# ID: svediakorp-gov2312
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 95,232
# sentences: 2,404
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Slals-Ulskottels Memorial M 263.
17
som till liqvid förfallit, erläggas Fem procent årlig ränta intilldess detsamma varder
vederbörligen inbetaldt.
§• 30.
Såsom ränla och kapital-afbelalning å det Carlskrona stads pastorat, vid 1840
och 1841 års riksdag, tillerkända låneunderstöd af Aderton tusen R:dr, inbetalas
årligen Fem procent å denna summa, deraf räntan för det vid hvarje inbetalning
återstående kapital beräknas efter Tre procent; och kommer således den öfriga
inbetalningssumman alt minska lånebeloppet.
§• 31.
Det, under 1850 och 1851 års riksdag, åt Allmänna Barnhus-inrättningen
bär i hufoudstaden beviljade och till denna Inrättnings Direktion, år 1851, utbetalda
låneunderstöd af Sjutiofum tusen R:dr bör till Riksgälds-kontoret återbetalas
genom erläggande, före hvarje års slut, af Sex procent utaf lånets ursprungliga
belopp, dervid Fyra procent årlig ränta å det återstående låne- kapitalet först beräknas,
hvarefter det öfverskjutande beloppet kommer att såsom afbetalning afgå å
lånesumman, intilldess denna blifvit till fullo godtgjord.
§. 32.
Å det låneunderstöd, utgörande Etthundrafemtio tusen R:dr, som, jemlikt Rikets
Ständers beslut vid 1823 samt 1828—1830 års riksdagar, från Riksgälds-kontoret
utgått för återuppbyggande af staden Borås, elter de nämnde stad åren 1822
och 1827 öfvergångna eldsvådor, återbetalas årligen Sex procent, beräknade efter
de häraf utdelade lånens ursprungliga belopp; af hvilka Sex procent Tre procent
ränta afdrages för hvad som å lånen återstår, hvarefter öfverskottet å låne-kapitalen
afskrifves, intilldess desamma äro till fullo godtgjorda.
I öfverensstämmelse med den af Rikets aren 1840 och 1841 församlade
Ständer medgifna ytterligare lindring uti betalningsvilkoren för det särskilda lån af
Etthundraljugesjulusen femhundra R:dr, som, i anledning af 1827 års eldsvåda, blef
vid riksdagen åren 1828—1830 beviljadt för nyssnämnde stads återuppbyggande,
skola å det, efter 1840 års inbetalning, återstående låne-kapitalet, Elthundratjugetretusen
sexhundranittiofem R:dr 25 öre, Två procent årligen till Riksgälds-kontoret
erläggas, äfvensom den, efter sistberörde års slut, å detta lån upplupna och vidare
upplöpande ränta skall med Fyra procent årligen utgöras.
§■ 33.
Återbetalningen af det, vid 1828—1830 års riksdag, staden Öregrund, för
uppförande af dess nedbrunna allmänna byggnader, beviljade räntefria lån å Sjutti'/».
till R. St. Brot. 1856—183». 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 21 Haft. 5
18
Stats-Ulskoltels Memorial M 263.
tusen femhundra R:dr verkställes genom erläggande, vid hvarje års slut, af en Tjugondedel
eller Fem procent af lånets ursprungliga belopp; börande lånet härigenom
rara till fullo inbetaldt före slutet af år 1859.
§• 34.
Det staden Wenersborg, vid 1834 och 1835 års riksdag, beviljade byggnadslån
å Tvåhundratjugefem tusen R:dr skall, enligt de, efter 1840 års slut gällande,
förändrade betalningsvilkor, liqvideras medelst erläggande af Sex procent årligen å
den ursprungliga lånesumman; af hvilka 6 procent Fyra procent utgöra ränta för
det oguldna beloppet och återstoden afräknas å kapitalet.
§■ 35.
Såsom ränta och kapital-afbetalning å det, vid 1840 och 1841 års riksdag,
staden Söderhamn beviljade lån af Aderton tusen R:dr, för stadens nya reglering
och uppförandet af dess allmänna byggnader efter den år 1835 der inträffade eldsvåda,
erläggas, inom slutet af hvarje år, intilldess lånet är till fullo godtgjordl, Sju
procent af det ursprungliga kapitalet; hvarvid, sedan ränta efter Fyra procent årligen
för det återstående kapitalbeloppet afgålt, öfverskottet utgör afbetalning å länesumman.
§. 36.
Sedan ett belopp af 119,100 R:dr redan år 1843, genom utbekomna brandjkade-ersältningsmedel,
blifvit återbetaldt utaf det, för staden Wexiös återuppbyggande
efter 1838 års eldsvåda, af Kongl. Maj:t i nåder beviljade och till utgående
utaf mindre kreditivel anvisade lån å Etthundrafemtio tusen R:dr; så bör den härefter
återstående lånesumman, Tretio tusen niohundra R:dr, enligt de i högstberörde
Kongl, bref stadgade betalnings-vilkor, liqvideras genom en årlig inbetalning af Sex
procent å detta belopp, intilldess hela lånet med ränta, efter Fyra för hundra om
året, blifvit till fullo återbetaldt.
§• 37.
Det, enligt Kongl, brefvet den 18 December 1843, staden Wexiös invånare
ytterligare beviljade och till utbetalning af mindre kreditivet jemväl anvisade byggnadslån
å Trehundrasextio lusen R:dr skall, i öfverensstämmelse med högstberörde
nådiga bref, samt Rikets åren 1844 och 1845 församlade Ständers beslut, angående
öfverflyttningen från Kongl. Stats-kontoret till Riksgälds-kontoret af befattningen
med lånehandlingarnes granskning och vårdande samt ränte- och kapitalbetalningarnes
infordrande och uppbärande, återbetalas till sistnämnda verk medelst erläggande
af Sex för hundra årligen å ursprungliga lånesumman; dervid räntan beräknas
efter Tre procent för lån å tegel-, sten- oeh kalkbruks-bus samt tegelklädda
Slals-Ulskollcts Memorial Jtä 265.
19
trähus, men efter Fyra procent för lån å trähus, och återstoden utgör kapitalafhelalning.
§. 38.
Som de, genom Kongl, brefvet den 6 Maj 1846, Kongl. Stats-kontoret tillerkända
rättigheter och fordringsanspråk, med hänsigt till det likaledes å mindre
kredilivet anvisade byggnadslån af Fyratiofem tusen K:dr, hvilket Kongl. Majit, efter
den, i början af sagde år, staden Amål öfvergångna eldsvåda, beviljat samma stad,
blifvit, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers vid 1847 och 1848 års riksdag
fattade beslut, på Riksgälds-kontoret öfverlåtna, så skall återbetalningen af detta
lån verkställas till samma verk: börande, enligt de i högslberörde bref stadgade
betalningsvilkor, årligen Sex procent inbetalas å primitiva kapitalet, dels såsom ränta
efter Fyra för hundra om året och dels såsom afbetalning å kapitalskulden.
§■ 39-
Till iakttagande vid uppbörden af kapi t alofbetalningar och räntor å de enskilde
tomtegare inom städerna Borås, Wenersborg, Wexiö och Amål tilldelade
byggnadslån, skola årligen, särskilt för hvarje stad, i Riksgälds-kontoret upprättas
och Kongl. Majlis Refallningsbafvande i länet, inom slutet af November månad, tillsändas
fullständiga förteckningar å hvad, före samma års slut, bör af hvar och
en läneinnehafvare erläggas. Dessa förteckningar komma att af Kongl. Majlis Befallningshafvande
tillställas vederbörande Magistrater, hvilka det åligger att ifrågavarande
medel, under enahanda redovisnings-ausvar, som för krono-uppbörden,
kostnadsfritt för Riksgälds-kontoret, indrifva och till detta verk leverera.
Derest det belopp, som, vid slutet af hvarje år, skall å ett byggnadslån inbetalas,
före den 16 Januari nästpåföljande år till Riksgälds-kontoret inkommer,
må denna inbetalning anses såsom verkställd inom behörig lid; hvadan, i sådant
fall, den å kapital—afbetalnings-beloppet, sedan årets början, ytterligare upplupna
ränta eftergifves. Och är stadens Magistrat, vid eget ersättningsansvar för den eljest
uppkommande tillökningen i låne-innebafvares ränteskulder, ovilkorligen skyldig att,
inom sagde dag, till Riksgälds-kontoret hafva insändt alla af Magistraten, före det
sednast förflutna årets utgång, uppburna byggnadslånemedel.
Öfver alla ofvanberörde lån föres i Riksgälds-kontoret en gemensam, fortgående
räkenskap, deruti livart och ett lån upptages å en för dera år löpande räkning;
hvilken räkning dock årligen, så snart den för året stadgade inbetalningen blifvit
verkställd, bör alslutas: börande Riksgälds-konlorets egentliga hufvudbok endast
summariskt utvisa de förändringar, som det en och samma stad, emot enahanda
betalningsvilkor, beviljade låneunderstöd, i sin helhet, under årets lopp undergått,
äfvensom derunder å samma lån upplupna samt influtna eller balanserade intressen.
Vid hvarje ombyte af egare till de, inom förenämnde städer, för byggnadslån
20
Stals-Utskottets Memorial Jii 263.
intecknade egendomar, bör stadens Magistrat för Riksgälds-kontoret uppgifva den
nya egarens namn, på det att detsamma må i Kontorets räkenskaper kunna antecknas.
Ränte- ocb kapital-betalnings-summorna för de låneunderstöd, som för uppförande
af allmänna byggnader samt nya tomtregleringar blifvit några bland dessa städer
af Riksgälds-kontorels medel tilldelade, böra omedelbarligen från städernas Äldste
till Riksgälds-kontorets Kommissariat, inom hvarje års slut, öfversändas.
§• 40-
Det för återuppbyggande af den, i Juni månad 1847, nedbrunna del af staden
Christianstad, vid 1847 och 1848 års riksdag, beviljade samt, under sistnämnde
ocb påföljande 2:ne år, från Riksgälds-kontoret utbetalda lån å Etthundrafemtio tusen
R:dr bör, intilldess samma lån blifvit till fullo godtgjordt, återbetalas med Sex procent
årligen af lånets ursprungliga belopp, hvarvid ränta efter Fyra för hundra å
det oguldna kapitalet först beräknas och afgår samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning.
Denna ränte- och kapital-betalning bör af Drätsel-kommissionen vid
hvarje års slut verkställas; dock må, derest densammas belopp före den 16 Januari
nästpåföljande år till Riksgälds-kontoret inkommer, inbetalningen anses vara inom
behörig tid verkställd; hvadan, i sådant fall, den, sedan nyssnämnde månads början,
å kapital-afbetalnings—beloppet ytterligare upplupna ränta eftergifves.
§■ 41.
Som utaf det lån å 100,000 R:dr, hvilket under 1850 och 1851 års riksdag
beviljades för uppbyggande af den, i Maj månad 1849, nedbrunna del utaf
staden Lidköping, Sextiotretusen Sexhundra sextiosex R:dr i Riksgälds-kontoret
lyftats inom den för dessa medels ullernnande till behörige lånsökande bestämda
tid; så böra intilldess sistnämnda lånesumma är till fullo godtgjord, Sex procent af
denna summa vid hvarje års slut till Riksgälds-kontoret återbetalas, deraf ränta
efter Fyra för hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår, samt öfverskottet
utgör kapital—afbetalning; kommande dock, på sätt i näst ofvanstående
för det deruti omförmälda enahanda lån, är medgifvel, de inbetalningar, som skett
före den 16 J anuari nästpåföljande år, att anses vara inom behörig lid verkställda.
§■ 42.
De tvänne vid sednaste riksdag beviljade och under åren 1854 och 1855
utbekomna lånen för återuppbyggande af de delar utaf städerna Orebro och Jönköping,
som i Mars månad förstnämnde år genom der då inträffade eldsvådor odelades,
skola, sedan dessa lån, af hvilka del staden Örebro beviljade utgjorde Trehundra
sjutiofem lusen Riksdaler och staden Jönköpings Etthundra tusen Riksdaler,
Slats-Utshottels Memorial JYi 283.
81
fått utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas intill 1839 års slut, derefter och
intilldess samma lån äro till fullo godtgjorda, återbetalas genom erläggande af Sex
procent årligen utaf hvartdera lånets ursprungliga belopp, hvarvid ränta efter Fyra
för hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår samt öfverskottet utgör
kapital-afbelalning; hörande dessa ränte- och kapital-betalningar af nämnde städers
Drätsel-kammare vid hvarje års slut verkställas; dock må, derest de till inbetalning
då förfallna beloppen, före den 16 Januari nästpåföljande år, lil! Riksgälds-kontoret
inkomma, sådan inbetalning anses vara inom behörig tid verkställd. För öfrig!
komma, i afseende på de lyflade lånemedlens användande och återbetalning, följande
af Rikets Ständer derom meddelade stadganden att fortfarande iakttagas, nemligen:
låneunderstöd af dessa medel få endast tilldelas tomtegare, som uppföra byggnader
af sten eller annat icke eldfarlig! ämne; sådant understöds belopp får icke i något
fall öfverstiga trefjerdedelar af brandförsäkrings-summan för stenhus och hälften af
försäkrings-beloppet för andra bus; för öfrigt böra lånesummorna lämpas efter de
nya byggnadernas i kostnadsförslagen beräknade värden och de sökandes större eller
mindre behof af dylikt understöd; hvad af lånemedlen före slutet af år 1839 ej
kunnat till behörige lånesökande ullemnas, får derefter icke ulgifvas; och skola vederbörande
Drätsel-kammare före den 1 Juli 1860, medelst insända handlingar,
inför Riksgälds-kontoret styrka, att de byggnader, för hvilkas uppförande understöd
utaf ifrågavarande lån meddelats, blifvit inom föreskrifven tid fullbordade och hos
Städernas allmänna Rrandstods-bolag eller annan i stadgad ordning bildad och med
vederbörligen fastställdt reglemente försedd bra nd forså k ri ngs-i n rä tl ni ng emot brandskada
försäkrade; börande de från Riksgälds-kontoret utbekomna lånemedel, hvilkas
behöriga användande icke på sådant sätt styrkes, vara före nämnde dag till Riks —
gälds-kontoret återställda; hvarjemte Fem procents årlig ränta från slutet af året
näst efter det, hvarunder samma belopp blifvit af Riksgälds-kontoret utbetaldl, ska1!
della verk godtgöras.
§. 43.
Sedan ett belopp af 1,230 Spanska daler, som al Kongl. Majit blifvit anvisadt
och af Kongl. Stats-konloret förskottsvis utbetaldl till ränlefria låneunderstöd åt de
invånare i staden Gustavia på ön S:t Barthelemy, hvilka hemsökts af den nämnde
stad år 1852 öfvergångna eldsvåda, enligt Rikets sednast församlade Ständers beslut,
blifvit Kongl. Stats kontoret under år 1854 af Riksgälds-kontoret ersatt med
Fyra tusen femhundraljugenio Riksdaler; så böra de 5 sagde lån föreskrifna och till
en tiondedel af lånebeloppet bestämda årliga afhelaluingar, hvilka inllyta till Kongl.
Stats-kontorel, i de vanliga liqviderna mellan Stats- och Rikgälds-verken. Riksgäldskontoret
godtgöras.
82
Stals-Olskoltets Memorial Jl? 263.
Å det staden Christianstad, för verkställigheten af ny tomtreglering derstädes,
vid 1850 och 1851 års riksdag beviljade och sistnämnde år från Riksgälds-kontoret
utbekomna lån å Tjuge tusen R:dr böra, intilldess samma lån är till fullo godtgjordt,
Sju procent af det ursprungliga lånebeloppet vid slutet af hvarje år, genom stadens
Drätsel-kommission, till Riksgälds-kontoret inbetalas; skolande häraf ränta, efter Fyra
för hundra, å den oguldna lånesumman först beräknas och afgå samt öfverskottet
utgöra kapitalafbetalning.
§■
De, under 1850 och 1851 samt 1853 och 1854 års riksdagar, ät nedannämnde,
af större eldsvådor hemsökta, städer, för verkställande af nya tomtregleringar,
beviljade och under åren 1854 och 1855 från Riksgälds-kontoret ulbekomne
låneunderstöd, nemligen:
åt staden Lidköping å Tjuge tusen R:dr,
» staden Orebro å Tretiosju tusen femhundra R:dr, och
» staden Jönköping å Femton tusen R:dr skola, sedan dessa lån fått utan ränta
och kapitalafbetalning innehafvas till 1857 års slut, återbetalas genom erläggande
till Riksgälds-kontoret af Sex procent årligen utaf hvarje låns ursprungliga belopp,
dervid ränta efter Fyra för hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och
afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning; börande, intilldess lånet är till
fullo godtgjordt, den föreskrifna ränte- och kapitalinbetalningen verkställas af stadens
drätseiförvaltning vid hvarje års slut; dock må, derest denna inbetalnings belopp
före den 16 Januari näslpåföljande år till Riksgälds-kontoret inkommer, samma
betalning anses vara inom behörig tid fullgjord; hvadan, i sådant fall, den sedan
nyssnämnde månads början å kapital—afbetalningsbeloppet ytterligare upplupna ränta
eftergifves.
§. 46.
Enligt de föreskrifna belalningsvilkoren för det lån å Tretio tusen R:dr,
hvilket, i anledning af den år 1854 en del af staden Jönköping öfvergångna eldsvåda,
vid sednasle riksdag beviljades och sagde år från Riksgälds-kontoret utbetaldes
för att utdelas till förlag åt de handlande, fabrikanter, handtverkare och
öfriga näringsidkare derstädes, som till följd af eldsvådan saknade utvägar att sin
rörelse fortsätta, skall detta lån, sedan detsamma under 2:ne års lid, räknad från
lånesummans lyftning, fått räntefrilt innehafvas, vid slutet af hvart och ett af de
irenne derpåföljande åren, genom Drätselförvaltningens försorg, återbetalas med en
tredjedel af länets ursprungliga belopp, hvarjemte Fyra procent årlig ränta å den
återstående lånesumman bör erläggas.
Siats-Utskottets Memorial JW 263.
23
§. 47.
Återstoden af den staden Malmö, till kasern- och stallbyggnader för derva
rande
garnison, vid 1812 års riksdag beviljade lånesumma, skall, jemlikt Rikets
åren 1847 och 1848 församlade Ständers beslut och nyssnämnde stads skuldförbindelse
af den 16 Maj 1835, till Riksgälds-kontoret inbetalas med Två procent
årligen å det i samma förbindelse förskrifna kapitals belopp, Tretiotvå tusen R:dr;
hvarjemte Fyra procent årlig ränta för det återstående låne—kapitalet bör till samma
verk erläggas.
§• 48.
Å ursprungliga beloppet, Fyratiofem tusen R:dr, utaf det lån, Rikets Ständer
under riksdagen åren 1844 och 1843 beviljade Rruksegaren Conrad Bleckert
Fitinghoff, för ål er uppför ande af de, under förstnämnde års sommar, genom vattenflöde
förstörda verkstäderna, med tillhörande byggnader, vid Conradsfors bru/c i
Östmarks socken af Wermlands län, skola till Riksgälds-kontoret, inom hvarje års
utgång, inbetalas Sex procent, hvaraf Tre procent årlig ränta för det obetalda kapitalet
först beräknas och afgår samt återstoden utgör kapitalafbetalning; kommande,
derest denna betalnings—skyldighet åsidosättes, hela den återstående lånesumman
att å Riksgälds-kontorets vägnar indrifvas.
Dessutom bör, före den 13 Oktober hvarje år, inför Riksgälds-kontoret
styrkas, att brandförsäkrings-afgifterna för den till säkerhet för sagde lån intecknade
egendom blifvit behörigen erlagda.
§. 49.
För det af Riksgälds-kontoret, under åren 1840 och 1841, utbetalda lån å
Etthundra åttatio tusen R:dr, till utgifter för fyr- och båk-inrättningarnes förbättrande,
inbetalas till nämnde verk utaf de, under riks-statens 5:te hufvud-titel, för
lotseri- och fyringsstaterna anslagna medel det årliga belopp af Fjorton tusen R:dr,
som till ränta och amortissementsfond för detta lån är anvisadt; börande berörde
inbetalning verkställas under Januari månad hvarje år, intilldess hela lånet, till håde
kapital och ränta, den sednare beräknad efter Fyra och en half procent årligen,
blifvit godtgjordt.
§. 50.
Riksgälds-kontorets återstående fordran af staden Ystad för det till hamnbyggnaden
vid nämnde stad, under 1823 års riksdag, beviljade lån af Tretio tusen
R:dr godtgöres medelst årlig inbetalning af Två procent å denna summa samt Tre
procent ränta för det återstående lånebeloppet.
Det för uppmuddringen af hamnen vid samma stad, under sednaste riksdag,
24
Stals-Utslcoltcts Memorial JH 263.
beviljade och under år 1857 utbekomna lån å Sextio tusen R:dr skall till Riksgälds-kontoret
återbetalas genom erläggande, före hvarje års slut, af Sex procent å
lånets ursprungliga belopp, hvarvid räntan godtgöres efter Fyra för hundra af det
obetalda kapitalet och återstoden utgör afbetalning å detsamma. Verkställes denna
inbetalning icke å bestämd tid, bör dessutom för det förfallna beloppet erläggas
Fem procents årlig ränta intilldess detsamma varder inbetaldt.
§• si
Utaf det, vid riksdagen åren 1840 och 1841, för Landskrona hamns iståndsättande,
emot återbetalnings-skyIdighet beviljade och år 1846 med Tolf tusen femhundra
R:dr utbekomna statsbidrag, hvarå afbelalningar från och med år 1847
egt rum, skall nämnde stad fortfarande till Riksgälds—kontoret, årligen inbetala
Siuhundralemtio Riksdaler.
§• S2.
Till godtgörande af det staden Warberg, för dervarande hamnanläggnings
fullbordande, enligt Rikets Ständers beslut vid 1840 och 1841 års riksdag, meddelade
lån å Tretio tusen R:dr, erläggas, efter Fem års förlopp från detsammas,
år 1844 verkställda, utbetalning, Fem procent årligen å den ursprungliga lånesumman,
deraf Tre procent ränta först beräknas å lånets vid hvarje liqvid återstående
kapitalbelopp och det öfriga utgör kapitalafbetalning.
Det nämnde stad, såsom ytterligare understöd för samma hamnanläggning,
under 1847 och 1848 års riksdag beviljade och år 1849 från Riksgälds-kontoret
utbekomna lån å Tjugotvå tusen femhundra R:dr återbetalas medelst erläggande, före
hvarje års slut, af Sex procent å denna summa; hvarvid beräknas Fyra procent
årlig ränta å det återstående lånebeloppet, samt öfverskottet kommer att utgöra
afbetalning å kapitalet; och skall dessutom, derest den föreskrifna betalningsskyldigheten
icke inom derför bestämd tid fullgöres, å det till liqvid förfallna beloppet
erläggas ränta efter Fem procent årligen, intilldess sagde inbetalning verkställes.
§. 53.
Enligt de vid 1840 och 1841 samt 1844 och 1845 års riksdagar bestämda
betalningsvilkor för då, i egenskap af lån, anvisade stats-bidrag för hamnbyggnaden
vid Cimbritshamn, skola å det vid förstnämnde riksdag beviljade och under
år 1843, med Tretiosju tusen femhundra Riksdaler, utbekomna lånet Fem procent
årligen inbetalas, dervid Tre procent ränta beräknas för återstående kapitalbeloppet,
samt å det andra, år 1845, med Sju tusen femhundra Riksdaler utbetalda lånet,
Åtta procent årligen under Fjorton och ett halft års tid erläggas, hvarigenom detta
lån, efter sagde tids förlopp, kommer att så tili kapital, som Två procent årlig
ränta, anses betaldt.
§■ S4.
Stals-Utskollels Memorial M 265.
25
§■ 84.
Det, för hamnanläggningen vid, Ahus, staden Christianstad, under riksdagen
åren 1840 och 1841 beviljade samt år 1848 från Riksgälds-kontoret ulbetalda
låneunderstöd af Tretiotusen R:dr skall återbetalas med Fern procent årligen å ursprungliga
lånesumman, hvarvid Tre procent ränta beräknas för det vid hvarje liqvid
återstående kapital-beloppet samt det öfriga kommer att utgöra afbetalning å detta
belopp.
Återbetalningen af det nämnde stad vid 1853 och 1834 års riksdag beviljade
samt under år 1853 från Riksgälds-kontoret utbekomna lån å likaledes Tretiotusen
Riksdaler, för återstående hamnarbeten vid Ahus samt Hernesta kanals fullbordande,
äfvensom för muddringsarbeten och kajbyggnad vid samma stad, verkställes medelst
erläggande, före hvarje års slut, af Sex procent å detta låns ursprungliga belopp,
hvarvid såsom ränta beräknas Fyra för hundra utaf det obetalda kapital-beloppet och
öfverskottet utgör afbetalning derå. I fall denna inbetalning icke sker å bestämd
tid, bör dessutom erläggas Fem procent årlig ränta för det förfallna beloppet intilldess
inbetalningen deraf varder verkställd.
§• 55.
De tvänne särskilda, vid 1844 och 1845 års riksdag beviljade, länen för
hamnens iståndsättande vid Carlshamn samt fullbordande af en kajbyggnad och
upprensning af hamnen vid Sölvesborg, af hvilka lån det förra, eller det staden
Carlshamn tillerkända låneunderstödet, år 1846 utbetaldes med Fyratiofemtusen R:dr,
och det sednare, eller lånet till Sölvesborg, år 1847 med Femtontusen R:dr, skola
återbetalas genom erläggande årligen, under Fjorton och ett halft års tid, af Åtta
procent å den erhållna lånesumman, hvaraf Två procent anses såsom ränta för lånets
vid hvarje liqvid återstående belopp, och öfverskottet utgör kapital-afbetalning; Skulle
de bestämda inbetalningarne icke inom föreskrifven lid verkställas, bör dessutom å
det förfallna beloppet erläggas Fem procent årlig ränta, intilldess detsamma varder
betaldt.
§■ 86.
Det vid samma riksdag, för Götheborgs hamnbyggnad, beviljade lån å Tvåhundratiotusen
Riksdaler, hvilket under åren 1848—1857 blifvit utbetaldt med en
tiondedel årligen, bör af Direktionen för Götheborgs hamn- och elf-arbeten likaledes
under loppet af Ijorton och ett halft år från sistlidet års slut till Riksgälds-kontoret
återbetalas medelst erläggande af Åtta procent utaf hela lånebeloppet, hvarigenom detta
lån kommer att anses så till kapital, som efter Två för hundra beräknad ränta, fullt
Bih. till R. St. Prot. 1836—1858. 4 Sami. 1 Aid. 4 Band. 21 Haft. 4
26
Stals-Ulskottets Memorial M 263.
inbetaldt; Och skall bemälde Direktion derjemte, intilldess inbetalningen af ett till
liqvid förfallet belopp verkställes, för detsamma erlägga Fem procent årlig ränta.
§• 57.
För det till hamnbyggnaden vid Lidköping, under 1840 och 1841 års riksdag,
beviljade och sistnämnde år utbetalda lån af Tretiotusen R:dr erläggas årligen Fem
procent å det ursprungliga kapital-beloppet; af hvilka fem procent först godtgöres
Tre procent årlig ränta för den vid hvarje liqvid återstående lånsumma, hvarefter
öfverskottet anses såsom kapital-afbelalning, intilldess hela lånet blifvit återbetaldt.
§. 58.
Återbetalningen af det, för upprensningen af farleden genom den närmast
Söderhamn belägna skärgård, vid 1844 och 1845 års riksdag, beviljade och. år
1846 utbetalda lån å Femtontusen R:dr, verkställes inom enahanda tid och med
samma ränte-beräkningssäll, som i § 55 finnas bestämda.
§. 59.
Nedannärnnde 3:ne lån, hvilka vid 1847 och 1848 års riksdag beviljades
samt under åren 1849 och 1850 utbetaldes, nemligen: lånet tili staden Westerås
å Tretiotusen R:dr, för utvidgande och förbättring af stadens hamn; lånet till
staden Christinehamn å Tretiosexlusen R:dr, för uppmuddring af hamnen och segelrännan
vid denna stad, samt lånet lill staden Wadstena å Fyratioåttatusen R:dr,
för anläggning af hamn derstädes, skola fortfarande återbetalas medelst erläggande
af Sex procent årligen å hvart och ett låns hela belopp; kommande häraf Fyra
procent årlig ränta att godtgöras för det kapital, som vid hvarje liqvid återstår,
samt den öfverskjutande inbetalnings-summan att å samma kapital afgå. Skulle den
sålunda föreskrifna inbetalningen icke inom bestämd tid verkställas, bör dessutom
för det till liqvid förfallna beloppet erläggas Fem procent årlig ränta, intilldess detsamma
varder inbetaldt,
§• 60.
Det staden Wadstena, för fullbordande af ofvannämnde hamnbyggnad, under
sistförflutna riksdag beviljade ytterligare lån å Femtontusen R:dr, äfvensom 2;ne
särskilda då anvisade lån, det ena å Femtonlusen R:dr för Arboga ås uppmuddring
och det andra å Tjugetusen R:dr för upprensning och fördjupning af Köpings ä,
hvilka alla lån från Riksgälds-kontoret utanordnades år 1855, skola jemväl återbetalas
medelst erläggande af Sex procent årligen utaf de utbekomna lånesummorna,
Stats-Ulskotlels Memorial M 263.
27
hvarvid den i näst ofvanstående § föreskrifna ränte-beräkning iakttages; börande likaledes
vid fördröjd inbetalning den der stadgade särskilda ränta dessutom erläggas.
§• 61-
Med iakttagande af samma ränte-beräkning och med enahanda påföljd, då det
förfallna beloppet icke å bestämd tid inbetalas, skall Sex procent årligen återbetalas
utaf det lån å Etthundrafemtiotusen R:dr, som under sednasle riksdag beviljades
och år 1856 utbelaldes för slussanläggningar i Clara eif vid Deijeforss och Forshaga
inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar i Wermland.
§■ 62.
De för jernvägs-anläggningar, dels mellan Christinehamn och lastageplatsen
Sjöändan och dels från Nora till Ervalla vid Köping-Hult-jernbanan, beviljade lån,
— af hvilka det forsla å Etthundratusen R:dr beviljades vid 1847 och 1848 års
riksdag samt utbetaldes från Riksgälds-kontoret år 1849, och det andra å Etthundra
femtiotusen R:dr blef vid 1850 och 1851 års riksdag beviljadt samt under år
1854 utbetaldt, — skola återbetalas med enahanda årliga procent-belopp och samma
ränte-beräkning, som föreskrifvits för de i 59 § upptagna lån; börande vid fördröjda
liqvider jemväl erläggas sådan ränta å det förfallna inbetalnings-beloppet, som i nyss
åberopade § är stadgad.
§■ 63.
På sätt Rikets sednast församlade Ständer föreskrefvo såsom vilkor för det af
dem beviljade låneunderstöd af Etthundrafemtiotusen R:dr för fortsättningen och fullbordandet
af jernvägs-anläggningen från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till
sjön Amänningen, bör å hela denna, under åren 1855 och 1856 från Riksgäldskontoret
utbekomna, lånesumma, inom slutet af hvarje år, inbetalas Tre procent,
hvaraf för hvad af länet dessförinnan icke godtgjorts, beräknas Två procent årlig
ränta och återstoden utgör kapital—afbetalning. Skulle det till inbetalning förfallna
beloppet icke varda i föreskrifven ordning erlagdt, bör derför utgöras Fem procent
årlig ränta intilldess samma belopp vederbörligen inbetalas.
Likaså skall det, i detta reglementes 12 § omförmälda, för samma jernvägsanläggning
beviljade och till utgående utaf Handels- och Sjöfarts-fonden anvisade lån
å likaledes Etthundrafemtiotusen R:dr, från och med 1859 års början och intilldess
hela lånet är till fullo liqvideradt, återbetalas medelst erläggande till Riksgälds-kontoret
af Fem procent årligen utaf detta låns ursprungliga belopp, dervid Fyra
procent årlig ränta godtgöres för det före hvarje liqvid återstående kapital-beloppet
28
Slals-Ulskollels Memorial M 263.
samt det öfriga utgör afbetalning å kapitalet; börande, derest ej sådan inbetalning
varder vid förfallotiden i staJgad ordning verkställd, bolaget dessutom erlägga Fem
procent årlig ränta å det förfallna beloppet, intilldess samma belopp blifver vederbörligen
inbetaldt.
Till Riksgälds-kontorets säkerhet för ofvanberörde 2:ne låns återbetalande på
föreskrifvet sätt, bör Norbergs nya jernvägs-aktie-bolag låta inteckna meranämnde
jernväg med hvad dertill hörer af sådan beskaffenhet, att laga inteckning deruti
kan meddelas; åliggande det bolaget derjemte att, med hänsigt till inbetalningaine
å samma lån, medgifva särskild införsel för Riksgälds-kontorets räkning uti jernvägens
inkomster, derest sådan införsel af detta verks styrelse äskas. Någon annan
inteckning i jernvägen eller införsel i dess afkastning får deremot icke af bolaget
beviljas.
Skulle behållna inkomsten af jernvägen, efter afdrag af de årliga inbetalningarne
å de af staten erhållna lånen, öfverstiga Sex procent å det belopp aktie—
egarne tillskjutit, ankommer på Kongl. Maj:t att, utom begagnande af den Kongl.
Maj:t förbehållna rätt att pröfva och bestämma de enligt taxan utgående afgifter
för passagerare- och varutrafiken föreskrifva, huru stor del af detta öfverskott skall
afsättas, för alt framdeles användas till jernvägens förbättring eller vidare utsträckning.
Uppgår den årliga behållningen ändock till Åtta procent å aktie-egarnes
tillskott, eger Kongl. Maj:t bestämma om och med hvad belopp den stadgade
amorteringen af sagde lån bör ökas.
§ 64.
Sedan det för anläggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Wessman
inom Norrbärkes och Grangärdes socknar i Stora Kopparbergs län, under
sednaste riksdag beviljade samt under åren 4856 och 4837 utbetalda lån å Tvåhundratusen
R:dr fått ulan ränta och kapital-afbetalning innelialvas till den 1 Juli
innevarande år, skall samma lån återbetalas genom erläggande, före hvarje års slut,
af Fem procent å hela den utbekomna lånesuirnnan, dervid Tre procent årlig ränta
beräknas för det dessförinnan obetalda lånebeloppet och återstoden utgör kapitalafbetalning;
hvarjemte och derest det till inbetalning förfallna beloppet icke varder
i stadgad ordning erlagdt, Fem procent årlig ränta å detta belopp bör utgöras.
§. 63.
Det för en jernbros uppförande öfver Svartån, å landsvägen mellan Linköping
och Bergs gästgifvaregård, vid 4850 och 4854 års riksdag, Hanekinds och Gullbergs
häradsboer beviljade och år 4852 från Rikgälds-kontoret utbekomna lån å
Tjugetusen R:dr, bör återbetalas medelst erläggande, före hvarje års slut, af Sex
Slats-Ulskoltels Memorial Jt? 263.
29
procent å lånets ursprungliga belopp; vid hvilken återbetalning räntan godtgöres
efter Fyra för hundra årligen af det obetalda kapitalet och öfverskottet utgör afbetalning
å detsamma. Då det till liqvid förfallna beloppet icke inom bestämd tid
inbetalas, skall Fem procent årlig ränta å detta oguldna belopp erläggas, intilldess
inbetalningen häraf verkställes.
§• 66.
Å det ursprungliga beloppet, Sextusen R:dr, af det, såsom bidrag till kostnaderna
för en brobyggnad öfver Dalelfven, i närheten af Gustafs kyrka, under
sistnämnda riksdag beviljade och år 1853 utbetalda lån böra Sex procent af det
ursprungliga lånebeloppet, inom hvarje års utgång, till Riksgälds-kontoret inbetalas,
hvarvid Fyra procent å det oguldna kapitalet beräknas såsom ränta och återstoden
såsom kapital—afbetalning. Sker den föreskrifna inbetalningen icke inom bestämd
tid, bör för det förfallna oguldna beloppet utgöras sådan ränta, som i näst ofvanstående
är stadgad.
§• 67
Efter innevarande års slut, bör det vid sednaste riksdag beviljade och i början
af detta år utbetalda lån å Etthundratusen R:dr, för byggande af ny bro öfver
llelgeä vid Christianstad, till Riksgälds-kontoret återbetalas genom erläggande af
Sex procent årligen utaf hela lånesumman; hvarvid räntan godtgöres efter Fyra för
hundra utaf obetalda kapital-beloppet och det öfriga utgör afbetalning å detsamma;
skolande, i händelse den föreskrifna årliga inbetalningen icke å bestämd tid verkställes,
dessutom till Riksgälds-kontoret erläggas den för sådant fall i föregående
stadgade särskilda ränta.
§. 68.
Den lånesumma af Tvåhundratreliotvätuseu fyrabundratretiosex Riksdaler 32
öre, som Rikets Ständer vid 1840 och 1841 års riksdag beviljade för inlösande
af de med landshöfdinge-beställningarne i åtskilliga län då förenade ackorder, kommer,
med iakttagande af den, såsom här nedan förmäles, medgifna nedsältningen
uti Landshöfdingarnes i Wermlands och Kalmar län ackords-amorterings-bidrag, att,
jemlikt de för sagdo lån af Kongl. Stats-kontorel ulgifna 151 obligationer å 1,000
R:dr banko hvardera, fortfarande liqvideras på det sätt: att, sedan utaf den för
hvarje landshöfdinge—beställning, dervid ackord varit fästadt, anslagna lön, Sex procent
årligen å det ersatta ackords-beloppet, genom Kongl. Slats-konlorets försorg,
innehållits, inbetalas den sålunda för hvarje år innehållna summan till Riksgälds
-
30
Slals-Ulskollels Memorial M 263.
kontoret eller dess ordres, inom den Irsla Juli nästpåföljande år. Härigenom godtgöres
den för det Ivftade oguldna iånekapitalet, till sistförflutna årets slut, upplupna
ränta efter Fyra procent årligen, och infrias så många af ofvanberörde obligationer,
enligt deras nummer-ordning, som det efter ränte-liqviden uppkomna öfverskottet
medgifver. Det belopp, hvarmed delta öfverskott kan komma att öfverstiga de till
fullo infriade obligationernas kapital-summa samt den å dessa sednare till inlösnings—
dagen ytterligare upplupna ränta, bör å någon af de återstående obligationerna afskrifvas.
Beträffande särskildt ackords-summan för landshöfdinge-beslällningen i
Wermlands län, 30,000 R:dr, får dock, jemlikt Rikets Ständers vid 1847 och
1848 års riksdag meddelade beslut, den härför belöpande årliga ränte- och kapitalinbetalning,
som dessförinnan bordt utgå med 1,800 R:dr, utgöras med endast
Ett-tusen trehundrafemtio Riksdaler. Likaså medgåfvo Rikets sednast församlade Ständer.
att ackordsränte- och amorterings-afdraget af landshöfdinge-lönen i Kalmar
ian, hvilket förut utgjort 2,100 R:dr årligen, må nedsättas till det belopp, eller
Åttabundratjugefem R:dr, som, med tillgodoberäkning af hittills skedd öfverbetal
ning,
erfordras för att ackords-återstoden för sistnämnde landshöfdinge-beställning
skall varda amorterad vid den tidpunkt, då slutliqvid skulle egt rum, derest Sex
procent å ackords-summan under hela tiden inbetalts.
§■ 69-
Riksgälds-kontorets fordringar för de låneunderstöd till strömrensningar, vatten~
aftappningar och odlingsföretag, som utaf härtill vid 1840 och 1841 års riksdag
anslagna medel blifvit beviljade och utbetalda, böra — så vida icke Kongl. Maj:t,
i afseende på dessa lån, tillämpat och till efterrättelse fastställt de för enahanda
understöd, vid 1844 och 1845 års riksdag, stadgade betalningsvilkor — liqvideras
på det sätt, att, efter Fem års förlopp sedan medlen blifvit af Riksgälds-kontoret
utbetalda, erläggas årligen till delta verk Fem procent å det ursprungliga iåne
kapitalet,
hvaraf först beräknas Tre procent årlig ränta för det vid hvarje liqvid
återstående kapital-beloppet, samt det öfriga utgör afbetalning, intilldess hela kapi
talet
med ränta sålunda blifvit till fullo betaldl.
För liqviderande af ej mindre de, enligt Rikets vid 1844 och 1845 års
riksdag församlade Ständers beslut, till sagde föremål beviljade och från Riksgälds
kontoret
utbekomna lån, än äfven dylika, före samma riksdag, anvisade låneunderstöd,
vid hvilkas återbetalning de vid nyssnämnde riksdag meddelade föreskrifter
skola tjena till efterrättelse, böra, efter Fem års förlopp från slutet af det år, hvarunder
medlen blifvit af Riksgälds-kontoret utanordnade, eller, då lånet successivt
utgått, Fern år från slutet af det år, derunder första hälften af lånet Ivftats, årligen,
intilldess detsamma är till fullo återbetaldt, erläggas Atta procent å hela den
beviljade lånesumman, hvarigenom Två procent ränta godlgöres för lånets vid hvarje
Stats Vtskollcls Memorial JVi 265.
31
liqvid återstående belopp, samt della minskas med ölverskottet såsom kapital-afbetalning;
skolande, derest inbetalningen icke' åt bestämd tid verkställes, dessutom å
det till liqvid förfallna beloppet erläggas Feni procent årlig ränta, intilldess betalning
sker; hvilken ränta dock ej kommer alt beräknas, och påföras för sådana lån,
som på stadgadt sätt böra i sammanhang med allmänna utskylderna återbetalas.
För de, sedan 1830 och 1831 års riksdag, till vattenaftappningar eller odnlingsföretag
från Riksgälds-kontoret utbetalda låneunderstöd skall, efter Fem års förlopp
från slutet af det år, hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits,
likaledes erläggas Ålla procent årligen å hela den lyftade lånesumman,
hvaraf ränta godtgöres efter Två för hundra af obetalda kapital-beloppet och det
öfriga utgör afbetalning derå
I afseende på återbetalningssättct för de lån, som, för beredande af odlingsföretag
medelst utdikningar eller vattenaflappningar, redan blifvit eller hädanefter
varda menigheter, korporationer eller enskilda personer tilldelade, skall, så vidt
Kongl. Kungörelserna af den 13 Juni 1843 och den 3 November 1848 härvid
äro tillämpliga, iakttagas det i samma Kungörelser meddelade stadgande: att —
sedan den låne-andel, för hvars återgäldande hvarje betalnings-skyldigt hemman skall
ansvara, samt den summa, som, i följd deraf, till skuldens jemte den utfästa räntans
fulla liqviderande skall för hvarje hemman årligen erläggas, blifvit bestämd — det
sammanlagda afbetainings- och ränte-beloppet bör från och med det år, då betalningsskyldigheten
vidtager, under särskild rubrik, med utsättande af det sista året, då
betalning skall utgå, såsom ett hemmanet, under sålunda bestämdt antal år, åliggande
allmänt onus, i jordeboken antecknas och å debetsedeln för hvarje år upptagas,
sam! af kronobetjeningen uppbäras, i Landtränteriet insättas och, såsom an
dra
till Riksgälds-kontoret ingående medel, särskildt redovisas
För de lån, å hvilka ofvan omförmälda återbetalningssätt kommer att tillämpas
och de till ett visst årligt belopp fastställda ränte- och kapital-inbetalningarne således
komma att verkställas i sammanhang med allmänna utskylderna, behöfver någon
särskild årlig ränte-liqvid icke uppgöras. Ej heller behöfva innehafvarne af sådana
tån eller de för desamma ansvariga hemman uti Riksgälds-kontorets räkenskaper
upptagas; varande Riksgälds-kontoret jemväl frikalladt från skyldigheten att dessa
lån eller derå förfallna ränte- och kapital-betalningar vid inträffande koukurser
eller andra dylika fall bevaka, enär, enligt Kongl. Förordningen den 20 Juli 1833,
kronan för sådana årliga afbetainings- och ränte-belopp eger lika rätt i de hemman
lånen påförts, som för annan afgäld eller ränta af fast egendom,
§ 70.
Enligt Rikets Ständers vid 1830 och 1831 års riksdag meddelade beslut, i
fråga om återbetaJttiogcn af* det, för sänJminy af sjöm* (ihkmtinet inom Skellefteå
52
Slats-Vtskottels Memorial M 263.
socken af Westerbottens län, förre Expeditions-fogden, Krono-länsmannen C. J.
Moritz beviljade och år 1845 utbekomna lån å Tretusen R:dr, får, under fortfarande
skyldighet för låneinnehafvaren att erlägga den förut stadgade årliga räntan
af Tre procent, sagde lån under en tid af Tio år, räknad från 1851 års början,
till Riksgälds-kontoret årligen återbetalas med en tiondedel utaf ursprungliga
lånesumman.
STOCKHOLM, TRYCKT HÖS JOH. BECKMAN, 1858.
Stats-Utskottets Memorial M 264.
1
N:o 264.
Ank. till Exp.-Utsk. den 11 Febr. 1858, kl. 2 e. m.
/
Memorial, med förslag till stadganden i Riksgälds-konlorets nya reglemente,
angående åtskilliga vid föregående riksdagar beviljade
men ännu icke verkställda utbetalningar.
(R:gs Afd.)
Sedan Stats-Utskottet, genom sitt Memorial M 263, aflemnat förslag till de
2:ne första afdelningarne af det nya reglementet för Riksgälds-kontoret, eller §§ 1-—
70, innehållande föreskrifter angående detta verks skulder och fordringar, får Utskottet,
såsom fortsättning af samma förslag, härmed underställa Rikets Ständers granskning
och godkännande de stadganden, som i nämnde reglemente skola införas, rörande
ännu icke utbekomna anslags- och låne-summor, som under sistförflutna och
föregångne riksdagar, jemte öfriga då beviljade extra eller tillfälliga stats-anslag och
lån, blifvit anvisade till utgående från Riksgälds-kontoret, och hvilka fortfarande torde
böra i föreskrifven ordning för dermed afsedda ändamål tillhandahållas.
71 §, angående återstoden af de under 1840 och 1841 års riksdag beviljade an
slag
för härads-häktenas och stads-fängelsernas ombyggande och förändrade
inredning, svarar mot och är, efter iakttaget afdrag af hittills skedda utbetalningar,
lika lydande med nuvarande reglementes 62 §.
72 §, angående anslaget till inköp af 300 exemplar utaf Svenska Fornskrift-sällska
pets
samlingar, ar lika lydande med samma reglementes 67 §
73 §, angående återstoden af det under 1844 och 1845 års riksdag beviljade an
slag
till boskaps-skötselns befrämjande, grundar sig på och öfverensstämmer
med dels 77 § af det vid nämnde riksdag utfärdade reglemente, dels Rikets
nu församlade Ständers beslut genom bifallande af 2 § i Stats-Utskottets
Utlåtande JVt 18.
Bih. till R. St. Prot. 1856—1858. 4 Samt. 1 Afd. 4 Band. 22 Haft. t
2
Stats-Utskottets Memorial M 264.
74 §, angående återstoden af det vid samma riksdag beviljade anslag för reparationer
och bokhyllor i Riks-arkivets hus; 75 §, angående anslaget till läseböcker
för allmogen; och 76 §, angående bidraget till en fond för pensioner
åt Borgmästare och Kommissions-landtmätare samt deras enkor och
barn, äro lika lydande med 70:de, 7 Usta och 72:dra §§ af hittills gällande
reglemente.
77 §, angående i Riksgälds-kontoret innestående summor utaf de under 1850 och
1851 års riksdag beviljade anslag för hamn- och kanal-byggnader samt
vägförbättringar och vatten-aftappningar, motsvarar 75 § i 1854 års reglemente.
78 §, angående återstoden af det såsom anslag utan återbetalnings-skyldighet anvi
sade
statsbidrag för jernvägs-anläggningen mellan Nora och Ervalla, innehåller
det, enligt samma reglementes 76 §, angående detta statsbidrags utbetalning,
hittills gällande stadgande;
79 §, angående återstoden af sednaste riksdags anslag till länsfängelsers uppförande;
80 §, angående återstående beloppen utaf de vid samma riksdag beviljade
särskilda anslag för landt-försvaret tillhörande föremål; och 81 §, angående
den vid sistnämnde riksdag anslagna summa för skeppsbyggeriinstitutet
i Carlskrona, motsvara nu gällande reglementes 84:de, 85:te och
88:de §§.
Då utaf det till aflönande af lärare och underhåll af elever vid Carlskrona
skeppsbyggeri-institut under 1853 och 1854 års riksdag beviljade anslag, som utgjorde
Fem tusen R:dr årligen för hvartdera af åren 1855, 1856 och 1857, i
Riksgälds-kontoret för närvarande innestår ett belopp af 4,442 R:dr 72 öre, och då
enahanda årliga anslag till detta institut, för nu ingångna statsreglerings-period, blifvit
af Rikets Ständer beviljadt; anser sig Utskottet böra hemställa,
att den i Riksgälds-kontorets räkenskaper ännu balanserade
summa, Tvåtusen femtioen R:dr 31 sk. B:ko, utaf 1850 och
1851 års riksdags anslag för samma föremål må, såsom besparing
å detta anslag, afskrifvas, och att alltså stadgandet i
nuvarande reglementes 74 § om densammas fortfarande tillhandahållande
må ur det nya reglementet uteslutas.
82 §, angående åtskilliga vid sednaste riksdag beviljade samt ännu icke till hela sitt
belopp lyftade anslag för hamnbyggnader och andra vatten-kommunikationsarbeten
samt väganläggningar och vägförbättringar äfvensom vatten-aftappningsföretag,
motsvarar 90:de, 96:te, 97:de och 98:de §§ i 1854 års reglemente;
84 §, angående återstoden af det under sednaste riksdag beviljade lån för GefleDala-jernvägens
anläggning, innehåller de i afseende på ej mindre utbetal
-
Stats-Utskottets Memorial M 264.
3
ningen af detta lån än hela låne-summans framtida återbetalning samt lånemedlens
användande äfvensom låntagarnes åligganden, i nu gällande reglementes
4 51 § meddelade stadganden, som icke redan blifvit iakttagna eller
fullgjorda;
85 §, angående anslaget till afvittrings-ärendenas fortskyndande inom norra länen»
motsvarar 4 02 § i 1854 års reglemente; varande Riksgälds-kontorets skyldighet
att i föreskrifven ordning; utbetala detta anslagsbelopp utsträckt till
4859 års slut.
86 §, angående den för erhållande af ett tillförlitligt instrument till bränvins mätning
och profning utsatta belöning, öfverensstämmer med nuvarande reglementes
104- §; kommande, i händelse den härom nu föreslagna § varder af Rikets
Ständer godkänd, den för nyssnämnda ändamål afsedda anslags-summa att
fortfarande intill nästa riksdag tillhandahållas;- •
87 §, angående återstoden af det vid sednaste riksdag beviljade anslag till premier
åt kreaturs-egare, motsvarar det då utfärdade reglementes 106 §;
88 §, angående den vid samma riksdag anslagna summa för slöjd-expositioners
befrämjande, är hufvudsakligen lika lydande med 407 § i ofta åberopade
reglemente.
Då Rikets Ständer vid innevarande riksdags stats-reglering anvisat ett nytt anslag
å 4,500 R:dr för dylika expositioner, och då utaf det dertill vid sednaste riksdag
beviljade anslag en summa af 4,500 R:dr ännu återstår; så får Stats-Utskottet hemställa,
att det belopp, Två tusen två hundra femtio Riksdaler, som icke
blifvit i Riksgälds-kontoret lyftadt utaf 1850 och 1851 års
riksdags anslag till slöjd-expositioners befrämjande, må få anses
såsom besparing samt ur detta verks räkenskaper afföras; varande,
under förutsättning af Rikets Ständers bifall härtill, det i 77 §
af 1854 års reglemente införda stadgande, angående detta återstående
anslags-belopps utbetalning uteslutet ur förslaget till det
nya reglementet.
89 §, angående anslaget til! rese-stipendier åt fabriks- och handtverks-arbetare, mot
svarar
nu gällande reglementes 108 §.
Enär någon fråga om särskildt statsanslags beviljande för det i denna § uppgifna
föremål icke under innevarande riksdag förekommit, och då utaf den anslagssumma,
som af Rikets sednast församlade Ständer i sådant afseende anvisades,
hittills endast ett belopp af 815 R:dr 84 Öre blifvit från Riksgälds-kontoret utreqvireradt,
har Utskottet ansett, att hvad före detta års utgång ej varder i nåder
4
Stats-Utskottets Memorial M 264.
disponeradt och i stadgad ordning uttaget, icke bör vidare för sagde föremål tillhandahållas;
hvarföre tiden för dessa medels utbetalning i den nya reglements-§:n blifvit
begränsad inom innevarande år;
90 §, angående återstoden af den till låneunderstöd åt innevånarne i staden Gusta
via
på ön S:t Barthelemy afsedda summa, grundar sig på Rikets Ständers
i sådant afseende under sednaste riksdag fattade beslut och innehåller samma
stadgande derom, som nuvarande reglementes 113 §, med inskränkning
intill nästa riksdag af den Riksgälds-kontoret i berörde hänseende ålagda ersättnings-skyldighet.
91 §, angående det återstående anslaget till inköp af Svenska konstnärers arbeten,
eger, med iakttagande af den deraf verkställda utbetalning, för öfrigt samma
lydelse, som nu gällande reglementes 131 §.
92 §, angående återstoden af anslaget för utgifning af äldre skrifter och handlingar
rörande Sveriges historia och offentliga förhållanden, motsvarar samma reglementes
134 §;
93 §, angående det outtagna beloppet af sednaste riksdags anslag till förberedande
åtgärder för ett statistiskt embetsverks inrättande, grundar sig på Rikets
då församlade Ständers derom meddelade och i nu gällande reglementes 138
§ anförda beslut.
Med afseende å de under innevarande riksdag för nämnde embetsverk
anvisade medel, har den fortfarande utbetalnings-skyldigheten af återstoden
utaf nu ifrågavarande anslag blifvit inskränkt till detta års slut,
94 §, angående återstoden af de vid sist förflutna riksdag beviljade anslag till hos
pitals-fondens
understödjande samt åtskilliga hospitalers utvidgning och förbättrande,
motsvarar nuvarande reglementes 142 §;
95 §, angående de till inköp af nya inventarier åt institutet för döfstumma och
blinda utaf Rikets sednast församlade Ständer anslagna och ännu i Riksgäldskontoret
innestående medel, innehåller samma stadgande, som 143 § 2 mom.
i 1854 års reglemente.
I fråga om det under sednaste riksdag anvisade och ej heller lyftade
lånet för uppförande af en ny byggnad åt samma institut, får Utskottet hänvisa
till det reglementariska stadgandet angående den för sådant ändamål vid
denna riksdag beviljade ökade lånesumma.
Enär de i nedannämnde §'§ af det vid sednaste riksdag för Riksgälds-kontoret
utfärdade reglemente meddelade stadganden derefter genom låne- och anslags-summornas
utbetalning blifvit fullgjorda eller, till följd af Rikets Ständers fattade beslut, numera
förfailit, hafva desamma naturligtvis blifvit uteslutna vid uppgörandet af den
Stats-Utskottets Memorial M 264.
5
del utaf förslaget till nytt reglemente för samma verk, som härmed varder Riks-ståndens
pröfning understäldt, nemligen:
63 §, angående återstoden af den för myr-aftappningar på Gottland vid 1840 och
4 841 års riksdag beviljade lånesumma, hvilken återstod endast till 1856 års
slut skulle för sagde föremål af Riksgälds-kontoret tillhandahållas;
64 §, angående det vid samma riksdag beviljade och under år 1856 lyftade för
slags-anslag
för de ursprungliga knekte-kontrakternas samlande och utgifvande
från trycket;
65 §, angående den under år 1855 utbetalda återstoden af de medel, som vid 1844
och 1845 års riksdag anvisades för beredande af odlings-företag medelst
vatten-aftappningar ;
66 och 68 §§, angående de numera med hela sitt belopp utbetalda lånen för Gö
theborgs
hamnbyggnad samt ny kyrkas uppbyggande i Christinehamn;
69 §, angående den vid 1847 och 1848 års riksdag anslagna summa för vägan
läggningar
och vägförbättringar, hvaraf återstående beloppet under nästlidet
år blifvit utbetaldt.
73 §, angående de af Rikets åren 1850 och 1851 församlade Ständer beviljade och
vid sednaste riksdags slut återstående, men sedermera jemväl utbetalda, an
slags-summor
för nya pistolers och slagkrut-hufvars anskaffning;
78 §, angående det likaledes utbetalda anslaget till inköp af Kanslirådet Krutmeijers
gravyr-samling;
79 §, angående anslaget till utvidgning och förbättring af Wexiö hospital. Beträffande
återstoden af det. enligt denna §:s 2:dra moment, beviljade årliga anslag till
betäckande af bristen i hospitals-fondens inkomster för de samma fond åliggande
utgifter, anser sig Utskottet böra upplysa, att denna återstod icke erfordrats
för det dermed afsedda ändamål; hvadan någon utbetalning deraf
icke behöft verkställas;
<80 §, angående lånet för ny tomtreglering inom den år 1849 nedbrunna del af
staden Lidköping;
81 §, angående återstoden af det samma stad beviljade byggnads-lån, hvilken återstod
inom den för lånemedlens utlemnande stadgade tid icke blifvit lyftad;
83 §, angående anslag för nödiga befunna arbeten till förekommande af eldfara å
Stockholms och Gripsholms slott;
86 §, angående de vid sednaste riksdag anvisade tillfälliga anslag för sjöförsvarets
fullständiga ordnande;
6
Stats-Utskottets Memorial M 264.
87 §, angående 1854—1857 års anslag till Väg- och Yattenbyggnads-styrelsens aflöning
samt til! rese-och undersöknings-kostnader för allmänna arbeten, äfvensom till
arfvoden och stipendier för civil-ingeniörers bildande vid Marieberg;
89 §, angående anslaget till en teknisk undervisnings-anstalts inrättande i Borås;
91 §, angående det ytterligare lånet för hamn-arbeten vid Ahus samt för muddrings
arbeten
och kaj-byggnad vid Christianstad m. m;
92 §, angående staden Wadstenas ytterligare hamnbyggnads-iån;
93 §, angående anslaget till återstående amortering af det äldre lånet för Linköpings
hamn-byggnad och Stångåns upprensning;
95 §, angående lånet för slussanläggningar i Clara eif vid Dejefors och Forshaga;
99 § 1:a morn., angående lånet för sänkning af sjöarne Långhalsen, Yngaren och
Halibosjön i Södermanland. I afseende på det i samma §:s 2 mom. omförmälda
lån för Stora Mossens utdikning och sänkning af några sjöar inom
Ostbo och Westbo härader af Jönköpings län, får Utskottet åberopa hvad
Utlåtandet J\s 158 sid. 73—74 innehåller.
100 §, angående det vid sednaste riksdag beviljade lån för sänkningen af Stora och
Lilla Rengen och Jernlunden samt Asunden m. fl. sjöar i Östergötland.
103 §, angående enkel, af koppar eller malm bestående, bränvins-brännings-redskaps
inlösen af statsverket;
105 §, angående anslaget för ladugårds- och mejeri-byggnaders uppförande vid Ultuna
landtbruks-institut;
109 och 110 §§, angående de stats-bidrag, som beviljades städerna Örebro och
Jönköping efter en del af dessa städer år 1854 öfvergångna eldsvådor;
111 §, angående anslaget till uppförandet af nytt läns-residens i Christianstad;
112 §, angående anslaget till Nockeby bros ombyggande;
114 §, angående ersättningen af kolonien S:t Barthelemys förvaltnings-kostnader för åren
1854, 1855 och 1856;
115 §, angående restitution af för mycket erlagd löne-bevillning vid Westmanlands
och Jönköpings samt Wermlands Fältjägare-regementen;
116 §, angående Skepps-ombudsmannen vid Stockholms sjömanshus tillerkändt
uppbörds- och redovisnings-arfvode;
117 §, angående ersättning till Strömsholms stuteri för beviljad arrende-eftergift;
118, 119, 120, 121 och 122 §§, angående Öfver-kommissarien Fredin, Regements-skrifvaren
Leopold, Kapten-mekanikus Sasse, Auditören G. Scheutz
Stats-Utsliottets Memorial M 264. 7
och Professoren Nycander tillerkända gratifikationer, belöningar eller ersättningar;
123
§, angående lånet till Markaryds församling för dess nya kyrko-byggnad;
124 §, angående anslagen till kapell-byggnads uppförande och kapell-predikants
boställes
inköpande vid Korpilombola by i Norrbottens län;
125 och 126 §§, angående vid sednaste riksdag beviljade statsbidrag för repa
rations-arbetena
å Linköpings domkyrka och Gamla Upsala kyrka;
127 §, angående då beviljade anslag till åtskilliga läroverk-byggnader;
128 §, angående bidrag till Lutherska skolor i Paris;
129 §, angående återstoden af det vid 1844 och 1845 års riksdag beviljade an
slag
till National-musei-byggnaden;
130 §, angående anslaget till inköp af en Major Schiitzercrantz i lifstiden tillhörig
marmorstaty, hvilket anslag, enligt Kongl. Brefvet den 30 Oktober 1857,
icke kommer att utgå;
132 §, angående det vid sistförflutna riksdag anvisade understöd för fortsatt utgifning
af planchverket: Fordna och närvarande Sverige;
133 §, angående det vid samma riksdag anslagna belopp för afritning af äldre
sigiller;
ä 135 §, angående det då beviljade anslag till en ordbok öfver Svenska språket;
VI36 §, angående anslaget till inköp af äldre, i Kongl Bibliotheket och Universitets
bibliothekerna
saknad, litteratur;
137 §, angående kostnaderna för de med Fregatten Eugenie hemförda konstalsters
ordnande;
139 och 141 §§, angående 2:ne särskilda ersättnings-anslag till Serafimer-lasarettet
och Carolinska Mediko-kirurgiska institutet;
140 §, angående beviljadt understöd för lasarettet i Lund;
144- §, angående bidrag till uppförande af nytt barnbördshus här i hufvudstaden;
145 §, angående understöd för Stora Råby räddnings-institut för vanvårdade barn;
146 §, angående anvisadt bidrag till bestridande af staden Carlskronas kostnader till
följd af kolera-farsoten;
147 §, angående det för åren 1853, 1854 och 1855 beviljade understöd till upp
rätthållande
af Arméens pensions-kassas pensionerings-skyldighet;
148 §, angående ytterligare ersättning till Vadstena Krigsmanhus-kassa och Amira
-
8
Ståts-Utskottets Memorial M 264.
litets-krigsmans-kassan för dessa kassor frångångna s. k. af- och tillträdesm.
fl. afgifter;
149 §, angående af Rikets sednast församlade Ständer beviljade anslag till under
söknings-kostnader
rörande Statens jernvägs-anläggningar;
150 §, angående de af nyssbemälte Ständer anslagna medel till vestra och södra
stambanorna; samt
152 och 153 §§, angående lånen för Wessman- Barkens och Norbergs jernvägsanläggningarnes
utförande.
Slutligen anser sig Stats-Utskottet böra anmäla, att Utskottet ämnar till införande
bland de reglementariska föreskrifterna, angående de under denna riksdag å
Riksgälds-kontoret anvisade stats-utgifter, föreslå hufvudsakligen enahanda stadganden,
som 82 och 154 §§ af nu gällande reglemente innefatta.
Stockholm den 11 Februari 1858.
FÖRSLAG
Stats-Utskottets Memorial M 264.
9
FÖRSLAG
till
REGLEMENTE
för
Rikets Ständers Riksgälds-kontor.
v (Fortsättning.)
Angående Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar.
A) Återstående utgifter till följd af extra slals-regleringen vid 1840 och 1841
års riksdag.
§ 71-
Här nedan uppgifna, i Riksgälds-kontoret ännu innestående, suramor utaf de
anslag, utgörande tillsammans 1,950,000 R:dr, som för fängelsernas ombyggnad och förändrade
inredning, utaf Rikets åren 1840 och 1841 församlade Ständer beviljades, böra, enligt
Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, utbetalas i den mån desamma, för dermed afsedda
ändamål, varda disponerade och reqvirerade, nemligen:
l:o återstoden, Nittiofem tusen sexhundra åttiofem Riksdaler, utaf anslaget för häradshäktenas
ombyggande och förseende med erforderligt antal celler i den ordning,
Kongl. Maj:t, efter menigheternas hörande, pröfvar sådant kunna och böra
verkställas enligt en för härads-fängelsernas ordnande inom hela riket uppgjord
fullständig plan; och.
2:0 den återstående anslagssumman, Etthundra sextioett tusen trehundra tjugesju
Riksdaler 95 öre, för uppförande af fängelse-byggnader i städerna utom
Stockholm, efter en förut uppgjord allmän plan och i den mån, Kongl. Maj:t
finner sådana byggnader af behofvet påkallade.
i
B) Under 1844 och 1845 års riksdag beviljade, men ännu icke bestridda
slats-utgifter.
§ 72-
I öfverensstämmelse med Kongl. Maj: t-i nådiga föreskrift och på grund af-vederbörliga
reqvisitioner utbetalas af Riksgälds-kontoret det belopp, som erfordras för
Bih. till R. St. Prot. 1856—1858. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 22 Raft. 2
io
Stats-Utskottets Memorial M 264.
inköpande af Trehundra exemplar utaf Svenska Fornskrift-sällskapets årliga samlingar;
varande kostnaden för inköpet af hvart och ett exemplar utaf dessa samlingar
beräknad att årligen utgöra omkring Tre Riksdaler.
§ 73.
Sedan, enligt Rikets nu församlade Ständers derom hos Kongl. Majit gjorda
framställning, den återstående behållningen af det, under ofvannämnde riksdag, anslagna
och år 1845 i Riksgälds-kontoret lyftade belopp, 105,000 Ridr, för boskapsskötselns
uppmuntran och befrämjande genom bildande af stamholländerier och
införskrifning af racedjur samt utdelning af premier, äfvensom andra ändamålsenliga
åtgärder, blifvit under nästlidet år till Riksgälds-kontoret återstäld medelst aflemnande
af räntebärande hypotheks-förenings-obligationer å en sammanräknad summa
af Tjuge åtta tusen åttahundra trettiotre R:dr 16 sk. banko samt ett kontant belopp
af Elfva R:dr 40 sk. 7 rist samma mynt; så bör hvad utaf dessa medel för dermed
afsedda ändamål behöfver vidare användas, enligt Kongl. Majits i sådant afseende
meddelade föreskrift, och uppå vederbörlig reqvisition, af Riksgälds-kontoret tillhandahållas.
C) Under i847 och 4848 års riksdag beviljade, ännu återstående stats-utgifter.
§ 74.
Det hittills icke lyftade beloppet, Tre tusen ett hundra R:dr utaf den anslagssumma,
Rikets Ständer vid ofvannämnde riksdag beviljade och till utgående från Riksgälds-kontoret
med 4,000 R:dr anvisade för reparationer och uppsättande af bokhyllor
i några rum af Riksarkivets hus samt för ytterligare inredning af samma hus, bör,
efter Kongl. Majits härom meddelade nådiga förordnande, utbetalas.
§ 75.
Återstoden utaf den särskilda anslags-summa af 1,500 Ridr, som Rikets Ständer
under samma riksdag anvisade till Kongl Majits nådiga disposition, för att befrämja
goda läseböckers författande och utgifning för allmogen, synnerligen i de ämnen,
deruti förberedande undervisning vid folkskolorna meddelas, bör med Sju hundra femtio
Ridr, för sådant ändamål, Kongl. Majit af Riksgälds-kontoret tillhandahållas.
§ 76.
Det, under samma riksdag, med Tretton tusen tvåhundra Ridr årligen beviljade
och å Riksgälds-kontoret anvisade bidrag till en särskild fond för pensionering af
Stats-Ctskottets Memorial M 264.
11
Borgmästare i rikets städer, utom Stockholm, samt Kommissions-landtmälare, jemte
desse tjenslemäns enkor och harn, bör fortfarande, enligt Kongl. Majits nådiga disposition,
af Riksgälds-kontoret hållas Direktionen öfver Civil-statens pensions-inrättning
tillhanda, emot skyldighet för Direktionen att med de å samma anslagssumma, hvilken
genom Direktionens försorg bör förräntas, inflytande räntemedel, äfvensom med
de afgifter, hvilka af delegarne i denna särskilda fond skola erläggas, ombesörja
ifrågavarande pensionering på det sätt och efter de grunder, som i sådant afseende
varda af Kongl. Majit i nåder bestämda; dock kommer besagde årliga anslag icke
att utbetalas förr, än från och med det år], hvarunder förenämnde särskilda pensions-inrättning
af Kongl. Majit förklaras vara i det skick, att densamma anses kunna
uppfylla dermed afsedda ändamål, utan behof af annat stats-anslag, än det, som redan
blifvit beviljadt.
D) Annu återstående, under 1850 och 1851 års riksdag beviljade och till utgående
från Riksgälds-kontoret anvisade, slats-utgifter.
§ 77-
Under tillämpning af de i sådant hänseende gällande föreskrifter, böra här nedan
uppgifna, vid innevarande års början, i Riksgäld -kontoret ännu innestående
summor utaf de, under sagde riksdag, anvisade statsbidrag för hamnbyggnader,
kanaler och strömrensningar samt väg-anläggningar och vägförbättringar, äfvensom natena/lappnings-
och andra förberedande odlmgsförelag, i föreskrifven ordning, af RiksSlds-kontoret
utbetalas.
t-T
1:o utaf anslaget, 126,937 Ridr 50 Öre, för fullbordande af hamnbyggnaden
vib Wisby, medelst vågbrytarens förstärkning och grundläggningen af 2:ne landtärmar,
Tjujuett tusen etthundra femtiosex Ridr 25 öre;
2:o utaf anslaget, 53,079 Ridr, för hamnbyggnaden vid Kalmar, Tre tusen femhund-a
sjutionio Ridr;
ko utaf anslaget. 12,000 Ridr, för öppnande af en kanal genom Tjufholmssundel
vid farleden till Luleå, Två tusen Ridr;
ii» utaf anslaget, 750,000 Ridr, för anläggning af nya och förbättrande eller
omläggnng af backiga eller eljest mindre goda vägar samt för mindre ström- eller
årensning-arbelen äfvensom smärre hamn-byggnader, Nio tusen tolf Riksdaler 50 öre,
hvaraf fö en vaganläggning af Kongl. Majit i nåder disponerats 3,500 Ridr samt
för strömensningar och hamnbyggnader m. m. 5,512 Ridr 50 öre.
5:o Uaf de, dels såsom lån och dels såsom anslag utan återbetalnings-skyldighgt,
beviljale statsbidrag, 150,000 Ridr, för utdikning och aftappning af sanka tråk
-
12
Stats-Utskottets Memorial M 264.
ter och sjöar till beredande af odlingsförelag, Åtta tusen Trehundra sextiotvå Riksdaler
50 öre.
§ 78.
Det i Riksgälds-kontoret ännu innestående beloppet, Femton tusen R:dr, utaf det
för anläggning af jernväg mellan städerna Orebro och Nora, såsom anslag utan
återbetalnings-skyldighet, under 1850 och 1851 års riksdag anvisade statsbidrag af
112,500 R.dr, bör, sedan jernvägs-anläggningen blifvit af Styrelsen för allmänna
väg- och vatten-byggnader till alla delar godkänd, utbetalas till Nora-Ervalla Jernvägs-bolags
direktion.
E) Under sednast förflutna eller 1855 och 1855 års riksdag beviljade och till
utgående från Riksgälds-kontoret anvisade stals-ulgifter.
§ 79.
Återstoden, Tretio tusen Riksdaler, af den vid ofvanstående riksdag för uppförande
af läns-fängelser efter cell-systemet anslagna summa af 450,000 R:dr skall,
enligt Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, af Riksgälds-kontoret vid skeende reqvisition
utbetalas.
§ 80.
Nedannämnde vid sednaste riksdags stats-reglering, utom de å Riks-statens
4:de hufvud-titel uppförda årliga anslag, till Kongl. Maj:ts nådiga disposition beviljad'
och i Riksgälds-kontoret ännu innestående anslags-summor för land/försvaret tillgörande
föremål böra af detta verk fortfarande tillhandahållas och efter vederbörlga
reqvisitioner _ utbetalas, nemligen:
1:o. Återstoden af den för anskaffning af rid- och anspanns- m. fl. persellar
ål nya fält-artilleriet anslagna summa, 130,500 R:dr, hvaraf vid innevarande års
början i Riksgälds-kontoret innestod ett belopp af Tjugefem tusen fem hundra Rlr;
2:o. Det utaf 1857 års anslag, 100,000 R:dr, för nya gevärs anskaffning innestående
belopp, utgörande Nitton tusen fem hundra R:dr;
3:0. 1856 års anslag till anskaffning af slagkruts-hufvar, Fem tusen R:'r; och
4:o. 1857 års anslag till underhållande af bevärings-manskapets bekadnads
och
utredning s-persedlar, Fyratioett tusen R:dr.
§ 81.
Det i Riksgälds-kontoret innestående beloppet, Fyra tusen fyra hundrr fyratiotvå
R.dr 72 öre, utaf 1855, 1856 och 1857 års anslag, 5,000 R:dr årligfl, till åflo
-
Ståts-Utskottets Memorial M 264.
13
nande af lärare och underhåll af elever vid det å Kongl. Flottans varf i Carlskrona
befintliga Skeppsbyggeri-instilut, äfvensom till andra för samma Institut erforderliga
utgifter, bör fortfarande, för dermed afsedt ändamål, af Riksgälds-kontoret tillhandahållas
och enligt Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift utbetalas.
§ 82.
Med fortsatt tillämpning af de under sednaste riksdag meddelade och af Rikets
nu församlade Ständer hufvudsakligen bibehållna samt i detta reglementes § intagna
allmänna föreskrifter, i afseende på statsbidrags beviljande och utbekommande
för hamn- och kanal-byggnader jemte andra vatten-kommunikationer, äfvensom brobyggnader,
väganläggningur och vägförbätlringar samt vattenaftappnings-förelag, böra
nedan uppgifna, för sådana föremål under sagde riksdag anvisade och vid innevarande
års början i Riksgälds-kontoret ännu innestående anslags-summor utbetalas,
såvida de med dessa anslag understödda arbetsföretag blifvit före 1856 års slut
påbörjade, nemligen:
1:0. Tjugetvå lusen fern hundra R:dr utaf den för uppmuddring af hamnen vid
Ystad, i egenskap af anslag utan återbetalnings-skyldighet, anvisade summa, 30,000
R:dr; varande nämnde stad, enligt hvad Rikets Ständer såsom vilkor för det beviljade
statsbidraget föreskrifvit, ansvarig för fullbordandet af detta arbete inom fem
år efter dess påbörjande;
2:0. Tre tusen sju hundra femtio R:dr utaf det för Arboga ås uppmuddring
mellan staden Arboga och Hjelmare kanals utlopp vid Grafudden utan återbetalningsskyldighet
beviljade anslag å 15,000 R:dr;
3:o. Enahanda belopp, eller Tre tusen sju hundra femtio R.dr, utaf ansiaget för samma
ås upprensning mellan sistnämnde ställe och Mälaren, 22,500 R:dr;
4:o. Tio tusen Il:dr utaf det utan återbetalnings-skyldighet anvisade statsbidrag
af 40,000 R:dr för upprensning och fördjupning af Köpings å;
5:o. Tvåhundra tusen åtta hundra femtiofyra R:dr 92 öre utaf den för anläggning
af nya samt förbättrande eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda
vågar beviljade anslags-summa å 690,000 R:dr;
6:0. Fjorton tusen fem hundra R:dr utaf de till användande för strömrensningar
samt smärre hamn- och brobyggnader afsedda medel, 60,000 R:dr;
7:o. Tjugefem tusen R:dr utaf det för en ny bro öfver Helgeå vid Christianstad,
i egenskap af anslag utan återbetalnings-skyldighet, beviljade statsbidrag af
50,000 R:dr;
14
Stats-Utskottels Memorial M 264.
8:0. Sexton tusen nio hundra sjutionio R:dr utaf de medel, 15*0,000 R:dr,fcsom
af Rikets sednast församlade Ständer anvisats för uldikningar och a/tappningar af sanka
trakter och sjöar, till beredande af odlings-företag.
§ 83-
(Här torde den af Rikets Ständer, genom bifallandet af Stats-Utskottets utlåtande
Jts 156, redan godkända §, angående återstoden af anslaget till Eskilstuna kanals
anläggning, böra införas'.
§ 8/*'
Sista femtedelen af det lån å 2,400,000 R:dr, sorn vid sednaste riksdag beviljades
för en till begagnande med lokomotiv afsedd jernväg mellan städerna Gefle och
Fahlun, skållaf Riksgälds-kontoret, efter 1859 års ingång, Gefle- Dala-jernvägs Aktiebolag
tillhandahållas med Fyra hundra åttio tusen R:dr.
Enligt de för detta lån, vid dess beviljande, af Rikets sednast församlade Ständer
stadgade betalnings-vilkor, får detsamma, utan ränta och kapital-afbetalning, innehafvas
under den för arbetets utförande afsedda tid; men efter dess förlopp skall å
hela den utbekomna lånesumman, inom slutet af hvarje år, inbetalas Tre procent,
hvaraf för hvad af lånet dessförinnan icke godtgjorts, beräknas Två procent årlig ränta,
och återstoden utgör kapital-afbetalning Skulle det förfallna inbetalnings-beloppet icke
varda i föreskrifven ordning erlagdt, bör derför af Bolaget utgöras Fem procent årlig
ränta intilldess samma belopp vederbörligen inbetalas.
För den händelse, att den för jernvägs-anläggningen fastställda arbetsplanen icke
skulle följas och derifrån, utan sökt och erhållen nådig tillåtelse, skedd afvikelse icke
varder på föreskrifvet sätt rättad, eller i fall jern vägs-arbetet icke skulle i stadgad
ordning fortsättas samt inom den derför bestämda tid fullbordas, eger Kongl. Majit
låta inställa all vidare utbetalning af det beviljade låneunderstödet samt återfordra
hvad deraf utbekommits, att, på en gång eller successift, till Riksgälds-kontoret inbetalas
inom den tid, Kongl. Majit finner för godt i nåder bestämma. Skulle åter
jernvägs-anläggningen under arbetstiden öfvergifvas, eller jernvägen, efter dess fullbordande,
icke så underhållas, att den framgent kan begagnas, eller om betalningsskyldigheten
för det erhållna lånet icke skulle kunna af bolaget fullgöras, kommer
jernvägen att hemfalla till staten, utan rättighet för aktie-egarne att, till större eller
mindre del, utaf det allmänna erhålla ersättning för de tillskott till detta företag, som
dessförinnan blifvit af dem utgjorda.
Under byggnadsåren skall Bolagets Direktion, inom den tid och till den embetsmyndighet,
Kongl. Majit behagar i nåder föreskrifva, årligen afgifva berättelse om jernvägsanläggnings-arbetets
fortgång under det nästföregångna året; börande ej mindre
Stats-Utskottcts Memorial Jf 264.
15
förvaltningen af bolagets angelagenheter, än de afslutade räkenskaperna, vid årligen
anställande revisioner, granskas; uti hvilka revisioner Staten bör ega att genom ett
af Kongl. Maj:t utsedt ombud deltaga, intilldess det af allmänna medel erhållna låneunderstöd
blifvit återbetaldt.
I den mån jernvägen varder fullbordad och till allmänt begagnande upplåten,
skall Bolaget vara skyldigt att, emot den ersättning, som Kongl. Majit, efter vederbörandes
hörande, pröfvar skäligt bestämma, på densamma fortskaffa trupper och alllmänna
posten samt ombesörja alla andra för Kronans eller det allmännas räkning
ifrågakommande personal- och varu-transporter. Derjemte skall det åligga bolaget,
att, utan ersättning, medgifva anbringande längs efter jernvägen af elektriska telegraflinjer
med hvad dertill hörer.
Afgifterna för passagerare- och varu-trafiken skola utgå enligt gällande, af Kongl.
Majit, efter dertill utaf Bolaget afgifvet förslag, i nåder fastställd taxa, hvilken i allmänhet
hvart Femte år lämpas efter sig då företeende förhållanden.
Skulle behållna inkomsten af jernvägen, efter afdrag af den årliga inbetalningen
å det af Staten erhållna lånet, öfverstiga Sex procent å det belopp aktie-egarne tillskjutit,
ankommer på Kongl. Majit att, utom begagnande af den i näst ofvanstående punkt
Kongl. Majit förbehållna rätt att pröfva och bestämma de enligt taxor utgående afgifterna,
föreskrifva, huru stor del af detta öfverskott skall afsättas, för att framdeles
användas till jernvägens förbättring eller vidare utsträckning. Uppgår den årliga behållningen
ändock till Ätta procent å aktie-egarnes tillskott, eger Kongl. Majit bestämma,
om och med hvad belopp den stadgade amorteringen å sagde lån bör ökas.
I fråga om begagnande och underhållande af jernvägen med hvad dertill hörer,
komma slutligen de föreskrifter och stadganden, som Kongl. Majit kan finna för godt
meddela, att tjena till ovilkorlig efterrättelse; varande Bolaget och dess biträden derjemte
i allmänhet skyldige att iakttaga och fullgöra hvad, med hänsigt till den Staten
tillkommande vård öfver jernbanan och tillsyn öfver trafiken derpå, kan varda i
vederbörlig ordning föreskrifvet.
§ 85-
Den för fortskyndande af afvitlrings-ärendena inom Wesler-norrlands, Westerbottens
och Norrbottens län, vid sednaste riksdag, beviljade och i Hiksgälds-kontoret med hela
sitt belopp äunu innestående särskilda anslags-summa af Tolf tusen Riksdaler, bör fortfarande
intill 1859 års slut, för sagde ändamål, af Riksgälds-kontoret tillhandahållas och
enligt Kongl. Majits nådiga föreskrift utbetalas.
16
Stats-Utskottets Memorial M 264.
§ 86.
Den anslags-summa af Fyra tusen femhundra R:dr, som vid sednaste riksdag beviljades
och ställdes till Kongl. Maj:ts nådiga disposition för att användas till belöning
åt den, som företer ett så 'ändamålsenligt och tillförlitligt instrument för bränvins mätning
och profning, att detsamma varder till begagnande i större brännerier påbjudet,
bör intill nästa riksdag af Riksgälds-kontoret tillhandahållas.
§ 87.
Återstående beloppet, Ett tusen fem hundra R:dr, utaf det anslag å 4,500 R:dr, som
Rikets sednast församlade Ständer beviljade för premiers utdelning vid landtbruks-möten
åt egare af kreatur utaf utmärktare slag, bör af Riksgälds-kontoret, enligt Kongl.
Maj:ts nådiga disposition och uppå vederbörlig reqvisition, utbetalas.
§ 88.
Den vid sistförflutna riksdag för slöjd-expositioners befrämjande anslagna, men
ännu icke lyftade summa af Fyra tusen fem hundra R:dr bör äfven, enligt Kongl. Maj:ts
nådiga disposition, af Riksgälds-kontoret fortfarande tillhandahållas och utbetalas.
§ 89.
Det hittills från Riksgälds-kontoret icke utbetalda belopp, Åtta tusen ett hundra åttiofyra
R:dr 16 öre, utaf den summa af 9,000 Ridr, som vid sednaste riksdag för
åren 1855, 1856 och 1857 anvisades att, i den mån de under Kongl. Kommerskollegii
förvaltning ställda manufaktur- samt tull- och konfiskations-medel härtill icke
lemnade tillgång, enligt Kongl. Majits nådiga disposition användas till rese-stipendier åt fabriks-
och handlverks-arbelare, bör, under iakttagande af hvad härom blifvit eller varder
af Kongl. Majit föreskrifvet, fortfarande intill slutet af innevarande år af Riksgälds-kontoret
tillhandahållas.
§ 9°-
Sedan Kongl. Majit, i anledning af den staden Gustavia på ön S:t Barthelemy
år 1852 öfvergångna eldsvåda, i nåder tillåtit, att ett belopp af högst 5,000 Spanska
daler finge, under särskilt föreskrifna vilkor och emot återbetalning af en tiondedel
årligen, disponeras af Finans-konseljen i nämnde stad till räntefria lån åt de af eldsvådan
hemsökte invånarne, samt tillika förordnat, att skuldförbindelserna och de
öfriga
Stats-Utskottets Memorial Jti 264.
17
öfriga säkerhets-handiingarne för dessa lån skulle granskas, förvaras och behörigen bevakas
af bemälde Konselj, hvilken derjemte borde indrifva och på bestämda tider
till Kongl. Stats-kontoret insända de föreskrifna årliga afbetalningarne, deraf den första
skulle ske före den 1 November 1 855; så och till följd af Rikets sednast församlade
Ständers beslut, att Kongl. Stats-kontoret skulle utaf Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse
ej mindre för det då redan utaf detta understöd använda belopp, 1,250 Spanska
daler eller Fyra tusen femhundra tjugenio R:dr, än äfven för hvad af förstnämnde
embetsverk kunde komma att vidare förskjutas, i fall någon ytterligare utbetalning utaf
sagde lån skulle varda verkställd, likasom för de kostnader, hvilka för lånemedlens
utgifvande genom vexeldragningar kunde belöpa; bör Riksgälds-kontoret, efter derom
uppgjord liqvid, ersätta hvad utöfver det, enligt 43 §, på sådant sätt hittills godtgjorda
förskottsbeloppet kan under tiden intill nästa riksdag varda i omförmälda hänseende
af Kongl. Stats-kontoret förskjutet, jemte derför belöpande vexelkostnader; hvaremot
de afbetalningar å ifrågavarande lån, sorn till Kongl. Stats-kontoret inflyta, skola
Riksgälds-kontoret i liqviderna mellan Stats- och Riksgälds-verken godtgöras.
§ 94
Det återstående beloppet. Tre tusen tvåhundra tjugefem R:dr. utaf det anslag å
9,000 R:dr, som, till utgående under åren 1855, 1856 och 1857 med 3,000 R:dr
årligen, vid sednaste riksdag ställdes till Kongl. Majits nådiga disposition för den inhemska
konstbildningens uppmuntrande genom mköp af konstalster utaf Svenska, i fäderneslandet
bosatte, konstnärer, bör fortfarande, för sådant ändamål, af Riksgälds-kontoret
tillhandahållas och utbetalas i öfverensstämmelse med den föreskrift, Kongl. Majit
behagar derom i nåder meddela.
§ 92
Återstoden af den under sednast förflutna riksdag anvisade summa, 9,000 R:dr,
för utgifvande från trycket af äldre, i statens eller enskildes samlingar befintliga samt
för Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skri/ter och handlingar bör
med Ett tusen sjuhundra fjorton R:dr 29 öre af Riksgälds-kontoret utbetalas på sätt af
Kongl. Majit varder föreskrifvet.
§ 93.
Det belopp, Femhundra tjugefem Ridr 10 öre, som ännu icke blifvit i Riksgälds-kontoret
lyftadt utaf det under sednaste riksdag beviljade anslag af 15,000
Ridr till kostnader för erforderliga förberedande åtgärder, med hänsigt till ett sta
Bth.
till R St. Prot. 1856—1858. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 22 Haft. 3
18
Stats-Utskottets Memorial M 264.
tistiskl embetsverks inrättande, bör under loppet af innevarande år, enligt Kongl.
Maj:ts nådiga disposition, för sagde kostnaders bestridande af Riksgälds-kontoret tillhandahållas.
§ 94-
Den till utgående under år 1857 anvisade summa, Sjutiofem tusen R:dr, utaf
det af Rikets Ständer vid meranämnde riksdag beviljade och till Kongl. Maj:ts
disposition ställda anslag af 225,000 R:dr, för utvidgning och förbättring af Wadstena,
Götheborgs och Hernösands hospitaler, bör. i mån af behof och i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, af Riksgälds-kontoret utbetalas.
§ 9Ö
#
Dat
vid samma riksdag beviljade och ännu i Riksgälds-kontoret med hela sitt
belopp, Sju tusen femhundra R.dr, innestående anslag till inköp af nya eller ytterligare
inventarier åt [allmänna institutet för döfstumma och blinda, bör fortfarande, för detta
ändamål, tillhandahållas och utbetalas i den ordning Kongl. Majit behagar föreskrifva.
STOCKHOLM, tryckt bos Eric Westrell, 1858.
Stats-Utskottet.i Memorial M 265.
I
N:o 265.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 11 Febr. 1858, kl. (i e. m.
Memorial, med förslag till voterings-proposilion i anledning af Riks-ståndens
skiljaktiga beslut i fråga om ett anslag för Lifbevärings-regementet.
(U. A.)
Vid föredragning hos Riks-stånden af Stats-Utskottets Utlåtande M 231, deruti
Utskottet afstyrkt bifall å väckt motion om ersättning ej mindre åt de Officerare
vid Lifbevärings-regementet, hvilka, till följd af den beslutade utsträckningen af
allmänna bevärings-manskapets exercistid, nödgades tjenstgöra under det andra bevärings-mötet,
än äfven åt de löntagare vid samma regemente, hvilka, enligt generalordres,
vore skyldige att mellan exercis-tiderne vistas i Stockholm, har berörda
Utlåtande i sin helhet blifvit godkändt af Borgare- och Bonde-stånden, men endast
i den sednare delen gillats af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, hvilka
båda Riks-stånd, beträffande den förra delen, eller frågan om ersättning till vederbörande
för de kostnader, som af den genom exercis-tidens utsträckning ökade tjenstgöringen
blefve en följd, beslutat, att Rikets Ständer må i underdånighet anhålla,
det Kongl. Majit täcktes, till beredande af en dylik ersättning, anvisa de besparingar,
som möjligen kunna uppkomma genom från regementet afgående Officerares
löner, eller, om sådant icke kan ske, utaf det å Riks-staten uppförda förslagsanslag
till bevärings-manskapets vapenöfningar, för ifrågavarande ändamål använda
det belopp, motionären uppgifvit vara dertill erforderligt, eller 2,215 R:dr 50 öre
Riksmynt.
Bih. till R. St. Prot. 1856—‘1858. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 23 Haft. 1
2
Stats-Vt skottets Memorial M 265.
Då således i denna del af frågan två Stånd stadnat emot två, får Utskottet,
för densammas afgörande genom omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, föreslå följande
voterings-proposition:
»Den, som anser, att äskad ersättning åt de Officerare vid Lifbevärings-regementet,
hvilka, till följd af den beslutade utsträckningen af allmänna beväringsmanskapets
exercistid, måste tjenstgöra under det andra bevärings-mötet, icke bör
bifallas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer beslutat att i underdånighet anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes, till beredande af en dylik ersättning, anvisa de besparingar, som
möjligen kunna uppkomma genom från regementet afgående Officerares löner, eller,
om sådant icke kan ske, utaf det å Riks-staten uppförda förslags-anslag till bevärings-manskapets
vapenöfningar för ifrågavarande ändamål använda det belopp,
som uppgifvits dertill vara erforderligt, eller 2,215 R:dr 50 öre R:mt.»
Stockholm den 11 Februari 1858.
Stats-Ulskottets Utlåtande Jtt 266.
3
N:o 266.
Ank. till Eip.-Utsk. den 11 Febr. 1858, kl. 6 «. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj-.ts nådiga framställning om beviljande
af anslag för folk-undervisningens befrämjande.
(U. A.)
Uti sin vid innevarande Riksdag till Rikets Ständer aflåtna nådiga proposition angående
Stats-verkets tillstånd och behof har Kongl. Majit, i anseende dertill att de vid
flere föregående riksdagar för folk-undervisningens befrämjande anslagna medel vore
fortfarande behöflige, föreslagit att desamma måtte till enahanda belopp för nu ingångna
statsreglerings-period anvisas, nemligen:
till understöd för folkskole-lärares aflönande inom de socknar, der, enligt Kongl.
Maj:ts pröfning, statsbidrag för sådant ändamål, i följd af särskilda förhållanden,
kunde erfordras ....... 30,000: —
till seminarier för bildande af folkskole-lärare, efter Kongl. Maj:ts
pröfning, .......... 13,650: —
samt till elever vid nämnde seminarier, att af Kongl. Maj:t efter behof
disponeras .
18,000: —
tillsammans R:dr R:mt 61,650: —
eller för 3 år
184,950: —
med rättighet för Kongl. Maj:t att till folk-undervisningens befrämjande använda de
besparingar, som å dessa anslag kunde uppkomma.
Såsom af 86 punkten i Utlåtandet JV2 14,8, angående regleringen af utgifterne
under Riks-statens 8:de hufvud-titel, inhemtas, förehade Stats-Utskottet ofvan omförmälda
anslags-fråga i sammanhang med öfrige frågor om extra anslag till föremål,
tillhörande nämnde hufvud-titel, men förklarade dervid, att Utskottet ville framdeles
A
Stats-Utskottets Utlåtande M 266.
afgifva yttrande i ämnet, sedan den af Sammansatta Stats-, Bevillnings- samt Allmänna
Besvärs- och Ekonomi-Utskottet i dess Betänkande M 19 behandlade fråga
angående folkskole-väsendets ordnande m. m. blifvit af Rikets Ständer slutligen
pröfvad.
Som detta numera skett, får Utskottet härmed yttra sig öfver Kongl. Maj:ts
högstberörde nådiga framställning om beviljande af anslag för folk-undervisningens
befrämjande.
Dervid skall Utskottet till en början lemna en kort redogörelse för de af Rikets
Ständer i nyssnämnde fråga, om folkskole-väsendets ordnande, fattade beslut
angående anvisande af härför nödige ansedde medel I detta afseende hafva nemli
gen
Rikets Ständer, i anledning af väckta särskilda motioner, beslutat: att den personliga
skvdds-afgiftens halfva belopp, uppgående till omkring 250,000 R:dr R:mt,
skall till folk-undervisningens befrämjande användas; att af nämnda belopp £, beräknade
att utgöra omkring 100,000 R:dr sagde mynt, skola afsättas att under vissa vilkor
utgå dels till. uppmuntrande af småskolors ändamålsenliga inrättande, dels ock till
understöd för de examinerade folkskole-lärarne, samt att af de återstående £ följande
summor skola ställas till Kongl. Maj:ts disposition att, i mån af behof, användas,
nemligen 24,000 R:dr till inrättande af högre folkskolor, 26,000 R:dr till seminarier,
efter den fördelning Kongl Maj:t anser lämplig, 20,000 R:dr till understöd för
seminarii-elever och 12,000 R:dr, allt Riksmynt, till förbättrande och underhållande
af undervisnings-materielen, samt till understöd för utgifvande af lämpliga läroböcker,
kartor m. m. för folkskolorne.
Häraf visar sig alltså, att, jemte det Rikets Ständer för folk-undervisningens befrämjande
anslagit den personliga skydds-afgiftens halfva belopp, beräknad att utgöra
omkring 2^0,000. Riksdaler, Rikets Ständer deraf för uppgifna bestämda föremål,
hvaribland jemväl de i Kongl. Maj:ts nådiga proposition omförmälda anslags-behofven
för seminarier och till understöd för seminarii-elever, anvisat vissa belopp, uppgående
till sammaolagdt 182,000 Riksdaler, så att af de anslagne medlen en summa af icke
mindre än 68.000 Riksdaler /återstår att af Kongl. Maj:t för andra hithörande föremål
disponeras. Tillgång finnes således jemväl för det i högstberörda nådiga proposition
anmälda behof af .medel till understöd för folkskole-lärares aflönande, hvarföre
icke heller för detta ändamål något särskildt anslag nu är af nöden.
Utskottet, som således funnit vidare anslag för de af Kongl. Majit ifrågaställa
behof icke erfordras, har ej kunnat förbise, att, då den nya bevillningen ännu icke
blifvit af Rikets Ständer fastställd, den vid sednaste riksdag utfärdade Bevillnings-förordning
måste äfven för innevarande år blifva gällande, och att fråga derföre kan
uppstå, huruvida de af Rikets Ständer nu gjorda anvisningar å den personliga skydds
afgiften
-
Ståts-Utskottets Utlåtande M 2(i(>.
5
afgiften skola äfven för år 1858 ega tillämpning. Det kan icke betvifas, alt sådant
varit af Rikets*Stäoder afsedt, enär vid den tidpunkt, då ofvannämnda frågor angående folk•skole-väsendets
ordnande af Rikets Ständer hufvudsakligen pröfvades, det icke kunde
förutses, att stats-regleringen skulle så sent afslutas, att den nya beviilningen först
efter innevarande års ingång komme att af Rikets Ständer fastställas. Men, enligt
Utskottets tanke, kan icke denna omständighet hafva något inflytande på förevarande
fråga. Det är visserligen gifvet, att under nyssnämnda förhållanden den gamla bevillningen
kommer att fortfara äfven för innevarande år, men deremot synes det Utskottet
vara nu församlade Ständers obestridliga rätt att vid den nya stats-regleringen
besluta om anordnandet af bevillnings-medlen för åren '1858—1860. Då Utskottet
således anser, att omförmälda anvisningar böra med innevarande års början tillämpas,
får Utskottet, på grund af hvad ofvan är anfördt och upplyst, hemställa,
att, till följd af Rikets Ständers i ämnet redan fattade beslut,
Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning må anses hafva
förfallit.
Då emellertid, såsom kändt är, den allmänna beviilningen icke inflyter förr än
i början af året efter det, för hvilket Rikets Ständer densamma sig åtagit, så att t.
ex. 1858 års bevillning först under nästa år ingår, blifver det följaktligen nödvändigt
att tillse, huru medel skola beredas för ifrågavarande utgifters bestridande under det
löpande året. Den lämpligaste utvägen i detta hänseende synes Utskottet vara att
under de år,, den nya stats-regleringen omfattar, eller intill dess Rikets Ständer vid nästa
riksdag komma i tillfälle att härutinnan vidare besluta, de under såväl detta som
följande två är erforderliga medlen af Kongl. Stats-kontoret förskottsvis utbetalas, emot
ersättning af Riksgälds-kontoret. Någon svårighet för Stats-kontoret att lemna dessa
förskott bör icke kunna uppstå, emedan sannolikt är, alt den anvisade summan, beräknad,
såsom förut är nämndt, till omkring 250,000 R:dr, ej under ifrågavarande
år, och åtminstone icke under det innevarande, kan komma att i sin helhet anlitas.
Vissa af de anvisade beloppen torde nemligen icke till någon betydligare del behöfva
användas, i anseende dertill, att en längre tid måste åtgå, innan de anstalter, hvartill
medlen äro afsedda, hinna ordnas. Detta är förhållandet så väl med den till
I
uppmuntrande af småskolors ändamålsenliga inrättande m. m. påräknade summa af
100.000 R:dr, som med det till inrättande af högre folkskolor beviljade belopp af
24.000 R:dr. Ej heller torde de till förbättrande och underhållande af undervisnings^
materielen anvisade medel, 12,000 R:dr, kunna till hela eller större delen af sitt
belopp komma att under det första året utgå. Och sannolikt skall äfven af anslaget
till seminarierne, 26,000 R:dr, någon, om än mindre, del för samma år blifva
innestående. Efter denna beräkning skulle det förskott, som Stats-kontoret under
det första året behöfde utgifva, troligen icke uppgå till halfva beloppet af den för
Bih. till R. St. Prot. 1856—1858. 4 Sami. 1 A/d. 4 Band. 23 Haft. 2
6 Stats-Utskottcts Utlåtande M 266.
folk-undervisningens befrämjande afsedda summan. Enligt Utskottet meddelad upplysning,
kan ett sådant förskott af nämnde embetsverk, utan olägenhet, utbetalas,
helst medlen icke komma att på en gång, utan å särskilda tider i mindre summor
utgå; och all betänklighet i detta afseende måste anses häfd, om det medgåfves
Stats-kontoret att, i händelse af behof, för de förskjutna beloppen från Riksgäldskontoret
utbekomma ersättning äfven före den tid, då bevillnings-medlen till Riksgäldskontoret
ingå. Med en sådan rättighet bör Stats-kontoret icke heller råka i förlägenhet
för utbetalningen af de följande två årens förskott, hvilkas belopp för öfrigt
ej kunna komma att i någon betydlig mån öfverstiga den förskotts-summa, som för
innevarande år beräknats, om, såsom Utskottet lämpligt synes, Rikets Ständer tillåta,
att de besparingar å de anvisade medlen, som under ett år uppkomma, må
få ett följande år för ändamålet användas.
Utskottet föreslår alltså,
att Rikets Ständer i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Maj* täcktes bemyndiga Kongl. Stats-kontoret att under de tre
år, den nya stats-regleringen omfattar, af under händer varande
medel förskottsvis utbetala de belopp, som under dessa år blifva
af Kongl. Majit anvisade utaf de vid innevarande riksdag, till
utgående af den personliga skydds-afgiften, anslagne medel för
folkundervisningens befrämjande, emot rättighet förStats-kontoret
att efter hvarje år, sedan bevillningen till Riksgälds-kontoret influtit,
eller ock förr, om sådant finnes behöfligt, derifrån erhålla
godtgörelse för de förskjutne medlen, äfvensom att Rikets Ständer
dessutom må medgifva, att de besparingar å de anslagne medlen,
som under ett år uppkomma, må få ett följande år för
ändamålet användas.
Stockholm den 11 Februari 1858.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1858.
Ståls-Utskottets Memorial Jtä 267.
(
JVs 267.
Ank. till Exp.-Utsk. den 15 Febr. 1858, kl. 12 m.
Memorial, med förslag till voteringsproposition, i anledning
af Riks-ståndens skiljaktiga beslut, i fråga om
löneförhöjning åt Statens embets- och tjensteman
m. fl. för år 1857.
(U. A.)
Enligt Stats-Utskottet tillhandakornna protokolls-utdrag, hafva Ridderskapet
och-Adeln samt Preste-ståndet bifallit, men Borgare- och Bonde-stånden afslagit
hvad Utskottet i sitt uti ofvannämnda fråga under M 231 afgifna Utlåtande
hemställt, nemligen att Rikets Ständer måtte ä Riksgälds-kontoret anvisa och till
Kongl. Majits disposition ställa en summa af 960,000 R:dr R:mt, att till sådane
Statens embets- och tjenstemän samt betjente, åt hvilka Rikets Ständer för
de år, den nya statsregleringen omfattar, beviljat lönetillökning, antingen direkte
för tjensterne, eller genom ställande af vissa belopp till Kongl. Majits disposition,
för år 1857 gratifikationsvis, i mån af behof, utbetalas sålunda, alt nämnde löntagare
erhålla 50 procent af beloppet utaf den tillökning utöfver förut innehalvande
aflönings-förmåner, som vid den nya statsregleringen blifvit dem tilldelad,
dock att från ifrågavarande förmåns åtnjutande undantagas sådane löntagare,
hvilka, qvarstående vid sina indelningar, under berörde år uppburit sin aflöning
antingen in natura eller efter årets markegång; äfvensom att Rikets Ständer
skulle medgifva, att en summa af 395 R:dr 75 öre R:mt må få, på enahanda
sätt, utgå af Norrbottens Hästjägare-sqvadrons-fond till de löntagare vid Artilleribatteriet
i Norrland, hvilka icke redan fått en dylik förmån sig tillagd.
Vid det förhållande, att i denna fråga två Stånd slädnät emot två, får UtItih.
liil fl. St. Prut. Ii!36 —1K5SJ. 4 Samt. 1 Afd. 4 Hand, 24 Haft. i
2
Stats-Ulskutlels Memorial M 268.
skottet, för densammas afgörande, genom omröstning i förstärkt Stats-Utskott,
föreslå följande voterings-proposition :
»Den. som vill, att Rikets Ständer å Riksgälds-kontoret anvisa och till Kongl.
Maj:ts disposition ställa en summa af 960,000 R:dr R:mt, att till sådane Statens
embets- och tjenstemän samt betjente, åt hvilka Rikets Ständer för de år, den
nya statsregleringen omfattar, beviljat lönetillökning, antingen direkte för tjen —
sterne eller genom ställande af vissa belopp till Kongl. Maj:ts disposition, för är
1857 gratifikationsvis, i mån af behof, utbetalas sålunda, att nämnde löntagare,
erhålla 50 procent af beloppet utaf den tillökning utöfver förut innehafvande af
lönings-förmåner,
som vid den nya statsregleringen blifvit dem tilldelad, dock att
från ifrågavarande förmåns åtnjutande undantagas sådane löntagare, hvilka, qvarstående
vid sina indelningar, under berörde år uppburit sin aflöning antingen in
natura eller efter årets markegång; äfvensom att Rikets Ständer medgifva, att en
summa af 395 R:dr 75 öre R:mt må få, på enahanda sätt, utgå af Norrbottens
Hästjägare-sqvadrons-fond till de löntagare viii Artilleri-batteriet i Norrland,
hvilka icke redan fått en dylik förmån sig tillagd, röstar
Ja;
den det ej vill, nöstar
Nej;
vinner nej, anses frågan härom hafva förfallit.»
Stockholm den 15 Februari 1858.
M 268.
Ank. till Exp.-Utsk. den IS Febr. 1858, 1(1. 12 m.
Memorial, med förslag till voterings-proposilion, i anledning af
Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, i fråga om medels anvisande
till påbörjande jaf Stockholms befästande d landsidorna.
(I. A.)
Med föranledande af derom väckta motioner, hade Stats-Utskottet, uti sitt
under M 236 afgilna Utlåtande, på anförde skäl, tillstyrkt dels att Rikets Ständer
måtte, till utgående från Riksgälds-kontoret, anvisa en summa af 100,000
R:dr R:mt för hvartdera af åren 1859 och 1860, att, enligt Kongl. Maj:ts Nå
-
Stats-Utskollels Memorial M 268.
5
diga disposition, i mån af behof användas för vidtagande af förberedande åtgärder
till Stockholms förseende med befästningar, samt till påbörjande af dessa befästningar
å hufvudstadens södra sida, och dels att Rikets Ständer, vid anmälan om
detta beslut, måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att vid nästkommande
riksmöte få emottaga Nådig framställning med förslag till ifrågavarande
befästning-arbetens vidare utförande.
Enligt hvad Stats-Utskottet tillhandakomna Protokolls-Utdrag utvisa, hafva
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet bifallit, men Bonde-ståndet afslagit
Utskottets ofvannämnda tillstyrkanden, äfvensom Borgare-ståndet afslagit förra delen
af Utskottets yttrande, med förklarande dervid, att den af enskild motionär
väckta fråga om Stockholms befästande icke borde till någon Rikets Sländers åtgärd
föranleda; hvaremot sistnämnde Riks-stånd lagt till handlingarne den sednare
delen af Utskottets yttrande, angående ifrågaställd anhållan hos Kongl. Majit om
Nådig framställning vid nästkommande riksmöte rörande dessa befästnings-arbeten.
I anledning häraf och då i denna fråga två Riks-stånd stadnat emot två,
får Stats-Utskottet för ärendets afgörande, likmätigt 69 § Regerings-Formen,
medelst omröstning i förstärkt Stats-Utskott, föreslå följande voterings-proposition:
»Den som vill, att Rikets Ständer, till utgående från Riksgälds-kontoret, anvisa
en summa af 100,000 Ridr Rimt för hvartdera af åren 1859 och 1860,
att, enligt Kongl. Majits Nådiga disposition, i mån af behof, användas för vidtagande
af förberedande åtgärder till Stockholms förseende med befästningar, samt
till påbörjande af dessa befästningar å hufvudstadens södra sida, samt att Rikets
Ständer, vid anmälan om detta beslut, hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla,
att vid nästkommande riksmöte få emottaga Nådig framställning med förslag till
ifrågavarande befästnings-arbetens vidare utförande; — röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
vinner nej, hafva Rikets Ständer förklarat, att de vid innevarande riksmöte
väckta motioner om anslag till Stockholms befästande icke föranleda till någon
Rikets Ständers åtgärd.
Stockholm den 15 Februari 1858.
4
Slals-tJlskollels Ullålande Jfi 269.
M 269.
Alik. till Exp.-Utsk. d. lä Februari 1838, kl. IS m.
Utlåtande, i anledning af dterremiss å frågan om lån för
jernvägs-anläggning mellan staden Borås och vestra
stambanan.
(R. A.)
Stats-Utskottets i 10:de punkten af Utlåtandet JVS 233 afgifna yttrande, angående
hegardt låne-understöd utaf allmänna medel för ofvanberörde anläggnings
åstadkommande, har af Bonde-ståndet blifvit till Utskottet återremitteradt, med
afseende å de inom bemälde Riits-stånd emot detta yttrande framställda anmärkningar,
dervid allmänt yrkats, att det ifrågaställa lånet måtte varda beviljadt i
anseende till de stora, omedelbara fördelar, som en jernvägs-förbindelse mellan
den folkrika och vidsträckta landsbygden omkring Borås och den från Götheborg
till hufvudstaden gående stambana skulle komma att medföra både för det allmänna,
genom en ökad trafik på denna bana, och för nämnde landsorts särdeles
verksamma, fastän i afseende på kommunikations-tillfällen vanlottade, befolkning,
genom beredande af en högst behöflig lättnad i tillförseln af densammas lefnadsförnödenheter
och fortskaffningen af dess ansenliga tillverkningar; hvarjemte de
fullständiga och tillförlitliga undersökningar och utredningar, som, med hänsigt till
ifrågavarande jernvägs-anläggning. blifvit verkställda samt de i sådant afseende
redan vidtagna förberedande åtgärder, anförts såsom ytterligare skäl för Rikets
Ständer, att bevilja det bidrag frän Statens sida, som erfordrades för detta företags
ofördröjliga och ändamålsenliga utförande.
Enär tvänne af de öfriga Riks-stånden, nemligen Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet bifallit Stats-Utskottets, i anseende till förekommande 6nanciela
förhållanden, uti ofvan uppgifna Utlåtande gjorda hemställan, att det föreslagna
-
Slals-Utskollets Utlåtande JVf 269.
5
slagna låne-understödet för anläggandet af en bibana från Borås till vestra stambanan
icke måtte af Rikets nu församlade Ständer beviljas, anser sig Utskottet,
som af de inom Bonde-ståndet afgifna yttranden och den derifrån erhållna återremissen
icke funnit anledning frånträda sina, i fråga om meranämnda ansenliga
lånesummas anvisande, uttalade åsigter,
böra vidblifva och förnya sin i afseende derpå gjorda hemställan.
Derjemte anser sig Utskottet böra anmäla att, enligt det rörande samma
fråga från Borgare-ståndet till Utskottet ankomna Protokolls-Utdrag, sistbemälde
Stånd beslutat, för anläggningen af denna jernvägs-förbindelse, bevilja ett låneunderstöd
af 1.700,000 R:dr R:mt. att utgå under minst 4 år och återgäldas på
det sätt, som för lånet till Hudiksvalls-jernbanan vore afsedt, med förbehåll, att
aktietecknings-summan bestämdes till minst 1,700,000 R:dr samma mynt.
Stockholm den 15 Februari 1858.
Bih. till R. Sl. Prot. 1856—1858. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 24 Haft.
2
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1858.
Stats-Ulskollels Utlåtande Jtä 270.
i
JK 270.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 16 Febr. 18S8, kl. 11 f. m.
Utlåtande, angående förbättring af löne-vilkoren för Riksgaldskontorets
tjenstemanna-p er sonal och vaktbetjening.
(R:gs Afd.)
Uti den skrifvelse, som Stats—Utskottet, i slutet af näsllidne September månad,
från Fullmäktige i Riksgälds-kontoret emottagit, angående beredandet af förhöjning
i de till tjenslemännen och vaktbetjeningen vid nämnde verk utgående löner och
arfvoden, hafva Fullmäktige erinrat om Rikets Ständers under 1830 och 1831 års
Riksdag meddelade och i 203 § af det för samma verks förvaltning då utfärdade
reglemente intagna beslut och föreskrift: att Fullmäktige skulle låta utarbeta och,
efter deraf verkställd granskning, underställa Rikets näst sammanträdande Ständers
pröfning och fastställelse ett fullständigt förslag till ny eller förändrad organisation
af Riksgälds-kontoret samt reglering af förvaltnings-bestyren och tjenste-göromålen
inom samma verk, äfvensom till aflönings-stat för dervarande tjenstemanna-personal;
hvarvid, bland annat, borde afses: att, så vidt, utan åsidosättande af nödiga
kontroller, sig göra lät, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas
behandling samt minskning i tjenslemännens antal åsladkommes, och att alla sådana
särskilda uppdrag och bestyr, hvilka, till följd af Rikets Ständers under sednare
tider vidtagna förfoganden, borde af tjenslemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas
och för hvilka särskilda arfvoden utginge, blefve inbegripna under vederhörandes
bestämda tjensteåligganden, samt att vedergällningen derför inberäknades i det aflönings-belopp,
staten för hvarje tjenst upptoge; och skulle, under förbehåll, att aflöningen
icke öfverstege det sammanräknade belopp, hvartill lönerna och arfvodena.
enligt då gällande stater och reglemente, uppginge, Fullmäktige ega alt, i den mån
Bih. lill R. St. Prot. 1836—1858. i Sami. 1 Afd. 4 Band. 25 Haft. 1
2
Stals-Ulskoltets Utlåtande JYi 270.
de pröfvade nyttigt och lämpligt samt omständigheterna och förhållandena för öfrigt
medgåfve, under tiden intill nästpåföljande (1853 och 1854 års) Riksdag, befordra
den föreslagna nya eller förändrade organisationen till verkställighet samt för
sådant ändamål vidtaga erforderliga beslut och åtgärder, utan hinder af förut meddelade
föreskrifter, angående sättet och ordningen för de vid Riksgälds-kontoret
förefallande göromåls besörjande. Vidare förordnades i samma reglements-§, att,
för underlättande af ifrågavarande organisations fullständiga utförande, sedan förslaget
dertill blifvit af Rikets Ständer gilladt och godkändt, borde, intill dess Rikets
Ständers beslut härom meddelats, de tjenster vid Riksgälds-kontoret, som dessförinnan
blefve lediga, allenast genom förordnande tills vidare återbesättas; och skulle
hvad utaf de för dessa tjenster anslagna löner och arfvoden icke ansåges behöfva
fortfarande användas för desammas bestridande, få under tiden af Fullmäktige disponeras
ej mindre lill de löneförbättringar, som af rättvisa eller billighet påkallades,
än tili vedergällning för de nya eller förändrade göromål, som, för organisatiouens
verkställighet, komme att åläggas tjenstemännen vid detta verk.
För verkställigheten af hvad Rikets Ständer sålunda beslutat och förordnat,
(ingo 3:ne bland Riksgälds-kontorets tjenstemän utsedde kommitterade sig uppdraget
att, under iakttagande af Rikets Ständers härom meddelade föreskrifter, utarbeta
och lill Fullmäktige ingifva förslag till förändringar i Riksgälds-kontorets organisation
och aflönings-stat; hvilket uppdrag under år 1852 af desse kommitterade fullgjordes,
hvarjemte en af kommitterade aflemnade 2:ne särskilda alternativa förslag
till meranämnde embetsverks reorganiserande; men Fullmäktige funno intetdera af
de uppgjorda förslagen antagligt, utan förklarade i sin rörande sagde ämne till
Rikets Ständer, före 1853 års Riksdags början, aflåtna skrifvelse, att Fullmäktige
ansåge någon väsentlig förändring i Riksgälds-kontorets nuvarande organisation icke,
utan äfventyr för det allmännas säkerhet och mehn för göromålens behöriga gång,
kunna till vägabringas så länge de Riksgälds-kontoret då tillhörande bestyr och åligganden
komme att fortfara. Dock borde, enligt Fullmäktiges dervid yttrade åsigt,
några smärre jemkningar uti de för detta verk gällande tjenstgörings-stadganden
samt vissa tjensle-åliggandens öfverflyttning från en till annan tjenst vidtagas, hvarföre,
jemte samma skrifvelse, af Fullmäktige till Stats-Utskottet öfverlemnades förslag
till både ny tjenstgörings-ordning och ny aflönings-stat för Riksgälds-kontorets
tjenstemän och vaktbetjening. Enligt den då föreslagna staten, skulle de ordinarie
tjenstemännens antal ökas från 14 till 15 samt lönernas och arfvodenas sammanräknade
belopp från 18,360 R:dr till 19,060 R:dr R:ko.
Beträffande de i omförmälda hänseende erhållna förslag, yttrade Stats-Utskottet
vid sednaste Riksdag, i sitt under JVs 378 afgifna Memorial: att då de under
samma Riksdag vidtagna beslut i fråga om upplåningen af de medel, som förjernvägs-anläggningarne
erfordrades, och den Riksgälds-kontoret uppdragna förvaltning
af den derigenom föranledda stats-skuld komrne att medföra tillökning i de vid
f)ö
• €> , /
Stals-Utskollets Utlåtande JVg 270.
3
nämnde verk anställde tjenstemäns göromål och åligganden; så och innan någon
erfarenhet kunnat vinnas om dessa nya och ökade göromåis verkliga beskaffenhet
eller sig visat huruvida desamma, utan olägenhet eller hinder för ärendenas oafbrutna
gäng, läte förena sig med de bestyr, som förut ålåge tjenstomanna-personalen
vid samina verk, ansåge Utskottet Rikets Ständer icke böra till slutligt afgörande
företaga frågan om Riksgälds-kontorets förändrade organisation; hvarjemte
Utskottet, såsom ytterligare skäl för denna organisations-frågas uppskjutande, tilläde,
att Utskottet|icke, utan åsidosättande af andra Utskottet tillhörande ärendens vederbörliga
behandling, kunnat vidtaga de förändringar i organisations-förslagen, som
erfordrades, på det att de grundsatser, hvilka blifvit tillämpade vid den under dåvarande
Riksdag fastställda nya organisationen af Rikets Ständers Bank, jemväl
måtte varda iakttagna vid Riksgälds-kontorets reorganisation samt regleringen af
der förefallande förvaltnings- och tjenste-bestyr.
Med gillande af detta yttrande äfvensom merbemälte Utskotts derjemte framställda
förslag, läto Rikets Ständer i nu gällande reglementes 249 § införa nedanstående
stadgande:
Med afseende å de nya åligganden, Riksgälds-kontoret erhållit, till följd af
Rikets Ständers under dåvarande Riksdag fattade beslut, angående ett fonderadt
statsskuld-systems införande och den blifvande statsskuldens förvaltning af
detta verk, hade Rikets Ständer för det dåvarande, och innan någon erfarenhet
kunnat vinnas om den härigenom uppkommande tillökning i göromålen inom samma
verk samt de nya eller ökade göromålens förenlighet med öfriga tjensteäligganden
derstädes, funnit sig icke böra till slutligt afgörande företaga den under
nästföregångna Riksdag väckta fråga om ny eller förändrad organisation af Riksgälds-kontoret
samt reglering af dervarande förvaltnings-bestyr och tjenste-göromål.
Emellertid hade Rikets Ständer pröfvat lämpligt uppdraga åt Fullmäktige att, utan
hinder af de i reglementet och gällande tjenstgöriugs-ordning meddelade föreskrifter
rörande sättet och ordningen för samma göromåis besörjande, deruti besluta
och till verkställighet befordra sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig göra lät
utan att nödiga kontroller åsidosattes, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet
vid ärendenas behandling samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommes;
och skulle Fullmäktige derjemte ega att, under tiden intill nästa Riksdag, i den
mån förut utgående löner och arfvoden vöre eller blefve för sådant ändamål författningsenligt
disponibla, använda desamma ej mindre till de löne-förbättringar,
hvilka af rättvisa och billighet ansåges påkallade, än för de nya eller förändrade
göromål, som, för verkställigheten af Fullmäktiges i ofvanberörde hänseende vidtagna
beslut, komme att detta verks tjenstemän åläggas.
I öfverensstämmelse med Rikets åren 1850 och 1851 församlade Ständers
härom meddelade föreskrift, borde, intilldess frågan om Riksgälds-kontorets förändrade
organisation blifvit af Rikets Ständer afgjord, de tjenster vid detta verk, som
4
Slats-Utskollets Utlåtande M 270.
redan vore eller dessförinnan blefve lediga, allenast genom förordnande tills vidare
återbesättas.
Vidkommande löneförmånerna för de vid Riksgälds-konloret anställda personer,
stadgades i samma reglementes 255 § som följer:
Aflöningen för Riksgälds - kontorets tjenstemanna-persooal och vaktbetjening
borde tills vidare utgå enligt de af Rikets Ständer för nämnde verk fastställda ordinarie-
och interims-löncstater, hvilka icke få öfverskridas. Dock finge — till
vedergällning för de nya eller ökade göromål, som, för verkställigheten af den under
sednaste Riksdag beslutade upplåning emot fonderade statsobligationer, jemte
deraf föranledda bestyr, komma att åligga vissa tjenstemän vid detta verk — särskilda,
efter sagde görornåls beskaffenhet och trägenhet lämpade, årliga arfvoden
samme tjenstemän af Fullmäktige tilldelas, under iakttagande, att icke någon tjenslemans
aflöning, med tillägg af det sålunda beviljade arfvodet, komme att öfverstiga
det sammanlagda belopp, som tjensteman af motsvarande tjenstegrad vid Rikets
Ständers Bank, enligt de för Banko-verket fastställda löne- och supplementar-stater,
egde att, i egenskap af lön och tjenstgörings-penningar, åtnjuta.
Efter anförande af ofvan intagna reglementariska stadganden, hafva Fullmäktige,
uti den angående nu förevarande ämne till Utskottet aflåtna skrifvelse, yttrat:
att Fullmäktige, sorn fortfarande vore af den öfvertygelse, att Riksgälds-kontorets
fåtaliga tjenslemanna-personal, långt ifrån att kunna till antalet förminskas, snarare,
till följd af de ständigt tilltagande göromålen, skulle, inom en icke aflägsen framtid,
behöfva förökas, funnit sig icke kunna genom tjenste-indragningar och löne-besparingar
bereda några tillgångar till den förhöjda aflöning, som redan i 1851 års
reglemente angafs vara af rättvisa och billighet påkallad och hvarpå bemälle tjen —
stemanna-personal och vaktbetjening syntes ega ökade anspråk, sedan deras vederlikar
i Rikets Ständers Bank, såsom följd af detta verks vid sednaste Riksdag beslutade
organisation, från och med 1855 års början erhållit en icke obetydlig tillökning
i sina löneförmåner. Denna löne—tillökning hade visserligen kunnat tillväga—
bringas, utan att Bankens aflönings-stat på det hela behöft förhöjas; men då det
icke torde kunna antagas, hvarken att Bankens tjenstemän efter den förändrade organisationen
erhållit högre löneförmåner, än behofvet för deras lefnadskostnader påkallat,
eller att desse tjenstemän derefter fått trägnare tjenstepligter än deras vederlikar
inom Riksgälds-kontoret, syntes giltiga skäl förefinnas, att äfven vid delta
tillfälle fortfarande tillämpa den, från längre lid tillbaka, af Rikets Ständer godkända
grundsatsen, att Riksgälds-kontorets och Bankens tjensteman och vaktbetjening
böra tillgodonjuta enahanda löneförmåner. Fullmäktige hafva derjemte erinrat, hurusom
priset på de nödvändigaste lefnads-förnödenheterna under den efter sednaste
Riksdag förflutna tid varit vida högre, än anas kunde vid uppgörandet af den då
antagna löneregleringen för Ijenstemännen inom Banken. Tillika hafva Fullmäktige
anmält en från Riksgälds-kontorets Kommissariat, redan i medlet af December må
-
Slals-Utskoltets Utlåtande JW 270.
5
nåd 1835, till Fullmäktige inkommen framställning, deruti Kommissariatet — under
åberopande af den såväl vid allmänna löneregleringar som vid pröfningen af enskilda
löneförhöjnings-ansökningar iakttagna likhet i lönevilkoren inom oftanämnde
begge verk — å ej mindre egna än underlydande tjenstemäns och betjenings vägnar,
anhållit att få komma i åtnjutande af de löneförmåner, »som blifvit af Rikets Ständer
utlofvade» genom förklarandet, att för de ökade eller nya göromål, som för
verkställigheten af den under sednasle Riksdag beslutade upplåning emot fonderade
stats-obligalioner komme att åligga vissa tjenstemän vid Riksgälds-kontoret, särskilda,
efter dessa göromåls beskaffenhet och trägenhet lämpälle, årliga arfvoden skulle
få af Fullmäktige samme tjensteman tilldelas. Denna anhållan hade dock Fullmäktige
funnit sig icke kunna bifalla, enär gällande reglementes 255 § stadgade, att
atlöningen för Riksgälds-konlorets ijenslemanna-personal och vaktbetjening tills vidare
skulle utgå i öfverensstämmelse med de af Rikets Ständer för samma verk
fastställda atlönings—stater, hvilka icke fingo öfverskridas. Fullmäktige förklarade
derföre, att de ansågo någon annan tillökning eller förbättring i merbemälte tjenstemäns
lönevilkor icke kunna beviljas, än de arfvoden, som enligt nyssberörde §
finge tilldelas en del af desse tjenstemän för dem under år 1855 ålagda nya eller
ökade göromål i anseende till upplåningen emot fonderade stats-obligationer samt
deraf föranledda bestyr. Enligt Fullmäktiges åsigt, kunde således den af Kommissariatet
uppgifna olikheten i löneförmånerna vid motsvarande tjenslegrader inom
Banken och Riksgälds-kontoret icke antagas såsom bestämningsgrund för den summa,
hvilken Fullmäktige egde att, i egenskap af arfvode för berörde göromåls bestridande,
tillerkänna hvarje särskild tjensteman i Riksgälds-kontoret, utan måste
hvart och ett sådant arfvode, på sätt reglementet föreskref, lämpas efter beskaffenheten
och trägenbeten af dessa göromål. Ifrågavarande arfvoden blefvo således då
endast bestämda för år 1855; men, i öfverensstämmelse med Fullmäktiges dervid
tillika meddelade förklarande, hade sedermera enahanda arfvoden under de påföljande
åren, genom särskilda, halfårsvis af fullmäktige meddelade, beslut tillerkänts
vederbörande tjenstemän för samma år, utgörande sammanlagda beloppen af de sålunda
utdelade arfvodena för år 1855: 1,700 R:dr 40 sk., för år 1856: 3,656
R:dr 32 sk. och för förra hälften af år 1857: 1,975 R:dr.
Enligt hvad Fullmäktige dessutom i förevarande skrifvelse anmält, hade Riksgälds—kontorets
Kommissariat, i Oktober sistlidet år eller vid innevarande Riksdags
början, förnyat den förut gjorda framställningen om förbättring af verkets tjenstemannapersonals
och vaktbeljenings aflöning, hvarvid Kommissariatet erinrat, hurusom
under de sednast förflutna åren priserna på hyror, lifsmedel och nästan alla andra
oundgängliga förnödenbels-artiklar alltmera stegrats, samt att, i följd deraf, de för
mer an 15 år sedan bestämda lönerna blifvit alldeles otillräckliga för en tarflig
bergning, helst den icke obetydliga särskilda inkomst en del af Riksgälds-kontorels
tjenstemän dessförinnan åtnjöt genom underskrifning och makulering af Riksgälds
-
6
Slats-Utskoltets Utlåtande J\s 270.
sedlarne, sedermera upphört, hvadan desse tjenstemän, utan att beräkna den inträffade
betydliga minskningen i penningevärdet, med hänsigt till sina inkomsters belopp,
nu vore försatta i sämre ställning än för 25 å 30 år tillbaka. Deremot
bade göroroålen inom Biksgälds-kontoret, sedan de löner fastställdes, sora uti den
nu gällande aflönings-staten funnes upptagna, högst betydligt ökats, hvilket varit en
naturlig följd af de särskilda uppdrag och bestyr samt de mångfaldiga nya utbetalningar
detta verk under hvarje Riksdag fått sig ålagda. Emellertid hade, sådant
oaktadt, tjenstemännens antal, i stället för att vid de tillvexande göromålen ökas,
blifvit förminskadt genom verkställda tjenste-indragningar. Härtill komme en annan
med löneregleringen gemenskap egande och, enligt Kommissariatets åsigt, för det allmänna
högst vigtig omständighet, nemligen den redan under flera år öfverklagade
och allt mera tilltagande bristen på skicklige personer, som ville egna sig åt Statens
tjenst. Hvad de vid Biksgälds-kontoret erforderliga löneförhöjningarnes belopp
beträffade, hade Kommissariatet ytterligare åberopat Rikets Ständers ofvanomförmälda
förklarande, att detta verks tjenstemän borde åtnjuta enahanda iönevilkor, som vore
bestämda för motsvarande tjenstegrader inom Rikets Ständers Bank, och alltså anhållit,
att den för Banken under sednaste Riksdag fastställda aflönings-stat, som vid
1855 års början trädde i verkställighet, måtte från samma tid äfven få tillämpas
för Riksgälds-kontoret; i hvilket afseende, och med tillägg af den anmärkning, att,
enligt 1840 och 1841 års Riksdags Stats-Utskotts afgifna utlåtande angående
den då verkställda löneregleringen vid Riksgälds-kontoret, j lönerna för Kommissarierne
derstädes borde utgå med lika belopp, som för Bankens äldre Kommissarier,
a flem näts en uträkning öfver de löne-tillökningar, som erfordrades, för att Riksgälds-kontorets
tjensternanna-personal och vaktbetjening för åren 1855 och 1856
skulle komma i åtnjutande af samma aflöning, som deras vederlikar inom Banken.
Enligt denna uträkning, dervid afdrag skett af erhållna arfvoden för de genom upplåningen
emot fonderade stats-obligationer förorsakade nya eller ökade göromål,
skulle de begärda löne-tillökningarne vid Riksgälds-kontoret för sagde år utgöra
följande belopp, nemligen:
åt Kommissarierrie tillsammans B:ko R:dr 990: — —
» Registratorn och Aktuarien vid Fullmäktiges Expedition,
hvilken tjensteman icke erhållit något
arfvode för ökade göromål till följd af upplåningen,
» » 1,133: 16. —
» Ombudsmannen, som ej heller erhållit något sådant
arfvode, » » 733: 16. —
» Notarien vid Kommissariatets Expedition ...» » 433: 16. —
» Kanslisten vid samma Expedition » » 50: — —
Transport B:ko R:dr 3,340: — —
Stats-Utskotlcts Utlåtande Jtä S70.
7
Transport
B:ko
R:dr
3,340: — —
åt Kassabokhållaren
TVko
B*dr
210: — —
» Kamreraren i Boksluts-kontoret
•
»
»
216: 32. —
» Bokhållaren i samma kontor
»
»
401: 32. —
» Kammarskrifvaren derstädes .
»
»
49: 8. —
» Kamreraren , i Revisions-kontoret
»
»
783: 16. —
» Kontors-skrifvaren
»
»
298: 16. —
» Vaktmästaren
»
42: 24. —
» 5 Kammardrängar, tillsammans .
»
»
373: 16. —
» 2 Husdrängar, dito
»
»
255: 26. 8.
Summa
B:dr
B:ko
5,970: 26. 8.
Fullmäktige, sorn auselt de af Kommissariatet anförda, i flera afseenden ömmande,
skäl för denna löneförbättring giltiga, hafva hemställt, att nu uppgifna belopp
måtte af Fullmäktige få användas till fyllnad i ofvanbemälte tjenstemäns och
vaktbetjenters löne-inkomster för åren 1835 och 1856; vid hvilken hemställan Fullmäktige
jemväl erinrat om den med 5,000 R:dr årligen förhöjda summa, hvartill
löner, arfvoden och expenser vid Riksgälds-kontoret blifvit beräknade i en sednaste
Riksdags Stats-Utskotts Utlåtande JVs 371 bilagd tabell; och hafva Fullmäktige derjemte
föreslagit:
l:o att Rikets Ständer måtte för innevarande år samt tiden till nästkommande
Riksdags slut fastställa följande med aflöningen för motsvarande grader inom Rikets
Ständers Bank öfverensstämmande aflönings-stat vid Riksgälds-kontoret:
Löne-stat. Supplementar-stat. Summa B:ko.
ör
Sekreteraren hos Fullmäktige .
2,200
—
400
—
2,600
—
»
Registratorn och Arkivarien
1,500: —
300: —
1,800: —
»
Kanslisten vid Fullmäktiges Ex-
pedition
500
—
100-
—
600
—
»
Ombudsmannen
1,000
—
200: —
1,200: —
»
3 Kommissarier, hvardera lika med
Sekreteraren hos Fullmäktige,
eller tillsammans
6,600
—
1,200
—
7,800
—
»
Notarien hos Kommissariatet . .
1,000
—
200
—
1,200
—
»
Kanslisten hos Kommissariatet
500
—
100
—
600
—
»
Kassa-bokhållaren
1,000
—
200
1,200
—
»
Kamreraren i Boksluts-kontoret .
1,500
—
300
—
1,800
—
»
Bokhållaren i dito
1,000
—
200
—
1,200
—
»
Kammarskrifvaren i dito
500
—
100
—
600
—
Transport 17,300
—
3,300
—
20,600
—
J{ Stals-Ulsliotlets Ullålande M 270.
Löne-stat. Suppl.-stat. Summa B:ko.
Transport 17,300: — 3,300: — 20,600: —
för Kamreraren i Revisions-kontoret . 1,300: — 300: — 1,800: —
» Konlors-skrifvaren  300: — 100: — 600: —
» Vaktmästaren  400: — 30: — 430: —
» 3 Kammardrängar, hvardera
lön . . 350: —
tillökning 50: —
U:dr 400: — tillsammans 1,050: — 150: — 1,200: —
» 2 Husdrängar, hvardera
lön . . 300: —
tillökning 33: 16.
R:dr 333: 16. tillsammans 600:— 66:32. 666:32.
Summa B:ko R:dr 21,350: — 3,966: 32. 25,316:32.
2:o att, i likhet med hvad Rikets Ständer, genom bifallande af nuvarande
Banko-Utskotts Memorial J\s 42, medgifvit, beträffande lönevilkoren för Bankens
tjenstemän och öfriga betjening, ofvanstående aflöning måtte från och med början
af innevarande år 1857 lill och med slutet af år 1859 få utgå med en tredjedels
förhöjning af den för en hvar af Riksgälds-kontorets embets- och tjenstemän samt
vaktbetjening å lönestaten uppförda lön;
3:o att, vid beräkningen af innevarande års aflöning, dock måtte afdragas det
belopp, som hvar och en af nämnde embets- och tjenstemän samt vaktbetjenter för
innevarande år redan fått uppbära dels på grund af reglementets 255 § och dels
såsom ljuspenningar;
4:o att all vidare tillämpning af sagde reglemenls-§ måtte upphöra samt Ijuspenningarne
för framtiden försvinna; och
5:o att, då tjensteman af sjukdom eller annat förfall vore hindrad att sin
tjenst förrätta, samma föreskrifter, i afseende på afdrag å hans tjenste-inkomster,
måtte få gälla för Riksgälds-kontoret, som för enahanda fall, rörande Bankens tjenstemän,
af Rikets Ständer stadgats.
Slutligen, och då den vid 1850 och 1851 års Riksdag väckta frågan om
ny eller förändrad organisation af Riksgälds-kontoret och det i sammanhang dermed
fattade beslutet, att, innan nämnde fråga blefve afgjord, inga tjenste-befattningar
inom delta verk finge annorlunda, än medelst förordnanden lills vidare återbesättas,
icke kunde undgå att menligt inverka på vederbörande tjenstemäns och vaktbetjentes
ekonomiska ställning, enär denna icke vore betryggad, så länge den af
sagde beslut förorsakade osäkerhet fortfore, hafva Fullmäktige hemställt, att frågan
om
Stats-Ulskoltels Utlåtande M 270.
9
om Riksgälds-kontorets reorganisation måtte få förfalla, samt att, såsom följd deraf,
de tjenstemän och vaktbetjente derstädes, hvilka efter nämnde Riksdag endast undfått
förordnanden å sina innehafvande beställningar, måtte förklaras berättigade derå erhålla
fullmagter, helst, i betraktande af de ökade göromål, som i sednare tider
blifvit Riksgälds-konloret ålagda, och sedan behofvet af statsbidrag för jernvägsanläggningar
blifvit både allmännare insedt och med större liflighet omfattadt, det
ingalunda syntes sannolikt, hvarken att Riksgälds-kontoret koinrne att indragas, eller
att göromålen derstädes komme att minskas, hvadan dervarande tjenslemanna-personal
förmodades snarare behöfva till antalet ökas, än kunna ytterligare inskränkas;
dock borde, för den händelse, att någon förändring i Riksgalds-kontorets organisation
framdeles skulle blifva af behofvet påkallad, det förbehåll i fullmakterna intagas,
att vederbörande tjenstemän vore skyldige åtaga sig de nya eller förändrade
göromål, som i följd af en sådan förändring kunde anses böra hvar och en af dem
åläggas.
Då Stals-Utskottet nu får underställa Rikets Ständers pröfning och afgörande
den, på sätt ofvan blifvit uppgifvet, ånyo väckta frågan om förbättring af lönevilkoren
för de vid Riksgälds-kontoret anställde embefs- och tjenstemän samt dervarande
vaktbetjening, anser sig Utskottet, i afseende å behofvet af en allmän löneförhöjning
älven inom nämnde embetsverk och de förhållanden, som framkallat detta
behof och förorsakat de förut bestämda löne-beloppens otillräcklighet för löntagarnes
framtida bergning, kunna och böra åberopa de vid innevarande Riksdags statsreglering
afgifna och af Rikets Ständer redan godkända yttranden, angående tillökning
i aflöningen för Statens med kontanta löner försedda embets- och tjenstemän.
Utskottet finner sig dessutom ega ytterligare skäl att förorda den af lidsomsländigheterna
påkallade förhöjning af lönerna inom det embetsverk, hvarom nu är fråga,
enär göromålen inom detsamma, till följd af dess under denna Riksdag i flera rigtningar
utvidgade verksamhet, komma att under den närmaste framliden blifva vida
betydligare än förut, och att alltså mera uteslutande taga i anspråk der anställda
tjefisiemäns arbetsförmåga.
Reträffande derefter den härvid förekommande fråga om den förbättring af
lönevilkoren för Riksgälds-kontorets tjenstemanna-personal, som vid denna Riksdag
kan varda af Rikets Ständer beviljad, bör till hela sitt belopp blifva endast provisionel
och sålunda blott komma att gälla för en viss bestämd tid, eller om de ordinarie
på stat uppförda lönerna böra ökas samt vederbörande tjenstemän, genom
sina redan innehafvande eller erhållande fullmakter, försäkras om de beviljade lönetillökningarnes
framtida bibehållande, så anser sig Utskottet, i betraktande af de
skäl och omständigheter, Fullmäktige anfört till stöd för sin framställning, angående
den å ordinarie staten uppförda aflöningens förhöjning samt fullmakters utfärdande
å de lediga tjenster, som, lill följd af Rikets Ständers vid de 2:ne sednaste Riks
Bih.
lill R. St. Prol. 1836—1858. i Sami. 1 Afä. i Band. 25 Haft. 2
10
Stats-UlshoUels Utlåtande JVt 270.
dagarne meddelade beslut, sedermera allenast genom förordnanden tills vidare blifvit
återbesatta, böra förorda denna framställning, under det af Fullmäktige föreslagna
förbehåll i afseende på tjenstemännens skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade
göromål, som hvar och en utaf dessa tjenstemän vid Riksgälds-kontorets blifvande
reorganisation kan få sig ålagda. Deremot finnér Utskottet sig icke kunna
understödja Fullmäktiges i sammanhang härmed gjorda hemställan, att frågan om
en förändrad organisation af samma verk måtte för närvarande förfalla. På sätt i
början af detta Utlåtande blifvit omförmäldt, afsågs med den af 1850 och 1851
års Riksdags Stats-Utskott väckta fråga om en ny eller förändrad organisation af
Riksgälds-kontoret att. utan nödiga kontrollers åsidosättande, åstadkomma den största
möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling samt minskning i
tjenstemännens antal, äfvensom att. få de Riksgälds-kontorets tjenstemän af Rikets
Ständer i sednare tider ålagda särskilda uppdrag och bestyr framgent inbegripna
under vederbörandes bestämda tjenste-åligganden, samt de tillfälliga arfvoden, som
för dessa uppdrag och bestyr, tid elter annan, blifvit af Rikets Ständer beviljade,
inberäknade i den för verkets tjensteman fastställda aflöning. 1 anseende till de
nya och ökade göromål, som under denna och nästföregångna Riksdag åt Riksgäldskontoret
uppdragits, torde väl den vid detta verk anställde Ijenstemanna-personal
under nuvarande förhållanden icke. utan olägenhet för ärendenas behöriga gång,
kunna undergå den betydligare minskning, som vid beslutet angående verkets reorganiserande
åsyftades och vid uppgörandet af de särskilda förslagen dertill förutsattes;
men fastän, i anseende lill göromålens under den närmaste framliden motsedda
ytterligare ökning, tjensternas antal tills vidare sannolikt måste bibehållas oförrninskadt,
synas likväl de i öfriga hänseenden med nyssberörde beslut afsedda ändamål
kunna och böra beredas medelst vidtagande af åtskilliga föreslagna förändringar
i hittills gällande, under andra förhållanden tillkomna, stadganden angående ärendenas
handläggning och tjenstgöringens besörjande inom meranämnde embetsverk.
Stats-Utskottet anser således de af Rikets Ständer vid 2:ne Riksdagar fattade beslut
i afseende på förändrandet af Riksgälds-kontorets organisation ingalunda böra
lemnäs helt oall hållet åsido, fastän detta, likasom sednast församlade Ständers Statsutskott,
genom mängden och vidlyftigheten af de till Utskottets behandling hänskjuta
ärenden, varit förhindradt att åt denna organisationsfråga egna den tid och
beredning, som för densammas slutliga afgörande erfordrats. De flerfaldiga nya
åligganden, Riksgälds-kontoret och isynnerhet dess Styrelse under denna Riksdag erhållit,
synas derjemte innefatta en ökad anledning för Rikets Ständer att, intilldess
en ännu saknad tillförlitlig erfarenhet vunnits om dessa ytterligare göromåls och
åliggandens inverkan på och förenlighet med den tjenstgörings-skyldighet, som de
vid detta embetsverk anställda tjenstemän förut hafva sig ålagd, uppskjuta pröfningen
och fastställandet af de närmare föreskrifterna rörande förenklingen af tjenstebestvren
vid samina verk och dessas framtida mera ändamålsenliga fördelning. Här
-
Stati-Ulskoltets Ullålande JVS 270.
11
till kommer afven en annan omständighet, hvilken Utskottet, i afseende på behandlingen
af förevarande organisations-fråga, funnit sig icke böra lemna utan uppmärksamhet,
helst den arbetsordning och tjenslgörings-skyldighet, hvilken pröfvas
lämplig och ändamålsenlig inom Statens embetsverk, torde i flera hänseenden kunna
och höra tillämpas inom Riksgälds-kontoret. Rikets nu församlade Ständer hafva
nemligen i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes under tiden intill nästkommande
Riksdag låta uppgöra förslag lill en sådan mera genomgripande förändring
i de allmänna embelsverkens organisation, hvarigenom ett närmare samband
mellan vederbörande Styrelser och Förvaltnings-myndighcter samt all inöjiig och
med nödig säkerhet förenad enkelhet i ärendenas behandling kunna åstadkommas.
I fråga om det belopp, hvarmed Riksgälds-kontorets embets- och tjenstemäns
samt vaklbetjenings löner, i öfverensstämmelse med Rikets nu församlade Ständers
vid enahanda frågors behandling uttalade och tillämpade åsigt, torde böra ökas,
finner Utskottet sig för närvarande icke ega anledning frånträda den under flera
föregående Riksdagar vid då verkställda löneregleringar antagna grundsats, att tjenstemän
tillhörande samma eller motsvarande Ijenstegrad inom Rikets Ständers begge
verk. Ranken och Riksgälds-kontoret, så vidt med skäligt afseende å tjenste—åligga
n d o n a s skiljaktiga beskaffenhet låter sig förena, böra åtnjuta lika löne-förmåner.
Men då, enligt Utskottets åsigt, likhet i aflöningen inom Banken och Riksgäldskontoret
endast bör ega rum vid de fall, der göromålen och tjcnste-åliggandena
inom begge verken äro med hvarandra jemförliga, synes den omständigheten, att
en eller annan af Riksgälds-kontorets tjenstemän, jemlikt den för desse tjenstemän
sedan längre tid tillbaka fastställda befordringstur, inom samma verk ansetts tillhöra
högre Ijenstegrad, än innehafvare!) af enahanda befattning vid Banko-verket,
icke innefatta skäl till en efter denna befordringstur lämpad löne-förhöjning. Utskottet
finner sig således icke kunna tillstyrka bifall till Fullmäktiges aflöningsförslag,
så vidt det afser den vid Fullmäktiges Expedition anställde Registrator och
Arkivarie, för hvilken Fullmäktige, ehuru Registratorn och Aktuarien i Banken är
upptagen i 3:dje tjenstegraden, föreslagit samma aflöning, som för 2:dra graden
tillhörande tjenstemän. Då nu den lön, som i Riksgälds-kontorets aflönings-stat
för närvarande är uppförd för Registrators- och Arkivarie-sysslan utgör samma
belopp, som den i egenskap af deis lön och dels arfvode elier tjenstgörings-penningar
Registratorn och Aktuarien i Banken vid sednaste lönereglering tillerkända
aflöning, anser sig Utskottet så mycket mindre böra förorda någon förhöjning af
förslbemälde tjensleinans aflöning, som Utskottet föreställer sig, alt det skulle bereda
möjligheten af en jernnare fördelning af de hos Fullmäktige förefallande kansligöromål
samt större skyndsamhet vid ärendenas handläggning och expedierande, om
enahanda förändring vidtoges inom Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret Expedition,
som förut skett inom Banko-fullmäktiges, eller dervarande Registrators och Arki
-
12 Slats-Ulskottets Utlåtand& M 270.
%
vaiie—tjensts indragning sami tillsättandet i stället af en Notarie för att bufvudsakiigen
biträda vid protokollsföringen under Fullmäktiges sammankomster.
Emot uppförandet ä Riksgälds-kontorets ordinarie lönestat af den Kanslisl(jenst,
som tillförene funnits vid Fullmäktiges Expedition, men enligt Rikets Ständers
beslut blifvit indragen, anser sig Siats-Utskottet böra erinra, alt Rikets nu
församlade Ständer, genom sina i fråga om löne-förbättringar för Stats-departementernas
och Kollegiernas kanslier meddelade beslut, gillat Utskottets vid tillstyrkandet
af dessa löne-förbättringar tillämpade åsigt, att kanslist—tjenster eller sådana
beställningar, hvilkas innehafvares hufvudsakliga åligganden bestå i utskrifning, kollationering
och afsändning af expeditioner, borde vid embetsverkens förestående reglering
indragas samt de för sådana göromåls bekostande erforderliga medel särskildt
anvisas; hvarföre Rikets Ständer, i stället för att bifalla de af Kongl. Maj:t
föreslagna löne-tillökningarne för dessa tjenster, anslagit deremot svarande belopp
till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition för befrämjande af göromålens gång inom
kanslist-graden. Med denna sålunda godkända åsigt låter det sig följaktligen ej
förena, att, för enahanda göromåls bestridande hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret,
å detta verks stat åter uppföra och låta genom derå utfärdad fullmakt tillsätta
en för flera år tillbaka indragen kanslist-syssla. Men som tjenstgöringen inom
Fullmäktiges Expedition, till följd af de mångfaldiga bestyr Fullmäktige under denna
Riksdag fått sig uppdragna, ofelbart måste under den kommande tiden blifva vida
mer trägen än förut, så synes hela det belopp, Fullmäktige till aflöning för den
ifrågaställa Kanslist-tjensten föreslagit, böra af Rikets Ständer beviljas och anvisas
för att fortfarande intill nästa Riksdag utgå såsom årligt arfvode för bestridande
af de inom Fullmäktiges Expedition förefallande kanslist-göromål. Derjemte torde
det äfven för de ökade göromålens behöriga gång blifva nödvändigt, alt ett särskildt
lämpligt arfvode ställes till Fullmäktiges disposition, för alt kunna tilldelas
den tjensteman, som af Fullmäktige förordnas att biträda vid protokolls-föringen
bos Fullmäktige.
I händelse Rikets Ständer gilla den af Fullmäktige föreslagna och af Utskottet
förordade likheten i lönevilkoren för Rankens och Riksgälds-kontorets embets- och
tjenstemän, torde, såsom följd häraf, samma stadganden, förbehåll och åligganden,
som föreskrifvits i afseende på rättigheten för tjenstemanna-personalen vid det förra
verket att uppbära den förhöjda aflöningen, äfven böra tillämpas för den vid det sednare
anställda personal. Dock synes, hvad Ombudsmannen särskildt beträffar, undantag
böra medgifvas från stadgandet, att andra tjenstemän än de, som tillhöra Kontorsskrifvare-graden,
icke få tillika innehafva ordinarie tjenste-befattning utom verket,
helst det icke torde kunna antagas, att en tjensteman med den erfarenhet och
skicklighet vid juridiska frågors behandling, som onekligen fordras för behörigt fullgörande
af de med Otnbudsmans-ljenslen förenade åligganden, skall vara villig att,
emot åtnjutande af den aflöning, som för denna till 5:dje tjenste- och lönegraden
Stats-Utsknitets Utlåtande Jfi 270.
13
hänförda syssla är anslagen, uteslutande egna sin tid och verksamhet St densamma;
hvilket ej heller för tjenstens bestridande erfordras, helst det för göromålens gång
ingalunda är nödvändigt, att Ombudsmannen under de vanliga arbetstimmarne är
å sitt embetsrum oafbrutet tillstädes. För öfrigt anser Utskottet, att bland vilko—
ren för den löneförbättring vid Riksgälds-kontoret, hvarom nu är fråga, tillika bör
intagas det vid 1850 och 1851 års Riksdag, bland syftemålen med Riksgäldskontorets
förändrade organisation, angifna stadgande, att de särskilda uppdrag och
bestyr, som, enligt Rikets Ständers i sednare tider vidtagna beslut, böra af de vid
Riksgälds-kontoret anställde tjenstemän förrättas och lör hvilka särskilda arfvoden
hittills utgått, skola inbegripas under vederbörandes bestämda tjenste-åligganden,
samt vedergällningen derför inberäknus uti det belopp staten för hvarje tjenst
upptager.
Vidare anser sig Utskottet härvid jemväl böra erinra om det af Fullmäktige
i deras framställning uppgifna förhållande, att, oaktadt den skilnad, som från längre
lid tillbaka förefunnits i aflöningen för de äldre och yngre Kommissarierne inom
Banken, hafva samtlige Kommissarierne i Riksgälds-kontoret, alltsedan detta verks
år 1810 verkställda reorganisation, åtnjutit lika lönevilkor, hvilka vid 1840 och
1841 års Riksdag fastställdes lill det belopp, som de äldre Banko-kommissariernes
löuer då utgjorde.
Derjemte får Utskottet upplysa, att Kamreraren i Riksgälds-kontorets Bokslutskontor
tillförene åtnjutit högre aflöning än Kamrerare inom Banken, samt att, då
nu gällande lönereglering för Riksgälds-kontoret fastställdes, Rikets Ständer, med
afseende å denna högre aflöning samt Boksluts-kamrerare-ljenstens trägna och vigtiga
beskaffenhet, beviljade ett större arfvode för densamma, an för någon af de
öfriga tjensterna vid oftanämnde verk; och som de skäl, på grund hvaraf detta
särskilda högre arfvode blifvit bestämdt för bemälde tjensteman, ännu fortfara, har
Utskottet ansett billigt och lämpligt, att Boksluts-kamreraren äfven framgent får
åtnjuta högre arfvode, än det i allmänhet för Kamrerare-graden fastställda, helst
Utskottet här nedan kommer att föreslå, att den gratifikation, som hittills utgått
för hufvudbokens afslutande och afiemnande i fulländad t skick inom derför bestämd
tid, hädanefter måtte upphöra.
Jemte det ordinarie lönerna samt arfvodena för Riksgälds-kontorets tjenste -  manna-personal torde, på sätt Fullmäktige hemställt, och Utskottet tillstyrkt, varda
förhöjda till lika belopp, som de enahanda tjenste- och lönegrad inom Rikets Ständers
Bank tillhörande tjenstemän åtnjuta, anser Utskottet, att Rikets Ständer, med
afseende å de förhållanden, som föranledt en dylik tillfällig förmåns beviljande för
Banko-beljeningen intill nästa års slut, jemväl böra för åren 1858 och 1859 tillerkänna
innehafvarne af de Ijensler vid Riksgälds-kontoret, hvilka vid inträffande
ledighet få återbesättas, en tredjedels förhöjning af den lör hvar och en tjensteman
vid denna Riksdag fastställda och å staten uppförda lön.
il
Stals-Ulskotlets Utlåtande M 270.
Vidkommande Iller den jemväl ifrågasatta och af Fullmäktige förordade förbättringen
i nuvarande lönevilkor för Riksgäids-kontorets Vaktbeljening, bestående
af 1 Vaktmästare, 5 Kammardrängar och 2 Husdrängar, så enär det uppgifna bebofvet
af löneförbättring äfven för nämnde personal blifvit vederbörligen vitsordadt
och anmäldt, torde, hvad de ordinarie lönerna och arfvodena eller Ijenstgöringspenningarne
för densamma beträffar, den för öfrigt i afseende på löneförhållandena
inom Banken och Riksgälds-kontoret nu tillstyrkta likhet äfven brira tillämpas i
fråga om Vaktbeljeningen; men då de flesta bland Riksgäids-kontorets vaktbetjent
ter för närvarande åtnjuta särskilda i aflönings-staten icke upptagna förmåner, så
anser Utskottet någon tillfällig löne-förhöjning under liden intill nästa Riksdag icke
böra anvisas för någon annan al nämnde betjening, än Vaktmästaren.
Med tillämpning af Utskottets här ofvan uttalade åsigler, bar bifogade förslag
till aflönings-stal för Riksgäids-kontorets embets- och tjenstemän samt vaktbeljening
blifvit uppgjordt, och får Utskottet hemställa,
att denna stat, upptagande den af Utskottet för hvarje tjensteman,
såsom dels lön, dels arfvode eller tjenstgörings-penningar och dels
tillfällig löne-förhöjning, föreslagna aflöning, äfvensom vakthetjeningens
lönevilkor samt ofvanomlörmälda särskilda arfvoden för biträde
vid prolokoils-föringen hos Fullmäktige samt bestridande af kanslist —
göromålen inom Fullmäktiges Expedition, måtte varda af Rikets
Ständer gillad och till iakttagande från och med innevarande års
början fastställd.
För underlättande af jemförelsen mellan de löner och arfvoden, som å den
föreslagna nva slaten äro uppförda, och de löneförmåner, hvilka samma verks tjen—
stemanna-personal och vaktbeljening under sistförlidel är åtnjutit, har Utskottet
äfven låtit sammanfatta och härvid bilägga en tabellarisk uppgift å dessa löneförmåner.
Derest den af Utskottet tillstyrkta förbättring i lönerna vid Riksgälds—kontoret
varder beviljad, torde, i sammanhang dermed, såsom vilkor eller förbehåll för den
ökade aflöningens tiilgodonjutande, böra stadgas:
a) att ljuspenningar hädanefter upphöra för aila de tjenstemän och vaktbetjente,
som, till följd af Rikets Ständers vid denna Riksdag fattade
beslut, för framtiden komma i åtnjutande af löne—förbättring;
b) att sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers förfoganden,
böra af tjenslemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola,
oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål hittills
utgått, framgent efter förloppet af den tid, hvarunder dessa särskilda
arfvoden blifvit af Rikets Ständer beviljade, inbegripas under vederbörandes
bestämda tjenste-åligganden; hvadan alltså den framlida ve
-
Stals-Ulskoltets Utlåtande M 270.
18
dergällningen för sagde uppdrag och bestyr kommer att innefattas i
den aflöning gällande stat upptager;
e) att det, från längre tid tillbaka, beviljade särskilda arfvode för Riks—
i fullständigt skick inom derför bestämd tid, icke vidare kommer att
utgå;
d) att de ä aflönings-staten, i egenskap af tjenstgörings-penningar, upptagna
arfvoden skola åtfölja utölvandet af sjelfva tjenste-befattningarne;
dock med rättighet för Fullmäktige att medgifva den tjensteman eliel'
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridandet af sin tjenst, att
uppbära det för samma tjenst bestämda arfvode;
e) att hvarje tjensteman och vaktbetjent, som, till följd af Rikets Siänders
nu fattade beslut, kommer i åtnjutande af löne-lörhöjning, är
underkastad den vidsträcktare tjenstgörings-skyIdighet, sorn antingen vid
en blifvande förändrad organisation af Riksgälds-kontoret eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; börande de fullmakter, sorn hädanefter
för tjenstemännen vid detta verk utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes
skyldighet alt åtaga sig de nya eller förändrade göromål,
hvilka kunna varda dem ålagda:
I) att Ombudsmannen samt 4:de eller Kontorskrifvare-graden tillhörande
tjenstemän må emottaga och bibehålla andra ordinarie tjenstår, såvida
Fullmäktige icke finna desamma för tjenstgöringen inom Riksgäldskontoret
hinderliga, men alt de öfriga tjenstemännen vid detta verk
icke få innehafva annan ordinarie tjenste - befattning; dock må den ordinarie
tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning
utom verket och enligt hittills gällande sladganden icke varit skyldig
denna befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet af den
på nya staten uppförda lön bibehålla, under vilkor dels att, derest
hans utom Riksgälds-kontorel innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöringen
derstädes hinderlig, från endera tjensten afgå när Fullmäktige
sådant äskar, och dels att vid befordran inom detta verk frånträda
ordinarie tjenste-befaltning utom detsamma.
Sedan Stats-Utskottet nu afgifvit sitt yttrande och framställt sitt förslag i anledning
af den väckta frågan om löne—förbättring för Riksgälds-kontorels tjenstemanna-personal
och vaklbetjening under den kommande tiden, anser sig Utskottet
jemväl böra yttra sig öfver den, å samma tjenstemanna-personals och vaklbetjenings
vägnar, likaledes gjorda samt af Fullmäktige hos Utskottet anmälda och förordade
anhållan, att en del af den foihöjda aflöning, som under denna Riksdag varder bemälde
tjenstemän och betjening tillerkänd, måtte få beräknas och utgå för de efter
sednaste Riksdag förflutna åren. Genom utfärdade och hittills gällande löne-stater
gälds-kontorets hufvudboks upprättande och afslulande samt afletnnande
16
Stats-V t skottets Utlåtande JU 270.
bestämde Rikets sednast församlade Ständer det årliga beloppet af den aflöning,
som oftanämnde verks ernbets- och tjenstemän samt vaktbetjening under mellantiden
intill innevarande Riksdag skulle få uppbära, hvarvid Rikets Ständer uttryckligen
förklarade, att dessa lönestater icke finge i annat hänseende öfverskridas, än
att Fullmäktige till vedergällning för de nya eller ökade göromål, som upplåningen
emot fonderade slats-obligationer jemte deraf föranledda bestyr komme att för vissa
tjenstemän medföra, egde tilldela dem särskilda, efter berörde göromåls beskaffenhet
och trägenhet lämpade, årliga arfvoden. Efter det Fullmäktige, uppå gjorda framställningar
och med åberopande af det härom meddelade reglementariska stadgande
samt den vunna erfarenheten om göromålens mängd och beskaffenhet, i förhållande
dertill, fastställt ifrågavarande arfvoden för hvarje halfår, och dessa arfvoden med
sålunda faslstäldl belopp redan blifvit till hvar och en tjensteman utbetalda, synes
en förökning af den derigenom under mellantiden intill denna Riksdag beredda
löne-förbättring och densammas utsträckning till de personer, som, på anförda skäl,
af Fullmäktige förklarats dertill icke varda berättigade, hvarken förenlig med ofvanberörde
reglementariska stadgande eller öfverensstämmande med Fullmäktiges angående
samma arfvoden redan fattade beslut. Dessutom anser sig Utskottet, i anledning
af det stöd för deri retroaktiva löne-beräkningen, som velat hemlas från
den i slutet af sednasle Riksdag uppgjorda förslags-beräkning öfver Riksgälds-kontorets
förvaltnings-kostnader för åren 1855, 1856 och 1857 böra erinra, alt det,
vid dessa kostnaders beräkning, förslagsvis upptagna belopp omfattar icke endast
löner och arfvoden, utan äfven expenser och således de icke obetydliga utgifterna
för de fonderade stats-obligationernas tillverkning. Följaktligen innefatta de vid
sednaste Riksdag meddelade beslut angående aflöningen vid Riksgälds-kontoret, enligt
Utskottets åsigt, icke några skäl för beräknandet och beviljandet af den ifrågaställa
förhöjningen i denna aflöning under den derefter förflutna tiden; men då
Rikets nu församlade Ständer, med afseende å de stegrade lefnads-kostnaderna,
medgilvit, att samtliga tjenstemännen och den öfriga betjeningen vid Rikets Ständers
Bank skulle från och med nästlidet års början få komma i åtnjutande af ytterligare
förbättring i sina löne-vilkor, får Utskottet, under åberopande derjemte af
de förhållanden, som Utskottet i sitt Utlåtande JVs 251 anfört till stöd för den åt
Statens ernbets- och tjenstemän in. fl. föreslagna särskilda löne-förhöjning för samma
år, hemställa,
att Rikets Ständer jemväl måtte tillerkänna ernbets- och tjenstemännen
samt vaklbeljeningen vid Riksgälds-kontoret en tillfällig förhöjning
i deras under år 1857 åtnjutna aflöning, samt att denna
löne-förhöjning måtte få beräknas och utgå efter enahanda grund,
som blifvit anlagen och tillämpad i afseende på den under innevarande
Riksdag beviljade tillfälliga löne-förhöjningen för alla vid Rikets
Ständers
Stats-Utskotlels Utlåtande JV} 270.
17
Ständers Bank anställde tjenstemän och vaktbetjente, eller med 33'/s
procent af de löner, som finnas uppförda å den för samma år gällande
lönestat; dock anser Utskottet, att från den för merauämndc
år nu tillstyrkta löne-förhöjning bör afdragas hvad hvar och en af
Riksgälds-kontorets embets- och tjenstemän under samma år åtnjutit
såsom arfvode för ökade göromål till följd af den vid sednaste
Riksdag beslutade upplåning emot fonderade stats-obligationer.
1 händelse denna hemställan varder bifallen, torde Rikets Ständer jemväl
medgifva, att tjenstförrättande Kanslisten vid Fullmäktiges Expedition,
hvars å interims-aflönings-staten anvisade aflöning endast utgår
såsom arfvode, likaledes matie för nästlidet år få tillgodonjuta
enahanda löne—förbättring, som öfrige tjenstemän, dock med iakttagande
af samma afdrag, som lör deni kommer att verkställas.
Till upplysning om det belopp, som den för Riksgälds-kontorets tjensteinaunapersonal
och vaktbeljening nu föreslagna löne—för höjning under år 1837 kommer att
utgöra, har Utskottet ansett sig böra bifoga en deröfver uppgjord uträkning.
Stockholm den 15 Februari 1858.
Reservationer:
af Herr Bildt, G.: »Jag finner mig föranlåten anmäla min reservation emot
Stats—Utskottets förslag att från Riksgälds-kontorets tjenslemäns tillstyrkta löneförhöjning
för sistlidet år de arfvoden skola afdragas, som Fullmäktige, på grund
af då gällande reglemente, under samma års lopp tilldelat desse tjenstemän. Genom
ett sådant afdrags föreskrifvande skulle, på sätt den utlåtandet bifogade uträkning
visar, åtskillige bland bemälde tjenstemän komma att gå i mistning af nästan hela
den ifrågaställa och förordade löne-förhöjningen samt flertalet af dem endast i
ringa mån komma i åtnjutande af den förbättring i lönevilkoren för sagde år, som
af Stats-Utskottet blifvit föreslagen för alla andra i Statens tjenst anställda och med
kontanta löner försedda embets- och tjenstemän. Då Rikets Ständer dessutom för
hela tjenstemanna-personalen vid Rikets Ständers Bank beviljat samma löne-förhöjBih.
lill R. St. Prot. 18S6—18S8. 4 Sami. 1 Afd. 4 Rand. 2ä Haft. 3
il?
Slals-Ulskoltcts Utlåtande J\s 270.
ning för sistlidet, sorn för innevarande år, hvarigenom otvifvelaktig! förhoppning
framkallats hos tjenstemännen vid Rikets Ständers andra verk att för förstnämnde
år äfven varda hugnade med en betydligare löne-förbättring; och då antagas måste,
att de arfvoden, som en del af Riksgälds-kontorets tjenstemän fått sig af detta
verks Styrelse tillagda, utgjort vedergällning för ökade göromål, hvadan dessa arfvoden
icke skäligen kunna hänföras till den nu ifrågavarande så kallade »dyrtidsförhöjningen»,
anser jag mig böra hemställa,
alt den af Stats-Utskottet tillstyrkta löne-förbättringen för nyssförlidna
år måtte oafkortad varda merbemälde tjenstemän tillerkänd,
samt att frågan om det föreslagna afdraget alltså måtte förfalla.»
Uti denna reservation instämde Kontraktsprostarne Holmberg och Berlin.
af Herr Henschen, som önskade 2:ne lönegrader för Kommissarierne; att afdrag
å Sekreterarens hos Herrar Fullmäktige lön för den boställs—våning, han innehar,
borde göras, samt att arfvodet för biträde vid protokolls-föring hos Herrar
Fullmäktige borde indragas.
Uti de 2:ne förstnämnde af Herr Henschens yrkanden instämde Herr Hörnstein
samt Riksdagsfullmäktige Anders Eriksson från Södermanland, Paul Hedström,
Sam. Odman, Anders Eriksson från Elfsborgs län samt Erik Olsson.
Bilaga till Stats-Utskottets Utlåtande JYs 270.
19
Ut. A.
Förslag till aflöning s-stat för Rikets Ständers Riksgdlds-kontors Embetsoch
Tjensteman samt Vaktbeljening.
Ordinarie
Lön.
Arfvode.
Summa.
l
Tillfällig
förhöjning
för hvartde-  ra af åren
1858 0.1859
Till-
sammans.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
1 Sekreterare hos Fullmäktige . .
5,500
600
3,900
1,100
5,000
1 Kommissarie
5,500
600
3,900
1,100
—
5,000
_
2 Kommissarier
6,600
1,200
—
7,800
2.200
—
10,000
_
1 Kamrerare i Boksluts-kontoret .
2.250
600
2,850
750
—
3,600
1 Kamrerare i Revisions-kontoret.
2,250
450
2,700
750
—
3,450
_
1 Registrator och Arkivarie ....
1,800
—
1,800
—
1,800
——
1 Ombudsman
1,500
500
—
1,800
300
—
2,500
1 Notarie hos Kommissariatet. . .
1,500
300
—
1.800
300
—
2,500
1 Ivassa-bokhållare
1,500
300
1.800
300
—
2,500
1 Bokhållare i Boksluts-kontoret .
1,500
500
1,800
300
—
2,300
t Kanslist hos Kommissariatet . .
750
150
—
900
230
—
1,150
1 Kammarskrifvare
750
150
—
900
230
—
1,150
1 Kontorsskrifvare
750
150
—
900
—
230
—
1,150
1 Waktmästare
600
75
—
675
73
—
750
1 Kammardräng
525
—
75
—
600
—
—
600
2 Kammardrängar
1,050
—
150
—
1,200
—
—
1,200
1 Husdräng
450
50
—
500
—
—
500
1 Husdräng
Tillkommer:
450
50
500
500
Arfvode för biträde vid protokolls-
föringen hos Fullmäktige
500
—
500
—
—
500
Arfvode för bestridande af de ren-  skrifnings- m. fl. göromål, som åle-  gat den vid Fullmäktiges Expedi-
tion tillförene anställde Kanslist .
—
900
—
900
230
1.150
—
Summa R;dr
30,825
-
6,900
37,725
-
0,975
-
48,700
—
Anm, Skulle nuvarande Registratorn och Arkivarien före nästa Riksdag afgå, kommer denna
tjenst icke att dessförinnan återbesättas; dock må den för densamma anslagna lön användas till ytterligare
arfvode för tjenstgöring inom Fullmäktiges Expedition.
20
Utlaga lill Slats-Ulskollels Utlåtande Jt?|270.
IJf, B,
Uppgift å de löneförmåner Riksgdlds-konlorets tjenstemanna-p er sonal och
vaktbetjening åtnjutit under år 1857.
Löner.
Arfvoden.
Ljuspen-  ningar. "
Särskilda
arfvoden
för uppl:gn
emot fond.
Stats-obl:r.
Summa
Riksmynt.
Sekreteraren lios Fullmäktige . . .
5,000
80
820
5,900
Kommissarier, 5:ne, tillsammans .
9,000
—
240
—
2,460
11,7 00
—
Kamreraren i Boksluts-kontoret . .
1,800
525
50
550
2,925
Kamreraren i Revisions-konloret .
1,800
—
50
—
500
2,150
Registratorn och Arkivarien ....
1,800
—
—
—
50
1,850
Ombudsmannen
1,200
—
50
—
1,250
Notarien hos Kommissariatet . . .
1,200
—
50
225
1,475
Kassa-bokhållaren
1.200
225
50
357
50
1,792
50
Bokhållaren i Boksluts-kontoret . .
1,200
—
50
375
—
1,605
—
Kanslisten hos Kommissariatet . .
000
150
50
2 82
50
892
50
Kammarskr, i Boksluts-kontoret . .
600
150
20
i 50
—
900
—
Kontorsskrifvaren
600
—
—
20
75
—
695
—
Waktmästaren
600
40
__
640
—
1 Kammardräng
450
50
—
25
—
505
—
2 Kammardrängar
900
—
60
50
—
1,010
—
t Husdräng
550
45
20
— -
—
595
—
! d:o
Tillkommer:
550
45
20
595
Tjenstförrättande Kanslisten vid
Fullmäktiges Expedition
—
750
—
50
100
—
900
—
Summa R:dr
26,610
—
1,980
-
905
5,485
-
54,980
__
Bilaga till Stats Utskottets Utlåtande M 270.
21
Lit. C.
Uträkning d den i Stats-Utskottets Utlåtande JM 270 dt Riksgäldskontorels
Embels- och Tjensteman samt Vaktbeljening föreslagna
löneförhöjning för dr 1857.
Uppburet arf-
33'/3 proc
af
vode för upp-
Återstående
lönen på stat.
låningen mot
fond. obligat.
löneförhöjning.
It:dr.
ö.
K:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Sekreteraren hos Fullmäktige ....
1,000
820
180
3:ne Kommissarier tillsammans . . .
• . •
3,000
—
2,460
540
—
Kamreraren i Boksluls-kontorel . .
600
—
530
—
50
—
Kamreraren i Revisions-konloret . .
• • •
600
—
300
—
300
—
Regislratorn och Arkivarien
• » •
600
—
—
600
—
Ombudsmannen
400
—
—
400
—
Notarien hos Kommissariatet ....
400
—
225
—
175
—
Kassa bokhållaren
400
—
337
50
62
50
Bokhållaren i Boksluls-kontoret, . .
400
—
375
—
25
—
Kanslisten hos Kommissariatet . . .
■ . •
200
—
112
50
87
50
Kammarskrifvaren i Boksluts-kontoret
. .
200
—
130
—
70
—
Kontorsskrifvare
200
—
75
—
125
—
Waktmästaren
200
—
—
200
—
3:ne Kammardrängar tillsammans . .
450
—
—
450
—
2 Husdrängar d:o
220
—
—
220
—
Till/tömmer:
t. f. Kanslisten hos Fullmäktige, 33 '/3
proc.
af dess arfvode
230
—
100
—
150
—
Summa R:dr
R:ml
0.120
1
|
5,485
—
3,635
—
22
Stats-Utskotlels Memorial M 271.
JfS 271.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 18 Febr. 18S8, kl. 2 e. m.
Memorialmed förslag till voterings-proposition, i anledning af
Ri/cs-Ständens skiljaktiga beslut i fråga om hegardt anslag
eller lån för staden Christianstads kostnader till följd af
kolera-farsotens härjande derstädes under höst-tiden år
1857.
(R:gs Afd.)
Uti sitt rörande detta ämne, under 254, afgifna Utlåtande, har Stats— Utskottet
hemställt, att Herr A. F. Ericsons väckta motion om beviljande åt ofvannämnda
stad af ett anslag utan återbetalnings—skyIdighet å 15,000 R:dr R:mt, eller,
i fall ett dylikt anslag ej kunde erhållas, af eli räntefritt lån å 20,000 R:dr samma
mynt, att under loppet af nästföljande tio år med 2,000 R:dr årligen återbetalas,
icke måtte till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda. Enligt Utskottet tillhandakomna
protokolls-utdrag, har sagde Utlåtande blifvit af Ridderskapet och Adeln
samt Ronde-Ståndet godkändt; hvaremot Preste- och Rorgare-Stånden, med afslag
å Utskottets hemställan, beviljat staden Christianstad, till lindring i de genom kolerafarsotens
härjande derstädes sistförlidet år staden åbragta kostnader, ett lån af 20,000
R:dr R:mt, att från Riksgälds-kontoret utgå och under nästföljande 10 år återbetalas
med en tiondedel årligen, hvarjemte 4 procent årlig ränta å skuldsumman
borde erläggas.
Då i denna fråga således två Stånd stannat mot två, och densamma alltså,
enligt 69 § Regerings-formen, måste afgöras genom omröstning i Förstärkt Statsutskott,
får Utskottet i sådant afseende föreslå följande voterings-proposition:
»Den som, i öfverensstämmelse med Stats-Utskottets, af Ridderskapet och
Stats-Ulskotlets Memorial M 271
23
Adeln samt Bonde-Ståndet gillade hemställan, anser att den väckta motionen om anslag
eller lån till staden Christianstad i anledning af dess kostnader till följd af
kolera-farsotens härjande under sistlidet års höst, icke bör till någon Rikets Ständers
åtgärd föranleda, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer beviljat staden Christianstad, tili lindring i
de genom kolera-farsotens härjande derstädes sistförlidet år staden åbragt a kostnader,
ett lån af Tjuge tusen R:dr R:mt, att från Riksgälds-kontoret utgå och under nästföljande
tio år med en tiondedel årligen återbetalas, jemte det Fyra procent årlig
ränta å skuldsumman erlägges.»
Stockholm den 18 Februari 1858.
Rättelser:
Stats-Utskottets Memorial JM 263, sid. 26, råd. 3 uppifrån står: Lidköping, läs:
Linköping.
Samma Memorial sid. 29, rad. 8—9, står': Sex procent af det ursprungliga lånebeloppet,
läs: Sex procent.
Stats-Utskottets Utlåtande JM 270, sid. 7, 7 mom. l:o, rad. 1, står: att Rikets
Ständer måtte för innevarande år, läs: att — — för sistlidet år.
Samma Utlåtande sid. 8, mom. 2 rad. 4, står: innevarande år, läs: sistlidet år.
» samma sida, mom. 3, rad. 1, står: innevarande års, läs: sistlidet års.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOIL BECKMAN, 1838.
Ståts-Utskottets Memorial M 272.
!
N:o 272.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 20 Febr. 1858, kl. 1 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning v fråga om den förre Justitieombudsmannen
Theorell tillerkända pension.
Öfver nedanstående, i Stats-Utskottets Memorial M 250 omförmälda, af samtlige
Riks-stånden godkända, proposition har Förstärkt Stats-Utskott denna dag anställt
omröstning:
»Den, som anser, att, på sätt Stats-Utskottet tillstyrkt samt Borgare- och
Bonde-stånden beslutat, den förre Justitie-ombudsmannen, Kammarrådet Theorell tillerkända
årliga pension å samma belopp, 4,260 R:dr Banko, eller Sextusen trehundra
nittio R:dr R:mti som Justitie-ombudsmanna-lönen utgjort under den tid, han
varit Justitie-ombudsman, bör beräknas och af Riksgälds-kontoret qvartalsvis utbetalas
från och med månaden näst efter den, hvarunder merbemälde Kammarråd erhåller
afsked ur Statens tjenst, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer från beloppet af den Kammarrådet Theorell tillerkända
årliga pension att, så länge han i Statens tjenst qvarstår, afdragas den inkomst,
han af sin innehafvande syssla åtnjuter; och får denna pension beräknas samt af
Riksgälds-kontoret qvartalsvis utbetalas från och med den dag, då Justitie-ombudsmans-lönen
af merbemälde Kammarråd frånträddes.»
Bih. till R. St. Prot. 1856-4858. 4 Sami 1 4 fd 4 Band. 26 Haft.
1
2
Stats-Utskottets Memorial M 273.
Och som denna omröstning utfallit med 67 Ja och 52 Nej, hafva Rikete
Ständer alltså beslutat i öfverensstämmelse med Ja-propositionens innehåll;
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet härigenom skolat anmäla.
Stockholm den 19 Februari 1858.
N:o 273.
Ank. till Exp.-Utsk. den 20 Febr. 1858, kl. 1 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning i fråga om eftergift af den f d
Lands-kamereraren Svante Lindberg ådömda ersättningsskyldighet.
Sedan den i Stats-Utskottets Memorial J\s 257 i delta ämne föreslagna omröstnings-proposition
blifvit af samtliga Riks-stånden godkänd, har Förstärkta StatsUtskottet
denna dag anställt votering öfver berörde, så lydande, proposition:
»Den, som vill, att Rikets Ständer — förutom den, i enlighet med Kongl.
Maj:ts nådiga framställning, Kammarrätts-rådet Lindberg medgifna befrielse från erläggandet
af Kronans återstående fordran å det honom till betalning ådömda ersättnings-belopp
— jemväl för sin del besluta, att Lindberg fritages från all ansvarighet
äfven för det belopp af 1.000 R:dr utaf den fastställda ersättnings-summan, som
Stats-rådet af Wingård i lifstiden inbetalt, samt att, i händelse bemälde Stats-råds
sterbhus- eller rätts-innehafvare hos Lindberg uttaga dessa 1,000 R.dr. Lindberg
berättigas att sagde belopp af Stats-verket återbekomma, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Stats-Utskottets Memorial M 274. 3
Vinner Nej, har frågan om beviljande af en sådan förmån för bemälde Kammarråtts-råd
förfallit.»
Som voteringen utfallit med 77 Ja och 41 Nej, sedan en voteringssedel, såsom
dubbel, blifvit kasserad, hafva Rikets Ständer alltså beslutat i öfverensstämmelse med
Ja-propositionen;
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet skolat härmed anmäla.
Stockholm den 19 Februari 1858.
N:o 274.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 20 Jan. 1858, kl. 1 e. m.
Memorial, angående verksläld omröstning i fråga om ett anslag till Lifbevärings-regemenlel.
Öfver följande, uti Stats-Utskottets Memorial M 265 föreslagna, af samtlige
Riks-stånden godkände, proposition har Förstärkta Stats-Utskottet denna dag anställt
votering:
»Den, som anser, att äskad ersättning åt de Officerare vid Lifbevärings-regementet,
hvilka, till följd af den beslutade utsträckningen af allmänna bevärings-manskapets
exercistid, måste tjenstgöra under det andra beväringsmötet, icke bör bifallas,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar,
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer beslutat att i underdånighet anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes, till beredande af dylik ersättning, anvisa de besparingar, som möjligen
kunna uppkomma genom från regementet afgående Officerares löner, eller, om
4
Stats-Utskottets Memorial M 275.
sådant icke kan ske, utaf det å Riks-staten uppförda förslags-anslag till bevärings-raanskapets
vapenöfningar, för ifrågavarande ändamål använda det belopp, som
uppgifvits dertill vara erforderligt, eller 2,215 R:dr 50 öre Riksmynt.»
Och som denna votering utfallit med 51 Ja och 67 Nej, sedan en voteringssedel,
såsom dubbel, blifvit kasserad, hafva Rikets Ständer alltså beslutat i enlighet
med Nej-propositionen;
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet skolat härmed tillkännagifva.
Stockholm den 19 Februari 1858.
275.
Ank. till Exp.-TJtsk. d. 20 Febr. 1858, kl. 1 e. m.
Memorial, i anledning af verlcsläld omröstning i fråga om löne-förhöjning
ål Statens embets- och tjenstemän m. fl. för år 1857:
Sedan den af Stats-Utskottet i dess Memorial M 267 föreslagna voteringsproposition,
i anledning af Riks-ståndens skiljaktiga beslut angående väckt fråga om
löne-förhöjning åt Statens embets- och tjenstemän m. fl för år 1857, blifvit af
samtlige Riks-stånden godkänd, har Förstärkta Stats-Utskottet denna dag anställt votering
öfver berörda, så lydande proposition:
»Den, som vill, att Rikets Ständer å Riksgälds-kontoret anvisa och till Kongl.
Maj:ts disposition ställa en summa af 960,000 R:dr Riksmynt, att till sådana Statens
embets- och tjenstemän samt betjente, åt hvilka Rikets Ständer för de år, den nya
stats-regleringen omfattar, beviljat löne-tillökning, antingen direkte för tjensterne eller
genom ställande af vissa belopp till Kongl. Maj:ts disposition, för år 1857 gratifikationsvis,
i mån af behof, utbetalas sålunda, att nämnde löntagare erhålla 50 procent
af beloppet utaf den tillökning utöfver förut innehafvande aflönings-förmåner, som vid
Siats-Utskottets Memorial M 276.
5
den nya stats-regleringen blifvit dem tilldelad, dock att från ifrågavarande förmåns åtnjutande
undantagas sådane löntagare, hvilka, qvarstående vid sina indelningar, under
berörde år uppburit sin aflöning antingen in natura eller efter årets markegång;
äfvensom att Rikets Ständer medgifva att en summa af 395 R:dr 75 öre Riksmynt
må få, på enahanda sätt, utgå af Norrbottens Hästjägare-sqvadrons-fond till de
löntagare vid Artilleri-batteriet i Norrland, hvilka icke redan fått en dylik förmån
sig tillagd, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, anses frågan härom hafva förfallit.»
Denna omröstning har utfallit med 73 Ja och 46 Nej, hvadan Rikets Ständer
alltså beslutat i enlighet med Ja-propositionen;
Hvarom Förstärkta Stats-Utskottet härigenom skolat meddela underrättelse
Stockholm den 49 Februari 1858.
N:o 276.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 20 Febr. 1858, kl. 1 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning i fråga om medels anvisande
till påbörjande af Stockholms befästande å landsidorna.
Vid denna dag verkställd omröstning i Förstärkt Stats-Utskott öfver följande af
samtliga Riks-stånden, genom bifall till Stats-Utskottets Memorial M 268, godkända
voterings-proposition:
»Den, som vill, att Rikets Ständer, till utgående från Riksgälds-kontoret, anvisa
en summa af 400,000 R.dr R:mt för hvartdera af åren 1859 och 1860, att, en
-
6
Stats-Utskottets Memorial M 276.
ligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, i mån af behof, användas för vidtagande af
förberedande åtgärder till Stockholms förseende med befästningar, samt till påbörjande
af dessa befästningar å hufvudstadens södra sida, samt att Rikets Ständer, vid anmälan
om detta beslut, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att vid nästkommande
riksmöte få emottaga nådig framställning med förslag till ifrågavarande befästnings-arbetens
vidare utförande, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer förklarat, att de vid innevarande riksmöte
väckta motioner om anslag till Stockholms befästande icke föranleda till någon Rikets
Ständers åtgärd,»
har omröstningen utvisat 68 Ja och 50 Nej, sedan en voterings-sedel, såsom
dubbel, blifvit kasserad, i följd hvaraf Rikets Ständer alltså beslutat i öfverensstämmelse
med Ja-propositionen;
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet skolat härigenom anmäla.
Stockholm den 4 9 Februari 1858.
Stats-Utskottets Memorial M 277.
7
N:o 277.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 20 Febr. 1858 kl. 1 e. m.
Memorial, angående verkstäld omröstning i en fråga rörande den lill folkundervisningens
befrämjande anslagna halfva personliga skyddsafgiften.
Ofver nedanstående, i Sammansatta Stats-, Bevillnings- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets Memorial JVs 50 omförmälda, af samtlige Riks-stånden
godkända, proposition har Förstärkta Stats-Utskottet denna dag anställt omröstning:
»Den, som bifaller Sammansatta Stats-. Bevillnings- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottets uti dess Memorial M 43 gjorda, af Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet gillade, hemställan, att hvad af den till folk-undervisningens befrämjande
anslagna halfva personliga skydds-afgiften icke är för vissa bestämda behof
anvisadt, skall ställas till Kongl. Maj:ts nådiga disposition, att till folk-undervisnmgens
befrämjande användas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages Borgare-och Bonde-ståndens beslut, att hvad af ifrågavarande
anslag icke är för vissa bestämda behof anvisadt, skall ställas till Kongl. Maj:ts
nådiga disposition att till folk-undervisningens befrämjande användas, företrädesvis till
de mindre förmögna församlingarne.
Och som denna omröstning utfallit med 59 Ja och 58 Nej, sedan 2me voteringssedlar
blifvit kasserade, hafva Rikets Ständer följaktligen beslutat i öfverensstämmelse
med Ja-propositionens innehåll;
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet skolat härmedelst anmäla.
Stockholm den 19 Februari 1858.
8
Stats-UtskotCets Memorial M 278.
N:o 278.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 22 Febr. 1858, kl. 2 e. m.
Memorial, med förslag till reglemenlariska stadganden angående förräntningen
af Riksgälds-Jcontorets kontanta behållning.
(R:gs Afd)
Enligt nu gällande reglementes 195 och 197 §§, skola Riksgälds-kontorets inkomster
och kontanta tillgångar, intill dess desamma behöfva användas för detta verk
åliggande utbetalningar, så vidt med det allmännas säkerhet och fördel öfverensstämmer,
göras för Riksgälds-kontoret fruktbärande och hållas allmänna rörelsen tillhanda
medelst uppköp eller belåning för samma verks räkning af räntebärande obligationer,
utgifna af Arméens Accords-amorterings-fond, Trollhätte nya kanal-bolag,
Bruksegares Hypotheks-kassa samt öfriga på hittills antagna grunder bildade Svenska
hypotheks-inrättningar, som äro af Kongl. Majit stadfästade och hvilkas obligationer
Fullmäktige anse innefatta full säkerhet; varande i afseende på de lån, som, emot
hypothek af dessa inrättningars jemte Stockholms stads Drätsel-kommissions obligationer,
utaf Hiksgälds-kontoret meddelas, stadgadt: att dylika lån icke få öfverstiga
90 procent af de hypothiserade obligationernas kapital-belopp, då dessa löpa med
minst 4 procent ränta, eller 75 procent utaf kapital-beloppet af de obligationer,
hvaruti lägre ränta än 4 procent är förskrifven, samt att för sagde lån skall, utan
afseende å de belånade obligationernes räntefot, erläggas 5 procent årlig ränta; och
är det för öfrigt öfverlemnadt åt Fullmäktige att, med hänsigt till förevarande förhållanden,
bestämma ej mindre låne-tiderna än låne-beloppen.
Då dessa stadganden, hvilka vid flera riksdagar bibehållits oförändrade, under
sednaste tiden och nuvarande financiela förhållanden visat sig i flera hänseenden
mindre tillämpliga och ändamålsenliga, så och för att bereda ett vidsträcktare tillfälle
för
Stats-Utskottets Memorial M 278.
9
för Riksgälds-kontorets styrelse att i låneväg tillhandahålla allmänna rörelsen de till
Riksgälds-kontoret influtna och för Kontorets förestående utgifter under någon tid
icke erforderliga medel, föreslog Stats-Utskottet i sitt rörande detta ämne, under M
169 afgifna Utlåtande, att ifrågavarande utlåning måtte utsträckas äfven till andra än
innehafvarne af ofvanberörde obligationer, och att förut meddelade föreskrifter angående
räntans bestämmande till visst belopp samt förhållandet mellan de belånade
obligationerna och de emot dessas hypothiserande utbekomna lånesummor måtte
upphäfvas.
Sagde Utlåtande, som derjemte innehöll åtskilliga af Utskottet förordade och
framställda förslag i fråga om de i Kronans kassor influtna medlens tillhandahållande
för allmänna rörelsen, blef likväl afslaget af 2:ne Riks-stånd, nemligen Preste- och
Bonde-stånden, och till Utskottet återremitteradt af de 2:ne öfriga Stånden, eller
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-ståndet; dock har Utskottet hittills endast erhållit
del af de anmärkningar, som inom sistnämnde Stånd blifvit framställda emot
Utskottets afgifna förslag och föranledt detta Stånd att återremittera detsamma. Men
deremot har Utskottet numera erhållit kännedom om det af sednast församlade Revisorer
i deras berättelse om granskningen af Riksgälds-kontorets tillstånd och förvaltning
meddelade yttrande, angående de föreskrifter, som nu gällande reglemente
innefattar i afseende på förräntningen af samma verks kontanta medel Uti detta
yttrande, hvars hufvudsakligå innehåll Utskottet ansett sig böra här anföra, hafva
Revisorerne erinrat, hurusom, oaktadt Riksgälds-kontoret vid obligationernas belåning
erhölle en särskild förbindelse af låntagaren och således säkerhet utöfver den, sorn
innefattades i sjelfva obligationerna, högre ränta och större kapital-rabatt då fordrades,
än när obligationerna för Riksgälds-kontorets räkning inköptes; hvilket i de flesta
fall måste förefalla obilligt. Vore obligationerna nog goda att kunna till sitt
gångbara värde köpas, så syntes de ock samtidigt kunna till detta pris belånas; och
ansåges den i obligationerna förskrifna räntan tillräckligt hög vid obligationernas
inköp, borde den val också vara tillräcklig, om de vid samma tid belånades.
Dock kunde sådana fall tillika inträffa i afseende på penninge-ställningen, att den
gångbara räntan på de bästa säkerheter uppginge till mer än 5 procent, hvadan och
då intet skäl syntes förekomma, hvarföre Riksgälds-kontoret skulle åtnöjas med lägre
ränta än den allmänt gångbara, Revisorerne ansågo en sådan förändring i ofvan
åberopade reglements-§§ böra vidtagas, att det blefve öfvenlemoadt åt Fullmäktige,
icke allenast att efter omständigheterna bestämma till hvad belopp ifrågavarande
obligationer borde belånas, utan ock, i förhållande till den i allmänhet gängse penningeräntan,
fastställa den ränta, som vid dessa län skulle erläggas; hvarjemte Revisorerne
ansett att härvid äfven borde komma under öfvervägande, huruvida icke
Fullmäktige kunde lemnäs rättighet att belåna andra än de i sagde §§ uppräknade
räntebärande papper, då Fullmäktige pröfvade dessa innefatta full säkerhet.
Bih. till R. St. Prot. 1856—1858. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band; 20 Höft. 2
10
Stats-Utskottets Memorial Jtä 278.
Detta med hvad mera Revisorerne yttrat och hemställt, hafva Fullmäktige,
enligt hvad de uti härom till Utskottet aflåten skrifvelse förklarat, funnit väl grundadt
och af den beskaffenhet, att Revisorernes framställningar, så fort sig göra lät,
borde till Rikets Ständers pröfning och bifall anmälas.
Stats-Utskottet, som redan i ofvan omförmälda utlåtande uttalat sin tanke röra
nde förevarande ämne samt dermed gemenskap egande frågor, har ansett sig ega
så mycket mindre anledning frånträda sina derom då yttrade åsigter, som Rikets
Ständer sedermera, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af Utskottet framställda
förslag, angående en vidsträcktare utlånings-rätt för Riksgälds-kontorets innestående
kontanta behållning, beslutat att en del utaf de för Svenska statens räkning å utrikes
ort till allmänna rörelsens underlättande upplånta medel skulle användas såsom
»omedelbar försträckning till sådana inom Riket befintliga penninge-förvaltande verk
»och inrättningar samt större bolag och föreningar, som af Fullmäktige (i Rikets
»Ständers Bank) ansåges erbjuda fullkomlig säkerhet.»
Beträffande de vid föregående riksdagar meddelade stadganden rörande inköp
för Riksgälds-kontorets räkning af Hypotheks-föreningarnes samt Arméens Ackordsamorterings-fonds
och Trollhätte nya kanal-bolags räntebärande obligationer, fortfar
Utskottet jemväl att hysa den i Utskottets förra framställning tillämpade åsigt att,
under nuvarande förhållanden, några ouppsagda obligationer icke böra till förräntning
af Riksgälds-kontorets kontanta behållning uppköpas, enär den i sådant fall, efter en
kortare tids förlopp, nödvändiga uppsägningen eller offentliga försäljningen från detta
verks sida af ett större antal dylika obligationer sannolikt komme att medföra flera
betänkliga olägenheter. Enligt denna åsigt har Utskottet derföre i sitt här nedan
framställda förslag till reglementariska föreskrifter rörande ifrågavarande ämne icke
upptagit de stadganden, som nuvarande reglementes 195 och 196 §§ innehålla,
angående räntebärande obligationers uppköpande samt försäljning eller uppsägning
till inlösen.
Då Utskottet anser sig icke behöfva vidare redogöra för motiverna till de förändrade
bestämmelser och föreskrifter, hvilka förekomma i nedanstående §, får Utskottet
alltså hemställa,
att Rikets Ständer, med gillande af deruti föreslagna stadganden,
måtte godkänna och till införande i det nya reglementet för
Riksgälds-kontoret, i stället för nu gällande 195, 196 och 197
§§, antaga följande
De till Riksgälds kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar samt
detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så länge de icke behöfva an
-
Stats-Vtskottets Memorial JK 278.
11
vändas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och
göras räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmäktige
anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter
eller inom riket befintliga, af Kongl. Maj:t oktrojerade, penninge-förvaltande verk och
inrättningar, eller ock försedda med hypothek af räntebärande obligationer eller förbindelser,
utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar,
som, efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade, oktrojer eller fastställda reglementen,
trädt i verksamhet. Utlåningstiden må af Fullmäktige bestämmas, dock får
densamma icke öfverskrida Sex månader efter nästa Riksdags början. Lånesummans
förhållande till derför hypothiserade obligationers kapital-belopp, äfvensom den ränta,
hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgälds-kontoret erläggas, må likaledes, med
afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penninge-räntans belopp,
af Fullmäktige bestämmas.
Derjemte får Utskottet äfven förnya sin i Utlåtandet JVS 169 gjorda hemställan,
att Utskottet, på det Rikets Ständers beslut och stadganden rörande
nu ifrågavarande ämne skola så snart som möjligt kunna
tillämpas, måtte få sig uppdraget att, för dessa besluts och stadgandens
behöriga iakttagande under tiden intill dess det nya reglementet
för Riksgälds-kontoret varder utfärdadt, derom meddela
Fullmäktige i meranämnde verk särskild underrättelse.
Genom sitt nu afgifna utlåtande anser sig Stats-Utskottet äfven hafva yttrat sig
öfver 2:ne af Herrar A. M. Brinck och A. J. Thomée inom Borgare-ståndet väckta
och till detta Utskott remitterade motioner, angående dels enahanda förändringar i 195
och 197 §§ af Riksgälds-kontorets nu gällande reglemente, som Revisorerne sedermera
förslagit, och dels beredande af belåningsrätt inom samma verk för Götha kanal-bolags
obligationer.
Stockholm den 22 Februari 1858
:-.J
bn\ ! >!i
itJ
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1858
lil 5
I
Stats-Ulsk. Mern. N:o 279.
i
N:o 279.
Ank. till Exp.-Utsk. (1. 23 Febr. 1858, kl. 3 e. m.
Memorial med förslag till voterings-proposilioner i anledning
af Riks-ständens skiljaktiga beslut, i fråga om återställande
till bolaget för jernvägs-anläggning mellan Köping och Hult
af de till säkerhet för detta företags fullbordande i Kongl. Statskontoret
återstående deponerade medel.
(Rgs.-Afd.)
Slats-UtskoUets under N:o 260 afgifna Utlåtande, angående väckta frågor om
Statens medverkan för fullbordande af jernvägs-anläggningen mellan Köping och Hult,
liar, enligt Utskottet tillhandakomna Protokolls-utdrag, blifvit af samtlige Riks-stånden
godkändt, med undantag af 4:de punkten, deruti Utskottet föreslagit och tillstyrkt,
det Rikets Ständer måtte medgifva, att, af de till säkerhet för fullbordandet af jernvägs-anläggningen
mellan Köping och Hult i Kongl. Stats-kontoret deponerade medel
uti räntebärande obligationer, det ännu innestående beloppet, motsvarande 225,000
R:dr Runt, finge till jernvägs-bolaget återställas, under vilkor att dessa medel i
lörsta rummet användas för att ofördröjligen bringa jernbanan från Örebro lill Ar
boga
med den för allmänna trafiken derå erforderliga materiel uti ett fullt säkert
och ändamålsenligt skick; — samt att Rikets Ständer, vid anmälan om detta beslut,
ville i underdånighet öfverlemna till Kongl. Maj:t, att, efter pröfning af härvid förekommande
förhållanden, i Nåder afgöra, huruvida några andra förbehåll eller närmare
bestämmelser, med hänsigt till de ifrågavarande medlens användande, lämpligen
borde föreskrifvas.
Bih. till R. St. Prot. 1856—1858, 4 Sami., 1 Afd., 4 Band., 27 Haft.
2
Stals-Ulsk. Mein. N:o 279.
Della Ulskottels tillstyrkande är endast af Ridderskapet och Adeln bifallet;
hvaremot Preste- och Borgare-stånden beslutat att Rikets Ständer skulle medgilva
återlyftandet af ofvanherörde deponerade medel på det sätt, alt bolaget egde att
ofördröjligen lyfta 150,000 R:dr R:mt och de återstående 75,000 R:dr sedan jernbanan
blifvit öppnad för trafik till staden Köping. Bonde-ståndet har åter ansett
Rikets Ständers beslut i denna fråga böra erhålla följande lydelse: ”att, af de till
säkerhet för fullbordandet af jernvägs-anläggningen mellan Köping och Hult i Kongl.
Stats-kontoret deponerade medel uti räntebärande obligationer, det ännu innestående
beloppet, motsvarande 225,000 R:dr R:mt, må till jernvägs-bolaget återställas, samt
att Rikets Ständer, vid anmälan om detta beslut, i underdånighet öfverlemna till
Kongl. Majit, att, efter pröfning af härvid förekommande förhållanden, i Nåder afgöra,
huruvida några förbehåll eller bestämmelser, med hänsigt till de ifrågavarande medlens
användande, lämpligen böra föreskrifvas.”
I anledning af Riks-ståndens sålunda meddelade skiljaktiga beslut, lärer denna
fråga få afgöras genom omröstning i Förstärkt Stats—Utskott; och då, förutom det
af Stats-Utskottet föreslagna, af Ridderskapet och Adeln godkända, beslut, tvenne
andra meningar gjort sig gällande hos de öfriga Riks-stånden, torde först böra algöras,
hvilkendera af dessa sednare skall antagas till kontra-proposition i hufvudvoteringen;
i hvilket afseende Utskottet föreslår följande voterings-proposition:
”Den, som vill till kontra-proposition vid den blifvande hufvud-voteringen
antaga Preste- och Borgare-ståndens beslut, att Rikets Ständer medgifva återlyftandet
af de till säkerhet för jernvägs-anläggningen mellan Köping och Hult i Kongl. Statskontoret
återstående deponerade medel på det sätt, att bolaget eger alt genast lyfta
150,000 R:dr och de återstående 75,000 R:dr R:mt sedan banan blifvit öppnad
för trafik till Köping, — röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-ståndets beslut: det Rikets
Ständer medgifva, att, af de till säkerhet för fullbordandet af jernvägs-anläggningen
mellan Köping och Hult i Kongl. Stats-kontoret deponerade medel uti räntebärande
obligationer, det ännu innestående beloppet, motsvarande 225,000 R;dr R:mt, må
till jernvägs-bolaget återställas, samt att Rikets Ständer, vid anmälan om detta beslut,
i underdånighet öfverlemna till Kongl. Maj.t, att, efter pröfning af härvid förekommande
förhållanden, i Nåder afgöra, huruvida några förbehåll eller bestämmelser,
med hänsigt till de ifrågavarande medlens användande, lämpligen böra föreskrifvas.”
Stats-Utsk. Mern. N:o 280.
3
Och torde derefter omröstning i hufvudsaken anställas enligt följande proposition
:
”Den, som vill alt Rikets Ständer medgifva, att, af de till säkerhet för fullbordandet
af jernvägs-anläggningen mellan Köping och Hult i Kongl. Stats-kontoret
deponerade medel uti räntebärande obligationer, det ännu innestående beloppet,
motsvarande 225,000 R:dr Riksmynt, må till jernvägs-bolaget återställas, under
vilkor att dessa medel i första rummet användas för att ofördröjligen bringa jernbanan
från Örebro till Arboga med den för allmänna trafiken derå erforderliga materiel
uti ett fullt säkert och ändamålsenligt skick; — samt att Rikets Ständer, vid
anmälan om delta beslut, i underdånighet öfverlemna till Kongl. Majit alt, efter pröfning
af härvid förekommande förhållanden, i Nåder afgöra, huruvida några andra
förbehåll eller närmare bestämmelser, med hänsigt till de ifrågavarande medlens användande,
lämpligen böra föreskrifvas, — röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages
lista alternativet (Preste- och Borgare-ståndens beslut).
2:dra alternativet (Bonde-ståndets beslut.)
Stockholm den 23 Februari 1858.
N:o 280.
Ank.till Exp.-Utsk. d. 23 Febr. 1858, kl. 3 e. m.
Memorial med förslag till voterings-proposition i anledning
af Riks-Sldndens skiljaktiga beslut, i fråga om län för en
jernoägs-anläggning mellan staden Borås och vestra stambanan.
(Rgs.-Afd.)
Sedan, med anledning af den utaf Bonde-ståndet meddelade återremiss å
Slats-Utskollets i 10:de punkten af Utlåtandet Nio 235 afgifna yttrande med afstvrkande
af ifrågaställdt lån för en jernvägs-anläggning mellan staden Borås och vestra
4
Stats-Ulsk. Mern. N:o 280.
stambanan, Utskottet uti Utlåtandet N:o 269 vidblifvit och förnyat sin i afseende
derpå gjorda hemställan, så har, enligt ankomna protokolls-utdrag, Utskottets sednare
yttrande, hvilket de 5:ne öfriga Riks-stånden lagt till handlingarne, blifvit afslaget
af Bonde-ståndet, som deremot, i anledning af gjord inbjudning, förenat sig
i Borgare-ståndets beslut, att för ofvanomförmälde jernvägs-anläggning ett låneunderstöd
af 1,700,000 R:dr R:mt skulle anvisas alt under minst 4 års tid utgå
och återgäldas på sätt sorn för lånet till Hudiksvalls-jernbanan vore afsedt, med förbehåll
att aktietecknings-summan bestämdes till minst 1,700,000 B:dr samma mynt.
Enär nu Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet bifallit Ståts-Utskottets
hemställan, alt ifrågavarande låne-understöd icke måtte af Rikets nu församlade Ständer
beviljas och således två Riks-stånd i denna fråga stannat emot två, får Utskottet,
för ärendets afgörande genom omröstning i förstärkt Stats-Utskott, föreslå följande
voterings-proposition:
”Den, som vill att det föreslagna låne-understödet för anläggandet af en bibana
från Borås till vestra^ stambanan icke af Rikets nu församlade Ständer beviljas,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer för ofvanomförmälda jernvägs-anläggning
anvisat ett låne-understöd af 1,700,000 R:dr R:mt alt utgå under minst fyra år
och återgäldas på det sätt, sorn för lånet till Hudiksvalls-jernbanan är föreskrifvet,
med förbehåll att aktietecknings-summan bestämmes till minst 1,700,000 R:dr samma
mynt.”
Slockholm den 25 Februari 1858.
STOCKHOLM, tryckt hos N. Marcus, 1858.
Stats-Utskotlcts Memorial J\fi 281.
1
M 281.
Ank. till Exp.-Utsk. den 24 Febr. 1838, kl. 2 e. m.
Memorial, med förslag till de sladganden, som i Riksgdlds
kontorets
Reglemente bora införas, rörande under nuvarande
riksdag beviljade och lill utgående frän nämnde verk
anvisade slats-utgifter.
(R:gs Afd.)
Sedan Stals-Utskoltet, genom sina under N:is 263 och 264 afgifna Memorial,
underställt Rikets Ständers granskning och godkännande de till införande i de 3:ne
första Afdclningarne af det nya reglementet för Riksgälds-kontoret föreslagna *§§,
angående detta verks skulder och tillgångar samt de vid föregående riksdagar anvisade,
men ännu icke lyftade anslags- och lånesummor, som skola fortfarande af
Riksgälds-kontoret i föreskrifven ordning för dermed afsedda föremål tillhandahållas,
får Utskottet härjemte aflemna förslag till sladganden i samma reglemente, angående
de i egenskap aT anslag eller lån, under innevarande riksdag beviljade stats-utgifter,
som blifvit anvisade till utgående från meranämnde verk; hvarvid Utskottet, med
hänsigt till nummerordningen af de reglements-§§, som bifogade förslag innehåller,
anser sig böra erinra, att de nummer, under hvilka dessa §§ äro i förslaget upptagna,
naturligtvis måste förändras vid utskrifningen af original-exemplaret utaf reglementet,
derest en eller annan utbetalning, hvarom den väckta frågan ännu icke
blifvit slutligen afgjord, skulle komma alt beviljas och å Riksgälds-kontoret anvisas
samt alltså föranleda ytterligare sladganden uti den nu föreslagna afdelningen utaf
detta verks reglemente.
Efter vanligheten får Utskottet dessutom här nedan uppgifva de utbetalningar,
om hvilka hvarje särskild § handlar, äfvensom det utlåtande, deruti den af Rikets
Ständer bifallna framställning förekommer, hvarpå den i samma § föreskrifna utbetalning
sig grundar.
Bih. till R. St. Prot. 1856-1858. i Sami. 1 Afd. i Rond. 28 Höft. 1
Stals-Utshollets Memorial JM 281.
96 §, angående utbetainingssätlet för de under denna riksdag beviljade stats—
utgifter, som icke blifvit å riks-staten uppförda, svarar emot oell är lika lydande
med 82 § i 1854 års reglemente.
97 <§, angående anslagen lill inredning och möblering af Deras Kongl. Högheter
Hertigens och Hertiginnans af Östergöthland våning samt Deras Kongl. Högheters
bosättnings- och hofhållnings-kostnader, grundar sig på Rikets Ständers beslut, genom
bifallandet af sista punkterna i Stnls-Utskottets Utlåtande JM 40, sidd. 9 —10.
98 §, angående anslaget för läns-fängelsebyggnaders uppförande, öfverensstämmer
med den bifallna 14 punkten i Utlåtandet JM 42, sidd. 28—29, oell är för öfrigt
hufvudsakligen lika lydande med 1854 års reglementes 84 §.
99 §, angående de särskilda anslagen för Landtförsvaret tillhörande föremål, grundar
sig på Rikets Ständers, jemlikt nedannämnde .Utlåtanden och Memorialer, fattade
beslut, nemligen:
l:a morn., angående inköp af artilleri-hästar, 25 punkten litt. b i Utlåtandet JM 71,
sid. 49;
2:a morn., angående ammunitions-vagnars anskaffning, punkten litt. a i sednast åberopade
Utlåtande, sid. 69;
3:e morn., angående refflade infanteri-gevärs anskaffning, samma Utlåtande, sidd. 69—70
samt Förstärkta Stats-Utskottets Memoral JM 172, sidd. 12—13;
4:e moni., angående fortsättningen af Carlsborgs fäslnings-byggnad, samma Utlåtande,
sidd. 70—71 och Förstärkta Stats-Utskottets ofvanåberopado Memorial, sid. 13;
5:e morn., angående fäslnings-byggnads-arbelena vid Carlskrona, meranämnde Utlåtande,
sidd. 71—72;
6:e morn., angående fäslnings-byggnaden vid Waxholm, samma Utlåtande, sidd. 71 —72;
7:e morn., angående befästningarne på södra sidan af Stockholm, Utlåtandet JM 256,
sid. 10 och Förstärkta Stats-Utskottets Memorial JM 276;
8:e morn., angående befästnings-arbetena vid Slite på Gottland, Förstärkta Stats—Ul—
skottets Memorial JM 172, sidd. 13—14;
9:e morn., angående arrende- och hyrcs-medlen från Kalmar förra fästningsvallar,
Stats-Utskottets Utlåtande JM 224, sidd. 8—9;
10:e morn., angående material-förråd för Arméens fältbrygge-utredning, Förstärkta
Stats-Utskottets Memorial JM 172, sid. 14;
ll:e morn., angående kasern-byggnad på Ränneslätt, Utlåtandet JM 71, sid. 77;
12:e morn., angående förrådshus för bevärings-manskapets materiel, Förstärkta StatsUtskottets
Memorial JM 172, sidd. 14—15.
Beträffande detta moments lydelse, anser sig Utskottet böra anmäla, ali
ehuru i voterings-proposilionen, angående anslaget till sistnämnde föremål, ordet
»förslagsvis» förekommer framför den i samma proposition utsatta summa, sagde ord
likväl icke blifvit uteslutet ur det nu föreslagna reglementariska stadgandet, af den
orsak, alt genom detsammas införande derstädes ifrågavarande anslag skulle erhålla
egenskapen af för slags-anslag, hvilket, enligt hvad af det Kongl. Majrts proposition
Slals-Utskollels Memorial JYr 281.
a
bifogade Statsråds-protokoll (bilagan JM 3, sid. 117) inhemtas, icke vid anslagets föreslående
varit afsedt, fastän ordet »förslagsvis» blifvit i kögslberörda proposition begagnadt,
för att antyda det kostnaden för de ifrågavarande förrådshusen, som af
Krigs-kollegium beräknats komma att kosta »omkring 75,000 R:dr R:ml», icke vore
till siffran bestämd.
13:e morn., angående Topografiska Korpsens arbeten, grundar sig på Rikets Ständers
beslut, genom bifallandet af 5:e punkten i Utlåtandet JV2 71, sidd. 73—74;
14:e inom., angående kostnaderna för indelta Arméens utredning, samma Utlåtande,
sid. 64, punkt, g;
1 5:e morn., angående ökade beklädnads- och utrednings-kostnader viii åtskilliga
värfvade regementen, samma Utlåtande, sidd. 63—64, punkten e;
16:e morn., angående ökning i Sappör-truppens beklädnads-kostnad, samina Utlåtande,
sid. 64, punkten f;
17:e morn., angående enahanda ökade beklädnads- och utrednings-kostnader för år
1857, samma Utlåtande, sid. 78, punkten f;
18:e moni., angående ökade beklädnads-kostnader vid Svea och Götha Artilleriregementen,
Utlåtandet JM 183;
19:e moni., angående underhållandet af bevärings-manskapets beklädnad, Utlåtandet
JM 1*24, sid. iO;
20:e morn., angående tält för bevärings-manskapet, sistnämnde Utlåtande, samma sida;
21 :a inom., angående Garnisons-regementenas mathållnings-kostnader för år 1857,
Utlåtandet JM 71, sid. 78, punkten g;
100 §, angående understöd för Svenska Officerare, som hos främmande makt inträda
i aktiv krigstjenst, innefattar Rikets Ständers beslut, i anledning af Statsutskottets
hemställan i Utlåtandet JM 76.
101 §, angående statistiska uppgifter öfver kostnaderna för de till Kongl. Krigskollegii
förvaltning hörande föremål, grundar sig på Utskottets bifallna hemställan,
sid. 10, i Utlåtandet JM 71.
102 §, angående gratifikations-anslag för år 1857 till Under-officerare med vederlikar
vid garnisons-regementena, innefattar Rikets Ständers beslut genom bifallandet
af Utskottets hemställan i Utlåtandet JM 80, sid. 15.
103 §. an gående anslag till fartygs-byggnader, jemte andra föremål, tillhörande riksstatens
5:te hufvud-titel:
l;a morn., angående byggnad af en ångfregatt och ång-kanonslupar samt anskaffning
af kanonbålar, grundar sig på Rikets Ständers beslut, i anledning af Utskottets
tillstyrkan, sid. 33, i Utlåtandet JVs 72;
2;a morn., angående linieskeppet Skandinaviens komplettering, innefattar Rikets Ständers
härom meddelade beslut, enligt Förstärkta Stats-Utskottets Memorial .A2
172, sid. 17;
3:e morn., angående byggnads-arbeten och anskaffningar vid Flottans stationer,
4
Stals-Utskottcls Memorial M 23i.
innehåller det genom bifallandet af punkten B i Utlåtandet JW 72, sid. 54,
fattade beslut;
4:e mom., angående en jernbro mellan Skepps- och Kyrkholmarne här i hufvudstaden,
innefattar Rikets Ständers beslut, enligt punkten C i samma Utlåtande,
sid. 33.
104 §, angående inventering af Flottans material-förråd, grundar sig på Utskottets
bifallna Utlåtande JM 139.
105 §, angående brist i tillgångarne för matbållnings-kostnaderne vid Flottan under
år 1856, grundar sig på Utlåtandet JM 256.
106 §, angående gratifikationer samt ökade kostnader för natura-portioner åt
båtsmän och matroser m. fl., grundar sig på Utskottets likaledes bifallna Utlåtande
JM 255.
107 §, angående arfvoden åt cbeferne för bålsmans-kompanierna, grundar sig på
samma Utlåtande.
108 <§, angående anslag till fyr- och båk-väsendets förbättring, innefattar Rikets
Ständers beslut, i anledning af Sammansatta Stats- och Ekonomi-Utskottets Utlåtanden
JM 15, sidd. 15 och 22, samt JM 32, sidd. 28 och 29.
109 §, angående anslagen till Statistiska Tabell-kommissionen, grundar sig på
Stals—Utskottets bifallna framställningar i Utlåtandet JM 122, sid. 12.
HO §, angående socken-karle-verkets fortskyndande, innehåller det härom, enligt
samma Utlåtande, sidd. 16—17, fattade beslut.
Hl §• angående den af Majoren A. Hahr utarbetade generalkarta öfver Sverige,
grundar sig på Stots—Utskottets bifallna Utlåtande JM 127.
H2 §, angående skiftes- och afvittrings—verkets påskyndande, öfverensstämmer med
delta Utskotts hemställan i Utlåtandet JM 122, sid. 38.
113 §, angående anskaffning af likare och modeller för nya matten och vigterna,
äfvensom målkärl och vigter åt krono-magasinerna oell bagerierna, grundar sig
på Stats-Utskoltets Utlåtande JM 222, och punkten litt. d. i Utlåtandet JM 136,
sid. 22.
•114 <§, angående beredandet af ny lokal för Teknologiska institutet, innehåller
Rikets Ständers derom fattade beslut enligt Utlåtandet JM 122, sid. 65, och
Förstärkta Stats- Utskottets Memorial JM 216, sid. 4.
115 <§, 1 morn., angående anskaffningen af läro-appärater för de tekniska skolorna,
grundar sig på Utskottets bifallna hemställan i Utlåtandet JM 122, sid. 68;
2 morn., angående fysiska apparater och mekaniska modeller för Slöjdföreningens
skola, öfverensstärvmer med samma Utlåtande, sid. 72;
3 inom., angående skep>psbyggeri-institutet i Carlskrona, grundar sig på samma
Utlåtande, sidd. 83—84.
H6 §, angående slöjd-expositioners befrämjande, innehåller Rikets Ständers beslut,
enligt samma Utlåtande, sid. 84.
Slals-Utskottcts Memorial M 281.
S
U7 §. angående undersökningar rörande fiskerierne, grundar sig på Utskottets
tillstyrkan i samma Utlåtande, sid. 81.
U8 §, angående geologiska undersökningars anställande, grundar sig på Utskottets
Utlåtande JVS 205, sid. 7.
119 <§, angående ett byggnads-anslag åt Landtbruks-Akademien, innehåller Rikets
Ständers beslut, genom bifallande af sednare delen utaf 20:de punkten i Utlåtandet
JVS 122, sidd. 45—46.
120 §, angående anslaget för inrättande af ett landtbruks—institut i Skåne, innehåller
Rikets Ständers beslut, genom bifall af l:a punkten mom. d. i Utlåtan
det
JVS 96.
121 §, angående premier vid landtbruksmöten, grundar sig på Utskottets bifallna
hemställan i 21:a punkten af Utlåtandet JVS 122, sid. 46.
122 §, mom 1, angående aflöning för Väg- och Vallenbyggnads-styrelsen, innefattar
Rikets Ständers beslut enligt 2:a punkten i Utskottets Utlåtande JVS 122,
sid. 82;
2 morn., angående undersökningar samt rese- och inspektions-kostnader vid allmänna
arbeten, grundar sig på Utskottets Utlåtande JVS 160, sid. 12;
5 och 4 morn., angående arfvoden och stipendier för civil-ingeniörers bildande vid
Marieberg, innehåller Rikets Ständers fattade beslut, genom bifallande af Utskottets
hemställan i 5:e punkten af Utlåtandet JVs 122, sid. 85.
125 <§, angående undersöknings-kostnader i afseende på statens jernvägs-anläggningar,
grundar sig på Rikets Ständers beslut, genom lemnadt bifall till 18 och
19 punkterna i Utlåtandet JVS 62, sidd. 67—68.
124 §, angående anslag lill stambanornas anläggning, innefattar Rikets Ständers
beslut härom, enligt sistnämnda Utlåtande och Förstärkta Stats-Ulskottets Memorial
JVS 115, samt Stals—Utskottets Utlåtanden N:is 123 och 150.
125 §, angående ytterligare lån för Gefle-Dala jernvägens fullbordande, innehåller
de för detta lån, enligt Utskottets Utlåtande JVS 174, stadgade vilkor.
126 §, angående det beviljade ytterligare lånet till Nora-Ervalla jernvägs • bolaget,
grundar sig på Rikets Ständers derom fattade beslut, enligt Förstärkta SlalsXJlskoltets
Memorial JVS 258, sidd. 2—3.
127 §, angående ytterligare ian för jernvägs-anläggningen mellan sjöarne Barken
och Wessman, grundar sig på Stats-Utskoltels Utlåtande JVS 175.
128 angående kommunikalions-leden mellan Asa-sjön och Carlshamn, innehåller
de härom meddelade beslut, enligt Utskottets Utlåtande JVS 163.
129 §, angående jernvägs-anläggningen mellan Hudiksvall och sjöarne Dellen, innefattar
de rörande denna jernvägs-anläggning meddelade beslut och de stadgade
vilkoren för lånet dertill, eldigt Utskottets Utlåtande JVS 235, sidd. 5—6.
130 §, angående jernvägs-anläggningarne mellan Söderhamn och Bollnäs, grundar
6
Stals-Utskollels Memorial M 281.
sig på Hikels Ständers beslut, genom bifallandet af Utskottets hemställan, sid. 9,
i samma Utlåtande.
151 §, angående en ny kommunikations-lcd från de inre delarne af Jemtland lill
Nordsjön, grundar sig på Utskottets bifallna framställningar i Utlåtandet JV1 144,
sidd. 11—12.
152 §, angående anslag till väganläggningar och vägförbättringar, öfverensstämmer
med Siats-Utskottets hemställan i l:a punkten af Utlåtandet M 158, sid. 8.
155 §, angående väganläggning mellan Wester- och Öster-Dalarne samt mellan
Ofver-Torneå och Pajala socknar, grundar sig på hvad Rikets Stander beslutat,
genom lemnadt bifall till Utskottets tillstyrkanden i 9:e och U:c punkterna af
samma Utlåtande, sidd. 14 och 17—18.
154 (§, angående ett lån till Thorsångs församling för 2:ne brobyggnader, öfver
ensstämmer
med den af Rikets Ständer gillade 14:de punkten af samma Utlåtande.
155 §, angående anslag till mindre hamnbyggnader och å-rensningar, innehåller
Rikets Ständers beslut enligt 15:de punkten af samma Utlåtande, sidd. 21—22.
156 §, angående hamnbyggnaden vid Färjestaden på Oland, äfvensom hamnanläggningen
vid Falkenberg, Strömstad och Carlstad, innefattar Rikets Ständers härom
meddelade beslut, enligt 19:de, 25:dje, 24:de och 57:de punkterna af samma
Utlåtande, sidd. 26, 52, 55 och 54.
157 §, angående ytterligare lån för sänkning af sjöarne Rengen, Jernlunden och
Åsunden i Östergöthland, innehåller de af Rikets Ständer rörande detta lån,
enligt 52:a punkten af ofvannämnda Utlåtande, sidd. 45—46, fattade beslut.
158 <§, angående statsbidrag för vatten-aftappningar, grundar sig på Stats-Utskottets
bifallna hemställan i 41 :a punkten af samma Utlåtande, sid. 65.
159 §, angående upprensningen af Storån inom Tjellmo socken i Östergöthland,
innehåller det enligt Förstärkta Stals—Utskottets Memorial JVs 258, sidd. 1 och 2,
af Rikets Ständer fattade beslut.
140 §, angående vilkoren för statsbidragen till väg-anläggningar och valten-aftappningar
m. m., är af Rikets Ständer redan godkänd, genom bifall till Stats—Utskottets
Memorial JY° 159.
141 §, an gående påskyndande af skatte-förenklingens verkställighet, innehåller dels
hvad Rikets Ständer, genom bifallande af Utskottets Utlåtande Jtä 185, sid. 11,
beslutat, dels den i 1854 års reglemente, § 168, meddelade föreskrift, rörande
det anslag, som för samma ändamål vid sednaste riksdag beviljades.
142 §, angående inköp för statens räkning af Kamererare!! Sandbergs samlingar
rörande svenska kameral-väsendet, grundar sig på Rikets Ständers beslut, genom
bifall til! Stats-Utskottets hemställan i Utlåtandet J\s 245, sid. 12.
145 §, angående restitution lill innehafvare af komministers-boställen i Stockholms
Slats-Ulskotlels Memorial JM 28!.
7
län, grundar sig pä Stals-Utskotlets, af Rikets Ständer bifallna, Utlåtande JM
85, sid. 9.
144 §, angående medgifven vilkorlig ersättning till forre Lands-kamereraren S.
Lindberg, innefattar Rikets Ständers beslut enligt Förstärkta Stals-Utskoltels Memorial
JM 257.
145 §, angående skade-ersätlning till några jordegare inom Leksands socken i
Kopparbergs län, grundar sig på Stals-Utskottets bifallna Utlåtande JM 105.
146 §, angående anslag för inköp af Landshöfdinge-residenshuset i Hernösand, innefattar
Rikets Ständers, genom bifall lill Stals-Utskottets hemställan, 28:de sidan,
i Utlåtandet JM 136, fattade beslut.
147 angående reparalions-arbeten å Wadstena och Kalmar slott, grundar sig
på hvad Stals—Utskottet derom hemställt i samma Utlåtande, sidd. 21 och 22.
148 <§, angående inköp af det s. k. Geijerska huset på Riddareholmen, grundar sig
på Stats-Utskottels, af Rikets Ständer bifallna, tillstyrkande i Utlåtandet JM 189,
sid. 4.
149 §, an gående ombyggnaden af Drottningholms bro, grundar sig på Stals-Ulskotlets
hemställan i Utlåtandet JM 136, sidd. 19 ocb 20.
150 §, angående stats-bidrag till staden Eksjö efter den nämnde stad år 1856
öfvergångna eldsvåda, innefattar Rikets Ständers beslut, genom bifall till Stats
Utskoltets
Utlåtande JM 83.
151 §, angående kolonien St. Barthelemys förvaltnings-kostnader, upptager Rikets
Ständers enligt Stats-Utskottels Utlåtande JM 136, sid. 22, fattade beslut.
152 §, angående gratifikation lill Kamereraren i Stats-konlorets Kammar-kontor,
grundar sig på Utskottets hemställan i Utlåtandet JM 136, sid. 31.
153 §, angående reparations-arbetena å Skara och Westerås domkyrkor, upplager
de för dessa arbeten vid denna riksdag, enligt Stats-lJlskottels Utlåtanden N:ris
117 ocb 258, beviljade stats—bidrag.
154 §, angående Wallentuna församlings kyrkobyggnads-lån, innehåller Rikets
Ständers, genom iemnadl bifall till Stats-Utskottets Utlåtande JM 116, fattade beslut
med afseende på sagde lån.
155 §, angående anslagen till bildande af en kapell-församling inom Pajala socken,
grundar sig på Rikets Ständers beslut, genom bifall till Stats-Utskottels tillstyrkan
i 11: t o punkten af Utlåtandet JM 148, sid. 11.
156 §, angående anslag (ill kapellpredikantsboställe inom Tyngsjö kapell-lag i Malungs
socken, grundar sig på 7:do punkten af samma Utlåtande, sid. 7.
157 §, angående ytterligare anslag till lärohus-byggnaderne i Wexiö och Wisby,
grundar sig på 105 punkten i samma Utlåtande, sid. 20 (sednare afdelningen).
158 §, angående anslagen för skolbus-byggnaderna i Götheborg, Uddevalla och Ny
-
8
Stals-Utskottels Memorial JVs 281.
köpin", innehåller Rikets Ständers beslut, enligt 104 punkten af samma Utlåtande,
sidd. 23—26 samt Förstärkta Stats-Ulskoltels Memorial JVs 216, sid. 18.
159 §, an gående beviljade anslag för vetenskapliga institutionerna vid Upsala och
Lunds Universiteter, grundar sig på följande punkter i Utlåtandet JV° 148, nemligen:
lista morn., angående vesthusen vid Botaniska Institutionen i Upsala, 82 punkten,
sid. 4 (sednare afdelningen), 2:dra morn., angående laboratorii-byggnaden i Lund,
på 83 punkten, sidd. 5—6, 3:dje momentet, angående apterande af laborationsrummen
uti Kemiska lnstitutionshuset i Upsala, 79:de punkten, sid. 1, 4:de
momentet, angående första uppsättningen af instrumenter och förnödenheter vid
kemiska undervisningen och arbetena, samma puokt, 5:te morn., angående brister
i Upsala botaniska museum, 80:de punkten, sidd. 1—2, 6:te morn., angående
inköp af en refraklor för Observatorium i Upsala, 81 punkten, sid. 3.
160 <§, angående tillbyggnad af Vetenskaps-Akademieus hus, grundar sig på 109
punkten af meranämnda Utlåtande, sidd. 35—56.
161 §, angående instrumenter för meteorologiska observationer, grundar sig på 54
punkten af samma Utlåtande, sid. 79 (förra afdelningen).
162 §, angående inköp af en astronomisk glob, grundar sig på 128 punkten af
samma Utlåtande, sid. 50 (sednare afdelningen).
163 §, angående inköp af Geschwornern J. A. Buscbs lärobok i afseende på nya
mynt- och inått-systemen, grundar sig på 124 punkten af samma Utlåtande,
sid. 48.
164 §, lista morn., angående ett plancheverk öfver Svenska svamparterna, grundar
sig på 89:de punkten af samma Utlåtande, sid. 8; 2:dra punkten, angående plancheverk
öfver fornsaker och medeltids—sigillér, grundar sig på 90 punkten af meranämnda
Utlåtande, samma sida, 3:de morn., angående fortsatt utgifning af plancheverket
Fordna och Närvarande Sverige, grundar sig på 118:de punkten af samma
Utlåtande, sidd. 45—44.
165 §, angående anslag lill runstenars uppsökande och aftecknande, grundar sig pl
123 punkten af samma Utlåtande, sidd. 47—48.
166 §, angående understöd för arbetet Svenska språkets lagar, grundar sig på 120:de
punkten af samma Utlåtande, sidd. 45—46.
167 §, angående fortsatt anslag för en ordbok öfver Svenska språket, grundar sig
på 87 punkten af samma Utlåtande, sidd. 7—8.
168 §, an gående understöd för utgifning af Svenskt Diplomatarium, grundar sig
på 121 punkten af samma Utlåtande, sidd. 46—47.
169 §, an gående utgifning af äldre historiska handlingar, grundar sig på 98:d«
punkten af samma Utlåtande, sid. 14.
170 §, angående utskrifning af registratur inom Kongl. Majtis Kansli, grundar sig
på 97 punkten af samma Utlåtande, sid. 15,
171
Stats-Utskoltets Memorial Jti 281.
171 §, angående inredning af historiska museum och myntkabinettet, grundar sig
på 91 punkten af samma Utlåtande, sid. 9.
172 §. angående ytterligare anslag till Nationulmusei-byggnaden, grundar sig på
96:te punkten af samma Utlåtande, sidd. 12—15.
175 §. angående stipendier vid Gymnastiska Central —institutet, grundar sig på 59
punkten af samma Utlåtande, sid. 61 (förra afdelningen)
174 §, l:sta morn., angående ersättning af bristen i Hospitals-fondens tillgångar,
grundar sig på 95 punkten af samma Utlåtande, sid. 12 (sednare afdelningen);
2:dra morn., angående anslag till fortsättning af byggnaderna för nya bospitalsinrättningen
vid bufvudstaden, grundar sig på 94 punkten af samma Utlåtande,
sid. 12; 5:dje punkten, angående byggnads-anslag till Götheborgs hospital, grundar
sig på 95 punkten af samma Utlåtande, sidd. 9 och 10.
175 g. an gående anslag till en ny byggnad vid institutet för blinda och döfstumma,
grundar sig på 100 punkten af samma Utlåtande, sid. 16, och motsvarar l:sta
momentet, 145 § af 1854 års reglemente.
176 §, angående anslag till möbler rn. m. vid Veterinär-inrättningen i Stockholm,
grundar sig på 110 § af samma Utlåtande, sid. 58.
177 §, angående ersättning lill Rektor vid Lindes stads skola, grundar sig på
Rikets Ständers beslut, enligt Förstärkta Stals-Utskottets Memorial JV2 216,
sid. 15.
178 §, angående löneförbättring för lärarne vid stads-peedagogierne, grundar sig
på 128:de punkten i oftanämnda Utlåtande, sid. 50.
179 §, angående löneförhöjning för Statens tjenstemän under sistlidet år, innehåller
Rikets Ständers, enligt Förstärkta Stats-Utskoltets Memorial JV2 275, fattade
beslut.
180 §, angående upprätthållande af pensioneringen vid Arméens pensions-kassa,
innehåller Rikets Ständers beslut, genom bifallandet af Stats-Utskottets Utlåtande
jys 52.
181 §, angående ökad ersättning till Wadstena Krigsmanshus-kassa och AmiralitetsKrigsmans-kassan
för rusthålls- och en per mille-afgifterna, innefattar hvad Rikets
Ständer rörande denna ersättning under sednast förflutna 5:ne år beslutat, genom
bifall till Stats-Utskoltets Utlåtande Jtä 155.
182 §, angående 2:ne allmänna stadganden i afseende på alla under denna riksdag
till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade stats-ulgifler, är lika lydande med
154 ^ i det för detta Verk nu gällande reglemente.
185 §, angående ersättningen af de förluster, som för Rikets Ständers Rank kunna
uppkomma genom det till handelns och näringarnes understödjande upptagna lån
samt den genom Ranken i anledning häraf verkställda utlåning innefattar Rikets
Ständers härom, enligt Ranko-Utskottels Utlåtande JVs 66, vidtagna beslut.
Bih. till R. St. Prot. 1856 — 1888. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 28 Häft. 2
10
Stais Utskottets Memorial JYi 281.
Slutligen anser sig Stats—Utskottet böra upplysningsvis erinra, att de under
innevarande Riksdag beviljade anslagen för folk-undervisningens beftämjande, i enlighet
med den förut iakttagna och nu bibehållna uppställningen af Reglementet
för Riksgälds-kontoret, komma att i det nya Reglementets nästa afdelning intagas.
Stockholm den 25 Februari 1858.
Förslag
tili
Reglemente får Riksgälds-kontoret.
(Fortsättning.)
Under innevarande Riksdag beviljade och till utgående från Riksgälds-kontoret
anvisade stats-utgifter.
% 96.
Rikets Ständer, som jemväl under denna Riksdag beviljat åtskilliga lill de
ständiga stats-behofven icke hänförliga anslags-summor, hafva beslutat, att dessa,
jemte alla andra nu beviljade anslag, hvilka icke äro till årligt utgående under
Riks-statens särskilda hufvud —titlar anvisade, äfvensom här nedan omförmälda låneunderstöd,
skola af Riksgälds-kontorets medel bestridas i den ordning, som lör
hvarje särskild anslags- och låne-summa blifvit fastställd; börande, sedan den bestämda
utbetalnings-tiden inträdt, hvatt och ett anslag eller lån, derest icke vissa
terminer för dess utbekommande äro löreskrifna, utbetalas på en gång eller i män
af skeende reqvisitioner.
Stats-Utskottets Memorial M 281.
14
§ 97.
Med bifall till Kongl. Majrts, i fråga om reglering af utgifterna under Riksstatens
Förslå Hufvud-tit el gjorda framställningar, hafva Rikets Ständer beviljat och
till utgående från Riksgälds kontoret anvisat följande 2:ne särskilda, under nästlidet
år redan utbetalda, anslag, nemligen:
l:o för inredande af den våning, sorn Deras Kongl. Högheter Hertigen och Hertiginnan
af Östergöthland bebo i det åt Deras Kongl. Högheter upplåtna palats
här i hufvudsladen, samt för anskaffande af nödiga möbler i samma våning
och inventarier för Deras Kongl. Höghelers bosättning, Ett hundra femtio
lusen R:dr; och
2:o lyllnads-anslag till H. K. H. Hertigens af Östergöthland hofhållnings-kostnader
för sistlidet år, Nittiosex tusen R:dr.
§ 98.
För uppförande af läns-fängelser efter cell-sgstemet, hafva Rikets Ständer ytterligare
anslagit en summa af Fyra hundra femtio tusen R:dr, som under hvartdera
af åren 1858, 4859 och 4860 skall med en tredjedel, eller 4 50,000 R:dr, från
Riksgälds-kontoret utbetalas på sätt Kongl. Maj:t behagar föreskrifva.
§ 99.
Utom de vid innevarande Riksdags stats-reglering å Riks-statens Fjerde Hufvudlitel
uppförda anslags-summor, hafva Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition
beviljat nedannämnde särskilda anslag för landl-försvaret tillhörande föremål;
hvilka anslag böra af Riksgälds-kontoret, uppå vederbörliga reqvisitioner, utbetalas,
nemligen:
4:o till inköp af 42 nya hästar för Svea Artilleri-regemente, Fem tusen fyra
hundra R:dr;
2:o till anskaffning af 39 ammunitions-vagnar för fält-artilleriet, 15,240 R:dr årligen
under åren 4858 4859 och 4860, eller tillsammans Fyratiofem tusen
sex hundra tretio R:dr;
3n till anskaffning af 42,000 refflade infanteri-gevär, 450,000 R:dr ärligen under
sagde år, eller tillsammans Fyra hundra femtio tusen R:dr;
4:o lill fortsättande af Carlsborgs fästnings-byggnad, 4 00,000 R:dr årligen under
ofvannämnde 3 år, eller tillsammans Tre hundra tusen R:dr;
5:o <11 fästnings-byggnads-arbelens utförande vid Carlskrona, 80,050 R:dr årligen
inder samma år, eller tillsammans Två hundra fyratio tusen ett hundra
hmlio R:dr;
Stats-Ulskoltels Memorial M 281.
6:0 lill utförande af dylika arbeten vid Waxholm, 90,000 R:dr årligen under dessa
år, eller tillsammans Två hundra sjulio tusen R:dr;
7:o till vidtagande af förberedande åtgärder för Stockholms förseende med befästningar
och till dessa befästningars påbörjande å nämnde stads södra sida, i
mån af behof, 100,000 R:dr för hvartdera af åren 1859 och 1860, eller
tillsammans Två hundra tusen R:dr;
8:0 till befästnings-arbeten vid Slite på Gottland, 37,768 R:dr 7 öre under hvartdera
af åren 1858 och 1859 samt 37,768 R:dr 8 öre under år 1860 eller
tillsammans Ett hundra tretton tusen tre hundra fyra R:dr 22 öre;
9:o till ersättning för de arrende- och hyres-medel, som hittills tillflulit Kongl.
Krigs-kollegii Forlifikations-afdelning från Kalmar f. d. fästning tillhörande
vallar och lägenheter, 1,650 R:dr årligen under åren 1858, 1859 och 1860,
eller tillsammans Fyra tusen nio hundra femtio R:dr;
10:o till bildande af material-förråd för fältbrygge-utredning vid arméen, 10,000
R:dr ärligen under dessa 3:ne år, eller tillsammans Tretio tusen R:dr;
11 :o till uppförande af en kasern-byggnad in. m. på Ränneslätt för Smålands
Uussar-regemente, Tjugenie tusen två hundra R:dr;
12:o till uppförande af nödiga förrådshus för bevarande af bevärings-manskapets
materiel, Sjutiofem tusen R:dr;
13:o till fortsättning af Topografiska Korpsens arbeten, 27,000 R:dr årligen under
åren 1858, 1859 och 1860, eller tillsammans Åttioett tusen R:dr;
14:o till betäckande af skillnaden mellan lillgångarne och kostnaderne för indelta
arméens utredning, 4,963 R:dr 83 öre årligen under samma år, eller tillsammans
Fjorton lusen ätta hundra nittioen R:dr 49 öre;
15:o till ökade kostnader för underhållande af beklädnads- och utrednings- m. fl.
persedlar vid Svea och Andra Lifgardes-regementena samt Lifgardet till häst
och Kronprinsens Hussar-regemente, 32,061 R:dr 50 öre årligen under åren
1858, 1859 och 1860, eller tillsammans Nittiosex tusen ett hundra åttiofyra
R:dr 50 öre;
16:o till ökade beklädnads-kostnader för Sappör-truppen, 3,052 R:dr 28 öre årligen
under dessa 3 år. eller tillsammans Nio tusen ett hundra femtiose:
R:dr 84 öre;
17:o till enahanda ökade beklädnads- rn. fl. kostnader för år 1857, som i n;st
ofvanstående 2:ne momenter äro för de 3:ne följande åren anvisade, TrelioDm
tusen ett hundra fjorton R:dr;
18;o till ökade kostnader för manskapets beklädnad vid Svea och Götha Artittriregementen,
15,187 R:dr 91 öre årligen under åren 1857, 1858, 185f och
1860, eller tillsammans Sextio tusen sju hundra femtioen R:dr 64 öre;
19:o till underhållande af bevärings-manskapets beklädnad, 84,000 R;dr trligen
Stals^Vt skottets Memorial M 281.
IS
under åren 1888, 1889 och 1860, eller tillsammans Två hundra femtiotvå
tusen R:dr;
20:o till anskaffning af 1,300 tält för bevärings-manskapets vapen-öfning ar samtidigt
med arméens gamla stam. Ett hundra tretio lusen R:dr, och
21:o till betäckande af bristen i 1887 års anslag för värfvade garnisons-regementenas
mathållning, Ett hundra femtio tusen R:dr.
§ 100.
För alt användas till understöd åt officerare af arméens särskilda hufvudvapen,
som inträda i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhållande med
Sverige stående makt, hvars armé, till större eller mindre del, befinner sig på krigsfot,
hafva Rikets Ständer å Riksgälds-kontoret anvisat ett till Kongl. Maj:ts disposition
stuldt anslag af 9,000 R:dr för hvart och ett af åren 1888, 1889 och
1860, eller tillsammans Tjugesju tusen R:dr; börande alltså utbetalningen af detta
anslags årliga belopp verkställas i öfverensstämmelse med Kongl Maj:(s derom meddelade
föreskrift.
§ 101.
Såsom godtgörolse för sammanfattning af statistiska uppgifter öfver samtliga
kostnaderna för de särskilda föremål, som tillhöra Kongl. Krigs-kollegii förvaltning,
har under den lid innevarande Riksdags stals-reglering kommer att omfatta en
anslags-sumtna af Två tusen R:dr blifvit af Rikets Ständer beviljad och ställd till
Kongl. Maj:ts disposition, hvilken anslags-suinrna bör, i den ordning Kongl. Maj:t
föreskrifver. af Riksgälds-kontoret utbetalas.
§ 102.
Med afseende å den inträffade stegringen i lefnads-lörnödenheternas pris, hafva
Rikets Ständer å Riksgälds-kontoret anvisat och ställt lill Kongl. Maj:ts disposition
dels en summa af Ett hundra aderton tusen ett hundra sjulio R:dr 48 öre, att
såsom gratifikationer för nästlidet år tilldefas i tjenst varande llnder-officerare och
deras vederlikar vid garnisons-regementena och Artilleriets tyg- och handtverksstater
samt vid Flottan och Marin-regemenlet och dels en summa af Sextiotre
tusen R:dr, att likaledes gratitikationsvis för samma år fördelas mellan dåvarande
personalen vid Flottans handtverks-, timmermans- och machinist-stater; börande hvad
af dessa medel icke redan under Riksdagens lopp utbekommits i den ordning,
Kongl. Maj:t föreskrifvit, af Riksgälds-kontoret tillhandahållas.
14
Stats-Utskottets Memorial M 281.
§ 103.
Med anledning al Kongl. Maj:ts Nådiga framställningar om anvisando af medol
för Sjö-försvarets hehof samt dertill hörande föremål, hafva Rikets Ständer, utöfver
de å Riks-stalens Femte llufvud-litel uppförda årliga utgifter, beviljat och anvisat
följande tillfälliga eller extra anslag att från Riksgälds-kontoret utgå med en tredjedel
utaf det anslagna beloppet under hvarldera af åren 1838, 1839 och 1860; och
böra alltså dessa anslags-summor, enligt Kongl. Majits Nådiga föreskrift, af Riksgälds-kontorels
medel, efter erhållna reqvisitioner, utbetalas, nemligen:
l:o för nybyggnad och fullständig komplettering af en ång-fregall och sex ängkanonslupar
samt anskaffning af en eller flera rodd-kanonbåtar af ändamålsenlig
modell, En million fem hundra sextionio tusen sju hundra trelionio
R:dr;
2:o för linieskeppet Skandinaviens komplettering till segelskepp, Ett hundra nio tusen
nio hundra femtioåtta R:dr;
3:o för åtskilliga af Kongl. Majit föreslagna byggnads-arbeten och anskaffningar vid
Flottans stationer, Två hundra tusen R:dr;
4:o för uppförande af en jernbro mellan Skepps- och Kyrkholmarne bär i hufvudstaden,
Tre hundra femtio tusen R:dr.
§ 104.
Till bestridande af omkostnaderna för inventering af Flottans material-förråd
i Carlskrona, har ett förslags-anslag af Fen) tusen R:dr blifvit af Rikets Ständer
anvisadt, hvilket anslag bör, enligt Kongl. 31aj:ts disposition och föreskrift, af Riksgälds-kontoret
för sagde ändamål utbetalas.
§ 105.
Med bifall till hvad Kongl. Majit föreslagit, hafva Rikets Ständer, till ersättande
af den brist i tillgångarne för Flottans matrosers och uppfordrade båtsmäns mathållning,
som för år 1856 uppkommit, beviljat ett anslag af Trctiolre tusen sextiotre
Ridr 71 öre; hvilken summa bör af Riksgälds-kontoret utbetalas efter derå af
vederbörande embetsverk skedd reqvisition.
% 106.
1 anseende till ofvanotnlörmälda prisstegring å iefnads-förnödenbeterna, hafva
Rikets Ständer utom de af denna anledning, enligt § 102, beviljade anslags-summor,
äfven för år 1857 beviljat och till utgående från Riksgälds-kontoret anvisat:
Stats-Utskottets Memorial JYl 281.
15
l:o Femtiofem tusen åttahundra åtta Ridr 6 öre till ersättande af de ökade kostnaderna
för natura-portioner åt uppfordrade båtsmän, jemte dylika vid marinregementet
saint matros- och kanonier-korpserna utspisade portioner; och
2:o Atta tusen sjuhundra sextio R:dr, såsom gratifikationer åt Flottans matroser och
jungman; hörande utbetalningen af dessa medel verkställas på sätt af Kongl.
Majit varder föreskrifvet.
§ 107.
Den af Kongl. Majit äskade och af Rikets Ständer beviljade summa, Ett tusen
fyra hundra Ridr, för beredande af tillgång till utbetalning af 1857 års arfvoden
för Cheferna vid de 9 indelnings-båtsmans-kompanierna, hör, enligt Kongl.
Majlis föreskrift, utaf Riksgälds-kontoret utbetalas.
§ 108.
Till sjöfartens ytterligare betryggande och underlättande genom förbättringar i
fyr- och båk-väsendet å Rikets kuster samt vidtagandet af andra för sådant ändamål
erforderliga åtgärder, hafva Rikets Ständer beviljat följande lill utgående från
Riksgälds-kontoret anvisade anslags-suinmor, hvilka alltså böra, enligt Kongl. Majits
disposition och i mån af behof, efter vederbörliga reqvisitioner utbetalas, nemligen:
l:o för uppförande af 2:ne fyrar på Gottska Sandön, 65,000 Ridr under hvardera
af åren 1858 och 1859 eller tillsammans Etthundratretio tusen Ridr;
2:o för anskaffning och utläggning af ett fyrskepp på Finngrunden, ett förslagsanslag
af Sjutio tusen Ridr;
3:o för uppförande af en fyr på Agön, ett dylikt anslag af Femton lusen Ridr;
4:o för en fyrs uppförande på Brämön, eller på annat, af Kongl. Majit lämpligt
befunnet, ställe i trakten deraf, Fyratio tusen Ridr;
5:o för uppförande af en fyr på Bjurö- och en på Hernö-klubb samt en på klippan
Björn, 44,500 Ricir under hvartdcra af åren 1858 och 1859 eller tillsammans
Åttationio tusen Ridr; varande vid nu uppräknade anslag till fyrars
uppförande samt lill fyrskeppet på Finngrunden det vilkor fästadt, att statsverket
lör dessa fyr-inrättningars framtida underhållande icke betungas med några
särskilda utgifter utöfver dem, hvartill fyr- och båkmedlen lemna tillgång;
och 6:o för sjömärkens anbringande, företrädesvis i farvattnen norr om Stockholm,
8,000 Ridr under hvarldera af åren 1858 och 1859, eller tillsammans Sexton
tusen Ridr.
§ 109.
Jemte det vid innevarande riksdags statsreglering särskildt årligt anslag blifvit
å Riks-stalens Sjette hufvud-titel uppfördt för ett statistiskt embetsverk, under be
-
ifi
Siats-Ulskoltets Memorial M 281.
Dämning Statistiska Tabell-kommissionen, hafva Rikels Ständer, med afseende å detta
embetsverks inrättande, anvisat lill utgående från Riksgälds-kontoret, dels såsom
hyresmedel, intilldess embets-lokal derför hinner anskaffas i något Kronans bus, en
summa af Ett tusen R:dr årligen under den tid, samma statsreglering kommer att
fortfara, och dels, för en gång, till anskaffning af nödiga inventarier, Ett tusen femhundra
Riksdaler; kommande vid dessa medels utbetalning från Riksgälds-kontoret
de föreskrifter, som derom varda af Kongl. Maj:t meddelade, att tjena lill efterrättelse.
§ 110.
På det att arbetet med sockne-karteverkets utförande må kunna forlskyndas,
hafva Rikets Ständer, utom det dertill å sistnämnda hufvud—ti tel uppförda anslag af
6,000 R:dr, anvisat ett extra anslag, att under de år, denna riksdags statsreglering
kommer att omfatta, för samma ändamål från Riksgälds-kontoret utgå med Femton
tusen sjuhundra femtio R:dr årligen och disponeras på sätt Kongl. Maj:l finner
lämpligt; hvadan detta anslagsbelopp alltså bör i öfverensstämmelse med Kongl.
Mnjrts föreskrift tillhandahållas och utbetalas.
§ Hl
Såsom vedergällning för Majoren A. Hahrs använda arbete och kostnader för
utgifningen af en generalkarta öfver Sverige, hafva Rikels Ständer, med bifall till
Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, tillerkänt honom en gratifikation af Tre
tusen R:dr, hvaraf Riksgälds-kontoret borde utbetala halfva beloppet genast och den
andra hälften så snart 5:te och 6:te bladen utaf kartan utkommit.
§ 112.
Utöfver det för skiften och afvittringar på Riks-statens 6:te hufvud—titel uppförda
anslag af 63,000 R:dr, hafva Rikets Ständer, för enahanda ändamål, å Riksgälds-kontoret
anvisat och ställt lill Kongl. Maj:ts disposition en summa af Etthund
rasjuttioett tusen R:dr; hvaraf en tredjedel, eller 57,000 R:dr, bör under hvart
och ett af åren 1858, 1859 och 1860, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift, af detta
verks medel utbetalas.
§ 113.
För att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, i mån af behof och emot behörig
redovisning, användas till bestridande af kostnader för anskaffningen och förvarandet
-
Ståts-Utskottets Memorial M 281.
17
det af de vid General-Landtrnäteri-kontoret äfvensom Provins-Landtrnäteri-kontoren
erforderliga likare och modeller m. m. för de antagna och påbjudna nya måtten och
viglerna, hafva Rikets Ständer beviljat ett anslag al Tjuge tusen R:dr, som likaledes
bör på det sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t föreskrifver, af Riksgäldskontoret
utbetalas.
Derjemte har ett anslag af Feni tusen R:dr blifvit beviljadl att likaledes på
det af Kongl. Majit föreskrifna sätt från Riksgälds-kontoret utbetalas för nya målkärls
och vigters inköpande åt krono-magasinerna och bagerierna.
§ 114.
1 anseende till behofvet af en tillräckligare och lämpligare lokal för det här i
hufvudstaden befintliga Teknologiska institut, hafva Rikets Ständer beviljat följande
anslag, nemi.:
l:o till uppförande af en ny byggnad för nämnde institut, Trehundranittio tusen
R:dr;
2:o lill institutets aptering i den nya lokalen, Tretio tusen R:dr; hvilka tvänne anslagssummor,
utgörande tillsammans 420,000 R:dr, höra i mån af behof utgå
under åren 1858, 1859 och 1860 med 140,000 R:dr årligen; och
3:o till inköp af tomt för ifrågavarande ändamål, derest någon sådan af tjenlig beskaffenhet,
tillhörande kronan, icke kan blifva tillgänglig, Sextio tusen R:dr;
hvaremot köpeskillingen för det af samma institut hittills begagnade hus skall
till Stats-verket ingå; börande de sålunda anslagna beloppen, i öfverensstämmelse
med hvad härom varder af Kongl. Majit föreskrifvel, från Riksgäldskontoret
utbetalas.
§ 113.
Till befrämjande af de med nedannämnde undervisnings-anstalter afsedda ändamål,
hafva Rikets Ständer anslagit:
l:o för anskaffning af erforderliga läro -apparater vid tekniska skolorna i Malmö,
Örebro, Norrköping och Borås, 4,500 Ridr för hvar och en af dessa skolor,
eller tillsammans Aderton lusen Riksdaler:
2:o för behölliga fysiska apparaters och mekaniska modellers anskaffande åt Svenska
Slöjdföreningens i hufvudstaden inrättade skola, Nio tusen Ridr, under vilkor,
att, i läll nämnde skola af en eller annan orsak kommer att upphöra, de för
statens medel inköpta modellerna och apparaterna skola till Teknologiska institutet
öfverlemnas; och
Bih. lill R. St. Brot. 1856—1828. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 28 Hdfl. 3
18
Stals-Utskottets Memorial M 281.
3:o till aflönande af lärare och underhåll af elever vid skeppsbyggeri-institutet i
Carlskrona, äfvensom till andra för della institut erforderliga utgifter, 5,000
R:dr årligen under åren 1858, 1859 och 1860, eller tillsammans Femton
tusen R:dr. Utbetalningen utaf dessa 3:ne anslag bör af Riksgälds-konloret
verkställas enligt Kongl. Maj:ts derom meddelade föreskrifter.
§ 116.
För slöjdexpositioners befrämjande har en summa af Fyra tusen femhundra
R:dr blifvit anslagen, hvilken jemväl bör af Riksgälds-konloret utbetalas i öfverensstämmelse
med Kongl. Majtts disposition och föreskrift.
§ 117.
Likaledes bör ett af Kongl. Maj:t föreslaget och af Rikets Ständer beviljadt
anslag å Tre tusen R:dr lill vetenskapliga undersökningar rörande fiskerierna, på
sätt Kongl. Maj:t lärer föreskrifva, af Riksgälds-kontoret. utbetalas med 1,000 R:dr
under hvart och ett af åren 1858, 1859 och 1860.
§ H8.
För anställande af geologiska undersökningar och utgifning af derpå grundade
geognostiska kartor, bar till Kongl. Majrts disposition under den tid, innevarande
riksdags statsreglering kommer att omfatta, anvisats ett belopp af Sextio tusen R:dr,
som, för alt till omförmälda ändamål användas, bör, med iakttagande af Kongl.
Maj:ts derom meddelade föreskrift, under denna tid af Riksgälds-kontoret tillhandahållas
och uppå vederbörliga reqvisitioner utbetalas.
§ 119.
Såsom bidrag lill uppförande och inredning af ett nytt, för gårdsfolket afsedt,
boningshus å Landtbruks-Akademiens experimentalfält, hafva Rikets Ständer anslagit
en summa af Sex lusen R:dr, hvilken jemväl, efter vederbörligen skedd reqvisition,
bör af Riksgälds-kontoret utbetalas.
§ 120.
] sammanhang med andra under denna riksdag fattade beslut om ett Landtbruks-instituts
inrättande i Skåne, hafva Rikets Ständer till inlösen af arrendet,
samt uppförande af byggnader och anskaffning af inventarier m. m. å kungsgården
Staii-Ulikoltets Memorial M 281.
19
Alnarp, hvilken kommer att till delta institut användas, beviljat ett anslag af
Etthundrasjuttiofem lusen R:dr, alt ulga med 100,000 R:dr under loppet af innevarande
år och med 73,000 R:dr under nästa år; börande dessa summor i föreskrifven
ordning af Riksgälds-kontoret Institutets styrelse tillhandahållas.
§ 121.
För att vid landtbruksmöten användas till utdelning af premier för djur, redskap
och ladugärds-produkter utaf utmärktare slag, har ett anslag af Nio tusen
R:dr blifvit af Rikets Ständer boviljadt, hvilket Riksgälds-kontoret enligt Kongl.
Majlis disposition bör utbetala.
§ 122.
För ledningen och tillsynen vid allmänna arbetsföretag, jemte undersökningar
om dylika företag, äfvensom för bildande af skicklige Civil-ingeniörer, hafva Rikets
Ständer beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition ställt följande anslag, som under
åren 1858, 1839 och 1860 böra, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj.ts nådiga
föreskrifter, efter hvarje års början, af Riksgälds-kontoret utbetalas med här nedan
uppgifna årliga belopp, nemligen:
l:o till aflöning för Styrelsen öfoer allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess
tjenstebiträden såväl i hufvudstaden, som i landsorterna, 26,930 R:dr årligen,
eller tillsammans Åttatio tusen åttahundrafemtio R:dr;
2:o till undersökningar och inspektions-kostnader vid allmänna arbeten, 23,000
R:dr årligen, eller tillsammans Sjutiofem tusen R:dr;
3:o till arfvoden för lärare vid Mariebergs artilleri-läroverk i de kunskapsämnen,
som tillhöra civil-ingeniörer, 3,000 R:dr årligen, eller tillsammans Nio tusen R:dr;
4:o till stipendier för elever, som vid nämnde läroverk genomgå den för Civilingeniörer
bestämda kurs, likaledes 3,000 R:dr årligen, eller tillsammans Nio
tusen R:dr.
§ 123.
Jemte det Rikets Ständer medgifvit, att Kongl. Stats-kontoret må af Riksgälds-kontoret
erhålla ersättning för hvad icke blifvit godlgjordt genom den enligt
afgifven redovisning återstående behållningen utaf del före innevarande riksdag från
förstnämnda embetsverk med 23,500 R:dr utbekomna förskott till undersokningsm.
fl. kostnader i afseende på förestående jernvägs-anläggningar, hafva Rikets
Ständer anvisat till Kongl. Maj:ts disposition ett särskildt anslag af Etthundrafemtio
tusen R:dr för bestridande af de kostnader, som äro förenade med anställandet af
20
Sluls-Ulskottels Memorial M 281.
noggranna och fullständiga icke blott tekniska och topografiska, utan äfven statistiska,
landets industri och rörelse isynnerhet omfattande, undersökningar rörande
de för statens räkning ifrågaställa jernvägs-anläggningar; hörande alltså denna
anslagssumma af Riksgälds-konlorel hållas Kongl. Maj:t tillhanda samt utbetalas i
den ordning, som af Kongl. Maj:t varder föreski ifven.
.§ *24.
Med fortsatt tillämpning af den, i fråga om verkställigheten af de inom Sverige
orfordeiliga jernvägs-anläggningar under sednaslo riksdag antagna och fastställda
grundsats, att alia stambanor dädanefter skulle anläggas och utföras genom statens
omedelbara försorg, samt alt de med sådana banors anläggande förenade kostnader
i allmänhet skulle af staten bestridas, hafva Rikets nu församlade Ständer beviljat
och till utgående under dels sistförlidet' år och dels innevarande samt nästkom
mande
Iva år, eller under tiden lill 1860 års slut, anvisat nedanstående anslagssummor,
nemligen:
l:o för påbörjande och fortsättning af arbetena å vestra stambanan från Stock
holm
öfver Södertelje mot Katrineholm, Fern millioner sexbundrasjutionio
tusen R:dr;
2:o för fullföljande af samma stambanas anläggning genom Westergöthland lill och
förbi Götha kanal, Sju millioner sexhundralio tusen R:dr;
5:o för fullbordande af bangården jemte verkstäderna i Götheborg, Fyrahundra
sextiofem tusen R:dr; utgörande således de lör arbetena å vestra stambanan
vid denna riksdag anslagna medel ett sammanräknad! belopp af 13,754,000 R:dr;
4:o för den till Lund färdiga södra stambanans fortsättning till norra ändan af
Finja-sjön, Fyra millioner trehundrasextiofem tusen R:dr;
5:o för påbörjande och grundläggning af sådane arbeten å södra stambanans norra
del från Falköping till Jönköping, som fordra en längre tid för sin fulländning,
En million trehundra tusen R:dr;
6:o för fullbordande af bangården och verkstäderna i Malmö, äfvensom återstående
bangärdsarbeten viii Lund, Tvåhundra sextio tusen R:dr, och således tillsammans
för arbetena å södra stambanan 5,925,000 R:dr;
7:o för anläggningen af en bangård å Södermalm och en reparations-verkstad här
i hufvudstaden, tillsammans Trehundratjuguett tusen R:dr.
Utaf de, vid denna riksdag, till statens jernvägs-anläggningar beviljade anslagssummor,
uppgående till ett sammanräknadt belopp af Tjuge millioner R:dr, bör
hvad för 1857 års arbeten erfordrats och icke redan blifvit från Riksgälds-konloret
utbetaldt, från samma verk uppå vederbörliga reqvisilioner utauordnas; hvarjemte
utaf dessa medel en summa af högst Sju millioner R:dr bör under hvartdera
af åren 4858 och 1859 för sagde anläggningar, i mån af behof, Kongl. Maj:t af
Slats-Ulskottets Memorial JVi 281.
21
Riksgälds-kontoret tillhandahållas; och skall hvad af ifrågavarande anslag dessförinnan
icke blifvit hos detta Yerk lyltadt derifrån i föreskrifven ordning under
loppet af år 1860 utbetalas.
§ 125.
Med afseende å dervid förekommande förhållanden, hafva Rikets nu församlade
Stander flir fortsättning och fullbordande af arbetena å jernvags-anläggningen mellan
Gefle och Fahlan beviljat Gefle-Dala jernvägs-aktie-bolag ett, till utgående (rån
Riksgälds-kontoret jemväl anvisadt, nytt lån å Sex hundra tusen R:dr under nedan
stående
vilkor och förbehåll:
l:o. För denna lånesumtna bör nyssnämnde bolags Direktion, efter dertill
af aktie-egarne enligt bolags-ordningens \ 5 § meddeladt särskildt uppdrag, å bolagets
vägnar, afgifva en sådan skuldförbindelse, som af Fullmäktige godkännes och
antages.
2:o. Utaf lånesumman utbekommes från Riksgälds-kontoret en fjerdedel, eller
Ett hundra femtio tusen R:dr efter ingången af Januari månad innevarande
år 1858, en fjerdedel eller enahanda belopp efter ingången af Maj månad samma
år, en fjerdedel, eller likaledes Ett hundra femtio lusen R:dr, efter ingången af
September månad sagde år, och den återstående fjerdedelen eller Ett hundra femtio
tusen R:dr, efter 1859 års ingång.
3:o. Hvad utaf detta lån icke blifvit i Riksgälds-kontoret lyftadt före den 1
Juli 1859 får icke derifrån utlemnas.
4:o. För de utbekomna låne-medlen skall af ofvannämnde bolag godtgöras
Fem och en half procent årlig ränta, hvilken ränta beräknas från de dagar, då dessa
medel af Riksgälds-kontoret blifvit utbetalda, och erlägges till samma verk vid slutet
af hvarje kalender-år.
5:o. Från och med år 1860 och intilldess lånet blifvit till fullo ålerbetaldt,
skall, före hvarje års utgång, å kapitalet afbetalas minst en tiondedel af hela det
lyftade låne-beloppet.
6:o. I afseende å Statsverkets säkerhet för ej mindre de föreskrifna kapital —
afbetalningarnes, än ränte-liqvidernas noggranna verkställighet höra för öfrigt samma
stadganden tillämpas, som blifvit meddelade rörande det för denna jernvägs-anläggning
under sistförflutna Riksdag af Rikets Ständer beviljade låne-underslöd.
§ 126
Utom det för jernvägs-anläggningen mellan Nora och Ervalla, enligt § 62,
förut från Riksgälds-kontoret utbekomna lån, har för samma jernvägs-anläggning ett
nytt lån å Sjutiofem tusen R:dr under denna Riksdag blifvit Nora-Ervalla jernvägs
-
22
Stats-Utskotlets Memorial M 281.
bolag beviljadt, hvilket lån anvisats att likaledes fran Riksgälds-kontoret utgå under enahanda
betalnings—vilkor, som i nast ofvanstående § blifvit föreskrifna för det GefleDala
jernvägs-aktie-bolag beviljade ytterligare låne-understöd; börande, före den
förstnämnde bolag nu tillerkända låne-summans utbetalning, Riksgälds-kontorct hafva
emottagit sådan skuldförbindelse jemte derför ingången borgen, som af Fullmäktige
godkännes.
§ 127.
Som det bolag, hvilket bildats för att med dertill vid sednaste Riksdag, enligt
ofvanstående § 64, beviljadt lån anlägga en jernväg mellan sjöarm Norra Barken
och Wessman inom Norrberlces och Grangärdes socknar i Stora Kopparbergs län,
åtagit sig verkställa anläggningen af sagde jernväg för begagnande af lokomotiv i
stället för hästkraft; så hafva Rikets Ständer för fortsättningen och fullbordandet
af arbetena å denna nu pågående jernvägs-anläggning mellan nämnde sjöar beviljat
Wessman-Barkens jernvägs-aktie-bolag ett nytt lån å Två hundra tusen R:dr att
jemväl från Riksgälds-kontoret utgå, emot vilkor, att bemälde bolag, genom derför
af dess Direktion afgifven och utaf Fullmäktige godkänd skuldförbindelse, åtager sig
att återbetala delta lån medelst erläggande, före hvarje års slut, af Sex procent utaf
hela den utbekomna lånesumman, dervid Fyra procents årlig ränta kommer att beräknas
å det obetalda kapitalet samt återstoden anses utgöra kapital—afbetalning;
börande, derest det sålunda årligen förfadna inbelalnings-beloppet icke varder i stadgad
ordning erjagdt, dessutom utgöras ränta å detta belopp efter Fem procent för
år räknadt, intill dess detsamma blifvit vederbörligen inbetaldt. Dessutom skall,
innan den beviljade lånesumman ulbekommes, för de stadgade betalnings-vilkorens
fullgörande sådan säkerhet vara ställd, som af Fullmäktige godkännes och anlages.
§ 128.
För beredande af föreslagen kommunikations-led medelst kanal- och slussanläggningar
af sådana dimensioner, att för trafiken lämpliga ångbåtar kunna begagnas,
från Åsa-sjön inom Norrviddinge härad af Kronobergs län genom Helga och
Bergunda m. fl. sjöar till Wexiö samt genom sjöarne Salen och Asnen till Almundsryd,
i närheten af Mörrums «, inom Kinnevalds härad af samma län, äfvensom
för anläggningeu af en till begagnande med lokomotiv afsedd jernväg mellan sistnämnde
ställe och Carlshamn, hafva Rikets Ständer beviljat och till utgående från
Riksgälds-kontoret anvisat ett anslag utan återbetalnings-skvldighet å 825,000 R:dr
och ett lån å 825,000 R:dr, eller tillsammans En million tre hundra femtio tusen
R:dr; hvarjemte Rikets Ständer, i afseende på detta stats-ansiags och låns ut
-
Siats-Utskottets Memorial M 281.
23
bekommande och användande jemle dermed förenade vilkor och åligganden meddelat
nedanstående beslut och stadganden:
l:o. Alla för nämnde vatten-kommunikations- och jernvägs-anläggnings åstadkommande
och begagnande erforderliga arbeten skola, mot åtnjutande af dertill beviljadt
stals-bidrag, utföras och bekostas genom det för detta ändamål bildade särskilda
bolag; börande samma bolag åtaga och förbinda sig att ej allenast, i öfverensstämmelse
med den arbets-plan, som varder af Kongl. Maj:t fastställd, och under
iakttagande af de för arbetenas utförande för öfrigt meddelade föreskrifter, fullborda,
utan ock sedermera för allmänna trafiken öppna och underhålla denna valten-koinmunikatious-
led och jernväg efler deras hela längd.
2:o. Bolagsmännen skola genom skeende aktie-teckning förbinda sig att utaf
egna medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade stats-bidraget erfordras för fullbordandet
af ej mindre nämnde vatten-kommunikations-led med dertill hörande
kanal- och sluss-byggnader, än jernvägs-anläggningen samt anskaffningen af all för
jernvägens begagnande erforderlig materiel; och skall aktie-tecknings-summan utgöra
En million fem hundra tusen R:dr. Dock som en tredjedel af det sålunda tecknade
beloppet är allenast afsedd till Statsverkets betryggande för detta företags utförande
samt de dertill anvisade och utbetalda stats-medlens återbekommande i
motsatt fall, så behöfva aktie-egarne, derest sagde kommunikations-led och jernväg,
genom deras försorg, varda på föreskrifvot sätt och inom stadgad tid fullbordade,
icke erlägga denna tredjedel af tecknings-summan; kommande följaktligen aktieegarnes
ansvarighet för densamma att försvinna efter företagets fullbordande och
godkännande vid derå skeende afsyning, hvarefter kanal-sträckorna och slussarne
samt jernvägen, med hvad dertill hörer, böra utgöra säkerhet för ifrågavarande lån.
De handlingar, som innefatta aklie-egarnes förbindelser att fullgöra den, på grund
af aklie-teckningen, dem åliggande inbetalnings-skyldighet å deras aktier, böra deponeras
och förvaras hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Kronobergs län.
3:o. Bolaget bör vara bildadt och arbetet å kommunikations-leden påbörjadt
före den 1 Oktober innevarande år 1838; skolande de vid denna anläggning erforderliga
arbeten sedermera oafbrutet fortgå och utföras, så att densamma varder
fullbordad och för allmänna trafiken upplåten inom förloppet af den tid, Kongl.
Maj:t vid bolagets oktrojerande kommer att bestämma; och eger Styrelsen för
Allmänna Väg- och Vattenbyggnader att, genom särskildt af Kongl. Maj:t, på Styrelsens
förslog, förordnade sakkunnige män, utöfva tillsyn derå, att arbetena varda
i öfverensstämmelse med vederbörligen fastställda planer utförda, samt att vid verkställigheten
godkända arbets-metoder följas och fullgoda materialier användas.
4:o. Innan större eller mindre del af ofvanomförmälda anslags- och lånesummor
får lyftas, bör bolaget, genom sin Direktion, hafva till Riksgälds-kontoret
aflemnat eller der företett;
24
Slals-Utskoltels Memorial M 284.
a) för hela lånesumman, jemte derå upplöpande ränta, å bolagets vägnar, ut
färdad
skuldförbindelse, som af Fullmäktige godkännes och antages;
b) utaf bolaget, genom Direktionen, ingånget samt af Kongl. Majit i Nåder
antaget kontrakt om utförandet af kanal- och sluss-bvggnaderna samt jernvägen,
jemte alla för deras och den öfriga vatten-kommunikationens begagnande nödvändiga
arbeten, äfvensom anskaffandet af den på jernvägen erforderliga transport-materiel, i
den ordning och inom den tid arbels-planen bestämmer;
c) bevis, att aktie-teckningen, äfvensom den i ofvanstående 2:dra punkt stadgade
deposition af deruti omförmälda handlingar skett för eli belopp, sorn åt
minstone
motsvarar hälften af den föreskrifna lecknings-summan;
d) bevis angående behörig verkställighet af minst Tio procents inbetalning å
alla enligt punkten litt. c. tecknade aktier;
e) vederbörligt intyg, att arbetet inom föreskrifven tid blifvit påbörjadt och
sedermera, i öfverensstämmelse med arbets-planen, fortsatt; samt
f) särskild, likaledes å bolagets vägnar, utfärdad förbindelse, innefattande åtagande
att, under all framtid och utan något ytterligare bidrag af allmänna medel,
vidmakthålla hela denna kommunikations-led, med allt hvad dertill hörer, i sådant
skick, att den kan för allmänna trafiken begagnas.
5:o. Skulle bolaget genom sin Direktion åtaga och förbinda sig att vid samma
tid, som jernvägen öppnas för allmänna trafiken, hafva fullbordat kanal- och slussanläggningarne
jemte öfriga vid kommunikations-leden mellan Salen och Almundsryd
erforderliga arbeten, må, efter iakttagande af ofvanstående härvid tillämpliga
vilkor och i mån af dessa arbetens fortgång, Ett hundra sjutio lusen R:dr utaf
den utan återbetalnings-skyldighet beviljade anslags-summan från Riksgälds-kontoret
utbekommas under innevarande och derpå följande 2:ne år; men den öfriga anslagssummans
utbetalning kommer icke att verkställas förr än efter 1860 års utgång.
6:o. Ulbetalnings-lerminerna för lånemedlen böra lämpas efter antalet af de
för jernvägs-anläggningens verkställande bestämda år, så att under hvarje arbets-års
lopp motsvarande andel af lånesumman får lyftas; dock bör, förr än något utöfver
lånets halfva belopp utbetalas, på förut stadgadt sätt vara styrkt, att hela aktiesumman
är tecknad samt aklie-egarnes förbindelser i afseende på denna summas
utgörande blifvit vederbörligen deponerade.
7:o. Delta lån får, utan ränta och kapital-afbetåjning, innehafves under den
för arbetets utförande afsedda tid, men efter dess förlopp skall å hela den utbekomna
lånesumman, inom slutet af hvarje år, inbetalas Fem procent, hvaraf för
hvad af lånet dessförinnan icke godtgjorts, beräknas Fyra procent årlig ränta, och
återstoden utgör kapital-afbetalning. Skulle det förfallna inbetalnings-beloppet icke
varda i föreskrifven ordning eilagdl, bör derför af bolaget utgöras Fem procent
årlig ränta intill dess samma belopp vederbörligen inbetalas.
8:o.
Stati-Dlskottels Memorial, M 281.
25
8:0. För den händelse, atl den för oftanämnde kommunikations-led och jernvags-anläggning
fastställda arbetsplanen icke skulle följas och derifrån, utan vederbörligen
sökt och erhållen tillåtelse, skedd afvikelse icke varder på föreskrifvet sätt
rättad, eller i fall arbetena icke skulle i stadgad ordning fortsättas samt inom derför
bestämd tid fullbordas, eger Kongl. Maj:t låta inställa all vidare utbetalning af
det beviljade slats-bidraget samt återfordra hvad deraf utbekommits, att, på en
gång eller successivt, till Hiksgälds-kontoret inbetalas inom den tid, Kongl. Maj:t
finnér för godt bestämma. Skulle åter detta företag under arbetstiden öfvergifvas,
eller någon del af kommunikalions-leden, efter fullbordandet, icke så underhållas,
att den framgent kan begagnas, eller om betalnings—skyldigheten för det erhållna
lånet icke skulle kunna af bolaget fullgöras, komma kanal- och slussverks-anläggningarne,
äfvensom jernvägen, att hemfalla lill Staten, ulan rättighet för aktie—
egarne, att, till större elior mindre del, utaf det allmänna erhålla ersättning för de
tillskott till delta företag, som dessförinnan blifvit af dem utgjorda.
9:o. Under byggnads-åren skall bolagets direktion, inom den tid och till den
embetsmyndighet, Kongl. Maj:t behagar föreskrifva, årligen afgifva berättelse om arbetenas
fortgång under det nästföiegångna året; börande ej mindre förvaltningen
af bolagets angelägenheter, än de afslutade räkenskaperna, vid årligen anställande
revisioner, granskas; uti hvilka revisioner Staten bör ega att genom ett af Kongl.
Maj:t utsedt ombud deltaga, intilldess det af allmänna medel erhållna låne-understödet
blifvit återbetald!.
10:o. 1 den mån jernvägen varder fullbordad och till allmänt begagnande
upplåten, skall bolaget vara skyldigt att, emot den ersättning, som Kongl. Maj:t,
efter vederbörandes hörande, pröfvar skäligt bestämma, på densamma fortskaffa
trupper och allmänna posten samt ombesörja alla andra för Kronans eller det allmännas
räkning ifrågakommande personal- och varu-transporler. Derjemte skall det
åligga bolaget, att, utan ersättning, medgifva anbringande längs efter jernvägen af
elektriska telegraflinjer med hvad dertill hörer.
ll:o. Afgifterna för passagerare- och varu-trafiken skola utgå enligt gällande,
af Kongl. Maj:t, efter dertill utaf bolaget afgifvet förslag, fastställd taxa, hvilken
i allmänhet hvart femte år lämpas efter sig då företeende förhållanden.
12:o. Skulle behållna inkomsten af trafiken på kanalerna och jernvägen, efter
afdrag af årliga inbetalningen å det af Staten erhållna lån, öfverstiga sex procent
å det belopp, aktie-egarne tillskjutit, ankommer på Kongl. Majit, att, utom
begagnande af den i näst ofvanstående punkt Kongl. Majit förbehållna rätt att
pröfva och bestämma de enligt taxor utgående afgifterna, föreskrifva, huru stor del
af detta öfverskott skall lill underhålls- eller ombyggnads-fond afsättas.
13:o. Bolaget är berältigadt:
Bilt. till R. St. Brot. 1856—1858. 4 Sami. 1 Afd. A Rand. 28 Uäft. 4
26
Slats-Utskollets Memorial M 281.
a) alt, efter gäliande lag och författningar, till sig lösa och med eganderätt
besitta enskilda personer och korporationer tillhörig jord, som tor kanal- och
sluss- samt jernvägs-anläggningarne erfordras, hvilken jord dock ej får för bolagets
skuld intccknas;
b) att, utan kostnad eller örlig ersättning, undfå upplåtelse af sådan för
jernvägs-anläggningen erforderlig, Kronan tillhörig jord, som står under dess omedelbara
disposition; dock bör, när fråga är om boställsjord, eller annan åt enskild
person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget
lemnäs, i enlighet med hvad om jords eller lägenhets afstående för allmänt behof
är stadgadt i Kongl. Förordningen den 20 November 1845; skolande denna
Förordnings 27 jemväl Ilinda till efterrättelse i afseende på de utskvider till
Kongl. Maj:t och Kronan, som förut kunna åligga den jord, hvilken bolaget kom
mer
att till sig lösa;
c) att för kanal- och sluss- samt jernvägs-anläggningarne kostnadsfritt begagna
sådana, å Kronans egor belägna, kalk- och stenbrott, som kunna vara
disponibla;
d) all. för samma anläggningars verkställande och underhåll, under de i
författningarne föreskrifna vilkor, inrätta och, på sätt. tjenligasl finnes, drifva erforderliga
verkstäder till förfärdigande af gjutgods, smiden, verktyg, redskap och allehanda
nödiga materialier;
é) att, uppå skeende underdåniga ansökningar, åtföljda af bestämda uppgifter
å behofvel, få, under kontroller, som då komma att i nåder föreskrifvas, till
riket tullfritt införa de machinerier, vagnar och verktyg, hvilka vid slussbyggnadsocb
jernvägs-arbetet erfordras, jemte sådana för jernvägen behöfliga skenor (rails),
lokomotiver, stående macbiner och vändplaner (turn-plates), som ej af inhemsk tillverkning
kunna erhållas emot lika billigt pris och med samma godhet;
f) att för jernvägens anläggning erhålla arbets—biträde af Krono-arbetskorpsen,
i mån af tillgäng och uppå de vilkor, som vid sådant arbets-biträdes användande
vanligen bestämmas;
g) att, för enahanda ändamål, jemväl få begagna manskap af arméen, så
vidt aftal med vederbörande om frivilligt arbets—biträde kan träffas och trupperne
icke äro af militär-tjenstgöring eller arbete för Kronans räkning upptagna.
14:o. Bolaget skall i alla rättsförhållanden, som kunna uppstå mellan detsamma
och Svenska Kronan eller enskilde medborgare, lyda under Svensk domstol
och vara underkastadt Svensk lag.
15'.o. I fråga om begagnande och underhållande af ej mindre kanalerna och
slussarne än jernvägen med hvad dertill hörer, komma slutligen do föreskrifter och
stadgandeo. som Kongl. Maj:t kan finna för godt meddela, att tjena till ovilkorlig
efterrättelse; varande bolaget och dess biträden derjemte i allmänhet skyldige alt
Stati-Utskottets Memorial JW 281.
2T
iakttaga och fullgöra hvad, med hänsigt til! den Slaten tillkommande vård öfver
kommunikations-leden oell tillsyn öfver trafiken derpå, kan varda i vederbörlig ordning
föreskrifvet.
<§ <29.
För anläggningen af en, till begagnande med ångkraft afsedd jernväg mellan Hudiksvall
och sjöarne Dellens vattendrag, i närheten af Forssa kyrka, uti Norra Helsingland,
hafva Rikets Ständer likaledes beviljat och till utgående från Riksgäids-kontoret
anvisat ett lån å Tre hundra sjutio tusen R:dr, samt i afseende pä della Iåns utbekommande
och återbetalning, jemte öfriga med delsammas erhållande förenade
åligganden, föreskrifvit enahanda harvid tillämpliga vilkor och iakttagelser, sorn i
näst ofvanstående § blifvit stadgade i afseende pä det statsbidrag, hvarom samma
§ handlar, dock med den förändring, att aktie-teekningssumman för nu ifrågavarande
företag endast behöfver utgöra Fyra hundra tusen R:dr, hvilken summas
halfva belopp afses att betrygga stats-verkel med hänsigt till delta företags utförande
samt de dertill anvisade låne-medlens återbekommande i motsatt fall, hvadan
aktie-egarne, derest jernvägen genom deras försorg varder på föreskrifvet sätt och
inom stadgad tid fullbordad, icke behöfva erlägga denna hälft af det tecknade beloppet;
börande aktie-egarnes förbindelser att fullgöra dem åliggande inbetalningar
å aktierna deponeras och förvaras hos Kongl. Majlis Befallningshafvande i
Gefleborgs län.
§ 130.
För att åstadkomma en kommunikations-led mellan Söderhamn och Bollnäs,
dels genom anläggande af en jernväg för lokomotiv eller ångkraft från nämnde
stad till sjön Bergvikens östra strand samt af jernbana för hästkraft förbi Landaforsen
i Ljusne-eif, och dels genom upprensningar i denna eif och sjön Warpen,
hafva Rikets Ständer beviljat ett lån ä Fem hundra tusen R:dr, hvilket lån också
blifvit anvisadt att från Riksgäids-kontoret utgå; varande för sagde iån samma betalningsvilkor
fastställda och enahanda åligganden föreskrifna, som för de, enligt
nästföregående 2:nc §§, vid denna riksdag beviljade låne-understöden för jernvägsanläggningarne
mellan Carlshamn och Almundsryd samt Hudiksvall och sjön Södra
Dellen; likväl med den förändring, att aktie-teckningssumman blifvit bestämd till
1,000,000 R:dr.
§ 131.
Under förutsättning, att de för åstadkommande af en ny kommunikattons-led
från de inre delarne af Jemtland till lämplig hamnplats vid Nordsjön erforderliga
28
Slats-Utskotlcls Memorial JM 281.
arbeten inom Norrige varda samtidigt företagna och fullbordade, hafva Rikets
Ständer beviljat och lill utgående från Riksgiilds-kontoret anvisat ett statsanslag
utan återbetalnings-skyldighet å Två hundra fyratio tusen fem hundra R:dr, för utförande
af arbetena å sagde kommunikalions-Ied, mellan gästgifvaregården Bräcke
och Norrska gränsen, enligt derför uppgjord och till Rikets Ständer aflemnad plan.
Denna anslagssumma hör till det bolag, som bildat sig för ombesörjande af trafiken
å ifrågavarande kommunikalions-linie, utbetalas under tillämpning af de allmänna
föreskrifter, som i afseende på statsbidrag till vallen-kommunikationer och
väg-anläggningar blifvit vid innevarande riksdag meddelade, och under vilkor derjemte,
att bemälde bolag åtager och förbinder sig att, emot åtnjutande af delta
statsbidrag, inom den lid, som af Kongl. Maj:t kan varda bestämd, i öfverensstämmelse
med åberopade [dan fullborda kommunikations-leden mellan sistnämnde
punkter. Dessutom bör bolaget tillförbinda sig att inom behörig tid anskaffa
ej allenast de för trafiken beböfiiga äng- och segelbåtar, så att transporterna
företrädesvis och isynnerhet på de större sjöarne kunna hedrifvas med ångkraft,
utan äfven stations-hus och magasiner vid omlastningsställena; och åligger
det bolaget alt framgent i fullständigt skick underhålla denna kommunikations-linie
med dertill hörande transport-maleriel och byggnader, emot rättighet att uppbära
de afgifter, som för trafiken på samma linie skola utgöras enligt den i sådant afseende
af Kongl. Majit fastställda och då gällande taxa.
§ 132.
För att, efter den fördelning Kongl. Majit i Nåder pröfvar lämplig, användas
till dels anläggning af nya, dels förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar, hafva Rikets Ständer till Kongl. Majits disposition anvisat
en årlig anslagssumma af 150,000 Ridr och således för åren 1858, 1859
och 1860 ett samrnanlagdt belopp af Fyra hundra femtio lusen Ridr; börande
vid dessa medels utbetalning de bestämmelser och stadganderi, som förekomma i
§140 tjena till efterrättelse.
§ 133.
Under de allmänna vilkor och föibehåll, som för andra dylika, vid denna Riksdag
anvisade, Stats-bidrag enligt förut åberopade § 140 blifvit stadgade, hafva
dessutom följande särskilda Stats-anslag af Rikets Ständer beviljats och anvisats
till utgående i den ordning och på det sätt samma § föreskrifver, nemligen:
1 :o för en vägs anläggning mellan Vester- och Öster-Dalarne, genom den till
Öje Kapell-församling hörande del af Wenjans socken, Femton tusen Ridr;
Stals-Utskotlels Memorial M 281,
2!)
2:o för anläggning af väg mellan Öfver-Torneå och Pajala socknar i Norrbottens
län, med den riktning, som genom laga kraftvunnet beslut blifvit för denna
väg bestämd, Sextio sju tusen fem hundra K:dr.
§ 134.
För att till verkställighet befordra anläggningen af 2:ne föreslagna flottbroar
i närheten af Thorsångs kyrka, den ena öfver Dal-etfven och den andra öfver
Lill-e/fven, i stället för der hittills begagnade färjor, har ett låneunderstöd af
Tio lusen R:dr blifvit beviljad t Thorsångs socken, under vilkor, att dessa broar
icke komma att hindra flottningen å nämnde vattendrag samt att deras anläggning
före 1839 års slut påbörjas; och hafva Rikets Ständer medgifvit, att det sålunda
beviljade lånet, före hvars utbetalning skall vara ställd af Kongl. Maj:t godkänd
säkerhet för brobyggnadernas behöriga fullbordande, må under två års tid få utan
ränta innehafvas; börande detsamma derefter återbetalas genom erläggande af Sex
procent ärligen utaf det ursprungliga lånebeloppet, hvarvid Fyra procent å det
oguldna kapitalet beräknas såsom ränta och återstoden såsom kapital—afbetalning;.
§ 133.
Till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition för mindre hamn-byggnaders och å-rensningars
understödjande hafva Rikets Ständer beviljat en anslags-summa af Sextio
tusen Rrdr, som, under tillämpning af de i § 140 intagna stadganden, bör från
Riksgälds-kontoret utgå med 20,000 R:dr för hvart och ett af åren 1838, 1839
och 1860.
§ 136,
Med anledniog af dels Kongl. Majlis gjorda framställningar, dels ”afgifna
motioner om stats-bidrag för nedanuppgilna hamn-byggnader, hafva Rikets Ständer,
emot de för sådana bidrag enligt ofta åberopade § 140 stadgade allmänna
åligganden och förbehåll samt betalnings-vilkor, beviljat följande särskilda
anslags- och låne-summor, vid hvilkas skeende utbetalning härvid tillämpliga och i
samma § meddelade föreskrifter böra iakttagas, nemligen:
i:o för hamnbyggnad vid Färjestaden i Thorslunda socken på Oland, ett slals-bidrag
åt det bolag, som för detta arbets-företags utförande bildat sig, af Tjugefem
tusen sju hundra R:dr, hvaraf halfva beloppet eller 12,830 R:dr bör
utgå såsom anslag utan återbetalnings—skyldighet och hälften eller enahanda
summa såsom lån;
2:o för hamnbyggnad vid staden Falkenberg, ett stats-bidrag åt nämnde stad af
Sextiosju tusen R:dr, nemligen 47,000 R:dr såsom lån och 20,000 R:dr i
30
Stats-Ulshottcts Memorial M 28i.
egenskap af anslag utan återbetalnings-skyldigliet, under vilkor, att denna
hamn-anläggning icke allenast verkställes, utan äfven framgent vederbörligen
underhålles genom Falkenbergs stads försorg, samt att hamnen och inloppet
dertill erhålla det djup, att densamma kan af allmänna sjöfarten begagnas;
3:o för fullbordande af hamn-anläggnings -arbetena vid Strömstad, ett lån åt denna
stad af Femton tusen R:dr;
4:o för anläggning af en hatnn-bassin invid Carlstad, samt en kanal med tillräckliga
dimensioner derifrån till Kanike-näset viii Wenern, ett lån ät nämnde
stad af Ett hundra tusen R:dr, emot skyldighet att utföra detta förelag och
framgent underhålla sagde hamn- och kanal-hyggnad; för hvilket ändamål
staden bör ega all uppbära de hamn-afgifter, sorn enligt gällande, af Kongl.
Maj: t fastställd, taxa skola erläggas.
§ 137.
Utom det för samma ändamål under sednasle Riksdag anvisade lån, har för
fortsättningen och fullbordandet, enligt fastställd plan, af den derefter företagna sänkningen
af sjöarne Stora och Lilla liengen, Jernlunden, Asunden, Emmern, Striern och
Nimmern inom Hanekinds och Kinda härader i Östergöthland, samt anläggningen afen
båtled genom och mellan förstnämnde fyra sjöar, ett ytterligare lån å Ett hundra femtio
tusen R:dr blifvit af Rikets nu församlade Ständer beviljadt, under dervid fästadt förbehåll,
att nyssnämnde sjösänknings-arbeten och batleds-anläggning varda fullbordade
vid den i derom afslutadt kontrakt bestämda tid, eller till den 1 Oktober
1861, och emot vilkor, att å detta lån skola årligen återbetalas Sex procent af
hela den utbekomna låne-summan, af hvilka Sex procent den för obetalda kapitalbeloppet,
efter fyra för hundra, upplupna räntan först godtgöres, hvarefter återstoden
utgör kapital-afbetalning; kommande dock någon föreskrift om särskild årlig
ränte-liqvid icke alt i skuldförbindelsen intagas, utan böra iåntugarne endast förbinda
sig att under den tid, som åtgår för det erhåhna lånets fulla återbetalning,
före slutet af hvarje år, räknadt från lånets utbetalningsdag, erlägga Sex procent
å detsammas ursprungliga belopp; hvarjemte låntagarne, derest denna inbetalning
icke å bestämd tid verkstäiles, skola dessutom för det till liqvid förfallna, oguldna
beloppet erlägga Fem procents årlig ränta intilldess betalning sker; börande för
(ifrigt, i afseende på lånesurnmans utbekommande och dermed förenade åligganden,
de rörande iäne-understöd för kommunikations-förbättringar meddelade och härvid
tillämpliga, allmänna stadganden iakttagas.
g 138.
För alt medelst anslag eller lån utaf allmänna model befrämja utdikningar
Stals-Ulskotlets Memorial M 2351.
3 3
och aftappningar af sania lräller och sjöar till beredande af odlings-företag, hafva
Rikets Ständer beviljat och anvisat lill Kongl. Majlis disposition en summa af Tre
hundra tusen R:dr, eller 100,000 R:dr för hvart och eli af arén 1858, 1859
och 1860, samt medgifvit, att utaf dessa medel en femtedel, eller Sextio tusen
R:dr, må utgå såsom anslag utan återbetalnings—skyldighet; kommande de öfriga
fyra fernledelarne, eller Två hundra fyratio tusen R:dr, att utlemnas såsom låne-understöd.
1 afseende på ordningen och vilkoren för dessa medels utbekommande, äfvensom
de deraf erhållna låne-understödens återbetalning, böra de i nedanstående
§ 140 meddelade stadgande!) och bestämmelser tillämpas.
S
Jemte de för sjö-sänkningar och andra vatten-aflappningar, enligt föregående
§, till Kongl. Majits disposition anvisade medel, hafva Rikets Ständer, för fortsättningen
och fullbordandet af den påbörjade upprensningen af Storån inom Tjellmo
socken i Östergöthland, samt dermed sammanhängande valten-aftappnings-arbeten
inom nämnde, äfvensom Krigsbergs socken, beviljat ett särskildt stats-bidrag af
Ett hundra tusen Ridr, att utgå såsom lån under de vilkor och bestämmelser i
nfseendo på dessa medels utbekommande, användande och återbetalning, som angående
andra dylika stats-bidrag blifvit vid innevarande Riksdag meddelade och i
näslfnljanda § finnas införda.
§ 140.
(Här torde böra införas den i Stals-Utskottets Memorial JV2 159 föreslagna
och genom samma Memorials bifallande af Rikets Ständer godkända §, innehållande
allmänna vilkor och stadganden i afseende på de under innevarande Riksdag
beviljade stats-bidrag till väg-anläggningar och väg—förbättringar samt hamnbyggnader
och vatten-aflappningar).
§ 141.
Till betäckande af kostnaderna för verkställigheten af Kongl. Majrts och Rikets
Ständers beslut i fråga om beskattnings-väsendels förenkling och till påskyn
dande
af arbetena vid de nya jordeböckernas afslutande och granskning, hafva Rikets
Ständer beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett anslag af Ett
hundra tusen R:dr, att från Riksgälds-kontoret, i mån af behof, utgå under innevarande
och nästkommande 2:ne år; hvadan de för sagde ändamål erforderliga
medel böra af Riksgälds-kontoret, i afräkning å detta anslag, på det af Kongl.
Maj:t föreskrifna sätt utbetalas.
.32
Stais-VtskoUels Memorial M 281.
Dessutom bör hvad som, uppå vederbörliga reqvisitioner, redan blifvit eller
hädanefter varder för enahanda kostnaders bestridande från Kongl. Stats-kontoret
förskottsvis utanordnadt och förut icke blifvit på samma sätt godtgjordt, upptagas i
do årliga liqviderna mellan Stats- och Riksgålds-verken till ersättning utaf det särskilta
förslags-anstag å högst Sextio tusen R:dr, sorn Rikets sednast församlade
Ständer beviljade för de i afseende på beskaitnings-väsendels förenkling vidtagna
beslutens befordrande till verkställighet.
§ 142.
Med anledning af gjord framställning om inlösen af Kamreraren Carl Sandbergs
samlingar och anteckningar rörande Svenska kameral-väsendel, hafva Rikets Ständer
ställt till Kongl. Maj:ls disposition en summa af Fem tusen R:dr, för alt, derest
sådant pröfvas ändamålsenligt, i mån af behof, användas till inköp för Statens räkning
af dessa samlingar; hvarjemte och under förutsättning, att sådant inköp kommer
att ske, likaledes till Kongl. Maj:ts disposition anvisats ett belopp af Ett tusen
fem hundra R:dr, på det att 500 R:dr deraf årligen må, under den tid denna
Riksdags stats-reglering omfattar, kunna, på sätt Kongl. Maj:t finner lämpligt, tilldelas
bernälde Kamrerare, emot det att han fortfarande bidrager till ifrågavarande
samlingars förökande samt under behörig kontroll ordnar och vårdar det hela. Vid
dessa till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade anslags-sumrnors utbetalning
skola do föreskrifter, som i sådant afseende varda af Kongl. Majit meddelade, tjena
till behörig efterrättelse.
§ 143-
Som Rikets nu församlade Ständer medgifvit, att innehafvarne af de komministers-boställen
inom Stockholms län, af hvilka, till följd af 1850 års jord-ransakning
samt Kongl. Majits Befallningshafvandes eller Kongl. Kammar-kollegii derefter
meddelade laga kraflvunna utslag, krono-lionde blifvit för ett eller flera år erlagd,
må för allt hvad desse boslällshafvare, i egenskap af sådan utskyld, inbetalt, erhålla
restitution af Statsverket; så bör, sedan beloppet af hvad sålunda skall reslitueras
blifvit vederbörligen bestämdt, delta belopp i vanlig ordning af Riksgälds-kontorets
medel utbetalas.
§ 144.
I sammanhang med beviljad eftergift af Kronans fordran i anledning af förre
Lands-kamreraren i Wermlands län, Kammarrätls-rädet S. Lindberg ålagd ersättning
-
Stats-Utskottcls Memorial M 281.
33
sättning för uppkomna förluster å 2:ne boställs-arrenden, hafva Rikets Ständer medgifvit,
alt, derest framlidne Stats-rådel J. D. af Wingårds sterbhus eller länsinnehafvare
skulle af Kammarrälts-rådet Lindberg uttaga det belopp, Ett tusen
fern hundra R:dr, utaf ifrågavarande ersältnings-summa, som bemälde Stats råd i
lifstiden inbetalt, eger Lindberg då att samma belopp utaf Statsverket återbekomma;
och böra, i sådant fall, dessa medel för hans eller bans rätts-innehafvares
rakning af Riksgälds-kontoret utbetalas.
§ 145.
I anseende till den förlust, som ett under vårtiden år 1851 inträffadl vattenflöde
förorsakat för 8 jord-egare i Gärde och Mjellgens byar inom Leksands socken
af Stora Kopparbergs län, hafva Rikets Ständer tillerkänt dessa jordegare ett till
utbetalning från Riksgälds-kontoret i vanlig ordning anvisad! understöd af Sex hundra
Riksdaler, all dem emellan fördelas i förhållande lill den skada, hvar och en af
dem lidit genom nämnde vattenflöde.
§ 146.
För inköp af Landshöfdinge-residens-huset i Hernosand samt uppförande derstädes
af en byggnad med embets-rum för landstaten, hafva Rikets Ständer, under
förbehåll, alt med inköpet af residens-huset följer eganderätten till husets tomt
och alla de åt Landshöfdingen nu upplåtna uthus, anslagit en summa af Sjutiosex
tusen sex hundra femtio Riksdaler, hvilken anslags-summas utbetalning bör af Riksgälds-kontoret
verkställas i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts derom meddelade
föreskrift.
% 147.
För verkställigheten af föreslagna reparations-arbeten å nedannärnnde 2:ne slott,
hafva Rikets Ständer beviljat följande, enligt uppgjorda beräkningar, dertill erforderliga
anslags-summor, hvilka, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts föreskrift och i mån
af behof, skola utaf Riksgälds-kontoret utbetalas, nemligen:
l:o för fortsättningen af Wadstena slotts yttre iståndsättande, Tretio lusen
Riksdaler; och
2:o för vidmakthållande af Kalmar slott, genom reparerande af dervarande
skorstenar, portaler, fönster och andra yttre delar samt restauration af inredningen
i åtskilliga rum m. m., Tretiosju tusen fem hundra Riksdaler.
Bih. till R. St. Prof. 1856 —18S8. 4 Saini. 1 Afd. 4 Band. 28 Haft. 5
Stats Utskottets Memorial -M 2fl1
§ 148.
Efler derom väckt fråga, hafva Rikets Ständer till inköp för Statens räkning
af egendomen 7 på Riddarholmen här i hufvudstaden, eller det så kallade Geterska
huset, anvisat en lill Kongl. Majlis disposition ställd summa af Ett hundra
fyratio tusen Riksdaler, att, i mån af behof, för sagde ändamål användas, i händelse
Kongl. Maj:t finner denna egendoms inköpande för det allmänna nyttigt och lämpligt;
börande, i sådant fall, den dertill anvisade summa Kongl. Maj:t af Riksgäldskontoret
tillhandahållas.
§ 149.
För ombyggnad af den på vägen mellan Stockholm och Drottningholm invid
nämnde lustslott belägna så kallade Drottningholms-bron, hafva Rikets Ständer beviljat
och till utgående från Riksgälds kontoret anvisat ett anslag af Sextioett tusen
Riksdaler; hvilken anslags-summa bör, på sätt af Kongl. Maj:t varder föreskrifvel,
utbetalas.
§ ISO.
1 anledning af den eldsvåda, sorn under November månad 1886 öfvergick
och odelade södra delen af staden Eksjö, hafva Rikets Ständer lili utgående från
Riksgälds-kontoret anvisat följande, nämnde stad beviljade, understöd, nemligen:
l:o till lindrande af de närmaste behof ven för de nödlidande i följd af denna
eldsvåda, Et t tusen fern hundra Riksdaler, hvilken summa, enligt Kongl. Majlis
förordnande, blifvit från Jönköpings läns Landt-ränteri förskottsvis utbetald;
2:o för åstadkommande af en sådan reglering af gatorna och tomterna inom
den vid samma eldsvåda afbrända stadsdelen, sorn öfverensstämmer med den af
Kongl. Majit för denna reglerings utförande fastställda plan, dels ett anslag utan
åter betalnings—skyldighet å Tretio lusen Riksdaler och dels ett amorterings-lån å
samma belopp; och hafva Rikets Ständer, i afseende på utbekommandet och återbetalningen
af detta Ian, föreskrifvit följande vilkor:
a) för nyssnämnde lånesumma, jemte derå upplöpande ränta, skall stadens
drätsel-förvaltning, efter dertill i vederbörlig ordning erhållet uppdrag, i stadens
namn och å dess vägnar, afgifva en lill Riksgälds-kontoret eller ordres ställd skuldförbindelse,
hvilken bör innefatta de af Rikets Ständer för lånets användande och
återbetalning stadgade vilkor;
b) hvad utaf lånet icke blifvit hos Riksgälds-kontoret uttaget före slutet af år
1887, får derefter icke utbekommas;
Stats-Utskottels Memorial M 281.
35
c) det i Riksgälds-kontoret lyflade låne-beloppel får, utan ränta och kapitalalbetalning,
innehafvas till 1860 års slut, hvarefter och intilldess lånet ar till fullo
godtgjordt, Sex procent å dess ursprungliga belopp böra till Riksgälds-kontoret årligen
återbetalas, deraf ränta efter fyra för hundra å del oguldna kapitalet först beräknas
och afgår samt öfverskottet utgör kapital—afbetalning ;
d) den uti näst ofvanstående punkt omförmälda årliga ränte- och kapitalinbetalning
bör af drätsel-förvaltningen, vid hvarje års slut, verkställas; dock må,
derest denna inbetalnings belopp före den 16 Januari nästpåföljande år till Riksgälds-kontoret
inkommer, samma betalning anses vara inom behörig tid fullgjord;
hvadan, i sådant lall, den sedan nyssnämnde månads början å ka pi tal—al beta I n ingsbeloppet
ytterligare upplupna ränta eflergifves; och
5:o för åter-uppbyggande af den vid ofvannämnde eldsvåda nedbrunna delen
af samma stad, ett lån å Två hundra lusen Riksdaler emot nedanstående vilkor och
iakttagelser, nemligen:
a) den beviljade lånesumman får i Riksgälds-kontoret lyftas af den myndighet,
som har förvaltnings-bestyret med stadens drätsel sig uppdraget, och hvilken myn
dighet
skall ombesörja låne-medlens fördelning mellan vederbörande tomt-egare;
börande vid denna fördelning iakttagas: att låne-understödens belopp icke i något
läll få öfverstiga trefjerdedelar af brandförsäkrings-summan för stenhus och hälften
af lörsäkrings-beloppet för andra bus; samt att för öfrigt lånesummorna lämpas efter
de nya byggnadernas i kostnads-förslagen beräknade värden och de sökandes större
eller mindre behof af dylikt understöd;
b) på grund af dertill i vederbörlig ordning erhållet uppdrag, skaii drätselförvaltningen,
å stadens vägnar, för bela lånesumman afgifva sin, till Riksgäldskontoret
eller ordres ställda, skuldförbindelse, innefattande de af Rikets Ständer för
lånets användande och återbetalning stadgade vilkor. Efter denna förbindelses aflemnande
till och godkännande af Fullmäktige, eger drätsel-förvaltningen utbekomma
låne-medlen, i den mån desamma, enligt derom bos förvaltningen gjorda och bifallna
arsökningar, skola vederbörande tillhandahållas;
c) hvad af sagde medel före slutet af år 1861 ej kunnat till behörige lån—
sökmde utlemnas, får derefter af drätsel-förvaltningen icke utgifvas;
d) det i Riksgälds-kontoret lyftade och på föreskri!vet sätt begagnade lånebeiopjet
må, utan ränta och kapital-afbetalning, innehafvas till 1861 års utgång;
bvareter och intilldess lånet är till fullo godtgjordt. böra till Riksgälds-kontoret årligen
iterbetalas, för erhållna låne-understöd till uppförande af byggnader utaf slen
eller arnat icke eldfarlig t ämne: Sex procent af sådant låns ursprungliga belopp, deraf
ränta eter fyra för hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår, samt
öfverskott utgör kapital-albelalning, och för lån till uppförande af vanliga trähus:
Sju proctnt utaf den ursprungliga lånesumman, af hvilka 7 procent del belopp, sorn,
56
Stats-Ulskoltels Memorial M 261.
efter godtgörande af Fyra och en half procent årlig ranta å ilet dessförinnan icke
liqviderade låne-kapitalet, återslår, anses utgöra afbetalning å detsamma;
ej den uti ofvanstående punkt oinförmälda årliga ränte- och kapital-inbetalning
bör af drätsel-förvaltningen vid hvarje års slut verkställas; dock må, derest denna
inbetalnings belopp, före den 16 Januari näst p3 följ ande år, till Riksgälds-kontoret
inkommer, samma inbetalning anses vara inom behörig tid verkställd; hvadan, i sådant
fall, den sedan nyssnämnde månads början å kapital-afbetalnings-beloppet ytterligare
upplupna ränta eftergifves;
f) före den 1 Juli 1862 bör drätsel-förvaltningen, medelst insända handlingar,
inför Riksgalds-kontoret styrka, ali de byggnader, för hvilkas uppförande understöd
utaf ifrågavarande lån meddelats, blifvit inom föreskrifven tid fullbordade och hos
Städernas Allmänna Rrandstods-bolag eller annan, i stadgad ordning bildad och med
vederbörligen läststäldt reglemente försedd brandförsäkrings-inrättning emot brandskada
försäkrade;
g) från Riksgalds-kontoret utbekomna lånemedel, hvilkas behöriga användande
icke styrkes på det i nästföregående punkt stadgade sätt, böra, inom den der bestämda
tid, vara till Kontoret återställda; hvarjemte drätsel-förvaltningen lör del belopp,
som skall af nyssberörda anledning återbetalas, bör godtgöra Riksgalds-kontoret
Fern procent årlig ränta från slutet af året näst efter det, derunder samma belopp
blifvit af Kontoret ulbelaldt.
§ 151.
Till bestridande af de för kolonien S:t Uarthelemys förvaltning, enligt derför
nu gällaude grunder, erforderliga kostnader, som icke af koloniens inkomster betäckas,
hafva Rikets Ständer å Riksgälds-kontoret anvisat el t årligt förslags-anslag
af Nio tusen Riksdaler, att under hvart och ett af åren 1858, 1859 och 186J
förskottsvis utgå, med förbehåll af den framtida godtgörelse til! samma Verk, hvilkm
genom ökad afkastning af kolonien eller medelst dess afhändande kan beredas; lönande
utbetalningen af delta förslags-anslag ske enligt de reqvisilioner, som af
Kongl. Stats-konloret härå afgifvas.
% 152.
Med afseende å den betydliga tillökning i göromålen för Kamreraren i Kongl.
Stats- kontorets Kammar-kontor, som de under denna Riksdag af Rikets itänder
beslutade förändringar i aflöningen för Statens civila embets- och tjenstemän komma
att under innevarande och nästinstundande år förorsaka, hafva Rikets Stäider beviljat
ett till Kongl. Majlis disposition stäldt anslag af Elt tusen Riksdale', för alt
såsom gratifikation tilldelas innehafvaren af nämnds kamrerare-beställning hörande
Stals-Vtskoltels Memorial JM 281.
57
denna gratifikalions-summa, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift, å lampliga tider af
Riksgälds-kontoret utbetalas.
S 1S3-
Med bifall till derom gjorda framställningar, hafva Rikets Ständer, för utförande
af nödvändiga reparationer och andra erforderlige arbeten å nedannämnde
2:ne domkyrkor, beviljat och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat följande
statsbidrag, nemligen:
i:o ett lån å Tjugefem tusen R:dr, för reparations- och andra förbättrings-arbeten
å Skara domkyrka; samt
2:o ett lån å Tjugelvå tusen femhundra R:dr och ett anslag ulan återbetalningsskyldighet
å Fyratiofem tusen R:dr, för reparationer å Westerås domkyrka
samt åtskilliga förändringar uti samma kyrka;
börande dessa lån, för hvilka sådana skuldförbindelser, sorn af Fullmäktige
godkännas och antagas, skola afgifvas, sedan lånen fått räntefritt innehafvas
till 1860 års slut, derefter återbetalas genom årligt erläggande af Sex procent
utaf de lyftade lånesummornas hela belopp, hvarvid räntan godtgöres efter
Fyra för huudra årligen utaf det obetalda kapital-beloppet och det öfriga kommer
att utgöra afbetalning å detsamma. Skulle den sålunda stadgado inbetalningen icke
inom bestämd tid fullgöras, skall dessutom, intilldess den verkställes, erläggas Fem
procent årlig ränta å det till liqvid förfallna, oguldna beloppet.
§ 134.
Till understöd för Wallentuna församling i Stockholms län vid uppbyggande
af ny kyrka, i stället för den år 1856 genom åskeld förstörda kjrkan, hafva
Rikets Ständer beviljat nämnde församling och å Riksgälds-kontoret anvisat ett lån
å Tjuge tusen R:dr emot vilkor, alt sedan detta lån under fem års tid fått utan
ränta innehafvas, Sex procent af detsammas ursprungliga belopp skola, före slutet
af hvarje år, till Riksgälds-kontoret inbetalas, af hvilka Sex procent beräknas fyra
procent årlig ränta för det återstående lånekapitalet, hvarefter det öfverskjutande
beloppet kommer att såsom kapital-afbetalning å lånesumman afgå, intilldess denna
blifvit till fullo godtgjord.
§ 135.
Jemte det för bildande af en kapellförsamling inom Pajala socken af Norrbottens
Jan, 2:ne årliga anslag af tillsammans 675 R:dr blifvit å Riks-stutens
58
Stats-Ulskottets Memorial JM 281.
Åttonde hufvud-titei uppförda, hafva Rikets Ständer, för samina ändamål, till utgående
från Riksgälds-kontoret såsom anslag ulan återbetalnings-skyldighet anvisat:
l:o Fyra tusen åtta hundra R:dr, för en kapellbyggnads uppförande vid Mouonionalusta;
2:o Fem tusen R:dr. för ett bönehus med begrafningsplats vid Turtola by; och
3:o Fyra tusen R:dr, för inköpande af boställe åt en kapellpredikant inom ofvan
nämnde
socken;
varande härvid fri stadt del förbehåll, att dessa Irenne anslags-summor, hvilka,
i öfverensstämmelse med Kongl. Majlis föreskrift, skola af Riksgälds-kontoret utbetalas,
endast må reqvireras i den mån de behöfva användas, samt att de besparingar,
som å anslaget för del ena eller andra föremålet tilläfventyrs uppkomma,
icke må för annat behof disponeras.
% *36.
Likaledes hafva Rikets Ständer, med afseende å behofvet af en förbättrad
religionsvård inom Tyngsjö tiil Malungs pastorat i Stora Kopparbergs län hörande
kapellag, dels å sistnämnde hufvud-titel uppfört ett anslag af 600 R:dr, och dels
till utbetalning från Riksgälds-kontoret i den ordning, som af Kongl. Maj;t varder
föreskrifven, anvisat en summa af Fyra tusen fem hundra R:dr lör inköp af boställe
åt en kapellpredikant inom detta kapellag.
§ 157.
Utöfver de vid sednaste riksdag anvisade medel till uppförande af nya byggnader
för läroverken i Wexiö och Wisby, hafva Rikets nu församlade Ständer anslagit
följande summor, att jemväl, i mån af behof och i öfverensstämmelse med
derom af Kongl. Maj:!, meddelade föreskrifter, från Riksgälds-kontoret utbetalas,
dock med föibehåll, att några kostnader lör dessa byggnaders underhållande icke
komma alt drabba statsverket, nemligen:
l:o för fullbordande af lärohusbvggnaden i Wexiö, Tretio lusen R:dr; och
2:o för fullbordande af enahanda byggnad i Wisby, Femton tusen R:dr.
§ 138.
Såsom bidrag för beredande af nya eller utvidgade lokaler ät de allmänna
läroverken inom nedannämnde 5:ne städer, hafva Rikets Ständer, under förbehåll,
att några kostnader för byggnadernas underhållande icke komma att drabba Statsverket,
beviljat följande anslag, hvilka i mån af behof böra från Riksgälds-kontoret
utgå och alltså af dess medel, på sätt Kongl. Majit föreskrifver, utbetalas,
nemligen:
Stats-Ulskottels Memorial JM 2M.
59
l:o för uppförande af nya skolhus- och gymnastikbyggnader i Götheborg, Etthundra
femtio tusen R:dr, hvarvid tillika fästats det förbehåll, att utväg till betäckande
t .
al bristen i byggnads-kostnaderna bör beredas utan stats-verkels vidare anlitande;
2:o för uppförande af en ny, rymlig och ändamålsenlig skolhusbyggnad af sten i
Uddevalla, Tjuge lusen R:dr; och
3:o för utvidgning af skol- och gymnastikhusen i Nyköping, Tjugeett tusen ett
hundraljugetie
R:dr SO öre.
§ i S9.
Till uppförande af erfoiderliga ytterligare byggnader samt anskaffning af hittills
saknade inslrumenter rn. m. för vetenskapliga institutionerna vid Upsala och Lunds
universiteter, hafva nedanstående anslag blifvit af Rikets Ständer beviljade och anvisade
till utgående från Riksgälds-kontorel, hvadan dessa anslagssummor böra, för
de uppgifna ändamålen, af nämnde verk tillhandahållas och utbetalas på sätt Kongl.
Maj:t lärer föreskrifva:
l:o för ombyggnad af växthusen vid den botaniska institutionen i Upsala, Tretton
lusen femhundra R:dr;
2:o för uppförande af ett nytt kemiskt laboratorium i Lund, Tretio tusen R:dr,
dock med vilkor, att, om det framdeles skulle visa sig, att denna summa icke
är tillräcklig för nämnde byggnads-företags utförande, Universitetet då bör af
egna tillgångar vidkännas de utgifter, som derutöfver kunna erfordras;
3:o för de uti det nya kemiska inslitutionshuset i Upsala befintliga laborationsrummens
apterande för sitt ändamål, Tretton tusen femhundra R:dr;
-4:o för första uppsättningen af de i nämnde hus erforderliga inslrumenter och andra
förnödenheter vid föreläsningarne och öfriga vetenskapliga arbeten derstädes,
Femton tusen åttahundraljugefem R:dr;
5:o för fyllande af brister, sorn förefinnas i Upsala Universitets botaniska museum,
Fyra tusen femhundra R:dr; och
6:0 till inköp af en refraktor för astronomiska observatorium vid samma Universitet,
Femton tusen R:dr.
§ 160.
Med afseende å angelägenheten att bereda erforderligt utrymme för ordnande
och uppställning af de under Vetenskaps-akademiens vård befintliga rika och oupphörligt
tillväxande samlingar af natur-alster, hafva Rikets Ständer beviljat ett anslag
af Fyra hundra femtio tusen Riksdaler för tillbyggnad af nämnde Akademis
hus, utaf hvilken anslags-summa halfva beloppet, eller Två hundra tjugefcm tusen
Riksdaler, bör under den tid innevarande Riksdags stats - reglering kommer att om
-
40
Slats-Vtskollets Memorial JVs 281.
laita, utaf Riksgälds kontoret, i mån af behof, tillhandahållas och efter vederbörliga
reqvisitioner utbetalas.
§ 161.
Rikets Ständer, som för meteorologiska observationers anställande på särskilda
orter inom Riket beviljat ett på Riks-statens 8:de hufvud-titel uppfördt årligt anslag
af 6,000 R:dr, hafva derjemte, för inköp af nödiga inslrumenter vid dessa
observationers anställande, anvisat å Riksgälds-kontoret en summa af Fyra tusen
fem hundra Riksdaler, hvilken på det sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t föreskrifver,
bör af detta verk utbetalas.
§ 162.
Till inköp af en utaf Kyrkoherden II. Janzon förfärdigad astronomisk glob
hafva Rikets Ständer beviljat en dertill föreslagen anslags-summa af Två tusen
två hundra femtio R:dr, som för detta ändamål skall af Riksgälds-kontoret uppå
vederbörlig reqvisition tillhandahållas; börande nämnda glob, sedan densamma blifvit
för Statens räkning inköpt, till Yelenskaps-akademien öfverlemnas, för att derstädes
hållas tillgänglig.
§ 163.
Efter derom väckt fråga, hafva Rikets Ständer beviljat och ställt till Kongl.
Maj:ts disposition en anslags-summa af Fyra tusen Riksdaler, för att, i mån af
behof, användas till inköp efter boklåds-pris af erforderligt antal exemplar utaf en,
till lättnad vid öfvergången från det gamla till det nya systemet för mynt, mått,
mål och vigt, af Geschwornern J. A. W■ Busch utarbetad lärobok, på det alt ett
exemplar deraf må utdelas till hvarje socken för dess folkskole-inrättning; och bör
således denna anslags-summa af Riksgälds-kontoret, enligt Kongl. Maj:ts disposition
och föreskrift, utbetalas.
§ 164.
Till befrämjande af nedan omförmälda planchverks utgifning hafva Rikets
Ständer anslagit följande summor, hvilka, med iakttagande af Kongl. Maj:ts i sådant
afseende meddelade föreskrifter, böra af Riksgälds-kontoret utbetalas, nemligen:
l:o. Fyra tusen fem hundra Riksdaler för utgifvandet af ett planchverk öfver
Svenska svamp arter, enligt original-afbildningar, verkställda för ett till Ye
tenskaps-akademiens
disposition stäldt anslag;
2:o.
Slats-Ulskollels Memorial M 281.
11
2:o. Sex tusen Riksdaler, för att användas till utgifning af 2:ne planchverk, nemligen
ett sådant verk öfver fornsaker och, andra historiska märkvärdigheter,
sorn förvaras i Stålens historiska Museum, samt ett dylikt verk öfver medeltids-sigiller;
och
3:o Ett tusen två hundra Riksdaler, att utgå med ett årligt belopp af 400 R:dr
under åren 1858, 1859 och 1860 till understöd för fortsatt utgifning af det
utaf framlidne Ofversle-Löjtnanlen U. Thersner började planche er ket: Fordna
och närvarande Sverige.
§ 165.
Med anledning af derom gjord framställning, hafva Rikets Ständer beviljat
och till utgående från Riksgälds-kontoret anvisat ett anslag af 1,500 R:dr under
hvartdera af åren 1858, 1859 och 1860, eller tillsammans Fyra tusen fem hundra
Riksdaler, för uppsökande och aftecknande af de inom Sverige befintliga runstenar
; vid hvilket anslags utbetalning, hvad härom varder af Kongl. Maj:t föreskrifvet.
bör tjena till efterrättelse.
S 166.
Efter det Rikets Ständers uppmärksamhet blifvit fästad å angelägenheten deraf,
att understöd utaf allmänna medel erhölles till fortsättande af ett för sin foster
ländska
vigt och sitt vetenskapliga värde utmärkt arbete, med benämning Svenska
språkets lagar, har ett lill 1,500 R:dr under hvart och ett af åren 1858, 1859
och 1860 bestämdt anslag, eller tillsammans Fyra tusen fem hundra Riksdaler,
beviljats såsom understöd för fortsatt utgifning af sagde arbete; hvilket anslag bör
af Riksgälds-kontoret i vederbörlig ordning utbetalas.
$ 167.
För utarbetande af en Ordbok öfver Svenska språket är äfven vid innevarande
Riksdag ett årligt anslag af .3,750 R:dr beviljadt att fortfarande från Riksgäldskontoret
utgå under hvartdera af åren 1858, 1859 och 1860; börande detta anslag,
som för meranämnde 3:ne år utgör tillsammans Elfva tusen två hundra femtio
Riksdaler, uppå skeende behörig reqvisition, under samma år af Riksgälds
kontoret
utbetalas.
§ 168.
För att befrämja och påskynda en fortsatt utgifning af det för längre tid se
Bih.
lill R. St. Prot. 1856—18S8. 4 Sami. 1 Åfd. 4 Band. 28 Haft. 6
42
Siats-Utskottets Memorial JH 281.
dan började arbetet: Svenskt Diplomatarium, hafva Rikets Ständer, under de år,
derunder innevarande Riksdags stats-reglering kommer att gälla, ställt till Kongl.
Maj:ts disposition en årlig anslags-summa af Två lusen Riksdaler, som bör,
enligt Kongl. Maj:ts föreskrift, af Riksgälds-kontoret utbetalas och användas dels
till ersättning för nödvändiga resor i och för utgifvande af nämnde arbete, dels
till inlösen af 175 exemplar deraf, eller det antal Preste-ståndet hittills inköpt;
börande dessa exemplar till de särskilda Kontraktsprost-arkiven utdelas, för att,
såsom en offentlig egendom, hållas allmänheten tillhanda.
§ 169.
Till fortsatt utgifning af äldre i Riks-arkivet och andra allmänna eller enskilda
samlingar befintliga, samt för Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga
skrifter och handlingar, hafva Rikets Ständer anvisat en summa af Nio tusen R:dr,
att under åren 1858, 1859 och 18 60 af Riksgälds-kontoret utbetalas med 3,000
R:dr årligen; och bör dessa medels utbetalning verkställas på sätt Kongl. Maj:t
föreskrifver.
§ 170.
Till bestridande af kostnaden för utskrifning af ännu felande registratur inom
de särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ts Kansli, är ett anslag af Nio tusen R:dr
utaf Rikets Ständer beviljadt, att från Riksgälds-kontoret utgå med 3,000 R:dr
under hvartdera af åren 1858, 1859 och 1860; hvilket anslagsbelopp bör uppå
vederbörlig reqvisition utbetalas.
§ 171
För ytterligare inredning af Historiska Museum och Mynt-kabinettet har, enligt
Kongl. Maj:ls derom gjorda framställning, beviljats ett anslag af Tre tusen Riksdaler,
som från Riksgälds-kontoret bör utbetalas med iakttagande af hvad Kongl.
Maj:t i sådant afseende förordnar.
§ 172.
Med bifall till Kongl. Maj:ts framställda förslag, hafva Rikets. Ständer, utöfver
det för National-musei-byggnaden förut beviljade anslag, anvisat för fortsättningen
af arbetena å samma byggnad 150,000 R:dr under hvart och ett af åren 1857,
1858, 1859 och 1860, eller tillsammans Sex hundra tusen Riksdaler; börande
alltså detta anslags årliga belopp Kongl. Maj:t tillhandahållas och enligt Dess föreskrift
utbetalas.
Slats-Ulslcoltels Memorial M 281.
43
§ 173.
Med anledning af vackla förslag angående understöd för dem, som önska förvärfva
gymnastisk bildning och egna sig åt gymnaslik-yrkel, hafva Rikets Ständer,
under den tid innevarande Riksdags slats-reglering kommer alt fortfara, anvisat
en summa af Två tusen Riksdaler årligen, för alt användas till minst fern stipendier
åt de civile personer, som genomgå lärokursen vid Gymnastiska Central-institutet,
i ändamål att bildas till gymnastik-lärare vid elementar-läroverken. 1 afseende på
utbetalningen af detta, till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade, årliga anslag,
bör hvad Kongl. Maj:t derom föreskrifver tjena till vederbörlig efterrättelse.
§ 174.
För hospitals-fondens understödjande samt fullbordandet af de nya hospitalsbyggnaderna
invid Stockholm och Götheborg, hafva Rikets Ständer beviljat här nedan
uppgilna anslags-summor, som, i mån al behof och i öfverensstämmelse med
Kongl. Maj:ts föreskrifter, böra af Riksgälds-kontoret utbetalas, nemligen:
l:o till betäckande af den brist, som i hospitals-fondens inkomster kan uppkomma
för bestridande af nödiga utgifter till hospilalernas underhållande och hospitals-vårdens
förbättring, ett fortfarande årligt anslag af Tretio sju tusen
fem hundra Riksdaler, att emot redovisnings-skyldigbet utgå under den tid,
som nu uppgjorda Stats-reglering kommer att omfatta;
2:o till fortsättande och afslutande af byggnads-arbetena för den nya hospitalsinrältningen
å lägenheterna Hedvigsberg och Conradsberg invid hufvudstaden,
ett ytterligare anslag af Tre hundra femton tusen Riksdaler, att utgå under
innevarande år 1838 med 213,730 R:dr och under nästkommande år eller
1859 med 101,250 R:dr; och
3:o till ny byggnads uppförande för Götheborgs hospital på den plats, som Kongl.
Maj:t anser böra dertill bestämmas, utöfver det för denna byggnads verkställande
disponibla belopp utaf de under sednaste Riksdag för nämnde hospitals utvidgning
anvisade och, enligt 94 <§, i Riksgälds-kontoret ännu iunestående
medel, en summa af Ett hundra nittio tusen R:dr.
% 175.
Med bifall till Kongl. Maj:ts framställning i afseende på ytterligare anslag för en
ny byggnads uppförande vid allmänna Institutet för döfstumma och blinda, hafva Rikets
Ständer, utom det dertill under sednaste Riksdag beviljade, men sedermera ej begagnade
anslag af 37,500 R:dr, anvisat ytterligare en summa af 120,000 R:dr,
på det att ifrågavarande nya byggnad må kunna uppföras på den plats, hvilken af
u
Stals-Utskoltels Memorial M 281.
Kongl. Maj:t pröfvas vara derför mest lämplig. Dessa medel, utgörande tillsammans
Etthundra femtiosju tusen femhundra R:dr, böra af Riksgälds-kontoret tilihandahållas
och för sagde byggnads-företag utbetalas i den ordning Kongl. Maj:t
föresk r i fver.
§ 176.
För att användas dels till inköp af nödiga möbler och sängkläder vid Veterinär-inrättningen
i Stockholm och dels till oundgängliga reparations-arbeten vid
samma inrättning, hafva Rikets Ständer anvisat och ställt till Kongl. Majrts disposition
en summa af Tio tusen R:dr; hvilken summa bör, efter derom af Kongl.
Maj:t meddelad föreskrift, från Riksgälds kontoret utbetalas.
§ 177.
Jemte det ett årligt anslag af 28 R:dr 27 öre blifvit å Riks-statens 8:de
hufvud—titel upplördt tili ersättning under den kommande liden för den löne-inkomst
af djeknepenningar eller socknegångs-medel, som frångått rektors-beställningen vid
Lindes stads skola, hafva Rikets Ständer, till Rektors vid nyssnämnde skola ersättande
för hans sålunda roistade inkomst under åren 1854—1857, anvisat en
summa af Ett hundra tretton R:dr 8 öre, att från Riksgälds-kontoret utgå; hvadan
sistberörda belopp således bör af detta verk utbetalas efter derå skeende vederbörlig
reqvisition.
§ 178.
För att användas dels till löneförbättring åt der anställde lärare och dels till
utvidgning af sådana stads-pedagogier, inom hvilka undervisningen vunnit en högre
grad af utveckling, äfvensom till förbättring af lärarens vid pedagogien i Avesta lön,
hafva Rikets Ständer, för hvart och ett af åren 1858, 1859 och 1860, anvisat å.
Riksgälds-kontoret ett till Kongl. Majrts disposition stäldt anslag af 30,000 R:dr,
eller tillsammans för alla tre åren Nittio tusen R:dr; vid hvilket anslags utbetalning,
hvad Kongl. Maj:t i sådant hänseende föreskrifvit, kommer att tjena lill efterrättelse.
§ 179.
Med afseende å det för Rikets Ständer anmälda behofvet af förbättring i de
lönevilkor den i Statens tjenst anställda och med kontant aflöning försedda personalen
för sistlidet år åtnjutit, hafva Rikets Ständer å Riksgälds-kontoret anvisat och
ställt till Kongl. Majrts disposition en summa af Nio hundra sextio tusen R:dr,
Slats-Ulskollels Memorial JVs 281.
för alt till sådana Statens embels- och tjenstemän samt betjente, åt hvilka Rikets
Ständer för de år innevarande riksdags stats-reglering omfattar — antingen direkte
för tjensterna eller genom ställande af vissa belopp till Kongl. Maj:ts disposition —
beviljat lönc-tillökning, i män af bebof, grati/ikalions-vis utbetalas för år 1857 sålunda,
att bemälde löntagare erhålla Femtio procent af beloppet utaf den tillökning, som,
utöfver förut innehafvande adönings-förmåner, vid nämnde stats-reglering blifvit dem
tilldelad; kommande dock härvid att från åtnjutandet af ifrågavarande förmån undantagas
sådana löntagare, hvilka, qvarstående vid sina indelningar, under sislberörde
år uppburit siri aflöning antingen in natura eller efter årets markegång.
Hvad utaf den sålunda beviljade och anvisade anslags-summan erfordras för beredande
af dermed afsedda särskilda löne-förbättringar, bör af Riksgälds-kontoret tillhandahållas
och efter derå skeende reqvisitiouer, i den ordning och på det sätt
Kongl. Maj:t föreskrifver, utbetalas.
§ 180.
Med anledning af Kongl. Maj:ts framställda förslag om ökadt understöd från
Statsverket för upprälihdllande af den Arméens pensions-kassa enligt fastställda grunder
åliggande pensionering, hafva Rikets nu lörsamlade Ständer, utom det för samma
ändamål, enligt §, å Riksgälds-kontoret anvisade särskilda kreditiv, beviljat
följande anslag, nemligen:
l:o till fyllande af den brist, som i nämnde kassas inkomster för år 1852,
utöfver dåvarande kreditiv-summa, med 30,352 R:dr 41 öre yppats: ett skillnaden
mellan denna brist och de för dess betäckande förut påräknade medel 22,749
R:dr 34 öre, motsvarande belopp af Sju tusen sex hundra tre R:dr 7 öre;
2:o till betäckande af de i ofvannämnde pensions-kassas inkomster för åren 1853
och 1854, utöfver dåvarande kreditiv-summa uppkomna brister, 25,308 R:dr 58
öre för det förra året och 21,201 R:dr 14 öre för det sednare, eller för begge
åren Fyratiofyra tusen fem hundra nio R:dr 72 öre;
3:o till ersättande af enahanda för år 1855 uppkomna brist Femton tusen
ett hundra åttatiofem R:dr 74 öre; hvaremot det Arméens pensions-kassa för samma
år möjligen tillkommande förhöjda vederlag för rusthålls-afgifterna bör till Riksgälds-kontoret
aflemnas. Derjemte hafva Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med
hvad Kongl. Maj:t föreslagit, för åren 1856 och 1857 beviljat en årlig tillökning
af Tretioett tusen fem hundra R:dr i det vid sednaste riksdag anvisade årliga bidrag
af Femtiofyra tusen R:dr till betäckande af den brist, som uppkomme derigenom,
att denna kassas inkomster icke vore tillräckliga för dess utgifters bestridande;
egande meranämnde Pensions kassa att, i mån af behof, anlita den för densamma
sålunda anvisade tillgång emot skyldighet lör kassan alt till Riksgälds-kontoret
afstå det henne för hvartdera af sagde år tillkommande förhöjda vederlag för
46
Stats-Ulskotlets Memorial As 281.
de till Statsverket indragna rusthålls-afgifterna. De anslag, som för åren från och
med 1856 sålunda blifvit för Arméens Pensions-kassa beviljade, må, så vidt de ej
förut äro utbetalda, qvartalsvis från Riksgälds-kontoret utbekommas, under förbindelse
för kassans Direktion att, så snart det årets räkenskaper, för hvilket anslaget
är beviljadt, hunnit afslutas, hos Fullmäktige behörigen ådagalägga om hela anslaget
eller i annat fall huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig!, samt att, i
händelse det ly(tade beloppet icke åtgått, öfverskottet då återlemna.
§ 181.
Till följd af hvad Rikets Ständer, genom de under 1830 och 1851 års riksdag
fattade beslut, angående vissa verk och inrättningar anvisade inkomsters utbytande
emot bestämda stats-anslag, förklarat, med hänsigt till förhöjningen af de
Wadstena Krigsmanshus- och Amiralitets-Krigsmans-kassorna då beviljade ersättnings-anslag
för de till dessa kassor förut ingående af- och tdlträdes-afgifter vid
rusthålls-hemmans sam! en-per-mille-afgiften vid annan fast egendoms försäljning,
hafva Rikets nu församlade Ständer, som bifallit de förslag Kongl. Majit under innevarande
riksdag framställt, i afseende på bestämmandet af de nämnde kassor för
framtiden tillkommande årliga ersättnings-summor, medgifvit, att nedanstående belopp,
hvarmed de för hvartdera af åren 1855, 1856 och 1857 å Riks-stalen uppförda anslag
till rusthålls- och en-per-mille-afgifternas ersättande understigit den öfver dessa
afgifter uppgjorda medeltals-beräkning, må till samma kassor från Riksgälds-kontoret
utbetalas, nemligen till Wadstena Krigsmanshus-kassa, såsom ytterligare ersättning
för de upphörda rusthålls-afgifterna: 14,700 R:dr och för en-per-mille-afgiften
14,250 R:dr, eller tillsammans Tjugeåtta tusen nio hundra femtio R:dr, och
till Amiralitets-Krig smans-kassan, såsom ersättning för förstnämnde afgifter: Elfva
tusen femtio R:dr. Dessa Wadstena Krigsmanshus- och Amiralitets-Krigsmanskassan
sålunda tillerkända ökade ersättningar, utgörande för hvart och ett af ofvanberörde
tre år ett sammanräknadt belopp af Fyratio tusen R:dr, böra af Riksgäldskontoret,
uppå vederbörliga reqvisitioner, utbetalas; kommande deremot, på sätt
i nästföregående § stadgas, det förhöjda vederlag för rusthålls-afgifterna, som enligt
förut meddelade föreskrifter skulle för samma år från Wadstena Krigsmanshuskassa
utgå till Arméens pensions-kassa, att Riksgälds-kontoret tillgodoföras.
§ 182.
Jemte de särskilda, efter anslagens och låne-understödens föremål och beskaffenhet
lämpade, föreskrifter, som i föregående §§ af detta reglemente finnas införda,
böra äfven nedanstående allmänna stadganden i afseende på samma anslagsoch
låne-summors utbetalning iakttagas:
Stals-Ulsholtels Memorial M 281.
47
i:o hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgäldskontoret
uttaget eller behöft användas, må, der ej annorlunda blifvit särskildt föreskrifvet,
under ett följande år disponeras och utbekommas; och
2:o de besparingar, som å anslagen för hvarje särskildt föremål redan uppkommit
eller hädanefter uppkomma, få icke i annat fall, än der sådant är uttryckligen
medgifvet, till andra behof disponeras, utan böra oafkortade till kommande
Ständers disposition reserveras.
§ 183.
Enligt Rikets Ständers under denna riksdag fattade beslut i afseende på upptagandet
för Statens räkning af ett lån å utrikes ort, för att bereda en under nuvarande
penninge-ställning nödig ansedd tillfällig förökning i förlags-kapitalet för
handeln och näringarne, skall Rikets Ständers Bank, genom hvilken de å omförmälda
lån inflytande medel komma att i låneväg utlemnas till understöd för landets
näringar, af Statsverket hållas skadeslös för de förluster, som i anledning af
detta lån och dess användande för dermed afsedt ändamål kunna för Banken uppkomma.
Rättelser:
Stats-Utskottets Memorial J\2 264, sid. 3, rad. 20 står: sednaste riksdag, läs:
1850 och 1831 års riksdag.
Samma Memorial och sida, rad. 21 står: 1300 R:dr, läs: 1300 R:dr B:ko.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOIL BECKMAN, 1858.
Stats-Utskoltets Memorial M 282.
I
N:o 282.
Ank. till Exp.-Utsk. den 26 Febr. 1858, k. 2 e. m.
Memorial, angående de i Reger ings-j ormens 65 § föreskrifna kredilivsummor.
(R:gs Afd.)
Bland de åligganden, som, enligt 30 § i Riksdags-ordningen, tillhöra StatsUtskottet,
stadgas i åberopade grundlags-§, att detta Utskott bör föreslå beloppet af
de 2:ne särskilda kreditiv-summor, som för oförutsedda händelser skola till utbetalning
från Riksgälds-kontoret anvisas; hvilket åliggande nuvarande Stats-Utskott får
härmedelst fullgöra.
Utaf dessa kreditiv-summor, vanligen benämnda »större och mindre kreditiven,»
skall den ena, eller det s. k. större kreditivet, vid infallande krig, kunna af Konungen
lyftas, sedan Han Stats-rådet in pleno hört samt Rikets Ständer sammankallat,
och den andra, eller det mindre kreditivet, vara tillgänglig, då Konungen, sedan hela
Stats-rådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundvikligen nödig till
rikets försvar, eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål. Den förra kreditivsumman,
hvilken under riksdagarne åren 1809 och 1810 bestämdes till 1,000,000
R:dr Banko, och vid 1812 års riksdag höjdes till 2,000,000 R:dr samma mynt,
har allt sedermera varit faststäldt till sistnämnde belopp. Utskottet, som icke finner
någon särskild anledning för Rikets nu församlade Ständer att genom ökning eller
minskning förändra ifrågavarande kreditivs således under mer än fyra årtionden bibehållna
belopp, hemställer derföre,
att detta kreditiv vid innevarande riksdag må bestämmas till
Tre millioner R:dr R:mt,
Bih. till R. St. Prot. 1856—1858. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 29 Baft.
Stats-Utskottets Memorial M 282.
Beloppet af det andra eller mindre kreditivet har deremot under den tid, nuvarande
grundlagar varit gällande, undergått flera förändringar. Sålunda höjdes detta
kreditivs belopp vid 181 ö års riksdag från 500,000 R:dr till 1,500,000 R:dr Banko,
af hvilken summa dock 1,000,000 R.dr skulle endast få användas, derest oundgängliga
försvars-anstalter behöfde vidtagas. Under nästpåföljande 2:ne riksdagar blef
detta förhöjda belopp bibehållet, men vid riksdagen åren 1828, 1829 och 1830
nedsattes kreditivet till 1,000,000 R:dr Banko, hvarjemte hälften af denna summa
bestämdes för utomordentliga åtgärder till Rikets försvar, och hälften för andra högst
vigtiga och angelägna föremål. Yid 1834 och 1835 års riksdag bibehölls samma
kreditiv vid sistnämnde belopp, men vid riksdagen åren 1840 och 1841 nedsattes
det ytterligare till 500,000 R:dr, dock med uteslutande af den förut meddelade
bestämmelsen i afseende på kreditivets användande. Under 1844 och 184-5 års
riksdag undergingo dittills gällande stadganden, angående ifrågavarande kreditiv, ingen
förändring. Vid nksdagarne åren 1847 och 1848 samt 1850 och 1851 bestämdes
meranämnde kreditivs belopp till 1,000,000 R:dr, hvaraf 500,000 R:dr anvisades
för rikets försvar och 500,000 R:dr, allt Banko, för andra ändamål. Under sednast
förflutna riksdag blef, med afseende å då för handen varande politiska omständigheter,
ifrågavarande kreditiv förhöjdt till det af Kongl. Majit för detsamma föreslagna
belopp, 2,500,000 R:dr Banko, hvarvid en summa af 2,000,000 R.dr afsågs för
rikets försvar och 500,000 R:dr för andra angelägna ändamål. Utaf det sålunda,
i anseende till erforderliga försvars-anstalter, då förhöjda kreditiv-beloppet hafva sedermera
följande summor i stadgad ordning lyftats och efter skedda reqvisitioner
från Riksgälds-kontoret utbetalts, nemligen:
under år 1855  R:dr B:ko 800,000:
» år 1856
» » 500,000:
och » år 1857
» » 200,000:
eller tillsammans R:dr B:ko 1,500,000:
Någon lyftning af den för andra angelägna, oförutsedda utgifter bestämda delen
utaf samma kreditiv har deremot, så vidt kändt är, efter sednaste riksdag icke ifrågakommit.
Beträffande åter de under tiderna mellan föregångna riksdagar Ivftade
belopp utaf då anvisade kreditiv-summor, anser sig Utskottet endast behöfva hänvisa
tillden fullständiga upplysning derom, som finnes meddelad i sednaste riksdags StatsUtskotts,
under JV2 329, angående samma kreditiv afgifna utlåtande, hvilket äfven
upplyser om de särskilda förhållanden, som föranledde den vid sednaste riksdag beslutade
ansenliga förhöjningen af den för utomordentliga försvarsanstalter afsedda kreditiv-summans
belopp.
Då några sådana förhållanden för närvarande icke förekomma, och då ej heller
någon annan särskild anledning synes förefinnas för Rikets Ständer att uqder denna
Stats-lJtskottets Memorial M 282.
3
riksdag höja det kreditiv, hvarom nu är fråga, utöfver dess vid 1847 och 1848
samt 1850 och 1851 års riksdagar fastställda belopp, får Utskottet alltså föreslå,
att den i Regerings-formens 63 § först omförmälda kreditivsumma
må under tiden intill Rikets Ständers nästa sammankomst
bestämmas till enahanda belopp, som densamma före
sednaste riksdag utgjorde, eller till En million femhundra tusen
Riksdaler Riksmynt, hvaraf hälften, eller 750,000 R:dr, bör
vara att tillgå för rikets försvar och hälften, eller en lika summa,
för andra högst vigtiga och angelägna ändamål.
I fråga om tillhandahållandet eller anskaffningen af de medel, som, i händelse
det större kreditivet skulle komma att lyftas, måste af Riksgälds-kontoret utbetalas,
har Herr A. M. Brinck, uti en inom Rorgare-ståndet väckt motion, föreslagit, att, i
stället för der förseglade anordning, som hittills, vid slutet af hvarje riksdag, aflemnats
till Fullnäktige i Riksgälds-kontoret, Rikets Ständer, på det att erforderlig tillgång
till en s\dan utbetalnings verkställighet i behofvets stund framdeles icke skall
saknas, måtte tesluta, att, för beredande deraf, ett visst bestämdt belopp bör af
de till Riksgäldskontoret ingående medlen årligen afsättas, så att den summa, hvartill
ifrågavarande krtditiv blifvit faststäldt, må under de tvänne närmaste statsregleringsperioderna
varda samlad; och borde dertill anvisade medel, enligt bemälde motionärs
iörslag, i den mai de inflyta och afsättas, göras fruktbärande samt hållas allmänna
rörelsen tillhanda på sådant sätt, att desamma vid inträffande behof finnas att tillgå
för det med deni ifsedda ändamål.
Till besvarande af den remiss, Stats-Utskottet erhållit å denna, med åberopadt
stöd af 56 § Riksiags-ordningeo väckta, motion, anser sig Utskottet böra upplysa,
att Rikets Ständer vd 1840 och 1841 års Riksdag; beslöto, att den del af Stats
O
' ,
verkets och Riksgäldskontorets då disponibla öfverskotts-medel, som icke erfordrades
lör de under samma iksdag beviljade extra stats-utgifter, skulle användas till bildande
af en fond för det sörre kreditivet, samt för sådant ändamål afsättas å en särskild
räkning i Rikets Ständes Bank. Den, till följd af Rikets Ständers derom fattade beslut,
å sådan räkning sedermera afsatta summan uppgick dock ej till högre belopp,
än 210,260 R:dr 7 sk. 3 rist B:ko; och som denna tillgång, i händelse af kreditivets
lyftning, syntes blifva £ ringa betydenhet för det dermed afsedda ändamål, samt
det belopp, hvilket för saide kreditiv afsatts, likasom andra under nästpåföljande eller
1844 och 1845 års riksdag tillgängliga medel, ansågs böra disponeras och användas
för de till utgåendet från liksgälds-kontoret anvisade utbetalningar, förordnade Rikets
då församlade Ständer, att den å omförmälda räkning i Bänken innestående summa
skulle derifrån uttagas sant tilläggas Riksgälds-kontorets öfriga dåvarande kontanta
behållning.
4
Stats-Utskottets Memorial JM 282.
^ Med afseende å sålunda vunnen erfarenhet huru redan tillgått, efter det en fond
för det af motionären uppgifna ändamål börjat bildas, och då några odisponerade
tillgångar, som under mellantiden intill nästa riksdag, på sätt motionären synes
hafva förutsatt, icke skulle för de förestående Stats-utgifternas bestridande erfordras,
utan kunna till framtida behof afsättas, ej finnas att påräkna, får Utskoitet, som
anser sig för närvarande icke behöfva närmare utveckla de skäl och förhålanden, på
grund hvaraf Utskottet icke kan understödja det af Herr Brinck framställda förslag,
hemställa,
att detsamma icke må föranleda någon Rikets Ständers åtgärd.
Enligt de vid sednaste riksdag meddelade beslut och föreskrifter aigående sättet
för bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de kreditiv-simmor, som.
till följd af stadgandet i Regerings-formens 63 §, då anvisades, skulle liksgälds-kontorets
disponibla tillgångar dertill begagnas och, i fall dessa icke vere tillräckliga,
de derutöfver erforderliga medlen upplånas emot Riksgälds-kontorefe obligationer,
ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregångm uppsägning;
och skulle Fullmäktige i Riksgälds-kontoret ega att, med hänsigt ill de vid upplåningen
sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma ränte-vilkoren
samt fastställa betalnings-terminerna för dessa obligationer; dock finte obligationernas
förfallotid icke utsättas förr än Ett, eller sednare än Fem år efter deras utgifmngsdag.
För öfrigt borde vid denna upplåning iakttagas: att någon obligaion icke finge utfärdas
å mindre summa än 400 R:dr R:mt, eller 266 R:dr $ sk. Banko, och
att Fullmäktige, så vidt af deras tillgöranden berodde, skulle öka att på de för
Riksgälds-kontoret mest fördelaktiga vilkor erhålla de medel, som måste upplånas.
Uti dessa föreskrifter har Utskottet icke funnit anledning föreslå någon annan
ändring, än uteslutandet af stadgandet, att obligationer icke få atfärdas med kortare
förfallotid än ett år. Beträffande det i slutet af nu gällanö reglementes 175 §
intagna stadgande, angående Fullmäktiges skyldighet att sökf på de för Riksgäldskontoret
mest fördelaktiga vilkor erhålla de medel, som för meranämnde kreditivutbetalningar
måst i låneväg anskaffas, anser sig Stats-Utsk>ttet dock böra erinra,
att då Fullmäktige, genom samma reglementes 225 §, hvars oförändrade bibehållande
Utskottet ämnar tillstyrka, fått sig i allmänhet ålagdt att, jemte ett noggrant
iakttagande af hvad Rikets Ständer i afseende på förvaltniigen af Riksgälds-kontoret
och dit anslagna medel beslutat och föreskrifvit, omsor,sfu!lt vårda och befrämja
detta verks rätt, säkerhet och förmån, synes någon ytfcrligare eller särskild föreskrift
med hänsigt till den upplåning, hvarom nu är fråg;, mindre behöflig och det
derom förut meddelade stadgande således utan all olägenhet jemväl kunna ur det
nya reglementet uteslutas.
I öfverensstämmelse med Utskottets nu yttrade åsiser och under förutsättning,
att Rikets Ständer bifalla Utskottets i fråga om meranännde 2:ne kreditiv-sumtnors
Stats-Utskottets Memorial M 282.
5
framtida belopp har ofvan framställda förslag, får Utskottet hemställa,
att nedanstående §§, hvilka motsvara 4 73, 174 och 175 §§ai
1854 års reglemente, måtte varda införda i det reglemente, som
vid denna riksdags slut kommer att för Riksgälds-ksntoret utfärdas.
Till följd af stadgandet i Regerings-formens 63 §., hafva Rikets Ständer anslagit
och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en krediliv-summa af Tre
millioner Riksdaler, för att, vid infallande krig, af Konungen lyftas, sedan Han Statsrådet
in pleno hört och Rikets Ständer sammankallat. Rikets Ständers å denna
summa utfärdade, förseglade, anordning får ej brytas eller summan af Fullmäktige
utbetalas förr, än riksdags-kallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen
kungjord.
§•
Den krediliv-summa, som, enligt ofvan åberopade grundlags-stadgande, bör
å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan
innevarande Och nästkommande riksdag, vara tillgänglig, då Konungen till rikets
försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-rådets
tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundvikligen nödig, hafva Rikets
Ständer fastställt till En million femhundratusen Riksdaler, hvaraf 750,000 R:dr äro
afsedda för rikets försvar och 750,000 R.dr för andra ändamål.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de, genom nästföregående
2:ne §§., å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver, böra detta verks härtill disponibla
tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga
medlen af Riksgälds-kontoret upplånas emot Kontorets obligationer, ställda till inlösen
antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige
att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och
förhållanden, bestämma ränte-vilkoren samt fastställa betalnings-terminerna för dessa
obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare än Fem år efter
deras utgifningsdag och någon obligation icke utfärdas å mindre summa än 400 R:dr.
Till följd af ofvan åberopade § i Regerings-formen böra Fullmäktige i Riksgä dskontoret
å det större krediti vet erhålla en förseglad anordning, hvilken, i händelse
af samma kreditivs lyftning, och sedan riksdags-kallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor
vederbörligen kungjord, får af Fullmäktige brytas; och torde för denna anord
-
6
Stats-Vt skottets Memorial M 282.
ning vid innevarande riksdag bibehållas samma lydelse, som vid sednast förflutna
riksdag af Rikets Ständer godkändes och sedermera iakttogs vid utskrifningen af
den Fullmäktige då tillställda anordningen å enahanda kreditiv. Stats-Utskottet får
alltså föreslå, att nu ifrågavarande anordning måtte komma att lyda sålunda:
»Till Fullmäktige i Rikets Ständers Riksgälds-kontor.
Sedan Rikets nu församlade Ständer till ett belopp af 3,000,000 R:dr R:mt
fastställt den summa, som enligt Regerings-formens 63 § skal! vara till utbetalning
från Rikets Ständers Riksgälds-kontor anvisad, för att af Kongl. Majit vid infallande
krig lyftas, så varda, i kraft af nämnda § och till följd af Rikets Ständers beslut,
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret härmedelst förständigade och bemyndigade att, vid
det i samma § förutsatta fall och under derstädes stadgade förbehåll, omförmälda
kreditiv-summa af Tre millioner Riksdaler R:mt Kongl. Majit tillhandahålla, samt,
enligt Dess nådiga disposition, i föreskrifven ordning utbetala. Stockholm den
På Rikets Ständers vägnar:
För Ridderskapet och Adeln,
För Preste-ståndet,
För Borgare-ståndet,
För Boade-ståndet»,,»
I likhet med hvad under sednare riksdagarne skett, torde denna anordning
varda underskrifven af Herr Landtmarskalken och Herrar Talmän samt Stats-Utskottets
Ledamöter och vid Riksdagens slut få. i utbyte mot den af sednast församlade
Ständer utfärdade anordningen, genom Stats-Utskottet Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
tillställas.
Stockholm den 26 Februari 1858.
Stats-Utskottets Utlåtande JW 283.
7
N:o 283.
Ank. till Eip.-TJtsk. ä. 26 Febr. 1858, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om vedergällning åt vice Häradshöf
dingen
Möller för en af honom verkställd öfversättning.
(U. A.)
Uti en inom Borgareståndet, med stöd af 56 § Riksdags-ordningen, väckt
motion, i hvilken flere Ståndets ledamöter instämt, har Herr Stolpe, med tillkännagifvande,
att den öfversättning af Konungariket Belgiens provins- och kommunallagar,
hvilken såsom bilaga åtföljt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets under
M i 27 afgifna Betänkande angående kommunal-styrelser m. m., blifvit verkställd af
Sekreteraren i Sammansatta Lag- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet
vice Häradshöfdingen Ludvig Möller, anfört, att, då motionären erhållit nyssnämnda
Utskotts uppdrag att bereda sagde ärende och deri utarbeta förslag till utlåtande
samt i anledning häraf, med kännedom derom, att Möller genom särskilta studier
gjort sig närmare förtrolig med det Fransyska lagspråket, anmodat Möller att verkställa
omförmälda öfversättning, motionären ock ansåge sig pligtig att för Möllers
besvär med detta arbete, som innehölle 7 tätt tryckta ark, söka förskaffa honom en
skälig ersättning; hvarföre, med upplysning tillika, att Möller i detta afseende icke
velat uppgifva någon viss summa, under förklarande, att han funne sig belåten med
det belopp, som kunde komma att honom tilläggas, motionären, hvilken icke heller
tilltrodde sig att kunna härutinnan göra något bestämdt förslag, hemställt att Rikets Ständer
måtte, antingen genom särskildt beslut eller i sammanhang med reglerandet af riksdags-kostnaderne,
bevilja vice Häradshöfdingen Möller en lämplig vedergällning för
ofvannämnda öfversättning.
Stats-Utskottet, till hvars handläggning denna fråga blifvit remitterad, får i anledning
deraf anföra, att som ifrågavarande af vice Häradshöfdingen Möller gjorda
öfversättning blifvit för ett Rikets Ständers Utskotts räkning verkställd och detta
g
Stats-Utskottets Utlåtande M 283.
arbete icke kan anses hafva utgjort ett Möller, i hans egenskap af tjensteman vid
denna riksdag, tillhörande åliggande, Stats-Utskottet, lika med motionären, finner
billigt, att en lämplig ersättning derför varder Möller af allmänna medel tillagd.
Beträffande beloppet af denna vedergällning, torde vid dess bestämmande någon
annan grund för beräkningen ej kunna ifrågakomma, än den, som i allmänhet vid
betalning af öfversättningar följes. Efter hvad Utskottet inhemtat, beräknas vanligen
beloppet af öfversättnings-arfvoden efter arbetets arkantal med derjemte fästadt afseende
å ämnets beskaffenhet. Då emellertid nu ifrågavarande öfversättning måste
hafva fordrat mer möda än sådana arbeten i allmänhet, i anseende till de svårigheter,
som tvifvelsutan varit förenade med de Fransyska lagtermernes öfverflvttande
på Svenska språket, synes det Utskottet, som ersättningen för detta arbete skäligen
kan beräknas något högre än de arfvoden, som för öfversättningar vanligen bestås.
Med ledning af de upplysningar, Utskottet i detta afseende erhållit, har derföre Utskottet
trott, att, om ifrågakomna ersättning fastställes till en rund summa af 200 R:dr
R:mt, öfversättaren dermed kan anses vara för sin å arbetet använda tid och möda
fullt godtgjord.
Utskottet hemställer alltså,
att Rikets Ständer må bevilja och tili utgående af riksdagskostnads-medlen
anvisa ett belopp af 200 R:dr R:mt, såsom
vedergällning åt v. Häradshöfdingen Möller för ofvanomförmälda
af honom verkställda öfversättning.
Stockholm den 26 Februari 1858.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell. 1858
Stats- Utskottets Memorial N:o 284.
1
Ank. lill Exp.-Utsk. den 27 Fehr. 18S8, kl. 6 e. m.
Memorial, med Jörslag lill stadganden i Riksgälds-kontorets nija
Reglemente, angående anslagen för folkundervisningens
hejrämjan de och de ordinarie statsregleringen tillhörande
utgifter samt kreditiverna.
(R:gs-Afd.)
Stats-Utskottet får härmedelst aflemna och underställa Rikets Ständers pröfning
och godkännande förslag till sladganden i ofvannämnda reglemente, angående anslagen
till folkundervisningen, riksdags-kostnaderna, äfvensom de med ordinarie statsregleringen
gemenskap egande utgifter samt de å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver; och får
Utskottet i alseende på de föreslagna §§:nas nummer-ordning åberopa sin i Memorialet
N:o 282 framställda erinran.
184 angående de vid sednaste Riksdag för folkundervisningens befrämjande beviljade
ocb, såsom outtagna, i Riksgälds-kontorets räkenskaper ännu balanserade
anslags-summor, motsvarar 156 § af 1854 års reglemente, samt innehåller
enahanda stadgande, som i denna § förekommer i afseende på hvad
af dessa medel under mellantiden intill nästa Riksdag icke varder af Kongl.
Maj:t disponerad!.
Biti. till li. St. Prot. 4856'—4858. 4 Samt. 4 Afd. 4 Band. 50 Haft. I
2
Stats- Utskottets Memorial N:o 284.
185 §, angående de till folkundervisningen under denna Riksdag anslagne medel,
grundar sig på de beslul Rikets Stander fattat i anledning al Sammansatta
Stats-, Bevillnings- och Ekonomi-Utskottets framställningar i dess under N:s
19 och 33 afgifna Utlåtanden oell samma Utskotts Memorial N:o 43 samt
Stats-Utskottets Utlåtande' N:o 266; varande dessa beslut lill en del fattade
genom omröstningar i Förstärkta Stats-Utskotlet, enligt Memorialen N:o 216,
sidd. 24—25, N:o 258, sidd. 4—5 och N:o 277. sid. 7.
186 §, angående det till kostnader för Grefve Thorsten Rudenschö/ds resor i och
för folkskole-undervisningens ordnande, beviljade särskilda anslag, grundar
sig på den af Rikets Ständer bifallna punkten G i ofvannämnda sammansatta
Utskotts Utlåtande N:o 19, sid. 32, och motsvarar hittills gällande
Reglementes 158 §.
187 §, angående de för folkskole-lärares pensionerande anvisade medel, tinnes in
tagen
i Stats-Utskottets Utlåtande N:o 151.
188 §, angående de återstående kostnaderna för innevarande Riksdag, är lika ly
dande
med 160 § i 1854 års Reglemente.
189 §, angående återstoden af den för Riksdags-arkivcts komplettering och för
ökande
vid sednaste Riksdag anslagna summa, svarar mot och är hufvudsakligen
likalydande med 161 § i det då utfärdade Reglementet.
I afseende på lydelsen af 190 och 191 §§, innehållande stadganden
angående atlöningen lör Rikets Ständers Juslitie-ombudsman och hans Kansli,
jemte Justitie-ombudsmannens resekostnader m. m., får Utskottet hänvisa
till Utlåtandet N:o 215, der dessa §§ äro intagna.
192 §, angående den föire Justitie-ombudsmannen, Kammar-rådet S. L. Theorell till
erkända
pension, innehåller Rikets Ständer» härom, enligt Förstärkta StatsUtskottets
Memorial N:o 272. fattade beslul.
193 §, angående atlöningen för Sekreteraren hos Bonde-ståndets Kansli-direktion,
är likalydande med 164 § i 1854 års Reglemente.
194 §, angående ersättningen af uppkomna brister i statsinkomsternas uti Riks-staten
beräknade belopp, innehåller, jemte samma stadgande, som nuvarande
Reglementes 166 §, ett tillägg, hvarigenom Kongl. Stals-kontoret, derest
Riksgälds-kontorel, sä snart det visar sig, att stats-inkomsterna öfverstiga
det beräknade beloppet, får emottaga härigenom uppkomna ölverskottsmedel,
berättigas alt, i händelse af behof, deremot från Riksgälds-kontorel erhålla
ersättning vid inträffande brister, oaktadt dessas slutliga belopp icke är
genom afslutad riks-hufvudhok bestämdt.
Stats- Utksottets Memorial N:o 284.
3
195 §, angående Riksgälds-kontorets ersältnings-skyldighet för bristerna i förslags
anslagen,
eger hufvudsakligen mahanda lydelse, sorn hittills gällande Reglementes
167 §, och innefattar en derjemte tillagd förteckning å alla förslagsanslag,
som i den under innevarande Riksdag upprättade Riks-stat finnas
upptagna.
196 §, angående forsellöns-ersällning till innehafvare af indelta hemmans-räntor
samt tionde, är lika lydande med 169 § i 1854 års Reglemente.
197 §, angående lösen för den åt indelta Arméens korporaler samt soldaterna vid
Södermanlands regemente anslagna lönings-spanmål, grundar sig på Rikets
Sländers beslut genom bifall till hvad Stats—Utskottet Iillstvrkt i Utlåtandet
N:o 153.
198 §. angående ersättandet af utbetald begrafningshjelp och nådårs-besparing : och
199 §, angående godtgörande! af kostnaderna för indelta båtsmans-rotars samman
förande,
äro hufvudsakligen lika lydande med 170 och 171 §§ i del vid
sednaste Riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade Reglemente.
200 §, 201 och 202 §§, angående de uti Regerings-formens 63 g föreskrifna kredi
tiver,
äro genom Utskottets Utlåtande N:o 282 Rikets Ständers granskning
och godkännande underställda.
203 §, angående kreditivet för inhemska fårskötselns och ullproduktionens befräm
jande;
och
204 §. angående kreditivet för Arméens ackords-reglering, äro lika lydande med nu
gällande Reglementes 177 och 178 §§.
205 §, angående kreditivet för beredande af förhöjd pensionering åt Arméens befäl
och tjenstemän, grundar sig på Rikets Ständers beslut enligt Förstärkta
Stats—Utskottets Memorial N:o 172. sid. 14.
206 §, angående beviljadt kreditiv lill kostnaderna för Sveriges deltagande uti den
i Paris tilläinnade exposition af kreatur och landtmanna-produkter, innehåller
Rikets Ständers beslut genom bifallandet af Slats-Utskoltets Utlåtande
N:o 141.
Dessutom får Utskottet anmäla, att följande §§ i motsvarande afdelning at
1854 års Reglemente blifvit ur förslaget till Riksgälds-kontorets nya reglemente uteslutna,
nemligen 155 och 156 §§, angående de vid 1850 och 1851 samt föregående
4
Stats- Utskottets Memorial N:o 284.
års Riksdagar anvisade medel till folkundervisningens befrämjande, sorn, enligt Rikets
sednast församlade Ständers beslut, icke behöfva vidare för sagde ändamål reserveras;
165 §, angående den tinder är 1855 utbetalda återstoden af 1854 års statsfylinadssumma;
168 §, angående det under sednaste Riksdag beviljade särskilda anslag för
verkställighetfaf beskattnings-väsendets förenkling; varande erforderligt; stadgande om
detta anslags återstående belopp intaget i den § af det nya Reglementet, som handlar
om de vid denna Riksdag beviljade anslag för de nya jordeböckernas afslutande och
granskning; 172 §, angående det dels under, dels efter sednaste Riksdag, till hela sitt
belopp, iyftade kreditivet för upprällhållandefaf Rikets neutralitet; 176 §, angående
det vid sednaste Riksdag till begagnande under höstmånaderna år 1855 anvisade tillfälliga
kreditiv för Kongl. Stats-konloret, och 179 §, angående kreditivet till kostnaderna
för Sveriges bidrag lill 1855 års industri- och konstexposition i Paris.
Slockholm den 27 Februari 1858
Stats- Utskottets Memorial N:o 284.
5
FÖRSLAG
tili
REGLEMENTE
för
Rikets Ständers Riksgälds-kontor.
Angående Riksgälds-kontoret a Ingda utbetalningar.
(Fortsättning).
t
G) Anslagen ill folkundervisningen, riksdag■skostnader samt aflöning en för
Rikets Ständers Justitie-ombudsman m. fl..
8 184.
De under sednast förflutna riksdag, för befrämjande af' folkundervisningen
beviljade och till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition ställda ytterligare anslag, jemte derå
uppkomna och för sagde ändamål af Kongl. Majit äfven disponibla besparingar, böra,
i mån af behof och efter vederbörliga reqvisitioner, utbetalas al Riksgälds-kontoret med
följande belopp, som utaf samma anslag vid innevarande års början voro derstädes innestående,
nemligen:
l:o Sextontusen Tvåhundra Riksdaler utaf 1855, 1850 och 1857 års anslag till
understöd för Fo/ksko/e-lärares aflöning inom de socknar, der, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning, statsbidrag för sådant ändamål, i följd af särskilda förhållanden, erfordras;
2:o Sjuhundrafemtio Riksdaler utaf sagde års anslag till Seminarierna för bildande
af Folksko/e-lärare; och
6
Stats- Utskottets Memorial N:o 284.
3:o Åttatusen fyrahundra Riksdaler utaf samma års anslag till stipendier för
elever vid dessa Seminarier; kommande hvad utaf de sålunda återstående anslags-summorna
icke år af Kongl. Majit disponerad! vid utgången af del år, då nästa riksdag
börjar, att ej vidare för ofvan uppgifna ändamål reserveras.
§ 185.
Rikets Ständer, sorn medgifvit, att den personliga skyddsafgiflens halfva belopp,
utgörande omkring 250,000 R:dr, hädanefter må till folkundervisningens befrämjande användas,
hafva i afseende på de utgifter, som utaf denna sålunda anvisade tillgång skola
bestridas, lättat följande beslut:
l:o Utaf halfva personliga skyddsafgiften böra två femtedelar, beräknade att uppgå
till omkring 100,000 R:dr Runt, afsältas dels lill uppmuntran för ändamålsenligt inrättande
af sådana Små-skolor, som i Kongl. Kungörelsen den 29 September 1853 omförmälas,
dels ock till understöd för examinerade folkskolelärare, och sålunda fördelas,
att hvarje församling, som erbjuder sig all tillskjuta två tredjedelar af den summa, sorn,
utöfver församlingens nuvarande tillskott, erfordras till folkundervisningens ändamålsenliga
ordnande, må, efter Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning, af berörde medel erhålla den
återstående tredjedelen; men all, i händelse så talrika ansökningar om dylikt understöd
inkomma, att medlen icke blifva tillräckliga, det må på Kongl. Majit bero, att. efter sig
företeende omständigheter, ordna dessa medels fördelning.
2:o 1 mån af behof, eger Kongl. Majit att till utgående utaf den lör folkskoleväsendet
afsedda andel af personliga skyddsafgiften disponera nedannämnde, af Rikets Ständer
beviljade, årliga anslags-summor:
a) Tjugelyratusen R:dr till understöd lör inrättande af höyre folkskolär;
hvilka understöd dock ej för någon sådan skola böra öfverstiga
1,000 R:dr;
b) Tjugesexlusen R:dr till Seminarierna, efter den fördelning, Kongl. Maj:t
anser lämplig;
c) Tjugetusen R:dr till understöd för Sentin orii-elever ;
d) Tolftusen R:dr till förbättrande och underhållande af undervisninysmate
rielen
samt till understöd vid ulgifvandel af lämpliga böcker och
kartor m. ni. för folkskolornas behof
3:o Hvad sålunda icke blifvit för vissa bestämda utgifter anvisadt af ifrågavarande
hälft utaf personliga skyddsafgiften, är släldt till Kongl. Maj:ts disposition för
ali till folkundervisningens befrämjande i öfrigt användas.
Derest under de år. innevarande riksdags statsreglering kommer att omfatta, Kongl.
Stats-kontoret af under bänder hafvande medel förskottsvis utbetalar hvad under dessa
år för folkundervisningen varder af Kongl. Majit anvisadt att utgå utaf den dertill anslagna
andel af meranämude afgift, eger Kongl. Stats-kontoret alt, antingen efter hvarje
år och sedan bevillningen till Riksgälds-kontoret influtit, eller ock förut, om sådant lin
-
Stats- Utskottets Memorial N:o 284.
nes behöflig;!, från della verk erhålla godlgörelse för hvad sålunda blifvit förskjutet. De
besparingar, sorn å de för ifrågavarande föremål anslagna medel under ett år uppkommit,
må under ett följande för samma ändamål användas.
S 180.
På del alt tillfälle fortfarande må beredas för skolstyrelserna alt begagna Grefve
Thorsten Rudenschölds biträde vid foikskole-underyisningens ordnande i enlighet med hans
undervisningsplan, hafva Rikets Ständer äfven vid denna riksdag beviljat ett särskildt årligt
anslag till bestridande af kostnaderna för de resor, som beinälde Grefve i sådant ändamål
kommer att företaga; och hör detta anslags belopp, Ett tusen femhundra R:dr,
under livart och ett af de år, derunder innevarande riksdags statsreglering blifver gällande,
i mån af behof och på det säll Kongl. Majit behagar föreskrifva, utaf Riksgäldskontoret
utbetalas.
§ 187.
(Den af Slats-Ulskollet föreslagna lydelsen af denna §, hvilken innefattar
föreskrift om verkställigheten af ilrågakommande utbetalningar utaf de i Riksgälds-kontoret
innestående medel för /olkskole-lärares pensionerande, hafva Rikets Ständer redan
godkänt genom lemnadt bifall till Slats-Utskotlels Utlåtande N:o 151.)
8 188.
Återstående kostnader och utgifter för innevarande riksdag skola al Riksgäldskontoret
bestridas, med iakttagande af de, genom Rikets Ständers Stats-Utskotl, Fullmäktige,
till efterrättelse härvid, meddelade beslut och föreskrifter. Likaså bör Riksgälds-kontoret,
på föreskrifvet sätt, liqvidera sådana, ännu icke godtgjorda, kostnader
för sednast förflutna riksdag, som, enligt Rikets då församlade Ständers beslut, skola
af detta verks medel betalas.
§ 189.
Hvad hittills icke blifvit begagnadl af den summa, Sjuhundra femtio R:dr, som af
Rikets sednast församlade Ständer anslogs för komplettering och förökande af det inom
Rikets Ständers hus inrättade arkiv a) riksdags-handlingar och författnings-saml ingar,
må fortfarande, under liden intill nästa riksdags slut, få af Fullmäktige, i mån af behof,
disponeras för ytterligare anskaffning af sådana, lill della arkivs föremål hörande,
tryckta böcker och skrifter samt kartor, som lör detsamma erfordras och icke utan särskild
kostnad kunna erhållas, äfvensom till inbindnings-kostnader jemte andra oundgängliga
utgifter för samma arkivs räkning.
§§ 190 och 191.
(Genom bifallande af hvad Stats—Utskottet föreslagit och hemställt i sitt Utlåtande
N:o 215, hafva Rikets Ständer redan godkänt de §§, som uti ifrågavarande regie
-
8
Stats-Utskottets Memorial N:o '284.
mente skola införas angående aflöningen för Rikets Ständers Justilie-ombndsnian oell
hans Kansli samt godtgörande af kostnaderna för Justitie-ombudsmannens embelsresor
in. m.)
g 192.
Sorn Rikets Ständer funnit sig böra tillerkänna förre Justitie ombudsmannen,
Häradshöfdingen i Södra Möre härads domsaga, Kammar-rådet S. I.. Theorell, en årlig
pension af Sextusen trehundra nittio Hulr eller samma belopp, sorn Justitie-ombudsmaos-lönen
utgjort under den lid han varit Justitie-ombudsman; så bör denna pension
af Riksgälds-konloret, qvartalsvis, utbetalas från och med månaden näst efter den,
hvarunder bemälde Kammar råd erhåller afsked ur Statens tjenst.
§ 193.
Den af Rikets Ständer, lill aflöning för Sekreteraren hos Bonde-ståndets Kansli
direktion, anslagna summa af Etthundra femtio R:dr årligen, skall af Riksgälds-kontorets
medel, likaledes qvartalsvis, utbetalas.
H) Utgifter, sorn med ordinarie sta t sr eg leringen ega gemenskap.
§ 194.
1 händelse stats-verkets, till Kongl. Slals-kontoret ingående, inkomster, för något
år, icke skulle uppgå lill det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i riksstalen
blifvit af Rikets Ständer beräknade, bör den brist, som, enligt Riks-hufvudboken,
härigenom uppkommer i tillgångarne för stals-ulgifternas bestridande, Kongl. Slats-kontoret
af Riksgälds-konloret ersättas; Och må, under förbehåll all, så snart sig visar, att
sagde inkomster komma alt öfverstiga sitt i riks-staten upptagna belopp, de sålunda
uppkommande öfverskottsmedlen varda af Kongl. Stafs-kontoret afräkningsvis till Riksgälds-kontoret
aflemnade det förra verket deremot, i händelse af behof, förskottsvis
från det sednare erhålla ersättning för sig visande brister i de beräknade inkomsterna,
fastän dessa bristers slutliga belopp icke blifvit genom afslutad Riks-bufvudbok bestämdt.
§ 195.
Derest någon al de, vid sednast förflutna eller innevarande riksdags statsreglering,
i egenskap af förslag s-ansfag, beviljade utgifts-summor skulle, under ett eller
annat år, befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret
alt bristen, efter årets slut, Kongl. Slals-kontoret ersätta; hvaremot de besparingar,
som kunna å dessa anslag uppkomma, böra, för hvarje år, till Riksgälds-konloret
aflemnas; — ankommande på Kongl. Slals-kontoret att antingen i den, enligt nedanstående
g, för samma år upprättade öfverskotls-liqvid upptaga bristerna i omlörmälda
anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid,
rörande de till en eller flera hufvud-titlar hörande förslags-anslags brister och besparingar»
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 284.
9
gar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersältnings-belopp, som enligt denna liqvid
Kongl. Stats-kontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgäldskontoret
hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag under
näsllöregångna år uppkomna besparingar.
Uti den vid sednuste riksdag fastställda samt för åren 1855, 1856 och 1857
gällande riksstat, voro följande anslag upptagna såsom förslags-anslag. nemligen :
anslagen under Andra Hufvud-liteln:
till fångars vård och underhåll;
,, mediko-legala besiglningar;
„ skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus;
„ rese- och traktaments-penningar;
,, ersättning ål vittnen och parter;
anslaget under Tredje Hufvud-titeln:
till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Utrikes departementets
Expedition :
anslagen under Fjerde Iiujmd-titeln:
till Jemtlands rotering;
,, Militie-bosläils-kassan, ersättning för reserv-hemmans-räntor och kronotionde
in. m.;
„ fouragering vid indelta kavalleriet;
,, fouragering af artilleriets och värfvade kavalleriets hästar;
„ bevärings-manskapets vapenöfning;
„ inqvarterings-kostnader i Stockholm;
,, inqvarterings-kostnader i landsorterna:
„ rese- och traklaments-kostnader;
„ skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus m. m. för Landt-försvars-departementels
Kansli-expedition;
anslagen under Femte Hufvud-titeln:
lill båtsmännens beklädnad, högst 42,000 R:dr;
„ rese- och traktaments-penningar;
„ skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Sjöförsvars-deparleinenlets
Kansli-expedition;
,, skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Flottans stationer;
Bih. till R. St. Prot. 1856—1858. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 30 Haft. 2
10
Stats- Utskottets Memorial N:o 284.
anslagen under Sjelin Hufvud-lite In:
lill utfly ttningshjelp elter laga skiften
,, odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare;
„ ersättning för jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar;
„ skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus;
„ rese- och Iraklaments-penningar;
anslagen under Sjunde Hufvud-titeln:
tili karta-sigillala-omkostnader;
,, omkostnader för Kontroll-verket;
„ Skogsplanterings-kassan, ersättning för hernmans-räntor och arrenden m. m.;
„ lyshållning m. II utgifter för Kronans publika hus i Stockholm;
,, städers friheter;
„ transport-kostnad för Stats-verkets bergs-effekter;
„ observations- och uppbörds-procenter ni. m.;
„ mantals-skrifnings-provision;
„ restitutioner;
„ rese- oell traktaments-penningar;
„ skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus;
äfvensom det kontanta anslaget till Post-verket samt anslaget till Tull-verket, att af
post- och tull-medlen direkte utgå.
anslagen under A tionde Hufvud- tilela:
till löne-tillökning för 13 Konsistorii-nolarier, högst 2,340 R:dr B:ko;
,, Biskopens på Gottland lön;
„ Pastor i Fahlun, anslag af skeppund koppar;
„ Pastor i Forsmark, anslag af 2:ne skeppund hammarskatlsjern;
„ Lappmarks Ecklesiastik-verk (reservations- och förslags-anslag);
„ farsoters och smittosamma sjukdomars bolande;
„ Akademien för de fria konsterna, anslag af 2,000 R:dr Hamb. Banko å
128 sk.;
„ fattigvården i allmänhet;
„ rese- och traktaments-kostnader;
„ skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus.
anslagen under Nionde Hufvud-titeln:
till Wadstena Krigsmanshus-kassa, ersättning för hemmansräntor och kronotionde;
-
Stats-Utskottets Memorial N:o 284. 11
till invalidhus-lo uden, ersättning för hemmans-räntor och arrenden;
det å allmänna indragnings-staten upptagna belopp, hvarunder ingå reservations-anslagen
för blesserade öfver- och under-officerare samt emerililöner
vid elementar-läroverken.
Enligt den under innevarande Riksdag verkställda slats-reylering, hvilken från
och med innevarande år 1858 kommer ali tillämpas, utgöras fiirstays-anslagen af nedan
uppräknade, ä riks-stalen fördelia och följande år uppförda, anslag, nemligen:
under Madra Hufvud-tilela:
till fångars vård och underhåll;
,, mediko-legala .besigtningar;
,, skrifmaterialier och expenser m. m.:
„ rese- och traktamenU-penningar;
„ ersättning ål vittnen och parter;
under Fjerde Hufvud-titeln:
till Jemtlands rotering;
„ Militie-boslälls-kassan, ersättning lör reserv-hemmans räntor och kronotionde
m. m.;
„ indelta arméens vapenöfningar;
„ fouragering af artilleriets och värfvade kavalleriets hästar;
,, mathållning för manskapet vid garnisons-regementena;
„ bevärings-manskapets vapenöfning;
„ inqvarterings-koslnader i Stockholm;
„ inqvarterings-köstnader i landsorterna;
rese- och traktaments-penningar:
,, skrifmaterialier och expenser m. m för Landtlörsvars-departementels Kansliexpedition
;
under Femte Hufvud-lite In:
tillskott till de för båtsmans-indelningen i Blekinge anslagna räntor;
lill båtsmannens beklädnad, högst 63,000 B:dr ;
Stats- Utskottets Memorial N;o 284.
till gemenskapens vid flottans korpser natura-underhåll;
„ rese- och traktaments-penningar;
„ skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementets Kansliexpedition;
„
skrifmaterialier och expenser m. m. för Hut lans stationer;
under Sjette Hufvud-tileln:
till utflyttningshjelp efter laga skiften;
,, odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare;
„ ersättning för jordförlusler genom kanal- och väg-anläggningar;
,, skrifmaterialier och expenser in. m.;
„ rese- och traktaments-penningar;
under Sjunde HuJvud-titeln :
till karta-sigillala-omkostnader;
„ omkostnader för kontroll-verket;
,, skogsplanterings-kassan, ersättning för hemmans-ränlor och arrenden m. m.;
„ lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika hus i Stockholm;
,, städers friheter;
„ transport-kostnad för stats-verkets bergs-effekter;
,, observations- och upphörds-procenter m. m.:
,, manlals-skrifnings-provision;
,, restitutioner;
„ uppköp af ved för Wisby krono-kalkugn ;
„ rese- och traktaments-penningar :
,, skrifmaterialier och expenser m. m.;
äfvensom del kontanta anslaget lill Post-verket samt anslaget till Tull verket,
alt af post- och tull-medlen direkte utgå;
under Åttonde Hufcud-titeln:
till Biskopens på Gottland lön ;
,, löntillökning åt 13 Konsistorii-nolarier, högst 3,510 R:dr;
,, Pastor i Forsmark, anslag af 6 centner 40 skålpund hammarskatti-jern ;
,, Lappmarks ecklesiaslik-verk (reservations- och lörslags-anslag);
„ upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala Universitet, deruti
spanmål ingår;
„ farsoters och smittosamma sjukdomars hotande;
,, fattigvården i allmänhet;
,, rese- och traktaments-penningar;
,, skrifmaterialier och expenser m. m.;
Stats- Utskottets Memorial N:o 284.
13
under Nionde Hufvud-titeln':
lill Wadstena krigsmanshus-kassa, ersättning för hemmans-räntor och kronotionde
;
,, invalidhus-fonden, ersättning för hemmans-räntor och arrenden; samt
det å allmänna indragnings-staten upptagna belopp, utom reservatioiis-anslaget
till pensioner åt hlesserade öfver- och under-officerare.
§ 1%.
Sorn, enligt Kikels Ständers vid sednast förflutna 2:ne Riksdagar fattade beslut
i fråga om beskattnings-väsendets förenkling, innehafvare al indelta anslag utaf hemmansränta?'
och krono-tionde skola, för upphörande af så väl deras hittills åtnjutna optionsrätt,
all dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten all, då lösen för räntorna
och lionden med penningar eger rum, af rån tegi Iva ine uppbära forsel-lön, hållas
skadeslöse på det sätt, att de af stats-verket årligen erhålla ersättning med samma belopp,
hvarmed forsel-lönen för närvarande författningsenligt lillgodonjutes; så bör Riksgälds-kontoret,
vid de årliga liqviderna med Kongl. Stats kontoret, godtgöra sistnämnda
verk del belopp, som, enligt afslutad Riks-hufvudbok, är af detsamma lill sådan ersättning
förskottsvis ulgifvet.
8 197.
Jemte del Rikets Ständer rnedgilvil, dels att de, före utfärdandet af Kongl, cirkulär-brefvel
den 12 April 1853, antagne eller utnämnde korporaler vid indeltu Arméen
må utaf Stats-verket utbekomma ersättning, jemte tillagd forsel-lön, för sin aflönings-spanmål
eller årets markegångspris i den ort, hvarifrån denna spanmål hittills utgått,
och dels all de soldater vid Södermanlands regemente, som blifvit eller, intilldess
Kongl. Maj:ls Nådiga beslut angående detta ämne kommer att kungöras, varda antagne,
må, så länge de i tjenst qvarblifva, under stadgade vilkor likaledes erhålla lösen för
deras så kallade knekte-tunn or efter årets markegång, äfvensom ersättning för forsel-lön
— hafva Rikets Ständer förklarat, att de förskott, som af Kongl. Stats-konlorel i dessa
hänseenden äro eller blifva utbetalda för åren 1855 och 1856, må till ersättning af
Riksgälds-kontoret delta verk påföras i de årliga liqviderna mellan detsamma och
Kongl. Slats-kontorel.
§ 198.
Till följd af Rikets Ständers under Riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna beslut,
att de under namn a( begrafningshjelp*- eller nådårs-besparing, tillförene föreskrifna
innchålluingar å embels- och tjenstemäns löner, borde upphöra, men förut gällande föreskrifter
i fråga om utbetalningar till aflidne embels- och tjenstemäns sterbhus af de.
löne-innehållningar, hvilka, såsom dylik besparing, blifvit vederbörligen iakttagna, likväl
komma att fortfarande tjena till efterrättelse, böra de utgifter, sorn i sådant hänseende
14
Stats- Utskottets Memorial N:o 284.
under b art och ett år blifvit utaf stals-verkels medel förskjutna, ersättas afRiksgäldskonloret
genom de gjorda utbetalningarnes upptagande i den för samma år föreskrifna
och på Riks-hufvudboken grundade liqvid mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.
§ 199.
Lii ofvan omlormälda årliga liqvid böra jemväl, till ersättning af Riksgälds-kontoret,
upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af slats-medlen blifvit förskottsvis
bestridda för de vid biitsrnanshullel indelta rotarnes sammanförande inom
lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t under 1850 och
1851 års Riksdag gjorda anhållan.
i) A Riksgälds-konloret ane isa de kreditiver.
200, 201 och 202.
(Dessa 3:ne §§, som komma att innefatta de reglementariska föreskrifterna angående
de, enligt stadgandet i Regerings-formens 63 §, pä Riksgälds-konloret anvisade
2:ne kreditiver, äro intagna i Utskottets Utlåtande N:o 282.)
§ 203.
Det, för inhemska fårskötselns och ull-produktionens beframjan de, å Riksgäldskontoret
anvisade och till ett belopp af Tvåhundra tjugefemtusen R:dr bestämda kreditiv
må, emot Tre procent årlig ränta för derå lyIlade summor, fortfarande intill nästa
Riksdags slut, begagnas för låneunderstöd ål schäferi-egare m. fl.; kommande Ull-diskont-londen
att äfven framgent vara Riksgälds-konloret ansvarig för återbetalningen af
hvad å detta kreditiv är eller blifver löftedt, äfvensom för godtgörande af derå upplupna
eller upplöpande räntor.
§ 204.
Det, lill underlättunde och befrämjande aj ackord s-rep leringen inom Arméen,
beviljade och å Riksgälds-konloret anvisade, räntelria, kreditiv må, för detta ändamål,
emot Direktionens öfver Arméen» pensions-kassa fortfarande ansvars-förbindelse för de
liftade krediliv-medlens behöriga återbetalning, begagnas inom ett belopp af högst Etthundra
femtioluseu R:dr, deruti inberäknad den häraf för närvarande uttagna summa.
De å detta kreditiv ly flade medel skola ovilkorligen Riksgälds-konloret ersätta*
i den mån dertill afsedda tillgångar blifva för bemälde Direktion disponibla. Vid kredilivels
jtlerligare anlitande, eller då Fullmäktige eljest så äska, böra, genom Direktionens
försorg, de handlingar Fullmäktige tillhandahållas, hvarigenom ådagaläggas ej allenast
de ackords-liqvider, lill hvilka kreditiv-medlen blifvit begagnade eller skola användas,
ulan ock huruvida några för de redan ly flade medlens godtgörande påräknade
tillgångar till ackoids-fonden influtit.
§ 205.
Med godkännande af de för Arméens befäl och tjenstemän under denna Riksdag
föreslagna nja v ensio ns-s later, hafva Rikets Ständer för åren 1858, 1859 och 1860
Stats- Utskottets Memorial N:o 284.
15
anvisat eli kreditiv af Etthundra femtiolusen R:dr årligen, alt, i mån al behof, utbetalas
och användas til! betäckande af den skillnad, sorn för Arméens pensions-kassa
under dessa år kan uppkomma genom den nya pensioneringens tillämpning; börande
de sålunda anvisade medlen från Riksgälds-kontoret till nämnde Pensions-kassa ulgifvas
så snart denna för året uppkomna skillnad, efter afslutade räkenskaper, blifvit till dess
verkliga belopp bestämd, med förbehållen rättighet för kassan att hvad det ena eller
andra året af kreditivet, efter skedda utbetalningar, kan öfverblifva, under följande år,
om sådant behöfves, utbekomma.
§ 20fi.
Till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande uti den exposition af
kreatur och landtm ajina-]»'odu k t er, som är tillämnad att ega rum i Paris, hafva Rikets
Ständer beviljat och lill Kongl. Maj: Is disposition anvisat å Riksgälds-kontoret en kreditiv-summa
af Femtiolusen R:dr; hvilket belopp alltså bör för sagde kostnader, i mån
af behof och emot framdeles skeende redovisning, tillhandahållas och efter erhållna reqvisitioner
utbetalas.
STOCKHOLM, trjckl hos Isaac Marcus, 1858.
Stats-Utskottets Memorial M 285.
1
N:o 285.
Ank. ti!l Exp.-Utsk. d. 27 Febr. 1858, kl. 6 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning i anledning aj Riksståndens
skiljaktiga beslut i fråga om anslag eller lån till staden Christianstad
för dess kostnader till följd af kolera-farsotens härjande
derstädes under sistlidet års höst.
Sedan samtlige Riks-stånden, enligt ankomna protokolls-utdrag, godkänt det i
Stats-Utskottets Memorial M 271 afgifna förslag till voterings-proposition i anledning
af Riks-ståndens skiljaktiga beslut, rörande väckt motion i förestående ämne, har
Förstärkta Stats-Utskottet, jemlikt 69 § Regerings-formen, denna dag verkställt omröstning
öfver nämnde, så lydande, voterings-proposition:
»Den, som i öfverensstämmelse med Stats-Utskottets, af Ridderskapet och
Adeln samt Bonde-ståndet gillade, hemställan, anser, att den väckta motionen om
anslag eller lån till staden Christianstad, i anledning af dess' kostnader till följd af
kolera-farsotens härjande under sistlidet års höst, icke bör till någon Rikets Ständers
åtgärd föranleda, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer beviljat staden Christianstad, till lindring i
de genom kolera-farsotens härjande derstädes sistförlidet år staden åbragta kostnader,
ett lån af Tjuge tusen R:dr Riksmynt, att från Riksgälds-kontoret utgå och under
Bih. till St. Prof. 1856—1858. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 31 Haft. 1
2 Stats-Utskottets Memorial M 286.
nästföljande tio år med en tiondedel årligen återbetalas, jemte det Fyra procent årlig
ränta å skuldsumman erlägges.»
Och har denna votering utfallit med 62 Ja och 57 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen;
Hvilket Förstärkta Stals-Utskottet skolat härmed anmäla.
Stockholm den 27 Februari 4858.
N:o 286.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 27 Febr. 1858, kl. 6 e. m.
Memorial, angående verkställd omröstning i anledning af Riks-slåndens
skiljaktiga beslut i fråga om ålerlyftande af de lill säkerhet för
jernvägs-anläggningen mellan Köping och Hull i Kongl. Statskontoret
deponerade medel.
Öfver följande, i Stats-Utskottets Memorial JV2 279 omförroälda, af samtlige
Riks-stånden godkända, voterings-propositioner har Förstärkta Stats-Utskottet denna
dag verkställt omröstning:
4:0.
»Den, som vill till kontra-proposition vid den blifvande hufvud-voteringen antaga
Preste- och Borgare-ståndens beslut, att Rikets Ständer medgifva återlyftandet af de
till säkerhet för jernvägs-anläggningen mellan Köping och Hult i Kongl. Stats-kontoret
återstående deponerade medel på det sätt, att bolaget eger att genast lyfta 450,000
Stats-Vtskottets Memorial M 286.
3
R:dr och de återstående 75,000 R:dr Riksmynt sedan banan blifvit öppnad för trafik
till Köping, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-ståndets beslut: det Hikets
Ständer medgifva att, af de till säkerhet för fullbordandet af jernvägs-anläggningen
mellan Köping och Hult i Kongl. Stats-kontoret deponerade medel uti räntebärande
obligationer, det ännu innestående beloppet, motsvarande 225,000 R:dr R:mt, må
till jernvägs-bolaget återställas, samt att Rikets Ständer, vid anmälan om detta beslut,
i underdånighet öfverlemna tiil Kongl. Majit att, efter pröfning af härvid förekommande
förhållanden, i nåder afgöra, huruvida några förbehåll eller bestämmelser, med
hänsigt till de ifrågavarande medlens användande, lämpligen böra föreskrifvas.»
Och som denna votering utfallit med 65 Ja och 54 Nej, har alltså Presteoch
Borgareståndens beslut antagits till kontra-proposition vid hufvud-voteringen.
2:o.
»Den, som vill, att Rikets Ständer medgifva, att, af de till säkerhet för fullbordandet
af jernvägs-anläggningen mellan Köping och Hult i Kongl. Stats-kontoret
deponerade medel uti räntebärande obligationer, det ännu innestående beloppet, motsvarande
225,000 R:dr R:mt, må till jernvägs-bolaget återställas, under vilkor, att
dessa medel i första rummet användas, för att ofördröjligen bringa jernbanan från
Orebro till Arboga med den för allmänna trafiken derå erforderliga materiel uti ett
fullt säkert och ändamålsenligt skick; samt att Rikets Ständer, vid anmälan om detta
beslut, i underdånighet öfverlemna till Kongl Maj:t att, efter pröfning af härvid förekommande
förhållanden, i nåder afgöra, huruvida några andra förbehåll eller närmare
bestämmelser, med hänsigt till de ifrågavarande medlens användande, lämpligen böra
föreskrifvas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer antagit Preste- och Borgare-ståndens beslut,
att Rikets Ständer medgifva återlyftandet af de till säkerhet för jernvägs-anläggningen
mellan Köping och Hult i Kongl. Stats-kontoret återstående deponerade medel på
det sätt, att bolaget eger att genast lyfta 150,000 R:dr och de återstående 75,000
R:dr R:mt, sedan banan blifvit öppnad för trafik till Köping.»
4
Stats-Utskotlets Memorial JYl 287.
Denna votering har visat ett resultat af 44 Ja och 75 Nej; i följd hvaraf Rikets
Ständer beslutat i enlighet med Nej-propositionen;
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet skolat härmedelst anmäla.
Stockholm den 27 Februari 1858.
287.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 27 Febr. 1858, kl. 6 e. di.
Memorial, angående verkställd omröstning i fråga om låne-underslöd för
anläggandet af en bibana från Borås till vestra stambanan.
Förstärkta Stats-Utskottet bar denna dag anställt omröstning öfver nedanstående,
i Stats-Utskottets Memorial M 280 omförmälda, af samtliga Riks-stånden godkända
voterings-proposition:
»Den, som vill, att det föreslagna låne-understödet för anläggandet af en bibana
från Borås till vestra stambanan icke af Rikets nu församlade Ständer beviljas,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, hafva Rikets Ständer för ofvan omförmälda jernvägs-anläggmng
anvisat ett låne-understöd af 1,700,000 R:dr Riksmynt, att utgå under minst fyra
år och återgäldas på det sätt, som för lånet till Hudiksvalls-jernbanan är föreskrifvet,
med förbehåll att aktie-tecknings-summan bestämmes till minst 1,700,000 R:dr
samma mynt.»
Och som denna omröstning utvisat ett resultat af 85 Ja och 34 Nej, hafva
Rikets Ständer alltså beslutat i enlighet med Ja-propositionens innehåll;
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet skolat härigenom anmäla.
Stockholm den 27 Februari 1858.
Stats-Ulskoltets Utlåtande JV* 288.
5
N:o 288.
Ank. till Exp.-U.tsk. den 28 Febr. 1858, kl. 10 f. ra.
Utlåtande, angående medels anvisande till odlings-lån åt enskilda personen
(R:gs Afd.)
Sedan Rikets nu församlade Ständer, genom bifallandet af 1 I punkten i BankoUtskottets
Betänkande JVs 37, beslutat, att sådana skiftes- och odlings-lån, som,
enligt 160 § af det vid sednaste riksdag utfärdade banko-reglemente, finge meddelas
åt enskilda jordegare, som, till följd af skiftes-författningarne, varit nödsakade att utflytta
från byar och hemman samt inrätta nya bostäder, efter 1857 års slut, icke
komme att vidare från Rikets Ständers Bank beviljas, har Riksdagsfullmäktigen Ola
Mänsson från Christianstads län, uti en, med åberopadt stöd af Riksdags-ordningens
56 §, inom Bonde-ståndet väckt och till Stats-Utskottet remitterad motion, deruti
vice Talmannen Anders Andersson från Skaraborgs län samt Riksdagsfullmäktige J.
G. Wasmuth från Stockholms. Anders Medin från Kronobergs, Anders Persson och
Carl Gustaf Cederskog från Östergöthlands, David Andersson från Hallands, Efraim
Larsson från Elfsborgs, Anders Andersson och Anders Magnus Andersson från Kalmar,
Liss Lars Olsson och Bälter Sven Ersson från Stora Kopparbergs, Anders
Jonsson från Wermlands, Anders Persson från Malmöhus’ och Sven Haraldsson från
Blekinge län instämt, erinrat om det vigtiga och gagneliga ändamål, som med den
för sagde lån anvisade fond afsetts, samt om mången enskild jordbrukares fortfarande
behof af understöd för odlingars företagande å stenbunden och sank markoch
har motionären, enär de för aftappning af sjöar och vattendränkta trakter samt
beredande af större odhngs-företag anslagna medel icke vöre tillgängliga för mindre
odlings-företag, hvilka derföre, oaktadt desammas insedda fördelaktighet, merändels
ej kunde af den enskilde, obemedlade jordegaren befordras till verkställighet, föreslagit,
att såsom bidrag dertill måtte anvisas en summa af minst 200,000 R:dr
Riksmynt, sorn borde utgå från Riksgälds-kontoret under följande vilkor, .nemligen::
6
Stats-Utskottets Utlåtande M 288.
'ho. Ingen låntagare skulle erhålla mindre än 50 eller mer än 100 R:dr
R:mt för hvarje tunland af den till odling anmälda arealen;
2:0. Mindre summa än 200 R:dr skulle af dessa medel icke utlemnas och
ingen på en gång få innehafva mer än 6,000 R:dr;
3:o. För lånens utbekommande skulle hufvudsakligen gälla samma grunder,
som i Riksgälds-kontorets reglemente vore stadgade för erhållande af statsbidrag till
större odlings-företag; dock borde derjemte, med afseende å odlings-förelagens beskaffenhet,
i särskild § af nämnde verks reglemente meddelas erforderliga närmare
bestämmelser;
4:o. Efter 5 års förlopp från slutet af det år, hvarunder Iåne-medlen utbekommits,
borde å dem återbetalas 8 procent årligen, deraf 2 procent skulle utgöra
ränta och det öfriga kapital-afbetalning.
Enligt hvad Stats-Utskottet under förevarande frågas behandling inhemtat, har
den lånerörelse, hvars vid denna riksdag beslutade upphörande framkallat ofvanstående
motion, fortfarit alltsedan år 1815. Från början var den utaf Bankens medel för
sagde utlåning anvisade tillgång uteslutande afsedd till befrämjande och understödjande
af odlings-företag. Enligt de vid 1815 års riksdag meddelade stadganden an
gående
ifrågavarande då afsatta fonds användande, skulle densamma företrädesvis utlemnas
till understöd för smärre odlingar. Under 1823 års riksdag gjorde sig dermot
en annan åsigt gällande i fråga om de från samma fond utgående lånen, hvadan
då föreskrefs att dessa lån skulle i främsta rummet vara att tillgå för vidsträcktare
odlingar samt aftappnings-företag. Under 4828, 1829 och 1830 års riksdag
förändrades denna låne-rörelses bestämmelse sålunda, att hufvudsakliga föremålet för
densamma blef att lemna understöd åt personer, som till följd af de allmänna skiftes-författningarne
vore nödsakade att göra utflyttningar från byar och hemman samt
på anvisad utmark inrätta bostäder. Dock skulle, så vidt tillgången medgåfve, äfven
andra odlings-lån få utlemnas. Fondens belopp, som af Rikets år 1823 för
samlade
Ständer var nedsatt till 300,000 R.dr Banko, blef vid 1840 och 1841 års
riksdag ytterligare förminskad till 80,000 R:dr B:ko, hvilket sednare belopp ända
till innevarande riksdag bibehållits oförändradt.
Ehuru Stats-Utskottet icke vill bestrida den af ofvanbemälde motionär yttrade
åsigt, att inrättandet af den för sagde låne-understöd vid 1815 års riksdag anvisade
fond afsåg och uppfyllde ett under dåvarande förhållanden vigtigt och gagneligt ändamål,
får Utskottet emellertid erinra att, om äfven vid nyssnämnde tid, under en
mera inskränkt tillgång på rörelse-medel, förefanns ett verkligt behof att bereda
jordegarne förmånen af dylika understöd, det likväl ingalunda kan antagas, att samma
behof numera skulle vara lika känbart, sedan icke allenast penmnge-rörelsen
och kredit-väsendet genom det stora antal Banker oeh Hypolheks-föreningar, som l
Stats-Utskottets Utlåtande M 288.
7
riket uppstått, erhållit en betydligt större utsträckning, utan ock, genom nya och
förbättrade kommunikationer samt ökade tillfällen till afsättning af landets produkter,
jordbrukarnes ställning i allmänhet undergått en väsentlig och glädjande förändring,
som äfven måste fördelaktigt inverka på deras förmåga att åstadkomma sådana mindre
odlings-företag, hvartill understöd hitintills erhållits genom ofvanberörde af Bankens
tillgångar anvisade medel. Den omständighet att ifrågavarande låne-fond efter
hand blifvit till sitt belopp betydligen förminskad, synes ock utvisa, att behofvet
af dylika understöd småningom aftagit; och, enligt hvad Banko-Utskottet uti ofvanåberopade
Utlåtande upplyst, utgjorde hela antalet af de vid 1856 års slut utaf
denna fond utestående lån endast 100, hvaraf 34 i Hallands län, 31 i Örebro, 17
i Elfsborgs, 6 i Malmöhus, 5 i Skaraborgs, 5 i Christianstads, 1 i Wermlands och
1 i Jemtlands län. Att således denna utlånings-rörelse numera är för det allmänna
af föga gagn, tror Utskottet sig kunna antaga; hvarjemte Utskottet får erinra, att
från stats-ekonomisk synpunkt den grundsats synes vara fullt riktig, som Utskottet
äfven vid föregående tillfällen uttalat, att Staten, då den genom betydliga uppoffringar
söker att befrämja utförandet af sådana större arbeten och odlings-företag, som
i allmänhet öfverstiga de enskildes förmåga, såsom sjösänkningar och vatten-aftappningar
m m., ingalunda bör anses förpligtad att derjemte bevilja särskilda understöd
af allmänna medel, för att förmå den enskilde jordegaren att vid sin närings bedrifvande
företaga sådana arbeten, hvilkas utförande helt och hållet beror på hans egen
omtanka och verksamhet och af hvilka han uteslutande åtnjuter den omedelbara
vinsten.
I betraktande af nu anförda förhållanden, har Utskottet således funnit sig
icke ega anledning att till bifall hos Bikets Ständer förorda
Riksdagsfullmäktigen Ola Månssons förevarande motion.
Stockholm den 27 Februari 1858.
Reservationer:
af Ola Månsson, hvilken åberopade Riksgälds-afdelningens förslag, så lydande:
»Således bar under en längre tidsföljd tillfällé för jordegare varit beredt att,
emot lindriga betalnings-vilkor, erhålla behöfllga undérstöd, dels vid företagandet af
odlingar, för hvilkas utförande de enskilda tillgångarne varit otillräckliga, och dels
8
Stats-Utskottets Utlåtande Al 288.
vid uppodlandet och bebyggandet af den jord, hvartill utflyttningar efter laga skiften
måst verkställas. Då nu icke torde kunna bestridas, att de låne-understöd, som
för dessa ändamål utbekommits från dertill af Rikets Ständer anvisade medel, egt
ett gagnande inflytande på ej allenast de härigenom understödda jord-egarnes ekonomiska
ställning, utan äfven på jordbruks-näringens allmänna förkofran; och då idkarne
af andra näringsgrenar tid efter annan från det allmännas sida kommit i åtnjutande
af enahanda ännu fortfarande understöd, har Utskottet ansett den talrika befolkning,
som egnat sin arbetskraft och sina förvärfvade tillgångar åt bedrifvande' af landets
modernäring, icke böra för framtiden betagas en förmån, hvilken den hittills kunnat
åtnjuta och hvars vidare fortfarande den icke saknat anledning påräkna. I betraktande
af nu antydda jemte andra härvid förekommande förhållanden och under erinran
om den i sednare tider tilt Riksgälds-kontoret skedda öfverflyttning af befattningen
med utgifvandet af sådana lån, som ansetts mindre lämpliga för Riks-bankens
verksamhet och rörelse, eller icke öfverensstämma med sistnämnde verks hufvudsakliga
föremål, har Siats-Utskottet funnit sig böra med sitt förord understödja det
af ofvanbemälde motionär framställda förslag, angående ersättandet af den Banken
hittills ålagda och, enligt Rikets nu församlade Ständers beslut, indragna låne-rörelsen;
men som Utskottet anser den utlåning, hvilken, på sätt motionären föreslagit,
hädanefter skulle komma att åligga Riksgälds-kontoret, endast böra betraktas såsom
en ersättning för den lånerätt, som inom Banken upphört, så följer naturligen häraf,
att Utskottet icke finner sig ega anledning förorda den af motionären föreslagna
tillökningen i den för dylika lån förut bestämda summa, eller någon förhöjning af
de deraf utgående låne-understöden, utan anser Utskottet hvad i fråga om ej mindre
hela låne-fondens än de särskilda lånens belopp i sednare tider varit stadgadt,
äfven hädanefter böra tjena till efterrättelse. Likaså synas hufvudsakligen samma
vilkor, och föreskrifter, som, under det enahanda lånerörelse bedrifvits af Banken,
varit gällande i afseende på beviljade låns utbekommande och återbetalning, hufvudsakligen
böra bibehållas vid denna lånerörelses öfvertagande af Riksgälds-kontoret;
dock torde utflyttning efter verkstäldt skifte samt uppförandet af nya bostäder icke
vidare böra föreskrifvas såsom bestämdt vilkor för erhållandet af lån utaf ifrågavarande
medel; hvarjemte, till Riksgälds-kontorets betryggande för de utgifna lånens
återbekommande, torde böra stadgas, att intecknings-säkerhet för dessa lån skall af
vederbörande låntagare aflemnas.
I öfverensstämmelse med nu angifna åsigter, får Stats-Utskottet alltså tillstyrka:
att för utgifvande från Riksgälds-kontoret af skiftes- och odlingslån,
må af Rikets Ständer anvisas och till fond för dylika lån
afsättas en summa af Etthundratjugetusen Riksdaler Riksmynt,
samt att, i afseende på dessa låns utlemnande och återbetalning,
nedanstående vilkor och bestämmelser måtte varda föreskrifna:
1:0 Utaf
Stats-Utskottets Utlåtande JYl 288.
9
1:o Utaf omförmälda summa och hvad i afbetalning å
deraf utgifna lån inflyter, må understöd emot bestämd återbetalnings-skyldighet
meddelas för odlingar å i laga ordning skiftad
jord; börande hvad af denna låne-tiligång under ett år icke
blifvit begagnadt till ett kommande år reserveras.
2:0 För de lån, som från Riksgälds-kontoret utaf sagde lånefond
utbekommits, bör till detta verk erläggas Två procent
årlig ränta, beräknad från lånets utbetalnings-dag; och skall
kapitalets återbetalning taga sin början efter tre år från samma
dag, samt, jemte ränte-betalningen, derefter verkställas med en
femtedel årligen, på det sätt, att fjerde årsdagen biifver förfallo-dag
för första femtedelens inbetalning och i lika förhållande
för de öfriga fyra femtedelarne, så att hela lånet vid åttonde
årets slut är inbetaldt.
3:o Till säkerhet för lånesumman bör utgifvas skuldebref,
försedt med sådan intecknmgs-säkerhet, som af Fullmäktige i
Riksgälds-kontoret godkännes.
4:o Den högsta lånesumma, som enskild jordegare utaf
denna fond kan erhålla, får utgöra 3,000 R:dr R:mt, och må
lån å mindre belopp än 300 R:dr samma mynt deraf icke
meddelas.
5:0 För öfrigt böra, i afseende på denna lånerörelse, följande
bestämmelser tjena till efterrättelse:
Rättighet att söka och erhålla lån tillkommer endast dem,
hvilka ega jord, som undergått lagakraftvunnet skifte.
Lånesökande anmäle sig hos Länets Landthushålinings-sällskap;
men i de län, der sådant sällskap antingen ej finnes,
eller afsagt sig befattning med odlings-lån, ingifvas ansökmngarne
till Konungens befallningshafvande, och böia dervid åtas
af:
a) Vederbörlige Domstolars bevis, att skiftes-förrättningen
är behörigen stadfästad och laga kraftvunnen.
b) En utur hemmanets eller lägenhetens karta utaf
landtmätare gjord kopia, som affattar odlingsfältet, jemte åtföljande
utdrag utur landtmätare-beskrifningen, i hvadj som rörer
dess läge, areal och beskaffenhet.
Bih. till R. St. Prot. 1856—1858. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 31 Haft. 2
följ
Ståls-Utskottets Utlåtande JK 288.
c) Plan för odlingen, eller uppgift af ordningen och tiden
till dess fortsättning och fullbordande.
Laudthushållnings-sällskapet (eller Konungens Befallningshafvande)
förordnar då. medelst påskrift å ansökningen, tvänne,
i landthushållningen kunnige, ojäfvige män, att syna lägenheten,
afgifva yttrande öfver den tilltänkta odlingens nytta och nödvändighet
och uppgöra för densamma ett ordentligt kostnadsförslag.
Kostnaderna vid denna syneförrättning ersättas af
lånsökanden. Synemännens yttrande skall uppläsas å allmän
sockenstämma och sedermera, jemte kostnads-förslaget och öfriga
förenämnda handlingar, förvaras hos församlingens Pastor,
med lemnadt tillfälle för en hvar att handlingarne genomse och
att kunna afgifva och dervid skriftligen bifoga erinringar, inom
en tid af fjorton dagar, hvarefter (och såvida lånsökanden ej
sjelf vill derom besörja) samtlige handlingarne blifva, genom
Kronobetjemngen eller genom socken-hushållnings-sällskapen, der
sådana linnas, ofördröjligen öfverlemnade till Länets Landthushållnings-sällskap
(eller Konungens Befallningshafvande), och skall
sådant vara verkstäldt innan den 1 Oktober föregående året,
derest ansökningen skall komma under pröfning och till låns
erhållande Utaf nästa årets fond kunna anmälas; hvaremot alla
sådana handlingar, som ej I fullständigt skick, antingen med
åtföljande anmärkningar eller med åtecknadt intyg att sådana
uteblifvit, hunnit ingå före den <1 Oktober, komma att blifva
hvilande, och först vid samma tid året derpå, vederbörligen
kompletterade, hos Landthushållnings-sällskapet (eller Konungens
Befallningshafvande) ånyo föredragas.
Landthushållnings-sällskapet (eller Konungens Befallningshafvande)
tillhör att sinsemellan jemföra samteliga, inom behörig tid
emottagna lånehandlingar, och, på grund af de förhållanden,
hvilka dervid sig förete, bestämma deras inbördes företräde,
eller den ordning, som för lånens beviljande må följas, samt i
enlighet dermed upprätta öfver låne-ansökningarne ett sammandrag,
som innefattar:
Lånsökandens och lägenhetens namn, odlingsfältets sammanräknade
vidd i geometriska tunnland, och hvad såsom lån
blifvit i ansökningen hegardt, af synemännen föreslaget, och slutligen
af Landthushållnings-sällskapet (eller Konungens Befallningshafvande)
tillstyrkt.
Stats-Utskottets Utlåtande M 288.
11
Det sålanda upprättade sammandraget, jemte alla dertill
hörande handlingar, insänder Landthushållnings-sällskapet (eller
Konungens Befallningshafvande) till Rilcsgälds-kontoret så tidigt,
att de inom den 15 November dem tillhandakomma.
Efter föregången granskning af de inom hvarje län författade
sammandrag, uppgöres inom Riksgälds-kontoret en gemensam
fördelning af den för kommande året till utlåning användbara
summa, hvilken fördelning, i mån af den befintliga tillgången,
upptager i hvad ordning och till hvad belopp lånen komma
att utgifvas, och skola Landthushållnings-sällskapen (eller Konungens
Befallningshafvande) inom den Irsta derpåföijande Februari,
medelst utdrag af nämnda fördelning, erhålla underrättelse om
de åt sökande inom hvartdera länet beviljade låne-understöd,
hvarvid tillika skall bifogas en tryckt blankett, till skuldförbindelsen
för hvarje af dessa bifallna lån; och återsändas derjemte
alla special-handlingar, för att hos Landthushållnings-sällskapet
(eller Konungens Befallningshafvande) till nödig kontroll vara
att tillgå; hvaremot sammandragen deraf qvarblifva hos Riksgäldskontoret.
Landthushållnings-sällskapet (eller Konungens Befallningshafvande)
gifver hvarje sökande del af hvad honom rörer, och
tillstälie honom blanketten till skuldebrefvet, som derefter skall,
genom låntagarens egen försorg, af honom undertecknadt och
med behöriga säkerheter försedt, till Riksgälds-kontoret insändas,
i och för lånets lyftande. Försummar låntagare, att det honom
beviljade lån inom September månads slut uttaga, blifver han
sm lånerättigbet för det året förlustig, och det sålunda qvarvarande
lånebeloppet tillägges den summa, som för nästkommande
årets utlåning är att tillgå.
Handlingar, som efter den utsatta tiden inkommit, eller
för hvilka, ehuru fullständiga och behöriga, något lån, i brist
af tillgång, ej blifvit for året beviljadt, kunna för ett följande
år åter till Riksgälds-kontoret insändas och i det då afgifvande
sammandrag på nytt upptagas, för att i stadgad ordning komma
under jemförelse och pröfning; men skulle för samma handlingar
lån inom loppet af -fern år ej utfalla, måste ny besigtning anställas
och behöriga handlingar i samband dermed, på ofvan,,
föreskrifvet sätt, anskaffas.
Stats-Utskottets Utlåtande JYi 288.
Hufvudgrund för pröfning af gjorda ansökningar om låneunderstöd
vare jemförelsen mellan erforderlig kostnad och beräknad
nytta, med billigt afseende tillika på de större eller
mindre svårigheter, som åtfölja den ifrågavarande odlingen.
Från 30 till 70 R:dr R:mt å geometriska tunnlandet må
såsom lån bestämmas, allt i mån af de mer eller mindre betydande
svårigheter, som vid utförandet möta; men öfver 70
R:dr för ett geometriskt tunnland får i intet fall såsom låneunderstöd
medgifvas.
Skuldsedel-formulären skola vara så inrättade, att, i och
genom deras afgifvande, låntagaren bestämdt förklarar, huruvida
han sjelf eller genom ombud vill uttaga penningarne i Riksgäldskontoret,
eller ock önskar, att de för hans räkning öfversandas
till Landthushållnings-sällskapet, till Konungens Befallningshafvande
eller till hvilken enskild person, som i sådant fall, jemte
dess adress, uppgifves; och sedan penningarne, på grund af ett
sådant förklarande, antingen blifvit i Riksgälds-kontoret mot qvitto
lyftade, eller ock afsändningen derifrån under rekommendation,
enligt härvarande Post-kontors bevis, är vorden verkställd,
blifver låntagaren, under hvad förhållanden som helst, Riksgäldskontoret
ansvarig för lånesumman.
I den mån skuldförbindelserna till Riksgälds-kontoret ingå,
skall säkerheten derstädes pröfvas, och, i fall den godkännes,
utassigneras lånen till faststäldt belopp, i öfverensstämmelse med
den uppgjorda fördelningen.
Göres åter anmärkning i afseende på säkerheten, åligger
det Riksgälds-kontoret, att, under låntagarens uppgifna adress,
genast återsända berörde handlingar och dervid bifoga de gjorda
erinringarne, med antydan till lånsökanden att låta rätta det
felaktiga, eller ock inkomma med förklaring så tidigt, att, i
fall den godkännes, eller, då rättelse skett, penningarne må vara
lyftade innan September månads slut, på sätt stadgadt är.
Skulle låntagare, sedan han medlen lyftat, för något af
de trenne första åren ej afbörda ränte-betalningen, eller för
något af de öfriga åren, med ränte- och kapital-afbetalningen,
fyra månader öfver den, i afseende å dessa betalningars erläggande,
utsatta förfallodag uteblifva, bör han genast lagsökas för
Stats-Utskottets Utlåtande M 288.
13
lånet, som då kommer att till fulla beloppet indrifvas med sex
procent ränta från den dag, det sålunda är förfallet till utsökning
och till dess betalning följer. Dock skall låntagaren, innan
lagsökning får anställas, vara efter förfallotiden bevisligen erinrad,
att den honom åliggande betalnings-skyldigheten fullgöra.
Visar annan person sig vara innehafvare af en odlingslägenhet,
med samma dispositions- eller eganderätt, som förste
låntagaren vid lånets meddelande innehaft, och vill ikläda sig
dess ingångna förbindelser samt hos Riksgälds-kontoret företer
antaglig säkerhet, må odlings-lånet på hans namn kunna förflyttas,
och sådant utan hinder af förre gäldenärens tilläfventyrs
försumlighet vid fullgörandet af sina åtagna skyl
Skulle
Riksgälds-kontoret erhålla tillförlig upplysning derom, att
ett, till odling å skiftad jord, från Riksgälds-kontoret utlånadt
kapital icke för dess bestämda ändamål användes, då skall hela
lånet, jemte åtta procent ränta från utgifningsdagen, genast utsökas;
och tillfaller af den utöfver ordinarie intresset ingående
straffräntan, ena hälften Landthushållnings-sällskapets kassa samt
Läns-lazarettet i de län, der Landthushålinings-sällskap antingen
ej finnas, eller befattningen med odlingslån sig afsagt, och den
andra hälften angifvaren.
En sådan låntagare skall ej ega rätt att denna låne-anstalt
vidare begagna.
Hvarje år afgifvö den, som odlingslån erhållit, till Landthushållnings-sällskapet
(eller Konungens Befallningshafvande) en
kort beskrifning om arbetets fortgång, besannad af förre besigtningsmännen,
eller andre närboende, välkände och besutne män.
På Hushållnings-sällskapet (eller Konungens Befallningshafvande)
beror att pröfva, om och huru ofta (dock ej mer än en
gång om året) sådan uppgift må genom särskild besigtning kontrolleras,
samt om, i slikt fall, åt desse besigtmngsmän må uppdragas
att afgifna yttrande, huru stor afkastning af odlingen synes
kunna påräknas under loppet af vissa år, dock ej öfver 5
från det att företaget anses fullbordadt.
All kontroll, i afseende på odlings-lånemedels behöriga användande,
stadne i orten och vare fästad vid Husbållnings-säll
-
ådagalagda
digheter.
14
Stats-Utskottets Memorial M 289.
skgpets (eller Konungens Befallningshafvandes) särskilda ansvar;
och åligger Hushållningssällskapet (eller Konungens Befallningshafvande)
om befaras skulle, det ett, till odling å skiftad jord,
utlånadt kapital icke blifvit för sådant ändamål användt, derom
hos Riksgälds-kontoret genast göra anmälan.»
I denna reservation instämde Riksdags-fullmäktige Carl Cederskog från Östergöthlands
län, Paul Hedström från Wester-Norrlands, Erik Malmin från Westman
lands,
Anders Pehrsson från Örebro. Anders Eriksson från Elfsborgs samt Guslaf
Larsson från Stockholms län.
Af Herr Henschen, som instämde med Ola Månsson, dock med den ändring,
att räntan å lånen måtte bestämmas till 6 procent, i stället för 8 procent årligen.
N:o 289.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 1 Mars 1858, kl. 6 e. m.
Memorial, med förslag till colerings-pr opositioner, i anledning af Riksståndens
skiljaktiga beslut i fråga om lönevilkoren för Riksgäldskontorets
tjenslemanna-per sonal och vaktbeljening.
(R:gs-Afd.)
Stats-Utskottets i detta ämne under 270 afgifna Utlåtande har, enligt Ut
skottet
tillhandakomna protokolls-utdrag, blifvit af samtliga Riks-stånden godkändt,
utom i här nedan omförmälda hänseenden:
4:o. Angående aflöningen för Sekreteraren hos Fullmäktige och de trenne
Kommissarierne, för hvilka embetsman Utskottet föreslagit enahanda aflönings-belopp
af 5,000 R:dr R:mt årligen; — varande detta förslag godkändt af Ridderskapet och
Adeln samt Preste-ståndet, hvaremot Borgare-ståndet bestämt aflöningen för de tvänne
äldste af ifrågavarande embetsman till 5,000 R:dr för hvardera, och för de tvänne yngre
Stats-Utskottets Memorial JW 289.
15
till 4,500 R.dr, hvilket sistnämnda belopp Bonde-ståndet åter anslagit såsom lön åt
såväl Sekreteraren, som hvar och en af de trenne Kommissarierne.
Denna fråga torde alltså få afgöras genom omröstning i Förstärkt Stats-Utskott;
och då. hvad beträffar de tvänne äldre af ofvannänmde embetsman, Borgare-ståndet
tillagt dem enahanda aflöning, som Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, vid
hvilket förhållande Bonde-ståndets beslut om nedsättning af lönen för desse embetsman
till 4,500 R.dr, icke lärer blifva föremål för omröstning, har Utskottet ansett
voterings-propositionen böra erhålla följande lydelse:
»Den, som vill, att aflöningen för Sekreteraren hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
och de trenne Kommissarierne derstädes bestämmes till 5,000 R:dr R:mt
årligen för hvar och en af dem, röstar
Ja:
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer beslutat, att aflöningen för hvar och en af
de tvänne äldste af ofvanbemälde embetsman skall utgå med 5,000 R:dr, och för
hvar och en af de tvänne yngste med 4,500 R.dr sagde mynt årligen.»
2.O. I afseende å beräknings-grunden för den åt Riksgälds-kontorets embetsocb
tjenstemän samf v^ktbetjening föreslagna löne-förtpöjoing för år- <1857; — varande
härvid af Utskottet tillstyrkt, att från den föreslagna förhöjningen borde afdragas
hvad hvar och en af Riksgälds-kontorets embets- och tjenstemän under samma
år åtnjutit såsom arfvode för ökade göromål till följd af den vid sednaste riksdag
beslutade upplåning emot fonderade stats-obligationer.
Som denna Utskottets hemställan blifvit af Borgare- och Bonde-stånden godkänd,
men afslagen af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, får Utskottet, för frågans
afgörande genom omröstning i Förstärkt Stats-Utskott, föreslå följande voterings-proposition
:
»Den, som vill, att vid utbetalningen af den Riksgälds-kontorets embets- och
tjenstemän för år 'l 857 tillerkända löne-förhöjning af 33y procent utaf lönernas på
samma års stat uppförda belopp, skall afdragas hvad hvar och en af bemälde embets-
och tjenstemän under samma år åtnjutit såsom arfvode för ökade göromål till
följd af den vid sednaste riksdag beslutade upplåning emot fonderade stats-obligationer,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner nej, kommer något sådant afdrag icke att ega rum.»
Stockholm den \ Mars 4 <858.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1858.
Slals-Utskoltets Memorial M 290.
1
JfS 290.
Ank. till Exp.-Ctsk. den 2 Mars 1858, kl. 3 e. m.
Memorial, med förslag till voterings-propositioner, i anledning
af Riks-ståndens skiljaktiga beslut, i fråga om brdnvins-bevillnings-medlens
omedelbara ingående till Riksgdlds-kontoret.
(R:gs Afd.)
I öfverensstämmelse med Herr A. V. Björcks derom väckta förslag, har StåtsUtskottet
uti sitt rörande detta ämne under JVs 248 afgifna Utlåtande hemställt,
alt Rikets Sländer måtte besluta, att under de år, nu skeende stats-reglering kom
mer
att omfatta, bränvins-brännings-medlen skola till Rikets Ständers Riksgälds-kontor
lefvereras samt derstädes debiteras och redovisas. Detta Utlåtande har blifvit
godkändt af Rorgare- och Ronde-stånden, dock af det sednare Ståndet med det
vilkor, att uti blifvande reglemente för Riksgälds-kontorets styrelse och förvaltning
intages, att härigenom icke förringas den, enligt 64 § Regerings-formen, Konungen
tillkommande rätt att disponera såväl Rikets ordinarie Stats-medel och inkomster,
som hvad under namn af extra ordinarie utlagor eller bevillningar till Stats-verket
af Rikets Ständer anslås. Ridderskapet och Adeln samt Preste-slåndet hafva af
slagit
hvad Utskottet i samma Utlåtande hemställt.
Enär således i denna fråga två Stånd Stannat mot två, torde för densammas
afgörande, jemlikt 69 § Regerings-formen, omröstning i Förstärkt Stats-Utskott
böra anställas. Då emellertid härvid förekommer, att 2:ne Riks-stånd afslagit Utskottets
hemställan i dess helhet, men deremot, utaf de 2:ne Stånd, som bifallit
Utskottets Utlåtande, det ena godkänt Utskottets hemställan oförändrad, men det
andra eller Bonde-ståndet, dervid fästat nyssanförda vilkor, torde, för den händelse
fiorgare-slåndet icke skulle vilja i fråga om samma vilkor med Ronde-ståndet sig
förena, först genom särskild votering böra bestämmas, hvilkendera af dessa båda
meningar skall blifva kontra-proposition vid bufvud-voteringen; och får Utskottet
i sådant afseende föreslå följande voterings-proposition:
Bih. lill R. St. Brot. 1856—1«S8. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 32 Hafi. 1
2
Siats-Utskottets Memorial Jtä 290.
»Den, som vill, att till kontra-proposition i hufvud-voteringen antages Utskottets
af Borgare-ståndet utan tillägg godkända hemställan, att under de år, nu
skeende stats-reglering kommer att omfatta, bränvins-brännings-medlen skola till
Rikets Ständers Riksgälds-kontor lefvereras samt derstädes debiteras och redovisas,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, antages till kontra-proposition samma hemställan med det af
Bonde-ståndet beslutade vilkor, att uti blifvande reglemente för Riksgälds-kontorets
styrelse och förvaltning intages, att härigenom icke förringas den, enligt 64 § Regerings-formen,
Konungen tillkommande rätt att disponera såväl Rikets ordinarie
stats-medel och inkomster, som hvad under namn af extra ordinarie utlagor eller
bevillningar till Stals-verket af Rikets Ständer anslås.»
För voteringen i hufvudsaken torde följande proposition antagas:
»Den, som anser att det väckta förslaget, att under de år, nu skeende statsreglering
kommer att omfatta, bränvins-brännings-medlen skola till Rikets Ständers
Riksgälds-kontor lefvereras samt derstädes debiteras och redovisas, icke bör bifallas,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, antages
(l:o alternativet) Borgare-ståndets beslut.
(2:o alternativet) Bonde-ståndets beslut
Stockholm
den 2 Mars 1858.
Reservationer:
af Biskop Annerstedt.
» Prosten Berlin.
Stais-Utskottets Memorial Jl/s 291.
3
M 291.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 2 Mars 1858, kl. 3 e. m.
Memorial, angående den under innevarande riksdag verkställda
stats-reglering samt den för Riksgälds-kontorets utgifter erforderliga
allmänna bevillning.
(R:gs Afd.)
Sedan alla på denna riksdags stats-reglering inverkande låne- och anslagsfrågor
blifvit af Rikets Ständer afgjorda och de summor fastställda, hvartill statsverkets
extra ordinarie inkomster eller tull-, salu-accis-, post- och karta—sigillata—
medlen samt bränvins-brännings-afgiften böra beräknas för de år nämnde stats-reglering
kominer att omfatta, har Stats-Utskotlet, som således nu är i tillfälle företaga
den i grundlagarne Utskottet ålagda utredning af Riksgälds-kontorets behof under
samma år, ansett sig, på sätt vid liera föregående Riksdagar iakttagits, böra i ett
sammanhang för Rikets Ständer uppgifva ej allenast de till utgående från Riksgäldskontoret
anvisade låne- och anslags-summor, utan äfven sammanlagda beloppet af
de å hvar och en bland riks-stalens hufvud-titlar uppförda årliga, dels inom viss
fastställd summa begränsade och dels förslagsvis upptagna, anslag. Härvid har Utskottet
likväl undantagit de lill Statens jernvägs-byggnader beviljade anslag, emedan,
enligt Rikets Ständers derom fattade beslut, de till dessa anslag erforderliga medel
skola genom upplåning anskaffas.
Uti den nu uppgjorda Riks-staten hafva de ordinarie eller ständiga Stats-inkomsterna,
enligt Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 33, 48, 58 och 73, blifvit beräknade
till R:dr Runt 8,196,800.
De extr a-ordinarie Stats-inkomsterna, eller nedannämnde bevillningsmedel,
hafva Rikets Ständer, genom bifallandet af Bevillnings-Utskottets
angående dessa inkomsters beräkning under 33 afgifna Betänkande,
antagit till följande belopp, nemligen:
Tullmedlen till Runt 9,500,000.
Salu-accisen till  » 400.
Post-medlen till samma belopp, hvartill Post-verkets
Transport 9,500,400. 8,196,800.
4
Stats-Ulskottels Memorial M 291.
Transport 9,300,400.
utgifter i Riks-Staten beräknats, eller till . . . 727,500.
Karta-sigillata-afgiften till  1,300,000.
och Bränvins-brännings-medlen till  6,750,000.
eller till ett saminanlagdt belopp af
Således äro Stats-verkets ordinarie och extra inkomster för innevarande
och påföljande 2:ne år af Rikets Ständer beräknade att årligen
utgöra tillsammans
Deremot hafva de under Hufvud-titlarne uppförda årliga anslagssummor
för den tid denna Riksdags Stats-reglering kommer att omfatta,
blifvit fastställda eller förslagsvis beräknade att utgå med nedannämnde,
för hvarje särskild Hufvud-titel sammanräknade belopp, nemligen:
Utgifterna
under Första Hufvud-titeln eller Bof- och Slotts-staterna,
enligt den Stats-Utskottets Utlåtande JV2 40 bifogade tabell
Runt 1,301,400.
utgifterna under Andra Hufvud-titeln, omfattande anslagen
för Justitie-Departementet, enligt Slats-Utskottels
Utlåtanden N:ris 42 och 124 samt Förstärkta
Stats-Utskottets Memorial N:ris 172 och 216 . . 2,126,630.
utgifterna under Tredje Hufvud-titeln, anslagen för
Utrihes-Departementet, enligt Stats-Utskottets Utlåtande
JVs 43 och Förstärkta Stats-Utskottets Memorial
M 172
utgifterna under Fjerde Hufvud-titeln, anslagen för
Landtförsvars-Departementet, enligt Stats-Utskottets
Utlåtanden N:ris 71, 124, 164 och 181 samt Förstärkta
Stats-Utskottets Memorial N:ris 172 och 216
utgifterna under Femte Hufvud-titeln, anslagen för Sjöförsvar
s-departementet, enligt Stats-Utskottets Utlåtanden
N:ris 72, 124 och 181 samt Förstärkta
Stats-Utskottets Memorial JV2 172
utgifterna under Sjette Hufvud-titeln, anslagen för Civildepartementet,
enligt Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris
122 och 171 samt Förstärkta Stats-Utskottets Memorial
JYs 216
utgifterna under Sjunde Hufvud-titeln, anslagen för
Finans-departementet, enligt Stats-Utskottets Utlå
Transport
18,003,160.
479,200.
8,686,900.
3,241,530.
2,167,500.
8,196,800.
18.277,900.
26,474,700.
26,474,700.
Stats-Utskottets Memorial JYi 291.
S
Transport 18,003,160. 26,474,700.
tanden N:ris 77 och 136 samt Förstärkta Statsutskottets
Memorial N:ris 216 och 258, . . 3,332,400.
utgifterna under Åttonde Hufvud-titeln, anslagen för
Ecklesiastik-departementet, enligt Stats-Utskottets
Utlåtanden N:ris 148, 181, 202, 220 och 252
samt Förstärkta Stats— Utskottets Memorial JVs 216, 3,055,000.
utgifterna under Nionde Hufvud-titeln, eller Eensionsstaterna
och Allmänna Indragnings- staten, enligt
Stats-Utskottets Utlåtanden N:ris 167, 201 och 259
samt Förstärkta Stats-Utskottets Memorial N:ris 172
och 216  1,117,940. 25,508,500.
Då således de å Riks-staten uppförda anslags- eller utgifts-summor
understiga de enligt samma stat påräknade inkomster med R:dr Runt 966,200.
kan detta sistnämnda belopp användas såsom årligt bidrag af Stats-verket
för bestridande af de till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade Stats—utgifter,
eller de under denna Riksdag beviljade anslag och lån, hvilka, såsom varande af
mer eller mindre tillfällig egenskap eller föranledda af inträffade särskilda förhållanden,
ansetts icke böra hänföras lill eller upptagas bland de ständiga stats-behofven
och derföre ej heller blifvit å Riks-staten uppförda.
Till upplysning om beloppet af sådana under innevarande Riksdag beviljade
och till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade extra eller tillfälliga stats-utgifter,
utom den för Statens jernvägs-byggnader anslagna summa, hvilken, såsom ofvan är
anmärkt, skall genom upplåning anskaffas och således vid uppgörandet af nu ifrågavarande
beräkning öfver Riksgälds-kontorets utgifter och dertill erforderliga medel
afskiljts från öfriga samma verk ålagda utbetalningar, har Utskottet låtit öfver dessa
utgifter upprätta bilagda sammandrag Litt. A., deruti desamma äro upptagna i enahanda
ordning, som i Utskottets jemte Memorialet JVs 282 Rikets Ständer underställda
förslag till den afdelning af reglementet för Riksgälds-kontoret, hvilken bör
innehålla föreskrifterna angående verkställigheten af alla å nämnde verk af Rikets
nu församlade Ständer anvisade utbetalningar. Enligt hvad detta sammandrag ådagalägger,
utgöra de stats-anslag, som blifvit beviljade att frän Riksgälds-kontoret
utgå utan återbetalnings-skyldighet, Runt 12,881,192: 2.
och de utgifter, som auvisats i egenskap af lån ... » 3,542,350: —
Tillsammans Runt 16,423,542: 2.
hvarifrån dock afräknas den del af anslaget för kommunikationsleden
mellan Asasjön och Carlshamn, som först efter 1860
års slut får utbekommas, eller  355,000: —
utgörande det efter detta afdrag återstående anslags-och lånebeloppet R:dr 16,068,542: 2.
6
Stats-Utskollels Memorial M 291.
Beträffande den samma Verk dessutom åliggande ulbetalnings-skyldighot i anledning
af de krediliver, som derå blifvit anvisade, får Utskottet erinra, att Utskottet
ansett de, till följd af stadgandet i Regerings-forrnens 65 §, anslagna 2:ne särskilda
kreditiv-summor, lika litet vid denna, som vid föregående enahanda utredningar
af Riksgälds-kontorets behof, böra tagas i beräkning. Utaf de öfriga kreditiverna
föranleda 2:ne, nemligen de under liera riksdagar bibehållna kreditiverna
för ackords-regleringen inom arméen och ullproduktionens befrämjande, ingen egentlig
förändring i Riksgälds-kontorets (inanciela ställning, enär hvad å sistnämnde
kreditiver under ett år lyftas, till största delen under ett annat år ålerbekommes;
hvarföre de förestående utbetalningarne å desamma ej heller torde böra beräknas.
Deremot måste de 2:ne nya kreditiver, som vid denna riksdag tillkommit, uti förevarande
beräkning upptagas, helst de genom samma kreditivers beviljande anvisade
medel, ehuru de föreslagits och anvisats under benämningen kreditiv, dock äro, med
hänsigt till Riksgälds-kontorets utbetalnings—skyldighet, att betrakta lika med andra
å delta verk anvisade statsanslag.
Således synes ofvanuppgifna utgifts-summa .... R:dr 16,068,542: 2.
böra ökas med de beviljade nya kreditiverna till beredande af förböjda
pensioner för arméens befäl och tjenstemän samt till bestridande
af kostnaderna för den i Paris tillämnade exposition af landt—
manna-produkter, af hvilka kreditiver det förra blifvit be
stämdt
till 150,000 R:dr årligen, eller för 3 år till 450,000
R:dr, och det sednare till 50,000 R:dr, hvadan de tillsammans
utgöra R:dr 500,000: —
och uppgår alltså sammanräknade beloppet af nu ifrågavarande
Riksgälds-kontoret ålagda utgifter, med tillägg af dessa 2:ne kreditiv-summor,
till R:dr Runt 16,568,542: 2.
Vid uppgifvandet af Riksgälds-kontorets förestående utbetalningar under de år,
denna riksdags statsreglering kommer att omfatta, måste jemväl tagas i beräkning
alla de utgifter, sorn detta Verk genom Rikets Ständers under föregående riksdagar
lättade beslut fått sig ålagda, men ännu icke verkställt, och hvilka, enligt då meddelade
och sedermera förnyade samt ännu gällande sladganden, skola i loreskrifven
ordning af samma Verks medel bestridas. Efter iakttagna afdrag af de anslagsoch
lånesummor, hvilka, till följd af derom meddelade särskilda beslut, äro att anse
såsom uppkomna besparingar och följaktligen ej behöfva vidare tillhandahållas för
de föremål, hvartill de outtagna statsbidragen beviljats, utgjorde dessa återstående
anslags- och lånesummor, som finnas upptagna å bilagde tabell litt. B, vid innevarande
års början följande belopp, nemligen:
anslag utan återbetalnings—skyldighet R:dr 1,099,901: 49.
lån » 1,065,538: —
eller tillsammans R:dr 2,165,459: 49.
Stals-Utskottets Memorial Jtä 291-
7
I afseende på vilkoren och tiden för dessa medels utbetalning, får Utskottet
åberopa sitt Memorial JYs 264 med dervid bilagde förslag till den afdelning af
Riksgälds-kontorets nya reglemente, hvaruti föreskrifterna härom äro sammanfattade.
Vidare måste vid beräkningen af Riksgälds-kontorets utgifter under åren
1838, 1839 och 1860 upptagas de, sedan längre tid tillbaka, Riksgälds-kontoret
ålagda årliga räntebetalningar, äfvensom förfallande liqvider för detta verks äldre
skulder, aflöningen och resekostnads-ersåttningen för Rikets Ständers Justitie-Ombudsman
och hans kansli-biträden, de från Riksgälds-kontoret utgående pensioner,
samma verks förvaltnings- och uppbördskostnader samt återstående kostnader för
denna riksdag, likasom de utgifter Riksgälds-kontoret under ifrågavarande tideryind
kommer att vidkännas för Rikets Ständers nästa sammankomst och de numera årliga
statsrevisionerna. Till ledning vid beräknandet af alla dessa utbetalningars
sammanlagda belopp, har Utskottet låtit uppgöra bifogade tabell litt. C, hvilken
utvisar hvad enahanda utbetalningar, enligt Riksgälds-kontorets räkenskaper, under
hvart och ett af de 3:ne sednast förflutna åren utgjort samt derjemte upptager de
summor, hvartill dessa utgifter anses under innevarande och nästkommande två år
kunna beräknas; utgörande sammanlagda beloppet af de i sistnämnde tabell beräknade
utgiftssummor
under år 1838  R:dr Runt 1,197,000.
» år 1839
» 883,000.
» år 1860
» 898,000.
eller tillsammans R:dr Runt 2,978,000.
Härtill bör naturligtvis läggas det belopp, som, till följd af Kongl,
kungörelsen den 3 Februari 1855, angående Rikets sednast församlade
Ständers beslut i fråga om upplåningen af de för jernvägs-anläggningarnes
verkställande under mellantiden intill innevarande riksdag
erforderliga medel, skall årligen utaf Riksgälds-kontorets inkomster afsättas
för att kunna användas till ränte- och amorterings-Iiqvider förde
vid denna upplåning utgifna fonderade statsobligationer. För sådant
ändamål och i öfverensstämmelse med hvad den i Memorialet JVs 263
föreslagna och af Rikets Ständer godkända 3 § af Riksgälds-kontorets
nya reglemente innehåller, upptages här det der bestämda ränte- och
arnorterings-anslagets årliga belopp, 13,650 R:dr, och således för åren
1858, 1859 och 1860 tillsammans  40,950.
Summa U:dr Runt 3,018,950.
Enligt Rikets Ständers vid innevarande riksdag vidtagna och Kongl. Maj:t
underställda samt genom Kongl. Kungörelsen den 29 September sistlidet år gillade
och kungjorda beslut, rörande upplåningen af den till fortsättning af Statens
jernvägsbyggnader under innevarande riksdag anslagna summa, skall till räute—liqvi—
8
Slals-Ulslcotlels Memorial J\i 291.
der och lånens amortering anvisas ett årligt anslag, som motsvarar ej allenast den
för hvarje låns hela belopp utgående ränta, utan äfven derutöfver en procent af det
i obligationerna förskrifna kapital; och hvilket anslag borde utgå lör amorteringen af
hvart och ett särskildt lån från och med året näst efter det, hvarunder obligationerna
för samma lån blifvit lill långifvaren utlemnade, samt fortfara lil! dess
hela lånet blifvit i stadgad ordning betaldt. Då nu, enligt hvad Fullmäktige i skrifvelse
till Stats-Utskottet af den 18 nyssförlidne Februari anmält, kontrakt om ett
amorteringslån till Svenska Staten å 7,600,000 Thaler Preussiskt Courant, motsvarande
ungefärligen en summa af 20,000,000 R:dr R:mt, blifvit den 3 i samma månad
afsluladt med en association, bestående af Banken vfur Handel and Industrie»
t Darmstadt, Direktionen »fur Deutsche Gesellschaft» i Berlin, »Mittel-deutsche Credit
b an k v i Meiningen, samt Bankirhuset Raphael Erlangen i Frankfurt am Magn;
och då till ränta för och amortering af detta lån erfordras ett årligt anslag af
1,166,666-/3 R:dr riksmynt under 40 års tid; så och i öfverensstämmelse med
hvad Fullmäktige föreslagil, får Utskottet tillstyrka och hemställa,
alt denna årliga anslagssumma, En million etthundrasextiosex tusen
sexhundrasextiosex och två tredjedels R:dr, må redan från och med
innevarande års början varda anvisad och ställd tili Fullmäktiges
disposition lör behörig verkställighet af de i lånekontraktet stadgade
ränte- och kapitalbetalningarne å omförmälda statslån.
Under förutsättning af bifall till denna hemställan, upptagas här
för år 1858  R:dr 1,166.666: y3.
för år 1859  » 1,166,666: y3.
för år 1860  » 1,166,666: ya
eller
tillsammans för dessa 3:ne år R:dr 3,500,000. —
Efter att hafva uppgifvit hufvudsummorna af de Riksgälds-kontoret under nu
ingångna statsregleringsperiod åliggande utgifter äfvensom de utdrag af Riksgäldskontorets
reglemente och räkenskaper, hvarpå Utskottets beräkningar blifvit grundade,
har Utskottet ansett sig böra på ett ställe här nedan upptaga och sammanföra
dessa utbetalningars af Utskottet beräknade belopp:
Under innevarande riksdag beviljade och till utgående från Riksgälds-kontoret
före 1860 års slut anvisade anslagslane- och kreditiv-summor, undantagande
anslagen till Statens jernvägsbyggnader samt de kreditiver, som af uppgifna skäl
ansetts böra från förevarande beräkning uteslutas, . . R:dr r:mt 16,568,542: 2.
Under föregångna riksdagar å Riksgälds-kontoret anvisade,
fastän före innevarande års början icke verkställda utbetalningar,
hvilka detta Verk fortfarande har sig ålagdt att i stadgad ordning
fullgöra  2,165,439: 49.
Transport 18,733,981: 51.
Kapital
-
Ståts-Utskottets Memorial M 291.
9
Transport 18,735,981: 51.
Kapital-af betalningar och räntor å Riksgälds-kontorets
skulder, riksdags- och revisions-kostnader, de från detta Verk
utgående löner och pensioner, äfvensom förvaltnings- och upp
bördskostnader
3,018,950: —
Ränte- och kapital-amorterings anslag i anledning af statslånet
för jernvägs-anläggningarne
3,500,000: —
Summa R:dr R.mt 25,252,931: 51.
Då till denna summa lägges beloppet af de till Riksgäldskontoret
aflemnade och derstädes vid detta års början innestående
medel, som äro afsedda att användas till undsättningar vid inträffande
missvexter och följaktligen, när sådant erfordras, måste
för sitt afsedda ändamål af Riksgälds-kontoret tillhandahållas . . 1,343,731: 66.
äfvensom den till bildande af en pensionsfond för folkskole-lärare
afsatta och i Riksgälds-kontoret vid samma tid likaledes innestående
behållning utaf de äldre årens anslag för folk-undervisningens befrämjande
101,940. —
uppkommer alltså ett sammanlagdt belopp af . R:dr R:mt 26,698,603: 17.
För bestridande af Riksgälds-kontoret sålunda åliggande och nu beräknade utbetalningar,
finnes, enligt hvad Utskottet af deröfver likaledes uppgjorda beräkningar
och meddelade upplysningar inhemtat, följande tillgångar, hvilka Riksgälds-kontoret
dels redan eger, dels, till följd af Rikets Ständers beslut, har att förvänta under de
år ofvanstående utgifts-beräkning omfattar, nemligen:
a) Den å Riksgalds-kontorets räkningar N:is 1 och 2 i Rikets Ständers Rank vid
innevarande års början befintliga behållning R:dr 333,274: 95.
hvartill lägges sammanräknade beloppet af de vid
denna riksdag beviljade och å Riksgälds-kontoret
anvisade utbetalningar, som redan under näsllidet år
blifvit verkställda och således minskat den kontanta
eller disponibla tillgång, Riksgälds-kontoret eljest
för deras bestridande egt vid samma års slut 988,557: 60. | ^j g^g. 55
b) Utaf Riksgalds-kontorets för andra behof afsedda medel, under
nästlidet års lopp, utgifna förskott å de under innevarande riksdag
beviljade anslag till statens jernvägs-byggnader, hvilka förskott
komma att ersättas af de medel, som inflyta å det för
dessa anslags utgörande upptagna stats-lån R:dr 4,370,000: —
hvarifrån dock måste afräknas det belopp, som
Transport 4,370,000: — 1,321,832: 55.
Bih. till R. St. Prol. 185G--1838. 4 Sami. 1 Åfd. 4 Band. 32 Baft. 2
10
Stats-Vt»kotlels Memorial JM 291,
Transport 4,370,000: — 1.321,832: 85.
vid meranämnde ärs utgång var Ivflad t utaf
Riksgälds-kontorets i Rikets Ständers Rank
egande kreditiv, eller  1,350,000: — g qjq 000*
c) Riksgälds-konlorets vid detta års början lills vidare förräntade
medel genom uppköp eller belåning af Hypotheks-förenings
obligationer
3,454,050: —
d) Räntor och kapital—afbetalningar å från Riksgälds-kontoret utgifna
lån samt till detta verk ingående köpe-skillingar för de till
skatte försålda krono-hemrnan, lösen för den å skalte-jordar vexande
ekeskog, inflytande afgifter för kort- och lidnings-stämplingen,
anmärknings-medel rn. m., upptagna å bilagda öfver dessa inkomster
upprättade tabell, Litt. D.
för år 1858 till R:dr 671,500.
för år 1859 till » 866,000.
och för år 1860 till » 760,500. 2 298 000*
e) Den andel utaf Rikets Ständers Banks vid 1856 års slut upplupna
vinst, som bör vid slutet af innevarande och nästkommande
år från Banken till Riksgälds-kontoret aflemnas . . 1,000,000: —
f) Uppkomna och reserverade besparingar samt andra tillgångar,
som, enligt Rikets nu församlade Ständers beslut, skola till Riksgälds-kontoret
öfverlemnas, nemligen besparing å anslaget till ersättning
åt inqvarterings-gifvare för dagportioner vid marcher
till och från möten, utgörande, enligt 1855 års riks-hufvudbok,
R:dr 83,519: 8.
Dito å anslaget till emeriti-löner vid Elementarläroverken,
utgörande enligt d:o  56,084: 57.
Dito af anslaget för befästnings-arbetena vid Carlsten,
sedan södra strandverket blifvit fullbordadt,
upptagas, enligt Stats-Utskottets Utlåtande N:o 71, till 52,500: —
Lösen för den jord, som frångått den Landshöfdingen
i Orebro på hans lön anslagna lägenheten Aln
ängarne
4,109: 27. 496)212: 92.
(Den genom vakans-afgifter vid båtsmans-bållet i Blekinge bildade
fond har redan under år 1857 blifvit lill Riksgälds-kontoret
öfverlemnad med 69,003 R:dr 55 öre.)
g) Återstående ersättning för utbetalda förskott till bränvinsbrän—
Transport 11,290,095: 47.
Stati-Vtikollcl» Memorial M 291.
11
Transport 11,290,098: 47.
nings-redskaps inlösande, aflemnad till Riksgälds-kontoret under
nyssförlidne månad med 59,684: 96.
b) Behållna öfverskotten å Stats-verkets inkomster för år 1856 utöfver
det belopp, Riksgälds-kontoret redan före sistlidet års slut,
afräkningsvis, med 2,886,337 R:dr 61 öre erhållit utaf de 2:ne
sednaste årens öfverskotts-medel  3,600,000: —
I afseende pä denna tillgångs nu upptagna belopp, anser sig Utskottet
böra upplysningsvis tillägga, att de lill Riksgälds-kontoret
för år 1855 öfverlemnade öfverskott utgjorde
R:dr R:mt 4,113.662: 39.
1856 års lull-afgifter öfverstego, enligt Kongl.
Kommerse-kollegii berättelse, angående utrikes
handeln och sjöfarten, enahanda afgifter för år
1855 med  1,877,481: —
Enligt derom afgifna och i Bevillnings-Utskottets
Memorial N:o 33 åberopade berättelser, öfversteg
det förra årets bränvins-brännings-afgift
likaledes det sednare årets med  484.042: 98.
6,475,156: 37.
i) Behållna öfverskott för år 1857, hvilka, oaktadt ej mindre tullan
bränvinsbränuings-medlen, efter hvad redan kändt är, under
sistnämnda år öfverstego dessa inkomst-titlars belopp under
år 1855, endast upptagas till ....
3,000,000: —
k) Det belopp, hvarmed, enligt ofvanintagna sammandrag af de å
riks-staten uppförda inkomst-och utgifts-summor, stals-inkomSterna
beräknats öfverstiga utgifterna, och hvilket belopp, utgörande
årligen 966,200 R:dr, torde vid denna likasom vid sednaste
riksdag anvisas såsom bidrag till bestridande af de från
Riksgälds-kontoret utgående utgifter; under hvilken förutsättning
detta bidrag här utföres för 3 år med tillsammans . . 2,898,600: —
I) Den till Riksgälds-kontoret under innevarande år ingående allmänna
bevillning för år 1857, jemte restantier å föregående
årens bevillningsmedel, upptages till samma belopp, som den
under nästlidet år till Riksgälds-kontoret influtna allmänna bevillning
utgjorde, eller  2,070,000: —
m) 1858 års bevillning, som inflyter under nästa år, upptages
äfven till enahanda belopp, dock med afdrag af den till 250,000
Transport 22,898,350743.
12
Siats-Utskottets Memorial JYi 291.
Transport 22,898,350: 43.
R:dr beräknade och lör folkskole-undervisningen anvisade halfva
personliga skydds-afgiften  1,820,000: •—
Summa tillgångar och inkomster R:dr R:mt 24,718,350: 43.
Vid jemförelse mellan de under innevarande riksdag beviljade och till utgående
från Riksgälds-kontoret anvisade stats-utgifter, jemte samma Verk för öfrigt under
nu förestående statsreglerings-period åliggande utbetalningar, utgörande
R:dr R:mt 26,698,603: 17.
samt här upptagna för dessa utgifters och utbetalningars bestridande
under samma tid disponibla tillgångar och inkomster . . 24,718,350: 43.
visar sig, att utgifterna öfverstiga inkomsterna med . . . 1,980,252: 74.
hvilken sistnämnde summa alltså utgör den brist i Riksgäids-kontorets tillgångar och
inkomster, som måste betäckas genom den allmänna bevillning, Rikets Ständer vid
denna riksdag skola sig åtaga, för att erläggas för 1859 och påföljande år, till
och med det, hvarunder nästa riksdag slutar; hvadan och på det alt bevillningssumman
måtte varda i rundt tal utsatt. Utskottet får hemställa,
att den allmänna bevillning, som Rikets Ständer, till fyllande af
Riksgäids-kontorets behof, böra vid denna riksdag sig åtaga, må fastställas
till ett årligt belopp af Två millioner Riksdaler Riksmynt.
Och får Utskottet upplysningsvis erinra, att den sålunda tillstyrkta bevillningssumman
understiger med 80,000 R:dr det belopp, som den för år 1856 till
Riksgälds-kontoret, före sistlidne September månads slut, influtna allmänna bevillning,
enligt Rikets sednast församlade Revisorers berättelse, utgjorde.
I sammanhang med den i detta Utlåtande meddelade utredning af Riksgäidskontorets
disponibla tillgångars belopp, har Utskottet funnit sig äfven böra afgifva
sitt yttrande, i anledning af en utaf ofvanbemälde Revisorer gjord och af Fullmäktige
förordad framställning, angående dels afskrifning och dels upptagning inom linien
i Riksgäids-kontorets räkenskaper af derstädes balanserade fordringar för verkställda
utbetalningar utaf de vid föregående riksdagar å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver;
Och får Utskottet, under åberopande af hvad Revisorerne i sin berättelse,
sid. 63, anfört, tillstyrka,
att följande summor måtte vid uppgörandet och afslutandet af Riksgäids-kontorets
hufvudbok för sistlidet år af skrifvas, nemligen:
oersatta beloppet af lyflade medel å det vid 1850 och 1851
års riksdag beviljade mindre kreditiv . B:ko R:dr 623,269: 7.
samt Riksgäids-kontorets fordran för det vid
samma riksdag beviljade och lill hela sitt belopp
iyftade krediti vet för bestridande af de genom postskjutslegans
förhöjning förorsakade kostnader . 13,000: —
Stats-Utskollets Memorial JVs 291.
t?
äfvensom att hvad som blifvit utbetald t utaf nedannätnnde
2:oe kreditiver måtte varda fördt inom
linien i delta verks räkenskaper, nemligen:
det till neutralitetens upprätthållande vid sist—
förflutna riksdag anvisade och till bela sitt belopp
lyftade kreditiv  , 2,500,000: —
samt det lyftade beloppet utaf det vid samma
riksdag anvisade mindre kreditivet (för utomordentliga
försvars-anstalter)  1,500,000: —
Slutligen och enär hvad utaf Riksgälds-kontorets medel blifvit utbelaldt i
anledning af erhållna reqvisitioner å det för statens jernvägs-bvggnader vid sednaste
riksdag beviljade anslag af Fem millioner R:dr banko samt icke genom den under
mellantiden intill innevarande riksdag verkställda upplåning emot fonderade statsobligationer
blifvit godtgjordt, finnes i Riksgälds-kontorets räkenskaper bland dess
fordringar och öfriga tillgångar upptaget, ehuru någon godtgörelse för dessa medel
icke utan ökad skuldsättning eller anvisandet af särskildt anslag dertill är att förvänta;
får Utskottet jemväl hemställa,
att dessa medel äfven måtte ur Riksgälds-kontorets räkenskaper
a (Töras.
För den händelse att, vid siulliga afgörandet af den väckta frågan derom, att
bränvinsbrännings-medlen skola ingå till Riksgälds-kontoret, i stället för att, såsom
hittills, levereras till Stats-kontoret, denna förändring skulle af Rikets Ständer beslutas,
kommer något årligt bidrag från det sednare verket icke alt till det förra afiemnas,
utan måste, i sådant fall, en årlig statsbrist-summa al 5,783,800 R:dr å Riksgälds-kontoret
anvisas, till betäckande af skillnaden mellan de till Slats-kontoret ingående
statsinkomster och de årliga utgifter, Riks-staten upptager.
Slockholm den 2 Mars 1858.
Reservation:
af Herr Bildt, G.
14
StaU-Utskottetf Memorial JM 291.
Litt. A.
Under 1856—1858 arens Riksdag beviljade samt lill utgående
fran Riksgdlds-kontoret anvisade siats-utgifter, utom de till Statens jernvdgs-byggnader
anslagna medel.
Anslag.
Lån.
R:dr.
ö.
B:dr.
ö.
För inredande af Deras Kongl. Högheler Hertigens
och Hertiginnans af Östergöthland våning i det åt
Deras Kongl. Högheter upplåtna palats hiir i huf-  vudstaden, samt till möhler i samma våning
äfvensom inventarier för Deras Kongl. Hög-  heters bosättning
Fyllnads-anslag till H. K. H. Hertigens af Östergöth-  land hofhållnings-kostnader för sistlidet år . . . .
För uppförande af läns-fängelser efter cell-systemet,
150,000 R:dr årligen under åren 1858, 1859
och 1860
150.000
96,000
450.000
—
För landtförsvaret :
Till inköp af 12 nya hästar för Svea Artilleri-rege-  mente
5,400: —
» anskaffning af ammunilions-vagnar för
Fält—artilleriet, 15,210 R:dr årligen
under åren 1858, 1859 och 1860 45,650: —
Transport 51,030: —
696,000
—
—
Slats-Ulskoltets Memorial JYf 2flt. |S
Transport 51,0.30: —
Till anskaffning af 12,000 stycken
refflade infanteri-gevär, 150,000
R:dr årligen under åren 1858,
1859 och 1860
450,000: —
» fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad,
100,000 R:dr årligen under
åren 1858, 1859 och 1860 300,000: —
» fästnings-byggnads-arbetens utförande
vid Carlskrona, 80,050 R:dr
årligen under åren 1858, 1859
och 1860
240,150: —
» utförande af dylika arbeten vid
Waxholm, 90,000 R:dr årligen
under åren 1858, 1859 och 1860 270,000: —
» förberedande åtgärder för Stockholms
förseende med befästningar
och dessas påbörjande å nämnde
stads södra sida, 100,000 R:dr
för hvartdera af åren 1859 och
1860
200,000: —
» befästnings-arbeten vid Slite på
Gottland, 37,768 R:dr 7 öre under
hvartdera af åren 1858 och
1859 samt 37,768 R:dr 8 öre
under år 1860
113,304:22.
» ersättning för de arrende- och
byresmedel, som hittills tillflutit
Kongl. Krigs-kollegii Forlifikationsafdelning
från Kalmar f. d. fästning
tillhörande vallar och lägenheter,
1,650 R:dr årligen under
åren 1858, 1859 och 1860 . . 4,950: —
Anslag.
R.dr.
696,000
Transport 1,629,434: 22.
696,000
ö.
Lån.
R:dr.
16
Statt-Utfkotlels Memorial JY} 291.
Transport 1,629,434: 22.
Till bildande af material-förråd för
fälthrygge-utredning vid arméen,
10,000 R:dr årligen under åren
1858, 1859 och 1860
30,000: —
» uppförande af en kasern-byggnad
m. m. på Ränneslätt för Smålands
Hussar-regemente  29,200: —
» dito af förrådshus för bevarande
af bevärings-manskapets materiel . 75,000: —
» fortsättning af Topografiska korpsens
arbeten, 27,000 R:dr årligen
under åren 1858, 1859 och i 860 81,000: —
» betäckande af skillnaden mellan
tillgångarne och kostnaderne för
indelta arméens utredning, 4,963
R:dr 83 öre ärligen under samma
3 år  14,891:49.
» ökade kostnader för underhållande
af beklädnads- och utrednings- m. fl.
persedlar vid Svea och Andra Lifgardes-
regementena samt Lifgardet
till hast och Kronprinsens Hussarregemente,
32,061 R:dr 50 öre
årligen under samma 3 år ... . 96,184: 50.
» ökade beklädnads-kostnader för
Sappör-truppen, 3,052 R:dr 28
öre årligen under samma 3 år . 9,156: 84.
» enahanda ökade beklädnads- m. 11.
kostnader för år 1857, som i nästofvanstående
2:ne poster äro anvisade
för de trenne följande åren 35,114: —
Transport 1,999,981: 5.
Anslag.
K:dr.
696,000
Lån.
R:dr.
696,000
Siats-Utskottets Memorial J>s 291.
17
Transport 1,999,981: 5.
Till ökade kostnader för manskapets
beklädnad vid Svea och Götha
Artilleri-regementen, 15,187 R:dr
91 öre årligen under åren 1857,
1858, 1859 och 1860
60,751:64.
» underhållande af bevärings-manskapets
beklädnad, 84,000 R:dr
årligen under åren 1858, 1859
och 1860
252,000: —
» anskaffning af 1,300 stycken tält
för bevärings - manskapets vapenöfningar
samtidigt med arméens
gamla stam  130,000: —
» betäckande af bristen i 1857 års
anslag för värfvade garnisonsregementenas
mathållning  150,000: —
» understöd åt officerare af arméens
särskilda hufvud-vapen, som inträda
i aktiv krigstjenst hos någon
i vänskapligt förhållande med
Sverige stående makt, 9,000 R:dr
för hvartdera af åren 1858, 1859
och 1860
27,000: —
» godtgörelse för sammanfattning af
statistiska uppgifter öfver kostnaderne
för de föremål, som tillhöra
Krigs -kollegii förvaltning . .
Anslag.
R:dr.
696,000
Lån.
R:dr.
2,000: —| 2.621.752
Bih. till R. St. Prot. 1856 —1858.
Transport
4 Sami. 1 Afd.
3,317,732
69
69
4 Band. 32 Haft.
18
Stalt-lllskollels Memorial JM 291.
Transport
Gratifikation för år 1857:
åt under-officerare och deras vederlikar
vid garnisons-regementena och
artilleriets tyg- och handtverks-stater
samt vid flottan och marinregementet
118,170: 45.
» personalen vid flottans handtverks-,
timmermans- och machinist-stat . . 63,000: —
Anslag.
R:dr.
3,317,732
ö.
69
Lån.
R:dt.
t
ö.
181,170
För sjöförsvaret samt fyr- och bäkväsendet
Till
nybyggnad och komplettering af
en ång-fregatt och sex ång-kanonslupar
samt anskaffning af en eller
flere rodd-kanonbåtar; att med
en tredjedel utgå under hvartdera
af åren 1858, 1859 och 1860 . 1,569,739: —
» linieskeppet Skandinaviens komplettering
till segel-skepp; att på samma
sätt utgå
109,958: —
» åtskilliga byggnadsarbeten och anskaffningar
vid flottans stationer;
d:o d:o  200,000: ~
» uppförande af en jernbro mellan
Skepps- och Kyrkholmarne här i
hufvudsladen; d:o d:o ...... 350,000: —
» inventering af flottans material-förråd
i Carlskrona, ett förslags-aoslagaf 5,000: —
» ersättande af bristen i tillgångarne
Transport 2,234,697:
45
3,498,903
14
Statx-UtsUolMt Memorial M 291.
*9
Transport 2,234,697: —
för flottans matrosers och uppfordrade
båtsmans mathållning år
1856
33,063: 71.
Till ersättande af ökade kostnader för
natura - portioner åt uppfordrade
båtsmän samt för de vid marinregementet,
matros- och kanonierkorpserne
utspisade portioner . . . 55,808: 6.
» gratifikationer åt flottans matroser
och jungman  8,760: —
För beredande af tillgång till utbetalning
af 1857 års arfvoden åt
Clieferne vid de 9 indelnings
bålsmans-kompanierna
1,400: —
» uppförande af tvänne fyrar på
Gottska Sandön, 65,000 R:dr under
hvartdera af åren 1858 och
1859
130,000: —
» anskaffning och utläggning af ett
fyrskepp på Finngrunden, förslagsanslag
70,000: —
» uppförande af en fyr på Agön, för
slags-anslag
15,000: —
b en fyrs uppförande på Brämön eller
på annat af Kongl. Maj:t lämpligt
befunnet ställe i trakten deraf . 40,000: —
» uppförande af en fyr på Bjurö- och
en på Hernö-klubb samt en på
klippan Björn, 44,500 R:dr under
hvartdera af åren 1858 och 1859 89,000: rr
» sjömärkens anbringande, företrädesvis
i farvattnen norr om Stockholm,
Anslag.
R:dr.
3,498,903
Lån.
R:dr.
14)
Transport 2,677,728:77
3,498,903
14
20
Slali-Utskollets Memorial M 291
Anslag.
Lån.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Transport 2,677,728: 77.
8,000 R.dr under hvartdera af
åren 1858 och 1859
16,000: —
3,498,903
Q 7QÖ
14
/ /
' ''
Till hyresmedel för lokal åt Statistiska Tabell-kommis-  sionen, 1,000 R:dr årligen under åren 1858,
1859 och 1860
3,000: —
» anskaffning af nödiga inventarier för
bemälde kommission  1,500: —
4,500
i_. ji
» sockenkarte - verkets skyndsammare bearbetande,
15,750 R:dr årligen under åren 1858, 1859
och 1860
47,250
Gratifikation åt Majoren A. Hahr för utgifningen af
en general-karta öfver Sverige
För skiften och afvittringar, 57,000 R:dr årligen
under åren 1858, 1859 och 1860
» anskaffningen och förvarandet af erforderliga likare
och modeller m. m. för nya måtten och vig-  terna  20,000: —
3,000
171,000
—
» nya målkärls och viglers inköpande åt
Krono-magasinerna och bagerierna . 5,000: —
25,000
Till uppförande af en ny byggnad för Teknologiska
Institutet  390,000: —
och till Institutets aptering i den
nya lokalen
30,000: —
att under åren 1858, 1859 och
1860 utgå med 140,000 R:dr
årligen
420,000
» till inköp af tomt för nyssnämnde byggnad, derest
någon sådan af tjenlig beskaffenhet, tillhörande
Kronan, icke kun blifva tillgänglig
60,000
Transport
6,923,381
91
|
—
Slats-Otskottets Memorial JM 2.91.
21
Transport
Till anskaffning af erforderliga läro-apparater vid
tekniska skolorna i Malmö, Örebro, Norrköping
och Borås, 4,300 R:dr för hvardera skolan
» dito af fysiska apparater och mekaniska modeller
åt Svenska Slöjd-föreningens i hufvudsladen inrättade
skola
» aflöning åt lärare och underhåll af elever vid
Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, 3,000 B:dr
årligen under åren 1838, 1839 och 1860 . . .
» Slöjd expositioners befrämjande
» vetenskapliga undersökningar rörande fiskerierna,
1,000 R:dr årligen under åren 1838, 1839 och
1860
» anställande af geologiska undersökningar och utgifning
af geognostiska kartor
» uppförande och inredning af ett nytt boningshus
å Landtbruks-akademiens experimental-fält . . . .
» inlösen af arrendet, uppförandet af byggnader och
anskaffning af inventarier m m. å den till Landtbruks-
institut anvisade kungsgården Alnarp i Skåne,
att utgå med 100,000 R:dr under år 1838 och
med 75,000 R:dr under år 1859
» utdelning vid landtbruks-möten af premier för
djur, redskap och ladugårds-produkler af utmärk
tare
slag
» aflöning för Styrelsen öfver allmänna väg- och
vattenbyggnader, 26,950 K:dr årligen under åren
1858, 1859 och 1860
80,850: —
» undersökningar och inspektions-kostnader
vid allmänna arbeten, 25,000
R:dr årligen under dito  75,000: —
Transport 155,850:
Anslag.
R:dr.
6,923,381
18,000
9,000
15,000
4,500
3.000
60,000
6.000
175,000
9,000
7,222,881
91
Lån.
R:dr.
91
28
Stnls Uttkottets Memorial M 291.
Anslag.
Lån.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Transport 155,850: —
Till arfvodcn för lärare vid Marie-  bergs Artilleri-läroverk i de kun-  skaps-änmen, sorn tillhöra Civil—
ingeniörer, 3,000 R:dr årligen un-  der åren 1858, 1859 och 1860 9,000:
» stipendier åt elever, som vid nämnde
läroverk genomgå den för Civil-  ingenjörer bestämda kurs, 3,000
B:dr årligen under dito  9,000: —
7,222,881
173,850
175,500
91
» ersättning åt Kongl. Stats-kontoret för derifrån
utgifna förskott till undersöknings- m. (1. kost-  nader i afseende på jernvägs-anläggnin-
garne  25,500: —
» anställande af noggranna och full-  ständiga tekniska, topografiska och
statistiska undersökningar rörande
de för Statens räkning i fråga-  ställda jernvägar  150,000: —
För försättning ocb fullbordande af arbetena å jern-  vägs-anläggningen mellan Gefle ocb Fahlun . . .
» jernvägs-anläggningen mellan Nora och Ervalla .
# fortsättning och fullbordande af arbetena å jern-  vägs-anläggningen mellan sjöarne Norra Barken
och Wessman
600,000
75,000
200,000
825,000
1 1
1 1
1 1
» kanal- och sluss-anläggningar från Asa-sjön ge-  nom Helga och Bergunda m. fl. sjöar till Wexiö
samt genom sjöarne Salen och Åsoen till Almunds-  ryd, äfvensom för anläggningen af en jernväg
mellan sistnämnde ställe och Carlshamn
» anläggning af en jernväg mellan Hudiksvall och
525,000
- - .
Transport
8,097.231
91
1,700,000
—
Slats-Ulskollet» Memorial JM 291.
25
Transport
sjöarne Dellens vattendrag, i närheten af Forssa
kyrka uti norra Helsingland ,
Till en kornniunikations-led mellan Söderhamn och
Bollnäs, genom anläggande af en jernväg för lokomotiv
från nämnde stad till sjön Bergviken samt
jernbana för hästkraft förbi Landaforssen i Ljusne
eif, och genom upprensningar i denna eif och i
sjön Warpen
» utförande af de för en koinmunikations-led från
de inre delarne af Jemtland lill lämplig hamnplats
vid Nordsjön erforderliga arbeten mellan
gästgifvaregården Bräcke och Norrska gränsen . .
» dels anläggning af nya, dels förbättring eller omläggning
af hackiga elier eljest mindre goda vägar,
180,000 R:dr årligen under åren 1888,
1889 och 1860
480,000: —
» en vägs anläggning mellan Vesteröd)
Osterdalarne genom den till
Öje kapell-församling hörande del
af Wenjans socken
» anläggning af väg mellan OfverTorneå
och Pajala socknar i Norrbottens
län v . . .
18,000:
67,800:
För anläggningen af 2:ne stycken flottbroar i närheten
af Thorsångs kyrka, den eria öfver Dalelfven
och den andra öfver Lill-elfven
» mindre hamn-byggnaders och å-rensningars understödjande,
20,000 R:dr årligen under åren 1888,
1889 och 1860
» hamnbygguad vid Färjestaden i Thorslunda socken
på Öland
Transport
Anslag.
R:dr.
8,097,231
Lån.
240,800
832,800
60,000
12,880
R:dr.
91
1,700,000
370,000
800,000
10,000
12,880
8,943,081
91
2,892,880
24
Stals-Utsknltets Memorial JM 29i.
Transport
För hamnbyggnad vid staden Falkenberg
» fullbordande af hamn-anläggnings - arbetena vid
Strömstad
» anläggning af en hamn-hassin invid Carlstad saint,
en kanal derifrån till Kanike-näset vid Wenern
» fortsättning och fullbordande utaf sänkningen af
sjöarne Stora och Lilla Rengen, Jernlunden, Åsunden,
Emmern. Striern och Nimmern inom Hanekinds
och Kinda härader i Östergöthland, samt
anläggning af en båt-led genom och mellan förstnämnde
4 sjöar
» utdikningar och aftappningar af sanka trakter och
sjöar till beredande af odlings-företag, 100,000
R:dr för hvartdera af åren 1858,1859 och 1860,
eller tillsammans 300,000 R:dr, hvaraf en femtedel
såsom anslag och fyra femtedelar såsom lån .
» fortsättning och fullbordande af Stor-åns upprensning
inom Tjellmo socken i Östergöthland . . . .
Till påskyndande af arbetena vid de nya jordeböckernas
afslutande och granskning
» inlösen för Statens räkning af Kamreraren Carl
Sandbergs samlingar och anteckningar rörande
Svenska kameral-väsendet  5,000: —
äfvensom 500 R:dr årligen att under
åren 1858, 1859 och 1860 kunna
tilldelas bemälde Kamrerare, emot det
att han fortfarande bidrager till dessa
samlingars förökande och ordnande . . 1,500: -
Transport
Anslag.
R:dr.
8,943,081
20,000
60,000
100,000
Lån.
R:dr.
91
2,592,850
47.000
15.000
100,000
150,000
240.000
100.000
6,500
9,129,581
91
3,244,850
i
Slals-Viskotlets Memorial M 29!.
23
Anslag.
Lån.
It:dr.
Ö.
K:dr.
ö
Transport
Restitution till förre Lands-kamreraren i Wermlands
län, Kammarrätts-rådet S. Lindberg af en honom
ådömd ersättning med afseende å 2:ne boställs —
arrenden
9,129,581
1,500
9 i
3,2 i *,850
Understöd till 8 jurd-egare i Gärde och Mjellgens
byar inom Leksands socken af Stora Kopparbergs
län för liden skada genom ett, år 1851 inlräffadt
vattenflöde
600
Till inköp af Landsböfdinge-residens-huset i Hernö-  sand samt uppförande derstädes af en byggnad
med ernbets-ruin för lands-staten
76,650
För fortsättningen af Wadstena slotts yttre istånd-  sättande
30,000
_
-
» vidmakthållandet af Kalmar slott samt restauration
af inredningen i åtskilliga rum rn. m
37,500
-
Till inköp för Statens räkning af egendomen JM 1
på Riddarholmen bär i hufvudstaden, eller det
s. k. Geijerska huset
140,000
För ombyggnad af den på vägen mellan Stockholm
och Drottningholm belägna s. k. Droltningholms-  bron
61,000
Anvisningar i anledning af den eldsvåda, som 1856
odelade södra delen af staden Eksjö:
l:o till lindrande af de närmaste behofven för de
nödlidande  1,500: —
varande delta belopp
förskottsvis utbetaldt
från Jönköpings läns
Landt-ränteri.
Transport
9,476,831
911 3,244,850
—
Bih. lill R. St. Prot. 1836—1838. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 32 Haft. 4
26
Stals-Utskotlels Memorial M 291.
Anslag.
Lån.
R:dr.
8.
R:dr.
ö.
Tiansport
2:o till reglering af
galorna och lom-  terna inotn den af-
hrända stadsdelen . 30,000: — 30,000: —
9,476,831
91
3,244,850
3:o lill återuppbyg-  gande af den ned-  brunna delen af sta-  den
200,000: —
31,300
230,000
Till de för kolonien S:t Barthelerny^ förvaltning
erforderliga kostnader, 9,000 R:dr förslagsvis
under hvartdera af åren 1838, 1839 och 1860
Gratifikation åt innebafvaren af Kamererare-tjen-  sten i Kongl. Slats-kontorels Kammar-kontor .
För reparations- och andra förbättrings-arbeten å
Skara Domkyrka
» reparation å Westerås Domkyrka samt åtskil-  liga förändringar i samma kyrka
Till uppbyggande af ny kyrka för Wallentuna
27.000
1,000
48.000
25.000
22,500
20.000
'
För en kapellbyggnads uppförande vid Mouoniona-
lusta  4,800: —
» ett bönehus med begrafnings-  plats vid Turtola hy  3,000: —
» inköpande af boställe åt en ka-  pell-predikant i Pajala socken
af Norrbottens län  4,000: —
13,800
» dito af dito ål en kapell-predikant i Tyngsjö
till Malungs pastorat inom Stora Kopparbergs
4,500
» fullbordande af Iärohus-hyggna-  den uti Wexiö  30,000: —
Transport 30,000: —-
9,599,631191
3,542,350
—
Stats-Ulskottels Memorial JVs 29!.
27
Transport 30,000: —
För dilo af dito i Wisby  15,000: —
» uppförande af nya skolhus- och gymnastikbyggnader
i Götheborg .... 150,000: —
» dito af ny skolhus-bvggnad af
sten i Uddevalla  20.000: —
» utvidgning af skol- och gymnastik-husen
i Nyköping  21,123: 50.
» ombyggnad af växthusen vid den botaniska institutionen
i Upsala  13,500: —
» uppförande af nytt kemiskt laboratorium
i Lund  30,000: —
» laborations-rummens i nya kemiska
institutions - huset i Upsala
aptering  13,500: —
» första uppsättningen af derstädes
erforderliga instrumenter
m. m.
15,825: —
» fyllande af brister i Upsala Universitets
botaniska museum . . 4,500: —
» inköp af en refraktor för astronomiska
observatorium vid Upsala
Universitet ....
15,000: —
» tillbyggnad af Vetenskaps - Akademiens hus
450,000 R:dr, deraf dock under innevarande
riksdags statsreglerings-period endast halfva beloppet
bör utbetalas
» inköp af nödiga instrumenter för meteorologiska
observationer
» inköp af en utaf Kyrkoherden H. Janzon förfärdigad
astronomisk glob
» inköp af Geschwornern J. A. W. Busch utar
Transport
-
Anslag.
*
R:dr.
9,599,631
45,000
191,123
Ö.
91
92,325
225,000
4,500
2,250
Lån.
R:dr.
3,542,350
50
10,159,830
41
3,542,350
2!{
Siats-Utskottets Memorial M 291.
Anslag.
Län.
Transport
betali lärobok i afseende |>A öfverängen från
del gamla till det nya mynt-, mått- och vigtsystemet
Fiir ulgifvande af ett planch-verk öfver Svenska
svamp-arter  4,500: —
» dito af 2:ne planch-verk, nemi
eli sådant verk öfver fornsaker
och andra historiska märkvärdigheter,
samt ett dylikt verk
öfver medeltids—sigiller
Till understöd för fortsatt utgifning
af [danch-verket: Fordna
och närvarande Sverige, 400
R:dr årligen under åren 1858,
1859 och 1860
För uppsökande och aftecknande af de inom Sverige
befintliga
under samma år
6,000: —
1,200: —
runstenar, 1,500 R:dr årligen
U:dr
10,159,830
Rriir.
Till fortsättande af arbetet Svenska språkels lagar.
1,500 R:dr årligen under d:o j
IFör utarbetande af en Ordbok öfver Svenska språ- '•
ket. 3,750 R:dr ärligen under dito
» fortsatt utgifning af arbetet: Svenskt Diploma-\
torium samt till inlösen af visst antal exemplar
deraf, 2,000 R:dr årligen under d:o . .
: » fortsatt utgifning af äldre för Sveriges historia
och offentliga förhållanden vigliga skrifter och
handlingar, 3,000 R:dr årligen under dito .
|För utskrifning af ännu felande Registratur inom
411 3,542,530
4,000 —
i 1.7 00
4,300: —
4,50 0
* 1,250
6.00 ii
9,000
Transpoit 110,21 0,780{4! | 3,349,330;-
Stats-Ulshollels Memorial M 291.
29
Transport
(Ju särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ts
Kansli, 3,000 R:dr årligen under dito . . .
För ytterligare inredning af Historiska Museum och
Myntkabinettet
» fortsättningen af arbetena å National-musei-byggnaden,
150,000 R:dr under hvart och ett af åren
1857, 1858, 1859 och 1860
» stipendier åt civile personer, som genomgå lärokursen
vid Gymnastiska Central - institutet, i ändamål
att bildas till Gymnastik-lärare vid elemenlar-läroverken,
2,000 R:dr årligen, under innevarande
Riksdags stats-reglerings-period . . . .
Till betäckande af bristen i Hospitals-fondens inkomster
för bestridande af de samma fond
åliggande utgifter, ett årligt anslag af 37,500
R:dr under samma tid . . .
fortsättande och afslutande af byggnads-arbetena
å den nya hospitals-inrättningen på lägenheterna
Hedvigsberg och Konradsberg invid hufvudstaden,
att utgå år 1858 med 213,750: —
och år 1859 » 101,250: —
» ny byggnads uppförande lör Götheborgs hospital
» en ny byggnads uppförande vid allmänna Institutet
för döfstumma och blinda
.
» inköp af nödiga möbler och sängkläder vid Veterinär-inrättningen
i Stockholm samt reparalions-arbeten
vid samma inrättning
Ersättning åt Rektor vid Lindes skola för honom
Anslag.
R:dr.
10,210,780
9.000
3.000
600,000
6,000
112,500
315.000
190.000
120.000
10,000
ö.
41
Lån.
R:dr.
3,542,350
Transport
11,576,2801411 3,542,350
30
Stats-Utskottets Memorial JY2 291.
Anslag.
Lån.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
Transport
frångången inkomst af djekne-penningar ander
firén 1854—1857
11,576,280
113
90,000
960,000
41
8
3,542,350
Till dels löneförbättringar vid och en utvidgning
af sådana stads-pedagogier, der uudervisningen
vunnit en högre grad af utveckling, äfvensom
till förbättring af lärarens vid pedagogien i
Avesta lön, 50,000 R:dr årligen för åren 1858,
1859 och 1860
» gratifikationer för år 1857, åt sådane Statens
embels- och tjenstemän samt betjente, åt hvilka
Rikets nu församlade Ständer beviljat löne-  tillökning;
» fyllande af brist i Arméens Pensions-kassas in-  komster för år 1852
7,603: 7.
» dito af dito i dito:
för år 1853. . 23,308: 58.
» » 1854. . 21,201: 14.
44,509: 72.
» dito af dito i dito för år 1855
15,185: 74.
Tillökning i det vid sednastc Riks-  dag anvisade årliga bidraget åt
berörde kassa, för hvortdera af
åren 1856 och 1857 31,500
R:dr, eller för båda åren . . .
63,000: —
130,298
53
Ytterligare ersättning, för åren 1855. 1856 och
1857, för de upphörda s. k. rusthålls- och
en-per- mille—a fgift er ne, nemligen åt:
Wadstena Krigsmanshus-kassa, årligen 28,950
R:dr, eller för sislbevörde 3 år 86,850: —
Transport 86,850: —
12,756,692
2
3,542,3501
Slals-Utskottels Memorial M 291.
51
Transport 86,850: —
Amiralitets Krigsrnans-kassan, år-  ligen 11,050 R:dr eller för
dito
33,150: —
Anslag.
Lån.
R:dr.
12,756,692
120,000
4,500
ö.
2
R:dr.
3,542,350
Ö.
Anslag till Grefve Thorsten Rudenschölds kost-  nads-ersättning för resor till folk-skolornas ord-  nande, 1,500 R:dr årligen
Summa R:mt
12,881,192
2
3,542,350
■
Stockholm den 2 Mars 1858.
C. G. Stuart.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1858.
Litt. B.
Litt. IS.
Under Riksdagarne åren 1840 och 1841, 1844 och 1845, 1847 och 1848, 1850 och 1851,
samt 1853 och 1854 å Riksgäldskontoret anvisade, och vid slutet af år 1857, i detta verk
ännu innestående anslags- och låne-summor, efter afdrag af hvad deraf icke kommer att utbetalas.
a) Beviljade vid 1840 och 1841 års Riksdag:
För Häradshäktenas ombyggande och förseende med erforderligt antal celler .
» uppförande af fängelsebyggnader i städerna utom Stockholm
= 237,012: 95. =
b) Beviljade under 1844 och 1845 års Riksdag:
För inköp al Svenska Fornskrilts—Sällskapets samlingar, under ytterligare 3:no år
Återlevererad behållning ai anslaget för Boskapsskötselns uppmuntran och befrämjande
genom bildande af Stamholländerier och införskrifning af race-djur m. m.
== 46,417: 77. =
c) Beviljade under 1847 och 1848 års Riksdag:
För reparationer och uppsättande af bokhyllor i några rum af Riks-arkivets hus
» läseböckers författande och utgifning bland allmogen
= 3,850: — =
d) Beviljade under 1850 och 1851 års Riksdag:
För fullbordande af hamnbyggnaden vid Wisby
» d:o d:o » Calmar
» kanal-anläggning genom Tjulholmssundet vid farleden till Luleå
» anläggning af nya och förbättrande eller omläggning af backiga eller eljest
mindre goda vägar, samt för mindre ström- eller årensningsarbeten, äfvensom
smärre hamn- och brobyggnader
» utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar, till beredande af odlings
företag
» aftappning och sänkning af sjön Möckeln inom Kronobergs län. (Återstoden
af detta anslag utbetald i Januari 1858.)
» jernvägs-anläggning mellan Nora och Ervalla
= 56,193: 58. 5,250: — =
e) Beviljade under 1853 och 1854 års Riksdag:
För uppförande af länsfängelser iller cellavstemet . _
I i .  Juv».uuiiuu3- uVu utixuuiugs|jci acuicn
» arlvoden åt lärare och stipendier för elever vid Mariebergs Artilleri-läroverk,
i och för Civil-ingeniörers bildande
» Skeppsbyggeri—institutet i Carlskrona
» en teknisk undervisningsanstalt i Borås. (Anslaget utbetaldl i Januari 1858)
uppmuddriog af hamnen vid Ystad
Arboga ås uppmuddring mellan staden Arboga och Hjelmare kanals utlopp
vid Grafudden
samma ås upprensning mellan sistnämnde ställe och Mälaren
upprensning och fördjupning af Köpings å
anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning af backiga eller eljest
mindre goda vägar
strömrensningar samt smärre hamn- och brobyggnader
byggande af en ny bro öfver Helge å vid Christianstad. (Lånesumman utbetald
i Januari 1858 )
utdikningar och aftappniugar af sanka trakter och sjöar, till beredande af
odlingsföretag
Anslag.
95,685
161,327
3,150
43,267
5,100
750
21,156
3,579
2.000
9,012
3,112
2,333
15,000
95
3Q.OOQ
3,000
4,442
4,250
22.500
3.750
3.750
10,000
200,854
14.500
77
25
50
50
33
72
92
25.000
16,691
Transport ! 793,212 94
Lån.
5,250
100.000
288
105,538
Hör lill Stais-Utskottets Memoria! M 291.
Transport
För kanal-ledning från Eskilstuna till Mälaren
» jernvägs-anläggningen mellan städerna Gefle och Fahlun. (En femtedel af hela
lånesumman utbetald i Januari 1858 med 480,000 R:dr.)
» fortskyndande af afvittringsärendena inom Wester-Norrlands, Westerbottens
och Norrbottens län
» ett instrument till bränvins mätning och profning
» premiers utdelning vid landtbruksmöten åt egare af kreatur utaf utmärktare slag
» slöjd-expositioners befrämjande
» rese-stipendier för fabriks- och handtverksarbetare. (Eli belopp af 750 R:dr
uthetaldt i Januari 1858.)
» inköp af konstalster utaf Svenska, i fäderneslandet bosatte, konstnärer
» utgifvande från trycket af äldre, i statens eller enskildes samlingar befintliga
samt för Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och
handlingar
» erforderliga förberedande åtgärder, med hänsigt till ett statistiskt embetsverks
inrättande .
» utvidgning och förbättring af Wadstena, Götheborgs och Hernösands hospitaler
» inköp af nya eller ytterligare inventarier åt allmänna institutet för döfstumma
och blinda
= 609,137: 19. 1,060,288: — =
f) Anslag till folkundervisningens befrämjande:
För folkskole-lärares aflönande
folkskole-lärare-seminarierna
stipendier åt elever vid dessa seminarier .
folkskole-lärares pensionering afsatt fond . . .
= 127,290: —
Summa R:mt
Anslag.
793,212
60,000
12,000
4.500
1.500
4.500
8,934
3,225
1.714
525
75,000
7,500
16,200
750
8,400
101,940
1,099,901
94
16
29
10
Lån.
105,538
960,000
49 1,065,538
Stockholm den 2 Mars 1858.
C. G. Stuart
Litt. C.
Litt. C.
Ilike s Ständers Hiksgälds-Iiontors råute-utgifter och skulci-atbetalniugar samt förvaltnings- och uppbördskostuader, äfvensom iian
detta Verk omedelbart utgående löner och pensioner, .jemte riksdags- och revisions-kostnader samt restitiitioner m. m.
Hafva utgjort.
i j Summa
Är 1855. j År 1856. j Ar 1857. j under åren
j j [l 855-- i 857.i
Antagas komma att utgöra.
Summa
Af !85 8. ! Ar 185 9. År 18 60. j under åren
i ! I S58—1860.
Årliga ränte-anslaget till II. M. Konungen
Ränte- och Kapital-afbelalning å Stats-Verkels skuld till Banken
Dito ä Riksgälds-Konlorets skuld, i anledning al' den med afseende å Kreditivet för Neutralitetens
upprätthållande, verkställda upplåning
Utbetalning af de för ekeplanteringar deponerade medel, jemte derå upplupen ränta ....
Räntor ä Riksgälds-kontorets öfriga skulder, utom de för jernvägs-anläggningarne upplänta medel
Riksdags- och Revisions-kostnader
Aflöning för Rikets Ständers Justitie-Ombudsman och tjensteuväimen vid hans Expedition m. 11.
samt expenser och resekostnader, m. in
Löner, Arfvoden och Expenser vid Riksgälds-kontoret
Pensioner och Expeklanslöner för tjenstemän och Vaktbetjenter vid Riksgälds-kontoret och I. d.
General-Assistans-kontoret m. II
Observations-arfvoden till Kongl. Kammar-Rättens tjenstemän, bevillnings-taxerings-kostnader,
samt omkostnader för kort- och tidnings-stämplingen, restitutioner m. 111
Barnhusens, jemte andra inrättningars andelar af Kortstämpei-afgiften
Smärre tillfälliga utgifter
i 300,000
i 290 400|—|
I
j 101,325
3.295 88
i 22,888
45,109 48
18
300,000j
285,
120 -
599.507
23,356
95,234
94
93
28
300,000!—; 900.000
279,840j—j 855.300
i j
507.089j0.5j
3,295
j 12.101
52,287
I
11,027
I
i 17.491
!
J 11,587
150
10!
72'!
12,375169
57.542 59
i
23,122
499,814
8,727
57.423 74! 107.251 5j
26! 12.05577
26,043 32
32,91494
50!
9,272
22,0(5 i
40,556
50
561 09,307
93i 040,158
59
88j
07
09
28; 33,20 i j 7
300.0001-j 300,000— 300000 - 900,000
274,500 —! 209.280;— 204,0001 - 807,840
!
300,000 70.000; 20,000: 390.000
3,000 - 3.000; 3.000! -I 9,000
35.000 51,000] 50,000 130.000
120.000- | 30.000!—j 100.000 250-00°
21 000
70.000
21,000
05.000
32,355
60,198
85,059
250
10 000- 10.000
a.;
84!
23.000
40.000
440
21.000 03,000
-! 05,000: - 200,000
10.000-
23.000
40.000
720
-| 24.0001
40,00()i
1,0001
30.000
70.000
120,000
2,160
Summa R.mt | 927,063 03 1,444,201 ÅOl 1,749,101 0714,121.020 70 1,197,000 — 883,000 —j 898,00ö|—|2,978,000j.
Stockholm den 2 Mars 1858.
C. G. Stuart
Hör till Stata- Utskottets Uti. 1866—1858, N:o 291.
Litt. D.
Rikets Ständers Riksgälds-kontors inkomster, utom Allmänna Bevilluingen och krediliv-albetalningar samt tillsvidare förräntade medel
och särskilda, enligt Rikets Ständers beslut, till detta Verk iifverlemnade tillgängar.
Hafva
utgjort.
Antagas komma att utgöra.
Summa
Summa
År 185
r).
År 18 56
År 185 7
under åren
År 1858
År 1 85
i.
År I8Ö0.
under åren
1865—1857.
1858 —1860.
Räntor och Kapital-afbetalningar å meddelade län Tor nedbrunna städers återuppbyggande,
•
r
_______
hamnanläggningars och odlingslörelags befrämjande, jemte (lera andra särskilda (öremäl
182,241
10
225,911
46
201,534
4
609,686
60
300,000
400,000
—
500.000
—
1,200 000
Räntor å Riksgälds-kontorel tillhöriga eller af detta Verk belånade obligationer m. m. . .
139,626
86
152,956
42
162,706
32
455,289
60
200,000
—
300,000
—
100,000
—
600,000
Skalle-köpeskillingar
22,242
16
20.829
35
31,581
—
74,652
51
20,000
—
15.000
—
10,000
45,000
—
Ekeskogs-lösen
1,383
41
2,285
71
2,512
96
6,182
8
2,000
—
1,500
—
1.000
1,500
—
Algifter för (idnings-slämplingen
37,933
46
36,958
4
41,706
96
116.598
46
36.000
36,000
—
36,000
108.000
Kortstämpel-afgifter
68,719
9
87,868
25
83,747
37
240,334
71
80.000
—
80,000
—
80,000
240.000
—
Anmärkningsmedel
28,604
23
16,832
59
12,514
35
57,951
17
12.000
—
12.000
12.000
36,000
Af Manufaktur-Diskontens vinstmedel .
21,000
—
21,000
—
21,000
—
63.000
—
21,000
—
21,000
—
21,000
63,000
Ersatte förskott och tillfällige inkomster
207
39
t,869
54
627
77
2,704
70
500
—
O
O
500
—
1.500
Summa R:mt
501,957
70
566.511|36
557,930
77
1,626.399|83
671,500
—
866,000
-i
760.500
—-
2.298,000 —
Stockholm den 2 Mars 1858.
•C. G. Stuart.
Stats-Utskottets Memorial M 292.
1
N:o 292.
Ank. till Eip.-Utsk. den 2 Mars 1858, k. 6 e. m.
Memorial, angående särskilda gratifikationer till åtskilliga af Stats-Ulskoltets
tjenstemän.
Vid pröfning af Stats-Utskottets under M 54 afgifna Memorial, angående aflöningens
bestämmande för den hos Riks-stånden och Utskotten anställda kansli- och
vaktbetjening, funno Rikets nu församlade Ständer en allmän förhöjning i denna sedan
1815 års riksdag nästan oförändradt bibehållna aflöning vara af billighet och
tidsomständigheterne påkallad, samt beviljade jemväl en sådan aflönings förbättring i
öfverensstämmelse med det förslag, som af Utskottet uti nämnda Memorial afgafs.
Ehuru en dylik förmån följaktligen kommit äfven detta Utskotts tjenstemän till godo.
har dock Utskottet, med sin under riksdagens lopp vunna erfarenhet om mängden
och beskaffenheten af de hos Utskottet handlagda ärenden, funnit de för flera af
dessa tjenstemän beviljade arfvoden ingalunda innebära den efter göromålens vigt och
mängd lämpade vedergällning, som, enligt Riksdags-ordningens 24 §, bör vid Riksdagens
slut tilläggas den biträdande kansli-personalen. Till stöd för denna åsigt
tror Utskottet sig icke behöfva ingå i någon omständlig redogörelse för den vid innevarande
riksdag inträffade väsentliga tillökning i göromål för dess kansli-betjening.
De tryckta riksdags-handlingarne visa förhållandet härmed, och vid jemförelse af
dessa för nuvarande riksmöte och för framfarna riksdagar måste medgifvas, att
arbetet inom Stats-Utskottet varit vid denna riksdag vida trägnare och mödosammare,
än vid de föregående. Hvad mängden af dessa göromål angår, må
endast anmärkas, att de från detta Utskott expedierade utlåtanden och memorial
komma att utgöra icke mindre än fyra band af Bihanget till Riks-ståndens protokoll
samt till sin omfattning motsvara de fleste öfriga Utskottens expeditioner tillsammantagne;
och, beträffande åter ärendenas vigt, så lemna Utskottets betänkanden rörande
Bih. till R. St. Prat. 1856—1858. 4 Sami. 1 4fd. 4 Band. 33 Höft.
2
Stats-Utskottets Memorial JW 292.
hufvud-titlarne, angående medels anvisande till jernvägs-stamliniers utförande m. fl.
maktpåliggande ämnen derom tillräckligt vittnesbörd. Derjemte får Utskottet fästa
uppmärksamheten å den synnerliga möda och noggranhet, som de hufvud-titlarne åtföljande
vidlyftiga tabellverk, tillika med andra för Utskottets arbeten vid denna riksdag
nödiga beräkningar och kalkyler fordrat af den Utskottets tjensteman, hvilken
dermed haft befattning; hvarförutan Utskottet bör upplysningsvis anmäla, att, oberäknadt
de mångfaldiga och till en del vidt omfattande frågor, som Kongl. Maj:ts vid
innevarande riksdag aflåtna nådiga ^proposition angående Statsverkets tillstånd och
behof innehåller, de till Utskottets förberedande handläggning hänskjutne mål, enligt
diarium, uppgå till närmare 800. Sådant oaktadt har uppsättningen af de från
Utskottet utgångna expeditioner besörjts af en, i förhållande till de andra Utskottens
kansli-betjening, jemförelsevis fåtalig personal, nemligen Utskottets Sekreterare, den i
enahanda egenskap anställde tjensteman för Riksgälds-verket rörande ärenden samt
tvenne Notarier. Att arbetet kunnat med denna personal medhinnas utan uppehåll
i ärendenas behöriga gång, har fordrat stora och oafbrutna ansträngningar af de
tjenstgörande, och det är, under erkännande såväl häraf som af den trägna och
ansvarsfulla tjenstgöring, hvilken vid denna riksdag ålegat Utskottets Kamererare,
som Utskottet funnit sig föranlåtet att för desse tjenstemän, hvilka, enligt Utskottets
tanke, genom dem tillagde arfvoden icke fått en emot deras mödosamma arbete fullt
svarande ersättning, föreslå en ökad eller särskild vedergällning till de belopp, som
Utskottet, med förenadt afseende å deras nu innehafvande arfvoden och mängden af
deras göromål, ansett böra dem tilldelas.
Af den öfriga kansli-personalen har äfven den å Utskottets utgifts-afdelning nu
tjenstgörande kanslist synts Utskottet böra för de med hans befattning vid innevarande
riksdag förenade ökade göromål undfå särskild ersättning, den Utskottet lik
väl
ansett kunna bestämmas tili ett jemförelsevis mindre belopp, i anseende dertill,
att nämnde kanslist blott under den sednare hälften af riksdagen varit i denna egenskap
anställd.
För öfrigt får Utskottet anmäla, att extra biträden under kortare tider varit
hos Utskottet tjenstgörande, dels å utgifts- och dels å Riksgälds-afdelningen; och har
Utskottet trott, att jern väl desse böra erhålla en efter mängden och beskaffenheten
af deras göromål lämpad vedergällning.
På grund af här ofvan antydda förhållanden, föreslår Utskottet,
att Rikets Ständer måtte bevilja nedannämnde Stats-Utskottets
tjenstemän gratifikationer till följande belopp, nemligen:
Utskottets Sekreterare
800: —
den för Riksgälds-verket rörande ärenden anställde
Sekreterare
4,000: —
Stats-Utskottets Memorial Jtf 292. 3
Kamereraren .
600: —
Notarien å utgifts-afdelningen ....... 400: —
dito å inkomst-afdelningen  300: —
Kanslisten å utgifts-afdelningen  100: —
extra Kanslist å samma afdelning  80: —
och extra kanslist-biträden å Riksgälds-afdelningen . 300: —
eller tillhopa R:dr R:mt 3,580: —
Och torde denna summa till utgående af riksdags-kostnadsmedlen
anvisas.
Stockholm den 2 Mars 1858.
STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, 4868.
Stats-UIskottets Memorial M 293.
1
N:o 293.
Ank. till Exp.-Utsk. den 4 Mars 1858, kl. 9 (. m.
Memorial, med förslag till stadganden i Riksgälds-konlorels reglemente,
angående delta verks inkomster samt uppbörden och redovisningen
af dit ingående bevillnings- m. fl. medel, äfvensom rörande Riks
gälds-kontorets
styrelse och den vid samma verk anställda be
tjening.
(R:gs Afd.)
Då Stats-Utskottet härmed underställer Rikets Ständer förslag till ofvannämnde
reglementariska stadganden, får Utskottet, efter vanligheten, redogöra för de föreslagna
reglements-§§:nes innehåll samt uppgifva ej mindre motsvarande §§ af Riks
gälds-kontorets
hittills gällande reglemente, än de af Rikets Ständer bifallna utlåtanden,
på hvilka de nya eller förändrade stadgandena sig grunda.
207 §, angående förbudet att använda de till Riksgälds-kontoret och dess utgifter
anslagna medel för andra behof, än dem Rikets Ständer bestämt, och att
medgifva ackord vid liqvider för samma verks fordringar, är lika lydande
med 180 § af det vid sednaste riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade
reglemente.
208 §, angående allmänna bevillningens inleverering till Riksgälds-kontoret, innehål
ler
samma stadganden, som nyssnämnde reglementes 181 §.
209 §, angående de för spelkort och tidningar stadgade stämpel-afgifter; 210 §,
angående erlagda skatteköps-skillingar; 211 §, angående inflytande medel genom
försäljning af Kronans hus i städerna; och 212 §, angående RiksgäldsBih.
till R. St. Prot. 1856—1858. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 34 Haft.
2
Stats-Utskottets Memorial JH 293.
kontoret tillkommande anmärknings- eller så kallade observations-medel, ega
samma lydelse, som 182, 183, 184 och 185 §§ af 1854 års reglemente.
.213 §, angående det årliga belopp utaf Stats-verkets inkomster, som, enligt Stats
Utskottets
under JVs 291 afgifna Memorial, vid denna riksdags Stats-regle
ring
påräknats såsom tillgång för de å Riksgälds-kontoret anvisade utgifter,
motsvarar 186 § i hittills gällande reglemente. — För den händelse Rikets
Ständer, med anledning af den derom väckta, men ännu icke slutligen afgjorda
fråga, skulle besluta, att bränvins-brännings-medlen hädanefter skola
levereras till Riksgälds-kontofet' kommer den nu föreslagna 213 § att utgå
ur reglementet, der då i stället bör införas en ny §, angående den årliga
statsbrist-summa, som i sådant fall måste anvisas för att af Riksgälds-kontoret
tillhandahållas Kongl. Stats-kontoret.
214 §, angående öfverskotten å Statsverkets inkomster, svarar emot och är huf
vudsakligen
lika lydande med 187 § i 1854 års reglemente.
215 §,. angående aflemnande till Riksgälds-kontoret af den genom vakans-afgifter
vid båtsmans-indelningen i Blekinge samlade fond, grundar sig på Rikets
StähderS beslut, genom bifallandet af Stats-Utskottets under JW 59 afgifna
Utlåtande.
216 §, angående de reserverade besparingarne dels å anslåget under riks-statens
4:de hufvud-titel till inqvarterings-gifvares betalning för dagportioner vid indelta
regementenas marscher till och från möten och dels å det på allmänna
indfagnings-statén uppförda artslag till emériti-löner ’ vid1 elementar-läroVferken,
grundar sig på 17:de punkten i Staté-Utskottets Utlåtande JV2 71.' sidåti 34'.
och 38:de punkten i Utlåtändet Jtä 167, sidan 20.
21 T1 §‘, angående återbäring af hvad utaf de för befästnings-arbetena vid Carlsten
anvisade medel återstår, sedan arbetena å södra strandverket blifvit fullbordade,
grundar sig-på Rikets Ständers beslut enligt Förstärkta StätibUtskottets
Memorial 172, sidan 20.
218 §,‘ angående losnings-summan för jord, tillhörande den Landshöfdingen i Örebro
län på lön anslagna lägenheten Alnängarne, grundar sig på Stats-Utskottets
Utlåtande J\fs 122, punkten litt. p, sid 34.
2*19 §, angående ersättning för en del utaf det under Riks-statens 6:te hufvud-titel
uppförda anslag till Teknologiska Institutet; 220 §, angående de från Landt
ränterierha
■ till Kongl Stats-kontöret inlevererade depösitions-rrtedél !sanft 221
§, angående köpeskillingen för dén af Kronan försålda s. k. Hofbägeri-egendomen
vid Regeringsgatan här i' hufvudstådeftV äro lika ledande nied 188,
189 och 191 §§ af 1854 års reglementei
Stats-Utskottcts Memorial JM 293.
3
Den 190 §:n i sistnämnda reglemente, atlgående fonden iför en arbetsinrättning
inom Norrbottens Jän, bar ur förslaget till det nya reglementet
uteslutits, sedan stadgandet i denna § blifvit fullgjordt.
222 §, angående inflytande undsättningsmedel, motsvarar nu .gällande reglementets
192 § och är, med undantag af det uteslutna stadgandet rörande en del
sådana medels anvisande iför tillfälliga stats-utgifter, af samma lydelse som
sistnämnde §.
223 §, angående inbetalning till Riksgälds-kontoret af de medel, sorn kunna erhål
las
genom försäljning af jernrören för den tillämnade vattenledningen till
Carlskrona, är lika lydande med nuvarande reglementes 193 §.
224 §, angående det för Statens utgifter anvisade belopp utaf Rikets Ständers Banks
upplupna behållna vinst vid 1856 års slut, innefattar Rikets Ständers, med
anledning af Banko-Utskottets Memorial M 16, fattade beslut och motsvarar
194 § af 1854 års reglemente.
Enligt Stats-Utskottets af Rikets Ständer bifallna Memorial JV2 278,
kommer den i samma Memorial föreslagna §, angående utlåning af Riksgäldskontorets
kontanta behållning, att, i stället för hittills gällande reglementes
195, 196 och 197 §§, införas i det nya reglementet.
226 §, angående det för Riksgälds-kontoret medgifna särskilda kreditiv å Rikets
Ständers Bank, och 227 §, angående upplåning af medel, som utöfver dertill
disponibla tillgångar erfordras för bestridandet af Riksgälds-kontorets utgifter,
äro lika lydande med 198 och 199 §§ af nu gällande reglemente.
228 §, angående upplåningen af de till Statens jernvägs-byggnader under denna riks
dag
anvisade medel, grundar sig på 24:de punkten af Utlåtandet J\s 62, sidan
77—78, och Memorialet M 97, sidan 17—18, samt öfverensstämmer
för öfrigt med hvad Utskottet i Utlåtandet JYs 291 hemställt.
229 §, angående utseendet af Deputerade för utöfvandet af de närmare bestyren
med fondväsendet samt ofvannämnde upplåning och dermed förenade åligganden,
innefattar det förslag till stadganden, rörande bemälde Deputerades
befattning och ansvarighet m. m , hvilket det, enligt Utlåtandet JV2 62, åligger
Stats-Utskottet att till Rikets Ständer afgifva; varande dessa stadganden,
såsom Fullmäktige i derom infordradt yttrande föreslagit, hufvudsakligen
grundade på nu gällande föreskrifter till ledning för de af Banko-fullmäktige
utsedde Deputerade vid besörjandet af Bankens vexelhandel.
230 §, angående de med lånet för Statens jernvägs-byggnader förenade kostnader,
innehåller ett af Fullmäktiges framställning derom föranledt stadgande i afseende
på sättet för dessa kostnaders bestridande.
4 Stats-Utskottets Memorial M 293.
231 § innefattar erforderlig föreskrift, angående Fullmäktiges åliggande att göra de
å samma lån inflytande medel räntebärande.
Enär någon vidare tillämpning af de under sednaste riksdag meddelade föreskrifter
rörande upplåningen af de medel, som, utöfver dertill disponibla tillgångar,
erfordrades för då beslutade jern vägs-anläggningar, nu icke ifrågakommer, och stadgandena
rörande återbetalningen af de på föreskrifva sätt upplånta medlen blifvit
flyttade till den afdelning af det nya reglementet, som handlar om Riksgälds-kontorets
skulder; så hafva 200—209 §§ af 1854 års reglemente blifvit uteslutna ur
det härvid bilagda reglements-lörslaget.
232 §, angående uppbörden och redovisningen af allmänna bevillnineen, innehåller
enahanda stadganden, som 210 § i 1854 års reglemente.
233 §, angående uppbörden af kort- och tidnings-stämpel-afgifterna samt kostnader
na
för tidnings-stämplingens verkställande; 234 §, angående summariska räkningarne
öfver Riksgälds-kontorets medel; 235 §, angående Landtränteriernas
månads-förslag rörande samma medel; 236 §, angående dessa medels leverering
till Riksgälds-kontoret, äfvensom Landträntmästarnes remisslage, och 237
§, angående vederbörande tjenstemän tillerkända observations- och indrifningsv
arfvoden, äro lika lydande med nu gällande reglementes 211, 212, 213,
214 och 215 §§.
238 §, angående Riksgälds-kontorets hufvudbok, innehåller ett tillägg i afseende på
upptagandet i samma hufvudbok af utbetalningarne och fordringarne i anledning
af de till jernvägs-anläggningar beviljade stats-bidrag; varande, sedan
1855 års början, dessa stats-bidrag icke uppförda i nämnde hufvudbok,
hvadan Riksgälds-kontorets för dylika medel egande fordringar icke visa sig
af densamma. Deremot finnas dessa fordringar upptagna i en särskild redogörelse
eller s. k. hufvudbok, oaktadt, i afseende på utbetalningarne och fordringarne
för de med stats-bidrag understödda jernvägs-anläggmngarne, något särskildt eller
annat förhållande icke förekommer, än det, som eger rum i fråga om andra
kommunikations-förbättringar eller arbets-företag, för hvilka understöd af
Rikets Ständer blifvit anvisade att från Riksgälds-kontoret utgå; anseende
sig Utskottet, i anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
yttrande angående ifrågavarande redogörelse (sidan 54 i Revisions-berättelsen)
föranlåtet erinra, att då alla öfriga af Riksgälds-kontoret utbetalda stats-bidrag
på ett fullständigt' och tillfredsställande sätt redovisas genom deras upptagande
i Kontorets hufvudbok och dermed sammanhängande afräknings-böcker, synes
en särskild hufvudbok öfver statsbidragen till de jern vägs-arbeten, som med anslag
eller lån utaf Riksgälds-kontorets medel blifvit understödda, ingalunda behöflig.
För öfrigt förekommer härvid, att efter ifrågavarande utbetalningars och låne
-
Stats-UIskottets Memorial M 293.
5
fordringars uteslutande ur den egentliga hufvudboken, denna icke eger den fullständighet
i afseende på redovisningen för Riksgälds-kontorets tillgångar, som
erfordras för att af denna hufvudbok, utan anlitande af andra inom samma verk
förda räkenskaper, kunna bedöma Riksgälds-kontorets verkliga ställning. — Sedan
tiden för stats-revisionernas början blifvit framflyttad från den 15 September
till den 15 Augusti, har Utskottet ansett nödvändigt, att den förut till den
Usta Oktober utsträckta tiden för den Riksgälds-kontorets Revisions-kamererare
ålagda granskningen af meranämnde hufvudbok inskränkes till den Usta
September
239 §, angående utgifning från trycket af utdrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper,
samt 240 §, angående upprättandet af årliga liqvider mellan Riksgälds- och
Stats-kontoren, äro lika lydande med 217 och 218 §§ af 1854 års reglemente.
241 §, angående antalet af de Fullmäktige, åt hvilka styrelsen öfver Riksgälds-kontoret
är uppdragen; 242 §, angående uppkomna ledigheter bland Fullmäktige;
243 §, angående suppleanters inkallande; 244 §, angående den ed Fullmäktige
skola aflägga; 245 §, angående upphörandet af Fullmäktiges befattning; 246
§, angående Fullmäktiges åligganden i allmänhet; 247 §, angående Fullmäktiges
redovisnings- och ansvars-skyldighet, samt 248 §, angående inhemtandet
af Revisorernes råd och yttranden, äro lika lydande med 220, 221,
222, 223, 224, 225, 226 samt 227 §§ af nu gällande reglemente.
249 §, angående Fullmäktiges honoraria och resekostnads-ersättning, grundar sig,
hvad honorariernas belopp beträffar, på Rikets Ständers beslut enligt Förstärkta
Stats-Utskottets Memorial JV2 216, sidan 25, och är för öfrigt lika lydande
med 228 § i 1854 års reglemente.
250 §, angående målens föredragning och afgörande, motsvarar nuvarande regle
mentes
229 § och innehåller samma stadgande, med ett tillägg i anledning
af beslutet om utseendet af Deputerade för en del af de stats-lånet rörande
ärendens besörjande.
251 §, angående den ort, der Fullmäktiges sammankomster böra hållas; 252 §, an
gående
tiden för sammankomsterna och protokolls förande dervid; 253 §,
angående särskilda sammanträden; 254 §, angående tjenstledighet för Fullmäktige;
255 §, angående anmälandet af inträffadt förfall; 256 §, angående
det antal Fullmäktige, som vid besluts fattande böra vara tillstädes; 257 §,
angående rösternas afgifvande och beräknande vid skiljaktighet i meningar;
258 §, angående infordrandet af Kommissariatets yttranden m. m.; 259 §,
angående föreskrifters meddelande; 260 §, angående sättet för öfverklagandet
af Fullmäktiges beslut; 261 §, angående granskningen af Kommissariatets
6
Ståts-Utskottets Memorial JYi 293.
anteckningsböcker och Ombudsmannens diarier samt inventering af de utaf
Kommissariatet förvarade låne-och säkerbets-handlingar; 262 §, angående årliga
besigtningar å Rikets Ständers .och Riksgälds-kontorets hus; 263 §, angående
begagnandet af ,rum inom Rikets Ständers hus mellan riksdagarne; 264 §,
angående berättelsers afgifvande till Rikets Ständer och deras Revisorer,
samt 265 §, angående tryckning och utdelning af Rikets Ständers Revisorers
berättelser, äro .lika lydande med nu gällande reglementes 230, 231, 232,
233, 234, 235, 236, 237, 238, 239, 240, 241, 242, 243 och
244 §§.
266 §, angående upphandling af papper och skrifmaterialier till begagnande under
nästa riksdag, är lika ledande imed nu gällande reglementes 245 §; dock
har, till följd af .Rikets Ständers beslut, genom bifall till Utlåtandet J\$ 270,
sid. 14—15, punkten b, slutmeningen i samma §, angående vedergällning
för utleipnandet och redovisandet af de för Riks-ståndens räkning uppköpta
effekter, uteslutits ur den nu föreslagna §:n.
267 §, angående utseendet af en Ledamot i Strömsholms kanal-bolags-direktion samt ett
ombud i de årliga revisionerna af nämnde kanal-verks räkenskaper, innehåller
samma stadganden, sorn förekomna i 2:dra punkten af nuvarande reglementes
11
268 §, angående Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma åliggan
den;
269 §, angående granskningen af fullmakterna för Riksdagsman af
Preste-, Borgare- och Bonde-stånden, samt 270 §. angående val al Direktörer
eller deras suppleanter vid Låne-kontoren, äro lika lydande med 246, 247
och 248 §§ i hittills gällande reglemente.
271 §, angående förändrad organisation af Riksgälds-kontoret samt reglering af
dervarande för.valtnings-bestyr och tjenstegöromål, och 272 §, angående
Fullmäktiges kansli, motsvara 249 och 250 §§ i 1854 års reglemente;
varande sista punkten af den förra §, angående lediga ijensters återbesättande
genom förordnande, utesluten till följd af Rikets Ständers beslut genom bifallandet
af Stats-Utskottets Utlåtande JYs 270.
273 §, angående Kommissariatet och de vid dess expedition samt boksluts- och
revisions-kontoren anställde .tjenstemän; 274 §, angående Ombudsmannen;
27§ §, angående vaktbetjeningen, och 276 §, angående den för Riksgälds-kontorets
tjenstemanna-personal och vaktbetjening efter 1841 års riksdag
utfärdade instruktion, ega samma lydelse, som 251, 252, 253 och
254 §§ i det vid sednaste riksdag utfärdade reglemente.
277 §, angående den för ofvannämnde tjenstemän och vaktbetjening bestämda aflöning,
motsvarar samma reglementes 255 § och innefattar derjemte de af
Stdts-Otskottets Memorial JYl 293.
7
Rikets Ständer, enligt Utlåtandet JVt 270, slädgåde1 vilkdr för den-nu-beviljade
förhöjda aflöningens tillgodorijotaiidc;
Uti 278 § torde Rikets Ständers beslut, angående den Riksgäfds-kontorets
embets- och tjenstemän tilld-käfida l5hefiirbä'ttrifig för* näitlidet år böra
införas; och skall Utskottet, sedäfl Förstäfklfå Stats-Utskotfet afgljört den på
omröstning ibom sistnämrida Utskott beroende fråga, afgifva förslag till denna
§:s lydelse. 0gri6 ,g CtfS nsgijmön
279 §, angående den för längre tid tillbaka anslagna gratifikations-summa till uppmuntran
för extra ordinarie tjensiemän och vaktbétjenter vid Riksgälds-kontoret,
och 280 §, angående det till begrafningshjelp efter obemedlåäe tjenstemän
och vaktbetjerite vid samma verk anvisade belopp, hafva samma lydelse,
som nuvarande reglementes 25b och > 25.7 §§.
Efter denna § torde i det nya reglementet få införas den af Rikets Ständer,
genom bifallandet af Stats-Utskottes Utlåtande JVs 213, redan godkända §,
angående fortfarande understöd till Enke- och Pupill-kassan vid Riksgäldskontoret.
282 §, angående tjensters bestridande vid inträffad ledighet eller laga förfall samt
Enke- och Pupill-kassans rätt till löne-besparingar; 283 §, angående aflöningen
vid erhållen tjenstledighet för enskilda angelägenheters besörjande;
284 §, angående anslags utfärdande före återbesättandet af lediga tjenster ;
285 §, angående upprättandet af förslag i sådant afseende; 286 §, angående
hvad som fordras för att till tjensteman vid Riksgälds-kontoret varda
antagen; 287 §, angående befordrings-grunderna vid detta verk; 288 §,
angående varning eller suspension för tjensteförsummelse; 289 och 290 §§,
angående tjenstemans afsättande eller skiljande från verket; 291 §, angående
vaktbetjents entledigande; 292 §, angående behandlingen af mål, rörande tjenstemans
eller vaktbetjents suspension eller afsättande; 293 §, angående upphörandet
af extra ordinarie tjenstemans eller extra vaktbetjents tjen tgöringsrätt;
294 §, angående grunden för de vid Riksgälds-kontoret anställde tjenstemans
och vaklbetjenters pensionering; 295 §, angående vilkoren för hela
lönens åtnjutande såsom pension; 296 §, angående beräknings-grunden för
lötfet'n,V understigande pensioner, samt 297 §, angående pensions-berättigad
tjenstemans eller vaktbetjents öfverflyttande på pensions-stat, utan derom gjord
anhållan, och vaktbetjeningen tillerkänd särskild pensions-rätt, äro lika lydande
med 1854 års reglementes 259, 260, 261, 262, 263, 264, 267,
268, 269, 270, 271, 272, 273, 274, 275 och 276 §§.
298 §, angående riksdalers-benämningen, motsvarar samma reglementes 277 §.
8
Stats-Utskottets Memorial JW 293.
299 §, angående upphörandet af tillförene meddelade stadganden, i afseende på
Riksgälds-kontorets förvaltning, eger samma lydelse, som hittills gällande reglementes
sista eller 278 §.
Till följd af Rikets Ständers beslut, genom bifallandet af hvad Utskottet
i Utlåtandet JV2 270 tillstyrkt, hafva följande hittills gällande §§ blifvit uteslutna
ur de nu föreslagna afdelningarne af Riksgälds-kontorets nya reglemente,
nemligen 219 §, angående särskildt arfvode för afslutandet af Riksgälds-kontorets
hufvudbok, 265 §, angående vilkoret för innehafvande af tjenst utom
verket, och 266 §, angående förfaringssättet vid ansökningar och förslags
upprättande m. m. till tjenster, som skulle genom förordnanden tills vidare
tillsättas.
Stockholm den 3 Mars 1858.
FÖRSLAG
STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, 1868.
Hör till Stats-Utskottets Memorial N:o 293.
1
FÖRSLAG
tili
REGLEMENTE
lör
Rikets Ständers R i k s g ä I ti s - k o u t o r.
(Fortsättning.)
/Ingående Riksgälds - kon to nis inkomster och de lill detta verk särskilt
anslagna tillgångar.
§ 207.
De till Riksgälds-kontoret hörande och dit ans/agna medel må icke, under någon
förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån rjekas eller användas till
andia behof, än dem Rikets Ständer bestämt. Aili förordnande, som deremot strider,
vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderandet af Riksgälds-konlorets
fordringar, ackord, utan Rikets Ständers särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 208.
Återstoden al den bevillning, som, enligt Rikets Ständers bevillnings-lörordning
af den 2 December 1854 samt Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse af den 4 Januari 1855,
Rik. till R. St. Prof. 1856—1858. 4 Sorni. 4 A/d. 4 Rand. 35 Haft. 1
2
Hör till Stats-Utskottets Memorial N:o 293.
skall utgöras, bör. likasom dan allmänna bevillning, hvilken Rikets Ständer vid innevarande
riksdag sig ätagit, till Riksgälds-kontoret levereras i deri ordning och på det
sätt, lorfaltningarne föreskrifva; hvarjemte ännu utestående restantier ä de förflutna
årens bevillnings-medel böra, i den mån de varda indrifna, komma detta verk lill godo.
§ 209.
De för stämpling nj spelkort neli tidningar stadgade afgifler ingå likaledes till
Riksgälds-kontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoiuter och maiiufaklur-stämpelpapper
anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas, och hvarest
stämplingen af papperet för de här i hufvudstaden utkommande tidningar jemte andra,
stämpelafgift underkastade, skrilter verkställes; börande Riksgälds-kontoret lill allmänna
barnhuset i Slockholm samt öfriga fromma stiftelser utbetala dem tillerkända
andelar utaf kortstämpel-afgilten.
§ 210.
Tili Riksgälds-kontoret aflemna» hädanefter, likasom hiitiils, de köpeskillingar,
hvilka, vid Kronan behållna hemmans samt rekognition.»- och Kronans öfriga disponibla
skogars försäljande till skatte, varda erlagda.
§ 211.
Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att emottaga de auktionsmedel, hvilka kunna
inflyta för Kronan tillhöriga och för Kongl. Flottans i Carlskrona behof eller förre
allmänna Magasins-inrättningens räkning icke inköpta hus i städerna, så vida ej dessa
medel blifvit af Rikets Ständer för särskilt ändamål anvisade.
§ 212.
Vidare skola tili Riksgiilds-kontorets disposition öfverlemnas de medel, hvilka.
till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alia till delta verk ingående allmänna
utskylder, äro eller blifva levererade.
§ 213.
Enligt den under innevarande riksdag uppgjorda statsreglering, bör, så länge
densamma gäller, utaf statsverkets, i riksstaten beräknade, årliga inkomster ett belopp
af Niohundrasextiosex lusen tvåhundra R:dr för hvart och ett år, geham Kongl. Statskontoret,
aflemnas till Riksgälds-kontoret, för att användas till bestridande af de till
utgående från sistnämnde verk af Rikets nu församlade Ständer anvisade statsutgifter.
S 214.
Från Kongl. Slals-kontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna,
men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott å statsverkets inkomster,
äfvensom behållna och til! framtida behof icke reserverade besparingar ä
detta verks utgifter; börande, sedan riks-hufvudboken för år 1856 och hvarje päföl
-
Hör till Stats- Utskottets Memorial N:o 293.
3
jande år blifvit afsiutad, en derpå grundad liqvid mellan Stais- och Riksgälds-kontoren
uppgöras öfver de sistnämnde verk tillkommande öfverskottsmedel.
§ 215.
Vid beviljandet och uppförandet ä Riks-statens 5:le hulvudtitel af ett årligt
förslags-an lag å 16,000 R:dr, på det ait de, till understöd för båtsmanshållct inom
Blekinge anvisade, s. k. öfverskotta- och reserv-räntorna hädanefter må af vederbörande
räntegifvare få ulan förvandling utgöras, hafva Rikets Ständer, såsom vilkor lör
denna förändring i hittills angående dessa räntors utgörande gällande sladganden, föreskrifva,
all den, genom vakansafgifler för de tillkomna nja båtsmansrolarne eller rusthålien
inom nämnde provins, sam hulr land skall till Riksgälds-kontorel öfverlemnas.
§ 216.
Till följd af Rikets Ständers, i sammanhang med regleringen af utgifterna under
Riks-statens i:de och ihde hufvudlitlar lättade beslut, böra de reserverade besparingarne
å nedannämnde *2:ne anslag från Kongl. Siats-kontoret öfverlemnas till Riksgälds-
kontoret, nemligen:
1:o å reservalions-anslaget till godtgörande al den ingvor terings-gifvare, utöfver
markegångsprisel, tillkommande förhöjda betalning för dagportioner vid indelta
regementenas marscher till och frän möten ; samt
2:o ä enahanda anslag till emeriti-löner vid elementar-liir overken.
§ 217.
Enligt Rikets Ständers likaledes vidtagna beslut, bör det belopp, som af förut
lill befästningsarbetena vid Carlsten anvisade medel återstår, sedan det södra strandverket
blifvit fullbordadt, statsverket besparas och följaktligen till Riksgälds-kontoret
återlemnas.
§ 218.
Jemte det en årlig ersättningssumma a( 204 R:dr blifvit å Riks-statens 6:te hufvudtifel
uppförd åt Landshöfdingen i Örebro Län för exproprierad jord, tillhörande
den under bemälte Landshöfdings lön anslagna lägenheten Alnängar ne, hafva Rikets
Ständer beslutat, att den i Örebro Läns landtränteri levererade lösnings-summnn för
denna jord, Fyratusen Elthundranie R:dr 27 öre, bör aflemnas lill Riksgälds-kontoret.
s 219.
i stället för det årliga bidrag til! Teknologiska Institutet, som af Manufakturdiskontens
vinstmedel tillförene utgått, men numera är å Riksstatens Sjette hufvudlite!
nnpfördt, kommer ett, delta bidrag motsvarande, belopp af Tjuguellusen R:dr att utaf
nämnde vinstmedel, genom Kongl. Kommerse-kollegium, lili Riksgälds-kontoret. före
hvarje års slut, inbetalas.
4
Hör till Stats-Utskottets Memorial N:o 293.
§ 220.
Under det i § 16 af detta reglemente stadgade vilkor, eger Riksgälds-kontoret
att, under hvarje år, från Kongl. Stals-kontoret emottaga den vid samma års början
befintliga behållning utaf de deposilinns-medel, som från Landtr anten erna samt Ofverstathållare-embetets
Hansd blifvit lill Kongl. Stals-kontoret inlevererade.
§ 221.
Jemlikt de beslut, Rikets Ständer dels under föregående Riksdagar fattat, i afseende
på den erhållna och till kostnader för Myn (verkets nuvarande lokal begagnade
köpeskillingen för den af Kronan försålda, vid Regeringsgatan här i hufvudstaden belägna,
så kallade Hofi) ager iegendom en, — bör, sedan myntverkets ställning framdeles så
förbättrats, att samina köpeskillings belopp, Tjugefemlusen R:dr, kan af nämnde verk,
utan olägenhet eller men för dess obehindrade verksamhet, återbetalas, detta belopp, i
den mån del varder disponibelt, genom Kongl. Stals-kontoret, till Riksgälds-kontoret
öfverlemnas.
§ 222.
I öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut, i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar a/sedda medel, intilldess de
samma
behöfva för sagde ändamål användas, skola samma medel, till den de! de ieke
äro för anvisade utbetalningar erforderliga, under del förbehåll, som i § 18 omförmäles,
öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.
§ 223.
I fall den påbörjade vattenledningen till Carlskrona skulle komma att öfvergif
vas
och de härtill redan uppköpta jernrören icke kunna lill allmänna byggnader använ
das,
bör den tillgång, som genom försäljningen af dessa jernrör, äfvensom andra för
samma företag upphandlade malerialier, uppkommer, till Riksgälds-kontoret afletnnas,
för alt framdeles kunna tagas i beräkning för anläggandet af en vatten-cistern vid
nämnde stad.
§ 224.
Till följd af Rikets Ständers under denna riksdag fattade beslut och den i
Banko-reglementet derom meddelade föreskrift, skall utaf [likets Stunders Banks vid
1856 års slut upplupna disponibla vinst, utom det före nästlidet års utgång redan aflemnade
belopp, eljer Femhundraiusen R:dr, enahanda summa och således likaledes 500,000
Hulr vid slutet af hvartdera året 1858 och 1859 för Statens allmänna behof llän Banken
lill Riksgälds-kontoret aflemnas.
Hör till Stats- Utskott ts Memorial N:o 2,93.
5
§ 225.
(Här torde böra införas den af Rikets Ständer genom bifallandet af StatsUtskoltets
Memorial N:o 278 bifallna §. angående förräntningen af Riksgälds-kontoret*
kontanta behållning).
§ -2(3'
För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar, eger detta verk
att, från den I September del ena året till den sista Juni det nästföljande, begagna
eli räntefrilt kreditiv u Rikets Ständers Bank, till ett belopp af högst Én million femhundralusen
R:dr; börande alltid de å delta kreditiv lyflade medel ovilkorligen sistnämnde
dag vara Banken godlgjorda.
Då Bankens ställning det fordrar, må berörde kreditiv af Banko-fullmäktige uppsägas,
dock ej förr än i sisla rummet oell sedan andra utvägar blifvit begagnade.
Sådan uppsägning leder lill den påföljd, att kredilivet månadtligen, intill den sista derpålöljande
Juni, indrages till sä stor andel, som motsvarar antalet af de för kreditivrältighelens
begagnande, intill samma dag, återstående fulla månader.
§ 227.
I händelse sådant, för verkställigheten af Riksgälds-kontorcls förestående utbetalningar,
finnes oundgängligen nödvändigt, ega Fullmäktige alt, under de i § 202 stadgade
vilkor och förbehåll, upplåna härtill erforderliga medel emot delta verks obligationer,
ställda lill inlösen, antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning.
Angående upplåningen af de Jäv fortsättningen aj Stålens jernvägs
byggnader anvisade medel.
§ 228.
Jemte det Rikets Ständer, i sammanhang med anvisningen at de, för Statens
jerr>v"å"s-bgggnoder, under tiden lili 1860 års slut, vid denna riksdag beviljade anslag,
beslutat, ali de medel, som erfordras ej mindre lill ersättande af hvad i afräkning å
sagde anslag redan blifvit utbetald), än lill bestridande ♦.! förestående ytterligare utbetalningar
utaf .samina anslag, borde af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret genuin upplåning
anskaffas, hafva Rikets Ständer medgifva), att denna upplåning finge verkställas inom eller
utom riket, pä sätt Fullmäktige funno lämpligast och ändamålsenligas! till beredande af de
för staten såsom låntagare mest förmånliga vilkor; och sedan numera kontrakt om ett
lån å Sju millioner Sexhundratusen Thaler Preussisk Courant, ungefärligen motsvarande en
6
Hör till Stats-Utskottets Memorial N:o 293.
summa af Tjuge millioner Riksdaler Riksmynt, blifvit utaf Fullmäktige afsiutadt med
Bankan "fur Handel and indus!rit- ' i Darmstadt, Direktionen "pir Diseonto-Gesellschajft"
i Berlin, ’’ Mi'Helden tsche Credil-Bank" i Meiningen samt Bankir huset Raphael
Erlan;/ r i Frankfurt arn Maya, ä hvilket län Kongl. Majit derefter meddelat Sin Nådiga
gm anti; sä böra i afseende på detta lån nedanstående, af Rikets Ständer meddelade,
beslut och föreskrifter behörigen iakttagas;
l:o För ifrågavarande län skola af Fullmäktige, å Rikets Ständers vägnar, utfärdas
fonderade, till innehafvare!! ställda oeh å dennes sida icke uppsägbara. räntebärande
obligationer.
2:o Fullmäktige ege all bestämma :
a) det språk oeh den myntsort, hvarå obligationerna komma att utlärdas;
b) den ränta, som i obligationerna skall förskrifvas; och
c) den kapitalrabatt, som ina beviljas vid de fall, då Fullmäktige finna så
dan
rabatt böra ega rum.
3:o Till riinteliqvider och det upptagna länets amortering inom en lid af 40 år,
hafva Rikets Ständer anvisat ett ärligt anslag af En million etthundrasextiosexlusen
sexhundrasextiosex och ij:dels Riksdaler, alt utgå och för dermed afsedl ändamål användas
från och med början af innevarande är 1858; egande Fullmäktige att bestämma
sättet och ordningen för amorteringens verkställighet.
4;o Del årliga ränte- och amorterinys-anslaget bör ingå till en särskildt redovisad
lijr/da'igjis- oeh amnrtissemcnts-fond. hvars behållning skall för det med dessa
medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas och användas, så att ränteliqviderna
vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda samt länets återbetalning i
föreskrifven ordning verkställd. De tili nämnde fond influtna mede! böra, sä vidt ske
kan och »agde liqvider medgifva, städse göras fruktbärande pä det sätt Fullmäktige
anse mes! ändamålsenligt och med Statens säkerhet förenligt.
§ 229.
I sammanhang med öfriga, angående den i nästofvanstående § om förmälda upplåning,
vidtagna beslut, hafva Rikets Ständer förklarat, att Fullmäktige må ega att ät
vissa Deputerade uppdraga de närmare bestyren med fond-väsendets och statsskuldssystemets
oafbrutna ecb verksamma handhafvande jemte dermed förenade åligganden.
Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, böra väljas vid slutet
af hvarje qvartal; och verkställes berörde val, dervid förut varande Deputerade kunna
omväljas, på sätt sista punkten af § 257 innehåller. Med hänsigt till erforderliga
namnteckningar ä v ex lär jemte öfriga expeditioner, böra läugiivarne och andra vederbö
rande
underrättas om inträffade förändringar bland Deputerade. Deputerade skola, ä
Fullmäktiges vägnar, utföra de uppdrag, som i sagde hänseende deni meddela»; egande
Deputerade att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande göromål,
och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst redogöra för sina åtgärder
under den. efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst, förflutna tid. Deputerade
äro i afseende på utöfningeu af sina erhållna uppdrag ansvarige enligt allmänna Lagen
och särskildt gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och om långel al de
göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige bestämma de arfvoden,
hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjentc. På Deputerade ankommer
att, derest göromälens behöriga gäng sådan! fordrar, antaga nödiga biträden, för hvil
-
Hör till Sials- i-'iskottets Memorial N:o 293.
7
kas godtgörande lämpliga arfvoden må af Fullmäktige, efter hvarje års förlopp, beviljas.
§ 230.
De kostnader, sorn den upplåning, hvarom § 22b handlar, medför, må. sä vidt
de icke varda godtgjorda genom uppkommande räntevinsler å de upplånta medlen, bestridas
på samma sätt, sorn andra kostnader för uppbörden och förvaltningen af de
allmänna medel, hvilka till Rikgälds-konioret Ingå.
§ 23 !-
De mede/, rom genom mera nämnde upplåning för Riksgäids-kontorets räkning
inflyta, böra. intilldess de behöfva för dermed alsedt ändamål användas, göras räntebärande,
hvarvid Fullmäktige äfven ega uppköpa i sådant afseende antagliga obligationer,
som antingen förfalla till betalning efter viss bestämd lid eller utan svårighet och
kapital-lorlust kunna vid inträffande behof förvtlras.
Angående uppbörden och redovisningen af de till Hiksgälds-kontoret ingående
bevillnings- m. ji. medel,
§ '232.
Allmänna bevillrnni/en uppbäres och redovisas pä sätt i gällande bevillningsförordning
är stadgadt; och åtnjuta de tjenstemän samt öfrige vederbörande, som med
uttaxeringen och uppbörden af beviilningen ega befattning, de tili samma förordning
deni tillerkända arik oden och traktamenten.
Likaså ega Kronofogdarna och Lands-kontoren att för uppbörden och redovisningen
af arfs- och lestaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden, som uti
derom gällande författningar finnas bestämda.
* 233.
i afseende pä uppbörden, levereringeu och redovisningen af de stamptlafgifter,
som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma härom gällande författningar alt
tjena till efterrättelse; börande kostnaden för den i Hiksgälds-kontoret skeende tidningsstämpling
af delta verks medel bestridas; och må vedergällningen för sagde stämplings
verkställande och kontrollerande hädanefter utgå med enahanda belopp elier efter samma
beräkningsgrund, som hittills. Likaledes böra de stampar, sorn vid den i orterna
förefallande tidnings-stiimpling mäste begagnas, pä Riksgäids-kontorets bekostnad anskaffas.
Men för öfrigt skall kostnaden för denna stämpling, med det i lörfaltningarne
bestämda belopp, utaf de influtna slämpelmedlen godlgöras.
s
Hör till Siats-Utskottets Memorial N:o 293.
§ 234.
Olver hvarje års uppbörd af allmänna bevillningen samt Riksgälds-kontorets öfriga
inkomster, hvilka uti landsorterna levereras, författas 'id Lands-kontoren summariska
räkningar, sorn afslutas neli insändas till Riksgälds-konloret inom den tid, förfältningarne
stadga; skolande uti dessa läkningar restantier och balanser från de förra
åren jemväl till redovisning upptagas. Sådana summariska räkningar aflemnas äfven
från Stockholms stad inom den tid, som särskildt är bestämd.
§ 235.
1 början af hvarje månad insändas från Landt-ränterierna till Riksgälds-kontoret
förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnde Kontors räkning, influtna
medel: hvilka förslag ovilkorligen böra iara af Lands-kontoren till riktigheten
bestyrkta.
S 236.
De till Riksgälds-kontorets disposition uti Landtränlerierna influtna uppbördsoch
anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen till
Riksgälds-konloret; egande Landträntmästarne alt, under de vilkor och förbehåll, författningarne
stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem tillkommande
remisslage för de penninge-remisser, sorn från Ränterierna till Riksgälds-konloret expedieras.
§ 237.
För de medel, som, till följd af Kongl. Kammar-rättens Ofver-revisions-departements
anmärkningar eller vederbörande AdvokalGskals-embelens åtgärder, för Riksgälds-konlorets
räkning inflyta, godlgör Riksgälds-konloret, efter behöriga reqvisitioner,
de i förfaltningarne stadgade observations- och indri/hings-arfvoden.
§ 238.
Med iakttagande af hvad Rikets Ständer under 1847 och 1848 års riksdag beslutat
och förordnat i afseende på räkenskaps färingen vid Riksgälds-konloret, samt
hvad härom för öfrigt är stadgadt, uppgöres och afslutas för hvarje år en särskild
hufvudbok öfver nämnde verks samtliga tillgångar och skulder samt inkomster oell utgifter,
börande följaktligen denna hufvudbok äfven upptaga och redovisa alla af Riksgäldskontoret
verkställda utbetalningar och egande fordringar för beviljade stats-bidrag till
jernvägs-anläggningar. Hufvudboken skall inom den 1 Juli året efter det, för hvilket
den är uppgjord, vara afsJulad och renskrifven, samt före den 1 derpåföljande September
behörigen granskad.
Riksgälds-kontorets hufvudböcker böra vid lämpliga lider hållas Kongl. Statskontoret
tillhanda, på det att den Riksgälds-konloret tillkommande förvaltning af allmänna
medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.
§ 239.
Hör till Stats- Utskottets Memorial N:o 293.
0
§ 239.
Under loppet af Juli månad hvarje år, böra, lill upplysning för allmänheten om
Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, eller det härmed afsedda ändamål lämpade,
utdrag af dolta varles lötkens kap er för det näslföregångna året genom trycket oflenlliggöras
och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 240.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret en ordentlig liqvid
med statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Stats-kontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens
godkännande af Kongl. Stats-kontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas,
för alt såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
Angående Styrelsen öfoer Riksgälds-kontoret.
§ 241.
Riksgälds-kontoret förblifver, såsom hittills, under Rikets Ständers styrelse,
inseende och förvaltning (60 § Regerings-formen). Styrelsen öfver detta verk är
sf Rikets Ständer uppdragen åt Tre af hvarje Riks-stånd, enligt 67 § Riksdags-ordningen,
valde Fullmäktige, vid hvilkas sammankomster ordet föres af den Ridderskapet och
Adelns Fullmäktig, som, jemlikt Riddarhus-ordningen, dertill berättigad är.
§ 242.
Genom dödsfall eller af andra tillfälligheter, bland Fullmäktige, mellan riksda
garne,
uppkomna ledigheter ersättas, när så fordras, medelst nva val, på sätt af det
Stånd, för hvilket sådan ledighet inträffat, är föreskrifvet (69 § Riksdags-ordningen).
Dä någon Fullmäktig algått, bör dess Stånds Kansli-direktion, genast efter det sådant
blifvit hos Fullmäktige anmäldt, härom underrättas samt anmodas foga anstalt om ny
Fullmäktigs inkallande i den afgångnes ställe.
§ 243.
Enär, i anseende till samtidigt inträffade förfall för flere Fullmäktige, göromå
lcns
oafbrutna gång sådant fordrar, eger Fullmäktiges Ordförande att, under tiden, i
den af hvarje Riks-stånd bestämda ordning, inkalla erforderligt antal Suppleanter.
Bilt. till R. St. Brot. 1856—1858. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 35 Höft. 2
10
Hör till Stats-Utskottets Memorial N:o 293.
§ 244.
Innan Fullmäktig sin befattning tillträder, skall han, vid Fullmäktiges sammankomst,
aflägga och med sitt namn underteckna följande ed: ”Jag — — — utsedd och
förordnad att vara Fullmäktig i Rikets Ständers Riksgälds-kontor, förpligtar mig härmedelst
att, vid denna mig anförtrodda befattning, ställa mig till noggrann efterrättelse, så
väl rikets grundlagar, som det för Riksgälds-kontoret gällande reglemente, samt öfriga,
rörande detta verk, af Rikets Ständer meddelade föreskrifter; och skall jag doldl och
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör: så sannt
mig Gud hjelpe till lif och själ!’’’
§ 245.
Kommer Fullmäktig i den författning, att han icke kan vara Riksdagsman och
Ledamot af Utskott, skall han genast frånträda sin befattning såsom Fullmäktig, och
ledigheten efter honom, i föreskrifven ordning, återbesättas.
§ 246.
Jemte ett noggrant iakttagande af hvad Rikets Ständer, i afseende på förvaltningen
af Riksgälds-kontoret och dit anslagna medel, beslutat och föreskrifvit, åligger
Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks räll, säkerhet och förmån,
samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder, i och för verkställigheten
af de utaf Rikets Ständer Fullmäktige meddelade beslut och uppdragna
åligganden.
§ 247.
Befallningar, som af någon annan, än Rikets Ständer, meddelas, angående användandet
af Riksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af
Fullmäktige åtiydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna
egenskap, Rikets Ständer eller deras Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige,
samt kunna icke för sitt förhållande lill ansvar ställas, utan i laga ordning och till
följd af Rikets Ständers eller deras Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner,
genom Rikets Ständers Justitie-ombudsman (70 § 2 mom. Riksdags-ordningen; 3
§ Ansvarighets-lagen).
§ 248.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas
behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit
af Rikets Ständer meddelade, ega Fullmäktige att af Rikets Ständers Revisorer begära
råd och yttranden.
Hör till Stats- Utskottets Memorial N:o 293.
11
§ 249.
Såsom honorarium åtnjuter hvarje Fullmäktig Ett tusen femhundra Riksdaler årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Slockholm bosatt, eger alt för en resa årligen
till och från hemorten uppbära kostnads-ersättning. beräknad efter skjuts för Två
hästar.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 250.
Med undantag af de, enligt § 229, åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden i afseende å lånet för statens jern vägs-byggnader, böra Ma Fullmäktiges behandling
tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster, föredragas och
fä endast der afgöras.
§ 251.
Fullmäktige hafva sina sammankomster i Stockholm, så vida icke riksdag å annan
ort hålles, i hvilket fall styrelsen öfver Riksgälds-kontoret anses vara till riksdagsörten
öfverflyttad, derest Fullmäktige, till ett antal af minst Åtta, i egenskap af Riksdagsmän,
derstädes vistas. Skulle åter, vid dylikt tillfälle, Fullmäktige, lill berörde antal,
hvarken i Stockholm eller å riksdags-orten fortfarande sig uppehålla, kommer styrelsen
att qvarblifva i Stockholm, dit Fullmäktiges Ordförande då, till deltagande i denna
styrelse, bör, på sätt i § 243 är stadgadt, inkalla det antal Suppleanter, som för ärendenas
afgörande erfordras.
§ 252.
Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å den af dem bestämda dag
och tid. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra,
särskilda sammankomster hållas. Vrid hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 253.
Förmärkes något å färde vara, som anses kunna leda till Riksgälds-kontorets
skada och förfång, eller förspörjas sådana oordentligheter inom verket, hvilka fördra
skyndsam åtgärd och handläggning, göres anmälan härom ofördröjligen hos Ordföranden,
på hvilkens pröfning det i sådant fall ankommer, huruvida Fullmäktige skola genast
sammankallas, eller om ärendels anmälan inför Fullmäktige kan uppskjutas till den
för deras vanliga sammankomster utsatta dag. Då eldsvåda yppar sig pä Riddarholmen
eller i staden inom broarne, böra Fullmäktige genast i Kontoret sig infinna.
12
Hör till Stats-Utskottets Memorial N:o 293.
§ 254.
Åstundar Fullmäktig att, under längre eller kortare tid, från staden afresa, bör
han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla, samt då tillika uppgifva
tiden för sin frånvaro, och bör han derjemte med öfrige Fullmäktige för det Riksstånd,
han tillhörer, träffa sådan öfverenskommelse, alt något hinder för göromålens behöriga
gång genom hans frånvaro icke förorsakas. Skulle från staden bortrest Fullmäktig
icke låta höra af sig inom frenne veckor efter upphörandet af hans erhållna tjenstledighet,
anmärkes detta förhållande i Fullmäktiges protokoll; och skulle samme Fullmäktig,
utan anmäldt laga förfall, uteblifva längre än Två månader, att räkna från den
dag, tjenstledigheten tilländagålt, bör anmälan, enligt § 242, härom göras hos vederbörande
Riks-ständs Kansli-direktion.
§ 255.
Är Fullmäktig, som icke, på sätt näst ofvanstående § föreskrifver, till erhållande
af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilde angelägenheter, hindrad all sammankomst
bivista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.
§ 256.
Då vid sammankomst samtlige Fullmäktige för någotdera af Riks-stånden saknas,
må, derest uppskof kan ega rum, icke något ärende till afgörande företagas eller beslut
fattas. Frågor angående tjänsters tillsättande eller pensioners meddelande samt
ärenden af synnerlig vigt för verket, såsom: låns upptagande eller de i Regerings-fprmen
omförmälda kreditivers utbetalning m. m., få icke afgöras, så vida ej minst Alta
Fullmäktige äro tillstädes.
§ 257.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet imeningarne, böra samtlige
närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas.
Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande,
så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för
hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. — Den vid sammankomst närvarande
Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifvit eller, efter börjad öfverläggning om
ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då fattade beslutet biträdl.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill
någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 258.
Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande företagas,
böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas, så vida sådant
för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras, eller af Fullmäktige eljest
anses nödigt; skolande bufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäktiges pro
-
lior till Stats-Utskottets Memorial N:o 293.
13
lokoll antecknas. Likaledes böra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna, förvaltnings-åtgärdcr
och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden,
i protokollet anföras.
§ 259.
Föreskrifter och. befallningar må, å Fullmäktiges vägnar, Riksgälds-kon lorets
embets- och tjenstemän icke meddelas, utan till följd af beslut, fattadt vid Fullmäktiges
sammankomst; Sekreteraren hos Fullmäktige dock obetaget, alt, utan föregången
anmälan, mellan sammankomsterna, från vederbörande infordra de utlåtanden och upplysningar,
som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga.
§ 260.
Ofver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-koniorets tjenstemän eller
andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna
inverka, att bos Rikets Ständers Revisorer eller Siats-Utskott anföra besvär; dervid
klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upplagas, bör, inom Tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet, sitt missnöje deremot hos
Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom
alt, sednast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens
början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige,
af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskotlet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges, nyss före eller under Rikets Ständers eller deras
Revisorers sammanvaro, i dylika mål meddelade beslut böra, inom Fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Stats-Utskotlet
eller Revisorerne inlemnas.
Avgående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag.
§ 261.
Fullmäktige skola, vid början af hvarje år, granska Kommissariatets anteckningsböcker
och protokoller, jemte Ombudsmannens diarium, för det näst föregångna
året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga Iåne- och
säkerhets- med liera handlingar.
§ 262.
En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning
årligen al Fullmäktige anställas å det under deras vård och inseende ställda hus,
sorn begagnas till sessionsrum för Riks-ståndcn samt Rikets Ständers Utskott; egande
Fullmäktige låta verkställa de reparationer och andra arbeten, som för nämnde egendomars
vederbörliga underhållande erfordras; och må kostnaderna bärför, äfvensom de
14
Hör till Stats-Utskottets Memorial N:o 293.
för samma egendomar hittills utgående årliga afgifter, utaf Riksgälds-kontorets medel
bestridas.
§ 263.
Under de tider, då Rikets Ständer icke äro församlade, må lediga rum och. lägenheter
inom Rikets Ständers hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande
ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna varda af Kongl.
Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,
som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem
anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige, vid hvarje sådan
upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt
möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga.
Dylik upplåtelse kommer alltid att upphöra så tidigt före Rikets Ständers sammankomst,
att rummen och inventarierna dessförinnan kunna vara försatta i ordnadi och
fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 264.
Då Rikets Ständers Revisorer öfver Stats-, Ranko- och Riksgälds-verken sammanträda,
skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om. Riksgälds-kontorets ställning
och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta,
och böra, vid samma tillfälle, särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen
vid detta verk afgifvas och genom Fullmäktige lill Revisorerne öfverlemnas.
Dessutom skola Fullmäktige, vid nästa riksdags början, lill Rikets Ständer afgifva
och till Stals-Utskottet aflemna en fullständig berättelse för hela den tid, som förflutit
sedan Fullmäktiges berättelse till Rikets nu församlade Ständer afgafs; börande
jemväl särskilda berättelser, för samma tid, af Kommissariatet och Ombudsmannen då
afgifvas och till Stats-Utskottet af Fullmäktige öfverlemnas.
§ 265.
Efter hvarje revisions slut, skola Fullmäktige, på sätt Rikets Ständers för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med
allmänna tidningarne af Revisorernes, angående Stats- och Riksgälds-verken, afgifna
och Fullmäktige tillställda berättelser, jemte dertill hörande förklaringar; hvilka handlingar,
äfven genom Fullmäktiges försorg, böra till näst derefter sammanträdande Revisorer
ech Ständer öfverlemnas.
§ 266.
Före nästkommande riksdags början höra Fullmäktige:
a~) föranstalta om upphandling af det, för tryckningen af Riks-ståndens protokoller
med dertill hörande bihang, under samma riksdag, erforderliga papper,
och, med behörigt iakttagande af Rikets Ständers i sådant afseende meddelade
föreskrifter, låta upprätta konlrakler angående verkställigheten af bihang
ets tryckning ;
Jior till Stats-Utskottets Memorial N:o 293.
15
b) upprätta kontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riks-ståndens och Utskottens
behof kunna erfordras; och
c) låta komplettera och iståndsätta invenlarie-persedlarne uti Riks-ståndens
samt Utskottens sessions- och kansli-rum inom Rikets Ständers hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna
lidni ngarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera
berörde effekter eller besörja oinförinälda trycknings- med flera arbeten; och bör, innan
pappers-upphandlingen sker, från Ståndens Kansli-direktioner inhemtas upplysning om
storleken och beskaffenheten af det papper, som för protokolls-tryckningen skall anskaffas.
För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorels tjenstemän,
.,om bör ej allenast, löre och under riksdagen, emottaga, vårda och efter vederbörliga
reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens
fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventarie-persedlarne,
utan ock, efter riksdagens slut, upprätta och afgifva fullständig
redovisning för alla dessa af honom emottagna effekter,
§ 267.
Intilldess ombyggnaden af Strömsholms kanal- och slussverk blifvit fullbordad,
skall af Fullmäktige, genom årligen anställande val, en person utses till ledamot i Kanal-bolagets
Direktion; börande denne ledamot, för hvarje år, till Fullmäktige afgifva
särskild berättelse om arbetets fortgång samt derunder inträffade eller anmärkta förhållanden,
hvilka anses böra komma till Fullmäktiges samt Rikets Ständers eller deras
Revisorers kännedom. Äfvenledes skall, under byggnadstiden, på enahanda sätt, ntses
e’t ombud att i den årliga revisionen af kanal- och slussverkets räkenskaper deltaga.
§ 268.
Gemensamt med Fullmäktige i Rikets Stunders Bank, skola Riksgälds-kontorets
Fullmäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Majit i fråga om den
ort, der Rikets Ständer böra samlas, i de fall, då fiendens framträngande
eller pest, eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden
omöjligt eller för Rikets Ständers frihet och säkerhet vådligt (50 §
Regerings-formen);
b) efter stadgade grunder, uppgöra och utfärda ny b erilin inys - förordning,
i den händelse att, vid riksdags slut, bevillningens hela belopp är bestämdt,
men Rikets Ständer icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense
(109 § Regerings-formen);
c) uti Justilie-ombudsrnans-embetel genast insätta den man, som Rikets Ständer
till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen utsett, i fall denne, emellan
riksdagarne, afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden
afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens
utsedde efterträdare, derest han, äfven emellan riksdagarne, af
16
Hör till Stats- Utshottets Memorial N:o 293.
säger sig förtroendet eller i Juslilie-ombudsmans-embetet insattes eller med
döden afgår (98 § Regerings-formen) ;
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfvern Götha kanals vidmakthållande,
utse och välja ej mindre en person, för att, såsom ledamot, å Bankens
och Riksgälds-kontorets vägnar, inträda i Direktionen öfver nämnde kanal,
än ock ett ombud, att, å samma verks vägnar, deltaga i revisionerna af
kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i Direktionen förnyas
hvarje år och till ombud vid revisionerna, före desammas början; dock må
förut härtill utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden,
böra, så vida beslut skall kunna fattas, tvä tredjedelar af hvartdera verkets Fullmäktige
och, bland dessa två tredjedelar, åtminstone en Fullmäktig af hvarje Riks-stånd
vara tillstädes.
§ 2G9.
Fullmäktige af Preste-, Borgare- och B onde-stå uden skola, för upplysningars
afgifvande, vara tillstädes då fullmakterna för Riksdagsmän af det Stånd, som de tillhöra,
granskas af Justitie-statsministern eiler den person, Konungen i hans ställe förordnat
(21 § Riksdags-ordningen).
§ 270.
Derest, före nästa riksdags början, någon af de utaf Bidderskapet och Adeln
utsedde Direktörer eller Suppleanter vid Låne-kontoren i landsorterna skulle med döden
afgå eller sättas ur ständ att detta uppdrag bestrida, böra Fullmäktige för nämnde
Stånd, tillika med Ståndets Fullmäktige i Banken samt Riddarhus-direktionen, genast
efter härom erhållen underrättelse, gå i författning om nytt val i den algångne Suppleantens
ställe. Likaledes skall, efter skedd anmälan om dylik ledighet bland de af Borgareståndet
valde Direktörer eller Suppleanter vid Låne-kontoren, den lediga platsen
tillsättas genom val af samma Stånds Fullmäktige i Banken och Riksgälds-kontoret,
dervid ordet föres af den främste bland Ståndets Fullmäktige i förstnämnde verk.
Skulle åter någon af de, i och för granskningen af Låne-kontorens räkenskaper,
utaf Riks-stånden valde Revisorer eller deras Suppleanter, emellan riksdagarne, med döden
afgå eller vara lagligen hindrad att detta uppdrag utöfva, böra, sä vida icke vederbörande
Riks-stånd annorlunda förordnat, Ståndets Fullmäktige i Banken och Riksgälds-kontoret,
genom omröstning per capita, annan Revisor eller Suppleant utse.
Angående
Hör till Stats- Utskottets Åiemoi'ia.1 N:o 293.
17
/ingående Betjeningen vid lliksgälds-konloret.
§ 271.
Rikets Ständer, sorn ansett sig äfven vid denna Riksdag böra uppskjuta slutliga
afgörande! af den under 1850 oell 1851 års riksdag väckta frågan om ny eller förändrad
organisation af Rihs ä/ds-kontoret. samt reglering af dervarande förvallningsbestt/r
oell tjenstegöromål, hafva pröfva! lämpligt ånyo uppdraga åt Fullmäktige, att,
utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgörings-ordning meddelade
föreskrifter rörande sältet och ordningen för sistnämnde göromåls besörjande, dernti
besluta och lill verkställighet befordra sådana förändringar, hvarigenom, sä vidt sig
göra låter, ulan att nödiga kontroller åsidosättas, den största möjliga enkelhet och
skyndsamhet vid ärendenas behandling samt minskning i tjenslemnnnens antal åstadkommas;
egande Fullmäktige derjemte alt, under tiden inlili nästa riksdag, i den mån
hittills utgående löner och arlvoden äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt
disponibla, använda desamma för de nya eller förändrade göromål, som, för
verkställigheten af Fullmäktiges i ofvanberörde hänseende vidtagna beslut, komma alt
della verks tjenstemän åläggas.
§ 272.
l)e iios fullmäktige förefallande k ans ii-göromål bestridas tills vidare af
En Sekreterare,
En Registrator och Arkivarie,
samt den tjensteman, hvilken är förordnad att, emot det arfvode aflönings-slaten upptager,
förrätta de göromål, som tillförene ålegat den hos Fullmäktige anställde Kanslist.
8 273.
De ined Riksgålds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden
besörjas, under Fullmäktiges öfverinseende och med redovisnings-skyldighet inför
dem, af
Tre Kommissarier.
Vid kansti-göromulen biträdas Kommissarierne af
En Notarie och
En Kanslist.
Till Kommissariernes biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorels inkomster och
verkställigheten al dess utbetalningar, är hos Kommissariatet anställd
En Bokhallare (Kassa-bokhållaren).
Riksgålds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i del Kommissariatet underlydande
Boksluls-kontor, hvarest äfven öfriga räkenskaps-göromäl hufvudsakligen förrättas;
bestående detta Kontor af
En Kamererare,
Bill. till R. St. Brot. 1856—1858. 4 Sami. 1 A/d. 4 Band. 35 Raft. 3
18 Hör till Stats- Utskottets Memorial N:o 293.
En Bokhållare,
En Kammarskrifvare och
En Kontorsskrifvare, hvilken sisi nämnde dessutom skali tjenstgöra der
Kommissariatet finner hans biträde erforderligt.
Granskningen aj Riksgälds-konlorels räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande
rem/OK.y-arbele. med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande gransknings-skyldighet,
besörjes i Bevisions-kontoret af
En derstädes anställd Kamererare.
g 274.
Riksgälds-konlorels rätt och talan i de rättegångs- och utsök ning s-ärenden, som
röra della verk, bevakas och utföras af
En Ombudsman.
§ 275.
Vaktbeljeningen utgöres af
En V'aktmUslare,
Tre Kammardrängar och
Två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de denna befattning tillhörande
göromål vid Rikets Ständers hus.
g 270.
I afseende på samtlige, här ofvan uppgifna, ämbets- och tjenstemäns samt vaktbo
t j en ters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under den 9
Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgörings-ordning, med deruti sedermera beslutade
ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige likväl förbehållen
rätt att, i öfverensstämmelse med deras, enligt § 271 erhållna uppdrag, rörande
tjenstegöromålen vid Riksgälds-konloret, under tiden intill nästa riksdag, meddela
de nya eller förändrade föreskrifter, som, med afseende å samma uppdrag, kunna
anses erforderliga.
S 277.
Aflöningen för Riksgiilds-kontorets tjenstemanna-personal och vaklbetjeiiing
utgår tilis vidare enligt den af Rikets nu församlade Ständer för nämnde verk fastställda
aflönings-stat, hvilken icke får ölverskridas; varande nedanstående vilkor och
förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den under denna riksdag förökade adöningen
inom samma verk:
l:o. Ljuspenningar upphöra hädanefter för alla de tjenstemän och vaktbeljente, sorn,
lill följd af Rikets Ständers nu fattade beslut, för framliden komma i åtnjutande
af löne-förbältring.
Hör till Stats- Utskottets Memorial N:o 293.
19
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, sorn, till följd af Rikets Ständers förfoganden, böra
af tjenslernännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden
för enahanda uppdrag och göromål hittills utgått, framgent efter förloppet
af den lid, hvarunder dessa särskilda arfvoden blifvit af Rikets Ständer beviljade,
inbegripas under vederbörandes bestämda tjenste-åligganden; hvadan alltså
den framlida vedergällningen för sagde uppdrag och bestyr kommer att innefattas
i den aflöning, gällande stat upptager.
3:o. Det, från längre tid tillhaka beviljade särskilda arfvode (ör Riksgälds kontorets
hufvudboks upprättande och afslutande samt aflemnande i fullständigt skick inom
derför bestämd tid, kommer icke vidare alt utgå.
4:o- De å aflönings-staten, i egenskap af tjenstgörings-penningar, upptagna arfvoden
skola åtfölja utöfvandel af sjelfva tjenste-belätlningarne; dock med rättighet för
Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras
frän bestridandet af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst hestäinda
a r Ivode.
5:o. Hvarje tjensteman eller vaktbetjent, som, till följd af Rikets Ständers nu fattade
beslut, kommer i åtnjutande af löne-IÖrhöjning, är underkastad den vidsträcktare
Ijenstgörings-skyldighet, sorn antingen vid en blifvande förändrad organisation af
Riksgälds-kontoret eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; börande de fullmakter,
som hädanefter för Ijenstemännen vid detta verk utlärdas, innefatta förbehåll
om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de riva eller förändrade göromål,
hvilka kunna varda dem ålagda.
ti:o. Ombudsmannen samt dale eller Konlorsskrifvare-graden tillhörande tjenstemän
må emottaga och bibehålla andra ordinarie tjenst! r. såvida Fullmäktige icke finna
desamma för Ijenstgöringen inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfriga
tjenstcmännen vid detta verk fä ej innehall;! annan ordinarie tjensle-belältning;
dock må den ordinarie tjensteman derstädes, sorn för närvarande innehar befattning
utom verket och enligt hittills gällande stadganden icke varit skyldig
denna befattning frånträda, densamma älven elter tillträdandet af den på nya
staten uppförda lön bibehålla, linder vilkor dels att. derest hans utom Riksgäldskontoret
innehafvande syssla skulle vara för ijenstgöringen derstädes hinderlig,
från endera tjensten afgå, när Fullmäktige sådant äska, och dels att vid befordran
inom delta verk frånträda ordinarie tjensle-belältning utom detsamma.
g 278.
(Lili denna g kommer Rikets Ständers beslut, angående den för år 1857 beviljade
löneförbättring ål Riksgälds-kontorets embets- och tjenstemän samt vaktbeljening alt
införas, sedan den pä omröstning i Förstärkt Stats-Utskotl beroende frågan blifvit
afgjord.)
g 279.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för exlra-ordinurier, som
ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, inä äfven hädanefter en summa af Ett tusen
R:dr för hvarje år utaf Fullmäktige disponeras; dock får hvad häraf, under årets
lopp, icke bellöft ulgilvas, under ett påföljande år ej för samma ändamål användas.
För öfrigt ega Fullmäktige icke alt tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret andra
arfvoden, än de i aflönings-staterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna.
20
Hör till Stats-Utskottets Memorial N:o 293.
§ 280.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusett öfter aflidne, obemedlade
tjenstemän och vaktbeljenler vid Hiksgalds-kontoret och f. d. General-assistans-kontoret,
ega Fullmäktige att. under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst Tvåhundraljugefem
R:dr.
§ 281.
, (Linder ofvanstående nummer torde den genom bifall lil! Siats-Utskottets Utlåtande
N:o 243 godkända §, angående understöd för Riksgälds-kontorets Enke- och Pupill-kassa.
varda införd).
/Ingående ledigu tjänsters bestridande och tillsättande.
§ 282.
Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas ali under inträffad
ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan tjenst,
än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 271 och 288 förutsatta fall, i
allmänhet icke berättigad alt derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer det på
Fullmäktige att, derest, sådant förordnande utöfver Irenne månader oafbrutet fortfarit,
tillerkänna innehafvare!) deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående
till högst halfva boloppet af skillnaden emellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna
för den tjenst, lian blifvit förordnad att bestrida.
Extr a-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt
förordnande, under minst Fjorton dagar, förrättat ordinarie hens tebe fattning, åtnjuter
deremot under hela den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta I jenslegraden bestämda
lön. Vid enahanda förhållande, tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie vaktbetjent,
hvilken bestridi kammardrängs- eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den
förrättade sysslan är i staten anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, eller afdrag
af livad för tjenslens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer
intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad
alt förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupill-kassan vid Riksgälds-kontoret.
§ 283.
Då tjensteman eller vaktbetjent, för enskilda an g e lii g enheters besörjande, erhållit
tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden lör tjenslens förrättande under den
tid tjenstledigheten fortfar.
Hör till Stats- Utskottets Memorial N:o 293.
21
§ 284.
fiman ledig tjenst, af Fullmäktige återbesattes, skall sadan!, jemte de med samma
tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega alt sig anmäla,
tillkännagifva.* medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-konloret. Ansökningstiden
bestämmes till minst Fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror rif*Fullmäktige
alt utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda liden, någon till
tjenslens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 285.
Före återbesättandet af de /fenster och beställningar, hvilkas innehafvare i//da
ander Kommissariatet, böra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sökande
uppföres. Olver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom Åtta dagar
elter det förslagen till Fullmäktiges Expedition inkommit; i hvilket afseende underrättelse
om dagen, då eli dvlikl förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag meddelas, saint
tjenslens tillsättande, i läll (lere sökande sig anmält, uppskjutas intilldess denna besvärstid
tilländagålt.
§ 286.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret, fordras, så vida
sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, alt hafva vid ettdera af rikets
Universitetet- undergått sådan examen, sorn berättigar till inträde i Konungens Kansli
eller i allmänna rättegångs- eller räkenskaps-verken; dock böra de tjenstemän, som anställas
vid Fullmäktiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att fä Ijenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i
rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras lill ombudsmans-sysslau, ovilkorligen
bör hafva fullgjort hvad förfaltningarne föreskrifva, i afseende på dem, som i domarevärf
rnå begagnas.
3 287.
Till Kommissarier, Sekreterare och öfriga Ijcnstebelältningar vid Fullmäktiges
och Kommissariatets Expeditioner, Kamererare, Ombudsman samt Kassa-bokhållare utnåtunes
bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel
samt viglen och ansvarigheten af de särskilda befältningarne, finna till den lediga
tjernsten mest skicklig och passande.
Vid tillsättande af öfriga tjenster. bör jemväl fullt erforderlig skicklighet, i före
ning med ett redligt och ordentligt uppförande, utgöra den egentliga befordringsgrunden;
men, under uppfyllande af delta oeftergifliga vilkor för hvarje befordran, böra de inom
verket förut anställde tjenstemän njuta lill godo den i tillförene gällande författningar
dem tillerkända befordringsrätt.
Hör till Stats-Utskottets Memorial N:o 293.
Angående, behandlingen af Jrågar rörande LjenslejGrsummclscr m. rn.
§ 288.
Om någon, Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman, vid mindre förseelser
i Ijensten, ej låtit sig rälta af vederbörande lormäns tillsägelser och varningar,
eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna
lefvernel ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Kommissariatet
erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring. Inträffar åter enahanda
förhållande i afseende på någon af verkets öfrige einbets- och tjenstemän, skall
denne, efter härom gjord anmälan, förekallas inför Fullmäktige samt tillrättavisas och
varnas. I händelse den, som på della sätt. antingen inför Fullmäktige eller Kommissariatet,
undergått första varningsgraden, ej häraf later sig rätta, ega Fullmäktige att,
med afseende ä förekommande omständigheter, på längre eller kortare lid suspendera
honom från sin innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken,
under liden, ina lill ersättning för tjenstens förrättande användas.
§ 289.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande
suspenderad, ånyo gör sig skyldig lill dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige
att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom, eller helt
och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes
beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie, som, till följd af
oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller varit nödsakad till borgenärer
afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin kommissarie-beställning.
§ 290.
Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt bratt eller annan förseelse,
i eller utom ijensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende
fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande
tjenst.
§ 291-
Om någon af vaklbe.ijeningen i sin tjenst varit försumlig eller under tjenstgöring
befunnits af starka drycker öfverlastad, eller ock eljest på ett tadelvärd! sätt sig
föihållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet
erhålla föreställning, eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 292.
Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skiljd från Ijensten,
bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Full
-
Hör till Stats- Utskottets Memorial N:o 203.
23
mäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alllid skiljes från tjensten,
bör, jemte hänvisaing för besvärs an förande, honom skriftligen meddelas. Tjenst,
som, lill följd af sådant beslut, blifvit ledig, får, derest den afsatte Ijenslemannen,
inom föreskri Iven tid. anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr,
än besvären blifvit af Rikets Ständers Stats-Utskolt eller Revisorer afgjord a, elier den
bestämda liden för besvärens fullföljande lorsutits: kommande dock den, som emellertid
förordnas tili tjenstens bestridande, alt de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 293.
Extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som. utan erhållen tillåtelse
eller anmäldt laga förfall, frän tjenstgöring uteblifvit under Irenne efter hvarandra
följande månader, eller, vid liera tillfällen, undandragit sig alt lemna äskadt biträde,
der ban blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-kontoret vidare
tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eiler extra vaktbetjent, som, under honom
uppdragen tjenstgöring, sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter alt, på sätt §
288 stadgar, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgälds-kontoret
skiljd. För öfrigt anses den extra-ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som begått
ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
Angående pensionerandet af Riksgäld s-kontorets betjening.
§ 294.
Pensionerna för em bets- och tjänstemännen samt va/etbetjeningen vid Riksgäldskontoret
bestämmas efter (lesses, vid afskedstagande!, å ordinarie aflönings-slalen innell
afvande löner.
§ 295.
Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått Sjuttio års ålder eller under Femtio
år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en, heta lönen
motsvarande, pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller
vaktbetjent, som lyllt Sextio/em år och i allmän tjenst tillbragt Fyratio år, så vida
behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadl tillstånd.
§ 296.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva hunnit en ålder af Sextio
år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring Fyratio år, komma
i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utaf hans
sednast innehalda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått Sextin lefnads- och
Fyratio tjenste-år, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring,
pension vid afskedstagande! honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter
tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt är, som brister i nyssnämnde an
-
24
Hör till Stats-Utskottets Memorial N:o 293.
(al, afdrages en fyraiiondedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp.
Men för den, sorn fyllt Fyratio tjensleår och Sextio lefnadsår, ökas deremot
detta pensions-belopp med en fyraiiondedel för hvarje öfverskjulande tjensleår, eller
med en sextiondedel för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskeds-sökanden
mera förmånligt.
§ 297.
Skulle, enligt § 195, till pension berättigad tjensteman eiler vaktbetjent, i anseende
till ohjelpligt sjul;(loms-villslund eller försvagade sinneskrafter och arbetsförmåga,
vara urstdndsatt alt behörigen uppfylla sina Ijenste-åligganden, må, derest göromälens
oafbruten gång eller verkets säkerhet det fordrar, Fullmäktige, äfven ulan derom gjord
anhållan, meddela en sådan tjensteman eller vaktbetjent afsked från dess innehafvande
tjenst; hvarvid dock pension till samma belopp, sorn den med tjenste» förenade lön,
hör honom tilläggas.
Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda
lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak, blifva
oförmögen alt sina tjensteskyldighefer vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann
pröfning af de i hvarje läll förekommande omständigheter och förhållanden, vid
hans föralskedande tilldela honom en ärlig pension, uppgående till högst Iva tredjedelar
af lönen.
§ 298.
Med benämningen Rikstta/er, utan tillägg af orden silfver-specie elier Banko,
förstås öfver allt i delta reglemente Riksdaler Riksmynt.
§ 299.
Några tillförene meddelade och emot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.
STOCKHOLM, tryckt hos isaac Marcus, 1858.
Slais-Ulshutlels Memorial Jts 294.
1
JfS 294.
Ank. till Kxp -Utsk. d. 4 Mars 18S8, kl. 12 m.
Memorial med förslag till pensions-slat vid Riksgdlds-konloret,
äfvensom expektans-stat vid f. d. General-assistans-konlorel.
(Rgs Ard.)
Val öfverlemnande! af förslag till ny pensions-slat vid Riksgälds-konloret och
expektans-stat vid f. d. General-assistans-kontoret, får Stats-Utskottet anmäla, att å
förstnämnde stat iakttagits de bland Riksgälds-kontorets pensionärer sedan sistförlidna
riksdag inträffade förändringar, och att t. f. Kamereraren vid f. d. Generalassistuns-kontoret
G. Grandén, enligt Rikets nu församlade Ständers beslut, blifvit å
denna stat uppförd, samt att förhöjningen för den under expektanslönerna för betjeningen
vid nämnde kontor inbegripna spanmål blifvit beräknad till det af Rikets
Ständer, genom bifallandet af 102 punkten af Utlåtandet JVs 167, bestämda belopp,
eller 4 R:dr 89 öre för hvarje turina; och får Utskottet hemställa,
att ifrågavarande stater må, på sätt vid föregående riksdagar iakttagits,
varda af Rikets Ständer fastställda och utfärdade.
Stockholm den 5 Mars 1858.
Hill. lill R. Sl. Prot. 1256-ItiSB. 4 Sami. I Afd. 4 liand. 36 Hafi.
lill. lill Slnts-Ulskollels MemoriaI 29 i.
Förslag till Pensions-stat
vid
Rikets Ständers Riksgälds-kontor.
Riksmynt.
R:dr.
Ö.
Aflidne Notarien Fr. Bergmans omyndiga barn
225
Aflidne Kamreraren L. M. Lundvalls omyndiga barn
v n
225
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-konlorels kredit-sedelverk,
Ofver-krigs-kommissarien Fr. Lindsledis 5:ne oförsörjda döllrar,
Thilda Carolina, Ebba Maria och Siri Aurora Lindstedt, hvardera
75 R:dr
225
Förre Bokhållaren Johan Erik Lindberg
660
66
Aflidne Revisorn A. L. Rubinus enka, Anna Christina Gauman
45
—
Förre Husdrängen Anders Lundberg
220
—
Aflidne Krigs-rådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enkas,
Charlotta Gripensljernas, dotter Hedvig Aurora Ehrenstam
250
—
Förre Kamreraren Alexander Biörck
1,800
—
Förre Kommissarien Carl Salomon Hedberg
5,000
_
Förre Kammarskrifvaren Henrik af Trolle
600
—
Tillförordnade Kamreraren vid f. d. General-assistans-kontoret, Gu-
staf Grundén
600
—
Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarnes från-
fälle, eller äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas
utgående stadgade vilkor upphöra.
Summa R:dr
7,850j66
Förslag lill f. d. General-Assistans-kontorets Expektans-slat.
Under lön
beräkn-ad
spanmål.
Lön.
Riksmynt.
Tunnor.
R:dr.
öre.
Uppbörds-kameroraren A. Nicodemi
Revisorn J. F. Gråberg
Waktmästaren J. E. Norström
Anmärkning. Skulle någon af dessa personer vinna be-  fordran lill lön vid Riksgälds-konloret eller annat
verk, minskas den för honom bär uppförda expek-  tans-lön med ett deremot svarande belopp, samt in-  drages helt och hållet, derest den annorstädes er-  hållna lönen uppgår till lika belopp med expektans-  lönen eller densamma öfverstiger.
66
44
22
1,498
998
305
12
75
37
Summa
152
3,002
24
STOCKHOLM, TRVCKT ilOS JOIL RECKMAN, 155515.
Stals-Utslioltets Memorialer N:ris 295 och 296.
1
JW 295.
Ank. till Exp.-Utsk. den S Mars 1858, kl. 3 e. rn.
Memorial, angående den upprdltade nya, Riks-staten.
Sedan ej mindre de till ordinarie stats-regleringeu hörande inkomsternes beräkning,
än ock utgifterne å Riks-stalens Hufvud-titlar blifvit af Rikets Ständer
slutligen fastställda, får St a ts—Utskottet härmedelst anmäla, det Riks-stat blifvit
upprättad alt gälla för innevarande och följande år, intilldess nästa stals-reglering
vidtager; hemställande Utskottet,
ali nämnda Riks-stat, försedd med Herr Landtmarskalkens och
Herrar Talmäns underskrifter, måtte till Kongl. Majit i underdånighet
öfverlemnas.
Stockholm den 4 Mars 1858.
JK 296.
Ank. till Exp.-Utsk. den 5 Mars 1858, kl. 3 e. m.
Memorial, angående öfverlemnande till Kongl. Maj:t af det nya
Reglementet får Riksgäldskontor et.
(R:gs Afd.)
Som det af nuvarande Stats-Ulskott uppgjorda och till största delen af Rikets
Ständer redan pröfvade och godkända förslag till Reglemente för Riksgälds-kontorets
Bih. till R. St. Brot. 1856—1858. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 57 Höft.
1! Slals-Utskollels Memorial JM 297.
framlida rörelse och förvaltning, synnerligast med hänsigt lill verkställigheten af de
å Riksgälds-kontoret anvisade utbetalningar, innehåller åtskilliga närmare föreskrifter,
än Rikets Ständers derom till Kongl. Maj:t aflåtna underdåniga Skrifvelser, så torde
Rikets Ständer jemväl böra meddela Kongl. Maj:t kännedom om hvad sålunda blifvit
i detta Reglemente stadgadt, hvadan, och då ett särskildt exemplar af meranämnde
Reglemente, efter dess fastställande af Rikets Ständer, icke hinner att före Riksdagens
nu förestående slut utskrifyas och till Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemnas,
Utskottet anser sig böra hemställa,
att Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med hvad under de sednare
Riksdagarne iakttagits, måtte uppdraga åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret,
att ofördröjligen, efter Riksdagens afslutande, till
Kongl. Maj:t, å Rikets Ständers vägnar, i underdånighet aflemna en
bestyrkt afskrift af ifrågavarande Reglemente, med undantag endast
af de delar deraf, som handla om Riksgälds-kontorets styrelse och
betjening.
I händelse denna hemställan varder af Rikets Ständer bifallen,
torde Kongl. Maj:t, genom underdånig skrifvelse, af Rikets Ständer
underrättas om det uppdrag, Fullmäktige i Riksgälds-kontoret derigenom
erhålla.
Stockholm den 5 Mars 1838.
J\ä 297.
Ank. till Exp.-Utsk. d. S Marsgl8H8, kl. 3 e. m.
Memorial, angående öfverlemnande till Danska Riksdags-biblioiheket
af ett exemplar utaf Riks-ståndens tryckta Protokoller,
med dertill hörande bihang.
(R:gs Afd.)
Enligt hvad Expeditions-Utskottet, i skrifvelse af den 1 innevarande månad,
för Stats— Utskottet anmält, har, genom Förmännen för Danska riksdagens båda
Slats-Ulskoltels Memorial M 297.
3
Thing, ett för Svenska Riksdags—bibliotheket afsedt exemplar utaf det »Tidningsverk»,
som innefattar de till trycket befordrade förhandlingarne ej mindre inom Riksförsamlingen
åren 1848 och 1849, då grundlagen stiftades, än vid Danmarks
riksdag från dess första sammanträde, blifvit aflemnadt till Kongl. Svenska Beskickningen
i Köpenhamn, hvarefter dessa handlingar, utgörande 42 prydligt inbundna
volumer öfversätidts till Riddarhus-direktionen samt i Maj månad sistlidet år tillställts
Expeditions-Ulskottet, som under riksdagarne bar Rikets Ständers arkiv under
sin vård; och enär det synts särdeles lämpligt, att den sålunda erhållna värderika
och om Danska national-representationens önskan att om sina förhandlingar meddela
den Svenska närmare kännedom vittnande gåfvan blefve besvarad med en motsvarande
föräring af denna nations Riksdags-förhandlingar, har Expeditions-Utskottet,
under åberopande af Rikets Sländers vid sednaste riksdag fattade beslut, angående
sistnämnde handlingars öfverlemnande lill större boksamlingar inom främmande länder,
i utbyte emot derifrån emottagna gåfvor till härvarande Kongl. Ribliothek, hemställt,
att Slats-Ulskottet måtte föreslå Rikets Ständer att medgifva det ett, såvidt möjligt,
komplett, väl bundet, exemplar utaf de hos Riksgälds-konloret förvarade tryckta
Protokoller, med dertill hörande bihang, för de från och med år 1809 hållna riksdagarne
finge till Danska Riksdags-bibliotbeket öfversändas, samt att dervid måtte uttryckas
Rikets Ständers tacksamhet för den från Danska riksdagen emottagna föräringen.
Delande Expeditions-Utskottets, i anledning af merberörde gåfva, uttalade åsigt,
får Stats-Utskottet, jemte anmälandet af den rikhaltiga förökning det i Rikets Ständers
arkiv befintliga bokförråd genom denna gåfva erhållit, tillstyrka,
att Fullmäktige i Riksgälds-konloret måtte få sig uppdraget, att,
utaf de Riks-stånds Protokoller och bihang, hvaraf, på sätt i ofvan
åberopade beslut föreskrefs, mer än Tio kompletta exemplar finnas
i Riksgälds-kontorets förvar, låta till Köpenhamn, för Danska riksdagens
räkning, öfversända ett omsorgsfullt inbundet exemplar, samt
att dervid, å Rikets Ständers vägnar, uttrycka Svenska representationens
erkänsla för det tillfälle, som genom det erhållna riksdagstrycket
blifvit beredt för denna representations medlemmar att vinna
fullständig kännedom om förhandlingarne hos Danska folkets ombud.
Stockholm den 5 Mars 1858.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOII. BECKMAN, 1858.
Stats-Utskottets Memorial M 298.
1
N:o 298.
Ank. till Exp.-Utsk. den 5 Mars 1858, kl. 6 e. ni.
Memorial, angående verkställd omröstning i anledning af Riks-ståndens
skiljaktiga beslut, i fråga om löne-vilkoren för Riksgälds-konlorets
tjenstemanna-personal.
Sedan samtlige Riks-stånden, enligt ankomna protokolls-utdrag, godkänt de i
Stats-Utskottets Memorial JYZ 289 afgifna förslag till voterings-propositioner i anledning
af Riks-ståndens skiljaktiga beslut uti ofvannämnde fråga, har Förstärkta StatsUtskottet
denna dag verkställt omröstning öfver dessa, så lydande propositioner:
1:0.
»Den, som vill, att aflöningen för Sekreteraren hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret
och de frenne Kommissarierne derstädes bestämmes till 5,000 R:dr R:mt
årligen för hvar och en af dem, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer beslutat, att aflöningen för hvar och en af
de tvänne äldste af ofvanbemälde embetsmän skall utgå med 5,000 R:dr och för
hvar och en af de tvänne yngste med 4,500 R:dr sagde mynt årligen.»
Och har denna votering utfallit med 64 Ja och 55 Nej; hvadan Rikets Ständer
beslutat i enlighet med Ja-propositionen.
Bih. till R. St. Prot. 1850—1858. 4 Sami. 1 Afd. 4 Band. 38 Haft.
2
Stats-Vtskottets Memorial JW 298.
2:o.
»Den, som vill, att vid utbetalningen af den Riksgälds-kontorets embets- och
tjenstemän för år 1857 tillerkända löneförhöjning af 33J procent utaf lönernas på
samma års stat uppförda belopp, skall afdragas hvad hvar och en af bemälde embets-
och tjenstemän under samma år åtnjutit, såsom arfvode för ökade göromål, till
följd af den vid sednaste riksdag beslutade upplåning emot fonderade stats-obligationer,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer något sådant afdrag icke att ega rum.»
Och befunnos, vid voterings-sedlarnes öppnande, 53 Ja och 66 Nej; i följd
hvaraf Rikets Ständer beslutat i öfverensstämmelse med Nej-propositionen
Hvilket Förstärkta Stats-Utskottet skolat härmed anmäla.
Stockholm den 5 Mars 1858.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1858
Stats Utskottets Memorial Ni 299,
t
M 299.
Ank. till Exp.-Utsk. ii. 6 Mars 1858, kl. 5 e. m.
Memorialmed förslag till en § i det nya Reglementet för
Riksgdlds-kontoret.
(R:gs Afd.)
Vid afgifvandet af förslaget till dea afdelning af ofvanstående Reglemente, som
bör innefatta de af Rikets Ständer beslutade föreskrifterna rörande de vid Riksgäldskontoret
anställda embets- och tjenstemän samt dervarande vaktbetjening, måste StatsUtskottel,
såsom i Memorialet JV2 293 anmäldes, förbigå den §, deruti Rikets
Ständers beslut angående den bemälde embets- och tjenstemän samt vaktbetjening
för sistlidet år tillerkända särskilda löneförbättring borde intagas, emedan en på beloppet
af denna löneförbättring inverkande fråga då icke var afgjord. Sedan denna fråga
vid Förstärkta Stats-Utskottets sammanträde förliden gårdag blifvit slutligen behandlad,
har Utskottet kunnat uppgöra och får härmed underställa Rikets Ständers godkännande
förslag till sagde §, hvilket förslag grundar sig på dels de 2:oe sista
punkterna af Utlåtandet 270 och dels Rikets Ständers genom Förstärkta StatsUtskottets
omröstning, enligt detta Utskotts Memorial JY2 298, vid nyssberörde tillfälle
fattade beslut.
§ 278.
Med afseende å de stegrade lefnads-kostnaderna, hafva Rikets Ständer funnit
godt tillerkänna embets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret
en tillfällig förhöjning i deras under år 1857 åtnjutna aflöning samt medgifvit,
att denna löneförhöjning må beräknas och utgå efter enahanda grund, som
Hill. till R. St. Prof. 1856—1858. 4 Sami. 1 Afd 4 Hand. 39 Haft.
2
Stats-Ulskoltels Utlåtande JV; 300.
blifvit antagen och tillämpad i afseende pä den under innevarande riksdag beviljade
tillfälliga löneförhöjningen för alla vid Rikets Ständers Bank anställde tjenstemän
och vakthetjenter, eller med Tretiotre och en tredjedels procent af de löner, som
finnas uppförda å den för samma år gällande löne-stat; hvarjemte Rikets Ständer
älven medgifvit, att tjenstförrättande Kanslisten vid Fullmäktiges Expedition, oaktadt
hans å dåvarande interims-aflönings-stat anvisade aflöning endast utgått såsom arfvode,
likaledes må för nästlidet år tillgodonjuta enahanda löneförbättring, som öfrige
tjenstemän vid samma verk.
Derjemte anser sig Utskottet böra anmäla, att, sedan den af Utskottet i Utlåtandet
JM 270 föreslagna likhet i aflöningen för Sekreteraren och alla Kommissarieme
vid Riksgälds-konloret blifvit genom omröstning inom Förstärkt Stats-Utskott
beviljad, måste det sagde Utlåtande bifogade förslaget till aflönings-sfat för Riksgäldskontorets
embets- och tjenstemän samt vaktbetjening anses vara till alla delar af
Rikets Ständer godkändt.
Stockholm den 6 Mars 1858.
JK 300.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 6 Mars 1858, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af vackla förslag, angående försäljning
af de för Statsverkets rakning utarrenderade egendomar.
(R:gs Afd.)
Inom Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet äro, rörande ofvan uppgifna
ämne, följande, till Stats-Utskottets handläggning öfverlemnade, motioner väckta,
nemligen inom förstnämnde Biks-stånd af Friherre Raab, Adam Christian, som
erinrat, hurusom de till Statsverket ingående arrende-medlen för Kronans utarrenderade
egendomar i Kongl. Majlis vid innevarande riksdags början aflåtna Nådiga
Proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof, blifvit beräknade till blott en
Stats-Ulskollets Ullålande JY3 300.
3
summa af 308,000 R:dr Runt, hvaruti dock ej vore inbegripen någon inkomst af de
för särskildta behof disponerade egendomarne, såsom indragna militie-boställen, för
hvilka arrendena inginge lili regementenas lönings-fonder m. m. Bibehållandet af
eganderätten lill och bestyret med utarrenderingen af först omförmälda egendomar
medförde likväl för Stats-förvaitningen ganska besvärliga åligganden, förutom den
vidlyftiga skriftvexling, jemte andra göromål, som hvarje, älven den obetydligaste,
under arrende upplåtna egendom eller lägenhet föranledde. A alla dessa egendomar
och lägenheter måste nemligen syner och besigtningar ofta förrättas, dervid, jemte
(örrättnings-männen, särskilda ombud för Kronans räkning skulle vara tillstädes.
Likaså måste vid alla tillfällen, då egendomarnes rätt vore i fråga och borde i ett
eller annat afseende bevakas, jemväl Krono-ombud sig infinna. Dertill komme befattningen
nied borgens-förbindelserna och deras vederbörliga förnyande, bevakningarne
uti arrendatorer och desses löftesmäns konkurser samt utförandet af rättegångar
lill följd af inträffade kontrakls-brott; genom hvilket allt såväl Kongl. Kammarkollegium,
sorn Läns-slyrelserna och deras underlydande tjenstemän vore till icke
ringa del sysselsatta endast för bestyret med ifrågavarande egendomar. Den
sålunda förorsakade tillökningen i Stats-förvaltningens göromål vore likväl en vida
mindre olägenhet än den, som uppkomme derigenom, att de utarrenderade egendomarne
i allmänhet ej sköttes med den omsorg, som de, hvilka innehades under
enskild eganderätt, emedan arrendatorerne svårligen kunde nedlägga större kostnader
på de förre egendomarnes uppodling och förbättring. Det skulle derföre, ur stats—
ekonomisk synpunkt, obestridligen vara fördelaktigt, om dessa egendomar komme i
enskildes ego; och då en arrendator vid arrendets bestämmande alltid måste fästa
behörigt afseende på de utgifter, som föranleddes af syner och besigtningar m. m-,
kunde man antaga, alt Staten genom ifrågavarande egendomars försäljning skulle
komma att erhålla icke allenast ett kapital, som motsvarade det nu inflytande arrendebeloppet,
utan derutöfver en, i förhållande till hvarje egendoms värde, icke obetydlig
köpeskilling. Häremot kunde visserligen invändas, att Staten under nuvarande
förhållanden egde att påräkna en efter hand skeende förhöjning i arrende-inkomsterna;
men då denna förhöjda inkomst för hvarje egendom i allmänhet endast
inträffade hvart 30:de år och dessutom blefve mindre betydande till följd af arrendatorernes
options—rätt, syntes nu antydda omständighet svårligen kunna uppväga förde
I a r n e af den väsentliga förenklingen i förvaltningen och beredandet af den ansenliga
tillgång för stals-utgifterna, som genom meranärnnde egendomars försäljning
skulle uppkomma, helst denna tillgång otvifvelaktigt komme att i betydlig mån ökas
genom inllylande afgifter af de fyrfaldiga transaktioner medelst inteckningar, köp,
bouppteckningar och arfs-skiften, som i afseende å dessa egendomar, då de befunno
sig i enskildes ego, skulle förekomma; hvarjemte egendomarnes småningom stigande
värde skulle bereda Staten en i samma mån ökad bevilinings-inkomst. I anseende
till nu uppgifna förhållanden och under antydan derjemte, hurusom den ifrågaställa
Slals-Ulskoltels Utlåtande Jtts .>00.
försäljningen skulle kunna ske elter olika grunder, antingen så, att egendomarne
lörsåldes med den skattskyldighet, sorn, enligt deras jordeboks-nalur, dem ålåge, eller
oek med förbehåll å Statens sida, att af dem borde fortfarande utgöras större ellet'
mindre del af de afgifter, hvilka nu utginge såsom arrende, har motionären föreslagit,
att Rikets Ständer mätte i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes
låta utarbeta och till Rikets näst sammanträdande Ständer öfverlemna förslag till erforderliga
föreskrifter i afseende å sättet och vilkoren för försäljningen af de för
Statsverkets räkning utarrenderade egendomar, hvilka Kongl. Majit icke af särskild
anledning ansåge böra förblifva Kronans tillhörighet.
Inom Bonde-ståndet äro motionerna angående detta ämne väckta af Per Renjamin
sson och J. Smedberg från Elfsborgs län, Anders Olsson från Jemtlands och
Anders Petter Andersson från Östergöthlands län; af hvilka motionärer de tvenne
förstnämnde framställt hufvudsakligen enahanda förslag, nemligen, att alla till
Kronan indragna boställen, efter nuvarande arrende-kontrakts upphörande, måtte å
offentlig auktion försäljas till skatte. Utaf Anders Olsson har enahanda åtgärd
föreslagits i afseende på militie-boställen, och Anders Petter Andersson har hemställt,
att alla kungsgårdar, till Kronan indragne militie- och landstats-boställen, krigs—
manshus-hemman, äfvensom alla mindre krono-lägenheter och boställen, som redan
äro eller framdeles varda indragna, måtte försäljas till frälse eller åtminstone lill skatte.
Riksdagsfullmäktige!) Smedberg har vid framställandet af sitt förslag fogat det tillägg,
att de, som en längre tid under arrende innehaft boställena, måtte erhålla
lörmånsrätt lill förvärfvande af eganderätten till desamma. Såsom skäl för dessa
förslag hafva dels uppgifvits enahanda omständigheter, som Friherre Raab uti sin
motion anfört, dels för öfrigt erinrats, hurusom kändt vore, det Kronans utarrenderade
egendomar i många orter sköttes på ett sätt, som ingalunda vore förenligt
med en god hushållning, utan tvertom medförde allmän eller nationel förlust. Vidare
hafva motionärerne yttrat, att Staten i arrende-afgifter af dessa egendomar i
allmänhet ej åtnjöto tvä procent och ofta ej ens en procent af egendomarnes värde,
hvaremot, om desamma försåldes, Staten icke allenast skulle bekomma en köpeskilling
vida öfverstigande det kapital, som motsvarade de nuvarande arrendena, utan
ock, genom egendomarnes förbättrade skötsel och uppodling, af dem i ali framlid
erhålla en vida större afkastning.
Den genom förevarande motioner Rikets Ständers afgörande å nyo underställda
fråga, angående försäljning af alla sådana Staten tillhörande egendomar, som
icke äro ål vissa inrättningar upplåtna, eller för särskilda statsbehof anvisade, har
sedan längre tid tillbaka utgjort ett ofta förekommande ämne för ölverläggningar
både inom och utom representationen; men de härom framställda förslagen hafva
dock hittills icke lyckats tillvinna sig Rikets Ständers bifall. Nuvarande Stats-Utskott,
som för behandlingen af de rörande omförmälda vigtiga ämne under denna
riksdag lörnyado framställningar, önskat kunna meddela en fullständigare och till
-
Stals-Utskotlets Utlåtande JW 300.
5
förlitligare utredning deraf, än den som vid samina frågas handläggning under föregående
riksdagar lemnats och föranledt då fattade beslut, har derföre, med iakttagande
af föreskriften i Riksdags-Ordningcns 42 §, anhållit om Kongl. Maj:ts Nådiga
befallning till vederbörande embets-verk att meddela Utskottet följande uppgifter
och upplysningar, angående de Kungsgårdar och Kungs-ladugårdar samt indragna
boställen och andra Kronan tillhöriga hemman och lägenheter, som för
Stats-verkets räkning äro utarrenderade, nemligen:
a) uppgift å ej mindre antalet, än hemmantalet af de inom hvart och ett
af Rikets län för närvarande utarrenderade Kungsgårdar, Kungs-ladugårdar och boställen
samt andra Kronan tillhöriga hemman, särskilda hemmansdelar eller lägenheter,
för hvilka arrendena icke äro till vissa andamål anvisade, utan ingå till
Stats-verket;
b) uppgift å de, enligt sednast lill Kongl. Kammar-rätten inkomna räkenskaper,
dessa egendomar, hemman och lägenheter vid bevillnings-laxeringarne åsätta
värden;
c) uppgift å den samma egendomar, hemman och lägenheter tillhörande jordrymd
i åker och äng samt skog och annan utmark, äfvensom dermed förenade
verk och inrättningar m. m.;
d) upplysningar om de värden, hvartill de bland nämnde egendomar, hemman
och lägenheter, som i sednare tider undergått särskild uppskattning eller värdering,
dervid blifvit upptagna;
e) uppgift å de årliga arrende-beloppen, äfvensom, i fall derutöfver vid den
sednaste verkställda utarrenderingen så kallad städja blifvit erlagd, beloppet af densamma
;
f) uppgift å de tider, då nu gällande eller sednast afslutade arrende-kontrakler
tilländagå;
g) enahanda upplysningar angående hemmantalet, jordrymden och bevillningstaxerings-
samt uppskattnings-värdet af sådana boställen, bohemman och lägenheter,
hvilka, till följd af skedda löneregleringar, antingen redan blifvit til! Stals-verket
indragna, fastän de ännu icke hunnit utarrenderas, eller först vid nuvarande
innebafvares afgång komma att indragas.
Med anledning af Utskottets sålunda gjorda framställning och till följd af
Kongl. Majlis meddelade Nådiga befallning, hafva inom de under Kongl. Kammarkollegium
lydande Provins-kontor särdeles upplysande, på derstädes och i Kongl.
Kammar-rätten befintliga handlingar grundade, förteckningar, innefattande de af Ut
-
<s
Ståts-Utskottets Utlåtande M 300.
skottet begärda uppgifter och upplysningar, blifvit uppgjorda och genom bemälde
Kollegium till Utskottet öfverlemnade. Dessa officiela, omsorgsfullt utarbetade förteckningars
vidlyftighet hindrar Utskottet att nu bifoga desamma; hvarföre Utskottet
(inner sig nödsakadt att inskränka sig till meddelandet af det Utskottet likaledes
tillställda sammandraget af de länsvis upprättade förteckningarna, utvisande
detta härvid bilagda sammandrag, att »utarrenderade Kungsgårdar och Kungsladugår»dar
samt Kronohemman och lägenheter, indragna och till indragning bestämda bo»ställen
och bohemman, för hvilka arrende-afgifter icke äro till vissa ändamål an»visade,
utan nu ingå eller ock komma att ingå till Stats-verket», utgjorde omkring
417'A mantal med en areal af nära 81,233 tunnland, nemligen 14,630 tunnland
åkerjord, trädgårdar och tomtplatser deruti inberäknade, 20,693 tunnland äng, 44,066
tunnland skogs- och hagmark samt 1,844 tunnland s. k. »impedimenter». De sammanräknade
årliga arrende-afgifterna för sagde hemman och lägenheter uppginge till följande
belopp, nemligen: till 7,393 R:dr 33 sk. banko, 18,943 tunnor 12 kappar spanmål,
2 lisp. 10 skålp. smör, 32,626 lisp. hö och 825 lisp. lax. Såsom städja
bade vid nuvarande arrendens tillträdande betalts en summa af 31,258 R:dr 36 sk.
De årliga utskylderna utaf samma egendomar och lägenheter utöfver arrende-afgifterna
utgjorde, enligt antagen beräknings-grund, 1,340 R:dr 43 sk. 4 r:st. samt
327 tunnor kronotionde. De utarrenderade egendomarnes värde uppginge, enligt
1855 års bevillnings-taxerings-längder, till 2,114,241 R:dr 24 sk. Den årliga
afkastningen af åtskilliga f. d. boställen, som framdeles skola för Stats-verkels räkning
utarrenderas, utgjorde 1,735 R:dr, allt banko. Enligt en särskild förteckning,
som Kongl. Kammar-kollegium jemväl låtit uppgöra och tillställa Stats-Utskottet
rörande Kronans utarrenderade eller till utarrendering afsedda fisken inom
Rikets fyra norra, vid kusten af Östersjön och Rottniska viken belägna län samt
Westergöthland, bestege sig de årliga arrende-afgifterna för dessa fisken till 1,254
R:dr 33 sk. 11 r:st. banko, 87 tunnor 9'A Lisp. lax och 34 tunnor strömming.
Efter öfvervägande af de framställda förslagen och hvad lill stöd (ör dem
blifvit anfördt samt de upplysningar, som förekomma i de Stals-Utskottet tillställda
handlingar, får Utskottet förklara, att Utskottet för närvarande och innan åtskilliga
andra dervid förekommande omständigheter och förhållanden blifvit närmare upplysta
och utredda, anser sig icke kunna meddela något yttrande rörande den utaf
motionärerne föreslagna försäljning af de egendomar, hvarom nu är fråga. Utskottet
finner sig derföre endast böra hemställa,
att Rikets Ständer, med underdånig anmälan om det under innevarande
Riksdag å nyo framställda förslag, att de Kungsgårdar och
Kungs-ladugårdar samt indragna boställen och andra Kronan tillhöriga
hemman och lägenheter, som för Slats-verkets räkning äro
Slats-Otskoltels Utlåtande M 300.
7
utarrenderade, böra försäljas, målte till Kongl. Maj:t i underdånighet
öfverlemna de, med hänsigt till denna fråga, uppgjorda och
Stats-Utskottet meddelade officiela förteckningar, för vidtagande af
de åtgärder, som Kongl. Majit i Nåder finner för frågans utredning
vara ytterligare erforderliga.
Stockholm den 6 Mars 1858.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1858.
Sammandrag
Sammandrag öfver Förteckning arne rörande de för Statsverkets räkning utarrenderade hemman och lagenheter tili:
Upsala Län .....
Stockholms d:o . . . .
Södermanlands d:o . . .
Östergöthlands d:o . . .
Westmanlands d:o . . .
Wermlands d:o . . . .
Örebro d:o
Gottlands d:o ....
Malmöhus d:o . . . .
Christianstads d:o . . .
Calmar d:o
Jönköpings d:o . . . .
Blekinge d:o
Götheborgs och Bohus d:o
Kronobergs d:o . . . .
Hallands d:o
Skaraborgs d:o . . . .
Elfsborgs d:o
Jemtlands d:o ....
Summa
Hemman
tal.
I (i »
10I5
6Q 743
Di’TT5'2
641
63ti,
69}f
n
71a
' 54
2f
8?
4}
23
5
2i
5
8
18|
36
31
loj
n
Egor.
Åker,
trädgårdar
och
tomter.
Tunni. kappl.
713
1,973
1,756
2,067
1,714
120
260
242
1,096
219
951
72
43
108
125
787
1,934
413
28
Q 783
•Gtetf
0047
B0
18|
5
SÖ
9A;i77
9
2ö
27!
14 ,'n
22}
18 fl
1ÖT0
9 1
aT0
10 3
"*50
0831
~ÖT0
'4!
4!
Äng.
Tunn). kappl.
1,271
2,514
3,099
2,938
1,624
76
388
209
307
146
1,945
71
26
181
399
1,318
2,587
758
828
issi
T20
oni 40
71(7
A 9
4I0
A-7
10
4 äUt
4Tfl0
6 9
Tli
28S3
?fti0
18}
15 Cj
16|J
21A
17*
12 to
410
12A
2833
26}3
Skogs
och
Hagmark.
Tunni, kappl.
2,576
6,743
4,152
6,908
4,044
286
1,132
457
464
463
6,710
316
115
315
422
1,631
3,458
2,317
1,546
14'3
04 3
~410
17 7
*'20
I 8 9
40
o 1 040
060
91 6
-'in
99 529
~1TB0
813
°20
24
98 8
~ T0
9 8
T0
20
18 3
20
98 3
~°20
8 2
T0
1011
30
18IH
il
Impedimenter.
Tunni, kappl.
2
234
99
57
161
6
2
35
10
689
42
47
5
211
138
91
7
1611
6/0
K 3
JI0
28}9
640
22
9
23'
5 *
Jro
25!
15
16!
993
iöT\
99 a
—in
1 823
40
24*
Summa areal.
Tunni.
4,563
11,466
9,107
11,971
7,545
489
1,783
944
1,879
829
10,297
461
227
652
953
3,948
8,118
3,581
2,410
14,^7
10
28J
16
29!
9 Al
''20
19 40
15J8
61 si
740
9*737
~"1S
Årliga arrende-beloppet.
Penningar.
kappl.
R:dr.
sk.
97245
493
8
0 43
J140
1,100
—
1 Q29
104Ö
1,233
15
9fil9
~°4Ö
410
24
2173
^Ö6Ö
140
—
C©
1-—
33
16
2 1 20g
25
—
24Tl0
69
34
4 H
—
326
15
3,400
53
19
77
Spanmil.
Tunnor, kappar.
1,106
3,909
2,427
3,605
2,081
154
168
115
1,027
343
1,349
130
97
270
207
869
735
308
31
2J§
lÖfVeV
261
‘> 1 O
Töö
0013
**60
8|
25
28C0
29}}
Q11
"lo
1417
30!
26f
12f\
21M
832
31tb0
25|
20
Smör.
Lisp.
Hö.
Lisp.
18,261'
11,034
1,593
125
350
56
311
895*
Lax.
Lisp.
820
Betald städja
vid arrendets
tillträde.
R:dr.
20
617
10,166
10,570
558
430
40
7,350
32
500
406
567
Årliga utskylder utöfver arrendebeloppet.
Skattlagd ränta,
beräknad till
10 gånger
kronovärdiet.
R:dr.
17
164
574
19
32
292
113
118
10
Kronotionde.
Afkastning
efter
uppskatt
ning.
Egendomens värde
Tunnor.
15
44
29
47
60
4
7
21
12
21
4
3
4
14
5
17
10
2
41~iiih I 14,629 |21T',Vg!„| 20,692124^1 44,066)
.1203
3T20I
1,844114^181,232129^1 7,395|33| 11 18,943|ll|f!g| 2Å] 32,625|| 8251 31,258|36| — | 1,340|43| 10
kappar.
13.i
O
1017
iy3U
24g
7261
3TB
Hl
14&
13!
19!
10g
19!
14}
141
23 fn
20
21
R:dr.
99/27
“— 43
5834sg
927'"
43
efter
upp-
skatt-
ning.
enligt
1855 års
Taxerings-  längd.
R:dr.
R:dr.
195,5332
644,050
274,542
262,538}
197,387}
8,130
18,511
12,670
51,435
26,085
86,346
.
12,7061
28,700
29,420
23,340
7,800
77,495
134,201|
29,050
2,280
327 20T«,]o| 1,735C51
7,800 2,114,421>
Anm.
l:o. På sätt i Länsförteckningarne är anmärkt, saknas för flere egendomar fullständiga uppgifter på åker, m. m.
2:o. Uti de utförde summorna för åker, m. m. äro lägenheter utan mantal inbegripne.
Stockholm den 6 April 1857.
C. Törnqvist. Fr. Platin. •/. P. Carlmark.
Hör lill Stats- Utskottets Utlåtande i SÖS. M SOU.
I
I
I
Register
öfver Stats-Utskottets Utlåtanden och Memorial vid 1856, 1857
och 1858 års Riksdag.
Utlåtandets Nummer
oeh Moment.
Acharius, E., Professor, angående pension åt hans döttrar
Aflöning till Kansli- oeh Vaktbetjening under riksdagen .
» angående förskott å dito dito . •
» angående innehållen aflöning till fångne ogifta Officerare
» angående stadganden i afseende på aflöningen för civile em
bets
och tjenstemän ......
Se för öfrigt: Löneförhöjning.
Aflönings-spanmål, angående lösen af, till korporaler vid Arméen
och soldater vid Södermanlands regementen
Agrikultur-kemisl, angående anslag till . . . • • .
Agronomer, angående anslag till Statens ....
Ahlberg, N. L., angående pension till .....
Akademien för de fria konsterna, angående anslag till
Allmänna arbeten, angående medel för undersökningar rörande
Allmänna bevillningen, angående den för Riksgälds-kontorets utgifter
erforderliga .......
Allmänna rörelsen, angående Kronans kassors tillhandahållande för
Alnarps Kungsgård, angående Landtbruks-institut å
Reg. öfver Stats-Utsk:s Utlåt, och Memor. 1856—1858.
34.
167:
54.
10.
75.
41. 226.
153.
122: 22.
37.
167:
148:
160.
54.
58.
291.
169.
53,
96.
Utlåtandets Nummer
och Moment,
Alrutz, E. R., Lots-kapiten, angående pension för enkan efter . 167: 101
Amanuenser, Förste och Andre vid Universitetet i Lund. angående
löneförhöjning till ...... 240.
Amor tering slån, angående upptagande af .... 63.
Amunilionsvagnar, angående anslag till anskaffande af . . . 71. pag. 69.
Andersson, Ch H., Bataljonsläkare, angående pension till hans enka 167: 89.
Arbeten, se Allmänna.
Arbetshus, angående inrättande af frivilliga . . . .152.
Arbrå linberednings-fabrik, angående ...... 109.
Arméens pensions-kassa, angående anslag till .... 52.
» pensionering, angående anslaget till . . . j
» och Flottans läkare, angående förbättrade lönevilkor för . 181.
Artilleri-batteri i Norrland, angående ...... 164.
Artilleri-regementen, angående tillökning i anslagen för . . . 164.
Asasjön, Wexiö och Carlshamn, angående en kommunikationsled mellan 163.
Astronomisk glob, angående inköp af ..... 148: 128.
Atterbom, Professor, angående pension åt hans ogifta dotter . . 167: 107.
B.
Backabo M 5 Thorbjörnsgård, angående dess användande till länsmanboställe
. . . . .121.
Baggensfjärden och Stora Wärtan, angående en farled mellan . 158: 28.
Barholtz, Charlotta, angående pension till ..... 167: 26.
Barken, angående en jernvägsanläggning mellan Wessman och . 175.
Barnbördshus, angående anslag till ...... 148: 47.
Barthelemy, angående utgifter för Kolonien S:t . . . . 136: pag. 22,
Begrafningshjelp, angående förändring i stadganden rörande . 60.
Beklädnad, angående förhöjning i anslagen till manskapets beklädnad
vid Svea och Götha Artilleri-regementen . 183.
» angående anslag till Bevärings-manskapets . . j Pa<- ^
Bergvalls uppbördsbalans, angående . . . . . . 50.
Bergslagshemman, angående deras frälseräntor . . . . 129.
Bevillning, angående den för Riksgälds-kontorets utgifter erforderliga
allmänna , . . , . . , ,291.
3
Utlåtandets Nummer
och Moment.
I 71 pag.72samt
Bevärings-manskapets beklädnad. angående anslag till t jupag.10.
» vapenöfningar, angående anslag till . 124 pag. 3.
Biskötseln, angående anslag till ..-■••• 1^2. 28.
Björling, E. G., Lektor, angående ett personelt anslag till . .167 : 66.
Björkegren, 1. G., angående pension till enkan . 16/: 84.
Björkön, angående statsbidrag till vägomläggning på 158: 3.
Bodums socken, angående gärdemantalet inom . • • 190.
Bolmen och Drafven, angående afskrifning af lån för sänkning af . 157.
Borås oell Vestra Stambanan, angående jernväg mellan . . . 235. 10.
» angående återremiss å Utlåtandet rörande .... 269
» angående voterings-propositioner rörande anslag till . . 280
» angående utgången af voteringen ..... 287.
Boskaps-penningar, angående upphörande af . ■ ■ • 33 B.
Boställen, angående försäljning eller utarrendering af alla tjenstemän
i 196
anslagna ........
Botaniska Museum i'Upsala, angående anslag till .... 148: 80 , 82.
» » i Lund, angående dito . 148: 84.
Botkyrka och Salems församlingar, angående boställe åt Komministern i 234.
Braun, G. F. U., Öfverste, angående pension till . ■ • 167: 100.
Bredinge, angående utbyte af . • • • .21.
Bredviksund, angående en kanal-anläggning vid ... 158: 30.
Broby å, angående sänkning af ...... 158: 46.
Broman, Garnisons-läkare, angående pension till . • 167: 63.
Bryntesgården Lindarfva, angående arrendeskillnads-ersättning för 60.
Bränvmsbrännings-afgiften, angående användande af en del utaf . 241.
Bränvins-bevillnings-medlens omedelbara ingående till Riksgälds-kontoret,
angående 248.
Voteringsproposition angående .... 290.
Busch. I. A. W., angående anslag för en af honom utgifven handbok 148: 124.
Byggnader af sten. angående lån för uppförande af 108.
Byslätten, angående jordafsöndring från ..... 57.
Bålsmans-indelningen i Blekinge, angående . . . • • 59.
Båtsmans-beklädnaden, angående användande af behållningen i anslaget
till . . • • - * • .212.
4
Utlåtandets Nummer
och Moment.
C.
Calmar f. d. fästning, angående upplåtande af lägenheter till Calmar
Domkyrka och stad från ....
» Slott, angående anslag för vidmakthållande af
Carlsborgs fästningsbyggnad, angående anslag till
Carlshamn, angående tomten till ett Kronans spanmåls-magasin i
» och Asasjön, angående en kommunikationsled mellan
Carlskrona fästningsbyggnad, angående anslag till
» stad, angående anslag för en vattenledning till
Carlstad, angående hamnanläggning vid ....
Carlstens fästningsbyggnad, angående anslag till
Carlsson, I. A., Lagman, angående pension åt hans enka
Christianstad, angående understöd till följd af kolerafarsotens härjande
derstädes .......
» Voterings-proposition angående dito .
» utgången af voteringen .....
Cederström, Anna Marg., Presidents-enka, angående pension till
Civil-depariemenlet, angående anslag under ....
Collanders donation, angående ersättning för .
Colswoldsfår, angående anslag till inköp af
Cronholm, Abr., e. o. Professor, angående pension till
224.
136:
71
56.
163.
71
233.
37.
71
167:
254.
271.
285.
167:
122,
148:
122:
167:
21.
Pag
-
70.
pag. 71.
Pag
96.
71.
83.
171.
112.
26.
75.
D.
Dagsverksskyldighet till Kungsgårdar och andra kronolägenheter, angående 140.
» angående återremiss å dito .... 208.
Daleljven, angående flottbroar öfver ...... 158: 14.
:> angående upprensning af samt en jernväg till Norberg 235: 3.
Dana-arf efter enkan Ekedal, född Nordenberg 28.
» » jungfru Catharina Tinglöf . . .51.
» » Serafia Lindskog . ..... 133.
» .» Lena Hansdotter ....... 184.
» » Föraren Pihls frånskiljda hustru Charlotta Kindberg . 261
Danska Riksdags-bibliotheket. angående öfverlemnande af riksdagshandlingar
till ....... 297
Deyeforss- och Forrshaga, angående sluss- och kanal-anläggning mellan 158: 38.
5
Dikning af åkerjord, angående understöd för ...
Distinktions-korporaler, angående arfvoden till
Dr afven, angående sänkning af .....
Drottningholms bro, angående anslag för .
Döfstumma och Blinda, angående anslag till Institutet för
» » angående understöd för undervisning åt
Utlåtandets Nummer
och Moment.
1 02.
124
157.
136
148:
148:
pag. 7.
pag. 19.
67, 100.
101.
E.
Ecklesiastik-departementel, angående utgifterna under . 148.
Edenhjelm, f. d. Landshöfding, angående eftergift af ansvar i Langletska
balansmålet . . . . . . . .191.
Edsviken, och Norrviken, angående en kanal-anläggning mellan 158: 31.
Ekedal, enka, angående dana-arf efter ...... 28.
Ekendahl, C., Lektor, angående pension till hans enka . . 167: 103.
Ekenmark, Lovisa Maria och Hedda Christina, angående pension till 167: 108.
Ekenstam, J. af, angående eftergift af ansvar i Bergvallska balansmålet 50.
Ekesjö, angående statsbidrag för tomtreglering och nybyggnad i 83.
Elemenlar-läroverken, angående anslagen till . . . . 148: 32.
Elementarskolan i Stockholm, nya, angående hyresersättning till Landt
bruks-akademien
för . . . . .211.
Elektriska telegraf-förbindelser, angående anslag till . . .111.
Elmhult, angående afskrifning af lånet för utdikning vid . . . 246.
Embels- och tjenstemäns löner 1857, angående förbättring af . . 80,251,275.
» » » angående vilkoren för . .81, 226.
Emeritilöner för Professorer vid Upsala och Lunds Universiteter angående 167: 31.
Emmern, m. fl. sjöar, angående sänkning af .... 158: 32 , 33.
Enke- och Pupill-lcassan i Riksgälds-kontoret, angående understöd för 243.
Enström, A. J., angående pension till ...... 167: 53.
Eskilstuna kanal, angående utbetalning af återstoden af anslag till 156.
» kungsladugård, om öfverlåtelse af jord från . . 61.
» stad, om dito till .61.
Exposition i Paris, angående deltagande i . .141.
F.
Falkenberg, angående statsbidrag till en hamnanläggning vid
Fattigvården, angående anslag till ....
158: 23
148: 71.
6
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Farmaceutisk Institut, angående anslag till ..... 148: 45.
Fjellbacka, angående rotering af . . . .131.
Finansdepartementet, angående utgifterna under . 136.
Fiskerinäringen, angående understöd för ... 122: 41.
Fiskevik, angående dess användande till boställe åt domaren i Jösse
härad ........ 128.
Fiskholmen, angående disposition af ..... 22.
Filipstad, angående understöd för lasarettet i 148: 106.
Fjäl och Graninge, angående vägomläggning mellan . . . 158: 10.
Flottans förråder i Carlskrona, angående inventering af . . . 139.
» gemenskap, angående löneförmåner för 1857 till . . 255.
» pensionering, angående . . . . . .72 pag. 19.
» matrosers och uppfordrade båtsmäns mathållning för 1856
och 1857, angående en brist i tillgångarne för . 256.
Flygsandsfälten i Halland, angående anslag för . . . .136 pag. 30.
Folkskolelärares pensioner, angående återstoden af tillgångarne i Riksgäldskontoret
till . . . . .151.
Folkskolor, angående anslag till ....... 148: 35
angående användande af en del utaf bränvinsbrännings
afgiften
till . . . . . .241.
Folkundervisningens befrämjande, angående anslagen till . .148: 86.
angående Kongl. Maj:ts framställning om anslag till 266.
angående omröstning i fråga om halfva personliga
skyddsalgiftens användande till . . . 277.
Forsshaga och Degeforss, angående sluss- och kanalanläggning vid . 158: 38
Forssellöns ersättning för räntespannemål 93
F> 'eese, B. M. angående län för en linberedningsfabrik åt . 109.
Fryken och Norselfven, angående kanal mellan . . . .158: 36.
Frölich, Grefve och Landshöfding angående pension till , .138.
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret berättelse ..... 5.
Furage-passevnlans-afgifterna, angående upphörande af 73.
Fångne ogifte officerare, angående utbetalning af indragen aflöning till 75.
Fåsjön och Norasjön, angående båtled mellan . . . . 158 : 39.
Färentuna härad, angående förvandling af tegelved i . . 91.
Färjestaden på Öland, angående en hamnbyggnad vid 158: 19.
Förberg, 01. H angående pension till ..... 167: 69
Förskott å aflöningar för Riks-ståndens och Utskottens betjening 10.
7
Utlåtandets Nummer
och Moment.
G.
Garnisonsregementenas mathållning, angående anslag till . 71 pag. 78.
Garnisonssjukhuset, angående löneförbättring för personalen vid . 71 mom. 9
Gefle-Dala jernväg, angående lån till . . . . . .174.
Generalförslag öfver Arméens och flottans förråder, angående meddelande
åt Stats-utskottet af .... 196.
Geyerska huset på Riddarholmen, angående inköp af 189.
återremiss angående dito ..... 227.
Grandinson, J. A., Assessor, angående pension till . 167: 62.
Gratifikationer åt Stats-kommissarien Kock ..... 253.
» d åtskilliga af Stats-utskottets tjenstemän . . 292.
Grenna, angående hamnbyggnad vid ..... 158: 20.
Griesbach, Math., Geschworner, angående ersättning . . . 167: 113.
Grundal, Salomon, angående pension till ..... 167: 50.
Grundén, E., angående pension till ...... 166.
Grundräntor, angående afskrifning för nedlagda qvarnar . . 89.
» angående såg- och tullmjölqvarnars befrielse från . 262-
» angående friköpande af skattskyldig jord från . . 161.
Gråda kanal, angående ersättning för jordförlust vid . . . 104.
Gunnarskogs socken, angående medelmarkegångspris å rotefrihetsafgift i 87.
Gyllenhammar, G. W., angående pension till .... 167: 52.
Gymnastiska Central-institutet, angående anslag till . . 148: 38,39.
Gärdemantal inom Bodums socken, angående areal för . . 190.
Götha elfs norra utlopp, angående uppmuddring af ... 158: 34.
Götheborg, angående anslag för skol- och gymnastikhus i . .148: 104.
Götheborgs hospital, angående anslag till ..... 148: 93.
Götheborg och Mölndal, angående jernbana mellan . . 235: 11.
H.
Haasum, James Harlef. Guvernör, angående pension till . 167: 71.
Ha/reda Ågården, angående rotering för Kapellansbostället . . 130.
Hagelskada, angående ersättning för förlust genom . . 106.
Hahr, C. E. Löjtnant, angående pension till .... 167: 70.
Hahr, Kapiten, angående ersättning för en Generalkartas upprättande af 127.
Hallbosjön, angående sänkning af ...... 158: 42.
8
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Halle- och Hunneberg, angående skogsutsyning å . . .47.
Halländska Kvrkohemmanen, angående disposition och besittningsrätten
till
206.
Hamnbyggnader och mindre årensningar, angående statsbidrag till 158: 15.
Handlingar, angående utdelning af tryckta Riksdags- . .38, 297.
Harsjön, angående sänkning af ...... 158: 47.
Hedenskog, C. J., Assessor, angående pension till enkan efter . 167: 95.
Heideman, G. G. von, Öfverste, angående pension till . .167: 100.
Helleberg, Eggert angående pension till . . . 167: 55.
Hedvig Eleonora kyrka i hufvudstaden, angående statsbidrag till . 239.
Helsingborg, angående anläggning af en »giacin» vid . . .158: 22.
» och Landskrona samt Södra stambanan, angående jernväg
mellan ........ 235: 12.
Hernösands Landshöfdingeboställe, angående anslag till . .136 pag. 28.
» domkyrka, angående ett tionde-anslag till . . .202.
Herrljunga och Borås, angående jernväg mellan .... 235: 10.
Hertzberg, «/., Bataljonsläkare, angående pension till 167: 81.
Heykensköld, W:m, angående pension till . . . . 167: 57.
Hjelmare kanal- och slussverks underhållsfond, angående räntan för m. m. 95.
Hjelmaresund, angående en brobyggnad öfver .... 158: 12.
Historiska museum, angående anslag till . . . . 148: 91.
» skrifter och handlingar, angående anslag för utgifvande af 148: 98.
Holmar i Bohusläns skärgård, angående ..... 22.
Homöopatisk sjukvård, angående anstalt för .... 148: 107.
Hospital vid Hedvigsberg och Conradsberg, angående anslag till . 148: 94.
Hufvudlitlar, Utlåtande angående Usta ...... 40.
» angående 2:dra . . . .42.
» angående 3:dje . . . . . .43.
» angående 4:de . .71.
» angående 5:te . . . . 72.
» angående återremisser å JV2 42, 43, 71 och 72 124.
» angående 6:te hufvudtiteln .... 12.2.
» angående återremiss derå . . . .171.
» angående 7:de hufvudtiteln . 136.
» angående 8:de d:o ... 148, 162.
» angående återremiss derå .... 192.
» angående 9:de hufvudtiteln . . 167.
» angående återremiss derå . . . .201.
Hudiksvall
9
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Hudiksvall och Dellen, angående jernvägsanläggning mellan . . 235: l.
Hunne och Halleberg, angående utsyning å .... 47.
Hushagen, angående jordafsöndring från ..... 57.
Hven, angående lindring i skatten för hemman å . . ' j 29
» angående åtgärder mot sjöns utskärningar å . . . j
Hvetlanda och Oscarshamn, angående en jernväg mellan . . 235: 8.
Hyckerström, P. J. Doktor, angående pension åt hans enka . . 167: 90.
Hypotheksföreningars lån, angående ansvarigheten för . . 242.
Hård, Statsråd, Grefve, angående pension åt hans döttrar . . 167: 22.
Hård af Segerstad, angående eftergift till . . . . .119.
Haeggström, Joli. angående pension till ..... 167: 79.
Häradshöfdingeboställe i Elfsborgs län, angående utbyte af . 1- 7.
Häslafvelns befrämjande, angående anslag till .... 122: 29.
Höganäs stenkolsverks andelar i Östra och Vestra Klappe, angående
utbyte af ....... 45.
Högfeldt, P. J., angående pension åt hans enka .... 167: 19.
I. J.
Janzon, Ii., angående inköp af en astronomisk glob, förfärdigad af 148: 128.
Idström, And, Fredr., Doktor, angående pension till . . 167: 88.
Jemtland och Norrige, angående en kommunikationsled mellan . 144.
n 7 o
Jerlåsa, angående danaarf till förmån för .... 133.
Jernlunden, angående sänkning af sjön ..... 158: 32,33
Jernvägsstambanornas fortsättning år 1857, angående medel till vestra
och södra . . . . . . .16. 55.
Jernvägsstamliniernas utförande och derför erforderliga medels anvisande 62.
» angående återremiss å, jemte förslag till voteringspropo
sitioner
rörande ....... 97.
» angående utförande på enskild bekostnad af vissa delar af 98.
Jernvägar, angående medel till Statens ..... 99.
» angående en Centralverkstad för materielen vid . . 100.
» angående en jernvägsstation å Södermalm . . .112.
angående återremiss å d:o d:o . . . .114.
» angående förskott å beloppet till arbeten å vestra stambanan
. . . . . .118.
b angående verkställda omröstningar rörande . . .113.
Q Reg. öfv. Stats-Utsk:s Utlåt. o. Memor. 1856—1858. 2
<0
Utlåtandets Numme
och Moment,
Jernvägar, angående sättet och ordningen för utbetalning af medel till 125.
» angående återremiss härå ...... 150.
» angående medels anskaffande genom skattskyldig jords
försäljning för . . . .161.
* angående lån till Gefle-Daia- . . . . .174.
» angående lån till jernvägsanläggning mellan Wessman och
Barken . . . ' .175.
» angående ytterligare lån åt Nora-Ervalla jernvägsbolag . 176.
» angående undersökningskostnad (ör jernväg från Wexiö
till Södra stambanan ...... 221.
Jfösjön, angående sänkning af ... 158: 48.
Indragningsstalen, angående utgifter till .... 167.
Industriella förhållanden, reseberättelser rörande 110.
Ingeshult, angående jordafsöndring från ... 138.
Ingeniörkorpsen, angående löneförhöjning för . . . .71: 24.
Inqvartering, angående förhöjning af ersättning för soldats- och båtsmans- 247.
Inqvarteringspenningar åt Regimentsskrifvare, angående . . 154.
» i garnisonsorter utom Stockholm 228.
Inkomsterna, Betänkande angående . . .33.
» återremiss härå . . . . . . .58.
Institutet för Blinda och Döfstumma, angående anslag till . 148: 100.
Inventering af Flottans förråd i Carlskrona .... 139.
Jordeboksverhet, angående kostnader för fortgången af . 185
Jordeböcker, angående tiden för granskning af .... 49.
Juslitie-departementel, angående anslagen under .... 42.
Juslitie-ombudsman, Rikets Ständers, angående förhöjd aflöning för
honom och hans kansli . . . . .215.
» angående pension för . . .217.
Jönköpings f. d. fästningsområde, angående upplåtelse af vissa delar af 44
K.
Kanslibetjening, angående tillökning i Stats-Utskottets . . . 1
» angående aflönings bestämmande för Riks-ståndens
och Utskottens . . . . ,54.
Kanslislarfvode, angående ett ytterligare dylikt . . 27.
Kanaler, angående statsbidrag till . . . .158.
Karolinska Medico-kirurgiska Institutet, angående anslag till . . 148: 40
Kasten, A. H., angående pension till ...... 168:
11
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Kemiska Institutionen i Upsala, angående anslag till . 148: 79.
» » i Lund, d:0 ...... 148: 83.
Klappe, Östra och Vestra, angående utbyte af . . .45.
Kock, A. 7., Statskommissarie, angående gratifikation till 253.
Kolsnaren, angående sänkning af . . ■ • ■ .158: 43.
Kommerse-collegii fonder, angående revisionsberättelse rörande . 19.
Komminister sboställen, i Stockholms län, angående kronotionde af 85.
» angående kostnader för vattenledningar å 223.
Kommittébetänkande, angående utdelning af . . . 38.
Konow, U. G. von, Major, angående pension till hans enka .167: 100.
Konstnärer, angående inköp utaf arbeten af Svenska . 148 : 59, 92.
Kost, angående förhöjning af ersättningen för kost åt soldat och
båtsman 247.
Krafft, P., angående inköp af en tafla af . • .148: 116.
Kraemer, v. Landshöfding, angående pension till .... 138.
Kredilivet till upprätthållande af rikets neutralitet och försvarsverkets
ordnande, angående utbetalningar å 64.
Kredilivsummor, angående de i Regeringsformens 63 § föreskrifna . 282.
Kreditsedlar, angående inlösen af . . • .112, 244.
Krigs-Höfr ätten, angående löneförbättring för civile tjenstemän) 16o, 182.
Se för öfrigt 2:dra hufvudtiteln JM 42.
O m
Krigsvetenskaps-akademien, angående anslag till . . . .74.
Kronans kassors medel, angående tillhandahållande åt allmänna rörelsen
af ....... 169.
Kronoholmen' i Götheborgs och Bohus län, angående upplåtelse af . 88.
Kronotionde af kommmistersboställen i Stockholms län, angående . 85.
» för Nöbbelöfs och Ottarps församlingar . . . 134.
Kronotiondespannemål för Skolstaterne i Stockholm och Götheborg . 148: lil
Krut, angående beloppet för ett i Tripoli försåldt parti . . .126.
Kumla och Hallsbergs socknar, angående upprensningar inom . .158 : 50.
Kungsgårdar, Kongl. Kammar-kollegii berättelse angående . 146.
Kungslena kyrka, angående statsanslag till reparation af . 180.
Kyrkobyggnader, angående lån till . . . . . .115.
Kyrkors underhåll, angående anslag till ..... 148: 72.
Kyrkohemman, angående besittningsrätten till Halländska . 206.
Käfsjön, angående sänkning af ...... 158: 47.
Köping-Hult-jernbanan, angående statens medverkan för fullbordande
af jernvägsanläggning mellan .... 260.
» Voterings-propositioner angående . . .279.
12
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Köping-Hult-jernbanan angående utgången af .... 286.
» angående anläggning af en jernväg mellan Linde och 235: 4.
Köping och Stockholm, angående en jernvägsbibana mellan . . 235: 7.
» och Uttersberg, angående en jernväg mellan . . 235: 5
Köpingsön, angående jordafsöndring från
Köpingsån, angående utvidgning och rätning af
L.
Ladugårdslands kyrka, angående statsbidrag för tornbyggnad vid
Lagerstedt, L. G., angående pension till ....
Lagkatekes, angående utgifvande af ....
Landskrona, angående försäljning af kronans tomter i
» och Vestra Stambanan, angående jernväg mellan
» angående uppförande af en byggnad vid straffängelset .
Landshöfding ars rätt att föra ordet vid Markegångs-deputerades sammanträden,
angående ......
Langlet, Casp., angående eftergift af ådömdt ersättningsansvar i anledning
af hans balans . . '
Landtbruks-akademien, angående anslag till
» » angående en hyresersättning till
» möten, angående anslag till
» institut i Skåne, angående inrättande af
» skolor, angående anslag till
r 7 7
Landtförsvarsdepartementet, angående anslagen under
Landtslatens lönereglering. angående .
Landtågsgärden, angående upphörande af
Lappmarks Ecklesiastikverk, angående
Larsson, Marcus, angående inköp af en tafla utaf
Lee, Stora, och Wenern, angående kanal- och slussanläggning mellan
Leksands socken, angående ersättning för vattenskada åt
Lembke, J. H., angående pension till ....
Lerdahls Stom, angående afsöndring af jord från
Lessing, M. L., angående pension till . . .
Lewenhaupt, Grefve och Landshöfding angående pension för
Lifbergningsbåtar, angående medel till anskaffande af
Lifbeväringsregementet, angående anslag till
239.
■167: 68.
■148: 125.
120.
235: 12.
210.
90.
79, 191
122.
221.
■122
53, 96.
122.
71:
122.
33. b)
122: 8.
148 : 20.
148: 117.
158: 35
105.
167.
68.
167: 48.
138.
209.
231
13
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Lifbevärings-regemenlet, angående voterings-propositioner rörande anslag
till ........ 265.
» angående utgången af voteringen . . . .274.
Likare- mått- och vigtlikare, angående anskaffande af 222.
IJljevalch, Eberh., angående pension till ..... 167: 59.
Lillelfven, angående statsbidrag för en flottbro öfver . . . 158: 14.
Lindberg, L. G. N., angående pension till ..... 167: 58.
Undberg, Svante P., Landskamrer, angående eftergift af honom ådömd
ersättnings-skyldighet . . • . . 225, 257.
» angående omröstning i fråga om dito . . . .273.
Lindby Tall, angående skatteförsäljning af . . . .35.
Linde, angående ersättning till Rektor i ..... 148.
Linde och Köping-Hult-banan, i fråga om en jernväg mellan . . 235: 4.
Linköpings domkyrka, angående förvandling af lånet till anslag . 237.
Lindgvist, N. A., angående pension åt hans enka . . .167: 97
Lindskog, Serafia, angående danaarf efter ..... 133.
Ljunggren, Joli. Olof, angående pension till ..... 167: 77.
Ljusneelf, angående upprensning af ..... 158: 52.
Luleå, angående läroverket i ...... 148, 162.
Lungren, Joh. Peter, angående pension till ..... 167: 65.
Långebro, angående statsbidraget för ombyggnad af 32.
Långhalsen, angående sänkning af ..... 158: 42.
Länsmansdistrikl i Skaraborgs län, angående ett nytt . . .121.
Lärohus i Wexiö och Wisby, angående förhöjning i anslagen till . 148: 103
Löneförhöjning åt embets- och tjenstemän för år 1857 . . 80.
» angående återremiss é . . . .251.
» angående voterings-propositioner rörande . . . 267.
» angående utgången af omröstningen . . .275.
» angående vilkoren för . . .41.
» angående återremiss å . . . .81, 226.
» för Krigs-Hofrättens civile embets- och tjenstemän . 163, 182.
» för arméens och flottans läkare samt provincialläkare 181.
» för flottans gemenskap för år 1857 . . . 255.
» för Riksgälds-kontorets embets- och tjenstemän . 270.
» angående voterings-propositioner rörande dito 289.
» angående utgången af voteringen .... 298.
» för lärare vid Upsala Universitet .... 220.
» för Usta och 2:dra Amanuenserna vid Universitets
bibliotheket
i Lund ..... 240.
u
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Lonetdlökningar, angående deras upptagande i särskild kolumn 213.
Löninnehållningar, angående ersättning för mistade . . 230.
M.
Malmström, P., Kansliråd, angående pension åt hans enka
167:
102
Mantalspenningar, angående beräkning af ... .
33
d.
Mariestad och Vestra Stambanan, angående en jernväg mellan
235:
9.
Mariebergs läroverk, angående arfvode till lärare vid
122
pag. 83.
Markegångspris, angående ordförande vid sammanträden för bestäm-
mande af .... . .
90.
Mathållning, angående brist i tillgångarne för flottans matrosers och
uppfordrade båtsmäns mathållning åren 1856 och 1857
256.
» garnisons-regementenas, ......
71
pag. 78.
Medicolegala besigtningar. angående anslag till ....
42.
Medelpris å löningsspannemåi, angående .....
167:
112.
Mejeri-skolor, angående anslag till ......
122.
13.
Meinander, C. F., angående pension till .....
167:
56.
Melby och Näsby, angående utbyte af .
21.
Meteorologiska Observationer, angående anslag till ...
148.
Misterhult, angående eftergift af danaarf till förmån för .
184.
Mnemoniken, angående anslag för en handbok om nya mynt, mått-
och vigtsystemen med tillämpning af
148:
121
Modeller, angående anskaffande ät General- och Provins-landtmäteri-
kontoren af .......
222.
Mossen, angående utdikning af Stora, ......
158:
47.
Motander, I. W., angående pension till ......
167:
51
Muncklell, angående upplåtelse af jord från Eskilstuna Kungsladugård till
61.
Musikaliska Akademien, angående anslag till ...
148:
61.
Muonionalusta, angående uppförande af en kapellbyggnad m. m. i
148.
Myntkabinettet, angående anslag till ......
1 48:
94.
Mått- och ViglUkare, angående kostnaden för anskaffande af .
222.
Målby, angående utflyttningskostnader för ....
78.
« angående återremiss härå ......
135
Möller, Ludv. v,, Häradshöfding, angående vedergällning för en öfver-
sättning åt .
283.
Mölndahl och Götheborg, angående en jernbana mellan
235:
11.
15
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Mörner, H. H., Landshöfding och Friherre, angående pension åt enkan
efter . . 167: 24.
Mösseberg, angående betesrätt å ...... 25.
N.
National-museum, angående anslag för 1857 till .... 34.
» angående anslag för fullbordande af . 148: 96
Naturhistoriska Riksmuseum, angående anslag till .... 148: 62.
Neulralitets-kreditivel, angående utbetalning å ... 64.
Nenningesund, angående en kanal vid . . . . 158: 30.
Nora-Ervalla, angående lån till jernvägar mellan 176.
» angående voterings-proposition rörande . . .219.
Norasjön och Fåsjön, angående båtled mellan ... 158: 39
Norbergs jernväg, angående utsträckning till Dalelfven . . . 235: 3.
Nordiska språken, angående inrättande af en profession för . . 148: 25.
Nordell, l W., angående pension till .... 167: 18.
Nordencreutz, Chr. Math., angående persion till .... 167: 25.
Nordre eif. angående uppmuddring af . . . . . 158: 34.
Norling, S. A., angående pension till ...... 167: 32.
Normalskola för flickor, angående inrättande i Stockholm af . . 148: 34,
Norrforss, angående minimi-arrendet för fisket .... 26.
Norrige och det inre af Jemtland, angående en kommunikationsled
mellan . . . . . .144.
Norriges grundlag, angående utdelning af . . .70.
Norselfven och Fryken, angående en kanal emellan . 158 : 36.
Norström, Vilh., angående pension till ...... 167: 59.
Norrtelje stad, angående anläggning af en större hamnbyggnad vid 158: 16.
Norrviken, angående en kanalledning till ..... 158: 31.
Nyköping, angående anslag till skol- och gymnastikhus i .148: 104.
Näsby, angående utbyte af . . . .21.
Nätarens sund, angående brobyggnad öfver ... .158: 13.
Nöbbelöf och Otlarps församlingar, angående kronotionde i . 134.
O.
Odlingslån, angående anvisande- af medel från Riksgälds-kontoret till 288.
Officerare, angående utbetalning af innehållen aflöning till féngne 75
16
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Officerare, angående anslag till Officerare, som ingå i utländsk krigstjenst 76.
» angående voterings-proposition i fråga om dito . . 229.
Ollestad, angående förändrad disposition af . . . . 66.
Omröstningar, angående verkställda 113, 172, 216, 258, 272—77,285.
Operahuset, angående en byggnad för postverket å tomten intill . 82.
Ordinarie ränta, angående vissa deri ingående skatter . 33 b.
Orlhopediska Institutet, angående anslag till • • • . .148 : 49.
Oscarshamn och Hvetlanda, angående en jernväg mellan . . 235: 8.
Oxelösund, angående statsbidrag till väganläggning till • . • 158: 5.
P.
Pajala och Öfver-Torneå, angående väganläggning mellan . . 158: 11.
Palmstedt, Carl, Professor, angående förhöjning af hans pension . 167: 82.
Pedagogien, angående löneförbättringar för .... 148.
Pensioner, se Nionde Hufvudtiteln • . . • . .167.
» åt Landshöfdingarne Friherre Kraemer samt Grefvarne Frölich
och Levenhaupt ...... 138.
Pension för Rikets Ständers Justitie-Ombudsman . . .217.
Pensmieringen från Arméens Pensions-kassa, angående . . . 52.
Persedlar, angående minsta enheten vid omsättning af ränte- . . 93.
Pihl, Förare, angående dana-arf efter hans frånskiljda hustru • . 261.
Piteå, angående försäljning af f. d. Landshöfdinge-residens-tomterna i 20.
» angående läroverket i . • • . . .148 och 162.
» angående förbättring af hamnen vid . . . . . 158: 27.
Plageman, C. F., Assessor, angående pension till .... 167: 76.
Planchverk öfver Svenska svamparter, angående anslag till . . 148: 89:
» » fornsaker m. m. och medeltids-sigill . 148: 90.
» » Fordna och Närvarande Sverige . . . 148: 118.
Plöninge, angående utbyte af militiebostället ..... 45.
Poppius, Gabr., Statsråd, angående pension till dess döttrar . 167: 23.
Postverket, angående en byggnad för . . . . . . 82.
Presterskapets aflöning, angående friheter för hemman och lägenheter till 84.
Protokoller, angående tryckningen af Riks-ståndens .... 186,187,297.
Provincialläkare, angående . . ... . . . . 148: 41—43.
» angående förbättrade lönevilkor för . . .181.
Q.
17
Q.
Utlåtandets Nummer
och MomeDt.
Qvarnar, angående afskrifning af räntor för nedlagda
» angående befrielse från grundränta för
89.
262
R.
Rahla-ån, angående upprensning af
Rannäs Holslagård, angående rotering af ...
Re/raktor för Observatorium i Upsala, angående anslag till
Regements-skrifvare, angående inqvarteringspenningar för .
Registratur, angående anslag för utskrifning af
Religiösa stridigheter, angående anstalt till hämmande af .
Rengen, Stora och Lilla, angående sänkning af
Reparalions-verkstäder för jernvägsarbeten i hufvudstaden
Reseberättelser rörande industriella förhållanden i främmande länder
Reserv-räntor till Båtsmans-indelningen i Blekinge .
Reuter, J., angående pension till ......
Revisorers berättelse rörande Stats-verkets förvaltning åren 1852—185c
» » angående återremiss härå
» » angående de under Kommerse-kollegium ställda
fonder ......
Richert, J. Q., Expeditions-sekreterare, angående förhöjd pension til
Riddarholmen, angående inköp af huset JV2 I på .
» angående återremiss å dito ....
Ridskolor, angående anslag till .......
Riks-aklen, angående utdelning af
Riks-arkiv, angående uppförande af ny byggnad för
Riksdags-handlingar, angående stadganden för utdelningen af samt
arfvode för bestyret med
» angående tryckningen af Riks-ståndens Proto
koller
och Bihangen dertill
» angående öfverlemnande till Danska Riksdags
arkivet af ....
Riksdagskostnader, angående bestridande af
Reg. öfver Stats-Utsk:s Utlåt, och Mentor. 1856—1858.
50.
41.
97.
114.
158:
130.
148:
154.
148:
148:
158: 32.
114.
110.
59.
167:
18.
46.
19.
167:
189.
227.
71:
70
148:
72.
39.
108.
187.
186.
297.
8.
18
Utlåtandets Numnie r
och Moment.
Riksdags-koslnacler till Landtmarskalk och Talmän .... 9.
angående återremiss härå . . .17.
» till den hos Riks-stånden och Utskotten anställde
betjening 10, 54.
» angående arfvode för verkställigheten af Riksdags
kostnadernes
utbetalning m. m. . . 188.
Riksgälds-konlorels förvaltning, utlåtande angående .... 39.
» Enke- och Pupill-kassa, angående understöd för . 243.
» kontanta behållning, angående förräntningen af . 278.
» tjenstemanna-personal och vaktbetjening . .270.
» angående verkställda omröstningar i fråga om dito 298.
(263,264,281,
» reglemente, angående förslag till . . . 284,293,294,
(299.
» dito angående öfverlemnande till Kongl.
Maj:t af 296.
Riksgälds-sedlar, angående inlösen af . . .112, 244.
Riks-slatens Usta hufvudtitel, utlåtande angående .40.
» 2:dra dito ........ 42.)
» 3:dje dito ........ 43.1
» 4:de dito . . . . .71.
» 5:te dito ....... 72. J
» 6:te dito 122, 171.
» 7:de dito . .136.
» 8:de dito . . . . 148, 162.
» 9:de dito . . . . . . .167.
Riks-slalen, angående upprättande af den nya .... 295.
Riks-ståndens förhandlingar, angående införande i tidningarne af sammanfattning
deraf ...... 7.
Ringsjön, angående sänkning af . . . . . . 158: 49
Råssholmen, angående disposition af ..... 22.
Rossi, F. 1. A., Lifmedikus, angående pension åt hans dotter 167: 106.
Rotehållare, angående upphörande af deras bidrag till soldat-beklädnaden
........ 30.
Rotering af bergsfrälsejord i Stora Kopparbergs län 194.
Roy, John, Justitie-råd, angående pension till .... 167: 61.
Rundqvist, H. E A., angående pension till .... 167 : 57.
Rusthålls- och enpermille-algifterna, angående ersättnings-anslag till Wadstena
Krigsmans-kassa och Amiralitets-krigsmanskassan för 155
19
Utlåtandets Nummer
oeh Moment.
Rutberg, Joh Jak, Riksdagsfullmäktig, angående pension till hans enka 167: 93.
Råby, Storu, angående anslag till Räddnings-institutet i .148: 115.
Rådaås, angående upplåtande af mark å 23.
Rälla Tall, angående skattläggning af • . . . .35.
Ränlepersedlar, angående minsta enheten af • . • -92.
Räntespannemål, angående forsellön för ..... 93.
Räntered för Wisby Kalkugn ....... 77.
Räntor och tionde, angående lösen till embets- och tjenstemän af . 94.
s.
Sala Silfververk, angående dess ränteersättningsfond . . . 147.
» » angående räntor till . . . . . .86.
Saltpeterhjelpens utgörande inom Södermanland och Småland . 33. a)
Saltpeterlösningspriset, angående ....... 123.
Sannahed, angående utdikning af ...... 103.
Sandberg, Carl, Kamrer, angående inlösen af hans anteckningar i
Kameralväsendet, m. m. ..... 245. .
Sandby, angående jordafsöndring från Kungsgården . . . 67.
Sandström, A. P., f. d. Statsråd, angående pension åt hans enka 259.
» Theodor, Intendent, angående pension åt hans enka 167: 94.
Schöning, J. C., Fältkamrer, angående pension till hans dotter . 167: 91.
»Scriptores rerum Svecicarum medii aevi», angående anslag till . 148: 122.
Seglora, angående en folkskola i ...... 132.
Serafimerlasarettet, angående anslag till ..... 148: 71, 105.
Sillnässjön, angående utdikning af ...... 158: 51.
Sjöförsvars-departemenlet, angående anslag under . . . .72.
Sjösänkningar, angående statsbidrag till ..... 158.
Skara domkyrka, angående lån till reparation af .117.
Skatteför enkling en, angående kostnaden för fortgången af . . 185.
Skattläggning af bergsfrälsejord ....... 194.
Skaltläggningsmelhod för Vesterbottens län . . . . 11.
^ för Vester- och Norrbottens län, angående ändring
af ...... 145.
Skattskyldig jords friköpande .161.
Skellnora, ....... 158.
Skjutskolor, angående anslag till . . . . . . 71: 38.
Skjulsleqa, angående ersättning till embets- och tjenstemän i anledning
af förhöjd ...... 232.
20
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Skogsläroverk, angående anslag till ...... 136: pag. 29.
Skolhusbyggnader, angående lån till . • . . • .115.
Skårman. C. F., angående arrendeskillnads-ersättnlng till . 60.
Slitö, angående anslag till befästande af . . . ■ .71: pag. 72.
Slöjdexposiligners befrämjande, angående anslag till • ■ • 122: 84.
Smedberg, A., angående pension till ...... 167: 67.
Sockne-atlmänningar, angående skatten å .1 42.
Sockne-Bibliothek, angående understöd för 148: 127.
Sockne-Karte-verket, angående anslag till ..... 122.
Soldatbeklädnad, angående upphörande af bidraget till • . 30.
Somyran, angående utdikning af ...... 158: 51.
Spanmålsmagasinshus i Carlshamn, angående försäljning af tomtplatsen
efter 56.
Spökfallet, angående minimi-arrendet af fisket . . .. 26.
Slamholländerier, angående anslag till inrättande af • . . 122: 27.
Statistiska Tabell-kommissionen, angående anslag till . • 122.
Statslån, angående upptagande af ...... 63.
Statsreglering, angående en dermed gemenskap egande fråga . 41.
» angående återremiss å dito . . • .81, 226
» angående voterings-proposition rörande dito . 149.
» angående återremiss derå . . • • .170.
» angående verkställd omröstning rörande dito . . 172.
Statsverkets tillstånd, angående Kongl. Maj:ts proposition om . 2.
» » Uevisionsberättelse angående . . .18.
» inkomster, angående beräkning af .... 33.
» » angående återremiss derå • • . .58
Steglinge JYs 1, angående utbyte af 45.
Stenborg, Carolina, angående pension till ..... 167: 87.
Stenhusbyggnader, angående lån för uppförande af ... 108.
Stjernsvärd, G. M., Major, angående ersättning till . . 193.
Stipendier till författare och artister . . 148: 119.
» för inhemtande af främmande språk • . • . 148: 113.
» rese- 148 : 75.
» för studier vid Köpenhamns universitet . • 148: 31.
» för Theologi! Studiosi 148: 29.
Stockholms befästande, angående anslag till .... 236.
» » voterings-proposition angående • 268.
» » angående utgången af voteringen -276
» skärgård, angående en farled genom • 158: 28.
21
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Storsjön, angående sänkning af 158: 46.
Storån, angående upprensning af ...... 158: 44.
Strinnholm, A. M, angående understöd för .... 167: 30.
Slångjernssmidet, angående beskattningen af .... 33: c.
Stångsundet, angående en kanal genom ..... 158: 30.
Strömsholms kanal, angående upplåtelse af jord till . . 24.
» » angående återremiss härå . . . 65.
Strömstad, angående lån till hamnbyggnad i .' . . 158: 24.
Studstorp och Sund, angående statsbidrag till väganläggning mellan 158: 6.
Sundby, angående afsöndring af jord från ..... 67.
Sundhels-kollegium, angående anslag till ..... 148: 40.
Svanberg, Jöns. Professor, angående pension till hans döttrar • 167: 109.
»Sveriges flora», angående understöd för arbetet . 167: 29.
Svenskt Diplomatarium, angående anslag till . 148: 121.
Svenska språket, angående anslag till en ordbok öfver . • . 14-8: 87.
»Svenska språkets lagar», angående anslag för fortsättning af . 148: 120.
Svenska svamparter, angående anslag till planchverk öfver . . 148: 89.
Sydow, A. E. von, Öfver-direktör, angående pension till hans enka 167: 86.
Sädeslorknings-anstalter, angående understöd för . • • 108.
Söderhamn och Bollnäs, angående en kommunikationsled mellan 235: 2.
Södermalm, angående en jernvägsstationsgård å • . . .114.
Södermanlands regemente, angående aflöningsspanmål för . 153.
Söderön, angående väganläggning å ..... • 158: 4.
Sörby Tall, angående skattläggning af . • ■ .35.
T.
Tackjärnstillverkning och Stångjernssmide, angående beskattningen å 33. e.
Tegelved, angående förvandling af räntepersedel . • . ■ 91.
Teknologiska institutet, angående anslag till . . . . 122: 31.
Telegr af förbindelser, angående anslag till . . . .111.
Tham, H. J., Tull-inspektor, angående pension till . 158: 78.
Theorell, S. L, Justitie-ombudsman, angående pension till 250.
» angående verkställd omröstning rörande dito . 272.,
Thorsång, angående statsbidrag för en flottbro vid . . 158: 14.
Thulin, Chr., angående pension lill . . . 167: 49.
Tjellmo, angående sjösänkningar inom ..... 158: 44
Tinglöf, Catharina. angående danaarf efter . . . - .51.
Tionde-anslag till domkyrkan i Hernösand ..... 202.
22
Utlåtandets Nummer
[; j. och Moment.
Tjurken, angående sänkning af . • • . 158: 46.
Tolkar för finska språket inom Norrbottens län . . . 143.
Topografiska korpsens arbeten, angående anslag till . . 71: pag. 73.
Tripolis, angående ett parti försåldt krut i . . 126.
Trolle, H. af, Kammarskrifvare, angående pension för 205.
Trosa, angående hamnanläggning vid ..... 158: 17.
Trädgårdsföreningen i Stockholm, angående anslag till . . . 122.
Tumba, angående öfverlåtelse till Tumba Pappersbruk af hemmanet
JM 2 eller Nedra Tumba ..... 234.
Turtola by, angående uppförande af ett bönehus i ... 148.
Tyngsjö kapellag, angående bostad åt en predikant i . • .148.
Tåkern, angående sänkning eller uttappning af ... 158: 45.
u.
Uddevalla, angående anslag för nytt skolhus i 148: 104
Ulner, Carl Hans, Statsråd, angående pension för . . 167: 60
Umeå eif, angående uppmuddring af ..... 158: 40.
Undersökningar, rörande allmänna arbeten ..... 160.
Undsättning i missväxtår, angående åtgärder till . . . .177.
» » til! Wester- och Norrbottens län . . 178.
Undervisningsverken, angående användande af en del af bränvins
brännings-afgiften
till . . . . . .241.
Upsala stad, angående upplåtelse af en kronojord vid . . 69.
Utländsk krigstjenst, angående anslag för officerare för ingående i 76.
Utarrenderade egendomar, angående försäljning af Statens 300.
Utrikes-departemenlet, angående anslagen till 43.
Uiskylder för hemman å Wisingsö . . . .31.
y. w.
Wadstena Krigsmanskassa och Amiralitets-krigsmanskassan, angående
tillökning i ersättnings-anslaget för . .155.
» slott, angående anslag till iståndsättande af . .136: 20.
Wallberg, Johama hlagdalena, angående pension till 167: 85.
Wallentuna kyrka, angående lån till uppbyggande af . . .116.
» sjön, angående en kanalledning till .... 158: 31.
23
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Wallena [ledningar å Komministersboställen, angående kostnader för . 223.
Wallena [tappningar, angående statsbidrag till .... 154: 41 f.
Weilback, angående inköp af ritningar till fartyg af 179.
Vegesach, E. S, Premierlöjtnant, angående pension till . . . 167: 57.
Wenern och Vedbo härad, angående kanal och slussanläggning m. m.
mellan . . . . 158: 35.
Wenersborg, angående kajbyggnad vid . . . . . . 158: 25.
Wessman och Barken, angående lån till jernväg mellan . . 175.
Westerås, angående ersättning för minskning i vågpenningar till . 207.
» och Dalarne, angående en jernväg mellan . . . 235: 6.
» domkyrka, angående statsbidrag för reparation af . . 238.
Wester- och Norrbottens län, angående afskrifning af undsättningslån
till ........ 178.
Westfelt, Mauritz, Stallmästare, angående pension till . 167: 80,
Wetenskaps-akademien, angående anslag til! ..... 148: 53 m. fl.
» » angående tillbyggnad af ... 148: 109.
Veterinär-inrättningen, angående anslag till ..... 148: 51.
» » angående reparation af . . .148: 110.
Wikens och Rå fisklägen, angående hamnanläggningar vid . . 158: 21.
Wingård, J., Statsråd, angående pension åt hans enka . . 167: 98.
Wiren, angående sänkning af ...... 158: 43.
Virgin, C. L., Landshöfding, angående pension åt hans enka . 167: 99.
Wisby Kronokalkugn, angående ränteved till . . . .77.
» yttra hamn, angående statsbidrag till . . . . 158: 18.
Wisingsö, angående nedsättning i utskylder för hemman å . . 31.
Wilterhets- Historie- och Antiqvetcts-akademien, angående anslag till 148 : 55.
Voterings-pr opositioner angående åtskilliga till Stats-regleringen hörande
frågor (2—5:te hufvudtitlarne) . . 149.
angående återrennss å dito dito 179.
» angående 6:te och 7;de hufvudtitlarne 173.
angående återremiss härå . . .200.
» angånde Krigs-Hofrättens tjenstemän 182.
angående återremiss härå . . . 198.
» angående 8:de hufvudtiteln .... 197, 204.
» angående aflönings-vilkoren för Arméens och
Flottans läkare samt Provincialläkare 199.
» angående lån till Nora-Ervalla jernvägs-bolag . 219.
» angående löneförbättringar vid Upsala Universitet 220.
u
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Voler inqs-propositioner, angående anslaget till Officerare i utländsk krigstjenst
>,
angående pension åt Justitie-ombudsraan Theorell
» angående eftergift af ansvar för Lands-katnre
raren
Sv. Lindberg .
» angående anslag till Lifbevärings-regementet .
>, angående 1857 års löneförhöjning för Statens
embets- och tjenstemän
» angående anslag till Stockholms befästning
» angående anslag eller lån för Christianstad i an
ledning
af kolerafarsotens härjande .
» angående lönevilkoren för Fuksgälds-kontorets
tjenstemannapersonal och vaktbetjemng
» angående bränvinsbränningsmedlens omedelbara
ingående till Riksgälds-kontoret
Voteringar, angående utgången af
Voxna eif och Ljusne eif, angående upprensningar af
Wåhlberg, G. D. af, angående pension till .....
Väg- och Vattenbyggnads-Styrelsen, angående aflöningen till
Väganläggningar, angående statsbidrag till .....
» angående återremiss härå samt förslag till voterings
propositioner
......
» angående återremiss å förslaget till voterings-propo
sitioner
..:•••
» angående utgången af voteringarne
» angående vilkor och stadgande i afseende på
Wärtan och Baggens/järden, angående en farled mellan
Yngar en, angående sänkning af .
Y.
Z.
229.
250
257.
265.
267.
268.
271.
289.
290.
113,172,216
258, 272—
277,285,298.
158: 52.
167: 27.
122 p.jg. 82.
158.
218.
249.
258.
159.
158: 28
158: 43.
Zander, Joh. Gabr., Kommissions-Iandtmätare, angående pension till
hans enka ........ 167: 92.
25
Utlåtandets Nummer
och Moment.
o
A.
Akerberg, J. E., Gravör, angående understöd för hans barn
Åkerjords dikning, angående understöd för
Amål, angående hamnanläggning vid
ilse häradsboer, angående utsyning för ...
Aterlemnande af motioner, angående ....
ö.
Öfverskotts- och Reserv-räntor till båtsmans-indelningen i Blekinge 59.
Öfver-Torneå och Pajala socknar, angående väg mellan . . . 158: 11.
Öhlbom, Kronofogde, angående hans uppbördsbalans . . . 36.
Oland, angående hamnbyggnad vid Färjestaden å . . . 158: 19.
Öresundska tullen, angående traktat om upphörande af . . . 48.
Öije Kapellag, angående statsbidrag för en väg-anläggning genom . 158: 9.
Rättelse.
I Stats-Utskottets Memorial M 281 sid. 45 rad. 3 — 4 står: utgifters bestridande;
egande läs: utgifters bestridande, samt till pensioneringens upprätthållande
under åren 1858, 1859 och 1860 ett nytt bidrag af 85,500 R:dr för hvartdera
af dessa år; egande — — —
167: io».
102.
158: 26.
47.
3, 4, 6,11-15.
Reg. öfver Stats-Utiks Utlåt, och Memor. 1856—1858.
STOCKHOLM,
Tryckt hos E. Westrell, 4858.
