# ID: svediakorp-gov2308
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 139,072
# sentences: 3,041
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIH A \ 6
TILI,
BåmOftB IRUB8»BQÅBIDBQ8
PROTOKOLL
VID
TiAjS?iims» l$fl&s«lageifi i
Arén 1M6, 1§S? och 1858.
FJER1IE SAMIiIi%GEM.
fst* Afdelningen:
Stats-Utskottets Memorial, Utlåtanden och Betankanden.
mmm m mm*
Stats-Utskottels Utlåtande N:o 445.
1
i\:« 145.
Ank. till Exp.-Utsk. den 15 Okl. 1857, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af vackt motion om ändring i 4773 års
skaltläggnings-method Jäv Wester- och Norrbottens län.
(I. A.)
Inom Preste-ståndet har Doktor N. Nordlander samt inom Bonde-ståndet Riksdags-
fullmäktigen J. E. Hulström från Norrbottens län, med hvilken sednare Joli. Westermark
från Westerbottens län instämt, med anledning af den hårda beskattning
nyhemman inom nämnde 2:ne län mäste vidkännas genom tillämpning af 12 § uti
den för dessa län gällande skattläggnings-melhod af den 23 Augusti 1773, som föreskrifter,
att när ett hemman eger 8 tunnlands utsäde och 50 till 60 parmar eller vinterlass
hö, jemte mulbete, skog och fiskevatten till husbehof, skall detsamma anses för
ett mantal, med beräkning af 20 daler silfvermynt på mantalet och i förhållande derefter
om räntan stiger högre eller mindre, uti väckta motioner föreslagit den förändring
i berörde §, att egorna och förmånerna för ett helt mantal mätte i stället få beräknas
till 60 å 80 daler.
I afseende härå har af molionärerne blifvit anfördt, hurusom, med beräkning af
vanliga afkastningen i goda år utaf hufvudsädet i orten, korn, till 4:de kornet och af
parmen hö lili 48 IM., enligt skaltläggnings-methoden skulle på ett belt mantal belöpa
32 tunnor korn och 2,880 IM. hö; att om denna ringa fodertillgång fördelades på stall
och ladugård, det visade sig, att då en häst, som måste utom vinterkörslor nyttjas för
jordens skötsel vår och höstetiden, vanligen behöfde underhållas med stallfodring åtminstone
från medlet af September lill medlet af Juni månad påföljande äret, alltså i
9 månader eller omkring 270 dygn, samt ko- och fårkreatur ifrån och med Oktober
till och med påföljande Maj månad eller minst 240 dygn, å ett hemman om 1 mantal
endast kunde utfodras:
2:ne hästar, som efter 2 L&f. per dygn, medtaga i hö 1,080 L£(.
10 kor, som hvardera utfodras med 160 Lit. hö och
64 L//. halm, således i hö  1,600.
6 får, hvilka hvardera minst behöfva 33 Lif., således
tillhopa 198.
Summa IM. 2,878.
Bih. till It. St. Prot. 4856 & 4857. 4 Sami. 4 Afd. 3 Band. 4 Haft. 1
2
Stats-Utskottels Utlåtande N:o 445.
att af åkergrödan, 32 tunnor, nätt och jemnt 11 personer kunde på mantalet underhållas
i anseende till det ringa bidrag, som till deras underhåll vore att från ladugården
påräkna; alt efter samma beskattningsgrunder erfordrades för ^ mantal åkerjord allenast
för ett tunnlands utsäde eller med 4§ vilkor Kongl. Maj:ls nådiga skrifvelse till
Kongl. Kammar kollegium af den 19 December 1829 bestämmer, 2:ne tunnland, hvaraf
det ena tunnlandet måste hållas i träde och det andra afkastade i bästa fåll 4 tunnor
korn, samt i afkastning af ängarne 7\ parman eller 360 \M. hö, deraf underhåll kunde
påräknas för ej stort mer än en person samt vinterföda med tillhjelp af halmfodret för
2:ne kor och ett fårkreatur; — alt då Kongl. Förordningen den 13 Juli 1853 tillåter att
hemman få utan föregången undersökning klvfvas till ^ mantal, men Kongl Förordningen
den 19 December 1827 stadgar, att för besutenhet å hemmansdel erfordras sådan
afkastning deraf i vanliga år, att åboen kan påräkna bergning och utgöra utskylderna,
hvartill ansetts oundgängligt sä goda egor af åker, äng och betesmark att, med begagnande
af tillgängliga odlings-lägenbeter, ett hushåll af 3 arbetsföra personer kan underhållas
samt en häst eller ett par oxar, 2 å 3 kor och 5 får eller getter kunna födas,
en samtida tillämpning af dessa författningar i Wester- och Norrbottens län ej kunde
ega rum, enär mantal, skattlagdt efter 1773 års skaltläggnings-melhod, ej gåfve den afkastning
1827 års Förordning bestämmer såsom vilkor för besutenhet; — samt att de
menliga följderna af nämnde method redan visat sig i flera hemmans iråkade ödesmål
och sannolikt skulle blifva ännu mera olycksbringande, sedan skogarne upphört att
lemna tillgång till bestridande af ett hemmans alla utskylder och åboens derå lefnadskostnader.
Detta ärende har Stats-Utskotlet, lili hvars utlåtande nämnde motioner blifvit
remitterade, i öfvervägande tagit; och anser Utskottet, på grund al hvad motionärerne
anfört, sig böra hemställa,
att Rikets Ständer må uti underdånig skrifvelse anhålla, alt Kongl.
Majit ville föranstalta om behörig undersökning i förevarande
ämne samt, om dervid skulle befinnas att egorna och förmånerna
för ett mantal i Wester- och Norrbottens län böra, med afseende
å de för dessa län egendomliga förhållanden och vid jemförelse
med skattläggnings-methoderna för andra Rikets län, upptagas
högre än 1773 års skaltläggnings-melhod nu bestämmer, uti
nådig proposition till Rikets Ständer föreslå den förändring i
nämnde method, som af omständigheterna kan finnas erforderlig.
Stockholm den 13 Oktober 1857.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 146.
3
X:o 146.
Ank. lill Exp.-Utsk. den 13 Okl. l«57, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss ä Dess och
Rikets Kammar-ko!legii berättelse, angående Kungsgårdars
och öfriga Kronolägenheter s förvaltning ifrån
Oktober månad 1853 till September 1856.
(I. A.)
Ifrån Kongl. Majit har Stats-Utskottet den 22 November sistlidet år fått emottaga
remiss af den berättelse, som, på grund af instruktionen den 16 Februari 1838, Kongl. Kammar-kollegium
afgilvit om kungsgårdars och öfriga kronolägenheters förvaltning, enligt särskilda
af Kongl. Kollegii 3:ne underlydande Provins-kontor länsvis uppgjorda specifika
förteckningar, utvisande de förändringar, hvilka sedan Oktober månad 1853 intill September
månad 1856 sig tilldragit så väl med under arrende upplåtna kungsgårdar,
krono-sälerier och andra kronolägenheter i Riket, som ock med de krono-fiskérier,
hvilka under samma tid blifvit för Kongl. Majlis och Kronans räkning utarrenderade.
Med anledning häraf får Stats-Utskottet meddela Rikets Höglofl. Ständer (ill kännedom
efterföljande tabeller med sammandrag af dessa uppgifter, upptagande för hvarje
län särskildt årliga arrendet tili Kongl. Majit och Kronan af berörda, under nämnda
tid genom kontrakt upplåtna, lägenheter, m. m.
4
Slats-Utskotlets Utlåtande N:o 14-6.
Sammandrag
öfver det årliga arrende-beloppet för de, sedan Oktober månad 1853 lill September
1856, utarrenderade Kungsgårdar och öfriga Kronolägenheter.
A) inom de på Kongl. Kammar-kollegii lista Provins-kontor indelade län:
Stockholms län, utom städja
för en gång 551 R:dr . .
Upsala län
Södermanlands län
Östergöthlands län, d:o d:o
6,436 R:dr
Westmanlands län . ....
Wermlands län
Gottlands län
Summa
Årligt Arrende.
Penningar.
Banko.
R:dr sk. r.
833
838
16
26
42
Spanmål.
Råg. | Korn.
T:r k:pr|T:r k:pr
81
37
56
275
422
■454T5
81
37
56
275
449jl5
Hafra
T:r k:pr
Hö.
L <tt.
18
24
18(24
2605
6200
8805
Slats-Ulskottels Utlåtande N; o 146.
5
B) inom de på Kongl. Kammar-kollegii 2:dra Provins-kontor indelade län:
Malmöhus län, utom städja för en gång 100
R.dr B:ko
Kalmar län
Hallands län
Blekinge län
o
Ärligt Arrende.
Penningar.
Banko.
R:dr sk. r.
Spanmål.
Råg o. Korn.
T:r k:pr
304
3,400
8
9
51
16
Jönköpings län <f:o d.-o 500 R:dr *)
Götheborgs och Bobus län
—
34
12
—
Sum ma
3,704
8
—
106
16
*) Härvid är antecknadt, att ”f. d. Häradshöfdinge-bostället Repperda Drakegården
i Alsheda socken, till underdånig följd af Kongl. Brefvet den 27 April 1854,
blifvit utbytt emot indragna och tillförene förarrenderade Pukslagare-boställel vid
Smålands Husar-regemente Hvetlanda Thomasgård om 1 mantal, i Hvetlanda
socken och Ostra härad af Jönköpings län.”
C) inom de på Kongl. Kammar-kollegii 3:dje Provins-kontor indelade län:
Elfsborgs län .
Skaraborgs län *)
Summa
*) Vid Lundby Härndshiifähige-boställe i Lundby socken af Walla härad och
Skaraborgs län om | mantal, med 77 tunnor spanmåls arrende, ifrån midfastan
1856 till 1886, är antecknadt, alt ”Arrendet utgår till Indelningshafvaren.
”
Ärligt Arrende.
Städja.
Span-
mål.
Kontant
Penningar.
Banko.
Banko.
T:r k: pr
R:dr sk. r.
26
13
—
308
11
210
16
—
—
—
334
24| 210
16
6
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 14-6.
Sammandrag
öfver årliga arrende-beloppet för de, inom nedannämnde län belägna, sedan
September månad 4853 lill September 4856 utarrenderade Krono-fiskar ier.
Ärligt Arrende
•
Wester-Norrlands län
Jemtlands län
Westerbottens län
Penningar.
Banko.
B:dr sk. r.
Salt Lax.
T:r L0f <tt.
Torr Fisk.
L<%. tf,
1
15
15
4
6
10
2
4
Summa
1
30
10
10
2
4
Stockholm den 13 Oktober 1857.
Siats-Utskottets Utlåtande N;o 447.
7
]¥io 14L7.
Ank. till Exp.-Utsk. den 13 Okt. 48S7, kl. 3 e. rn.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Remiss å Dess och
Rikets Kammar-Kollegii berättelse om Sala Si/fververks
Räii te-er s ä tilling s-fond Jör redogörelseliden ifrån den
4 November 4852 lill s. d. 4854.
(I. A.)
Genom Nådig remiss den 30 Oktober sistlidet år har Kongl. Maj:t till Stats-Utskoltet
behagat öfverlemna Kongl. Kammar-kollegii, enligt föreskriften i Kongl. Brefvet
den 31 Oktober 1829, under den 10 September 1850 afgilna, fortgående berättelse,
angående Sata Si/fververks Ränte-ersät!vings-fond för redogörelseliden ifrån och med
den lista November 1852 till samma dag år 1854. Af denna berättelse, jemförd med
de i Sala Bergslags hufvud-kontor upprättade och i bestyrkta afskrifter till Kongl.
Kammar-kollegium inkomna redogörelserna öfver denna fond för berörde tid inhemtas,
att förhållandet med densammas lillvext och förvaltning under de ifrågavarande begge
åren varit följande:
l:o. För året ifrån den 1 November 1852 till s. d. 1853:
A) Ingående behållning, (jemlikt Slals-Utskottets Utlåtande N:o 166 vid 1854
års Biksdag), bestående af
a) hos Sala Bergslag innestående ä 5. X
ränta ,.
b) d:o d:o utan ränta
c) Ullånt, till Smålands och Hallands Hy^
polheks förening
med utestående ränta derå . .
d) d:o tili enskilda personer, i kapital
med utestående räntor derå . .
26,676: 15. 8.
■1,406: 21. 11. 28,082: 37.
7.
11,000:
216: 45. 4.
15,406: 32. —
347.  26,970: 29. 4.
S;r 55,053: 18. 11.
Stats-Utskollets Utlåtande N:o 147.
Transport 55,053: 18. 11.
B) Under räkenskaps-året influtna räntor:
a) å ullånta kapital . . . 1,407: 20. 8.
b) af Sala Bergslag å innestående
medel, inberäknad
nedan påförda silfver-afsättriing
för år 1852, ej
upptagen i redogörelsen
lör samma år, men löpande
med ränta ifrån den
20 December 1852 . . 1,362: 11. 2. 2,769: 31. 10.
C) Silfver-a)sättning en lill fonden för 1852,
dä siifverlillverkningen var 3,399 lödiga
marker 1 lod £ gran fint silfver, utgjorde
481 R:dr silfver-specie, räntebärande
ifrån den 20 December s. ä. motsvarande,
efter förvandling i Banko-sedlar, 1,282: 32. — 4,052: 15. 10.
Summa Debet: den 1 November 1853 B:dr Banko 59,105: 34. 9.
Elter deraf afförd annons-kostnad
1: 36. —
återstod den 1 November 1853, såsom Utgående behållning:
a) Inneslående i Bergslagets kassa å 5 %
ränta  26,785: 31. 8.
b) d:o d:o deponerade utan runia 5,387: 41. 1.
c) Ut/ånt till Smålands och Hallands Hv
polheks-förening
5,000: — —
d) d:o till enskilda personer  21,480: — —
e) Utestående intressen å de utlånta medlen 450: 22. — 59.103: 46. 9.
Summa Kredit: den 1 November 1853 R:dr Banko 59,105: 34. 9.
Fondens tillökning pä ett år till samma dag var således  4,050: 27. 10.
2:o. För året ifrån den 1 November 1853 till s. d. år 1854:
A) Ingående behållning enligt redovisningen här ofvan . . . 59,103: 46. 9.
B) Influtna räntor, enligt specifikation,
a) af Bergslaget  1,362: 9. 7.
b) af enskilda  1,407: 37. — 2,769: 46. 7.
C) Silfver-afsältning till fonden för år 1853, rän
tebärande
ifrån den 14 Decembers, å., dåsilfvertillverkningen
var 3,905 lödiga marker och 2 lod
£ gran fint silfver, utgjorde 703 B:dr silfver-specie
motsvarande, efter förvandling i Banko-sedlar 1,874: 32. — 4,644; 30. 7.
Summa Debet: den 1 November 1854 B:dr B:ko 63,748: 29. 4.
Slats-Ufskottets Utlåtande N:o 147.
9
Efter derifrån afförd annons-kostnad .1: 12. —
återstod den 1 November 1854, såsom utgående behållning:
a) lnnest&ende i Bergslagets kassa å 5 % ränta 29,785: 31. 8.
b) d:o d:o deponerade utan ränta 7,149: 45. —
c) Utlånt till särskilda personer ..... 26,296: 32. —
d) Utestående Intressen ä de utlånta medlen 515: 4. 8. 63 747: 17. 4.
Summa Kredit: den 1 November 1854 R:dr Banko 63,748: 29. X.
Fondens tillökning på ett år till samma dag var således  4,643: 18. 7.
Med bifall till Stats-Utskottets hemställan, i dess Utlåtande N:o 166 vid 1854
års riksdag, i anledning af då gjorda anmärkningar emot förvaltningen af denna Ränte-ersättnings-fond,
hade Bikets Ständer, i underdånig skrifvelse den 21 Jtili samma år,
(Bihanget till Riks-ståndens Prot. 10:de Sand. 1 Aid. N:o 83) hos Kongl. Maj-.t, rörande
fondens betryggande emot ränteförluster på de icke sällan alltför stora poster,
hvilka kontant innestodo, såsom blott ”deponerade i Bergslagets kassa ulan ränla“,
och till rättelses vinnande i detta afseende, gjort särskild underdånig framställning.
Till följd häraf, och sedan vederbörande deröfver hörde blifvit samt Kongl. Bergskollegium
i särskild underdånig skrifvelse sig utlåtit, bade Kongl. Maj:t i nådigt bref
till Dess Kammar- och Bergs-kollegier, under den 11 Maj 1855, förklarat, att de af
Rikets Ständer gjorda anmärkningarne, rörande Sala Silfververks ränle-ersättnings-fonds
förvaltning och räkenskaper, icke för dåvarande föranledde annan åtgärd, lin att Grufve-Rätlen
skulle af Kongl. Bergs-kollegium förständigas, att, så snart kassa-behållningen
uppgår till Ett Tusen R:dr eller derutöfver, och tillfälle saknades, att fondens medel
pä hittills föreskrifvet sätt utlåna, derom hos Kongl. Bergs-kollegium göra anmälan
; äfvensom Kongl. Maj:t i nåder bemyndigat sistnämnda Kongl. Kollegium, atti
dylikt fall förordna om medlens användande till uppköp af obligationer, som löpte med
ränta ä fyra procent eller derutöfver och vore ulgifna antingen af Rikets Ständers
Riksgälds-kontor eller af sådan Hypotheks-förening, hvars låne-reglemente blifvit af
Kongl. Majit stadfästadt.
Ehuru således den stora kontanta summan af 5,387 ända till 7,149 R:dr B:ko,
som, på sätt de här ofvan meddelade och af Utskottet nu granskade räkenskaperna
öfver Ränte-ersättnings-fonden för åren 1853 och 1854 utvisa, funnos den 1 November
årligen hos Bergslaget innestående såsom blott ”deponerade ulan ränta”, icke
heller nu kan undgå skälig uppmärksamhet, helst ett så stort belopp åtminstone icke
kan antagas halva tillkommit endast genom då nyss förut influtna räntor ä utlånta kapital,
enär alla dessa räntor, äfven om de pä en gång skulle hafva ingått, dock enligt
räkenskaperne icke utgjort mer än omkring 3,000 R:dr B:ko hvardera året; likväl,
och alldenstund Kongl. Maj:ts ofvan åberopade Nådiga föreskrift i Brefvet lill Kongl.
Kammar- och Bergs-kollegierna, rörande kassa-behållningarnes fruktbargörande genom utlåning
emot ränta eller uppköp af räntebärande papper, efter förutgången anmälan derom
bos Kongl. Bergs-kollegium, är till vederbörande i nåder afgifven den 11 Maj
1855, och således ännu den 15:de i samma månad och år, dä den sista eller 1854
års räkenskap öfver Ränte-ersättnings-fonden är i Bergslagets hufvud-kontor upprättad,
icke kunde vara till Bergslagets kännedom, för underdånig efterrättelse, af Kongl. Bergskollegium
på nådig befallning meddelad; alltså torde detta under åren 1853 och 1854
Bih. till B. St. Prot. 1856 & 1857. 4 Saini. 1 Afd. 5 Band. 1 Haft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14-7.
för fonden menligt fortfarande förhållande af obehöriga ränteförluster för närvarande
icke böra lill någon åtgärd å Rikets Ständers sida föranleda, helst det lärer vara att
förvänta, det alla dylika, vid flera föregående Riksdagar återkommande, anmärkningsanledningar
emot Ränte-ersätlnings-fondens förvaltning hädanefter, sedan Kongl. Maj:ts
högstberörda nådiga Bref af den 11 Maj 1855 numera är Bergslaget till noggrann efterlefnad
delgifvet, skola alldeles uteblifva. Med blott denna anmälan om förhållandet
under åren 1853 och 1854, samt med den anmärkningsvärda upplysning derjemte, att
dessa redogörelser, — till hvilka dessutom nödiga verifikationer olver silfverafsätlningsbeloppets
beräknande efter uppvägningarne i Kongl. Myntet al 1853 års silf ver-remisser
dit ifrån Sala icke varit, såsom dock vederbordt, 1854 års räkenskap ifrån Bergslags
hufvud-konloret bifogade, utan måst med omgång och dröjsmål af Siats-Utskottet
i Kongl. Kammar-rätten ur Kongl. Myntverkets räkenskaper uppsökas, numera, oaktadt
de nådiga föreskrifterna i Kongl. Brefvet den 31 Oktober 1829 och i nådiga Reglementet
den 14 Maj 1831 för denna Ränte-ersättnings-fondens förvaltning, vård och
kontroll, enligt Slats-Utskotlet meddelad uppgift, icke lära undergå behörig revision till
siffran i Kongl. Bergs-kollegium, om den, utan erforderliga verifikationer, ens i Kongl.
Kammar-kollegium kunnat med tillräcklig noggrannhet verkställas, får Stats-Utskottet
tillkännagifva,
att dessa, i Utskottet noga granskade, räkenskaper i öfrigt befunnits
utan anmärkning.
Upplysningsvis torde ock här böra särskildt omförmälas, att, —- i anledning af
en vid sista riksdag gjord anmärkning dervid, att 1852 års si/fver-afsåtining till londén
icke blifvit i samma års, af Stats-Utskottet år 1854 granskade, räkning, såsom alla år
tillförene, den 31 Oktober fonden pälörd, — ifrågavarande 1852 års siifver-alsätlning dock
nu befunnits vara riktigt upptagen i 1853 års redovisning, såsom ofvan inbemtas, så
att ett föregående års silfver-afsätlning numera alltid skall finnas upptagen i det följande
årets redovisning, samt att Bergslaget, jemlikt 3 § i Kongl. Reglementet den 14
Maj 1831, likaledes å samma silfver-alsältning för 1852 påfört sig ränta lill fonden
ifrån den 20 December sistberörde år.
Stockholm den 13 Oktober 1857.
STOCKHOLM, tryckt bos Isaac Marcus, 1857.
Stats-Utskotlets Utlåtande. N:o 448.
1
\:o 14®.
Ank. lill Exp.-Ulsk. den ."o Okl. I8S7, kl. 9 f. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-stalens
Åttonde Hufvud-lilel.
(U. A.)
Under Altonde Hufvud-tileln, som innefattar anslagen till Eclclesiastik-departementet,
uppfördes vid sisllidne riksdag kontanta penningar 582,255 R:dr 43 sk., indelta
räntor till ett beräknadt värde af 152,044 R:dr 15 sk. samt 81,067 tunnor 31
kappar indeld och 3,971 tunnor 16 kappar oindeld spanmål, utgörande, efter 6 R:dr
32 sk. tunnan, 570,929 R:dr 38 sk., eller tillsammans 1,305,830 R:dr B:ko, motsvarande
1,958,745 R:dr R:mt.
Såsom uti Utskottets förut afgifna Utlåtanden angående regleringen af utgifterna
under Riks-statens 2, 3, 4, 5, 6 och 7 Hufvud-tillar egt rum, får Utskottet äfven här,
beträffande de löne-förhöjningar och nya löne-anslag, hvilka komma att af Utskottet å
8.de Ilufvud-titeln tillstyrkas, åberopa sin i Utlåtandet N:o 41 gjorda, af Rikets Ständer
gillade, hemställan i afseende å tiden för beloppens utgående, äfvensom de beslut
Rikets Ständer, i anledning af nyssnämnda Utlåtande, dels redan fattat, dels komma alt
lätta rörande der föreslagna vilkor för löne-förhöjningarncs åtnjutande; härvid dock undantagande
lönings-staterne för elementar-läroverken, hvilka Utskottet, såsom längre
fram i detta Utlåtande förmäles, ansett nu böra definitivt bestämmas.
Do förändringar, som i afseende å förevarande Hufvud-tilel ifrågakommit, omIÖrmälas
här nedan i den ordning, hvaruti anslagen i Riks-staten äro uppförde.
Departements- Chefen.
l:o. Uti Dess Nådiga Proposition om Stats-verkets tillstånd och behof är af
Kongl. Maj:t begärdt, att nuvarande aflöning för Departementets Chef, 10,500 R:dr,
måtte med 4,500 R.dr förhöjas till 15,000 R:dr.
Bih. till 11. St. Prol. 4856 & 4857. 4 Samt. 4 Afd. 3 Band. 2 Höft. 1
2
Stats-Utskottels Utlåtande N:o 448.
Lika med hvad Utskottet i Utlåtandena N:ris 71, 72, 122 och 136 hemställt i
fråga om aflöningen åt Cheferne för Landt- och Sjöförsvars- samt Civil- och Finansdepartementen,
tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer, såsom tillökning i Chefens för Ecklesiastikdepartementet
aflöning, må bevilja det af Kongl. Majit föreslagna
belopp, 4,500 R:dr R:mt.
2:o. 1 sammanhang härmed får Utskottet till besvarande upptaga den framställning,
som uti väckt, af Utskottet uti första punkten af dess Utlåtande N:o 136 omför
mäld,
motion blifvit gjord af Herr Cederschiöld, G., derom, ali, i anseende till en till
ämnad,
af behofvet påkallad, förändrad reglering af embetslokalerne i det s. k. kanslihuset,
hvarigenom Chefen för Ecklesiastik-departementet skulle blifva nödsakad lemna
sin der innehalVande boställsvåning, Rikets Ständer mätte tillägga bemälde Departementschef
hyresersältning till belopp af 2,000 R:dr R:mt årligen.
Utskottet, som uti förenämuda Utlåtande ansett sig icke kunna tillstyrka beviljande
af jfrågaställd dylik ersättning åt Chefen för Finans-departementet, i anseende
dertill, att Kongl. Majit icke till Rikets Ständer aflålil Nådigt förslag i ämnet, har på
samma grund funnit sig böra äfven
afstyrka Rikets Ständers bifall å förevarande framställning.
D ep ar levien tets Expedition.
3:o. Under åberopande af det Kongl. Majits Nådiga Proposition åtföljande protokoll
öfver Ecklesiastik-ärenden af den l4 Oktober nästlidne år (bilagan Nio 7), har
Kongl. Majit äskat nya löner för en Expeditions-sekreterare, en Kanslist och en Vaktmästare
i Departementets Expedition jemte förhöjning af lönerne för samtlige Tjenstemännen
och Vaktmästaren derstädes till ett sammanlagdt belopp af 21,363 R:dr.
I afseende å behofvet af tillökning i antalet af Expeditionens personal, inhemtas
af nämnda Statsråds-protokoll, att Kongl. Majit, vid pröfningen och stadfästandet
af stadga för Rikets elementar-läroverk, funnit nödigt, att, till Departements-chefens
biträde vid de allmänna uppfostran och undervisningen rörande ärenden, som tillhöra
Ecklesiastik-departementet, äfvensom för tillsynen öfver alla derunder lydande läro-anstalter,
en Expeditions-sekreterare inom Departementets Expedition anställdes, hvilkens
åligganden i allmänhet skulle blifva: att uti de till Departementet inkommande mål,
som röra allmänna uppfostran och undervisningen samt dertill hörande läro-anslalter,
besörja den utredning, som erfordras för deras föredragning inför Kongl. Majit samt
ansvara för beslutens uppsättning och expedierande: att tillse det inom Expeditionen
förås de statistiska och andra anteckningar, som för noggrannare kännedom om undervisninge-os
och läroverkens tillstånd äro nödige: att med sorgfällig uppmärksamhet följa
alla frågor, som röra allmänna uppfostran och undervisningen eller dermed ega sammanhang,
samt för Departements-chefen föreslå de åtgärder, som i dessa aiseenden anses
behöfliga och gagneliga: att utarbeta de förslag och utlåtanden i dithörande ämnen,
hvarom han af Departements-chefen erhåller uppdrag, samt att, efter befallning af Departements-chefen,
verkställa inspektionsresor till läroverken för att om deras tillstånd
och der följde undervisnings-methoder m. m. afgifva redogörelse; — hvarförutan det
ansetts angeläget, dels att till denne embetsmans biträde en Kanslist anställdes, hvilken
kunde odeladt egna sin tid och sin uppmärksamhet åt de ärenden, sorn inom ifrågavarande
afdelning af Departementet förekomma, särdeles i afseende å de statistiska anteckningarne
och vid de tillfällen, dä Expeditions-sekreteraren är på inspektionsresor
Stats-Uts kottets Utlåtande N.-o 148.
3
frånvarande, dels att, då endast 1 ordinarie Vaktmästare vore vid Expeditionen anställd,
men minst 2 behöfdes för den dagliga uppvaktningen i embetsrummen och budskickningar
i Expeditionens ärenden, lön för ytterligare en Vaktmästare anvisades.
Ifrågakomna nya embete är utan tvifvel behöflig! ej mindre för beredande af
erforderligt biträde ål Deparlements-chefen vid utredande af ofvannämnda slags ärenden,
än ock för vinnande af nödig enhet samt tillsyn och kontroll i denna vigtiga förvaltningsgren.
Äfven måste medgifvas, att de mångfaldiga och vidt omfattande göromål,
som skulle komma att tillhöra bemälde embetsman, svårligen kunna af denne skötas
utan tillgängligt tjenstebiträde, och jemväl torde en ytterligare Vaktmästare för
uppassningen inom Expeditionen vara af nöden.
Beträffande aflöningen har Kongl. Maj:t för nämnde embetsman å den föreslagna
staten (intagen på sidan 9 i ofvannämnde Slatsråds-protokoll) uppfört en lön
af 5,000 R:dr eller 500 R:dr mer, än som för nuvarande Expeditions-sekrcterare är
äskadl. Då emellertid, enligt Utskottets förut yttrade mening, aflöningen för Expcdilions-sekreterarne
bör bestämmas till 4,000 R:dr, i stället för 4,500 R:dr, som Kongl.
Maj:t föreslagit, anser Utskottet aflöningen äfven för nu ifrågavarande embetsman lämpligen
kunna i samma förhållande nedsättas och fastställas till 4,500 R:dr; och som
Utskottet derjemte funnit den för bans tjenstebiträde uppförda lön af 2,000 R:dr, i likhet
med hvad Utskottet för kanslist-beställningar i de öfriga Afdelningarne af Kongl.
Maj:ts Kansli föreslagit, böra inskränkas till 1,800 R:dr, att ställas till Kongl. Maj:ts
Nådiga disposition för ändamålet, men emot den nya vaktmästare-lönen å 500 R:dr
icke nall något alt erinra, får Utskottet hemställa,
att Rikets Ständer på Expeditionens stat låta uppföra följande belopp,
nemligen till Chefen för den af Kongl. Maj:t föreslagna nya
Afdelning inom Expeditionen, 4,500 R:dr, till tjenstebiträde ål
denne embetsman 1,800 R:dr, alt af Kongl. Maj:t för ändamålet
disponeras, samt för en ny vaktmästare-beställning 500 R:dr, eller
tillsammans 6,800 R:dr R:mt.
Hvad den framlagda aflönings-stalen i öfrigt angår, har Utskottet funnit densamma
uppgjord efter enahanda grunder, som blifvit följda vid upprättandet af staterne
för de öfriga Stats-departementens Kansli-expeditioner; och som vid densammas granskning
andra anmärkningar ej förekommit än de, hvilka emot nyssnämnde stater blifvit
af Utskottet framställde, får Utskottet, i öfverensstämmelse dermed, endast föreslå,
dels att den för Expeditions-sekreterarne äskade aflöniug af
4,500 R:dr må bestämmas till 4,000 R:dr för hvardera, dels alt
tillökningen för Expeditionens Kanslister och Kopister, med nedsättning
af den för de förre ifrågasatta aflöning af 2,000 R:dr
till 1,800 R:dr, ställes med den belöpande summan 2,257 R:dr
50 öre, allt Riksmynt, till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition, för
befrämjande af göromålens gång inom dessa tjenstegrader.
Med iakttagande af här ofvan nödige ansedde jemkningar i den föreslagna staten,
bli Iver, enligt bifogade tabell N.o 1, den erforderliga anslags-förhöjningen 19,263
R:dr, hvarföre Utskottet, under åberopande i öfrigt af hvad uti dess Utlåtande
N:o 71, punkten 2, är anfördt, angående ifrågasatt förändrad arbetsordning inom de
särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ls Kansli, hemställer,
alt anslagssumman för Departementets Expedition måtte ökas med
sagde belopp. 19,263 R:dr R:mt, att utgå i enlighet med Utskottets
i tabellen intagna förslag.
4
Stats-UtskoHets Utlåtande N:o 148.
Riks-Arkivet.
4:o. Uti det för Riks-Arkivet nu utgående anslag är förhöjning af Kongl. Majit
begärd med 8,875 R:dr, till förbättrande af lönerne för tjenslemännen oell vaktbetjeningen
derstädes.
Enligt hvad Slatsråds-protokollet innehåller, hafva, vid upprättandet af aflöningsstaten
för detta verk, såsom utgörande en afdelning af Kongl. Majlis kansli, enahanda
grunder blifvit följde, som för tjenslemännen r Departementets Expedition tillämpats,
så att, med undantag blott för Riks-arkivarien, hvilken ansetts böra erhålla något högre
aflöning, än den motsvarande Expeditions-sekrelerare-graden, de öfrige tjenslemännen
blifvit föreslagna till lika lön, Aktuarierne med Protokolls-sekreterare, Förste Amanuenserne
med Kanslister och andre Amanuensen med Kopister.
Nämnde aflöningsstat, hvilken förekommer å 9 sidan i Slatsråds-protokollet, är
genomgången af Utskottet, som funnit densamma i följande två fall påkalla förändring.
a) Riks-arkivariens lön, som för närvarande utgör 2,880 R:dr, är föreslagen att
höjas till 5,000 R:dr. Emot denna förhöjning har Utskottet väl icke funnit något alt
erinra, men i betraktande deraf, alt nuvarande Riks-arkivarien, jemlikt Rikets Ständers
beslut och Kongl. Brefvet den 3 November 1848, åtnjuter, jemte sin lön, en personel
löne-tillökning från allmänna Indragnings-slaten af 700 R:dr Banko, eller 1,050 R:dr
R int årligen, med pensiöns-rätt tillika å delta belopp, anser sig Utskottet på det sätt
böra tillstyrka den äskade förhöjningen,
att aflöningen för Riks-arkivarien i staten uppföres med den föreslagna
summan, 5,000 R:dr Runt, men att för nuvarande innehafvare!)
af denna beställning afdrag sker med det belopp af
1,050 R:dr, som han från allmänna Indragnings-staten uppbär, så
att aflöningen för honom på Riks-Arkivets stat kommer att utgå
med 3,950 R:dr nämnde mynt.
b) De vid Riks-Arkivet anställde två Förste Amanuenser, hvilka nu uppbära i
lön 900 R:dr hvardera, skulle, enligt den föreslagna staten, erhålla lönen förhöjd till
2,000 R:dr. Enär Kongl. Majit antagit att dessa tjenstemän böra undfå lika lön med
Kanslister i Stats-departementen, men Utskottet föreslagit de sednares aflöning till 1,800
R:dr, anser sig Utskottet, i enlighet härmed, böra föreslå,
att, till fyllnad i detta belopp, löne-förhöjningen för ifrågavarande
två tjenstemän må bestämmas till 900 Ridr R:mt för hvardera.
Tillökningen för den öfriga personalen tillstyrker Utskottet
till utgående med de i staten utförda belopp.
Och då, efter Utskottets förslag, den behölliga förhöjningen af nuvarande anslagssumma
för Riks-Arkivet skulle, på sätt bifogade tabell N:o 2 närmare visar, utgöra
8,475 R:dr, hemställer alltså Utskottet,
att denna anslags-tillökning, 8,475 Ridr R:mt, må af Rikets Ständer
anvisas, att utgå såsom Utskottet föreslagit.
Stats-UlshoUets Utlåtande N:o II8.
5
Kongl. Billiot heket.
5:o. Till löne-förbättringar för tjenstemänuen och vaktbefjeningen vid Kongl.
Bibliotheket har Kongl. Maj:t äskat en summa af 4,802 R:dr 50 öro.
För nämnde tjenstemän, hvilka tillhöra Kongl. Maj:ts Kansli, äro i den uppgjorda
staten (se sidan 10 i Slatsråds-prolokollel) enahanda löner utförde, som för
Kansliets öfrige tjenstemän i motsvarande grader ifrågakomma, endast med de undantag,
all Kongl. Bibliothekarien, såsom närmast jemförlig med Riks-arkivarien, blifvit föreslagen
lill lika lön med denne, samt att lönen för Andre Amanuensen, nu uppgående
till nära lika belopp med Kanslisl-iön, ansetts kunna bestämmas til! 1,500 R:dr, eller
något lägre än den för Kanslisterne föreslagne.
1 sammanhang härmed får Utskottet anmäla tvenne från Ridderskapet och Adeln
samt Oreste-sländet till Utskottet remitterade motioner af Friherre Cederström, /?., och
Komminister Heckman. Den förre motionären har påkallat Rikets Ständers uppmärksamhet
å det förhållande, att Kongl. Bibliotheket för närvarande ej eger större tjenstemanna-personal
än år 1808, då boknummern likväl utgjorde blott omkring 40,000, eller
ungefär j af hvad den nu är, samt att arbetet derstädes hittills icke kunnat uppehållas
ulan det verksammaste biträde af 2 yngre tjenstemän utöfver löne-staten, hvilka
först pä sednare åren varit hugnade med en af stafs-medlen utgående gratifikation,
motsvarande halfva vaktmästare-lönen vid samma verk; och är af motionären nu föreslaget,
att en ny amanuens-beställning skulle i staten uppföras med enahanda Iöneviikor,
som för Andre Amanuensen blifvit ifrågasatt, eller 1,500 R:dr, samt all någon lämplig
summa, t. ex. 1,000 R:dr, måtte anvisas till arfvoden för vedergällande af tillfälliga
arbeten i Bibliothekets tjenst. Den andre motionären, eller Komminister Beekman,
uti hvilkens motion Professor Lindgren och Kontrakts-prosten Tegnér instämt,
har, under åberopande af enahanda förhållanden, som den förre motionären anfört, föreslagit,
alt för Kongl. Bibliotheket, såsom till göromålens håde beskaffenhet och mängd
jemförligt med Kongl. Riks-arkivet, lika antal löner och lika lönebelopp, som Kongl,
Maj:t begärt för del sednare verket, måtte i staten uppföras, eller åtminstone att staten
ökades med ytterligare en amanuens-lön af 1,000 R:dr, samt att ett årligt anslag
till samma belopp beviljades, att användas till arfvoden åt skicklige extra ordinarie
tjenstemän.
Sedan Kongl. Bibliotheket dels i följd af tid efter annan erhållna tillökningar i
dess maleriel-anslag, hvilket år 1808, då boksamlingen utgjorde icke fullt 40,000 band,
uppgick till 1,000 R:dr B:ko, men för närvarande "utgår med 8,000 R:dr samma mynt,
dels genom i sednare tider erhållnc betydliga donationer vunnit en hastig och ansenlig
tillvext, sä att Bibliotheket numera- räknar omkring 120,000 tryckta band utom åtskilliga
dyrbara gravyr- och handskrift-samlingar, så har ock genom denna Bibliothekets
utvidgning och ett flitigare begagnande af der befintliga samlingar Ijcnstemännens göromål
onekligen betydligt ökats och behofvet af ytterligare biträde för samlingarnes ordnande
och vård gjort sig gällande. Och då det är af stor vigt, att Bibliothckerne,
dessa för bildningens spridande nyttiga och verksamma medel, så ordnas, att de blifva
lätt begagnelige, hvilket måste inträffa i samma mån, sorn de äro väl ordnade, kan
Utskottet, under erkännande således af både angelägenheten och vigten utaf ökadt tjenstebiträde
vid Kongl. Bibliotheket, ej annat än understödja den gjorda framställningen
att en ytterligare Amanuens med aflöning ä Bibliothekets stat uppföres, äfvensom Utskottet
anser af behofvet påkalladt att ett särskildt anslag beviljas alt användas till upp
-
6
Slals-Utskottels Utlåtande N:o 168.
muntran åt unge och skicklige män, hvilka vilja egna sig åt Bibliothekets tjenst. Hvad
beloppen angår, tror äfven Utskottet, att dessa lämpligen kunna bestämmas till 1,500
R:dr lör den nya Amanuensen och lill 1,000 R:dr för extra biträde. Utskottet hemställer
derföre,
att sagde belopp må för de uppgifne ändamålen å Kongl. Bibliothekets
stat uppföras.
Beträffande den för Bibliothekets nuvarande personal föreslagna aflöning, har
annan erinran dervid hos Utskottet ej förekommit, än att Utskottet ansett:
a) att beloppet för Kongl. Bibliothekarien, som nu utgör 2,823 R:dr, men
blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget att höjas till 5,000 R:dr, skäligen kan bestämmas
något lägre eller lill 4,500 R:dr;
b) att, beträffande v. Bibliothekarien, hvilken för närvarande åtnjuter en lön af
1,800 R:dr, den föreslagna nya aflöningen af 3,500 R:dr äfven tål någon nedsättning
och lämpligen kan fastställas till 3,000 R:dr;
c) att de å staten uppförde Förste och Andre Amanuenser, hvilkas löner, enligt
Kongl. Maj:ts förslag, skulle ökas för den förre från 1,570 R:dr 50 öre till 2,000 R;dr
och lör den sednare från 1,237 R:dr 50 öre till 1,500 R:dr, böra, enär de ega alldeles
enahanda tjenstgöring, erhålla lika lön och, under samma benämning af Förste
Amanuenser, i staten uppföras till det belopp, som för Förste Amanuenser i Riks-ar
kivet
är af Utskottet föreslaget, eller 1,800 R:dr för hvardera.
Då, enligt åtföljande tabell N:o 3, den, elter Utskottets förslag, erforderliga
anslagstillökning uppgår (ill 6,402 R:dr 50 öre, hemställer Utskottet,
att nuvarande anslagssumma för Kongl. Biblioteket må med
sagde belopp, 6,402 R:dr 50 öre R:mt, förhöjas, att utgå på sätt
Utskottet (öreslagit.
Clereci-Stalen.
(Tab. N;o 4.)
6:o Under denna titel har Kongl. Maj:t i Sin Nådiga Proposition först gjort
framställning om anslag till vin- och byggnads-säd för Hotagens kapellförsamling i Jemtland;
men då sådana frågor tillhöra titeln: Kyrkors underhåll, hvilken, efter ordningen
i Riks-staten, längre fram i detta Utlåtande förekommer, skall Utskottet der öfver förevarande
fråga meddela yttrande.
7:o Med afseende å behofvet af .'en förbättrad själavård inom Tyngsjö till
Malungs pastorat i Dalarne hörande kapellag, har Kongl. Maj.t funnit en särskild
predikant der böra anställas och föreslagit, att, såsom bidrag till dennes aflöning intill
dess kapellboerne blifva i tillfälle att sjelfve densamma bekosta, ett årligt belopp af
600 R:dr måtte anvisas; hvarjemte Kongl. Maj:t äskat, att, för inköp af boställe åt
denne predikant, Rikets Ständer ville anslå ett belopp för en gång af 4,500 R:dr.
Af det vid den Nådiga Propositionen fogade protokoll öfver Ecklesiastik-ärenden
af den 30 Augusti nästlidet år inhemtas, bland annat, att afståndet för kapellboerne
lill moderkyrkan är från 4|- lill öfver 5j mil och att pastoratets 2 ordinarie prester,
nemligen pastor och en komminister, begge bosatte i Öfver-Malung, endast tre gånger
om året kunna hålla gudstjenst i Tyngsjö kapell, helst de dessutom tjenstgöra i
pastoratets öfrige frenne kyrkor; att Tyngsjö kapellag, bestående af 37 mycket små
hemmanslägenheter, torp och nybyggen med 489 invånare, i aflöning åt den föreslagne
Sta Is- UIsko Hels Utlåtande N:o '148.
7
predikanlen erbjudit sig årligen utgöra 161 R:dr, hvartill komme hälften af kyrkoherdens
och komministerns inkomster från kapellaget, eller 105 R:dr 32 sk., allt Ranko,
hvilket belopp bemålde prestman förklarat sig vilja afstå, emot det att kapell-predikanten,
utom de denna tjenst vanligen åtföljande göromål, bestrede deras predikotur, då
de voro förhindrade att i Tyngsjö sig infinna, nattvardsbarnens undervisning samt uppsigten
å barna-undervisningen i kapellaget; att då delta löne-anslag, tillsammans utgörande
266 R:dr 32 sk. B:ko, vore alldeles otillräckligt för predikantens nödtorftiga
bergning och icke kunde af kapellboerne, såsom bestående af fattige nybyggare, höjas,
en årlig tillökning deruti af Stats-medel ansetts erforderlig jemte ett Stats-anslag för en
gång till anskaffande af boställe, hvartill en lägenhet af 2 å 3 tunnors årligt utsäde
med behöflig äng, mulbete och skog icke kunde erhållas för mindre än 2 å 3,000 R:dr
Banko, samt att Konsistorium i Westerås Stift understödt framställningen om en kapell-predikants
anställande i Tyngsjö och, med vitsordande af kapellboernes oförmåga
att med högre belopp, än de erbjudit, aflöna en sådan predikant eller att bekosta erforderligt
boställe ät honom, helst kapellaget vöre nödsakadt alt ombygga sitt kapell
och anskaffa ny begrafningsplats, i underdånighet hemställt, att, med afseende å dyrheten
att lefva på ifrågavarande afskiljda ort och emedan behofvet fordrade att en
något äldre och erfaren prestman der anställdes, Kongl. Maj:t måtte hos Rikets Ständer
äska beviljande dels af 3,000 R:dr B:ko till inköp af boställe åt nämnde predikant,
och dels af 400 R:dr samma mynt årligen såsom bidrag till hans aflöning, eller samma
anslag, som nu blifvit at Kongl. Maj:t begärde.
På grund af hvad här ofvan är upplyst och då, såsom af Statsråds-protokollet
vidare inhemtas, vederbörande myndigheter och öfrige, hvilka i ämnet sig yttrat, samt
lige
tillstyrkt Nådigt bifall till Konsistorii underdåniga hemställan, har Utskottet, helst
förut i likartade fall understöd af allmänna medel blifvit lemnade, funnit sig böra
tillstyrka,
att Rikets Ständer, med bifall till den Nådiga Propositionen, dels
å Riksgälds-kontoret anvisa, för en gång, 4,500 R:dr R:mt till
inköp af boställe åt en kapell-predikant inom Tyngsjö kapellag,
dels, tills vidare och intilldess kapellboerne förmå att sin predi
kant
sjelfve underhålla, till dennes aflöning å stat uppföra ett årligt
anslag af 600 R:dr nämnde mynt.
8:o Genom remiss från Preste- och Bonde-stånden har Utskottet lill behandling
emotlagil tvänne der väckta motioner, den ena af Prosten Millén, uti hvilken motion
Prosten Malmstedt instämt, och den andra af Nils Andersson frän Wermlands
län, hvilka begge motionärer föreslagit, att den till predikanterne i Norra och Södra
Finnskoga samt Bogens och Lekvattnets kapeller inom Wermlands Finnmarker af Statsmedel
nu utgående aflöning, utgörande för predikanten i Norra och Södra Finnskoga
kapeller 500 R:dr och för hvardera af predikanterne i de båda öfriga kapellförsamlingarne
600 R:dr, måtte förhöjas för den förstnämnde till 1,200 R:dr och för hvardera
af de andra predikanterne lill 1,000 R:dr, med yrkande derjemte af den sednare motionären,
alt dessa tillökningar måtte få beräknas och utgå från och med 1857 års
ingång.
I sammanhang härmed bör Utskottet anmäla, alt underdåniga ansökningar i
nämnde afseende af kapell-predikanterne i Bogens och Lekvattnets församlingar till
Kongl. Maj;l inkommit, men att, efter underdånig föredragning af handlingarne i denna
fråga, Departements-chefen, till följd af Nådig befallning, till Stats-Utskoltet öfverlemnat
handlingarne för att vid frågans pröfning härstädes vara tillgängliga. Af dessa handlingar
inhemtas att nyssnämnde kapell-predikanter i underdånighet anhållit dels om er
-
8
Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 148.
sättning för de uppoffringar de, till följd af deras nu innehafvande ringa löner, måst
under de förflutna åren vidkännas, deis om lönernas förhöjande till 1,200 R:dr för
hvardera; att Konsistorium i Karlstads Stift, uti ämnet hördt, tillstyrkt beviljande såväl
af den ifrågasatta ersättningen, efter uppgift uppgående för predikanten i Bogens församling
till 5,806 och för predikanten i Lekvattnets församling till 3,042 R:dr 50 öre,
räknadt för tiden efter beställningarnes tillträdande eller för 7 år för den förre och 5
år för den sednare, samt alt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vid ansökningsbandlingarnes
öfverlemnande till Kongl. Majit förordat, utom en skälig ersättning för de gjorda
uppoffringarne, lönernas höjande till ofvannämnda belopp af 1,200 R:dr för hvardera
predikanten.
Efter tagen kännedom af samtlige denna fråga rörande handlingar, får Utskottet,
jemte upplysning, att, utom nödige medel tili inköp al boställen, vid 1828—1830 års
riksdag ett anslag af 333 H:dr 16 sk. banko beviljades till årlig aflöning åt en predikant
i Norra och Södra Finnskoga kapellag, samt vid 1840 och 18-41 års Riksdag ett
årligt anslag till aflöning för predikanter i Bogens och Lekvattnets församlingar anvisades
med 400 R:dr samma mynt för hvardera, anföra, att dc uti detta ärende före
kommande
omständigheter synas Utskottet vara af beskaffenhet, att de oundgängligen
påkalla en förbättring af omförmälde 3:ne predikanters lönevilkor. Uti ifrågavarande
aflägsna finnbyggder, der odlingen föga framskridit och det hårda klimatet utgör stort
hinder för åkerbrukets utveckling, äro, efter hyad upplyst blifvit, lifsmedlen betydligt
dyrare, än i provinsens öfriga trakter. Dertill kommer att å dessa orter froster icke
sällan inträffa, hvilka dels skada, dels helt och hållet förstöra de svaga predikantsboställenas
gröda. Om man derjemte täger i betraktande den besvärliga och ansträngande
tjenstgöring, som predikanterne äro underkastade, i anseende lill den låga bildningsgrad,
hvarpå Finn-allmogen i allmänhet står, samt i följd af kapellagens vidsträckthet,
inses lätt, att deras ställning är bekymmersam och förtjent af behjertande. Detta
förhållande läror synnerligast gälla predikanten i Norra och Södra Finnskoga församlingar,
hvars tjenstgöring anses vara den mest svårskötta, enär nämnde kapellag innehåller
i längd 8 mil och deras kapell äro belägne på ett afstånd från hvarandra af icke
mindre än 2j mil. Då nu innenafvarne af ifrågavarande predikants-beställningar, så
länge deras inkomster, såsom för närvarande är fället, hufvudsakligen bestå af allmänna
medel, utan tvifvel böra betraktas såsom Statens tjenare och derföre hafva skäligt anspråk
att, under nuvarande förhållanden, lika med andra Statens tjenstemän, komma i
åtnjutande af löneförhöjning, har Utskottet, som anser de af molionärerne föreslagne
tillökningar i predikanternes aflöning icke vara större, än behofvel verkligen kräfver,
funnit sig böra hemställa.
att Rikets Ständer för nästa slatsreglerings-period må bevilja förhöjning
af ifrågavarande kapell-predikanters å stat uppförda aflöning,
lör den i Norra och Södra Finnskoga församlingar med
700 R:dr till 1,200 R:dr och för hvardera af predikanterne i
Bogens och Lekvattnets församlingar med 400 R:dr lill 1,000
R:dr, men derjemte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att
Kongl. Majit täcktes före nästa riksdag låta utreda och Rikets
då sammanträdande Ständer meddela, i hvilken mån ofvannämnda
församlingar må kunna tdl predikanternes aflönande lemna något
bidrag utöfver hvad de nu utgöra samt Statens tillskott för aflö
ningeu
derigenom till större eller mindre del komma att upphöra.
Hvad
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 448.
9
Hvad vidare angår frågan om ersättning till predikanterne i Bogens och Lekvattnets
kapell-församlingar för de enskilda uppoffringar, de uppgifvit sig hafva under
sin tjenstetid hittills måst vidkännas, anser sig Utskottet
icke kunna härå tillstyrka Rikets Ständers bifall.
Beträffande den ene motionärens framställning om löne-förhöjningarnes beräknande
från och med innevarande år, vill Utskottet framdeles, i sammanhang med frågan om
dylik förmån för Statens embets- och tjenstemän i allmänhet, meddela yttrande.
För öfrigt får Utskottet, med upplysning, att det till aflöning för kapell-predikanten
i Norra och Södra Finnskoga kapellag nu utgående belopp, 500 R:dr Riksmynt,
finnes uppfördt å denna Hufvud-titels anslag för folkskolor/te, föreslå,
att berörde summa må få öfverflyttas till anslaget för clerecistaten
och med här ofvan tillstyrkta aflönings-förhöjning för ifrågavarande
predikant sammanföras, samt i stället folkskolornes
anslag med ett motsvarande belopp, eller 500 R:dr, minskas pä
sätt å bifogade, öfver Hufvud-liteln upprättade, tabell är iakttaget.
9:o Uti en från Bonde-ståndet till Utskottet remitterad, af Olof Larsson från
Gefleborgs län väckt motion har denne anfört, att åtskilliga i närheten af Hellbo masugn
inom Bollnäs socken boende hemmansegare, som hade från 1| till 2|- mils högst
besvärlig väg till församlingens kyrka och presterskap, låtit, ehuru till antalet få och
i ekonomiskt afseende mindre väl lottade, med något understöd af masugnens egare
uppbygga ett kapell, hvarest från slutet af år 1844 gudstjenst hvar 3:dje Söndag hållits
af predikanten vid Annsefors bruk; men då denne prestman härför icke erhölle annan
ersättning, än de frivilliga obetydliga sammanskott, som kunde åstadkommas af den
fattiga befolkningen, hvilken ensamt vid masugnen uppgick lili ett antal af öfver 400
personer, oberäknad! dem, som bodde på den 1 ä 1|- mil ännu längre bort belägna
s. k. Bollnäs Finnskog, är nu af motionären begärdt, att Rikets Ständer måtte bevilja
ett anslag, räknadt från och med 1857 års början, af 200 R:dr Riksmynt under de 15
första åren samt 100 R:dr samma mynt under följande 15 år, att användas till allöning
ät den predikant, som besörjer de presterliga lörrältningarne vid Hellbo.
Då behofvet af särskildt statsbidrag till ordnande af själavården för befolkningen
å ifrågavarande ort icke blifvit i vederbörlig ordning ådagalagdt, anser sig Utskottet,
i ärendets så beskaffade skick, •
icke kunna tillstyrka Rikets Ständers bifall å motionärens framställning.
10:o Uti en annan hos Bonde-ståndet väckt och till Utskottet remitterad motion
har Per Mattsson från Wester-Norrlands län begärt, att Rikets Ständer måtte bevilja
dels 3,000 R:dr för en gång till inköp af boställe åt en blifvande predikant i Trehörningssjö
kapell af Gideå pastorat samt 400 R.dr, allt Banko, såsom årligt understöd till
predikantens aflöning intilldess kapellagels innevånare sjelfve förmå att predikanten
aflöna.
Af ett motionen bilagdt sockenstämmo-protokoll inhemtas, att ifrågavarande kapell
är beläget i en ofruktbar, af missvext ofta hemsökt fjällbyggd, med en befolkning af
500 å 600 personer och med ett sammanlagdt skatletal af endast 2y\ mantal eller 101
seland, samt att, i anseende lill befolkningens fattigdom, blott ett ringa bidrag till predikantens
aflöning kunde af densamma utgöras, hvilket bidrag, om, efter sockneboernes
önskan, predikanten jemväl blefve folkskolelärare, skulle kunna, med inberäkning af
folkskole-afgiften, uppskattas (ill 200 R:dr Banko eller något derutöfver.
Bih. till B. St. Prat. 4856 & 4851. 4 Saeal. 4 Af cl. 3 Band. 2 Heill. 2
10
Stats-Utskolle/s Utlåtande N:o 1A8.
10 . Enär, enligt erhållen upplysning, förevarande fråga jemväl är, medelst underdånig
ansökning, gjord anhängig hosjKongl. Majit, som i Nåder låtit remittera handhngarne
till vederbörande embetsmyndighet för afgifvande af underdånigt utlåtande i
ämnet, har Utskottet, då Irågan således'är bragt under Kongl. Majits Nådiga pröfning,
funnit sig böra hemställa, J °
att den väckta motionen för närvarande ej må tili någon Rikets
Ständers åtgärd föranleda.
liro Al Kongl. Majit är uti en till Rikets Ständer särskilt aflåten, lill Utskottets
behandling remitterad, Nådig Proposition (Nio 116) föreslaget, alt, för bildande af en
kapell-församling inom Pajala socken af Norrbottens län, Rikets Ständer mätte anvisa
dels lör en gäng 4,800 Ridr till uppförande af en kapell-byggnad vid Muonionalusta,
4,000 Ridr till inköp af hemmanet Nio I om, -f1br mantal i Muonionalusta by lill boställe
åt den blifvande kapell-predikanten och 5,000 Ridr till uppförande af bönehus med begrafningsplats
vid Turtola bv, dels ock tills vidare årligen 600 Ridr till lön åt kapellpredikanten
i Pajala, intilldess kapellboerne sjelfve förmå alt honom aflöna, samt 75
Ridr till ersättning ål preslerskapel i Öfver-Torneå för dess embetsresor lill gudsljensters
förrättande i bönehuset vid Turtola by.
Af den i högstberörde Nådiga Proposition förekommande utredning af frågan,
hvartill Utskottet i öfrigt får hänvisa, inhemtas, bland annai, att, med anledning deraf
att innevånarne i den till Muonio eif gränsande delen af Pajala socken äfvensom uti
åtskilliga byar inom Öfver-Torneå socken merändels brukade, i anseende till det betydliga
afslåndet från deras hemvist till nämnda församlingars kyrkor, besöka de närmare
belägna kyrkorna inom Ryska området och anlita dervarande presterskaps biträde,
det befunnits nödigt alt, för beredande åt bemälde innevånare af erforderlig själavård
och lättadt tillfälle till presterligt biträde i öfrigt, bilda en ny kapell-församling inom
förberörde del af Pajala socken och att inom Öfver-Torneå församling vidtaga sådan
reglering af gudstjensterne, som syntes bäst motsvara de aflägsna hjärnes behof, samt
att Konsistorium i Hernösands stift, som afgifvit infordradt underdånigt förslag i dessa hänseenden,
med vitsordande af innevånarnes inom de ifrågavarande trakterna medellöshet,
föreslagit att nämnde församling skulle utgöras af byarne Kätkösuando, Mudoslornbolo,
Merasjärvi, Muoniovaara, Muonionalusta, Kitkiajärvi, Kitkiajocki och Parkalombolo med
kapell på en holme i^Muonio eif i närheten af Muonionalusta by på ett afstånd af 11
mil från moderkyrkan och med särskild kapell-predikant, och alt anslag för ändamålet
måtte beviljas dels med 2,666 Ridr 32 sk. Banko för inköp lill kapell-predikantsboställe
af ett i sistnämnde by beläget hemman om mantal, hvilket egaren emot
denna summa vore villig alt afträda, dels ock med uppgifne belopp till kapellets
uppförande och lill lön åt kapell-predikanten, hvarjemte Konsistorium underdånigst
hemställt, att för Öfver-Torneå församlings från kyrkan mest aflägsna innevånare finge
inrättas ett bönehus eller kapell samt begrafningsplats i Turtola by, med åliggande för
presterskapet i Öfver-Torneå pastorat att derstädes sex gånger om året förrätta gudstjenst
och andra presterliga göromål, äfvensom att medel måtte anslås till kapellets
uppförande och till ersättning! åt presterskapet för embetsresorne i och för gudsljcnstens
förrättande; varande dessutom, efter'vederbörandes hörande, underdåniga yttranden
i ämnet afgifna dels af Kongl. Majits Befallningshafvande i Norrbottens län, dels
af Kongl. Kammar-kollegium,! hvilka tillstyrkt anvisandet af de utaf Kongl. Majit nu
äskade anslagsbelopp.
Utskottet, som äfven fått emottaga de till detta ärende hörande handlingar, har
tagit frågan i öfvervägande; och då vederbörande embetsmyndigheler samt öfriga,
hvilka i ämnet sig yttrat, vitsordat såväl bebofvet af en särskild kapell-församling i
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 148.
11
Pajala pastoral och uppförande af ett bönehus inom den mest aflägsna delen afÖfver
Torneä
socken, som innevånarnes å dessa ställen oförmåga att lenina bidrag lill kost
nadernas
betäckande, samt denna befolkning dessutom måste anses hafva billiga anspråk
alt på Svensk jord erhålla den själavård och del preslerliga biträde, sorn densamma
nu nödsakas alt på ett fremmande lands område förskaffa sig, kan Utskottet ej
annat än tillstyrka,
att Rikets Ständer, m ed bifall till Kongl. M aj:ls Nådiga förslag,
dels å Riksgälds-kontoret, för en gårig, anvisa 4,800 R:dr för
uppförande af en kapellbyggnad vid Muonionalusta, 4,000 R:dr
lill inköp af boställe ät en kapell-predikant och 5,000 R:dr till
uppförande af ett bönehus med begrafningsplats vid Turtola by,
dels ock, å 8:dc Hufvud-titeln uppföra lilis vidare årligen 600
R:dr till lön åt kapell-predikanten i Pajala, intilldess kapellboerne
sjelfva förmå att honom aflöna, samt 75 R:dr, allt riksmynt, lill
ersättning åt preslerskapet i Ofver-Torneå lör dess emhelsresor
till gudstjensters förrättande i bönehuset vid Turtola by, under
förbehåll alt medlen till de maleriela föremålen må från Riksgäldskontoret
reqvireras endast i mån af behof att dem använda, samt
att de besparingar, som å anslagen för hvarje särskilt föremål tilläfventyrs
uppkomma, icke må kunna för annat behof disponeras.
12:o Från Preste-ståndet äro till Utskottet remitterade tvänne hos nämnde Riksstånd
väckta motioner, den ena af Konlrakts-prosten Wåhlander och den andra af
Komministern Beckman, af hvilka motionärer den förre anfört att, ehuru, till förbätt
rande
af mindre väl lottade komministrars och kapell-predikanters löneförmåner, någon
hjelp tilläfventyrs skulle kunna erhållas från de församlingar och kyrkoherdar, till
hvilkas tjenst och biträde nämnde prestman vore anställde, ett sådant bidrag likväl icke
kunde blifva på långt när tillräckligt, enär de församlingar vore få, som skulle kunna
åtaga sig en ny skattebörda för sagde ändamål och pasloraterne i riket, med undanlag
af ett eller annat tiotal, Vore af den beskaffenhet, att från dem något betydligt bidrag
till den afsedda löne-förhöjningen svårligen kunde påräknas; och då det derföre, enligt
motionärens åsigt, vore nödvändigt, att Staten med sin hjelp mellankomme, är af honom
föreslaget, att ett reservations-anslag af 50,000 R:dr Banko måtte ställas till Kongl.
Maj:ts disposition för alt användas till löne-förbättring ät svagt lottade komministrar och
kapell-predikanter. Af den sednare motionären har framställning blifvit gjord om anvisande
till Kongl. Maj.-ls disposition af ett årligt förslags-anslag å 30,000 R:dr R.mt,
att, efter noggranna undersökningar, användas till underlättande af lönereglering för de
komministrar och kapell-predikanter, som innehafva så svaga beställningar, att de icke
genom någon eller några al do uti Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 28
Oktober 1848, angående en förändrad reglering af presterskapets och kyrko-betjeningens
löningssält m. m., ifrågaställa utvägar kunna erhålla det i samma Skrifvelse föreslagna
atlönings-minimum af 45 tunnor spantnål, hälften råg och hälften korn.
Då förevarande motioner icke äro åtföljda af några handlingar eller beräkningar
till stöd för de uppgifna behofven, saknar ock Utskottet all ledning för bedömandet om
och i hvilken mån de af motionärerne äskade anslags-belopp verkligen erfordras. Utom det
all frågan således hefinnes i alltför outredt skick för att kunna tagas under närmare
öfvervägande, anser Utskottet densamma vara af beskaffenhet att icke lämpligen kunna
parlielt behandlas, utan böra pröfvas i sammanhang med en omfattande, på noggranna
undersökningar om förhållandena grundad, reglering af presterskapets löner i allmänhet.
Och som Rikets Ständer redan uti underdånig skrifvelse af den 6 sistlidne Juli hos
12
Stats-Utskoltets Utlåtande N:o 148.
Kongl. Maj:t anhållit om tillsättande af en Kommitté för afgifvande af förslag till all
mänt
ordnande af presterskapets aflöning, får alltså Utskottet hemställa,
att förenämnde tvänne motioner må lemnäs utan afseende.
13:o Enär det år 1747 lill boställe åt kyrkoherden i Ulrika nybildade pastorat
i Östergöthland anslagna .] mantal Ycke, hvilket är ordinarie rotering underkasladt,
syntes, i anseende till sin svaga beskaffenhet, från roteringstungan böra befrias, har
Kongl. Maj:t, vid det förhållande, att annat hemman, på hvilket roteringstungan kunde
öfverflyttas, ej i orten funnes, föreslagit, att Rikets Ständer måtte bevilja en emot 10-
teringskostnaden svarande ersättning, att till boställshafvaren årligen utgå.
Genom den utredning af frågan, som förekommer i det Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition åtföljande Statsråds-protokoll af den 30 Augusti nästlidne år, är bland
annat upplyst, att ifrågavarande kyrkoherde-boställe utgör \ af roten N:o 2 vid Kinds
kompani af Första Lilgrenadier-regementet, att Ulrika pastorat är ett bland de minsta,
innehållande blott 10j förmedlade hemman, hvaraf kyrkoherdens årliga lönespanmål
uppgår till endast 12 tunnor, samt att han, som af bostället måste utgöra lif kappar
hospitals-spanmål, icke är i åtnjutande af någon vederlags-spanmål.
I betraktande af Ulrika kyrkoherde-boställes svaga beskaffenhet och pastoratets
ringhet, samt då utredt är, alt något annat inom ofvannämnde kompanis stånd varande
oroteradt hemman icke finnes, hvarå roterings-skyldigheten kan öfverflyttas, utan att
ifrågavarande boställe måste i rotering qvarstå, får Utskottet hemställa.
att boställshafvaren må för roteringsbördan af statsmedlen tilldelas
en årlig ersättning, till beloppet motsvarande den bostället nu
åliggande roterings-skyldighet, beräknad efter länets markegångspris,
hvilken kostnad förskjutes af Stals-kontoret och hos Rikets
Ständer sedermera till godtgörande anmäles i likhet med hvad för
dylika fall redan blifvit vid denna riksdag beslutadt.
14:o Uti särskilt aflåten Nådig Proposition (N:o 93) har Kongl. Maj:t, jemte
förklarande, alt kontrakts-prosten i Norrköpings kontrakt vore berättigad att, från och
med år 1857, för hvardera af Simonstorps och Krokeks socknar uppbära en prostetunna
af Kronans der disponibla lionde-spanmål, föreslagit, alt detta kronotionde-anslag
måtte varda å stat uppfördt.
Till detta Nådiga förslag, såsom grundadt på ett redan lagligen pröfvadl förhållande,
får Utskottet tillstyrka
Rikets Ständers bifall.
15:o Från Preste-ståndet har Utskottet emottagit en derstädes af Komminister
Heckman väckt och af Hof-predikanten Nordlund biträdd motion, hvaruti, med åberopande
af ett bilagdt utdrag ur 1855 års s. k. statsliggare, upptagande de Clereci-staten
tillhörande tjenstemän, hvilka af statsmedel åtnjuta kontanta löne-anslag, motionären
påkallat Rikets Ständers uppmärksamhet å behofvet af löne-förbättring för desse, vid
Dom-kapitlen och församlingarne anställde, tjenstemän, samt hemställt, att sådan förmån
måtte dem beviljas med 50 procent förhöjning för hvar och en, som från Statsverket
uti en eller flere poster uppbär 100 R:dr och derutöfver, samt med 100 procent
tillökning för dem, hvilkas af statsmedlen utgående löner understiga nyssnämnda belopp,
hvarigenom, efter motionärens beräkning, det sammanräknade lönebeloppet skulle komma
att utgöra för den förra klassen 10,016 R:dr 18 sk. 4 rst. och för den sednare 779
R:dr 29 sk. 4 rst., eller tillhopa 10,794 R:dr 47 sk. 4 rst. i stället för den i staten
nu uppförda summa 7,420 R:dr 40 sk. 11 rst., allt banko. Varande dessutom af motionären,
med frånträdande af allt anspråk för egen tjenstetid på löneförbättring vid
den komministralur inom Clara församling, han innehar, föreslaget, att nya löner måtte
Stats-Utskottels Utlåtande N:o 148.
13
anslås för 4 komministrar inom de mest obemedlade församlingarne i hufvndstaden,
nemligen för 1 vid Johannis, 2 vid Hedvig Eleonora; och 1 vid Adolf Fredriks församling,
till lika belopp, som, efter hvad motionären här ofvan hemställt, skulle 8 af
deras vederlikar inom hufvudstadens församlinger tillkomma, eller 40 R:dr Banko för
hvardera.
Det åberopade räkenskaps-utdraget upptager, utom dels anslagen för Konsistorienotarierne,
beslående hufvudsakligen i ersättningar för djeknepenningar och den förlorade
förhöjda tjensleårs-beräkningen, till olika belopp, högst 267 R:dr 24 sk., dels lönerna
för Slifts-konsistoriernas Amanuenser, utgörande 180 R:dr hvardera, följande
anslags-poster för nedannämnde tjenstemän, nemligen: inom Stockholm för kyrkoherden
i Jacobs och Johannis församlingar 250 R:dr, för kyrkoherden i Finska församlingen
340 R:dr, för 2 komministrar i hvardera af Clar®, Jacobs och Johannis, Mariae Magdalenas
och Catharina; församlingar 20 R;dr, för 1 komminister i Ulrica; Eleonora; församling
66 R:dr och för 1 komminister i Finska församlingen 170 R:dr; inom Upsala
Erke-slift, lör kyrkoherden i Waxholm 16 R:dr, för komministern i Solna 16 R:dr
32 sk., för kyrkoherden i Loos kapell-församling 300 R:dr och för klockaren derstädes
40 R:dr; inom Strengnäs Stift, för kyrkoherden i Tyresö och Dalarö församlingar 20
R:dr, för kyrkoherden i Bodarne församling 1 R:dr 20 sk. och för kyrkoherden i Skagerhults
församling 40 sk.; inom Westerås Stift, för orgelnisten vid Domkyrkan i
Westerås 21 R:dr 3 sk. och för vaktmästaren vid Stiftets Konsistorium 13 R:dr 47 sk.
8 rst.; inom Lunds Stift, för komministern i Helsingborg 8 R:dr 16 sk.: inom Karlstads
Stift, för kapell-predikanten i nordvestra delen af Fryksände socken 400 R:dr och
lör kapell-predikanten i norra delen af Gunnarskogs socken 400 R:dr., samt inom Hernösands
Stift, för komministern i Qvickjocks annex-församling 25 R:dr och för en kapellpredikant
inom Öfver-Torneå socken 400 R:dr, allt banko.
Jemte det Utskottet bör fästa uppmärksamheten derå, att af ofvannämnde tjenstemän
kapell-predikanterne inom Fryksände och Gunnarskogs socknar redan blifvit af
Utskottet uti 8:de punkten af detta Utlåtande föreslagne till erhållande af löneförhöjning,
får Utskottet, beträffande de öfrige, anföra, att då, med undantag endast för Konsistoriiamanuenserne,
hvilka ej hafva annan aflöning än den anslagna lönen, 180 R;dr B:ko,
utom möjligen någon särskild ersättning af Konsistorie-nolarierne, all utredning saknas,
angående de inkomster ifrågavarande tjenstemän åtnjuta utöfver de från Stats-verket
utgående beloppen, och då följaktligen, äfven om det skulle kunna ifrågakomma att af
statsmedlen bereda församlingarnes tjenstemän tilläfventyrs erforderlig löne-förbättring,
en skyldighet, som måste anses i allmänhet åligga församlingarne sjelfve, Utskottet icke
är i tillfälle att bedöma, i hvilken mån en sådan förmån bör dem tillerkännas, Utskottet fun
nit
sig icke kunna understödja motionen, så vidt den afser andra tjenstemän, än Konsislorie-amanuenserne.
Men då, hvad desse angår, ostridigt är, att göromålen vid Konsistoriernas
Expeditioner i sednare tider betydligt ökats och Amanuensernes biträde i
följd deraf måst mera anlitas, samt billigheten jemväl fordrar, att dessa tjenstemän, i
anseende till den ökade lefnadskostnaden, få, lika med andra tjenstemän, någon förhöjning
i deras nu innehafvande knappa löner, har Utskottet funnit sig böra i så måtto
tillstyrka bifall lill den väckta motionen,
att de föi- Konsistorie-amanuenserne i Rikets 12 Stift nu utgående
löner af 180 R:dr B:ko, eller 270 R:dr Riksmynt hvardera, må
böjas till 400 R:dr sistnämnde mynt, och Clereci-stalens anslag för
sådant ändamål ökas med 1,560 R:dr Riksmynt.
16:o. Genom remiss från Preste-ståndet är till Utskottet äfven öfverlemnad en af
numera aflidne ledamoten inom nämnde Stånd Doktor Pettersson väckt, af Komminister
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 148.
Backman biträdd, motion, innefattande begäran, att, i likhet med hvad vid 1847 och
1848 ärs riksdag förunnades Ainanuenserne vid Slifts-konsistorierne, en årlig lön af
180 R:dr B:ko malle beviljas Amanuensen vid Stockholms Stads Konsistorium.
Utskottet erkänner billigheten deraf, ali jemväl nämnde Amanuens, för hvilken någon
lön hittills icke varit å stat uppförd, kommer af en sådan förmån i åtnjutande; och då
motionären föreslagit beloppet till 270 R:dr och amanuens-göromålen vid ifrågavarande
Konsistorium äfven torde vara mindre trägna än vid Slifts-konsistorierne, tillstyrker Utskottet,
att för Amanuensen vid Stockholms Stads Konsistorium lön må ä
stal uppföras med 270 R:dr Riksmynt årligen.
17:0. Till Utskottet har Preste-slåndet remitterat en af Komminister Beckman
väckt motion, hvaruti denne, efter en skildring af den bekymmersamma ställning, i hvilken
de till Nord-Amerika utflyttande Svenska medborgare vid deras ankomst till den fremmande
jorden råkade till följd af deras obekantskap med språk, seder och lagar derstädes
samt genom saknaden af tillförlitligt biträde från någon auktoritet på stället, anfört,
alt omsorgen om de utflyttande landsmännens bästa så i lekamligt som andelig!
afseende fordrade anställandet af en Svensk prest i Nord-Amerika med sin egentliga
verkningskrets i New-York oell med skyldighet alt hvart annat eller hvart tredje är linder
en eller annan månad göra en visilations-resa till de mest aflägsna Skandinaviska
samhällena och emellanåt äfven besöka den Svenska befolkningen å Ön S:t Barthelemy,
som länge saknat all omvårdnad från den Svenska fosterbygden ; och då den Skandinaviska
befolkningen i staden och - staten New-York förmodades ej vara obenägen att
skalla eli tjenlig! andaktsrum och ett passande boställe åt denne prestman, äfvensom att
lemna honom en viss årlig aflöning af t. ex. 1,000 dollars, ansåg motionären, alt, sedan
behörigen styrkt blifvit, alt detta allt vore pä lämpligt sätt ordnadt och pastors bergning
sålunda till en del betryggad, en erforderlig lönefyllnad borde honom tillförsäkras från
de förenade Rikena till belopp af t. ex. 500 dollars, hvartill Norrige syntes motionären
böra med jf bidraga; hemställande derföre motionären, att Rikets Ständer måtte dels hos
Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att Kongl. Majit täcktes, så fört ske kan, låta
vidtaga ändamålsenliga åtgärder för utrönande, huruvida den Skandinaviska befolkningen
i New-York ville (örlunda sig till uppfyllande af förberörde eller likartade vilkor,
dels till Kongl. Majlis disposition ställa el! årligt förslags-anslag af 500 dollars att utgå
till fyllnad i lönen tor den person, sorn till Svensk pastor i New-York af Kongl. Maj:t
utuämnes, hvilket anslag dock skulle minskas med det belopp, som af Norrska Statsverket
kunde komma att beviljas, hvarförutan samme pastor borde ega alt af Svenska
Staten få skälig ersättning för flyltnings-kostnad samt 200 dollars (ill längre embetsresor
hvart annat år efter de närmare föreskrifter, Kongl. Majit kunde behaga i Nåder
meddela.
Ehuru Utskottet erkänner det välmenande syftemålet med omförmälta förslag och
ej vill bestrida att anställandet i staden New-York af en Svensk prestman lör ifrågavarande
ändamål möjligen kan vara behöflig!, linner sig likväl Utskottet, i frågans nuvarande
skick, icke böra det väckta förslaget, vare sig i ena eller andra afseende t, understödja.
Detta förslag synes nemligen Utskottet vara allt för litet utveckladt, för att
något bestämdt omdöme om dess ändamålsenlighet eller utförbarhet skall kunna af Utskottet
afgifvas, och, i afseende å följderna af förslagets antagande, befarar Utskottet,
att det skall från andra delar af de Nord-Amerikanska Staterna, der utflyttande landsmän
förenat sig i större eller mindre samhällen, framkalla dylika anspråk, hvarigenom
nu oberäkneliga utgifter kunna komma att Svenska Statsverket tillskyndas. Då Utskottet
för öfrigt anser att en så beskaffad fråga, som den förevarande, icke lämpligen bör
Stats-UIskottets Utlåtande N:o 148.
15
genom enskild motion göras till föremål för Rikets Ständers pröfning, utan att, efter
föregången underdånig anmälan af vederbörande, Kongl. Majit må, derest så nödigt linnes,
till Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition i ämnet, har Utskottet funnit sig böra
hemställa,
alt den väckta motionen icke mätte till någon Rikets Ständers
åtgärd föranleda.
18. Uti sitt Utlåtande N:o 18, § 59, har Utskottet gifvil tillkänna, att Utskottet
ville framdeles yttra sig i anledning af Rikets Ständers år 1855 församlade Revisorers
hemställan, att vissa i nuvarande Riks-slat under anslaget till C/ereci-staten pä
förslag uppförda summor mätte vid nu skeende Statsreglering skiljas från den del af
samma anslag, sorn är lill beloppet bestämd.
1 anledning häraf och då Utskottet delar Revisorernes åsigt, att bestämda anslag
och sådana, som öro af forslars egenskap, icke böra uti Riks-slaten i en summa sammanföras,
har Utskottet troll lämpligast vara, att följande under Clerici-stalen uppförda
anslags-belopp af det sednare slaget, nemligen för Konsistorie-nolarierne, Biskopen på
Gottland samt pastor i Forssmark, uti den nya Riks-slaten upptagas under gemensam
rubrik al särskilta farsta g s-ans ta<j för Uter eriel; hvadan Utskottet föreslår
denna, å bifogade tabell öfver Hufvud-liteln äfven iakttagna, förändring.
19. Beträffande det återstående under Gloreci-staten uti Riks-slaten uppförda anslag
af samma natur, utgörande 1^ Skeppund koppar för pastor i Fahlun, får Utskottet anmäla,
all, sedan, jemlikt Kongl. Brefvet den 19 December 1855, kopparräntan af Fahlu
Bergslag blifvit med år 185(5 nedsatt från hvarje 10:de lill hvarje 30:de Skeppund al'
koppartillverkningen derstädes, samt Bergslaget, i sammanhang dermed, fått sig älagdt
lill pastor i Fahlun utgifva det qvantum koppar, Skeppund, han dittills egt åtnjuta
al Slals-verket, ifrågavarande anslag följaktligen blifvit ur den nya staten uteslutet.
L app rn arks Ec kies i a siik-v er k.
20. Sedan Utskottet uti mom. d. i 8:de punkten af dess Utlåtande Nio 122, angående
regleringen äf utgifterna under Riks-statens 6:te Hufvud-titel, bland annat, hemställt,
ali, ä Sale Hufvud-lilelns anslag för Lappmarks Ecklesiastik-verk, ett emot den
derifrån till kronofogden i Westerbottens läns lappmarker hittills utgående aflöning
svarande belopp al' 475 R:dr skulle indragas, föreslår nu Utskottet,
att, med iakttagande af denna indragning, nämnda reservationsoch
förslags anslag, utgörande 7,600 R:dr Banko, eller 11,400 R:dr
Riksmynt, må i den blifvande Riks-staten med ett jemnadl belopp
af 11,000 R:dr sistnämnda mynt utföras.
Un in ers ite ten.
21 För Upsala Universitet har Kongl. Majit, till nödiga löneförbättringar åt
lärare och tjenstemän derstädes, i Nåder äskat dels ett fast anslag af 12,000 R:dr, dels
ett förslags-anslag af 25,000 R:dr, allt Riksmynt, jemlikt följande specifikation:
Till 10 Professors-löners höjande från 2,539 R:dr 3 sk. till 3,000 It:dr B:ko, en
summa af 4,609 R:dr 18 sk. B:ko, eller uti Riksmynt 6,914: 6.
Transport: 6,914: 6.
16
Stats-Ulskottets Utlåtande N:o 148.
Transport: 6,914: 6.
Till 6 Professors-löners höjande från 2.539 R.dr 3 sk. till 2,666 R:dr
32 sk. R:ko, ett belopp af 765 R:dr 30 sk. B.ko, eller  1,148: 43.
Till 4 Professors-löners höjande från 2,239 R:dr 3 sk. till 2,666 R:dr
32 sk., en summa af 1,710 R:dr 20 sk. B:ko, eller  2,565: 62.
Till 2 Emeriti-iöners höjande från 2,239 R:dr 3 sk. till ett belopp
af 2,666 R:dr 32 sk. B:ko, 855 R:dr 10 sk. B:ko, eller  1,282: 81.
Till 2 Professors- och 2 Emeriti-iöners höjande från 2,200 R:dr till
2,666 R:dr 32 sk. B:ko, 1,866 R:dt 32 sk. B:ko, eller  2,800: —
Till 2 Professors-löners höjande från 2,000 R:dr till 2,666 R-.dr 32 sk.
B:ko, 1,333 R:dr 16 sk. B:ko, eller . . .
2,000: —
Summa R-.dr R:mt 16,710: 92.
Hvad anginge löneförbättring åt Ad juni; terne inom de verldslige fakulteterne, 1
Språklärare och v. Bibliothekarie», har Kongl. Maj:l, som ansett den andre språkläraretjensten
kunna indragas och dennes lön, 813 R.dr 1 sk. B:ko, inberäknas såsom tillgång
för aflöning ät en Professor i Nyeuropeisk linguistik, begärt nedannämnda anslag, då
spanrnålen utföres efter 9 R:dr 3 sk. tunnan, medeltalet af aflöningspriset vid Universi
-
tetet under de sista 20 åren:
1 Adjunkts-lön 995 R.dr 30 sk. B:ko, fyllnad B:ko R:dr 337: 34.
3 d:o ä 859 R:dr 33 sk., fyllnad 473 R:dr 31 sk., eller
tillsana nans  „ 1,420: 45.
10 d:o å 769 R:dr 3 sk., fyllnad 564 R:dr 13 sk., eller . „ 5,642: 34.
1 Språklärare, lön 813 R:dr 1 sk., fyllnad  „ 520: 15.
Vice Bibliothekariens lön, 815 R:dr 30 sk., fyllnad .... „ 517: 34.
Summa B:ko R:dr 8,439: 18.
Härifrån borde dock afräknas de till lönetillökning åt de 10 äldste Adjunkterne
förut anslagna 1,000 R:dr B:ko, då således uppkommer ett behof af 7,439 R:dr 18 sk.
B:ko., motsvarande i Riksmynt 11.159 R:dr 6 öre.
Beträffande Akademiens tjenstemän, för hvilka löneförbättring äfven vore billig,
har Kongl. Majit äskat i Riksmynt 2,528 R:dr 59 öre, nemligen för
Nuvarande Ion. Löne-fyllnad.
Sekreteraren  1,504: 33. 495: 15.
Kamereraren  1,524: 33. 475: 15.
Notarien  634: 18. 365: 30.
Kanslisten  317: 9. 349: 23.
B:ko R:dr 1,685: 35,
eller i Riksmynt nyssnämnda 2,528 R:dr 59 öre. Summan för lärare och tjenstemän
utgör således 30,398 R:dr 57 öre.
I sammanhang härmed har Utskottet förehaft en af Grefve Taube, H. E., hos
Ridderskapet och Adeln väckt motion, hvaruti yrkas, alt lönerne för tjenstemännen vid
Bibliotheket i Upsala måtte jemkas till större likhet med lönerne vid det i Stockholm,
så alt de erhölle:
v. Bibliothekarien Runi R:dr 3,000:
!:e Amanuensen  1,600:
2:e d:o
„ 1,200:
3:e d:o
„ 800:
Af
Siats-Utskottets Utlåtande No 148.
17
Af den orsak att spanmåls-lönerne för Upsala Universitets lärare och tjenstemän
sålunda lösas, atl, sedan det af Akademien disponerade spanmåls-boloppet blifvit försåldl
och hela försäljnings-summan fördelats proportionell på hvarje tunna, löntagaren
erhåller, efter lösningspriset, betalning för del honom anslagna antal tunnor, har Kongl.
Majit, på det att de löner, i hvilka span imil ingår, ina kunna uppehållas vid de här
ofvan föreslagna beloppen (4,500 R:dr, 4,000 Ridr o. s. v.) af Rikets Ständer äskat
ett förslagsanslag af 25,000 R:dr Runt årligen, hvarvid ansetts höra iakttagas, att ilen
Akademien bestådda kronotionde-spanmål beräknades efter medelpris, men tionden från
Akademiens hemman, frälse-räntor m. m. efter åfsmarkegång i det län, der spanmålen
utgår.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit rörande lön i ngs-förhål landelia vid
Upsala Universitet, har Utskottet ansett billigheten lika myckel sorn en väl beräknad
omtanka oeflergifligen fordra att åtgärder vidtagas så alt löntagarne derstädes må vara
försäkrade om tarflig utkomst och om ett visst årligt minimi-belopp, hvadan Utskottet
också trott sig böra hos Rikets Ständer förorda Kongl. Majlis Nådiga Proposition i ämnet,
utom hvad angår indragning af den andre språklärare-tjenslen, hvarom längre fram
i sednare mom. al punkten vidare förmäles. Beträffande sättet för utgående af det
ifrågavarande förslags-anslaget, hvilket väl borde minskas med 2,000 R:dr s. m., motsvarande
förhöjning i Eineriti-löner, hvarom handlas \id 9:de Hufvud-titeln, men dock
torde, lill följd af här nedan föreslagna förhöjning i v. Bibliothekariens m. 11. löner,
uti hvilka spanmäl ingår, kunna bestämmas tili det i fråga ställda beloppet af 25,000
R:dr, tror Utskottet dervid böra lämpligast så förfaras att Consistorium Academicum
under 1858 års sednare hälft, och så vidare hvarje år vid samma lid framgent, hos
Kongl. Stats-kouloret reqvirera!- hela förslags-anslaget, 25,000 R:dr, men det följande
året, på grund af behörigen alslutade räkenskaper och företeende af styrkt transsumt
af dem, hos hemälte embetsverk visar, huru mycket i verkligheten åtgått och återlefvererar
möjligen varande besparing, eller också bekommer hvad i tillskott må kunna
erfordras.
L afseende å de af Kongl. Majit upptagne lönebeloppen förekommer icke någon
anmärkning, men, med afseende å Upsala Universitets Bibliotheks starka tillvext och
ijenstemännens trägna göromål, har Utskottet funnit v. Bibliothekarie!! skäligen böra
erhålla 3,000 R:dr, Uste Amanuensen 1,500 R:dr, 2:dre d:o 1,200 R:dr och 3:dje d:o
800 R:dr Ruut årligen ; och får Utskottet, som ansett den af Kongl. Majit föreslagna
summan 25,000 Ralr icke derföre behöfva till siffran undergå ändring, härmed nu
hemställa,
alt, jemte bifall till berörde löneförbättring för v. Bibliothekarie!!
och Bine Amanuenser vid Upsala Universitet och Bibliothek, Rikets
Ständer måtte i ofvan uppgifna ändamål bevilja del af Kongl.
Majit äskade förslags-anslag af 25,000 Ridr Runt, på sätt närlagde
tabell Nio 5 visar.
Kommande Utskottet alt vid regleringen af Nionde Hufvud-titeln iakttaga den
förhöjning af 2,000 R:dr, som der uppstår genom Emeriti-Iöners ökande.
22:o. Till förbättring al 3 Professörs-löner vid Lunds Universitet, så att de
må utgöra 4,000 Ridr hvardera, samt till 15 Adjunkts-löners höjande till 2,000 R:dr
hvardera, har Kongl. Majit äskat tillsammans 14,700 Ridr Runt; och anser sig Utskottet,
af skäl, sorn blifvit anförda i dylik fråga om Upsala Universitet, böra
å Kongl. Majlis berörde förslag tillstyrka Rikets Ständers bifall.
Bill. till Ii. St. Prot. 4856 & 4857. 4 Sami. 4 Afd. 3 Band. 2 Hufl. 3
18
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 14S.
Beträffande Irågan om 4 Professors Emerid löners höjande till 4,000 R:dr R.mt
hvardera, skall Utskottet, vid regleringen af 9:de Hnlvud-liteln deröfver sig yttra.
23.0. Utskottet har jemväl erhållit remiss å en af Professor vigardh väckt motion,
deruti yrkas, att Bibliolhekarien vid Lunds Universitet, som nu åtnjuter i lön 150
tunnor spanmål, värd 2,000 R:dr R:mt, och kontant 1,200 R:dr, måtte sättas i samma
vilkor, sorn den i Upsala och således undfå i förhöjning 800 R:dr, hvarigenom lönen
för denne träget sysselsatte tjensteman blefve 4,000 R:dr om året, samt alt v. Bibliolhekarien
mätte, i stället för nu innehafvande 1,050 R.dr, erhålla 2,000 Hulr och således
ett tillskott af 950 R:dr.
Då billigheten talar för höjande af lönen för ifrågavarande Bibliothekarie till det
belopp, motionären föreslagit, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer matte de äskade 800 R:dr R:mt bevilja.
I afseende åter å v. Bibliolhekarien, har Utskottet, sorn för den i Upsala tillstyrkt
3,000 R:dr årligen, trott sig. med lästadt afseende derå, alt Universitets-Bibliotheket
i Lund är af mindre omfattning, än det i Upsala, höra, såsom en lämplig medelväg,
hemställa,
att lönen måtte bestämmas lill 2,500 R:dr R:mt och således nu
anvisas en fyllnad af 1,450 R:dr samma mynt.
24:o. Till upprättande af en ny lärostol inom Medicinska Fakulteten vid Upsala
Universitet har Kongl. Majit begärt ett årligt anslag af 4,000 R:dr.
Enligt hvad upplyst är, väcktes redan år 1847 Iråga om inrättande af en ny
profession inom nämnde Fakultet. Åf Universitetets Styrelse gjordes nemligen då en
underdånig hemställan, hvilken sedermera år 1850 förnyades, att, jemte flere andra lärostolar,
äfven en för den theoretiska medicinen och medicinal-lagfarenheten måtte inrättas.
Enär likväl Universitetets behof i detta afseende ännu icke blifvit fvlldt, har
underdånig framställning från Universitetet åter skett om anslag för en dylik profession.
Tili stöd för framställningen är hufvudsakligen anfördt, ali den theoretiska medicinen,
innefattande pathologien, nosografien och medicinens historia, för närvarande är förenad
med den praktiska medicinen och att föredragningen af medicinal-lagfarenheten
åligger Professoren i Anatomien och Physiologien; att föreningen af så många olikartade,
hvar för sig vigtiga, ämnen icke tilläte deras tillbörliga behandling; att antalet af
lärare äfven vore ringare än man i allmänhet ansett behöflig! för medicinska undervisningen,
äfvensom att Lunds Universitet hade särskilda lärostolar för den theoretiska
och den praktiska medicinen.
En ny lärostol inom den medicinska Fakulteten vid ifrågavarande Universitet
har, såsom af del ofvanstående synes, länge ansetts vara af beholvet påkallad, och det
torde icke heller kunna förnekas, att för den medicinska undervisningens ändamålsenliga
ordnande det är af nöden, att antalet af lärostolar inom berörde Fakultet, nu endast
4 till antalet, ökas. Föreningen af de olika ämnena, hvilka, såsom ofvan nämnes,
hvar för sig äro af hufvudsaklig vigt och betydelse, måste hafva till följd, att ett eller
flere af dem vid undervisningen eftersattes, eller icke med den rätt, dem tillkommer,
framhålles, allt efter den större eller mindre böjelse eller förkärlek för ämnet, hvarmed
detta af läraren omfattas. Det är ock gifvet att hvarje kunskapsart, huru betydelsefull
den äfven för samhällets praktiska lif må vara, icke kan vid Universitetet behörigen
fylla sin plats och förkofras utan alt densamma får tillfälle att utveckla sitt eget vetenskapliga
element. Utskottet tillstyrker derföre,
att Rikets Ständer må bevilja ett anslag af 4,000 R:dr R:mt årligen
för inrättande af en ny lärostol inom medicinska Fakulteten
vid Upsala Universitet, att i staten uppföras med 3,000 R:dr så
-
Slats-Utsliottels Utlåtande N:o 148.
19
sorn lön, i likhet med hvad de yngsta Prolessorerne för närvarande
ega, samt 1,000 R:dr såsom lönetillökning.
Härigenom anser sig Utskottet jemväl hafva besvarat en från Ridderskapet och
Adeln till Utskottet remitterad motion af Friherre Cederström, II., innefattande begäran,
att, derest Rikets Ständer icke skulle vilja anvisa ifrågavarande Prolessors-lön,
utan att läroämnena definitivt bestämdes, lönen matte anvisas för den af Universitetets
målsmän föreslagna, theoretisk medicin och medicinal-lagfarenhet omfattande, lärostol.
25:o. Till inrättande af en ny profession vid hvartdera Universitetet^ Nordiska
språken är ett anslag af 4,000 R:dr, eller för begge Universiteten 8,000 R:dr, af Kongl.
Majit äskadl.
Hvad detta läroämne angår, väcktes äfven redan år 1847 af Universitetet fråga
om inrättande af en ny lärostol för Forn-nordisk språk- och ålderdoms-kunskap; och,
efter hvad upplyst är, har undervisning i dessa vetenskapsämnen jemväl blifvit vid Universitetet,
efter eget åtagande, meddelad utaf Akademiens Bibliothekarie,'hvilken likväl
nyligen med döden algått.
Då modersmålet numera såsom ett vigtigt bildningsmedel ingår i undervisningen
vid elementar-läroverken, är det följaktligen angeläget, att åtgärder vidtagas för bildande
af härtill fullt skicklige lärare, och för vinnande af detta ändamål blifver ulan tvifvel
nödigt, att vid Universiteten en särskild lärostol inrättas, der ifrågavarande läroämne
kan vetenskapligen inhemtas. Utskottet delar äfven den mening, att för ett vetenskapligt
studium af modersmålet erfordras att språket betraktas i sin historiska utveckling
och i sitt förhållande til! närbeslägtade språk, samt att den nya lärostolen således
icke bör omfatta ensamt modersmålet, utan, såsom nu föreslaget är, de Nordiska språken,
ej blott i deras närvarande, utan ock i deras fordna gestalt. Del är för öfrigt lätt
all inse, huru vigtigt ifrågavarande studium är för den vetenskapliga kännedomen af
fäderneslandets historia, ett ämne, hvaruti, med hvarje dag, forskningen tager nya
riktningar. Utskottet får således tillstyrka,
att, för inrättande vid hvartdera Universitetet af en profession i de
Nordiska språken, ett årligt anslag af 4,000 R:dr, eller för begge
Universiteterne 8,000 R.dr R:mt, må anvisas och i staten uppföras
med enahanda fördelning i lön och lönetillökning, sorn i nästföre
gående
punkt oralÖrmäles.
Och anser sig Utskottet härigenom jemväl hafva besvarat en genom remiss från
Ridderskapet och Adelil till Utskottet ankommen motion af Hr Cederschöld, G., innefattande
framställning om löneanslag för en Professor, en Adjunkt och en Docens
i Svenska språket vid hvartdera af de båda Universiteten.
26:o. För ordnande vid Universiteten af undervisningen i Ny Europeisk Linguistik,
modern Litteratur och Esthetik, har Kongl. Majit äskat anslag till en ny pro
fession
vid hvartdera Universitetet med lön 4,000 R;dr, eller tillhopa 8,000 R:dr.
Såsom af Statsråds-protokollet inhemtas, linnes nu vid Upsala Universitet en
profession i modern Litteratur och Esthetik samt vid Lunds Universitet en profession i
lefvande språk, med skyldighet för den sednares innehafvare att äfven föreläsa Esthetik,
hvarjemte vid Lunds Universitet två språkmästare äro ä stat uppförde, i likhet hvarmed
vid det förra Universitetet för språkundervisningen funnits tvenne exercitii-mästatiil
dess Kongl. Majit förordnat alt de två språkmästare-lönerne borde anslås lill
tvä e. o. Adjunkter, den erie i Franska och Engelska, samt den andre i Tyska och
Italienska språken.
Med inrättandet af ifrågavarande nya profession alses således en förändrad regering
af undervisningen uti de uppgifna lie läroämnena, hvarigenom de moderna språ
-
1
20
Sfats-Utskottets Utlåtande N.-o 148.
kens studium skulle komma att iner, än sorn hittills varit fallet, framstå. Utskottet anser
älven lör sin del al vigt, att tillfälle lill erhållande af en vidsträcktare kunskap
härutinnan beredes, helst, utom gagnet deraf för den vetenskapliga bildningen i allmänhet,
de moderna språken numera (dl väsentlig del ingå i undervisningen vid rikets
Elementarläroverk. Men för att detta studium skall blifva af verklig nytta och en
mera grundlig kännedom af språken kunna inbemtas, fordras i detta, liksom i andra
läroämnen, alt tillfälle vid Universiteten beredes till bildande af härtill skicklige lärare.
Universitetet är dessutom rätta stället för ett filologiskt studium af dessa språk, hvilka
i andra läroanstalter åter studeras mera för den praktiska tillämpningen. Då härtill
kommer, att de nya statuterne för Universiteten upptaga såsom särskilta undervisningsämnen
Ny Europeisk Linguistik och Litteratur, torde, för att gifva fullt utrymme för
ifrågavarande tre läroämnen, inrättandet äfen ny lärostol vid h vartdera Universitetet vara
af beholvet påkalladt. Utskottet anser sig derföre i della hänseende böra understödja
Kongl. Maj:ts Nådiga framställning och hemställer,
ätt för ifrågavarande ändamål ett årligt anslag till en ny profession
vid hvarldera Universitetet beviljas med 4,000 ILdr, eller tillhopa
8,000 ILdr ILmt, samt beloppen fördelas i lön och löne
tillök
;ng, på sätt förut angående de andra nya professionerne är
föreslaget.
1 sammanhang härmed och då, såsom af Statsråds-protokollet inhemtas, den
ena språklärare-ljensten vid Upsala Universitet ansetts, för den händelse att den nya
professionen inrättades, kunna indragas och den anslagna allön ingen, bestående dels
af 75 t:r spanmål, eller, efter medeltalet af de sednaste 20 årens aflöningspris vid Universitetet,
i penningar 679 ILdr 33 sk., och dels af värdet utaf fria boställsrum, upptaget
till 133 R:dr 16 sk., eller tillsammans 813 ILdr 1 sk. B:ko, motsvarande 1,219
ILdr 53 öre ILmt, beräknas såsom tillgång för den nya Professorns aflöning, men Utskottet
föreställer sig, att en enda språklärare för undervisningen i såväl Engelska och
Franska, som Tyska och Italienska språken, icke kan blifva tillräcklig, ulan att begge
språklärarne äro för undervisningens behöriga gång behöflige, hemställer Utskottet,
att, med bibehållande af denna språklärare-befattning, dess innehafvare
må tillerkännas enahanda löneförhöjning, som för den andra
språkläraren är föreslagen, eller 780 ILdr 47 öre ILmt lill
fyllnad i en aflöning af 2,000 ILdr samma mynt.
27;o. För öfrigt har Kongl. Majit äskat följande, för dels äldre, dels nyligen
upprättade läroanstalter vid Upsala Universitet nödiga ansedde anslag:
a) Till arfvode ål Ofver-läkaren vid Upsala. Gentral-hospital, emot förbindelse att
hålla föreläsningar och meddela, klinisk undervisning rörande siunessjukdomarne och
deras behandling, 1,500 ILdr.
Enligt hvad upplyst är, har någon ändamålsenlig undervisning i sinnessjukdomars
behandling icke kunnat vid Upsala Universitet meddelas de studerande, som egna
sig ål medicinens studium förr än, i anledning af väckt förslag om förenande med ofvannämnda
läkare-befattning al en särskild profession i psychiatrien, Kongl. Majit under
den 18 April sistlidne är tillåtit att nämnde läkare finge under läse-terminerne tvä
gånger i veckan hålla föreläsningar och meddela klinisk undervisning uti omförmälla
ämne, emot åtnjutande tills vidare af en inom medicinska Fakulteten ledig adjuukts-lön,
såsom arfvode.
Läran om sinnessjukdomarnes behandling utgör obestridligen en maktpåliggande
del af det medicinska studium, men den har intill den sednaste tiden icke blifvit meddelad
i den utsträckning, som ämnets vigt klöfver. Följden häraf har varit en mera
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 148.
21
allmänt utbredd öfvertygelse, alt sinnessjukdomarne i de flesta fall äro obotliga. Erfarenheten
frän fremmande länder gifver dork vid handen, att, med en klok behandling
af de sinnessjuke, dessa till slör, till och med större, del kunna bolås och blifva botade.
Med denna erfarenhet måste det anses såsom en angelägenhet af högsta vigt att
utväg beredes lör den unge läkaren att äfven egna sig ål ifrågavarande studium. Och
dä tillfälle nu erbjuder sig att genom en för kunskaper i förevarande ämne vitsordad
läkare derutinnan lemna undervisning utan någon synnerlig uppoffring för Staten, och
Upsala hospital jemväl är genom sitt läge i närheten af Universitetet härtill väl egnadt,
samt dertill kommer behofvet att bilda skicklige läkare och föreståndare vid de nya
hospitalerna i riket, kan Utskottet ej annat än tillstyrka,
att Rikets Ständer matte bevilja det för ifrågavarande ändamål
begärda arfvode af 1.500 R:dr R:mt årligen.
b) Till lön för en Conservator vid Zoologiska museum, 1,500 R:dr.
På det att deli vid Upsala Universitet nybildade Zoologiska institutionen inä
kunna utvecklas till full verksamhet, är ulan tvifvel nödvändigt alt en särskild tjensteman
anställes, hvilken, med både iheoretiska och praktiska studier och insigter i ämnet,
uteslutande egnar sig ål samlingarnes ordnande, beredande och förvarande, hvarföre
Utskottet tillstyrker,
att den äskade Conservators-lönen, 1,500 R:dr R:mt årligen, må
beviljas.
c) Till bin för en Conservator vid Botaniska museum, 750 R:dr.
Af enahanda skäl, som i föregående mom. anlores, är nödigt att äfven vid det
botaniska museet en dylik tjensteman anställes; och då vetenskaplig bildning hos denne
icke torde erfordras, samt hans göromål äro mindre trägna än Conservatorns vid Zoologiska
museum, synes lönen, på sätt föreslaget är, kunna bestämmas lägre än för den
sednare. Utskottet tillstyrker,
alt lön för ifrågavarande Conservator må med det begärda beloppet,
750 R:dr R:mt årligen, anvisas.
d) Till arfvoden för 6 Amanuenser, deraf 4 vid Kemiska laboratorium, 1 vid
Fysiska kabinettet och 1 vid Astronomiska observatorium, 350 R:dr för hvardera, eller
tillhopa 2,100 lUdr.
Af dessa Amanuenser äro de förstnämnde 4 afsedde lill biträde vid de kemiska
laborations-öfningarne och de experimental föreläsningarne, nemligen 2:ne vid det
theoreliska och agricuitur kemiska laboratoriet, samt 1 för den physiologisk-kemiska
och I för den mi nera logisk t-geölogisk a läroanstalten. De öfriga Amanuenserne, nemligen
den vid fysiska kabinettet och vid observatorium, skola likaledes med biträde tillhandagå,
den förre, dels vid anställandet al de experimenter, som vid föreläsningarne i
fysiken anställas, dels vid de studerandes öfningar i fysiska laboralioner, samt den sednare
vid de dagligen året om pågående meteorologiska och magnetiska observationerna
äfvensom vid den praktiska undervisningen i astronomien; varande alla dessa befattningar
icke ämnade alt utgöra stadiga tjänster, utan att betrakta såsom platser, der
yngre vetenskapsidkare under några år skulle ega tillfälle till vetenskaplig utbildning.
Då dessa beställningar äro behöflige för den experimental» undervisningens ändamålsenliga
handbafvande och tillika gagnelig» för innehafvarnes egen vetenskapliga
verksamhet, tillstyrker Utskottet
beviljandet af nu ifrägakomne Amanuens-arfvoden.
e) Till underhållande al' instrumeutal-apparater samt anskaffande efter band af
nya instrumenter vid kemiska institutionerna, 4,700 R:dr.
22
Stals- lits kottet s Utlåtande IV; o 148.
Enligt hvad upplyst är, erfordras till detta ändamål för den allmänna och agricultur-kemiska
läroanstalten 2,766 R:dr 32 sk., för den physiologisk-kemiska 866 R:dr
32 sk. och för den mineralogiskt-geologiska 600 R:dr, eller tillsammans 4,233 R:dr 16
sk. B.ko, motsvarande 6,350 R:dr Runt, deraf Kongl. Maj:t, efter afräkning af disponibla
tillgångar dels på Akademiens stat, dels å äldre stats-anslag, nu begärt 4,700 Ridrock
får Utskottet, i anseende tili angelägenheten och vigten af den kemiska institutionens
utveckling till full och ändamålsenlig verksamhet, tillstyrka,
att sistnämnda belopp, 4,700 R:dr Runi ärligen, må för ifrågavarande
ändamål anvisas.
f) Till ökande af anslaget för fysiska kabinettets behof, 1,000 R:dr.
Angående detta behof är upplyst, alt, i anseende till otillräckligheten af nuvarande
anslag, utgående dels af Universitetets, dels af Statens medel med tillhopa 1,083
R:dr 50 öre, de experimentala föreläsningarna mäst inskränkas till hälften af de offentliga
lÖreläsnings-timmarne. Med den nu äskade tillökningen alses dels ali möjliggöra
eli större antal experimental föreläsningar, dels att bereda tillfälle för mera lörsigkomne
och hoppgifvande studerande att sjelfve under ledning öfva sig i fysiska experimenters
anställande och i utredande af sådana frågor, som slä i sammanhang med
fysiska vetenskapens föremål, dels äfven alt bättre, än hittills låtit sig göra, förse kabinettet
med riyuppfunna dyrare instrumenler.
Utskottet tillstyrker jemväl i detta afseende
bifall å Kongl. Majlis Nådiga framställning.
g) Till Zoologiska samlingarnes ökande och underhåll, 1,200 R:dr.
För delta ändamål hade Universitets-styrelsen gjort underdånig framställning om
ett årligt anslag af 1,500 R.dr och til! stöd för behofvet anfört, att Zoologiska museet,
sorn numera blifvit flyttadt till en passande och rymlig lokal, vore i hög grad ofullständigt,
samt att museets samlingar, i förening med de botaniska, under den gemensamma
benämningen Naturalie-kabinettet, hittills haft på Akademiens stat ett årligt anslag
af 308 R:dr 16 sk. B:ko, hvilket, ehuru icke ens tillräckligt för den botaniska afdelningen,
blifvit så fördeladt, alt J deraf tillfallit den Zoologiska institutionen.
Det är ostridigt, att, utan tillgång lill samlingar, någon ändamålsenlig undervisning
uti ifrågavarande vetenskap icke kan meddelas eller något sjeifsludium idkas, äfvensom
att samlingarnes ordnande, riktande och underhåll måste medföra icke obetydliga
utgifter, såsom för inköp af djur och skeletter, för anskaffande af kostsamma,
men oumbärliga materialier, såsom skåp, sprit, glaskärl m m. Det anslags-belopp af
1,500 R.dr, sorn Universitets-styrelsen begärt, torde derför vara fullt behöfligl och böra
oförminskadt beviljas; hemställande alltså Utskottet,
att ett anslag af 1,500 R:dr Runi årligen måtte för omlörmälte
ändamål anvisas.
h) För Akademiska sjukhusets behof, 1.000 R:dr.
Å detta sjukhus finnes nu, efter hvad upplyst är, utrymme för 45 sjuksängar
med fullständig attiralj, men deremot skola sjukhusets ärs-anslag och öfriga tillgångar
ej medgifva, alt hela sängantalet året om kan åt sjuke upplåtas, så framt icke cn ärlig
förhöjning; af anslaget med det belopp, som nu är hegardt, beviljas. Till stöd för detta
behof har för öfrigt åberopats nyttan af kliniska undervisningen och de studerandes
öfning i sjukdomarnes diagnostik och behandling, äfvensom den omständigheten, att
tillfälle blifvit boredt för vårdande af sådaiie sjuke studerande, hvilkas sjukdomstillstånd
fordrade närmare omvårdnad och omsorgsfuilare behandling, än den sorn kan dem beredas
i deras bostäder.
Erkännande vigten af dessa skäl för anslagets beviljande, tillstyrker Utskottet,
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 148.
23
Rikets Sländers bifall å Kongl. Maj:ts härutinnan gjorda Nådiga
framställning.
28:o. Lii en af Professor Carlson hos Presle-slåndet vackt, lill Utskottet remitterad,
motion, i hvilken Professor Agardh och Domprosten Bring instämt, har,
under åberopande af Consistorii-academici i Upsala hos Universitetets Kansler gjorda
framställning, motionären, i öfverensstämmelse dermed, anfört, alt adjunktnrernas antal
vid Universitetet frän äldsta tider i det närmaste motsvarat professionernas, men att
genom inrättandet af (lera professioner, utan att adjunkturernns antal blifvit i samma
förhållande ökadl, del inträffat, att de förres antal nu uppginge lill 26, mell de sednares
endast till 17, så att dels flera adjunk turer äro gemensamma för tvänne professioner,
(fels professioner finnas, som alldeles sakna Adjunkter; att då del ändamål, som
med adjunkturerne af ålder varit afsedt, att de skulle bereda tillfälle att vid Universiteten
fästa personer af utmärktare anlag för att der kunna fullt utbilda sig till skicklige
lärare, hvilka vid ordinarie Professorens frånfälle eller förfall kunde intaga hans plats,
ännu egde lika betydenhet och vigt, samt dessutom Adjunklerne genom Universitetens
nya statuter fått sig ålagd skyldigheten att jemte Professorerna verksamt deltaga i den
akademiska undervisningen, saknaden af egna Adjunkter för de lärostolar, der den i
större eller mindre mån eger ruin, mäste alltid medföra betydliga olägenheter; alt dessa
väl blefvo mindre känbara, så länge Professorn i vetenskapen sjelf egde af ålder och
sjuklighet ©försvagade krafter, men att i motsatt fäll, och om under samma tid inträffade,
att Universitetet, i saknad af medel till lämpliga understöd, mäste se den ena och
den andra förhoppningsfulle vetenskaps-idkareh, hvilken lofvade att just i det ifrågavarande
vetenskaps-ämnet blifva en utmärkt lärare, lemna Universitetet och på andra vägar
söka sin utkomst, ett sådant förhållande kunde för Universitetet blifva ganska
olycksbringande; samt att enahanda förhållande kunde någon gång ega rum äfven vid
de professioner, som egde Adjunkter, om, såsom erfarenheten visade händelsen understundom
vara, Professorn är af samma ålder eller yngre än Adjunkten och lill följd
deraf den sednares vetenskapliga verksamhet förr försvagats än den förres, då, så langö
Adjunkten qvarstode, all möjlighet till befordran för yngre och mera lofvaiide krafter
vore slängd; och har motionären, på grund häraf och för alt ofvan antydde olägenheter
skulle kunna i någon män afhjelpas, hemställt, att anslag måtte beviljas till
tvenne adjunkts-löner vid Upsala Universitet, hvilka ej skulle vara fästade vid vissa läro-ämnen,
ulan kunna efter sig, under särskilda omständigheter, yppande olika behof
användas antingen för en ordinarie Adjunkt i ett visst ämne, eiler för att vid Akademien
fästa utmärktare vetenskapsidkare* för hvilka vid tillfället någon ordinarie plats
då icke funnes ledig; varande slutligen af motionären föreslaget, att äfven för Lunds
Universitet tvenne adjunkls-löner till nämnda ändamål mätte anvisas.
Ehuru Utskottet icke kan annat än erkänna vigten af det med motionärens förslag
afsedda ändamål* har likväl Utskottet, i betraktande af de många och betydliga
anslag för Universiteten, hvilkas anvisande redan blifvit af Utskottet tillstyrkte, och då
behofvet af nu ifrågavarande anslag icke torde vara så maktpåliggande, att ju med beviljandet
deraf utan större olägenhet kati anstå, samt härtill kommer alt Kongl. Maj:t
ej funnit skäl att låta någon framställning derom uti Sin Nådiga Proposition inflyta,
ansett sig böra hemställa,
att motionen icke må till någon åtgärd föranleda.
29:o. Utskottet har jemväl till behandling förehaft tvänne från Presle-ståndet
till Utskottet remitterade motioner, deruti blifvit ian förd t:
af Domprosten Knös, med hvilken flere af Ståndets ledamöter instämt, att det
vid 1850 och 1851 års riksdag till stipendier åt Theologiae studiosi vid Upsala Univer
-
24
Slals-Utskottels Utlåtande N:o 148.
sitet anvisade anslag af 1,000 R:dr B:ko vore alltför otillräckligt, då med det ringa
belopp af 50 R:dr samma mynt, som hvarje stipendiat deraf terminligen erhölle, endast
10 studerande kunde få del i detta anslag, ehuru antalet af sådane studerande hvarje
termin uppginge tiil 100 och derutöfver. Enär deri större mängden af dem, som id
kade
prest-studier, vore alldeles obemedlad, blefve skuldsättning för de aldra fleste den
enda utvägen all uppehålla sig vid Universitetet under de (re år, den Akademiska kursen
för blifvande prester numera vanligen upptoge. Mången droge sig derföre hellre
tillhaka från dessa studier, än att för deras fortsättande åsamka sig en gäld, som han
först efter lång lids förlopp kunde hoppas alt sig afbörda, ett förhållande, som utgjorde
hufvudsakliga anledningen till den rådande prestbristen, hvilken redan vore så tryckande,
att icke utan stor svårighet gudsljenslen allestädes kunnat uppehållas och öfriga
presterliga funktioner fullgöras. Dim för blifvande prester föreskri Ina Akademiska studiikursen
kunde dock, elter motionärens tanke, ej inskränkas, utan borde Ivertom utvidgas
i samma mån sorn anspråken ökades på egandet af ett upplyst, kunskapsrikt
och nitiskt presterskap, hvarförutan motionären fästat uppmärksamheten derå, ali för
presthildningen vida större omkostnader blifvit gjorda i andra protestantiska länder
genom dertill anslagna betydliga fonder eller medelst inrättande af särskilda seminarier,
i hvilka lärarne af Staten aflönades, äfvensom lärjungarnes underhåll antingen helt och
hållet eller (ill stor del af allmänna medel bekostades. Af dessa skäl och på det att
håde beloppet af hvarje stipendium måtte kunna höjas och stipendiet längre lid inne
liafvas
samt flere blifva af slipendii-anslaget delak lige, har motionären föreslagit, att Rikets
Ständer ville, utom ofvannämnda 1,000 R:dr B;ko, bevilja för Theologi® sludiosi
vid Upsala Universitet ett ytterligare stipendii-anslag af 5,000 R:dr årligen, sä att hela
anslaget blefve 6,000 R:dr B:ko;
af Domprosten Bring, all, då prestbildningens framgång vore för begge Universiteten
en lika vigtig angelägenhet, tillökning äfven borde beviljas i det för Theologi®
studiosi vid Lunds Universitet nu utgående anslag af 1.000 R:dr B:ko, för hvilket ändamål
motionären, med lästadt afseende derå, att antalet af sådane studerande i Lund
vore betydligt ringare än i Upsala, äskat ett ytterligare anslagsbelopp af 2,000 R:dr,
hvarigenom hela anslaget komme att utgöra 3,000 R:dr B:ko, eller hälften af den anslagssumma,
som den föregående motionären begärt för Upsala Universitet.
Det af molionärerne åsyftade ändamål alt afhjelpa missförhållandet mellan antalet
af dem, hvilka egna sig ål det presterliga kallet, och det stora antal prester, som församlingarnes
tjenst kräfver, kan, enligt Utskottets mening, icke vinnas genom den föreslagna
utvägen att medelst ökade slipendii-underslöd uppmuntra unge studerande att
beträda den presterliga banan. Nämnda missförhållande måste hufvudsakligen tillskrifvas
de ringa utsigten till framtida bergning, som äro förenade med det lägre presterskapets
nuvarande aflöningssätt och kommer utan tvifvel ej att upphöra förr än genom
ett allmänt ordnande af presterskapets aflöning, hvarom Rikets nu församlade Ständer
äfven gjort underdånig framställning, del lägre presterskapel hlilver försatt i en med
hänsigt till deras bergning mera tryggad ställning. Då skall den, hvilken efter en inre
allvarlig pröfning känner sig ega kallelse för prestembetet, icke tveka alt välja denna
bana, hvaremot med det af motionärerne föresiagne medel lätt kan inträffa att en och
annan, utan en dylik sjelfpröfning, förmås att egna sig åt det presterliga kallet och för
sent finnes icke kunna motsvara de höga och vigtiga fordringar, som pä religions-läraren
göras. Det är af dessa skäl, som Utskottet anser sig icke kunna understödja motionärernes
förslag, utan får således Utskottet
derå afstyrka Rikets Ständers bifall.
30:o.
Stats-Utskollets Utlåtande N;o 148.
25
30:o. Uti sin här ofvan i 23 punkten omnämnda motion, har Professor Agardh
hemställt, att äfven vid Lunds Universitet 6 Amanuenser, nemligen en för hvardera af
de Anatomiska, Astronomiska, Fysiska, Kemiska, Zoologiska och Botaniska Instilutionerno,
mätte med arfvoden förses, til! ett belopp af 350 II:dr för hvardera.
Pä enahanda skäl, som Utskottet anfört i mom. d. af 27 punkten i delta utlåtande,
i fråga om arfvodes anslag för åtskilliga Amanuenser vid Upsala Universitet,
tillstyrker Utskottet
beviljande af årliga arfvoden för ifrågavarande f> Amanuenser vid
Lunds Universitet med 350 R:dr Runt för hvardera.
31:o. Från Borgare-ståndet är genom remiss till Utskottet öfverletnnad en motion
af Herr Fr. Rooth, hvaruti denne påkallat Rikets Ständers uppmärksamhet å nyttan och
fördelarne af den vexelverkan i vetenskapligt hänseende melian de Skandinaviska Rikenas
Universitoler, som skulle uppstå derigenom, att tillfälle bereddes de studerande att
någon tid vistas vid syskonläudernas högskolor, samt i sådant afseende föreslagit, afl Rikets
Ständer måtte anvisa en summa af 3,600 R:dr årligen tili 3:ne årliga stipendier,
hvardera å 1,200 R:dr lör svenska studerande, som för studiers idkande vid Köpenhamns
Universitet sig uppehålla.
1 betraktande al de mångfaldiga, mera maktpåliggande behof, som vid denna
riksdag (aga statens tillgångar i anspråk, har Utskottet funnit sig
icke till förevarande motion böra tillstyrka bifall.
Elem en la r - L är över k en.
32:o. Dels til! löneförbättringar vid elernentar-läroverken dels till läroverks utvidgande
och förseende med ordinarie lärare, i enlighet med den plan, sorn uti förut
åberopade, Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition bifogade, Protokoll öfver Ecklesiastik-ärenden
af den 14 Oktober nästlidne år, linnes intagen, har Kongl. Maj:t äskat ett reservations-anslag
af 297,307 R:dr 20 öre årligen ; hvarförutan följande årliga anslags-summor
äro af Kongl. Majit begärde, nemligen : till arfvode ät Bibiiotbekarier vid de läroverk,
som redan hafva bibliolheker af den beskaffenhet och det omfång, att deras vård fordrar
särskild ersättning, 4,000 R:dr såsom reservations-anslag; till nya Elementar-läroverks
inriktande i Oscarshamn och i Arvika, 2,800 R:dr för hvardera, samt lör beredande
af psedagogiers eller mindre skolor upplagande å elementar-läroverkens stat,
(53,449 R:dr, alt med det belopp, som är för hvarje särskildt läroverk behöQigt och beräknad!,
utgå i den mån Kongl. Maj:t, efter Nådig pröfning af särskilda förhållanden,
skulle finna lämpligt.
Sedan Rikets Ständer vid 1847 och 1848 års riksdag till förbättring af lönerne
för elementar-läroverkens lärare anslagit en summa af 90,000 R:dr B:ko, hade Kongl.
Majit genom en den 6 Juli 1849 sladfästad öfvergångs-stat bestämt lärare-lönorne till
belopp, hvilka icke allenast skulle bereda en mera tryggad utkomst, utan ock blifva en
ersättning för förhöjd presterlig tjensleårs-beräknings upphörande, hvarjemte Kongl.
Majit nyssnämnde dag genom Nådigt Cirkulär till Konsistorierne i riket och Direktionen
öfver Stockholms stads undervisningsverk anbefalite dessa att, sedan vederbörande
stadsmyndigheter samt skolornes Inspektörer och Rektorer blifvit hörde, uppgöra och
till Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt förslag till fullständig reglering af undervisningsverken.
Bih. till R. St. Fröt. 4856 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. o Band. 2 Haft. 4
26
Stais-Utskotlels Utlåtande N:o 148.
Efter aflemnande af dessa förslag, som i allmänhet öfverensstämde deruti alt nuvarande
läroverk vore behöflige samt att en de! af dem borde utvidgas, och sedan
Kongl. Maj:! derefter under den 14 Augusti nästlidne år i Nåder utfärdat stadga för
rikets allmänna elementar-läroverk är nu ifrågavarande plan för läroverkens reglering
af Departements-chefen afgifven, med underdånig framställning derjemte om de anslag,
som ansäges nödiga för tilivägabringånde af denna reglering och fastställande af
en normalslat för lärarnes aflöning.
innan Utskottet går att meddela yttrande uti förevarande för samhällets utveckling
och framtid vigtiga angelägenhet, torde Utskottet i största korthet böra här redogöra
för grunddragen af den framlagda organisationsplanen.
Jemte e I e m c n I a r-1 ä r o v e r k e n s indelning i högre och lägre läroverk, är, hvad de
förra angår, fullständig lönestat, upptagande 8 Lektorer och 6 Adjunkter, föreslagen
för sådana läroverk, hvilka uppkommit genom förening af gymnasium och skola, de i
Hernösand och Wisby dock undanlagne, äfvensom för läroverket i Orebro; och äro
dessa läroverk 12 till antalet. Dernäst upptager förslaget för 3 läroverk 5 Lektorer
och 8 Adjunkter samt för öfrige högre läroverk, alla nya, 4 Lektorer och 8 Adjunkter.
De lägre elemenlar-läroverken skulle hafva, jemte Rektor, antingen 5, 4, 3, 2 eller 1
lärare. Beträffande aflöningen äro lönebeloppen för Lektorerne, nu utgörande 1,200,
1,500, 1,800 och 2,250 R.dr, föreslagne alt fastställas till 2,000, 2,400, 2,800 och 3,200
R:dr, så att läroverk med 8 Lektorer skulle erhålla 2 löner i hvarje lönegrad, de med
4 Lektorer 1 i hvarje lönegrad, och de med 5 Lektorer 2 i andra och 1 i hvardera
af de öfriga lönegraderne; hvarjemte arfvoden för Rektors-göromålens bestridande vid
de högre läroverken, uppgående, der sådane arfvoden nu bestås, till 450 R:dr, skulle
bestämmas lill 800 R:dr för läroverk med 8 och 5 Lektorer samt till 600 R:dr för
läroverk’ med 4 Lektorer. Adjunkternas och Kollegernas löner, som, eldigt öfvergångs-stälén,
nu utgöra 900, 1,200, 1,500 och 1,800 R:dr, äro föreslagne att utgå i de
tre första lönegraderne med 1,000, 1,400 och 1,800 R:dr samt i fjerde graden, eller
för Rektor Schola), med 2,800 R:dr, der 5 eller 6 Kolleger finnas, med 2,000 R:dr, der
läroverken hafva 2 eller 3 Kolleger och med 1,800 R:dr vid läroverk med 1 Kollega;
varande dessutom framställning gjord om anslag till ordnande af arfvo-dena för lärare
i musik, teckning och gymnastik.
Enligt hvad sålunda är föreslaget skulle till reglering af elementar-läroverken erfordras
:
l:o för nuvarande högre läroverk, jemte ett dylikt i Slockholm och ett i Ore
-
bro  R:mt R:dr 432,000:
2:o för I I högre läroverk med 4 Lektorer  „ 235,400:
3:o „ 4 skolor med 6 Lärare  „ 37,600:
4:o „ 7 skolor med 5 Lärare
. . „ 56,000:
5:o „ 1 skola med 4 Lärare  „ 6,200:
6:o ., 10 skolor med 3 Lärare  „ 44,000:
7:o „ 11 skolor med 2 Lärare  „ 30,800:
8:o till arfvoden åt lärare i musik, teckning och gymnastik . . „ 36,000:
9:o nya Elemenlar-skolan i Stockholm  „ 21,600:
10:o ett läroverk med 1 Lärare  „ 1,000:
Tillsammans R:mt R:dr 900,600.'
När härifrån afräknades nuvarande tillgångar, uppgående lill 603,292 R:dr
20 öre, utgjorde återstoden 297,307 R:dr 80 öre, den summa, som för tillvägabringande af
elementar läroverkens reglering behöfdes, hvartill likväl komme här ofvan nämnda, uti
Stats-Utskottels Utlåtande N:o 4 4-8.
27
den Nådiga Propositionen uppräknade anslags-belopp till arfvoden åt biblioth«»karier vid
läroverken, till inrättande al‘ de nya eleinentar-läroverken i Oscarsham och Arvika
samt till beredande af pmdagogiers eller mindre skolors upptagande å elementar-läroverkens
stat.
Uti detta ämne hafva äfven motioner till ett större antal blifvit inom de särskilda
Riks-stånden väckte och till Utskottet remitterade, af hvilka Utskottet till en början får
anmäla Irenne, de der hafva en mera allmän omfattning och beröra sjelfva grunderna för
regleringen.
Dessa motioner äro afgifna
af Biskop Thornander, hvilken, med anledning af mängden utaf de inom Riks-stånden
gjorda olika framställningar i ämnet, föreslagit, dels att elementar-läroverkens stat, i hvad
densamma'angår de särskilda läroverkens olika rang, vidsträckthet och funktioner äfvensom
i afseende å iöne-serier, lönebelopp, lärjunge-afgifter samt de sistnämndes belopp och
användande, måtte varda af Rikets Ständer tili fullständigt öfvervägande i sitt sammanhang
företagen och utan alt Rikets Ständer må anse sig bundna af någon bristande
detalj i de afgifna motionerne eller af någon sådan i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
föreslagen bestämmelse, som icke blifvit i särskilda motioner till nödig ändring eller
rättelse anmärkt, dels att, för den händelse statens, när behandlingen af 8:de Hufvudt
i tel 11 förekomma, sannolikt hårdt anlitade tillgångar icke medgåfve anslags beviljande i
den ymniga mån, som blifvit önskad och under andra förhållanden vore billig, vissa
yngre lärarebefattningar måtte göras för sina blifvande innehafvare på det sätt rörliga,
att när, till följd af nu oberäkneliga förhållanden, lärjnngarnes antal vid ett elementarläroverk
för ett års tid visat sig förminskadt med så stort antal, som motsvarar en lärare,
sådan yngre lärare må kunna till annat läroverk, der han bättre behöfves, varda,
efter hemställan bos Kongl. Majit, af Ephorus förflyttad, dock ulan förringande af bans
lön och utan försämrande af bans lönelur;
af Professor Carlson, hvilken, efter en kort framställning om skolans mägtiga
inflytande på det uppvexande slägtel och statens förbindelse att med ömmaste sorgfällighet
vårda sitt skolverk och att söka fullkomna lärarnes verksamhet, afgifvit här nedan
omförmälda särskilda förslag:
l:o.
Med återupptagande af sin vid sistförflutna Riksdag väckta motion om anslag
till bildnings-anstalter för lärare vid elementar-lärovérken, har motionären anfört, att läraren
måste klart hafva fattat de vetenskapliga grunderna för hvad han meddelar, om
detta skall kunna göras tydligt och lefvande för lärjungen; att han måste känna lagarne
för denna undervisnings meddelande så väl i allmänhet som särskildt med afseende å
det kunskapsämne han behandlar, samt att läraren bör vara öfvad i den ädla konsten
att leda den späda tankekraftens utveckling, innan han begynner ulöfningen af det
svåraste af alla yrken. Det bästa vittnesbörd om bristen i detta hänseende vöre lärarnes
eget, hvilket gifvit sig tillkänna vid de tre sednast hållna lärare-mötena, der en enhällig
önskan yttrades om inrättande af ifrågavarande slags läroanstalter, hvarförutan
af den sednast församlade skol-revisionen en sådan mening äfven blifvit uttalad. Efter
motionärens tanke vore det af nämnde skol-revision, i detta afseende, afgifna och uti
dess underdåniga betänkande närmare utvecklade förslag, hvilket åsyftade lärarnes så
väl theoretiska som praktiska bildning, förtjent af uppmärksamhet, såsom närmast slutande
sig till för handen varande inrättningar samt enklast till sin uppfattning och
minst kostsamt. Efter hvad kändt vore funnes för närvarande icke ens en särskild
28
Stats-Utskottets Utlåtande N:o '148.
skollärare-examen, utan ansåges den filosofiska graden fylla detta behof. Men om denna
skalle, jemte sin allmänna bestämmelse, rätt motsvara ett så enskildt syftemål, mäste,
efter motionärens åsigt, nya särskilda föreskrifter härutinnan stadgas. De som ville egna
sig åt lärare-kallet i någon viss kunskapsgren, borde förut under ledning af akademiska
lärare i dertill hörande ämnen genomgå en särskild kurs och sålunda förvärfva en bildning,
mera bestämdt egnad åt den vetenskapliga grundläggningen af det ämne, de
komma att i skolan meddela. Detta skulle företrädesvis ske i sådana kunskapsarter,
som inom elementar-undervisningen inlaga ett mera framstående rum, t. ex. den klassiska
Biologien, malhematiken, de nyare språken med deras litteratur samt naturvetenskaperne.
Dessutom borde de blifvande lärarne vid det i universite.ts-sfaden befintliga
läroverket dels genomgå en praktisk kurs i de allmänna grunderna för undervisningens
ändamålsenliga behandling, dels införas i lärarekallets utöfning genom åhörandet af
meddelad undervisning och genom handläggning af undervisningskallet under tillsyn
och ledning al' detta läroverks styresman elier särskildt dertill förordnade lärare. Så
skulle läraren, grundligt underbygd just i de ämnen, hvilka han gjorde till sin uppgift
att meddela och redan bekant med utöfningen af den verksamhet, honom kommer att
åligga, inträda i sitt ansvarsfulla kali. utan att behöfva årslånga försök för att öfvertyga
sig om sin egen fallenhet för densamma eller om rätta sättet för dess utöfning.
Pä grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har motionären föreslagit, all Rikets
Ständer mätte anslå en summa af 10,000 R:dr Banko lii! bildnings-anstalter för lärare
vid elementar-läroverken och tillika hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla om vidtagande
af nödiga åtgärder för sådana anstalters inrättande.
2:o.
Efter hvad motionären vidare anfört vore, utom omsorgen om en grundlig lärarebildning,
den ställning, som af statens lagstiftning anvisades läraren af högsta vigt.
Lärarens verksamhet' kunde mindre än andre Ijenslemäns genom yttre lagbud göras
fruktbärande och af en högre myndighet kontrolleras. Endast den inre själshågens
närvaro vid arbetet, den aldrig hvilande omtanka» om kallets fordringar gjorde detta
arbete rätt fruktbringande, och intet kall vore mera mödosamt samt mera för själskraften
ansträngande. Men för att läraren skulle kunna med hela sin själskraft öfverlemna
sig åt sitt mödosamma kall, måste han vara tryggad för frätande näringsbekymmer
och ega någon utsigt för sin ålderdom. Han vore dock för närvarande ej i
denna ställning och omgåfves ej med den uppmärksamhet eller lönades med deri sorgfria
lott, som det vore samhällets intresse, vida mer än hans, att han måtte ega. Härvid
borde ock tagas i betraktande tvänne särskilda förhållanden, det ena att kyrkan ännu
för få år sedan genom den dubbla tjensleårs-beräkningen lill en betydlig del tryggade
skollärarens framtid och det andra, att landets induslriela förhållanden på sednaste åren
vunnit en oerhördt stark utveckling. Den dragningskraft, som alstras af tillfället att
omedelbart och med goda utsigter inträda på det praktiska lifvets många banor, verkade
allt mäktigare och man måste befara ali skolundervisningens behof här skall
komma att stå efter, hvilket isynnerhet gällde den gren af undervisningen, hvars utveckling
vore mest ny och närmast stöde i sammanhang med de materiela yrkenas
starka utveckling. Först efter långvariga och mödosamma förberedelser kunde lärarenerhålla
en osäker utkomst, då deremot den andra banan, kort efter de akademiska sfu
diernas afslulande, erbjöde en tryggad bergning. Hvad slaten, under sådana förhållanden,
då den utstakade lärarens vilkor, hade att afse, vore, efter motionärens tanke,
att en någorlunda tillräcklig utkomst erbjudes skolläraren vid hans första injräde i en
Stats- U tuko Hets Utlåtande iV.-o 148.
29
tjenst med lön, att en, om ej riklig, dock säker framtid försäkras honom och alt han
har utsigt att på sin ålderdom icke lida nöd. Derjemte syntes det motionären vara
en välgörande förändring, högst önskvärd för skolläraren och föga betungande lör staten,
om hans framskridande till en bättre lön gjordes beroende icke af en äldre kamrats
befordran elier död, utan af hans egen väl använda tjenstetid, ett aflöning sätt,
som äfven vöre antaget af andra länder, t. ex. Danmark och Norrige. Vissbeten att
vid äldre är, då vanligen familjens behof blifva större, hafva en någorlunda god utkomst,
uppvägde den osäkra förhoppningen om en större lön, hvarförutan den väsentliga
fördel vunnes, att öfvergången från ett läroverk till ett annat, hvilken för undervisningens
friska lif kunde vara gagnelig och önskvärd, först derigenom blefve rätt verkställbar.
Af motionären är derför föreslaget, att lägsta lönegraden för Kolleger och Adjunkter
må bestämmas till 1,200 R:dr Riksmynt, att fortskridandet från denna lönegrad
till en högre icke göres beroende af företrädares afgång, utan af egen oförvitlig tjenstgöring,
så alt hvarje Kollega eller Adjunkt efter 5 års tjenstetid eger att påräkna en
tillökning i sin lön af 400 R:dr intill ett maximum af 2,000 R:dr, och alt lärare vid
elementar-läroverket blifver berättigad att, då han der tjenstgjort oförvitligen i 30 år
och uppnått 60 års ålder, uppföras på allmänna indragnings-staten med sin fulla lön.
3:o.
För ali utveckla sig i sin fulla kraft, behöfde lärare-verksamheten icke blott
förberedas genom en grundlig bildning och uppmuntras genom tryggade lefnadsvilkor.
Den behöfde isynnerhet i större läroverk sammanhållas, för alt kunna utveckla denna
kraft. 1 alla andra länder vore den grundsatsen ett axiom, att hvart och ett läroverk
behöfde sin styresman, hvaremot den härstädes varit tillämpad på de lägre läroverken
eller skolorna, men icke på de högre eller gymnasierne. Olägenheterna af att sålunda
göra lektoratet omskiftande biand rektorerne hade i disciplinarisk! hänseende
blifvit på sednare tider allt mer erkände och derför en faktisk kontinuitet i rektorsembetets
utöfvande småningom uppkommit. Men förhållandet vöre äfven af den största
vigt för undervisningen. Genom den Kongl. Stadgan för elornentar-läroverken hade
den förra ställningen väsentligt och definitivt förändrats. Det oaktadt funnes i den
föreslagna staten endast för de lägre läroverken en verklig rektorslön, och vid de högre,
sä väl äldre, som nyare, blott ett arfvode för rektors-embetels bestridande. Del kunde
dock icke nekas, att ju större ett läroverk vore, desto större blefve behofvet af styrka
i styresmannens band. En sådan styresman sainmanhölle det hela och bibehölle del i
dess jemna gång, han vägledde och stödde de yngre lärarne, han jemkade mellan olika
personligheter och olika mellinder, han förekomme, att lärjtingarnö genom stegrade
anspråk från olika båll öfveransträngdes, och lian ingjöte i det hela den anda af frisk
och harmonisk verksamhet, som borde genomgå ett läroverk. Från hvilken synpunkt
saken än betraktades syntes behofvet af en sådan styresman för läroverket, sorn egde
sin ställning bestämd och kunde egna sig helt och hållet åt sitt kail, vid nu inträffande
förhållanden större än förr. Utom det att genom skolans förening med gymnasiet så
väl lärarnes som lärjungarnes antal blifvit talrikare, vore ock läroämnena nu vida flere
än förr. För omsorgen att vid undervisningen dessa läroämnen sammanhållas uti inom
sig likartade grupper, att det enas behandling ingriper i det andras och att lärjungarnes
själskraft icke förslappas af det mångartade i undervisningen, kunde ett ombyte af
åsigt, af personlig inverkan hvart femte år icke vara helsosamt. Icke heller vore erforderlig
stadga i läroverks-slyrelsen att förvänta under en tidslängd af fem år, af
30
Stats-Utskollets Utlåtande N:o 448.
hvilka eli eller Ivänne åtginge att göra sig fullt förtrolig med befattningens förhållanden
och under ett kanhända redan den osäkerhet i förvaltningen inträdde, sorn vanligen
plägar uppkomma af den förutsättning, att en nv styrelse snart är för handen. Dertill
komme alt läroverken hädanefter blifva mera fria från kontroll än förut, sedan studentexamen
vid universiteten, såsom det syntes, genom den nya skolstadgan skulle komma
alt upphäfvas, att de högre läroverkens antal komme alt ökas, att af dessa läroverk
alla de nya genom sin aflägsenhet omöjligen kunde med erforderlig vaksamhet följas
af Eforus och slutligen att vid de få större läroverk i landet, der en ständig Rektor
funnits, detta förhållande, långt ifrån att visa sig menligt eller öfverflödigt, af erfarenheten
vitsordas såsom för läroverket i hög grad gagnelig!.
Motionären har på dessa grunder föreslagit, att vid de högre läroverken en
fast rektorslön måtte, i likhet med hvad för de lägre läroverken ifrågakommit, uppföras
på stat lil! samma belopp, som högsta lärare-lönen, sammanräknad med det föreslagna
rektors-arfvodet, skulle komma att utgöra, eller 4,000 R:dr Riksmynt.
4:o.
Slutligen har motionären erinrat om ännu ett vilkor för framgången af lärarens
verksamhet. Läraren behöfde nemligen en mängd hjelpmedel för sin undervisning.
Han mäste sjelf förkofra sig i sitt kunskapsämne, tv vore han sjelf icke i ständigt fortskridande
inom vetandets verld, blefve äfven hans meddeleise snart stel och död. De
nya arbetena, de förbättrade läroböckerne kunde icke alla af honom inköpas. Röcker,
kartor, glober, instrumenter, samlingar af naturalster m. tn., måste ock finnas för undervisningens
behof. Dessa undervisningsmedel vore vid läroverken på långt när icke
så fullständiga, som de borde vara och blefvo dessutom med hvart år fullkomligare.
Och på samina gång som för undervisningen bereddes mera värdiga lokaler, fordrades
ock en deremot svarande anordning af det inre, hvilken, om ock endast enkel, kräfde
fortgående anslag.
En ny tillgång för läroverkets behof vo^e den numera föreskrifna terminsafgiflen
af de lärjungar, som besöka skolan. Denna afgift hade aldrig varit gerna sedd,
isynnerhet på grund deraf, att undervisningen af ålder lemnats kostnadsfritt, meli, enligt
motionärens förmodan, skulle missnöjet öfver denna nya afgift till stor del försvinna,
om den, i stället att ingå bland statens allmänna inkomster och användas lill
aflöningär, stadnade vid läroverket och blefve använd för lärjungarnes egel behof.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anfördi är af motionären föreslaget, att
den för hvarje lärjunge utgående skol-nLgiflen måtte anslås till anskaffande så väl af
böcker och undervisningsmedel, som af eljest behöflig materiel för det elementar-läroverk,
till hvilket den inbetalas ;
af Herr Wahlström, hvilken, hufvudsakligen, med afseende såväl å den genom
den dubbla tjensteårs-beräkningens upphörande minskade omsättningen af lärare-personalen
och deraf följande trögare befordran, som ock å den omständighet att, sedan
ämnesläsning blifvit införd, alla lärarne inom samma grad hade lika maktpåliggande
tjenstgöring, föreslagit, dels att befordran till högre löner icke måtte, såsom hittills,
komma att bero af äldre lärares tillfälliga afgång, utan af tjenstetiden på det sätt,
att, efter fem års tjenst, lönen ökas med 500 R:dr och efter fem derpå följande år
med ytterligare 500 R:dr Riksmynt, sä alt högsta lönebeloppet blefve för en Lektor
3,000 R:dr och för annan lärare 2,000 R:dr, dels att alla på läroverkets stat för närvarande
uppförde lärare finge komma i åtnjutande af berörde löneförmåner samt de
S lats- Utskotta Is Utlåtande N:o 148.
31
indragningar af lärarcplalser, som på eli och annai ställe möjligen kunde ske, verkställas
vid innehafvarnes afgång.
Utskottet, som åt detta magtpåliggande och omfattande ämne egnat all den uppmärksamhet,
sorn varit detsamma möjlig, anser sig först böra meddela yttrande i afseende
å de grunder, som, enligt Utskottets tanke, vid uppgörande af elementar-läroverkens
stat höra tillämpas och derefter utlåta sig såväl öfver de olika slagen af läroverk,
som äfven öfver de särskilda läroanstalterna inom dessa.
Vidkommande således först den för läroverkets ändamålsenliga verksamhet högst
vigtiga frågan, huruvida vid hvart och ett af de större elemenlar-läroverken bör anslås
fast lön för en stadigvarande Rektor, eller ett flyttbart arfvode för vissa år tillerkännas
en eller annan biand de vid läroverket anställde lärare, har Utskottet, efter sorgfällig
pröfning af de skäl, som anförts för och emot båda dessa sätt att anordna skolornas styrelse,
slädnät i den öfvertygelse, att såväl uppfostran som undervisning inom läroverken
bör genom den förstnämnda åtgärden säkrare befrämjas. Om i hvarje annan förvaltningsgren
bestämda styresmän med en fast ställning och icke blott tillförordnade
för några fä år i sender, anses nödige, så torde beholvet deraf icke mindre göra sig
gällande inom skol-verket. Upprätthållandet af ordning ibland ett talrikt antal lärjungar
af olika åldrar fordrar, just för alt mildhetens medel skola företrädesvis blifva för
ändamålet tillräckliga, en stark myndighet i den styrandes hand. Uppgiften att framkalla
och befrämja en harmonisk samverkan emellan ett stort antal lärare, förutsätter
icke allenast en öfverlägsen, ulan äfven en längre fortsatt och jemnare personlig inflytelse.
1 afseende på undervisningen blir det, vid den mångfald och del omfång, hvartill
denna i sina särskilda grenar numera utvecklat sig, af yttersta vigt, att en enhet
vid behandlingen gör sig gällande, hvilken måste i första rummel utgå från skolans
styresman och frän de djupare insigler i undervisningens konst och i undervisningsämnenas
inbördes sammanhang, som han endast genom länge fortsatt studium och utvidgad
erfarenhet kan förvärfva.
På grund af dessa skäl hafva i alla de länders skol-verk, der den offentliga
uppfostran vunnit en högre grad af utveckling och fullkomlighet, fästa styresmän städse
ansetts bchölliga i läroverken och företrädesvis i de större.
Det undantags-förhåilande, som hos oss, inom en del af undervisnings-verket,
egt rum, och hvilket tvifvelsutan gifvit upphof till förslaget att för låt/re elementarläroverk
tillsätta fasta Rektorer, men alt för högre elementar-läroverk med ett flyttbart
Rektors-arlvode förse någon af hvarje skolans lärare, synes hafva hemtat sin anledning
från förhållandena vid de gamla gymnasierna. Dessa läroverk voro från äldre tider
mindre att anse såsom skolor, än såsom ett slags landsorts-universiteler, vid hvilka ett
mindre antal lärare föredrogo eller, såsom det hette, föreläste hvardera sin vetenskap
för en till mognare år kommen, sällan talrik ungdom. Någon egentlig skoldisciplin kom
der icke i fråga och ordnandet af undervisningen kunde, då hvarje Lektor hade lika
stort antal läsetimmar, och undervisnings-ämnena voro jemförelsevis fä, icke innebära
synnerliga svårigheter. Vid gymnasierna blef fördenskull, med efterföljd af hvad vid
universiteterna var öfligt. Rektoratet ombytligt, icke genom förordnanden på vissa år, utan
genom smccessivt inträde efter ålder, så att hvarje lärare under loppet af ett år förvaltade
denna icke synnerligen mödosamma befattning, och Lektorerne således i sjelfva
verket egde hvardera lika stor de! i läroverkets styrelse. För den yngre och talrikare
afdelningen af hvad som nu benämnes högre elementar-läroverk, eller den gamla nederskolan
fanns alltid en ständig Rektor; likaså för alla trivial- och apologist-skolor i städer,
der intet gymnasium var. Också hafva de läroverk, hvilka motsvarat gymnasium
32
Skifs- C t sko t tuts Utlåtande N:o 148.
och skola i förening, såsom katedral-skolorna i Upsala och Lund samt de nyare elementar-läroverken
i Orebro och Jönköping, städse haft ständiga Rektorer.
De förhållanden i afseende på undervisningen, under hvilka nämnde ordning iakttagits
vid gymnasium, äro numera hell och hållet förändrade. Redan för längre lid
tillbaka begynte gymnasierna antaga en större likhet med öfriga elementar-läroverk, i
sammanhang hvarmed brister i disciplinen visade sig, till hvilkas afhjelpande en större
stadga i Reklors-embetets utöfning ansetts erforderlig. Ännu mera genomgripande är
den förändring, sorn inträdt efter det Kongl. Cirkuläret af den (5 Juli 1849. Gymnasierna
hafva numera upphört att vara särskilda läroanstalter och i stället har bildats
en högre afdelning af elemenlar-iäroverket, helt och hållet förenad med den lägre.
Lektorerne föredraga icke mera såsom förr, hvardera ett bestämdt och lätt öfverskådlig!
läro-omräde för ett inskränktare antal lärjungar: de ä.io skyldige att undervisa äfven
i läroverkets lägre klasser och dela med hvarje lärare förpligtelse!! alt undervisa
äfven i annat ämne, än deras egeuteliga hufvudsak; men lärjungarne åter äro med
den öfriga skolungdomen sammanförde under en gemensam ordning.
Ätt under sådana förhållanden icke blott bibehålla utan jemväl utsträcka bruket
af en rörlig Reklors-befaltning, skulle i Utskottets tanke icke vara rätt lämpligt.
Genom anslåendet öfverallt vid de högreelementar-läroverken af så beskaffade arfvoden,
som i Kongl. Majlis Nådiga Proposition blifvit löresiagne, skulle nemligen icke
blott saknaden af en ständig rektor från de gamla gymnasierna utsträckas till de af en
talrik ungdom besökta lägre afdelningar af läroverket, hvilka numera äro med gymnasium
förenade, utan ock de större läroverk, som hittills haft en ständig styresman, såsom
läroverken i Orebro, Upsala och Lund, hädanefter gå i mistning af denna fördel,
hvarförutan alla de särskilda, nu inrättade högre läroverk, hvilka förut, i sin egenskap
af lägre skolor, städse egt en sådan styresman, skulle, sedan deras läro-omfång utvidgats
och deras lärjunge-antal i sammanhang dermed tillvext, ställas under en efter vissa år
ombytlig ledning.
Till stöd föi' en sådan åtgärd hafva hufvudsakligen tvänne skäl blifvit anförda.
Det första är, att möjligen, vid besättandet af Reklors-platsen, ett misstag skulle kunna
ega rum. Men detta inkast gäller lika mycket mot tillsättandet af lästa embelsmän i
hvilken förvaltningsgren sorn helst. Likväl har man icke för de olägenheter, som undantagsvis
kunde någon gång uppkomma af ett misstag vid utnämningen, velat uppoffra
de stora fördelar, som i allmänhet äro förenade med regelns tillämpning. Det andra
inkastet är, att, då lektorater finnas i bestämda ämnen, man icke lämpligen kan på
en gång tillsätta rektors-befaltningen och den lediga lektors-platsen. Delta inkast är
hemtadt från gymnasial-inrältningen i dess gamla skick, och dess väsentliga kraft torde
väl ock med detta hafva försvunnit hos oss, så väl som vid andra länders skolverk.
Hvarken sammanfaller numera samtliga lektorernas sammanräknade undervisningstid
med antalet af de timmar, under hvilka elementar-läroverkels högre afdelning undervisas,
ej heller finnes någon särskild lektor, hvilkens undervisnings-skyldighet icke utgör
antingen mera eller mindre än den tid, som åt det ämne, i hvilket han är anställd,
bör egnas, antingen man alser den högre afdelningen ensam eller läroverket i dess helhet.
Så länge, enligt föreskrifterna i 1820 års skolordning, alla Lektorer hade hvardera
8 timmars undervisnings-skyldighet och uti alla ämnen, i hvilka Lektorer funnos,
på gymnasium undervisades 8 timmar hvarje vecka, kunde detta inkast med skäl gälla.
Men numera, då timantalet i de ämnen, i hvilka Lektorer finnas, vexlar i olika förhållanden,
nemligen — om man afser hela läroverket ■— från högst 4 timmar i veckan
(filosofi) till minst 98 (moderna språk) eller, om man afser endast den högre afdelningen,
Stals-UIskottels Utlåtande N:o 148.
33
gen, från 4 timmar till åtminstone 65 timmar i veckan, — lärer, vid den djupa och
mångsidiga bildning, som en Rektor måste förutsättas ega, icke med skäl kunna antagas
att ju han skulle, under de 16 undervisningstimmar, som honom åligga, kunna värdigt
upprätthålla undervisningen i ett ämne, af hvars undervisningstid, äfven om han
skulle blifvit utnämnd till Lektor i detsamma, han i de flesta händelser kunde omfatta
endast en ringa del, eller som i ett och annat fall endast skulle upptaga några få af
de timmar, han är skvldig att undervisa. En Ytterligare bekräftelse på riktigheten af
dessa åsigler finnér litskottet i det af Kongl. Majit föreslagna, för olika högre elementar-läroverk
ganska olika antalet af Lektorer.
De nämnda betänkligheterna, hvilka icke i andra länder verkat till någon tvekan
vid bestämmandet af fasta rektors-beställningar vid skolorna, torde så mycket mindre
dertill föranleda hos oss, då i närvarande tidpunkt, ännu mera än förr, behof synes
hafva uppstått af sådane styresmän. Genom föreningen af gymnasium och skola har
lärjunge-antalet vid vissa läroanstalter vext till en förut okänd höjd (vid en del läroverk
till mellan tre- och fyra hundra); genom den obestämda gränsen mellan de särskilda
lärarnes undervisnings-skyldighet är ordnandet af undervisningstimmarne vida svårare
än förut; genom införandet i eleinentar-läroverkels undervisning af en mängd nya
läroämnen har uppgiften att sammanhålla undervisningen blifvit ännu mera invecklad.
Särskildt torde man böra afse den svårighet, hvilken, ehuru nära sammanhängande med
bildningens beskaffenhet, ostridigt för närvarande utgör en af skolans största olägenheter,
nemligen den stora mångfalden af läroämnen och den deraf lätt uppkommande
förslappande öfveransträngningen af larjungarnes själskraft. Den oaflåtliga syftningen
till ett och samma mål vid undervisningens behandling på olika områden, den måtta i
särskilda lärares nit, som afhåller från att ensidigt drifva ett ämne på de öfrigas bekostnad,
den gemensamma omsorg om bildningen såsom ett helt, till hvilket de särskilda
ämnena böra sammanläggas såsom för hvarandra nödvändiga delar, — kunna
svårligen åstadkommas om icke af en Rektor, som helt och hållet införlifvad med sitt
embete, åt dess mångfaldiga och djupt ingripande omsorger egnat sitt lif. Endast en
sådan styresman kan ock förvärfva den säkra mennisko-kännedom, den djupa insigt i
undervisningens natur och den omfattande erfarenhet af de särskilda läroämnenas behandling,
som, jemte karaklerens styrka och renhet, utgöra väsentliga egenskaper hos
innehafvaren af detta för den offentliga uppfostrans hela framtid så maktpåliggande embete.
Reträffande beloppet af den rektorslön, som skulle anslås vid de högre elemenlar-läroverken,
har Utskottet ansett sig icke böra gå utöfver den summa, sora uppkommer
genom sammanläggande af den högsta lärarelönen enligt den Kongl. Propositionen,
med det i samma Nådiga Proposition föreslagna rektors-arfvodet.
Utskottet får, pä grund af hvad ofvan är anfördt, tillstyrka,
att Rektorer vid rikets högre elementar-läroverk uppföras på stat
med lön af 4,000 R:dr R:mt för hvardera.
Dervid anser sig Utskottet likväl, då rektors-göromålen äro af en så trägen, omfattande
och för skolans förkofran djupt ingripande beskaffenhet, tillika böra föreslå
del vilkor,
att med rektors-befattningeu vid högre elementar-läroverk icke må
förenas innehafvandet af prebende.
Vid pröfningen af de för lärarne vid elementar-läroverken af Kongl. Majit föreslagna
lönebelopp, har Utskottet ansett sig böra taga i öfvervägande icke allenast de
förhållanden, som i allmänhet föranledi till förhöjandet af embetsmännens löner vid
Bih. till B. Sl. Prot. 1856 & 1857. 4 Sand. 1 Afd. 3 Band. 2 Haft. 5
34
Stals-Utskottels Utlåtande N:o 148.
innevarande riksdag, ulan älven särskildt de förändringar i lärarnes ställning, som af
sednast vidtagne åtgärder till skolverkets reglering måste blifva en följd. Genom den
ställning, i hvilken läroverket tillförene och så länge den förhöjda tjensteårs-beräkningen
af lärarne åtnjöts, stod till kyrkan, kunde skolläraren, för sin ansträngande tjenstgöring,
åtnöjas med en ringare lön, emedan ban var förvissad att, efter icke mångå
års förlopp, med en förändrad verksamhet, erhålla en tillräcklig utkomst. Sjelfva skollagen
stadgade, att ban, efter tio års undervisningstid, skulle vara derom försäkrad.
Sedan, på grunder, hvilka af Konung och Ständer funnits böra lända kyrka och skola
till gemensamt gagn, denna förhöjda tjensleårs-beräkning upphört, kan skolläraren endast
i sällsyntare fall påräkna befordran inom kyrkan och är således hufvudsakligen
anvisad ensamt på de förmåner, den åf Staten anslagne lön kan bereda. Skola dessa
fördelar i någon mån kunna motsvara dem han förut egde, måste lönebeloppet icke
vara alltför knappt.
Med de ulsigter för framtiden, som den nära förbindelsen med kyrkan öppnade
för skolläraren, var en tjenstgörings-skyldighet förenad, sorn visserligen var för kroppsoch
själskrafter starkt ansträngande, men som under dessa förhållanden blott tog ett.
årtionde eller något mera af lärarens kraftfullaste ålder i anspråk.
Om det numera ulan tvifvel blifver en vinst för skolan att kunna påräkna lärarens
odelade håg och mogna erfarenhet intill hans sednare år, så kan del dock med
skäl ifrågasättas, om hon, tili fromma för sig sjelf, kan af läraren, vid en genom tre
eiler fyra årtionden och in på ålderdomen fortsatt möda, fordra en lika arbelsdrvg nndervisnings-skyldighet,
som då denna sträckte sig endast öfver en del af mannens blomstrande
ålder.
Då likväl den nya skolstadgan ålägger skollärarare i olika grader icke blott en
lika stor, utan en vida större undervisnings-skyldighet än förut, har skollärarens kall
derigenom blifvit betydligt tyngre, jemte det alt en för honom förut öppen utväg att
genom enskild undervisning bereda sig någon tillökning i inkomst, blifvit slängd, och
det kan med skäl anses tvifvelaktigt om en så ansträngd tjenstgöring kan, med gagn
för läroverket, fortfarande äskas. Äfven dessa förhållanden torde böra vid den nya
regleringen afses.
I afseende på skolverket synes således i första rummet mindre vara fråga om
att, i anledning af de tidsförhållanden, som stegrat lefnadskostnaderne, bereda en billig
förhöjning i lönerna, än att tillse det ifrågavarande tjenstemän, hvilkas betryggade utkomst
staten hädanefter åtagit sig alt bereda, i stället att denna omsorg förut till större
delen hvilat. pä kyrkan, bibehållas vid någorlunda lika sloia fördelar sorn förut. Della
synes i sjelfva verket vara så myckel angelägnare, som under tiden andra vägar till en
icke blott god, ulan riklig utkomst alltmera öppnat sig för unga män med hufvud och
kunskaper, och hvilka måste vara så mycket mera lockande, sorn de efter en ganska
kort tid lofva .enoberoende ställning.
Icke blott för skollärarnes skull, utan ännu mera för undervisningens, eiler, som
är detsamma, för nationens framtida bildnings, anser Litskottet dessa förhållanden böra
noggrant öfvervägas. Icke som skulle skolan under några förhållanden komma att
sakna lärare: alltid skola de finnas, som, med svagare ulsigter tili fortkomst på andra
banor, i följd af mera underlägsna naturgåfvor eller studier, ingå på detta fält, der
kontrollen pä en till det yttre oafbruten verksamhets inre hail är sä svår alf utöfva
och der den nitiske, friske, och den i sin själ likgiltige eller genom långvarig ansträngning
lortröttade lärarens arbete egentligen skiljes genom den olika beskaffenheten af
frukter, sorn mogna först längre lid efteråt. Men om icke en i den tnån sorgfri ställning
beredes skollärarne, att unge män med lyckliga naturanlag och grundliga kunska
-
Stais-Utskotlels Utlålånde N:o '148.
35
per fortfarande komma att inträda på denna bana och kunna med odelade krafter och
sorgfritt sinne egna sitt nit och sin verksamhet åt undervisningen, så skall man förgäfves
hoppas det blomstrande lif inom skolan eller den kraftfulla inverkan på ungdomens
sedliga och inteliektuela utveckling, som ensamt kan grundlägga en bättre
framtid.
Tager man kännedom af den närvarande ställningen, så förete sig onekligen anledningar
att befara, det de bättre krafterna i längden icke skola komma skolverket tillgodo.
Vid flera läroverk förekomma exempel på lärare, som afsagt sig sina genom
svära prof förvärfvade platser vid skolan, för att i stället egna sig åt väg- och vattenbyggarens,
mekanikerns, telegrafistens yrke, emedan de vid dessa funnit sig ega bättre
utsigten til! en nödvändig bergning. Vid andra läroverk hafva, lärare-tjensler blifvit anförtrodda
att ograduerade studenter och vid inträffadt behof af vikarier uppstår ofta
den största förlägenhet att dertill finna någon lämplig och hugad person.
Då således så väl en skälig rättvisa, som det allmännas väl, synes i närvarande
tid särskildt påkalla en förbättring i de tjenstemäns vilkor, hvilkas verksamhet på en
gång fordrar en så långsam och svår förberedelse och tillika är af en så utomordentligt
stor, ehuru icke alltid tillfyllest bemärkt, vigt för samhällets trefnad och utveckling,
har Utskottet likväl icke tilltrott sig att gå allt för mycket utöfver de belopp, den
Kongliga Propositionen innehåller. Att åtminstone något höja dessa, är deremot af
beholvet påkallad t, äfvensom, efter Utskottets tanke, en fjerde lönegrad bör för Adjunkterne
och Kollegerne, såväl sorn för Lektorerne, tillsättas.
Utskottet tillstyrker, att det belopp, hvarmed efter Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition
hvar och en högre lönegrad öfverskjuter den närmast lägre, måtte höjas med
100 II:dr R:mt och således bestämmas till 500 R:dr R:mt, äfvensom att för Adjunkter
och Kolleger en ytterligare lönegrad utöfver de tre, Kongl. Maj:t föreslagit, må fastställas.
Den lägsta lärarelönen blefve således 1,000 R:dr Runt och den" högsta ändock
icke högre än den lägsta lön för Assessors-platser inom rikets Hof-rätter. Utskottet
föreslår således,
att Lektors-lönerna måtte bestämmas till 2,000, 2,500, 3,000 och
3,500 R:dr samt lönerna för Adjunkter och Kolleger till 1,000,
1,500, 2,000 och 2,500 R:dr, allt Riksmynt.
Om statens tillgångar icke medgifva att för lärarne vid rikets elementärläroverk
bestämmas rikligare löne-anslag, torde likväl, genom de vilkor, som stadgas för fortskridandet
från lägre till högre löne-förmåner, en icke obetydlig fördel kunna beredas
lärarne, utan synnerlig tunga för stats-verket.
Efter den för läroverken nu gällande stat, är ett bestämdt anta! löner i olika
grader anslaget till hvarje läroverk och de yngre lärarne uppflyttas efter sin inträdes
fttilraakt
till ett högre rum, i mån af äldre lärares afgång. Det är lätt att inse, huru
mycket denna uppfattning inom ett verk med så fåtalig personal, som en skola, måste
blifva beroende af tillfälligheter. Så har inträffat att t. ex. vid ett af statens läroverk
den yngste läraren stålt på samma plats i 13 år, näst den yngste i 11 år, under det
deras kamrater vunnit en ganska snabb befordran. Enligt skol-direktionens i Stock
holm
underdåniga skrifvelse tili Kongl. Maj:t rörande regleringen af skol-undervisningen
i hufvudsladen, är den yngste läraren vid Clara skola äldre i tjernsten, än den
äldste vid Jakobs, och den äldste vid Catharina yngre, än den yngste vid Maria
o. s. v.
Sådana missförhållanden skulle försvinna och en större trygghet för framtiden
beredas läraren, om i allmänhet tjänstgöringstiden, då den är för nit och skicklighet
vitsordad, lades till grund för uppflyttuingen, utan afseende på äldre lärares afgång.
36
Stats-Ulskotlets Utlåtande N:o 14-8.
Den olikhet, som inom desi fåtaliga lärare-personalen vid en enda skola framträder så
bjert och så tryckande, jemnar sig inom den talrika mängden af rikets alla lärare och
staten uppträder här hufvudsakligen såsom medlare mellan de alltför stora ytterligheterna
af en oväntadt hastig fortkomst och ett stillastående, hvars gräns man icke känner.
Läraren kunde på detta sätt med visshet veta när han hade alt påräkna en större löneinkomst
; han kunde med större trygghet ordna sina ekonomiska förhållanden och
ega i den säkra utkomsten någon ersättning för löne-förmånernas ringa belopp.
Hvad beträffar förhållandet till andra kretsar af embetsmanna-verksamhet befinner
sig läraren, i afseende på det olikartade i tjenstgöringén på olika platser, i en
alldeles egen ställning, hvilken gör det här omförmäida systemet inom läroverket användbart
på ett sätt, som icke inom någon annan förvaltningsgren eger rum. Inom öfriga
grenar af förvaltningen ärö embetena inom olika grader till sin art olika och fordra
olika egenskaper, hvilka alltid skola göra bibehållandet af bestämda platser och särskild
befordran till hvar och en af dem erforderlig. Men undervisningens uppgift förblilver,
inom samma afdelning af det offentliga uppfostrings-verket, sig hufvudsakligen
lik; hvarföre lärarnes fortskridande till högre lön redan nu sker efter ålder, och endast
den förändring skulle genom den föreslagna ordningen inträda, att fortskridandet
finge beräknas efter en gemensam regel för hela riket, i stället att den för närvarande
eger rum inom hvart läroverk för sig. För öfrigt uppkommer genom en sådan anordning
den väsentliga fördel, att en lärare kan öfvergå från ett läroverk till ett annat,
utan de olägenheter, med hvilka en sådan, för undervisningen ofta behöflig elier
gagnelig förändring, förut varit förenad.
Detta slag af lönereglering är ock redan vedertaget i andra länder, så t. ex. i
Danmark, der det finnes påbudet genom Lagen af den 1 April 1855. I lärarens ställning
ligger onekligen något, som särskildt påkallar trygghet för framtiden. Ju mera
han kan befrias från den oro, som näringsbekymren och särdeles omsorgen om en
oviss framtid alltid måste underhålla, isynnerhet i fämiljefadrens sinne, med desto mera
odelad kraft och håg kan han öfverlemna sig åt utöfningen. af sitt ansvarsfulla kall.
Inom vårt land har delta förslag redan för ett tiotal af år sedan varit föremål
för öfverläggningar. Det har af flere Konsistorier och af Direktionen för undervisningsverken
i Stockholms stad blifvit i underdånighet framsläldt till Kongl. Majit samt af
Departements-ehefen förordadt i statsråds-protokollet til! propositionen om stats-verkels
tillstånd och behof.
Mot detta sätt att reglera lönerna under elementar-läro verken har hufvudsakligen
den invändning blifvit gjord, att man icke skulle kunna med bestämdhet beräkna
den summa, som för nämnda stat under hvarje stalsreglerings-period skall afsättas.
Men detta inkast kan icke ega någon giltighet, enär det, då hvarje lärares fullmaklsdntum
är kändt, måste vara lätt att ordna dem efter de bestämmelser, löne-reglementet
innehåller, helst om kalenderåret näst efter det, under hvilket fullmakten blifvit utfärdad,
städse räknas såsom det första, utan afseende på månad. På detta sätt kan för
hvarje statsreglerings-period en viss summa med full noggrannhet beräknas, hvilken aldrig
kan komma att öfverskridas, men väl att lemna besparingar, i den män äldre lärare
afgå och ersättas af yngre efterträdare. Utskottet har låtit verkställa en så beskaffad
beräkning och den för tillämpning af de föreslagna grunderna erforderliga summa
finnes i den bilagda tabellen N:o 6 upptagen.
Vidkommande det antal år, som böra mellan hvarje lönförhöjning förflyta, kan
naturligtvis en mängd olika beräkningsgrunder tillämpas. Utskottet har såsom lämpligast
ansett ett mellanrum af 5 år, och föreslår,
Stals-Utskotlela Ullålånde N:o 168.
35
per fortfarande komma alt inträda på denna bana och kunna med odelade krafter och
sorgfritt sinne egna sitt nit och sin verksamhet åt undervisningen, så skall man förgäfves
hoppas det blomstrande lif inom skolan eller den kraftfulla inverkan på ungdomens
sedliga och inlellektuela utveckling, som ensamt kan grundlägga en bättre
framtid.
Tager man kännedom af den närvarande ställningen, så förete sig onekligen anledningar
att befara, det do bättre krafterna i längden icke skola komma skolverket tillgodo.
Vid flera läroverk förekomma exempel på lärare, som afsagt sig sina genom
svåra prof förvärfvade platser vid skolan, för att i stället egna sig åt väg- och vattenbyggarens,
mekanikerns, telegrafistens yrke, emedan de vid dessa funnit sig ega bättre
utsigter lill en nödvändig bergning. Vid andra läroverk hafva lärare-tjenster blifvit anförtrodda
att ograduerade studenter och vid inträffadt behof af vikarier uppstår ofta
den största förlägenhet att dertill finna någon lämplig och hugad person.
Då således så väl cn skälig rättvisa, som det allmännas väl, synes i närvarande
tid särskildt påkalla en förbättring i de tjenstemäns vilkor, hvilkas verksamhet på en
gång fordrar en så långsam och svår förberedelse och tillika är af en så utomordentligt
stor, ehuru icke alltid tillfyllest bemärkt, vigt för samhällets trefnad och utveckling,
har Utskottet likväl icke tilltrott sig aft gå allt för mycket utöfver de belopp, den
Kongliga Propositionen innehåller. Att åtminstone något höja dessa, är deremot af
behofvet påkalladt, äfvensom, efter Utskottets tanke, en fjerde lönegrad bör för Adjunkterne
och Kollegerne, såväl som för Lektorerne, tillsättas.
Utskottet tillstyrker, att det belopp, hvarmed efter Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition
hvar och en högre lönegrad öfverskjuter den närmast lägre, måtte höjas med
100 R:dr R:mt och således bestämmas till 500 R:dr R:mt, äfvensom att för Adjunkter
och Kolleger en ytterligare lönegrad utöfver de tre, Kongl. Maj:t föreslagit, må fastställas.
Den lägsta lärarelönen blefve således 1,000 R:dr Runt och den högsta ändock
icke högre än den lägsta lön för Assessors-platser inom rikets Hof-rätter. Utskottet
föreslår således,
att Lektors-lönerna måtte bestämmas till 2,000, 2,500, 3,000 och
3,500 R:dr samt lönerna för Adjunkter och Kolleger till 1,000,
1,500, 2,000 och 2,500 R:dr, allt Riksmynt.
Om statens tillgångar icke medgifva att för lärarne vid rikets elemenlär-läroverk
bestämmas rikligare iöne-anslag, torde likväl, genom de vilkor, som stadgas för fortskridandet
från lägre till högre löne-förmåner, en icke obetydlig fördel kunna beredas
lärarne, ulan synnerlig tunga för stats-verket.
Efter den för läroverken nu gällande stat, är ett bestämdt antal löner i olika
grader anslaget till hvarje läroverk och de yngre lärarne uppflyttas efter sin inträdes
fullmakt
lill ett högre runi, i mån af äldre lärares afgång. Det är lätt att inse. huru
mycket denna uppflyttning inom ett verk med så fåtalig personal, sorn en skola, mäste
blifva beroende af tillfälligheter. Så har inträffat att t. ex. vid ett af statens läroverk
deri yngste läraren stålt på samma plats i 13 år, näst den yngste i 11 är, under det
deras kamrater vunnit en ganska snabb befordran. Enligt skol-direktionens i Stock
holm
underdåniga skrifvelse tili Kongl. Majit rörande regleringen af skol-undervisningen
i hufvudstaden, är den yngste läraren vid Clara skola äldre i tjernsten, än den
ödsle vid Jakobs, och den äldste vid Catharina yngre, än den yngste vid Maria
o. s. v.
Sådana missförhållanden skulle försvinna och en större trygghet för framtiden
beredas läraren, om i allmänhet tjenstgöringstiden, då den är för nit och skicklighet
vitsordad, lades till grund för uppflyttningen, utan afseende pä äldre lärares afgång.
36
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14-8.
Den olikhet, sorn inom elen fåtaliga lärare-personalen vid en enda skola framträder så
bjert och så tryckande, jemnar sig inom den talrika mängden af rikets alla lärare och
staten uppträder här hufvudsakligen såsom medlare mellan de alltför stora ytterligheterna
af en oväntadt hastig fortkomst och ett stillastående, hvars gräns man icke känner.
Läraren kunde på detta sätt med visshet veta när han hade att påräkna en större löneinkomst
; han kunde med större trygghet ordna sina ekonomiska förhållanden och
ega i den säkra utkomsten någon ersättning för löne-förmånernas ringa belopp.
Hvad beträffar förhållandet till andra kretsar af embetsmanna-verksamhet befinner
sig läraren, i afseende på det olikartade i tjenstgöringén på olika platser, i en
alldeles egen ställning, hvilken gör det här omförmäida systemet inom läroverket användbart
på ett sätt, som icke inom någon annan förvaltningsgren eger rum. Inom öfriga
grenar af förvaltningen ärö embetena inom olika grader till sin art olika och fordra
olika egenskaper, hvilka alltid skola göra bibehållandet af bestämda platser och särskild
befordran till hvar och en af dem erforderlig. Bien undervisningens uppgift förblifver,
inom samma afdelning af det offentliga uppfostrings-verket, sig hufvudsakligen
lik; hvarföre lärarnes fortskridande till högre lön redan nu sker efter ålder, och endast
den förändring skulle genom den föreslagDa ordningen inträda, att fortskridandet
finge beräknas efter en gemensam regel för hela riket, i stället att den för närvarande
eger rum inom hvart läroverk för sig. För öfrigt uppkommer genom en sådan anordning
den väsentliga fördel, att en lärare kan öfvergå från ett läroverk till ett annat,
utan de olägenheter, med hvilka en sådan, för undervisningen ofta behöflig eller
gagnelig förändring, förut varit förenad.
Detta slag af lönereglering är ock redan vedertaget i andra länder, så t, ex. i
Danmark, der det finnes påbudet genom Lagen af den 1 April 1855. I lärarens ställning
ligger onekligen något, som särskildt påkallar trygghet för framtiden. Ju mera
han kan befrias från den oro, som näringsbekymren och särdeles omsorgen om en
oviss framtid alltid måste underhålla, isynnerhet i (ämiljefadrens sinne, med desto mera
odelad kraft och håg kan han öfverlemna sig åt utöfningen af sitt ansvarsfulla kall.
inom vårt land har delta förslag redan för ett tiotal af är sedan varit föremål
för öfverläggningar. Det har af flere Konsistorier och af Direktionen för undervisningsverken
i Stockholms stad blifvit i underdånighet framsläldt till Kongl. Maj:t samt af
Departements chefen förordadt i statsråds-protokollet till propositionen om stats-verkets
tillstånd och behof.
Mot detta sätt att reglera lönerna under eiemenlar-iäroverken har hufvudsakligen
den invändning blifvit gjord, att man icke skulle kunna med bestämdhet beräkna
den summa, som för nämnda stat under hvarje statsreglerings-period skall alsättas.
Men detta inkast kan icke ega någon giltighet, enär del, då hvarje lärares fullmakts
dutum
är kändt, måste vara lätt att ordna dem efter de bestämmelser, löne-reglementet
innehåller, helst om kalenderåret näst efter det, under hvilket fullmakten blifvit utfärdad,
städse räknas såsom det första, utan afseende på månad. På detta sätt kan för
hvarje statsreglerings-period en viss summa med full noggrannhet beräknas, hvilken aldrig
kan komma att öfverskridas, men väl att lemna besparingar, i den män äldre lärare
afgå och ersättas af yngre efterträdare. Utskottet har iåtit verkställa en så beskaffad
beräkning och den för tillämpning af de föreslagna grunderna erforderliga summa
finnes i den bilagda tabellen N:o 6 upptagen.
Vidkommande det antal år, som böra mellan hvarje lönförhöjning förflyta, kan
naturligtvis en mängd olika beräkningsgrunder tillämpas. Utskottet har såsom lämpligast
ansett ett mellanrum af 5 år, och föreslår,
Stats-Utskoltets Utlåtande N:o 148.
37
alt ordinarie lärare vid elemenlar-läroverken måtte ega, efter fem
års, för nit och skicklighet vitsordad tjenstgöring, räknadt från
och med början af kalender-året näst efter det, under hvilket
fullmagt erhållits, uppflyttas från den första lill den andra lönegraden
och, efter lika mellantider, till hvar och en af de följande
med de belopp, som i föregående moment blifvit föreslagna, dock
så, alt för innehafvare af prebende, lönen minskas med ett emot
det uppskattade värdet af prebendets behållna inkomst svarande
belopp.
Sedan sålunda de allmänna grunderna för den lönerreglering vid eiementar-läroverken,
hviken Utskottet föreslår, blifvit framställda, öfvergår Utskottet till att redogöra
för det antal lärare vid hvart särskildt läroverk, Utskottet, efter pröfning af förhållandena,
ansett sig böra till Rikets Ständers godkännande föreslå och upptager dervid först
Högre Klemen tar- läro verk.
Under denna benämning äro i den Kongl. Propositionen uppförda i första rummet
12 äldre läroverk, alla med ett talrikare lärjunge-antal, likväl sinsemellan i detta
hänseende så olika, att mängden af lärjungar är t. ex. i Kalmar och Carlstad ungefär
200, i Orebro och Upsala omkring 350.
Enär det för hvart och ett läroverk behöfliga antalet lärare beror dels af läroverkets
organisation, dels ock till en väsentlig del af det större eller mindre antal lärjungar,
som derstädes undervisas, och vissa af de i denna klass upptagna läroverk
hafva en nära dubbelt så stor lärjunge-personal, som andra, har Utskottet icke ansett
sig böra tillstyrka antagandet af ett lör alla dessa läroverk gemensamt, städse oföränderligt
antal lärare. Då det icke heller kan vara för undervisningen gagneligt, att ett
allt lör stort antal lärare äro endast såsom tillfälliga biträden vid skolan i tjenstgöring,
har Utskottet funnit sig vid bestämmandet af lärare-antalet vid hvart läroverk, böra i
möjligaste målto afse det verkligen förhanden varande behofvet af lärarekrafter, sådant
det visar sig ådagalagdt af nu befintligt lärjunge-antal. Då i dessa läroverk, om hvilkas
större freqvens man, genom en längre tids erfarenhet, eger mera stadgad visshet,
äntalet lärjungar stiger till 2(10, torde ett normal-antal af 16 lärare böra antagas.
Enär man nemligen i ett så talrikt läroverk har alla skäl att antaga fullt anta! lärjungar
i de öfre klasserna vara för handen, så mäste, då, enligt gällande föreskrifter för
undervisningen genom hela skolan, efter en ungefärlig beräkning af undervisningstimmar
för de dispenserade lärjungarne, bör gifvas 380 till 390 timmars undervisning
hvarje vecka, för dennas bestridande erfordras Rektor, 7 Lektorer och 8 Adjunkter,
hvilkas tjenstgöring, om man beräknar för Rektor 16 timmar, för hvardera af 5 Lektorer,
som hafva konsistoriela göromål, 20 timmar och för de tvänne öfrige 22 samt
lör Adjunkterna 28 timmar hvardera, sammanlagd utgör 384 timmar. Då det ofvan
uppgifna antalet lärjungar tillökas med 30 till 40, torde en lärare utöfver detta antal
böra påräknas Del antal lärare, sorn, efter dessa beräkningsgrunder, blifvit för hvarje
läroverk i Utskottets förslag upptaget, kommer det nu befintliga antalet på de liesta ställen
nära. Tillser man det nuvarande förhållandet, finner man nemligen, att af de läroverk, som
för närvarande hafva omkring 200 lärjungar, Kalmar och Gefle ega hvai idera 16 lärare och
Carlstad 17. Dessa läroverk äro upptagne lill 16 lärare. Strengnäs, som har 180 lärjungar
och hittills haft 15 lärare, komme att bibehålla delta antal. Deremot skulle t. ex. Westerås
med 237 och Wexiö med 279 lärjungar erhålla 17 lärare. Linköpings läroverk, som
38
Stats-Utskottets Utlåtande jS:o 148.
har 301 ka jungar, och Götheborgs, som har 205, hvartdera med 19 lärare, skulle, likasom
läroverket i Lund, hvilket har 297 lärjungar, erhålla 18; Skara läroverk, som är
besökt af 339 lärjungar och bar 19 lärare, är upptaget till sistnämnde antal, samt läroverken
i Upsala och Örebro, hvilka äro de talrikast besökta läroverk i riket och båda
hafva omkring 350 lärjungar, det förra med 21, det sednare med 19 lärare, äro uppförda
med 20 lärare.
För att emellertid bereda möjligheten deraf alt, om lärjunge-antalet skulle genom
nu oförutsedda orsakers inflytelse komma att stiga eller sjunka, jemka lärare-antalet elter
då inträdande behof, har Utskottet ansett sig böra föreslå, dels att städse de tvänne
yngste lärarne vid hvarje skola, i händelse de genom framdeles inträffande förändringar,
skulle finnas umbärlige, mätte anses skyldige att inträda i tjenstgöring vid annan skola,
helst inom Stiftet, dels att läroverks-styrelsen i hvarje Stift må tilläggas rättighet att
för hvarje gång lärjunge-antalet vid ett läroverk ökas med 30 eller 40, om sä lämpligt
pröfvas, inkomma med anmälan om behofvet af ännu en ny lärare, hvilken dä må anställas
med samma rättigheter och skyldigheter, som de öfrige.
För dessa lärares aflöning böra medel ulan svårighet vara alt tillgå af de å
elementar-läroverkens stat med säkerhet uppkommande besparingar.
Pä anförda grunder har Utskottet ansett sig lör ifrågavarande läroverk
böra föreslå antagandet af den stat, nedan meddelade tabell upptager,
Till afliining åt lärare vid följande Högre Elementar-liirover/e, nemligen uti
Upsala,
för
I
Rektor, 7 Lektorer och 12 Adjunkter R:mt R:dr
39,000:
Gefle,
1
„ 7 „
8
95
55
36,500:
Linköping,
55
1
„ 7 „
10
55
55 ■
38,500:
Skara,
??
1
,. 7
11
'9?
44,000:
Strengnäs,
55
1
„ 7 „
7
55
55
36,500:
Orebro,
1
,, 7 ,,
12
55
30,000:
Westerås,
55
1
„ 7
9
55
55
40,000:
Wexiö,
1
7
9
55
38,500:
Lund,
"11
1
„ 7 „
10
55
36,000:
Götheborg,
5 5
l
7
10
T?
95
41,000:
Kalmar,
1
t i?
8
55
36,500:
Carlstad,
1.5
1
7
n * i.
8 „ „ 37,000:
Tillsammans R:dr Rjraf 453,500.
Innan Utskottet öfvergår til! de högre läroverk, som hafva ett mera inskränkt
lärjunge-antal, anser sig Utskottet först böra behandla frågan om läroverkens organisation
i Slockholm, hvarest förhållandena äro i flera hänseenden afvikande från dem,
sorn ega rum i öfriga jemförelsevis mindre städer.
För Stockholm har Kongl. Majit föreslagit inrättandet af 3:ne nya högre elementar-läroverk,
nemligen 1 med 5 Lektorer och 8 Adjunkter, samt 2 med 4 Lektorer och
8 Adjunkter, hvarjemte skulle i hufvudstaden finnas fem skolor, med hvardera 2 lärare.
Af Departemenls-ehefen är likväl tillika omnämndt ett förslag lil! en mindre kostsam
äfvensom med de hittills varande förhållandena mera öfverensstämmande reglering.
Detta förslag, hvilket blifvit framstäldl af Direktionen för Stockholms Stads Undervisningsverk,
har tillika af Hof-predikanten fVensioe blifvit i en inom Preste-ståndet väckt
och till Ulskoltehremitterad motion upptaget såsom hans eget och draget under Rikets
Ständers pröfning.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o '148.
39
Enligt Skol-dirifiktionens åsigl, borde elbmentar-läroverken i Stockholm betraktas
såsom tillsammans utgörande ett fullständigt högre elemenlar-läroverk Da, enligt hvad
erfarenheten visar, de lägsta klasserna i ett eiementar-läroverk städse äro de talrikast
besökte och antalet liiijungar aftagcr i samma mån klasserna blifva högre, och då vidare
den spädare åldern har eli jemförelsevis större behof af att på närmare
håll ega tillgång till skolan, har Direktionen ansett lämpligast att de lägsta klasserna
af detta fullständiga elementarläroverk funnos spridda i ett större antal
stadsdelar och de medlersta klasserna i något färre, hvaremot del vore tillräckligt,
om den högsta afdelningen, hvilken hade blott ett jemförelsevis mindre antal, redan till
ynglingaåldern komna lärjungar, vore förlagd lill en, centralt belägen lokal inom staden.
Enligt denna plan skulle de i Storkyrko-IÖrsamlingen samt Adolf Fredriks, Ladugårdslands
och Kungsholms församlingar befintliga skolor med 2 klasser hvardera bibehållas,
5-klassiga skolor, motsvarande det högre elementar-läroverkets liela nedre afdelning,
finnas i Clara, Jacobs, Maria oell Catharina församlingar, samt i den nuvarande
gymnasii-lokaien inrymmas den högre afdelning, som gemensamt motsvarade alla dessa
lägre skolor.
Till ytterligare styrka för denna plan, hvilken vore vida mindre kostsam och
mera lämpad efter de lokala förhållandena, har Direktionen lör stadens undervisningsverk
anfört, att tjenliga lokaler lör den sålunda föreslagna regleringen redan lunnes, i
det Jacobs, Maria och Catharina församlingar på de sednaste åren låtit uppföra nva
skolhus, fullkomligt lämpliga lör skolor al det omfång, Direktionen föreslagit och jemväl
Gymnasii nyligen reparerade lokal vore tjenlig ali inrymma de högre klasserna, hvaremot,
om 3:ne nya fullständiga läroverk skulle inrättas, lör uppförandet af 3:ne nya
större skolhus betydliga kostnader skulle blifva erforderliga.
Utskottet lär i anledning häraf fiirst erinra, att Slockholm är den enda stad i
riket, hvilkens läroverk nästan uteslutande äro begagnade til stadens egna barn och endast
i högst ringa mån anlitas af kringliggande landsbygd. Stadens lokala förhållanden
torde, i följd deraf, böra, så vidt möjligt, vid läroverks-organisationen alses. Till följd
af Stockholms vidsträckta lage blifver det särdeles behöfligt. att skolans undervisning är
på flera punkter tillgänglig för de yngre lärjungarne eller dem, som äro mellan 9—14
års ålder. Att deremot fördela antalet al lärjungar i läroverkets högre afdelning, hvilket
för närvarande stiger till 70, men någon gång uppgått till 100, — att fördela detta
antal pä 3:ne ställen inom staden, med särskild uppsättning af Lektorer för hvarje,
skulle knappast öfverensstämma med undervisningens sanna behof. Dertill kommer, alt
då 3:ne al de församlingar, inom hvilka inrättandet al dessa nya läroverk skulle ifrågakomma,
nyligen på sin bekostnad upplört nya väl inrättade och för de förut befintliga
läroverken fullt lämpliga skolhus, församlingarne svårligen torde kunna tillförbindas
att uppföra 3:ue nya iäroverks-byggnader i större skala, hvilken betydliga kostnad sålunda
korinne att ytterligare betunga statskassan.
Pä dessa förenade skäl anser Utskottet, som, i likhet med skol-direktionen, betraktar
Stockholms särskilda eiementar-läroverk såsom utgörande, i hänseende lill lärjungarne,
ett erida högre eiementar-läroverk, fullständigare uIrustadl med klasser i den
lägre afdelningen, för' Stockholm böra på stat uppföras 1 högre afdelning med fullständigt
antal lärare, 4 femklassiga skolor samt 4 skolor med (vänne klasser. Rörande
dessa sednare torde Utskottet få afgifva förslag, sedan det redogjort för de grunder,
på hvilka det ansel- staten för de lägre elementar-laroverken böra uppgöras och hemställer
nu endast,
att för del högre läroverket i Stockholm måtte på stat uppföras
l Rektor och 7 Lektorer.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 148.
Och anser Utskottet sig härmed hafva besvarat den af Herr Gråå väckta och
till Utskottet remitterade motion, alt Stockholms stad måtte erhålla ett elementar-läroverk
af första klassen med fullt antal lärare, samt att dessa malte undfå de löneförmåner,
som för lärare vid första klassens läroverk komma att bestämmas.
Af de äldre fullständiga elemenlar-läroverken återstår alt behandla tvänne,
hvilka, på grund af sitt afskilda läge, både för närvarande hafva ett inskränktare antal
lärjungar och knappast kunna påräkna alt i en nära förestående framtid mottaga betydligt
liera. Dessa äro läroverken i Hernösand och Wisby, af hvilka under sistförliutna
läseår det förra hade 128 och det sednare 146 lärjungar. I afseende på dessa
läroanstalter anser Utskottet det af Kongl. Maj:t för deni afsedda antal lärare böra på
staten uppföras, dock med den förändring, att i Hernösand, med fästadt afseende å de
trägna konsistoriel göromålen och i synnerhet den pröfning af talrika vid skolorna
inom stiftet ingående lärare i olika vetenskapsgrenar, som åligger Lektorerne, 1 Lektor
mera och deremot 1 Adjunkt mindre än Kongl Majit föreslagit, måtte upptagas.
Utskottet föreslår alltså,
att för läroverket i Hernösand 1 Rektor, 5 Lektorer, 7 Adjunkter,
samt läroverket i Wisby 1 Rektor, 4 Lektorer och 8 Adjunkter,
måtte uppföras på elementar-läroverkeus stat.
Jemte dessa 15 äldre läroanstalter har Kongl. Majit i sin Nådiga Proposition
föreslagit upprättande af 11 nya fullständiga högre elementar-läroverk, med en dertill
erforderlig årlig anslags-summa af 235,400 Ridr Riksmynt och är dessutom genom
enskilda motioner hemställan gjord om upprättande af ytterligare 4 sådana högre
läroverk.
I det den Kongl. Propositionen åtföljande Statsråds-protokollet finnes väl icke
någon närmare utveckling af de skäl, på hvilka detta förslag lill sina allmänna grunder,
eller i hvad det rörer de särskilda, deri upptagna, släder, stödjer sig. Utskottet kan
likväl icke annat än i allmänhet instämma i den åsigt, att all utveckling af den offentliga
undervisningen och således äfven förökandet af de högre elementar-iäroverkens
antal är i hög grad önskvärdt. Så vidt man alser uppfostringsverket i sin helhet, synes
det dock med skäl kunna ifrågasättas, huruvida icke det fullständiga ordnandet af
redan befintliga läroverk och dessas förseende med tillräckliga lärarekrafter bör i första
rummet afses och först sedermera upprättandet af nya läroanstalter. Erkännande riktigheten
af en sådan grundsats, har Utskottet icke vågat tillstyrka Rikets Ständer att
på en gång taga ett så stort steg på den sistnämnda banan, som att fördubbla antalet
af redan befintliga högre elementar-läroverk. Då det ligger i sakens natur att här
egentligen är fråga om den högre afdelningen af dessa läroverk, som ungefärligen
motsvarar hvad fordom kallats gymnasium, i hvilken afdelning alltid lärjungarnes antal
måste vara jemförelsevis ringa, torde, hädanefter som hittills, sammanförandet af dessa
färre lärjungar, hvilka tillika äro de lill åren mera försigkorone, inom ett inskränktare
antal högre läroverk vara lämpligt, likasom det visar sig vara af andra länders erfarenhet
bekräftadt. Med afseende på stats-verkets tillgångar och måhända äfven på
tillgångarne å skickliga lärare synes det derför vara mest förenligt, om man steg för
steg fortgår på denna bana och, i mån af mera framstående behof, småningom ökar
de högre elementar-iäroverkens antal. Tillsättandet af 44 nya lektorater på en gång,
om Kongl. Maj:ts Proposition biföiles, eller af 60 sådane, i händelse Rikets Ständer
tillika godkände de väckta motionerna i ämnet, skulle sannolikt vara förenadt med
svårigheter och icke allestädes försäkra den offentliga uppfostran om den framtid,
hvarje biidningens vän vill för densamma påräkna.
Rland
Stats-Utskoltels Utlåtande N:o 148.
41
Blund de läroanslaller, hvilkas upptagande bland de högre elementar-läroverkens
antal Kongl. Maj:t föreslagit, sirö (vänne, hvilka, på grund af särskilda Nä di ga beslut
och undervisningens i enlighet dermed för flera år tillbaka verkställda anordning, i
sjelfva verket redan kunna anses såsom högre eleinentar-läroverk, nemligen läroverken i
Jönköping och Östersund. Alt dessa förhållanden, såsom redan lör handen varande
och af erfarenheten stadgade, böra vid den nya regleringen företrädesvis afses, finner
sig Utskottet i första rummet böra tillstyrka. Bland dessa tvänne läroverk har det i
Jönköping ett lärjunge antal, som under de sednaste åren va rit i ett jemnt stigande
samt för närvarande uppgår till 200, och får Utskottet derföre, då erfarenheten i afseende
å lärjunge-antalet vid denna skola ännu är så ny, att man icke kan derpå
grunda tillstyrkandet af ett högre lärare-antal, föreslå, att för detta läroverk uppföres
samma stat, sorn för del högre elemenlar-läroverket i Wisby. För läroverket i Östersund,
hvilket under sistförfluten läseåret hade 134 lärjungar, åter föreslås samma antal
Adjunkter, men 1 Lektor mindre, och hemställer Utskottet alltså,
alt för ett högre elementar-läroverk i Jönköping måtte på stat
uppföras 1 Bektor, 4 Lektorer och 8 Adjunkter samt för ett
högre elementar-läroverk i Östersund 1 Bektor, 3 Lektorer och
8 Adjunkter.
I afseende på den frågan, hvilka läroverk för öfrigt böra jemförelsevis först
komma i ordningen att utvidgas till högre läroanstalter, har Utskottet bland städerna i
södra delen af riket ansett Carlskrona vara den, i hvilken upprättandet af ett högre
elementar-läroverk företrädesvis borde ifrågakomma. Staden har 14,000 innevånare: i
densamma hor, i följd af tjensteförhållanden, en mängd personer, hvilkas barn eglia sig åt
embetsmannabanan; intet högre läroverk finnes i provinsen, hviken har 110,000 innevånare,
och skolan, som befinner sig pä ett afstånd af 20 mil från^sliftsstaden Lund,
är redan för närvarande besökt af 124 lärjungar.
Då detta lärjunge-antal är nära lika stort med det, som besöker läroverket i
Östersund, och då detta antal, i en starkt befolkad landsort, sannolikt kommer alt
vinna en fiastig tillökning, tillstyrker Utskottet,
att för ett högre läroverk i Carlskrona måtte uppföras på stat 1
Rektor, 3 Lektorer och 8 Adjunkter.
Hvad beträffar den utvidgning af vissa elementar-läroverk, som vidare blifvit föreslagen,
är Utskottet af den öfvertygelse, att rikets nordligare delar, med sina långa afstånd och
sin starkt framskridande odling härvid böra förnämligast tagas i betraktande. Dalarne,
som utgör ett särskildt län, med 158,000 innevånare, har, till följd af sin förening lill
ett stift med Westmanland, hittills saknat ett högre elementar-läroverk, om hvars inrättande
konsistorium redan 1848 gjort underdånig hemställan. Staden Fahlun, belägen
i hjertat af denna folkrika provins, har för närvarande endast eli läroverk, men med
ett antal af 150 lärjungar; ett förenadt afseende pä detta stora lärjunge-antal, på ortens
folklikhet och särdeles på afslåndet från det högre läroverket i Westerås, synes Utskottet
lala för bifall till nämnda hemställan. För den norr om Hernösand belägna del
af riket har Kongl. Maj:t föreslagit inrättande af ett fullständigt läroverk, alternativt i
Piteå eller i Luleå. Tvänne lill Utskottet remitterade motioner, väckta, den ena hos
Ridderskapet och Adeln af Herr Montgommery, Guslof\ den andra inom BorgareStåndet
af Herr Rönblad hafva till ändamål att fästa Rikets Ständers uppmärksamhet
på vigten och angelägenheten deraf, att, vid upprättande af ett nytt högre elementarläroverk
i rikets nordligaste landskap, Westerbotten borde i första rummet dertill
ifrågakomma. 1 ett Herr Rönblads motion bilagdt memorial af Landshöfdinge-embetet
Bih. till R. St. Prut. 1850 & 1851. 4 Sand. 1 Afd. 3 Rand. 2 Huft. 6
42
Stals-Uts/eottets Utlåtande N:o 148.
i Umeå län är. nied åberopande af hvad Umeå läroverks Inspektor och Rektor i ämnet
yttrat, hufvudsakligen anfördt, att Westerbottens ian, hvilket egde större befolkning än
Jemtlands, och hvars läroverk vore lika aflägset från stiftsstaden Hernösand, sorn Östersund,
syntes böra af samma skäl sorn nämnde län, förses med ett högre elementarläroverk;
att, om ett högre elementar-läroverk inrättades i Piteå, men ännu mera om
det förlädes till Luleå, endast jemförelsevis ringa nytta derigenom skulle tillskyndas
större delen af Westerbotten, enär Umeå stad vore belägen lika läng! ifrån Piteå, som
från Hernösand, och ännu 7 mil längre frän Luleå, samt att, om del högre elementarläroverket
förlädes till någondera af sistnämnde städer, Westerbottens län skulle af de
Norrländska länen blifva det enda, hvilket förmånen af en dylik läroanstalt vore förvägrad.
Då Umeå stad är belägen 23 mil från Hernösand och hufvudort i ett lön
med 75,000 innevånare samt dess läroverk, för närvarande inrymmande 102 lärjungar,
hvilket för dessa orter är ett betydligt antal, befinner sig i stark till vext och redan af
skolrevisionen 1843 blifvit förordadt alt, i likhet med Frösö, eiler som den numera
kallas, Östersunds skola, utvidgas, har Utskottet, sorn anser undervisningen i dessa
högre elementar-läroverk, hvilka äro belägna i mindre tätt befolkade orter och hafva
ett ringare lärjunge-antal, kunna bestridas af 3 Lektorer och 5 Adjunkter jemte Rektor,
funnit sig böra tillstyrka,
att för ett högre elementar-läroverk i Umeå, och ett i Fahlun
mätte uppföras 1 Rektor, 3 Lektorer och 5 Adjunkter.
Deremot anser sig Utskottet icke kunna understödja det framställda förslaget om
ett högre läroverk i Hudiksvall. Denna stad är visserligen belägen 14 mil från Gefle
och har i sin närhet ett vidsträckt och folkrikt landskap, men läroverket derstädes,
med fem ordinarie lärare, har endast 80 lärjungar, hvaraf man synes kunna sluta, att
lärjunge-antalet i de högre klasserna, om dessa tillädes, icke skulle blifva så stort, att
ett särskildt läroverk i denna stad kunde anses af behofvet påkalladt, så mycket mindre
som, till följd af stadens läge, innevånarne i en stor del af Helsingland icke hafva
mycket närmare till Hudiksvall än lill Gefle, hvilken stads högre läroverk icke med
skäl kan anses vara inrättadt endast för den mindre betydliga provinsen Gestrikiands
behof.
Utskottet får derföre
i denna del afstyrka bifall lill Kongl. Majrts Nådiga Proposition.
I afseende på de åtgärder, som kunde vara att vidtaga förskolan i Malmö, hafva
motioner blifvit väckta af Herr ron Troil, S. G., Kontraktsprosten Holmberg, Herr
Malmborg och Riksdags-fullmäktigen Ola Månsson från Christianstads län, hvilka motioner
blifvit till Utskottet remitterade. Motionärerne hafva anfört, att Malmö skola
befunne sig i en alldeles egen ställning, enär den, som hittills varit ett fullständigt elementar-läroverk,
skulle, ensam bland Rikets alia elementar-läroverk, om den Kongl.
Propositionen bifölles, blifva nedsatt och förminskad samt förvandlad till ett lägre läroverk.
Skolan i Malmö vore inrättad redan under kalholska liden, den bade, sedan
dess lärare verksamt bidragit till Reformationens införande i landet, blifvit utvidgad och
med ansenliga donationer försedd samt varit det enda högre läroverk inom provinsen
till år 1837, då kathedralskolan i Lund inrättades; den vore fortfarande talrikt besökt,
sä att, vid sista Magister-promotionen i Lund, icke mindre än ^ af de promoverades
antal och deribland innehafvaren af det första hedersrummet voro från Malmö dimitterade.
För skolan funnes ett af staden bekostad!, rymligt skolhus, med nyupplörd gymnastik-lokal,
ett i sednare lider betydligen lörökadt bibliothek, jemte tillträde till ett
vetenskapligt ordnadt, i skolhuset inrymdt naturhistoriskt museum. Vidare är äberopadt
det fortfarande behofvet af delta bildnings-tillfälle för den särdeles folkrika orten
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 148.
43
samt det under sednaste årtionden ständigt vexande antalet af lärjungar i skolan, hvilken
åtnjöte ett stort och allmänt förtroende. På dessa grunder hafva motionärerne
yrkat, att Malmö skola, i likhet med Jönköpings och Östersunds läroverk, hvilka, likasom
den, redan förut dimilterat lärjungar till Universitetet, måtte å staten upptagas såsom
ett högre elementar-läroverk. Ifrågavarande skola, som för närvarande har 184
lärjungar, och länge meddelat fullständig undervisning i de till elementar-läroverket
hörande läroämnen, har i den Kongl. Propositionen blifvit uppförd bland lägre elementar-läroverk
och är verkligen bland Rikets läroverk det enda, som genom den Kongl.
Propositionen blifvit föreslaget att förminskas, under det de öfriga hafva blifvit, antingen
utvidgade eller bibehållna i sitt nuvarande omfång. Det har för närvarande 10
lärare och skulle framgent bibehålla endast 6. Enligt Utskottets tanke, kan det visserligen
icke bestridas, att Skåne, med en befolkning af 450,000 menniskor, svårligen kan
anses hafva sitt behof (Vidi af 1 högre läroverk, och såsom en synnerligt lämplig ort
för ett sådant måste en residensstad med 15,000 innevånare tvifvelsutan betraktas.
Det sorn likväl hufvudsakligen bestämt Utskottets tillstyrkan i detta ärende, bar varit
dels det hittills varande förhållandet, under hvilket undervisningen icke torde böra nedsättas,
dels ock den omständigheten att, då Lunds läroverk redan har 300 lärjungar,
tillräckligt utrymme inom detsamma svårligen lärer finnas, i händelse ett förut befintligt
fullständigt elementar-läroverk inom den starkt befolkade och i odling sorn i välstånd
raskt framåtskridande orten skulle indragas.
Utskottet tillstyrker således,
att äfven för ett högre elementar-läroverk i Malmö må upptagas
1 Rektor, 3 Lektorer och 8 Adjunkter.
Rörande öfriga läroverk, hvilka blifvit föreslagna att bland högre elementar-läroverk
upptagas, får Utskottet yttra sig i det följande.
Lägre Elementar - lär över k.
Bland de lägre elementar-läroverken hafva, utom de ofvannämnde, i Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition följande blifvit föreslagna all utvidgas til! högre elementarläroverk
med 4 Lektorer och 8 Adjunkter, nemligen läroverken i Wenersborg, Nyköping
och Christianstad.
Hvad beträffar läroverket i Wenersborg, bör Utskottet först nämna, att,
då, genom Kongl. Cirkuläret af den 1 November 1839, Irenne s. k. hörne
Apologist-skolor inrättades, en af dessa stiftades i Wenersborg, till följd hvaraf
skolan erhöll dimissionsrält i afseende på de ynglingar, sorn égnat sig åt den
allmänna medborgerliga bildningen. Genom antagande af Kongl. Majlis nu framställda
Nådiga förslag, skulle Skara stift komma att erhålla 2:ne högre elementar-läroverk pä
endast 7 mils afstånd från hvarandra. Detta har Utskottet, på de förut anförda allmänna
grunder, icke ansett sig kunna tillstyrka. Deremot har Utskottet, för att bibehålla
skolan, hvilken under de sednaste åren haft omkring 150 lärjungar, vid sin nuvarande
verksamhet, ansett sig böra tillstyrka, att den, under det den i de 5
klasser, sorn utgöra elementar-läroverkets lägre afdelning, meddelade undervisning på
båda bildnings-linierna, den derutöfver skulle på den reala linien meddela den undervisning
fullständigt, som skolstadgan föreskrifver. För detta ändamål torde skolan, som
för närvarande har 4 ordinarie lärare på stat och 3:ne biträdande lärare, erhålla Rektor
och 7 lärare. Härmed anser sig Utskottet hafva besvarat en af Biskop Butsch
väckt och till Utskottet remitterad motion, hvilken, under förutsättning af bifall til! den
44
Stats-Utsliollets Utlåtande N.-o 148.
Kongl. Propositionen, föreslagit, att de 2 yngre Adjunkterna i Wenersborgs läroverk
skulle, i fall de der icke vore behölliga, kunna till annat läroverk inom stiftet förflyttas.
1 det Nådiga förslaget om ett fullständigt läroverks upprättande i Nyköping har
Utskottet icke heller funnit sig kunna instämma. Om detta förslag bifölles, skulle
Strengnäs stift komma att erhålla 3:ne fullständiga läroverk, och för Nyköpings län
ensamt, med en folkmängd af 123,000 innevånare, skulle 2:nc fullständiga elementarläroverk
komma att af Stalén underhållas. Då läget af staden Nyköping, hvars folkmängd
stiger till 3,900 personer, är sådant, att sannolikt inga lärjungar från annat
län skulle komma alt der söka sin undervisning, och inom Nyköpings län en betydlig
del af innevånarne hafva kortare väg till Strengnäs, än lill den på 8 J mils afstånd
derifrån belägna' staden Nyköping, synas icke tillräckliga anledningar vara för banden
att utvidga den derstädes belägna skola till ett fullständigt högre läroverk. ! anseende
tili del antal af omkring 150, till hvilket lärjungarne stigit och till den kringliggande
ortens behof,ganser sig Utskottet likväl böra för denna skola tillstyrka samma rättigheter
och skyldigheter äfvensom lika stort lärare-antal, sorn för läroverket i Wenersborg.
Christianstads skola, för närvarande besökt af 173 lärjungar, synes visserligen,
i anseende till den folkrika ort, för hvilken denna stad utgör en medelpunkt, böra utvidgas
utöfver sin nuvarande omfattning; men då afståndet från Lund icke är större
än 7|- mil och då Skåne, om Utskottets förslag godkännes, i alla händelser skulle komma
att ega 2:ne fullständiga läroverk, samt ett nytt sådant upprättas inom det närbelägna
Blekinge, så har Utskottet icke för närvarande ansett sig kunna tillstyrka bifall lili
denna punkt af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition. Utskottet har likväl ansett ortens
behof vara till stor del uppfyldt, om denna skola, i likhet med hvad för Wenersborg
blifvit föreslaget, erhölle rätt och pligt att på reallinien meddela fullständig undervisning
till den utsträckning skolstadgan föreskrifver, samt en stat af Rektor och 7 kolleger.
Utom dessa, af Kongl. Maj:t föreslagna fullständiga läroverk, har af enskilda
motionärer förslag blifvit väckta till utvidgande af flere andra läroanstalter, nemligen:
af Kontraktsprosten Rundgren, hvilken, med åberopande deraf, att Linköpings stift,
med en folkmängd af 340,000 personer, egde endast ett fullständigt elemenlar-läroverk,
samt att staden Norrköping, hvars befolkning på 50 år stigit från 6,000 till 18,000
personer, och som vore centralpunkt för en bördig och folkrik bygd, hade i synnerhet
behof af en sådan, samt att den tekniska skola, som, till följd af Rikets Ständers vid
sistlidne Riksdag fattade beslut, derstädes blifvit inrättad, långt ifrån alt göra ett högre
elementar-läroverk i Norrköping öfverflödigt, snarare bidroge till att göra saknaden
deraf ännu mera kännbar derigenom, att skolan komme att betraktas såsom ett underordnadt
element i jemförelse med de lysande resultater, som på den praktiska vägen
vore att vinna, föreslagit, att Norrköpings skola måtte uppflyttas bland rikets högre
elementar-läroverk med lärare-stal af 4 Lektorer och 8 Adjunkter, i hvilken motion
Prosten Wåhlander instämt.
Ehuru staden Norrköpings folkrikhet och välmåga, äfvensom det antal af 188
lärjungar, som i det derstädes befintliga elementar-läroverket undervisas, väl synas utgöra
anledningar att gifva åt denna stads undervisnings-verk en större utveckling, har
Utskottet, då en betydlig läroanstalt i samma stad nyligen blifvit genom Rikets Ständers
frikostighet upprättad, och då staden är belägen på endast 4 mils afstånd från
Linköpings högre elementar-läroverk, icke ansett sig i vidsträcktare mån kunna tillstyr
ka
bifall till motionen, än ali Norrköpings skola, som för närvarande har Rektor och
4 lärare, måtte blifva efter samma grunder, som rörande näst förut omförmälda läroverk
äro anförda, utvidgad och på stat uppförd med Rektor och 7 lärare.
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 448.
45
1 Kongl. Majtls Nådiga Proposition är skolan i Piteå föreslagen att utvidgas til!
ett högre elementar-läroverk. Dä Utskottet, med stöd af de skäl, att Westerbotten,
såsom en folk idkare och relativt mera odlad provins borde framför Norrbotten ifrågakomma
lill erhållande af ett fullständigt läroverk, förordat inrättandet af ett högre
elementar-läroverk i Umeå, har Utskottet likväl icke kunnat förbise vigten deraf, att
äfven åt läroverken i Norrbotten gifves en större omfattning. Af de båda städerne i
denna provins, Piteå och Luleå, är den förra belägen midt emellan Umeå och Haparanda,
eller 23 mil från hvardera, hvaremot staden Luleå, dit länsresidenset nyligen
blifvit förflyltadt, ligger 7 mil norr om Piteå. Skolan i sistnämnda stad har nu 5 lärare
och 42 lärjungar, men den i Luleå blott 2 lärare och 18 lärjungar. Utom ett
mera centralt läge, eger således Piteå skola ett större både lärare- och lärjunge-anta!
än skolan i Luleå. Efter ofliciela uppgifter är derjemte upplyst, att folkmängden i
Piteå stads- och iands-församlingar samt i de söder och vester om denna stad belägna
församlingar, hvarifrån lärjungar besöka Piteå skola, vid 1855 års slut uppgick till
36,229 personer, då deremot folknummer!] i Luleå stads- och Iands-församlingar samt
i de norr och vester om Luleå belägna församlingar vid samma tid utgjorde blott
23,320 personer. När härtill kommer, dels att petition varit gjord af alla länets kommuner,
med undantag af Lappmarken»!, om Piteå skolas utvidgning, och alt denna petition
blifvit understödd ej mindre af den förraLäns-styrelsen och stiftets Konsistorium,
än älven af skolornas Inspektörer och Rektorer jemte städernes styrelser och äldste,
dels att Piteå stad redan eger ett rymligt skolhus, hvilket, i händelse af skolans utvidgning,
ej erfordrar någon tillbyggnad, hvaremot skolhuset i Luleå, i dylikt fall, måste
helt och hållet nybyggas, synes någon tvekan icke kunna uppstå, hvilkendera af
om forma ida (vänne skolor bör framför den andra till utvidgning förekomma. Utskottet
har således ansett sig för skolan i Piteå böra tillstyrka samma rättigheter och skyldigheter,
som för Norrköpings skola, med en lärare-stat af Rektor och 7 Kolleger.
Slutligen är från Kongl. Ecklesiastik-departementet till Utskottet öfverlemnad en
till Kongl. Majit i underdånighet ingifven petition, i hvilken innevånarne i staden Westervik
och kringliggande ort anhållit om utvidgning af läroverket I nämnde stad, — ett
förslag, till hvilket stiftets Ephorus redan för 3:ne är tillbaka tillstyrkt bifall.
På de grunder alt staden Westervik är belägen i Of mil frän Linköping och 17
mil från Calmar, samt att dess läroverk, i likhet med skolorna i Wenersborg och Örebro,
blifvit redan är 1839 utvidgadt och dess lärjunge-antal, som under de sednare
äien varit i eli jomnt och starkt stigande, nu uppgår till 140, har Utskottet funnit sig
böra hemställa, alt delta läroverk, som i den Kongl. Propositionen blifvit uppfördt med
Rektor och fern Kolleger, måtte erhålla ytterligare 2:ne Kolleger, samt åläggas att på
real-linien meddela fullständig undervisning. På grund af hvad ofvan blifvit anfördt,
får Utskottet föreslå,
att för läroverken i Wenersborg, Nyköping, Christianstad, Norrköping,
Luleå och Westervik måtte, på det dessa läroverk må
kunna i de läroämnen, som, enligt skolstadgan, tillhöra real-linien,
meddela sina lärjungar så fullständig undervisning, som stadgans
föreskrifter innehålla, godkännas en lärare-stat af Rektor och 7
Kolleger för hvardera ; samt att Rikets Ständer i underdånighet
hemställa om indragning af 3:ne lärare vid Piteå skola.
“ o
Genom Utskottets ofvan afgifna förslag till löne-stater för de fullständiga läroverken,
anser sig Utskottet äfven hafva besvarat den framställning, som uti en af Herr
Ericsson väckt, till Utskottet remitterad, motion blifvit gjord, att, med afseende å behofvet
alt gifva ett större utrymme åt undervisningen i fysik och kemi, Lektors-löner
-
46
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 148.
na vid de fullständiga läroverken måtte ökas med ännu en utöfver det antal löner,
Kongl. Maj:t föreslagit.
Då, enligt stadgan för Rikets elemfenlar-läroverk, den nedra afdelningen af dessa
utgöres af de feni nedersta klasserna, måste otvi(Velak tigt ett slag af Rikets offentliga
läroverk blifva sådana skolor, som i sin helhet innefatta dessa fem klasser. Vidkommande
det anta! lärare, sorn för skolor af denna art blifva behöfliga, visar sig lätt,
genom en beräkning af den undervisningstid, som för hvarje klass ar stadgad, huru
stora lärarekrafter för ändamålet måste tagas i anspråk. Då i hvar och en af dessa
fem klasser skall undervisas 32 timmar i veckan, med undantag af första klassen, sorn
i skolan sysselsattes endast 30 timmar, och dertill' kommer antalet af de timmar, i hvilka
de lärjungar, som äro dispenserade, åtnjuta särskild undervisning, och hvilka timmar
endast för de lärjungar, hvilka icke läsa klassiska språk, uppgå till ett antal af
38, uppkommer eli antal af 196 timmar i veckan, för hvilken undervisning, dä Rektor
vid dessa läroverk har 20 timmars undervisnings-tid och hvarje Kollega omkring 30,
omöjligen kan beräknas mindre lärare-antal lin Rektor och 5 Kolleger. Läroverk af
detta slag torde böra inrättas i sådana städer, som antingen, i följd af den omgifvande
ortens folkrikhet eller af stadens mer eller mindre afskiljda läge, hafva och kunna påräkna
ett större lärjunge-antal. Utskottet tillstyrker derföre, att ofvan upptagna antal
lärare måtte på stat uppföras för läroverket i Hudiksvall samt för de af Kongl. Majit
under N:o 2 bland lägre elemenlar-läroverk upptagna skolor.
Dessutom hafva motioner blifvit väckta rörande utvidgning af läro-verken i Borås
och Uddevalla, den ena
af Herr Rydin, hvilken anfört att, ehuru under flere tiotal af år framställningar
blifvit gjorda dels af auktoriteter, dels af enskilda om behofvet af utvidgning utaf den
i Borås befintliga med blott 3 lärare försedda skola samt jemväl Rikets Ständer vid
1847 och 1848 års riksdag ansett att denna skola borde erhålla 4 lärare, oberäknadt
sådane i sång och gymnastik, ifrågavarande läroverk likväl uti Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition blifvit inbegripet i det antal skolor, för hvilka endast l Rektor och 2 Kolleger
äro föreslagno; och då med detta lärare-antal vore omöjligt atti skolan emottaga
det betydliga antal lärjungar, som der söker inträde, samt jemväl ortens stora behof af
medborgerlig bildning för idkande af dess handel och industri påkallade läroverkets utvidgning,
har motionären anhållit, att Borås skola, vid nu föreslående reglering af elementar-läroverken,
mätte blifva en lägre elementar-skola af högsta elier åtminstone följande
grad och dess lärare erhålla enahanda löne-förmåner, sorn andra lärare i samma
grad;
af Prosten Ljunggren och Herr P. Berg, hvilka, af anledning att Uddevalla
skola, som för närvarande har 3 ordinarie och 1 extra eller tillsammans 4 lärare,
skulle, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, få sitt lärare-antal inskränkt till 3, nemligen
1 Rektor och 2 Kolleger, begärt, att skolan, i anseende lill det ständigt vexande
antalet af lärjungar samt det stora afståndet från andra läroverk, måtte i stat uppföras
med 1 Rektor och 4 Kolleger.
Beträffande försl Borås skola, så har Utskottet, i betraktande deraf, att Borås
utgör medelpunkten i en talrikt befolkad ort, samt att skolan, hvilken nu har öfver 60
lärjungar, befinner sig bland stiftets skolor mest aflägse från det högre läroverket i
Skara, ansett ifrågavarande skola böra utvidgas och erhålla en lärare-stat af 1 Rektor
och 5 Kolleger.
Då inom liela provinsen Bohuslän icke finnes något läroverk med mer än 2
StaIs-Utskottets Utlåtande N:o '148.
47
klasser, synes Uddevalla skola, lör närvarande besökt af omkring 80 lärjungar, äfven
böra utvidgas och erhålla samma lärare-antal sorn Borås skola.
Då för öfrigt bland de 5-klassiga skolorna torde, i enlighet med hvad Utskottet
förut yttrat, böra uppföras Clara, Jacobs, Maria och Catharina församlingars skolor
i hufvudsladen, föreslår alltså Utskottet,
alt en lärare-stat af 1 Rektor och 5 Kolleger må antagas för följande
läroverk, nemligen: Hudiksvalls, Eksjö, Mariestads, Helsingborgs,
Ystads, Carlshamns, Halmstads, Sundsvalls, Borås, Uddevallas,
samt Clara, Jacobs, Maria och Catharina församlingars
skolor i Slockholm.
Härigenom anser sig Utskottet jemväl hafva besvarat Herr lioolhs uti en hos
Borgare-ståndet väckt, till Utskottet remitterad, motion gjorda framställning, att Helsingborgs
skola mätte bibehållas vid nuvarande antal af 7 lärare och förmånen att
dimittera ynglingar till akademien.
Härnäst i ordningen böra, enligt Utskottets tanke, följa skolor med en läro-stal
al 1 Rektor och 2 Kolleger, och torde hit kunna hänföras de af Kongl. Majit under
N:o 4 bland lägre elementar-läroverk uppförda skolor, dock med undantag af läroverken
i Borås och Uddevalla, hvilka Utskottet, såsom förut är nämndt, ansett böra
erhålla en större lärare-personal, samt af skolorna i Wimmerby och Filipstad, hvilka,
på grund af det inskränkta lärjunge-antal, hvaraf de under sistförfluten läse-år varit
besökte, utgörande i den förra skolan 27 och i den sednare 24, icke torde vara i behof
af 3 lärare, som de lör närvarande ega, utan kunna, såsom af Utskottet längre
fram är föreslaget, upplöras i dea lägsta klassen af läroverk, med 1 Rektor och t
Kollega. Älven synes Utskottet, att Haparanda, af Kongl. Majit under Nio 3 ensamt
uppförda skola, lämpligen kan bil räknas, dock med rättighet för denna skola att erhålla
en ytterligare lärare i anseende till det för densamma egna förhållande, att en
del a! dess lärjungar endast känna finska språket.
I sammanhang härmed får Utskottet anmäla följande tios Ridderskapet och
Adeln samt Preste- och Borgare-stånden väckta, lili Utskottet remitterade, motioner,
nemligen :
af Biskop Annerstedt och Herr Heljestrand: att för Eskilstuna stads skola,
sorn i Kongl. Majits Nådiga förslag blifvit uppförd bland läroverk med endast 2 lärare,
ehuru det för närvarande eger 3:ne, måtte, för undervisningens upprätthållande, bestämmas
en lärare-stat af l Rektor och 2 Kolleger.
af Grefve Adlersparre, C. A., och Herr Wennerström: att, i likhet med hvad
vid 2:ne föregående riksdagar blifvit begärdt, Christinehamns stad mätte erhålla ett
elementar-läroverk med 4 lärare, i stället för den derstädes nu befintliga pedagogi med
endast 2 lärare.
Eskilstuna skola, som nu är besökt af omkring 140 lärjungar, torde väl, med
afseende derå, att såväl staden, som den omkringliggande orten, befinner sig i ett starkt
framåtskridande, böra bibehållas vid sin nuvarande verksamhet och således få sin lärarestat
bestämd till 1 Rektor och 2 Kolleger.
Vidkommande Christinehamns pedagogi, af Kongl. Majit föreslagen alt, lika
med de andra paidagogierne, erhålla 2 lärare eller I Rektor och 1 Kollega, är ostri
dig!,
att nämnde stad, som eger öfver 2,000 innevånare och är belägen i en bördig och
mycket befolkad ort samt tillika utgör bufvudpunkten för 2:ne bergslagers rörelse, befinner
sig i en alltjemt stigande utveckling och att ett elementar-läroverk derstädes således
är af behofvet påkalladt.
48
Stnls-Utskottets Utlåtande N:o '148.
Dolta behof bekräftas ytterligare af del betydliga antal lärjungar, som besöka
den nuvarande läro-anstalten, uppgående till icke mindre an 51, hvaraf 28 frän den
kringliggande orten, för hvilken det nya läroverket följaktligen är af lika mycken vigt
som för staden. Och då dertill kommer, att, genom dugliga lärare, undervisningen
uti förevarande skola nått en jemförelsevis hög utveckling, anser Utskottet, att ett elementar-läroverk
med 1 Rektor och 2 Kolleger i Christinehamn bör inrättas.
I afseende ä denna pedagogi, likasom andra dylika stads-skolor, hvilka kunna
komma att bland elementar-läroverken uppflyttas, torde likväl böra såsom vilkor stadgas,
alt hvad till pmdagogierna i anslag från staden utgår utöfver de belopp, som varit
för stadens folkskola alsedda, skall inberäknas i statens anslag för det nya elemenlar-läroverket
oell således detta anslag dermed minskas, äfvensom alt staden är
skyldig att, oberoende af stats-anslaget, hälla sin folkskola och att åt Rektor vid det
nya läroverket, eldigt gällande föreskrifter, tillhandahålla boställsgård eller hushvresmedel.
På grund af hvad här ofvan är anfört, hemställer Utskottet,
alt för följande städers skolor må på stat uppföras 1 Rektor och
2 Kolleger, nemligen för Wadstena, Alingsås, Sala, Landskrona,
W arberg, Åmål, Eskilstuna, Christinehamn och Haparanda, den
sistnämnda skolan dock med tillökning af L lärare, i anseende lill
den undervisning, som måste meddelas de lärjungar, som icke
känna Svenska språket, saint för öfrigt med de vilkor för Christinehamns
pa3dagogis uppflyllning till elementar-läroverk, som
här ofvan omförmälas.
Hvad slutligen angår den sisla arten af lägre elementar-läroverk, bestående endast
af de tvänne nedersta klasserna och försedda med 1 Rektor och L Kollega, hvaribland
Kongl. Majit uti sitt förslag upptagit de under N:o 5 uppräknade dels nuvarande
dels nya elementar läroverk jemte pa3dagogierna, har Utskottet, som angående
psedagogierna skall här nedan meddela yttrande, ansett de af Kongl. Majit föreslagne
läroverk böra till ifrågavarande klass hänföras, dock med undantag af Eskilstuna och
de alternativt föreslagna Jacobs eller Clara, Catharina eller Maria skolor i hufvudstaden,
om hvilka läroverk Utskottet förut yttrat sig, men med tillägg i enlighet med
hvad Utskottet jemväl redan anfört, al Nicolai församlings skola i Slockholm samt af
skolorne i Wimmerby och Filipstad, äfvensom af de skolor, som, i följd af nedannämnda
till Utskottet remitterade motioner, kunna pröfvas tillhöra denna klass.
Dessa motioner äro af
Herr Palander, hvilken, i anseende dertill att Ronneby köping hittills saknat
eli läroverk, der ungdomen kunde erhålla någon vidsträcktare undervisning, än den som
i folkskolan bestås, begärt att ett elementar-läroverk med 2 lärare derstädes måtte
inrättas.
Herr Fristedt, söm, af anledning att Marstrands elementar-skola icke blifvit i
Kongl. Maj:ts nådiga förslag upptagen, anhållit, att der anställde 2 lärare, nemligen
I Rektor och I Kollega, måtte hugnas med enahanda löne-förmåner, som kunde blifva
andra dylika skolors lärare tillagda.
Herr Bäckström, hvilken begärt, alt den i Norrtelge stad befintliga, med 2 lärare
försedda pedagogi, af Kongl. Maj:t föreslagen afl blifva eli elementar-läroverk
med enahanda antal lärare, måtte erhålla ytterligare en lärare och således uppföras bland
läroverk med L Rektor och 2 Kolleger.
En
Stats-Utskottets Utlåtande JS:o 448.
49
En element,ir-skola i Ronneby köping anser Utskottet behöflig, med afseende
dels å köpingens folkmängd, uppgående till 1,800 personer, dels ock å afståodet till
de närmast belägna städernas skolor, utgörande lill Carlshamns 3 och lil! Carlskronas
3^ mil. Eli läroverk med 1 Rektor och 1 lärare synes derför böra här inrättas.
Likaledes torde de båda skolorna i Marstrand och Norrtelje, af hvilka den förra,
som cj finnes i den Kongl. Propositionen upptagen, redan eger en elementar skola,
hvilken synes fortfarande böra på stat bibehållas, samt den sednare eller Norrtelje pa;-  ilagogi har ett antal af 90 lärjungar, deri likväl inberäknade lärjungarne i den med
läroanstalten förenade folkskolan, höra ä staten uppföras bland de elemeutar-läroverk,
som skulle erhålla 2 lärare eller J Rektor och 1 Kollega. Utskottet får således fö
reslå,
att elemeutar-läroverk med IRektor och 1 Kollega må å stat uppföras,
för Söderköping, Askersund, Sölvesborg, Strömstad, Luleå, Oscarshamn.
Arvika, Wimmerby, Filipstad, Ronneby, Marstrand, Norrtelje
samt Nicolai, Adolf Fredriks, Hedvig Eleonora; och Ulrica; Eleonoras
församlingar i hufvudstaden, med iakttagande deraf, att nuvarande
yngre Kollega vid Wimmerby och Filipstads skolor får qvarstå med bibehållande
af nu innetiafvande lön, samt med de vilkor för Norr
telje,
som här ofvan, i håga om Christinehamns paedagogi, omförmälas.
Såsom förut är nämndt har Kongl. Majit, för beredande af peedagogiernas upptagande
å elementar-iäroverkens stat, föreslagit, att Rikets Ständer mätte bevilja ett årligt
anslag af 63,449 R:dr, att med den summa, som är för hvarje särskildt läroverk
behöflig och beräknad, utgå i den mån Kongl. Majit, efter Utskottets pröfning af särskilda
förhållanden, funne lämpligt.
Vid sistlidne riksdag yttrade Rikets Ständer, i underdånig skrifvelse till Kongl.
Majit, att, rörande panlagogierna, nödiga upplysningar saknades, såväl i afseende på
deras antal, sorn på de anslag, hvilka till dem utginge, och det belopp, som skulle för
vidtagandet af nödiga åtgärder för framtiden vara behöfligt. Rikets Ständer funno, innan
en närmare utredning af hithörande förhållanden försiggått, intet förslag i detta ämne
kunna framställas, men ansågo sig, för att vinna en sä beskaffad utredning, böra på
densamma fästa Kongl. Majlis nådiga uppmärksamhet och anhöllo derföre i underdånighet,
att Kongl. Majit täcktes laga i öfvervägande, huruvida, efter den förväntade definitiva
regleringen af elemenlar-läroverken, paedagogier borde i oförändrad! skick bibehållas,
eller om de skulle böra undergå en förändring, genom hvilken de sattes i närmare
förhållande till rikets öfriga läroverk. En så beskaffad utredning, som Ständerna
i delta ärende afselt, synes ännu icke hafva försiggått, då Departemenls-chefen hemställt,
att på Kongl. Majlis nådiga pröfning må bero, i hvad mån del anslag, som är
bestämdt för hvarje särskildt läroverk, skall utgå, sedan alla förhållanden af läge, folkmängd,
stadens benägenhet att lemna skolhus och Rektors-boställe, lärjungarnes sannolika
antal, m. m., blifvit sorgfälligt utredde. Innan närmare kännedom ar vunnen i
dessa hänseenden, och då förhållandena i afseende på dessa paedagogier äro sins emellan
så högst olika så väl hvad beträffar anslags-belopp och lärjunge-antal, som skolornas
förhållande till städernas folkskolor och lärare-tjensternas förening med andra befattningar,
anser Utskottet, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers ofvan anförda åsigt, en
bestämd stat för dessa läroverk icke kunna uppgöras och så mycket mindre kunna
blifva lika för alla, som lärjunge-antalet i dessa skolor är så högst olika och vexlar
mellan 90 lärjungar i en skola och 8, 9 eller 12 i andra. En och annan stads-paedaBih.
lill II. St. Pro t. 4850 & 4857. 4 Sami. 4 AJd. 5 Band. 2 Hafi. 7
50
Stats-Ulskoltcts Utlåtande N:o i48.
gogi, äfvensom samtliga paidagogier pä landet äro i den Kongl. Propositionen icke omtalade.
Af alia dessa skäl finner sig Utskottet, som i det föregående gjort hemställan
om uppfattning till elementar-Iäroverkens klass af 2:ne bland dessa paedagogier,
icke kunna tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts nådiga förslag i
denna del.
Då likväl vid den allmänna regleringen af rikets undervisningsverk det skulle
vara obilligt, om de städer, i hvilka skolor af nu ifrågavarande slag förefinnas, äfvensom
de närmast intill dem belägna orterne skulle blifva helt och hållet uteslutne från
fördelarne af eli ulvidgadt undervisnings- till fälle, anser Utskottet, att en summa bör
stälias tdl Kongl. Maj:ts disposition, för att under tiden intill nästa riksdag förbättra
lönerne för lärarne vid dessa läroverk. Enär de, på de flesta ställen, i spanmål utgående
beloppen, hvilka äro anvisade lill dessa skolor, i sjelfva verket redan äro alt betrakta
såsom statsanslag, tillvägabringas genom en så beskaffad åtgärd en förhöjning,
som torde kunna betrygga dessa skolors tillvaro intilldess en utredning är vunnen,
hvilken vid nästa riksdag kan grundlägga ett definitivt beslut i afseende å deras reglering.
Utskottet, som derjemte inhemta!, att, ehuru Avesta psedagogi, hvilken har en
lärare, benämnd Rektor, icke tillhör städernas paedagogier, densamma likväl är med
dessa jemförlig, helst till lärare-beställningen derstädes enahanda lärdomsprof erfordras,
som för erhållande af lärare-befattningar vid stads-psedagogierne äro föreskrifna, hemställer,
alt för hvarldera af nästkommande tre år ett reservations-anslag
af 20,000 R:dr R:mt må å Riksgälds-konloret anvisas, alt, släldt
till Kongl. Maj:ts nådiga disposition, användas till löneförbättring
åt lärare vid sådane stads-predagogier, uti hvilka undervisningen
vunnit en högre grad af utveckling, äfvensom under samma vilkor,
åt läraren vid padagogien i Avesta, samt alt Rikets Ständer
hos Kongl. Majit i underdånighet begära, att vid nästa riksdag
erhålla den utredning, rörande ifrågavarande slags skolor, hvarom
vid sednaste riksmöte underdånig framställning af Rikets Ständer
gjordes.
Genom det ofvanstående anser sig Utskottet jemväl hafva besvarat Biskop Fahlcrantzuti
en från Preste-ståndet till Utskottet remitterad, moJion, gjorda framställning
att de två stads-skolorna i Hedemora och Säther, för hvilka Kongl. Majit föreslagit ett
gemensamt elementarläroverk, mätte livar för sig erhålla ett sådant läroverk.
Sist upptager det nådiga förslaget lill stat för elementar läroverken Skenninge
skola med en enda lärare.
Då det synes mindre lämpligt, att ett statens läroverk finnes med en ensam lärare,
och jemväl ifrågavarande skolas indragning blifvit beslutad redan 1822, hvilken
åtgärd sedermera af tvänne skolrevisioner, äfvensom af Stiftets domkapitel blifvit tillstyrkt,
men en sådan åtgärd icke torde kunna vidtagas förr än den nuvarande läraren
afgår, föreslår Utskottet,
att, jemte det den för nämnde lärare föreslagna lön af 1,000
Ridr, å staten uppföres, Rikets Ständer hos Kongl. Majit i un
derdånighet
hemställa, huruvida icke omförmälda skola må vid
nu varande lärarens afgång kunna indragas.
Beträffande löne-staten för de lägre elementar-läroverken, återstår ännu för Utskottet
all föreslå de allönings-belopp, som må anses böra bestämmas för Rektorerne
vid dessa läroverk. I betraktande af den aflöning, som Utskottet förut föreslagit för
Stats-Utskottets Utlåtande N:o -148.
51
Kolleger vid dessa läroverk med 1.000 R:dr, alt efter 5 års tjenstetid förhöjas med
500 R:dr till ett maximum af 2,500 R:dr, har Utskottet ansett Rektors-lönen vid de
minsta läroverken icke böra fastställas lägre än till ett belopp af 2,000 R:dr. Vid de
öfriga lägre läroverken torde lönen böra bestämmas högre i förhållande lill läroverkens
storlek och Rektors, i följd deraf, ökade besvär och ansvar. Och då Rektors-lönen
vid de största läroverken synes höra blifva 3,500 R:dr, motsvarande del högsta belopp,
som en Lektor vid de högre elementar-läroverken, enligt Utskottets förslag, skulle komina
att uppbära, hemställer Utskottet,
att lönerna för Rektorer vid de lägre elementar-läroverken må
bestämmas till följande belopp, nemligen:
vid läroverk med 7 Kolleger 3,500 R:dr.
, dm . 5 „ 3,000 „
„ d:o „ 2 2,500 „
„ d:o „ 1 2,000 „
Sedan Utskottet sålunda föreslagit aflönings-beloppen äfven för Rektorerne vid
de lägre elementar-läroverken, bar Utskottet trott sig böra hemställa, att, i afseende å
så väl desse Rektorer som den öfriga, förut omnämnda, lärare-personalen vid elementar-läroverken,
följande vilkor för rättigheten att komma i åtnjutande af de nya lönerne
må stadgas, nemligen:
a) att lärarne äro underkastade den förändrade tjenstgöringsskvldighet,
som uti en blifvande skol-ordning kan komma att föreskri
ivas ;
b) att, der prjebende-pastorat äro med lärare-platserna förenade,
desamma, i mån af inträffande ledighet, skola indragas, undantagande
likväl sådana, som åtfölja Theologie-lektors-bcslällningar;
samt
e) att lärare, hvilken är berättigad alt uppsäga den honom på
lön anslagna ränte- eller lionde-spanmål till leverering in natura,
hädanefter är pligtig alt uppbära lösen för denna lönings-spanmål
efter det tio-åriga medel-markegångspris, som i Kongl. Kungörelsen
den 11 Maj 1855 bestämmes.
För reglering af de arfvoden, som utgå till lärare i gymnastik, musik och teckning,
och hvilka lör närvarande äro ojemnt fördelade så väl med hänseende till deras
belopp, sorn till de läroverk, för hvilka de utbetalas, har Kongl. Maj:t äskat en summa
af 36,000 R:dr.
Enligt hvad Statsråds-prolokollet innehåller, finnas lärare i gymnastik vid ett
större, lärare i teckning vid ett mindre antal läroverk. Direktöres musices äro åter
uppförda på alla gymnasiers stat, utom Stockholms, som har en kantor; och vid de
flesta skolorna finnas kantorer anställda. För att efter omständigheterna ordna arfvo
dena
för dessa lärare är den uppgifna summan nu begärd.
Hvad beträffar undervisningen i gymnastik, anser Utskottet på densamma en
synnerlig vigt böra läggas. I vår offentliga uppfostran synes den kroppsliga utvecklingen
hittills icke hafva varit så afsedd, som sakens vigt skulle kräfva. En tilltaganda fysisk
waghet visar sig också, enligt erfarne såväl skolmans som gymnastik-lärares vittnesbörd
hos skolungdomen på flere ställen inom landet. Genom den nya skolsladgan har otvifvelaktigt
lärjungarnes själsansträngning blifvit i betydlig män förökad, dels till följd af
den större mängd olikartade läroämnen, som i skolorna böra inhemtas, dels ock derigenom
att lästiden för året blifvit förlängd från 32 till 36 veckor. Då man lätt kan
52
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 448.
befara, alt en förtidig förslappning kan blifva en följd af den spada tankekraftens alltför
stora ansträngning, synas dessa förhållanden Utskottet vara värda det allvarligaste
behjertande. Utskottet har på sådan grund ansett sig böra föreslå uppförandet af ett
särskildt gymnastik-lärare-arfvode till ett någorlunda tillräckligt belopp lill livart och ett
af de högre läroverken samt ställande till Kongl. Maj:ts disposition af en rund summa
för utdelandet af sådana vid de lägre läroverken, i den mån denna vigtiga angelägenhet
hinner ordnas och skickliga lärare hinna bildas.
Ett sådant arfvode vid de högre läroverken anser Utskottet icke kunna bestämmas
lägre än till 500 R:dr, och för att vid läroverken kunna vinna och bibehålla
skicklige sådane lärare,: synes en förhöjning af detta arfvode, efter deras tjensteålder,
böra ega rum, i likhet med hvad för den öfriga lärare-staten är föreslaget, så alt
arfvodet höjes efter 5 års tjenstgöring till 750 R:dr och efter 10 års till 1,000 R:dr. Hvad
aOöningen af sådane lärare vid de lägre läroverken angår, har Utskottet antagit, att
om den summa, som för sådant ändamål skulle ställas till Kongl. Majlis disposition,
bestämmes till 9,000 R:dr, densamma bör blifva tillräcklig.
Utskottet hemställer derföre,
att, såsom arfvode ät gymnastik-lärare vid de högre läroverken,
må å stat uppföras ett belopp af 500 R:dr Riksmynt, att höjas,
efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring, till 750 R:dr och efter 10 års sådan
tjenstgöring till 1,000 R:dr, denna tjensfgöringstid beräknad lika
med den för andre lärare, från och med kalenderåret näst efter
det, under hvilket fullmakten blifvit utfärdad, samt att en summa
af 9,000 R:dr samma mynt mätte ställas til! Kongl. Maj:ts disposition,
att användas till sådana arfvoden vid de lägre läroverken,
i den mån skicklige lärare hinna bildas.
I sammanhang härmed har Utskottet ansett sig böra föreslå,
att ' Rikets Ständer mätte i en underdånig skrifvelse till Kongl.
Majit anhålla, att. till förebyggande af en alltför ensidig och öfverdrilven
själsansträngning hos skolans lärjungar, dagliga kroppsöfningar
för skolungdomen må anbefallas i tjenlig omvexling med
undervisnings-ti ni marne.
I afseende vidare å undervisning i musik och säng samt i teckning, anser Utskottet
äfven denna, genom sin förädlande verkan på ungdomen, vara af den vigt, att
Utskottet trott sig höra föreslå bestämmande af enahanda arfvoden för lärare i dessa
ämnen vid de högre läroverken, som för gvmnastik-lärarne, äfvensom ställande till
Kongl. Majlis disposition af en rund summa för utdelande af sådana arfvoden vid de
lägre läroverken, hvilken summa synes Utskottet lämpligen kunna bestämmas till 10,000
R:dr Riksmynt: hemställande Utskottet, i öfverensstämmelse härmed,
att för särskilda lärare i musik och sång samt i teckning vid de
högre läroverken arfvoden må å stat uppföras att utgå med
samma belopp och på enahanda sätt, som i afseende å gymnastiklärarnes
aflöning är föreslaget, samt att en summa af 10,000
R:dr samma mynt måtte ställas till Kongl. Majds disposition, att
användas tili dylika arfvoden vid de lägre läroverken, i den mån
skicklige lärare hinna bildas.
Härigenom har Utskottet äfven ,besvarat en hos Preste-ståndel af Prosten Söderberg
väckt, till Utskottet remitterad, motion, innefattande begäran, att Musik-direktörerne
vid elementar-läroverken måtte erhålla löneförbättring på del sätt, Utskottet här
ofvan föreslagit.
Stats-Cts kottets Utlåtande N:o 448.
53
Bland andra till elementar-läroverkens reglering erforderliga summor, upptager
den af Kongl. Maj:t föreslagna staten ett belopp af 21,600 R:dr för Nja Elementarskolan
i Slockholm, dock utan att någon utredning eller specifikation af anslags-behofvet
finnes meddelad.
Efter hvad Utskottet inhemtat, har ifrågavarande skola 9 lärare, deraf 7 hufvudlärare
och en Adjunkt på ordinarie stat samt 1 extra lärare i fvsik och kemi,
hvilken sistnämnde fått sig tillagdt ett arfvode af besparingarne å anslaget för elementar-läroverken.
Med den nu uppförda summan synes meningen vara, att den Nya
Elementar-skolan skulle, i afsende å antalet lektorer och afiöningen för dem, ställas i
lika förhållande med högre elemenlar-läroverk af den föreslagna första klassen och
sålunda erhålla 8 Lektorer, med enahanda löner, som för dessa läroverks lektorer
ifrågakommit, hvarigenom, med tillägg af rektors-arfvodet, 800 R:dr, den erforderliga
ansiags-summan blifver 21,000 R:dr.
I)ä billigheten talar för förhöjning af ifrågavarande lärares löner, till lika belopp,
som lärare-personalen vid de högre eiementar-läroverken skulle erhålla, samt behofvet
jemväl torde fordra en tillökning i lärare-staten, sä att antalet lärare blifver 9,
eller samma antal, sorn skolan nu eger, har Utskottet, i öfverensstämmelse med förut
anförde grunder för löneregleringen vid de högre läroverken, funnit sig höra hemställa,
att å Nya Elementar-skolans stat ina uppföras löner för 1 Rektor,
7 Lektorer och 1 Adjunkt, till de belopp och med den rätt till
lönförhöjning efter viss tjänstgöringstid, som för de högre elementar-läroverkens
lärare-personal är föreslagen.
Beträffande del reservalions-anslag af 4,000 R:dr, sorn Kongl. Maj:t äskat till
arfvoden åt bibliothekarie!* vid de läroverk, hvilka redan hafva bibliothek af den beskaffenhet
och det omfång, att deras värd fördrar särskild ersättning, är upplyst, att blott
vid några få läroverk arfvoden för bibliothekarie!- finnas å elementar-läroverkens stat
uppförde. Då dylika samlingar icke allenast för läroverken sjelfva, utan älven för den
allmänna bildningen äro al vigt, har Utskottet, under förutsättning, att samlingarne,
i likhet med andra, som af staten bekostas och underhållas, blifva för allmänheten tillgängliga,
funnit sig. med afseende ä bibliotbekariernes derigenom ökade besvär, böra
tillstyrka,
att ett reservalions-anslag af 4,000 R:dr Riksmynt må beviljas för
att användas till arfvoden ål bibliothekarie!- vid de högre elementar-läroverken,
dock all intet sådant arfvode må öfverstiga 400
R:dr samma mynt, och att bibliolheket vissa timmar i veckan hålles
öppet för allmänheten.
Ännu återstår för Utskottet ali pröfva tvänne uti Professor Carlsons ofvanom
förmälda motion väckta förslag, det ena angående inrättande af bildnings-anstalter
för lärare vid eiementar-läroverken, det andra rörande skolafgiftens användande till anskaffande
al undervisnings-inateriel.
Vid öfvervägande af det förra förslaget har Utskottet funnit detsamma icke vara
af motionären sä fullständigt ulveckladt, ait Utskottet tror sig för dess genomförande
höra tillstyrka beviljande af anslag. Då emellertid Utskottet, med instämmande uti de
af motionären uttalade äsigter, fullkomligt erkänner viglen af ändamålsenliga bildningsanstalter
för lärare vid eiementar-läroverken, anser sig Utskottet ega skäl hemställa,
att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att Kongl. Majit läcktes låta uppgöra och till Rikets härnäst
sammanträdande Ständer aflemna nådigt förslag till inrättande
af tjenliga bildnings-anstalter för lärare vid eiementar-läroverken.
54
Stats-Ulskottels Utlåtande N:o 14.8.
I afseende å del sednare förslaget eller skol-afgiftens användande till malerielen,
får Utskottet jemväl anmäla dels en hos Borgare-ståndet väckt, till Utskottet remitterad
motion af Herr Berg, innefattande yrkande att nämnda afgift, såsom för lärjungarnes
föräldrar och målsmän i allmänhet kännbar och tryckande, mätte alldeles upphöra
samt den derigenom uppkommande bristen i aflönings-slaten för lärarne af statsmedlen
anvisas, dels den uti förut omförmälda motion af Herr Ericsson gjorda framställning
om beviljande af ett anslag å 15,000 R:dr Riksmynt till inköp af nödiga malhemaliska,
fvsiska och kemiska instrumenter för läroverken.
Behofvel af anslag för anskaffande af nödig undervisnings-materiel för läroverken
torde icke kunna bestridas, helst med den förändring, som i undervisningen föregår,
en mera fullständig och kostsam sådan materiel numera erfordras. Det är ock ostridigt
att nuvarande sättet för lermins-afgiflens utgående är förenadt med flera olägenheter
och att den ofta tryckande afgiften af mången med motvilja till staten erlägges. Den
af Professor Carlson föreslagna utväg att, genom en förändrad disposition utaf afgiften,
få ett för läroverken vigtigt behof afhjelpt utan någon synnerlig uppoffring för Staten,
enär denna afgift är i beräkningen af tillgångarne för elementar-läroverkens stat upptagen
till 39,000 R:dr Riksmynt, synes derföre Utskottet, såsom både lämplig och gagnelig,
böra vidtagas; och Utskottet tillstyrker således,
att den föreskrifna termins-afgiften må upphöra att till statsverket
ingå och i stället användas till anskaffande af undervisnings
materiel
för det läroverk, dit densamma inbetalas;
hemställande Utskottet derjemte,
alt, till betäckande af den härigenom uppkommande bristen i de
beräknade aflönings-tillgångarne för elementar-läroverken, en summa
af 39,000 R:dr Runt anvisas.
Vidkommande Kongl. Maj:ls Nådiga framställning, att det anslag, som för elementar-läroverken
anvisas, må såsom reservations-anslag i staten uppföras, anser Utskottet,
vid det förhållande, att så betydliga anslag för elementar läroverken nu blifvit af
Utskottet tillstyrkte, att läroverkens behof i detta hänseende synas vara på ett tillfredsställande
sätt fyllda, skäl icke förekomma att göra ifrågavarande anslag, mer än andra,
till ett reservations-anslag, utan torde detsamma uppföras såsom bestämdt anslag, och
derå uppkommande besparingar alltså ingå bland Hufvud-titelns allmänna tillgångar.
Utskottet
afstyrker alltså bifall lill Kongl. Maj:ts förslag i detta afseende.
För öfrigt och då under den längre följd af år, hvarunder frågan om läroverksreformen
varit å bane, aflönings-staterne för elementar-läroverken blifvit blott provisoriskt
uppgjorda samt den af Utskottet nu tillstyrkta genomgripande reglering af läroverken
afser ett slutligt ordnande af denna fråga, har Utskottet trott sig böra hemställa,
att de aflönings-stater för elementar-läroverken, som nu beslutas,
må definitivt fastställas.
33:o Borgare-ståndet har till Utskottet remitterat en af Herr J. E. Uppling väckt
motion, deruti anföres, att Rektor och Lärare vid Nya Elementar-skolan i Stockholm
borde, likasom andra deras vederlikar, åtnjuta boställs-rum, men att sådan förmån dem
icke tillkommer vidare, än att Rektor uppbär den otillräckliga summan af 200 R:dr banko
om året. Å den tomt, der skolans lokal är belägen, funnes emellertid eri byggnad med
2:neyvåningar upplåtne till boställen, den ena åt Herr Justitie-Statsministern och den
andre åt Staty-bildhuggaren, och skulle dessa våningar, hvilka icke af innehafvarpe sjelfve
begagnas utan uthyras, vara särdeles passande till boställen åt Rektor och några af lärarne
vid nämnde skola. Direktionen hade också för 1,000 R:dr banko årligen förhyrt
Slals-Utskoltets Utlåtande N:o 148.
55
den större våningen, för att sedan uthyra densamma åt vissa bland lärarne, söm å ungdomen
egde en närmare tillsyn. Motionären föreslog nu, att hyran för begge våningarne
måtte innehafvarne godtgöras af statsverket samt våningarne ställas till Direktionens
disposition, eller också att 1,500 R:dr banko mätte anvisas till hyres-ersättningar
åt Rektor och de äldre lärarne.
Då den ena af de ifrågavarande våningarne kommer att af boställshafvaren sjelf
begagnas, förfaller del första alternativet al Herr Upplings förslag; och som Rektor och
lärare, lika litet vid Nya Elementarskolan i Stockholm, som vid andra skolor, äro berättigade
att af stats-verket uppbära hyres-ersätlning, hemställes,
att ofvanberörde motion icke måtte till någon åtgärd föranleda.
34:o Uti en från Ridderskapet och Adeln till Utskottet remitterad motion har
Heir Cederschjöld. F. A., anfört, hurusom under närvarande tid erkännandet af qvinnans
betydelse alltmera högljudt uttalade sig, och de band, som förlamat bennes fria
verksamhet, började att lossas. Ehuru godt och billigt detta än vore, kunde del, enligt
motionärens tanke, icke leda till det åsyftade ändamålet, om ej staten tillika föranstaltade,
att tillfälle bereddes qvinnan att erhålla en för hennes bestämmelse passande bildning
och uppfostran. Lämpligheten af statens inblandning i qvinnans uppfostran hade
visserligen blifvit bestridd, hufvudsakligen på den grund, att qvinnans verksamhet vore
inskränkt inom familjens trånga krets och att hon egentligen borde bildas för det husliga
lifvets ordentlighet, trefnad och renhet. Men fastän dessa egenskaper tillhörde hvarje
ädel och väl uppfostrad qvinna, vore de dock på långt när icke tillräckliga, om hon
skulle kunna uppfylla sin höga bestämmelse af maka och mor. Det vore sant, att hon
egentligen skulle uppfostras för familjen, men denna ingrepe så väsentligt i det allmänna,
att man icke kunde tänka sig en bildning fördel husliga lifvet, som icke tillika
omfattade lifvet i allmänhet. Efter alt vidare hafva skildrat bristerna i qvinnans nuvarande
uppfostran och uttalat behofvet af en genomgripande reform i densamma, har
motionären ansett denna böra tillvägabringas genom inrättandet af offentliga skolor för
flickor på flere ställen i riket eller, då sådant måhända skulle medföra för stora kostnader,
af en normalskola i Stockholm, hvarest tillika skickliga lärarinnor kunde bildas.
Nyttan af en sådan anstalt skulle, enligt motionärens mening, vara, att denna skola
kunde arbeta utan afseende på större eller mindre ekonomisk vinst och således uteslutande
hafva till föremål qvinnans sanna bildning; att böcker, lämpliga för qvinnans uppfattning
och för ändamålet med hennes undervisning, kunde utarbetas samt der prölvas
och godkännas; att lärarinnor kunde bildas, om hvilkas skicklighet och insigler man
vore förvissad, och alt denna skola kunde vara ett mönster, hvarefter enskilda läroanstalter
borde ordnas, hvarförutan motionären föreställt sig, att skolan skulle så organiseras,
att dess styrelse handhafves utaf en af Kongl. Majit i Nåder utnämnd Direktion,
uti hvilken äfven fruntimmer kunde finnas; alt den bokliga undervisningen bestrides
af lärare, men ledningen af fruntimmers-arbelen öfverlämnäs ät lärarinnor och alt prof
aflägges och betyg utdelas åt behörigen examinerade lärarinnor. Motionären har på
grund häraf föreslagit, att Rikets Ständer måtte bevilja ett årligt anslag af 6,000 R:dr
Runt för inrättande i Slockholm af en normalskola för flickor och derjemte besluta, att
hädanefter ingen qvinna må öppna någon läroanstalt eller betjena vid enskild undervisning,
som icke blifvit behörigen examinerad och godkänd, samt att hvarje enskild
läroanstalt för unga flickor skall stå under närmaste skolstyrelses speciela tillsyn.
Utskottet vill icke förneka vigten och gagneligheten af en sådan skola, som den
föreslagna, der jemväl lärarinnor skulle bildas och erhålla kännedom om undervisningsmethoderna
i de ämnen, hvilka tillhöra en grundlig uppfostran. Då emellertid något
förslag till ordnande af lärares och lärarinnors aflöning samt andra med skolans eko
-
56
Stals-Utskotlets Ullätancle N:o 148.
nomiska bestånd gemenskap egande förhållanden icke blifvit meddeladt, och Utskottet,
i saknad deraf, ser sig urståndsalt att bedöma, i hvilken mån, genom ifrågaställa anslag
af 6,000 R:dr ärligen, det åsyftade ändamålet må kunna ernås, har Utskottet, med
afseende å frågans outredda skick, trott sig böra
afstyrka Rikets Ständers bifall å motionen.
Folk-skolorna.
35:o. Sedan hos Rikets sednast församlade Ständer framställning blifvit gjord
om ersättning till Rektor i Lindes stads skola för, till följd af Nådiga Kungörelsen den
24 Januari 1835, Rektors-beställningen frångängne s. k. djekne- eller sockne-gångspenningar,
men Rikets Ständer i frågans dåvarande outredda skick icke funnit skäl att
till samma framställning lemna bifall, hade, såsom af Kongl. Maj: Is till Siats-Utskottet
den 10 Januari innevarande år addina Nådiga Skrifvelse (N:o 48) inhemtas, Konsistorium
i Westerås stift den 11 Juli 1855 hos Kongl. Maj: t i underdånighet anfört, hurusom,
efter det Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 15 November 1826 förordnat,
att den dä lediga Kollega-!jonsten i Linde skulle indragas och lönen tilläggas Rektoralet,
såsom blifvande ensam lärare-beställning derstädes samt alt vid dåvarande Rektors
afgång den med staden förenade bergs-församlingen finge till egen föreslagen undervisnings-anstalt
använda dess dittills åt stads-skolan lemnade löne-bidrag i tackjern,
med vilkor, att bergs-församlingen till blifvande lärare vid denna skola erlade djeknepenningar,
dervid blifvit förbisedt, att nämnda lönebidrag motsvarat djekne-penningar,
hvilkas utgörande, jemlikt ofvannämnda Kongl. Kungörelse, afskaffats emot anvist ersättning
af stats-medel, hvaraf inträffat, att då Rektoratet vid Lindes skola år 1839
blifvit ledigt, den nye Rektorn gått i mistning så väl af detta lönebidrag, som af all ersättning
derför, pä grund hvaraf Konsistorium i underdånighet hemställt: att då det
lönebidrag til! bemälde Rektor, som tillförene utgått från Lindes bergsförsamling, men
hvilket han sedan år 1839 måst umbära, vöre af samma natur, som de indragna och
af staten i allmänhet ersatta djekne-penniugarne, och ersättning för denna förlust syntes
böra åt honom anslås med samma skäl, som dylik ersättning till Rektor i Nora
blifvit af Kongl. Maj:t föreslagen och af Rikets Ständer vid 1847 och 1848 års riksdag
beviljad, Kongl. Maj:t mätte hos Rikets nu församlade Ständer göra Nådig framställning
om ersättning af slats-mede! för det Rektorn i Linde frångångna löne-bidraget,
lill det belopp, i medeltal utgörande 250 R:dr B:ko, hvarmed den afgift, som från bergsförsamlingen
fordom lill honom utgått, men sedan 1839 ingått till bergs-församlingens
skol-kassa, under de sednare åren blifvit utgjord.
Genom Nådig remiss anbefallde att inkomma med underdånigt utlåtande i ämnet
hafva Kongl. Kammar-kollegium och Kongl. Stats-kontoret, efter vederbörandes
hörande, uti underdånig skrifvelse den 11 sistiidne Juli vitsordat hvad Konsistorium
yttrat såväl rörande ifrågavarande till en del i tackjern utgående afgifts egenskap af
vederlag för djekne-penningar, som derom att ersättning af stats-medel för dessa
Rektor i Linde icke tillgodokommit, samt derjemte anfört, att då, enligt Kongl. Brefvet
den 15 November 1826, det endast varit djekne-penningar, 1 sk. 6 r:st. Banko af hvarje
matlag, som kunnat bemälde Rektor af bergs-församlingen från år 1839 tillkomma, om
icke sjelfva algiflen blifvit år 1835 afskaffad, Kollegierna från orten infordrat uppgift
på det belopp, hvartill djekne-penningarne af denna församling för de 10 nästföregående
åren 1829—1838 uppgått, hvilket belopp i medeltal för 603 matlag utgjort 18 R:dr 4
Sats-Utskottets Utlåtande N:o 148.
57
sk. (i rst. årligen ; att, ehuru skolan i Linde endast vore en stadens enskilda pedagogi
och staden således egentligen sjelf skyldig att aflöna Rektorn, äfvensom att ersätta honom
för den minskning, sorn af en eller annan orsak kunde uppstå i hans aflöning,
Kollegierne likväl, då Rikets Ständer beviljat Rektor i Nora ersättning för enahanda
förlust, ansåge sig ega skäl att i så målto tillstyrka bifall till den gjorda underdåniga
ansökningen, att Nådig framställning hos Rikets Ständer måtte göras om ersättning
till Rektor i Linde, icke för den förra jernskatten, utan för de djekne-penningar, hvilka,
så framt ej sjelfva afgiften upphört, skolat af Bergs-lörsamlingen till honom utgöras
med 18 R:dr 40 sk. (i r:st., att, i enlighet med Kongl. Kungörelsen den 8 September
1824, från och med 1854 utgå, samt slutligen att Kollegierne, för den händelse Kongl.
Majit skulle linna lämpligare att den ersättning, som kunde komma att af Rikets
Ständer äskas, bestämdes efter beloppet af den afgift, Lindes Bergs-församling förut
erlagt till Rektor, infordrat uppgift älven derå; utgörande denna afgift i medeltal för
åren 1829—1838 ett belopp af 195 R:dr 33 sk. 2 rst. B:ko.
Med anledning deraf, alt Kongl. Majit hos Rikets Ständer föreslagit de så kallade
stads-skolornas eller pasdagogiernas uppförande jemte elementar-läroverken å allmän
stat, fann likväl Kongl. Majit, vid ärendets underdåniga föredragning, ofvanberörde
underdåniga framställning icke föranleda till annan åtgärd, än att handlingarne i
målet till Slals-Ulskottet öfverlemnades.
Efter tagen kännedom af dessa, Utskottet jemväl delgifne, handlingar, har Utskottet,
lika med Kollegierne, ansett skäl förekomma, att ersättning af stats-medel må
tilldelas Rektor i Linde för de djekne-penningar, hvilka, så framt ej sjelfva afgiften
upphört, skolat af Lindes Bergs-församling till honom utgöras med 18 R:dr 40 sk. 6
rst. Biko årligen, eller 28 R:dr 27 öre R:mt, alt från och med 1854 utgå ; och hemställer
således Utskottet,
alt berörde ersättning lör de kommande åren må å stal uppföras
samt beloppet deraf för åren 1854 med 1857, utgörande 113
R:dr 8 öre R:mt, till utgående från Riksgälds-kontoret anvisas.
36:o. Sedan Utskottet uti 32 punkten af detta Utlåtande föreslagit, att Norrtelje
och Christinehamns paedagogier mätte uppflyttas bland elementar-läroverken och aflönin
gen
för deras lärare, efter en sådan förändring, följaktligen komma att af anslaget för
elementar-läroverken utgå, får Utskottet, med upplysning att dessa paedagogier för närvarande
hafva sig anvisade af anslaget för folkskolor//e, Norrtelje paedagogi i kontant
13 R:dr 34 öre och i spanmål 9 tunnor, samt Christinehamns 20 R:dr 42 öre kontant
och 7 tunnor spanmål, hemställa,
att dessa poster må, på sätt i bifogade tabell öfver Hufvud-titeln
är iakttaget, få från Riks-staten uteslutas.
37:o Dessutom har Utskottet, i enlighet med dess förslag i 8 punkten af Utlåtandet,
låtit till anslaget för Clerecie-slateti öfverföra det från folk-skolornas anslag
nu utgående aflönings-belopp af 500 R:dr Riksmynt till Kapell-predikanten i Norra och
Södra Finnskoga församlingars kapellag.
Gy ninas lis k a Central- In st ilutet.
38:o. Sedan uti en till Kongl. Majit ingifven skrift Föreståndaren för nämnda
Institut, Professoren och Riddaren G. Branting, jemte framställning om behofvet så väl
af ökad aflöning åt den vid nämnda Institut redan anställda personal, som äfven at
Bih. till B. St. Brot. 1856 & 1857. 4 Samt. 1 Afd. 5 Band. 2 ljuft. 8
58
Stals-Utskottets Utlåtande N:o \148.
anslag för ytterligare 1 öfver-lärare och 1 lararinna i de praktiska delarne af pedagogisk
och medikal gymnastik, lör den förre med i,500 R:dr och för den sednare med 450
R:dr i årlig lön, äfvensom om otillräckligheten af de tdi maferialier och expenser anvisade
medel, underdånigst anhåiiit, att det till Institutet för närvarande utgående statsbidrag
af 7,550 il:dr Riksmynt måtte ökas till 12,000 R:dr samina mynt, samt Direktionen
öfver Stockholms stads undervisningsverk, i ämnet hörd, af anförda skäl, å denna
underdåniga framställning tillstyrkt bifall, bar Kongl. Maj:!, som jemväl funnit den
ifrågaställa anslagstillökningen al behofvel påkallad, uti Nådig Skrifvelse till Utskottet
af deri 10 nästlidne Januari (N:o 49) öfverlemna! de till ärendet hörande handlingar, i
ändamål att nämnda fråga mätte komma under Rikets Ständers bepröfvande.
Enligt hvad af dessa handlingar inhemtats, hade Föreståndaren såsom hufvudsaklig!
stöd för sitt förslag om förhöjd t anslag åberopat gymnastikens nuvarande utveckling,
det allmänna behofvel deraf för en rätt ordnad fysisk uppfostran, det vidsträckta
förtroende, hvarmed Central-inslitutet omfattades samt den svårighet som oftast
mötte att med nuvarande aflöningsförmåner vid denna läroanstalt fästa insigtsfull
och kunnige läkare, och i sådant afseende, biand annat, anfört, alt, för erhållande af
lärare från Central-institutet, flere förmånliga anbud tid efter annan inkommit från England,
Pi •eussen, Österrike, Ryssland m. 11. länder, af hvilka de 3:ne sistnämnde staterne
dessutom särskildt lili Institutet skickat personer för att taga kännedom oin sä väl den
paedagogiska och militära som medikala gymnastiken; att Institutet derjemte årligen besöktes
af utländska läkare, pedagoger och militärer samt alt til! följd häraf flera offentliga,
på stat underhållna, gymnastik-anstalter, efter Svenskt mönster, i flera länder
uppstått. Tiden vore också nu inne att Svenska Staten uppmärksammade och understödde
dessa för det uppvexande slägtet särdeles nyttiga inrättningar. Dertill fordrades
i främsta rummet, att gymnastiska Central-institutet, hvars förnämsta syftemål vore
att bilda gymnastik-lärare, gymnastik-läkare oell miiitär-instruklörer, erhölle ett statsbidrag,
hvarigenom det skulle kunna, för utöfvandet al den offentliga undervisningen,
hos sig bibehålla i saken utbildade och duglige lärare, hvilket, till följd af deras knappa
löner, hittills icke alltid varit fallet. Flere sådana, ehuru de många år egna! sig åt
gymnastikens studier och jemväl egt goda anlag för denna kunskapsgren, hade också
öfvergifvit Institutet, såsom ej betryggande deras framtida utkomst, helst de extra intägter,
hvilka iärarne vid detta, likasom vid hvarje annat läroverk, genom enskild undervisning
och möda lyckats förvärfva sig, äfven varit alltför ringa för att stadigvarande
kunna fästa dem vid Institutet; och dä, till följd af den nuvarande höga prisstegringen
på alla iifsförnödenheter, den åt personalen anvisade aflöning klefve ännu
mera knapp och otillräcklig till bestridande äfven af de nödvändigaste lefnadsbehofven,
vore en ion förbättring så mycket mera al nöden, som inrättningen i annat fall snart
no" blefve i saknad af duglige lärare och blott kunde erhålla personer, hvilka såsom
bi iört jonst besörjde sitt lärarekall. Sedan uppmärksamheten vidare fästats derå, alt
flera gvmnasier och skolor saknade skicklige gymnastik-lärare, samt, beträffande Central-inslifutets
materiel, erinrats, att, till följd af det vida större antal officerare, som
under sednare åren till Institutet kommenderats, den ökade förbrukningen al vapenpersedlar
m. m. gjort de för läroverket anslagne expensmedlen otillräckliga, hvarigenom
Institutet råkat i skuld, har följande förslag till allönings-stat för berörda undervisningsanstalt
blifvit framlagdt:
Föreståndaren, enligt 1840 års stat, lön R:dr Runt 2,400.
Såsom Professor i gymnastikens grunder m. m  ,, ,, 900. 3,300.
Transport 3,300.
Siats-Utskottets Utlåtande No ii8.
59
Transport 3,300.
2:ne öfver-lärare, hvardera å 1,500 R:dr R:dr R:mt 3,000.
2:ne lärare, k 750 R:dr hvardera  ,, ,, 1,500.
2:ne d:o h 600 R:dr d:o  „ ,, 1,200.
2:ne lärarinnor, k 450 R:dr hvardera  ,, ,, 900.
1 vaktmästare
,, „ 525.
1 volligehästs underhåll  „ ,, 375.
Materialier och expenser för gymnastik-appareijens underhåll,
fäklpersedlars inköp, lyshållning, ved, böckers inköp m. m. „ ,, 1,200;
Summa R:dr R:mt 12,000;
och skulle det erforderlig^ tillskottet i Institutets nuvarande anslagssumma, 7,550 R:dr,
alltså blifva 4,450 R:dr.
Då gymnastiska Genlral-institutet icke blott visat sig hafva utöfvat ett välgörande
inflytande på gymnastikens utbildning i allmänhet, utan äfven verksamt gagnat såsom
undervisningsanstalt för det stora antal personer, som derstädes hildas dels tili instruk*
törer vid arméen och flottan, dels lill lärare vid elementar-läroverken, dels ock för
meddelande af undervisning i den medicinska gymnastiken, anser jemväl Utskottet berörda
inrättning fortfarande vara förtjent af offentligt understöd; och då upplyst är,
att de medel, Institutet hittills haft att disponera, icke varit tillräcklige för bestridande
af de för lärares aflöning samt andra behof erforderlige utgifter, får Utskottet, på dessa
och öfrige här ofvan anförde skäl, hemställa,
att Rikets Ständer, ulan att ingå i någon närmare pröfning af
den föreslagna utgifts-stalen, mätte bevilja den äskade tillökningen
i gymnastiska Ceiitral-institutets nuvarande anslag med 4,450
R:dr, eller till 12,000 R:dr R:mt.
Och anser sig Utskottet härmed hafva besvarat Grefve Adlersparres, C. A.,
hos Ridderskapet och Adeln väckta, till Utskottet remitterade, motion, innefattande anhållan,
att anslaget för gymnastiska Central-institutet måtte med ofvannämnda belopp,
4,450 R:dr, förhöjas.
39:o. 1 sammanhang med denna fråga har Utskottet till pröfning förehaft ne
dannämnde,
uti särskilda hos Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-stånden afgilna
motioner, framställda förslag, nemligen:
a) af Herr von Vegesach, Carl Hennin" Isak, som, enär vid organiserandet af
de allmänna undervisnings-anstalterna, hufvudsakligt afseende fästats vid lärjungarnes intellektuela
bildning, men deremot föga blifvit åtgjord! för ungdomens fysiska uppfostran,
ansett kraftiga åtgärder till afhjelpände af detta missförhållande böra från Statens
sida vidtagas. Bland de mest verksamma mede! i detta afseende vore visserligen,
i motionärens tanke, inrättandet af väl organiserade gymnastik-anstalter, jemte fä aloch
sim-skolor, men då anledning icke vöre att förmoda, det alla dessa inrättningar,
ehuru behöfliga, på en gäng skulle kunna åvägabringas, har motionären, bland annat,
hvarom nu icke är fråga, föreslagit:
l:o att, utom det förut i bufvudstaden varande gymnastiska Gentral-institut, 2:ne
dylika inrättningar måtte anläggas, den ena i staden, inom broarne, och den andra å
Södermalm; alt vid dessa Instituter elever från aila inom dessa stadsdelar befintliga
undervisningsverk, lärdoms-skolor och flickpensioner skulle erhålla kostnadsfri handledning
i pedagogisk gymnastik, m. m.; att till aflöning åt föreståndare måtte anvisas
2,660 R:dr årligen för hvardera; och att berörde anslag först skulle utgå sedan kommunen
anskaffat tjenliga och inredda lokaler samt då från gymnastiska central-institutet
60
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 1å8.
utexaminerade gymnaster blifvit på vederbörandes förslag af Kongl. Maj:t till lärare
vid dessa instituter förordnade;
2:0 alt ett dylikt institut måtte inrättas vid rikets universiteter samt i alla slifts-städer;
att till aflöning åt hvarje föreståndare måtte beviljas 1,000 R:dr, hvilket belopp
likväl först skulle utbetalas då genom bidrag från stiftens bvggnads-kassor nödige lokaler
med attiralj blifvit anskaffade och examinerade lärare genom Konsistoriernas försorg
tillsatte, samt att, likasom i föregående punkt blifvit föreslaget, alla i sådan stad
varande allmänna eller enskilda läroanstalter måtte berättigas all för sina elever vid
institutet njuta kostnadsfri undervisning i pedagogisk gymnastik, m. m.;
3:o att löreståndarne för dessa instituter måtte få sig ålagdl alt, i de släder,
hvarest folkskolelärare-seminarier finnas anlagde, åt dervarande elever meddela undervisning
i pedagogisk och mililär-gymnaslik, och att stadgas måtte, det hvarje seminarist,
för kompetens till Folkskolelärare-befattning, bör vara försedd med betyg från
Gymnastik-föreståndaren i staden, alt han i dessa ämnen inhemtat nöjaktiga kunskaper;
och
4:o att Folkskolelärare på landet måtte förständigas, att, under de årstider, då
väderleken tillåter vistandet under bar himmel, öfva skolbarnen i gymnastik samt de
första grunderna i militärisk bildning, hvarigenom den fördelen skulle vinnas, att allmogens
söner, då beväringsåldern inträffade, redan hade inhemtat förberedande undervisning
i exercis och således med större lätthet skulle kunna fullkomna sig derutinnan.
Utskottet, som tillstyrkt anvisandet af statsanslag ej mindre till aflöning åt gymnastik-lärare
vid rikets samtliga elementar-läroverk, än ock ökadt statsbidrag för gymnastiska
central-institutet samt till stipendier åt civile personer, som egna sig ål gymnastik-yrket
och genomgå lärokursen derstädes, anser, i händelse berörda framställningar
vinna Rikets Ständers bifall, tillräckliga åtgärder, åtminstone för närvarande, vara
vidtagna för gymnastiska undervisningens befrämjande och utveckling; och då för öfrigt
de af motionären nu framställda förslag dels skulle erfordra betydliga utgifter för
statsverket, •'hvars tillgångar under innevarande riksdag redan blifvit hårdt anlitade,
dels sakna fullständig utredning för att till pröfning upptagas, hemställer Utskottet,
att herr von Yegesachs motion icke må föranleda lill någon Rikets
Ständers åtgärd.
b) af Herr J. Wahlström, som, enär erfarenheten visat att åtskilliga kroniska
sjukdomar lättare afhjelptes med sjukgymnastik, än med medikamental-behandling. men
det icke alltid kunde påräknas att en mängd obemedlade sjuke fortfarande, såsom
hittills, skulle å härvarande gymnastiska centrai-inslitut få njuta kostnadsfri behandling,
då någon fond lör dylikt ändamål icke blifvit åt institutet anvisad, begärt, att Rdiets
Ständer måtte anslå för 15 ä 20 afgiflsfria obemedlad:: patienter ett årligt belopp af
2,000 R:dr B:ko. Då emellertid Utskottet redan tillstyrkt ökadt anslag åt gymnastiska
central-institutet och Utskottet dessutom hyser den öfvertygelse, att institutets föreståndare
äfven för framtiden med samina välvilja som hittills, så långt utrymmet medgifver,
skall låta inrättningen a!' obemedlade sjuke kostnadsfritt begagnas, hemställer
Utskottet,
att Herr Wahlströms motion ej må föranleda till någon Rikets
Ständers åtgärd.
c) af Herr A. J. Thomée, hvilken, jemte erinran om gymnastikens välgörande
inflytande samt nyttan och fördelarne af densammas användande vid ungdomens uppfostran,
fästat uppmärksamhet pä de otillräckliga lönebelopp, som hittills blifvit anvisade
åt de vid Statens allmänna läroverk anställde gymnastik-lärare, hvilket, i motio
-
Ståts-Utskottets Utlåtande N;o 148.
61
närens tanke, haft till påföljd, att denna villiga gren af den offentliga uppfostran alltför
mycket försummats, ansett särdeles angeläget vara att tjenlige personer uppmuntrades
att vinnlägga sig om gymnastisk bildning och egna sig åt gymnastik-yrket, samt i
sådant afseende föreslagit, att Rikets Ständer dels mätte anvisa 1,500 å 2,400 R:dr, för att
användas till arfvoden åt 5 eller 8 civile personer, som, för att bilda sig lill gymnastik-lärare,
vilja genomgå en lärokurs vid gymnastiska central-institutet, dels ock förhöja
de vid offentliga läroverken anställde gymnastik-lärares löner till enahanda belopp,
sorn blifvit bestämda för skol-adjunkter eller skolans yngste lärare, under förutsättning
likväl, att bemälde gymnastik-lärare, efter genomgången tbeorelisk och praktisk kurs
vid nämnde institut, erhållit nöjaktiga betyg om erforderlig skicklighet för gymnastiklärarekallet.
Hvad angar sistnämnda förslag eller frågan oitr tillökning i nuvarande gymnastik-lärares
aflönings-förmåner, hänvisar Utskottet lill sitt bär ofvan under punkten N:o 32
afgilna yttrande. Beträffande äter motionärens framställning om statsbidrag till under
stöd åt civile personer, som egna sig åt gymnastik \ rket, finner Utskottet, med afseende
å den svårighet som ännu möter att vid elementar-läroverken erhålla fullt skicklige
lärare i denna del af den offentliga undervisningen, berörda förslag förtjent af uppmärksamhet
; och då vistelsen i hufvudstaden samt den i allmänhet högre iefnadskostnaden
derstädes för flertalet af dem måste medföra icke obetydliga utgifter, anser Utskottet
billigheten desto hellre fordra, alt ett visst antal arfvoden eller stipendier äfven
för dorn bestämmes, som likartade kostnadsbidrag från statsverket utgå tili elever från
arméen och flottan, hvilka genomgå den vid berörda institut löreskrifna lärokurs. Utskottet
tillstyrker alltså,
ali Rikets Ständer för nästa statsreglerings-period anvisa en summa
af 2,000 R:dr R:mt årligen, att användas til! minst 5 stipendier
åt de civile personer, hvilka genomgå lärokursen vid gym
nastiska
central-institutet i ändamål att bildas till gymnastik-lärare
vid elementar-läroverken.
Kommande det föreslagna beloppet att upptagas bland extra anslagen å denna
hufvud-titel. (Se tab. N:o 11.)
Härigenom torde ock få anses vara besvarad den af Herr v. Vegesach i dess
ofvanberörde motion gjorda framställning att föreståndaren vid nämnde institut måtte
förpliglas, att, utan vidare ersättning än den han af Slaten för närvarande åtnjuter,
emottaga och låta undervisa elever, som anmäla sig vilja genomgå lärokursen derstädes,
samt efter slutad kurs tilldela dem betyg öfver deras skicklighet och kunskaper.
Kongl. Sundhets-lio llegitim med Medicin a l-s talen.
40:o. Kongl. Majit, som funnit tillökning i de för Kongl. Sundhets-kollegii Ordförande,
ledamöter, tjenstemän och vaktbetjente hittills bestämda aflönings-förmåner af
behofvet påkallad, har, under åberopande af upprälladt och den Nådiga Propositionen
hilagdt förslag lill nv aflönings-stat, äskat förhöjning i Kollegii anslags-summa med
11,097 R:dr 50 öre.
i sammanhang härmed får Utskottet anmäla en hos Preste-ståndet väckt, til!
Utskottet remitterad, motion, hvaruti Professor Selander påkallat Rikets Ständers uppmärksamhet
å behofvet att för flera af bemälde Kollegii embets- och tjenstemän
öka den aflöning, Kongl. Majit föreslagit, samt i sådant, afseende anfört, hurusom ifra
-
62
Stats-Utskottets Utlåtande N-.o '148.
gavarande Kollegium från alt vara en vetenskaplig konsultativ myndighet efter hand
blifvit eli förvaltande verk, med ständigt vexande göromål och en allt vidsträcktare
verkningskrets i följd af de stigande fordringarne på den allmänna helsö- och sjukvården;
alt antalet af inkommande mål, som i äldre tider uppgått till endast några hundra
årligen, så betydligt ökats, att det år 1850 utgjort 5,437 och under de sista åren
stigit till mer än 6,000; att, ehuru orsaken hvarföre lönerne för Kollegii ledamöter hittills
varit satte lägre, än ledamölernes i andra Kollegier, måste tillsitt-iIvas den omständigheten,
att de förre ansetts kunna genom enskild praktik bereda sig inkomst, sådant
likväl numera vore hvarken lämpligt eller förenligt med göiomålens beskaffenhet och
mängd; att äfven Sekreterarens göromål i betydlig mån ökats, så alt, då antalet af utgående
expeditioner år 1820 uppgick till 1,049, detsamma år 1855 utgjorde 2,985,
samt att Kollegii ombudsman, hvilken måste innehafva Medicine-doktors grad, vore af
sina många göromål, hvartill hörde den ansvarsfulla förvaltningen al och den vidlyftiga
redogörelsen lör Kollegii fältläkare-kontor, nödsakad att dagligen vara tillstädes ä embetsrummet;
varande af motionären föreslaget, alt Sundhets-kollegii ledamöter finge
komma i åtnjutande af lika löneförmåner, som ledåmöterne i Rikets Kollegier, samt
alt Sekreteraren och ombudsmannen skulle ställas i samma löneförhållande, som Kollegii
Kamererare.
Efter tagen kännedom af hvad Departements-chefens betänkande (^d. 35—37)
innehåller samt den uppgjorda staten, anser Utskottet den förändring till nedsättning i
staten böra ega rum, att den för ordföranden, hvilkens lön nu utgör 5,497 R:dr 50
öre, till 7,000 R:dr R:mt föreslagna aflöning
minskas till 6,000 Ridr s. m.
Utskottet, ehuru det i allmänhet funnit sig icke böra tillstyrka några löneförhöjningar
utöfver de belopp, Kongl. Majit ansett behofvet påkalla, har likväl troll sig, i
förevarande fall, böra i sä måtto förorda en tillökning i den föreslagna staten,
a) att al de fyra Medicinal-råden, hvilka nu uppbära i lön
1,920 Ridr hvardera, men, enligt Kongl. Majlis förslag, skulle erhålla
en aflöning af 3,500 R:dr, de två äldste må uppföras lill
4,000 R:dr Rimt, hvarigenom denna tjenstegrad Olifver, i likhet
med hvad i andra embetsverk af större omfattning egt rum, för
delad
i tvänne löneklasser, samt
b) att afiöningen för Kollegii Sekreterare, nu utgörande 1,599
R:dr och af Kongl. Majit föreslagen ld! 2,000 Ridr, må bestämmas
till samma belopp, som staten upptager för verkets Kamererare,
eller 2,500 Ridr Rimt.
Utskottet, som i öfrigt icke haft något att erinra emot den uppgjorda staten, får
således, enär, enligt bifogade tabell Nio 7, den erforderliga anslagsförhöjningen biifver
11,597 R;dr 50 öre, hemställa,
att Rikets Ständer må bevilja denna tillökning i anslags-summan
för Sundhets-kollegium, att, i enlighet med Utskottets förslag,
"'gå
4l:o.
1 fråga om nya Provincial-lii k are- beställningars inrättande, har Utskottet
fått emottaga åtskilliga förslag, dels framställda af Kongl. Majit, dels upptagne i flera
inom Riks-stånden väckta, lili Utskottet remitterade, motioner, för hvilka Utskottet bär
nedan i möjligaste korthet skall redogöra.
a) Till lön ät en ytterligare Provincial-läkare i Norrbottens län med station i
närheten af Råneå kyrka och med Råneå och Gellivare socknar till tjenstgörings-distrikt,
har Kongl. Majit uti Sin Nådiga Proposition om statsverkets tillstånd och behof begärt
Stnts-Ulskollels Utlåtande N:o 148.
63
fi11 ii slat målte uppföras 1,000 R:dr Riksmynt. I denna fråga är upplyst, att, sedan,
i anledning af Råneå socknemäns underdåniga framställning om behofvet af en särskild
Provincial-fäkare lör denna socken jemte Gellivare Lappmark, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Norrbottens län fästat uppmärksamheten derå, att inom detta vidsträckta
län med en areal af 937,88 qvadraimil för en befolkning af 61,089 menniskor endast
funnos anställde 3 Provincial-läkare, utom 1 Regements- och Lazarettsläkare i Piteå
stad, samt läns-stvrelsen af sådan anledning, och då svårighet oftast mölle att aflägsna läkaren
från sitt distrikt, hvarinom en enda resa kunde upptaga hans tid i 14 dagar,
föreslagit ny indelning af nuvarande Provincial-läkare-distrikler och deras bestämmande
till 5, Sundhets-kollegiuni, enär sockncmännens berörda anhållan öfverensstämde med
det i afseende å fördelningen uppgjorda förslaget, tillstyrkt anvisandet af lön för en
Provincial-läkare i nämnde distrikt, dock med vilkor, att det nya distriktets innevånare
åloge sig att vid Provincial-läkare-stationen uppföra eller anvisa och för framtiden underhålla
lämplig hostad ål läkaren af den beskaffenhet, som af Kongl. Maj.ts Befallningshafvande
godkändes.
h) Till arfvode ät en extra Provincial-läkare inom sydvestra delen af Skaraborgs
län med station i närheten af Naums gästgifvaregård och med distrikt af Ås. Sals,
Flo och Näs socknar af Åse härad. Barne, Wiste och Laske härader samt Wånga,
Edsvära och Qvemmes socknar af Skånings härad, är af Kongl. Majit äskadt ett belopp
af 750 Ridr, och till ådagaläggande af behofvet häraf har blifvit an förd t, att folkmängden
i Lidköpings Provincial-Iäkare-distrikt uppgår till 62,203 personer; all afståndet
från läkarens station Lidköping till de aflägsnare trakterna i distriktet utgör 5 mil,
samt att sjukvården inom ett sä vidsträckt område, der allt läkarebiträde saknades, utom
det som erhölles af de i Skara boende mililär-läkare, icke kunde af en Provincial-läkare
behörigen handhafvas.
c) Enahanda belopp har Kongl. Majit begärt till arfvode åt en extra Provincial-läkare
lör Sotenäs, Slångenäs, Sörbygdens, Qville och Tunge härader, att stationeras
i närheten af Håby kyrka : varande lill stöd härför anfördt att dessa tätt befolkade
härader hade ifrån 3 till 8 mil till närmaste Provincial-läkare, samt att månget
lif blifvit spildt af blist på läkarevård.
d) För en extra Provincial-läkare i Ostra härad i Jönköpings län med station i
Hvetlanda, är likaledes ett ärligt arfvode af 750 Ridr Riksmynt af Kongl. Majit äskadt.
Till stöd för berörde framställning har blifvit andraget att nämnde härad för närvarande
utgör ett med Norra och Södra Wedbo härader gemensamt distrikt för en Provincialläkare
med station i Eksjö; att detta distrikt innefattar nära k af länet med 39 socknar,
deraf ensamt inom östra härad 18 socknar och 24,000 innevånare; alt afståndet
från stationen Eksjö lill distriktets ändpunker sä väl i norr som i söder utgjorde omkring
6 mil och distriktets hela längd således 12 mil, samt att inom angränsande vestra
härad station i Wrigstad visserligen blifvit inrättad för särskild extra Provincial-läkare,
men att dels svårighet mött vid besättande al denna jemväl nu lediga plats, dels stationens,
ortens och distriktets belägenhet vore sådan alt östra härads förening med
samma distrikt, långt ifrån alt för innevånarne i sistnämnda härad uppfylla det åsyftade
ändamålet, tvärtom skulle öka de nuvarande olägenheterna; och hafva vederbörande
läns-styrelser samt Sundbets-kollegium, som förordat dessa förslag, tillstyrkt, att
jemväl för sislbemälde 3:ne läkare lämplige bostäder mätte på vederbörande kommuns
bekostnad anskaffas och underhållas.
e) Lili en den 10 näsllidne Januari till Rikets Ständer aflåten särskild Nådig
Proposition, Nio 54, har Kongl. Majit, uppå derom gjord underdånig ansökning af innevånarne
i Trosa stad- och landförsamling samt Mörkö, Hölö, Wagrishärads, Wester
-
64
Slals-Ulskoltels Utlåtande N:o 448.
ljungs och Balinge församlingar i Nyköpings län, jemväl äskat ett årligt anslag af 750
R:dr Riksmynt för aflönande af en extra Provincial-läkare i Trosa stad. Till stöd för
sökandernes anhållan äro af dem anlördt. att ehuru det lyckats staden att, 'elter den i
September månad 1855 afflyttade Stads-läkaren, nyligen fä en annan sådan der anställd, till
hvilkens aflöning både staden och den kringliggande orten med stor uppoffring bidraga,
en läkares qvarbiifvande för längre tid icke vore tilt hoppas, om ej statsbidrag till
hans aflönande kunde erhållas; alt de fleste bland ortens innevånare hade en väglängd
af 5 mil till deras i Nyköping stationerade Provincial-läkare; samt att Trosas vidsträckta
skärgård oftast skulle blifva utan all läkarehjelp, om sådan icke funnes alt
tillgå i Trosa stad, der läkaren jemväl anlitades af de talrika kronolotsarne på Landsort
samt af Sorunda, Osmo och Thorö församlingar i Stockholms län ; och har Kongl.
Majrts Befallningshafvande i förstberörde län, med vitsordande af de sålunda anförde
omständigheterna, ansett verkliga behofvet af en extra Provincial-läkares anställande i
meranämnde stad vara lulli ådagalagdt och på grund deraf å ansökningen tillstyrkt
bifali, uti hvilket tillstyrkande jemväl Sundhets-kollegium instämt.
f) Vidare och med anledning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Wermlands
län underdåniga framställning om behofvet af en ny Provincial-läkares anställande för
Nordmarks härad, har Kongl. Majit, uti en nyssnämnda dag till Rikets Ständer albiten
Nådig Proposition, N:o 55, föreslagit, alt till lön åt bemälde läkare måtte anvisas ett
årligt anslag al 1,000 R:dr Riksmynt; och inhemtas, bland annat, af den Nådiga Propositionen,
alt för nämnde härad med en till 22,000 personer uppgående folkmängd
saknas närmare tillgång ä läkare än vid Arvika läkare-station på ett afstånd af 8 å 9
mil; att för öfrigt de närmaste läkare-stationerna äro Carlstad och Åmål, af hvilka för
en del af häradet den förra staden är 15 till 16, den sednare 12 till 13 mil aflägsen;
alt tillkomsten af deri nya läkare-beställningen icke komme att medföra någon förändring
i länets öfriga läkare-distrikter, enär Jösse och Gillbergs härader i allt fall lemnade
full sysselsättning åt den i Arvika boende läkaren; att 9 socknar förklarat sig
beredvillige alt, om anslag till lön för den ifrågasatte läkaren beviljades, genast gå i
författning om nödig bostads uppförande för denna tjensteman ; samt att Sundhetskollegium
tillstyrkt berörda förslag, under förbehåll att häradsboerne anskaffa och framgent
underhålla, efter Kongl. Majits Befallningshafvandes bepröfvande, lämpligt boställe
å den station, som för läkaren bestämdes.
De i förevarande ämne väckta motioner äro afgifna af
tj) Riksdags-fulimäktigen Joseph Smedberg från Elfsborgs län, hvilken anfört,
hurusom södra delen af Kinds härad i berörda län vore särdeles vanlottad i afseende å
läkarevård, enär en stor del af häradsboerne hade omkring 9 mil lill närmaste läkarestation,
samt, då behofvet af ökadt läkarebiträde för denna ort jemväl blifvit af vederbörande
auktoriteter vitsordadt, anhållit, att Rikets Ständer mätte anvisa lämpligt arfvode
åt en extra Provincial-läkare för nämnde härad med station i Svenljunga, hvilken plats vore
destomera lämplig til! läkare-station, som densamma med fördelen af ett centralt läge
förenade egenskapen alt vara medelpunkten för ortens affärslif, hvilket på sednare åren
fått en betydlig utsträckning; och har Utskottet rörande detta ämne jemväl fått emottaga
en särskild skrifvelse från Herr Statsrådet och Chefen för Ecklesiastik-departementet
af den 20 sistlidne Mars, deruti förmäles, att, sedan vid länets båda hushållningssäliskapers
allmänna sammanträde i Juli månad förlidet år fråga blifvit väckt om nyttan
och behofvet af en extra Provincial-läkares anställande i nämnde härad å ofvan uppgifne
ställe, och häradets innevånare, genom ombud inför Härads-rätt hörde öfver detta förslag,
detsamma biträdt, samt menigheten inom det föreslagna läkare-distriktet, som
skulle
Stats-Utskollets Utlåtande N:o 148.
65
skulle omfatta Svenljunga, Sexdrega, Kalfs, Tranemo och Mjöbäcks pastorater jemte
Rauglfems socken, utgörande tillsammans nära 15 qvadratmi! med en folkmängd af
18,760 personer pvilkoriigt åtagit sig alt åt blifvande läkare anskaffa och bekosta tjenlig
bostad. Kongl. Majlis Befallningshafvande i länet linderstedt förslaget samt derjemte
tdl bilall förordat Kinds härads Filialhushällnings-sällskaps underdåniga ansökning om
Nådig propositions aOålaiide tili Rikets Ständer, angående lön ålen «l\lik läkare, men all
Kongl. Majit, dä riksdagen långt framskridit och ofvan om förmälda fråga genom enskild
motion redan blifvit gjord till föremål för Rikets Ständers handläggning, endast
funnit sig böra, sedan Sundhets-koilegium, i ämnet bordt, och under förutsättning att
del gjorda åtagandet i afseende å bostads anskaffande uppfylldes, jemväl den underdåniga
framställningen bi träd t, de ingifne ärendet rörande bandlingarne till Stats-Utskottet
öfverlemna ;
h) af Riksdags-fullrnäkligcn Nils Andersson från Christianstads län, hvilken
föreslagit, att ett årligt stats-anslag mätte beviljas till a (lönande af en Distrik ts-läkare
(Ör Gärds och Albo härader i nämnda län. helst med station vid gränsen mellan dessa
härader, och i sådant afseende åberopat Kongl. Sundhels-kollegii den 12 näsllidne Mars
i ämnet meddeidta utlåtande, deruti Kollegium, som, hka med Landshöfdrnge-embetet,
funnit en tillökning af Provincial-läkare-belättningarne inom länet vara för ett ändamålsenligt
reglerande af det • folkrikad. länets helsövårds-angelägenheler högeligen önskvärd,
förordat anställandet af deri läkare, till hvars aflönande anslag uti ofvanberörde motion
blifvit äskadt, såsom för länet och särskildt för den afsedda orten nyttig och behöflig,
helst ifrågavarande läkare-beställning inginge uti den af Landshöfdinge-embelet föreslagna
regleringen, dock med vilkor, alt i händelse motionen vunne bifall och stationen lör
den b lil va n de läkaren komme att förläggas å landsbygden, de kommuner, hvilka skulle
tillböra det ifrågasatta läkare-distriktet, åiades anskaffa och underhålla lämplig bostad
lör läkaren ä den plats, sorn til! station blefve bestämd;
i) af Herr Montgommery, Gust., samt Biskop Bergman, hvilka, enär Lycksele och
Åsele Lappmarker, innefattande den förra 3 och den sednare 4 församlingar, vöre belägne
med stora afstånd från hvarandra, och iunevånarne icke egde tillgång til) mer än
en läkare, bosatt i Lycksele, samt denne omöjligen kunde medhinna att betjena den
betydligt tilltagande folkmängden, utgörande ensamt i Åsele distrikt, utom 5 å 600
Lappar, omkring 7,000 personer, anhållit, att Rikets Ständer mätte anvisa det statsbidrag,
som erfordrades för anställande och lönande af ytterligare en Provincial-läkare
med station i Åsele :
le) af Hurr von Hofsten, A., om ett ärligt anslag al' 750 R:dr Riksmynt till lön
åt en extra Provincial-läkare för bestridande al läkarevården inom Carlskoga härad i
Örebro län ;
/) af Konlrakls-proslen Tegnér, sorn, med afseende derå att den i Helleforss
socken af Örebro län stationerade extra Provincial-läkare, hvilken hade att bestrida
läkarevården inom denna samt Grythytte och Ljusnarsbergs socknar, icke ensam förmådde,
i anseende lill distriktets vidsträckthet, fullgöra detta åliggande, och dä olägenheterna
häral i synnerhet vore stora för den 4 mil från stationen belägna Ljusnarsbergs
eller, såsom hon äfven benämndes, Nya Kopparbergs församling, hvars innevånare,
såsom lill stor de! sysselsatte med grufarbete, deraf icke sällan olyckor vållades,
ofta nödgades påkalla läkares biträde, anhållit, att ett anslag af 750 R:dr Riksmynt
måtte varda heviIjadt till lön åt en extra Provincial-läkare för Nya Kopparbergs bergslag;
varande vid motionen fogadt dels bevis derom, att socknemännen vöre villige an
-
Bih. lill li. St. Trot. 7850 & '1851. 4 Sami. 7 A/d. 5 Band. 2 Haft,
9
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 448.
skaffa lämplig bostad åt läkaren, dels betyg från Landsböfdinge-embetet, att ifrågavarande
läkare-beställning vore -för orten särdeles nyttig och behöflig;
m) af Herr C. E. Embring och Riksdags-fullmäktigen dohau Johansson från
Östergöthlands län, hvilka, på anlprda skäl, föreslagit, att, i stället lör den i Waldemarsvik
nu varande distrikts-läkare-beslällning, en extra Provincial-läkareljenst. mätte,
pä statens bekostnad, derstädes inrättas, med skyldighet för innehafvaren all bestrida
läkarevården inom Ringarums och Gryts socknar af Östergöthlands samt Tryserums,
Hannäs och Eds kapells socknar i Kalmar län ;
n') af Riksdags-fullmäktigen Nils Larsson från Jemtlands län, hvilken, efter
framställning af de stora svårigheter, som mötte lör innevåaarne i Ragunda tingslag ai
Jemtlands län att förskaffa sig erforderlig läknrehjelp, enär den för tingslaget anställde
Provincial-läkare vöre boende pä ett afstånd af icke mindre än 12 mil, hemställt, alt
Rikets Ständer mätte anslå lön till en Provincial-läkare inom nämnde tingslag och
Borgvattnets kapell-församling, med station å Ragunda kyrkoslätt;
o) af Riksdags-fullmäktigen. Per Östman från Wesler-Norrlands län, sorn, jemte
del han föreslagit inrättandet af ett särskildt läkare distrikt inom södra Ångermanland,
beslående af Nordingrå, Wibyggerå, Ullånger, Nora, Skog och Bjertrå församlingar,
begärt, att, lili lön åt en blifvande extra Provincial-läkare derstädes, mätte anvisas ett
ärligt anslag af 600 R:dr Banko, men med skyldighet för distriktets innevånare alt bekosta
den nye läkarens bostad ;
■//) af Riksdags-fullmäktigen Lars Olsson från Stora Kopparbergs län, hvilken,
jemte erinran om omöjligheten för den i Österdalarne anställde Provincial-läkare alt
behörigen handhafva sjukvården i detta af Ofvan- och Nedan-Siljans fögderier beslående
vidsträckta distrikt, der folkmängden, enligt motionen bilagd officiel uppgift, vid
1855 års slut uppgick till 50,366 personer, fästat Rikets Ständers uppmärksamhet pä
angelägenheten af nämnda distrikts fördelning i 2:ne samt begärt, att tillräckliga medel
mätte anvisas lill aflöning åt en ny Provincial-läkare med station i den särdeles folkrika
Leksands socken:
g) af Riksdags-fullniäktigén Per Niisson i Espö från Malmöhus län, som yrkat,
alt Skylts och Wemmenhögs härader mätte skiljas från Malmö Provincial-läkare-distrikt
och för framliden utgöra ett särskildt distrikt med station för läkaren i köpingen
Trelleborg och att Rikets Ständer mätte anslå nödige medel för denne tjenslemans
aflöning till lika stort belopp, sorn för öfrige rikets Provincial-läkare kunde blifva bestämdt
;
r) af Riksdags-fullmäktigen Anders Gudmundsson från Hallands län, hvilken,
dels med afseende derå, att endast 2:ne Provincial-läkare funnes inom nämnde län anställde,
dels med hänsigt dertill, att en stor del af innevånarne i Faurås och Åhrstads härader
hade. omkring 8 mil till den i Kongsbacka bosatte Provincial-läkaren, anhållit, alt
ett årligt anslag mätte beviljas tili aflönande af en extra Provincial-läkare för medlersla
delen af länet;
.s) af Riksdags-fullmäktigen Gustuf Glud från Westerbottens län, sorn, med förmälan,
att innevånarne i Nordmalings och Bjurholms socknar i nämnda län hade frän 6
till 12 mil till den i Umeå bosatte Provincial-läkaren, föreslagit, att ett anslag af 600
R:dr Banko mätte beviljas till aflöning åt en dislrikts-läkare inom nämnde socknar;
t) af Riksdags-fullmäktigen Olof Lagergren från Gottlands län, om arfvode för
en Provincial-läkare inom länets södra härad, med station i midten af distriktet; och
Stats-Utskoltets Utlåtande N:o 448.
67
ny af Riksdags-fullmäktigen A. Bäckström från Norrbottens län, om en Provincial-läkares
anställande för Piteå stad, socken och lappmarker, med lön af 1,000
R:dr Riksmynt.
Af de många från olika delar af riket i förevarande ämne gjorda framställningar
synes behofvet för helsovården i landsorten af ett ökadt anta! läkare vara ådagalagdt,
och Utskottet inser jemväl angelägenheten deraf, att nya läkare-beställningar, der sådana
linnas bäst behöfliga, på statens bekostnad, inrättas. Hvad angår de nu ifrågakomne
Provincial-läkare-tjensterne, är behofvet af en sådan inom Råneå och Gellivara
socknar af Norrbottens län, af en inom sydvestra delen af Skaraborgs län, af en för
Sotenäs, Stångenäs m. 11. härader af Götheborgs och Bohus län, af en inom Ostra
härad al Jönköpings län, af en inom Nordmarks härad af Wermlands län, af en inom
Kinds härad af Elfsborgs län, af en för Gärds och Albo härader i Christianstads län
samt af en i Trosa stad genom vederbörande myndigheters yttrande och företedde officiela
betyg behörigen styrkt, hvarföre' erforderlig aflöning för 8 sådana beställningar
torde böra beviljas. I följd häraf och dä Utskottet, i likhet med hvad Sundhets-kollegium
yttrat, anser billigheten fordra, alt distrikternas innevånare bereda och underhålla bostad
för läkaren å det för hans tjenste-ulöfning lämpligaste ställe, får Utskottet, sorn förbehåller
sig att framdeles få inkomma med särskildt utlåtande beträffande så väl nu ifrågaställa,
som öfrige i statens tjenst anställde Provincial-Iäkares aflönings-förmåner.
tillstyrka,
alt löner för 2: lie mja Provin c lill- / ä kare, nemligen en inom
Råneå och Gellivara socknar af Norrbottens län och en för Nordmarks
härad i Wermlands län, samt arfvoden för ytterligare 6
extra Provincial-läkare, nemligen en inom sydvestra delen af
Skaraborgs, en inom Sotenäs, Stångenäs, m. fl. härader af
Götheborgs och Bohus län, en inom Östra härad af Jönköpings
län, en inom Kinds härad af Elfsborgs län, en inom Gärds och
Albo härader af Christianstads län samt en i Trosa stad, må till
belopp, som framdeles kan varda bestämdt, å stat uppföras, dock
med vilkor, att innevånarne i de distrikter, der nya extra Provincialläkare
komma att anställas, upplåta och underhålla lämplig bostad
för läkaren å det ställe, som af Kongl. Maj:ls vederbörande
Befallningshafvande godkännes.
Och har Utskottet härigenom jemväl besvarat Riksdags-fullmäktige Anders
Jonssons från Wermlands och Daniel Danielssons från Jönköpings län hvar för sig
väckta motioner, den förre om en Provincial-Iäkares anställande i Nordmarks härad af
förstnämnda och den sednare angående en dylik läkare-beställnings inrättande i Östra
härad af sistnämnda län.
Vidkommande åter de i öfriga här ofvan omförmälda motioner ifrågasatta nya
läkare-beställningar, är Utskottet, innan vederbörlig undersökning i afseende å de till
stöd för motionerne åberopade förhållanden försiggått, icke i tillfälle att bedöma nyttan
eller vigten af dessa läkare-beställningars inrättande, hvadan Utskottet hemställer,
att ifrågavarande motioner ej må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
42:o. 1 sammanhang härmed har Utskottet til! behandling förehaft en inom
Bonde-ståndet väckt, lill Utskottet remitterad motion, af Riksdags-fullmäktigen Johannes
Holm från Jönköpings län, sorn enär, oaktadt flerfaldiga gånger skedt tillkännagifvande,
68
Stais-Utskottets Utlåtande N:o 148.
någon sökande icke anmält sig till erhållande af den vid sednaste riksdag, med station
i Wrigstad, inrättade extra Provincial-läkare-beställning och orsaken härtill, efter motionärens
förmenande, endast vore att söka i de låga aflönings-vilkor, 500 R:dr B:ko,
som för denne tjensteman blifvit anslagne, begärt, att ifrågavarande extra Provineialläkare-befattning
måtte varda såsom ordinarie Provincial-läkare-tjenst, med lön till lika
belopp, som för öfrige dylike ordinarie beställningar funnes bestämde, å stat uppförd;
men, utan att Kongl. Majit, efter vederbörandes hörande, derom gjort Nådig framställning,
anser Utskottet Rikets Ständer icke lämpligen böra någon åtgärd härutinnan vidtaga,
hvarföre Utskottet hemställer,
att Johannes Holms förevarande framställning må lemnäs ulan afseende.
43:o. Uti en hos Bonde-ståndet väckt, lill Utskottet remitterad motion har
Riksdags-fullmäktigen Erik Malmin från Westerås län anfört, hurusom, sedan Rikets
sednast församlade Ständer, uppå motionärens då gjorda framställning, anvisat 500 R:dr
Banko å stat såsom årligt arfvode ål en extra Provineial-läkare inom nordöstra delen af
länet, med vilkor att del nya distriktets innevånare uppläle åt läkaren en lämplig bostad
å ställe, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet godkändes, det inträffat
att, vid de undersökningar, som i ämnet hållits, Ofver-Tjurbo häradsboer vägrat deltaga
i kostnaden (or anskaffande af bostad åt ifrågavarande läkare, enär de bade, närmare
tillgång på läkare-biträde i staden Sala; att Nora, Wester-Leufsta och Enåkers
socknemän afgifvit enahanda vägran, såvida desse ej erhölle läkaren bosatt hvar inom
sin socken, hvaremot Wähla, Harbo och Huddunge sockenboar, hvilka icke ensamt
förmådde bestrida de utgifter, sorn erfordrades för uppfyllande af’det för stats-anslagets
utbetalning föreskrifna vilkor, förbundit sig att ärligen erlägga 400 R:dr Riksmynt till
den blifvande läkaren, hvilken sjelf dermed borde bestrida hyres-kostnaden för en inom
mils afstånd från Oster-Wåhla kyrka vald bostad, men att, ehuru Konungens Befallningshafvande
förordat sistberörda förslag, Sundhets-kollegium, enär Rikets Ständer afsatt
fast boningsplats åt läkaren samt Kongl. Majå uti ett likartad! faji funnit skäligt
återförvisa ärendet till ny handläggning, ansell sig böra förordna om ny undersökning
på del alt målet måtte blifva försatt i det skick, att detsamma med hopp om framgång
kunde Kongl. Majlis Nådiga pröfning underställas. Då emellertid en sådan åtgärd
icke syntes komma att leda till något enskvärdt resultat, har motionären, pä det en
läkare i orten så fört som möjligt mätte blifva anställd, föreslagit, dels att de vid sednaste
riksdag till aflöning å! en extra Provincial-läknre inom nordöstra delen af Westmanland
anvisade, nu till belopp af 1,500 R:dr Banko reserverade arfi odes-medel, måtte
få användas såsom bidrag till inköp af boställs-plals och uppförande af boningshus åt
bemälde läkare, med vilkor för Harbo, Huddunge och Wåhla socknar att, utan vidare
understöd, bostaden komplettera och för framliden underhålla, dels ock att det sålunda
för nämnde Provincialläkare förut bestämda arfvode, 500 R:dr Banko, jemväl för
nästa siatsreglerings-periöd måtte få utbetalas.
Då häradsboerne emellertid icke uppfyllt de för anslagets utgående föreskrifna
vilkor, utan berörde 1,500 R:dr Banko ingått till 8:de Hufvud-titelns allmänna besparingar,
samt anskaffande af bostad åt dylika läkare är ett kommunal-åliggande, anser sig
Utskottet icke kunna tillstyrka bifall å den del af motionärens framställning, sorn alser
dessa medels användande såsom bidrag till inköp af boställs-plats och uppförande af
boningshus åt ifrågavarande läkare; hvadan Utskottet hemställer,
att motionen i berörda hänseende må lemnäs utan afseende;
kommande deremot det gamla anslaget att fortfarande å Riks-staten qvarstå.
Siats-Utskottets Utlåtande N:o '148.
69
44:o. Från Bonde-ståndet har Utskottet jemväl fåll emottaga en inom bemälda
Riks-slånd Täckt motion, deruti Riksdags-fullmöktigen Olaf Olsson från Olssa t ers torp i
Wermlands län föreslagit, att vid folkskole-lärare-seminarierne i Riket undervisning malte
meddelas i vaccination, åderlåtning och behandling af enklare utvärtes skador, samt alt
åt hvarje sådan läro-anslalt mätte anvisas ett belopp af 100 R:dr till arfvode ål vederbörande
Provincial-läkare, som borde ombesörja denna undervisning. Då Utskottet saknar
skäl att denna framställning understödja, hemslälles,
alt ifrågavarande motion icke må föranleda till någon åtgärd å
Rikets Ständers sida.
45:o. Då Apolhekare-socielelen behörigen fullgjort sin förbindelse att med 1,500
R:dr bidraga lill det i Stockholm inrättade Farmaceutisk» Institut och Sundhets-koilegium
vitsordat att denna läro-arista11 på ett utmärkt sätt gagnat den undervisningsgren,
som utgjorde dess föremål, är af Kongl. Majit föreslaget, att det vid sistlidne riksdag
beviljade, å Medicinal-staten uppförda, anslag ä 1,500 R:dr ärligen, mätte fortfarande
derå uppföras, för att med enahanda förbehåll som hittills, under nästa statsregleringsperiod
till Institutet utbetalas.
L sammanhang härmed har Utskottet till pröfning förehaft en inom Borgareståndet
väckt, lill Utskottet remitterad motion af Herr A. F Nordval/, som, då han
ansett det vara Statens skyldighet att tillse, det jemväl de personer, som egna sig åt
Farmaciens studium, beredas tillfälle att inhemta do för deras yrke behölliga kunskaper,
men sådan undervisning endast högst ofullständigt kunde erhållas vid berörde undervisnings-anstall,
hvilken med de medel, som stöde till dess förfogande, omöjl gen kunde
bestrida'erforderliga utgifter till lärares aflönande, hyra för lämplig lokal, underhåll af
laboratorium och förvaringsrum, samt inköp af samlingar, undervisnings-muteriel, m. tu.,
anhållit, dels att det för Farmaceutisk» institutet nu anvisade slats-anslag, 1,500 R:dr,
måtte, i enlighet med ett motionen bilagdt förslag till ny utgifts-stat, ökas till 5,500
R:dr, dels ock att tili inrättande af ett Farmaceutisk! laboratorium för undervisningen,
en summa af 10,000 R:dr för en gång mätte bevil jas, med vilkor lik väl att Apothekare-societeten,
enligt sitt gjorda erbjudande, lernnade ett ärligt bidrag lör denna läro-anstalts
upprätthållande af 2,000 R:dr, allt Riksmynt
Efter hvad Utskottet inbemlat är uti en i September månad nästlidel år till
Kongl. Majit ingifven underdånig ansökning af Apothekare-societeténs Direktion framställning
gjord angående bebofvet utaf ökadt anslag af stats-medel för Farmaceutiska
Institutets utvidgning och förändrade organisation, dervid jemväl blifvit frainlagdt förslag
till nv stat, upplagande, utom ett särskildt anslag ä ofvanuppgifna belopp lill inredning
af laboratorium och föreläsningsrum m. m., en summa af 5.500 R:dr, hvarefter
Sundhets-kolleginm, häröfver hördt, i underdånighet tillstyrkt Nådig Propositions
aflåtande till Rikets Ständer om beviljande afdon begärda anslags-förhöjningen.
Ehuru Kongl. Majit icke funnit skäl att i berörde hänseende till Rikets Ständer
göra någon framställning, har likväl Utskottet, med fästadt afseende ej mindre å det
välgörande inflytande ifrågavarande läroanstalt utöfva t på Farmaciens studium, an
äfven å de bemödanden och uppoffringar, denna vetenskaps idkare sjelive gjort för anstaltens
tillvägabringande och uppehållande, samt dä billigt är, att denna institution, lika
med andra vetenskapliga inrättningar, kommer i åtnjutande af tillökning i dess na varan
de stals-anslag, ansett sig böra i så måtto förorda motionärens förslag, att, med antagande
deraf att, såsom ofvan nämndt är, för läroanstaltens upprätthållande och utvidgade
verksamhet, en summa af 5,500 R:dr årligen erfordras, utom det belopp af
2,000 R:dr, hvarmed Apothekare-socieleten erbjudit sig bidraga, eller tillsammans 7,500
70
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 448.
R:dr, hälften af sistberörda stimma, eller 3,750 R:dr af Staten anslås, emot det att
nämnde Societet tillskjuter den andra hälften.
['(skottet hemställer således,
att Rikets Ständer måtte bevilja ett årligt anslag af 3,750 R:dr
R:ont, att under den tid, för hvilken nu förestående stals-regle
ring
blifver gällande, utgå för den i Stockholm stiftade farma
ceutiska
läro-anstalt, dock med vilkor, att Apolhekare-societeten
med lika belopp dertill årligen bidrager.
Beträffande åter frågan om anslag till inrättande af eli farmaceutisk); labora
torium,
så saknas upplysning icke allenast om platsen, hvarest delia laboratorium skulle
förläggas, utan ock om sjelfva planen för laboratoriets uppförande; och dä det för öfrigt
synes Utskottet mindre lämpligt, alt uti en så beskaffad fråga, uppå enskild motionärs
framställning, tillstyrka anvisandet af medel, får Utskottet
å motionen i denna del afstyrka Rikets Ständers bifall.
Kai'o lins k a Me di k o- k i r ur giska Institutet.
46;o. Jemte det Kongl. Maj:t ansett löneförhöjning böra tilldelas nämnde instituts
Professorer, en del af dess tjenstemän samt vaktbetjente till belopp, som finnas
upptagne i Departements-chefens betänkande, sidan 45, har Kongl. Maj-.t (öreslagit,
dels att 2:ne nya arfvoden, det ena å 900 R:dr för den af Professorerne, som innehar
befattningen af institutets Inspektor, det andra å 600 R:dr lill aflönande af en Amanuens
lill biträde vid kliniken för barnsjukdomar, mätte af Rikets Ständer beviljas,
dels ock all de arfvoden, som för nu gällande statsreglerings-period äro på institutets
stat uppförde och anslagne till en Professor i klinik för barnsjukdomar, en Professor i
palhologisk anatomi och lill en kirurgie Adjunkt, måtte på ordinarie stat upplagas, lör
de 2:ne förstnämnde till enahanda förhöjd t belopp, sorn för de öfrige Professorerne
blifvit föreslaget; och skulle, i händelse af bifall härtill samt med iakttagande deraf,
att för de tjenstemän, för hvilka någon löneförhöjning nu icke blifvit ifrågasatt, de hittills
utgående ljuspenningarne tillädes lönerna, en tillökning erfordras af 7,192 R:dr 8
öre R:mt, hvilket belopp Kongl. Maj-.t jemväl af Rikets Ständer äskat.
Vid behandlingen af denna fråga har Utskottet äfven förehaft lil! pröfning följande
hos Preste- och Borgare-stånden väckta motioner, nemligen
af Professoren Selander och Herr A. M. Brinck, hvilka, jemte erinran om Karolinska
Institutets gagnande verksamhet och hurusom denna undervisnings-anstalt,
hvilken numera kunde anses såsom statens förnämsta läkareskola, der lärjungarnes antal
årligen ökades, i väsentlig mån bidragit till svenska läkare-korpsens anseende, fästat
uppmärksamhet derå, att lönerna för Institutets lärare, hvilka vore lika utmärkta
lör nitiska och lyckliga bemödanden i afseende å undervisningen, som för vetenskapliga
förtjensler, blifvit föreslagne till lägre belopp, än exempelvis för Professorerne vid Teknologiska
Institutet, samt, då delta icke syntes billigt, hemställt, alt Rikets Ständer,
vid regleringen af Karolinska Mediko-kirurgiska Institutets stat, mätte anvisa följande
lönebelopp, nemligen:
för de 4 äldste Professorerne, hvardera R:dr R:mt 4,500,
för de 4 yngre d:o d:o
,, 4,000,
• för läraren i medicina legalis  ,, ,, 2,000,
för 6 Adjunkter, hvardera ,, „ 1,000,
Stats-Uts fotte Is Utlåtande N.-o 448.
71
samt dessutom för hvar och eu af Adjunkterne i kemi och
anatomi ett arfvode af R:dr R:mt 500,
äfvensom ett Inspektors-arfvode å ,, „ 900;
i sammanhang hvarmed motionärerne begärt, all å slaten matte uppföras dels lön ä
000 R:dr för 1 Bibliothekarie, som tillika skulle bestrida Sekreterare- och Arkivariebcfallningen
samt föreläsa i medicinens historia, dels arfvoden af 400 R:dr för 2:ne
Amanuenser vid den medicinska och kirurgiska kliniken;
af Konlrakls-prosten Tegnér, som anhållit, alt då uti Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition
någon löntillökning icke blifvit föreslagen åt läraren för barnmorske-eleverne,
men billigheten påkallade att jemväl denne tjenstemans löneförmåner, utgörande 800
R:dr B:ko, ökades, Rikets Ständer måtte bestämma lönen för nämnde lärare till 3,000
R;dr Runt, eller det belopp, som för Professorerna vid berörda institut ifrågakommil;
till stöd för hvilken framställning hufvudsakligen är anlördt, att bemälde lärare, hvilken
mäste ega samma grundliga iusigter och kunskaper, som Artis Obstetriciae Professorn,
hade skyldighet icke allenast alt undervisa i den instrumentala förlossnings-konslen
sami, med iakttagande af vetenskapens framsteg, omarbeta de läroböcker, som vid
undervisningen begagnades, utan ock att dagligen, under åtta månader af året, bålla
föreläsningar för barnmorske-eleverne, uppgående till omkring 50, handleda dem i den
praktiska ulöfningen af deras yrke, hafva uppsigt öfver elevernas sedliga förhållande
och ansvaret för deras blifvande duglighet såsom barnmorskor, samt slutligen, då Direktor
är hindrad sin tjenst utöfva, för denna ansvara.
Efter tagen kännedom af den utaf Kongl. Maj:t föreslagna nya aflönings-staten,
samt de af ofvanbemälde motionärer gjorda framställningar, får Utskottet nu anmäla
de erinringar, som dervid hos Utskottet förekommit.
a) Beträffande först aflönings-fönnånerna för Institutets Professorer, har, vid
jemförelse med hvad för andra statens tjenstemän med likartade befattningar ifrågakomma,
Utskottet väl funnit någon tillökning utöfver de af Kongl. Maj:l för bemälde
lärare med 3,000 R:dr föreslagna aflönings-belopp behöflig, men, vid det förhållande,
alt en del af deni innehafva andra tjenster samt några såsom läkare genom enskild
praktik öro i tillfälle bereda sig ökade inkomster, anser Utskottet deras aflöning icke
böra uppföras lill de höga belopp motionärerne begärt, utan får Utskottet föreslå,
ali, jemte uppförande å ordinarie stat af aflöningen för Professorerne
i kliniken för barnsjukdomarne och i pathologisk anatomi,
lönerne för de 8 Professorerne vid Karolinska Mediko-kirurgiska
Institutet må bestämmas till 4,000 R:dr för de 4 äldste och till
3,500 R:dr för de 4 yngre;
samt att dessutom för anatomie Professorn, hvars tid mera än de öfriges är upplagen
al tjenstegöromål, må beviljas
särskildt ett årligt arfvode å 500 R:dr, allt R:mt:
kommande, för den händelse ofvanberörde förslag af Rikets Ständer godkännes, tillökning
för den under lönerna inbegripna spanmäl för 3:ne af dessa Professorer att
från och med nästa statsreglerings-period upphöra.
b) I afseende å läraren för barnmorske-eleverne förekommer, ali denne innehar
en särdeles mödosam och maktpåliggande befattning, samt att på hans skicklighet och
nit i väsentlig mån beror om de barnmorskor, som i landet spridas, ega tillräckliga
kunskaper och insigt i yrket, hvadan Utskottet anser det vara af vigt, alt bemälde lärare
jemväl erhåller förhöjning i sina nog knappa aflöningsvilkor, och föreslår alltså,
alt hans aflöning, nu utgörande 900 R;dr, må fastställas lill 2,000
R:dr Riksmynt.
72
Stuts-Ulskotlels Utlåtande N:o -148.
ej Vidkommande dernäst de föreslagna förhöjda aflöningarne för läraren i medicina
legalis, hvilkens lön nu utgör 600 R:dr, samt de vid institutet anställde 6 Adjunkter,
sorn för närvarande i lön åtnjuta dels 600, dels 600 R:dr, får Utskottet, med
afseende å de omständigheter, som till stöd derför finnas anförde dels i Departementschefens
betänkande, dels i de väckta motionerne, hemställa,
ali, jemte det aflöningen för kirurgie-adjunkten, såsom Kongl.
Majrl föreslagit, ä ordinarie stat uppföres, lönerna inå bestämmas
till 1,500 R:dr för läraren i medicina legalis och till 1,000 R:dr,
allt Riksmynt, för hvar och en af Adjunkterna;
äfvensom Utskottet trott sig böra, i enlighet med molionärernes förslag, tillstyrka,
all Adju: kleine i anatomi samt kemi och farmaci, i anseende lii!
deras, vid jemförelse med öfrige adjunkterne, trägnare befattningar,
hvardera ina tilläggas eli särskildt ärligt arfvode af 600 R:dr
samma mynt.
d) Hvari åter angår del af 2:ne motionärer framställda förslag om lön för 1
Bibliotekarie samt arfvoden för 2:ne Amanuenser vid den medicinska och kirurgiska
kliniken, saknar Utskottet skäl understödja berörde framställning, sä vidt densamma
alser sistbemälde 2:ne tjenstemän, hvaremot Utskottet, efter vunnen upplysning derom,
att institutet oundgängligen behöfver en tjensteman, som, jemte Bibliotbekarie-sysslan, bestrider
de af motionärerne uppgifne befattningar, hvilka icke kunna af de med andra
embelsgöromål sysselsatte lärarne ombesörjas, tillstyrker,
att eli ärligt arfvode af 600 R:dr Hunt må, för nästa slatsreglerings-period,
uppföras å institutets stat, att utbetalas till den,
som bestrider Bibliothekarie-, Sekreterare- och Arkivarie-tjenst vid
berörda läroverk, samt derjemte föreläser i medicinens historia.
e) Utskottet har ansett sig jemväl böra tillstyrka,
anvisandet af dels de äskade nya arfvodena ål institutets inspektor
och en Amanuens vid kliniken för barnsjukdomar, med 900
R:dr till den förre och 600 R:dr till den sednare, dels aflöningstillökningarne
för den öfriga personalen lill de belopp, Kongl.
Majit föreslagit.
f) Med afseende å det af vederbörande vitsordade bebofvet af klinisk undervisning
i veneriska sjukdomars kännedom och behandling samt den stora vigten deraf
för unga läkares praktiska öfning, liar Kongl. Majit föreslagit, ali Rikets Ständer mätte
anvisa ett årligt anslag af 1,000 Rulr, att utgå såsom arfvode för hållande af
kliniska föreläsningar, angående nämnda sjukdomar, vid Stockholms stads och läns
kurhus.
Rörande detta ämne är af Suodhets-kollegium anfördt, att veneriska sjukdomen,
oaktadt alla de åtgärder, som tid efter annan, lill dess hämmande, blifvit af Konung
och Ständer samt vederbörande embets-inyndigheter vidtagne under de sednare åren,
synnerligast i städerne, visat sig snarare tiil- än aftaga; att det således är af aldra
största vigt, alt de från läroverken utexaminerade läkare ega säker kunskap om denna
sjukdoms kännetecken i olika utvecklingsgrader; att tillfälle lill praktisk handledning härutinnan’
visserligen lill någon del kunde erhållas vid flera sjukinrättningar, såsom vid
kliniken för barnsjukdomar och ä allmänna garnisons-sjukhuset, men att Stockholms
stads och läns kurhus likväl vore den sjukvårds-anstall, der erforderlig undervisning
företrädesvis kunde meddelas, enär derstädes intagne patienter företedde sjukdomens
alla förmer hos båda könen och hos aila åldrar; att de sednast anställde öfver-läkarne
vid
Stats-Utskottets Utlåtande. iV.-o I4S.
73
vid kurhuset visserligen beredvilligt gått de studerande tillhanda med ^upplysningar om
der förekommande sjukdomsfall, men att någon ordnad klinisk undervisning, som iik
viil
vore det nödvändigaste, härigenom icke kommit till stånd; och har, efter hvad den
nådiga propositionen innehåller, jemväl Qfver-stålhållare-embetet fästat Kongl. Maj:ts
nådiga uppmärksamhet på behofvel och nyttan1; af en sådan undervisning samt hemställt,
att för berörda ändamål ett ärligt anslag af 1.500 R:dr mätte af Rikets Ständer
begäras.
På grund af hvad sålunda förekommit och då Utskottet, för sin del, finner det
vara oundgängligen nödvändigt, att åtgärder vidtagas, 'sorn kunna bidraga lill häm
mande
af ornforinälda sjukdom, får Utskottet, sorn tillika anser del af Ofver-ståthållareembetet
ifrågaslällda arfvode höra med oförminskadt belopp anvisas, hemställa,
alt Rikets Ständer må bevilja ett årligt anslag af 1,500 Hulr
R:mt, alt utgå såsom arfvode» för hållande af kliniska' föreläsningar
v id Stockholms stads ochfläns kurhus, angående veneriska
sjukdoma nies behandling.
Enär, med iakttagande af de föreslagna förändringarne, den tillökning, som i
Karolinska mediko-kirurgiska institutets siat erfordras, Olifver 20,382 R:dr 8 öre, såsom
den Utlåtandet åtföljande tabell N:o 8 utvisar, får Utskottet hemställa,
att denna anslags-tillökning må af Rikets Ständer beviljas, att utgå
på sätt Utskottet föreslagit.
Barnh ö r d s huset).
47:o. Sedan Sundhels-kollegium fästat uppmärksamhet på otillräckligheten af den
för underhåll af 12 frilärlingar vid den i hufvudstaden befintliga undervisnings-anstalt
för barnmorskor, vid 1823 års riksdag beviljade anslags-summa, 864 R:dr R.ko eller
1.296 R:dr R:mt, motsvarande 8 R:dr B:ko i månaden för hvarje elev under 9 månaders
lärotid, samt Kollegium, sorn, lika med Direktionen öfver allmänna barnbördshuset
härstädes, kommit till den öfvertygelse, att enda vilkoret för beredande icke allenast
af hjelplig bergning åt fri-eleverne under lärotiden, ulan ock för utöfvando af erforderlig
uppsigt och kontroll öfver deras, flit och uppförande, vore, att dessa inom inrättningen
erhölle kosthåll, på sätt för de vid den nya läroanstalten i Götheborg antagne
fri-elever blifvit medgifvet, derjemte anmält, alt, efter approximativ beräkning,
en sådan utspisning kunde åstadkommas för omkring 21 sk. 4 r:st. B.ko om damin
för hvarje lärling, eller för omknng 13 R:dr 16 sk. i månaden, samt för hela lärotiden,
beräknad till 9 månader, uppgå till 120 R:dr samma mynt, har Kongl. Maj:t, enär
det anslag, sorn således behöfdes för 12 lärlingars underhåll, inalles utgjorde 1,440
R:dr B:ko eller 2,160 R:dr R.-mt årligen, dels föreslagit, att den i nuvarande anslag
sålunda erforderliga tillökning, 864 R:dr R:mt, mätte af Rikets Ständer beviljas, dels
ock, enär genom en tillökning af endast 24 R:dr b:ko för hvar och en af de 6 vid
Götheborgs läroanstalt varande lärlingar, tillgång kunde beredas äfven för dessa lärlingars
underhåll inom nämnde inrättning med ett belopp af 144 R:dr B.ko, motsvarande
sä väl det för friläriingarne i Slockholm nu föreslagna, som den godtgörelse Direktionen
för allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Götheborg, enligt ingånget kontrakt
för dessa personers kosthåll, för närvarande uppbär, begärt alt Rikets Ständer jemväl mätte
anvisa deri för nyssberörda ändamål behöfliga summa, 144 R:dr B:ko eller 216 R:dr
Bill. till R. St. Brot. 1850 & 1857. 4 Sami. 4 AJä. 5 Rand. 2 Haft. 10
74
Stats-Lis kotte Is Utlåtande N.-o -148.
R:mt, för alt, sammanlagd med ofvan omfiirmälda 864 R:dr, ä ordinarie,stal uppföras,
med eli belopp af 1,080 R:dr Runt.
Till denna nådiga framställning tillstyrkes
Rikets Ständers bifall.
48:o. Till Utskottet har blifvit remitterad en hos Ridderskapet och Adeln väckt
motion, deruti Herr Cederschjöld, F. A . jemte meddelande af åtskilliga historiska upplysningar
om tillkomsten och beskaffenheten af Artis Obstetricise professorns vid Karolinska
Institutet och Direktorns vid Allmänna Barnbördshuset löneförmåner, samt efter
framställning af de honom tillhörande Ijensleåligganden, anhållit, att enär bemälde
Professor vore den ende af Karolinska Institutets kliniska lärare, som saknade
vedergällning för sitt besvär med sjukvården och administrationen af den stiftelse,
dervid han i egenskap af Direktor var fästad, men sådant icke syntes billigt,
Rikets Ständer matte bevilja Artis Obstetricise professorn vid nämnde institut, utöfver
dess professors-lön, ett årligt arfvode af i,000 R:dr R:mt föi sin befattning såsom
Barnbördshusets Direktor. Dä emellertid Utskottet här ofvan redan tillstyrkt löneförhöjning
åt Artis Obstetriciae professorn och denna tillökning äfven torde få anses såsom ersättning
lör hans inseende öfver helsö- och sjukvården vid Allmänna Barnbördshuset,
hemställer Utskottet,
alt berörde framställning icke må till någon vidare åtgärd föranleda.
Or ihop e tiis ku Institutet.
49:n. Som detta institut fortfarande bade behof af del vid sistliden riksdag institutet
beviljade anslag, 2,500 R:dr biko, är af Kongl. Majit föreslaget, alt berörda belopp
äfven under nu förestående statsreglerings-period malte få, pä förut stadgade vilkor,
utgå med 3,750 Hulr Riksmynt.
Jemte denna Nådiga framställning bar Utskottet fått emottaga en inom Prästeståndet
väckt motion, deruti Herr Biskop Björck anfört, att om ock ifrågavarande anslagssumma
tili Orthopediska Institutet, den tid densamma beviljades, under dåvarande peuninge-förhållnnden
och billiga hyres-kostnader, utgjorde ett icke obetydligt understöd för
denna sjukvårds-anslalt, den likväl nu, dä Föreståndaren, för alt rädda institutet för
undergång, nödgals för en kort lid, emot den höga summan af 2,500 R:dr R:gs per år,
byra den enda lokal, som för tillfället stod alt finna, vore alldeles otillräcklig att betrygga
stiftelsen lör den botande upplösningen, hvilken redan så till vida inträdt, att
alla de patienter, med högre grad af ofärdighet, hvilka utom gymnastik älven erfordrade
mekanisk behandling, af brist pä utrymme måste vårdas utom föreståndarens
hemvist, på sådana ställen, der de möjligen kunde blifva inackorderade. Och vore den
nu förhyrda lokalen den tredje sorn begagnades, sedan inrättningen för 9 är tillbaka af
dess nuvarande föreståndare öfvertogs. Att detta icke vore lämpligt, likasom alt betydliga
kostnader och svårigheter skulle uppkomma af sådana flyttningar, enär den dyra
gymnaslik-appareijen för hvarje gång mäste omskapas och tili en del nybyggas, kunde
lätteligen inses, och anskaffandet af egen lokal för institutet vore, i motionärens tanke,
den bästa och säkraste utvägen att betrygga institutets existens. Också hade Föreståndaren
varit betänkt på inköp af en för institutet passande egendom, men då inrättningens
verksamhet och bestånd i väsentlig mån är deraf beroende, att institutet
har ett centralt läge och en så beskaffad egendom, hvilken derjemte vore tjenlig alt för
ändamålet apteras, under nuvarande högt stegrade pris både på egendomar och bygg
-
Stats-Ulskottets Utlåtande N.-o 148.
75
nads-rnalcrialier, icke utan betydliga, penninge-uppoffringar kan erhållas, har motionären,
då det icke rimligen kunde ifrågasättas, att Institutets Föreståndare af egna tillgångar
härför skulle bereda utväg, ansett Statens mellankomst både böra och kunna påkallas för
denna för samhället vigtiga angelägenhet. Af sådan anledning har motionären, med
åberopande af Sundhets-kollegii och Svenska Läkare-sällskapets i denna fråga afgifna
yttranden, föreslagit, att, för den händelse en ändamålsenlig lokal, på Statens bekostnad,
icke anskaffades eller anvisades, att mot vissa bestämda vilkor användas för institutets
räkning, hvilket likväl syntes vara lämpligast, Rikets Ständer, utöfver det statsbidrag
institutet redan eger, mätte anvisa en summa af 5,000 U:dr B:ko, alt årligen
för berörda sjukvårds-anslalt utgå, intilldess Föreståndaren derigenom blifvit ersatt för
den penninge-förlust han komme att vidkännas, såväl genom det ornförmälda egendomsköpei,
som oclt genom egendomens ombyggnad och inredning för ifrågavarande ändamål;
varande derjemte den framställning af motionären gjord, alt, om berörda förslag
icke vunne Rikets Ständers bifall, det nuvarande årliga stats-anslagct måtte ökas med
3,000 R:dr B:ko, hvarigenom de största svårigheterna för inrättningens upprätthållande
åtminstone tillsvidare förmenats skola blifva afhulpne.
Uti sitt den 17 November nästlidet år i detta ämne, på begäran, meddelta
utlåtande har Sundhets-kollegium anfört, alt Kollegium, som egnal särskild
uppmärksamhet åt berörda sjukvärds-anstalt, egde full anledning att. vitsorda sä
väl det varma nit och den stora skicklighet, hvarmed delta institut af dess Föreståndare
handhafves, som vigten för vårt land att inom sig kunna erbjuda ett tillfälle
till gymnastik-behandling, i enlighet med läkare-konstens fordringar samt en hjelp
mot talrika missbildningar, hvilka dels genom tidig behandling kunna botas, dels,
ifall de till högre grad utbildats, kunna göras för de vanlottades helsa och lif mindre
vådliga. Vitsordande derjemte det vexande behofvet för den allmänna helsö- och
sjukvården i landet, att vid sidan af andra sjukvärds-inrättningar ej sakna en, der gymnastiska
och orthopediska medel fullständigt och melhodiskt kunna användas, har Kollegium
yttrat, alt om än i andra länder helt och hållet enskilda Gymnastiskt-orthopediska Irislituler
kunna upprätthållas genom betalande patienter, ett sådant förhållande i Sverige
icke kunde väntas, och att sålunda bos oss tillvaron af ett institut, sådant som det
ifrågavarande, i väsentlig mån är beroende af allmänt understöd, hvilket, under vanliga
omständigheter beböfligt, i ännu högre grad erfordrades under de närvarande, med en
hittills oerhörd stegring i prisen ä alla lifsförnödenhoter och allt arbete; hvarförutan
Svenska Läkare-sällskapet, med omförmälande af de lyckliga resultater, som genom de
vid institutet använda kurmethoder vunnits, den sakkännedom, den skicklighet, det nit och
den kärlek, hvarmed nuvarande föreståndaren behandlar och leder orthopedien och den
medicinska gymnastiken, så alt, enligt Sällskapets tanke, i sådant hänseende intet återstår
att önska, fästat uppmärksamhet pä tvänne brister, hvaraf denna särdeles mycket
anlitade anstalt lider, nemligen saknaden al egen lokal och tillgång för aflöning af en
biträdande läkare, samt uttalat den öfvertygelse!), att endast genom ett kraftigt bistånd
frän del allmännas sida nämnda institut loide kunna räddas undan en möjlig upplösning,
och full garanti erhållas för beståndandel af en sådan sjukvårds-anslalt, hvilken
icke kan undvaras, men sorn kräfver omkostnader, dem en enskild man i vårt land icke
kunde finna sin uträkning vid att på egen risk bestrida.
Att en stiftelse af denna art är för riket behöflig, lärer icke kunna bestridas.
Det stora antal patienter, så väl af hufvudstadens som landsorternas befolkning,
a( hvilket Orthopediska Institutet årligen anlitas och sorn under förlidet
år uppgått till icke mindre än 212, utgör derpå ett ojäfaktig! bevis, likasom
de tillfredsställande resultaten af de derstädes utöfvade kur-melhoder nogsamt
ådagalägga att berörde inrättning är förtjent af allmänhetens förtroende. Vigten
76
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 148.
och angelägenheten deraf att denna helsovårds-anstalt, med afseende å dess betydelse
för samhället oell de välgerningar densamma sprider till en mängd vanlottade och lidande
menniskor, genom understöd frän statens sida uppätthålles, inser äfven Utskottet
och frågan kan således endast blifva, pä livad sätt delta lämpligast må kunna ske. Det
förslag, motionären i sådant hänseende framställt, om medels anvisande för inköp af
egen lokal för institutet, synes visserligen vara förtjent af någon uppmärksamhet, enär
utan tvifvel genom en så beskaffad åtgärd liera olägenheter skulle kunna undvikas;
men då förslaget, sådant detsamma nu bii IS it framiagdl, icke är fullständigt utredt, har
Utskottet saknat skäl att detsamma understödja. Deremot och då upplyst är, att institutets
föreståndare, efter ali balka blifvit uppsagd från de lokaler, som hittills mot
någorlunda billiga hyresvilkor slått lil! hans förfogande, numera måst för ganska dryg
hyra anskaffade för institutet erforderliga lägenheter, samt det med temlig visshet kan
antagas, att de medel, institutet har att påräkna, under nuvarande förhållanden icke förslå
att, jemte nuvarande statsbidrag, betacka de för institutet oundgängligen erforderliga
utgifter för hyra m. m. och till afiönande af de \id institutet tjenstgörande biträden,
hvilka, i likhet med andra '.löntagare, med skäl synas kunna ega billiga anspråk på för
bättrade
iöningsvilkor, anser . Utskottet sig ega gillig anledning förorda stats-anslagets
ökande till det belopp, motionären begärt, och får alltså tillstyrka,
att anslaget till Orthopediska Institutet må med 4,500 R.dr årligen
förhöjas till 8,250 R:dr Riksmynt, mot förbindelse för föreståndaren
att vid institutet emottaga och kostnadsfritt vårda minst
15 obemedlade patienter samt under de vilkor i öfrigt, sorn tor
stats-anslagets åtnjutande förut äro bestämda, blott med den förändring
af tiden för afgifvande af den ärs-rapport, som institutets
Föreståndare nu är skyldig inom Januari månads slut hvarje ar
aflemna til! Sundhels-kollegium, angående de under nästföregående
äret, på statens bekostnad, vid institutet behandlade patienter, att
densamma utsträckes till påföljande Mars månads utgång.
50:o Jemte förmälan att en sjuk-gymnastik, ordnad efter samma grunder,
sorn Orthopediska institutet, blifvit inrättad i Uddevalla af Lasaretls-läkaren^derstädes
Doktor L. Tranaeus, alt denna anstalt vunnit godt rykte och stort förtroende, samt alt,
enligt a ('gifven redogörelse för inrättningens verksamhet under åren 1854—1856. derstädes
blifvit vårdade för ganska svåra sjukdomar, såsom fallandesot, rvggmärgslidande,
lamhet m. m. 46 patienter, af hvilka 5 blifvit friska och 33 förbättrade, har Prosten
Ljunggren, uti en tios Preste-slåndet väckt, til! Utskottet remitterad motion, anhållit,
att då ifrågavarande inrättning, den enda i liela vestra delen af riket, som stöde under
ledning af behörig och vetenskapligt bildad person, hade att kämpa med pekuniara
svårigheter, Rikets Ständer tili densammas underhåll mätte bidraga med ett årligt anslag
af 500 R:dr Banko, med vilkor dels att föreståndaren årligen till Sundhels-kollegium
afgifver berättelse om inrättningens verksamhet, dels att meddellöse patienter hädanefter,
såsom hittills, derstädes afgiftsfritt erhålla sjukvård ; åberopande motionären, såsom
stöd för sin begäran, ett af Sundhets-koilegium den i December förlida) år afgifvel
embets-uliåtande, hvaruti Kollegium, med vitsordande af Doktor Tranrei skicklighet och
insigt i den gymnastiska sjukbebandlings-methoden, uttryckt den önskan, att berörde
sjukvårdsanstalt icke måtte upphöra.
Erkännande det vackra syftemålet med ifrågavarande sjuk vårds-anstalt, anser
Utskottet likväl dess verksamhet icke vara af ilen vidsträckta beskaffenhet, att understöd
af allmänna medel derför bör densamma tilldelas och hemställer alltså,
alt den väckta motionen icke må af Rikets Ständer bifallas.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 748.
77
Fc lerin är - fnr.ä/tn inga r n e i lii Itel.
51:o I'nili Bonde-ståndet har Utskottet erhållit remiss å 2:ne inom bemälda
Riks-stånd vackla motioner, den ena a( Riksdags-fullmäktigen Per Mattsson från
W ester-Norrlands län, som, efter alt hafva fästa! uppmärksamhet på de förluster, allmogen
inom flera provinser linge vidkännas till följd af bristen på skicklige djur-läkare,
föreslagit, att Rikets Ständer måtte anvisa 500 R:dr Banko till årlig lön åt en Veterinär-läkare
med station vid Lunne landtbruksskola i norra Ångermanland, och med
skyldighet icke allenast alt betjena ortens djuregare med råd i medicinskt och kirurgisk!
afseende, utan älven ali undervisa de vid landtbruksskolan anställde rättareelever
i husdjurens skötsel och botande m. m., och den andra af Pengt Nilsson från
Kronobergs län, hvilken, (lii anledning vore ali befara, det den i Sunnerbo härad af
nämnde län nu bosatte djurläkare, sorn hvarken vore berättigad till åtnjutande af tjenstcår
eller kunde påräkna synnerlig inkomst af den i allmänhet medellösa befolkningen,
inom kort skulle lemna orien, anhållit, att en distriktsläkare beställning måtte inrättas
lör detta härad, med lön pä stat al 333 ILdr 10 sk. Banko, med rättighet för innehafvare!),
som borde vara examinerad, att få tillgodonjuta enahanda förmän i afseende
ä tjerisleårs-beräkning, som blifvit öfrige i statens tjenst anställde djurläkare förunnad.
Men då Llskottet anser, att dessa partiel» frågor icke lämpligen kunna af Rikets
Ständer profves, utan att del bör ankomma pä Kongl. Maj:t alt. eller framställning
derom af vederbörande embetsmyndigheter, vidtaga de åtgärder, som må finnas nödige,
hemställes,
att dessa motioner icke må föranleda till någon åtgärd från
Rikets Ständers sida.
52:o binär de utgifter, sorn böra bestridas af det för farsoters och smittosam»
a sjukdomars botande i Riks-stateo med 9,000 R:dr Banko uppförda förslagsanslag,
betydligt öfverstigil berörda belopp, har Kongl. Maj:!, på del att dea i staten
upptagna summa närmare, än som hittills skett, inä motsvara verkliga beholVet för dylika
utbetalningar, begärt, att ifrågavarande förslags-ansiag ma bestämmas till 40,900
R:dr Riksmynt och således ökas med 2(5,500 R:dr; och som Utskottet erfarit, att dessa
utgifter, hvilka för ar 1852 uppgått lill 35,717 R.dr 24 sk. 7 r:st. och år 1853, sedan
Kongl. Maj:t förordnat att idla utgifter för kolera-farsoten inom riket böra af detta
anslag bekostas, till 94.067 R:dr 12 sk. 2 r:sl., samt är 1854 utgjort 28,054 R:dr 34
sk. 7 r:st. och är 1855 32,662 R.dr 40 sk 4 r:st,, allt banko, får Utskottet, då del
icke är att förmoda, att utgifterna å berörda anslag i någon betydligare mån skola understiga
hvad de under de sednare åren utgjort, tillstyrka,
att, med bifall till Kongl. Majds ofvanberörda Nådiga framställning,
ifrågavarande förslags-auslag mä tili 40,000 R:dr Riksmynt
förhöjas.
78
Siats-Utskottets Utlåtande N:a 148.
Felens kaps- .4 k a tl e m i en.
53:o Under denna rubrik är i den lionel. Propositionen framstäldt nådigt förslag,
att det anslag till materieleu, lill inköp af sällsynta naturhistoriska föremål samt lil! bi
träde
vid de naturhistoriska samlingarues ordnande, hvilket skulle vara å VetenskapsAkademiens
stat uppfördt, mätte utöfver nuvarande belopp höjas med 6,000 R:dr R:mt;
men sorn detta anslag rätteligen tillhör rubriken: Naturhistoriska Riksmuseum, har Utskottet
ansett sig böra under sistnämnde rubrik behandla denna fråga, och får alltså dit
hänvisa.
54:o Med afseende på det gagn, en närmare kännedom om de klimatiska förhållandena
medförde såväl i vetenskapligt, som i sanitärt och ekonomiskt hänseende, hade
Velcnskaps-Akademien hos Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning om medels anvisande
för anställande af meteorologiska observationer i stor utsträckning inom riket, på
säll i de flesta öfriga' civiliserade länder redan egde rum och numera äfven här desto
hellre skulle kunna utföras, sorn tjenslemännen vid den elektriska telegrafen, hvilken
vore ulsträckt (ifver större delen af landel, kunde användas såsom särdeles passande biträden
för ifrågavarande ändamål. För 30 öfver hela riket spridda observations-orter,
förutom de i Stockholm, Upsala och Lund redan befintliga, och hvarest utan särskild
kostnad observationer anställdes, skulle, enligt Akademiens förslag, erfordras en summa
fur en gäng af 4,500 li:dr lill anskaffande af nödiga inslrnmenter och såsom ärligt
anslag:
för instrumenlernas underhåll och inköp af nya R:dr 300:
arfvoden åt observalörernc, å 150 R:dr åt hvarje
4,500:
arfvode ål den person, som af Akademien ulsåges alt beräkna observationerna,
samt ersättning ål hans räknebiträden
1,200:
tillsammans R:dr R:mt 6,000:
Med gillande al del utaf Vetenskaps-Akademien sålunda Iramslällda förslag, dock
nied nedsättning al arfvodena för de 30 observatörerne till 75 R:dr för hvardera, har
Kongl. Majit i den nådiga propositionen, för bestridande af kostnaderna vid anställandet
af de meteorologiska observationerna på särskilda orter inom riket, begärt anvisande af
3,750 R:dr R:mt årligen; äfvensom Kongl. Majit, för inköp af härvid nödiga instrumeuter,
äskat ett extra anslag för en gång af 4,500 R.dr samma mynt.
i sammanhang härmed får Utskottet anmäla, att i fråga om arfvode! lill observatörerne,
Professoren Agardh, uti en hos Prcste-ståndel väckt och till Utskottet remitterad
motion anmärkt, att dä de meteorologiska observationerna borde anställas tre gånger om
dagen, hvarvid minst 5 särskilda instrument hvarje gång måste afläsas, sådant erfordrade
en stor och betungande påpasslighet, sorn borde i män af besväret någorlunda vedergällas,
derest man icke skulle äfventyra alt finna försumlighet vid en förrättning, der ingen
kontroll gerna vöre möjlig, och dervid vårdslösa observationer icke allenast voro odugliga,
utan rent af förvillande och skadliga. Med afseende å dessa omständigheter, har motionären
ansett det af Vetenskaps-Akademien föreslagna belopp till arfvoden åt 30 observatörer
icke böra nedsättas; hvarföre han föreslagit, att detsamma med 150 R:dr för hvardera,
eller med tillsammans 4,500 R:dr Runt, måtte af Rikets Ständer beviljas.
DA dessa observationers anställande torde medföra högst vigtiga och inflytelserika
resultat för vetenskapen och, i den män resultaten hinna fullständigt upplaltas och för
allmänheten göras tillgängliga, äfven stora fördelar för landtbruket och det praktiska (ifve!
samt å eila sidan tillfälle till utförandet af förslaget härom nu synes sjelfmant er
-
Siats-Utskottets Utlåtande N:o -148.
79
bjuda sig genom det ifrågasatta användandet af de vid telegraf-inrättningen anställde Ijen^
steman, men å andra sidan eli noggrant verkställande af observationerna icke med skäl
kan af desse tjenstemän fordras, derest icke deras arbeten i någon väsentligare män
vedergällas, får Utskottet, som anser all, med bifall liil Kongl. Majlis nådiga proposi
tion
i öfrigt, arfvodes-beioppen för observatörerne böra med de af motionären, i enlighet
med Akademiens förslag, äskade belopp utgå, tillstyrka,
att för meteorologiska observationers anställande på särskilda orter
inom riket en summa af 6,009 Hulr R:ml årligen må af Rikets
Ständer för nu ingående slatsreglerings-period anvisas, med vilkor
att de genom observationerna vunna resultaler i hufvudsaklig mån
offentliggöras.
Likaledes anser sig Utskottet, med anledning af hvad Utskottet härolvan anfört
och föreslagit, böra hemställa, ali, i öfverensstämmelse med den nådiga propositionen i
denna del,
Rikets Ständer mätte, lill inköp af nödiga instrumenter vid anställande
af de meteorologiska observationerna, för en gång, anvisa ett
belopp af 4,500 R:dr R:ml;
kommande beloppet alt bland de öfriga tillfälliga anslagen å denna hufvud-litel
upptagas.
Filter hets-, Historie- och Antiqvitels-Akademien.
55:o Den lön, denne Akademis Sekreterare, hvilken tillika är Riks-antiqvarie
och Garde des Medailles, nu uppbär med 1,053 R:dr banko eller 2,479 R:dr 50 öre R:mt,
har Kongl. Majit funnit böra förhöjas lill 5,000 Hulr sistnämnde mynt, samt derföre fö
reslagit,
att det härtill erforderliga belopp, 2,520 R:dr 50 öre, ina å stal uppföras.
Med afseende ä denne tjenslemans olika befattningar af Akademiens Sekreterare,
Riks-antiqvarie celi Garde des Medailles, de för förstnämnde befallning efterhand fördubblade
göromål, del ökade arbetet med de ständigt vexande samlingarnes ordnande och
beskrifning samt den äfven i materiell hänseende utomordentligt dyrbara egendom, som
han eger under sin värd, anser Utskottet, i likhet med hvad Utskottet föreslagit för Riksarkivarien,
med hvilkens befattning nu ifrågavarande Ijenstemans synes kunna närmast
jemföras, ofvanberörde lön, på sätt Kongl. Majit begärt, böra böjas lill 5,000 R:dr och
får derföre hemställa,
att det i sådant hänseende erforderliga beloppet, 2,520 R:dr 50 öre
R:mt, må å stat uppföras.
56:o Enär det å Akademiens stat till sam lini) arnes ökande uppförda anslag. 3,000
R:dr R:ml, vore otillräckligt, har Kongl. Majit begärt en tillökning deri af 2,000 Ridr
samma mynt.
Uti den underdåniga skrifvelse, som föranledt denna Kongl. Majlis framställning,
har Akademien anfört, att det nu utgående anslag af 2,000 Ridr banko, sorn är bestämdt
lör statens historiska museum och myntkabinettet gemensamt, vore, efter hvad
erfarenheten visat, för dessa ändamål alldeles otillräckligt, helst antalet af jordfynd, till
en del af stort malericlt värde, under de sednare åren, lill följd af vidgade odlingar, betydligt
ökats, och slatens museum mäste genom inköp af enskildas rikta sina samlingar,
äfvensom många luckor ännu återstodo att fylla i den offentliga mynt- och medaljsamlingen.
Kostnaderna för samlingarnes ökande hade sålunda alltifrån åren 1827—1831, då
den i medeltal för hvarje år utgjorde 476 Ridr banko, hvart femte år stigit med om
-
80
Stats-Utskottets Utlåtande N:o '148.
kring 50 procent, så att den tor åren i<S51 —1855 i medeltal uppgått til! 3,250 R:dr
nämnde mynt. linder hvarldrra af de fern sista åren hade alltså för samlingarne utbetalts
1,239 R:dr banko utöfver del för sådant ändamål uppförda anslag: och hade, till
betäckande af den i följd häraf uppkomna brist, dels särskilda medel blifvit af Kongl.
Maj:t anvisade, dels anslaget pä Akademiens stat för resekostnaderna m. m. i någon män
anlitats, dels ock försäljning af dupletter ur Myntkabinettet oell nedsmällning af odugliga
mynt, sorn stundom åtföljt inlösta jordfynd, egt ruin, sä alt bristen på detta anslag vid
L855 års slut utgjort endast 428 R:dr 1 sk. 10 r:st banko. Da emellertid den sistan
förda
inkomstkällan numera vore lii! största delen medtagen, och dessutom de' i Mynt
kabinettet
ännu befintliga dupletter kunde med större fördel för samlingarne användas
till myntbyten, samt anslaget till resekostnader m. m. under sednaste åren icke lemual
något för samlingarne användbar! öfverskott, ansåg Akademien annan utväg icke återstå,
om samlingarne fortfarande skulle kunna ökas elter samma måttstock, som hittills, än alt
ett förhöj dt anslag till del nu begärda belopp ställdes till Akademiens disposition.
Med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst, anser sig Utskottet ega skäl
tillstyrka den af Kongl. Muj:t äskade tillökning af 2,000 R:dr R:ml
i anslaget för ökande af Akademiens samlingar.
57:o Vidare och då, lill följd af den stora tillvext, sorn statens i Akademiens vård
anförtrodda samlingar numera vunnit, en ökad personal erfordrades för deras ordnande
och värd, har Kongl. Maj:l föreslagit, att ett belopp af 3,050 R:dr R:ml må å stat uppföras,
för all, uppå Akademiens lörslag, af Kongl. Maj:t disponeras med 2,500 R:dr till
biträden åt Riks-autiqvarien vid samliugarnes vårdande och ined 550 R:dr till vaklbetjening.
I detta ämne innehåller Akademiens ofvanberörde skrifvelse, att invenlarii-nummern,
som år 1803, vid samlingarnes öfverlemnande tili Riks-anliqvarieu Hallenberg, uppgick
till 374, och år 1837, dä de af nuvarande värdare öfvertogos, till 755, hade vid
1855 års slut vext till 2,207, hvilken sednare inventarii-nummer dock icke på långt när
lemnade fullständigt begrepp om samliugarnes verkliga tillvext, enär hvarje särskildt
fynd, likasom hvarje större inköp, ofta innehållande flera hundra föremål, endast erhölte
eli nummer i inventarium; såsom exempel hvarpå anfördes, alt 7 större privat-samiingar,
sorn elter museets flyttning år 1845 blifvit inköpta, ensamt innehöllo 6,901 nummer.
För biträde åt dessa samlingars värdare och Akademiens Sekreterare funnes för närvarande
anställd en Amanuens, med en lön af 500 R:dr banko. För en dylik lön kunde
Akademien icke numera påräkna att erhålla ett dugligt biträde, som borde ega studier
af vidsträcktare omfång, än de, som berättigade lili motsvarande Ij ens te.g ra der inom
Kongl. Maj:ts Kansli och öfriga civila embetsverk. Genom samlingarnas stora tillvext
och deras offentliga förevisande hade dessutom arbetet så betydligt ökats, att deras vårdare
behöfde biträde af icke blott en, ulan flere personer, som deråt odeladt egnade sin lid.
Akademien borde äfven sältas i tillfälle att uppsöka och bilda yngre vetenskapsmän, med
anlag för de special-studier, sorn erfordrades på det, vid inträffande ledighet, tjenlig»
personer mätte linnas, som kunde öfvertaga värden af samlingarne. För dessa ändamål
hade Akademien begärt eli årligt anslag af 2,500 R:dr, att af Akademien kunna disponeras
ät biträdande personer, till en början ulan fast anställning, till dess Akademien
lyckades finna Ijenliga ämnen, hvilka kunde hos Kongl. Maj:! föreslås lil! ordinarie tjenstemän,
med reservation af någon mindre del af anslaget, alt ytterligare användas till
uppmuntran åt extr* arbetare.
Akademiens vaktmästare hade å stal en lönendast af 100 R:dr banko, hvartill komme
en löneförbättring af 33 R:dr 16 samma mynt, som Akademien lemnade af egna medel.
Sedan
Stats-Utskottets Utlåtande l\r:o 448.
81
Sertan museum numera en dag i hvarje vecka hålles för allmänheten tillgänglig!, harte
vaktmästaren äfven lätt ökad tjenslgöringsskyldigiiel, sorn icke var afscdd, när ofvannämnrte
lön bestämdes. Akademien hade derföre till lön för en vaktmästare och ett behölligt
biträde, föreslagit 550 R:dr R:mt.
Vid de af Akademien upplyste förhållanden anser Utskottet behofvet af löneförhöjningarne
icke kunna förnekas; men dä frän det af Kongl. Majit äskade belopp af 3,050
R:rtr R:mt bör alga dels 750 R:dr lön till nuvarande Amanuens, dels ock J 50 R:dr lön
till vaktmästaren, hvilka löner redan äro på stat. uppförda, anser sig Utskottet endast
böra på del sätt tillstyrka bifall lill Kongl. Majits proposition, att
återstående beloppet 2,150 R-.dr R:mt ina ä stat ytterligare uppföras.
A k a de ///1 en J ii r d e fr i a ko n s t. c r n a.
58:» Sedan Akademiens styrelse uti underdånig skrifvelse den 23 Februari 1850
fastat Kongl. Majlis Nådiga uppmärksamhet derpå, att, de löner och arfvode», som genom
fastställd stat al den 15 Juni 1841 finnas anslagna för Ijenstemanna- och lärare-personalen
vid bemälde Akademi, voro i allmänhet otillräckliga, och de med Akademiens läroanstalter
förknippade materiela bchofven kostsammare att uppfvlla; alt Akademiens undervisningsanstalter,
synnerligen med hänsigt lill bildande af skicklige målare, mäste
utvidgas om Akademien skulle kunna motsvara sitt ändamål och i någon om an ringa
mån följa den utveckling af konstbildningsverksamheten, sorn i andra länder egde rum;
samt slutligen att. dess samlingar i vidsträcktare mån än hittills borde förökas, äfvensom
renoveras till den del deraf, om begagnades för tekningsundervisningen, har Kongl.
Majit, med öfverlemnande af ett utaf Akademien tillika uppgjordt förslag till nv stat,
deruti lönetillökningar, anslag lill emerililöner och arfvode upptagits till Ridr Runt 5,225;
anslaget lill belöningstipendier och medaljer till  ,, ,, 225
och anslaget till betjening och expenser, jemte 1,100 R:dr lill samlingar
nes
förökande, lill ,, „ 2,350
Hulr R:mt 7,800,
hvarifrån likväl borde afdragas nu på stat uppförd! arfvode för en ornamenls-bildhuggare
som Akademien föreslagit till indragning ...... ,, 300:
så att ett belopp af R:dr R:mt 7,500:
såsom tillökning i Akademiens anslagssumma erfordrades, i berörde hänseende gjort framställning,
alt Akademiens stat måtte med nyssnämnde summa 7,500 R:dr R:ml förhöjas.
Oe af Akademien uppgifna behof måste så mycket hellre erkännas vara giltiga, som,
efter hvad upplyst blifvit, Akademien redan mäst med arfvoden af sina enskilda medel
vedergälla den ökade tjenstgöring, som fordrats af vissa bland lärare-personalen och
vaklbetjeningen, samt beläcka den brist, som å del nuvarande statsanslaget uppstått för
fyllande af de materiela behofven. Akademiens inkomster, hvilka, sedan mer än
53.000 R:dr banko af hennes kapital blifvit, jemte de af Staten för samma ändamål auslagne
30,000 R:dr nämnde mynt, använde på Akademiegendomens om- och tillbyggnad,
numera uppgå till endast 2,200 Riksdaler banko årligen, hafva också till en icke obetydlig
del medtagits af dessa utgifter och icke lomnat eljest påräknad tillgång lill åtskilliga
för fastighetens försättande i fullständigt skick ännu återstående åtgärder. Och då
angeläget är alt. Akademien, af brist pä medel, icke hindras i utöfningen af sin bildande
och förädlande verksamhet, får Utskottet tillstyrka,
Bih. till B. St. Brot. 4856 & 4851. i Sami 1 Afl. 3 Band. 2. Haft. 11
82
Stats-Utskottets Utlåtande N:o -14 8.
ali Akademiens stat må ökas med del af Kongl. Maj:! föreslagna
belopp af 7,500 Kalr K:n:t.
59:o. För instundande slalsreglerings-period har Kongl. .Maj:t föreslagit atl, i
likhet med hvad under nu gällande stats-reglering egt runi, matte anvisas ett belopp
af 3,000 R:dr årligen eller för 3 år 9,000 R:dr R:mt till Kongl. Majlis disposition, alt
användas till inköp af Svenska, i fäderneslandet bosatta, konstnärers arbeten.
1 sammanhang härmed har Utskottet ansett sig böra behandla följande inom
Ridderskapet och Adela samt Preste- och Borgare-stånden väckta och till Utskottet
remitterade motioner, nemligen :
af Friherre Sprengtporten och Biskop Fahlcrants, med hvilken sednare Doktor
Guinw/ius och Prosten Söderberg instämt, hvilka, dä det med ofvanberörde anslag utsedda
ändamål, att på en gång uppmuntra konsten och att åt fäderneslandet bevara de
Yppersta skapelserna af dess idkares snillen, endast ofullständigt kunde uppnås med
det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp, isynnerhet om detsamma skulle tagas i anspråk
för upprätthållandet inom fäderneslandet af de högre koiistgrenarne, hvilka för utförandet
fordrade djupa studier, mycken skicklighet och erfarenhet, samt, hvad staty-hildhuggeriet
angår, så stora kostnader, alt dess produkter icke kunde, ulan förlust för konstnären,
afyttra* tili andra än höga priser, yrkat att, på satt Akademien begärt, en summa
af 6,000 R:dr Banko årligen måtte varda å Riks-staten uppförd till inköp af utmärkte
Svenske konstnärers arbeten, i ändamål så väl att uppställas i de allmänna
samlingarne, som alt pryda kyrkor samt andra allmänna byggnader och samlingsrum:
af Herr Montgomery, Gust., sorn föreslagit, att för Statens räkning mätte uppköpas
några af våra inhemska mästares och konstsnillens utmärktasle arbeten, som af
sakkunnige personer borde utväljas för att inrymmas i det under byggnad varande
Riks-museum ;
af Herr Sparre, Sigge, hvilken, under erinran, hurusom större delen af sednare
tiders utmärktare inhemska konstverk, till följd af elen njugga uppmuntran inom landet,
icke qvarstannade i konstnärens fädernesland, utan i stället funnit en tillfjygt i utländska
museer och konst-samlingar, fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på angelägenheten
deraf, att behöflig tillgäng bereddes att för del snart färdiga Nalional-museum
tillegna sig utmärktare konstverk af Svenska och Norska konstnärer; för hvilket ändamål
motionären föreslagit atl för nästa siats-reglering måtte till Kongl. Maj:ts disposition
ställas en summa af 10,000 R:dr Banko årligen;
af Herr Gust. Lallerstedt, som begärt att det af Kongl. Majit till inköp af inhemska
målares och bildhuggares arbeten äskade anslag mätte förhöjas till 10.000 R:dr
Runt årligen, vid hvilket inköp, som fortfarande kunde ske genom de Fria Konsternas
Akademi, afseende icke borde lästas vid den omständigheten, huruvida konstnären vore
bosatt inom eller utom riket, enär hufvudsakcn vore all de bästa Svenska arbeten
köptes, och dessa ofta nog mäste sökas bos Svenska artister, sorn bosatt sig i utlandet,
men derföre icke göra fosterlandet mindre heder:
samt af Herr Björkman, J. F, som, då ett af de kraftigaste medlen till uppmuntran
af skön konst i motionärens tanke vore, om konstnärens arbeten, då de voro
utmärkta, erhölle afsättning, föreslagit, att en summa af minst 16,000 R:dr Banko eller
24,000 R:dr Runt mätte af Rikets Ständer anslås för nästa slatsreglerings-period alt,
på sätt Kongl. Majit funne lämpligast, användas tili uppköp för Statens räkning af utmärkte
Svenske konstnärers arbeten; i sammanhang med hvilka motioner Utskottet fått
del af åtskilliga vid deras remitterande inom Stånden al gil na yttranden.
Redan uti underdånig skrifvelse den 18 Maj 1853 hade Akademien för de fria
konsterna fästat Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på det betänkliga förhållande, som aili
-
Sia Is - Utskottets Utlåtande N:o 168.
83
mera toge öfverhand, att yngre konstnärer och jemväl flere bland deni, som på Statens
bekostnad utrikes fullbordat sina studier, icke mera återvände till fosterlandet, utan
stannade utomlands, der de kunde finna sysselsättning. Detta inträffade, till men för
hemlandet, förnämligast med ulmärktare konstnärer och synnerligen med idkare af de
högre konstgrenarne, på hvilka en konst-skola hufvudsakligen mäste vara stödd och
förutan hvilka den aldrig kunde uppnå den fasthet och betydelse, som erfordrades lör
att inlaga och värdigt fylla sin upphöjda plats bland nationens bildningsmedel. Oaktadt
således Sverige aldrig på en gäng bland sina söner räknat ett så stort antal utmärkta
konstnärer, som för närvarande, vore dock den inora landet arbetande konslnärs-skolau.
hvad historie-målare och bild-huggare beträffade, fåtalig, beslående till
större delen af fört jente, men numera föråldrade konstnärer, eiler yngre konstidkare,
sorn ännu beluune sig i de första sladierne af sin utbildning. Sjelfva Akademiens
verksamhet hade icke undgått att känna den skadliga inflytelsen häraf, då hon nödgats
umbära biträdet af sina yngre förtjenstfullaste medlemmar oell saknade lämpliga ämnen
tili professorer och lärare vid sitt undervisnings-verk.
Della missgynnande förhållande kunde endast hjelpas genom Statens mellankomst.
Konstnärerne behöfde, synnerligen i början af sin bana i hemmet och innan
de hunnit der förvärfva sig namn och anseende, erhålla sysselsättning och dymedelst
en betryggad ekonomisk ställning i samhället samt vinna säker afsättning för sådana
konstalster af större monumental omfattning och upphöjdare art, som sällan finna afnämare
bland enskilde samlare, och hvilka, så angelägna lör konstens framgång och
blomstring de än voro, knappast förvärfvades af andra än monarker, stater elier större
korporationer. Hos ulmärktare inhemska, i fäderneslandet bosatte, konstnärer borde
deriöre beställas konstalster, så väl lill uppställande i de allmänna samlingarne, som
till prydnad i kyrkor, stadshus samt andra allmänna byggnader och församlingsrum,
elter al menighelerna gjorda anmälanden och Kongl. Majds pröfning. För detta ändamål
begärde Akademien ett ärligt anslag af 6,000 R-.dr Banko. Rikets sednast församlade
Ständer beviljade emellertid, i öfverensstämmelse med Kongl. Majds framställning,
endast 2,000 U:dr nämnde mynt årligen.
Då detta belopp under tiden visat, sig otillräckligt, har Akademien nu, i underdånig
skrifvelse den 8 .luli 1856, förnyat sin begäran om ett årligt anslag af 6,000
R:dr Banko. Med ett sä ringa anslag sorn 2,000 Kalr kunde nemligen, efter hvad erfarenheten
visat, antingen blott efter länga mellanskof, hvarunder anslaget sparades, ett
eller annat konstarbete af högre art och större värde förvärfvas, eller ock, med alla
större konstalsters uteslutande, flera mindre arbeten inköpas, som till lägre priser försåldes
och hvilka icke alldeles saknade afnämare bland enskilde samlare. Akademien,
som lör det hittills disponibla beloppet sett sig nödsakad följa det sednare alternativet,
ansåge inköp af statyer, utan de öfriga konst-grenarnes skada och förbiseende, sällan
eller aldrig med detta anslag kunna ifrågasättas. Den välgörande afsigten med hela
denna anstalt kunde pä sådant sätt, endast ofullkomligt ernås, och den lyftning och
uppmuntran af deri Svenska konsten, som dermed vore påräknad, endast till en del
vinnas.
Utskottet delar de af Akademien och motionärerne uttryckta åsigter om nödvändigheten
att i vidsträcktare mån än hittills understödja och uppmuntra de inhemska
konstnärerne. Den som skall verka något utmärkt, inom konstens verld, kan aldrig
vinna den härtill nödiga utveckling inom riket, ulan mäste i fremmande länder, hvilka
gynnas af en äldre och mångsidigare konst-bildning, ett mera allmänt ulveckladt sinne
lör konstens skapelser och rikare tillgångar att tillfredsställa smaken derför, utbilda
sina anlag. De utmärktaste konstnärerne föredraga också gerna vistelsen å utrikesort.
84
Stats-Utskottets Utlåtande N:o lik.
hvarest (le lättare vinna hade rykte och inkomster, framför fosterbygden, der ulsigterna
i detta hänseende merändels äro mindre gynnande: och fäderneslandet går derigenom i
mistning icke allenast af deras arbeten utan äfven af den betydande och kraftiga inverkan
på den allmänna konstbildningen, som af konstnärernes personlighet, talanger
och erfarenhet eljest kunnat påräknas. Såvida det derföre skall blifva möjligt för våra
rngre konslidkare att göra framsteg på konstens bana, och om vära bästa och förnämligaste
konstnärer icke rskola tvingas att i fremmande länder söka sin utkomst,
måste, e:digt Utskottets tanke, Staten kraftigare än hittills uppmuntra och understödja
deni. Detta kan visserligen ske på flera sätt; men om Staten, pä samma gång den
genom inköp af konstnärens arbete, bereder honom medel till den för honom nödvändiga
utveckling och gör ulsigterna för hans lifs bergning mindre mörka, älven sjelf
derigenom förskaffar en värdefull tillökning i sina samlingar, synes i sjelfva verket tväune
goda ändamål dermed kunna ernås, dervid Statens fördel ofta icke torde blifva den minsta.
Utskottet, sorn således anser sig ega full anledning tillstyrka, att det till inköp
af Svenska konstnärers arbeten hittills beviljade anslag ökas, har likväl föreställt sig,
att ändamålet med berörde statsbidrag bäst skulle kunna Irämjas om i förbindelse
härmed någon åtgärd ledande till täflan mellan konstens idkare vidloges. Utan alt i
detta afseende vilja uppgifva något bestämdt förslag, har det dock synts Utskottet,
som skulle sådant lämpligen kunna beredas dels derigenom att de arbeten, hvilka befinnas
ega högsta konstvärde och al sådan anledning för Statens räkning inköpas,
såsom bevis på största utmärkelse och belöning, uppställas i en derför särsk i dt bestämd
afdelning i nalional-museum, dels på det sätt att sådana konstalster, hvilka, utan
att ega detta höga värde, likväl anses lörljente all för Statens medel anskaffas, blifva
använda till prydnader i kyrkor, embetsrum, skolor och andra offentliga samlingsrum.
Om derjemte förordnades, att hvarje sådant uppköp för Statens räkning skulle ombesörjas
af dertill utsedde kommitlerade, bestående af ledamöter från fria konsternas
akademi, konstnärer oell konstälskare, torde dylika anordningar i icke obetydlig man
komma alt bidraga lill konstens uppmuntran och utveckling.
Pä grund af hvad sålunda blifvit an tordt, och dä Utskottet anser de medel, som
Rikets Ständer för sagde ändamål nu komma att bevilja, böra ä ordinarie stal upptagas,
hemställer Utskottet,
att, i stället för det ä extra stat hittills beviljade ärliga anslag
3.000 R:dr, ä ordinarie Riks-slalen ina uppföras ett belopp af
6.000 R:dr Riksmynt ärligen alt, stäldt till Kongl. Majds disposition,
användas -till inköp af Svenska i fäderneslandet bosatta
konstnärers arbeten.
00:o 1 sammanhang härmed får Utskottet upptaga den uti dess Utlåtande A:o
iS, § 50, uppskjutna fråga, rörande anslaget för nämnda Akademi. Rikets Ständers ar
1855 församlade revisorer hade nemligen, i afseende å den uti berörde anslag ingående,
förslagsvis beräknade summa af 2,000 R:dr Hamb.-banko, efter 128 sk. kurs, anvisad
till stipendier ät konstnärer för företagande af utrikes resor, förklarat, att, dä vid den
stadga, myntvärdet vunnit, kursdifferensen icke kunde blifva af någon betydenhet, det
syntes revisorerne lämpligare, om i blifvande Riks-stat nämnde summas förslagsegenskap
borttoges och hela anslaget för Akademien i Svenskt mynt utfördes.
Dä förslags anslag, när sådant utan olägenhet kan ske, böra undvikas, instämmer
Utskottet i revisorernes mening och föreslår,
att ifrågavarande förslags-summa må, på sätt å den öfver Hufvudtileln
upprättade tabell är iakttaget, med ett bestämdt belopp al
8.000 R:dr Riksmynt i staten såsom reservations-anslag uppföras.
Stals- Utskottets Utlåtande N.-o iiS.
85
M u s i k a l i s k a A k a d c m i e n.
Giro För beredande al' förhöjning i anslaget ät musikaliska Akademien hafva
motioner blifvit väckta lins Ridderskapet och Adeln af Friherre von Linsén, E. C.,
inom Preste-stäudet af Prosten Lagergren, med hvilken Biskop Annerstedt samt Prostarnc
8 fider bery, Schram och // åhlander sig förenat, och i Borgare-ståndet af Herr
('. J. Stolpe, med hvilken Herrar Ii. A. Ahngren neli Frits Björkman instämt. L t i
dessa motioner är hufvudsakligen anfördt, att, sedan Rikets sednast församlade Ständer
med 5,000 R:dr ökat anslaget för nämnde Akademi, sä alt detsamma nu utgjorde 0,000
R:dr Banko, förslag lii! nya statuter jemte instruktion för Akademiens styrelse, embetsman
och lärare, äfvensom nytt reglemente för detta undervisningsverk blifvit uppgjorde.
Enligt berörde förslag skulle Akademiens angelägenheter handha fras af en direktion,
bestående af 12 inrikes ledamöter, jemte en inspektor, oell indelas i 2:ne afdelningar.
i den lägre afdelningen skulle undervisning meddelas i harmoni, kanlors-sång samt
orgel- och piano-spelning, hvaremot den högre afdelningen koinme att innefatta, utom
förenämuda läroämnen, äfven läroklasser för elior- och solosäng, violin- och violoncelispelning,
för bläsinstrumenters behandling, partitur-läsning, komposition, instrumentation
samt musikens historia och estbelik. 1 bada afdeiningarne, der elever »f båda
konen mottagas, borde sedermera dessa bildas för kyrkans eller skolans tjenst, för
theatern, mililär-rnusiken, lill musik-lärare och högre konstnärer. Åled de ökade li!lgångnrne
hade visserligen Akademiens verksamhet lill någon del redan kunnat utvidgas,
enär genom beviljade löneförhöjningar ät nuvarande G lärare med sammanlagdi 1,400
R:dr det blifvit möjligt, öka lektionstimmarnas antal frän 34 lill 84 i veckan, hvarjemte
1 klass i violoncell-spelning inrättats. Alen mycket återstod ännu innan denna läroanstalt
kunde bringas i del skick, sorn åsyftades med nämnde förslag, hvilket afsäg att
utsträcka undervisningen till 135 timmar i hvarje vecka. Härtill fordrades i (rämsta
rummet anställande af A nya lärare, en i figural- och solosång, en för meddelande af
undervisning i behandlingen af blåsinstrumenter, en i komposition, instrumentering och
partiturläsning, samt en för musikens historia och esthetik, för hvilkas äflönande beräknats
en ytterligare årlig utgift af 3,200 R:dr. Da derjemte toges i betraktande, att
Akademien, som hittills hyresfritt fält begagna lokal i Hertigliga palatset vid Gustaf
Adolfs torg, derifrån nödgats afflytta och för ny lokal i ärlig livia utbetala 1,000 R:dr
samt till inköp och underhäll al instrumenler, böcker och musikalier. lill prisbelöningar,
nödige löneförbättringar ät sina tjenstemän och betjeningen samt för ved och lyshållning
måste använda en icke obetvdlig del af sina tillgångar, visade sig klart, att ytterligare
understöd för denna läroanstalt vöre af behofvet påkallad!; och hafva motionärerna, pä
grund häraf och med bifogande al en för Akademien upprättad ny löningsstat, upptagande
lärarne- antal till 10 och slutande pä en summa af 12,000 R:dr Banko, eller
18,000 R:dr Runt, begärt alt Rikets Ständer malle bevilja den i Akademiens anslag er
forderliga
tillökning, 9,000 R:dr, hvarigenom detsamma koinme att utgöra 18,000 R.-dr
Riksmynt årligen
Delande den vid liera tillfällen uttalade, af Rikets Ständer jemväl gillade, åsigt,
alt åtgärder böra vidtagas, hvaiigenom denna institution, hvilken har sig ombetrodt
vården, utvecklingen och spridandet af tonkonsten inom fäderneslandet, må lyftas till
dan ståndpunkt, att den, bättre än hittills, kan uppfylla sin bestämmelse, får Utskottet,
då en fullständig och, som det vili synas, ändamålsenlig plan för Akademiens verksamhet
86
Slals-Utsholtcts Ullätande N:o 14-8.
numera blifvit uppgjord, hvarigenom det kan blifva möjligt för der antagne elever
alt inhemta grundliga insigter i tonkonstens så theoretiska sorn praktiska delar,
tillstyrka,
alt den af bemälde motionärer för befrämjande af undervisningen
vid musikaliska Akademien begärda tillökning, 9,000 R:dr R-.mt
ärligen, i Akademiens nuvarande anslagssumma må af Rikets
Ständer beviljas.
Och anser sig Utskottet härigenom jemväl hafva besvarat Herr G. Lallerstedt!!
uti dess vid flera till fällen omförmälda motion framställda yrkande, att, vid det ökade
anslag, som denna Riksdag kunde komma att den musikaliska Akademien beviljas, det
vilkor matie fästas, att Akademien, med bortläggande af alla akademiska attributer,
skulle förändras till en skola, ställd under uppsigt af en direktör och försedd med tillräckligt
antal lärare.
Naturhistoriska 11 i k smv. s aunt.
62:o De til! Naturhistoriska Riksmuseum för närvarande utgående årliga anslag
till materielen, till inköp af sällsynta föremål samt till vetenskapligt biträde vid de naturhistoriska
samllngarnes ordnande, utgörande för de tre zoologiska afdelningarne 2,250
R:dr, för botaniska afdelningen 450 R;dr och för den mineralogiska 600 R:dr årligen, eller
tillsammans 3,300 R:dr Riksmynt, hafva af Vetenskaps-akadernien ansetts vara otillräckliga,
derest denna vigtiga inrättning skulle kunna rätt uppfylla sin bestämmelse, helst en del al
dessa anslag icke komrne sa tillingarne till godo, utan måste användas till bestridande al
expenser för breflösen, ved och ljus m. m., hvarföre nämnde Akademi, under hvars
värd detta museum är ställdt, hos Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning om följande
förhöjda anslag, nemligen:
för Mun ni zon lo g is ka afdelning:
till materiel och inköp R:dr 3,000.
till biträde
1,500. 4,500.
för den Botaniska afdelningen:
till materiel och inköp R:dr 1,000.
til! biträde  500. 1,500.
och för den Mineralogiska afdelningen:
iil materiel och inköp R:dr 2,400.
tili biträde  ,, 600. 3,000.
eller tillsammans R:dr Runt 9.000.
I 13:de punkten, angående Vetenskaps-akadernien, af den Nådiga Propositionen har
Kongl. Maj 11, med anledning häraf, föreslagit att för dessa ändamål och til! den fördelning
mellan Akademiens zoologiska, botaniska och mineralogiska afdelningar, sorn uppå
vederbörandes förslag af Kongl. Maj:! bestämmes, mätte anvisas, utöfver de å stat redan
uppförda belopp, en summa af 6,O0O R:dr nämnde mynt.
Stats-Ulskottels Utlåtande IS:o j-iS.
87
Rörande förhöjning af dessa anslag lill det belopp Vetenskaps-akademien begärt,
hafva motioner blifvit väckte dels hos Preste-ständet af Professor Selander, dels ock
i Borgare-ståndet af Herr Hrinck. hvilka till Utskottet remitterade motioner blifvit i
sammanhang med ofvanberörde Nådiga framställning af Utskottet behandlade.
I den förra af dessa motioner yttras, att, ehuru det Naturhistoriska Riksmuseum
vunnit sin nuvarande omfattning hufvudsakligen genom de stora och värderika .samlingar
Slaten för detsamma inlöst, skulle det icke. så som sig borde, kunna i sina särskilda
delar fullständigas, derest icke Iniendenterne visste begagna hvarje tillfälle alt
fylla deri befintliga luckor. Sedan naturaliehandein blifvit sä utbildad, att dess rika
förråder, stundom jemförliga med de största museer, innehölle ett urval natur-lbreinäl
af alla slag och värden, erbjödo sig ständigt dylika tillfällen. Men dessas begagnande
vore. oaktadt Intendenternas egna uppoffringar, endast i inskränkt mån möjligt tili följd
af Musei nuvarande ringa tillgångar, hvilka dessutom inedlogOs af utgifter för malenelen,
som vid ett museum vore så mänglaidig och icke utan skada för snrnlingarne kunde
försummas, och delta i desto högre grad ju starkare samiingarne yexle. Dessa samlingar
skulle äfven framgent, såsom hittills, elter hand af Iniendenterne ordnas och genom
utgifna skrifter för vetenskapen tillgodogöras. Men dä Musei förråder redan innehölle
och alltjemt riktades nied många föremål, sorn snart borde af svenska författare
behandlas och till sina resultater offentliggöras, innan förtjensten af den första vetenskapliga
bearbetningen be t oges fäderneslandet genom utländska vetenskapsmän, vöre det
nödvändigt, att tillfälle bereddes unge män med håg och fallenhet för naturvetenskaperna
att i Museum, under ledning af dess intendenter, med begagnande af Akademiens
bibliolhek, i dessa ämnen det rikaste inom fäderneslandet, bearbeta vissa aldelningar,
pä samma gäng de biträdde vid föremålens systematiska uppställning. Enär häri
genom icke allenast samlingarnes mödosamma och af naturliga skäl långsamt framskridande
ordnande skulle iorlskyndas. utan äfven ett vigtig! medel till bildande af skickliga
ämnen till lärare i naturalhistoria vid Rikets undervisningsverk beredas, har motionären,
för uppnående af dessa båda vigtiga ändamål, föreslagit, att, på sätt Akademien
begärt, tillsammans 2,(501) R:dr Raul malte anslås till arfvoden för dylika temporära biträden,
samt sammanlagda beloppet af nu ifrågavarande ytterligare anslag, enligt Akademiens
hemställan, höjas till 9,000 R:dr Runt ärligen.
lili den sednare motionen har Herr Brinck fästat uppmärksamheten å de naturhistoriska
samlingarnes i Riksmuseum betydliga inflytande ä samhällets vetenskapliga utveckling
i allmänhet och i praktisk riktning isynnerhet, samt å nutidens fordringar i
dessa hänseenden och å de anslag, som för nämnde ändamål af allmänna medel beviljades
äfven i mindre stater än Sverige; anhållande, med afseende härö, att det af Vetenskaps-akademien
begärda förhöjda anslag malte beviljas,
Pä grund af de utaf molionärerne sålunda anförda skäl och i öfverensstämmelse
med Vetenskaps-akademiens framställning, anser sig Utskottet böra hemställa,
alt lill malerielen, till inköp af sällsynta föremål samt lill vetenskapligt
biträde vid de. naturhistoriska samlingarnes ordnande, inom
rikets Naturhistoriska Museum, ina. utöfver redan anvisade belopp,
beviljas en summa af 9,000 R:dr Runt ärligen under nu ingående
slatsregleriugs-period, till den fördelning, som af Kongl. Majit i
Nåder bestämmes.
(>3:0- Dä de vid naturhistoriska Riksmuseum anställde 5 Intendenter, nemligen
3 för den zoologiska. 1 för den botaniska och ! för den mineralogiska afdelningen,
hvilka åtnjuta i lön, den äldste zoologiska Intendenten 1,600 R;dr och de fyra öfriga
Iniendenterne 1,000 R:dr R.ko hvardera, hade sig anförtrodd vården om Statens natur
-
88
Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 'US.
historiska samlingar och, i loijrl af (lossa samlingars numera vunna betydliga tillväxt,
innehade särdeles trägna befattningar, samt då desse tjenstemän derjemte mäste ega
hög vetenskaplig hildning, och det hufvudsakligen vore genom dom, som samlingarna
kunde och borde göras för vetenskapen fruktbärande, hafva de för nämnde tjenstemän
bestämda allöningsbelopp. ansetts icke siå i rättvist förhållande till de fordringar, sorn
ä dem gjordes, hvarföre Kongl. Maj:! i den Nådiga Propositionen äskat, att lönerna
för de 2 äldste Snlendenterne vid berörde Museum mätte bestämmas lill 3,000 R.dr och
för de 3 öfrige lill *2,500 R:dr K:ml hvardera.
Uti särskilda, inom Preste-sländet af Professor Selander och inom Borga re-ståudet
af Herr /{rinck, väckta och till Utskottet remitterade motioner äro dessa löner föreslagna:
för 2 äldre Intendenter till 4,000 födr och för 3 vngre till 3,500 R:dr Runt
hvardera. Motionärerne hafva såsom skäl härför hufvudsakligen anfört, hurusom det
naturhistoriska Riksmuseum vore ämnadt att vara Sveriges Central-rnuseum för zoologi,
botanik, palmontologi, geologi och mineralogi samt således ett institut för den vetenskapliga
forskningen i dessa ämnen af samma slag, som den naturhistoriska delen
af "Britisk Museum” vore för England, "Jardin des plantes” för Frankrike och de talrika
Central-museer, sorn funnes i hvarje bildad siat af Europa och Amerika, vöre för
dessa stater; alt i en lid, dä naturvetenskaperna gjorde sä hastiga framsteg, sorn i
vår, då ej allenast talrika, förut okända, naturalster al' den största mångfald upptäcktes,
utan äfven undersökningen af desamma fordrade både vidsträcktare och djupare
forskningsförmåga än fördom, dä, i följd deraf, litteraturen till vext i omfång och betydenhet
på ett hittills okändt sätt, fordrades tili Intendenter vid Museum män med i
deras väg fullständig vetenskaplig bildning och erkänd förmåga, som ät ett museum af
dylik omfattning och ät de studier, det påkallade, mäste egna sina bästa krafter, om de
vetenskapliga frukter, sorn man al institutionen och af dem kunde förvänta, skulle
fortfarande häfda den ära, sorn pä denna bana redan tillerkändes varl fädernesland:
att intendenterne dessutom skulle icke allenast vårda, efterhand vetenskapligen ordna,
samt. så vidt tiligångarne medgäfvo, föröka samiingarne, utan ock på eget ansvar hålla
dem tillhanda och meddela upplysningar i öfrigt ät personer, som egde vilja och förmåga
att utföra egna undersökningar; att det vore dessa tjenstemän icke tillåtet att
hafva egna samlingar, hvadan frukterna af deras nit icke liiiiölle dem, utan skördades
af det allmänna; att Yetenskaps-akademien företrädesvis vände sig till dem, när regeringen
af henne infordrade vetenskapliga utredningar af naturhistorisk syftning, eller
när korporationer sådana af henne begärde : samt slutligen alt del vore bland dem
som nämnde Akademi i loista hand sökte de män, som skulle besörja redaktionen af
de vetenskapliga veik. som på allmän bekostnad af henne ulgifvas.
Utskottet har tagit Kongl. Maj:ts Nådiga framställning och desse motioner i behörigt
öfvervägande; och dä i betraktande tages, att dessa tjenstemän kunna jern förås
med motsvarande vid museer af förnlemningar och historiska minnesmärken samt archiver
m. m.; att de, likasom desse, hafva att vårda och ordna en dyrbar Statens egendom,
som oupphörligt och högst betydligt tillvexer; att man af män i deras ställning
har anspråk pä författareverksamhet, och att någon befordran till iudrägtigare platser
för deni endast undantagsvis kan ega rum; samt att också desse tjenstemän, i dea
män de längre egnal sina krafter ät vetenskapen och det allmänna, böra kunna påräkna
en förhöjd inkomst, anser sig Utskottet böra tillstyrka de af motionärerne yrkade högre
aflönings-beloppen, samt får derföre hemställa,
att afiöningen för naturhistoriska Riksmusei Intendenter mätte
bestämmas för hvardera af de 2 äldre til! 4,000 R:dr och för
hvarje af de 3 yngste till 3,500 R.dr R:mt (se tabellen N:o 9).
64:o.
Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 468.
89
64:o. För Konservatorn vid Naturhistoriska. Riks-museum, hvars nuvarande lön,
500 R:dr B:ko, ansetts vara allt för låg, är aflöningen i den Kongl. Propositionen föreslagen
till 1,200 R:dr Runt, hvaremot professor Selander och Herr Brinck i ofvan
om förmälde motioner yrkat, att densamme måtte hestämmas till 1,500 R:dr sistnämnde
mynt, samt till stöd för denna framställning hufvudsakligen anfört, att denna befattning
fordrade hos sin innehafvare särskilda anlag, sorn, efter livad erfarenheten visat, voro
temligen sällsynta; att denne tjensteman, jemte någon skicklighet i ritning, borde ega
allmän skolunderbyggnad samt någon kunskap i latin, god insigt i åtskilliga delar af
naturhistorien, kännedom af osteoiogien för alt kunna preparera och sammansätta skeletter
och af naturläran för att kunna gifva djuren deras naturliga utseende; att Museets
förråder och de tillökningar, som ständigt inkommo, gåfvo honom daglig sysselsättning,
hvadan hans biförtjenster endast kunde blifva obetydliga, helst det vore honom
förbjudet att handla med inaleriolier; hvartill komme, att han dagligen mäste vistas
i en luft, sorn genom arsenik-ångor vöre skadlig för helsan och att han icke kunde
vänta sig någon befordran lili indrägtigare tjenst på den af honom beträdda bana,
der ingen sådan vidare funnes.
Då sistnämnde belopp, elier 1,500 R:dr, blifvit äskadt för konservatorn vid Universilels-museet
i Upsala, med hvilken konservatorn vid Riks-museum har alldeles enahanda
tjenstebefattning, men derjemte vida mer omfattande samlingar att tillse och behandla,
än denne, hemställer Utskottet, pä de här ofvan anförda skäl,
att aflöningen för konservatorn vid naturhistoriska Riks-museum
mätte ökas til! 1,500 R:dr R:mt.
65:o. Enär del för biträden, eller s. k. clever, ä Musei stat uppförda anslag
al 300 R:dr B:ko jemväl visat sig vara otillräckligt, har Kongl. Maj:l äskat, att berörda
anslag mätte höjas till 800 R:dr R:mt, uti hvilket förslag professor Selander i
sin motion instämt, hvaremot Herr Brinck yrkat, alt beloppet måtte bestämmas till
1,00!) R:dr nämnde mynt.
Vid den brist, som, efter hvad för Utskottet blifvit upplyst, ofta förspörjes på
personer, skicklige att lörrätta de konservatorn tillhörande göromål, är det, i Utskottets
tanke, af synnerlig vigt att lämpliga elever härtill bildas; hvarföre Utskottet anser sig
böra för det afsedda ändamålet tillstyrka lörökadt anslag, hvilket likväl, då den af
Kongl. Maj: t äskade förhöjning synes vara tillräcklig, Utskottet tillstyrker
må bestämmas till 800 R:dr Hant.
66:o. Då emellertid, tili bestridande al de hittills utgående aflöningarne, användls
inkomsten af försålda inträdesbiljetter till Musei samlingar, har Utskottet, sorn
anser att ifrågavarande, Staten tillhöriga, Museum med dess rika och bildande skatter
bör, för att blifva lör alia tillgängligt, vissa tider hållas öppet ulan ringaste afgift af
hvad namn och beskaffenhet som helst, trott sig böra föreslå det vilkor för åtnjutandet
af de nu föreslagna löneförhöjningarne,
att Museum hvarje vecka å vissa timmar hålles öppet emot erläggande
af en låg inträdes-afgift, å andra åter får fullkomligt
kostnadsfritt beses, under iakttagande af de ordnings-stadgar, som
i sådant afseende anses böra bestämmas.
Institutet för Blinda och Dofs tumma
67:o. Uti tvänne från Ridderskapet och Adeln samt Borgare-ståndet till Utskottet
remitterade motioner hafva grefve Snoilskij, N, och Herr Bäckström anfört, huru
Bih.
lill 11. St. Prut. 4856 & 4857. 4 Sami. 4 Afd. 5 Band. 2 Haft. 12
90
Stals-Ulskoltels Utlåtande N:o 148.
som, tili följd af bristande tillgångar, Direktionen för nämnde institut hade att kämpa
med ständigt ökade svårigheter, hvilka hotade att omintetgöra aila Direktionens bemödanden,
derest Staten icke med sin hjelp meilankomme, samt af sådan anledning, jemte
förmälan, att utgifterna för institutet, hvars nuvarande stats-anslag utgör 22,333 R:dr
16 sk. B:ko, uppgått år 1855 till 29,618 R:dr 36 sk. 7 rst. och sedermera ytterligare
ökats samt för innevarande år beräknades till 36,000 R:dr. begärt, att, då institutets
inkomster af räntemedel, kollektör och afgifter al' betalande elever icke kunde antagas
utgöra mer än 6,000 R:dr, anslags-summan för institutet mätte förhöjas till 30,000 R:dr
nämnde mynt.
Utskottet, som inhemta!, att, enligt nästlidct års afslutade räkenskaper, utgifterna
för institutet under samma år uppgått till 31,973 li:dr 10 sk. 2 rst. B:ko samt
alt inflytande räntor ä inrättningens kapital-tillgångar jemte kollekl-medlen ungefärligen
motsvara egendomarnes underhålls-kostnad och de från vissa tili institutet gjorda donationer
utgående s. k. lifräntor, anser vid sådant förhållande af högsta vigt. att årsanslagel
ökas så att stiftelsen må kunna upprätthållas och uppfylla del med densamma
afsedda gagneliga och välgörande ändamål; och då den af motionärerne föreslagna tillökning
i anslaget med 7,666 R:dr 32 sk. B.ko, eller 11,500 R:dr Raul, synes icke vara
högre än behofvet verkligen klafver, tvekar ej Utskottet att tillstyrka,
det årsansiaget för ifrågavarande institut må med nyssnämnde belopp
lill 45,000 R:dr R:mt förhöjas.
Och anser sig Utskottet härigenom jemväl hafva besvarat den framställning, som
Guslaf Bjerkander från Skaraborgs län uti en hos Bonde-ståndet väckt, till Utskottet
remitterad, motion gjort om förhöjning af omförmälda anslag för beredandet af tillfälle
för institutet att emottaga ett ökadt antal fri-elever.
68:o. I sammanhang härmed lår Utskottet äfven anmäla tvänne genom remiss
från Ridderskapet och Adelil samt Bonde-ståndet till Utskottet ankomna motioner af
Hofpredikanten Tham och Guslaf Jonsson frän Kalmar län, hvilka äskat anslag till
förhöjning af aflöningen för lärare, lärarinnor oell vårdare vid ofvannämnda institut,
och den förre dessutom anvisande af lön för en särskild religionslärare derstädes.
Dä, i händelse Rikets Ständer bevilja den af Utskottet här ofvan tillstyrkta betydliga
förhöjning af institutets års-anslag, medel sålunda torde blifva att tillgå äfven
för bestridande af de utgifter, som i omförmälda hänseenden må finnas oundgängligen
nödige, hemställer Utskottet,
att förevarande båda motioner må få förfalla.
69:o. För öfrigt, och då Utskottet af Rikets Ständers år 1855 församlade revisorers
berättelse angående statsverket erfarit, att under revisions-åren frielevs-platser
vid ineranämnde institut stätt längre eller kortare tid lediga, hvilket revisorerne ansett
böra, så vidt möjligt vore, för framtiden undvikas, har Utskottet tagit del af institutets
Direktions i anledning af revisionsberättelsen afgifna underdåniga utlåtande, al' hvilket
Utskottet, i afseende ä förevarande ämne, inhemta!, att det anmärkta förhållandet visserligen,
särdeles vid institutets afdelning för blinda, stundom egt rum, men att, då
det, enligt 17 g i Kongl. Majäs för institutet den 19 Juni 1846 utfärdade förnyade
reglemente, vore åt vederbörande konsistorier uteslutande öfverlemnadt att, hvar för
sitt stift, utse, antaga och låta inställa de gratister, som på statsverkets bekostnad
skola vid institutet vårdas och underhållas, sedan behöriga intyg i afseende å deras
ålder, kropps- och själsförmögenher m. m. blifvit afgifna och Direktionen endast ålåge
alt om den inträffade ledigheten på förhand meddela vederbörande konsistorium underrättelse,
hvilket icke heller blifvit af Direktionen uraktlåtet, Direktionen vanligen förfarit
sålunda, att, om ledigheten en längre tid fortfarit, Direktionen ansett sig, till be
-
Sta Is-Utskottets Utlåtande N:o 148.
91
främjande af ändamålet med de gifna stats-anslagen och under reservation af vederbörande
stifts rättighet att alltid få begagna det lediga rummet, då sådant äskats, vara
oförhindrad att interimsvis upplåta plats för ett eller annat värdigt subjekt ’ bland de
flere från orterne särskildt bos Direktionen anmälda, fullt qvalificerade sökande, dock
så, att desse elever sedermera, när konsistorium fordrade plats å institutet för något
af samma myndighet anmäldt barn, kunde öiverflyttas på institutets egen tond.
Med anledning af hvad sålunda förekommit, har Utskottet trott sig böra föreslå,
alt Rikets Ständer hos Kongl. Ma:jt i underdånighet anhålla, att,
utan upphäfvande af den konsistorierna hittills medgifna rätt att,
hvar för sitt stift, till intagande å institutet anmäla fri-elever,
Kongl. Majit läcktes i nåder bestämma att, derest, oaktadt erhållen
underrättelse om inträffad ledighet af frielevs-plats, en dylik
anmälan ej inom någon viss kortare termin sker, den lediga
platsen må af institutets Direktion ät någon från annat stift till
intagande å institutet anmäld person upplåtas.
Fattigvården i allmänhet.
70:o. Uti en genom remiss från Preste-ståndet till Utskottet ankommen motion
har Biskop Bergman begärt, att, då del understöd, hvilket, i anledning af Rikets Ständers
vid de två sednaste riksdagarne gjorda underdåniga framställningar, Kongl. Majit
under de (j år, som då beslutade stats-regleringar omfattat, behagat anvisa till utfattige
Lappars försörjning, fortfarande vore behöfligt och sannolikt äfven lör framtiden komma
alt erfordras, detta understöd, som utgått med 1,200 Ridr Biko årligen, kunde fä
blifva ett stående anslag eller åtminstone för ytterligare tre år beviljas.
Redan uti skrifvelse den 26 Augusti 1851 anhöllo Rikets Ständer, att af förslags-anslaget
till fattigvården i allmänhet något understöd måtte, efter Kongl. Majits
Nådiga bepröfvande, kunna blifva till utfattige Lappars försörjning ändamålsenligt användt;
hvarförutan sednast församlade Ständer hiföllo 22:dra punkten i Stats-Utskottets
don 2 Juni 1854 afgifna Betänkande Nio 160, deruti hemställdes, att fortfarande understöd
kunde i dylikt, ändamål utgå. I anledning häraf äro också utbetalningar verkställda
till nödlidande af Lapp-allmogen inom Jemtland samt Wester- och Norrbottens
län efter stadgad fördelning; och dä enahanda skäl för sådana understöds meddelande
ännu sig förete, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer måtte i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl.
Majit behagade af berörda anslag tilldela utfattige Loppar det
understöd, som under nästa statsreglerings-period kan i Nåder
pröfvas lämpligt.
Kongl. Ser afimer - Or den s-Lasar elle t i Stockholm.
Tlio. Af Kongl. Majit är äskadt, att, då det anslag af 4,500 Ridr Banko, eller
6,750 Bidr Riksmynt, nämnda inrättning, i stället för förloradt bidrag af Finska tolagsmedlen,
under de tre sednast förflutna riksdagarne fått sig för tiden af då uppgjorda
stats-regleringar tillagdt, fortfarande är för densamma behöfligt och anledning icke fö
-
92
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 448.
rekommer att omständigheterna i detta afseende förändras, berörda anskog må på ordinarie
stat uppföras med 6,750 R:dr Riksmynt årligen.
Utom denna nådiga framställning har Utskottet fått emottaga följande rörande
Kongl. Serafimer-Ordens-Lasarettet inom Riks-stånden väckta motioner, nemligen :
a) af Herr Ekströmer, C. och Doktor Nordlander, hvilka, efter en kort
framställning af lasarettets uppkomst, utveckling och verksamhet, hufvudsakligen anfört,
ali berörda sjukvårds-anstait, öppnad år 1752 med 8 sjuksängar, nu räknade
308 sådana; att det der vårdade sjukantalet, som under de första 30 åren af inrättningens
tillvaro i medeltal årligen uppgick till omkring 350, de sednare åren stigit lil!
3,000 personer årligen, af hvilka omkring Judel erlagt den mot underbålls-kostnaden
ingalunda svarande afgift, som varit bestämd för betalande i allmänt eller enskildt rum,
men omkring fudelar åtnjutit i allo kostnadsfri vård; att denna jemt ökade välgörenhet
varit möjlig, så väl genom Statens och kommunala bidrag, som isynnerhet genom
frikostiga gåfvor af enskilda, hvarigenom lasarettet kunnat samla en kapital-fond af
nära 400,000 R:dr, samt att de årliga inkomsterna intill de sednaste åren motsvarat
utgifterna. Ett förändradt förhållande hade nemligen åren 1854 och 1855 inträdt, ty
de för samma år afgifna års-redogörelserna utvisade, att, oaktadt den strängaste hushållning,
som möjligen varit förenlig med uppfyllandet af inrättningens bestämmelse,
och ehuru det lyckats lasarettets styrelse att betinga de förnämsta varuärtiklar til!
icke obetydligt lägre priser, än de i allmänhet gällande, utgifterna öfverstigit inkomsterna
år 1854 med 4,483 R:dr 26 sk. 6 rst. och år 1855 med 4,222: 28. 2 rist.,
och vore, enligt approximativ beräkning, för år 1856 en brist af 12,000 R:dr att emotse,
så att, med afdrag af en besparad tillgäng å 3,000 R:dr, den verkliga bristen vid
sistnämnda års utgång utgjorde omkring 18,000 R:dr, allt banko. Och då hvarken
denna blist kunde betäckas genom ytterligare anlitande a! lasarettets kapital-fond, enär
en slik åtgärd icke allenast skulle förvärra inrättningens bekymmersamma ställning,
utan ock stå i strid med testatorers vid gåfvorna fästade förbehåll, eller den ökade
underhålls-kostnad, som gifvit anledning till detta betänkliga förhållande, kunde anses
beroende endast af tillfälliga och snart öfvergående omständigheter, måste följaktligen,
sä vida inrättningens bestånd icke ohjelpligen skulle undergräfvas, verksamma åtgärder
vidtagas för dess upprätthållande. Att tillvägabringa en minskning i lasarettets utgifter
genom nedsättning af det befintliga sängantalet, syntes desto mindre välbetänkt,
som tilloppet af sjuka dagligen snarare ökades än minskades. Att åter söka bereda
ökade tillgångar genom höjandet af afgifterna lör betalande sjuke, hade visserligen blifvit
ifrågasatt, men då erfarenheten redan förut lärt, att lasarettet derigenom icke bereddes
en, i förhållande till den högre afgiflen, ökad inkomst, hafva molionärerne ansett
enda utvägen vara att påkalla Rikets Ständers välvilja för denna för samhället vigtiga
välgörenhets-inrättning.
Med förmälan att det understöd, hvarmed Staten för närvarande bidrager till
Kongl. Serafimer-lasarettets underhåll, utgör 10,000 R:dr B:ko, har uppmärksamheten
fästats derå, att i denna summa jemväl ingår ett belopp af 5,000 R:dr, som, jemlikt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 168.
93
Kongl. Brefvet den 7 Ajmi 1783, tilldelats lasarettet i ersättning lör den berörda sjukvårds-anslalt
förut beviljade andelen i tullen ä lill riket inkommande tobak, hvilken
inkomst tillkommit på det sätt, att, sedan konung Gustaf HJ år 1781 till lasarettets
underhåll anslagit en tull—afgift af 3 rst. B:ko för hvarje skålpund tobak, sorn till riket
infördes, men den deraf härflylande liqvid med tullverket och uppbördens kontrollerande
redan första året befunnos förknippade med stora svårigheter, stadgades genom
ofvan åberopade Kongl. Bref att beloppet al ifrågavarande algilt, gemensamt med öfriga
tullmedel, skulle ingå till Kongl, ränte-kammaren, hvaremot på samma års stat
”förslagsvis” skulle uppföras en rund summa af 5,000 R.dr att till lasarettet utgå, dock
att, i den händelse hvad uti berörde algilt för inkommande tobak vid arets slut finnes
hafva influtit, skulle öfverstiga den således i slaten upptagna summan, ett sådant öfverskott
uti följande årets stal borde till ersättning för lasaretts-fonden upptagas”. Något
tillskott utöfver nyssnämnda summa bade emellertid aldrig, så vidt räkenskaperna
visade, utbetalts till lasarettet för den beviljade tullen å tobak, och motionärerne hafva,
lill bevis på den betydliga minskning 1 inkomst denna sjukvårds anstalt lätt vidkännas
i följd af detta summariska liqvidationssätt, erinrat, att, utom den förlust, som uppkommit
genom lörändradt myntvärde, lasarettet, om del vore i åtnjutande al merberörda
tullafgift, numera, då importen af tobak kan antagas uppgå lill omkring 4,500,000
skalp, årligen, haft att under denna litel påräkna en årlig inkomst at omkring 23,000
R:dr K:ko eller 18,000 R:dr mera än det stats-anslag, som nu till godtgörelse derför
utgår. Att låta lasarettet hädanefter komma i åtnjutande al fulla beloppet at den inkomst,
som sålunda varit detsamma tillförsäkrad, syntes visserligen mest rättsenlig!,
men då en dylik åtgärd måhända skulle stå i strid med de åsigler, hvilka i afseende å
tullen i allmänhet kunde komma att göra sig gällande, halva motionärerne ansett lämpligast
vara all antingen ett bestämdt ärligt anslag, motsvarande hvad en tull—afgift af
3 rst. å hvarje skålp. tili riket inkommande tobak nu skulle utgöra, å stat uppfördes,
eller ock att, på sätt till förmån för allmänna barnhuset vore medgifvel, stämpel-afgiflen
ä spelkort, vid sista riksdag fastställd till 12 sk. B:ko eller 37J öre Runt, höjdes
till 7.0 öre för hvarje kortlek, samt denna tillökning i afgifler anvisades åt lasarettet,
sorn derigenom skulle kunna påräkna en inkomst af omkring 25,000 R:dr.
1 öfverensstämmelse härmed är föreslaget:
l:o att, tdl fyllande af dea brist, som under åren 1854, 1855 och 1856, lill
följd af stegrade varupris, uppkommit i Kongl. Serafimer-ordens-lasarettels hushållning
och till godtgörande af den minskning dess kapital-fond derigenom mäst vidkännas, ett
anslag för en gäng af 27,000 R:dr Runi måtte beviljas;
2:o att det anslag af 5,000 R:dr B:ko årligen, hvilket nämnda inrättning hittills
åtnjutit såsom ersättning för den år 1781 beviljade afgift af 3 rst B:ko å hvarje skålpund
lill riket inkommande tobak, mätte, lör ali, någorlunda lämpas efter nuvarande
förhållanden, å stat uppföras till belopp al' 30,000 R:dr Runt; eller, om sistnämnde
förslag icke vunne bifall,
94
Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 148.
3:o atl stämpel-afgiften å spelkort matte höjas till 50 öre R:mt för hvarje kortlek
och elen sålunda bestämda tillökningen af 12|- öre till lasarettets underhåll anslås.
b) af Herr J. G. Schwan, som Yrkat, bland annat, hvarom nu ej är fråga, att
Rikets Ständer, tili gäldande af den skuld lasarettet åsamkat sig för de 4 åren 1854—
1857, mätte bevilja 28,000 R:dr R:ko, atl med Udel eller 9,333 R:dr 10 sk. utgå tinder
hvartdera åren 1858, 1859 och 1860, saint särskildt för lasarettets och sjukvårdens
framtida uppehållande från och med 1858 anvisa 10,000 R:dr samma mynt utöfver
det hittills såsom ersättning för tullen af tobak, för det indragna lotteriet och
för Finska tolagen al’ statsmedlen lemnade bidrag till enahanda belopp.
Att Serafimer-ordens-lasarettet, antingen denna stiftelse betraktas såsom sjukvårds-inrätlning
eller såsom praktisk undervisnings-anstalt för blifvande läkare, intager
ett utmärkt, måhända det främsta rummet bland dylika inrättningar i Sverige, erfordrar ej bevisning.
Dess vigt, betydelse och oumbärlighet för landet torde icke heller ifrågasättas och
frikostiga gåfvor samt Rikets Ständers välvilliga bidrag ådagalägga jemväl nogsamt del allmänna
bemödandet för upprätthållandet af en institution, som städse utöfvat en vidsträckt
och berömvärd välgörenhet. Att äfven denna, likasom öfriga offentliga inrättningar, måst
erfara verkan af den dyra tiden, samt att den betydliga prisstegringen, hufvudsakligen
å iifsförnödenheter, åstadkommit rubbning i förhållandet emellan inkomster och utgifter,
större i samma mån verkningskretsen varit vidsträckt, finner Utskottet naturligt, på samma
gång Utskottet inser vigten och nödvändigheten deraf alt åtgärder vidtagas hvarigenom
dylika missförhållanden för framliden, så vidt möjligt är, må förekommas.
Hvad nu angår här ofvan omförmälta förslag och beträffande först Kongl. Majrts
Nådiga framställning om uppförande å ordinarie stat af det under föregående riksdagar
Kongl. Serafimer-ordens-lasarettet beviljade extra anslag af 4,500 R:dr B:ko eiler
6,750 R:dr Runt i ersättning *<"•• förloradt bidrag af Finska tolagsmedlen, får Utskottet,
med afseende å de lill stöd härför i den Nådiga Propositionen andragna skäl, tillstyrka,
att berörda Nådiga framställning må af Rikets Ständer bifallas.
Vidkommande dernäst de i ofvannämnda motioner väckta förslag om ökadt
statsbidrag till lasarettets underhåll, får Utskottet, jemte upplysning, att, utom nyssnämnda
ersättning för Finska tolagen, 4,500 R:dr, lasarettet för närvarande al Statsverket
åtnjuter å Riks-staten upptagne dels 5,000 R:dr, i stället för de till lasaretts-fonden
anslagne 3 rst. för hvarje skålpund frän utrikes ort inkommande tobak, dels 500
R:dr tili ersättning för öfverlåtelse!) af dess lotteri-privilegium, eller tillsammans 10,000
R:dr, aiit R:ko, anföra, att, då af räkenskapen fullständigt är ådagalagdt, att denna
summa, i förening med de inkomster lasarettet dessutom haft att påräkna, varit otillräcklig
för bestridande af nödiga utgifter vid denna sjukvårds-anstalt, hvilken mer och
mer anlitas, Utskottet anser en tillökning i Stats-anslaget lika mycket af behof som billighet
påkallad. Då emellertid Utskottet icke är i tillfälle att pröfva hvad för ändamålet
verkligen erfordras, har Utskottet, helst Stats-verkets tillgångar tagas i anspråk
för så många vigtiga behof, funnit sig böra endast i så måtto
tillstyrka Rikets Ständers bifall till motionärernes begäran, att ett
Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 148.
95
ytterligare årligt understöd af 9,000 R:dr må Serafimer-ordenslasarettet
beviljas ^ att detta belopp må sammanföras med lasarettets
nuvarande anslag 15,000 R;dr, samt att hela summan, 24,000
R:dr Runt, må under rubrik: ”till Serafimer-ordeus-lasareltets underhåir’
bland ordinarie anslagen å 8 IIufvud-Titeln uppföras;
lärande, i händelse af bifall till denna Utskottets hemställan, förslaget om förhöjning i
slämpel-afgiften för spelkort, till beredande af fyllnad i lasarettets tillgångar, få anses
hafva förfallit.
Beträffande slutligen frågan om ett särskildt anslags anvisande tili ersättning för
den under föregående år uppkomna brist i lasarettets årsinkomster, har Utskottet, i saknad
af närmare utredning, huruvida icke de under lasaretts-direktionens förvaltning
ställda fonder eller andra befintliga tillgångar möjligen kunna lagas i anspråk för betäckande
af denna brist, ansell sig förhindradt att det i berörda hänseende gjorda yrkande
understödja, ulan hemställer,
att motionerne i denna del icke må föranleda till någon Rikets
Ständers åtgärd.
Kyrkors underhäll.
72:o. Då till de flesta församlingar i riket ett visst årligt anslag af kronotionde
utgår under namn af vin- och byggnadssäd, har Kongl. Maj:t, i anledning af derom
gjord underdånig ansökning, föreslagit, att Hotagens, från Fölinge församling i Jemtland
nyligen afsöndrade kapellförsamling, hvilken vore i saknad af dylikt anslag, måtte af
kronans behållna tionde i Fölinge socken få sig för berörde ändamål anvisade 5 tunnor
att utgå in natura, eller, om tillgång härtill komme att saknas, i penningar efter länets
uiedel-markegångspris ; och som, enligt det vid den Nådiga Propositionen fogade protokoll
öfver Ecklesiastik-ärenden af den 30 Augusti nästlidue år, såväl Kongl. Maj:ls Befallningshafvande
i länet, sorn Kammar-kollegium och Stats-kontoret, öfver ansökningen
hörde, till densamma tillstyrkt bifall, hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer må bevilja Hotagens församling ett anslag af
5 tunnor spanmål att, såsom vin- och byggnads-säd för dess
kyrka, utgå pä sätt Kongl. Majit föreslagit.
73:o. Uti en till Rikets Ständer särskildt aflåten, genom remiss till Utskottet
ankommen, Nådig Proposition (N:o 94 uti 1 Sami. 1 Afd. af hillänget till Riks-ståndens
protokoll) är af Kongl. Maj:t den framställning gjord, att Trosa stadsförsamling
mätte för sin kyrka, såsom vin- och byggnads-säd, deraf församlingen hittills varit i
saknad, erhålla ett årlig anslag, motsvarande 3 tunnor spanmål, hälften råg och hälften
korn, att utgå i penningar efter länets årliga medel-markegångspris.
Som, enligt de ärendet rörande handlingar, af hvilka Utskottet fått del, vederbörande
embetsverk och myndigheter, i ämnet hörde, förordat anslagets beviljande, tillstyrker
Utskottet,
96
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 14S,
alt ät Trosa stadsförsamling ett ärligt anslag af 3 tunnor spanmål,
såsom vin- och byggnads-säd, må anvisas att på föreslaget
sätt utgå.
74:o. Genon! remiss från Preste-, Borgare- och Bonde-stånden har Utskottet
jemväl lått tili behandling emottaga följande motioner, angående anslag till vin- oell
byggnads-säd, nemligen:
af Doktor Sandberg, hvilken begärt att Oscars annexförsamling i Kalmar stift,
i anseende till behofvet af dess kyrkas ombyggnad, hvartill församlingens invånare börjat
sammanskjuta medel, måtte, såsom vin- och byggnads-säd, af hvilken förmån församlingen
hittills varit i saknad, erhålla ett årligt anslag af 3 tunnor kronotiondespanmäi;
af
Herr Hasselrot, hvilken anhållit, att Alingsås stadsförsamling, som hittills
ej fått något anslag till vin- och byggnads-säd, må komma i åtnjutande af sådant anslag
till belopp af 5 tunnor kronotionde-spanmål, att utgå in natura, eller, om tillgång
dertill ej linnes, i penningar elter länets medel-markegångspris ;
och af Magnus Månsson frän Östergöthlands län, hvilken begärt, att, då Qvarsebo
församling i Strengnäs stift, som sedan längre tid tillbaka haft ett årligt anslag
till kommunion-vin af endast 4 daler silfvermynt, måst för sin kyrkobyggnad åsamka
sig en betydlig skuld, till hvars betäckande annan tillgång ej funnes än sammanskott
af församlingsboer ne, Rikets Ständer måtte bevilja nämnde församling ett anslag af 3
tunnor vin- och byggnads-säd årligen.
Vid sistlidne riksdag väcktes åtskilliga dylika frågor, deribland äfven de nu
framställda, rörande anslag till Oscars och Qvarsebo församlingar, men dåvarande
Stats-Utskolt, hvars yttrande i ämnet ock af Rikets Ständer gillades, faun sig icke böra
tillstyrka bifall till de gjorda framställningarne, emedan, innan vederbörlig undersökning
föregått i afseende å de, tili stöd för desamma, åberopade förhållanden, Utskottet icke
vore i tillfälle att fullt bedöma behofvet af de begärda anslagen, utan ansåg Utskottet
lämpligast, att sådana frågor af församlingarne i underdånighet anmäldes hos Kongl.
Maj:t, som sedermera, efter vederbörandes hörande, icke torde underlåta ali, derest slikt
behof verkligen förefunnes, til! Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition i ämnet. Delande
denna åsigt om formen för dylika frågors behandling, har jemväl nuvarande
Stats-Utskott funnit sig böra hemställa,
att ofvannämude Irenne motioner icke må till någon Rikets Ständers
åtgärd föranleda.
R e s o - st ip e n d i e r s a m t L ä robo c kers o c h L ä rda V e r k s u Ig ifva n d e.
75:o. Uti en hos Bonde-ståndet väckt och till Utskottet remitterad motion af
Nils Svensson från Blekinge län är anfördt, hurusom, enligt särskilta Nådiga Bref, det
för nämnde föremål å Riks-staten uppförda anslag, 10,000 R:dr B:ko årligen, blifvit sålunda
-
Slals-Uiskottefs Utlåtande JS:o 44-8.
97
lunda användt, alt 2,000 R:dr utgått till resestipendier för läkare-korpsen samt lika
belopp till resestipendier för lärare vid bvartdera af de båda universiteten, eller tillsammans
6,000 R:dr, så att blott 4,000 R:dr återstått lill dylika stipendier ät andra personer
saint lill läroböckers oell lärda verks digifvande. Då emellertid, efter motionärens
tanke, en sådan disposition ingalunda kunde vara öfverensstämmande med anslagets
ändamål, hvilket mäste antagas hafva afsell hela samhällets fördel, men icke några
enskilda korporationers, och dertill komme, alt anslaget understundom blifvit användt
på ett i bog grud godtyckligt sätt och nästan öfvergfitt til! ett slags pensionsfond
för mera gynnade personer, har motionären, till förekommande af missbruk i detta
hänseende och då anslaget, till följd af folkmängdens tillvext, numera vore för ringa,
föreslagit, dels att ifrågavarande anslag måtte ställas under vård och inseende af Fullmäktige
i Rikets Ständers Riksgälds-kontor, för alt af dem, efter verkställd pröfning af
inkommande ansökningar, årligen fördelas, dels att detsamma skulle ökas till 16,666
R:dr 32 sk. B:ko, eller 25,000 R:dr Riksmynt, och såsom reservalions-anslag i Riksslaten
upptagas.
Vid behandling af denna (råga har Utskottet af sednasle, af Kongl. Majit under
den 7 sistlidne Februari till Kongl. Stals-kontoret aflålna, Nådiga Bref, angående gjorda
dispositioner å ofvannämnde anslag för innevarande år, funnit motionärens uppgifter i
så matto bekräftade, att af detta anslag blifvit anvisade till resestipendier ät läkare
2,000 R:dr, tili dylika stipendier ät lärare vid Upsala Universitet 2,000 R:dr och vid
Lunds Universitet 1,200 R:dr, till resestipendier åt andra personer 2,200 R:dr samt till läroböckers
och lärda verks lifgifvande endast 1,200 R:dr. Ehuru häraf visar sig, att af
ifrågavarande anslag, såsom afsedt så väl lör resestipendiers som för läroböckers och
lärda verks utgifvande, nog stor andel blifvit för del förra föremålet använd, saknar
likväl Utskottet anledning alt derföre förorda en så beskaffad förändring af sältet för
medlens handhafvande, som motionären föreslagit, liksom Utskottet, hvad beloppet af
detta anslag angår, icke funnit skäl att nu, på enskild motionärs framställning, föreslå
någon förhöjning deraf. Beträffande åter frågan om anslagets förändring tili reservations-anslag,
hvarom äfven Rikets Ständers år 1855 församlade revisorer hemställt,
anser sig Utskottet ega skäl alt en sådan förändring tillstyrka. Utskottet hemställer
alltså,
att, jemte del den väckta motionen i öfrigt lemnäs utan afseende,
Rikets Ständer må låta nuvarande anslag lill resestipendier samt
läroböckers och lärda verks utgifvande såsom reservations-anslag
i Riks-staten uppföras.
76:o. I följd af Kongl. Maj:ls i sammanhang med frågan om löneförbättringar
för rikets embets- och tjenstemän gjorda framställning, alt de hittills till dem utgående
ljuspenningar skola försvinna, har Kongl. Majit föreslagit, att 8:de Hufvud-titelns förslags-anslag
för skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus måtte minskas med
Bih. lill H. St. Prat. 185(j & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 5 Band. 2 Haft. 13
98
Stats-Ulskotlels Utlåtande N:o i i8.
det belopp, som hittills derifrån till ljuspenningar utgått, eller 1,960 R:dr R:mt; oell
tillstyrker Utskottet,
alt berörde förslags-anslag, nu utgörande 12,554 R:dr 42 sk. 6 r:st.
Banko, eller i Riksmynt 18,832 R:dr 34 öre, må med ofvannämnda
1,960 R:dr förminskas, samt det återstående beloppet, för jemnande
af Hufvud-tilelns slutsumma, okas med 19 R:dr 81 öre.
77:o. Uti öfriga lill 8:de Hufvud-titeln hörande anslag har någon förändring ej
i Iråga k önun i t, hvadan desamma uti bilagde tabell öfver Hulvud-liteln upptagits till enahanda
belopp, som vid sistiidne riksdag bestämdes, likväl med iakttagande deraf, dels
^att värdet å den indelta och oindelta spanmål, som i en del anslag ingår, blifvit, i enlighet
med den af Rikets Ständer redan fastställda beräknings-grund, i tabellen utfördt
efter ett pris å 2 R.dr R:mt per kubikfot, dels ock att förslagsvärdet å indelta räntorna
under vissa anslag är vordet ökadt i den mån sådant måst blifva en följd af den utaf
Rikets Ständer godkända beräkningen af indelta anparten utaf ordinarie räntan : likasom
sådant blifvit af Utskottet iakttaget i afseende ä hammarskatts-jern, anslaget på lön åt
pastor i Forsmark.
78:o. Slutligen, och enär Utskottet inhemtat, att nu gällande Riks-stat upptager
bland in deld spanmål jemväl sådan spanmål, som i Blekinge- samt Götheborgs- och Bobus
län är anslagen åt presterskapet och kyrkorna, men för hvilken de skatiskyldige,
på grund af äldre Nådiga Resolutioner, ega betala lösen efter bestämda låga priser,
har Utskottet, sorn funnit nödig rättelse i Riks-staten böra härutinnan vidtagas, låtit uti
tabellen öfver Hufvud-titeln å indelta spanmålen afdraga följande cjvantiteter, nem
ligen
:
åt Clerecie-staten anvisade ... 94 T:r 16i k:pr.
och åt kyrkorne ... 2,943 „ 20 „
och i stället ökat kontanta anslagen med beloppet af den lösen, som för berörde span
målsqvantiteter
erlägges, hvilken tillökning utgör
å Clerecie-staten
204 R:dr 75 öre
och å anslaget till kyrkors underhåll 6,500 „ 50 „
Börande, i följd häraf, den stadgade lösen för ifrågavarande spanmål hädanefter
upptagas och redovisas bland Kronans behållna inkomster.
Stockholm, f. Maueus, 1857.
Slalt-Uliknllcls Utlåtande Jli lift. [Fortsättn.)
1
Dessutom hafva för tillfälliga behof å denna Hufvud litel nedannämnda särskilda
anslag, dels för en gång, dels för viss bestämd tid, blifvit äskade.
79:o. Af Kongl. Maj:l är hegardt, att, sedan ny byggnad för kemiska institutionen
vid Upsala universitet nu mera blifvit uppförd, Rikets Ständer måtto för
en gång anvisa lill laborationsrummens npterande för deras ändamål m. m. 13,500
R:dr och till första uppsättningen af erforderliga instrumentalier, 15,825 R:dr.
Till uppförande af nämnda byggnad anslogo Rikets Ständer vid 1850 och
1851 års Riksdag 66,666 R.dr 32 sk. Ranko, eller 100,000 R:dr R:mt, med
vilkor, alt, om det framdeles skulle visa sig, att berörda summa icke blefve tillräcklig
till byggnads-företagets utförande, universitetet då borde af egna tillgångar
vidkännas de utgifter, sorn derutöfver kunde erfordras. lifter hvad upplyst blifvit,
är denna byggnad, som på Akademiens särskilda bekostnad utvidgats til! inrymmande
äfven al den fy siska läi o-anstallen, nu mera fullbordad. De eiforderliga kostnaderna
lör de särskilda laborationsrummens, äfvensom för det gemensamma föreläsuingsrummets
och ugrisrummels aplerandc till deras ändamål och förseende med
fasta, på olika säll konstruerade ugnar, kapeller, pannor, bänkar, hyllor, skåp, laborutionsbord
m. tn. dylikt, hafva blifvit beräknade att uppgå lill 9,000 R:dr för
det allmänna kemiska laboratoriet, tillika med de för alla gemensamma undervis
iiingsrummeu,
lill 5,000 R:dr för del fysiologiskt kemiska laboratoriet och till 1,500
R:dr lör det mineralogiska laboratoriet, eller tillhopa 13,500 R:dr. Utgifterna för
anskaffandet af de erforderliga instrumentalierna, såsom vågar, platina-kärl, luftpumpar,
gasometrar m. fl. dyrbarare instrumenler, äfvensom af porslins- och glaskärl
och andra förnödenheter, som från utrikes orter måste anskaffas, deruti äfven inbegripna
nödiga instrumenter för experimcnlaia föreläsningar, äro, i förhållande till
medeltalet af laboranter i do särskilda laboratorierna, beräknade lill 27,075 R:dr,
men, efter aldrag af 11,250 R:dr, hvilka för delta ändamål blifvit af Akademiens
egna medel upplagda, utgör den behöfliga anslags-lyllnaden 15,825 R:dr.
Då ifrågavarande utgifter äro oundgängligen nödiga, så framt det med deri
kemiska byggnadens uppförande afsedda ändamål skall vinnas, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer måtte, för en gang, anvisa dels 13,500 R:dr
R:mt till laborationsrummens i det nya kemiska rnstitutionshuset i
U psala npterande för deras ändamål, dels 15,825 R:dr samina mynt
lill första uppsättningen af der erforderliga instrumentalier.
80:o. Till fyllande af de betydliga luckor, som förefinnas i Upsala universitet
botaniska museum, har Kongl. Maj:t äskat ett anslag, för en gång, af 4,500 R:dr.
Enligt hvad i Statsråds-protokollel an föres, kari delta universitet i egentlig
mening icke anses ega något botaniskt museum, ehuru detsamma har åtskilliga till
en del dyrbara materialier til! bildande af ett sådant museum i enskilda samlingar,
som blifvit till universitetet skänkta,
Jhh. till It. St. Fröt. 1856 & 1837. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 3 Haft. 1
2
Slals-Ulskollels Ullålande JYs 148. (Fortsättn.)
Enär ett fullständigt, väl ordnadt botaniskt museum är ett nödvändigt vilkor
för beredande af en fullt ändamålsenlig undervisning uti hithörande läroämne, har
Utskottet, i betraktande derjemte af tillfället att till musei kompletterande få begagna
den botaniska institutionens nuvarande utmärkta föreståndare, funnit sig böra
tillstyrka,
att det till ifrågavarande föremål för en gång begärda anslag af
4,300 R:dr R:mt må af Rikets Ständer beviljas.
81:o. Uti en hos Preste-ståndet väckt, till Utskottet remitterad motion af
professor Carlson är anfördt, att, ehuru vid Upsala universitet en efter tidens fordringar
inrättad observatorie-byggnad redan för nära 10 år tillbaka varit fulländad,
några observationer likväl der icke kunnat utföras, i brist på härtill nödiga instrumenter,
en brist, så mycket kännbarare, som vid observatorierna i Stockholm
och i Lund så väl fullständiga instrumenter, som för ändamålet tjenliga byggnader
saknades; hvarföre motionären, enär astronomien vore af allmänt erkänd vigt icke
blott i rent vetenskapligt hänseende, utan äfven på grund af dess betydelse för
sjömansyrket i ett land med den vidsträckta sjöfart, som Sverige eger, föreslagit,
att, till inköp af en refraktor för observatorium i Upsala, en summa af 10,000
R:dr B:ko måtte anslås, eller om sådant ansåges medföra för stor utgift på en
gång, ett belopp af 300 R:dr samma mynt årligen anvisas till förstärkande af observatorie-institulionens
års-anslag.
Vid 1840 och 1841 års riksdag beviljade Rikets Ständer till uppförande af
nämnda observatorie-byggnad ett anslag af 23,000 R:dr B:ko, och, efter hvad
Utskottet inhemta!, hafva utöfver denna summa härtill utgått af universitetets egna
medel nära 22,000 R:dr, jemte de influtna försäljningsmedlen för den gamla observatorie-gården
10,000 R:dr, så att hela kostnads-beloppet bestigit sig till omkring
57,000 R:dr B:ko. Denna byggnad skall ock af utmärkta vetenskapsmän i utlandet
vara väl vitsordad för dess ändamålsenlighet, i afseende hvarå af Tysklands
observatorier blott Berlins och Bonns lära kunna med densamma jemföras. Det
till observatorium i Upsala för närvarande, dels af statsmedel, dels af universitetets
egna tillgångar, utgående årsanslag utgör 925 R:dr B:ko, deraf alla utgifter för
observationerna samt för inköp af pendel-ur, kronometrar, meteorologiska och smärre
astronomiska inslrumenter samt de äldres vidmakthållande måste bestridas. Men
de tvänne hufvudsakligaste instrumenten vid ett observatorium skola ännu felas,
nemligen meridian-cirkel och refraktor. Till anskaffande af det förra instrumentet,
som ansetts kunna erhållas för en summa af 10,000 R:dr R:mt, lärer en af års—
anslaget samlad tillgång förefinnas, hvaremot medel saknas för inköp af en refraktor,
som beräknas kosta minst 15,000 R:dr samma mynt. Varande detta behof äfven
af universitets-slyrelsen hos Kongl. Majit i underdånighet anmäldt, ehuru någon
framställning derom icke i Kongl. Majlis Nådiga proposition till Rikets Ständer
förekommer.
Siats-Utskottets Ullålande JY3 148. (Fortsättn.)
5
Ändamålet med uppförandet af den nya observatorie-byggnaden måste anses
Lafva varit icke allenast att detsamma skulle tjena såsom undervisnings-anstalt för
inhemtande af elementerna i astronomien, utan äfven att bereda lärarne derstädes
tillfälle att deltaga i vetenskapens utveckling. Det är följaktligen af vigt, att härtill
nödiga instrument anskaffas, enär annars den åsyftade vetenskapliga verksamheten i
väsentlig mån inskränkes och de å byggnaden nedlagda betydliga kostnader blifva
ulan gagn. Och då till sådana instrument räknas en refraklor, elier tub af större
dimensioner, deraf Sverige bland civiliserade länder nästan ensamt lärer vara i saknad,
samt, efter hvad upplyst är, universitetets tillgångar icke medgifva anskaffandet af
ett dylikt instrument, torde det härför behöfliga anslag böra af statsmedlen anvisas.
Utskottet, som för öfrigt anser lämpligare, all de erforderliga medlen på en gång
utgå, än att genom en mindro tillökning i institutionens års-anslag tillgång först
framdeles beredes, får således tillstyrka,
att, lill inköp af en refraktor för astronomiska observatorium i
Upsala, ett anslag af 15,000 R:dr R:mt må för en gång af Rikets
Ständer beviljas.
82:o. Uti sin i föregående punkt omnämnda motion har professor Carlson
äfven påkallat Rikets Ständers uppmärksamhet å behofvet af anslag till ombyggnad
af vexthusen vid den botaniska institutionen i Upsala. I detta afseende är af motionären
anfördt, att de nya, med tak och väggar af glas försedda vexthus, som
på sednare tider, till stor del på den framlidne prefektens enskilda bekostnad derstädes
blifvit uppförda, hafva, i anseende till de ringa lillgångarne, måst uppföras
af trä, successivt och utan synnerlig soliditet, så att dessa små byggnader, numera
till antalet icke mindre än fem, samtliga äro i ett mindre godt skick. Genom en
undersökning, som anställts sedan Consistorium Academicum för Universitetets Kansler
anmält de behof, som voro nödiga att för de vetenskapliga institutionernas förkofran
fyllas, hade befunnits, att större delen af dessa vexthus blifvit af röta angripne,
så att en del redan förliden vinter måst öfvergifvas och en del till instundande
vinter blifver alldeles oduglig. Om den botaniska trädgården, som under vården
af sin europeiskt ryktbare föreståndare på sednaste åren högst betydligt förbättrats
och nu mera kunde täfla med de förnämsta trädgårdar i Europa, skulle kunna
bibehålla sitt anseende och fullfölja sin verksamhet, vore en ombyggnad af ifrågavarande
vexthus oundgängligen nödig, hvarvid det, efter motionärens tanke, så väl
skulle medföra en mindre kostnad, som äfven för öfrigt blifva mest ändamålsenligt
samt för underhåll och vexternas skötsel mest underlättande, alt de i en enda
byggnad sammanfördes; hemställande motionären, att ett anslag af 9,000 R:dr R:ko
mätte för ifrågavarande ändamål beviljas.
Af ett Utskottet meddeladt utdrag utaf Consistorii Academici Majoris i Upsala
Protokoll den 27 Januari innevarande år har Utskottet inhemtat, att Prefekten
för Universitetets botaniska trädgård fästat Konsistorii uppmärksamhet derpå,
4
Stals-Ulsknllcls Ullålande J\i 148. (FortsdllnJ
alt de särskilda af trä och glas uppförda vesthusen för Iropiska voxter alla vöre
så af rola angripna, att de äfven efter nödiga förbättringar kunde högst ännu ett
år begagnas, med anhållan om Konsislorii förord till utverkande af Kongl. Maj:ls
Nådiga Proposition till Rikets Ständer om anslag till uppförande af nya dylika
vexthus, anordnade efter en annan förmånligare ansedd ny [ilan och bygdå af sten,
enligt uppgjord ritning med kostnadsförslag, hvilket, efter afdrag af värdet å de
malerialier, som från de gamla vesthusen ansetts användbara, slutade å en summa
af 9,158 R:dr Banko; att vid en i anledning häraf förordnad och den 5 Januari
delta år hållen besigtning å vexlhusen befunnits, alt det gamla varmhuset vöre
alldeles förfallet cch nedrultet, så att någon reparation deraf ej kunde ifrågakomma;
att af de Irenne på södra sidan belägna så kallade glashusen det medlorsta och
vestra voro till vägglaget så starkt angripna af röta, att en fullständig ombyggnad
deraf sannolikt under loppet af året måste vidtagas, så vida del skulle blifva möjligt
att under instundande vinter derstädes kunna förvara varmhusvexter, äfvensom
inurarne å det förstnämnda huset till den grad förfallit, alt de innan kort tarfvade
en större reparation, och att det östra glashuset, ehuru mindre förfallet, dock vore
på många ställen af röta så starkt angripet, att äfven delta hus tarfvade en större
reparation, som lämpligast syntes böra företagas i sammanhang med ombyggnaden
af de båda andra vexlhusen; samt slutligen att Consistorium Academicurn Majus,
ehuru det icke kunde förneka nödvändigheten af vexthusens nybyggnad och jemväl
hade sig bekant, att Akademien dertill saknade egna tillgångar, likväl, med kännedom
derom alt Universitetets ombud vid Riksdagen väckt motion angående afhjelpandc
af ifrågavarande behof, funnit icke lämpligt att genom Kanslers-embctet
söka utverka Nådig Proposition från Kongl. Maj:t i samma ämne. Varande för
öfrigt af den kostnads-förslaget åtföljande beskrifning öfver det nya vexthuset upplyst,
att detsamma ar ärnnadt att blifva 204 fot långt, 50 fot bredt och 17'Zj
fot högt med 5 vextrum, 4 förvaringsrum för ved, redskap m. m. samt 4 förstugor.
Genom den anställda besigtningen har således blifvit ådagalagdt, all de nuvarande
vextbusen, hvilka, enligt det väckta förslaget, skulle ersättas genom en ny
gemensam sådan byggnad, äro i det föifullna skick, att de dels icke kunna islandsättas,
dels, älven efter anställande af reparationer, ej länge kunna begagnas. Och då
vigten af dylika vexthus, så i vetenskapligt, som i ekonomiskt hänseende icke kan
förnekas, samt den nya byggnaden efter den uppgjorda ritningen synes blifva ändamålsenlig
och jemväl utan någon synnerligt stor kostnad för Staten kan åvägabringas,
har Utskottet trott sig böra tillstyrka,
att ett anslag af 13,500 R:dr R:mt lill ombyggnad af vexlhusen
vid den botaniska institutionen i Upsala må al Rikets Ständer
anvisas.
Stals-Ulskollets Ullålande M l i,'!. (Fortsättn.)
83:o. I anseende dertill, alt den för kemiska institutionen vid Lunds universitet
upplåtna lokal befunnes till utrymmet allt för inskränkt och jemväl i öfrigt
voro för ändamålet olämplig, har Kongl. Majit föreslagit, att til! uppförande af ett
nytt kemiskt laboratorium i Lund ett anslag af 30,000 R:dr måtto för en gång
anvisas.
Det vid Kongl. Majlis Nådiga Proposition fogade Protokoll öfver Ecklesiastikärenden
af den 14 Oktober nästlidet ar gifver vid banden, att uti den kemiska
institutionens nuvarande lokal de tre nedra rummen, i anseende till sin ringa höjd
samt brist på rör i väggarna, under begagnandet fyllas med rök och qväfvande
ångor, en olägenhet, sorn äfven vidlåder de öfra rummen; alt samma rum, till
följe af ilen fuktiga grunden och golfvens läge nedom gatan, äro i hög grad fuktiga
och osunda, hvarjemte de i dem förvarade effekter förstöras genom svampbildning,
rost och erg; att universitetets mineral-samling mäste till cri del inrymmas
i en korridor och en förstuga, äfvensom drogsamlingen tills vidare i anatomihuset,
samt att knappt 18 laboranter få plats, ehuru hvarje termin per medium 30
anmäla sig till deltagande i öfningarna, & a 6 medicina} sludiosi oberäknade; och
är af de alternativa kostnadsförslag, som redan före sistlidne Riksdag blifvit upp
gjorda,
det ena å 20,000 R:dr Banko och det andra, för den händelse att universitetets
reserv-fond skulle befinnas stark nog att bekosta inköpet af byggnadstomt,
å 16,666 R:dr 32 sk. samma mynt, det förra förslaget af universitetets
t. f. Kansler förordadt.
Af det ofvanstående visar sig, att nuvarande kemiska laboratorium i Lund
hvarken i afseende å läge eller utrymme är så beskaffadt, att, med den utsträckning
den kemiska vetenskapen redan vunnit och allt mera vinner, det kan anses
motsvara tidens fordringar. Ett nytt och rymligare laboralorii-hus torde derföre
vara af högsta behof påkalladt, för att sålunda kunna höja den materiela delen af
institutionen till den ståndpunkt af ändamålsenlighet, som vetenskapen oalvisligen
fordrar. Och då, utom det vetenskapliga intres-et, behofvet af kemiska kunskaper
allt mera gjort sig gällande såsom oeftergiflig! inom de industriel yrkena, är det
angeläget, att, lill afhjelpande af den nuvarande brislen på tillfälle till ändamålsenlig
undervisning härutinnan, anstalter vidtagas, som underlätta bildandet af skicklige
lärare i detta ämne; och härtill hörer utan tvifvel tjenliga och tillräckliga la
boralions-lokaler,
som göra det möjligt för institutionens föreståndare att ändamålsenligt
och med framgång kunna verka i sin vetenskap. Utskottet har derföre, un
der
antagande tillika att, äfven om inköpet af byggnadstomt skulle af universitetets
reservfond bekostas, den högre kostnads-summan, 20,000 R:dr B:ko, nu mera, lill
följd af stegrade pris å dagsverken och materialier, torde erfordras, funnit sig böra
tillstyrka,
att Rikets Ständer må, till uppförande af ett nytt kemiskt laboratorium
i Lund, anvisa den af Kongl. Majit i sådant hänseende
6
Slats-Utskotlets Utlåtandi JY$ 148. (Fortsättn.)
äskade summa, 30,000 R:dr R:mt, dock med vilkor att, om det
framdeles skulle visa sig, alt berörda summa icke varder tillräcklig
för ifrågavarande byggnads-företags utförande, universitetet då må af
egna tillgångar vidkännas de utgifter, som derutöfver kunna erfordras.
84:o. Kongl. Maj:t har likaledes äskat ett anslag af 30,000 R.dr R:mt till
förbättring af den, Botaniska Institutionen vid Lunds universitet tillhörande,
byggnad.
Efter hvad Statsråds-prolokollet i detta ämne innehåller, äro tre olika förslag
framställda till förändring eller ombyggnad af ifrågavarande hus, af hvilka förslag
ett afser påbyggnad af husets ena del, ett annat en tillbyggnad, och det tredje
husets förändring helt och hållet till vexthus, jemte aptering af ett uthus till bostad
åt trädgårdsmästaren; Och skulle kostnaden komma att uppgå efter det första förslaget
till 13,000 R:dr, enligt det andra til! 21,000 R:dr och efter del tredje till
26,000 R:dr, hvilken sistnämnda summa dock af Consistorium Academicum och
t. f. Kanslern, hvilka förordat det tredje förslaget, ansetts böra till 30,000 R:dr
förböjas. Af ett Utskottet meddeladt utdrag utaf Consistorii Academici protokoll
för den 26 Februari innevarande år har Utskottet för öfrigt inhemtat, att byggnaden,
hvars grund och yttermurar äfvensom yttre taktäckning vore fullt användbara,
likväl, så vida densamma icke snart skulle blifva alldeles obrukbar, erfordrade fullständig
reparation af inredning och takresning; att, enligt det först ifrågasatta förslaget,
förändringarne ansetts kunna inskränkas dertill att, med bibehållande af ne
dra
våningen för de ändamål, hvartill de nu användas, flyglarnes yttermurar höjdes
och öfra våningen inreddes till auditorium, museum och frökammare m. m.; att
med det andra förslaget afsåges, att den östra flygeln, jemte det dess yttermurar
höjdes, tillika skulle utvidgas på bredden, och vestra flygeln, genom nedtagande af
en del utaf muren på södra sidan och anbringande af sluttande takfönster, gifvas
en för vexthus mera ändamålsenlig konstruktion, än dess nuvarande; samt alt, efter
det tredje förslaget, redan befintliga källrar skulle användas till anbringande af nu
i vexthus brukliga värmeledningar, nedra våningen af husets medlersta del och båda
flvglarne inrättas tili vexthus, medlersta delens öfra våning inredas till museum,
samt bostad åt trädgårdsmästaren beredas uti en närbelägen grundmurad uthusbyggnad;
Och har, såsom förut är nämndt, Konsistorium förordat sistnämnda förslag,
genom hvars antagande den botaniska institutionen, enligt Konsistorii tanke,
skulle för en längre tid blifva på ett tillfredsställande sätt tillgodosedd; varande
dessutom upplyst, att Akademien saknade egna tillgångar till utförande af ifrågavarande
byggnads-företag.
Behofvet af en förändring utaf ifrågavarande, den botaniska institutionen i
Lund tillhörande, byggnad torde icke kunna förnekas. Då emellertid, utom de
flera olika förslag lill en sådan förändring, hvilka, såsom ofvan är nämndt, blifvit
Slals-Ulskollels Ullålande Jt? 148. [Forisalin.)
7
afgifne, ett ytterligare förslag sedermera, enligt hvad Utskottet inhemtat, varit å
bane, angående byggnadens och trädgårdens förläggande på någon mera tjenlig plats
utom staden, synes frågan om lämpligaste sättet för förändringen icke vara så fullt
utredd, att anslag för närvarande bör för ändamålet beviljas, utan får Utskottet,
med tillika fästadt afseende derå, alt Statens hårdt anlitade tillgångar icke heller
torde medgifva att utöfver de betydliga anslag för universiteten, som Utskottet redan
förordat, äfven tillstyrka beviljandet af den nu äskade summan, hemställa,
att Kongl. Maj:ts Nådiga framställning i denna del ej för närvarande
må af Rikets Ständer bifallas.
85:o. Hvad beträffar den uti Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition derefter förekommande
fråga om anvisande af ett anslag för en gång af 4,300 U:dr lill inköp
af bostad åt en särskild Kapell-predikant inom Tyngsjö till Malungs pastorat hörande
kapellag, bar Utskottet redan uti 7:de punkten af delta Utlåtande tillstyrkt beviljande
af den äskade summan att här bland extra anslagen uppföras.
86:o. Enär de vid flere föregående Riksdagar för folkundervisuingens befrämjande
anslagna medel vore fortfarande behöfliga, är af Kongl. Majrt föreslaget, att
desamma måtte till enahanda belopp för nu förestående statsreglerings-period anvisas,
nemligen:
till understöd för folkskole-lärares aflöning inom de socknar, der, enligt Kongl.
Maj:ts pröfning, stats-bidrag för sådant ändamål i följd af särskilda förhållanden
kunde erfordras  30,000: —
till seminarier för bildande af folkskole-lärare, efter Kongl. Maj:ts
pröfning  13,650: —
samt till elever vid nämnda seminarier, att af Kongl. Maj:t efter
behof disponeras
.
• • t>
18,000: —
tillsammans 61,650: —
eller för 3 år .
184,950: —
med rättighet för Kongl. Maj:t att till folk-undervisningens befrämjande använda de
besparingar, som å dessa anslag kunde uppkomma.
Uti detta ämne skall Utskottet framdeles afgifva yttrande, sedan den af sammansatta
Stats-, Bevillnings- samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet i
dess Utlåtande JV2 19 behandlade fråga, angående folkskole-väsendets ordnande m.
m., blifvit af Rikets Ständer slutligen pröfvad.
87:o. För utarbetande af en ordbok öfver Svenska språket bar Kongl. Maj:t,
till utgående under nästa statsreglerings-period, äskat enahanda anslag, som vid
sistlidne Riksdag beviljades, eller 3,750 R:dr R:mt årligen.
Då det är af vigt, att ifrågavarande, åt Svenska Akademien uppdragna, ordboks-arbete
icke må af brist på medel afbrytas, tillstyrker Utskottet,
8
Slals-Ulskollets Utlåtande Ås 148. (Fortsättn.)
alt ett belopp af 3,730 R:dr må för omförmälda ändamål af Rikets
Ständer beviljas, alt fortfarande utgå under hvarldera af nästkommande
tre år.
88:o. Beträdande deri uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition derefter följande
fråga om ett anslag af 4,500 R:dr till inköp af instrumenter för de meteorologiska
observationerna, har Utskottet redan uti 54 punkten af detta Utlåtande meddelat
\ttrande,
bland extra anslagen uppföras.
89:o. För utgifvande af ett plancheverk öfver Svenska svamparter, enligt de
original-albildningar, som blifvit verkställda för det af allmänna medel till Vetenskaps-Akademiens
disposition ställda anslag för anskaffande af original-målningar af
Svenska vexter m. m., bar Kongl. Maj:t äskat ett belopp för en gäng af 4,300
R.dr II: in t.
Då ifrågavarande plancheverk, med dertill hörande lext, hvartill, enligt hvad i
Statsråds-protokollet till den Kongl. Propositionen upplyses, redan ett så betydligt
anta! Svenska svamp-arter blifvit med ofvanberörda särskilda anslag afbildade, att
arbetet snart bör kunna utgifvas, ofelbart kommer alt medföra gagn för vetenskapen
och fördelar för den enskilda hushållningen, anser sig Utskottet böra tillstyrka,
att för ifrågavarande ändamål en summa för en gång af 4,500
R:dr Runt må anvisas.
90:o. För utgifvande af 2:ne plancheverk, det ena ofver färnsåker och andra
historiska märkvärdigheter, som i Statens historiska museum förvaras, och det andra
öfver mcdcltids-sigill, hor Kongl. Maj:t begärt eli anslag för en gang af 6,000
R:dr Runt.
Enligt hvad Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien upplyst, vore till
det förra af dessa plancheverk genom Akademiens försorg (lera hundra teckningar
redan utförda af en antagen ritare, sorn genom långvarig öfning vunnit en sällspord
skicklighet att på en gång troget och prydligt afbilda hithörande föremål. Till det
sednare verket, som bestode af teckningar af Svenska rnedeltids-sigill från 12:te
till nära slutet af 14:de seklet, utförda af samme ritare under Akademiens inseende,
hade, medelst användande af fern års anslag å 200 R:dr Banko, som Rikets
Ständer vid de två sednaste Riksdagarne beviljat, intill 1855 års slut blifvit a fr i—
tade 1,148 sigill.
Enär, såsom Akademien ock anfört, det för den arkeologiska vetenskapen är
af stor vigt att känna de fornlämningar, som tillhöra hvarje särskildt land och folk,
samt Sveriges Nalional-museum för ett sådant vetenskapens utvidgande kan lemna
talrika och vigtiga bidrag, som böra, till vinst för vetenskapen och ära för fäderneslandet,
offentliggöras; samt afteckningarne af ofvanberörde sigill torde, på sätt
Akademien äfven antagit, medföra vigtiga upplysningar till Sveriges konst-historia
under
Slats-Utskottels Utlåtande M 148. (Fortsättn.)
9
under medeltiden, på ett afgörande sätt utreda mången för närvarande dunkel eller
oriktig uppgift i fäderneslandets historia samt framför allt sprida ljus öfver Svenska
personers slägtförhållanden och sålunda bilda ett ovärderligt och för häfdeforskaren
oumbärligt bihang till de i Svenskt Diplomatarium redan utgifna eller framdeles
utkommande historiska urkunder, har Utskottet, som inhemtat, alt det på Akademiens
stat uppförda anslag till trycknings-kostnader af 1,000 R:dr R:mt är afsedt
att användas till utgifvande af dels en beskrifning öfver Svenska privat-personers
minnes-penningar, dels af en nv serie af Akademiens handlingar i ett större format
och förbättradt skick, med flera arbeten, samt således icke kan för utgifvande af
ifrågavarande 2:ne verk påräknas, ansett sig böra tillstyrka,
att det äskade beloppet, 6,000 R:dr R:mt, må för det afsedda ändamålet
beviljas.
91 :o. Till fortsatt inredning af Historiska Museum och Mynt-lcabineltet har
Kongl. Maj:t begärt beviljande af 3,000 R:dr R:mt för en gång.
Då, efter hvad upplyst blifvit, de vid 1840 —1841 och 1847 —1848 års
Riksdagar till ifrågavarande ändamål anvisade belopp af 5,000 R:dr Banko helt och
hållet medtagits för anskaffande af ett större antal skåp, monlrer rn. m„ som på
samma gång äro beräknade att kunna användas i det nu under byggnad varande
National-museum, när samlingarne en gång skola ditflyttas, samt, detta oaktadt,
högst betydliga förråd så väl af anliqviteter och historiska märkvärdigheter, som af
mynt, ännu sakna förvaringsrum för att uppställas eller uppläggas, och följaktligen
äro för vetenskapen fruktlösa och för allmänheten otillgängliga, hemställer Utskottet,
alt nu ifrågavarande anslag, 3,000 R:dr R:ml, må af Rikets Ständer
anvisas.
92:o. Vidare bar Kongl. Maj:t äskat ett anslag af 3,000 R:dr årligen under
nästa statsreglerings-period till inköp af Svenska i fäderneslandet bosatte konstnärers
arbeten. Uti detta ämne är yttrande af Utskottet redan afgifvet uti 59:de
punkten af detta Utlåtande, der Utskottet tillstyrkt beviljande af ett dylikt förhöjdt
anslag, att å den ordinarie staten uppföras.
93:o. Under åberopande af de skäl, som i oftanämnda Statsråds-protokoll finnas
omförmälda, är för nybyggnad vid Götheborgs hospital, utöfver det belopp af
75,000 R:dr, som under nu gällande stats-reglering vore för ändamålet disponibelt,
en summa för en gång af 190,000 R:dr af Kongl. Maj:t äskad.
Af Statsråds-protokollet inhemtas, att, sedan Rikets Ständer vid sistförflutna
Riksdag beviljat för tillbyggnader vid AVadstena, Hernösands och Götheborgs hospitaler
ett anslag af 200,000 R:dr Banko och deraf anvisat 150,000 R:dr samma
mynt att under nuvarande statsreglerings-period utgå, Kongl. Serafimer-OrdensGillet
uti underdånig skrifvelse den 9 Oktober nästlidet år, bland annat, anmält,
dels att för verkställandet af tillbyggnaden vid Götheborgs hospital det hinder mött,
Bih. lill R. St. Prot. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 3 Haft. 2
10 Slals-Utskotlels Utlåtande JY3 148. (Fortsättn.}
alt å den plats, der byggnaden skulle uppföras, efter hvad vid närmare undersökning
utrönts, en pålitlig grund för samma byggnad ej kunde beredas utan högst
betydliga, förut ej beräknade omkostnader, hvilket förhållande, i förening dermed
att prisen å byggnads-materialier och arbetslöner äfven under tiden betydligt stigit,
föranledt dertill att, jemlikt hvad ett den 19 November 1855 upprättadt kostnadsförslag
utvisade, ifrågavarande tillbyggnad vid Götheborgs hospital skulle erfordra
en summa af 265,000 R:dr Riksmynt, dels emot byggnadens uppförande på
ilen gamla hospitalstomten jemväl förekomme, att erforderligt utrymme för parkanläggning
och promenader äfven derstädes saknades, enär den härtill påräknade, af
Götha eif a ena och allmänna landsvägen å andra sidan begränsade lokal för sådant
ändamål ej kunde ännu på flere år få begagnas och någon öfverenskommelse
med nuvarande arrendator af den omkring hospitalet belägna mark, som tillhör
hospitalet, om upplåtelse af jord för berörda ändamål ej heller kunnat tillvägabringas.
Serafimer-Ordens-Gillet hade derföre varit betänkt på hospitais-inrätlningens
förläggande å något annat mera lämpligt ställe, hvilken nya anläggning jemväl skulle
kunna verkställas för samma' kostnads-summa, som uti olvanherörda förslag blifvit
för tillbyggnaden vid gamla hospitalet beräknad, hvarigenom detta sednare, som kunde
under byggnadstiden fortfarande begagnas, derefter blefve för andra, med afseende
å dess läge mera passande ändamål tillgängligt; och enär, af de för denna statsreglerings-period
anvisade medel, för Götheborgs hospitals byggnad återstode 75,000
R:dr, ar af Serafimer-Ordens-Gillet i underdånighet hemstäldt, att nådig framställning
till Rikets Ständer måtte göras om beviljande af fyllnaden i ofvannämnda kost—
nadssumma, 265,000 Ridr eller 190,000 R:dr.
Efter tillika tagen kännedom af det uppgjorda kostnads-förslaget med tillhörande
ritningar öfver den nya anläggningen, jemte öfriga ärendet rörande handlingar,
har, vid pröfning af delta ärende, Utskottet, enär Rikets sednast församlade
Ständer erkänt behofvet af utvidgning och en emot tidens fordringar svarande förbättring
af Götheborgs hospital samt, vid nu upplysta förhållanden, frågan om tillbyggnad
af det gamla hospitalet torde böra förfalla, men, så vidt handlingarna utvisa,
platsen för byggnadens uppförande ännu icke blifvit bestämd, funnit sig på
det sätt böra tillstyrka bifall å Kongl. Maj:ts Nådiga framställning,
att Rikets Ständer, utöfver de för ändamålet redan disponible 75,000
R:dr Riksmynt, anvisa en summa af 190,000 Ridr samma mynt
att, i mån af behof, användas för uppförande af ifrågavarande nybyggnad
på den plats, hvilken af Kongl. Majit anses böra dertill i
Nåder bestämmas.
91:o. Likaledes har Kongl. Majit, för uppförande af den nya hospitals- bygg -  naden å lägenheterna Hedvigsberg och Konradsberg invid hufvudstaden, äskat, utöfver
de under nu löpande statsreglerings-period disponible 357,500 Ridr, ett belopp
Stals-Utskollets Utlåtande JU 148. (Fortsättn.)
11
«[ 515,000 R:dr, att utgå under år 1858 nied 215,750 och år 1859 med
3 01,250 R:dr.
ViJ sisllidne Riksdag beviljade Rikets Ständer för ifrågavarande, nu under
arbete varande byggnad, ett anslag af 500,000 R:dr Ranko, men anvisade då endast
225,000 R:dr samma mynt, lill utgående med 75,000 R:dr under hvartdera
af åren 1855, 1856 och 1857. Enligt oftanämnda Statsråds—protokoll, lill hvilket
Utskottet får i öfrigt hänvisa, hade Öfver-inlendents-embelet, i underdånig
skrifvelse den 29 Juli nästlidet år, anmält, att, lill följ<1 af de under sednare åren
uppkomna prisförhöjningar och deraf föranledd svårighet att erhålla antagliga anbud
å leverans af vissa hyggnads-materialier, körslor m. m., Embetet funnit nödigt låta
för berörde byggnad upprätta nytt kostnadsförslag, grundadt dels på de prisbestämmelser,
hvartill Embetet redan lyckats uppgöra leverans-kontrakt, dels do
medelpris, sorn på sisla tiden visat sig gällande; och korinne, jemlikt detta förslag,
sorn äfven upptoge åtskilliga i det förra förslaget ej omförmälda, nödvändiga utgifter,
kostnaden att uppgå till 504.000 R:dr R.ko. eller 87,574 R:dr utöfver summan
i det äldre förslaget, hvilken utgjorde 516,626 R:dr nämnde mynt. För bestridande
af omförmälda byggnads-kostnad  404,000 R:dr
lörefunnes, sedan med de af Rikets Siäuder anvisade medel 500,000.
lägenheterna Konradsberg och Hedvigsberg blifvit inköpte
lör  56,000.
en disponibel tillgång af  264,000.
jemte tvaune års behållne inkomster af lägenheterna, om
kun°
• 2.°00- 266,000 »
hvadan till fyllnad i koslnads-summan erfordrades . . B:ko R:dr 438,000.
motsvarande 207,000 R:dr I{:ml.
Och då af dels arrendet för jorden, dels uthyrda byggnader, ett belopp af
4,500 R:dr samma mynt kunde för hospitals-byggnaden årligen påräknas under
åren 1857. 1858 och 1859, vid hvilket sistnämnda års slut den nya hospitals
inrättningen
förmodades blifva färdig, utgjorde följaktligen den summa, som behöfde
anslås, 202,500 R:dr, jemte de 75,000 R:dr B:ko eller 112,500 R:dr Runt, som
Rikets Ständer redan beviljat, men ännu ej till utgående anvisat, eller tillsammans
355,000 R:dr sistnämnda mynt, deraf under år 1858 215,750 R:dr och under
är 1859 101,250 R:dr.
Som behofvet af den äskade anslags-summan för fortsättande och afslutande af
emförmälda byggnads-arbete blifvit behörigen ådagalagdt, och angeläget är, alt de
erforderliga medlen nu till fullo anvisas, så att anstalten må kunna ju förr desto
hellre' blifva färdig tili begagnande, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer, med bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga framställning,
för ifrågavarande ändamål anvisa en summa af 315,000 R:dr
12
Stals-Utsholtels Utlåtande JH Uti. (Fortsättn )
Rim t, att utgå under år 1838 med 213,730 R:dr och under år
1839 med 101,230 R:dr nämnda mynt.
93:o. Med afseende derå, dels att förändring i de sednare årens höga span
målspris
kunde inträffa, i hvilket fall hospitals-fondens inkomster, som hufvudsakligen
bestå af spanmål, förmodades ej blifva tillräckliga till bestridande af utgifterna,
helst under sednare tider löner till tjenstemän och betjente måst betydligen ökas,
äfvensom utspisnings-kostnaden i väsentlig mån blifvit förhöjd, dels att, i samma
mån som utrymmet vid hospitalen ökas och antalet af hospitals-hjou blifver större,
en betydligare tillökning i utgifterna för deras underhåll och vård deraf blefve en
följd, har Kongl. Maj:t begärt, att, i likhet med hvad vid de sednast förflulne Riksdagarne
egt rum, ett belopp af 37,300 R:dr Runt årligen under nästa statsreglerings-period
måtte till Serafimer-Ordens-Gillets disposition anvisas för att, emot
redovisnings-skyldighet, användas till betäckande af den brist i hospitals-fondens inkomster,
som för bestridande af nödiga utgifter till hospitalernas underhåll samt till
förbättring af hospitals-vården möjligen kan uppkomma.
På bär ofvan anförda skäl, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer medgifva, det en summa af 37,300 Rulr R:mt
årligen må, under den tid nu skeende statsreglering omfattar, fortfarande
utgå att, på sätt och i den ordning Kongl. Majit föreslagit,
användas.
96:o. Med tillkännagifvande att för fullbordande af National-musei-byggnaden
ett anslag af 730,000 R:dr erfordrades, har Kongl. Majit begärt, att 130,000
Ridr deraf måtte anvisas för hvartdera af åren 1857, 1858, 1859 och 1860, eiler
tillsammans 600,000 Ridr.
Jemte det Utskottet, som uti sitt förut afgifna, af Rikets Ständer godkända Utlåtande
JV2 34 redan tillstyrkt anvisande af den för innevarande år äskade summan,
hänvisar till den utredning, samma utlåtande innehåller, angående byggnads-företagets
uppkomst och ändamål samt sättet för de med en sammanräknad summa af 500,000
Ridr Biko förut anslagne medlens användande, får Utskottet här vidare anföra,
att, såsom Statsråds-protokollel gifver vid handen, chefen för musei-byggnaden ansett,
alt af de år 1830 uppgjorda tvänne särskilda kostnads-beräkningar, den ena
af dåvarande Öfverste-Löjtnanten Hjelm, slutande sig på en summa af 720,000
Ridr Biko, och den andra af Öfverintendents-embetet, uppgående till en slutsumma
af 975,313 Ridr 15 sk. 3 rist. samma mynt, den förra summan sannolikt skulle
varit tillräcklig för att färdigbygga museum, derest de pris på materialier och dagsverken,
som voro gängse, dä förslagen uppgjordes, fortfarit att vara gällande, men
att, enär sedan dess dagsverks-lönerna stigit med 100 och materialier na med 40
å 50 procent och derutöfver, det sednare förslaget närmade sig den sannolika
slutkostnaden för musei-byggnaden; och då icke med någon visshet kunde förutses,
hvar de uppjagade prisen komme att stadna, hade Byggnads-chefen funnit sig
Slals-Ulskollets Ullålande Jfs 148. (Fortsättn.)
13
böra, för att vara' fullt förvissad, att den begärda summan icke under hvilka förhållanden
som helst skulle komma att öfverskridas, i underdånighet hemställa, att,
i öfverensstämmelse med uppgjord beräkning öfver de återstående kostnaderna, en
ytterligare summa af 500,000 R:dr B:ko måtte för byggnadens fullbordande anvisas,
deraf 100,000 R:dr samma mynt årligen, från och med 1857 räknadt.
Med afseende å hvad sålunda förekommit och då med säkerhet kan antagas,
att kostnaden för musei-byggnadens fullbordande icke skall komma att i någon
väsentlig mån understiga den af Byggnads-chefen beräknade summa, samt ostridigt
är, alt, derest icke arbetet med drift och skyndsamhet fullföljes, utan för bristande
medel måste afbrytas, det allmännas kostnader för arbetets fullbordan kommer att
ökas, anser sig Utskottet böra tillstyrka,
att Rikets Ständer för ifrågavarande byggnads-arbetes fortsättande må,
utöfver det för innevarande år redan beviljade belopp, 150,000
R:dr, anvisa enahanda summa för hvartdera af nästkommande 3 år,
med tillsammans 450,000 R:dr R:mt, att utgå på det sätt och i
den ordning, som förut blifvit bestämda.
97:o. För utskrifvande af ännu felande registratur inom de särskilda Åfdelningarne
af Kongl. Maj:ts Kansli, är ett anslag af 3,000 R:dr årligen under nästa
statsreglerings-period af Kongl. Maj:t äskadt.
Vid 1847 och 1848 årens Riksdag anvisade Rikets Ständer enahanda anslag
för hvartdera af åren 1848, 1849 och 1850 att användas till bekostande af utskrifning
utaf dylikt registratur för den förflutna tid, för hvilken sådant saknades;
och då upplyst blifvit, att detta anslag, för hvilket 123 band registratur äro utskrifna
och till Riks-arkivet aflemnade, redan år 1854 åtgått och att ännu en högst
betydlig mängd registratur finnes outskrifven, så att det med nämnda anslag
alsedda ändamål icke ens till hälften kunde anses uppnådt, får Utskottet, med
afseende å vigten deraf, att Riks-registraturet varder behörigen kompletteradt,
tillstyrka,
att ett anslag af 9,000 R:dr R:mt må af Rikets Ständer beviljas,
att med '/3:dei årligen under hvartdera af åren 1858, 1859 och
1860 utgå tili bestridande af kostnaden för utskrifning af felande
så kalladt registratur.
Derjemte och då, enligt Kansli-ordningen af den 23 Oktober 1809, utskrifning
af dylikt registratur skall verkställas af vederbörande tjenstemän inom de särskilda Statsdepartementens
Expeditioner, men sådant, efter hvad Utskottet inhemtat, icke lärer
ega rum inom alla Expeditionerna, hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer mätte i underdånighet anhålla, det Kongl. Majit
täcktes låta tillse att vederbörande tjenstemän inom de Stats-departements
Expeditioner, der berörde föreskrift icke iakttages, för fram
-
ii
Slals-Ulskollels Ullålande Jl? 148. (Fortsättn.)
liden utskrifva och till Riks-arkivet aflemna sådane handlingar, hvilka
böra i nämnde arkiv förvaras.
98:o. Kongl. Majit har vidare hegart, att Rikets Ständer, i likhet med hvad
vid sednaste Riksdag egde rum, måtte lör hvartdera af nästkommande 5 år anvisa
ett belopp af 5,000 R:dr, eller tillsammans 9,000 Ridr, till fortsatt utgifvande af
sådana i Riks-arkivet samt andra allmänna och enskilda samlingar befintliga skrifter
och handlingar, hvilka öro af vigt för fäderneslandets historia och offentliga förhållanden.
Jemte hänvisande till de upplysningar, Statsråds-protokollet innehåller, angående
användandet af det vid sistlidna Riksdag för ifrågavarande ändamål beviljade anslag,
får Utskottet, ined afseende å vigten af dylika skrifters och handlingars allmängörande
så val för kännedomen om fäderneslandets historia, som för litteraturen,
tillstyrka,
att Rikets Ständer äfven för nästa statsreglerings-period anvisa en
summa af 9,000 R:dr Runt, till utgifvande af aldre historiska skrifter
och handlingar, att med 3,000 R:dr årligen utgå.
99:o. Vidkommande den af Kongl. Majit väckta fråga om beviljande af ett
anslag utaf 255,864 R:dr 89 öre för tillämpning under år 1857 af do på 8:de
Hufvud-titelns ordinarie stat föreslagna löneförhöjningar för embets- och tjenstemän
m. fl., skall Utskottet framdeles meddela yttrande.
100:o. Genom remiss har Utskottet fått emottaga en af Kongl. Majit under
den 5i sistlidne Mars till Rikets Ständer aflåten Nådig proposition om beviljande
af ytterligare anslag för uppförande af nybyggnad vid allmänna institutet för döfstumma
och blinda.
Af nyssnämnda Nådiga proposition (Nio 86) inhemtas, alt, sedan Rikets sednast
församlade Ständer för uppförande af en ny lärohus-byggnad vid omförmälda
institut uppå den af de då alternativt föreslagna 2 platser, hvilken Ofver-intendenlsembetet
förordat, eller inne på gården invid institutets hufvudbvggnad, beviljat den,
enligt upprättadt kostnads-förslag, härtill erforderliga summa af 25,000 Ridr B:ko,
samt derjemte till inköp of inventarier för institutet anvisat ett belopp af 5,000
Ridr samma mynt, samt Kongl. Majit, i anledning deraf, förständigat direktionen
öfver institutet att vidtaga de åtgärder, som af det för besagde nybyggnad beviljad»
anslag påkallades, bemälde direktion under den 29 November nästlidet år i underdånighet
anmält, att den för byggnadens uppförande bestämda plats vid anställd
undersökning befunnits för ändamålet mindre tjenlig, i anseende till dels byggnadsgrundens
opålitliga beskaffenhet, dels utrymmets otillräcklighet med deraf uppkommande
inskränkning uti den för ungdomens kroppsöfningar och för den ekonomiska
förvaltningen väl behöfliga gårdsplatsen, dels vådan af den nya byggnadens förläggande
allt för nära intill den gamla eldfarliga hufvudbyggnaden, dels ock den
låglända och vattensjuka markens olämplighet i sanitärt hänseende ; att direktionen
Stals-Ulshottcts Utlåtande Jfå 14!). (fortsättn.')
13
derföre funnit sig föranläten för tillfället uppskjuta åtgärderna för byggnadsföretagets
utförande samt, med biträde af tillkallad sakkunnig person, tagit i skärskådande
den institutet närmast omgifvande mark, hvarvid, bland andra ifrågaställa
byggnadsplatser, en sådan högland, sund och rymlig, belägen vid Ofra Manilla,
blifvit ansedd för ändamålet företrädesvis tjenlig; att direktionen, med afseende å
det ständigt vexandc antalet af sökande till ej mindre gratistrum, än platser emot
betalning vid institutet, och då nödigt vore, alt, om detta institut, i stället att ett
dylikt i landsorten inrättades, skulle kunna emottaga ett betydligare antal elever,
äfven åt dessa anskaffades logementer, dagrum, matsalar och annat b< höfligt utrymme,
hvilket allt ej stöde alt vinna i ofvannämnda byggnad, afsedd och bestämd
hufvudsakligen endast till lärosalar, samt dertill tomine, alt institutets nu egando
byggnader både vid Manhem och Ofra Manilla vore af föga hullhår och fast beskaffenhet,
funnit angeläget, att den nybyggnad, som blefve vid institutet uppförd,
k om ine all innehålla icke allenast de förut tillämnade större lärosalarna, utan äfven
de öfriga, här ofvan förmälda, för inrättningens verksamhet erforderliga lokalerna,
äfvensom boställsrum för en del lärare och vårdare, samt att direktionen derföre
låtit upprätta ny ritning, beräknad äfven för emottagande af ett betydligen tillökadt
antal elever och åtlöljd af fullständigt kostnads—förslug, enligt hvilket kostnaden skulle
uppgå till 96,000 R:dr B:ko, en summa, som dock vid förslagets granskning hos
Ofver-intendents-embetet ansetts böra beräknas till 105,000 R:dr samma mynt; varande
nu, i öfverensstämmelse med direktionens tillika gjorda underdåniga framställning,
af Kongl. Majit begärdt, att, utom förenärnnda, vid sistförflutna riksdag
beviljade, ehuru sedermera ej begagnade anslag, 25,000 R:dr till nybyggnad och
5,000 R:dr B:ko lill inventarier, ytterligare 550,000 R:dr samma mynt, eller 120,000
R:dr Rrrnt, måtte anvisas till den för institutet nödig befunna större nybyggnad
efter det framställda förslaget, att uppföras på den plats, hvilken derför kunde af
Kongl. Mnj:t i nåder pröfvas vara mest lämplig.
Utskottet, som tillika tagit kännedom af de lill della ärende hörande, Utskottet
tillställda handlingar, har dervid, bland annat, inhemta!, att den föreslagna nybygg
naden,
ämnad att uppföras af tegel på fotmur af huggen sandsten, lill två våningars
böjd utom bottenvåningen, skulle innehålla 4 dagrum för 25 ä 30 elever,
4 sofrum för 25 elever, 3:ne skolsalar, deraf 2 för 55 å 60 elever hvardera och
1 för flickor till ett antal af 40 ä 45, 1 kyiksal för 240 personer, bostads
lägenheter
för 3 lärare, 2:ne rum för böcker, kartor och andra effekter, samt 1
rum för ordningsmannen och I för direktionen.
Beträffande först den nybyggnad vid ifrågavarande institut, för hvars uppförande
Rikets Ständer vid sednaste riksdag, såsom ofvan är nämndt, anvisade ett
anslag af 25,000 R:dr, bar Utskottet, efter hvad upplyst blifvit och då, enligt
Rikets Ständers år 1855 församlade Revisorers berättelse, äfven Revisorerae, som
16
Stats-Utskottets Ullålande JM 148. (Fortsättn.)
tagit lokalen i ögonsigte, förklarat sig instämma uti de af institutets direktion yttrade
åsigter om platsens olämplighet, funnit sig böra hemställa,
att frågan om nämnda anslags utgående för byggnadens uppförande
å den vid medlens beviljande bestämda plats må anses hafva för
fallit.
Hvad nu angår det af Kongl. Maj:t i nåder väckta förslag, alt efter förändrad
plan låta uppföra en nödig befunnen större nybyggnad vid ifrågavarande institut,
så torde icke någon, som varit i tillfälle alt besöka institutet, vilja förneka den
trängande nödvändigheten af ökadt utrymme för denna inrättning, så framt den
skall kunna uppfylla sitt gagneliga och välgörande ändamål. En förändring eller
utvidgning af de nu befintliga byggnaderna föreskrifves ej mindre af dessas egen
beskaffenhet, hvilken icke kan anses fullt förenlig med en nödig omsorg om elevernas
helsa och trefnad, än äfven af det alltmer vexande antalet af personer, som
önska plats vid institutet. Dessas antal är, såsom upplyst blifvit, långt större, än
som inrättningen för det inskränkta utrymmets skull kan emottaga, så att direktionen
varit nödsakad att afstå en mängd till elev-platsers erhållande inkomna ansökningar.
Och då vid institutet elever icke få emottagas, hvilka äro öfver 13 år,
har ock inträffat, att sökande, i afvaktan på ledighet, blifvit öfveråriga, och sålunda
för alltid gått i mistning af en önskad och länge förbidad undervisning. Häraf
visar sig, att ifrågavarande stiftelses verksamhet ännu är alltför inskränkt och på
långt när icke motsvarar behofvet af vård och undervisning för den betydliga mängden
af inom riket befintliga döfstumma barn. Det af Kongl. Maj:t väckta förslag
om anstaltens utvidgning synes derföre Utskottet vara i hög grad förtjent af behjertande,
hvarföre Utskottet, enär den uppgjorda ritningen blifvit af Ofverintendents-embetet
lemnad utan anmärkning, tillstyrker,
att Rikets Ständer, med bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga framställning,
må, utom det vid sednaste riksdag beviljade anslag af 25,000
R:dr B:ko, eller 57,500 R:dr R:mt, anvisa en summa af 120,000
R:dr sistnämnda mynt, för uppförande, efter upprättadt förslag, af
ifrågavarande nybyggnad på den plats, hvilken derför kan af Kongl.
Maj:t i nåder pröfvas vara mest lämplig.
Vidkommande här ofvan jemväl omnämnda, af Rikets sednast församlade
Ständer beviljade, men hittills icke lyftade anslag af 7,500 R:dr Runt, till inköp
af inventarier för institutet, torde derom något yttrande af Utskottet icke erfordras.
Genom det ofvanstående anser sig Utskottet jemväl hafva besvarat tvänue,
genom remiss från Ridderskapet och Adeln samt Borgare-ståndet ankomna motioner
af Grefve Snoilshy, N., och Herr Bäckström, hvilka, jemte begäran om medgifvande
för institutets direktion alt, utan afbidan å byggnads-arbetets företagande, få lyfta
och lill afhjelpande af institutets för handen varande behof använda förutnämnda
till inköp
Stals-Utslcoltels Ullålande M 148. (Fortsättn.)
17
till inköp af inventarier beviljade anslag af 7,300 Ridr, äskat förhöjning af det
vid sednaste riksdag anvisade byggnads-anslag, den förre till 30,000 Ridr och den
sednare till 100,000 Ridr B:ko, med anhållan derjemte af förstnämnde motionär,
dels att direktionen måtte bemyndigas, att särskildt till fyllande af bristen i anslaget
upptaga ett amorteringslån af 30,000 R:dr, dels att till amortering af och
ränta å detta lån en summa af 3,000 Ridr, allt Banko, måtte anvisas att årligen
utgå, intill dess lånet blifvit till fullo betaldt,
101:o. Uti en hos Bonde-Ståndet väckt, till Utskottet remitterad motion
har Gustaf Bjerkander från Skaraborgs län, i anseende till behofvet af undervisning
för det stora antal döfstumma och blinda i riket, hvilka äro deraf i saknad,
föreslagit, att medel måtte beviljas för anläggning i Götheborg af ett institut för
döfstumma och blinda, samt underdånig framställning hos Kongl. Majit göras, att,
sedan behörigt koslnads-förslag blifvit upprättadt, Kongl. Majit täcktes till Rikets
Ständer aflåta Nådig proposition i ämnet; varande denna motion biträdd af flere
Bonde-ståndets ledamöter.
I öfverensstämmelse med den åsigt, som af Rikets Ständer vid sednaste riksdag
yttrades i en då väckt likartad fråga, anser Utskottet, att ett enda institut i
ändamålsenligt och väl vårdadt skick är att föredraga framför flere dylika, ofullständigt
ordnade instituter, för hvilkas tillvägabringande, utom den betydliga kost
naden,
ett väsentligt hinder för öfrigt möter genom bristen på lärare i den speciela
undervisnings-skickligbet, som för ändamålet erfordras; och då Utskottet här
ofvan tillstyrkt beviljande af ett betydligt anslag till förbättrande och utvidgande af
det institut, som nu finnes, hvarigenom hufvudsyftemålet med motionärens framställning
äfven kan anses vara vunnet, hemställer Utskottet,
att den väckta motionen icke må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
102:o. Uti en hos Preste-ståndet väckt, till Utskottet remitterad motion har
Domprosten Knös påkallat Rikets Ständers uppmärksamhet å angelägenheten att
tillse, hvarifrån de medel skola erhållas, som, i händelse Rikets Ständer bifalla
Kongl. Majlis Nådiga framställning om flere mindre fullständiga skolors utvidgande
till högre elementar-läroverk, komme att erfordras för byggande af nya lärohus eiler
tillbyggnad af äldre dylika. Enligt gällande föreskrifter, skulle byggnad och underhållande
af lärohus, der sådant icke efter författningarne åligger städerna, bekostas
af Stiftens byggnads-kassor genom vederbörande Biskops och Konsistorii försorg,
samt under deras tillsyn. Något skäl att härtill anlita dessa kassor, hvilkas hufvudsakliga
tillgångar uppkommit genom inkomster af vakanta pastorater, hade, enligt
motionärens tanke, varit för handen, så länge de högre elementar-läroverken i någon
mån kunde betraktas såsom prestbildnings-anstalter, men nu mera, sedan delta förhållande
vore förändradt, och undervisningen vid elementar-läroverken helt och
Bih. lill R. St. Prol. 1836 & 1837. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 3 Hafi. 3
18
Slals Utskottets Utlåtande M 148. (Fortsättn.)
hållet afser allmän medborgerlig bildning, syntes presterskapet ieke böra bekosta
skolhusens byggande, ulan de till byggnadskassorna inflytande medel hellre påräknas
för ett annat, med deras ursprung mera öfverensstämmande föremål, nemligen bildande
af en pensionsfond för aflidne presters efterlemnande enkor och barn. Inkomsterne
för Stiftens byggnadskassör vore för öfrigt mycket osäkra, och dessa
kassor, hvilka öro dels skuldsatta, dels ega ingen eller ringa behållning, bade äfven
visat sig vara för nu ifrågavarande ändamål otillräckliga. Af motionären är derföre
föreslaget, att Rikets Ständer, med förklarande, att hvarje stad i främsta rummet
är skyldig bygga och underhålla der behöfliga skolhus, måtte, för den händelse
att något särskildt understöd af allmänna medel ändock kunde blifva för en
eller annan stad oundgängligen nödigt, ställa till Kongl. Maj:ts disposition en summa
af SO,000 eller 100,000 R:dr R:mt såsom förslags-anslag antingen genom förhöjning
af det på 7:de hufvud-titeln uppförda anslag för allmänna byggnader eiler
ock under särskild rubrik på 8:de hufvud-titeln.
Såsom motionen innehåller, finnes redan i författningarnc föreskrifvet, huru de
till byggande och underhållande af lärohus erforderliga medel skola utgöras, nemligen
att kostnaderna i allmänhet böra bestridas af kommunerna sjelfve eller, der
ett sådant åliggande ej förefinnes, af stiftens byggnadskassör. Under sådant förhållande
och i öfverensstämmelse med de åsigter, som Utskottet i en med den förevarande
likartad fråga, angående medels anvisande till lån för kyrko- och skolbyggnader,
uttalat uti sitt nyligen afgifna, af Rikets Ständer äfven godkända, Utlåtande
N:o 115, anser Utskottet,' att framgent, såsom hittills, åt vederbörandes omtanka
och verksamhet bör öfverlemnas att bereda utväg till och verkställighet af
nödiga skolbyggnader och deras reparation, samt att, derest förekommande särskilda
omständigheter och förhållanden sådant påkalla, framställning i behörig ordning må
göras om erhållande af bidrag dertill utaf allmänna medel.
Utskottet hemställer således,
att förevarande motion icke måtte af Rikets Ständer bifallas.
103:o. Genom remiss från Preste-ståndet äro till Utskottet öfverlemnade tvänne
af Prostarne Melander och Söderberg väckta motioner, om förhöjning af de anslag,
som Rikets Ständer vid sistlidne riksdag beviljade för uppförande af nya lärohus i
Wexiö och Wisby.
Den förre motionären, hvilkens framställning afser tillökning af det för skolbyggnaden
i Wexiö anvisade anslag af 40,000 R:dr Banko, har, till stöd för behofvet
deraf, anfört, att efter den tid, eller år 1854, då kostnads-förslaget, slutande
sig å en summa af 46,240 R:dr samma mynt, uppgjordes, prisen å byggnadsmaterialier
och dagsverken stigit med 50 å 100 procent; att, ehuru det varit afsedt
att i en jordvåning af den nya byggnaden kunna bereda bostad för skolans'
vaktmästare, sådant likväl vid läggandet af grunden lill byggnaden befunnits omöjligt,
hvarföre ett nytt mindre hus måste uppföras till bostad åt vaktmästaren,, äfven
-
Slats-Ulskollets Ullålande JM 148. (Forlsälln.) 19
som till inrymmande af vedförråd m. m.; att inredningen af lärosalarne, rektors
embetsrum, lokalen för nafuralie-samlingarne, m. m. äfven kräfde ökade utgifter,
samt att koslnads-förslagct icke heller upptoge någon ersättning för ritningarnes
uppgörande, för material-förvaltningen, för de vidlyftiga räkenskapernas upprättande,
fur tillsynen vid byggnadens uppförande m. m.; och då, enligt uppgjord, i motionen
intagen, specifik beräkning härtill erfordrades, utöfver det redan beviljade an
slaget,
en summa af 26,000 R:dr Banko, men till betäckande häraf all annan tillgång
saknades än Stiftets byggnads-kassa, hvars fond, 4,843 R:dr 43 sk. 11 r:st
nämnde mynt, dock borde reserveras för nödiga reparationer å Stiftets läroverksbyggnader,
är nu af motionären föreslaget, alt ett ytterligare anslag af 20,000
Kalr Banko eller 30,000 R:dr R:mt måtte för den nya skolhus-byggnadens fullbordande
varda anvisadt.
Prosten Söderberg har uti sin motion, hvari Prosten Gahne instämt, äskat för
höjning
af det viii sisllidne riksdag för skolbyggnaden i Wisby anvisade anslag af 30,000
Kalr B:ko, och i sådant afseende anfört, att detta anslag, till följd af flera omständigheter,
hvilka ej kunnat förutses, visat sig vara för ändamålet otillräckligt. Vid
arbetets begynnelse befanns nemligen, att den annorstädes inom Wisby goda och
säkra byggnadsgrunden just å den för läroverkets räkning inköpta tomt beslode af
en betydligt djup, med matjord och grus fylld klyfta, i alla riglningar genomskuren
af underjordiska, dels raserade och igenstoppade, dels ännu verksamma vattentrummor
och källådror, hvilka vid 6 fots djup under markens yta uppblött hela terrängen
till en lös leiartad massa. För att kunna dels fortsätta grundgräfningen, hvilken
måste verkställas till ett djup af 10 å 12 fot, dels för framtiden freda den
blifvande byggnadens murar från fuktigheten, hade det blifvit nödvändigt att låta bortrifva
de gamla för högt liggande trummorna och inrätta nya betydliga trummor
och aflopps-kanaler, murade med cement icke blott under den plats, der läroverkshuset
skulle komma att slå, utan ock så långt utom denna plats, att icke de
nedanföre belägna byggnaderna genom det oupphörligen starkt (lödande källvattnet
måtte blifva lidande. Då härtill komme, att prisen å dagsverken och nästan alla
slags malerialier under sednaste åren betydligt stigit, samt bristen på arbetsfolk i
och omkring Wisby vore så stor, att både murare, stenhuggare, timmermän och
handtlangare måste till stor del hemtas från fasta landet, och att, med undantag af
sten till fotmuren, alla råämnen till de betydliga qvantiteter huggen sten, som för
byggnaden erfordrades, mäste anskaffas dels från Oland, dels från fasta landet, allt
till dryga priser, hvilka genom de med svårighet erhållna sjötransporterna än ytterligare
stegrades, kunde icke det vid förra Riksdagen beviljade anslag jemte öfriga
tillgångar, bland hvilka förnämligast vore att räkna stiftets byggnadskassa, uppgående
vid sednaste bokslut liil 20,780 R:dr, vara tillräckliga att bringa till slut det påbörjade
arbetet, som uti det försl uppgjorda kostnads-förslaget beräknades att kosta
33,000 ll:dr, deruti likväl ej inbegripna utgifterna för inköp af tomt jemte åtskil—
20
Slals-Ulskollets Ullålande Jt/$ 4 48. (Fortsättn.)
liga andra, till företaget hörande kostnader, men numera ansåges icke kunna verkställas
för mindre än 90,000 R:dr, allt Banko. På grund af hvad sålunda blifvit
andraget, har motionären begärt, att ett ytterligare statsanslag af 10,000 R:dr
nämnde mynt, eller 15,000 R:dr R:mt, för ifrågavarande ändamål måtte beviljas.
Varande uti en sednare, till Utskottet ingifven skrift, af motionären, såsom vidare
stöd för motionen, anfördt, att, till följd af tvänne under sistförflulna vinter inträffade
strandningar af fartyg, som från Öland skulle föra sten till den nya byggnaden,
hvarigenom denna slen blifvit till stor del sönderslagen, det varit nödvändigt
att, för undvikande af allt för långt uppehåll med byggnads-arbetet, till Öland skicka
Stenhuggare, för att derstädes under vintern verkställa finhuggningen, samt att sådant
förorsakat en opåräknad kostnad af minst 5,500 R:dr Runt.
I sammanhang med dessa motioner får Utskottet anmäla, att Kongl. Majit
under den 30 Januari innevarande år till Utskottet aflåtit en Nådig Skrifvelse,
hvilken, intagen under JVå 61 i lista Samlingen af Bihanget till Riks-ständens Protokoll,
innehåller, att från vederbörande Konsistorier underdåniga ansökningar inkommit
angående ytterligare anslag för fullbordande af lärohusen i Wexiö och
Wisby, med 20,000 Ridr för det förra och 10,000 Ridr för det sednare, samt
nytt anslag till utvidgande af läro- och gymnastikhusen i Nyköping med 14,082
Ridr 16 sk., allt Bauko, men att Kongl. Majit, efter vunnen kännedom, att enahanda
anslagsfrågor blifvit af enskilde motionärer hos Rikets Ständer väckta, ej
funnit annan åtgärd vara erforderlig, 8n att Konsistoriernas underdåniga skrifvelser,
med åtföljande bilagor, till Stats-Utskottet öfverlemnades.
Yid tagen kännedom af dessa, Utskottet tillställda, handlingar, så vidt de röra
frågorna om ytterligare anslag för lärohusen i Wexiö och Wisby, bär Utskottet
funnit de i motionen gjorda uppgifter och framställningar i allo öfverensstämma
med dem, som i vederbörande Konsistoriers underdåniga ansökningar förekomma;
och alldenstund Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag funno sig böra bevilja då
nödiga ansedda anslag af allmänna medel för uppförande af ifrågavarande tvänne
lärohus, samt upplyst är, att, i följd dels af de under sednare åren stegrade prisen
å materialier och dagsverken, dels af andra inträffade förhållanden, som vid
kostnads-förslagens uppgörande icke kunnat förutses, dessa anslag behöfva med de
nu äskade beloppen ökas, så framt byggnaderna skola kunna fullbordas, får Utskottet,
med afseende å angelägenheten att dessa arbeten icke, för bristande medel,
må afbrylas, tillstyrka,
att, utöfver de förut anvisade anslags-beloppen, Rikets Ständer måtte
lili fullbordande af lärohus-byggnaderna i Wexiö och Wisby bevilja
för den förra byggnaden 30,000 Ridr och för den sednare
15,000 Ridr Rimt, att i mån af behof utgå, dock med förbehåll,
att några kostnader för byggnadernas underhållande icke komma alt
drabba Statsverket.
Slals-Utskollels Ullålande As 148. (Fortsättn.)
21
104:o. Vidare har Utskottet genom remiss från Preste-, Borgare- och Bondestånden
fått emottaga nedannämnda, der väckta motioner om anslag för utvidgning
af skol- och gymnastikhusen i Nyköping samt för uppförande af nytt skolhus i
Uddevalla och af nya skol- och gymnastikhus i Götheborg:
af Biskop Annerstedt, hvilken, med förmälan, att Strengnäs stifts byggnadskassa
väl för icke längesedan af allmänna medel erhållit ett lån å 3,000 R:dr
B:ko till utvidgning af lärohuset i Nyköping, men att denna husets utvidgning,
lämpad efter skolans dåvarande lärjunge-antal, sedermera i följd af det oupphörligt
vexande antalet af lärjungar blifvit högst otillräcklig, begärt, att då såväl lärarnes
och lärjungarnes helsa, som sjelfva undervisningen måste lida genom det allt för
trånga utrymmet, och jemväl gymnastikhuset vore för inskränkt för att i någon
mån kunna motsvara sitt ändamål, samt byggnads-kassan icke egde några medel till
dessa lokalers utvidgning, utan tvärtom ännu hos Statsverket häftade i en skuld af
2,400 R:dr B:ko, till hvars gäldande tillgång hvarken funnes eller kunde påräknas,
ett anslag för en gång af 14,082 R:dr 16 sk. nämnde mynt, hvartill, efter ritning
och kostnads-förslag, den erforderliga summan skulle uppgå, måtte af Rikets
Ständer anvisas till utvidgning och reparation af läroverks- och gymnastikhusen i
Nyköping, att under nästa statsreglerings-period, i mån af behof, utgå;
af Prosten Ljunggren, Herr Herg och Tobias Lind ifrån Götheborgs och Bohus
län, hvilka begärt, att ett anslag af 20,000 R:dr R:mt måtte beviljas för uppförande
af ett nytt skolhus i Uddevalla, och, till stöd för hehofvet deraf, anfört,
att nuvarande skolhus, för dess osunda läge och trånga utrymme, samt i öfrigt
bristfälliga skick, redan länge befunnits vara i högsta grad otjenligt för dess vigtiga
ändamål, hvarföre uppförandet af ett nytt skolhus i flera år utgjort föremål
för samhällets önskningar; att detta behof likväl icke kunnat afbjelpas i brist på
medel, hvartill orsaken varit, att största delen af stadens allmänna tillgångar under
en lång följd af år måst användas till bestridande af andra stora och vigtiga arbetsföretag,
hvaribland en vidsträckt hamn-anläggning, som ännu fordrade flera års
arbete, innan den kunde hinna fullbordas; att rummen i skolhuset, till antalet endast
3, ehuru skolan hade 4 lärare, vore så små, att de icke utan olägenhet kunde
inrymma de lärjungar, som hittills erhållit undervisning i skolan, och hvilkas antal
under de sistförflutna åren stigit från 50 till 80, och sannolikt komme att ytterligare
ökas; samt att för öfrigt skolhusets läge vid foten af ett berg icke allenast
medförde en hög grad af fuktighet i skolrummen, utan ock gjorde gårdsplanen kall
och osund samt sålunda måste menligt inverka på såväl lärarnes, som lärjungarnes
helsa; och då dertill komme, att mer än halfva antalet af lärjungar tillhörde den
omkringliggande landsorten, syntes, enligt motionärernes tanke, billigheten fordra, att
Staten bidroge till den nya skolbyggnadens uppförande, helst Uddevalla stad hittills
ej, åtminstone icke under en längre tidrymd, begärt eller erhållit något understöd
från Statens sida; varande motionerna åtföljde dels af kostnads-förslag och ritning
22
Slals-Utskottels Utlåtande JYs 1-itt. (Fortsättn.)
till det nya skolhuset, utvisande att denna byggnad, ämnad att uppföras af sten,
med en vånings höjd, skulle blifva 54 alnar lång och 26 alnar bred, innehålla
5 skolrum jemte tambur och rum för vaktmästare och för skolans inventarier,
samt kosta 36,500 R:dr Rrmt, dels af ett utdrag utaf Uddevalla Magistrats Protokoll
för den 12 November nästlidet år, deraf, jemte enahanda upplysningar om
det nuvarande skolhusets beskaffenhet, som molionärerne lemnat, inheintats, att stadens
innevånare åtagit sig alt, i enlighet med den uppgjorda ritningen, låta uppföra
den nya skolbyggnaden, så framt ett bidrag dertill från Statens sida af 20,000
R:dr R:mt kunde erhållas;
samt af Riskop Björck, hvilken påkallat Rikets Ständers uppmärksamhet å behofret
för Götheborgs stad af ett nytt skolhus och en ny gvmnastik-byggnad, i
hvilket afseende motionären, jemte åberopande af åtskilliga, motionen bifogade handlingar,
anfört, dels att det nuvarande skolhuset vore lill utrymmet allt för inskränkt
samt derjemte osundt och hade en för behofvct alldeles otjenlig inredning, dels att en
lämplig lokal för gymnaslik-öfningar helt och hållet saknades; och då tillgångar ej
förefunnos till bestridande af de för nybyggnaderna erforderliga utgifter, hvilka, i anseende
till de i Götheborg gällande höga arbetspris, måste blifva ganska betydliga,
och, enligt de af stadens byggmästare uppgjorda kostnads-förslag, komme att uppgå,
för skolhuset till 212,000 R:dr, och för gymnastik-byggnaden, jemte behöfliga
uthus, till 50,000 R:dr, eller tillsammans 262,000 R.dr Runt, samt Götheborgs
stad, som blott hade sig ålagd skyldigheten att underhålla skolhusets lokal, likväl
frikostigt bidragit till ändamålet genom alt afstå nu befintliga byggnader till för
säljning
för medels beredande lill de nya byggnaderna, äfvensom att för dessa sednare
lemna en annan rymlig och genom sin belägenhet mera tjenlig tomtplats, så
att något vidare bidrag från stadens sida svårligen kunde påräknas, är nu af motionären,
med derjemte iemnad upplysning, att Stiftets byggnads-kassa, enligt sednaste
bokslut, egde en behållning af 28,598 R:dr 97 öre och att värdet af det
nuvarande läroverkshuset, med tillhörande tomt, icke kunde uppskattas högre än till
60,000 å 70,000 R:dr, föreslaget, att Rikets Ständer måtte, för uppförande af
ifrågavarande byggnader, anvisa en summa af 200,000 R:dr R:mt, att, i mån af
behof, utgå.
Vidkommande först den af Biskop Annerstedt väckta fråga om anslag för utvidgning
af läroverks- och gymnastik-husen i Nyköping, så har, såsom uti nästföregående
punkt af detta Utlåtande redan blifvit nämnd t, en underdånig skrifvelse i
enahanda ändamål blifvit af motionären, i egenskap af Läroverkets Eforus, ingifven
till Kongl. Maj:t, som låtit densamma, med åtföljande handlingar, till Stats—Utskottet
öfverlemnas. Och då Utskottet, efter tagen kännedom af dessa handlingar, funnit
derigenom vara ådagalagdt, så väl att ifrågavarande skolhus-byggnad, i anseende till
det ständigt vexande antalet af lärjungar, numera saknar tillräckligt utrymme och
således är i högsta behof af utvidgning, sorn ock att gymnastik-husets inskränkta
Stals-Utskollels Ullålande M 148. (Fortsälln.)
85
loka! gör delta för sitt ändamål alldeles olämpligt, samt derjemte är upplyst, att
Stiftets hyggnads-kassa, såsom icke allenast uttömd, utan jemväl skuldsatt, ej förmår
åstadkomma de för tillbyggnaderna erforderliga medel, uppgående, enligt vederbörligen
granskade kostnads-förslag, till en sammanräknad summa af 14,082
R:dr 16 sk. B:ko, eller i Riksmynt 21,123 R:dr 50 öre, får Utskottet tillstyrka,
att nyssnämnda summa må af Rikets Ständer beviljas för utvidgning
af skol- och gymnastik-husen i Nyköping, att, i mån af behof, utgå,
med förbehåll, att några kostnader för byggnadernas underhål
lande
icke komme att drabba statsverket.
Beträffande dernäst det ifrågaställa anslaget för uppförande af en ny läroverks—
byggnad i Uddevalla, utvisa handlingarne, att nuvarande skolhus, beslående,
utom boställsrum för Rektor och äldste Kollega, endast af tro skolrum, hvaraf det
största, 15 alnar långt och 8 alnar bredt samt de öfriga endast 6 ä 7 alnar i
fyrkant hvartdera, dels är alltför trångt och inskränkt för det antal af omkring 80
lärjungar, som för närvarande der åtnjuta undervisning, dels genom sitt läge vid
foten af ett berg, hvarifrån en jemn fuktighet underhålles så väl å skolans gårdsplan,
sorn isynnerhet i sjelfva skolhuset, är i högsta måtto osundt och menligt för
lärarnes och lärjungarnes helsa, dels ock att byggnaden är mycket bristfällig och
tarfvar ständiga reparationer. Härigenom måste anses vara fullt ådagalagdt, att nuvarande
skolhus befinnes för sitt ändamål alldeles oljenligt och att ett nytt, mera
rymligt lärohus, uppfördt å en dertill passande, sund och välbelägen plats, är af
högsta behof påkallad t, och, i händelse Rikets Ständer bifalla Utskottets förut af
gifna
förslag, att skolan må utvidgas och erhålla 5 klasser, hvarigenom flera skolrum,
utom ett särskildt samlingsrum, komma att erfordras, blifver en sådan nybyggnad
än mera nödvändig.
Hvad angår kostnaden för den nya skolbyggnadens uppförande, hvilken, enligt
det uppgjorda kostnads-lörslaget, skulle uppgå till 36,500 R:dr, så enär, såsom af
handlingarne äfven upplyses, mer än halfva antalet af lärjungar, som besöka skolan,
tillhör den omkring Uddevalla stad liggande landsorten, samt, efter hvad Utskottet
jemväl inhemtat, Stiftets byggnads-kassas tillgångar icke lära medgifva något bidrag
till nybyggnaden, torde Staten icke böra undandraga sig att med det belopp af
20,000 R:dr, som motionärerne begärt, i kostnaden deltaga. Då emellertid den
nu upprättade ritningen till nämnda byggnad icke blifvit af vederbörande embetsmyndighet
granskad och dessutom en ny ritning torde böra uppgöras, mera lämpad
efter den utvidgning, skolan, såsom föreslaget är, skulle erhålla, bar Utskottet funnit
sig böra i sa måtto tillstyrka bifall å motionärernes framställning,
att, såsom bidrag till uppförande, efter behörigen granskad och godkänd
ritning, af en ny, rymlig och ändamålsenlig skolhus-byggnad
af sten i Uddevalla stad, en summa af 20,000 R:dr R:mt må af
Rikets Ständer beviljas att, i mån af behof, utgå, med förbehåll,
24
Stals-Ulskoltels Ullålande M 148. (Fortsättn.)
att några kostnader för byggnadens underhållande icke komma att
drabba Stats-verket.
Hvad slutligen beträffar de föreslagna nya läroverks- och gymnastik-byggnaderna
i Götheborg, har Utskottet, af de motionen bifogado handlingar, bland annat,
inhemtat, att, efter upphörandet af den Tyska församlingens skola i Götheborg och
den derstädes sednare inrättade apologist-skolans sammanslagning med gymnasium
_ och trivial—skola, nu ifrågavarande läroverks-byggnad blifvit, till följd af del betydligt
ökade antalet lärjungar, alldeles otillräcklig i afseende såväl å rummens storlek,
som dessas antal, så att, då af de 7 egentliga läsrummen endast 4 vore någorlunda
rymliga, det varit nödvändigt att nästan hvarje termin låta vissa klasser byta rum,
hvarförutan den s. k. festivitets—salen dagligen måste begagnas till läsrum för en
klass och för öfrigt hade så inskränkt utrymme, att lärjungarne icke kunde hålla
gemensamma bönestunder. Dertill komme, att rummen, i anseende till bristen på
tamburer eller korridorer, vore kalla och för lärjungarnes helsa menliga samt dessutom
helt och hållet saknade lämpliga anstalter för luftvexling. För öfrigt kunde
gårdsplatsen, såsom både trång och stensatt, icke tjena till lekplats för lärjungarne,
och det dyrbara gymnasii- och stifts—bibliotheket vore nära nog oanvändbart, emedan
böckerna, i brist på plats, ej kunde ordnas eller åtkommas. 1 afseende åter
å behofvet af ny gymnastik-byggnad är upplyst, att läroverket hittills icke haft egen
sådan byggnad, utan måst i en enskild persons bus för ändamålet förhyra ett rum,
hvilket, i anseende till husets osunda läge, vore i sanitärt hänseende olämpligt och
dessutom hade så trångt utrymme, alt 2 klasser af lärjungarne, utgörande två femtedelar
af kela lärjunge-antalet, måste helt och hållet sakna undervisning i gymnastik,
och af de öfriga lärjungarne blott en afdelning kunde erhålla två timmars gymnastik-öfning
i veckan.
Vidare får Utskottet anmäla, att Chefen för Ecklesiastik-departemenlet under
den 12 sistlidne Maj till Utskottet aflåtit en skrifvelse, innefattande tillkännagifvande,
att underdånig framställning hos Kongl. Majit äfven blifvit gjord af Götheborgs
stifts konsistorium om nådig proposition till Rikets Ständer, angående beviljande af
anslag för ofvannämnda ändamål till belopp af 200,000 R:dr, men att Kongl.
Majit, efter vunnen kännedom, att frågan redan blifvit gjord till föremål för Rikets
Ständers behandling, funnit den underdåniga framställningen icke föranleda till annan
åtgärd, än att handlingarne i målet lill Stats-Utskottet öfverlemnades.
Utskottet, som jemväl tagit del af dessa, Utskottet tillställda handlingar, har
dervid erfarit, alt, vid den genom Öfver-Inlendents-embetets försorg anställda granskning
af de dit insända ritningarne till ifrågavarande tvänne byggnader, åtskilliga
anmärkningar förekommit, bland annat, att trappor och förstugor i den nya skolbusbyggnaden,
innehållande de förra 853 och de sednare 474 qvadrat-alnar, upptoge
allt för stor areal i jemförelse med de egentliga rummen, hvilka innehålla 1,926
qvadrat-alnar;
Slals-Ulskotlels Utlåtande JYs 1S8. (Fortsättn.)
23
qvadral-alnar; att en af trapporna, placerad i särskild utbyggnad åt gården, bordt
kunna, till minskning af kostnaden, alldeles umbäras, och, med anbringande af 2:ne
ingångar å husets fatjad, den inre anordningen, utan uppoffring af erforderligt utrymme,
i enlighet dermed förändras, och att gymnastik-byggnaden kunnat på en
lämpligare plats å tomten förläggas, samt dess rum och förstugor mera ändamålsenligt
indelas; varande af Ofver-intendents-embetet, sedan vederbörande öfver anmärkningarne
sig yttrat, underdånig hemställan gjord, huruvida Kongl. Majit, då
desse syntes ovilkorligen vilja bibehålla plan-dispositionen, funne skäl medgifva, att
ifrågaställa byggnader finge, i enlighet med de insända ritningarna, utföras.
Yid öfvervägande af denna fråga har Utskottet funnit ådagalagdt, icke allenast
att den byggnad, som för skol-undervisningen nu begagnas, saknar tillräckligt utrymme
för det stora antal lärjungar, som besöker läroverket, samt, utom det alt
densamma eger ett osundt läge, är efter en mindre ändamålsenlig plan uppförd och
icke inedgifver den förändrade inredning, som erfordras för att byggnaden skall
kunna blifva ett emot tidens fordringar svarande och för ändamålet lämpligt lärohus,
utan ock att den nuvarande förhyrda gymnastik-lokalen, äfven i anseende till
dess osunda belägenhet och trånga utrymme, är för sitt ändamål alldeles otjenlig.
Häraf är således uppenbart, att ifrågavarande läroverk tarfvar nya och ändamålsenliga
skol- och gymnastik-lokaler. Beträffande åter de föreslagna nybyggnaderna, hvilkas
uppförande, enligt de uppgjorda kostnads-förslagen, skulle komma att kosta, skolbusbyggnaden
212,000 R:dr och gymnastik-huset 50.000 R:dr, så synas, äfven med
beräkning af de höga arbetsprisen i Götheborg, dessa kostnader vara nog stora och
kunna tåla någon inskränkning. Hvad skolhus-byggnaden särskildt angår, bör sådant
desto hellre kunna ske, som, efter hvad Utskottet erfarit, den vackraste och
rymligaste af dylika, i sednare tider uppförda byggnader, nemligen Westerås’ skolhus,
kostat endast 150.000 R:dr. För öfrigt kan Utskottet, efter skärskådande af
ritningen till skolbyggnaden, icke annat än instämma i den vid densammas granskning
hos Ofver-intendents-embetet gjorda anmärkning, att alltför stor areal upptages
af trappor och förstugor, äfvensom det synes Utskottet, som rummen i den nya
byggnaden i allmänhet blifva väl små samt tillräckligt utrymme kommer att saknas
för bibliothek och samlingar. Den föreslagna byggnads-planen. torde således vara
i behof af åtskilliga jemkningar, innan byggnads-arbetet sättes i verket. Då emellertid
någon betydligare minskning af den uppgifna kostnaden sannolikt icke är att
påräkna och, efter hvad upplyst blifvit, de för ändamålet disponibla medel endast i
ringare mån förslå till kostnadens betäckande, fordrar billigheten, att Staten med sin
hjelp understödjer företaget, och anser sig derföre Utskottet, under förutsättning att
till bristens betäckande utväg må utan Stats-verkets vidare anlitande beredas, böra
föreslå,
att Rikets Ständer må på det sätt bifalla den väckta motionen, att,
såsom bidrag för uppförande af nya skolhus- och gymnastik-byggBih.
lill R. St. Prot. 1836 & 1837. i Sami, 1 Afd. 3 Band. 5 Häfl. 4
26
Slats-Ulshotlets Utlåtande JU. 148. (Fortsättn.)
nader i Götheborg, en summa af 190,000 R:dr Riksmynt beviljas,
ali, i ruan af behof, utgå, med förbehåll, att några kostnader för
byggnadernas underhållande icke komma att drabba Statsverket.
4 05:o. Uti den motion af Herr Schwan, hvarom uli 7lista punkten af detta
Utlåtande förmäles, har motionären äfven anfört, att Serafimer-lasarettets nuvarande
lokal vore otillräcklig för det stora antal sjuke, som lill intagning derstädes anmälas,
och alt tvänne särskilda förslag till lasarettets utvidgning blifvit väckta, det
ena att bostadshuset skulle förses med en öfvervåning, hvarigenom ett mindre antal
nya sjuksängar kunde uppsättas, och det andra, alt en ny byggnad skulle uppföras,
hvilken, jemte mera lämpliga lokaler för kök, bad och förråd, än de nuvarande,
borde i tvänne våningar innehålla sjukrum, derigenom utrymme kunde beredas för
ytterligare 80 å 90 sjuksängar, eller iner an dubbelt det antal, som genom boställs—
husets påbyggnad erbölles. Med upplysning derjemte, dels att kostnaden blifvit beräknad
att uppgå, enligt det förra förslaget, till 24,000 R:dr och, efter det sednare,
lill 65,900 R:dr R:ko, dels att lasarettet år 1853 erhållit en donation af nu mera
aflidne Expedilions-sekreteraren Sederholm, till belopp af 36,455 R:dr 13 sk. 2
r:st., under vilkor alt med afkastningen deraf skulle underhållas ett ökadt antal
sjuke, men att, derest nödig tillbyggnad icke annorledes kunde åstadkommas, afkastningen
tillsvidare borde kapitaliseras och för byggnad användas, har motionären begärt,
att Rikets Ständer måtte anvisa de, enligt sistnämnda förslag, erforderliga medel,
65,900 R:dr, att utgå med en tredjedel eller i jemnt tal 22,000 R:dr B:ko
under hvartdera af nästkommande tre år; och skulle derigenom lasarettet komma
i tillfälle att använda den under tiden samlade afkastningen af Sederholmska fonden
till anskaffande af inventarier för de nya sängarne.
Hvad bebofvet af Serafimer-lasarettets utvidgning angår, så är detsamma äfven
vitsordadt af Rikets Ständers år 4855 församlade Revisorer, hvilka uti sin afgifna
berättelse anfört, att, i följd af det otillräckliga utrymmet, det icke varit för inrättningen
möjligt att emottaga alla de sjuke, som till intagning derstädes anmälts. Då
likväl det nu väckta förslaget om anstaltens utvidgning icke varit åtföljdt af någon
uppgjord plan eller ritning till den ifrågavarande byggnaden, i följd hvaraf Utskottet
saknar all ledning för bedömande af denna byggnads beskaffenhet eller ändamålsenlighet,
har Utskottet, med derjemte fästadt afseende å Statsverkets redan hårdt
anlitade tillgångar, funnit sig i frågans nuvarande skick,
böra afstyrka bifall å Herr Schwans i ämnet gjorda framställning.
106:o. Riksdags-fullmäktigeu Anders Jansson från Wermlands län har uti en
genom remiss från Bonde-Ståndet Utskottet tillställd motion anfört, alt i anseende
till det ständigt stigande, under nästlidet år lill icke mindre än 187 uppgående
antalet af patienter vid del i Philipstad för Fernebo och Nyeds härader inrättade
lasarett, det varit nödvändigt att utvidga lasarettets gamla lokal, som innehållit
endast 6 mindre sjukrum; att då denna inrättnings skulder alltjemt öfverstigit dess
Slats-Utshollcis Utlåtande M tA8. (Fortsättn.)
tillgångar och bristen måst betäckas af inflytande kurhusmedel, någon kapital-fond
för byggnadens utvidgning icke kunnat samlas, men att genom härtill donerade
medel, dels af en enskild person till belopp af 6,666 R:dr 32 sk. B:ko, dels af
Pbilipstads bergslag med 4,000 R:dr samma mynt, det blifvit möjligt att uppföra
en ny och rymligare byggnad, hvilken nästlidet år blifvit till största delen färdig,
innehållande, —• utom läkarens emottagningsrurn, trenne ruin för betjeningen, badrum
oell kök, — i 3:ne våningar 10 större sjuksalar, 1 mindre sjukrum samt 4
rum för kurhus-patienter; att emellertid, i anseende till de stegrade prisen å dagsverken
och byggnads-materialier, kostnaden för byggnaden vida öfverstigit tillgångarna
och kunde, med inberäkning af utgifterna för de återstående arbetena, antagas
komma att uppgå till 18,000 R:dr B:ko, samt att Lasaretls-direktionen derföre
varit nödsakad att genom lån anskaffa skillnaden emellan denna summa och ofvanuppgifna
tillgångs—belopp, 7,333 R:dr 16 sk.; varande af motionären nu föreslaget,
att då något vidare kostnads-bidrag från orten skäligen icke vore att förvänta, Rikets
Ständer måtte anslå en summa af 6,666 R:dr 32 sk. nämnde mynt till betäckande
af dels redan gjorda, dels återstående omkostnader för ombyggandet af
ifrågavarande lasarett.
Som, enligt Utskottets tanke, det allmänna icke bör vidkännas utgifter af förevarande
beskaffenhet, hvilka måste anses åligga kommunerne sjelfve, samt, om en
annan bana af Staten beträdes, sådant sannolikt komme att medföra oberäkneliga
kostnader för Statsverket, hemställer Utskottet,
att den väckta motionen icke må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
107:o. Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt, till Utskottet remitterad
motion, har Grefve v. Rosen, A. E„ under åberopande af de lyckliga resultater
homöopathien i en mängd sjukdomsfall frambragt, den fördel densamma framför den
mera allmänt begagnade allopathiska behandlingen af sjukdomar egde, och hurusom
denna läkemetbod för närvarande utöfvades af 6,000 till namnet kände läkare i
alla delar af verlden, anhållit, att, ehuru något afseende icke fästats vid motionärens
vid sistlidne Riksdag gjorda framställning om inrättande af ett homöopathiskt sjukhus,
Rikets Ständer, enär det, i motionärens tanke, ej mindre vore Statens skyldighet
att bereda tillfälle för de många tusende, som önska homöopalbisk läkarevård,
att deraf få sig begagna, än äfven dess pligt att föranstalta om inrättande af en
institution för danande af homöopathiska läkare, antingen malte bevilja ett anslag
af 50,000 R:dr för anläggning af ett homöopathiskt sjukhus, eller, om detta ej
bifölles, anslå nödige medel till en polyklinik för homöopatbisk sjukvård, eller en
inrättning, der icke ständigt sängliggande, men med långvariga sjukdomar behäftade
personer behandlades och der jemväl undervisning åt yngre läkare meddelades; och
bar motionären, jemte meddelande af åtskilliga upplysningar om den verksamhet en
i Leipzig varande inrättning af det sednare slaget ådagalagt samt det stora förtro
-
«8
Slats-Ulsliollels Utlåtande M 148. (Fortsättn.)
ende densamma åtnjuter, uppgifvit, att till en sådan anstalt erfordrades en lokal af G
å 8 rum, deraf 2 ä 3 för mottagning af sjuka på vissa timmar, 2:ne till bostad
för under-läkaren och de öfriga för laboratorium och vaktmästare, hvartill komme
aflöning åt 2:ne läkare, jemte nödig betjening samt utgifter för medikamenters anskaffning
och beredning, hvilka samtliga kostnader beräknats uppgå till 8 ä 10,000
Ridr R:mt årligen.
Utskottet kan icke vara i tillfälle att bedöma nyttan och fördelarne af den
homöopathiska läke-melhoden vid sjukdomars behandling; men då kändt är, att denna
slags kurinelhod i liera främmande länder både theoretiskt studeras och praktiskt
utöfvas samt att äfven inom fäderneslandet läkare finnas, hvilka med framgång begagna
densamma, anser Utskottet tillfälle genom Statens mellankomst böra beredas
jemväl för denna läkekonst att söka ådagalägga sin praktiska användbarhet. Utom
nyttan häraf för den fria vetenskapliga forskningen, skall sådant åstadkomma en
täflan mellan de olika läke-methoderna, hvilken icke kan annat än gagna läkare
vetenskapens
utveckling, och en stor fördel af den ifrågavarande kurmethoden, i
fall dess nytta kommer att af en mera vidgad erfarenhet bekräftas, är onekligen
den stora besparing i utgifter för medikamenter, som skulle uppstå genom användandet
af de enkla medel, densamma erfordrar. Efter hvad upplyst är, hafva i
flera andra civiliserade länder genom Statens försorg blifvit, för användande af den
homöopathiska läke-melhoden, inrättade dels sjukhus med sängar för qvarliggande
patienter, dels så kallade polykliniker, eller anstalter, der råd och undervisning meddelas
i sjukdomars behandling. Innan likväl erfarenheten ådagalagt ett mera allmänt
behof af methodens användande i en större utsträckning, tror Utskottet sig
icke böra understödja motionärens alternativt gjorda framställning om anslag til!
inrättande af ett homöopathiskt sjukhus; hvaremot Utskottet, i enlighet med det
andra förslaget, anser medel för nästkommande tre år böra anvisas för inrättande
af en poly klinisk anstalt för homöopathisk sjukvård uti någon dertill lämplig lokal
i hufvudstaden, hvarest, under skickliga homöopathiska läkares inseende, ej mindre
råd och läkemedel på vissa tider dagligen må kunna gratis meddelas åt dem, hvilka
önska rådfråga dervarande läkare, än äfven tillfälle beredas för medicine studerande,
som sådant önska, att kostnadsfritt erhålla undervisning i den homöopathiska medicinens
studium och praktiska utöfning. Då Utskottet förmodar, att en summa af
8,000 R:dr R:mt årligen blifver tillräcklig för bestridande af de med en sådan
stiftelse förenade utgifter, såsom hyra för en tjenlig lokal, aflöning för läkare och
betjening, medikaments-kostnader m. in., har Utskottet funnit sig böra hemställa,
att Rikets Ständer måtte, för hvartdera af nästkommande tre år,
til! Kongl. Maj:ts disposition ställa en summa af 8,000 R:dr Rimt,
för att användas till inrättande i hufvudstaden af en poly k linisk anstalt
för homöopathisk sjukvård, samt tillika bos Kongl. Majit i
underdånighet anhålla, det Kongl. Majit, efter vedecbörandes hörande,
Stäls-Ulskollels Utlåtande M 141!. (Fortsättn.') 29
täcktes iåla utfärda stadgar eller reglemente för en dylik anstalt,
hvilken torde höra ställas under Kongl. Sundhets—kollegii inseende,
med skyldighet frir polyklinikens föreståndare att lill bernäfda Kollegium
årligen aflemna berättelse om anstaltens verksamhet.
108:o. Uti en den 31 nästlid ne Mars till Rikets Ständer afbiten och af samtlige
Riks-stånden till Utskottet remitterad Nådig Proposition (införd under JVå 87
i 1 Sami. af Bihanget lill Riks-ståndens Protokoller) har Kongl. Maj:t gifvit Rikets
Ständer tillkänna, alt, ehuru det jemlikt Rikets arén 1844—1815 församlade
Ständers beslut för en summa af 100,000 R:dr B:ko inköpta, vid hörnet af Slottsbacken
och Skeppsbron bär i staden belägna s. k. Ridderstolpeska huset, hvilket
Uiks-arkivet fått sig upplåtet, innehölle (lera ljusa och prydliga arbetsrum, denna
lokal likväl i andra afseende,n lemnat mycket öfrigt att önska. Till följd deraf, att
en hel våning måst upplåtas ål Vitterhets-, Historie- och Antiqvilets-akademien,
hade nemligen icke fullt hälften af Arkivets samlingar kunnat i huset inflyttas,
utan hade den öfriga delen, hvartill man naturligtvis sökt hänföra de mera sällan
anlitade och bshöfliga handlingarne, måst fortfarande inrymmas i Kongl. Slottets
källarhvalf. Icke ens genom nämnda Akademis och dess samlingars för flyttning ur
Riks-arkivets hus, skulle detta blifva för Arkhels nuvarande behof tillräckligt och
ännu mindre funnes der något utrymme att påräkna för den mängd af samlingar,
hvarmed ej mindre de historiska, än i synnerhet do administrativa samlingarne nu
och framgent årligen ökades. Dessa förhållanden, jemte den omständigheten att
ifrågavarande byggnad, redan vid öfverlemnande! till Kronan, fanns behäftad med
sättnings-skador, som, efter de tunga handlingarnes ditflyttning, på ett betänkligt sätt
tilltagit och vid undersökning visat sig vara ursprungligen uppkomna derigenom, att
de under husets murar befintliga pålnings- och rustverken, ämnade att städse förblifva
liggande under vatten, till någon del befinna sig öfver Saltsjöns yla, då denna
är låg, och till följd häraf blifvit af röta angripna, hafva utgjort tillräckliga skäl för
Kongl. Majit, som årligen genom Ofver-intendents-embelet låtit undersöka och nödtorftligen
afhjelpa sättnings-skadorna, hvilkas förebyggande för framtiden skulle erfordra
en ytterst svår omläggning af en del af husets grund och hvilken omlägg
ning,
enligt en redan år 1895 uppgjord kostnads-beräkning, ansetts komma att
uppgå till 93,324 R:dr B:ko, att söka anskaffa en tjenligare plats för Riks—arkivet
och do dyrbara samlingar, detta hus innesluter.
Hvad Antiqvitets- akademiens samlingar beträffade, så vore plats för dem afsedd
i den blifvande National-musei-byggnaden, men för Riks-arkivet hade annan
lokal ännu icke blifvit bestämd. Yäl hade Ofver-intendents-embetet uti underdånigt
memorial den 1 Juli förlidet år ifrågasatt, huruvida icke den södra och äldsta
byggnaden å den s. k. Geijerska tomten JVs 1 i qvarteret Riddareholmen vid Birger
Jarls torg, skulle kunna, om den för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning inlöstes,
med någon tillbyggnad och förändring användas till Riks-arkiv, på samma gång den
30
Stats-Ulskoltels Utlåtande M 148. (Fortsättn.)
öfriga tomten begagnades af Stockholms stad för anläggande af en strandgata och
en öppen plats vid Riddareholmskyrkans kor; men då sistnämnda ändamål endast på
ett ofullkomligt sätt skulle vinnas, så vida icke äfven den till Riks-arkiv ifrågasatta
gamla byggnaden blefve bortröjd, samt Kongl. Maj:t nu mera jemväl antagit och
för Rikets Ständer framlagt den af Öfversten m. m. N. Ericson uppgjorda plan till
vestra och norra jernvägs-stambanornas förening i Stockholm genom en väg, som,
bland annat, borde från södra mynningen af Riddareholms-kanalen föras utmed
samma kanals vestra sida öfver Geijerska tomten, syntes den dervarande gamla
byggnadens användande till Riks-arkiv icke längre böra ifrågasättas.
Vid sådant förhållande hade Kongl. Maj:ls Nådiga uppmärksamhet ånyo fästats
vid ett redan för några år tillbaka väckt förslag om uppförande af ett nytt hus,
uteslutande afpassadt och inredt för de vigtiga behof, som ett Riks-arkiv hade att
uppfylla; och då första vilkoret för ett sådant företag, enligt Kongl. Maj:ts tanke,
vore att finna en tomt med tillräckligt utrymme och tjenlig belägenhet, der en
byggnad, afsedd för en maktpåliggande bestämmelse, må kunna fylla dennas fordringar
äfven i det yttre och lemna af konstens hand ett bidrag, värdigt motsvarande
den naturskönhet, hvarmed Sveriges hufvudstad blifvit så rikt begåfvad, syntes norra
delen af Carl XIlI:s torg vara den plats, som, genom sitt läge och sin omgifning,
bäst vore beredd och ordnad för emottagande af ett sådant byggnads-monument.
Jemte erinran om de flera förslag, som blifvit framställda för bebyggandet
af ifrågavarande plats, hvilken äfven är nog rymlig alt medgifva byggnadens förläggande
på tillräckligt afstånd från omgifvande hus, så att de mest tillfredsställande
anordningar kunna träffas för rummens upplysning och för säkerhet mot
eldfara, och återkallande i Rikets Ständers minne, hurusom de kommitterade, hvilka
erhållit nådigt uppdrag alt yttra sig angående den för National-musei-byggnaderi
lämpligaste plats, efter del grundens beskaffenhet blifvit undersökt och närmare bestämd
genom pålningsprof, förordat denna del af Carl XIII:s torg såsom den mest passande
till plats för ett sådant museum, samt med förmälan att, sedan dels nämnde
museum blifvit förlagdt på ett annat lämpligt ställe, dels (lere personer, som derefter
sökt tillåtelse att använda den ifrågavarande byggnadsplatsen för åtskilliga
uppgifne ändamål, försummat att fullgöra vilkoren för dylik öfverlåtelse, dels ock
slutligen den gamla f. d. arsenals-byggnaden, som icke längre kunde underhållas,
blifvit från stället bortröjd, Öfver-intendents-embetet redan uti underdånigt memorial
af den 12 April och den 20 September 1853 framställt de fördelar, som
den oftanämnda platsen erbjöd för ett nytt Riks-arkiv, men att Kongl. Maj:t, som
då, så väl med anledning af någon betänklighet i afseende å byggnadsgrundens beskaffenhet,
som med hänsigt till det trängande bebofvet af åtskilliga andra anslag,
uppskjöt frågan om ny Riks-arkivs-byggnad och i stället under den 18 April 1854
till Rikets då församlade Ständer aflat Nådig proposition om tomtens upplåtande på
Stals-Utskollels Utlåtande JY° 148. (Fortsättn.)
längre, men viss bestämd tid, åt enskild person, hvilket förslag Ständerne likväl då
funno sig förhindrade antaga, har Kongl Majit vidare yttrat, att de farhågor beträffande
grunden, hvilka vid särskilda tillfällen motverkat förslagen om den i andra
hänseenden synnerligen passande tomtens bebyggande, emellertid under sednaste
åren förlorat större delen af sin betydenhet, enär den åsigt, som i ämnet
uttalades år 1845 af ofvannämnde kommitterade för National-musei-bvggnaden,
sedermera, enligt hvad Öfver-intendents-embetet under den 25 November sistlidet år
vitsordat, vunnit ytterligare bekräftelse genom åtskilliga i närheten af denna plats
på enskildes bekostnad verkställda betydliga byggnads-företag, hvaraf flera utförts
endast på bjelkbädd, vid det lägre liggande Norrmalmstorg, der svårigheten att erhålla
fast grund varit icke obetydligt större, än å norra sidan af Carl XIIIis torg;
hvadan och då bemälde Embete jemväl ansett att en byggnad, afsedd för upp
bärande
äfven af de största tyngder, kunde på sistnämnda plats uppföras till och
med endast på omsorgsfullt anlagd bjelkbädd, dessa förändrade förhållanden föranledt
Kongl. Majit att nu för Rikets Ständer framlägga den af Öfver-intendentsembetet
år 1853 uppgjorda plan till Riks-arkiv-byggnaden.
Enligt denna plan, hvilken blifvit af Riks-arkivarien för dess del, i Utlåtande
den 14 Oktober 1853, godkänd, skulle huset med vedrum och varmvattens-apparal,
i källarvåningen innehålla i den hvälfda bottenvåningen, en öppen portik, förstuga,
porlvaktsrum med kök m. m. för en i huset boende tillsyningsman och
arkiv-rum på ömse sidor om förstugan; i våningen en trappa upp, med mindre
höga rum, boställe för nämnde tillsyningsman, Riks-arkivets förmak och arbetsrum
samt bibliothek, och i våningen 2 trappor upp, som blefve 9 Vi alnar hög och
entresolerad, de största och rymligaste arkiv-salarne. Då denna anordning kommu
att lemna utrymme för 9,300 kubikalnar handlingar, ordnade på hyllor, och Arkivets
handlingar år 1853 hade, enligt då anställda beräkningar, ett kubik-innehåll
af 4,408 alnar, hvaraf likväl endast 2,161 voro inrymda i Riks-arkivets nuvarande
hus, hade nybyggnaden beräknats innefatta, utöfver det redan erforderliga, utrymme
under en tid af omkring 60 år för de samlingar, hvilka med ungefär 80 kubikalnar
om året vore att förvänta såsom tillökning, hvarförutan tillfälle för framtiden
vore beredt att, genom uppförande af tillbyggnader, anskaffa än ytterligare utrymme;
och beräknades kostnaden för denna byggnad, hvarigenom Riks-arkivets behof skulle
för mer än ett halft sekel fyllas, till 125,352 Ridr Riko, om huset uppfördes
endast på bjelkbädd, men till 148,110 Ridr om pålning visade sig vara behöflig,
oberäknad i begge fallen en summa af 12,500 Ridr, som för varmvattens-apparaten
erfordrades, derest en sådan borde för hela husets uppvärmning anbringas.
Då emellertid utgifterna för berörda byggnads-företag, utom värmnings-apparaten,
med afseende å nu gällande priser å byggnads-materialier och arbetslöner,
icke kunde beräknas till mindre än 179,352 Ridr Riko eller 269,028 Ridr Riksmynt,
om förra alternativet, som icke afser pålning, antoges, och, enligt det sed
-
Slals-Ulskollels Ullålande JYi 148. (Forlsälln.)
nare alternativet, upptagande pålning, till 202,110 Ridr B:ko eller 303,163 R:dr
Rimt, har Kongl. Maj:t, nied öfverlemnande af ärendet tillhörande handlingar och
ritningar samt under åberopande af hvad här ofvan blifvit anfördt och utveckladt,
uti högstberörda Nådiga Proposition föreslagit, att Rikets Ständer antingen för uppförande
af en byggnad för Riks-arkivet på norra sidan af Carl XlIIis torg måtte
lill Kongl. Majits disposition under nästa statsreglerings-period anvisa en summa
af 214,600 R:dr B:ko eller 521,900 R:dr R:mt, i hvilken summa likväl, på sätt
förut blifvit omnämndt, besparing komme att uppstå om utrönt varder, alt byggnaden,
utan äfventyr för dess bestånd, kan uppföras på bjelkbädd, eller ock, i händelse
delta förslag icke vunne bifall, medgifva att oftanämnde plats finge, på sätt
i underdånighet blifvit begärdt, åt enskild person lill bebyggande upplåtas emot
högsta tomlöres-afgift, som kunde betingas, och under vilkor, bland annat, att den
blifvande byggnaden uppföres i öfverensstämmelse med den ritning, som af Kongl.
Majit i nåder kunde blifva godkänd och fastställd.
Utskottet, sorn jemväl fått del af de vid den Nådiga Propositionens remitterande
inom Riks-stånden afgifna yttranden, har tagit denna fråga i öfvervägande;
och beträffande först Kongl. Majits Nådiga framställning om anslag till uppförande
af en ny byggnad för Riks-arkivet, så, ehuru Utskottet af det ofvan anförda finner
viet vara ådagalagdt, att en säkrare och rymligare lokal måste beredas för derstädes
förvarade vigtiga och dyrbara handlingar, anser Utskottet likväl åtskilliga betänkligheter
möta mot antagande af det Nådiga förslag, Kongl. Majit i berörde hänseende
framställt. Detta gäller hufvudsakligen valet af byggnadsplats. I afseende å denna
tillåter Utskottet sig erinra, att grunden å den föreslagna tomten är af mindre fast
beskaffenhet, och att, om det också icke må anses förenadt med någon fara att å
densamma uppföra en byggnad, som är afsedd att innesluta stora och tunga pappersmassor,
ett sådant byggnads—förelag likväl kommer att medföra högst betydliga
kostnader, och vida utöfver hvad som erfordras om ifrågavarande byggnad anlägges
å en plats med fast och säker grund. Men ett ännu större och måhända det
väsentligaste hindret utgör, i Utskottets tanke, den omständigheten att Riks-arkivet,
som utom de historiska samlingarne innehåller en mängd administrativa handlingar,
ofta behöflige för Statens embets- och tjenstemän, blefve, om det komme att förläggas
å norra delen af Carl XIllis torg, alldeles för aflägset från Stats-departemenlen
och öfriga embetsverk i hufvudstaden, hvarigenom både tidsutdrägt vållas
och många olägenheter måste uppkomma för de personer, som nödgades begagna
sig af dessa handlingar eller å stället anställa undersökningar. Af dessa skäl och
då Statens tillgångar vid innevarande Riksdag måst lagas i anspråk för byggnadsföretag
af onekligen mera angelägen och maktpåliggande art, föranlåtes Utskottet,
afstyrka Rikets Ständers bifall ä Kongl. Majlis i detta afseende gjorda
Nådiga framställning.
Ehuru
Slats-Utslcollels Ullålande M 448. (Fortsättn.)
33
Ehuru Utskottet således icke kunnat tillstyrka anslags beviljande för utförande
af den plan, som uti den Nådiga Propositionen omförmäldes, kan dock Utskottet
ej förbise faran och olägenheten deraf, att de för landets historia, för förvaltningens
alla grenar och äfven för niånga enskildas rätt högst dyrbara handlingar, hvilka
finnas i Riks—arkivet, fortfarande förvaras i en olämplig och mindre säker lokal.
Kostnaden för den reparation, som blifvit föreslagen att verkställas å denna lokal,
är, såsom förut blifvit nämndt, beräknad till mer än 80,000 R:dr R:mt. Vid sådana
förhållanden och då det åt Riks-arkivet upplåtna hus, ehuru befunnet olämpligt
för de tunga pappersmassor, detsamma innehåller, likväl sannolikt för andra
administrationens ändamål skulle vara ganska brukbart, har det synts Utskottet,
som syftemålet kunde vinnas med minsta kostnad för Staten, om någon annan af
de många allmänna byggnaderna i hufvudstaden till Riks-arkiv utsåges. Då, i följd
af Rikets Ständers bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga förslag, tvänne embetsverk, nemligen
Bergs- och Kommerse-kollegierne, komma alt förenas, blifver förmodligen en
embetslokal ledig, och det synes af denna anledning samt då Riks-arkivets förläggande
å en såväl rymlig och fri, som äfven till embetsverken nära liggande plats är
af så stor vigt, vara önskligt, om, vid den undersökning, som i detta hänseende
torde anställas, äfven toges i betraktande, huruvida det hus, i hvilket Kommersekollegium
innehar en del rum, kunde för Riks-arkivets behof upplåtas. För den
händelse, att antingen denna eller någon annan lokal varder af Kongl. Majit godkänd,
såsom för Riks-arkivet tjenlig, torde en summa böra ställas till Kongl. Maj:ts
disposition för de kostnader, som inredning m. m. kan erfordra.
Utskottet föreslår derföre,
att Rikets Ständer i underdånighet anhålla, det Kongl. Majit täcktes
låta undersöka, om någon annan af de Staten tillhörande byggnader
och deribland det nu af Kommerse-kollegium begagnade hus å Riddareholmen,
må vara till Riks-arkivets inrymmande tjenlig, samt att,
för den händelse att en förändrad lokal för Riks-arkivet af Kongl.
Majit godkännes, en summa af 10,000 Ridr Rimt, för flyttning
och behöflig inredning, nu anvisas att, i mån af behof, utgå.
Vidkommande åter det väckta förslaget om ifrågavarande tomts upplåtande till
enskild person, så har, på sätt i den Nådiga Propositionen jemväl omförmäles, enahanda
förslag, väckt vid sistlidne Riksdag, blifvit af Rikets då församlade Ständer
afslaget. De hufvudsakligaste skäl, som af dåvarande Stats-Utskolt anfördes till stöd
för dess afstyrkande utlåtande voro, att det icke gerna kunde förutsättas, att någon
enskild person skulle, då besittnings-rätten lill ifrågavarande tomt endast vore till
viss tid inskränkt, derå uppföra en byggnad i den stil och af de dimensioner, som
til! alla delar motsvarade det framför liggande storartade torget; att en byggnad,
som icke åtminstone i det närmaste sträckte sig intill de å torgets begge sidor beJ3ih.
lill R. St. Pral. 1836 & 4837. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 5 Iläft. 3
Stals-Utskoltcts Utlåtande Jtti 148. (Fortsättn.)
fintliga trädrader och helt och hållet bortskymde de på andra sidan Enkhusgränden
belägna byggnaderne, hvilkas sins emellan ojemna höjd då blefve mera i ögonen
fallande, komme att vanpryda platsen; samt att, då Stockholm uti Carl XIII:s torg
egde en öppen och med träd försedd plats, belägen invid stadens medelpunkt och
således latt tillgänglig för den större allmänheten, densamma syntes icke böra genom
något ej oundgängligen nödvändigt byggnads-företag inskränkas, isynnerhet som
denna plats i sitt nuvarande skick företer både prydlighet och skönhet, hvilken lätteligen
kunde förhöjas om, i stället för bebyggande af den nordligaste delen, densamma
förseddes med någon passande plantering. Och då nuvarande Stats—Utskott,
som hufvudsakligen delar dessa åsigter, anser berörda plats lämpligast böra och
kunna användas till en park-anläggning, hemställer Utskottet,
att icke eiler denna del af den Nådiga propositionen må vinna Rikets
Ständers bifall.
109:o. Sedan Vetenskaps-Akademien, som i sin vård fått emottaga det Naturhistoriska
Riks-museum, med åliggande ej blott att tillse detta musei bibehållande
i oskadadt skick, ulan äfven att söka bereda möjlighet för dess förökning och
ändamålsenliga ordnande till vetenskapens och det allmännas gagn, hos Kongl. Maj:t
i underdånighet anmält, att, så långt omtankau för hennes egna vetenskapliga institutioner
tillåtit, hon äfven, tid efter annan, inom sin egendom beredt ökadt utrymme
lör berörda museum, sednast genom upplåtande af sekreterarens förra våning
för de entomologiska samlingarne och till arbetsrum åt mineralogie intendenten,
men att allt ifrån musei första uppställning plats helt och hållet saknats för
ordnandet af den ethnografiska samlingen, skelelterne och de i sprit förvarade naturalstren,
liksom för de lägre sjödjuren i allmänhet, hvilken brist hittills ej kunnat
afhjelpas; att dels genom inköp för statsmedel af värderika naturalie-samlingar, såsom
Professoren Hedenborgs från Norra och Ingeniören Wahlbergs från Södra Afrika,
Magister Widgrens från Brasilien in. fl., och dels genom de rika förråder af
natur-alster, som under fregatten Eugenies jordomsegling blifvit insamlade, oberäknadt
hvad genom Intendenternas bemödanden, utbyte och enskild välvilja kunnat
erhållas, Akademien sett Statens ifrågavarande dyrbara egendom så tillvexa, att,
oaktadt allt disponibelt rum tagits i anspråk, hvarken de natur-historiska samlingarne
eller Akademiens bibliothek, physikaliska instrumenter m. m. kunnat, till
följd af lokalens otillräcklighet, på lämpligt sätt uppställas och ordnas, utan till ej
ringa del på otjenliga platser måst inrymmas, samt Akademien, jemte förmälan att
den för beredande af ökadt utrymme af Akademien för några år tillbaka inköpta,
bredvid hennes hus i Adolf Fredriks församling, qvarteret Grönlandet norra, belägna
s. k. Abrahamsénska egendomen, hvilken sedermera af Staten, emot erläggande af
årliga räntan å köpeskillingen, blifvit öfvertagen, lemnade plats för en nödig och
lämplig tillbyggnad, tillika anhållit det Kongl. Maj:t mätte af Rikets Ständer äska
erforderliga medel till afhjelpande af det omförmälda hindret för utvecklingen af
Stals-Ulskollets Utlåtande M IM. (Fortsättn.)
55
ifrågavarande vigtiga och dyrbara institution, för hvilket ändamål Akademien jemväl
underdånigst bifogat med afseende å den behöfliga tillbyggnaden uppgjorda ritningar
och kostnads-förslag, detta sednare slutande på en summa af 500,000 R:dr Banko;
så har Kongl. Majit, enär angeläget vore alt tillräckligt utrymme bereddes för de
rika, oupphörligt vexande samlingarnes behöriga vård och ändamålsenliga ordnande,
uti särskild till Rikets Ständer den 31 nästlidne Mars aflåten, til! Utskottet remitterad
Nådig proposition (intagen under JM 85 i 1 Sami. af Bibanget till Riks—
Ståndens protokoller), begärt, att Rikets Ständer måtte bevilja det för ifrågavarande
byggnads-företag erforderliga anslag, 500,000 R;dr B:ko, att med halfva beloppet,
150,000 R:dr B:ko eller 225,000 R:dr R:mt under nästinträdande statsregleringsperiod
utgå.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, afser den för nämnda byggnads-företag uppgjorda
plan nedrifvandet af de å berörda tomt befintliga mindre bus samt uppförandet
dels af en byggnad, till likhet med Akademiens nuvarande bus, kring den
öfriga delen af qvarteret, dels ock af en sammanbindande byggnad tvärt öfver gården.
Härigenom samt med några ändringar å det gamla huset skulle, efter hvad
Akademien upplyst, ett till 20,000 qvadralalnar ökadt utrymme erhållas, hvilket
ansetts blifva under en lång följd af är tillräckligt så väl för natur-historiska Riksmuseum,
som för fortgången af Akademiens öfriga verksamhet, med den ytterligare
utvidgning, sorn i långt aflägsen framtid möjligen kan ifrågakomma, måste blifva
högst obetydlig vid jemförelse med den nu ifrågaställa, hvilken afser inrymmandet
af de väsentligaste alstren ur alia naturens riken.
Redan för flera år tillbaka förspordes klagan öfver otillräckligheten of de till
Vetenskaps-Akademiens förfogande ställda lokaler och Rikets Ständers år 1855 församlade
Revisorer hafva, jemte det de erinrat att Akademien saknade nödigt utrymme
för sina rika, oupphörligt tillvexande samlingar, anmärkt, alt en stor del
deraf, särdeles de botaniska, måst i packlårar och lådor förvaras å vindarne. Äfven
Utskottet, som å stället gjort besök, är i tillfälle att vitsorda befogenheten af dessa
anmärkningar. Vid sådant förhållande och då Utskottet tillika anser det vara af
stor vigt både för vetenskapens, civilisationens och industriens utveckling alt de
samlingar, Staten årligen åt sig förvärfvar, blifva för allmänheten tillgängliga, men
sådant icke låter sig göra med mindre ökadt utrymme för deras fullständiga ordnande
herodes, får Utskottet, enär jemväl den af Akademien uppgjorda plan och
koslnads-beräkning för nu ifrågaställa nybyggnad blifvit af vederbörande embetsmyndighet
i behörig ordning granskad och godkänd, tillstyrka,
att Rikets Ständer, med bifall till Kongl. Maj:ts högstberörda Nådiga
framställning, bevilja den för tillbyggnad af Vetenskaps-Akademiens
hus erforderliga summa, 300,000 R:dr Banko, samt att halfva beloppet
deraf, 150,000 R:dr B:ko eller 225,000 R:dr R:mt, må, under
30
Slats-Ulskollels Utlåtande Jtf 148. (Fortsättn.)
nasta statsreglerings-period, i mån af behof, till vederbörande få
utbetalas.
110:o. Till Utskottets behandling har jemväl blifvit öfverlemnad Kongl. Maj:ts
den 21 sistlidne Juli till Rikets Ständer aflålna, i 1 Sami. 1 Afd. af Bihanget till
Riks-Ståndens protokoller under JV2 119 intagna nådiga proposition, deruti, efter en
kort redogörelse för Veterinär-inrättningens i Stockholm uppkomst, organisation och
verksamhet samt uppgift å de lokaler, som blifvit ställda till dess förfogande, för—
mäles, hurusom Direktionen för nämnda inrättning under den 51 Januari innevarande
år fästat Kongl. Majlis Nådiga uppmärksamhet å åtskilliga omständigheter,
hvilka, efter Direktionens förmenande, bidraga att motverka ett fullständigare uppnående
af veterinär-läroanstaltens ändamål; att härtill i främsta rummet måste hänföras
beskaffenheten af de åt inrättningen upplåtne byggnader, hvilka befunnos dels
alldeles förfallne, eller fordrande en skyndsam hjelp för att icke blifva det, dels ock
otillräckliga, helst flera större och mindre träbyggnader, såsom odugliga, borde rifvas;
att Direktionen låtit genom Öfver-Intendents-embetet undersöka för handen
varande bristfälligheter och uppgöra kostnads-förslag så väl till dessas afhjelpande,
som till erforderliga nybyggnader, uppgående sammanlagdt till 108,854 R:drR:mt;
att det å inrättningens stat till extra utgifter uppförda belopp ingalunda vore tillräckligt
för att dermed i tillbörligt skick underhålla byggnaderna, hvartill, sedan behöfliga
större reparationer blifvit verkställda, årligen erfordrades 1,000 R:dr; att,
vid företagen besigtning å inrättningens inventarier, många af dem befunnits utslitna
och obrukbara; att inrättningens medel icke heller försloge till dessas återställande
och komplettering, samt att, lill följd af dessa, jemte vissa andra anförda, för Veterinär-inrättningen
egna förhållanden, de i staten uppförde löner och arfvoden icke
motsvarade behofven för nödig utkomst; hvadan Direktionen hemställt, det Kongl.
Majit måtte hos Rikets Ständer göra Nådig framställning om beviljande dels för en
gång af det, enligt Ofver-Jntendents-embetets ofvanberörda förslag, till reparationer
och nybyggnader erforderliga belopp af tillsammans 108,854 R:dr, dels särskildt till
inventarier 2,000 R:dr, dels ock slutligen, i öfverensstämmelse med uppgjord ny
stat, ett ökadt årligt anslag af 8,570 R:dr, allt Riksmynt. Då emellertid förberörda
underdåniga hemställan icke skett förr än Riksdagen redan långt framskridit
och inrättningens stat blifvit år 1855 uppgjord, på grund af Rikets Ständers vid
sistförflutna Riksdag beviljade anslag, hade Kongl. Majit ansett sig icke kunna för
det dåvarande bifalla Direktionens anhållan i hvad densamma angick ifrågaställda
anslag för nybyggnad eller till löne- och arfvodes-förhöjningar, hvaremot Kongl.
Majit anbefallt Direktionen uppgifva huru stort belopp, som kunde erfordras till de
mest nödiga reparationer å inrättningens byggnader, äfvensom för de oundgängligaste
behofven i afseende å inventarier vid densamma.
Sedan Direktionen derefter uti underdånig skrifvelse den 2 Juni detta år be
-
Slals-Ulskotlels Utlåtande M 148. (Fortsättn.)
57
gärt, att nödiga medel måtte, i enlighet med Öfver-Intendents-embetets förenämnda
kostnads-förslag, anvisas till följande reparationer, nemligen:
till stora stallets iståndsättande B:ko R:dr 1,998: —
» provisorisk reparation af röda trähuset (föreslaget att
rifvas)  » » 500: —
» reparation af småstallarne  » » 1,533: 16.
» d:o å bostadshuset för elever, laboratorium, anatomi-salen,
m. m  » » 5,686: —
» planering och stensättning å anatomi-gården ... » » 600: —
» reparation å magasinet  » » 1,296: 52.
» d:o å d:o på anatomi-gården .... » » 2,819: 16.
» d:o å Iilla stallet  » » 1,250: —
» iståndsätlning af boställshus  » » 2,510: 32.
» d:o » ridhuset  » » 1,290: —
» d:o » obduktions-rummet  » » 215: —
» d:o » åtskillig stängsel  » » 400: —
för tillsyn vid arbetet
» » 821: —
B:ko R:dr 18,500: —
samt derjemte till inköp af möbler och sängkläder åt
elever och drängar  » » 1,333: 16.
eller tillsammans B:ko R:dr 19,855: 16;
har Kongl. Maj:t, då mede! till ifrågavarande ändamål ej äro å Riks-staten anvisade
eller annorledes att tillgå, uti högstberörda Nådiga proposition föreslagit, att det af
ofvanbemälde Direktion såsom oundgängligen erforderligt för Veterinär-inrättningens
ordnande begärda anslag måtte med en till 20,000 R:dr B:ko eller 30,000 R:dr
Riksmynt jemnad summa af Rikets Ständer beviljas.
Uti sin till Kongl. Maj:t ingifna underdåniga berättelse, rörande beskaffenheten
af Veterinär-inrättningens byggnader, m. m., har Direktionen, bland annat, förmält,
att dessa befinnas uti ett skick, som föga öfverensstämmer med de måttligaste fordringar
för ett allmänt läroverk; att de dels äro alldeles förfallne, dels fordra en
skyndsam hjelp för att icke snart blifva det; att icke mindre än 8 större och
mindre träbyggnader äro af ålder till den grad förstörde, att de icke utan fullständig
ombyggnad kunna göras brukbara, och alt flera utaf dem dessutom äro
högst eldfarliga jemväl för andra närliggande byggnader, hvarförutan alla öfriga
hyggnader uppgifvas i betydlig mån vara skadade, ehuru dessa, hvilka, till följd af
ett solidare byggnadssätt, bättre motstått tidens inverkan, ansetts förtjena att
repareras.
Häraf vill det synas, som vore vida mera genomgripande åtgärder af behofvet
påkallade, än de af Direktionen nu föreslagna, om berörda inrättning skulle kunna
Stats-Utskoltels Ullålande J\s 148. (Fortsättn.)
bringas i det skick, att den motsvarar sitt ändamål. Utan att vilja bestrida nödvändigbeten
af de utaf Direktionen nu ifrågaställa reparations-arbeten, anser Utskottet
det likväl vara temligen ändamålslöst att anvisa något större belopp för
reparation af byggnader, hvilka, för närvarande redan mindre tjenliga, i allt fall
inom kort torde tarfva fullständig ombyggnad. Under sådana förhållanden, och då
icke eller med säkerhet kan antagas, att Veterinär-inrättningen fortfarande får begagna
samtliga de åt inrättningen nu upplåtna lokaler och tomter, enär, efter hvad
Utskottet erfarit, fråga skall vara väckt om en del af egendomens användande för
anläggning af en strandgata närmast Ladugårdslandsviken, finner Utskottet sig för
hindradt
alt i allo tillstyrka bifall å högstberörda Nådiga framställning. Då emeller
tid
angeläget är, att för läro-anstaltens upprätthållande under närmaste framtiden,
så väl de största bristerna blifva afhulpne, som ock nödiga inventarie-persedlar
för elevers och betjeningens behof anskaffas, hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer anvisa en summa af 10,000 R:dr R:mt, att,
ställd till Kongl. Maj:ts disposition, användas dels till inköp af nödiga
möbler och sängkläder, dels ock för oundgängliga reparationsarbeten
vid Veterinär-inrättningen i Stockholm.
lll:o. Utskottet bar jemväl erhållit remiss å en hos Preste-ståndet af Prosten
Schram väckt motion, innehållande, att, sedan Kongl. Maj:t i nåder resolverat, att
den kronotionde-spanmål, som vore på lön anslagen skolstaterne i Stockholm och
Götheborg, icke finge uppsägas till leverering in natura, utan borde utgöras eller
lösas endast på sätt om spanmål till allmänna verk och inrättningar den 11 Maj
1855 stadgats, eller att de skattskyldige egde rätt att efter 10-årigt medelpris
lösa spanmålen, så torde också enahanda fråga, rörande öfrige lärarestater, blifva på
samma sätt afgjorde. Vederbörande lektorer, adjunkter m. fl. hade emellertid härigenom
tillskyndats förluster, deraf en del vore ganska kännbara, men för att hålla
samtlige med indelt krono-tionde doterade elementar-läroverk skadeslösa för och
betryggade mot dylika löne-minskningar, föreslog motionären, att ett särskildt för—
slags-anslag, utom det af Kongl. Maj:t lill löneförbättring för lärarne redan äskade,
måtte vid denna riksdag afsättas, i ändamål att dermed, efter årligen aflemnad uppgift,
ersätta de förluster, som från och med år 1855 de elementar-lärare redan
gjort och än vidare komma att göra intill dess ny normalstat tager sin början,
hvilkas tionde-spanmål blifvit af de skattskyldiga löst, eller med återbärings-yrkande
kan anses hafva af dem bordt lösas, efter blott medelpriset för 10 år, så länge detta
understigit års-markegångspriset, så att skillnaden emellan detta lägre medelpris och
hvarje års vanliga högre markegångspris biefve dessa lärare, såsom om forsellönsersättningen
redan är stadgadt, skäligen ersatt; hvarjemte Prosten Schram yrkat, att
denna prisskillnad jemväl måtte komma redan afskedade äldre lärare till godo.
Då de förluster, motionären omtalar, sannolikt blifva vid denna riksdag genom
beviljade frikostiga löne-tillökningar skollärarne ersatte, och några beslut, likartade
Slals-Utskottels Utlåtande Jfä 148. [Fortsättn.)
59
med dem, som tagils, rörande kronotionde-spanmålen åt Götheborgs och Stockholms
läroverk, icke äro kända, anser Utskottet någon vidlyftig och^ tidsödande vidräkning
i afseende å vederbörandes löne-inkomster för den förflutna tiden icke lämpligen
böra ifrågakomma, helst det tio-åriga medelpriset å spanmålen snart nog kan
komma att ett eller annat år öfverstiga det löpande årets markegångspris, och
dessutom de flesta klagomål skulle hafva uleblifvit, om icke årspriset händelsevis
varit så högt vid den tidpunkt, då skatte-förenklingen vidtog. Utskottet föranlåtes
derföre hemställa,
att berörde motion icke måtte af Rikets Ständer bifallas.
l!2:o. Uti särskilda i Preste- och Bonde-ståndet väckta motioner hafva
Prosten Ljungdahl och Riksdags-fullmäktigen Tobias Lind anfört, hurusom Rikets
sednast församlade Ständer beviljat 171 R:dr Banko om året såsom ersättning för
räntan å Rektor Collanders år 1811 till förmån för 3:ne Kolleger vid Götheborgs
skola gjorda donation å 3,000 R:dr Banko, hvilket ränte-belopp inräknats i lärarelönerna
efter 1849 års öfvergångs-stat, hvaruppå lärarne från och med år 1833
kommit i åtnjutande af berörde 171 R:dr; men då det vore billigt att ersättningen
dem tillerkändes från den tid, de deraf varit i mistning, eller den 1 September
1849, yrkade motionärerne, att 912 R:dr Banko måtte af Rikets Ständer beviljas i
sagde ändamål.
Som den af Rikets Ständer vid nästlidne riksdag anslagna godtgörelse-summa
icke kunde och borde vidtaga förr än med början af nu gällande statsregleringsperiod,
samt Kollegerne vid Götheborgs skola i allt fall sedan 1849 ålnjöto löneförhöjning,
vida öfverstigande donationsmedlens belopp; så och då i andra delar af
riket ersättning för i lärare-löner ingångne testaments-medel icke af staten meddelats,
får Utskottet
afstyrka bifall å motionerne.
Då emellertid donationer synas böra till sina afsedda ändamål bibehållas och
ej, såsom hittills skett, tagas i beräkning såsom tillgång, inbegripen i de äldre
lärare-lönerna, torde det vara angeläget att en utredning genom vederbörande konsistoriers
och skolstyrelsers försorg anställes, för att erhålla bestämd visshet om
beloppet af de utaf kommuner och enskilde personer till gymnasier och skolor i
allmänhet gjorda donationer och vilkoren, hvarunder de meddelats; tillstyrkande derföre
Utskottet,
att Rikets Ständer måtte till Kongl. Maj:t aflåta en underdånig
skrifvelse, deruti anhålles om en slik utrednings företagande, och att
resultatet deraf Rikets Ständer delgifves.
113:o. Med anledning af de i Kongl. Maj:ts Nådiga stadga för Rikets elernentar-läroverk
gifna föreskrifter, angående undervisningen i främmande lefvande
språk, har uti en hos Preste-ståndet väckt, till Utskottet remitterad, motion Ilofpredikanten
Nordlund anfört, att genom dessa föreskrifter fordringarne och ansprå
-
40
Stats-Utskoltels Utlåtande M 148. (Fortsättn.)
ken pS elementar-lärarens kunskap och skicklighet i nämnda språk betydligt stegrats,
men att, såsom förhållandet hittills varit, blott få lärare behöft eller kunnat
förvärfva den färdighet och öfning i dessa språks talande, som endast genom ett
längre umgänge med infödde i de länder, der språken lefva, kunde vinnas och utvecklas,
hvarföre det synles motionären vara statens pligt, att åt varande och blifvande
lärare i de främmande lefvande språken bereda tillfälle att utan allt för
stora enskilda uppoffringar ernå den färdighet i språkens talande och den insigt i
deras egendomligheter, sorn svårligen annorlunda kunde förvärfvas, än genom resor
i nämnde länder; och då behofvet af statens uppmuntran och understöd i detta
hänseende borde ju förr desto hellre tillfredsställas, är af mationären, med tillika
fästadt afseende å vigten för läraren att inhemta kännedom om de främmande ländernas
undervisnings-anstalter, föreslaget, att Rikets Ständer mätte bevilja och till
Kongl. Maj:ts disposition ställa ett anslag af 12,000 R:dr R:mt, att från och med
år 1857 samt under nästa statsreglerings-period årligen utgå, och efter Kongl.
Maj:ts Nådiga bepröfvande användas till rese-stipendier åt dem, som vid rikets
elemeqtar-läroverk redan äro anställde eller finnas villige och behörige att anställas
såsom lärare och hvilka förbinda sig alt besöka Frankrike, England eller Tyskland,
för att, jemte kännedom om dervarande undervisnings-anstalter, inhemta fullständig
öfning och färdighet i dessa länders språk; hvarförutan åt Kongl. Majit borde öfverlernnas,
under hvilka vilkor i öfrigt samt till hvad belopp hvarje stipendium må
meddelas.
Utskottet erkänner visserligen nyttan och fördelarne för undervisningen i de
lefvande språken, att, såsom motionären föreslagit, tillfälle för läraren beredes att
under någon tids vistande i de länder, der dessa språk äro modersmål, förskaffa
sig en fullkomlig insigt och färdighet i språkens rälta uttalande; men då detta behof
kan anses blifva i väsentlig mån afhjelpt genom den utvidgning af språkundervisningen
vid universiteten, hvarföre anslag vid innevarande Riksdag blifvit af
Utskottet tillstyrkta, samt för öfrigt Statens för så många andra, mera maktpåliggande,
behof hårdt anlitade tillgångar ej torde medgifva beviljande af särskildt anslag
för nu ifrågavarande ändamål, hemställer Utskottet,
att den väckta motionen icke må af Rikets Ständer bifallas.
114:o. Uti en hos Preste-ståndet väckt, till Utskottet remitterad, motion,
har Domprosten Björling, med framställning om angelägenheten att söka hämma de
under sednare åren inträffade, alltmera tilltagande, religiösa stridigheterna inom landet,
anfört, att svårigheterna i detta fall bestode ej blott deri, att Domkapitlen
saknade tillgång till de många biträden, som behöfde användas på de af oroligheterna
hemsökta orterna, utan ock i bristen på medel till sådane biträdens aflöning,
samt derföre begärt, att ett förslags-anslag af 10,000 R:dr E:ko mätte ställas till
Kongl.
Slals-Ulskoltets Utlåtande M 148. (Fortsättn.)
41
Kongl. Maj:ts disposition för att, uppå reqvisition af Dom-kapitlen, i mån af behof
och emot skeende redovisning under nästa statsreglerings-period utgå.
Utom det att motionen icke innefattar någon närmare utveckling af sättet,
hvarpå det åsyftade ändamålet, enligt motionärens lanke, skulle kunna vinnas, synes
Utskottet, att uti en fråga af förevarande beskaffenhet några åtgärder från Rikets
Ständers sida icke lämpligen, uppå enskild motionärs framställning, böra vidtagas;
och som Utskottet föreställer sig, att, derest för något särskildt tillfälle anslag till
ifrågavarande ändamål af Kongl. Maj:t, efter derom af vederbörande embets-myndighet
gjord underdånig anmälan, befinnes oundgängligen nödigt, medel för en sådan
anvisning skola inom Hufvud-titelns tillgångar kunna beredas, har Utskottet
funnit sig böra
afstyrka Rikets Ständers bifall å förevarande motion.
115:o. Bonde-Ståndet har till Utskottets behandling remitterat en af Anders
Pehrsson från Malmöhus Län väckt motion, hvaruti denne föreslagit, att Rikets
Ständer, såsom ett erkännande af den ädla och för fäderneslandet gagneliga verksamhet,
som det å Stora Råby i Skåne af enskild man stiftade räddnings-institut
för vilseförda och moraliskt vanvårdade barn ådagalade, måtte bevilja nämnde institut
ett årligt anslag af 1,000 R:dr B:ko, emot vilkor att ett visst antal sådana barn
der vårdades.
Redan vid 1840 och 1841 års Riksdag väcktes fråga om ett årligt anslag
lill nämnda belopp, men Rikets då församlade Ständer funno sig endast böra bevilja
enahanda summa, för en gång, till rese-understöd för den person, hvilken af
institutets Direktion utsåges att i Hamburg eller andra orter taga kännedom om
dervarande, för samma ändamål bildade, stiftelser. Vid 1830 och 1831 års Riksdag
gjordes ånyo framställning om ett dylikt års-anslag, hvilken likväl af dåvarande
Stats-Utskott uti dess deröfver afgifna, af Rikets Ständers bifallna, utlåtande afstyrktes,
enär Utskottet, som erkände det hedrande föredöme stiftaren iemnat genom
de frikostiga understöd, hvarmed nämnda räddningshus blifvit grundlagdt och
uppehållet, hyste den åsigt, att dylika anstalter icke borde genom Stats-anslag framkallas
och vidmakthållas, samt ansåge betänkligt att på Staten öfverflytta skyldigheter
och utgifter, som de särskilda kommunerna rätteligen ålåge, hvarförutan, enligt
Utskottets tanke, ifrågavarande inrättning genom ett sådant anslag samt de kontroller
och bestämmelser, som vid dess beviljande ovilkorligen måste föreskrifvas, möjligen
emot stiftarens afsigt och önskan skulle komma att förlora sin egenskap af
en helt och hållet enskild stiftelse. Och slutligen väcktes samma fråga äfven vid
sistlidna Riksdag, då Stats-Utskottet jemväl afstyrkte anslagets beviljande, men Rikets
Ständer likväl funno för godt att, för en gång, bevilja Institutet ett anslag af
5,000 R:dr B:ko.
Bih. till /{. St. Prot. 18ä6 & 18S7. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 3 Haft. 6
42
Stals-Ulskollcts Utlåtande 148. (Fortsättn.)
Utskottet erkänner fullkomligt den aktningsvärde stiftarens ådagalagda menniskaälskande
verksamhet för ifrågavarande välgörenhets-anstalts ändamålsenliga inrättande
och fortfarande omsorgsfulla vård; men då Utskottet i allo delar de åsigter i detta
ämne, som af föregående Riksdagars Stats-Ulskott blifvit uttalade, samt Rikets Ständer
vid sistlidne Riksdag icke heller ansågo sig på annat sätt böra bifalla då väckta
fråga om ett årligt anslag för institutet, än att en summa för en gång åt institutet
anvisades, har Utskottet, helst, såsom af berättelsen öfver den innevarande år verkställda
revision af institutets förvaltning inhemtats, den ädle stiftaren den 2 sistlidne
April till institutet donerat dels i kontant dels i fast egendom ett kapital-värde af
63,300 R:dr R.-rnt, hvarigenom stiftelsen med en sammanräknad tillgång af 142,877
R:dr 78 öre samma mynt ansåges vara för det vid institutet nu befintliga antal af
33 personer för all framtid betryggad, funnit sig böra hemställa,
att förevarande motion icke må till någon åtgärd föranleda.
116:o. Utskottet har genom remiss från Preste-Ståndet fått emottaga en af
Prosten Melander derstädes väckt motion, hvaruti, med erinran om det mångåriga
arbete, som Professor P. Krafft nedlagt på sin stora tafla, föreställande Deras Majestäter
Konungens och Drottningens förmälnings-akt i Storkyrkan år 1823, om den
mängd af icke mindre än 138 porträtter af då framstående personligheter taflan
finnes innehålla, och om densammas monumentala egenskap, som borde förskaffa
den ett rum på Gripsholms slott eller i National-museum, motionären föreslagit,
att denna tafla måtte af Rikets Ständer inlösas till det af konstnären beslämda pris
af 3,000 R:dr Riksmynt, hvilken summa, enligt hvad den sednare lärer hafva förklarat,
i sådan händelse komme att användas lill ett välgörande ändamål.
Sedan Utskottet uti 59:de punkten af detta Utlåtande tillstyrkt uppförande å
stat af ett förhöjdt anslag lill inköp af Svenska konstnärers arbeten, med antydande
derjemte af sättet, hvarpå sådana inköp, enligt Utskottets tanke, böra verkställas,
har Utskottet funnit sig icke böra tillstyrka något särskildt anslag för nu ifrågavarande
ändamål, utan hemställer,
att motionen må få förfalla.
117:o. Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt, till Utskottet remitterad,
motion har Grefve v. Platen, B., anfört, att sällan någon Svensk med mera ihärdighet
och större framgång arbetat sig fram på den mödosamma vägen till det mål,
han eftersträfvat, än Målaren Marcus Larsson. Hans förtjenster voro äfven erkände
så väl i andra länder, der konsten hunnit en hög grad af utveckling, som i vårt
eget land, hvarest hans utställda taflor visat till hvilken ståndpunkt han genom
sina bemödanden redan kunnat höja sig och under fortsatta bemödanden skulle ytterligare
kunna hinna. Och då nu Larsson, som icke utan stora uppoffringar hunnit
detta mål, önskade att det största af hans utförda arbeten måtte få ett rum i
den byggnad, som för konstalster af alla slag blifvit afsedd, föreslog motionären,
att detsamma måtte inköpas för Musei räkning och att för sådant ändamål ett lör
-
Stals-Utshollels Utlåtande M 148. (Fortsättn.)
43
slags-anslag af 10,000 R:dr Banko ställdes till Kongl. Maj:ts förfogande, för att,
sedan vilkoren för köpet genom vederbörande blifvit uppgjorda, i man af behof
användas och med en tredjedel om året utgå.
Det af Målaren Larsson utförda större arbete, hvarom nu är fråga, har så
väl inom vårt eget land som i utlandet blifvit erkändt alt ega ett högt konstvärde,
och det rykte, som konstnären derigenom förvärfvat sig, bar onekligen bidragit ali
hedra det Svenska namnet och öka dess anseende. Det är ock kändt, att den utmärkte
konstnären, efter oaflätliga sträfvanden och ansträngningar samt med den
mest brinnande håg för sin konst, från en ringa samhällsställning lyckats höja sig
lill den ståndpunkt, han nu innehar. Under sådana förhållanden måste det anses
vara ej mindre en förtjent uppmuntran för konstnären, än äfven af vigt för den
inhemska konslbildningens befrämjande, alt Staten genom arbetets inlösande tillegnar
sig detsamma och på samma gång bereder konstnären lättadl tillfälle att vidare
utbilda de rika anlag för konsten, hvarmed han af naturen blifvit utrustad.
Hvad beloppet af Iösesumman angår, är det naturligtvis för Utskottet icke möjligt
alt derom fälla något omdöme, enär priset för ett arbete af ifrågavarande beskaffenhet
måste mätas mindre efter den långa arbetstid, som utan tvifvel derpå blifvit
använd, än efter det konstvärde, som arbetet, vid jemförelse med andra konstens
alster, eger.
Utskottet får derföre i så måtto tillstyrka bifall å motionärens framställning,
att Rikets Ständer till Kongl. Majus disposition ställa en summa
af högst 15,000 R:dr Riksmynt, för att, i mån af behof, användas
till inköp för Statens räkning af ifrågavarande utaf Målaren Larsson
utförda större arbete.
118:o. F rån Borgare-Ståndet har Utskottet erhållit remiss å en af Herr
Brodin väckt motion, hvaruti, med förmälan, att af det Planch-verk »Fordna och
närvarande Sverige», hvilket, påbegynt af framlidne Ofverstelöjtnanten m. m. Thers
ner
i lifstiden, fortsättes af hans efterlefvande dotter, Thora Thersner, som vid
sistlidne Riksdag i sådant ändamål erhållit ett anslag af 200 R:dr B:ko årligen
under innevarande statsreglerings-period, ytterligare fem häften sedermera blifvit
utgifna och det sjette i början af detta år skulle utkomma, motionären begärt,
att som utgifvarinnan saknade egna tillgångar och af ett medfödt kroppsligt lidande
vore urståndsatt att skaffa sig sådana, hvarigenom det blefve henne omöjligt,
isynnerhet efter den inträffade stegringen å de flesta lefnadsförnödenheter,
att fullfölja arbetet, om hon icke egde att påräkna ett säkert bidrag till betäckande
af kostnaderna för arbetet, Rikets Ständer måtte anvisa ett årligt anslag
till förhöjdt belopp af 266 R:dr 32 sk. B:ko, eller åtminstone samma anslagssumma,
som henne förut beviljats, nemligen 200 R:dr samma mynt, att från och
med nästa år och så länge arbetet fortsättes lill henne utbetalas.
44
Slals-Ulskollels Utlåtande M 148. (Fortsättn.)
Sorn Rikets sednast församlade Ständer funno sig böra anslå medel för fortsättande
af ifrågavarande Planch-verk, och upplyst är, att under den följande tiden
detta arbete fortgått och åtskilliga häften deraf utkommit, så torde understöd
för arbetets fortsättande äfven nu böra beviljas; och tillstyrker Utskottet i så
målto bifall till den väckta motionen,
att Rikets Ständer må, för utgifvande af Planch-verket »Fordna
och närvarande Sverige», anvisa ett belopp af 400 R:dr R:mt,
att under hvartdera af nästkommande tre år utgå.
11.9:o. Uti sin i flera föregående punkter af detta Utlåtande omförmälda
motion har Herr Lallerstedt jemväl begärt, att Rikets Ständer måtte anslå dels
10.000 R:dr årligen, för att användas till pris för inhemska författares arbeten
på skön-litteraturens område och till utrikes rese-stipendier för dem, som med
sådana pris blifvit belönade, dels, utöfver det å Akademiens för de fria konsterna
stat nu uppförda anslag af 2,000 R:dr Hamburger-Ranko till utrikes rese-stipendier
för Akademiens elever, ytterligare 3,000 R:dr R:mt till dylika stipendier för
inhemska målare, bildhuggare och arkitekter, dels 5,000 R:dr, att tilldelas inhemska
musici eller sångare för att vid utländska bildnings-anstalter fullkomna
sin konstnärsbildning, dels ock 3,000 R:dr, allt R:mt, till pris för inhemska
tonsättares arbeten ; och är af motionären derjemte föreslaget, att vid summornas
beviljande det vilkor skulle fästas, att utdelning af prisen och rese-understöden
icke finge ske genom de nuvarande Akademierna, på det att författarne eller
konstnärerne inåtte vid valet och behandlingen af sina ämnen ega större frihet
än Akademierna medgifva; alt den för förstnämnda föremål föreslagna summa af
10.000 R:dr skulle sålunda fördelas, alt 5,000 R:dr användas till tre pris, ett
å 2,500, ett å 1,500 och ett å 1,000 R:dr, samt öfrige 5,000 R:dr till två
rese-stipendier, hvartdera å 2,500 R:dr; och skulle för ett arbete af mera utmärkt
förtjenst två pris och i utomordentligt fall alla tre prisen kunna lemnäs
samt rese-stipendierna åter få åtnjutas i ett och, undantagsvis, i två år; alt anslaget
till rese-stipendier åt inhemska målare m. fl. skulle fördelas i två stipendier,
hvartdera å 2,500 R:dr, att uppbäras i tre år, med frihet för innehafvarne att
utrikes vistas på hvilket ställe som helst, der en större konstnärsverksamhet eger
rum, men med förbindelse tillika, att för rättigheten till fortsatt åtnjutande deraf
ådagalägga prof på framsteg; att anslaget å 5,000 R:dr till rese-understöd för
musici och sångare likaledes skulle fördelas i två slipender, å 2,500 R:dr hvart
dera,
att utgå i tre år, med skyldighet för stipendiaten att genom egna arbeten
eller på annat sätt lemna intyg om gjorda framsteg; att anslaget lill pris för inhemska
tonsättares arbeten skulle fördelas i två pris, det ena å 2,000 R:dr och
det andra å 1,000 R:dr; alt prisen och stipendierna skulle utdelas utan afseende
på kön eller ålder, dock så att yngre författare med gryende talenter vinna uppmuntran;
att hvad som deraf icke kunde ett år lämpligen utdelas, skulle till ett
Stals-Ulskollels Utlåtande JT3 148. (Fortsättn.)
annat år besparas och då utdelas, samt att, i afseende å sättet huru ifrågavarande
pris och stipendier borde utdelas, sådant skulle, hvad det första och sista anslaget
anginge, ske genom en af Kongl. Majit hvarje år tillsatt kommitté, bestående af
fem för utbildad smak och förtjenster om skön-litteraturen och tonkonsten kände
personer, men de öfriga rese-stipendierna åter af Kongl. Majit direkte utdelas.
Utskottet vill ingalunda bestrida, alt ju de af motionären här föreslagna åtgärder
skulle på ett verksamt och fruktbringande sätt befordra utvecklingen af den
inhemska konsten och litteraturen, men i betraktande af de många och betydliga
anslag, som förut blifvit af Utskottet tillstyrkta ej mindre till uppmuntran af de
sköna konsterna, än äfven till vetenskapernas befrämjande, anser Utskottet Statens
tillgångar ej medgifva beviljande af anslag äfven för nu ifrågavarande ändamål,
hvarföre Utskottet hemställer,
alt Herr Lalierstedts förslag icke må till någon Rikets Ständers
åtgärd föranleda.
120:o. Uti en hos Preste-ståndel väckt, af flere Ståndets ledamöter biträdd,
motion, hvilken blifvit till Utskottet remitterad, har Hof-predikanten Wensioe, med
åberopande af det fördelaktiga omdöme, som både af landsmän och fremlingar samt,
bland de sednare, samtidens störste språkforskare, Jacob Grimm, blifvit fälldt öfver
det härstädes under arbete varande litterära verk, benämndt »Svenska språkets
lagar», påkallat Rikets Ständers uppmärksamhet å angelägenheten deraf, att författaren
af detta, fäderneslandets vetenskapliga ära och anseende i hög grad befrämjande
arbete finge sig tilldelad en förtjent vedergällning för hans oförtröttade och
oegennyttiga nit i vetenskapens tjenst, samt det allmänna sålunda försäkrades om
arbetets fortsättning, hvilken under andra förhållanden ej vore att påräkna och
för närvarande säkerligen icke kunde af någon annan öfvertagas; hemställande
motionären, att Rikets Ständer måtte i sådant afseende bevilja antingen en summa
af 1,000 Ridr B:ko årligen, i likhet med hvad för utgifvandet af Sveriges
gamla lagar är anslaget, eller ock någon annan pekuniär vedergällning för författarens
å arbetet nedlagda mödor.
Ett vetenskapligt arbete af förevarande beskaffenhet, erfordrande de vidsträcktaste,
samvetsgrannaste och mödosammaste forskningar, kan blott räkna en jemförelsevis
mindre krets af läsare, och författaren, hvilken, efter hvad upplyst är,
derå nedlagt femton års mödor, måste således sakna den uppmuntran och vedergällning
för sina ansträngningar och uppoffringar, som det både genom dess fosterländska
vigt och vetenskapliga värde utmärkta arbetet obestridligen fort jena r.
Efter hvad Utskottet inhemtat liar viii författaren, hvarje gång ett nytt häfte utgifvits,
fått sig dervid af Kongl. Majit beviljadt ett understöd af det på 8:de
Hufvud-titeln uppförda anslag till rese-stipendier samt läroböckers och lärda verks
utgifvande, men, efter hvad jemväl upplyst blifvit, har dock detta understöd, efter
afdrag af tillfälliga utgifter, icke ens lemnat så stor behållning, att det kunnat
46
Slals-Utskotlets Ullålande JVs 148. (Fortsättn.)
sätta författaren i tillfälle att, till påskyndande af forskningens fortgång och underlättande
af hans mödor, sjelf förse sig med ett tillräckligt antal af de dyrbara
utländska ordböcker och samlingar, hvilka vore för författaren behödiga. Det
synes derföre vara en Statens pligt att med sin hjelp träda emellan och bereda
författaren ett lättadt tillfälle alt fullfölja sitt litterära företag, hvarigenom det ock
blifver möjligt att inom en kortare tid kunna emotse arbetets fullbordan.
Utskottet anser sig derföre böra tillstyrka,
att ett anslag af 1,500 R:dr R:mt årligen under hvartdera af
nästkommande 5 år må beviljas såsom understöd för fortsatt utgifvande
af »Svenska språkets lagar».
121:o. Till Utskottet har Preste-ståndet remitterat en af Prosten Collén
väckt motion om anvisande af ett årligt anslag af 4,000 R:dr R:mt under nästa
statsreglerings-period för att påskynda utgifvandet af Svenskt Diplomatarium. Af
denna motion, jemte de yttranden, som vid dess remitterande algifvits utaf flere
Preste-ståndets ledamöter, inhemtas, att detta verk, som, börjadt år 1829, vore
Smnadt att upptaga alla förut obemärkta, obegagnade och outgifna offentliga och
enskilda handlingar af vigt för Svenska historien från medlet af 15:de seklet till
Konung Gustaf den l:stes tid, hittills endast långsamt kunnat fortskrida, så att
sista häftet af 4:de delen utkommit år 1856; att detta häfte endast innefattade
tiden lill och med år 1340; och att, ehuru materialierna till 2:ne ytterligare delar
redan voro samlade, dessa delar dock, i brist på medel, hittills icke kunnat utgifvas;
hvarföre, och då de komme att innehålla urkunder af största vigt och betydelse,
såsom belysande tidpunkten för brytningen till det nyare Sverige, det
vore af största intresse, att ett skyndsamt utgifvande af detta verk genom det
begärda understödet från Statens sida befrämjades.
Enligt hvad för Utskottet blifvit uppgifvet, hafva, under de sednare åren,
utaf ifrågavarande arbete blifvit dels för Statens räkning, genom anvisning å anslaget
för rese-stipendier samt läroböckers och larda verks utgifvande, inlöste 204
exemplar, genom hvilken inlösen tryckningskostnaden kunnat anses vara betäckt,
dels ock, för att i någon män ersätta utgifvarens arbete, 175 exemplar af Presteståndet
inköpta och till de särskilda kontraktsproste-arkiven utdelta.
Det fortsatta och skyndsamma utgifvandet af ofvanberörde verk, som till
följd af sin beskaffenhet endast kan påräkna högst ringa afsättning hos enskilde,
synes Utskottet i flera hänseenden vara af särdeles vigt för Sveriges historia och
litteratur; äfvensom Utskottet anser den förtjenstfull utgifvaren, som för erhållande
af hithörande dokumenter måst företaga vidsträckta resor för anställande af
forskningar i fremmande länders arkiver, böra erhålla ersättning för sina utgifter
så väl i detta hänseende, som lill skrifvare-biträden; hvarföre Utskottet i så måtto
tillstyrker bifall till motionen,
Slals-Ulskoltets Utlåtande Jt? 148. (Fortsättn.)
-i 7
att 2,000 R:dr R:mt årligen under nästa statsreglerings-period må
stallas till Kongl. Maj:ls disposition, för att användas dels till ersättning
för nödvändiga resor i och för utgifvandet af Svenskt
Diplomatarium, dels ock till inlösen af 175 exemplar af detta arbete,
motsvarande det antal, hvilket Preste-ståndet hittills inköpt;
f börande dessa sistnämnda exemplar till de särskilda kontraktsproste
arkiven
utdelas för att, såsom en offentlig egendom, hållas allmänheten
tillhanda.
122:o. Uti samma motion har Prosten Collén begärt, att, till understöd för
utgifvande af den återstående 3:dje delen utaf verket Scriptores rerum Svecicarum
medii cevi, måtte beviljas ett anslag af 2,000 R:dr R:mt; men då den person, hvilken
under den sednare tiden haft befattning med detta verk, nemligen Professoren
och Bibliothekarien Joh. Henr. Schröder, nyligen med döden afgått, anser Utskottet
frågan för närvarande hafva förfallit och hemställer derföre,
att motionen i denna del må lemnäs utan afseende.
125:o. Uti en inom Preste-ståndet väckt och till Utskottet remitterad motion
har Professor Carlson anfört, hurusom runstenarne städse varit ansedda såsom
dyrbara minnesmärken af vårt lands forntid, icke allenast utvisande den gamla
odlingens och bosättningens gång, utan äfven förvarande månget drag ur för—
fadrens lif och lemnande högst dyrbara bidrag till kännedomen af det språk, hvars
dotter Svenskan vore, och hvars egenheter gåfvo upplysning om den ursprungliga
arten af vårt modersmål. Runspråket, den äldsta kända form af det gamla nordiska
språket, läge icke obetydligt bakom äfven de äldsta isländska skrifter samt
öfriga nordiska länders på skinn skrifna lagböcker. Det utgjorde till följd häraf
en ovärderlig länk, som sammanbunde vårt fornspråk med de flere århundraden
äldre tyska språken — det Maesogötiska och det gamla Högtyska. Sverige intoge
ock inom denna gamla sten-litteratur en alldeles egen ställning till andra germaniska
länder. Af ungefär 2,000 runstenar, som år 1833 voro kända, funnos
i Sverige 1,805, i Danmark 112, i Norrige 90, på Island och Grönland 31 och
i England 9, så att icke mindre än 9/10 af alla kända runstenar befunne sig inom
Sverige. Detta förhållande, som onekligen vore en förmån för kännedomen af vår
forntid och vårt språk, innebure äfven en förbindelse emot hela den lärda verlden
att göra den för vetenskapen tillgänglig. Ehuru nya runstenar ännu icke sällan
påträffades och sådana ännu återstodo att upptäcka, samt sökandet efter dem vore
af intresse, läge dock vida större vigt derpå, att en fullt noggran afritning och
omläsning af de redan kända företoges och att resultaterne deraf sedermera offentliggjordes,
enär af de förut kända runstenarne knappt tredjedelen, kanske icke
fjerdelen, vore fullt riktigt läste. En enda i qvantitativt hänseende ringa förbättring
i denna väg upplyste ofta, likt en blixt, ett helt fält af språkforskningens
eller sedehistoriens område. En så dyrbar och för vårt land egen samt till
.48
Stals-Utskottets Ullålande JM 148. (Fortsättn.)
sin inre halt så föga känd skatt borde med omsorg vårdas och göras allmänt
känd; och åtgärder för detta ändamål vore nu så mycket mera af behofvet påkallade,
som erfarenheten visade, huru förstöringen af dessa dyrbara minnes
märken
alltjemt med beklagansvärd hastighet lortginge, hvartill komme, att de nu
förestående stora jernvägs-arbetena ytterligare skulle å dem medföra en stor förödelse.
Motionären har derföre, då runstenarne icke kunde blifva fullständigt
uppsökta och de förut funna till sitt innehåll tillförlitligt kända, om ej en vetenskapsman,
åtföljd af en ritare, för detta ändamål företoge resor, aftecknade skrifter
och slutligen utgåfve dem, föreslagit, att en summa af 1,300 R:dr R:mt år
ligen
intill nästa Riksdag måtte anvisas för uppsökande, afteknande och utgifvande
af de i landet befintliga runstenar.
På de af motionären anförda skäl och i öfverensstämmelse med de åsigter,
Rikets nu församlade Ständer uttalat uti sin underdniga skrifvelse af den 6 sist—
1 idne Juli, angående skyddande af landets fornlemningar, tillstyrker Utskottet,
att för hvartdera af nästkommande 3 år en summa af 1,300 R:dr
Runt må anvisas för uppsökande och afteknande af de i landet
befintliga runstenar, äfvensom för ritningarnes utgifvande.
124:o. Till Utskottet har blifvit remitterad en af Riksdagsfullmäkligen Per
Erik Andersson från Westerås län i Bonde-ståndet väckt och af flere hans ståndsbröder
biträdd motion, hvaruti han, linder förmälan, att Geschwornern J. A. W.
Busch vore villig att utarbeta en lärobok lor ali med Mnemonikens tillhjelp underlätta
den eljest svåra jemförelse!! mellan de gamla och nya mått-, mynt- och vigtsystemen,
hemställt, att ett exemplar för hvarje folkskole-lärare af detta arbete måtte
af Staten inköpas och genom Domkapitlens försorg utdelas.
Utskottet, som inhemta!, att ifrågavarande lärobok numera är utarbetad och
färdig att tryckas, anser älven för sin del att detta arbete skall bereda en nödig
lättnad vid öfvergången från det gamla till det nya systemet för mynt, mått, mål
och vigt, samt alt arbetets utgifvande till allmänhetens tjenst och vägledning derföre
bör genom Statens mellankomst underlättas; hvadan Utskottet, då, enligt motionärens
upplysning, författaren uppgifvit boklådspriset å detta arbete icke komma
att öfverstiga 1 R:dr Banko exemplaret, trott sig böra på det sätt tillstyrka bifall
å den gjorda framställningen,
alt ett anslag af 4,000 R:dr R:mt, för en gång, anvisas att, ställdt
till Kongl. Majtts disposition, i mån af behof, användas till inköp
efter boklådspris af erforderligt antal exemplar af ifrågavarande arbete,
för att med ett exemplar till hvarje socken i riket för dess
folkskole-inrätlning utdelas.
123:o. Likaledes har Riksdagsfullmäkligen Mäns Person från Malmöhus län
uti en inom Bonde-ståndet väckt och till Utskottet remitterad motion föreslagit,
att Rikets
Stats-Ulskoltets Utlåtande Jtd 1)8. (Fortsättn.)
49
ali Rikets Ständer mätte anvisa ett lämpligt anslag lill Kongl. Maj:ts anordnande,
för att användas dels till belöning åt den, som efter derom i allmänna tidningarno
utfärdad kungörelse författar och, med frånträdande af sin förlagsrätt, till Ecklesiastik-departementet,
inom eli år efter kungörelsens utfärdande, inlemnar den ändamålsenligaste
lagkatekes, i korthet innefattande alla de lagbud, hvilkas inhemtande
för hvarje sjelfmyndig samhällsmedlem är nödvändigt, dels ock till tryckning af ett
tillräckligt antal exemplar af samma katekes, för att utdelas åt skolorna samt allmänheten
för ett billigt pris tillhandahållas.
Då i lagfarenbelen åtskilliga, för allmänheten egentligen afsedda, handböcker
redan förefinnas, får Utskottet
å denna motion afstyrka Rikets Ständers bifall.
126. Riksdagsfullmäktigen Nils Andersson från Christianstads län, som i
Bonde-ståndet väckt motion om inköp för Statens räkning af vissa exemplar utaf
Per Thomassons arbete: uLefnadsleckningar öfver våra utmärkta bondern, har i
nämnde motion och ett sedermera afgifvet anförande, hvilka blifvit till Utskottet
remitterade, anfört, att, bland arbeten, som förtjenade uppmuntran af Rikets Ständer
och isynnerhet välvilligt understöd af Rikets Bonde-stånd, vore berörde lefnadstcckningar,
hvaraf lörsta delen i 4 häften redan utkommit. Skildringen af dessa
mäns lefnad och verksamhet skulle inom landets allmoge mana och lifva till
efterföljd. Deras fosterlandskärlek, nit för det allmännas väl samt bemödanden att
skingra fördomar och försvara det sanna och rätta, utgjorde derjemte föredömen icke
endast för allmogens söner, utan äfven för andra folkklassers ungdom, och dessa
klasser skulle finna anledning alt hysa aktning och visa deltagande äfven för de
medborgare, som under utöfvandet uf jordbrukarens lunga yrke, likväl egnat goda
krafter åt de ölrigas frihet, trefnad och säkerhet. Och har motionären upplyst, att
om 2,000 exemplar af dessa lefnadsteckniogar, hvilkas boklådspris nu utgjorde 2
R:dr 50 öre, af Staten inlöstes för att utdelas till rikets samtliga socknar, författaren,
enligt uppgift, vore villig att lemna hvarje exemplar inbundet i ett omslag till
halfva bok lådspriset, eller 1 R:dr 25 öre r:mt; hemställande derjemte, att Utskottet
måtte föreslå sättet för exemplarens atlemnande till utdelning m. m.; men då Utskottet
anser mindre lämpligt alt Staten uppträder såsom afnämare af enskilda bokhandels-artiklar,
och dessutom föreställer sig, att uti nu ifrågavarande särskilta fall
författaren hör kunna påräkna tillräcklig uppmuntran af svenska allmogen, får
Utskottet
å motionen afstyrka bifall.
127:o. Uti en inom Bonde-ståndet väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion har Riksdagsfullmäktigen P. Sahlström från Stockholms län, nied afseende å
det kraftiga befrämjande af folkbildningen, som genom s. k. socken—bibliothek skulle
kunna åstadkommas, hemställt, alt då det väsentligaste hindret för inrättande af
Jiih. Ull Ä. St. Prol. 1836 <k 1837. 4 Sanik 1 Afd. 3 liand. 3 Haft. 7
so
Slals-Ulskoltels Ullålande M 148. (/<'orlsälln.)
dylika bibiiolkek vöre anskaffande af den förslå nödiga grundfonden, Rikets Ständer
matie på det sätt uppmuntra inrättandet af socken-bibliothek, att hvarje församling i
riket, som vill inrätta dylikt och för sådant ändamål genom sammanskott inom församlingen
anskaffat minst 50 R:dr R:mt, måtte af statsmedel understödjas med en
lika stor summa eller 50 R:dr R:mt.
Erkännande det välgörande och förädlande inflytande, som en väl vald läsning
skulle på folkbildningen utöfva, anser dock Utskottet den nu väckta frågan vara en
kommunens angelägenhet och icke Statens, hvilken för öfrigt skulle, om den föreslagna
åtgärden godkändes, härigenom ådragas alltför betydliga kostnader; hvarföre
Utskottet
å motionen afstyrker bifall.
128. Professor Agardh har uti en hos Preste-ståndet väckt och till Utskottet
remitterad motion, uti hvilken åtskilliga af nämnde Stånds ledamöter instämt,
fästat uppmärksamheten dels på den stora åskådlighet och klarhet i uppfattningen
af himlakropparnes inbördes ställning och rörelser, som skulle vinnas genom
en af Kyrkoherden //. Janzon förfärdigad, särdeles ändamålsenligt inrättad astronomisk
glob, dels ock på den vigliga fördel, som vid undervisning i astronomiens
elementer skulle beredas, derest dylika glober, utförda i ringare skala och med
mindre dyrbara materialier, efter denna modell förfärdigades och vid elementar-läroverken
funnos tillgängliga; samt med anledning häraf hemställt, att Rikets Ständer,
för att derigenom äfven visa sig erkänna Kyrkoherden Janzons förtjenster och uppmuntra
honom att vidare fullkomna sin sinnrika uppfinning, måtte för Statens räkning
mot ett belopp af 1,500 R:dr Banko inköpa ifrågavarande glob, hvilken derefter
kunde ölverlemnas till Velenskaps-Akademien eller till något af hufvudstadens
större allmänna undervisningsverk, eller till ettdera af Rikets universiteter.
Utskottet, som haft tillfälle beskåda ifrågavarande glob, delar motionärens åsigt
om densammas ändamålsenlighet och det gagn för undervisningen det skulle med
föra,
om efter denna modell dylika glober förfärdigades och vid elementar-läroverken
blefve att tillgå, samt anser sig derföre böra tillstyrka,
det Rikets Ständer måtte bevilja den föreslagna summan 1,500
R:dr Bauko, eller 2,250 R:dr Runt, till inköp af den utaf Kyrkoherden
Janzon förfärdigade astronomiska glob, med förklarande att
densamma bör till Vetenskaps-Akademien öfverlemnas, för att derstädes
hållas tillgänglig.
129. Slutligen får Utskottet, utom de redan nämnda extra anslagen till inköp
af bostad åt en särskild kapell-predikant inom Tyngsjö kapellag i Dalarne och till
anskaffande af nödiga instrumenter för de meteorologiska observationerna, här upptaga
öfriga af Utskottet i sammanhang med den ordinarie stats-regleringen tillstyrkta
extra anslags-sununor, nemligen:
Slals-Utskollels Ullålande 148. (Fortsättn.)
Si
(ill uppförande af en kapell-byggnad vid Muonionalusta, för en gång, 4,800 R:dr;
» inköp af boställe åt en kapell-predikant derslädes, för en gång, 4,000 R:dr;
» uppförande af ett bönehus med begrafningsplats vid Turtola by, för en gång,
5,000 R:<jr;
» löne-förhöjning vid sådana stads-pedagogier, hvarest undervisningen hunnit en
högre grad af utveckling, äfvensom, under samma vilkor, för pedagogien
i Avesta, 20,000 R:dr årligen, eller för 3 år 60,000 R:dr;
» ersättning åt Rektor i Linde lör förlorad inkomst af djekne-penningar, för
åren 1854—1857, 113 R:dr 8 öre;
» stipendier åt civile personer, som genomgå lärokursen vid Gymnastiska
Central-Institutet i ändamål att bilda sig till gymnastik-lärare vid elementar-läroverken
2,000 R:dr årligen, eller för 3 år 6,000 R:dr.
Stockholm den 3 November 1857.
Reservationer:
Vid i: st a punkten:
af Herr Henschen och Anders Eriksson från Elfsborgs Län.
Vid 3:dje punkten, så vidt densamma rörer aflöningen till Chefen för den af
Kongl. Maj:t föreslagna nya afdelning inom Ecklesiastik-Departementets Expedition:
af Kiskop Annerstedt och Professor Carlson,
af Prosten Berlin: »Åt Chefen för den af Kongl. Maj:t föreslagna nya af
delningen
inom expeditionen vid Ecklesiastik-Departementet har Stats-Utskottet endast
tillstyrkt 4,500 R:dr såsom lön, eller 500 R:dr mindre än Kongl. Maj:t begärt,
samt åt Expeditions-sekreteraren 4,000 R:dr. Då likväl Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Ståndet åt Expeditions-Sekreterarne vid de öfrige Slatsråds-Departementen
bestämt lönen till 4,500 R:dr, och jag icke annat kan föreställa mig,
än att åtminstone dessa 2:ne Riks-Stånd bestämma samma lön för Expeditionssekreteraren
vid Ecklesiastik-Departementet, så tager jag mig friheten föreslå att
32
Slals-Utskottels Ullålande JYs 148. (Fortsättn.)
åt Chefen för den nya afdelningen inom nämnde Departement må bestämmas de»
af Kongl. Maj:t äskade lönen 5,000 R:dr.»
Häruti instämde Prosten Schram och Professor Selander.
Vid 4:de punkten, i fråga om Riks-arkivariens aflöning:
af Prosten Melander,
af Prosten Herlin: »För Riks-arkivarien bar Utskottet visserligen föreslagit
det af Kongl. Maj:t äskade löne-beloppet 5,000 R:dr; men härvid har Utskottet
begått den efter mitt förmenande stora orättvisan att för nuvarande Riks-arkivarien
inräkna det belopp af 1,050 R:dr, hvarom han blifvit genom särskildt Kongl. Bref
tillförsäkrad, och hvilket finnes på allmänna Indragnings-staten uppfördt. Följden
häraf skulle således blifva, att Riks-arkivarien Nordström skulle komma att uppbära
1.050 R:dr mindre, än hvad som bestämmes till lön för den tjenste-befattning,
hvilken han innehar, eller ock att Rikets Ständer skulle beröfva honom den fördel
att, såsom Kongl. Majit honom löfval, få på Indragnings-staten årligen uppbära
1.050 R:dr. Jag lager mig friheten vördsamt tillstyika Rikets Ständer alt bestämma
Riks-arkivariens lön till det föreslagna beloppet, 5,000 R:dr, utan att dervid i
någon mån afse hvad den nuvarande Riks-arkivarien från annat håll uppbär.»
Uti denna reservation instämde Prosten Schram och Professor Selander.
Vid 5:te punkten, mom. a:
af Herr Lilliehöök, B.,
af Professor Carlson: »Då Bibliotbekarien vid Kongl. Bibliotheket städse va
rit
ställd i likhet med Riks-arkivarien; då den högsta vården om Bibliotheket icke
blott förutsätter en djup vetenskaplig bildning och en fortgående kännedom af bibliografiens
utveckling, utan äfven vidlyftiga embels-göromål för Bibliolhekels uppställning,
katalogisering och tillhandahållande för allmänheten, så får jag reservera
mig emot Utskottets beslut i punkten 5. Likaså bör, efter min tanke, Vice-bibliothekarien
fortfarande bibehållas vid den lönegrad, han förut, alltid i likhet med
Protokolls-sekreteraren i Konungens kansli, innehaft, och således uppföras till det
af Kongl. Majit föreslagna och af Utgifts-afdelningen tillstyrkta belopp, 3,500 Ridr.
För att ett Bibliothek skall uppfylla sitt ändamål, fordras icke blott att der samla
en mängd böcker: bokförrådet mäste, om verkligt gagn skall vinnas, vara med omsorg
valdt, ändamålsenligt ordnadt och med lätthet kunna hållas tillgängligt för der*
som deraf vilja sig begagna.»
Häruti instämde Herr Bildt, D. G., Friherre Leijonhufvud, B. A., Herrar
Slats-Utskottels Ullålande 14J1. (Fortsättn.)
53
Montgomery, R. N. G. och v. Prinzencreutz, B. IV., Biskop Anneritedl samt Prostarne
Schram, Berlin och Holmberg.
mom. b.
af Herrar Lilliehöök, B., Bildt, D. G. och Montgomery, R. N. G.
Vid 2l:sla punkten:
af Professor Selander: »Om universitetet är den främsta bland Rikets läro
anstalter,
och företrädesvis den, hvars lärare hafva till uppgift att föra vetenskapen
framåt, så lärer det äfven vara nödvändigt, att för detsamma söka bibehålla de bästa
förmågorna. Detta är så mycket mera af behofvet påkalladt, som det ostridigt
är universitetets uppgift, att bilda lärare för alla öfriga läroverk i riket. Likväl
har Utskottet, sorn ansett lönen för alla Professorer vid Teknologiska institutet böra
bestämmas till 4,500 R:dr — en åsigt, som äfven delats af Rikets Ständer —
föreslagit detta löne-belopp endast ät en del af universitetens Professorer, men åt
de öfriga blott 4,000 R:dr, ehuru kansleren i sin tili Kongl. Majit gjorda framställning
i ämnet föreslagit förhöjning till 4,500 R:dr för alla. Genom den af Utskottet
godkända nedsältningen komma de 10 äldste Professorerne att åtnjuta en
förhöjning af 18 procent af nuvarande lön; de 6 derpå följande skulle deremot få
endast 5 procents löne-tillökning eller jemförelsevis mindre än någon annan tjensteman.
Om en Professor, som har en lång förberedelse för sitt lärare-kall alt bekosta,
som icke kan påräkna vidare befordran, som innehar den förnämsta lärareplatsen
inom sin vetenskap och som måste anskaffa och underhålla ett dyrbart bibliotek,
skulle, såsom kansleren äfven ansett billigt, vara i afseende på löneinkomst
ställd i likhet med Kollegii- råd, så kunde Slaten icke anses hafva ställt
sina vetenskapsmän lör högt. 1 andra länder anser man det vara af stor vigt, att
tillförsäkra de män, åt hvilka vården om landets bildning är anförtrodd, en, i jemförelse
med andra lefnads-banor, väl betryggad utkomst. Så är t. ex. i Norrige,
för Budget-terminen 1858—1860, vid universitetet i Christiania
1 Professor uppförd till . . 7,200 R:dr R:mt.
2 d:o » » 6,800 » »
3 d:o » » 6,000 » »
6 d:o » » . . 5,400 » »
7 d:o » » . . 4,800 » »
7 d:o » » 4,200 » »
På dessa grunder får jag anmäla min reservation emot Utskottets förslag i
denna punkt och tillstyrker, att, i enlighet med hvad kansleren föreslagit, lönerna
för lamtlige ordinarie Professorer inom de verldsliga fakulteterna vid Upsala uni
-
Stals-Utskoltets Utlåtande M 148. (Fortsättn.)
versitet, äfvensom för dem vid universitetet i Lund, hvilka åtnjuta fenninge-löri,
måtte förhöjas till 4,500 R:dr Il:mt.»
Häruti instämde Herr Bildt, D. G., Prostarne Schram och Berlin samt Herr
Henschen, hvilken sistnämnde äfven yrkade, att aflöningen för adjunkterne i den
Juridiska fakulteten skulle höjas till 2,500 R:dr;
af Professor Carlson: »Då genom Ständernas, rörande Sjette Hufvud-titeln,
fattade beslut, löne-beloppet för adjunkterne vid Teknologiska institutet blifvit bestämdt
till 2,500 R:dr R:mt, anser jag det hvarken ändamålsenligt eller rätt, att
Akaderni-adjunkterne äro föreslagne endast till 2,000 R:dr. De sednare hafva likväl
vida svårare prof att aflägga: deras offentliga föreläsningar måste vara sjelfständigt
utarbetade och utvisa den högsta ståndpunkt, vetenskapen uppnått: de måste,
när det påfordras, vara beredda att inträda i en professors åligganden. Då de fleste
docenterne, ur hvilkas krets adjunkterne tagas, i följd af den långvariga studii-kurs
de måste genomgå och de prof de hafva att aflägga, äro några och 30 år gamla,
är det klart, att en adjunktur svårligen kan af en akademisk lärare erhållas förr än
vid en ålder, då han, på en annan lefnads-bana, långt tidigare kunnat påräkna en
högre inkomst, än den här föreslagna. Till dessa platser fordras likväl djupare
studier och en mödosammare förberedelse, än för hvarje annan embetsmanna-bana.
Man hör för dem kunna påräkna de bästa anlagen och de grundligaste studierna.
Men om lockelsen till en tidig utkomst vid andra läro-anstalter blir för stark och
lefnads-vilkoren vid de akademiska adjunkturerna alltför sparsamt tillmätta, är det
att befara, det just de för det vetenskapliga kallet mest egnade unge män icke
skola kunna vid universitetet bibehållas.. Jag anser således, att äfven för adjunkterne
vid Rikets universiteter, åtminstone för de 10 äldste bland dem, hvilka äfven
hittills stått på en löne-grad, måtte bestämmas ett löne-beiopp af 2,500 R:dr
Riksmynt.»
Uti denna reservation instämde Herr Bildt, D. G., Biskop Annerstedt, Prostarne
Schram, Melander och Berlin samt Herr Henschen;
Vid 24:de punkten: *
af Herrar Gråå och Björck (se deras här nedan införda, så väl denna som
flera andra punkter omfattande, reservationer);
af Herr Murén;
Vid 26:te punkten:
af Herr Gråå, sorn ansåg deruti tillstyrkta anslag icke vara så angeläget, att
ju med dess beviljande kunde tills vidare anstå.
Slals-Utskoltets Utlåtande Jtä 148. (Fortsättn.) 35
Häruti instämde Anders Eriksson från Elfsborgs Län;
af Herr Henschen, som yrkade, att anslag borde anvisas särskildt för en ny
profession i Estbetik;
Vid 27:de 'punkten, mom. a.
af Herrar Gråå och Björck samt Lars Rasmusson från Götheborgs och Bohus
Län;
Vid 28:de punkten:
af Prosten Berlin: »Emot Utskottets afstyrkande af den utaf Professor Carl
son
väckta motionen om beviljandet af anslag till 2:ne extra adjunkts-löner vid
hvartdera af Universiteterna i Upsala och Lund, får jag mig härmedelst reservera.
Vigten af det ifrågaställda anslaget har af båda Universiteternas Konsistorier blifvit
framhållen, och detta har varit ett af de få behof, hvilka af Lunds Konsistorium
särskildt blifvit i dagen lagda. Vid båda Universiteterna tillsammans finnas å stat
uppförde 50 professioner, utom de nu af Utskottet tillstyrkta 5 nya, men endast
29 adjunkturer och således ej stort mer än en adjunktur för hvarannan profession.
Skulle det vara komplett ordnadt, borde det finnas en adjunktur för hvarje
profession, och niir nu ett motsatt förhållande eger ruin, eller att adjunkts
platsernas
antal är allt för ringa, så blir den naturliga följden deraf den, att åtskilliga
kapaciteter eller hoppgifvande unge män gå förlorade för Universitetet,
alldenstund de, med blicken fästad på en framtida utkomst, icke gerna kunna
vedervåga att till föremål för sina forskningar och sträfvanden välja de vetenskapsgrenar,
der ingen utsigt finnes att vinna befordran till en adjunktur.
Våra Universiteter afse måhända i främsta rummet att för Staten dana ämnen
till dugliga embetsman. Vetenskaper finnas dock, hvilka, utan att ingå i den för
embetsmannen nödiga bildningen, äro lika vigtiga föremål för den menskliga forskningen
som någonsin de, hvilka, med afseende på deras betydelse för den allmänna
bildningen, äro på Universiteternas stat uppförde. Jag vill blott såsom ett
exempel nämna det geologiska studiet, hvilket ännu icke vid våra Universiteter
finnes representeradt genom någon läro-stol. Det har dock inträffat vid det ena
Universitetet, att en man framstått, som, utan yttre hjelpmedel och med ingen
eller högst tarflig uppmuntran från Statens sida, med den framgång egnat sig åt
det nämnda studiet eller den geologiska vetenskapen, att han, ehuru icke gra
duerad
vid Svenskt Universitet, fått sig tillsändt ett Doktors-diplom från ett
utländskt, såsom vi alla i början af året kunnat af tidningarne inhemta rörande
Geologen Angelin i Lund. Det synes mig vara icke blott önskligt, utan särdeles
maktpåliggande, att Akademiska Styrelsen sättes i tillfälle att vid sådana ej
56 Slats-Ulskoltels Utlåtande Jfå 148. (Fortsättn.)
sällan inträffande företeelser fästa vid Universitetet och genom en adjunkls-Iön uppmuntra
dylika oegennyttiga vetenskapliga sträfvanden; och för den, som af inre
drift känner sig manad att bryta sig väg genom någon af det menskliga vetandets
ännu ouppröjda trakter, skal! det finnas en sporre och en mäktigt pådrifvande
kraft uti den trygga förhoppning, att han icke af del allmänna blir bortglömd
eller alldeles öfvergifven, om han lyckas uppnå sitt föresätta mål. Användes
det ifrågaställa anslaget med behörig urskiljning, och jag betviflur ingalunda,
att detta skall blifva händelsen, så kan jag icke anse det annorlunda än som en
stor vinning för samhället hvarje gång det anlitas.
På dessa och flere af motionären anförda skäl tillstyrker jag bifall till dea
väckta motionen.»
Häruti instämde Proslarne Schram och Holmberg samt Professor Carlson;
Vid 29 punkten:
af Biskop Annerstedt samt Prostarne Tellbom, Melander och Wåhlander, hvilka
åberopade Utgifts-afdelningens förslag till beslut, sä hdande:
»Då det måste anses vara af synnerlig vigt för både Kyrkan och Staten att ega ett
grundligt bildadt Presterskap, och genom de stegrade fordringarna i detta hänseende
ett missförhållande uppkommit mellan antalet af dem, hvilka egna sig åt
det presterliga kallet, och det stora antal prester, som församlingarnes tjenst
kräfver, är det utan tvifvel angeläget, att Rikets Ständer, hvilka redan, genom
beviljandet af motsvarande stipendii-anslag för Theologie Studiosi, erkänt behofvet
af dylikt understöd, öka beloppet deraf, för alt salunda bereda ett lättadt tillfälle
ffrr medellösa studerande att egna sig åt religions-lärarekallet; dock anser sig Utskottet
icke kunna till fulla beloppen tillstyrka beviljandet af de anslag, som nu
blifvit äskade, utan får, med tillika fästadt afseende å det olika antalet af sådana
studerande i Upsala och Lund, föreslå,
att omförmälta stipendii-anslag må förhöjas, det för Upsala Universitet
med 4,500 R:dr, till 6.000 R:dr, och det för Universi
tetet
i Lund med 2,250 R:dr, till 3,750 R:dr R:mt;»
af Herr Henschen, som ansåg, att ifrågakomne anslag bort beviljas och för
delas
mellan samtlige Fakulteterne;
Vid 32 punkten:
angående de föreslagna fyra löne-graderne för Adjunkter och Kolleger:
af Herr Rönblad och Anders Eriksson från Elfsborgs län, hvilka ansågo att,
i enlig
-
Stats-Ulslcollcls Utlåtande J\1 148. (Fortsättn.) 87
i enlighet med hvad Utgifts-afdelningen föreslagit, löne-graderne borde bestämmas
till 3 med löner å 1,000, 1,300 och 2,000 R:dr.
angående lärare-antalet vid Upsala Högre Elementar-läroverk:
af Herr Bildt, som anmärkte den inkonseqvens, som Utskottet genom beslutet
begått i afseende å de grundsatser, Utskottet sjelf utstakat för bestämmandet
af lärarnes antal.
Häruti instämde Grefve Hamilton, M., och Herr Gripensvärd, ./. O.
af Herr Henschen, hvilken anmärkte, att Upsala läroverk genom beslutet fått
ett mindre antal lärare, an det nu har och, enligt den af Utskottet uttryckta
grundsats, borde få, samt derjemte förklarade, att han ej förr sett 12 verk med
210 tjenstemän organiseras på två timmar, hvilket, efter reservantens åsigt, gått
nog hastigt.
angående läroverket i Wexiö:
af Prosten Melander: »Då Utskottet för bestämmandet af lärarnes antal vid de
äldre Högre Elementar-läroverken antager den beräkningsgrund, att 200 lärjungar
erfordra 16 lärare, äfvensom att en tillökning af 30 å 40 lärjungar utöfver
det uppgifna normal-antalet framkallar behofvet af ännu en lärare ; så tyckes det
vara en gifven följd af detta antagande, att, då vid Wexiö läroverk finnas 279
lärjungar, äfven 18 lärare borde af Utgifts-afdelningen hafva blifvit föreslagna.
Auledningen, hvarför så icke skett, torde emellertid böra sökas deruti, att afdel
ningen
saknat kännedom om verkliga förhållandet, enär det uti motiveringen heter,
att »Westerås med 237 och Wexiö med något större lärjunge-antal skulle erhålla
17 lärare». Då nu i Utskottets plenum verkliga antalet 279 uppgafs, så
borde väl ock, såsom en nödvändig följd af den utaf Utskottet gillade beräkningsgrunden,
Wexiö läroverk hafva erhållit 18 lärare; och det är för att hos de respektive
Stånden vinna nödig rättelse häruti, som jag härmed får vördsamt reser
vera
mig mot Utskottets beslut.»
af Herr Gripensvärd, J. 0.
angående läroverket i Fahlun:
af Professor Carlson: »Det af Utskottet uppförda lärare-antalet för det nya
läroverket i Fahlun är, efter min tanke, allt för ringa och för bestridandet af
undervisningen vid ett Högre Elementar-läroverk alldeles otillräckligt. Vill Staten
upprätta ett större antal högre läroverk, hvilka ega till uppgift att fullända sina
Bih. till R. St. Prot. 1886 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 5 Häft. 8
Stats-Utskollets Utlåtande M 148. (Fortsättn.)
lärjungars bildning, så att de kunna erhålla inträde vid Universitetet, så måste den
ock förse dessa läroverk med ett efter behofvet afpassadl antal lärare: eljest vinnes
icke ändamålet. Utskottet anför väl ett mindre lärjunge-antal såsom skäl för
sitt beslut, men om äfven ett undantag, med afseende härå, må göras för det
nya läroverket i Norrland, eller Umeå, kan det dock ingalunda gälla i afseende
på läroverket i Fahlun, hvilket, beläget i en folkrik landsort, redan har 150 lärjungar
och efter all sannolikhet, när de högre klasserna tillkommit, skall få 180
till 190. Att med ett så stort antal lärjungar undervisningen icke kan tillbörligen
bestridas af det föreslagna antalet lärare, visar sig genast, vid en jemförelse
mellan antalet undervisningstimmar och utsträckningen af den undervisning, det
antagna antalet lärare kan lemna, och är i sjelfva verket äfven af Utskottet genom
andra tillstyrkanden erkändt.»
Häruti instämde Herr Bildt och Biskop Annerstedt
af
Prosten Tellbom: «Jag anser att vid läroverket i Fahlun, med afseende på
lärjungarnes antal och på ortens folklikhet böra anställas en Rektor, tre Lektorer
och åtta Adjunkter, eller samma antal lärare, som Utskottet föreslagit för läroverken
i Carlskrona och i Malmö. Lärjungarnes antal är i Fahlun något större än
i Carlskrona och något mindre än i Malmö.»
Uti denna reservation instämde Herr Falhem.
angående läroverket i Wenersborg:
af Anders Eriksson från Elfsborgs län, hvilken yrkade, att antalet lärare skulle
ökas med 2.
Herr Henschen anmälte sig icke hafva deltagit i den votering, som uti denna
fråga hos Utskottet egt rum.
angående läroverket i Piteå:
af Matts Pehrsson från Stockholms län: »Emot Stats-Utskoltels ifrågavarande
utlåtande, i hvad det rörer Utskottets tillstyrkande, att det högre elementar-läroverk
för Norrbottens län, som af Kongl. Majit blifvit föreslaget, skall förläggas i
Piteå, får jag anmäla min reservation, till grund för hvilken jag åberopar nedannämnde
skäl:
Som bekant är, uppstod fråga om inrättande af ett fullständigt läroverk för
Horrlotten genom innevånarnes derom redan år 1846 afgifna underdåniga petition.
Anspråket derpå har ock sedermera af både Regering och Ständer befunnits billigt
och frågans bringande till slut har berott på den allmänna läroverks-regleringen
och ifrågasättande af läget för läroverket.
Slals-Ulsholtels Utlåtande M 148. (Fortsättn.)
SD
De underdåniga utlåtanden, som vederbörande, hvilka blifvit i frågan hörde,
vid ofvannämnde tid afgåfvo, synas väl tillstyrka läroverkets förläggande i Piteå,
hufvudsakligen på de skäl, att Piteå vore länets residensstad; att der redan funnes
en skola med flere lärare, än i någon af länets öfriga stader; samt slutligen, att
man till Piteå kunde påräkna lärjungar från den i Westerbottens län belägna staden
Skellefteå. Med ogillande af nämnde skäl, har Utskottets afdelning föreslagit ifrågavarande
läroverks förläggande till Luleå, men innan frågan förekom i Utskottets
plenum, hade någon, som särdeles intresserat sig för Piteå stads intresse, författat,
låtit trycka och till hvar och en af Utskottets ledamöter utdela en slags promemoria,
hvarigenom man söker dels vederlägga de skäl, som åberopats till grund för
den föreslagna flyttningen, dels ock framhålla Piteå såsom rätta stället för det ifrågavarande
läroverket. Det lyckades ock, att genom denna, sannolikt af Piteå stads,
i och för denna fråga hit till staden utskickade, Borgmästare författade samt af
Stiftets Biskop och Doktor Nordlander undertecknade promemoria få afdelningens
förslag undanröjdt och med stor pluralitet i Utskottet beslutadt, att läroverket skall
förläggas i Piteå.
Ett gammalt ordspråk säger, att man, såvidt möjligt är, »hör söka ställa kyrkan
midt i byn» och jag har ansett detta ordspråk har böra tillämpas samt Rikets
Ständers ovilkorliga åliggande vara att tillse, det innevånarne i Norrbottens län
mätte i denna för dem högst vigtiga fråga vederfaras den rättvisa, som de af en
upplyst riksförsamling skäligen böra kunna påräkna. Ulan att nu ingå uti någon
speciel granskning af hvad den ofvannämnda promemorian innehåller, vill jag här
endast, till vederläggning af densamma, fästa uppmärksamheten på nedannämnda
omständigheter.
Kongl. Maj:t har, på sätt jag här ofvan anfört, föreslagit och Rikets Ständer
äfven insett behofvet af ett högre elementar-läroverks inrättande för Norrbottens
län i Piteå eller Luleå. Detta län, till arealen, ehuru icke till folkmängden, det
största i hela riket, sträcker sig från södra gränsen af Piteå socken i norr 82 mil,
med en bredd i medeltal af 40 mil. Inom länet finnas 3:ne städer, Piteå, Luleå
och Haparanda, af hvilka den förstnämnda är belägen 2'/2 mil från södra lans
gränsen,
Luleå ungefär 10 mil derifrån och Haparanda på ungefär 26 mils afstånd
eller vid Torneå-elf. Då nu ett högre eiementar-läroverk skall anläggas för
detta län, utan afseende på något annat läns intresse, uti någon af dessa städer,
anser jag sunda förnuftet böra säga en hvar, att Luleå är lämpligare för det ifrågavarande
läroverket, än Piteå, äfven om distansen emellan Umeå och Luleå icke är
alldeles lika, som emellan Hernösand och Umeå.
Försvararne af Piteå stads intresse hafva uppgifvit, att distriktet för Piteå
skola omfattar en folkmängd af 60,000 innevånare; men om från denna folkmängd
afdrages folkmängden inom Skellefteå samt Norsjö och Jörn, hvilka församlingar
tillhöra Westerbottens län, och innehålla 19,742 personer, reduceras hela den
60
Stals-Ulskollels Uttalande Jls 148. (Fortsättn.')
af promemorie-författaren omtalade folkmängden inom nämnde s. k. distrikt till
ungefär 40,000; hvaremot om man, såsom rätteligen ske bör, antager hela Norrbottens
län såsom ett skol-distrikt, samt således tillägger innevånarne i OfverCalix,
Neder-Calix, Öfver-Torneå och Neder-Torneå socknar, Haparanda stad och
Torneå Lappmarker till sistnämnde 40,000, skall lämpligheten af elementar-läroverkels
förläggande i Luleå vara alldeles i ögonen fallande.
Man säger väl, att Piteå skola, som anlades för mer än 200 år sedan, fick
sin station derstädes af den anledning, att nämnde stad, såsom belägen midt emellan
Umeå och LIaparanda, fanns dertill tjenligast. Detta argument må slå för promemorie-författarens
egen räkning, men kan icke för någon annan, åtminstone icke för
den, som känner till de nordliga provinsernas historia och den egentligen på sednare
liderna der förekommande tillvexten i folkmängd, vara öfvertygande. Om vi
således sätta oss tillbaka 200 år och betrakta nämnde provinsers dåvarande utseende,
skola vi finna, alt Norrbottens och Westerbottens län, sträckande sig ända ifrån
Ångermanland till långt på andra sidan af Torneå-elf, i anseende till den glesa befolkningen
då utgjorde ett enda län, samt att Haparanda, som först under loppet
af de sista decennierna blifvit anlagd, icke då utgjorde någon bebygd eller af folk
bebodd ort, åtminstone ingalunda känd under namn af stad. Nu deremot finna vi
folkmängden norr om Luleå i beständigt tilltagande, bruks- och sågverks-anläggliingar
samt inrättande af skeppsvarf årligen tillvexa samt handel och sjöfart så tilltagit,
att såväl i Råneå, som i Öfver- och Neder-Calix finnas på hvardera stället
5 ä 6 bofasta handlande, af hvilka en del till och med äro skeppsägare och drifva
utländsk handel.
Hvad beträffar den uppgiften, att församlingarne norrom Råneå begagna för
sina söner läroverket i Haparanda, kan väl densamma i så måtto vara rigtig, att
de, som bo närmast Haparanda stad låta i nämnde stads skola bibringa sina barn
de första grunderna; men den der befintliga skolan, som har en lärare-personal af
4, utaf hvilka en är anställd för Finska språket, är på långt när icke motsvarande
ett elementar-läroverk, och kan således icke något inverka på den fråga, som nu
är föremål för Rikets Ständers pröfning, ty klart är väl, att icke föräldrar eller
målsmän sända sina barn, om de äro försigkomna i studier, till en sådan skola.
En uppenbar osanning innefattar promemorian, i thy, att deri säges, att skolhuset
i Piteå, i händelse af skolans utvidgning, icke erfordrar någon tillbyggnad.
Promemorie-författaren har ock på sätt och vis erkänt den osanna uppgiften, då
den längre ned i promemorian anmäler, att Piteå stads borgerskap inköpt f. d.
Landshöfdinge-residens-tomterna med derå befintliga åbyggnader, för att lemna tillräckligt
utrymme för skolan. Utom det jag härvid får anmärka, all, om jag icke
är alldeles orätt underrättad, ofvannämnde residens-tomter äro af enskild person
inköpte, vill jag upplysa, att skolbyggnaderna så väl i Piteå som i Luleå äro för
Slals-Ulskottels Ullålande Jtä 148. (Fortsättn.)
61
det ifrågavarande ändamålet otillräckliga samt behöfva således tillbyggas på hvilket
af ställena läroverket än må anläggas.
Jag anser mig icke eller böra lemna oanmärkt, dels att folkmängden i Piteå
efter år 1853 förminskats, enär Landshöfding samt vid Landskansliet och Landskontoret
anställde embels- och tjenstemän sedermera flyttat till Luleå, der den till
följd deraf tillvuxit, dels ock att det synes mig vara lämpligare att, såsom i de
flesta andra län skett, förlägga elementar-läroverket på det ställe, der Landshöfdingen
har sitt hemvist och således kan till någon del hafva uppsigt öfver ordningen
i skolan.
Till följd af hvad jag nu haft äran anföra, hade jag ansett tydligt och klart
ådagalagdt, att elementar-läroverket bordt förläggas i Luleå och anser derföre, att
Rikets Ständer, om icke sådant för närvarande kan beviljas, böra besluta, att, med
afslag å Utskottets tillstyrkande af nämnde läroverks förläggande till Piteå, ingå till
Kongl. Maj:t med underdånig anhållan, det måtte innan nästa riksdag Kongl. Majit
infordra säker utredning, hvarest det för Norrbottens län nödigt ansedda läroverket
lämpligast bör förläggas.»
angående läroverket i Norrköping:
af LIerr Björnstjerna, J. M., Prosten Tellbom samt Herrar Henschen och
Nordvall.
af Prosten Wåhlander: »Emot det beslut, hvaruti Stats-Utskottets pluralitet
stadnat, rörande afstyrkandet af Herr Kontrakts-prosten Rundgrens, af mig biträdda,
motion, om Norrköpings skolas uppförande bland Högre Elementar-läroverk, får jag
anmäla min vördsamma reservation.
Utskottet har såsom allmän grundsats antagit, att de skolor, der lärjungarnes
antal stiger till 200 eller derutöfver, böra utgöra fullständiga elementar-läroverk.
Undantag från denna grundsats har gjorts för skolorna i Strengnäs, Hernösand och
Wishj, hvilka räkna ett mindre lärjunge-antal, än det ofvan angifna, men som uppkommit
genom förening af Gymnasium och skola, äfvensom för skolorna i Ostersund
med 134 lärjungar, Fahlun med 150, Umeå med 102, Carlskrona med 124, och
Malmö med 184.
Granskar man nu detta förslag till högre elementar-läroverk och skälen derför,
så har man svårt att inse orsaken, hvarföre Norrköpings skola blifvit från denna
klass utesluten.
I sistnämnda skola uppgick nemligen vid innevarande höst-termins början lärjungarnes
antal till 193. Dessutom funnos vid nämnde tid 81 ynglingar, hvilka
njöto undervisning i den enskilda läro-anstalt, som för fem år sedan i Norrköping
inrättades, hufvudsakligen för att fylla ett derstädes länge öfverklagadt behof af ett
högre läroverk, derifrån lärjungar kunde dimitteras till Akademien. Då nu be
-
62
Stats-Utskottets Utlåtande JM 148. (Fortsättn.)
malde läro—anstalt erhållit en sådan dimissionsrätt och sålunda är af en slags offentlig
natur, så befinnes för närvarande antalet på dem, som erhålla allmän undervisning
i Norrköping, uppgå till icke mindre än 274.
Detta stora lärjunge-antal, hvaraf säkerligen två tredjedelar äro stadens barn,
tyckes hafva bordt berättiga Norrköping, att, vid nu pågående reglering af Rikets
skolväsende, erhålla ett högre elementar-läroverk. Härvid skall måhända någon
göra den invändning, att lärjungarne i omförmälda privat-anstalt icke få tagas
med i beräkningen, då man uppgör grunderna för Rikets offentliga läroverk. Men
om man också, ehuru detta förhållande tydligen hänvisar på behofvet af en utvidgad
undervisnings-anstalt, vill afse dessa lärjungar; så är lärjurigarnes antal vid den der
befintliga Statens skola, eller 193, redan så stort, att man utan fara för misstag
kan påstå, att det uppgår till 200 och derutöfver, innan den föreslagna regleringen
blifver satt i verket. När man dertill besinnar, att Linköpings stift, som är det
tredje i ordningen i afseende på folkmängden icke erhållit mer än ett fullständigt
elementar-läroverk, då de flesta andra fått dels två, dels tre sådana; så kan man
icke annat än förvåna sig deröfver, att den väckta motionen om Norrköpings skolas
uppförande bland högre elementar-läroverk blifvit afstyrkt.
Denna förvåning stegras ännu mer, om man anställer en jemförelse mellan
Norrköping och Malmö, åt hvilken stad förmånen af ett högre elementar-läroverk
blifvit förunnad. Folkmängden i Malmö är omkring 16,000 personer, då den i
Norrköping bestiger sig till omkring 18,000; lärjunge-antalet i Malmö uppgår för
närvarande till 184, då det i Norrköping, oberäknadt de 81, sorn njuta undervisning
i den omförmälda privata läro-anstallen utgör, 193; afståndet från Malmö
till Lund är endast 1 '/> mil, då Norrköping är beläget fulla 4 mil från Linköping.
Utskottet framlägger visserligen skäl för sitt afstyrkande af motionen om ett högre
läroverk i Norrköping och för sitt tillstyrkande af motionen om ett dylikt i Malmö,
men dessa skäl äro i högsta grad haltande och sins emellan stridiga. Utskottet afstyrker
förläggandet af ett högre elementar-läroverk i Norrköping på deri grund,
att »en betydlig läro-anstalt i samma stad blifvit nyligen genom Rikets Ständers
frikostighet upprättad och att staden är belägen på endast fyra mils afstånd från
Linköpings högre elementar-läroverk». Men en dylik läro-anstalt är genom en lika
stor Rikets Ständers frikostighet upprättad i Malmö och denna stad ligger på ännu
kortare afstånd från Lunds högre elementar-läroverk. Likväl har detta förhållande
icke utgjort något hinder för Utskottet att tillstyrka en högre eleinentar-skolas förläggande
i Malmö. Såsom skäl för denna tillstyrkan anföras dels det förhållandet,
att i Malmö förut funnits en högre lärdoms-skola, dels ock »den omständigheten,
att, då Lunds läroverk redan har 300 lärjungar, tillräckligt utrymme inom detsamma
svårligen lärer finnas, i händelse ett förut befintligt fullständigt elementarläroverk
inom den starkt befolkade och i odling, som välstånd, raskt framåtskridande
orten skulle reduceras till ett lägre.» Men nu befinnes det, att lärjungarnes antal
Slals-Utskollels Utlåtande M 14!]. (Fortsättn.)
63
i Linköping är större, än det i Lund, samt att Östergöthland föga eftergifver Skåne
i befolkning och välstånd. Månne man icke då haft lika mycket skäl att befara,
det tillräckligt utrymme inom Linköpings läroverk svårligen skulle finnas, i händelse
icke ytterligare ett högre elementar-läroverk förlädes i denna »starkt befolkade och
i odling, som välstånd, raskt framåtskridande orl»? . .. Hvad slutligen det åberopade
skälet, att Malmö förut utgjort ett högre läroverk, beträffar, så synes detta
förhållande snarare talu till förmån för Norrköping, än Malmö. Ty, om Norrköpings
skola förut varit ett högre läroverk, med dimissionsrätt till Universitet; så är det
utom allt tvifvel, att dess lärjunge-antal längesedan öfverstigit 200, hvarigenom, enligt
den antagna grundsatsen, denna skola skulle hafva blifvit såsom ett fullständigt
elementar-läroverk med 16 lärare uppförd.
Då sålunda antalet af de ynglingar, som söka allmän undervisning i Norrköping,
sedan flera år tillbaka uppgått till närmare 300 och då derjemte alla de skäl, som
tala för Malmö skolas utvidgande till högre elementar-läroverk, äro öfvervägande
för Norrköping; så synes det mig oförklarligt, hur Stats-Utskottets pluralitet kunnat
fatta ett beslut, som det nu öfverklagade. Mig förekommer det såsom en uppenbar
orättvisa mot ett samhälle, som dock är Rikets tredje stad och dess första fabriksstad,
som oupphörligen framgått och framgår i industriel verksamhet och utveckling,
och som alltid utmärkt sig för kärlek och trohet mot Konung och fosterland. Jag
' har sålunda ingen annan utväg, än att hänskjuta saken till Rikets Ständers bepröfvande,
i den förhoppning, att hos dem erhålla det enda jag begär — billighet och
rättvisa. Jag hemställer sålunda vördsamt,
att Rikets Ständer, i likhet med hvad Stats-Utskottet föreslagit för
läroverket i Malmö, måtte uppföra Norrköpings skola bland högre
elementar-läroverk, med en lärare-personal af 1 rektor, 3 lektorer
och 8 adjuukter.»
angående aflöningen för rektorerne vid de lägre läroverken:
af Professor Carlson: »Då kollegerna efter 13 år erhålla 2,300 R:dr R:mt
i lön, står dermed icke väl tillsammans, att rektorerne i två-klassiga skolor kunna få
endast 2,000. Kollegan kan sålunda komma att blifva bättre lönad än sin förman.
I betraktande häraf anser jag en rektor i så beskaffad skola böra tilläggas
rättighet att, då han i 13 år varit ordinarie lärare, åtnjuta 2,300 R:dr R:mt.»
Häruti instämde Prosten Schram.
angående vilkoret om prebende-pastoratens indragning: <
af Friherre Leijonhufvud: »För min del kan jag ej biträda den del af Utskottets
beslut, hvarigenom det bestämmer såsom vilkor för beviljandet af de före
-
64
Stats-Utskollets Utlåtande JYl 148. (Fortsättn.)
slagna Iöne-förbältringarne, att alla prebende-pastorater skola indragas vid nuvarande
innehafvares afgång, med undantag endast af dem, som äro anslagne lill läraren
i tbeologien. Jag delar visserligen deras åsigt, som önska att prebendepastoraterne
skola upphöra alt utgöra en aflöning för lektorerne vid läroverken, och
att dessa församlingar måtte komma i åtnjutande af samma fördel, som andra församlingar,
alt hafva sin rätte själasörjare bosatt bland sig, hvilket ock torde vara
ett oeftergifligt vilkor, för att han skall kunna som sig bör handhafva sitt anförtrodda
vigtiga kall; men denna min litliga önskan kan ej förmå mig att biträda
ett beslut, som synes mig vara förhastadt, eller åtminstone föreslaget i orätt ordning.
Prebendenas anslående till lön åt skollärare är nemligen endast den ena sidan
af saken; men denna har ock en annan, som måste tagas med i betraktande
vid förändringens vidtagande, nemligen lektorernas anställning såsom konsistorii—
ledamöter. Den sammansättning af konsistorierna, som för närvarande är den gällande,
fordrar, att ett antal prester alltid tinnes att tillgå i stifts-staden; ty örn
också äfven lekmän ej böra uteslutas från säte i konsistorierna, torde det dock vil
ligt
medgifvas, alt flertalet af konsislorialer bör fortfarande vara prester, och att
det härtill erforderliga antalet i de flesta fall blir större, än att det kan värdigt
fyllas genom stadens presterskap och de få theologiska lärarno vid läroverket. Genom
borttagandet af prebendena skulle således i löne-anslaget för desse sålunda
erforderlige prestman uppstå en ganska betydlig brist, till hvars fyllande Utskottet
ej anvisat någon tillgång. Det synes äfven, som om dessa konsistorii-ledamöter
svårligen skulle finna något lämpligare fält, än ungdomens undervisning, för användandet
af den tid och de krafter, som deras befallning såsom konsistorii-ledamöter
lemnar dem öfrige. Om jag således, i likhet med majoriteten i Utskottet, ogillar,
att lärare i icke theologiska ämnen aflönas med kyrkans inkomster, så kan jag
deremot ej ogilla, att prester, på den tid sorn deras göromål såsom sådana lemnar
öfrig, sysselsätta sig med lärare-befattningar. Den väg, hvarpå den önskvärda förändringen,
prebende-församlingarnes förseende med egna kyrkoherdar, skall kunna
uppnås, synes mig derföre leda genom konsistoriernas omorganisation, och hvilken
äfven af åtskilliga andra skäl synes i hög grad önskvärd. På det att likväl denna
förändring, då den i öfrigt hinner blifva beredd, måtte möta minsta möjliga binder,
och då ett sådant lätt kunde uppstå genom de vid elementar-läroverken anställde
lärarnes verkliga rätt eller genom häfd kraftvunna anspråk att hvar i sin ordning
komma i åtnjutande af inkomsterna från ett prebende-pastorat, så vågar jag, för
min del, vördsamligen föreslå Rikets Ständer, att vid beviljandet af den föreslagna
löne-förhöjningen för elementar-läroverkens lärare föreskrifva det vilkor, att hvar
och en lärare, som hädanefter erhåller ny fullmakt på en lärare-befattning, dermed
icke erhåller ovilkorlig rätt att framdeles i tur få tillträda prebende-pastorat,
utan
Stals-Utskotlels Utlåtande M 148. (Fortsättn.)
63
utan bör i detta hänseende underkasta sig de anordningar, som kunna blifva en
följd af konsistoriernas möjligen blifvande omreglering.»
Häruti instämde Herrar Gripensvärd, J. 0. och v. Printzencreutz, B. W.
af Biskop Annerstedt samt Prostarne Tellbom och Berlin:
angående föreslaget, men af Utskottet underkändt, vilkor, att den, sorn hädanefter
blifver lärare vid något af Rikets elementar-läroverk samt vill tillgodonjuta
löne-förhöjning, skall afsäga sig rättighet att för tjenstgöringen vid läroverket tillgodonjuta
presterlig tjensteårs-beräkning.
af Herr Henschen:
angående föreslaget, men af Utskottet underkändt, vilkor, att de till skol—
staten anslagna räntor och tionde skulle vid tillträdandet af löne-förhöjning till
statsverket indragas.
af Herr Hörnstein.
Vid 35:te punkten:
af Prosten Tellbom: »Mot Stats-Utskottets beslut i detta ämne nödgas jag
anmäla min reservation; och utbeder jag mig att till en början få åberopa, huru
ett dylikt mål vid en föregående riksdag blifvit behandladt.
Med anledning af Nora bergsförsamlings inom Örebro län i underdånighet
gjorda anhållan, att den emot de upphörda djekne-penningärne svarande afgift,
hvilken hvarje matlag i nämnda församling från äldre tider med 2\ lispund tackjern
utgjort till Rector Scholae i Nora stad, måtte från den 1 Maj 18-44 afskaffas,
och församlingen berättigas att i stället använda samma afgift till sockne-skolornas
nytta, hade Kongl. Maj:t, emedan ifrågavarande afgift, rätteligen utgörande
43 skeppund tackjern, vore af samma natur, som djekne-penningarne, hvilka Rikets
Ständer vid 1834 —1833 års riksdag beslutat skola upphöra, och för hvilka de
beslutat ersättning skola i behörig ordning utgå till de auktoriteter, som förut disponerat
denna inkomst, men de af Rikets Ständer för detta ändamål anvisade medel
icke lemnade tillgång till dylik godtgörelse åt Rektor vid Nora stads skola,
under 1847 års riksdag i nåder föreslagit, att ett belopp af 298 R:dr 6 sk.,
motsvarande ofvan omförmälda 43 skeppund tackjern, enligt Örebro läns markegång
för de tio sista åren näst före det år, då frågan väcktes, måtte å Riks-staten uppföras
såsom ersättning till Rektor vid stads-skolan i Nora för nämnda inkomst. Till
hvad Kongl. Maj:t sålunda äskat tillstyrkte Siats-Utskottet bifall, hvilket äfven beviljades
af Rikets Ständer, som, med afseende derpå, att samtliga öfriga till godtgö
Bih.
lill R. St. Brot. 1836 & 1837. 4 Sami. 1 Afd. 5 Band. 5 Haft. 9
60
Slals-Utskollets Utlåtande JVs 148. (Fortsättn.)
rande af de förra djekne-penningarne anvisade statsriiedel inbegripas under anslagét
för elementar-Iäroverken, ansågo jemväl nämnda érsättnings-belopp af 298 R:dr
6 sk. böra under samma anslag, uppföras.
Efter denna framställning öfvergår jag till det nu ifrågavarande ämnet.
Den 15 November 1826 förordnade Kongl. Majit, att den lediga Kollegatjensten
vid skolan i Linde skulle indragas, och lönen tilläggas rektoratet vid samma
skola, såsom blifvande ensam lärare-beställning derstädes, samt att, vid dåvarande
Rektors afgång från skolan i Liude, den med staden till ett pastorat förenade
bergsförsamlingen finge till en egen föreslagen undervisnings-anstalt använda dess
dittills åt stads-skolan lemnade lönings-bidrag, på sätt och under de vilkor, som Konsistorium
i Westerås i underdånighet hemställt. Dessa villtor voro, så vidt de angingo
stads-skolan i Linde, att bergsförsamlingen skulle till blifvande lärare vid
denna skola erlägga de vanliga och då af samma församling erbjudna djekne- eller
socknegångs-penningarne. Några år derefter, år 1835, upphörde, i följd af Rikets
Ständers beslut, djekne-penningars utgörande af församlingarne, och ersättning för de
försvunna djekne-penningarne blef beviljad att af statsmedel utgå; men vid beräknandet
och bestämmandet af denna ersättning förbisågs det nämnda lönebidraget af
Lind es bergsförsamling till Rektor i Linde, ehuru det motsvarade djekne-penningar;
och den nye Rektorn i Linde, som år 1839 tillträdde rektoratet, gick derföre i
mistning af detta lönebidrag, utan att för detsamma erhålla någon ersättning.
Då det lönebidrag till Rektor i Linde, som tillförene utgått från Lindes bergsförsamling,
och som enligt en år 1723 upprättad konvention, »såsom det varit af
ålder vanligt,» af bergsmännen utgjordes för »helt och halft hemman och så proportionaliter»
med »en våg jern» (21 lispund), och i södra fjerdingen med en daler
k:mt, samt af smeder och torpare med en half daler, men hvilket han sedan
år 1839 måst umbära, är af samma natur, som de indragna och af Staten i allmänhet
ersatta djekne-penningarne, synes ersättning för denna förlust böra åt honom
anslås med samma skäl, på grund hvaraf dylik ersättrdng till Rektor i Nora
blifvit af Kongl. Majit föreslagen och af Rikets Ständer beviljad. Motion om sådan
ersättnings beviljande blef ock under sistförflutna riksdag gjord af Lindes skolas Inspektor,
Prosten och Kyrkoherden i Linde C. D. Arosenius. Stats-Utskottet, till
hvilket denna motion blef remitterad, yttrade med anledning deraf i 12 punkten
af Utlåtandet JVs 73, att, ehuru den äskade ersättningen till skolan i Linde syntes
vara af enahanda beskaffenhet, som den, hvilken vid 1847 och 1848 års riksdag
beviljades Nora stads skola, Utskottet, då icke utredt vöre, huruvida ifrågakomna,
bland Rektors i Linde löne-inkomster tillförene ingående, afgift verkligen
varit af samma natur, som de upphörda så kallade djekne-penningarne, ej heller
till hvilket belopp den begärda ersättningen må bestämmas, ansåg lämpligast, att
vederbörande i denna fråga vände sig till Kongl. Majit, som, efter densammas behöriga
utredning, utan tvifvel komme att vidtaga de åtgärder, hvartill förhållandet
Slats-Utskottels Ullålande M tiS. (Fortsättn.) 67
kunde anses föranleda; och hemställde Utskottet, att motionärens framställning för
närvarande icke måtte af Rikets Ständer bifallas. Detta Utlåtande blef af Rikets
Ständer godkändt.
Med anledning af hvad angående detta ämne sålunda förekommit, och efter
af Lindes skolas Inspektor gjord begäran, anhöll Konsistorium i Westerås den 11
Juli 1833 i underdånighet, att Kongl. Majit måtte täckas till Rikets Ständer vid
nästkommande riksdag aflåta nådig proposition, att för det Rektor i Linde frångångna
löne-bidraget ifrån Lindes bergsförsamling måtte af statsmedel beviljas ersättning.
Och då för bestämmandet af det belopp, hvarmed denna ersättning bör
utgöras, ingen lämpligare grund torde finnas, än det belopp, hvarmed den afgift,
som från bergsförsamlingen fordom utgått till Rektor i Linde, men ifrån år 1839
ingått till bergsförsamlingens skol-kassa, under dessa sednare år blifvit utgjord,
hemställde Konsistorium, att ersättningen måtte bestämmas till detta belopp, som,
enligt förvaltarens af bergsförsamlingens skol-kassa den underdåniga ansökningen
bilagda intygande, under åren ifrån år 1839 i medeltal varit 250 R:dr Banko.
Med anledning af denna underdåniga anhållan afgaf Kongl. Majit den 10 sistlidne
Januari till Stats-Utskottet »nådig skrifvelse, angående väckt fråga om ersättning till
Rektor i Lindes stads-skola för honom frångångna djekne- eller socknegångs-penningar,
» i hvilken skrifvelse Kongl, Majit, efter meddelad framställning af ämnet,
yttrar, att, »då Kongl. Majit, uti Dess nådiga proposition till Rikets nu församlade
Ständer om Statsverkets tillstånd och behof, föreslagit de så kallade stads-skolornas
eller pedagogiernas uppförande, jemte elementar-läroverken å allmän stat, finnér
Kongl. Majit ofvanberörda underdåniga framställning icke föranleda till annan åtgärd,
än att handlingarne i målet varda till Rikets Ständers Stats—Utskott öfverlemnade».
Att Kongl. Majit icke föreslog, att medel till den begärda ersättningen skulle af
Rikets Ständer beviljas, grundade sig således icke på ett ogillande af den derom
gjorda underdåniga framställningen, utan derpå, att Kongl. Majit uti Dess nämnda
nådiga proposition föreslagit, att stads-pedagogierna, hvaribland Lindes finnes nämnd,
måtte upptagas på elementar-läroverkens stat. Dessa föreslagna nya elementar-läroverk,
med undantag af Skenninges, skulle erhålla tvänne lärare, nemligen en Rektor med
1,800 Ridr och en Kollega med 1,000 Ridrs lön. Blefve delta Kongl. Majits förslag
af Rikets Ständer bifallet, så vore den begärda ersättningen icke behöflig, ty
Rektor i Linde skulle då erhålla en lön af 1,800 Ridr Rimt, som betvdligen öfverstege
de sammanlagda beloppen af hans nu i stat uppförda lön, 240 Ridr 47
sk. 8 rist. biko, och af de hans lön frångångna djekne-penningarne.
Sedan Stats-Utskottet beslutat att icke tillstyrka bifall till Kongl. Majits nådiga
förslag angående pedagogierna, har Utskottet yttrat sig om den of Kongl. Majit
till Utskottet öfverlemnade frågan, rörande ersättning till Rektor i Linde för de honom
frångångua socknegångs-medlen eller djekne-penningarne från Lindes bergsförsamling.
Härom har Konungens Befallningshafvande i Örebro län uti infordradt
68
Stals-Ulsknltels Utlåtande JYs 148. (Fortsättn.)
underdånigt utlåtande yttrat sig, lika med Westerås Konsistorium, anse denna ersättnings-fråga
vara af samma beskaffenhet med den af Konsistorium anförda om
bidrag till Rektor i Nora stad, hvarföre Konungens Befallningshafvande ock underdånigst
instämt i Konsistorii gjorda framställning. Och i gemensamt underdånigt
utlåtande hafva Kongl. Kammar-kollegium och Kongl. Stats-kontoret »vitsordat,
hvad Konsistorium anfört, såväl angående ifrågavarande till en del i tackjern
förr utgående afgifts egenskap att utgöra vederlag för socknegängs- elier djeknepenningar,
som derom att ersättning af statsmedel för dessa Rektor i Linde icke
tillgodokommit». Kollegierne, ehuru åberopande, att »Rikets Ständer på nådig proposition
beviljat Rektor i den Linde närbelägna staden Nora ersättning efter stadgade
grunder för den förlust af vederlag för djekne penningar, honom tillskyndats
genom- Nora bergsförsamlings befriande från dylik afgifts erläggande», tillstyrka
dock endast »i så måtto nådigt bifall å den gjorda underdåniga framställningen, att
ersättning måtte Rektor derstädes beredas såmedelst, att han af Statsverket årligen
undfår godtgörelse, icke för den fordna jernskatten, utan för de djekne-penningar
eller socknegångs-medel, sorn af denna församling bordt, på sätt ofvan är nämndt,
till honom utgöras, i fall icke sjelfva afgiften upphört, med aderton Riksdaler fyratio
skillingar sex runstycken banko, att, med tillämpning af Kongl. Kungörelsen den 8 September
1824, utgå från och med år 1834, hvarom till Rikets Ständer torde aflåta»
nådig proposition». Men Kollegierne tillägga: »För den händelse åter Eders
Kongl. Maj:t skulle i nåder anse mera lämpligt, att den ersättning, som kan komma
att af Rikets Ständer äskas, bestämmes efter beloppet af den afgift, som Lindes
bergsförsamling förut erlagt til! Rektor i stads-skolan, hafva Kollegierne äfven
derå infordrat uppgift efter medium för åren 1829 —1838. Enligt konvention af
år 1723 har af helt och halft hemman erlagts en våg eller 2| lispund tackjern
och så proportionaliter, utom af södra fjerdingen, som betalt 1 daler kopparmynt
efter samma proportion; hvarjemte smeder och torpare erlagt en half daler. Denna
afgift har för nyssnämnde tio år utgjort i medeltal:
27 skeppund 22 lispund 11? skålpund tackjern af 149A? mantal å sex Riksdaler
52 skillingar 2? runstycken
185: 43. 6.
af 37| hemman i södra fjerdingen å en daler kopparmynt . 3: 28. 4.
af smeder och torpare till ett antal per medium af 223 å ?
daler
6: 9. 4.
Summa Ranko Riksdaler 195: 33. 2.»
Stats-Utskottet har tillstyrkt, att ifrågavarande ersättning må beviljas att till Rek
tor
i Linde årligen utgå med det af Kollegierna tillstyrkta beloppet, 18 R:dr 40
sk. 6 r:st. b:ko eller 28 R:dr 27 öre R:mt, samt att beloppet deraf för åren
1854 med 1857, utgörande 115 R:dr 8 öre R:mt, må till utgående från Riks
gälds-kontoret
anvisas. Om Utskottets af trägna göromål upptagna tid tillåtit det
Stals-Utskottets Utlåtande JVs 148. (Fortsättn.)
69
att. åt detta ämne egna en större uppmärksamhet, så vågar jag antaga, att Utskottet
skolat finna billigheten fordra att tillstyrka ersättning icke blott för en ringa
del af de lönemedel, som frångått den svagt lönade Rektorn i Linde, utan för hela
beloppet af de förlorade lönemedlen, från och med fir 1854 beräknadt. Hvad
Kongl. Majit och Rikets Ständer funnit skäl att bevilja Rektor i Noro, detsamma
synes, då förhållandena äro lika, ej kunna med skäl förvägras Rektor i Linde.
Jag vågar derföre till Rikets Ständer vördsamt hemställa, att åt Rektor i Linde
må för honom frångångna djekne-penningar eller socknegångs-medel beviljas ersättning
med det af Kollegierna uppgifna fullständiga beloppet, 195 R:dr 33 sk. 2 r:st.
b:ko årligen, hvilket bör å stat uppföras, samt att detta ersättnings-belopp för åren
1854—1857 må anvisas att från Riksgälds-kontoret utgå.»
Vid 40:de punkten:
angående afiöningen för Sundhels-kollegii Ordförande:
af Herr Montgommery, II. N. G., Friherre Leijonhufvud, B. A., Herrar Gripensvärd,
J. O. och v- Printzencreutz, B. W. samt Prosten Melander.
af Professor Selander: »Emot den af Utskottet föreslagna nedsättningen i
lönen för Ordföranden i Sundhets-kollegium får jag vördsammast anmäla min reservation,
helst följden af en dylik nedsättning otvifvelaktig! blefve den, att svårligen
någon till denna befattning fullt qvalificerad person kunde förmås att densamma
emottaga. Ty då man ihågkommer, alt till denna plats erfordras, utom andra
egenskaper, äfven ett inom läkare-vetenskapen stadgadt anseende samt att skötandet
af en inkomstgifvande enskild praktik icke kan med förvaltandet af detta embete
förenas, inses lätt att emottagandet deraf blefve förenadt med en ofta betydlig ekonomisk
uppoffring. För öfrigt bör icke heller förgätas, att Ordföranden i Sundhets-kollegium,
såsom chef för hela medicinal-vården i Riket och således för en
talrik tjenstemanna-personal, svårligen kan alldeles undandraga sig den representation,
som från dylika platser är oskiljaktig. Jag yrkar derföre, att lönen för Ordföranden
i Sundhets-kollegium måtte, i enlighet med hvad Kongl. Majit föreslagit,
bestämmas till 7,000 R:dr R:mt.»
Häruti instämde Herr Björnstjerna, J. M., samt Prostarne Schram och Berlin.
angående afiöningen för de 2 äldste Medicinal-råden:
af Lars Rasmusson från Götheborgs och Röhus län och Anders Eriksson
från Elsborgs län, hvilka biföllo Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition.
angående afiöningen för Ombudsmannen:
70
Stats-Ulskoltels Utlåtande M ISO. (Fortsättn.)
af Prosten Melander och Professor Selander.
af Herr Hörnstein: »Utskottet säger sig hafva besvqrat Professor Selanders
motion om löne-förböjning för Kongl. Sundhets-kollegii tjenstemanna-personal.
Detta har visserligen skett till en del, nemligen genom beviljande af tvänne högre
Råds-löner samt förhöjning af Sekreterarens lön till likhet med Kamererarens. Med
dessa tvänne tjenstemän har Ombudsmannen hittills varit lika i tjenstegrad och af
löning.
Att han i tjenste-åligganden är deras jemlike har motionären styrkt med
ett yttrande, som bör ega vitsord, nemligen af Kollegii egen ordförande, som i en
promemoria af den 23 November 1835 säger: »Skulle Ombudsmannens lönevilkor
fullt lämpas efter hans tjenste-åligganden och trägna göromål inom Kollegium, borde
han tvifvelsutan upptagas i samma löne-kategori, sorn Sekreterare noch Kamereraren,
emedan han, utom andra mångfaldiga åligganden, hvilka fordra hans dagliga närvaro
på embetsruminet, äfven har den ansvarsfulla förvaltningen af och vidlyftiga redovisningen
för Kollegii Fältläkare-kontor, genom hvilket allt hans tid i det närmaste
af tjensten upptages.» — De skäl, hvarpå likväl bemälde Ordförande ansett en
nedsättning i Ombudsmannens lön kunna ske, har motionären förbigått. I Utskottet
hade jag tillfälle att derom upplysa och de torde, nogare betraktade, vara af
den beskaffenhet, att de snarare lala för än emot förhöjning af denna lön. De
äro dels att Ombudsmannen njuter boställs-rum i Kollegii hus, dels att han såsom
Medicine Doktor kan ega hopp om befordran till ledamotsplats. Boställs-rummen
äro likväl, enligt Kollegii beslut, upplåtna åt Kamereraren, sedan nuvarande Ombudsmannen
begärt och erhållit tillåtelse att afflytta, utan alt dock, enligt sin önskan,
få uppbära hyra för rummen. Hoppet om befordran bar Staten för andra
embetsmanna-klasser upphört att anse såsom skälig lön. Enligt sista erfarenhetens
vittnesbörd, kan en Ombudsman tjena i Sundhets-kollegioro nitton år, innan detta
hopp går i fullbordan, hvilket dessutom, då han icke har någon i lag stadgad företrädesrätt
till ledamotsplats, kan alldeles uteblifva. Det synes derföre dubbelt
obilligt att just derföre att en tjensteman måste vara qvalificerad till en högre befattning,
lemna honom i brist på den nödtorftiga bergning, hvilken man ej vill eller
kan vägra andra af samma grad, hvilka icke behöfva ega denna qvalifikation. Af
den dyra tiden och ökade lefnads-omkostnader — det allmängiltiga skälet till de
frikostiga löne-anslag, som vid denna Riksdag blifvit beviljade — får helt visst
Ombudsmannen sin känning, så väl som alla öfriga. Ehuru läkare, kan han, af
många tjenste-åligganden hindrad, ej sköta någon betydlig privat-praktik. Mig synes
det föga konseqvent, att Rikets Ständer, som föröfrigt sörjt för Statens tjenstornäns
behof, skulle vägra all löne—förbättring åt denne ende eller, hvilket är nära
nog detsamma, låta honom åtnöjas med 15 procent, då hans vederlike Kamerergren
erhållit 91 procent förhöjning.
Stdlé-Uisköllets Utlåtande 14!!. (Fortsättn.) 71
För min del yrkar jag, att Ombudsmannens lön måtte förhöjas till 0,500 R:dr
K:mt eller lika med hvad Sekreteraren och Kamereraren blifvit tillagdt.»
Häruti instämde Prostarne Schram och Wåhlander samt Professor Carlson.
Vid 41:sta punkten:
angående väckt, men af Utskottet underkändt förslag, att 15,000 R:dr skulle
ställas till Kongl. Maj:ts disposition för extra provincial-läkares anställande på de
ställen, Kongl. Majit, efter vederbörandes hörande, finner sådane tjenstemän behöfiige
och distriktets innevånare åtaga sig förse läkaren med tjenlig bostad:
af Herr Henschen och David Andersson från Hallands län.
angående väckt, af Utskottet underkändt förslag, att extra proviocial-läkare
med station i Trelleborg, Nordingrå och Falkenberg skulle antagas och de erforderliga
anslagen ställas till Kongl. Mäj:ts disposition för att för ändamålet användas,
om, efter föregången undersökning, dessa läkare-befattningar anses behöfliga:
af Herr Henschen samt David Andersson från Hallands och Pehr Mattsson
från Wester-Norrlands län;
Vid 51:sta punkten:
af Pehr Mattsson från Wester-Norrlands län.
Vid 59:de punkten:
af Herr Henschen.
Vid 75:te punkten:
af Herr Henschen, hvilken ansåg, att anslaget till rese-stipendier samt läroböckers
och lärda verks utgifvande borde höjas till 18,000 R:dr och äfven få användas
till uppmuntrande af öfversättningar.
Vid 84:d'e punkten:
af Prostarne Berlin och Holmberg.
Vid 86:te punkten:
af Éerr Henschen.
72 Ståls-Utskottets Utlåtande J\/s 148. (Fortsättn.)
Vid 103:dje punkten, i fråga om det beslutade förbehållet:
af Doktor Gumcelius.
Vid 108:de punkten:
andra momentet:
af Herr Gråå.
sista momentet:
af Herr Bildt, D. G.,
af Herr Edholm, E.W.: »Då hufvudstaden redan eger flera promenad-platser för
allmänbeten, men skulle, i händelse Carl XIIl:s torg planterades med gräs och
vexter, sakna någon större öppen plats för uppställande och inspekterande af trupper,
eller en så kallad parad-plats, i likhet med hvad i hvarje hufvudstad och
större garnisons-ort förefinnes, kan jag icke dela Utskottets åsigt att nämnde torg
bör till en park-anläggning förändras.»
Vid lll:te punkten:
af Prosten Schram anmäldt, hurusom han varit hindrad att i öfverläggningen
och beslutet uti denna fråga deltaga.
Vid 117:de punkten:
af Herr Henschen.
Vid 124:de punkten:
af Herrar Bildt, D. G., Björnstjerna, J. M., Törnebladh, G. och af Ed
holm,
E. W.
Yid flera särskilda punkter:
af Herr Björck: »Ehuru jag, för min del, ansett, att åtskilliga, så väl löner,
som andra anslag, dem Stats-Utskottet under åttonde Hufvud-titeln föreslagit, kunnat
och bordt till heloppet nedsättas, äfvensom i några fall helt undvikas, kan jag dock
icke neka, att Utskottets förslag i allmänhet befinnes öfverensstämmande med de
åsigter, beträffande regleringen af Statens utgifter, hvilka under behandlingen af de
föregående Hufvud-titlarne hos Riks-stånden gjort sig gällande; hvarföre jag ock
anser
Stats-Ulskollets Utlåtande M 148. (Fortsättn.) 75
anser ändamålslöst att i vidare män, än bär nedan förekommer, fullfölja mina inom
Utskottet framställde särskilde meningar, helst allt skäl förefinnes, att de inrättningar
och anstalter, som utgöra föremål för denna Hufvud - titel, lika med öfrige
stats-institutionerne, befordras och utvecklas i mån af de nuvarande tillgångarne,
om än de alla måste vidkännas den minskning i anslagen, sorn vid en kommande
riksdag måhända visar sig vara nödvändig.
I afseende på lönen för Departementets chef, anser jag mig böra erinra, att
Borgare och Bonde-stånden för öfrige Departements-cheferne fastställt lönen till
13,500 B:dr Riksmynt.
Under anslagen för Upsala Universitet förekomma lön för en ny profession i
medicinska fakulteten, arfvode till belopp af 1,500 R:dr för öfver-läkaren vid
Upsala Central—hospitaI, och anslag till tredje Amanuensen vid Bibliolheket. På
Universitetets stat finnas lika många professioner inom medicinska fakulteten, som
inom samma fakultet vid Lunds Universitet. En särskild professor för den praktiska
medicinen erfordras icke, då delta läroämne lämpligare hänföres till undervisningen
vid Carolinska institutet, och det icke kan vara billigt, att Statsverket betungas med
dubbla eller tredubbla omkostnader för ett och samma ändamål, helst icke någon
fördel, och icke ens någon beqvämlighet, derigenom beredes de studerande, hvilka
i allt fall måste besöka institutet. Dessutom hafva Ständerna vid denna riksdag
begärt, att ett förslag skall Upprättas föt ordnandet af den medicinska undervisningen,
och det saknas allt skäl ali gå detta ordnande i förväg genom anställande
af ytterligare en lärare i Upsala. Att den kliniska undervisningen i botande af
sinnessjuke lämpligast bör lillvägabringas här i Stockholm, lider så litet tvifvel, att
det icke kunnat nekas ens af dem, som förordat det i detta afseende tillstyrkta
anslaget för läkaren vid Upsala hospital. Såsom arfvode till tredje Amanuensen vid
Bibliolheket torde ett mindre stipendium så mycket hellre vara tillräckligt, som
denna befattning tillkommit genom enskild mans förfogande och innebafvaren tillgodonjuter
räntan af en donation.
Löneförhöjningarne för lärarne vid Elementar-läroverken böra, efter min åsigt,
åtföljas af det vilkor, att all tionde, äfvensom praebende-hemmanen, till statsverket
indragas; och synes i öfrigt antalet af lärarne vid flere läroverk, åtminstone tillsvidare,
kunna nedsättas under det af Utskottet föreslagna. Bland dessa må nämnas
läroverken i Carlskrona, Malmö och Piteå.»
Herr Gråå instämde i denna reservation, i hvad den angår dels frågorna om
anslag till en ny medicinsk profession vid Upsala Universitet, till läkaren vid Upsala
hospital för undervisnings meddelande i afseende på sinnessjukas behandling och till
tredje Amanuensen vid Bibliotheket i Upsala, dels ock frågan örn indragning af de
till skole-staten anslagne praebende-hemman och tionde-inkomster.
Bih. lill it. St. Brot. 18S6 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band. 5 Haft.
10
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1887.
Ilör till Stats-Utsk:s, år 1857, Uti. M 148.
1
Tab. N:o 1.
E cklesiastik-D epartementets Expe dition.
Nuvarande
löner
och
arfvoden.
R:dr
4,500
2.794
2.794
1.863
1.863
1,800
1.863
1.242
1.242
619
1,239
416
450
50
50
Kongl. Maj:t
föreslagit
löner
och
arfvoden.
R:dr
5,500
4.500
4,50(1
5.000
3.500
3.500
3.500
3.500
2.000
2,000
2,000
1,000
2,000
600
500
450
S:a| 22,687 |—| 44,050
1 Expeditions-Chef arfvode
1 Chef för den af Kongl. Majit äskade nya
Afdelningen inom Ecklesiastik-Depar
tementet
1 Expeditions-Sekreterare
1 Dito
1 Dito (ny) ....
1 Protokolls-Sekreterare
1 Dito
1 Dito
1 Registrator
1 Kanslist
1 Dito
1 Dito (ny)
1 Kopist
2 Dito
Till biträde St den nya Afdelnings-Chefen
inom Departementet ....
Till befrämjande af göromålens gång inom
Kanslist- och Kopist-graderne . . .
1 Vaktmästare
1 Dito (ny)
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och
vaktbetjente
Summa lV.dr R:mt
Stats-Utskottet
föreslår
löner
och
arfvoden
R:dr
5,500
4.500
4.000
4.000
3.500
3.500
3.500
3.500
1.242
1.242
619
1,239
1,800
2,257
600
500
50
50
450 —
41,950
Anm. Tillökningen i Expeditionens anslag blifver således 19,263 R:dr R:mt.
Bih. till R. St. Prot. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 Haft.
1
2
Hör till Stats-Utsk:s, år 1857, Uti. N:o 148
Tab. N:o 2.
Riks-Arkivet.
Nuvarande
löner
och
arfvoden.
R:dr
2,880
1.546
1.546
900
900
625
- 416
360
1,590
150
Kongl. Majit
föreslagit
löner
oell
arfvoden.
R:dr Runt
5,000
3.500
3.500
2,000
2,000
1,000
600
450
1,590
150
Sta] 10,9151 — | 19,7901
Riks-arkivarien
Anm. Nuvarande Riks-arkivarien eger att i
och för denna sin befattning uppbära
endast 3,950 R:dr R:mt.
1 Aktuarie
.
1 Dito
1 Förste Amanuens .
1 Dito
1 Andre Amanuens
1 Vaktmästare
1 Dito
Till arfvoden åt biträdande personer
» gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vaktbetjente
Summa R:dr R:mt
Stats-Utsk.
föreslår
löner
och
arfvoden
R:dr Rimt
5,000
3.500
3.500
1,800
1,800
1,000
600
450
1,590
150
19,390|
Anm: Tillökningen i Riks-Arkivets anslag blifver således 8,475 R:dr R:mt.
Hör till Stats-Utsk:s, år 1857, Uti. M 148.
3
Tab. N:o 3.
Kongl. Bibliotheket.
Nuvarande
löner jemte
andra anslag.
Kongl. Maj:t
föreslagit löner
jemte andra
anslag.
Ståts-Utskottet
föreslår
löner m. m.
R:dr
2,823
öre
R:dr
5,000
öre
1 Kongl. Bibliothekarie
R:dr
4,500
öre
1,800
—
3,500
—
1 vice Bibliothekarie
3,000
—
1,570
50
2,000
—
1 Förste Amanuens
1,800
—
1,237
50
1,500
—
1 (Andre) Förste dito
1,800
—
416
50
600
1 Andre Amanuens (ny)
1 Vaktmästare
1,500
600
—
400
—
450
—
1 dito
450
—
12,000
150
—
12,000
150
—
Till arfvoden för extra biträde . . .
» böckers inköp och bindning för
Kongl. Bibliotheket
» gratifikationer åt e. o. tjenstemän
och vaktbetjente
1,000
12,000
150
—
S:a |
20,3971501
25,200 j
— |
Summa R:dr K:mt
26,800
—
Anm. Tillökningen i Kongl. Bibliothekets anslag blifver således 6,402 R:dr 50 ö»e.
Hör till Stats-Utsk:s, år 1857, Uti. JW 148.
Tab. N:o 4.
\
Clerecie-Staten.
Riksmynt.
Ny anvisning.
R-.dr
öre
A) Penningar.
Bidrag till aflöning åt en Kapell-predikant i Tyngsjö till Malungs
i Dalarne pastorat hörande kapellag  600: —
Till löneförbättring åt Kapell-predikanterne uti följande kapell-  församlingar i Wermlands län, nemligen:
i Norra och Södra Finnskoga kapell-församling 700: —
i Bogens dito
400: —
i Lekvattnets dito  400: — i "00
Till lön åt en Kapell-predikant uti Pajala socken i
Norrbottens län
600: —
» ersättning åt Presterskapet i Ofver-Torneå socken
af sistnämnde län för embetsresor till gudstjenstens
förrättande i bönehuset vid Turtola by ... . 75: — fi7^.
Till höjande af Consistorii-Amanuensernes uti 12 Stift löner från
270 R:dr till 400 R:dr R:mt för hvardera
1,560: —
» lön åt en Amanuens vid Stockholms Stads Consistorium . 270: —
4,605
B) Indelt Spanmål.
Prostetunnor af Simonstorps och Krokeks socknar inom Norrköpings kon-  trakt af Linköpings Stift (2 T:r), 12,6 kub. fot å 2 R:dr
25
20
Summa R:dr R:mt
| 4,630120
Hör till Stats-Utsk:s, år 1857, Uti. M 148.
5
Tab. N:o 5.
Uniyersiteterne.
Ny anvisning. •
För Universitetet i Upsala.
För upprätthållande till visst belopp af sådane åt Lärare och
Tjenstemän anslagna löner, i hvilka spanmål ingår, Förslagsanslag
» en ny Profession inom Medicinska Fakulteten:
Lön  3,000: —
Lönetillökning . . 1,000: —
» en ny Profession i de Nordiska språken:
Lön
Lönetillökning
3,000:
1,000:
» en ny Profession i Ny-Europeisk Linguistik, modern Litteratur
och Esthetik:
Lön  3,000: —
Lönetillökning  1,000. —
Arfvode åt Ofver-Läkaren vid Upsala Central-Hospital, emot förbindelse
att hålla föreläsningar och meddela klinisk undervisning
rörande sinnessjukdomarne och deras behandling . . .
Lön åt en Conservator vid Zoologiska Museum
Lön åt en Conservator vid Botaniska dito
Arfvoden åt Sex Amanuenser, deraf 4 vid Chemiska Laboratorium,
1 vid Fysiska Kabinettet och 1 vid Astronomiska
Observatorium, å 350 R:dr åt hvardera
Till underhållande af instrumental-apparater samt anskaffande efter
hand af nya instrumenter vid de Chemiska Institutionerne .
» ökande af anslaget för Fysiska Kabinettets behof ....
» Zoologiska Samlingarnes ökande och underhåll
För Akademiska sjukhusets behof
25,000:
4,000:
4,000:
4,000:
1.500
1.500
750
2,100:
4,700
1,000
1,500
1,000
För Universitetet i Lund.
Till förbättring af 3 Professors-löner, så att de må utgöra 4,000
R:dr hvardera, samt till 15 Adjunkts-löners höjande till
2,000 R;dr hvardera  14,700:
Transport: 14,700:
Riksmynt.
R:dr öre
51,050
51,050
6
Hör till Stats-Utsfcs, år 1857, Uti. M 148.
R:mt R:dr
öre
Transport:
14,700: —
15,050
—
Till höjande af Bibliothekariens lön till 4,000 R:dr om året; en
fyllnad af
800: —
» höjande af vice Bibliothekariens lön till 2,500 R:dr årligen;
dito
•
1,450: —
För en ny Profession i de Nordiska språken:
Lön  3,000: —
Lönetillökning  1,000: —
4,000: —
» en ny Profession i Ny-Europeisk Linguistik, modern Litte-
ratur och Esthetik: *
Lön  3,000: —
Lönetillökning  1,000: —
4,000: —
x\rfvoden åt Sex Amanuenser, nemligen 1 för hvardera af de
Anatomiska, Astronomiska, Fysiska, Chemiska, Zoologiska
och Botaniska Institutionerna, å 350 R:dr hvardera . . .
2,100: —
27,050
—
Summa R:dr ll:mt
78,100
lior till Stats-Utshs, år 1857, Uti. M 148.
7
Tab. N;o 6.
Elementar-Läroverken.
Till aflöning ål Lärare vid följande Högre Elementar-Läroverk
uti Upsala, Gefle, Linköping, Skara, Strengnäs, Örebro, Westerås,
Wexiö, Lund, Götheborg, Kalmar och Carlstad;
tillsammans enligt specifikation i Utlåtandet
Stockholm:
Elementar-Lär overk, fullständiga på Real-Iinien,
i Wenersborg, för 1 Rektor och 7 Colleger  12,000
»Nyköping, »1 » 7 »
14,500
» Christianstad, »1 » 7 »  , 13,500
» Piteå, » i » 7 »
14,000
» Norrköping, »1 » 7 »
11,500
» Westervik, »1 » 7 » ........... 13,000
Lägre Elemenlar-Läroverk:
Med Fem Klasser, i
Stockholm:
Clara Skola, för 1
Jacobs dito, » 1
Maria dito, » 1
Catharina d:0, » 1
Rektor och
»•
Colleger  12,500
»  * 9,500
»
10,500
»
8,000
Transport: 40,500
453,500:
Gymnasium, för
Rektor 7 Lektorer
—
Adjunkter . .
. 25,000
—
))
Hernösand, <>
»
5
»
7
)> . .
. 33,500
—
»
Wisby, »
»
4
»
8
» . .
. 30,500
—
»
Jönköping, »
»
4
»
8
» . .
. 26,000
—
»
Östersund, » :
K
3
o
8
» . .
. 20,500
—
»
Fahlun, »
»
3
»
5
» . .
. 21,000
—
»
Carlskrona, »
»
3
»
8
» . .
. 21,000
—
))
Malmö, »
»
3
»
8
» . .
. 24,000
—
»
Umeå, »
»
3
»
5
>5 . .
17,500
—
'Riksmynt.
R:ck
672,500
78,500
751,000|
8
Hör tiU Stats-Vtsk:s, år 1857, Uti. M 148.
It:mt E-.dr
öre
Transport:
40,500
751,000
Hudiksvall, för
Rektor och 5 Col leger . . .
10,500
Eksjö, »
a
5 » ...
8,000
Mariestad, »
»
5 » ...
9,500
Helsingborg, »
»
5 » . . .
9,500
Ystad, »
»
5 » . . .
9,000
Carlshamn, »
»
5 » . . .
8,000
Halmstad, »
»
5 » . . .
9,000
Sundsvall, »
»
5 » ...
9,500
Borås, »
*
5 » . . .
9,000
Uddevalla, »
»
5 » ...
9,000
131,500
Med Tre Klasser, i
Haparanda, för
1 Rektor och 3 Colleger
8,000
Wadstena, »
1 »
2 » . ,
5,500
Alingsås, »
1 »
2 » . .
6,000
Sala, »
1 »
2 » . .
7,000
Landskrona, »
1 »
2 » . .
7,500
Warberg, »
1 »
2 » . .
5,000
Amål, »
1 »
2 » . .
4,500
Christinehamn,»
1 »
2 » . .
4,500
Eskilstuna, »
1 »
2 » . .
. . . .
5,000
—
53,000
Med Två Klasser, i
Stockholm:
S:t Nicolai Skola, för 1
Rektor och 1 Collega
3,000
Adolf Fredriks d:0, » 1
» 1 »
3,000
Hedv.Eleonorse d:o, » 1
» 1 »
3,000
Ulr. Eleonorae d:o, » 1
» 1 >,
3,500
Söderköping,
» 1
» 1 »
3,000
Wimmerby,
v 1
» 1 »
3,500: —
(tillsvidare) 1 »
979: 20.
4,479
20.
Askersund,
» i
» 1 »
3,000
—
Sölvesborg,
» 1
» 1 »
3,500
—
Strömstad,
» i
» 1 »
• . •
3,000
—
Marstrand,
» 1
» l »
3,000
—
Philipstad,
>» 1
» 1 »
3,000: —
(tillsvidare) 1 »
540: —
3,540
Luleå,
» i
» is
3,000
—
Ronneby,
» 1
» is
3,000
—
Oscarshamn,
» 1
» 1 »
3,000
—
Transport:
45,019
20.
935,500
"
Hur till Stats-Ulslcs, är 1857, Uti. N:o 148.
9
Transport 45,019: 20
Arvika, för 1 Rektor och 1 Kollega  3,000:
Norrtelje, »1 » 1 »  3,000
Meil En Lärare:
Skenninge skola
Särskildt Elementar-Läroverk i Stockholm.
Nya Elementar-Skolan : 1 Rektor, 7 Lektorer och 1 Adjunkt .
S:gr
Till aflöning ut Lärare i Gymnastik, i Musik och Sång samt i
Telming vid
de Högre Elementar-Läroverken  37,000: —
de Lägre D:o
ål Lärare i Gymnastik  9,000: —
i Musik och Sång . . )
i Teknins 1 10>00()! ~~ 19,000: -
Till ar frodén åt Bibliothekarier vid de Högre ElementarLäroverlen;
Reservations-ansiag
R:mt R:dr
935,500
51,019
1,000
24,000
1,011,519
56,000
4,000
20
20
Summa R:mt j 1,071,519|20
Anm. Som Kongl. Majit beräknat de nuvarande tillgångarne för Elemeutar
Läroverkens
stat till  603,292: 20,
erfordras således en tillökning af . . . . 468,227: —
hvartill kommer :
Ersättning åt Element.-Läroverkens Stals-anslag / 507,227:
lör mislad inkomst af s. k. Skol-afgift . 39,000: •
Bilt. till R. St. Trot. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 AJd. 3 Band. 4 Höft. 2
10
Hur till Stats-Utshs, år 1851, Ull. N:o 148.
Tab. N:o 7.
Sundh ets-Ko llegium.
S:r
Nuvarande
Löner och
arfvojen.
R: (I r
5,497
1.920
1.920
1.920
1.920
1,599
1.278
1.278
960
960
639
1,278)
397
397
315
600
150
50
Kongl. Majit
föreslagit
löner och
arfvoden.
23,029 50
1.500
S:a
24,529
50
R:dr
7.000
3.500
3.500
3.500
3.500
2.000
2.500
1.500
1.500
1.500
659
1,318
500
450
450
600
150
34,127
1,500
35,627
Stats-Utsk.
föreslår löner
och arfvodcn.
Kollegii Ordförande
1 Medicinal-Råd
1 d:o .......
1 d:o
1 d:o
1 Sekreterare
.
1 Kamererare
I Ombudsman
1 Aktuarie och Registrator . . .
1 Notarie
1 Kanslist (förhöjningen, 20 R:dr, motsvarar Ijus
penningarne)
2
d:o (d:o, 40 R:dr d:o d:o) ....
t Vaktmästare
1 d: o
1 Kammardräng
Arfvode åt den person, som granskar apolheks
räkningarne
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vakt
beljente
8;gr
(Förhöjningen för Sundh. Koll. blifyer således
11,597 R:dr 50 öre).
Pharmaceutiska Institutet .... ■ ■
Summa R:mtj
R:dr
6,000
4.000
4.000
3.500
3.500
2.500
2.500
1.500
1.500
1.500
659
1,318
500
-450
450
600
150
“34,627
3,750
38,377
Anm. Tillökningen blifver således 13,847 R:dr 50 öre.
Hör till Stats-Utsk:s, år 1857, Uti. N:o 148. 11
Tab. N:o 8.
Carolinska Medico-Chirurgiska Institutet.
Nuvarande
löner och
a r IV od en
Kongl. Maj:!
föreslagit
löner och
arlvoden
Stats-Utsk.
föreslår
löner och
arfvoden
ni m.
m. m
R:dr
Ö.
R:dr
ii.
R:dr
Ö.
2,493
3,000
_—
1 Pharmaciae & Chemi® Professor ....
2,493
3,000
—
1 Måleri® me di ca; d:o ....
2,493
3,000
—
1 Anatomise d:o ....
2,493
3,000
—
1 Medicinae d:o ....
2,493
3,000
—
1 Artis obstetriciae d:o ....
2.493
3,000
—
1 Chirurgi® d:o ....
2,400
3,000
—
1 Professor i kliniken för barnsjukdomar .
2,400
3,000
1 d:o i Palhologisk Anatomi
För Fyra Aldre Professorer:
Löner, å 4,000 R:dr . 16,000: —
För Fyra Yngre Professorer:
Löner, å 3,500 R:dr . 14,000: —
samt dessutom för Professorn
i Anatomi :
arfvode  500: —
30,500
900
930
—
Läraren för barnmorske-elevernas undervisning.
2,000
—
000
1,000
—
Läraren i Medicina legalis
1,500
—
000
900
Pharmaciae & Chemiae Adjunkten :
Lön  1,000 —
arfvode  500 —
1,500
000
900
Anatomi® Adjunkten:
Lön  1.000: —
arfvode  500: —
1,500
500
520
—
Måleri® medic® Adjunkten
! ,000
—
500
520
—
Medicin® d:o
1,000
—
500
520
—
Artis obstetrici® d:o
1,000
—
000
620
—
Chirurgi® d:o
1,000
—
600
1 Amanuens till biträde vid kliniken för
barnsjukdomar arfvode
600
—
1,000
För hällande af kliniska föreläsningar vid Stock-  holms stads och läns kurhus ang. veneriska
sjukdomens kännedom o. behandling, arfvode.
1,500
T:pl
24,558
— 31,510
—
Transport
43,100
—
12
Hör till Stats-Utsk:s, år 1857, Uti. N:o 148.
T:pl
Nuvarande
löner och
arfvoden
m. m.
Kongl. Maj:l
föreslagit
löner och
arfvoden
R-.dr
24,558
322
237
1,800
212
300
1,350
150
58
S:a 28,930|50
Hulr
31,510
900
450
450
1,800
212
300
1,350
150
58
37,122
58
Transport
Arfvode ål Institutets Inspektor
d:o åt den person, sorn bestrider Bibliothekarie-,
Sekreterare- och Archivarietjenst
vid Institutet samt derjemte föreläser
i Medicinens Historia
1 Vaktmästare
1 d:o
Särskilte Anslag.
(Oförändrade.)
För vård, underhåll och förökande af bibliotheket,
samlingarne, inventarier m. ni.
» Anatomi-salen
» Laboratorium
» egendomens underhåll, eldning och Ivs
nings-ämnen
ra. m.
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och
vaktbeljente
Summa R:di
Stats-Utsk.
föreslår
löner och
arfvoden
m. m.
R:dr
43,100
900
600
450
450
1,800
212
300
1,350
150
49,312
58
58
Anm. Tillökningen i Institutets anslag blifver således 20,382 R:dr 8 öre.
lior till Slats-Ulsk-.s, år 1857, Uti N.-o 14-8.
13
Tab. N:o 9.
Natur his tor iska Riks-Museum.
Nu va rande
loner och
arfvoden
in. in.
Kongl. Majit
föreslagit
loner och
arfvoden
m. m.
K:dr Knnt
2,400
1.500
1.500
3,000
750
750
450
3,300
R:dr R:mt
3.000
3.000
2,500
5.000
1,200
750
800
9,300
S:a
13,650 25,550
1 Intendent
1 D:o
1 D:o
2 D:o
1 Conservator
1 Ritare
Åt elever
Särskilt sinsing.
Till materielen, lill inköp af sällsynta föremål
samt till vetenskapligt biträde vid de naturhistoriska
samlingarnes ordnande
Summa
Stats-Ulsk.
föreslår löner
oell arfvoden
lil. m.
R:dr Runt
4.000
4.000
3.500
7.000
1.500
750
800
12,300
33,850
Anm. Tillökningen i Musei anslag Olifver således 20,200 R:dr R;mt.
14
Hör till Stats- Utsk.s, år '1857, Uti. N.-o i48. N:o
Åi ion de MI u /'-
1 85 5 års Riks-Stat anslår:
Penningar.
Riksmynt.
T:pt
R:dr
10,500
22,087
10,915
20,397
7,021
72,120 78
50
28
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
R:dr. ö
125,152
125,152!
S p a n m & I.
Indelt, på förslag
Mått.
Kub. f.
128,091
k.
Värde å
10 llidr
Tunnan
(6,3 kub f.)
Oindelt.
Mått.
I Varde förslagsvis
ä 10
RidrTunnan
(6,3 kilb. f.)
R: dr.
203,321
128,091
69
Kub. f.
2,967
203,324|69j
2,967
k.
R:dr.
4,710
Summa.
Riksmvnt.
3| 4,710!—
R:dr.
10.500
22,687
10,915
20,397
340.808
405,307
50
56
Ecklesiastik
Departements-Cbefen
:
Nuvarande anslaget .....
Tillkommer: Förhöjning.
Departementets Expedition:
Nuvarande anslaget
Til kommer: Förhöjning,
Riks-Arkivet:
Nuvarande anslaget
Tillkommer: Förhöjning,
Kongl, Bibliotheket:
Nuvarande anslaget
T i 11 k o m m e r : Förhöj ning,
Clerecie-Staten; i allmänhet:
Penningar:
Nuvarande beloppet . . . .
T i I I k o lii ni e r :
a) Öfverflyttning från ansi.
skolorne: Lön för en
predikant i Wermlands
ker
b) Kontant, anslag i utbyte
mot åt Clerecie-Staten
uti Blekinge och Götheborgs
Län anvisade 94
T:r 16jkpr Indelt Spanmål,
sorn nu löses efter
bestämda, låga priser
med
c) Ny anvisning; se Tab.
N:o 4
Indelta Räntor efter markegång
Värde, enligt 1855 årsRiksFörhöjning
i detta värde .
10. Hör till Stuts-U/sk:s, år 4857, Uti. N:o 448.
v> u d - Vitetn»
15
Departementet.
10,500: —
4,500: —
22,687: —
se Tab. N:o 1 . . . . 19,263: —
10,915: —
se Tab. N:o 2 • . . • 8,475: —
20,397: 50
se Tab. N:o 3. . . . 6,402: 50
. 7,621: 28.
till FolkKapellFinnmar500:
—
204: 75.
4,605: —■
»■309: 75. 12.931: 3.
på fiiislag:
Slat . . 125,152: 9.
5,247: 91. no,400 —
Förslag till blifvande Riks-Stat.
Penningar.
Indelta
Räntor,
enligt
Riksmynt, i , °
J markegång
på förslag.
R:dr. ö. R:dr.
15.000
41,950
19,390
26,800
Transport 143,331: 3.| 103,140
S p a n m u 1.
Indelt, på förslag.
Mått.
Värde å
2 R:dr
kub. löten.
Oindelt.
Mått.
Välde förslagsvis
ä
2 R:dr
kub. foten.
Kub. f.
R:dr. ö. Kub f. k. R:dr.
Summa.
Riksmynt.
R:dr. ö
15,000
41,950
19,390
20,800
103,14öJ_
16
Hör till Slats-Utsk:s, år 4857, Uti. N:o 448.
T:pt
T:pt
1855 års Rik s-Stat anslår:
Pen ningar.
Riksmynt.
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
R:dr.
72,120
6,855
11,400
117,016
25
R:dr.
125,152
61,687
94
S p a n m å 1.
Indelt, på förslag.
Mått.
Kub. f.
128,094
51,052
207,392) 3| 186,84oj 3| 179,147)
Värde a
10 R:dr
Tunnan
(6,3 kub. f.)
Oindelt.
Mått.
R:dr.
203,324
81,035
284,360
69
62
31
Kub. f.
2,967
2,967
Värde förslagsvis
ä 10
R:dr'funnan
(6.3 kub, f.)
R:dr
4,710
4,710
Summa.
Riksmynt.
R:dr.
405,307
6,855
11,400
259,739
683,302 37
56
81
Indelt Spanmål :
1855 års Iliks-Stat anslår
A fgå 0. indragas, i utbyte mot
kontant, som ofvan . . .
återstå
Förslagsvärdet å Spamnålen i
1855 års stat utgör
Förhöjning i detta värde till 2
R:dr per kub. fot för 127,499
kub. fot 1 k:a
Tillkommer: Ny anvisning;
Proste-Tunnor (2 T:r) 12
ä 2 R:dr
Oindelt Spanmål:
1855 års Riks-Stat anslår
2,967 kub. fot 3 k:r med ett *1
värde af
Förhöjning i detta värde till
kub. fot
Särskilte Förslags-anslag för Cle1855
års Riks-Stat upptager
Afgå: åt Pastor i Fahlun anSk®.
Koppar (indragne) . .
Biskopens på Gottland lön . .
At 13 Consistorii-Notarier å
» Pastor i Forssmark, (2 Skit.)
tt. Hammarskattsjern, med
uti 1855 års Riks-Stat af .
Förhöjning i detta värde till 7
Lappmarks Ecklesiastik-Verk, R eanslag:
1855
års Riks-Stat anslår . .
hvilket belopp nu minskas
Universiteterne:
Penningar:
Nuvarande beloppet
Hör till Stats-Utsk:s, år 1857, Uti. N.-o 148.
17
Förslag till blifvande Riks-Stat.
Penningar.
Riksmynt.
t
Transport 143,831: 3.
20,332 T: r 15 k:pr
94 » 161- »
20,237 T:r30| k:pr, eller
127,499 kub. f. I k:a.
203,324:69.
51,073:51.254.998:20.
se Tab. N:o 4.
kub. fut 6 k:r
25: 20- 255,023: 40.
R:dr.
103,140
(471 T:r)
förslags
2
11:(Ir per
4,710: —
1:224: 60. 5,934, go.
reciet.
tillsammans 6,855:
slaguu 1^
309:
återstå 6,555: — nemligen :
3,000: •
270 Il:dr, högst .... 3,510:
6 Centner 40
förslagsvärde
ll:dr 50 ö. Centn. 3: — 4g.
servations- och Förslags
med
11,400: —
400: —
117,016: 25.
Indelt, på förslag.
Indelta
Kantor,
enligt
markegång j j Värde ä
på förslag. Matt. 2 R:dr
kub. löten
S p a n in å I.
Kalr.
12,931
6,558
11,000
130,400
Kub. f.
127.511
Oindelt.
Mått.
R:dr.
255.023
Kub. f.
40
2,967
Värde förslagsvis
ä s
2 R:dr j
kub. foten. ,
Summa.
Riksmynt.
R:dr.
Hulr.
103,140
5,934160
404,289 3
6,558
11,000
Transport 117,016: 25. 133,629| sj 130,40o|— 127,511| l\ 255,023|4o| 2,967 3 5,934|eoj 524,987
Bih. till R. St. Brot. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 /ijd. 3 Band. 4 Haft.
18
Hör till Stats-Utsk:s, år i 851. Uti. N:o 148.
T:pt
1 8 5 5 års Riks-Stat anslår:
Penningar.
Riksmynt.
indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p a n m å I.
Indelt, på förslag
Mått.
Värde å
10 R:d r
Tunnan
(6,3 kul), f.j
Oindelt.
Mått.
R:dr.
207,392
263,094
31
R:dr.
186,840
9,075
T:p11 4/0,486j34| 195,915
46
Kub. f
179,147
98,756
R:dr.
284,360
156,755
31
63
Kub. f. • k.
2,967 3
21,175
191 277,903] — | 441,115[94j 24,143
Välde förslagsvis
ä 10
RidrTunnan
(6.3 kub. f.)
Su mina.
Riksmy ut.
R:dr.
4.710
33,612
50
R:dr.
683,302
462,537
37
90
2| 38,322|5o| 1,145,840
Tillkommer; se Tab.
Förhöjning,deraf Förslags25,
000 R:dr För upprätttill
visst belopp af sådana
hvilka Spanmål ingår . .
Indelta Räntor efter markegång
Värde, enligt 1855 års RiksFörliöjning
i detta värde . .
Indelt Spanmål:
1855 års Riks-stat anslår
18 k:pr) 51,052 kub. fot
ett förslagsvärde af . . .
Förhöjning i detta värde till
kub. fot
Elementar-Läroverken. ^
Penningar:
Nuvarande beloppet
T i 11 k o in m er, se Tab. N:o I
ning, deraf Rese r vaan
s I a g 4,000 R:dr åt Birier
vid de högre Elem. Lä
-
Indelta Räntor efter markeVärdet,
enligt 1855 års Riks1)ålies
oförändradt . . . .
27
Indelt Spanmål:
1855 års Riks-stat anslår j
18 k:pr) 98,756 kub. fot,
förslagsvärde af
Förhöjning i detta värde till ^
kub. fot
Oindelt Spanmål:
1855 års Riks-stat anslår
8 k;pr) 21,175 kub. fot 9
ett förslagsvärde af . . .
Förhöjning i delta värde till
kub. fot
r
i
Hur tilI Slfits-Uts/c.-s, är 1851, Uti. N.o 14-8.
19
Förslag till
blifvande Iiiks-
Stat.
Indelta
S p
1 n m å I.
Penningar.
Räntor,
enligt
markcgån
på förslaj
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Summa.
Riksmynt.
?
Mått.
Värde å
2 R:dr
kub foten.
Mått.
Värde för-  slagsvis å
2 R: d r
kub. folén.
Riksmynt.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Kub. f.
k.
R:dr.
ö.
Kub. f.
k.
R:dr.
ö.
R: d r.
ö.
Transport 117,016: 25.
N:o 5.
anslag
hällande
löner, i
78,100: —
195,116: 25.
133,629
3
13 0,400
127,511
7
255,023
40
2,967
3
5,934
60
524,987
3
pä förslag:
stat . . . 61,687: 94.
20.836: 6
82,524: —
(8,113 T:r
4 k:r med
81,035: 62.
2 It:dr per
21,069: 18.
102,104: 80.
195,116
25
82,524
51,052
4
102,104
80
379,745
5
263,094:31.
6: Förböj-
tinus-
bliotheka-
roverken 507,227: —
770,321: 31
*
gäng pä Förslag:
stat bibe-
. 9,075: 46.
(15,675 T:r
nied ett
156,755: 63.
2 H:dr per
40,756: 37.
197.512: —
(3,361 T:r
k:r, med
33,612. 50.
2 H:dr per
8,739: 30.
42,351: 80
770,321
31
9,075
46
98,756
197,512
21,175
9
42,351
80
1,019,260
57
Transport
1,099,066 59
221,999|i6
277,320
1
554,640
20
24,143
2
48,286
40
1,923,992 65
20
Hör lill Slals-Utsk;v, år 1857, Ull. N:o 148.
1855 års Riks-Stat anslår:
Penningar.
Riksmynt
T:pt
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
R:dr.
470,486
6,086
T: p t
7,550
R:dr.
195,015
3,072
484,121
,122)8f)| 198,988
S p a 11 m å I.
Indelt, på förslag.
Malt.
Värde å
10 R:dr
Tunnan
(6,3 kub f.)
Kub. f
277,903
5.058
k.
Oindelt.
Mått.
Varde förslagsvis
å 10
R:drTunnan
(6.3 kub. f )|
Summa.
Riksmynt.
R:dr.
441,115
8,981
Kub. f.
24,143
448
3f>| 283,5611 2| 450,097j 19
24,592
R:dr.
38.322
712
R:dr.
1.145.840
18,853
j—i 7,550
Folkskolorne.
Penningar:
Nuvarande anslaget
Afgå: till Clerecie-staten
öfverflyttade
Indrages:
åt Norrtelje Pedagogi nu
anslagne
åt Christinehamns d:o d:o
Tillkommer: Ersättning
i Linde för Djeknepennin
-
indelta Räntor, efter markeVärde,
enligt 1855 års RiksFörhöjning
i detta värde . .
Indelt Spanmål:
1855 års Riks-stat anslår
Afgå och indragas:
åt Norrtelje Pedagogi
anvisade .... 9 T:r
åt Christinehamns
d:o d:o 7 T:r
a ters tå
motsvara 5,557 kub. fot 4
Värde å Spanmålen, enligt
stat, förslagsvis
Förhöjning i detta värde, till
kub. fot, för 5,557 kub. fot
Oindelt Spanmål:
1855 års Riks-stat anslår ^
k:pr) 448 kub. fot. 9 k:r,
förslagsvärde af ..... .
Förhöjning i detta värde till
kub. fot
Gymnastiska Central-Institutet.
Nuvarande anslaget
Tillkommer: Förhöj ning
39,0351
1,172,243) il!
Hör lill Stats-Ulsk:s, år 1851, (JU. N:o 148.
21
500: -
0,086: 52.
16 T:r
Förslag till blifvande Riks-Stat.
Transport
13: 34.
20: 42. 533: 76.
återstå 5,552: 76.
åt Rektor
gar  28: 27.
gång på förslag:
Stat . . 3,072: 87.
1,427: 13
898 T:r4 k:pr
5,581: 3.
4,500:
882T:r4k:pr, sani
kannor.
1855 års
8,981: 25:
2 R:dr'per
4 kannor 2,133: 55. 11,114: 80.
(71 T:r 8
med ett
2 R:drper
712: 50.
185: 30
897: 80.
Penningar.
Riksmynt.
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
R:dr.
1,099,066
7.550:
4,150:
59
5.581
-I 12.000
Span m å I.
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Matt.
Värde å ]
2 R:dr j
kub. foten !
Måll
R :dr.
2 21,999
46
4,50.)
K ub. f.
277,320
5,557
k .J R:dr
1 554,640
Transport j 1,116,647(62j 226,499|4b] 282,877| 5
11.114
565,755
20
Kub. r
24.143
80
448
24,592
Värde förslagsvis
å
2 R:dr
kub. foten.
R:dr.
48,286
897
80
49,184 20
Sunnna.
Riksmynt.
R:dr.
1,923.992
65
22,093
12.000
1,958,086
63
28
22
Hör lill Stats-Utsk:s, år 1857, Uti. N:o 148.
18 5 5 års Riks-Stat anslår:
Penningar.
Riksmynt.
T:pt
R:dr.
484.122
122,704
28,930
6,633
3,730
17,850
3,600
13,500;
2.250
2.250
3,960
T:pt
689,550
50
86
1 miella
Räntor,
enligt
markegång
på Tors la g.
R:dr.
198,988
198,988
36
36
S p a n m å I.
Indelt, på förslag
Oindelt.
Mått.
Värde ä
10 R:dr
Tunnan
(6,3 kub f.)
Kub. f.
283,561
1,954
R:dr.
450,097
3,101
285,515 4
Slått.
Välde förslagsvis
å 10
RulrTuunan
(6.3 kub. f.)
Kub. f.
2 4,592
Summa.
Riksmynt.
R:dr.
39,035
H:dr.
1.172.24:'
125,806
28,930 50
6.633 —
3.750-
17,850
3,600
13,500
2.250
2.250
3,960
453
,199| 6|! 24,592| l! 39,035|—| 1,380,773i28
Sundhets-kollegiuiu med MediciPenningar:
Nuvarande
anslaget
Tillkommer: Till löne
gar
åt personalen i Sundlegium
; se Tab. N:o 7. .
Indelt Spaninål :
1855 års Riks-stat anslår
1 954 kub. fot 2 k:r ined
värde af
Förhöjning i detta varde till
kub. fot
Carolinska Medico-Chirurgiska In
Nuvarande
anslaget
Tillkommer: Förhöjning;
Barnbördshusen.
Nuvarande anslaget
Tillkommer: Förhöjning i
gars underhåll vid Barnanstalten
i Stockholm . . .
i Götheborg . . .
Ortopediska Institutet.
Nuvarande anslaget
Ti 11 k o m m e r: Förhöj ning .
Veterinär-lnrättningarne i Riket.
Nuvarande anslaget bibehålies
Vaccinationens befrämjande.
Ut fores med samma belopp som
Farsoters och smittosamma sjukdo
Nuvarande
beloppet
Tillkommer: Förböj ni ng .
Svenska Läkare-Sällskapet.
Nuvarande beloppet bibebålles
Svenska Akademien.
Samma belopp sorn i 1855 års
Wetenskaps-Akademien.
Nuvarande anslaget
Hör till Stats-U/sk.-s, år l857. Uti. N:o 1 å8.
23
Förslag till blifvande Riks-Stat.
Indelta
S p a
mål.
Penningar.
Räntor,
Indelt,
på förslag.
Oindelt.
Sunnan.
Riksmynt
Värde för-  slagsvis å
2 R:dr
kuli. foten.
Riksmynt.
markegång
på förslag.
Måll.
Värde å
2 R:dr
kub. foten.
Mått.
R:dr.
.
b.
II: dr.
ö.
Kub. f.
k.
R:dr.
ii.
Kub. f.
k.
R:dr.
ö
R:dr.
ö.
Transport
aal-Staten.
1,110.047
62
226,499
46
282,877
5
565,755
—
24,592
1
49,184
20
1,958,086
28
. . . - 122,704: 50.
förbättrin-
hets-kol-
>3,847: 50. |3«lSM. _
(310 T:r 6 k:pr)
ett försl«){?s-
3,101:87.
2 R:dr per
136,552
1,954
2
3,908
40
140,460
40
stitutet.
se Tub. N:o 8 . . . . 20.382: 8.
49,312
58
49,312
58
anslaget för frilärlin-  m orske-untl ervis nin gs-  • •  804: —
7,713
7,713
8,250
8,25 0
oforändradt
17,850
—
—
17,850
—
3,600
_
3,600
—
mars botande, För slags-anslag
13,500: —
40,000
40,000
2,250
—
—
—
2,250
—
stat ...
2,250
—
—
2,250
—
Transport 3,960: —
1,384,425
20
226,499
46
284,831
7
569,663) 40
24,592
>
49,184
20
2,229,772!26
24
Hör till Stats-Uisk.-s, ur 4857, Uti. J\:o 148.
T:Pt
1 8 5 5 års R i fe s - S t a t anslår:
Indelta
S p a 11
m a 1.
—— |
Penningar.
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
Indelt, på förslag.
I
Oi ndc It.
Suniniö. ]
Riksmynt.
1 Värde ä
Mått. ] »» |
i unnan j
Värde lor-  ..0.. islagsvisålO
1 ’ j K :d i* Tunnan
Riksmynt, j
j
R: 11 r.
689,550
9,029
T:pt
24,500
9.000
13,650
33,500
9,141
(6.3 kilb. fl)
IS:<lr.
198.988
liub f.
285,515
Rull'. ii.
453, 199 6
|(6 3 kub. f.)|
Kilb. r.
24.592
128
25
112
788,371 |f>l / 199,116|61
178
285,628] —
75
It. R:ilr. !
l! 39,035|-
453,377 81
—i 24,500
Rall.
1,380.773
9,029
28
50
9,000
13,650
33,500
9,448
24,592| l| 39,035|—11,479,9011 3
T i 1Ik 0111111 e i':
Köi- Meteorologiska Observasärskilda
orter inom Ui
Vitlerliets-,
Historie- oell Antiqvi
Nuvärande
anslaget
T i 1 i k 0 111111 e r:
Lönelillökning åt Riks-antiFör
samlingarnes ökande . .
För samling, ordnande o, vård
At Vaktbeljeningen
Fria Konsternas Akademi.
Nuvarande beloppet
hvaraf till utrikes rese-sti8,
000 R:dr Rant. ReserT
i I I k 0 in m e r :
Till Löneförbättringar 111. m.
deinien
o inköp af Svenska, i rådet
bosatte konstnärers
Musikaliska Akademien.
Nuvarande anslaget
Tillkommer: Förhöjning.
Naturhistoriska Riks-Museum.
Nuvarande anslaget
Tillkommer: Förhöjning;
Institutet för Blinda och Döf
Nuvarande
anslaget
Tillkommer: Förhöjning .
Fattigvården i Stockholm och
Nuvarande anslaget:
Penningar: olorändradt. . .
Indelta Räntor efter markeförstag.
Värde, enligt 1855 års
Förhöjning i detta värde.
Hör lill Slats-Ulsk:s, år 1857, Uti. IV:o 168.
25
Transport 3,900: —
Ikoners anställande å
ki‘t  0,000: —
tets-Akadeinien.
9,029: 50
qvarien . . 2,520: 50.
2,000: —
I,750: —
400: ~ 2,150: — 6.070: 50
24,500:
pendier flir konstnärer
v a t i o n s - a n s I a g.
■ vid Aka
7,500: —
derneslan
arbeten
■ 0,000: — 13,500:
9,000:
9,000:
13,650:
se Tab. N:o 9 . . . ■ 20,200:
stumma.
33,500:
11,500:
Förslag tili blifvande Riks-Stat.
Penningar, i
Riksmynt, i
Indelta
Räntor,
enligt
markegång i
på förslag. ! Matt.
S p a n in å I.
Indelt, på förslag.
R:dr.
1,384.425
9,960
ö | R:dr.
20 i 226,49 9
15,700
landsorterne.
9,141: 25.
gang pa
Riks-stat . . 128: 25.
30: 4. 158: 29.
Transport 9,299: 54
38,000
18,000
33,850
45,000
1,544,935|20
ii.! Kub. f
46! 284,831
226,499
Värde a
2 R:dr
knb. foten.
R:dr.
569,663
Qindell.
Mått.
| Värde förj
slagsvis å
j 2 R:dr
kub. foten.
Summa.
Riksmynt.
Kuli. f.
24,592
k.! R:dr
I! 49,184
20
4C| 284,831 j
569,663
R:dr.
2,229,772
9,960
26
15,700
38.000
18.000
33,850
45,000
Bih. till R. St. Brot. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 5 Band. i Höft
4oj 24,592| l| 49,184|20|2,390,282|26
26
Hör till Stats-Utsk;s, år 1851, Uti. N:o 448.
1 8 5 5 års Riks-Stat anslår:
Penningar.
Riksmynt.
T.pt
1 miella
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p a n in A I.
Indelt, på förslag.
Oindell.
Mått.
Värde ä I
10 R:d r I
T unna n j
(0,3 kuli. f.)|
Mått.
Värde förslagsvis
a 10
UnirTunnan
(6,3 kub. f.)
K:dr.
788,371
15,000]-
8,250r
7,802! 40
1.750
1,250
T: pt
822,424
R:dr. ] ö Kul), f. j k.
199,11 elci] 28,5,628—:
15,307 61 42,660
R:dr.
453,377
07,715
Kub. f. jk.
.24,592; 1
62
—! 20,363
1 214,424
32,322 50
221 348,602!—| 553,415]:
24,592
Summa.
Riksipyiit.
Hulr.
39,035
39,035
H:dr.
1,479,901
15.000! —
8,250
Indelt Spanmål :
1855 års Riks-stat anslår
kub. fot 6 k:r, med ett
värde af
Förhöjning i detta värde
per kab. fot
Fattigvården i allmänhet; Föröppföres
samina belopp sorn i
90,825
— i Serafiiucr-Orilens-Lazarellets un
I
Nuvarande anslaget
Ti 11 k o lii m e r: Förhöjning .
samt ersättning för förloradt
Finska Tolagsmedlen (hittills
anslag
631 Hospitalers och Lazaretters under- f
■ Nuvarande anslaget:
Penningar; (oförändradt) . .
Indelta Räntor efter markeVärde,
enligt 1855 årsRiksFörhöjning
i detta värde .
34,072
50
1,250
1.629
',299|l 6
Indelt Spanmål :
1855 års Riks-stat anslår
42,660 kub. löt 8 k:r. med
af
Förhöjning i detta välde till 2
kub. fot
Stora Barnhuset i Stockholm.
Nuvarande anslaget:
Penningar; (oförändradt) . ■
Indelt Spanmål:
1855 års Riks-stat anslår
20,363 kuli. fot 2 k:rmed
af
Förhöjning i detta värde
per kub. fot
Frimurare-Barnhuset.
Samma belopp som i 1855 ars
Hör till Stats-Ulsk:s, år 1857, Ull. N.-o 148. 27
Förslag till
blifvande Riks-
Stat.
ladelia
S p
a 11 m å 1.
Penningar.
Rä ritor,
enligt
inar k egar
på forsla
Indelt
på förslag.
Oindelt.
Summa.
Riksmynt.
br
)*
Mått.
! Värde a
2 R:dr
j kub. foten.
Mått.
Värde för-  slagsvis ä
2 R:dr
kub. foten.
Riksmynt
R:dr.
ii.
R:dr.
Ö.
Kub. f.
k.
K :dr.
ii.
Ku Ii. f.
k.
lt:dr.
6
R:dr.
ö.
Transport 9,299: 54.
1,544,935
20
226,499
46
284,831
7
569,663
40
24,592
1
49,184
20
2,390,282
26
(17 T:r 28 k:pr) 112
förslags-
178: 75.
lill 2 R:dr
46: 45.
225: 20
9,141
25
158
29
112
6
225
20
9, 524
74
s 1 a g s - a n s 1 a g.
1855 års stat ....
15,000
15.000
—
de rita 11.
9,000:
bidrag al'
extra Stats-
6,750: —
8,250: —
15,750: —
24,000
24,000
båll.
gång på förslag:
stal . . 15,307: 61.
3,692: 39.
7,802: 40.
19,000 —
(6,771 T:r 18 k:pr)
ett förslagsvärde
67.715: 62.
R:dr per
17,605: 98
85,321: 60
7,802
40
19,000
-
42,660
8
85.32 1
60
112,124
1,750: —
1-1
(3,232 T:r 8 k:pr)
ett förslagsvärde
32,322: 50.
till 2 R:dr
8.403: 90.
40,726: 40.
1,750
20,363
2
40,726
40
42,476
40
stat
1,250
—
1,250
Transport
1,603,878)85
245,057175
347,968| 3
695,936
60
24,592
1
I
49,184(20
2,594,657 40
28
Hör lill Slals-Utsk:s, år 4857, Uti. N:o 148.
T :pt
185 5 års Riks-Stat anslår:
Penningar.
Riksmynt
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
|ia
förslag.
R: d r.
822,424
27
50
T:pl
R: (I r.
214,42 4 22
14,5 42
822,4511511 228,906
Span ni å I.
Indelt, på förslag.
Oi lide 11.
.Häll.
Kub. f. |k.
348,052 —
12,22 5] 1
153,031
Värde å j I Värde färlö
R:dr ' ... . JslagsvisälO
Tunnan ! '* " RidrTunnan
(0,3 kub. f.)| |(6,3 kub, f.)
Summa.
Riksmv ut.
R:dr.
5 53,415
19,405
ö I Kub. f.
93 24,592
243.858
471 514,508] l| 816,679
75
68
428
R: d r.
39,035
I..
680
25,020] 5
Il-.dr.
1,629.299 16
1 9.405
2 59,108
39,715
1.907,812
50;
66
Barnbusen i f.andsorterne.
Indelt Spanmål :
1855 års Riks-stat anslår
12,225 kub. fot 1 k:a med
Förhöjning i detta värde till
Kyrkors underhåll.
Penningar:
Nuvarande beloppet
T i I I k o m lil er: (
Kontant, auslag i utbyte
uti Blekinge och Götbevisade
2,943 T:r 20 k:nr
mål, som nu löses efter
låga priser med ^
Indelta Räntor, efter marke- ]
Värdet, enligt 1855 års stat,
Indelt Spanmål :
1855 års Riks-stat
anslår
afgå och indragas,
■ utbyte mot kontant,
sorn ofvan . .
24,385 J
2.943
återstå 21,442
Tillkommer; ny
anvisning.
Vinsäd åt Hotagens
kapellförsamling
i JemtlandsLän
S:gr 21,447
sorn motsvara 135,117kub.
Värde å Sparunålen, enligt
Riks-stat, förslagsvis
Förhöjning, till 2 R:dr per
Rir 135,117 kub. fot 7
Oindelt Spanmål :
1855 års Riks-stat anslår
Hör (ill Stats-Ulsk-.s, dr 1851, Uti. N:o 148.
29
Förslag till blifvande Riks-8 tat.
Peil ni n ga r.
Riksmynt.
Transport
(1,940 T:r 16 k:pr)
ntl förslagsvärde af . 19,405: —
2 Hulr per kub. fot . 5,045: 20,
27: 50.
mot åt kyrkor
borgs Län nnindelt
Spauke
st ä in d a,
6,500: 50.
6,528:
gång på förslag.
ullöres oföränilradt med 14,542: 25
T:r 28 k:pr.
.< 20 »
Hulr.
1.603.878
T:r 8 k:pr.
T:r 8 k:pr,
löt 7 k:r.
1855 års
243,858: 75.
kub. löt,
kannor . 26,376: 65 270,235: 40.
68 T:r.
Indelta
Rä utur,
enligt
markegång
på förslag.
S p a n in å I,
Indelt, på förslag
Oindelt.
I Värde å |
Mått. ; 2 Hulr Mått.
kub. foten j
Hulr.
245,657
75
Kub. f. Ik.
347.968! 3
12,225 I
Hulr.
695.936
24,450
60
20
Huli. f
24,592
Värde förslagsvis
å
2 R:dr
kub. löten.
Summa.
Riksmynt.
Hulr.
49.184
20
ö.l R:dr.
2,594:657
24,450
40
20
T:pt 68 T:r.
291,305: 65
1,603,878
85
245,657 75
360,193
720,386
80
24,592
49,184(20
2,619,107
60
\
30
Hör lill Stats- Utahs, år 1857, Ull. X:o 148.
1 8 5 5 års
Ei ks-
Stat anslår:
Indelta
!
s p
1
111 å 1.
Peil ni ngar.
Räntor,
enligt
markegåi
på forsla
Indelt
på förslag.
Oi 11 de! t.
Summa.
Riksmynt.
g
Mått.
Värde å
10 R:dr
Tunnan
(6,3 kub f.)
Måll.
| Värde för-  slagsvis å 10
R:dr Tunnan
((6,3 kub. f.)
Riksm v nt
II: dr.
..
0.
R:dr.
Ö.
Kub. f
k.
R:dr.
ö.
1 Kub. r.
k.
R:dr.
ö.
R:dr.
«■
T:pt
822,451
51
228,966
47
514,508
1
816,679 68
25,020
5
39,715
—
1,907,812
60
T ransport
Tillkommer:
Vin- och bvggnadssäd åt
Trosa Stads-fÖrsamlings
kyrka
S:gr
motsvara 447 kub. fot 3
Värde å Spaumålen, enligt
Riks-stat, förslagsvis . . .
Förhöjning, till 2 R:dr per
för 447 kub. fot 3 kannor
15,600
--
—
15,600
Rese-stipendier samt Läroböckers
servations-anslag; (oför-
1,500
—
—
1,500
Rese- oeh Traktaments-penningar,
Samma belopp sorn i 1855 års
18,832134
—■
~
18,832
34
Skrifmaterialier oeh Expenser,
Nuvarande beloppet
Afgå: Ljuspenningar
hvartill läggas, för jemnaode
slutsumma
15,000
—
—
—
r
—
15,000
—
Extra Utgifter, Reservations-  Nuvaraude beloppet uppföres .
S:a |
873,383(85
228,966(47
514,508
1
816,679
68
25,020
5
39.715
1,958,745
Anm. f. Tillökningen å 8:de Hufvud
-
Hör till Stats-Ulsk:s, dr 1851, Uti. iY.-o 148.
31
Förslag till blifvande Rik s-Stat.
1 rille lia
S p a n
111 å 1.
Penningar.
Kantor,
Indelt,
på förslag.
Oi udel t.
Suni ma.
Kiksmynt.
markegång
på förslag.
Mått.
Värde ä
2 R:dr
kuli. foten.
Mått.
Värde för-  slagsvis å
2 K:dr
kub. löten.
Riksmynt.
Kalr.
ö.
R:dr.
ö.
Kub. f.
k.
Hulr.
ö.
linh f.
k.
Hulr.
().
H:dr.
ö.
B8 T:r. 291,305: 65.
I,G03,878|85
•
245,657(75
300,193
4
720,386(80
24,592
1
49,184
20
2,619.107
60
3 »
71 T:r, sorn
1
kannor.
1855 ars
680: —
kub. fot,
214: 60. gg/*. 60.
6,528
_
14,5 42
25
135,117
7
270,235
40
447
3
894
00
292.200
25
och liirda Verks ingifvande, lle-  ndrad summa)
. .
15,600
-
—
15,600
—
förs lags-anslag.
liks-stat
1,500
—
—
—
—
—
1,500
Ved in. m., Försl a gs-a n s 1 ä g.
18 832: 34.
1.060: —
återstå 16,872: 34,
af Hufvud-Titeins
19: 81.
16.892
15,000
15
-
16,892
15,000
anslag.
1 a
S u m in a
1,659,399
_
260,200
-
495,311
1
990,622|20
25,039
4
50,078|8o| 2,960,300
Titeln utgör som följer
32
Anm.
Anm
Hör till StaU-Utskx, år 4857, Uti. N.-o 448.
//) Peon ingar:
i\v art visning
779,300: 90.
Anvisirdt, i utbyte mot Indolt Spanmål  0,705: ‘25.
O k ad t Hirs lags varde ät Hammarskalfsjern, anslaget på lön
åt Pastor i Forssmark  3: — 780,015: 15.
b) Förhöjning i förslagsvärdet å Indelta Räntor  31,233: 53.
c) Indelt Spanmål:
Ny anvisning; Proste-tunnor oell Vinsäd (7 T:r) 44 kub.
fot 1 kanna  88: 20.
Okadt fors lags värde ä öfriga Spanmåleu 173,854: 32. 173,942: 52.
</) O indelt Spanmål :
Ny anvisning; Vinsäd (3 T:r) 18 kub. fot 9 kannor . . 37: 80.
Okad t för slagsvärde å öfriga Spanmåleu  10,326: — jq 363: 80.
Tillhopa R:dr R:rat 1,001,555: —
Lägges nu härtill slutsumman på Hufvud-Titeln, enligt 1855 års Riks-stat . 1,958,745: —
så uppkommer Mufvud-Titelns nya total-helopp, jemlikt ofvanberörde förslog 2,900,300: —
*. Indelta Spanmåleu å Hufvud-Titeln utgör i 1851 års Riks-stat 514,508 kub. fot I kanna.
Till Kronan hafva nu indragils 3,054 T:r 4^ k:pr,
hvaremot ny anvisning tillkommit af 7 » —
således en minskning af 3,047 T:r 4.J- k:pr, eller 19,197: » » —
återstå, jemlikt ofvanberörde Förslag, 495,311 kub. fot 1 kanna.
i. Oindelta Spanmåleu å Hufvud-Titeln utgör i 1855 års Riks-stat 25,020 kub. fot 5 kannor.
Tillkommit som ofvan 3 T:r, eller  18 » 9 »
Tillhopa, enligt förslaget, 25,039 kub. fot 4 kannor.
' ;
;
f Här till Slats-Utskis., ur -1857, Utlåtande N-.o i48.
33
Tab. N:o 11.
Extra Sials-Regler ings-anslag
till föremål, beroende på Ecklesiastik-Departementets handläggning.
Till inköp af boställe åt en kapellpredikant inom Tyngsjö
till Malungs pastorat hörande kapellag
(, uppförande af en kapellbyggnad vid Muonionalusta
, inköp af boställe åt en kapellpredikant derstädes .
, uppförande af ett bönehus med begrafningsplats vid Turtola
by
, löneförhöjning vid sådana Stads-pedagogier, som utvecklat
sig lill någon större fullkomlighet, äfvensom, under
samma vilkor, för pedagogien i Avesta; för åren 1858,
1859 och 1860 årligen 20,000 R:dr, eller för 3 år .
,, ersättning åt Rektor i Linde för förlorad inkomst af
djeknepenningar; för åren 1854 med 1857, tillsammans
, stipendier åt civile personer, som genomgå lärokursen
vid Gymnastiska Centrai-instilutet i ändamål att bilda
sig lill Gymnastik-lärare vid Elementar-läroverken; för
åren 1858, 1859 och 1860 årligen 2,000 R:dr, eller
för 3 år
, inköp af nödiga instrumenter i och för anställande af meteorologiska
observationer
, laborations-rummens i det nya Chemiska Instilutions-huset
i Upsala apterande lör deras ändamål ....
samt till första uppsättningen af der erforderliga inslru
menla lier
,, fyllande af de betydliga luckor, som förefinnas i Upsala
Universitets botaniska museum
, inköp af en refractor för astronomiska observatorium i
Upsala
,, ombyggnad af vesthusen vid den botaniska Institutionen
i Upsala
,, uppförande af ett nytt chemiskt Laboratorium i Lund. .
Stats-Utskottet förestår:
För åren 1858,
1859 och 1860,
att utgå med
3 årligen.
Riksmynt.
~ R:dr
o.
60.000
6,000
För en gång.
Riksmynt,
R: d r
4,500
4,800
4.000
5.000
113
Transport j 66,000:|—
llih. lill It. St. Prot. 1856 & 1851, 4 Sami. 1 Afd. 5 Band. 4 Haft.
4.500
—
13.500
—
15,825
—
4,500
—
15,000
—
13,500
30.000
—
115,238| 8.
34
Hör lill Stats- Utsfos, år 1851, Utlåtande ZV.-o 148.
Slats-Ulskotlet Ciireslår:
För åren 1858,
1859 och 1860,
att utgå med
r årligen.
För en gång.
Transport
Till utarbetande afen ordbok öfver Svenska språket; för åren
1858, 1859 oell 18(i(), årligen 3,750 R:dr, eller för 3 år
,, ulgilvande af ett planche-verk öfver Svenska svamparter
,, ulgifvande af 2 ne planche-verk, det ena öfver lornsaker
och andra historiska märkvärdigheter, som i Statens
historiska Museum förvaras, och det andra öfver medel
lids-sigill. .
,, fortsatt inredning al historiska Museum oell Mynt-kabi
nettet
,, uppförande vid Götheborgs hospital [af ny byggnad på
den plats, hvilken af Kongl. Maj:!, anses böra dertill i
nåder bestämmas, att utgå i män af behol (utöfver de för
ändamålet redan disponible 75,000 R:dr)
,, uppförande af den nya hospitals-bvggnaden å lägenheterne
Hedvigsberg och Conradsbergiu vid Hufvud staden, att
utgå under år 1858
213,750. —
och under år 1859  101,250. —
betäckande af den brist i Hospitals-fondens inkomster,
sorn för bestridande af nödiga utgifter till Hospitalernes
underhåll samt till förbättring af hospitals-vården möjli
gen kan uppkomma; under åren 1858, 1859 och 1800
årligen 37,500 R:dr, ellerjör 3 år
National-musei-bvggnadens fortsättande; för åren 1858,
1859 och 1860 årligen 150,000 R:dr, eller för 3 år
bestridande af kostnaden för utskrifning af s. k. registratur
inom de särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ls
Kansli; för åren 1858, 1859 och 1860 årligen 3,000
R:dr, eller för 3 år
ulgifvande af äldre historiska skrilter och handlingar: för
åren 1858, 1859 och 1860 årligen 3,000 R:dr, eller för 3 år
uppförande efter upprättadt förslag af nybyggnad vid
Allmänna Institutet1- för döfstumma och blinda på den
plats, hvilken derför kan af Kongl. Maj:t i nåder pröfvas
vara mest lämplig
Riksmynt. I Hiksm y o t
R:dr jö.
66,000
11,250
R:dr jö.
115,238 8*
-
112,500:-
450,000
9,000
9,010
4,500
6,000
3,000
190.000
315.000
120.000
Transport] 657,750]—| 753,738:] 8.
Hur till Stnts-U/slc.s, år i857, Utlåtande N:o 148.
35
Stats-Utskottet föreslår:
För åren 1858,
1859 och 1860,
att utgå med
i- ärligen.
För en gång.
Riksmynt.
i
Riksmynt.
Kalr
Ö.
R: (1 v
ö.
Transporl
657750
—
753,738
8
[Till fullbordande af Lärohus-byggnaden i Wexiö, att i mån
af behof utgå
—
30,000
„ fullbordande af Lärohus-bygguadeu i Wisby, all i mån
af behof utgå
15,000
För utvidgning af Skol- och Gvmnastik-husen i Nyköping,
alt i mån af behof ulgå
21,123
50
Till uppförande, efter behörigen granskad och godkänd plan,
af en ny, rymlig och ändamålsenlig Skolhus-byggnad i
Uddevalla stad; bidrag att i mån af behof utgå .
20,000
,, uppförande af nya Skolhus- och Gymnastik-byggnader i
Götheborg; bidrag att i män af behof ulga ....
—
—
150,000
— i
| ,, inrättande af en polyklinisk anstalt för homöopalisk
sjukvård; för åren 1858, 1859 och 1860 årligen 8,000
R:dr, eller för 3 år
24,000
1
i ,, Hyllning af Riks-arkivet. i händelse sådant kan komma
i fråga före nästa Riksdag
10,000
1
j För tillbyggnad af Welenskaps-Akademiens hus; under nästa
Statsreglerings-period, alt i mån al behof ulgå .
225,000
Till dels inköp af nödiga möbler och sängkläder, dels ock för
oundgängliga reparalions-arbeten vid Veterinär-inrättnin-  gen i Slockholm
10.000
_
I ,, inköp af ett utaf målaren M. Larsson ulfördt arbete;
till Kongl. Maj:l.s Nåd. disposition högst
15,000
! För ulgifvandet af Planch-verkel "Fordna och närvarande
Sverige”; för åren 1858, 1859 och 1860 årligen 400
R:dr, eller för tre år
1,200
,, forlsalt utgilvande af arbetet ”Svenska språkets lagar”;
för åren 1858, 1859 och 1860 årligen 1,500 R:dr, eller
för 3 år ... •
4,500
__
| Til! dels ersättning för nödiga resor i och för ulgifvandet af
1 ”Svenskt Diplomatarium”, dels ock lill inlösen af 175
Transport
687,450
1,249,861
58
36
lior till Stats-Uts/t.-x, år 1857. Utlåtande N:o 148.
i
!
S t a t s-Ul sko 11 e t före slår:
För aron 1858.
1859 och 1860,
alt utgå nied
årligen.
För en gång. '
Riks ni y n t.
Riksmynt.
R:dr o.
R: dr
8.1
Transport
687,450;—
1,249,861158
exemplar af delta arbete; för aren 1858. 1859 oell 1860
årligen 2,000 Il:dr, eller liir 3 Sr
6.000|:—
För
uppsökande och afteknande af i landet befintliga runste-  nar samt för rilningarnes lifgifvande; under åren 1858,
1 '■■59 och 1860 årligen 1.500 K: dr, eller för 3 år .
4,500!—
j
Till
inköp al eli visst antal exemplar af en utaf Geschwor-  r.ern A. Busch utarbetad och frän trycket utkommande
Handbok, till lättnad vid öfvergången från gamla till
nya svstemet för mynt, malt, mål och vigt ....
j
4,000
! y y
inköp af den utaf Kyrkoherden H. Janzon förfärdigade
astronomiska glob
2,250
Summa
697,950j—
1,256, lil j58
1,954,061: 58.
Stats-Utskottets Memorial M 149.
N:o 149.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 10 Nov. 1857, kl. 7 e. m.
Memorial med förslag lill samman jemkning eller volerings-propositioner i
anledning af Riks-ståndens skiljaktiga beslut rörande åtskilliga till
slatsregleringen hörande frågor.
(U. A.)
Sedan Stats-Utskottet under N:ris 42, 43, 71 och 72 afgifvit förslag till reglering afutgifterne
tinder Riks-statens andra, tredje, fjerde och femte hufvud-titlar samt i förnyadt Utlåtande
M 124 besvarat de emot vissa delar af Utskottets förenämnda förslag framställda
anmärkningar, så och efter det Utskottet erhållit del af de utaf Riks-stånden rörande samtliga
hithörande frågor fattade definitiva beslut, får Utskottet härmedelst framställa de förslag
till sammanjemkning eller voterings-propositioner, äfvensom afgifva de yttranden i öfrigt,
hvartill skiljaktigheterne i nämnda beslut funnits föranleda.
Andra Hufvud-titeln.
Enligt Utlåtandena N:ris 42 och 124.
It© Uti l:a punkten af Utlåtandet M 42 hade Utskottet tillstyrkt, att den af Kongl.
Majit äskade förhöjning af Justitie-Statsministerns aflöning från nuvarande belopp, 12,000
R:dr, till 18,000 R:dr, måtte af Rikets Ständer bifallas.
Denna punkt är af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet godkänd, hvaremot
Borgare- och Bonde-stånden beslutat aflöningens höjande til) 15,000 R:dr.
Då i denna fråga två Stånd stannat emot två, anser sig Utskottet, för votering i förstärkt
Stats-Utskott, böra föreslå följande proposition:
Bill. till R. St. Prot. 1850 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band 5 Häft. 1
9
Stats-Utskottets Memorial M 149.
»Den sorn vill att aflöningen för Justitie-Statsministern bestämmes till 18,000 Kalr
R:mt, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer berörde aflöning att uppföras med 15,000 R:dr samma mynt.»
2:o Utskottet bade uti 2:a punkten af Utlåtandet JYs 42, mom. b., hemställt, att den
för en Registrator inom Justitie-stats-expeditionen, med lön af 1,311 R:dr, föreslagna aflöning
till belopp af 3,000 R:dr, måtte fastställas till 2,000 R:dr. Denna hemställan bifölls af Bondeståndet,
hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet återremitterade momentet
och Borgare-ståndet bestämde aflöningen till 2,500 R:dr. 1 följd af nämnda återremiss har
Utskottet sedermera i Utlåtandet M 124 frånträdt sitt förra yttrande i ämnet och, i öfverensstämmelse
med Borgare-ståndets beslut, föreslagit, att aflöningen skulle bestämmas till
sistnämnda belopp, eller 2,500 R:dr.
Detta Utskottets förändrade förslag är gilladt af Borgare-ståndet, hvaremot Ridderskapet
och Adeln samt Preste-ståndet fastställt ifrågavarande aflöning till 3,000 R:dr, eller
samma belopp, som Kongl. Maj:t äskat. Bonde-ståndet har vidblifvit sitt i ämnet förut fattade
beslut.
Då alltså Bonde-ståndet ensamt beslutat aflöningens fastställande till 2,000 R:dr, men,
enligt de tre öfriga Riks-ståndens beslut, ehuru sins emellan skiljaktige i afseende å beloppet,
så att två Stånd bestämt detsamma till 3,000 R:dr och ett till 2,500 R:dr, aflöningen
likväl icke borde understiga sistnämnda belopp, har Utskottet ansett sig, för frågans afgö
rande
medelst omröstning, böra föreslå följande voterings-proposition:
»Den som vill att aflöningen för en Registrator inom Justitie-stats-expeditionen bestämmes
till 2,500 R:dr R:mt, röstar
Ja;
det det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer berörde aflöning att uppföras med 3,000 R:dr samma mynt.»
3:o Sedan Utskottet i 4:de punkten, mom. a, af Utlåtandet M 42 föreslagit, att
aflöningen för Sekreteraren inom Justitie-kanslers-expeditionen, hvilken nu uppbär
i lön 2,350 R:dr, skulle bestämmas till 3,000 R:dr, samt, vid föredragning hos Riksstånden
af detta förslag, Bonde-ståndet bifallit detsamma, Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet återremitterat frågan, och Borgare-ståndet fastställt nämnde aflöning
till 3,500 R:dr, hade, i följd af återremisserne, Utskottet i Utlåtandet M 124, meri
frånträdande af sitt förra förslag, hemställt, att aflöningen måtte, i enlighet med Borgareståndets
beslut, fastställas till 3,500 R:dr.
Denna hemställan är gillad af Borgare-ståndet, men afslagen af Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet, hvilka båda Riks-stånd bestämt aflöningen till det af Kongl. Maj:t före
-
Stats-Utskottets Memorial M 149.
3
slagna belopp, 4,500 R:dr. Bonde-ståndet har deremot vidblifvit sitt förut fattade beslut
i frågan.
Som förhållandet bär är likartadt med det i frågan om Registratorns i Justitie-statsexpeditionen
aflöning, får Utskottet, i öfverensstämmelse med dess förslag i nämnda fråga,
hemställa, att omröstning må få anställas, enligt följande proposition:
»Den som vill att allöningen för Sekreteraren i Justitie-kanslers-expedition bestämmes
till 3,500 R:dr Runt, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer berörde aflöning att uppföras med 4,500 R:dr samma mynt.»
4:0 Utskottets i 4:de punkten, mom. b., af Utlåtandet M 42 gjorda hemställan, att
allöningen för Registrator» i Justitie-kanslers-expeditionen, nu utgörande 1,053 R:dr, men
af Kongl. Maj:t föreslagen till 3,000 R:dr, skulle fastställas till 2,000 R:dr, blef af Bondeståndet
bifallen, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståudet återremitterade frågan
och Tforgare-ståndet bestämde aflöningen till 2,500 Hulr. Sedan, i följd af återremisserne,
Utskottet derefter frånträdt sitt förra yttrande och i Utlåtandet M 124 tillstyrkt beloppets
bestämmande till 2,500 R:dr, i likhet med Borgare-ståndets beslut, så har detta
tillstyrkande blifvit gilladt af sistnämnda Stånd, då deremot Ridderskapet och Adeln samt
Preste-ståudet beslutat, att aflöningen skulle uppföras med 3,000 R:dr, eller samma belopp,
Kongl. Majit föreslagit, och Bonde-ståndet åter vidhållit sitt förut fattade beslut.
Efter enahanda grunder, som Utskottet här ofvan följt vid uppställande af voteringspropositioner
rörande aflöningen för Registrator» i Justitie-stats-expeditionen och Sekreteraren
i Justitie-kanslers-expeditionen, får Utskottet i förevarande fråga föreslå följande voterings-proposjtion:
»Den
som vill att aflöningen för Registratorn i Justitie-kanslers-expeditionen bestämmes
till 2,500 R:dr Rimt, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer berörde aflöning att uppföras med 3,000 R.-dr samina mynt.»
5:o Uti 6:te punkten, mom. a, hade Utskottet hemställt, att aflöningen för Hofrät-ternes
Presidenter, af Kongl. Maj-1 föreslagen till 9,000 R:dr i stället för 7,500 R:dr, som
densamma nu utgör, måtte fastställas till 8,000 R:dr. Denna hemställan är af Borgareståndet
bifallen. Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva bestämt nämnda aflöning
till det af Kongl. Majit föreslagna belopp, 9,000 Ridr; hvaremot Bonde-ståndet ansett
någon förhöjning icke böra beviljas.
Då emellertid tre Riks-stånd varit ense derom, alt en dylik förhöjning skall ega rum,
torde, för afgörande af frågan om beloppet, omröstning få anställas, enligt följande proposition
:
4
Stats-Utskottets Memorial M 149.
»Den som vill att aflöningen för hvardera af Hof-rätternes Presidenter bestämmes till
8,000 Ridr R:mt, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer berörde aflöning att uppföras med 9,000 R:dr samma mynt.»
Tredje Hufvud-tileln.
Enligt Utlåtandena N:ris 43 och 124.
6:o. Uti andra punkten af det förra Utlåtandet är af Utskottet föreslaget, att den af
Kongl. Majit med 2,000 R:dr uppförda aflöning för hvardera af de i Utrikes Departementets
Expedition anställde fyra Andre Sekreterare, hvilka nu uppbära 1,304 R:dr 29 öre hvardera,
skulle nedsättas till 1,800 R:dr.
Vid föredragning af detta, i Utlåtandet Jlf 124 jemväl vidhållna förslag, hafva Borgareoch
Bonde-stånden detsamma godkänt, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet
beslutat aflöningens höjande, i enlighet med Kongl. Majits Nådiga Proposition, till 2,000 R:dr.
Som i denna fråga två Stånd stannat emot två, får Utskottet föreslå följande voterings>roposition:
»Den
som vill att aflöningen för hvardera af de i Utrikes Departementets Expedition antällde
fyra Andre Sekreterare bestämmes till 1,800 IUdr Runt, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer berörde aflöning att uppföras med 2,000 R:dr samma mynt.»
7:o. Uti sednare delen af 4:de punkten i Utlåtandet M 43 hade Utskottet hemställt,
att Rikets Ständer, till bestridande af kostnaderna för skrifmaterialier och expenser samt
extra utgifter å Tredje Hufvud-titeln, hvartill Kongl. Majit äskat en summa af 70,000 R:dr
årligen, måtte bevilja ett årligt anslag af 50,000 R:dr, deruti inbegripet beloppet af den från
Postverket nu utgående ersättning för utgifterne till den ministeriela brefvexlingen.
Denna hemställan är bifallen af Borgare- och Bonde-stånden, hvilket sednare Stånd tillika
beslutat, att anslaget skulle blifva ett reservationsanslag. Ridderskapet och Adeln samt PresteStåndet
hafva åter, med godkännande af punkten i öfrigt, fastställt anslaget till det belopp,
Kongl. Majit äskat, eller 70,000 Ridr.
Då Bonde-ståndet är ensamt om beslutet, att omförmälta anslag skulle erhålla egenskap
af reservationsanslag, måste frågan derom anses hafva förfallit. Och som för öfrigt
skiljaktigheten i Ståndens beslut gäller blott anslagets belopp, i afseende hvarå två Stånd
stannat emot två, får Utskottet, för denna frågas afgörande, föreslå följande voteringsproposition:
-
Stats-Utskottets Memorial M 149.
»Den som vill att anslaget till bestridande af kostnaderne för skrifmaterialier och expenser
samt extra utgifter å Tredje Hufvud-titeln bestämmes till 50,000 R:dr Hunt årligen,
röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer berörde anslag att uppföras med 70,000 R:dr samma mynt årligen.
»
Fjerde Hufmd-tileln.
Enligt . Utlåtandena N:ris 71 och 124.
8:o. Utskottets uti Usta punkten af Utlåtandet JU 71 gjorda tillstyrkande, att den af
Kongl. Maj:t äskade förhöjning af Chefens för Landtförsvars-departementet aflöning från nuvarande
belopp, 10,500 IV.dr, till 15,000 R:dr, måtte beviljas, är godkändt af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-ståndet, hvaremot denna aflöning blifvit bestämd af Borgare-ståndet
till 13,500 R:dr och af Bonde-ståndet till 12,000 R:dr.
Vid sådant förhållande får Utskottet, i öfverensstämmelse med förut följda grunder, föreslå
följande voteringsproposition:
»Den som vill att allöningen för Landtförsvars-departementets Chef bestämmes till
15,000 R:dr Runt, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer berörde aflöning att uppföras med 13,500 R:dr samma mynt.»
9:0. Uti 2:dra punkten, mom. a, hade Utskottet hemställt, att aflöningen för Expeditions-sekreterarne
i Landtförsvars-departementets Kansli-expedition, nu utgörande 2,767 R:dr
50 öre, men af Kongl. Maj:t föreslagen till 4,500 R:dr, måtte bestämmas till 4,000 R:dr;
och är denna hemställan bifallen af Borgare-ståndet, då deremot Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet, i enlighet med Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, fastställt aflöningen till
4,500 R:dr och Bonde-ståndet bestämt densamma till 3,500 R:dr.
För frågans afgörande torde omröstning få anställas, enligt följande proposition:
»Den som vill att aflöningen för Expeditions-sekreterare i Landtförsvars-departementets
Kansli-expedition bestämmes till 4,000 R:dr Runt, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer aflöningen att uppföras med 4,500 R:dr samma mynt.»
10:o. Det af Utskottet uti 3:dje punkten, mom. b, gjorda förslag, att den för Generalintendenten
nu utgående aflöning, 3,900 R:dr, hvars förhöjning till 5,500 lDdr Kongl. Maj:t
6
Stats-Vtskottets Memorial M 149.
äskat, måtte fastställas till 5,000 R:dr, är af Borgare-ståndet bifallet. Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet hafva, i enlighet med Kongl. Maj:ts framställning, bestämt aflöningen till
5,500 R:dr, med skyldighet för platsens innehafvare att vid emottagandet af den förhöjda
lönen och så länge han densamma uppbär, frånträda den lön han möjligen kan å annan
stat innehafva. Varande allöningsbeloppet åter af Bonde-ståndet faststäldt till 4,500 R:dr.
Enär i förevarande fråga icke blott flere meningar gjort sig gällande i afseende å afiöningens
belopp, utan ock tvenne Stånd, nemligen Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet,
genom det beslutade vilkoret, alsett en annan reglering af aflöningen, än den de öfrige
Stånden antagit, har Utskottet trott sig böra afgifva nedanstående förslag till voteringspropo^
sitioner.
För bestämmande af kontrapropositionen lärer först få voteras efter följande proposition:
»Den som vill att till kontraproposition vid den slutliga voteringen antages Borgareståndets
beslut, att aflöningen för General-intendenten bestämmes till 5,000 R:dr R:mt, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages till kontraproposition Bonde-ståndets beslut att berörde aflöning
uppföres med 4,500 R:dr sagde mynt.»
Sedermera anställes följande slutliga votering:
»Den som vill att aflöningen för General-intendenten bestämmes till 5,500 R:dr Runt,
med skyldighet för honom att, vid emottagandet af den förhöjda lönen och så länge han
densamma uppbär, frånträda den lön han möjligen kan å annan stat innehafva, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages
(l:a alternativet) Borgare-ståndets beslut.
(2:a alternativet) Bonde-ståndets beslut.»
li:o. Uti 3 punkten, mom. c, hade Utskottet för en Intendent vid Intendents-militärkontoret
i Krigs-kollegium, hvilken nu uppbär ett arfvode af 750 R:dr; men, enligt Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition, skulle erhålla lön till belopp af 3,500 IUdr, föreslagit nuvarande
arfvodes förhöjande till 2,000 R:dr. Detta förslag är bifallet af Borgare-ståndet, hvaremot
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet bestämt denna aflöning till 3,500 R:dr, med
enahanda förbehåll som i afseende å tillökningen i General-intendentens aflöning blifvit af
dessa Stånd beslutadt. Bonde-ståndet har åter fastställt beloppet till 1,500 R:dr.
Efter enahanda grunder, som Utskottet följt i nästföregående fråga, får Utskottet föreslå
följande voteringspropositioner:
Om kontraproposition:
»Den som vill att till kontraproposition vid den slutliga voteringen antages Borgare
-
Stats-Utskottets Memorial JYl 149.
ståndets beslut, att arfvodet för Intendenten vid Intendents-militär-kontoret i Krigs-kollegium
bestämmes till 2,000 R:dr Rrmt, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages til) kontraproposition Bonde-ståndets beslut att berörde aflöning uppföres
med 1,500 R:dr sagde mynt.»
I slutliga voteringen:
»Den som vill att atlöningen för Intendenten vid Intendents-militär-kontoret i Krigskollegium
bestämmes till 3,500 U:dr R:mt, med skyldighet för honom att, videmottagandet
af den förhöjda aflöningen och så länge han densamma uppbär, frånträda den lön, han möjligen
kan å annan stat innehafva, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages
(1 altern ) Borgare-ståndets beslut.
(2 altern.) Bonde-ståndets beslut.»
12:0. Utskottets hemställan uti 3:dje punkten, morn. d, att den för 2:ne Adjutanter,
den ene vid Presidents-expeditionen i Krigs-kollegium, och den andra vid Artilleri-militärkontoret
derstädes, af Kongl. Maj:t föreslagna aflöning af 800 R:dr för hvardera i stället
för 300 R:dr, som de för närvarande åtnjuta, måtte bestämmas till 600 R:dr, är godkänd
al Borgare- och Bonde-stånden, men Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva, i
enlighet med Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, fastställt aflöningen till 800 R:dr.
I följd häraf får Utskottet, för frågans afgörande, föreslå följande voteringsproposition:
»Den som vill att aflöningen för de 2:ne Adjutanterne vid Presidents-expeditionen
och Artilleri-militär-kontoret i Krigs-kollegium bestämmes till 600 R:dr R:mt för hvardera,
röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer denna aflöning att uppföras med 800 R:dr samma mynt.»
13:o. För Krigs-kollegii Advokatfiskal, hvilken nu uppbär 2,400 R:dr och, enligt
Kongl. Nlaj:ts Nådiga Proposition, skulle erhålla 3,500 R:dr, hade Utskottet föreslagit aflöningen
till 3,000 R:dr. Af tvänne Stånd, nemligen Preste- och Borgare-stånden, är detta
förslag bifallet, hvaremot Ridderskapet och Adeln bestämt nämnde aflöning till 3,500 R:dr
och Bonde-ståndet till 2,500 R:dr.
Då alltså ett Stånd beviljat ett högre och ett annat Stånd ett lägre aflöningsbelopp, än
Utskottet föreslagit, har Utskottet, med afseende derå, att den summa, som de öfriga håda
8
Stats-Utskottets Memorial M 149.
Stånden, eller Preste- och Borgare-stånden, i enlighet med Utskottets förslag, bestämt, innefattas
i det högre aflönings-beloppet, ansett frågan vara i öfverensstämmelse med nyssnämnde
två Riks-stånds mening afgjord; och då flera frågor förekomma, hvilka vid behandlingen
hos Riks-stånden fått samma utgång, som den förevarande, och, i följd af Utskottets
nyssnämnda uppfattning, icke blifva i detta Utlåtande omförmälta, har Utskottet trott sig
allenast böra förhållandet här anmäla.
14:o. Uti sednare delen af mom. k i 3:dje punkten är af Utskottet hemstäldt, att, i
likhet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, någon annan förändring, i följd af åtskillige under
Krigs-kollegii förvaltning ställda kassors och fonders befrielse från bidragen till Krigs-kollegii
aflöning, icke måtte vidtagas än att 4:de Hufvud-titelns anslag till skrifmaterialier och expenser
m. m. för Krigs-kollegium samt anslaget å 9:de Hufvud-titeln till Krigsmanshus-kassan minskades
med belopp, motsvarande de derifrån nu utgående aflöningsbidrag, eller med 680
R:dr å det förra och 9,000 R:dr å det sednare anslaget. Denna hemställan hafva Borgareoeh
Bonde-stånden godkänt, hvaremot de öfrige Riks-stånden beslutat, Ridderskapet och
Adeln, »att någon annan förändring i följd af kassornes och fondernes befrielse från ifrågavarande
afgifter icke må i Riks-staten vidtagas, än att 4:de Hufvud-titelns anslag till skrifmaterialier
och expenser m. m. för Krigs-kollegium minskas med 680 R:dr«, samt Presteståndet,
i öfverensstämmelse härmed, att den af Utskottet föreslagna minskning af 9:de
Hufvud-titelns anslag till Krigsmanshus-kassan icke skulle ega rum.
Då således i fråga om denna minskning två Stånd stannat emot två, torde omröstning
få anställas, enligt följande proposition:
»Den som vill att, i följd af de under Krigs-kollegii förvaltning ställda kassors och fonders
befrielse från bidragen till Krigs-kollegii aflöning, anslaget å 9:de Hufvud-titeln till
Krigsmanshus-kassan minskas med 9,000 R:dr, motsvarande derifrån utgående bidrag,
röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer en sådan minskning icke att ega rum.»
15:o. Utskottets förslag uti 6:te punkten, mom. b., att för Kommendanten i Stock*
holm, hvilken nu uppbär å stat ett arfvode af 900 R:dr, detta arfvode måtte ökas till 2,555
R:dr, eller samma belopp, som Kongl. Majit äskat, är gilladt af Ridderskapet och Adeli
samt Preste-ståndet, men Borgare- och Bonde-stånden hafva bestämt arfvodet till 1,800 R:dr
Vid sådant förhållande föreslår Utskottet omröstning, enligt följande proposition:
»Den som vill att arfvodet för Kommendanten i Stockholm bestämmes till 2,555 R:d
Runt, röstar
Ja;
t Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner
Stats-Utskottets Memorial M 149.
9
Vinner Nej, kommer nämnda arfvode att uppföras med 1,800 l!:dr samma mynt.»
Uti 8:de punkten, angående aflönings-staten för Krigs-akademien, hade Utskottet
ansett att med beviljandet af deri för Kamereraren vid Akademien föreslagna arfvodestillökning
från 960 R:dr 18§ öre till 1,500 R:dr det förbehåll borde förenas, att, om befattningens
innehafvare eger annan tjenst å stat med lön, han endast får åtnjuta nuvarande
arfvode med en till 1,000 R:dr jemnad summa.
Denna af Utskottet i Utlåtandet M 124 vidhållna framställning är gillad af Borgareståndet.
Ridderskapet och Adelli samt Preste-ståndet hafva äfven bifallit tillökningen, inen
uteslutit det af Utskottet föreslagna förbehåll. Deremot är all förhöjning i aflönings-staten
för nämnda Akademi af Bonde-ståndet afslagen.
Omröstning torde derföre i denna fråga få anställas, enligt följande proposition:
»Den som vill, att med den för Kamereraren vid Krigs-akademien beviljade aflöning
af 1,500 R:dr Runt det förbehåll förenas, att, om befattningens innehafvare eger annan tjenst
å stat med lön, han endast får åtnjuta nuvarande arfvode med en til) 1.000 R:dr sagde
mynt jemnad summa, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, förfaller frågan om ett dylikt förbehåll.
17:«. Den af Utskottet i 13 punkten gjorda hemställan, alt-allöuingen åt Chefen för
Topografisk a korpsen, nu utgörande 3,750 R:dr, men af Kongl. Maj:t föreslagen till 6,000
R:dr, måtte bestämmas till 5,000 R:dr, är bifallen af Borgare-ståndet, då deremot Ridderskapet
och Adeln samt Preste-ståndet, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, fastställt affönirigen
till 6,000 R:dr och Bonde-ståndet åter bestämt densamma till 4,500 R:dr.
i anledning häraf får Utskottet, för frågans afgörande, föreslå följande voterings-proposition:
»Den
sorn vill, att aflöningen åt Chefen för Topografiska korpsen bestämmes till 5,000
Hulr R:mt, röstar
Ja;
Don det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer nämnda atlöning att uppföras med 6,000 R:dr samma mynt.»
18-.o. Utskottet hade i 17 punkten tillstyrkt bifall å Kongl. Maj:ts nådiga förslag att,
med uteslutande från Riks-staten af vissa anslags-titlar, ett förslags-anslag af 596,000 R:dr i
stället skulle der uppföras under rubrik: indelta arméens vapenöfningar. Detta tillstyrkande
är af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet utan förändring godkändt, hvaremot Borgare-
och Bonde-stånden, med gillande al förslaget i öfrigt, beslutat, alt nämnda anslag icke
(inge betraktas såsom lörslags-anslag, utan såsom reservations-anslag.
Hih. till R. Hl. Prof. 1850 A 1857. 4 Sami. 1 Afd. 3 Rand. 5 Höft. 2
10
Stat»-Vtskottcts Memorial M 149.
För denna frågas afgörande föreslår Utskottet följande voterings-proposition:
»Den som vill, att det vid innevarande riksdag beviljade anslag till indelta arméens vapenöfningar
skall erhålla egenskap af förslags-anslag, röstar
Ja j
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer nämnda anslag att såsom reservations-anslag i Riks-staten uppföras.»
19:o. För Sekund-chefen vid Lifgardet till häst, hvilkens aflöning för närvarande utgör
6,600 R:dr, men i Staten blifvit utförd med 6,500 R:dr, är den nya aflöningen af Utskottet,
uti 18 punkten mom. a, föreslagen till 6,000 Il:dr, med nuvarande innehafvaren af Sekundchefs-embetet
förbehållen rätt att bibehålla nu egande löneförmåner. Detta förslag hafva
Preste- och Borgare-stånden bifallit. Deremot är nämnda aflöning af Ridderskapet och Adeln,
i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga framställning, bestämd till 6,500 R:dr. Bonde-ståndet
åter har beslutat, att vid nuvarande lönestat skulle förblifva.
Under sådant förhållande får Utskottet afgifva följande förslag till voterings-proposition:
»Den som vill, att aflöningen för Sekund-chefen vid Lifgardet till häst bestämmes till
6,000 R:dr R:mt, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer nämnda aflöning att uppföras med 6,500 R:dr samma mynt.»
20:o. Likaledes hade Utskottet i följande mom. b hemställt, att aflöningen för Ofverstelöjtnanten
och Andre Majoren vid Lifgardet till häst, nu utgörande för den förre 5,220
R:dr och för den sednare 4,770 R:dr, men af Kongl. Majit föreslagen till 5,000 R:dr för den
förre och 4,500 R:dr för den sednare, måtte å Staten uppföras med 4,500 R:dr för Ofverste-löjtnanten
och 4,000 R:dr för Andre Majoren. Denna hemställan är äfven bifallen af
Preste- och Borgare-stånden, hvaremot Ridderskapet och Adeln, i öfverensstämmelse med
Kongl. Maj:ts förslag, bestämt aflöningen för Öfverste-Iöjtnanten till 5,000 R:dr och för
Andre Majoren till 4,500 R:dr, samt Bonde-ståndet åter ansett, att vid nuvarande lönestat
borde förblifva.
I följd häraf torde omröstningar få anställas, enligt följande voterings-propositioner:
a) »Den som vill, alt aflöningen för Öfverste-Iöjtnanten vid Lifgardet till häst bestämmes
till 4,500 R:dr R:mt, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer nämnda aflöning att uppföras med 5,000 R:dr samma mynt.»
b) »Den som vill, att aflöningen för Andre Majoren vid Lifgardet till häst bestämmes
till 4,000 R:dr R:mt röstar
Ja;
Stats-Utskottets Memorial M 149.
11
Den det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, kommer nämnda aflöning att uppföras med 4,500 Ridr samma mynt.»
21:o. Utskottets uti 18 punkten mom. d afgifna yttrande, hvaruti Utskottet afstyrkt
Kongl. Maj:ts förslag om beviljande af ny lön till belopp af 500 R:dr för en Sqvadronspredikantvid
Lifgardet till häst, är godkändt af Borgare-ståndet, äfvensom af Bonde-ståndet,
derigenom att detta Stånd, såsom förut är nämndt, beslutat bibehållande af nuvarande lönestat.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet hafva deremot beviljat den nya lönen
med det belopp, Kongl. Majit äskat.
För omröstning i denna fråga, föreslår Utskottet följande proposition:
»Den som anser, att den af Kongl. Majit äskade lön, 500 Ridr Rimt, för en Sqvadronspredikant
vid Lifgardet till häst icke bör beviljas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer en sådan lön att å Stat uppföras.»
22:o. Enahanda är förhållandet med det förslag, Utskottet uti 20 punkten mom. a afgifvit,
innefattande afstyrkande af Kongl. Majits Nådiga framställning om beviljande af ny
lön till belopp af 500 Ridr för en Bataljons-predikant vid Svea Lifgarde. Detta förslag hafva
nemligen Borgare- och Bonde-stånden godkänt, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt
Preste-ståndet bifallit Kongl. Majits framställning. Utskottet får derföre, för frågans afgörande,
föreslå följande voterings-proposition:
»Den som anser, att den af Kongl. Majit äskade lön, 500 Ridr Rimt, för en Bataljonspredikant
vid Svea Lifgarde icke bör beviljas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer en sådan lön att å Stat uppföras.»
23:o Den af Kongl. Maj:t likaledes gjorda, af Utskottet i 21 punkten afstyrkta framställning
om anvisande af ny lön, 500 Ridr, för en Bataljons-predikant vid Andra Lifgardet
har hos Riks-stånden Iedt till samma resultat, som förutnämnda likartade framställningar,
hvarföre Utskottet föreslår följande voterings-proposition:
»Den som anser, att den af Kongl. Majit äskade lön, 500 Ridr Rimt, för en Bataljonspredikant
vid Andra Lifgardet icke bör beviljas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer en sådan lön att å Stat uppföras.»
12
Stats-Utskottets Memorial M 149.
24:o Äfven uti frågan angående det af Kongl. Maj:t begärda löne-anslag af 500 H:dr
för en Bataljons-predikant vid hvardera af Svea, Götha och Wendes Artilleri-regementen,
hvarom Utskottet uti 23 punkten mom. b yttrat sig, eger i allo samma lorliällande rum,
som i de nästföregående frågorne.
Utskottet föreslår derföre följande vcterings-proposition:
»Ben som anser, att de af Kongl. Majit äskade löner, å 500 Ridr K:mt, för en
Bataljons-predikant vid hvardera af Svea, (rotha och Wendes Artilleri-regementen icke böra
beviljas, röstar
Ja;
Ben det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, komma sådane löner att å Stat uppföras.»
25:o Vid föredragning hos Biks-stånden af 3 mom. i 26 punkten, hvaruti Utskottet
afstyrkt bifall å Kongl. Majits nådiga framställning om anvisande af 6,000 R:dr till lega för
100 st. för Ingeniör-korpsens Sappör-trupp erforderlige hästar, å 60 R:dr hästen och efter
en öfningstid af 30 dagar, samt 128 R:dr 124 öre till skonings- och medikaments-penningar
för dessa hästar, hafva Borgare- och Bonde-stånden godkänt Utskottets yttrande,
hvaremot Ridderskapet och Adeln beviljat hälften af hvad Kongl. Majit äskat, eller 3,000
Ridr tili legnings-kostnad och 64 R:dr 6 öre till skonings- och medikaments-penningar, samt
Preste-ståndet åter för sagde ändamål anvisat ett sammanlagdt belopp af 4,500 R;dr.
Bå, vid sådant förhållande, omröstning torde böra anställas angående Borgare- och
Bonde-ståndens mening, å ena sidan, samt Ridderskapet och Adelns, å den andra, enär
de belopp, sistnämnda Riks-stånd anvisat, innefattas i den summa, Preste-ståndet beviljat,
har Utskottet ansett sig böra föreslå följande voterings-proposition:
»Ben som anser, att de af Kongl. Majit äskade 6,000 Ridr till lega lör 100 st., för
Ingeniör-korpsens Sappör-trupp erforderlige, hästar, samt 128 Ridr 124 öre Rimt till
skonings- och medikaments-penningar för dessa hästar icke böra beviljas, röstar
Ja;
Ben det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer anvisat 3,000 Ridr för det förra och 64 Ridr 6 öre
R:mt för det sednare af nämnda ändamål.»
26:o Uti 27 punkten hade Utskottet, såsom en följd al dess förut nämnda yttrande
i fråga om anslag till legnings-kostnad för hästar vid Sappör-truppens öfningar, äfven afstyrkt
bifall å Kongl. Majits nådiga förslag, att en summa af 3,237 Ridr 60 öre måtte
anvisas till föuragering af dessa hästar; och är Utskottets framställning af Borgare- och
Bonde-stånden godkänd, då deremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet för nämnda
ändamål beviljat, det förra Ståndet 1,818 Ridr 80 öre och det sednare 1,618 Ridr 80 öre.
lifter enahanda grund, som Utskottet följt i förstnämnda fråga, föreslår Utskottet
omröstning, enligt följande proposition:
Stals-Vlskottets Memorial JV5 149.
13
»Den som anser, att den af Kongl. Majit äskade summa, 3,237 R:dr 60 öre R:mt,
till fouragering af hästar vid Ingeniör-korpSens Sappör-trupp icke bör beviljas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer för nämnda ändamål anvisat ett belopp af 1,618
R:dr 80 öre sagde mynt.»
Frågan om denna votering torde dock anses hafva förfallit, i den händelse, att Rikets
Ständer vid den nästföregående voteringen besluta i öfverensstämmelse med der framställda
ja-propositions innehåll.
27:o Utskottet hade uti 28 punkten förra mom. hemställt, att Rikets Ständer måtte
för nästa statsreglerings-period anvisa en summa af 175,000 R:dr årligen till betäckande
af de utgifter, som, utöfver härför afsedda medel, kunde erfordras till mathållningen för
Garnisons-regementenas manskap. Denna hemställan är godkänd af Preste- och Bonde-stånden.
Ridderskapet och Adeln har för nämnda ändamål anvisat enahanda summa, att såsom
förslags-anslag uppföras. Af Rorgare-ståndet är deremot ett reservations-anslag af 150,000
R:dr till samma ändamål beviljadt.
Ehuru de af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Ronde-stånden anvisade summor
för ifrågavarande föremål äro till siffran lika, kan dock Ridderskapet och Adelns beslut i
detta afseende icke anses vara med de båda andra Ståndens öfverensstämmande, enär det
af Ridderskapet och Adeln beviljade anslag, till följd af dess förslags-egenskap, icke, såsom
de af Preste- och Bonde-stånden anvisade belopp, innefattar någon bestämd summa. Vid
sådant förhållande torde, jemte Preste- och Bonde-ståndens beslut, såväl Ridderskapet och
Adelns sorn Borgare-ståndets mening, hvilken sednare äfven skiljer sig från de andra
Ståndens i afseende å både anslagets belopp och natur, böra komma under omröstning.
I följd häraf får Utskottet först, för bestämmande af kontra-proposition i hufvudvoteringen,
föreslå följande proposition:
»Den som vill, att till kontra-proposition i hufvud-voteringen antages Ridderskapet och
Adelns beslut, att Rikets Ständer för nästa statsreglerings-period bevilja ett förslags-anslag
af 175,000 R:dr R:mt årligen till betäckande af de utgifter, som, utöfver härför afsedda
medel, kunna erfordras till mathållningen för Garnisons-regementenas manskap, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Borgare-ståndets beslut, att för nästa statsreglerings-period
ett reservations-anslag af 150,000 R:dr sagde mynt årligen till nämnda ändamål
anvisas.»
För hufvud-voteringen föreslås följande proposition:
14
Stats-Utskottets Memorial M 149-
»Den som vill, att Rikets Ständer för nästa statsreglerings-period bevilja en summa af
175,000 R:dr R:mt årligen, till betäckande af de utgifter, som, utöfver härför afsedda medel,
kunna erfordras till mathållningen för Garnisons-regementenas manskap, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinnner Nej, antages
(l:a alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut.
(2:a alternativet) Borgare-ståndets beslut.»
28:0 Uti 30:de punkten är af Utskottet tillstyrkt, att, i öfverensstämmelse med Kongl.
Maj:ts nådiga förslag, Rikets Ständer måtte bevilja förhöjning af nuvarande anslag för Gottlands
National-beväring med ett belopp af 9,200 R:dr 83 öre; hvaremot Utskottet ansåg sig
icke böra förorda de af tvänne enskilde motionärer, utöfver berörda förhöjning, askade anslags-tillökningar.
Utskottets yttrande blef af Borgare- och Bonde-stånden godkändt. Deremot
hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet anvisat, jemte den af Kongl. Majit
begärda förhöjning, de af den ene motionären yrkade ytterligare anslags-tillökningar, hvilka,
utgörande sammanlagdt 14,914 R:dr, inhemtas af följande tabell:
Nuvarande
Kongl. Maj:ts
Motionärens
Staben.
belopp.
förslag.
förslag.
1 Bataljons-chef
1,500
1,800
2:ne dito
3,000
3,600
Artilleriet.
1 Batteri-chef
300
400
1 dito
300
400
1 Flygel-chef
150
300
3 dito
450
900
Till lega för exercis-hästar
441
750
Informations-verket.
1 Informations-officer
Tygstaten.
150
225
450
1 Tyg-officers lön, (att fördelas mellan 2 För-  råds-officerare, med 400 R:dr åt den ene
och 300 R:dr åt den andre)
450
700
1 Tyg-förvaltare
675
900
1,000
1 Pistolsmed (3 tunnor spanmål in natura)
135
210
300
(utom span-  mål)
1 Stockmakare ( dito dito )
135
10
3001
(utom span-  mål)
Stats-Utskottets Memorial M 149.
15
Landets Beväring.
Nuvarande
förslag.
1 Kapiten.
20
1
20
1
23
dito
Löjtnant . . . .
dito . . .
Under-löjtnant.
dito
900
18,000
450
9,000
300
6,900
Motionärens
förslag.
1,000
20,000
700
14,000
500
11,500
Då således uti denna fråga två Stånd stadnat emot två, torde omröstning böra anställas,
enligt följande proposition:
»Den som anser, att, utöfver den af Kongl. Majit äskade förhöjning med 9,206 R:dr
83 öre R:mt af anslaget för Gottlands National-beväring, någon vidare tillökning deraf nu
icke bör beviljas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer anvisat en ytterligare förhöjning af detta anslag med
14,914 R:dr sagde mynt, att utgå och fördelas efter den stat, som uti 28 punkten af Utskottets
Memorial M 149 finnes intagen.
29:o. Utskottets i 3Lsta punkten afgifna yttrande, hvaruti den af Kongl, Majit äskade
förhöjning med 2,160 Ridr i aflöningen för befälet vid Hallands Beväring blifvit af Utskottet
afstyrkt, är af Preste- och Bonde-stånden bifallet, hvaremot Bidderskapet och Adeln samt
Borgare-ståndet beviljat den tillökning, Kongl. Majit begärt.
För denna frågas afgörande, får Utskottet föreslå följande voterings-proposition:
Majit äskade förhöjning med 2,160 Ridr Birat i
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer berörde anslags-förhöjning att beviljas.»
30:o. Sedan Utskottet, efter erhållne återremisser å dess yttrande i Utlåtandet M 71,
33 punkten, i fråga om de anslag, Kongl. Majit äskat dels till lega m. m. för 76 st. hästar,
afsedda för exercis med det åt Artilleri-regementena anslagna bevärings-manskap, så
vidt
detta manskaps vapenöfningar komme att utsträckas, dels till, fouragering för samma
hästar, i Utlåtandet JVt 124 afgifvit förnyadt yttrande, hvaruti Utskottet hemställt, att de
ifrågakomne anslags-beloppen, nemligen:
»Den som anser, att den af Kongl,
aflöningen för befälet vid Hallands Beväring icke bör anvisas
16
Stats-TJtskottcts Memorial M 149.
till lega för 76 hästar
R:dr 3,420:
skonings- och medikaments-penningar för dessa hästar  » 128: 25.
hyra för stallrum åt samma hästar  » 235: —
Summa R:dr R:mt 3,783: 25.
och till fouragering af oftanämnde hästar R:dr 981: 27.
icke för närvarande måtte af Rikets Ständer beviljas, så har denna hemställan blifvit af
Borgare- och Bonde-stånden bilällen, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet
för nämnda ändamål anvisat följande årliga tillökningar, nemligen:
i anslaget till lega fiir hästar till Artilleriets exercis . . . . . . R-.dr 2,522: 17.
och i anslaget tili fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets
hästar  » 654: 18.
Vid sådant förhållande lärer omröstning böra anställas, enligt följande proposition:
»Den som anser, att de af Kongl. Maj:t äskade anslag af 3,783 R:dr 25 öre, till lega
m. m. för 76 st. hästar, afsedda för exercis med det åt Artilleri-regementena anslagna
bevärings-manskap, samt af 981 R:dr 27 öre R:rjit, till fouragering af samma hästar, icke
böra beviljas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer för nämnda ändamål anvisat följande årliga tillöknin
-
gar, nemligen:
i anslaget till lega för hästar till Artilleriets exercis Ernit 2,522: 17.
och i anslaget till fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets
hästar » 654: 18.»
3t:o. Uti 39:de punkten af Utlåtandet M 71 hade Utskottet alstyrkt bifall till Kongl.
Maj:ts nådiga framställning, att ett årligt anslag af 25,000 R:dr måtte beviljas för organiserande
af ridskolor, med rättighet att fä använda första årets belopp dels till uppförande af
en för den tillämnade skolan vid Strömsholm behöflig stallbyggnad, dels till anskatlände af de
för nämnde skolor erforderliga sadlar, betseltyg och öfriga inventarier; men, i följd af erhållen
återremiss, är af Utskottet uti dess Utlåtande M 124, med frånträdande af det förra
yttrandet, hemstäldt, att ett årligt anslag af 114,000 R:dr må anvisas för inrättandet af en
ridskola vid Strömsholm, med rättighet för Kongl. Majit att använda första årets anslag på
sätt Kongl. Majit föreslagit; varande denna hemställan bilällen af Ridderskapet och Adeln
samt Preste-ståndet, men afslagen af Borgare- och Bonde-stånden.
Omröstning torde derföre få anställas, enligt följande proposition:
»Den som vill, ätt ett årligt anslag af 13,000 R-.dr R:mt anvisas för inrättande af en
ridskola vid Strömsholm, med rättighet för Kongl. Majit att använda första årets anslag dels
till uppförande af en för skolan behöflig stallbyggnad, dels till anskaffande af erforderliga
sadlar, betseltyg och öfriga inventarier, röstar
Ja;
Den
Stats-Utskottets Memorial M 149.
17
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer anslaget icke att beviljas.»
32:o. Utskottets uti l:sta punkten, mom. c, (extra anslagen) gjorda tillstyrkande, att
Rikets Ständer, till anskaffande af 12,000 st. refflade infanterigevär, mätte anvisa en summa
af 450,000 R:dr, att under nästkommande tre år med | årligen utgå, är bifallet af Ridderskapet
och Adeln samt Preste-ståndet, hvaremot Borgare- oell Bonde-stånden bestämt ifrågavarande
anslag till 300,000 R:dr, att på enahanda sätt utgå.
För omröstning föreslås, i följd häraf, nedanstående proposition:
»ben som vill att, till anskaffande af 12,000 st. refflade infanterigevär, en summa af
450,000 R:dr K:mt anvisas att under åren 1858, 1859 och 1860 med \ årligen utgå,
röstar
.la;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer till nämnda ändamål beviljat ett anslag af 300,000
R:dr sagde mynt att under nästkommande tre år utgå med ärligen.»
33:o. Uti 2:dra punkten mom. a hade Utskottet tillstyrkt att Rikets Ständer måtte,
för fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad, anvisa en summa af 300,000 k:dr att utgå
under åren 1858, 1859 och 1860 med J årligen. Detta tillstyrkande är godkänt af Borgareoeh
Bonde-stånden, men alslaget af Bidderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, hvilka
begge Stånd, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga förslag, för berörde ändamål beviljat ett
anslag af 405,000 R:dr att på nyssnämnde sätt utgå.
Vid sådant förhållande får Utskottet, för frågans afgörande, föreslå följande voteringsproposition
:
»Den som vill att Rikets Ständer, till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad, anvisa
en summa af 300,000 R:dr Runt att under nästkommande tre år med J årligen utgå,
röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer till nämnda ändamål beviljat ett anslag al 405,000
R:dr sagde mynt att under åren 1858, 1859 och 1860 utgå med J årligen.»
2>4:o. 1 anledning af Kongl. Maj:ts nådiga framställning om anslag till fortsättande af
fästningsbyggnads-arbetena vid Carlskrona, Marstrand och Waxholm, tillstyrkte Utskottet i
2;dra punkten, mom. b, medels anvisande för dessa arbeten vid Carlskrona och Waxholm,
men, beträffande frågan om anslag för uppförande af ett strandverk vid Carlstens fästning,
hemställdes af Utskottet , att Rikets Ständer icke måtte nu anslå medel för detta befästnings
Ihh.
till R. St. Pral. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 A/d, 3 Band. 5 Haft. 3
18
Stats-Utskottets Memorial M 149.
arbete, men deremot besluta, att hvad af förut anvisade tillgångar kunde återstå sedan nuvarande
södra strand verk blifvit fullbordadt, beräknadt till 52,500 R:dr, skulle Statsverket
besparas.
Vid föredragning af Utskottets yttrande hafva Borgare- och Bonde-stånden bifallit detsamma
oförändradt, hvaremot Bidderskapet och Adeln, godkännande yttrandet i öfrigt, afslagit
Utskottets hemställan att nyssnämnda reservationer skulle till Statsverket indragas,
samt Preste-ståndet beslutat, att den af Utskottet tillstyrkta anslagssumma skulle ställas till
Kongl. Maj:ts disposition för att användas till fortsättande af fästningsbyggnads-arbetena vid
Carlskrona, Marstrand och Waxholm.
Frågan om det tillstyrkta anslagets beviljande och användande på sätt Utskottet
föreslagit, är således genom de tre förstnämnda Ståndens sammanstämmande mening afgjord,
men som hvarken Bidderskapet och Adeln eller Preste-ståndet godkänt Utskottets förslag
i afseende å ofvanomlörmälta reservationers indragning till Statsverket, torde omröstning i
detta hänseende böra ega ruin, och föreslår Utskottet i sådant ändamål följande voteringsproposition:
»Den
som vill att hvad af förut anslagne tillgångar för uppförande af det södra strandverket
vid Carlstens fästning kan efter arbetets fullbordan återstå skall till Statsverket indragas,
röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer en sådan indragning icke att ega rum.»
35:o. Utskottets yttrande i 2:dra punkten, morn. e, hvaruti Utskottet afstyrkt beviljande
af det utaf Kongl. Majit för befästningsarbetena vid Slitö på Gottland äskade anslag
af 153,000 R:dr, afsedt att betäcka de förskott för nämnda arbeten, hvilka under åren
1855, 1856 och 1857 af Krigs-kollegium dels äro bestridde, dels ytterligare behölde utgifvas,
är bifallet af Borgare- och Bonde-stånden, hvaremot Bidderskapet och Adeln samt
Preste-ståndet beslutat, det förra Ståndet, att det begärda anslaget skulle beviljas efter afdrag
af det belopp, 26,463 ll:dr 37 sk. 4 rist Banko eller i Riksmynt, 39,695 Bidr 78 öre,
som, efter livad upplyst blifvit, är ersatt af det till Rikets försvar och andra högst vigtiga
och angelägna ändamål vid sistlidne Riksdag beviljade kreditiv, samt det sednare Ståndet,
eller Preste-ståndet, att 113,304 Bidr 22 öre skulle anvisas att utgå dels med 53,604 R:dr
22 öre under innevarande år till fullbordande af fästningsbyggnads-arbetena vid Slitö, dels
med 59,700 llidr under tre år till betäckande af Krigs-kollegii lemnade förskott för nämnda
arbeten.
Då du sistnämnda två Riks-ståndens beslut hegge i så måtto innefatta bifall till Kongl.
Majits nådiga framställning, att, efter afdrag frän den äskade summan af det såsom redan
ersatt anmärkta beloppet, återstoden, 113,304 Bidr 22 öre, skulle beviljas, har Utskottet
trott sig böra lill omröstning föreslå följande voteringsproposition.
Ståts-Utskottets Memorial M 149.
19
»Don som anser alt det af Kongl. Majit äskade anslag, 153,900 Ridr Runt, till befästningsarbetena
vid Slite på Gottland icke bör anvisas, röstar
■la;
don det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer till nämnda ändamål beviljat ett anslag af 113,304
R:dr 22 öre sagda mynt att under nästkommande tre år med Idel årligen utgå.»
36:o. Uti 4:de punkten hade Utskottet afstyrkt beviljande af det utaf Kongl. Majit tili
bildande af nödigt materialförråd för arméens fältbrygge-utredning äskade anslag 30,000 Ridr.
Detta yttrande är godkändt af Borgare- och Bonde-stånden, men deremot hafva Ridderskapet
och Adeln samt Preste-ståndet bifallit Kongl. Majits framställning.
För omröstning föreslås, i följd häraf, nedanstående proposition:
»Den som anser att det utaf Kongl. Majit till bildande af nödigt materialförråd för
arméens fältbrygge-utredning äskade anslag, 30,000 Ridr Ruut, icke bör beviljas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer anvisat detta anslag att under åren 1858, 1859 och
1800 med -Jdel årligen utgå.»
37:o. I anledning af Kongl. Majits nådiga framställning om beviljande af en kreditivsurnrna
å 450,000 Ridr för Arméens pensionering, hade Utskottet uti Gite punkten af Utlåtandet
M 71 dels tillstyrkt, att Rikets Ständer, med godkännande af de föreslagne pensions-staterne,
utom i hvad de afsåge läkarnes pensionering, måtte för nästkommande tre
år anvisa ett årligt kreditiv af 150,000 Ridr att, i mån af behof, utbetalas och användas
till betäckande af den skillnad, sorn för Arméens Pensions-kassa under berörde ur kunde
uppstå genom den nya pensioneringens tillämpning, dels ock, jemte en bestämmelse angående
sättet för medlens utbetalning, föreslagit åtskillige vilkor i afseende å den nya pensioneringen.
Detta yttrande, som Utskottet, efter erhållen återremiss, uti sitt Utlåtande
JU 124 vidblifvit, är bifallet af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, hvaremot detsamma
blifvit af Borgare- och Bonde-stånden afslaget,
Då således två Stånd stannat emot två, får Utskottet, för frågans afgörande, föreslå
följande voteringsproposition:
»Den sorn vill att Rikets Stiinder, med godkännande af de utaf Kongl. Majit föreslagne
pensions-stater för Arméens befäl och tjenstemän, utom i hvad de afse läkarnes pensionering,
anvisa för nästkommande tre år ett kreditiv af 150,000 RidrRimt årligen, att, i mån
af behof, utbetalas och användas till betäckande af den skillnad, som för Arméens Pensionskassa
under berörde år kan uppstå genom den nya pensioneringens tillämpning, äfvensom
att Rikets Ständer antaga de af Stats-Utskottet föreslagne, af Ridderskapet och Adeln samt
20 Statsutskottets Memorial M 149.
Preste-ståndet giilade, bestämmelserne och vilkoren i afseende å sättet tor medlens utbetalning
och verkställigheten af den nya pensioneringen, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, är berörde framställning af Rikets Ständer afslagen.»
38:o. Utskottets uti moni. b. af dess yttrande, angående de till utgående för en gång
äskade extra anslagen, gjorda hemställan, alt det af Kongl. Majit, till uppförande af nödige
förrådshus för bevarande af beväringsmanskapets materiel, äskade belopp, förslagsvis, 75,000
R:dr, icke mätte af Rikets Ständer beviljas, har blifvit godkänd af Borgare- och Bondestånden,
hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet anvisat den äskade summan.
I denna fråga torde derföre omröstning få anställas, enligt följande proposition:
»Den som anser att. den al Kongl. Majd till uppförande af nödige förrådshus för bevarande
af bevärings-manskapets materiel äskade summa, förslagsvis, 75,000 R:dr Runt,
icke bör anvisas, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, är berörde anslag af Rikets Ständer beviljadt.»
Femte Haj vad-titeln.
Enligt Utlåtandena JW:ris 72 och 124.
39:o. Uti Usta punkten af det förra Utlåtandet hade Utskottet tillstyrkt, alt den af
Kongl Majit äskade förhöjning utaf Chefens för Sjöförsvars-departementet aflöning från nuvarande
belopp 10,500 R:dr till 15,000 R:dr måtte beviljas. Denna punkt är godkänd af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, hvaremot nämnda aflöning blifvit bestämd af
Borgare-ståndet till 13,500 Rulr och af Bonde-ståndet till 12,000 R:dr.
\ id sådant förhållande får Utskottet, i öfverensstämmelse med förut följda grunder,
föreslå följande voteringsproposition:
»Den som vill att aflöningen för Sjöförsvars-departementets Chef bestämmes till 15,000
R:dr R:mt, röstar
Ja:
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer berörde aflöning att uppföras med 13,500 R:dr samma mynt.»
40:o. Utskottets uti 2:dra punkten, mom. a, gjorda hemställan, att aflöningen för expeditions-sekreteraren
i Sjöförsvars-departementets kansli-expedition, nu utgörande 2,767
R:dr 50 öre, men af Kongl. Majit föreslagen till 4,500 R:dr, måtte bestämmas till 4,000
Mats-Utskottets Memorial M 149.
21
R:dr, är godkämi af Borgare-ståndet, då deremot Ridderskapet och Adeln samt Presteståndet,
i enlighet med Kongl. Majrts Nådiga Proposition, fastställt aflöningen till 4,500
R:dr och Bonde-ståndet bestämt densamma till ?>,500 R:dr.
För frågans afgörande torde omröstning böra anställas enligt följande proposition .
»Den som vill att allöningen för Expeditions-sekreteraren i Sjöförsvars-departementets
kansli-expedition bestämmes till 4,000 R:dr R:mt, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer aflöningen att uppföras med 4,500 R:dr samma mynt.»
41 :o. Vid pröfning af Kongl. Maj:ts nådiga förslag angående beviljande af ett förslagsanslag
för bestridande af kostnaden för gemenskapens vid Flottans korpser natura-underhåli,
hade Utskottet, enligt 7:de punkten, ansett sig icke kunna understödja anvisandet af ett
särskilt förslags-anslag för detta ändamål, men deremot tillstyrkt, att det ej mindre för de
olika korpserna än äfven för de till års- och sommartjenst uppfordrade båtsmän belöpande
natura-portions-värdet, lämpadt efter dessa korpsers af Utskottet föreslagna nummerstyrka,
måtte sammanföras i en anslagssumma, som under benämning »Gemenskapens vid llottans
korpser natura-underhåli» skulle upptagas under 5:te Hufvud-titelns afdelning för »Diverse
anslag». Detta tillstyrkande är af Preste- och Bonde-stånden bifallet äfvensom af Ridderskapet
och Adeln med den förändring, att anslaget skulle uppföras såsom förslags-anslag,
hvaremot Borgare-ståndet beslutat, att de medel, som för anskaffande af natura-portion åt
manskapet vid flottan beviljades, borde sammanföras med den detta manskap i öfrigt tillkommande
aflöning, samt beloppen å de särskilda aflönings-staterne upptagas.
Såvida icke antingen Ridderskapet och Adeln eller Borgare-ståndet vill förena sig med
Preste- och Bonde-stånden lili det beslut, dessa Stånd fattat, i hvilket lall frågan vore genom
tre Stånds beslut afgjord, torde votering först böra ega rum för bestämmande af kontraproposition,
och föreslår Utskottet för denna votering följande proposition:
»Den som vill att till kontraproposition vid den blifvande voteringen antages Ridderskapet
och Adelns beslut, att det ej mindre för llottans särskilda korpser, än äfven för de
till års- och sommartjenst uppfordrade båtsmän belöpande natura-portions-värdet, lämpadt
efter dessa korpsers nummerstyrka, skall sammanföras i en anslagssumma, hvilken såsom
förslags-anslag under benämning »Gemenskapens vid Flottans korpser natura-underhåli» upptages
under 5:te Hufvud-titelns afdelning för »Diverse anslag», röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages till kontraproposition Borgare-ståndets beslut, att de medel, som
för anskaffande af natura-portion åt manskapet vid Flottan beviljas, skall sammanföras med
den detta manskap i öfrigt tillkommande aflöning, samt beloppen å de särskilda aflöningsstaterne
upptagas.»
22
Ståts-Utskottets Memorial M 149.
För hufvudvoteringen föreslås denna proposition:
»Den sorn vill att det ej mindre för Flottans särskilda korpser, än äfven för de till årseller
sommartjenst uppfordrade båtsmän belöpande natura-portions-värde, lämpadt efter dessa
korpsers nummerstyrka, skall sammanföras i en anslagssumma, som under benämning
»Gemenskapens vid Flottans korpser natura-nnderhåll» upptages under 5:te Hufvud-titelns afdelning
fiir »Diverse anslag», röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages
(l:a altern.) Hidderskapet och Adelns beslut,
(2:a altern.) Borgare-ståndets beslut,
42:o. Den af Utskottet uti sednare delen af 12 punkten gjorda hemställan, att en
summa af 9,000 Hulr fiir hvartdera af åren 1858, 1859 och 1800 måtte ställas till Kongl.
Maj:ts disposition att användas till löneförbättring för Konstruktions-korpsens personal, är
bifallen af Borgare- och Bonde-stånden, hvaremot Hidderskapet och Adeln samt Preste-ståndet.
, godkännande berörde framställning i öfrigt, bestämt anslagsbeloppet till 11,465 Rdr,
eller den summa, Kongl. AIa:jt fiir nämnde ändamål äskat.
1 anledning häraf föreslås votering, jemlikt en så lydande proposition:
»Den som vill att en summa af 9,000 R:dr R:mt för hvartdera af åren 1858, 1859
och 1860 ställes till Kongl. Maj:ts disposition att användas till löneförbättring för konstruktions-korpsens
personal, röstar
Ja;
den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer för hvartdera af nästkommande tre år anvisat en
summa af 11,465 R:dr sagde mynt, att, ställd till Kongl. Majits disposition, fiir nämnda
ändamål användas.»
43:o. Uti 32 punkten hade Utskottet föreslagit, alt Rikets Ständer måtto förhöja nuvarande
anslag till exercis för Flottans bemanning med 150,787 R:dr 50 öre, dock med vilkor,
att af denna summa högst 110,787 R:dr 50 öre finge användas för öfning å större fartyg.
Detta förslag är af Preste- och Borgare-stånden godkändt. Hidderskapet och Adeln har bifallit
berörde anslags förhöjning, men afslagit den dervid fästade vilkorsbestämmelse. Af
Bonde-ståndet är deremot förhöjningen bestämd till 100,000 R:dr med vilkor, att högst
60,000 R:dr finge användas till den s. k. Stora Flottan.
Dä således tre Stånd, nemligen Hidderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-stånden,
bifallit den af Utskottet tillstyrkta anslagsförhöjning, samt det föreslagna vilkoret blifvit
godkändt af Preste- och Borga re-stånden äfvensom af Bonde-ståndet i så måtto att genom
det af detta Stånd beslutade vilkor enahanda belopp af 40,000 R:dr blifvit förbehållet för
Stats-Utskottets Memorial M 149.
23
öfning å Flottans mindre fartyg, har Utskottet ansett förevarande fråga redan vara af Rikets
Ständer, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag, afgjord.
14:o. Beträffande slutligen det af Utskottet i sednare delen af Utlåtandet M 72, under
litt. A. mom. c., afgifna, i Utskottets Utlåtande M 124 vidblifna, förslag, att ett abslag af
371,813 H:dr för nästa Statsreglerings-period måtte beviljas dels till Linieskeppet Skandinaviens
komplettering till segelskepp, dels till påbörjandet af ett nytt för sjöförsvaret afsedt
ångfartyg, så är detta förslag godkändt af tvänrie Stånd, nemligen Kidderskapet och Adeln
samt Preste-ständet. Deremot hafva Borgare- och Bonde-stånden, efter vunnen upplysning
att för Skeppet Skandinaviens fullbordande en summa af 109,958 Hulr erfordrades, endast
anslagit dessa medel.
Vid sådant förhållande får Utskottet, för frågans afgörande genom omröstning, föreslå
följande proposition:
»Den sorn vill att Rikets Ständer dels till Linieskeppet Skandinaviens komplettering
till segeiskepp, dels till påbörjandet af ett nytt för sjöförsvaret afsedt Ångfartyg, anvisa en
summa af 371,813 R:dr R:mt, att under åren 1858, 1859 och 1860 utgå med J ärligen,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, hafva Rikets Ständer till Linieskeppet Skandinaviens komplettering till segelskepp
beviljat ett anslag af 109,958 R:dr sagde mynt, att under nästkommande tre år med
| årligen utgå.»
Stockholm den 10 November 1857.
Reservationer:
Af Anders Eriksson från Elfsborgs län: »Mot Utskottets antagna princip rörande uppställningen
af voteringspropositionerna i Förstärkt Utskott, får jag mig reservera, nemligen
det sätt, att när Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet beslutat en högre anslagssumma,
och Borgare-ståndet en något lägre, samt Bonde-ståndet en ändå lägre summa,
Bonde-ståndets beslut då blifvit uteslutne från att komma under votering i Förstärkt Utskott.
Detta synes icke allenast stå i uppenbar strid med 69 § Regerings-formen, utan ock
allt rättsförhållande, emedan bemäite § tydligen stadgar, att, då två Stånd stanna emot två,
skall om de skiljaktigheter, som uppstått dem emellan, voteras i Förstärkt Utskott. Icke
gifves i delta lagrum någon anledning dertill, att, om någon skiljaktighet finnes mellan de
24
Stats-TJtskottets Memorial M 149.
två Stånd, som stannat emot andra två, som varit eniga i besluten, något af de förstnämndes
beslut derföre bör uteslutas från omröstning i förstärkt Utskott, eller hvilketdera af
dessa två som skall hafva förlorat sin rättighet, antingen det som beslutat den högre, eller
det som*beslutat den lägre summan; ty ingalunda antyder grundlagen på något ställe, att
när ett Stånd stannar emot två, skola skiljaktigheterna dem emellan afgöras genom votering
i förstärkt Utskott, utan när två Stånd har skiljaktiga beslut emot andra två, som varit
eniga i besluten; således är tydligt, att alla de skiljaktigheter, som linnas i de två förstnämnda
Ståndens beslut emot de två sednares, böra komma under omröstning och icke, på
sätt Utskottet gjort, endast de skiljaktigheter, som linnas i ettdera Ståndens beslut; ty såsom
slutföljd häraf hade lika rättvist och lika 'agligt Borgare-ståndets beslut kunnat uteslutas
från votering i förstärkt Utskott, emedan deras något högre summor än Bonde-ståndets
likväl utgjorde hvarken mer eller mindre än en skiljaktighet emot Ridderskapets och Adelns
samt Preste-ståndets beslut, som ändå hade beslutat högre summor, ty rättvisligen har bort
voteras mellan skiljaktigheterna i Borgare- och Bonde-ståndens beslut, om hvilketdera som
bort utgöra kontraproposition vid hufvudvoteringen.
Uti denna reservation instämde Samuel Odman från Upsala, Johannes Lundahl frän
Skaraborgs och Anders Eriksson från Södermanlands län.
Vid 27 paragrafen:
Af Herrar Gråå och Björck, som åberopade Utgifts-afdelningens förslag, så lydande:
»Beloppet af ifrågavarande anslag är alltså genom trenne Riks-stånds beslut bestämdt;
och då, beträffande de olika meningarne om anslagets natur, Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-ståndet, hvar för sig, äro ensamme om sin mening, torde förevarande anslagsfråga
anses vara i öfverensstämmelse med Preste- och Bonde-ståndens beslut afgjord.»
STOCKHOLM, tryckt hos R Westrell, 4867.
Stats-Utskottels Memorial M 150.
1
N:o 150.
Aak. tili Eip.-Utsk. d. 11 Nor. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af Riks-slåndens återremisser å den i Utlåtandet M
125 gjorda framställning om bestämmandet af de årliga utbetalningarne
utaf anslagssumman för Statens jernvägs-byggnader.
(Rigs Afd.)
Ridderskapet och Adeln saint Preste-ståndet hafva till Stats-Utskottet återremitterat
detta Utskotts t ofvannämnda Utlåtande framställda samt af Borgare- och Bondestånden
bifallna förslag, att Rikets Ständer, med förklarande att hvad, utöfver dertill
från Riksgälds-kontoret redan utbetalde summor, kan utaf de vid denna riksdag till
Statens jernvägs-anläggningar beviljade anslag erfordras för innevarande års arbeten,
skall från nämnde verk, uppå vederbörliga req visi tioner, utanordnas, måtte besluta,
att utaf samma anslag en summa af högst sju millioner R.dr Runt bör under hvartdera
af åren 1858 och 1859 för sagde anläggningar, i mån af behof, Kongl. Majit
af Riksgälds-kontoret tillhandahållas, samt att hvad utaf ifrågavarande anslag dessförinnan
icke blifvit hos detta verk lyftadt, bör derifrån i föreskrifven ordning utbetalas
under loppet af år 1860.
I anledning af detta förslag har inom förstbemälde 2:ne Riks-stånd hufvudsakligen
anmärkts och yrkats, att då den till 30,000,000 R:dr Runt uppgående anslagssumma,
som, enligt Kongl. Majits nådiga proposition, borde vid denna riksdag beviljas,
för att under åren 1857, 1858. 1859 och 1860 kunna till ifrågavarande
föremål användas, blifvit af Rikets Ständer nedsatt till 20,000,000 R.dr samma mynt,
skulle det, såsom Herr Björck i sin emot Utskottets framställning afgifna reservation
erinrat, icke vara med Rikets Ständers förut fattade beslut förenligt, att sedan
nära 5.000,000 R:dr under innevarande år redan utbetalts i afräkning å den be
Bih.
tilt R. St. Prof. 1850 & 1857. 4 Samt. 1 Afd. 3 Afd. C, Höft. 1
Slats-UtskotUts Memorial .Mi 150.
viljade anslags-summan, medgifva, det 7,000,000 R:dr skulle deraf få utgå under
hvartdera af åren 1858 och 1859, hvarefter föga mer än 1,000,000 R:dr komme
att återstå för de arbeten, som under år 1860 Borde utföras; — att då sistnämnda
summa ingalunda vore tillräcklig för att utan afbrott fortsätta de jern vägs-arbeten,
som blifvit företagna och enligt uppgjord arbetsplan borde under år 1860 utföras,
samt för att då sysselsätta den anställda personalen, så att de i allt fall under samma
år oundvikliga administrations-kostnaderna ej måtte varda gagnlöst förspillda,
skulle Rikets Ständer genast i början af nästkommande riksdag blifva nödsakade att
till Statens jernvägs-anläggningar anvisa ytterligare medel, hvarigenom den för 1860
och föregående års arbeten nu bestämda och anslagna summa komme att betydligt
öfverskridas; att det af Rikets nu församlade Ständer, för anläggningen af statens
jernbanor, till utgående under ofvanberörde i år, anvisade belopp borde med ungefärligen
lika summa fördelas på hvart och ett af dessa är, samt den årliga utbetalningssumman
således bestämmas till 5,000,000 R:dr; att om denna summa derutöfver
för hvartdera af de 2:ne nästkommande åren, eller 1858 och 1859, höjdes till
6,000,000 R:dr, blefve erforderlig tillgång beredd för då möjligen förefallande större
utgifter för jernvägs-arbetenas bedrifvande eller dertill hörande materialiers och effekters
anskaffning; att utaf det vid instundande statsreglerings-periods början återstående
beloppet af hvad för Statens jernvägs-byggnader blifvit under denna riksdag anslaget,
borde högst en tredjedel få användas under hvarje år, utom hvad som funnes obegagnadt
utaf ett föregående års anslags-summa; att då Rikets Ständer beslutat, att
de för statens räkning skeende jernvägs-anläggningarne, samt den dermed förenade
skuldsättning icke skulle under nästa statsreglerings-period verkställas i den af Kongl.
Majit föreslagna vidsträckta skala, och derföre endast beviljat § af den anslagssumma,
Kongl. Maj:ts proposition upptoge, borde den deruti uppgifna årliga maximisumma
af 9,000,000 R:dr jemväl i samma förhållande minskas, helst, i annat
fall, Rikets Ständers vid denna riksdag fattade beslut, angående beloppet af både de
för meranämnde företag anslagna medel och den förestående upplåningen komme att
kringgås; samt att, i betraktande af den nuvarande allmänna penninge-ställningen och
räntans i de flesta länder till ovanlig höjd stegrade belopp, det syntes i ekonomiskt
och financielt hänseende välbetänkt, att för närvarande icke föranleda större upplåning,
än behofvet egentligen fordrade.
Till besvarande af de erhållna återremisserna, för Stats-Utskottet erinra, hurusom
Rikets Ständer, uti sin, angående anvisandet af de för Statens jernvägs-byggnader
eller stambanornas anläggning under innevarande riksdag beviljade anslag, aflåtna
underdåniga skrifvelse af den 16 nästlidne September, förbehållit sig att »i afseende
på sättet och ordningen för dessa medels utbetalning meddela närmare föreskrifter.
» Rikets Ständer kunna således ingalunda anses vara, genom sina förut
rörande ifrågavarande anslags belopp fattade beslut, förhindrade att afgöra och bestämma
i hvilken ordning eller i hvad mån den beviljade anslags-summan skall ut
-
Ståts-Utskottets- Memorial M 15ft.
3
betalas. Enligt hvad Utskottet i det återremitterade Utlåtandet förklarat, har Utskottet
ansett sig böra framställa det förslag, hvarom nu ur fråga, på det att, genom
ett visst på förhand angifvet belopp, hvilket de under hvartdera af åren 1858 och
1859 förestående utbetalningarne utaf meranämnde anslag icke skulle få öfverstiga.
Fullmäktige I Riksgälds-kontoret måtte ega en nödvändig ledning för sina tillgöranden
vid de för dessa utbetalningars behöriga verkställighet erforderliga medels
anskaffning samt tillhandahållande; och då, vid fastställandet af detta belopp, måste
afses, att detsamma bör lemna full tillgång för utförandet af alla arbeten, som för
de af Rikets Stiinder beslutade jernvägs-anläggningarne kunna och böra under det
ena eller andra af sagde år verkställas, samt att genom en dertill erforderlig och
fullt tillräcklig årlig anslags-summas bestämmande bereda ej mindre besparing i anläggnings-kostnaden,
än tidsvinst vid de påbörjade företagens fullbordande i öfverensstämmelse
med derför uppgjorda och vederbörligen godkända planer, trodde Utskottet
sig böra i sådant afseende till 7,000,000 R:dr R:mt föreslå den summa,
som af Riksgälds-kontoret skulle intill nästa riksdag behöfva att under något år
för Statens jernvägs-anläggningar högst utbetalas. Med anledning af hvad inom
Ridderskapet och Adeln blifvit yttradt i afseende pä de af Utskottet föreslagna
utbetalningstiderna för oftanämnda anslag, får Utskottet tillägga, att Utskottet numera
varit i tillfälle derom inhemta Chefens för Statens jern vägs-byggnader yttrande, och
att Utskottet derigenom erhållit ytterligare stöd för sitt uti ifrågavarande hänseende
framställda förslag. Enär de anmärkningar, på grund hvaraf detta förslag blifvit af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet återrernitteradt, icke förändrat Utskottets
öfvertygelse om lämpligheten af den för nästkommande 2:ne år af Utskottet
uppgifna årliga maximi-summas bestämmande samt om fördelaktigheten för det
allmänna, att denna summas belopp medgifver begagnandet af derunder sig möjligen
erbjudande gynnsamma tidsförhållanden för jernvägs-arbetenas verksammare fortsättning
och större uppköp af behöfliga materiaher och effekter, anser sig Utskottet alltså
böra vidblifva och förnya sitt ofvan omförmälda af de 2:ne
öfriga Riks-stånden bifallna förslag.
Till Utskottets i samma Utlåtande gjorda hemställan i fråga om vården, förvaltningen
och redovisningen af de till Statens jernvägs-byggnader anslagna medel
hafva samtliga Riks-stånden lemnat sitt bifall.
Stockholm den 10 November 1857.
Reservation:
Af Herr A IF. Björck och Herr G. Falhem.
4
Stats-Utskottels Utlåtande JW 151.
N:o 151.
Ank. lil] Eip.-Utsk. d. I! Nov. 1857, kl. 2 e. ni.
Utlåtande, angående återstoden aj den för afskedade folkskole-lärares pensionering
t Hiksgälds-konloret afsalia tillgång.
(R:gs Afd.)
Enligt Rikets Ständers vid -1850 oell 1851 års riksdag fattade beslut, har,
utaf besparingarne å de under föregångna riksdagar beviljade anslag för folkundervisningens
befrämjande, en summa af 80.000 R:dr B:ko blifvit i Riksgälds-kontoret
afsatt, lör att bereda tillgång tor afskedade folkskole-lärares pensionerande; och då,
under mellanliden intill sistförlidne riksdag, någon 'del af denna tillgång icke kunnat
i stadgad ordning lör dermed afsedt ändamål disponeras, medgåfvo Rikets sednast
församlade Ständer, att samma medel finge under den tid, nu gällande stats-reglering
omfattade, fortfarande hållas Kongl. Majit tillhanda, på det att — derest före innevarande
riksdag sådana åtgärder i ett eller annat stift blefve vidtagna, lill följd
hvaraf en fond, genom folkskole-lärares och församlingarnes bidrag, inom hvarje
särskildt stift bildades lör de förres pensionering samt ställdes under förvaltning af
en utaf folkskole-lärarne stiftsvis utsedd samt under stifts-styrelsens öfverinseende
och kontroll stående Direktion, och så vida på vissa allmänna grunder bygdå reglementen
för dessa pensions-inrättningar blefve upprättade samt fastställda — Kongl.
Majit då skulle ega att, med beräknande af omförmälda summas billiga fördelning
mellan Rikets samtliga stift, utaf densamma, såsom grundfond, tilldela hvarje sålunda
tillkommen pensions-anstalt ett proportionerlig! bidrag för en gång; hvarjemte Rikets
Ständer, för vinnande af det med sagde medels anvisande åsyftade ändamål, medelst
underdånig skrifvelse af den 19 Juli 1854 {M 80) anhöllo, att, i fall hinder
skulle förekomma emot tillämpning af de vid förstnämnde riksdag fastställda vilkor
och förbehåll för ifrågavarande anslags-summas användande, eller om dessa i ett
eller annat afseende skulle befinnas mindre ändamålsenliga, Kongl. Majit, i sådant
Siats-Utskottets Utlåtande M 151.
fall, måtte, efter vederbörandes hörande, afgifva förslag till Rikets nu församlade
Ständer med hänsigt till de förändrade grunder, som kunde erfordras för ett framtida
ordnande af denna vigtiga angelägenhet samt ett syftesenligt användande af dertill
disponibla medel.
Sedan ett med de af Rikets Ständer uttalade grundsatser öfverensstämmande
förslag till allmänna grunder för stiftsvis inrättade pensions-anstalter för fölkskolelärare
blifvit af utsedda kommitterade uppgjördt och af Kongl. Majit fastställdt samt
Domkapitlen, genom nådigt cirkulärbref af den 23 Februari 1856, erhållit befallning
att i ämnet höra såväl församlingarne som folkskole- lärarne samt. i händelse
deras yttranden dertill föranledde, foga anstalt om vederbörliga reglementens upprättande
och underställa dessa Kongl. Majits nådiga pröfning; så har, enligt Domkapitlens,
till följd häraf, afgifna underdåniga utlåtanden, flertalet af så väl lärare
som skoldistrikter inom Upsala, Skara, Strengnäs, Westerås, Wexiö, Lunds, Götheborgs,
Carlstads och Wisby stift, af anförda skäl, vägrat ingå i de föreslagna pensions-inrättningarne;
inom Kalmar stift hade 27 skollärare och 23 församlingar
förklarat sig villiga, men 29 lärare och 37 församlingar vägrat att i pensions-in
rättningen
deltaga; inom Linköpings stift hade åter 54 distrikter och 57 lärare
förklarat sig vilja deruti ingå; dessutom hade inom sistnämnda stift flere andra
skoldistrikter yttrat sig vara dertill villiga, då blifvande skollärare sådant önskade;
och inom Hernösands stift hade både församlingar och lärare uti 30 distrikter förklarat
sig vilja uti meranämnda pensions-inrättning ingå.
Jemte det Kongl. Majit meddelat Rikets Ständer underrättelse om hvad sålunda
blifvit i underdånighet anmäldt och om de dervid af vederbörande anförda skäl för
vägrandet alt uti ifrågavarande inrättningar deltaga, bar Kongl. Majit genom nådig
skrifvelse af den 20 sistlidne Februari (införd under J¥i 69 i Usta Samlingen af
Bihanget till Riks-Ståndens protokoller) gifvit Rikets Ständer tillkänna, att Kongl.
Majit funnit frågan om inrättande af pensions-anstalter för folkskole-lärare inom Upsala,
Skara, Strengnäs, Westerås, Wexiö, Lunds, Götheborgs, Carlstads och Wisby
sfift för det närvarande böra förfalla; och hade Kongl. Majit, då blott ett ringa antal
af folkskole-lärare inom Kalmar stift velat i pensions-inrättningen deltaga, och då
det der upprättade reglemente innehölle stadganden, som stöde i strid emot de allmänna
grunderna, icke fastställt detta reglemente. Deremot och med afseende dels
å det större antalet skoldistrikter och lärare inom Linköpings och Hernösands stift,
som förmält sig vilja i der föreslagna pensions-inrättningar deltaga, dels ock å hvad
dessa stifts konsistorier anfört rörande sannolikheten af en större framtida utsträckning
af pensions-inrättningarne inom samma stift, Kongl. Majit funnit godt att, med
ändring i vissa delar, fastställa derför upprättade reglementen; och efter det en
fördelning af ofvannämnda anslags-summa, med ledning af Konsistoriernas sistlidet år
afgifna berättelser angående folkundervisningen blifvit uppgjord, hade Kongl. Majit
utaf denna summa tillagt pensions-inrättningarne för Linköpings och Hernösands
Stats-Utsleotteis Utlåtande M 151.
stifts folkskolelärare de belopp, som motsvarade antalet af livartdera stiftets vederbörligen
examinerade folkskolelärare, vid jemförelse med folkskole-lärarnes antal morn
hela riket, och hvilka belopp utgjorde för Linköpings stift 7,540 U:dr Banko och för
Hernösands stift 4,500 Ridr samma mynt. Dessutom har Kongl. Majit, uti högstberörda
nådiga skrifvelse, förklarat, att då de af Konsistorierna i de öfriga stiften
afgifna yttranden, angående vidtagna åtgärder för dylika pensions-anstalters tillvägabringande
äfven derstädes föranledde till det antagande, att pensions-inrättningar sannolikt
skulle kunna bringas till stånd inom flera stift, om tillfälle lemnades församlingarne
att, efter erhållen kännedom om de för dylika inrättningar inom Linköpings och
Hernösands stift fastställda reglementen, taga frågan i ytterligare öfvervägande, och
O O O ^ _ O O
det tillika medgåfves, dels att folkskolelärare och församlingar inom två eller flera,
till hvarandra närbelägna, stift skulle, om de sä önskade, få under enahanda vilkor
bilda en gemensam pensions-inrättning, dels ock att merbemälde lärare finge, derest
de så för godt funne, åt samma styrelse, som skulle ombesörja förvaltningen af
pensions-inrättningen för dem sjelfva, uppdraga befattningen med vårdandet af en
utaf denna inrättning oberoende och med särskildt, af Kongl. Majit gilladt reglemente
försedd anstalt för pensionerandet af deras enkor och oförsörjda barn; hade Kongl.
Majit funnit sig böra föreslå Rikets Ständer, att det utaf ofvannämnda anslags-summa,
80,000 Ridr Banko, ännu återstående odisponerade beloppet, utgörande 67,960 Ridr
samma mynt eller \ 01.940 Ridr Runt, måtte äfven under nästinstundande statsreglerings-period
få i Riksgälds-kontoret innestå, för att af Kongl. Majit, i öfverensstämmelse
med de grunder, Kongl. Majit sålunda angifvit, och för öfrigt på enahanda
vilkor, som förut varit stadgade, disponeras till inrättande af pensions-anstalter för
folkskole-lärare.
Uti en inom Bonde-ståndet väckt motion, har Riksdags-fullmäktigen Guataf Bjerkander
från Skaraborgs län föreslagit, att då ofvan omförmälda fond vore otillräcklig
för det dermed afsedda ändamålets vinnande, och då de understöd, som folkskolelärarne,
enligt de fastställda grunderna för deras framtida pensionering, skulle kunna
påräkna, vore allt för obetydliga i förhållande till de för dem särdeles kännbara årsafgifterna,
Rikets Ständer, med afseende å nödvändigheten, att dessa personer, sedan
de uppoffrat sina krafter med utöfvandet af sitt ansvarsfulla kall, måtte varda någorlunda
betryggade emot brist, då de icke vidare kunde bestrida sina befattningar,
måtte öka ifrågavarande pensions-fond till 200,000 Ridr Ruut samt hos Kongl. Majit
i underdånighet anhålla om utarbetande af ett sådant reglemente, som kunde bereda
verkställighet af beslutet angående ifrågavarande pensions-anstalters bildande.
Likaledes har Riksdags-fullmäktigen David Andersson från Hallands län, efter
anförande af de hufvudsakligaste anmärkningar, som förekommit emot reglementet för
folkskole-lärares pensionerande, och de orsaker, som föranledt att den föreslagna pensions-inrättningen
hittills icke kunnat åstadkommas, uti en inom samma Riks-stånd
jemväl vackt motion, hemställt, att den i sådant afseende anvisade fond måtte för
-
Stats-Utskottels Utlåtande M 151.
T
okas till det belopp, som erfordrades för pensionering af både folkskole-lärarne och
deras enkor, helst det med sagde pensions-inrättning åsyftade ändamål, enligt motionärens
åsigt, skulle förfelas, såvida densamma endast komme att bereda pensionsunderstöd
för merbemälde lärare-personal; hvarjemte David Andersson föreslagit, att
den folkskole-lärare, som genom årligen verkställda inbetalningar boredt sig delaktighet
i pensions-inrättningén, måtte få bibehålla densamma, oaktadt han sedermera tili annat
stift afflyttar.
Efter erhållna remisser ä ej mindre den Kongl, skrifvelse, hvars hufvudsakhga
innehåll ofvan blifvit anfördt. än nu omförmälda, samma ämne rörande motioner,
får Stats-Utskottet, hvad först beträffar den framställning, som högstberörda nådiga
skrifvelse innefattar, afgifna det yttrande, att då genom den af Kongl. Majit föreslagna
utsträckning af de pensions-inrättningar, för hvilkas åstadkommande den tillgång,
hvarom nu är fråga, blifvit af Rikets Ständer anvisad, sådane inrättningar
möjligen torde kunna inom flera stift till vägabringas, och det med denna tillgångs
anvisande afseddo ändamål alltså i vidsträcktare mån än hittills befrämjas, Stats-Utskottet
ansett sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte bifalla hvad Kongl Majit föreslagit i
afseende å ej mindre Kongl. Majits fortfarande dispositionsrätt
öfver återstoden af ifrågavarande medel, än en utvidgad omfattning
af de pensions-anstalter, som kunna komma i åtnjutande
af de, enligt hittills gällande fördelningsgrund, för dem belöpande
andelar utaf dessa medel.
Vidkommande deremot de af förbemälde 2:ne motionärer gjorda framställningar
om tillökandet af den för folkskole-lärares pensionering utaf allmänna medel afsatta
fond och samma fonds användande jemväl till pensionerandet af meranämnde skollärares
efterlemnade enkor, finner sig Utskottet, under åberopande af sitt tili besvarande
af Kongl. Majits ofvanberörda nådiga skrifvelse nu afgifna yttrande, icke kunna
förorda dessa framställningar; hvadan Utskottet hemställer,
att desamma måtte af Rikets Ständer lemnäs utan afseende.
I sammanhang härmed har Stats-Utskottet ansett sig jemväl böra underställa
Rikets Ständers pröfning och godkännande ett, under förutsättning, att Kongl Majits
förevarande nådiga framställning varder bifallen, uppgjordt förslag till förändrad lydelse
af den § i Riksgälds-kontorets reglemente, som handlar om den för folkskolelärares
pensionerande afsatta summa.
§ (motsvarande 159 § i 1854 års reglemente).
1 afseende på disponerandet och användandet af återstoden
utaf den summa, 80,000 Ridr Banko, som uppkommit genom
besparingar å de vid föregångna riksdagar beviljade anslag för
Sluts-Utskottets Utlåtande M 151.
foikskole-undervismngens befrämjande, och till följd af Rikets
åren 1850 och 1851 församlade Ständers beslut, blifvit i Riksgälds-kontoret
afsatt för beredande af tillgång till afskedade folkskolelärares
pensionerande, hafva Rikets Ständer medgifvit och
beslutat, att denna återstod, utgörande Etthundraett tusen niohundrafyratio
Riksdaler Riksmynt må, under den tid. nuvarande
riksdags stats-reglering kommer att omfatta, fortfarande hållas
Kongl. Majit tillhanda, på det att — derest inom de stift, hvarest
så beskaffade pensions-inrättningar förut icke blifvit tillvägabrmgade.
sådana åtgärder före nästa riksdag varda vidtagna,
till följd hvaraf en gemensam fond, genom folkskoie-lärarnes och
församlingarnes bidrag, inom särskilda eller till hvarandra närbelägna
stift bildas för dessa lärares pensionering, och samma
fond ställes under förvaltning af en utaf folkskole-lararne
utsedd och under vederbörande Silus-styrelsers öfverinseende
och kontroll stående Direktion, samt derest på vissa allmänna
grunder bygdå reglementen för sagde inrättningar varda upprättade
och i nåder fastställda — Kongl. Majit då må ega att
med beräknande af omförmäida, ännu återstående anslagssummas
billiga fördelning mellan alla de still, som för närvarande
sakna sådana inrättningar, utaf denna summa, såsom grundfond,
tilldela hvarje hädanefter tillkommen dylik pensions-anstait ett
proportionerligt bidrag flir en gång; börande detta bidrags belopp
således af Riksgälds-kontorel utbetalas i den ordning och på det
sätt Kongl. Majit föreskrifver. ®
Stockholm den 10 November 1857.
N:o 152.
Stats-Utskottets Utlåtande M 152.
N:o 152.
Ank. till Exp.-Utsk. den 11 Nov. 1857, kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående väckt förslag om inrättande af frivilliga arbetshus.
(R:gs Afd.)
Till Stats-Utskottet har Borgare-ståndet remitterat en af Herr M. L. Bäckström
väckt motion, deruti föreslagits, att, i likhet med hvad som i hufvudstaden redan
skett, antingen inom hvarje annan stad, der läns-residens funnes, eller på andra
lämpliga ställen måtte inrättas »frivilliga arbetshus,» dit lättjefulla och liderliga personer
kunde förpassas samt hållas till nyttig verksamhet och således räddas innan de
sjunkit så djupt i elände, att de, för att ej omkomma af hunger och uselhet, vore
nödsakade begå stölder.
Tillvägabringande af ändamålsenliga inrättningar, der nödställde, fastän arbetsföre
personer kunna erhålla tillfälle till sysselsättning och arbetsförtjenst, synes egentligen
tillhöra föremålen för den kommunala omtanken och verksamheten. Frågor om
det allmännas medverkan till dylika inrättningars åstadkommande hafva också vid
flera föregående riksdagar varit väckta, utan att Rikets Ständer funnit sig föranlåtna
fästa afseende å derom gjorda framställningar Under nuvarande förhållanden och i
betraktande af de mångfaldiga tillfällen till arbetsförmågans användande, som dels
redan pågående, dels förestående betydliga arbeten inom de flesta landsorter erbjuda,
torde för öfrigt ingen annan eller ytterligare åtgärd från det allmännas sida i den
af bemälde motionär angifna syftning vara lämplig och behöflig, än det af Utskottet,
bland nu föreslagna vilkor för beviljade Stats-bidrag till kommumkations-förbättringar
jemte andra företag, bibehållna stadgande, att vid alla i större eller mindre mån
med sådant bidrag understödda arbeten böra företrädesvis, der sig göra låter, användas
tjenst- och sysslolösa personer. Vidare anser sig Utskottet böra erinra,
Biå. till It, St. Prot. 1850 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 3 Band 6 Haft. 2
10
Stats-Ut skottets Utlåtande JV? 153.
hurusom derjemte, i afseende på undsättningar efter inträffade missväxter, vid sednare
riksdagarne blifvit stadgadt, att vid dylika tillfällen understöd utan återbetalmngsskyldighet
skulle företrädesvis tillgodokomma de kommuner, som tillförbinda sig att
så använda desamma, att för dithörande fattiga personer beredes sysselsättning
och möjlighet att medelst eget arbete förtjena sitt uppehälle. Med åberopande al
dessa stadganden och förhållanden och i öfverensstämmelse med ofvan antydda åsigt,
får Utskottet hemställa,
att Rikets Ständer måtte lemna förevarande motion utan afseende.
Stockholm den 10 November 1857.
N:o 153.
Auk. till Exp.-Utsk. den 11 Nov. 1857, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning dels af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
lösen för den åt korporalerne vid indelta arméen och soldaterne
vid Södermanlands regemente anslagna aflönings-spanmål, dels
af en i samma ämne väckt särskild motion.
(I. A.)
Sedan Chefen för Södermanlands Kongl, regemente, uti ett genom GeneralBefälhafvaren
i 2:dra militär-distriktet ingifvet underdånigt Memorial, dels underställt
Kongl. Majus nådiga pröfning, huruvida, i likhet med hvad om embets- och tjenstemän
i Kongl. Cirkulärbrefvet den 11 Maj 1855 föreskrifvits, korporalerne och
soldaterne vid nämnde regemente borde höras, om de ville underkasta sig den genom
Kongl. Kungörelsen af samma dag beslutade förändring i sättet för utgörande
af dem anslagen kronotionde-spanmål, dels ock hemställt, att för de korporaler och
soldater vid regemente, som ett eller annat år kunde önska att få in natura emottaga
sin aflönings-spanmål, utgörande för korporalerne 5 tunnor och för soldaterne
Ståts-Utskottets Utlåtande M 153.
11
1 tunna hvardera årligen, sådan måtte på Kronans bekostnad för året uppköpas
och dem tillhandahållas, hade Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med den af Regementschefen
yttrade åsigt, funnit de så kallade knekte-tunnorna vid Södermanlands
regemente, såsom ursprungligen gifna till rotarnes lindring uti den dem pålagda
roteringstunga, vara att hänföra till sådan, såsom ersättning för vissa hemman och
lägenheter åtföljande besvär, lemnad tionde-spanmål, hvilken, enligt I § uti ofvannämnda
nådiga kungörelse, genast vore underkastad den beslutade förändringen och
linge med penningar lösas; hvadan Kongl. Majit, vid sådant förhållande och enär,
i afseende på de vid regementet jemväl utgående så kallade korporals-tunnorna,
förekomme, att desamma, jemlikt Kongl. Cirkulär-brefvet den 2 Februari '1833,
skola vid de regementen, der kronotionde-spanmål ej är att tillgå, anvisas af den
spanmål, som från utarrenderade boställen afgifves, samt att vid några regementen,
der sådan tillgång ej finnes, korporalerne få åtnöjas med lösen för spanmålen i
kontant, ansett korporalernes eller soldalernes hörande i anledning af Kongl. Cirkulärbrefvet
den I I Maj '1855 icke vara erforderligt eller böra ega rum, men, beträffande
deremot Regements-chefens i sammanhang dermed gjorda underdåniga hemställan
om uppköp af spanmål för Kronans räkning för att i uppgifvet fall vederlffcrande
korporaier och soldater tillhandahållas, anbefallt Krigs- och Kammar-kollegierne att i
denya särskilda fråga med underdånigt utlåtande till Kongl. Majit inkomma.
Uti det betänkande, som bemälde Kollegier, till fullgörande af denna nådiga
befallning, i underdånighet afgifvit. hade Kollegierne anfört, alt det syntes vara föga
lämpligt att numera, sedan vederbörande skattskyldige blifvit befriade från uppsägning,
leverering och forsling af den kronotionde-spanmål, som hittills blifvit korporalerne
och soldaterne vid Södermanlands regemente in natura tilldelad, i stället lemna
dessa ett nytt slags uppsägningsrätt hos Kronan, hvarigenom det skulle komma
att bero af hvarje särskild korporal och soldat, som något år önskade erhålla
spanmål, att få sådan genom Kronans försorg anskaffad och sig tillställd; att beloppet
för hela regementet visserligen vore bestämdt, nemligen, enligt Kongl. Re
solutionen
den 23 Januari 1683, en tunna spanmål för hvarje soldat af regementets
nummerstyrka, 1,200 man, och, enligt Kongl. Cirkulär-brefvet den 2 Februari 1833,
fem tunnor för hvarje af regementets 48 korporaier, hvarifrån likväl, jemlikt särskilda
förordnanden, afginge 2:ne strukna öfvermålskappar för hvarje tunna, men
att, utom det att genom tillfälliga vakanser någon inskränkning i detta belopp, som
på förhand ej kunde beräknas, måste uppkomma, det spanmåls-belopp alltid blefve
obestämdt, som Stats-verket nödgades hålla i beredskap, emedan man ej kunde
veta huru många och hvilka korporaier och soldater hvarje år komme att begagna
sig af rättigheten att utfordra spanmål in natura; att den likhet i aflöning, som
borde ega rum emellan det tjenande manskapet, härigenom blefve rubbad, i det
den ene erhöll spanmål och den andre lösen derför i penningar; samt att man för
Stats-verkets räkning skulle nödgas på flera spridda ställen upphandla och låta forsla
12
Stats-Utskottets Utlåtande M 153.
små qvantiteter spanmål, dervid besväret och kostnaden, i jemförelse med sädens
värde, icke blefvo obetydliga, helst, hvad korporalerne beträffade, åtgärden icke utan
obillighet kunde inskränkas till Södermanlands regemente, utan borde utsträckas till
hela indelta arméen, hvarest korporalerne af samma vapen alla i detta afseende åtnjuta
enahanda vilkor. Jemte det Kollegierne alltså, på dessa skäl, ansett sig böra
afstyrka nådigt bifall till Regements-chefens ifrågavarande underdåniga hemställan,
hade deremot Kollegierne fästat Kongl. Maj.ts höga uppmärksamhet derpå, att om
soldaterne vid Södermanlands regemente och korporalerne vid indelta arméen skulle
för sitt spanmåls-anslag, i likhet med andra räntetagare, uppbära ersättning i penningar
efter medelmarkegångspriset för tio år, komme sannolikt denna ersättning sällan
eller aldrig att stå i motsvarande förhållande till spanmålsprisen för året. Exempelvis
för Nyköpings län utgjorde markegångs-priset år 1855 å en tunna Råg '14
R:dr, å en tunna Korn 11 R.dr 16 sk. och följaktligen å en tunna krono-tiondespanmål,
hälften Råg och hälften Korn, 12 R:dr 32 sk. Banko, under det medelmarkegångspriset
för de tio åren 1846 till och med 1855 blott uppginge till 8
R:dr 41 sk. 7 rist för en tunna råg, 7 R:dr 15 sk. 2 rist, tor en tunna korn
och således 8 Ridr 4 sk. 4ä rist. för en tunna krono-tionde, hvadan alltså en soldat,
som erhölle blott sistnämnde summa i lösen för sin spannmål, skulle, under förutsättning
att årets markegångspris, såsom det borde, uttryckte det gångbara värdet,
derför icke kunna köpa ens J tunna spanmål af samma slag som krono-tionden. Då
det likväl för korporaler och soldater vore af yttersta vigt, att den lösen, de erhålla
för sin spanmål, ungefärligen motsvarar sädens värde, så att de i utbyte deremot
kunde förskaffa sig antingen spanmål till samma belopp, som de hittills undfått in
natura, eller ock andra förnödenheter, hvilka vanligen rättade sitt värde efter spanmålens,
hemställde Kollegierne derföre i underdånighet, huruvida icke Kongl. Majit
skulle i nåder anse skäligt, att soldaterne vid Södermanlands regemente och korporalerne
vid hela indelta arméen berättigades att af Statsverket utbekomma ersättning
för deras hittills in natura erhållna spanmåls-anslag efter hvarje års markegångspris,
och detta med tillägg af forsel-lön, emedan, fastän de saknat uppsägnmgsrätt, spanmålen
dock blifvit till dem aflemnad och således för deras räkning forslats; förmälande
Kollegierne i underdånighet, att ett förskott af statsmedel nu och under vissa
år torde dertill erfordras, men att Statsverket framdeles under andra år erhölle ersättning
härför, emedan under loppet af tio år summan af hvarje års markegångspris
sammanfölle med summan af medelmarkegångs-prisen för samma tio år, och
hvad Statsverket, då årsmarkegången vore högre än medelpriset, komme att förskjuta,
skulle ett annat år, då ett motsatt förhållande inträffade, komma att detsamma
besparas.
Derefter hade Stats-kontoret, jemväl i ämnet hördt, med underdånigt utlåtande
inkommit och dervid hufvudsakligen anfört, att Stats-kontoret, nogsamt inseende
de olägenheter och kostnader, som för Statsverket skulle uppkomma af medgifvande!
Stats-Utskottets Utlåtande M 153.
13
till Regements-chefens förslag rörande uppköp och forsling af spanmål för korporaler
och soldater, som önska alt fortfarande utfå denna sin aflöning in natura, icke kunde
annat än, lika med Krigs- och Kammar-kollegierne, i underdånighet afstyrka nå
digt
bifall dertill, men att, för att likväl, med tillämpning af Kongl. Kungörelsen
den 11 Maj 1855, angående sätlet för grundräntors och krono-tiondes utgörande
från och med samma år, jemväl på den spanmål, som är korporaler och soldater
vid indelta arméen anvisad, förekomma det icke någon, om än tillfällig, förminskning
i dessas årsaflöning må uppstå, den af Kollegierne i underdånighet föreslagna förskotts-åtgärd
för manskapets jemna uppehälle icke torde kunna undvikas. Och hade
Stats-kontoret för öfrigt, med öfverlemnande af ett sammandrag af alla länens för år
1855 satta olika markegångspris å 1 tunna krono-tionde, hälften råg och hälften korn,
samt af länens medelmarkegångs-pris för åren 1840 med 1855, utvisande att skillnaden
sistnämnde år emellan orternas markegångspris och berörde års medelmarkegång utgjorde
på det hela per medium 3 R:dr 9 sk. 8T\ rist. för tunnan sådan kronotionde,
i underdånighet upplyst att för Södermanlands regementes 1,200 soldater,
med 1 tunna spanmål hvardera, samt dess 48 korporaler, med 5 tunnor hvardera,
lunnetalet utgjorde 1,440, som, efter afdrag af 80 tunnor för tvärme strukna öfvermålskappar
på tunnan, lemnade en återstod af 1,300 tunnor, för hvilka prisskillnaden
efter nyssnämnde medelvärde belöpte, med tillägg af forsellönen, till omkring
4,807 R:dr 10 sk 8 rist, äfvensom att för hela indelta arméens korporals-tunnor,
till antalet 5,533, med tillägg af de 1,200 knekte-tunnorna vid Södermanlands regemente
och efter afdrag af öfvermålskapparne. 374 tunnor, tillhopa utgörande 6,359
tunnor, prisskillnaden, efter enahanda medelvärde beräknad, med tillägg af forsellönen,
uppginge till omkring 22,477 R:dr Banko, så att det ifrågaställa förskottet af statsverket.
äfven med något urs högre markegångs-skillnad, icke torde komma att öfver
stiga
30,000 R:dr B:ko.
Vid öfvervägande af detta ärende hade Kongl. Majit, med afseende å de anmärkningar,
hvilka blifvit af Kollegierne gjorda emot Regements-chefens förslag, i hvad
detsamma rörde frågan om uppköp och forsling af spanmål för Kronans räkning till
de korporaler och soldater, som ett eller annat år kunde önska att denna sin aflöning
in natura utfå. ansett detta förslag böra förfalla.
Beiräffande åter Kollegiernes framställning derom, att soldaterne vid Södermanlands
regemente och korporalerne vid indelta arméen skulle berättigas att för sitt
hittills in natura åtnjutna spanmåls-anslag utbekomma ersättning efter årligt markegångspris
och att Statsverket skulle förskjuta skillnaden de år, under hvilka medelmarkegångspriset
understege det för året gällande, men deremot erhålla öfverskottet
då årliga markegången vore högre än medelmarkegången, så hade Kongl Majit väl
icke ansett Sig kunna lemna bifall till denna Kollegiernes framställning, enär en sådan
åt nämnde korporaler och soldater för all framtid lemnad rättighet skulle medföra
ett väsentligt undantag frän de i Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855 gifna all
-
14
Ståts-Utskottets Utlåtande JH 153.
männa föreskrifter, angående sättet för grundräntors och kronotiondes utgörande;
men då Kongl. Majit funnit det vara af högsta billighet påkalladt, att, hvad angår
korporalerne, desse löntagare i sin underordnade ställning måtte få tillgodonjuta samma
rätt, som blifvit embets- och tjenstemän bevarad, eller att, då de varit antagne
före utfärdandet af Kongl. Cirkuläret den 12 April 1853, och om de sjeltve sådant
önskade, få för sin tjenstetid uppbära löne-spanmålen efter det årliga markegångspriset,
med tillägg af vanlig forsellön, och detta så mycket hellre, som genom den
betydliga skillnaden emellan sednaste årens markegångspris och det för samma tid på
tioårig markegång grundade medelpris i annat fall onekligen komme att, åtminstone
för tillfället, tillskyndas de ifrågavarande personerne en förlust, hvilken bletve för
dem måhända i ännu högre grad än för andra löntagare tryckande, hade Kongl.
Majit, med afseende jemväl å hvad Kollegierne anfört, pröfvat skäligt i nåder förklara,
att korporalerne vid hela indelta arméen, så vidt de före den 12 April 1853
blifvit antagne eiler utnämnde, skola, derest de icke skulle vilja genast underkasta
sig att nu och framdeles uppbära sin löningsspanmål efter årligt medelmarkegångspris,
vara berättigade att för dem tilldelad lönings-spanmål, som icke vidare in natura
uppbäres, af Statsverket utbekomma ersättning efter årsmarkegångs-priset i dén
ort, hvarifrån spanmålen hittills utgått, med tillägg af forsellön derå.
För verkställigheten häraf hade Kongl. Majit, jemte befallning till Stat.s-kontoret
att, uppå vederbörlig reqvisition, förskjuta de dertill nödiga medlen, för öfrigt i
nåder förordnat:
1:0 att dessa korporalers span måls-ersättning skall beräknas efter markegångspriset
i den ort, hvarifrån spanmålen hittills in natura utgått, utan afseende på medelprisen;
2:o att, sedan till regementena ingått lösen efter medelmarkegången för denna
spanmål, vederbörande regements-skrifvare skola ingifva uträkning på skillnaden deremellan
och ortens markegångspris till Chefs-embetena, som, då detta sednare öfverstiger
den uppburna spanmålslösen, böra reqvirera skillnads-beloppet hos Krigs-kollegium,
hvarest vid årets slut liqvid uppgöres öfver förhållandet i detta afseende inom
hela indelta arméen, hvilken liqvid bör ligga till grund för Stats-kontorets anordning
å ersättning till Krigs-kollegium; och
3:o att deremot, om ortens årsmarkegångspris understiger den efter medelmarkegångs-priset
uppburna lösen, vederbörande Chefs-embeten skola till Krigs-kollegium
låta inleverera skillnaden, hvarefter Kollegium godtgör Statsverket samma belopp
uti dess liqvid med Stats-kontoret.
Beträffande derefter den vid Södermanlands regemente till knekten utgående
en tunna kronotionde-spanmål, så förekom me väl dervid, att berörde spanmålstunna
enligt 1686 års knekte-kontrakt vore beviljad roten till understöd för knektens underhåll;
men då karlen hittills omedelbarligen och utan rotens mellankomst fått densamma
in natura uppbära, samt manskapet vid Södermanlands regemente, vid sådant
förhållande och enligt hvad här ofvan blifvit utredt, skulle för år 1855 fä vidkän
-
Stats-Utskottets Utlåtande M 153.
15
nas en för hvar och en af dem betydlig minskning i sin aflöning, i händelse de
måste emottaga lösen för spanmålen efter medelmarkegångspris, enär rotehållarne icke
torde, på grund af nu med manskapet gällande öfverenskommelser, anse sig förbundne
eller kunna förpligtas att lemna dem ersättning för hvad genom det nya sättet för
spanmålsprisets beräkning skuile förloras, hade Kongl. Maj:t, till förekommande af
den betydliga förlust, som för manskapet skulle uppkomma derigenom att årsmarkegångs-priset
i iNyköpings län vore 4 Ridr 27 sk. 7 r:st. högre än medelpriset, jemväl
i nåder anbefallt Stats-kontoret att äfvenledes förskjuta hvad som för år 1855
kunde erfordras till betäckande af den sålunda belöpande skillnaden i värdet för en
tunna spanmål efter ortens årsmarkegångspris och de tio årens medelmarkegång, spanmåls-tunnan
beräknad till det kappe-antal, som hittills för manskapet utgått, af hvilken
förmån samtliga manskapet vid Södermanlands regemente borde komma i åtnjutande,
samt vid anordningen och utbetalningen af pris-skillnaden i öfrigt förfara på sätt uti
2:dra punkten här ofvanföre angående korporalers ersättning finnes bestämdt.
Med tillkännagifvande af hvad sålunda i detta ärende förekommit samt af de af
Kongl. Majit vidtagne åtgärderne, har Kongl. Majit nu uti nådig proposition af den
21 November 1856, hvilken blifvit från Riks-stånden till Stats-Utskottet remitterad,
till Rikets Ständer öfverlemnat att förordna om afskrifning eller ersättning för den
utgift, som härigenom i och för ifrågavarande så väl korporaler som soldater kan
uppstå för Stats-verket under år 1855; hvarjemte Kongl. Majit föreslagit Rikets
Ständer, att, till betäckande af den under år 1856 och påföljande år möjligen uppkommande
prisskillnad för korporalernes spanmål, antingen på stat uppföra ett derför
afpassadt förslags-anslag eller ock medgifva att för de år, då sådan utgift för Staten
kan ifrågakomma, densamma får bestridas utaf öfverskotten på Stats-verkets inkomster.
I sammanhang härmed har Stats-Utskottet till pröfning förehaft en af Herr I.
H. Rosensvärd hos Ridderskapet och Adeln väckt samt till Utskottet jemväl remitterad
motion, hvaruti, beträffande lösen för den åt korporalerne vid indelta arméen
anslagna aflömngs-spanmål, blifvit framstäfdt enahanda förslag, som i den nådiga propositionen
innefattas, hvaremot, hvad anginge soldaterna vid Södermanlands regemente,
motionären hemställt, huruvida icke samtlige bemälde soldater borde, i likhet med
korporalerne, icke blott för år 1855, utan äfven hädanefter, tillerkännas lösen för
deras s. k. knektetunnor efter årligt markegångspris jemte forssellöns ersättning.
Detta ärende har Utskottet i öfvervägande tagit; och finner Utskottet, på de i
den nådiga propositionen anförda skäl, sig böra tillstyrka,
att korporalerne vid indelta arméen, så vidt de före den 12
April 1853 blifvit antagne eller utnämnde, må berättigas att af
Stats-verket utbekomma ersättning för deras aflönings-spanmål
efter årsmarkegångspriset i den ort, hvarifrån spanmålen hittills
utgått, med tillägg af forsellön derå, på sätt och under vilkor,
Kongl. Majit i nåder föreslagit.
16
Siats-Utskottets Utlåtande Jtä 153.
Hvad åter angår soldaterne vid Södermanlands regemente, så, och då Kongl.
Maj:t uti dess ofvan anförda nådiga proposition, på den grund att soldaterne vid
nämnda regemente för år 1855 finge vidkännas en för hvar och en af dem betydlig
minskning i sin aflöning, i händelse de måste emottaga lösen för spanmålen efter
medelmarkegångspris, enär rotehållarne, i följd af nu gällande öfverenskommelser
med manskapet, icke torde anse sig förbundne eller kunna förpligtas att lemna dem
ersättning för hvad genom det nya sättet för spanmålsprisets beräkning skulle förloras,
och detta förhållande allt framgent de år, då årsmarkegången blifver högre än
medelpriset, kommer att fortfara, enär detta lägre värde för en tunna spanmål icke
af de nu tjenande soldaterne vid kontraktens upprättande med rotarne kunnat tagas
i beräkning, samt förhållandet med soldaterne vid Södermanlands regemente i detta
fall alltså hufvudsakligen är likartadt med korporalernes vid indelta arméen, anser Utskottet,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Herr Rosensvärds motion, billigheten
jemväl fordra, att alla nu tjenande soldater vid Södermanlands regemente, så länge
de i tjenst qvarblifva, komma i åtnjutande af samma förmån i afseende å beräkningssättet
för den dem hittills anvisade tionde-spanmål, som korporalerne vid indelta
arméen; men på det att enkelhet och reda i Kronans räkenskaper med framtiden
må vinnas, torde denna förmån endast böra tillkomma de soldater, som blifvit
antagne intill den dag Kongl. Maj:ts nådiga beslut härom varder meddeiadt, enär de,
som derefter antagas, med kännedom derom att en sådan förmån dem ej tillkomme,
vid upprättandet af kontrakter med rotehållarne kunna taga sådant i beräkning; till
följd hvaraf Utskottet tillstyrker,
att äfven de soldater vid Södermanlands regemente, som äro
eller blifva antagna intill den tid Kongl. Majlis nådiga beslut i
ämnet kommer att kungöras, må, så länge de i tjenst qvar
blifva
och under de vilkor, som i öfrigt för korporalerne vid
indelta arméen blifvit föreslagna, erhålla lösen för deras så kallade
knekte-tunnor efter års-markegång jemte ersättning för forsel-lön;
hemställande Utskottet,
att de förskotter Statsverket i berörde afseenden fått eller få
vidkännas för åren 1855 och 1856 må i liqviderna emellan
Stats- och Riksgälds-verken det sednare till ersättande påföras,
men att, för betäckande af de för åren 1857, 1858 och 1859
belöpande kostnader, Rikets Ständer må å 9:de Hufvud-titeln låta
uppföra ett förslags-anslag af 30,000 R:dr R:mt årligen, att i
mån af behof utgå till Kongl. Majits disposition under åren
1858, 1859 och 1860.
Stockholm den 10 November 1857.
N:o 154.
Stats-Utskoltets Utlåtande M 154.
17
N:o 154.
Ank. till Exp.-Utsk. den 11 Nov. 1857, kl. 2 e. m.
Ullålande, i anledning af väckt motion om anvisande af medel till utbetalning
af inqvarterings-penningar åt de Regemenls-skrifvare, som
äro i saknad af karaktershus å sina boställen eller ännu ej fått
de för dem a/sedda boställen tillträda.
(I. A.)
Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion har Herr J. O Gripensvärd anfört, hurusom genom Kongl. Maj:ts nådiga
Cirkulärbref af den 2 Februari 1833, angående löne-regleringen för mdelta arméen,
Regements-skrifvarne vid nämnde armée blifvit tillerkände rättighet, att å de till dem
under lönerna anvisade boställen, på Militie-bostalls-kassans bekostnad, erhålla karaktershus,
sedan alla andra vid regementena till bostäder upplåtna boställen, der karaktershus
borde finnas, med sådana blifvit försedda, hvarjemte Kongl. Majit vid samma
tillfälle förklarat, att inqvartering från år 1833 icke skulle komma att bestås andra
än innehafvare af boställen, der karaktershus saknades, men borde finnas. Häraf ville
således synas, som skulle de Regements-skrifvare, hvilka saknade karaktershus å sina
boställen, varit tillförsäkrade rättighet att, såsom vederlag för karaktershuset, från
nämnde års början uppbära inqvarterings-penningar. Genom Kongl. Förordningen
af den 21 April 1837, hvaruti beloppet af inqvarterings-penningarne bestämdes för
de löntagare, som vore berättigade till boställen, men ännu icke fått dem tillträda,
eiler de som tillträdt boställen, hvilka vore i saknad af karaktershus, stadgades likväl
att rättigheten för Regements-skrifvarne att erhålla inqvarterings-penningar, hvilka
för hvardera af dem borde utgöra 60 R:dr Banko, skulle börjas först när rättigheten
för dem att erhålla karaktershus på deras boställen inträdde. Sedermera hade
Bih. till R. St. Brot. 1850 & 1857. 4 Samt. 1 Afd. 3 Band. 6 Haft. 3
18
Stats-Utskottets Utlåtande M 154.
Kongl. Majit, i anseende till bristande tillgångar, genom nådigt bref den 10 Juli
1844, förordnat att all nybyggnad å arméens boställen, som af Militie-boställs-kassan
borde bestridas, skalle tillsvidare inställas. I följd häraf hade de Regements-skrifvare,
som vore i saknad af dylika hus å de af dem innehafvande boställen, allt hittills
ej kommit i åtnjutande af den ringa ersättning för saknad bostad, hvilken genom
Kongl. Cirkulär-brefvet den 2 Februari 1833 blifvit dem tillagd, och skulle än vi
dare
gå miste om denna förmån, derest icke Rikets Ständer genom erforderligt
anslag lemnade medel till bestridande af denna utgift. — Med anledning häraf,
och då härtill jemväl komme att å en del af de boställen, som blifvit anvisade åt
Regements-skrifvare, karaktershus finnas uppförde, och innehafvarne af dylik aboställen
följaktligen jemförelsevis vore vida bättre lottade än deras vederlikar vid andra
regementen och korpser, hvarest Regements-skrifvarne äro i saknad af fri bostad,
äfven om de komme i åtnjutande af inqvarterings-penningar, enär denna ersättning
vore så ringa att bostad derföre omöjligen kunde erhållas, har motionären föreslagit,
det Rikets Ständer, då Militie-boställs-kassan för närvarande torde sakna tillgång
till bestridande af den nu ifrågasatta utbetalningen, måtte anvisa medel till
elen utgift, som erfordrades för att lemna de 22 Regements-skrifvare, som vore i
saknad af karaktershus å de till dem anvisade boställen eller de som ännu ej fått
för dem afsedda boställen tillträda, inqvarterings-penningar till det belopp, som uti
ofvan åberopade förordning af den 21 April 1837 för dem blifvit bestämdt, eller
60 Ridr banko årligen för hvarje.
Med afseende å hvad motionären sålunda anfört, och då en tidrymd af snart
25 år förflutit sedan Regements-skrifvarne genom Kongl. Majlis nådiga Cirkulär-bref
af den 2 Februari 1833 fått sig utlofvad fri bostad å dem anviåade boställen eller
det derföre sedermera till 60 Ridr Banko årligen hestämda vederlag uti inqvarterings-penningar,
anser Utskottet det numera vara med full rättvisa och billighet öfverensstämmande
att de Regements-skrifvare, som sakna karaktershus å sina inne
hafvande
boställen och de som äro berättigade till boställen, men ännu ej fått dem
tillträda, komma i åtnjutande af de för dem bestämda inqvarterings-penningar, helst
som Regements-skrifvarnes boställen redan före detta hade bordt vara i tur att med
karaktershus förses, derest, såsom genom ofvan åberopade Cirkulärbref af år 1833
förordnades, minst 20,000 Ridr Banko sedermera årligen användts till nybyggnad
af felande karaktershus; men då, enligt hvad Stats-Utskottet i Utlåtandet 71)
angående regleringen af utgifterna under riks-statens 4:de hufvud-titel tillstyrkt och
samtlige Riks-stånden jemväl bifallit, Militie-boställs-kassan numera blifvit befriad från
det bidrag af 6,466 Ridr 32 sk. Banko, som från nämnde kassa hittills utgått till
aflöning åt tjenstemännen uti Kongl. Krigs-kollegium, anser Utskottet sig ej för närvarande
böra föreslå det några särskilda medel anvisas till bestridande af ifrågakomna
utgift, hvilken numera skäligen bör kunna bestridas från Militie-boställs-kassan;
och hemställer alltså Utskottet,
Stats-Utskottets Utlåtande M 155.
19
att Rikets Ständer må i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning öfverlemna, huruvida icke, i anseende till Militieboställs-kassans
numera förbättrade ställning, de i motionen omförmälde
Regements-skrifvare må från nämnde kassa årligen utfå
den för dem bestämda incjvarterings-ersättning.
Stockholm den 10 November 1857.
N:o 155.
Ank. till Exp.-Utsk. den 11 Nov. 1857, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl, Maj:ls Nådiga Proposition, angående
fyllnad och tillökning i ersältnings-anslagen till Wadstena Krigsmanshus-kassa
och Amiralilets-krigsmanskassan för de till Statsverket
indragna rusthålls- samt en-per-mille-afgifterne.
(I. A.)
Då, med hufvudsakligt bifall till Kongl. Majlis nådiga proposition den 15
November 1850, angående särskilda, till förvaltande verk anvisade inkomsters utbytande
mot Stats-anslag, Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse i ämnet den
13 Augusti 1851, beslutade, att, bland andra åtgärder till beredande af enhet och
större ordning vid uppbörden af skattebidragen samt lättnad och bättre kontroll
vid deras redovisning, Wadstena Krigsmanshus-kassa borde afträda sin rätt till uppbärande
af de kassan förut anslagna afgifter vid af- och tillträden af rusthåll, enligt
Kongl. Förordningen den 9 Maj 1826, samt vid köp af annan fast egendom, enligt
Kongl. Kungörelsen den 23 Januari 1811, men deremot skulle för dessa inkomster,
of hvilka den förra benämndes rusthålls-afgift och den sednare, efter sitt beräkningssätt,
en-per-mille-afgift, undfå kontanta årliga ersättnings-anslag af 42,200 Riks
-
20
Stats-Utskottets Utlåtande M 155.
claier Banko för rusthålls-afgiften och 26/100 R:dr samma mynt för en-per-milleafgiften,
äfvensom att Amiralitets-krigsmanskassan, emot afträdande af sin rätt till
uppbärande af enahanda rusthålls-afgifter, hvilka tillförene dit ingått från Blekinge län
och Södra Möre härad af Kalmar län, borde undfå ett kontant årligt ersättningsanslag
af 9,633 R:dr 16 sk. banko, voro dessa bestämmelser, som år 1852
trädde i verket, förenade med uttryckligt förklarande, att, så framt nämnde kassors
styrelser kunde framdeles ådagalägga, det, genom fortfarande af omförmälde afgifter,
högre inkomst skulle för kassorna hafva uppkommit, en derefter lämpad förhöjning
i de beviljade anslagen, som till beloppen grundade sig på medeltal af kassornas
ifrågavarande inkomster under de 5 åren 1844—1848, borde vid blifvande riksmöten
ega rum.
Sedan Kongl. Majit, med anledning häraf, under den 18 April 1854 öfverlemnat
till Rikets då församlade Ständer att, på grund af inkomna framställningar
i ämnet från Kongl. Majits och Rikets Krigs-kollegium, som förvaltar Wadstena
Krigsmanshus-kassa, och från Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan, anvisa
de kassorna tillkommande förhöjningar i de år 1851 beviljade ersättnings-anslagen,
meddelade Rikets Ständer, i underdånig skrifvelse den 10 November 1854, det beslut
att ifrågavarande två kassor skulle för åren 1852, 1853 och 1854 tillgodonjuta
skilnaden emellan de till ersättning för kassornas förra inkomster af rusthållsoch
en-per-mille-afgifter anvisade anslag och de högre belopp, hvartill samma inkomster,
om de fortfarande till kassorna ingått, kunde vederbörligen styrkas hafva
varit dem behållne, samt att de medel, hvilka sålunda komrne att till kassorna
utgå, borde från Riksgälds-kontoret utbetalas; men sjelfva ersättnings-anslagen ingingo
med oförändrade belopp i de summor, hvilka på Riks-statens nionde Hufvudtitel,
enligt Rikets Ständers skrifvelse den 25 Oktober 1854, anvisades och finnas
uppförde, nemligen 144,766 B:dr 32 sk. banko för Wadstena krigsmanshus-kassa
och 21,366 R.dr 32 sk. samma mynt för Amiralitets-krigsmanskassan.
Uti underdånig skrifvelse den 27 Januari innevarande år hade Krigs-kollegium
anmält, att, för åstadkommande af den äskade bevisningen angående det belopp,
hvartill Wadstena krigsmanshus-kassas omförmälda inkomster, om de fortfarande dit
ingått, skulle varit kassan behållna, måst, särskildt för hvardera afgiften och för
hvarje at åren 1852, 1853 och 1854, införskaffas från Rikets samtliga länsstyrelser,
från 100 domsagor med derunder lydande 344 härader eller större socknar
och från 83 städer fullständiga uppgifter å beloppen af den karta sigillata, hvarmed,
i vederlag för rusthålls- och en-per-mille-afgifterna, handlingar rörande förändring
i eganderätt till Kavalleri-rusthåll och all annan fast egendom blifvit, enligt
Kongl. Kungörelsen den 21 November 1851 angående stämplade pappersafgiften,
belagde; att dessa vidlyftiga handlingar, vid granskning och sammanräkning för
hvardera afgiften särskildt, visat att, efter iakttagna afdrag för uppbörds-provision
och remisslage, som skulle hafva drabbat kassan, om afgifterne fortfarande dit in
-
Stals-Utsliotlels Utlåtande M 155.
21
gått, rusthållsafgiften, eller den i vederlag derför erlagda karta sigillata, utgjort, för
statsreglerings-perioden 1852, 1853 och 1854, i medeltal för hvartdera året
50,025 R:dr 32 sk. 8f r:st, och en-per-mille-afgiften, efter dylikt medeltal, 38,073
R:dr 41 sk. 3y r:st årligen; uppgående sålunda de öfverskott, sorn utöfver ersättnings-anslagens
belopp uppkommit och borde krigsmanshus-kassan tillkomma, till
8,425 R:dr 32 sk. 8| r:st för rusthållsafgiften och till 11,973 R:dr 41 sk. 3j rist
för en-per-mille-afgiften årligen, eller för alla tre åren i rusthållsafgift till 25,277
R:dr 2 sk 2 rist och i en-per-mille-afgift till 35,921 R:dr 27 sk. 10 rist, tillsammans
61,198 Ridr 30 sk. banko, som krigsmanshus-kassan följaktligen egde att,
enligt Rikets Ständers beslut den 10 November 1854, utbekomma. Då likväl den
särskilda utredning, som till bestämmande af fyllnads-beloppen blifvit vid förra
riksdagen äskad och numera af Krigs-kollegium åstadkommen, varit förknippad med
stor omgång och flera svårigheter samt jemväl måste till sin större eller mindre
tillförlitlighet bero af den noggranhet och omsorg, hvarmed de till -rättelse härvid
ffiforderliga uppgifter å stämplade papperet meddelades af vederbörande, helst när
ytterligare förveckling i någon man uppstode derigenom, att rusthålls-afträdes-afgiften,
som i äldre författningar vore krigsmanshus-kassan tillförsäkrad efter beräkning af
en procent å köpe- eller transport-summan, numera blifvit i karta sigillata förordningen
den 21 November 1854 nedsatt till en-per-mille af samma summa,
hade Krigs-kollegium, som följaktligen ansett det hittills vidtagna beräkningssätt för
ifrågavarande kassas godtgörelsé ingalunda leda till åsyftad enkelhet och lätthet i förvaltningen,
utan fastmer till tidsutdrägt och andra olägenheter, underdånigst hemställt,
om icke, likasom vid statsregleringarne medeltalet af fern års inkomster vanligen
lägges till grund för års-anslagens beräkning, äfven stats-ersättnings-anslagen för ifrågavarande
afgifter kunde för det närvarande lämpligen bestämmas efter medeltalsberäkning
för de fem sednaste år, hvilkas resultater i sådant afseende voro kända,
nemligen:
Rusthålls-afgift.
1850, då beloppen utgjort  54,894: 30. 3
185
1852  -  50,795: 4. 1
1853
57.639: 15. 6
1854
49.968: 40 10
tillsammans Banko R:dr 271,024: 35. 7. 180,282: 3. 5.
När härifrån afginge i uppbördsprovision
4 procent å rusthålls-afgiften, enligt Kongl. Förordningen
den 9 Maj 1826, och 1 procent å
En-per-mille-afgift.
31,929: 21. 5.
32,846: 44. 1.
37,124: 8. 3.
39,364: 8. 9.
39,017: 16.11.
22
Stats-Utskottcts Utlåtande M 155.
en-per-mille-afgiften, enligt Kongl. Brefvet den 4
Juni 1181,  10,840: 47. 6. 1.802: 39. 5.
återstode
260,183: 36. I. 178,479: 12, —
hvaraf, efter ytterligare afdragen J- procent
remisslage, enligt Kongl. Brefvet den 10 September
1823,
325: 11. — 223: 4. 9.
tillgodokomme krigsmanshus-kassan . R:dr 259,858: 25. 1. 178,256: 7. 3.
så att medeltalet för de fem åren klefve . 51,971: 33 10. 35,651: 11. —
eller i runda tal B:ko R:dr 52,000: — — 35,600: — —
och hade Krigs-kollegium i underdånighet anhållit om nådig framställning till Rikets
Ständer beträffande dels fyllnad till sistnämnda belopp i ersättnings-anslagen för åren
1855, 1856 och 1857, dels anslagens höjande till samma belopp under nästa Statsreglerings-period.
Amiralitets krigsmans-kassans direktion åter, hvars uppbörd af rusthålls-afgift varit,
på sätt ofvan är nämndt, inskränkt lill de fyra häraderna i Blekinge län och ett
härad i Kalmar län, hade följaktligen med vida större lätthet och hastighet än Krigskollegium
kunnat erhålla och sammanställa uppgifterna öfver afgiftens belopp i stämpladt
papper, hvadan Direktionen yttrat belåtenhet med det hittills gällande sättet
för utgörandet af kassans ifrågavarande inkomst, men hade tillika, på gifna anedningar,
i särskilda skrifvelser den 16 Juni 1856 och den 20 nästlidne Maj, uppgifvit
och med bilagor styrkt, att rusthålls-afgiften under de fem år, som förflutit efter
dess förvandling till stämpladt papper, skulle inom nämnde fem härader utgjort,
enligt förut gällande grunder för beräkningen:
år 1854
» » 17,817: 39. —
år 1855, då ofvanberörde nedsättning i rusthålls-afträdesafgifter
vidtog och denna afgift följaktligen
måst i beräkningen upptagas till tiodubbla
beloppet för sådana afhandiingar om rusthåll,
å hvilka den nya författningen om stämpiadt
papper var tillämplig ........ » » 16,569: 3. —
samt år 1856, med iakttagande af samma beräkningssätt, » » 24,599: 23. —
tillsammans B:ko R:dr 88,726: 25. —
hvilken summa, genom afdrag af 4 procents uppbörds
-
år 1852 . .
år 1853 .
B:ko R:dr 14,041: 8.—
15,699:
provision .
nedginge till
3,549: 3. —
B:ko R:dr 85,177: 22. —
Stat s-Vt skot tets Utlåtande M 155.
23
och, efter ytterligare minskning med £ procent härå
såsom remisslage B:ko R:dr 106: 22. 1.
tillgodokomme Amiralitets-krigsmans-kassan med återstående
B:ko R:dr 85,070: 47. 11.
Medeltalet för de fem åren blefve sålanda .... » » 17,014: 9. 7.
eller i rundt tal  » » 17,000:
För denna kassa, som redan år 1855 genom Stats-kontoret utbekommit tillägg
till det för rusthålls-afgiften anvisade ersättnings-anslag:
för år 1852 med
. B:ko R:dr 3,829: 16.3.
» 1853 med  » » 5,418: 41.8.
och 1854 med  » » 7,450: 18.6.
eller tillsammans B:ko R:dr 16,698: 28. 5.
hade Direktionen ansett dylik ersättnmgs-fyllnad jemväl för de följande åren vara
destomera af behofvet påkallad, som brist derförutan skulle ovilkorligen uppstå i
pensions-fonden, oberäknadt ett stort antal afskedssökande, hvilka afbida pensionstillgångar.
Vid föredragning af detta ärende hade Kongl. Majit, lika med Krigs-kollegium,
funnit den utredning, som, till följd af Rikets Ständers beslut i ämnet den 10
November 1854, skulle för hvarje år genom infordrande och sammanställning af
sifler-uppgifter från Rikets samtlige läns styrelser, härader och städer åstadkommas
för bestämmande af de båda krigsmans-kassornas ersättnings-anspråk, vara i längden
alltför mycket stridande mot den år 1851 afsedd.i enkelheten och tidsvinsten
vid uppbörd och redovisning af kassornas ifrågavarande inkomster; hvarförutan en
dylik utredning blefve väsentligen försvårad och möjligen osäker i samma mån,
som längre tid förflöte ifrån afgifternas upphörande i deras ursprungliga form, synnerligast
om den redan beträdda banan att förändra grunderna för det motsvarande
stämpelpapperets beräkning komme att tid efter annan fullföljas och medföra nya
rubbningar i förhållandet mellan dessa karte-belopp och kassornas tillförsäkrade
rättigheter.
Till förekommande af dessa olägenheter och på det kassornas styrelser måtte
sättas i tillfälle att på förhand och till beloppet noga beräkna sina tillgångar samt
derefter lämpa sin hushållning, har Kongl. Maj:t nu uti nådig proposition af den
10 sistlidne Juli, hvilken från samtlige Riks-stånden blifvit till Stats-Utskottet remitterad.
föreslagit Rikets Ständer att besluta utbetalning från Riksgälds-kontoret af
de belopp, hvarmed för hvarje år af nu löpande slatsreglerings-period, de på
Riks-staten uppförda ersättnings-anslagen för rusthålls- och en-per-mille-afgifter understiga
ofvanstående medeltals beräkning, sålunda för hvartdera året:
24
Stats-Utskottets Utlåtande M 155.
fyllnad
till Wadstena Krigsmanshus-kassa:
rusthålls-afgifter (52,000: — — 42,200: — —)
en-per-mille-afgifter (35,600: — — 26,100: — —)
9,800
9,500
tillsammans B:ko R:dr 19,300: — —
och lill Amiralitels-Krigsmans-kassan:
fyllnad i rusthålls-afgifter (17,000: — — 9,633:16. —) B:ko R:dr 7,366:32. —
äfvensom att för nästa statsreglerings-period fastställa de årliga ersättmngs-anslagen för
dessa afgifter till de sednaste medeltals-beloppen, i följd hvaraf kassornas anslag, att
efter stadgade grunder och hittills iakttagen ordning fördelas, skulle under nyssnämnde
period utgöra:
för Wadstena krigsmanshus-kassa:
så kallade »äldre medel»;
Hemmans-räntor och krono-tionde, förslags-anslag. R:mt R:dr 48,300: —
Rusthålls-afgifter
Öfriga indragna inkomster
En-per-mille-afgift .
Öfrige indragna inkomster
Centonal ersättning . .
»nyare medel»:
78,000
4,200
130,500;.
53,400: —
1,000: —
54,400
61,200
tillsammans R:mt R.dr 246,100
29,600
13,500
för Amiralitels-Krigsmans-kassan:
Rusthålls-afgifter R.mt R:dr 25,500: —
öfriga indragna inkomster  » » 4,100: —
utgörande, med tillägg af kassans äldre anslag
ett sammanlagdt belopp af  Runt R:dr 43,100: —
Och skulle, i händelse af bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda i nåder föreslagit, det
förhöjda vederlag för rusthålls-afgifter, som under ifrågavarande tid skulle från Wadstena
Krigsmanshus-kassa utgå till Arméens Pensions-kassa, istället komma att, jemlikt
Rikets Ständers skrifvelse den 25 April och Kongl. Maj:ts nådiga bref den 12
Maj innevarande är, tillgodoföras Riksgäids-kontoret.
Detta ärende har Stats-Utskottel i öfvervägande tagit och får, med afseende
å de af Krigs-kollegium anförda och af Kongl. Maj:t åberopade skäl, tillstyrka,
att Rikets Ständer må, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i
nåder
Stals-Utskotlels Utlåtande JW 155.
25
nåder föreslagit, medgifva utbetalning från Riksgälds-konloret
af de belopp, hvarmed för bvartdera af åren 1855, -1856 och
1857 de å Riks-staten uppförda ersältnings-anslagen för rusthålls-
och en-per-mille-ufgifterna understiga medeltals-beräkningen,
eller
lili Wadstena Krigsmanshus-hassa:
för rusthålls-afgifter  R:ko R:dr 9,800: —
» en-per-mille-afgifter » » 9,500: —
tillsammans B:ko Rör 19,300: —
och lill Amiralitets-kr igsrnans-kassan:
för rusthålls-afgifter B:ko Rör 7,306: 32.
allt årligen, hvarjemte Utskottet vidare föreslår,
alt för den lid, nästa Statsreglerings-period omfattar, eller åren
1858, 1859 och 1800, kassornas liela stats-anslag å 9öe
Hufvud-titeln mätte, efter enahanda beräknings-grunder, uppföras
sålunda:
för Wadstena Krigsmanshus-hassa . R:mt Rör 246,100:
och för Amiralitcts-Kriysmans-lcassan » » 43,100: — —
samma mynt; kommande, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, det
förhöjda vederlaget för rusthålls-afgifter, som från Wadstena
Krigsmanshus-kassa skulle utgå till Arméens Pensions kassa, att
i stället tillgodoföras Riksgälds-kontoret.
! öfrigt och da sältet för beräkningen af meranämnde ersättningar synes Utskottet
särdeles olämpligt i anseende till de många olägenheter, som dermed äro förenade,
anser Utskottet sig böra hemställa,
att Rikets Ständer må uti underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes, efter föregående utredning, uti nådig proposition
till nästkommande Ständer, föreslå de åtgärder, som till
afhjelpande af dessa olägenheter kunna finnas erforderliga.
Slockholm den 10 November 1857.
iiih. lill Ii. Sl. Hrul. IS56 & IS57. 4 Sand, I A/d. 3 liand. G Höft.
4
STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, !<S57.
Rättelser
i Ståts-Utskottets Utlåtande iV:o 148, Mläft. 2.
sid. 45 råd. 10 nedifr. st.: Luleå; 1.: Piteå.
6 nedifr. st.: samt al
om indragning af c
skall helt och hållet utgå.
5 och 6 nedifr. st.: samt alt Mets Ständer i underdånighet hemställa
5 och b af 3:m lämre vid pUeå skok' Detta t.llagg
Bih. till II St. Pro t- 1856 k 1857. 4 Sami. 1 Afd. 3 liand. 7 Haft.
STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, 1857.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 456.
1
m-.o 156.
Arik. lill Exp.-Utsk. den 14 Nov. 1837, kl. 11 f. m.
Utlåtande, ifråga om utbetalning under år 4858 af återstoden utaf
anslaget för Eskilstuna kanals anläggning.
(R:gs Afd.)
Då under sisi förflutna riksdag ett anslag af 100,000 R:dr Rdio beviljades för
anläggandet af en kanal från Eskilstuna till Mälaren, föreskrefvo Rikets Ständer, att
detta anslag borde af Riksgälds-kontoret utbetalas med en femtedel, eller 20,000 R:dr
sagde mynt, årligen under loppet af fem år. Sedan för denna kanal-anläggnings utfö
rande
ett särskildt bolag bildat sig med en tecknings-summa af 151,500 R:dr fi:ko, eller
enahanda belopp, som kostnadsförslaget upptog, och arbetet under 1855 års sommar
påbörjats, blefvo de för åren 1855 och 1856 belöpande andelarne utaf omförmälda anslag
med tillsammans 40,000 R:dr i April månad sistnämnde år från Riksgälds-kontoret
utanordnade; och har innevarande års anslags-summa blifvit till Eskilstuna kanalbolags
Direktion af samma verk utbetald i början af nästlidne April; varande nyssbemälde
Direktion, enligt Kongl. Rrefvet den 5 September 1855 samt 94 och 101 §§ i Riksgäldskonlorets
nu gällande reglemente, berättigad att utbekomma fjerde femtedelen af anslaget
efter ingången af Mars månad nästa år samt 10,000 R:dr R:ko den 1 Mars 1859
och återsloden när arbetet blifvit fullbordadt och vid afsyning godkändt. Jemlikt högstberörde
Kongl. Rref och det om meranämnde arbetsföretags utförande afslutade kontrakt
skall detta arbete fullbordas före slutet af Juli månad 1860.
Med yttrande af den förhoppning, alt ifrågavarande kanals anläggning, så vida
icke några oförutsedda hinder eller olyckliga tilldragelser mellankomma, skal! kunna
fulländas åtminstone ett år före den bestämda arbetstidens utgång, har Herr N. F.
Heljestrand, uti en inom Rorgare-ståndet väckt motion, hemställt, alt Rikets Ständer —
med afseende å den förlägenhet, deruti kanal-bolaget, sorn med kontanta medel måste
Bill. till R. St. Proi. 4856 & 4857. 4 Satnl. 4 Afd. 3 Band. 8 Haft. 1
2 Sia tf- Utah o t le Is Utlåtande N:o '156.
bestrida alla arbetskostnaderna, skulle försättas, om bolaget blefve nödsakadl under ett
års tid vänta på den för dessa kostnaders liqviderande påräknade andel utaf stats-anslaget
— måtte medgifva, att hela det i Riksgälds-kontorel innestående anslags-beloppet
finge utbekommas så snart kanal-anläggningen blifvit såsom fullbordad vederbörligen
godkänd, äfven för den händelse att sådant komme att ske under år 1858; hvarjemte
samma motionär föreslagit, alt den g i Riksgälds-kontorets nja reglemente, som kommer
att motsvara den nuvarande 94 §, måtte erhålla en i sagde hänseende förändrad
och med denna framställning öfverensstämmande lydelse.
Med anledning af den sålunda gjorda hemställan, anser sig Stats—Utskottet böra
upplysa, att vid ej mindre beslutandet än tillämpningen al de under flera föregående
riksdagar meddelade allmänna stadganden angående vilkoren, sältet och tiden för utbetalning
af beviljade statsbidrag till hamn- och kanal-byggnader samt andra kommunikationsväsendet
tillhörande föremål, den grundsats gjort sig gällande, alt någon del af
hvarje sådant i egenskap af anslag utan ålerbetainingsskyldighet beviljadt bidrag bör innehållas
intilldess det dermed understödda arbetet blifvit fullbordadt samt afsynadt och
godkändt; men all, så snart delta skett och sä vida den lör arbetets utförande bestämda
tid icke öfverskridits, vederbörande bolag eller menighet, genom hvars försorg
arbetet blifvit verkställda är ovilkorligen berättigad alt utbekomma bela återstoden af
anslags-summan. f öfverensstämmelse med samma grundsats och då det onekligen mäste
vara önskvärd!, alt den kommunikationsled, för hvars åstadkommande det stats-anslag,
hvarom nu är fråga, blifvit af Rikets sednast församlade Ständer beviljadt, ju förr desto
hellre varder färdig och öppnad för allmänna trafiken, tvekar Stats-Utskotlet icke
alt tillstyrka Rikets Ständers bifall till Herr Helj/•strands framställning
derom, att hela det i Riksgälds-kontoret innestående beloppet
utaf anslaget för kanal-ledningen från Eskilstuna till Mälaren
mätte af delta verk utbetalas så snart nämnde kanal blifvit
färdig och arbetet å densamma, efter afsyning, såsom fullbordadt
vederbörligen godkändt.
Skulle hvad Utskottet nu tillstyrkt varda bilällel, torde den § i Riksgälds-kontorets
reglemente, derigenom Rikets Ständers beslut angående ifrågavarande anslag skall
till behörigt iakttagande meddelas, böra erhålla följande lydelse:
§•
Det belopp, utgörande Sextio tusen Riksdaler R:mt, sorn i
Riksgälds-kontoret finnes innestående utaf det för en kanal-lednin"
från Eskilstuna till Mälaren under sednaste riksdag beviljade
anslag å 100,000 R:dr B:ko, bör utbetalas vid de för dessa
medels utbekommande i Kongl. Brefvet den 5 September 1855
bestämda terminer; dock må, så snart nämnde kanal blifvit färdig
och arbetet å densamma, elier afsyning, såsom fullbordadt vederbörligen
godkändt, kanal-bolagets Direktion utbekomma hela det
då återstående anslags-beloppet ; börande för öfrigt i afseende på
samma anslag och dess utbetalning tillämpas de för dylika statsbidrag,
enligt delta reglementes §, meddelade stadganden.
Stockholm den 10 November 1857.
Stats-Utskotlets Utlåtande N:o 757.
3
R:o 1ÄV.
Ank. till Exp.-Utsk. den 14 Nor. 1857, kl. 11 f. m.
Utlåtande, angående föreslagen afskrifning af erhållet lån samt
ålagda aJgifter för sänkningen af sjöarne Bolmen och
Draf ven i Småland.
(R:gs Afd.)
Genom Kongl. Brefvet den 30:de Mars 1847 beviljades, uppå vederbörande
strandcgares derom i underdånighet gjorda ansökning, elt län å 14,850 R:dr samt ett
anslag utan återbetalningsskyldighel å 4,950 R:dr B:ko för sänkningen al ofvannämnde
2:ne inom Westbo härad af Jönköpings och Sunnerbo härad af Kronobergs län belägna
sjöar; och var detta valteriaflappnings-förelags utförande, enligt derför uppgjord och af
Kongl. Majit fastställd plan, beräknadt alt kosla 36,097 R:dr sagde mynt. Sedan de
i åberopade plan upptagna arbeten blifvit verkställda, afsynades och godkändes desamma
i November 1850, hvarefter återstoden af det dertill beviljade stats-ansiaget från
Riksgälds-kontoret utbetaldes. Hela länesumman bade redan under år 1847 utbekmnmits,
och har densamma utan ränta och kapitalafbelalning fått innebalvas lill 1852
års slut. Eller denna lid bör återbetalningen deraf verkställas genom erläggande af 8
procent årligen å lånets ursprungliga belopp, hvarvid 2 procents ränta å kapital-återstoden
skall beräknas och öfverskoltet utgöra afbetalning å kapitalet. Genom de så
lunda
föreskrifna belalningsvilkorens fullgörande var länets återstående kapital-belopp
vid sistlidfte Juli månads ingång minskadt lill 11,285 Rnir 7 sk. 9 r:st. B:ko.
Under innevarande riksdag har, uti en inom Bonde-ståndet af Riksdagsfulhnäkligen
Nits Svensson från Jönköpings län väckt och till Stals-Utskoltet remitterad motion,
blifvit föreslaget, att återstoden af detta lån måtte afskrifvas, samt att den årliga
ersättning af 107 R:dr 16 sk. till K. M:t och kronan samt 30 R:dr lill Pastor i Annestad
för Skeens ålfiske, som intressenterne i omförmälde sjösänknings-företag lått sig
ålagdl utgöra, måtte eflergifvas. Skulle den sålunda föreslagna afskrifningen och efter
-
4
Slats-Ulskotlets Utlåtande N:o 151.
giften icke beviljas, har uti samma motion alternativt blifvit bemstäldt, att nj undersökning
måtte anställas och ytterliga statsbidrag meddelas lör ifrågavarande företags fullföljande;
dock har, uti ett sednare från bernälte Riks-stånd lill Slats-Ulskottet jemväl
remitleradt anförande, motionären, som deruti förnyat sin framställning om berörde
låns afskrifning samt upphörandet af den årliga ersättningen tili kronan för nämnde ålfiske,
uppgifvit, att naturhinder genom berg lörekomme emot sjösänknings-arbetenas vidare
fortsättande. Såsom skäl lör beviljandet af den förordade afskrifningen hafva uti
förevarande motion följande förhållanden blifvit anlörda: De fördelar, som påräknades
komma att vinnas genom Bolmens och Drafvens företagna och verkställda sänkning,
bade ingalunda vunnits ; sjön Drafven, som förmodades derigenom blifva ultappad, öfversvämmade
vid vattenflöden hela sin fordna yta; Bolmen hade ej heller pä långt när
blifvit så sänkt, som beräknadt var, ulan steg vid dylika tillfällen öfver sina bräddar.
I stället för den förmodade landvinningen af 8,000 tunnland, hade endast 2,000 tunnland
jord genom sjösänkningen erhållits och förbättrats. Denna jord, hvilken icke lemnade
hälften af den hö-afkastning, som vanligen erhölls på madängar, kunde dock ej
odlas, emedan vid vattenflöden håde den lösa jordytan och utsädet bortfördes Den
Dya jorden vore mångenstädes betäckt med ”mjellsand”, hvarpå ingen skörd förr än
efter 20 å 30 års förlopp skulle kunna förväntas. På andra ställen vore den fordna
sjöbotten numera beväxt med vass och starr, af hvilka växter ringa fördel hemtades i
förhållande till kostnaderna för företagets utförande. Enligt af motionären aflemnade
handlingar, hade de utgifter, som sjösänknings-bolaget fått vidkännas utöfver det erhållna
statsbidraget, uppgått till ej mindre än 38,112 R:dr B:ko, hvartill komme de
återstående inbetalningarne å ofvanberörde lån samt den årliga ersättningen för Skeens
förstörda ålfiske: innehållande ett af Kronofogden och Häradsskrifvare^ i Westbo härads
fögderi meddeladt och bland dessa handlingar befintligt intyg: att de af sjösänkningsföretaget
påräknade resultater till större delen uteblifvit, samt att arbetet kunde
anses misslyckadt och de stora kostnaderna för detsamma fruktlöst förspillda.
Efter hvad sålunda uppgifvit och till en del styrkt blifvit, har visserligen den
med betydligt bidrag af allmänna medel företagna och utförda sänkningen af sjöarne
Bolmen och Drafven icke medfört deraf motsedda fördelar för de jordegare, som låtit
verkställa och till största delen bekostat de för dessa sjöars sänkning erforderliga arbeten;
men ehuru bemälde jordegares ekonomiska ställning följaktligen icke vunnit den
förbättring, som med de enskilda bidragen för samma företags utförande åsyftades,
utan tvärtom, till följd af de med detta företag förenade ansenliga kostnader, möjligen
försämrats, synes dock detta förhållande, hvilket hvarken föranledts eller kunnat förekommas
genom några tillgöranden från det allmännas sida, ingalunda innefatta giltig
anledning till eftergift eller afskrifning af statsverkets fordran för den del af det för
merberörde företag beviljade understöd utaf allmänna medel, som erhölls emot bestämd
återbetalningsskyldighet, helst, ifall en sådan afskrifning medgåfves, statsverket skulle
komma att vidkännas större uppoffringar för ifrågavarande företag, än de, hvarmed
detsamma, under förutsättning att det medförde den deraf i både allmänt och enskildt
hänseende påräknade nytta, ansetts böra af staten understödjas. Då nu härtill kommer,
att den föreslagna afskrifningen beviljande skulle utgöra ett särdeles betänkligt
prejudikat i afseende på andra utbekomna låneunderstöd för vattenallappningsföretag,
hvilka sedan de blifvit fullbordade befunnits icke motsvara vederbörande låntagares
förut hysta förhoppningar; så anser sig Utskottet föranlåtet hemställa,
att ofvanbemälde motionärs gjorda framställning om afskrifning af
återstoden utaf det för sjöarne Bolmens och Drafvens sänkning
erhållna lån icke må bifallas.
Slats-Ulskottets Utlåtande N:o 158.
5
Vidkommande derefter samma motionärs framställning, angående Intressenternas
i oftanämnde sjösänkningsföretag befrielse från skyldigheten att utgöra de årliga afgifterna
för ett ålfiske, hvars vidare begagnande förhindrats genom samina företag, anser Utskottet
den sålunda väckta frågan om dessa afgifters upphörande, med afseende å densammas
ej mindre beskaffenhet än outredda skick, icke kunna af Rikets Ständer till pröfning
och afgörande upptagas; hvadan Utskottet får hemställa,
alt hvad motionen innehåller rörande sagde afgifter måtte lemnäs
utan afseende.
Det af motionären framställda alternativa förslag angående ytterligare statsbidrags
beviljande för de verkställda sjösänknings-arbetenas fortsättning och fullföljande, synes,
i anseende till de naturhinder, sorn uppgifvits deremot förekomma, vara af honom sjelf
återkalladt uti hans sednare anförande angående ifrågavarande ämne; och
torde detta förslag vid sådant förhållande böra anses hafva
förfallit.
Stockholm den 10 November 1857.
J¥:0 15$.
Ank. till Ejp.-Utsk. d. 14 Nov. 1837, kl. 11 e. m.
Utlåtande, avgående föreslagna statsbidrag för vägars anläggning
och förbättring, hamnbyggnader och kanaler samt sjösänkningar
och andra vatlenaftappnings-företag m. fl. dylika
föremål.
(R:gs Afd.)
1 öfverensstämmelse med sitt i Utlåtandet N:o 122, angående regleringen af utgifterna
under riks-statens 6:te hufvud-titel, meddelade förklarande, får Stals-Utskotlet nu
afgifva särskildt utlåtande rörande de linder innevarande riksmöte, genom Kongl. Majlis
nådiga propositioner och skrifvelser eller väckta motioner, Rikets Ständers pröfning un
-
6
Stals-Utskotlets Utlåtande N:o 458.
dersläfida samt af Riks-stånden till delta Utskotts förberedande behandling hänskjutna
frågor om statsbidrags beviljande för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader,
hamnarbeten, kanal- och slussverks-anlägguingar, slrömrensningar samt sjösänkningar
och andra vattenaflappningsföretäg; varande de, rörande sådant bidrags anvisande i
egenskap af lån eller anslag för eli eller annat bland nu uppgifna särskilda föremål,
gjorda framställningar i detta utlåtande sammanförda under den kathegori hvartill der
samina böra.
/]) Fäganliiggningar och vägförbättringar.
Uti den vid Riksdagens början aflåtna nådiga proposition, angående statsverkets
tillstånd och behof, har Kongl. Majit föreslagit att lör anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, mätte af Rikets
nu församlade Ständer anvisas 150,000 R:dr årligen, eller för åren 1858, 1859 och
1860 tillsammans 450,000 R:dr Riksmynt.
I fråga om samma föremål har Riksdagsfullmäkligen Guslaf Larsson från Stockholms
län, uti en inom Bonde-ståndet vackt motion, yrkat att Rikets Ständer, med afseende
å det stora och allmänna bebofvet af nya vägars anläggning och de gamla vägarnes
förbättring inom alla landsorter samt dessa gagnande förelags inverkan på jordbrukets
förkofran och hela landets ekonomiska tillstånd, måtte till utgående under nästa
statsreglerings-period bevilja ett anslag af ej mindre än 1,000.000 R:dr R:mt, helst det
under sistlorflntna riksdag för väganläggningar och vägförbältringar anslagna belopp,
500,000 Ridr B;ko, visat sig otillräckligt och redan före 1857 års ingång till hela sitt
belopp medtagits.
Riksdagsfullmäkligen Tobias Lind från Götheborgs och Bohus län har inom
nämnde Riks-stånd föreslagit, att den af Kongl. Majit lör väganläggningar och vägförbättringar
äskade anslags-summa mätte under nästkommande Sine är höjas med 50,000
Ridr och således bestämmas till 500,000 Ridr R:ml. Dessutom hafva, uti afgifna motioner
om beviljandet af särskilda anslag lor valtenaftappnings- och vägförbällringsarbeten
inom rikets 4 nordligaste län, Doktor Säve och Riksdagsfullmäktige!! Eric
Larsson från Westernorrlands län, med hvilken sednare motionär Pehr Mallson och
Pehr Östmon från samma län samt Anders Olsson från Jemtlands län sig förenat,
framställt det förslag, att Rikets Ständer, i anseende till otillräckligheten af de anslagssummor
för sistnämnde föremål, som Kongl. Majits Nådiga proposition upptoge, och
den af sednasle tidens erfarenhet bekräftade angelägenheten deraf, att kommunikatio
.
.... P O '
nema företrädesvis inom de vidsträckta Norrländska provinserna varda underlättade och
förbättrade, måtte, för anläggandet af nya vägar samt lör omläggningen och förbättringen
af backiga eller eljest mindre goda vägar inom Norrbottens, Westerbottens, Westernorrlands
och Jemtlands län, särskildt anvisa 100,000 Ridr Runi, att, under hittills vanligen
stadgade vilkor, utgå med 33,333g R;dr årligen samt fördelas på det sätt Kongl.
Majit kunde finna lämpligt.
Utöfver det vid 1840 och 1841 års riksdag, under titel ”vägar och kommunikationer”,
ä riks-staten särskildt uppförda och sedermera bibehållna, jemförelsevis mindre
betydliga årliga anslag, anvisades vid samma Riksdag en summa ai’ 200,000 Ridr B:ko
att under 4 år utgå med 50,000 Ridr årligen till Kongl. Majits disposition för omläggning
och förbättring af backiga eller eljest för kommunikationen mindre tjenliga delar
utaf de allmänna landsvägarne i Riket; hvarjemte Rikets Ständer då beviljade särskilda
anslag å tillsammans 22,000 Ridr Biko för utförande al 2:ne uppgifna väganlaggningsoch
vägförbätlrings-arbeten. Under nästpälöljde eller 1844 ach 1845 års Riksdag an
-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 158.
7
slogo Rikets Sländer dels för nya vägars anläggning och dels till förbällrande eller
omläggning af backiga och mindre goda vägas; en lill Kongl. Maj:Is disposition ställd
summa af 133,333 R:dr 16 sk. ärligen, eller för 3 år 400,000 R:dr B:ko, hvaraf dock
någon del, eller högst 30,000 R:dr, skulle få användas för strömrensningar och smärre
hamnbyggnader. Den vid 1847 och 1848 års riksdag för väganläggningar och vägförbältringar
anvisade summa utgjorde endast 100,000 R:dr. Biko, eller 33.333 Ridr
16 sk. lör hvarldera af åren 1848, 1849 och 1850." För enahanda föremål beviljades
deremot under 1850 och 1851 års riksdag ett ärligt anslag af 166,666 R:dr 32 sk.
att likaledes utgå under 3 är, eiler en sammanlagd änslags-summa af 500.000 R.dr
B:ko, deraf högst 30,000 R:dr kunde af Kongl. Maj:t disponeras för understödjande
af mindre ström- eller å-rensningsarbeteii samt smärre hamn- och brobyggnader. Samma
anslags-summa, eller 500,000 R:dr B:ko, blef afven vid sednasle riksdag beviljad, för
all efter den fördelning, Kongl. Majit pröfvade lämplig, användas lill vägars anläggning
och förbättring eller omläggande, dock skulle denna summa, hvaraf Kongl. Majit
egde använda 10,000 Ridr ärligen för strömrensningar samt smärre hamn- och brobyggnader,
ulgå under 4 är eller under åren 1854, 1855, 1856 och 1857, och således
med 125,000 Ridr Biko lör hvarje är. Utål dessa medel, hvilka, elier afdrag af
strömrensnings- samt hamn- och brobyggnads-anslaget, alltså utgjorde 460,000 Ridr,
har Kongl. Majit, enligt den hos Fullmäktige i Riksgälds-kontoret förda anteckningsbok
rörande nämnde verk ålagda utbetalningar, under åren 1855 och 1856 beviljat utrderstöd
å ett samirranräknadt belopp al 455,635 Ridr Biko för 51 särskilta väganläggnings-
eller vägförbältrings-företag, som vederbörande menigheter eller vissa enskilda
personer genom ingångna konlrakler åtagit sig alt, emot de dertill beviljade statsbidragens
utbekommande, utföra i öfverensstämmelse med uppgjorda och af Kongl.
Majit gillade planer och kostnadsförslag.
Uti Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader, före innevarande riksdags
början, till Kongl. Majit afgilna och till Slats-Utskollet sedermera ölverlemnade
s. k. "general-lörslag”, angående sådana ifrågaställa, men ännu icke utförda, arbeten,
för hvilkas verkställande enligt upprättade och till Styrelsen ingilna arbetsplaner bidrag
utaf allmänna medel blifvit i underdånighet sökta, hafva följande, efter förut antagna
grunder beräknade, anslagssummor för vägbyggnads- eller vägförbältrings-arbeten
blifvit upptagna, nemligen:
1:o. för arbeten, sorn vore af mera allmän vigt och derföre syntes företrädesvis förtjena
alt med statsbidrag understödjas .... Ridr Biko 395,073: 16. —
2:o. för sådana arbets-löreiag, som väl vore af vigt, men
jemförelsevis i mindre män, än de i lista klassen
uppförda arbetena, berättigade till understöds er
-
hållande
170,123: 16.
och 3:o. lör foretag, hvartill statsbidrag syntes endast
böra beviljas i den händelse att de lör allmänna
arbetens utförande afsedda tillgångar letnnade öfverskott
utöfver de understöd, sorn tillerkänts de i
lista och 2:dra klasserna upptagna arbeten .
28.758: 16. —
Summa Ridr Biko 593,955: — —
Om lill denna summa läggas de statsbidrag, utgö
-
rande tillsammans . .
. Ridr Biko 153,240:
som linnas upptagna uti en af bcmälde Styrelse under den
Transport Ridr Diko 747,195: —
8
Slats-Utskottets Utlåtande N:o 458.
Transport R:dr B:ko 747,195:
7 sisllidne Maj, aflemnad och Utskottet jemväl tillställd
förteckning å erforderliga anslag för åtskilliga, i ofvanberörde
generalförslag icke uppförda, väg-omläggningar,
för hvilkas verkställande planer och kostnadsförslag inkommit
till Styrelsen sedan general- förslaget afgafs, så
uppkommer ett sammanräknadl anslags-belopp af ej mindre
än A
. Ridr Biko 747,195: — -
Häraf visar sig således, att de många och betydliga anslag, som under sednasle
årtionden blifvit beviljade för v äg-an lägga ingar och väg-förbättringar inom nästan alla
delar af riket, ingalunda motsvarat behofvet af och tillfredsställt anspråken på ytter
ligare
understöd för dylika företags utförande; äfvensom att allestädes en tilltagande
håg att komma i åtnjutande af enahanda anslag och en ökad benägenhet att underkasta
sig härmed förenade vilkor och åligganden hos menigheterna framkallats genom de af
erfarenheten vitsordade fördelar för allmänna rörelsen inom landet, som de med härtill
anslagna medel redan åstadkomna vägförbättrings-arbeten medfört.
Utskottet anser följaktligen Rikets Ständer äfven vid denna riksdag böra bevilja
och (ill Kongl. Maj:ts Nådiga disposition anvisa en större anslags-summa för att
fortfarande befrämja och underlätta verkställigheten al sådana arbets-löretag, hvarom
nu är fråga. Men under förutsättning att dessutom några särskilt föreslagna och af
Utskottet äfven tillstyrkta statsbidrag för vissa, mera vidsträckta och kostsamma, väg
anläggningsarbeien
likaledes varda af Rikets Ständer beviljade, och enär de vid före
gående
riksdagar å vägbyggnads-anslaget anvisade medel för ströinrensningar och
mindre hamnbyggnader nu torde, på sätt Kongl. Majit hemställt, upplagas såsom ett
särskildt för sådana företag uteslutande alsedt anslag, finner sig Utskottet, med derjemte
lästadt afseende å de mångfaldiga andra arbeten för kommunikationsväsendets
förbättring, hvartill statsbidrag af Rikets nu församlade Ständer dels redan blifvit, dels
före riksdagens slut torde varda beviljade, icke kunna understödja ofvanbemälde mo
tionärers
framställningar om ifrågavarande anslags-summas förhöjning utöfver det af
Kongl. Majit föreslagna belopp. UlskotteL får derföre tillstyrka,
110
alt Rikets Ständer, för anläggning af nya samt förbättring eller
omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, måtte anvisa
tdlj Kongl. Majlis disposition en årlig anslags-summa af
150,000 Ridr, och således för åren 1858, 1859 och 1860 ett
sammanlagdt belopp af Fyra hundra femtio tusen Ridr Rimt.
Beträffande för öfrigt det af Doktor Säve och Riksdagsfullmäktigen Erik Larsson
förordade särskilta anslag för anläggning och förbättring af vägar inom rikets 4 nordligaste
län, får Utskottet hänvisa lill sina dels i detta och dels i förut afgifvet utlåtande
framställda förslag i fråga om medels anvisande till förbättring af kommunika
tions-anstallerna
i närande län.
Uti
Stals-Utskoltets IJllålande N:o 458.
9
Uli en inom Bonde-slåndet väckt motion, har Riksdags-fullmäktigen Johan
Gustaf Wismuth (ian Stockholms län, med afseende å den allmänna vigten af kommunikationernas
förbättrande invid rikets hufvudstad, och dä vägarne närmast denna
stad vanligen vore i ett mindre godt skick samt den ortens hemmansegare ålagda högst
besvärliga och kostsamma väguoderhälis-skyldigheten kleive för dem mer och mer betungande
lill följd af den ökade rörelsen och den med hvarje år tilltagande svårigheten
att erhålla tjenligt väggrus, föreslagit, att, enär do till egande-rättens helgd och
förmån utfärdade och ännu gällande restriktiva författningarna, angående grustägt på
odlad mark och in egor, svårligen torde kunna upphäfvas eller i betydligare mån ändamålsenligt
förändras, Rikets Ständer mätte bevilja och anvisa ett särskildt årligt bidrag
af minst 10,000 R:dr R:mt för underhållandet, af allmänna vägarn• på ett afstånd af
5 mil från hufvudsta den, samt att dessa medel, utan sammanblandning med det för
väglorbältringar i allmänhet afsedda anslaget, måtte, efter derom af de väghållniogsskyldige
socknevis gjord anhållan och enligt vederbörande embetsmyndighelers beslut,
få användas lill inköp af grustägt-platser samt bjggnads-maleriaiier för allmänna och
sock ne-vägar.
Då beviljandet af ett sådant särskildt statsanslag, som i denna motion föreslagits,
för att derigenom för en ort kunna underlätta den vägunderhålls-skyldighet densamma i
allmänna lagen fått sig ålagd, ofelbart skulle från mänga andra orter framkalla anspråk
pä enahanda understöd vid sagde skyldighets fullgörande; och då den, enligt motionen,
erforderliga förbättrade grusning å de i närheten af bufvudstaden anlagda vägar ingalunda
kan hänföras till så beskaffade vägförbätlringar, för hvilkas åstadkommande bidrag
af allmänna medel måste beviljas, hemställer Utskottet,
2: o
att den väckta motionen om medels anvisande för underhållande
af allmänna vägarne närmast hufvudsladen måtte lemnäs utan
afseende.
Inom Bonde-slåndet hat Riksdags-fullmäktigen Matts Pehrsson från Stockholms län
uti afgifven motion föreslagit, att ett anslag af 20,000 R.dr B.ko måtte beviljas för
anläggningen af en väg på den i skärgården utanför Roslagen belägna Björkön,
för hvilken väganläggning kostnaden, enligt deröfver upprättadt förslag, skulle uppgå
till 32,000 R:d r sagde mynt. Genom denna 2 mil långa väg, som från Björköns östra
udde skulle anläggas till landsvägen vid nordvestra ändan af samma ö, k orarne en ej
blott för Björkön, utan äfven för det inre landet vigtig kommunikation att erhållas samt
nu saknad möjlighet beredas att till lands transportera skeppsvirke och andra skogsprodukter
inom en ort, hvarest flere hundra män dagligen vore sysselsatte med fartygs byggande
och utrustning.
Enligt de rörande omförmälda väganläggning Utskottet tillställda handlingar, har
redan för flera år tillbaka fråga uppstått om densammas företagande samt utverkandet
af dertill erforderligt statsanslag. Sedan vederbörande jordegare förklarat sig villige
Bih. Ull R. St. Brot. 4856 & 4857. 4 Sami. 4 Ajd. 5 Band. 8 Haft. 2
10
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 458.
alt, utan anspråk på ersättning, afstå jorden på de ställen, der vägen skulle framgå,
upprättades under sommaren 1846 det i motionen åberopade kostnads-förslag, hvilket
upptog för Wätö sockens andel af vägen 18,658 Ll:dr 45 sk. 10 r:st. och för Wäddö
sockens andel deraf 13,803 Ridr 38 sk. 6 rist. Banko. Mellan landsvägen vid Wäddö
kanal, pä norra sidan af Björkön, och den i sodia delen af denna ö, invid segelleden
från Åland förbi Arholma och Söderarms fvrbåkar, belägna gästgifvaregården Skeppsmyra
funnes blott en sämre byväg, hvilken under vissa årstider vore nästan ofelbar
och I k väl utgjorde del enda transportmedlet till lands lör ortens icke fåtaliga befolkning
och de byggnads-effekler samt öfriga förnödenhets-arlikiar, som fordrades vid den
i större skala der idkade skeppsbvggeri-rörelse. Dock skulle, till följd af den efterkoslnadslörslagels
uppgörande inträffade stegring i priserna å körslor och dagsverken, vara
att förutse, att den till 32,462 R:dr 36 sk. 4 rist. beräknade anläggnings-kostnadeu lör
den föreslagna vägen komine ail uppgå lill 40,000 Ridr B:ko.
Enär della vaganläasninas-föietag icke ulan Statens medverkan lärer kunna ut
o
c?r? o o
förås af kringliggande o>'ts innevånare, och dä det således lör sagde förelag erforderliga
statsbidrag, i anseende lill ortens afskiljda läge och saknade samband med de allmänna
landel genomgående vägsträckninganie måhända för närvarande icke torde kunna med
säkerhet påräknas frän del för bela riket gemensamma väganläggnings- och vägförbättringsanslagel,
har Stals-Ulskotlet funnit sig ega anledning förorda beviljandet af en särskild
anshigs-summa för ifrågavarande vägs anläggande, hvilken anslags-surnma Utskottet
dock anser ej böra öfverstiga det belopp af 16,000 Ridr B:ko, som Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen
i sina före sednast lörlidne och nu pågående riksdag algilna generalförslag
upptagit. Utskottet får derföre tillstyrka,
3:o
att Rikets Ständer, för anläggning af en väg på Björkön inom
Bro och Wätö skeppslag af Stockholms län, mätte bevilja och
anvisa ett särskildt anslag af Tjugufvratusen Riksdaler Runt, att,
sedan ny plan för vägens anläggande i rakare riktning, än den
sorn antagits vid uppgörandet af ofvanåberopade förslag, blifvit
uppgjord och fastställd samt vederbörande jordegare åtagit sig att
samma väg framgent underhålla, utgå i den ordning och tinder de
vilkor, som komma att iakttagas i afseende på de under denna
riksdag för andra dylika företag anvisade medel.
Under åberopande af de i motionen angående ett anslag för väganläggning på
Björkön anförda och i afseende på anläggandet af en väg pä Söderlin jemväl tillämpliga
skäl, har samme motionär väckt särskild motion om ett statsanslag af 5,000 R:dr
B:ko för vug anlag grän g öfver Sunds, Söderby, Björknäs och Långalma rn. fl. hemmans
egor på sistnämnde ö, tillhörande Börstils socken af Frösåkers härad och Stockholms
län; genom hvilken väganläggning transporterna af de skogs- och bergsbruks-produkter
samt öfrige varor, som utgjorde föremål för sjöfarten från och till denna ort samt rörelsen
derstädes skulle komma att underlättas och stort gagn sålunda beredas lör ej
allenast sagde ö, utan hela den nordligaste delen af läuet.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 458.
11
Enligt de hos Utskottet företedda handlingar, hade kostnaden för anläggandet
af denna nära 2 inil långa väg, uti deröfver år 1845 upprättad! koslnads-förslag, beräknats
till 5,747 R:dr 26 sk. 8 r.st. B.ko; och hade, eiler det vederbörande Härads-rätt
funnit sagde väg verkligen behöflig för åtskilliga byar och hemman, i fråga om densammas
anläggning och underhållande, genom Kongl. Resolutionen den 19 September
1849 förklarats, att den skulle till bestämd bredd isländsällas på Börstils sockens samtlige
vägbvggnads-skyldige innevånares bekostnad och derefter å dem indelas för att framgent
underhållas.
Då nyssnämnde socken fått sig i laga ordning ålagdt att anlägga och underhålla
ifrågavarande väg, hvilken skall genomgå en del af samma socken, och då för denna
mindre betydliga och till största delen redan verkställda väganläggning något bidrag af
allmänna medel icke är upplaget i Väg- och Vatlenbyggnads-slyrelsens ofvan åberopade
general-lörslag, så har Utskottet, som icke funnit några sköl förekomma för samma väganläggnings
understödjande med särskildt statsbidrag, ansett sig böra
4:o
afstyrka Rikets Ständers bifall till Riksdags-full mäktigen Matis
Pekrssons derom väckta motion.
För utförande af en föreslagen väganläggning från den i närheten af Bråvikens
inlopp belägna lotsplatsen Oxelösund lill säteriet Stjernholm samt omläggning af
vägen mellan nämnde säteri och staden Nyköping, hvarigenom den nu omkring 2 mil
långa farleden mellan Oxelösund och Nyköping skulle förkortas lill lf mil och väg
mellan dessa ställen erhållas til! stor fördel ej allenast för trafiken och rörelsen inom
orten utan äfven för handeln och sjöfarten i allmänhet, helst Oxelösund genom mer
än 20 ångfartyg hade reguliera förbindelser med nästan hvarje stad pä Svenska kusten
och de flesta städerna vid Wenern och Weltern samt alla stationer vid Götha kanal,
har Herr E. U. Stenqvist, uti en, efter erhållet uppdrag, inom Borga re-stå lidet väckt
motion, hemställt, att Rikets Ständer mätte bevilja ett särskildt anslag af 15,858 R:dr
36 sk. B:ko, motsvarande treljerdedelar af den för sagde väganläggnings- och vägförbättrings-arbeten
erforderliga kostnad, hvilken, enligt ett af förste Landtmätaren i Nyköpings
län G. Leatz- under år 1855 uppgjordt koslnads-förslag, skulle uppgå lill 21,145
R:dr; men som den i detta förslag beräknade väganläggnings- och jordersättningskostnaden,
uti ett nästlidne vår, med afseende å dåvarande stegrade priser, sammanfalladt
tillägg lil! samma förslag, upptagits till 29,049 R:dr; så har motionären, i ett sedermera
inom bemälda Riks-stånd algifvet och lill Stats-Utskottet jemväl remitteradt anförande,
föreslagit, att ifrågavarande anslag mätte bestämmas till f:delar af sistberörda belopp
eller till 21,786 R:dr 36 sk. B:ko.
Lika med motionären, anser visserligen Utskottet verkställigheten af det utaf ho
nom
förordade väganläggnings-förelag vara af den vigt och det gagn för del allmänna,
att samma förelags utförande bör med lämpligt statsbidrag befrämjas; men då detta
väganläggnings- och vägförbältrings-arbele blifvit af Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader uppfördt i Usta klassen af de arbeten, hvartill den för anläggning af
12
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 158.
nya eller omläggning och förbättring af förut befintliga vägar, under innevarande riksdag
utaf Kongl. Majit äskade och nu af Utskottet tillstyrkta anslags-summa skulle användas,
så anser sig Utskottet kunna antaga, alt ifrågavarande företag, utan att Rikets Ständer
behölva för detsamma anvisa ett särskildt statsanslag, kommer att med bidrag af allmänna
medel understödjas efter den vid dylika understöds meddelande vanligen tillämpade
beräkningsgrund; hvadan Utskottet, under sådan förutsättning, hemställer,
5:o
att Herr Stenqvists motion angående anslags beviljande för anläggningen
af en väg från Oxelösund till Stjernholm samt omläggning
och förbättring af vägen mellan sistnämnda ställe och Nyköping
icke må föranleda någon åtgärd å Rikets Ständers sida.
Efter framställd erinran emot lämpligheten af det bland vilkoren för , tatsbidrags
erhållande (ill väganläggningar och vägförbättringar jemte andra arbetsföretag, under
sistförlidne riksdag, meddelade allmänna stadgande, att de arbeten, för hvilkas utförande
anslag beviljades utaf dertill då anvisade medel, borde sednast under år 1856 vara påbörjade,
och då, til! följd af detta stadgande, Kongl. Majit under innevarande års lopp
icke skulle ega att disponera några medel för sådana arbetsföretag, som först derunder
kunnat begynnas, har Riksdags-fullmäktigen Lars Maqnus Knutsson från Östergöthlands
län föreslagit, att Rikets nu församlade Ständer mätte anvisa antingen ett af den öfriga
slätsregleringen oberoende anslag å 125,000 R;dr B:ko, för att under detta är af
Kungl. Majst disponeras till anläggning af vya sami förbättring och omläggning af
backiga eller eljest mindre goda vägar, eller ock en särskild anslags-summa af 17,333
R:dr 16 sk. sagde mynt för omläggning af allmänna landsvägen /nelian Studstorps och
Sunds samt Ramsmåla gästgifvaregårdar inom Ydre härad i Östergöthland, hvilken
3j mil långa landsväg skulle vara en biand dc mest backiga inom denna ort och måhända
inom hela södra delen af riket, hvarföre Kongl. Majlis Befallningshafvande äfven
tillstyrkt, att för densammas omläggning måtte beviljas ett statsanslag, motsvarande
|-:deiar af den summa, 25,999 R:dr 16 sk. B:ko, som det genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
lill Väg- och Vattenbyggnads-slyrelsen insända koslnadsförslaget upptoge.
Dessutom har i samma motion föreslagits, dels att de medel, Kongl. Majit möjligen
disponerat för vägbyggnads- elier valtenaftappnings-arbeten, som icke före 1856
års slut påbörjats, mätte under loppet af innevarande år få af Kongl. Majit anvisas
til! enahanda arbeten, och dels att vid meddelandet af de föreskrifter, som skola tjena
till efterrättelse i afseende på utbetalningen af de under denna riksdag anvisade medel
för vatlenkommunikations-arbelen, vägars anläggning och förbättrande samt vattenaftappningar,
måtte iakttagas, att arbetena icke behöfva vara började förr än under det sista
af de år, för hvilka sagde medel blifvit ställda till Kongl. Maj:ts disposition.
I anledning af nvssbemälde motionärs framställning om ett särskildt anslag af
125,000 R:dr Biko till Kongl. Majits disposition för väganläggningar och vägförbättringar
under innevarande år, anser sig Stats-Utskotlet Böra erinra derom, alt utaf den
för sagde föremål under sednasle riksdag beviljade anslags-summa just det belopp, som
Slats-Ulskottets Utlåtande N:o 458.
13
motionären föreslagit, enligt Rikets Ständers då fattade Beslut, redan blifvit anvisadt för
att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, under detta års lopp utbetalas; hvarjemte
Utskottet får uppljsa, att, enligt hvad Riksgälds-konlorets för sistlidet år afslulade
hufvudbok utvisar, fanns utaf samma och föregående års enahanda anslag vid början
af detta år i Riksgälds-kontoret inneståeode ett sammaniäknadt belopp af 156,571 R:dr
2-i sk., hvilket vid de al Kongl. Maj:t bestämda terminer eller i män af dermed understödda
väganläggnings- och vägförbätlrings-arbelens fortgång och fullbordande skulle
trän nämnde verk utbetalas. Då, vid sådant förhållande, något skäl till beviljandet af
ett ytterligare anslag för innevarande års vägarbeten icke förefinnes, hemställer Utskottet,
6:o
att det derom i förevarande motion väckta förslag må lemnäs
utan afseende.
Vidkommande det. af samme motionär alternativt framställda förslag, att ett särskildt
anslag måtte af Rikets Ständer beviljas för omläggning af allmar ;a landsvägen
från Sludstorps förbi Sunds till Ramsmåla gästgifvaregård, så förmodar Utskottet, alt
ehuru kostnads-förslaget och de öfriga bandlingarne rörande detta vågomläggnings arbete
icke till Väg- och Vättenbyggnads-stjrelsen inkommit löre ofvan åberopade underdåniga
generalförslags afgitvandé och således icke derå blifvit upplaget, det statsbidrag, hvarigenom
delta arbelslöretag, med tillämpning af de i sådant hänseende antagna grunder,
anses böra befordras lill verkställighet, ändock kommer att i vanlig ordning beviljas
utaf de medel, som för dylika arbeten varda under innevarande riksdag anslagna. Utskottet
finner sig således icke ega anledning tillstyrka Rikets Ständer att för meranämnda
vägomläggnings-arbete anvisa en särskild anslags-summa, utan får hemställa,
7:o
att Lars Ma, "tius Knutsson», med afseende å ifrågavarande väg
omläggning,
gjorda framställning icke ma al Rikets Ständer
bifallas.
Som alla de vägarbeten, för hvilkas utförande statsbidrag beviljats utaf de till
dylika arbetsföretag under sednasle riksdag anslagna medel, lära vara påbörjade löre
sistlidet års utgång, hvarigenom det i afseende på liden lör dessa arbetens företagande
stadgade vilkor biiivit behörigen fullgjordt, så äro följaktligen vederbörande, derest äfven
öfriga för de beviljade anslagens åtnjutande meddelade stadganden varda iakttagna, berättigade
att i föreskrifven ordning utbekomma samma anslag; vid hvilket förhållande
Rikets Ständer
8:o
torde finna, att merbemälde motionärs förslag i fråga om användandet
af en del utaf dessa anslagssummor förvägbyggnadsarbeten,
sorn äro eller blifva påbörjade under loppet af innevarande
år, förfallit.
Beträffande den i samma motion tillika föreslagna förändrade föreskrift angående
tidsbestämmelsen för påbörjandet af de väg-arbelen, hvartill anslag komma att beviljas
utaf nu anvisade medel, vill Utskottet yttra sig vid föreslåendet af de vilkor och stad
-
14 Stats-Utskottets Utlåtande N:o 158.
ganden, sorn i afseende på sådana anslags meddelande och utbekommande hädanefter
böra tillämpas och iakttagas.
Sedan kostnadsförslag under sommaren år 1855 blifvit uppgjordt i afseende på
anläggningen af en genom fjjc kapellag gående väg mellan lUester- och. Oster dalarne,
hvarvid kostnaderna för denna väganläggning beräknades til! 58,150 R:dr B:ko, så ock
efter det Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, sorn ansett, att nämnde väg
borde kunna anläggas för en kostnad af 13,000 R:dr B:ko, tillkännagifva!, att endast
hälften af sislberörde summa kunde påräknas såsom statsanslag för ifrågavarande företag,
samt att det öfriga beloppet således måste af vederbörande menighet tillskjutas, har
Riksdags-fullmäktigen Lars Gezelius från Stora Kopparbergs län, uti en inom Bondeståndet
väckt motion, föreslagit, att då Oje kapell-församlings medlemmar, i anseende till
deras kända fattigdom, omöjligen kunde utgöra det tillskott, som af dem fordrades,
Rikets Ständer måtte för sagde väganläggnings utförande bevilja ett hela den beräknade
anläggnings-koslnaden motsvarande statsbidrag, på det att detta ej allenast för kapellförsamlingen
— hvilken, i saknad af all farväg, måste vår-, sommar- och böstetiderna
dels bära och dels olver 3:ne sjöar frakta sin säd jemte öfriga lifsförnödenheter
— högst behöOiga, utan äfven för Wenjans, Malungs, Lima och Transtrands församlingar
nödvändiga och gagnande företag måtte kunna utföras.
I betraktande af den torftiga belägenhet, hvaruti innevånarne inom meranämnda
aflägsna landsbygd sig befinna, och deras oförmåga att utan tillgodonjutande af ett i
förhållande till kostnads-beioppet betydligare understöd, än det som för likartade arbefsföretag
vanligtvis utaf allmänna medel erhålles, utföra nu ifrågavarande väganläggning,
har Stats-Utskottet, med derjemte (åstadt afseende å denna väganläggnings vigt både
för Oje kapellag och kringliggande socknar samt ortens inbyggares stora behof af arbetsförtjenst
inom sin hembygd, ansett sig böra tillstyrka ett särskildt statsanslags beviljande
för meranämnde väganläggning; men, enligt Utskottets åsigt, bör detta anslag likväl ej
bestämmas till hela det belopp, utgörande omkring 13,000 R:dr B:ko, hvartill, såsom
Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen upplyst i sitt angående samma väganläggning algifna,
underdåniga utlåtande, kostnaden för anläggandet af en, efter ortens behof lämpad, farbar
transportväg skulle uppgå. Utskottet tillstyrker alltså,
9:o
att Rikets Ständer, för en vägs anläggning mellan Wester- och
Oster-Dnlarne genom den lill Oje kapell-församling hörande del
af Wenjans socken, måtte bevilja ett särskildt statsanslag af Femtonlusen
Rulr R:mt, under de vilkor och förbehåll, som för andra
dylika vid denna riksdag beviljade anslag varda stadgade.
Stats-UIskottats Utlåtande N;o 458.
15
Uti en inom Bonde-slåndet afgifven motion, har Riksdags-fullmäktigen Pehr Öst»um
frän Wesler-Norrlands län, efter oinförmälande af de i södra delen af nämnde län
befintliga vägars otillräcklighet för dervarande befolknings behof af kommunikationsmedel
samt de svårigheter och olägenheter, som vägarnes beskaffenhet och riktning förorsakade
för denna befolkning vid anskaffningen af dess lefnadsförnödenheter och afsätfningen
af ortens produkter, föreslagit, att statsbidrag mätte beviljas för anlaggnifmen
af en väg mellan den vid hafskusten, 2 mil från Sundsvall, belägna gästgifvaregården
Fjäl och Graninge bruk i sädrå Ångermanland, genom hvilken vägs anläggande åtskilliga
af motionären antydda och äfven för det allmänna vigliga fördelar skulle åstadkommas
samt en högst behöflig och nyttig förbindelse beredas mellan en stor del utaf
nyssnämnde landskap äfvensom provinsen Medelpad och Jemtland å ena samt Sundsvall
å andia sidan. Enligt genom enskild försorg anställda undersökningar och derefter
upprältadt samt i motionen åberopädt och Utskottet meddeladt koslnads-förslag, skulle
anläggnings-kostnaden för vägen mellan Fjäl och Nordanå komma att uppgå till 79,37-2
Ridr 95 öre samt för vägen mellan Nordanå och Graninge till 134,043 Ridr och således
för hela den 6f mil tånga vägen utgöra ett sammanlägdt belopp af 213,415 Ridr
95 öre Riksmynt. Att bestrida denna stora kostnad eller lemna något betydligare bidrag
dertill, vore för jordegarne i orten omöjligt, helst de fleste bland dem skulle vara fattige
och genom sistlidet års missväxt nästan utarmade. Motionären har derföre hemställt,
alt det af honom föreslagna statsbidraget mätte bestämmas till ett efter härvid
förekommande förhållanden iämpadt belopp; men derest, i anseende till den erforderliga
anslags-summans betydlighet och mängden af de under denna riksdag ifrågasatta
nya utgifter, bidrag för hela vägen frän Fjäl till Graninge nu icke skulle kunna af statsverket
erhållas, har han föreslagit, att ett sådant bidrag mätte af Rikets Ständer anvisas
åtminstone för anläggandet af den något öfver 2 mil långa vägen mellan Fjäl och
Wiksjön, hvilken väg komme alt genomgå den del af ofvämiämnde landsort, som för
närvarande vore mest bobygd och befolkad.
Enär hvarken Kongl. Maj:ls Befallningshafvande i länet eiler Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader, så vidt af de för Utskottet tillgängliga handlingar
kunnat inhemlas, varit i tillfälle afgifva sitt yttrande angående den af Riksdags-fulimäktigen
Ostman förordade vägänlaggnings relativa angelägenhet samt det rörande verkställigheten
af delta företag och dermed förenade kostnader uppgjorda förslag, finner Utskottet
sig icke kunna annat än
10;o.
afstyrka beviljandet af det betydliga statsbidrag, som för anläggandet
af ifrågavarande väg skulle erfordras, äfven om denna
väg-anläggning till en början inskränktes i enlighet med motionärens
alternativt framställda förslag.
Genom särskild proposition af den 26 näsllidne Februari, under N:o 70 införd
i lista Samlingen af Bihanget till Riks-ståndens protokoller, har Kongl. Majit föreslagit
Rikets Ständer att anvisa ett statsbidrag af 45,000 Ridr Biko för vägs anläggning mel
-
16
Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 158.
lan Ö/ver-Torneå och Pajala socknar i Norrbottens) län, om hvilken vägauläggnings
befrämjande medelst dertill af allmänna medel beviljadt anslag framställningar åtskilliga
gånger förut skett, men, i anseende till ofullständiga undersökningar och mindre tillförlitliga
kostnads-beräkningar, icke kunnat af Kongl. Maj:t bifallas eller hos Rikets Ständer
förordas. Enligt hvad Utskottet af högstberörda Kongl. Proposition, jemte en rö
rande
samma ämne af Riksdags-fullmäktigen J. E. Rutström, efter dertill af nämnde
socknar erhållet uppdrag, inom Bonde-ståndet väckt motion samt andra handlingar inhemta!,
beräknades kostnaden för denna vägs anläggande uti det först uppgjorda förslaget
till ej mindre än 90,423 R:dr 30 sk. Banko. Under 1853 års sommar anställdes,
enligt vederbörligt förordnande, ytterligare undersökning af en bland Kommissionslåndtinätarne
i länet för bestämmande af den nya vägens lämpligaste sträckning. Dervid
upprättades 2:ne alternativa förslag till väganläggning från Malarengi kyrkoby i Öfver-Torneå
socken, der nuvarande landsväg slutar, till Pajala by i socken af samma namn.
Enligt det ena förslaget, skulle ifrågavarande väg anläggas i riktning genom den s. k.
Soukola-traklen och erhålla en längd af lO.j jl mil; varande i delta förslag anläggningskostnaden
upptagen till 33,466 R;dr 25 sk. 4 rist. Det andra förslaget, enligt hvilket
väganläggningen skulle komma att verkställas utefter högra stranden af Torneå eif,
upptog en våglängd af lOf-j. mil samt en anläggnings-kostnad af 39,843 R:dr 31 sk. 4
»:st., allt Banko. Genom sedermera laga krallvunnet utslag af den 3f December 1853,
förklarade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, sedan vederbörande bemmansåboer blifvit
hörde inför Härads-rätlen i orten, alt meranämndn vägs anläggning borde verkställas
efter det förra alternativet, enär vägen i sådant fall komme att blifva kortare och icke
allenast underlätta utforslingen af ortens produkter samt lifsförnödenhelernas hemforsiing,
ulan äfven befrämja bosältningarne och odlingarne å derinvid belägna större, ännu
icke upptagna, kronornarker. Derefter hafva Öfver-Torneå och Pajala socknemän i
underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t, i anseende till sökandernes oförmåga att sjelfve
bekosta och utföra ifrågavarande uti mångfaldiga hänseenden för orten gagnande väganläggnings-förelag,
helst de redan förut mäste vidkännas en mer än vanligt betungande
väghållnings-skyldighet och sistlidet år varit hemsökta af en svår missvext. täcktes i nåder
bevilja ett stats-anslag, motsvarande den erforderliga kostnaden för denna väganläggning
enligt förslberörda alternativ, hvilken kostnad, till följd af dagsverkslönernas
och varuprisens betydliga stegring under de sednare åren, syntes böra böjas med minst
33jj procent utöfver det i förslaget upptagna belopp och således beräknas lill omkring
45,009 R:dr B:ko. Vid insändandet af den härom gjorda underdåniga ansökningen,
har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, under åberopande af ej mindre dess förut meddelade
yttrande, angående meranämnde väg-anläggnings behöflighet och de fördelar densamma
skulle komma alt medföra, än äfven den omständigheten, att en ordnad postgång
mellan Sverige och Norrige numera vore inrättad genom sagde socknar, derjemte
fästat uppmärksamheten å nyttan af denna väg i del hänseende, att densamma, i fall
den i framliden vidare utsträcktes i nordvestlig riktning till någon af Norrska kustorterna,
otvifvelaktig! skulle komma att befordra en allt mer och mer ökad handelsförbindelse
mellan befolkningen inom norra delarne af Sverige, Norrige och Finland; i hvilket fall
samma väganläggning, såsom sträckande sig mellan Bottniska viken och Vesterhafvet
invid de förenade rikenas nordostliga gräns, ej heller komme att sakna betydelse i politiskt
hänseende. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillstyrkte derföre det begärda anslagets
beviljande. Uti sitt rörande detta företags understödjande med statsbidrag afgifna underdåniga
utlåtande, har Väg- och Vallenhyggnads-styrelscn förklarat sig anse det genom
Kongl. Maj:ts Belällningsbafvandes ofvanberörda utslag gillade alternativ för den ifrågaställa
-
Stais-Hukö Hets Utlåtande N:o 458.
17
gaställda vägens anläggning vara mest ändamålsenligt, med afseende å både vägens
iängd och anläggnings-kostnad samt mängden af de i det inre landet redan anlagda
byar och nybyggen ; hvadan bemälde Styrelse, hvilken, lika med Kongl. Maj:Is Befallningshafvande,
ansåg de i kostnads-förslaget upptagna arbetspriser, i förhållande till den
under sednare åren inträffade prisstegringen, vara i allmänhet lågt beräknade, hemställde,
att Kongl. Majit malle till Rikets Ständer allåla Nådig Proposition om ett särskildt
statsbidrag för ifrågavarande vägauläggnings skyndsamma företagande och verkställande.
Under vilkor, att menigheten i orten ej allenast genom dess utsedda arbets-direktions
derom ingångna kontrakt åtoge sig att, så fort ske kunde, under innevarande år påbörja
företaget och sedermera inom viss af Kongl. Majit bestämd lid fullborda detsamma,
ulan äfven (örbunde sig att den blifvande nya landsvägen framgent underhålla,
har Kongl. Majit föreslagit Rikets Ständer, alt för utförande af väganläggningen från
Ofver-Torn eå lill Pajala, enligt det af Väg- och Vallenbyggnads-styrelsen sålunda förordade
alternativa förslag, anvisa den summa af 45,000 Ridr Biko, sorn vid sednaste
riksdag beviljades såsom statsbidrag för utdikningen af den s. k. Stora Mossen, jemte
sänkningen af Käfsjön och Harsjön m. 11. sjöar i Jönköpings län, men hvilken icke
kommit att utgå, utan blifvit för Riksgälds-konloret besparad.
Riksdags-fullmäktigen Rutström har lili ofvanomförmälda motion äfven förordat
anslags-summans bestämmande till 33|- procent utöfver det belopp af 33,466 Ridr 25 sk.
6 rist., som kostnads-förslaget upptog; varande i afseende på ortens behof af den föreslagna
nya vägen af honom uppgifvet: att dervarande allmoge nu måste föra sina pro
dukter och hemförskaflä sina iefnadsförnödenheter ända till 20 mil dels medelst färdande
i bålar genom starka forssar, dels under bärande och släpande genom obanade
skogs- och myrtrakter, hvarvid menniskolif icke sällan förspilldes och en mängd dagsverken
uppoffrades; alt detta förhållande utgjorde ett bestämdt hinder emot jordbrukets
förkofran saint en allmän bergning inom sagde ort; och att samma orts inbyggare vöre,
enligt gällande lag och författningar, skyldige att underhålla allmän landsväg på 8,10
och till och med 20 mils afstånd från deras hemvist, oaktadt de af denna väg icke
kunde draga någon nytta förr än den nya vägen, som komme att sammanbinda orten
med den till sjökusten och städerna ledande landsvägen, blefve anlagd.
Lika med vederbörande embetsmyndigheter, anser Utskottet företagandet och utförandet
al nu ifrågavarande väganläggning böra befordras genom dertill beviljadt anslag
al allmänna medel; och då, i anseende till härvid förekommande särskilda förhållanden,
hela det begärda och af Kongl. Majits Befallningshafvande förordade samt af
Kongl. Majit i Nåder föreslagna beloppet synes böra af Rikets Ständer anvisas, dock
utan att, på sätt Kongl. Majits Nådiga Proposition innehåller, såsom särskild tillgång för
delta anslag afses den besparing, som uppkommit derigenom att det vid sednaste riks
dag
beviljade statsbidrag för ett större valtenaftappnings-arbete inom Småland icke
blifvit under stadgade vilkor begagnadt, får Utskottet tillstyrka,
11 :o.
all Rikets Ständer, för anläggning af väg mellan Öfver-Torneå
och Pajala socknar i Norrbottens län med den riktning, som genom
laga kraflvunnet beslut blifvit för denna väg bestämd, måtte
bevilja ett särskildt stats-anslag af Sextiosjulusen femhundra Riks
daler
Riksmynt, samt att denna anslags-summa mätte få utgå på
samma sätt och under samma allmänna vilkor och förbehåll, som
Bih. till R. St. Prot. 4856 & 4851. 4 Sami. 4 Ajd. 2 Band. 8 Haft. 3
18 Siats-Utskottets Utlåtande N:o 458.
varda stadgade i afseende på andra vid denna riksdag för väganläggningar
och vägförbäliringar beviljade statsbidrag.
B) Brobyggnader.
Uti 2:ne hos Bidderskapet och Adeln samt Bonde-ståndet väckta motioner hafva
Herr Odencrantz, Mathius, och Riksdags-lullmäkligen Erik Olsson llän Södermanlands
län, med hvilken sednare Riksdags-fullmäkligen Anders Eriksson från samma län sig
förenat, fäslat Rikets Ständers uppmärksamhet på vigten för allmänna trafiken mellan
Westerås och Örebro läns bergslager samt Södermanland och Östergöthland, alt en bro
blefve anlagd öfver hjelmare sand, hvilket sund lör närvarande utgjorde ett stort hinder
för sagde trafik, helst den på faija skeende öfverfälle!) vöre med betydlig tidspillan
förenad och under vissa årstider icke verkställbar. Genom en bros anläggning öfver
detta sund skulle transporterandet af de landlmanna-produkter, hvarmed bergslagsorterna
mäste från slättlandet förses, myckel underlättas samt rörelsen mellan de norr
oell söder om Hjelmare!) belägna bördiga landskaperna upplilvas. Yiglen och behof vet
af en sådan anläggning komme dessutom alt framdeles ökas, sedan den förväntade jernvägsförbindelsen
åstadkommits på den eria eller andra al Mälarens och Hjelmarens sidor.
Med hulvudsakligt bidrag af allmänna medel hade, genom Nyköpings läns Hushållnings-sällskaps
försorg, forsing och ritningar lill en brobyggnad olver nämnde sund,
elter anställda undersökningar, blifvit uppgjorda al Majoren viii Väg- oeb
nads-korpsen F. II . Leijonancher, hvarvid kostnaderna lör denna brobyggnad beräknats
till 126,GCO R dr B ko. Då det för den kringli ggande orten vore omöjligt att utgöra
den med ifrågavarande förelags verkställande således förenade stora kostnad, hafva
molionärerne föreslagit, all Rikets Stander, lör uppförande af en brobyggnad olver
Hjelmare-sund i öfverensstämmelse med del dertill upprättade förslag, mätte bevilja ett
stats-ar.slag ulan åteibetalnings-skyldighel å 110.000 R:dr B:ko, emot vilkor att de denna
summa öfverstignnde kostnaderna bestridas genom örtens tillskott.
Enligt Majoren Leijonanckers, al molionärerne åberopade och jemte andra samma
förelag rörande handlingar, Utskottet tillställda förslag, skulle en 3.7S0 fot läng
chaussé öfver den grunda delen af meranämnde sund och en utål 3:ne särskilda afdelningar
bestående bro af 1,100 fots längd öfver sundels djupare delar anläggas, hvilken bro
borde uppföras på 19 pelare med grundkistor samt i afseende på öiverbyggnaden blifva af
träd; och borde, på det att den föreslagna bro- och chaussé-anläggningen icke mätte
hindra vattnets aflopp genom sundet. 22 vattenöppningar anbringas under bron och 16
smärre brohvalf under chausséen. Styrelsen för allmänna väg-och vattenbyggnader, som
ansett den uppgjorda byggnadsplanen böra godkännas, har, med beräkning af den förhöjning
i kostnaderna, hvilken ett af Stvrelsen framsläidl förslag att ytterligare öka bropelarnes
förmåga att motstå verkningarne af isen och sjögången, komme alt medföra,
antagit, att hela kostnaden lör arbelsföretogets utförande skulle uppgå till 130,000 R;dr
Biko; och har Styrelsen, med afseende å oftanämnde brobyggnads och chaussé-anläggningens
vigt för orten samt den ökade liflighet allmänna trafiken der förmodades komma
alt eihålla efter det jernbana norr eller söder om Hjelmaren blifvit anlagd, uti ofvunäberopade
general-förslag bland statsbidragen för arbeten, tillhörande I :a klassen, uppfört
lör nu ifrågavarande bro- och chaussé-bygguad en summa, af 100,000 R:dr B:ko,
Stats-Uts/cottels Utlåtande N:o 158.
19
att helst såsom anslag utgå, under vilkor alt kringliggande härader förbunde sig att
framgent underhålla så väl bron, som chausséerna.
Ehuru en bros uppförande öfver Hjelmare-sund onekligen skulle bereda en
synnerlig lättnad för kommunikationen mellan de söder och norr om detta sund belägna
orter samt öka rörelsen inom och mellan desamma, anser Slats-Ctskoltet dock
denna brobyggnads verkställande icke vara af den stora vigt och angelägenhet för allmänna
rörelsen, att en så ansenlig anslags-summa, som uti ofvan anförda motioner
blifvit föreslagen, under nuvarande förhållanden bör till sagde löretag anvisas. De vid
denna riksdag beslutade jernvägs-anläggningarnes inverkan pä de öfriga kommunikations-lederna
samt landl-transporlerna synes dessutom böra närmare utredas och flera
särskilda omständigheter, sorn härvid icke kunna lemnäs utan afseende, fullständigt
undersökas och utredas, innan det af motionärerne förordade statsbidraget varder af
Rikets Ständer beviljadt. I betraktande af nu antydda förhållanden, och då Koiigl.
Majit, oaktadt härom gjord underdånig anhållan, icke till Rikets Ständer aflåtit någon
framställning om beviljandet af det för meranäinnda förelags utförande begärda anslag,
finner Utskottet sig föranlåtet
12:o
att afstyrka Rikets Ständers bifall till de af Herr Odencrants
och Erik Olsson väckta motioner om samma anslags erhållande.
Med åberopande af ett utaf Majoren J. Backlund uppgjordt samt under riksdagen
åren 1847 och 1848, vid då väckt fråga om statsanslags bevilj inde, aflemnadt
kostnads förslag för uppförande afen bro ofver sjön Naturens sund inom Jersnäs socken af
Tveta härad och Jönköpings län, har Riksdags-fullmäkligen Better Jönssati frän nämnde
län inom Bonde-ståndet föreslagit, ali då den ifrågaställa brobyggnaden skulle vara
ej allenast fördelaktig lör kommunikationen öfver della sund, hvilken begagnades af
kringliggande socknar och större delen af norra Wedbo härads innevånare, ulan äfven
nödvändig för transporterandet af malerialierna samt den ökade trafiken vid anläggningen
af östra stambanan, som komme att gå öfver samma sund, Rikets Ständer mätte,
lör omförmäida brobyggnads verkställande i öfverensstämmelse med Majoren Backlunds
förslag, anvisa en anslags-summa af ti,593 R:dr 12 sk. B:ko, eller det belopp,
hvartill de försl; vis beräknade kostnaderna, efter deras af arbets-pi isernas stegring
föranledda förhöjning med 50 procent, skulle uppgå.
Emot denna framställning anser sig Stals-Ulskoltet, som af 1847 och 1848 års
riksdags-handlingar inhemta), alt det af samme motionär för ofvannämnda brobyggnad
dä föreslagna s atsanslag endast utgjorde 3,000 R dr B;ko och motsvarade |.:de|ar al
den summa, kostnads förslaget upptog, böra erinra, att nyttan och beholvet lör den
a imänna trafiken af den bro, hvars anläggning, enligt motionärens nu förnyade hemställan,
skulle ensamt af staten bekostas, hvarken genom motionen eller några Utskottet
tillställda handlingar ådagalagts, samt att motionären icke ens åberopat något
officiell yttrande, hvarigenom detta företags understödjande med statsbidrag blifvit förordad!,
samt all, i fråga ani östra stambanans ledning, genom den ort, der den före
-
20
Stats-Ulskottets Utlåtande N:o 458.
slagna brobyggnaden skulle' verkställas, något beslut af Rikets Ständer icke blifvit meddeladt.
Utskottet finnér sig således icke kunna tillstyrka Rikets Ständers bifall till det
af Riksdags-fullmäktigen Petter Jönsson nu ånyo väckta förslag om beviljande af statsanslag
för en brobyggnad öfver ofvannämnda sund, utan hemställer,
13: o
att detta förslag måtto lemnäs utan afseende.
Enligt hvad Rikdags-fullmäkligen Johan Andersson från Stora Kopparbergs län,
uti en hos Bonde-ståndet väckt motion, anfört, hade Thorsångs församling inom nämnde
län länge varit betänkt att, i stället för de färjor, som församlingen måste underhålla,
men å hvilka öfverfarten tidtals, i anseende till storm och is, icke kunde verkställas,
anlägga 2:ne flottbroar, den ma öfver D/tl-elfeen vid Thorshags kyrka och den
andra öfver den så kallade Ull-elfeen; men som denna socken, beslående af blott 32
mantal, i sednare tider fått vidkännas betydliga utgifter för landsvägens omläggning
samt åtskilliga upprensnings-arbeten i nämnde eif, skulle densamma utan bidrag af allmänna
medel omöjligen kunna bestrida de med ifrågavarande brobyggnader förenade
kostnader, uppgående, jemlikt 2:ne af Konstmästaren vid Stora Kopparberget A. Steffansson
upprättade och motionen bifogade förslag, lill ett sammanlagdt belopp af 11,118
R:dr 43 öre Runt. Motionären, som dessutom uppgifvit, att, utom den Thorsångs
socken åliggande skyldighet att för öfverfarten å Dal-elfven underhålla 2:ne färjor, 6
mindre sådana måst af enskilda byalag inom samma socken underhållas, har derföre,
efter erinran om den ökade kos nåd och tunga denna underhälls-skyldighet medförde,
sedan skogs-lillgången inom socken i sednare lider altagit och lärjkailarnes lelnadskostnader
deremot betydligt ökats samt Fahlu bergslag, efter de vid sednaste riksdag
vidtagna anordningar, upphört att bidraga til! ortens färj- och pråm-byggnader, föreslagit,
att ett lån utaf allmänna medel å 6,666 R:dr 32 sk. B:ko för de ifrågaställa
brobyggnads-arbetena måtte meranämnde socken beviljas samt alt detta lån måtte få
vara räritefritt under byggnadsåren och sedermera återbetalas genom 2 procent årlig
amortering, hvarjemte derefter för detsamma borde erläggas 3 procent ränta.
Det af motionären åberopade och ademnåde koslnads-lörslaget upptager för en
flottbro af 300 alnars längd och 81 alns bredd öfver Dal-elfven vid Thorsångs kvrka
7,906 R:dr 20 öre och för en sådan 122 alnar lång bro af lika bredd öfver Lill-elfven
vid samma kyrka 3,122 R:dr 23 öre Runt.
Med afseende å viglen för den lifliga trafiken genom meranämnde socken till
och från Fahlun, att de föreslagna broarne öfver Dal-elfven varda ofördröjligen anlagda,
och då, vid de af motionären upplysta förhållanden, dessa brobyggnader, åtminstone
för närvarande, icke torde kunna åstadkommas utan bidrag från del allmännas
sida, får Siats-Utskottet, under åberopande af Rikets Ständers, under 1850 och
1851 års riksdag fattade beslut, rörande då hegardt statsbidrag för en dylik brobyggnad
öfver samma eif i närheten af Gustafs kyrka, tillstyrka det nu föreslagna låneunderstödets
beviljande emot nedanuppgifna, efter lokala oell öfriga härvid förekommande
förhållanden lämpade betalnings-vilkor; hvadan Utskottet alltså hemställer,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 458.
21
14:o
alt Rikets Ständer, för anläggning af 2:ne flottbroar i närheten at
Tborsångs kyrka, den ena öfver Dal-elfven och den andra öfver
Lill-elfven, i stället för der iiittills begagnade färjor, måtte bevilja
ett låne-understöd af Tio tusen Riksdaler Riksmynt åt Thorsångs
socken, under vilkor, att dessa broar icke komma att hindra flott
ningen
å nämnde vattendrag samt att deras anläggning före 1859
års slut påbörjas; och torde det nu tillstyrkta länet, före hvars
utbetalning af Kongl. Maj;t i nåder godkänd säkerhet skall vara
ställd för brobyggnadens behöriga fullbordande, få under två års
tid utan ränta innehafvas och derefter böra återbetalas genott)
erläggande af Sex procent årligen utaf det ursprungliga lånebeloppet,
hvarvid Fyra procent å det oguldna kapitalet beräknas
såsom ränta och återstoden såsom kapital-afbetalning.
C) Hamnbyggnaden,
Uti Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående statsverkets tillstånd och behof,
har föreslagits, att för understödjande af mindre, hamnbjfggnoder och åreiuningar
måtte särskildt anvisas 15,000 R.dr ärligen, eller för åren 1858, 1859 och 1860 tillsammans
45,000 R:dr R:mt.
Vid föregående riksmöten har någon särskild anSlags-summa icke blifvit anvisad
till Kongl. Maj:ls nådiga disposition för sådana arbetens understödjande, ulan har åt
Kongl. Majit öfverlemna!» att utaf de lör vägars anläggning eller förbittring då anslagna
medel använda någon del, högst 10,000 R:dr B:ko årligen, till slrömrensi.ingar
samt smärre hamn- och brobyggnader; men uti det före innevarande riksdags början
afgifna general-förslag har Styrelsen för allmänna väg- och vatten-byggnader hemsta It,
att en särskild fristående summa mätte, utan sammanblandning med anslaget till vägfurbältiingar,
anvisas, för att till förstnämnde föremål kunna af Kongl. Majit disponeras,
hvilken framställning, på sätt högstberörda proposition visar, Kongl. Majit i
nåder gillat.
Sta Is—Ulsk odet, som delar Väg- och Valtenbyggnads-styrelsens åsigt om lämpligheten
deraf, att de anslag, hvilka al Kongl. Majit beviljas för nu ifrågavarande
föremål, utgå utaf härtill särskildt anvisade medel, anser äfven, lika med bemälde Styrelse,
att det för mindre hamnbyggnads- och strömretisnings-arbeten disponibla belopp,
hvilket redan vid 1844 och 1845 års riksdag bestämdes lill 10,000 Ridr Biko årligen,
bör, då alla arbetskostnader derefter blifvit stegrade, förhöjas, helst verkställigheten af
dylika arbeten inom flera orter erfordras för alt der underlätta transporterna och framkalla
en ökad rörelse. Utskottet får alltså tillstyrka,
15io
att till Kongl. Majlis nådiga disposition för mindre hamnbyggnaders
och årensningars understödjande måtte af Rikets Ständer
beviljas och anvisas den summa, som Styrelsen för allmänna väg
-
22 Stats-Ulskoltets Utlåtande N:o 158.
och vattenbyggnader föreslagit, eller Sextio tusen Riksdaler Riksmynt,
att från Riksgälds-kontoret utgå med Tjugu tusen Riksdaler
sagde mynt för livart och ett al åren 1858, 1859 och 1860.
Med erinran om vigten ej allenast för Norrtelje stad, utan äfven för omkringliggande
landsorts innevånare, hvilka för den i hufvudsladen skeende afsätlningeil af
deras produkter begagna sjö-kommunikationen mellan dessa städer, att en säker och
beqväm lastningsplats vid förstnämnde stad finnes att tillgå, har samma stads nuvarande
Riksdags-ombud Herr M. L. Bäckström, uti derom väckt motion, föreslagit, att
då hamnbrvggan vid Norrtelje vore otillräcklig lör rörelsen, helst der blott 2 fartyg i
sänder kunde ligga, och då härigenom flera olägenheter och betydlig tidspillan vid laslningarne
samt sjöfarten till och från denna ort förorsakades, Rikets Ständer måtte bevilja
denna stad, hvilken förut icke åtnjutit något särskildt understöd utaf allmänna
medel, att statsbidrag till anläggande uf en större, för stadens och ortens rörelse
högst behöflig, hamnbrygga, hvars anläggnings-kostnad, enligt uppgjordt och af motionären
aflemnadt förslag, skulle uppgå lill 7,9-i7 R:dr 47 öre R:ml oell öfverstiga hvad
nämnde samhälle förmådde för ett sådant byggnads-företag utgöra; hemställande motionären,
ait hela della belopp måtte för bestridande af de med sagde anläggning förenade
kostnader varda som statsanslag utan ålerbetalnings-skyldigbet anvisadl, eller
att åtminstone treljerdedelar deraf måtte få utgå såsom anslag och återstoden tilldelas
staden i egenskap af lån, emot så lindriga betalmngs-vilkor, sorn möjligen kunde
medgifvas.
Med anledning af denna motion, anser sig Siats-Utskottet böra upplysa, alt redan
under 1844 och 1845 års Riksdag väcktes fråga om beviljandet af ett statsanslag
å 6,000 R.dr R:ko för hamnens förbättrande vid Norrtelje samt upprensning af Norrtelje
å, men hvilket af dåvarande Stals-Ut skot t afslyrktes, enär stadens handelsrörelse
och industri vöre af mindre betydenhet samt något väsentligt gagn för det allmänna
genom det föreslagna arbetets utförande icke skulle vinnas.
Som det vid nyssnämnda Riksdag uppgifna förhållande fortfarande eger rum och
hvad vid samma tillfälle för öfrigt anfördes, äfven är tillämpligt med hänsigt till det nu
ifrågaställa statsbidraget, så och under förutsättning, att, ifall en bättre och rymligare
lastningsbrvgga vid ändan af den långt in i landet gående Norrlelje-viken erfordras för
nämnde stads och kringliggande bördiga landsbygds produkter, tillgång till detta jemförelsevis
mindre kostsamma företag bör kunna beredas, utan att för åstadkommande deraf
ett särskildt statsanslag behöfver af Rikets Ständer anvisas, finner Utskottet sig föranlåtet
16:o
afstyrka
Rikets Ständers bifall till den härom af Herr Bäckström
gjorda framställning.
Stats-Ulslcotlets Utlåtande IS':o 458.
23
För anläggningen af an hamn vid Trosa, enligt det dertill af Chefen i medlersta
väg- och vatteobyggnads-dislriktet Majoren C. A. Olivecrona uppgjorda förslag,
hvaruti kostnaden för denna hamnanläggning beräknats till 44,200 R:dr R:mt, har Herr
C. //. Berglund, såsom ombud för nämnde stad, inom Borgare-ståndet begärt ett statsanslag
utan ålerbelalnings-skyldighet å 29,000 R:dr samma mynt och dervid föreslagit,
att denna anslags-summa mätte få utgå successivt under fyra års tid, emot vilkor alt
vederbörande förbunde sig fullborda arbetet ecb tillskjuta det öfriga af kostnadssumman
; varande såsom skäl för den härom gjoroa framställningen, af bemälde motionär
anfördt: att staden Trosa vore omgifven af en landsbygd med ansenlig spanmålsproduktiou;
att under år 1855 från staden till utrikes orter utskeppades ej mindre än 10,000
tunnor spantnål; att om farleden lill staden förbättrades, skulle ångbåls-kommunikation
med denna ort komma att beredas; samt att landssträckan mellan staden och Mälaren
utgjorde 4 mil, hvadan de som bodde inom 2 mil från staden hade kortare väg till
dervarande hamn än (ill hamnplats vid nämnde sjö.
Enäi handeln och rörelsen inom den stad, för hvilken en hamn skulle beredas
genom det dertill 1111 begärda statsanslag, under vanliga förhållanden mäste vara högst
ringa, helst den årliga bevillnings-afgiften för all derstädes idkad borgerlig näring, enligt
Kongl. Maj:ts Befallningshalvandes sednasle femårs-berättelse, allenast uppgår till 90
R:dr 6 sk. B:ko, och stadens från längre tid tillbaka aflagunde folkmängd vid 1855
års slut endast utgjorde 466 personer, linner Stals-Ulskoltet, vid betraktande derjemte
af andra i fråga om eli dylikt anslags beviljande förekommande omständigheter, sig
sakna anledning alt förorda den nu föreslagna, jemförelsevis ej obetydliga anslagssumman,
utan hemställer,
17: o
att Rikets Ständer icke måtte fästa afseende å den derom väckta
motion.
Då arbetena i yttre hamnan vid fVishy, oaktadt stadens innevånares och hamnbyggnads-direktions
bemödanden, icke kunde utföras med de medel, som i det år 1847
upprättade koslnads-förslåget beräknats härtill erfordras och Rikets Ständer, på grund
deraf, anslagit, samt nämnde stad, sedan den, redan efter beviljandet af det första
slals-anslaget för den yttre hamnbyggnaden bidragit dertill med omkring 40,000 R:dr
B:ko, ocb sedermera måst tillskjuta (ivad som öfver de anvisade medlen hittills erfordrats
och hädanefter behöfdes för den inre hamnens uppmuddring och lörsältande i
ordnadi skick, skulle sakna vidare tillgångar för sagde arbetens fullbordande, så och
pä det att de betydliga bidrag, staten och kommunen för detta arbete utgilvit, icke mätte
vara ulan ändamål uppoffrade samt den hamn nämnde stad af ålder egt icke mätte
blifva otillgänglig och lörstörd genom de påbörjade arbetenas lemnande i olullbordadt
skick, har Herr B. Cramér hos Borgare-ståndet väckt motion om ett ytterligare anslag
å 100,000 R:dr R:mt för fullbordandet af detta hamnbyggnads-arbete, hvartill nyssnämn
-
24
S/als-U(skolids Viljande N:o 458.
de summa skulle erfordras, jemlikt hamnhyggnads-direktionens under sistlidet års höst
i afseende på samma arbete hos Kongl. Majit i underdånighet gjorda framställning,
och den då aflemnade kosinads-beräkningen.
Enligt hvad Stals-Ulskollet under behandlingen af denna motion inhemtat, anvisade
Rikets Ständer vid 1840 och 1841 års Riksdag en anslags-summa af 79,000 R:dr
B;ko, för att, jemte ett af Wisby stad erbjudet tillskott af 40,000 R:dr samma mynt,
användas till bekostande af hamnbyggnaden derstädes. Denna anslags-summa ulbetaldes
nied hela sitt belopp från Riksgälds-kantoret under åren 1843, 1844 och 1845. Men
genom en häftig storm förstördes under hösten sislberörde år den nyss förut verkställda
öfverbyggnaden å vågh ryta ren i samma hamu. Med anledning af den sålunda förorsakade
skada och den härigenom vunna erfarenhet om nödvändigheten af våghrytårens
förstärkning samt andra arbetens utförande, på det all hamnbyggnaden måtte kunna
motstå verkningarne af den ovanligt starka sjögången, föreslog Kongl. Majit Rikets
Ständer vid Riksdagen åren 1847 och 1848, att lör dessa arbetens verkställande
ytterligare anvisa det utöfver hamnkassans tillgångar erforderliga belopp, 84,025 Ridr
B:ko; hvilket anslag dock ej hlef af Rikets Ständer beviljadt. Deremot biföllo Rikets
Stander en af stadens dåvarande riksdags-ombud gjord motion om anvisandet af eli
under fem års tid räntefritt lån å 25,000 R:dr Biko lör vågbrylarens iståndsättande
och hamnens uppmuddring. Detta lån begagnades emellertid icke, ulan irincstod i Riksgälds-kontoret
intill dess Rikets Ständer vid nästföljande eller 1850 och 1851 års Riksdag
sammanträdde, dä Rikets Ständer lingö emottaga en förnyad, af Kongl. Majit förordad
framställning om beviljandet al' ett skillnaden mellan den summa, 1847 års kostnadsförslag
upptog, eller 116,625 R:dr och hamnkassans då tili 32,000 R:dr beräknade
tillgångar motsvarande statsanslag för fullbordande af Wisby hamnbyggnad medelst
vågbrylarens förstärkning och landt-armarnes grundläggning. Det sålunda ånyo begärda
anslaget beviljades med 84,625 R:dr under vilkor, att innan detsamma fick från Riksgälds-kontoret
ulbekommas, borde meranäinnde stad hafva förbundit sig att försätta den
inre hamnen i fullständigt skick till ett djup af 13 fot; varande kostnaden för detta
arbete beräknad att uppgå till 46,424 R:dr, allt banko. Utaf den vid 1850 och 1851
års Riksdag beviljade anslags-suminan finnes ännu ett belopp af 14,104 R:dr 8 sk. i
Riksgälds-kontoret innestående. Till förbättring af den inre hamnen har staden från
Handels- och Sjöfartsfonden erhållit ett särskildt lån å 21,300 R:dr biko; och har Kongl.
Majit under den 11 November sistlidet år medgifvit anstånd till den 1 Oktober 1858
med fullbordandet af de särskilda arbetena i Wisby inre och yttre hamn.
Med anledning af hamnbyggnads-direktionens i förevarande motion åberopade
underdåniga skrifvelse, innefattande anhållan dels om direktionens befrielse från skyldigheten
att uppföra den i planen upptagna, men sedermera såsom obehöflig ansedda,
norra hamnarmen, för hvilken kostnaden beräknats till 14,592 R:dr 32 sk. B:ko, och
dels om aflåtande lill Rikets nu församlade Ständer af proposition angående beviljandet
af ett ytterligare anslag å 100,000 R:dr Runt för hamnbyggnadens slutliga fullbordande,
har Kongl. Majit genom Nådigt bref af den 9 December sistlidet år föreskrifvit,
att innan detta ärende till vidare behandling förekomme, en medelst ritning åskådliggjord
beräkning öfver kostnaden för fullbordandet af de ännu outförda delarne af den
yttre hamnbyggnaden i Wisby borde uppgöras och tillika med en på granskade räkningar
öfver de för yttre hamnarbetet anvisade statsmedlens användande grundad uppgift
om arbetskassans närvarande ställning, lill Kongl. Majils Nådiga pröfning aflemnas;
hvilket dock ännu icke lärer vara verksläldt. 1 sådant fall har följaktligen den
utredning, som Kongl. Majit ansett erfordras före afgörandet af frågan om ytterligare
stats
-
Siats-Utskottets Utlåtande N;o 158.
25
statsanslags beredande för de återstående liamnbjggnads-arbetenas utförande hittills icke
erhållits. Den Kongl. Maj:t likaledes underställda och på beloppet af de för dessa
arbetens fullbordande erforderliga medel naturligtvis inverkande frågan om uteslutande
från arbels-planen af den föreslagna norra hamnarmen lärer ännu ej vara afgjord.
Enär alltså pä Kongl. Majits nådiga pröfning beror, ej allenast huruvida och
på hvad sätt slaten skall lemna ytterligare bidrag för afslutandet af de arbeten, som
företagits i yttre hamnen vid Wisby, utan ock om alla eiler blott en de! af de i pla
nen
upptagna och i den beräknade kostnads-summan ingående hamnbyggnads-arbetena
derstädes böra verkställas, anser sig Utskottet, efter meddelandet af' ofvanstående upplysningar
angående de lill dessa arbeten förut beviljade statsbidrag och den om ytter
ligare
anslag för sagde arbetens fullbordande hos Kongl. Maj:t i underdånighet, gjorda,
men hittills icke slutligen pröfvade framställning, för närvarande endast böra hemställa,
18:o
att någon åtgärd i anledning af Herr Cramérs motion om enahanda
anslag icke må af Rikels"Sländer vidtagas.
O mi O
Bland de särskilta statsbidrag, hvilkas anvisande Kongl. Majit uti propositionen
om statsverkets tillstånd och behof föreslagit för befrämjande af åtskilliga ifrågastäiida
arbetsrföretag till kommunikations-väsendets förbättring, förekommer ett sådant bidrag
af 25,700 R:dr R:mt, nemligen ett anslag å 12,850 R:dr och ett län å samma belopp,
för hamnbyggnad vid Färjestaden pä Oland.
Vid öfverlemnande! och förordandet af den underdåniga ansökuingen om statsbidrags
beviljande för detta hamnbyggnads-arbele, har Kongl. Majits Befallningshafvande
i Kalmar län vitsordat de uppgifna flerfaldiga olägenheter, som saknaden af en
tillräckligt djup samt för storm och sjögång tryggad last- och landnings-plats på den
midt emot Kaimar belägna Öländska kusten förorsakade för den lifliga trafiken mellan
nämnde stad och ö. Enligt Kongl. Majits Befallningshafvandes härvid afgifna yttrande,
vore de under sednare åren med understöd af allmänna medel verkställda anläggningarne
af hamnbryggor vid Mörbylånga köping och utanför färjplatsen Fröbygårda ingalunda
att betrakta såsom ordentliga hamnar, der större bålar och farkoster kunde
finna erforderligt skydd. En sådan hamn syntes alltså böra anläggas vid den i Thorslunda
socken belägna Färjestaden, såsom det lämpligaste stället dertill, enär, i följd
al dess belägenhet och sträckningen ai de allmänna vägarne, denna plats vore öfverfarts-orten
för en stor om icke största delen af dem, som från Öland begåfve sig till
Kalmar, och likaså den närmaste färjplatsen för de från Kalmar till ön ankommande
resande. För öfrigt bär Kongl. Majits Befallningshafvande upplyst, att ailmogen i de
medlersta socknarne på Öland, med få undantag, förde sjelf till Kalmar produkterna
af sill jordbruk och sin boskapsskötsel, dervid den ojemförligt största trafiken, för att
begagna den kortaste sjövägen, gick öfver Färjestaden, hvadan den derstädes föreslagna
Bilt. till Ii. St. Prot. 4856 & 4857. 4 Sami. 4 A fä. 3 Band. 8 Haft. 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande N:'i '158.
hamn-anläggning skulle komma att medföra direkt fördel för en befolkning af omkring
12,000 personer.
DA verkställigheten af en hamnbyggnad vid Färjestaden, enligt hvad sålanda
blifvit upplyst och vilsordadt, är af synnerlig vigt för den årligen tilltagande rörelsen
pä Oland samt kommunikationen mellan denna ö och meranämnde stad, som utgör den
förnämsta afsättnings-orten lör öns produkter, så och enär vederbörande Distrikt-chef
och Styrelsen för allmänna Väg- och Vatten-byggnader förklarat, att planen för hamnbyggnaden
vore i tekniskt hänseende ändamålsenligt uppgjord, samt att de beräknade
och till 38,550 R:dr Kant uppgående kostnaderna öfverensstämde med ortens gällande
arbetslöner och prisen å malerialier. får Stats-litsbol tel, med tilläggande af den upplysning,
alt bolag för detta arbets-förelags utförande redan bihlat sig, tillstyrka,
19:0
att Rikets Ständer för ifrågavarande hamnbyggnad mätte anvisa
ett statsbidrag af Tjugufem tusen sju hundra R:dr R:mi, hvaraf
hälften, eiler 12,850 R:dr, torde, under tillämpning af de i afseende
på statsbidrag för likartade föremål meddelade allmänna
stadganden, komma att utgå såsom anslag utan återbelalningsskyldighei,
oell 12,850 R:dr såsom lån emot de betalnings-vilkor,
som varda bestämda för de under denna riksdag till hamnbyggnader
beviljade iåne-underslöd.
Inom alla fyra Riks-stånden hafva motioner blifvit väckta om statsbidrag för en
hamns byggande vid Grenna, nemligen: inom Ridderskapet och Adeln af Herr Bogeman,
Cart Adolf, inom Preste-sländel af Kontrakts-prosten Almgvist, inom Borgareståndet
af Herr B. Hjort och inom Bonde-ståndet af Riksdagsfullmäktige!! Johannes
Larssin från Jönköpings län. Uti dessa motioner, hvilka, på anförda skäl, blifvit förordade
inom förstbemälte Riks-stånd af Herr Nordenfeldt, Enar, och Inom sistnämnde
Ständ af Riksdagsfullmäktige Petter Jönsson från Jönköpings ian och P. F. Mengel frän
Upsala län, har sammanstämmande föreslagits, att Rikets Ständer, för hamnbyggnads
verkställande vid staden Grenna, mätte bevilja och anvisa antingen ett anslag utan
återbelalnings-skyldighet å samma belopp, 45,730 R:dr 42 sk. B:ko, sorn för detta företag
undei' sistlidet års sommar blifvit hos Kongl. Maj:t i underdånighet hegardt af
nämnde stads äldste samt bolaget för dervarande hamnbrygga, eller ett lån ä dubbla
beloppet, 91,461 R:dr 36 sk., till hvilken summa kostnaden för företaget ansåges
komma alt uopgå; och att samma lån, sedan det under leni års tid innehafts ulan
ränta och afbetalning, mätte fä återbetalas genom erläggande af 8 procent ärligen,
hvaraf 2 skulle utgöra ränta och 6 komma att alräknas å kapitalet. Vid framförandet
af detta förslag hafva motionärerna erinrat om de under föregående riksdagar gjorda,
fastän icke bilällna, framställningar angående statsbidrag för sagde företag, för hvars
utförande plan och kostnadsförslag under är 1847 uppgjordes af Majoren Leijonancker,
hvilken då beräknade den derför erforderliga kostnaden till 60,974 R:dr 24 sk. B;ko.
