning.
Spennaceti-olja; se Oljor, feta. ' Späck; se Tran.
Spiauter; se Zink. Stanniol; se Folier.
Spiesglans; se Antimonium. j Sticktyg eller Piqué; se Väfnader, Bomulls-.
Spiritus Vini oeh annau Sprit; se Bränvin. j Stilar; se Boktryck.
Förslag till Tull-taxa.
37
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels-tull.
ningen.
Riksmynt.
R:dr.
öre.
Strumpor och andra på Strumpstol eller genom stickning
tillverkade arbeten, ej specificerade:
Helsiden- eller halfsiden- ....
1 skålp.
1
50
andra slag .......
1 skålp.
i
Strumpstickor ........
1 skålp.
—
25
Strängar:
af Metall
1 skålp.
—
20
andra slag ........
1 skålp.
I
—
Stål, alla sia» ........
Fritt.
Slålarbeten, ej specificerade ......
1 skålp.
—
50
Stärkelse, alla slag .......
1 skålp.
—
6
Svafvel:
Sicilianskt ........
Fritt.
andra slag ........
1 skålp.
—
1
Svafvelblomma ........
1 skålp.
—
2
Svafvelsyra ........
1 skålp.
—
1
Svampar:
ätbara och andra slag ......
1 skålp.
—
50
Sågblad .........
1 skålp.
—
15
Såpa .........
1 skålp.
—
3
Säckar, nya, tomma; Införselstullen bestämmes efter den
för väfnaden, med 10 procents förhöjning.
med varor fyllda, såsom emballage .
Fria.
Storax; hänföres under Apotheksvaror.
Stramalj; se Brodérduk.
Strutsfjädrar; se Plymer.
Stuck-arbeten; tullbehandlas såsom Sten, arbetad, ej
specificerad.
Stråkardor; se Kardborrar.
Ståltråd; se Tråd.
Substans; se Bläckpulver.
Succat; se Confiturer.
Sviskon; se Plommon.
Svärta, Bok- och Koppartryck-; se Boksvärta.
Synålar; se Nålar.
Syringar; se Fingerborgar.
Såser; se Soja.
:$8
Förslag lill Tull-taxa.
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
Sängkläder beläggas med den tullafgift, sorn är bestämd
för väfnaden, hvaraf öfvertyget. består.
* tillhöriga sjöfarande eller resande, när de äro
synbart brukade eller, af egarne sjelfve med-  förda, pröfvas icke öfverstiga deras person-  liga behof .....
R:dr
Fria
öre.
Tafvelramar förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvar-  af de bestå, utan afdrag i vigten för taflan, derå
anbragt glas m. m.
Anm. Skulle sådane ramar inkomma, som böra tullbehandlas efter
värde, får före tullbehandlingen målningen eller ritningen
uttagas samt tullfritt disponeras.
Talg ..........
Fri.
Tamarinder ........
\ skålp.
—
4
Tegel, alla slag ........
Fyin
Tenlikar .........
] skålp.
—
30
Tenn, oarbetadt samt arbetadt, gammalt och sönder-  brutet .......
Fritt
arbetadt, nytt:
olackeradt och omåladt ....
1 skålp.
_
25
lackeradt eller måladt .....
1 skålp
—
40
Tenn- och Blyaska .....
Fri.
Terpentin .
1 skålp.
—
2
Terpentin-olja och Terpentinspiritus ....
1 skålp.
—
4
* Terra Sigillala ........
Fri.
* Tester eller Kratz .......
Fri.
The .
1 skålp.
—
50
Tagel; se Hår.
Talgljus; se Ljus.
Tapeter af papper; se Papperstapeter.
Taskböcker; se Portföljer.
Tennfolier; se Folier.
Terra Cotta, Terralith, arbeten deraf; se Krukmakare,
arbeten.
Theriak; hänföres under Apotheksvaror.
Thermometrar; se Instrumenter, Fysiska m. fl.
Fördag till Tull-taxa.
39
i Qvantitet för
Tullberäknirigen.
Tincal; se Boraxsyradt Natron.
Tobakspipor af Lera eller Porslin; se Piphufvuden,
andra slag.
Tomback; hänföres under Metaller, sammansatta.
Trapp; behandlas såsom Leia.
se Strumpor, m. m.
It:dr
öre.
Tjära, Tjärbärma och Vraktjära .....
Fria
Tobak:
\
oarbetad:
Blad och Stjelk ......
1 skålp.
20
arbetad:
j
Cigarrer .......
1 skålp.
\
50
Karfvad .......
1 skålp.
—
50
Malen eller Snus ......
1 skålp.
—
50
Spunnen eller Negerhead ....
1 skålp.
—
30
Stanger och Karotter .....
1 skålp.
—
50
* Tonkabönor . . . . . .
Fria.
Tran och Späck, alla slag ......
■1 skålp.
—
1
* Trippel ........
Fri.
Tråd:
Guld- och Silfver- ......
1 ort
—
12
Jern- och Stal- .......
Fn
Koppar- och annan ej specificerad Metall-,
förgylld, försilfrad eller pliiterad
'1 skålp.
25
andra siag .......
Fr
Bomulls-, alla slag ......
1 skålp.
40
Linne-:
oblekt ........
1 skålp.
—
40
blekt eller färgad ......
1 skålp.
—
50
Införsels-tull.
Riksmvut.
Tricot i
Tricotage j
Trummor och Trumpeter; se Instrumenter, Musikaliska.
Tryffel; se Svampar, ätbara.
Tråd, Jern-, Stål- och Messings- till Instrumenter; se
Strängar.
40
Förslag till Tull-taxa.
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningett.
Riksmynt.
R-.dr
öre.
*Träd, friska, alla slag ......
Fria.
Trädvaror:
* Virke, oarbetad t, alla slag .....
Fritt.
* Bandstakar ........
* Bjelkar och Sparrar, alla slag ....
Bräder och Plankor, sågade, alla slag
* Enträd och Enstafrar ......
Gevärstocksämnen .......
* Handspakar och Handspaksämnen ....
Lister och Läkter, alla slag .....
Fria.
* Master, Bogspröt, Spiror och Pumpträd, alla slag
—
* Ribbor, alla slag .......
* Stäfver, Lagg- och Botten-, alla slag
* Tunnband ........
* Ved, alla slag .......
* Arträd . . . . . . ' .
Fanérskifvor draga hälften af den tull, som är bestämd
för Snickare-arbeten af samma Trädslag.
Svarfvare-arbeten, ej specificerade, med eller utan bets-
ning, målning eller lackering ....
1 skalp.
1
Alla mer eller mindre arbetade Trudvaror, ej specifi-
cerade, derunder inbegripne Snickare- och Stol-
makare-arbeten:
af Furu eller Gran, med eller utan betsning,
målning, eller lackering ....
\ skålp.
—
3
af Alm, Ask, Björk, Bok, Ek, Valnöt och
Trädfrugter; se Frugter och Bär.
andra
Förslag till Tull-taxa.
41
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
R:dr
öre.
Trädvaror:
Alla iner eller mindre arbetade Trädvaror, ej specifice-
rade, derunder inbegripne Snickare- och Slolmakare-
arbeten:
andra inhemska Trädslag, med eller utan
betsning, målning eller lackering, eller med
fanering af nämnde trädslag
1 skålp.
10
af Mahogny, Jacaranda och andra utländska
Trädslag, massiva eller dermed fanerade,
försedda med äkta eller oäkta förgyllning .
■1 skålp.
15
Anm. Ar arbetet sammansatt af flera trädslag, sker förtull ningen
efter det slag deribland, som drager högsta tullafgift.
Möbler, försedda med stoppning, men utan öfvertyg,
förtullas efter ofvanstående bestämmelser,
utan förhöjning.
försedda med stoppning och öfvertyg, för-
tullas efter nämnda bestämmelser, med 50
procent förhöjning.
Tvål:
parfumerad ........
1 skålp.
50
andra slag ........
\ skålp.
8
Tågvirke, nytt ........
i skålp.
3
*Ull, alla slag
Fri.
Ur:
Fick-:
med Guldboétt ......
1 stycke
4
i
med boett af andra materialier
1 stycke
1
—
Tusch; hiinföres till Färger, ej specificerade. | Talgsten; se Sten, ej specificerad.
tTuariego; se Zink. Urglas; se Glas.
Tutia; hänföres under Apotheksvaror.
Bih. till R. St. Prot. 1856 å 1857. 5 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 6
42
Förslag till Tull-taxa.
!
L.  r Jai  -- - ■ -
-
Qvantitet för
Införsels-
tull.
Tullberäk-
lungen.
Riksmynt.
Ur:
Boétter, lösa, förtullas såsom det amne, arbetadt,
hvaraf de bestå.
Skepps-kronometrar ......
1 stycke
R-.dr
20
öro.
Vägg- och Studsare i foder:
af Bronz eller annan metall, äfvensom af Ala-  baster eller Porslin .....
1 skålp.
i 0
af Träd eller andra slag ....
1 skålp.
—
40
Urfoder, lösa, Lod till Ur, äfvensom Tornur eller delar
deraf, förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvar-  af de bestå.
Lösa eller oinfattade urverk, eller delar af ur, ej speci-  ficerade .......
1 skålp.
3
i
Urband och Urkedjor af annat ämne än Guld och Silfver
hänföras till Bijouterivaror.
Vadd:
Silkes- ........
1 skålp.
1
50
andra slag ........
1 skålp
—
25
Vugnar och Åkdon:
Tvåhjuliga samt Droskor, Trillor och Slädar
1 stycke
37
50
öfriga slag ........
i stycke
100
—
* synbart brukade, som af resande medföras eller som
blifvit ur riket bevisligen utförda
__
Fria
Vanilj .........
1 skålp.
5
50
Vanta.'':
tiel- eller halfsiden ......
1 skålp.
i
50
Violrot; hänföres under Apotlieksvaror. i Vagn makare-arbeten, ej specificerade; hänföras under
Viol-Sirop; häuföres under Sirop. Slöjdvaror, ej specificerade.
Vitriol-olja; se Svafvelsyra. | Valnötter; se Nötter,
Förslag till Tull-taxa.
43
Handtverkerierna
ej
pecifi
-
Vantar:
andra slas .
O
öfverkladda med skinn, lullbehandlas lika med Handskar.
Vallen, mineral- .
Vax, alla slag
Vekar, Lamp- och Ljus
Verlctyg
för Slöjderna och
cerade
Vin, alla slag:
på fastager
på buteljer
Vindraf, torr
Vindrufvor
Vinsten, rå eller
Vinstenssalt
Visitkort
Vismut
Vitriol:
grön
andra slag
Väfnader:
Helsiden:
Felb och Plys ......
Sammet- ......:
Anm. Då hela ytan utgöres af Silke, hör väfnaden, ehuru frånsidan
utvisar bomull, tullbehandlas såsom helsiden.
renac
Qvantitet för
Tullberäkningeu.
1 skålp.
1 kanna
1 skålp.
100 R:dr
Riksmynt. !
1 skålp.
1 kanna
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
1 skålp.
Införsels-tull.
Riksmynt.
R:dr öre.
Lo
Fritt,
— 70
1
Fri.
L
7ö
20
3
14
25
14
1
3
50
50
Vatten, Lukt-; se Luktvatten.
Wau; hänföres under Färger, ej specificerade.
Vax-ljus; se Ljus.
Vicker; hänföres under Spanmål.
44
Förslag lill Tull-taxa.
Qvantitet för
Införsels-tull.
Tullberäk-
ningen.
Riksmynt.
R:dr
öre.
Väfnader:
Helsiden:
Andra slag, Guld- och Silfvertyg derunder in-
begripne .......
1 skålp.
6
Halfsiden:
Felb och Plys ......
1 skålp.
1
50
Andra slag .......
\ skålp.
3
Bomulls-:
Felb och Plys, äfvensom Filtar och Parkum
1 skålp.
40
Gaze, Halflinon, Musslin, Nettelduk, Dimity och
Batist .......
1 skålp.
1
Segelduk .......
1 skålp.
6
Ty#
1 skålp.
2
25
Andra slag:
oblekta och ofärgade .....
1 skålp.
TTT
40
blekta eller färgade .....
\ skålp.
—
70
tryckta eller pressade .....
1 skålp.
90
Bomulls- med blandning till större eller mindre del
af Lin eller Hampa:
Bolstervar .......
1 skålp.
40
Damast .......
\ skålp.
90
Dräll .......
1 skålp.
—
65
Andra slag tullbehandlas såsom lika beskaffade
tyger af bomull allena.
Ylle-: af ull allena eller blandade till större eller min-
dre del med bomull, lin, eller andra ämnen,
utom Silke:
Filtar och Mattor .....
i skålp.
40
Pressduk ......
\ skålp.
\2
Värjor och Värjklin^pr; hänföra* Tinder Stjilarbete»,
Förslag till Tull-taxa.
45
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels-tull.
ningen.
Riksmynt.
R:dr
öre.
Väfnader:
Ylle-: af ull allena eller blandade till större eller min-
dre del med bomull, lin, eller andra ämnen,
utom Silke:
andra slag .......
1 skålp.
1
25
Linne- och Hamp-:
Blaggarn, Buldan, Kanfas oeh Sadelgjordsväf
1 skålp.
—
15
Bolstervar .......
1 skålp.
—
40
Batist, Flor, Kammarduk och Linön .
1 skålp.
3
—
Lärft, alla slag, äfvensom Damast
1 skålp.
1
—
Mattväfnad af Hampa, eller af Hampa i förening
med annat i Taxan ej specificeradt ämne
1 skålp.
,
18
Segelduk och Tältduk .....
1 skålp.
—
8
Andra slag, Drällsväfnader derunder mbegripne .
1 skålp.
—
65
Hår- och Tagel- ........
1 skålp.
—
50
Yaxade och lackerade:
Mattor ........
1 skålp.
—
10
andra slag .......
1 skålp.
—
25
Vattentäta eller dubbla väfnader, sammansatta genom
upplösning af Cautschuk, Gutta Percha m, m. .
1 skålp.
—
75
Ympvax .........
Fritt.
Zink, Tutav.lffj och Spiauter:
Fri.
oarbetad och i plåtar ......
arbetad:
omålad och olackerad .....
1 skålp.
—
7
målad eller lackerad .....
1 skålp.
—
20
förgyld, försilfrad eller pläterad
1 skålp.
—
75
Saffer; hänföre» under Färger, ej specificerade.
Förslag till Tull-taxa.
Qvantitet för
Tullberäk-
Införsels-tull.
ningen.
Riksmynt.
R:dr löre.
* Zinkblende ......
1
Fritt,
Angmachiner och Ångpannor .....
Fria,
Ä99
Fria.
dUÄa1,' alla’slag ........
1 kanna
— 25
Varor, som icke kunna hänföras under någon af de i
!
denna Införsels-Tarif upptagne bestämmelser:
i
i
* råämnen .......
Fria.
mer eller mindre arbetade ....
j R:dr 100 1
( Riksmynt |
20 -
Zitverrot; liänföres under] Apotlieksvaror. Öl; se Dricka.
Ängsskära; liänföres under Färger, ej specificerade. |
Förslag lill Tull-taxa.
K?
Tarij' för g Ijörsels-lullen.
Qvantitet för
Tullberäk-
TJtförsels-tull.
ningen.
Riksmynt.
R:dr
öre.
Ben, andra slag än Elfen- och Hvalfisk-, oarbetade
'I centner
—
50
Jern:
gjutet:
Tack- och Barlast-, Kanoner, Stycken, Nickha-  kar och Mörsare, ostämplade och oborrade,
Hällar öfver 1 tums tjocklek, jemte Lod och
Lödjor till vigter af större tyngd än 1 cent-  ner ........
1 centner
50
Koppar:
rå ........
1 centner
5
gårad samt Kopparskrot, alla slag, äfvensom Koppar-  aska ........
1 centner
_
60
Lumpor .........
i centner
2
—
Mahn, rå och osmält, i Införsels-tarifen ej specificerad
1 centner
—
2 o
Trädvaror:
Virke, oarbetad),, sågadt eller tillhugget: Alm, Ask,
Bok, Björk, Ek och andra ej specificerade såda-  na trädslag, som vexa inom landet .
Furu- och Grantimmer af mindre än 10 tums dia-  meter i lilländan, äfvensom Master, Bogspröt,
Spiror och Telegrafstolpar samt Pumpträd, obor-  rade ........
I ll:tli 100 i
' Riksmynt. 1
1 stycke
10
20
48
Förslag till Tull-taxa.
Qvantitet för
Tullberäk-
Utförsels-tull.
ningen.
Riksmynt.
rådvar or:
R:dr
öre.
Bandstakar af furu och gran tullbehandlas såsom
Läkter, huggne eller täljde.
Läkler, huggne eller täljde .....
1 tolft
50
Sparrar af furu och gran af mindre tjocklek än 8
turn midtpå .......
1 stycke
20
Anm. Sparrar af furu och gran kunna utföras bade liksidiga och
platta. Dimensionen af deras tjocklek bestämmes efter fjer-  dedelen af deras total-omfang midtpå, så att t. ex. en Sparre,
som på två motsatta sidor iunehåller 10 tums tjocklek och
på de öfriga endast 6 tums, kommer att vid tullklarerin-  gen behandlas lika med eu, hvars, alla fyra sidor tvärtbfver
innehålla hvardera 8 tura.
Arträd eller ämnen till åror .....
•1 pär
15
Alla andra varor än de i denna Tarif upptagne
Fria.
Tarif
Förstäf) tilt Tull-tnxa. 49
Tar if för MirvtliS-apitiayrl ocft Tramilo-afyiflen.
tfinimi-qvantitet
Qvantitet för
Transito-afgift.
för Kredit*
upplaget.
Transito-afgif-  tens beräkning.
Riksmynt.
15 centner
Anis
1 centner
R:dr.
öre.
15
150 kannor
lini ur in:
Geniever
1 kanna
5
150 kannor
Gonjac
1 kanna
—
5
150 kannor
Rumm .g
1 kanna
—
r
0
150 kannor
Arrac
1 kanna
—
5
7 centner
Cacao
1 centner
—
50
10 centner
Caffe
I centner
—
40
i- centner
Cand och Cassia Ligntea
1 centner
—
80
10 centner
Corinter
i centner
—
25
1 i- centner
Fenkål
1 centner
25
120 centner
Fisk:
saltad, Sill
1 centner
5
G0 centner
torr, Gråsidor eller Sev
1 centner
10
1 4 centner
Färger:
Blyhvitt
1 centner
25
50 skålp.
Cochenille
1 skålp.
10
100 skålp.
Indigo ...
1 skålp.
5
i centner
Garn, bomulls-:
ofärgad t
I centner
_
80
1} centner
färgadt, Turkiskt rödt ....
1 centner
3
20
Bih. till B. St. Brot. I85(i & 1857. 5 Sami. 1 A/d. 11 Häft.
50
Förslog till Tull-taxa.
Minimi-qvantitet
(Qvantitet för
Transito-afgift.
för Kredit-
Transito-afgit-
—
upplaget.
tens beräkning.
Riksmynt.
20 centner
Gryn, utom af spanmul
1 centner.
R:dr
öre.
15
15 centner
60 centner
Ingefära, torr
Kummin
1 centner
25
1 centner
—
10
10 centner
Ljus: talg-
1 centner
35
3 centner
vax-, gula
1 centner
i
—
3 centner
hvita och Spermaceti . .
1 centner
i
50
9 centner
Mandel
1 centner
—
25
10 centner
Olja, Bom- eller af Oliver
1 centner
25
20 centner
Hamp-
1 centner
—
15
8 centner
Peppar, alla slag X ■
1 centner
25
20 centner
Plommon, Cathrin- och Sviskon
1 centner
15
20 centner
Pommeransknoppar och skal ....
1 centner
—
15
20 centner
Russin
1 centner
—
15
600 kubikfot
Salt, kok-
1 kubikfot
—
1
18 centner
Socker:
Mascovad, eller brunt och gult, ordi-  närt Terres- och Tetes- samt hvitt
Pudersocker
1 centner
15
12 centner
Krossadt Lump- och Havanna-Terres-
1 centner
—
25
\\ centner
Thé
1 centner
2
—
12 centner
Tobak:
Blad
1 centner
—
15
24 centner
Stjelkar
1 centner
—
15
1 2 centner
Knaster
1 centner
2
|
i 12 centner
Win: på fastager
1 centner
i
35
! 100 kanner
på buteljer
1 kanna
l —
! 5
Vördar/ till Tull-taxa.
51
U nderrättelse r
om hrad rid Taocans verkställighet iakttagas hör.
§ 1
Hvad vid tullklarering af brutet öretal ej hinner till halft öre uteslutes, och
räknas deremot för ett öre hvad af sådant brutet tal stiger till eller öfver ett
halft.
§ 2.
Med de i Taxan förekommande vigtbestämmelser förstås viktualievigt, enligt
Kongl. Maj:ts nåd. Stadga den 31 Januari 1855.
§ 3.
Varor, som med främmande fartyg in- eller utföras, äro i Sverige icke underkastade
andra eller högre afgifter, än om de med Svenska fartyg in- eller
utföras.
§ 4-
Lastpenningar till Kongl. Majit och kronan utgöras till lika belopp af Svenska
som af främmande fartyg med 40 öre för hvarje läst, beräknad efter Svenskt mätarebref
samt betalas hvarje gång både vid inkommande och utgående; dock om ett
fartyg, under loppet af ett kalenderår, gör flera resor mellan Sverige och utrikes ort,
erläggas dessa umgälder för utgåendet allenast första resan och vid förnyadt inkommande,
endast när fartyget innehar last, samt större eller mindre del deraf lossar;
och må i detta hänseende jemväl såsom barlastade anses: Fartyg af 8 lästers drägtighet
och derunder, som innehafver gods, icke uppgående till mer än hälften af
52
Förslag till Tull-taxa.
dess drägtighet; Fartyg af öfver 8 till och med 50 lästers drägtighet, som innehafver
gods icke (ifver 4 läster; Fartyg af öfver 50 till och med 100 lästers drägtighet,
som innehafver gods icke öfver 6 läster; samt fartyg af öfver 100 lästers
drägtighet, som innehafver gods icke öfver 8 läster; hvaremot, då fartyg innehafver
gods till större lästetal i förhållande till drägtigheten, än hvad sålunda nu bestämdt
är, detsamma bör anses såsom lastadt, samt hel afgift erlägga.
§ 5.
A inkommande varor som, enligt Taxan, förtullas med vissa procent af värdet,
bör godsegaren uppgifva inköpspriset med tillägg af assurans, frakt och annan derå
använd kostnad intilldess de till lossningsorten anländt. Godsegarens uppgift skall,
så vidt ske kan, styrkas af factura och Connoissemet. Företes icke dessa handlingar,
vare Tullkammaren pligtig, likasom den i allt fall är berättigad, att genom tillkallade
2:ne sakkunnige personer låta besigtiga varan och å angifmngsinlagan anteckna
antingen deras godkännande af det uppgifna värdet eller den tillökning deri,
som de anse skäligen böra göras. Vill godsegaren icke verkställa förtullning efter
det af Besigtningsmännen varan åsätta värde, skall skriftligt bevis derom å angifmngs0
0 . ö . 1
inlagan tecknas och varan derefter, så fort sig göra låter samt sist inom en månad
från angifningen genom tullkammaren å offentlig auction försäljas. Sedan tullafgiften,
beräknad efter försäljningsbeloppet, derest detta öfverstiger godsegarens värdeuppgift,
men alltid minst efter denna senare, blifvit, jemte auctions-omkostnaderne afdragne,
skall behållna auctionssumman godsegaren tillställas.
Med brukade flyttsaker och resande tillhöriga effekter, som icke utgöra handelsgods,
förfares enligt hvad derom särskildt är eller varder stadgadt.
§ 6.
På vederbörande Fabriks- och Handtverks-föreningar ankommer, att utse en
eller flere personer i hvarje Stapelstad, som ega att tillse, det de till hvarje Förenings
yrke hörande varor blifva efter riktiga värden och benämningar förtullade,
och öfvervara alla stämplingar i packhusen; dock må dessa ombuds frånvaro icke
hindra tullbehandlingens företagande och fortgång.
§ 7.
Inkomna och lill inrikes förbrukning disponerade utländska varor kunna till utrikes
ort tullfritt åter utföras.
§ 8-
Vid uppkommande tvist om en varas rätta art och benämning må General-TullStyrelsen,
dess Instruction likmätigt, ega att, sedan, der så'erfordras, sakkunnige
personer hörde blifvit, afgöra frågan; kunnande besvär öfver Generel-Tull-Styrelsens
Förslag till Tull-taxa.
r.:i
i dylika frågor fattade beslut bos Kongl. Majit i underdånighet anföras endast af
Godsegaren.
§ 9-
Allt hvitt Socker, hvilket icke är angifvet såsom rafiineradt eller annat under
samma tullbestämning hanförligt slag, skall underkastas besigtning af sakkunnige och
ojäfvige personer i Tullkammare- eller Packhus-Inspektions-föreståndares närvaro. Yppas
dervid olika meningar om varans rätta beskaffenhet, hänskjutes frågan till GeneralTull-Styrelsen,
då prof å sockret jemväl bör insändas.
§ 40.
Om hvad iakttagas bör vid inkommande och utgående varors angifning och
journalisering, huru förhällas skall med varors undersökning, förtullning och utlemnande
m. m., derom länder till efterrättelse hvad i särskilta Författningar stadgas.
§ H.
Till handelns underlättande kommer så kalladt kredit-upplag eller anstånd med
tullafgifternes betalning flir alla i Tarifen i sådant afseende utmärkta varor, till der
• • • . . .
bestämda minimi-qvantiteter. att tills vidare ega rum uti Städerna: Stockholm, Göthe
borg,
Norrköping, Gefle, Carlskrona, Malmö, Calmar, Wisby, Westervik, Uddevalla.
Landskrona, Christianstad, Carlshamn, Ystad, Halmstad och Helsingborg, under iakttagande
af följande vilkor:
att varorne uppläggas under Tullkammarens, jemte egarens, lås och vård;
att egare af dessa varor få, emot utgörande af hela tullen, om de inom landet
försäljas, men endast mot. transito-tull, då de bevisligen åter utföras, från kreditupplaget
uttaga större eller mindre partier, dock icke under hälften af det minsta,
som får uppläggas;
att kredit-upplaget icke får sträckas utöfver ett år ifrån den dag, godset till
uppläggande angifvits; börande detsamma inom nämnde tid antingen åter utföras,
eller tillfullo förtullas efter den tullberäkning, som var gällande, då upplaget skedde,
vid påföljd, att godset, i annat fall, för egarens räkning å auktion försäljes, då belöpande
införsels-tull och omkostnader å auktionssumman först afdragas, och återstoden
tillställes godsegaren;
att gods må kunna transporteras från en Stads kredit-upplag till en annans,
dock med kredit-tidens beräkning ifrån den dag, godset först till uppläggning angafs;
att varor må kunna afgiftsfritt öfverflyttas till kredit-upplag från nederlag, med
beräkning af kredit-tiden från angifningen till kredit-upplaget;
att varor må, efter anmälan hos General-Tull-Styrelsen, öfverflyttas från kreditupplaget
på nederlag, emot erläggande af så väl transito-afgift, som inkommande recogmtion;
samt
Forslar/ till Tull-taxa.
att genom kredit-upplaget någon förändring icke skei' i den neder lags-fri het,
som Kongl. Majit redan i Näder förunnat vissa Städer eller framdeles i Nåder förunnar
andra.
§ 12.
Egare af fartyg, som vid Svenskt skeppsvarf nybyggas, äro berättigade att,
sedan fartyget kommit i fullfärdigt skick och sådant inför General-Tull-Styrelsen
styrkt blifvit, få tillgodonjuta restitution af erlagda införsels-afgifter för de materialier
och skeppsförnödenheter, dem egaren genom behöriga intyg visat hafva varit till fartygets
byggnad, tackling och utredning använda och för sådant ändamål från utrikes
ort införda.
De Skeppsförnödenheter hvarmed ett Svenskt, från utrikes ort återvändande
fartyg under resan blifvit försedt, äro icke underkastade tull, så länge de förblifva i
samma fartygs bruk.
§ '3
Vid utförsel sjöledes från Stapelstad af följande, utaf utländskt råämne inrikes
tillverkade varor, beviljas restitutionsvis af tullmedlen:
för 1 Skålpund raffineradt Socker, alla slag 10 öre.
» 1 Skålpund Tobak, arbetad, alla slag 1 2 öre.
» 1 Skålpund Bomullsväfnad af garn, i linhet af M 32 eller deröfver
efter Engelsk beräkning 12 öre.
hvarvid för öfrigt lakttages:
1:0 att hvad Socker- och Tobaks-fabrikat samt Bomullsväfnader angår, minst
100 skålpund af samma vara skola till export angifvas och på en gång afsändas;
2:0 att vid angifnings-inlagan alltid skall bifogas tillverkarens, under edelig förpligtelse
afgifna och med två vittnen bestyrkta försäkran, att varan är Svensk tillverkning
och af utländskt råämne, för hvilket full införselstull blifvit erlagd. äfvensom
om Bomullsväfnad, att den är tillverkad af utrikes spunnet garn i finhet af JVt
32 eller deröfver efter Engelsk beräkning; kommande detta bevis att biläggas tullkammare-journalen
å den tullplats, hvarifrån varan utföres;
3:0 att varan, då den är stämpling underkastad, bör vara med behörig tillverknings-stämpel
försedd; och
4:o att utförseln verificeras, antingen genom intyg af Svensk Consul eller vice
Consul å lossningsorten, eller, om sådan tjensteman der ej är anställd, af annan vederbörande
Embetsmyndighet, att varan derstädes blifvit lossad; egande afsändaren att,
efter företeende af vederbörande tullbevaknings-tjenstemans attest om godsets bevakning
till öppen sjö, i den mening som 30 § af gällande Nederlags-förordning föreskrifver,
utfå tull-restitutionen mot vederhäftig borgen, hvilken återställes, sedan utförseln
blifvit, på sätt ofvan stadgas, verificerad.
Förslag till Tull-taxa.
Den tiar ofvan inedgifna tull-restitutionen eger icke ruin vid utförsel till Norrige.
§
Skeppare, inhemsk eller främmande, sorn, för trängande orsaker eller till inhemtande
af ordres för sin vidare resa, inlöper i Svensk hamn, der Sjötullkammare
finnes, ma derstädes, utan skeppsumgälders erläggande, intaga förfriskningar och anställa
nödiga reparationer samt jemväl, under iakttagande af hvad Seglations-ordningen
föreskriiver och efter behörig märkrullas afgifvande, lossa större eller mindre del af
sin last och intaga fyllnad deri, utan att erlägga tull eller annan afgift för mera, än
som lossas eller lastas; men för fartyget belöpande skepps-umgälder skola, med iakttagande
af hvad ofvanstående 4 § föreskrifver, betalas, då lossning eller lastning eger
rum. Dock må, under fart från en till annan utländsk ort, fartyg, utan sådana umgälders
erläggande kunna lossa så stor del af innehafvande laddning, som icke öfverstiger
fjerdedelen af fartygets lastdrägtighet, för utrönande hvaraf fartygets skeppshandlingar
må tjena till grund.
Fartyg, inhemskt eller främmande, sorn i Svensk hamn intagit en del af sin
laddning, må i annan Svensk hamn, der, enligt Seglations-ordningen lastning får ega
rum, intaga fyllnad deri. På hvart och ett ställe erlägges tull för hvad lastadt
blifvit.
Då lossning eller lastning på liera ställen egt rum, erläggas dock, i öfverensstämmelse
med nyssåberopade 4 §, skeppsumgälder endast å första lossnings- eller
lastnings-stället, derom bevis på passet meddelas.
§ lö
Skeppare
vare skyldig att, på sätt Seglations-ordningen stadgar, å märkrullan
noga anteckna sitt förråd af lifsmedel, till mängd och beskaffenhet, vid den påföljd
för uraktlåtenhet deraf, som berörde Förordning bestämmer; och må det förråd, som
för besättningens behof till begagnande om skeppsbord finnes nödigt, befrias från tull
och andra afgifter i utlastningsorten.
Till provision må, under sådana vilkor, jemväl kunna hänföras följande qvantiteter
Vin, Bränvin, Caffe och Risgryn, nemligen:
för fartyg, kommande från Östersjön, eller till någon hamn i Halland samt Götheborgs
och Bolms Län från Nordsjö-orler samt Holland, England och Franska Vester
sjöhamnar: 2 kannor Vin, I kanna Bränvin, 2 skålpund Caffe och 3 skålpund
Risgryn, räknadt på hvarje person af besättningens och passagerarnes antal; samt
för fartyg, kommande från orter atom Östersjön, med undantag af nyssnämnde
fart till Halland och Bohus Lein: 3 kannor Vin, 2 kannor Bränvin, 4 skålpund
Caffe och B skålpund Risgryn, på enahanda sätt beräknadt
Härvid bör för öfrigt iakttagas, att Vin och Bränvin icke mot hvartannat utbytas;
så att den, som har mindre af den ena, ej får för sådan brist njuta ersätt
-
56
Förslag lill Tull-taxa.
liing i den andra varan, äfvensom att hvad af dessa och öfriga nämnde proviantartiklar
öfverstiger en Skeppares ofvanföre bestämda förråd i utlastningsorten, skall
ovilkorligen förtullas.
Hvad af inrikes producerade, enligt utgående Tullpasset, med fartyget bevisligen
utförda provisions-artiklar öfverblifvit, må, vid återkomsten, tullfritt disponeras.
Hvad af det öfriga medgifna provisions-förrådet icke under vistandet i Svensk
hamn ombord användes, må, derest det ej till qvarblifvande förtullas, med fartyget
äter utföras.
§ 16-
På det Skeppare och besättningar å Svenska krafvel-fartyg, större eller mindre,
må komma till säkert åtnjutande af den fering, som uti Kongl Maj:ts år i 748 utfärdade
Reglemente dem till uppmuntran blifvit tillagd, skola Skeppare och besättning
vid den tullkammare, der lossning sker, af den tuli, som för fartygets medbragta
last inflyter, mot behörigt qvitto, erhålla dess föring, utgörande vid fart från
Östersjön, för en Skeppare 2 R.dr, för en Styrman 88 öre och för de öfriga af
besättningen, så väl som gossar, hvardera 60 öre; från de vid Nordsjön, Kanalen
och Atlantiska hafvet belägna Europeiska orter, för en Skeppare 10 R:dr 78 öre,
för en Styrman 5 R:dr 38 öre och för det öfriga Skeppsfolket, hvarje person iR:dr
32 öre, samt från Medelhafvet, Levanten och andra aflägsnare orter, för Skeppare
13 R:dr 50 öre, för Styrmannen 6 R:dr 75 öre och för hvardera af den öfriga
besättningen 5 R.dr 38 öre, men då tullbeloppet för medförda varor icke uppgår
till minst 75 R.dr, bestås Skeppare och besättning ej någon föring, från hvilken
förmån äfven inhemska på klink byggda samt utländska fartyg äro uteslutna.
Skeppare, sorn komma från Medelhafvet, men tillika intagit last uti Vestersjöhamnar,
njute föring, såsom från Medelhafvet, när tullen för de derifrån i Svenskt
fartvg medbragta varor stiger till en fjerdedel af tullbeloppet för de varor, som annorstädes
blifvit inlastade. Vid ett annat förhållande bestås endast den mindre föringen
§
'17-
För gods, som under transporten genom tillfällighet tagit skada, må ej någon
minskning i tullen tillåtas, så vida godsegaren sjelf vill detsamma disponera. Anser
godsegaren en sålunda förskämd vara icke kunna draga den i Införsels-tariten utsatta
tull, må han äska laga besigtning å godset, hvilken då skall af Magistrats-person,
med biträde af två sakkunnige och ojäfvige män, verkställas i närvaro af vederbörande
Tullkammare-föreståndare, som eger att, under tjenstemanna-ansvarighet, för
bevakande af Kronans rätt, besigtnings-åtgärden controllera. Befinnes godset hafva
under transporten undergått förskämning, skola Besigtningsmännen ej allenast härom
utfärda
Förslag till Tull-taxa.
57
utfärda intyg, utan jemväl, efter granskning af behöriga lasthandlmgur, attestera värdet
af enahanda vara i oskadadt skick. Derest fog till anmärkning emot förrättningen
icke förekommer, antecknar Tullkammare-föreståndaren sitt godkännande å besigtningsinstrurnentet,
som icke edsvurne besigtningsmän äro pligtige att. der så äskås, med
ed fästa Tullkammaren försäljer sedermera, efter föregången kungörelse, på öppen
auktion, i behörig ordning, hvad förskämdt är, hvarvid, under iakttagande att godset,
såsom å nederlag befintligt eller oförtulladt, försäljes, införsels-tullen för det som ensligt
tarifen, förtullas efter värde, beräknas efter fastställd tullprocent ,å auktionspriset
samt för annat gods emot tanf-bestämmelsén minskas i samma mån, som auktionspriset
understiger det vid besigtningen för oskadad enahanda vara bestämda värde;
kommande behållna auktions-summan att, sedan belöpande tull blifvit erlagd, godsegaren
tillställas Försummar godsegaren fullgörandet af bevisningen om varans förskämning
utöfver fjorton dagar efter den preskriptionstid, hvarinom angifnings-inlagan,
jemlikt 30 § af gällande Seglationsordning, bör vara till Tullkammaren aflernnad,
ansvare för tullafgifternas fulla erläggande, derest han icke genom skriftlig anmälan
hos Tullkammaren, mom samma tid, afstär sin rätt till den skadade varan, som då,
medelst offentligt utrop, för Kronans räkning, genom Tullkammaren försäljes.
Beträffande förtullnmgen af varor, bergade från strandade, utrikes ifrån komna,
fartyg skall iakttagas:
'l:o att, derest fartyget alldeles förolyckats eller så skadats, att varorna icke
kunna, för befordrande till destinationsorten, åter intagas, eller om dessa till större
eller mindre del finnas så sjöskadade, att de till vidare försändning icke, utan äfventyr,
kunna användas, godsegaren eller dess ombud må ega att godset i den stapelstad,
dit det beqvämligast må kunna föras, eller å landet i strandningsorten, efter
föregången kungörelse, genom offentlig auktion, i vederbörlig ordning, låta försälja;
2:o att för detta ändamål laga besigtning å godset, så fort ske kan, bör an
ställas,
då strandnmgen skett inom stads område, af Magistrats-person, och i annat
fall af Kronofogden i orten eller annan behörig kronobetjent, med biträde af två sakkunnige
och ojäfvige män, och i närvaro af vederbörande Tullkammare-föreståndare,
som eger att. under tjenstemanna-ansvarighet, för bevakande af Kronans rätt, besigtnings-åtgärden
controllera och, om fog till anmärkning icke förekommer å besigtnings-instrumentet,
som ej edsvurne besigtningsmän äro pligtige att, der så äskas,
med ed fästa, anteckna sitt godkännande;
3:o att minst en månads tid må bestämmas för auktionens hållande, efter derom
af K. Maj:ts Befallningshafvande i Länet utfärdad Kungörelse; dock om någon vara
befinnes så skadad att, utan äfventyr af dess förderfvande, något längre uppskof
med försäljningen icke kan ega rum, eller om varans värde icke står i något afpassadt
förhållande till bevaknings- och magasinerings-kostnaderne under ett sådant
längre uppskof, må försäljningen, så snart kungörelse derom i strandningsortens och
/ti/i. till R. St. Prat. 1850 & 1*57. 5 Sami. 1 Afd. 11 Höft. 8
58
Förslag till Tull-taxa.
närmaste stads kyrkor blifvit uppläst, verkställas; börande i besigtnings-mstrumentet,
vid slik händelse, meddelas intyg om behofvet af eller skälet lill en skyndsammare
försäljning.
4:o att alla de varor, som genom väta icke äro underkastade förskämning eller
som eljest vid besigtningen finnas oskadade, skola, såsom fullgoda varor, enligt Tulltaxan
förtullas, hvaremot med tullberäkningen för de öfrige må förhållas såsom i I
mom. af denna § stadgas;
5:o att, änskönt godset såsom oförtuiladt försäljes och det är inroparen öppet
lemnadt, att detsamma antingen till inrikes förbrukning disponera eller inom stadgad
preskriptionstid reexportera, det skall ankomma på säljaren att, medelst en gemensam
inlaga, som inom fjorton dagar efter auktions-förrättningen bör, med bifogande af auktions-protokollet,
ingifvas och serskildt upptaga hvad till återutförsel ämnadt är, å
Tullkammaren angifva hela det varuparti, som försåldt blifvit, och att belöpande afgifter
för detsamma inom den i Seglations-ordningen föreskrifna tid inbetala, vid påföljd,
som i sagde Författning jemväl stadgas.
§ <8.
I afseende på Sveriges och Norriges inbördes handels-förhållanden lände till efterrättelse
hvad derom är eller varder stadgadt.
STOCKHOLM, tryckt hos E Westrell. 1857.
Berif/n,-Utskottets Memorial N:o 11,
1
N:o II.
Ank. lill Exp.-lJtsk. ilen 22 .Juni 1857, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut,
angående behandlingen af frågan om debetsedels
lös en.
Sedan Ulskottet i sitt Betänkande N:o 5, rörande allmänna bevillningen, blend
annat, vid § 128 af Bevillnings-förordningen föreslagit förhöjning af lösen för debetsedlarne,
och Utskottets förslag blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden
godkändt, men Bonde-Ståndet för sin del vidtagit ett derifrån skiljaktigt
beslut, så yttrade Utskottet tili Utlåtandet N:o 9, att sorn tre Stånds beslut uti denna
fråga, hvilken icke vore af bevillnings natur, utgjorde Rikets Ständers, Utskottet ansåge
sig endast böra sådant anmäla.
1 anledning af denna anmälan har Bonde-Ståndet fattat följande beslut: ”att som
Regerings-formeus 83 § bjuder, att grundlagarne skola i hvarje särskildt fall efter ordalydelsen
tillämpas samt § 00 samma Regeringsform stadgar, det några allmänna afgif(er
af hvad namn och beskaffenhet som helst, icke må utan Riksens Ständers samtycke
kunna förhöjas, och lösen för debetsedlarne utgör en allmän genom bevillning bestämd
afgift, om hvars förhöjning nu vore fråga, Betänkandet skulle i denna del återremitteras,
med föreläggande för Utskottet att uppsätta voterings-propositioner för ärendets
Bih. lill R. St. Prot. 1850 # 1857. 5 Sami. 1 ARI 12 Haft,
2
Bevi/ln-Utskottets Betänkande N:o 12.
hänskjutande till förstärkt Bevillnings-Utskott; och skulle de öfriga Riks-Stånden om detta
Bonde-Ståndets beslut underrättas och inbjudas att i detsamma sig förena”.
Inbjudningen har ock blifvit af Ridderskapel och Adeln antagen, så vidt den
angick föreläggande för Utskottet att inkomma med voterings-propositioner i ämnet; hvaremot
densamma afslagits af Preste-Ståndet, som, lika med Borgare-Ståndet, lågt Utskottets
anmälan till handlingarne; sistnämnde Stånd, efter det Herr Talmannen, med instämmande
uti Bevillnings-Utskoltets åsigt att den fråga, som är föremål för 128 §, ej
vore af bevillnings natur, och således borde antagas vara genom (re Stånds beslut afgjord,
förklarat sig ej kunna framställa annan proposition i anledning af Betänkandet i
denna del, jemförd! med Bonde-Ståndets ofvanberörda inbjudning, än att Utskottets ifrågavarande
yttrande måtte läggas till handlingarne.
Bå sålunda två Stånd slädnät emot två, i fråga om den behandlig af omförmälda
ämne, som enligt grundlag må ega rum, har Utskottet ansett sig böra
v hos Rikets Ständer anmäla förhållandet, under hemställan, alf
til! Konstitutions-Utskoltet må hänskjulas alt bestämma, huru med
frågans behandling vidare skall förfaras.
Slockholm den 18 Juni 1857.
\:o 12,
Alik, lill J\|i. Utsk. den 22 Juni 1857 kl. 2 e. m.
Betänkande, angående den sä kallade Iinrhus-afgiften
Uti Nådig Proposition lill Rikets Ständer af den i O sisllidne Januari (N:o 00),
hvilken ifrån samtliga Riks-Stånden blifvit lill Bevillnings-Utskottel remitterad, har, under
åberopande al hvad genom Kongl. Kungörelsen den 20 December 1854 blifvit, i
enlighet med Rikets Ständers vid sednasle Riksdag fattade beslut, i Nåder förordnad!
Bevilln.-UlskoUels Betänkande N:o 12.
3
angående sättet oell vilkoren fur utgörande, användande oell redovisande af den utaf
Rikets Ständer fastställda årliga afgift till veneriska smittans hämmande och botande,
Kongl. Majit gifvit Rikets Ständer tillkänna, det Kongl. Serafimer-Ordens-Gillet, för ali
ådagalägga i hvad man ifrågavarande afgift fortfarande må vara för lasarettens och
kurhusens underhållande behöflig, till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemnat uppgjord
sammandrag af inkomna summariska räkningar och revisions-berältelser, angående kurhusinedlens
belopp samt läns-Iasarettens och kurhusens öfriga inkomster och utgifter
under år 1854; utvisande detta sammandrag, att kurhus-afgiften för året utgjort 175,820
K:dr 44 sk. 4 r:st. och öfrige inkomster 101,932 R:dr 14 sk. 1 rist. samt att utgifterna
uppgått till 254,922 R:dr 18 sk. 10 rist., allt banko, hvarjemte Ordens-Gillet, då
häraf visade sig, alt nämnde sjukvårds-inrättningar utan kurhus-afgiften icke kunde ega
bestånd, samt denna afgift vore bestämd alt utgå endast lill och med det år, hvarun
der
nu påbörjade Riksdag slutar, i underdånighet hemställt, att Nådig Proposition om
samma afgifts fortfarande måtte lill Rikets Ständer aflatas. Derförutan hade dels Kongl.
Majlis Befallningshafvande i Stockholms län, dels och Direktionen öfver det i Fahlun inrättade
lasarett och kurhus, till Kongl. Majit inkommit med underdåniga skrifvelser, hvaruti
Kongl. Majlis bemälde Befallningshafvande upplyst, det sjukvården inom förstnämnda
län, äfven i dess nuvarande inskränkta skick, omöjligen kunde behörigen upprätthållas
utan tillökning i inkomsterna, samt alf, synnerligast för norra delen af länet, en högst
betydlig utsträckning af samma sjukvård vore af behofvet påkallad, men att all tillgång
dertill nu saknades; med afseende hvarpå Kongl. Majits Befallningshafvande anhållit om
den Nådiga framställning till Rikets Ständer, att, der lasarettets eller kurhusets bestånd
del oundgängligen fordrar, kurhus-afgiften må kunna utgå med ett förhöjdt belopp (ill
högst åtta skillingar banko; och hade åter Direktionen öfver lasarettet och kurhuset i
Fahlun underdånigst anmält, att denna inrättning, den enda inom Stora Kopparbergs
län befintliga sjukvårds-anslalf, visserligen hittills kunnat uppehållas med en kurhus-afgifl
af fyra skillingar banko på hvarje mantalsskrifven person, jemte öfriga till inrättningen
influtna smärre inkomster; men att, med beräkning af hvad derstädes för de
första åtta månaderna år 1856 vore ulbetaldl och hvad som under de återstående fyra
månaderna förmodades komma att erfordras, sig visade att, oaktadt all möjlig hushållning,
utgifterna för året komme alt öfverstiga inkomsterna med ett belopp af omkring 2,200 Ridr,
hvilket åter härledde sig dels och isynnerhet från nu gängse högt uppstegrade priser å så väl
alla lifsförnödenheter, som hvad i öfrigt till inrättningens vidmakthållande erfordrades, dels
från den minskning i inkomsterna, som varit en följd af qvarutulls- eller manlalskolens
och hemmansräntekolens förvandling, hvarigenom den inrättningen förut tillfallna andel
i böter för uraktlåtenhet att utgöra natura-prestationer (ill Fahlu bergslag af dessa skattekol
försvunnit, dels ock från ökadt antal patienter vid lasaretts- och kurhus-inrättningen,
hvilket sednare förhållande dock ingalunda inträffat såsom följd af någon ökad
sjuklighet inom länet, utan varit föranledi af tilltagande förtroende för inrättningen,
den der allt mer och mer anlitades i samma mån, som den hos allmogen förr rådande
4
Bevilln.-Utskottels Betänkande N:o 12.
fördom och obenägenhet att af sjuk vårds-anstalterna sig begagna upphörde; i anseende
hvartill länets Pröfnings-kommitté, efter verkställd granskning af räkenskaperna och
tagen kännedom om inrättningens tillstånd, fastställt kurhus-afgiften för nyssnämnde år
till el t förhöjdt belopp af sex skilliugar för hvarje mantalsskrifven person, genom hvilken
förhöjning omförmälda brist, derest icke omkoslnaderne vid lasaretts- och kurhusinrättningen
ytterligare skulle ökas, borde vid innevarande års slut nedgå till omkring
800 R:dr och under derpå följande år alldeles försvinna; men sorn af ofvan anförda
skäl antagas kunde, att patienternas antal, nu uppgående till omkring 50 ä 60 personer
för dagen, ytterligare skulle lillvexa, hvaraf äfven uppkomme ökade sjukvårdsoch
underhälls-omkostnader, så ansåge Lasaretts- och Kurhus-Direktionen, i likhet med
hvad Pröfnings-kommittéen jemväl tillstyrkt, sig böra i underdånighet hemställa, det framställning
till Rikets Ständer måtte i Nåder aflåtas, alt kurhus-afgiften för Stora Kopparbergs
län kunde ökas sålunda, att maximi-afgiften linge bestämmas lill 8 skillingar af
mantalsskrifven person.
Uti infordrade yttranden öfver nyssberörde hemställan, hade Serafimer-Ordens
Gillet i underdånighet förordat den af Kongl. Maj:(s Befallningshafvande i Stockholms
län äskade förhöjning i maximi-beloppet af kurhus-afgiften, men deremot afstyrkt Nådigt
afseende å Lasaretts- och Kurhus-Direktionens i Stora Kopparbergs län enahanda hemställan,
hvarefter samma Direktion inkommit med ytterligare yttrande i ämnet och deruti
förmält sig med all sannolikhet förese en öfver nuvarande tillgångar stegrad höjning
i omkostnaderna vid inrättningen, ej mindre till följd af allmogens tilltagande
förtroende och benägenhet att för sina sjuka densamma begagna, hvarigenom patienternas
antal visade sig vara i ständig till vext, än ock emedan utrymmet redan vore otillräckligt
för det nuvarande sjukantalet och fordrade utvidgning; hvarjemte förändrad inredning
samt ökade aflöniugar oeftergifligen påkallades.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, har Kongl. Majit i Nåder föreslagit,
all ifrågavarande kurhus-afgift jemväl under nästa slatsreglerings-period må utgå på
säll och till de belopp, som blifvit af Rikets Ständer vid sislförflulna Riksdag bestämda
och i öfverensstämmelse dermed genom Kongl. Maj:(s Nåd. Kungörelse den 20 December
1854 påbudna; dock att, beträffande Stockholms och Stora Kopparbergs län, det
måtte lemnäs vederbörande öppet att, derest behofvet sådant oundgängligen fordrar,
samt, hvad särskildt sistnämnda län augår, utvidgning af länets sjukhus verkställes,
höja ifrågavarande afgift till högst 8 skillingar banko eller 25 öre Riksmynt för hvarje
mantalsskrifven person.
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-ståndet hafva derjemte (ill Utskottet öfverlemna!
yttranden, som i anledning af omförmälda nådiga Proposition blifvit afgifna,
hos Ridderskapet och Adelil af Herr Silfverstolpe, F. (K, och hos Borgare-ståndet af
Herr C■ Stolpe. Då under sednare åren alla de för kurhus- och lasarelts-inräilningar
erforderliga förnödenheter stigit i pris, hvarigenom man kunde förmoda, ali del nu
bestämda maximum för kurhus-afgiften skulle blifva otillräckligt, har Herr Silfverstål
-
Hemlin,-Utskottets Betänkande N:o 12. 5
pe föreslagit, att liiaximi-beloppet måtte höjas i allmänhet uti alla länen till 8 sk.;
hvilken mening Herr Stolpe också uttalal, likväl endast för det fall alt något maxi
mum
för kurhus-afgiften ansåges böra bestämmas. Enligt Herr Stolpes tanke vore dock
ett sådant bestämmande ej blott öfverflödigt, enär kommunerna egde att tillse, det
beskattningen icke blefve för stor, ulan äfven menligt för det allmänna, då ifrågaslällda
afgift stundom uti länen ulginge till så ringa belopp, att densamma vore alldeles otillräcklig
för beslridande af länets sjukvård.
Utskottet har tagit i öfvervägande hvad sålunda blifvit ej mindre af Kongl.
Majit i Dess Nådiga Proposition framstäldf, än äfven hvad Herrar Silfverstolpe och
Stolpe i deras anföranden föreslagit; och enär, enligt Utskottets tanke, en förhöjning
af nu bestämda kurhus-afgiften icke blott, såsom Kongl. Majits Proposition innehåller
inom Stockholms och Stora Kopparbergs län, utan också inom öfriga länen torde
under (iden intill slutet af nästkommande riksdag blifva af behofvet påkallad, helst
den dertill hufvudsakligen verkande orsak, 6(egrade prjser å lifsfurpödenheter m. m,
icke lärer inskränka sig till några vissa delar af riket; får Utskottet, som dock finnér
betänkligt att, på sätt Herr Stolpe företrädesvis yrkat, på en kommunal-styrelse
öfverlåta rättigheten att obegränsad! bestämma beloppet af en personel bevillning, vördsamt
föreslå,
att Rikets Ständer måtte, utan afseende å Herr Stolpes nyssnämnda
förslag, besluta att, til! veneriska smittans hämmande och botande,
en kurhus-afgifi må beviljas alt fortfarande till och med det
år, då nästa riksdag slutas, årligen utgöras af hvarje mantals
skrifven
person, för Stockholms stad med högst 50 öre och
minst 3 öre samt inom öfriga delar af Riket med minst 3 öre
och högst 25 öre, under i öfrigt enahanda vilkor, som vid sislförflutno
Riksdag blefvo bestämda och uti Kongl. Kungörelseu
den 20 December 1854 innehållas.
Slockholm den 18 Juni 1857.
6
Uevilln.-UtskoUels Betänkande N:o 13.
N:o 13.
Ank. till Exp. Utsk. den 22 Juni 1857, kl. 2 e. m.
Betänkande, angående Städernas Salu-accis.
Delina afgifl, hvilken vid sednasle Riksdag uppgick tili 855 K:dr B:ko, men i
statsregleringen beräknades till endast 500 R:dr samma mynt, är nu uti Kongl.
Majtls Nådiga Proposition, angående statsverkets tillstånd och behof, upptagen till sistnämnda
belopp eller 750 R:dr R:mt.
Vid flere föregående Riksdagar hafva Rikets Ständer beslutat, att de städer,
uti hvilka rättighet ait utan afgift införa och försälja kött, bröd och dricka ännu icke
vore landtmannen medgifven, fortfarande borde erlägga den genom Kongl. Kungörelsen
den 30 November 1810 för dessa städer stadgade- salu-accis-ersältnings-afgift, intilldess
införsels- och försäljnings-frihet af nämnde föruödenhels-arliklar uti någon af dessa
städer medgifves, dä året efter det införsels-friheten beviljats, samma stad skulle befrias
från berörde afgifls utgörande. Nu har Bevilluings-Utskottet inhemtat, att fri och
obehindrad införsel och försäljning af kött, bröd och dricka blifvit sedan sista Riksdag
i Nåder medgifven för följande städer, nemligen Christianstad den 23 Augusti
1854, Norrköping den 22 September 1855 och Halmstad deu 12 Juni 1856. Då
sammanlagda beloppet af hvad från dessa städer såsom salu-accis blifvit erlagdt, uppgår
till 410 R:dr B:ko och den nu återstående afgiften således endast utgör 445 R.dr
samma mynt samt under tiden till nästa riksdag torde komma alt ytterligare minskas,
synes detta höra föranleda en nedsättning af den summa, Kongl. Majit ansett kunna på
ifrågavarande iukomst-tilel hädanefter beräknas. Utskottet linner sig alltså böra föreslå,
dels att de städer, uti hvilka rättighet alt ulan afgift införa och försälja
kött, bröd och dricka, ännu icke är landtmannen medgifven, fortfarande
böra erlägga ifrågavarande salu-accis-ersältnings-afgift, intilldess sådan
införsels-och försäljnings-frihet uti någon af dessa städer varder beviljad,
då, året derefter, samma stad befrias från erläggandet af berörda afgift,
dels ock alt en summa af 400 R:dr Riksmynt må vid statsregleringen
Remlin.-Utskottets Betänkande N:o 13.
7
upplagas såsom städernas salu-accis-afgift, all fördelas och utgå enlig!
härhos bilagda förslag lill förnyad Tarif för fördelning af salu-accis-ersättningen
utaf Städerna, hvilken tarif, i händelse den af
Rikets Häglof!. Sländer godkännes, skulle komma alt på vanlig! säll
såsom bilaga åtfölja den blifvande Bevillnings-sladgau.
Stockholm den 18 Joni 1857.
TARIF
till fördelning af Salu-accis-ersättning utaf Stliderne.
R:dr
Öre
R:dr
Öre
Transpor
R:dr
405
Öre
Transport
R:dr
0 30
Öre
Slockholm . . .
—
—
Jönköping . . .
—
—
Piteå ....
—
Ulricehamn . .
—
—
Götheborg . . .
—
—
Linköping . . .
150
—
Luleå ....
—
Hjo
—
—
Fursta klassen.
Lund
Eskilstuna . ,
Sköfde ....
.
Karlstad ....
—
Lidköping . .
75
—
.Mariefred . . .
Norrköping . .
—
—
Borås
30
—
Eksjö ....
—
—
Fahlköping • .
—
Gelle
■ —
—
Halmstad . . .
—
—
Sölvitsborg .
Femte klassen
—
—
Alingsås . . .
Malmö. ....
—
—
Helsingborg . .
Hernösand ...
—
—
Laholm ....
Trosa
—
Andra klassen.
Wenersborg . .
—
—
Marstrand . .
30
Osthammar . .
Karlskrona . . ■
—
—
Sundsvall . . .
—
—
Skara ....
—
Säther
—
Upsala
Kalmar ....
I
—
Fjerde klassen.
Skenninge . .
Nora ....
37
50
Amål
Skanör och Fal-
15
—
Wisby
—
Warberg . . .
30
—
Askersund . .
—
sterbo ....
—
—
Westerås ....
—
Arboga
—
—
Filipstad . .
37
50
Falkenberg . .
—
—
Christinehamn .
00
Wimmerby .
Kongsbacka . .
22
50
Tredje klassen.
Köping ....
—
—
Kongelf . . .
Cimbritshamn .
—
Westervik . . '
—
—
Wexiö
—
—
Engelholm . .
7
50
Strömstad . , .
—
—■
Uddevalla . . .
—
—
Söderköping . .
37
50
Strengnäs . . .
—
—
Grenna ....
—
—
Landskrona . .
—
Hudiksvall . . .
—
—
Thorshälla . .
—
—
Waxholm . . .
—
—
Nyköping . . .
—
—
Mariestad . . .
30
—
Enköping . . .
—
—
Östersund . . .
—
—
Fahlun
—
Sala
—
—
Sigtuna ....
—
—
Haparanda . . .
—
—
Christianstad. .
—
Wadstena . . .
45
—
Öregrund . . .
—
—
Skellefteå . . .
—
—
Karlshamn . , .
—
Hedemora . . .
—
—
Södertelje . . .
—
Borgholm . . .
—
—
Ystad
—
Söderhamn. . .
22
50
Norrtelje . . .
37
50
Örebro
—
—
Umeå
—
—
Lindesberg . .
—
—
Summa
007
50
Transport
405
Transport
030
—
STOCKHOLM, tryckt hos J. W- Lundberg, 1857.
BcvUlnincjs-Uhikoltets Memoria! N:o 44
1
HT: O 14.
Ank. lill Exp.-Utsk. den 23 Juli 1857, kl. 2 e. m.
Memorial med Jiirsla" till volerings-proposilioner i anledning af
Riks-Ståndens olika beslut i afseende a ifrägaställda Jörändringar
i Jöreskrifterne om allmänna bevillningens utgörande.
Sedan Bevillnings-Utskoltet uli dess Utlåtande N;o 9 afgifvit dels yttrande i anledning
af gjorda anmärkningar mot vissa delar, dels ock förslag till sammanjemkning
al Riks-ståndcns skiljaktiga beslut i afseende å andra delar af Betänkandet N:o 5, angående
ifrågaställa förändringar i föreskrifterne om allmänna bevillningens utgörande,
så hafva, enligt Utskottet tillhandakomna protokolls-utdrag, Riks-stånden, vid föredragning
af förstnämnda utlåtande, i nedan omförmälda hänseenden stannat i olika beslut;
och får Utskottet, med anmälan så väl härom, som ock att Utskottets yttranden och
förslag i öfrigt blifvit godkända, eller, der, till följd af förut fattade beslut," annat ej erfordrats,
lagda till handlingarne, nu afgifva förslag till voterings-proposilioner i de
delar, der, enligt grundlagens föreskrift, omröstning i förstärkt Bevillnings-Utskott bör
ega rum.
Bevil/ningen af rörelse och näring.
Vällofliga Borgare-ståndet har, i olikhet med öfriga Riks-stånden, som godkänt
Utskottets hemställan, att någon nedsättning af bevillningen för rörelse och näring icke
måtte ega rum, beslutat, att denna bevillning bör utgå med en procent af årlig inkomst,
Bih. till R. St. Prof. 1856 & 4857. 5 Samt. 4 Afä. 45 Haft. 1
2
Bevillnings-Utskotiets Memorial N:o
samt 7:de med flere §§, deruti för rörelse och näring 2-J procents beräkningen finnes
stadgad, bringas till öfverensstämmelse med nämnda beslut; och får Utskottet, i anledning
häraf, och så framt icke Borgare-ståndet skulle vilja frånträda sitt skiljaktiga
beslut, föreslå följande omröstning.
1:0.
Den, som, på sätt 3:ne Riks-stånd beslutat, anser att nedsättning i bevillningen
för rörelse och näring icke bör ega rum, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer, i enlighet med Borgare-ståndets beslut, bevillningen för rörelse och näring
att utgå med en procent af årlig inkomst, samt de §§ i Bevillnings-stadgan, deruti
2j procents bevillning för rörelse och näring finnes stadgad, att i enlighet dermed
rättas.
§ 9.
Som Vällofliga Borgare-ståndet, hvilket hade till Utskottets förnyade behandling
återförvisat det af Utskottet framställda och af de öfriga Riks-stånden gillade förslaget,
att de i § 9 stadgade minimi-afgifter måtte till deras dubbla belopp förhöjas, samt
dervid förklarat, att Ståndet ansåge alla minimi-tabeller och all klass-indelning emellan
städerna, hvad beskattning anginge, böra försvinna, numera fattat ett i så måtto från
de öfriga Ståndens skiljaktigt beslut, att omförmälda minimi-afgifter förklarats böra
oförändradt förblifva vid de belopp, som vid sednaste Riksdag antogos, får Utskottet
inbjuda Borgare-ståndet, att, med frånträdande af sitt skiljaktiga beslut, instämma i de
öfriga Ståndens. I annat fall torde följande omröstning böra ega rum:
2:o.
Den, som bifaller att, i likhet med hvad Utskottet föreslagit och 3 Stånd godkänt,
de i § 9 stadgade minimi-afgifter till dubbla beloppen förhöjas, röstar Ja; den
det ej vill röstar Nej:
vinner Nej,
komma dessa afgifter att, på säll Borgare-ståndet beslutat, vid deras nuvarande belopp
oförändrade bibehållas.
§ 25.
Med afslag å Utskottets inbjudning har Ridderskapet och Adeln vidblifvit sitt
från de öfriga Riks-ståndens skiljaktiga beslut, att det minimi-belopp af inkomst, hvarför
bevillning af skeppsbyggerier skall utgå, bör bestämmas till 300 R:dr Riksmynt.
I anledning häraf föreslås följande omröstning:
3:o.
Den, sorn bifaller Utskottets, af 3:ne Riks-stånd gillade förslag, att det minimibelopp
af inkomst, hvarför bevillning af skeppsbyggerier skall utgå, bestämmes till 400
R:dr Riksmynt, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
BeviUnings-Utskotlets Memorial N:o 44-,
3
kommer berörde tninimi-belopp att, i enlighet med Ridderskapet och Adelns beslut,
fastställas till 300 R:dr Riksmynt.
§§ 33 och 34.
I olikhet med Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-stånden, hvilka
oförändradt bibehållit nuvarande stadganden om bevillnings-afdrag å ullånta medel, har
Borgare-ståndet för sin del beslutat att dylikt bevillnings-aldrag bör upphöra och kapitaler
beskattas i likhet med näring och rörelse. Och torde, till följd af Borgareståndets
sålunda skiljaktiga beslut och så vida nämnda Stånd icke skulle vilja frånträda
detsamma och förena sig i de öfriga Ståndens beslut, omröstning böra anställas på
följande sätt:
4:o
Den, som vill att, på sätt 3 Stånd beslutat, nuvarande stadganden om bevillningsafdrag
å utlånta medel bibehållas oförändrade, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer, i öfverensstämmelse med Borgare-ståndets beslut, bevillnings-afdrag å utlånta
medel att upphöra och kapitaler att beskattas i likhet med näring och rörelse.
§ 35. 2:a mom.
Vällofliga Borgare-ståndet har antagit en procents bevillning af de i 35 § 2 mom.
omförmälde aktiebolag, associationer, societeter, verk, hypolheks- och andra inrättningar,
hvaremot öfriga Riks-stånden bibehållit den i nämnde mom. nu stadgade bevillning
af 2| procent. Med anledning af Borgare-ståndets sålunda skiljaktiga beslut torde, i
händelse Borgare-ståndet icke skulle vilja frånträda detsamma, omröstning böra anställas
efter följande proposition:
5:o.
Den, som vill, att den i 35 § 2 mom. stadgade bevillning för aktiebolag, associationer,
societeter, verk, hypolheks- och andra inrättningar skall, i enlighet med 3
Stånds beslut, bibehållas oförändrad, röstar Ja,- den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer nämnde bevillning alt, på sätt Borgare-ståndet beslutat, nedsättas till en proc.
af årliga behållningen.
Med bifall till den af Herr Doktor Säve väckta motion om införande af beskattning
för egandet af hundkrealur, hafva, i olikhet med de 2:ne öfriga Riki-sfånden,
sorn godkänt Utskottets afstyrkande yttrande öfver denna motion, Preste- och Borgarestånden,
efter återremiss af frågan, beslutat en årlig bevillning af 2 R.dr Runt för
egandet af hvarje hundkreatur, af hvad slag det vara må, samt att, i händelse denna
beskattning af Rikets Ständer blefve bifallen, Bevillnings-Utskoltet må sammanträda med
Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten för afgifvande af förslag rörande
4 Bevillnings-Utskottets Memorial N.-o 14.
dels användandet af denna skatt, dels sättet för dess utgörande. Utskottet fär alltså
inbjuda Preste- och Borgare-stånden att frånträda sitt skiljaktiga beslut och instämma
med de begge andra lliks-stånden, som godkänt Utskottets yttrande; men om denna
inbjudning icke anlages, föreslås följande votering:
6:0.
Den, som godkänner Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet
gillade, afstyrkande af föreslagen beskattning för egandet af hundkreatur, röstar Ja;
den det ej vill, röstar Nej:
vinner Nej,
blifver en årlig bevillning af två R:dr R:mt bestämd för egandet af hvarje hundkreatur,
af hvad slag det vara må; och kommer i sådan händelse Bevillnings-Utskottet att sammanträda
med Stats- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten för att afgifva
förslag rörande dels användandet af denna skatt, dels sättet för dess utgörande.
§§ 67, 71, 109.
Sedan Utskottet, med anledning af Preste- och Borgare-ståndens återremisser,
uti Utlåtandet N:o 9 förnyat sitt i Betänkandet N:o 5 afgifna, af Ridderskapet och Adeln
samt Bonde-ståndet godkända, yttrande, hvarigenom särskilda af Herrar Stolpe och
Sandströmer samt Kontrakts-prosten Tegnér väckta motioner dels om förändringar i
grunden och sättet för bestämmandet af taxerings-värdet å fast egendom på landet,
dels om revision af den vid Bevillnings-förordningen lögade minimi tarif för hemmansvärdet,
blifvit afstyrkta, så har Preste-ståndet numera godkänt Utskottets berörde yttrande,
hvaremot Borgare-ståndet beslutat, att sista försäljningspris bör vid hvarje taxering
tagas till grund lör uppskattnings-värde å fast egendom på landet; och då Borgareståndets
i detta hänseende fattade beslut inverkar på bevillningens belopp, torde, så
framt Borgare-ståndet icke skulle frånträda detsamma och instämma med de öfriga
Riks-slånden, omröstning i ämnet böra ega rum, hvadan Utskottet hemställer att denna
omröstning måtte ske el ter följande proposition :
7:o.
Den, som, i likhet med hvad 3 Stånd beslutat, anser nu stadgade grunder för
uppskattning af fastighet å landet böra förblifva oförändrade, röstar Ja; den det ej vill
röstar Nej;
vinner Nej,
kommer, med ändring af nuvarande föreskrifter uti ifrågavarande hänseende, i Bevillnings-förordningen
stadgas, att, på sätt Borgare-ståndet beslutat, sista försäljningspris
vid hvarje taxering skall tagas till grund för uppskattningsvärde å läst egendom på
landet.
Beträffande den underdåniga skrifvelse, hvilken, uppå Utskottets uti Betänkandet
N:o 5 gjorda hemställan, Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet beslutat, men
Bonde-ståndet afslagit, så och då förstnämnda tväune Stånds beslut i afseende å ordalagen
för den ifrågavarande skrifvelsen voro i viss mån sinsemellan skiljaktiga, hemställde
Utskottet uti Utlåtandet N:o 9, att, till sammanjemkande af de ytterligare skiljaktigheter
i ordalagen, som möjligen kunde uppkomma, i händelse Borgare-ståndet, som
då ännu icke i frågan fattat definitivt beslut, jemväl för sin del komme att besluta en
underdånig skrifvelse i ämnet, de ordalag, hvaruti Ridderskapet och Adelns beslut vore
Bevillnings-Utskotlets Memorial N:o 14.
5
affattadt, måtte af Rikets Ständer antagas. Nu har val Borgare-ståndet godkänt Utskottets
sistberörde hemställan, hvaremot Presle-ståndet icke funnit skäl biträda Ridderskapet
och Adelns, utan vidblifvit sitt i ämnet fattade beslut; och har Bonde-ståndet,
med afslag å Utskottets förslag, jemväl vidblifvit sitt förut fattade beslut.
Vid sådant förhållande och då en underdånig skrifvelse är af Rikets Ständer
beslutad genom den gemensamma åsigten hos tre Stånd, af hvilka ett endast i afseende
å ordalagen är från de begge andra skiljaktigt, har Utskottet, lör bestämmande af de
ordalag, hvaruti berörde~skrifvelse skall affattas, skolat föreslå följande omröstning:
8:0.
Den, som bifaller, att en af 3 Stånd beslutad underdånig anhållan till Kongl.
Maj:t skall, i enlighet med Ridderskapet och Adelns samt Borgare-ståndets mening, affattas
i följande ordalag: ”det Kongl. Maj.-t måtte täckas låta upprätta samt förelägga
näst sammanträdande Rikets Ständer förslag till grunder för bevillningens fördelning
samt sättet för deras tillämpning, efter hvilka på ett lämpligare och rättvisare
sätt, än efter gällande Bevillningsförordning, den af Rikets Ständer fastställda bevillnings-summa
må kunna fördelas till utgörande”, röstar Ja-, den det ej vill, röstar
Nej;
vinner Nej,
kommer berörde underdåniga anhållan att affattas i följande, af Preste-slåndet beslutade
ordalag: ”del Kongl. Maj:t måtte läckas, antingen genom en för sådant ändamål
nedsatt Kommitté, eller på sätt eljest kan finnas lämpligt, låta verkställa en utredning
aj de förhållanden, sorn ligga till grund Jör de under namn af allmän bevillning
utgående skattebidrags fördelning och belopp, med ledning hvaraf Rikets näst
sammanträdande Ständer må blifva i tillfälle att bestämma den bevillning, som skäligen
kan anses böra för framtiden utgå.”
§ 128.
Vid föredragning af Utskottets Memorial N:o 11, i anledning af Riks-ståndens
skiljaktiga beslut, angående behandlingen af frågan om debetsedels-lösen, hafva så väl
Ridderskapet och Adeln som Preste-ståndet ansett, alt den väckta frågan om votering i
förstärkt Bevillnings-Utskolt, angående berörde lösen, förfallit, då två Stånd derutinnan
stannat emot två, och att således vid tre Stånds i hufvudsaken sammanstämmande beslut
borde förblifva. Borgare-ståndet har lågt Utskottets berörde Memorial till handlingarne,
med vidblifvande af sin förut uttryckta åsigt, att tre Stånds sammanstämmande
beslut i denna fråga, hvilken icke vore af bevillnings natur, utgjorde Rikets Ständers,
hvaremot Bonde-ståndet godkänt Utskottets hemställan, att till Konstitutions-Utskottet
måtte hänskjutas att bestämma huru med frågans vidare behandling borde förfaras.
Som nu emellertid Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-stånden stannat i
det slut, att den omtvistade frågan är genom Irenne Stånds i hufvudsaken sammanstämmande
beslut afgjord, har Utskottet
ansett sig endast böra sådant anmäla.
Stockholm den 24 Juli 1857.
Bih. till R. St. Prat. 1856 & 1857. 5 Sami. 1 Afd. 13 Käft.
2
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1857.
Bevillnings-Utiskottets Utlåtande N:o '15.
1
lif:© 15
Ank. (ill Exp.-Utsk. den 27 Juli 18S7, kl. 10 f. m.
Utlåtande, i anledning aj dels gjorda anmärkningar emot vissa delar,
dels ock Riks-slåndens skiljaktiga beslut i aj seende ä undra
delar aj Betänkandet N:o 8, angående ifrågaställa furändringar
i föreskrifterna om stämplade pappers-afgiftens
utgörande.
Vid behandling inom Riks-stånden af nämnda Betänkande, med åtföljande förslag
till författning i ämnet, hafva åtskillige delar deraf blifvit till Utskottet återremitterade,
äfvensom Riks-stånden i vissa punkter fattat sins emellan och ifrån Utskottets
förslag skiljaktiga beslut; och får Utskottet öfver hvad sålunda förekommit härmed, i
den ordning Betänkandet N:o 8 och förslaget till författning föranleda, afeifva utlåtande.
§ 2 och § 4, mom. 1.
Med godkännande af § 2 i öfrigt, har Bonde-ståndet beslutat, att den föreslagna
valören å stämpladt papper till skrifkarlor eller hela ark af 25 och 50 öre skulle nedsättas
till 20 och 40 öre, äfvensom Bonde-ståndet vid 4 § 1 mom. ansett karte-beloppet
på handlingar, som från de i tarifen upptagne verk expedieras, böra ändras i öfverensstämmelse
med och i förhållande till beslutet angående 2 §.
De öfriga Biks-stånden hafva emellertid godkänt Utskottets förslag så väl i fråga
om karte-valörerna, enligt § 2, som angående beloppet af de för utgående handlingar
från samtlige embetsverken i 4 § 1 morn. upptagne afgifter; hvilka begge frågor,
såsom Utskottet i Betänkandet N:o 8 redan anmärkt, sins emellan ega oskiljaktigt sammanhang.
I anledning af Bonde-ståndets härifrån skiljaktiga beslut anser Utskottet sig
böra erinra, att de ifrågavarande, af Utskottet föreslagna och af öfriga Riks-stånden
godkända afgifts-beloppen visst icke innefatta någon förhöjning, utan snarare nedsättning
Bill. lill B. St. Prof. '1856 & -1855. 5 Sami. 1 Ajd. 54 Häfl. \
2
Bevillnings- Utskottets' Utlåtande N:o 15.
i nu gällande karle-afgifter för utgående expeditioner, enär mera än 2 ark med den
fordna, dragna expeditions-stilen inrymmas å ett. ark med den nu stadgade; hvartill
ytterligare kommer den lindring i rättegängsskrifters karlering, som blifvit medgifven
i afseende å handlingar, hvilka ingifvas till Irsta Afdelningens embetsverk.
Utskottet får således inbjuda Bonde-ståndet,
att, med frånträdande af sina ofvannämnda beslut, godkänna Utskottets
af öfriga Stånden antagna förslag.
1 afseende å 4 § 1 mom. och den der uppställda tarif för rättegängsskrifters
och andra handlingars olika kartering vid särskilda embetsverk och myndigheter, har
vidare Borgare-ståndet antagit den förändring, att handlingar, sorn inlemnas, borde utföras
sålunda:
lista afd. 2:dra afd.- 3:dje afd.
Deduktioner och konlra-deduktioner ...
2 R:dr 25 öre
Alla andra ansökningar och förklarings-skrifter fria 25 öre 25 »
Bilagor  fria fria fria.
Detta beslut innefattar dels en förhöjning från 20 lill 25 öre för ansökningar och
förklarings-skrifter, som ingifvas till 2:dra afdelningens embetsverk, dels ock utsträckning
af afgifts-friheten för bilagor, äfven då dessa till embelsverken af 2:dra och 3:dje afdelningarne
ingifvas. I förra hänseendet afviker beslutet frän den i allmänhet följda
grundsatsen för rättegängsskrifters kartering med högre belopp i högre instans. 1 sednare
fallet torde icke heller samma skäl, som föranledt afgifts-frihet för handlingar,
hvilka ingifvas till lista instans, ega tillämplighet vid de högre, annorlunda organiserade
embetsverken. Utskottets förslag i dessa hänseenden är också redan af 3 Stånd
godkändt; hvarföre Utskottet finner sig böra inbjuda Borgare-ståndet
att detsamma antaga.
Dock torde, i öfverensstämmelse med Borgare-ståndets beslut, det tryckfel af
ordet “Tull-distrikt-chefs-embetet“, som insmugit sig uti lista klassen af den utaf
Utskottet uppställda indelning af embetsverken, böra rättas till “Tull-distrikt-chefsembeten.
“
§ 4, mom. 2.
Utskottets förslag i afseende å kartering af följande under delta moment upptagne
handlingar och skrifter har Borgare-ståndet återremitterat, nemligen i
a) Borgare-bref.
b) Pass, hela rubriken, jemte sifferbeslämmelser, med undantag af “Pass, Turkiska,
sjö- — 75 öre“, samt “rese-, till utrikes ort, för husbonde eller hustru med
ett eller flera barn samfäldt — 1 Ridr 50 öre”, i hvilka hänseenden förslaget
blifvit godkändt; äfvensom “Pass, som af Kongl. Majit eller på Dess
nådiga befallning utfärdas åt personer till resor i enskilda angelägenheter —
7 Ridr 50 öre”, hvilken rubrik blifvit ur författningen utesluten.
c) Tillstånds-bref att hälla näring och kafé m. m.
Åtskilliga af de yttranden, som i omförmälda återremitterade delar blifvit afgifne
och, såsom det vill synas, hufvudsakligen föranledt ålerremissen, hafva icke
kommit Utskottet tillhanda; och Utskottet är följaktligen icke i tillfälle alt för beskaffenheten
af de gjorda anmärkningarne redogöra eller desamma till besvarande upplaga.
Vid detta förhållande och då i allt fall de öfriga Riks-stånden bifallit detta moment i
sin helhet, får Utskottet endast anmäla,
Ber ilininys-Utskottets Utlåtande N:o 15.
3
att Utskottet i de återremitterade delarne vidblifver sitt af 3:ne
Riks-stånd godkända förslag.
Vidare har Borgare-ståndet, jemte här ofvan omförmälda beslutet att ur författningen
utesluta rese-pass, ”sorn af Kongl. Maj:t eller på Dess nådiga befallning utfärdas
åt personer till resor i enskilda angelägenheter”, i afseende å nedannämnde rubriker
fattat följande från Utskottets förslag afvikande beslut:
a) ”Sjö-pass: se certifikat och pass’’, skulle utgå och i stället införas: “Sjömans
rulla
: se folk-pass.“
b) Skiljobref i äktenskap och trolofningar, hvarå karte-afgifteu blifvit höjd ifrån
föreslaget belopp af 20 öre lill 25 öre, samt
c) Våg-allester till Iåns erhållande, hvilka ansågos böra förses med slämpladt
papper till belopp af 25 öre, i stället för 15 öre.
Enär 3:ne Riks-stånd jemväl i dessa afseenden godkänt Utskottets förslag, hemställer
Utskottet,
att Borgare-ståndet måtte, med frånträdande af sina skiljaktiga
beslut, gilla de bestämmelser förfaltnings-förslaget härutinnan
upptager.
§ 4, mom. 3.
Med föranledande af anmärkningar, som, vid föredragning af detta moment,
synas hafva blifvit framställde emot den af Utskottet föreslagna tarif för bouppteckningars
kartering, har Borgare-ståndet återremitterat densamma ; men endast en del af
de yttranden, som angående denna fråga blifvit under diskussionen afgifna och hufvudsakligen
blott sådana, som innefattat försvar för det återremitterade förslaget, hafva
kommit till Utskottets kännedom; hvarföre Utskottet jemväl i delta hänseende finnér
sig ursländsalt att de gjorda anmärkningarne till bemötande upptaga. Då det med
Kongl. Maj:ls Proposition öfverensstämmande förslaget dessutom blifvit af 3 Stånd
godkändt,
anser Utskottet sig icke ega skäl att deiifrån afvika.
Borgare-ståndet har vidare, med ogillande af Utskottets förslag till afgiftsbestämmelser,
ansett ”Bartor, geometriska, sorn utgifvas från Landtmäteri-kontoret i
Stockholm samt af Landtmätarne i landsorterne” samt ”Testamenten vid första uppvisandet
inför domstol” böra vara fria från stämpladt papper.
Då likväl de öfriga 3 Stånden godkänt Utskottets ifrågavarande förslag, får
Utskottet
inbjuda Borgare-ståndet, alt, med frånträdande af sina skiljaktiga
beslut, jemväl antaga samma förslag.
§ 5.
Vid granskning af denna § har Borgare-ståndet, med ogillande af Utskottets förslag,
alt “Afsked, då dermed icke några lime- eller pension-förmåner följa, äfvensom
då endast sådan pension dervid tillägges. hvartill den afskedstagande, enligt för fattning
ar ne är berättigad, eller för hvars' erhållande han sjelf gjort tillskott“, skulle beläggas
mod stämpladt papper till ett belopp af 6 R:dr 40 öre, beslutat att afsked, i
dessa fall, skola från sådan afgift vara befriade. Utskottets förslag, som öfverensstämmer
med hittills gällande stadgande, hafva de öfriga 3:ne Riks-slånden godkänt; hvadan
Borgare-ståndet inbjudes,
att med öfriga Ståndens beslut sig förena.
4
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 15.
Det stadgande författnings-försiaget innehåller (pag. 14) i fråga om kartering af
”Kongl. Maj ds Dom, Deserlionsdom, Konfirmation på förlikning och Resolution'’
har blifvit godkändt af Borgare-ståndet med följande förändringar: att framför siffrorna
3,000 R:dr, 9,000 R:dr, 15,000 R:dr och 30,000 R:dr sättes ordet: olver; ali
näst derefter Olifver uttrycket detta: och för hvarje 1,000-tal riksdaler derutöfver
1 Rdr 50 öre, motsvarande känslig elmhr, samt att ordalagen å nästföljande rad blifva:
Alla Kongl. Majds domar å 3,000 R:dr och derunder, samt etc.
Då Utskottets förslag till berörde stadgande blifvit till alla delar gilladt af de
öfriga 3:ne Riks-Stånden, får Utskottet inbjuda Borgare-Ståndet,
att, med frångående af sitt skiljaktiga beslut, förena sig med de
öfriga Stånden uti antagandet af Utskottets förslag.
§ 6.
Till de embetsverk och andra offentliga myndigheter, som förslaget hänfört under
denna §, med afseende å utgående Fullmakters och Konstilutorialers karlering, har
Borgare-ståndet ansett böra näst efter orden "hor/gifvas af” och framför orden: ”Hojoch
Ofver-Rälter” tilläggas rubriken ”Chefer för Stats-departemcnten”-. hvarjemte Borgare-Ståndet
beslutat, att följande rubriker, jemte för dem upptagna sifferbestämmelser,
skola ur författningen utgå, nemligen :
Vikarier och Substituter,
M asm ds tar (i-bref
Mästare-bref vid Hammarsmeds-evibelet,
Mästersvens, Hyttedrängs och Uppsättares antagningsbrefi
Förordnanden och antagning sbevis för Städernas Betjente, med flere,
Musikanter och Dansmästare, förordnanden för;
men då Borgare-ståndet äfven i dessa afseenden ensamt beslutat afvikelser från Utskottets
med äldre författningar öfverensstämmande och af öfrige Stånden godkända
förslag, hemställer Utskottet,
alt Borgare-ståndet måtte, med frånträdande af sina skiljaktiga
beslut, godkänna § 6, sådan den i lörfaltnings-förslaget blifvit af
Utskottet upptagen.
§ 7.
I denna § af Utskottets förslag har Bonde-ståndet beslutat den förändring, att,
såsom hittills stadgadt varit, allmogen fortfarande skulle vara befriad från skyldighet
att kartera besvärsskrifler, ansökningar och förklaringar, med bilagor, som hos Kongl.
Maj:t ingifvas, jemte de resolutioner, utslag och domar, som i anledning deraf till
allmogen utfärdas.
Ridderskapet och Adeln, Preste- oell) Borgare-stånden hafva åter godkänt
Utskottets förslag, enligt hvilket denna, ej från förmögenhetsvilkor utan endast från
stånds-skillnad hemtade, grund för algifts befrielse borde upphöra; och Utskottet inbjuder
derföre Bonde-ståndet,
att, med frånträdande af sitt skiljaktiga beslut, antaga Utskottets
af öfriga Stånden godkända förslag.
Vidare har] Bonde-ståndet beslutat, alt Förmyndare-förordnanden icke skola å
stämpladt papper utskrifvas eller med karla sigillata förses, då bouppteckningen efter
den aflidne^icke bör med stämpladt papper beläggas.
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 15.
5
Någon framställning i detta syfte har tillförene under riksdagen icke blifvit
gjord; och då de öfrige Stånden bifallit Utskottets förslag, hvari någon särskild föreskrift
angående förmyndare-förordnandens karlering icke förekommer,
torde Bonde-ståndet finna skäligt alt låta sitt från Utskottets
förslag afvikande beslut förfalla.
Utskottets hemställan att äfven oberned/ade personer mätte förunnas den afgifts
Jrihet,
som i denna § hittills endast för fattiga varit medgifven, hafva Preste- och
Bonde-stånden bifallit, men Ridderskapet och Adelli samt Borgare-ståndet ogillat.
Della Utskottets förslag framställdes i sammanhang med det här förut omhandlade,
af 3 Stånd godkända, förslaget, att den tillförene för vissa fall allmogen medgilna
befrielse och lindring skulle hell och hållet upphöra. 1 stället för ständsskillnadens
grund för afgilts-friheten satte Utskottet den bevisliga fattigdomen och medellösheten
; och till förslaget att jemte 'fattiga'’ äfven upptaga ”obemedlade” hemtade Utskottet
jemväl anledning från det missförstånd, som vid tillämpningen gjort sig gällande,
angående betydelsen af ordet fattiga. Om, i stället för den anmärkta, allt för inskränkande
tillämpningen och den i allt fäll ringa vinst, Statsverket pä sådant sätt kunnat
beredas, något missförstånd i motsatt riktning kunde af det föreslagna tillägget vara
att befara, vill det likväl synas Utskottet, som slatsförlusten dervid alltid mäste blifva
obetydlig och mera än uppvägas genom upphörandet af den allmogen, såsom sådan,
hittills medgifna befrielse och lindring. Utskottet vidblifver således sitt i delta hänseende
afgifna och af två Stånd godkända förslag, samt inbjuder
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-ståndet att dermed sig
förena.
Vidare har Borgare-ståndet vid rubriken Pr est-attester, ogillat det af Utskottet
föreslagna tillägget ”då de icke, såsom bilagor, liro kartering underkastade”; hvilket
Borgare-ståndets beslut står i sammanhang med dess vid § 4, mom, 1 uttryckta åsigt,
att bilagor alltid skulle vara afgiftsfria.
Derest Borgare-ståndet, antager Utskottets inbjudning att frånträda sistnämnde
åsigt,
lärer ock Borgare-ståndet finna sitt bär ifrågavarande, från Utskottets
af öfriga Stånden godkända förslag afvikande beslut böra
förfalla.
Rubrik en veder häftig hets-betyg, sorn skrifvas pä /aneb and ling ar hade Utskottet
från äldre författningar bibehållit oförändrad. Men Borgare-ståndet har beslutat föl
jande
förändrade lydelse: Vederhä/lighcts-betyg, som skrifvas på företedda förbindelser.
Då denna sednare redaktion fullständigare uttrycker hvad med stadgandet afses
och sålunda bör gifvas företrädet, hemställer Utskottet till Ridderskapet och Adeln,
Preste- och Bonde-stånden,
att de mätte antaga rubrikens af Borgare-ståndet beslutade
lydelse.
Hvad Utskottet tillstyrkt och hemställt, beträffande särskilda delar af denna §,
har Preste-ståndet återremitterat, med undantag af Utskottets yttranden, dels å 15:de
sidan, rörande Hans Excellens Herr Grefve Löwcnhjelms och R i k sd a gs- f u 11 rn ä k' lige n
P. Wallmarks motioner, dels å 17:de sidan, rörande ej mindre Riksdags-fullmäktigen
Bengt Nilssons motion, än ock ifrågasatt förändring af 5 morn., samt dels å 20:de sidan
6
B e v il In ing s- lits ko Hets Utlåtande N:o 15.
rörande ett af Kongl. Maj.t föreslaget tillägg vid slutet af § 8, hvilka yttranden blifvit
af Preste-ståndet gillade.
Ridderskapet och Adeln har återremitterat förslaget i fråga om kartering af
utländska bolags försäkrings-handlingar; men i allt öfrigt gillat samma förslag.
Borgare- och Bonde stånden åter hafva angående hela § 8 fattat definitiva beslut,
för hvilkas innehåll här nedan skall närmare redogöras.
De många olika frågor, sorn i §:n förekomma, föranleda Utskottet att, fastän
Preste-ståndels återremiss, med ofvannämnda undantag, omfattar hela §:n och äfven
sådane delar af densamma, emot hvilka någon särskild anmärkning icke blifvit framställd,
upptaga hvarje moment för sig och för hvad dervid inom Riks-stånden förekommit
närmare redogöra.
1 afseende å Irsta morn., sorn handlar om arrende- och andra kontrakter, angående
egendomar m. m., hafva inom Preste-ståndet anmärkningar isynnerhet förekommit.
Man har ifrågasatt att all kartering å dylika kontrakter borde upphöra eller åtminstone
icke ega rum i andra fall, än då kontraklerna för domare uppvisas, för lagfarts
vinnande eller i utsökningsväg, i hvilka händelser de borde karteras lika med skuldsedlar.
Stadgandet vore af den beskaffenhet, att eflerlefnaden deraf i de flesta läll icke
kunde kontrolleras; det vore derjemte obilligt, emedan det föreskrefve en beskattning å
egendom, för hvilken årlig bevillning af egaren betalas. Beskattningen folie ock högst
ojemnt, emedan några kontrakter vore gällande en hel mansålder, då andra endast
gällde några månader och flere gånger hvarje år uppgjordes för samina lägenhet.
Arrendatorn eller hyresmannen skulle väl, enligt stadgandet, endast betala halfva kartan,
men finge dock i de flesta fall betala den helt och hållet. Varande derjemte åtskilliga
anmärkningar framställda emot sjelfva redaktionen, hvilken icke blott vore
obestämd, utan också lemnade rum lör tvekan, huruvida civil-lagens föreskrifter i fråga
om vilkoren för aftals bindande, kraft, kunde anses beroende af underlåten kartering.
Borgare-ståndet åter har beslutat, att arrende-, hyres- och algälds-kontrakler, om
hvilka förmäles i detta moment, skulle vara från stämpladt papper befriade; i följd
hvaraf 1 mom till och med orden -. enligt förestående tarif liksom ock de bestämmelser.
som begynna med orden : / afseende på skyldigheten att uppvisa och slutas med
orden å det exemplar hail und/är, skulle komma alt ut gä; hvaremot Borgare-ståndet
godkänt förslaget i hvad det rörer förpanlnings-bref samt fördels- och undantags
kontrakter.
Ridderskapet och Adeln har deremot helt och hållet bifallit Utskottets förslag,
äl vensom Bonde-ståndet, endast med det tillägg, att arrende-kontrakter till belopp ulöfver|25
till och med 50 R:dr skulle beläggas med 25 öres karta.
I afseende å grunden för den ifrågavarande, från längre tid tillhaka bibehållna
beskattningen, har Utskottet hufvudsakligen att endast åberopa hvad i Betänkandet N:o
8 derom redan blifvit anfördt. Lika med flera andra skriftliga handlingar, genom hvilkas
afslutande en ekonomisk fördel betingas och framtida säkerhet för dess tillgodonjutande
betryggas, synas också arrende- och hyres-kontrakter höra vara underkastade
en stämpel-afgift, oberoende deraf, huruvida kontraklerna sedermera godvilligt fullgöras
eller genom embetsmyndigheternas mellankomst måste göras gällande. På sätt under
diskussionen hos Preste-ståndet blifvit anfördt till försvar för det bestående stadgandet,
kan Utskottet ock af erfarenheten från flera orterj vitsorda, att den ifrågavarande karterin<vs-skyldigheten,
mindre] än mänga andra beskattnings-titlar öfverklagad, behörigen
fullgöres och kontrolleras. I hvilket sistnämnda hänseende både karta-sigillata-förfätt
nin^en
och den vid innevarande riksdag redan i delta läll af Ständerna antagna Bevillnings-förordningen
innefattar, enligt Utskottets tanke, betryggande föreskrifter. Icke
Bevilbiings-U tskotlets Utlåtande JY:o J5.
7
heller har Utskottet erfarit, alt stadgandets nuvarande och bibehållna lydelse gifvit
anledning till missförstånd eller sådane betänkligheter, sorn man anmärkt deraf kunna
härflyta.
Då Utskottet, hvars ifrågavarande förslag, såsom ofvan är nämndt, hufvudsakligen
blifvit af två Stånd godkändt, således anser sig föranlåtet att detsamma i allt väsentligt
vidblifva, har Utskottet emellertid, i öfverensstämmelse med Bonde-ståndets
beslut och för ait i någon mån lindra afgiften för aftal, angående ringare belopp, funnit
sig böra hemställa,
att 8 § 1 mom. af Utskottets förslag mätte godkännas, endast med
tillägg af en ny afgifts-kategori i den der förekommande tarif
”utöfver 25 t. o. m. 50 R:dr . . 25 öre.”
Mom. 2.
Preste-slåndet har, utan alt framställa någon anmärkning, återremitterat Utskottets
förslag till tarif för certepartiers kartering; Borgare-ståndet åter har beslutat, alt
dessa certépartier skola karteras lika med skuldebref vid uppvisandet inför domstol,
men eljest vara fria från stämpladt papper; hvaremot Ridderskapet och Adelil samt
Bonde-ståndet godkänt ifrågaställa tarif; och får Utskottet
alltså vidblifva sitt förslag samt inbjuda Borgare-ståndet att detsamma
antaga.
Mom. 3.
Den rubrik Köpe-kontraht, jemte afgifls-bestämmelse, som detta mom. innehåller,
har Presle-ståndet, ulan anmärkning, återremitterat och Borgare-ståndet uteslutit ur
författningen.
Utskottet, som vidblifver sitt af de två öfriga Stånden godkända förslag,
inbjuder Borgare-ståndet alt detsamma bifalla.
Mom. 4.
Från Högvördiga Preste-ståndet har återremiss egt rum af hela detta moment,
rörande kartering af köpe-, hytes- och gåfvo-href, dock utan att någon anmärkning
emot den i Usla punkten förekommande tarif blifvit gjord. Borgare-ståndet åter har,
med ogillande af den föreslagna tarifen, beslutat en så lydande:
till och med 100 R:dr 60 öre,
deröfver t. o. m. 200 R:dr ... 1 R.dr 20 öre,
deröfver t. o. m. 300 R.dr ... 1 R:dr 80 öre,
och vidare för hvarje 100:tal R:dr ... 60 öre.
Vid det förhållande att Preste-ståndet utan anmärkning och endast i sammanhang
med § i sin helhet återremitterat, men Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet
godkänt den ifrågavarande, af Utskottet föreslagna tarifen, får Utskottet, vidblifvande
sitt förslag,
inbjuda Borgare-ståndet att frånträda sitt skiljaktiga beslut och bifalla
den för köpe-, bytes- och gåfvo-bref af Utskottet föreslagna
tarif.
Stadgandet uti 2:dra punkten af 8 § 4 momentet om kartering af köpe-bref vid
transport eller öfverlåtelse har jemväl blifvit af Preste ståndet återremitteradt, i följd af
8
Bevillning s-Utskottets Utlåtande N:o 15.
yrkande att Grefve Taubes, H. E., motion måtte antagas, enligt hvilken punkten skulle
erhålla följande lydelse: ”Varder köpe-, bytes- eller gäfvohref, förr än uppbud skett,
å annan man transporteradt eller ölverlåtet, belägges handlingen med ny karta, efter
nyssberörde grund, för hvarje transport eller öfverlåtelse.’’ Denna återremiss har blifvit
yrkad hufvudsakligen på de skäl, sorn innefattas i den utaf Grefve af Ugglas,
Ludvig, afgilna, vid Utskottets Betänkande fogade reservation; hvarförutan vidare blifvit
anfördl, att det föreslagna stadgandet kunde ega menligt inflytande på bördsrälten.
Så länge denna slagtfält godkändes al lagen, borde den ock få utöfvas enligt sin rätta
grund och mening. Nu kunde ifrågavarande stadgande, derest flera mot mellangifler
betingade öfverlålelser före lagfartstidens början egt rum, uti flera hänseenden gifva
anledning till osäkerhet vid pröfningen af de med bördsrätten sammanhängande frågor,
helst detsamma ingen skillnad gjorde emellan den händelse, då öfverlåtelsen skett mot
betingad högre köpeskilling och den, då vilkoren för öfverlåtelsen förblifva oförändradt
desamma, som köpebrefvet utvisar.
Ifrågavarande, från gällande författning hemtade, stadgande är deremot af Ridderskapet
och Adeln, Borgare- och Bonde-stånden godkändt; och enär afgifts-friheten
vid transport inom lagfarls-tiden tydligen endast eger tillämpning i de fäll, då någon
vinst eller mellangift vid transporten icke blifvit betingad, samt förvecklingar vid ifrägakommande
bördstvist i dylikt lall desto mindre torde kunna med skäl befaras, som anmärkningen
härom just utgår frän förutsättning af ett annat förhållande, än det under
stadgandet hänförliga, får Utskottet, i anledning af Preste-ståndets återremiss, endast
anmäla,
att Utskottet vidblifver sitt af - öfriga Stånden redan godkända
förslag.
Mom. 6.
Med godkännande af föreslagna rubriken för skuldebref, har Borgare-ståndet
beslutat, att den omedelbart derefter uppställda larifen skulle förändras sålunda:
till och med 100 R:dr fria,
öfver 100 R:dr t. o. in. 200 R:dr 50 öre,
200 „ . . . 300 R.dr 75 öre,
„ 300 „ . . . 400 R:dr . . 1 R:dr —
och vidare för hvart 100:tal R:dr 25 öre,
samt att återstoden af 6:te momentet skulle utgå, hvaremot uti § 7 borde införas, såsom
ifrån stämpladt papper fria, skuldebref och öfrige uti momentet uppräknade handlingar,
då de i konkurser företes.
I sammanhang med §:n i sin helhet, har väl Preste-ståndet återremitterat äfven
detta moment, dock ulan anmärkning; vid hvilket förhållande och enär Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-ståndet godkänt Utskottets förslag, Utskottet vidblifver detsamma
och inbjuder Borgare-ståndet,
att jemväl dermed sig förena.
Mom. 7.
Jemväl detta moment, rörande kartering af prima-vexlar i utländsk myntsort,
har Preste-ståndet återremitterat, dock ulan anmärkning: och får Utskottet, dä de öfriga
3:ne Riks-stånden godkänt samma förslag, endast anmäla,
att Utskottet detsamma vidblifver.
Mom.
Bevillning!-Utskottets Ullålande N:o 15.
Mom. 8.
Detta innefattar Utskottets förslag till beskattning å utländska försäkrings-bolag.
Hvad Utskottet derom yttrat och föreslagit har Borgare-ståndet godkänt; hvaremot
Bonde-ståndet beslutat, alt alla i moni. uppräknade lorsäkrings-handlingar skola
beläggas med stämpladt papper till belopp af 5 öre för hvarje 100 R:dr af försäkringssumman;
dock icke i något läll under 25 öre.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ständet hafva återremitterat förslaget i denna
del, på grund af anmärkningar, väl skiljaktiga i båga om det belopp, hvartill algiften
borde bestämmas, men öfverensstämmande deri, att den af Utskottet föreslagna algiflen
förmenades böra höjas och bestämmas all utgå, icke efter försakrings-premien, utan efter
försäkrings-suinman ; i hvilket hänseende lins Ridderskapet och Adeln blifvit ifrågasatt
hälften af hvad Bonde-ståndet beslutat, eller 2J öre för hvarje hundrade Riksdalers
värde; då deremot hos Preste-slåndet till och med det af Bonde-ståndet beslutade
belopp ansågs icke vara olämpligt. Man har väl icke åsyftat att Ii ån taflan utestänga
de utländska försäkrings-bolagen, men för yrkandet åberopat stöd i den af Utskottet
under i § 2 mom. föreslagna och af samtliga Biks-stånden godkända stämpel-afgift för
sjöassurance-bref, hvilken afgift förmenades träffa de inhemska sjöförsäkrings-bolagen.
Utskottet får lill en böljan åberopa de skäl, som för Utskottets förslag blifvit i
Betänkandet N:o 8 anförde. De hafva, enligt Utskottets tanke, icke blifvit i någon mån
vedrrlagde. Emellan den stämpel-a fgift för sjöassurance-bref, som, enligt 4 §, blifvit
beslutad, och den ifrågavarande algilien förete sig hulvudsakhga, i anmärkningame förbisedda
sliljaktigheter. Den torra algiflen träffar icke försäkrings-bolagen, ulan försäkringstagaren.
Den sednare åter utgör en på de utländska bolagen, i stället för bevillning
enligt 2:dra Artikeln, lagd beskattning, och skall, enligt förslaget, utgöras på bolagens
bekostnad. Men ännu en skiljaktighet af väsentlig vigt förekommer emellan dessa algifter.
Sjöassurance-bref ven karteras, om icke enligt författningens mening, åtminstone
enligt den tillämpning, som under en lång följd af år lärer hafva gjort sig gällande,
endast i de fall, all sjöskada verkligen inträffat och fråga uppstår om godtgörelse för
densamma. I sådan händelse är den högre algiflen, jemförelsevis till skaöesländet, som
erhälles, af ringa betydenhet. Algiflen å de utländska försäkrings-bolagen skall deremot
utgå för hvarje slutad försäkring, då beviset derom utfärdas.
Men oafsedt att jemförelse!) med sjöassurance-brefvens kartering således icke i förevarande
läll förljenar det afseende, man derå velat fästa, förekommer, enligt Utskottets
tanke, emellan de vanliga assurance-premier, som af utländska bolag betingas, och den beskattning
man ansett böra dessa bolag påläggas, ett så uppenbart missförhållande, ali antagandet
af denna beskattning, vare sig till 5 eller 2,j öre för 100 R:dr försäkrings-värde,
oundvikligen mäste tillintetgöra möjligheten för dessa bolag alt vidare härstädes fortsätta
sin verksamhet. Om denna kunde albrytas utan skada för allmänheten, sorn dock har behof
af flera försäkrings-tillfällen, än de inhemska bolagen ensamme kunna erbjuda, inskränkte
sig olägenheterna af beskattnings-åtgärden till den i allt läll nog betänkliga
af en orättvisa emot de utländska bolagen. Nu skulle följderna, enligt Utskottets tanke,
icke mindre hårdt träffa den inhemska affärsverksamheten. Det är allmänt bekant,
och Utskottet belärar icke någon motsägelse deri, att brandförsäkringar (de ojemförligt
mesta och för affärslifvet vigtigaste) betingas emot en premie af § ål R:dr per 1,000
R:drs värde i Usla och af lj å 2 R:dr per 1,000 R:drs värde i 2:dra klassen. Stadgades
nu afgilten lill 2£ öre per 100 B:dr eller 25 öre per 1,000 R:dr, d. v. s. hälften af
Bih. till B. Sl. Prol. 1856 A 1857. 5 Sam/. 1 Afd. 14 Hafi. 2
6
Bevillnlngs-Utskottets Utlåtande N-o 15.
hvad Bonde-ståndet beslutat, så komme beskattningen å bolagen att utgå med 33^ ä 25
procent ä bela premien i lista klassens försäkringar, samt med 16J å 12 j- procent å
premien i 2:dra klassens. Då nu, såsom Utskottet i sitt omförmälda Betänkande redan
anlört, vinsten å brandlörsäkrings-rörelsen åtminstone icke kan antagas öfverstiga 20
procent af premie-beloppet, visar sig, att beskattningen, pa förenämnde säll bestämd,
skulle vid lista klassens försäkringar betydligt öfverstiga bela vinsten ocb vid 2:dra
klassens uppgå till omkring 80 å 00 procent af denna vinst. Det lider intet tvifvel,
att en så hög beskattning skulle omöjliggöra dylika försäkringar. Ocb det synes Utskottet
föga mindre tvifvelaktigt, att bolag, som sattes ur stånd att meddela de fördelaktigare
lörsäkringarne, icke heller skulle kunna ocb vilja fortsätta endast med de förbolagen
äfyentyrligare, der skatten i förhållande till den högre premien väl lödve mindro,
men der aler den större risken alltid mäste göra en endast pä sådane försäkringar
grundad försäkrings-rörelse högst vansklig.
Af det anförda torde ock följa, alt premien, men icke försäkrings-stimman, utgör
rälla grunden för beräknandet al bolagens vinst ocb följaktligen älven för bestämmandet
af den beskattning, som af vinsten bör utgå.
Utskottet vidblifver alltså sitt i della ämne uti Betänkandet N:o 8 framställda
förslag och inbjuder Bonde-ståndet
att, med frånträdande af sitt skiljaktiga beslut, antaga samma förslag.
§ 9-
Utskottet bade tillstyrk t, att, med bibehållande i öfrigt af § oförändrad, lägsta
karte-afgilteu för Ijsnings-sedlar till äktenskap skulle utgå till ett belopp af 25 öre.
Bidderskapet och Adeln samt Borgare- ocb Bonde-stånden halva i allo bifallit detta förslag.
Preste-slåndet åter bar, med ogillande af Utskottets förslag i afseende å lägsta
karle-afgilten, förhöjt densamma till 40 öre.
Utskottet inbjuder Preste-slåndet,
alt frånträda sitt skiljaktiga beslut och förena sig med de öfriga
3:ne Biks-stånden om godkännande af Utskottets lörslag.
§ Il
Till
följe af och i sammanhang med sina, vid behandling af § 8, fattade beslut,
har Presle-ståndet återremitterat Ihle §:ns 10, 12 och 13 momenter och Borgaie-stån
det
ansett 12:te momentet böra utgå.
1 öfverensstämmelse äter med sitt vid berörde § 8 afgifna yttrande, och enär deöfriga
2:ne Stånden godkänt § 11 i sin helhet, vidbli fver Utskottet
hvad det afgifna förslaget härutinnan innehåller.
Stockholm den 24 Juli 1857.
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1857.
BfviHningt-VlthoUeU Memorial M:o 16.
1
Hl:© 16.
Ank. till Exp.-Utsk. den 6 Aug. 1857, kl. 12 m.
Memorial, i anledning af åter remiss från Preste-S landet aj Utskottets
i Betänkandet N:o 10 framställda förslag om upphörande
såsom särskilda beskattnings-titlar af afgiftén
till Handels- och Sjö farts-fonden och den vissa Stapelstäder
tillkommande tolag, emot ersättning af tullmedlen,
samt dessa afgifters inberäknande uti den tullsats, som för
varors in- eller utförsel genom taxan bestämmes.
Enligt till Utskottet ankomna utdrag af Riks-Ståndcns protokoll öfver behandlingen
af omförmälda Betänkande, hafva Stånden, i fråga om de i samma
Betänkande, pag. 10, 11 oell 12, framställda förslag, rörande afgiften till Handels-
och Sjöfarts-fonden samt tolagen, fattat följande beslut:
Ridderskapet och Adeln har bifallit hvad Utskottet föreslagit, med den förändring
i afseende på vissa städers godtgörelse för förlorade tolags-umgälder, att
tillökning eller minskning i den af Utskottet föreslagna ersättning skall beräknas
endast för jemna 500 R:dr, hvarmed tull-uppbörden i hvarje stad öfver-eller understiger
det af Utskottet antagna belopp.
Preste-Ståndet har, på grund af gjorda anmärkningar, återremitterat ifrågavarande
förslag.
Borgare-Ståndet har bifallit detsamma; och
Bonde-Ståndet har jemväl bifallit förslaget, i hvad det afser afgiften till Handels-
och Sjöfarts-fonden, men afslagit detsamma i hvad det beträffar städernas tolag.
lith. lill II. St. l‘rot. ISSS & ISST. s Sami. 1 Afd. 1Z Haft. 1
Bevillning*-Vtskollcls Memorial N:0 i6.
I öfrigt Lafva vid behandlingen af ifrågavarande Betänkande Ridder skåpet
och Adelii, på grund af gjorda anmärkningar, återremitterat Utskottets yttranden
och förslag, angående in- och utförsels-tariferna; Pr este-Ståndet återremitterat
Betänkandets öfriga delar, såsom egande närmaste sammanhang med frågan
om afgiften till Handels- och Sjöfarts-fonden samt tolagen; Borgare-Ståndet bcsiutåt
att låta handläggningen af Betänkandet hvila, till dess sig visat, huruledes
frågan om tolagen, efter förnyad pröfning hos Utskottet, blefve af Rikets Ständer
slutligen afgjord; hvaremot Bonde-Ståndet, beträffande förslaget till tulltaxa,
med ogillande af hvad Utskottet föreslagit, beslutat att nu varande taxa i allmänhet
borde fortfarande gälla, dock med undantag för vissa artiklar, i afseende
å hvilka Ståndet särskildt fattat beslut.
Då nu Ridderskapet och Adelns samt Preste- och Borgare-Ståndens sist—
emförmälda beslut uttrycka den sammanstämmande mening, att pröfningen af förslaget
till in- och utförsels-tarifer skall anstå intill dess frågan om afgiften till
Handels- och Sjöfarts-fonden samt tolagen blifvit af Rikets Ständer slutligen
afgjord, men Preste-Ståndet ännu icke fattat definitiva beslut, angående denna
fråga, anser TJtskottet sig nu endast böra afgifva yttrande, i anledning af de anmärkningar,
på grund af hvilka Betänkandet, så vidt det angår nämnde särskilda
afgifter, blifvit från Preste-Ståndet återremitteradt.
Dessa anmärkningar afse icke mindre det ersättnings-belopp, som blifvit föreslaget
att utgå till Handels- och Sjöfarts-fonden, än ock den föreslagna tolagsregleringen.
Af de talare inom Ståndet, som yrkat afslag eller återremiss af
Betänkandet i dessa delar, har blifvit hufvudsakligen anfördt, att, dä Handelsoch
Sjöfarts-fondens tillgångar fullt togos i anspråk för flera för handeln och sjöfarten
vigtiga ändamål; då med densamma blifvit bestridde och fortfarande borde
bestridas de betydliga omkostnaderna för elektriska telegrafers inrättning inom
riket; då vidare på denna fond blifvit anvisad amortering af ersättningen för Oresunds-tullens
upphörande ; och då fonden med dess nuvarande inkomster icke lemna!
tillgång till utförandet af flera ifrågasatta vigtiga företag, såsom anläggning af en
undervattens-telegraf mellan Gottland och fasta landet, fyr- och båk-inrättningar
o. s. v., det icke för närvarande kunde vara skäl att vidtaga en förändring, hvarigenom
fondens inkomster sannolikt skulle betydligt minskas; och, beträffande vidare
tolagen, att då åtskilliga andra afgifter af enahanda beskaffenhet inom vissa
städer i allt fall qvarstode, det åsyftade ändamålet med tolagens upphörande, enkelhet
och lättnad vid uppbörden af afgifterna utaf utrikes trafiken samt dessa
afgifters bringande till likhet i alla rikets städer, icke fullständigt vunnes; att vissa
städer komme att lida i sin tillständiga rätt genom den ifrågaställa tillökningen
af endast fem procent å tull-uppbörden, när denna öfverstiger den summa, som
blifvit tagen till beräkningsgrund för tolags-ersättningen; att, enär afgiften till Handels-
och Sjöfarts-fonden samt tolagen skulle inberäknas i och tillöka tullsatserna,
Bevillnivga-UtskoUcls Memorial N:0 16. 3
■
Staten kommc att till städerna erlägga fem procent äfven ä sjelfva dessa afgifter;
att, fastän åtskilliga artiklar, hvilka dragit tull och tolag under de år, sorn blifvit
antagne till grund för tolags-ersättningens beräkning, sedermera blifvit befriade
från tull och än flera artiklar framdeles antagljgen blefve tullfria, Staten ändock
skulle komma att fortfarande lemna ersättning för tolagen å dessa varor, hvilken
afgift eljest upphörde med tull-pligtigheten; att, då tolagen nu utginge efter tullvärde,
men hädanefter skulle inbegripas i tull-beloppet, grunden för afgiftens utgående
härigenom underginge en förändring, hvilken, med afseende på flera varors
beskaffenhet, icke vore lämplig; att en sammanblandning af Stats- och Stads-inkomster
skulle föranleda hvarjehanda olägenheter och förvecklingar och att detta
nyå förhållande sannolikt snart, komme att betraktas såsom en städernas rättighet
till omedelbart underhåll af Staten samt leda till anspråk på utsträckning häri
och jemlikhet i detta afseende; och slutligen att den anledning till ifrågavarande
förslag, som hemtats från sambandet med regleringen af handels-förhållandena mellan
Sverige och Norrige, förfallit, sedan förslaget till ny mellanriks-lag i Norrska
Storthinget blifvit förkast ad t, hvarförutan någon på ömsesidigt, aftal grundad garanti
mot liknande afgifters införande vid handeln i de Norrska städerna, sedan
de möjligen i Sverige upphört, icke vore för handen.
A andra sidan åter hafva flera bland Preste-Ståndets ledamöter till vederläggning
upptagit dessa anmärkningar, och, enligt Utskottets öfvertygelse, visat
deras grundlöshet eller ringa betydelse, vid jemförelse med de fördelar, som dessa
särskilda
möjligheten af tulltaxans följdriktiga ordnande.
De skäl, som föranledt ifrågavarande förslag, hvilket, hvad tolagen angår,
vid flera föregående riksdagar med mer och mindre väsentliga skiljaktigheter
förekommit till behandling, äro ock, enligt Utskottets tanke, så öfvervägande, att,
om också en eller annan oegentlighet vore med förslagets antagande förknippad,
sådant ingalunda bör längre uppehålla förslagets genomförande. Både i det underdåniga
Betänkande, sorn af Kommitterade blifvit afgifvet, och i det Stats-RådsProtokoll,
söm åtföljde Kongl. Maj:ts vid innevarande Riksdag i ämnet aflåtna
Nådiga Proposition, finnas dessa skäl fullständigt utvecklade och flera af de nu
i Preste-Ståndet framställda erinringar äro redan i nämnde handlingar besvarade.
Utskottet har också i sitt återremitterade Betänkande ytterligare anlört grunderna
för förslaget, så till dess allmänna syfte, som till dess särskilda bestämmelser. Här
må dock vidare erinras, att, då Regeringen, hvad godtgörelsen till Handels- och
Sjöfarts-fonden angår, och Borgare-Ståndet, i fråga om tolags-ersättningen, visserligen
äro och måste vara företrädesvis intresserade i bevakandet af deras förmån,
till hvilka ersättningarne skola utgå, grundad anledning icke torde förefinnas till
de anmärkningar, som, emot Regeringens och Borgare-Ståndets redan uttryckta
åsigt, gå derpå ut, att ersättningarne i ena eller andra fallet vore för ringa. Att
4
B ev ilin in gs - Ut sko t i cis Memorial Bi:o 16.
ersättningen för tolagen vid en stigande tulluppbörd åter skulle oskäligt höjas derigenom,
att i tull-uppbörden äfven inginge de fordna särskilda afgiftcrna, är ett påstående,
som tillräckligt vcderlägges af det kända förhållandet, att tolagen, efter
nu stadgade grunder, öfver hufvud uppgår till mera än 8 procent af tulluppbörden
och följaktligen skulle, om regleringen förkastas, fortfarande utgöra en så betydlig
beskattning å den utländska i allmänhet stigande varutraliken, då deremot,
enligt förslaget, denna beskattning uppginge till en vida lägre procent. Till hvilka
stegrade anspråk hvarje uppskof med regleringens genomförande måste leda. finner
man ock vid jemförelse af Kongl., Maj:ts Propositioner vid 1844 års och innevarande
riksdagar. I den förra upptogs tolags-ersättningen till 370,200 R:dr; i
(ien sednare till 543,820 R:dr såsom ett medium af uppbörden åren 1853_—1855;
men redan sistnämnde år uppgick städernas tolags-irikomst till 045,342 R:dr 33 sk.
samt år 1856, efter all sannolikhet, till mera än 800,000 R:dr B:ko. Om också
förhållandet under sistnämnde år må antagas vara tillfälligt, lider det likväl icke
något tvifvel, att tolags-uppbörden hädanefter sällan skulle komma att understiga
hvad den utgjorde år 1855. När nu, detta oaktadt, stapelstädernas representanter
genom Borgare-Ståndet godkänt den i financielt hänseende för städerna visserligen
mindre fördelaktiga tolags-regleringen, torde deraf, kunna slutas till en allmännare
stadgad öfvertygelse, att denna reglering för handelns naturliga utveckling
och för ordnandet af tull-lagstiftningen eger företräden vida öfvervägande dea
financiela förlust, som städerna derigenom underkasta sig.
Vid erinran derom, att tolags-ersättningen hädanefter skulle, enligt förslaget,
blifva, beroende af hvarje stads tull-uppbörd, lärer anmärkningen att denna
ersättning komme att utgå äfven för varor, som nu eller framdeles blefve tullfria,
icke förtjena något afseende; och den tillika såsom något fel anmärkta omständigheten,
att grunden för tolags-ersättningen hädanefter skulle hemtas icke från
varornas värde, utan från deras tull-pligtighet, utgör, enligt Utskottets tanke, just
en af förslagets framstående förtjenster, enär derigenom systemet lör tulltaxans
ordnande äfven vinner tillämpning på den väsentligaste stads-afgiften, hvilken
deremot hittills ofta utgått i uppenbar strid mot det antagna tull-systemet.
Någon fara af don anmärkta sammanblandningen utaf stats- och stads-inkomster,
kan Utskottet icke heller inse, lika litet som Utskottet kan dela farhågorna,
att regleringen af tolags-ersättningen, på sätt föreslaget blifvit, skulle
kunna gifva anledning till anspråk utöfver hvad genom denna reglering uttryckligen
bestämmes.
Hvad slutligen angår förmenandet, att tolags-regleringen föranledts af förslaget
till-en friare handels-gemenskap med Norrige och borde med samma förslag
förfalla, så förefinnes, enligt Utskottets tanke, emellan dessa frågor icke något
annat sammanhang, än sä vidt det endast genom tolags-regleringen blifvit möjligt
att
Bevillnings-Utskoltels Memorial N:o 16.
5
att bestämma verkliga beloppet af härstädes vid varors in- och utförsel utgående
afgifter samt emellan dessa och andra länders tull-lagstiftning uppställa någon
tillförlitlig jemförelse. Frågan om tolagens reglerande är långt äldre, än den om
förändrade grunder för samhandeln emellan brödrafolken. Hon har också en
vida allmännare betydelse.
Utskottet får på dessa och förut anförda skäl, i anledning af Preste-Ståndets
återremiss, anmäla,
att Utskottet vidblifver sitt ifrågavarande, i afseende på afgiften till
Handels- och Sjöfarts-fonden af tre Stånd, och, beträffande tolagens
reglerande, af två Stånd hufvudsakligen godkända förslag.
, Stockholm den 6 Augusti 1857.
Reservation:
af Herr Komminister Beckman.
lith. till n. St. Brot. IS st; & 1867. 6' Sami. I A fil. ili Haft.
2
SI OCK HOLM, TYPOGRAFISKA FÖRENINGENS BOKTRYCKERI, 1857.
Bevillnings-Ulslioitets Memorial N:o 17.
1
ÄT:o 17.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 15 Aug. 1857, kl. 12 m.
Memorial, i anledning af Riks-Standens skiljaktiga beslut i fråga
om upphörandet såsom särskild beskattnings-titel af den
vissa Stapelstäder tillkommande tolag, emot ersättning af
tullmedlen, samt denna afgifts inberäknande uti den tullsats,
som för varors in- eller ut-försel genom taxan bestämmes.
Vid föredragning af Utskottets i detta ämne aflåtna Memorial N:o 16, liar
Preste-Ståndet bifallit hvad Utskottet i sitt Betänkande N:o 10 å sidorna 10,
11 och 12 föreslagit, angående såväl afgiften till Handels- och Sjöfarts-fonden,
som tolagen. Öfriga Riks-Stånden hafva lagt Memorialet N:o 16 till handlingarne,
Bonde-Ståndet under förklarande att det vidblef sina förut fattade beslut.
Förslaget rörande afgiften till Handels- och Sjöfarts-fonden är således af
samtlige Riks-Stånden godkändt. I fråga om tolagens reglering åter, hafva Ridderskapet
och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden hufvudsakligen bifallit
Utskottets förslag; hvaremot detsamma är af Bonde-Ståndet ogilladt.
Den skiljaktighet, som förekommer emellan Ridderskapet och Adelns beslut,
å ena, samt Preste- och Borgare-Ståndens, å andra sidan, är af mindre väsentlig
beskaffenhet. Under det sistnämnde 2:ne Stånd, i fullkomlig öfverensstämmelse
med Utskottets förslag, beslutat att tillökningen eller minskningen i godtgörelsen
för förlorade tolagsumgälder skulle beräknas till viss procent af hela
den summa, större eller mindre, med hvilken tull-uppbörden i hvarje stad öfvertiih.
lill R. St. Prol. 18S6 $ 18$7. S Sami. 1 Afd. 16 haft. 1
2
BcviUnings-UtskoUéls Memorial N:o 47.
eller understiger det antagna medelbeloppet, har Ridderskapet och Adeln åter
ansett denna tillökning eller minskning böra beräknas endast för jemna 500 R:dr
af det öfver- eller understigande beloppet. Sistnämnde beslut har antagligen tillkommit
i ändamål att underlätta uträkningen af hvarje Stads ersättning. Men då
denna uträkning endast en gång årligen ifrågakommer och vid det antagna decimalsystemet
med stor lätthet låter verkställa sig, får Utskottet inbjuda Ridderskapet
och Adeln
att, med frånträdande af sitt i omförmälda hänseende skiljaktiga beslut,
antaga Utskottets af Preste- och Borgare-Stånden godkända förslag.
Huruvida de redan' af 3 Stånd fattade, i hufvudsaken öfverensstämmande
besluten angående tolags-regleringen skola anses utgöra Rikets Ständers
beslut, eller förslaget härom bör betraktas vara af bevillnings-natur och således,
derest Bonde-Ståndet fortfarande vidblifver sin skiljaktiga mening, må blifva föremål
för votering i förstärkt Bevillnings-Utskott, är en fråga, hvilken, af skäl
Utskottet redan i Memorialet N:o 16 antydt, lärer böra slutligen besvaras, innan
Utskottet till vidare behandling upptager återremissen af sjelfva tulltariferna.
Om det också icke kan nekas, att tolags-afgifterna, sådane de hittills utgått,
saknat de egenskaper, som utmärka allmänna bevillningar och att en reglering,
, hvarigenom dessa tolags-afgifter upphörde, emot godtgörelse af Statsmedel,
icke heller skulle kunna i och för sig till. frågor af bevillningsnatur hänföras,
så innefattar likväl det förslag till reglering, som nu är å bane, tillika den bestämmelsen,
att de fordna tolags-afgifterna skulle inbegripas i sjelfva tull-afgifterna
och sålunda öfvergå till en allmän beskattning, hvarmed godtgörelsen för den förlorade
tolags-inkomsten skulle bestridas. Det inflytande på sjelfva tull-tarifernas
ordnande, sorn häraf blifver en nödvändig följd, då Statsverket ansetts hvarken
kunna eller böra utan någon tillökning i tull-afgifterna bereda utväg till godtgörelse
för städernas tolags-inkomster — detta inflytande synes Utskottet åt den
ifrågasatta regleringen gifva ett så oskiljaktigt sammanhang med grunden för sjelfva
tull-satsernas bestämmande, att tolags-regleringen jemväl måste i dess närvarande
skick underkastas samma behandlingssätt, som för tull-bevillningens ordnande är
i Grundlagen föreskrifvet.
Utskottet får således, för den händelse att Bonde-Ståndet icke frånträder
sitt skiljaktiga beslut, föreslå frågans afgörande genom omröstning i förstärkt Bevillnings-Utskott:
dervid, i händelse Ridderskapet och Adeln icke antager den här
förut gjorda inbjudning, först torde böra röstas angående ja-propositionen i hufvud-voteringen,
sålunda:
i 1:°
Den, som till ja-proposition i hufvudsakliga voteringen antager Utskottets
af Preste- och Borgare-Stånden godkända förslag uti Betänkandet N:o 10, sidorna
10, 11 och 12, angående tolags-regleringen, röstar
Hevillnings-Utshottets Memorial N:o 17. 3
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
vinner Nej, antages till ja-proposition i hufvud-voteringen Ridderskapet och Adelns
beslut, att, med bifall i öfrigt till hvad Utskottet i omförmälda hänseende föreslagit,
tillökningen eller minskningen i tolags-ersättningen skall beräknas endast
för jemna 500 R:dr, hvarmed' tull-uppbörden i hvarje stad öfver- eller understiger
det antagna medel-beloppet.
Och vidare
2:o (i hufvudsaken).
Den, som bifaller Utskottets förslag, angående regleringen af städernas tolag,
utan någon förändring, eller, derest uti första voteringen Nej vunnit, med den
förändring, som Ridderskapet och Adelns skiljaktiga fnening innehåller, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
. Nej;
vinner Nej, antages Bonde-Standets beslut, att ogilla det angående tolags-regleringen
framställda förslag.
Stockholm den 15 Augusti 1857.
Reservationer af:
l:o Ilr v. Talman Schwan.
2:o » Sv. Renström.
3:o » G. Hammar.
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, 1857.
Hemil 11 infjs- litskolleta Memorial N:o 48.
ft
X o f§.
Ank. lill Exp.-Ulsk. den is Aug. 1837, kl. 12 m.
Memorial, med förslag lill voterings-propositioner i anledning af
Riks-ståndens olika beslut, angående stämplade pappers
af
giften.
Sedan Bevillnings-Utskotlet uti dess Utlåtande N:o 15 afgifvit dels yttrande i
anledning af gjorda anmärkningar mot vissa delar, dels ock förslag till sammanjemkning
af Riks-slåndens skiljaktiga beslut i afseende å andra delar af Betänkandet N:o
8, angående stämplade pappers-afgiften, sä hafva, enligt Utskottet tillhandakomna
protokolls-utdrag, Riks-stånden, vid föredragning af förstnämnda utlåtande, i nedan
omförmälda hänseenden slädnät i olika beslut; och får Utskottet, med anmälan så väl
härom, sorn ock alt Utskottets yttranden och förslag i öfrigt blifvit godkända, eller,
der, lill följd al förut lattade beslut, annat ej erfordrats, lagda till handlingarne, nu af
gilya
lörslag lill voterings-propositioner i de delar, der, enligt grundlagens föreskrift,
omröstning i förstärkt Bevillnings-Utskott bör ega rum.
§ 4, morn. 1.
Den af Utskottet föreslagna tarif för rättegångs-skrifters och andra handlingars
kartering vid särskilda embetsverk och myndigheter har af Ridderskapet och Adeln,
samt Preste- och Bonde-stånden blifvit i sm helhet godkänd, hvaremot Borgare-ståndet
vidblifvit sitt i Utlåtandet N:o 15 omlörmälda beslut, att handlingar, sorn inlemnas,
borde i larifen utföras sålunda:
Usta afd. 2:dra afd. 3:dje afd.
Deduktioner och Kontra-deduktioner ...
2 R:(Jr 25 öre.
Alla andra ansökningar och förklarings-skrifter fria 25 öre — 25 »
B'1agor  fria fria fria.
Bih. till 11. St. Brot. 4856 & 4851. 5 Sami. 4 Afd. 47 Haft. 1
2 II tvillning t- UIs ko t tels Memorial No 18.
Derest Borgare-ståndet icke skulle vilja frånträda detta sitt skiljaktiga beslut,
torde omröstning böra anställas efter följande proposition:
N:o 1.
Den som, i enlighet med Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, vill, att handlingar,
som inlemnas till särskilda embetsverk och myndigheter, karteras på följande sätt:
l:sta afd. 2.dra afd. 3:dje afd.
Deduktioner och Kontra-deduktioner ...  —— 2 R:dr 25 öre.
Alla andra
20 öre — 25 »
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer tarifen för dessa handlingars kartering att erhålla följande
förändrade lydelse:
Usta afd. 2:dra afd. 3:dje afd.
Handlingar, som inlemnas:
Deduktioner och Kontra-deduktioner ...
2 R:dr 25 öre.
Alla andra ansökningar och förkiarings-skrifter fria 25 öre — 25 »
Bilagor  fria fria fria.
§ 4, mom. 2.
Utskottet hade bibehållit rubriken ”Sjöpass, se certifikat och pass” oförändrad
samt föreslagit att skiljobrej i äktenskap och trolojningar skulle beläggas med stärnpladt
papper till ett belopp af 20 öre och Fåg-ullesier till låns erhållande till ett belopp
al 15 öre. Ridderskapet och Adeln, samt Preste- och Bonde-stånden hafva godkänt
Utskottets förslag, men Borgare-ståndet har beslutat, att förstnämnda rubrik skulle erhålla
följande lydelse ”Sjömansrulla, se folkpass” samt att karte-a(giften för ifrågavarande
skiljobref skulle höjas till 25 öre och för våg-attester till låns erhållande likaledes
till 25 öre.
Derest Borgare-ståndet vidblifver dessa skiljaktiga beslut, föranledas deraf följande
omröstningar:
N:o 2.
Den sorn gillar Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att bibehålla rubriken
Sjöpass, se certifikat och pass oförändrad, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer rubriken att, i enlighet med Borgare-ståndet* beslut, lyd»
»ålunda: Sjömansrulla, se folkpass.
B evillnings-Utskottets Memorial N: o i8.
3
N:o 3.
Den sorn bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att ski/jobref i
äktenskap och trolofningnr beläggas med stämpladt papper till belopp af 20 öre,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Borgare-ståndets beslut, karte-afgiften för
ifrågavarande skiljobref att höja6 till 25 öre.
N:o 4.
Den som godkänner Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, alt Vå(j-atlesler
till låns erhållande boläggas med 15 öres karta, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer karte-afgiften för våg-attester att, såsom Borgare-ståndet
beslutat, utgå med ett belopp af 25 öre.
§ 4, mom. 3.
I olikhet med öfriga Biks-stånden, som godkänt Utskottets förslag till afgiftsbestämmelser
för Charlot', geometriska, som utgifvas frän Landtmäteri-kontoret i
Slockholm samt af Landlmdlarne i landsorterna samt Testamenten vid första uppvisandet
inför domstol, har Borgare-ståndet beslutat, att dessa handlingar skola vara fria från
stämpladt papper; och får Utskottet, i anledning häraf, och så framt icke Borgareståndet
skulle vilja frånträda sina skiljaktiga beslut, föreslå följande omröstningar :
N:o 5.
Den som, på sätt tre Stånd beslutat, bifaller Utskottets förslag, att Chartor,
geometriska, som utgifvas från Landtmäteri-kontoret i Stockholm samt af Landtmätarne
i landsorlerne, karteras på följande sätt:
4
BeviUnings-Utskottets Memorial N:o 18.
för hvarje helt hemman  20 öre.
derunder till och med treljerdedels hemman 15 »
derunder
10 »
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, komma, i enlighet med Borgare-ståndets beslut, ifrågavarande
cbartor att blifva fria från stämpladt papper.
N:0 6.
Den som vill, att, i enlighet med Utskottets förslag och tre Stånds beslut,
Testamenten skola vid första uppvisandet inför domstol förses med 20 öres karta,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, komma Testamenten att vid första uppvisandet inför domstol vara
kartefria.
För den händelse att sistnämnde mening af Rikets Ständer antages, lärer det
blifva nödigt alt åt föreskrifterna om laga kraftvunna Testamentens kartering gifva en
något förändrad lydelse : hvarföre Utskottet hemställer,
att Rikets Ständer, för nämnde händelse, vilie tillåta Utskottet att
framdeles afgifva det vidare yttrande, hvartill utgången af den
föreslagna 6:te omröstningen må föranleda.
§ 5.
Utskottet hade föreslagit, att .Afsked, då dermed icke några löne- eller 'pensionsförmåner
följa, 'äfvensom då endast sådan pension dervid lilliigges, hvartill den afskedstagande
enligt för fattning arne ar berättigad elter för hvars erhållande han sjelf
gjort tillskott, skulle beläggas med stämpladt papper till belopp af 6 R:dr 40 öre.
Ridderskapet och Adeln, samt Preste- och Bonde-stånden hafva godkänt detta förslag,
men Borgare-ståndet har, oaktadt inbjudning, vidblifvit sitt beslut, att Afsked, i dessa
fall, böra vara kartefria; och torde alltså omröstning böra ega rum enligt följande
Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 18.
5
N:o 7.
Den som godkänner Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, alt “Afsked, då ■
dermed icke några löne- eller pensions-förmåner följa, äfvensom dä endast sådan pension
dervid tillägges, hvartill den afskedstagande enligt författningarne är berättigad,
eller för hvars erhållande han sjelf gjort tillskott,“ skall beläggas med stämpladt papper
till belopp af 6 R-.dr 40 öre, röstar
Ja ;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, komma afsked att i nämnda händelser blifva från stämpladt papper
befriade, på sätt Borgare-ståndet beslutat.
Ridderskapet och Adeln, samt Preste- och Ronde-stånden hafva bifallit Utskottets
förslag i fråga om kartering af Kongl. Maj:ts Dom, Desertions-dorn, Konfirmation på
förlikning och Resolution af
3.000 R:dr värde 15: 75.
9.000 d:o  21: 75.
15.000 d:o
26: 25.
30.000 d:o
48: 75,
och för hvarje fulla i,500 R:dr derutöfver 2 R:dr 25 öre; äfvensom att alta Kongl.
Maj:Is Domar under 5,000 R:dr samt sådane, hvilka icke röra något bestämdt värde,
liksom för Resolutioner i allmänhet, skulle karteras till ett belopp af 12 R:dr 75 öre,
hvaremot Borgare-ståndet för detta stadgande antagit följande redaktion: att framför
siffrorna 3,000 R:dr, 9,000 R:dr, 15,000 R:dr och 30,000 R:dr sättes ordet : öfver-,
att näst derefter blifver uttrycket detta: och för hvarje 7,000-tal Riksdaler derutöfver
7 R:dr 50 öre, motsvarande kansli-gebiihr, samt att ordalagen å nästföljande rad blifva:
Alla Kongl. Maj:ts domar å 3,000 R.dr och derunder, samt etc. Med anledning
af Borgare-ståndets sålunda skiljaktiga beslut torde omröstning böra anställas efter
följande proposition:
N:o 8.
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att föreskriften om
kartering af Kongl. Maj:ls dom m. fl. handlingar skall erhålla följande lydelse: Kongl.
Maj-.ts Dom, Desertions-dorn, Konfirmation på förlikning och Resolution af
3.000 R;dr värde (inbegripet kansli-gebiihr = 12 R:dr) 15: 75.
9.000 d:o ( d:o =18: ) 21: 75.
15.000 d:o ( d:o = 22: 50.) 26: 25.
30.000 d:o ( d:o = 45: ) 48: 75.,
och för hvarje fullo 1,500 R-.dr derutöfver 2 R:dr 25 öre, motsvarande kansli-gebiihr.
Alla Kongl. Maj:ts Domar under 5,000 R.dr samt sådane, hvilka icke röra
något bestämdt värde, liksom för Resolutioner i allmänhet, 72: 75, röstar
Ja;
6
Bevillnings-Utskottets Memorial N:o i8.
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Borgare-ståndets mening, stadgandet att
erhålla den förändrade lydelse: att framför siffrorna 3,000 R:dr, 9,000 R:dr, 15,000
R:dr och 30,000 R:dr sättes ordet: öfver; att näst derefter blifver uttrycket detta:
och för hvarje 1,000-tal Riksdaler derutöfver •/ R:dr 50- öre, motsvarande kansligebiihr,
samt att ordalagen å nästföljande rad blifva:
Alla Kongl. Majds Domar å 3,000 Rulr och derunder, samt etc.
§ 6.
Borgare-ståndet har fortfarande vidblifvit sitt beslut, att till de embetsverk och
andra offentliga myndigheter, som förslaget hänfört under denna §, med afseende å
utgående fullmakters och konstitutorialers kartering, borde näst efter orden “bortgifvas
af“ och framför orden: “Hof- och Öfver-rätter“ tilläggas rubriken “Chefer för SiatsDepartementen.
"
Enligt nu gällande stadgande samt Utskottets af tre Stånd godkända förslag,
äro fullmakter af ifrågavarande beskaffenhet underkastade den högre kartenng, som i §
5 föreskrifves; och Borgare-ståndets skiljaktiga beslut afser således en förändring i
sjelfva afgifls-beloppet; hvarföre äfven detta beslut torde föranleda omröstning enligt
följande proposition:
N:o 9.
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att icke i § 6 upptaga
Chefer för Stats-Departementen, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, komma, i enlighet med Borgare-ståndets beslut, ”Chefer för SlatsDepartemenlen,
” att upptagas ibland de uti § 6 uppräknade embetsverk.
Med afslag å Utskottets inbjudning, har Borgare-ståndet derjemte vidblifvit sitt
från de öfriga Riks-slånden skiljaktiga beslut, alt följande rubriker, jemte för dem
upptagna sifferbeslämmelser, skola ur författningen utgå, nemligen:
Vikarier och Substituter;
Masmästare-bref;
Mästare-bref vid Hammarsmeds-embetet;
Mästersvens, Hyttedrängs och Uppsättares antagningsbref;
Förordnanden och antagningsbevis för städernas betjente, med flere;
Musikanter och Dansmästare, förordnanden för;
I anledning häraf föreslås följande omröstning:
Bevillning!- Utskottets Memorial N:o 18.
7
N:o 10.
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, att följande rubriker,
nemligen:
Vikarier och Substiluter;
Masmästarebref;
Mästarebref vid Hammarsmeds-embelet;
M ästersvens, Hyltedrängs och Uppsättares antagningsbref;
Fölrordnanden och antagningsbevis för Städernas betjente, med flere;
Musikanter och Dansmästare, förordnanden lör;
skola i författningen qvarstå, med för desamma i förslaget vid Utskottets Betänkande
N:o 8 upptagne afgifts-bestämmelser, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
. NeJ
Vinner
Nej, komma dessa rubriker att, i enlighet med Borgare-ståndets beslut,
ur författningen utgå.
§• 7.
Utskottet hade föreslagit, att den allmogen hittills medgifna befrielse från skyldighet
att kartera besvärsskrifter, ansökningar och förklaringar, med bilagor, som hos Kongl. Maj:t
ingifvas jemte de resolutioner, utslag och domar, som i anledning deraf till allmogen
utfärdas skulle upphöra. Ridderskapet och Adeln, samt Preste- och Borgare-stånden
hafva gokänt Utskottets förslag, men Bonde-ståndet har, för sin del, beslutat, att allmogen
fortfarande skulle vara befriad från ifrågavarande karterings-skyldighet. Till följd
häraf och såvida Bonde-ståndet icke skulle vilja frånträda sitt skiljaktiga beslut och förena
sig med de öfriga Stånden, kommer omröstning att ega rum, för hvilket fall Utskottet
föreslår följande proposition:
N:o 11.
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att den allmogen
hittills medgifna befrielse från skyldighet att kartera besvärsskrifter, ansökningar och förklaringar,
med bilagor, som hos Kongl. Maj:t ingifvas, jemte de resolutioner, utslag och
domar, som i anledning deraf till allmogen utfärdas, hädanefter skall upphöra, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Bonde-ståndets beslut, allmogen att fortfarande
vara befriad från ifrågavarande karterings-skyldighet.
8
Bevil/nings-Utskottets Memorial N:o -18.
Utskottets hemställan, att äfven obemedlade personer måtte förunnas den afgiftsfrihet,
sorn i denna § hittills endast för fattiga varit medgifven, hafva Preste- och Bondestånden
bifallit, men Ridderskapet och Adeln samt Borgare-ståndet ogillat.
Vid sådant förhållande lår Utskottet föreslå följande omröstning:
N:o 12.
Den som vill, att, i enlighet med Utskottets af två Stånd bifallna förslag, orden
”och obemedladeB skola i § 7 införas vid rubriken: fattiga, röstar
Ja;
Den del. ej vill, röstar
Ne/.
Vinner Nej, komma orden : och obemedlade att ur nämnde rubrik uteslutas.
Det af Utskottet vid rubriken Prest-Allester föreslagna tillägg "då de icke såsom
bilagor äro kartering underkastade”, har Borgare-ståndet ogillat i sammanhang med
dess vid § 4 mom. 1 uttrjckta åsigt, alt bilagor alltid skulle vara afgiftsfria. De öfriga
trenne Stånden hafva deremot godkänt berörde tillägg; och som ifrågavarande redaktions-förslag
är beroende afRiks-ståndens beslut med afseende å nyssberörde § 4 mom. 1,
lärer genom den omröstning, som i sistnämnda hänseende blifvit
föreslagen, Rikets Ständers beslut angående nu ifrågavarande tillägg
böra anses meddeladt.
§ 8, mom. 2.
Utskottet hade föreslagit, att Certepartier skulle karteras sålunda:
Till och med 100 R:dr 15 öre,
och derutöfver för hvarje fulla 100 R.dr , . 30 öre,
Borgare-ståndet har beslutat, att dessa certepartier skola karteras lika med skuldebref vid
uppvisandet inför domstol, men eljest vara fria från stämpladt papper; hvaremot de
tre öfriga Riks-stånden godkänt ifrågaställa tarif. Derest Borgare-ståndet icke frånträder
sitt skiljaktiga beslut, lärer följande omröstning böra anställas:
N:o 13.
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att certepartier skola
karteras enligt följande tarif:
Till och med 100 R:dr 15 öre „
och derutöfver för hvarje fulla 100 R:dr ... 30 öre
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vin
-
Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 18.
9
Vinner Nej, komma, i enlighet med Borgare-ståndets beslut, certepartier att karleras
lika med skuldebref Tid uppvisandet inför domstol, men eljest var* fria från stämpladt
papper.
§ 8, morn. 3.
Borgare ståndet har ur författningen uteslutit den rubrik Köpe-kontrakt, jemte
afgifts-bestämmelse, som Utskottet under detta momeut föreslagit att bibehållas och öfriga
Riks-stånden godkänt.
Så vida Borgare-ståndet icke skulle vilja frånträda detta sitt skiljaktiga beslut,
lärer följande omröstning böra anställas:
N:o 14.
Den som vill, att, i enlighet med Utskottets förslag och tre Stånds beslut, Köpe-kontrakt,
hvarå föijer köpebref', belägges med stämpladt papper till belopp af 4,0
öre för hvarje exemplar, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
yinner Nej, kommer, i enlighet med Borgare-ståndet» beslut, rubriken Köpekontrakt,
jemte afgifts-bestämmelse, att ur författningen uteslutas.
§ 8, mom. 4.
Utskottets hemställan, att Köpe-, hy tes- och gåfvo-bref' skulle karteras efter följande
tarif:
till och med 100 R:dr 60 öre,
samt för hvarje fulla 100 R:dr derutöfver . . 60 öre,
har af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden blifvit godkänd. Borgareståndet
äter har, med ogillande af den föreslagna larifen, beslutat en så lydande:
till och med 100 R:dr -— 60 öre,
deröfver till och med 200 R:dr .... 1: 20 öre,
deröfver till och med 300 R:dr .... 1: 80 öre,
och vidare för hvarje 100:lal R:d1- . . . — 60 öre.
Så vida Borgare-ståndet icke skulle vilja frånträda detta sitt särskilda beslut,
föreslår Utskottet omröstning enligt följande voterings-proposition:
N:o 15.
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att Köpe-, bytesoch
gåfvo-bref skola karteras enligt följande tarif:
till och med 100 R:dr 60 öre,
samt för hvarje fulla 100 R:dr derutöfver . . 60 öre, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, komma, enligt Borgare-ståndets beslut, köpe-, bytes- och gåfvobref
att karteras på sätt som följer:
Bih. lill R. St. Pral. 1856 & 1851. 5 Sami. 1 Afd. 17 Höft. 2
10
Bevillnings-UIskottets Memorial N.-o 18.
till och med 100 R:dr
deröfver till och med 200 R:dr .
deröfver till och med 300 R:dr . .
och vidare för hvarje lOO.tal R:dr .
— 60 öre,
1: 20 öre,
1: 80 öre,
— 60 öre.
§ 8, mom. 6.
Med godkännande af föreslagna rubriken för skuldebref, har Borgare-ståndet beslutat,
att den omedelbart derefter uppställda larifen, så lydande:
15 öre,
. 30 öre,
Iria
— 50 öre,
— 75 öre,
1: -
— 25 öre;
7 införas, såsom ifrån stäm
-
till och med 100 R:dr
samt för hvarje fulla 100 R:dr derutöfver
skulle förändras på följande sätt:
till och med 100 R:dr
öfver 100 R:dr till och med 200 R:dr
öfver 200 R:dr till och med 300 R:dr
öfver 300 R:dr till och med 400 R:dr
och vidare för hvart lOO.tal R:dr . .
samt att återstoden af 6 mom. skulle utgå; och uti §
Eladt papper fria, skuldebref och öfriga uti mom. uppräknade handlingar, då de i konurser
företes.
De öfriga trenne Riks-slånden hafva deremot godkänt Utskottets förslag.
Derest icke Borgare-ståndet skulle vilja frånträda sitt skiljaktiga beslut, föranledes
deraf följande omröstning:
N:o 16.
Den som vill, att, jemlikt Utskottets förslag och de tre Ståndens beslut, skuldebref
skola karteras sålunda:
till och med 100 R:dr 15 öre,
och för hvarje fulla 100 R:dr derutöfver ... 30 öre,
röstar
Ja ;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, komma, i enlighet med Borgare-ståndets beslut, skuldebref att
karteras enligt följande tarif:
till och med 100 B:dr fria
öfver 100 (ill och med 200 R:dr .... — 50 öre,
öfver 200 till och med 300 B:dr .... — 75 öre,
öfver 300 till och med 400 R:dr .... 1: —
och vidare för hvarje 100:1a! R:dr .... — 25 öre,
samt återstoden af öde mom. att utgå; hvaremot uti § 7 komma att införas, såsom
ifrån stämpladt papper fria, skuldebref och öfriga uti § 8, mom. 6 uppräknade handlingar,
då de i konkurser företes.
Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 18.
11
§ 9.
Utskottet hade tillstyrkt, att, med bibehållandet i öfrigt af denna § oförändrad,
lägsta karte-afgiften för lysnings-sedlar lill äktenskap skulle utgå till ett belopp af 25
öre. Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-stånden bafra bifallit detta
förslag. Preste-ståndel åter har, med ogillande af Utskottets förslag i afseende å lägsta
karte-afgiften, förhöjt densamma till 40 öre.
Derest Preste-ståndet vidblifver denna sin skiljaktiga mening, torde följande omröstning
böra anställas:
N;o 17.
Den sorn, i öfverensstämmelse med Utskottets af tre Stånd gillade förslag, vill,
att lägsta karte-afgiften för lysnings-sedlar till äktenskap skall utgå med 25 öre röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Ne/, kommer ifrågavarande afgift att, enligt Preste-ståndets beslut, bestämmas
till 40 öre.
§ 11, mom. 12.
Ridderskapet och Adeln, samt Preste- och Bonde-stånden hafva godkänt Utskottets
förslag till § 11, mom. 12, i fråga om arrende- och hyres-kontrakters uppvisande
vid mantals-skrifning; hvaremot Borgare-ståndet beslutat, att detta mom. skulle
ur författningen utgå.
Då ifrågavarande stadgande emellertid är af reglementarisk beskaffenhet, lärer
Utskottets af tre Stånd godkända förslag böra anses vara af Rikets
Ständer antaget.
Stockholm den 14 Augusti 1857.
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1857.
Bevillnings-Utskottets Memorial M 19.
1
N:o 19.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 22 Aug. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af verkställda omröstningar, angående ifrågaställa
förändringar i jöreskrifterna om Allmänna Bevillningens utgörande.
Öfver följande af Bevillnings-Utskottet uti Memorialet M 14 föreslagna och af
samtlige Riks-stånden gillade voterings-propositioner har Förstärkta Bevillnings-Utskottet,
jemlikt 31 § Riksdags-ordningen, denna dag anställt omröstning:
l.sla voteringen.
Den, som, på sätt 3:ne Riks-stånd beslutat, anser att nedsättning i bevillningen
för rörelse och näring icke bör ega rum, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Borgare-ståndets beslut, bevillningen för
rörelse och näring att utgå med en procent af årlig inkomst, samt de §§ i Bevillnings-stadgan,
deruti procent bevillning för rörelse och näring finnes stadgad,
att i enlighet dermed rättas.
Omröstningen har utfallit med 83 Ja och 30 Nej; och hafva Rikets Ständer
alltså beslutat i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehålf.
2:dra voteringen.
Den, som bifaller att, i likhet med hvad Utskottet föreslagit och 3 Stånd godkänt,
de i § 9 stadgade minimi-afgifter till dubbla beloppen förhöjas, röstar Ja; den
det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma dessa afgifter att, på sätt Borgare-ståndet beslutat, vid
deras nuvarande belopp oförändrade bibehållas.
Denna votering har utfallit med 67 Ja emot 46 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med ja-propositionen.
Bih. till R. St. Prot. 1856 & 1857. 5 Sami. 1 Afd. 18 Häft. I
2
Bevillnings-Utskottets Memorial M W.
3:dje voteringen.
Den. som bifaller Utskottets, af 3 Riks-stånd gillade förslag, att det minimibelopp
af inkomst, hvarför bevillning af Skeppsbyggerier skall utgå, bestämmes till
400 R:dr Riksmynt, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer berörde minimi-belopp att, i enlighet med Ridderskapet
och Adelns beslut, fastställas till 300 R:dr Riksmynt.
Som denna votering utfallit med 78 Ja emot 35 Nej, så hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med ja-propositionens innehåll.
4:de voteringen.
Den, som vill, att, på sätt 3 Stånd beslutat, nuvarande stadganden om bevillningsafdrag
å utlånta medel bibehållas oförändrade, röstar Ja; den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, i öfverensstämmelse med Borgare-ståndets beslut, bevillnings-afdrag
å utlånta medel att upphöra, och kapitaler att beskattas i likhet med
näring och rörelse.
Voteringen har utfallit med 72 Ja emot 41 Nej; och hafva Rikets Ständer så
lunda
beslutat i öfverensstämmelse med ja-proposilionen
5:te voteringen.
Den, som vill, att den i 35 § 2 mom. stadgade bevillning för aktie-bolag,
associationer, societeter, verk, hypotheks- och andra inrättningar skall, i enlighet med
3 Stånds beslut, bibehållas oförändrad, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer nämnde bevillning att, på sätt Borgare-slåndet beslutat,
nedsättas till en procent af årliga behållningen.
Enär denna votering utfallit med 85 Ja och 28 Nej, hafva Rikets Ständer be
slutat
i enlighet med ja-propositionen.
6:te voteringen.
Den, som godkänner Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet
gillade, afstyrkande af föreslagen beskattning för egandet af hundkrealur, röstar Ja;
den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, blifver en årlig bevillning af 2 R:dr Runt bestämd för egandet af
hvarje hundkreatur, af hvad slag det vara må; och kommer i sådan händelse Beviilnings-Utskottet
att sammanträda med Stats- samt Allmänna Besvärs- och EkonomiUtskotten
för att afgifva förslag rörande dels användandet af denna skatt, dels sättet
för dess utgörande.
Bevillnings-Utskottets Memorial M 19.
3
Denna omröstning har utfallit med 66 Ja och 47 Nej; i följd hvaraf Rikets
Ständer ogillat den föreslagna beskattningen för egandet af hundkreatur.
7:de voteringen.
Den, som, i likhet med hvad 3 Stånd beslutat, anser nu stadgade grunder för
uppskattning af fastighet å landet böra förblifva oförändrade, röstar Ja; den det ej
vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer, med ändring af nuvarande föreskrifter uti ifrågavarande
hänseende, i Bevillnings-förordningen stadgas, att, på sätt Borgare-ståndet beslutat,
sista försäljningspris vid hvarje taxering skall tagas till grund för uppskattningsvärde
å fast egendom på landet.
Omröstningen har utfallit med 68 Ja och 46 Nej; hvadan Rikets Ständer beslutat
i enlighet med ja-propositionens innehåll.
8:de voteringen.
Den, som bifaller, att en af 3 Stånd beslutad underdånig anhållan till Kongl.
Majit skall, i enlighet med Ridderskapet och Adelns samt Borgare-ståndets mening,
affattas i följande ordalag: »det Kongl. Majit måtte täckas låta upprätta samt förelägga
näst sammanträdande Rikets Ständer förslag till grunder för bevillningens fördelning
samt sättet för deras tillämpning, efter hvilka på ett lämpligare och rättvisare
sätt, än efter gällande Bevillnmgs-förordning, den af Rikets Ständer fastställda
bevillnings-summa må kunna fördelas till utgörande», röstar Ja; den det ej vill,
röstar Nej;
Vinner Nej, kommer berörde underdåniga anhållan alt affattas i följande, af
Preste-ståndet beslutade ordalag: »det Kongl. Majit måtte täckas, antingen genom
en för sådant ändamål nedsatt kommitté, eller på sätt eljest kan finnas lämpligt,
låta verkställa en utredning af de förhållanden, som ligga till grund för de under
namn af allmän bevillning utgående skattebidrags fördelning och belopp, med ledning
hvaraf Rikets näst sammanträdande Ständer må blifva i tillfälle att bestämma den
bevillning, som skäligen kan anses böra för framtiden utgå.»
Som denna omröstning utfallit med 79 Ja emot 35 Nej, hafva Rikets Ständer
beslutat den underdåniga skrifvelsens aflåttande i de ordalag Ja-propositionen innehåller.
Hvilket allt Förstärkta Bevillnings-Utskottet får hos Rikets Ständer anmäla.
Stockholm den 21 Augusti 1857.
A Ridderskapet oell Adelns vägnar: A Preste-ståndets vägnar:
CARL ÅKERHIELM. A. E. KNÖS.
Ä Borgare-ståndets vägnar: Ä Bonde-ståndets vägnar:
J. G. SCHVAN. E. CHRISTENSSON.
_____
A. G:son Bennich.
4
Bevillnings-Utskottets Memorial JVI 20.
N:o 20.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 22 Aug. 1857, kl. 2 e. ro.
Memorial, t anledning af verkställda omröstningar, angående ifrågaslältda
förändringar i vilkoren för bränvins tillverkning.
Sedan samtlige Riks-stånden godkänt de uti Sammansatta Bevillnings-, Lagsamt
Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets Memorial JVs 6 föreslagna voterings-propositioner,
så har Förstärkta Bevillnings-Utskottet, jemlikt 3'l § Riksdagsordningen,
denna dag anställt omröstning öfver samma propositioner:
lista omröstningen.
Den, som, lika med Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-stånden,
godkänner Sammansatta Utskottets förslag, att afgiften för bränvins-tillverkning skall
utgå med 60 öre Riksmynt för hvarje tillverkad kanna, bränvinet beräknadt till den
styrka, som i § 4 af Utskottets förslag till förordning omförmäles, röstar Ja; den
det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer afgiften för bränvins-tillverkning att, i enlighet med
Bonde-ståndets mening, utgå med 50 öre Riksmynt för hvarje tillverkad kanna bränvin
af förutnämnda styrka.
Som denna omröstning utfallit med 73 ja emot 41 nej; så hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med ja-propositionens innehåll.
2:dra omröstningen.
Den, som bifaller Sammansatta Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att
vid bränvins-tillverkning i mindre bränneri beräknas redskapens afverknings-förmåga
under
Bevillnings-Utskottets Memorial M 20. • 5
under dygn till två gånger pannerymden, då redskap utan mäskvärmare användes,
och till ett med en tredjedel derutöfver förhöjdt belopp, eller två och två tredjedels
gånger pannerymden, då redskap med mäskvärmare begagnas, röstar Ja; den det
ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer vid bränvins-tillverkning i mindre bränneri redskapens
afverknings-förmåga under dygn att beräknas till en och en half gång pannans
rymd för redskap utan mäskvärmare och två gånger pannerymden för redskap
med sådan inrättning.
Denna votering har utfallit med 84 Ja och 29 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i öfverensstämmelse med innehållet af Ja-propositionen.
Hvilket Förstärkta Bevillnings-Utskottet får hos Rikets Ständer anmäla.
Stockholm den 24 Augusti 4 857.
Bih. till K. St. Prot. 1856 & 1857. 5 Sami. 1 Afd. 18 Haft. 2
H ■[[]!> r ] • t i ■
nfM
jfrimV
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 4857.
BeiriUnings-Ulskollets Memorial N:o 21.
1
Vo »I.
Ank. lill Exp.-Utsk. den 3 Sept. 1857, kl. 6 e. m.
Memorial, i anledning aj verkställd omröstning, angående reglering
af städernas tolag.
Sedan Ridderskapet och Adein antagit den i Bevillnings-Utskottets Memorial
N:o 17 gjorda inbjudning och den, för motsatt fall, föreslagna första omröstningen
i följd deraf förfallit, så har Förstärkta Bevillnings-Utskoltet, jemlikt 31 § Riksdags
ordningen,
denna dag anställt omröstning öfver följande, af samtlige Riks-Stånden godkända
voterings-proposilion:
Den, som bifaller Utskottets förslag, angående regleringen af städernas tolag,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, antages Bonde-Ståndets beslut, att ogilla det angående tolags-regleringen
framslälda förslag.
Denna omröstning har utfallit med 65 Ja. och 54 Nej) i följd hvaraf Rikets
Ständer bifallit den af Bevillnings-Utskottet föreslagna reglering af städernas tolag.
Hvilket Förstärkta Bevillnings-Utskottet får hos Rikets Ständer anmäla.
Stockholm den 3 September 1857.
Bih till II. St. Prot. 1856 & 1857. 5 Samt. 1 Afd. 19 Haft.
2
Bevil/nings-Utskottets Memorial N:o 22-
Hft© 92.
Ank. till Exp.-Ulsk. den 3 Sept. 1857, kl. 6 e.
Memorial, i anledning af verkställda omröstningar, angående ijrågas/ii
llda Jör ändringar i föreskrifterna om slump lade papper safgiflens
utgörande.
Ofver följande af Bevillnings-Utskoltet ali Memorialet N:o 18 föreslagna och af
samtlige Riks-Stånden gillade volerings-propositioner har Förstärkta Bevillnings-Utskottel,
jemlikt 31 § Riksdags-ordningen, denna dag anställt omröstning.
i:sta omröstningen.
Den, som, i enlighet med Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, vill, alt handlingar,
som inlemnas" till särskilda embetsverk och myndigheter, karteras på följande sätt:
l.sta afd. 2:dra afd. 3.dje afd.
Deduktioner och Kontra-deduktioner . . .
2 R:dr 25 öre.
Alla andra  —— 20 öre — 25 öre,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer tarifen för dessa handlingars kartering att erhålla följande förändrade
lydelse:
lista afd. 2:dra afd. 3:dje afd.
Handlingar som inlemnas:
Deduktioner och Kontra-deduktioner . . .
2 R:dr 25 öre.
Alla andra ansökningar och förklarings-skrifter fria 25 öre — 25 öre.
Bilagor  fria fria fria
Omröstningen har utfallit med 55 Ja och 62 Nej; och hafva Rikets Ständer
alltså beslutat i öfverensstämmelse med .^/-propositionens innehåll.
Bevitlnings-Uts kottets Memorial N:o 122, 3
2: dr a omröstningen.
Den, som gillar Ulskotlets, af tre Stånd godkända förslag, alt bibehålla rubriken
Sjöpass, se certifikat och pass oförändrad, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Ne/, kommer rubriken att, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, lyda sålunda :
Sjömansrulla, se folkpass.
Denna votering har utfallit med 61 Ja emot 55 Nej;- hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
Salje omröstningen.
Deri, som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att skiljobref i äktenskap
och trolojningar beläggas med stämpladt papper till belopp af 20 öre, röstar
Ja;
Den del ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, karle-afgiften för ifrågavarande
skiljobref att höjas tili 25 öre.
Som denna votering utfallit med 46 Ja emot 70 Nej, så hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Nej-propositionens innehåll.
< 4:de omröstningen.
Den, som godkänner Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, att Våg-attester
till Iåns erhållande beläggas med 15 öres karla, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer karte-afgiflen för Våg-attester alt, såsom Borgare-Ståndet beslutat,
ulgå,,rned ett belopp af 25 öre.
Voteringen bar utfallit med 40 Ja emot 75 Nej; och hafva Rikets Ständer så•unda
beslutat i öfverensstämmelse med 2Ve/-propositionen.
5: te omröstningen.
Den, sorn, på sätt tre Stånd beslutat, bifaller Utskottets förslag, alt Charior,
geometriska, som utgifvas från Landtmäteri-kontoret i Stockholm samt af Landtmätarne
i landsorterne, karteras på följande sätt:
för hvarje helt hemman 20 öre.
derunder till och med trefjerdedels hemman , . . . 15 „
derunder 10 „
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, komma, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, ifrågavarande kartor att
blifva fria från stämpladt papper.
4
Bevillnings-Utskottets Memorial, 1S:0 22.
Enär denna votering utfallit med 64 Ja och 52 Ne,/, hafva Rikets Ständer beslutat
i enlighet med Ja-propositionen.
6:te omröstningen. / >
Den, som vill, att, i enlighet med Utskottets förslag och tre Stånds beslut,
Testamenten skola vid första uppvisandet inför domstol förses med 20 öres karta, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, komma Testamenten att vid första uppvisandet inför domstol vara k a c t e fri a.
Denna omröstning har utfallit med 74 Ja och 42 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
lule omröstningen.
Den, som godkänner Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, att ”Afsked, då
dermed icke några löne- eller pensions-förmåner följa, äfvensom då endast sådan pension
dervid tillägges, hvartill den afskedstagande enligt förfaltningarne är berättigad,
eller för hvars erhållande han sjelf gjort tillskott”, skall beläggas med stäinpladt papper
till belopp af 6 R:dr 40 öre, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
K ej;
Vinner Nej, komma afsked att i nämnde händelser blifva från slämpladt papper befriade,
på sätt Rorgare-Sländet beslutat.
Omröstningen har utfallit med 52 Ja och 65 Nej; hvadan Rikets Ständer beslutat
i enlighet med Nej-propositionens innehåll.
8;de omröstningen.
Den, som bifaller. Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att föreskrifter om
kartering af Kongl. Maj:ts Dom m. fl. handlingar skall erhålla följande lydelse: ”Kongl.
Maj:ts Dom, Desertionsdom, Confirmalion på förlikning och Resolution af:
3.000 R:dr värde (inbegripet kansli-gebuhr = 12 R:dr) 15: 75.
9.000 d:o ( " d:o " = 18 „ ) 21: 75.
15.000 d:o ( d:o = 22: 50. ) 26: 25.
30.000 d:o ( d:o = 45: ) 48: 75.
och för hvarje fulla 1,500 R:dr derutöfver 2 R:dr 25 öre, motsvarande kansli-gebuhr.
Alla Kongl. Maj:ts Domar under 3,000 R:dr samt sådane, hvilka icke röra
något bestämdt värde, liksom för Resolutioner i allmänhet, 12: 75”, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
a - , ■ NCJ'’
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Borgare-Ståndets mening, stadgandet alt erhålla
den förändrade lydelse: alt framför siffrorna 3,000 R:dr, 9,000 R:dr, 15,000 R:dr
och 30.000 R.dr sättes ordet: öfver; alt näst derefter blifver uttrycket detta: och för
hvarje 1,00Odal Riksdaler derutöfver 7 R.-dr 50 öre, motsvarande, kansli-gebuhr,
samt att ordalagen å nästföljande rad blifva:
Bevillnings- Utskottets Memorial N:o 22.
5
Alisi Kongl. Maj.:ts Domar å 3,000 R:dr och derunder, samt etc.
Som denna omröstning utfallit med 46 Ja emot 71 Nej, hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med iVe/-propositionens innehåll.
9:de omröstningen.
Den, sorn hi faller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att icke i § 6 upptaga
”Chefer för Stats-Deparlementen” röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, komma, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, ”Chefer för Stats-Deparlementen”,
att upptagas ibland de uti § 6 uppräknade embetsverk.
Denna votering har utfallit med 48 Ja och 69 Nej; hvadan Rikets Ständer beslutat
i öfverensstämmelse med innehållet af iVe/-propositionen.
10:de omröstningen.
Den, som bifaller Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, att följande rubriker,
nemligen:
Vikarier och Substituter;
Masmästarebref;
Mästarebref vid Hammarsmeds-embetet;
Mästersvens, Hyttedrängs och Uppsältares antagningsbref;
Förordnanden och antagningsbevis för Städernas betjente m. fl.;
Musikanter och Dansmästare, förordnanden för;
skola i författningen qvarstå, med för desamma i förslaget vid Utskottets Betänkande
N.o 8, upptagne afgifts-bestämmelser, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, komma dessa rubriker att, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, ur
författningen utgå.
Som denna omröstning utfallit med 79 Ja emot 37 Nej, så hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
ihte omröstningen.
Den, som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att den allmogen
hittills medgifna befrielse från skyldighet att kartera besvärs-skrifter, ansökningar och
förklaringar, med bilagor, som hos Kongl. Maj:t ingifvas, jemte de resolutioner, utslag
och dornar, som i aidedning deraf till allmogen utfärdas, hädanefter skall upphöra,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Bonde-Ståndets beslut, allmogen att fortfarande
vara befriad från ifrågavarande karterings-skyldighet.
6 Bevillnings-Utskottets Memorial N-.o 22.
Omröstningen bar utfallit med 84 Ja och 32 Nej; och hafva Rikets Ständer
alltså beslutat i öfverensstämmelse med /»-propositionens innehåll.
12: te omröstningen.
Den, som vill, att, i enlighet med Utskottets, af Preste- och Bonde-Stånden bifallna
förslag, orden: ”och obemedlade” skola i § 7 införas vid rubriken: fattiga,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
‘Nej-,
Vinner Nej, komma orden: ”och obemedlade” att ur nämnde rubrik Uteslutas.
Denna votering har utfallit med 62 Ja emot 54 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med /»-propositionen.
13: de omröstningen.
Den, som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att cerlepartier
skola karteras enligt följande tarif:
till och med 100 R:dr 15 öre
och derutöfver för hvarje fulla 100 R:dr 30 öre
röstar
Ja,-
Den det ej vill, röstar,
Nej.
Vinner Nej, komma, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, cerlepartier att karteras
lika med skuldebref vid uppvisandet inför domstol, men eljest vara fria från stämpladt
papper.
Som denna votering utfallit med 84 Ja emot 33 Nej, så hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med /»-propositionens innehåll.
14:de omröstningen.
Den, som vill, att, i enlighet med Utskottets förslag och tre Stånds beslut, ”Köpekontrakt,
hvarå JÖljer köpebref ”, beläggas med stämpladt papper till belopp af 40
öre för hvarje exemplar, röstar
Ja ;
Den det ej vill, röstar
NeJ>'
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, rubriken köpekontrakt,
jemte afgifts-bestämmelse, att ur författningen uteslutas.
Voteringen har utfallit med 68 Ja emot 49 Nej; och hafva Rikets Ständer sålunda
beslutat i öfverensstämmelse med /»-propositionen.
15:de omröstningen.
Den, som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att Köpe-, byles
och
gåfvobref skola karteras enligt följande tarif:
till och med 100 R:dr 60 öre
samt för hvarje fidla 100 R:dr derutöfver 60 öre
röstar
Bevillnings-Utskottels Memorial N:o 22. ^
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, komma, enligt Borgare-Ståndets beslut, köpe-, bytes- och gåfvobref att
karteras på sätt som följer:
lill och med 100 R:dr 60 öre
deröfver till och med 200 R:dr 1 R:dr 20 öre
deröfver till och med 300 R:dr 1 R;dr 80 öre
och vidare för hvarje 100-tal R:dr 60 öre
Enär denna votering utfallit med 60 Ja och 56 Nej, hafva Rikets Ständer beslutat
i enlighet med Ja-propositionen.
j6:de omröstningen.
Den, som vill, alt, jemlikt Utskottets förslag och tre Stånds beslut, skuldebref
skola karteras sålunda :
till och med 100 R:dr
15 öre
och för hvarje fulla 100 R:dr derutöfver 30 öre
löstalja
;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, komma, i enlighet med Borgare-Ståndets beslut, skuldebref att karteras
enligt följande tarif:
till och med 100 R:dr frja
öfver 100 till och med 200 R:dr 50 öre
öfver 200 till och med 300 R:dr 75 öre'
öfver 300 till och med 400 R:dr 1 R:dr
och vidare för hvarje 100 tal R:dr 25 öre
samt återstoden af 6 mom. att utgå; hvaremot uti § 7 komma att införas, såsom ifrån
stämpladi papper fria, skuldebref och öfriga uti § 8, mom. 6, uppräknade handlingar,
då de i konkurser företes.
Omröstningen har utfallit med 62 Ja och 54 Nej; hvadan Rikets Ständer beslutat
i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
J7-.de
Den, som, i öfverensstämmelse med Utskottets, af tre Stånd gillade förslag,
vill, att lägsta karte-afgiften för lysnings-sedlar till äktenskap skall utgå med 25 öre,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej.
Vinner Nej, kommer ifrågavarande afgift att, enligt Preste-Ståndets beslut, bestämmas
till 40 öre.
Som denna omröstning utfallit med 75 Ja emot 39 Nej, hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
Hvilket allt Förstärkta Bevillnings-Utskottet får hos Rikets Ständer anmäla.
Slockholm den 3 September 1857.
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1857.
Bevillnings-Utskotiets Utlåtande N:o 23.
1
N:o 23.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 8 Sept. 1857, kl. 12 f. m.
Utlåtande, i anledning af äter remiss utaf Utskottets i
Betänkandet N:o 10 afgifna yttranden och förslag, angående
tull-bevillningen.
På sätt uti Memorialet N:o 21 blifvit anmäldt, är, genom omröstning i Förstärkt
Bevillnings-Utskott, det af Utskottet i Betänkandet N:o 10 framställda förslag,
angående reglering af städernas tolag, utaf Rikets Ständer godkändt, likasom samtlige
Riks-Stånden tillförene bifallit förslaget, angående regleringen af afgiften till Handels-
och Sjöfarts-fonden. Tiden är således nu inne för Utskottet, att, i hvad på
detsamma ankommer, till vidare behandling upptaga de uti omförmälda Betänkande
i öfrigt förekommande ämnen.
Uti Memorialet N:o 16, hvilket hufvudsakligen afsag lilläggs-afgifterna, redogjorde
Utskottet endast i korthet för Riks-Ståndens beslut, angående öfriga i Betänkandet
N:o 10 behandlade frågor. En närmare redogörelse för dessa beslut, i den
ordning frågorna uti nyssnämnde Betänkande förekomma, torde nu vara af nöden.
Härvid förekommer först Utskottets sid. 13 i Betänkandet framställda förslag,
angående tull-taxans uppställning och formela beskaffenhet; innefattande dels
att de vid införsel tullfria varor, som nu äro å en särskild förteckning upptagne,
skulle, med iakttagande af behörig alfabetisk ordning, införas uti införsels-tarifen’
dels ock, att den i taxan förekommande kolumnen för varors tullvärden borde der-’
ifrån uteslutas; i sammanhang hvarmed Utskottet ock hemställt, att böter i konfiBih.
till R. St. Brot. 1856 <Sf 1857. 5 Sami. 1 Afd. 20 Haft. \
2
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 23.
skations-mål måtte beräknas efter den värde-summa, hvartill i beslag tagna varor
vid stadgad besigtning och värdering uppskattas.
Ridderskapet och Adeln har bifallit dessa förslag; äfvensom Bonde-Ståndet
gillat förslaget, i fråga om tullfria varors upptagande i sjelfva taxan, men deremot
förklarat hvad Utskottet i öfrigt hemställt icke kunna godkännas, i följd hvaraf tullvärdes—kolumnen
borde i taxan qvarstå.
Presle-Ståndet har, med afseende å det nära sammanhang, som egde rum
emellan frågan om de särskilta tilläggs—afgifternas upphörande och Betänkandets
öfriga delar, återremitterat dessa och således äfven nu ifrågavarande förslag, utan
att likväl några särskilda anmärkningar emot samma förslag blifvit framställda; och
har Borgare-Ståndet åter, efter vunnen kännedom om första behandlingen hos öfrige
Stånden af frågan, angående städernas tolag, beslutat, att låta handläggningen af
Betänkandet till dess öfriga innehåll hvila, till dess sig visade, huruledes frågan om
tolagen blefve af Rikets Ständer slutligen afgjord.
Då således någon anmärkning, påkallande vidare utredning, icke förekommit
emot omförmälda å sid. 15 i Betänkandet N:o 10 framställda, af Ridderskapet och
Adeln helt och hållet samt af Bonde-Ståndet till en del gillade förslag, och BondeStåndets
i öfrigt från samma förslag afvikande beslut blifvit fattadt under en nu
mera fallen förutsättning, att den föreslagna tolags-regleringen icke skulle af Rikets
Ständer godkännas, lår Utskottet, i anledning af Preste-Ståndets återremiss, endast
anmäla,
att Utskottet vidblifver sitt omförmälda förslag; i hvilket Ut
skottet
ock inbjuder Bonde-Ståndet att sig förena.
Utskottets förslag till in- och utförsels-tarifer hafva Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet återremitterat, icke på grund af anmärkningar emot de föreslagna
tull-bestämmelserna, utan med hänsigt till den då ännu oafgjorda frågan,
huruvida de fordna särskilda tilläggs—afgiflerna borde i tullsatserna inbegripas; hvilken
fråga ansågs först böra slutligen afgöras.
I enlighet med denna mening har ock Borgare-Ståndet lemnat förslaget i
dessa hänseenden hvilande.
Deremot har Bonde-Ståndet, sorn latit bero vid Utskottets hemställan, att
pröfningen af tullbestämmelserna, angående artikeln Bränvin och Sprit, borde tills
vidare uppskjutas, i öfrigt företagit tull-taxan till afgörande och afslagit Utskottets
förslag till tullbestämmelser, så vidt de icke öfverensstämde med gällande taxa, hvilken
i allmänhet borde fortfarande gälla, likväl med undantag för följande artiklar:
Sill och Koksalt, som borde få tullfritt införas; Redskap och Machinerier eller delar
deraf; Socker, rått och raffineradt, alla slag; Ylle-väfnader, andra slag (anmärkta å
sid. 45); och Trä-varor, alla slag, hvilka artiklar skulle livar för sig draga införsels-tull,
eller åtnjuta frihet från tull—afgifter, på sätt Utskottet föreslagit; hvarför
-
Bevillnings-Utskottels Utlåtande N:o 23.
5
utan Bråder och Blank åsattes utförsels-tull: Bräder, en tuni tjocka, sex å åtta alnar
och derutöfver, 12 öre per tolft, och Plankor, en och en half å två tuni tjocka,
sex alnar och derutöfver, 20 öre tolften. Och öfverlemnades åt Utskottet att verkställa
de förändringar i taxan, som kunde uppkomma, ”så väl i afseende å reducering
till nya mynt, mått, mål och vigt, sorn genom Handels- och Sjöfarts-fonds-afgiftens
tilläggande vid nu gällande tull-taxe-belopp, samt enligt författningarne i
öfrigt och de af Bonde-Ståndet fattade ofvanomförmälda beslut”.
Såsom här förut blifvit erinradt, grundar sig återremissen af tull-tariferna
icke på några anmärkningar, hvilka påkalla vidare utredning. Ändamålet, som afsågs,
föregången slutlig pröfning af förslaget angående tilläggs-afgifterna, är nu uppnådt. Huruvida
Utskottet, såsom man anmärkt, lämpligen bort särskilja sistnämnde förslag från sjelfva
tulltaxe-arbetet och till Riks-Stånden först inkomma med yttrande i förra hänseendet,
är numera en fråga utan praktisk betydelse. Att ett sådant särskiljande,
hvarigenom principen af tull-lagstiftningens förenkling och systematiska ordnande,
utan en samtidig och åskådlig tillämpning af denna princip på sjelfva tullsatserna,
gjorts till föremål för Rikets Ständers pröfning, — att ett sådant särskiljande skulle
hafva utöfvat menligt inflytande på uppfattningen af den förra frågans betydelse, är
en tanke, hvilken Utskottet såsom förklaringsgrund för sin behandling af dessa ämnen
emellertid tillåter sig att här uttrycka. Om Utskottet af återremisserna saknar
anledning att nu ingå i vidare yttrande angående de föreslagna tullbestämmelserna,
och än mindre att frånträda förslaget, föranledes deremot Utskottet af Bonde-Ståndets
öfver dessa' bestämmelser fattade beslut och dess i sammanhang dermed Utskottet
gifna uppdrag, att fästa Bonde-Ståndets uppmärksamhet å de omständigheter, som
företrädesvis torde påkalla förnyad pröfning af Utskottets förslag i dess helhet. Icke
nog dermed, att genom de särskilta tilläggs-afgifternas nu beslutade upphörande och
inbegripande i tullsatserna, dessa i flera fall torde böra bestämmas till andra belopp
i Riksmynt, än som närmast motsvaras af nu gällande tull-afgifter. Det torde icke
heller vara rätt lämpligt, att i en författning af förevarande beskaffenhet uppställa
afgiftqrna i en mängd för det nya räknesättet mindre tjenliga tal; och än mindre
alt för särskilta, med hvarandra närheslägtade, artiklar, hvilka hittills dragit lika tullafgifter,
men af tullvärdena beroende olika tolags-umgälder, vid sammanläggning af
dessa särskilta afgifter uppställa sins emellan skiljaktiga tullsatser. Sjelfva varuartiklarnes
indelning och förändrade rubriker på ena stället betinga också dermed
öfverensstämmande indelningar och förändringar på andra ställen, så vida icke författningens
nödvändiga inre sammanhang skall sönderryckas och tillämpningen göras
svår om ej omöjlig alt rätt handhafva. Så synes t. ex. Bonde-Ståndets beslut att
godkänna Utskottets förslag, angående rubriken ”ylleväfnader, andra slag,” förutsätta,
att de flera andra i gällande taxa specificerade slag ylleväfnader, som under nämnde
rubrik skulle innefattas, böra ur taxan utgå. Likaledes förekommer, exempelvis, att
4
Bepillnings- Utskottets Utlåtande N:o 23.
Bonde-Ståndet gillat hvad Utskottet angående artikeln Redskap och Machinerier eller
delar deraf föreslagit, men deremot, utan särskild pröfning, bibehållit rubriken Gutta
Percha oförändrad, under hvilken rubrik Utskottet emellertid infört ett tillägg, som
med rubriken redskap och machinerier eger närmaste sammanhang. Utom dylika
förhållanden finnas ännu andra, som vid tull-lagstiftningens följdriktiga ordnande
företrädesvis äro förtjenta af synnerlig uppmärksamhet, deribland må nämnas det
sammanhang, som emellan tullbestämmelserna för råämnen och förädlade varor måste
iakttagas. Den t. ex. af Bonde-Ståndet godkända tullfriheten för nyssnämnde
artikeln redskap och machinerier har Utskottet ansett sig böra föreslå endast i sammanhang
med tullfrihet för de liera rå- och berednings-ämnen, såsom tack- och
stångjern, jernplåtar, oarbetade sammansatta metaller m. fl., hvilka i redskaps- och
machin-tillverkningen ingå såsom hufvudsakliga beståndsdelar. Utan denna tullfrihet
för råämnena vore måhända icke rättvist att göra de fullfärdiga arbetena tullfria.
Af dessa och dylika förhållanden, samt enär Bonde-Ståndets förutsättning i afseende
å tolags-regleringen numera fallit, finner Utskottet sig föranlåtet att,
jemte vidblifvande af sitt afgifna förslag till in- och utförsels
tarifer,
inbjuda Bonde-Ståndet att frånträda sina derifrån afvi
kande
beslut och godkänna förslaget.
Hvad slutligen angår förslaget till tulltaxe-underrättelser, så hafva Preste
och
Borgare-Stånden äfven derutinnan vidtagit de här förut vid in- och utförselstariferna
omförmälda beslut. Ridderskapet och Adeln åter har, på grund af gjorda
anmärkningar, återremitterat dels Utskottets tillstyrkande, att 12 § af nu gällande
tulltaxe-underrättelser, upptagen under § lii förslaget, samt larifen för Creditupplaget
och transito-afgiftep, sådan denna tarif finnes Betänkandet bilagd, måtte
godkännas och lända till efterrättelse intill dess Kongl. Majit annorlunda förordnar,
dels de af Utskottet, i Iråga om nu varande 15 § gjorda hemställan, dels ock Utskottets
förslag till förändring af den nu gällande 17 §; men bifallit hvad Utskot
tet
i öfrigt rörande tulltaxe-underrättelserna yttrat och hemställt, med den förändring
att för lista och 5:dje mom. af 2 afdelningen i 17 § af Utskottets förslag
bibehölls den lydelse, de deremot svarande stadganden hafva i nu gällande § 20.
Jemte den erinran, att staden Jönköping vore tillagd Creditupplags-rätt och
derföre borde upptagas bland de i § 11 uppräknade städer, har Bonde-Ståndet i
öfrigt åt Utskottet öfverlemnat att verkställa de förändringar i tulltaxe-underrättelserna,
som kunde påkallas af enahanda omständigheter, hvilka, såsom ofvan förmäles,
föranledt ett dylikt uppdrag, hvad taxan angick.
Endast i de delar af förslaget till tulltaxe-underrättelser, emot hvilka någon
anmärkning förekommit, anser Utskottet sig nu föranlåtet att afgifva särskildt
yttrande.
§ 12
BmUmngs- Utskottets Utlåtande N:o 23.
5
§ 42 (11 | i förslaget). Den af Ridderskapet och Adeln beslutade äter
remiss
afsåg endast att vinna'den rättelse Bonde-Ståndet redan vidtagit, att staden
Jönköping måtte upptagas ibland de städer, hvilka åtnjuta creditupplags-rätt; och
som upplyst blifvit, att Kongl. Majit genom Nådigt Bref den 19 Oktober 4 855
tillagt Jönköping omförmälda rätt, hemställer Utskottet,
att Jönköping ma intagas bland de i § 11 af Utskottets förslag
uppräknade städer, sorn ega tillgodonjuta den deri omförmälda
rättighet.
§ 15 (13 § i förslaget). Denna § liar Ridderskapet och Adeln återremitterat,
emedan de deri intagna bestämmelser, rörande tull-restitution vid utförsel af
vissa utaf utländska råämnen tillverkade varor, vore beroende af tullsatserna å dessa
råämnen och således egde oskiljaktigt sammanhang med den återremitterade in
försels-tarifen.
Enär Utskottet emellertid vidblifvit sitt förslag till införsels—tarif, saknar Utskottet
också anledning
att i förslaget till § 15 af tulltaxe-underrättelserna för närvarande
vidtaga någon förändring.
§ 17 (15 § i förslaget). Då Utskottets förslag var afgifvet under förut
sättning
att införsels-förbudet för bränvin komme att upphöra, men beslut derom
ännu icke blifvit latladt, har Ridderskapet och Adeln af denna anledning återremitterat
§:n; och får Utskottet, sorn nu i särskildt Betänkande algifver yttrande, angående
tullbestämmelserna för bränvin och sprit, och deri fullföljer sin mening att nu
stadgadt inlörsels-förbud för vissa slag bör upphöra, i öfverensstämmelse dermed
vidblifva
sitt algifna förslag till 17 §:ns lydelse.
Stockholm den 8 September 1857.
biå. tiU ti. St. Vrot. 1856 § 1857. 5 Sami, 1 Afd. 20 Haft.
2
STOCKHOLM, tryckt hos N. Ma »ees, 1857.
Bevillnincjs-Utskoliets Betänkande N:o 24.
1
fåT:0 3-1.
Alik. lill Exp.-Utsk. d. lo Sept. 18S7, kl. lo f. m.
Betänkande, angående tull-bestämmelserna för artikeln Bränvin och
Sprit.
Uli det angående tull-bevillningen afgifna Betänkandet N:o 10 hemställde Utskottet,
att pröfningen af tull-bestämmelserna angående artikeln bränvin och sprit måtte
uppskjutas intill dess Rikets Ständer ('allat beslut, angående tillverkningen a( bränvin
inom landet och skatten derå.
Detta beslut är numera fattadt, och tillverknings-skalten bestämd till 60 öre för
kanna bränvin af 50 procent styrka vid 15 graders värme.
Utskottet får således härmed afgifva det i omförmälda Betänkande förbigångna
förslaget.
Kongl. Ma j:ts, angående lull-bevillningen, aflätna Nådiga Proposition innefattar,
i nära öfverensstämmelse med särskilde kommitterades underdåniga Betänkande, del
förslag, att, med upphäfvande af nu stadgadt förbud mot införsel af vissa slag bränvin
och sprit, de efter olika tiliverkningsämnen och under olika namn i gällande taxa upptagna
särskilda slagen måtte sammanföras under en rubrik och med följande tullsatser:
af till och med 10 graders styrka:
på fat eller faslager 1 skålpund, 20 öre,
på buteljer eller krus 1 kanna, 1 R:dr 10 öre,
för hvarje öfverskjulande grad ökas inlörsels-luilen med 5 procent.
Redan i kommitterades betänkande och ännu mera i det Kongl. Maj:ls Proposition
åtföljande Statsråds-protokollet äro skälen för införsels-förbudets upphäfvande
samt för tillämpning å alla slag bränvin och sprit af de hittills för lofgifna slagen
stadgade införsels-afgifter fullständigt utvecklade; och Utskottet anser sig kunna och
böra endast dertill hänvisa; hvarvid likväl tillika bör erinras, att Kongl. Maj:t, för den
händelse, ali någon förändring i beskattnings-grunderna lör den inhemska bränvins
Bih.
till B. St. Brot. IS50 & 4857. 5 Sa?///. 1 Äfd. 21 Baft.
2
Bertlin lags-U Iskot tets Betänkande N:o 24.
tillverkningen skulle komma att beslutas, i sådant fall ansett en motsvarig jemkning i
tullsatsen för utländskt bränvin och sprit böra iakttagas.
I detta ämne hafva följande motioner blifvit väckte, nemligen inom Presle-ståndet,
af Lektor Sondén, som, under erinran om nödvändigheten att ställa tull-författningarne,
angående införseln af utomlands lill verkad t bränvin i närmaste sammanhang med
författningen angående bränvins tillverkning inom landet, och att inbegripa alla slag
bränvin och sprit under enahanda tull-lagstiftning, hvarvid de emot införsels-förbud af
kommitterade anförda grunder syntes förtjena synnerlig uppmärksamhet, föreslagit: att
utländsk sprit och utomlands tillverkadt bränvin, af hvad material som helst produceradt
och försatt med hvilka tillsatser det vara må, blott de äro för helsan oskadliga,
måtte vara till införsel tillåtna, likväl emot så hög tull, som, utan fara för betydligare
tull-försnillning, kunde åsättas; att, i stället för det gamla sättet att mäta styrkan i
grader, det nya i alkohols-procent må i tulltaxan begagnas och lämplig förhöjning för
högre procent stadgas; och att, till följe häraf, tull-lindringen för fransk sprit till beredning
af luktvatten måtte upphöra ; samt
inom Bonde-slåndet: af Anders Pehrsson från Östergöthlands och Sven Haraldsson
från Blekinge län, hvilka, begge utgående från grundsatserne, dels att genom minskad
tillgång på spritdrycker befrämja större nykterhet, dels ock att bereda tillbörligt skydd
för den inhemska bränvins-tillverkningen, äfvensom att inskränka den på handelsbalansen
och penninge-ställningen menligt inverkande importen, föreslagit: Anders
Pehrsson, att cider, genever och andra dermed jemförliga spritdrycker icke måtte få
införas till riket annorlunda än på krus, i likhet med andra likörer, samt med dem
draga enahanda tullsats ; och Sven Haraldsson, alt förbudet mot införsel af utländska
bränvins-sorter måtte utsträckas till äfven de sämre slagen genever, cognac, romm och
arrak, hvilka icke inkomma i flaskor och buteljer af glas eller i krus af bränd lera;
och att äfven de bättre slagen borde åsättas en förhöjd afgift; varande af sistbemälde
motionärer tillika vrkadt, att Utskottet måtte, så fort ske kunde, afgifva förslag till
underdånig skrifvelse i ämnet, pä det förändringen redan innevarande år kunde vinna
tillämpning.
Den ifrågavarande tull-lagstiftningens beroende af lagstiftningen för inhemska
bränvins-tillverkningen, icke mindre än betänkligheten att vidtaga tillfälliga rubbningar
uti den ekonomiska lagstiftningen, torde tillräckligt förklara, hvarföre Utskottet ej ansett
sig böra i annan ordning, än den nu följda, till behandling upptaga omförmälda inom
Bonde-ståndet väckta motioner. Då artikeln cider icke är till spritdrycker hänförlig,
utan utgör ett fruktvin, samt redan varit föremål för behandling i Betänkandet N:o 10,
anser Utskottet något vidare yttrande derom nu icke erfordras.
Frågan om tull-lagstiftningen för bränvin och sprit sönderfaller i 2:ne väsentligt
skiljaktiga delar: flen ena, om och af hvilka slag införsel må vara tillåten; den
andra, om vilkoren för denna införsel.
Den förra är, såsom ofvan förmäles, fullständigt behandlad i kommitterades betänkande
och Kongl. Maj:ts proposition. Till de skäl, som deri blifvit anförda emot
bibehållandet af inlörsels-förbud för något slag bränvin och sprit, torde föga eller intet
vara att tillägga. Den inhemska bränvins-tillverkningen kan icke hemta någon verklig
och berättigad fördel af en sådan afvikelse från det antagna friare tull-systemet. Nykterhet
och sedlighet icke heller. För statskassan vore ea gifven betydlig förlust dermed
förknippad.
Den andra delen af frågan, eller den om vilkoren för införseln, har onekligen,
i följd af Rikets Ständers beslut, angående inhemska bränvins-tillverkningen, 'undergått
en ganska väsentlig förändring, sedan Kongl. Maj:ts proposition afläts. Skatten har
Bevillning s-Utskottets Betänkande N:o 24-.
3
blifvit förhöjd med nära 20 %, och skall, genom den enkla redskapens antagna förhöjda
afverknings-förmåga, med sitt fulla belopp träffa allt det bränvin, som här i
landet tillverkas. En vetenskapligt rigtig och i tillämpningen lätt iakttagen förändrad
grund för bestämmandet af spritdryckers styrka har blifvit införd. Begge dessa förändringar
kräfva tillämpning äfven i tull-lagstiftningen.
Utskottet har utgått från det antagande, att tull-afgiften å bränvin och sprit,
alla slag, bör höjas efter samma förhållande till den nu bestämda tiliverknings-skatten,
som förut egde rum emellan då varande tillverknings- och lull-afgifter; och för att åt
förslaget härom gifva fullt tillförlitlig noggrannhet, på samma gång tull-bestämmelserna
ordnades med afseende ä den alltid ytterst vigtiga angelägenheten, att de i tillämpningen
blefvo lätt och säkert verkställbara, har Utskottet i ämnet hört vetenskapligt och
praktiskt sakkunnige män, och i samråd med dessa upprättat sitt förslag.
Hedan vid flera föregående riksdagar hafva Rikets Ständer antagit, att den
förra rymd-förtullningen af sprit borde utbytas emot vigt-förtulining. Röjstocken,
som tjenade till bestämmande af rymdmåttet på fastager, hade visat sig alltför otillförlitlig.
Det var också på Rikets Ständers begäran, som Kongl. Maj:t den 16 Januari
1856 utfärdade författning om vigt-förtullningens införande för spritdrycker på fastager;
och utsträckningen deraf äfven till spritdrycker på buteljer eller krus lärer icke möta
någon svårighet.
Det är emellertid en bekant sak, att sprit blir lättare ju starkare den är, så
alt en viss och lika afgift för hvarje procent sprit-styrka per ‘U. skulle gynna den
starkare. Då man icke vill beskatta det vatten, som i större eller mindre mån förekommer
uti spritdryckerna, utan den alkohol, som deri innehålles, är uppgiften att få
denna alkohol till beloppet noggrann! bestämd; och denna uppgift är, efter hvad Utskottet
inhemtat, icke blott vetenskapligt löst, utan också i andra länder praktiskt
tillämpad, med ledning af upprättade tabeller, för hvilkas användande med fullkomlig
säkerhet och enkelhet endast erfordras att känna den ifrågakommande spritdryckens
alkohols-procent och vigt. Då man på detta sätt finner huru många alkohol (vattenfri
sprit) ett för lortullning undersökt kärl innehåller, så uppnås ock säkrast ändamålet,
att rättvist tullbeskatla varan, genom att bestämma tullsatsen per €(. alkohol och
detta utan afseende å beskaffenheten af det kärl, hvari spritdrycken förekonimer.
Nu skulle, enligt det förhållande som emellan tillverknings- och tull-afgifterna
för närvarande eger rum, den förhöjda tiliverknings-skatten rätteligen föranleda till en
tull-afgift af omkring 43^ öre per alkohol; men då en sådan tullsats icke vore
lämplig, och Utskottet ansett sig hellre böra något höja än minska tull-afgiften utöfver
förhållandet emellan närvarande tull- och tillverknings-skatt, har Utskottet funnit sig
böra föreslå tull-afgiftens bestämmande till 45 öre för skålpund alkohol, hvilket motsvarar
2 R:dr 20 öre per kanna alkohol, eller 1 R:dr 10 öre per kanna bränvin af
50 procent styrka, och således öfverstiger den nya tiliverknings-skatten med icke
mindre än 50 öre kannan af sistnämnde styrka.
Utskottet, som antager att Kongl. Maj:t, lill ledning för tulltaxans tillämpning,
täckes anbefalla utarbetandet och tillhandahållandet vid ,tullkamrar och för allmänheten
af den ganska enkla tabell, enligt hvilken alkoholens qvantitet lätt utrönes och
bestämmes, får således hemställa,
att Rikets Ständer måtte för ifrågavarande artikel antaga följande
redaktion och tull-bestämmelse:
Bränvin och Sprit, alla slag — 1 ft. alkohol — 45 öre.
Stockholm den 8 September 1857.
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1857.
Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 25.
1
J*:u 25..
Ank. till Exp.-Utsk. d. 24 Sept. 1857, kl. 12 ai.
Memorial, angående ytterligare förändringar i föreskrifterna
om stämplade pappers-afgiftens utgörande.
Utskottets uppmärksamhet har blifvit fästad derå, att det af Rikets Ständer
genom omröstning i Förstärkt Bevilhiings—Utskott, i enlighet med Borgare-Ståndets
mening, fattade beslut, att bilagor, sorn till embetsverk och myndigheter ingifvas,
skola vara fria från stämpladt papper, påkallar förändringar i åtskilliga andra, hufvudsakligen
från nu gällande Ghartae—sigillatse—författn in g hemtade föreskrifter, hvilka
tillkommit och i Utskottets förslag till författning bibehållits, under förutsättning att
bilagor i allmänhet fortfarande skulle med stämpladt papper förses.
Dessa föreskrifter äro väl af mindre betydenhet; men då det icke kan vara
lämpligt, att Rikets Ständer, för sin del, antaga och till Kongl. Maj-.t aflåta ett författnings-förslag,
deri i viss mån stridiga beslut kommit att inflyta, har Utskottet
funnit sig böra, i hvad på detsamma ankommer, söka få dessa stridigheter undanröjda.
Uti förslaget till § 8 (sid. 24 i bilagan till Utskottets Betänkande N:o 8)
är under förskriften om arrende- och hyres-kontraklers uppvisande vid mantalsskrifning,
undantaget ”det af hyresman innehafvande exemplar af hyres-kontrakt i
städerna, hvilket är Iritt från stämpladt papper, intill dess detsamma hos nämnde
myndigheter (domaren eller exekutorn) uppvises, då det som bilaga bör karteras”.
Bih. tiU R. St. Fröt. 1856 $ 1857. 5 Sami. 1 Afd. 22 Höft.
2
Bevillnings-Ulskoltets Memorial N:o 25.
För att bringa detta stadgande i öfverensstämmelse med beslutet om bilagors
frihet från stämpladt papper, hemställer Utskottet,
att omförmälda stadgande må afslutas med orden: ”stämpladt
papper” och således orden från och med: "intill dess” etc. ur
författningen utgå.
Vidare förekommer i förslaget till § 8 (sid. 26 i bilagan till Betänkandet
iN:o 8) i fråga om kartering af skuldebref och andra fordrings-bevis, dels stadgande
derom att sådane, kartering enligt särskild tarif underkastade, fordrings-bevis ej skola
vid uppteende i konkurser besväras med högre stämpladt papper, än för vanliga bilagor
, dels ock den föreskrift, att andra, än förut uppräknade fordrings-bevis, såsom
ej accepterade räkningar, enskilde personers bref i handel och vandel samt undfångne
qvittenser å erlagd betalning skola ”förses med karta, dä de till exekutorer
och domstolar ingifvas såsom bilagor, efter hvad derom ofvan stadgadt är"
Begge dessa stadganden befinna sig i strid med den allmänna föreskriften
om bilagors frihet från stämpladt papper; och Utskottet hemställer derföre att, i
stället för nämnde stadganden,
följande föreskrift måtte i författningen intagas:
Ofvananförda för skrifning ar, löpande sedlar m. m., när
de i konkurser företes, äfvensom räkningar, hvilka ej är o accepterade,
enskilde personers bref i handel och vandel samt undfångne
qvittenser å erlagd betalning, dä de till exekutorer och
domstolar ingifvas såsom bilagor, är o frän stämpladt papper fria.
Stockholm den 24 September 1857.
STOCKHOLM, tryckt hos N. Marcus, 1857.
Bevillnings-Utskottets Utlåtande JYi 26.
1
N:o 26.
Auk. till Exp.-Utsk. den 9 Okt. 1857, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af ytterligare ålerremiss af vissa delar utaf Betänkandet
JV2 10, angående tull-bevillningen, äfvensom af Betänkandet
JVs 34, angående tullbestämmelserna för artikeln Bränvin
och Sprit.
Af anledning omförmälda Betänkanden innehålla hafva tullbestämmelserna för
artikeln Bränvin och Sprit hittills blifvit af Utskottet särskildt behandlade. Nu mera
möter icke något hinder för denna frågas behandling i sammanhang med öfriga uti
tull-lagstiftningen ingående ämnen; och Utskottet tillåter sig derföre att till besvarande
i ett sammanhang och i den ordning tulltaxan föranleder upptaga de delar af tulltaxe-förslaget,
som i följd af återremiss påkalla vidare yttrande.
Dervid förekommer först frågan om artikeln Bränvin och Sprit, alla slag, för
hvilken artikel Utskottet tillstyrkt en tull-afgift af 45 öre för 1 fE alkohol.
Detta förslag hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-stånden
bifallit, likväl med tillägg under rubriken af en så lydande anmärkning:
»Bränvin och Sprit, försatt med socker eller annat i bränvin och sprit upplösligt
ämne, förtullas lika med likör.»
Borgare-ståndet, som fått emottaga inbjudning att i den sålunda tillagda anmärkningen
sig förena, har deremot till Utskottet återremitterat hela förslaget till
tullbestämmelse, icke på grund af någon erinran emot hvad Utskottet tillstyrkt,
men i följd af yrkande att den anmärkning, om hvars införande under rubriken
förslag blifvit väckt, måtte underkastas närmare pröfning till förekommande af sådaBih.
till R. St. Prot. 1856 & 1857. 5 Samt. t Afd. 23 Haft. 1
t
Bevillnings-Utskottets Utlåtande M 26.
na förvecklingar, som i fråga om förtullning af genever nyligen egt rum; hvarjemte
emot anmärkningens affattande i här förut anförda ordalag blifvit erinradt, att Fernissa
och Gummilacka, upplöst i sprit, i följd af nämnde ordalag, skulle komma att
såsom likör tullbehandlas.
Utskottet, hvars uppmärksamhet icke tillförene blifvit fästad å de missbruk vid förtullning
af bränvin och sprit, som genom tillsatser af främmande ämnen och dessas inverkan
på profvaren möjligen skulle kunna till mehn för Statsverket utöfvas, men, så vidt
kändt är, hittills icke härstädes egt rum, har emellertid af hvad i frågan hos Riksstånden
förekommit och Borgare-ståndet genom sitt beslut om återremiss åsyftat,
funnit sig föranlåtet att i ämnet rådföra sig med vetenskapsmän samt inhemtat, att
bränvin och sprit, hvars relativa vigt till en lika volum vatten utmärkes af profvaren
och bestämmer alkohol-halten, kan genom tillsatser af ämnen, som i bränvinet
äro lösliga, men icke alltid genom lukt eller smak lätt förrådas, göras relativt tyngre,
dervid profvaren nedsjunker mindre djupt och följaktligen angifver en lägre alkoholhalt,
än den verkliga. Olika exempel härpå hafva blifvit anförda, med uppgift å de
under förutsatta olika tillsatser å profvaren uppkommande oriktiga anvisningar af alkohol-halten.
Men det har tillika blifvit Utskottet meddeladt, att de inblandningar af
diverse finkel-oljor, hvilka förekomma i cognac, genever, arrack, rhum, whisky m.
fl. icke hindra begagnandet af alkohol-profvaren; samt att någon svårighet för tullbetjeningen
icke mötte att på några minuter verkställa profning, till utrönande huruvida
bränvin och sprit blifvit försatt med ämnen, som vålla missvisning af alkoholhalten.
Då, efter hvad sålunda blifvit upplyst, i bränvin och sprit förekomma ämnen,
hvilka, ehuru deri lösliga, icke å profvaren förorsaka den befarade oriktiga anvisningen
af alkohol-halten, synes en föreskrift, affattad i de ordalag Ridderskapet och
Adelns samt Preste- och Bonde-ståndens sammanstämmande beslut innehåller, kunna
föranleda en tillämpning, som med beslutet icke varit afsedd, eller åtminstone framkalla
tvister, hvilka genom en något förändrad redaktion, den der tillika antydde
föreskriftens grund, kunde förekommas.
Under det Utskottet medgifver lämpligheten af en föreskrift, till hämmande af
det befarade missbruket, hemställer Utskottet, på grund af det ofvan anförda och i
öfverensstämmelse med dertill af en vetenskapsman afgifvet förslag, att under rubriken
»Bränvin och Sprit, alla slag», med derå i Betänkandet M 24 upptagen införselstull,
måtte i tulltaxan tilläggas en så lydande
anmärkning: Finnes varan försatt med socker eller annat
främmande ämne, hvarigenom alkohol-halten angifves oriktigt å
profvaren, erlägges lull såsom för likör.
Bevillnings-Utskottets Utlåtande M 26.
3
Af förslaget till införsels-tarif har vidare endast den under rubriken trädvaror
(pag. 40 i bil. till Bet. JV° 10) till tullfrihet upptagna artikeln »stäfver, lagg- och
botten-, alla slag» blifvit af Bonde-ståndet återremitterad; hvaremot öfrige * Stånden
godkänt förslaget i denna del. Återremissen grundar sig på den anmärkning, att
om stäfver voro, såsom det heter, »inskurne» eller så bearbetade att de endast behöfde
hoppassas för att utgöra leglar, fat eller ankare, de icke borde åtnjuta tullfrihet,
utan, såsom fullfärdig vara och till skydd för inhemska tunnbindareyrket,
beläggas med någon tull-afgift; i hvilket hänseende blifvit ifrågasatt, att vid slutet af
rubriken »stäfver» borde tilläggas orden: icke inskurne; då de mera bearbetade deremot
komme att hänföras under rubriken »alla mer eller mindre arbetade trädvaror,
ej specificerade», och förtullas efter de olika trädslag, hvaraf de bestå — en förtullningsgrund,
som åter, å andra sidan, ansetts alltför betungande.
Vid uppgörandet af sitt förslag til! tulltaxa i nu anmärkta hänseende har Utskottet
bibehållit gällande bestämmelse, utan annan förändring, än att den å förteckningen
öfver tullfria varor upptagna rubriken »stäfver» blifvit, lika med öfriga tullfria
varor, intagen i sjelfva taxan; och, så vidt Utskottet erfarit, har den hufvudsakligen
till förmån för tunnbindareyrket redan medgifna tullfrihet för alla slag stäfver
icke gifvit anledning att återgå till äldre stadganden, sorn under snickare-arbeten
hänförde och med en derefter lämpad tull-afgift belade nedslagna tunnor, med hvilken
benämning man torde hafva afsett ungefärligen detsamma, som i anmärkningen
kallas inskurna stäfver, ehuru denna sednare benämning synes ännu mindre bestämd.
Utskottet finnér sig icke heller ega skäl att
frånträda sitt af 3 Stånd redan godkända förslag i omförmälda
hänseende.
Betänkandet JVs d 0 upptager, sidorna 61—64, under § 12 af tulltaxe-underrättelserna,
redogörelse för kommitterades förslag, angående nederlags- och kredit-upplagsrättigheternas
ordnande; och i sammanhang dermed omförmäles och besvaras jemväl
en af Herr Rudling inom Borgare-ståndet väckt motion om förnyande af den
underdåniga skrifvelse, som Rikets Ständer sistlidne Riksdag till Kongl. Majit afläto, angående
utsträckning af den vissa stapelstäder medgifna transito-, nederlags- och kredit-upplags-rätt.
Utskottets derefter i ämnet (öfverst å sidan 64 af omförmälda Betänkande)
gjorda hemställan hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet godkänt, men
Borgare- och Bonde-stånden återremitterat. De anmärkningar, som föranledt återremissen
från Borgare-ståndet, gå derpå ut, dels att Utskottet icke skulle hafva besvarat
Herr Rudlings motion, i hvad densamma företrädesvis afsåg, eller den endast
få städer nu medgifna s. k. inrikes transito-rättens utsträckning till alla stapelstäder,
dels att Utskottet, genom godkännande af de grunder, kommitterade för nederlags
-
4
Bevillnings-Utskottets Utlåtande M 26.
rörelsens ordnande framställt, enligt några talares mening, skulle hafva alltför mycket
inskränkt nederlagsrätten, som borde tillkomma alla stapelstäder, men, enligt en annan
merling, åter gifvit åt denna nederlagsrätt en alltför stor utsträckning i afseende
å de varor, som skulle få uppläggas och från hvilka åtminstone öfvergångsvis ansågs
böra undantagas sådana väfnader, som först nyligen blifvit till införsel tillåtna.
Inom Bonde-ståndet här anmärkning endast förekommit i afseende å behandlingen af
Herr Rudlings motion, hvilken, i fråga om den inrikes transito-rätten, ansågs förtjent
af mera uppmärksamhet, än Utskottet deråt egnat.
Med anledning häraf anser Utskottet sig böra erinra, att, på sätt det återremitterade
Betänkandet jemväl innehåller, ett förslag till allmän tull-lag för närvarande
är under utarbetning och att dervid antagligen måste komma under behandling,
bland annat, den Rikets Ständers vid sistlidne riksdag aflåtna underdåniga
skrifvelse, hvars förnyande äfven nu Herr Rudling såsom ändamålet med sin motion
föreslagit och hvarutöfver Utskottet hyser betänklighet att utsträcka någon underdånig
framställning om tillåtelse att inrikes orter emellan försända utländska, oförtullade
varor. Att Herr Rudling i motiverna till sin framställning hufvudsakligen
uppehållit sig vid sistnämnda fråga har Utskottet visserligen icke förbisett; men då
äfven denna fråga redan finnes behandlad uti omförmälda underdåniga skrifvelse och
de skäl, som blifvit för transito-rättens utsträckning i motionen anförda, icke kunna
antagas vara främmande för de sakkunnige personer, som fått utarbetandet af den
allmänna tullförfattningen sig anförtrodt, likasom desse personer också måste förutsättas
ega kännedom af de flera förhållanden, hvilka, med hänseende till tullkontrollen
öfver försändning inrikes orter emellan af oförtullade utländska varor, måste
tagas i öfvervägande, ansåg och anser Utskottet någon förnyad underdånig skrifvelse
i det syfte Herr Rudlings motion innehåller nu icke vara af behofvet påkallad.
Hvad angår de inom Borgare-ståndet i öfrigt framställda, här ofvan omförmälda
anmärkningar, så hvilar förmenandet, att inskränkning till vissa stapelstäder af den
föreslagna nederlags-rätten vore ifrågasatt, helt och hållet på något missförstånd,
enär denna nederlags-rätt skulle tillgodokomma alla stapelstäder, som hittills egt
kredit-upplags-rätt eller antingen allmän eller för särskilda varor beviljad nederlags-rätt
och således, då sistnämnde förmån tillkommer alla stapelstäder, ingen blifva
undantagen, som vore i tillfälle att åstadkomma sådane byggnader och inrättningar,
som för behörig tullkontroll äro oundgängligen nödiga. Och yrkandet att vissa,
tillförene till införsel förbjudna varor fortfarande borde undantagas från nederlags
förmånen
utgår åter från sådana prohibitiva grundsatser, som i vår tull-lagstiftning
nu mera blifvit förkastade.
Utskottet vidblifver således
sin i Betänkandet Jtä -10 å sidan 64 gjorda, af 2 Stånd godkända
hemställan, angående grunderna för nederlags- och kredit
upplags
-
Jtevillnings-Utskottets Utlåtande M 26.
5
upplags-rättigheternas ordnande samt den underdåniga skrifvelse,
som härom skulle till Kongl. Majit aflåtas.
I sammanhang med beslutet att återremittera det Utskottets yttrande, som här
förut blifvit omförmäldt, har Borgare-ståndet vidare återremitterat Utskottets nästföljande
utlåtande å sidan 64, om bibehållande tills vidare af nu gällande § 12
(§ 11 i Utskottets förslag) af tulltaxe-underrättelserna och om godkännande af den
vid Betänkandet fogade tarif för kredit-upplaget och transito-afgiften; vid hvilken
tarif blifvit anmärkt, dels att topp-, kandi- och kaksocker deri måtte intagas, dels
ock att bestämmelserna, angående artikeln bränvin borde rättas i enlighet med den
antagna nya förtullnmgs-grunden.
Bidderskapet och Adeln har godkänt kredit-upplags-tarifen endast med den förändring,
att transito-afgiften för genever, cognac, rhum och arrack bestämdes till 90
öre per centner alkohol och dels att under artikeln Tobak »Blad och stjelkar» sam
manfördes
i en rubrik, med till 12 centner bestämd minimi-qvantitet och den af
Utskottet föreslagna transito-afgift af 15 öre per centner.
Preste-ståndet har helt och hållet godkänt Utskottets förslag i denna del; hvaremot
Bonde-ståndet
beslutat följande förändringar i tarifen:
att rubrikerna Fisk:
saltad, Sill
torr, Gråsidor eller Sey; samt
Salt, kok
borde
utgå;
att nedannämnde rubriker skulle erhålla följande lydelse:
Ljus: talg-: minimi-qvantitet för kredit-upplaget 10 Centner — transito-afgift 35 öre.
Alla andra slag. Minimi-qvantitet för kredit-upplaget 3 Centner — transito-afgift
1 R:dr.
Socker:
Moscovad eller brunt och gult, ordinärt Terres och Tetes samt hvitt Pudersocker:
minimi-qvantitet för kredit-upplaget 18 Centner — transitoafgift
16 öre.
Topp-, kandi-, kak-, krossadt lump- och Havanna Terres. Minimi-qvantitet
för kredit-upplaget 12 Centner; transito-afgift 25 öre; allt per Centner;
samt,
att följande rubriker skulle i alfabetisk ordning i tarifen införas:
Silke: rått, ofärgadt Minimi-qvantitet tor kredit-upplaget 100 «. Transito-afgift
10 öre per skålpund;
Bilt. till R. St. Prot. 1856 & 1857. 5 Sami. 1 Afd. 23 Höft. 2
r»
Bevillnings-Utskottets Utlåtande M 26.
Sirap: alla slag. Minimi-qvantitet för kredit-upplaget 18 Centner. Transitoafgift
15 öre per Centner.
Då tull-bestämmelserna för flera bland de artiklar, som i kredit-upplags-tarifen
förekomma, emellertid ännu icke blifvit af Rikets Ständer slutligen afgjorda, men af
dessa tullbestämmelser beror, om och i hvilka hänseenden förändringar i kreditupplags-tarifen
må blifva af nöden, hemställer Utskottet,
att frågan om förändringar i kredit-upplags-tarifen må af Utskottet
till Rikets Ständers vidare behandling anmälas först sedan
införsels-tarifen blifvit slutligen afgjord.
Slutligen har också Borgare-ståndet återremitterat 13 § af Utskottets förslag
till tulltaxe-underrättelser, innefattande föreskrifter om den tull-restitution, som vid
utförsel af vissa, utaf utländskt råämne inrikes tillverkade varor må beviljas. Och
är dervid anmärkt, att denna tull-restitution borde lämpas efter de afgifts-belopp, med
hvilka råämnena voro belagda; hvarförutan anmärkningar blifvit framställda emot de
af Utskottet föreslagna förändringar i §:ns reglementariska föreskrifter.
Sistnämnde föreskrifter äro af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bondestånden
godkända; och
torde således böra anses vara af Rikets Ständer antagna.
I fråga om beloppet af tull-restitutionen hafva Preste- och Bonde-stånden jemväl
bifallit Utskottets förslag; hvaremot Ridderskapet och Adeln vidtagit den förändring
härutinnan, att, då införsels-tullen å råsocker blifvit af samma Stånd förhöjd
Irån 8 till 9 öre skålpundet, tull-restitutionen vid utförsel af raffinad-socker också
förhöjts från 10 till 11 öre per skålpund.
Då införsels-afgifterna ej mindre å råsocker, än å tobak, ofärgadt bomullsgarn
samt oberedda hudar och skinn, eller alla de råämnen, efter hvilkas förädling härstädes
tull-restitution torde ifrågakomma, ännu icke äro af Rikets Ständer slutligen
bestämda, utan torde blifva föremål för omröstning i förstärkt Bevillnings-Utskott,
finner Utskottet sig'föranlåtet hemställa,
att det må tillåtas Utskottet att uppskjuta afgifvandet af slutligt
yttrande öfver beloppet af tull-restitutionerna enligt ifrågavarande
§, intill dess införsels-afgifterna å omförmälda råämnen blifvit af
Rikets Ständer bestämda.
Stockholm den 9 Oktober 1857.
STOCKHOLM, tryckt hos E Westrell, 1857.
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
1
N:o 27.
Ank. till Exp.-Utsk. den 12 Okt. 1857, kl. 1 e. m.
Memorial, i anledning af Riks-ståndens skiljaktiga beslut, angående tullbevillningen.
Ehuru, på sätt Utskottet i sitt Utlåtande JVs 2G anmält, några delar af Utskottets
afgifna förslag, angående tull-bevillningen, blifvit till Utskottet återremitterade och
i följd deraf ännu icke af samtlige Riks-stånden äro definitivt afgjorda, har Utskottet
likväl, till fortskyndande af detta vidlyftiga ärendes behandling, ansett sig nu böraafgifva
förslag till sammanjemkning af de redan fattade skiljaktiga besluten eller, der
sådan sammanjemkning annorledes icke kan tillvägabringas, till voterings-propositioner,
öfver hvilka omröstning i Förstärkt Bevillnings-Utskott bör ega rum Börande Utskottet
härvid tillika anmäla, att i de delar af frågan, som hvarken i ofvannämnda
utlåtande eller här nedan omförmälas, samtlige Riks-stånden gillat Utskottets förut
afgifna förslag.
Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-stånden hafva bifallit, men
Bonde-ståndet ogillat Utskottets i Betänkandet Jtä 10, sidan 13, framställda förslag,
att tull värdes-kolumnen borde ur taxan uteslutas, äfvensom att böter i konfiskationsmål
må beräknas efter den värde-summa, hvartill i beslag tagna varor vid stadgad
besigtning och värdering uppskattas; och lärer i dessa frågor, hvilka icke äro af
bevilinings-natur,
vid tre Stånds sammanstämmande beslut böra förblifva.
I fullkomlig öfverensstämmelse med förfarandet vid sistlidne riksdag, har Utskottet
ansett följande grunder för sammanjemkning af de skiljaktiga besluten, angående
särskilda tullbestämmelser, äfvensom för propositionerna till omröstning böra
iakttagas, nemligen:
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1857. 5 Sami. 1 Afd. 24 Raft. t
2
Bevillnings-Utskottets Memoiial M 27.
AIud.
a) i afseende å inbjudning arne:
att då tre Stånd varit om ett beslut ense, Utskottet inbjudit det fjerde, att, med
frånträdande af sitt skiljaktiga beslut, instämma i de öfriga Ståndens;
att, om två Stånd i någon fråga bifallit Utskottets förslag, men de två andra
fattat derifrån afvikande, sins emellan öfverensstämmande eller skiljaktiga beslut, Utskottet
inbjudit dessa två sistnämnda Stånd att med de förra sig förena; och
att, om tre Stånd fattat, från Utskottets förslag och sins emellan skiljaktiga,
beslut, eller af dessa tre Stånd två varit ense om samma beslut, Utskottet inbjudit
de sålunda skiljaktiga Stånden, att instämma med det fjerde Ståndet, som godkänt
Utskottets förslag; och
b) i afseende å omröslningarne:
att, så vida förslagen till sammanjemkning icke antagas, omröstningar böra ega
rum i alla de fall, der Stånden stadnat i olika beslut om in- och utförsels-afgifternas
belopp eller om taxe-rubrikernas indelning och lydelse, såvida tull-bevillningens belopp
deraf ansetts beroende.
Derjemte har, till lättnad vid öfversigten af de olika besluten, iakttagits, att
Utskottets förslag, då detsamma bordt i omröstningen ingå, alltid blifvit intaget i Japropositionen
och dervid omförmälts, huruvida tre, två eller blott ett Sånd i enlighet
dermed beslutat.
I följande redogörelse för de skiljaktiga besluten har Utskottet i allmänhet följt
den ordning, hvartill tull-taxans uppställning föranleder, likväl med undantag för de
fall, der Utskottet ansett vissa artiklars inbördes sammanhang och följdriktigheten af
tullafgifternas bestämmande för samma artiklar påkalla afvikelse från denna ordning.
ttj infövsels-tavijen.
Utskottets förslag om tullfrihet vid införsel af Alun, alla slag, har blifvit godkändt
af Bidderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden, hvaremot Bondeståndet
åsatt denna vara införsels-tull af 3 öre skålpundet
Utskottet inbjuder Bonde-ståndet att frånträda detta sitt särskilda beslut och
föreslår, derest denna inbjudning icke skulle antagas, följande omröstning:
Bevillnings-Utskottets Memorial JU 27. 3
1:o.
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att Alun, alla slag,
skall vid införsel vara tullfri, röstar
Ja;
Deri det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, åsättes, enligt Bonde-ståndets beslut, Alun, alla slag, införsels-tull af
3 öre skålpundet.
För Aska: pott-, raffinerad eller calcinerad, derå Utskottet föreslagit samt Ridder
skåpet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden beslutat tullfrihet, har Bondeståndet
bestämt en införsels-tull af 1 R:dr 50 öre per centner.
Derest Bondeståndet icke vill frånträda detta sitt särskilda beslut och instämma
med de öfriga Stånden, föranledes följande omröstning:
2:0.
Den som vill, att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, Aska:
pott-, raffinerad och calcinerad, skall vid införsel vara tullfri, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes, enligt Bonde-ståndets beslut, för denna artikel en införsels-tull
af 1 R.dr 50 öre centnern.
För Bastmattor hade Utskottet föreslagit tullfrihet vid införsel, hvilket förslag
af Ridderskapel och Adeln, Preste- och Borgarestånden blifvit gilladt; men Bondeståndet
har för denna artikel stadgat en införsels-tull af 1 öre skålpundet.
Om Bondeståndet icke skulle vilja frånträda nämnde beslut och förena sig med
de öfriga Stånden, måste följande omröstning ega rum:
Aska:
pott-.
Bast
mattor.
4
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
3:o.
Den som, i enlighet med hvad Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, vill
att Bastmattor skola vid införsel vara tullfria, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, åsättes denna artikel, enligt Bonde-ståndets beslut, införsels-tull af 1
öre skålpundet.
Beck. Utskottets förslag, att Beck och Beckolja skola vid införsel vara tullfria, har
Beckolja, blifvit bifallet af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden, hvaremot
Bonde-ståndet beslutat att dessa artiklar skola vid införsel draga tull, hvilken blifvit
bestämd för Beck till \ R:dr 50 öre och för Beckolja till 75 öre centnern.
Bonde-ståndel inbjudes att, med frånträdande af detta sitt beslut, instämma i de
öfriga Ståndens; men skulle detta icke bifallas, föreslår Utskottet följande omröstning:
i:o.
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att Beck och Beckolja
skola vid införsel vara tullfria, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, enligt Bonde-ståndets beslut, Beck att vid införsel draga
tull af \ R:dr 50 öre och Beckolja af 75 öre centnern.
Ben. För Ben: arbetadt, Elfen- och Hvalross-tänder, hade Utskottet föreslagit införselstull
af \ R.dr 50 öre skålpundet; och har denna tullsats blifvit af Ridderskapet och
Adeln, Preste- och Borgarestånden antagen, men Bondeståndet har bestämt införsels-tullen
å denna artikel till 2 R:dr 50 öre skålpundet.
Så vida Bondeståndet icke skulle vilja frånträda sitt skiljaktiga beslut härutinnan
och instämma med de öfriga Stånden, föranledes följande votering:
Bevillmngs-Utslwttets Memorial M 27.
5
5:0.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, inforselstullen
å Ben: arbetadt, Elfen- och Hvalross-tänder, fastställes till \ R:dr 50 öre skålpundet,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes, enligt Bonde-ståndets beslut, införsels-tullen å denna artikel
till 2 R:dr 50 öre skålpundet.
Ridder skåpet och Adeln, Preste- och B or g are-stånden hafva, i enlighet med Blommor.
Utskottets förslag, bestämt införsels-tullen å Blommor, konstgjorda, till 22 R:dr
50 öre och å delar af konstgjorda Blommor till 7 R:dr 50 öre skålpundet; hvaremot
Bonde-sländet fastställt införsels-tullen å konstgjorda Blommor till 26 R:dr
och å delar deraf till 8 R:dr skålpundet.
Så vida Bonde-ståndet icke skulle vilja frånträda sitt nämnda från de öfriga
Ståndens skiljaktiga beslut, föranledes följande omröstning:
6:o.
Den som anser att, i enlighet med Utskottets, af tre Stånd godkända förslag,
införsels-tullen å Blommor, konstgjorda, bör bestämmas til! 22 R:dr 50 öre och å
delar af konstgjorda Blommor till 7 R:dr 50 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, fastställes, enligt Bonde-ståndets beslut, införsels-tullen å konstgjorda
Blommor till 26 R:dr och å delar af konstgjorda Blommor till 8 R:dr skålpundet.
Den af Utskottet för Bly: oarbetadt, i tackor eller rullar, förslagna tullfrihet Bly.
vid införsel har blifvit bifallen af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare
-
Fisk.
6 Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
stånden; hvaremot Bonde-ståndet för denna artikel bestämt en införsels-tull af 40
öre per centner.
Derest Bonde-ståndet vidhåller detta sitt skiljaktiga beslut, får Utskottet föreslå
följande omröstning:
7:o.
Den som gillar Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att Bly: oarbetad!, i
tackor eller rullar, skall vid införsel vara befriadt från tull, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, åsättes, i enlighet med Bonde-ståndets beslut, denna artikel införsels-tull
af 40 öre centnern.
Utskottets förslag innefattade för artikeln Fisk följande införsels-afgifter: Saltad
eller inlagd: Anjovis, Sardeller och Thonfisk 25 öre skålpundet, Lax 1 R.dr 10
öre, Sill 25 öre, Strömming 25 öre, och annan 75 öre per centner; torr eller
rökt: Gråsidor eller Sej 1 R:dr 25 öre, Lax och Al 6 R:dr, Längor och Torsk,
med derunder inbegripne Rotscher, samt Klipp-, Stock- och Platt- eller Bredfisk
1 R:dr 50 öre, andra slag 2 R:dr 50 öre per centner.
Detta förslag har blifvit af Ridder skalet och Adeln samt P reste-ståndet godkändt;
hvaremot Borgare-ståndet i afseende på denna artikel antagit särskilde kommitterades,
af Kongl, Maj.t förordade förslag, innefattande tullfrihet vid införsel af samtlige nämnde
slag Fisk, med undantag af saltad eller inlagd: Anjovis, Sardeller och Thonfisk,
derå, i likhet med hvad af Utskottet föreslagits, tullsatsen blifvit antagen till 25 öre
skålpundet Bonde-ståndel har stadgat tullfrihet för saltad eller inlagd: Sill och Strömming
samt torr eller rökt: Gråsidor eller Sej, men för öfriga slag gillat de af Utskottet
föreslagna tull-a fgifter.
Utskottet inbjuder Borgare- och Bonde-stånden att, med frånträdande af sina
skiljaktiga beslut, instämma med de båda öfriga Stånden i godkännandet af Utskottets
förslag, och får, för den händelse dessa inbjudningar icke skulle antagas, föreslå
följande omröstningar:
8:o.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, saltad
dier inlagd Lax skall vid införsel draga tull af 1 R:dr 10 öre centnern, röstar
Ja;
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27. 7
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, enligt Borgare-ståndets beslut, denna artikel att vid införsel
vara tullfri.
9:o.
Den sorn godkänner Utskottets, af två Stånd gillade förslag, att saltad eller inlagd
Sill skall vid införsel åsättas tull af 25 öre centnern, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, enligt Borgare- och Bonde-ståndens beslut, denna artikel
att vid införsel vara tullfri.
10:o.
Den som vill att, i öfverensstämmelse med Utskottets af två Stånd gillade förslag,
saltad eller inlagd Strömming skall draga införsels-tull af 25 öre centnern,
rostar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, enligt Borgare- och Bonde-ståndens beslut, nämnde artikel
att vid införsel åtnjuta tullfrihet.
11:0.
Den som gillar Utskottets, af tre Stånd antagna förslag, att saltad eller inlagd
Fisk: »all annan» skall åsättas införsels-tull af 75 öre centnern, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Borgare-ståndets beslut, saltad eller inlagd
Fisk: »all annan» att vid införsel vara tullfri.
8
Bevillnings-Utsliottets Memorial M 27.
Fläsk.
12:o.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och två Stånd beslutat, Fisk: torr
eller rökt: Gråsidor eller Sej, skall vid införsel draga tull af 1 R:dr 25 öre centnern,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, skall, jemlikt Borgare- och Bonde-ståndens beslut, denna artikel
vid införsel vara tullfri.
13:o.
Den som anser att, i öfverensstämmelse med Utskottets, af tre Stand godkända
förslag, följande slag torr eller rökt Fisk böra åsättas införsels-tull, till belopp för
Lax "och Ål af 6 R:dr, för Långor och Torsk, med derunder inbegripne Rotscher,
samt Klipp-, Stock- och Platt- eller Bredfisk af 1 R:dr 50 öre och för »andra slag» af
2 R:dr 50 öre centnern, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Vinner Nej, komma, på sätt Borgare-ståndet beslutat, nämnde slag torr eller
rökt Fisk att vid införsel åtnjuta tullfrihet.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden hafva bifallit Utskottets
förslag, att Fläsk vid införsel skall vara tullfritt; men Bonde-ståndel har för denna
artikel bestämt en införsels-tull af 3 öre per skålpund.
Derest icke Bonde-ståndel vill låta denna sin särskilda, mening falla och instämma
med de öfriga Stånden, måste följande omröstning anställas:
14:o.
Den som, i likhet med hvad Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, vill att
Fläsk skall vid införsel vara tullfritt, röstar
Ja;
Den
Beviltnings-Utskottets Memorial M 27. 9
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, åsiittes, enligt Bonde-ståndets beslut, Fläskinförselstull af 3 öre skålpundet.
För Frukter och Bär, ej specificerade: friska, äfvensom för Grönsaker: friska, Frukter
hade Utskottet föreslagit införselstull af 50 öre per centner, hvilket förslag blifvit afoch BärRiddershapet
och Adeln, Preste- och Bonde-stånden gilladt; hvaremot Borgare-ständet G™11’
beslutat att dessa artiklar skola vara fria från införselstull.
Om Borgare-ståndet icke skulle vilja frånträda sitt beslut härutinnan och instämma
med de öfrige Stånden, föranledes följande omröstning:
\ 5:o.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, Frukter
och Bär, ej specificerade: friska, samt Grönsaker: friska, skola åsättas införselstull af
50 öre centnern, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, komma dessa artiklar att, på sätt Borgare-ståndet beslutat, vid införsel
vara tullfria.
Utskottets förslag om tullfrihet vid införsel af Galläpplen har blifvit godkändt Gail
af
Riddershapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden, hvaremot Bonde-ståndel äpplen,
åsatt denna vara införselstull af 4 öre skålpundet.
Såvida Bondeståndet icke vill frånträda detta sitt skiljaktiga beslut, måste om
röstning
ega rum sålunda:
16:o.
Den som bifaller Utskottets af 3 Stand godkända förslag, att Galläpplen skola
vid införsel vara tullfria, röstar
Ja;
Bih. till B. St. Prot. 1856 åt 1857. 5 Sami. 1 Afd. 24 Häft.
2
Garn.
Glas.
10 Bevillnings-Utskottels Memorial M 27.
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, åsättes, enligt Bonde-ståndets beslut, Galläpplen införselstull af 4
öre skålpundet.
I öfverensstämmelse med Utskottets förslag hafva Ridderskapet och Adeln,
Preste- och Bonde-slånden bestämt införselstullen för Garn: Bomulls-, enkelt eller
dubbleradt, i härfvor eller å Bobiner: ofärgadt till 12 öre skålpundet, ravn Borgareståndet
har nedsatt denna tull till 10 öre skålpundet.
Utskottet inbjuder Borgare-ståndet att frånträda nämnda skiljaktiga beslut och
instämma med de öfriga Stånden, och föreslår, för annan händelse, följande omröstning:
17:0.
Den som vill att införselstullen å Garn: Bomulls-, enkelt eller dubbleradt, i
härfvor eller å bobiner, ofärgadt, skall, i enlighet med Utskottets förslag och tre
Stånds beslut, bestämmas till 12 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, fastställes, jemlikt Borgare-ståndets beslut, införselstullen för nämnde
slag Garn till 10 öre skålpundet.
Införselstullen å Glas: Ljuskron-, hvilken af Utskottet blifvit föreslagen och af
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgarestånden fastställd till 12 öre, har af
Bonde-ståndet antagits till 1.5 öre skålpundet.
Derest Bondeståndet vidblifver detta sitt skiljaktiga beslut, lärer följande omröstning
böra anställas:
18:0.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd antagna förslag, att införselstullen å
Glas: Ljuskron-, skall bestämmas till 12 öre skålpundet, röstar
Ja;
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
11
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, fastställes, enligt Bonde-ståndets beslut, införselstullen å denna artikel
till \ 5 öre skålpundet.
För Glas: »Andra slag, Karafiner och pressade eller slipade Flaskor derunder
inbegripna», hafva Ridderskapet och Adeln, samt Borgare-ståndet bestämt införselstullen
till 20 öre skålpundet. Utskottets af Preste- och Bonde-stånden godkända
förslag innefattade en tullsats för denna artikel af 25 öre skålpundet.
Utskottet inbjuder Ridder skåpet och Adeln samt Borgare-ståndet att, i likhet
med de båda öfrige Stånden, godkänna Utskottets förslag, men skulle detta icke bifallas,
föreslår Utskottet omröstning sålunda:
\ 9:o.
Den som vill att, i öfverensstämmelse med Utskottets af två Stånd godkända
förslag, Glas: »Andra slag, Karafiner och pressade eller slipade Flaskor derunder inbegripna»,
åsättes införselstull af 25 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes, enligt Ridderskapet och Adelns samt Borgare-ståndets
beslut, införsels-afgiften för hit hänförliga artiklar till 20 öre skålpundet.
Innan tullafgiften för Risgryn fastställes, torde tullbestämmelsen för Ris: oskalad
eller Paddy, böra till afgörande företagas ,Rls'
Utskottets förslag om tullfrihet vid införsel af sistnämnde artikel har af Ridder- Risgr}n’
skåpet och Adeln samt Borgare-ståndel bifallits, men Preste- och Bondestånden hafva
bestämt en införsels-afgift derå af 50 öre centnern.
För den händelse Preste- och Bondestånden icke skulle vilja förena sig med
de båda öfrige Stånden och godkänna Utskottets förslag, måste omröstning ega rum,
och föreslår Utskottet följande proposition:
20:0.
Den som anser att, på sätt Utskottet föreslagit och två Stånd beslutat, Ris:
oskalad eller Paddy, bör vid införsel vara tullfri, röstar
Ja;
12
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
Den det ej vill, röstar
Nejj
Vinner Nej, belägges, enligt Preste- och Bonde-ståndens beslut, denna artikel
med införselsafgift af 50 öre per centner.
Utskottets förslog beträffande artikeln Gryn, utom af spanmål, innefattade att
Risgryn, äfvensom Rismjöl skulle beläggas med införselstull af 2 öre skålpundet och
andra slag med en afgift af 4 öre skålpundet; och har detta förslag blifvit godkändt
af Borgare- och Bonde-stånden, hvaremot Ridderskapel och Adeln samt Preste-ståndel
beslutat att Gryn, alla slag, utom af Spanmål, äfvensom Rismjöl, skola draga införselstull
af 4 öre skålp.
Utskottet inbjuder Ridderskapel och Adeln samt Preste-ståndet alt, i likhet med
de båda öfriga Stånden, antaga Utskottets förslag, men skulle denna inbjudning icke
antagas, föreslår Utskottet omröstning sålunda:
21:0.
Den som godkänner Utskottets af två Stånd antagna förslag om följande tullbestämmelser
för Gryn, utom af spanmål,
Införselstull.
Ris- äfvensom Rismjöl 1 skålp. 2 öre
andra slag  1 skålp. 4 öre
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes, enligt Ridderskapet och Adelns samt Preste-ståndets
beslut, införselsalgiften för Gryn, alla slag, utom af Spanmål, äfvensom Rismjöl, till
4 öre skålpundet.
Gummi. För Gummi, alla slag, ej specificeradt och Hartz, hvilka artiklars tullbestämHartz.
melse torde böra i ett sammanhang afgöras, hade Utskottet föreslagit införselsafgiften
till 1 öre skålp. Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden hafva godkänt
detta förslag, men Bonde-ståndet har fastställt samma afgift till 2 öre skålpundet.
Derest Donde-ståndet vidblifver detta sitt skiljaktiga beslut, föranledes följande
omröstning:
licvillnings-Utskottets Memorial M 27.
13
22:o.
Den sorn vili att, på sätt Utskottet föreslagit och tre > Stånd beslutat, införselsafgiften
för Gummi, alla slag, ej specificeradt och för Hartz, fastställes till 1 öre
skålpundet, röstar
Ja\
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes, jemlikt Bonde-ståndets beslut, införselstullen å dessa
artiklar lill 2 öre skålpundet.
Utskottets förslag till tullbestämmelser för artikeln Hudar och Skinn, ej hänförliga
till Pelsverk, oberedda, voro följande:
Iuförselstull.
torra, osaltade och obestrukna \ centner. 2 R:dr 50 öre
saltade eller bestrukna
, -1 centner. 1 » 25 »
våtsaltade och andra slag  — Fria.
Detta förslag i sin helhet har endast blifvit af Ridderskapet och Adeln godkändt.
Presteståndet har, med antagande af den utaf Utskottet för torra, osaltade och obestrukna
föreslagne tullsats, bestämt afgiften för torra, saltade eller bestrukna till 2
R:dr och för våtsaltade och andra slag till \ R:dr 25 öre centnern. Borgareståndet
har beslutat att oberedda, ej till pelsverk hänförlige Hudar och Skinn skola vara
tullfria; och Bondeståndet har, med antagande af de utaf Utskottet för oberedda,
torra Hudar och Skinn föreslagne tullsatser, bestämt införselstullen å våtsaltade och
andra slag till 60 öre centnern.
Då Utskottet anser afgörandet af tullbestämmelserna för de särskilta slagen
lämpligen böra i ett sammanhang företagas, får Utskottet inbjuda Preste-. Borgareoch
Bondestånden att, med frånträdande af sina sins emellan skiljaktige beslut, förena
sig om antagande af Utskottets, utaf Ridderskapet och Adeln gillade, förslag,
hvilket ock närmast lämpar sig till sammanjemkning af de öfrige Ståndens olika beslut.
Vinner denna inbjudning icke bifall, måste omröstning anställas emellan alla fyra
Ståndens skiljaktige beslut, och Utskottet får i sådant hänseende föreslå följande propositioner:
a)
om kontra-proposition.
Hudar
och
Skinn.
14
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
23:0.
Den som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angående införselsafgifterne
å Hudar och Skinn, ej till Pelsverk hänförlige, oberedda, antager de af
Preste-ståndet fastställde tullsatser, nemligen för
torra, .osaltade och obestrukna
1 centner. 2 R:dr 50 öre
saltade eller bestrukna 1 centner. 2 » — »
våtsaltade och andra slag 1 centner. 1 » 25 »
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer särskild omröstning att anställas, huruvida Borgare- eller
Bonde-ståndets beslut skall antagas till kontraproposition i hufvud-voteringen.
I sistnämnde fall anställes ytterligare angående kontra-propositionen följande votering:
2l:o.
Den som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angående införselsafgifterne
för artikeln Hudar och Skinn, ej till Pelsverk hänförlige, oberedda, antager
Borgare-ståndets beslut, att denna artikel skall vid införsel vara tullfri, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-ståndets beslut om följande
tullsatser för denna artikel, nemligen
torra, osaltade och obestrukna \ centner 2 R:dr 50 öre
saltade eller bestrukna .
1 centner \ » 25 »
våtsaltade och andra slag 1 centner — » 60 »
b.) i hufvudsaken.
25:o.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och Ridderskapet och Adeln
beslutat, tullbestämmelserna för Hudar och Skinn, ej till Pelsverk hänförliga, oberedda,
skola blifva följande:
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
15
torra, osaltade och obestrukna
saltade eller bestrukna
våtsaltade och andra slag .
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages
(1:a alternat.) Preste-ståndets beslut.
(2:a alternat.) Borgare-ståndets beslut.
(3:e alternat.) Bonde-ståndets beslut
Utskottets förslag till tullbestämmelser för artikeln Pelsverk hade följande lydelse:
beredda och oberedda: införselstull.
Get-, Ren- och Skjäl-skinn . .  1 skålp. — 10 öre
Får- och Lamm-skinn:
grå Krimska- samt äkta svarta Kalmuck- ... 1 skålp. — 40 »
andra slag
1 skålp. — 15 »
Björn-, Jerf- eller Filfras-, Kanin-, Lo-, Räf-, Sjupp- och
Varg-skinn 1 skålp. — 25 »
andra slag 1 skålp. 1 R:dr — —
Pelsverk, hopsydda, äfvensom fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg,
såsom Skinnpelsar, Muffar, Boas m. m. förtullas lika med pelsverket, hvaraf de bestå,
med tillägg af 50 procent.
Detta förslag har blifvit bifallet af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgarestånden,
men Bonde-slåndet har för denna artikel antagit följande i afseende på så
väl redaktion som afgiften förändrade bestämmelser:
oberedda: Införselstull.
Get-, Ren- och Skjäl-skinn 1 skålp. — 10 öre
Får- och Lamm-:
grå Krimska- samt svarta Kalmuck- .... 1 skålp. — 40 »
andra slag 1 skålp. — 15 »
Björn-, Jerf- eller Filfras-, Kanin-, Lo-, Räf-, Sjupp- och
Varg-skinn 1 skålp. — 40 »
andra slag ■ 1 skålp. 1 R:dr 25 »
Mer eller mindre beredda pelsverk införtullas med 15 procents förhöjning
uti den för oberedda af samma slag ofvan utsatta tullsats, och fullfärdiga persedlar
Införselstull.
1 centner 2 R:dr 50 öre
1 centner 1 R:dr 25 öre
— Fria,
16
Bcvillnings-Utslcottets Memorial M 27.
med pelsverk till öfvertyg, såsom Skinnpelsar, Mulfar, Boas m m. tullbehandla^
lika med beredda pelsverket, hvaraf de bestå, med tillägg af 50 procent.
Derest Bonde-ståndet vidhåller detta sitt särskilta beslut, lärer omröstningen
på följande sätt böra ega rum:
26:o.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag att tullbestämmelserne
vid införsel af Pelsverk skola blifva följande:
Pelsverk:
beredda och oberedda: införselstull.
Get-, Ren- och Skjäl-skinn 1 skålp. — 10 öre
Får- och Lamm-skinn:
grå Krimska- samt äkta svarta Kalmuck-
1 skålp. — 40 »
andra slag ......... 1 skålp. — 15 »
Björn-, Jerf- eller Filfras-, Kanin-, Lo-, Räf-,
Sjupp- och Yarg-skmn 1 skålp. — 25 »
andra slag 1 skålp. 1 R:dr — —
Pelsverk, hopsydda, äfvensom fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg,
såsom Skinnpelsar, Muffar, Boas m. m. förtullas lika med pelsverket, hvaraf de
bestå, med tillägg af 50 procent;
röstar Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages för denna artikel följande af Bonde-ståndet beslutade tullbestämmelser:
Pelsverk:
oberedda. Införselstuil.
Get-, Ren- och Skjäl-skinn 1 skålp. — 10 öre
Får- och Lamm-skinn:
grå Krimska samt svarta Kalmuck- ... 1 skålp. — 40 »
andra slag 1 skålp. — 15 »
Björn-, Jerf- eller Filfras, Kanin-, Lo-, Räf-, Sjupp
och
Varg-skinn \ skålp: — 40 »
andra slag \ skålp. 1 R:dr 25 »
Mer eller mindre beredda Pelsverk införtullas med 15 procents förhöjning uti
den för oberedda af samma slag ofvan utsatta tull, och fullfärdiga persedlar med
pelsverk
Bevillnings-Utskotlets Memorial J\1 27.
17
pelsverk till öfvertyg, såsom Skinnpelsar, Muffar, Boas m m. tullbehandlas lika med
beredda pelsverket, hvaraf de bestå, med tillägg af 50 procent.
liidderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-slånden hafva gillat Utskottets numi»,
förslag om tull-frihet vid införsel af Humle, men 13onde-ståndet har åsatt denna
vara införsels-afgift af 6 öre skålpundet.
Utskottet hemställer att Bonde-ståndet ville, med frånträdande af nämnde
skiljaktiga beslut, förena sig i de öfriga Ståndens, och föreslår, i annat fall, följande
omröstning:
27:0.
Den som anser att, i enlighet med Utskottets af tre Stånd bifallna förslag, Humle
bör vid införsel vara tullfri, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes, jemlikt Bonde-ståndets beslut, för Humle en införselsafgift
af 6 öre skålpundet.
Utskottets förslag till tullbestämmelse för Instrumenter: Fältskärs-, Mathematiska, InstmOptiska,
Fysiska och Navigations-, innefattande att alla slag skola beläggas med en meIltex■
tullafgift af 40 öre skålpundet, har utan förändring antagits af liidderskapet och Adeln,
Borgare- och Bonde-slånden, men Presteståndet har beslutat, att härvid skall införas
en så lydando anmärkning:
Instrumenter, Mathematiska, Optiska och Fysiska för farmaceutiska eller vetenskapliga
behof må, sedan beskaffenheten och qvantiteten blifvit hos Sundhets-kollegium,
Vetenskaps-akademien eller vederbörande Universitets Fakultet uppgifna och godkända,
af Apothekare och Vetenskaps-idkare införas tullfritt.
Derest Presteståndet vidblifver detta sitt särskilda beslut, lärer följande omröstning
deröfver böra anställas:
28:o.
Den som utan förändring antager följande af Utskottet föreslagna och af tre
Stånd godkända tull-bestämmelse:
Bih. till R. St. Prof. 1856 & 1857. 5 Samt. 1 Afd. U Baft. 3
18
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
Instrumenter:
Fältskärs-, Mathematiska, Optiska, Fysiska och Navigations-, med
eller utan fordral:
alla slag, monterade optiska Glas, Barometrar och Thermo- inf-tnll.
metrar derunder inbegripne I skålp. . 40 öre.
röstar Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer härvid att, enligt Preste-ståndets beslut, tilläggas en så
lydande anmärkning:
Mathematiska, Optiska och Fysiska Instrumenter för farmaceutiska eller vetenskapliga
behof må, sedan beskaffenheten och qvantiteten blifvit hos Sundhets-kollegium,
Vetenskaps-akademien eller vederbörande Universitets-fakultet uppgifne och godkände,
af Apothekare och Vetenskapsidkare införas tullfritt.
För nedannämnde slag Musikaliska Instrumenter hafva de utaf Utskottet föreslagna
tullsatser blifvit af Bonde-ståndet förhöjde till följande belopp, nemligen för
Fleuter, Klarinetter och Oboer från 75 öre till 2 R:dr 50 öre, för Guitarrer och
Lutor från 2 R:dr till 3 R:dr 50 öre, för Violer från \ R:dr till \ R:dr 75 öre,
för Violonceller och Kontrabaser från 4 R:dr 50 öre till 6 R.dr, för Waldhorn och
Trompetter från 3 R:dr till 6 R.dr, för Trummor och Pukor från 3 R:dr till 4 R:dr,
för Klaver och Positiv från 7 R:dr 50 öre till 28 R:dr, för Harpor från 15 R:dr
till 25 R:dr, för Fortepiano: tafel- samt stående s k. kabinetts-flyglar från 60 R:dr
till 75 R:dr och för Fortepiano: flygel- från 120 R:dr till '150 R:dr, allt per stycke,
hvarjemte Ståndet för Speldosor, derå Utskottet föreslagit införsels-tullen till -1 R:dr
50 öre skålpundet, bestämt samma afgift till 2 R.dr stycket. Ridderskapet och Adeln,
Preste- och Borgare-stånden hafva i allo godkänt det af Utskottet i förevarande hänseende
afgifna förslag.
Såvida Bondeståndet icke skulle vilja frånträda sitt skiljaktiga beslut härutinnan
och instämma med de öfriga Stånden, föreslår Utskottet följande proposition till omröstning:
29:o.
Den som bifaller följande af Utskottet framställda och af tre Stånd godkända
förslag till tull-bestämmelser för nedannämnde slag Musikaliska Instrumenter. nemligen:
7-ii Inf.-tull.
Fleuter, Klarinetter och Oboer \ stycke — R:dr 75 öre
Guitarrer och Lutor
1 stycke 2 »
»
Bevillnings-Utskottels Memorial JW 27. 19
Inf.-tull.
Violer
1
stycke
1
R.dr
»
öre
Violonceller och Kontrabaser .
1
stycke
4
»
50
»
Waldhorn och Trompetter . .
, 1
stycke
3
»
—
»
Trummor och Pukor
1
stycke
3
»
—
»
Klaver och Positiv ....
I
stycke
7
»
50
»
Harpor
4
stycke
15
»
—
»
Fortepiano: tafel- samt stående
s. k kabinettsflyglar 1
stycke
60
»
—
»
flygel- ....
1
stycke
120
»
—
»
Speldosor
1
s kål p.
1
»
50
»
röstar Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, faststälJes för nämnde felag Musikaliska Instrumenter följande af
Bonde-ståndet beslutade införsels-afgifter:
Fleuter, Klarinetter och Oboer
1
stycke
2
Rdr
50 öre
Guitarrer och Lutor....
1
stycke
3
»
50 »
Violer
1
stycke
4
#
75 »
Violonceller och Kontrabaser .
1
stycke
6
»
»
Waldhorn och Trompetter
1
stycke
6
»
—- M
Trummor och Pukor .
1
stycke
4
»
))
Klaver och Positiv ....
1
Stycke
28
»
— »
Harpor
1
stycke
25
»
»
Fortepiano: tafel- samt stående
s. k kabinettsflyglar 1
stycke
75
»
— »
flygel- ....
1
stycke
150
»
»
Speldosor . . ....
4
stycke
2
»
»
Ridderskapel och Adeln, Preste- och Borgare-stånden hafva bifallit Utskottets
förslag att Ister: Svin- eller Gås-, skall vid införsel vara tullfritt; hvaremot Bondeståndet
beslutat, att denna artikel skall draga införsels-tull af 5 öre skålpundet.
Derest icke Bonde-ståndet vill frånträda sitt härutinnan från de öfriga Ståndens
skiljaktiga beslut, föranledes följande omröstning:
30:0
Den sorn vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, Ister:
Svin- eller Gås-, skall vid införsel vara tullfritt, röstar
Ja;
Ister.
20
Bcvillnin gs-Utskottets Memorial M 27.
Jern.
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, belägges, enligt Bonde-ståndets beslut, denna artikel med införselsafgift
af 5 öre skålpundet.
Beträffande artikeln Jern, så har Utskottets förslag örn tullfrihet vid införsel af
följande slag deraf, nemligen:
gjutet:
Tack- och Barlast- samt kasserade Kanoner, Bomber, Mörsare och Kulor.
smidt eller valsadt:
Stång-, Platt- och Band-, Jern vägs-skenor, Bult-, Galler- och Sänksmide,
rundt eller kantigt, knipp- och fyrkant- samt Skär- och Klippjern
äfvensom smältstycken.
Plåtar, förtente och oförtente.
blifvit af Preste- och Borgare-slånden bifallet. Ridderskapet och Adeln deremot har,
ifråga om införseln af dessa artiklar, antagit det af särskilde kommitterade afgifna
förslag till tullsatscr och redaktion af tulltaxan, innefattande följande bestämmelser:
gjutet:
Tack- och Barlast, samt kasserade Kanoner, lnf.-tutl.
Bomber, Mörsare och Kulor .... 1 centner — »20 öre
smidt eller valsadt:
Stång- och Platt-, f tum tjockt och deröfver
under 12 tums bredd och öfver & tums
fyrkant, äfvensom Jern vägs-skenor . 1 centner — » 50 öre
Smältstycken ....  1 centner — » 25 »
Band- och Platt- under | tums tjocklek, Bult- och
Galler- samt Sänksmide, rundt eller kantigt,
Knipp- och fyrkant af £ turn och
derunder, Skär- och Klippjern ... 1 centner — » 05 »
Plåtar, oförtente 1 centner \ R:dr — »
förtente
1 centner — » 50 »
Bondeståndet har, med godkännande af Utskottets förslag i öfrigt, beslutat att
Plåtar, förtente och oförtente, skola draga införsels-tull af 'I R:dr centnern
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln att, med frånträdande af sitt nämnde
skiljaktiga beslut, godkänna Utskottets förslag, samt B onde-ståndet att, i afseende på
Bevillnings-Utslcottets Memorial M 27. 21
Plåtar, instämma med de båda Stånd, som antagit Utskottets förslag om tullfrihet
derå.
Skulle dessa inbjudningar icke antagas, får Utskottet föreslå följande omröstningar:
31:o.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, tullfrihet
skall ega rum vid införsel af Jern: gjutet, Tack- och Barlast- samt kasserade kanoner,
bomber, mörsare och kulor, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, för ifrågavarande
slag Jern att stadgas införsels-tull af 20 öre centnern.
32:o.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd gillade förslag, att Jern: smidt eller
valsadt: Stång-, Platt- och Band-, Jernvägs-skenor, Bult-, Galler- och Sänksmide, rundt
eller kantigt, Knipp- och Fyrkant-, samt Skär- och Klippjern, äfvensom Smältstycken,
skall vid införsel befrias från tull, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages, i enlighet med hvad Ridderskapet och Adeln beslutat,
för nämnde slag Jern följande tull-bestämmelser:
Stång- och Platt-, $ tum tjockt och deröfver, un- Xnt-tuB.
der 12 tums bredd och öfver f tums fyrkant,
äfvensom Jernvägs-skenor
. 1 centner — » 50 öre
Smältstycken  1 centner — » 25 »
Band-och Platt-, under f tums tjocklek, Bult- och
Galler- samt Sänksmide, rundt eller kantigt,
Knipp- och Fyrkant- af § tum och derunder,
Skär- och Klippjern 1 centner —• » 65 «
22
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
33:0.
Den som, i öfverensstämmelse med Utskottets, af 2 Stånd antagna förslag, anser
oförtenta Jernplåtar böra vid införsel vara tullfria, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes, enligt Ridderskapet och Adelns samt Bonde-ståndets
beslut, införsels-afgiften för denna artikel till 1 R:dr centnern.
I afseende på förtenta Plåtar måste omröstning först anställas
a) om kontra-proposition sålunda:
34:o.
Den som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angående förtenta Jernplåtar
antager Ridderskapet och Adelns beslut, att nämnda artikel åsättes införsels-tull
af 50 öre centnern, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-ståndets beslut, att bestämma
denna tull till J R:dr centnern.
b) i hufvudsaken:
35:o.
Den som bifaller Utskottets, af två Stånd gillade förslag, att förtenta Jernplåtar
skola vid införsel vara tullfria, röstar
Ja;
Den det -ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages
(1:a alternat.) Ridderskapet och Adelns beslut.
(2:a alternat.) Bonde-ståndets beslut.
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
23
Ridderskapet och Adein samt Preste- och Borgare-stånden hafva godkänt den af
Utskottet föreslagna redaktion, enligt hvilken under olika rubriker, fast med lika tullsatser,
i taxan upptagas ”Ankare” samt ”Draggar, Armbultar, Hammare, Roderjern,
Skeppsknän och Smedjestäd”; hvaremot Bonde-ståndet beslutat, att alla dessa artiklar
skola under en rubrik upptagas
Då denna skiljaktighet emellertid afser endast en formel fråga, deraf tullbevillningen
icke beror,
lärer Utskottets omförmälda af tre Stånd godkända förslag böra
anses vara af Rikets Ständer bifallet.
Utskottets förslag att Jernskrot, gjutet, smidt eller valsadt, skall vara tullfritt vid Jern.
införsel har blifvit bifallet af Preste-, Borgare- och Bonde-stånden, hvaremot Ridder- skrot,
skapel och Adeln för denna artikel bestämt en införsels-tull af 20 öre centnern,
Såvida Ridderskapet och Adeln icke vill, med frånträdande af detta sitt skiljaktiga
beslut, i likhet med de öfriga Stånden antaga Utskottets förslag, måste följande
omröstning anställas:
36:o
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att Jernskrot, gjutet,
smidt eller valsadt, skall vid införsel vara tullfritt, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, belägges, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, nämnda artikel
med införsels-tull af 20 öre per centner.
För Knifvar: penn-, hade Utskottet föreslagit införsels-tullens bestämmande till
1 R:dr 12 öre skålpundet. Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden Kmfvar
hafva
bifallit detta förslag, men Bonde-ståndel har fastställt tullsatsen till 1 R:dr
25 öre skålpundet.
Derest Bonde-slåndet vidblifver detta sitt skiljaktiga beslut, föranledes följande
votering:
24
B evil In ings-U(skott cts Memorial M 27.
37:o.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, införselstullen
å Pennknifvar bestämmes till 4 R:dr 42 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages, enligt Bonde-ståndets beslut, införsels-afgiften för denna
artikel till 4 R:dr 25 öre skålpundet.
1 enlighet med Utskottets förslag hafva Preste-, Borgare- och Bonde-slånden
Koppar. stadaat tullfrihet vid införsel af Koppar: smidd, valsad eller gjuten: plåtar och andra
ämnen för bearbetning, hvaremot Ridderskapet och Adeln för denna artikel bestämt
en införsels-afgift af 3 R:dr per centner.
Utskottet hemställer, att Ridderskapet och Adeln måtte frånträda denna sin
skiljaktiga mening och instämma med de öfriga Stånden För den händelse denna
inbjudning icke antages, måste följande omröstning anställas:
38:o.
Den som vill att, i enlighet med Utskottets af tre Stånd godkända förslag, tullfrihet
medgifves vid införsel af Koppar: smidd, valsad eller gjuten: plåtar och andra
ämnen för bearbetning, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, nämnda artikel att
åsättas en införsels-afgift af 3 R:dr centnern.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden hafva godkänt den af
makare-Utskottet till 4 R:dr 42 öre skålpundet föreslagna införsels-afgift för Korgar och
arbeten. Korgmakare-arbeten: af klufvet vide eller strå, rör och andra finare slag, hvaremot
Bonde-slåndet bestämt denna afgift till 4 R:dr 25 öre skålpundet.
För
Bevillnings-Ut skottets Memorial M 27. 25
För den händelse Bonde-slåndet icke skulle vilja frånträda detta sitt skiljaktiga
beslut, får Utskottet föreslå följande proposition till omröstning:
39:o.
Den som antager Utskottets af tre Stånd gillade förslag, att införselstullen för
Korgar och Korgmakare-arbeten: af klufvet vide eller strå, rör och andra finare
slag, bestämmes till 1 R:dr i 2 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer införselsafgiften för nämnde artikel att, enligt Bondeståndets
beslut, utgå med d R:dr 25 öre skålpundet.
För Kreatur, alla slag, hade Utskottet föreslagit tullfrihet vid införsel. Detta Kreatur,
förslag har blifvit af Ridder skåpet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden bifallet,
hvaremot Bondeståndet för Kreatur stadgat följande tullbestämmelser:
Hästar, utom Hingstar
Oxar, utom Tjurar
Kor och Ungboskap
Kalfvar och Svin, utom Fargaltar
Andra fyrfotade djur
stycke 20 R:dr
stycke 4
2
1
Inf.-tull.
ore
stycke
stycke
stycke
50
Utskottet inbjuder Bondeståndet att, i likhet med de öfriga Stånden, antaga
Utskottets berörde förslag, och föreslår, derest detta icke skulle bifallas, följande
omröstning:
40:o
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd antagna, förslag, att Kreatur, alla slag,
skola vid införsel vara tullfria, röstar
Den det ej vill, röstar
Ja;
Nej;
Bih. till R. St. Prot. m6 & 1857. 5 Samt. t Afd. 24 Haft.
4
26
Bevillnings-litskottets Memorial M 27.
Vinner Nej, antages för Kreatur följande, af Bonde-ståndet beslutade, tullbestämmelser:
*
Jnf.-tull.
Hästar, utom Hingstar ...... 1 stycke 20 R:dr — öre
Oxar, utom Tjurar ...... 1 stycke 4 » — »
Kor och Ungboskap ...... 1 stycke 2 » — »
Kalfvar och Svin, utom Fargaltar ... 1 stycke 1 » — »
Andra fyrfotade djur ...... 1 stycke — » 50 »
Kött. Mdderskapet och Adeln, Preste- och Borgarestånden hafva bifallit. Utskottets för
slag
om tullfrihet vid införsel af Kött, alla slag, men Bonde-sländet har för denna
artikel stadgat införselstull, bestämd till 1 R.dr för saltadt och 3 R:dr för andra slag
per centner.
Derest Bonde-slåndet vidblifver detta sitt från de öfriga Ståndens skiljaktiga beslut,
föranledes följande omröstning:
41:o.
Den som vill att, i öfverensstämmelse med Utskottets af tre Stånd antagna
förslag, Kott. alla slag, skall vid införsel åtnjuta tullfrihet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antagas för Kött följande, af Bonde-ståndet beslutade, tullbestämmelser:
Inf.
-tull.
Saltadt ......... 1 centner 1 R:dr
Andra slag ........ 1 centner 3 »
Leksaker. Den af Utskottet för Leksaker eller Niirnbergerkram: af trä eller sammansatta
ämnen, med eller utan betsning, målning eller lakering, föreslagna införselsafgift af
1 R:dr 50 öre skålpundet, har blifvit bifallen af Bidderskapet och Adeln, Presteoch
Borgarestånden, men Bondeståndet har bestämt denna afgift till I R:dr 70
öre skålpundet.
Såvida Bondeståndet vidhåller denna sm skiljaktiga mening, måste följande omröstning
eea rum:
O
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
27
42:o.
Den som godkänner Utskottets af tre Stånd bifallna förslag att åsätta Leksaker
eller Niirnbergerkram: af trä eller sammansatta ämnen, med eller utan betsning,
målning eller lackering, införselsafgift af 1 R:dr 50 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes, enligt Bonde-ständcts beslut, införselstullen ä nämnde
artikel till 'I R:dr 70 öre skålpundet.
Utskottets förslag om tullfrihet vid införsel af Lin, ohäckladt och häckladt, har
bifallits af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden. Bondeståndet har
deremot beslutat att införselstull skall åsättas ohäckladt Lin med I R:dr 50 öre
och häckladt Lin med 3 R:dr per centner.
Bonde-ståndet inbjudes att förena sig med de öfriga Stånden om bifall till Utskottets
ifrågavarande förslag, men skulle denna inbjudning icke bifallas, föreslår Utskottet
följande proposition för omröstning:
43:0
Den som vill att Lin, ohäckladt och häckladt, vid införsel skall åtnjuta tullfrihet,
i enlighet med hvad Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, enligt Ronde-ståndets beslut, ohäckladt Lin att åsättas en
införselsafgift af I R:dr 50 öre och häckladt Lin af 3 R:dr per centner.
I sammanhang med och för fastställandet af tullafgifterna å artikeln Ljus torde
böra företagas afgörandet af tullbestämmelserne för artiklarne Talg och Stearin. Utskottets
förslag innefattade för Talg tullfrihet vid införsel, för Stearin en tullafgift af
5 öre och för Ljus: Talg- 4 öre, Palmitin- 5 öre och Stearin- och Margarin- 8 öre
per skålpund. Dessa förslag äro af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare
-
Lin.
Talg.:
Stearin;
Ljus.
28 Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
stånden bifallne, hvaremot Bonde-ståndet stadgat å Talg en tullafgift af 3 öre, å Stearin
af 8 öre, å Talgljus af 5 öre, å Palmitinljus af 6 öre och å Stearin- och Margarinljus
af 10 öre, allt per skålpund.
Utskottet inbjuder Bonde-ståndet att beträffande dessa artiklar frånträda sina
från de öfrige Ståndens skiljaktiga beslut och föreslår, för annan händelse, följande
omröstningar:
44:o.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd antagna förslag, att Talg skall vid införsel
vara tullfri, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, belägges, enligt Bonde-ståndets beslut, Talg vid införsel med en
tullafgift af 3 öre skålpundet.
45:o.
Den som vill att införselstullen å Stearin, i enlighet med Utskottets af tre
Stånd godkända förslag, bestämmes till 5 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, fastställes, enligt Bonde-ståndets beslut, införselsafgiften för Stearin
till 8 öre skålpundet.
46:0.
Den som godkänner Utskottets af tre Stånd gillade förslag, att Talgljus åsättes
införselstull af 4 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes, i enlighet med Bonde-ståndets beslut, införselsafgiften
för Talgljus till 5 öre skålpundet.
Bevillnings-Utskottets Memorial JM 27. 29
47:0.
Den sora anser att införselstullen å Palmitinljus bör, på sätt Utskottet föreslagit
och tre Stånd beslutat, bestämmas till 5 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, jemlikt Bonde-ståndets beslut, införselstullen å Palmitinljus
att utgå med 6 öre skålpundet.
48:o.
Den som vill att införselstullen å Stearin- och Margarinljus skall, i öfverensstämmelse
med Utskottets af tre Stånd godkända förslag, fastställas till 8 öre skålpundet,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes, i enlighet med Bonde-ståndets beslut, denna afgift till
10 öre skålpundet.
På sätt Utskottets förslag innefattar, hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Metaller.
Borgarestånden beslutat att Metaller, sammansatta, »andra slag» (än marin-metall)
»oarbetade, Latun och Trådband derunder inbegripna,» skola vid införsel åtnjuta tullfrihet.
Bonde-ståndet deremot har åsatt denna artikel en införselstuli af 2 R:dr per
centnern
Såvida Bonde-ståndet vidblifver detta sitt från de öfriga Ståndens skiljaktiga
beslut, föranledes följande omröstning:
4 9:o.
Den som bifaller att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, tullfrihet
må ega rum vid införsel af Metaller, sammansatta, »andra slag, oarbetade,
Latun och Trådband derunder inbegripne,» röstar
Ja;
Ost.
Papper.
30 Bevillninys-Utskottets Memorial M 27.
Dea det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, fastställes, enligt Bonde-ståndets beslut, för denna artikel en införselsafgift
af 2 R:dr per centner.
För Ost, alla slag, hade Utskottet föreslagit tullfrihet vid införsel. Ridderskapet
och Adeln, Preste- och Borgare-stånden hafva bifallit detta förslag, men Bondeståndet
har för denna artikel stadgat en införselsafgift af 5 öre skålpundet.
Utskottet hemställer att Bonde-ständet ville förena sig med de öfriga Stånden
om antagande af Utskottets berörde förslag. För annan händelse lärer omröstning
böra ega rum sålunda:
50:o.
Den som vill att, i enlighet med hvad Utskottet föreslagit oeh tre Stånd beslutat,
Ost, alla slag, skall vid införsel vara tullfri, röstar
Ja;
Deu det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, enligt Bonde-ståndets beslut, en införselstull af 5 öre skålpundet
att åsättas denna artikel.
Utskottet hade för Papper: »Kardus-, fargadt Omslags-, Tobaks-, Makulatur-,
Tryck-, limmadt och olimmadt, Kort-, Koncept-, Tapet- och Polér-,» föreslagit införselstullen
till 6 öre skålpundet och för »Skrif- och alla andra slag hvitt, ej specificerade»,
till \2 öre skålpundet. Bidderskapet och Adeln, Preste- och Bondestånden
hafva bifallit dessa förslag, men Borgare-ståndet har bestämt algiften å de förstnämnde
slagen papper till 5 öre och å de sednare till \ 0 öre skålpundet.
För den händelse Borgareståndet icke skulle vilja förena sig med de öfriga
Stånden om antagande af Utskottets förslag i berörde hänseende, får Utskottet föreslå
omröstning härom sålunda:
Bevillnings-Utskottets Memorial JV: 27. 31
51:0.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd gillade förslag att antaga införsels-tullen
för Papper: »Kardus-, färgadt Omslags-, Tobaks-, Makulatur-, Tryck-, limmadt
och olimmadt, Kort-, Koncept-, Tapet- och Polér-» till 6 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes, i enlighet med Borgare-ståndets beslut, införsels-afgiften
för nämnde slag Papper till 5 öre skålpundet.
52:o.
Den som vill att, i enlighet med Utskottets af tre Stånd godkända förslag,
införselsafgiften för Papper: Skrif- och alla andra slag livitt, ej specificerade, bestämmes
lill \2 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej' vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, fastställes, enligt Borgare-ståndets beslut, införselstullen å nämnde
slag Papper till 10 öre skålpundet.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-slånden hafva bifallit Utskottets
förslag att åsätta Salt: oraffineradt: Kok-, Berg- och Glauber-, valtenfritt, införselstulj
af 10 öre per kubikfot; hvaremot Bonde-slåndel beslutat att dessa slag Salt
skola vid införsel vara tullfria.
Utskottet hemställer att Bonde-slåndel ville, med frånträdande af sitt skiljaktiga
beslut härutinnan, instämma med de öfriga Stånden Bifalles icke detta, föreslår
Utskottet följande omröstning:
• 53:o.
Den som godkänner Utskottets af tre Stånd gillade förslag, att »Salt: öraffineradt:
Kok-, Berg- och Glauber-, vattenfritt,» skall beläggas med én införselsafgift
af 10 öre per kubikfot, röstar
Ja;
Salt.
Silke.
Smör.
32 Bevillnings-Utskottets Memoiial Jtä 27.
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, komma dessa slag Salt att, på sätt Bonde-ståndet beslutat, vid
införsel vara tullfria.
I öfverensstämmelse med nu gällande stadgande innehåller Utskottets förslag till
tull-taxa afgiftsfrihet vid införsel af rått, ofärgadt Silke; och har förslaget i denna
del blifvit af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden godkändt, hvaremot
Bonde-ståndet beslutat, att nämnde artikel skall draga införselstull af 50 öre
skålpundet,
Såvida Bonde-ståndet vidblifver detta sitt från de öfriga Ståndens skiljaktiga
beslut, måste omröstning anställas, och föreslår Utskottet i sådant hänseende följande
proposition;
54:o
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, rått,
ofärgadt Silke skall vid införsel fortfarande vara tullfritt, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, åsättes, enligt Bonde-ståndets beslut, denna artikel en införselsafgift
af 50 öre skålpundet.
Utskottets förslag om tullfrihet vid införsel af Smör har blifvit bifallet af Ridderskapet
och Adeln, Preste- och Borgare-slånden.. Bonde-ståndet har deremot åsatt
denna artikel införselsafgift af 3 öre per skålpund.
Utskottet hemställer, att Bonde-ståndet ville låta sitt beslut härom falla och, i
likhet med de öfriga Stånden, antaga Utskottets förslag. Derest detta icke bifalles,
måste följande omröstning anställas:
55:o
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27. 33
55:o.
Den som anser att Smör bör, i enlighet med hvad Utskottet föreslagit och
tre Stånd beslutat, vid införsel vara tullfritt, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages, enligt Bonde-ståndets beslut, för Smör en införselstull af
3 öre skålpundet.
tiidderskapel och Adeln, Borgare- och Bonde-slånden hafva godkänt Utskot- Snörtets
förslag till tullsatser vid införsel af Snörmakare-arbeten, ej specificerade, nemligen
för af hel- och halfsiden i R:dr och för andra slag 1 R:dr 50 öre skålpundet.
Pr este-ståndet har deremot beslutat att dessa afgifter skola förhöjas för hel- och
halfsiden till 7 R:dr 50 öre och för andra slag till 2 R:dr att gälla intill början af
år 1860, hvarefter tullafgifterne borde utgå i enlighet med Utskottets förslag.
Derest Preste-ståndet vidblifver sitt från de öfriga Ståndens skiljaktiga beslut,
föreslår Utskottet följande omröstning:
56:o.
Den som vill att, i enlighet med Utskottets af tre Slånd godkända förslag,
införselstullen å Snörmakare-arbeten, såsom Fransar, Galoner, Gramaner, Aiguilletter,
Snoddar, Snören m. fl. ej specificerade, bestämmes för »af hel- och halfsiden» till 4
R:dr och för »andra slag» till 1 R:dr 50 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill. röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, på sätt Preste-ståndet beslutat, införselsafgiften å Snörmakare-arbeten,
ej specificerade, att från början af 1860 utgå med nämnde belopp, men
intill denna tid med 7 R:dr 50 öre skålpundet för »af hel- och halfsiden» och 2
R:dr skålpundet för »andra slag.»
Bih. till R. St. Prot. 1856 & 1857. 5 Sami. 1 Afd. 24 Haft.
5
34
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
Socker.
Sirap.
Utskottets förslag till införselsafgifter för artikeln Socker, innefattande för »raffineradt,
alla slag, såsom Topp-, Kandi- och Kak- samt krossadt eller pulveriseradt
Socker, äfvensom Havana-Terres och dermed till sockerhalten lika slag» 13 öre och
för »andra slag» 8 öre skålpundet, har blifvit bifallet af Borgare- och Bonde-stånden.
Bidderskapet och Adeln har för »raffineradt, alla slag», m. m. bestämdt afgiften
till 15 öre och för »andra slag» till 9 öre skålpundet, och Preste-slåndet har för
»raffineradt, alla slag» m. m. fastställdt afgiften till 14 öre, men för »andra slag»
antagit den af Utskottet föreslagna tullsats, 8 öre skålpundet.
Utskottet inbjuder Biddershapel och Adeln samt Preste-ståndel att, med frånträdande
af sina sins emellan skiljaktige beslut, i likhet med de båda öfrige Stånden,
biträda Utskottets förslag, men skulle dessa inbjudningar icke vinna bifall, föreslår
Utskottet följande propositioner till omröstning:
a) om kontra-proposition:
5 7:o.
Den som lill kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angående artikeln
Socker, antager Ridderskapet och Adelns beslut om följande tullbestämmelser derå:
Införselstull.
raffineradt, alla slag, såsom Topp-, Kandi- och Kak- samt
krossadt eller pulveriseradt Socker, äfvensom HavanaTerres
och dermed till sockerhalten lika slag ... 1 skålp. 15 öre
andra slag ] skålp. 9 öre,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, antages till kontra-proposition Preste-ståndets beslut att införselstullen
å det förstnämnda slaget, eller raffineradt m. m., bestämmes till 14 öre, och
å det senare, eller »andra slag,» till 8 öre skålpundet.
b) i hufvudsaken:
58:o.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och två Stånd beslutat, införselstullen
å Socker bestämmes för »raffineradt, alla slag, såsom Topp-, Kandi- och
Kak- samt krossadt eller pulveriseradt Socker, äfvensom Havana-Terres och der
-
Bcvillnings-Utskotlets Memorial M 27.
35
med till sockerhalten lika slag,» till 13 öre och för »andra slag» till 8 öre skålpundet,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej. antages
(1:a alternat.) Ridderskapet och Adelns beslut,
(2:a alternat.) Preste-ståndets beslut.
Den af Utskottet för Sirap, alla slag, föreslagne iuförselstull, 6 öre skålpundet,
har blifvit antagen af Ridder skåpet och Adeln, Preste- och Borgare-slånden, hvaremot
Bonde-ståndet bestämt denna afgift till 4 öre skålpundet.
Såvida Bonde-ståndel vidhåller detta sitt från de öfriga Ståndens skiljaktiga
beslut, måste följande omröstning anställas:
59:o.
Den som anser att införsels-tullen för Sirap, alla slag, bör, på sätt Utskottet
föreslagit och tre Stånd beslutat, bestämmas till 6 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, fastställes, enligt Bonde-ståndets beslut, införselsafgiften för denna
artikel till 4 öre skålpundet.
För Soda eller Kolsyradt Natron hade Utskottet föreslagit tullfrihet vid införsel,
och hafva Ridder skåpet och Adeln, Preste- och Borgarestånden i enlighet härmed
beslutat, men B^nde-ståndel har åsatt denna vara en införselstull af 25 öre
per centner.
Derest Bondeståndet icke skulle vilja förena sig med de öfriga Stånden att
antaga Utskottets förslag, föreslår Utskottet följande omröstning:
60:o.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att Soda eller Kolsyradt
Natron* skall vid införsel åtnjuta tullfrihet, röstar
Ja;
Soda.
Spanmål.
36 Bevillnings-Utskottets Memorial Jfi 27.
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Bonde-ståndets beslut, denna artikel att
åsättas införselstull af 25 öre centnern.
Utskottets förslag om tullfrihet vid införsel af spanmål, alla slag, malen eller
omalen, har blifvit bifallet af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden,
men Bonde-stånd&t har deremot för denna artikel stadgat följande införselsafgifter,
nemligen för omalen: Bohvete, Hafre, Korn och Malt samt Linser 9 öre och för
Hvete, Råg, Vicker cch Arter 12 öre per kubikfot, samt för malen: gryn och
mjöl, 30 öre pr centner.
Utskottet hemställer att Bonde-ståndet ville, med frånträdande af sitt uämnde
skiljaktiga beslut, förena sig med de öfriga Stånden om godkännande af Utskottets
berörde förslag, men, för den händelse detta icke skulle bifallas, får Utskottet före
slå
följande omröstning:
61 :o.
Den som vill att, i enlighet med hvad af Utskottet blifvit föreslaget och tre
Stånd beslutat, Spanmål, alla slag, malen och omalen, skall vid införsel vara tullfri,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;.
Vinner Nej, antages för Spanmål följande, af Bonde-ståndet beslutade, tullbestämmelser:
,
omalen:
Införselstull.
Bohvete
. .
. . . . 1 kubikfot 9
öre
Hafre
»
Hvete . . . . . .
1 kubikfot 12
»
Korn och Malt
1 kubikfot 9
»
Linser
1 kubikfot 9
»
Råg
»
Vicker ...... . .
1 kubikfot 12
»
Arter
... 1 kubikfot 12
»
Bevillning's-Utskottets Memorial M 27.
37
malen:
Gryn och mjöl
1 centner 30 öre.
I enlighet med Utskottets förslag hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Spetsar.
Borgare-stånden fastställt införselsafgiften för Spetsar, Uddar och Blonder: Silkesoch
Linne- till 6 R:dr skålpundet. Bonde-ståndet deremot har bestämt denna afgift
till 7 R.dr 50 öre skålpundet.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd gillade förslag, att införselstullen för
Spetsar, Uddar och Blonder: Silkes och Linne-, bestämmes till 6 R:dr skålpundet,
röstar
Vinner Nej, kommer införselsafgiften för denna artikel att, enligt Bonde-ståndets
beslut, utgå med 7 R:dr 50 öre skålpundet.
Den af Utskottet för Strumpor och andra på strumpstol eller genom stickning strumtdlverkade
arbeten, ej specificerade: »andra slag», samt förVantar: »andra slag», före- por‘
slagne införselsafgift af 1 R:dr skålpundet, har blifvit af samtlige Riks-stånden anta- Vantargen
att gälla ifrån början af år 1860, men för de båda föregående åren har denna
afgift blifvit bestämd: af Ridderskapet och Adeln till 1 R:dr 50 öre år 1858 och
1 R:dr 25 öre år 1859, af Pi 'este- och Bonde-stånden till 1 R:dr 50 öre under
båda åren och af Borgare-ståndet till 1 R:dr 25 öre likaledes under båda åren.
Då således tvänne Stånd, Preste- och Bonde-stånden, sammanstämmande beslutat
att ifrågavarande afgift skall under nämnde tid fastställas till 1 R:dr 50 öre
skålpundet, har Utskottet ansett sig böra inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Borgareståndet,
att, med frånträdande af sina härifrån och sins emellan skiljaktige beslut.
instämma med de båda förstnämnde Stånden; och får Utskottet, för den händelse
dessa inbjudningar icke skulle bifallas, föreslå följande omröstningar:
Derest Bondeståndet vidblifver detta sitt skiljaktiga beslut, föranledes följande
omröstning
Ja;
Den det ej vill, röstar
Neg;
38
Bevillnings-Utskottets Memorial JM 27.
a) om kontra-proposition:
63:o.
Den som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angående artiklarne
Strumpor m. m., »andra slag,» och Vantar, »andra slag,» antager Ridderskapet och
Adelns beslut att bestämma införselstullen härå under år 1858 till 1 R:dr 50 öre
och under år 1859 tili 1 R:dr 25 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages till kontraproposition Borgare-ståndets beslut att införselsafgiften
för dessa artiklar fastställes till 1 R:dr 25 öre under båda de nämnde åren.
b) i hufvudsaken:
64:o.
Den som vill att införselstullen å Strumpor och andra på strumpstol eller genom
stickning tillverkade arbeten, ej specificerade: »andra slag,» äfvensom å Vantar,
»andra slag,» bestämmes att, på sätt två Stånd beslutat, utgå intill början af år
1860 med 1 R:dr 50 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages:
(1:a alternat.) Ridderskapet och Adelns beslut.
(2:a alternat.) Borgare-ståndets beslut.
Utskottets förslag om tullfrihet vid införsel af Stål, alla slag, har blifvit godkändt
af Preste-, Borgare- och Bonde-stånden, hvaremot Ridderskapet och Adeln såsom
sitt beslut antagit det af särskilde kommitterade afgifne förslag till tullbestämmelser
för ifrågavarande artikel, så lydande:
Införselstull.
gjut- Fritt.
andra slag 1 centner. 1 R:dr 50 öre.
Bevillnings-Utskottets Memorial JU 27. 39
Derest Ridderskapel och Adeln vidblifver detta sitt från de öfriga Ståndens
skiljaktiga beslut, måste följande omröstning anställas:
65:o.
Den som vill att, i enlighet med hvad Utskottet föreslagit och tre Stånd
beslutat. Stål, alla slag, skall vid införsel vara tullfritt, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages för Stål följande af Ridderskapet och Adeln beslutade tullbestämmelser:
Införselstall
gjut-  Fritt.
andra slag 1 centner 1 R:dr 50 öre.
På sätt Utskottet hade föreslagit, hafva Ridderskapel och Adeln, Preste- och Tenn.
Borgare-stånden beslutat att Tenn: »oarbetadt samt arbetadt, gammalt och sönderbrutet,
» skall vid införsel vara befriadt från tull, men Bonde-ståndet har för denna
artikel fastställt införselsafgift af 5 öre skålpundet.
För den händelse Bonde-ståndet icke skulle vilja i denna fråga förena sig i de
öfriga Ståndens beslut, måste omröstning ega rum sålunda:
66:o.
Den som gillar Utskottets af tre Stånd bifallna förslag, att Tenn: »oarbetadt
samt arbetadt, gammalt och sönderbrutet,» skall vid införsel vara tullfritt, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, åsättes, enligt Bonde-ståndets beslut, denna artikel införselsafgift
af 5 öre skålpundet.
40
Bevillnings-Utskottets Memorial JYt 27.
Tobak.
Utskottets förslag att bestämma införselsafgiften å Tobak: oarbetad: Blad och
Stjelk till 20 öre skålpundet, har endast blifvit bifallet af Borgare-ståndet, hvaremot
de öfriga Stånden bestämt denna afgift till 22 öre.
Derest icke Borgare-ståndet skulle vilja låta sin särskilda mening i detta afseende
falla, får Utskottet föreslå följande omröstning:
67:o.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och Borgare-ståndet gillat, införselsafgiften
för Tobak: oarbetad: Blad och Stjelk, bestämmes till 20 öre skålpundet,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, fastställes afgiften vid införsel af denna artikel i öfverensstämmelse
med tre Stånds beslut till 22 öre skålpundet.
För Tobak: arbetad: Cigarrer, hade Utskottet föreslagit bestämmandet af
införselstullen till \ R:dr 50 öre skålpundet. Ridderskapet och Adeln, äfvensom
Borgare-slåndel hafva godkänt detta förslag, men Preste-ståndet har beslutat att införselstullen
å Cigarrer skall intill 1860 års början utgå med 1 R:dr 90 öre skålpundet
och derefter med den af Utskottet förestagne tullsats 1 R:dr 50 öre. Bondeståndet
åter har fastställt ifrågavarande afgift till \ R:dr 80 öre skålpundet.
Utskottet inbjuder Preste- och Bonde-slånden att, med frånträdande af sina
skiljaktiga beslut, biträda Utskottets af de båda öfriga Stånden gillade förslag; hemställande
Utskottet att, derest dessa inbjudningar icke skulle antagas, omröstningar
må anställas enligt följande propositioner:
a) om kontra-propositionen:
68:o.
Den som vill att till kontra-poposition i hufvudsakliga voteringen, angående
införselstullen å Cigarrer, antages Preste-ståndets beslut att denna afgift skall intill
1860 års början utgå med \ R:dr 90 öre och sedermera med \ R:dr 50 öre
skålpundet, röstar
Ja;
Den
Bevillnings-Vt skot tets Memorial M 27. 41
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-ståndets beslut, att införselstullen
å Cigarrer skall utgöra \ R:dr 80 öre skålpundet;
b) i hufvudsaken:
69:o.
Den som bifaller Utskottets af två Stånd godkända förslag, att införselstullen
för Tobak: arbetad: »Cigarrer», skall utgöra 1 R:dr 50 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages
(I :a alternat.) Preste-ståndets beslut,
(2:a alternat.) Bonde-ståndets beslut.
Utskottets förslag till tullsatser för följande slag arbetad Tobak, nemligen: malen
eller Snus 50 öre, spunnen eller Neger heari 30 öre, och Stänger eller Karotter 50
öre per skålpund, har blifvit gilladt af Ridderskapel och Adeln, Preste- och Borgarestånden,
hvaremot Bonde-ståndet för dessa slag Tobak bestämt införselstullen till
55 öre för malen eller Snus, 35 öre för spunnen eller Negerhead och 60 öre för
Stänger och Karotter, allt per skålpund.
Derest icke Bonde-ståndet vill låta sin särskilda mening härutinnan falla, föreslår
Utskottet följande proposition till omröstning:
70:o.
Den som godkänner Utskottets af tre Stånd bifallna förslag till införselsafgifter
för följande slag arbetad Tobak, nemligen malen eller Snus 50 öre, spunnen eller
Negerhead 30 öre och Stänger och Karotter 50 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ei vill, röstar
Nej;
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1857. 5 Sami. 1 A/d. 24 Haft.
6
42
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
Tran.
Tråd.
Vinner Nej, bestämmes, enligt Bonde-ståndets beslut, införselstullen å dessa
slag Tobak, för malen eller Snus till 55 öre, för spunnen eller Negerhead till 35
öre och för Stänger och Karotter till 60 öre per skålpund.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-ständen, hafva bifallit Utskottets förslag
att åsätta Tran och Späck, alla slag, införselstull af \ öre skålpundet; hvaremot
Borgare-ståndet beslutat, att denna artikel skall vid införsel vara tullfri.
Såvida Borgare-ståndet vidblifver detta sitt från de öfriga Ståndens skiljaktiga
beslut, måste följande omröstning verkställas:
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Ståad beslutat, Tran
och Späck, alla slag, skola draga införselstull af \ öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, enligt Borgare-ståndets beslut, denna artikel att vid införsel
vara tullfri.
För Jern- och Stål-tråd, äfvensom för Koppar- och annan ej specificerad Metalltråd,
»andra slag» (än förgylld, försilfrad eller pläterad) hade Utskottet föreslagit tullfrihet
vid införsel. Dessa förslag hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgarestånden
bifallit, men Bonde-ståndet har stadgat införselstull för Jern- och Ståltråd
af 8 öre och för Koppar- och annan ej specificerad Metall-tråd, »andra slag», af
'12 öre skålpundet.
Utskottet inbjuder Bonde-ståndet att i dessa afseenden instämma i de öfriga
Ståndens beslut och föreslår, för den händelse detta icke skulle bifallas, följande omröstningar:
72:o
Den
som bifaller Utskottets af tre Stånd antagna förslag, att Tråd: Jern- och
Stål-, skall vid införsel vara tullfri, röstar
Ja;
lievillnings-Utskottets Memorial M 27. 43
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, åsättes, enligt Bonde-ståndets beslut, denna artikel en införselstull
af 8 öre skålpundet.
73:o.
Den som vill att, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag och tre Stånds
beslut, Tråd: Koppar- och annan ej specificerad Metall-, »andra slag», skall vid införsel
åtnjuta tullfrihet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes, i enlighet med Bonde-ståndets beslut, för denna artikel
en införselstull af 42 öre skålpundet.
Utskottets förslag om tullfrihet vid införsel af Vax, alla slag, har blifvit god- Vax
kändt af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden, men Bonde-ståndet
har för denna vara stadgat en införselstull af 4 0 öre per skålpund.
Derest icke Bonde-ståndet vill låta denna sin särskilda mening falla och instämma
i de öfriga Ståndens beslut, föranledes följande omröstning:
74:o.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd gillade förslag, att Vax, alla slag,
skall vid införsel vara tullfritt, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, enligt Bonde-ståndets beslut, denna artikel att beläggas
med införselstull af 40 öre skålpundet.
4
44
B eril Inings-U tskottets Memorial JW 27.
Väfnader.
Band.
För Väfnader: Helsiden-, Felb och Plys, hafva Ridderskapet och Adeln, Presleoch
Borgare-stånden, i enlighet med Utskottets förslag, bestämt införselsafgiften till
1 R:dr 50 öre skålpundet, men Bonde-ståndet har fastställt denna afgift till 2 R:dr.
Såvida Bonde-ståndet icke skulle vilja instämma med de öfriga Stånden om
godkännande af Utskottets förslag i detta hänseende, måste följande omröstning anställas:
75:o.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, införselsafgiften
å Väfnader: Helsiden-, Felb och Plys, bestämmes till 1 R:dr 50 öre
skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
V Nej;
Vinner Nej, kommer, enligt Bonde-ståndets beslut, denna afgift att utgå med 2
R:dr skålpundet.
Den af Utskottet för Helsiden-väfnader: »andra slag, Guld- och silfvertyg derunder
inbegripne,» föreslagne införselsafgift af 6 R:dr skålpundet, har af samtlige
Riks-stånden blifvit antagen att gälla från 1860 års början, men för de föregående
åren har denna afgift blifvit af Ridderskapet och Adeln bestämd till 7 R:dr 50 öre
år 1858 och 6 R:dr 75 öre år 1859 och af Preste-, Borgare- och Bonde-stånden
till 7 R:dr 50 öre under båda åren; och företer sig sålunda endast den skiljaktighet
i Riks-ståndens beslut, att afgiften under år 1859 blifvit af Ridderskapet och
Adeln fastställd till 6 R:dr 75 öre ooh af de andra Stånden till 7 R:dr 50 öre
skålpundet.
Utskottet hemställer, att Ridderskapet och Adeln ville förena sig i de öfriga
Ståndens beslut i sistberörde afseende, och föreslår för annan händelse följande
omröstning:
76 :o.
Den som vill att införselstullen å väfnader: Helsiden-, »andra slag, Guld- och
Silfvertyg derunder inbegripne,» skall, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut,
år 1859 utgå med 7 R:dr 50 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
45
Vinner Nej, fastställes, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, denna afgift för
år 4859 till G R:dr 75 öre skålpundet.
För Halfsiden-väfnader, »andra slag», hade Utskottet föreslagit att införselstullen
skulle bestämmas till 3 R:dr skålpundet; och har Ridderskapet och Adeln bifallit
detta förslag, hvaremot Preste-, Borgare- och Bonde-stånden, med antagande af
samma tullsats att gälla från 1860 års början, för åren 1858 och 1859 förhöjt
afgiften till 3 R:dr 75 öre skålpundet.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln att härutinnan instämma med de
öfriga Stånden; och föreslår, derest denna inbjudning icke skulle bifallas, följande
omröstning:
77:o.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit samt Ridderskapet osh Adeln beslutat,
införselsafgiften å väfnader: Halfsiden: »andra slag», skall bestämmas att utgå
med 3 R:dr skålpundet äfven intill början af år 1860, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, i enlighet med tre Stånds beslut, denna afgift att under
nämnde tid utgå med 3 R.dr 75 öre skålpundet.
Utskottets förslag till tullbestämmelser för väfnader: Bomulls- »andra slag,» innefattande
för oblekta och ofärgade 40 öre, för blekta eller färgade 70 öre och för
tryckta eller pressade 90 öre per skålpundet, har icke i sin helhet blifvit af något
bland Riks-stånden godkändt. Ridderskapet och Adeln samt Borgare-slåndet hafva,
med förändring af de två sednare rubrikerna, men med bibehållande af de tullafgifter
Utskottet föreslagit, för artikeln antagit följande bestämmelser: oblekta och
ofärgade 40 öre, blekta eller enfärgade 70 öre och genom olika färgadt garn randiga
eller rutiga, tryckta, pressade eller genom sjelfva väfnadssättet fa^onerade 90
öre införselstull per skålpund; hvaremot Preste- och Bonde-stånden, med antagande
af Utskottets förslag att gälla från början af år 1860, beslutat att införselsafgiften
intill denna tid skall utgå med 50 öre för oblekta och ofärgade, 80 öre för blekta
eller färgade och 4 R:dr för tryckta eller pressade, allt per skålpund.
Oberäknadt den öfvergående skiljaktigheten i införselsafgifter, äro de här ofvan
omförmälda olika besluten om rubrikernas lydelse af väsentligt inflytande på tullbeloppet;
hvadan Utskottet anser nödvändigt, att frågan om redaktionen särskiljes
från den om tullafgifterna.
46
Bevillnings-Utskottets Memorial JM 27.
I förra hänseendet inbjuder Utskottet Ridderskapet och Adeln samt Borgareståndet
att förena sig i Utskottets af de två andra Stånden antagna redaktionsförslag.
I fråga åter om tullafgifterna å de tre särskilda rubriker, i hvilka Bomulls-väfnader,
andra slag, indelas, varda Preste- och Bondc-stånden inbjudne att med Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-ståndet förena sig om antagande utaf Utskottets förslag i
denna del. *
Derest inbjudningen i förra fallet varder antagen af begge Stånden, till hvilka
samma inbjudning blifvit ställd, torde följande omröstning böra ega rum:
7 8:o.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och två Stånd beslutat, rubriken
Bomulls-väfnader, andra slag, skall indelas i:
oblekta och ofärgade,
blekta eller färgade, samt
tryckta eller pressade,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer nämnde rubrik, Bomulls-väfnader, andra slag, att, enligt
Ridderskapet och Adelns samt Borgare-ståndets beslut, erhålla följande indelning:
oblekta och ofärgade,
blekta eller enfärgade,
genom olika färgadt garn randiga eller rutiga, tryckta, pressade
eller genom sjelfva väfnadssättet faconerade
Antages åter icke inbjudningen angående tullbeloppen, lärer derom böra omröstas
sålunda:
79:0.
Den som, i enlighet med Utskottets af två Stånd godkända förslag, anser införselstullen
å Bomulls-väfnader, andra slag, böra bestämmas för
första under-afdelningen till 40 öre,
andra d:0 » 70 » och
tredje d:o » 90 » per
skålpund, röstar
Ja;
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
47
Den det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, komina, enligt Preste- och Bonde-ståndens beslut, omförmälda afgiftsbelopp
att tillämpas först från och med år 1860, men för den föregående tiden,
eller åren 1858 och 1859, att bestämmas för:
första afdelningen till — R.dr 50 öre,
andra d:o. » — » 80 »
tredje d:o »
1 » — — allt
skålpundet.
Bonde-ståndet ensamt har godkänt Utskottets förslag att åsätta Väfnader: Ylle-,
af ull allena eller blandade till större eller mindre del med bomull, lin eller andra
ämnen, utom silke, »andra slag», införselstull af 1 R:dr 25 öre skålpundet, och
hafva Preste- och Borgare-stånden fastställt denna afgift till 1 R:dr 50 öre; Iiidderskapet
och Adeln åter har bestämt den ifrågavarande tullsatsen för åren 1858 och
1859 till 1 R:dr 50 öre och derefter till 1 R.dr 25 öre skålpundet.
Då af de tre Stånd, sorn sålunda afvikit från Utskottets förslag, Ridderskapet och
Adeln fattat ett ifrån de 2:ne öfriga skiljaktigt beslut, inbjuder Utskottet samma
Stånd, Ridderskapet och Adeln, samt Preste- och Borgare-stånden att frånträda sina
skiljaktiga beslut och instämma med Bonde-ståndet. För den händelse att denna
inbjudning icke varder bifallen, torde följande omröstningar böra ega rum:
a) om kontra-propositionen :
80
Den som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen, angående införselstullen
å rubriken »andra slag» Ylleväfnader, antager Ridderskapet och Adelns beslut,
att bestämma denna tull för åren 1858 och 1859 till 1 R:dr 50 öre samt derefter
till 1 R:dr 25 öre skålpundet, röstar
Ja-,
Den det ej vill, röstar
Nej
Yinner
Nej, antages till kontra-proposition Preste- och Borgare-ståndens beslut
att åsätta nämnde artikel en införselstull af 1 R:dr 50 öre per skålpund;
b) i hufvudsaken:
48
Bevillnings-Utskottets Memorial Jtä 27.
81:0.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och ett Stånd bifallit, införselstullen
å Ylleväfnader, »andra slag», bestämmes till 1 R:dr 25 öre skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages:
(Usta alternativet.) Ridderskapet och Adelns beslut,
(2:dra alternativet.) Preste- och Borgare-ståndens beslut.
Utskottets förslag att åsätta Band, Siden-, införselstull af 6 R:dr skålpundet, har
blifvit bifallet af Borgare- och Bonde-stånden. Ridderskapet och Adeln har beslutat
att denna artikel skall år 1858 vara belagd med 7 R:dr 50 öre, år 1859 med 6
R:dr 75 öre och derefter med den af Utskottet föreslagna tull 6 R:dr skålpundet.
Preste-ståndet har stadgat ifrågavarande afgift under åren 1858 och 1859 till 7 R:dr
50 öre och derefter till 6 R:dr. Stånden hafva således sammanstämmande beslutat,
att efter 1859 års utgång denna tull skall utgå med 6 R:dr skålpundet.
Utskottet hemställer, att Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet ville, med
frånträdande af sina sins emellan och från de öfriga Ståndens skiljaktiga beslut, godkänna
Utskottets förslag, och föreslår, för den händelse detta icke bifalles, omröstning
på följande sätt:
a) om kontra-proposition:
82:o.
Den som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angående artikeln Band:
Siden-, antager Ridderskapet och Adelns beslut, att införselstullen å denna artikel skall år
1858 utgå med 7 R:dr 50 öre och år 1859 med 6 R:dr 75 öre, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Preste-ståndets beslut, att införselsafgiften
för denna artikel skall åren 1858 och 1859 utgöra 7 R:dr 50 öre skålpundet.
b.) i
Bevillnings-Utsliottets Memorial M 27.
49
b) i hufvudsaken:
83:o.
Den som bifaller Utskottets, af två Stånd godkända förslag, att införsels-tullen för
Band: Siden-, skall bestämmas till 6 R:dr skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages
(1:a alternat.) Ridderskapet och Adelns beslut.
(2:a alternat.) Preste-ståndets beslut.
Ridderskapet och Adeln, Borgare- och Donde-slånden hafva, i öfverensstämmelse
med Utskottets förslag, bestämt införsels-afgiften å Band: Halfsiden-, till 3 R:dr skålpundet;
men Preste-ståndet har beslutat, att denna tull skall intill början af år 1860
utgå med 3 R:dr 75 öre och derefter med den af Utskottet föreslagna tullsats.
Derest Presle-ståndet vidblifver denna sin särskilda mening, lärer följande omröstning
böra anställas:
84:o.
Den som godkänner Utskottets, af tre Stånd antagna förslag, att mförsels-tullen
för Band: Halfsiden-, bestämmes till 3 R:dr skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, enligt Preste-ståndets beslut, denna tull att under åren
1858 och 1859 förhöjas till 3 R:dr 75 öre skålpundet.
Utskottets förslag om tullfrihet vid införsel af Zink, Tutanego och Spiauter: oar- zink
betad och i plåtar, har blifvit bifallet af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden
, men Bonde-slåndel har derå bestämt en införsels-tull af 1 R:dr centnern.
För den händelse Bonde-ståndet icke skulle vilja i detta afseende förena sig i
de öfriga Ståndens beslut, föreslår Utskottet följande omröstning:
Bih. till H. St. Brot. 1856 & 1857. 5 Samt. 1 Afd. 24 Hafi. 7
50
Bevillnings-lllskottets Memorial M 27.
Ben.
Jern.
85».
Den som vill att. i enlighet med Utskottets förslag och tre Stånds beslut, Zink,
T ut a nego och Spiauter: oarbetad och i plåtar, skall vid införsel vara tullfri, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, fastställes, enligt Bonde-ståndets beslut, för denna artikel en införselsafgift.
af i R:dr per centner.
fej Utjöv&els-tavijen.
Utskottet hade föreslagit, att Ben: andra slag än Elfen- och Hvalfisk-, oarbetade,
skulle beläggas med utförsels-tull af 50 öre per centner, och hafva Ridder skåpet och
Adeln, Preste- och Bonde-slånden godkänt detta förslag, hvaremot Borgareståndet beslutat,
att denna artikel skall vid utförsel vara tullfri.
Såvida Borgareståndet icke vill frånträda denna sin särskilda mening och instämma
i de öfriga Ståndens beslut, måste följande omröstning anställas:
86:o.
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att åsätta Ben:
andra slag än Ellen- och Hvalfisk-, oarbetade, utförsels-tull af 50 öre centnern, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej:
Vinner Nej, kommer, enligt Borgare-ståndets beslut, denna artikel att vid utförsel
åtnjuta tullfrihet.
För Jern: gjutet: tack- och barlast-, Kanoner, Stycken, Nickhakar och Mörsare,
ostämplade och oborrade, Hällar öfver \ tums tjocklek, jemte Lod och Lödjbr till
vigtor af större tyngd än 1 centner, hade Utskottet föreslagit utförsels-tullens bestämmande
till 50 öre per centner. Bidderskapet och Adeln, Preste- och Borgare
-
Bevillnings-Utskottets Memorial M 27. 51
stånden hafva bifallit detta förslag, men Bonde-ståndel har fastställt ifrågavarande afgift
till 40 öre centnern.
Derest Bondeståndet icke skulle vilja frånträda detta sitt från de öfriga Ståndens
skiljaktiga beslut, föranledes följande omröstning:
87:o.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, utförselstullen
för Jern: gjutet: Tack- och Barlast-, Kanoner, Stycken, Nickhakar, och Mörsare,
ostämplade och oborrade, Hällar öfver 'I tums tjocklek, jemte Lod och Lödjor
af större tyngd än 1 centner, bestämmes till 50 öre per centner, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, fastställes, enligt Bonde-ståndets beslut, denna afgift ti'l 40 öre
centnern
Preste-, Borgare- och Bondestånden hafva godkänt Utskottets förslag om tullfrihet
vid utförsel af Jernskrot, gjutet, smidt eller valsadt, men Ridderskapet och
Adeln har åsatt denna artikel utförsels-tull af 25 öre per centner.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln att frånträda sitt från de öfriga Ståndens
härutinnan skiljaktiga beslut, och föreslår, för den händelse detta icke skulle bifallas,
följande omröstning:
88:o,
Den som anser att, i enlighet med hvad Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat,
Jernskrot: gjutet, smidt'eller valsadt, bör vid utförsel vara befriadt från tull,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer, i enlighet med Ridderskapet och Adelns beslut, denna
artikel att vid utförsel draga en tull af 25 öre centnern.
Jonisk
rota
52
Bevillnings-Utskottets Memorial JYi 27.
Utskottets förslag upptager för Koppar: rå, utförsels-tull af 5 R:dr och för
Koppar, gårad samt Kopparskrot, alla slag, äfvensom Kopparaska, 60 öre per centner.
Detta förslag har bifallits af Ridderskapel och Adeln, Preste- och Bonde-stånden,
hvaremot Borgare-ståndet beslutat, att dessa artiklar skola vid utförsel vara tullfria.
Derest Borgareståndet icke skulle vilja frånträda detta sitt skiljaktiga beslut och
instämma i de öfriga Ståndens, lärer följande omröstning böra ega rum:
89:o
Den som vill att, i öfverensstämmelse med Utskottets, af tre Stånd godkända
förslag, utförsels-afgiften för Koppar: rå, bestämmas till 5 R:dr och för gårad. samt
Kopparskrot, alla slag, äfvensom Kopparaska, till 60 öre per centner, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, komma dessa artiklar att, på sätt Borgare-ståndet beslutat, vid utförsel
vara tullfria.
Ridderskapel och Adeln, Preste- och Bonde-slånden hafva bifallit tskottets förlumpor.
sia g, att åsätta Lumpor en utförsels-tull af 2 R.dr per centner. Borgare-ståndet har
deremot beslutat, att denna artikel skall vid utförsel åtnjuta tullfrihet.
Utskottet inbjuder Borgareståndet att frånträda sitt härutinnan från de tre andra
Ståndens skiljaktiga beslut och föreslår, för annan händelse, följande proposition
till omröstning:
90:o.
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd antagna förslag, att för Lumpor bestämmes
en utförsels-tull af 2 R:dr centnern, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej-,
Vinner Nej, kommer, enligt Borgare-ståndets beslut, denna artikel att vid utförsel
vara fri från tull.
Bevillnings-Utskottets Memorial JYI 27.
53
Utskottets förslag att bestämma utförsels-tullen för Malm: rå och osmält, i Införsels-tarifen
ej specificerad, till 25 öre per centner, har blifvit bifallet af PresteBorgare-
och Bonde-slånden, hvaremot Ridderskapet och Adeln■ beslutat förhöjning
af denna afgift till 50 öre centnern.
Så vida Ridderskapet och Adeln icke skulle vilja frånträda denna särskilda mening
och instämma i de öfriga Ståndens beslut, blifver omröstning nödig och Utskottet
föreslår för sådant fall följande proposition:
91:o.
Den som, i enlighet med Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, vill att utförsels-afgiften
för Malm, rå och osmält, i Införsels-tarifen ej specificerad, fastställes
till 25 öre per centner, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes^ i enlighet med Ridderskapet och Adelns beslut, utförsels-tullen
för denna artikel till 50 öre per centner.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-stånden hafva bifallit Utskottets
förslag om tullfrihet vid utförsel af Trävaror: Ved, alla slag, hvaremot Borgareståndet
för denna artikel stadgat följande bestämmelser:
Utförsels-tull.
Björk  ... .1 famn 2 R:dr 25 öre
Bok och Ek 1 famn 3 » — »
alla andra slag 1 famn 1 » — »
Famnen beräknas till 8 fots längd, 6 fots höjd och 3 fots bredd.
Utskottet hemställer, att Borgareståndet ville, med frånträdande af sitt beslut
härutinnan, antaga Utskottets af de öfriga Stånden godkända förslag, och lärer, för
annan händelse, omröstning böra anställas på följande sätt:
92:o.
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, att Ved, alla slag,
skall vid utförsel vara tullfri, röstar
Ja;
Malm.
Trävaror
:
Ved.
54
BeviUmngs-Utskottets Memorial M 27.
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antagas i afseende på afgifterna vid utförseln af denna artikel
följande af Borgare-ståndet beslutade bestämmelser:
Utförsels-tull.
Björk  I famn 2 R.dr 25 öre
Bok och Ek  1 famn 3 » — »
alla andra slag \ famn 1 » — »
Anm Famnen beräknas till 8 fots längd, 6 fots höjd och 3 fots bredd.
cj Tniltajce-underrättelserna.
§ 17• Uti den af Utskottet föreslagna § -17, motsvarande § 20 i nu gällande
tulltaxe-underrättelser. hade Utskottet dels i §:ns förra afdelning vidtagit den förändring,
att Tullkammare skulle ega att försälja under transporten skadad vara,
dels ock i sednare afdelningens Usta och 3:dje moment lemnat godsegare eller dess
ombud valfrihet i afseende å orten, der strandadt och sjöskadadt gods må försäljas.
Utskottets förslag i förra hänseendet hafva Ridderskapet och Adeln samt
Preste- och Bonde-stånden bifallit; hvaremot Borgare-ståndet beslutat, att det
ifrågavarande stadgandet skulle förblifva oförändradt, sådant det i § 20 af gällande
tulltaxa förekommer. Men då, såsom nämndt är, tre Stånd antagit den föreslagna
förändringen,
lärer detta utgöra Rikets Ständers beslut.
I fråga åter om förändringarne i Usta och 3:dje momenten sednare afdelningen
af nämnde §; så enär endast Preste- och Bonde-stånden bifallit, men Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-ståndet, under vidblifvande af nu gällande stadganden,
ogillat de föreslagna förändringarne, och sålunda två Stånd stadnat emot två,
ftorde förslaget till dessa förändringar böra anses hafva förfallit
och vid hvad nu stadgadt är förblifva.
Stockholm den 12 Oktober 1857.
B ev ilin inys-Utskottets Memorial M 27.
55
Reservation:
af Herr W. M. Ekelund:
»Då tullsatsen å Ylleväfnader, andra slag, blifvit af ett Riks-stånd. nemligen
Ridderskapet och Adeln, bestämd till 1 R:dr 50 öre skålpundet, att gälla under
åren 1858 och 1859, men att derefter utgå med blott 1 R:dr 25 öre skålpundet,
och Preste- och Rorgare-stånden bestämt tullsatsen till 1 R:dr 50 öre skålpundet,
utan något vilkor, samt alltså tre Stånd varit ense om en lika tullsats för de tvänne
första åren; har jag ansett att Ronde-ståndet, som ensamt bifallit Utskottets förslag
om en tullsats af 1 R:dr 25 öre skålpundet, rätteligen hade bordt inbjudas att förena
sig i Ridderskapet och Adelns beslut om 1 R:dr 50 öre skålpundet i tull för
åren 1858 och 1859, hvilken tullsats för dessa åren öfverensstämmer med Presteoch
Borgare-ståndens — alltså tre Stånds beslut, och att, om inbjudningen icke af
Bonde-ståndet antages, voterings-propositionerna komma att blifva sådana , som de nu
af Utskottet blifvit uppgjorda; hvaremot om inbjudningen af Bonde-ståndet antages,
blott en enda votering om denna artikel behöfver ega rum.
1 förevarande fall, och då Utskottets uppgift bör vara alt sammanjemka de
olika besluten för att i möjligaste måtto undvika flere voteringar, och sådant utan
undertryckande af något Stånds beslut och, efter mitt förmenande, äfven i full öf
verensstämmelse
med de af Utskottet anförda grunder för inbjudningars verkställande,
kan ske; har jag ansett Bonde-ståndet böra inbjudas att förena sig i Ridderskapet
och Adelns beslut om en tullsats å Ylleväfnader, andra slag, af 1 R:dr 50
öre skålpundet, att utgå under åren 1858 och 1859 och af 1 R:dr 25 öre skålpundet,
för den följande tiden; kommande, ifall jnbjudningen antages. hvarom jag
likaledes vördsamt anhåller, de uppgjorda voterings-proposilionerne att förfalla och i
stället blott en votering erfordras, för hvilken jag får föreslå följande proposition:
Den som vill. ali. i enlighet med Utskottets, af Ridderskapet och Adeln samt
Bonde-ståndet godkända förslag, införsels-tullen å Ylleväfnader, andra slag, skall från
och med år 1860 bestämmas till 1 Rör 25 öre skålpundet, röstar
Ja;
56 Bevillnings-Utskottets Memorial M 27.
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer denna tull, i enlighet med Preste- och Borgare-ståndens
beslut, att jemväl för nämnde tid utgå med 1 R:dr 50 öre skålpundet.»
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 4857.
Förstärkta BeviUmngs-Ulskottets Memorial N:o 28.
1
N:o 28.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 7 No v. 1857, kl. 4 e. m.
Memorial, i anledning af verkställda omröstningar, angående
Ifrågaställa förändringar i föreskrifterna om tullbevillningen.
Sedan åtskilliga i Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 27 gjorda inbjudningar
blifvit antagne och de, för motsatt fall, föreslagna voterings-propositioner förfallit,
samt öfrige i samma Memorial upptagne propositioner blifvit af samtlige Riks-Stånden
godkände, så har Förstärkta Bevillnings-Utskottet, jemlikt 31 § Riksdags-ordningep,
öfver sistnämnde propositioner den 3 och 5 innevarande månad anställt omröstning.
aj Införsel s-tarifen.
l.sta omröstningen.
Den, sorn bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända, förslag, att Alun, alla juw.
slag, skall vid införsel vara tullfri, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
åsättes, enligt Bonde-ståndets beslut, Alun, alla slag, införsels-tull af 3 öre skålpundet.
Omröstningen har utfallit med 83 Ja och 35 Nej; och hafva Rikets Ständer
alltså beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionens innehåll.
Bih. till R. St. Prot. 1856 $ 1857. 5 Sami. 1 Åfd. 25 Raft. 1
2
Förstärkta Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 28.
Aska.
Bastmattor.
Beck och
Beckolja.
Ben-, Elfen.
2:dra omröstningen.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, Aska:
pott-, raffinerad och calcinerad, skall vid införsel vara tullfri, röstar Ja; den det ej
vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
bestämmes, enligt Bonde-ståndets beslut, lör denna artikel en införsels-tull af 4
R:dr 50 öre cenlnern.
Denna votering bar utfallit med 82 Ja emot 37 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
3:dje omröstningen.
Den som, i enlighet med hvad Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat,
vill att Bastmattor skola vid införsel vara tullfria, röstar Ja; den det ej vill,
röstar Nej;
Vinner Nej,
åsättes denna artikel, enligt Bonde-ståndets beslut, införsels-tull af 1 öre skålpundet.
Som denna votering utfallit med 90 Ja emot 29 Nej, så hafva Rikets
Ständer beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
4-:de omröstningen.
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända, förslag, att Beck och
Beckolja skola vid införsel vara tullfria, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, enligt Bonde-ståndets beslut, Beck att vid införsel draga tull af 1 R:dr 50
öre och Beckolja af 75 öre centnern.
Vo4»ringen har utfallit med 71 Ja emot 48 Nej; och hafva Rikets Ständer
sålunda beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionen.
5:te omröstningen.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, införselstullen
å Ben: arbetadt, Elfen- och Hvalross-tänder, fastställes till 1 R:dr 50 öre skålpundet,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
hestämmes, enligt Bonde-ståndets beslut, införsels-tullen å denna artikel till 2 R:dr
50 öre skålpundet.
Enär denna votering utfallit med 80 Ja och 37 Nej, hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
Förstärkta Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 28.
5
6:te omröstningen.
Den sora anser att, i enlighet med Utskottets, af tre Stånd godkända, förslag,
införsels-tullen å Blommor, konstgjorda, bör bestämmas till 22 R:dr 50 öre
och å delar af konstgjorda Blommor till 7 R:dr 50 öre skålpundet, röstar Ja; den
det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
fastställes, enligt Bonde-ståndets beslut, införsels-tullen å konstgjorda Blommor till 26
R:dr och å delar af konstgjorda Blommor till 8 R:dr skålpundet.
Denna omröstning bar utfallit med 68 Ja och 51 Nej; i följd hvaraf Rikets
Ständer beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
7:de omröstningen.
Den som gillar Utskottets, af tre Stånd godkända, förslag, att Bly: oarbetadt,
i tackor eller rullar, skall vid införsel vara befriad! från tull, röstar Ja; den det
ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
åsättes, i enlighet med Bonde-ståndets beslut, denna artikel införsels-tull af 40
öre centnern.
Omröstningen har utfallit med 79 Ja och 40 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
8\de omröstningen.
Den sorn vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, saltad
eller inlagd Lax skall vid införsel draga tull af 1 R:dr 10 öre centnern, röstar Ja;
den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, enligt Borgare-ståndets beslut, denna artikel att vid införsel vara tullfri.
Som denna omröstning utfallit med 85 Ja och 36 Nej, hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
9:de omröstningen.
Den som godkänner Utskottets, af två Stånd gillade, förslag, att saltad eller
inlagd Sill skall vid införsel åsättas tull af 25 öre centnern, röstar Ja; den det
ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, enligt Borgare- och Bonde-ståndens beslut, denna artikel att vid införsel
vara tullfri.
Blommor.
Bly.
Fuk.
4
Förstärkta Bemilnings- UIskottets Memorial N:o 28.
Enär denna omröstning utfallit med 6-4. Ja emot 54 Nej, så hafva Rikets
Ständer beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
iO.de
Den som vill att, i öfverensstämmelse med Utskottets, af två Stånd gillade,
förslag, saltad eller inlagd Strömming skall draga införsels-tull af 25 öre centnern,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, enligt Borgare- och Bonde-ståndens beslut, nämnde artikel att vid införsel
åtnjuta tullfrihet.
Denna votering har utfallit med 63 Ja och 56 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
ii:le omröstningen.
Den som gillar Utskottets, af tre Stånd antagna, förslag, att saltad eller inlagd
Fisk: ”ali annan”, skall åsätlas införsels-tull af 75 öre centnern, röstar Ja; den
det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, i enlighet med Borgare-ståndets beslut, saltad eller inlagd Fisk: ”ali
annan”, att vid införsel vara tullfri.
Omröstningen har utfallit med 93 Ja och 26 Nej; och hafva Rikets Ständer
alltså beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionens innehåll.
12:te omröstningen.
Den som vill att. på säll Utskottet föreslagit och två Stånd beslutat, Fisk:
törr eller rökt: Gråsidor eller Sej, skall vid införsel draga tull af 1 R:dr 25 öre
centnern, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
skall, jemlikt Borgare- och Bonde-ståndens beslut, denna artikel vid införsel vara
tullfri.
Denna votering har utfallit med 62 Ja emot 56 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
i3:de omröstningen.
Den som anser att, i öfverensstämmelse med Utskottets, af tre Stånd godkända,
förslag, följande slag torr eller rökt Fisk böra åsättas inför^els-tull, till belopp
för Lax och Ä1 af 6 R:dr, för Långor och Torsk, med derunder inhegripne Rotscher,
samt Klipp-, Stock-, och Platt- eller Bredlisk af 1 R:dr 50. öre och för ”andra
slag” af 2 R:dr 50 öre centnern, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Förstärkta Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 28.
5
Vinner Nej,
komma, på sätt Borgare-ståndet beslutat, nämnde slag torr eller rökt Fisk att vid
införsel åtnjuta tullfrihet.
Som denna votering utfallit med 100 Ja emot 19 Nej, så hafva Rikets
Ständer beslutat i öfverensstämmelse med innehållet af Ja-propositionen.
I4:de omröstningen.
Den som, i likhet med hvad Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, vill
att Fläsk skall vid införsel vara tullfritt, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
åsättes, enligt Bonde-Ståndets beslut, Fläsk införsels-tull af 5 öre skålpundet.
Voteringen har utfallit med 77 Ja emot 41 Nej; och hafva Rikets Ständer
sålunda beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
i5:de omröstningen.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, Frukter
och Bär, ej specificerade: friska, samt Grönsaker: friska, skola åsättas införsels-tull
af 50 öre centnern, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
komma dessa artiklar att, på sätt Borgare-Ståndet beslutat, vid införsel vara tullfria.
Enär denna votering utfallit med 75 Ja och 45 Nej, hufva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
i6.de
Den som bifaller Utskottets, af 3 Stånd godkända, förslag, att Galläpplen
skola vid införsel vara tullfria, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
åsättes, enligt Bonde-Ståndets beslut, Galläpplen införsels-tull af 4 öre skålpundet.
Denna omröstning har utfallit med 79 Ja och 40 Nej; i följd hvaraf Rikets
Ständer beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
il: de omröstningen.
Den som vill att införsels-tullen å Garn: Bomulls-, enkelt eller dubbleradt,
i härfvor eller å bobiner, ofärgadt, skall, i enlighet med Utskottets förslag och tre
Stånds beslut, bestämmas till 12 öre skålpundet, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej.
fastställes, jemlikt Borgare-Ståndets beslut, införsels-tullen för nämnde slag Garn till
40 öre skålpundet.
FUi.lc.
Frukter
och Flir.
Gallii/mhu.
Garn.
6
Förstärkta Bevillnings-Utskoltets Memorial N:o 28.
Glas.
Ilis.
Omröstningen har utfallit med 67 Ja och 52 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med innehållet af Ja-propositionen.
i8:de omröstningen.
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd antagna, förslag, att införsels-tullen
å Glas: Ljuskron-, skall bestämmas till 12 öre skålpundet, röstar Ja; den det ej
vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
fastställes, enligt Bonde-Ståndets beslut, införsels-tullen å denna artikel till 15 öre
skålpundet.
Sora denna omröstning utfallit med 68 Ja och 49 Nej, hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
19:de omröstningen.
Den sorn vill att, i öfverensstämmelse med Utskottets, af två Stånd godkända,
förslag, Glas: ”Andra slag, Karafiner och pressade eller slipade Flaskor derunder
inbegripna”, åsättes införsels-tull af 25 öre skålpundet, röstar Ja; den det
ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
bestämmes, enligt Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets beslut, införselsafgiften
för hit hänförliga artiklar till 20 öre skålpundet.
Som denna omröstning utfallit med 58 Ja emot 59 Nej, så hafva Rikets
Ständer beslutat i enlighet med innehållet af Nej-propositionen.
20:de omröstningen.
Den som anser att, på sätt Utskottet föreslagit och två Stånd beslutat, Ris:
oskalad eller Paddy, hör vid införsel vara tullfri, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
belägges, enligt Preste- och Bonde-Ståndens beslut, denna artikel med införselsafgift
af 50 öre per centner.
Denna votering har utfallit med 62 Ja och 56 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionens innehåll.
21:sta omröstningen.
Den som godkänner Utskottets, af två Stånd antagna, förslag om följande
tullbeslämmelser för Gryn, utom af spanmål:
Förstärkta Bevilbiings-Utskollets Memorial N:o 28.
7
Införsels-tull.
Skålp. öre.
Ris- äfvensom Rismjöl  1 — 2.
andra slag "... 1 — 4,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
bestämmes, enligt Ridderskapet och Adelns samt Preste-Ståndets beslut, införselsafgiften
lör Gryn, alla slag, utom af spanmål, äfvensom Rismjöl, till 4 öre skålpundet.
Omröstningen bar utfallit med 76 Ja och 42 Nej; och hafva Rikets Ständer
alltså beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionens innehåll.
22:dra omröstningen.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, inför- Gumm.
sels-afgiften för Gummi, alla slag, ej specifieeradt, och för Hartz, fastställes till 1 Boris.
öre skålpundet, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
bestämmes, jemlikt Bonde-Ståndets beslut, införsels-tullen å dessa artiklar till 2 öre
skålpundet.
Denna omröstning har utfallit med 80 Ja emot 58 Nej; hvadan Rikets
Ständer besiutat i enlighet med Ja-propositionen.
aj Om kontra-proposition.
23:dje omröstningen.
Den som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen, angående inför- Hudar och
sels-afgifterna å Hudar och Skinn, ej till Pelsverk hänförliga, oberedda, antager de &lcum
af
Preste-Ståndet fastställda tullsatser, nemligen för:
Centner. R:dr öre.
torra: osaltade och obestrukna .... 1 2: 50.
saltade eller bestrukna  1 2: —
våtsaltade och andra slag  1 4: 25,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer särskild omröstning att anställas, huruvida Borgare- eller Bonde-Ståndets
beslut skall antagas till kontra-proposition i hufvud-voteringen.
Då omröstningen utföll med 57 Ja och 62 Nej, anställdes, rörande kontrapropositionen,
vidare
8
Förstärkta Bevillnings-Ulskoltets Memorial N:o 28.
2F.de
Ren som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen, angående införsels-afgiftorna
för artikeln Hudar oell Skinn, ej till Pelsverk hänförliga, oberedda,
antager Borgare-Ståndets beslut, att denna artikel skall vid införsel vara tullfri, röstar
Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antages till kontra-proposition Bonde-Ståndets beslut om följande tullsatser för denna
artikel, nemligen:
Centner. R:dr öre.
torra: osaltade oell obestrukna .... 1 2: 50.
saltade eller bestrukna  1 1: 25.
våtsaltaae oell andra slag
1 — 6*'.
Denna omröstning utföll med 52 Ja och 67 Nej; och var således BondeStåndets
beslut antaget till kontra-proposition.
b) I hufvudsaken.
25:te omröstningen.
Ilen som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och Ridderskapet och Adeln
beslutat, tull-bestämmelserna för Hudar och Skinn, ej till Pelsverk hänförliga, oberedda,
skola blifva följaude:
Införsels-tull.
Centner. R:dr öre.
torra: osaltade och obestrukna .... 1 2: 50.
saitade eller bestrukna ..... t 1: 25.
våtsaltade och amira slag — Fria,|
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antages Bonde-Ståndets beslut om följande lull-satsor för denna artikel, nemligen:
Centner. R:dr öre.
torra: osaltade och obestrukna .... 1 2: 50.
saltade eller bestrukna  1 1: 25.
våtsaltade och andra slag  1 — 60.
Som denna votering utfaliit med 63 Ja emot 55 Nej, hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
26:le
Förstärkta Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 28.
9
26:te omröstningen.
Den sorn bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att tull-bestäm- PeUverk.
melserna vid införsel af Pelsverk skola blifva följande:
Pelsverk: beredda och oberedda:
Införsels-tull.
Skålp.
B: dr öre.
Get-, Ren- och Skjäl-skinn ....
1
— 10.
Får- och Lamm-skinn:
grå Krimska samt äkta svarta Kalmuck-
1
— 40.
andra slag
t
— 15.
Björn-, Jerf- eller Filfras-, Kanin-, Lo-,
Räf-, Sjupp- och Varg-skinn
1
— 25.
andra slag
1
1: —
Pelsverk, hopsydda, äfvensom fullfärdiga persedlar med pelsverk till öfvertyg,
såsom Skinnpelsar, Muffar, Boas m. m. förtullas lika med pelsverket, hvaraf de
bestå, med tillägg af 50 procent, röstar Ja i den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antages för denna artikel följande af Bonde-ståndet beslutade tull-bestämmelser :
Pelsverk: oberedda:
Införsels-tull.
Skålp. R:dr öre.
Get-, Ben- och Skjäl-skinn .... 1 — K).
Får- och Lamm-skinn:
grå Krimska samt svarta Kalmuck- . 1 — 40.
andra slag  1 — 15.
Björn-, Jerf- eller Filfras-, Kanin-, Lo-,
Räf-, Sjupp- och Varg-skinn ... 1 — 40.
andra slag  1 1: 25.
Mer eller mindre beredda Pelsverk införtullas med 15 procent förhöjning
uti den för oberedda af samma slag ofvan utsatta tull, och fullfärdiga persedlar med
pelsverk till öfvertyg, såsom Skinnpelsar, Muffar, Boas m. m. tullbehandlas lika med
beredda pelsverket, hvaraf de bestå, med tillägg af 50 procent.
Sorn denna votering utfallit med 84 Ja emot 35 Nej, så hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
27:de omröstningen.
Den som anser att, i enlighet med Utskottets, af tre Stånd bifallna förslag, Humk.
Humle bör vid införsel vara tullfri, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Bih. lill R. St. Vrot. 1856 $ 1857. 5 Sami 1 Afd. 25 Haft. 2
Instmmenter.
iO Förstärkta Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 28.
e Kk mVi s 'A- V c.''-'. ' #-«» ««
Vinner Nej,
bestämmes, jemlikt Bonde-ståndets beslut, för Humle en införsels-afgift af 6 öre
skålpundet.
Voteringen har utfallit med 83 Ja emot 36 Nej; och hafva Rikets Ständer
sålunda beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionen.
28:de omröstningen.
Den som utan förändring antager följande af Utskottet föreslagna och af tre
Stånd godkända tull-bestämmelse:
Instrumenter:
Fältskärs-, Mathematiska, Optiska, Fysiska och Navigations-, med eller
utan fodral:
alla slag, monterade optiska Glas, Barometrar och Thermoinetrar derunder
Införsels-tull.
Skålp. öre.
inbegripne  1 — 40-
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer härvid att, enligt Preste-slåndets heslut, tilläggas en så lydande anmärkning:
Mathematiska, Optiska och Fysiska Instrumenter för farmaceutiska eller vetenskapliga
behof må, sedan beskaffenheten och qvantiteten blifvit hos Sundhetskollegium,
Vetenskaps-akademien eller vederbörande Universitets-fakultet uppgifne
och godkände, af Apothekare och Vetenskaps-idkare införas tullfritt.
Enär denna omröstning utfallit med 64 Ja och 55 Nej, hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
29:de omröstningen.
Den som bifaller följande af Utskottet framställda och af tre Stånd godkända
förslag till tull-bestämmelser för nedannämnde slag Musikaliska Instrumenter,
nemligen:
(Fleuter, Klarinetter och Oboer
Guitarrer och Lutor . . .
Violer
Violonceller och Kontrabaser .
Waldbom och Trompetter . .
Trummor och Pukor
Klaver och Positiv . . . .
Si i. ib 01 illy 10
Införsels-tull.
Stycke. R:dr öre.
— 75.
2: —
I: —
4: 50.
3: —
3: —
7: 50.
rtb. •' N '--lil -».f. Mttlmtt » ,w.\v ;JV*
Förstärkta Bevillnings-Utskottels Memorial N:o 28.
11
Harpor
Fortepiano: tafel- samt stående s. k. kabinclts-flyglar
....
flygel-
Införsels-tull.
Stycke. R:dr öre.
1 15: —
1
1
Skålp.
1
.60:
120:
1: 50,
WVKV
Speldosor •
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, , i; „ ,.f>! |V
fastställes för nämnde slag Musikaliska Instrumenter följande af Bonde-ståndet beslutade
införsels-afgifter:
Stycke.
Fleuter, Klarinetter och Oboer
Guitarrer och Lutor
Violer
Violonceller och Kontrabaser
Waldhorn och Trompetter
Trummor och Pukor .
Klä,ve;y och Positiv
Harpor (. ... . . ,ff( . . •
Fortepiano: tafel- samt stående s. k. kabinelts-flyglar
....
loa.jm . flygel-
Speldosor
Denna ommstning har i(tfallit med 81 Ja och 58 Nej; i följd hvaraf Rikets
Ständer beslutat i öfverensstämmelse med Ja-proposilionen.
R:dr öre.
2
50.
5
50.
I
75.
6
—■
0
—
4
-—
28
—
25
—
75
—
150
—
2
JO.de
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, Ister:
Svin- eller Gås-, skall vid införsel vara tullfritt, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
belägges, enligt Bonde-ståndets beslut, denna artikel med införsels—afgift af 5 öre
skalpundet.
Enär denna votering utfallit med 89 Ja och 50 Nej, hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
Ister.
Jemplåtar.
Knj/var.]
Korgar.
12 Förstärkta Bevillnings-Ulskottets Memorial N:o 28.
3i:sta omröstningen. (33 prop. i Meni. N:o 27.)
Den sorn, i öfverensstämmelse med Utskottets, af tre Stånd antagna förslag,
anser oförtenta Jernplåtar böra vid införsel vara tullfria, röstar Ja; den det ej vill,
röstar Nej;j
Vinner Nej,
bestämmes, enligt Bonde-ståndets beslut, införsels-afgiften för denna artikel till 1
R:dr centnern.
Omröstningen har utfallit med 71 Ja och 46 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
32:dra omröstningen. (35 prop.).
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, att förtenta Jernplåtar
skola vid införsel vara tullfria, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antages Bonde-ståndets beslut, att bestämma denna tull till 1 R:dr centnern.
Denna votering har utfallit med 79 Ja emot 59 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionens innehåll.
33:dje omröstningen. (37 prop.).
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, införselstullen
å Pennknifvar bestämmes till 1 R-.dr 12 öre skålpundet, röstar Ja; den det
ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antages, enligt Bonde-ståndets beslut, införsels-afgiften för denna artikel till 1 R:dr
25 öre skålpundet.
Som denna votering utfallit med 64 Ja emot 55 Nej, så hafva Rikets
Ständer beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
3J:de omröstningen. (39 prop.).
Den som antager Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, att införsels-tullen
för Korgar och Korgmakare-arbeten: af klufvet vide eller strå, rör och andra finare
slag, bestämmes till 1 R:dr 12 öre skålpundet, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer införsels-afgiften för nämnde artikel att, enligt Bonde-ståndets beslut, utgå
med 1 R-.dr 25 öre skålpundet.
Voteringen har utfallit med 75 Ja och 45 Nej; och hafva Rikets Ständer
sålunda beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionen.
Förstärkta Bemllnings-Ulskotlets Memorial N:o 28.
IS
35:te omröstningen. (40 prop.).
Den sora bifaller Utskottets, af tre Stånd antagna förslag, att Kreatur, alla
slag, skola vid införsel vara tullfria, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antages för Kreatur följande, af Bonde-ståndet beslutade, tullbestämmelser:
Inf.-tuli
Stycke.
R:dr
Hästar, utom Hingstar
i
20:
Oxar, utom Tjurar
1
4:
Kor och Ungboskap
i
2:
Kalfvar och Svin, utom Fargaltar .
1
1:
Andra fyrfotade djur
1
—
50.
Enär denna votering utfallit med 82 Ja emot 37 Nej, hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
36:te omröstningen. (41 prop.).
Den som vill att, i öfverensstämmelse med Utskottets, af tre Stånd antagna
förslag, Kött, alla slag, skall vid införsel åtnjuta tullfrihet, röstar Ja; den det ej
vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antagas för Kött följande, af Bonde-ståndet beslutade, tullbestämmelser:
Inf.-tuU.
Centner. R:dr öre.
Saltadt  1 1: —
Andra slag  1 3: —
Denna omröstning har utfallit med 87 Ja och 31 Nej; i följd hvaraf Rikets
Ständer beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionens innehåll.
37:de omröstningen. (42 prop.).
Den som godkänner Utskottets, af tre Stånd bifallna förslag, att åsätta Leksaker
eller Niirnberger-kram: af trä eller sammansatta ämnen, med eller utan betsning,
målning eller lackering, införsels-afgift af 1 R:dr 50 öre skålpundet, röstar
Ja; den dét ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
bestämmes, enligt Bonde-ståndets beslut, införsels-tullen å nämnde artikel till 1
R:dr 70 öre skålpundet.
Omröstningen har utfallit med 66 Ja och 52 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
Kreatur.
A.\
KBtt.
Leksaker.
44
£•1* u./i. o* lUÄé»0A Itjb)
Förstärkta Bevillnings-Utskottels Memorial N:o 28.
38:de omröstningen. (45 prop.).
•> »IWrt li JU
Den sorn vill att Lin, oliäckladt och häckladt, vid införsel skall åtnjuta tullfrihet,
i enlighet med hvad Utskottet föreslagit och tre Stånd heslutat, röstar Ja;
den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, edligt Bönde-ståndets beslut, ohäckladt Lin att åsättas en införsels-afgift af
1 R:dr 50 öre och häckladt Lin af 3 R:dr per centner.
Som denna omröstning utfallit med 81 Ja och 57 Nej, så hafva Rikets
Ständer beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
39:de omröstningen. (44 prop.).
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd antagna förslag, att Talg skall vid
införsel vara tullfri, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, v > u
belägges, enligt Bonde-ståndets beslut, Talg vid införsel med en tull-afgift af 3
öre skålpundet.
Denna votering har utfallit med 80 Ja och 58 hvadan Rikets Ständér
beslutat i öfverensstämmelse med innehållet af Ja-propositionen.
40:de omröstningen. (45 prop.),
Den som vill att införsels-tullen å Stearin, i enlighet med Utskottets af tre
Stånd godkända förslag, bestämmes till 5 öre skålpundet, röstar Ja; den det ej vill,
röstar Nej;
Vinner Nej,
fastställes,' enligt Bonde-ståndets beslut, införsels-afgiften för Stearin till 8 öre
skålpundet.
Omröstningen har utfallit med 94 Ja och 25 Nej; och hafva Rikets Ständer
alltså beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionens innehåll.
ii:sta omröstningen. (46 prop.).
Den som godkänner Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, att Talgljus
åsältes införsels-tull af 4 öre skålpundet, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej;
bestämmes, i enlighet med Bonde-ståndets beslut, införsels-afgiften för Talgljus tili
5 öre skålpundet.
Denna votering har utfallit med 100 Ja emot 19 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
Förstärkta Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 28.
15
42:dra omröstningen. (47 prop.)
Den som anser, att införsels-tullen å Palmilinljus bör, på sätt Utskottet föreslagit
och tre Stånd beslutat, bestämmas till 5 öre skålpundet, röstar Ja; den det ej vill,
röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, jemlikt Bonde-ståndets beslut, införsels-tullen å Palmitinljus att utgå med
6 öre skålpundet,
Som denna votering utfallit med 108 Ja emot 9 Nej, så hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
43:dje omröstningen. (48 prop.).
Den som vill, att införsels-tullen å Stearin- och Margarinljus skall, i öfverensstämmelse
med Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, fastställas till 8 öre
skålpundet, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
bestämmes, i enlighet med Bonde-ståndets beslut, denna afgift till 10 öre skålpundet.
Voteringen har utfallit med 1Q8 Ja emot 9 Nej; och hafva Rikets Ständer
sålunda beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionen.
44:de omröstningen. (49 prop.).
Den som bifaller att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, Metaller.
tullfrihet må ega rum vid införsel af Metaller, sammansätta} ”andra slag, oarbetade,
Latun och Trådband derunder inbegripne”, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
fastställes, enligt Bonde-ståndets beslut, för denna artikel en införsels—afgift af 2
R:dr per centner.
Enär denna votering utfallit med 85 Ja och 34 Nej; hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
V? *
45:te omröstningen. (50 prop.).
Den som vill att, i enlighet med hvad CJtsj^ottet föreslagit och tre Stånd Ost
beslutat, Ost, alla slag, skall vid införsel vara tullfri, röstar Ja; den det ej vill,
röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, enligt Bonde-ståndets beslut, en införsels-tull af 5 öre skålpundet att
åsätlas denna artikel.
Denna omröstning bar utfallit med 82 "a och 36 Nej; i följd hvaraf
Rikets Ständer beslutat i ölverensstämmelse med Ja-propositionen.
Termin1 /rmO
16
Förstärkta Bevillning s-Utskottets Memorial N:o 28.
Papper.
.\ ,.»<v
Salt.
Silke.
46:(e omröstningen. (51 prop.).
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, att antaga införseltullen
för Papper: ”Kardus-, färgadt Omslags- Tobaks-, Makulatur-, Tryck-, limmadt
och olimmadt, Kort-, Koncept-, Tapet- och Poler-” till 6 öre skålpundet,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
bestämmes, i enlighet med Borgare-ståndets beslut, inlörsels-afgiften för nämnde
slag Papper till 5 öre skålpundet.
Omröstningen har utfallit med 73 Ja och 45 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
4-7:de omröstningen. (52 prop.).
Den som vill att, i enlighet med Utskottets, af tre Stånd godkända förslag,
införsels-afgiften för Papper: Skrif- och alla andra slag hvitt, ej speciiicerade, bestämmes
till 12 öre skålpundet, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
fastställes, enligt Borgare-ståndets beslut, införsels-tullen å nämnde slag Papper till
10 öre skålpundet.
Som denna omröstning utfallit med 73 Ja emot 45 Nej, så hafva Rikets
Ständer beslutat i öfverensstämmelse med innehållet af Ja-propositionen.
48:de omröstningen. (53 prop.).
Den som godkänner Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, att ”Salt: oraffineradt:
Kok-, Berg- och Glauber-, vattenfritt,” skall beläggas med en införselsafgift
af 10 öre per kubikfot, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
komma dessa slag Salt att, på sätt Bonde-ståndet beslutat, vid införsel vara tullfria.
Denna votering har utfallit med 76 Ja och 42 Nej) hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
4-9:de omröstningen. (54 prop.).
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, rått,
ofärgadt Silke skall vid införsel fortfarande vara tullfritt, röstar Ja; den det ej vill,
röstar Nej;
Vinner Nej.
åsättes, enligt Bonde-ståndets beslut, denna artikel en inlörsels-afgift af 50 öre
skålpundet.
Omröstningen
Förstärkta Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 28.
17
Omröstningen har utfaliit med 80 Ja och 39 Nej; och hafva Rikets Ständer
alltså beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionens innehåll.
50:de omröstningen (55 prop.).
Den sorn anser att Smör bör, i enlighet med hvad Utskottet föreslagit och
tre Stånd beslutat, vid införsel vara tullfritt, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antages, enligt Bonde-ståndets beslut, för Smör en införsels-tull af 3 öre skålpundet.
Denna votering har utfallit med 86 Ja emot 33 Nej; hvadan Rikets
Ständer beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
51:sla omröstningen (56 prop.).
Den sorn vill att, i enlighet med Utskottets, af tre Stånd godkända förslag,
införsels-tullen å Snörmakare-arbeten, såsom Fransar, Galoner, Gramaner, Aiguilletter,
Snodder, Snören, m. 11. ej specilicerade, bestämmes för ”af hel- och halfsiden” till
4 It:dr och ”andra slag” till 1 It:dr 50 öre skålpundet, röstar Ja; den det ej vill,
röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, på sätt Preste-ståndet beslutat, införsels-afgiften å Snörmakare-arbeten, ej
specificerade, att från början af 1860 utgå med nämnde belopp, men intill denna
tid med 7 R:dr 50 öre skålpundet för ”af hel- och halfsiden” och 2 R:dr skålpundet
för ”andra slag.”
Som denna votering utfallit med 81 Ja emot 38 Nej; så hafva Rikets
Ständer beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
52:dra omröstningen (58 prop.).
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, införselstullen
å Socker bestämmes för ”raffineradt, alla slag, såsom Topp-, Kandi- och
Kak- samt krossadt eller pulveriseradt Socker, äfvensom Havanna-Terres och dermed
till sockerhalten lika slag,” till 13 öre och för ”andra slag” till 8 öre skålpundet,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antages Ridderskapet och Adelns beslut, att inlörsels-tullen å det förstnämnda slaget,
eller raffineradt, m. m. bestämmes till 15 öre, och å det sednare eller ”andra slag”
till 9 öre skålpundet.
Voteringen har utfallit med 70 Ja emot 49 Nej; och hafva Rikets Ständer
sålunda beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionen.
Bih. till R. St. Prot. 1856 tf 1857. 5 Sami. 1 A/d. 25 Haft. 3
Smör.
Snörmakare
arbeten.
Socker.
18
Förstärkta Bevillnings- (Jt skottets Memorial N:o 28.
Sirap.
Soda.
Spanmål.
53:dje omröstningen (59 prop.).
Den som anser, att införsels-tullen för Sirap, alla slag, bör, på sätt Utskottet
föreslagit och tre Stånd beslutat, bestämmas till 6 öre skålpundet, röstar Ja;
den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
fastställes, enligt Bonde-ståndets beslut, införsels-afgiften, för denna artikel till 4
öre skålpundet.
Enär denna votering utfallit med 55 Ja och 64 Nej; hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Nej-propositionen.
54:de omröstningen (60 prop.).
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att Soda eller
Kolsyradt Natron skall vid införsel åtnjuta tullfrihet, röstar Ja; den det ej vill,
röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, i enlighet med Bonde-ståndets beslut, denna artikel att åsältas införselstull
af 25 öre centnern.
Denna omröstning har utfallit med 89 Ja och 50 Nej; i följd hvaraf Rikets
Ständer beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionen.
55:te omröstningen (61 prop.)
Den som vill att, i enlighet med hvad af Utskottet blifvit föreslaget och tre
Stånd beslutat, Spanmål, alla slag, malen och omalen, skall vid införsel vara tullfri,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antages för Spanmål följande, af Bonde-ståndet beslutade tullbestämmelser:
omalen:
Införsels-tull.
Kubikfot.
R:dr öre.
Bohvete
— 9.
Hafre .
i
9.
Hvete .
1
12.
Korn och
Malt ....
. . . . . i
— 9.
Linser .
1
— 9.
Råg
t
— 12.
Vicker .
— 12.
Arter
1
— 12.
malen:
Centner.
Gryn och
Mjöl ....
. . . t
— 30.
Förstärkta Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 28.
19
Omröstningen har utfallit med 69 Ja och 50 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll,
56:te omröstningen (62 prop.j.
in Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, att införsels-tullen Spetsar.
för Spetsar, Uddar och Blonder: Silkes- och Linne-, bestämmes till 6 Il:dr skål
pundet,
rostar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer införsels-algiften för denna artikel alt, enligt Bonde-ståndets beslut, utgå
med 7 ILdr 50 öre skålpundet.
Voteringen har utfallit med 78 Ja och 41 Nej; hvadan Rikets Ständer beslutat
i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
al Om kontra-proposition: Strumpor.
57:de omröstningen (65 prop.).
Den som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen, angående artik—
larne Strumpor m. m., ”andra slag”, och Vantar, ”andra slag”, antager Ridderskapet
och Adelns beslut, att. bestämma införsels-tullen härå under år 1858 till 1 ILdr
50 öre och under år 1859 till 1 ILdr 25 öre skålpundet, röstar Ja; den det ej
vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antages till kontra-proposition Borgare-ståndets beslut, ali införsels-afgiften för dessa
artiklar fastställes lill 1 ILdr 25 öre under båda de nämnde åren.
Omröstningen utföll med 68 Ja och 51 Nej; i följd hvaraf Ridderskapet
och Adelns beslut blifvit antaget till kontra-proposition.
b) 1 hufvudsake*:
58:de omröstningen (64 prop.)
Den sorn vill alt införsels-tullen å Strumpor och andra på strumpstol eller
genom stickning tillverkade arbeten, ej specificerade: ”andra slag”, äfvensom å Vantar,
”andra slag”, bestämmes alt, på sätt två Stånd beslutat, utgå intill början af år
1860 med 1 ILdr 50 öre skålpundet, röstar Ja; den det ej vill röstar Nej;
Vinner Nej, antages:
Ridderskapet och Adelns beslut, alt bestämma införsels-tullen härå under år 1858
till 1 ILdr 50 öre och under år 1859 lill 1 ILdr 25 öre skålpundet.
Denna omröstning har utfallit med 57 Ja och 62 Nej; hvadan Rikets Stän
der
beslutat i enlighet med Nej-propositionen.
20
Förstärkta Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 28.
Tenn.
2 obak.
59:de omröstningen (66 prop.).
Den sora gillar Utskottets, af tre Stånd bifallna förslag, att Tenn: ”oarbetadt
samt arbetadt, gammalt oell sönderbrutet”, skall vid införsel vara tullfritt, röstar
Ja; den det ej vill, röstar iVe/;
Vinner Nej,
åsättes, enligt Bonde-ståndets beslut, denna artikel införsels-afgift af 5 öre skålpundet.
Enär denna votering utfallit med 86 Ja och 33 Nej, hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
60:de omröstningen (67 prop.).
Den som vill att. på sätt Utskottet föreslagit och Borgare-ståndet gillat,
införsels-afgiften för Tobak: oarbetad: Blad och Stjelk, bestämmes till 20 öre skålpundet,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
fastställes afgiften vid införsel af denna artikel, i öfverensstämmelse med tre Stånds
beslut, till 22 öre skålpundet.
Denna omröstning bar utfallit med 54 Ja och 85 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i öfverensstämmelse med Nej-propositionen.
a) Om kontra-propositionen:
61:sta omröstningen (68 prop.).
Den som vill att till kontra-proposition i hufvud sakliga voteringen, angående
införsels-tullen å Cigarrer, antages Preste-ståndets beslut, att denna afgift skall intill
1860, års början utgå med 1 R:dr 90 öre och sedermera med 1 R:dr 50 öre
skålpundet, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antages till kontra-proposition Bonde-ståndets beslut, att införsels-tullen å Cigarrer
skall utgöra i R:dr 80 öre skålpundet.
Som d,enna votering utföll med 48 Ja och 7 \ Nej, var Bonde-ståndets
beslut antaget till kontra-proposition.
V) I hufvudsaken:
62:dra omröstningen (69 prop.).
Den som bifaller Utskottets, af två Stånd godkända förslag, att införsels-tullen
för Tobak: arbetad: ”Cigarrer”, skall utgöra 1 It:dr 50 öre skålpundet, röstar Ja; „
den det ej vill, röstar Nej;
Förstärkta Bevillnings- Utskottets Memorial N:o 28.
21
Vinner Nej, antages:
Bonde-ståndets beslut, att införsels-tullen å Cigarrer skall utgöra 1 R:dr 80 öre
skålpundet.
Denna omröstning har utfallit med 50 Ja och 68 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Nej-propositionens innehåll.
63:dje omröstningen (70 prop.).
%
Den som godkänner Utskottets, af tre Stånd bifallna förslag till införsels-afgifter
för följande slag arbetad Tobak, nemligen: malen eller Snus, 50 öre, spunnen eller
Negerhead 30 öre och Stänger och Karotter 50 öre skålpundet, röstar Ja; den det
ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
bestämmes, enligt Bonde-ståndets beslut, inlörsels-tullen å dessa slag Tobak, för
malen elieb Snus lill 55 öre, för spunnen eiler Negerhead till 35 öre och för Stän
ger
och Karotter till 60 öre per skålpund.
Omröstningen har utfallit med 55 Ja och 63 Nej; och hafva Rikets Stän
der
alltså beslutat i öfverensstämmelse med Nej-propositionens innehåll.
64:de omröstningen (71 prop.).
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, Tran
och Späck, alla slag, skola draga införsels-tull af 1 öre skålpundet, röstar Ja; den
det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, enligt Borgare-ståndets beslut, denna artikel att vid införsel vara tullfri.
Denna votering har utfallit med 83 Ja emot 55 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
65:te omröstningen (72 prop.).
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd antagna förslag, att Tråd: Jernoch
Stål-, skall vid införsel vara tullfri, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
åsättes, enligt Bonde-ståndets beslut, denna artikel en införsels-tull af 8 öre
skålpundet.
Som denna votering utfallit med 76 Ja emot 42 Nej; så hafva Rikets
Ständer beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
66:te omröstningen (73 prop.).
Den som vill att, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag och tre Stånds
Tran.
Tråd.
22
Förstärkta Bevillnings-Utskotlels Memorial N:o 28.
Vax.
Viijnader.
beslut, Tråd . Koppar- och annan ej specilicerad Metall-, ”andra slag”, skall vid
införsel åtnjuta tullfrihet, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
bestämmes, i enlighet, med Bonde-ståndets beslut, för denna artikel en införselstull
af 12 öre skålpundet.
Voteringen liar utfallit med 86 Ja emot 53 Nej; och hafva Rikets Ständer
sålunda beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionen.
67:de omröstningen (74 prop.).
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd gillade förslag, att Vax, alla slag,
skall vid införsel vara tullfritt, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, enligt Bonde-ståndets beslut, denna artikel alt beläggas med införsel^—tull
af 10 öre skålpundet.
Enär denria votering utfallit med 85 Ja och 34 Nej; hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
68:de omröstningen (75 prop.).
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, inför—
sels-afgiften å Väfnader: Helsiden-, Felb och Plys, bestämmes till 1 R:dr 50 öre
skålpundet, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, enligt Bonde-ståndets beslut, denna afgift att utgå med 2 R:dr skålpundet.
Denna omröstning har ullallit med 77 Ja och 42 Nej; i följd hvaraf Rikets
Ständer beslutat i öfverensstämmelse med innehållet af Ja-propositionen.
69:de omröstningen (76 prop.).
Den som vill, att införsels-tullen å Väfnader: Helsiden- ”andra slag, Guldoch
Silfvertyg derunder inbegripne”, skall, i öfverensstämmelse med lie Stånds beslut,
år 1859 utgå med 7 R:dr 50 öre skålpundet, röstar Ja; den det ej vill,
röstar Nej;
Vinner Nej,
fastställes, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, denna afgift för år 1859 lill 6
R:dr 75 öre skålpundet.
Omröstningen har utfallit med 82 Ja och 57 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
Förstärkta Bevillnings-Ulskottets Memorial N:o 28.
23
70:de omröstningen (7!! prop.J .
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och 3 Stånd beslutat, rubriken
Bomulls-väfnader, ”andra slag”, skall indelas i:
oblekta och ofärgade,
blekta eller färgade, samt
tryckta eller pressade,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer nämnde rubrik, Bomulls-väfnader, andra slag, att, enligt Borgare-ståndets
beslut, erhålla följande indelning:
oblekta och ofärgade,
blekta eller enfärgade,
genom olika färgadt garn randiga eller rutiga, tryckta,
pressade eller genom sjelfva väfnadssället fasonerade.
Som denna omröstning utfallit med 08 Ja emot 21 Nej; hafva Rikets
Ständer beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionens innehåll.
71:sta omröstningen (79 prop.).
Den som, i enlighet med Utskottets, af två Stånd godkända förslag, anser
införsels-tullen å Bomulls-väfnader, ”andra slag”, böra bestämmas för:
öre.
första under-afdelningen till  — 40.
andra dito „  — 70, och
tredje dito „  — 90, per
skålpund, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
komma, enligt Preste- och Bonde-ståndens beslut, omförmälda afgifts—belopp att
tillämpas först från och med år 1860, men för den föregående tiden, eller åren
1858 och 1859, alt bestämmas för.
R:dr öre.
första afdelningen lil) ......... — 50.
andra dito „
— 80.
tredje dito „
i: — allt
skålpundet.
Denna votering har utfallit med 35 Ja emot 86 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Nej-propositionen.
24
Förstärkta Bevillnings-Utskottets Memorial N:o 28.
Band.
a) Om kontra-proposition:
72:dra omröstningen (80 prop.).
Den som till kontra-proposition i liufvudsakliga voteringen, angående införsels-tullen
å rubriken ”andra slag” Ylleväfnader, antager Ridderskapet och Adelns
beslut, att bestämma denna tull för åren 1858 och 1859 till 1 R:dr 50 öre samt
derefter till 1 R:dr 25 öre skålpundet, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antages till kontra-proposition Preste- och Rorgare-ståndens beslut, att åsätta nämnde
artikel en införsels-tull af 1 R:dr 50 öre per skålpund.
Voteringen har utfallit med 48 Ja och 71 Nej; i följd hvaraf Preste- och
Borgare-ståndens beslut blifvit antaget till kontra-proposition.
hj I hufvudsaken:
13:dje omröstningen (81 prop.).
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och ett Stånd bifallit, införsels-tullen
å Ylleväfnader, ”andra slag”, bestämmes till 1 R:dr 25 öre skålpundet,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antages Preste- och Borgare-ståndens beslut, att åsätta nämnde artikel en införselstull
af 1 R:dr 50 öre skålpundet.
Denna votering har utfallit med 49 Ja och 70 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Nej-propositionen.
a) Om kontra-proposition.
74:de omröstningen (82 prop.).
Den som till kontra-proposition i liufvudsakliga voteringen, angående artikeln
Band: Siden-, antager Ridderskapet och Adelns beslut, alt införsels-tullen å denna
artikel skall år 1858 utgå med 7 R:dr 50 öre och år 1859 med 6 R:dr 75 öre,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antages till kontra-proposition Preste-ståndets beslut, att införsels—afgiften för denna
artikel skall åren 1858 och 1859 utgöra 7 l\:dr 50 öre skålpundet.
Som denna votering utföll med 67 Ja och 52 Nej, var Ridderskapet och
Adelns beslut antaget till kontra-proposition
vid
Förstärkta ReviUnings-Utskottets Memorial N:o 28.
25
vid hufvudsakliga eller
75:le omröstningen (553 prop.).
Den sorn bifaller Utskottets, af två Stånd godkända förslag, att införselstullen
för Band: Siden-, skall bestämmas till 6 R:dr skålpundet, röstar Ja; den det
ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antagcs Ridderskapet oell Adelns beslut, att införsels-tullen å denna artikel skall år
15558 utgå med 7 R:dr 50 öre oell år 1859 med 6 R:dr 75 öre skålpundet.
Omröstningen liar utfallit med 53 Ja och 66 Nej; och hafva alltså Rikets
Ständer beslutat i enlighet med Nej-propositionen.
76:te omröstningen (84 prop.).
Den som godkänner Utskottets, af tre Stånd antagna förslag, att införselstullen
för Band: Half—siden—, bestämmes till 3 R:dr skålpundet, röstar Ja; den det
ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, enligt Preste-ståndels beslut, denna lull att under åren 1858 och 1859
förhöjas till 3 R:dr 75 öre skålpundet.
Denna votering har utfallit med 69 Ja och 50 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
77:de omröstningen (85 prop.).
Den som vill att, i enlighet med Utskottets förslag och tre Stånds beslut,
Zink, Tutanego och Spiauter: oarbetad och i plåtar, skall vid införsel vara tullfri,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
fastställes, enligt Bonde-ståndets beslut, för denna artikel en införsels—afgift af 1 R:dr
per centner.
Voteringen har utfallit med 85 Ja emot 34 Nej; i följd hvaraf Rikets Ständer
beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionen.
bj Vt för sels-tarifcn.
78:de omröstningen (86 prop.).
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag, att åsätta Ben:
andra slag än Elfen- och Hvalfisk-, oarbetade, utförsels-tull af 50 öre centnern,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Bih. tiU R. St. Prot. 1856 $ 1857. 5 Sami. 1 Afd. 25 Baft. 4
Zink.
Ben.
26
Förstärkta BeviUmngs-Utskotlels Memoria! N:o 28.
Vinner Nej,
kommer, enligt Borgare-ståndets beslut, denna artikel att vid utförsel åtnjuta tullfrihet
Enär denna votering utfallit med (16 Ja och 32 Nej, hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
\
79:de omröstningen (87 prop.).
Jern. Den sorn vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, utför
sels-tullen
för Jern: gjutet: Tack- och Barlast-, Kanoner, Stycken, Nickhakar och
Mörsare, ostämplade och oborrade, Hällar öfver 1 tums tjocklek, jemte Lod och
Lödjor af större tyngd än 1 centner, bestämmes till 50 öre per centner, röstar
Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
fastställes, enligt Bonde-ståndets beslut, denna afgift till 40 öre centnern.
Oipröstningen har utfallit med 7 7 Ja och 42 Nej; och hafva Rikets Ständer
alltså beslutat i öfverensstämmelse med innehållet af Ja-propositionen.
80:de omröstningen (89 prop.).
Koppar. Den som vill att, i öfverensstämmelse med Utskottets, af tre Stånd god
kända
förslag, utförsels-afgiften för Koppar: rå, bestämmes till 5 Il:dr och för
gårad, samt Kopparskrot, alla slag, äfvensom Kopparaska, till 60 öre per centner,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej.
komma dessa artiklar att, på sätt Borgare-ståndet beslutat, vid utförsel vara tulltria.
Denna votering har utfallit med 88 Ja emot 31 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
8i:sla omröstningen (90 prop.).
Lumpor. Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd antagna förslag, att för Lumpor
bestämmes en utförsels-tull af 2 R:dr centnern, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
kommer, enligt Borgare-ståndets beslut, denna artikel att vid utförsel vara fri från tull.
Som denna votering utfallit med 80 Ja emot 39 Nej, så hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll.
82:dra omröstningen (91 prop.).
Mulm. Den som, i enlighet med Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, vill att
utförsels-afgiften för Malm, rå och osmält, i Införsels-tarifen ej specificerad, fastställes
till 25 öre per centner, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Förstärkta BeviUnings-Utskottett Memorial N:o 28.
27
Vinner Ney,
bestämmes, i enlighet med Ridderskapet och Adelns beslut, utförsels-tullen för denna
artikel till 50 öre per centner.
Voteringen har utfallit med 54 Ja emot 65 Nej; och hafva Rikets Ständer
sålunda beslutat i öfverensstämmelse med Nej-propositionen.
83:dje omröstningen (92 prop.).
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd gillade förslag, att Ved, alla slag, Trävaror.
skall vid utförsel vara tullfri, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,
antagas i afseende på afgifterna vid utförseln af denna artikel följande af Borgareståndet
beslutade bestämmelser:
Utförsels-tnlL
Famn. B:dr öro.
Björk  4 2: 25.
Bok och Ek  1 5: —
alla andra slag  1 i: —
Anm. Famnen beräknas till 8 fots längd, 6 fots höjd och 3 fots bredd.
Enär denna votering utTällit nied 58 Ja och 64 Nej, hafva Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Nej-propositionen.
Hvilket allt Förstärkta Bevillnings-Utskottet iar hos Rikets Ständer anmäla.
Stockholm den 5 November 1857.
STOCKHOLM, tryckt hos N. Marcus, 1057.
Bevillning s- Utskottets Memorial N:o 29.
1
Auli. lill Exp. Ulsk. den 9 No v. 1857, lil. 2 e. m.
Memorial, rörande vissa ännu oafgjortla delar aj lulllaxe-underrättvis
erne.
Sedan genom omröstning i förstärkta Bevillnings-Utskottet, eniigt Memorial N:o
28, tull-tariferne numera blifvit af Rikets Sländer slutligen afgjorde, får Bevillnings
Ulskottet
till vidare behandling anmäla de i Utlåtandet N:o 26 omförmälda och i albidan
på tull-tarifernas fastställande uppskjutne frågor, rörande dels kredit-upplags-tarifen,
dels ock den tull-restitution, som vid utförsel af vissa utaf utländskt råämne inrikes tillverkade
varor må beviljas.
1 omförmälda Utlåtande har Utskottet redogjort ej mindre för de anmärkningar,
sorn Pöranlälit Borgare-Slåndel all återremittera nämnde frågor, än ock lör de öfriga
Ståndens i samma ämne lättade skiljaktiga beslut.
Hvad nu först angår det förslag lill kredit-upplags-tarif och transit-afgifl, som
linnes Utskottets Betänkande N:o 10 bilagdt, så betingas en förändring i della förslag,
i hvad det alser artikeln Bränvin och Sprit, deraf att Rikets Sländer beslutat, att,
med bifall lill Utskottets förslag i Betänkandet N:o 24, antaga vigten alkohol till
grund för lullafgiftens bestämmande; och får Utskottet i öfverensstämmelse härmed
hemställa,
att transil-afgiften för Genever, Cognac, Rhuin och Arrac må, på
sätt Ridderskapet och Adeln redan beslulat, bestämmas till 90 öre
per centner alkohol, såsom motsvarande 2 procent af den stadgade
införsels-tullen, samt minimi-qvantilelen för upplaget af hvartdera
utaf dessa bränvinsslag till 5 centner alkohol.
Bonde-ståndets beslut att utur larifen utesluta arliklarne Fisk och Koksalt grundades
på förutsättning att dessa artiklar, eniigt hvad samma Stånd jemväl beslulat,
Bih. litt B. St. Prot. 1856 & 1857. 5 Saini. I AJd. 26 Haft.
i
2
Bevillnings-Utskoltets Memorial l\:o 29.
bicfve vid införsel tullfria; men då denna förutsättning numera förfallit, lärer Bondeståndet
ock låta sitt omförmälda beslut om
förändring i kredit-upplags-tarifen falla, samt, lika med öfriga Stånden,
godkänna Utskottets förslag i denna del.
Likaledes torde Bonde-ståndet, som åsatt rått, ofärgadt silke införselstull och af
sådan anledning upptagit denna artikel i kredit-upplags-tarifen, nu, sedan fortfarande
tullfrihet för råsilke blifvit af Rikets Ständer medgifven,
finna beslutet att upptaga denna artikel i kredit-upplags-tarifen
böra förfalla.
Af Bonde-ståndet bar jemväl blifvit besiutadt, att de i larifen under rubriken
Ljus upptagna särskilda underafdeiningar "gula vaxljus”, samt ”hvita vaxljus och spermaceti-ljus”
skulle sammanföras under en rubrik ”alla andra slag” med 3 centner minimi-qvanlitet
och 1 R:dr transit-afgift per centner.
Detta beslut innebär den förändring uti Utskottets i öfverensstämmelse med gällande
stadgande afgifna förslag, alt paimitin-, stearin- och margarin-ljus skulle få på
kredit-upplag angifvas samt afgiften för hvita vaxljus och spermaceli-ljus nedsättas ifrån
1 R:dr 50 öre till 1 R:dr centnern; men då ifrågavarande förändring icke torde vara
af något egentligt behof påkallad och Utskottets förslag i denna del blifvit af tvä Stånd
gilladt, och af det tredje lemnadt utan anmärkning, får Utskottet hemställa,
alt kredit-upplags-tarifen för artikeln ljus, sådan den finnes i
Betänkandet N:o 10 uppställd, måtte jemväl af Bonde-ståndet
godkännas.
Vidare har i kredit-upplags-tarifen den ändring blifvit af Ridderskapet och Adeln
beslutad, att de under rubriken Tobak särskilde artiklarne Blad och Stjelk böra
sammanföras i en rubrik med 12 centners minimi-qvantitet och 15 öres afgift per
centner.
Utskottet biträder denna förändring, sorn endast innebär en nedsättning i minimi-qvantiteten
för upplag af stjelk; och anser jemväl i fråga om förevarande artikel,
öfverensstämmelse böra tillvägabringas emellan införsels-tarifens och kredit-upplagstarifens
nu skiljaktiga rubriker, i den förra ”katfvad” och i den sednare knaster’ ,
hemställande Utskottet alltså, att
följande rättelser i kredit-upplags-tarifen må vidtagas, i afseende på
hufvud-riibriken Tobak, nemligen alt blad och stjelk samman
föras
i en rubrik med minimi-qvantitet af 12 centner och transitafgift
af 15 öre per centner, samt ali i stället för rubriken ”knaster"
införes rubriken ”karfvad."
Vidkommande slutligen artiklarne Secker och Sirap, så har dels vid återremissen
af kredit-upplags larifen uti Borgare-ståndet blifvit yrkadt, att topp-, kandi- och
kak-socker måtte i denna tarif varda upptägne, dels ock Bonde-ståndet beslutat, att
vid artikeln Socker, krossadi lump- och llavanna-Terres, skulle i larifen jemväl upptagas
lopp-, kandi- och kak-, samt artikeln Sirap, alla slag, införas med minimi-qvantitet
af 18 centner och transit-afgift af 15 öre centnern.
Då någon framställning rörande partiel förändring i gällande stadganden, angående
de varor, som få på kredit-upplag angifvas, icke vid behandlingen af tulltaxan
och dermed samband egande ämnen hos Utskottet förekommit, hade Utskottet, med
särskildt afseende på den omständighet, att en allmän reglering af de olika upplagsrättigheterna
vore att snarligen förvänta och då nuvarande kredit-upplags-bestämmelser
fl r- vil In in (/ .? - lits kott a ts Memorial N:0 29.
3
förändringar i nu gällande kredit-uppiags-tarif, ari sorn för denna öfvergångstid het i n ga -  des af förändringar i sjelfva tulltaxan eller funnos nödige till följd af de nya myntocli
målt-bestämmelserne; men dä nu, pä salt omförmäldt blifvit, fcredit-upplagsrält för
socker-fabrikater blifvit af eli Stånd beslutad och yrkanden i samma syftning inom ett
annat Stånd förekommit samt larifen i sådant afseende blifvit lill Utskottet återremitterad,
har Utskottet funnit sig böra taga detta ämne i förnyad t öfvervägande.
Utskottet har härvid icke kunnat undgå att inse nyttan och lämpligheten deraf
att. i likhet med hvad för andra handels-artiklar af större betydenhet eger rum, upplagsrätt
äfven medgifves för de ifrågavarande socker-fabrikaten, och lärer otvifvelaktig!
tiden vara inne att afskaffa den inskränkning i della afseende, hvilken, när förbudet
mot införsel af raffinad-socker och sirap upphörde, såsom en öfvergångs-åtgärd stadgades
och sedermera förbli IV i t gällande. Genom denna inskränkning urslåndsälles handeln
att under den tid af året, då sjöfarten är hämmad, uppehålla täflan nied den inhemska
socker-fabrikationen. Att en sådan täflan under öfriga tider af året utöfva t eli helsosamt
inflytande pä raffinad-sockerpriset, ulan ali inhemska socker-fabrikationens bestånd
dervid äfven tyra ts, bar af erfarenhet nogsamt blifvit ådagalagdt, och någon anledning
torde ej vara alt befara, det icke denna fabrikation jemväl för framtiden bör kunna
uthålla täflan med dea utländska tillverkningen, äfven oin genom upplagsrätt för den
sistnämnda, denna täflan skulle utsläckas lill den del af äret, då, lill följd af nuvarande
upplags-lörbud, förtullning af varan i mån af behof icke kan ega rum.
Jemte det Utskottet får erinra derom, att redan vid sistlidna riksdag Rikets Ständer,
på här förut anförda grunder, beslöto, att den stadgade inskränkningen i upplagsrätten
för raffineradl socker och sirap skulle upphöra, hvilket beslut likväl af för Utskottet
okända skäl icke vann Kongl. Maj:ts Nådiga stadfästelse, har Utskottet, sorn är
al den tanke, hvilken också blifvit i de af Utskottet i Betänkandet N:o 10 pag. 6‘J
löreslagne och af Rikets Ständer numera godkände grunder för upplags-rättigheternas
ordnande tydligen uttryckt, att alla varor böra få uppläggas på nederlag, men för ifrågavarande
artiklar anser det vara af särskild vigt alt en sådan rättighet samtidigt med
tillämpningen af den nya tulltaxan vidtager, alltså funnit sig böra hemställa att, på
sätt Bonde-ståndet beslutat,
i kredit-uppiags-tarifen vid rubriken Socker, krossadt lump- och
Ilavanna-Terres, må tilläggas topp-, kandi- och kak-, samt artikeln
Sirap i samma tarif upptagas med minimi-qvantitet af 18 centner
och transit-afgift af 15 öre cenlnern.
1 sammanhang med frågan om hufvudsakligt bibehållande tills vidare af nu gällande
stadgande rörande kredit-upplagsrätlen, har Utskottet funnit sig böra fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet på angelägenheten att undanrödja den förveckling, som vid
öfvergången till den nya lull-Iagstiftningen skulle uppkomma derigenom att kredit-upplagsgods
skall förtullas efter den tullberäkning, som var gällande då upplaget skedde,
och att således det gods, som innevarande år blifvit på kredit-upplag intaget och under
nästföljande år derifrån förtullas, rätteligen borde, jemte nu gällande tullafgifter, draga
de tiil Handels- och Sjöfarts-fonden samt till städerna, under namn af tolag, nu utgående
särskilda afgifter. Dessa afgifter komma dock, enligt Rikets Ständers beslut, att
mod innevarande år i allmänhet upphöra såsom särskilda beskattnings-titlar och skulle
samtidigt dermed äfven en motsvarande förenkling af uppbörds-väsendet inträda. Att
uppskjuta denna förenkling endast för uppbörden af tilläggs-afgifterna för kredit-upplagsgods
vore visserligen icke skäligt; att på lullkamrarne öfverflytta tolags-uppböröen
för detta gods blefvc också förknippadt med kostnader och olägenheter af mångfaldig
art och skulle i sådant fall leverering tiil städerna samt Handels- och Sjöfarts-fonden
å
Beri Ilning*-Utskottets Memorial N:o 21).
al de sålunda uppburna särskilda afgifterne icke kunna ifrågakomma under annat vilkor,
än att ett motsvarigt afdrag iakltages å det ärliga anslag, som blifvit läststäldt att.
såsom godtgörelse för de särskilda afgifterna, af tullmedlen utgå. Att åter för dessa
och d>iika svårigheters skull befria kredit-upplagsgodset från de särskilda tili äggs-a fg i Iterna
skulle föranleda en sannolikt icke obetydlig uppoffring för Stats-kassan, som är
lörbunden att för dessa af gifter lemna Handels- och Sjölärts-fonden samt städerna
godtgörelse.
Då emellertid de ifrågavarande afgifterna lör sådant gods. som lätt på kreditupplag
intagas, i allmänhet blifvit i de nu af Rikets Ständer fastställda tullsatserna
tillagda förut stadgade tull-afgifler, skulle, utan någon nämnvärd förlust för statsverket,
det undantag från i allmänhet stadgade grunder för förtullning af kredit-upplagsgods
kunna medgifvas, att de från och med nästkommande år inträdande tullafgifterna finge
tillämpas äfven på sådan! gods, sorn. derförinnan å kredit-upplag intaget, blefve lill
förtullning anmäldt. Men då ett ovilkorlig) stadgande härom möjligen kunde i något
särskildt läll föranleda högre utgift för godsegaren, än hvartill han. enligt nu gällande
föreskrifter, olika för' olika städer', vore förbunden, torde tillika böra föreskrifvas, att
deri tullafgift, som, på sätt nämndt är, påföres innevarande år intaget kredit-upplagsgods,
icke må i något läll öfverstiga hvad enligt nu gällande föreskrifter skolat för
samma gods i tull, med lilläggs-algifter, erläggas.
I öfverensstämmelse härmed hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer mätte för sin del besluta, att vid förtullning
under nästkommande år från kredit-upplag af gods, som innevarande
år blifvit å sådant upplag intaget, tulla fg i lien beräknas efter
den nya tulltaxan, likväl med iakttagande deraf, att högre belopp
icke må uppbäras, än hvartill tullen, jemte de särskilda tilläggsafgifterna,
enligt nu gällande bestämmelser, skolat i hvarje särskildt
fall uppgå, samt ali Rikets Ständer i underdånig skrifvelse
hos Kongl. Maj:t anmäla detta sitt beslut med anhållan, att Kongl.
Majit täcktes om verkställigheten deraf meddela erforderliga föreskrifter.
Beträffande frågan 0111 tull-restitutioner vid utförsel al vissa utål utländska råämnen
inrikes tillverkade varor; så och då den af Utskottet föreslagna tull å råsocker,
8 öre skålpundet, numera blifvit af Rikets Ständer godkänd,
lärer Ridderskapet och Adeln frånträda sitt, under förutsättning
af 9 öre råsocker-tull lättade beslut, att tull-reslitution vid utförsel
af raffinadsocker skulle bestämmas till 11 öre i stället lör 10
öre skålpundet, såsom Utskottet föreslagit samt Preste-och Bondestånden
redan beslutat.
Och som Rikets Ständer uti de af Utskottet i öfrigt föreslagne tullsatser icke
vidtagit någon sådan förändring, att anledning deraf må kunna hemtas för beviljande
af andra eller högre tull-restitutioner än Utskottet redan i § 13 af sitt förslag till tulltaxe-underrättelser
tillstyrkt, får Utskottet, i följd af Borgare-ståndets beslut att återremittera
denna §, endast anmäla,
att Utskottet vidblifver sitt förslag i detta hänseende.
Stockholm den 9 November 1857.
Bevi/lnings-UtskoVets Memorial N:o 29.
5
Reserv a tio n
af Grefve af Ugglas: 'Inom Bevillnings-Utskottet har de» lorm alltid gällt, att då ett
Utskottets Utlåtande af 2ne Stånd blifvit godkändt, Utskottet, vid den förnyade behandling
af målet, hvartill de öfriga 2:ne Ståndens ifrån Utskottets afvikande mening föranledt,
vidblifvit sitt förut afgifna yttrande. Undanlag härifrån har endast skett, då anmärkning
gjorts emot något af Utskottet begånget förbiseende, uti hvilket fall rättelse
blifvit vidtagen, äfven otn anmärkningen endast ifrån ett Stånd utgått. Uti motsats härtill
har Utskottet nu frångått sitt förut afgifna förslag rörande hvilka varor på kreditupplag
skulle lå intagas, oaktadt detta förslag af 2:ne Stånd blifvit godkändt, och oaktadt
intet af de beslut, hvilka uti förstärkt Bevilinings-Utskotl blifvit fattade, dertill föranleder.
Utskottet har nemligen nu uti öfverensstämmelse med Hedervärda Bondeståndets
beslut föreslagit, att ibland förteckningen på dessa varor skulle upptagas socker,
topp-, kandi- och kalt-, så ock sirap. Emot della frångående af lorm nedlägger
jag min reservation, och får dertill anmärka, alt så mycket mindre skäl, enligt min
tanke, för Utskottet funnits att så förfara, som nuvarande författning endast är afsedd
att gälla intill dess en ny, bygd pä den allmänna nederlagsfrihet, som af kommitterade
blifvit föreslagen och af Riksens Ständer godkänd, hinner att af Kongl. Majit
utfärdas, hvadan nu antagna tillägg torde blifva utan ali praktisk betydelse.”
Uti denna reservation hafva Friherrarne Manderström, C. A., och ron Knorring,
A., Grefve Lewenhaupt, C., Herr Fåhreeus, J. F., Prosten Söderberg och Herr
IV. M. Elielund instämt; hvarjemte Grefve Ehrensvärd, C. A., samt Herr Sv. Renström
anmält, att de icke tillstädesvarit vid lattandet af det beslut, som reservationen
afser.
Prosten (Våhlander har jemväl tillkännagifva, att han, hindrad af andra Utskotts-göromål,
icke deltagit i beslutet om beviljande af kredit-upplagsrätt för raffineradt
socker samt sirap ; skolande han i annat fäll hafva inlagt sin reservation emot det formvidriga
deruti, att Utskottet frånträdt sitt förut fattade och af två Riks-stånd gillade
beslut.
Uih. till R. St. Prot. 1856 4 i857. 5 Sami. 1 Afd. 26 Haft. 2
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1857.
Bevi/lnings-Utskottets Memorial N.-o 30.
1
30.
Ank. lill Exp.-Ulsk. den 28 Nov. 1887, kl. 2 e. ra.
Memorial, avgående förändringar i de till den blifvande nya Bevill
nings-stadgan
hörande formulärer.
Sedan grunderna för den blifvande allmänna bevillningen numera blifvit af Rikets
Ständer fastställda, får Utskottet, i öfverensstämmelse med sitt yttrande i Betänkandet
N:o 5, pag. 30, uti de till Bevillnings-stadgan hörande formuiärer föreslå följande
förändringar, hvilka dels härflyta från Rikets Ständers redan fattade beslut rö
rande
bevillningen, dels af andra skäl synas vara af behofvet påkallade.
Såsom en följd af det nya myntsystemets tillämpning i nämnde stadga lärer i
allmänhet böra iakttagas:
att kolumner för runstycken uteslutas, samt
att benämningarne Banko och sk. utbytas, den förra mot ordet
Riksmynt och den sednare mot ordet öre; äfvensom
att, der Utskottet bär nedan ej annorlunda föreslår, de i formulärerne
förekommande myntbestämmelser utföras till motsvarande
belopp i Riksmynt.
För de förändringar, som mera uteslutande röra ett eller annat formulär särskildt,
får Utskottet, med hänvisande till de med detta memorial följaktige förslag till
nya formulärer, redogöra i den ordning formulärerna hittills varit Bevillnings-stadgan
bilagde, nemligen
l:o.
Uppgift till Mantals- och Skattskrifning i JY. N. Socken Jör år i 8 - -
Enär fartygs lästetal skall i mantals-längden införas, lärer det vara nödvändigt
att detta lästetal äfven utsältes i mantals-uppgifterne, helst dessa uppgifter ligga till
grund för mantals-längden. Det i närlagda förslag gjorda tillägg i detta syfte
torde derföre af Rikets Ständer godkännas.
Bih till R. St. Prot. 1856 & 1857. 5 Sami. 1 Afd. 27 Haft.
2
B ev i lini71 g s-Utakotte ts Memorial N:o 50.
2:o.
Mantals- och Ska lis krijn ings - Längd uti N. N. Socken (Stad) för år -18 - -
Ändamålet med de i detta formulär exempelvis införda födelseår å mantalsskrifne
personer är att visa huru dessa skola, med afseende å olika ålder, i mantals-längden
antecknas. Men då årtalen, sådane de sedan längre tid tillbaka i formuläret qvarstått,
numera icke äro för sagde ändamål lämplige,
torde en sådan förändring i detta hänseende böra ega rum, sorn
förslaget innehåller.
Sedan mantals-penningar, hvilka förut beräknats från fyllda 17 år, hädanefter
skola, enligt Kongl. Kungörelsen den 3 sistlidne April, beräknas från fyllda 18 år, äro
de i detta formulär befintlige 2:ne kolumner för betalande: Emellan fyllda '17 och 78
år numera icke behöOiga för det med dem hittills afsedda ändamål. Deremot saknas
för närvarande i detta formulär kolumner för införande af sådane skattskyldige, hvilka
väl, enligt § 141 mom. 1 i Bevillnings-sladgan, äro fria från erläggandet af Bevillning
efter l:a Art., men icke åtnjuta en sådan befrielse med afseende å mantals-penningar.
Utskottet får derföre hemställa,
att orden: Emellan fyllda 77 och 78 år i nyssnämnde kolumner
mätte utbytas mot orden : Frie från Bevillning efter 7:a Ari.
Slutligen lära de i detta formulär under rubriken: Afkortning fur 4 eller flere
barn ander 75 år förekommande afgifts-belopp
böra så förändras att, hvad manlals-periningarne angår, 72 sk.,
till följd af Rikets Ständers bifall till Stats-Utskottets Memorial
N:o 33, utbytas mot 57 öre, samt, beträffande Bevillningsmedlen,
orden 70 öre, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut
vid § 144 i förslaget lill Bevillnings-stadga, införas i stället
för orden 4 sk.
3:o.
Sammandrag öfver N. IV. Fögderis Mantals- och Skattskrif'nings-Längder
för år 78 - -
Rörande de här under rubriken: Afkortning för barn under 75 år införde
afgifts-belopp
torde enahanda förvandling deraf böra ega rum, som den Utskottet
i detta afseende föreslagit vid formuläret till mantals- och
skattskrifnings-längder.
4:o.
Uppgift till Mantals- och Skattskrifning i staden N. N. för år 78 - -
Uti detta formulär
torde samina tillägg böra ega rum i afseende å fartvgs lästetal,
som det, hvilket vid formuläret till mantals-uppgift för landet blifvit
föreslaget.
Bevi/lnings-Utskottets Memorial N:o 30. 3
5:o.
N:o 4 Taxerings-Längd, hvaruti uppräknas Gästg/fveners, Värdshus och
Kragars sami ätskillige personers Bevillning efter k ulra och 5:djc Artiklarna
uti N. N. Socken Jor år 18 - -
De i detta formulär exempelvis införde afgifter synas böra ej allenast utföras i
Riksmynt, utan jemväl, hvad beloppen angår, bringas lill öfverensstämmelse med de i
Bevillnings-lörordningen befintliga stadganden; hvarföre de förändringar i detta ändamål,
hvilka bilagde förslag upptager,
torde af Rikets Ständer godkännas.
Med iakttagande af dessa bär ofvan antydda förändringar
torde de vid nu gällande Bevillnings-stadga fogade formulärer i
öfrigt bibehållas oförändrade.
Stockholm den 27 November 1857.
4 Bevillnings-Utskottels Memorial N:o 30.
Form nJ ä r.
Uppgift till Muntals- och Skattskrifning i JV. N. Socken för år 48 - -
Namn.
Födelse
-
ö
ca
09
Innehafvande Embete, Tjenst eller
Karakter, egande eller arrenderade
Egendomar och Lägenheter, Verk och
Inrättningar inom Skattskrifnings-dislriklet,
samt egande lartvg.
Undertecknad
Hustru
Hemmavarande Söner och Myndlingar N. N
N. JV
Dito Döttrar och Mvndlingar IV. N
N. N
Huspresten N. N
Informatorn N. IN
Guvernanten N. N
Inspektoren JV. N
Bokhållaren N. IV
Skrifvaren IV. N
Fogden JV. N
Rättaren N. N.
Bruksmästaren N. N
Braksgesällen N. N
.
Dito arbetaren N. N
Drängar N. N
N. N
Kammartjenaren N. N
Betjenten N. IV
Kammarjungfrun N. N
.
Hushållerskan N. N
Pigor N. N
N. N
Inhyseshjon N. N
Vidare uppgifvas följande i min rörelse
anställde, utom hus boende, personer, nemligen
:
Skepparen å mitt fartyg (Briggen N. N. om
00 Lästers drägtighet).
Bokhållaren N. N., boende i (här uppgifves bostaden)
Gesällen N. N. (d:o d:o d:o) ....
Här förutan uppgifves:
allbränvinstillverknings-och distilleringsredskap,
som icke är till begagnande anmäld,
och beskrifves redskapen till pannerymd och
beskaffenhet, med uppgift på stället, der
den finnes.
Kammar-Rätts-Råds karakter, enligt
Fullmakt af den - -
På mina egor ho för öfrigt N. JV.
Observeras: Om någon af den skattskyldiges barn, myndlingar eller husfolk eger sådana egen
domar
och lägenheter, verk och inrättningar, hvarför afgift, jemlikt 2 Artikeln, erlägges, utmärkes
sadant bredvid namnet, och, om någon af deni är gift, upptages hustrun efter mannen.
Bevillnings-Utskollels Memorial N:o 30. 5
Formulär.
Qvarteret N. N. Huset N:o
Uppgift till Mantals- och Skattskrifning uti Staden N. N. för år i 8 - -
I
Inoebafvaudc embete, tjenst eller
karakter, i staden eller på dess grund
egande eller arrenderade jordegendo-  mar oell lägenheter, verk oell inrätt-  ningar, samt egande fartyg.
Narn n.
>3
gj
S50
3
O
U
CR
Undertecknad
Hustru
Hemmavarande Söner och Myndlingar,
N. N.
N. N.
Dito Döttrar och Myndlingar N. N.
N. N.
Huspresten N. N
Guvernanten N. N
Handelsbokhållaren N. N
( Kammar-Rätts-Råds karakter, enligt
1 Fullmakt af den - -
Fabriksmästaren N. N
Verkgesällen N. N
Gesällen N. N
Hushållerskan N. N
Kammarjungfrun N. N
Kammartjenaren N. N
Beljenten N. N
Drängen N. N
Pigor N. N
N. N
Vidare uppgifvas följande i min
rörelse anställde, utom hus boende,
personer, nemligen:
Skepparen å milt fartyg (Briggen N. N.
om 00 Lästers drägtighet) . . .
N. N.
Bokhållaren N. N. boende i (här upp-  gifvas bostaden)
Gesällen N. N. (d:o d:o d:o) . .
Härför ii tan uppgifves:
all bränvins-tillverknings- och distille-  rings-redskap, som icke är till begag-  nande anmäld ; och beskrifves red-  skapen till pannerymd och beskaffen-  het, med uppgift på stället, der den
finnes.
Hos mig bo följande, som af-  gifva särskilda uppgifter:
N. N.
N. N.
Observeras: Om någon af de skattskyldiges barn, myndlingar eller husfolk eger sådana egendomar
och lägenheter, verk och inrättningar, hvarför afgift, enligt 2 Art., erläggas bör, ulmärkes sådant
bredvid namnet, och, om någon af dem är gift, upptages hustrun näst efter mannen.
6 Bevilhihujs-Utskottets Memorial N:o 30.
Taxerings-Längd, hvaruti uppräknas Giistgifvcriers, Värdshus och Krogars
Socken för
1
1
Be-
Husbondes och Egendoms-  egares Namn.
Bonings*
ställe.
Personers Namn och
yrke samt Näringar-  nas benämning.
Egendoms mantal.
Fartygsegare.
O
p:
cr>
O?
§ 5
n
o
“ <
7 p:
n
a.
05
zr
a
03
betjente samt Mjölnare.
[Gårds-, Bruks- och Fabriks-
Advokater, Artister, Medici,1
in. fl. samt för diverse
inkomster.
Öfversten N. N.
Stjernborg.
Husprcsten Berg . .
Informator Fök . .
1
Fogden Berggren . . .
5;
—
__
—
—
2
50
—
Kammarjungfru Stål
Snickaren Ek ... .
1
Trädgårdsmästaren Grön
2
2:ne öfverflödiga betjente!-
Kainmar-Rätts-Rådet N. N.
Qverresta.
För Karakter ....
Bevillnings-UIskottets Memorial N:o 30. 7
samt ålskillige Personers Bevillning efter 2:dra och 3:dje Artiklarne uti N. iV
år 48--
villning efter 2:dra Art.
O
3 a
Bevillning
efter
3:(lje Art.
Taxerings-Kommittéens anteckningar.
50
25
25
1
2
1
Fullmakten är af den - - och
belagd med 60R:dr Charta
Sigillata.
SLOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1857.
i Jon
i
För in u 1 ii r.
Mantals- och Shattskrifnings-Langd uti N. N. Socken (Stad) för år 18--
Hemma nels
Namn.
Nummer.
Hemmantal.
Brukningsdelar.
Den skattskyldiges namn, jemte an-  teckning af egare, arrendatorer eller
brukare af fastigheter m. m.
G
CJ5
—3
(X
C/j
2
C
3
3
3
Betalande.
Befria de.
Uppgift på Briin vi nsti II verk-  nings- och Distilleringsred-  skap, sorn icke blifvit till
begagnande anmäld.
G
3
jq
Cfc
p
3
P
“3
Båtars Lästetal.
Afkortning för 4
eller flere barn
under 15 år.
Frän mantals-penningar frie back-  stugusittare med deras hustrur
och enkor, samt inhyseshjon.
ir
TT
P
3
"3
O
O
3£
"3
p:
Cfc
g
2
p:
CD
3
P
P
P
£
po
o -
< G
Z G
cn
3 ="
TT
p: o
— “3
cr. rt
et
is. ^
2
po
aq
C/2
o:
rt
3
O
Ci
3*
p:
oq
2i
"3
c/s 1
ty.
r— C
-S "5
crq
o:
p
3
3
Erie från
Bevillning
efter I :a Ari.
cr.
c
v. 3
TT
3.
3 —
"G —
-C Cfc
= 3
3 ^
3 —
00
71"
P
O
3
3
3
Cfc
> r
3> 3
3 x
3
3
P
Öfverå rige
m. 11.
Underårige.
2*
c: p
3 3
3“ C5
SJ
Cfc =
r 3*
“ Ciq
p
£r ~~~
3. p>
<* ^
3
g o:
3
3
03
3
<
o? 5"
3 —*
3
G--Jq
< «
p 3
c2.
* 3
C"
P
3 ^
O
o:
3
3
g
p
o:
s
(O
<
o:
•—«
p^-
o:
tO
<
3
TT
o:
3
g
3
Tr-
oi
3
o
3
TT*
c:
Asum.
0
1
i
Lars Eriksson 20, h. 28, Gustaf £48,
Maja 49, Erik 51, Pehr 53, Anna
55, Drängen Lars 30, Jonas §37,
Pigan Gieta 35, Lisa 37
1
1
2
2
6
3
2
1
10
o
5
Anmärk e s :
Vid upprättandet af Mantals- och Skattskrifnings-Längd för Stad iakttages, att, i stället flir här ofvanstående kolumner: ”Hemmantal m. m.” införas Tomternas Nummer och storlek, samt Stadsjordens rymd till Tunne-och Kappeland.
W o r m »lär.
Sammandrag öfver N. N. Fögderis Mantals- oell Skaltskrifnings-Längder för år 18 -
Socknar.
Skepparlöfs Socken
Kiabv dito
Ifö
dito
K
30
17
40
87
P e r s o n c r
Skattskrifne.
Betalande Bevillning efter l:a Ari.
: O
00
S ninni a.
Frie rån
Bevil löjlig
fter l:a A>.
Skall fi le.
CO I
00
För sä »sk i Irla i
mrsaker i
l inie» ari"
Suni ina
iO
Summa.
0 0(;
a D3
v. s:
oo
00
Afkortning för1
barn under
15 år.
00
0U
00
^rån mantalspenningar frie backstugusittare
med deras hustrur och enkor, samt inhyseshjon.
Bevillnings-Utskottets Betänkande \:o 31.
1
i\:o 31.
Ank. till Exp.-Utsk. den 1 Dec. 1857, kl. 1 e. 01.
Betänkande, angående P ost-bcvillningen.
Få denna fråga har Kongl. Majit genom Nådig Proposition (N:o 88) fästat Rikets
Ständers uppmärksamhet.
Till undvikande af de olägenheter, hvilka blefve förknippade med bibehållandet
af portosatsen för enkelt bref emellan inrikes post-anstalter vid det brutna tal af I2V2
öre, som, enligt nya myntberäkuingeu, motsvarade nuvarande afgift 4 sk. banko, samt
på flera i öfrigt anförde skäl, hade (ieneral-post-slyrelseu i underdånigt Memorial hemställt,
att portoafgiften för inrikes bref af enkel vigt kunde, samtidigt med decimalräkniugens
införande, nedsättas till 10 öre, likväl under förutsättning, dels att beslut
icke fattades om allmän förhöjning i legan för post- och gästgifveri-skjuts, hvilken förhöjning
skulle för hvarje skilling banko per mil åstadkomma en ökad årlig utgift af
omkring 10,000 R:dr Banko, dels ock att något bidrag från Postverket till Statsverket
icke ifrågasattes, samt att, till Postverkets ytterligare betryggande, den enkla brefvigleu
fastställdes, icke, såsom hittills, till 1 i/i lod, utan till Ett lod eller närmast motsvarande
i nya vigtsorteu 3 ort med fördubbladt och flerdubbladt porto för bref af större vigt,
men med den porto-moderatiou i öfrigt för bref öfver åtta lod, som är i Kongl. Förordningen
den 13 Oct. 1785 stadgad.
Bih. till R. St. Brot. 1856 $ 1857. 5 Sami. 1 Afd. 28 Haft. 1
2
Bevillninys-Vtskotlels Betänkande N:o 31,
I sammanhang hvarmed, och då det vore med billighet och rättvisa öfverensstämmande,
att någon afgift erlades till Postverket för hvarje genom dess försorg befordradt
bref, General-post-styrelsen i underdånighet föreslagit, att för lösbref eller sådant
bref, som antiugen inlemnas å Post-anstalt, för att derifrån, titan att gå förbi eller
ankomma till annan Post-anstalt, försändas (ill något ställe utom Post-anstaltens läge,
eller ock från sådant ställe på enahanda sätt till Post-anstalt ankommer, måtte fastställas
ett porto af fem öre för bref lill och med 25 ort, med iakttagande att tyngre
bref icke fortskaffades; samt att för lokalbref eller sådant bref, som å Post-anstalt iniemnas,
ställdt till person inom samma stad, köping eller dylikt samhälle, måtte likaledes
bestämmas ett porto af fem öre, såvida ej brefvets vigt öfverstiger Tolf ort, i hvilket
fall det icke finge fi Post-anstalten emottagas; och bade (ieneral-post-styrelsen, till kontroll
öfver Postverkets inkomster, framställt, i afseende å lösbref, det förslag, som äfven
kunde på lokalbref tillämpas, att frimärken borde begagnas och vederbörande Postförvaltare,
vid ansvars påföljd, åläggas alt, när afgiften i penningar inflyter, icke från sig
utlemna brefvet förr, än detsamma genom Postförvaltares försorg blifvit med frimärke
och stämpel försedt, då hvarje bref-mofiagare vore kontrollant derå alt behörig afgift
komme Postverket till godo.
I anledning af hvad (ieneral-post-styrelsen sålunda hemställt, har Kongl. Majit,
hvad först beträffade förslaget, att portot för den inrikes brefvexlingen måtte nedsättas
för enkelt bref till Tio öre, som utgör det beslutade nya myntsystemets grundtal, och
i föreniug dermed vigten å enkelt bref bringas (ill öfverensstämmelse med nya vigtsystemet,
väl funnit detta förslag utgöra en följdriktig tillämpning af författningarne om
vigt af den 31 Januari och om mynt af den 3 Februari 1855, äfvensom att en sådan
förändring utan tvifvel skulle leda till större reda och enkelhet i Postverkets uppbörd
och räkenskaper samt för de brefvexlande medföra både lindring i afgifter och lättnad
i dessas beräkning, i den mån de nya mynt- och vigt-sorterna blifva allmänt gängse;
och hyste jemväl Kongl. Majit det hopp, att fördelarne af en sådan förenkling utan
svårighet skulle kunna vinnas inom en föga aflägsen tidrymd; men ifråga åter om lämpligheten
af en så betydlig porto-nedsättning redan från böljan af nästa stats-regleringsperiod,
hade Kongl. Majit icke kunnat lemna ur sigte, att General-post-styrelsen härvid
grundat sin beräkning på den förutsättning, att någon allmän förhöjning i legan för
post- och gästgifveri-skjuts icke komme att beslutas och att Styrelsen, hufvudsakligen
med antagande häraf, trott Postverket kunna af det inrikes postportots nuvarande belopp
eftergifva en femtedel, utgörande för år 1858, efter uppgjord beräkning, icke mindre
än 102,000 Ridr Biko. Kongl. Majit hade likväl ansett nyssnämnde förutsättning desto
mindre kunna eller böra läggas till grund för behandlingen af denna fråga, som till
undanrödjande af den allmännare missbelåtenheten, hvilken synnerligast på sednare tider
yppat sig icke blott angående postskjutsen, utan äfven angående skjutsnings-bestyret i
sin helhet, det ansågs blifva nödvändigt att innan kort en omfattande reglering i dessa
hänseenden vidtoges, men vare sig att denna förestående reglering, så vidt den rörde
Beoillnings-Utskotlets Betänkande N:o 31.
3
post-skjutsen, till en början måste hufvudsakligen komma att bestå i en skälig, efter
tidens fordringar lämpad, förhöjning af skjutslegan, hvilken förhöjning, såsom förut blifvit
nämndt, enligt (ieneral-post-styrelsens uppgift, skulle för hvarje skilling per mil öka
dea årliga utgiften för Postverket med omkring 10,000 R:dr, eller att regleringen redan
för närvarande kunde utföras medelst en mer eller mindre genomgripande förändring i
hela systemet för posl-befordringen, så vore det tydligt att, med afseende å Sveriges
stora utsträckning och beskaffenheten af landets kommunikations-anslalter, dessa förändringar
icke kunde aflöpa utan ganska betydliga utgifter för Postverket.
Under sådana förhållanden, och då det vore af största vigt, att Post-anstalternas
fortgående utveckling för öfrigt icke förhindrades af bristande tillgångar, ansåg Kongl.
Maj:t icke rådligt, att Postverket för den närmaste framtiden beröfvade sig en femtedel
af Verkets väsentligaste inkomst, äfven om, såsom otvifvelaktig! vore fallet, grundad
förhoppning förefunnes att, genom brefvexlingeus tillväxt, åtminstone i viss mån ersättning
kunde påräknas för förlusten; ty under de år, som nödvändigt måste dessförinnan
förflyta, skulle Postverket, en af de vigtigaste anstalter för allmän och enskild förkofran,
löpa fara att blottställas för brist eller åtminstone förlägenhet om nödiga medel.
Då härtill komme, att den vinst, som på andra sidan kunde för Postverket
uppkomma genom den föreslagna nedsättningen af enkel brefvigt ifrån 1 V4 lod, närmast
motsvarande 3 ort 91 korn, till 3 ort, måste i det hela blifva af en jemförelsevis
ringa betydenhet, helst bref af mer än tre orts vigt komma att utgöra blott undantag
från det vanliga förhållandet, då för öfrigt den nya vigtberäkningen, enligt
Kongl. Förordningen den 31 Januari 1855, vore anbefalld till allmänt begagnande
först år 1863, hvarförinnan justerade vigter af nya slaget icke kunde antagas vara
öfverallt i Riket att tillgå, samt da mindre lämpligt vore att föreskrifva ett tidigare
användande af detta vigt-system ensamt vid Post-verket, fann Kongl. Majit, med afseende
å allt detta, och enär ännu icke kunde med någon säkerhet beräknas till hvad
belopp Postverkets tillgångar voro för den nya postskjuts-regleringen behöfliga, Sig
icke kunna för närvarande lill Rikets Ständers bifall i Nåder föreslå förändring af
portot för inrikes så kallade porto-bref i vidsträcktare mån, än att detsamma, från och
med den lid, då nya mynt-beräkningen vidtager, måtte bestämmas lill Tolf Öre för bref
af enkel vigt, med hittills gällande fördubbling och flerdubbling af portot för tyngre
bref, genom hviikeu nedsättning till öretalet närmast under nuvarande porto-belopp,
detta skulle, efter ofvanuämnde beräkning, komma att minskas med En tjugufemtedel
och Postverkets på berörde porto grundade årliga inkomst nedsättas med ungefärligen
20,000 R:dr B:ko, eller 30,000 R:dr Riksmynt.
Vidkommande derefter afgiften för så kallade lösbref, ansåg Kongl. Majit, lika
med Generai-Post-styrelsen, skäligt vara alt forslandet af dylika bref, för hvilkas tyngd
den, enligt Kongl. Kungörelsen deu 9 Mars 1855, gällande inskränkning till högst åtta
lod borde tillsvidare bibehållas, måtte tillskynda Postverket någon inkomst; och föreslog
Kongl. Majit derföre, att Rikets Ständer måtte besluta, att, för nämnde ändamål
4
Becillnings-Uts/eotlets Betänkande N:o 31.
och till vinnande af nödig kontroll, hvarje lösbref skulle förses med frimärke å fem
öre; i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t funnit billigheten fordra alt, då hvarje lösbref
hittills åt vederbörande Postförvaltare inbringat En skilling Bauko, de före förän
dringens
införande tillsatte Postförvaltare tillförsäkras, i stället för denna lösbrefsskilling,
en personlig godlgörelse af postmedlen, att för hvart år utgå med ett belopp,
motsvarande medeltalet af tre nästföregående års lösbrefs-afgifter, enligt hittills gällande
beräkning.
Hvad slutligen beträffade frågan om så kallade lokalbref, öfverlemnade Kongl.
Maj:t till Rikets Ständers bepröfvande, huruvida icke för sådana bref, till den i GeneralPost-styrelsens
kungörelse den 24 Maj 1855 stadgade tyngd af högst fyra lod, måtte
fastställas och till Postverket ingå en afgift af Tre öre, ungefärligen motsvarande En
skilling Banko, som för dylika bref nu erlägges, börande äfven dessa bref, för kontrollens
skull, alltid vara med frimärken försedda.
I öfverensstämmelse med nu föreslagne portosatser skulle frimärken tillverkas
endast å fyra valörer, nemligen 3, 5, 12 och 24 öre.
Härförutan liar vid den Kongl. Propositionens remitterande till Utskottet inom
Vällofliga Borgare-ståndet blifvit yrkadt af Herr Wallenberg, att enkelt bref-porto
inom riket måtte bestämmas till 10 öre för bref ej öfverstigande 3 ort i vigt. Genom
detta förslags antagande skulle man komma till en jemn proportion. Kronan
borde gifva föredöme och ej vara sist uti att tillämpa det nya vigt-systemet. Då kändt
vore, att enkelt bref, skrifvet på del bastantaste papper, som nu i handel förekomme,
ej vägde öfver 3 ort, förlorade ej körrespondenterne uti vigten för enkelt porto och
Postverket finge genom den stigande brefvexlingen ökade inkomster med hvarje dag.
Innan Utskottet till behandling företagit detta ärende, har den derpå väsentligt
inverkande frågan om föreslagne, genomgripande förändringar i föreskrifterna, angående
postskjutsens ordnande och om postskjuts-legans förhöjning, ansetts böra underställas
Rikets Ständers pröfning. Sammansatta Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
har nu i sitt Betänkande N:o 9 behandlat sistnämnde fråga och i postskjuts-legau
föreslagit förhöjningar, föranledande en årlig tillökning i Postverkets utgifter
af omkring 130,000 R:dr Runt.
Derest detta förslag, såsom Utskottet måste förutsätta, vinner Rikets Ständers
bifall, lärer tanken att kunna nedsätta porto-afgiften från dess närvarande belopp, 4
sk, Banko, lill 10 öre, för det närvarande böra öfvergifvas. Så önskvärd en sådan
nedsättning ur flera i ögonen fallande skäl än vore, är det dock otvifvelaktigt, att den
icke kunde till vägabringas med mindre, än att Statsverket, redan för postväsendets uppehållande
i dess närvarande skick, än mera för en ytterligare tidsenlig utveckling af
denna anstalt, lemnade betydliga, direkta bidrag; men till ett dylikt steg anser Utskottet
öfvervägande skäl nu icke vara för handen; likasom Utskottet, på de grunder, Kongl.
Maj;ts Proposition innehåller, icke heller anser det först med år 1863 påbudna nya
Bevillnings-Ulskottets Betänkande N:o 31. 5
vigt-systemet lämpligen kunna eller bära ensamt vid Postverket gifvas en tidigare
tillämpning.
Som Utskottet deremot af ytterligare från General-Post-slyrelsen inhemlade upplysningar
funnit sig kunna med visshet antaga, att, oaktadt de förhöjningar i postskjutslegan,
som af Sammansatta Bevilluings- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
blifvit föreslagna, Postverket skall, med nedsättning af portosatseu för enkelt bref från
12 V* till 12 öre och bibehållande i öfrigt af gällande stadganden angående brefvigten
och porto-moderationen, kunna bestrida sina utgifter, finner Utskottet sig destohellre
böra biträda Kongl. Maj:ts förslag om denna nedsättning, som derigenom undvikes olä
genheter
både för allmänheten och för Postverket af afgiftens utgörande, uppbörd och
redovisning i brutet tal; hvarförutan, efter hvad Utskottet inhemtat, afgiften af 12 öre
bättre, än den af 12 V2 öre, lämpar sig till de portosatser, som i öretal komma att
gälla för utrikes brefvexlingen, samt skulle göra särskilda frimärken för denna brefvexling
obehöfliga.
Då tiden för den nya myntberäkningens tillämpning emellertid snart är inne
och Postverket icke förr än till den 1 Juli nästkommande år lärer hinna anskaffa
och tillhandahålla allmänheten frimärken å 12 öre, blifver det nödigt, att nu gällande
frimärken, lydande å 4 sk. B:ko eller 12 V2 öre, intill samina tid få begagnas och att,
likasom vid sistlidne Riksdag, i afseende å införandet af ett medel-porto, beslöts, tillämpningen
af den förändrade afgifts-bestämmelsen inträder först ett halft år efter den nya
Statsreglerings-periodens ingång.
Med iakttagande häraf får Utskottet, i öfrigt instämmande i Kongl. ,VIaj:ts förslag,
hemställa,
att annan förändring af portot för inrikes så kallade porto-bref
icke må vidtagas, än att detsamma, från och med den 1 Juli nästkommande
år, må nedsättas från 12 V2 till 12 öre för bref af
enkel vigt, med hittills gällande fördubbling och fördubbling af
portot för tyngre bref.
Hvad derefter angår Kongl. Maj:ts förslag, att forslandet af så kallade lösbref,
för hvilka hittills endast blifvit erlagd En sk. banko till vederbörande postförvaltare, borde
tillskynda Postverket någon inkomst och att, för sådant ändamål, dessa bref skulle förses
med frimärke å fem öre, samt en mot förra afgiften svarande sportel-ersättning
tilldelas de postförvaltare, som före förändringens införande voro tillsatte, så anser Utskottet
sig härvid böra erinra, alt ifrågavarande bref vanligen på ganska korta afstånd
fortskaffas med posten och derföre ej skäligen böra betungas med högre afgift, än den
nu gällande, närmast motsvarande 3 öre; att, derest afgiften vid detta belopp bibehålles,
det icke skulle lända Postverket till någon båtnad att förvandla denna afgift från Postmästarens
till Postverkets inkomst, emot sportel-ersättning till den förre; och alt, då i
alla händelser afgiften för sådane bref, som ej fortskaffas från en post-station till en
annan, svårligen torde kunna med säkerhet kontrolleras, det äfven ur denna synpunkt
6
Bevillning g-Utskottets Betänkande N:o 31.
måhända kunde snarare skada än gagna, alt vidtaga förändring i ett förhållande, sorn
hittills veterligen icke föranledt någon olägenhet; och får Utskottet, af dessa skäl, med
afvikande från Kongl. Maj:ts förslag, tillstyrka,
att hvad angående lösbref och porto-afgifteu derför nu stadgadt
är, må bibehållas utan annan förändring, än alt afgiften, nu utgörande
1 sk. banko, bestämmes till 3 öre.
I enlighet härmed hemställer ock Utskottet,
att vid nu gällande föreskrifter angående lokalbref, endast med
afgiftens förändring från 1 sk. banko till 3 öre, måtte få förblifva.
Och lärer något särskildt Rikets Ständers beslut icke erfordras, angående de
valörer, hvarå frimärken må tillverkas.
Deremot, och då den af Rikets Ständer vid 1847—48 årens riksdag beslutade
samt genom Kongl. Förordningen den 16 Jan. 1849 påbjudna assurans-afgift af 1 sk.
b:ko för hvarje fulla 100 R:dr samma mynt, sorn uti bref under öppen rekommendation
med posterna afsändas, äfvensom de särskilda numera till Postverket ingående
rekommendations-afgifterna af 12 sk. b.ko för s. k. sluten och 16 sk. b.ko för s. k.
öppen rekommendation, torde böra hänföras till sädane allmänna afgifter, om hvilkas
utgörande efter nya mynt-beräkningen Rikets Ständer ega alt förordna, får Utskottet,
under antagande, att dessa afgifter böra utgå med motsvarande eller understigande
jemna öretal, i sådant hänseende tillstyrka,
alt assurans-afgifteu bestämmes till 2 öre för hvarje 100 R:dr
Runt, som under öppen rekommendation med posten afsäudes,
och att afgifterna för rekommendations-bevisen fastställas till 35
öre för s. k. sluten samt 50 öre för s. k. öppen rekommendation.
Stockholm den 1 December 1857.
Reservation:
af Herr G. P. Rönblad, som ansåg portot för bref af enkel vigt böra nedsättas
till 10 öre.
Bevillning s-Ulskottets Betänkande N:o 32.
7
N:o 32.
Ank. till Exp. Utsk. den 1 Dec. 1857, kl. 1 e. a.
Betänkande, i anledning af väckta motioner dels om utvidgning i
den Prest er skåpet tillerkända fribref srättighet, dels om en
sådan rättighets meddelande åt Skolstyrelser, Sparbanker och
inhemska Brandstodsbolag.
Följande motioner i ofvannämnde syften hafva blifrit till Bevillnings-Utskottet
remitterade, nemligen:
4 :o Från Högvördiga Preste-ståndet:
Af Prosten Wåhlander, som anfört, att, sedan Kontraktsprostarnes åligganden
i sednare tider betydligt förökats och i följd deraf den af tjenstebefattningen föranledda
skriftvexling i väsentlig mån tilltagit, samt den Presterskapet genom Kongl. Brefvet
den 16 Juni 1813 och Kongl. Cirkuläret den 27 September 1834 förunnade rättighet,
att få till Kongl. Maj:ls Befallningshafvande aflåtne embetsbref kostnadsfritt fortskaffade
genom kronobetjeningens försorg, numera icke vore tillfyllestgörande, ej allenast
derföre alt begagnandet af denna rättighet i många fall funnes, i anseende till ett
större afstånd till närmaste kronobetjents bostad, medföra ringa lättnad, utan jemväl och
hufvudsakligen emedan den vidlyftigaste brefvexlingen egde rum emellan Kontraktsprost
och Domkapitel, Kontraktsprostar måtte, med hänsigt jemväl till den ringa ersätt
-
8
Beeillnings-Utskottels Betänkande \:o 32.
ning, som åtföljde nämnde befattningar, i likhet med Rikets öfrige embets- och
tjenstemän, få sig beviljad oinskränkt fribref sr ätt i embets är ender, uti hvilken
motion flere af Preste-slåndets ledamöter sig förenat och bland desse Biskopen Björck,
hvilken, till ytterligare stöd för motionen, erinrat, att den s. k. Prosletunnan, som utgjordes
af 4, 8 ä 10 tunnor kronotionde, på flera ställen löstes med så ringa belopp
(i Bohuslän med 1 R:dr för tunnan), att den ej ens försloge till ersättning för de ofta
dryga kostnader, som Kontraktsprostarne i och för embetsbrefvexlingeu måste vidkännas
; och
Af Doktor Sandberg, med hvilken Prosten Melén instämt, och som, hufvudsakligen
på de af Prosten Wåhlander anförde skäl och med afseende ej mindre derå,
att Postverket numera icke till Statsverket afstode något af sina betydliga inkomster,
ulan jemväl derå, att fribrefsrätt borde ega rum för allt, som vore af officiel egenskap,
hemställt: all Kontraktsprostar, Kyrkoherdar och Folkskole-styrelser
måtte förunnas portofrihet för alla de skrifvelser och handlingar samt allmänna
medel, som de, å tjenstens vägnar, insända så väl till Landshöfdingeembetet,
som till Stifts-styrelser, med vilkor, att å konvolutet antecknas dess
innehåll, och under de kontroller emot fribrefsrätts missbruk i allmänhet, som
äro eller blifva stadgade.
2:o Från Hedervärda Bonde-ståndet:
Af Pehr Östman från Wester-Norrlands läu, hvilken, under åberopande af det
gagn, som Braudstods-föreniugarne medförde, ansett det vara af vigt att dessa förenin
gars
verksamhet underlättades genom lindring i de betydliga utgifter, som föranleddes
af den för nämnde verksamhet oundvikliga vidlyftiga brefvexling, och derföre föreslagit:
att fribref srättighet hädanefter må varda Brandstods-bolag, inom Sverige
ingångna, förunnad; samt
Af Nils Andersson från Wermlands län, som fästat uppmärksamhet derå, att
det välgörande inflytaude, hvilket Sparbanker utöfvade på arhetsfliten och sparsamheten,
hämmades derigeuom, att dessa inrättningars anlitande på landsbygden mycket betungades
af dryga postporton för remisser af penningar och molböcker, hvarigenom räntan å
smärre kapitaler blefve så godt som ingen, och i följd deraf hemställt: att insättningar
och uttagningar i och ur Sparbanker samt dervid åtföljande motböcker
måtte fä med posten afgå portofritt; i hvilken motion P. Eriksson och Anders
Jonsson, båda från Wermlands län, instämt.
Beträffande det af Prosten Wåhlander samt Doktor Sandberg framställda deruti
sammanstämmande förslag att Kontraktsprostar måtte, i likhet med Rikets em
bets-
och tjenstemän i allmänhet, erhålla fribrefsrätt för alla sina embetsskrifvelser;
så anser Utskottet de af den förstnämnde motionären utvecklade skäl och
hvad i sammanhang dermed vidare blifvit inom Preste-slåudet upplyst, fullkomligt ådagalägga
-
Bevillnings-XJtskottets Betänkande N:o 32.
9
galägga billigheten och rättvisan af den föreslagna förändringen, hvarföre Utskottet
tillstyrker
att Kontraktsprostar för sina embetsskrifvelser tili Kongl. Maj:ls
Befallningshafvande och Konsistorium må förunnas fribrefsrätt.
Hvad deremot angår Doktor Sandbergs yrkande, att Kyrkoherdar och Folkskole-slyr
elser måtte erhålla por t o frihet för alla skrif veis er och handlingar
samt allmänna medel, som de å tjenstens vägnar insända till Landshöfdingeembetet
eller Stifls-slyrelser, så anser Utskottet en så beskafFad, hufvudsakligen
för kommunala behof åsyftad, afgiftsfrihet dels ligga utom gränsen för det med fribrefsrätt
i allmänhet åsyftade ändamålet att bereda Statsverket någon ersättning för dess
till Postväsendets befrämjande gjorda uppoffringar, dels ock svårligen kunna förenas
med behöfliga kontroller emot fribrefsrättens utsträckning äfven till sådan skriftvexling,
som ur ingen synpunkt kunde såsom officiel betraktas; hvarföre Utskottet finner sig
föranlåtet hemställa, att
Herr Doktor Sandbergs motion i denna del icke måtte till någon
Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Och som Brandstods-bolag samt Sparbanker, ehuru, hvar för sig, otvifvelaktig!
utöfvande en gagnande verksamhet, likväl äro att hänföra till sådana föreningar,
som ur ingen synpunkt kunna såsom Statsinrättningar betraktas, torde något giltigt skäl
icke förekomma att tillstädja dessa anstalter, och än mindre de enskilde personer, som
af samma anstalter vilja draga fördel, eu fribrefsrätt, den der till och med för Rikets
Ständers egna penningeverk och flera allmänna välgörenhets-inrättningar antingen alls
icke eller endast i inskränkt mån finnes medgifven. Med samma skäl, sora fribrefsrätt
nu blifvit ifrågasatt för omförmälda enskilda föreningar, kunde ock en sådan frihet
yrkas för hvarje annat, till flere eller färre enskilde personers säkerhet mot förluster
eller förvärf syftande och, i den mån bestämmelsen uppfylles, gagnande företag samt
således följdriktigt komma att utsträckas till största delen af skrifvelser, som med posten
fortskaffas.
Utskottet anser på dessa skäl
Riksdagsfullmäktige Per Östmans och Nils Anderssons här förut
omförmälda motioner böra lemnäs utan afseende.
Stockholm den 1 December 1857.
Bilk. till B. SI. Brot. 1856 & 1857. 5 Sami. 1 Afd. 28 Haft.
2
STOCKHO LM, tryckt hot J. W. Lundberg, 185T.
Bevillnings-Utskoltels Betänkande M 33.
1
M 33.
Arik. till Exp.-Utsk. d. 20 Febr. 1858, kl. 11 f. m.
Betänkande, angående beräkningen af Tullmedlen, Salu-accisen,
Post-medlen, Chartce-Sigillatce-afgiften och Brdnvins-brännings-medlen.
Grunderna för bevillningens utgörande under ofvannämnda titlar äro numera
af Rikets Ständer fastställde; hvadan Utskottet härmed får afgifva förslag till beräkning
af de inkomst-belopp, hvilka af omförmälda bevillningar må kunna årligen
förväntas.
l:o.
Tullmedlen.
Enligt hittills iakttaget sätt för beräkningen af denna inkomst-titel under nästföljande
slats-reglerings-period, har man upptagit medel-beloppet af brutto—tulluppbörden,
med afdrag för afkorlningar, under de 2 år, som närmast föregått samma
stats-reglering, och vid delta medel-belopp tillagt eller derifrån afdragit den förhöjning
eller nedsättning, som i följd af beslutade förändringar i tullsatserna beräknats
skola inträffa. Med iakttagande af detta förfaringssätt skulle nu 1835 och
1856 årens tull-uppbörd läggas till grund för beräkningen. Men då det är nogsamt
bekant, att dessa år och synnerligast det sistnämnde, i följd af särskilta förhållanden,
lemnat en alldeles utomordentligt hög tull-inkomst, vore det visserligen,
särdeles under närvarande tryckning i handeln och penningeställningen, hvilken, om
också efter all anledning öfvergående, likväl oundvikligen måste på de nästföljande
årens närings-verksamhet utöfva ett hämmande inflytande, icke välbetänkt att på
Bih. lill R. St. Prol. 1856—1858. 5 Sami. 1 Afd. 29 Haft.
Bevillnings-Utskollels Betänkande Ji'i 53.
omförmälda lillfälliga förhållanden grunda stats-inkomsl-beräkningen för den närmaste
framtiden. Till någon del torde väl också enahanda betänkligheter möta beräkningens
grundande på förhållandena åren 4854 och 4855, i afseende hvarå
dessutom förekommer att 2:ne väsendtligt skiljaktiga tull-taxor under denna tid egt
tillämpning. Utskottet har emellertid, såsom vägledning för omdömet öfver den
sanna tull-inkomsten, ansett sig böra redogöra för tull-uppbörden under sistnämnde
2:oo år och de förändringar i beloppet, som af den nya tull-taxans bestämmelser
låta beräkna sig.
Från General—tull-styrelsens Kammar-kontor meddelade upplysningar upptaga:
för år 1854 brutto-tull-uppbörden till  6,658,962: 31. 6.
afkortningar  160,174: 38. 3.
~6,498,787: 41. 3.
för år 1855 brutto-tull-uppbörden till  8,003,028: 16. 2.
afkortningar  170,177: 14. 7.
7,832,851: 1. 7.
eller i medeltal för hvartdeva året 7,165,819: 21. 5.
Vid det underdåniga betänkande, som särskilde Kommitterade afgifvit, angående
tullagstiftningens ordnande, finnes fogad en på förtullningarne år 1854
grundad specificerad förteckning öfver resultatet af föreslagne förändringar i tullsatserna;
och denna förteckning slutar med en minskning i tull inkomsten
al R:dr 686,221: 21. —
dertill komme den ytterligare minskning, som skulle
blifva en följd af de vidare förändringar af tullsatserna,
som Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition upptagit, och
hvilken i samma Nådiga Proposition beräknas till . . » 23,534: 24. —
R:dr 709,755: 45. —
Resultatet åter af de från Kongl. Maj:ts Proposition
afvikande tullsatser, som Rikets Ständer beslutat, skulle
deremot, enligt en tabell, som Utskottet låtit jemväl efter
förtullningarne år 1854 upprätta, blifva en förhöjning i
den af Kongl. Maj:t beräknade tull-inkomst af 634,352
R:dr 89 öre eller R:ko R:dr 422,902: — —
då minskningen i det hela endast utgjorde  286,853: 45. —
Om från 1854 års tull-inkomst  6,498,787: 41. 5.
afdrflges denna minskning  286,853: 45. —
återstår således 6,211,933: 44. 3.
Bevillnings-Utsliottcls Betänkande M 53.
5
hvartill kommer skillnaden emellan det belopp, som samma
år tillflutit Handels- och Sjöfarts-fonden i rundt
tal  609,000:
och hvad hädanefter skall af tullmedlen till samma
fond utgå  500,000:
109,000:
då inkomsten, efter 1854 års förtullningar, och sedan
afgiften till Handels- och Sjöfarts-fonden samt tolags-ersätt
ningen
till städerna blifvit afräknade, blefve  6,320,953: 44. 3.
eller R:dr Runt 9,481,400: 88. öre.
För att med största möjliga noggranhet finna den tuli-inkornst, som, med
nya tull-taxans tillämpning på förlullningarne år 1855, skulle uppkomma, har Ut
skottet
vidare låtit uträkna beloppet af den tull—afgift, som före hvarje särskild inoch
utförd artikel sålunda skolat erläggas; utvisande denna uträkning en tull-inkomst
i det hela af R:dr R:mt 42,056,180: 36 öre,
hvarifrån dock afgå ersättningarne
till Handels- och Sjöfarts-fonden .... 750,000:
till städerna  815,730: | ggg j-jq.
10,491,450: 36 öre.
Efter dessa beräkningar skulle således medel-beloppet af tull-inkomsten, på grund
af förtullningarne åren 1854 och 1855, för hvarje år utgöra R:dr R:mt 9,986,425: 66 öre.
Då emellertid, såsom ofvan förmäles, icke heller förhållandena under sistnämnde
2:ne år lemna fullt tillförlitlig grund för tull-inkomstens beräkning, ha
Utskottet vidare förskaffat sig upplysning, angående resultaten af 1857 års förtullningar
— ett år, då tryckningen i penningemarknaden redan utöfvat ett hämmande
inflytande på den eljest af andra skäl till sitt normala tillstånd återförda
handeln — samt med ledning deraf funnit sig böra uppställa följande i runda tal
affattade beräkning af tull-inkomsten:
1857 års ne«o-inkomst beräknas aproximatift till . R:dr R:mt 9,200,000:
som, då afkortningar och omkostnader tilläggas med » » 1,700,000: —
blifver brutto R:dr R:mt 10,900,000
Uti nya tull-taxan ingå i införsels-tullen:
l:o Handels- och Sjöfarts-fonds-afgiften, som här beräknas
till  900,000: —
2:o Tolagen till städerna  700,000: — 1 600 000-
Summa 12,500,000:
4 Bevillnings-UtslcoUels Betänkande JV2 33.
Häri är af Kommitterade, till följd af tullfrihet eller tullnedsättning
på åtskilliga artiklar, beräknad minskning, efter
förtullningarne 1855, med 1,275,000: —
återstå
11,225,000: —
Till följd af Rikets Ständers beslut, rörande
tull- bevillningen,
jemfördt med Komrnitterades förslag, beräknas en förhöjning
bäri med
600,000: —
Härifrån afräknas de bestämda ersättningarna:
tillsammans
11,825,000: —
l:o lill Handels- och Sjöfarts-fonden .
. 750,000: —
2:o till städerna
. 815,730: —
1,565,730: —
Brutto-behållning
10,259,270: —
Från sistnämnde summa, hvilken icke obetydligt understiger den efter förhållandena
år 1855 beräkneliga inkomst, bör ytterligare afgå det belopp, hvartill
afkortningarne uppgå. Och då jemväl, med hänsigt till nu varande kris i handels
verlden,
såväl för innevarande år som för den närmaste framtiden en minskad
införsel af öfverflöds—artiklar med sannolikhet är att motse, samt den häraf föl
jande
nedsättning i tull-inkomsten tillika med afkortningarne torde kunna beräknas
Bil omkring 700,000 R:dr, anser Utskottet sig, i betraktande af dessa för
hållanden,
icke böra tillstyrka tull - inkomsternas beräkning lili högre belopp,
än . . .
9,500,000: —
2:o.
Salu-accis af städerna.
Med bifall till Utskottets i Betänkandet M 13 framställda
förslag hafva Rikets Ständer redan beslutat, att den från vissa
städer ännu utgående salu-accis-afgiften skal! beräknas (ill . . 400: —
3:o.
Postmedlen.
Då någ on Stats-inkomst för andra än Postverkets behof
icke är afsedd att af postmadlen utgå, men utgifter för Post
Transport
9,500,400: —
Sevillnings-Ulskollets Helänkande M 33.
3
Transport
verket lill belopp af 727,300 Riksdaler blifvit i Stats—reglerin —
gen upptagne, loide här böra utföras en motsvarande inkomst
af post-beviliningen med .
4:o.
Char Ice-sigillatce-afgiften.
Ehuru denna afgift redan år 1852 inbragte en Statsinkomst
af 844,000 R:dr B:ko, beräknades den likväl vid sist—
lidne Riksdag, på grund af åtskilliga beslutade förändringar i
författningen, hvilka förmodades föranleda en betydligare minskning,
lill endast 710,000 R:dr nämnde mynt. Och fastän
Charlae-sigillatee-afgiflen under åren 1852—1854 i medeltal utgjort
något mera än 870,000 R:dr B:ko, motsvarande 1,305,000
R:dr Runt, har Kongl. Majit uti Sin vid innevarande Riksdag
afgifna Proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof,
jemväl under förutsättning att de vid sista Riksdagen beslutade
förändringar skulle förorsaka minskning af inkomsten, upptagit
denna till endast 800,000 R:dr Biko eller 1,200,000 Ridr
Runi. Vid tiden för aflåtandet af denna Nådiga Proposition var
Riks-hufvudboken för år 1855, då den vid sista Riksdag antagna
För fa 11 ni n g trädde i tillämpning, ännu icke afslutad. Af
detta, numera verkställda, bokslut inbemtas emellertid, att
Chartoe-afgifler sistnämnde år ytterligare stigit och uppgått tili
907,968 Ridr 40 sk. 7 ris!. Riko eller något utöfver 1,360,000
Ridr Rimt. Olvifvelakligt har den på sednare tiden långt drifna
egendomshandeln i icke ringa mån härtill bidragil; och hade
Chartne-sigi 11ata3-förordningen nu bibehållits utan väsentliga förändringar,
skulle en endast på förhållandet år 1855 grundad
beräkning af inkomsten under nästföljande år måhända icke blifvit
tillförlitlig. Men nu hafva Rikets Ständer i nämnde fö;fattning
vidtagit, bland flere förändringar, hvilka föranleda dels tillökning,
dels minskning i afgifterna, samt till sin verkan på inkomsten
i det hela torde blifva af ringa betydelse, äfven den
af hufvudsaklig vigt, att, för bouppteckningar utöfver en viss behållning,
afgiften blifvit förhöjd med 50 procent, Då härtill
T ransport
9,500,400: —
727,500: —
10.227,900:
6
Bevillnings-Ulskottets lielänkande M 33.
Transport 10,227,900
kommer, att Chartae—sigillatae—afgiften, i hvilken någon nedsättning
för de betydligare beskattnings-föremålen ej blifvit vidtagen, redan
Hera år iemnat en Slats-inkomst, öfverstigande 1,300,000
R:dr R:mt, anser Utskottet sig böra hemställa, att detta inkomstbelopp
må för innevarande Statsreglerings-period påräknas . . 1,300,000
Med tillämpning af den vid sistlidne Riksdag antagna bränvius—tillverknings—lagen,
har behållna Stats-inkomsten af ifrågavarande
beskattning, beräknad, efter afdrag för kontroll-, uppbörds-
och redovisnings-kostnader, till 3,000,000 R:dr B:ko,
enligt de för åren 1853 och 1856 från byrån för kontrollen å
bränvins-förfaltningarnes tillämpning afgifna berättelser, uppgått
sk. 5 r:st, B:ko, motsvarande i Riksmynt 4,865,081 R:dr 40 öre.
Rikets Ständer hafva vid innevarande Riksdag ytterligare
förhöjdt tillverk nings-ska t ten med 10 öre kannan; men då tillika
en förändrad grund för beräkningen vid mindre brännerier af
redskapens afverknings-förmåga och den derpå beroende beskattningen
blifvit beslutad, torde, för bedömande af ifrågavarande inkomst-titels
blifvande belopp, böra utredas, hvilken myckenhet
bränvin må antagas blifva tillverkad.
I detta hänseende upplysa omförmälda berättelser, att tillverkningen
utgjort:
år 1855 vid större brännerier  7,178,602 k:r,
och vid mindre brännerier, enligt
den vid sistlidne Riksdag beslutade
bränvins - tillverknings - lagens antagande
af en afverknings-förmåga
utaf ä/6:delar utaf panne - rymden,
2,258,217 kannor, hvilket belopp
dock, med antagande endast af af
-
5:o.
Bränvins-bränning s-medlen.
år 1855 till
år 1856 till
eller i medeltal
5,082,039: 36. 10.
3,404,735: 20. 1.
3,243,387 R:dr 28
Transport 11,527,900:
Bevillnings-Utskotlels Betänkande M 53.
Transport
4,516,434 »
11,695,036 k:r,
7,769,741 U:r;
5,547,228 >»
13,316,969 k:r,
elier i medeltal för hvartdera af dessa 2:ne år 12,506,002
kannor.
För att ytterligare förvissa sig om tillförlitligheten af den
beräknade årliga tillverkningen, har Utskottet vidare från omförmälda
byrå infordrat upplysning, angående bränvins-tillverkningen
under sisllidne år 1857 och deraf inhemta!, att, enligt
hittills bekanta uppgifter, denna tillverkning utgjort:
vid större brännerier  9,544,245 k:r,
vid mindre brännerier: enligt bränvins
lagens
antagande 3,200,590 kannor, eller,
enligt här förut nämnda beräkning . . . 6,401,180 »
15,945,425 k:r.
Intages äfven denna tillverkning i beräkningen af medeltalet för
de sista 3:ne åren, så uppgår detta medeltal per år till 13,652,477
kannor.
Att den sålunda beräknade tillverkningen, hvad större brännerier
angår, är fullkomligt tillförlitlig, derom kan något tvifvel
icke ega rum; och att beräkningen, hvad beträffar mindre brännerier,
snarare under- än öfverstiger den verkliga, bör desto
mindre ifrågasättas, som Rikets Ständer vid innevarande Riksdag
för redskap vid mindre brännerier antagit en vida högre afverknings-förmåga,
än den lill grund för ofvannämnde beräkning
följda. Om således det belopp i rundt tal, 12,500,000 kannor,
som för åren 1855 och 1856 i medeltal upptagits, kunde antagas
blifva tillverkadt, så skulle, ehvad tillverkningen företrädesvis
bedrifves vid större eller mindre brännerier, beskattningen
Transport
verknings - förmågan till 1 Varels
gånger panne - rymden, åtminstone
kan beräknas till
och år 1856 vid större brännerier ....
vid mindre brännerier: enligt bränvins-lagens
antagande, 2,773,614
kannor, men enligt omförmälda beräkning
11,527,900: —
11,527,900: —
8
Bevillnings-Utskoltets Betänkande JM 33.
Transport 11,527,900: —
derför, efter 60 öre per kanna, utgöra 7,500,000 R:dr R:mt.
Afdragas derifrån kontroll-, uppbörds- och redovisnings-kostnader,
hvilka år 1855 uppgingo till omkring 235,000 och år
1856 till 253,300 R:dr, men hädanefter, i den mån tillverkningen
mer och mer öfvergår till större brännerier, mäste blifva
betydligt högre samt i betraktande deraf torde böra beräknas
till närmare 500,000 R:dr, så uppkomme, efter denna beräkning,
en slals-inkornst af åtminstone 7,000,000 R:dr R:ml.
Med den förböjda beskattningen har emellertid afsetts, bland
annat, att ytterligare minska bränvins-lillverkningen; och till en
sådan minskning torde äfven den antagna högre afverknings-förmågan
vid mindre brännerier i någon mån bidraga. Andra förhållanden,
beroende af penninge-ställningen och dess inflytande
på dagsverks-prisen samt på arbetsklassens bergnings-vilkor, torde
jemväl föranleda en minskad förbrukning, deraf åter tillverknings—
beloppet i hufvudsaklig mån bestämmes.
I betraktande af dessa omständigheter finner Utskottet sig,
oaktadt det lill grund för beskattningen här förut upptagna medel-beloppet
af tillverkningen måhända icke obetydligt understiger
bvad hittills med all sannolikhet blifvit tillverkadt, likväl icke
böra tillstyrka Rikets Ständer, att beräkna Stats-inkomsten af
bränvins-brännings-medlen till högre belopp, än  6,750,000: —
Summa R:dr Runt 18,277,900: —
Tidnings- och kortstämpel-afgifterna, som ingå till Riksgälds-kontoret och
upptagas i Stats-Utskottets beräkningar öfver nämnde verks inkomster \ och behof,
anser Utskottet sig af detta skäl och i enlighet med hvad tillförene egt rum, icke
böra här beräkna.
Stockholm den 20 Februari 1858.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOD. BECKMAN, 1858.
Bevillnings-Uiskottets Betänkande M 34.
1
N:o 34.
Ank. till Exp.-Ut8k. den 5 Mars 1858, k. 1 e. m.
Betänkande, med förslag till bevillnings-summans fördelning.
I öfverensstämmelse med Stats-Utskottets förslag uti Memorialet Jtä 291, hafva
Rikets Ständer fastställt summan af den allmänna bevillning, som, till fyllande af
Riksgälds-kontorets behof från och med år 1859 till och med det år, då ny bevillnines-stadga
varder af Rikets Ständer antagen, skall årligen uteå, till
R:dr R:mt 2,000,000: -
Förslag till denna bevillnings-summas fördelning får
Bevillnings-Utskottet härmed afgifva.
Uti Rikets Ständers nästlidet år församlade Revisorers
den 14 sistlidne Oktober afgifna berättelse om
granskningen af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning,
förekommer, sidorna 52 och 53, cn utredning
af allmänna bevillningens årliga belopp, hvaraf, bland
annat, inhemtas: att Riksgälds-kontoret intill slutet af
September 1857 af bevillningen uppburit:
för år 1855
1,303,339: 1. 7.
och för år 1856
1,386,504:32.11.
eller i medeltal för hVartdera året
B:ko R:dr 1,344,921: 41. 3.
Bih. till R. St. Prot. 1856—1858. 5 Sami. 1 Afd. 30 Haft.
2
Bevillnings-Utskottets Betänkande M 34.
Och torde denna utredning deslo hellre böra läggas
till grund för beräkningen af bevillningens belopp
under nästföljande år, som samma utredning upptager
den för hvarje särskildt år influtna bevillning, utan sammanblandning
med restantier från föregående år, då flera
olika bevillnings-förordningar tilläfventyrs egt tillämpning.
Uti nu gällande under åren '1855 och 1856 tillämpade
bevillnings-grunder hafva Rikets Ständer vid innevarande
riksdag icke vidtagit någon sådan förändring, att
bevillningens belopp i sin helhet derigenom kan antagas
blifva särdeles afvikande från de sistförflutna årens. Visserligen
kommer, i följd af den beviljade betydliga löne
förhöjningen
för embets- och tjenstemän, en högre bevillning
att af desse erläggas; likasom Rikets Ständers
beslut att fördubbla minimi-afgifterna för Borgare i samtliga
städer jemväl kan antagas föranleda en något förhöjd
stats-inkomst. Men utom några andra förändringar, som
måste förorsaka, om ock jemförelsevis obetydlig, minskning
i denna inkomst, såsom Lotsars och Lotsdrängars samt
vaktknektars och vaktqvinnors vid fångvårds-inrättningarne
befrielse från bevillning, en utsträckning af Bevillningsfnheten
för testamenten och gåfvor. samt en förhöjning
af den till Pröfnings-kommittéernas disposition ställda
procent af hvarje läns bevillnings-summa, torde jemväl
böra tagas i betraktande, att bevillningen af handel och
rörelse, såsom beroende af den större eller mindre verksamhet,
näringarne komma att utveckla, möjligen torde
komma att något nedgå.
Med visshet lärer emellertid kunna antagas, att bevillningen
i sin helhet, enligt den af Rikets Ständer förslagsvis
beslutade bevillnmgs-stadga, skall komma att uppgå
till det erforderliga beloppet R:dr R:mt 2,000,000: —
Vid hvilket förhållande det emellertid visar sig, att hvarken förhöjning eller
nedsättning af den allmänna bevillningen, utöfver hvad Rikets Ständer förslagsvis
beslutat, nu bör ifrågasättas; hvarföre Utskottet vördsamt hemställer,
att alla uti det vid Betänkandet M 5 fogade förslag till bevillnings-stadga
upptagna afgifter, med de dels i Utlåtandet M
Bevillnings-Ubskottets Betänkande JU 34.
3
9 och Memorialet Jtä 14 samt dels genom omröstning i förstärkt
Bevillnings-Utskott vidtagne förändringar måtte af Rikets
Ständer definitivt fastställas.
Stockholm den 5 Mars 1858.
På Höglofliga Ridderskapet och Adelns På Högvördiga Preste-ståndets
Ledamöters vägnar. Ledamöters vägnar.
C. M. BJÖRNSTJERNA. A. E. KNÖS.
På Vällotliga Borgare-ståndets På Hedervärda Bonde-ståndets
Ledamöters vägnar. ' Ledamöters vägnar.
J. G. BRODIN. ANDERS JANSSON.
A. G:son Bennich.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1858.
REGISTER
öfver Bevillnings-Utskottets afgifna Betänkanden, Utlåtanden och Memorialer
under Riksdagen i Slockholm åren 1856—1858.
Nummer ä
Betänkandet
m. m.
13.
B.
Beräkning af Tullmedlen, Salu-accisen, Chartte-Sigillalae-afgifteu och Bränvins
bräuniugs-medlen
33.
Bevillning, Allmänna, angående ifrågaställda förändringar i föreskrifterna
om deusammas utgörande
5.
,, Utlåtande i anledning af dels anmärkningar dels ock Riks-ståndens
skiljaktiga beslut  9.
„ Memorial, med förslag till volerings-propositioner  14.
„ d:o i anledning af verkställda omröstningar ...... 19.
„ d:o angående förändringar i de till Bevillnings-stadgan hörande
formulärer  30.
„ Betänkande angående bevillnings-summans fördelning .... 34.
Bränvin. Memorial i anledning af verkställda omröstningar, angående ifrågaställda
förändringar i vilkoren för tillverkning deraf  20.
Betänkande angående tullbestämmelserna derför  24.
Utlåtande i anledning af återremiss  26.
D.
A.
Accis, Salu- af Städerna
Debetsedels-lösen, Memorial i anledning af Riks-ståndens skiljaktiga beslut,
angående behandlingen af frågan derom  11.
Uih. till R. St. Prot. 1856—1858. 5 Sami. 1 A fil. 31 Haft.
2 Register öfver Bevillnings-VlskoUets afgifna Betänhanden, m. m.
f', Nummer i
Betänkandet
ni. m.
Fribref srättighet, angående vackla molioner dels om utvidgning af Preslerskapels-,
dels ock 0111 meddelanden deraf åt Skolstyrelser, Sparbanker
och inhemska Brandstodsbolag
.32.
fl.
Handel och Sjöfart, Sveriges och Norriges ömsesidiga,
Betänkande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse med förslag
till förnyad förordning derom  f>.
d:o angående förtullning af varor som från Norrige införas 7.
Handels- och Sjöfartsfonds-afgiflen, Utlåtande derom  16.
R.
Kansli-personal, om antagande af tre Kanslister utöfver den i Riksdagsordningens
24 § bestämda  t.
Kurhus-afgiften, Betänkande derom  12.
M.
Motioner, Memorial om återlemnande af en dylik .  2.
„ d-o d:o
3.
„ d:o d;o
4.
P
Postbevillningen,
Betänkande derom  31.
S
S
tämplade papper s-afgift en,
Betänkande derom  8.
Utlåtande i anledning af dels gjorda anmärkningar dels ock skiljaktiga
beslut
15.
Memorial, med förslag till voterings-propositioner  18.
d:o i anledning af verkställda omröstningar  2 2.
d:o angående ytterligare förändringar i föreskrifterna derom . 25.
Register öfver Bevillnings-Utskottets afgifna Betänkatidenrn. m.
3
T.
j, Utlåtande derom
Memorial, i anledning af skiljaktiga beslut
„ i anledning af verkställd omröstning derom ....
Tidlbevillningen, Betänkande derom
„ Utlåtande i anledning af återreraiss
„ d:o i anledning af ytterligare återremiss
„ Memorial, i anledning af Riks-ståndens skiljaktiga beslut
„ Memorial, i anledning af verkställda omröstningar derom .
„ d:o angående vissa oafgjorda delar af tulltaxe-under
rättelserne
» angående tullbestämmelserne för art. Bränvin och Sprit, Be
, tänkande derom
» Utlåtande i anledning af återremiss deraf
Nummer å
Betänkandet
m. rn.
16.
17.
21.
10.
23.
26.
27.
28.
2».
24.
26.
STOCHHOLM, tryckt hos J. W. Lundberg, 1858.
TILI,
Bjumnifti ams-Måums
PRO TOKO liL
VID
liagtlaiifi .Riksdagen i 8tockI&olm
Åren tS5«. 1857 och 1858.
FEMTE SAMU!N'GEN,
2^1 ifdeliiiai^cii:
Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi- m. Jl. Utskotts
gemensamma Memorial, Utlåtanden och Betänkanden.
.
Bevillning*-, Lag-, samt Allm. Banv.- o. Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o f. i
i.
Ank. till Exp.-Utsk. d. “6 Jan. 18S7, kl. 12 m.
Bevil/tungs-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekon omi-Utskottens
Betänkande, i anledning aj väckt motion om tillåtelse för
vissa personer ali tillverka bränvin från den li Februari
titt den 1A Mars innevarande år.
Hos Höglofl. Ridderskapet och Adeln har Friherre von Saltza, A. P., väckt förslag:
“att de till bränvins-tillverkning berättigade, som under sistlidne höst endast en
månad begagnat sig af berörde rättighet, måtte få tillgodonjuta den andra från den 14
Februari till den 14 Mars innevarande år. Till stöd för detta förslag har Motionären,
hvilken förklarat sig icke önska en, uti strid emot den uti 1855 års nådiga förordning
till 2 månader inskränkta bränningstid, utsträckt bränvins-bränning, anfört: att hvete- och
vårsädes-skörden på de flesta ställen inom riket, dels af frost dels af väta tagit skada;
alt den sena bergningstiden och sädens råa tillstånd icke medgifvit tröskning och förmälning
af densamma före bränvins-bränningstidens utgång sistlidet år; att beloppet af
sålunda skadad spanmål vida öfversteg det som på kreaturens utfodring kunde användas;
samt att enda sättet att med fördel kunna tillgodogöra sig öfverskotta af denna
eljest osäljbara vara, vore att till bränneri få afyttra densamma.
Vid besvarande af denna motion få Utskotten uti främsta rummet fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet deruppå, att densamma, först remitterad till Bevillnings-Utskottet
och derifrån, på grund af samma Utskotts uppfattning af 44:de § Riksdags-ordningen,
återlemnad, sä sent kommit Utskotten tillhanda, att, om den äfven med största
skyndsamhet blifvit behandlad, och om det af Motionären väckta förslag af Rikets
Ständer blifvit gilladt och erhållit Konungens nådiga sanktion, omöjligt dock för bränneri-egare
hade blifvit, att, med iakttagande af tid för anmälan, som uti 11 och 13 §§
af 1855 års nådiga förordning är fastställd, af ifrågasatte tillstånd sig begagna.
Flera andra skäl tala äfven, enligt Utskottens tanke, emot bifall till denna motion.
Förnekas torde nemligen icke, att hvarje plötslig rubbning uti ekonomisk lagstiftning
på flerahanda sätt skadligt måste inverka och derföre endast af högst tvingande förhållanden
bör kunna påkallas. Sådana förekomma dock icke, enligt Utskottens tanke, nu,
Bill. lill B. St. Brot. 1856 & 1857. 5 Samt. 2 AJd. 1 Höft. 1
2 Bevillnings-, Lag- samt Allm. Besa-, o. Ekonomi-Utskottens Betänkande N:o 1.
enär en betydlig del af förra årets skadade gröda säkerligen redan är använd, och
återstoden torde kunna komma ladugården till godo, till större fördel och fromma för
landet, än om densamma uti bränvin förvandlades. Man får äfven icke förbise, att
oaktadt Motionären förmenat, det en ökad bränvins-tillverkning icke genom bifall till
hans förslag kunde uppstå, enär endast de, hvilka under blott en af de båda bränningsterminerna
sistlidet år tillverkningen bedrifvit, skola erhålla tillstånd att sådan under
af honom föreslagen månad idka, ett motsatt förhållande likväl troligen skulle inträda.
Kändt är nemligen att äfven under gynnsamma år, såsom af tabellerna öfver bränvins.
bränningen år 1855 synes, ett betydligt antal bränvins-brännare tillverkning under endast
en månad bedrifva. Skulle nu åt alla dessa tillstånd till bränvins-bränning under
ytterligare en månad denna vinter medgifvas, är ganska sannolikt, att flere än under
vanliga år, lockade af det vanpris, till hvilket den skadade råvaran kunde erhållas,
skulle äfven under andra månaden företaga tillverkning, uti hvilket fall en ökad produktion
naturligtvis mäste uppslå.
Slutligen anhålla Utskotten att få tillägga, att ett bifall lill denna motion, enligt
Utskottens tanke, skulle tillskapa ett farligt prejudikat, enär liknande omständigheter med
de uti motionen anförda ofta nog än uti en, än uti en annan landsort torde kunna åberopas
till stöd för återkommande frågor om tillåtelse att idka bränvins-bränning å annan
än uti allmänhet lofgifven tid.
På alla dessa nu anförda skäl anse Utskotten sig böra vördsamt tillstyrka,
alt Friherre von Saltzas ofvan anförda motion må af Rikets Ständer
lemnäs utan afseende.
Stockholm den 26 Januari 1857.
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1857.
Bevilln. m. fl. Ulsk. Bet. M 2.
1
JW 2.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 12 April 1837, kl. 9 f. m.
Sammansätta Bevillnings-, Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskottets betänkande?, angående vilkor en för Bränvin
s tillverkning.
Uli Nådig skrifvelse den 50 Oktober näsllidet år bar Kongl. Muj:t meddelat
Rikets Ständer en öfversigt af de hufvudsakliga resultat, hvilka vunnits af den efter
sednaste Riksdag vidtagna förändrade lagstiftning i afseende på vilkoren för tillverkning
af bränvin. Denna öfversigt upptager antalet af så väl större som mindre
bränneriet-, hvilka dels under året 1855 varit i gång och dels blifvit anmälda lill
bedrifvande under nästlidna år, så vidt uppgifter i sistnämnda hänseende vid den
Nådiga skrifvelsens aflålande inkommit. Den redogör för förhållandet emellan bränneriernas
antal före och efter den nya lagstiftningens vidtagande; för näringens
bedrifvande inom olika delar af riket; för den vid större brännerier åstadkomna
tillverkning och derför erlagd skatt; för den af mindre brännerier erlagda beskattning
och förhållandet emellan denna beskattning och den sannolika tillverkningen;
för beskaffenheten och myckenheten af de råämnen, som vid tillverkningen åtgått;
för den vid brännerierna utöfvade kontroll och dermed förenade kostnader m. fl.
sådana omständigheter, som vid denna lagstiftning äro (örljenta af allmännare uppmärksamhet.
Efter en sådan framställning, hvars närmare innehåll icke torde förbises
af någon, som vill göra sig förtrogen med ifrågavarande lagstiftning, dess närvarande
ståndpunkt och hvad derutinnan nu må vara att vidare åtgöra, har Kongl.
Maj:t uttalat den åsigt, alt fastän den nya lagstiftningen endast under en kortare
tidrymd varit gällande, den derunder vunna erfarenheten likväl ovedersägligen ådagalade,
alt grunderna för samma lagstiftning vore i allmänhet rikliga och ändaBih.
lill R. St. Prat. litti G &' 1857. 8 Sami. 2 Afil. 2 Haft. 1
2
Bevilln. tn. fl. Ulsk Bet. JVl 2.
målsenliga; men då samma erfarenhet emellertid gåfve vid handen, alt beskattningen
för de mindre brännerierna icke uppginge ens till hälften af det utaf Rikets
Ständer afsedda belopp, hvilket förhållande också, oaktadt de i åtskilliga orter genom
felslagen skörd uppkomna ogynsamma omständigheter för utöfningen af bränvinst
ill verkningen nästlidna år, föranledt en tillökning i antalet mindre brännerier, påkallade
Kongl. Maj:l Rikets Ständers synnerliga uppmärksamhet härå, i den förväntan,
att Rikets Ständer, vid utöfningen af sin beskattningsrätt, vidloge sådan åtgärd, alt
delta missförhållande blefve rältadt, på det ej, genom så väsendtlig skilnad i beskattningen
för de tvänne särskilta slagen af brännerier, lagstiftningens ändamål
måtte förfelas.
Denna Kongl. Maj:ts skrifvelse tillika med åtskilliga i förevarande ämne inom
Riks-stånden väckta motioner och afgifna yttranden, äfvensom ett af chefen för
Civ il-departementets byrå för kontrollering af bränvinsförfatlningarnes tillämpning
afgifvet memorial, jemte bilagor, hafva blifvit (ill Utskottet öfverlemnade och tagits
i öfvervägande vid ärendets behandling, dervid jemväl bemälde byrå-chef tillhandagått
Utskottet med erforderliga upplysningar och meddelanden, angående de jcmkningar
och tillägg i reglementariska stadganden, hvilka, sedan den nya bränvinstillverkningslagen
utfärdades, funnits vara behöfliga och nyttiga att vidtaga.
De flesta inom Riks-stånden väckta förslag och afgifna yttranden afse väl
endast särskilda delar af nu gällande författning, eller äro åtminstone af beskaffenhet
alt lämpligen kunna upplagas och besvaras i den ordning, författningens paragrafföljd
föranleder; hvarföre Utskottet också funnit lämpligt att i sådan ordning för
dessa förslag i allmänhet redogöra.
Derförinnan torde dock följande förslag af allmännare syfte böra till behandling
förekomma, nemligen:
Riksdagsfulimäktigen Gustaf Jonssons från Kalmar län inom Bonde-ståndet
väckta motion, att all tillverkning af bränvin inom Riket måtte förbjudas;
Herr A. W. Björks inom Borgare-ståndet gjorda framställning, att tillverkningen
i större brännerier måtte lemnäs fri, utan annan begränsning, än den, som
afsåge att bestämma minsta lillverknings-beloppet under dygn och kortaste tiden för
bränningens utöfvande; samt
Riksdagsfulimäktigen Olof Olssons från Slängserud i Vermlands län, af flere
bland Bonde-ståndets ledamöter understödda motion, att nu gällande förordning
angående vilkoren för bränvins tillverkning matté bibehållas oförändrad intill nästa
Riksdag.
Dessa sins emellan stridande förslag uttrycka hufvudsakligen samma meningsskiljaktighelcr,
ur hvilka den vid sistlidne Riksdag antagna förmedlande lagstiftning
utgick. Såsom Kongl. Majit i Sin skrifvelse förmält, anser Utskottet de då antagna
grunderna för samma lagstiftning hafva visat sig i allmänhet riktiga och ändamålsenliga.
Att redan nu, efter så kort tids förlopp, i dessa grunder vidtaga någon
Bcvilln. m. fl. Ulsk. B cl. M 2.
3
väsendllig förändring, vore, enligt Utskottets tanke, betänkligt. Några särskilda skal,
hvarföre tillverkning af bränvin ej må kunna belt och hållet förbjudas, torde icke
behöfva anföras. Emot en så vida obegränsad tillverkning vid större bränneriet,
som Herr Björk ifrågasatt, förekommer åter den måhända icke obefogade farhågan,
all derigenom åtminstone till en början skulle framkallas omåttlig produktion, till
allmänt och enskildt förderf, och att den nya lagstiftningens syftemål sålunda förfelades,
utom det att någon giltig grund svårligen kunde åberopas för en inskränkning
äfven af bränningstiden vid de mindre bränncrierna, under det de större åtnjöto
frihet så till tid som tillverkningsbelopp. På samma gång Utskottet således anser
sig böra vidblifva de hufvudsakliga grunder, på hvilka nu gällande lagstiftning hvilar,
har Utskottet, såsom här nedan vidare förmäles, funnit (lera förändringar i särskilta
stadganden vara af behof påkallade, hvarföre Utskottet icke heller kan obetingadt
understödja framställningen om författningens oförändrade bibehållande; hemställande
Utskottet alltså,
all omförmälda af Herr Björk samt Riksdags-fulluiäktigc Guslaf
Jonsson och Olof Olsson väckta motioner icke måtte lill någon
Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Under erinran, alt, till följd af del nya myntsystemets tillämpning från och
med nästa Statsreglerings-period, de uti gällande förordning förekommande myntbestämmelser
blifvit förvandlade till närmaste motsvarighet i riksmynt, öfvergå)-  Utskottet till redogörelse för i öfrigt ifrågakomne förändringar uti samma förordning,
enligt §§:s nummerföljd. De vidtagne förändringarne äro uti bilagde förslag till
förordning utmärkte med kursio stil, och anser Utskottet sig, der dessa förändringar
icke äro af någon betydenhet, kunna undgå all för desamma särskildt redogöra.
§• 2-
1 afseende på tiden för bränvinstillverkningens utöfvande har, utom det af Herr
Björk framställda, här ofvan omförmälda förslag, blifvit yrkadi:
inom liorgare-sländel:
af Herr J. P. Bager: att det mätte blifva tillverkare af bränvin tillåtet, icke
allenast att handteringen utöfva årligen två månader, utan ock alt, efter eget godtfinnande,
härtill välja hvilka månader som helst af liden från och med November
till den Usta Maj;
inom Bonde-siandet :
af Jöns Pehrsson från Blekinge län: att en sådan valfrihet, beträffande liden
a
Bcvitln, m. fl. Utsk. Bd. M
för bränvinstillvcrkningons utöfvande, sorn Herr Bager föreslagit, måtte medgifvas,
likväl med den inskränkning alt bränvin ej finge tillverkas under liden emellan den
15 December och den 15 Januari;
af Peter Carl Andersson från Östergöthlands län: att bränvinstillverkning
måtte årligen få ulöfvas antingen från den 15 Mars intill den 15 April samt från
den 15 November intill den 15 December, eller ock under de båda nu tillåtna
månaderna, hvilkeldera tillverkaren funne för sig fördelaktigast;
af Anders Persson från Östergöthlands län, med hvilken C. G. Cederskog
från samma Ian instämt: att tillverkare af bränvin i mindre bränneri, som ville be
gagna
sin berörde rättighet under endast en af de nii tillåtna månaderna, måtte
ega alt handteringen på våren fortsätta från den 15 Mars till den 15 April;
af Nils Svensson frän Blekinge län: alt bränvinstillverkning mätte vara tillåten
under November och December månader;
af Gustaf Johansson från Kronobergs län, med hvilken Gustaf Jonsson från
Kalmar län samt Sven Ersson och Lars Olsson från Stora Kopparbergs län sig
förenat: att tiden för bränvinstillverkning måtte inskränkas lill en månad af året;
samt
af Per Benjaminsson från Elfsborgs län: att bränvin måtte få tillverkas endast
under tiden från och med den 1 Mars intill den 15 i samma månad samt från
och med den 1 November intill den 15 i samma månad.
Såsom skäl för utsträckning af och valfrihet i afseende på liden för bränvinstillverkningens
utöfvande, har hufvudsakligen blifvit anfördt: alt, efter hvad erfarenheten
visat, den uti nu gällande förordning bestämda lid för sådan tillverkning vore
i hög grad olämplig. Yid den tid, då anmälan till bränvinstillverkning i större
bränneri skall verkställas, hade sädesinbergningen på de flesta orter i Riket icke på
långt när hunnit fullbofdas och kunde följaktligen ej heller till sitt resultat bedömas,
hvarföre mången, som i mån af skördens beskaffenhet kunde finna det för sig fördelaktigt
att bränvin tillverka, derifrån afskräcktes genom ovissheten huruvida och
till hvad pris han blefve i tillfälle alt anskaffa behöfiige råämnen. Bränvinslillverkarne
tvungos ock att verkställa sina inköp af spanmål, som för brännerierna
erfordrades, å en tid, då tillgångarne af ett förflutet års skörd mestadels voro upprymde
och den nya sädesgrödan endast till en ringa del hunnit urlröskas, hvilket
förhållande åter åstadkomme betydlig prisstegring på de oumbärligaste lifsmedlen. Till
ekonomisk förlust både för tillverkarne sjelfve och för det allmänna, blefve derföre
stora partier säd och mjöl införskrifna från andra länder, utan att detta eljest vore
af verkligt behof påkalladt. Derjemte inträffade icke sällan att, vid nu bestämda
tillverkningstidens början, potäter och andra jordfrukter, som af de mindre jordbrukarne
hufvudsakligen användes till bränvinstillverkning, ej hunnit till full mognad,
hvadan desse jordbrukare hindrades från att under hela den tillåtna tiden handteringen
utöfva. Och vore det dessutom af stor vigt för jordbrukaren att få tillverka
Bevilln. m. fl, Ilisie. Bet. Jtf 8.
5
bränvin på våren, för alt begagna den deraf blifvande dranken lill kreaturens utfodring,
hvilket synnerligast påkallades då foderbrist inträffade; hvartill slutligen
kornrne att bränvinslill verk ningen under höstinånaderne toge i anspråk en ganska betydlig
arbetsstyrka, sorn kunde fördelaktigare användas vid jordbruket.
De motionärer åter, hvilka önskat att bränningstiden måtte inskränkas till en
månad af året, hafva utgått från den åsigten, alt bränvinstillverkningen vore både
i moraliskt och ekonomiskt afseende skadlig, och att lagstiftningen derföre borde
efter hand medverka till densammas fullkomliga afskaffande.
Utskottet, som tagit alla dessa skäl i öfvervägande, hyser emellertid den öfvertygelse,
att rubbning i tiden för bränvinstillverkningen icke är af verkligt behof
påkallad. Det är visserligen obestridligt att, då anmälan till bränvinstillverkning under
hela nu tillåtna tiden eller den första månaden deraf, enligt gällande förordning,
bör göras, en stor del af årets sädesgröda ännu icke blifvit inbergad, än mindre
hunnit urtröskas, men enär bränvinstillverkaren har sig obetagel att, oaktadt
tidigare gjord anmälan till näringens utöfvande, efter eget godtfinnande, antingen
från tillverkningen afstå eller ock densamma inskränka, allenast han derom sig anmäler
14 dagar före bränningstidens ingång; så torde ingen eller åtminstone' högst
få låta af förstberörda omständighet afskräcka sig från handteringens bedrifvande.
Lika litet kan befaras att, under vanliga förhållanden, bränvinstillverkningen på hösten
skall föranleda till någon betydligare prisstegring å lifsförnödenheter eller in -  försel af spanmål och mjöl från utlandet, Sådana undantagsfall, som det näsllidne
höst inträffade och hvilket af motionärer synes hafva varit afsedt, kunna enligt Utskottets
tanke icke tillmätas den betydelse, att en ekonomisk lag derföre skulle underkastas
förändring. Af sist anförda skäl har Utskottet också trott sig böra lemna
utan afseende det uppgifna förhållandet, att till bränvinsbränning tjenliga rotfrukter
någon gång ej hunnit till mognad då bränningstiden inträffar, helst erfarenheten
gifvit vid handen att sådana rotfrukter oftast skadas under ett längre förvarande och
med säkraste fördel användas på hösten, hvaraf anledning just hemtats att i äldre
författningar, deri bränningstidens början i allmänhet var bestämd till den 1 November,
medgifva tillverkarne rättighet att företaga tillverkningen redan den IS Oktober.
Under sednare tider vunuen erfarenhet torde ock förneka den gamla, äfven
nu åberopade satsen, alt dranken från brännerierne vore nödvändig för kreaturens
utfodring på våren. Och beträffande slutligen frågan om bränningstidens inskränkning
till endast en månad af året, så får Utskottet åberopa de skäl, som här förut
blifvit anförda emot någon väsendtligare rubbning i grunderna för bränningsrätlig—
helens utöfning.
På grund häraf och då, enligt Utskottets åsigt, handleringens bedrifvande under
en sammanhängande tid i allmänhet ger fördelaktigare resultat, än under skilda
kortare tider, samt förökning i antalet af tillverknings-terminerne, med åt tillverka
-
6
Bevilln, m. fl. Vlsk. Bet. JM 2.
reti leornad valfrihet, skulle kunna föranleda till missbruk och försvåra den nödiga
uppsiglen öfver brännerierne, anser Utskottet sig böra hemställa,
alt icke något af ifrågavarande förslag må vinna Rikets Ständers
bifall.
Deremot har Utskottet funnit till verkningstidens in- och utgång klockan 12 på
natten medföra flera olägenheter, icke allenast för bränvinstillverkaren, utan afven
och isynnerhet vid kontrollen öfver iakttagandet af den tid, då bränningen får
börja och skall sluta, samt öfver uppmätning af det tillverkade bränvinet och försegling
af redskapen ; hvarföre Utskottet tillstyrker,
att middagstimman å de föreslagna begynnelse- och siutdagarne måtte
antagas lili in- och utgångstid. för tillverknings-terminerne.
Vidare torde det vara en brist i gällande lagstiftning, att tidsbestämmelse för
beredning af mäsk lill bränvinstillverkning saknas. Detta har också föranledl åtskilliga
förfrågningar hos Kongl. Maj:t, som genom Nådig resolution den 22
September 1835 förklarat, att, i betraktande deraf alt mäskberedning, enligt
hafdvunnet bruk, alltid varit, före bränningstiden, tillåten, samt att mäskberedning
måste upphöra lika många dagar före utgången af den tillåtna bränvinstiilverkningstiden,
som den måste börja tidigare i och för möjligheten att vid ingången af bränningstiden
kunna medgifva bränning eller spritafdrifning, beredning af mäsk vid bränneri
linge företagas tre eller fyra dagar före den dag, då bränningstiden, enligt
gjord anmälan, inginge. Utskottet, som derjemte har sig bekant att fyra dagars
tid för förberedande mäskning af en del bränvinslillverkare ansetts otillräcklig, tillstyrker
derföre,
att uti nuvarande § 2 måtte stadgas: att mäskning för bränvinstiilverkning
får företagas högst fem dagar före den dag, då dylik
tillverkning, enligt gjord anmälan, skall laga sin början.
Som det lärer inträffat, att ordet »mäskberedning» uti sista momentet af § 2
af ej mindre en och annan domare än bränvinstillverkarne tolkats så, som skulle
dermed förstås blott början af inmäskningsarbetet, eller råämnens tillblandning i
mäskkaret eller mäskkubben, men i sådant fall arbetet på kylskeppel, hvarmed oftast
4 till 5 personer äro sysselsatte, skulle vara tillåtet på sön- och helgedagar
före klockan 8 på morgonen och efter klockan 5 på eftermiddagen, hvilket dock
vore stridande emot författningens anda, samt ordet »bränvinslillverkning» här förekommer
i en vida inskränktare betydelse än vid början af §:ens första moment,
har Utskottet
åt ifrågavarande sista moment af samma § gifvit den lydelse förslaget
innehåller.
§ 3;
Då, enligt denna §, i större bränneri får begagnas redskap af hvilken storlek
och beskaffenhet som helst, men § 53 i nu gällande Förordning stadgar åtskillige,
