# ID: svediakorp-gov2305
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 111,577
# sentences: 2,829
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


STOCKHOLMS HÖGSKOLAS
JUMDISKA BIBLIOTEK
BIHANG:'
TILL
8&omii<&n qiiii&s-bv&didiibb
PROTOKOLL
VID
Ijagtima Bl i k*cl aren I stockholm
Åren 1850 oell 185V*
FJERDE HULINGEN.
• T / •
\
1^ Afdelningen:
Stats-Utskottets Memorial, Utlåtanden och Betänkanden.
(, ' • ' .■ '■
mm& såsom
Slals-Ulskoltels Memorial M 64.
1
m 64.
Ank. till Exp.-Utsk. den 28 Maj 18S7, kl. 8 e. m.
Memorialmed uppgifter d verkställda utbetalningar utaf de
får upprätthållande af rikets neutralitet och försvarsverkets
fullständigare ordnande lyftade kreditivmedel.
(Rgs Afd.)
På sätt i Riksdags-ordningens 42 § finnes töreskrifvet, har Stats-Utskoltet i
början af innevarande riksdag förskaffat sig upplysning om de utgifter, som blifvit
bestridda genom de från Riksgälds-konloret, under sednare hälften af år 1853 äfvensom
under följande åren, utbekomna summor utaf dels dåvarande kreditiv för
rikets försvar och dels det vid sednaste riksdag för neutralitetens upprätthållande
anvisade särskilda kreditiv; och sedan Utskottet tagit kännedom om de Utskottet
angående dessa utgifter meddelade handlingar och räkenskaper, bestående af a) sammandrag
af Kongl. Krigs-Kollegii för åren 1853—1855 afgifna redovisning för
de från Kongl. Stats-Kontoret tili bemälte Kollegium anordnade medel utaf det
vid 1850 och 1851 års riksdag beviljade s. k. mindre kreditiv; b) uppgift angående
användandet af det, under år 1853, till Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena
utbetalda belopp utaf samma kreditiv; c) afskrifter af General-Krigs-kommissariatets
månadtligen afgifna kassaförslag öfver utbekomna medel utaf kreditivet för neutralitetens
upprätthållande; d) liqvider mellan bemälte Kommissariat, å ena, samt
Kongl. Krigs-Kollegii Artilleri- och Intendents-afdelningar, å andra sidan, angående
de för kompletteringen af arméens materiel utaf detta kreditiv använda medel; och
e) afskrifter af samma Kommissariats kassaförslag i afseende på de medel, som för
försvarsverkets fullständigare ordnande blifvit lyftade utaf den under sistförllutna
riksdag till rikets försvar anvisade kreditivsumma; har Utskottet, med afseende å
den hos Riks-slånden, vid regleringen af Riks-statens 4:de och 5:te hufvudtitlar,
Bih. lill R. Sl. Prot. 1836 A 1837. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1 Haft. 1
2
Stats-UlskoUels Memorial M 64.
nu förestående pröfning af de för landt- och sjöförsvarets behof under denna riksdag
föreslagna utgifter, ansett sig böra meddela Rikets Ständer underrättelse om
de utbetalningar för försvarsverket, som utaf förenämnde kreditivmedel hittills blifvit
bestridda; och har Utskottet derföre låtit sammanfatta här nedan intagna, på
Utskottet tillställda handlingar och räkenskaper grundade, uppgifter, hvilka Utskottet
alltså får härmed lill Rikets Ständer aflemna, nemligen:
l:o Uppgift å verkställda utbetalningar utaf de medel, som, till bestridande
af kostnader för utomordentliga åtgärder till rikets försvar, under Oktober och
November månader 1853, blifvit hos Riksgälds-kontoret lyftade utaf det vid 1830
och 1851 års riksdag beviljade s. k. mindre kreditiv;
2:o Uppgift å de föremål, hvartill det under 1853 och 1854 års riksdag för
upprätthållande af rikets neutralitet anvisade och numera till hela sitt belopp lyftade
särskilda kreditiv blifvit användt; och
3:o Uppgift å de före nästlidne April månads slut bestridda utbetalningar
utaf dessförinnan, för försvarsverkets fullständigare ordnande, utanordnade summor
af det vid samma riksdag beviljade kreditiv för rikets försvar eller andra vigtiga
och angelägna ändamål.
Genom meddelandet af dessa uppgifter och de upplysningar desamma innefatta,
anser sig Stats-Utskottet hafva besvarat ej mindre en af Grefve Anckarsvärd,
Carl Henrik, väckt och af både Ridderskapet och Adeln samt Ronde-ståndet till
Utskottet remitterad motion derom, alt detta Utskott måtte till Rikets Ständer
inkomma med en »summariskt detaljerad uppgift öfver användandet af de vid sed»naste
riksdag till neutralitetens upprätthållande beviljade medel», än äfven en af
samme motionär sedermera hos förstbemälte Riks-stånd framställd och till StatsUtskottet
jemväl remitterad anmodan, att Utskottet måtte förskaffa Rikets Ständer
del af redovisningen för de af Rikets sednast församlade Ständer anslagna medel
till »den beväpnade neutralitetens upprätthållande.»
Stockholm den 28 Maj 1857.
Stals-Utshotlels Memorial JM 64.
3
l:o.
Uppgift å verkställda utbetalningar utaf de medel, utgörande tillsammans 500,000
R:dr Banko, som, till bestridande af kostnader för utomordentliga åtgärder
till rikets försvar, enligt Kongl. Brefven den 13 Juli och 21 Oktober
1853, blifvit lyftade af det vid 1850 och 1851 års riksdag på Riksgäldskontoret
anvisade s. k. mindre kreditiv.
Under år
1853.
Under år 1834.
Under år
1855.
Summa.
För Försvarsverket till lands.*
Genom Kongl. Krigs - Kollegii
Fortifikations-afdelning:
för fäslningsbyggnads-arbeten .
» vårdkasar
till transport-, rese- och trakla-  mentskostnader, jemte skrif-  materialier m. m
26,000
800
171
15
3
50,000
492
1,325
12
16
10
2
37,290
4
14
6
113,290
1,292
1,500
14
12
31
6
10
5
R.dr
26,971
15
3
51,817
29
—
37,294
14
6
116,083
10
9
hvarifrån afgå:
återbetalta förskott samt af Kongl.
General-krigs-kommissariatet
ersatta poster
26,495
15
4
26,495
15
4
Sgr
26,971
15
3
51,817
29
—
10,798
47
2
89,587
43
5
4
Slats-Ulskottets Memorial M 64,
Under år 1853.
Under år 1854.
Under år 1855.
Summa,
Genom Kongl. Krigs - Kollegh
Ar tilleri-afdelning:
för 17 st. 7 tums bombkanoner
» 9 st. 24 ^:ga kulkanoner .
» lavetter till 24 2^:ga kanoner
» 1,600 st. 7 tums bomber .
» 800 st. 24 S^ga kulor .
till ammunitions-kostnader . . .
» transport- och frakt-kostna-  der, efter afdrag af återbe-
taldt förskott
» rese- och traktaments-kost-  nader
l ~
1,834
2,884
638
1
57
27
4
2
7
17,36C
8,938
7,333
1,284
284
1,445
992
132
32
5
18
16
47
19
6
10
3
17,366
8,958
7,333
1,284
2,118
4,330
1,650
32
32
5
18
17
36
46
_____
6
10
5
2
7
K:dr
3,377
18
1
57,665
26
5
—
—
—
43,042
44
6
Afgår hvad denna Afdelning af
under händer hafvande me-  del förskjutit
554
18
5
354
18
5
Sgr
3,577
18
1
37,311
8
—
—
—
—
42,688
26
1
Genom Kongl. Krigs-Köllegii In-  tendents-afdelning :
för 7,800 st. tändhattsväskor åt
Gottlands National-beväring .
» beklädnads - ersättning för
permitteradt, men till tjenst-  göring vid laboratorii-arbe-  len i Wisby inkalladt man-  skap
3,219
262
5,219
262
13
6
13
6
Sgr |
3,481
13
6
—
—
5,481
13
6
Tillsammans utgifter för För-  svarsverket till lands ....
37,829
16
10
89,128
57-
10,798-
17
2
137,757
55-
Slals-Utskottels Memorial Jfö 64. 3
.
i
i -
Under år 1855.
Under år 1854.
Under åi
1855.
Summa.
För Försvarsverket till sjös:
tör 64 st. 72 S":ga bombkano-
ner till Kungsholms fäst-
nings provisoriska bestyck-
ning
—
—
—
—
—
—
57,024
22
40
» 80 st. jernlavelter
—
29,844
34
3
» 6,000 st. runda och 350
st. ovala 7 tums bomber .
—
29,530
24
4
» ammunition, projektiler m. m.
—
—
—
—
—
—
—
43,702
—
—
till dagsverkskostnad
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8,800
—
—
$r 4 ängmachin pä linie-skep-
pet Carl XIV Joban ....
—
—
—
—
—
—
188,740
—
—
» 1 reverber-ugn för jern-
lavetters tillverkning ....
—
2,860
46
7
tdt åtskilliga utgifter för ofvan-
nämnda fästning
—
4,572
—
3
J'tilsammans utgifter för För-
svarsverket till sjös . . . .
—
—
—
—
—
—
362,044
32
(
Ofvan uppgifna kreditiv-medel
•
äro af Riksgälds - kontoret,
efter erhållna reqvisitioner,
ulanordnade:
under Oktober 4 853 med . . .
—
—
—
—
—
—
—
—
300,000
—
—
och under November samma år
med
—
—
—
—
—
—
200,000
—
—
Tillsammans | —
—
—
—
—
—
—
—
—
500,000
—
—
6
Stals-Utskottcls Memorial M 64.
Uppgift å de föremålhvartill denunder 1855 och 1854 års riksdag,
kontoret anvisade och derstädes med hela sitt belopp, 2,500,000 j
Laurftförsvarct tillhörande föremål:
1854.
för
den till dels Drottningholm och dels Ladugårdsgärdet kommen-
derade indelta trupp
17,380
23
»
kommenderingen å Waxholms fästning ........
63,028
39
»
kommenderingen på Gottland
390,069
29
»
garnisons-förstärkningen i Carlskrona samt kommenderingen å
Kungsholms fästning
47,878
25
»
kommenderingen i Landskrona
3,087
33
»
kommenderingen å Carlstens fästning
6,728
37
»
slitnings-ersättning m. m. för de af Krigs-kollegium vid
kommenderingarno underhållna persedlar
—
til!
underhållskostnad och heklädnadsslitnings—ersättning m. m. för
öfverkommenderadt artilleri-manskap samt dylik ersättning åt
Lifgardes-regemenlena
4,851
31
»
uppköp af artilleri-hästar
35,968
40
»
fouragering af dito .
16,000
—
»
ersättning åt rusthållare för exercis-hästars tillhandahållande åt
Artilleriet
—
Af
Krigs—kollegii Intendents-afdelning förskjutna kostnader för 1854
års krigsrustningar
—
Godtgörclse åt Dito för den med Sappör-kompaniets skyndsamma
uppsättning förenade kostnad utöfver beräknade och anslagna
tillgångar
—
Gratifikationer och arfvoden samt rese- och traktamcnts-koslnader.
165
30
General-krigs-kommissariatets aflöning jemte expenser
2,206
20
Sgr
587,366
23
i
Stals-Ulskoltels Memorial M 64. 7
nådiga ätgdrders vidtagande till upprätthållande af Rikets neutralitet, å RiksgdldsBanko,
lyftade kreditiv-summa blifvit använd.
Under
är
Under Januari
Summa
med April månader
, ...
— -
18 SS.
18S6.
1837.
\
nanno.
5,057
16
1
22,457
59
8
18,270
! 45,105
17
7
1
5
917
16,762
45
5
8
10
82,217
452,585
g
10
6
448
26
7
21
16,410
50
6
11
22
- _
- ..
64,500
50
4
822
1,770
59,781
12,465
55
44
«
5,910
12,020
59,781
17,515
55,968
49,887
452
21
g
vJ
Q
5,520
55
11
20
g
42
17
8
a
42
8
1
u
40
18,000
452
15,887
10
4
10
4
24
24
564
2
g
564
7,787
2,558
9,910
2
g
7,787
55
1
55
1
220
5,208
2,172
5,517
45
56
g
25
10
4
—
977
42
4
6
4
161,562
47
6
45,154 |
7
5
9,214
6
—
801,297
56
6
8
Stals-Ulskotlets Memorial M 64.
Fortifikations-afdelningen:
ISSi.
Transport
587,366 |
23
7
till
Waxholms fästnings försättande i förs va rs— tillstånd ....
48,600
—
»
fästningsbyggnads-arbeten vid Carlskrona
17,572
18
9
»
byggnadsarbeten å Carlstens fästning
21,935
28
2
»
arbets-kommenderingen å Carlsborgs fästning
4,281
24
2
Artilleri- afdelningen :
för ammunitions-persedlars anskaffning
» reffling af 12,000 st. infanteri-gevär .
» 1,000 st. kavalleri-sablar ....
» den i Stockholm inrättade skjutskola
» en jernugn till kanonkulors uppglödgande
Sgr
92,389 I 231
Sgr
Intendents-afdelningen :
för upphandlade persedlar för Arméens behof
hvaraf för 115 st. nya tält utbetalts 7,049 R:dr 13 sk., för
3,000 par stöflar 18,012 Rdr, för förfärdigandet af 1,000 kapotter
och 6,000 par byxor 9,862 R:dr 32 sk., för sjukvårds- och
servis-persedlar åt 18S4 års kommenderingar 26,924 R:dr.
» materialier till 10,000 st. kapotter åt Arméen
» 10,000 st. tändhatts-väskor
» beklädnads- och utredningspersedlar åt beväringsmanskapet
» SO st. regements-instrumenlal-kislor
» 60 st. »bataljons-förbinderi-vagnar»
Sgr
till
utrustnings
Tillsammans för Landtförsvaret
Sjöförsvaret tillhörande föremål.
och provianterings- äfvensom expeditions-kostnader
för dels seglande, dels rodd- och ångfartyg samt lill aflöning för
befälet och manskapet å dessa fartyg, år 1854 325,849. 3. 4.
afgår: ersättning från 5:te hufvud-titelns anslag
för exercis af Flottans bemanning . 112,200. — —
kommenderingar ur Marin-rcgementct samt beklädnads—slitnings^-  ersättning åt samma regemente
679,755 46 8
211,649
26,594
Transport | 238,243
3
16
19
Slats-VlshoUels Memorial M 64.
9
Under år
Under Januari
med April månader
1857.
Summa
Banko.
185S.
1856.
161,562
47
6
43,154
7
5
9,214 |
6I
—
801,297
36
1 «
4o,bUU
17,572
18
9
21,935
28
2
270
35
5
—
—
—
—
4,552
11
7
270
35
5
—
—
—
—
92,660
10
6
15,000
—
10,000
—
13,333
16
11,994
29
3,527
4
53,855
5,059
4,000
1,690
9,059
4 I —
1,690
31
20,059
15,690
13,333
11,994
3,527
311 61
80,000
100,000
76,045
7,933
8,998
42
40
8
1
10
6,666
32
4
31
16
29
4
64,604 36 I 9
80,000
—
—
100,000
6,666
32
—
76,045
42
1
7,933
40
—
8,998
8
10
272,977 I 42 ! 11
6,666 I 32 I — I
279,644 | 26 I 11
488,666
r
31
58,879
43
10,904
37
1,238,207
135,154
14
346,803
26,594
10
16
10
135,154
6 | I — I — I | —| —I 573,397 | 26
Bih. till R. St. Prot. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1 Häfl. i
10
10
ISlats-Utskotlels Memorial M 64;
ansport
till proviant vid Flottans stationer
» afgångs-procenter och redovisningstraktamenten samt arfvoden
» utrednings-persedlar åt skärgårds- oeh ångfartyg
» bålsmans-beklädnad
» kavajer åt Sjö-beväringen
» kojer, fdtar och täcken för skärgårds-flottan
» upphandlade renslar, fältllaskor och mat-tornistrar
» » sjukvårds-persedlar
segelduk
» » hampa
» anskaffning af bomb- och landstignings-kanoner
» » » kanoner, lavettage och projektiler
» » » artilleri—materiel och utredning för Kungsholms och
Drottningskärs fästningar samt Kungshalls batteri
» » » 27 st. »kursörer» och 120 pistoler för nyssnäm
de
tvänne fästningar
» kontroll-pjeser samt besigtnings- och transportkostnader . ' .
» vattendistillerings—apparater å Kungsholms och Drottningskärs
fästningar ... f ... .
för inrättande af en telegraf—linie mellan Carlskrona och Utklippan
» uphandlade stenkol
till march- och transportkostnader för Båtsmän
» aflöning åt General-krigs-kommissariatets med Flottans ärenden
sysselsatta tjenstemän, äfvensom till expenser samt skjuts- och
traktaments-kostnader
Tillsammans för Sjöförsvaret
» elektriska och optiska Telegraf-inrättningar
Sammandrag.
för Landtförsvaret tillhörande föremål
» Sjöförsvaret d:o d:o ...
lill elektriska och optiska Telegraf-inrättningar
18H4.
258,243
74,361
11.500
59,734
25,600
15.500
19,895
74,800
28,000
89,344
3,933
530 8 —
641,643 23 6
27,727 I 20 11
678,755
641,643
27,727
Summa Banko R:dr
Kontant behållning hos General-krigs-kommissariatet d. 20 April 1857
1,349,126
Stals-lJJskollels Memorial JVs 64.
It
Under år
Under Januari
nied April månader
Suni ni a
1885.
1856.
1857.
Banko.
\
135,15-4
7
6
573,597
74,561
6,761
111,544
118,479
51,228
29,689
7,800
19,500
19,895
74,800
36,524
78,400
26
1 5
10
|
6
3,931
76,000
46,980
10,749
4,089
7,800
4,000
52
11
2,829
24,044
11,764
40,478
41
25
16
29
7
o
26
25
17
16
5
6
2
27
35
5
7
4
1
6
—
—
—
4
10
40
| O o
1 o o
1 -
3,524
11.900
12,000
8,850
20,850
9,150
9,150
5,000
4,240
1,200
105,944
5,205
4,114
5,000
4,240
24
24
16
1,200
16
14,600
1,248
1,644
18
13
40
46
1 *
u
22
1,550
17
28
9
4
2
590
4
398,848
14
9
114.204
| 38
| 51 1,590
16
1,156,286
44
1 8
27,727
20
11
488,666
398,848
51
14
1
9
i
58,879
114,204
43
38
5
5
10,904
1,590
57
16
6
1,238,207
1,156,286
27,727
14
44
20
8
8
11
887.514
45
10
173,084
j 33|10
| 12,495
1 S
1 6
2,422,221
32
3
|
77,778
15
9
1
Uih.
/?. Si. />r<X. 1836 A
IEI57
4
Samt. 1 Ajd. 2
«*
Sunni)»
Hand. 1
| 2,500,000
Haft.
1 _
i
1“
12
Stals-Ulskollels Memorial M 64.
Enligt hvad General-krigs-kommissariatet upplyst, skall denna återstående kontanta behållning,
likasom förväntade ersättningsmedel för den fr än Kommissariatets förråd utlemnade
proviant till fartyg, som icke utrustats genom bidrag från ifrågavarande kreditiv, vara påräknad
för deraf förestående ytterligare utgifter.
Detta kreditivs belopp R:dr B:ko 2,500,000
har Riksgäldskontoret, efter derå gjorda reqvisitioner, utbetalt
under
Mars 1854 med . . .
R:dr B:ko
500,000.
»
April samma år med .
» »
200,000.
»
Juni samma år med
» »
400,000.
»
Augusti samma år med
» »
100,000.
»
September samma år med
» »
500,000.
»
November samma år med .
» »
200,000.
»
December samma år med .
» »
200,000.
1,700,000.
»
Februari 1855 med
» »
100,000.
»
Mars sistnämnde år med .
» »
200,000.
»
April » » med .
» »
200,000.
»
Juni » » med .
» »
200,000.
700,000.
och under Juni 1856 med
100,000.
S:ma R:dr B:ko 2,500,000.
Tryckfel.
Sid. 8, rad. 18 uppifrån s-lår: 10,00 kapotler, läs: 10,000 kapotler.
» 10, » ä nedifrån » 678,735: 46. 8., » 679,7SS: 46. 8.
sista raden » 20 » 30.
Slats-Ulskotlels Memorial JM 64.
13
3:o.
Uppgift å de utbetalningar', som före slutet af April månad 1857 blifvit bestridda
utaf dessförinnan för försvarsverkets fullständigare ordnande, enligt Kongl.
Brefven den 8 Februari 1855 och den 12 Januari 1856, lyflade summor,
tillsammans 1,400,000 R:dr Banko, af det till rikets försvar eller andra
högst vigtiga och angelägna ändamål, under 1853 och 1854 års Riksdag,
på Ri/csgälds-kontoret anvisade kreditiv.
Under åi
1855.
Under år 1856.
Under år 1857.
Summa.
FörtLaii<ltförsvarct tillhörande
föremål.
a) Fortifikations- afdelningen:
lill fästnings-byggnadsarbeten vid
Slitehamn
» anskaffning af fält-smedje-  och förbinderi-vagnar samt
selar och verktyg för inge-  geniör-lruppens behof . . .
20,463
4,200
37
4
—
—
—
—
26,463
4,200
37
4
S*ur
w Ti
30,603137
4
-I-I
-
30,663
37
4
b) Artilleri-afdelningen:
till anskaffning af 27 st. bomb-  kanoner med laveltage . . .
» anskaffning af 13,000 st.
12:pundiga och 13,000 st.
6:pundiga kulor samt 4,900
st. 24:pundiga och 5,300
st. 12:pundiga granater . .
44.000
25.000
1,676
6,333
13
46
10
4
45,676
31,333
13
46
10
4
Transport
69,000
—
-1 1
-1
8,010|12|
2
77,010 jl2|
2
14 Stals-Utskoltets Memorial JM 64.
Under år
1855.
Under år
1856.
Under år
1857.
Summa.
Transport
för tillökning af artilleriets ma-  teriel och iståndsättando af
60 äldre amraunitions-vag-
nar
till anskaffning af 1,200 par pi-  stoler och 500 st. kammar-  laddnings-studsare, äfvensom
materiel till 2:ne 12:pun-  diga batterier samt upp-  reffling af 7,300 st. infan-  terigevär m. m
» 1,200 skeppund bly till
skarpskytte-gevärskulor . .
» anskaffning af 5,000 st.
minie-gevär
» skjutskostnader samt trakta-  menten för dessa gevärs be-  ställning och besigtigande .
69,000
65,850
100,000
2,088
38
—
35.000
60.000
4,070
16
6
8,010
15.000
90.000
16,626
554
12
29
13
2
11
77,010
50,000
150,000
65,850
116,626
6,713
12
29
19
2
11
6
Sgr |236,938
38
—
99,070
16
6
130,191
7
1
466,200
13
7
c) Intendents-afdelningen:
till anskaffning af persedlar för
så väl Bevärings-manska-  pets som den öfriga Arme-  ens behof*)
300,000
50,000
25,321
35
8
375,521
55
8
Tillsammans för I.andtförsvaret |'567,602
271
4|149,070
16
6
155,512
42
9
872,185
38
7
*) Till här uppgifna föremål hafva utaf ifrågavarande medel anvisats, enligt Kongl. Brefvet
den 9 Mars 1855:
För Bevärings-manshapet :
till 9,500 omgångar renslar samt handolér med remmar R:dr B:ko 143,500: —
» 2:ne omgångar s. k. småpersedlar, eller skjortor, strumpor
och stöflar, för 5,000 man » » 93,333: 16.
Transport R:dr B:ko 236,833: 16.
Slals-Utskottels Memorial M 64. 18
Under år 1855.
Under år
1856.
Under år
1857.
Summa.
För Sjöförsvaret tillhörande
föremål:
till
linicskeppet Dristighetens
förändring till sjukskepp . .
—
11,000
—
—.—
—
—
11,000
—
—
»
3 kanon-skonertars förän-
dring till mörsare-fartyg . .
—
—
14,800
—
—
14,800
—
—
»
anskaffning af 2:no skär-
gårds-krigsångfartyg . . . .
—
—
166,666
32
—
—
—
166,666
32
»
anskaffning af 2:ne nya vat-  tenskutor utaf jern . . . .
-
_
_
34,180
.
34,180
_____
.
»
upphandling och aptering
af projektiler
131,417
—
—
18,000
—
7,100
183,817
—
—
»
anskaffning af 1,080 bomber
—
—
7,800
—
—
7,800
—
»
» » en kulpress .
—
—
480
—
—
480
—
—
»
» » 1,800 kava-
jer för sjöbeväringen . . . .
—
—
22,000
—
—
—
22,000
—
un
anskaffning af sjukvårdsper-
sedlar
74,666
32
—
8,533
—
6
—
79,999
32
6
»
sjö-expeditioner, efter af-
drag af återburna förskott,
18,000
—
18,096
8
6
—
33,096
8
6
Tillsammans för Sjöförsvaret
221,083
32
—
294,698
41
—
7,100
822,879
28
—
Transport R:dr B:ko 236,833: 16.
och för Arméen i allmänhet:
till
1,000 st. reserv-sadlar med tillbehör
»
» 23,000: —
»
18,000 omgångar hästskor med dubbel omgång söm
»
» 13,500: —
»>
sjukvårds-persedlar för 2,000 sängar
enligt Kongl. Brefvet den 23 Januari 1836:
»
» 100,000: —
till
1,000 st. sadlar
»
» 30,000: —
»
1,300 platta kavalleri-flaskor
»
» 8,000: —
»
30 st. stabs- och kavalleri-smedjor
»
» 12,000: —
»
28 st. sjukvagnar med och 75 st. utan fjedrar . .
»
» 27,500: —
R:dr B:ko 449,833: 16.
16
Siats-Utshollcls Memorial JM 64.
Under år
1855.
Under år
1856.
Under år
1857.
Summa.
Expenser för General-krigs-  kommissariatet
50
o
2
50
9
o
Summa summarum
788,686
11
4
443,816
18
8
162,612
42
9
1,395,115
24
9
Den vid slutet af April
ning i Rikets Ständers Bank
medel utgjordo ....
1857 å General-krigs-kommissariatets räk-  innestående behållning utaf dessa kreditiv-
4,884
23
5
R:dr
1,400,000
—
—
Till följd af ofvan Åberopade 2:ne Kongl. Bref och i öfverensstämmelse
med Kongl. Stats-kontorets derpå grundade reqvisitioner, hafva från Riksgälds-kontoret
utaf ifrågavarande kreditiv utanordnals:
Mars 1855
.... 250,000
April samma år ....
.... 100,000
Juni »
.... 200,000
Augusti »
.... 50,000
Oktober »
.... 100,000
November »
.... 100,000
800,000:
Februari 1856
.... 200,000
Maj »
.... 100,000
Augusti »
.... 100,000
November »
.... 100,000
500,000:
Februari 1857
s • • •••••
100,000:
R:dr B:ko 1,400,000:
Derjemte är under Maj månad 1837 hos Riksgälds-kontoret ytterligare
reqvireradt och derifrån utbetalt ett belopp af 100,000 R:dr B:ko; hvadan de
hittills hos detta verk icke uttagna kreditiv-medel, hvilkas lyftning enligt högstberörde
Kongl. Bref blifvit beslutad, utgöra 50,000 R:dr.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1857.
Stats-Vlshotlels Memorial N:0 lis. 1
STOCKHOLMS HÖGSKOLAS
JURIDISKA BIBLIOTEK
HT: o (i.i.
Ank. till Exp.-Utsk. den 29 Maj 1857, kl. 2 e. m.
Memorial, i anledning af erhållne återremisser ä Utlåtandet N:o
Sd, angående ifrågastiilld upplåtelse af jord till Strömsholms
kanal-bolags disposition.
(I. A.)
/ .
Med anledning af en utaf Herr Bråkenhjelm, B., väckt motion om upplåtelse
af omkring 5 tunnland jord af Strömsholms kungsgårds samt länsmansbostället
Horns egor till upplagsplats, magasiner och bostäder åt Strömsholms kanalverk,
hade Stats-Utskottet uti ofvannämnda Utlåtande, enär motionen icke
varit åtföljd af några handlingar till bestyrkande af de deruti meddelade uppgifter,
förklarat sig, i saknad af erforderliga upplysningar, icke kunna afgifva ett
sådant yttrande, som borde grundlägga Rikets Ständers beslut i ämnet, och alltså
hemställt, att Herr Bråkenhjelms motion, i frågans outredda skick, ej måtte till
någon åtgärd af Rikets Ständer föranleda. Enligt hvad Utskottet tillhandakomna
protokolls-utdrag utvisa, hafva, vid föredragningen hos Rikets Ständer af berörda
Utlåtande, ledamöter inom hvart och ett af Riks-Stånden dels meddelat vissa
uppgifter till ådagaläggande af behofvet för Strömsholms kanalverk utaf den sökta
jord-upplåtelsen, dels ock förklarat sig vilja till Stats-Utskottet öfverlemna åtskilliga
handlingar och kartor till närmare upplysning i detta ämne; i anledning
hvaraf Utlåtandet blifvit af samtliga Riks-Stånden återremitteradt. Sedan nämnde
handlingar numera blifvit Stats-Utskottet tillställde, har Utskottet ytterligare tagit
detta ärende i öfvervägande och får nu, vid afgifvandet af sitt förnyade UtlåIlih.
lill R. Sl. Prol. 1SS6 8j 18S7. /, Sami. t A[d. 3 Rand. 2 Hafi. 1
o
Slals-Ulskottcls Memorial N:o 63.
tande, till en början redogöra för hvad Utskottet af berörde handlingar samt
inom Riks-Stånden afgifna yttranden inhemtat.
En af Direktionen för Strömsholms kanal-bolag, med föranledande af offanäinnde
Utlåtande, afgifven promemoria innehåller, att, enligt den af Kongl. Maj:t
för Strömsholms slussverks ombyggnad i Nåder fastställda plan, bolaget endast
haft till åliggande att, der vägöfvergångar öfver den 8 mil långa segel- och
kanal-leden voro beliöflige, uppföra fasta broar; äfvensom bolaget, jemlikt Kongl.
Maj:ts den 28 April 1842 Nådigst utfärdade privilegium, icke varit förpligtadt
utsträcka kanalverkets södra ändpunkt längre än till gamla slussverkets slutpunkt
på Strömsholms kungsgårds egor vid sjön Freden. Då likväl kanal-bolaget insåg,
att bestämmelsen i förra hänseendet skulle, om den iakttagits, vållat för all framtid
enahanda olägenhet för trafiken, som hitintills egt rum, nemligen att segelfartygen,
för att framkomma under de många fasta broarne, måste nedfälla masterna,
och att den dessutom skulle alldeles omöjliggöra trafik med ångfartyg,
hade bolaget redan för 10 år sedan beslutat, att rörliga broar af jern på hela
kanalsträckan borde uppföras, hvilket beslut, sedan detsamma af Kongl. Maj:t i
Nåder gillats, kommit till verkställighet. Om emellertid detta, för den högst betydliga
kanal-rörelsen så vigtiga och välgörande beslut skulle vinna den dermed
åsyftade verkan, måste ovilkorligen den fasta bro, som förenar Borgås udde med
fasta landet i Rytterns socken, och ligger mellan sjön Freden samt Hammarviken
af sjön Mälaren, så förändras, att ångbåtar äfven under denna bro kunde framkomma,
hvartill åter de brohållnings-skyldige, som af kanal-farten icke hade det ringaste
gagn, ej kunde förpligtas. För kanal-bolaget återstode då ingen annan utväg,
om ej det stora ändamålet med ångbåts-rörelsc skulle förfelas, än att åtaga
sig fortsätta och underhålla jemväl Borgåssunds-bron i nyssberörda skick, och att
således frivilligt utsträcka kanal-verkets södra ändpunkt till östra sidan af Hammarviken.
Då denna utsträckning af åligganden omöjligen kunde tillskynda kanalbolaget
ringaste direkta fördelar, men deremot måste nu och för framtiden föranleda
till utgifter, som kunnat undvikas, vore det äfven obestridligt, att ifrågavarande
åtgärder afsåge kanal-rörelsens och de trafikerandes, således det allmännas
direkta gagn och fördelar. Men lika påtagligt vore, att ingen större kommunikations-anstalt
kunde uppfylla sitt ändamål utan att vara försedd med upplagsplatser
på lämpliga ställen och förnämligast vid ändpunkterna, äfvensom att
egare till kanalen och jernvägen, vare sig Kronan eller enskildt bolag, derstädes
måste ega tillräckligt utrymme för egna tjenstemän och betjente, magasiner m. m.
Antingen således Strömsholms kanalverk finge sin södra ändpunkt vid nordvestra
sidan af sjön Freden, eller östra sidan af Hammarviken, måste således kanalbolaget,
för rörelsens och eget behof, förskaffa sig dylikt utrymme. Men den
mark, som härvid kunde komma i fråga till upplåtelse, tillhörde antingen helt
och hållet Strömsholms kungsgård, eller till en del denna och till en annan del
Stals-Ulshollels Memorial N:o CS.
3
en Kronans boställs-lägenhet, hvaraf följde att nämnde mark, jemlikt 1 § i Kongl.
Förordningen den 20 November 1845, om jords eller lägenhets afstående för allmänt
behof, icke vöre föremål för expropriation; och utan Rikets Ständers samtycke
kunde den icke heller, emot stadgandet i 77 § Regeringsformen, af Kongl.
Maj:t till kanal-bolaget upplåtas. Då nu Herr Bråkcnhjelms motion icke a Isett
någonting annat, än att Rikets Ständer för sin del måtte medgifva, att mark å
ifrågavarande ego-områden, till högst 5 tunnlands vidd, mätte till kanal-verkets
fria disposition såsom bolagets egendom upplåtas, och den jord, hvarom här vöre
fråga, redan nästinstundande år, eller sednast år 1859, men innan Rikets Ständers
nästföljande sammanträde inträffade, för kanal-bolaget måste vara tillgänglig,
enär ombyggnads-arbetet sistnämnde år skulle vara fullbordadt, hade Direktionen
häruti ansett sig ega grundad anledning till den förhoppning, att berörde motion
måtte hos Rikets Ständer vinna afseende, helst bolaget i annat fall sannolikt ej
kunde komma att verkställa den tillämnade utsträckningen af kanalens södra ändpunkt,
hvilket dock vore af väsentlig vigt för den allmänna rörelsen.
Vidare har Utskottet inhemtat, att Direktionen för Strömsholms kanalbolag
redan år 1855 hots Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit att, till beredande af
upplags-platser och magasiners anläggande, få, jemlikt Kongl. Förordningen den
20 November 1845, förvärfva eganderätt icke allenast till den jordrymd, hvilken
uti förevarande motion omförmäles, utan äfven 1 tunnland 7T20 kappland vid
Smedjebacksåns utlopp i sjön Norra Barken, tillhörande Hagge bruksegendom; i
anledning af hvilken ansökan så väl Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader,
som Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-kollegium samt vederbörande
embetsmyndigheter i orten blifvit hörde och i afgifna Utlåtanden tillstyrkt Nådigt
bifall till de sökta jord-afsöndringarne, dervid Kammar-kollegium, i afseende på
lösen för berörde kronojord, i underdånighet anfört, att ehuru, enligt Kongl. Förordningen
den 27 November 1854, sådan lösen skulle till enskilde erläggas med
fulla värdet och hälften derutöfver samt på en gång i kapital utgå, Kollegium
dock ansåge att Kronan, så väl för boställen, sorn utarrenderade egendomar borde
åtnöja sig med fulla värdet efter den afsöndrade jordens eller lägenhetens beräknade
årliga medel-afkastning, hvilken borde i spanmål utsättas och i penningar
efter 10 års medel-markegång årligen utgöras; hemställande Kollegium att denna
ersättning, bestämd i laga ordning, skulle tillfalla innehafvaren af länsmans-bostället
för all framtid, men arrendatorn af Strömsholm blott under nuvarande arrendetid,
samt derefter Kronan, så vida ej Kongl. Maj:t skulle i Nåder finna
skäligt föreslå och Rikets Ständer bifalla, att samma ersättning efter nuvarande
arrendes utgång, hvilket inträffade vid midfastan 1874, finge upphöra. — Styrelsen
för allmänna väg- och vattenbyggnader hade, såsom skäl för bifall till
ifrågavarande ansökning, underdånigst anfört, att, om kanal-bolaget sattes i tillfälle
att erbjuda npplags-platser och magasiner för de varor, som fördes å kana
-
4
Stats-Uts\ollets Memorial lS:t> SS.
len, den täflan, som härigenom uppkomme emellan bohaget och de vid kanalens
.ändpunkter bosatte faktorer, otvifvelaktigt skulle orsaka nedsättning i de trafikerandes
omkostnader och dymedelst bidraga till ökande af rörelsen å kanalen
samt göra farleden mera gagnelig för det ändamål, som med densammas förbättring
och ombyggnad vore afsedt. Deremot hade erinringar emot den ifrågaställda
jord-upplåtelsen blifvit uti en särskildt ingifven skrift, framställde af Köpings
stads magistrat och borgerskaps äldste, som dervid hufvudsakligen anfört,
att Kongl. Majit genom Nådigt Bref den 17:de April 1788 åt städerne Westerås
och Köping upplåtit från Strömsholms kungsladugårds egor vid Borgås
udde, emellan sjön Freden och Hammarviken, en plats till inrättande af faktorier
och väg för de effekter och varor, hvilka, när Strömsholms kanal blefve
färdig, kunde komma att der till vidare transport uppläggas; att denna plats
sedermera blifvit för berörda ändamål inrättad samt försedd med magasiner för
emottagande af varor, och att icke någon klagan hitintills af trafikerande försports
öfver otillräckligheten af denna lastageplats; att den södra udden af Borgås
sund, som kanal-bolaget önskade erhålla, icke kunde erbjuda den ringaste fördel
framför den norra udden, hvilken redan länge varit till detta ändamål ordnad
och använd; att något behof af en ytterligare lastageplats ej förefunnes, men om
en sådan framdeles skulle till följd af ökad trafik erfordras, godt tillfälle dertill
vore utmed stränderna af både sjön Freden och den så kallade Hammarviken;
på grund hvaraf bemälde magistrat och borgerskap således hemställt, att kanalbolagets
ansökan icke måtte vinna afseende. — Genom Nådigt Bref den 12 Juni
1856 förklarade derefter Kongl. Majit, att, enär, vid de i detta mål förekommande
omständigheter, det ändamål, för hvilket ifrågavarande expropriationsrätt
blifvit begärd, icke vore att hänföra till något af de allmänna behof, som genom
stadgandet i 1 g af Kongl. Förordningen den 20 November 1845 afsåges, Kongl.
Majit funnit sig, vid sådant förhållande, icke böra till den gjorda ansökningen
lemna Nådigt bifall.
Af Protokollen öfver de hos Riks-Stånden i anledning af Utskottets förut
afgifna Utlåtande förefallna öfverläggningar, har Utskottet funnit, att nästan alla
talare, som i denna fråga yttrat sig, tillstyrkt och förordat den för Strömsholms
kanalverk sökta jord-upplåtelse, med undantag likväl af Riksdags-fullmäktige inom
Borgare-ståndet från städerna Westerås och Köping, hvilka dels erinrat om den
förlust, som städerna tillskyndats derigenom att Bruksegarne år 1855 erhållit befrielse
från skyldigheten att erlägga vågpenningar för det jern, som icke å städernas
vågar upplägges, dels ock omförmält, att städerna erbjudit sig att till
Strömsholms kanal-bolag afstå den upplagsplats dessa städer hitintills begagnat,
i följd hvaraf och då det med Herr Bråkenhjelms motion afsedda ändamål, beredande
al erforderlig lastageplats för kanal-verket, kunde vinnas genom enskild
öfverenskommelse emellan bolaget och städerna, det syntes icke vara skäl för
Slals-Ulshotlels Memorial N:o 6S.
Rikets Ständer att medgifva den nu ifrågaställa jord-upplåtelsen. Då emellertid
Utskottet inhemtat, att den af bolaget begärda jordryind är för ändamålet lämpligare
än den hitintills begagnade upplags-platsen, samt det för öfrigt, på sätt
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader jemväl erinrat, måste lända
den allmänna rörelsen till fördel, 0111 kanal-bolaget, utan att göras beroende af
de vilkor, som vid en öfverenskommelse med städerna kunna ifrågaställas, sättes
i tillfälle att tillhandahålla de trafikerande upplags-platser och magasiner, finner
Utskottet de i detta afseende framställda invändningar icke förtjena afseende, äfvensom
Utskottet anser den i Borgare-ståndet väckta fråga om ersättning åt städerna
för den minskning i inkomster dem tillskyndats genom ofvanberörde, Bruksegarne
medgifna befrielse från våg-afgifter, — öfver hvilken fråga Utskottet, i
anledning af Herr Ekholms motion, kommer att särskildt Utlåtande afgifva —,
icke stå i sådant sammanhang med nu förevarande ämne, att hinder derigenom
bör möta för beviljandet af den sökta jord-upplåtelsen åt Strömsholms kanalverk.
I betraktande af hvad sålunda förekommit och med afseende å de upplysningar
i ämnet, som, enligt hvad här ofvan är anfördt, numera kommit Utskottet
tillhanda, har Utskottet funnit sig böra tillstyrka,
det Rikets Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla,
att de för sin del medgifva, att den uti Herr Bråkenhjelms motion omlörmälda
jordrymd, 15,4 kappland af Strömsholms kungsgårds samt 4
tunnland 9,g kappland af länsmans-bostället Horns egor, må åt Strömsholms
kanalverk, till inrättande af upplags-plats, magasiner och bostäder,
upplåtas, emot dc vilkor, Kongl. Majit kan finna lämpligt i Nåder bestämma.
Stockholm den 28 Maj 1857.
6
Sialt-VlslioUels Memorial N:o 66
.\:o (j(j.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 29 Maj 1857, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner, angående förändrad disposition
af kronosäleriet Ollestad.
(I. A.)
Uti en inom Borgare-ståndet väckt, till Stats-Utskottet remitterad motion,
liar Herr JVahlström, J., anfört, hurusom Kongl. Majit den 20 Oktober 1756,
uppå Rikets Ständers derom gjorda underdåniga anhållan, till Öfverjägmästaren
Anders Gyllensvärd och hans efterkommande under perpetuel arrende-rättighet upplåtit
Ollestads kronosäteri med underliggande hemman och lägenheter uti Hofs och
Hudene socknar af Gäseneds härad och Elfsborgs län, med vilkor att de skulle
ärligen utgöra den ränta, sorn af egendomen efter jordeboken borde, utgå; hvaruti
sedermera, äfven på Rikets Ständers underdåniga hemställan, den lindring
blilvit, genom Kongl. Brefvet den 7 September 1762, Öfverjägmästaren Gyllensvärd
förunnad, att alla ränte-persedlarne skulle få betalas efter 1735 års ständiga
markegång, utom afraden, 15 tunnor 4 fjerdingar J:dels kappe, som borde
in natura utgöras. Sedermera hade innehafvaren af Ollestad anhållit att, emot
räntans utgörande efter jordebok och förvandling på grund af årlig markegång
samt särskildt erläggande såsom skatte-köpeskilling af 10 års sammanslagna
grundräntor efter kronovärde, få, på sätt författningarne om skatteköp i allmänhet
stadgade, Ollestads säteri under skattemanna-rätt åt sig upplåtet. Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammar-kollegium anmälde, med anledning häraf, hos Kongl. Majit,
såväl att'Ollestad uti Kongl. Brefvet den 27 April 1799 omförmäldes bland de
under perpetuela arrenden varande kungsgårdar, fastän under namn af krono
-
Slats-Utskotlels Memorial N:o 66.
7
säteri, som om ock att genom Kongl. Brefvet den 21 Januari 1782 blifvit förklaradt,
det perpetuela arrenden icke kunde medgifvas, såsom stridande mot Sveriges
lag och Kronans urgamla rätt, samt hemställde derföre, huru med det sökta
skatteköpet af Ollestads lägenhet skulle förfaras. Uppå denna underdåniga hemställan
förklarade Kongl. Majit, genom Nådig skrifvelse till Kammar-kollegium
den 12 November 1808, att Kongl. Brefvet den 21 Januari 1782, rörande återgående
af perpetuela arrenden å kungsgårdar, såsom från Kronan inalienabla,
icke kunde lämpas till Ollestad, som icke vore af sådan natur, utan, enligt hvad
utredt blifvit, förut varit frälse, men blifvit år 1(596 för skuld till Kronan indraget,
hvarföre ock Kongl. Majit i Nåder funnit Ollestad, enligt skatteköps-förordningarne
och hvad förut varit vanligt, kunna till skatte försäljas, sedan några
lagliga skäl sig icke visat till rubbning i den beständiga besittningsrätt, som blifvit
Gyllensvärdska arfvingarne förunnad; och hade Kongl. Majit derjemte i Nåder
tillåtit, det Ollestad med tillhörande hemman och lägenheter finge under skattemanna-riitt
upplåtas den eller dem af Gyllensvärds arfvingar, som deraf vore lagliga
innehafvare. Till följd af detta Nådiga förordnande anhöllo förenämnde arfvingar
om fullbordan af det beviljade skatteköpet samt nedsatte behörig skatte-köpeskilling;
men emedan Kammar-kollegium, vid pröfning af detta skatteköpsmål, inhemtat,
att Rikets Ständer, uti deras underdåniga skrifvelse af den 28 April 1810, i Jidje
afdelningen af kungs- och kungsladugårdarne nämnt och upptagit Ollestad, med
förklarande, att som alla de till denna afdelning hörande lägenheter endast innehades
på grund af Konungens särskilda tillåtelse, utan att auktioner i laglig ordning
föregått, borde arrendet af dessa kungsgårdar för den återstående arrendetiden
erläggas uti spanmål, räknadt efter det årets markegång, då penningeräntan
bestämdes eller arrende-rättigheten beviljades, fann Kammar-kollegium sig
böra detta förhållande hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla och dess Nådiga
förordnande derom afvakta. Genom Nådigt svar till Kollegium af den 10 December
1810 behagade Kongl. Majit förklara, att ehuru Kongl. Majit i Nåder
funnit, att Ollestad med underlydande hemman icke kunde för kungsgård anses,
samt att följaktligen skatteköp å denna egendom enligt gällande Författningar
kunde ega ruin, likväl och emedan Ollestad af Rikets Ständer blifvit upptagen
såsom kungsgård, thy befallde Kongl. Majit att frågan om skatteköp derå borde
hvila intill nästa Riksdag, då anmälan derom hos Rikets Ständer komme att göras;
och skulle emellertid arrendet af Ollestad intill nämnde Riksdag utgå på
sätt, som det sedan år 1762 blifvit utgjordt. Den 8 Maj 1812 aflät ock Kongl.
Majit till Rikets Ständer Nådig proposition rörande Ollestads säteri, på det att
med detsamma skulle kunna förfaras lika med andra hemman af samma beskaffenhet,
eller skatteköp derå kunna ega rum. Men Rikets Ständer funno icke skäl
att för det dåvarande till Kongl. Majits Nådiga framställning lemna bifall. I
sednare tider väckt och hos Kongl. Majit fullföljd fråga om skatteköp å ofta
-
Stats-Utskottets Utlåtande A:o 66.
nämnda Ollestads säteri hade, på samma grund, — eller att Rikets Ständer anna
ej medgifvit, att detsamma finge utgå ur förteckningen på kungs- och kungsladugårdar,
å hvilken det till följd af ett misstag syntes hafva blifvit uppfordt, —
icke kunnat bifallas. Då nu ifrågavarande Ollestads säteri blifvit under perpetuel
arrende förlänadt åt Gyllensvärd och hans efterkommande, samt dess återgång
till Kronan således vore beroende på en tillfällighet — utslocknandet af ofvanbemälde
Gyllensvärds ätt — hvilket icke på långliga tider syntes kunna inträffa,
men, enligt en af Kammar-kollegii 3:dje Provins-kontor verkställd förvandlings-uträkning,
Statsverket, genom det att innehafvaren af Ollestads säteri förnekades
rättighet att detsamma till skatte köpa, årligen ginge i mistning af närmare
150 R:dr Riksmynt eller mera, allt efter beloppet af medelpriset å ränte-persedlarne,
så och ehuru berörde förlust, betraktad för ett eller annat år, visserligen
vore ringa, men beräknad efter hvad den skulle utgöra för tio- eller hundratal
af år uppginge till ett ganska betydligt belopp, har motionären, med åberopande
äfven af de skäl, som hos Rikets Ständer i fråga om skatteköp af hemman
gjort sig gällande, föreslagit, att Ollestad med underlydande hemman, såsom icke
varande af kungsgårds-natur, utan en till Kronan inlöst frälselägenhet, måtte få
utgå från antalet af de kungs- och kungsladugårdar, hvilka uti Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse af den 28 April 1810 finnas upptagne, på det att sedermera
med denna lägenhet kunde, enligt gällande författningar, förfaras.
Vid pröfningen af detta ärende har Utskottet, som tagit kännedom af de i
motionen åberopade handlingar, väl funnit de i afseende å säteriet Ollestad meddelade
uppgifter vara öfverensstämmande med verkliga förhållandet; men då denna
egendom finnes upptagen bland de uti Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den
28 April 1810 uppräknade kungsgårdar, hvilka, jemlikt 77 § Regeringsformen,
utan Kongl. Majits och Riket Ständers gemensamma beslut, ej få Kronan afhändas, och
Utskottet anser de-af motionären anförda omständigheter icke utgöra skäl att tillstyrka
någon förändring i hvad tillförene blifvit rörande Ollestads säteri beslutadt, får Utskottet
hemställa,
att Herr Wahlströms motion icke må till någon åtgärd af Rikets
Ständer föranleda.
I sammanhang härmed har Utskottet förehaft en från Hedervärda Bondeståndet
remitterad motion af Riksdags-fullmäktigen Efraim Larsson från Elfsborgs
län, så lydande:
”Ar 1756 erhöll öfver jägmästaren Anders Gyllensvärd förläning af kronosäteriet
Ollestad i Hofs socken, Gäseneds härad och Elfsborgs län för sig och
sina efterkommande. Detta säteri innehafves för närvarande af en Öfverjägmästare
vid namn Arrhenius, men som han icke lärer kunna vara arfvinge till förste för
länings
-
Stats-Utskottels Utlåtande N:o 07.
9
läningstågaren, så yrkar jag att en undersökning må företagas oell att berörde
säteri måtte med underlydande hemman tillfalla Kongl. Majit och Kronan.»
Då, enligt hvad Utskottet inliemtat, nuvarande innehafvaren af Ollestad, Öfverjägmästaren
J. D. Arrhenius, genom giftermål med enda lefvande arfvingen
till Öfverjägmästaren Gyllensvärd, kommit i laglig besittning af samma egendom,
torde, vid sådant förhållande, Rikets Ständer finna
Efraim Larssons motion icke förtjena afseende.
Stockholm den 28 Maj 1857.
W:o iit.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 29 Maj 1857, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om afsöndring
af jord från Ryttmästare-bostället vid Skånska
Hussar-regementet, Kungsgården Sandin/, för att till ny
kyrkogård för Sandby församling i Vestra Göinge härad
af Christianstads län användas.
' (I- A.)
Af högstberorda den 27 sistlidne Mars till Rikets Ständer aflåtna och af
samtliga Riks-stånden till Stats-Utskottet remitterade Nådiga Proposition inhemtas,
att, sedan, i anledning af väckt fråga om utbytande af Sandby församlings i
Vestra Göinge härad af Christianstads län nuvarande kyrkogård emot jord från
ryttmästare-bostället vid Skånska Ilussar-regementet kungsgården Sandby, hvilken
jord i stället skulle till ny kyrkogård användas, landtmäteri-förrättning till uppVih.
till R. St. Prot. 1850 & 1857. i Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 Höft. 2
10
Siats-Utskoliets Ullålande N:o 67.
mätande och taxerande af så väl den jord, som utgör gamla kyrkogården, sorn
den, hvilken ansåges kunna deremot utbytas, blifvit af vederbörande begärd
och den 9 Oktober 1856 försiggått, samt vid denna förrättning förekommit,
bland annat: att Konsistorii-ombudet och socknemännen, enär gamla kyrkogården
vore för liten att derå ny kyrka uppföra, hvartill ock den nästgränsande
jorden vore alldeles olämplig, önskat att härtill få emot ersättning,
efter taxering, af gamla kyrkogården använda jord å kungsgårdens åker, kallad
lilla ladugårdstoften; att arrendatorn af kungsgården, Inspektoren Bergman, förklarat
sig både för egen del och å indelningshafvare!), Ryttmästaren Friherre
Bcnnets vägnar, bestrida det begärda utbytet, hvilket deremot af krono-ombudet
tillstyrktes, äfvensom regements-ombudet icke kunnat förneka, att tjenlig jord till
kyrkogårdens utvidgande saknades vid gamla platsen och att det föreslagna läget
vore bäst passande till ny kyrkogård, men ansett sig, då indelningshafvaren
och hans arrendator icke velat derpå ingå, böra uti Bergmans bestridande instämma;
att gamla kyrkogården, med en rymd af 6,300 qvadratalnar, hade ett
sådant läge, att någon utvidgning åt sidorna icke utan vidlyftigare arbete kunde
åstadkommas; att det föreslagna läget för nya kyrkogården angränsade i söder
stora vägen mot Gumlösa, i vester gatan och dervarande torg, i norr landsvägen
mot Sandby och i öster öppna åkern, kallad ladutoften; att jorden å denna plats
bestode af lätt sandmylla på röd sandbotten samt af landtmätaren och gode männen
ansåges vara dubbelt sämre, än gamla kyrkogården; att förrättningsmännen
funnit den föreslagna platsen vara till kyrkogård särdeles passande, och att, ef- >
ter den verkställda taxeringen, nya kyrkogårds-platsen utmättes till en rymd af
12,600 qvadratalnar, enligt den öfver begge kyrkogårds-platserna och deras omgifning
upprättade, protokollet bifogade, karta; så hade, uppå vederbörande
kyrkoherdes anhållan, att Sandby församlings derefter vid sockenstämma den 16
sistlidne November fattade beslut om ny kyrkas uppbyggande och ny kyrkogårds
anläggande på den af landtmäteri-förrättningen sålunda utstakade planen måtte
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underställas, Landshöfdinge-ernbetet i Christianstads
län och Biskops-embetet i Lund hos Kongl. Majit i underdånighet hemställt,
att den ofvannämnda planen måtte till kyrkogård för Sandby socken få
begagnas, emot den ersättning till kungsgården, som i vederbörlig ordning kunde
varda bestämd. Uti häröfver uppå Nådig befallning afgifvet underdånigt Utlåtande
af den 25 sistlidne Februari hade Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs- och
Kammar-kollegier anfört: att då en till kyrkogård begagnad plats icke må förr,
än 50 år efter upphörandet af denna dess egenskap, för annat ändamål användas,
följde deraf, att Sandby nuvarande kyrkogård icke kunde anslås till vederlag
för jord af Sandby kungsgård; hvaremot Kollegierna, på grund af hvad i
ärendet förekommit, och utan afseende på det bestridande, som vid landtmäteriförrättningen
af Arrendatorn Bergman och Regements-ombudet uttalats, i under
-
Slals-Utskottets Utlåtande N:o 68.
U
dånighet tillstyrkt, att Kongl. Majit måtte i Nåder tillåta, att den vid samma
förrättning utstakade rymd af 12,600 qvadratalnar, eller 28 Rdels kappland, måtte
ifrån kungsgården få afsöndras för att till kyrkogård användas, emot det att församlingen
till kungsgårdens innehafvare utbetalade den årliga afgäld, som kunde
varda bestämd i den ordning. Kongl. Förordningen den 19 December 1827 förmår;
— i anledning hvaraf Kongl. Majit i Nåder föreslagit Rikets Ständer att
medgifva, det den ifrågavarande jord-afsöndringen från ryttmästare-bostället vid
Skånska Hussar-regementet Sandby kungsgård, till anläggande af ny kyrkogård
för Sandby församling, finge ega rum på det af Krigs- och Kaminar-kollegierna
föreslagna vilkor.
Till hvad Kongl. Majit sålunda behagat i Nåder föreslå, har Stats-Utskottet,
efter tagen kännedom om de till detta mål hörande handlingar, ansett sig,
med afseende å de uti den Kongl. Propositionen anförda förhållanden, böra
tillstyrka Rikets Ständers bifall.
Stockholm den 28 Maj 1857.
\:o 68.
Ank. till Exp.-Ulsk. d. 29 Maj J857, ki. 2 e. m.
Ullålande, i anledning af Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition, angående
afsöndring af jord från f. d. Sergeants-bostället vid
JVestgätha-Dalils regemente Lerdals Stom, för utvidga/ide
af Lerdals församlings kyrkogård.
(I. A.)
Af högstberörda den 27 nästlidne Mars till Rikets Ständer aftåtna och af
samtliga Riks-Stånden till Stats-Utskottet remitterade Nådiga Proposition inhem
-
12
Slats-Utskollcls Utlåtande N:o 08.
tas, att. sedan hos Kongl. Mnj:ts Befallningshafvande i Elfsborgs län Lerdals
socknemäns ombud, efter dertill vid socknestämma den 5 Juni 1854 erhållet
uppdrag, anhållit att, till utvidgande af församlingens kyrkogård, få inhägna 101
kappland jord från f. d. sergeants-bostället vid Westgötha-Dahls regemente,
Lerdals Stom N:o 1, om 1 mantal, i nämnde socken och Wahlbo liärad, samt
vederbörande Boställs-direktion och Regements-chef äfvensom boställets arrendator
blifvit häröfver höide och lenmat sitt medgifvande till den ifrågakoinna jordrymdens
afsöndring från bostället emot skälig ersättning, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
den 22 Augusti 1856 hos Kongl. Majit i underdånighet anmält detta
ärende och dervid anfört, att dä af handlingarne inhemtades, att den del af boställets
mark, som skulle till socknen afstås, innehölle, enligt landtmätares intyg,
den uppgifna arealen, samt vederbörande tillstyrkt bifall till sökandernes anhållan
emot ersättning för den förlust, bostället genom afsöndringen komme att vidkännas,
hvilken ersättning Boställs-direktionen föreslagit att till innehafvaren af bostället
utgöras med 16 kappar råg, att in natura af vederbörande den 14 Mars
hvarje år å bostället levereras, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, vid sådant förhållande
och enär deri begärda tillökningen af Lerdals sockens kyrkogård vore
af behofvet påkallad samt den ifrågasatta obetydliga förminskningen i bostället
Stommens ego-område fullt ersattes genom den föreslagna afgälden, ansåge sig
ega skäl, att, med vilkor af omförmälda ersättning, underdånigst tillstyrka Nådigt
bifall till ansökningen. I anledning häraf hade, efter erhållen Nådig remiss,
Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs- och Kammar-kollegier under den 25 sistlidne
Februari- med gemensamt underdånigt utlåtande inkommit och deruti tillstyrkt
Nådigt bifall till den begärda jordafsöndringen för det afsedda ändamålet, dock
med vilkor, dels att godtgörelsen för den afsöndrade jorden icke, enligt sökandernes
åstundan, efter Kongl. Förordningen om jords afstående för allmänt behof af
den 20 Novemder 1845, linge bestämmas uti viss löseskilling, utan deremot, så
väl i anseende till olämpligheten deraf, att med innehafvandet af boställs-arrendet
förena förvaltningen och inkomsten af ett penninge-kapital, som äfven för att bibehålla
ersättningen oberoende af penningens omskiftande värde, borde utaf Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, enligt Kongl. Förordningen den 19 December 1827,
angående grunderna och vilkoren för hemmansklyfning m. m., fastställas till viss
afgäld i spanmål, att af församlingen till innehafvaren af bostället årligen utgöras
med penningar efter medcl-markegång, och dels att församlingen skulle besörja
och bekosta den till afsöndring ifrågakpmna jördens affattande på karta och beskrifning
af behörig landtmätare, derest sådant icke redan skett; och har Kongl.
Maj: t, i betraktande af hvad sålunda i ämnet förekommit, nu i Nåder föreslagit
Rikets Ständer att medgifva den ifrågaställa jordafsöndringen från omförmälda
boställe Lerdals Stom, för den af socknemännen nödig ansedda utvidgningen af
Lerdals församlings kyrkogård, emot viss afgäld i spanmål, att, på sätt Krigs
-
Slals-Utskollcls Utlåtande N:o 69-
13
och Kammar-kollegierna tillstyrkt, af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställas
och af församlingen till vederbörande boställsinnehafvare med penningar efter
medel-markegång utgöras, samt i öfrigt med skyldighet för församlingen att öfver
meranämnda jordrymd 'anskaffa vederbörligen upprättad karta jemte beskrifning,
att bland boställets handlingar förvaras.
Efter tagen kännedom af de till denna fråga hörande handlingar, får Statsutskottet,
med afseende å de uti den Kongl. Propositionen anförda förhållanden,
tillstyrka,
att hvad Kongl. Majit i berörda hänseende behagat i Nåder föreslå
mätte af Rikets Ständer bifallas.
Stockholm den 28 Maj 1857.
M:o m.
Ank. till Exp.-Utsk. den 29 Maj 1857, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af' Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
upplåtande till Upsala läns Hushållningssällskap af
en kronan tillhörig vid Upsala stad belägen jordrymd.
(I. A.)
Sedan Kongl. Majit, under den 12 Januari 1855, för anläggning af en större
trädskola vid Upsala, till Upsala läns Ilushållnings-sällskap anvisat 3,000 Ridr
Biko, att med ena hälften under nyssnämnda år och den andra hälften under år
1856 utgå, mot förbindelse för Sällskapet, att efter tredje årets förlopp till enskilde
jordegare för utplantering gratis utdela alla träd och buskar, hvilkas försäljning
ej för underhålls-kostnaden erfordrades, och att vid trädskolan lemna
folkskolelärare-elever tillfälle att vinna nödig insigt i grunderne för träds och buskars
plantering och skötsel, samt Kongl. Majit derjemte i Nåder förordnat, att
14
Slals-Utskollels Utlåtande N:o 69.
företagets utförande skulle ställas under Landtbruks-akademiens Förvaltnings"
kommittés öfverinseende och kontroll, så har, — enligt hvad högstberörda den 27
nästlidne Mars till Rikets Ständer aflåtna och af samtliga Riks-stånden till Statsutskottet
remitterade Nådiga Proposition innehåller, — uti en till Kongl. Maj:t ingifven
skrift, bemälda Hushållnings-sällskap i underdånighet förmält, att sagde
trädskola blifvit anlagd på en intill Upsala Akademis Botaniska trädgård gränsande
plats af 4 tunnland 7 kappland, hvilken efter aftal med dem, som före laga
skiftet å Upsala stads donationsjord samma plats innehade, af Hushållnings-sällskapet
på arrende öfvertagits; att planteringar derå redan blifvit verkställde af 23,974
stycken dels ädla träd dels vildstammar, utom häckar, buskar och frökärnor till
ett stort antal; samt att vid nyssberörda, nu under afslutning varande laga skifte,
ifrågavarande jordrymd blifvit, såsom en bifogad karta och beskrifning utvisade,
kronan tillerkänd i likhet med ytterligare 53 tunnland 17,15 kappland, hvilka sednare
dock, i enlighet med hvad nämnde beskrifning åtecknadt intyg upplyste,
vore, såsom belägne mot Kronoparken Åsep, från förstberörde plats helt och hållet
afskiljda; hvarjemte Sällskapet, i ändamål att förekomma platsens utarrendering
på auktion, hvarigenom trädskolans framtida bestånd kunde äfventyras, och till
vinnande af tryggad besittning derå, i underdånighet anhållit, att förenämnde 4
tunnland 7 kappland jord finge af Sällskapet kostnadsfritt, eller, om detta icke
kunde beviljas, mot en lindrig årlig afgift till Kongl. Majit och Kronan, begagnas,
så länge en trädskola, i enlighet med de derför gifna Nådiga föreskrifter, af
Sällskapet der underhölles och vårdades. Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande
hade Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-kollegium dels i underdånighet
upplyst, att ifråvarande 4 tunnland 7 kappland utgöra en del af den Slotts-staten
i Upsala förr anslagna löningsjord, som blifvit från Slottsfogden, Öfverste-löjtnanten
Nordencreutz’ år 1850 aflidna enka till Kronan indragen och jemlikt § 77
Regeringsformen samt Kongl. Kungörelsen den 3 December 1810, bordt för Statsverkets
räkning på 30 år utarrenderas, men hvilken utarrendering hittills förhindrats
af det å Upsala stadsjord pågående laga skifte, hvarföre Kollegium åt
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet uppdragit att, intilldess detta hinder
upphört, låta berörde indragna slottsjord för ett år i sender på de för Kronan
förmånligaste vilkor utarrendera, dels ock i underdånighet hemställt, att, så vida
det icke ansåges åligga Hushållnings-sällskapet att, för det anslag detsamma till
inrättande af trädskola erhållit, äfven anskaffa och bestrida alla kostnaderne för
lokalen dertill, utan Kongl. Maj:t funne tjenligt att sådan lokal genom Statens
försorg åt Sällskapet bereddes, Nådig Proposition måtte till Rikets Ständer aflåtas
om anslående dertill af meranämndc 4 tunnland 7 kappland jord, så länge träd»
skolan af Sällskapet på ändamålsenligt sätt uppehälles, samt att, då en dylik
jord-upplåtelse, enligt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 23 September
1854, blifvit åt Upsala Central-hospital beviljad utan afgift, enahanda vilkor
Stals-UlskoUcts Ullålande N:o 70.
15
måtte för nu förevarande fall tillämpas, om det ifrågavarande ändamålet ansåges
lika allmännyttigt; — i öfverensstämmelse hvarmed Kongl. Majit nu behagat i Nåder
föreslå Rikets Ständer, att för deras del medgifva, det ifrågavarande Kronan tillhöriga
jordrymd, fyra tunnland sju kappland, finge åt Upsala läns Hushållningssällskap
upplåtas till afgiftsfritt begagnande, så länge en trädskola, i enlighet
med föreskrifterne i Kongl. Majits Nådiga Bref den 12 Januari 1855, af IIushållnings-sällskapet
der uppehälles och vårdas.
Till hvad Kongl. Majit sålunda nådigst föreslagit har Stats-Utskottet, efter
tagen kännedom af de till ärendet hörande handlingar, funnit sig böra
tillstyrka Rikets Ständers bifall.
Stockholm den 28 Maj 1857.
\:o ^O.
Ank. till Exp.-Utsk. den 3 Juni 1857, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om Norr iges Grundlags samt
Riks-aktens utdelande bland Riksdagsmännen vid början af
hvarje riksdag.
(Iiigs-Afd.)
Till beredande hos Svenska folkets vid riksdagarne församlade ombud af
en allmännare kännedom om de stadganden, som förekomma uti Norriges Grundlag
samt Riks-akten, har Herr af Sillén, Gustaf Probus, uti en inom Ridderskapet
och Adeln, väckt samt till Stats-Utskottet remitterad motion föreslagit, att, jemte
den i Riksdags-ordningen föreskrifna utdelning vid riksdagarnes början af Rikets
Grundlagar, då äfven ett exemplar af Norrska Grundlagen och Riks-akten måtte
tilldelas hvarje Riksdagsman.
Enligt hvad i sista punkten af Riksdags-ordningens 21 § är stadgadt, skall,
»vid anteckningen och då inträdes-pollet erhålles», hvarje ledamot af Riks-stån
-
16
Slats-Ulskoltets Utlåtande N:o 70.
den tilldelas ett exemplar af Rikets Grundlagar. Denna utdelning har hittills
verkställts med sådana exemplar utaf dessa lagar, sorn blifvit tryckta för att intagas
i det s. k. årstrycket eller Svensk Författnings-saniling, ehuru de derför afsedda
exemplaren, i anseende till sitt format och den stora stilen samt det glesa
trycket, äro till medtagande och begagnande vid Riks-ståndens samt Utskottens
och deras Afdelningars sammanträden mindre beqväma.
Lika med ofvanbemälde motionär, anser Stats-Utskottet det vara för Svenska
Nationens representanter nyttigt och upplysande att känna den för brödrariket
gällande Grundlag; men derjemte anser Utskottet, att samma representanter, för
att till allmänt gagn och enskild tillfredsställelse kunna uppfylla sitt vigtiga kall,
måste jemväl ega tillgång till och kännedom om ej mindre Riks-akten, än åtskilliga
andra rörande Sveriges statsskick och könstitutionela institutioner utfärdade
lagar och författningar. Utskottet, som vid förevarande motions behandling fästat
sin uppmärksamhet å nu anförda förhållanden, får derföre hemställa,
att Rikets Ständer, med afseende å den i Riksdags-ordningens 21 §
föreskrifna utdelning till hvarje Riksdagsman af Rikets Grundlagar,
måtte i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta från trycket,
i lämpligt mindre format, utgifva dessa lagar samt vid deras tryckning
och utdelning låta dem åtföljas af ej mindre Norriges Grundlag och
Riks-akten, än Sveriges Konunga-försäkran, Riddarhus-ordningen, Ansvarighets-lagarne
för Stats-rådets Ledamöter, Riks-ståndens Fullmäktige i
Banken och Riksgälds-kontoret samt Direktörerne vid Lånekontoren
jemte Instruktionerne för Rikets Ständers Justitie-ombudsman och Revisorer
samt andra gällande föreskrifter i afseende på revisionerna af
Statsverket, äfvensom att ett öfver nämnde lagar och författningar upprättadt
alfabetiskt register måtte varda dem bifogadt.
Stockholm den 3 Juni 1857.
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, 1857.
Stats- U/slottets Utlåtande N:o li.
1
Arik. lill Exp.-Ulsk. den S Juni 18S7, kl. 7 e. m.
Ulla lande, angående reglering aj utgifterna under Riks-slalcns.Fj erde
llufoud-tilel.
(U. A.)
Uti nu gällande Riks-slnt äro för Fjerde Hufvud-Litel», hvilken innefattar
anslagen för Landför.mars-deparlemm te f uppförde: kontanta penningar 2,958,803
R:dr 32 sk., indelta räntor, efter markegång på förslag, 1,169,449 R:dr 32 sk.,
indelt spnnmål på förslag 19,993 tunnor, å 6 R:dr 32 sk. tunnan, 133,280 R:dr
32 sk., och oindell spamnål 17,220 tunnor, förslagsvis å 0 R:dr 32 sk. tunnan,
114,800 R:dr, ejler tillhopa 4,376,340 R:dr Banko, motsvarande 6,504,510
R:dr Riksmynt.
1 afseende å denna Hufvud-lilel hafva, i följd af dels Kongl. l\laj:ls Nådiga
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, dels enskilda motioner eller
andra omständigheter, nedannämnda förändringar ifrågakommil; och får SiatsUtskott
e t härvid, beträffande liden för de löneförhöjningars och nya löneanslags
utgående, hvilka af Utskottet komma all tillstyrkas, åberopa hvad i dess af Rikets
Ständer i denna del bifallna Utlåtande N:o 41 blifvit af Utskott et hemsläldt,
samt, i afseende å der föreslagna vilkor för löne-tillöknings åtnjutande, fästa upps
märksumheleu derå, alt. de beslut, som Rikets Ständer i della hänseende dels redan
fattat dels komma alt fatta, blifva, såvidu denna Hufvud-lilel rörer, tillämplige
endast å de embels- och tjenstemän m. Ii., som tillböra Landlförsvars-departemenlets
Kansli-expedition oell Krigs-kollegium; hvarjemte Utskottet, sorn ansett alt
vissa vilkor äfven böra stadgas för åtnjutande af de löne-förhöjningar, suni bevils
jas arméen tillhörande militäre och civile cmbets- och tjenstemän, hänvisar
till hvad della Utlåtande i punkten N:o 34 derom innehåller; — börande Utskottet dessBih.
till Ii. St. Brot. i856 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 11 ti/l. 1
2
Stuts-Utskollels Utlåtande N:o 77.
utom tillkännagifva, att vid behandlingen af de under denna Hufvud-lilel förekommande
frågor, Utskottet, i följd af erhållen remiss, äfven tagit kännedom af elt
hos Ridderskapet och Adeln utaf Grefve Anckarsvärd, C. //., afgifvet anförande,
innefattande anmärkningar och påminnelser vid den Nådiga propositionen, i hvad
densamma angår ifrågavarande Hufvud-titel, äfvensom af den diskussion, som i anledning
deraf hos bemälda Riks-stånd uppstått.
I
LandtJörsvars-Deparlemcn tel.
l:o lili högstberörda Nådiga proposition har Kongl. Majit äskat, alt nuvarande
aflöning för Departementets Chef, 10,500 R:dr, malte med 4,500 R:dr
förhöjas lill 15,000 R:dr R:mt.
Utskottet erkänner billigheten deraf, alt, under nuvarande förhållanden, äfven
bemälde Departements-chef, lika med andra statens embetsman, kommer i åtnjutande
af löne-förhöjning, och tillstyrker,
att den begärda anslags-lillökningen med 4,500 R:dr Runi
må af Rikets Ständer beviljas.
2:o Enligt det af Departemenls-chefen afgifna och i bilagan N:o 3 lill
Kongl. Majlis Nådiga proposition intagna, af Kongl. Majit till alla delar gillade,
betänkande (pag. 53) saint deruti åberopade förslag till aflöning för embets- och
tjenstemän jemte vaktbetjent inom Departementets liansli-expedition (tabellen
litt. C. c.), skulle förhöjning af expeditionens nuvarande anslags-summa, 24,158
Ridr, erfordras med 15,442 Ridr, hvilket belopp Kongl. Majit derföre af Rikets
Ständer äskat.
Innan Utskottet yttrar sig öfver den föreslagna löne-regleringen, torde Utskottet
böra i korthet anföra hvad det Kongl. Majlis Nådiga proposition jemväl
åtföljande protokoll öfver Finans-ärenden af den 11 Oktober nästlidet är (bilagan
Nio 6, pag. 9—11) innehåller, angående ifrågaslälld förändring af arbets-ordningen
inom de olika afdelningarne af Kongl. Majits Kansli. Efter vidrörande af de
brister, som vidlåda den nuvarande arbels-ordningen, har Föredraganden yttrat, att
den Expedilions-sekreterarne, enligt instruktionen, åliggande skyldighet att ansvara
för expeditionernas uppsättning skulle på det lämpligaste sättet fullgöras derigenom,
alt koncepterne, uppsatte af kanslisterne, blefve för granskning och kontroll
öfverlemnade lill Expedilions-sekreterarne, genom hvilken anordning desse embetsmän
finge mera tid öfrig, äu nu, till uppfyllande af den första och vigtigaste
pligt, som instruktionen dem ålägger, nemligen ali i mål, som lill dem öf-verlemnas,
uppsätta för föredragningen erforderliga berättelser och sålunda genom
ärendenas beredning äfven i väsentlig mån grundlägga de beslut, hvilkas rälla
uppfattning samme embetsmän borde, med den vunna kännedomen om hvarje måls
inre art, kunna desto säkrare öfvervaka. Den målens fördelning, som det tillkommer
Departements-chefen ali bestämma, blefve sålunda, om den Följdriktigt ge
-
Stats-Ulshottets Utlåtande N:o 74.
3
nomfördes, en inrättning af byråer eller afdelningar, hvilkas chefer Expeditionssekrelerarnc
skulle vara. Med biträde af hvar sin kanslist och (or öfrigt af c. o.
tjenstemän, tillhörde det då Afdelnings-cheferne alt handlägga de lill afdelningen,
enligt bestämda grunder, anvisade ärendena; och skulle genom en dylik permanent
arbels-fördelning icke allenast en mera regelmessig förberedande behandling af
de vigtiga re målen vinnas, utan ock cn mera sammanhängande historisk kännedom
äfvensom en noggrannare och fullständigare detalj-kunskap om de till hvarje afdelning
hörande ärenden derstädes kunna utbildas och vidmakthållas. En annan vinst
af arbets-fördelningen vore för öfrigt den, alt Expedilions-ehefen, mindre än hittills
öfverhopad af besvärsmål och löpande ärenden, kunde lemna Deparlemenls-chefen
ett desto kraftigare biträde vid utarbetandet af större mål, förslag lill organisationer
och författningar m. m.
En sådan förändrad arhets-ordnirig inom de särskilda Kansli-expeditionerna
anser jemväl Utskottet kunna blifva af väsentlig nytta; och under antagande alt
densamma, för hvars snara I i 11 vägabringa lide hinder icke synes möta, kommer alt
införas, har Utskottet genomgått den för nu ifrågavarande expedition föreslagna
aflöningsstat och funnit sig böra tillstyrka beviljandet af deruti uppförda belopp,
endast med följande förändringar.
fl) Expedilions-sekreterarnes aflöning, som för närvarande utgör 2,707
R:dr 50 öre, är föreslagen alt utgå med 4,500 R:dr. Ehuru dessa embetsmäns
göromål efter den ifrågaställa nya arbets-ordningen blifva mera maktpåliggande
och trägne än de nu äro, torde dock, med afseende å göromålens beskaffenhet, den
äskade aflöningen för deni kunna i någon mån nedsättas. Utskottet föreslår,
att densamma bestämmes till 4,000 R:dr R:mt eller enahanda
belopp, som för äldste Asse_ssorer i Hof-rälternc förut blifvit
af Utskottet tillstyrkt.
b) I afseende å löneförhöjningarne fiir Kanslister och Kopister, får Utskottet,
på enahanda grunder, som i dess Utlåtande N:o 42 äro anförde, angående^
dessa slags befallningar inom Jus ti l ie-depart emen tel, hemställa,
all, med inskränkning af det ifrågasatta aflönings-beloppet för
Knnslislerne från 2,000 R:dr lill 1,800 R:dr, summan af lillökningarne
för Kanslister och Kopister, utgörande 2,895 R:dr
Runt, må ställas lill Kongl. Majlis disposition för befrämjande
af ärendenas gång inom dessa tjenslegrader.
Med iakttagande af dessa förändringar blifver den erforderliga anslagsförhöjningen
för ifrågavarande expedition 13,842 R:dr; och tillstyrker alltså Utskollel,
med hänvisande till dess efter detta utlåtande intagne tabell N:o 1,
ali Rikets Ständer må bevilja tillökning af expeditionens anslags-summa
med sagde belopp, 13,842 R:dr Runt, all utgå
på sätt Utskottet i tabellen föreslagit.
4
Stats-UIsko Hets Utlåtande N:o 71.
lTli Kongl. Maj:ts Nådiga proposition följer dernäst frågan om ökadt anslag
för Departementets Kommando-expedition; men då, efter hvad dervid jemväl
erinras, Kommando-expeditionens anslag skulle, i händelse General-stabens af Kongl.
Maj:l bifallna organisation af Rikets Ständer anlages, komma alt ingå i samfälda
anslaget för General-staben, uppskjuter Utskottet handläggningen af försl nämnda'
ärende alt i sammanhang med berörde organisalions-IVåga förekomma.
3:o. I afseende å Knip s-kollegium (med Utrednings-förråden) an föres uti
den Kongl. Propositionen, att nuvarande statsanslag, 28,07(5 R:dr B.ko, är sålunda
fördelad t, ritt 25,176 R:dr tillkomma Krigs-kollegium och 2,900 R:dr Ulrednings-förråden,
me" alt bemälde Kollegium dessutom åtnjuter aflöning med
27,324 R:dr från åtskilliga kassor oeb andra medel, så att dess nu gällande Inlerims-stal
uppgår lill 52,500 K:dr, samt att Ulrednings-förräds-personalen tippbär
äfven af särskilda medel 2,366 R:dr 32 sk. hvarigenom dess nuvarande
aflönings-belopp utgör 5,266 R:dr 32 sk., allt Banko; bestigande sig alltså
för närvarande sammanlagda aflöningen för Krigs-kollegium och LJltednin«s-förråden
till 57,766 R:dr 32 sk. samma mynt, motsvarande 85,600 Rsdr Riksmynt.
Enligt uppgjordt förslag lill lönereglering för Krigs-kollegium och Utrednings-förråden,
skulle den nya aflöningen sammanlagdt utgöra 126,475 R:dr Riksmynt,
deraf för Krigs-kollegium 117,250 R:dr och för Utrednings-förråden 9,225
R:dr. Kongl. Maj:t har nu föreslagit öfverflyllning på Riks-slalen af hela denna
aflöning och således äfven den del deraf, som utgår af kassor och särskilda medel,
samt äskat den för verkställigheten deraf erforderliga tillökning uti ifrågavarande
statsanslag med 84,361 R:dr, under förutsättning tillika, att så val f. d.
Kamereraren i Krigs-kollegium, Krigs-kommissarien A. Obitz, som f. d. Förvaltaren
P. W. Franeke och Vaktmästaren J. Nilsson vid Christianstads numera upplösta
Ut rednings-förråd varda med ionehafvande lön eller arfvoden förflyt tade på
allmänna Indragnings-slaten, hvarförutan den nya aflönings-slalcn icke skulle kunna
fullt tillämpas; och är i sammanhang dermed af Kongl. Majit föreslaget, att nuvarande
Revisorn i Krigs-kollegium 1). E. Pettersson och Intendenten vid Götheborgs
Ulrednings-förråd Majoren Barck, vid skeende afgång ur tjenslen finge likaledes
å Allmänna Indragnings-slaten med nu egande lön eller arfvode uppföras.
Under ofvannämnda tijlöknings-summa, 84,361 R:dr Raul, äro, såsom i
den Nådiga propositionen vidare tillkännagifves, inbegripne följande belopp, sorn
Utgå från
Förenade Mötes-passcvolans-fönden med
3,100: —
Nya Mötesfonden  9,850: —
Transport 12,950: —
Stats-Utskottets Utlåtande N.o 11.
5
Transport 12,950: —•
Krigsmanshus-kassan  6,000: —
Mililieboslälls-kassan
6,466: 32.
Fäslningsrbyggnadsmedlen  733: 16.
Arrende- rell Jordskylds-medel
438: —
Anslaget liil skrifmaterialier och expenser m. lii  453: 16.
Reserverade besparingar pä Kollcgii aflönings-anslag  189: 40.
Anslaget lill Extra Utgifter  92: 40.
Tillhopa B:ko R:dr 27,324: —
eller 40,986 R:dr R:mt.
Med afseende å bes k alfen helen af dessa särskilda titlar, ansåge Kongl. Majit,
ali vid deras befriande frän utgifter lill Krigs-kollegii aflöning annan förändring i
Riks-Staten icke borde ifrågakomma, än minskning i de anslag, som deri upptagas
lill skrifmaterialier och expenser m. m. för Krigs-kollegium samt lill Krigsinanshus-kassan
och Militieboställs-kassan; men som den sednare kassans tillgångar
pä långt när icke vore tillräckIige till bestridande af de kostnader, för hvilka
kassan är beräknad, har Kongl. Maj:t föreslagit, att endast den minskning måtte
ega rum, att 680 R:dr Riksmynt afräknas å den summa, sorn eljest erfordras lill
skrifmaterialier och expenser, samt alt del å 9:de HulVud-liteln uppförda anslag
för Krigsmanshus-kassan minskas med 9,000 R:dr samma mynt.
Innan likväl Utskottet går ali yttra sig öfver hvad sålunda blifvit af Kongl.
Maj:L föreslaget, får Utskottet här anmäla Ivänne från Ridderskapet och Adeln
samt Bonde-ståndet till Utskottet remitterade motioner, den ena af Grefve Lagerbjelke,
G., och den andra af Riksdags-fullmäkligen Auders Pehrsson från Orebro
län, hvilka deruti, på anförda skäl, yrkat:
Grefve Lagerbjelke, att Rikets Ständer matte icke allenast' för sin del
godkänna och antaga de tili ett motionen bifogad t. förslag innefattade och tillämpade
grunder för inrättande af en Armé-förrättning i stället för nuvarande Krigskollegium,
ulan ock hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, alt detta nya embetsverk,
så snart lämpligen ske kan, organiserades och finge öfvertaga de förvaltningsbeslyr
och öfriga åligganden, sora, enligt sagde förslag, skulle komma
att detsamma tillhöra; att ej mindre den för Krigs-kollegium i Riks-Staten uppförda
anslngs-summa, än det belopp, som derutöfver, enligt den för Armé-förvaltningen
föreslagna, motionen äfven hilagda, aflönings-slal erfordras, må vid nu
skeende statsreglering å 4:de Hufvud-lileln under benämning, Armé-förvaltningen
uppföras, för att, i den mån dessa medel blifva dertill disponibla, kunna till det
nya embetsverkets inrättande och aflönande användas; att Rikets Ständer måtte
jemväl i underdånighet anhålla, att Kongl. Majit äfven för behandlingen af de till
Sjöförsvars-, Civil-, Finans- och Ecklesiastik-Departemenlerna hörande administrativa
ärenden läcktes låta utarbeta och Rikets härnäst sammanträdande Ständer
förelägga fullständiga förslag till inrättande af nya förvaltningsverk i nuvarande
6
Stals-Utskottcts Utlåtande N:o 71.
Kollegiers eller Styrelsers ställe och alt, vid dessa förslags uppgörande, hufvudsakligen
och så vidt skiljaktigheten i de inora hvarje verks emhets-förvaltning
förekommande förhållanden sådant medgifva, samma grundsatser, som i fråga om
Armé-förvaltningens organiserande blifvit iakttagne, må varda tillämpade, samt
slutligen alt, till beredande af tillfälliga löneförbättringar jemväl inom de Statsförvaltningen
tillhörande embetsverk, som, enligt motionärens förslag, borde reorganiseras,
särskilda, efter det närvarande behofvel lämpade, summor måtte vid
Statsregleringen under vederbörliga Hufvud-tillar uppföras, för alt, intilldess den
vid nästa Riksdag skeende Statsreglering vidtager, kunna af Kongl. Maj:t till
lämpliga arfvoden åt vederbörande tjenstemän disponeras;
samt Riksdags-fullmäktigen Anders Pehrsson, alt, innan de uti Kongl. Maj:ts
nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof förekommande frågor om
löneförhöjningar för Statens embels- och tjenstemän till pröfning företagas, Rikets
Ständer matte i underdånig skrifvelse anhålla, att Kongl, Majit läcktes, så skyndsamt
som möjligt, låta utarbeta och Rikets Ständer meddela fullständiga förslag
lill förändrad organisation af de Militär- samt Civil- och Kcklesiaslik-staterna
tillhörande embetsverk.
Som Irenne Riks-Stånd bifallit Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets
under Nio 69 afgifna utlåtande i fråga om förän irad organisation af Styrelseverken,
och Rikets Ständer följaktligen, i enlighet dermed, beslutat att uti underdånig
skrifvelse anhålla, det Kongl. Majit läcktes förordna en kommitté af sakkunnige
personer för att afgifva yttrande och förslag, huruvida och på hvad sätt en
sådan förändring uti styrelseverkens och administrations-myndighelernas organisation
skulle kunna åstadkommas, som, i öfverensstämmelse med de grunder, hvarpå
den s. k. Departemental-styrelsen hvilar, beredde en dylik organisations närmare
samband med Stats-deparlementena, äfvensom möjligaste enkelhet i ärendenas
behandling i förening med nödig säkerhet, samt alt Kongl. Majit derefter ville
vid nästa Riksdag, med delgifvande af nämnda förslag, framställa den nådiga proposition
i ämnet, som kan finnas af behofvet påkallad; så har Stals-Utskottet,
vid sådant förhållande, funnit något yttrande i anledning af motionärernes förslag
i enahanda fråga icke erfordras; och då, beträffande den ene motionärens tillika
gjorda framställning om anvisande af lämpliga summor att af Kongl. Majit disponeras
för tillfälliga löneförhöjningar åt personalen vid de embetsverk, hvilkas reorganisation
motionen afsåge, Rikets Ständer torde i afseende å löneregleringen
för desse embetsverk i allmänhet höra tillvägagå på enahanda sätt, som hittills
skett, nemligen att specielt pröfva och bestämma de särskilda aflönings-beloppen,
hemställer Utskottet,
alt förevarande håda motioner icke må till någon Rikets
Ständers åtgärd föranleda.
Efter tagen kännedom af Departements-chefens betänkande i hvad detsamma
rörer den föreslagna löneregleringen för Krigs-kollegium med Utrednings-förråden
Slals-Ulskoltels Utlåtande N:o li.
7
(pag. 58—64), har Utskottet genomgått den deri åberopade aflönings-slat (tabellen
litt. II. h.J och skall nu punktvis dels framställa de erinringar, som dervid
hos Utskottet förekommit, dels yttra sig öfver de af Kongl. Majit i sammanhang
med regleringen särskildt väckta frågor.
a) För Kollegii President, hvilken för närvarande åtnjuter ett arfvode af
3,000 Ridr R:mt årligen, som utgår af öfverskottet å indelta räntor, tillhörande
Ofverste-indelningen vid f. d. Adelsfane-regemenlet, samt fy lies till den del, brist
i samma öfverskott något år kan uppslå, af anslaget å 4:de Hufvud-liteln till
extra utgifter, är uti den föreslagna staten lön uppförd till belopp af 9,000 R:dr.
Som, i följd af Rikets Ständers bär ofvan omformälda beslut i fråga om
förundrad organisation af de förvaltande verken, en ny reglering jemväl af Krigskollegium
torde vara alt emotse, synes det Utskottet icke lämpligt, att lön för
delta verks President nu å stat uppföres, helst vid en dylik reglering nämnda
embete tilläfventyrs finnes icke vidare behöfligt; och då dertill kommer, alt, såsom
Departeinents-chefen upplyst, en sådan lön är umbärlig, så länge embelet af
dess nuvarande innehafvare bestrides, anser Utskottet, alt med aflönandet af ifrågavarande
President kan fortfarande på enahanda sätt, som hittills skett, tillgå,
och får således
afstyrka Rikets Ständers bifall till hvad Kongl. Majit i delta
hänseende föreslagit.
b) Den för General-Intendenten nu utgående aflöning af 3,900 Ridr har
Kongl. Majit föreslagit alt höjas lill 5,500 R:dr. Då detta embete till sin beskaffenhet
egentligen är civilt och dess innehafvare torde icke böra, i afseende å
löneförmånerna ställas högre, än det äldsta Krigs-Rådet, hvilket, enligt Kongl.
Majus förslag, skulle erhålla en aflöning af 5,000 Ridr Runt, hemställer Utskottet,
att aflöningen för General-Intendenten till nyssnämnda belopp
fastställes.
c) För en Intendent vid Intendents-Militär-Kontoret, i nu gällande stat
benämnd Adjutant, med arfvode af 750 Ridr, är lön i den föreslagna staten uppförd
till belopp af 3,500 Ridr. Enär Utskottet, såsom förut är nämndt, anser,
att någon definitiv reglering af tjenster och löner nu icke bör ega rum, utan att
endast tillses må, alt, med afseende å närvarande förhållanden, personalen erhåller
en billig förhöjning i nu innehafvande löneförmåner, finner Utskottet sig icke
kunna tillstyrka en så betydlig tillökning, sorn den ifrågavarande. Då emellertid
nämnde'tjensteman, såsom af Deparleinents-chefens betänkande inhemtas, har en
ytterst trägen och maktpåliggande befattning, föreslår Utskottet,
alt nuvarande arfvode förb öjes till 2,000 Ridr Runt.
d) Det för 2:ne Adjutanter, den ene vid Presidents-Expeditionen och den
andre vid Artilleri-Militär-Kontoret, uppförda arfvode af 800 Ridr för hvardera i
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 71.
stället för 300 R:dr, sorn de för närvarande åtnjuta, synes Utskottet älven böra
i någon mån nedsättas. Utskottet hemställer,
alt aftöningen bestämmes till 600 R:dr R:int, utgörande ändock
dubbla beloppet at’ nuvarande arfvode.
e) Kollegii Advokat-fiskal, som nu uppbär i lön 2,400 R:dr, skulle, enligt
den föreslagna slaten, erhålla lönen förböjd till 3,500 R:dr. I betraktande
deraf, alt denne tjensteman åtnjuter fördelen af sportler, bestående i åklagareandelen
i böter för försummade leveranser för Kronans räkning m. m., torde aflöningen
kunna inskränkas till ett belopp af 3,000 R:dr R:mt, som i t. f. Presidentens
underdåniga förslag till ny aflönings-slat för verket finnes för Advokatfiskalen
uppfördt och
hvilket jemväl af Utskottet nu föreslås.
f) Reträlfande den ifrågasatta löneförhöjningen för Kanslisterne inom della
verk, får Utskottet, med tillämpning af förut uttalade grundsats i afseende å berörde
slags befattning, hemställa,
alt summan af tillökningaruc för bemälde tjenstemän, utgö
rande
600 R:dr R:mt, må ställas till Kongl. Majrts disposition
för befrämjande af ärendenas gång inom kanslist-graden.
I öfrigt bar Utskottet icke funnit något alt anmärka emot de i den föreslagna
slaten för Krigs-kollegium uppförde tillökningar,
hvilkas beviljande alltså af Utskottet lillstyrkes.
g) I afseende å de ifrågasatta löneförböjningarne för personalen vid Utrednings-förråden,
af hvilka förråd, sedan Kongl. Maj:t beslutat upplösning af det
i Christianstad, endast tvänne återslå, nemligen Stockholms och Götheborgs, anser
Utskottet aflöningen för Förvaltaren vid det förra förrådet, hvilken tjensteman,
som nu åtnjuter dels ett arfvode å stat af 675 R:dr, dels ock af särskilda medel
825 R:dr, eller tillhopa 1,500 R:dr, är föreslagen lill erhållande af 2,500 R:dr
i aflöning, skäligen kunna lill något lägre belopp bestämmas. Utskottet föreslår,
att arfvodel för honom fastslälles till 2,000 R:dr Riksmynt,
deruti inberäknadt det af särskilda medel nu utgående bidrag.
Tillökningarne för deri öfriga personalen
tillstyrker Utskottet till utgående med de i slaten föreslagna
belopp, deruti likaledes inbegripna de uppgifna årliga bidragen
af särskilda medel.
h) Hvad sedermera vidkommer Kongl. Maj:ts nådiga framställning om öfverflyttning
å Allmänna Indragnings-staten af f. d. Kamereraren i Krigs-kollegium,
Krigs-kommissarien Obitz samt f. d. Förvaltaren Francke och Vaktmästaren
Nilsson vid det upplösta utrednings-förrådet i Christianstad, så eliar, efter hvad
Upp
-
8lals-Ulsl<ottels Utlåtande N-.o JU
9
Upplvst blifvit, (leii förstnämnde, sorn, född år 1797, numera uppnått en ålder af
60 år och alltsedan år 184,9 varit upplbrd å Kollegii Indragnings-stat med bibehållande
af sin lön, 1,971 Rull1, är till följd af långvarig sjuklighet urståndsalt
att vidare tjenslgöra, samt Francke och Nilsson åter mast vid ulrednings-lprrådels
upplösning frånträda sina beställningar, hvarvid de erhållit nådigt tillstånd
att fortfarande.Tå uppbära sina arfvoden, utgörande för den förre 675 Ridr oell
lör den sednare 225 R:dr, intilldess de möjligen kunde erhålla annan motsvarande
aflöning på Rikets Stat eller på Allmänna Indragnings-staten, hemställer
Utskottet,
alt Rikets Ständer mätte, med bifall lill den nådiga framställningen,
å Allmänna Indragnings-staten låta uppföra ifrågavarande
personer lill åtnjutande af ofvanupptagna belopp,
i) Likaledes och hvad angår Kongl. Majlis derjemte väckta förslag om
förflyttning å Allmänna Indragnings-staten af Revisorn i Tångs-kollegium Pettersson
och Intendenten vid Götheborgs ulredniugs-förråd Majoren Barck, hvilka upphöra,
den förre lön lill belopp af 1,514 och den sednare eli arfvode af 975
R:dr, får Utskottet, efter inhemtade upplysningar, att den förre är lödd år 1798
och således 59 år gammal samt alltsedan år 1853 för sjukdom, som anses obotlig,
åtnjutit tjenstledighet, och alt den sednare numera uppnått en alder af 70
år och är lill helsan försvagad, tillstyrka
att, på sätt Kongl. Majit äskat, Revisorn Pettersson och
Majoren Barck må vid skeende afgång ur tjenslen fä med nu
innehafvandc lön och arfvode å Allmänna Indragnings-staten
uppföras.
k) Rörande slutligen frågan om öfverllyltning på Riks-staten af den del
utaf aflöningen för Krigs-kollegium och Utrednings-förråden, hvilken vid här ofvan
specificerade belopp för närvarande utgår från åtskilliga under Kollegii för
valtning
ställda kassor och särskilda medel, delar Utskottet den af Rikets Ständers
Revisorer uttalade åsigt om olämplighelen deraf, alt berörde kassor och fonder,
ehuru inrättade och afsedde för helt andra föremål, än Krigs-kollegii aflöning,
likväl fortfarande lör hvarje år lagas i anspråk för denna aflöning medelst bidrag,
uppgående till ganska betydliga belopp i förhållande lill kassornes inkomster; och
då rättelse härutinnan således synes höra ske samt kassornas och fondernas befriande
från omförmälta aflönings-bidrag obestridligen skulle medföra mera enkelhet
och reda i Räkenskaperne, har Utskottet trott sig ega fullt skäl att tillstyrka,
det ifrågavarande kassor och fonder nu och för framtiden må
från alla utgifter i berörde hänseende befrias;
hemställande Utskottet tillika,
att, i likjiel med hvad Kongl. Majit i sammanhang
med nämnda fråga behagat föreslå, någon annan för
Il/h.
till Ii. St. Pro t. 1856 & 1857. 4 ■Sami. I AJd. 2 Band. 5 Höft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7/.
ändring i följd af kassornas och fondernas befrielse från sags
de ulgifter icke ma i Riks-slaten vidtagas än alt 4:de Hufvud-tileiris
anslag till skrif-materialier och expenser m. ni.
för Krigs-kollegium samt anslaget ä 9:de HulVud-titeln lill
Krigsmanshus-kassan minskas med belopp, molsvarande de
derifrån nu utgående aflönings-bidrag, eller med 680 R:dr ä
det förra och 9,000 R:dr R:ml å det sednare anslaget, hvilka
nedsättningar skola af ' Utskottet ä behöriga ställen
iakttagas.
För öfrigt har Utskottet här under öfvervägande tagit den uti dess Utlåtande
N:o 18, § 22, omförmälda, men uppskjutna fråga angående bestämmande af
godtgörelsc för utarbetande i sammanhang med Krigs-kollegii bokslut af statistiska
uppgifter öfver samtlige kostnaderne till de särskilda föremål, som tillhöra Krigskollegii
förvaltning; och sedan Rikets Ständer genom bifall lill Utskottets yttrande
i berörde § beslutat alt hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla om nådig
befallning till 'vederbörande alt föranstalta om dylika uppgifters meddelande i sammanhang
med de årliga boksluten, får Utskottet, enär Krigs-kollegium, såsom af
Utskottets besagde yttrande inhemtas, förklarat, ali för dessa uppgifters utarbetande
étt särskildt arfvode oundvikligen erfordras, hemställa,
att för nästa stats-reglerings-period en summa af 2,000 R:dr
R:mt må beviljas och ställas till Kongl. Majlis disposition alt
för det uppgifna ändamålet användas;
kommande beloppet, såsom icke till de ständiga hebofven hänförligl, att af Utskottet
bland de till extra Siats-regleringen hörande utgifter upptagas.
Pä grund af hvad Utskottet nu anfört och hemställt sa väl i afseende å
löne-regleringen för Krigs-kollegium och Utrednings-förråden, som angående de
under Kollegii förvaltning ställda kassors och fonders befrielse från bidragen till
Kollegii aflöning, och dä med iakttagande af de förändringar utaf en del aflöningsbelopp,
sorn Utskottet föreslagit, den erforderliga tillökningen i nuvarande anslagssumma
för Krigs-kollegium, jemlikt den förevarande Utlåtande åtföljande tabell
N:o 2, utgör 71,961 R:dr, tillstyrker Utskottet,
att förhöjning af del i nu gällande Riks-stat uppförda anslag
för Krigs-kollegium må af Rikets Ständer beviljas med 71,961
R;dr R:mt, alt utgå pä sätt Utskottet i tabellen föreslagit
och under förbehåll, att, så länge ofvannämnda kassor och
fonder stå under Krigs-kollegii vård, särskild ersättning för
förvaltningen deraf icke får utgå.
De uti Kongl. Majlis nådiga proposition härefter följande tvänne punkter,
angående Generalitets-staten och Topografiska korpsen, har Utskottet ansett sig
Slals-Utskottels Utlåtande N:o 71.
11
böra för närvarande förbigå, af enahanda anledning, sorn Utskollet bär ofvan i
afseende å Landtförsvars-departementels kommando-expedition anfört, nemligen all,
enligt den nådiga propositionen, de å Generalitels-stalen uppförda Adjutanter samt
Topografiska korpsen skulle, lika med Kommando-expeditionen, ingå uti den ifrågasatta
organisationen af General-staben.
4:o. Uti det fiir Artilleri-staben nu uigående anslag, 4,200 Ridr, är
förhöjning af Kongl. Majit begärd med 2,200 R:dr, enligt det i Departementschefens
betänkande framställda förslag (pag. 56—58) och den deruti åberopade
aflönings-slal (tab. litt. G. g.).
Utskottet, som icke funnit något att erinra vid de i staten uppförda tillökningar,
tillstyrker derföre,
alt anslaget för nämnda Stab må med det äskade beloppet,
2,200 R:dr R:mt, förhöjas.
5:o. Innan Utskottet afgifver yttrande öfver ilen i följande punkt af den
nådiga propositionen äskade ansings-tillökning fiir Öfvcr-kommendanls-expedilionen
i Slockholm, har Utskollet, enär »talen fiir denna Expedition upplager rationsersällning
fiir ijenste-hästar, funnit sig böra till behandling nu företaga de af
Kongl. Majit, jemlikt Deparlcinents-chefens betänkande (pag. 5—7), väckta Irågor
dels om förändring i grundlinie för underhållet af tjensle-häslar, der sadane
enligt stal skola finnas, dels om ersättning lör den med skyldigheten all hafva
sådana hästar förknippade öfriga kostnad, såsom för stallhyra, hästarnes skötsel
och skoning, slallellekler m. m.
Hvad fiirst angår frågan om ijenste-hästarnes underhåll är upplyst, all, enligt
nu gällande grunder, en eller flere rationel- beräknas under lönen lör de of
ficerare,
som skola vara med tjensle-häslar försedde, efter eli visst pris för hvarje
ration, hvilket allmänneligen i staterne finnes bestämdt lill 180 R:dr, men vid
Kronprinsens Husar-regemenle lill blott 116 R:dr 50 öre Runt. Denna rationsersättning
bar dock icke pä långt när varit tillräcklig, enär fouragerings-koslnaden
för manskapets hästar, som vid Lif-gardet lill häst och samtlige Artilleri-regementena
underhållas omedelbarligen fiir Kronans räkning, uppgått i medeltal under
de från den 1 Oktober 1845 lill samma dag år 1855 förflutne 10 år flir hvarje
häst årligen: vid Lif-gardet till bäst till 270 Hulr, vid Svea Artilleri-regemente
lill 279 Ridr, vid Götha Artilleri-regemente till 251 Ridr och vid Wendes Artilleri-regemente
lill 276 Ridr, allt Riksmynt. För afhjelpande af detta för lön
tagaren
obilliga förhållande, bar Kongl. Majit föreslagit, alt rations-ersättningeii
för officerares ijenste-hästar må utgå med värdet af den ration, hvartill upphandlingsprisel
å deruti ingående fourage-arliklar bestämmes vid de inför Artilleri-regementenas
Fotiragerings-direklioner skeende upphandlings-auklioner, helst levereringen
12
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 71.
;if fouragc-arliklarne dervid lill den minstbjudande upplåtes och det dä bestämda
ralions-prisel för dessa regementens mindre antal hästar, i jemförelse med kavalleri-regementenas,
närmare motsvarar gångbara priset å fourage-artiklarne; alt rationel!
faslställes lill 12 skalp, lif», 3 kannor hafre och 4 skalp, halm, eller lika
med hvad den för fourageringen af Lif-gardets till häst ntimmer-häslar linder
exercistiden gällande stal bestämmer, hvilken slat är lägre än den för artilleriet,
samt att kostnaden för fou lagelin gen för ifrågavarande officerares ijenste-iiästar må
anvisas alt ulga från förslags-anslaget till foiiragering af artilleriets och värfvade
kavalleriets hästar; hvaremot all kontant rations-ersältning skulle ur löno-staterne
försvinna och deruti endast införas det antal rationel-, hvartill hvar och en af
ifrågavarande personer är berättigad. Till upplysning för beräkningen af den
häraf uppkommande större kostnad innehåller den Departémenls-chefens betänkande
åtföljande tabell litt. 11 uppgift å de rajJons-penningar, sorn, enligt sint och serskilda
föreskrifter, för närvarande utgå, äfvensom ä del något minskade antal rationel-,
sorn för framtiden föreslås.
Utskottet anser äfven för sin del med billighet och rättvisa öfverensstämmande,
alt ralions-ersällningen för de officerare, hvilka böra vara med tjmslehäslar
lorsedde, bestämmes till ett belopp, som motsvarar den kostnad, hvartill
Jiästarues fouragcring verkligen uppgår. Men i afseende å sältet för ersättningens
bestämmande synes det Utskottet lämpligare, alt rations-priset faslställes för
en längre tid till visst belopp, än alt detsamma skall årligen vara underkasladl
förändring efter prisen vid de inför Artilleri-regementenas Fouragerings-direktioncr
skeende uppliandlihgs-auktioner, hvilket sednare ock komme ali medföra besvär
med uppgörande af årliga uträkningar öfver den för hvarje löntagare belöpande
ralions-ersättning. Det är derföre Utskoltels tanke, alt rations-priset bör för flera
år på en gång fastställas och lill grund för beräkningen deraf lagas medeltalet af
prisen å ifrågavarande Iburage-ai tikhr under en !idérymd af t. ex. 10 år. Oldi
då, efter hvad Utskottet inhemta!, de förflutna åren 1845—1855, för hvilka medeltalet
af fouragerings-kostnaden för manskapets hästar, med Undantag af deni vid
Kronprinsens Husar-regementC, här ofvan är uppgifvet, varit i afseende å prisen
dels dyrare dels billigare i ungefär lika förhållande, samt berörde kostnad vid
Kronprinsens Husar-regemente kan antagas vara enahanda med den vid Wetidés
Artilleri-regemente, torde medium af den uppgifna fouragerings-kostnaden för nämnda
år, utgörande 2(59 R:dr, lämpligen böra med en till 270 R:dr jerntråd summa
för nästa Slalsreglerings-period bestämmas såsom värdet af hvarje ration, beräknad,
i enlighet med Kongl. Majlis förslag, till 12 skalp, hö, 3 kannor hafre och
4 skalp. halm. Såsom en följd häraf anser äfven Utskottet lämpligast, ali, i öfverensstämmelse
med hvad hittills egt runi, rations-ersättliingen uppföres å lönest,
lierna och derifrån utgår, hvarigenom de hvarje löntagare tillkommande förmåner
blifva på ett ställe synlige.
Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 11.
13
Utskottet hemställer alf t sfi,
att Rikets Ständer, med godkännande af den utaf Utskottct
föreslagna beräkningsgrund, besluta, alt för nästa slatsreglerings-period
rnlions-ersällningen för de officerare, hvilka hörn
vara med tjenst c* hästar försedde, skall utgöra 270 R:dr R:mt
för hvarje häst och densamma, såsom hittills, å lönestalerna
Upptagas och derifrån utgå.
Beträffande derefter frågan om serskild godtgörelse af allmänna medel för
kostnaden till stallhyra m. m. för tjenste-häslärne, så är af Kongl. Majit föreslaget1,
att' ersättningen för denna kostnad, sorn officerarnc hittills måst af sin lön
bestrida; matie anvisas med 100 R:dr Riksmynt årligen för hvarje utgående
bäslraliorl.
Utskottbt tillstyrker,
alt ifrågavarande ersättning må med det äskade beloppet beviljas
och, lika med rations-ersättningen, å lönestalerna
uppföras.
Härigenom anser sig Utskottet jemväl hafva besvarat en hos Ridderskapet
och Adeln af Herr Sandels, Fabian, väckt, till Utskottet remitterad motion, innefattande
yrkande, att sistnämnde slags' ersättning malte för officerare vid artilleriet
och värfvade kavalleriet bestämmas till minst 300 R:dr Rim t- årligen.
G:o Enligt upprätladt aflönings-förslag för Of ver kommendants-expeditionen
i Stockholm, har Kongl, Majit, äskat en tillökning i expeditionens nuvarande anslag,
3,022 R:dr 50 öre, med 4,238 R:dr 75 öre.
Såsom af 0eparlernents-eliefens betänkande i denna del (sid. 65 och 66)
inhemtäs, är föreslaget, att på de grundér, som i följande fråga om kommendanlsstalen
vidare utvecklades, så väl Kommendanten i Slockholm som de begge vid
Öfverkominendants-expeditionen anställde adjutanter, alla nu innehafvando arfvode»
å stat, matte aflönas medelst traktamente enligt gällande rese-reglemente; hvarföre
Utskottet, före granskningen af aflönings-staten, tagit i öfvervägande de åberopade
grunderna för aflöningen, hvilka, jemte moliverna' derför, omlörmälda å
sid. 67—69 i nämnde betänkande, äro följande:
Traktamenten efter gällande rese-reglemente och innebafvande grad för
alla, hvilka för längre eller kortare tid tiil tjenslens bestridande kommenderas,
Utan' att förut på stället vara anställde och der med aflöning i annan befallning
tillika tjenstgörande;
sOjboden för alla, som, förut på stället stationerade och aflönade, erhålla
uppdrag att Kommendants- eller BefälhalVare-plälsen tillika bekläda;
Inqvartering, antingen in natura i Kronans hus, i hvilket servisens anskaffande
och underhåll skall bestridas af staden eller Kronan enligt gällande inqvarterings-ordning,
eller ock ersättning i kontant, såsom för Kommendanten är
stadgadt, och
14
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 71.
fysfrsersattning till och ifrån kommenderings-orten att utgå enligt gällande
rese-re.gfömente af anslaget lill rese- och traklaments-kostnader.
Den af Deparlemenls-chcfen i dess betänkande ultalade åsigt, all Kommendifäts-tjensterna
icke höra utgöra beställningar å stat utan betraktas såsom komTnenderingar,
hvartill officerare af bestämda grader utses och till hvilkas aflöning
motsvarande traktamenten anvisas, kan Utskottet ej dela, helst täta ombyten af
personer å ifrågavarande platser, enligt Utskottets tanke, mäste mera skada än
gagna, åtminstone vid sådana fästningar, hvarest till Kommendanlernes åligganden
äfven höra vården om och ansvaret för der inneslutne fångar. Utskottet anser
för sin del lämpligare, att för delta slags beställningar bestämda arfvoden fastställas,
så att staten tydligen upplager, huru mycket tjenstens innehafvare i sådan egenskap
erhåller i aflöning och denna icke hl ifver omvexlande efter innehafvarens
egande tjenslegrad vid regemente eller korps. I följd häraf får Utskottet, med
afslyrkande af det väckta förslaget, hemställa, att, jemte det inqvartering och reseersättning,
såsom hittills, beräknas och utgå, arfvoden bestämmas för alla, som,
vare sig förut på stället stationerade och aflönade, eller från annan ort härtill
kommenderade, erhålla uppdrag att Kommendantsplats bekläda.
Med antagande af denna grund för aflöningcn går nu Utskottet att yttra
sig öfver den föreslagna staten för Ofverkommendarits-expedilionen (se den Departements-chefens
betänkande åtföljande tabell litt I i).
a) Ofverkommendanlen, hvilken för närvarande från 4:de Hufvud-litelns
anslag till extra utgifter uppbär ett årligt arfvode af 900 R:dr, är i den föreslagna
staten uppförd lill aflöning med 1,500 R:dr.
I betraktande deraf, att Stockholm icke är en befästad stad, synes något
behof af 2:ne Kommendanter derstädes ej förefinnas, hvarföre ock serskild aflöning
för Ofverkommendanlen hittils icke varit å stat uppförd; och då den i hufvudstaden
förlagda garnison, dels i egenskap af lif- och hustrupper, dels såsom tillhörande en
fördelning af arméen, ej saknar det samband, som är afsedt genom tillvaron af
ett högre gen era Is-befäl, torde icke heller i delta hänseende en särskild Öfver
kommendant
vara behöflig, hvadan Utskottet
afstyrker beviljande af det för Öfverkommendanten i Stock
holm
nu äskade arfvode.
Å) För Kommendanten, hvilken nu uppbär å stat ett arfvode af 900
R:dr, är den nya aflöningen föreslagen lill 2,555 R:dr, motsvarande beloppet af
Öfverste-traktamenle, som nuvarande Kommendanten åtnjuter.
Med afseende å de med denna Kommendants-befattning förenade trägna och
ansvarsfulla åligganden, anser Utskottet den ifrågasatta förhöjningen, ehuru betydlig,
böra beviljas; hvarföre Utskottet, under åberopande af den grund flir aflöningens
bestämmande, som Utskottet bär ofvan föreslagit, hemställer,
att arfvodet för Kommendanten i Stockholm må ökas lill 2,555
R:dr R:mt.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7-/.
15
c) Arfvodena för förste och andre Adjulanterne, ntt Utgörande för den
förre 600 R:dr och för den sednare 126 R:dr 94 öre, äro, efter traktamentsberäkning,
i slaten uppförde med 1,003 R:dr 75 öre för förste och 730 R:dr
för andre Adjutanten.
Då de personer, sorn till dessa platser kommenderas, i allmänhet fa bibeliålla
sina löner vid de regementen ejler korpser, hvilka de tillhöra, torde någon
nedsättning
oftanämnde grund för aflöningens bestämmande, föreslår Utskottet,
alt arfvodena lör förste och andre Adjutanlerne fastställas till
900 K:dr för den förre och 400 R:dr R:mt för den
sednare.
d) För öfrigt tillstyrker Ulskollel
beviljandet af den tor expeditionens 2:ne vaktmästare gemensamt
med 215 R:dr 40 öre föreslagna arfvodes-IÖrhöjning lill 600;
R:dr, att utgå för vaktmäslare-göroinålens bestridande, likasom
ilen, för beloppets jemnande, ifrågasatta tillökning af anslaget
för skrifmaterialier och expenser från 448 R:dr 46
öre lill 450 R:dr R:mt.
e) Beträffande åter de i slaten upptagne 4 tjensle-hästar, deraf 1 för
OlVerkommendanlen, 2 för Kommendanten och 1 för förste Adjutanten, har Utskottet,
vid det förhållande, alt någon aflöning för Ofverkommendanten af Utskottet
ansetts icke böra å slaten uppföras, funnit rations-ersältning för honom icke kunna
ifrågakomma och hemställer derföre
ali sådan ersättning för endast 3 tjensle-hästair tillika med;
den för delta hustanlal belöpande ersättning flir stallhyra
m. m. må anvisas, i enlighet med hvad Ulsljcottet i den (]t
latandet
bifogade tabell N:o 3 föreslagit.
Om de af Utskottet ifrågaställa förändringar i staten godkännas, blifver
den erforderliga fyllnaden i expeditionens anslag 2,992 R:dr 50 öre; celi hem
ställer
Utskottet,
alt denna anslags-tillökning må af Rikets Ständer beviljas,
att utgå i öfverensstämmelse, med Utskottets i tabellen fram
ställda
förslag.
7:o I följd af de förändrade förhållanden, som med riket s fästningar egt
rum sedan liommondatits-slaten vid 1829—1830 års Riksdag bestämdes, har
Kongl. Maj:t ansett en nära nog ny reglering af denna sta t vara af behofvet
påkallad samt, under åberopande af de i Deparlements-chef ens betänkande, sid.
65—70, utvecklade grunder för en sådan reglering oc^i då, enligt dithörande aflöningsförslag
(se den nämnda betänkande bifogade tabel*, litt. K k), den nya
Kommendants-statens aflöning uppginge Lill 22,73rj R:dr, men nuvarande anslag
endast lemnade tillgång med 10,148 R:dr, nät" icke i beräkning tages det belopp
16
Sta Is- Uts kotte ts Utlåtande N:o 71.
af 1,243 R:dr 50 Sce, hvilket vid 1850 och 1851 års Riksdag frän fångvårdsanslaget
lill Kommendants-staten öfverflyttades och nu ansåges höra derifrån afskiljas,
föreslagit, till fyllnad i Kommendants-statens behof, en tillökning af
12,590 R:dr; i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t, beträffande förenämnda belopp,
1,243 R:dr 50 öre, hvilka medel vore afsedde flir åtskilliga personers godlgörelse
för mera tillfälliga tjenstehj träden vid fästningarne, gjort framställning
derom, att beloppet mätte öfverforas lill anslaget för försvars-verket i allmänhet
eller Krigs-kollegii Departemenler, för att tilläggas medlen för kommendantskapsutgiflerne,
dit äfven , förberörde utgifter rätteligen kunde hänföras. Som emellertid
under samma belopp jemväl inbegrepos, dels arfvode åt f. d. Kapellanen vid
Dalarö skans, 75 R:dr, dels arfvode åt f. d. vaktmästaren derstädes, 247 R:dr
50 öre, hvilka befallningar numera efter skansens rasering blifvit indragne, samt
Kongl. Majit niedgifvit dessa befattningars innehafvare, Slotts- och 'Garnisonspredikanten
Per Erik Hofberg och Slotts-vaktmästaren C. J. Spegel, att tills
vidare och intill dess de möjligen erhölle annan tjenste-helätlning med lön eller
arfvode af allmänna medel, varda bihehåUne vid sina arfvoden, har Kongl. Majit
begärt, att bemälde personer finge med sådant vilkor förflyttas på Allmänna
Indragnings-staten samt att, efter afdrag af dessa arfvodens sammanräknade belopp,
eller 322 R:dr 50 öre, endast återstoden, 921 R:dr, fnåtle komma anslaget
till försvars-verk el i allmänhet eller Krigs-kollegii Departemenler till godo.
I afseende å den nya regleringen af Kommendants-staten inhemtas af
Departements-ehefens betänkande, bland annat, att Kommendanter ansåges behöflige
blott på de verkligen mer eller mindre befästade orterna och alt Befälbafvårne å
de öfrige lämpligen borde benämnas Gränsebejulhajvare, dock med undantag för
befälbafvarne i de öppna städerne Stockholm, Götheborg och Christianstad, hvilka
skulle bibehålla namn af Kommendant, emedan de i följd af större garnisoner och
serskilda förhållanden både bade och kunde få vidsträcktare befäl och verksamhet;
att .^åsorn grund för förslaget till ny Kommendants-stat det synts ändamålsenligt
alt fö.ydela de serskilda otterne efter deras vigt och betydenhet, för att derefter
bestämma den befälsgrad, som på hvarje ställe borde användas, nemligen på följande
sätt: 1 :o Gamisormorler med Öfver kommen dan ter, Slockholm och Carlskronar;
2: o Bej östade orter med Kommendanter, IVaxholm, Carlsten, Carlsborg,
Kungsholmen, Drottnings kär, Ny Elfsborg, Landskrona och Carlshamn; 3:o
Öppna släder ined kommendanter, Götheborg och Christianstad samt 4:o Gränsorter
med Befälhafoare, Haparanda, Grisslehamn, Helsingborg’, att till ÖlVerkommendanter
borde afses personer med Generals- eller Amirals-grad, till Kommendanter
vid Waxholm, Carlsten, Carlsborg oell Kungsholmen Officerare af
Regements-officers-grad samt vid de öfrige befästade orterne Officerare af Kapitensgrad;
att hvad Götheborg och Christianstad äfvensom gränsorlerne beträffade hinder
ej mölle alt framdeles, såsom hittills, då det i öfrigt befinnes lämpligt, uppdraga
Kommendant^- och G ränsebefälhafVare-be fa tillingarne, emot arfvode, åt der
för
-
$tnts-Uts/cottets Utlåtande N:o 71.
17
förlagde högste trupp-befälhafvare samt att, såsom förut är nämndt, Kommendants*
tjensterne borde betraktas såsom Kommenderingar och de dertill utsedde Officerarne
aflönas med traktamenten efter deras innebafvande grad.
Utan all ingå i bedömande af äudamålsenligbeten utaf den nya regleringen,
får Utskottet, efter granskning af den föreslagna aflönings-stalen, anmäla de förändringar
i beloppen, hvilka dervid ansetts böra ega rum; åberopande Utskottet
hvad i näst föregående punkt, angående Ofverkommendants-expeditionen i Stockholm,
blifvit såsom grund för bestämmande af Kommeudanlernes aflöning i allmänhet
af Utskottet föreslaget.
För Kommendanten i Waxholm, hvilken nu å stat uppbär 675 K:dr,
är, efter traktamenls-bcräkning, den nya aflöningen föreslagen lill 2,190 K:dr;
hvarjemte för en Place-major och Adjutant (Subaltern-officer), som för närvarande
ej finnes å stat uppförd, aflöning, likaledes efter traktaments-beräkning, blifvit
begärd med 730 R:dr.
Med afseende dera, att innehafvare!) af Kommendants-platsen vanligen bibehåller
sin lön vid det regemente, hvarifrån lian är kommenderad, anser Utskottet
alt, om nuvarande arfvode ökas till 1,800 R:dr R:mt, detsamma bör blifva tillräckligt.
Utskottet hemställer derföre,
alt arfvodet för ifrågavarande Kommendant till nämnda belopp
förhöjes.
Beträffande arfvodet för Place-majoren och Adjutanten, föreslår Utskottet,
att detta, i likhet med hvad för andre Adjutanten vid Öfverkommendants-expeditionen
i Stockholm är af Utskottet tillstyrkt,
bestämmes till 400 R:dr R:mt.
4) Kommendanten och Place-majoren å Carlsten äro af Kongl. Majit föreslagna
till samma aflönings-belopp, som staten upptager för Kommendanten och
Place-majoren i Waxholm. I likhet med hvad Utskottet i föregående moment
tillstyrkt,
föreslås aflöningen för den förre till 1,800 R:dr och för den
sednare till 400 R:dr R:mt.
c) Beträffande åter Kommendanten på Carlsborg, i slaten uppförd, lika
med förutnämnde tvänne Kommendanter, till ett belopp af 2,190 R:dr, bar Utskottet,
i betraktande deraf, alt Carlsborg, såsom icke fullt befästad, ej är jemförlig
med de fastnings-orler, hvarom i föregående momenter förmäles, äfvensom
alt något arfvode för Kommendanten å Carlsborg för närvarande icke finnes å
stat uppfördt, ansett, att aflöningen för denne kan bestämmas något lägre än för
Kommendanterne i Waxholm oell å Carlsten; och föreslår Utskottet,
att beloppet fastslälles till 1,500 R:dr Runi.
För Place-majoren och Adjutanten å Carlsborg tillstyrker Utskottet
samma belopp, som för enahanda befattningar å förutnämnde 2:ne
fästningar äro af Utskottet föreslagne, eller 400 R:dr R:mt.
Iiih. till R. St. Prof. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 Afä. 2 Band. 3 Raft. 3
18
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 74.
d') Den ökade aflöningen för Kommendanten å Kungsholmen är i staten
fven uppförd med ett belopp af 2,190 K:dr. Med afseende derå, att innehafva*
ren af Kommendants-platsen vanligen tillika uppbär aflöning ä flottans stat, anser
Utskottet, att, om nuvarande Kommendants-arfvodet, utgörande 525 R:dr, höjes
till 1,000 R:dr R:mt, en sådan förhöjning bör vara tillräcklig; hemställande alltså
Utskottet,
att Kommendantens aflöning må till sistnämnda belopp be
stämmas.
e) Utskottet, som för öfrigt tillstyrker beviljande af de ifrågaställa tillökningarne
i beloppen till skrifmaterialier vid förutnämnda fyra fästningar, hyser
deremot, beträffande de .följande i slaten uppräknade platserne, den mening, att
flere af Befälhafvare-beslälloingarne derstädes kunna utan olägenhet umbäras; och
då genom dessas indragning tillräcklig tillgång bör erhållas för alt bereda möjligen
behöflige anslags-lillökningar å de öfriga ställena, har Utskottet funnit sig
eg a grundade skäl att
afstyrka anvisandet af några medel till de föreslagna förhöjningarne
vid ifrågavarande platser;
hvarföre de förut varande beloppen blifvit i den tabell, Utskottet låtit uppgöra,
bibehållna.
J) Hvad angår framställningen om f. d. Kapellanen vid Dalarö skans,
Slolts-predikanten Holhergs och f. d. Vaktmästaren derstädes Spegels uppförande
på Allmänna Indragnings-staten medj deras nu innehafvande arfVoden, utgörande
för den förre 75 R:dr och för den sednare 247 R:dr 50 öre,
saknar Utskottet skäl att densamma understödja, utan torde
bemälde personer böra med sina arfvoden å Kommendantsstaten
qvarstå på förut bestämda vilkor, nemligen intilldess
de tilläfventyrs erhålla annan tjenstebefattning med lön eller
arfvode af allmänna medel;
hvaremot Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Majit derjemte före
slagit,
hemställer
att, efter afdrag af dessa arfvodens sammanräknade summa
å det vid 1850 och 1851 års Riksdag från fångvårdsanslaget
till Kommendants-staten öfverflyttade belopp 1,243
R:dr 50 öre, återstoden 921 R:dr må öfverföras till anslaget
för försvars-verket i allmänhet eller Krigs-kollegii Depar
tementer.
Med iakttagande af de utaf Utskottet här ofvan nödige ansedde förändringar
i staten, erfordras, på sätt tabellen (N:o 4) visar, förhöjning af nuva
rande
anslag för Kommendants-stalen med 4,536 R:dr Runt; och tillstyrker alltså
Utskottet
Sluts-Utskottets Utlåtande N:o 71.
19
beviljande af denna anslagstillökning att utgå i enlighet med
Ulskoltets förslag.
8:o Under åberopande af hvad Departeinents-chefens betänkande innehåller
angående behofvet af tillökning i aflöningen för Krigs-akadcmiens Befäls-, Lärare-,
Tjenstemanna- och Betjenings-personal, är af Kongl. Maj:t föreslaget, att, då
denna tillökning uppginge till 26,505 R:dr 12| öre, men några till indragning
afsedde arfvoden, tillhopa 1,574 R:dr, kunde härifrån afräknas, skillnaden måtte
anvisas med en rund summa af 24,930 R:dr.
Efter tagen kännedom af Departements-chefens yttrande i detta ämne (sid.
70—76 i nämnda betänkande), hvartill Utskottet får hänvisa, har Utskottet genomgått
den deruti åberopade aflönings-stat (bilagan litt. L 1), dervid emot de
föreslagna tillökningarne och nya arfvodes-beloppen någon erinran hos Utskottet
ej förekommit i annat afseende än dels att, dä ifrågavarande lönereglering, likasom
den för andra stater, blifver gällande blott för nästkommande tre år, och,
enligt hvad i oftanämnda betänkande antydes, den äskade förhöjningen af aflöningen
för Akademiens guvernör från 3,420 R:dr 62-2 öre, som f^en e^er "am*a
slaten utgör, till 6,000 R:dr, icke, så länge embetel af nuvarande innehafvaren
bestrides, behöfver utgå, Utskottet ansett någon tillökning i arfvodet ej för närvarande
böra ega rum utan detsamma kunna tills vidare förblifva oförändradt, dels
att vid beviljandet af den för Kamereraren vid Akademien föreslagna arfvodestillökning
från 960 R:dr 18| öre till 1,500 R:dr det förbehåll, enligt Utskottets
tanke, lämpligen bör fästas, att, om befattningens innehafvare eger annan tjenst å
stat med lön, han endast får åtnjuta nuvarande arfvode med en till 1,000 R:dr
jemnad summa.
Utskottet tillstyrker således,
att, med nämnda förändring och förbehåll, den erforderliga
tillökningen i anslaget för Akademien, uppgående till 22,350
R:dr 75 öre R:mt, må af Rikets Ständer beviljas. ,
9:o Enligt den nådiga propositionen erfordras dels till förbättrande af
aflönings-vilkoren för den vid allmänna Garnisonssjukhuset anställda läkare-,
tjenstemanna- och betjenings-personal, utöfver nuvarande statsanslag, utgörande
12,850 R:dr 31 öre, en tillökning af 7,071 R:dr 6 sk., dels till förhöjning af
anslaget för sjukhusets materiella behof, uppgående till 34,129 R:dr 69 öre, ett
belopp af 8,298 R:dr 94 öre.
I afseende å aflönings-behofvet inhemtas af Departements-chefens betänkande
sid. 76—78, att anslags-tillökningen afser förbättrad aflöning för sjukhusläkarne,
sjukhus-kommissarien, sjukhus-skrifvarne och sekreteraren samt förhöjda
traktamenten för under-läkarne och sjukhusets apothekare; att den sjuk- och
ekonomi-betjeningen genom Kongl. Brefvet den 12 Januari nästlidne år i Nåder
tillagda förmån att, utom sin nuvarande aflöning, tillsvidare få från sjukhusets
kök dagligen kostnadsfritt erhålla en matportion in natura, lika med den, som åt
20
Siats-Utskottets Utlåtande N-.o 74.
konvalescent utdelas, skulle äfven för framtiden fortfara, hvarföre den härigenom
för sjukhuset uppkommande ökade kostnadsberäknad för ett antal af 19 personer
efter 97 R:dr för hvarje person, horde å stat uppföras; att denna personals dagtraktamenten
skulle förhöjas med 12-i öre utom för en baderska, sorn ansåges
böra erhålla 6 sk. Banko eller omkring 19 öre Riksmynt i daglig tillökning; alt
den till tjenstgöring ä sjukhuset anställde Väbel och jourhafvande Under-officer
borde hvardera erhålla en matportion in natura om dagen och kostnaden derför i
staten beräknas efter samma grund, som för betjeningen, samt att de af Kongl.
Maj:t särskildt beviljade och nu utgående tvänne arfvode» af 150 R:dr hvardera,
det ena för de månadlliga Räkenskapernes granskning och det andra för den
hos Direktionen antagne Vaktmästare, äfven borde å stat uppföras.
Utskottet, som genomgått den föreslagna Aflönings-staten (se den ofvannämnda
betänkande bilagda ta-b. litt. M. m.), har icke funnit något att erinra
vid der uppförda tillökningar, hvadan
deras beviljande tillslyrkes.
I sammanhang med aflönings-frågan har Utskottet lill behandling förehaft
tvänne från Borgare- och Bonde-stånden till Utskottet remitterade motioner, den
ena af Herr Berglund och den andra af Riksdagsfullmäktige» Sven Erson från
Kopparbergs län, hvilka, med anledning deraf, att den af Kongl. Maj:t föreslagna
stat för Garnisons-sjukhuset icke upplager någon aflöning för den derstädes anställde
prestman, och då denne för skötande af den andeliga vården om de sjuke
ej erhölle annan vedergällning än bostad jemte två famnar ved och 2 L:pd talgljus
årligen, samt det biträde vid tjenstgöringen, som kunde påräknas från Garnisons-församlingarnes
prester, hufvudsakligen inskränkte sig till prcdiko-skyldigheten
vid sjukhuset, hvilken de sednare ensamt ålåge, föresfagit, att, såsom aflöning
åt en särskild prestman på stället, ett lämpligt arfvode måtte å sjukhusets stat
uppföras, hvars belopp af den förre motionären ansetts böra bestämmas till 500
R:dr R:mt.
Enligt hvad Utskottet inhemlal, är för närvarande vid Sjukhuset en
Prestman på de af motionärerne uppgifne vilkor tills vidare anställd, med åliggande
hufvudsakligen att vid besök å sjuksalarna lemna de sjuke och lidande en
kristlig uppmuntran och tröst samt att en gång i hvarje vecka å ge
mensamt
rum inom sjukhuset meddela konvalescenterna religions-uudervisning.
Härigenom torde dock anspråket på en ordentlig själavård om sjukhusets
talrika personal, beräknad till 200 sjuke i medeltal för dag, icke vara uppfyldt,
och ej heller lärer med billighet kunna fordras alt någon person för den ringa ersättning,
som nu bestås, skall deråt mera odeladt egna sin lid. Det biträde, som
1 i berörde afseende må vara all påräkna från Garnisons-försainlingarnes prester, är
tvifvelsutan ringa, enär desse, såsom boende på spridda ställen inom staden, icke
finnas alt vid behof genast tillgå. Och ehuru nämnde prester måste anses fortfarande
pliglige att, jemte fullgörande af predikoskyldighelen, särdeles uppå kaliel
-
Stats-Utskottets Utlåtande N-.o 7/.
21
se, vid sjukhuset sig inställa, synes likväl en trägnare och daglig tjenstgöring
derstädes icke böra af dem påfordras, helst Regements-pastorerne äro af sina embetsgoromål
under en del af dagen derifrån förhindrade och Bataljonspredikanlerne
åter innehafva lönlösa befattningar. Utskottet anser derföre af vigt, altför
den presterliga befattning, som vid sjukhuset nu finnes, en lämplig aflöning å
stat uppföres, så att tjenstens innehafvare må kunna mera uteslutande sysselsätta
sig med den andeliga vården om Inrättningens sjuke; och föreslår Utskottet,
att, jemte nuvarande förmåner af fri bostad, ved och ljus, ett
årligt arfvode af 300 R:dr Runt beviljas och å sjukhusets
stat uppföres för en prestman, hvilken, boende på stället,
med undantag af den Söndagliga gudstjensten, bestrider religionsvården
derstädes.
Beträffande den af Kongl. Maj:t äskade förhöjning utaf anslaget för sjukhusets
materiella behof, innehåller den nådiga propositionen, att, i följd af stegra
de
pris å alla förnödenheter, anslagen dertill i allo blifvit otillräckliga och de
sednare årens utgifter i dessa afseenden endast kunna betäckas medelst de besparingar,
som reserverats från föregående år, då fördelaktigare förhållanden med varuprisen
egt rum, samt att, sedan numera dessa besparingar i det närmaste
rnedtagits och det alltså icke vidare blefve möjfigt att med sjukhusets nu anvisade
tillgångar bestrida de nödige utgifterne, Kongl. Majit, i öfverensstämmelse
med en af Direktionen för sjukhuset uppgjord beräkning öfver dessa utgifter,
pröfvat nödigt, att anslaget för sjukhusets materiella behof förhöjdes med 8,298
R:dr 94 öre, hvartill tillökningen kunde inskränkas derigenom, att Kongl. Majit,
med föranledande af de för sjukhusets stat uppkomne betänkliga förhållanden,
funnit sig föranlåten höja betalningen för Officerare, som å sjukhuset intagas,
från 32 sk. lill 40 sk. samt för fremmande korpsers manskap från 24 sk. till
28 sk. banko om dagen eller lill en den verkliga kostnaden ungefär motsvarande
ersättning, hvarmedelst den inkomst, som för sjukhuset påräknades från betalande
sjuke, kunnat antagas till 6,414 Ridr 12 sk. banko, i stället för de i nu gäl
lande
stat beräknade 3,375 Ridr samma mynt.
Såsom exempel på de ökade utgifterne vid sjukhuset anföres i Departements-chefens
betänkande pag. 142, att maten, som år 1851 medförde en kostnad
af 9,704 Ridr, deremot år 1855 erfordrade 14,296 Ridr, att medikamenter
år 1851 kostade 3,805 Ridr, men år 1855 ända till 7,204 Ridr, alt till ved
och lysning år 1851 ett belopp af 3,552 Ridr åtgick, men år 1855 erfordrades
4,731 Ridr, allt Banko o. s. v., oaktadt under tiden sjuknummern för år icke
undergått någon väsentlig förändring.
I afseende å förevarande ämne får Utskottet för öfrigt meddela följande,
Utskottet tillhandakomne, statistiska upplysningar, nemligen: att dagkostnaden för
hvarje sjuk, beräknad i förslaget lill utgifts-stat till 22 sk. 9,8 rist. banko,
22
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7i.
utgjort åren 1^44—1853, 21 sk. 5,2 r:st., åren 1854 och 1855, 25 sk. 5,9 r:st.
samt år 1856, 28 sk.; att sistnämnde år kostnaden för de materiella behofven,
med en sjuknummer af endast 173 man i medeltal per dag, öfverstigit den i sla
ten
beräknade kostnaden för ett antal af 200 sjuke; att provianteringen, som i
1842 års ännu gällande stat är beräknad till 7 sk. 1,2 r:st. för hvarje sjuk
per dag, kostat under åren 1844—1853, 8 sk. 4,i r:st., 1854, 8 sk. 11,3
r:st., 1855, 10 sk. 0,2 r:st. och år 1856, 13 sk. 0,4 r:st. samt är i den föreslagna
staten kalkylerad till blott 9 sk. 2,4 r:st.; att, i följd af stegrade pris
å de väsentligaste proviant-artiklarne, kostnaden för konvalescent-portionen, som
uppgick år 1847 till 10 sk. 2 rist. och 1849 till blott 8 sk. 3,1 r:st., inne
varande
år i det närmaste utgör 16 sk., samt dietkurs-portionen, hvilken år 1847
kostade endast 3 sk. 8,2 r:st., nu kostar 6 sk. 2,3 r:st.; att i förslaget den årliga
förbrukningen af ved är beräknad till 350 famnar, men att likväl under de
fleste af de sednare åren vedåtgången betydligt öfverstigit denna qvantitet och
år 1855 uppgått till 589 (ämnar, samt att sju kvårds-per sedlar ne, som årligen
medförde en utgift af 4,000 å 5,000 Ridr och alltifrån sjukhusets stiftande år
1811 ända till år 1824 bekostats af Krigs-kollegium, men sistnämnda år till
följd af erhållne, genom låg sjuknummer uppkomne, besparingar å sjukhusets
undérhålls-anslag öfverllyttades på dess budget, utan att likväl anslaget ökades,
äro i nu gällande stat beräknade för hvarje sjuk per dag till 2 sk. 6,9 r:st.
och, ehuru denna utgift uppgått under åren 1844—1853 lill 3 sk. 4,9 r:st.
och åren 1854—1855 till 4 sk. 0,2 r:st., upptagits i det nya stat-förslaget
till blott 3 sk. 3,4 r:st., allt Banko.
På grund af alla dessa upplysningar, sorn nogsamt ådagalägga, att nuva
rande
underhålls-anslag icke på långt när är tillräckligt, och då det måste anses
vara af synnerlig vigt att ifrågavarande sjukvårds-anstalt icke må genom brist
på medel sältas ur stånd alt uppfylla sin dubbla bestämmelse att lemna vård åt
Stockholms garnisons-manskap och bereda tillfälle till praktisk bildning för unge
läkare, som sedermera beordras att bestrida vakanta Bataljonsläkare-beställningar
inom arméen och flottan, har Utskottet ansett sig ega allt skäl tillstyrka,
att nuvarande anslag för sjukhusets materiella behof må, såsom
Kongl. Majit äskat, ökas med ett belopp af 8,298 R:dr
94 öre R:mt.
Slutligen får Utskottet här yttra sig öfver den i Utlåtandet N:o 18, §
59 mom. 9 uppskjutna fråga, angående Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
anmärkning, att utgifterna för . underhåll af eller reparation å Garnisonssjukhusets
byggnader under revisions-åren, utgörande år 1852, 1,122 R:dr 9 sk.
och 1853, 3,265 R:dr 46 sk. 2 rist. Banko, blifvit beslridde af 7:de Hufvud-titelns
anslag till byggnader och reparationer i Stockholm och icke, såsom Revisorerne
ansett rättast, af 4:de Hufvud-titelns medel och emot redovisning af Krigskollegium.
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 71.
23
Då likväl kostnaden för underhållet af Kronans hus och byggnader i allmänhet
genom Öfver-Intendents-embelet bestrides af omförmälta anslag å 7:de
Hufvud-liteln och bland dem ingå flere byggnader, tillhörande den militära förvaltningen,
hvarpå såsom exempel må nämnas Krigs-kollegii och Förvaltningens af
Sjö-ärendena hus, anser Utskottet för sin del ej nödigt att bestyret med värden
om Garnisons-sjukhusets byggnader af Krigs-koIIegium öfvertages, hvadan Utskottet
hemställer,
att Revisorernes ifrågavarande anmärkning icke må till någon
Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Om den af Kongl. Maj:t ifrågaställa och af Utskottet tillstyrkta förhöjning
af anslaget för Garnisons-sjukhuset äfvensom den nya aflöning för en prestman
derstädes, som Utskottet, med anledning af derom väckte motioner, föreslagit, af ,
Rikets Ständer beviljas, erfordras en tillökning i nämnda anslag med 15,570
R:dr R:mt; och tillstyrker alltså Utskottet,
att anslagssumman för Garnisons-sjukhuset må med sagde belopp
förhöjas.
10:o. Under åberopande af upprättadt förslag till förändrad organisation
af Generalstaben, har Kongl. Maj:t äskat, alt Rikets Ständer nu måtte bevilja
nödige medel till organisationens genomförande samt låta, under nämnda rubrik,
ett särskilt anslag härtill i Riks-staten uppföras. Då, enligt den beslutade organisationen,
kostnaden konune alt uppgå till 84,350 R:dr, men Landtförsvarsdepartementels
Kommando-expedition, Topografiska korpsen samt de å Generalitetsstalen
uppförda Adjutanter, af hvilka de begge förstnämnda staterne borde ur Riksstaten
försvinna och bemälde Adjutanter från Generalilets-staten uteslutas, voro
afsedde att i den nya organisationen ingå, skulle i första rummet till betäckande
af kostnaden anslagen för dessa stater och personer användas, utgörande
för Kommando-expeditionen .... R:dr 13,540: — —
» Topografiska korpsen . . . . » 33,700: — —-
» Adjutanterne å Generalitets-staten . » 12,150: — —
eller tillhopa R:dr 59,390: — —
så att endast skillnaden häremellan och den beräknade kostnaden, 84,350 R:dr,
eller 24,960 R:dr R:mt behöfde särskilt anvisas; hvarförutan för General-staben
afsåges 13 tjenste-hästar eller, efter afdrag af de 6 för Kommando-expeditionen
redan beräknade hästarne, 7 nya hästrationer.
Af den nya organisations-planen, uppgjord i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ett af särskilt utsedde kommitterade upprättadt och afgifvet underdånigt
förslag, har Utskottet trott sig böra här i största korthet framställa hufvudmomenterne,
hänvisande i öfrigt till Departements-chefens betänkande, sid. 81—95;
samt den deruti åberopade stat, tabellen litt. 0. o. Efter ifrågavarande plan skulle
Topografiska korpsen Jullständigl införlifivas med Generalstaben, samt denna
24 ,
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 71.
stab, såsom hittills, bestå af officerare från särskilda regementen och korpser *
Vidåre skulle, till förekommande af minskning i antalet af officerare vid arméen,
ersättning, motsvarande lönen i lägsta officers-graden, beredas, Jör all såsom
expektans-arfvode användas ål äldsta lönlösa officern, hvilken egde uppbära
detta arfvode af den lön General-stabs-officern åtnjuter vid regementet. Denne
sednares tjenstgöring vid regementet eller korpsen borde dock blifva en bestämd,
på vissa tider återkommande, skyldighet. Derjemte ansåges det vara af stor
vigt att inom regements-officersgraden i General-staben Jannes några Jå fasta
beställningar med lön och pensionsrält.
Stabens personal skulle bestå af Chefen för Landtförsvars-departemenlet,
såsom sjelfskrifven chef, af 1 Sekund-chef, 2 Öfverste-löjtnauter, 12 Majorer
och 15 Kapitener, af hvilka beställningar 6, eller Sekund-chelens, en Ofverstelöjtnants
och 4 Majorers ansåges böra vara fasta och således åtföljas af lön,
men alla de öfriga ambulaloriskä och förses med arfvoden.
Dessutom borde å General-stabens stat öfverflyttas den vid Topografiska
korpsen anställde Professor, den å Kommando-expeditionens stal uppförda Registrator
och det å samma stat upptagna arfvode för en stentryckare, hvarförutan
särskilda arfvoden erfordrades för undervisning i taktik, strategi och krigshistoria,
i topografi, rekognosering, militär-geografi och mililär-slalistik, i Svenska och
Norrska arméens organisation och indelnings-verket, i de särskilda vapnens exercisreglementen,
äfvensom vissa belopp ansåges behöllige för att användas till resestipendier
och lalt-öfningar, Lill expenser, till inköp af instrumenter m. m., till
löner för vaktmästare samt till ersättning för stallhyra o. s. v. — De föreslagna
vilkoren för inträde i General-staben äro följande: alt vid det vapen, der sökanden
är anställd, hafva såsom officer tjenslgjort inom regementet elier korpsen
minst 3 år och bevistat minst 6 års vapenöfningar: alt hafva genomgått Generalstabens
läroverk samt sedermera i egenskap af inträdes-sökande i General-staben
under 3 år tjenstgjort derstädes och under dessa år sommartiden bevistat vapenöfningarne
vid hvarje af de för honom fremmande hufvudvapen och deltagit i stabens
fältöfningar samt alt vid General-staben hafva undergått nöjaktig examen
och pröfning i lefvande språk, Svenska krigs-styrelsens och krigs-förvallningens
organisation samt i General-stabstjensten; —och skulle en officer således först efter
10 års tjenstetid kunna komma i fråga att vid inträffad ledighet blifva föreslagen
till General-stabs-officer och kapiten, såvida han icke förut innehade denna grad;
dock ansåges förvärfvandet af denna kompetens i d& flesta fall erfordra 11 å
12 år.
I sammanhang härmed bör Utskottet upplysa alt, enligt en Utskottet lillhandakoinmen
promemoria af Departemenls-chefen, den å sid. 93 i åberopade betänkande
förekommande mening, att alla med arfvode försedde General-stabs-officerare,
med undanlag af de till tjenstgöring hos General-befälhafvarne afsedde 5
Stats-lJtskotieis U/låtande N:o 74.
25
Kapilenerne, skulle, derest de förut åtnjuta lön eller annat arfvode å stat, icke
få uppbära större del af de för dem föreslagne arfvoden, än skillnaden deremellan
och förut innehafvande lön eller arfvode, sedan afdrag skett af de belopp, hvilka
i särskildte fall skulle af officerare med löner i arméen åt de i deras ställe tjenstförrättande
afslås, fält genom felaktighet vid utskrifningen en förvillande uppställning
och rätteligen bort, i öfverensstämmelse med motiverne och staten, hafva
följande lydelse: »Med undantag af desse sistnämnde skulle alla med arfvode lör
»sedde
General-stabs-olfieerare, derest de förut åtnjuta lön eller annat arfvode på
»stat, icke få uppbära större del aJ Jörut innehafvande lön eller arfvode, än
»hvad sorn äler slär, sedan afdrag skett» etc.
Utskottet har tagit de.nna fråga i öfvervägande, trien hyser flere betänkligheter
i afseende å ändamålsenligheten af den ifrågaställa organisationen. Det
svnes nemligen Utskottet, som de stora fordringarne på olikartade och omfattande
kunskaper, hvilka efter den nya organisations-planen göras till vilkor för inträde
i General-staben, icke skulle komma ali medföra den grad af skicklighet, som af
General-stahs-nlflcerns utbildning i en speciel riktning iir att påräkna samt alltid
måste blifva följden af en efter personens håg och fallenhet lämpad arbetsfördelning.
Un annan olägenhet är långvarigheten af den lärokurs, som officern mäste
gepopigå för att vinna inträde i staben. Lockelsen att välja denna bana synes
icke kunna blifva särdeles stor, då officern ej eger utsigt att förr än efter 10 å
12 års mödosam pröfvotid få hemta några frukter af sina ansträngningar, hvartill
kominer ovissheten, om tillfälle då för honom yppas alt vinna anställning vid staben.
Dessutom torde aspiranter) efter denna långa liderymd i allmänhet kunna
antagas redan hafva uppnått den ålder, då rörligheten snart börjar aftaga och han
således blifver mindre användbar för de göromål, som egentligen skulle tillhöra
General-stabs-olficerns verksamhet. Utom del alt för öfrigt den ifrågasatta organisationen
först efter 10 å 12 års förlopp kan hringas lill full verkställighet,
synas åtskilliga anmärkningar med skäl kunna framställas emot den föreslagna
slaten, såsom aLt den upplager ett, i förhållande till Kapilenernes antal, nog stort
antal Majorer, alt särskilda arfvoden äro der uppförde för undervisning vid stabens
läroverk, ehuru tillräckliga tillfällen lill erhållande af dylik undervisning torde redan
lörefinnas, o. s. v.
I betraktande af hvad sålunda förekommit, anser sig Utskottet höra afstyrka,
att några medel för ifrågavarande ändamål af Rikets Ständer
nu anvisas.
Bih. till B. Sl. Prot. 4856 & 4857. i Sand. 4 Afd. 2 Band. 3 Höft. 4
26
Stats-Ulskottets Utlåtande N:o 7'1.
Såsom en följd af UtskoLlets yttrande i föregående punkt, kommer nu
Utskottet att särskildt behandla de uppskjutna frågorna om anslags förhöjning för
Landtförsvars-departementets Koinmando-expedition, Generalilets-staten och Topografiska
korpsen.
ll:o. Till förbättring af aflöningen för Komviamlo-expeditiutiens personal,
har Kongl. Majit begärt en tillökning i nuvarande anslags-summa, 7,275
R:dr, med 6,265 R:dr utom ersättning för beräknade 6 hästrationer, såsom af
Departements-chefens betänkande, sid. 53 och 54, samt dervid fogade aflöningslörslag
(tab. litt. D. d.) närmare inheintas.
Vid genomgående af den föreslagna slaten, har Utskottet ansett jemkning
deraf i följande delar böra ega rum.
a) För Expeditions-chefen, hvilken nu innebar ett arfvode af 1,260 R:dr,
är den nya aflöningen föreslagen lill 4,500 R:dr, med vilkor, alt, derest denne
embetsman eger lön på annan stat, endast skillnaden mellan hvad han deraf uppbär
och arfvodet må af honom åtnjutas. Då emellertid Utskottet anser lämpligare
att, utan dylikt vilkor, aflöningen bestämmes lill en fix summa, har Utskottet
trott sig böra föreslå denna till 3,000 R:dr R:mt.
b) I afseende å den äskade ersättningen för 6 häst-rationer, upplyses af
den Departements-chefens betänkande åtföljande tab. litt. R, att antalet rationer
nu utgör 2. Under närvarande förhållande synes det ifrågasatta antalet skäligen
kunna inskränkas lill 3, eller 1 för Expeditions-chefen ecb 2 för General-stabsolficerarne,
hvadan Utskottet hemställer,
att detta antal må fastställas tillika med belöpande ersättning
för stallhyra m. m.
Öfrige tillökningar, som den föreslagna slaten upptager, hafva af Utskottet
ansetts böra med deri uppförda belopp utgå.
Med de af Utskottet nödige befunne förändringar i staten skulle den erforderliga
anslags-liilökningen för Kommando-expeditionen blifva 5,275 R:dr; och
Utskottet tillstyrker alltså,
att förhöjning af nuvarande anslag för nämnda Expedition må
af Rikets Ständer beviljas med 5,275 R:dr R:mt att utgå,
på sätt uti den efter Utlåtandet följande tabell N:o 5 är af
Utskottet föreslaget.
12:0. Då, enligt Departements-chefens betänkande, sid. 54 och 55, lill
aflönande af 7 Stabs-chefer och 7 Adjutanter vid Generalilets-staten en summa
af 12,150 R:dr erfordrades, men nuvarande stat endast består för 7 Förste och
6 Andre Adjutanter ett sammanlagdt belopp af 6,900 R:dr, hvarförutan en till
-
Slats-Utskotlets Utlåtande N:o H.
n
gång förefinnes i et.1 odisponeradt fördelnings-Iäkare arfvode h 150 R:dr, eller
tillhopa 7,050 Ridr, har Kongl. Maj:t äskat tillökning i Generalilets-stalens anslag
med 5,100 R:dr.
Den föreslagna slaten (se den nämnda Betänkande bifogade tab. litt E. e.)
synes Utskottet påkalla följande förändringar.
n) Nuvarande arfvoden för de 5 hos General-befälhafvarne anställde Stabscheferne,
utgörande 900 R:dr hvardera, äro föreslagna att utgå med 1,200 Ridr,
men, i betraktande deraf, att dessa platser icke fordra ständig tjenstgöring, att
deras innehafvare vanligen bibehålla sina liiner vid de regementen eller korpser,
der de äro anställde, och att de åtnjuta skjuts- och traktaments-ersättning för
resor, som de i sin ifrågavarande egenskap företaga, anser Utskottet, att beloppet
skäligen kan nedsättas lill 1,000 R:dr R:mt för hvardera,
hvilket belopp Utskottet således föreslår.
b) För Slabs-chefen hos Chefen för Lifgardes-brigaden är arfvodet, litt
utgörande 600 R:dr, i slaten uppfördt med enahanda belopp, som för Generalbefälhafvarnes
Stabs-chefer blifvit af Kongl. Majit föreslaget, eller 1,200 R:dr.
Med afseende å de ringa göromålen vid ifrågavarande befattning samt dä innehafvare!)
deraf, såsom tillika tjenstgörande vid ett af Lifgardes-regementena, i allt
fall måste uppehålla sig i hufvudstaden,
saknar Utskottet skäl att tillstyrka någon förhöjning af nuvarande
arfvodes-beiopp.
På samma skäl
afstyrker Utskottet äfven den för en Stabs-adjutant hos förenämnde
Brigäd-chef äskade tillökning i arfvode från 300 till
600 R:dr R:mt.
c) Stabs-chefen hos Kavalleri-Inspektören är i staten uppförd till arfvode
af 900 R:dr, i stället för 600 R:dr, sorn han nu innehar. Af enahanda skäl,
som i mom. a. finnas anförda, hemställer Utskottet,
att arfvodet för denne Stabs-chef bestämmes till 750 R:dr R:mt.
I öfrigt har Utskottet icke funnit något att erinra emot de föreslagna
tillökningarne och tillstyrker,
att den erforderliga förhöjningen af anslaget för Generalitetsstaten,
utgörande, enligt den hos Utskottet uppgjorda tabell
(N:o 6), 3,050 R-.dr, må beviljas och utgå i öfverensstämmelse
med Utskottets förslag.
13:o. Uti nuvarande anslags-summa för Topografiska korpsen, 18,639
R:dr, är förhöjning af Kongl. Majit begärd med ett belopp af 15,061 R:dr.
Behofvet af denna betydliga tillökning härrör, enligt Departemenls^chefens
betänkande (sid. 56), af det förhållande, att korpsens embets- och tjenstemän hittills
varit särdeles lågt aflönade och icke under de sednaste 30 till 40 åren blifvit
hugnade med någon löneförhöjning; hvarjemte Departements-chefen åberopat
28
Stats-Uts/collets Utlåtande N.-o 11.
korpsens för det allmänna gagnande verksamhet, dess trägna tjenstgöring hela
året om utan semester samt den långsamma befordran, som eger rum vid en korps
med så fåtalig personal, som den ifrågavarande.
Utskottet, som måste medgifva att denna korps, såsom geni-korps betraktad,
i allmänhet är lågt aflönad, har, vid granskning af den föreslagna staten
(bilagan litt. F. f. till nämnda betänkande), endast i afseende å den äskade löneförhöjningen
för korpsens chef funnit anledning till erinran. Denne, hvilkens nuvarande
aflöning utgör 3,750 R:dr, är i staten uppförd till lön af 6,000 R:dr.
Som någon definitiv löne-reglering, i Utskottets tanke, nu icke bör cga rum, utan
blott en af närvarande förhållanden påkallad billig förhöjning af aflöningen beviljas,
anser Utskottet, alt den äskade löne-Lillökningen lämpligen kan i någon mån
nedsättas, och föreslår v
att den nya aflöningen bestämmes till 5,000 R:dr Riksmynt,
eller lika med den, som Kongl. Majit löreslagit för Öfversten
vid Ingeniör-korpsen.
Öfrige af Kongl. Majit äskade tillökningar har Utskottet funnit
sig höra tillstyrka blott med den förändring, att den föreslagna
nya aflöningen för en renritare ej ställes å person,
utan utföres under rubrik: Jör renrilning, nuvarande innehafvarens
rätt till denna aflöning dock härigenom oförkränkt.
Enligt den tabell, Utskottet låtit uppgöra, uppgår den erforderliga förhöjningen
af korpsens anslag till 14,061 Rdr; och hemställer Utskottet
att berörde anslag må ökas med denna summa, att utgå på
sätt Utskottet föreslagit (se lab. Nio 7).
Indelta Arméen.
14:o. Jemte det Kongl. Majit, på sätt uti Departements-chefens betänkande,
sid. 25—31, närmare omförmäles, pröfvat skäligt, att provisoriska stater,
med förhöjd aflöning, finge vid Indelta Kavalleri- och Infan leri- re" emen ten
och korpser tillsvidare tillämpas, så all de regementen och korpser, som icke
redan förut inom sig egde tillräckliga tillgångar för de af Kongl. Maj:t gillade
nya lönebeloppen, skulle af särskilde statsmedel utbekomma skillnaden, har Kongl.
Majit, som ansett, att del erforderliga fyllnads-beloppet, beräknadt till omkring
250,000 Ridr, borde, såsom årligen beroende af de med indelta arméens löningssätt
förknippade särskilda förhållanden, blifva ett förslags-anslag, äskat, att ett så
beskaffad t anslag till belopp af 250,000 R: dr Riksmynt måtte anvisas för den
provisoriska löne-regleringen, i enlighet med de upprättade aflönings-förslagen (se
bilagorna till nämnde betänkande under litt. S.).
Slats-Ulskottets Utlåtande N.-o 7i.
29
Alt den år 1833 vidtagna löne-reglering för indelta arméens befäl icke
jedt lill dermed åsyftade ändamål, att, jemte förbättring i aflöningen, bereda ilen
möjligaste likstämmighet deruti vid alla regementen och korpser, är ett förhållande,
som icke kan bestridas, och anledningen bör, utan tvifvel, hufvudsakligen tillskrifvas
den på mindre tillförlitliga beräkningar verkställda, i allmänhet låga uppskattning
af arméens boställen, hvilken för nämnda reglering lades till grund. Då
denna ojemnhet i aflöningen numera måste vara större än förr, sedan värdet af
boställena genom högre afkastning och stigande pris å jordens produkter i betydlig
mån ökats, är uppenbart, att en ny allmän reglering af befälets aflöningsförhållanden
utaf behofvet påkallas; och torde med de stora tillgångar af indelta
räntor, kronotionde, boställen och kontanta anslag som redan finnas anvisade, en
dylik reglering kunna tillvägabringas, utan ytterligare bidrag från statens sida.
En sådan reglering synes ock Vara regeringens afsigt, enär, såsom den nådiga
propositionen jemväl innehåller, Kongl. Majit beslutat, alt en förnyad uppskattning
af indelta arméens alla boställen ofördröjligen skall företagas. Utskottet; som
således antager, alt med en riktig uppskattning af boställena och en lämplig, disposition
af nu varande tillgångar, tillräckliga medel för befälets aflöning redan förefinnas,
mäste i följd deraf finna betänkligt att för ifrågavarande ändamål tillstyrka
vidare anslag. Som det emellertid ej kan förnekas, att de af befälet,
hvilka icke hafva boställen utan endast kontanta penninge-löner, under nuvarande
förhållanden äro, lika med andra statens tjenstemän, i behof af en snar förbättring
i sina lönevilkor, synes det vara statens pligt att i detta afseende genom anvisande
af medel söka afhjelpa de yttersta behofven. För dem af befälet, hvilka
innehafva boställen, torde åter någon löne-förbättring icke vara af nöden, enär afkastningen
af deras boställen onekligen stigit i jemnbredd med den stegrade lefnadskostnaden.
Den anmärkning kan visserligen härvid göras att boslällshafvare
finnas, hvilka, i anseende till deras boställens ringhet, af nuvarande anslag för
indelta arméen fått sig anvisadt tillskott till fyllnad i deras aflöning, men af nyssnämnde
skäl, att boställs-afkastningen nu är högre än förr, anser sig Utskottet
icke heller för dessa löntagare böra föreslå någon löne-förhöjning. Hvad de öfrige
således angår, har Utskottet, i anseende till svårigheten att bedöma, hvilka
af dem må vara i större eller mindre behof af löne-föi'bättring, icke kunnat ingå
i granskning af detta behof specielt för hvarje löntagare, utan trott den lämpligaste
utvägen vara, att en rund summa ställes till Kongl. Majits dispositon, att
vid de regementen eller korpser, der sådant företrädesvis behöfves, användas till
löne-förbättring i första rummet åt underbefäl och subaltern-officerare samt deras
vederlikar och vidare, i mån af tillgång, äfven åt Andre kapitener och regementsqvartermästare.
Det i nu gällande riks-slat uppförda kontanta anslag för Indelta
Kavalleri- och Infanteri-regementena utgör £35,575 R:dr 9 sk. 6 rst. B:ko eller
i Riksmynt 353,362 R:dr 80 öre. Om utöfver detta anslag beviljas en summa
Strrfs-Utskottets Utlåtande N:o 7i.
af 100,000 R:dr sistnämnde mynt, torde denna blifva för det afsedda ändamålet
tillräcklig.
På grund af bva(j sålunda är anfördt, hemställer Utskottet,
alt Rikets Ständer må, utöfver det i nuvarande riks-stat uppförda
kontanta anslag för Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena,
för nästa statsreglerings-period bevilja och till Kongl.
Majrts nådiga disposition, ställa en summa af 100,000 R:dr
Riksmynt årligen, alt vid de regementen eller korpser, som
deraf företrädesvis äro i behof, användas till löne-förbättring
i första rummet åt underbefäl och subaltern-oflficerare jemte
deras vederlikar samt vidare,, så vidt lillgångarne medgifva,
jemväl åt Andre kapilener och regemenls-qvartermästare, dock
med förbehåll, alt en dylik förmån icke må lillgodokomma dem
af berörde löntagare, hvilka äro med boställen försedda.
15:o. Sedan Rikets Ständer genom bifall lill Utskottets Utlåtande N:o
33 (Litt. A.) beslutat, att till godtgörande af den genom förändring i sättet för
Salpeterhjelpens beräkning inom en del af Södermanlands län uppkommande minskning
uti de för Södermanlands regemente påräknade löne-anslag, ett belopp af 35
R:dr 53 öre Riksmynt skall å 4:de Hufvud-titeln uppföras och der tilläggas förut
varande anslag i penningar, har sådant blifvit af Utskottet i den öfver Hufvudtitéln
upprättade tabell behörigen iakttaget.
16:o. Under åberopande af dess med anledning utaf sednaste Stats-revisorers
berättelse afgifna Utlåtande N:o 18, § 5,, får Utskottet bär anmäla, att
bland de på öfverskotten å Statsverkets inkomster anvisade utgifter förekommer
jemväl »ersättning för skjutsfärds-penningar till Lif-regementets Hussar-korps» med
27 R:dr 24 sk. B:ko. I afseende å förhållandet med denna utgift har Utskottet
inhemtat, att, enligt Indelnings-verket, rusthållarne vid Wadsbo och Walla sqvadronen
ega uppbära i härtill anvisade hemmansräntor en årlig refusion eller ersättning
för skjutsfärds-penningar af deras inom Lyrestads, Hofva och Amne häradsgäll
i Skaraborgs län belägne rustnings- och augmenls-hemman med ofvannämnda
belopp, samt alt de till och med år 1828 vid regementet uppburit denna
ersättning, men att, till följd af Kongl. Kungörelsen den 15 Oktober samma år,
angående åtskilliga förändringar vid uppbörds- och redogörelse-verket, ersättningen
sedermera ingått till Statsverket och beloppet till vederbörande utanordnats
af öfverskotten å Statsverkets inkomster.
Då omförmälde rusthållare således ostridigt äro berättigade till ifrågava
rande
ersättning, får Utskottet, i likhet med hvad jemväl Kongl. Stats-kontoret i
sitt underdåniga Utlåtande öfver Revisorernes berättelse föreslagit, hemställa
att berörde ersättning, såsom en ständig utgift till ofvannämnde
korps, må uppföras å 4:de Hufvud-titelns anslag till
Indelta Kavalleri- oeh Infanteri-regementena, och detta anslag
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
31
alltså ytterligare ökas med ett belopp af 27 R:dr 24 sk.
B:ko, eller i Riksmynt 41 R:dr 25 öre.
17:o. I afseende å ordnandet af Indelta arméens vapenöfningar på ett för
landets försvar tillfredsställande sätt, har Kongl. Maj:t, under åberopande af de i
Departemenls-chefens betänkande (sid. 97—107 och lil—1!3) utvecklade grunder
och då i följd af den der föreslagna förlängda och i vissa fall nya vapen
öfningstiden
ökade kostnader måste uppkomma, hvilka i sin helhet skulle, enligt
gjord beräkning, efter 15 års medelpris uppgå lill 586,713 R:dr R:mt, föreslagit,
att följande i Riks-staten under särskilda titlar uppförda anslag: Exercissqvadronernas
underhåll, Four ager ing vid Indelta Kavalleriet, Mötes-kostnader
samt Ersättning för utöfver markegång s-pris Jörliöjd betalning lill Inqvarte
rings-gifvare
Jör dagportioner vid Indelta regementenas marcher till och i]rån
mölen, af hvilka det andra i ordningen är ett förslags-anslag och de tre öfriga
reservations-anslag, mätte med sina belopp, tillsammans utgörande 396,163 Riksdaler
50 öre, sammanföras till ett enda anslag under namn af Indelta Arméens
vapen-öfningar samt den kalkylerade tillökningen, 190,549 R:dr 50 öre, i rund
summa anvisas med 200,000 R:dr och hela anslaget, i anseende till omvexlande
portions- och rations-pris, blifva ett förslags-anslag.
Derjemte och med anledning deraf att nedannämnde utgifter icke heller
kunde till viss summa på förhand bestämmas, är föreslaget, att desamma jemväl
från berörde anslag må utgå, nemligen:
«) Den ökade porlions-skilling (lobaks-skilling), som skulle, enligt föreslagna
grunder, tillfalla korporaler och vissa af manskapet vid Indelta arméen
(sid. 39- i betänkandet);
Å) I visst fall ökad ersättning åt inqvarterings-gifvare för dagportioner
vid indelta regementernas marcher till och ifrån möten (sid. 37 i betänkandet).
I delta afseende har Kongl. Majit, som funnit den klagan grundad, hvilken af
inqvarteringsgifvare blifvit hos Kongl. Maj:t förd öfver otillräckligheten af den
nu utgåiende ersättningen 12 sk. B:ko, ansett sig, lika med hvad i ämnet hörde
embets-nayndigheter hemställt, höra föreslå alt för framtiden portions-värdet vid
ifrågavarande tillfällen må bestämmas efter markegångs-sättningen, på sätt Kongl.
Kungörelsen den 27 Aug. 1816 föreskrifver, men med 50 procents förhöjning
derutöfver, äfvensom att officer och under-officer måtte, om de sådant åstunda,
få i qvarteren bekomma soldat-portion emot samma ersättning.
c) Aflönings- och underhålls-kostnader för garnisons-kommenderingar på
Carlstens fästning, vid Grisslehamn och i Haparanda, hvilka kostnader för närvarande
utgå af reservationerne å anslaget: »ersättning för utöfver markegångs-pris
förhöjd betalning till inqvarterings-gifvare m. m.» (sid. 37 i betänkandet). Kunnande
åter dessa reservationer, utgörande, sedan nästlidne års utgifter blifvit bestridda,
omkring 47,000 R:dr Banko, till Statsverket öfverlemnas.
32
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 71.
Uti meranämnda underdåniga betänkande (sid. 97—107 och 111—113)
har Departements-chefen framställt sina åsigter om otillräckligheten af tiden för
indelta arméens vapeuöfningar samt sättet huru dessa borde ordnas för att uppfylla
dermed afsedda ändamål. För undvikande af vidlyftighet får Utskottet, med
hänvisande i öfrigt till nämnda betänkande, bär eudast i korthet redogöra för det
förslag, som Departements-öhefen i det sednare afseendet afgifvit. Jemte upplysning
att dc år från år stegrade lefnads-kostnaderna ej medgifvit längre tid för
befäls- och regements-mölena än
vid Infanteriet:,
hefäls-möle 9f- dagar,
regements-möte . . . Sj »
vid Kavalleriet:
befäls-möte 8j- *
regements-möte . . . llj- »
heräknadt efter medium för de sednaste tio åren och att efter samma mediiberäkning
blott tjugu dagars öfningslid kunnat till vägabringas för rekrytens bildning,
oaktadt för detta ändamål regements-mötena allt som oftast blifvit dels förkortade,
dels helt och hållet inställde, bar Departements-chefen, som ansett arméens vapenöfningar
böra skiljas i förberedande samt allmänna och gemensamma öfningar,
föreslagit, i afseende å de förra,
vid Infanteriet:
rekryt-möte
42 dagar,
befäls-möte . 10 »
regements-möte 20 »
vid Kavalleriet:
exercis-sqvadron, såsom hittills, -.90 »
befäls-möte, såsom hittills, 10 »
sqvadrons-möten till fot 6 »
regements-möte
20 »
in- och utrycknings-dagarne oberäknade, samt dessutom inrättande hvart tredje år
af korporal-skolor vid såväl Infanteriet som Kavalleriet, till bildande af ett dugligt
och tillräckligt underbefäl; och beträffande det sednare slaget af vapenöliiingar
eller de gemensamma, att öfnings-läger mätte hållas, helst hvarje år, och så
ordnas, att hvarje afdelning af Svenska arméen kunde inom fem, högst sex år
deltaga i en större trupp-sammandragning; varande derjemte uppgifvet, huru stor
truppstyrka, som, efter de olika regementenas behof, skulle komma att i rekrytinötena
deltaga, äfvensom antalet af det manskap, hvilket de föreslagna korporalskolorna
borde omfatta, hvarförutan Departemeuts-chefen dels antytt behofvet deraf,
att målskjutningar numera måste i en vidsträcktare skala, än hittills, företagas,
dels erinrat alt omständigheter kunde inträffa, t. ex. missväxt, farsoter eller andra
-
SlaU-lJIskoltets Utlåtande N:o 7],
33
(Ira oförutsedda händelser, hvilka gjorde det nödvändigt alt vapenöfningarne lill
en del förkörla eller alldeles inställa.
Utskottet, sorn tagit i noggrann!., öfvervägande hvad Departements-chefens
betänkande i detta vigtiga och maktpåliggande ämne innehåller, kan icke annat
än dela de åsigter, som deruti äro uttalade. Det måste nemligen erkännas såsom
en riktig grundsats, att då en armé är behöflig och finnes, utvägar jemväl böra
beredas för densammas vidmakthållande 'i tjenstbarl skick. För vinnande af detta
mål är dock oundgängligen nödigt, att arméen erhåller en tillräcklig öfning, lämpad
efter lidens fordringar och krigskonstens utveckling. Den öfningstid, som i
sednare tider kunnat den indelta arméen heslås, har onekligen varit allt för kort
för att uppfylla det afsmida ändamålet alt göra arméen stridbar och deraf bilda en
pålitlig stam för bevärings-manskapet, och det är naturligt, att öfningen blifvit
allt mer bristfällig i samma män, som öfnings-tiden, till följd af stegrade underhålls-koslnader,
mäst inskränkas. Det synes derföre vara af högsta vigt att, genom
beviljande af ökadl anslag, tillfälle herodes alt ordna arméens vapen-öfningar
på ett säll, som kan göra denna armé, till en verklig och öfvad slam. I delta
afseende torde dessutom böra i betraktande tagas all, när den rust- eller rotehållaren
af ålder tillhörande skyldigheten att under mötena underhålla den indelte
ryttaren eller soldaten vid 1840 och 1841 års riksdag helt och hållet öfvertogs
af kronan samt ett bestämdt anslag för indelta arméens vapen-öfningar å Fjerde
Hufvud-liteln uppfördes, staten derigenom jemväl iklädde sig förbindelsen att gifva
arméen den Öfning, som erfordras. — För alt ändamålsenligt ordna vapen-öfningarne,
anser Utskottet, lika med Departements-chefen, rättast vara all lägga tiden
till grund för bestämmandet af dessa (ilningar, 't stället all, såsom hittills skett,
låta dem vara beroende af ett visst anslag; och de nu föreslagna ölnings-tiderna
synas Utskottet icke vara längre, än behofvet oundgängligen klöfver. Men om
tiden lägges lill grund för vapen-öliiingarnes ordnande, blifver deraf en nödvändig
följd, alt kostnaderne icke kunna lill någon bestämd summa beräknas, utan måste,
såsom beroende af varuprisen, årligen omvexla. Det anslag, sorn beviljas, bör
derföre erhålla egenskap af förslags-anslag, och, såsom Departements-chefen jemväl
anmärkt, torde någon betänklighet vid anvisandet af ett sådant anslag icke kunna
uppstå, enär å ena sidan tiden för hvarje möte och å den andra den truppstyrka,
som deruti skall deltaga, äro pä förhand bestämda.
För indelta Infanteriets och Kavalleriets mölen, sådana de nu blifvit föreslagna,
fordras, enligt den hos Krigs-kollegium upprättade kalkyl, en summa af
580,713 R:dr, kostnaden för öfningsläger deruti inberäknad. Om från detta belopp
586,713: —
afräknas hvad Riks-staten nu anslår, nemligen:
till indelta arméeus mötes-kostnader . B:ko R:dr 186,609: —
Transport 186,669: — 586,713: —
34
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 71.
Transport 186,669: — 586,713: —
till louragering af indelta Kavalleriets hästar . . 33,940: —
lill exercis sqvadronernas underhåll  37,500: —
till ersättning Tor utöfver markegångs-pris förhöjd
betalning till inqvarterings-gifvare för dagportioner
vid indelta regementenas marcher till
och från möten  6,000: —
eller i rund summa 200,000 R:dr, så alt det nya förslags-anslaget för indelta
arméens vapenöfningar skulle komma att uppgå till 596,163 R:dr 50 öre, eller,
med beloppets jemnande, till 596,000 R:dr.
På grund af hvad här ofvan är anlördt och då Utskottet äfven finner
lämpligt, att öfrige i den nådiga propositionen uppräknade kostnader, såsom ökad
portionsskilling till korporaler och vissa af manskapet vid indelta arméen m. 11.
utgifter, hvilka icke heller kunna på förhand bestämmas, må, såsom Kongl. Majit
föreslagit, af det nya anslaget utgå, tillstyrker alltså Utskottet,
alt Rikets Ständer i allo bifalla Kongl. Majlis ifrågavarande
nådiga framställning och att således, med uteslutande från
Riks-staten af ofvanomförmäile fyra anslags-titlar, ett förslagsanslag
af 596,000 R:dr R:mt i stället der uppföres under
rubrik : Indelta arméens vapenöfningar, att för ändamålet
användas på det sätt och för de öfningstider, Kongl. Maj:t
föreslagit j
Kommande, i enlighet med Kongl. Maj:ts äfven gjorda^ nådiga framställning,
de å anslaget lill ersättning för utöfver markegångspris förhöjd betalning till
inqvarterings-gifvare m. m. nu befintlige reservationer, utgörande, såsom ofvan är
nämndt, omkring 47,000 R:dr Banko, att till Stats-verket öfverlemnas.
Kongl. Maj:t, som ansett alt en förbättring af löntagarnes vilkor vid de
lill den värfvade arméen hörande regementen vore af både billighet och nödvändighet
påkallad, och alt en ny reglering af lönerna jemväl borde ega rum, så att
de jémkades, så vidt förhållandena medgåfve, till öfverensstämmelse sins emellan
vid samtliga regementena, bar, under åberopande af de skäl,, som finnas framställde
i Deparlements-chefens betänkande (sid. 3—5 och 7—25), äskat förhöjning
af regementenas anslag, på sätt här nedan omförmäles.
tillsammans Banko R:dr 264,109: —
eller i Riksmynt
blifver den erforderliga tillökningen
396,163: 50.
190,549: 50.
Värfvade Arméen.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o IL
35
18:o Uti löne-anslaget för Lifgardet till häst är tillökning begärd med
11,242 R:dr, hvarunder äfven innefattas ny lön för en Sqvadrons-predikant.
Utskottet har genomgått den föreslagna staten (se den ofvannämnda betänkande
åtföljande tabellen litt. G), hvarvid, beträffande Sekund-chefen, Ofverstelöjtnanten
och Andre Majoren, förekommit, alt någon lönetillökning för desse officerare
icke är begärd, utan att deremot deras nya aflöning blifvit satt till lägre
belopp än den gamla, hvilken öfversliger de för motsvarande grader vid de andra
värfvnde regementena ifrågasatte nya lön erna af 6,000, 4,500 oell 4,000 R:dr.
Till undvikande af löneförsämring, hade dock den nya aflÖningen för ifrågavarande
officerare ansetts böra bestämmas till ett nyssnämnda löner öfverskjutande belopp
af 500 R:dr för hvardera, hvarigenom deras löner väl blefvo något mindre, än
de för närvarande äro, men löne-förmånerna på det hela icke minskades, när den
föreslagna stallhyres-ersätlningen loges i beräkning.
Efter meddelande af detta förhållande, får Utskottet nu anmäla de erinringar
vid den föreslagna staten, som hos Utskottet förekommit.
a) För Sekund-chefen, hvilkeus aflöning för närvarande utgör 6,600 R:dr,
är den nya aflöningen utförd med 6,500 R:dr. I Utskottets tanke bör dennes
lön bestämmas lika med den, som blifvit föreslagen för Sekund-cheferne vid de
öfriga värfvade regementena, eller till 6,000 R:dr, dock med nuvarande innehafvaren
af Sekund-chefs-embelet förbehållen rätt alt, då han, äfven med beräkning
af den för honom belöpande rations- och stallhyres-ersätlning, härigenom
komme i sämre vilkor, än förut, bibehålla nu egande löne-förmåner. Utskottet
hemställer derföre,
alt under sådant förbehåll den nya aflöningen för Sekundchefen
bestämmes lill 6,000 R:dr R:mt.
b) Likaledes föreslår Utskottet, att under nyssnämnda förbehåll aflöningarne
för Öfverstelöjtnanten och Andre Majoren, nu utgörande för den förre 5,220
R:dr och för den sednare 4,770 R:dr, men af Kongl. Majit föreslagne till 5,000
R:dr för den förre och 4,500 R:dr för den sednare,
må, i likhet med de för motsvarande grader vid de öfriga
värfvade regementena ifrågasatta belopp, å staten uppföras med
4,500 R:dr för Öfverste-löjtnanten och 4,000 R:dr R:mt för
Andre Majoren.
c) Den för Regements-pastorn föreslagna förhöjning af nuvarande lön, 945
R:dr, till 1,200 R:dr har Utskottet väl
ansett sig böra tillstyrka,
men hemställer,
alt med tillträdandet af denna löne-tillökning må förenas det
vilkor, att tjenslens innehafvare är pligtig underkasta sig den
förändrade tjenstgörings-skyldighet, som vid en blifvande reglering
af själavården vid garnisons-regementena kan varda
honom ålagd.
36 Stuts-Utskotiets Utlåtande N:0 71.
d) För en Sqvadrons-predikant är ny lön föreslagen till belopp af 500
R:dr; men då för en församling nied den jemförelsevis ringa personal, som ett
regemente eger, och hvilken dessutom finnes på ett ställe förenad, tvenne prest erliga
beställningar synas Utskottet icke vara af verkligt behof påkallade,
afstyrker Utskottet beviljandet af ifrågavarande lön.
e) Regcments-auditören, hvilken nu uppbär 720 R:dr, bar i staten blifvit
uppförd lill 1,000 R:dr. Som likväl göromålen vid della slags befattningar äro
mindre trägna, hvarföre deras innehafvare ock i allmänhet dermed förena andra
t j enst er, torde den nya afiöningen skäligen kunna inskränkas lill 900 R:dr R:ml.
hvilket belopp Utskottet alltså (öreslår.
f') med bibehållande af Regements-läkarens nuvarande lön, 1,200 R:dr,
är afiöningen för Förste Bataljons-läkaren föreslagen lill 800 R:dr, i stället för
600 R:dr, sorn densamma nu utgör. I sammanhang härmed har Utskottet tagit
kännedom al en hos Ridderskapel och Adeln af Herr Cederschjöld, F. sJ., väckt,
till Utskottet remitterad, motion angående afiöningen för arméens och flottans läkare,
innefattande följande yrkanden:
att för de ordinarie läkare-beslällningarne måtte bestämmas samma aflöning,
som för de officersgrader vid indelta arméen, med hvilka de äro lika i
värdighet;
all de läkare, hvilka tillhöra ständigt garnisonerande trupp och således äro
förp!igtadc lill daglig tjenstgöring utan rätt till semester, må, i likhet med Jnge
niör-olficerarne,
uppbära del dagtraktamente af 1 R:dr B:ko, som lör desse är
faststäldl, när de till särskild tjenstgöring beordras;
att Ofver-fältläkare, Fältläkare, Regements- och Sjukhus-läkare samt förste
och andre Bataljons-iäkare matte i rese-reglementel uppföras till lika traktamente
med sina vederlikar i tjenstegrad;
att, den Fältläkare-korpsens medlemmar i följd af gällande författning tillerkända
rätt till inqvartering i Kronans hus lika med officerare af motsvarande
tjenstegrad må utsträckas jemväl till sådan inqvartering å garnisonsort, för hvilken
kontant ersättning lillgodonjules;
att, då arméens och flottans läkare i sjelfva verket utgöra en och samma
korps med väsentligen likartad tjenstgöring, de tjensleår, som erfordras för
Bataljons-iäkare innan de kunna ernå den för dem bestämda lönetillökning å Allmänna
Indragnings-staten, måtte få beräknas, vid hvilka regementen och korpser
af arméen eller flottan tjänstgöringen än må hafva blifvit fullgjord; och
alt de öfverskotts-medel, som inom de indelta regementet^, enligt Kongl.
Brefvet al den 17 Juni nästlidne år, utdelas pro rata parle åt regements-befäl,
underbefäl och civil-stat med undanlag af Bataljons-läkarne, må komma äfven desse
sednare tillgodo.
Frågan om förbättrade vilkor för arméens läkare är onekligen af den högsta
vigt. Del bekymmersamma förhållande, som för närvarande eger rum, alt ett
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7/.
37
stort antal mililär-läkare-befattningar stå vakante i brist på sökande torde väl
hufvudsakligen böra tillskrifvas den omständigheten, att de förmåner, sorn i allmänhet
bestås Fältläkare-korpsen, icke äro tillräcklige att kunna uppmuntra unge
läkare alt vid denna korps söka anställning. Utskottet tror dock icke, alt en
tillökning i allöningen ensamt kan leda lill det mål, som afses, nemligen att för
framtiden göra nämnde korps fulltalig och tjenstbar, utan föreställer sig, att verksammare
åtgärder böra i detta hänseende vidtagas. Då emellertid denna fråga
fordrar en grundligare undersökning, än tillfället nu medgifver, skall Utskottet
framdeles meddela särskildt utlåtande i ämnet; hvaremellertid Utskottet för läkarne
vid ifrågavarande regemente låtit i den hos Utskottet upprättade tabell tillsvidare
uppföra de gamla lönerna oförändrade.
Hvad öfrige tillökningar i staten angår, tillstyrker Utskottet,'
att de må få med föreslagna belopp utgå.
Enligt den af Kongl. Maj:t föreslagna reglering af häst-rationeinn, skulle
antalet deraf vid Lif-gardet till häst, nu uppgående, efter den Departements-chefens
betänkande bifogade tab. litt. B., till 55, minskas för Sekund-chefen, de begge
Majorerne, alla Sqvadrons-cheferne och Kegements-qvarterrnästaren med 1 ration
för hvardera, så ali antalet hädanefter konnne alt utgöra 47. Utskottet
tillstyrker,
alt ersättning för detta ralions-antål och belöpande stall-hyra
m. m. må fastställas oell å staten uppföras.
Jemlikt tabellen (N:o 8) blifver den. erforderliga tillökningen i Regementets
kontanta anslag 21,032 R:dr R:mt; och hemställer Utskottet,
att denna anslagstillökning må af Rikets Ständer beviljas, alt
utgå i öfverensstämmelse med Utskottets förslag.
Härigenom anser sig Utskottet hafva jemväl besvarat en af Herr Sandels,
/y’., hos Ridderskapet och Adelil väckt, till Utskottet remitterad motion, hvaruti
yrkats, dels alt nuvarande lönebelopp för Regements-skrifvaren skulle lemnäs oförändradt
men med bibehållande af rättigheten för honom att med denna tjenst förena
annan befattning, dels alt allöningen för den ene mönster-skrifvaren, hvilken
bestrider Bataljons-adjutanls-görpmål, mätte höjas lill 700 R:dr.
19:o. För Kronprinsens Husar-Regemente är tillökning i löneanslaget
äskad med ett belopp af 25,712 R:dr 62-1 öre, hvaremot en pä Regementets
stat upptagen odisponerad tillgång af 268 tunnor spanmål in natura ansetts kun
na
till Stats-verket indragas.
1 afseende ä detta Regemente, der för närvarande lönerne i allmänhet äro
betydligt ringare, än vid öfrige garnisonerande Regementen, har Kongl. Maj:t, på
anförda skäl, utvecklade i Departemeuts-chefens betänkande pag. 16—18, funnit
de för löneregleringen vid de värfvade Regementena antagna grunder icke kunna
i allo följas samt, med undantag för Regements-chefen, Ofversle-löjlnanten och
Majoren, hvilka redan förut utaf omförmätda odisponerade spanmål uppbära en be
-
38
Slats-Utskotlets Utlåtande N:o 71.
tydlig lillökuitig utöfver staten och å hvilka förenämnde aflönings-grunder ansåges
böra tillämpas, föreslagit de öfriga lönerne vid ifrågavarande Regemente-till omkring
-3;delar af de lönebelopp, som vid de andre Garnisons-regementena ifrågakomma.
Utskottet, som i sammanhang härmed till behandling förehaft tvänne, hos
Piidderskapet och Adeln väckte, till Utskottet, remitterade motioner af Herrar
Edenhjelm, C., och Boltenstern, IV., hvilka yrkat, den förre, att Sekund-chefen
vid ifrågavarande regemente skulle erhålla samma aflönings-belopp, som för Sekund-chefen
vid Lif-gardet lill häst är af Kongl. Majit föreslaget, eller 6,500
R:dr, och den sednare, att subaltern-officerarne och deras vederlikar vid förstnämnde
regemente måtte undfå enahanda aflöning, som för motsvarande grader vid
Gardes-regementena, Artilleriet och Ingeniör-korpsen blifvit ifrågastälid, får, efter
granskning af den utaf Kongl. Maj:t föreslagna aflönings-staten (bilagan litt. K.
till Departements-chefens betänkande) anföra, alt, enär lefnadskostnaden i Skåne,
och isynnerhet i Malmö, der största delen af regementet finnes förlagd, torde
vara i det närmaste jemförlig med den i hufvudstaden, samt officerarnes förflyttning
mellan de olika garnisons-orterna otvifvelaktig! måste ådraga dem ökade utgifter,
Utskottet ansett billigheten fordra, att subaltern-officerarne och deras vederlikar
vid ifrågavarande regemente få tillgodonjuta enahanda löneförmåner, som
Utskottet tillstyrkt för motsvarande grader vid öfrige garnisons-regementen; hvadan
Utskottet i öfverensstämmelse härmed hemställer,
alt för följande löntagare den nya aflöningen må sålunda bestämmas:
för Förste Adjutant, 1,200 R:dr, Andre Adjutant,
1,000 R:dr, Regements-stallmäslare, 1,200 R:dr, Regementsauditör,
900 R:dr, Regements-skrifvare, 1,000 R:dr, Förste
Löjtnant 1,200 R:dr, Andre Löjtnant, 1,000 R:dr och Un
der-löjtnant
800 R:dr Riksmynt.
I öfrigt får Utskottet, som, af förut uppgifven anledning, kommer att framdeles
meddela yttrande angående Regements-läkarens aflöning,
tillstyrka beviljande af samtlige utaf Kongl. Maj^l äskade lönetillökningar
äfvensom af det ifrågasatte, från 75 till 65
minskade, antalet hast-rationer jemte belöpande ersättning för
stall-hyra m. m.
Och anser Utskottet Herr Edenhjelms framställning rörande Sekund-chefens
aflöning vara härigenom besvarad.
Enligt den hos Utskottet uppgjorda tabell (N:o 9), der Regements-läkarens
aflöning är med dess nuvarande belopp uppförd, bli Iver den för ofvannämnda löneförhöjningar
nödiga tillökning i regementets kontanta anslag 48,392 R:dr 63 öre
Riksmynt; och hemställer Utskottet,
att berörde anslags-förhöjning beviljas, dock med förbehåll,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 71. 39
att den å Regementets stat nu befintliga odisponerade tillgång
af 268 tunnor spanmäl in nairna till stats-verket indrages.
Derjemte har Kongl. Maj:t för delta Regemente äskat förhöjning af rekrytering
s-petiningarne fran nu utgående belopp 3 R:dr 75 öre till det, som vid
öfrige värfvade garnisons-regementén bestås, eller 7 R:dr 50 öre, samt af medikaments-penningarne
för manskapet från 1 till 2 R:dr, allt för nummer årligen,
hvarigenom en tillökning erfordrades i rekryterings-anslaget med 2,250 R:dr och
i medikaments-anslaget med 600 R:dr.
Då, efter hvad upplyst blifvit, rekryteringen under de sednare åren försvårats
samt prisen på medikamenler med hvad mera till sjukvården hörer i hög
grad stegrats, tillstyrker Utskottet,
alt de äskade tillökningarne må beviljas och beloppen tilläggas
de förut till ifrågavarande ändamål utgående anslagen på
Regementets stat.
20:o. Uti löne-anslaget för Svea Lif-garde bar Kongl. Majit äskat tillökning
med 23,327 R:dr, deruti inbegripne nya löner för 1 Rataljons-predikant
med 500 R:dr samt för 8 Sergeanter, efter 500 R:dr för hvardera, med
4,000 R:dr.
Den föreslagna staten (se den Deparlements-chefens betänkande bilagda lab.
litt. F.) synes Utskottet blott i följande delar påkalla förändring.
a) Hvad först angår den der uppförda nya lön af 500 R:dr för en Ba
taljons-predikant,
får Utskottet, pä enahanda skäl, som i punkten 18 mom. d.
äro af Utskottet anförda i fråga om dylik aflöning för en Sqvadrons-predikant vid
Lif-gardet till häst,
afstyrka beviljande af ifrågavarande lön.
b) Aflöningen för Regements-auditören, nu utgörande 720 R:dr, är uppförd
till 1,000 R:dr. Utskottet föreslår,
att densamma, i likhet med hvad Utskottet tillstyrkt för Auditören
vid de i föregående tvänne punkter omförmälda Garnisons-regementen,
bestämmes till 900 R:dr.
c) Beträffande de för 8 Sergeanter i staten uppförde nya löner, å 500
R:dr hvardera, anser sig Utskottet, med afseende å de omständigheter, som till
stöd för behofvel deraf finnas anförde i Deparlements-chefens betänkande (sid.
12 och 13), böra tillstyrka bifall till det väckta förslaget i så måtto, att berörde
8 Sergeants-löner å stat uppföras, men i stället ett lika antal Distinktionskorporaler
indrages. Då de äldre Sergeants-löner, hvilka ännu innehafvas af Sergeanter,
anställde före 1841 års lönereglering, och i förenämnda betänkande uppgifvits
kunna till Stats-verket indragas, likväl äro, enligt nu gällande nådiga stater,
anvisade lill utgående af 4:de Hufvud-titelns allmänna besparingar, kunna
således endast omförmälde 8 Korporals-arfvoden, som utgöra, å 165 R:dr hvar
-
40
Slals-Utshottels Utlåtande N:o 74.
dera, tillhopa 1,320 Ridr, beräknas såsom lill«:ån«- för de nya Sergeants-lönerne,
hvilkas sammanlagda belopp uppgår till 4,000 Ridr. Utskottet hemställer fördenskull,
att skillnaden, 2,680 R:dr Riksmynt, må till fyllnad i aflöningen
nu anvisas.
Frågan om aflöningen för Läkarne vid Regementet förbigår Utskottet för
närvarande. Och som Utskottet icke funnit något att erinra emot öfrige i staten
uppförda tillökningar,
tillstyrker Utskottet deras beviljande5
hvarförutan Utskottet föreslår,
att ralions-ersättning för 9 tjenste-hästar, eller samma antal,
som för närvarande finnes, må, jemte belöpande ersättning
för stall-hyra m. m., å staten uppföras.
Den i Regementets kontanta anslag härigenom erforderliga fyllnads-summa
utgör 23,442 R:dr; och hemställer Utskottet,
att anslaget må med detta belopp förhöjas alt utgå på sätt
Utskottet föreslagit (se tabellen N:o 10).
Afven för Sekund-cbelen vid della Regemente är af den i föregående punkt
nämnde motionär, Herr Eden hjelm, löneförhöjning föreslagen till enahanda belopp,
som Kongl. Majit äskat för Sekund-chefen vid Lif-gardet lill häst; och anser
Utskottet denna framställning vara genom dess ofvanstående yttrande besvarad.
21:o. För Andra Lif-gardet eger i allo samma förhållande rum, som
för Svea Lif-garde i afseende ej mindre å den nuvarande aflöningen, än äfven de
anslags-belopp, Kongl. Majit äskat, såsom af den Departeinents-chefens betänkande
åtföljande tabell (litt. H.) närmare inhemtas; och får derföre Utskottet, med
åberopande af hvad det i föregående punkt erinrat och hemställt, tillstyrka,
att anslags-summan för ifrågavarande Gardes-regemente likaledes
må förhöjas med ett belopp af 23,442 Ridr att utgå i
enlighet med hvad föreslaget är i den hos Utskottet upprättade
tabell (Nio 11).
Varande härigenom äfven besvarad den af Herr Edenhjelm, i likhet med
bans bär ofvan omförmälla yrkanden, gjorda framställning angående aflöningen för
Sekund-chefen vid Andra Lif-gardet.
22:o. För (Vermlands Eiilt-jcigare-regemente har Kongl. Majit äskat
dels, till förhöjning af aflöningen för befälet m. fl., en summa af 27,369 Ridr
dels, i och för upprätthållandet af Regementets fulltalighet och tjenstbarhet, följande
till förbättring af manskapets lönevilkor afsedda anslag:
tillökning i värfnings-penningar 1,125: —
dito i manskapets inqvarterings-penningar . . . . 750: —
till marchpenningar för manskapet  900: —
till
Slats-Ulskottets Utlåtande N:o 71. 41
I
lill manskapets underhåll under mötena ....... 4,200: —
och åt 96 skarpskyttar, å 4 R:dr  3i>4: —
utgörande sammanlagdt med aflönings-förhöjningen för befälet 34,728 R:dr.
Med hänvisande lill den i Deparlemenls-chefens betänkande lemnade utredning
i ämnet (sid. 20—23) och deruti åberopade bilaga litt. L. får Utskottet
anföra att, vid granskning af den föreslagna staten, Utskottet, som af förut uppgifven
anledning uppskjuter frågan om aflöningen för Regementets läkare, funnit
alla öfriga i staten uppförda löneförhöjningar billiga och böra beviljas; och
då Utskottet äfven anser bär ofvan omförmälda tillökningar till förbättring af
manskapets lönevilkor vara af behofvet påkallade, tillstyrker Utskottet,
att den belöpande anslags-förhöj ningen, som, efter afdrag af
den för Andre Bataljons-läkaren äskade tillökning, utgör
34,518 R:dr R:mt, nu måtte af Rikets Ständer anvisas.
Herr Ederihjelrns förut omförmälda framställning afser äfven Chefen för
Wermlands Regemente; och anser Utskottet hans yrkande i denna del vara genom
det ofvanstående besvarad t.
23:o. Gemensamt för Svea, Götha och Wendes Artilleri-regementen
jemte Fyrvcrkare-korpsen är ett tillöknings-belopp föreslaget af 128,556 R:dr
50 öre, hvarunder innefattas nya löner åt 3 Bataljons-predikanter, ä 500 R:dr,
med 1,500 R:dr samt nya arfvoden åt 5 Informations-under-officerare vid Detachementerne,
å 50 R:dr, med 250 R:dr.
Utskottet, som tagit kännedom af hvad Deparlements-chefens betänkande
(sid. 13—16) härom vidare innehåller, har derjemte till behandling förehaft
Irenne hos Ridderskapet och Adeln väckte, till Utskottet remitterade, motioner i
detta ämne, för hvilka Utskottet nu skall i möjligaste korthet redogöra.
Dessa motioner äro afgifnc
af Herr Edenhjelm, G., hvilken yrkat, att Cheferne för Artilleri-regementena
måtte undfå enahanda lön, som af Kongl. Majit är föreslagen för Sekund-chefen
vid Lif-gardet till häst, eller 6,500 R:dr, så vida lönen icke, såsom riktigare
ansåges, kunde bestämmas till 7,500 R:dr; att Majorerne vid Artilleriet erhölle
lika lön med den för Ofverste-löjtnanterne vid vapnet föreslagne, eller 4,500
R:dr; att de med bibehållande af förut innehafvande löner till Kapilener i regementet
befordrade Löjnanler, utgörande ett antal af 5 vid hvarldera af Svea och
Götha Artilleri-regementen och 2 vid Wendes, Artilleri-regemente, må undfå lika
lön med yngre Kapitener; alt Löjtnants-graden, såsom hittills, finge beslå af endast
en klass med den för Förste Löjtnant föreslagna lön af 1,200 R:dr, derést
denna icke heldre borde bestämmas lill 1,500 R:dr; att Under-löjtnant, som vistas
vid Högre Artilleri-läroverket å Marieberg för studiers idkande, kunde under
tiden få uppbära ett årligt stipendium af 300 R:dr, eller, såsom lämpligare syntes,
Bih. till R. St. Prof.. 1856 & 1857. 4 Sami. 4 Afd, 2 Band. 3 Haft. 6
42
Slats-Utskotlets Utlåtande IV:o 74.
erhålla sin lön förhöjd tili 1,200 Ridr samt alt, med bibehållande af en Sergeants-klass,
alla Sergeanter vid Artilleriet måtte undfå det lönebelopp af 500
Ridr, sorn blifvit föreslaget för den nybildade lista klassens Sergeanten
af Herr Brakel, M., som framställt ett förslag- till ny löne-stat, hvilket,
efter uppgift, i det närmaste skall öfverensstämma med det af t, f. Generalialttygmäslaren
och Chefen för Artilleriet uuder den 22 Juli nästlidne år afgifna underdåniga
förslag och här intages till de delar, hvari detsamma är afvikande från
den af Kongl. Majit föreslagna staten.
K:gl. Maj:ts
förslug.
Motionärens
Öfverste
förslag.
6,000
7,500
Major
4,000
4,500
Äldre Kapiten (utan batteri)
3,000
3,500
Äldre Kapiten (med batteri)
2,400
3,500
Yngre Kapiten
2,000
2,500
Informations-kapiten
2,000
2,500
1 iste Löjtnant . . . .
* . .
1,200
1,500
2: dre Löjtnant
1,000
1,500
Under-löjtnant
800
1,000
Regements-pastor
1,200
1,500
Regements-auditör
1,000
1,500
Regementsläkare
1,200
1,500
1:ste Bataljonsläkare
800
1,000
2:dre Bataljons-läkare
600
800
Regements-skrifvare
1,000
1,500
Regements-hästläkare
700
900
Styckjunkare
800
900
Sergeant (2:a klassen)
450
500
Regements-trumpetare
.
800
900
1 iste konstapel
90
120
Trumpetare i nummer
37,50
48
Arfvoden.
Regements-qvarlermäslare
-T—«
500
Regements-adjutant
400
500
Gymnastik-lärare
400
450
Informations-kapiten .
800
1,000
Informations-officer
400
50Q
Extra Läkare i Wishy ,
100
150
t
Stå ts-UIs kottets Utlåtande N:o 71.
43
K:gl. Maj:ts
Motionärens
Tyg-staten.
förslag.
förslag.
Förråds-förvaltare ............
1,200
1,500
Tyg-under-officer ....... •» ... .
800
900
l:ste Konstapel
90
120
Arfvoden.
—
1,800
Tygmästaren å Waxholm
—
300
Dito på Carlsten
—
300
Dito på Carlsborg
—
450
(såvida lian ej innehar Majors-lön).
Artilleri-officer, som har inseende öfver Kauongjuterierne
—
600
Kontrollant vid Årkli-förråden i Slockholm och på Riudön
—
75
För Tygstaten, att af General-Fält-tygmästaren disponeras
—
2,250
Fyrverkare-korpsen.
Handtverkare
300
350
af Herr Munck, B. G. R., hvilken yrkat, att den aflöning, som blifvit
föreslagen för Äldre Kapitener med batteri, matte höjas till samma belopp, som
är ifrågastäldt för Äldre Kapitener utan batteri, samt att icke några arfvodesförhöjningar
skulle beviljas, så framt ej tjenstgör ings-penningar för det verkligen
tjenstgörande befälet på samma gång anslås.
Innan Utskottet går att yttra sig öfver de väckta förslagen, anser sig
Utskottet, i afseende å de ifrågasatta jemförelsevis betydliga tiliökningarne i arfvodena
för Artilleri-regementenas Informations-olficerare, böra meddela följande,
derom erhällne, upplysningar. •— Sedan Artilleri-läroverket vid Marieberg år 1817
inrättades, hade hela undervisningen för de unge Artilleri-officerarne, med undantag
af en kort repetitions-kurs, blifvit dem meddelad vid detta läroverk. Häraf
blef en nödvändig följd, att studii-kursen derstädes skulle erfordra en temligen
lång tid, uppgående vanligen lill 2 å 3 år. Då sådant likväl medförde stora olägenheter
genom offieerarnes långa frånvaro från regementena, föreslog 1854 års
Artilleri-kommitté en annan reglering af undervisningen, bestående i en öfverflytlning
af de mera elementära delarne deraf från Läroverket till regementenas Informations-verk,
hvarigenom den allmänna officers-kursen vid del förra Läroverket
komme att inskränkas lill I-i år, eller till 2 vintrar och 1 sommar, och ol
ficerarne
således blott under en exercistid blefvo från regementena frånvarande.
Deremot borde en två-årig kurs vid regementena föregå undervisningen vid Ar
-
44
Stais-Utskollels Utlåtande N:o 71.
tilleri-Iäroverket, ander hvilken kurs de studerande officcrarne skulle fortfarande
bestrida sina tjenster, eu förändring’, sorn betydligt, ökade Informalions-officerarebefatlningarnes
vigt och besvärlighet samt fordrade en derefter lämpad rörhöjning
af de för dessa beställningar hittills bestådda arfvoden. Frän början af Oktober
månad hvarje år blefvo desse officerare dagligen sysselsatte med undervisningen
ända till exercisens början, med undantag af 14 dagar vid jultiden. I regementets
exercis skulle de äfven deltaga, likasom de öfrige officerarne. Den
derefter inträffande s. k. seientifika exercisen komme alf ledas, hufvudsakligen af
Informations-kapitenen, äfvensom efter dennas slut samme officer, med biträde af
Informations-officern, skulle leda de för de studerande officerarne bestämda praktiska
öfniirgarne. De båda ifrågavarande officerarne linge således under hela årets
lopp nästan ingen ledighet och komme följaktligen icke heller i åtnjutande af den
officerare i allmänhet tillförsäkrade semester. Af dessa anledningar hade ock kommittéen
i underdånighet föreslagit för Informations-kapitenen ett arfvode af 1,000
Rrdr, hvilket Kongl. Majrt dock funnit skäligt nedsätta lill 800 R:dr. Beträffande
slutligen de föreslagna arfvodena för under-officerare, som tjenstgöra vid
Informations-verket, så afsåge dessa uteslutande truppens och del lägre underbefälets
undervisning.
Vid behandlingen af förevarande lönereglerings-fråga har Utskottet, då de
uti motionerna väckta förslag äro, så väl beträffande sjelfva löne-beloppen som i
afseende ä indelningen af löne-klasserne inom vissa tjensle-grader, i många fall
afvikande från den af Kongl. Maj:t föreslagna stat, meri ofvan omförinälte, af t. f.
General-Fälttygmästaren och Chefen för Artilleriet afgifna underdåniga förslag lill
ny lönestat, med hvilket molionärernes framställningar hufvudsakligen skola öfverensstämma,
blifvit af Kongl. Majrt pröfvadt, innan den nådiga propositionen
till Rikets Ständer afläts, ansett lämpligast att i allmänhet följa de grunder för
Jöne-regleringen, hvilka Kongl. Majrt funnit sig böra antaga; och får Utskottet,
efter granskning af den föreslagna staten (se den Departements-chefens betänkande
åtföljande bilaga litt. 1.), anmäla de erinringar, sorn dervid hos Utskottet förekommit.
a) Suhaltcrn-officerare vid Artilleriet äro, som hittills, indelade i 2:ne
grader, nemligen Löjtnants- och Under-löjtnants, med lika antal officerare i hvardera,
bestående den förra graden af 2:ne löneklasser, med 1,200 R:dr i den ena
och 1,000 R:dr i den andra, samt den sednare graden af en löneklass med 800
R:dr, så att en fjerdedel af desse officerare skulle erhålla första klassens lön, en
fjerdedel andra klassens samt hälften Under-löjtnantslön. Vid jemförelse med de
aflöningsbelopp, sorn Kongl. Majrt föreslagit och Utskottet redan tillstyrkt för
Subaltern ollicerare vid Gardes-regementena, nemligen 1,200 Rrdr för Förste Löjtnants-,
1,000 Rrdr för Andre Löjtnants- och 800 Rrdr för Uuder-löjtnants-grad,
med lika antal officerare i hvarje grad, visar sig, alt, derest Kongl. Majus förevarande
förslag anlages, löne-viIkoren blifva mindre fördelaktiga för Subaltern
-
Slats-Uts/cottets Utlåtande N:o 11.
45
officerarne vid Artilleriet än för dem vid Gardes-regementena i så måtto, att af
de förre ett, i förhållande till hela personalen, mindre antal erhåller löner i de
tvänne högre löne-klasserne. Då emellertid för befordran till Löjtnant vid Artilleriet
fordras en långvarig och mödosam studii-kurs vid Högre Artilleri-läroverket,
hvilken åter officerare vid Gardes-regementena ej behöfva genomgå, torde
samtlige Löjtnanterne vid Artilleriet skäligen höra ställas i jemngoda aflöningsvilkor
med Förste Löjtnanter vid Gardes-regementena, hvarföre Utskottet föreslår,
att, med bibehållande af de tvänne tjenste-graderne, Löjtnantsoch
Under-löjtnants-, officerarne i den förra graden, hvilka
äfven för närvarande alla innehafva lika lön, eller 810 R:dr,
må samtlige erhålla det löne-belopp af 1,200 R:dr Riksmynt,
hvilket Kongl. Maj:t nu blott för en del af dem äskat.
4) I afseende å den föreslagna nya lönen af 500 R:dr för en Bataljonspredikant
vid hvartdera Artilleri-regementet, får Utskottet, under åberopande af
förut afgifna yttrande i enahanda ämne,
afstyrka bifall lill denna framställning,
c) Aflöningen för Artilleri-regementenas Auditörer, nu utgörande 645 R:dr,
är föreslagen till 1,000 R:dr. Utskottet hemställer,
att densamma må bestämmas lill 900 R:dr, i likhet med hvad
Utskottet tillstyrkt för Auditörerne vid Gardes-regementena.
rf) Sergeanterue vid Artilleriet, hvilka, till ett antal af 78, för närvarande
hafva lika lön eller 318 R:dr hvardera, äro i staten fördelade i tvänne
Iöne-klasser sålunda, att 40 skulle erhålla 500 R:dr och 38 få 450 R:dr. Med
afseende å dessa beställningars vigt för Artilleriets tjenstbarhet, anser Utskottet
billigt, att ifrågavarande löntagare, hvilka hafva samma tjenslgörings-skyldighel,
alla uppföras till den högre lön, som Kongl. Maj:t nu endast för de äldre af dem
äskat; hvarföre Utskottet hemställer,
alt för samtlige Sergeanlerne den nya aflöningen bestämmes
lill 500 R:dr Riksmynt,
e) Hvad vidare angår Konstaplarne, hvilka nu bestå af två grader, Förste
och Andre Konstapels-, med lön af 90 R:dr i den förra och 37 R:dr 50 öre i
den sednare graden, har Kongl. Maj:t uti den föreslagna slaten indelat dem i 3
grader, nemligen Dislinktions-konstapels-, Förste Konstapels- och Andre Konstapels-,
samt för dem i förstnämnda grad, till ett antal af 16, uppfört den nya aflöningen
med 138 R:dr, för 78 Förste Konstaplar låtit nuvarande lön, 90 R:dr,
förblifva oförändrad, och för Andre Konstaplar, 164 till antalet, äskat ökad aflöning
lill 48 Rd:r. Då således blott en mindre del af personalen i Förste Kon
stapels-graden
blifvit, under benämning af Distink t ions-kpnstaplar, uppförd till högre
aflöning, men äfven de öfriga synas Utskottet höra komma i åtnjutande af
46
Ståts-Utskottets Utlåtande No 74.
förbättrade löne-vilkor, får Utskottet, som icke haft något att erinra vid den föreslagna
tillökningen för Andre Konstaplarne, hemställa,
att,, utan serskiljande af' Förste Konslaplarne i olika löneklasser,
samtlige nuvarande löntagare i denna grad, tillsammans
94, må erhålla sin aflöning förhöjd till 120 R:dr R:mt.
/) Beträffande den för 1 Informalions-underofficer vid hvartdera regementet
föreslagna förhöjning af nuvarande arfvode, 75 R:dr, till 150 R:dr, har Ut
skottet
erhållit den upplysning, att dermed egentligen alsetts, att 2:ne dylika arfvoden
vid hvartdera regementet skulle anslås, till belopp af 75 R:dr hvardera,
eller tillsammans 150 R:dr R:mt, och tillstyrker Utskottet,
att beloppet anvisas lill arfvoden åt det vid undervisningen
biträdande under-befäl.
Utskottet, som uppskjuter frågan om aflöningen för Läkarne vid Artilleriet,
har i öfrigt icke funnit skäl alt föreslå någon förändring i staten, vare sig
i afseende å Artilleriet och dess Tygstat, eller å Fyrverkare-korpsen, i annan
måtto, än att Utskottet hemställer,
det Förste Konslaplarne vid Tygstaten, 3 till antalet, må erhålla
sin nuvarande aflöning, 90 R:dr, förhöjd till 120 R:dr
Riksmynt.
Och anser sig Utskottet härigenom jemväl hafva besvarat de af molionärerne
gjorda framställningar, undantagandes dock den om anvisande af stipendier
åt Umjer-löjlnanter vid Artilleriet, som för studiers idkande vistas vid Högre Artilleri-läroverket
å Marieberg, hvarutinnan Utskottet skall längre fram i sammanhang
med den under denna Hufvud-titels under-afdelningi Materielen förekommande
fråga om tillökning i anslaget för nämnde läroverk afgifva yttrande.
Slutligen hemställer Utskottet,
all belöpande rations-ersättning för det af Kongl. Majit föreslagna,
från 44 till 41 nedsatta, antal tjenstehästar, äfvensom
ersättning för stallhyra m. m. för dessa hästar, må å staten
uppföras.
Enligt den tabell, Utskottet låtit uppgöra, uppgår den erforderliga tillökningen
i Artilleriets anslag lill 145,793 Ridr 50 öre riksmynt; och Utskottet
tillstyrker alltså,
att berörde anslag må ökas med denna summa, att utgå på
sätt Utskottet i tabellen (N:o 12) föreslagit, dock med det
förbehåll i afseende å den förhöjda aflöningen för dem, hvilka
nu åtnjuta spanmål in natura under lönen, att denna span
mål
kommer att från aflöningen försvinna.
Vidkommande särskildt Artilleri-batteriet i Norrland, hvars aflöning ut
går
från Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond, har Kongl. Majit för detta batteri
föreslagit löne-förbättring lill belopp af 1,483 Ridr 50 öre att jemväl utgå
Stats-(Jtskoltets Utlåtande N:o 74.
47
af berörde fond, häruti inbegripet ett nytt arfvode af 50 R:dr för 1 Infofmationsunderolficer.
Efter lagen kännedom af Departements-ehefens yttrande i denna del
(sid. IG) oell då någon erinran emot den föreslagna staten (se förutnämnde bilaga
litt. icke hos Utskottet förekommit vidare än att, i afseende å den ifrågasatta
förändrade klass-indelningen inom konstapefs-graden, Utskottet ansett, att,
med bibehållande af nuvarande fördelning i Förste och Andre konstaplar, aflönin
gen
fiir de förre, 3 lill antalet, bör förhöjas lill 120 R:dr, hvarigenom den er
forderliga
tillökningen hlifver 1,525 R:dr 50 öre, hemställer Utskottet,
att, med iakttagande häraf, Kongl. Majlis nådiga framställning
må i öfrigt bifallas, dock under förbehåll alt den till underbefälet
nu utgående natura-spanmå! skall upphöra, såsom för
det öfriga Artilleriet.
24:o. Af skäl, sorn närmare utvecklas i Departements-ehefens betän
kande
sid. 23—25, har Kongl. Maj:t för Ingeniör-korp sen äskat dels följande
nya löner:
för 1 Kapiten af Usta klassen  3,000.
» 2 Kapitener af 2:dra d:o, å 2,000 R:dr  4,000.
» 5 Under-löjtnanter, å 800 R:dr  4,000.
» 1 Under-konduktör af 2:dfa klassen  450.
tillhopa R:dr 11,450.
dels i löne-tillökning åt nuvarande personal ......... 19,974.
dels i öfrigt nedannämnde anslags-belopp:
2 arfvoden åt lärare vid korpsen, å 720 R:dr ....... 1,440.
2 d:o åt elever vid Mariebergs högre Artilleri-läroverk å 300 R:dr 600.
till rese-understöd åt officerare
. 3,000.
» korpsens praktiska öfningar  5,000.
eller tillsammans R:dr 41,464.
Efter granskning af den föreslagna staten (bil. litt. M. till ofvannämnda
betänkande) lar Utskottet anmäla de erinringar, som dervid hos Utskottet förekommit.
a) Beträdande fiirst de ifrågasatte nya iönerne vid denna korps, har Utskottet,
i betraktande deraf, att vid sistförflutne riksdag anslag beviljades för tillvägabringande
af korpsens reglering så till personal som lönevilkor, och då Utskottet,
såsom förut är nämndt, ansett, att i allmänhet någon definitiv reglering
af korpser och stater icke vid denna riksdag bör ega rum, ulan nu blott tillses,
att vederbörande löntagare, med afseende å närvarande förhållanden, erhålla en
billig förhöjning af deras löner,
icke funnit skäl att tillstyrka de nya lönernas beviljande.
b~) Bland andra i slaten uppförda diverse anslag förekomma arfvoden åt
2:ne lärare vid korpsen, å 720 R:dr hvardera. Då emellertid vid de särskilda
48
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 11.
Artilleri-regementenas informations-verk, ehuru omfattande en betydligt större personal,
ej flere än 2 lärare äro anställde, torde vid Ingeniör-korpsen 1 lärare vara
tillräcklig, hvarföre Utskottet hemställer,
alt blott del ena af de äskade arfvodcna må med 720 Ridr
Riksmynt beviljas.
Utskottet, som, med undantag af aflöningen för Bataljons-läkaren vid Sappör-kompaniet,
hvarom Utskottet framdeles skall meddela yttrande, ansett sig i öfrigt
böra tillstyrka anvisandet af de begärda aflönings-lillökningarne och diverse
anslagen, af hvilka del, som äskats till korpsens praktiska öfningar, synes böra
blifva ett rescrvations-anslag, får, enär med iakttagande af de löreslagna förändringarne,
den tillökning, som i korpsens anslag nu erfordras, bl ifver 29,094
R:dr Riksmynt, såsom den Utlåtandet åtföljande tabell N:o 13 närmare visar,
hemställa,
alt denna anslags-lillökning må af Rikets Ständer beviljas alt
utgå på sätt Utskottet föreslagit, men med dervid fastadt förbehåll,
all derest, i enlighet med Departements-chefens framställning,
rättighet till semester förunnas korpsens officerare,
Statsverket icke må vidkännas någon utgift derigenom att,
såsom jemväl blifvit ifrågasatt, en viss ersättning tilldelas officern,
då semestern måste af honom frånträdas.
25':o. .Enligt hvad Kongl. Majit vidare tillkännagifvit, erfordras i nedannämnde
hänseenden tillökningar i anslaget till kavalleri- och artilleri-hästars remontering
och skoning.
a) I anseende dertill, att priset på hästar, sedan nuvarande remonteringsanslag
för Artilleri-regementena bestämdes, i betydlig mån stegrats och ännu
alltjemt vore i stigande, samt då för Artilleriet, hvars exercis för hästarne dessutom
medförde sådana ansträngningar, som föranleda deras obrukbarhet i förtid,
större och uthålligare hästar erfordrades, än för kavalleriet, så alt remonteringskostnaden
i allmänhet vid artilleriet utfölle högre, har Kongl. Majit funnit det
vara af behofvet påkalladt, att remonlerings-anslaget för samtlige Artilleri-regementena
ökas till 45 Ridr Rimt årligen för hvarje häst, hvarigenom, med beräkning
af hästens tjenstbarhet i 10 år, remontpriset vid Artilleriet skulle anses utgöra
450 Ridr samma mynt, samt derföre, enär tillgång för en sådan förhöjning
saknades å förevarande anslag, nu anmält detta behof, utgörande
för Svea Artilleri-regemente
. 1,770.
» Götha dito  2,124.
» Wendes dito
2,088.
eller tillhopa Ridr 5,982.
Jemte upplysning att den nu utgående remonterings-passevolancen utgör,
vid Svea Artilleri-regemente 30 Ridr och vid de båda öfriga Artilleri-regementena
27 Ridr
Stols-Utskottets Utlåtande ZV.-o 71.
49
27 R:dr Rimt, får Utskottet, ined afseende å de af Kongl. Majit anförda om
ständigheter,
tillstyrka,
att den äskade anslags-förhöjningen må beviljas.
b) Då Kongl. Majit tillika funnit nödigt, alt Svea Artilleri-regemente
erhåller 12 st. nya hästar å stat, föranleddes deraf följande årliga utgifter, hvilka
från förevarande anslag borde bestridas, nemligen:
Remonterings-penningar å 45 Ridr  540.
Medikaments-penningar å 1: 50  18.
Skoningsmedel ä 9 Ridr
108.
Lysning i stallar och stallpersedlars underhåll in. m. å 5: 25 . . . 63.
Stallhyra i anseende lill bristande utrymme i regementets egande stallbyggnader
. . . . 360.
eller tillsammans Ridr 1,089.
Som behofvet af denna förhöjning är beroende af frågan om beviljande af
det anslag för uppköp af förenämnda antal nya hästar, hvilket jemväl blifvit af
Kongl. Majit äskadt och förekommer bland de för landl-försvaret begärda tillfälliga
eller extra anslag, uppgående, efter ett pris af 450 Ridr för hvarje häst. till
5,400 Ridr, har Utskottet ansett sig nu böra företaga denna fråga lill pröfning,
hvarvid, med hänvisande till den utredning, Departements-chefens betänkande sid.
113 och 114 innehåller, angående angelägenheten af en tillökning i antalet utaf
hästar för Artilleriet, Utskottet, som funnit derigenom vara ådagalagdt, att ifrågavarande
12 st. nya hästar för Svea Artilleri-regemente erfordras, får tillstyrka
alt det för deras inköpande begärda anslag, 5,400 Ridr Runt,
må af Rikets Ständer beviljas.
Kommande beloppet att bland de öfriga tillfälliga anslagen å denna Hufvudtitel
upptagas.
Sedan Utskottet sålunda tillstyrkt beviljandet af berörde extra statsanslag,
får Utskottet, såsom en följd deraf, jemväl hemställa, 1
att ofvan uppräknade årliga utgifter för nämnde hästar, till
ett sammanlagdt belopp af 1,089 Ridr, må af anslaget för
kavalleri- och artilleri-hästars remontering och skoning bestridas.
c) Att af samma anslag äfven utgå, är slutligen en tillökning föreslagen
i medikaments-penningarne för Kronprinsens Husar-regementes hästar, 537 st. ä
25 öre, med 134 Ridr 25 öre.
Jemte det Utskottet får upplysa att medikaments-penningarne för hvarje
al regementets hästar nu utgöra 50 öre, har Utskottet, med afseende å de i sed
nare
tider betydligt stegrade priser å medikamenler, funnit sig jemväl böra
tillstyrka bifall å hvad Kongl. Majit i berörde hänseende föreslagit.
50
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7/.
De af Utskottet sålunda tillstyrkta trenne tillöknings-belopp uppgå sainmanlagdt
till 7,205 R:dr 25 öre, men då, enligt hvad uti Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition äfven lörmäles, från denna summa kan, med anledning af den särskildt
föreslagna ersättningen för stallhyra m. m. för officerares tjenstehästar, afdragas
det för Lifgardet till häst nu utgående stallhyres-belopp för 55 befälshästar å
6 R:dr 25 öre, eller 343 R:dr 75 öre, blifver det belopp, hvarmed remonteringsanslaget
skulle behöfva ökas 6,861 R:dr 50 öre.
Utskottet får alltså föreslå
att anslaget till kavalleri- och artilleri-hästars remontering
och skoning må med nyssnämnda belopp, 6,861 R:dr 50
öre R:mt, förhöjas.
26:o. I anledning af anmäldt behof utaf ett ökadt antal legda hästar
för Artilleri-regementenas exercis, har Kongl. Maj:t föreslagit, att den beräknade
legnings-kostnaden måtte å anslaget till lega för hästar till Artilleriets exercis
anvisas, nemligen:
för 34 hästar i 42 dagar, å 123 R:dr 40J öre för hästen 4,195: 77.
• 20 hästar i 30 dagar, ä 60 R:dr för hästen .... 1,200: •—
Skonings- och medikaments-penningar för desse hästar, 255
R:dr för de förra och 25 R:dr 62-J öre för de sednare . . . 280: 62-U
samt för exercisen med det Artilleri-regementena anslagna beväringsmanskap,
så vidt detta manskaps öfningar, på sätt föreslaget
blifvit, komme att utsträckas:
till lega för 76 hästar i 12 dagar å 45 R:dr hästen . . 3,420: —
skonings- och medikaments-penningar för dessa hästar . . 128: 25.
hyra för stallrum åt samma hästar  235: —
' eller tillhopa R:dr 9,459: 64-J;
hvarförutan Kongl. Maj:t föreslagit, att legnings-kostnad jemte skonings- och medikaments-penningar
för 100 stycken hästar, hvilka för Ingeniör-korpsens Sappörtrupp
erfordrades, äfven måtte å ifrågavarande anslag uppföras; uppgående legnings-kostnaden,
å 60 R:dr hästen och efter en öfningslid af 30 dagar, till 6,000
R:dr samt skonings- och medikaments-penningarne lill 128 R:dr 12\ öre eller
tillhopa 6,128 R.dr 12 J öre.
Hvad först angår de ifrågaställde legnings- samt skonings- och medikamentskostnaderne
för ett ökadt antal hästar för Artilleri-regementenas exercis, har Utskottet
förskaffat sig upplysning om orsaken till den i förhållande till exercistidernas
längd olika beräkningen af legnings-kostnaden för de hästar, som skulle
erfordras under 42 dagar, och dem, hvilka afsåges för en tid af 30 dagar, samt
får i detta afseende anföra, att med den förra klassens hästar förstås ruslhållarehästar,
hvilka, enligt kontraklerne, ej allenast skola begagnas under den årliga
exercistiden utan äfven vid infallande krig komma att såsom artilleri-hästar utgå,
men att åter de öfrige legda hästarne i intet fall begagnas längre än under exer
-
Stats-Ulskotlets Ullålande N:o 71.
51
cistiden oell kunna årligen ombytas. I sjelfva saken har Utskottet, med stöd af förut
åberopade, i Dcpartements-chefens betänkande (sid. 11.1 och 114) förekommande
utredning i ämnet, funnit sig böra tillstyrka,
att omförmälta legnings-koslnad Samt skonings- och medika
ments-penningar
ina med de föreslagna beloppen å ifrågava
rande
anslag uppföras.
Beträffande derefter de kostnader af enahanda slag jemte hyra för stallrum,
hvilka vilkorligen blifvit ifrågasatte att af anslaget utgå för ett antal af 76 hästar,
afsedde lill exercisen med det Artilleri-regementena tilldelade Bevärings- .
manskap, kommer Utskottet att härom yttra sig i sammanhang med frågan om
ökadt anslag för utsträckning af Bevärings-manskapets vapenöfning.
I afseende å äfven ifrågakomna legnings-koslnad jemte skonings- och medikaments-penningar
för de 100 hästar, som skulle erfordras för Ingeniör-korpsens
Sappör-trupp, under en öfningstid af 30 dagar, får Utskottet, med hänvisande till
hvad Departemenls-chefens betänkande sid. 115 derom innehåller, anföra att, ehuru
vid truppens öfningar hästar torde vara behöflige för fällbrygge-trossens framoch
åter-forslande, det likväl synes Utskottet icke vara af nöden hvarken alt hästantalet
blifver så stort, som det ifrågavarande eller att hästarne begagnas och
underhållas under hela öfningstiden. Och då Utskottet föreställer sig, att, när dessa
hästar erfordras, desamma lätteligen kunna för tillfället genom tega anskaffas, samt
tillgång för utgiften torde förefinnas å det af Utskottet redan tillstyrkta anslag för
Ingeniör-korpsens praktiska öfningar,
saknar Utskottet skäl att understödja Kongl. Majlis i förevarande
afseende gjorda Nådiga framställning.
De tillökningar i delta anslag, som Utskottet här ofvan tillstyrkt, uppgå
till sammanlagdt 5,676 R:dr 39 öre; och föreslår således Utskottet,
alt anslaget till lega för hästar till Artilleriets exercis, hvilket
nu består ensamt af oindelt spanmål, må ökas med ett
kontant belopp af 5,676 R:dr 39 öre R:mt.
27:o. Fouragerings-koslnaden för de i nästföregående tvänne punkter omnämnda
hästar har Kongl. Majit ansett höra upptagas å anslaget till jour ager ing
aj' Artilleriets och vurf vade Kavalleriets hästar efter följande, af Krigs-kollegium
föreslagna, beräkning, nemligen vid Artilleriet:
för 12 nya hästar vid Svea Arlilleri-regemenie .... 4,336: 50.
» 34 legda d:o i 42 dagar  1,536: 37.
» 20 d:o d:o i 30 dagar  647: 50.
» 76 d:o d:o i 12 dagar . .
981: 27.
eller tillhopa R:dr 7,501: 64-A.
samt vid Ingeniör-korpsens Sappör-trupp för 100 hästar i 30
daaar
3,237: 60.
__ :
utgörande tillsammans R:dr 10,739: 14-^.
52
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 71.
Sedan Utskoltet för nämnda hästar, med undanlag af dem, som afselts för
exercisen med Artilleri-regementenas bevärings-manskap och för Sappör-truppens
öfningär, förut tillstyrkt anvisande af de ifrågakomne utgifterne till lega m. m.,
hemställer vid sådant förhållande Utskottet,
att den belöpande fouragerings-kostnaden för dessa hästar, utgörande
tillsammans 6,520 R:dr 37 öre R:mt, må få fråu
ifrågavarande anslag utgå.
Beträffande enahanda kostnad för de hästar, hvilka ifrågakommit för Sappörtruppens
öfningär, har Utskottet, som här ofvan afslyrkt beviljande af medel till
lega m. m. för dessa hästar, funnit sig i öfverensstämmelse härmed
icke heller böra å framställningen i förevarande afseende tillstyrka
bifall.
Kommande Utskottet, hvad åter angår frågan om samma slags utgift för
de till exercisen med Artilleri-regementenas bevärings-ihanskap afsedda hästar, att
derutinnan längre fram meddela yttrande.
Vidare är af Kongl. Maj:l ifrågasatt, alt utgifterne å fouragerings-anslaget
skulle ökas med beloppet af rätions-ersättningen för befälets vid Garnisons-regementena,
med fl eres, tjenstebästar, utgörande för 188 hästar, efter det i staterne
nu högst beräknade rationspris, 180 R:dr för hvarje, 33,840 R:dr, men som Utskottet
redan, enligt 5 punkten i detta utlåtande, föreslagit, att rations-ersältningen,
efter der angifvet värde, må hädanefter, såsom hittills, å löneslaterne, upptagas
och derifrån utgå, i enlighet hvarmed Utskottet ock sedermera vid staternas
uppgörande förfarit, lärer, i händelse detta förslag af Rikets Ständer bifalles,
frågan om rations-ersättningens uppförande å fourageringsanslaget
böra förfalla.
I afseende å detta anslag innehåller den Nådiga Propositionen för öfrigt,
att Kongl. Maj:l, uppå vederbörandes underdåniga anmälan, alt den Kronprinsens
Husar-regemente bestådda passevolans-summa för fourageringens besörjande, 89
R:dr 44 sk. B:ko för hvarje häst, icke på långt när vore tillräcklig, i Nåder
funnit skäligt äfvensom med statsverkets fördel förenligt, alt medgifva en förhöjning
af delta belopp till 101 R:dr 28 sk. samma mynt för hästen, i anledning
hvaraf en ökad utgift för fouragerings-anslaget uppkomme, hvilken för regementets
537 hästar belöpte sig till 9,397 R:dr 50 öre R:int, samt alt Kongl. Maj:t velat
sådant till Rikets Ständers kännedom meddela för den händelse Rikets Ständer
skulle finna lämpligt att uti den blifvande Riks-slaten härmed jemväl förhöja
nämnda anslag, hvilket väl är af förslags-egenskap, men hvars i Riks-slaten synliga
summa på långt när ej varit tillräcklig att heläcka de från anslaget utgående
utgifter, som under åren 1851—1855 i medeltal öfverstigit Riks-stats-anslaget
med omkring 130,000 R:dr R:mt.
Den föränderlighet, prisen å utfodrings-artiklar ständigt äro underkastade,
medför svårighet att pä förhand bestämma ifrågavarande anslag till ett belopp, som
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 74.
53
någorlunda molsvarar det verkliga behofvet. Då emellertid upplyst är, alt utgifterna
linder de sednare åren betydligt öfverstigil anslags-summan, men desamma
under den följande liden tilläfventyrs komma att genom inträdande lägre pris
i någon mån åter minskas, bar Utskottet trott sig böra hemställa,
alt forslags-anslaget lill fouragering af artilleriets oell värlvade
kavalleriets hästar, nu utgörande 205,500 R:dr, må forhöjas
till 300,000 R:dr R:ml, häruti likväl inbegripen ofvan af
Utskottet tillstyrkte anvisning å detta anslag.
28:o Vid sisllidne Riksdag beviljade Rikets Ständer för åren 1855, 1856
och 1857 ett extra anslag af 10,000 R:dr Banko årligen alt af Kongl. Majit,
efter behof och i den mån härtill förut afsedde medel icke leni Hade tillgång, användas
såsom bidrag för underhållet af sådana i garnison förlagda trupper, som
äro med matinrättningar försedde. Under åberopande af hvad Departements-chefens
betänkande i detta ämne innehåller (sid. 40—43) samt hufvudsakligen med anledning
af hvad Rikets Ständer vid nämnda anslags beviljande förklarat, har Kongl.
Majit vid innevarande Riksdag föreslagit, ali för sagde ändamål ett nytt anslag
måtte i Riks-slaten uppföras till belopp af 150,000 Ridr Runt och detsamma,
såsom af varuprisen helt och hållet beroende, erhålla egenskap af förslags-anslag.
Af åberopade betänkande inhemlas, bland annat, alt, sedan Krigs-kollegium,
efter nådig befallning, upprättat och till Kongl. Majit i underdånighet öfverlemnat
dels förslag till gemensam spisordning för värlvade arméen jemte uträkning öfver
portions-värdet i enlighet dermed efter 10 års medelpris, dels äfven, såsom alternativ,
serskild uträkning å portions-värdet för Lifgardet till häst, hvars
provianterings-stat ansågs vara den bästa, jemväl efter 10 års medelpris, med
dervid meddelad upplysning, att, ehuru såsom tillgång beräknades icke blott ordinarie
stats-anslaget till värfvade arméens underhåll, ulan äfven så väl det högsta
belopp, som af extra medel dittills för berörde ändamål beviljats som ock de
af Rikets Ständer derför anslagne 10,000 Ridr, en brist likväl skulle uppstå af
omkring 70,000 Ridr Banko vid tillämpning af den utaf Kollegium föreslagna
spisordning och af omkring 15,000 Ridr samma mynt, om den af Lifgardet till
häst då begagnade spisordning komme att tillämpas, Kongl. .Majit den 19 Juni
1855 i nåder beslutat att, jemte del de vid Lifgardet till häst förut löljda utspisnings-stater
fortfarande borde inom detta regemente tillämpas, samma stater
skulle från och med den 1 Oktober nämnda år och intilldess annorlunda kunde
förordnas, lända lill efterföljd jemväl vid öfrige värfvade regementen af arméen,
eller Lifgardes-regemenlena till fot, de tre Artilleri-regementena och Kronprinsens
husar-regemente, samt tillika förordna!, att behörige uträkningar å den för utspisningsåret
belöpande kostnaden skulle af vederbörande Chefs-embelen insändas
lill Krigs-kollegium, som hade att, uppå Chefs-embetenas reqvisition, i man af
behof, de erforderliga medlen tillhandahålla och sedermera vid hvarje års slut bos
Kongl. Majit i underdånighet anmäla beloppet af de tillskott, som utöfver hvad
54
Stals-Ulskoltets Utlåtande N:o 71.
för manskapets underhåll dittills ständigt varit bestådt, med tillägg af det serskildt
beviljade extra anslaget 10,000 R:dr, varit behöfligt och alltså borde ersättas.
Enligt den af Krigs-kollegium sedermera under loppet af nästlidne år i detta
hänseende gjorda underdåniga anmälan, kunde kostnaden öfver stat Aör mathållningen
vid Garnisons-regementena kalkylationsvis beräknas att för samma år uppgå
till 148,040 R:dr 30 sk. 3 r:sL Banko, till betäckande hvaraf blott följande tillgångar
vore att påräkna, nemligen:
ofvannämnde extra stals-anslag .1  10,000: •— —
af anslaget till durcbmarch-koslnader omkring  5,000: — —
af extra utgifts-medlen omkring  15,000: — —
af besparingar å Artilleriets anslag omkring . . . . . . 10,000: — —
af 4:de Hufvud-litelns allmänna besparingar omkring . . . 8,040: 30. 3.
eller tillsammans 48,040: 30. 3.,
så att för år 185G brist således uppstode till belopp af 100,000 R:dr Banko,
en brist, hvilken, enligt Deparlements-chefens yttrande, vore att emotse äfven för
1857 och framgent intill dess erforderliga medel för utgiftens bestridande blifva
att tillgå.
Då Rikets sednast församlade Ständer, hvilka togo initiativet i denna fråga,
beviljade ofvannämnda extra stats-anslag, uttalade de tillika den åsigt, att underhållsportionen
för Garnisons-regementenas manskap, hvilken utgick olika inom de
serskilda regementena, borde bestämmas alt med oförändradt och för alla regementen
lika belopp utgöras, samt att nödvändigt vore, att denna underhållsportion
varder för soldatens behof fullt tillräcklig, så alt lian icke må lida brist.
Efter hvad nu är utredt, har likväl berörde anslag visat sig vara alltför ringa
för att jemte öfriga härtill förut afsedda medel fylla behofvet, hvarföre Rikets
Ständer icke torde undandraga sig alt anvisa de ytterligare medel, som för ändamålets
vinnande må erfordras.
I detta afseende är upplyst, alt, derest den nf Kongl. Maj:t fastställda
förbättrade utspisningsstat för garnisons-regementenas manskap skall kunna fortfarande
tillämpas, dc bidrag, som, utöfverdet från regementenas stater utgående gage och
brödkorn m. m., påräknas fran serskilda uppgifna tillgångar å 4:de Hufvud-titeln,
icke äro större eller mera lillräcklige, än alt en årlig brist, kalkylerad till
150,000 R:dr, måste uppstå. För ifrågavarande föremål erfordras således ett
motsvarande anslag, hvilket Kongl. Maj:t, med afseende ä de omvexlande prisen
å lefnadsförnödenheter, ansett böra erhålla egenskap af förslags-ansiag. I denna
del tror dock Utskottet sig icke böra understödja Kongl. Maj:ts nådiga framställning.
Det synes deremot Utskottet lämpligare, alt an-slaget till ett fast belopp
bestämmes, äfven om någon tillökning i summan derigenom skulle blifva
behöflig. Faslställes anslags-beloppet lill 175,000 R:dr, bör det, enligt Utskottets
tanke, i alla händelser varda tillräckligt, helst det kan antagas, att de varupris,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 71.
55
hvarpå den i Deparlements-chefens betänkande framlagda kalkyl sig grundar, icke
allt fortfarande blifva lika höga sorn under de sednare åren.
I öfverensstämmelse härmed hemställer derföre Utskottet,
att Rikets Ständer måtte för nästa slatsreglerings-period anvisa
en summa af 175,000 R:dr R:mt årligen till betäckande
af de utgifter, som utöfver härför afsedde medel kunna erfordras
lill mathållningen för Garnisons-regementenas manskap.
I sammanhang härmed har Utskottet tagit under pröfning ett af Herr
Sandels, F, uti dess här ofvan i punkten 18 omformälda motion framsläldt förslag,
att portions- eller tohaksskillingen för manskapet vid Lifgardet till häst, nu
utgörande 3 sk. Banko eller i det närmaste 10 öre Riksmynt, måtte, i anseende
dertill att detta manskaps tjenstgöring vore trägnare och besvärligare än manskapets
vid de öfriga Garnisons-regementena, ökas för vice korporaler och de
gardisler, som tjent vid regementet under en tid af nio år eller genomgått en
kurs vid militär-sjukhus, med 2 öre, för korporaler och de gardisler, hvilka
tjenstgjort i 12 år, med 4 öre samt för distinktions-korporaler och de gardisler,
som tjent i 15 år eller derutöfver, med 6 öre.
Vid det förhållande, att Rikets Ständer icke äro i tillfälle att bedöma, huruvida
tillgång till en dylik förhöjning må kunna inom ofvanberörda anslag beredas,
hemställer Utskottet,
att motionen icke må till någon åtgärd föranleda.
Beväringen.
29:o För Lijbevurings-regementet har Kongl. Maj:t äskat en tillökning i
staten af 20,043 R:dr 87-2 öre, hvarunder innefattas nya löner
för 8 Fahnjunkare k 300 R:dr 2,400
» 8 Sergeanter å 225 »  1,800
* 8 Furirer k 187-, *  1,500
i 47 Korporaler å, 75 »  3,525
> 48 v. Korporaler å 37-| •  1,800
» 1 Regements-trumslagare  225
» 16 Trumslagare eller Hornblåsare å 37L »
600
eller tillhopa R:dr 11,850;
dock skulle, enligt hvad Kongl. Maj:t derjemte tillkännagifvit, ofvanstående tillökningssumma
kunna förminskas med 2,192 R:dr 37-j öre, om de ännu qvarvarande
f. d. Lifdrabant-korpsens löntagare, hvilka af slats-ansläget åtnjuta ett
motsvarande belopp, blifva på Allmänna Indragnings-staten förflyttade.
Af Departements-chefens betänkande (sid. 32 och 33), hvartill Utskottet
i öfrigt får hänvisa, inhemtas, i afseende å de föreslagne nya lönerne, att nästan
56
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 71.
inga tillgångar för närvarande finnas till aflöning för nödigt underbefäl jemte korporaler
samt att det blifvit Regemeiils-chelen tillåtet att antaga 16 Under-officerare
saint 64 Korporaler och vice Korporaler, alla utan lön, dock under sjelfva
tjenslgöringstiden ined aflöning enligt resereglementet och dessutom för Under-officerarne
en årlig gratifikation af 25 R:dr B:ko.
Utskottet, sorn hyser den mening, alt ifrågavarande Officers-korps hör, i mån
af afgång, indragas eller åtminstone på ett för Stats-verket mindre kostsamt sätt
organiseras, anser sig derföre icke kunna tillstyrka någon förhöjning af Regementets
nuvarande anslag. Det synes nemligen Utskottet olämpligt, att för den ringa
tjenstgöringen under tvänne veckors exercis årligen med Stockholms Stads
och Läns bevärings-manskap Staten skall vidkännas kostnader för aflönande af en
särskild Officers-korps. Enligt Utskottets tanke bör denna exercis kunna verkställas
af dertill kommenderadt befäl antingen från Uplands och Södermanlands
Regementen eller från Garnisons-regementena i hufvudstaden. Skulle ifrågavarande
Officers-korps ändock anses höra bibehållas, torde med anskaffandet af det under
bevärings-exercisen behöfliga underbefäl jemte tillhörande spel fortfarande kunna
tillgå såsom hittills och nödige medel dertill, i den mån tillgång saknas å
Regementets anslag, fä disponeras af förslags-anslaget till bevärings-manskapets
vapenöfningar. Utskottet hemställer alltså,
att Rikets Ständer icke må bevilja någon förhöjning af nuvarande
anslag för Lifbevärings-regementet, utan låta detta
anslag i Riks-slalen oförändradt uppföras, men deremot medgifva,
att nödige medel för aflönande af behöfligt under-befäl
med tillhörande spel under bevärings-manskapets exercis få,
i den mån Regementets anslag härtill ej lemnar tillgång, utgå
af förslags-anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar.
Utskottet anser sig härigenom jemväl hafva besvarat en genom remiss från
Ridderskapet och Adelil till Utskottet ankommen motion af Herr Tham, C., innefattande
framställning derom, alt lönen för Regements-pastorn vid ofvannämnda
Regemente måtte, i stället för det af Kongl. Majit äskade belopp af 300 R:dr,
bestämmas till 600 R:dr, i likhet med livad för Regements-pastorer vid indelta
arméen är af Kongl. Majit föreslaget.
30:o. Uti anslaget för Gottlands Nalional-beväring är tillökning af Kongl.
Majit föreslagen med ett belopp af 9,206 Ridr 83 öre, hvaruti inbegripas
nytt arfvode för en Adjutant bos Arlilleri-befalhafvaren . . 150: —
nya arfvoden åt 10 Fält-musikanter å 100 Ridr .... 1,000: —
ökadt anslag lill befälsmötes-utgifter, sjukvård m. m. . . . 787: —
ökadt anslag till skolt-laflor och skott-vallar . . . . . 69: —
Tillhopa R:dr 2,006: —
' Efter
Stats- Utskottets Utlåtande N:0 7i.
57
Eller inhemtad kännedom af Departements-chefens betänkande i detta afseende
(sid. 34 oell 35) och deruti åberopade bilaga litt. Z, hvaraf synes, att
någon tillökning i Officers-korpsens löner nu ej blifvit ifrågasalt, med undantag
af 75 R:dr lör Införmations-officern vid Artilleriet, bar Utskollet i sammanhang
härmed tagit del af tvänne från Ridderskapet och Adeln samt Presle-ståndet till
Utskottet remitterade motioner i ämnet, den ena af Herr Bildt, /*'., och den andra
af Prosten Gahne.
Herr Bildt har, med åberopande deraf, alt, sedan nästlidne Riksdag, då löneförhöjning
för Officers-korpsen beviljades, lefnadskostnaden nära nog fördubblats,
äskal ytterligare löneförbättring för Artilleriets och Landt-beväringens Officerare
samt i sådant afseende föreslagit följande förändringar i Kongl. Maj:ts stat för
National-beväringen:
Staben.
Nuvarande
belopp.
Kongl. Maj:ts
förslag.
Motionärens
förslag.
1 Bataljons-chef
2:ne dito
1,500
3,000
1,800
3,600
Artilleriet.
1 Batleri-ehef
1 dito
1 Flygel-chef
.
3 dito
Till lega för exercis-hästar
300
300
150
450
441
/
400
400
300
900
750
Injormations-verket.
1 Informations-officer
150
225
450
Tygstaten.
1 Tyg-officerslön (att fördelas mellan 2 Förräds-  olficerare med 400 R:dr åt den ene och 300
R:dr åt den andre)
1 Tygförvaltare ....'.
1 Pistol-smed (3 tunnor spanmål in natura) .
450*
675
135
900
210
700
1,000
300
(Utom span-  mål.)
300
(Utom span-  mål.)
1 Stockmakare (dito dito) . . .
135
210
Bik. till R. St. Prof. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5 Höft. 8
58
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 71.
Landets Beväring.
1 Kapiten
20 dito
1 Löjtnant
20 dito
1 Under-löjtnant
23 dito
Nuvarande
Kongl. Maj:ts
Motionärens
belopp.
förslag.
förslag.
900
1,000
18,000
20,000
450
700
9,000
14,000
300
500
6,900
11,500
Af Prosten Gahne är lönetillökning äskad för följande Officerare vid Artilleriet
och Landt-beväringen, nemligen för Balaljons-cheferne lill 1,700 R:dr,
för Löjtnanter till 650 ll:dr samt för Kapilener och Under-löjtnanter till samma
belopp, sorn föregående motionär för dem föreslagit; hvarjemte Prosten Gahne
gjort den framställning, att Rikets Ständer skulle hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla all, vid nuvarande Landshöfdingen^ och Militär-befälhafvarens på Gottland
afgång, en särskild Al ili tär- befälhafvare mätte utses, samt emellertid, för
dennes atlönande, ställas till Kongl. Maj:ts disposition ett anslag af 5,000 R:dr.
Dessa frågor har Utskottet i ett sammanhang till pröfning företagit; och
då Utskottet dervid icke funnit lämpligt alt tillstyrka några tillökningar utöfver
de belopp, som Kongl. Majit ansett vara af nöden, men samtliga dessa, dels förhöjda
dels nya, anslags-belopp deremot synas Utskottet både billige och hehöflige,
hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med Kongl. Majits
nådig.» förslag, bevilja förhöjning af nuvarande anslag för
Gottlands Nationalbeväring med ett belopp af 9,206 R:dr
83 öre Riksmynt.
Beträffande den af Prosten Gahne gjorda framställning i fråga om särskiljande
af de högste civile och militäre myndigheterna på Gottland, saknar Utskottet
skäl att densamma understödja och
afstyrker derföre bifall å motionärens förslag.
31:o. Tillökning i aflöningen för befälet vid Hallands Beväring är af
Kongl. Majit äskad med 2,160 Ridr, på sätt Departements-chefens betänkande
sid. 34 och deruti åberopade bilaga litt. W. närmare visar.
Den åsigt, Utskottet förut uttalat i frågan om ökadl anslag för Lifbevärings-regemenlet,
eller att befälet vid detta regemente torde, i mån af afgång,
böra indragas, synes Utskottet tillämplig äfven å befälet vid Hallands Beväring,
hvadan Utskottet, i öfverensstämmelse med dess yttrande i berörda fråga, hemställer,
Stuts-Ulskotlcts Utlåtande N.-o 7-/.
59
alt Rikets Ständer icke må bevilja någon förhöjning af nuvarande
anslag för sistnämnde befäl ulan låta detsamma i
Riks-staten oförändrad t uppföras.
32:o. I enlighet med afgifvet förslag (se Departements-chefens betänkande
sid. 34 och bilagan litt. X) har Kongl. Maj: t för befälet vid fp'en ter-Norrlands
Beväring begärt löneförhöjning med ett belopp af 6,295 R:dr samt, med tillkännagifvande,
att detta beläl för närvarande aflönas af tillgångar frän f’. d. Jemtlands
Fältjägare-regemente, men framdeles torde, i den mån det för nämnda befäl
afsedda löneanslag kan från de nya Fält- och Hästjägare-korpsernas afskiljas, böra
erhålla sitt särskilta anslag, föreslagit, att nu äskade tillökning emellertid måtte,
under titel: »Wester-Norrlands Beväring, lönefyllnad», å stat uppföras.
Hvad nämnda befäl angår, torde icke, såsom Utskottet i afseende å Lif
bevärings-regementets
och Hallands Bevärings befäl ansett, indragning deraf böra
ega rum, enär hvarken inom eller i närheten af den landsort, hvarest nu ifrågavarande
Bevärings-manskap sammandrages, något regemente finnes förlagdt, hvarifrån
befäl till exercis med manskapet kan kommenderas; och som Utskottet vid
genomgående af aflönings-stalen funnit de- äskade lönetillökningarne billige, tillstyrker
Utskottet
beviljande af det begärda anslags-beloppet, 6,295 R:dr Runt,
att under den föreslagna rubriken i Riks-staten uppföras och
framdeles, i den mån befälets aflönings-tillgångar från I. d.
Jemtlands Fältjägare-regemente kunna frånskiljas ofvannämnda
båda korpsers löneanslag, dermed Ökas.
33:o. Jemte det Kongl. Majit behagat föreslå att allmänna Beväringsmanskapets
exercistid, för närvarande bestämd till 12 dagar, ina ökas till 30 dagar,
har Kongl. Majit äskat att det för Bevärings-manskapets vapenöfning i nu
gällande Riks-stat uppförda förslags-anslag, 180,000 R:dr, malte, i förhållande derefter,
för framliden höjas till 450,000 R:dr ärligen, hvilket belopp Kongl. Majit
likväl, i anledning af Sin hos Rikets Ständer särskildt gjorda Nådiga framställning
om ett års framflyllning af tiden för beväringspligtens vidtagande, hvarigenom
äfven ett års vapenöfningar komma alt inställas, ansett kunna för nästa
slatsreglerings-period minskas lill 300,000 R:dr årligen, - så att den tillökning i
omförmälda anslag, som för'närvarande ifrågasattes, utgör endast 120,000 R:dr.
Utskottet, som tagit kännedom af den utredning angående sättet och grunderna
för den föreslagna utsträckningen af Bevärings-manskapets vapenöfningar, hvilken
innefattas i Departements-chefens betänkande sid. 107—113, får till en början, i
afseende å deri tidrymd af 12 dagar som öfningarne hittills omfattat, upplysa att,
Utskottet veterligen, någon allmän författning icke finnes, som föreskrifver, vare
sig tiden, när dessa öfningar böra begynna eller huru länge desamma skola fortfara,
ulan att sådant blifvit af Kongl. Majit genom utfärdade general-ordres bestämdt,
äfvensom alt de af Rikets Ständer dertill anslagne medel, hvilka sednast
60
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7i.
vid 1847 och 1848 års Riksdag förhöjdes från 80,000 R:dr B:ko, sorn de då
utgjorde, lill nuvarande belopp af 120,000 R:dr samma mynt, varit afsedda för
en öfningslid af 12 dagar, in- och utrycknings-dagarne oberäknade. — Att under
denna korta lid någon väsentlig öfning icke kan hinna bibringas bevärings-ynglingen
är lätt att inse, men ätt genom vapenöfningens utsträckning, såsom nu är
föreslaget, en större utbildning för krigareyrket skulle i någon hufvudsaklig mån
kunna af honom förvärfvas, mäste Utskottet betvifla. Och såsom säkert kan
antagas, att den fördel, som derigenom må vinnas, ingalunda uppväger de stora olägenheter,
hvilka af öfningstidens förlängning ostridig! skola blifva en följd, förnämligast
den, alt en alltför betydlig arbetskraft drages från näringarne och isynnerhet jordbruket,
en olägenhet, hvilken destomera förljenar afseende, som i den närmaste
framtiden jemväl jernvägs-byggnaderne torde taga en större arbetsstyrka i anspråk.
Dessutom hyser Utskottet den öfvertygelse, att, i händelse landet bolås af krig,
tillräcklig förberedelsetid då icke skall saknas för att gifva Bevärings-manskapet
den daning, som erfordras, för att det må kunna, någorlunda militäriskt hildadt,
inträda i den slående arméens leder, och, derest Rikets Ständer, i enlighet med
hvad Utskottet förut tillstyrkt, bevilja det af Kongl. Majit äskade anslag för utsträckning
af indelta arméens vapenöfning, skall derigenom att arméen sålunda
blifver mera tjenstbar och duglig såsom stam för beväringen den sednare inom
jemförelsevis kortare tid erhålla den nödiga öfningen.
På dessa skäl hemställer Utskottet,
att Kongl. Maj:ts Nådiga framställning om ökadt anslag för
utsträckning af Bevärings-manskapets vapenöfning icke må af
Rikets Ständer bifallas.
Deremot och då, i afseende å beloppet af nuvarande anslag för denna vapenöfning,
förekommer, att, enligt räkenskaperne, brist i anslaget årligen uppstått,
hvilken under åren 1849—1854 utgjort, i medeltal för hvarje år, 38,888 R:dr,
torde, med hänsigt till angelägenheten deraf, att förslagsanslagens i Riks-staten
utförda belopp i möjligaste målto bringas i öfverensstämmelse med verkliga behofvet,
anslaget böra med en bristen ungefärligen motsvarande summa förhöjas, hvadan
Utskottet föreslår,
alt ifrågavarande förslags-anslag må ökas med 40,000 R:dr,
eller till 220,000 R:dr R:mt.
För öfrigt får Utskottet, i sammanhang härmed anmäla de i 26 och 27
punkterne uppskjutna frågorna om anslag, dels till lega m. m. för 76 stycken hästar,
afsedde för exercis med det åt Artilleri-regementena anslagna Beväringsmanskap,
- så vidt detta manskaps öfningar komme att utsträckas, dels til! fouragering
lör samma hästar. Under förutsättning alt Rikets Ständer godkänna här ofvan
afgilne yttrande, hvaruti Utskottet alsi vikt bifall lill Kongl. Majlis Nådiga förslag
angående utsträckning af bevärings-manskapets vapenöfning, hemställer Utskottet,
alt förevarande Ivänne frågor må anses hafva förfallit.
Stais-Ulskoltels Utlåtande N:o 7/.
61
34:o. Innan Utskottet öfvergår till behandlingen af de ärenden, sorn förekomma
under Hufvudtilelns följande underafdelningai:, har Utskottet ansett sig höra,
laga i öfvervägande frågan em de vilkor, som för de militäre och civile embetsoch
tjenstemännen vid arméen lämpligen må stadgas för rättigheten att komma i
åtnjutande af löneförhöjning under nästa statsreglerings-period; och får Utskottet i
sådant afseende föreslå följande bestämmelser att under nämnda lid blifva gällande
nemligen:
a) De arméen tillhörande militäre och civile embets- och
tjenstemän, hvilka komma i åtnjutande af ifrågavarande provisoriska
Jpnetillökning, skola, efter hvad i allmänhet eller för
särskilda läll kan vara af Kongl. Majit bestämdt, vidkännas
skäligt afdrag å lönebeloppet, dock icke öfverstigande fjerdedelen,
derest, vid erhållen tjenstledighet, sjukdomsförfall, hvilket
räcker öfver två månader, eller eljest förekommande hinder
för tjenstens utöfning annan person till tjensteps bestridande
behöfver förordnas. Dylikt afdrag kommer likväl ej
att ega rum för pnder-officerare och deras vederlikar.
b) Ledig tjenst tillsättes med rättighet till åtnjutande allenast
af de aflönings-förmåner, som derför i nu gällande stater
finnas bestämde. Såsom förut är nämndi, utgår den provisoriska
löneförhöjningen under den tid, nu skeende statsreglering
kommer att omfatta.
Maler ielea.
35:o. Med hänvisande till hvad Departements-chefens betänkande sid. 154
innehåller angående den nuvarande fördelningen emellan Krigs-kollegii särskilda
afdelningar af det i Kik,s-staten uppförda reservations-förslag för för »var sverket
lill lands i allmänhet eller Krigs-kollegii Departement, utgörande, efter afdrag
af derunder inbegripne ipdella räntor för Akers klutbruk och Husqvarna gevärsfaktori,
kontant 1,054,180 Kidr 13 öre, går nu Utskottet att öfver de af Kongl.
Majit för de särskilda afdelningarne äskade tillökningar i nämnde anslag här nedan
meddela yttrande i den ordning, de i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition förekomma.
Artilleri-afdeln ingen.
a) Med afseende å behofvet af tillökning i anslaget för Mariebergs högre
Artilleri-läroverk har Kongl. Majit äskat, alt nämnda aldelnings anslags-summa
må ökas med 9,000 Ridr.
62
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 7/.
Uti ofvannämnda betänkande (sid. 78-—80) är, bland annat, upplyst, alt,
t anseende lill otillräckligheten af de för läroverket nu tillgänglige anslag, Kongl.
Majit Under de sednare åren måst derutöfver anvisa fvllnadsmedel, hvilka utgått
af besparingarne å anslaget för Artilleri-regementena, och att derföre, uppå Nådig
befallning, underdånigt förslag, (bilagan lift. N. n.) blifvit uppgjordt öfver det
ökade årliga anslag, som för läroverket erfordrades, slutande å en summa af
27,000 R:dr, men alt då, till betäckande af denna utgift, blott funnes a Artilleria
fdel n ingens stat beräknade 16,317 R:dr samt ett af Rikets Ständer hittills anvisadt
extra anslag till arfvoden för lärare i de Civil-ingeniörsyrket tillhörande
kunskaps-grenar 1,500 R:dr, eller tillhopa 17,817 R:dr, ett ytterligare anslagsbelopp
således erfordrades med omkring 9,000 R:dr.
Utskottet, som genomgått den föreslagna utgifts-staten, har dervid icke
funnit, något alt erinra och får fördenskull tillstyrka,
att den äskade tillökningen, 9,000 R:dr, må beviljas.
b) I sammanhang härmed har Utskottet företagit den i punkten N:o 23
af detta utlåtande uppskjutna, af enskild motionär väckta, fråga om anvisande af
stipendier, å 300 R:dr hvardera årligen, för under-löjtnanter vid Artilleriet, hvilka
genomgå den för dem bestämda lärokurs vid ofvannämnde läroverk; och då vistelsen
å Marieberg måste anses, åtminstone för flertalet af desse officerare, medföra
känbara utgifter, anser Utskottet billigheten fordra, att ett visst antal arfvoden
eller stipendier för dem bestämmes, helst dylika kostnads-bidrag redan blifvit af
Utskottet tillstyrkte för elever från Ingeniör-korpsen och nu äfven finnas anvisade
för elever, som vid Mariebergs läroverk genomgå den för civil-ingeniörer
bestämda kurs, samt sådana understöd jemväl utgå vid flottan. I fråga åter om
antalet har Utskottet inhemtat, alt sedan år 1821 medeltalet af de vid läroverket
samtidigt studerande Artilleri-officerare utgjort 19 årligen, men då desse
officerare icke alla torde vara i behof af dylikt understöd, synes Utskottet, att,
om antalet af stipendier bestämmes lill 10, detsamma i allmänhet skall blifva tillräckligt.
Beloppet anser Utskottet böra fastställas lika med det, som är tillstyrkt
för Ingeniör-korpscns elever, eller 300 R:dr.
- Utskottet föreslår alltså, >
att till 10 stipendier, ä 300 R:dr hvardera, för Artilleriofficerare,
hvilka genomgå lärokursen vid Marieberg, en
summa åf 3,000 R:dr R:mt må anvisas.
For lifikations-ajdelningen.
c) Uti denna afdelnings anslag lill bestridande af Kommendanlskaps-utgifler,
är tillökning begärd med 4,500 R:dr under iakttagande alt, enligt hvad
under ansia"s- ti teln »Kommendants-staten» är anfördt, derifrån till anslaget för
Stals-Utskottets Utlåtande N:o 74.
63
Kommendantskaps-utgifterne öfverflyttas 1,243 R:dr 50 öre eller i visst uppgifvet
fall endast 921 R:dr för att användas till de nied dessa medel afsedda utgifter.
Efter hvad upplyst blifvit, har berörde anslag visat sig vara i ständigt
stigande, så alt detsamma, beräknadl år 1854 till endast 8,000 R:dr Ranko, måst
höjas för år 1855 till 10,000 R:dr och för år 1850 till 12,000 R:dr samma
mynt, kvilket sistnämnda belopp äfven ansåges icke blifva för årsutgiflerne fullt
tillräckligt; hvarförutan Utskottet, i afseende å beskaffenheten af ifrågavarande slags
utgifter, inhemtat af Krigs-kollegii underdåniga förslag till ordinarie stat för fortifikations-afdelningen
under nästa statsreglerings-period, att dessa utgifter afse
kostnader för båtar, flaggor, brandredskap, vakt och kasern-inventarier, sotning i
Kronans hus, oförulsedde behof m. m. lill belopp af 10,000 R:dr, samt aflöning
flir slupbesättning å Carlsten, Ny Elfsborg och Kungsholmen, hushyra för Kommendants-kansliet
i Götheborg jemte arfvoden till en auditör, till redogörare i Carlshamn
och Malmö samt till Krono-rättaren å Carlsborg med tillhopa 3,000
R:dr årligen.
Utskottet, som föreställer sig, alt den ökade utgiften kan åtminstone till
någon del bestridas af de inom titeln redan befintliga tillgångar, bar derföre ansett
sig böra endast i så målto tillstyrka bifall till förevarande framställning,
att ett belopp af 2,500 R:dr R:mt för ändamålet beviljas.
d) Derjemte får Utskottet, under åberopande af dess yttrande i 7:de
punkten af detta utlåtande hemställa,
alt här ofvan omförmälta belopp af 921 R:dr måtte från
Kommendanls-slatcn hit öfverflyttas.
In tendén ts-ajdelningen.
e) Enligt bvad Kongl. Majit lillkännagifvit, hafva, till följd af nyligen
skedda pris-regleringar med en del värfvade regementen, i och för underhållande
af dessa regementens beklädnads-, utrednings- m. fl. persedlar, följande tillökningar
i de förut till berörde ändamål utgående anslag uppkommit, nemligen:
för Svea Lifgardet B:ko R:dr 4,890: 40.
» Andra d:o
» 4,844: 40.
» Lifgardet till häst » » 6,350: 32.
* Kronprinsens Husar-regemente » » 5,288: —
eller tillhopa B:ko R:dr 21,374: 16.
Då dessa ökade utgifter grunda sig på kontrakler, hvilkas innehåll måste
fullgöras, tillstyrker Utskottet,
att beloppet, 21,374 R:dr 16 sk. Banko årligen, eller i
riksmynt 32,061 R:dr 50 öre, anvisas för den tid, nästa
64
Stats- tits ko t le Is Utlåtande N:0 71.
statsreglering omfattar, samt, såsom hänförligt till de tillfälliga
behofven, blarid extra anslagen å denna Hufvudi ti tel
upptages.
J') På enahanda grund får Utskottet äfven tillstyrka,
alt den af Kongl. Maj:t äskade årligå förhöjning af anslaget
tor sappör-truppens beklädnad för nästa statsreglerings-period
beviljas med 2,034 K:dr 41 sk. Banko, eller 3,052 R:dr
28 öre Runt, att bland extra anslagen uppföras,
g') Vidare och då för indelta arméens utredning erfordrades en sumriia af
minst 46,666 R:dr 32 sk. Banko, men endast 43,357 R:dr 21 sk. 4 r:st
kunnat, enligt nästlidet års stater, härtill anvisas, bar Kongl. Maj:t, såsom oundvikligen
nödvändig, äskat skillnaden mellan desse begge belopp med 3,309 R:dr
10 sk. 8 r:st, eller i Riksmynt 4,963 R:dr 83 öre årligen.
Som, till följd af stegrade pris å utrednings-persedlarne, äfven denna tillökning
mäste anses vara af behofvet påkallad, tillstyrker Utskottet,
att beloppet anvisas för hvartdera af nästkommande tre år och
bland de tillfälliga anslagen upptages.
/i) Det vid nästlidne Riksdag beviljade extra anslag, 27,333 R:dr 16
sk. Banko, för beväringsmanskapets beklädnad och utredning är nu af Kongl.
Maj:t föreslaget att på ordinarie stat uppföras.
Såsom den nådiga propositionen jemväl innehåller, finnes ett anslag af
56,666 R:dr 32 sk. nämnda mynt för detta ändamål förut uppfördt å den ordinarie
staten; och då, jemlikt den vid sednaste riksdag framlagda af Rikets Ständer
i allo gillade plan för ordnandet af bevärings-manskapets beklädnad och utredning,
en summa af 84,000 R:dr B:ko årligen, eller sammanlagda beloppet af
nyssnämnde anslag, erfordras för persedlarnes underhåll, och vid sådant förhållande
nu ifrågavarande extra anslag, 27,333 R:dr 16 sk., blifver äfven för framtiden
nödvändigt, så framt rubbning i den en gång fastställda planen icke skall
ske, hemställer Utskottet,
att, med bifall till Kongl. Majlis förslag, Rikets Ständer låta
omförmälta extra anslags-belopp, 27,333 R:dr 1!6 sk. B:ko,
eller i Riksmynt 41,000 R:dr, på ordinarie stat uppföras.
i) Enär den årliga underhållskostnaden för hus och byggnader, hörande
under Jntendents-afdelningen, komrae, med afseende å jemnt stegrade pris å materialier
och arbetslöner, att mycket öfverstiga den i staten nu Uppförda, har
Kongl. Maj:t äskat ett ökadt anslag dertill med 2,000 R:dr.
Utskottet, som inhemtat, att behofvet af större utrymme för uppläggande
af det ökade antalet af beklädnads- m. fl. persedlar för bevärings-manskapet påkallar
denna anslags-förhöjning, tillstyrker,
att beloppet, 2,000 R:dr B:ko eller 3}000 R:dr Runt, må
anvisas.
k)
Stats-Utskottets Utlåtande N:>o 71.
65
k) Kongl. Majit har vidare tillkännagifva, att de för ofvanberörda föremål
af Kongl. Majit föreslagne tillökningar i Intendents-afdelningens ansiags-summa,
uppgående till sammanlagdt 56,051 R:dr 35 sk. 8 rist, väl kunde genom någon
förminskning å aldelningens andra titlar nedsättas till 56,033 Ridr 33 sk., men
att härvid måste lagas i betraktande, att nämnda afdeinings behof i det hela blifvit
beräknade efter en förmodad tillgång från nuvarande Riksstats-anslagel med
454,566 R:dr 15 sk., samt att, sedan Artilleri- och Fortifikations-afdelningarne
af anslaget erhållit sina andelar med tillsammans 250,347 Ridr, endast 452,439
Ridr 36 sk. återstå för inlendents-afdelningen, så att i afdelningens anslagssumma
en brist komme att uppslå till belopp af 2,126 Ridr 27 sk. Biko. Utskottet
tillstyrker,
att, för bristens fyllande, detta belopp, utgörande i riksmynt
3,162 Ridr 76 öre, måtte beviljas.
!) Med föranledande af Bonde-ståndets vid förra riksdagen gjorda underdåniga
anhållan, all manskapet vid Gottlands National-beväring måtte tillerkännas slitningsersättning
under möten till lika belopp med hvad Rikets öfriga beväringsmanskap
åtnjuter, eller 4 sk. banko per raan för hvarje exercisdag, har Kongl.
Majit, som ansett denna ansökning stödja sig på billighet, föreslagit, att det för
ändamålet erforderliga belopp, utgörande 6,750 Ridr Runt, må beviljas och Intendents-afdelningens
anslag tilläggas.
Utskottet får härå
tillstyrka bifall.
m) I sammanhang med dessa frågor har Utskottet till behandling företagit
en af Kongl. Majit den 27 nästlidne Mars till Utskottet allåten, i lista Samlingen
af Bihanget lill Riks-ståndens Protokoll under Nio 75 införd Nådig Skrifvelse,
hvaruti, med anledning af Under-olficerarnes och Haulboisternes vid Svea
och Andra Lifgardes-regemenlena äfvensom Under-officerarnes med vederlikar vid
Artilleri-regementena underdåniga ansökningar om förhöjning af det lill dem utgående
anslag till beklädnad, Kongl. Majit, som funnit billigt, alt denna beklädnadshjelp,
nu utgörande 70 Ridr Biko, förhöjdes till 100 Ridr samma mynt,
öfverlemnat handlingarne i ämnet lill Utskottet i ändamål alt denna fråga mätte
komma under Rikets Ständers bepröfvande.
Vid tagen kännedom af dessa handlingar har Utskottet hufvudsakligen inhemtat,
att sökandena, under åberopande af otillräckligheten utaf de för dem anslagne
beklädnadsmedel, i underdånighet anhållit om förhöjning deraf till ett verkliga
behofvet motsvarande belopp, hvilket de beräknadt, vid Svea Lifgarde lill
108 Ridr 16 sk., vid Andra Lifgardet till 102 Ridr 37 sk. 8 rist. samt vid
Artilleri-regementena till 125 Ridr, allt banko, för hvarje person, och att Krigskollegium
uti häröfver afgifna underdåniga utlåtanden tillstyrkt förhöjning, lika
för alla, med 30 Ridr till 100 Ridr banko, att från och med innevarande års
Bih. till R. St. Prat. 1856 <SL 1857. 4 Sami. 1 Afd, 2 Band. 5 Höft. 9
66
Stats-Utskoltets Utlåtande N-.o 7/.
början utgå; varande derjemte upplyst, att antalet af ifrågavarande personal utgör
vid Gardes-regementena 56 och vid Artilleri-regementena 161, eller tillhopa
217 personer.
Då uppenbart är att, i följd af numera stegrade pris å de till beklädnaden
hörande artiklar, den beklädnadshjelp af 70 R:dr B:ko, eller 105 R:dr R:mt, som
för närvarande bestås, icke kan vara tillräcklig, fordrar billigheten, att någon tillökning
deri beviljas, och finner Utskottet, att denna, såsom föreslaget är, skäligen
kan bestämmas lill 45 R:dr sistnämnda mynt, så att den nu utgående beklädnads-hjelpen
ökas till 150 R:dr; hvaremot Utskottet anser sig icke böra tillstyrka,
att denna förhöjning må äfven för innevarande år beräknas. För öfrigt
och då Utskottet förut föreslagit uppförande å de tvänne Gardes-regementenas stater
af nya löner för 8 Sergeanter vid hvartdera regementet, och förmånen af beklädnadshjelp
torde böra förunnas äfven desse Under-officerare, lika med det öfriga
underbefälet, hemställer Utskottet, att nytt beklädnads-anslag för nämnde Sergeanter
anvisas till belopp af 150 R:dr för hvardera. De ökade anslagsmedel, som
sålunda erfordras, utgöra
för 217 personer, å 45 R:dr .... 9,765: —
och för 16 dito å 150 » .... 2,400: —
, eller tillsammans R:dr 12,165: —
Utskottet tillstyrker alltså,
att denna tillökning må af Rikets Ständer beviljas.
De anslags-förhöjningar å den ordinarie staten, som Utskottet bär ofvan
under de särskilda afdelnings-rubrikerne föreslagit, deruti inbegripet det från Kommendants-staten
bit öfverflyttade belopp af 921 R:dr, uppgå till en sammanlagd
summa af 81,498 R:dr 76 öre R:mt; och Utskottet hemställer alltså,
att anslaget för försvars-verket till lands i allmänhet eller
Krigs-kollegii Deparlementer må med nyssnämnda summa
förökas.
36:o. Som Rikets Ständer genom 3 Stånds sammanstämmande beslut
bifallit Utskottets Utlåtande N:o 30, i fråga om upphörande af det från rotehällarne
eller soldaterne vid Indelta Infanteriet utgående bidrag till soldatbeklädnadens
anskaffande och underhåll, så har Utskottet, i öfverensstämmelse dermed, låtit uti
den öfver Hufvud-titeln uppgjorda tabell, med uteslutande af det i riks-staten nu
uppförda anslag, 71,000 R:dr B:ko, till lif mundering vid Indelta lnjanteriet, i
stället upptaga ett nytt anslag af 208,200 R:dr R:mt under rubrik: lill lij
och
släpmundéringar vid rothålls-regementena.
37:o. Uti anslaget till ved och ljus för fästnings- och garnisons-orter
har Kongl. Maj:t äskat en tillökning med 4,500 R:dr.
Af Krigs-kollegii i ämnet afgifna underdåniga utlåtande inhemlas, att berörda
anslag under de sednare åren varit otillräckligt i följd af de så väl härstädes
Stats-Ulskoltets Utlåtande No 74.
67
som i rikets södra och vestra delar betydligt stegrade vedpris samt alt utgifterna
till ved och lysningsämnen för tjensterummen vid Lifgardes-regementena, hvilka
utgifter tillförene ej utgått af allmänna medel, numera måste af ifrågavarande anslag
bestridas.
Utskottet tillstyrker
att den begärda förhöjningen af detta anslag med 4,500 Ridr
R:ml beviljas.
Diverse Anslag.
38:o För organiserande af Skjut-skolor är af Kongl. Majit äskadt ett årligt
anslag af 9,000 R:dr.
Med hänvisande till de uti Departements-Chefens betänkande (sid. 95 och
96) utvecklade grunder för denna organisation, får Utskottet, enär inrättandet al
dylika anstalter för bibringande af praktisk undervisning i skjutkonsten mäste anses
numera utgöra en vigtig del af krigsmanna-bildningen, tillstyrka,
att Rikets Ständer må för ifrågavarande ändamål anvisa ett
anslag af 9,000 R:dr R:mt årligen.
39:o. Vidare har Kongl. Majit för organiserande af ridskolor begärt ett
årligt anslag af 25,000 Ridr, med rättighet att få använda första årets belopp
dels lill uppförande af en för den iJHämnade ridskolan vid Strömsholm behöflig
stallbyggnad, dels till anskaffande af de för nämnde skolor erforderliga sadlar, betseltyg
och öfriga inventarier.
Ändamålet med dessa skolor är, enligt hvad Deparlements-chefen uti sitt betänkande
(sid. 96 och 97) anfört, att det vid Kavalleriet och Artilleriet äfvensom
vid General-staben inträdande befäl må erhålla tillfälle att förvärfva nödig färdighet
i lidkonsten, samt passande elever, som visa sig dertill ega särskild fallenhet
och håg, kunna utbildas till beridare och stallmästare vid regementena, i hvilket
afseende, efter ett af utsedde kommitterade afgifvet underdånigt förslag, tvänne årliga
ridskolor borde inrättas, den ena vid Strömsholm och den andra i Malmö, med
beräknad kostnad, för den förre till 11,872 R:dr och för den sednare till 13,128
Ridr årligen; hvarförutan för en gång, erfordrades till nybyggnad al stall vid
Strömsholm omkring 18,000 Ridr och till inköp af sadlar, betseltyg m. in. för
begge ridskolorna omkring 1,000 Ridr.
Utskottet har .äfven tagit del af kommillerades förslag, deraf, bland annat,
inhemtats, alt vid ifrågavarande skolor, der undervisning komme alt meddelas
under sex månader af året, tillhopa 28 elevplatser skulle finnas alt tillgå, eller
14 vid hvardera skolan; men, jemte det alt kostnaden för dessa skolor synes Utskottet
vara, i förhållande till antalet af elever, nog stor, anser Utskottet beholvet
af dylika undervisnings-anstalter icke så tvingande, alt ju dermed kan tills
-
68
Slats-Ulskottets Utlåtande N:o 7i.
vidare anslå, helst Statens tillgångar lagas i anspråk för mångfaldiga andra mera
vigliga föremål och för öfrigt tillfälle för närvarande ej saknas till erhållande af
undervisning i ridkonsten dels genom private lärare, dels genom de. vid kavalleriregementena
anställde Stallmästare, hvadan Utskottet
funnit sig icke böra tillstyrka Rikets Ständers bifall lill hvad
Kongl. Maj:t i denna del föreslagit.
40:o Anslaget till skrifmaterialier och expenser samt veil och ljus m. m.
för Krigs-kollegium m. Jl. verk, har, enligt hvad Kongl. Maj:t lillkännagifvit,
under de sednare åren visat sig otillräckligt; och da en förhöjning deraf med
2,700 R:dr Banko ansetts erforderlig:, men från denna summa, utgörande i Riksmynt
4,050 R:dr, det belopp af 680 R:dr herde afdragas, hvarmed anslaget bidragit
till Krigs-kollegii aflöning, och hvarifrån detsamma skulle för framtiden befrias,
är af Kongl. Majit äskadt, att återstoden, 3,370 R:dr, matte anvisas.
Lfter hvad Utskottet inhemlat, härrör otillräckligheten af nuvarande anslag
hufvudsakligen deraf, att tillvexten af Kollegii göromål genom öfvertagandel
af förvaltningen och redovisningen utaf 4:de U ufvud-1 i t elus medel medfört ökadt
behof af skrifmaterialier; och får Utskottet, som förut tillstyrkt, alt ofvannämnde
bidrag lill Krigs-kollegii aflöning icke ma vidare utgå, hemställa,
alt ifrågavarande anslag varder, såsom Kongl, Majit äskat, med
3,370 R:dr Rnnt förhöjdt.
41:o Då de ljuspenningar, hvilka af förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser samt ved och ljus m. rn. för Departementets Kansli-expedition
nu utgå till embets- och tjenstemän m. fl. inom denna expedition, utgörande
580 R:dr, skola upphöra under den tid, den provisoriska löneförhöjningen af dem
åtnjutes, hemställer Utskottet, att, på sätt Kongl. Majit jemväl föreslagit,.
berörde förslags-anslag må med sagde belopp, 580 Ridr, förminskas,
hvarigenom detsamma kommer att utgöra 2,906
Ridr 39 öre, hvilket sednare belopp dock torde, för jemnande
af bufvud-titelns slutsumma, böra ökas med 6 Ridr 16
öre Ripat.
42:o Likaledes får Utskottet tillstyrka,
att, på sätt Kongl. Majit äskat, öfverskotta af de indelnings*
räntor, som förut ingått ensamt till rusthållare vid södra
bataljonen af Bohus läns regemente, må, lill betäckande af
de, genom bataljonens år 1851 än vidare på 10 år medgifna
förändring till roteradt infanteri, för Stats-verket uppkomna
kostnader, varda, såsom hittills och så länge omför
mälde
förändring kommer att fortfara, stäldt till Kongl. Maj:Is
nådiga disposition.
43:o Hvad slutligen angår den af Kongl. Majit till Rikets Ständers bepröivande
öfverlemnade fråga, alt fyllnaden i vederlaget för de upphörde vakans
-
Stats-Utskottels Ullätande N:o 74.
69
och liggetids-besparingarne, uppgående för Arméens pensionskassa till 9,587 R:dr
och för Civil-staten lill 215 R:dr, eller tillhopa 9,802 R:dr Banko, hvilken utgift
nu drabbar 4:de Hufvud-titelns besparingar, måtte serskildt anvisas medelst
tillökningar i de för kassorna å 9:de Hufvud-Iitelri uppförde ersättnings-anslag,
kommer Utskottet att härutinnan framdeles vid afgifvande af förslag till sistnämnde
Hufvud-titels -reglering medela yttrande.
44:o Uti öfrige till 4:de Hufvud-titeln hörande anslag har någon förändring
hvarken af Kongl. Majit blifvit äskad eller eljest ifrågakoinmit, hvadan desamma
uti bilagde tabell öfver Hufvud-titeln upptagits till enahanda belopp, sorn vid sistlidne
Riksdag bestämdes; börande Utskottet härvid tillägga, att värdet å den
indelta och oindelta spanmål, som i en del anslag ingå, blifvit, i enlighet med
den af Rikets Ständer redan fastställda beräkningsgrund, i tabellen utfördt efter
ett pris af 2 R:dr R:mt per kubikfot, likasom förslagsvärdet å indelta räntorne
under vissa anslag är vordet Ökadt i den mån sådant måst blifva en följd af den
utaf Rikets Ständer godkända beräkningen af indelta andelen utaf ordinarie räntan.
Beträffande de Landtförsvarets behof, för hvilka /illjälliga eller extra
anslag påkallas, har Kongl. Majit, under åberopande af hvad Departementschefens
betänkande derom innehåller, äskat nedannämnda extra anslag, all dels
för vissa år dels för en gång anvisas:
l:o För Artilleri’behof
a) lill anskaffande af 39 ammunilions-vagnar för fält-artilleriet 45,630 Rid.
Utskottet tillstyrker,
att delta anslag må af Rikets Ständer beviljas, att med *
årligen under hvartdera af åren 1858, 1859 och 1860 från
Riksgälds-kontoret utgå.
b') till anskaffande af 12,000 st. refflade infanteri-gevär, å 37 Ridr 50
öre st., 450,000 Ridr.
Enligt de upplysningar, Utskottet varit i tillfälle alt inhemta, utgör antalet
af de lill krigsbruk duglige gevär för arméen, hvilka dels finnas i förråden,
dels äro under tillverkning, dels blifvit till regementen och korpser utlemnade
134,319 st., nemligen:
Med slagkrutslås försedde:
i förråden vid 1856 års slut
88,129
under tillverkning vid de båda faktorierna .... 4,250 92,379
till regementen och korpser utlemnade år 1856 .... 31,642 124,021.
Med flintlås försedde:
i förråden vid 1856 års slut ,
9,853
till regementen och korpser ullenmade samma år . 445 10,298,
Summa 134,319.
70
Stais-Utskottets Utlåtande N:o li.
Vid sistlidne Riksdag anvisade Rikets då församlade Ständer för innevarande
statsreglerings-period en summa af 120,000 R:dr årligen- eller tillsammans
360,000 R:dr för tillverkning af 2,000 st. skarpskytte- och 10,000 st. vanliga
gevär, efter beräkning af 37 R:dr 50 öre för de förre och 28 R:dr 50 öre för
de sednare per stycke. Det af Kongl. Majit nu äskade anslag afser, såsom ofvan
synes, ensamt refflade gevär lill eli antal af 12,000, efter 37 R:dr 50
öre stycket.
I anseende till angelägenheten att upprätthålla gevärs-fabrikationen, hvilket,
efter hvad upplyst är, icke kan ske med mindre än att tillverkningen vid hvardera
af de håda gevärs-faktorierna beräknas för året till minst 2,000 gevär, och
då Utskottet anser det vara ett af försvars-verkets angelägnaste behof att arméen,
så fort som möjligt, blifver försedd med ett tillräckligt förråd af vapen till krigsbruk,
men detta behof, enligt hvad vid sistlidne Riksdag fullständigt utreddes,
ännu icke är så afbjélpt, att ju betydliga uppoffringar ytterligare erfordras för att
bringa gevärs-förråden i fullständigt skick, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer, till anskaffande af ifrågavarande antal räfflade
gevär, mätte anvisa en summa af 450,000 R:dr R:mt
att under nästkommande tre år utgå med j årligen.
e) till anskaffande af 5,000 st. faschin-knifvar, å6 R:dr 75 öre stycket,
33,750 R:dr.
Då så många andra vigligare militära behof taga statens tillgångar i anspråk,
har Utskottet, som föreställer sig att, utom de vapen af berörde slag,
hvilka redan blifvit för tillgänglige särskilda medel anskaffade, en del af de i förråden
befintliga huggare kan vid inträffande behof islåndsättas och användas,
funnit sig böra
afstyrka Rikets Ständers bifall till Kongl. Majlis i denna del
gjorda nådiga framställning.
\
2:o För Fortifikation s-be hoj.
a) till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad 405,000 R:dr.
Till detta ändamål beviljade Rikets sednast församlade Ständer för innevarande
statsreglerings-period en summa af 270,000 R:dr eller 90,000 R:dr
årligen, och under den föregående tiden har anslaget utgjort endast 45,000 R:dr,
för år räknadt. Häraf visar sig, att den äskade summan betydligt öfverstiger
det anslags-belopp, som hittills varit för fäslnings-byggnaden anvisadt. I anseende
till de mångfaldiga, särdeles å 4:cle Hufvud-titeln, förekommande behof,
hvartill anslag vid innevarande Riksdag blifvit begärde, anser sig Utskottet icke
böra tillstyrka beviljande af ifrågakomne anslag med det högre belopp, som nu
äskats, helst det synes Utskottet vara af jemförelsevis mindre vigt om, genom
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 71.
71
inskränkning af beloppet, tiden för fullbordan af fäslningsbyggnads-arbfetet, hvilket
i allt fall först efter en längre följd af år kan hinna afslutas, i någon mån för
länges.
Då emellertid, med afseende å de stegrade prisen å dagsverken och materialier
m. m., någon förhöjning af anslaget utöfver det belopp, som vid sednaste
Riksdag beviljades, torde vara behöflig, hemställer Utskottet,
alt Rikets Ständer malte, för fortsättande af Carlsborgs fäst
nings-byggnad,
anvisa en summa af 300,000 R:dr R:mt att
utgå under åren 1858, 1859 och 1860 med * årligen.
b) Till fortsättande af fäslningsbyggnads-arbetena vid Carlskrona, Mar
strand
och Waxholm, 432,000 R:dr.
I afseende å dessa arbeten, för hvilkas fortsättande under innevarande
stalsreglerings-period Rikets Ständer vid sednaste Riksdag anslogo en summa af
472,500 R:dr, eller 157,500 R:dr årligen, att af Kongl. Majit efter omständigheterna
fördelas, inhemtas af Deparlements-chefens betänkande, att med nu äskade
anslag afses uppförande vid Carlskrona å skäret Godnatt af ett till reddens be
herrskande
nödvändigt fästningsverk, vid Marstrand af ett strandverk å Fredriksborg
och vid Waxholm af fästningsverk antingen å Rindön eller Tallholmen; att
den årliga kostnaden, enligt de af Chefen för Ingeniör-korpsen uppgjorda kalkyler,
är beräknad för förstnämnda befästning, alt utföras på tre år, lill 80,050 R:dr,
för det nya eller norra strandverket vid Carlsten, att likaledes uppföras på tre år,
till 61,900 R:dr, med tillägg al en påräknad tillgång utaf 52,500 R:dr, sorn
förmodades af förut anvisade medel öfverblifva efter det södra strandverkets snara
fullbordande, samt för ofvannämnda fästningsverk vid Waxholm, äinnadt att utföras
på sex år, till 90,000 R:dr, eller tillsammans 231,950 R:d årligen; men
att, ehuru tiden för dessa befästnings-arbetens utförande härigenom förlängdes,
större anslagssumma ansetts icke böra nu äskas än 144,000 R:dr för dem samfäldt,
eller för tre är 432,000 R:dr.
Hvad först angår frågan om anslag för uppförande af ett Strandverk vid
Carlstens fästning, torde vid det förhållande, att sjelfva hufvud-värnet är färdigt,
detta byggnads-arbete icke vara så angeläget, alt medel dertill behöfva för nästa
statsreglerings-period anvisas, utan bör, enligt Utskottets tanke, i första rummet
tillses, att de anslag, som för de vigtigare fästningarne erfordras, må kunna till
fullo beviljas. Utskottet hemställer derföre,
att Rikets Ständer icke måtte nu anvisa några medel för ifrågakomna
befäslnings-arbete vid Carlsten samt besluta, att
hvad af förut anslagne tillgångar kan återslå, sedan det södra
strandverket blifvit fullbordadt, skall Stats-verket besparas.
Beträffande åter anslagen för befästningarne. vid Carlskrona och Waxholm,
anser Utskottet af synnerlig vigt, alt de ifrågaställa arbetena utföras och med
oförminskad drift fortgå så att de må kunna, inom beräknad tid, till undgående af
72
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o li.
ytterligare förhöjda kostnader, medhinnas; hvadan Utskottet, ehuru de härtill, enligt
arbetsplanerne, för nästkommande tre år erforderliga anslags-summor öfverstiga
det belopp, Kongl. Maj:t äskat, funnit desamma böra oafkorladt beviljas; hemställande
Utskottet fördenskull,
att Rikets Ständer, till utförande af ifrågavarande fästningsbyggnads-arbeten
vid Carlskrona och Waxholm, må för hvardera
af nästkommande tre år anslå, för del förra 80,050
R:dr och för det sednare 90,000 R:dr, eller för de tre
åren sammanlagdt 240,150 R:dr för det förra och 270,000
R:dr R:mt för det sednare byggnads-arbetet.
c) till befästnings-arbetena vid Slilö på Gottland 153,000 R:dr.
Enligt hvad Departements-chefens betänkande innehåller, är med dessa anslags-medel
afsedt att betäcka de förskott för nämnda arbeten, hvilka, utöfver de
af Kongl. Maj:t under åren 1853 och 1854 härtill anvisade tillgångar, under de
följande tre åren af Krigs-kollegium dels äro med tillsammans (56,263 R:dr 37
sk. 4 r:st. bestridde, dels med 35,736 R:dr 10 sk. 8 r:st. ytterligare behöfva
utgifvas. Härvid får dock Utskottet lästa uppmärksamheten derå att, efter hvad
genom redovisningen för Kreditiv-medlen numera blifvit upplyst, det i förenämnde
betänkande omförmälda förskott för är 1855 å 26,463 R:dr 37 sk. 4 r:st. blifvit,
jemlikt Kongl. Brefvet den 19 Oktober samma år, ersalt af det till Rikets
försvar och andra högst vigtiga och angelägna ändamål vid sistlidne Riksdag beviljade
Kreditiv, så att de af Krigs-koJlegium redan utbetalda förskottsmedel, hvilkas
godtgörande kunna ifrågakomma, rätteligen utgöra 39,800 R:dr, allt banko.
Då omförmälde befästnings-arbeten, hvilka, påbörjädé är 1853, sedermera
fortsatts utan att uågra medel dertill blifvit äskade eller af Rikets Ständer beviljade,
synas Utskottet vara utan ändamål och icke kunna blifva af något gagn för
Riket, finner Utskottet
icke skäl att tillstyrka beviljande af nu begärda anslagsmedel.
i
3:o För Beklädnadsbehof
till underhållande af bevärings-manskapels beklädnad, i följd af den för detta manskap
föreslagna utsträckta exercis, en summa af 378,000 R:dr, beräknad, under
antagande alt ett års exercis inställes, för tvenne år med 189,000 R:dr b vartdera
året.
Som behofvet af berörde anslag är beroende af frågan om utsträckning utaf
tiden för bevärings-manskapets vapenöfning, meii Utskottet här ofvan uti punkten
N:o 33 funnit sig böra afstyrka bifall å Kongl. Maj:ts nådiga förslag i detta
hänseende, får Utskottet, under förutsättning att nämnde punkt af Rikets Ständer
godkännes, hemställa^
att nu förevarande fråga må anses hafva förfallit.
4:o
Stals-V(skottets Utlåtande N:0 71.
73
4:o För Fällbrygge-utredning
till materielens anskaffande, 30,000 R:dr.
Jemte upplysning, att Rikets Ständer vid sistlidne riksdag, till anskaffande
af en faltbrygge-ulredniug, anvisade för en gång ett belopp af 75,000 R:dr, Jaar
Utskottet, i betraktande deraf, att statens tillgångar vid innevarande riksdag lagas
i anspråk för mångfaldiga behof af jemförelsevis större vigt, funnit sig
för närvarande böra afstyrka Rikets Ständers bifall till Kongl.
Maj:ls Nådiga framställning i denna del.
5:o. För Topografiska korpsens arbeten
lill fortsättande af dessa arbeten, 54,000 R:dr.
I afseende å ifrågavarande arbeten, hvartill Rikets Ständer vid föregående
riksdagar anvisat enahanda summa, som nu blifvit äskad, eller 12,000 R:dr R:ko
årligen, får Utskottet meddela följande derom erhall ne upplysningar. Under de
fem sednasle åren hafva, i medeltal, blott omkring 8,800 R:dr kunnat användas
för del egentliga arbetet med Svenska karleverket, eller den arbetet föregående
triangelmätningen, slomkartornas sammansättning och sjelfva fältmätningen, samt
återstoden jemte andra medel, lill ett sammanlagdt belopp af 4,800 R:dr, anlitats
för karteverkets ingifvande, till fältmätnings-öfningar för officerare, tillhörande
Arméen och General-staben, samt till flere utgifter för Krigs-arkivets behof. Af
den kostnad, som med karteverkets utgifvande, hvilket började år 1835, varit
förenad, uppgående till 48,000 R:dr B:ko, äro blott 14,000 R:dr ersatte genom
influtne lörsäljnings-medel, hvaremot återstoden, 34,000 R:dr, ännu såsom förlagsutgift
betungar anslaget för korpsens arbeten; och utgjorde denna förlagsulgift
under nästlidne år omkring 3,000 R.dr, likasom under de 3 sednasle åren officerarnes
fältmätnings-öfningar medförde en årlig kostnad till ungefär samma belopp.
Varande derjemte upplyst, att, ehuru ett område af mer än 200 qvadrat-mil
vore beredt för arbetet på fältet, anslagen likväl icke medgifvit att fullborda arbetet
på större rymd än 12 ä 14 qvadratmil hvarje år: alt kartor hittills blifvit
utgifne endast öfver Westmanlands, Nerikes, Skaraborgs, Hallands, Blekinge och
Upsala län samt öfver Dalsland, hvarjemte kartan öfver Bohus län vore fullbordad
samt den öfver södra delen af Elfsborgs län, likasom en general-karta öfver södra
delen af Sverige, äro under arbete: ali för kartan öfver Malmöhus län arbetet pa
fältet, hvartill 3 ar åtgått, komme att under innevarande år i det närmaste afslutas,
men att kartans utgifvande icke på lång tid vore att emotse, samt att
med nuvarande anslag minst 15 års tid erfordrades för att fullborda det påbörjade
arbetet för Christianstads län och provinsen Småland.
Eib. tiirtT. SL ProtM856 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 Höft. 10
74
Stati-Uukotlet$ Utlåtande N:o 14.
Häraf synes, att ifrågavarande karte-arbeten, till följd af de anslagne med*
lens otillräcklighet, så långsamt framskrida, att, derest ej anslaget ökas, desamma
först i en sen framtid kunna komma att afslutas. — Med afseende å det stora gagn,
som dessa, för inhemtande af en tillförlitlig kännedom om landets ortförhållanden,
angelägna arbeten medföra så väl för det allmänna som för den enskilde, måste
det likväl vara af synnerlig vigt, att utväg beredes för arbetenas påskyndande så
att deras fullbordan må kunna inom en mindre aflägsen tidpunkt emotses. Och
då upplyst blifvit, att en stor del af hittills beviljade anslag måst användas för
Utgifter sorn icke tillhöra det egentliga karle-arbetet, uppgående för nästlidet är
till omkring 9,000 R:dr R:mt, samt att, om anslaget med delta belopp förhöjes,
arbetena skola kunna betydligt skyndsammare fortskrida, tvekar Utskottet icke att
tillstyrka att, utöfver den af Kongl. Maj:t äskade anslagssumma, ytterligare ett
belopp af 9,000 R:dr, eller för tre år 27,000 R:dr, må till ifrågavarande föremål
anvisas.
Utskottet hemställer alltså,
att Rikets Ständer måtte för Topografiska korpsens arbeten
bevilja en summa af 81,000 R:dr R:mt alt under nästkom
mande
tre år med J årligen utgå.
6:0. För Annéens pensionering.
Till delta ändamål har Kongl. Maj:t begärt ett årligt kreditiv, förslagsvis
beräknadt lill 150,000 R:dr årligen, med 450,000 R:dr.
Uti sitt underdåniga betänkande (sid. 43—-53) har Deparlements-chefen,
under åberopande af den ofördelaktiga ställning, hvaruti arméens befäl och tjenstemän,
vid jemförelse med andra stater, befunne sig i afseende å pensioneringen,
framställt behofvet af en förändring härutinnan och, jemte utredning af hithörande
omständigheter angående dels de nuvarande, från Arméens Pensions-kassa utgående,
pensions-beloppen och deras förhållande till Iönerne, dels antalet af det efter
upphunnen pensions-ålder ännu i tjenst qvarstående befäl, dels grundeme för den
nya pensioneringen och vilkoret! för pensionernes åtnjutande m. m., afgifvit förslag
till ny Pensions-stat för Arméens befäl och tjenstemän, äfvensom en särskild
sådan stat för befälet och tjenstemännen vid Gottlands Landtbeväring. Varande
derjemte i betänkandet inlagen en approximativ beräkning öfver det krediliv-belopp,
som för den nya pensioneringens tillämpning under åren 1857‘—1860 vore erforderligt.
Utskottet, som får hänvisa till hvad meranämnda betänkande i ämnet innehåller
äfvensom till deruti åberopade förslag till nya pensions-stater (bilagorna
litt. A. a. och B. b.), har tagit detta ärende i Öfvervägande och anser äfven för
sin del en förbättring af pensioneringen för Arméens befäl och tjenstemän vara
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 7f. 75
högligen af hehofvet påkallad. De nuvarande pensions-beloppen öro obestridligen
alli fur .knappa för att, efter afskedet, betrygga löntagarens bergning, men både
billighet och rättvisa fordra, att tjenstemannen vid mera framskriden ålder, när
kropps- och själs-krafter aftaga, må kunna, efter afgång från tjensten, påräkna en
tarflig utkomst under sin återstående lefnad. Följden af nuvarande förhållande har
varit och måste blifva den, att tjenstemannen efter upphunnen pensionsålder qvarstadnar
i sin tjenst hellre än att se sina inkomster minskade till ett belopp, som
ingalunda kan anses vara tillräckligt för hans bergning. Denna omständighet måste
ock hafva ett menligt inflytande på Arméens tjenstbarhet derigenom alt en
del befälsplatser upptagas af öfveråriga och för aktiv tjenst mindre lämpliga personer,
ett förhållande, som utan tvifvel i ökad grad skall komma att ega rum,
om ej pensionerna, samtidigt med lönerna, förhöjas. Det är således icke allenast
t löntagarens, utan äfven i statens intresse, att pensionerne bestämmas så tillräckligen
att den förre ej nödgas i tjensten qvarstå, sedan han icke mera besitter
den rörlighet och användbarhet, sam för tjenstgöringea erfordras. —- Och som
Utskottet, vid genomgående af de upprättade peusions-staterne, funnit de fdreslagne
bestämmelserna om pensions-beloppen, pensionsåldern och pensionärernes
disponibilitet efter afskedet, med de flere föreskrifter, rörande den nya pensioneringen,
som förslaget innehåller, böra såsom lämplige och ändamålsenlige godkännas,
dock med undantag i afseende å frågan om pensioneringen af Arméens Läkare,
hvarom Utskottet, af förut uppgifven orsak, framdeles skall meddela särskildt
yttrande, bär Utskottet ansett sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer, med godkännande af de föreslagne pensionsstaterne,
utom i hvad de afse läkarnes pensionering, må för
nästkommande tre år å Riksgälds-kontoret anvisa ett årligt
kreditiv af 150,000 R:dr R:mt att, i mån af behof, utbetalas
och användas till betäckande af den skillnad, som för
Arméens Pensions-kassa under berörde år kan uppstå genom
den nya pensioneringens tillämpning: att, såsom jemväl blifvit
hemslälldt, medlen få från Riksgälds-kontoret till Arméens
Pensions-kassa utgifvas, så snart den för året uppkomna
skillnad, efter afslulade räkenskaper, blifvit till dess verkliga
belopp bestämd, med förbehållen rättighet för kassan att hvad
det ena eller andra året af kreditivet, efter skedde utbetalningar,
kan öfverblifva, under följande år, om sådant behöfves,
utbekomma, samt att i afseende å den nya pensioneringen
följande dels af Kongl. Maj:t föreslagne dels af Utskottet nödige
ansedda ytterligare bestämmelser mätte stadgas, nemligen:
att pensionerne, enligt de föreslagne nya pensions-staterne,
icke må tilldelas andra än framdeles afgående pensions-berättigade,
under vilkor, sorn här nedan föreskrifvas;
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 71.
'**
att den, som pä dessa vilkor ej ingär, icke kommer alt
ålnjuta annan pension, än hvartill nu gällande stadganden
för pensioneringen i Arméens pensionskassa honom berättiga;
att endast skillnaden mellan de nya pensions-beloppen
och dem, som, enligt gällande grunder, skola utgå från Arméens
pensionskassa, bör såsom serskild pension, eller fyllnads>
pension, utbetalas af Stats-verket;
alt den, som åtnjuter aflöning eller pension af andra allmänna
medel, eller innehar beställning på rikets stat,! icke
må vara berättigad till fyllnads-pension eller utöfver hvad
honom från Arméens .pensionskassa kan tillkomma;
att nuvarande stadgande, det ingen kan erhålla pension i
graden, som icke minst i 2 år innehaft den beställning, hvarför
pension ifi ägasättes, må fortfarande äfven för de nya
pensionerhe tilllämpas; dock att för åtnjutande af de nya generalspensionerne
erfordras att i 5 år hafva innehaft .generalsbeställning
på stat;
att för dem, sorn dels vid 50 dels vid 55 och 60 års
ålder äro till förhöjd pension berättigade, sådan förhöjning
medgifves endast så vidt de Vid afskedet åtaga sig förbindelsen
att intill fyllda 60 eller! 65] år hemma i landet, när
sådant kan påfordras, antingen handleda och inöfva det beväringsmanskap,
som i krigstid varder till rikets försvar lippbådadt,
eller ock fullgöra de} serskilda kotnmenderingar och
uppdrag, som för öfrigt vid sådant tillfälle kunna ifrågakomma
;
att den, som afgår från tjensten innan han uppfyllt de
ålders- och tjenstevilkor, som för pensions erhållande i hans
innehafvandejj grad äro föreskrifne, må vara berättigad till
sådan förmån i den närmast derunder varande tjenstegrad,
der de stadgade pensionsvilkoren ärofaf honom uppfyllda; samt
att de föreskrifne afgifterne till Arméens pensionskassa
skola, enligt gällande grunder, fortfarande utgå;
Kommande den å Generalitets-staten uppförda, men för
sitt ursprungliga ändamål indragna Fördelnings Generalslön
å 9,000 R:dr R:ml, hvilken med Rikets Ständers medgifvande
fått till pensioner åt Generaler och Ofverstar efter
vissa bestämda grunder användas, att indragas till Statsverket
i den man befintliga anvisningar å samma medel icke
vidare behöfva utgå samt nuvarande innehafvare af pensioner
derifrån afträda.
Stals-UIskottets Utlåtande N:o 71.
77
Slutligen och då det förhållande, dels att vid hvarje Riksdag stats-bidrag
måste beviljas för upprätthållande af den Arméens pensionskassa, efter gällande
stat, åliggande pensionering, dels att, såsom nu är ifrågasatt, medel behöfva serskildt
anvisas för pensionernes ökande, nogsamt ådagalägger behofvet af en ny
och omfattande reglering af pensions-väsendet för arméen, har Utskottet trott sig
böra föreslå,
att Rikets Ständer må i underdånig skrifvelse anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes låta upprätta och till Rikets härnest
sammanträdande Ständer öfverlemna Nådigt förslag till fullständigt
ordnande af pensioneringen för arméens befäl oell
tjenstemän samt till beredande derjemte af nödig förenkling i
förvaltningen.
De af Kongl. Maj:t, till utgående för en gång, äskade extra anslag äro
följande, nemligen:
a) till anskaffning af 1,300 st. tält för bevärings-manskapets vapenöfning
samtidigt med den gamla stammen, u 100 R:dr st., 130,000 R:dr.
Enligt förut omförmälta, af Departements-chefen framlagda, plan för ordnandet
af beväringsmanskapets vapenöfning, skulle under en del af den föreslagna
förlängda exercisliden manskapet öfvas samfält med gamla stammen under dess
regements-möte. Då emellertid Utskottet icke funnit skäl tillstyrka beviljande af
anslag för öfningstidens utsträckning, får Utskottet, såsom en följd deraf, äfven
afstyrka bifall å nu ifrågavarande framställning.
b) till uppförande af nödige förrådshus för bevarande af beväringsmanskapets
materiel, förslagsvis, 75,000 R:dr.
Enär ej ens är uppgifvet, hvarest ifrågavarande förrådshus erfordras och
höra anläggas, samt behofvet af dessa byggnader synes Utskottet icke vara så
angeläget, alt ju med uppförandet deraf kan tills vidare anstå, helst nödigt utrymme
för närvarande torde, såsom hittills, kunna beredas i de gamla förrådshusen,
hemställer Utskottet
att det för omförmälta ändamål äskade anslag nu icke må beviljas.
c) till nybyggnad af en kasern m. m. för Smålands Husar-regemente å -
Rönne slätt, 29,200 R:dr.
Som upplyst är, att regementets nuvarande kasernbyggnad befinnes i det
bristfälliga skick, alt någon reparation derå icke vidare hör ifrågakomma, får Utskottet,
med tillkannagifvande att, enligt de Utskottet lillhandakomna handlingarne i denna
fråga, den nya byggnaden skall uppföras af timmer till 116 fots längd, 49 fots
bredd och 28 fots höjd samt är afsedd för inrymmande af 76 man med befäl och
beräknad att kosta 29,200 R:dr, tillstyrka,
att denna summa må af Rikets Ständer för sagde ändamål
beviljas.
I
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 71.
d) till stallskjuls uppförande för Sappör-kompaniets hästar, 9,000 R:dr.
Under åberopande af yttrandet i 26 punkten, hvaruti Utskottet afstyrkt
beviljande af medel till legnings m. fl. kostnader för nämnde hästar, hemställer
Utskottet,
att icke heller nu ifrågakomne anslag må af Rikets Ständer
beviljas.
e) till uppköp af 12 st. nya hästar för Svea Artilleri-regemente, k 450
R:dr, 5,400 R:dr.
Hvad denna anslags-fråga angår bär Utskottet redan i 25 pnnkten af
detta utlåtande tillstyrkt beviljande af den äskade summan att här bland extra
anslagen uppföras.
/) till bestridande af ökad beklädnads-passevolans under år 1857 för Svea
Lifgarde, Andra Lifgardet, Lifgardet till häst, Kronprinsens Husar-regemente
och Sappör-kompaniet, 35,114 R:dr.
Af enahanda skäl, som här ofvan uti 34 punkten mom. e är anfördt för
tillstyrkande af dylik anvisning för nästkommande tre år, hemställer Utskottet,
att nu ifrågavarande anslags-belopp må beviljas.
Och har Utskottet i öfverensstämmelse med sitt yttrande i nämnde punkt
och moment jemte de följande momenten J och g, låtit å bifogade tabell öfver de
extra anslagen uppföra de för nästa statsreglerings-period tillstyrkta anslagen dels
till nyssomförmälta föremål dels till indelta arméens utredning, det förra med
35,113 R:dr 78 öre och det sednare med 4,963 R:dr 83 öre årligen.
g) till värfvade Garnisons-regementenas mathållning under åren 1856 och
1857, 300,000 R:dr.
Uti detta ämne får Utskottet åberopa den utredning deraf, som förekommer
i 28 punkten af detta utlåtande, i fråga om beviljande af dylikt anslag för
nästa statsreglerings-period, innefattande, bland annat, att för år 1856 den kalkylerade
kostnaden för berörde ändamål, hvilken af Krigs-kollegium dels förskjutits
dels komme att förskjutas, uppginge till 148,040 R:dr 30 sk. 3 r:st Banko,
att, efter afdrag af härför påräknade tillgångar, en brist för samma år uppstode
till belopp af 100,000 R:dr sagde mynt, samt att enahanda brist i tillgångarne
vore att emotse äfven för innevarande år.
Utskottet, som uti nyssnämnda punkt för nästkommande tre år tillstyrkt
anvisande af ett fyllnads-anslag till ifrågavarande föremål, får äfven tillstyrka,
att det för innevarande år till enahanda ändamål äskade
anslags-belopp af 150,000 R:dr Runt må af Rikets Ständer
beviljas;
hvaremot, beträffande frågan om dylikt anslag för det förflutna året 1856, Utskottet,
vid det förhållande att, innan Krigs-kollegii räkenskaper för samma år
hunnit afslutas, det icke med någon visshet kan bedömas om och i hvilken mån
Stats-ViskotteU Utiåttmde N:0 71.
årets besparingar komma att lemna ytterligare tillgångar för den uppgifne bristens
betäckande, funnit sig, i frågans sålunda outredda skick, böra hemställa,
att det äskade anslags-beloppet för år 1856 icke för närvarande
må af Rikets Ständer beviljas.
h) för Arméens pensionering under år 1857, enligt föreslagen pensionsstat,
ett kreditiv ä 150,000 R:dr.
Under förutsättning att Rikets Ständer godkänna Utskottets bär ofvan afgifna
yttrande, hvaruti beviljande af dylikt kreditiv för nästkommande tre år blifvit
tillstyrkt, anser Utskottet skäl icke vara för handen att ett sådant kreditiv
äfven för innevarande år ånvisaä, helst under den kofta tid af året, som kan
komma att återstå elter det Rikets Ständer hitlna fatta sitt beslut i ämnet, de af
årméens befäl och tjenstemän, hvilka redan äro eller under året blifva pensionsberättigade,
synas kunna utan olägenhet vid sina tjensler qvarstå, intilldess med
hästa års början den nya pensioneringen skulle vidtaga
Utskottet afstyrker således
att det äskade kreditivet för innevarande år anvisas.
i) för tillämpning ©nder år 1857 af de föreslagne förhöjda löne-staterna
för den Landtförsvars-departementet tillhörande personal 664,116 R:dr.
I detta ämne kommer Utskottet att afgifva särskildt Utlåtande.
Utskottet, som, utom ofvan tillstyrkta anslagsbelopp, låtit i bifogade tabell
öfver de extra anslagen äfven upptaga den summa af 2,000 R:dr, hvilken Ut*
Skottet i slutet äf 3:dje punkten i detta Utlåtande föreslagit att utgå såsom ersättning
för utarbetande i sammanhang med Krigs-kollegii bokslut af uppgifter öfver
samtliga kostnaderne till de särskilta föremål, som tillhöra Kollega förvaltning,
får slutligen här besvara en hos Bonde-ståndet af Riksdagsfullmäktigen från
Westerbottens län Johan Westermark väckt, lill Utskottet remitterad, motion,
hvaruti denne, jemte förslag, att, såsom i flere andra länder egde rum, piporne
till arméens gevär måtte, till förekommande af deras slitning genom den nu brak*
liga blahkskurningen, öfverdragas med en passande fernissa, hemställt, att Rikets
Ständer måtte för sådant ändamål anvisa erforderliga medel.
Rå Utskottet icke kan vara i tillfälle att bedöma, huruvida det af motionären
föreslagna sätt för gevärens konserverande må ega företräde framför det nu
brukliga, och då Krigs-förvaltningen icke lärer underlåta att vidtaga de åtgärder
i detta hänseende, sorn finnas för ändamålet mest tjenliga, hemställer Utskottet,
att förevarande motion ej må till någon Rikets Ständers åt
gärd
föranleda.
Stockholm den 3 Juni 1857.
80
Slats-Utslcollets Utlåtande N:e 11.
Reservationer:
af Herr Friherre Tersmeden,
vid 33 punkten, med instämmande uti den af Herr J. M.
Björnstjerna i ämnet afgifna reservation;
vid 39 punkten;
af Herr C. B. Lilliehöök, vid 2:dra punkten (extra anslagen) mom. b
förra delen: »Stats-CJtskottet har ej allenast afstyrkt beviljande af de medel Kongl.
Maj: t begärt för fullbordandet af norra strandverket vid Carlstens fästning, utan
äfven tillstyrkt att en summa af 35,000 R:dr, som vid den Kongl, propositionens
afgifvande ausågs kunna af redan anvisade medel finnas att tillgå för nämnda arbete,
skulle för statsverket besparas. Emot sistnämnde Stats-Utskottets tillstyrkan
får jag mig reservera. Jag kan ej biträda den åsigt, som under diskussionen
inom Utskottet yttrades och som synes hafva dikterat Utskottets ofvannämnde
tillstyrkan, att Carlstens fästning numera skulle vara utan något väsentligt ändamål
och alt derföre ytterligare kostnad ej borde derå nedläggas. Den hamn,
som af Carlstens fästning med tillhörande strandbatterier försvaras, är den enda
på rikets vestra kust, hvarest der stationerade skärgårdsfartyg kunna finna skydd
mot öfverlägsna fiendtliga stridskrafter, eller jagade handelsfartyg finna skydd mot
kapare. Ifrågavarande fästningsverk bör derföre fullbordas, och om man ej finner
sig vid att dertill nu anvisa nödigt fyllnadsbelopp, bör man dock ej från afsedt
ändamål bortrycka sådana medel, som redan blifvit anvisade och med hvilka den
slutliga kompletteringen kan förberedas»;
af Herr D. G. Bildt: »Då jag med min röst icke kunnat bidraga till åtskilliga
af Utskottets beslut å denna hufvud-titel, hade jag hoppats att kunna motivera
grunderna till denna min från Utskottets majoritet afvikande tanke, men
då den tid, sorn varit af Utskottet bestämd till reservationers uppsättande, varit
helt och hållen upptagen af den derunder fortgående behandlingen af jernvägsfrågan,
måste jag inskränka mig lill att uppgifva de vigtigaste delar, hvaruti jag
icke kunnat biträda Utskottets förslag och hvilka innefattas uti punklerne N:ris
28, 33 och 39. Tacksam för den välvilja Utskottet visat Arméen och erkännande
det fosterländska uti dess beslut under N:o 6 (extra anslagen), hvarigenom
pensioneringen för Arméens befäl blifvit ordnad på ett rättvisare och billigare
sätt än nu eger rum, beklagar jag likväl att ej någon pensions-förökning
kommit till godo de afskedade åldrige militärer, som nu äro i saknad af annan
tjenst
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 74.
81
tjenst eller pension från Staten och för hvilka således, med de få undantag enskildt
förmögenhet kan åstadkomma, under denna dyra tid måste lida brist och
täras af bekymmer»;
af Herr It. N. G. Montgomerie,
vid 5 punkten, förra delen;
vid 18 punkten, mom. a och b;
vid 39 punkten: »Af samma vigt som de af Utskottet tillstyrkta skjutskolorna
äro för infanteristen, äro ridskolor för kavalleriet. Då derjemte detta vapen är
ganska fåtaligt i förhållande till de öfrige vapnen inom arméen, är så mycket
mer nödvändigt att den befintliga rytteristyrkan är väl öfvad, hvartill oundgängligen
hörer färdighet i ridkonsten. Men till förvärfvande af denna färdighet erfordras
duglige instruktörer och huru skola sådanc hildas vid den närvarande totala
bristen på större ridskolor inom landet? Jag anser derföre alt Utskottet bordt
tillstyrka det anslag, Kongl. Maj:t pröfvat erforderligt till organiserandet af 2:oe
ridskolor»}
af Herr J. M. Björnstjerna, vid åtskilliga punkter.
»3 p. Kongl. Krigs-kollegium. Den tjensteman som förr under benämning
af Adjutant tillhörde Intendents-äfdelningen, har, då han ej nu mer är i militär-tjenst
och göromålen äro af edvil natur, blifvit benämnd Intendent. Vid jemförelse
af Notariens, Kamrerarens och Intendentens åligganden skall man inse att
den sednares äro obestridligen de trägnaste. Det är derföre svårt att finna nå
gon
giltig anledning lill det för Intendenten, under Notariens, af Utskottet föreslagna
lönebelopp. Den befattning Intendenten utöfvar var förr fördelad på 3:ne personer,
nemligen 2: ne Adjutanter och en Revisor. Det synes äfven deraf att beställningen
förtjenar en högre lön; anseende jag densamma böra bestämmas till
3,500 R:dr R:mt.
6 och 7. p. Öfver-kommendants-expedition och Kommendants-staterne.
Då Utskottet uppställt sitt förslag på grunder, som ej synas mig giltige,
hafva de ej af mig kunnat biträdas.
8 p. Kongl. Krigs-Akademien. Kamreraren är hufvudman för redogörelsen,
håller hand öfver att Slotts-inspektoren, Kassören och Bihliolhekarien fullgöra
sina skyldigheter; förer all räkenskap för medel och persedlar, samt afslutar Akademiens
årliga Hufvudbok. Han innehar således en både trägen och ansvarsfull
befattning. Enligt fullmakt försedd med boställsrum, har han dem ulan ersättning
frånlrädt, då de, sedan Kadetternes antal ökades, hlefvo för Akademien behöflige.
Att denne tjensteman, som, allt sedan 1812, på ett utmärkande sätt uppfyllt sina
åligganden, skulle ensam undandragas en sentida löneförbättring, kan ej vara rättvist
eller billigt. Jag har ansett att lönen borde bestämmas till 1,500 R:dr
Riksmynt.
Bih. till R. St. Prot. 4856 & 4857. 4 Sami. 4 Afd. 2 Band. 3 Haji. 11
82
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 14.
13 p. Topografiska Korpsen. Denna korps Officerare äro underkastade
en examen fullt motsvarande den vid öfrige seientifike korpser. Befordringarne
hafva alltid gått långsamt, ingen utsigt finnes att genom transport ernå Regeinentsofficers-graden.
Om, såsom Utskottet antagit, Chefs-lönen nedsättes under det
belopp, som för öfrige Chefer inom de garnisonerande Regementerne blifvit föreslaget,
skulle derigenom vara uttryckt en ringa uppskattning af de kunskaper,
hvilkas förvärfvande bereder inträde och fortkomst inom Topografiska korpsen.
Ej delande denna åsigt, anser jag Chefens lön böra bestämmas till 6,000 R:dr
Riksmynt.
18 p. Lif-gärdet till häst. Chefens och Majorernes löner hafva blifvit
nedsatte, under det alla öfrige värfvade Regementen åtnjutit en löneförbättring.
Då det ej lärer kunna bestridas att samLlige Officerarne, oaktadt de dem tillagde
löneförmåner, dock omöjligen förmå dermed utgöra alla de kostnader tjenstgöringen
kräfver, synes all billighet bjuda alt ej förknappning sker i Regemenlsofficerarnes
löneviikor. Jag anser derföre alt Chefens äfvensom Majorernes löner
böra upptagas till det belopp, som i litt. G., bilagan N:o 3, till Kongl. Majlis nådiga
proposition finnes utfordt.
Bulaljons-predikanler hafva lorr kunnat erhållas vid de värfvade Regementerne,
emedan med anställningen följde dubbel tjensteårs-beräkning och inqvarterings-penningar.
Sedan desse förmåner upphört, blir det nödigt att på annat sätt
ordna för desse tjenstemän. Deras behöflighet inses deraf att Regementerne, genom
tjenstgöringens art hindrade från bevistande af folkskolan, måste för deras
minderårige upprätthålla en egen skolundervisning. Äfven öfrig, presterlig vård
kan svårligen skötas af en person, Regements-pastorn, emedan det gifta manskapets
hustrur och barn äro boende inom hufvudstadens alla församlingar. Jag anser
att vid Infanleri-gardes-regementerne och vid Artilleri-regemenlerne, hvilka alla
hafva större nummerstyrka, för hvardera en lön af 500 R:dr R:mt till en Balaljons-predikant
bör anslås.
33 p. Bevarings-manskapets vapenofningar hafva blifvit bibehållne i nuvarande
ofullständiga skick, ehuru ej någon lärer kunna bestrida nödvändigheten
af det unga manskapets danande för det vigtiga kall de höra uppfylla, Fäderneslandets
försvar. Hvad som försummas i utbildandet af de stridskrafters användbarhet,
hvilka i farans stund skola anlitas, kan ej ersättas genom sentida ansträngningar.
Följden måste blifva alt erfarenheten skall sökas i den dyraste rekrytskolan,
kriget. Den större uppoffring af folk, som häraf härleder sig, måste
vara mera kännbar än de arbetandes frånvaro under några veckor årligen. Den
jord, hvars brukande man härigenom anser så försvårad, har dock sitt högsta, värde
deri att den häfdas af frie män. Ej är någon försakelse stor dä den leder
till detta mål.
Jag anser alt Bevärings-manskapet till en början bör öfvas under 2:ne år
och 15 dagar hvartdera året.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
83
2 p. mom. c. (extra anslagen). Slite på Gottland. Genom (let Statsrådsprotokoll,
som åtföljde Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition till Rikets Ständer år
1853 är för dem tillkännagifvet att Kongl. Maj:t ansett nödigt befästa Slite.
Rikets Ständer uttalade sig då ej öfver denna åtgärd. Det synes således vara
skäl förmoda att den åtminstone ej ogillades. Arbetet fortgick, men den beräknade
kostnadssumman befanns otillräcklig sedan alla priser stigit till en förr ej
känd eller förutsedd böjd. Ett mer än halffärdigt arbete kunde ej lemnäs ofullbordadt
äfven då den politiska utvecklingen af de ömtåliga förhållanderne närmat
sig en önskvärd lösning. Att nu förglömma alla de skäl, hvilka föranledde be
slutet
om befästandet af Slite hamn och endast tänka det närvarande som ett oföränderligt
förhållande samt, sedan farorna äro öfver, nära nog neka att de någonsin
hotat, eller kunna återkomma, kan ej af mig gillas.
Af dessa skäl anser jag att den summa, som fullbordandet af verket fordrat,
bör anslås att utgå med 51,000 R:dr R:mt årligen under nu följande 3:ne år.»
af Herr 0. J. Fåhreus
vid 2 punkten mom. a;
vid 13 punkten i hvad den rör aflöningen för Topografiska Corpsens Chef;
vid 18 punkten, mom. a och b;
vid 2 punkten (extra anslagen) mom. a och förra delen af mom. b;
Vid samma punkt mom. c: »Till Rikets försvar eller andra högst vigtiga
och angelägna ändamål anvisade Rikets Ständer vid sisllidne Riksdag, såsom vanligt,
ett kreditiv å två millioner R:dr Ranko, hvarförutan, uppå Kongl. Maj:ts
Nådiga framställning om behofvet af ett serskildt kreditiv för vidtagande af nödiga
åtgärder till upprätthållande af den i anledning af befaradt fredsbrott emellan
de stora sjömakterna afgifna neutral i tetsförklaring’, Rikets Ständer »inseende
»vigten deraf, att berörde, i öfverensstämmelse med fäderneslandets sanna intresse
»och folkets tänkesätt, afgifna neutralitetsförklaring med kraft understöddes, samt
»förvissade om nationens beredvillighet att göra de uppoffringar, som af den dåva»rarnle
politiska ställningen påkallades», för sagde ändamål anvisade ett serskildt
kreditiv å 2\ millioner R:dr Banko.
Bland de åtgärder, som åsyftade att gifva kraft åt neutralitets-förklaringen,
voro äfven befastnings-arbelena vid Slite. — Orsakerna dertill att dessa arbeten
icke blifvit så snart, som ämnadt var, fullbordade, redovisas i det Statsrådsprotokoll
öfver Landtförsvars-ärenden, sorn åtföljt Kongl. Majlis vid innevarande
Riksdag aflåtna proposition om Statsverkets tillstånd och behof.
Hvarken den omständighet, att arbetena blifvit förberedda, innan de omförmälda
krediliven anvisades, eller det fördröjda fullbordandet deraf kan för mig
gälla som skäl att vägra ersättning för kostnaderne. Icke mera lör de neutrala
hamnarnes försättande i försvarsskick än för öfriga försvars-anslalter förbehöllo
sig Rikets Ständer någon föregående pröfning, utan bestämmandet af åtgärderne
i ena och andra hänseendet har varit af Kongl. Majit helt och hållet beroende,
I
84
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 7/.
Det omdöme, som Stats-Utskottets majoritet nu uttalat, att ifrågavarande »befastnings-arbeten
varit utan ändamål och icke kunna blifva af något gagn för riket*
är jag i hvarje fall så långt ifrån att biträda, att jag tvertom hyser den mening
att det icke skulle kunnat försvaras, om under dåvarande politiska förhållanden åtgärden
underlåtits— en mening, som jag är viss, att sakkunnige icke skola jäfva. Då
härtill kommer, att, om ifrågavarande arbetskostnader kunnat till siffran bestämmas
innan Riksdagens början, det icke varit något hinder att dertill anordna medel
från det kreditiv, som till Rikets försvar ni. m. vid sistlidne Riksdag anvi
sades,
derå vid innevarande Riksdags början 500,000 R:dr Banko ännu vore i
behåll, finner jag den äskade ersättningen för hvad Krigs-kollegium till detta behof
förskjutit och som, enär, efter hvad numera är vordet upplyst, det för år
1855 uppgifna förskoLtet å 26,463 R:dr 37 sk. 4 rist blifvit, jemlikt Kongl.
Brefvet den 19 Oktober samma år, af sistnämnde kreditiv ersatt, rätteligen utgör
endast 39,800 R:dr, icke på giltiga skäl kunna afstyrkas; likasom och då
kostnaderna för de redan verkställda arbetena skulle vara fruktlöst förspilda, derest
anläggningen ej fullbordades, jag anser äfven det återstående kostnadsbelop
pet
35,736 Ridr 10 sk. 8 rist Banko böra beviljas.
Afstyrkandet af ifrågavarande anslag, — hurudan mening man för öfrigt
derom må hysa, — står dessutom ovedersägligen i skärande motsägelse till hvad
Rikets Ständer vid nästlidne Riksdag förklarat om »nationens beredvillighet att
»göra de uppoffringar, som af den dåvarande politiska ställningen påkallades»;
af Herr F. M/. Leijonancker, hvilken instämde uti Herr Fä brai reserva
tion
vid 2 punkten (extra anslagen) mom. c;
af Prosten Teltbom, som äfven instämde i nyssnämnde reservation;
af Herr Gråå,
vid 8 punkten, med åberopande af utgifts-afdelningens förslag till utlåtande,
så lydande: »Vid flera riksdagar har inom representationen fråga varit väckt dels
om Krigs-akademiens upphörande och införlifvande med högre Artilleri-läroverket
å Marieberg, dels örn en förändrad organisation deraf; och vid 1840 och 1841
års riksdag uttalade Rikets Ständer den åsigt, att all ensidig riktning i undervisningen
till ett visst yrke i de yngre åren vore skadlig och att den yngling,
som egnade sig åt statens tjenst, borde hafva valet öppet, sedan han fulländat
sin humanistiska hildning, samt anhöllo ock hos Kongl. Majit i underdånighet att
åtgärder måtte vidtagas, hvarigenom Akademien från ett militäriskt gymnasium
med contubernium, såsom den då var, kunde succesive utbildas till och blifva
en tillämpnings-skola- för Arméens befäl af alla vapen. Sedermera hafva väl åtskilliga
förändringar i Akademiens organisation blifvit vidtagna till undanrödjande
af dervid anmärkta olägenheter. Denna läroanstalt motsvarar dock ingalunda begreppet
om en Akademi. De anmärkta olägenheterna finnas nemligen annu till
stor del qvar, och allmänna meningen är fortfarande den, att detta undervisningsverk
tarfvar en förändrad organisation, hufvudsakligen i den riktning alt de lägre
Stats- UIs leot tets Utlåtande N:o H.
85
klasserna komma att upphöra. I betraktande häraf och dä, genom dessa klassers
försvinnande, lärareplatser kunna indragas och medel härigenom beredas till en måhända
behöflig förhöjning af den öfriga personalens aflöning, hemställer Utskottet,
alt Rikets Ständer ej må bevilja den äskade anslags-tillökningen,
utan låta det i nu gällande riks-stat uppförda anslag
för Akademien bibehållas vid oförändradt belopp, med rättighet
för Kongl. Majit alt använda de besparingar, som genom
indragningar kunna beredas, till förbättring af den qvarblifvande
personalens aflönings-vilkor.»
Vid 17 punkten: »Jag får anmäla min reservation dels deremot att de under
särskilda rubriker, nemligen till Exercitie-sqvadrouernas underhåll, till fouragering
vid Indelta Kavalleriet, till mötes-kostnader och till ersättning för dagporlioner vid
Indelta .Arméens marcher till och från möten, hitintills utgående fyra anslag blifvit
sammanförda till ett enda, dels ock samJ. isynnerhet deremot att Stats-Utskottet
tillstyrkt detta nya anslags upptagande i stat såsom ett förslags-anslag, ehuru
bland de nuvarande /yra ofvannämnda anslagen tre äro reservations-anslag och blott
ett enda till belopp af 33,940 R:dr B:ko innehar egenskapen af förslags-anslag.»
Vid 22 punkten: »I öfverensstämmelse med Utgifts-afdeluingens förslag
till utlåtande, anser jag Wermlands Fältjägare-regemente, sorn tillkommit under
förhållanden, hvilka numera icke förefinnas, böra indragas, i den mån ledigheter
inom befälet uppstå och manskapet uttjent sin kapitulationstid. Enligt min tanke
är det icke i principen riktigt, att ett värfvadt regemente hålles, hvars tjenstgöring
är inskränkt till ett kort möte ärligen. Dertill kommer väl åliggandet
att exercera det på regementet indelade bevärings-manskapet, men denna exercis
torde kunna verkställas af härtill kommenderadt befäl från Wermlands Infanteriregemente,
hvilket synes desto mera lämpiigt, som del sätt, hvarpå det förra regementet
rekryteras, måste göra det mindre tjenligt att med detsamma införlifva
beväring. Under sådant förhållande anser jag några tillökningar uti ifrågavarande
regementes anslag icke böra anvisas samt föreslår derföre, alt Rikets Ständer icke
må bevilja de äskade anslags-tillökningarne Ulan i underdånig skrifvelse anhålla
att Kongl. Majit läcktes vidtaga sådana åtgärder, hvarigenom ifrågavarande regemente
kunde komma att successive indragas.»
Vid 28 punkten: »Då det för mathållningen åt manskapet vid Garnisons
regementena
erforderliga fyllnads-belopp blifvit i den Kongl. Propositionen angående
Statsterkets tillstånd och behof beräknadt lill 150,000 R:dr Rimt och
denna beräkning blifvit uppgjord vid en tidpunkt, då priserne på lifsförnödenheter
varit särdeles högt uppstegrade, anser jag Stats-Utskoltet hafva saknat all anledning
att förhöja summan tillj.175,000 Ridr Rimt, hvadan jag emot detta Utskottets
förslag mig reservtrar.»
Vid Gite punkten (extra anslagen), med instämmande uti den af Herr
Björck i ämnet afgifna reservation;
86
Slats-Utskottels Utlåtande N:o 71.
af Herr Björck: »Stats-Utskottels Utlåtande rörande anslagen under 4:de
Hufvud-titeln innefattar åtskilliga förslag oell yttranden, deruti jag icke kunnat
instämma; men då den enskilda meningen icke kan göras gällande emot tänkesättet
hos en öfvervägande majoritet, har jag ansett det i allmänhet ändamålslöst att
ytterligare framhålla mina åsigter i lönereglerings-frågorne, hvarför dessa endast i
några få hänseenden i denna reservation komma att vidröras. Deremot har jag
funnit mig icke böra underlåta att fästa närmare uppmärksamhet vid sådana ämnen,
hvilkas behandling i enlighet med Utskottets förslag skall för stats-förvaltningen
i framtiden medföra vådor eller ock utgöra hinder för de förenklingar och
förbättringar i denna förvaltning, sorn synas nödige och möjlige.
1) Departements-chefens lön anser jag icke böra bestämmas till högre
belopp än 12,000 R:dr, då tillökningen ändock hlifver öfver 14 procent. Fördelen
af boställe, som Departements-chefen åtnjuter, hör jemväl komma under betraktande.
2) Den plan till en förändrad arbels-ordning inom Departementet, hvartill
Utskottet ansett sig höra uttala ett bifall, finnes icke ens omförmäld uti den Kongl.
Propositionen eller i del deruti åberopade Protokollet för Landtförsvars-ärenden,
utan förekommer endast i den underdåniga framställning, som i afseende på Finans-departementet
af vederbörande Föredragande afgifvits. Den förändrade arbetsordningen
afser emellertid icke någon minskning i embets- och tjenstemänneiis
antal och öfverensstämmer ej heller med de åsigter, dem Utskottet förut i afseende
på vissa arbetens anordnande framställt och hvilka inom Stånden vunnit erkännande.
Utskottet hade alltså bort afhålla sig att gilla en arbetsordning, den Utskottet
dessutom i visst fall ansett icke böra tillämpas; och i stället att den
Expedilions-sekreterarne lillagde tillökning blifvit sammanförd med deras löner,
hade beloppet deraf hort lemnäs till Kongl. Maj:ts disposition för upprätthållande
af göromålens gång i likhet med hvad som skett beträffande Kanslist- och Kopistbefaltningarne.
3) Da de äldsta Hof-rätts-råden icke komma att undfå mera än 5,000
R:dr.. lön hvardera, anser jag, att lönerne för General-intendenten och äldsta
Krigs-rådet icke bort bestämmas till lika belopp, utan nedsättas till 4,500 R:dr,
i följd hvaraf ock lönerne för öfrige Krigs-råden böra utgöra endast 4,000 R:dr
för dem hvardera.
6) Ehuru jag, i likhet med Utskottet, ansett att ett arfvode till visst
' belopp bör bestämmas för Kommendanten i Stockholm, har jag dock icke kunnat
tillstyrka, att detta belopp bestämmes högre än 1,800 R:dr, helst det föreslagna
beloppet 2,555 R:dr är beräknadt såsom traktamente för en Ofverste, hvilken
grad Kommendanten, enligt hvad upplyst är, icke ovilkorligen skall innehafva.
8) Utgifts-afdelningen har afstyrkt all förhöjning i ulgifterne för Krigsakademien,
hufvudsakligen af det skäl, att denna inrättning är i behof af en full
-
Stats-UIskottets Utlåtande N-.o 71.
87
komlig omorganisation. En sadan bör i första rummet afse att från Akademien
afskilja de lärjungar, hvilka ännu icke inhämtat den undervisning, som tillhör de
allmänna elementar-läroverken, så att läroanstalten inskränkes lill elevernes utbildning
för militär-yrkel, sedan de uppnått den mognad i ålder och insigler, att
de sjelfva kunna bestämma sig för detta yrke och mera uteslutande egna sig ål
de förberedelser, som fordringarne inom detsamma kräfva. På detta sätt skola de
olägenheter kunna undvikas, som i de flesta fall äro en nödvändig följd af en uppfostran
för en viss sysselsättning, då en sådan uppfostran vidtager innan ännu någon mera mångsidig
uppfattning af olika förhållanden i lifvet är möjlig. Genom en anordning i
ofvannämnde syfte skulle icke heller uppstå något hinder för fortgående undervisning
i sådana kunskapsämnen, som ingen med anspråk på bildning får åsidosätta,
helst denna undervisning äfven nu lemnäs i Akademiens högre klasser. Vidhållande
Afdelningens berörde åsigt, enligt hvilken ock genom indragning af den
lärare-personal, som är afsedd för de yngre lärjungarne, medel till förbättrande af
de öfrige lärarnes vilkor kunna inom det nuvarande anslaget för Krigs-akademien
beredas, har jag äfven vid förhandlingarne inom Utskottet afstyrkt tillökningen i
samma anslag.
14) Kongl. Maj:t har föreslagit att ett anslag, förslagsvis beräknadt till
250,000 R:dr, skulle ställas till Dess höga disposition för att användas till förhöjd
aflöning åt befälet vid indelta Kavalleri- och Infanteri-regementen och korpser.
I sammanhang härmed är det tillkännagifvet, alt löntagarne af samma grad,
men vid olika regementen eller korpser anställde, uppbära skiljaktig aflöning; att
Kompani- och Sqvadrons-chefer, likasom åtskillige af underbefälet i enahanda grad,
vid ett och samma regemente åtnjuta sins emellan ganska olika löneförmåner;
att desse skiljaktigheter härleda sig dels från beskaffenheten af de för aflöningen
anvisade tillgångar af indelta räntor, kronotionde, boställen eller kontanta anslag,
dels från de boställena åsatte uppskattnings-värdena, hvilka icke blifvit bestämde efter
samma grunder vid de serskilda regementerne; att de utarrenderade boställena väl
lemnade en inkomst utöfver uppskattningen, som komme löntagarne till godo, men
att denna tillökning i allmänhet icke vore tillräcklig, helst de indelta lönerne
blifvit nedsatte och ytterligare koinmo att nedsättas till följd af det förändrade
sättet för grundräntornas och kronotiondens utgörande; och att det väl icke kunde
förnekas, att inkomsten af de boställen, som nu voro anvisade till bostäder, kunde
påräknas större, i händelse desse boställen på bestämda år för regementernes och
korpsernes räkning utarrenderades, men att mångå och vigtiga skäl talade för
deras bibehållande, så alt den enda åtgärden, som i afseende på dem kunde vidtagas,
vore att underkasta dem till deras verkliga afkastning en förnyad uppskattning,
verkställd efter samma grunder vid samtlige regementerne och korpserne,
hvarefter en ny stat för befälets aflöning borde fastställas, dock endast med
den följd, att behofvet af kontanta fyllnads-anslag, som derefter borde rättas,
komme att minskas eller försvinna. Då likväl uppskattningen af boställena icke
88
Stats+Utskottets Utlåtande N;o 7/.
kunde ske inom kortare tid än 3 å 4 år, har Kongl. Majit föreslagit en provisorisk
stat för indelta Arméens befäl och tjenstemän samt i öfrigt hufvudsakligen
yttrat, att vid hvarje indelt regemente eller korps borde till aflönirtgens bestridande
i första rummet bibehållas och användas de tillgångar, som för närvarande
finnas regementet eller korpsen anvisade, samt att, i händelse ett regementes
äldre lönétillgåfigar skulle öfverstiga den provisoriska staten för regementet, öfverskott
skulle på samma regementes löntagare pro rata fördelas, och ali, intilldess den
förnyade uppskattningen af bostads-boställena försiggått, de nu åsätta uppskattningsvärdena
skulle i alla löneliqvider bibehållasj Varande derjemte upplyst, att, enligt
utredning afseende året 1854, aflönings-liligångarne Vid 5 regementen öfverskjuta
de för samma regementen föreslagna provisoriska stater thed tillhopa 33,849 R;dr,
äfvensom att efter afdrag af Öfrige löne-öfverskottsmedel, beräknade lill 310,000
R:dr, bristen i tillgången för tillämpning af den provisoriska staten i dess helhet
skulle uppgå till omkring 221,000 R:dr, till betäckande hvaraf det ifrågasatte
förslags-anslaget alltså skulle användas.
Sedan regeringen i åratal lemnat å sido de ofta förekomne anledningarne
alt åstadkomma rättelser uti indelta Arméens befäls aflönings-förhållanden, har
den, när ändtligen något skulle tillgöras, hänvisat till framtiden hvad som uteslutande
berott och beror af dess egen åtgärd, toen deremot laggt tyrtgden af den
afsedda förbättringen uteslutande på de skattdragande och icke ens medgifvit att
i; de fall, då öfverskott verkligen förefinnas utöfver de i den provisoriska staten
föreslagne löner, dessa öfverskott må användas till lindring i de skaltdragandes
börda 5 likasom ej heller framdeles, sedan en difinitiv lönereglering skett, sådana
öfverskott skulle få komma Stats-verket till godo till afdrag i de äskade fyllnadsbeloppen.
Icke desto mindre har Stats-Utskottet gått förslaget till mötes i så
måtto, sorn Utskottet tillstyrkt, att ett belopp af 100,000 R:dr bör anslås till
förbättring i afiöningen åt dem af befäl och underbefäl vid indelta Arméen, hvilka
icke innehafva boställen och som kunna finnas vara af en sådan löneförbättring i
behof. Det återstår således för mig endast att mot denna tillstyrkan uttala min
reservation.
Det har länge och nära nog allt sedan 1833 års lönefeglering för indelta
Arméen sattes i verkställighet varit ett allmänt kändt och öfverklagadl förhållande,
att aflöningarne varit olika vid de serskilda regementerne och att betydliga skiljaktigheter
jemväl förefunnits mellan aflöningarne för samma grad inom samma
regemente; och det har likaledes länge sedan varit tydligt för en hvar, som åt
detta ämne egnat någon uppmärksamhet, att denna skiljaktighet i löneförmåner
beror af så mångå olika och vexlande förhållanden, att deh icke kan förekommas,
så länge grunden för den nuvarande löneregleringen bibehålies, äfven om det vore
möjligt, att en uppskattning af bostads-boställena kunde ske med rättvisa och
efter enahanda grunder inom hela riket. Omöjligheten att på denna väg vinna
den
Slats-U(sleotlets-Uttåtande N:o 74.
89
den sökta likstämmigheten och ännu mera att bibehålla den, utgör redan en giltig
anledning att taga i betraktande huruvida icke ett annat och mera ändamålsenligt
sätt för tillvägabringande af likhet i aflöning för samma statstjenst bör sökas.
En ännu kraftigare uppmaning dertill förekommer, da fråga uppsl-år, all de rikliga
tillgångar för aflöningen, som innefattas uti indelningarne, icke skola vara tillräcklige
och då man måste erkänna, att detta åtminstone hufvudsakligast härleder
sig från dispositionen och förvaltningen. Men utom dessa skäl för en genomgripande
förändring i indelta Arméens aflöningssätt, finnas andra som hafva sin grund
i boställs-innehafvarens ställning. Såvida det icke kan nekas å ena sidan att
jordbruket numera både i det allmännas intresse och i det enskildta, kräfver sin
man, och å den andra att militär-1jensten, om än icke serdeles ansträngande för
det indeldta befälet, likväl har sina anspråk, som hädanefter måhända i ökad mån
fordra alt bag och sinne för yrket bibehållas, så torde det ej heller höra förbises,
att befälets aflöning genom boställe är menlig antingen för jordens brukare såväl som
äfven för dess egare eller ock för statens tjenst, i de flesta fall sannolikt för beggedera.
Det synes således vara föga lämpligt att bibehålla denna aflöning med alla
dess erkända olägenheter endast för att bereda bostad åt en del af befälet, helst
del område,' som är anvisadt hvarje afdelning af Arméen, i allmänhet är så vidsträckt,
alt farhågan för bristande utväg att inom samma område skaffa bostad
gränsar till det löjliga, likasom den ock vederlägges af det förhållande, att icke
hälften af desse boställen verkligen begagnas till bostäder af löntagarne. Denna
farhåga torde dock vara det egentliga hindret för en lönereglering, som kan
åstadkomma full rättvisa, endast man vill tillåta att alla de till aflöning åt indelta
Arméens befäl afsedde indelningar ingå till en gemensam kassa, som bestrider
den lika och' förhöjda aflöningen för hvarje grad. Förgäfves skall man söka
att bestrida, det indelningarne, rätt förvaltade, äro fullt tillräckliga för detta ändamål,
äfven om någon minskning i afkomsten uppkommer genom det förändrade
sältet för ränlornes och tiondens utgörande. Den beräkning för år 1854 af indelningarne,
som finnes den Kongl. Propositionen bilagd, är i delta afseende upplysande,
om den än icke är så fullständig, som den kunnat och för ändamålet
bort vara. Den visar emellertid, att den nu gällande normal-stalen anslår aflöningen
till 990,242 R:dr 45 sk. 1 r:st och att endast de utarrenderade boställena
lemnat utöfver den af dem påräknade inkomsten 233,902 R:dr 38 sk. 6
r:st Banko, eller nära 24 procent af hela statens belopp. Då det nu är ostridigt,
att i allmänhet de bättre boställena äro anslagne till boslads-boslällen och
således icke bland de arrenderade inbegripne, så skulle, om förhållandet emellan
bostads-boslällena och de utarrenderade i hemmantal vöre kändt, en teinligen tillförlitlig
kalkyl läll kunna uppgöras, som komme att visa, det afkomsten af indelningarne,
beräknad endast efter de grunder, som följa af de till större delen
på 1830-talet uppgjorda arrende-kontrakterne, är betydligt större än normalBih.
till R. St. Prot. 4856 & 4857. 4 Sami. 4 Afd. 2 Band. 3 Haft. 12
90
Slats-Ulskottets Utlåtande N:o H.
staten förutsätter. En ytterligare och än betydligare tillökning mäste derjemte
ovilkorligen uppkomma, om bostads-boställena nu utarrenderas; likasom en sådan
erhålles, i den mån de äldre arrende-kontrakten löpa lill ända och nya arrenden,
lämpade elter nuvarande förhållanden, tillkomma. Minskningen genom ränte-förenklingen
torde icke serdeles betyda i jemförelse till dessa ökade inkomster, men
om icke deslomindre man icke längre skulle vilja vidkännas det förut ofta upprepade
påståendet att, om Arméen finge behålla sina indelningar, den skulle tidsenligt
kunna aflönas, utan att göra vidare anspråk å Stats-verket, så må man då
emot kontanta löner afstå indelningarne till Stats-verket. Endast under detta vilkor
hafva Ständerne bifallit löneförhöjningar åt andre indeliiings-hafvare, och det
lider icke tvifvel, att Stats-verket genom eu ändamålsenlig disposition och förvaltning
af boställena skall erhålla full ersättning för lönerne, oberäknad fördelen
att blifva qvill ett olämpligt och föråldradi sätt att aflöna embets- och tjensteman.
Jemte det jag således bestrider lämpligheten af en förändring i löneregleringen
med syfte att indelningarne skulle bibehållas såsom de för hvarje Regemente
äro anslagne och att Stats-verket derutöfver skulle vidkännas kontanta
lönebidrag, kan jag ej heller medgifva, alt behofvet af en provisorisk löneförbättring
i afvaktan på ny uppskattning af bostads-boställena bör föranleda lill Stats-verkets
ytterligare betungande. De fleste Regementen hafva, på sätt ofvan är visadt,
redan erhållit löne-förhöjning, och för fem har denna uppgått till mera, än den
föreslagna provisoriska staten upptager; och sedan under-befälet numera åtnjuter
enahanda fördel, som öfriga befälet, af de förökade inkomsterne, förefinnes i afseende
på förstnämnde befäl icke något undantags-förhållande, som kräfver särskild
åtgärd. Uppoffringen för Stats-verket af den föreslagna summan utgör dopk icke
den väsentligaste olägenheten af ett mera eller mindre vilkorligt bifall till den
Kungliga propositionen. Hvad som i främsta rummet mäste ogillas är grundsatsen,
all, sedan vissa Statens tillgångar blifvit afsedde att fylla ett visst ändamål
och derföre undanlagne från Ständernes omedelbara disposition, denna anordning
skulle fortgå och likväl ytterligare anslag för samma ändamål beviljas. Erkännandet
af denna grundsats måste blifva en följd af anslagets godkännande; och
detta erkännande bör undvikas. Dertill kommer, att en ändamålsenlig reglering
y c? o
af lönerne icke är att vänta om behofvet af förbättring i lönerne ändock afiijelpes;
och icke ens den partiella förbättringen, som en ny uppskattning af bostadsboställena
skulle kunna medföra, skall blifva hvad den i verkligheten kan blifva,
om, det visar sig, alt löntagarnes fördelar icke deraf äro väsentligen beroende.
Detta afstyrkande af Stals-Utskottets förslag utgör dock icke binder för
mig att föreslå ett serskildt anslag all användas till förbättring af lönerne åt det
befäl vid Jemtlands Häsljägare-korps och vid de Skånska Infariteri-regementerne,
för hvilket lönerne varit och äro bestämde i penningar, så att desse löntagare
icke åtnjutit någon förbättring i sina inkomster i följd af de stegrade priserne å
ränte-persedlar. Beloppet af detta anslag torde böra bestämmas till 25,385 R:dr.
Stals-Ulskoticts Utlåtande N:o 7-/.
91
17) Beträffande anslagen under tillarnc Exercis-Sqvadronemas underhåll,
Fouragering vid indelta Kavalleriet, Mölcskostnader och Ersättning Jör
utöfver marhegångspris förhöjd betalning lill inqvarterings-gifvare för dagportioner
vid indelta Regementernes marcher till och ifrån möten, föreslog Utgifts-afdelningen
att dessa anslag skulle hädanefter sorn hittills hvart för sig uppföras,
fouragerings-anslaget såsom förslags-anslag till 60,000 Hulr och de öfriga
till förut bestämda belopp, med undantag af anslaget till möles-koslnader, som
borde höjas till 300,000 R:dr; men Utskottet in pleno har i afseende på dessa
anslag tillstyrkt antagande af Kongl. Maj:ts nådiga förslag, i följd hvaraf de blifvit
sammanförde och samtlige erhållit egenskapen af förslags-anslag, beräknadt
lill 200,000 Hulr utöfver hvad den nu gällande Riks-staten upptager eller tillhopa
till 596,163 R:dr 50 ören.
Det Kungliga förslaget beträffande indelta arméens vapenöfningar innefattar
en fullkomligt förändrad plan för dessa öfningar. De hafva hittills varit lämpade
efter beskaffenheten af den indelta Arméen, som anses hemta sin egentliga styrka
derifrån, att den utgjorts af manskap sorn för lifstiden egna t sig åt landets
försvar och hvars utbildning för krigstjensten derföre under vanliga förhållanden
kunnat ske småningom under loppet af de första åren efter rekryternes anställning.
Detta har så mycket mindre kunnat framkalla farhågor för Arméens tjenstbarhet,
som afgången naturligtvis icke kunnat vara serdeles betydlig och de årliga
rekryternes antal alltså måste vara ringa och ingalunda jemförlig! med förhållandet
i detta hänseende inom de' värfvade Regementerne. I stället fordras nu
att Rekryt-mötena utsträckas frän 20 dagar, hvartill de i medeltal uppgått, till
42 dagar, Befälsmöten, i närmaste likhet med hvad hittills varit vanligt, upptaga
10 dagar och Regements-möten, derför i medeltal varit använde 8!, dagar, förlängas
lill 20 dagar. En så betydlig tillökning i vapenöfningarne förutsätter
att den indelta Arméen hittills föga motsvarat sin bestämmelse; men i den mån
denna armés vapenöfningar utsträckas till liket med de värfvade Regementernes
och de omedelbara kostnaderne för dessa inrättningar allt mera närma sig hvarandra,
blir den frågan oafvislig, om icke den indelta Arméen numera är en föråldrad
institution och om det icke vore lämpligare alt underhålla en styrka, som,
om än lill antalet mindre, hade endast fullt öfvadl manskap, än att qvarstå vid en
inrättning, som, noga räknadt, fordrar -större utgifter, ulan att, efter hvad som nu
göres kunnigt, erbjuda något pålitligt värn i farans stund.
Om likväl indelta Arméens vapenöfningar mäste utsträckas och i öfrigt
annorlunda organiseras, så följer deraf likväl alldeles icke, att för detta ändamål
ett förslags-anslag skall ställas till Regeringens disposition. Det må visserligen
vara, att, om tiden för öfningarne ovilkorligen fastställes, vexlande priser och andra
förhållanden göra det omöjligt att på skillingen förutse och beräkna åtgången
af medel; men det finnes ej heller knappt något statsbehof, i någon mån beroende
af föränderliga förhållanden, hvilket icke skulle kräfva ett förslags-anslag, om
92
Stais-UtskotteU Utlåtande N-.o 7/.
man ovilkorligen bestämmer en af de omständigheter, som på beloppet utöfva inflytande.
En sadan grundsats kan derföre icke inom någon Stals-förvaltning godkännas.
Äfven der Regeringarne ulan inskränkning disponera folkets tillgångar
måste de efter tillgångarne lämpa sådane utgifter, som bero af tillfälliga förhållanden;
och i de konstitutionella staterne ske i allmänhet beräkningar, på grund
hvaraf vissa bestämda belopp anslås för mera omfattande delar af förvaltningen,
och inom hvilka utgifterna måste begränsas. I intet fall lemnäs det åt styrelsen
att taga så mycket som helst. Om nu en sådan begränsning funnits nödig i
länder, der styrelsen omedelbart beror af folkets förtroende, huru skall det då
kunna öfverensstämma med vårt i konstitutionel! hänseende vida mindre utbildade
statsskick att åt Regeringen medgifva en större, en oinskränkt rättighet alt använda
medel. Det får icke förbises, alt här är fråga icke allenast, om mötena
å de vanliga exercisplatserne, utan jemväl om de så kallade öfnings-lägren, hvartill,
efter det Kongl. Förslaget, afdelningar af Arméen hvarje år skulle kallas.
Då dessa anstalter, om än begränsade till en i alla fall rymlig tid, kunna i öfrigt
erhålla hvilken utsträckning som helst, kan det då vara lämpligt att lemna åt styrelsen
att dertill använda medel efter godtfinnande? Har man ingen erfarenhet alt
hushållning och sparsamhet i allmänhet bero af tillgången på medel? Ilar den
närvarande Krigs-styrelsen gjort sig i politiskt eller ekonomiskt hänseende företrädesvis
förtjent af ett sådant obetingadt förtroende? Har den icke tvärtom bortkastat
till alldeles onyttiga företag medel, som varit på förtroende lemnade, och
har den icke använt alla äldre besparingar, sorn funnits, oaktadt den haft att
tillgå större medel, än någon föregående? År det icke att uppenbart trotsa Nationens
yrkande på hushållning med stats-medlen, då man bestämmer såsom förslags-anslag
just det anslag, som jemväl är afsedt till ölnings-läger, hvilka minst
under den nu varande eftergifvande krigs-förvaltningen synas kunna blifva qvitt
sin gamla, måhända välförtjenta benämning af lustläger? Svaren på dessa frågor
må en hvar för sig uppgöra; för mig är det klart, att det för en ordnad Statsförvaltning
är af vigt, att förslags-anslag så mycket som möjligt undvikas och
att de minst böra ifrågakomma, der nationen länge ansett sig eg a skäl att beklaga
bristande hushållning; samt att, om än förhållandena någon gång skulle föranleda
till någon inskränkning i mötestiden eller till inställande af ett öfningsläger
eller detsammas förkortande med några dagar, olägenheterne deraf äro så myckel
mindre, sorn öfningstiden i allmänhet kan utsträckas och att i intet läll dessa
olägenheter kunna komma i jemförelse med vådan af ett förslags-anslag för det
ifrågavarande ändamålet.
Anslaget till mötes-kostnader torde dock möjligen böra förhöjas i en högre
mån, än Afdelningen föreslagit.
Ehuru min mening i flera frågor beträffande Färj rade Arméen varit afvikande
från den, som inom Utskottet gjort sig gällande, finner jag mig likväl
endast böra anmäla reservation i följande omständigheter:
Stats-Utskottcts Utlåtande N:o 71.
93
20 och 21) Utskottets tillstyrkan att öka under-befälet vid Fot-gardena
med 8 Sergeanter vid hvartdera Regementet synes mig icke böra godkännas då
nummer-styrkan icke blifvit ökad och under-befälets antal inom vår Armée torde
vara öfver höfvan stort, så vida del öfriga befälet icke skall anses befriadt från
den omsorg om manskapet och deu dagliga tillsyn, som hör jemväl sistnämnde
befäl tillhöra. I allmänhet vill det synas som om man sträfvade att försvåra befordran
mellan de olika graderne af befäl, enär man söker att inom hvardera hilda Dera
olika afdelningar, hvarigenom de komma att utgöra slutna korpser hvar för sig.
Alt man derigenom lyckas afhålla dem, sorn ingått i tjenst vare sig bland manskapet
eller i Under-officers-korpsen, från möjligheten och hoppet att vinna befordran
är tydligt, men att derföre en bättre anda inom Arméen uppstår, må det
vara tillåtet att draga i tvifvelsmål, då det är allmänt kändt alt det tillgår
annorlunda i verldens stridbaraste Armée och åtskilliga tilldragelser möjligen äfven
i vårt land visa, alt disciplinen icke företrädesvis upprätthålles, då afslåndet
mellan den befallande och lydande blifver alltför stort. Just pä det att en motsatt
åsigt eller den, alt Under-officeraren må anses berättigad lill befordran, icke
må genom löneregleringen möta hinder, har jag jemväl trott, alt Fanjunkarens
afiöoing borde bestämmas till något lägre belopp, än Under-löjtnantens.
22) Wermlands Fältjägare-regemente har jag, i likhet med Utgifts-afdelningen,
ansett böra ställas på successiv indragning och derföre jemväl afstyrkt
den för regementet äskade löneförhöjning. Regementets organisation öfverensstämmer
icke med den öfriga värfvade Arméens och icke heller med den indeltas.
Att den icke är lämplig torde man vara berättigad sluta deraf, att den icke i
vidare män blifvit tillämpad, hvilket visserligen eljest hort ske, då det icke kan
bestridas att kostnaderna blifva betydligt mindre. Förändrade förhållanden göra
dock att regementet numera icke kan hållas tjenstbar! ulan ökade kostnader, och
då regementet icke erfordras för det serskilta ändamål, derföre det blifvit inrättadt,
finnes icke någon anledning alt fortfarande belasta Statsverket med utgiften
för detta regemente.
28), Anslaget till mathållning för manskapet vid garnisons-regementerne
hade, efter min åsigt, icke bort bestämmas utöfver det af Kongl. Maj:t för förslags-anslaget
beräknade beloppet 150,000 R:dr. Det utgör icke nu mera än
15,000 R:dr; och det är först under de sednare åren, som serskildt anslag för
detta ändamål i fråga kommit,, då man förut hushållat så med tiligångarne inom
titeln, ali erforderliga medel för matinrättningarnes upprätthållande varit att tillgå
af Extra utgiftsmedlen och af Resparingarne, med tillhjelp af hvad som, efter
Ständernas anvisning, fått användas af anslaget tiil durchmarchkostnader.
34) De nu bestämda aOöningarne för värfvade Arméens befäl har jag ansett
böra utgå till J- såsom lön och till \ såsom tjenstgöringspenningar i likhet med
hvad Kongl. Majit föreslagit och Utskottet antagit beträffande afiöningen ät Flot
-
94
Stals-Utskotlets Utlåtande N:a 7i.
tans officerskorps; och som, efter hvad jag erfarit, anledning skall förekomma
dertill, att Arméens nuvarande indelning i regemente!' och korpser icke skall vara
enlig med hvad dess användande i krigstjenst fordrar, och vid en sådan ändarnåjsenligare
fördelning åtskillige högre befälsplatser lära kunna indragas, har jag
ansett Utskottet böra föreslå Rikets Ständer att hos Kongl. Maj:l i underdånighet
anhålla, att Kongl. Maj:t ville för nästkommande Ständer framlägga förslag till en
dylik förändrad indelning af hela Arméen samt deraf beroende indragning och att
emellertid lediga tjenster inom Generalitetet samt Öfverste, öfverste Löjtnantsoch
Förste Majors-graderne icke måtte genom fullmakter tillsättas.
35) Uti anslaget för Försvarsverket till lands i allmänhet eller Krigskollegii
Departementer är förhöjning äskad med 111,990 R:dr 37-k öre, oberäknade
redan beviljade 98,000 R:dr till lifmundering för indelta Infanteriet, och
belöper större delen af nyssnämnde förhöjning på Intendents-afdelningen. Detta
anslag synes emellertid lemna den säkraste grunden för bedömande af den hushållning
och administrations förmåga, som finnas inom krigsstyrelsen, enär fördelningen
och förvaltningen af anslaget icke äro beroende af några Rikets Ständers
föreskrifter. Det utgår nu med 1,054,180 R:dr 13 ören och det har under de
sednare Riksdagarne icke undergått någon förminskning, ehuru numera serskilte
anslag äro beviljade för åtskillige behof, som tillförene belastade delta anslag.
Sa är del icke länge sedan, då icke mindre än 110,000 R:dr Bauko årligen från
detta anslag blefvo använda för gevärs-fabrikationei), som nu har serskildt anslag,
och tidt och ofta förekomma anslagsfordringar, hvilkas fyllande fordom bestriddes
med desse medel. Det är egentligen på delta sätt, som krigsbudgeten vuxit i
omfång, och ett serdeles exempel på krigs-styrelsens omtanke att iakttaga alla
tillfallen att befria anslaget från de utgifter, som detsamma åligga, erbjuder frågan
om uppförande af förrådshus för beväringens beklädnad. Medel för utvidgning
och ombyggnad af förrådshusen, tillhörande de indelta Regementerue, hade redan
blifvit från anslaget till en del beviljade, men då man erinrade sig att behofvet
af utvidgning af några bland dessa förrådsbyggnader kunde lillskrifvas Ständernas,
i min tanke, förhastade beslut om förfärdigande af dubbel beklädnad för Beväringen,
trodde man sig finna, att anspråk på serskildt anslag för förrådshusens uppförande
var på sitt ställe, oaktadt total nybyggnad jemväl förekom, och man
sökte derföre att från denna utgift befria anslaget utan att ifrågasätta någon
minskning deri. De väsentligaste tillökningarne, som nu äro i fråga, afse förhöjda
passevolans-ersältningar för Garderne, Kronprinsens Hussar-Regemente och
det nya Sappör-kompaniet samt underhållet af den dubbla bevärings-beklädnaden.
Hvad passevolans-ersättningen beträffar, lärer förhöjningen deri bero af kontraklerne,
men just derföre synes anspråket icke öfverdrifvet, att hushållningen ställes
så, alt ingångna kontrakt kunna fullgöras, utan att serskildt anslag för hvarje
tillfällig ökning i priser skall ifrågakomma. Om likväl missräkning kunnat ega
rum för det nu löpande året, hvilket beror af tiden då upphandlings-auktionerne
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
95
förrättas och då anslaget fördelas, så uppslår deraf alldeles icke den följd', att
anslaget äfven för den ingående stalsregleringen skall okas, utan torde, äfven on»
förhöjda passevolans-ersättningar för framtiden ifrågakomma, det vara att vänta,
att medel dertill beredas genom en ändamålsenlig fördelning af anslagets belopp.
Vidkommande underhållet af den dubbla bevärings-beklädnaden, torde det
icke böra förbises, att Krigs-kollegium i sitt utlåtande, som i frågan derom vid
förra riksdagen omförmäles i den då afgifne Kongl. Propositionen, icke tillstyrkte
ens upphandling på en gäng af alla de materialier, som för denna beklädnad erfordrades,
och alldeles afstyrkle att beklädnaden skulle förfärdigas och i sådant
skick uppläggas lill förvaring. Det är också klart, att klädespersedlar äro vida
svårare att skydda för förstöring, än det materiel, hvaraf de förfärdigas. Emellertid
hade Krigs-styrelsen förmodligen särskilda anledningar då för tillfället alt
påyrka förfärdigandet af beklädnaden; men sedan dessa anledningar nu upphört och
man jemväl vunnit någon erfarenhet derom, att dylika persedlar inom ganska kort
lid kunna åstadkommas, torde det vara fullt skäl alt iakttaga det förfarande beträffande
denna beklädnad, som Krigs-kollegium på grund af sin kännedom i dylika
ämnen föreslagit. Utom det att sjelfva anslaget, åtminstone till större delen, blifver
öfverflödigt, vinnes derjemte säkerhet derför, alt icke någon förlust uppstår
genom den skada, som lätt åkommer persedlarne och statsverket befrias för alltid
från det eljest sannolikt återkommande anspråket 0111 anslag till förrådshus för beklädnadens
förvarande. Jag har ock inom Utskottet yrkat, att en underdånig
skrifvelse måtte föreslås med anhållan alt Kongl. Maj:t framdeles ville föreskrifva
ett sådant förförande i afseende å den ifrågavarande beklädnaden, som öfverensstämmer
med Krigs-kollegii ofvanberörde yttrande.,
Extra Anslagen.
1, b) Då jag inhemtat alt anslag af det så kallade Neutralitets-kredilivet
lemnats för uppköp af 5,000 stycken refflade gevär och lill uppräflling af 7,000
stycken äldre gevär, samt anser, att de uppoffringar, som sistlidne Riksdag gjordes
för rustningar, åtminstone höra hafva till följd, att icke större anslag, än som
i öfrigt då beviljades för krigsmaterielen, nu ifrågakommeö, har jag ansett att
anslaget lill gevärs anskaffning borde nedsättas lill enahanda belopp, som vid sista
Riksdagen bestämdes eller 300,000 R:dr, dermed 8,000 refflade gevär kunna erhållas.
Ett ytterligare skäl för denna åsigt har jag hemtat derifrån, alt icke
under detta år flere gevär äro beställde, än alt ett lika antal äfven under de kommande
kan med sistnämnde penninge-belopp anskaffas, så att den arbetsskicklighet,
den man är angelägen att icke förringa, erljåller enahanda sysselsättning, söm
nu, hvaremot en större beställning under ett eller annat år skall grundlägga anspråket
alt den ökade personalen allt framgent skall få sysselsättning genom sta
-
96
Slals-Ulskottets Utlåtande N:o 74.
tegs försorg'. Särskildt anser jag mig i denna fråga böra tillägga, alt jag icke
kan finna annat, än att kontraktet med Husqvarna faktori icke numera är bin
dande,
helst det icke utan Ständernas medgifvande kunnat förnyas.
Arméens pensionering.
6) Beträffande det af Utskottet tillstyrkta kreditivet af 150,000 R:dr årligen
för Arméens pensionering, så har jag ej heller kunnat instämma i denna
Utskottets tillstyrkan. Utom det att statsverkets uppoffringar för Arméens förhöjda
aflöning och för dess pensions-kassas upprätthållande medtaga summor, som
det är mera att hoppas än att förmoda att statsverket, ulan ökad beskattning,
skall kunna framgent åstadkomma, förekommer det, att frågan om det nya pensionerings-sättel
är temligen outredd. Den är visserligen icke framställd utan
sammanhang med Arméens Pensions-kassa, men, så vidt jag kan finna, har man
icke tagit i betraktande om denna kassa, äfven med det bidrag, den nu af statsverket
erhåller, kan fullgöra sin förbindelse då de pensionerades antal ökas i den
grad, som den nya pensioneringen både afser och föranleder. En annan fråga är
jemväl obesvarad, nemligen den, om en sådan pensionering, som den föreslagna,
kan vara lämplig för befälet vid den indelta arméen, innan en förändrad lönereglering
för detta befäl blifvit tillvägabragt. De äldre officerarne, som nu innehafva
goda, men lågt uppskattade boställen, skola icke hädanefter mera än förr
utbyta dessa root en jemförelsevis låg pension; deremot Andre Kapitener och möjligen
äldre Löjtnanter, som uppnått pensionsåldern, men ännu äro fullt användbare
i tjensten, skola skynda att lemna denna, medan de ännu ega förmåga att
bereda sig en annan sysselsättning, helst deras inkomster endast obetydligt minskas
genom afskedstagande!. Förhållandet med dem, som vid afskedstagande finnas
oförmögne att fullgöra vilkoren i afseende på reserv-tjensten, är icke bestämdt,
och lika litet är det något stadgadt beträffande dem, som sedermera blifva
urståndsatte att uppfylla delta vilkor. Äfven med de förbättringar, förslaget inom
Utskottet erhållit, torde det således böra blifva föremål för ett nogare bepröfvande;
och då jag icke kan föreställa mig, att någon utomordentlig åtgärd för tillfället
behöfver vidtagas, anser jag den Kongl. Propositionen i detta hänseende rättast
böra besvaras endast genom en underdånig skrifvelse i den syftning, Utskottet
jemväl föreslagit.»
af Herr Henschen,
viu 1 punkten, med åberopande af Utgifls-afdelningens förslag att Deparlements-chefens
aflöning skulle bestämmas lill 13,500 R:dr;
vid 17 punkten, i afseende å Utskottets tillstyrkande, att anslaget för indelta
arméens vapenöfningar skulle blifva ett förslags-anslag;
vid
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 74.
97
vid 6 punkten (extra anslagen), i det afseende att Utskottet ej tillstyrkt
aflåtande af en underdånig skrifvelse, åsyftande Arméens Pensions-kassas öfverlemnande
till statsverket; hvarförutan Herr Henschen anmält sig icke hafva deltagit
i den votering, som inom Utskottet egt rum i fråga om anslag för fortsättande
af fästnings-byggnaden vid Carlsten;
af Herr Hörnstein, . ,
vid 17 punkten;
vid 6 punkten (extra anslagen);
af Herr Hesselgren,
vid 17 punkten;
af Matts Pehrsson från Stockholms län, vid 17 punkten: »Ehuru jag icke
vill bestrida, att den öfning, som indelta arméen nu erhåller, är otillräcklig, och
den af Kongl. Maj:t äskade och af Utskottet tillstyrkta summan 596,000 R:dr
R:mt är billig och nödvändig för det afsedda ändamålet, så kan jag ingalunda
medgifva summans utgående under form af förslags-anslag. Denna sorts anslag
är till sitt möjligen utgående belopp så obestämdt, att, i händelse af dyr tid och
ofördelaktiga konjunkturer, alltför stora och den tillstyrkta summan vida öfverstigande
kostnader statsverket och de skattdragande derigenom kunna tillskyndas.
På grund deraf anser jag att summan bör utgå såsom bestämdt anslag»;
vid 6 punkten (extra anslagen), med åberopande af Utgifts-afdelningens
förslag till utlåtande, så lydande: »Utskottet får i detta ämne anföra, att, ehuru
Utskottet erkänner vigten af det afsedda ändamålet, alt, genom underlättande af
möjligheten för öfverårige och till fält-tjenstgöring mindre lämplige personer att
ur tjensten afgå, kunna vidmakthålla arméens tjenstbarhet äfven för krigstid, Utskottet
likväl finner denna fråga, hyilken nu är första gången väfökt, icke vara
så fullständigt utredd, att Rikets Ständer för närvarande kunna taga densamma
under pröfning. Sålunda saknas upplysning, huruvida de pensionsberättigade skola
erlägga ökade afgifter för alt komma i åtnjutande af de förhöjda pensionerna äfvensom
om de i händelse af förflyttning till tjenster å andra stater med lön må
ega uppbära större eller mindre del af pensionerna. Särskilda föreskrifter i dessa
med flere hänseenden synas först böra bestämmas saint fullständigt förslag till
reglemente för pensioneringen uppgöras och Rikets Ständer delgifvas, innan några
medel för en ökad pensionering anvisas. Och för öfrigt torde härmed destohellre
kunna anstå, som vid innevarande Riksdag icke obetydliga anslag blifvit beviljade
för upprätthållande af den nuvarande pensioneringen och statsverkets tillgångar
dessutom äro mer än vanligt anlitade för mångfaldiga andra maktpåliggande behof.
På dessa skäl hemställer Utskottet,
att några medel för ifrågavarande ändamål icke må af Rikets
Ständer nu beviljas.»
Bi/l. till R. St. Prof. 4856 & 4857. 4 Sami. 4 Afd, 2 Band. 3 Haft. 13
98
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 71.
af David Andersson från Hallands län: »Emot Ståts-Utskottets beslut reserverar
jag mig i följande delar:
lista punkten, deri Departements-chefens lön blifvit ökad med 4,500 R:dr
eller till 15,000 R:dr i stället för 13,500 R:dr, som Afdelningen på goda skäl
ansett vara rätta beloppet.
2:dra punkten anser jag sakna föreskrift om den arbetsordning, som bör
vara iakttagen.
3:dje punkten. Intendenten vid Militär-kontoret. Lönen bör kunna nedsättas
till 1,000 R:dr.
6:te punkten. Kommendanten i Stockholm innehar annan tjenstelön och
bör således kunna vara belåten med 1,800 R:dr.
9:de punkten. Till Sjukhuspredikant är anslaget 300 R:dr lön; denna lön,
ehuru obetydlig den också är, anser jag ej vara behöflig att utgifva, enär regementenas
prester icke skäligen böra kunna behöfva ett sådant biträde för själavården
äfven inom sjukhusets lokal;
mot 8, 17, 19 och 31 punkterna;»
af Anders Eriksson från Elfsborgs län,
vid 1 punkten;
vid 17 punkten;
af GustaJ Larsson från Stockholms län, som instämde uti de af Matts
Pehrsson från samma län afgifna tvenne reservationer.
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1857.
Hör till Stats-Utsk., år 1857, Uti. N:o 71.
1
Tub. N:o 1.
Landtforsvars-Departementels Kansli-Expedition.
Nuvarande
Kongl.'
Maj: t
Stnts-Ei-
Aflöning
Ljus-
löresla-
|
pennin-
gar.
Summa
git
Aflöning
Aflöning
4,500
120
4,620
5,500
1
Expeditions-Chef . . . arfvode
5,500
2.767
50
50
2,817
50
4,500
1
Expeditions-Sek re te ra re ....
4,000
2,767
50
50
2,817
50
4,500
1
Dito ....
4,000
l,8U
—
50
1,895
—
3,500
1
Protokolls-Sekreterare ....
5,500
1,84 5
—
50
1,895
3.500
1
Dito ....
5,500
1,800
—
50
1,850
—
3,500
1
Dilo ....
3,500
1,845
—
50
1,895
—
5,500
1
Registrator
3,500
1,230
—
20
1,250
—
2,000
1
Kanslist
1,230
1,230
—
20
1,250
—
2,000
1
Dilo
1,230
1,200
—
20
1,220
1—
2,000
1
Dito
1,200
615
—
20
635
—
1,000
1
Kopist
615
1,230
—
40
1,270
—
2,000
2
Dito
1,230
—
—
—
—
—
—
Till befrämjande af göromålens gäng inom
Kanslist- och Kopist-graderne
2,895
116
50
20
436
50
600
1
Vaktmästare
600
4 16
50
20
456
50
500
1
Dito
500
4 50
—
—
450
—
1,000
Till gratifikationer ät pxlraordinarier .
1,000
S:a
(24,158
—
580
24,738
L
59,600
Summa R:dr Riksmynt
| 38,000
Anm. Tillökningen i Expeditionens anslag hlifver således 13,842 R:dr.
bih. lill b. St. Prat. 1856 & 1857. 4 Saini. 1 Afd. 2 Band. 4 Haft. 1
2 Hör till Stats-Utsk., år 1857, Uti. N:o 71.
Tab N:o 2.
Ki •igs-Kollegium.
Kongl.
Stnts-Ut-
Nuvarande
Majit före-
skoltct före-
aflöning.
slagit aflö-
slår Ridr
Ridr R:mt
ning. Kuli
Rimt.
Ruut.
9,000
Presidenten
(åtnjuter nu 3,000 Ridr arfvode af särskilda medel.)
General-Fält-Tygmäslarcn
(njuter lön å Generalitctots Stat.)
Chefen för Ingeniör-korpsen
(njuter lön å Generalitetets Stat.)
5,000
3,900
5,500
3,900
5,000
1 Krigs-Råd
5,000
3,900
4,500
1 D;o
4,500
3,900
4,500
1 l):o
4,500
750
3,500
1 Intendent vid Inlendeuts-Mililär-Kontoret (för närva-
rande Adjutant)
2,000
300
600
1 Adjutant vid Presidents-Expeditionen . . . arfvode
600
300
800
1 D:o vid Artilleri—Militär—kontoret . . . . d:o
600
2,4 00
3,500
1 Sekreterare
3,500
2,400
3,500
3.000
2,400
3,500
1 Kamererare
5,500
9,600
44,000
4 D:o
14.000
3,000
4,000
1 Krigs-Kassör
>•
4,000
1,000
2,500
1 Registrator och Aktuarie
2,500
4,500
2,200
2.200
4,500
6,600
3
6,600
4,500
2,200
1 Kammarförvandt
2,200
3,000
4,400
2 D:o
4,400
4,500
2,200
2,200
3,000
4,400
2 D:o . . .
4,400
1.500
2,200
1 Bokhållare
2,200
4,500
6,600
3 D:o
6,600
900
1,000
1 Kanslist
900
4,500
5,000
5
4,500
Till befrämjande af göromålens gång inom Kanslist-  graden
600
900
1,000
1 Kammarskrifvare
1,000
6,100
9,000
9
9,000
525
600
1 Vaktmästare
600
Tp:l
74,475
112,000
Transport
100,100
lior till Stats- Utsk., år 1857, Uti. N:o 71.
3
Nuvarande
aflöning
lt:dr H:int.
Kongl.
Magt före-  slagit aflö-  ning R:dr
R:uit.
Stats-Ut-  skottet före-  slår R:dr
K: ni t.
Tp:t
74,475
375
1,500
2.400
112,000
450
1,800
3,000
1 Kammardrang
4 D.o
Till gratifikationer åt extraordinarie tjenstemän
Transport
100,100
450
1,800
5,000
S:r
70,750
117,250
S:
105,350
1,275
675
575
225
3,000
2,500
900
375
U trednings-Förråden.
Stockholms Förråd.
1 Intendent
(af särskilda medel årligen 975 R:dr.)
1 Förvaltare
(af särskilda medel årligen 825 R:dr.)
1 Förråds-skrifvarc
(af särskilda medel årligen 375 R:dr.)
1 Vaktmästare
(af särskilda medel årligen 100 R:dr.)
arfvode
. d:o
3.000
2.000
900
375
675
225
1,200
1,000
250
Götheborgs Förråd.
1 Intendent
(af särskilda medel arfvode 975 R:dr.)
1 Förvaltare
(af särskilda medel 300 R:dr.)
1 Vaktmästare
1,200
1,000
250
675
225
alt uppfö-  ras å In-  dragit.Stat.
Christianstads f. d. Förråd.
|1 Förråds-förvallarc
)l Vaktmästare
—
S:r
4,350
9,225
S:r
8,725
S:a
83,100
126,475
Summa
R:dr R:ntl
114,075
Anm. Som anslaget för Krigs-kollegium utgör cnilust42,l 14 R:ilr, så blifvet tillökningen 71,961 Rull'.
4
Hör till Stats-Utsk., år 1857, Uti. N:o 7i.
Tab. N:o 3.
Öfver-Kommendants-Expeditionen i Slockholm.
S:a
IV u v a r ande
Kongl. Majit
föreslagit
Zi
u
Aflöning
|>å Stal.
R:int.
x
»:
v.
St
Aflöning.
R:int?
1
1
1,500
2
900
—
2
2,555
—
1
600
—
1
1,003
75
—
126
9 4
—
730
—
—
236
140
18
42
1 —
1
600
—
—
448
4 6
—
450
—
—
540
—
{I
Af annat
anslag.
—
—
—
—
400
4
3,000
4
7,23o|7 5!
Ofver-Kommendanten
Kommendanten
Förste Adjutant ' . .
Andre Adjutant
rVaktmästare vid Expeditionen
'Arrestant-Vaktmästare
För Vaktmästare-göromålens bestridande.
Skrifmaterialier och Expenser .
. Ualions—er säl tning för 5 tjenstciiäst ar ä 270
/ R:dr
Ersättning för stallhyra m, m. för 5 Dito
å 100 R:dr
Stats-Utsk.
föreslår. j
x
■/.
Aflunin
£3
It:mt.
2
2,555
1
900
—
400
—
236
18
—
148
42
—
215
40
—
450
—
—
810
—
—
300
—
1 3
6,015
—
Anin. Nuvarande anslaget på 4:de Hufvud-titcln utgör .
och erfordras således en fyllnad af .
3,022: 50.
2,992: 50.
Hör till Stats- Utsi., år 1857, Uti, N:o 71.
5
Tab. N:o 4.
Iiommendants-Stalen.
Nuvarande
Aflöning.
It: til t.
Konni.
Via :j t lore-  lagit Alici
ning R:int
K ammen dan ter.
Stats-Utsk.
föreslår
R:n\t.
a) i belastade orter.
W a x Ii o 1 m.
675
50
—
2,1 90
7 50
50
—
Kommendant (Öfverste-löjtnant)
Place-Major oell Adjutant (Suballern-officer)
Skrifmaterialier
Carlsten.
1,800
4 00
50
—
900
50
—
2,190
750
50
—
Kommendant (Öfverste-löjtnant)
Place-Major och Adjutant (Subaltern-officrr)
Skrifmaterialier
Carlsborg.
1,800
400
50
—
—
—
2,190
750
50
—
Kommendant (Öfverste-löjtnanl)
Place-Major och Adjutant (Subaltrrn-officer)
Skrifmaterialier
Kungsholmen.
1,500
400
50
—
525
12
—
2,190
20
—
Kommendant (Öfverste-löjtnant)
Skrifmaterialier
Drottning skär.
1,000
20
—
575
12
—
1,005
20
75
Kommendant (Kapiten)
Skrifmaterialier
. ...
Ny-Elfsborg.
575
12
—
750
22
50
1,005
750
50
75
Kommendant (Kapiten)
Place-Major och Adjutant (Subaltern-officer) . . .
Skrifmaterialier
Landskrona.
750
22
50
675
22
50
1,005
50
75
—
Kommendant (Kapiten)
Skrifmaterialier
67 5
22
50
T:pt
4,029
14,941
25
Transport
9,527
—
Hör till Stats- Utah, år 1857, Uti. N:o 71.
Nuvarande
Aflöning.
R:mt.
Kongl.
Ma:jt före-  tagit Aflö-  ning. R:mt.
Tp:t.
-4,029
—
14,941
25
575
1,003
75
12
20
900
900
375
375
—
6B
68
—
675
675
30
50
525
1,000
50
'
50
525
1,000
22
50
30
525
600
50
—
50
525
600
50
—
50
i
450
575
%
575
—
22
50
30
—
Tp:l
9,074
—
22,268
—
Transport
C a r 1 s Ii a m n.
Kommendant (Kapiten)
Skrifmaterialier ,
6) i öppna städer.
Götheborg.
Kommendant .......... arfvode
Place-Major och Adjutant d:o
Skrifmaterialer
Christianstad.
Kommendant arfvode
Skrifmaterialier
Grihise-Befälhafvare.
Haparanda.
Gränsc-Befälhafvare
arfvode
Skrifmaterialier
Grisslehamn.
Gränse-Befälhafvare arfvode
Skrifmaterialier
Helsingborg.
Gränse-Befälhafvare arfvode
Skrifmaterialier
Ystad.
Gränse-Befälhafvare arfvode
Skrifmaterialier
Malm ö.
Gränse-Befälhafvare arfvode
Adjutant d:o
Skrifmaterialier  .
Transport
Stats-Utsk.
föreslår
R: mt.
9,327 —
375 —
12 —
900 —
575 —
GB —
675 —
50 —
525 —
50 -
525 —
22 50
525 —
30 —
525
30
575 —
22 50
1-4,372 —
Hör till Stats-Utsh, år 1867, Uti. N:o 71.
7
Tp:t
S:r
S:a
Nuvarande
Aflöning.
R:mt.
Kongl.
Majit före-  slagit Aflö-  ning. R:iut.
9,074
—
22,268
—
300
450
_
12
■—
20
—
9,386
—
22,738
—
alt uppfå
ras
ä A Ilin ii un a
1 O
24 7
50
C/i r
E 5
= 3
-
9,708
50
22,738
—
Stats- Utsk.
föreslår.
Unn t.
Transport
Gefle med Fr edri k skans.
Gränse-Befälhafvare arfvode
Skrifmaterialier
s!7
Af Kommendants-Statens anslag utgå tillsvidare arfvoden
åt:
f. d. Kapellanen vid Dalarö skans
f. d. Vaktmästaren vid d:o
Summa R:dr 11: mt.
14,372
300 •
12
14,684 •
75
247
15,006
50
50
vinni. Kommendants-Statens anslag i nu gällande Riks—Stat utgör  11,391: 50.
hvarifrån afgå och tilläggas anslaget "Försvars-verket i allmänhet eller
Krigs-kollogii Departementer”  921: —
återslå 10,470: 50.
och erfordras således nu en fyllnad af ,, . R:dr R:mt. 4,536: —
8 Hör till Stats-Utsk., år 1857, Uti. N:o 71.
Tab. N:o 5.
LandifÖrsvars-Depar lem en tets Kommando-Expedition.
S;a
Nu innehafvanilu.
Aflöning
och
rationsersättning
K:t
1,260
525
525
525
1,050
300
600
400
300
1,790
7,275
Kongl. Maj :l
föreslagit.
Aflöning
R:drR:t
4.500
1,200
750
7 50
1.500
500
1,000
500
450
1,790
afannatt
anslag. >
600
13,540
Arfva den.
1 Expodilions—Chef
1 General-Stabs-Officer (Sous-Chef)
1 Dito
1 Dito
2 Dito
1 Yngre Officer (Translator)
1 Registrator och Redogörare .
1 Stentryckare
1 Vaktmästare
Diverse Anslag.
Till Skrifmaterialier, ved och ljus, möblers och inventariers
underhållande, m. m
Rations-ersältning för 3 hästar å 270 R:dr
Ersättning för stallhyra m. m., för 3 hästar ä 100 R:dr
Summa R:dr Runt
Stals
Utskotlet
föreslår
-
Aflöning.
R:dr R:t.
3.000
1,200
750
750
1,500
500
1.000
500
450
1,790
810
300
Anm. Tillökningen i Expeditionens anslag hlifver således
12,550
. 5,275 R:dr,
Hör till Stats- Utsk., år 1857, Uti. N:o 74. 9
Tab. N:o 6.
Stabs-Che/er och Adjutanter, tillhörande Generalitets-Staten.
Nuvarande
: Aflöning.
Kongl.
Majit fiirc-  slagit Aflö-  ning.
Stals-
Utskotlet
föreslår.
900
1,200
1
Stabs—Chef lios Gcneral-Befälliafvare .
arfvode
1,000
5,600
4,800
4
Dito Dito ....
Dito
4,000
600
1,200
1
Dito lios Chefen för Lif-Gardes-Brigaden
Dilo
600
600
900
1
Bilo lins Kavalleri-Inspektören
Dilo
750
450
600
1
Slabs-Adjulant lios General-Befälhafvare
Dilo
600
1,800
2,400
4
Dito Dito
Dilo
2,400
300
600
1
Dito hos Chefen för Lif-Gardés-Brigaden
Dilo
500
300
450
1
Dito hos Kavalleri-Inspektören
Dilo
450
S.a
8,550
12,150
Summa Riilr R:mt
\
10,100
Anm.
Enär härtill finnas å Generalitels-Slaten anvisade endast
hör följaktligen samma Stat ökas med . . .
/
. R;dr
7,050: —
3,050: —
Bi/i. till R. St. Brot. 1806 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 Hiijt.
10 Hör till Stats- Utsh., är 1857, Uti. N:o 71.
Tab. N:o 7.
Topografiska Korpsen.
Nuvarande
Aflöning'.
Hulr II:mt.
Kongl. Maj:t
Töres lagi t
aflöning.
R:dr Ruut.
Militär-Stat en:
'"Stats-Ut-  skoltet
föieslår
H:de It:nit.
3,750
6,000
1 Öfverste och Chef
5,000
2,520
4,500
1 Öfverste-Löjlnanl
4,500
1,890
4,000
1 Major
4,000
1,890
3,000
1 Förste Kapiten
3,000
1,890
3,000
1 Dito
3.000
660
2,000
1 Andre Kapiten
2,000
1,320
4,000
2 Dito
4,000
660
1,000
1 Löjtnant
1,000
1,320
2,000
2 Dito
2,000
390
800
1 Renritare j ... .
390
Till arfvode för renrilning .
410
1,590
2,500
Civil-Staten.
1 Professor
2,500
309
450
1 Vaktmästare
450
150
150
Arfvode till 1 Informations-Officer
150 1
300
300
Expens-medel
300*
i 18,639
33,700
Summa R:dr R:mt
32,700 |
Anm.
Tillökningen i Korpsens anslag blifver således 14,001 R:dr R:int.
«
Hör till Stats- Utsk., år 1857, Uti. N:o 71.
11
Tab. N:o 8.
Lif-Gardcl till Häst.
Nuvara lide
Kor
gl.M«:jt
Sttls-Ulsk.
lii
•tislogit.
1
iroslar.
X
X
5
Aflöning
CA
Aflöning
v.
A fl ii ning
3
i»
Kant.
K: in t
R:mt.
Staben.
5
6,600
4
6,500
1 Sekund-Chef
4
6,000
4
5,220
3
5,000
1 Öfverstc-Löjtnanl och l:stc Major
3
4,500
4
4,770
3
4,500
1 Andre Major
3
4.000
:!
1,140
2
1,800
1 Rpgemcnts-Qvartermästare .......
*>
1,800
2
810
2
1,200
1 Adjutant
2
1.200
1
585
1
1,200
1 Regement s-Stallmiisla re
1
1,200
—
945
—
1,200
1 Regements-Pastor
1,200
—
500
i Sqvadrons-Predikant
,
—
720
—
1,000
1 Regements-Auditör .
900
—
600
—
800
1 Förste Bataljons-Läkarc
600
960
—
1,000
1 Regements-Skrifvare
1,000
—
309
—
450
1 Mönster-Skrifvare
450
—
309
—
450
1 d:o
450
405
—
700
1 Rcgeinenls-Hiistläkare
700
339
—
500
1 Regemenls-Väliel
500
129
—
150
t Pistolsmed *
150
—
129
—
150
1 Sadelmakare
—
150
Sqvadrons-Slaten
3
1,890
2
2,400
1 Sqvadrons-Chef
2
2,400
! 1
O
1,890
2
2,400
1 d:o
2
2,400
3
1,290
2
2.400
1 d:o
2
2,400
3
1,290
2
2,400
1 d:o
2
2,400
2
810
2
1,200
1 Förste Löjtnant
2
1,200
6
2,430
6
3,600
5 d:o
G
3,600
9
ä-
645
2
1,000
1 Andre Löjtnant
2
1,000
(i
1,935
6
3,000
o d:o
G
3.000
2
585
2
800
1 Under Löjtnant
2
800
(i
1,755
6
2,400
3 d:o
G
2,400
—
579
—
800
I Fanjunkare
-—
800
—
1,737
—
2,400
5 d:o
. . .
—
2,400
55
40,806
47
51,900
Transport
47
49,600
12
Hör till Stats- Utsh., år 1857, Uti. N:o 71.
T:pt
S:a
[Nuvarande
dd
*55
Aflöning
Runt
40,806 47
339
1,017
309
3,399
279
1,953
279
837
36
108
36
540
9,900
59,83847
Kongl Ma:jl
föreslagit.
A fl ö a i n {
Runt
51,900
500
1,500
450
4,950
400
2,800
400
1,200
138
414
90
1,350
36
252
af annai
ansia
14,700
71,080
1 Förste Sergraut
3 d:o ....
I Andre Sergeant
II d:o .
1 Trumpetare . ,
7 d:o ....
1 Sqvadrons-Höstl akare.
3 d:o . .
1 Dislinktions-Korporal
3 d:o
1 Korporal
15 d:o ....
1 Extra Trumpetare i N:r
7 d:o . . . .
Transport
Särs/itda Anslag.
jRalions—ersättning för 47 tjonsti'—hästar å 270 R:dr
(Erhållos nu för 55 hästar ä 1110 Hulr)
Ersättning för stallhyra m. m. för 47 tjenste—hästar
ä 100 R:dr
Summa R;dr Runt 47
Stats-Utsk
föreslår.
47
Aflöning
Runt
49,600
500
1,500
450
4,950
400
2,800
400
1,200
138
414
90
1,350
36
259
12,690
4,700
81,470
Anin. Tillökningen i Regementets kontanta anslag Olifver således 21,632 R:dr.
lior till Stats-Utsk., år 1857, Uti. N:o 71-
13
Tab. N:o 9.
Kronprinsens llussar-Rcgemente.
Konst. Mai:t
«*
Stats-Utskoltet
nuvarande.
föreslagit.
föreslår.
=
a
a
Aflöning.
CA
Aflöning.
CA
Aflöning.
c:
Knnt.
as
3
Ruut.
3
U:tn t.
R:dr
1 ö.
Staben.
5
4,230
_
4
6,000
i
Clier
4
6,000
4
3,360
—
3
4,500
1
Ofverste-Löjtnanl . ....
3
4.500
4
3.360
—
3
4,000
1
Major
.
3
4.000
3
660
—
2
1,350
1
Regerocnts-Qvarlerniä^lare . .
2
1,350
•>
579
*5
900
i
Förste Adjutant
2
1,200
57 9
—
•)
750
Antlre Adjutant .......
2
1,000
1
405
—
1
900
i
Regements-Stallmästare ....
1
1,200
—
370
750
1
Regements-Auditör
—
900
600
800
1
Förste Bataljons-Läkare ....
—
600
—
390
—
600
1
Andre Bataljons-Läkare . . . .
.—
390
390
—
—
600
1
Dito . .
—
390
—
570
——
750
1
Regrments-skrifvare
—
1,000
480
—
—
525
1
Regements-llästläkare
—
525
—■
214
50
600
1
Regements-Trumpetare ....
—
600
Sqvadrons-Staten.
3
600
2
1,600
i
Sqvadrons-Clief
2
1,600
15
3,000
—
10
8.000
5
Dito
10
8,000
2
579
—
2
900
1
Förste Löjtnant
2
1,200
K)
2,895
—
10
4,500
5
Dito
10
6,000
2
480
—
2
750
1
Andre Löjtnant
2
1,000
10
2,400
—
10
3.750
5
Dito
10
5,000
2
405
—
2
600
1
Under-Löjtnant
2
800
10
2,025
—
10
3,000
5
Dito
10
4,000
214
50
—
600
1
Fanjunkare
—
600
1,072
50
—
3,000
5
Dito
—
3,000
184
50
—
375
1
Förste Sergeant
—
375
922
50
—
1,875
5
Dito
—
1,875
184
50
—
325
1
Andre Sergeant
—
325
3,136
50
—
5,525
17
Dito
—
5,525
1-
184
50
—
300
1
Sqvadrons-IIäslläkare
—
300
|75
34,671
—[65,
58,125 |
Transport j
65
63,255
14
lior till Stats-Utsk., år 1857, Uti. N:o 71.
Nuvarande.
Kongl. Majit
föreslagit.
Tp:t 75
Aflöning.
Knnt.
R:dr.
ö.
34,671
65
58,125
922
50
—
1,500
184
50
—
300
922
50
—
1,500
24
—
90
120
—
450
24
—
60
408
—
1,020
12
—
30
276
690
6,987
87
{
Af annat
anslag.
—
—
6,500
S:a [75| 44,552 )37|65
Aflöning
R:mt.
70,265
Transport
5 Sqvadrons Hästläkare
1 Sqvadrons-Trumpctare
5 Dito
1 Distinklions-Korporal
5 Dito
1 Korporal . . .
17 Dito
1 Vice-Korporal . .
23 Dito
Särskilda Anslag.
IRations-ersättniug för 65 tjensteliästar
k 270 R:dr
Ersättning för stallhyra m. ra. för 65
d:o 4 100 , R:dr ......
Stals-Utskoltet
föreslår.
EE
cj:
CA
1
Aflöning.
rr
R:mt.
65
63,255
—
1,500
—
300
—
1,500
—
90
—
450
—
60
—
1,020
—
30
690
—
17,550
—
6,500
|65| 92,945
Anin. Tillökningen i Regementets kontanta Stats-anslag blifver således 48,392
R:dr 65 öre.
|UJU«-}SC|J
Hör till Stats-Utsk., år 1857, Uti. N:o 71.
15
Tab. N:o 10.
Svea Lif-Garde.
Nuvarande.
Aflöning.
K: lil t.
5,700
4,020
3,720
1,140
810
570
945
720
600
405
885
279
279
519
459
309
309
279
1,953
72
72
18
18
2,220
11,100
2.175
2.175
810
5,670
Kongl. Majit
föreslagit.
Aflöning.
Runt.
6,000
4,500
4.000
1,800
1.200
1.000
1,200
500
1,000
800
600
1,000
450
450
800
700
500
500
400
2,800
100
100
36
36
2.400
12,000
2.400
2.400
1,200
8.400
Staben.
Sekund-Chef .......
Öfverste-Lnjtnanl och l;ste Major
Andre Major
Regcments-Qvarterijiästare . .
Förste Adjutant
Andre Dito .
Rpgéments-Paslor
1
1
1
1
1
1
t
1 Bataljons-Predikant
1 Regements-Auditör .
1 Förste Balaljons-Lakure
1 Andre Dito
1 Regemcnts-Skrifvare
1 Mönsler-Skrifvare
1 Dito ■ .
1 Förste Bataljonsadjutant
1 Andre Dito
1 Regeraents-Väbel
l Rpgements-Trumslagare
1 Hautboist
7 Dilo
1 Stockmakare . .
1 Gevärs-Smed
1 Öfver-Timmerman
1 Dito
Kompani-Stat en.
t Kompani-Chef
Dito
Kompani-Chef
Dito
Förste Löjtnant
Dito
Stats-Utsk.
föreslår.
T:pt
9| 48,321 j 9) 59,272
Transport
Aflöning
Runt.
6,000
4,500
4.000
1,800
1,200
1.000
1,200
900
600
405
1,000
450
450
800
700
500
500
400
2,800
100
100
36
36
2.400
12,000
2.400
2.400
1,200
8.400
9) 58,277
16
Hör till Stats- Utsk., år 1857, Uti. N:o 71.
T:pt
Nuvarande.
Aflöning
R:mt.
48,321
645
4,515
570
3,000
510
3,633
210
1,533
18
270
18
414
1,620
Kongl. Majit
föreslagit.
Aflöning
R :m t.
50,272
1,000
7.000
800
5.600
800
5.600
500
3,500
400
2,800
36
540
36
828
I af annat \
j anslag, f
900
Transport
1 Andre Löjtnant
7 Dito
1 Under-Löjtnant
7 Dito
1 Fanjunkare
7 Dito
1 Sergeant
7 Dito
I Furir
7 Dito
1 Trumslagare
15 Dito
1 Hornblåsare
23 Dito
Särskilda Anslag.
Rations-crsällning för 9 tjenslehästar å
270 R:ilr
(Erliålles nu för 9 hästar å 180 R:dr),
Ersättning för stallhyra m. m. för 9
tjensteliästsr å 100 Rulr .
Stals-Utsk.
föreslår.
A dölling
Ruut.
58,277
1,000
7.000
800
5.600
800
5.600
500
3,500
400
2,800
36
540
36
828
2,430
900
S:a j 0| 66,285 | 9| 89,612
Summa Rulr R:mt. | 0| 91,047
Anm. Den af Utskottet liärofvan föreslagna nya aflöningen bör bestridas med:^
l:o beloppet af den nuvarande
66,285:
2:o 8 st. Distinktions-Korporals-arfvoden på Regementets Stat,
å 165 R:dr
. . . 1,320: —
tillhopa 67,605: —
och 3:o den i Regementets kontanta anslag nu erforderliga fyllnad 23,442: —
Summa Rulr 91,047: —>
Hör till Stats-Utah, ar 1857, Uti. N:o 71.
17
Tab. N:o 11.
Andra Lif-Gardet.
T:pt
Nuvarande.
Ailo uing
K: ni t
Kongl.Maj: t
fö reslagit.
9
B/h.
5,790
4,020
3,720
1.140
810
570
945
720
000
405
885
279
279
519
459
309
309
279
1,953
72
72
18
18
2,220
11,100
2.175
2.175
810
42,651
till It.
Aflöning
Kant.
9
St.
6,000
4,500
4.000
1,800
1,200
1.000
1,200
500
1.000
800
600
1,000
450
450
800
700
500
500
400
2,800
100
100
36
36
2.400
12,000
2.400
2.400
1,200
50,872
Pral.
Staben.
Sekund-Chef
Öfverste-Löjlnant och diste Major
Andre Major
Regementskvartermästare
Förste Adjutant ,
Andre d:o
Regcmenls-Pastor . . ■ t
Ralaljous-Predikant
Rogements-Auditör
Förste . Bataljons-Läkare . . .
Andre d:o
Regements-Skrifvare
Mönsterskrifvare
d:o
Förste Ralaljons-Adjutant .
Andre d:o ....
Regements-Väbel ......
Regcments-Trumslagare .
Hautboist .......
d:o
Stockmakare . . . . . ,
Gevärssmed
Ofver-Timmerman
d:o
Kompani-Staten.
Kompani-Chef
d:o
Kompani-Chef
d:o
Förste Löjtnant
Transport
1856 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 Haft.
Stats-Utsk.
Töres lår.
Aflöning
3
R;iut.
2
6,000
9
4,500
2
4,000
1
1,800
1
1,200
1
1,000
1,200
900
600
405
1,000
450
450
800
700
500
500
400
2.800
100
100
36
36
2,400
12,000
2,400
2.400
1,200
9
49,877
18
Hör till Stats- Utsk., år 1857, Uti. N:o 71.
Nuvara nde.
1Kongl. Majit
| föreslagit.
Slats-Utsk.
föreslår.
p:
C®
Aflöning
»:
C/l
Aflöning
p:
cya
Aflöning
P
hunt.
Hunt.
|
Runi.
T:pt
T)
42,651
9
5ä872
Transport
~9
49.877
5,670
8.400
7 D:o
—
8,400
645
1,000
1 Andre Löjtnant
—
1,000
4,515
7,000
7 D:o
—
7,000
570
800
1 Under-Löjtnant
—
800
3,990
5,600
7 D.o
—.
5,600
519
800
i Fanjunkare
—
800
3,633
5,600
7 D.o
—
5,600
500
1 Sergeant
—
500
3,500
7 D:o
—
3,500
219
400
1 Furir
—
400
1,533
2,800
7 D.o
—
2,800
18
36
1 Trumslagare
—
36
270
540
<5 D:o
—
540
18
36
1 Hornblåsare
.
—
36
414
828
23 D:o
Särskilda Ansiag.
828]
1,620
{
af annai
anslag.
900
JRations-ersåltningen för 9 tjenstchästar å 270 R:dr
(Erliålles nu för 9 hästar å 100 R:dr)
Ersättning för stallhyra m. m. för 9 tjcnstehäslar
å 100 l\:dr
2,430
900
S:a
9
66,285
9
89,612
Summa R:dr R:mt
9
91,047
Anm. Den af Utskottet härofvan föreslagna nya aflöningen bur bestridas med:
l:o beloppet af den nuvarande
66,285: —
2:o 8 st. Distinktions-Korporals arlvoden på Regementets Stat,
å 1G5 R:di
1,320: —
tillhopa
67,605: —
och 3.o den i Regementets kontanta anslag nu erforderliga
Fyllnad
23,442: —
Summa
R:dr Runt
91,047: —
Hör till Stats-Utsh, år 1857, Uti. N:o 71. 19
Tab. N:o 12.
Hela Artilleriet.
Nuvarande.
Kongl. Maj:t
föreslagit.
Stats-Utsk.
lo res lår.
=
sc
X
Cfl
Aflunin
R
v.
Aflöning
J.
Aflöning
u
3
Kant.
Si
K: ni t.
Si
Knnt.
Ralr
ö.
R:dr
R:dr
4
5,400
3
0,000
1 Öfverste-(Reg:ts-Clicf)
3
6,000
X
10,800
6
12,000
2 d:o ( tl: o )
6
12,000
2
3,795
.
2
4,500
1 Öfversle-Löjtnant .........
2
4,500
4
7,590
—
4
9,000
2 il:o
4
9,000
2
3,795
9
4,000
1 Major
9
4,000
24
45,540 —
24
48,000
12 d:o
24
48,000
2,700
—
3,000
1 Äldre Kapiten (utan B ali eri)
—
3,000
—
29,700
—
33,000
11 d:o ( d:o )
—
33.000
—
2,100
—
—
2,400
1 d:o (med Batteri)
—
2,400
39,900
—
45,000
10 d:o ( d:o )
—
45,600
—
1,350
—
—
2,000
1 Yngre Kapiten
—
2,000
35,100
—
—
52,000
26 d:o
—
52,000
1,350
—
—
2,000
1 Informalions-Kapiten
—
2,000
—
2,700
—
—
4,000
2 d:o
—
4,000
—
810
—
—
1,200
1 Löjtnant (l:a klassen)
—
1,200
—
23,490
—
—
34,800
29 d:o ( d:o )
—
34,800
—
810
—
—
1,000
1 Löjtnant (2:dra klassen) .......
—
1,200
—
22,080
___
—
28,000
28 d:o ( d:o )
—
33,600
—
570
—
—
800
1 Under-Löjtnant
—
800
—
33,000
—
—
46,400
58 d:o
—
46,400
480
—
—
1,200
1 Regements-Slallmästare
—
1,200
900
—
—
2,400
2 d:o
—
2,400
—
945
—
—
1,200
1 Regements-Pastor .
—
1,200
1,890
—
—
2,400
500
2 d:o
1 Bataljons-Predikant
—
2,400
—
—
1,000
2 d:o
—
—
045
—
—
1,000
1 Regcmonls-Audilör
—
900
1,290
—
2,000
2 d:o . .
—
1,800
000
—
—
800
1 Förste Balaljons-Läkarc
—
600
1,200
—
—
1,600
2 d:o
—
1,200
390
—
—
600
1 Andre Bataljons-Läkarc
.
—
390
1,500
—
—
2,400
4 d:o
—
1,560
144
283,200
—
41
356,800
Transport
41
359,150
20 Hör till Stats-Utsk., år 1857, Uti. N:o 71.
Koi
gl. Ma:jt
Stats-Utsk.
loreslagit.
i - i
föreslår.
C/i
Aflöning
C/i
Aflöning
SS*.
Aflöning;
a
3
R:nit.
a
R: m t.
1
R:mt.
11: dr
ö.
Rull-
R:dr
44
283.200
—
41
356,800
Transport
41
359,150
375
—
—
600
1 Andre Balaljons-Läkare
—
375
900
.—
—
1,000
1 Regemenls-Skrifvare
—
1,000
1,800
—
—
2,000
2 d:o
—
2,000
000
—
—
700
1 Regements-Hästläkarc
—
700
1,200
—
—
1,400
2 Regements-Hästläkarc
—
1,400
480
—
—
800
1 Styckjunkare
—
800
23,040
—
—
38,400
48 d:o
—
38,400
318
—
—
500
1 Sergeant
500
12,402
—
—
19,500
39 d:o
—
19,500
318
—
—
450
1 Sergeant
—
500
11,766
—
—
16,650
37 d:o
18,500
480
—
—
800
t Regements-Trumpetare ........
—
800
960
—
—
1,600
2 d:o
—
1,600
318
—
—
500
1 Divisions-Trumprtare
—
500
2,226
■—
—
3,500
7 d:o
—
3,500
222
-—
—
400
1 Batteri-Trumpetare
—
400
3,330
6,000
15 d:o
—
6,000
90
138
i (Distinktions-) Förste Konstapel ....
—
120
1,350
2,070
15 ( d:o ) d:o
—
1,800
90
—
1 Förste-Konstapel
—
120
6,930
—
77 d:o
—
9,240
37
50
—
48
1 Andre Konstapel
—
48
6,112
50
7,824
165 d:o
—
7,824
30
48
1 Battcri-liandtverkare
—
48
990
1,584
53 d:o
—
1,584
J,Särskilda Anslag.
_
8,010
/af annat
'anslag.
J Rations-ersätlning för 41 tjensteliästar ä
270 R:dr
—
11,070
—
4,100
Ersättning för stallhyra m. m. för 41 d:o å
—
100 R:dr
—
4,100
Ar/voden till
225
400
| Regements-Adjutant
—
400
450
800
2 d:o
—
800
225
400
1 Gymnastik-Lärare .
—
400
450
—
1
800
2 d:o . . .
800
l 44
368,925
—
,41
469,812
Transport
41
493,979
Hör till Stats-Utsk, år 1857, Uti. N:° 7i.
21
T:t
Nuvarande.
Kongl Majit
föreslagit.
44
Knnt.
R:dr
368,925
225
450
150
300
75
150
75
93
930
6,510
375
5,250
480
2 880
900
459
2,754
270
4.590
210
4,830
240
4.800
240
1,920
90
180
37
187
T:t|44 408,576
41
41
Aflöning
Knnt.
Hulr
469,812
800
1.600
400
800
150
300
50
200
100
150
1.200
8,400
500
7.000
800
4.800
1.000
800
4.800
400
6.800
300
6,900
350
7,000
350
2,800
48
240
528,850
Transport
1 Informations-Kapiten
2 d:o
1 Informalions-Officer
.
2 d:o
1 d:o Under-officer
2 d:o d:o ......
I d:o d:o (vid Drlacliementerne)
4 d:o d:o ( d:o )
Vid Informationen biträdande Under-Befäl ,
1 Extra Läkare i Wisby . . . , ,
I Garnisons-Predikant å Elfsborg ....
Ty (/-Sla/en .'
I Förråds-förvaltare
7 d:o
I Tygskrifvare
14 d:o
I Tyg-Under-Officer
6 d:o
I Verkmästare
I Besiglnings-Rustmästarc
6 d:o
1 Handtverksmästare
17 d:o
. .
1 Handlverksgesäll . . . . . . .
23 d:o
1 Rustkammarsmed
20 d:o
I Stockmakare . .
8 d:o
1 Förste Konstapel
2 d:o
I Andre Konstapel
5 d:o
. ■ .
Transport
Stats-Utsk.
föreslår.
X
ir.
Aflöning
SS
s
R:mt.
R: dr
41
493,979
—
800
—
1,600
—
400
—
800
—
700
—
100
~
150
1,200
8,400
500
7,000
800
4,800
1,000
800
4,800
400
6,800
300
6,900
350
7.000
350
2,800
120
240
48
—
240
41
553,3771
22
Hör till Stats-Utsk., år 1857, Uti. N:o 71.
Kongl Milj:!
Stiils-Utsk.
föreslagit.
föreslår.
sa:
X
e:
ca
Aflöning
A flÖning
CA
Aflöning
3
53
n:mt.
3
SS
R: mt
3
Sä
Runt
R:dr
ö„
R:dr
R:dr
F// rvcrkare-lxo rps e n.
T:Pt
44
408,576
—
44
528,850
Transport
41
553,377
—
375
—
—
600
1 Subaltern
—
600
—
750
—
—
1,000
1 Verkmästare
—
1,000
—
180
—
—
300
1 Handtverkare
—
300
—
540
—
—
900
5 d:o
—
900
—
37
50
—
50
1 Tres!
—
50
—
75
—
—
100
1 Läkare
—
100
S:a
44
410,533
50
41
531,800
Summa R-.dr R:ml
41
556,327
Hunt. Tillökningen i Artilleriets kontanta Stals—anslag blifver således 145,795 R:dr 50 öre.
Jior till Stats-Utsk., år 1857, Uti. N:o 71. 23
Tab. N:o 13.
IngeniÖr-Rorpsen.
Nuvarande
Aflöning
It: ml.
Kongl.
M;ij: t före-  slagit
Aflöning
R:mt
Mi/itiir-Stuten.
Stats-  Utsk. före-  slår Aflö-  ning Rrmt.
Cl
efen njuter lön å Generalitetets Stat
- ■
4,500
5,000
\
Ofverste
5,000
3,750
4,500
1
Öfverste-Löjtnant . '
4,500
3,000
4,000
1
Major
4,000
3,000
4,000
\
4,000
2,700
3,000
1
Kapiten af Irsla klass.en .
3,000
8,100
9,000
0
d:o dro
9,000
3,000
1
d:o dro
1,350
2,000
i
Kapiten af2:dra klassen.
2,000
5,400
8,000
4
dro v dro
8,000
4,000
2
dro dro
810
1,200
1
Löjtnant af Irsta klassen
1,200
4,050
6,000
5
dro dro
6,000
810
1,000
1 Löjtnant af 2:(Ira klassen
1,000
2,430
3,000
3
dro dro
3,000
600
1,000
1
dro dro
1,000
600
1,000
1
dro dro
1,000
570
800
1
Under-Löjtnant
800
2,280
3,200, 4
dro
3,200
4,000 5
dro, å 800 Rrdr
—
570
8oo; i
Konduktör
800
2,850
4,000: 5
dro
4,000
375
800
1
dro
800
1,125
2,400
3
drojalt uppflyttas från Under-Konduktör .
2,400
375
500
1
Undcr-Konduktör af Irsta Klassen ......
500
1,500
2,000
4
O
ré
O
2,000
375
450
1
dro . . af 2rdra Klassen
450
330
450
1
Under-Konduktör af 2:dra Klassen ......
450
660
900
2
dro .... dro ........ .
900
450
1
dro .... dro
.
Civilstaten.
900
1,000
1 Regements-Skrifvare och Kassör ......
1,000
900
—
1.200
1
Kassör foell Förråds-förvaltare
1,200
53,910
—
82,650
Transport
71200
24
lior till Stats- Utslc., år 1857, Uti. N:a 71.
Nuvarande
Aflöning
[tunt
Kongl.
Majit
föreslagit
Aflöning
Klint.
Stats-
Otskoltet
föreslår
Aflöning
Knnt.
Tp:t
53.910
—
82,650
Transport
71.200
2,700
—
3.600
3 Kassörer oell Förråds-förvallare
3,600
630
—
900
1 d:o .... d:o
900
2,520
—
3,600
4 d:o .... d:o
3,600
375
450
1 Vaktmästare
Sappör-Kompaniet.
450
600
800
1 Förste Bataljons-Läkare .........
600
90
138
1 Distinktions-Korporal .
.' .
138
90
—
138
1 d:o
138
37
50
48
1 Andre Sappör
.
48
187
50
i
240
5 d:o
Diverse Anslag.
240
1,440
Arfvode åt (två) en Lärare vid Ingeniör-Korpsen .'
720
600
dito till Elever vid Marieberg, 2:ne å. 500 R:dr
600
z
z
3.000
5.000
Till rese-understöd åt Officerare vid Korpsen
Till Korpsens praktiska öfningar;
3,000
—
—
—
Reservations-anslt!"
5,000
S:a
61,140
102,604
Summa R:dr R:mt
90,234
Anm. I följd häraf bör Ingeniör-Korpscns anslag ökas med 29,094 R:dr.
Hör till Stats-Utskoltets, år 1857, Utlåtande N:0 71.
f
Tab. N:o 14.
Bih. Ull R. St. Prat. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 A fä. 2 Band. 4 tiäft.
26
Wierde M w f
-
1 8 5 5 års Riks-Stat anslår
Penningar
Riksmynt.
R:dr.
10,500
24,158
7,275
42,114
82,050
18,639
4,200
3,022
11,391
57,375
T:pt
260,725
Indelta
Räntor,
enligt
markegång,
på förslag.
It:dr.
70
70
25
25
S p a n m i 1
Indelt, på förslag.
Mått.
Kub. f. k.
Värde å
10 R:dr
Tunnan
(6,3 kub. f.)
Oindelt.
Mått.
Värde förslagsvis
å 10
R:drTuunan
(6,3 kub. f.)
Summa.
Riksmvnt.
R:dr. ö. Kub. f. k, R:dr,
R: d r.
10,500
24,158
7,275
42,114
82,050
18,639
/
4,200
3,022
11,391
57,445
260,795
50
50
25
Land/försvars
-
Departemenls-Cbefen :
Nuvarande aflöniugen , . j, . .
Tillökning
•
Departementets Kansli-Expedition:
Nuvarande anslaget. . . i , .
Tillökning: se Tab. N:o 1 . .
DepartementetsKommando-ExfediNuvarande
anslaget
Tillökning: se Tab. N:o ^ . .
Krigs-Kollegium:
Nuvarande anslaget . .
Tillökning: se Tab. N:o 2
Generalitets-Staten :
Nuvarande anslaget . . . i . «
Tillökning: se Tab. N:o 6 . .
TopograBska Korpsen:
Nuvarande anslaget ......
Tillökning: se Tab. N:o 7 . .
Artilleri-Staben :
Nuvarande anslaget ......
Tillökning
Ofver-Kommendants-Expeditiooen i
Nuvarande anslaget ......
Tillökning: se Tab. N:o 3 . .
Kommeudants-Staten :
Krån nuvarande anslaget , .
Öfverflytt as till »Försvars,
eller Krigs-Kollegii De.
Tillkommer: Förhöjning, se
Krigs-Akademien:
Penningar: nuvarande anslaget
Tillökning ....
Indelta Rjintor, enligt ntarkeförslag:
värde enligt 1855 års Stat
Förhöjning deruti ....
27
d - Titeln.
'
Förslå
g tili
blifvande Riks
-Stat.
Indelta
S P
a n
mål.
Penningar
Räntor,
enligt
markegån
på förslå
Indelt,
på förslag.
Oindelt.
Summa.
Riksmynt.
/
;
Mått.
Värde å
2 R:dr
kub. foten.
Mått.
Värde för-  slagsvis å
2 R:dr
kub. foten.
Riksmynt.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
Kub. f.
k.
R:dr.
Ö.
Kub. f.
k.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
terne niet.
'
<
10,500: —
’
4,500: —
15,000
1
—
15,000
‘24,158: —
13,812: —
38,000
38,000
7,275: —
5,275: —
12,550
, ,
12,550
42,114: —
71,961: —
114,075
114,075
82,050: —
3,050: —
85,100
18,639: —
14,061: —
32,700
. ,
_
_
—
32,700
4,200: —
........ 2,200: —
6,400
•
6,400
lil:
3,022: 50.
2,992: 50.
6,015
6,015
11,391: 50.
i allmänhet
iter»  921: —
återstå 10.470: 50.
i 4  4^536: —
15,000
f
50
15,006
50
57,375: —
22,350: 75. 79,725: 75.
70: 25.
79: 75. 150; _
79,725
75
150
75
T rausport
404,572
25
15o| —
1
|
1 1
1—i 404,722
125
28
1 8 5 5 års Riks-Stat anslår
Penningar
Riksmynt.
R:dr.
T:pt
260,725
46,980
2,000
S:gr
309,705
Indelta
Räntor,"”
enligt
markegång
på förslag.
S ]> a n lii å I.
Indelt, på förslag.
Mått.
Varde å
10 R:dr
Tunnan
(6,3 kub. f.)
R:d r.
-70
70
Kub. f. k
R: d r.
Oindell.
Mått.
Kub. f. k
Varde för
slagsvis å 10
RidrTunnau
(6.3 kub. f.)
R:dr.
Sinn ina.
Riksmynt.
R:dr. i)
260,795 2
46,980
2,000
— Rese-slipendium för MilitKr-I.Skare:
Nuvarande anslaget uppföres
309,775
353,362
22,125
56.250
80
1,753,519
50
T:pt
741,442|8o| 1,753,589(75
125,955
199,930
4,117
125,955] 9| 199,930] —| 4,117|-
6,535
6,535
2,313,317
22,125
56,250
Allmänna Garnisons-Sjukhuset: -s
Nuvarande anslaget ......
Tillökning: för aflöningen . .
lör inateriela be
-
30
Indella
Kavalleri- oell Infanteri-Rr.gcmen(Derunder
Förslags-anslag
Penningar: Nuvarande anslaTillkonnner
:
а) Ersättning åt Södermanlands
Regemente för förlust i följd
af förändring uti sättet för Salpeterhjalpros
utgörande inom en del af
Södermanlands län
. .
б) Ersättning åt Li^Regementets
Hussar-Korps för Skjutslärds-pcnningar
. ..
Indella Räntor, enligt markeVärde
enligt 1855 årsj Stat
Förhöjning deruti .....
Indelt Spaiimål:
1855 års Stat anslår (111,993
med ett förslagsvärde af
Förhöjning till 2 R:dr per
Oindell Spaiimål :
1855 års Stat anslår (653j_^
med elt försl ags värde ar
Förhöjning till 2 R:dir per
jTill Löneförbättringar vid Indella
Militie-Boställs-Kassan: Ersättning
Kiouo-tioude m. in., FöitslagsIndelta
Arméens vapenöfn ingar,
Exercis .Sqvadron fernäs underhall,
2,701,497|55
29
Förslag till
blifvande Riks
-Stat.
Indelta
S p
a n m å 1.
Penninga
r
Räntor,
enligt
markegån
på forsla
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Summa.
Riksmynt.
8
)•
Mått.
Värde ä
2 R:dr
kub. foten.
Mått.
Varde för-  slagsvis å
2 R:dr
kub. foten.
Riksmynt.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
Kub. f
k.
R:dr.
ii.
Kub. r.
k.
R: (1 r.
ö.
R:dr.
ii.
Transport
401,572
25
150
—
—
—
—
—
404,722
25
46,980: —
. 7,271: 6.
. 8,298: 94. 15,570: —
62,550
2,000
62,550
2,000
dradt
S:gr
469,122
25
150
—
—
469.272
25
•en.
/
»
i tia n ds rotering 2,850 R:dr.)
353,362: 80.
5
i
- 76: 78' 353.439:58.
å förslag; :
,753,519: 50.
368,377: 50. 2.121,897: —
'5,955,9 kub. f.
199 930:
51,981: 80. 251.911: 80.
,117 kub. fot
6,535: —
f. 1,699: — 8.234: _
353,439
100,000
22,125
596,000
58
2,121,897
125,955
8
251,911
80
4,117
eo
e*
oc
2,735,482
100,000
22,125
596,000
28
:n (nytt anslag)
eserv-hemmans-räntor och
(o Teir iind ra dt)
Igs-anslag (nytt)
rations-anslag
—
lill II
Transport
1,540,686
8312,122,017
125,955
9
251,911
80
4,117
—
8,231
—
3,922,879
63
30
T:pt
T:pt
1855 års Riks-Stat anslår
Penningar
Riksmynt.
R:dr.
741,442
50,910
26,520
280,003
9,000
S:grl 798,17130
91,624
77,699
36
114,165
70
‘Indelta
Räntor,
enligt
in arkegång
på förslag.
R:dr.
1,753,589
75
S p a n in å I.
Indelt, på förslag.
Mått.
Värde å
10 R:dr
Tunnan
(0,3 kuli. r.i
Oindelt.
Mått.
Värde förslagsvis
å 10
R idrTunnan
(6.3 kub. f.)
Kub. f.
125,955
1.753,589 75 125,955
R:dr
199.930
199,930
1,391,365)41 ] 1,753,5S9j75j 125,955| 9| 199,930
Kub. f.
4,117
4,117
5,985
12,266
10,672
k.
R:dr.
6,535
6,535
9,500
19,470
16,940
33,040 3 52,445 — 3,397,330 16
Summa.
Riksmynt.
R:dr.
ö.
2,701,497
55
50,910
—
26,520
—
280,003
50
9,000
—
2,758,155
101,124
97,169
131,105
80
36
70
Fouragering vid Indelta Kavalleriet,
Till Trossens underhåll (oFöränMöteskostuader,
Reservations-anslag
Ersättning För utöfver roarkegångsteringsgifvare
För dagportioner
till och från möten, Reserva
-
Viirfvade
Lifgardet till Häst.
Penningar:
Nuvarande anslaget ....
Tillökning: se Tab. N:o 8
Oindelt Spanmål:
1855 års Stat anslår (950
ett förslagsvärde af . .
Förhöjning till 2 R:dr per
Kron-Piinsens Hussar-Regemente:
Penningar:,
Nuvarande anslaget ......
Tillöka, i aflöning, s» Tab. N:o 9
i rekryterings-penningarne
i medikaments- lito
Oindelt Spanmål:
1855 års Riks-Stat anslår 1,947 T:r
afgå och indragas ...... 268 T:r
återstå 1,679 T:r
Förslagsvärdet å Spanmålén i
utgör
Förhöjning till 2 R:dr per
nya Spanmåls-anslaget . .
Svea Lif-Garde :
Penningar:
Nuvarande anslaget. ... .
Tillökning, se Tab. N:o 10
h
ii
31
Förslag till
blifvande Riks
-Stat.
Indelta
S p
a n m å 1.
9
Penningar
Räntor,
enligt
marTegan
på Torsia
Indelt,
på förslag.
Oindelt.
Summa.
Riksmynt.
6
V
Mått.
Värde ä
2 R:dr
kub. foten.
Mått.
Värde för-  slagsvis å
2 R:dr
kub. foten.
Riksmynt.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
Kub. r.
k.
R:dr,
ö.
Kub. f.
k.
R :dr.
ö.
R:dr.
ö.
Transport
1,540,686
83
2,122,047
125,955
9
251,911
80
4,117
8,234
—
3,922,879
63
vid indel .
'
islag
26,520
—
—
—
—
—
26,520
—
cl betalning till inqvar-  Regementenas marcher
S:gr |
1,098.084
58
2,121.897
—
125,955
9
251,911
80
4,117
8,234
—
3,480,127)38
r
91,624: 5.
21,632: — 113,256: 5.
- •
■ ■ :
kub. f. med
9,500: —
2,470: — 11,970: —
113,256
5
»
5,985
11,970
125,226
5
"•
77,699: 36.
600, -•
51,242: 63. 128,941: 99.
■
«.ub’ Sk $
'7,7 kub. fot.
19,470: —
1,685: 40. 21,155: 40.
128,941
99
10,577
7
21,155
40
150,097
39
14,165: 70.
23,442: — 137,607: 70.
/
Transport j 1,809,404
t-
O
c*
cT
t—
00
—
125,955
9
251,911
80
20,679l 7
41,359
40
4,324,7231 7
t
-
32
185 5 års Riks-Stat anslår
T:pt
Tsp*
Penningar
Riksmynt.
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p a n m å 1.
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde ä
10 R:dr
Tunnan
(0,3 kuli. f.)
R:dr.
,391,365
114,330
70
38,946
598,720
80,350
2,223,713
50
45
75
81
R:dr.
1,753,589
l,7ä3,589| 75
Kub. f.
125,955
425,955
R:dr.
199,930
199,930
Mått.
Värde fö
slagsviså 10
RidrTunnan
(6,3 kub. f.)
Kub. f.
33,040
10,672
46,723
t;
90,436] 4
R:dr.
52,445
16,940
74,165
143,550
Summa.
Riksmynt.
R:dr.
3,397,330
131,270
38,946
■673,885
80,350
4,320,783,
70
50
45
75
56
Oindelt Spantnål.; | ^
1855 års Stat anslår (1,694
med ett förslags-värde af
Förhöjning till 2 R:dr per
Andra Lif-Gardet:
Penningar:
Nuvarande anslaget. .!. . .
Tillökning, se Tab. N:o 11
Oindelt Spanmål:
1855 års Stat anslår (il,694
kub. f. med ett förslags- ”
Förhöjning till 2 R:dr per
Wermlands Fält-Jägare-Regemente:
Nuvarande .anslaget
Tillökning
Svea, Götha och Wendes ArtiUeriPenningar:
Nuvarande
anslaget
Tillökning, se Tab. N:o 12 - ^
Oindelt Spanmål:
1855 års Riks-Stat pnslår
afgår och indrages.den till
Under-Officerare in. fl. nu
utgående lönings-sppnmål,
tillhopa
. .
återstå
Förslagsvärdet å spantnålen i
Stat utgör ..
Förhöjning till 2 Ridir per
å nya spanmåls-ansfiget .
Ingeaiör-Korpsen:
Nuvarande anslaget
Tillökning, se Tab. N:o 13 . .
(Derunder Resmrvatioins-antiska
öfningar 5,000 R:dr.)
33
Indelta
- S p a 1
mål.
Penningar
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Summa.
Riksmynt.
Mått.
Värde ä
2 R:dr
kub. foten.
Mått.
Värde för-  slagsvis ä
2 R:dr
kub. foten.
Riksmynt.
4
Lub.
Transport
10,072,2 kul). Pot
16,940: —
fot 4,404: 40. 21,344: 40
^ - 114,330: 70.
23,442: — 137,772: 70
T ) 10.672,2
värde af 16,940: —
kub fot 4,404: 40. 21,344: 40
38,946: 50,
34,518: —
Regementen; Reservations-anslag.
. 598,720: 45.
■ 145,793: 50. 744,513: 95
7,4J0‘ T:t
7il T:r
6.705J T:r eller 42,244,6 kub, fot.
1855 års
74,165: —
kub fot
. . . 10,324: 20. 84,489: 20
rlujt : ill Korpsens prak
-
80,350: 75
29,094: —
Transport
Förslag till blifvande Riks-Stat.
R:dr.
1,809,404
137,607
137,772
73,404
744,513
109.444
3,012,208 47
70
50
95
75
R:dr.
2,122,047
2,122,047
Kub. r.
125,955
R:dr.
251,911
ö. Kub. f.
80 20,679
10,672
10,072
42,244
R:dr.
41,359
21,344
40
21,344
84,489
R:dr.
10 4,224,723
40
20
158,952
159,117
73,464
829,003
109,444
10
50
15
75
, i)i/l. till R. St. Pral. 1856 & 1857. 4 Sami. i Afd. 2 Band. 4 Haft.
125,9551 9I 251,91 lisol 84,268l 7I 168,537U0I 5,554,704lö7
1 85 5 års Riks-Stat anslår
T:pt
Indelta
Spanmål.
Penningar
Räntor,
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Summa.
Riksmynt.
markegång
på förslag.
Mått.
Värde å
10 R:dr
Tunnan
(0,3 kub. f.)
Mått.
Värde för-  slagsvis ä 10
R:drTunnan
(6.3 kub. f.)
Riksmynt.
Ii: dr.
2,223,713
48,900
T:pt
205,500
K: d r.
1,753,589
75
Kub. f.
125,955
R:dr.
199,930
2,478
,113l8lll,753,589l75l 125,95äl öl 199,93ol- 108,48äl ol 172,200 - 4,003,833|56
Kub. f.
90,436
18,049
k.
R:dr.
143,550
28,650
R:dr.
4,320,783
48,900
28,050
205,500
Kavalleri- oell Artilleri-hästars
Nuvarande anslaget
T i 11 k » ra m e r :
u) Tillökning i remontera
Svea Artilleri-Regera
Götha dito
Wendes dito
Reraonterings- och Med,i
ningar, skoningsmede
st. nya hästar på
Svea Artilleri-Regem
c) Tillökning i medikam
Kron-Prinsens Ilussar
-
b)
ngs
ente
-
ka
in.
stat,
ente
ts
r:ts
-
en
Reg
hvarifrån a fd ra g e s det
det till Häst nu utgående
belopp för 55 st. befäls
R:dr
25 öre
återstår netto-tillökning på
Lega för hästar till Artilleriets
Penningar (ny anvisniiig):
För Artilleriets exercis:
Lega för 34 hästar i 42
R:dr 40j- öre för hästen
dito för 20 hästar i 30
R:dr dito . .
Skonings-och medikamentsdessa
hästar, tillshm
Oindelt
Spanmål:
1855 års Stat anslår (2,865
kub. fot med ett försltjigsFörliöjuing
till 2 R:dr |per
Fouragering af Artilleriets och
slags-auslag.
Nuvarande anslaget ....!..
Tillkommer:
för 12 nya hästar på S^tat,
leri-Regeinente .. . . • •
för 34 legda hästar i 42 <1 tilo
r 20 dito dito i 30 dakar
samt till fyllnad i tillgpnfourageringen
.
utföres tillhopa
muntter!' g oell skoning.
, n ingnrne för:
1.7;»: —
2,1*4
2,081
Transport
48,900: —
5,982: —
inea'; s-pen•li.
Ör 12
att Tji lide las
1,089: —
nu ngarne för
astar. . . 134: 25.
S:gr 7,205; 25.
•if-Gar
-
det
cxer
för f
Stalf
!;. tur, a 6
343: 75.
hein
sis.
6.801: 50
Jaga . 'i 123
...... 4,195: 77.
aagat', a 60
1,200: —
penningar Tor
mans . . 280: 62. 5 676; 39
T:r) 18,049,5
värde af 28,650: —
kub. foi 7,449: — ,16,099: —
värnade Kavalleriets Hästar; För
-
Förslag till blifvande Eiks-Stat.
Penningar
Riksmynt.
R:dr.
3,012,208
47
205,500: —
att Hlld. las Svea Artil
4,336: 50.
gar .1 . . . 1,536: 37.
. .... 647: 50.
garnje Tor
. . . . ■ 87,979: 63. 94,500:
För slags-anslag
55,761
50
5,670
39
300 000| —
Transport I 3,373,64ol36
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
R:dr.
2,122,047
S p a n m å l.
Indelt, på förslag.
Mått.
Kub. f.
125,955
Värde ä
2 R:dr
kub. foten.
Il:dr.
251,911
2,122,0471—1 125,9551 ol 251,91ll80
Oindelt.
Mått.
Kub. f.
84,268
18,049
102,3181 2
Värde förslagsvis
å
2 11 :dr
kub. foten.
R:dr.
168,537
36,099
40
Summa.
Riksmynt.
R:dr.
5,554,704
55,761
41,775
|— 300,000
50
39
204,63gI-4oI 5,952,241 lö6
36
1 85 5 års Riks-Ståt anslår
T:pt
S:gr
S:gr
Penningar
Riksmynt.
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p a n m å 1.
Indelt, på förslag.
Mått.
Värde å
10 R:dr
Tunnan
(6,3 kuli. f.)
Oindelt.
Mått.
R:dr. ö.
2,478,113 81
1,370,237
31,911
70,973
5,340
180,000
51
R:dr.
1,753,589
288.225 17
1,054,180
13
584
Kub. f.
125,955
75
T:pt | 3,820,519llll 1,754,mlaO
R:dr.
199,930
Kub. f.
108,485
104,368
125,9551 ol 199,930l—I 108,4851 o! 172,200 — 5,940,823 61
Värde för
slagsvis ä 10
R:drTunnan
(6,3 kub. f.)
R:dr.
172,200
165,665
Summa.
Riksmynt.
R:dr.
4,603,833
1.535.902
31,91!
50
70,973 67
5,340
180,000
288,225
1,054,764
17
88
Mathållning för manskapet
Bevu
-
l.if-Bevärings-Regementet.
Nuvarande anslaget uppfti
Gutt la nds Na tio nal-Be väring.
Nuvarande anslaget . .
Tillökning
Hallands Beväring.
Nuvarande anslaget uppfii
Wester-Norrlands Bevärin
Löufyllnad
Bevärings-manskapets vapenöfn
Nuvarande anslaget.
Förhöjning
vid
ires
nytt
Maicri
Försvarsverket
lill lands i allmän-"
menter, hvarunder äfven inbekrutbruk
och Husqvarn^ GePenningar
:
Nuvarande ånslaget .
T i 11 k o lii m e r:
För /VrtiIIer-i-afdelningen :
Förhöjning i anslage^ till
Mariebergs Läroverk .
Till 10 Stipendier, 300
R:dr ari., åt Artilleri-,
Officerare, sorn genomgå -!
lärokursen derstädes .
För Forti fika tions-afdelni ilgen :
Förhöjning i anslaget til
Komm enda ntskups-ut gifter
Öfver flyttas hit från anslaget
»Kommendants-Staten»
s. k.
37
Transport
Garn? ('Tis-Rcgementena(nyttanslag:)
Förslag till blifvande Eiks-Stat.
Indelta
S p a n m å 1.
Penningar
Räntor,
enligt
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Summa.
Riksmynt.
markegång
på förslag.
Mått.
Vardo å
2 R:dr
kub. foten.
Mått.
*
Värde för-  slagsvis å
2 R:dr
kuli. foten.
Riksmynt,
. \ v
U:dr.
3,373,646
175,000
S:gr I 1,981,439
53
rut nen.
O
it
70,973: 67.
9,206: 83.
It
inslag).
F 6 r is! & i,' $ - n n s I a g.
...
180,000: —
. .i  40,000: —
elert
Ii
et eller Krigs-Kollegii Dt;partegripus
indelta räntor för Akers
ärs-faktori; Reservations-nnslag.
1,054,180: 13.
9, OCyO: —,
— 12,000: —
2,000: —
: 3,421: —
31,911
80,180
5,340
6,295
220,000
50
50
S:gr 343,727
R:dr.
2,122,047
Kuli. f.
125,955
R:dr.
251,911
80
Kub. f.
102,318
98,201
R:dr.
204,636
40
196,402
ll:dr.
5,952,241
175,000
40 2,177,841
93
31,911
80,180
5,340
6,295
220,000
50
50
3.43,727
Transport 15,421:— 1,054,180: 13.1 3,892,373l3öl 2,122,0471—1 125,955
251,91 ll80l 102,318| 2| 204,C36l4ol6,470,968
56
38
T:,t
S:gr
1855 års Riks-Stat anslår
Penningar
Riksmynt.
Indelta
Räntor,
enligt
markegång,
på förslag.
S p a n m å 1
Indelt, på förslag.
Mått.
Värde a
10 R:dr
Tunnan
(6,3 kub. f.)
Oindelt.
Mått.
Värde för
slagsvis å 10
RidrTunnan
(6,3 kub, f.)
R:dr.
J,830,519
108,500
18,000
21,450
36,000
270,000
28,500
1.534,630
T:pt
37,500
12,000
11.350
4,361,819 II
11
13
R:dr.
1,754,174
584
1,754,174
ö. Kub f. k.
50
75
50
125,955
125,955
R;dr
199,930
ö. Kub. f.
108.485
199,930
108,485
R:dr.
172,200
Summa.
Riksmynt.
R:dr. ö
5,946,823
106,500
18,000
21,450
36,000
270,000
28,500
61
1,535,214 88
37,500
12,000
11,350
9 1
72,200|-
| 6,488,123
61
För lntendents-afdelningen :
Tillökning i anslaget för underhållande
af Beväring»-  manskapets beklädnad och
utredning
Dito i dito för underhållandet
af hus och byggnader . . .
Fyllnad uti Afdelningen* anslag
i allmänhet . . L . .
Till slitnings-ersättning åt
Gottlands Natiönal-Bevärings
manskap under niöten
samt tillökning i beklädriadshjelpen
åt Under-Officerare
m. fl. vid Svea och Andra
Lif-Gardet samt de 3:ne
Artilleri-Regementena; . .
Indelta Räntor, enligt mnrkeVärde
enligt 1855 års Stat
Förhöjning deruti . .
Inf i:
Lifmundering för indelta
Till lif- och släpmunderingar
i stället för nästförutgå;
nqvarteriogs-kostnader i S
Till loqvarteringens ordnande i
(nqvarterings-kostnader i lan
Salpeter-uppköp . . .....
Ved och Ljus för FästningsNuvarande
anslaget .
Tillökning deri ....
nte
vid
i^nde)
tock
dito,
Isor
och
-
Diverse
Till Skjutskolor (nytt anslag) . . .
Spanm&ls-upphandlings- och BageriDnrchmarche-kostnader,
ReservaRese-
och Traktameuts-penniögar,
39
Förslag till blifvande, Riks-Stat.
Indelta
S p i n a i 1.
Penningar
Räntor,
Indelt, på Förslag.
Oindelt.
Summa.
Riksmynt.
mankegång
på förslag.
Mått.
Värde å
2 R:dr
kub. foten.
Mått.
Värde För-  slagsvis ä
2 R:dr
kub. foten.
Riksmynt.
Transport 15,421: — 1,054,180: 13.
41,000: —
3,000: —
3,162: 7G
6,750: -  • 66,077: 76. 81,498: 76
S:gr 1,135,678: 80.
ånir tiå förslag:
... 584: 75.
. , . 315: 25. 900:
rict.
kiiälU-r.*-einentena (nytt anslag
r ■ ■ ■ •
> mim, Färsags-anslag
iteservations-énslag
terna, Förslags-nnslag
.arni .. . rter.
28,500: —
4,500: —
R:dr.
3,892,373
1,135,678
208,200
18,000
21,450
36,000
270,000
33,000
89
R:dr.
2,122,047
900
S:gr
1,722,328
Anslag.
kostnader
inns-anstag
h .'ising1 -anslag
L.
9,000
37,500
12,000
11,350
89
Kuli. f.
125,955
9001 —
Transport I 5,684,552l2äl 2,122,9471-
125,955
R:dr.
251,»11
251,911
Kub. f.
102,318
8o! 102,318
R:Ar.
204,636 40 6,479,968
2l 204,636
40
R:dr.
56
1,130,578
208,200
18,000
21,450
36,000
270,000
33,000
89
1,723,228|89
9,000
37,500
12,000
11,350
8,264,047
45
I
'
40
4 8 5 5 års
K i k s -
Stat ansi
år
'
Indelta
S p
n
mål.
t
Penningar
Räntor,
enligt
markegån
p& förslag
Indelt,
på
förslag.
Oindelt.
Sumitta.
Riksmynt.
6
Mått.
Varde å
10 R:dr
Tunnan
(6,3 kub. r.y
Mått.
Värde för-  slagsvis å 10
R:drTunnan
(6,3 kub. f.)
Riksmynt.
R:dr.
8.
R:dr.
ö.
Kub. f.
k.
R:dr.
Ö.
Knh. f.
k.
R: d r.
Ö.
R:dr.
ö.
T:pt
4,361,819
5,400
11
1,754,174
50
125,955
9
199,930
—
108,485
9
172,200
—
6,488,123
5,400
61
Skrifmaterialier och expenser
Verk.
\Nuvarande
Tillökning deri . . . .
4 Ve‘-L,
:
3,486
39
3,486
39
Skrifmaterialier och expenser, ved
Expedition, Förslags-anslag.
Från nuvarande anslaget . .
afgår ett belopp, svarande
slagne ljuspenningar vid
och tillägges, för
jern-
67,500
—
67,500
—
Extra Utgifter
S:gr
137,236
39
1-
—
—
—
—
137,236
39
1
1 1
1-
1
S:a
4,438,20a|50
| 1,754,174
50
125,955
9
199,930
—
108,485
1 9
| 172,200
1-
| 6,564,510
1-
Anm I. Tillökningen å 4:de nnfv.-oj
«) Penningar:
På de bestämda och j>å Reanslagen
> . .
På Förslags-anslagen . . . >
b) Åsatt högre förslagsj-värdr
Indelta Räntorne . > . . .
Indelta Spanmåltn ...
Oindelta dito J . . ,
Til
' .t»
Anni. S. Genom gjorda indragninårs
Riks-Stat anslagna, Oinmed
979 Tunnor eller 6,167
2 R:dr per kub. fot, utgör
|
i
*
41
Förslag till
blifvande Riks
-Stat.
Indelta
S p
a n m å 1.
Penninga
r
Räntor
enligt
markegån
på forsla
Indelt
på förslag.
Oindelt.
Summa.
Riksmynt.
S
g-
Mått.
Varde å
2 R:dr
kub. foteu.
Mått.
Värde Ib
slagsvis
2 R:dr
kub. fote
r-
å
B.
Riksmynt.
R:dr.
ö.
Il:dr.
ö.
Kub. f.
k.
R:dr.
ö
Kub. f.
k.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Transport
fm. m. tor Krigs-Kollegiuin m. fl.
5,684,552
25
2,122,947
—
125,955
9
251,911
80
102,318
2
204,636
40
8,264,047
45
4  5,400: —
8,770
8,770
m, m. för Departementets Kansli-
mot till indragning före-  Expeditionen eller. . . 580: —
återstå 2,906: 39
nande af Hufvud-Titelus
6: 16.
2,912
67,500
2,912
67,500
55
—
S:gr
149,032
55
—
—
—
—
149.032
55
1
i
il il i
1
Summa
5,763,734
8o| 2,122,947
-1
125,955
9
251,911|80
102,318
2
204,636|40
8,343,230
—
'Titeln utgöres af:
iservations
646,513: 14.
679,016: 16- 1,325,529:30.
jpå *
368,772: 50.
i . . . 51,984: 80.
. . . . 32,436: 40. 453,190:70.
sammans R:dr K:mt 1,778,720: —
gar har qvantiteten af den i 1855
delta Spanmålen nu blifvit minskad
kub. fot 7 kannor, derå värdet, å
12,335 R:dr 40 öre.
Bih. till R. St. Prol. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 Haji.
6
42 Hör till Stats- Utsk., år 1857, Uti. N:o71.
Tab. N:o 15.
Extra Stats-reglerings-anslag för Försvars-Verket till lands.
Stats-Utsk.
föreslår.
1
Runt.
A) Anslag för åren 1858, 1859 och 1860, att utgå med
en J årligen. ,
R:dr
ö.
Till anskaffande af 39 st. Ammunitions-vagnar för Fält-
Artilleriet
45,630:
Till d:o af 12,000 st. refflade Infanteri-Gevär å 37 R:dr
50 öre st. .
. 450,000: —
Till fortsättande af Carlsborgs fästnings-byggnad .... 300,000: —
Till fästnings-byggnads-arbeten vid:
Carlskrona  240,150: —
Waxholm  270,000: — 510,150: —
Till bestridande af ökad beklädnads-passevolans för Svea Lifgar-
de, Andra Lif-Gardet, Lif-Gardet till häst, Kronprinsens Hus-
sar-Regemente och Sappör-Kompaniet 35,113 R:dr 78 ö.
årligen, eller för 3 år ■  105,341: 34.
Till Indelta Arméens utredning, ett fyllnads-belopp af 4,963
R:dr 83 ö. årligen, eller för 3 år  14,891: 49.
Till Topografiska Korpsens arbeten
81,000: —
Till Arméens pensionering, ett kreditiv af 150,000 R:dr årligen,
eller för 3 år  450,000: —
1,957,012
83
B) Anslag för en gång.
Till nybyggnad af en kasern m. m. för Smålands Hussar-Rege-
mente å Ränneslätt  29,200: —
Till uppköp af 12 st. nya hästar för Svea Art*Heri-Regemente
h 450 R:dr st  5,400: —
Till bestridande af ökad beklädnads-passevolans under år 1857
för Svea Lif-Garde, Andra Lif-Gardet, Lif-Gardet till häst,
Kronprinsens IIussar-Regemente och Sappör-Kompaniet . 35,114: —
Till värfvade Garnisons-Regementenas mathållning under år 1857 150,000: —
Till Kongl. Maj:ts nåd. disposition, att användas såsom ersättning
för utarbetande, i sammanhang med Krigs—Kollegii bokslut,
af uppgifter öfver samtliga kostnaderne till de särskilda fö-
remål, som tillhöra Kollegii förvaltning, en summa af . . 2,000: —
221,714
Summa —|2jl78,726
33
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1857.
Slals-Ulshotlcts Utlåtande M 72.
I
Jf* 72.
Ank, till Exp.-Utsk. den 6 Tuni 1857, kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Riks-Statens
Femte Hufvud-titel.
(U. A.)
Under Femte Hufvud-liteln, som innefattar anslagen till Sjöförsvars-Departcrnentet,
uppfördes vid sistlidne riksdag konlanta penningar 2,222,635 R:dr, iiidelda
räntor till ett beräknadt värde af 68,925 R:dr samt 9,420 tunnor oindeld
spanmål, efter 10 R:dr tunnan, 94,200 R:dr eller tillsammans 2,385,780 R:dr
Riksmynt.
Äfven å denna Hufvud-titel hafva åtskilliga förändringar, dels med anlednin
af Kongl. Majlis Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, dels i
följd af enskilda motionärers framställningar eller andra inträffade omständigheter,
förekommit, hvilka här nedan hvar i sin ordning skola omförmälas; och får Utskottet,
i likhet med hvad i början af föregående Utlåtande JV2 71 skett, dels angående
tiden för de löneförhöjningar och nya löneanslags utgående, hvilka komma
att af Utskottet tillstyrkas, åberopa hvad i dess af Rikets Ständer i denna del bifallna
Utlåtande J\s 41 blifvit af Utskottet hemställdt, dels beträffande der föreslagna
vilkor för lönetillöknings åtnjutande erinra, att de beslut, som Rikets Sländer
i detta hänseende redan, fattat eller komma att fatta, blifva, så vidt denna
Hufvud-titel rörer, tillämplige endast å de embets- och tjenstemän m. fl., sorn tillhöra
Sjöförsvars-Departemenlels Kansli-Expedition och Förvaltningen af Sjö-ärendena;
hänvisande för öfrigt Utskottet till hvad detta Utlåtande i punkten JV2 24 innehåller
angående de vilkor, som af Utskottet ansetts böra stadgas för flottans militära och
civila embets- och tjenstemäns rättighet lill åtnjutande af de löneförhöjningar,
hvilka kunna dem beviljas.
Bih. lill R. St. Prot. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 Åfä. 2 Band. 5 Haft. 1
bC *
2
Stats-Ulskoltets Utlåtande M 72.
Sjöförsvars-Departementet.
l:o. För Departements-Chef, hvilken för närvarande åtnjuter i lön 10,800
R:dr, har Kongl. Maj:t ansett lönen böra höjas till 18,000 R:dr och i sådant afseende
äskat ett ytterligare anslag af 4,800 R:dr.
Under åberopande af de skäl, Utskottet anfört i afseende å föreslagen lön
förhöjning
åt Chefen för Landtförsvars-Departementet, hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer såsom tillökning i Chefens för Sjöförsvars-Departementet
aflöning må bevilja det af Kongl. Maj:t föreslagna belopp
4,800 R:dr.
2:o. Uti den för Departementets Kansli-Expedition nu utgående anslagssumma
12,087 R:dr 80 öre, är af Kongl. Maj:t, på skäl som Departements-Chefens
i Bil. JM 4 till Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition intagna af Kongl. Maj:t
gillade betänkande pag. 3 innehåller, tillökning äskad med 6,842 R:dr 80 öre, hvaremot
tjenstemännens och vaktbetjeningens rätt till ljuspenningar skulle upphöra och
derigenom ett belopp af 310 R:dr, som nu utbetalas från förslags-anslaget till
skrifmaterialier och expenser m. m. för Expeditionen, bespares statsverket; varande
i afseende å tjenstgöringen inom Expeditionen endast den förändring föreslagen, att
Expeditionens kanslist, som nu emot särskildt arfvode bestrider registrators-göro
målen,
må i stället få uppföras såsom registrator med lön och skyldighet att tillika
kanslist-göromålen förrätta.
Vid granskning af den nya aflönings-staten (se den ofvannämnda betänkande
bifogade tabell Litt. A.) har Utskottet icke funnit något alt erinra mot de deruti
uppförda belopp vidare än att Utskottet ansett
o) att den för Expeditions-Sekreteraren föreslagna aflöning, 4,800 R;dr, bör
nedsättas till det belopp, Utskottet för enahanda beställning inom Landtförsvars-Departementets
Kansli-Expedition tillstyrkt, eller 4,000 R:dr;
b) att, i likhet med hvad Utskottet förut tillstyrkt, den föreslagna löneförhöjningen
för Expeditionens kopist icke må såsom sådan i staten upptagas, utan beloppet,
388 R:dr, ställas till Kongl. Maj:ts disposition för befrämjande af göromåIens
gång inom nämnde tjenstegrad.
Med iakttagande af dessa jemnkningar i staten, blifver den erforderliga anslags-förhöjningen
6,342 R:dr 80 öre; och får således Utskottet, som i öfrigt åberopar
hvad uti dess Utlåtande JM 71 punkten 2 är anfördt, angående ifrågaställd
förändrad arbets-ordning inom de särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ls Kansli,
tillstyrka,
att anslagssumman för Sjöförsvars-Departementets Kansli-Expedition
må förhöjas med sagde belopp, 6,342 R:dr 80 öre Riksmynt, att
utgå i enlighet med Utskottets förslag (se tabellen JM 1).
Stals-Utskoltels Utlåtande Jt? 72.
3
3:o. Beträffande Departementets Kommando-Expedition är af Kongl. Maj:t
föreslaget, att arfvode! för Expeditionens Chef, nu i staten upptaget till 900 R:dr,
skulle okas till 4,500 R:dr, med förbehåll att, om lön eller annat arfvode å stat
åtnjutes, endast skilnaden linge uppbäras; att de begge adjutanternes arfvoden måtte
bestämmas till enahanda belopp, som blifvit föreslaget för deras vederlikar vid Landtförsvars-Departementels
Expedition, samt att vaktmästarens arfvode mätte höjas till
600 R:dr, hvarigenom en tillökning i Expeditionens anslagssumma erfordrades
till belopp af 4,320 R:dr.
I likhet med hvad Utskottet anfört i afseende å Chefen i Landlförsvars-Departementels
Kommando-Expedition, anser Utskottet lämpligare, att aflöningen för
nu ifrågavarande Expeditions-Chef, utan ofvanomförmäldte vilkor, bestämmes till en
fix summa; och då Utskottet för den förre Expeditions-Chefen föreslagit ett aflöningsbelopp
af 3,000 R:dr, finner Utskottet
icke skäl att för den sednare, hvilken otvifvelaktig! har mindre
trägna göromål, tillstyrka högre arfvode än 2,000 R:dr.
Öfrige tillökningar i staten har Utskottet ansett böra med de föreslagne beloppen
utgå.
Den anslags-förhöjning, som sålunda erfordras, utgör 1,820 R:dr R:mt såsom
af den hos Utskottet uppgjorda tabell JV* 2 inhemtas; och tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer må bevilja denna tillökning i Expeditionens anslagssumma,
alt utgå på sätt Utskottet i tabellen föreslagit.
4:o. Kongl. Förvaltningen af Sjö-ärendena. Jemte tillkännagifvande att
Kongl. Maj:t ansåge de i nu gällande stat för Förvaltningens Chef och militäre
ledamöter m. fl. upptagne arfvoden oförändrade böra bibehållas, men verkets civilpersonal
och vaktbetjening deremot förbjelpas till sådan löneförhöjning, som för deras
vederlikar inom öfrige förvaltande verken blifvit ifrågaställd, har Kongl. Maj:t,
i enlighet med upprättadt och Departements-Cbefens betänkande bilagdt förslag,
äskat förhöjning i Förvaltningens anslagssumma med 6,420 R:dr; hvarförutan, enär
del bidrag af 4,001 R:dr SO öre, som af lots- och lyringsmedlen för närvarande
utbetaltes till verkets aflöning, vore för Lots-verket väl behöfiige, Kongl. Maj:t begärt,
att ett motsvarande belopp särskildt måtte af Rikets Ständer anvisas och anslaget
för nämnde embetsverk tilläggas.
I sammanhang härmed har Utskottet lill behandling företagit en hos Ridderskapet
och Adeln af Herr Grefve von Platen, B., väckt, till Utskottet remitterad
motion, deruti, efter framställning om behofvet af en förändrad organisation i afseende
å förvaltningen och handläggningen af de flottan rörande ärenden, Herr Grefven,
som, på anförde skäl, funnit ett Riks-kollegium, för ledningen af flottans ekonomiska
angelägenheter icke vara behöfligt, framlagt ett fullständigt motiveradt förslag
till Förvaltningens af Sjö-ärendena ombildning och i sådant afseende föreslagit:
-
4
Siats-Utskottets Utlåtande M 72.
a) att handläggningen af de mål, hvilka, enligt motionärens förslag, ansetts
kunna dels af andra embetsverk, dels af stations-styrelserne öfvertagas, måtte från
Förvaltningen af Sjö-ärendena till vederbörande auktoriteter öfverflyttas;
b) att Förvaltningen af Sjö-ärendena skulle upplösas och ett under Departemcnts-Chefens
närmaste ledning stående kommissariat i stället inrättas;
c) att personalen inom detta kommissariat måtte bestämmas i enlighet med
ett af motionären i sådant afseende uppgjordt förslag samt erhålla deruti uppförda
löner;
d) att instruktion för bemälda kommissariat skulle upprättas samt reglemente
för styrelsen och ekonomien på stationerna omarbetas i öfverensstämmelse med de
grunder, förslaget innehölle; samt att
e) sedan de af Förvaltningens civil-personal, som dertill kunde användas, blifvit
lill kommissariatet öfverflyttade, öfrige med fullmakt försedde tjenstemän inom
verket skulle, intilldess de afgå eller erhålla annan befattning, från indragnings-stat
ega uppbära innehafvande löneförmåner.
Hvad först angår den af bemälde motionär gjorda framställning, så anser Utskottet,
i likhet med hvad i dess utlåtande JYs 71 punkten 3 är anfordt uti en dylik
fråga angående inrättande af en armé-förvaitning i Krigs-kollegii ställe m. m ,
alt, sedan Rikets nu församlade Ständer, genom 3 Stånds sammanstämmande beslut
bifallit Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottets under JV2 69 afgifua Utlåtande,
innefattande tillstyrkande af en underdånig skrifvelse med anhållan om nedsättande
af en kommitté för utarbetande af förslag till en förändrad organisation af
styrelse-verken,
något yttrande i anledning af omförmälda framställning icke er
fordras.
Beträffande deremot Kongl. Maj:ts Nådiga framställning i afseende å aflöningen
för bemälda embetsverk, har Utskottet, som genomgått den föreslagna staten
(se den Departements-Chefens ofvannämnda betänkande åtföljande tabell Litt. C.), ansett
de föreslagna lönetillökningarne i aflönings- och gratifikations-medel böra beviljas, och
hemställer alltså
att det härtill erforderliga belopp 6,420 R:dr R:mt må anvisas,
med iakttagande blott af den förändring i staten, att den före
slagna
lönetillökningen för kanslisten, 250 R:dr, samt de för rättskrifning
äskade 600 R:dr sammanslås och ställas till Kongl. Majtts
disposition »för kanslist-göromålens bestridande samt renskrifning»
inom bemälda embetsverk; hvarjemte Utskottet, på sätt Förvaltningen
af Sjö-ärendena föreslagit, till fortfarande utgående ansett sig
böra uppföra det till ersättning för ljuspenningar till e. o. tjenstemän
i nuvarande stat upptagna belopp 450 R:dr.
Stats-Utsleottets Utlåtande Jtti 72.
S
Likaledes tillstyrker Utskottet, att Rikets Ständer, med bifall till Kongl. Maj:ts
förslag om Lots- och Fyrings-verkets befrielse från utgörande af det till Förvaltningens
aflöning derifrån hittills utgående bidrag,
bevilja och å Förvaltningens stat låta uppföra ett mot nämnda bidrag
svarande belopp af 4,001 R:dr 50 öre.
Hela tillökningen i Förvaltningens anslagssumma blifver sålunda 10,871 R:dr
50 öro Runt; och föreslår Utskottet,
att denna anslags-tillökning må anvisas och utgå i enlighet med
Utskottets i tabellen JVs 3 intagna förslag.
5:o. För Flottans Officers-corps är anslags-tillökning begärd med 163,400
Riksdaler.
Utskottet som tagit kännedom af hvad Departements-Chofens betänkande (sid.
5) härom innehåller, äfvensom af hvad Herr Grefve von Platen, B., beträffande
denna corps uti ett hos Ridderskapet och Adeln afgifvet anförande yttrat, har jemväl
lill behandling förehaft en hos Ridderskapet och Adeln väckt och till Utskottet
remitterad motion, deruti Herr Olivecrona, August, med afseende å den bekymmersamma
ställning hvari flottans Officers-korps under sednare åren sig befunnit,
ansett sådan förbättring i officerarnes aflöningsförmåner böra beredas att hvar och
en af dem tillförsäkrades en tarflig bergning och uppgjort förslag til! ny aflönings-stat
samt derjemte föreslagit åtskilliga förändringar inom corpsen för hvilka Utskottet
nu i största korthet skall redogöra.
Enligt motionärens åsigt kunde nuvarande 5 amirals-platser minskas till 4,
hvilket sednare antal likväl vore behöfligt för besättande af chefs-platserne vid flottans
stationer och i Förvaltningen of Sjö-ärendena samt vid tillfällen då någon
större expedition utrustades; äfvensom kommendörs-graden, såsom innebärande befäl
öfver flere fartyg och alltså beroende på tillfälligheten af en sådan expedition,
ansetts böra, på sätt i andra mariner vore brukligt, för hvarje gång efter behof
och särskildt Nådigt förordnande tillsättas och alltså från staten uteslutas. Deremot
skulle kommendörs-kaplens-graden, såsom den vigtigaste och hvarifrån i främsta
rummet chefs-platserne å såväl linie- som skärgårds—Holtan borde besättas, ökas
med 6, motsvarande det antal, som af föregående grader blifvit föreslaget till indragning,
samt lönerne i denna grad fördelas i 2:ne klasser, l:a klassens med
5,000 R:dr och den 2:a klassens med 4,500 R:dr i årlig aflöning. Kaptensgraden
har ansetts böra i likhet med Kongl. Maj:ts förslag oförändrad bibehållas,
och är endast i afseende å aflöningen hegardt, att samma lönebelopp måtte bestämmas
för gradens samtlige tjenstemän. Vidkommande kaplen-löjlnants-graden,
så vore denna i motionärens tanke alldeles för fåtalig och borde antalet der ökas
till 100 samt indelas i 2:ne löneklasser, hvaremot i hvardera af premier- och sekund-löjlnants-graderne
antalet utan olägenhet kunde minskas till 40. Såsom skäl
för sistnämnda förändring är hufvudsakligen anfördt, att kapten-löjtnanterne egent
-
6
Stals-UtskoCtels Utlåtande M 72.
ligen vore de, som, på grund af redan förvärfvad erfarenhet, företrädesvis kunde
användas och borde finnas att tillgå vid tillsättning af alla de underordnade Chefsplatserna,
sekond och balteri-chefsplalser å skepp ocl» fregatter, samt alt Kaptenlöjtnanterne
vid inbrytande krig icke kundo ersättas af förhyrde officerare eller
af vid örlogstjenst ovane personer, tagne från handelsflottan, hvilka deremot, med
någon öfning, möjligen torde kunna blifva skicklige att bestrida de åligganden, som
tillhöra flottans Premier- och Sekund-löjtnanter ; hvarförutan motionären funnit denna
indelning ega nära samband med den vid innevarande Riksdag framlagda plan för
öfning af flottans bemanning.
1 öfverensstämmelse härmed har följande förslag till aflönings-stnt för flottans
Officers-Corps blifvit framställdt:
R:dr R-.mt.
1
Amiral
. . 7,500.
1
vice Amiral ....
. . . 7,000.
1
Contre-Amiral ....
. . . 6,000.
1
O
*3
O
-ö
. . . 6,000.
1
Kommendör-Kapten .
. . . 5,000.
11
d:o . . . .
. . . 55,000.
1
d:o . . . .
. . . 4,500.
11
d:o . . . .
. . . 49,500.
1
Kapten
. . . 3,500.
19
d:o ......
. . . 66,500.
1
Kapten-löjtnant
. . . 3,000.
39
d:o
. . . 117,000.
1
d:o
. . . 2,000.
59
d:o
. . . 118,000.
1
Premier-löjtnant .
. . . 1,200.
39
d:o
. . . 46,800.
1
Sekund-löjtnant
. . . 800.
39
d:o
. . . 31,200.
228. 530,500 R:dr.
De uti ofvanberörde motion väckta förslag äro, så väl beträffande sjelfva lönebeloppen,
som i afseende å löneklasserne inom vissa tjenstegrader, i flera fall afvika
n d e från den af Kongl. Maj:l i denna lönereglerings-fråga gjorda framställning,
hvilken deremot öfverensstämmer med nu gällande stat, och som Utskottet ansett
lämpligast att i allmänhet följa de grunder för löneregleringen, som Kongl. Maj:t
funnit sig böra godkänna, får Utskottet efter granskning af den utaf Kongl. Majit
föreslagna staten (se den Departements-Chefens betänkande åtföljande bilaga Litt. D.)
tillstyrka beviljande af deruti uppförda lönetillökningar, blott med uedannamnde, af
Utskottet nödige befunna, förändringar:
Stals-UtskoUels Ullålande M 72.
a) Enligt staten består Amirals-graden af 1 Amiral, 1 vice Amiral och 3
Contre-Amiraler, hvilka äro föreslagno, den förstnämnde att bibehållas vid nu innehafvande
löneförmånor, 7,300 R:dr, och de öfrige att undfå förhöjd aflöning, vice Amiralen
från 6,223 R:dr till 7,000 R:dr och Contre-Amiralerne från 4,630 R:dr till 6,000
Ridr hvardera. Utskottet anser, att för den flotta, Sverige eger, ett så stort antal Amiraler
icke är behöfligt och att detsamma utan olägenhet kan inskränkas till 5 med
de lönebelopp, som aflöningsförslaget upptager för de 3 förstnämnde Amiralerne,
hvaremot 2 amiralsplatser synas böra vid ionehafvarnes afgång indragas. I stället
torde en motsvarande tillökning af personalen i Kommendör-kaptens-graden blifva erforderlig;
och Utskottet finner i sådant afseende lämpligast, att, i den mån do till
indragning afsedda Amiralslönerne, utgörande tillsammans 9,300 R:dr, blifva di
sponible,
desamma användas lill bildande af 2 nya Komrnendör-kaptens-löner, en i första
och en i andra löneklasscn; kommande deremot åsterstoden att besparas Statsverket.
Utskottet föreslår derföre,
att Rikets Ständer bevilja en emot beloppet af de äskade lönetillökningarno
för 1 vice Amiral och 1 Contro-Amiral svarande summa
af 2,123 R:dr att, ställd till Kongl. Maj:ts disposition, användas
till löneförbättring inom Amiralsgraderne, samt besluta, att, i mån
af afgång, 2 Amiralsplatser må indragas, att af derför nu anslagna
aflöningsbelopp 2 nya Kommendör-kaptens-löner, på sätt förut är
nämndt, en i lista löneklassen med 4,000 R:dr och cn i 2:dra löne
klassen
med 3,300 R:dr må bildas samt att öfverskottet 1,800 R:dr
Statsverket besparas.
Med iakttagande af ofvannämnda förändringar erfordras förhöjning af anslagssumman
för ifrågavarande Officers-Corps med 160,700 R:dr; och tillstyrker Utskottet,
alt denna anslagstillökning må af Rikets Ständer beviljas, att utgå
i öfverensstämmelse med Utskottets förslag (se tabellen JV2 4.)
6:o. Under åberopande af upprättadt förslag lill förändrad organisation af
Flottans Under-O/ficers-Corps, enligt hvilket Under-Officerarnes antal skulle ökas
med 40, men deremot antalet af lista klassens eller Flagg-Under-Officerarnes löner
minskas från 22 till 12 och i stället en tillökning ega rum i 2:dra klassens löner
från 93 till 106 samt i 5:dje klassens löner från 163 till 202, desse sistnämnde
fördelade i 2:ne klasser, så att löneklasserna blefvo 4, bar Kongl. Majit, enär kostnaden
för berörde organisation, jemte den af Kongl. Majit föreslagna förbättring i
de redan befintliga lönerna, uppginge till 179,100 Ridr, men till betäckande häraf
endast 87,609 Ridr vore att tillgå, begärt, att den för ändamålet erforderliga tillökning,
91,491 Ridr, måtte beviljas och utgå, på sätt tabellen Litt. E. vid Departementschefens
betänkande utvisar; varande derjemte af Kongl. Majit föreslaget, alt flottans
Under-Officerare, hvilka icke i likhet mod deras vederlikar vid Arméen ega förmå
-
8
Stats-Utskotlcls Utlåtande M 72.
nen af beklädnadsbjelp, måtte fortfarande få tillgodonjuta hvardera 3 tunnor spanmål
in natura, hvartill, äfven hvad de nu ifrågastäilde nya Under-OfFicerstjensterna
anginge, tillgång på spanmåls-anslaget för flottans aflönings-slater förefunnes, hvaremot
den nu från Matros-Corpsens stat utgående särskilda löneförbättring åt ÖfverKonstaplar
och Ofver-Skeppare skulle upphöra.
Utskottet anser någon tillökning i det antal Under-OfFicerare, staten upplager,
för närvarande ej vara af behofvet oundgängligen påkallad, och finnér sig derföre
nu, då Statens tillgångar i så betydlig mån för oafvisliga ändamål tagas i anspråk,
icke böra tillstyrka löner för ökadt antal underbefäl, vid hvilket förhållande
Utskottet icke heller trott sig böra föreslå någon förändring i
nuvarande grader och löneklasser i annan måtto, än att Under-Skep
parnes
löner fördelas i 2:ne klasser, så att af desse löntagare 28
erhålla lön i den högre och 29 i den lägre klassen.
Vid granskning af staten för flottans Under-Ofl'icerare, så vidt densamma rörer
i nuvarande Stat uppförde löntagare, har Utskottet funnit de af Kongl. Maj:t
för dem äskade lönetillökningar både behöflige och billige samt hemställer derföre,
alt, med bibehållande af rättigheten för Under-OfFicerare att fortfarande
tillgodonjuta tre tunnor spanmål in natura hvardera och med
upphörande af den serskilda löneförbättring, som Öfver-Konslaplar
och Öfver-Skeppare nu uppbära från Matros-Corpsens stat, den
summa, hvilken för ofvannämnde lönetillökningar erfordras, utgörande,
enligt don hos Utskottet upprättade tabell JVs 3, 72,541 R:dr
Riksmynt, må af Rikets Ständer anvisas, all ulga på sätt i tabellen
är föreslaget.
7:o. Innan Utskottet behandlar följande i Kongl. Maj:ls Nådiga Proposition
förekommande frågor om aflöningsförbällringar för flottans öfriga Corpser, har Utskottet
ansett sig böra i öfvervägande taga Kongl. Majlis jemväl gjorda Nådiga
framställning angående gemenskapens vid dessa Corpser utspisning. I detta afseende
är, med hänvisande till det af Chefen för Landtförsvars-Departementet afgifna
yttrande rörande utspisningen af Arméens värfvade manskap, föreslaget, att, till bestridande
af kostnaden för gemenskapens vid flottans Corpser nalura-underhåll efter
omvexlande, men för hvarje år bestämda pris, Rikets Ständer måtte bevilja ett särskildt
förslagsanslag, hvilket Kongl. Majit ansett lämpligen kunna uppföras under
5:te Hufvud-titelns Afdelning »Diverse anslag» och till beloppet bestämmas genom
sammanföring af de å aflönings-anslagen för vederbörande Corpser förslagsvis, efter
25 öre Riksmynt per man om dagen, beräknade natura-portionsvärden, med hvilkas
belopp de för samma Corpser nu förslagsvis tillökade aflönings-anslag då i stället
komma alt minskas.
Att Kronans i tjenst varande manskap, på Statens bekostnad, förses med matportion
-
Ståls-Utskottets Utlåtande JYi 72.
9
portion in natura öfverensstätnmer med den åsigt, Rikets Ständer i detta ämne förut
uttalat; och efter hvad Utskottet inhemtat, är numera bestämd utspisniugs-stat
ej mindre för de å stationerna uppfordrade båtsmän, än ock för (lottans öfriga trupper
af Kongl. Maj:t under den 22 December 1851 nådigst fastställd. Vid sådant
förhållande bar Utskottet, som anser sig icke kunna understödja Kongl. Maj:ts nådiga
framställning om anvisande af ett särskildt förslags-anslag för bestridande af de
utgifter, som erfordras för manskapets förseende med matportion in natura, funnit
sig böra tillstyrka,
att det ej mindro för de särskilda korpserne än äfven för de till
års- och sommartjenst uppfordrade båtsmän belöpande natura-portionsvärdet,
lampadt efter dessa korpsers af Utskottet nu föreslagna
nummerstyrka, må sammanföras i en änslags-summa, som, under benämning,
»Gemenskapens vid Flottans korpser natura-underhåll,»
upptages under 5ite Hufvud-lilelns afdelning för »Diverse anslag».
8:o. Flottans Marin-regemente bar Kongl. Maj:t, så väl i afseende å antalet
Officerare som nummerstyrka, ansett böra oförändradt bibehållas. Då emellertid regementet
blifvit föreslaget att fördelas på 8, i stället för 10 kompanier, hafva åt
skilliga
förändringar inom de olika befäls-graderna ifrågakomma, på sätt i Departemenls-chefens
ofvanberörda betänkande omförmäles samt af den dervid lögade tabell
Litt. F., deri jemväl de ifrågaställa tillökningarna finnas upptagne, inhemtas.
Beträffande manskapets aflöning är af Kongl. Maj:t föreslaget, att, jemte det hvarje
tjenstgörande karl förses med underhåll in natura, beräknadt efter 25 öre om dagen,
alt af särskildt anslag utgå, han tillika i gage, under benämning porlionspeuningar,
må erhålla eli visst belopp, att kontant utbetalas och för dag bestämmas till
6 öre per man; och skulle tillökningen i anslaget fördetta regemente, enligt Kongl.
Majlis ofvannämnda förslag, uppgå lill 50,519 Ridr 80 öre, hvilket belopp Kongl.
Maj :l således äskat.
Utskottet anser, alt den för de 8 Kapitenerne äskade aflöuing, 2,400 Ridr
för hvardera, bör, med afseende å den vinst desse hafva af sina med Kronan ingångna
passevolans-kontrakter,
uedsältas lill 2,200 Ridr, eller till likhet med det belopp, som blifvit
tillstyrkt för Kapiten-löjtnanter i högsta löneklassen;
hvaremot Utskottet tillstyrker
beviljandet af alla öfriga i staten uppförda tillökningar i afseende så
väl å befälets aflöning, sofia å manskapets gage och värfniogs-pas
sevolansen,
jemte kostnaden för underhållet af servisen vid regementets
matinrättning.
Efter Utskottets förslag erfordras utöfver nuvarande anslag en summa af 49,102
Ridr 31 öre, på sätt den utlåtandet åtföljande tabell JVf 6 närmare visar; och tillstyrker
Utskottet,
Bih. till R. St. Fröt. 1836 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 liand. 5 tid fl. 2
10
Stals-Ulskoltets Ullålande JW 72.
alt berörde anslags-förhöjning beviljas, alt utgå såsom Utskottet föreslagit.
9:o. Matros-korpsen, hvars styrka för närvarande utgör 400 man, bar ansetts
behöfva en tillökning af 200 man, så vida korpsen skulle motsvara sin bestämmelse
alt förse flottan med förhands-karlar och underofficers-ämnen. Af denna anledning
och i öfverensstämmelse med uppgjordt förslag, (Bil. Litt. G. lill Departementschefens
betänkande,) upptagande jemväl förhöjda aflönings-belopp för nuvararande
befäl och manskap, har Kongl- Maj:t äskat, att anslags-summan för Matros-korpsen
måtte ökas med 44,694 R:dr 50 öre Riksmynt.
Utskottet, som anser skäl ej förekomma att denna korps för närvarande ökas,
och derföre i tabellen ej uppfört den i Bilagan Litt. G. till Deparlements-chefens
betänkande upptagna klass med lägsta aflöning, får deremot
tillstyrka de förhöjningar i aflöningen, hvilka Kongl. Majit för nuvarande
befäl och manskap äskat,
jemte det Utskottet anser
den, till följd af Rikets Ständers vid 1850—1851 års Riksdag fattade
beslut, anvisade och i nu gällande stat upptagna summa af
7,756 R:dr 25 öre till löneförhöjning åt 100 lista klassens matroser,
med 25 öre för dag åt 70 man och 12 öre för 30 man
böra fortfarande utgå, på sätt den hos Utskottet uppgjorda tabell
JVS 7 visar.
Den erforderliga tillökningen blifver alltså 26,248 R:dr 75 öre; Och hemställer
Utskottet,
alt detta belopp anvisas att utgå i enlighet med Utskottets i tabellen
intagna förslag.
Och anser sig Utskottet härigenom jemväl hafva besvarat Herr Grefve von
Plåtens, B., framställning att aflöningen för flottans matroser, oberäknadt natura-förmåner,
måtte bestämmas för lia klassens matroser till 75 öre, för 2:dra klassens
dito till 40 samt för jungmän till 20 öre per dag.
10:ö. I afseende å Kanonier-korpsen har annan förändring icke ifråga—
kommit, än att Öfver-kanonierernes antal ansetts böra ökas från 15 till 20. Den
af Kongl. Majit äskade förhöjning i anslags-summan utgör, enligt tabellen Litt. H.
vid Departements-chefens betänkande, 12,479 Ridr 83 öre; och är af nyssnämnde
motionär, Herr Grefve von Platen, B., den framställning gjord, att aflöningen för
nänmde korps måtte bestämmas till likhet med den som för Matros-korpsen kunde
komma alt fastställas.
Då Utskottet funnit sistberörda framställning på billighet grundad, har Utskottet,
i öfverensstämmelse härmed, å bifogade tabell J\s 8 uppfört
aflöningen för Kanonierer och Under-kanonierer till enahanda belopp,
som för flottans matroser blifvit föreslagen,
Stats-Utskottcls Utlåtande JK 72.
II
hvarjemte Utskottet, med afseende derå att l:a klassens Matroser, med högre aflöning
hvardera, genom förut åberopade Kongl. Bref af deni Februari 1833 erhållit
en förhöjning af 23 öre per dag utom aflöningen, tillstyrker,
att enahanda förmån nu må beviljas för ett till 20 ökadt antal
Ofver-kanonierer, hvilka bestrida Underofficors-tjenst och således med
skäl kunna anses förtjente af en slik förmån.
Enligt detta förslag skulle tillökningen blifva 1-1,888 R:dr 83 öre; Och Utskottet
hemställer alltså,
alt detta belopp må af Rikets Ständer beviljas att utgå på sätt
Utskottet i tabellen JV2 8 föreslagit.
ll:o. Sedan ej mindre Befälhafvande Amiralen i Carlskrona, än äfven Kongl.
Förvaltningen af Sjö-ärendena, på anförda skäl, tillstyrkt, att Skeppsgosse-korpsen,
som för närvarande består af 280 gossar, deri inbegripne 73, hvilka äro uppförde
på flottans underhålls-stat, men ansetts böra derifrån å korpsens stat öfverflyttas,
måtte ökas till 300 skeppsgossar, samt derjemte uti ett af en särskildt tillsatt
kommitté afgifvet utlåtande, bland annat, blifvithemstäldt, att, i stället för nu efter
blott % af mauskapets underhåll beräknade utspisningsstat, den för kaserneradt
manskap bestämda spisordning måtte få, med några jemkningar, tillämpas å ifrågavarande
korps och följaktligen brödportionen för hvarje skeppsgosse höjas till hvad
manskapet bestås, eller 2 S" om dagen, har Kongl. Majit, i öfverensstämmelse med
upprättad, vid Departements-chefens betänkande fogad under Litt. 1 intagen, ny aflöningsstat,
i hvilken för öfrigt endast den förändring vidtagits, att det arfvode af
450 R:dr, som hittills utgått till en vid undervisningen i Skeppsgosse-skolan biträdande
Under-officer, i stället blifvit uppfördt för en vid samma skola anställd
Duplikant, föreslagil, att den för korpsen, med iakttagande af ofvanberörda förändringar,
erforderliga anslags-tillökning, 20,461 R:dr 28 öre, måtte af Rikets
Ständer beviljas.
Då tillökning i skeppsgossarnas antal blifvit föreslagen under förutsättning alt
matros-korpsen komme att ökas, men Utskottet saknat anledning att understödja
Kongl. Maj:ts derom väckta förslag, anser Utskottet sig jemväl böra afstyrka
bifall till Kongl. Majits Nådiga framställning, så vidt densamma afser
tillökning i skeppsgossarnes nuvarande antal.
Vidkommande dernäst frågan om uppförande å stat af de 75 gossar, som
från underbålls-anslaget för närvarande' aflönas, finner Utskottet deremot skäl vara
för handen, att tillstyrka sådan förändring i afseende å sättet för deras underhåll
och aflöning, som nu blifvit ifrågasatt, och hemställer derföre,
att Kongl. Majrts derom framställda Nådiga förslag må af Rikets
Ständer bifallas, dock med iakttagande dervid, att anslaget till Flottans
underhåll minskas med del för underhållande af nämnde 75 skeppsgossar
hittills derifrån utgående belopp, 2,600 R:dr 62 öre.
12
Stals-Ulslcollets Utlåtande JVs 72.
Beträffande de ifrågaställa förhöjningarne i aflöningen för denna korps, äfvensom
det nya arfvodet för en vid skeppsgosse-skolan anställd duplikant, har Utskottet
dervid icke haft något att erinra; hvadan Utskottet hemställer,
att den erforderliga förhöjningen i anslags-summan, utgörande 1 8.490
R:dr 28 öre, må af Rikets Ständer beviljas och utgå på sätt i
tabellen JVs 9 är föreslaget.
12:o. Enär Konstruletions-leorpsens tjenste-åligganden kräfde icke mindre vetenskaplig
bildning och trägen sysselsättning än Ingeniör-korpsens, har Kongl. Maj:t,
som ansett tjenstemännen vid dessa båda korpser böra komma i åtnjutande af lika
»flönings-vilkor, i öfverensstämmelse härmed för Konstruktions-korpsen äskat en löntillökning
af 11,465 R:dr.
"Vid behandlingen af denna fråga har Utskottet jemväl tagit i öfvervägande de
yttranden, som vid den Kongl. Propositionens remitterande hos Ridderskapet och
Adeln afgifvits beträffande denna korps, dervid Utskottet icke kunnat undgå fästa
uppmärksamhet vid en framställning af Herr Grefve von Platen, hvilken erinrat hurusom
antalet Officerare vid korpsen vöre alltför stort och ingalunda stöde i jemnt
förhållande till de arbeten, som nu för flottans räkning utföras eller kunna antagas
framdeles komma att vid kronans varf bedrifvas; att föga mer än 3:ne af korpsens
Officerare hade full sysselsättning, samt att flera officers-tjenster utan olägenhet
kunde indragas; i följd hvaraf Herr Grefven hemställt, att en lämplig och mera tids
enlig
organisation af denna korps måtte åvägabringas.
Då Utskottet har anledning förmoda att den korpsen åliggande tjenstgöring
skulle kunna besörjas af ett färre antal officerare än staten nu upptager, finner sig
Utskottet böra tillstyrka,
att Rikets Ständer i underdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t
täcktes låta uppgöra och till Rikets näst sammanträdande Ständer
öfverlemna förslag till ny lönestaf, grundad på den förändrade organisation
af flottans Konstruktions korps, som Kongl. Maj:t kan finna
mest lämplig och ändamålsenlig.
Då Utskottet emellertid anser rättvisa och billighet fordra att äfven de vid
denna korps anställde personer under nästa Statsreglerings-period erhålla en aflöning,
någorlunda motsvarande den Utskottet trott sig böra tillstyrka för flottans
öfriga korpser, får Utskottet, sorn vid ofvanuppgifna förhållande funnit sig icke böra
ingå i någon närmare granskning af de utaf Kongl. Maj:t för körpsens särskilda
löntagare föreslagna lönebelopp, hemställa,
att en summa af 9,000 R:dr må under hvartdera af åren 1858, 1859
och 1860 ställas till Kongl. Majtts disposition, att användas till
löneförbättring för korpsens personal.
13:o. Jemte det Kongl. Maj:t ansett löneförhöjning böra tilldelas nu i flottans
tjenst anställde Machinist-Qfficerare till de belopp, som finnas upptagne å den
Stats-Utskotlets Utlåtande J)f 72.
IS
Departemenfs-chefens betänkande bilagda tabell Litt. L., bär Kongl. Maj:t föreslagit
att nya löner, hvardera å 1,500 R:dr, malte å staten uppföras för ytterligare
två sådane officerare.
Yid granskning af den föreslagna staten befinnes aflöningen för de båda äldste
Machinist-Officerarne upptagen till olika belopp. Då emellertid Utskottet anser
dessa officerare, hvilka hittills varit lika afiönade, äfven böra erhålla enahanda löneförhöjning,
har Utskottet
trott deras aflöning lämpligen kunna bestämmas till det lägre af de
ifrågasatta begge lönebeloppen, eller 2,500 R:dr, hvilket Utskottet
alltså föreslår.
Vidkommande de äskade nya lönerna för ytterligare 2:ne Machinist-Officerare,
torde i den mån ångkraften allt mer användes på flottans fartyg, ett ökadt antal
dylika officerare erfordras; dock anser Utskottet att, om ytterligare en sådan officer
nu anställes, antalet bör blifva tillräckligt för det närvarande behofvet. Utskottet
hemställer derföre,
att ny lön för en Machinist-Officer må å denna stat uppföras med
1,500 R:dr.
1 händelse Utskottets förslag bifalles, blifver tillökningen 3,775 R:dr; Och tillstyrker
Utskottet således,
att Rikets Ständer bevilja denna anslags-förhöjning alt utgå på sätt
bifogade tabell M 10 närmare utvisar.
14:o. Utom tillökning i aflöningen för Mekaniska korpsens officerare till likhet
med de belopp, som för deras vederlikar blifvit ifrågaställda, har Kongl. Maj:t
föreslagit, dels att, mot indragning af det hittills bestådda arfvode!, 300 R:dr, för
tillfälligt biträde, lön å stat med 800 R:dr måtte uppföras för en lill tjenstgöring
vid Carlskrona station behöflig Sekund-löjtnant; dels ock att nuvarande Inslrumentdirektörs-lönen
mätte få öfverflyttas till handlverks-slaten och der upptagas under
benämning: aflöning för en Instrument- och Kotnpass-makare.
Vid granskning af aflönings-staten (se den betänkandet åtföljande tabell Litt.
M) har Utskottet lika litet hall att erinra vid de deri äskade lönetillökningar, sorn
Utskottet funnit hinder möta för den af Kongl. M»j:t föreslagna öfverfi)Ilning lill
handtverks-staten af Instrument-direktörens aflöning. Deremot och då det icke synts
Utskottet lämpligt, att någon ny tjensteman, åtminstone för närvarande, med fast lön
ä mekaniska staten uppföres, afstyrker Utskottet bifall lill Kongl. Maj:'s Nådiga
framställning om anvisande af lön åt en Sekund-löjtnant. Men enär, vid sådant
förhållande, det torde blifva nödigt för bestridande af de denna korps tillhörande
tjenste-åligganden, att det för tillfälligt biträde nu utgående arfvode icke allenast
bibehålies, utan jemväl i någon mån ökas, hemställer Utskottet,
att detta arfvode i staten utföres med 800 R:dr.
14
Stats-Utskoltets Utlåtande JK 72.
Den erforderliga anslags-tillökningen blifver således ändock samma belopp, 2,370
R:dr, som Kongl. Maj:t äskat; och tillstyrker Utskottet,
att denna summa må af Rikets ■ Ständer beviljas att utgå, på sätt
i tabellen J\1 11 är föreslaget.
läro. På skäl, som i Departements-chefens betänkande (pag. 10} finnas anförde,
har Kongl. Maj:t föreslagit, alt följande nya löner och arfvoden å Flottans
Civil-stat måtte uppföras, nemligen, a) vid Carlskrona station, för 1 Inspektor, såsom
redogörare vid beklädnads-förrådet, lön 1,200 R:dr, för 1 Registrator vid Befälhafvande
Amiralens kansli, lön 1,300 R:dr, samt 4 arfvoden, hvardera å 300
R:dr till aflönande af tillfälliga skrifvare-biträden åt 4 af stationens tjenstemän; b)
vid Stockholms station, lön för 1 Kammarförvandt, 2,000 R:dr, samt för ytterligare
I Förvaltare i och för vården af beklädnads-förrådet och uppbörden i Flottans nya kruthus,
likaledes 2,000 R:dr; samt c) vid Götheborgs depöt, för Audilörs-göromålens bestridande
ett arfvode af 430 R:dr; hvaremot I Regéments-skrifvare och 1 Kanslistaflöning
samt 11 Kammarskrifvare-löner, äfvensom arfvode! för Kommiss-förrådets
förvaltning borde indragas; och skulle, i händelse dessa förändringar bifölles samt
Rikets Ständer derjemte beviljade de af Kongl. Maj:t i sammanhang dermed äskade
löneförhöjningar lör Flottans nuvarande civil-personal, i enlighet med den Departemenls-chefens
betänkande åtföljande lab. Litt. N., såsom tillökning i nämnde personals
anslags-summa eli belopp af 31,640 R:dr 30 öre erfordras.
Hvarken i afseende å de af Kongl. Majit äskade förhöjningar i nuvarande
personals löner elier de föreslagna beloppen för nya tjensler, som, enligt Kongl.
Majrts förslag, borde å denna stat upptagas, liar Utskottet, haft något att erinra.
Deremot torde Kongl. Majlis Nådiga förslag i följande delar påkalla förändring.
a) För Auditörs-göromalens bestridande vid Götheborgs depöt är, såsom ofvan
nätnries, ett särskildt arfvode begärdt af 450 R:dr. Enär likväl dessa göromål,
enligt Utskottets åsigt, fortfarande både böra och kunna, utan särskild vedergällning,
besörjas af Sekreteraren, hvilken, i följd af stationens förändring till depöt, är ställd
på indragning och uppbär den Sekreterare-befattningen åtföljande lön, 1,425 R:dr,
hemställer Utskottet,
att berörde framställning icke bifalles.
b) Af den vid Departements-chefens betänkande fogade tabell inhemtas, alt
II af de vid Carlskrona station anställde Kammarskrifvare, som hvardera i lön och
ljuspenningar åtnjuta 342 R:dr 50 öro, kunde indragas, men all i stället en summa af
2,000 R:dr ansetts böra anvisas att utgå såsom skrifvarehjelp till 4 af stationens
tjenstemän, med idel åt hvardera. Då Utskottet funnit att, om den nya staten
på föreslaget sätt tillämpas, bemälde Kammarskrifvare endast komme att uppbära
den dem hittills bestådda aflöning, men rättvisa och billighet synes fordra att desse
till indragning föreslagne tjenstemän, så länge do vid sina nuvarande befattningar
qvarstå, erhålla någon förbättring i deras nog knappa vilkor, hemställer Utskottet,
Stals-Ulskottels Utlåtande M 72.
alt nyssberörde till skrifvarhjelp afsodda 2,000 R:dr, i stället för
att på föreslaget sätt utgå till vissa af Carlskrona stations tjenstemän,
må ställas lill Kongl. Maj:ts disposition, för att såsom aflö
nings-förbättring
efter omständigheterna fördelas bland omförmälde
11 Kammarskrifvare.
c) Slutligen och då lönerne vid de flera befattningar, som föreslagits att indragas,
måste få uppbäras af vederbörande så länge de vid samina befattningar
qvarstå, hvadan ock dessa löner icke blifvit i förslaget till ny stat upptagne; men
häraf följer, att samtlige å nämnda stat uppförde personer endast successive och
i mån af de på indragning ställdes afgång, skulle komma i åtnjutande af de förbättrade
lönevilkor, som ansetts böra dem beredas, får Utskottet,
jemte hemställan att de af Kongl. Maj:t till uppförande å stat föreslagna
nya Ijenster må tillsättas endast i den mån anslaget sådant
medgifver, föreslå Rikets Ständer, att jemväl anvisa erforderliga medel
till fyllande af den brist, som till en början måste uppstå i
tillgångarne för aflönande af flottans civil-personal.
Omförmälda brist, som uppkommer deraf, alt nedannämnde på indragning
ställde tjenstemän fortfarande å staten skulle uppbära dem tillkommande löneförmåner,
nemligen:
1 Sekreterare och Auditör vid Götheborgs depot . . . 1,425:
1 Regements-skrifvare  1,170:
1 fiokhållare vid f. d. Hofjaktvarfvel  795:
11 Kammarskrifvare vid Carlskrona station  3,767: 50.
samt i följd af Götheborgs stations förändring till depöt, på
indragning ställde  .• . 1,042: 50.
utgör
8,200: —
men om till betäckande af berörde brist i främsta rummet
användes:
a) lönerna vid nedannätnnde nya beställningar, för hvilka
någon lön ej tillsvidare borde af anslaget utgå:
1 Kammarförvandt vid Stockholms station  2,000:
1 Inspektor vid Carlskrona d:o  1,200:
b) nuvarande arfvodet åt den tjensteman, som handhafver
kommiss-förrådet .
225:
3,425.
blifver det bristande beloppet  4,775 R:dr;
Och hemställer Utskottet,
att, till betäckande deraf, en motsvarande summa af Rikets Ständer
må beviljas.
Då Utskottet ansett sig i öfrigt böra tillstyrka anvisandet af de begärda af
-
46
Slals-Ulskoltcls Ullålande JVs 72.
lönings-tillökningarne, får Utskottet, enär med iakttagande af de föreslagna förändringarna,
den tillökning, som i anslaget för flottans civil - stat erfordras, uppgår,
med inberäkning af nyssnämnda fyllnads—belopp, till 35,963 R:dr 50 öre, såsom den
Utlåtandet åtföljande tabell J\s 12 närmare visar, hemställa,
att denna anslags—tillökning ina beviljas alt utgå, i enlighet med Utskottets
i tabellen intagna förslag.
16:o. Uti den för Idereci-statcn nu utgående allönings-summa har Kongl.
Maj:t, pä sätt af Deparlenients-chefens betänkande och tab. Litt. O. inhemlas, äskat
tillökning af 1,900 R:dr; hvarjemte Utskottet fått emottaga en hos Ridderskapet
och Adeln väckt motion, deruti Herr Råfelt, Anlon, al den anledning att lönen för
Balaljons-Predikantcn vid Götheborgs depöt uti Kongl. Majlis Nådiga Proposition
endast funnes upptagen lill 450 R:dr, men, efter hvad motionären trodde sig veta,
bemälde tjensteman hade lika trägna göromål sorn Butaljons-Predikanlerne vid flottans
station i Stockholm, begärt att dennes aflöning måtte bestämmes till likhet
med hvad Kongl. Majit för desse sistnämnde Balaljons-Predikanter föreslagit, eller
900 R:dr.
Vid öfvervägande häraf har Utskottet, som inhemlal att Bataljons-Predikantens
i Götheborg tjenste-åligganden äro af trägen beskaffenhet, trott sig böra tillstyrka,
alt någon tillökning utöfver den för honom af Kongl. Majit äskade aflöning beviljas,
och får derföre hemställa,
att lönen för bemälde Bataljons-Predikant bestämmes till 750 Ridr.
1 öfrigt och då Utskottet icke funnit något ali erinra vid de af Kongl. Majit
äskade löneförhöjningar, tillstyrker Utskottet,
att desamma, utgörande tillhopa 2,200 Ridr Riksmynt, må beviljas
alt utgå i öfverensstämmelse med Utskottets förslag i bifogade tabell
M 13.
17:o. För Medicinal-staien liar Kongl. Majit äskat en tillökning af 3,437
Ridr 50 öre; hvarjemte Kongl. Majit begärt, att, i hufvudsaklig likhet med hvad redan
vore Balaljons-läkarne vid arméen beviljadt, jemväl åt flottans Bataljonsläkare,
hvilkendera graden de än innehafva, i stället för dem nu, efter 8 års tjenstgöring,
tillkommande 50 procent löneförhöjning, måtte medgifvas förmånen att, efter
6 års oafbruten och berömlig tjenst i nämnde egeuskap, kunna, uppå vederbörlig
anmälan hos Kongl. Majit, från Allmänna Indragnings-stalen erhålla årlig förhöjning
af 200 Ridr å innehafvande lön och efter vidare i 4 år fortsatt enahanda tjenstgöring,
ytterligare en lönelillökning af 100 Ridr, allt Riksmynt.
1 afseende å denna fråga kommer Utskottet att särskildt yttra sig i sammanhang
med förslaget om ökade löneförmåner för armcens läkare.
18:o. Enär för bestridande af de utgifter, som erfordras för aflöning åt don
vid flottans sjöfästningar å Kungsholmen och Drottningskär anställda personal, för
hvilken,
Siats-Utskottets Utlåtande Jfå 72,
17
hvilken, enligt hvad i Departements-chefens betänkande omförmäles, särskild stat
blifvit fastställd, annan tillgång icke funnes än aflönings-besparingarne å 3ite Hufvud-titeln,
men denna tillgång vore oviss, har Kongl. Majit, med hänvisande till den
vid berörda betänkande fogade tabell Litt. R., begärt, alt elt nytt anslag å 6,378
R:dr 28 öre nu måtte för sagde ändamål af Rikets Ständer beviljas.
Då emellertid Utskottet anser någon definitiv reglering af Stater och Korpser
i allmänhet vid denna Riksdag icke böra ega rum och derjemte föreställer sig att,
med afseende å de icke obetydliga anslag, som å denna Hufvud-litel redan blifvit
beviljade, besparingar skola uppkomma, hvilka fortfarande, såsom hittills, kunna
lemna tillgång lil! bestridande af erforderlig aflöning för bemälde personal, afstyrker
Utskottet
Rikets Ständers bifall till Kongl. Majits ofvanberörda Nådiga förslag.
i9:o Då, i anseende till bristande tillgång, någon förbättring hittills icke
kunnat tillvägabringas uti den aflönings-förmån, som, under benämning Inqvartering
s-•penningar, bestås flottans löntagare, efter den uti Jnqvarlerings-Ordningen för
flottan den 31 Oktober 1827 intagna tarif, i följd hvaraf denna aflöning belöpte
för flertalet till ungefär en tredjedel, för några till hälften och för de öfriga till
mindre än två tredjedelar af hvad arméens värfvade korpser på samma garnisonsorter
författningsenligt ålnjuta, har Kongl. Majit, då likväl flottan syntes i detta, såsom i
andra afseenden, böra vara lika lottad med värfvade arméen och för öfrigt hyrorna
å bostäder högst betydligt stigit, föreslagit, att nuvarande anslags-sumrna, 30,000
Ridr, matte ökas med 13,000 Ridr eller till 43,000 Ridr, hvarigenom detta missförhållande
i någon mån ansetts kunna afhjelpas; och får Utskottet, i betraktande af de
i den Nådiga Propositionen uppgifna förhållanden, tillstyrka,
att den äskade anslags-tillökningen må af Rikets Ständer beviljas.
20:o. Jemte förmälan hurusom Cheferne för nio fiålsmans-kompanier hittills
af influtna besparade arrendemedel för bålsmans-kompanichefs-bohemman åtnjutit
arfvoden af 300 Ridr hvardera, eller det belopp, som öfrige båtsmans-kompanichefer
hafva sig å ordinarie stat anslaget, har Kongl. Majit, da omförmälde arrendemedel
icke vidare lemnade tillgång till berörde arfvodens utgörande, begärt, att
det dertill erforderliga belopp måtte med 2,700 Ridr af Rikets Ständer anvisas.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, skulle de arrendemedel, som till flottans i
Carlskrona kassa inflöto för kompanichefs-bohemmanen i Blekinge och Kaimar län,
besparas, för att, jemte andra besparingar, användas till fyllnad i extra och expektans-statens
belopp, hvaremot arfvoden till cheferne för indelta Båtsmans-kompanierna
skulle utgå efter särskild tarif och upptagas å Carlskrona stations stat; och
föreskrefs genom Kongl. Brefvet den 10 Mars 1837, att dessa arfvodesbelopp
i samma års stat borde föras inom kolumn och utgå af de årligen
inflytande arrendemedlen, hvilket sedermera också egt rum. Emellertid föreBih.
till R. St. Prot. 1836 & 1837. 4 Sami. 1 Åfd. 2 Band. 3 Haft. 3
48
Slals-Utskottels tillåtande M 72.
slog Kongl. Maj:t vid 1850 års Riksdag, att ifrågavarande arrenden, hvilka, en^
ligt af Kammar-kollegium meddelad uppgift, i medeltal årligen utgjort 3,025 R:dr
42 sk. 3 r:st. b:ko, måtte indragas till Statsverket, emot det att anslaget till flottans
underhåll ökades med ett motsvarande belopp af 3,000 R:dr, till hvilken framställning
Rikets Ständer lemnade bifall. Efter denna tid hafva arfvodena till ofvanbemälde
kompani-chefer utgått med 300 R:dr till dem hvardera af de besparade
arrendemedel, som voro i behåll, då dessa medel upphörde att ingå lill flottan;
men då, efter hvad vederbörande anmält, dessa besparingar icke vidare härtill lemna
tillgång; får Utskottet, på grund häraf och efter hvad sålunda blifvit upplyst,
tillstyrka,
alt Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning må af Rikets Ständer
bifallas.
21:o. Som, efter införandet af Riksmynt-räkningen, svårighet ansetts möta vid fördelningen
af de bälsmans-korporalerna med 25 R:dr b:ko eller 37 R:dr 50 öre
Riksmynt tillagda arfvoden, bar Kongl. Maj:t, som föreslagit att berörde arfvoden
jemnades till 38 R:dr R:mt, begärt att den härtill erforderliga tillökning, 113 R:dr
50 öre för 227 båtsmans-korporaler måtte af Rikets Ständer beviljas.
Till denna Nådiga framställning tillstyrker Utskottet
Rikets Ständers bifall.
22:o. Vidare har Kongl. Maj:t, i sammanhang med Sitt af Utskottet i 6:te
punkten omförmälda förslag, att flottans och marin-regementets under-officerare
fortfarande årligen malte få åtnjuta 3 tunnor spanmål in natura, föreslagit, alt sedan
från det å denna hufvud-titel under afdelningen »aflönings-stalen» upptagna anslag
af 6,420 tunnor oindelt spanmål, afgått hvad som erfordras lill aflöningar,
öfverskottet måtte få qvarstå på hufvud-titeln till betäckande af bristen i spanmålsanslaget
på flottans underhålls—stat; och hemställer Utskottet,
att ifrågavarande framställning må af Rikets Ständer bifallas.
23:o. Sedan Rikets Ständer bifallit Utskottets utlåtande JV2 59, i fråga om
grunden för utgörandet af de till båtsmans-indelningen i Rlekinge län anslagne s. k.
Öfverskolls- och reserv-räntor, så har Utskottet låtit i tabellen JVs 14 öfver denna
hufvud-titel uppföra ett förslags-anslag af 16,000 R:dr R:mt, såsom tillskott i de
till nämnda indelning anslagna räntor.
24:o. Innan Utskottet öfvergår lill behandling af de ärenden, som förekomma
under hufvud-titelns följande under-afdelningar, har Utskottet ansett sig
böra taga i öfvervägande frågan om de vilkor, som för militäre och civile embels-
och tjenstemän vid flottan lämpligen må stadgas för rättigheten att komma i
åtnjutande af löneförhöjning under nästa statsreglerings-period; och får Utskottet
i sådant afseende föreslå följande bestämmelser, att under nämnda tid blifva gällande,
nemligen:
Stals-Utskollels Utlåtande M 72.
19
a) Ljuspenningar och spanmåls-förhöjning under lönerne upphöra för alla
dem, sotn tillträda löneförbättring.
b) Aflöningen för officerare och under-officerare fördelas på sätt som hittills
egt rum, i lön och tjenstgörings-penningar, den förra till \ och den sednare till
1 af beloppet.
c) De flottan tillhörande civile embels- och tjenstemän, hvilka komma i åtnjutande
af ifrågavarande provisoriska lönelillökning, skola, efter hvad i allmänhet
eller för särskilda fall kan varda af Kongl. Maj:t bestämdt, vidkännas skäligt afdrag
å lönebeloppet, dock icke öfverstigande fjerdedelen, derest, vid erhållen tjenstledighet,
sjukdoms-förfall, hvilket räcker öfver två månader, eller eljest förekommande
hinder för tjenstens utöfning, annan person till Ijenslens bestridande behöfver
förordnas.
d) Ledig tjenst tillsättes med rättighet till åtnjutande allenast af de aflöningsförmåner,
som derför i nu gällande stater finnas bestämde. Och, såsom förut är
nämndt, utgår den provisoriska löneförhöjningen under den tid nu skeende statsreglering
kommer att omfatta.
e) Ny tjenst tillsättes endast i den mån genom de till indragning afsedda
tjensternas försvinnande tillgång till aflöningen erhålles.
25:o. I sammanhang med här ofvan framställda förslag till löneförbättringar
för flottans stater och korpser samt de vilkor, hvarunder föreslagen lönetillökning
må åtnjutas, har Utskottet ansett sig böra till behandling företaga en fråga,
som dermed eger gemenskap, eller frågan om Flottans 'pensionering.
I detta ämne har Utskottet fått emottaga följande förslag:
a) af Kongl. Maj.t, som, med afseende å det på tjenstbarheten hos flottans
befäl menliga inflytandet alt Amiralitets-krigsmans-kassans tillgångar, hvarmed pensioneringen
hufvudsakligen besörjdes, i öfverensstämmelse med det för kassan den
26 Oktober 1838 utfärdade Nådiga Reglemente, under en längre tid visat sig
otillräckliga för pensioneringens upprätthållande, och då detta missförhållande endast
till en del afhjelptes genom den för flottan bildade reserv-stat, framlagt förslag till
förändrad pensionering af flottans militäre och civile embets- och tjenstemän, samt,
under åberopande af de grunder för förslaget, hvilka innefattas i Departementschefens
ofta omförinälda betänkande, pag. 12—14, begärt, att för detta ändamål
ett kreditiv, förslagsvis beräknadt till 40,000 R:dr, måtte för hvartdera af åren
1857, 1858, 1859 och 1860 å Riksgälds-kontoret anvisas; hvaremot, i händelse
berörda framställning af Rikets Ständer bifölles, det för flottans reserv-stat beviljade
anslag icke vidare erfordrades, utan kunde, i den mån derå uppförde löntagare afginge,
indragas och Stats-verket besparas;
b) af Herr Blomstedt, Christian, hvilken, uti ett hos Ridderskapet och Adeln
afgifvet, till Utskottet reinitleradt, anförande, jemväl äskat, att ofvannämnda kreditiv—belopp
måtte af Rikets Ständer beviljas, men deremot, på anförda skäl, före
-
20
Stals-Ulskottets Utlåtande Jtf 72.
slagil, alt detsamma, i stället alt, såsom Kongl. Maj:t begärt, disponeras till en
förbättrad pensions-reglering, finge användas till förstärkande af det statsanslag, Rikets
Ständer först anvisat till inrättande af en reserv-stat för flottan; och
c) af Herr Grefve von Platen, B., som vid den Kongl. Propositionens remitterande,
framställt åtskilliga erinringar mot det uppgjoida förslaget lill flottans pensionering
och derför uppställda vilkor samt, med yttrande af den åsigt, att det afsedda
ändamålet bäst vunnes genom den nuvarande reserv-staten, ansett denna
stat böra bibehållas och hemställt, att det af Kongl. Maj:t äskade anslag till pensioneringens
förökande måtte komma reserv-staten till godo, så att der befintliga
löner kunde ökas i samma mån, som lönerne i och för den aktiva tjenstgöringen,
hvaiigenom det blefve möjligt att på reserv-staten öfverflytta sådaDe personer, hvilkas
förmåga endast undantagsvis behöfde anlitas.
Hvad först angår Kongl. Maj:ts nådiga förslag, så, ehuru Utskottet anser det
vara af vigt att personer icke qvarstå i sina befattningar, då ålder eller helsa och
aftagande krafter neka dem uppfylla sina åligganden, och således äfven delar den
åsigt, att åtgärder böra vidtagas, hvarigenom det må blifva möjligt för sådane Statens
tjenare, synnerligast dem, hvilka tillhöra militär-ståndet, att ur tjensten afgå,
kan Utskottet likväl icke biträda Kongl. Maj:ts i berörda hänseende gjorda nådiga
framställning. Utskottet anser nemligen denna fråga ännu icke vara fullt utredd
och har fästat uppmärksamhet vid förslagets ofullsländighet, bland annat, derutinnan
att detsamma icke lenmar upplysning om och under hvilka vilkor pension får åtnjutas
af den, som, efter erhållet afsked från flottans tjenst möjligen varder å annan
stat med lön eller arfvode förflyttad. Härtill kommer ock den särdeles vigtiga
omständigheten att Amiralitets-krigsmans-kassans delegare, hvilkas rätt ostridigt
deraf är beroende, icke blifvit öfver förslaget hörde; och Utskottet får, på grund
af dessa förhållanden och jemväl med fästadt afseende derå, att den uppgjorda pensions-staten,
grundad på de af Kongl. Maj:t föreslagna lönerne, förutsätter att dessa
skulle vara definitivt reglerade, men Utskottet endast tillstyrkt en provisorisk löneförhöjning,
hemställa,
att Kongl. Maj:ts högstberörda nådiga framställning icke må af Rikets
Ständer bifallas.
Vidkommande åter den väckta frågan om ökadt anslag (ill Flottans reserv-stat,
får Utskottet i Rikets Ständers minne återkalla, hurusom, sedan Kongl. Maj:t vid
1850—1851 års riksdag, på anförde skäl, äskat ett årligt anslag af 53,335 R:dr
16 sk. b:ko till bildande af en reserv-stat för flottans officerare och under-officerare,
Rikets Ständer förklarade sig väl inse nyttan och ändamålsenligheten af en
dylik reserv-stat, men lörmodade alt, om än nämnde stat lill en början skulle
komma alt hårdt anlitas, anslaget dock till hela det äskade beloppet sedermera
icke erfordrades, utan att en mindre summa möjligen voro för det åsyftade ändamålet
tillräcklig, hvadan Rikets Ständer endast beviljade hälften af den begärda
Stats-Ulskottcts Utlåtande M 72.
9i
summan, eller 16.666 Ridr 52 sk. biko, motsvarande 25,000 R:dr R:mt, som
ställdes till Kongl. Majlis Nådiga disposition att för ändamålet användas.
Att denna institution är ändamålsenlig och i viss mån haft ett välgörande inflytande
på ijenstbarhelen bos flottans befäl lärer icke kunna förnekas; och då den
hufvudsakliga anledningen, hvarföre det dermed alsedda ändamål icke kunnat tillfyllest
ernås, måste lillskrifvas otillräckligheten af det härtill beviljade anslag, anser
Utskottet beloppet deraf böra förhöjas till den summa, Kongl. Majit vid reservstatens
bildande dertill äskat och får alltså tillstyrka,
•<
att Rikets Ständer, såsom årlig tillökning i anslags-summan för flottans
reserv-stat, bevilja ett belopp af 25,000 R:dr Rimt.
Då emellertid Utskottet erfarit, alt, enligt det för flottans reserv-stat den 25
Februari 1852 fastställda nådiga reglemente, lönerna på reserv-staten regleras till
likhet med de pensioner, som från Amiralitets—krigsmans-kassan utgå, men det synes
billigt att, när ölverflyIlning i reserv-stat medför skyldigheten alt vid behof
tjenstgöra, de å nämnde stat uppförda personer må kunna komma i åtnjutande af
någon större fördel i afseende å aflönings-förmåner, än den pensionstagare från
krigsmans-kassan är förunnad, har Utskottet trott sig böra hemställa,
det Rikets Ständer, för deras del, medgifva, alt för den, som icke
fyllt 65 år och hädanefter förflyttas på flottans reserv-stat, lönen
rnå kunna, på sätt Kongl. Majit finner lämpligt, höjas, dock icke
till högre belopp än som motsvarar denne persons förut å stat innehafvande
aflönings-förmåner, samt att sålunda utöfver pensionsbeloppet
förhöjd lön endast utgår lill och med det år, då löntagaren
fyller 65 år, hvarefter lönen nedsältes till lika belopp med
pensionen.
26:o. Under åberopande af ett utaf Förvaltningen af Sjö-ärendena uppriittadt,
af Kongl. Majit, utom hvad anginge sjelfva aflönings-beloppen, godkändt förslag till
förändrad reglering af Flottans timmermans- och handtverksstater, deruti äfven
flottans machinister såsom dithörande blifvit upptagne, har Kongl. Majit, då hvarken
den hittills bestådda eller af Förvaltningen föreslagna ökade aflöning för dessa
stater, i anseende till stegrade pris å alla lifsförnödenheter och i öfrigt ökade
leloadskostuader, kunde anses tillräcklig för en tarflig bergning inom denna samhällsklass,
men nödigt vore att dessa personer, i afseende å löne-förmåner, försattes
i sådan ställning att de icke, i saknad af utkomst, nödgades öfvergifva kronans
tjenst och begagna de många tillfällen till vinnande af förbättrade I el nåd sv i I kor,
som den skicklige arbetaren i närvarande tid erbjöds, begärt att, till förbättring i
nämnde staters aflöning, för hvilken nu gällande stat upptager ett belopp af
150,702 Ridr 87 öre, Rikets Ständer mätte anvisa en summa af 85,950 Ridr
47 öre, deruti förhöjd inqvarleriiigs-ersältning inräknad, alt utgå på sätt tabellen
Litt. S., bilugd Departements-chefens betänkande, utvisade; hvaremot af den å
99
Stals-Uiskotlels Utlåtande JM 72.
dessa stater hittills, med 4 tunnor per man, bestådda spanmål, hvilken förmån jemväl
blifvit i den föreslagna staten bibehållen, skulle besparas 29 tunnor, hvilka dock
Kongl. Majit ansett böra å hufvud-titeln qvarstå, enär detta belopp väl behöfdes
till minskande af bristen i spanmåls-tillgången för uppfordrade båtsmäns -förseende
med bröd.
Efter inhemtad kännedom af Departements-chefens betänkande, rörande den
föreslagna löneregleringen af (lottans timmermans- och handtverksstater, deri omförmäles
att, i afseende å personalen endast följande förändringar skulle ifrågakomma,
nemligen vid Carlskrona station, der månadslönarnes antal ökats med 2
och invalidernas med 10, under det deremot daglonarnes antal blifvit minskadt
med 4, och vid Stockholms station, hvarest månadslönarne minskats med 2 personer,
men daglonarnes antal ökats med 12, hvaremot handtverkare-personalen vid
Götheborgs depöt och machinist-stalen, såsom reglerade år 1834, lemnats oförändrade,
har Utskottet tagit detta ärende i öfvervägande; Och då angeläget synes
vara, att i kronans tjenst duglige arbetare, så vidt möjligt är, bibehållas, men detta
ändamål svårligen vinnes med mindre dessa personer erhålla en skälig allöning,
får Utskottet, som funnit den af Kongl. Majit för (lottans timmermans- och handtverksstater
nu äskade tillökning, utgörande omkring 50 procent af nuvarande
anslags-beloppet, billig och af behofvet högligen påkallad, tillstyrka,
att den för ifrågavarande ändamål af Kongl. Majit begärda summa,
85,950 Kidr 47 öre, må af Rikets Ständer beviljas.
Häri genom torde äfven få anses besvarad Friherre von Otters, C. G. framställning,
att lönerne för 2:ne klasser Verkmästare och för 2 klasser Qvartersmän,
upptagne i den nya stuten till 780, 060, 600 och 480 Ridr Riksmynt, måtte
höjas till 900, 750, 650 och 600 Ridr, hvartill motionären jemväl ansett mästarelönerne
böra bestämmas.
27:o. Kongl. Majit, som funnit billigheten kräfva, att de (lottans matroser
och båtsmän, hvilka icke hafva fri bostad i kronans hus, men af det å (lottans
s. k. underhålls-stat »till inqvarterings-penningar åt matroser och båtsmän» uppförda
anslag, 1,526 Ridr 65 öre, hittills erhållit inqvarterings-ersältning efter samma
grund, som gäller för daglönarne vid (lottans timmermans- och handtverksstater,
komma i åtnjutande af enahanda förmåner, som blifvit beredd dessa sednare, för
hvilka, i anseende till de betydligt stegrade hyrorna, en förhöjning af 100 procent
uti inqvarterings-ersättningen blifvit föreslagen, har af sådan anledning begärt, att
ifrågavarande anslag måtte höjas med lörenämnda belopp, eller 1,526 Ridr 65 öre;
Och får Utskottet, på de af Kongl. Majit anförda skäl, tillstyrka,
att den äskade summan må af Rikets Ständer beviljas.
28:o. Jemte tillkännagivande att vid flottans stationer i Carlskrona och
Stockholm samt depot i Götheborg, under vanliga förhållanden, 1,115 båtsmän
vöre uppfordrade till årstjenst, oberäknad! de till sommartjenst vid Stockholms
Slals-Ulskollels Utlåtande JY$ 72.
station särskildt inkallade 223 man, samt att dessa båtsmän under uppfordringstiden,
utom brödet, hvardera i daglig aflöning åtnjöto 7 sk. banko eller omkring
21 öre, med undantag af 118 s. k. Timmerbåtsmän i Carlskrona, hvilka derutöfver
hvardera fingo uppbära 2 sk. banko eller 6 öre Riksmynt om dagen, har
Kongl. Maj:t, enär denna aflöning, i anseende till den under några år rådande
dyrheten på födoämnen, sedan derifrån afdragits den båtsmännen förbehållna kontanta
tobaks- eller portions-skilling, icke allenast varit otillräcklig till bestridande
af kostnaderna för båtsmännens natura-underhåll, utan derjemte brist uppkommit,
som, då kronan vore pligtig att under båtsmannens uppfordring till dess tjenst
förse honom med föda, hittills måst af tillfälliga besparingar å anslaget till flottans
underhåll betäckas, men hvilka besparingar ansetts böra användas för detta anslags
egentliga föremål, föreslagit, att kronans lill tjenstgöring å stationerne uppfordrade
båtsmän måtte erhålla enahanda aflönings-förmåner, som lör flottans öfrige gemenskap
blifvit ifrågaställde, eller utom 6 öre kontant i portions- eller tobaks—skilling,
natura-underhåll, beräknadt efter 23 öre per man för dagen; Och då den summa,
som för ofvanuppgifna båtsmansstyrka erfordrades, utgjorde: till kontanta aflö
ningen
26,848: 39.
samt till bekostande af natura-underhållel  111,872: 50.
eller tillhopa 138,721: 9.
men härifrån afdroges hvad slaten för närvarande består . . . 99,884: 62.
skulle alltså den tillökning, som erfordrades, uppgå till 38,836 R:dr 47 öre, hvilket
sistnämnda belopp Kongl. Maj:t nu af Rikets Ständer äskat; varande derjemte af
Kongl. Maj:t begärdt, att den del af berörda summa, som vore afsedd för naturaunderhållet,
måtte, med de å aflönings-förslagen för flottans öfriga gemenskap
upptagne natura-portionsvärden sammanföras under det till dylika utgifter ifråga—
ställda förslags-anslag.
I afseende å sistomförmälda framställning åberopar Utskottet sitt i 7 punkten
af detta utlåtande afgifna yttrande.
Hvad åter angår Kongl. Maj:ts förslag om tillökning i den för uppfordrade
båtsmän hittills bestådda aflöning, finner Utskottet denna förhöjning vara af billighet
påkallad, och får, på grund häraf och de skäl, som af Kongl. Maj:t i öfrigt
blifvit andragna, tillstyrka,
att den till förbättring af uppfordrade båtsmäns aflöning och underhåll
af Kongl. Maj:t äskade summa, 38,836 R:dr 47 öre, må
af Rikets Ständer anvisas.
29:o. Reträffande Kongl. Maj:ts i sammanhang härmed gjorda framställning,
att anslaget till flottans underhåll måtte sammanföras med anslaget till »Flottans
nybyggnad», så, enär Rikets Ständer vid 1850—1851 årens Riksdag, uppå Kongl.
Maj:ts derom då väckta förslag, beslutat, att bestämd fördelning af anslaget för
Stats-Utskoltels Utlåtande Jtf 72.
flottans underhåll och nybyggnad skulle cga rum och beloppen uppföras i de 2:ne
särskilda rubriker, hvarunder de nu å Riks-staten förekomma, och, så vidt Utskottet
erfarit, någon olägenhet af berörda föreskrift hittills icke uppstått, (inner,
vid sådant förhållande, Utskottet sig förhindradt tillstyrka Rikets Ständer alt vidtaga
den af Kongl. Majit i berörda hänseende föreslagna åtgärd, utan hemställer,
att det derom framställda förslag icke må vinna Rikets Ständers
bifall.
Och har Utskottet, i öfverensstämmelse härmed, uti den öfver Hufvud—titeln
upprättade tabell JVs 14 låtit å anslaget lill flottans underhåll uppföra de af Utskottet
i 26, 27 och 28 punkterna tillstyrkta förhöjningar, efter afdrag, i enlighet
med Kongl. Maj:ts förslag, dels af de lill ett belopp af 3,934 R:dr 50 öre
reserverade medel lill timmermäns m. II. aflöning, dels ock of de för nuvarande
underhållet af 75 skeppsgossar belöpande 2,600 R:dr 62 öre.
50:o. Vidare har Kongl. Maj:t begärt, att anslaget till beklädnad dt Mariner,
Kanonierer, Matroser och Skeppsgossar, nu bestämdt till 90,240 R:dr, måtte
höjas till 116,310 R:dr samt att af det sålunda äskade auslags-beloppet, utgörande
26,070 R:dr i rundt tal räknadt, 4,722 R:dr 92 öre finge tillgodokomma Marinregementet,
18,000 R:dr Matros- och 3,344 R:dr Skeppsgosse-korpserne.
Rörande ifrågavarande ämne är af Chefen för Sjöförsvars-departementet upplyst,
alt redan den 19 November 1855, uppå passevolantörernes vid flottans Marin-regemente,
af anförda skäl, derom gjorda underdåniga anhållan, Kongl. Maj:t af tillfällig tillgång
funnit sig föranlåten bevilja nämnda regemente för niistlidet år en förhöjning i
regementets beklädnads-anslag till ofvan uppgifna belopp, 4,722 R:dr 92 öre;
att sedan Reklädnads-direktionen vid flottans Matros-korps förmält sig, i anseende
till de under sednare åren stegrade prisen å materialierna till de matros-beklädnaden
tillhörande persedlar, i synnerhet kläde och skoplagg, vara urståndsatt att för de
hittills, efter beräkning af 45 R:dr per man om året, Matros-korpsen bestådda
beklädnadsmedel, åt densamma anskaffa kläder, jemlörliga med dem, som författningsenligt
tilldelades båtsmän, för hvilka beklädnads-koslnaden emellertid öfverstege
60 R:dr per man årligen, Kongl. Maj:t, som funnit denna begäran billig, ansett
tillökningen i beklädnadshjelpen för matroserne böra bestämmas till 15 R:dr för
hvarje matros årligen, och alt då, i följd häraf, såsom tillökning i beklädnaden för
nuvarande 400 malrosér erfordrades 6,000 R:dr, samt, i händelse förslaget om
korpsens tillökande med 200 man godkändes, till full beklädnadshjelp för denna
styrka, efter ofvannämnda beräkning af 60 R:dr per man, ytterligare behöldes
12,000 R:dr, sammanlagda erforderliga beloppet för korpsen utgjorde 18,000
R:dr; samt att, hvad slutligen anginge Skeppsgosse-korpsen, den förändring i skeppsgossarnes
nuvarande otillräckliga beklädnads-stat visserligen blifvit af vederbörande
föreslagen, att hvarje gosse årligen erhölle en klädesbeklädnad och, utom redan
bestådda
Siats-Utskottets Utlåtande JVs 72.
bestådda 2:ne skjortor af blångarnsväf, ytterligare en lärftsskjorta med blå krage,
samt att, i stället för kavajer af grått kläde, anskaffades sådane stortröjor, som
brukas af matros-korpsen och bålsmanshållet, på 6 års brukningstid, men att för
besparings skull, sådan jemnkning deruti ansetts böra åvägabringas, att i stället
för en klädesbeklädnad årligen, endast 2 sådane beklädnader på 3 år skulle bestås
hvarje skeppsgosse, hvarigenom endast nu ifrågaställa tillökning af 3,344 R:dr i
anslaget för skeppsgosse-korpsen blefve behöflig.
På : t lind af hvad sålunda är vordet upplyst och anfördt, tillstyrker Utskottet
alt
Rikets Ständer bevilja de begärda förhöjningarne i beklädnadsanslaget
för Marin-regementet roed 4,722 R:dr 92 öre, för de
400 i flottans tjenst nu anställda matroser, med 6,000 R:dr samt
för det antal skeppsgossar, för hvilket beklädnads-anslag i nu gällande
stat är afsedt, eller 280 gossar, med 2,377 R:dr 2 öre,
eller tillsammans ett belopp af 13,099 R:dr 94 öre;
hvaremot Utskottet, som afstyrkt Rikets Ständers bifall till Kongl. Majtts förslag,
så väl röraodo matros-korpsens tillökning med 200 man som antagande af ytterligare
20 skeppsgossar, hemställer,
att de för nämnde manskaps beklädnad äskade summor, nemligen
for matroserne 12,000 R:dr och för skeppsgossarne 966 R:dr 98
öre, icke må af Rikets Ständer anvisas.
31:o. Sedan Utskottet sålunda till pröfning förehaft de i Kongl. Maj:ts
nådiga proposition under rubrikernz aflönings-stalerna och malcrielen förekommande
frågor, får Utskottet här anmäla en hos Ridderskapet och Adeln väckt, till Utskottet
remitterad, motion af Herr Ridderstad, C., hvilken, jemte åtskilliga erinringar
beträffande tillståndet inom flottan, så väl i afseende å löne-anslagen som rörande
befordrings-systemet och med understödjande af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
i de delar, densamma åsyftade afhjelpande af de anförda missförhållandena, före
slagit
»en grundlig revision af flottan och de till flottan hörande staters löner,»
hufvudsakligen med hänsigt till de lägre gradernes och företrädesvis gemenskapens
allöningsvilkor.
Utskottet, som här ofvan tillstyrkt betydliga anslag till förbättrande af lönevilkorcn
för de under Sjöförsvars-departemenlet hörande stater och korpser, anser
den väckta motionen vara derigenom besvarad och hemställer,
att densamma icke må till någon särskild åtgärd föranleda.
32:o. Under, åberopande af de grunder Chefen för Sjöförsvars-departe
mentet,
uti sitt betänkande, framställt för tillvägabringande af utsträckning i öfningarne
med flottans befäl och manskap, har Kongl. Maj:t äskat en tillökning af
150,787 R.dr 50 öre i anslaget till exercis med flottans bemanning.
Bih. till R. St. Prot. 1836 ds 1837. 4 Sami. 1 Åfd. 2 Band. 3 Haft. 4
26
Stals-UtslioUets Utlåtande M 72.
Utgående från den åsigt, att en fullständig utbildning i sjökrigstjensten i allmänhet
icke vunnes utan en tidigt börjad och sedermera fortsatt öfning, och öf
verlygad
derom att bristen på öfningstillfällen menligast verkade på officers-korpsen,
har Departements-Chefen, som ansett denna brist rättast kunna afhjelpas och
flottans personal mera allmänt och säkrast bringas till behöflig tjenstbarhet om ett
visst öfnings-system antogs och följdes, uppgjort förslag till ett sådant system samt
till stöd för den af honom i berörda hänseende framlagda plan, bland annat, anfört
: att då undervisningen vid Krigs-akademieu på Karlberg, från hvilken undervisningsanstalt
flottans officers-korps till största delen vore utgången, hufvudsakligen
afsåge att bibringa kadetten det föreskrifna måttet af theoretiska kunskaper,
den tid af 12 tili 16 månader, han för öfningen till Sjös vanligen fått använda,
vore alltför inskränkt för att medföra annat gagn, än att kadetten finge erfara om
han egde de för en blifvande sjöman erforderliga anlag för yrket. Den egentliga
öfningsliden började således för honom först efter utnämningen till sekund-löjtnant.
Följaktligen borde då, medan hvad dessförinnan i theoretiskt och praktiskt hänseende
inhemtats ännu vore i friskt minne, hans vidare utbildning till sjöofficer genast
begynna och sedermera utan uppehåll fortgå sålunda, att han beordrades att,
såsom vid ett högre praktiskt läroverk, tjenstgöra å örlogsfartyg af olika certer under
en tid af 4 till 5 år, deraf de 3 första borde tillbringas åt utevarande exer
cis-korvetter
eller mindre fregatter, det 4:de dels på ångbåts-expedition och dels på
exercis-skeppet å Karlskrona redd samt det ä:te på skärgårds-fartyg och rekognoserings-expedition
i Stockholms skärgård, hvarjemte han under vintrarne efter slutade
4 expeditioner skulle dels vara anställd vid exercis-skolorna och dels bestrida
varfsofficers-tjenst å någondera af flottans stationer. Efter de uppgifna 5 årens
förlopp, derunder åt sekund-löjtnanten, jemlikt särskild instruktion, lemnats tillfälle
till utöfvande af all slags tjenst, som för hans grad kunde ifrågakomma, hade han,
efter Departements-Chefens åsigt, genomgått en så fullständig praktisk kurs i sjökrigstjensten,
att, så vida han egde god theoretisk underbyggnad och icke saknade
naturlig fallenhet för yrket, han kunde antagas vara en erfaren och skicklig sjöofficer
samt således mogen till vidare befordran inom flottan.
För vinnande af detta mål skulle erfordras, att, utom det vanliga exercisskeppet
på Karlskrona redd, 2 korvetter eller mindre fregatter året om, minst 1
ångkorvett i nio månader samt tillräckligt antal skärgårdsfartyg hvarje sommar höl—
les i sjön. På hvarje större exercisfartyg borde vara kommenderade 1 kapten såsom
chef, 1 kapten-löjtnant såsom sekond, 1 premier-löjtnant och 10 sekund-löjtnanter
samt i afseende på desse sistnämnde iakttagas, att, på hvarje fartyg blefve
beordrade t bland de under året och ett lika antal bland de under hvartdera af
de 2:ne nästföregående åren utnämnde sekund-löjtnanterna. På sådant sätt skulle
med 2:ne seglande exercisfartyg hvarje år 20, med en ångkorvett i 9 månader 5,
eller inalles under större delen af året 25 sekund-löjtnanter blifva öfvade till sjös,
Slals-Utskotlcts Utlåtande J\S 72.
27
jemte det 3 kaptener, 3 kapten-löjtnanter, 3 premier-löjtnanter, 1 till 2 machinisl-officerare
samt det till fartygens bemanning erforderliga antal underbefäl och
manskap årligen erhölle öfning på längre expeditioner, hvarförutan de hemmavarande
äldste sekund-löjtnanterne koinme att användas på exercis-skeppet, expeditioner
i Östersjön eller till skärgårdstjenst.
Enligt uppgjord beräkning skulle ungefärliga kostnaden för att under nu angifna
tider hålla i sjön ofvanberörda exercis-fartyg i medeltal årligen uppgå till
320,000 R:dr; men då genom dessa expeditioner, egentligen åsyftande sekundlöjtnanternes
praktiska utbildning, icke tillräcklig öfning bereddes flottans öfrige officerare,
underbefäl och gemenskap, enär lång tid komme att förflyta innan hela
personalen efter tur blefvo delaktig af denna förmån, ansåg Departements-Chefen,
på det (lottans personal mera allmänt måtte förvärfva och derefter bibehålla vana
vid eskadertjenst så väl i linie- som skärgårds-flottan, högst nödigt att eskadrar
från begge flottorna utsändes och expeditionerne för 3:ne år i sender så ordnades,
alt första året ur linieflottan komme att utgå en eskader, bestående af 1 linieskepp,
2 fregatter, 1 ångkorvett och 1 korvett eller brigg, samt andra året en ur
skärgårdsflottan om 2:ne ångfartyg, 1 bataljon bombkanon-slupar och 2 bataljoner
kanonjollar, men l:a och 3:e åren utrustades från sistnämnda flotta 1 bataljon kanonjollar
och 1 rekognoserings-expedition, samt från linieflottan 2:a och 3:e åren
1 fregatt eller korvett och 1 ångkorvett;,och skulle, med antagande att expeditionstiden
bestämdes från 2 till 4 månader för de större och till li månad för
de mindre fartygen, kostnaden för nämnda expeditioner i medeltal årligen belöpa sig
till 210,000 R:dr. Om till sistberörda belopp lades ofvan förslagsvis beräknade
utgift 320,000 R:dr och från summan deraf, 530,000 R:dr, afräknades dels nuvarande
anslag lill exercis med flottans bemanning 209,212 R:dr 50 öre, dels de
från handels- och sjöfarts-fonden, egentligen för expeditioner till handelns
skyddande, årligen afsatta 97,500 R:dr, uppkomrne summan 223,287 R:dr 50 öre,
hvilken vore det belopp, som för ifrågavarande systems fullständiga genomförande
erfordrades.
Då emellertid för fyllandet af flere andra för sjöförsvaret angelägna behof
Statens tillgångar nu behöfde anlitas har Kongl. Maj:t, på det att åtminstone de
föreslagna anstalterna för sekund-löjtnants-gradens praktiska utbildning mätte komma
till utförande och för öfrigt flottans allmänna öfningar något utsträckas, ansett
sig nu endast böra af Rikets Ständer begära här ofvan omförmälda tillökning af
150,787 R:dr 50 öre uti anslaget till exercis med flottans bemanning, hvarigenom
detta anslag blefve till jemna 360,000 R:dr förhöjdt.
I sammanhang med högstberörda nådiga framställning har Utskottet tagit i
öfvervägande Herr Grefve von Plåtens, B., hos Ridderskapet och Adeln gjorda
hemställan att för skärgårds-flottan mätte anvisas någon större andel af det gemensamma
exercis-anslaget, än som för densamma hittills vanligen disponerats.
28
Ståts-Utskottets Utlåtande Jt? 72.
Att flottans personal hålles väl öfvad anser Utskottet vara af synnerlig vigt
och tvekar icke alt, då Statens tillgångar sådant medgifva, tillstyrka Rikets Ständer
att bevilja de medel, som dertill oundgängligen erfordras; och enär kändt är
att endast ett ringa antal af denna personal med hittills varande anslag kunnat
erhålla behöflig öfning till sjös, får Utskottet, utan att inlåta sig i bedömande
huruvida den af Kongl. Majit nu framlagda plan må vara den mest lämpliga
eller ändamålsenliga, hemställa,
att Rikets Ständer måtte förhöja nuvarande anslag till exercis för
flottans bemanning med 150,787 R:dr 50 öre, dock med vilkor
att af denna summa högst 110,787 R:dr 50 öre må användas för
öfning å större fartyg.
33:o. Under anslaget Diverse behof har Kongl. Majit äfven ansett böra upptagas
det belopp af 2,000 Ridr, som ytterligare erfordras till bestridande af kostnaderna
för skeppsgosse-korpsens inkasernering, hvarigenom anslaget, nu bestämdt
till 17,025 Rid r, blefve förhöjd t till 19,025 Ridr.
Till denna nådiga framställning får Utskottet
tillstyrka Rikets Ständers bifall.
34:o. Anslaget till skrifmaterialier och expenser för Förvaltningen af Sjöärendena
m. fl., 3,300 Ridr, har, enligt hvad Kongl. Majit tillkännagifvit och äfven
Rikets Ständers sist församlade revisorer anmält, under en längre tid visat sig
otillräckligt; och då en förhöjning deraf med 1,700 Ridr ansetts erforderlig, får
Utskottet, som icke kunnat till bifall förorda revisorernes hemställan, att berörda
anslag skulle erhålla egenskapen af förslags-anslag, tillstyrka,
att ifrågavarande anslag varder, på sätt Kongl. Majit nu äskat,
förhöjd t till 5,000 Ridr.
55:o. Under förutsättning att inkomsten af lots- och låkmedlen fortfarande
finge för lots- och fy ringsväsendets behof användas, har Kongl. Majit, enär årliga
inkomsten af berörda medel, som i gällande Riks-stat är uppförd till 142,500
Ridr, uti nu gjorda beräkning öfver Statsverkets inkomster antagits till 180,000
Ridr, begärt, att det å bulvud-titeln lör lotscri- och fyriugs-slatorna upptagna anslag
måtte höjas med 37,500 Ridr, eller skillnaden emellan nyssberörde summor,
hvarigenom anslaget skulle blifva 220,560 Ridr.
Vid bestämmande af anslaget till lotseri- och lyrings-staterna, har hittills så
tillgått, att den vid hvarje riksdag beräknade inkomsten af båk- och lotsmedel
samt s. k. Danska fyringsmedlen sammanförts med det för nämnda stater upptagna
belopp af indelda räntor, hvarefter den sålunda uppkomna summa blifvit för
omförrnälda behof på hufvud-titeln uppförd; och har Utskottet, i öfverensstämmelse
härmed, såsom tillgång för lotsverket under nästa Statsreglerings-period, funnit
sig böra, på sätt tabellen JVs 14 närmare visar, uppföra;
Slals-Utskoliels Utlåtande Jt? 72.
a) inflytande båk- och lotsmedel, enligt inkomst-betänkandet beräknade till
37,500 Riksdaler högre än hvartill de i nu gällande Riks-stat upptagas, eller
till f  180,000.
b) ett ersättnings-belopp närmast motsvarande do numera upphörda
s. k. Danska fyringsmedlen  39,900.
samt c) indelda räntor
-460.
tillsammans 220,360,
eller den af Kongl. Maj:t för sagde ändamäl äskade summa. Och tillstyrker
Utskottet,
att ett kontant belopp af 219,900 R:dr jemte indelda räntor, efter
markegång på förslag, 460 R:dr, eller tillsammans 220,360 R:dr,
må af Rikets Ständer anslås för bestridande af de med lots- och
fyringsväsendet förenade utgifter, och, på sätt hittills skett, såsom
reservations-anslag å Riks-stalen upptagas.
36:o. Enär de ljuspenningar, hvilka till belopp af 310 R:dr från förslagsanslaget
till skrifmaterialier och expenser m. m. lör Sjöförsvars-Departementets
Kansli-expedition årligen utgå till embels- och tjenstemännen m. fl. inom denna
expedition, skola, jemlikt Kongl. Majits förslag, upphöra under den tid den provisoriska
löneförhöjningen af dem åtnjutes, hemställer Utskottet,
att berörda förslags-anslag, utgörande 1,614 R:dr 19 öre, må
med ofvanberörda belopp förminskas, samt i blifvande Riks-stat
upptagas till 1,504 R:dr 19 öre, dock med iakttagande af den
jemkning deri, sorn för jemnande af hufvud-titelns slutsumma torde
erfordras.
57:o. Öfriga under denna hufvud-titel uppförda summor, deruti någon förändring
icke ifrågakommit, hafva, uti bifogade tabell JVe 14, upptagits till enahanda
belopp, sorn vid sistlidne riksdag bestämdes; börande Utskottet likväl upplysa,
att värdei å den oindeldta spanmål, sorn i vissa anslag ingår,> blifvit, i enlighet
med den af Rikets Ständer redan fastställda beräkningsgrund, i tabellen utfördt
eller ett pris af 2 R:dr R:mt per kubikfot, likasom lörslags-värdet å indelda
räntorna under ett anslag är vordet ökadt i den mån sådant måst blifva
en följd af den*utaf Rikets Ständer godkända beräkningen af indelta andelen utaf
ordinarie räntan.
Uti högstberörda nådiga proposition om Statsverkets tillstånd och behof har
Kongl. Majit, under båeropande af de i Departements-Chefens betänkande utvecklade
. skäl, äskat följande, lill fyllande af utomordentliga behof vid sjöförsvaret erordferliga,
särskilda eller extra anslag att under åren 1858, 1859 och 1860
edm en tredjedel årligen utgå.
30
Slals-Ulskoltets Utlåtande M 72.
A.) Till fullföljande af iståndsättningen och vidmakthållandet af flottans krigsfartygs
materiel 1,854,891 R:dr.
Efter att hafva lemnat en fullständig redogörelse för fördelningen och användandet
af det vid sednaste riksdag för iståndsättande af flottans materiel beviljade
extra Stats-anslag af 1 million Riksdaler Banko, samt tillika upplyst, att
den af Kongl. Maj:t för åren 1855, 1856 och 1857 fastställda arbetsplan komme
att i afseende å farlvgs-materielen blifva till aila delar utförd, med undantag
dels af iståndsättningen utaf några der upptagne kanonskonerlar, hvilken dessa icke
befunnits förtjena, och dels af vissa ännu för linieskeppet Skandinavien återstående
kompletterings-arbeten, som, förslagsvis beräknade att kosta 109,958 R:dr, icke
kunnat med de anslagna medlen bestridas, har Departements-Chefen, enligt dess
betänkande, sid. 19—23, på anförde skäl i underdånighet tillstyrkt, att, intilldess
ett efter tidens fordringar mera fullkomligt vapen hunnit beredas, den del af nu
befintliga sjömateriel, som, i saknad af ångkraft, funnes mest tjenlig för dess anbringande,
nemligen skeppen Försigtigheten, Skandinavien och Gustaf den store,
samt fregatterne Desirée, Götheborg och nybyggda fregatten Norrköping måtte, genom
ångkraftens tillämpande, försättas i ett för kriget så brukbart skick som möjligt,
sä vida ej, vid föregående undersökning i docka, skråfvets beskaffenhet å ett
eller annat af dessa fartyg befunnes lägga hinder i vägen för vidtagandet af en
sådan åtgärd; hvaremot skeppen Carl XIII, Dristigheten och Prins Oscar, hvilka
hvar för sig mer eller mindre närmade sig tiden för sin utrangering, skulle i mån
som denna åtgärd med dem vidtoges, ersättas med nya efter tidens fordringar
konstruerade ångskepp, så alt flottan fortfarande kunde ega nuvarande antal af 8
tjenstbara linieskepp, alla slutligen försedda med ångkraft; att deremot fregattklassen
ytterligare må ökas med en efter nutidens fordringar och dimensioner konstruerad
ångfregatt, sä att, sedan de ofvannämnde 3:ne segelfregatterne blifvit till
ångfregatter aplerade, fregattflottan för den närmaste framtiden komme att bestå
af 4 ångfregatter (3 af större och 1 af mindre klass) samt 2 segelfregatter (af
mindre klass), hvilka sednare borde såsom sådana bibehållas till exercis och andra
expeditioner, intilldess de såsom otjenstbara utrangerades; samt slutligen att
nybyggnad af korvelter, briggar och skonertar för närvarande icke måtte ifrågakomma.
Vidkommande roddfartygen, bombkanonslupar och kanonjollar samt de öfriga
certerna skärgårdsfartyg utan ångkraft, så har Departements-chefen ansett,
att all nybyggnad af sådana skärgårdsfartyg tillsvidare kunde uppskjutas; hvaremot,
enligt Departements-chefens åsigt, den mindre ångbåtsflottan till en början borde
ökas, dels med 22 stycken ångkanonslupar, af sådan beskaffenhet, som de nyligen
vid Motala mekaniska verkstad förfärdigade, såvida nemligen dessa, efter behörig
pröfning befunnes vara till alla delar fullt ändamålsenliga, men i motsatt fall, så
förändrade, som erfarenheten kunde gifva vid handen, dels ock med 2:ne styckea
Stats-Ulslcottets Utlåtande Jt? 72.
31
snabbgående depesch- eller chefs-ångfartyg, ott för hvardera af flottans båda stationer.
Den tidrymd, inom hvilken flottans materiel skulle försättas i ofvanuppgifna
skick samt ifrågavarande kompletterings- och nybyggnadsarbeten hinna verkställas,
är af Departements-chefen föreslagen till 15 år, efter hvilkas förlopp, eller år
1872, flottan komme att bestå af 8 ångskepp, 4 ångfregatter, 2 segelfregatter, 4
segelkorvetter, 1 brigg, 4 skonertar, 5 ångkorvetter, 5 större ångfartyg, 8 mindre
dito, 24 ångkanonslupar, 52 bombkanonslupar, 12 landstignings-kanonslupar, 104
kanonjollar, 12 bataljonschefs-fartyg, 8 mörsare-fartyg, 11 kanon-skonertar, 12
kanonslupar och 10 patrullbåtar, alla tjenstbara och af den beskaffenhet den vid
betänkandet fogade bilagan litt Y. angilver; hvarförutan i afseende å kostnaderna
är uppgifvet, att för utförande af sagde arbeten och i sammanhang dermed af de
större reparations-arbeten, som under tidens lopp äfven måste verkställas, ett anslags-belopp
aT 781,304 R:dr årligen i 15 år erfordrades, och att således, när
derifrån drages hvad för dylika arbeten blifver att tillgå från den föreslagna
ordinarie staten för flottans underhåll och nybyggnad, beräknadt till 163,007 R:dr,
skillnaden emellan berörde två summor, uppgående till 618,297 R:dr, utgör det
belopp, som för hvardera af nästkommande tre år behöfver anvisas; varande detta
belopp afsedt att, med tillägg af nämnda tillgång från ordinarie anslaget, användas
på följande sätt, nemligen:
l:o till linieskeppet Skandinaviens slutliga komplettering
till bristande inventarier  36,653: —
2:o lill linieskeppet Gustaf den stores förseende med
ångmachin om 250 å 300 häst-krafter samt nv in
o
J
redning m. m., så alt detta skepp kunde, i sammanhang
med blifvande reparation, jemväl till ångskepp
beredas,  100,000: —-
3:o till fregatten Götheborgs reparation och förseende med
machin om 200 å 250 häst-krafter m. m., hvarigenom
denna fregatt äfven i sammanhang med behöflig
reparation kunde till ångfregatt beredas . . 135,277: —
4:o till nybyggnad och fulla kompletterandet af 8 stycken
ångkanon-slupar  333,333: —
S:o till nybyggnad och fulla kompletterandet af ett snabbgående
chefs-ångfartyg för machin om cirka 60
hästkrafter  50,000: —
samt 6:o, till påbörjandet af ett nytt ångskepp med machin om
cirka 400 häst-krafter afräkningsvis ..... 126,041: —
Summa årligen 781,304: —
dock med förbehåll, att om något af de i 2:dra och 3:dje punkterne omförmälda
32
Stats-Utskotlels Utlåtande M 72.
fartyg skulle vid deras reparation föregående undersökning befinnas vara till skråfvet
så beskaffadt, att fartygets förseende med ångmachin icke borde ifrågakomma,
de dertill afsedda medel måtte för sådan åtgärds vidtagande med annat, dertill
mera tjenligt, flottans fartyg (å användas.
I sammanhang härmed har Utskottet jemväl tagit i öfvervägande en hos Ridderskapet
och Adelli gjord framställning af Grefve v. Platen B., hvilken, jemte erkännande
af ångkanonslupens värde, likväl ansett sig icke kunna förorda ett fullkomligt
utbyte af de roende kanonbåtarne emot dem med ångkraft försedde, samt,
dels med afseende å den större kostnad anskaffandet af en ångkanonbåt med
förde,
dels för att få utrönt, huruvida någon lämpligare modell för roddkanonbåtar
möjligen lunnes, än den som för närvarande i Svenska Holtan begagnas, begärt,
att medel för anskaffning af någon eller några roddkanonb&lar af lämplig
och ändamålsenlig modell måtte anvisas.
Efter derjemte inhemtad kännedom af de hos Riks-slånden vid den Kongl,
propositionens remitterande afgifna yttranden i ämnet, har Utskottet tagit denna fråga
i öfvervägande, hvarvid Utskottet, som ansett sig icke böra ingå i någon detaljerad
granskning af den uppgjorda planen, funnit i flere hänseenden betänkligt att
tillstyrka antagande af ifrågavarande system, till hvars genomförande betydliga
summor erfordras, utan att någon synnerlig tillökning i materielen derigenom vinnes
på annat sätt, än att en del äldre fartyg utbytas emot nya af en mera tidsenlig
konstruktion. Det väsentligaste hindret för godkännande af planen synes
Utskottet ligga i den del af förslaget, som afser ångkraftens användande på flot
tans
äldre segelfartyg. Om det kunde antagas, att dessa fartyg, efter en sådan
förändring, blifva för ändamålet fullt lämplige och motsvarande nutidens fordringar,
torde mindre afseende böra fästas å de betydliga kostnader, som dermed äro förenade;
men, enligt Utskottets tanke, har erfarenheten icke på ett tillfredsställande
sätt ådagalagt ändamålsenligheten af ett dylikt system. Försigtigheten bjuder derföre
att icke, med beträdande af denna bana, vidtaga åtgärder, som framdeles måhända
befinnas hafva varit mindre tjenlige. En annan omständighet, hvilken icke
heller bör förbises, är den långa tidrymd af 15 år, som ansetts åtgå innan flottan
kan bringas i det skick, som med förslaget åsyftas. Ty utom det att, innan denna
tid tilländalupit, nvä åsigter i förevarande fråga måhända skola göra sig gällande,
synes det Utskottet icke vara lämpligt att vid uppgörandet af en stats-reglering,
som endast blifver gällande för 3 år, anvisa medel för arbeten, hvilka först i en
aflägsen framtid komma alt fullbordas.
Utskottet kan således, för sin del, icke understödja Kongl. Maj:ts nådiga
framställning rörande segelskeppens aptering till ångfartyg, utan anser lämpligare
att medel anvisas för nybyggnads-arbeten, hufvudsakligen sådana som hinna fullbordas
före slutet af nästa statsreglerings-period. Med hänsigt till den samverkan,
Stals-Utskotlets Utlåtande M 72.
33
kan, som i behofvets stund bör kunna förväntas från brödrariket och då i betraktande
tages, att Norska marinen redan eger en del af de fartygs-certer, hvilka,
enligt Kongl. Maj:ts Nådiga förslag, böra utgöra beståndsdelar af det gemensamma
sjöförsvaret, vöre måhända bäst om, oberoende af de anslagsbelopp, sorn för anskaffning
af kanonslupar samt annan skärgårdsvapnet tillhörande materiel komma
att anvisas, anslag vid denna Riksdag beviljades för nybyggnad af ett äng—linieskepp;
men då både kostnaden för ett linieskepp uppgår till högst betydligt belopp
och ovisst är, om ett dylikt fartyg under ofvanuppgifna tid kan färdigbyggas,
har Utskottet trott sig nu endast böra tillstyrka erforderliga anslag dels för nybyggnad
och fulla kompletterandet af cn ängfregatt, dels för påbörjandet af ett
nytt för sjöförsvaret afsedt ångfartyg.
I öfverensstämmelse med dessa åsigler får Utskottet, som anser att linieskeppet
Skandinavien bör göras fullt färdigt till segelskepp, men deremot finner sig
icke kunna tillstyrka, beviljandet af det äskade anslaget för nybyggnad och komplettering
af ett snabbgående chefs-ångfartyg, föreslå, att, för nästa statsreglering^-  period, medel af Rikets Ständer anvisas för följande nybyggnads-arbeten, nemligen:
a) till nybyggnad och fullständig komplettering af en ängfregatt
af bästa modell för machin om 300 å 330 hästars
kraft  1,263,739: —
b) till nybyggnad och fullständig komplettering af 6 stycken
äng kanonslupar  730,000: —
c) dels till linieskeppet Skandinaviens komplettering till segelskepp,
och dels till påbörjandet af ett nytt för sjöförsvaret
afsedt ångfartyg  371,813: —
äfvensom, med anledning af Herr Grefve v■ Plåtens ofvanomförmälda
motion, hvilken Utskottet ansett böra understödjas,
för anskaffning af en eller flere rodd-kanonbåtar
af ändamålsenlig modell
42,000: —
eller tillsammans R:dr 2,427,352: —
Då emellertid å Hufvud-titeln finnes uppfördt ett anslag för flottans nybyggnad
af 162,000 R:dr årligen, utgörande för 3 år 486,000 R:dr, erfordras
således till betäckande af berörde kostnad en fyllnadssumma af 1,941,552 R:dr;
och Utskottet tillstyrker
att denna summa må för nästa statsreglerings-period af Rikets
Ständer beviljas, att med y3 årligen från Riksgälds-Kontoret utgå.
Genom det ofvanstående anser sig Utskottet jemväl hafva besvarat en hos
Ridderskapet och Adeln af Herr Brakel, Maurits, väckt, till Utskottet remitterad,
motion, innefattande förslag, att de 2,000,000 R:dr, hvarmed stats-inkomsterne
kunde beräknas ungefärligen öfverskjuta stats-utgifterna, måtte användas till förBih.
till R. St. Prot. 18S6 & 1837. JL Sami. 1 Afd. 2 Band. S Häft. 3
54
Slals-Utskottets Ullätande Jtf 72.
stärkande af Sveriges sjömakt, hvarigenom, enligt motionärens uppgift, flottan under
loppet af följande 15 år skulle kunna ökas med 8 skepp, 4 fregatter och 5
korvetter, 4 procent årligen afsättas till dessa fartygs underhåll, ett årligt belopp
af 100,000 R:dr anslås till etablissementernas fullständigande samt ändock en
summa af 75,000 R:dr årligen Ytterligare användas till sjöfolkets öfning.
B) för älskillige angelägna byggnads-arbeten och anskaffningar vid flottans
stationer  239,790 R:dr.
Enligt hvad Förvaltningen af Sjö-ärendena i underdånighet anmält, erfordrades
vid flottans stationer åtskilliga, synnerligen nödiga byggnads-arbeten jemte diverse
anskaffningar, för hvilkas åvägabringande tillgång icke kunde af ordinarie statsmedlen
beredas. De mest angelägna af dém finnas omförmälde i Departementschefens
betänkande sid. 32, hvartill Utskottet får hänvisa och der äfven de behöfliga
anslags-beloppen äro upptagne. Dessa uppgå vid Carlskrona station till
815,850 R:dr, vid stationen i Slockholm till 316,800 R:dr och vid Götheborgs
depöt till 51,300 R:dr, eller tillsammans 1,183,950 R.dr. Då emellertid Kongl.
Majit funnit lämpligast, att ifrågavarande arbeten och anskaffningar efter hand utföras
och verkställas inom en tidrymd af 15 år samt alt således hela den derför
beräknade kostnadssumma, hvilken dock, med afseende på de under tiden sannolikt
inträffande prisstegringar, ansetts böra ökas med 15,000 R:dr eller till
1,198,950 R:dr, efter sådan grund fördelas, har Kongl. Majit begärt, att, för
åren 1858, 1859 och 1860, ett belopp af 239,790 Ridr, motsvarande 3/i5 af
nyssberörda summa, måtte anvisas, att med en tredjedel, eller 79,930 Ridr, årligen
utgå och användas till dem af ifrågavarande arbeten och anskaffningar, som, efter
vederbörandes anmälan, pröfvades framför de öfriga böra sättas i verket.
För Utskottet har det icke varit möjligt att bedöma, huruvida samtlige nu
föreslagna byggnads-arbeten och anskaffningar oundgängligen af behofvet påkallas.
Så vidt af tillgänglige handlingar och efter erhållne upplysningar kunnat inhemtas,
vill det dock synas, som vore en del af nämnde arbeten särdeles angelägna.
Detta gäller företrädesvis den redan år 1839 till uppförande föreslagna nya Sjukhusbyggnaden
i Carlskrona, samt iståndsättandet af galér-sjulen vid Stockholms
station, hvilka arbeten icke längre torde kunna uppskjutas. Då emellertid Statens
tillgångar vid denna riksdag tagas i anspråk för mångfaldiga andra vigtiga
behof och Utskottet föreställer sig att för nu ifrågaställa arbeten anslaget till
flottans underhåll i någon mån kan anlitas, har Utskottet funnit någon nedsättning
i den äskade summan kunna ega rum, och får derföre hemställa,
att för de af Kongl. Majit nu föreslagna arbeten och anskaffninningar
en summa af 200,000 Ridr må för nästa Statsregleringsperiod
af Rikets Ständer anvisas att med en tredjedel årligen från
Riksgälds-kontoret utgå.
Stats-Utskollcls Utlåtande JYs 72.
C) för uppförande af en ny jernbro emellan Skepps- och Kyrkoholmarne här
i hufvudstaden
. 350,000 Ridr.
Jemte det Utskottet, för undvikande af vidlyftighet, hänvisar till den utförliga
utredning, som Departements-chefens betänkande sid. 33—36 innehåller angående
dels tillkomsten af den mellan nämnde holmar nu befintliga flottbro, dels
de förslag, som särskilta gånger varit å bane till densammas ersättande med en
ny, dels ock den arbetsplan, som blifvit utarbetad för anläggning af nu ifråga -  komna bro, ämnad att uppföras å hvalf al gjutet jern på landfästen och pierer
af sten för en beräknad kostnad af 349,054 R:dr 50 öre, får Utskottet anföra,
att som, efter hvad upplyst blifvit, nuvarande bro är i det förfallna skick, att
densamma ej kan genom reparationer vidare vidmakthållas, utan en annan i stallet
mäste uppföras, samt Staten, som hittills underhållit förbindelsen mellan ifrågavarande
båda holmar, icke torde kunna undandraga sig att bekosta anläggningen
af ny bro, helst de if ömse sidor befintlige platserne äro kronan tillhörige, nemligen
å den ena musei-tomten och å den andra lokalen för flottans härvarande
station, Utskottet, vid sådant förhållande och då, enligt den uppgjorda ritningen,
den föreslagna bron synes blifva ändamålsenlig samt till utseendet prydlig och
passande till den närbelägna musei-byggnaden, ansett sig böra tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte bevilja den för ifrågavarande brobyggnad
af Kongl. Majit äskade summan 350,000 R:dr, att med en tredjedel
årligen under hvartdera af åretr 1858, 1859 och 1860 från
Riksgälds-kontoret utgå.
Beträffande Kongl. Maj:ts Nådiga framställning att, för upprätthållande af
pensioneringen från Amiralitets-krigsmans-kassan, ett kreditiv af 40,000 R:dr
mätte af Rikets Ständer anvisas under hvartdera af åren 1857—1860, får Utskottet
hänvisa till sitt uti 25 punkten af detta utlåtande afgifna yttrande.
Hvad slutligen angår det af Kongl. Majit för innevarande år äskade anslag
till aflönings-förbättringar åt personalen vid de under, Sjöförsvars-Departementet
lydande stater och korpser, kommer Utskottet att i detta ämne afgifva särskildt
utlåtande.
Stockholm den 3 Juni 1857.
Reservationer:
vid 32 punkten, af Herr Liliehöök, C. B.: »Stats-Utskottet har vid tillstyrkandet
af förhöjdt anslag till exercis för flottans bemanning fogat det vilkor,
36
Slals-Utskotlets Utlåtande JM 72.
att af anslaget skulle högst 110,787 R:dr 50 öre få användas till exercis med
större fartyg. Vilkoret synes innebära en fördelning af exercis-anslaget mellan
skärgårds- och större krigsfartyg. Då jag anser Kongl. Maj:t bäst vara i tillfälle
att bestämma en lämplig fördelning af exercismedlen för ena och andra ändamålet,
och då hvarken sednare årens öfningar, eller den plan, som af Departements-chefen
i det den Nådiga Propositionen åtföljande protokoll blifvit framställd
för deras framtida ordnande, synas mig antyda, att exercis med skärgårdslartyg
skulle komma att försummas, finner jag nämnde vilkor kunna och böra
utgå såsom både obehöfligt och olämpligt.»
vid 2 punkten, af Herr Fåhreeus, 0. lm., som reserverade sig mot den af Utskottet
föreslagna nedsättning i afseende å allöningen för Expeditions-Sekreteraren
i Sjöförsvars-Departementets Kansli-expedition.
vid 7 punkten, af Herr F. F. Gråå, som åberopade Utgifts-afdelningens
förslag till utlåtande så lydande:
»Att kronans i tjenst varande manskap på Statens bekostnad förses med
matportion in natura, öfverensstämmer med den åsigt Rikets Ständer i detta
ämne förut uttalat, och, efter hvad Utskottet inhemtat, är numera bestämd utspisnings-stat
ej mindre för de å stationerne uppfordrade båtsmän, än ock för
flottans öfriga trupper af Kongl. Maj:t under den 22 December 1851 Nådigst
fastställd. Men ehuru Utskottet således anser sig böra tillstyrka att Kongl. Maj:ts
Nådiga framställning om gemenskapens förseende med matportion in natura af
Rikets Ständer bifalles, finner likväl Utskottet icke lämpligt att ett särskildt förslags-anslag
för bestridande af ifrågavarande kostnader beviljas. Det synes nemligen
Utskottet leda till större reda och ordning i förvaltningen, om, i stället för
ett sådant anslag åt hvarje korps, en viss summa, beräknad efter korpsens nummerstyrka,
anvisades och upptoges bland öfriga med korpsens underhåll förenade
utgifter. Af detta skäl får Utskottet afstyrka Rikets Ständers bifall till Kongl. Maj:ts
begäran om anvisande af ifrågavarande förslags-anslag, men hemställer deremot,
att de medel, som för anskaffande af natura-portion åt manskapet
vid flottan beviljas, må sammanföras med den detta manskap
i öfrigt tillkommande aflöning, samt beloppen å de särskilda aflönings-staterna
upptagas».
af Herr A. W. Björck: »Åberopande i frågan om anslagen under 5:te Hufvud-tileln
till Departements-chef och Expedition hvad jag i min reservation vid Utskottets
utlåtande rörande 4:de Hufvud-titeln i afseende på de der förekommande
enahanda anslag anfört, anmäler jag reservation i öfrigt emot Stats-Utskottels tillstyrkan
af sammanföring under ett anslag af de särskildte belopp som afsetts för
manskapets underhåll vid sex olika korpser, äfvensom emot förslagen att från ansia
-
Slats-Ultkottets Utlåtande M 72.
57
get till flottans underhåll till det för skeppsgosse-korpsen öfverflytta underhållet för
75 skeppsgossar och atl anslå medel till påbörjande af ett nytt ångfartyg för sjöförsvaret
och lill en bro mellan Skepps- och Kyrkholmarne här i Stockholm.
För sammanföringen af de ofvanberörde underhålls-anslagen för manskapet vid Marinregementet,
Matros-korpsen, Kanonier-korpsen, Skeppsgosse-korpsen, Sjöfästningarnas besättningar
och uppfordrade båtsmän har man förebragt endast det skäl, att förvaltningen
derigenom skulle förenklas. Denna förenkling i förvaltningen måste dock inskränka sig
till uppköpen, emedan särskild utdelning af portion eller särskild matinrättning vid
hvarje korps ändock mäste ega rum. Anslagens uppförande särskildt för hvarje
korps förhindrar icke ett gemensamt uppköp, hvarom styrelsen således kan förordna.
Om någon verklig förenkling skall uppkomma genom sammanföringen af den beskaffenhet,
att samma fördel icke ändock vinnes, så måste en dylik förenkling beslå i räkenskapsföringen,
som alltså icke skall komma att afse hvarje korps särskildt. Men en
sådan förenkling till vägabringas endast med uppoffring af kontroll äfven förvaltningen.
Då de särskildta anslagen hvart för sig redovisas, lättas i allmänhet revisionen, som
deremot göres nära omöjlig, då samtlige anslagen ingå i en gemensam redovisning,
hvars vidlyftighet gör det omöjligt, att den någonsin kan komma i fråga till granskning
vid Stats-Revisionen. Det kan icke vara Stals-Utskottets kallelse att söka inskränka
kontrollen öfver stats-medlens användande; och den kontroll, som finnes, har
otvifvelaktigt betydlig del i det efter uppgift för vårt land egna förhållande, att
något underslef icke ens skall vara atl befara, .lag har derföre ansett mig höra
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet vid denna fråga
De skeppsgossar, som hittills underhållits af anslaget till flottans underhåll, användas
inom verkstäderna å varfven och äro icke ämnade att utskrifvas för inträde
i matros-korpsen; och då inrättningen af den kasernerade skeppsgosse-korpsen kan
försvaras endast från synpunkten af den mest trängande nödvändighet, saknas all
anledning att öka denna korps med personer, som för korpsens ändamål äro fullkomligt
fremmande. Dessutom ökas genom denna åtgärd stats-verkets utgifter till
en början med öfver 3,000 R:dr årligen och framdeles sannolikt än mera.
De medel, som af Utskottet blifvit föreslagne att användas för ett ångfartyg till
sjöförsvaret, utan att beskaffenheten af detta fartyg blifvit närmare angifven, hade
Utgifts-Afdelningen afsett att utgå såsom anslag för förändring af linioskeppet Skandinavien
till ångskepp, och Afdelningen hade icke tvekat att något öfverskrida det
af Kongl. Maj:t för nybyggnad äskade extra anslagsbeloppet, på det att nämnde
skepp, som ännu icke blifvit för dt ur hyggnadsdockan, skulle kunna bringas till den
möjligen största fulländning. Emellertid blef det, dä frågan förekom hos Utskottet,
upplyst, att fartyget, ehuru nytt, är skadadt af torröta; och då af sådan orsak Afdelningens
förslag enhälligt förkastades, hade, efter ruin åsigt, det för skeppets förändring
afsedda belopp hort indragas, helst Utskottet ändock anslagit medel för ett
nytt krigs-ångfartygs byggande och ulgifterne i öfrigt äro så betydligt ökade. I
38
Slals-Utskollets Utlåtande M 72.
alla händelser hade nybyggnads-anslaget bordt inskränkas inom det af Kongl. Maj:t
begärdta belopp och beskaffenheten af det tillämnade fartyget närmare bestämmas,
så alt icke något så kalladt chefs-fartyg blir den enda vinsten af Utskottets frikostighet.
I afseende på bron mellan Skepps- och Kyrkholmarne har jag ansett, att
det borde utredas, om icke Stockholms stad har skyldighet att verkställa denna brobyggnad
och att, i fall denna skyldighet åligger Staten, anslaget bör beviljas endast
till halfva beloppet, som bör vara tillräckligt för en bro, som fyller kommunikationens
ändamål. Om en större prydlighet skall gifvas åt byggnaden, bör ankomma
på Stockholms stad att bestämma genom bidrag till kostnaden.»
I denna reservation instämde Riksdagsfullmäktige!! D. Andersson.
af Herr L. V. Henschen, som anmält det han icke deltagit i Utskottets beslut
rörande Chefens för Sjöförsvars-Departementet allönings-förmåner.
vid 'punkten Litt. A., mom. g., af Herrar P. Murén, L. V. Henschen och
Paul Berg samt Riksdagsfullmäktige Ola Mänsson från Christianstads och J. M.
Lundahl från Skaraborgs län.
vid punkten Litt. C. af Herr L. V. Henschen somt Riksdagsfullmäktige David
Andersson från Hallands och Ola Mänsson från Christianstads län, hvilken
sistnämnde anförde: »Jag reserverar mig mot anslaget 330,000 R:dr emedan
Statens tillgångar, under denna riksdag, i så mångå andra fall anlitas, och den
nu befintliga flottbron, efter mitt förmenande, åtminstone under nästa statsreglerings-period
och så lång tid, som derutöfver erfordras för byggandet af en ny,
i fall Ständerna då bevilja anslag, kan underhållas och för kommunikation med
Skeppsholmen fortfarande begagnas».
Slats-Ulskollels Utlåtande M 72.
5»
Tab. !Vo 1.
Sjåförsvars-Departementels Kansli-Expedition.
Nuvarande.
Kongl.
Majit
föreslagit
löner och
arfvoden.
Löner och
arfvoden på
stat.
Ljus-
pen-
ningar.
Summa
inkomst.
R:dr.
ö.
R:dr.
R:dr.
ö.
R:dr.
4,500
120
4,620
_
5,500
2,767
50
50
2,817
50
4,500
1,845
—
50
1,895
—
3,500
1,830
—
50
1,880
—
3,500
615
—
20
635
—
1,000
400
20
420
600
100
—
100
—
300
S:a
12,057
50
310
12,367
50
18,900
Stats-
utskottet
föreslår.
Expeditions-Chefen
R:dr.
5,500
1 Expeditions-Sekreterare . . .
4,000
1 Protokolls-Sekreterare ....
3,500
1 Kanslist, som tillika är Regi-  strator
3,500
1 Kopist
615
För Kopist-göromålens bestri-  dande
385
1 Vaktmästare
600
Till gratifikationer åt e. o. tjenste-  män och vaktbetjente ....
300
Summa R:dr R:mt
18,400
Anm. Tillökningen i Expeditionens anslag blifver således 6,342 R:dr 50 öre.
40
Stals-Utskoltels Utlåtande M 72.
Tab. Vo S,
Sjöförsvars-Departementets Kommando-Expedition.
Nu
varande
arfvoden.
S:a
R:dr.
900
525
525
330
Kongl.
Maj:t
föreslagit
arfvoden.
R:dr.
4,500
750
750
600
2,280
6,600
1 Flottans Officer af högre grad .
1 Adjutant
1 d:o
1 Vaktmästare
Summa R.dr R:mt
Siats-
Utskottet
föreslår.
R:dr.
arfvode
2,000
d:o
750
d:o
750
d:o
600
4,100
Anm. Tillökningen i Expeditionens anslag blifver således 1,820 R:dr.
Slats-Utskollels Utlåtande M 72.
41
Tab. IW:o 3.
Förvaltningen af Sjö-Arendena.
Nuvarande.
Kongl.
Maja
föreslagit
löner och
arfvoden.
Löner
och
arfvoden.
Ljus-
pen-
ningar.
Sporller
i medel-  tal.
Summa
inkomst.
R:dr.
R.dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
1,800
120
—
1,920
1,800
1,200
60
1,260
1,200
1,200
60
—
1,260
1,200
900
60
960
900
3,540
60
—
3,600
4,500
-
2,350
50
100
2,500
3,500
1,395
30
525
1,950
2,200
1,395
30
675
2,100
2,200
750
20
—
770
1,000
300
—
—
300
—
600
600
600
T:pt
15,430
490
1,500
17,220
19,100
Stats-
utskottet
föreslår.
Chef och Ledamöter.
R:dr.
1 Chef, utom lön på stat . . .
1,800
Fyllnad i vice-Amirals lön från
besparingarne.
1 Militär-Ledamot
1,200
1 d:o
1,200
1 Sekund-Chef för Konstruk-
tions-korpsen
900
1 Lots-Direktör, sorn eger af-
löning på Lots-Staten ....
—
1 Chef för Sjökarte-Kontoret,
med arfvode af särskilda medel
—
1 Amiralitets-Kammar-Råd . . .
4,500
Kansliet.
1 Sekreterare
3,500
1 Registrator och Aktuarie . .
2,200
X. Notarie
2,200
4 Kanslist
750
För Kanslist-göromålens bestri-
dande samt för renskrifning .
850
För Advokatfiskals-göromålen . .
—
Föreslås att tillhöra Sekrete-
rarens tjenste-åligganden.
För renskrifning
—
Transport
19,100
Bih. lill R. St. Prot. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5 Haft.
42
Ståts-Utskottets Utlåtande M 72.
Nuvarande.
Kongl.
Maj:t
föreslagit
löner och
arfvoden.
Stats-
Löner
och
arfvoden.
Ljus-
pen-
ningar.
Sportler
i medel-  tal.
Summa
inkomst.
utskottet
föreslår.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
;
15,430
490
1,300
17,220
19,100
Transport
Kammar-Kontoret.
19,100
2,350
1.338
1,314
1.338
750
750
280
50
30
30
30
20
20
525
2,925
1.368
1,344
1.368
770
770
280
3,500
2,200
2,200
1,000
1,000
150
1 Kamererare
1 Kammarförvandt .
1 Revisor, att indragas vid inne-
hafvarens afgång
1 Bokhållare
1 Kammarskrifvare
1 d:o
Till en af dem, som tillika är
Material-förvaltare
3,500
2,200
2,200
1,000
1,000
150
2,110
50
-
2,160
3,000
Kassan.
1 Kassör
3,000
450
20
.
470
450
Adjutant.
1 Officer, utom lön på stat . .
450
505
355
710
20
20
40
—
525
375
750
600
450
900
Väkthetjening.
1 Vaktmästare
1 Kammardräng
2 d:o
Konstruktions-Kontor et.
600
450
900
200
450
—
—
200
450
200
1 Officer, som tillika tjenstgör
på Stockholms station ....
Till gratifikationer åt e. o. tjenste-  män
200
450
S:a
28,330
820
1,825
30,975
34,750
Summa R:dr R:mt
35,200
Anm. Tillökningen i Förvaltningens af Sjö-Ärendena anslag blifver således 6,870: —>
samt ytterligare, i följd af anslagets till Lotseri- och Fyrings-Staterne
befriande från bidrag till aflöningen inom Förvaltningen .... 4,001: 50.
tillhopa 10,871: 50.
Siats-Utskottet* Utlåtande M 72.
Tab. K:o 4.
Flottans Officers-Eorps.
Nuvarande löner på stat.
Egentlig lön
med spanmålsförhöjning.
R:dr.
5,000
4,225
3.150
3.150
3.150
2,120
4,240
2,120
2,120
1,920
9.600
1,690
18,590
1,275
7,650
1,075
8.600
1,000
3,000
860
16,340
'660
T:pt
101,535
Tjenstgö
ringspen
ningar.
Summa
inkomst.
R:dr.
2.500
2,000
1.500
1.500
1.500
1,000
2,000
1,000
1,000
900
4.500
800
8,800
600
3,600
500
4,000
500
1.500
400
7,600
300
R:dr.
7,500
6,225
4.650
4.650
4.650
3.120
6,240
3.120
3.120
2,820
14,100
2,490
27,390
1,875
11,250
1,575
12,600
1.500
4.500
1,260
23,940
960
— j 48,000
149,535
K:gl. Majit
föreslagit
löner -och
tjenstgöringspenningar
enl.
nuvar. fördelnings'
grund.
R:dr.
7,500
7.000
6.000
6,000
6,000
4.500
9.000
4.500
4.500
4.000
20,000
3.500
38,500
3,000
18,000
2.500
>30,000
2,200
41,800
2,000
220,500
1 Amiral
1 Yice-Amiral
1 Kontre-Amiral
1 Dito
1 Dito
Till löneförbättring inom Amiralsgraden
1 Kommendör
2 Dito
1 Dito
1 Dito
1 Kommendör-Kapiten. . .
5 Dito
I Dito . . .
II Dito . . .
1 Kapiten
6 Dito
1 Dito
8 Dito t
1 Dito
3 Dito
1 Kapiten-Löjtnant
19 Dito
1 Dito . , . . .
Stats-Utsk.
föreslår löner
och
tjenstgöringspenningar.
R:dr
7.500
6,225
4.650
4.650
4.650
2,125
4.500
9.000
4.500
4.500
4.000
20,000
3.500
38,500
3.000
18,000
2.500
30,000
2,200
41,800
2.000
Transport
217,800
u
Stats-Ulskottets Utlåtande M 72.
Nuvarande löner på stat.
Egentlig lön
med spanmålsförhöjning.
Tjenstgö
ringspen
ningar.
Summa
inkomst.
R:dr.
101,533
12,540
645
5,805
600
5,400
445
8,455
345
10,005
300
2,700
272
5,177
222
6,452
200
1.800
50
50
50
50
R:dr.
48,000
5.700
300
2.700
300
2.700
200
3,800
150
4.350
150
1.350
125
2,375
100
2,900
100
900
R:dr.
149,535
18,240
945
8,505
900
8,100
645
12,255
495
14,355
450
4,050
397
7.552
322
9.552
300
2,700
50
50
50
50
K:gl. Maj:t
föreslagit
löner och
tjenstgöringspenningar
enl.
nuvar. fördelningsgrund.
R:dr.
220,500
>78,000
1,200
22,800
1,000
39,000
800
15,200
600
!25
400
S:a 162,900
76,200 239,100
402,500
Stals-Utsk.
föreslår löner
och
tjenstgöringspenningar.
Transport
19 Kapiten-Löjtnanter
1 Dito
9 Dito
1 Dito
9 Dito
1 Premier-Löjtnant
19 Dito
1 Dito
29 Dito
1 Dito
9 Dito
1 Sekund-Löjtnant
19 Dito
1 Dito
29 Dito
1 Dito
9 Dito
Summa R:dr R.mt
399,800
Anm. 1. Tillökningen i anslaget för Korpsens atlönande blifver således 160,700 R:dr.
Anm. 2. Sedan 2:ne Kontre-Amirals-löner blifvit ledige, tillsättas Två KommendörKapitener,
en i hvardera löneklassen, och för Statsverket besparas 1,800 R:dr
Stals-Utskoltels Ullålande 72i
Tab. HT:o 5.
Flottans Under-Officers-Korps.
Nnv
a r a n (1 e
Kongl. Maj:t
föreslagit
Slats-Utsk.
föreslår
Lön och
Antal.
Egentlig lön
med spanmåls-  förhöjning.
Tjenstgö-
ringspcn-
ningar.
Summa
inkomst.
►
o
QJ
tjenstgö-  ringspen-  ningar enl.
nuvar. för-  delnings-  grund.
>
Ö
£L
Löner och
tjenstgö-  ringspen-  ningar.
R:dr.
ö.
R:dr.
R:dr.
ö.
R:dr.
R:dr.
1
309
150
459
1
800
Kongl. Flagg-Styrman . . .
i
800
6
1,834
—
900
2,754
—
5
2,400
Dito . . .
6
4,800
1
234
50
125
379
50
1
600
Öfver-Styrrnan
1
600
21
3,344
50
2,625
7,969
50
25
15,000
Dito
21
12,600
1
184
50
90
274
50
1
19
550
10,450
Under-Styrman
.
Dito
1
16
550
8,800
33
6,088
50
2,970
9,058
50
1
19
500
9,500
Dito
Dito
1
16
500
8,000
1
309
—
150
459
—
1
800
Kongl. Flagg-Konstapel . .
1
800
7
2,163
—
1,050
3,213
—
3
2,400
Dito . .
7
5,600
1
224
50
110
334
50
1
600
Öfver-Konstapel
1
600
47
10,531
50
5,170
15,721
50
49
29,400
Dito
47
28,200
1
184
50
90
274
50
1
(47
550
25,850
Under-Konstapel
Dito
1
35
550
19,250
71
13,099
50
6,390
19,489
50
1
(47
500
23,500
Dito
Dito
1
35
500
17,500
1
509
—
150
459
—
1
800
Kongl. Flagg-Skeppare . . .
1
800
6
1,854
—
900
2,754
—
3
2,400
Dito . . •
6
4,800
1
224
50
110
334
50
600
Öfver-Skeppare
1
600
24
5,588
—
2,640
8,028
—
29
17,400
Dito
24
14,400
1
184
50
90
274
50
1
550
Under-Skeppare
1
550
(29
1
(36
15,950
Dito
27
14,850
36
10,532
—
5,040
15,372
—
500
17,500
Dito
Dito
1
28
500
14,000
280
58,859
28,750
87,609
—
320
179,100
Summa
280
O
O
CO
Anin. Tillökningen i nuvarande stat-summan tdifver således 72,S41 R:dr R:mt.
46
Siats-Utskottets Utlåtande M 7ä.
Tab.
Flottans Marin
-
Nuvarande Stat.
Sgr
Tpt
Tunnor span-  mål in natura.
Antal.
—
1
1
1
—
1
—
1
6
—
1
—
9
1
—
11
3
1
6
2
5
1
18
6
5
1
27
9
60
53
60jö3
Öfverste och Sekund-Chef .
Major och Bataljons-Chef .
Dito Dito
Dito Dito
Kapiten och Kompani-Chef
Dito Dito
Löjtnant
Dito
Under-Löjtnant
Dito
1 Adjutant
1 Dito
Fanjunkare
Dito
Dito
Dito
Furir
Dito .
Löner med
spanmålsförhöjning.
Tjenst
görings
pennin
gar.
R:dr
2,120
1.275
1.275
860
860
5,160
437
3,937
322
3,547
279
558
204
1,227
164
1,480
ö. R:dr
1,000
600
600
400
400
2,400
50 200
50 1,800
50
50
50
50
' 150
1,650
135
270
100
600
80
720
Arfvo
de.
Summa.
R:dr
1,200
75
75
Sgr
Transport
R:dr
4,320
1.875
1.875
1,260
1,260
7,560
637
5,737
472
5,197
75
75
414
828
304
1,827
244
2,200
56.165
56.165
50
50
50
50
50
50
50
50
50
L$tats-tfl8holtets Utlåtande M 72.
47
Hisö «.
Regemente.
Kongl. Maj:t föreslagit.
Löneroch tjenst-
►
göringspennin-
Loner och
gar enligt
nu-
'
tjenstgörings-
varande fördel-  ningsgrund.
Regementets personal i lik-
penningar.
1
Öfverste och Sekund-Chef
(med skyldighet att un-  der exercis vara beri-
R:dr
ll.
het med Kongl. Maj:ts
förslag.
H:dr
ö.
, . i lön m. rn. 4,500:—(
((n*| arfvode 1,000:—j
3,300
5,500
1
l:sle Major (d:o d:o) . . . •
4,000
—
4,000
—
1
2:dre Dito (d:o d:o) . . . •
3,300
—
3,500
—
1
Kapiten, Kompani-Chef med
2,200
passevolans
2,400
—
—
7
Dito
16,800
—
15,400
—
1
l:ste Löjtnant
1,200
—
1,200
—
7
Dito
8,400
—
8,400
—
1
2:dre Löjtnant
1,000
—
1,000
—
3
Dito
3,000
—
3,000
—
1
Under-Löjtnant
800
800
—
9
Dito
7,200
—
7,200
—
1
Adjutant arfvode
100
—
arfvode
100
—
i
Dito  d:o
100
—
d:o
100
—
1
Fanjunkare \ g |
800
........ \ °§«
800
—
7
Dito j.= »
3,600
—
...... «’§? ....
t. 's
5,600
—
1
Furir 11 £
500
—
3 m
1 ^ OJ
• ...... «| te ^ ••••
500
—
7
Dito r " «
3,500
—
f c B
• • '[ o t* ...»
3,500
—
1
7
Dito ^lll
Dito  issi
400
2,800
—
\ c?
....
1 1 ....
400
2,800
r
1
i | ^ C
Regem.-Trumslagarel** ^
400
—
1 « c
1 fl. o ....
400
—
1
7
Hautboist, årlig lönlös
Dito d:o ; § SL
t"s cn mmm
150
1,050
_
1 «
....
§3
j !-» “ ....
150
1,050
68
Sgr
69,200
—
Sgr
67,600
—
68
Transport
69,200 —
Transport
67,600
—
Stats -Utskottet föreslär.
43
Slats-Utskoltels Utlåtande JW 72.
Nuvarande Stat.
Tunnor
mål in ni
Anta
Summa.
E"2
= =?
R:dr
ö.
T:pt
60
53
Transport
> ,
36,163
50
3
1
Under-officers-korporal i likhet med l:sta klass matroser:
gage 31 öre och tillökning 25 öre om dagen eller
året  205:
för
31.
57
19
Dito dito dito .... 3,900:
94.
4,106
25
3
1
Hautboist, årlig lön  94:
84.
27
9
Dito dito  853:
59.
948.
43
Gage.
-
1,843
790
man i lf månad och 595 man i 10| månader, ä 22 öre
per
man om dagen, ,eller 79 : 84. Riksmynt (jemte tre tunnor
spanmål)
49,120
31
Tillökning i Gaget.
för 40 Korporaler, ii 30 R:dr om året hvardera . 1,200:
—
» 20 Spel, å 15 R:dr dito dito . . 300:
—
1,500
Värfnings-Passevolans.
för 800 man, å 5 R:dr 25 öre per man årligen
•
4,200
—
Till underhåll af servisen vid Regementets matinrättning .
150
S:a
f,99«|873
Summa R:mt|96,188|49
Tab. » o 7.
Matros-Korpsen.
Nuvarande Stal.
Kongl. M a j: t fö
reslag
i t.
Stats-Utskottet föres
1 å r.
Spanmål
in
natura.
Gage.
Arfvode.
Summa.
Gage.
Arfvode.
Summa.
Gage
och
arfvoden.
T:r.
3
597
1 Matros, lön och underhäll ä 51 öre
otn dagen, eller för året 114: 6.
199 dito dito  22,698:44.
R:dr.
22,812
Ö.
50
R:dr.
R:dr.
22,812
ö.
50
J / . 1 Matros, lön å 25 öre om dagen.
eller för året.... 91: 25.
i 1199 (lilo dito  18,158:75.
R:dr.
18,250
R:dr.
R:dr.
18.250
ö.
Gage samt värdet af en portion
in natura ät
|/1 Matros, a 50 öre om dagen,
R:dr.
Ö.
3
1 Jungman, dito dilo ä 22 öre om dagen,
eller för året  79: 84.
X 1
2 ] 1 dito, lön ä 14 öre om dagen, elier
! ( för året .v  51: 10.
1 | eller för året . . . 182: 50.
•2 5 ] 199 dito dito  56,317:50.
36,500
597
199 dilo dilo  15,888:91.
15,968
75
15,968
75
= j 199 dito dito  10,168:90.
10,220
10,220
—
S.£\ 1 Jungman, å 39 öre om dagen,
1,200
400. Sgr
38,781
25
38,781
25
£./ 1 Jungman, lön ä 8 öre om dagen,
eller för året. . . 142:35.
« | eller för året .... 29: 20
s \199 dito dito  5,810: 80.
1 (199 dito dito  28,527:65.
28,470
46 l:a klassens Matroser, å 25 öre hvar-
5,840
5.840
Sgr 400. Sgr
64,970
dera om dagen utöfver aflöningen, enl.
Sgr 600. Sgr
1 Kompani-chef å 300 R:dr pr år . . .
3 dito dito dito . . . .
34,510
34,310
500
900
45
675
1,752
54,750
K. Brefv. d. 1 Fehr. 1853 4,197: 50.
24 l:a klassens Matrosers ena-
300
900
45
675
deraf portionsvärdet, ä 25 öre per man
om dagen, utgör 56,500 R:dr, som böra
handa allöning användes enl.
utgå af ett särskildt anslag.
samma Nåd. Bref lill löne-
300
förbättring åt
15 dito dito dito
40 Matroser, tillökning för tjenstgöring så-  som Under-Oflicers-Korporaler, ä 12 öre
dagligen, eller för år
Värdet af en portion in natura, förslagsvis
beräknadt lill 25 öre om dagen per man,
utgörande för 600 man
(varande sislberörda belopp Nåd. före-  slaget att utgå af ett särskildt, nytt för-  slags-anslag för malhållningen.)
1 Kompani-chef arfvode
Öfver-Konstaplar 48.
Öfver-Skepparc 25.
73 ä 30 R:dr.
hvardera, eller tillsammans . 2,190: —
30 l:a klassens Matroser, ä 12
öre om dagen utöfver aflö-
1,752
54,750
3 dito
dito
1 Korporal  dito
7 dito
dito
900
45
315
Till aflönings—förbättring åt 100 Matroser;
nuvarande anslaget
7,756
25
ningen  1,568: 75.
7,756
25
7,756
25
1 Kompani-chef
3 dito
8 Korporaler, ä 37 R:dr 50 öre hvardera
i årligt arfvode
300
900
300
300
900
300
1,200
Summa
46,537
50
1,500
48,037 50
Summa
90,812
1,920
92,732
—
Summa
74,286|25
Anm. Tillökningen blifver således 26,248 R:dr 75 öre.
Hur lill Stals-Ulskollels Utlåtande As 72.
Tab. M:o §.
Kanonier-Korpsen.
Nuvarande Stat.
Kongl. M a j: t fö
r e s 1 a g i t.
Stats-Utskottet föres
1 å r.
Spanmål
in
Gage.
Arfvode.
Summa.
Gage.
Arfvode.
Summa.
Gage
och
natura.
arfvoden.
T:r.
R:dr.
ö.
K:dr.
0.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
3
1 Kanonier, lön och underhåll för 9
månader, å 37 öre dagligen 103: 12.
| / 1 Kanonier, å 25 öre om dagen,
| i eller för år .... 91: 25.
Gage samt värdet af en portion
in natura ät
och under permissionstiden,
■£§ * 99 dito dito  9,033: 75.
9,123
9,125
§ / 1 Kanonier, å 50 öre om dagen.
3 månader å 12 öre dag-  ligen
11: 23.
g JS \ '
ö-£J 1 Under-Kanonier, lön ä 10 öre om
«°f dagen, eller för år 36:50.
g 1 eller för år. . . . 182:50.
•S§ ) 99 dito dito  18,067: 50.
18,250
Sgr 114: 37.
| \ 99 dito dito 5,613: 50.
— /
3,650
3,650
=- = ] 1 Under-Kanonier, ä 39 öre om
297
QQ .lilo filin A A IQ
11,437
49
49
1/5 O /
2 “ f dagen, eller för år 142: 35.
—
11,437
Sgr 200. Sgr
12,775
12,775
3
1 Under-Kanonier, dito dito å 25 öre
s \ 99 dito dito  14,092:65.
14,235
dagligen .
68: 75.
och under permissionstiden,
dito dito å 6 öre dito ... 5: 62.
20 Ofver-Kanonierer erhålla hvardera, utom
aflöning vid korpsen, 12 öre om dagen
1 Kompani-chef
876
—
300
300
100
100
876
300
500
100
100
—
Sgr 200. Sgr
deraf porlionsvårdet, ä 25 öre per man
om dagen, utgör 18,250 R:dr, som böra
utgå af ett särskildt anslag.
20 Ofver-Kanonierer erhålla hvardera, utom
32,485
Sgr 74:57.
1 Under-Oflicer
297
99 dito dito  7,363: 12.
7,437
49
—
7,437
49
1 dito
600
200. Sgr
18,874
98
18,874
98
1 Korporal
45
315
45
315
43
7 dito
. . .
aflöning vid korpsen, 25 öre oin dagen
1,825
15 Ofver-Kanonierer erhålla hvardera, utom
adöningen vid Kanonier-korpsen, 12 öre
om dagen
1 Vaktdräng, lön å 12 öre dagligen och
spanmål in natura som hittills
43
80
80
1 Kompani-chef arfvode
1 dito  dito
300
300
684
37
684
300
300
57
Värdet af en portion in natura, förslagsvis
beräknadt lill 25 öre om dagen per man,
1 Under-OIFicer  dito
100
—
1 Kompani-chef
300
300
1 dito  dito
100
—
1 dito
18,341
25
1 Korporal dito
7 dito
dito
45
—
1 Under-Ofiicer
60
60
37
262
60
60
37
262
utgörande för 201 man
10,541
23
315
—
1 dito
(varande sislberörda belopp Nåd. före-
1 Vaktdräng, lön och värdet af en portion
1 Korporal
50
50
50
50
slaget alt utgå af ett särskildt, hylt för—
in natura tillsammans å 37 öre om dagen.
3
7 dito
1 Vaktdräng vid Corps de gardet och
—
sjags-anslag för malhållningen.)
samt spanmål in natura som hittills . .
deraf portionsvärdet, ä 25 öre om dagen,
135
5
arrestrummen å Skeppsholmen, å 37 öre
dagligen *)
136
87
156
87
utgör 91 R:dr 25 öre, som böra utgå
af ett särskildt anslag.
605
Summa) 19,696
22| 1,020
—
20,716
22
Summa
52,036
5
1,160
33,196
5
Summa
35,605
5
*) Kattel. 37J öre. Anm. Tillökningen blifvcr således 14,888 R:dr 83 öre.
Hör till Stals-UlskoUets Ullålande JY$ 72.
Tab. \ o 9.
Skeppsgosse-Korpsen.
Nuvarande Stat.
Kongl. M a j : t f c
resia
S ' ••
Stals-Utskottet föres
å r.
Spanmål
in
natura.
-
Gage.
Arfvode.
Summa.
Gage.
Arfvode.
Summa.
Gage
och
arfvoden.
T:r.
R:dr.
Ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
J
R:dr.
ö.
R:dr.
R:dr.
Ö.
R:dr.
ö.
3
1 Skeppsgosse å 9 öre dagligen, ellet
om året  54: 22
204 dito dito .
6,980: 62.
— „ / 1 Skeppsgosse ä 2 öre dagligen
| S l eller för året . . 7: 30.
J-1§ / jemte portion in natura.
2liäi299 dito å dito. . . . 2,182:70.
2,190
2,190
Gage sami värdet af en portion
in natura åt
0.s|jsI 1 Skeppsgosse, å 27 öre dag-  {§g£lj ligen, eller för året 98:55.
279 dito dito . . . 27,495:45.
c V ’
612
7,014
84
7,014
84
i = f . . . •
\ jemte portion in natura.
27,594
615
205.
Sgr 500.
Sgr 280.
För Skeppsgossarnes inkasernering
5,729
43
—
—
3,729
45
Portions-kostnad, förslagsvis beräknad å 25
öre per dag för hvardera, lill
1 Kompani-chef
27.375
27,575
300
deraf portionsvärdet, ä 25 öre dagligen
för hvarje gosse, utgör 25,550 R:dr,
som böra utgå af ett särskildt anslag.
1 Kompani-chef
150
150
112
112
90
60
60
150
150
112
112
90
60
60
500
500
300
150
150
1 dito
1 dito
500
300
1 Kompani-officer
50
50
50
50
1 Kompani-officer
150
150
__
1 dito
1 dito
150
150
1 Under-officer, uppbördsman i kasernen .
1 Kompani—Under-officer .
1 Under-officer, uppbördsman i kasernen .
1 Kompani-Under-officer
100
100
50
1 Under-officer, uppbördsman i ka-
50
_
100
50
50
1 dito
1 dito
50
50
1 Skeppsgosse-korporal, å 5 öre daglig
tillökning 11: 41.
1 Korporal, ä 4 öre daglig tillökning 14: 60.
7 dito dito dito 102: 20.
116
80
116
80
1 dito  dito
1 Korporal, å 4 öre daglig tillökning 14: 60.
—
7 dito dito 79; 84.
91
25
i
—
91
25
7 dito dito dito 102: 20.
116
80
Sgr
10,835 j 52
755
_
11,570
52
Sgr
29,681
80
1,100
50,781
80
1 Lärare i skolan, lön
. .
1 dito dito
600
600
-
1 Lärare i skolan, lön ... . 1,000: —
1 dito dito .... 1,000: —
2,000
1 Lärare i skolan, lön
1 dito dito
1,000
1,000
1 Duplikant i dtlo, arfvode
450
—
1 Duplikant i dito, arfvode
450
615
Summa
12,770
52
Summa
35,231
80
Summa
31,260|80
Hör lill Slals-Ulshollcls Utlåtande .>? 72.
Anm. Tillökningen blifver således 18,490 R:dr 28 öre.
Stats-Utskollels UUätandc 72.
49
Kongl. Maj:t föreslagit.
Tpt
68
792
Transporl
Gage.
man i 46 dagar (11 månad)
och 592 man i 319 dagar
(101 mån.) å 6 öre per man
om dagen, eller 21: 90. årli
2'18S;92)15,
S,6:80.
gen> 11,330:88.
jemte spanmål (nu
3 tunnor) in natura
samt värdet af
en portion in natura,
å 25 öre per
man, utgörande
för ofvannämnde
(varande sistberörda belopp, 86,137:
50, nåd. föreslaget att utgå af ett
särskildt, nytt förslags-anslag för
mathållningen.)
S:a 860
Tillökning i Gaget.
för 8 Distinktions-korporaler,
ä 72 R:dr om året hvardera
576: —
» 32 Korporalen å
36 R:dr dito. 1,152: —
»16 Hornblåsare,
å 18 R:dr dito 288: —
» 16 Trumslagare,
å 18 R:dr dito 288: —
Löner och
tjenstgöringspenningar
enl,
nuvarande fördelningsgruud.
Värfnings-Passevolans.
för 800 man, å 6 R:dr 75
öre per man årligen . . .
Till underhåll af servisen vid
Regementets matinrättning
R:dr
69,200
69,654
ö.
30
Stats-Utskottet föreslår.
2,304
Transporl
Gage samt värdet af en
•portion in natura:
åt 792 man i 46 dagar (11
månad) å 31 öre per man
om dagen . . 11,293:92.
och åt 592 man i
319 dagar (101
månad.) äd:od:o 58,542: 88.
jemte spanmål in natura såsom hitintills.
deraf portionsvSrdet, å 25 öre per
man om dagen, utgör 56,320 R:dr,
som böra utgå af ett särskildt
anslag.
5,400
i
~ I
Löner och
tjenstgöringspenningar.
R:dr
67,600
69,836
80
2,304
5,400
150
Summa R:mt 146,708 30
Summa R:mt 145,290 80
Slutr-Utskottets Utlåtande JY! 71!» SS
Tal». ]f:o IO.
Machinist- Officerare.
Nuvarande
Lön.
R:dr.
1,200
1,200
750
S:a
3,150
Tjenstgö
ringspen
ningar.
Summa
inkomst.
K:gl. Maj:t
föreslagit
löner och
tjenstgöringspenningar
enl.
nuvar. fördelningsgrund.
R:dr.
600
600
375
1,575
R:dr.
1,800
1,800
1,125
4,725
R:dr.
3,000
2.500
2,000
1.500
1.500
10,500
Stats-Utsk.
föreslår löner
och
tjenslgöringspenningar.
1 Machinist-Officer
(som tillika har uppsigt öfver
Carlskrona stations smedjor, ångniachiner
m. m.)
1 Dito
1 Dito
1 Dito
1 Dito
Summa R:dr R:mt
2,500
2,500
2,000
1,500
8,500
Anin.
Tillökningen i nuvarande stat-summan blifver således 3,778 R:dr.
S6 Stah-UlikoUets Utlåtande M 72.
Tafo. W:o 11.
Mekaniska Korpsen.
Nuvarande
Löner
och
arfvode.
R:dr.
1,600
800
600
330
300
Tjenstgö
ringspen
ningar.
R:dr.
800
400
300
Summa
inkomst.
R:dr.
2,400
1,200
900
330
300
K:gl. Maj:t
föreslagit
lön och
tjenstgöringspenningar
enl.
nuvar. fördelningsgrund.
R:dr.
3,300
2,000
1,200
800
S:a 3,630
1,500
5,130 7,500
1 Departements-Chef ....
1 Kapiten (Kapiten-Löjtnant)
1 Löjtnant (Premier-Löjtnant)
1 Dito (Sekund-Löjtnant)
1 Instrument-Direktör . . .
Arfvode för tillfälligt biträde
(Instrument - Direktören öfverllyttas,
med benämning af Instrument-
or.b Kompassmakare,
på Handtverks-staten.)
Stats-Utsk.
föreslår löner
och
tjenstgöringspenningar.
3,500
2,000
1,200
Summa R.dr R:mt
7,500;
Anm. Tillökningen i nuvarande stat-summan blifver således 2,570 R:dr.
Statt-Uttkollets Utlåtande M 72.
87
Tab. lito 12.
Flottans Civil-Stal.
Nu va ra n <1 e
Löner
på stal.
R:dr.
2,520
1.575
1.575
1,800
1,425
1,410
1,260
472
472
50
50
Ljuspenningar
och
arfvoden.
R:dr.
660
50
50
50
50
50
20
20
Sportler
i
medeltal.
R:dr.
300
300
200
Summa
inkomst.
R:dr.
3,180
1.925
1.925
2,050
1,425
1,460
1,310
492
492
50
50
K:gl. Majit
föreslagit
löner
och
arfvoden.
R:dr.
4.500
2.500
2.500
2.500
450
2,000
2,000
1.500
1,000
Pt 12,510
950
800
14,260— 18,950
1 Öfver-Kommissarie vid Carlskrona
station
1 Sekreterare hos Befälhafvande
Amiralen vid d:o d:o . . . .
1 Dito vid Varfs-Chefs-Expedi
tionen
vid d:o d:o
1 Dito och Auditör vid Stockholms
station
1 Dito dito vid Götheborgs depöt
(ställd på indragning; i
stället arfvode för Auditörsgöromålens
bestridande) . . .
1 Auditör vid Karlskrona station
1 Advokat-fiskal vid Carlskrona
station
1 Registrator vid Befälhafvande
Amiralens kansli, med skyldighet
att tillika bestrida kanslist-göromålen
(nu Kanslist) .
1 Kanslist hos Kommendanten
vid Carlskrona station, tillika
Stats-Utsk.
föreslår
löner
och
arfvoden.
R:dr.
4.500
2.500
2.500
2.500
2,000
2,000
1,500
Transport
17,500
Stats-Utskollet» Utlåtande M 72.
Nuvarande
K:gl. Majit
Stats-Utsk.
föreslagit
föreslår
Löner
Ljuspen-
Sportler
Summa
löner
löner
ningar ocb
i
och
och
pa stat
arfvoden.
medeltal.
inkomst.
arfvoden.
arfvoden.
R:dr.
ö.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
ö.
R:dr.
R:dr.
12,510
—
950
800
14,260
18,950
Transport
17,500
biträdande vid Auditörs-gö-
romålen (nu Kanslist) ....
1,000
322
50
20
342
50
800
1 Kanslist vid Carlskrona sta-
tion
800
322
50
20
342
50
800
1 Dito vid d:o d:o
800
522
50
20
542
50
1,000
1 Dito vid Stockholms d:o (till-
lika biträdande vid Auditörs-
göroinål)
1,000
522
50
20
542
50
800
1 Dilo vid Stockholms station .
800
600
—
20
620
—
800
1 Dito vid Götheborgs depöt
(tillika Kammaiskrifvare) . .
800
309
—
20
329
—
500
1 Väbel vid Carlskrona station
500
309
—
20
329
—
500
1 Dito vid Stockholms d:o
500
1,920
—
50
—-—
1,970
3,000
1 Kamererare vid Stockholms
station
3,000
1,920
—
50
1,970
—
3,000
1 Dito vid Carlskrona d:o . .
3,000
1,920
—
50
1,970
—
3,000
1 Sjömilis-Kommissarie vid d:o
dito
3,000
1,920
—
50
—
1,970
—
3,000
1 Varfs-Kommissarie vid dito
dito
3,000
1,425
—
50
1,475
—
2,500
1 Kassör vid dito dito . . . .
2,500
1,245
—
30
1,275
—
2,000
1 Dito vid Stockholms dito . .
2,000
1,245
—
30
1,275
—
2,000
1 Kammarförvandt vid Carls-
krona dito
2,000
2,490
—
60
2,550
4,000
2 Dito vid dito dito
4,000
—
—
2,000
1 Dito vid Stockholms dito . .
2,000
1,920
—
50
1,970
—
2,500
1 Redogörare vid Götheborgs
depöt
2,500
31,423
—
1,510
800
33,733
—
51,180
Transport
50,700
Slals-TJtxkottets Utlåtande M 72.
Nuvarande
K:gl. Maj:t
föreslagit
Stats-Utsk.
föreslår
Löner
Ljuspen-  ningar och
Sportler
i
Summa
löner
och
löner
och
pa stat.
arfvodcn.
medeltal.
inkomst.
arfvoden.
arfvoden.
R:dr.
..
0.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
ö.
K:dr.
R:dr.
31,423
1,510
800
33,733
—
51,150
Transport
50,700
1,243
30
1,275
2,000
1 Förvaltare vid Carlskrona
station
2,000
2,490
60
—
2,550
4,000
2 Dito vid dito dito
4,000
2,490
60
—
2,550
—
4,000
2 Dito vid Stockholms dito . .
4,000
1,243
~
30
1,275
2,000
1 Dito vid dito dito
(nuvarande lönen förut afsedd
för Götheborgs depöt.)
2,000
1,170
—
30
1,200
—
1,500
1 Revisor vid Stockholms sta-
tion . .
1,500
2,340
60
2,400
—
3,000
2 Dito vid Carlskrona dito . .
3,000
1,170
—
30
1,200
—
1,500
1 Regemenls-skrifvare vid Stock-  holms dito
1,500
2,340
60
2,400
—
3,000
2 Dito vid Carlskrona d:o . . .
3,000
1,170
—
1,170
1 Dito (ställd på indragning) .
793
30
825
1,200
1 Bokhållare vid Stockholms
station
1,200
1,590
795
60
1,650
795
2,400
2 Dito vid Carlskrona dito . .
1 Bokhållare vid f. d. llofjakt-  varfvet (att indragas) . . . .
2,400
—
.
795
—
30
825
1,200
1 Inspektor vid Carlskrona sta-  tion
1,200
795
—
30
825
—
1,200
1 Dito vid dito dito
1,200
1,200
1 Dito vid dito dito (för be-  klädnads-förrådet)
1,200
795
50
845
—
1,000
1 Proviant-mästare vid d:o sta-
tion
1,000
522
50
20
542
50
800
1 Kammarskrifvare vid Stock-  holms dito
800
2,090
80
2,170
3,200
3,200
| 55,260
50
2,170
800
58,230
50
84,350
Transport
83,900
eo
Slats-Vtshotlcls Utlåtande JVi 72.
Nuva
rand e
K:gl. Maj:t
föreslagit
Stats-Utsk.
föreslår
Löner
Ljuspen-
Sportler
Summa
löner
löner
på stat.
ningar och
i
och
och
arfvoden.
medeltal.
inkomst.
arfvoden.
arfvoden.
R:dr.
ö.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
ö.
R:dr.
R:dr.
55,260
50
2,170
800
58,230
50
84.350
Transport
83,900
472
50
20
492
50
800
1 Kammarskrifvare vid Carls-  krona station
800
5,197
50
220
5,417
50
8,800
11 Dito vid dito dito
8,800
322
50
20
342
50
800
1 Dito vid dito dito
800
322
50
50
20
342
3,767
50
50
800
2,000
800
3,547
220
-
11 Dito vid dito dito
Af dessa har Förvaltningen
af Sjö-ärendena föreslagit 2:ne
att indragas, men K:gl. Maj:t
deremot ansett alla böra in-  dragas och i stället ål 4 tjen-  stemän anslås skrifvare-hjelp,
k 500 R:dr åt hvardera . .
Till arfvoden åt nyssnämnde,
tills vidare i tjenst qvarstå-  ende 11 Kammarskrifvare .
2,000
268
20
288
—
400
1 Vaktmästare vid Stockholms
station
400
536
—
40
576
—
800
2 Dito vid Carlskrona dito . .
800
243
—
20
263
400
1 Dito vid Götheborgs depöt .
400
218
——
20
238
—
300
1 Kammardräng vid Stockholms
station
300
654
60
714
—
900
3 Dito vid Carlskrona dito . .
900
100
100
300
1 Dito hos Ofver-Kommissarien
vid dito dito
300
225
225
Till den tjensteman, som om
händer har kommiss-för-  rådet
—
150
150
—
150
Till den Kammarskrifvare, som
67,042
—
3,305
800
71,147
100,800
Transport
100,200
Slals-Utskollets Ullålande M 72.
61
N ii v a
a n d e
K tgl Maj:)
föreslagit
löner
och
arfvoden.
Stats-Utsk.
föreslår
löner
och
arfvoden.
Löner
på stat.
Ljuspen-  ningar och
arfvode!).
Sportler
i
medeltal.
Summa
inkomst.
R:dr.
ö.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
ö.
R:dr.
R:dr.
Tpt
67,042
—
3.505
800
71,147
—
100,800
Transport
100,200
1,042
50
1,042
50
—x —
förestår dagliga utgifts-hoden
vid Stockholms station . . .
På indragning till följd af Gö-  theborgs stations förändring till
depöt
Till fyllande af desi Brist, som
uppkommer derigenom, att
åtskilligt! på indragning ställde
tjensteman tills vidare upp-  bära sina nuvarande löne-  förmåner
150
4,775
S:a
68,084
50
3,505
800
72,189|50
100,800
Summa R:dr R:mt
105,125
Anm. DS från total-beloppet af personalens nuvarande inkomster  72,189: SO.
afräknas Ljuspenningar och Sportler, tillhopa
3,050: —
återstår nuvarande Stats-anslaget  69,159: 50.
deruti således nu erfordras en fyllnad af K:dr 55,965: 50.
Bih. lill R. St. Pral. 1856 & 5857.
4 Sami. I Afd. 2 Rand. 5 Hafi.
8
62
Sluls-Ulskollcts Ullålande .V 72.
Tab. Ä:o 13.
Kleresi-Staten.
Nuvarande
löner
på Stat.
Kongl.
51aj:t föreslagit
lö
-
R:dr
1,200
945
900
900
465
465
450
150
45
45
30
R:dr
1,500
1,200
1,000
1,000
900
900
450
200
200
45
100
S:a
5,595
7,495
1 Amiralileis-Pastor .
1 Regements- Pastor
1 Kompastor
1 Dito
1 Bataljons-Predikant, sorn tillika är Skollärare .
1 Dito dito dito .
1 Dito dito dito .
1 Klockare
1 Dito
1 Dito
1 Kyrkovaktare
Summa R:mt
Stats
Utskottet
föreslår.
R:dr
1,500
1,200
1,000
1,000
900
900
750
200
200
45
100
7,795
Anm. Uti nuvarande stat-summan erfordras således
en fyllnad af R:dr 2,200.
Tab. HT:o 14.
Femte Hufvud-Titeln.
5 års Riks-Stat anslår.
Penningar
Riksmynt.
Indelta
Räntor efter
Markegång!
på förslag.
Oindelt Spanmål.
Mått.
Värde,
förslagsvis
å 10 R:dr
Tunnan
(6,3 kubikfot).
Summa
Riksmynt.
R:dr.
10,500
12,057
2,280
747,880
50
56
772,718 C
R:dr. ö.
68,465
Kub.fot.
40,446
k:r
R:dr.
64,200
ö.
R:dr.
10,500
12,057
2,280
812,080
50
56
68,465
Departoments-Chefen.
Nuvarande anslaget
Tillökning . . .
Sjöfors vais-I>eparteiBBeiaie*.
Aflöning s- Stater.
10,500:
4,500:
68,465
573,495
1,346,213
25
31 68,465
40,446 —
18,900
59,346
64,200
30,000
905,383 6
603,495
94,200j—(1,508,878
25
31
Hör till Stats-Utskottets Utlåtande JYi 72.
Penningar:
Nuvarande anslaget
Tillkommer:
för Förvaltningen af Sjö-Ärendena, se Tab. N:o 3
10,871: 50.
» Flottans Officers-korps, se Tab. N:o 4
160,700:
» Flottans Under-officers-korps, se Tab. N:o 5
» Marin-regenrentet, se Tab. N:o 6 ...
» Matros-korpsen, se Tab. N:o 7 .
26,248:
» Kanonier-korpsen, se Tab. N:o 8
14,888:
» Skeppsgosse-korpsen, se Tab. N:o 9
» Konstruktions-korpsen; till Kongl. Maj:ts Nåd. disposition ett
belopp af
» Machinist-olTicerare, se Tab. N:o 10
» Mekaniska korpsen, se Tali. N:o 11
» Flottans Civil-stat, se Tab. N:o 12
35,965:
» D:o Kleresi-stat, se Tab. N:o 13
Förhöjning i nuvarande anslaget till Inqvarterings-penningar åt
Flottans Embets- och Tjenstemän
Till arfvoden, å 300 R:dr, åt Cheferne för nio Indelnings-Båtsmans
kompanier;
nytt anslag
Till jemnande af arlvodena för 227 Båtsnians-korporaler; nytt
anslag
Flottans Reserv-stat
747,880: 56.
72,541: —
49,102: 31.
75.
83.
18,490: 28.
9,000: —
3,775: —
2,370: —
50.
2,200:
15,000:
2,700:
Tillökning i anslaget för
113: 50.
. . 25,000: -
Sgr 448,966: 67.
hvarifrån afgår och upptages under »Diverse Anslag» värdet af
Natura-portion för gemenskapen vid:
Marin-regementet  56,320: —
Matros-korpsen  36,500: —
Ivanonier-korpsen  18,250: —
]J:o
91: 25, 18,341: 25.
Skeppsgosse-korpsen  25,550: —
136,711: 25. 312,255: 42.
Oindelt Spanmål:
1855 års Riks-stat anslår (6,420 T:r) 40,446 kubikfot med ett lörslags
värde
af
Tillkommer: förhöjning i detta värde till 2 R:dr per kubikfot. . . .
Sgr 1,060,135: 98.
64,200: -  16,692: -
80,892: —
Båtsmans-lndelningen.
Indelta Räntor efter Markegång:
Värde enligt 1855 års stat, på förslag
68,465: —
Förhöjning i detta förslags-värde
12,585: —
Tillskott i de till Båtsmans-lndelningen uti Blekinge Län anslagna räntor, Försl a g s-an slag (nytt) . .
Förslag till blifvande Riks-Stat.
Penningar
Riksmynt.
Departementets Kansli-Expedition.
Nuvarande anslaget
12,057: 50.
Tillökning, se Tab. N:o 1
6,342: 50.
Departementets Kommando-Expedition.
Nuvarande anslaget
2,280: —
Tillökning, se Tab. N:o 2
1,820: —
Förvaltningen af Sjö-Ärendena samt Aflönings-Staterne vid Flottans stationer i Carlskrona och Stockholm
samt depot i Götheborg.
Indelta
Räntor efter
Markegång
på förslag.
Oindelt Spanmål.
Mått.
Värde,
förslagsvis
a 2 R:dr
kubikfoten.
Summa
Riksmynt.
R:dr.
15,000
18,400
4,100
1,060,135
16,000
98
It.dr. ö. Kub.fot. k:r
81,050
40,446
Sgr
Materielen.
Flottans underhåll.
Penningar:,...
Nuvarande anslaget  573,495: 25.
Tillkommer:
till Aflönings-förbättring för Flottans Timmermans- och Handtverks-stater, förhöjd
inqvarterings-ersättning derunder inberäknad  85,950: 47.
» ökade inqvarterings-penningar för Matroser och uppfordrade
Båtsmän  1,326: 63.
» förbättrande af uppfordrade Båtsmäns aflöning och underhåll . 38,836: 47.
Sgr 126,113: 57.
derifrån a/räknas: nuvarande underhållet för 75 Skeppsgossar
2,600: 62.
samt reserverade medel till Timmermäns m. 11. af
IMn*
W- 5I)- 6.53S, 12. ms,n. 45.
Sgr 093,073: 70.
Afgår och upptages under »Diverse Anslag» värdet af Natura-portion för uppfordrade
Båtsmän
111,872: 50.
Återstå 581,201: 20.
Transport 581,201: 20.
1,113,635 98 81,050 — 40,446
R:dr.
80,892
R:dr.
15,000
18,400
4,100
1,141,027
81,050
16,000
98
80,892 — 1,275,577 98
11,113,635 J 98 ( 81,0501 — | 40,446
80,892 —| 1,275,577 98
1 8 5 5 å
r s
R i k s
-Stat anslår.
Fö
r s1 a g till
b lifv
ande Riks-
S t a t.
Indelta
' Oindelt
Spanmål.
Indelta
Oindelt Spanmål.
Penningar
Riksmynt.
Räntor efter
Markegång
på förslag.
Mått.
Värde,
förslagsvis
ä 10 R:dr
Tunnan
(6,3 kubikfot).
Summa
Riksmynt.
Penningar
Riksmynt.
Räntor efter
Markegång
på förslag.
Mått.
Värde,
förslagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten.
Summa
Riksmynt.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Kub.fot.
k:r
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
R:dr.
ö.
Kub.fot.
k:r
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.}
1,346,213
31
68,465
59,346
94,200
1,508,878
31
Transport 581,201: 20.
Oindelt Spanmål.
1855 års Riks-stat anslår (3,000 T:r) 18,900 kubikfot med ett förslags-
värde af
30,000: —
Tillkommer: förhöjning i detta värde till 2 R:dr per kubikfot . . . 7,800: — 37 800:
1,113,635
581,201
13,500
63,000
103,339
98
20
94
81,050
40,446
18,900
■
80,892
37,800
1,275,577
619,001
162,000
13,500
63,000
103,339
98
20
94
162,000
13,500
63,000
90,240
—
.
—
—
162,000
13,500
63,000
90,240
—
Båtsmäns förseende med kojer och täcken
Båtsmännens beklädnad, Förslags-anslag, högst
Beklädnad åt Mariner, Kanonierer, Matroser och Skeppsgossar.
Nuvarande anslaget
90,240: —
Tillkommer:
Förhöjning i beklädnads-medlen för:
Marin-regfementet  4,722: 92.
Matros-korpsen
6,000: —
Skeppsgosse-korpsen  2,377: 2. 13,099: 94.
—
—
—
902,235
25
V.
—
18,900
—
30,000
—
932,235
25
Sgr
923,041
14
—
18,900
—
37,800
—
960,841
14
Diverse Anslag.
209,212
50
—
—
—
209,212
50
Exercis af Flottans bemanning.
Nuvarande anslaget
209,212: 50.
\
Tillkommer: förhöjning  150,787: 50.
360,000
___
- — ,
- . -
--
360,000
Gemenskapens vid Flottans korpser natura-underhåll.
Ofvan afdragne portions-värden, nemligen:
för Marin-regementet  56,320: —
» Matros-korpsen  36,500: —
» Kanonier-korpsen  18,341: 25.
» Skeppsgosse-korpsen  25,550: —
» uppfordrade Båtsmän  111,872: 50.
Spanmåls-upphandlings- och Bageri-kostnader
Durchmarche-kostnader, Reservalions-anslag
30.000
18.000
39,150
17,025
30.000
18.000
39,150
17,025
248,583
30.000
18.000
75
j
1
248,583
30.000
18.000
39,150
19,025
75
—
—
—
—
—
För diverse behof.
Nuvarande anslaget
17,025: —
Tillkommer: för Skeppsgosse-korpsens inkasernering . . .
2,000: —
19,025
5,000
3,300
—
—
—
—
5,000
3,300
—
Rese-- och traktaments-penningar, Förslags-anslag
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Förvaltningen af Sjö-Arendena och Departementets
, Kommando-Expedition.
Tillkommer: förhöjning
1,700: —
5.000
5.000
5.000
5.000
1,614
19
1,614
19
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Departementets Kansli-Expedition, Förslags-anslag.
Nuvarande anslaget 1,614: 19.
Afgå: Ljuspenningar för ordinarie personalen vid Expeditionen 310: —
samt för jemnande af Hufvud-Titelns slutsumma 2: 6. 3j6.
1,302
27.000
15.000
13
'
1,302
27.000
15.000
13
27.000
15.000
—
—
—
__
—
27.000
15.000
—
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Flottans stationer och depot, Förslags-anslag ....
Extra Utgifter
—
365,301
69
—
—
365,301
69
Sgr
768,060
88
—
—
—
768,060
88
Får Handeln.
182,400
—
460
—
—
—
182,860
—
Lotseri- och Fyrings-staterne, Reservalions-anslag.
Penningar: följande belopp, nemligen:
Anslag, motsvarande Stats-verkets i 1855 års Riks-stat beräknade inkomst af Båk- och Lots-  medel
142,500: —
Tillkommer: förhöjning till den vid innevarande Riksdag beräknade
inkomsten af nvssberörde medel  37,500: — 180 000:
Anslag (i nu gällande Riks-stat), i det närmaste svarande mot Stats-verkets beräk-  nade inkomst af de numera upphörda Danska Fyrings-medlen  39,900: —
Sgr 219,900: —
Indelta Räntor; samma belopp, som upptages uti 1855 års Riks-stat eller  460: —-
219,900
460
220,360
2,222,655
—
| 68,925
1-
59,346
—
94,200
1-
12,385,780
—
Summa
3,024,638
—
81,510
—
| 59,346
—
| 118,692
1-
3,224,840
|-
Anm. Tillökningen ä Femte Hufvud-Titeln utgöres af:
l:o. Penningar:
på de Bestämda och på Reservations-anslagen . . . 780,295: 6.
på Förslags-anslagen  15,687: 94. gQj ggg.
2:o. Åsatt högre förslags-värde på:
Indelta Räntorne  12,585: —
Oindelta Span målen
24,492: —
Sgr 839,060: —
Stats-Ulskoltels Utlåtande 'M 72.
63
Tal». iV.o 15.
Extra Stats-reglerings-anslag för Försvars-Verket till Sjös.
Riksmynt.
Anslag för åren 1858, 1859 och 1860, att utgå
med Va ärligen.
Till nybyggnad och komplettering af åtskilliga krigsfartyg
1,941,552
Till åtskilliga angelägna byggnads-arbeten och anskaffningar vid
Flottans Stationer
200,000
—
Till uppförande af en jernbro emellan Skepps- och Kyrkohol-  marna i Stockholm
350,000
Summa R:mt
2,491,552
—
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOIl. BECKMAN, 1857.
Stali-Utskoltets Utlåtande 1V:o 74.
1
]\:o
Ani;, till Exp.-Utsk. den 6 Juni 1857, kl. 4 e. ra.
Ull ätande, i anledning af Kongl. Maj: Is Nådiga Proposition om
upphörande af fourage-passevolans-afgiften vid beridna
rusthålls-regemenlen, äfvensom angående i detta ämne
väckta motioner.
(I. A.)
Uti högstberörda den 28 Oktober nästlidne år till Rikets Ständer allåtna
och af samtliga Riks-Stånden till Stats-Utskottet remitterade Proposition (införd
under N:o 4 i ltsta samlingen af Bihanget till Riks-Ståndens Protokoll) har
Kongl. Maj:t behagat i Nåder meddela, att då, i afseende på hästarnes vid in
delta
kavalleriet underhåll vid möten och mönstringar, vare sig att detta underhåll
besörjdes in natura af rusthållarne sjelfva eller att bestyret dermed öfvertoges
af Kronan emot viss afgift af rusthållarne, onekligt vore att i begge fallen
både kostnad och besvär derigenom tillskyndades rusthållarne, Kongl. Maj:t,
som, i betraktande af Statens i allmänhet ökade tillgångar, funnit skäligt, att
någon lindring bereddes i rustnings-besväret, hvars tyngd vid många tillfällen
blifvit öfverklagad, velat föreslå Rikets Ständer, att en sådan lindring måtte rusthållarne
beviljas medelst Statens öfvertagande af kostnaderna för nummerhästarnes
underhåll vid möten; i hvilket hänseende den Nådiga Propositionen vidare
innehåller: att fourage-passevolans-afgiften, som de rustande vid indelta kavalleriet
erlägga till Statsverket, emot befrielse att vid möten och mönstringar samt
under marcherna dit ryttarehästen underhålla, utgår, jemlikt Kongl. Kungörelsen
Dih. lill R. SI. Vrol. 1856 S; 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 Rand. 6 Höft. 1
2
Stals-Vtskotlels Utlåtande N:o 73.
den 27 Mars 1830, med 25 Lii. hö, 1 tunna hafra och 5 Lii. råghalm, antingen
in natura eller i penningar efter länens markegång, hvarom öfverenskommclsen
sednast blifvit förnyad genom Kongl. Brefvet den 3 September 1844, ehuru
ett mindre antal rusthåll, som då vägrade ingå på denna passevolans, sjelfve
besörja hästens utfodring vid dessa tillfällen; — att ifrågavarande afgift, som
förut med sin verkliga uppbörd årligen ingick till anslaget å 4:de Hufvud-titeln
för indelta arméens möteskostnader, nu mera, till följd af Rikets Ständers beslut
vid 1850 och 1851 årens Riksdag, blifvit ersatt med ett efter tio års medel-markegångspris
förslagsvis beräknadt anslag af 33,940 R:dr Banko; — att
om fourage-passevolansen eller den deremot svarande natura-prestationen komme
att upphöra samt ryttarehästens utfodring att af statsmedel bestridas, Kongl. Majit
ansåge en lika lättnad i rustnings-besväret vid de beridna kavalleri-regementena
böra tillgodokomma både effektivt rustande nummer och sådana nummer, hvilka
dels erlägga vakans-afgift antingen för karl eller för häst eller för beggedera,
och dels, i stället för rustning, utgöra hingsthållning, enär fourage-passevolansen
påtagligen ingått i beräkning vid bestämmandet af vakans-afgiften eller hingsthållnings-prestationen;
— att antalet af nummer, för hvilka en sådan lättnad i följd
häraf skulle ifrågakomma, blefve följande, nemligen:
vid Lif-regementets Dragon-korps
505 rusthåll,
n dito Hussar-korps  500 . »
» Smålands Hussar-regemente
500 »
» Skånska Hussar-regementet
1,000 »
» dito Dragon-regementet  1,000 »
tillhopa 3,505 rusthåll;
att hvad anginge Jemtlands Hästjägare-korps, der, i likhet med hvad vid de indelta
kavalleri-regementena och korpserna fortfarande komme att ega rum, hästarne
endast under marchen till möten och mönstringar utfodras af de roteringsskyldige,
men på sjelfva mötes- och mönstrings-ställena af Kronan, och hvartill
ett särskildt anslag af 1,940 R:dr årligen, sorn innefattades i ofvannämnda anslag
af 33,940 R:dr, funnes anvisadt, Kongl. Majit ansåge någon ytterligare
lättnad i fouragerings-skyldigheten vid denna korps för vederbörande rotehållare
icke påkallas, isynnerhet som väsentliga bidrag till rustningen derstädes utginge
från Jemtlands Roteringskassa; att enligt skedd beräkning medelvärdet, under de
tio sistförflutna åren, å fourage-persedlarne uppgått för år till 10 Ridr 41 sk.
5 rist. Banko per nummer, hvadan för nu ifrågavarande 3,505 nummer uppkomme
en kostnad för Statsverket af omkring 38,074 Ridr 13 sk. 5 rist. samma
mynt, motsvarande 57,111 Ridr 42 öre Rimt; hvilken dock, i anseende till årligen
omvexlande pris å fourage-artiklar, blifver underkastad någon förändring;
— och har Kongl. Majit i Nåder föreslagit Rikets Ständer, att ifrågavarande
Slals-Ulskollels Utlåtande N:o 73.
3
kostnad för ryttarehästarnes underhåll vid möten och mönstringar, jemte de ersättningar.
som skulle tillkomma regementenas och korpsernas lönings-fonder och
musik-kassor för minskning i dit anslagna vakans-afgifter, äfvensom de rustande
för nummer, hvilka åtagit sig hingsthållning, finge bestridas af det förslags-anslag
på 4:de Hufvud-titeln, som, enligt Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer aflåtna
Nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof, skulle uppföras till
indelta arméens vapenöfningar i allmänhet, hvaremot, såsom följd af rusthållarnes
befrielse från samma kostnad, den bland Statsverkets inkomster upptagna
”fourage-afgift af indelta kavalleriet’’ komme att försvinna; — dock fastades
härvid det uttryckliga vilkor, att berörde förändring, om den jemväl af Rikets
Ständer bifölls, komme att fortfara endast så länge, som nödiga medel å 4:de
Ilufvud-titeln funnes för ändamålet anvisade; förklarande derjemte Kongl. Maj:t,
hvad särskildt beträffade de afsutna kavalleri-regementena och korpserna, att dessa
icke borde af den för de beridna rusthålls-regementena nu föreslagna lindring
blifva delaktiga, enär de förra genom förmånen af afsittningcn redan åtnjöte all
den lättnad, som skäligen kunde dem beviljas.
Stats-Utskottet, som anser det icke kunna bestridas att, till följd af de under de
sednare åren ökade pris å ej allenast de flesta lefnadsförnödenheter, utan äfven nästan
alla andra varor, deribland jemväl remont-hästar äfvensom beklädnads- och beväringspersedlar,
hvilka rusthållaren åligger att anskaffa och underhålla, rustnings-besväret
numera måste medföra betydligt större kostnader, än förr. har, i betraktande häraf och
då Kongl. Maj:t funnit skäl vara för handen att föreslå en lindring i detta besvär,
trott sig desto hellre böra hos Rikets Ständer förorda ifrågavarande Nådiga framställning,
som Rikets Ständer vid detta riksmöte, likaledes med anledning af en
derom aflåten Nådig Proposition, medgifvit en väsentlig eftergift i den rotehållarne
vid indelta infanteriet hittills åliggande skyldighet att deltaga i soldaternas
utrustning, vid hvilket förhållande Utskottet anser billigt, att den föreslagna
lindringen i afseende å rusthållarnes fouragerings-skyldighet äfven af Rikets Ständer
beviljas; -— dock torde, med afseende å de i den Kongl. Propositionen anförda
förhållanden, anledning icke förekomma att utsträcka denna förmån till
hvarken de afsutna kavalleri-regementena eller Jemtlands Hästjägare-korps. Beträffande
åter de af Kongl. Majit föreslagna grunder för verkställandet af denna
förändring med fouragerings-bestyret, har Utskottet funnit anledning till den erinran,
att då detta bestyr, enligt den Kongl. Propositionen, borde af Kronan bekostas
endast å mötes- eller mönstrings-platserna, men besörjas af rusthållarne
under marcherna till och ifrån möten'och mönstringar, så skulle detta besvär,
hvars utgörande medelst passevolans ej vidare kunde ifrågakomma, särdeles ojemnt
drabba rusthållen, hvilka äro belägna på ganska olika afstånd från mötesplatserna,
hvarföre Utskottet anser att hästarnes underhåll bör af rusthållarne bestridas
4
Slals-Utskollets Utlåtande N:o 73.
endast under marchen till och ifrån sqvadronernas samlingsplatser. Utskottet
tillstyrker således,
det Rikets Ständer måtte medgifva, att de rustande vid indelta kavalleriet,
med ofvan omförmälda undantag, må från och med nästkommande
år befrias från skyldigheten att, in natura eller medelst passevolans-afgift,
underhålla ryttarehästarne så väl vid möten och mönstringar,
som under marcherna mellan mötes- och mönstrings-ställena samt •
sqvadronernas samlingsplatser, och att detta bestyr i stället må öfvertagas
och bekostas af Statsverket;
Och torde, om Rikets Ständer härtill lemna bifall, deraf blifva en följd,
att den i nu gällande Riks-stat förekommande, men uti Utskottets betänkande
N:o 33, med anledning af förevarande Nådiga Proposition,
tills vidare uteslutna inkomst-titeln »Fourage-afgift af indelta kavalleriet»,
vej vidare bland Statsverkets inkomster upptages.
Hvad särskildt beträffar den ersättning, som, i följd af nu föreslagna förändring,
skulle, enligt hvad den Kongl. Propositionen innehåller, tillkomma så väl
regementenas och korpsernas lönings-fonder och musik-kassor för uppkommande
minskning i dit anslagna vakans-afgiften, som de rustande för nummer, hvilka
åtagit sig hingsthållning, har Utskottet ansett att, i sammanhang med frågan om
fourage-passevolans-afgiftens upphörande, äfven borde afgöras, huruvida denna ersättning
skall utgå med en gång för alla bestämdt penninge-belopp eller efter
markegång; och då vakans-afgifterna vid ifrågavarande regementen och korpser i
allmänhet erläggas med visst belopp i penningar, torde Rikets Ständer för sin
del besluta,
att den ersättning, hvarom nu är fråga, bör på samma sätt utgå
samt, i öfverensstämmelse med de vid ränte-förenklingen tillämpade
grunder, beräknas efter fouragerings-persedlarnes medel-markegångspris
för de 20 åren 1834—1853.
I fråga om medels anvisande till bestridande af de utgifter, som i följd af
nu föreslagna förändring måste för Statsverket uppkomma, hvilka utgifter äro uti
förevarande Kongl. Proposition, efter medel-beräkning för de 10 åren 1846—1855,
upptagna till en summa af 57,111 R:dr 42 öre R:mt, har Kongl. Majit ansett
lämpligt, att berörde kostnader skulle bestridas af det förslags-anslag till indelta
arméens vapenöfningar, som, enligt den Kongl. Propositionen angående Statsverkets
tillstånd och behof, borde å 4:de Hufvud-titeln uppföras. I afseende härå
har Utskottet inhemtat. att ofvannämnda kostnads-bélopp blifvit beräknadt efter
nu gällande grunder för rusthållarncs fouragerings-skyldighet och således innefattar
underhålls-kostnaden för hästarne ej allenast å mötes- och mönstrings-ställena,
utan
Stals-Ulskolleli Lllåtandc JV:o 73.
utan jemväl under marcherna till och från sqvadronernas samlingsplatser, äfvensom
att uti kostnads-summan likaledes inbegripes den föreslagna ersättningen till
de 385 vakanta numren, deraf 50 äro anslagna till musikens underhåll, 280 till
lönings-fonderna samt 55 till hingsthållning. Den föreslagna summan bör således,
enligt Utskottets tanke, anses för ändamålet tillräcklig; och då Utskottet uti sitt
Betänkande N:o 71 tillstyrkt det af Kongl. Maj:t till indelta arméens vapenöfningar
äskade förslags-anslag, vid hvars bestämmande ifrågavarande kostnader
blifvit tagne i beräkning, får Utskottet, i öfverensstämmelse dermed, hemställa,
det Rikets Ständer måtte medgifva, att dessa kostnader må af be
rörde
förslags-anslag å 4:de Hufvud-titeln bestridas.
Slutligen och då Kongl. Maj:t vid sin Nådiga framställning oin fourageringsbestyrets
öfvertagande af Statsverket fästat det uttryckliga vilkor, att denna förändring
skulle komma att fortfara endast så länge som nödiga medel å 4:de Huf
vud-titeln
finnas för ändamålet anvisade, hemställer Utskottet,
att detta förbehåll äfven må af Rikets Ständer godkännas.
I sammanhang härmed har Utskottet förehaft följande från Hedervärda Bondeståndet
remitterade motioner, uti hvilka flere medlemmar af samma Riks-stånd
instämt:
a) af Riksdags-fullmaktigen Nils Larsson från Jemtlands län, som, med anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om fourage-passevolans-afgiftens upphörande
och under uttryckt förhoppning, att densamma mätte vinna Rikets Ständers
bifall, fästat uppmärksamheten derå, att med rusthållarnes skyldighet att under
marchen till och från möten utfodra hästarne äfven ansetts följa åliggandet
att bekosta deras fouragering på sjelfva mötesplatsen under in- och utryckningsdagarne;
och då det för de rustnings-skyldige vore förenadt med jemförelsevis
dryga både kostnader och besvär att på en aflägsen mötesplats och i särskilda
omgångar tillhandahålla dessa obetydliga fourage-qvantiteter, men detta bestyr
kunde af staten med en högst ringa kostnad öfvertagas, har motionären föreslagit,
att rusthållarne vid de uti Kongl. Maj:ts oftanämnda Nådiga Proposition uppräknade
regementen och korpser samt rusthållarne vid Jemtlands Hästjägarekorps
måtte varda befriade äfven från att bekosta hästarnes utfodring under inoch
utrycknings-dagarne å mötesplats.
I afseende å denna motion får Utskottet erinra, att, då de uti högstberörda
Nådiga Proposition omförmälda regementen och korpser af indelta kavalleriet,
om densamma, enligt Utskottets tillstyrkan, vinner Rikets Ständers bifall, komma
att befrias från all annan fouragerings-skyldighet än endast under marchen till och
från sqvadronernas samlings-platser, någon förbindelse för rusthållarne vid dessa
Bill. till R. St. Prot. US6 <f i8S7. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6 Häft. 2
6
Stats-Utskoltcls Utlåtande JV:0 73.
regementen och korpser, att bekosta hästarnes underhåll på mötesplatsen under
in- och utrycknings-dagarne följaktligen ej kan vidare ifrågakomma. Beträffande
åter Jemtlands Hästjägarc-korps, der redan nu, enligt Kongl. Brefvet den 8 Oktober
1851, rusthållarne äro befriade från åliggandet, att vid möten och mönstringar
underhålla hästarne, men med uttrycklig förbindelse, att besörja fourageringen
under marchedagarne, till hvilka, jemlikt författningarne, äfven in- och utrycknings-dagar
skola räknas, finnér Utskottet, i enlighet med hvad Kongl. Majit
i Nåder yttrat, någon ytterligare lättnad i fouragerings-skyldigheten för rusthållarne
vid denna korps icke vara af behofvet påkallad och hemställer således,
att Nils Larssons motion ej må till någon åtgärd af Rikets Ständer
föranleda.
b) af Riksdags-fullmäktigen Guslaf Bjerkander från Skaraborgs län, hvilken
likaledes med föranledande af högstberörda Nådiga Proposition hemställt, att då
de för närvarande afsutna kavalleri-regementena icke blifvit i Nåder ihågkomma
med någon fourage-passevolans-afgiften motsvarande lindring, ehuru de sednare lika
så väl som de förra finge bekosta underhållet af hästar medelst erläggande af så
kallad hästvakans-spanmål, Rikets Ständer ville, för sin del, besluta, dels att rusthållarne
vid de afsutna kavalleri-regementena måtte be.viljas ett mot fouragepassevolans-afgiften
svarande afdrag på den årligen utgående hästvakans-spanmålen
och dels att rusthållare vid så väl de beridna, som de afsutna kavalleriregementena
måtte komma i åtnjutande af samma lindring, som blifvit i Nåder
föreslagen för rotehållarne vid indelta infanteri-regementena,, eller 3 R:dr 18 sk.
0 r:st banko årligen för hvarje nummer till karlens beklädnad; men dä Utskottet,
1 öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t i Nåder yttrat, anser de afsutna
kavalleri-regementena eller korpserna genom förmånen utaf afsittningen redan
åtnjuta all den lättnad, som skäligen kan dem beviljas och ej heller finner anledning
att för rusthållarne vid de beridna rusthålls-regementena tillstyrka någon
ytterligare eftergift än hvad. som redan blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget och
af Utskottet förordadt, hemställer Utskottet således,
att icke heller denna motion må hos Rikets Ständer vinna afseende.
Stockholm den 3 Juni 1857.
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, 1857.
Stall-Utskottets Utlåtande A?.o 73.
1
Ank. till Exp.-Utsk. d. 15 Juni 1857, kl. 2 e. m.
Reservation mot Stats-Utskottets Utlåtande N:o 73, i anledning
af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om upphörande af
fourage-passevolans-afgiften vid beridna rusthållsregementen,
äfvensom angående i detta ämne väckta motioner.
Herr Henschen bar mot Utskottets beslut i ofvannämnde Utlåtande sig reserterat,
och dervid åberopat dels de allmänna grunderna för sin reservation mot Utskottets
Utlåtande N:o 30, i anledning af Kongl. Maj:ts Proposition angående upphörande
af det från rusthållarne eller soldaterne vid indelta infanteriet nu utgående bidrag till
soldat-beklädnadens anskaffande och underhäll, dels ock följande särskildt lemuade
*Reservation af Prosten Arosenius*:
Då jag icke kunnat öfvertygas om riktigheten af de åsigter, hvilka inom Utskottet
gjort sig gällande uti förevarande fråga om efterskänkande af Fourage-passevolans-afgiften
vid de beridna rusthållsregementena, nödgas jag mot det fattade beslutet
mig reservera.
Nu föreslagna eftergift af Statens ordinarie inkomst är, efter min mening, icke
behöflig, icke rättvis, icke heller för fäderneslandet gagnelig.
Den är icke af uågot verkligt behof påkallad; ty om man än i allmänhet må
erkänna svenska jorden vara med flerfaidiga onera betungad, eger detta dock föga
tillämpning på sjelfva rusthållet För uppehållande af rustningen tillgodonjuta de nemligen
icke eudast nästan hela den rusthållen sjelfva åliggande ordinarie räntan, utan uppbära
derjemte Kronans rätt af anslagna augmentsräntor, så att flerstädes ett öfverskott
dem såsom vinst tillfaller. Till bestyrkande häraf må exempelvis anföras följande utdrag
ur den underdåniga berättelse, hvilken kommitterade för undersökning om beskattningsförhållandena
i riket d. 30 Dec. 1833 till Kongl. Maj:t afgåfvo. Det heter der, sid.
15, med afseende på provinsen Uppland, den enda, hvilken kommitterade dittills hunnit
granska: “Rusthållshemman uppgå till 4309,/i2o mantal, hvaraf 4146l/12o af skatle“och
16‘A mantal af krononatur. Deras ordinarie ränta, utgörande efter kronovärdi
*5,829 R:dr 27 sk. 2 rst, uppgår efter förvandling till 45,175 R:dr 37 sk. 11 rsl.,
Bih. till B. St. Prot. 1856 $ 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8 Haft.
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 73.
“eller i medeltal på mantalet till 104 R:dr 42 sk.; men deraf äro boskapspenningar
“kronan behållne med 32 sk. per mantal, eller tillhopa 287 R:dr 8 sk. 3 rst., och 70
“R:dr 38 sk. 8 rst. anslagne såsom ersättning för den Skällby rusthållshemman i Sollentuna
socken tillika åliggande båtsmansrotering, så att endast återstoden 44,817R:dr
*39 sk. tillgodonjutes för rustningens uppehållande vid 385 nummer, hvilka hvardera
“i stam innehafva per medium 1‘Vioo mantal.
“Rustningskostnaden för besagde nummer är beräknad till R.dr 83,965: 18. 7.
“eller per medium på hvarje nummer 218 R:dr 4 sk. 5 rst., men Stats-anslaget dertill
“uti ordinarie ränta af stamhemmanen till . . R:dr 44,817: 39. —.
“af derunder lagde lägenheter och qvarnar . . „ 418: 29. 7.
“samt augmenter  „ 42,823: 43. 6.
tillhopa 88,060: 16. 1.
“eller per nummer 228 R:dr 34 sk. 11 rst., antydande sålunda ett öfverskott af R:dr
“4,094: 45. 6, eller per nummer 10 R:dr 30 sk. 6 rst. och på hvarje helt hemman
“9 R:dr 24 sk. 4 rst.“
I samma officiella berättelse heter det vidare sid. 32, med hänseende till den
befintliga olikheten i de olikartade hemmanens beskattning inom provinsen: “Som skatte“och
krono-rusthåll äro frie från soldat-rotering, hvilken dessa hemman, om rustnings“skyldigheten
försvunne, voro skyldige att draga, så eger icke allenast ingen brist uti
“stats-anslagen till rustningen rum, der den enligt förestående utredning nu visar sig,
“utan åtnjuta de liesta rusthåll en mer eller mindre betydlig lindring i de ordinarie
“statsbidragen, i jemförelse emot audre till soldat- eller båtsmans-rotering indelte hemian
i orten.8
Man lärer svårligen, med anspråk på giltighet, kunna häremot invända att rustningskostnaderna
betydligen ökats sedan år 1833, enär samma om icke betydligare
stegring äfven egt rum i jordens värde och afkastning, samt fördelen af mötes-passevolansens
upphörande ökade förutnämnde rusthållens öfverskott. Det är dessutom obestridligt,
att, inom alla trakter af fäderneslandet, ruslhållshemmanen anses särdeles förmånlige
och begärlige.
Ännu mindre kan den förordade eftergiften erkännas såsom rättvis. Redan vid
1840—41 årens riksdag, då mötespassevolansens upphörande beslöts, förklarade Rikets
Ständer “i afseende på den från Rusthållarne vid indelta Kavalleriet utgående fourage“passevolansen,
att, alldenstund någon förändring uti hvad Rusthållare af ålder ålegat
“att vid möten besörja ryttarehästens fouragering icke skäligen syntes böra ega rum,
“enär Rusthållarne äro pliglige att hela året underhålla nummerhästarne, och någon ökad
“kostnad genom dylikt underhåll vid mötena således egentligen icke uppkomme, Rikets
“Ständer ansågo sig icke ega anledning medgifva den nu gällande fourage-passevolansafgiftens
upphörande.* Tillika torde förtjena besinnas, att den frihet från mötes-passevolans-afgifter,
som vid sistnämnde riksdag beviljades, tillgodokom sjelfva rusthållen, men
Slats-Utskotteta Utlåtande N:e 73.
3
icke de dit anslagna augmenter; att samma förhållande skall inträffa, i händelse nu
föreslagna eftergift beviljas; alt således lindringen skall utfalla mycket ojemnt, i det den
bereder en ny vinst åt de egentliga rusthållen, hvilka redan hafva öfverskott under det
augments-hemmanen måste behålla sina onera oförminskade. De utgifter, hvilka för sådan
händelse borttagas från rusthållen, måste vidare öfvertagas af Staten och sålunda
direkt eller indirekt fullgöras af samhällets öfriga medlemmar, hvilka hvarken äro för
närvarande dertill lagligen förbundne, eller fått sig, såsom rusthållarne, motsvarande förmåner
tillförsäkrade.
Minst lärer den föreslagna förändringen kunna anses gagnelig för fäderneslandet
och särskildt dess försvarsverk. Följderna af mötes-passevolansens upphörande böra
i detta hänseende vara varnande. Om det är obestridligt att fäderneslaudets trygghet i
betydlig mån måste hvila på en duglig och väl öfvad armé, visar det sig mindre välbetänkt,
att låta möjligheten af dess nödvändiga öfningar blifva beroende af representationens
större och mindre frikostighet, helst när, ulan någons förfördelande eller betungande,
tillräckliga medel dertill redan förefinnas, allenast de icke handlöst förspillas.
Jag har icke kunnat taga på mitt ansvar, att dertill bidraga och vågar föreställa mig,
att Rikets Ständer icke lära finnas benägne, att den ifrågasatta lika obehöfliga som
»billiga och skadliga eftergiften bifalla.
STOCKHO LM f tryckt hos J. W. Lundbsrg, 1857.
Tillhör Stats-Utskotlets Ullålande N:o 70.
Ank. till Exp.-Utsk. elen 9 Juni 1857, kl. 12 midd.
lie serva tion:
af Hr 0. J. Fåhreeus: »Stadgandet i 21 § R. 0., att hvarje Riksdagsman
skall, vid anteckningen och då inträdes-pollet erhålles, tilldelas ett exemplar af
Rikets Grundlagar, »på det», såsom orden lyda, »ingen må, till sin undskyllan,
okunnighet derom förebära,» lemnar skäligen rum för den anmärkning, att, enär
ingen medborgare får förebära okunnighet om någon, vederbörligen kungjord, författning,
det framför allt borde anses öfverflödigt att iakttaga ett så beskaffadt
försigtighetsmått med dem som åtnjuta förtroendet att å folkets vägnar vara lagstiftare,
hvilka väl borde antagas hafva gjort,sig hemmastadde med åtminstone de
författningar, som hafva egenskap af grundlag. Men änskönt detta stadgande,
hvartill ett motstycke icke torde igenfinnas i något annat lands statsförfattning,
fått i våra grundlagar orubbadt qvarstå, bör väl derifrån icke hemtas anledning
att ytterligare utsträcka Stäts-verkets förbindelse i detta hänseende ända derhän,
att Riksdagsmän skulle på allmän bekostnad förses med bidrag till deras bokförråd
äfven af andra länders litteratur. Att Norrska Grundlagen, likasom andra
fremmande statsförfattningar, kan erbjuda ett nyttigt studium jemväl för Svenska
Riksdagsmän, bestrider jag icke, men jag förnekar bestämdt, att den förbehandlingen
af Svenska Riksdags-ärenden kan vara af något direkt gagn, eller annat
än det medelbara, som kunskaper i allmänhet, och alltså äfven bekantskapen med
andra länders konstitutions-urkunder, kunna till omdömesförmågans bildande åstadkomma,
och då ej heller Riksakten torde kunna anses vara en oumbärligare följeslagare
vid Riksdags-arbetet än hvarje annan af våra civil-lagar, inser jag icke
ringaste skäl att betunga staten med kostnaden för tillhandahållandet åt Riksdags
Bih.
lill 11 St. Prat. 1836 & 1837. 4 Sami. 1 A[d. 2 Band. 7 Haft. 1
män af någondera af dessa författningar; hvadan jag hemställer, att motionen icke
må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.»
Uti denna reservation instämde Herr Friherre Tersmeden, Herrar R. M.
G. Montgomerij, J. M. Björnstjerna och J. O. Gripensvärd, Kontrakts-prostarne
Holmberg och Rundgren, Prostarne Malmstedt och Millén samt Herr
Hesselgren.
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, 1857.
Stats-Utshottets Utlåtande JM 74.
1
N:o 74.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 15 Jani 1857, kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om stats-anslag för Krigs-Vetenskaps-Akademien.
(U. A.)
Jemte anförande att den summa af 800 R:dr banko årligen, som alltsedan år
1830 varit anslagen åt Krigs-Vetenskaps-Akademien, måste användas dels för inköp
af de förnämsta utländska tidningar och tidskrifter samt andra såväl inhemska som
utländska arbeten i krigs-vetenskapen, dels till bestridande af nödiga utgifter vid
Akademiens sammankomster, jemte aflöning åt Sekreteraren och Vaktmästaren, samt
att Akademien deremot saknade erforderliga medel till hyra för lokal åt dess ständigt
vexande boksamling, till arfvode åt en bibliothekarie och till extra utgifter, hvilka
kostnader hittills väl blifvit till en del betäckte af den vinst, Akademien af sina årligen
utgifna skrifter kunnat erhålla, men för öfrigt måst bestridas medelst årliga
afgifter af Ledamöterne, har Herr Silfverstolpe, David, uti en hos Ridderskapet och
Adeln väckt, till Utskottet remitterad motion, fästat Rikets Ständers uppmärksamhet
å det, i motionärens tanke, obilliga förhållandet att Akademiens ledamöter skulle vidkännas
utgifterne för det nyttiga ändamålet att hålla bibliotheket tillgängligt för garnisonens
officerare, föreslagit, att, till bekostande af hyra för Akademiens bibliothek,
till rum vid Akademiens sammankomster, eldning, lysning samt uppsigt öfver dessa
lokaler m. m., ett årligt anslag af 800 R:dr banko måtte bemälde Akademi tilldelas,
hvarigenom Statens bidrag till Akademien komme att utgöra 1,600 R:dr
samma mynt.
Med upplysning, att, såsom motionären uppgifvit. Krigs-Vetenskaps-Akademien
af allmänna medel uppburit ett årligt bidrag af 800 R:dr banko, som utgått med
600 R:dr af 4:de hufvud-titelns anslag till extra utgifter och med 200 R:dr af
Bilt. till R. St. Prut. 1850 & 1857. 4 Samt. 1 Afd. 2 Band. 9 Haft. I
2
Stats-Utskottets Utlåtande M 75.
enahanda anslag å 5:te hufvud-titeln, får Utskottet anföra, att, om också ifrågavarande
Akademi kan räknas till de offentliga institutioner, hvilka, såsom åsyftande vetenskapernas
och konsternas uppmuntran och tillvext, böra kunna påräkna understöd från
Statens sida, det likväl synes Utskottet mindre lämpligt att uti en fråga af förevarande
beskaffenhet, uppå enskild motionärs framställnings tillstyrka beviljandet af anslag;
och då, i händelse ett dylikt anslag af Kongl. Maj:t anses vara af vigt, Kongl.
Majit icke lärer underlåta att derom till Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition, har
Utskottet trott sig böra hemställa,
att Herr Silfverstolpes motion icke må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
Stockholm den 15 Juni 1857.
Reservation:
af Herr Bildt, D. G., som förordade bifall å den väckta motionen
N:o 75.
Ank. till Eip.-Ulsk. d. 15 Juni 1857, kl. 7 t. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl Maj:ts nådiga1 proposition, angående
utbetalning af innehållen och till stats-verkel indragen aflöning
för de under krigsåren 1806—i810 fångne ogifta Officerare och
Under-offcerare med flere.
(U. A)
Samtliga Riks-stånden hafva till Stats-Utskottets behandling remitterat högstberörda
den 13 nästlidne Mars aflåtna Proposition (A5 76 uti 1:a Samlingen af
bihanget till Riks-ståndens Protokoll,) deraf inhemtas, att åtskillige uti den nådiga
Ståts-Utskottets Utlåtande M 75.
3
propositionen uppräknade personer, med stöd af Krigs-koIIegii och Stats-kontorets,
på Kongl. Brefvet den 11 November 1808 grundade cirkulär af den 21 och 22
i samma månad, i underdånighet anhållit, att utbekomma de lönebelopp, som blifvit,
under sökandernes eller deras anhöriges fångenskap hos rikets fiender åren
1806 med 1810, innehållne och till Stats-verket indragne; hvarförutan flere af
sökanderne yrkat, dels att ränta derå under den sedermera förflutna tiden finge
beräknas, dels att de innehållna indelta lönerne måtte utbetalas efter 1855 års
markegång å hemmansräntorna och kronobonden.
Rörande detta ämne, uti hvilket Stats-kontoret, efter nådig befallning i underdånighet
sig yttrat, innehåller den Kongl. Propositionen följande upplysningar,
nemligen:
att, sedan Krigs-kollegium uti skrifvelse den 1 Februari 1808 gjort underdånig
hemställan, huru förhållas borde med användandet af löner, hvilkas innehafvare
under sista Pommerska fälttåget råkat i Fransk fångenskap, Kongl Maj:t, i
anledning deraf, till nådigt svar den 1 Mars samma år meddelat, att Kongl. Majit,
beträffande de i Frankrike fångne Officerares och Under-officerares löner vid samtliga
regementer och korpser, så mycket hellre samtyckte att dermed finge förhållas
på enahanda sätt, som i Kongl. Brefvet af den 2\ Mars 1743 blifvit förordnadt,
rörande lönerne för de Officerare och Under-officerare, hvilka under det då förda
krig råkat i Rysk fångenskap, som Kongl. Majit under den 19 Juli 1789 i nåder
förklarat, att detta förordnande borde tjena till efterrättelse i afseende på de då i
Ryssland varande krigs-fångar af öfver- och under-befälet;
att, uppå Stats-kontorets den 24 Oktober 1808 gjorda underdåniga förfrågan
huru förhållas borde med löner och inqvarterings-penningar för fångne Officerare,
Under-officerare och civile betjenter, Kongl. Majit genom Nådigt Bref den 11
November samma år förklarat, att som Kongl. Majit under den 1 förutgångne Mars
i nåder befallt, att med lönerna för de i Frankrike fångna Officerare och Under•
officerare skulle förhållas på sätt i Kongl. Brefvet af den 21 Mars 1743 blifvit förordnadt
för dem, som under dåvarande krig råkat i Rysk fångenskap, Kongl. Majit
funne samma förordnande äfven böra tjena till efterrättelse i afseende på lönerne
för de Officerare, Under-officerare och civile betjente, hvilka under det för handen
varande kriget folio i Rysk eller Dansk fångenskap, så att för de fångne, som stodo
på indelt eller värfvad stat och hade hustrur eller oförsörjda barn, lönen till fullo
borde utgå, hvaraf ena hälften skulle till de fångne utremitteras och den andra hälften
komma deras hemmavarande hustrur och barn till understöd, helst de, som uti
de fångnes ställe blifvit tillsatte, tjenade med deras förra löner, men till de ogifta
endast halfva lönen under fångenskapstiden utremitteras och den andra hälften, uti
Rikets dåvarande penninge-behof, komma staten till hjelp: dock att hvad som af lönen
innehölles skulle, så snart möjligen ske kunde,, efter fred och när Riket komme i
bättre tillstånd, dem tillgodokomma;
Stats-Utskottets Utlåtande M 75.
att Kongl. Majit den 20 November 1810, vid pröfning af flere hos Kongl.
Majit gjorda ansökningar och förfrågningar, rörande återbetalning af de halfva löner,
hvilka under sist öfverslåndna krig blifvit från de i Fransk, Dansk eller Rysk fångenskap
råkade ogifta Officerare och Under-officerare innehållne och till statsverkets
understöd indragna, väl funnit ifrågavarande personers ratt till deras sålunda innehållna
halfva löner icke kunna bestridas; men' då fångne ogifta Officerares halfva
löner allt sedan år 1743 blifvit Statsverket besparade, och Statsverkets utblottade
tillstånd icke mera för tillfället än förut tilläte någon utbetalning deraf, ansåg sig
Kongl. Majit icke heller kunna bifalla, att desamma då finge utgå; i följd hvaraf
det, som af indelta lönerne i förenämnde afseende blifvit innehållet, men tilläfventyrs
då ännu icke var Stats-verket godtgjordt, borde af vederbörande uppbördsman
till Statens kassa levereras: Dock ville Kongl. Majit försäkra alla de Officerare
eller Under-officerare, som under det sist öfverståndna krig råkat i fångenskap, att
deras innehållna löner, då Statens tillgångar del medgåfve, skulle dem godtgöras; samt
att Kongl. Majit under den 2 April 1811, uppå åtskilliga underdåniga ansökningar
och hemställanden om utbetalning till flere från fångenskapen hemkomne Officerare
och Under-officerare m. fl. af deras för Stats-verkets räkning innehållna halfva
löner samt inqvarterings-penningar, förklarat, att de den 11 November 1808 gifna
Nådiga föreskrifter borde härutinnan fortfarande tjena till efterrättelse.
Af Stats-kontoret är dessutom i dess underdåniga utlåtande upplyst, att Räntekammarens
hufvudböcker för åren 1809—1812 upplaga, under rubrik: »Fångne ogifte
officerares levererade halfva löner,» dit influtna tillhopa 14,411 R.dr 45 sk. 11 r.stBiko,
hvarjemte Stats-kontoret, under förmodan att, vid pröfningen af de nu förnyade anspråken
på utbekommande af en del af denna summa, sedan nära ett halft århundrade
förflutit från det innehållningarne egde rum, först borde i allmänhet tagas i
betraktande, huruvida alla de, som egt fordringar af ifrågavarande beskaffenhet, och
icke blott sökanderne, må anses hafva rättigheten ännu öppen att för samma fordringar,
när de blifvit styrkte, erhålla godtgörelse, härom i underdånighet anfört:
att Kongl. Majits ofvanberörda nådiga beslut innebära bestämd och förnyad försäkran,
att de innehållna lönerna skulle, så snart möjligen ske kunde, efter fred och när
Riket kommit i bättre tillstånd, innehafvarne tillgodokomma, samt att, om än en allt
för lång tidrymd sedan dess framflutit och utöfver de i preskriptions-författningarne
utsatta terminer för fordringars utsökande hos Stats-verket, beskaffenheten af ifrågavarande
fordringar och sättet huru de uppstått, nemligen såsom ett slags tvångslån,
likväl tillräckligen undanröjde allt anspråk på fordrings-egarnes skyldighet att iakttaga
preskriptions-författningarnes föreskrifter, enär tiden för återgäldandet berodde på
Stats-verkets förmåga i detta hänseende, hvarigenom fordrings-anspråkens giltighet
äfven förblifvit orubbad under all den tid, som förflutit från fordringarnes tillkomst.
På grund
Stats-Utskottets Utlåtande. M 75.
5
På grund af den i Kongl. Brefvet den 11 November 1 808 och dermed sammanstämmande
Nådiga beslut af den 20 November 1 810 och den 2 April 1811
gifna försäkran, har nu Kongl. Maj:t, under antagande, att Stats-verkets nuvarande
tillstånd icke utgör hinder för de i ofvanberörda förhållande grundade fordringarnes
liqviderande, ansett åtgärd böra vidtagas till beredande af den utlofvade ersättningen
i de fall, att anspråket derå varder behörigen styrkt, samt i sådant afseende behagat
föreslå, att en summa af 14,400 R:dr B:ko, eller 21,600 R:dr Riksmynt, nära motsvarande
hvad, enligt den af Stats-kontoret lemnade ^upplysning, till Stats-verket under
åren 1809—1812 influtit under titel: »Fångne ogifte officerares leverera
de
halfva löner.» må på förslag uppföras å Allmänna Indragnings-staten till Kongl.
Maj:ts Nådiga disposition, af hvilken summa Stats-kontoret skulle ega att, efter pröfning
af ej mindre nu gjorda än framdeles vidare skeende ansökningar, Stats-verkets
meromförmälda skulder godtgöra; hvarjemte Kongl. Maj:t ansett, att så väl de, som
nu icke till beloppet uppgifvit sin fordran, som ock de, hvilka framdeles vilja styrka
sin rätt till utbekommande af under krigs-åren 1806—1810 för fångne ogifte officerare
m. fl. innehållen aflöning på stat, böra ega att, inom utgången af det kalenderår,
som förflyter näst efter det, hvarunder Kongl. Majit med Rikets Ständer beslutat
om ersättningarnes utbetalande, hos Stats-kontoret anmäla och bestyrka sina
fordringar. Beträffande deremot de af flera bland sökanderne framställda yrkanden,
dels att med ränta å fordringarne vinna ersättning för medlens mistning under den
förflutna långa tiden, dels att de innehållna indelta lönerna måtte utbetalas efter 1855
års markegång å hemmansräntorna och kronotionden, har Kongl. Majit funnit dessa
påståenden icke böra bifallas, utan hvad som till återgäldande godkännes böra utgå
till enahanda belopp och efter enahanda beräkning, hvarefter innehållningarne egt rum.
Efter derjemte inhemtad kännedom af ett utaf Herr G. M. Stjernsvärd hos
Ridderskapet och Adeln afgifvet, till Utskottet remitteradt, yttrande i frågan, innefattande
hemställan, att, utöfver den af Kongl. Majit äskade summa, medel måtte
anvisas till gäldande af upplupen ränta å ofvanomförmälda fordringar, har Utskottet
tagit detta ärende i öfvervägande; dervid äfven Utskottet för sin del funnit ifrågavarande
slags fordringar vara af den beskaffenhet, att Staten måste anse sig förbunden
att detsamma godtgöra i de fall, der vederbörandes anspråk varder behörigen
styrkt; hvaremot, beträffande de af en del fordringsegare väckta yrkanden dels att
med ränta å fordringarne vinna ersättning för medlens mistning under den förflutna
tiden, dels att de innehållna indelta lönerne måtte utbetalas efter 1855 års markegång
å hemmansräntorna och kronotionden, Utskottet, vid det förhållande, att staten
i dessa fall ej iklädt sig någon förbindelse, anser, lika med Kongl. Majit, att hvad
som till återgäldande godkännes, bör utgå till enahanda belopp och efter samma
beräkning, hvarefter löne-innehållningarne egt rum; och torde, såsom Kongl. Majit
Bih. till R. St. Prof. 185(1 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 9 Haft. 2
6 Stats-Utskottets Utlåtande M 75.
föreslagit, en summa, motsvarande det belopp, hvartill dessa innehållningar enligt
räkenskaperne uppgått, böra för ifrågavarande ändamål afsättas.
Hvad åter angår den af Kongl. Maj:t ifrågaställda preskriptionstid för utbekommande
af omförmälda fordringar, eller utgången af året efter det, då beslut om deras
godtgörande fattats, synes det Utskottet, som denna tid lämpligen kunde något
utsträckas och i stället bestämmas till slutet af det år, hvarmed nästa stats-regleringsperiod
tilländagår.
I öfverensstämmelse härmed hemställer Utskottet,
att, för godtgörande af innehållen och till Stats-verket indragen aflöning
för de under krigsåren '1806 —-1810 fångne ogifte Officerare och Underofficerare
med flere, en summa af 21,600 R:dr R:mt på förslag må å
Allmänna Indragnmgs-staten uppföras till Kongl. Majits nådiga disposition,
att användas till gäldande af sådane fordringar af nämnda beskaffenhet,
hvilka inom utgången af nästa stats-reglenngs-period, eller slutet af år
1860, i behörig ordning anmälas och styrkas.
Stockholm den 15 Juni 1857.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1857.
Slals-Vtskollels Utlåtande Jtä 76.
1
M 76.
Ånk. till Exp.-Utsk. den 18 Juni 18S7, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af vackt motion om anslag till beredande
af tillfälle får officerare af arméen att ingå i utländsk
krigstjenst.
(U. A.)
Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt, till Stats-Utskottet remitterad,
motion har Herr Stjernsvärd, G. M., förmält, hurusom han, oaktadt vid nästföregående
3:ne Riksdagar Rikets Ständer funnit sig icke kunna fästa afseende å
motionärens då gjorda framställning om anvisande af Stats-anslag till stipendier åt
officerare af landt-arméen, som önskade ingå i utländsk krigstjenst, fortfarande
ansåge denna fråga af mycken vigt samt derföre, under åberopande af de motiver,
som för berörda framställning vid nämnda tillfällen skola blifvit anförda och efter
motionärens uppgift återfinnas i Ridderskapet och Adelns tryckta Protokoll vid
1853 och 1854 års Riksdag, 2 Haft. sid. 334—337, föreslagit, att Rikets
Ständer måtte dels till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition ställa ett årligt anslag af
18,000 R:dr banko, för att, lika fördeladt, användas till beredande af tillfälle för
9 officerare af landt-arméen, 3 af hvartdera utaf de trenne hufvudvapnen, infanteriet,
kavalleriet och artilleriet, att, efter erhållande af Kongl. Maj:ts Nådiga tillstånd,
ingå uti aktif krigstjenst hos någon med Sverige i vänskapligt förhållande
varande utländsk makt, dels ock hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det
Kongl. Majit täcktes i ministeriel väg vidtaga erforderliga åtgärder för beredande
af framgång åt berörda förslag; varande derjemte af motionären hemställd t, att
inträde i utländsk tjenst endast måtte ega rum på frivillig derom gjord ansökning
och efter fulländad minst 2 års aktif tjenstgöring vid infanteri, kavalleri eller artilleri;
att företrädet bland sökande mätte, inom hvarje vapen, tilldelas den som
ijg Bih. till It. St. Prot. 1836 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 10 Haft. 1
fi Ståts-Utskottets Utlåtande M 76.
\
innehar högsta militärgrad och i största män förenar kunskaper med ådagalagd
praktisk duglighet och nit för sitt yrke; att det understöd, hvarje officer tilldelas,
icke måtte få åtnjutas längre än 2 år; att den som erhåller dylikt understöd
skall bibehållas vid sin i fäderneslandet innehafvande tjenstegrad, lön (med afdrag af
tjenstgöringspenningar), tur och befordringsrätt under den tid, han i utländsk tjenst
är anställd; att den högre grad, han i sådan tjenst möjligen förvärfvar, icke må
berättiga honom till erhållande af lika grad i fäderneslandet, samt att den, som
på förenämnde sätt varit i utländsk tjenst, vid återkomsten skall vara pligtig att
till chefen för Landtförsvars-Departementet aflemna ett i behörig ordning utfärdadt
och attesteradt intyg om sitt förhållande i tjensten, äfvensom denne officer skall
vara förbunden att afgifva en detaljerad berättelse om hvad han under denna tjenstgöring
kunnat inhemta; Och har motionären slutligen begärt, att, för den händelse
tillfälle till inträde i utländsk tjenst saknades eller officer dertill sig icke anmälde,
det beviljade anslaget måtte besparas, uteslutande för att användas för dermed
afsedda ändamål.
Stats-Utskottet, som tagit detta ärende i öfvervägande, delar den åsigt, som
jemväl vid sednaste Riksdag af dåvarande Stats-Utskott uttalades, nemligen alt
beredandet af tillfälle för Arméens befäl att inträda i utländsk krigstjenst måste
utöfva ett välgörande inflytande på befälets praktiska bildning. Behofvet deraf
blifvcr onekligen större i samma mån, som under ett långvarigt fredslugn bristen
på krigsvana officerare inom Arméen okas, och om, genom understöd från statens
sida, officerare uppmuntras att inträda i främmande krigstjenst, skall utan tvifvel
den erfarenhet, som sålunda inhemtas, blifva af stort gagn för vår Armés tjenst
barhet.
Då den omständighet, hvarföre vid sednaste Riksdag Stats-Utskottet fann
sig icke böra understödja motionärens framställning, nemligen de dåvarande politiska
förhållandena, icke vidare utgör hinder för beviljande af anslag till ifrågavarande
ändamål, då genom anvisande af allmänna medel tillfälle är beredt för
medborgare af andra samhällsklasser att utomlands inhemta insigter i de till deras
yrken hörande ämnen, och då jemväl för officerare vid flottan, hvilka ingå i främmande
tjenst, resestipendier finnas anslagne, anser sig Utskottet böra understödja
yrkandet att enahanda förmån må beredas älven officerare af landt-arméen, tillhörande
de olika hufvudvapnen, för att genom inträdande i utländsk krigstjenst
förvärfva sig praktisk erfarenhet i krigareyrket.
Hvad åter angår beloppet af det anslag, som må vara för ändamålet behöfligt,
tror Utskottet, för sin del, att detsamma för närvarande skäligen kan inskränkas
tili den summa af 6,000 R:dr banko, eller 9,000 R:dr Riksmynt, som
vid de föregående Riksdagarne .blifvit i detta afseende äskadt; och torde hvad
deraf Ett år kan komma att besparas få ett följande år för ändamålet användas.
I öfverensstämmelse härmed, och utan att ingå i pröfning af de detaljbe
-
State-Utskottels Utlåtande JYi 77.
stämmelser, hvilka motionärens framställning i öfrigt innehåller, får Utskottet i sä
måtto understödja motionen,
att ett anslag af 9,000 R:dr Riksmynt må af Rikets Ständer för
hvartdera af nästkommande 3 år å Riksgälds-kontoret anvisas för
att, ställdt till Kongl. Maj:ts disposition, användas till understöd åt
officerare af Arméens särskilda hufvudvapen, hvilka inträda i aklif
krigstjenst hos någon krigförande, i vänskapligt förhållande med
Sverige stående makt, med rättighet för Kongl. Maj:t att, hvad af
anslaget inom ett år kan komma att besparas, få ett följande år
för äudamålet disponera.
Stockholm den 18 Juni 1897.
Reservation:
af Herr Bildt, D. G., som ansåg att den af motionären äskade summa icke
är större än att densamma bordt af Utskottet tillstyrkas, äfvensom att rättighet
borde medgifvas Kongl. Maj:t att, vid de tillfällen, då inga krig förås, använda
anslaget till reseunderstöd åt officerare, som önska tjenstgöra inom främmande
länders arméer.
M 77.
Ank. till Exp.-Utek. d. 19 Juni 1857, kl. 12 m.
Utlåtandei anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om indragning till kronan af den räntered, som dr anslagen
för Wisby så kallade krono-kalkugn i Gottlands
län, och om ersättning derför till kalkugnens egare.
' (I- A.)
Högstberörde den 13 sistlidne Februari till Rikets Ständer afiåtna Nådiga
Proposition hafva samtliga Riks-Stånden remitterat till Stats-Utskottet, som, efter
tagen kännedom af alla till målet hörande handlingar och inhemtande i öfrigt af
A
Stats-Ulskollets Utlåtande J\s 77.
de upplysningar Utskottet i denna fråga funnit erforderliga, härmed får till Rikets
Ständer afgifva utlåtande i ämnet, dervid Utskottet ansett sig böra först meddela
en på handlingarne grundad framställning rörande förhållandet i äldre tider med
allmogens å Gottland skyldighet att lefverera ränteved till Wisborgs slott och
dervarande kalkugn samt de beslut, som härom blifvit vid särskilda tillfällen
meddelade.
Redan under den tid då Gottland tillhörde danska riket och Wisborgs slott
ännu egde bestånd, var allmogen uti de närmast omgifvande socknarne ålagd att
af den i hemmansräntorne ingående ved dit lefverera så mycket som erfordrades
för slottets behof äfvensom till de derstädes befintliga tvänne krono-kalkugnar;
och sedan vid öns återgång till svenska kronan slottet blifvit af de danske raseradt,
utgjordes fortfarande skatteved af allmogen dels till landshöfdingen i länet och
dels till kalkugnarne, som för kronans räkning brukades och hädanefter användes
hufvudsakligen för tillgodogörande af de gamla slottsmurare. Då emellertid kalkbruket,
skött för allmän räkning, gaf ringa behållning, biel' den eria kalkugnen
år 1695 bortarrenderad till enskild person och den andra kort derefter nedlagd.
Uti de kontrakter angående nyssberörde arrende, som sedermera allt intill år 1758
blefvo efter föregångna arrende-auktioner på kortare tider utfärdade, utgjorde
leverering af ränteved alltid ett af vilkoren. Arrende-kontraktet af den 26 Oktober
1706 efterlät sålunda åt arrendatorn att för 5 marker silfvermynt kasten
få sig tillösa allmogens skatteved; och samma bestämmelse förekommer äfven uti
arrende-kontraktet, af den 3 November 1712. -Enligt auktions-instrumentet den
29 November 1737 (4:e punkten) bibehölls arrendatorn »vid kalkugnsveds åtnjutande
af de i förra arreudatorernes (kontrakter) kalkugnen tillagde tingen, emot
betalning till allmogen af 1 Daler 8 öre silfvermynt för hvarje kast» o. s. v.
Arrende-summorna utgjorde år 1738 414 Daler 16 öre, 1739 365 Daler
4 öre, 1740—1745 451 Daler, 1746—1751 396 Daler silfvermynt årligen.
Den 26 Oktober 1751 anmälde Kongl. Majrts Befallningshafvande hos Kammarkollegium,
att arrendatorn begärt att få lösa kalkugnen till skatte, å hvilken begäran
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillstyrkte bifall. Laga syn och värdering
hade i sådant afseende blifvit hållen den 11 i samma månad. Instrumentet deröfver
upplyser, att, under den tid kalkugnen varit under arrende upplåten, arrendatorn
efter gammal vanlighet, emot betalning å 1 Daler 8 ören kasten, nyttjat
krono-kalkugnsveden, den allmogen från närmast omkring liggande tingen, såsom
i södra häradet Stenkumla, Banda och Hejde ting, och i norra häradet Dede, Ändre,
Bro och Lummelunda ling, städse vane varit att lefverera, och årligen till 3 å
400 kaster, mer och mindre, efter som skogarne tåla kunna, sig bestiga. Den
27 Juni 1752 resolverade Kammar-kollegium, »det Kongl, kollegium finner betänkligt
att sälja denna kalkugn till skatte, som ligger på slotts gruud och nedanför
Stals-Utskotlels Utlåtande JW 77.
S
slottsmuren, utan kommer denna kalkugn att under arrende till den mestbjudande,
efter skedd publikation och kungörelse, på auktion upplåtas.»
Arrendatorn fullföljde dock sinan sökan hos Kongl. Maj:t; och, sedan Kammarkollegium
den 11 Maj 1758, uppå deraf erhållen remiss, sig utlåtit att, enär
arrendatorn, uppå erhållne föreställningar, begifvit sig till att öka den erbjudna
årliga räntan till 150 Daler silfvermvnt, Kammar-kollegium fann för godt att tillstyrka
hans ansökan om skatteköp, förklarade Kongl. Maj:t, uti Nådigt bref den
1 Juni 1758, att på »de af Kollegium andragna skäl,» Kongl. Maj:t i Nåder
samtyckte »att handelsmannen Claes M. Schlau, emot den af honom, erlagde köpeskillingen
1,200 Daler silfvermvnt och 150 Daler silfvermynt årlig räntas
utgörande hädanefter, må till skatte få lösa den vid staden Wisby på Gottland
belägna kronokalkugn, hvilken iian förut under arrende innehaft.»
Den 27 Juni 1758 utfärdade Kammar-kollegium skattebref å kalkugnen,
innehållande, att »Yi (Kongl. Kollegii President och ledamöter) velat upplåta och
försälja, eftersom vi härmed och i kraft af detta vårt öppna bref, på Hans Kongl.
Maj:ts vår Allernådigaste Konungs vägnar, upplåte och försälja till handelsmannen Claes
M. Schlau efterskrifne lägenhet uppå Gottland, nemligen den vid Wisby stad belägne
kronokalkugn, hvilken bemälde handelsman före detta under arrende innehaft,
under skattemannabörd och rättighet att njuta och behålla för 1,200 Daler
silfvermynt, dem lian enligt landträntmästaren Anders Edlings hit ingifna original—
qvittens af den 26 Oktober 1751 riktigt erlagt och betalt; afhände fördenskull
Hans Kongl. Majit samt Sveriges krono förrbemäide vid staden Wisby på Gottland
belägna kronokalkugn och tillegne densamma handelsmannen Claes M. Schlau,
dess hustru, barn och arfvingar, så ock arfvinge efter arfvinge, med allt det som
dertill lyder, med rätta ligga bör och lagligen tillvinnas kan, att njuta, bruka och
behålla under skattemanna börd och rättighet, till evärdelig ego, som lag förmår;
Dock så, att deri uti högstberörde Hans Kongl. Maj:ts Nådiga Bref utsatta räntan
till 150 Daler silfvermynt hädanefter utgöres.»
Under arrendetiden hade den räntegifvande allmogen 2:ne gånger hos Kongl.
Majit anhållit om befrielse från räntevedens utgörande in natura, nemligen åren 1727
och 1756, men derå fatt afslag. 10:de §:n af Kongl. Resolutionen den 12 Mars
1729 på allmogens ifrån Gottlands södra härad enskilda besvär lyder så: »Anbelangande
den sökta befrielsen från kalkugns-vedens förande till Wisby stads kronokalkugn,
så kan Kongl. Majit ingen ändring göra i det som förr derutinnan vanligt
varit;» och 12 §:n af Kongl. Resolutionen den 2 Oktober 1756 på norra
häradets besvär vid sistnämnde års Riksdag är af följande innehåll: »Till allmogens
gjorda underdåniga anhållan att befrias från skatte-vedens utgöraude in natura,
kan Kongl. Maj:t så mycket mindre i Nåder samtycka, som den är oumbärlig
dels till krono-kalkugnens i Wisby behof, dels ock till nödig brännved för landshöfdingen
i orten, emot betalning, hvilken eljest omöjligen dermed skall kunna förses.»
6
Stats-Utskoltets Utlåtande Jis 77.
År 1761 begärde räntegifvarne hos Konungens Befallningshafvande att befrias
från kalkugns-vedens utgörande, sedan ugnen blifvit såld tillskatte; men Konungens
Befallningshafvande, som härom förfrågat sig hos Kammar-kollegium, utan att hafva
erhållit svar, ålade räntegifvarne fortsatt lefverering »intill dess Kammar-kollegium
skulle finna skäligt någon ändring att tillåta.» Tvenne år derefter yrkade räntegifvarne
hos Kongl. Maj:ls Befallningshafvande ytterligare befrielse från skatte-vedens
utgörande till kalkugnen på grund deraf att Kammar-kollegium »alldeles icke uti
köpebrefvet det ringaste talar om véden» och att »de i sådane kontrakter brukliga
orden med allt som dertill lyder,» som i köpebrefvet blifvit införde, ej mera kunde
afse »ved än bränsel vid ett husköp i staden.»
Genom Besolution den 31 Mars 1763 förklarade Konungens Befallningshafvande
likväl det åligga allmogen »att efter såsom de förr vane varit deras kalkugnsved
utgöra.»
Häröfver anförde räntegifvarne besvär hos Kammar-kollegium. Konungens
Befallningshafvande utlät sig härom, bland annat, att »det skulle väl synas, sorn
allmogen kunde ega något skäl till befrielse för denna veds utgörande, men så förekommer
det härvid de omständigheter, som synas tillstyrka, att denna kalkugn vid
krono-veden bör bibehållas, ty skattevärderingen och räntan grundar sig på gjordt
förbehåll af vanlig krono-ved och fritt stenbrott; hvartill kommer, att denna ugn i
brist af krono-ved alldeles blifver öde, emedan 4 utanför staden belägna ugnar
ligga allmogen närmare tillhanda, och behöfva således icke föra sin ved till stadeB,
så framt det icke blifver deras skyldighet under namn af krono-ved.»
År 1764 den 10 Oktober resolverade Kammar-kollegium, med åberopande
af de fordna arrende-kontrakterna, ofvanberörda Kongl. Besolutioner uppå allmogens
enskilda besvär, skattevärderingen och skattebrefvet, att Kammar-kollegium pröfvade
så mycket mera rättvist, det allmogen på Gottland, på sätt som förr vanligt varit,
»böra kalkugnsveden till Wisby kalkugn hädanefter utgöra, som kalkugnsägaren
numera äfven fogat sig efter allmogens begäran, nemligen att för hvarje sådan kast
kalkugns-ved vilja betala 2 Daler silfvermynt, så att allmogen i den delen är
alldeles tillfredsställd.»
Omkring 30 år derefter uppstod ny tvist emellan räntegifvarne och kalkugnsägaren,
nemligen om betalningen för veden. Genom utslag den 12 December 1797
ålade Konungens Befallningshafvande kalkungsägaren »att den till kalkugnens bruk
och drift af allmogen behörigen lefvererade ved efter gångbart pris eller jemlikt
markegång betala.» Frågan om ersättning för den förflutna tiden eller ifrån 1764,
efter det värde, som hvarje kast utgjord kalkugns-ved öfverstigit den å samma ved
sistnämnda år stadgade betalning af 2 Daler silfvermynt kasten, hvarom räntegifvarne
äfven gjort påstående, förvisades tili domstol. Begge parterne besvärade
sig hos Kammar-kollegium, som den 18 April 1799 i målet meddelade utslag af
följande innehåll: »Att alldenstund den år 1731 å denna kalkugn skedde skatte
-
Slals-Ulskottets Ullålande M 77.
r
»värdering till 1,200 Daler silfvermynt uttryckligen blifvit grundad på förbehåll
»af vanlig kalkugns- och krono-ved, emot betalning af 1 Daler 8 öre silfvermynt
»kasten, jemte fritt stenbrott å kungsladugårdens egor, och skatteköpet sedermera
»— emot den på sådan grund erlagde köpeskilling 1,200 Daler silfvermynt och
»sedan skalteköpssökanden, i förlitande på berörde förbehåll, äfven begifvit sig till
»den årliga räntans förhöjning ifrån 72 till ISO Daler silfvermynt, — blifvit ej
»allenast af Kongl. Kollegio genom underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t af den
»11 Maj 17S8 tillstyrkt utan ock af Kongl. Maj:t medelst Nådigt rescript af den 1
»Juni samma år beviljadt, samt kalkugnen derefter genom skattebref af den 27 i
»sistnämnde månad handelsmannen Claes M. Schlau, dess hustru, barn och arfvingar
»emot förenämnde köpeskilling och förhöjda årliga ränta, under skattemanna rätt
»upplåten; fördenskull, och enär Kongl. Kollegium jemväl, uti dess uppå allmogens
»ansökning, att, sedan kalkugnen blifvit till skatte försåld, slippa utgöra ränte-veden,
»den 10 Oktober 1764 gifna utslag, förklarat, att under skatteköpet äfven begreps
»den förmon för skatteegarne, att så länge kalkugnen kan drifvas, få åtnjuta ränte»veden,
jemlikt hvad under arrende-tiden vanligt varit och vid skatte-värderingen
»blifvit föreslaget, såsom hvarefter Kongl. Kollegium ansett skatte-handeln blifvit af
»Kongl. Maj:t bifallen; finnér Kongl. Kollegium ostridigt vara, att det vid skatte»värderingen
utsatta och förut under arrendetiden vanliga pris af 1 Daler 8 öre
»silfvermynt för hvarje kast, bör vid ränte-vedens ersättande af kalkugns-ägarne till
»kronan tjena till grund och komma dem till godo; Dock så, att samma pris, såsom
»redan före 1719 vanligt, bör, till följe af Kongl, förordningen om kronans penninge»räntors
utgörande, beräknas efter två Daler silfvermynt Riksdalern eller till 20
»skillingar för hvarje kast ved. Men lika så ostridigt detta å ena sidan är, så
»olagligt anser Kongl. Kollegium å andra sidan, att allmogen, då den in natura
»utgjort behörig ränte-ved till kalkugnen, icke dess mindre blifvit belastad med sär»skild
kontant penninge-afgift derför, eller med skillnaden emellan årliga markegången
»och hvad kalkugns-ägarne erlagt, och pröfvar i anseende härtill rättvist, att, hvad
»kalkugns-ägarens ofvanberörde betalnings-skyldigbet för krono-veden angår, ' Ko»nungens
Befaliningshafvandes Utslag i så måtto ändra och upphäfva att de frikännas
»från högre betalning för samma ved, än 20 sk. kasten, samt att derjemte förklara,
»att allmogen eller räntegifvarne då veden in natura behörigen, lefvereras, böra ifrån
»allt vidare kraf eller penninge-ulgift för samma ränte-persedel vara befriade, och
»få den i sina skatte-böcker, utan afseende på markegångens högre eller mindre
»belopp, qvitterad.»
Vid betraktande af hvad sålunda genom 1799 års utslag och öfriga här ofvan
omförmälda åtgärder blifvit i förevarande ämne beslutadt, kan Utskottet ej undertrycka
den anmärkning, som härvid sjelfmant framställer sig, att nemligen det allmännas
fördel ej blifvit i denna fråga bevakad med den omtanke, som man bort
förvänta. I afseende å vilkoren för den år 1758 verkställda skatte-försäljning af
8
Slals-Utskotlets Ullålande M 7?.
Wisby krono-kalkugn kan med skäl erinras, att, då den årliga arrendesumman för
samma lägenhet vid denna tid utgjorde 396 Daler silfvermynt, den öfverenskomna
köpeskillingen 1,200 Daler med tillägg af ISO Daler årlig ränta varit alltför låg,
och en enkel beräkning ådagalägger att kronan genom denna försäljning tillskyndats
en minskning af omkring 200 Daler silfvermynt uti den inkomst lägenheten ditintills
årligen inbringat. Vidkommande åter Kammar-kollegii ofvannämnda utslag af
den 18 April 1799 synes det ej mindre anmärkningsvärdf, att Kollegium ytterligare
kunnat tillerkänna kalkugns-ägarne den förmån, som innefattades uti rättigheten att
för all framtid tillösa sig kronans skalte-ved emot ett så lågt pris som 1 Daler 8
öre silfvermynt för hvarje kast, då en dylik rättighet ej blifvit dem genom skatteköpet
uttryckligen medgifven och dessutom kalkugns-ägarne sjelfva redan år 1764
erbjudit sig alt för veden erlägga cn till 2 Daler silfvermynt förböjd löse—skilling.
Enligt Utskottets tanke borde det icke hafva uppstått något tvifvel derom, att ej,
på sätt Kongl. Maj:ls Befallningshafvande jemväl förordnat, kalkugns-ägarne varit
skyldige efter årlig markegång betala den till kalkugnen lefvererade ränte-ved; och
denna åsigt har, såsom Utskottet inhemtat, jemväl varit omfattad af en bland
Kammar-kollegii ledamöter, hvilken var från beslutet skiljaktig och till protokollet
yttrade den särskilda mening, att »då hvarken Kongl. Maj:ts Nådiga Bref af den
»1 Juni 17S8 eller det i följe deraf den 27 i samma månad utfärdade skattebref
»gåfve någon anledning dertill, att Kongl. Maj:t och Kronan för alltid, i och med
»kalkugnen för ett så ringa pris afhändt sig en så betydlig del af dess ränte-ved,
»och Kongl. Maj:t och Kronan, sedan veden numera stigit till 6 å 6 gånger högre,
»örn än de af delägarne erbjudna 20 sk. antoges, på ett enda år skulle komma att
»vidkännas en förlust vida större än hela den summa kronan i ett för allt i köpe»skilling
för meranämnde kalkugn erhållit; så hade Konungens Befallningshafvande
»rätteligen förklarat innehafvarne af kalkugnen skyldige att efter den grund, sorn till»förne
innan kalkugnen lill skatte försåldes och äfven vid skalte-värderingen blifvit
»följd, betala de dem, såsom en förmån, till kalkugnen beviljade 400 kaster ved
»in natura, efter årlig markegång, och att således till Advokat-fiskalen borde öfver -  »lemnas att i laglig ordning utfordra Kongl. Maj:ts och Kronans rätt, för den tid,
»efterräkning uppbörds-författningarne likmätigt kunde ega rum.»
Då den vid frågans afgörande hos Kongl. Kammar-koliegium sålunda yppade
skiljaktighet synes hafva bordt utgöra en ökad anledning för Kronans ombud att
öfverklaga berörde utslag, har Utskottet sökt erhålla upplysning, huruvida sådant
skett, men dervid ej kunnat inhemta annat än att utslaget, enligt uti Kammaradvokat-fiskals-kontorets
Diarier förekommande anteckningar, synes vara Advokatfiskals-embetet
delgifvet, äfvensom att åtskilliga remisser uti andra med detta mål
gemenskap egande frågor sedermera kommit embetet tillhanda; men dessa finnas ej
vara besvarade och några handlingar - uti samma mål äro icke heller att tillgå,
hvilket
Slals-Ulskollets Ullålande M 77.
9
hvilket förhällande ansetts ej kunna annorlunda förklaras, än att handlingarne gått förlorade
vid den år 1802 inträffade eldsvåda i åtskilliga af Kongl. Kollegii embetsrum och
alt målen derefter fått förfalla. Utskottet finner emellertid, för sin del, obestridligt,
alt kalkugns-egarne, genom oftanämnda utslag, erhållit på kronans bekostnad en
ganska betydlig förmån, som i värde kan uppskattas till skillnaden för ränte-vedens
bestämda lösningspris af 20 sk. banko och hvarje års markegångspris samt för närvarande
torde utgöra omkring 1,000 R:dr banko årligen, eller vida mer än hela
köpeskillingen.
Beträffande åter frågan om den myckenhet ved, som räntegifvarne voro skyldige
att lill kalkugnen leverera, förekommer, att på den tid, då begge kalkugnarne
ännu egde bestånd, 3 å 400 kaster årligen blifvit från ofvan uppgifna socknar levererade
i mån af behofvet och »efter som skogarne kunde tåla». Då samtlige dessa
socknar icke voro skattlagda till större ved-ränta än 578'/2 kast, måste således
bestämmelsen alt årligen leverera 3 å 400 kast hafva afsett båda ugnarne, enär
i annat fall den bestämda qvantiteten ej kunnat utgå; med afseendo hvarå det synes
Utskottet, att större ved-qvantitet än 200 kast ej bordt medgifvas för den återstående
kalkugnen; — Men efter det Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 12 Oktober
1784 förordnat, att högst sex kalkbränningar om året skulle vid Wisby kalkugn få
verkställas samt sedermera, i fråga om verkställandet af 1799 års utslag, profbränning
blifvit anställd till utrönande af ved-åtgången, som dervid befunnits uppgå
till omkring 70 kast för hvarje bränning, förordnade Kammar-kollegium, uti skrifvelse
till Konungens Befallningshafvande af den 3 November 1802, att ved skulle
levereras i mån af behofvet för kalkugnens drift, med högst 400 kast årligen.
Jinligt hvad Utskottet inhemtat har likväl under den sedermera förflutna tiden aldrig
mer än omkring 270 kast årligen till kalkugnen levererats, och åtminstone under
de 30 eller 40 sednasle åren har det förfarande städse iakttagits, att kalkugnsveden
utgått af vissa bestämda hemman och hvarje år till lika stor myckenhet.
Efter denna framställning af hvad rörande frågans behandling i äldre tider förekommit,
går Utskottet nu att redogöra för innehållet af högstberörda till Rikets
Ständer allåtna Nådiga Proposition; och inhemtas deraf, hurusom en af Bonde-Ståndets
fullmäktige från Gottlands län vid 1847—1848 årens Riksdag i underdånighet
framställd anhållan, att den genom skogirnes medtagna skick mera än förr betungande
skyldigheten till ifrågavarande ved-leverering måtte få, helt och hållet eller
emot lösen, upphöra eller ock med penningar efter markegång årligen fullgöras,
men att, om icke heller detta kunde bilallas, den antagna ersättningen af 20 sk.
för famnen finge beräknas efter den myntsort, som vid levererings-skyldighetens
Bih. till R. St. Prot. 1836 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 2 Band. 10 Hafi. 2
10
Slats-Ulskollets Utlåtande M 77.
åläggande egde rum och detta med retroaktiv beräkning, till skattegifvarnes förmån,
för sednast förflutna 10 år, föranledde, i förening med särskilde kommitterades underdåniga
betänkande, angående förenkling af beskaltnings-väsendet samt uppbörds- och
redogörelseverket, dertill, att egaren af Wisby krono-kalkugn, Handlanden Johan
Hägg, 1 illspordes, huruvida han, emot bestämd ersättning på en gång, ville frånsäga
sig dispositions-rätten till den kalkugnen anslagna ränte-ved. I anledning häraf
förklarade Hägg, alt, då värdet af 400 kast ved å 4 R:dr 16 sk., hvarmed kalk
ugns—ved
vid sednaste uppbandlings-auktion måst betalas, utgjorde
B:ko R:dr 1,733: 16. —
och derifrån afdroges 20 sk., som kalkugns-egarne för hvarje kast
erlade till kronan med  166: 52. —
kalkugns-egarens ersältnings-anspråk blefvo för år  1,566: 32. —
samt att Hägg, emot erhållande på en gång af ett kapital, hvarå 5 procent ränta
motsvarade sistnämnda belopp, eller 31,333 R:dr 16 sk. banko, ville för sig och
blifvande egare af kalkugnen afstå ränte-veden till kronan. Sedan Kongl. Majit
genom Nådigt Bref den 5 Oktober 1849 förklarat det vilkor, hvarunder egaren af
berörde kalkugn sålunda tillkännagifvit sig vilja afstå rättigheten att disponera den
till ugnen anslagna ränte-ved, icke kunna antagas, samt följaktligen fuffnit den af
ofvannämnda kommitté väckta frågan om inlösande till kronan af dispositions-rätten
öfver samma ränte-ved böra för det då närvarande förfalla, äfvensom den af BondeStåndets
fullmäktige från Gottland gjorda ofvannämnda framställning om upphörande
af ved-levereringen elier förändrad beräkningsgrund för den ersättning, hvilken af
kalkugns-egaren utgifves, blef utan afseende lemnad, anmälde Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Gottlands län, år 1855, att åtskilige hemmans skyldighet att lemna
räntered till Wisby kalkugn försvårade verkställigheten inom länet af Kongl. Kungörelsen
den 11 Maj samma år om de i ordinarie räntan ingående persedlars omsättning
och förenkling. — Jemte det Kongl. Majit, af sådan anledning, den 23
November 1855 meddelat Nådig föreskrift, huru med ifrågavarande kaikugns-véds
utgörande tills vidare borde förhållas, hade Kongl. Majit anbefallt Kammar-kollegium
att ytterligare låta höra egaren af Wisby kalkugn, huruvida han, vid numera förändrade
förhållanden, kunde vara benägen antingen att frånsäga sig dispositionsrätten
till den för berörda kalkugn anslagna ränteved, emot åtnjutande af ersättning
på en gång eller årligen till ett vedens värde ungefärligen motsvarande belopp,
eller ock att, mot skäligt pris, hvilket af honom borde uppgifvas, kalkugnen till
kronan försälja, hvarom Kollegium derefter borde med utlåtande till Kongl. Majit
inkomma; — och sedan Kammar-kollegium, till följd häraf, efter infordrande af
underdånig förklaring i ämnet från Handlanden Hägg, som fortfarande egde kalkugnen,
och efter inhemtande tillika af Kongl. Majlis Befallningshafvandes i Gottlands
län yttrande den 25 September sistlidet år, underdånigt utlåtande i denna fråga afgifvit,
hade Kongl, Majit låtit dessa handlingar, jemte en af ved-räntegifvarne in
-
Slals-Utskollels Utlåtande Jtä 77.
11
gifven underdånig ansökning sig föredragas, dervid inhemtats, att Hägg numera afslagit
det första af ofvanomförmälda alternativer, att emot ersättning i penningar
afstå rättigheten till ränte-vcden, af det uppgifna skäl, att vedpriset vore i ständigt
stigande och alt således rättigheten att disponera denna ved, för hvilken han till
kronan erlade endast tjugu skilliogar banko för hvarje famn, oupphörligen förökades
i värde; och att, hvad åter beträffade försäljning till kronan af sjelfva kalkugnen,
Hägg uppgifvit neltobehållningen deraf i medeltal tili en rund summa af Fem Tusen
R:dr Banko årligen, som, efter Fem för hundra, motsvarade ett kapital af 100,000
R:dr Banko; men att, då en sådan köpeskilling möjligen kunde anses för dryg,
Hägg förklarat sig benägen att genast till kronan afstå kalkugnen med allt hvad
egande-rätten dertill kunde omfatta, emot det han antingen på en gång erhölle
80,000 R:dr B:ko eller ock honom och hans arfvingar eller andra laglige rätts —
innehafvare tillförsäkrades att under femtio år af Stats-kassan årligen erhålla 4,500
K:dr Banko.
Denna köpeskilling af antingen 80,000 R:dr på en gång eller 223,000 R:dr
Banko fördelade på femtio år hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande dock ansett
alltför dryg, under anförande, att Hägg till de årliga bevillnings-taxeringarne icke
ens uppgifvit behållningen af hela sin rörelse på långt när så betydlig. De till
Kammar-rätten inkomne taxerings-Iängder för år 1854 upplyste ock, alt Hägg
angifvit ifrågavarande kalkugns värde till blott Tre Tusen R:dr, och att Taxeringskommittéen
förhöjt detsamma från 6,000 R:dr, hvartill det förut varit upptaget, till
allenast Tio-Tusen R:dr Banko; hvadan äfven Kammar-kollegium ansett Häggs nu
gjorda försäljnings-anhud icke kunna antagas.
Då Kongl. Maj:ts Befallningshafvande år 1855, på sätt ofvan är nämndt, anmälde
det hinder, som emot ränte-förenklingens genomförande i Gottlands län uppstått
i följd- deraf, att ifrågavarande kalkugn fått sig tillagd rättighet till ved af
kronans bemmans-räntor, uppgaf Kammar-kollegium, i utlåtande deröfver den 19
Oktober samma år, en ytterligare utväg för staten att göra sig oberoende af denna
kalkugns-egares rättighet till ränte-ved, så att ränte-persedlarnes förenkling för vissa
hemman deraf ej uppehölles, nemligen att, genom kronans försorg, årligen inköpa
och kalkugns-egaren tillhandahålla det belopp af ved, inom det fastställda maximum,
som han för tillverkningen hvarje år uppgåfve sig behöfva. Denna utväg hade Kongl.'
Maj:ts Befallningshafvande nu äfven föreslagit att begagna, dock på det sätt, att, då
ved-leveransen till kalkugnen småningom antagit arten af ett vissa bestämda hemmans
åliggande och under en längre tid af samma hemman utgjorts, egarne af dessa
hemman blefve hörde, huruvida de ville, för att i likhet med öfriga ved-räntegifvare,
få med penningar lösa ränte-veden efter ett för alltid bestämdt pris af 2 R:dr 22
sk. banko, förbinda sig, att, derest så påfordrades, emot gångbart pris, som vid årliga
markegångs-sättningarne bestämdes, till kronan försälja och vid kalkugnen leverera
en emot nuvarande- ränte-veden svarande myckenhet. Med alltid öppen utväg att
12
Slals-Ulskotlels Ullålande M 77.
göra ett sådant räntegifvarnes åtagande, om så erfordrades, gällande, skulle kronan
åtaga sig att hålla kalkugns-egaren tillhanda, efter visadt behof, högst 400 kast
eller ett, efter föregången undersökning, en gång för alla bestämdt ved-belopp,
hvilket genom tidigt anställda upphandlings-auktioner i åtskilliga trakter af länet
skulle sannolikt erhållas för vida billigare pris, än fallet varit hittills, då endast
smärre qvantiteter ifrågakotnmit.
I afseende på sistnämnda förslag har Kammar-kollegium erinrat, att, om än i
sednare tider blifvit brukligt att från alllid samma hemman årligen anordna ränleved
till Wisby kalkugn till belopp af 284'/6 kast, och ehuruväl Kongl. Maj:ts ofvan
omförmälda Nådiga föreskrift den 23 November 1855 innefattade, att emellan alla
de för leverering af kalkugns-ved afsedda hemman skulle, intilldess annorlunda förordnades,
iakttagas den ordning, som hittills varit följd, denna ränte-ved dock icke
är på hemmanen till framtida utgörande i behörig ordning indelad. Och enär det
stöde kalkugns-egarne öppet att uppdrifva sin tillverkning så, att den motsvarade ett
ved-behof af 400 kast, måste kronan då äfven tillhandahålla honom det överskjutande
beloppet af ränte-ved från andra, än de hittills ved-levererande hemmanen.
Men alt nu, antingen blott för dessa hemman eller ock derutöfver för så många,
som erfordrades för att fylla sistnämnda belopp ränte-ved, göra åtnjutandet af ränteförenklingens
fördelar beroende af ett åtagande att efter gångbart pris leverera ved
till kalkugnen, hade Kammar-kollegium ansett mindre lämpligt och billigt, emedan
de, äfven ulan något sådant vilkor, borde, lika med andra hemman, komma i åtnjutande
deraf. Kammar-kollegium hade deremot trott årlig upphandling af ved, för
kronans räkning, att vid kalkugnen levereras till ett egarens rätt och behof motsvarande
belopp, vara ett lämpligt medel att befria hemmanen från ifrågavarande
ved-leverering och få ränte-förenklingen på Gottland allmänt införd, hvilken upphandling
dock, efter Kollegii åsigt, icke borde fortfara längre, än tilldess möjligen
1 en framlid kronan kunde få för skäligt pris inköpa kalkugnen, som genast derefter
borde å offentlig auktion försäljas, utan rättighet till veds erhållande af kronan. —
Härtill erfordrades likväl anslag af Stals-medel, hvars belopp Kammar-kollegium på
följande sätt förslagsvis beräknat. Då medel-beloppen af markegångsprisen för de
tio åren 1846 till och med 1855 å en kast furu- eller tallved i Gottlands län
utgör 2 R:dr 43 sk. 2 r:st. banko, och kalkugns-egaren för hvarje kast ränte-ved
erlägger betalning med 20 sk. banko, skulle 2 R:dr 23 sk. 2 r:st. eller i jemnt tal
2 R:dr 24 sk. samma mynt kunna antagas såsom kronans årliga utgift å en kast
honom tillhandahållen ved. Om han uttager sin rätt till 400 kast årligen, skulle
denna utgift för kronan uppgå till 1,000 R:dr Banko. Kammar-kollegium hade
alltså i underdånighet tillstyrkt, att af Rikets Ständer måtte äskas ett förslags-anslag
å sistnämnda summa, att ställas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Gottlands
län disposition för ifrågavarande ändamål, emot behörig redovisning; kunnande denna
summa komma antingen att öfverskridas, då vedprisen äro högre, hvartill markegåugs
-
Slals-Utskottels Utlåtande Jt? 77.
13
prisets jemna stigande från 2 R:dr år 1846 till 4 R:dr, som det utgjorde 1853,
gåfve anledning, eller oek icke till fullo utgå, i den mån kalkugns-egaren ej behöfde
hela ved-beloppet. Emellertid blefve Stats-verkets uppoffring icke så betydlig, enär
ersättning till en del erhölles i de 2 R:dr 22 sk. banko, utgörande medelmarkegångsvärdet
för åren 1834—1853, hvarefter hvarje kast ved, enligt Kongl. Kungörelsen
den 11 Maj 1855 skall af ränte-gifvarne lösas. Och hade Kammar-kollegium
slutligen hemställt, att, om ett sådant anslag bevilja,des och tilllika tillätes, att kalkugnen
vid gynnande tillfälle finge, på sätt ofvan är nämndt, för kronans räkning
inköpas och åter försäljas, till Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes omtanka och ansvar
måtte öfverlemnas, dels att föranstalta om vedens upphandling årligen å öppen
auktion vid de tider och på det sätt, som till minsta utgift för Statsverket kunde
föranleda, dels ock att iakttaga tillfället, då ifrågavarande kalkugn kunde med minsta
kostnad inköpas, samt derom till Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och beslut
göra underdånig anmälan.
Med afseende å hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Gottlands län cch
Kammar-kollegium sålunda i underdånighet anfört, har Kongl. Maj:t, som ansett
frågan om meranämnde kalkugns inköpande för kronans räkning böra för närva
rande
förfalla, i betraktande af de ved-levererande hemmanens billiga anspråk på
lika rätt med öfriga hemman å Gottland att åtnjuta ränte-förenklingens förmåner, i
Nåder föreslagit Rikets Ständer, alt å Riks-Slatens Sjunde Hufvud-titel uppföra ett
förslogs-anslag af Ett tusen R:dr Banko om året, att af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Gottlands län i mån af behof disponeras för inköp å offentlig auktion till
leverans vid kalkugnen af det vedbelopp, hvilket för samma ugn, inom det fast
ställda
maximum af Fyrahundra kast, hvarje år användas, intill dess Statsverket kan
blifva i tillfälle på skäliga vilkor inköpa kalkugnen, för att sedermera åter afyttra
densamma, utan vidare rättighet för en blifvande egare att af kronan erhålla ved.
Då Slats-Ulskotlet finner med billigheten öfverensstämmande, alt ofvanberörde
ved-levererande hemman på ön Gottland må, i likhet med andra hemman inom Riket,
utan vidare uppskof komma i åtnjutande af ränteförenklingens fördelar, och
således för framtiden befrias från att sin ränle-ved in natura utgöra, samt den af
Kongl. Maj:t föreslagna utväg till undanrödjande af det hinder, som härför uppstått,
i följd af hemmanens åliggande alt tillhandahålla ved till Wisby kalkugn, synes lämplig
och ändamålsenlig, bar Utskottet trott sig desto hellre böra hos Rikets Ständer
förorda ifrågavarande Nådiga framställning, som Utskottet, i öfverensstämmelse med
hvad Kongl. Majit i Nåder yttrat, anser den af Handlanden Hägg för afslåendet af
oftanämnde kalkugn begärda ersättning vara alltför öfverdrifven för att förtjena afseende.
Hvad Utskottet här ofvan rörande denna frågas behandling i äldre tider
anfört, ådagalägger tillfyllest, att egarne af kalkugnen, alltsedan densamma till skatte
försåldes, i följd af dem dervid medgifna vilkor, varit i åtnjutande af vida större
fördelar, än de bordt erhålla, om kronans rätt blifvit behörigen bevakad. — Utskot
-
14
Slals-Ulskoltets Utlåtande M 77.
tet har emellertid trott sig finna anledning dertill, att åtgärder ännu skulle kunna
vidtagas för återvinnande till någon del af hvad i detta afseende blifvit å kronans
sida försummadt. Hvad sålunda angår den af kalkugns-egaren uppgifna beräkningsgrund
för den af honom äskade ersättnings-summan, eller rättigheten att årligen
uppbära 400 kast ränte-ved, förekommer, på sätt ofvan är omförmäldt, att detta
belopp endast utgör ett maximum, men att under en lång följd af år en vida mindre
qvantitet blifvit till kalkugnen erlagd, och detta med visst belopp från hvarje
hemman; vid hvilket förhållande kalkugns-egaren sannolikt icke skulle, i händelse af
derom väckt påstående, lyckas att få någon vidsträcktare vedlevererings-skyldighet
samma hemman ålagd, än som hitintills under en lång tid egt rum, och hvaraf
äfven borde följa, att kronan, om den öfvertager detta åliggande, icke heller skulle
kunna till en vidsträcktare skyldighet förbindas. Men bärförutan bar Utskottet jemväl
funnit tvifvelaktigt, huruvida kalkugns-egarens ifrågavarande rättighet att af oftanämnde
hemman uppbära ränte-ved i allmänhet är så ovilkorlig, som man hitintills
antagit. Redan förut är nämndt, att någon dylik förmån icke blifvit uti 1758
års skatte-bref medgifven; men om ock 1799 års utslag anses i detta hänseende
vara afgörande — så vida nemligen detsamma emot kronan vunnit laga kraft —
torde det dock böra antagas, att denna rättighet ej kunnat genom nämnde utslag
tillerkännas kalkugns-egarne i vidsträcktare mån, än densamma tillkom kronan, då
denna var egare af kalkugnen; och i detta afseende förekommer uti instrumentet
öfver den år 1751 hållna skatte-värdering, jemte öfriga ofvan åberopade äldre
handlingar, så vidt Utskottet kunnat inhemta, icke något annat stadgande, än att
allmogen i omgifvande socknar var skyldig att till kalkugnen leverera ved i mån
af behofvet och »efter som skogarna tåla kunna», hvaraf vill synas som kalkugnsegarens
rättighet till dylik ränte-ved numera, då skogarne på Gottland äro i hög
grad medtagna, kunde lagligen ifrågasättas. Utskoitet tilltror sig väl icke att för
närvarande och då frågan, från denna synpunkt, ej ännu utgjort föremål för undersökning
eller utlåtande af vederbörande embetsmyndigheter, derom afgifva något
bestämdt omdöme, men anser de nu anförda omständigheterna utgöra tillräcklig anledning
för Rikets Ständer att derå fästa Kongl. Majt:s Nådiga uppmärksamhet; —
och får Utskottet således, på dessa skäl, tillstyrka,
att, jemte det Rikets Ständer, i anledning af Kongl. Maj:ts förevarande
Nådiga framställning, för deri uppgifna ändamål bevilja och
å Riks-Statens 7:de Hufvud-titel uppföra ett förslags-anslag å
1,500 R:dr R:mt, Rikets Ständer tillika, med afseende å hvad i
ämnet förekommit, i underdånighet anhålla, att, derest Kongl. Maj:t
skulle finna omständigheterna dertill föranleda, Kongl Majit täcktes
anbefalla vederbörande embetsmyndigheter, att, efter utredning af alla
de förhållanden, som kunna på denna fråga inverka, afgifva utlåtande,
huruvida egaren af Wisby f. d. krono-kalkugn må anses, på
Stals-Ulsholtels Utlåtande JK 78.
13
grund af gällande beslut, ovilkorligen och jemväl utan afseende på
skogarnes tillstånd, berättigad till erhållande af den qvantitet räntcved,
som hitintills blifvit till samma kalkugn årligen levererad, eller
om skäl må föreliunas att i laga ordning söka åstadkomma någon
ändring i nuvarande förhållanden.
Stockholm den 18 Juni 1857.
JW 78.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 26 Juni 1857, kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående ett föreslaget låne-understöd utaf allmänna
medel till byggnads- och utflyttnings-kostnader å häradshöfding
e-bostdllet Mälby.
(R:gs Afd.)
Enligt en inom Bonde-Ståndet af Riksdags-fullmäktigen Anders Jansson
från Westerås län väckt och tili Stats-Utskottet remitterad motion samt dervid
bilngda handlingar, har häradshöfdingen i Norrbo, Wagnsbro, Gamla Norbergs och
Skinskattebergs häraders domsaga K. W. Sandels, som den 14 Mars 1844 tillträdde
det inom Vester Fernebo socken af nämnda län belägna häradshöfdingebostället
Mälby, 2 mantal, på grund af dessförinnan hållen laga af- och tillträdessyn,
fått sig med ett belopp af 3,459 R:dr 19 sk. 8 r:st. banko tilldömd
husröte-ersättning utaf samma boställes förre innehafvare, aflidne Lagmannen P.
Wallers efterlemnade tillgångar; men af denna ersättnings-summa hade han genom
utdelning i bemälde lagmans konkurs endast utbekommit 2,994 R:dr 23 sk. 10
r:st., hvadan det härefter återstående beloppet, 2,464 R:dr 43 sk. 10 r:st. sagde
mynt, icke blifvit honom ersatt. Sedermera hade, till följd af ett år 1846 företaget
och år 1851 afslutadt laga skifte å hela byn Mälby samt deraf föranledd
utflyttning eller nybyggnad af alla till samma boställe hörande hus, för nuvarande
boställshafvaren uppkommit byggnads- och stängsel-kostnader af tillsammans 12,357
R:dr 2 sk., hvilka kostnader öfverstego ofvanberörde husröte-ersättning med ej
mindre än 6,897 R:dr 30 sk. 4 r:st., och med 2,080 R:dr 40 sk. 5 r:st., allt
banko, den vid skiftet boställshafvaren tillerkända ersättning. Före en, i början
af Oktober nästlidet år, å detta boställe förrättad ekonomisk besigtning hade
häradshöfdingen Sandels verkställt nybyggnader och förbättringar å bostället för
en sammanräknad summa af 7,062 R:dr 28 sk. banko, hvarjemte han låtit utdika
och odla en del af boställets sanka ängs- och kärrmark för en beräknad kostnad
af 3,131 R:dr 1 sk. De af honom dessförinnan utförda byggnads-arbeten motsvarade
efter årsberäkning, en besinningstid af29’A år, som med 8'/? år öfver
-
16
Slals-Ulskottels Utlåtande Jts 78.
steg den tidervmd, för hvilken han dels uppburit husröte-ersättning af sin företrädares
tillgångar och dels såsom boställshafvare vore sjelf ansvarig.
Då genom de betydliga kostnader, uppgående till 10,139 R:dr 29 sk. banko,
som bemälde häradshöfding redan måst nedlägga å meranämnda boställe, han skall
blifvit urståndsatt att fullborda de återstående byggnaderna, så och på det att
icke bostället, till förlust för både Staten och boställshafvaren, måtte förfalla, har
uti den härom väckta motion föreslagits, att utaf allmänna medel malte beviljas
nuvarande innehafvaren af detta boställe ett förskott eller lån af 3,294 R:dr 22
sk. banko, motsvarande beloppet af de vid omförmälda besigtning återstående
nybyggnads- och utflyttnings-kostnaderna, och hvilket lån borde af boställshafvaren
till Staten återbetalas under en tid af 20 år, med en tjugondedel årligen.
Utskottet tror sig icke behöfva anföra de i allmänna lagen och gällande författningar
meddelade stadganden, angående sättet och ordningen för godtgörandet
af den vid anställda af- och tillträdes-syner befunna samt ådömda husröte-brist
och vanhäfd å kronans till tjenstemanna-boställen upplåtna eller utarrenderade egendomar.
Enligt det härvid stadgade förfaringssätt, befattar sig kronan, såsom
jord-egare, icke med liqviderna för den afträdarne ålagda ei sättnings-skyldighet,
utan öfverlåter på tillträdarne sina anspråk och rättigheter, emot åliggande för
dessa att behörigen verkställa de byggnader och reparationer, hvilka af afträdarne
blifvit åsidosatta och derföre måste efter skedda värderingar godtgöras. Genom
de sednares inträffade obestånd och oförmåga att utgöra den ersättning i sagde
hänseende, som blifvit dem ådömd, kunna visserligen de förra blifva nödsakade
att vidkännas byggnads- och reparations-kostnader, hvilka först efter förloppet af
en längre tid kunna medelst afräkning å den föreskrifna årliga byggnads-skyldigheten
blifva till fullo godtgjorda; men sorn författningarne i allmänhet stadga,
huru vid sådana förhållanden äfvensom vid ersättandet af de vid verkställda skiften
förenade utflyttnings-kostnader, skall förfaras, anser Utskottet betänkligt att
för det i nu förevarande motion omförmälda fall förorda något särskildt undantag
från hvad i sagde hänseende är stadgadt, eller tillstyrka ett sådant låne-understöd,
som motionären föreslagit, helst genom dess beviljande mångfaldiga anspråk på
åtnjutandet af enahanda förmån vid andra likartade fall säkerligen komme att
framkallas. Oaktadt det betydliga belopp, hvartill de kostnader uppgått, som
nuvarande innehafvaren af ofvannämnda häradshöfdinge-boställe måst förskottsvis
bestrida för detsammas iståndsättande och uppförandet af derå efter det anställda
laga skiftet erforderliga byggnader, finner Utskottet sig således föranlåtet
afstyrka Rikets Ständers bifall till den af Riksdags-fullmäktigen
Anders Jansson väckta motion.
Stockholm den 26 Juni 1837.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS J0H. HECKMAN, 1857.
Ståls-Utskottets Utlåtande N:o 79.
1
N:o 79.
Ani. till Exp.-Utsk. d. 29 Juni 1857, kl. 10 £ a.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj.ls Nådiga Proposition,
angående eftergift af åtskilliga embets- och tjenstemän
ädömdt ersältnings-ansvar i följd af Låns-bokhållaren Caspar
Langlets bedrägliga förhållande.
(I. A.)
Jemte erinran om det i Kongl. Majits Nådiga Kungörelse den 25 Juni 1830,
angående understöd af allmänna medel till utflyttningar i följd af laga skiften, förekommande
stadgande, alt utflyttnings-understöden, till summan bestämda, böra af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i den mån utflyttningarna ske, eller ock förskottsvis
emot borgen eller intecknings-säkerhet, i Landt-ränterierna lyftas, samt att Kongl.
Maj:ls Befallningshafvande skola häröfver bålla noggrann kontroll och inom den 15
Januari påföljande år till Kongl. Maj:ts och Bikets Stats-kontor insända verificeradt
reqvisitions-förslag å den ersättning, som tillkommer Landt-ränterierna för de under
föregående året förskjutna utflyttnings-understöd, hvarefter Stats-kontoret meddelar
ersättning af dertill i Biks-staten anslagna medel, emot redovisning i Lands-boken,
har Kongl. Majit uti högstberörda den 16 December nästlidet år till Bikets Ständer
aflålna Proposition, i Nåder meddelat, hurusom en vid Lands-kontoret i Götheborgs
och Bohus län år 1834 anställd extra ordinarie tjensteman, Caspar Langlet, fått sig
från början af år 1836 utaf dåvarande Lands-kamereraren 0. W. Holmgren anförtrodt
att utskrifva anordningar å dylika understöd för utflyttningar och för sådant
ändamål innehaft den från Kongl. General-landtmäteri-kontoret hvarje år ankomna
Bih. till R. St. Brot. 1856 1857. 4 Sami. 1 Afd. 2 Band. 11 Haft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 79.
förteckning å de anslagna beloppen, men från och med Augusti månad 1 837 beredt
sig tillfälle alt åtkomma medel ur Landt-ränteriet sålunda, att han utskrifvit anordningar
å understöd dels flera gånger, lid efter annan, för en och samma utflyttning,
och dels ställda till personer, åt hvilka understöd icke varit anslaget; hvarefter och
sedan dessa anordningar blifvit af Läns-styrelsen underskrifna, Langlet, emot falska
qvittenser, dem lian antingen sjelf skrifvit eller låtit andra teckna, uppburit dylika
anordningars belopp och användt dessa sig till godo. Med detta brottsliga tilltag
hade Langlet fortfarit till och med Juni månad 1848 och derunder lyckats icke blottundgå
misstanka för oredlighet, utan äfven förvärfva sig sådant förtroende, att han,
tid efter annan, befordrats till ordinarie Lands-kontorist och Läns-bokhållare samt
erhållit förordnande att någon tid bestrida Lands-kamererare-tjensten. Det belopp,
som Langlet på ofvannämnda sätt, genom oriktiga anordningar, lillegnat sig, utgjorde
tillhopa 17,841 R:dr 11 sk. 10 r:st Banko; och anordningarne voro från Landskontoret
expedierade, under Lands-kamereraren Holmgrens tjenstetid till ett belopp
af
7,980: 15. 8.
under t. f. Lands-kamereraren, Läns-bokhållaren Arnoldsons dito . 1,787: 32. —
under den tid Kronofogden Anders Samuel Pettersson var, till följd
af Kongl.'Maj:ts Nådiga förordnanden den 16 Januari och den
27 Mars 1844, tjenstförrättande Lands-kamererare, i hvilken
egenskap han fortfor till Oktober månad 1848
6,163: 3. 6.
och under Langlets egen tjenstetid, såsom t. f. Lands-kamererare . 1,910: 8. 8.
Banko R:dr 17,841: 11. 10.
varande be mähle Holmgren, Arnoldsson och Langlet med döden afgångne, Arnoldsson
förrän bedrägeriet upptäcktes och de båda öfrige i cessions-tillstånd. Ofvannämnde
anordningar voro derjemte underskrifna: af f. d. Landshöfdingen, Generalmajoren
G. Edenhjelm för belopp under Holmgrens tjenstetid af 3,332: 13. 4.
och Arnoldssons dito
809: —-r —
Summa Banko R:dr 4,141: 13. 4.
af General-löjtnanten, Herr Grefve Carl Gustaf Löwenhjelm, som varit Landshöfding
i Götheborgs och Bohus län från den 19 Juni 1843 till den 2 7 April 1847, för
belopp under Holmgrens tjenstetid af  450: -— —
under Petterssons dito 3,149: 4. —
och under Langlets dito  250:
Summa Banko R:dr 3,849: 4. —
af nuvarande Landshöfdingen f. d. Stats-i'ådet O. I. Fåhraeus lill belopp under Petterssons
tjenstetid af ....  ' . . . 300:
och under Langlets af
966: 52. —
Summa Banko R:dr 1,266: 32. —
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 79. 5
af Lagmannen Carl Engelblom, hvilken under liela ifrågavarande tid varit Landssekreterare
i länet, till belopp under Holmgrens tjenstetid af . 4,19 8: 2. 4.
under Arnoldssons dito  887: 32.
under Petterssons dito  2,630: 31. 6.
och under Langlets dito
695: 24. 8.
Summa Banko R:dr 8,409: 42. 6.
samt af vice Häradshöfdingen J. Bundssen, i egenskap af tjenstförrättande Landssekreterare,
till belopp under Arnoldssons tjenstetid af . . . 91: — •—
och under Petterssons dito
85: 16. —
Summa Banko R.dr 174: 16. —
Sedan Langlet i lifstiden blifvit, genom utslag af Götha Hof-rätt den 12
April 1849 samt af Kammar-rätten den 7 September samma år, dömd att, bland
annat, godtgöra Kronan ifrågavarande förlust med ränta, men det visat sig, att lill
gäldande af hvad sålunda blifvit ådömdt ringa tillgång förefunnes i Langlets till
borgenärer afträdda egendom, biel' bos Kammar-rätten af dess Advokat-fiskals-embete
åtal år 1850 anstäldt, ej mindre mot Lands-kamereraren Holmgren, Kronofogden
Pettersson, General-majoren Edenhjelm, General-löjtnanten, Herr Grefve Löwenhjelm,
Landshöfdingen f. d. Stats-rådet Fåhreeus, Lagmannen Engelblom och vice Häradshöfdingen
Bundssen, än ock emot Landt-räntmästaren Lars Arfvidsson, som låtit
Langlet uppbära utflyttnings-medlen, samt emot åtskilliga tjenstemän i Stats-kontoret
och i Kammar-rättens Öfver-revisions-departement, såsom, hvar i sin mån, genom
åsidosatta tjenstepligter vållande till den förlust, sorn genom Langlets bedrägliga förfarande
Kronan tillskyndats.
Beträffande Stats-kontorets President och Ledamöter hemställde Advokatfiskals-embetet,
att, med afseende å livad dem i målet till last tåge, förhållandet
måtte af Kammar-rätten anmälas hos Justitie-kanslers-embetet lill den åtgärd, samma
Embete kunde linna sig befogadt att vidtaga, och sådan anmälan har under den 25
Februari 1850 egt rum.
I fråga om de af Advokät-fiskals-embetet tilltalade, meddelade Kammarrätten,
efter deras hörande, under den 2 Maj 1855 utslag, innehållande, bland annat,
följande:
l:o Enär tillförordnade Lands-kamereraren, Kronofogden Pettersson, hvilken,
i sin egenskap af föreståndare för Lands-kontoret, det i första liand ålegat att granska
de handlingar, på hvilka anordningar af utflyttnings-understöd sig grundade, och
att ansvara derför, att de härtill anslagna medel till anvisade ändamål användes, genom
åsidosättande , eller felaktigt fullgörande af den Pettersson sålunda åliggande
gransknings-skyldighet och underlåtenhet att hafva tillsyn öfver riktigheten al anordningarne,
hufvudsakligen vållat den förlust, som till följd af LaugMs ofvan an
-
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 79.
märkta bedrägliga förfarande, Kronan tillskyndats; hvarförutan Pettersson, sorn jemväl
hade att uppgöra de förslag till ersättande af från Landt-ränteriet förskottsvis utbetald
utflyttningshjelp, hvilka årligen borde, jemte behöriga verifikationer, från Kongk
Majits Befallningshafvande till Stats-konloret insändas, åt samma göromål egnat så
ringa omvårdnad, att äfven dervid förhållandet med de oriktiga anordningarne och
deraf föranledda utbetalningar af utflyttnings-medel, utöfver det för hvarje år al'
Kongl. Maj:t anslagna belopp, helt och hållet undfallit bemälde tjenstemans uppmärksamhet,
hvarigenom upptäckten af Langlets svekfulla handlingssätt än vidare kommit
att fördröjas, — fann Kammar-rätten Pettersson vara lagligen förvunnen om uppenbar
vårdslöshet vid utöfning af sin ifrågaställda tjenstebefattning och pröfvade derföre,
i förmågo af i kap. 42 § Rättegångs-Balken samt Lands-kamererare-instruklionen
af den 28 Maj 1688, rättvist döma Kronofogden Pettersson att böta ett belopp,
motsvarande ett års lön af Lands-kamererare-tjensten i Götheborgs och Bohus
län; hvarförutan Pettersson förpligtades att i främsta rummet ersätta hvad under
hans tjenstetid Langlet af Kronans medel sig bedrägligen tillegnat och i sådant afseende
till Kongl. Majit och Kronan betala Sextusen Etthundra Sextiotre Riksdaler
tre skillingar sex runstycken Banko, efter afdrag dock af hvad, till godtgörelse för
detta belopp, utaf Langlets efterlemnade tillgångar kunde inflyta.
2:o Emedan, enligt den för Landshöfdingarne i Riket den 4 November 1754
utfärdade Instruktion, bemälde embetsmän hafva sig anförtrodd förvaltningen af alla
till Landt-ränterierna inflytande, Kronan tillhöriga medel, hvartill följaktligen äfven
hörer alt vaka deröfver, att utbetalning af sådana medel ej annorledes än i författningsenlig
ordning må ega rum, samt i afseende på utanordnande af utflyttningsmedel,
genom Kongl. Kungörelsen den 25 Juni 1850, är särskildt föreskrifvet, att
Kongl. Majits Befallningshafvande skola hålla noga hand och kontroll deröfver, att
de för erhållandet af slikt understöd stadgade vilkor och förbindelser fullgöras, med
hvilket åliggande ock måste i främsta rummet vara förenad skyldigheten att tillse,
det icke någon till utflyttningshjelp oberättigad eller den der sådan till stadgadt belopp
redan uppburit, må deraf komma i åtnjutande; ty och som särskilda; bland
handlingarne befintliga, af vederbörande Lands-kamererare verkställda utredningar
öfver de från och med år 1857 till och med år 4848 af Kongl. Majits Befallningshafvande
i Götheborgs och Bohus län samt Landshöfdinge-embetet derstädes
utfärdade anordningar å utflyttnings-understöd utvisa, att af de utflyttnings-medel,
som Läns-bokhållaren Langlet beredt sig tillfälle att åtkomma, 5,849 R:dr 4 sk.
blifvit anordnade af för detta Landshöfdingen General-löjtnanten Grefve Löwenhjelm,
och denne embetsman, enär han, jemlikt ofvan åberopade Instruktion, under utöfning
af Landshöfdinge-befattningen ensam egt beslutande rätt i alla till Läns-stvrelsens
afgörande hörande ärenden och följaktligen äfven i anordnings-frågor, ostridigt
jemväl haft åliggande att i sådana frågor undersöka och pröfva utgifternas behörig
-
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 79.
5
het, sorn för sina derutinnan fattade beslut ansvara; hvadan Herr General-löjtnanten
Grefve Löwenhjelms föregifvande, att ansvarigheten för sådana besluts riktighet skulle
ensamt hvila på vederbörande Lands-kontors-föreståndare lemnades utan afseende;
alltså fann Kammar-rätten Herr General-löjtnanten Grefve Löwenhjelm icke kunna
undgå, alt af de belopp, hvarå af honom oriktiga anordningar blifvit utfärdade, gälda
hvad utaf den eller de Länds-kontors-föreståndare, som anordningarne kontrasignera!,
lagligen icke utkräfvas eller af annan orsak ej godtgöras kunde; i följd hvaraf
Kammar-rätten, i förmågo af i kap. 12 § Rättegångs-Balken, jemförd med Instruktionen
för Landshöfdingarne i Riket, pröfvade rättvist döma Herr General-löjtnanten
Grefve Löwenhjelm att i förr omförmälda ordning till Kongl. Maj:t och Kronan utgifva
ersättning med Tretusen Åttahundra Fyrationio Riksdaler fyra skillingar Banko.
3:o Då af lörberörda utredningar öfver ifrågavarande oriktiga anordningar
inhemtades, att Lagmannen Engelblom, i egenskap af Lands-sekreterare, jemte vederbörande
Lands-kamererare, å Landshöfdinge-embetets vägnar, underskrifva sådana anordningar
till belopp af 8,409 R:dr 42 sk. 6 r:st Banko; alltså och ehuru, i afseende
å bemälde tjensteman förekomme, att han allenast vid tillfälle af vederbörande
Landshöfdings frånvaro haft åliggande att deltaga i handläggningen af de till Landskontorets
föredragning hörande mål och ärenden; dock som Lagmannen Engelblom,
genom deltagande i besluten om förutnämnda medels oriktiga anordnande, följaktligen
måste vara ansvarig för den förlust, som Kronan i ofvanberörda hänseende tillskyndats,
blef Advokat-liskals-embetets härutinnan förda talan på det sätt bifallen,
att Lagmannen Engelblom af Kammar-rätten kändes skyldig att godtgöra Kongl.
Maj:t och Kronan Åttatusen Fyrahundranio Riksdaler fyratiotvå skillingar sex runstycken
Banko, att utbetalas i den mån sagde medel icke kunde af de Lands-kontorsföreståndare,
som i ahordnings-åtgärderna deltagit, lagligen utkräfvas eller ock desse
personer saknade tillgång att samma medel gälda.
Ofver detta Kammar-rättens utslag hade, ibland andra, Kronofogden Pettersson,
General-löjtnanten Herr Grefve Löwenhjelm samt Lands-sekreteraren, Lagmannen
Engelblom anfört underdåniga besvär, vid pröfning af hvilka Kongl. Majit genom
utslag den 8 September 1854 förklarat sig finna icke någon af klaganderne hafva
anfört skäl, som kunde verka ändring i Kammar-rättens utslag. Dock hade Kongl.
Majit sedermera, i anledning af Kronofogden Petterssons underdåniga ansökning om
förskoning från det honom ådömda bötes-ansvar den 20 April 1855 funnit godt
att, med afseende å förekomna omständigheter, af Nåd förunna Pettersson eftergift
af Kronans och Götheborgs stads andelar i de honom ådömda böter. I sammanhang
med sistberörda underdåniga begäran hade Kronofogden Pettersson tillika framställt
anhållan att af Nåd få sig beviljad eftergift af den honom i ofvan omförmälda
hänseende ålagda ersättnings-skyldighet, och till stöd härför åberopat sin långvariga
oförvitliga tjenstgöring, hvarom bifogades särdeles fördelaktiga intyg af frenne Lands
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 79.
höfdingar; det, enligt hvad jemväl blifvit ådagalagdt, vanvårdade -skick, hvari Landskontors-göromålen
vid Petterssons inträde såsom tillförordnad Lands-kamererare sig
befunnit och som just föranledt hans inkallande till sådan tjenstgöring, men tillika
hindrat honom att egna full uppmärksamhet åt den särskilda befattning med utflyttnings—understöden,
hvilken Läns-bokhållaren Langlet långt förut fått af ordinarie
Lands-kamereraren sig anförtrodd; den omständighet, att Stats-kontoret och Kammar-rättens
revision, hvilka det hufvudsakligen tillkomme att granska underlydande
embets-myndigheters åtgärder, icke kunnat under loppet al sju år, som Langlets
bedrägerier före Petterssons ankomst till Lands-kontoret fortgått, desamma upptäcka;
samt den undergång, som skulle hota Petterssons ekonomiska ställning, derest han
nödgades utbetala den honom ådömda ersättning, hvars belopp vida öfverstege hans
aflöning under den tid han tjenat Staten; och hade Pettersson, för den händelse
Kongl. Majit icke skulle täckas af gunst och nåd bifalla ansökningen, underdånigst
anhållit, att Kongl. Majit måtte till Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition om ersättnings-beloppets
afskrifning.
I förening med de underdåniga besvären öfver Kammar-rättens i målet meddelade
utslag hade äfven f. d. Landshöfdingen General-löjtnanten, Herr Grefve Löwenhjelm
anhållit, att, så framt Kongl. Majit icke skulle pröfva lämpligt upphäfva
Kammar-rättens utslag, i hvad det rörde bemälde Herr Grefve, Kongl. Majit måtte
af gunst och nåd bevilja honom eftergift af det ådömda ersättnings-beloppet, helst
han icke kunde förebrå sig sjelf ringaste underlåtenhet af tjenstepligt och vore lull—
komligt öfvertygad, att han icke, utan åsidosättande af de högre och mera maktpåliggande
värf, Landshöfdinge-embetet omfattar, kunnat under utöfningen deraf egna
sin tid åt de mindre bestyren och sifler-arbetet i Lands-kontoret; hvarjemte Herr
Grefve Löwenhjelm anmärkt, att, om vederbörande tjenstemän i Stats-kontoret och
Kammar-rätten fullgjort sina bestämdt gifna åligganden i granskningsväg, förfalskningarne
varit upptäckta redan före Herr Grefvens landshöfdinge-tid; att om icke
Landt-räntmästaren Arfvidsson . emot falska qvittenser utbetalt de anordnade medlen,
hvilket Landshöfdingen icke kunnat bevaka, någon förlust för Kronan ej inträffat;
samt att, ehuru bemälde Landt-räntmästare i lifstiden blifvit i målet hörd, någon
ersättning ur hans behållna bo icke blifvit, sedan han under rättegången aflidit,
ifrågasatt elier utkräfd.
Med åberopande af väsentligen enahanda omständigheter jemte sin långvariga
tjenstetid i en befattning, som lemnat föga tid öfrig att följa ärendenas gång
och behandling inom Läns-stvrelsens kamerala afdelning, hade slutligen Lands-sekre- .
teraren, Lagmannen Engelblom, i samband med sina underdåniga besvär, anhållit,
att, i händelse Kammar-rättens utslag blefve faststäldt, varda af gunst och nåd befriad
från ersättning af den honom tillräknade förlust, som andre personer hufvud
-
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 79.
7
sakligen vållat och hvars godtgörande, skulle för honom med talrik familj blifva ytterst
kännbar.
Vid Nådig pröfning af ofvan omförmälda underdåniga ansökningar, har Kongl.
Majit, då, enligt hvad upplyst blifvit, Lagmannen Engelblom kunde, genom omsorgen
och ansvaret för de till Lands-kansliet hörande mångfaldiga göromål, anses i väsentlig
mån ursäktad för det han, vid de tillfällen, honom, i egenskap af Landssekreterare,
ålegat att, gemensamt med vederbörande Lands-kamererare, utöfva
Landshöfdinge-embetet, försummat sin i författningarne stadgade pligt att åt de på
Lands-kontorets åtgärd beroende mål, i hvilka Lands-kamereraren, med skyldighet
till målens föredragning och utarbetande, hade afgörande rätt enligt Kongl. Brefvet
den 26 Mars 4746, egna en noggrannare uppmärksamhet, hvilken dessutom försvårades
derigenom, att deltagandet i de kamerala målens behandling endast tillfälligtvis,
när Landshöfding ej var tillstädes, ålegal Lands-sekreteraren, samt med afseende
tillika å Lagmannen Engelbloms långvariga och nitiska verksamhet i Statens tjenst,
behagat i Nåder föreslå Rikets Ständer att befria Engelblom från den honom ådömda
ersättnings-skyldigheten för ifrågavarande, Kronan tillskyndade, förlust, likväl med
iakttagande, att det åklagaren i målet tillkommande provisions-belopp icke skulle i
denna eftergift inbegripas. — Derjemte och vid det förhållande, alt General-löjtnanten,
Herr Grefve Löwenhjelm i sin förra egenskap af Landshöfding uti Götheborgs
och Bohus län, endast i andra rummet varit pligtig kontrollera rigtigheten af
de anordningar, han på föredragning al vederbörande Lands-kamererare beslutat och
efter dennes kontrasignation undertecknat, men hvilkas öfverensstämmelse med behöriga
reqvisitioner det ålegat Lands-kamereraren i första hand att tillse; samt att
Kronologden Pettersson, fastän han, i egenskap af tillförordnad Lands-kamererare,
försummat denna tillsyn och derigenom vållat, alt Läns-bokhållaren Langlets bedrägliga
förfarande kunnat, utan anmärkning, bedrifvas, likväl, enligt vederbörandes intyg,
för öfrigt nitiskt och väl fullgjert sina många och vigliga tjenstepligter, hvilka tillfälligtvis
under denna tid varit genom hopade göromål mer än vanligt betungande,
har Kongl. Maj:t till Rikets Ständer öfverlemnat, huruvida icke anledning kunde förelinnas
att eftergifva den Herr Grefve Löwenhjelm och Kronofogden Pettersson ådömda
ersättnings-skyldighet, med undantag, äfven för deni, af hvad anginge åklagare-provisionen,
och med förklarande, i händelse af sådan eftergift för Pettersson, att för
de honom i första rummet till ersättning ådömda medel jemväl den ansvarighet,
som i andra rummet skulle, enligt Kammar-rättens och Kongl. Maj:ts utslag, drabba
de med luttersson i utllyttnings-medlens oriktiga anordnande delaktiga personer,
komme att förfalla.
Denna Nådiga lJroposition hafva samtliga Riks-Stånden remitterat till Statsutskottet,
som jemväl fått emottaga alla till målet hörande handlingar och deraf,
förutom hvad den Kongl. Propositionen innehåller, inhemtat, att Kongl. Kammar
-
8
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 79.
rätten genom ofvanberörda utslag den 2 Maj 1853, i anledning af det utaf Advokatfiskals-embetet
emot åtskilliga tjenstemän dels i Kongl. Stats-kontoret och dels i
Kongl. Kammar-rätten anställda åtal, fällt de förra till böter, men funnit någon ersättnings-skyldighet
icke kunna dem ådömas, hvaremot de sednare blifvit från allt
ansvar frikände; hvarjemte Utskottet erhållit upplysning derom, att å Langlels balans
blifvit af tillgångarne i hans konkurs-massa inbetaldt ett belopp af 627 Ridr 34 sk.
8 r:st Banko; att Lands-kamereraren Holmgrens konkurs ännu icke är utredd, och
att, i händelse förevarande Nådiga Proposition af Rikets Ständer bifalles, Stats-verkets
derigenom uppkommande förlust skulle utgöra 12,331 R:dr 43 sk. 6 rist
Banko, hvilken summa dock kommer att minskas med hvad från Holmgrens konkurs-massa
kan till gäldande af det honom ådömda ersättnings-belopp, 7,980 R:dr
15 sk. 8 rist Banko, framdeles inflyta.
Genom bifallandet af den utaf ofvanbemälde embets- och tjenstemän sökta
och af Kongl. Majit i Nåder förordade eftergift af dem ådömda ersättnings-skyldighet,
skulle således Stats-verket komma att vidkännas en uppoffring, som väl ej kan
anses obetydlig; men uti frågor af likartad beskaffenhet med den nu förevarande
hafva vid föregående riksmöten Rikets Ständer, när mildrande omständigheter ansetts
föranleda till ett skonsammare bedömande af de förseelser, hvarför vederbörande
embets- och tjenstemän blifvit till ersättnings-ansvar dömde, funnit sig böra efterskänka
Stats-verkets anspråk på vida betydligare belopp än de nu ifrågavarande; —
och ehuruväl Stats-Utskottet fullkomligt inser vigten deraf att de angående kontrollen
af Stats-medlens behöriga förvaltning gällande ansvars-bestämmelser med tillbörlig
stränghet iakttagas, kan Utskottet dock, å andra sidan, icke förneka, att de uti den
Kongl. Propositionen anförda förhållanden innefatta, från billighetens synpunkt, ganska
bevekande skäl för att i detta fall medgifva någon eftergift af Kronans anspråk, helst
då härvid tages i betraktande, att de nu till ansvar fällda embets- och tjenstemännen,
hvilka genom bristande tillsyn vållat att Langlets brottsliga förfarande kunnat
under en så lång tid fortsättas och undgå upptäckt, i detta hänseende icke varit de
enda felaktige, utan att jemväl vederbörande tjenstemän i Kammar-rätten och Statskontoret
gjort sig skyldige till en likartad försumlighet i sina gransknings-åligganden,
ehuru något ersättnings-ansvar lagligen icke kunnat dem ådömas. Med afseende
härå och enär, enligt hvad den Kongl. Propositionen innehåller, oltanämnde
embets- och tjenstemän, äfven om Statens rätt efterskänkes, dock ej skulle befrias
från utgifvande af den del, eller 12 procent, af ifrågavarande belopp, som tillkommer
allmänna åklagaren, och således i allt fall få vidkännas någon påföljd för hvad
i denna sak legat dem till last, har Utskottet funnit sig ega skäl
tillstyrka Rikets Ständers bifall till hvad Kongl. Majit uti förevarande
Nådiga Proposition behagat föreslå. —
Och
Slats-Vt skottets Vtlätande N:o 79.
9
Och anser Utskottet sig härigenom äfven hafva besvarat en från Hedervärda
Bonde-Ståndet remitterad motion af Riksdagsfullmäktigen Anders Nilsson från Hallands
län, innefattande hemställan, att det Kronofogden Petersson i anledning af
Läns-bokhållaren Langlets balans ådömda ersättnings-belopp måtte få afskrifvas.
Stockholm den 26 Juni 1857.
Reservation:
Af Herr Hesselgren:
”Då jag vid behandlingen af detta ärende icke af de för Utskottet tillgängliga
dokumenter kunnat inhemta, att de personer, hvilka bordt ansvara Stats-verket
för den ifrågavarande balansen, äro i den ekonomiska ställning försatta, att de af
några ömmande omständigheter kunnat derifrån befrias, ett förhållande, som många af
Utskottets ledamöter dessutom torde kunna vitsorda, anser jäg det icke eller vara
lämpligt att Staten efterger sina anspråk emot ifrågavarande personer, helst man
derigenom gifver ett farligt prejudikat, som kunde hafva till följd en ännu större
underlåtenhet å förmäns sida att kontrollera sina underordnade. Af dessa skäl anser
jag således för min del
att Kongl. Maj:ts Proposition uti ifrågavarande ärende icke bör
af Rikets Ständer bifallas.”
Bih. till R. St. Prot. 1856 $ 1857. A Sami. 1 Afd. 2 Band. 11 Höft. 2
10
Stats-Ulskottets Utlåtande N:o 80. ,
k Ok ^VJuV c» “t 53v*J ,i
N:o 80.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 29 Juni 1857, kl. 10 f. ta.
Utlåtande, angående väckt /råga om löne-förhöjning ät
Statens embets- och tjenstemän m. fl. för är 1857.
(U. A.)
Uti Sin Nådiga Proposition om Stats-verkets tillstånd och behof har Kongl.
iflaj:t, i sammanhang med frågan om reglering af utgifterna under Riks-statens 2,
3, 4, 5, 6, 7 och 8 Hufvud-titlar, äskat, att den af Kongl. Majit föreslagna löneförbättring
för embets- och tjenstemän m. fl., tillhörande stater och korpser under
nämnda Hufvud-titlar, måtte få beräknas och utgå äfven för innevarande år samt
härtill erforderliga medel af Rikets Ständer anvisas med följande belopp, nemligen:
å 2 Hufvud-titeln  140,000: —
å 3 dito (efter afdrag från den uti den Kongl. Propositionen
utförda summa, 86,260 R:dr, af deruti inbegripne 38,117
R:dr 65 öre, Svenska Stats-verkets andel i det för år 1857
erforderliga anslag till skrif-materialier och expenser samt extra
utgifter)  48,142: 35.
å 4 Hufvud-titeln  664,116: —
å 5 dito
523,860: 70.
å 6 dito . . . . ,  410,000: —
å 7 dito
130,000: —
å 8 dito
255,864:89.
eller tillhopa R:dr IUmt 2,171,983:94.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 80.
Då Stats-Utskottet af förekommen anledning ansett sig nu böra till behandling
företaga denna fråga, såvidt densamma rörer dem af ofvannänmde Hufvud-titlar,
som hittills blifvit af Utskottet handlagda, eller 2; 3, 4 och 5 Hufvud-titlarne, får
Utskottet dervid jemväl anmäla en hos Ridderskapet och Adeln af Herr G. H. A.
Hästesko väckt, till Utskottet remitterad, motion i förevarande ämne. Denna motionär
har påkallat Rikets Ständers uppmärksamhet å den bekymmersamma ställning,
hvaruti Statens embets- och tjenstemän kommit till följd af den under sednare åren
i hög grad stegrade lefnads-kostnaden och anfört, hurusom dyrheten af lifsförnödenheter
och andra behofs-artiklar, af hvilka en del stigit i pris med 400 procent,
andra med 75 procent o. s. v., hotade att blifva fortfarande och utan tvifvel skulle
hafva till följd, att löntagaren, för sin utkomst, måste, i strid med pligten att åt
det allmännas tjenst ensamt offra sin tid och arbetskraft, söka bereda sig inkomster
genom annan sysselsättning. Det vore, enligt motionärens tanke, uppenbart, att
tjensten icke kunde komma att med skyldig omsorg skötas, när de tärande lefnadsomsorgerna
nedtyngde sinnet och förlamade arbetshågen, likasom det obestridligen
läge i Statens intresse att hafva bergade tjenare, hvilka kunde, höjde öfver alla
frestelser, med odeladt nit egna sig åt dem anförtrodde värf och dervid utveckla
insigter, skicklighet och sjelfständighet. Dessa egenskaper måste dock slutligen blifva
mera sällsynta, om Staten i fråga om tjenstemähnens allönande iakttoge en allt för
sträng hushållning, hvars för det allmänna menliga följder icke skulle kunna snart
åter utplånas. En sådan verkan hade redan börjat visa sig och skulle, om icke
tjenstemännens ställning skyndsamt förbättrades, i en ökad och högst betänklig grad
framstå genom brist på tjenstemän och tjenliga ämnen till beklädande af de vigti—
gare platserna; hvarförutan motionären lastat uppmärksamhet å det förhållande, att
samtliga med kontanta löner försedda embets- och tjenstemän sedan år 1840 förlorat
och Staten deremot vunnit genom upphörandet af spanmåls-beräkningen under
lönerna, så att när, exempelvis, en lön å 2,000 R:dr med derunder inbegripna 200
tunnor spanmål, för hvilka kontant förhöjning erhölls de år, då riks-markegångspriset
öfversteg 6 R:dr tunnan, hlef vid 1840 och 1841 års riksdag, med tillägg
af 1 R:dr för hvarje tunna, fastställd i ett för allt till 2,200 R:dr, oberoende för
framtiden af spanmåls-prisens stigande eller fallande, lönen deremot, om denna förändring
ej skett, uppgått år 1856, för hvilket år riks-markegångs-priset utgjorde
icke mindre än 12 R:dr tunnan, till 3,200 R:dr. På grund af alla dessa omständigheter
och då angeläget vore, att löntagaren med det snaraste komme i åtnjutande
af löneförbättring, samt andra stater, hvilkas löner icke af Rikets Ständer reglerades,'
fått från och med innevarande år uppbära förhöjd aflöning, har motionären hemställt,
att ett anslag af något öfver 2,000,000 R:dr Riksmynt, motsvarande den
summa Kongl. Maj:t i sådant afseende äskat, måtte å Riksgälds-kontoret anvisas, för
12
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 80.
att af Kongl. Majit disponeras såsom gratifikationer åt tjenstemännen, till ersättning
för deras under sednare åren hafda opåräknade kostnader.
Utskottet, som tagit detta ärende i öfvervägande, har redan uti sitt Utlåtande
N:o 41, angående en med Stats-regleringen gemenskap egande fråga, uttalat
den åsigt, att en löne-förbättring för Statens embets- och tjenstemän i allmänhet
vore, i anseende till den under sednare åren inträffade betydliga stegring i prisen
å de fleste lefnads-förnödenheter, af behofvet högt påkallad och att Staten genom
sin mellankomst borde söka afhjelpa den förlägenhet, hvaruti löntagaren genom prisstegringen
råkat. I öfverensstämmelse härmed är ock vid afgifvande af Utskottets
förslag till reglering af utgifterna under Riks-statens 2, 3, 4 och 5 Hufvud-titlar
en sådan löne-förbättring af Utskottet tillstyrkt för den tid, hvarunder den nya
Stats-regleringen hlifver gällande. Hvad åter angår förevarande förslag att en dylik
förmån måtte tillgodokomma löntagaren äfven för innevarande år, anser sig Utskottet,
utan att derföre vilja underkänna de skäl, som blifvit anförda för behofvet deraf,
icke kunna understödja samma förslag. Det synes nemligen Utskottet icke vara med
grunderna för Stats-regleringen förenligt, att Rikets nu församlade Ständer genom
anvisande af ifrågavarande tillskott i embets- och tjenstemännens aflöning för detta
år, vare sig under namn af löne-förhöjning eller gratifikation, ingripa i den Statsreglering,
som af föregående Ständer blifvit fastställd, ett tillgörande, som, enligt
Utskottets tanke, skulle innebära ett vådligt prejudikat för framtiden och kunna vid
kommande riksdagar i likartade frågor åberopas. Men äfven om, med afseende å
förekomne särskilde omständigheter, ett tillfälligt undantag från denna grundsats
kunde anses böra ega rum, torde dock sådant i förevarande fall, åtminstone i den
utsträckning, som nu afsetts, destomindre kunna ifrågakomma, som, efter hvad Utskottet
inhemtat, Riksgälds-kontorets tillgångar icke, utan inskränkning i andra oundgängligen
nödiga utgifter, medgifva anvisandet af ett så betydligt anslag, som det
ifrågavarande, uppgående, efter beräkningen i Kongl. Majits Nådiga Proposition, till
icke mindre än 2,171,983 R:dr 94 öre för samtliga Hufvud-titlarna och till
1,376,119 R:dr för de fyra Hufvud-titlar, hvarom nu är fråga.
Ehuru Utskottet således funnit sig icke kunna understödja ifrågavarande
framställning, så vidt den afser löne-förhöjning för innevarande år åt Statens embets-
och tjenstemän i allmänhet, har dock Utskottet trott sig böra härifrån göra
ett undantag i afseende å några stater vid arméen och flottan,- hvilkas personal, enligt
erhållna upplysningar, lärer befinna sig i den nödställda belägenhet, att Staten
torde icke böra underlåta att med sin hjelp mellankomma. Detta gäller nemligen
under-officerare och deras vederlikar vid Garnisons-regementena, vid Artilleriets tyg—
och handtverk s-stater, samt vid Flottan och Marin-regementet jemte handtverks-,
timmermans- och maskinist-staten vid Flottans stationer och depot, äfvensom arbetsfolket
eller daglönarne vid sistnämnda stat.
Stats-Utskottels Utlåtande N:o 80.
13
Hvad de förra, eller under-befälet m. fl. vid Garnisons-regementena
angår, har Utskottet af tillgängliga handlingar inhemtat, att, uppå vederbör
rande regements-chefers underdåniga anmälan, att, såsom en följd af den inträffade
utomordentliga stegringen i prisen å de oumbärligaste lefnads-förnödenhetcr,
de redan förut knappa löne-vilkoren, som för under-befälet å regementenas
stater bestås, dåmera befunnes alldeles otillräckliga för delta befäls tarfligaste
utkomst, att, vid Artilleriet, de skickligaste förste konstaplarna, i stället att antaga
dem erbjuden befordran till under-officers-beställningar, öfverginge till de indelta
regementena, der fördelaktigare löne-vilkor dem erbjödos, att ett lika förhållande inträffat
med de vid regementena bildade, vid musik-korpserna anställde personer, samt
att svårighet sålunda visade sig att kunna återbesätta inom regementena uppkomna
under-befäls-vakanser, hvaraf menliga följder för regementenas tjenstbarhet vöre att
emotse, Kongl. Majit, med afseende härå, genom särskilta Nådiga Bref af den 30
November 1855 och den 28 Maj nästlidet år förunnat under-befälet m. fl. vid
nämnda regementen en tillfällig aflönings-förhöjning för ett år, räknadt från den 1
Oktober 1855, till belopp af 66 R.dr 32 sk. Banko lör hvar och en af personalen,
till utgående dels af 4 Hufvud-titelns allmänna besparingar, dels af besparingar å
anslaget för Artilleri-regementena, dels ock, i afseende å Artilleri-batteriet i Norrland,
af Norrbottens Hästjägare-sqvadrons-fond, men att, i anledning af sedermera
gjorda underdåniga framställningar, att ofvannämnda löne—tillökning måtte få fortfarande
utgå, Kongl. Majit den 21 November nästlidet år, enär tillgång härför saknades
och Kongl. Majit, som hos Rikets Ständer föreslagit en förbättrad aflöning för
ifrågavarande personal, tillika äskat, att denna finge beräknas och utgå från och med
innevarande års början, funnit de gjorda framställningarna icke till någon vidare åtgärd
föranleda.
Beträffande ofvannämnda Flottan tillhörande personal är likaledes upplyst, att,
jemlikt Kongl. Brefven den 14 Augusti och 28 November 1855, daglönarne på
Flottans timmermans- och handtverks-stater vid Carlskrona och Stockholms stationer
fått, vid den förra stationen, för de 2 sista qvartalen af nämnda år, och vid Stockholms
station för samma års sista qvartal en tillökning i deras aflöning af 2 sk.
per man om dagen; att genom Kongl. Brefvet den 19 Januari 1856 samma personal
vid Flottans stationer och depot erhållit enahanda förhöjning för år 1856 och
att, enligt Kongl. Brefvet den 7 Januari samma år, under-officerare vid Flottan och
Marin-regementet samt månads-lönarne vid timmermans- och handtverks-staten för
nyssnämnda år erhållit särskilda gratifikationer såsom aflönings-förhöjning; hvarförutan,
såsom exempel på den bekymmersamma ställning, hvaruti nämnde daglönare
sig befinna, kan anföras, att, sedan åtskilliga timmermän vid Stockholms station, i
angifvet ändamål att söka förskaffa sig en bättre utkomst, hos varfs-chefen derstädes
anhållit om permission, denne, med ansökningarnes öfverlemnande till stationens be
-
14
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 80.
fålhafvare, tillstyrkt bifall å desamma, under anförande deraf, att sökandena, hvilka
hade hustru och barn att försörja, icke kunde lifnära sig och dem af det gage,
kronan består, äfven om de erhölle högsta dagspenningen, sorn, efter vanligt afdrag
för Söndagen, utgjorde endast 25 1/3 sk. Banko om dagen, samt med upplysning,
bland annat, att några af stationens skickligaste handtverkare vid Artilleri-departementet
nyligen och ehuru de i aflöning åtnjuta 1 R:dr 50 öre om dagen uppsagt
sina kontrakter för afflyttning den 1 April detta år, men att stations befälhafvaren,
på grund deraf att, såsom varfs-chefen tillika uppgifvit, stationens arbeten genom
permissionens beviljande skulle i väsentlig mån eftersättas, funnit ansökningarne icke
kunna bifallas.
Som ostridigt är, att med de fortfarande höga prisen å lifsförnödenheter
den nuvarande aflöhingen, till upplysning hvarom Utskottet får hänvisa till de stater,
stim åtfölja vederbörande Departements-chefers, Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition bifogade,
underdåniga betänkanden, ingalunda kan vara tillräcklig ens för den nödtorftigaste
bergning och att i följd deraf ifrågavarande personal, hvilken, så till sågandes,
lefver för dagen och i allmänhet icke heller kan ega den utväg att genom tillfälligt
anlitande af krediten mildra sin belägenhet, måste vara i verkligt behof af en
snar hjelp; samt, hvad särskildt dag-lönarne vid Flottan angår, det bör tagas i betraktande,
att desse, hvilka på minst två års tid i kronans tjenst antagas, icke
kunna, såsom den enskilde arbetaren, sjelfve, efter oniständigheterna, betinga sig
ersättningen för sitt arbete, har Utskottet, med fästadt afseende jemväl derå, att de,
som nu äro genom kontrakter antagna, sannolikt skola, derest deras ställning icke
förbättras, vid kontrakts-tidens slut lemna kronans tjenst för att skaffa sig arbete
der detsamma bättre betalas, funnit omständigheterna vara af den beskaftenhet, att
Staten i förevarande fall icke bör undandraga sig att lemna något understöd till
lindrande af nämnda personals bekymmersamma belägenhet. Då likväl tillgångarna
icke torde medgifva, alt detta understöd utgår med hela del belopp, Kongl. Maj:t
äskat, eller till likhet med den aflönings-förbättring, som för de följande åren är af
Kongl'. Maj:t föreslagen, synes någon inskränkning deri böra ega rum, och föreställer
sig Utskottet, att om understödet för under-officerare och deras vederlikar vid Garnisons-regementena,
vid Artilleriets tyg- och handtverksstater samt vid Flottan och
Marin-regementet bestämmes till tre ljerdedelar af de utaf Utskottet för nästa Stats-:
regierings-pcriod tillstyrkta nya allönings-belopp, att utgå för det antal personer,
som nu gällande stater upptaga, samt ett, efter ungefär enahanda grund beräknadt,
bidrag anvisas till fördelning mellan nuvarande personal vid Flottans handtverks-,
timmermans- oéh maskinist-stat, detta understöd bör blifva tillräckligt för alhjelpande
af den närvarande förlägenheten.
De summor, som härtill erfordras, utgöra, efter verkställde uträkningar, för
under-befäl m. fl. vid
Stats.Utskottets Utlåtande N:o 80. 15
Svea Lifgarde  4,673:25.
Andra Lifgardet  4,341:75.
Lifgardet till Häst  3,846: —
Artilleriet:
Regementena 26,580: —
Tyg-staterna  9,39 5:, 2 5.
Fyrverkare, korpsen .... 547: 50, 36,522: 75.
Kronprinsens Husspr-regemente . . . . . 5,851:12 1/2.
Ingeniör-korpsen
. 3,105: — 58,339: 87 1/2.
Flottans Under-officers-korps  54,405: 75-.
Marin-regementet  5,424: 82 1/2. 59,830: 57 1/2
S:gr 118,170:45.
Flottans handtverks-, timmermans- och maskinist-stat (i rundt tal) 63,000: —
Artilleri-batteriet i Norrland  513: —
Tillsammans R:dr Runt 181,683: 45.
På grund af hvad sålunda är anfördt, hemställer Utskottet,
att uti frågan om löne-förhöjning för innevarande år åt Embets-
och Tjenstemän m. fl., tillhörande stater och korpser
under 2, 3, 4 och 5 Hufvud-titlarne, Rikets Ständer icke må
bifalla de gjorda framställningarna i annan måtto, än att Rikets
Ständer å Riksgälds-kontoret anvisa och till Kongl. Maj:ts disposition
ställa dels en summa af 118,170 R;dr 45 öre, att,
efter ofyanangifna grund, såsom gratifikationer tilldelas i tjenst
varande Under-officerare och deras vederlikar vid Garnisonsregementena,
vid Artilleriets tyg- och handtverks-stater samt
vid Flottan och Marin-regementet, dels en summa af 65,000
R:dr att likaledes gratifikationsyi^ för delta år fördelas mellan
nuvarande personalen vid Flottans handtverks-, timmermansoch
maskinist-stat, äfvensom att Rikets Ständer medgifva, att
ett belopp af 513 Rulr, allt Riksmynt, må få på enahanda sätt
till under-befäl m. 11. vid Artilleri-batteriet i Norrland utgå af
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons-fond.
Stockholm den 26 Juni 1857.
16
Stals-Utskotlets Utlåtande N:o 80.
Reservationer:
Af Herr Fåhreeus, 0.
”Då frågan om tillämpning äfven för innevarande år af den tillökning i aflönings-staterna,
som i allmänhet kunde för nästa Stats-reglerings-period varda beviljad,
ansetts icke lämpligen kunna behandlas särskildt för hvarje dermed gemenskap
egande Hufvud-titel, anser jag det hafva varit förmånligast att låta den slutliga
handläggningen af frågan anstå tills äfven 6, 7 och 8 Hufvud-titlarne blifvit genomgångna,
så att icke allenast i ett sammanhang kunnat urskiljas och jemföras alla de
särskilda omständigheter, som på frågans bedömande kunde inverka, men äfven en
närmare öfversigt kunnat vinnas af det belopp, hvartill den ifrågaställa tillfälliga
Stats-utgiften i sin helhet skulle komma att uppgå. Ett sådant uppskof hade ingalunda
utgjort hinder för afskiljandet af den speciella frågan om handtverks-staternas
och arbetare-personalens m. (1. vid Arméen och Flottan aflöning, då omständigheterna
funnits påkalla en skyndsammare reglering deraf, helst de öfriga Hufvudtitlarne
icke hafva att framte något gemensamt eller jemförligt dermed.
I sjelfva saken lemnär dock Betänkandet rum för vida väsentligare anmärkningar
än beträffande den formela behandlingen. — Utskottet åberopar sin förut
uttalade åsigt, ”att en löne-förhöjning för Ståtens embets- och tjenstemän i allmänhet
vore i anseende till den under sednare åren inträffade hetvdliga stegring i prisen
å de liesta lefnads-förnödenheler af behofvet högt påkallad, och att Staten genom
sin mellankomst borde söka afhjelpa den förlägenhet, hvaruti löntagarne genom prisstegringen
råkat”. Ytterligare förklarar Utskottet uttryckligen sig icke underkänna
de skäl, som för det under pröfning varande förslaget blifvit anförda; men allt detta
oaktadt afstyrker Utskottet förslaget, med ett undantag, som knappt förtjenar nämnas.
Hvilka äro då de skäl, som inför Utskottets pröfning vägt mera än de godkända
skälen för förslaget och det erkända högt kallande behofvet? — De inskränka sig
till 2:ne: a) att det icke vore med grunderna för Stats-regleringen förenligt att,
genom tillskott å embets- och tjenstemännens aflöning för detta år, ingripa i den
Stats-reglering, som af föregående Ständer blifvit fastställd, ett tillgörande, som förmentes
innebära ett vådligt prejudikat för framtiden; och b) att Riksgälds-kontorets
tillgångar icke utan inskränkning i andra oundgängligen nödiga utgifter medgifva
anvisandet af ett så betydligt anslag, som det ifrågavarande.
Hvad anslagets oförenlighet med Stats-regleringens grunder och prejudikatets
vådlighet angår, synes någon mildare förklaringsgrund icke kunna gifvas argumentationen
härom än att den härflutit från något förbiseende. Talrika exempel kunna
nemligen
Stats- Utskoltets Utlåtande N:o 80.
17
nemligen från föregående riksdagar åberopas af anslag för utgifter under löpande
året. Uti 1854 års riksdags-beslut, § 6, förekomma ej mindre än 24 särskilda
ansiags-belopp för sagde år, uppgående tillsammans till 940,152 R:dr Banko, deruti
inbegripna äfven aflönings-anslag. — Ej längre tillbaka än den 27 sistlidne
Mars tillstyrkte Stats-Utskottet enhälligt anvisande af vissa tillskott till den Arméens
Pensions-kassa åliggande pensionering från och med 1852, således icke blott för
perioden af sist fastställda stats-reglering, utan äfven för den nästföregående. Men
om dessa faktiska förhållanden ej göra tillfyllest att ådagalägga svagheten af ifrågavarande
skäl, så kan någon tvekan derom ej återstå, då det befinnes, att detta
samma Betänkande, som varnar emot det vådliga prejudikatet, framställer ett förslag,
som just innebär ett sådant prejudikat.
Men den omförmälda argumentationen framkallar en betraktelse af eftertänkligare
art. Den synes nemligen utgå från förutsättningen, att Staten och dess löntagare
förhålla sig till hvarandra som tvänne parter med skilda intressen, af
hvilka den ena ständigt måste vara på sin vakt mot den andra, så att i fråga om
anspråk för en förfluten tid han må kunna värna sig deremot med invändningen
om försummade fatalier. Det vore i sanning att högt beklaga, om det med Svenska
samhället vore kommet derhän, att en moralisk förbindelse gällde för ingenting, derföre
att lagen ej tvingade att inlösa den; och icke mindre beklagansvärd! vore, om
det inbördes förhållandet emellan Rikets Ständer och Statens tjenare icke egnade sig
att, lifva desses håg för sitt yrke; ty älskar tjenstemannen icke sin tjenst, är det
ingen som deraf mera lider än det allmänna.
Det af Utskottet begagnade sednare skälet för afstyrkandet, eller att Riksgälds-kontorets
tillgångar icke utan inskränkning i andra oundgängligen nödiga utgifter
medgifva anvisandet af ifrågavarande anslag, bestyrkes icke genom ringaste
utredning af förhållandet. Jag vill emellertid antaga, att detta yttrande kan rättfärdigas
af Riksgälds-kontorets närvarande ställning, sedan Rikets Ständer på nämnda
penninge-verk nyligen anvisat 4,570,000 R:dr Riksmynt, att förskjutas för Statens
jernvägs-byggnader; men icke allenast Riksgälds-kontorets, utan Stats-verkets tillgångar
i allmänhet böra härvid tagas i betraktande. Kongl. Maj-.ts Nådiga Proposition
om Stats-verkets tillstånd och behof upptager den ordinarie stats-regleringen
till 24,217,000 R:dr Riksmynt, samt beloppet af de för en gång eller på vissa år
erforderliga anslag till 14,581,751 Rdr 59 öre, uti hvilken summa jemväl inbegripes
den nu ifrågavarande löneförhöjningen för år 1857. Å tillgångarne för ordinarie
stats-regleringen skulle, enligt den Kongl. Propositionen, uppkomma ett årligt
öfverskott af 1,210,500 R:dr; —* men som, efter afdrag af anmärkt skillnad i beräkningen
af spanmåls-värdet, endast bör antagas till omkring 700,000 R:dr årligen,
— och å tillgångarne för extra stats-anslagen ett öfverskott af omkring
Bih. till R. St. Brot. 1856 $ 1857. * Sami. 1 Åfd. 2 Band. 11 Haft. 3
48
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 80.
5.048.000 R:dr för instundande stats-reglerings-period. Någon omständighet har
sedermera icke mellankommit, som förringar antagligheten af dessa beräkningar.
Men tillgångarne hafva ytterligare ökats genom öfverlåtande till Stats-verket af
500.000 R:dr årligen af Ranko-vinsten, jemte det att intägten af tull- och bränvins-skatt
för sistlidet år gifvit större öfverskott än som varit beräknade. Då härtill
kommer, att utaf de medel, Kongl. Majit i högstberörda Nådiga Proposition äskat
för så väl ordinarie som tillfälliga behof, Stats-Utskottet afstyrkt åtskilliga anslag å
redan handlagda Hufvud-titlar, uppgående sammanräknade till mer än 2,600,000
Ridr, så lider det väl icke någon gensägelse, att tillgång vid denna riksdag ej heller
kommer att saknas till ”andra oundgängligen nödiga utgifter” än ifrågavarande, som
icke är afsedd att från besagde öfverskotts-medel utgå.
Tvänne omständigheter påkalla för öfrigt härvid särskild uppmärksamhet.
Vid sistlidne riksdag indrogs till Stats-verket ett stort antal indelta löner i
utbyte mot penninge-löner. En hvar känner, huruledes under de sedermera förflutna
åren genom stegrade markegångspriser afkomsten ar indelningarne opåräknadt
stigit. Genom indragningen har detta beredt fördel åt Kronan, men en motsvarande
förlust för löntagarne. Enahanda verkan har ock ränleförenklingen i vissa delar
medfört. Kan nu, då fråga är om aflöningen för ett af dessa dyrtidsår, Kronan,
som skördat vinsten, skäligen säga, att hon, på sätt Stats-Utskottet förespeglat, ej
har råd att återgälda de tjenstemännen härigenom åbragta förluster?
Fordom voro under penninge-lönerna å staten beräknade vissa tunnor spanmål.
Det var i mindre skala samma system, som i en af grannstaterna nyligen
blifvit vedertaget, syftande dertill att efter de vexlande prisen å det förnämsta lifs—
medlet periodiskt bestämma tjenstemännens inkomst. Vid 4840—4844 årens riksdag
upphörde dock tillämpningen af detta system, till stor skada för löntagarne. Om
denna löneberäkning tjenstemännen fortfarande tillgodokommit, så skulle, sedan stats
priset
å spanmål de sednare åren uppgått till 42 R:dr Banko, en lön exempelvis med
200 tunnor spanmål nu hafva stigit 4,500 R:dr Riksmynt utöfver normala beloppet
och någon dyrtids-förhöjning hade då icke erfordrats.
Det oväntade motstånd, som frågan inom Utskottet rönte, framkallade der
alternativa förmedlings-förslag, som hvartdera afsåg att något nedsätta utgifts-beloppet,
antingen derigenom att en viss mindre, procentvis lika, förhöjning för år 4857
medgåfves å alla löner, derå tillökning för nästa statsreglerings-period beviljas, såsom
2y3 eller 5/4 af berörda tillökning, eller att en sådan förhöjning för berörda år må
ega rum endast eller i större mån å de mindre lönerna och i procentvis ringare
mån å de högre. Då medlen för lifsuppehälle icke kunna inskränkas utöfver en viss
grad, måste det medgifvas att tyngden af lifsmedlens dyrhet drabbar svårare de små
lönerna än de större, hvarförutan afseende skäligen synes kunna fästas derå, att
innehafvarne af de högsta penningelönerna, under förhållanden sådana som ifrågava
-
Stats-Utskottels Utlåtande N:o 80.
19
rande, kunna temporärt inskränka eljest åliggande representations-skyldighet. Sålunda
har jag föreställt mig, att exempelvis alla löner, derå tillökning för instundande
statsreglerings-period beviljas, för år 1857 kunde förhöjas, med lika belopp som denna
tillökning, då sammanlagda inkomsten, enligt meddelad beräkning, nu icke öfverstiger
1.000 R:dr Riksmynt, med 3/4 deraf då denna inkomst uppgår öfver 1,000 men
icke öfverstiger 2,500 R:dr, och ified hälften, då den öfverstiger detta belopp, intill
4.000 R:dr, o. s. v. — Då emellertid det närmare formulerandet af föreskrifterna
härom, äfvensom beräkningen af de utgifts-summor, som deraf kunna föranledas, är
beroende af mera speciela utredningar, än som låta sig verkställas utan tillgång till
de frågan rörande handlingar, föreslår jag vördsamt, att ärendet måtte visas åter till
Utskottet, för att, efter sådan förberedande handläggning, afgifva nytt utlåtande
i ämnet.”
Uti denna reservation instämde Friherre Leijonhufvud, B. A., Herrar Bildt, G.,
Montgomery, B., Björnstjerna, J. M., Gripensvärd, J. O. och Törnebladh, G., samt
Prosten Arosenius.
Af Prosten Berlin:
”Lika mycket som jag finner det vara angeläget, att Rikets Ständer lemna
sitt bifall till sednare delen af detta tillstyrkande utaf en högst nödvändig löneförbättring
för innevarande år för Under-officerare och deras vederlikar vid Garnisonsregementena
samt för Tyg- och Handtverks-staterna vid Artilleriet, Flottan och Marinregementet,
lika mycket anser jag det vara af rättvisa och billighet högt påkalladt,
att Rikets Ständer uttala ett bestämdt ogillande utaf första delen af Utskottets hemställan,
som tillkommit genom majoriteten af en enda röst, och genom hvilken
Utskottet afstyrkt, med undantag endast för ofvannämnde Underofficerare och handtverkare,
allt afseende på hvad Kongl. Maj:t äskat och föreslagit till åstadkommande
af en behöflig löneförbättring för år 4857 för embets- och tjenstemän m. fl., tillhörande
Stater och Korpser under 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8 Hufvud-titlarne, ehuru
Utskottet icke bestämdt uttalat sådant för mera än de af Utskottet behandlade 2, 3,
4 och 5 Hufvud-titlarne. Detta Ständernas ogillande anser jag kunna uttalas på tvänne
sätt: antingen genom att återremittera den klandrade första delen af Utskottets hemställan
och ålägga Utskottet att efter första behandlingen af Riks-statens samtliga
Hufvud-titlar inkomma med ett nytt betänkande rörande denna fråga, uti hvilket
föreslås lämplig löneförbättring för 1857 för samtlige embets- och tjenstemän samt
löntagare under de sju Hufvud-titlarne från och med den 2 till och med den 8,
eller ock så, att Rikets Ständer nu på förhand besluta, att alla de löntagare, som
vid de nämnda sju Hufvud-titlarne tillerkännas löneförhöjning för nästkommande statsreglerings-period,
skola för 1857 tillerkännas tre fjerdedelar eller sjuttiofem procent
af samma löneförhöjning, hvilka 75 procent böra dem af Stats-verket tillhandahållas
20
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 80.
under första månaden af detta års fjerde qvartal. Jag har icke ansett mig böra
föreslå fulla beloppet af den blifvande löneförhöjningen, då Utskottet icke tillstyrkt
mer än 75 procent för Under-officerare och handtverkare, och det skulle möjligen
kunna gå an att bestämma en lägre procent-beräkning för de embetsman, som hafva
4,500 R:dr Riksmynt eller derutöfver, ehuru i allmänhet löneförhöjningen för dessa
blifvit vid de redan behandlade Hufvud-titlarne bestämd proportionsvis lägre än för
dem, som hafva mindre löner.
Att Statens löntagare befinna sig i en svår och betryckt ställning, som bör
allvarligen behjertas, det måste inses utan någon vidlyftig utredning och man behöfver
i det hänseendet endast fästa sig vid de redan länge högt uppstegrade priserna
på de första och oafvisliga lefnadsbehofven, såsom hushyra, ved, bröd och
kött. — Den skattdragande, som sjelf producerar något till afsalu, kan för sin produkt
taga högre betalning i samma mån som han nödgas sjelf betala mera åt andra.
Sådant är icke förhållandet med tjenstemannen. Staten fordrar af honom icke
allenast samma, utan ofta ett mycket förökadt arbete, och detta för en penningelön,
som har sjunkit mycket betydligt i värde. Det är under sådana förhållanden icke
längre möjligt för dem att subsistera, och det är hvarken Staten värdigt att intvinga
sina tjenare på skuldsättnings-banan, icke heller är det för dessa möjligt att derpå
fortgå utöfver en viss gräns. Försakelser och umbäranden, armod, nöd och undergång
blifva de oundvikliga följderna.
I vårt grannrike Danmark har Staten tillerkänt löntagarne såkallad ”Dyrtidsförhöjning”
redan 1855, och desse åtnjuta således denna förmån nu för
tredje året.
Det är allmänt kändt, att hos oss hafva enskilde personer, bolag, korporationer
och städer dels redan 1855 dels 1856 tillerkänt sina tjenare och löntagare
betydliga förhöjningar i sina löne-emolumenter, till hvilken åtgärd de funnit sig nödtvungne
af de uppstegrade priserna af den ”dyra tiden.”
Det torde icke heller vara obekant, att vår Nådige Konung dels redan för
1856 dels först för 1857 beviljat lämpliga löneförhöjningar för de stater och
korpser, för hvilka han eger att sjelf reglera lönerna, såsom för Fång-styrelsen,
Tull-verket, Post-styrelsen, Jägeri-staten, m. fl. Jag kan då icke inse någon enda
rimlig grund, hvarföre sådane i Statens tjenst varande personer, för hvilka Rikets
Ständer hafva rättighet och pligt att bestämma de årliga lönerna, skola ännu längre
bida och lida; helst Kongl. Maj-.t redan i November 1856 för Rikets Ständer framställt
denna angelägenhet, och det väl icke lider något tvifvel, att, om Rikets Ständer
varit samlade 1855, den äskade förmånen redan då blifvit löntagarne förunnad.
Utom hvad jag här ofvan anfört, förekomma i sjelfva betänkandet och särdeles
i den deri inryckta motionen tillräckligt många och talande skäl, som hade
bordt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 80.
21
bordt föranleda eli alldeles motsatt utlåtande emot det nu af mig öfverklagade; men
för den händelse att någon betänklighet skulle uppstå i anseende till det stora beloppet
af den erforderliga summan, tillåter jag mig anmärka, att denna, som af
Kongl. Maj:t blifvit uppgifven till nära 2,192,000 R;dr Riksmynt, uppgår icke till
1 1/2 million, om man först reducerar den till 75 procent och sedan fråndrager
hvad i detta betänkande blifvit tillstyrkt för under-officerare och handtverkare. Emot
föregifvande^ att Riksgäldskontoret saknar tillgångar till bestridande af denna utgift,
anser jag mig endast böra anföra, att den momentela inskränktheten i tillgångar
kommer endast deraf, att Riksgäldskontoret fått sig ålagdt att förskottsvis utbetala
bort emot fyra millioner eller 3,870,000 R:dr Riksmynt till Statens jernvägs-byggnader
för löpande året, samt att det blifvit inför hela riksförsamlingen anlördt och
behörigen styrkt, alt utöfver hvad som nu är att taga i anspråk för Statens reglerande
finnes en tillgång af sjutton millioner Riksdaler Riksmynt, hvarmed man kan
göra ' face emot de anslags-summor, som genom enskilda motioner blifvit begärda
för allmänt nyttiga arbetsföretag, ehuru dessa företag sägas taga i anspråk mer än
40 millioner Riksdaler. Ehvad man nu kan möta dessa stora anspråk med 17
millioner eller med 15 eller med 15 1/2, så synes mig derpå ligga mindre vigt,
än på Statens högt påkallade rättvisa emot dess tjenstemän. Till bevis på, huru
dessa ofta blifvit hårdt behandlade och tillskyndats förluster, då man velat hafva utseendet
af att bereda dem fördelar genom en ny lönereglering, tillåter jag mig anföra,
att, då Landt-statens tjenstemän vid sist förflutna riksdag erhöllo 77,000 R:dr
Banko för åstadkommande af den löneförbättring, som varit dem lofvad sedan 1823,
så slog detta sålunda ut, att de, genom det vid anslaget fogade vilkoret, att de indelta
räntorna skulle till Stats-verket indragas och tjenstemännen dädanefter åtnöjas
med en fix penningelön, bestämd efter 10 års medel-markegång, fingo ända till
flera hundra Riksdalers årlig löneförminskning i stället för löneförbättring, och Sta
ten
gjorde således derpå en betydlig vinst. Enahanda är förhållandet med den
spanmål, som de penninge-löntagande tjenstemännen sedan 1815 års riksdag hade
under lönerna, och hvarmed afsågs att bereda dem en något högre inkomst, när
del blef dyr tid, eller då lifsförnödenheterna stego lill ett högre pris. Så hade ett
Kollegii—råd före 1840 vanligen 1,600 R:dr Ranko i lön med derunder inbegripna
152 tunnor spanmål å 6 R:dr, hvilket pris 1841 höjdes till 7 R:dr Banko. Hade
denne löntagare haft dessa 152 tunnor i behåll 1856, då riks-markegångs-priset
var 12 R:dr, så hade han haft 6 gånger 152 R:dr eller 912 R:dr Banko, i stället
för 152 R:dr, jemte de ursprungliga 1,600 R:dr, och det var således Staten, som
genom nämnde löne-reglering vann året 1856 på en enda tjensteman 760 R:dr
Banko. Staten har ständigt gjort sådana mindre och större vinster i sednare tider,
i mån af riks-markegångens olika uppstegring och naturligtvis äfven i mån af det
Bih. till R. St. Vrot. 1856 j' 1857. 4- Sami. 1 Afd. 2 Band. 11 Haft. 4
22
Stats-Utskottels Utlåtande N:o 80.
olika antalet tunnor, som var beräknadt under lönerna. En President, som förut
hade 504 tunnor spanmål under sin lön, uppbar för 1856 således 1,520 R:dr
Banko mindre än han skulle hafva uppburit af Staten efter den gamla beräkningen.
Jag tillstyrker, på ofvan anförda skäl, att Rikets Ständer å Riksgälds-kontoret
anvisa för år 1857 ett förslags-anslag af högst En och en half million R:dr R:mt,
för alt, stäldt till Kongl. Maj-.ts Nådiga disposition, i mån af behof lyftas af Statskontoret,
hvarifrån medlen till vederbörande anordnas.”
Häruti instämde Doktor Säve samt Prostarne Schram, Malmstedt, Millén,
Ljunggren, Ståhl och Rundgren.
STOCKHOLM, tryckt hos N. Marcus, 1857.
Ståts-Utskottets Utlåtande M 81.
I
N:o 81.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 10 Juli 1857, kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning af erhållna återremisser å Betänkandet JV2 41, angående
en med stalsregleringen gemenskap egande fråga.
(U. A.) .
Niimnda betänkande är genom Riks-ståndens beslut godkändt utom i nedan omförmälte
delar, i afseende hvarå återremiss till Utskottet egt rum.
Momentet d, innefattande följande förslag: »Sådane embeten och tjenster, för hvilkas
innehafvare löneförhöjning är askad, men icke af Rikets Ständer beviljas, skola vid inträffande
ledighet tillsättas endast på förordnande;» etc har blifvit gilladt af Bonde-ståndet, men
återremitteradt af Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-stånden. Till
stöd för återremisserna är hufvudsakligen anfördt, att, om ett dylikt stadgande skulle
beslutas, hvilket en del ledamöter ansedt obehöfligt, såsom, efter deras förmenande,
ej egande egentligt sammanhang med förevarande ämne, förslaget derom blifvit för
tidigt väckt och att dermed borde anstå intilldess samtlige frågor om löneförhöjning
å de särskilda hufvudtillarna kommit under Rikets Ständers pröfning, enär, i händelse
de lönetillökningar, hvilka Kongl Maj:t äskat och Utskottet tillstyrkt, icke skulle
alla af Rikets Ständer beviljas, det kunde inträffa att, med tillämpning af ifrågavarande
stadgande, vissa beställningar, t. ex. Rikets högsta domare-embeten, komme
att, i strid med grundlagens bud, utöfvas endast på förordnande.
Utskottet, som får fästa uppmärksamhet derå, att ifrågavarande bestämmelse,
hvilken egentligen afsett kanslist- och kopist-beställningarne inom kansli-departementen
och kollegierna, blifvit föreslagen endast såsom en allmän grund och således
medgifver. att för särskilda fall undantag härifrån kunna beslutas, har likväl nu, till
Bih. till R. St. Prot. 1856 &' 1857. 4 Sami. 1 A/d. 2 Rand. 12 Höft, 1
2
Slats-Utskoltcts Utlåtande M SI.
följd af de inom frenne Riks-stånd framställda anmärkningarne, trott sig böra hemställa
,
att ifrågavarande moment för närvarande må utgå;
Skolande Utskottet framdeles, sedan yttrande meddelats öfver samtlige å hufvud
titlarne
förekommande frågor om löneförhöjning, afgifva nytt förslag till bestämmelse
i förevarande hänseende, innefattande äfven uppgift å de beställningar, som med
stadgandet afses.
Morn. e, så lydande: »För sådana, till indragning afsedda tjenstcr, som icke
»komma att i 1858—1860 års stat upptagas, utgår aflöningen enligt nu gällande
»stat» etc., är återremitteradt af Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet, hufvudsakligen
på grund deraf, att föregående moment d, med hvilket det ifrågavarande
ansåges slå i nära sammanhang, förut blifvit återremitteradt, hvarförutan anmärkts,
att Rikets Ständer icke kunde vara i tillfälle att på förhand afgöra, hvilka tjenster
böra indragas, en anordning, som vore beroende af den närmare undersökning af
förhållandena, som vid de särskilda embetsverkens reglering måste ega rum.
Då emellertid tvänne Riks-stånd, nemligen Borgare- och Bonde-stånden, bifallit
Utskottets yttrande i förevarande moment, anser Utskottet sig
böra detsamma vidblifva
Uti mom. f hade Utskottet föreslagit följande stadgande: »Nya tjenster, för hvilka
aflöning vid denna riksdag beviljas, må icke tillsättas annorlunda än genom förordnanden.
Aflöningen utgår i mån af tillgång och sedan samtlige inom verket förut
varande löntagare af anslagssumman för verket åtnjutit sin tillständiga rätt, enligt
stadgade grunder.» Detta moment har likaledes af Ridderskapet och Adeln samt
Preste-ståndet blifvit återremitteradt. De hufvudsakligaste skälen, på grund hvaraf
återremisserna blifvit yrkade, äro dels att stadgandet i förra delen ansetts olämpligt
i afseende å vissa tjenster t ex. de föreslagne nya professionerne vid universiteten,
hvilka beställningar med visshet kunde antagas blifva för all framtid behöfliga och
derföre icke borde blott på förordnande tillsättas, dels att af bestämmelsen i den sednare
delen kunde blifva en följd, att de förut varande löntagarne finge uppbära en
del af de nya lönerna såsom löneförbättring och att åter de nya tjensterna icke
kunde tillsättas af brist på medel för aflöningen, ehuru sådana blifvit anvisade; varande
inom begge Riks-stånden föreslaget, att den förra delen af momentet skulle
erhålla följande tillägg: »dock med de inskränkningar häri, som för särskildta fall
till äfventyrs kunna finnas lämpliga»
Jemte det Utskottet ansett sig böra dels upplysa, att stadgandet i momentets
förra del afser förhållandet med Hof-rätterne, der, enligt den föreslagna regleringen,
nya notarie-beställningar skulle inrättas och de förut varande kanslist-platserna indragas,
samt att Utskottets mening varit, att innehafvarne af de nya tjensterna icke skulle
Stats-Utskottets Utlåtande M 81.
&
komma i åtnjutande af full lön förr än kanslisterne hunnit afgå, till undvikande deraf,
att ytterligare utgifter skulle drabba Stats-verket i och för regleringens genomförande,
dels ock fästa uppmärksamhet derå, att det ifrågasatta förbehållet synts Utskottet
icke vara behöflig!, enär bestämmelsen är föreslagen, såsom en allmän grund, hvarifrån
undantag för särskilda fall kunna stadgas, har Utskottet, vid det förhållande,
att ifrågavarande förslag är bifallet af tvänne Riks-stånd, nemligen Borgare- och Bondestånden,
funnit sie
C*
sakna skäl att detsamma frånträda.
För öfrigt hafva, enligt de från Ridderskapet och Adeln samt Preste-ståndet
ankomne protokolls-utdrag rörande återremisserne, dessa bägge Riks-stånd beslutat
ett nytt moment att bland vilkoren för löneförhöjningarnes åtnjutande införas efter
mom. c, af följande lydelse: »Ofvanstående vilkor för åtnjutande af beviljade löneförhöjningar
skola upphöra att vara gällande i fall löneförhöjningen upphör. Äfvenså
kommer, der undantag från dessa vilkor synas böra ega rum, sådant att vid hvarje
fall särskildt utsättas»
Uå frågan om intagande bland vilkoren af ett nytt sådant moment i stället för
det förbehåll af enahanda beskaffenhet, som i Utskottets utlåtande förekommer näst
före de särskilda momenterna, icke utgjort föremål för pröfning hos de öfrige Riksstånden,
eller Borgare- och Bonde-stånden, anser sig Utskottet böra förhållandet anmäla
för den händelse, att dessa båda Riks-stånd skulle vilja uti ifrågavarande beslut
med de andra Stånden sig förena.
Stockholm den 9 Juli 1857.
Reservation:
Af Herr Henschen: »Af nu upplästa betänkande finner jag, att Utgifts-afdelningen
föreslagit, att Utskottet äfven denna Riksdag skulle, liksom vanligen skett under förra
Riksdagar, följa den grundsats, att, då två Stånd godkänt hvad Utskottet föreslagit,
Utskottet borde dervid förblifva och icke ens anse nödigt till vederläggning upptaga
hvad mot Utskottets förslag anmärkts inom de Stånd, som återremitterat. Då denna
praxis, långt ifrån att hafva uppkommit i följd af något grundlagsbud, varit stridande
mot både ordalagen uti och grunden för Regerings-Formens 69:de §, sådan denna
vid Riksdagens början lydde, samt berörde praxis dessutom är stridande mot grundlagens
rätta mening; anser jag de i detta afseende nu nyttjade ordalag ej vara lämpliga.
Och anhåller jag, att Utskottet ej vidare må anse sig bundet af denna praxis,
utan endast af Grundlagens klara ord.»
4
Stats-Utskottets Utlåtande M 82.
N:o 82.
Aak. till Exp.-Utsk. d. 13 Juli 1857, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl, Majlis Nådiga Proposition om uppförande
af en hufvudsakligen för Postverket afsedd byggnad u Kongl.
Maj:ts och Kronans intill Kongl. Operahuset i Stockholm gränsande
tomt.
(J. A.)
Jemte erinran, hurusom tid efter annan särskilda förslag blifvit uppgjorda och
vid begge de sednaste nksdagarne nådiga framställningar till Rikets Ständer aflåtna,
angående bebyggandet af Kongl. Maj:ts och Kronans öster örn Kongl. Operahuset i
Stockholm belägna tomt, hvilka framställningar Rikets Ständer dock funnit sig ej
kunnat bifalla, har Kongl. Majit uti högstberörde till Rikets nu församlade Ständer
den 24 sistlidne Mars aflåtna proposition, behagat i nåder meddela, att sedan Dess
General-poststyrelsé under den 8 nästförutgångne September hos Kongl. Majit i underdånighet
_ förnyat sin redan tillförene gjorda anmälan om behofvet af ökadt utrymme
för Stockholms postkontor och dervid yttrat, att om också genom förändrade
anordningar i det nuvarande posthuset de mest kännbara olägenheterna af (Jen
närvarande lokalens otillräcklighet skulle kunna för en tid afhjelpas, det likväl, enligt
General-poststyrelsens åsigt, vore för vinnande af full ändamålsenlighet nödvändigt,
att posthuset vore beläget på en fri plats, centra! så vidt det läte sig göra, åtminstone
för den del af bufvudstaden, sorn är mest bebodd och har största rörelsen,-  att å nedra botten borde finnas utrymme för alla sådana afdelningar af postkontoret,
med hvilka allmänheten egentligen har beröring; att tillräcklig gårdsplats borde
beredas jemte utrymme till vagnshus för åtminstone så många paket- och postvagnar
samt kärror, som behöfde vara i dagligt bruk, äfvensom, derest så kunde
ske, stall för ett inskränkt antal hästar, t. ex. 6 eller 8, afsedde att kringföra brefven
och posterna inom bufvudstaden samt att transportera bref- och paketposterna
