# ID: svediakorp-gov2304
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 31,445
# sentences: 1,240
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Bil. lill Stats-Utshutlets Utlåtande JYi 62.
S7
benämning. Detta har -ock Utskottet insett, och har derföre föreslagit nämnde utsträckning
från Sala i norr lill Getle-Fablu-jernvägen och i sydvest till Örebro;
men Utskottet har likväl, lika med Kongl. Maj:t, ansett hufvudstaden utgöra den
rätta utgångspunkten för bestämmande af stambanornas både benämning och ledning
genom provinserna; hvilken åsigt Utskottet utvecklat ända derhän, alt systemet för
de norra jernvägsiiniernas anläggning skulle bildas oberoende af kommunikalionsförhållanderne
emellan landets norra samt södra och vestra delar. Hvad vill nu detta
säga annat, än att hela det så kallade systemet hufvudsakligen afser de serskilda
orternas förhållande till hufvudstaden? Deras inbördes gemenskap sättes tillbaka för
sagde förhållande, och landets allmänna intresse uppoffras till förment förmån för
hufvudstaden, hvars veikliga intresse ändock endast ofullkomligt torde vara iakttaget.
På detta sätt har föreställningen om nödvändigheten att genast tillvägabringa
2:ne jernbanor, utgående från Stockholm, uppkommit, och tanken att jernbansanläggningarne
i första rummet och väsendtligast skulle afse landsorlernes förhållande lill
hufvudstaden finnér uttryck öfver allt i Utskottets betänkande. Utan alt neka vigten
af en lätt kommunikation mellan hufvudstaden och landets alla delar, kan med
skäl påstås, att hufvudstaden likväl endast är en del af landet; visserligen en väsendtligare
del, än någon annan, men ingalunda af ett sådant öfvervägande inflytande,
att alla landels intressen'lill deras hela omfattning och i alla deras riktningar
der äro förenade.
Emellertid vänder sig betraktelsen naturligen i första rummet till den bana,
hvarmedelst Utskottet afsett att göra förslaget gemensamt för hela landet, det vill
säga sammanbindningsbanan mellan Sala och Örebro. Den förbindelse, som derförutan
genom Stockholm eger rum, kräfver allt för stora omvägar och är ej heller af
beskaffenhet, att upprätthålla kommunikationen under alla omständigheter och kanske
minst då den för rikets räddning bäst erfordras; och likasom nödvändigheten af den
förstnämnde sammanbindningen derigenom vinner ökad vigt, blir det ock erforderligt
att göra sig noga reda för utsigten alt systemet sålunda i verkligheten skall
komma alt afse landet i dess helhet. Utskottet uppgifver i fråga om meranämnde
sammanbindningsbana, att den väl icke är närmare undersökt, men att Utskottet
förvissat sig, att den icke möter hinder i utförandet. Huru detta skett är mig obekant;
men hvad som en hvar kan känna, är, alt en bana, i den riktning Utskottet
föreslagit, måste medtaga ofantliga kostnader just derföre, att den icke går utmed
och genom de naturliga dalgångarne, utan skall dragas tvert öfver dem; hvarigenom
högst betydliga viadukter måste komma att erfordras. Redan häraf uppstår tvifvel
om den i verkligheten någonsin kan komma till utförande; och om man dertill besinnar,
att denna bana icke är en kort sammanbindningsbana, deraf någon större
ort—trafik i allmänhet icke behöfver påräknas, ulan har en längd af flere mil och att
Bih. till 11. Sl. Brot. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 29 Häfl. 8
58
Bil. lill Stals-Utskollels Utlåtande M 62.
den genomlöper ödsliga Irakter och måhända endast på 2 eller 5 ställen genomskär
orter, der någon rörelse finnes, så skall sannolikheten, att Rikets Ständer skola
betänka sig att anslå skattemedel eller upptaga lån till denna banas utförande,
åtminstone då verkställigheten ifrågasättes, blifva så stor, att denna sannolikhet gerna
kan anses gränsa till visshet, särdeles om det tages i betraktande, alt de orter,
som ligga söder eller öster om banan, hafva sina skeppningsharnnar i samma riktning
och således kunna hafva fördel af hanan endast om de äro så närbelägne att
det blifver dem lika beqvämt och mindre dyrt att föra sina produkter norrut till och
på banan, än till skeppningsorten och ridare på vattnet, samt att trakterne norr och
vester om banan äro så glest befolkade, att den dervarande produktionen är ytterst
ringa och hvad som kommer på banan måste hemtas från några få, vidt skilda,
orter. De allmänna förhållanderne i dessa delar af landet bestyrka denna uppfattning;
och den måste derföre anses riktig, intill dess den vederlägges genom tillförlitliga
bevis. Det åligger icke mig eller dem, som dela min öfvertygelse, alt an
skaffa
dessa eller att styrka, det banan icke kan utföras utan betydliga kostnader
och att den icke kan bära sig genom ort-trafiken. Bevisningen för banans lämplighet
tillkommer tvertom dem, som påyrka densamma; och då de icke förmå att nu
åstadkomma en sådan, likasom i allmänhet sådana bevis saknas, så kan jag icke
anse för ett öfverdrifvet anspråk, att de bort lemna oafgjordt allt, sorn i mer eller
mindre mån mäste och kan bero af och sammanhänga med ändamålsenligheten af
denna bansträckning.
Frågas då hvad är det som i systemet ingår af beskaffenhet, att det beror
af och sammanhänger med sammanbindningsbanan mellan Sala och Orebro; såskall
det genast visa sig, att detta är hvarken mera eller mindre, än Stockholms kommunikationer
i norr, vester och söder. Det är nemligen tydligt, alt om landets
allmänna intresse fordrar att en sammanbindningsbana, annan än den genom Stockholm,
måste förena det norra och södra landet, såsom Utskottet redan vidgått, och
om den af Utskottet föreslagna sammanbindningsbanan är olämplig just derföre, alt
den går genom ödsliga och obebodda bergstrakter, förbindelsen mäste sökas mera
i öster, der slättlandet möter, hvaraf åter följer, att denna bana måste närma sig
Mälaren så mycket, att det måste blifva fråga om att sätta den i förbindelse med
den kommunikation, som nämnde sjö erbjuder mera omfattande och vidsträckt än
en jernbana; äfvensom alt i sammanhang dermed omedelbart förbinda denna för—
eningsbana mellan norr och söder med den östligaste punkten Stockholm; hvarigenom
föreningsbanan i sjelfva verket blir hvad den bör vara, en hufvudbana, med
en grenbana lill Stockholm, gemensam för de banor, som leda norr- samt vesteröd]
söderut i landets riktning från nordost till sydvest; och om man derefter, lika
med Utskottet, anser, att det icke är eller kan vara angeläget, med afseende å landets
närvarande industriella utveckling, att nu anlägga och underhålla 2:ne vesterut
Bil. till Ståts-Utskottets Utlåtande M 62.
39
från hufvudsladen gående stambanor eller en norr och en söder om Mälaren, så
skall man ock nödgas medgifva, att förbindelsen mellan Stockholm och de vestra
provinserne för det närvarande kan och måste ske genom ofvanbeskrilne bana, och
alt lill följe häraf banan söder om Stockholm bör stå tillbaka och ankomma på
utförande framdeles, sedan sig visat, om det är rådligt och möjligt att fortgå med
anläggning af statsbanor, och efter det, i sådant fall, de sydöstra provinsernes kommunikationer
blifvit ordnade med afseende i första rummet på de fordringar, deras
rörelse och näringsgrenar gifva vid handen, en anordning, som torde fordra, att
en bana ledes från Katrineholm lill någon punkt på riksbanan, förr än bana från
förstnämnde ställe till Stockholm kommer i fråga. Häraf måste det obestridligen
följa, att riktningen af den eller de banor, som nu komma i fråga till anläggning,
utgående från Stockholm, beror af den föreställning man gör sig om behofvet af
en annan förbindelse mellan norra och södra landet, än_ den genom Stockholm, och
om den riktning, som åt en sådan förbindelse kan och bör anvisas; samt att, då
detta behof, såsom nu skett och mäste ske, blifvit eikändt, frågan inskränker sig
(ill den om riktningen. Derest denna nödvändigtvis måste eller vilkorligtvis kan
gå genom det nedra landet och i närheten af Mälaren, så är i förra fallet det
gifvet, att Stockholms kommunikation med vestern och södern nu mäste gå norrom
Mälaren, enär 2:ne derifrån vesterut gående banor icke kunna ifrågakomma,
och i den sednare händelsen antagligt, att så bör tillgå, derest det icke med särdeles
öfvertygande beräkningar kan visas, att den af Utskottet föreslagna banan
från Sala till Örebro kan utföras utan betydliga kostnader och med fördel bära sig;
i hvilket fall likväl den gemensamma nytta, som banan, anlaggd på slättlandet, kan
medföra för norden, vestern och södern äfvensom för de medlersta provinserne, sannolikt
bör lemna den företräde, helst den i allt fall under vissa vilkor framdeles
kan tjena till kommunikation med Stockholm för de östra provinserne, om banor
ne
derstädes anläggas i öfverensstämmelse med Jernvägs-kommittéens förslag, då ock
en bana mellan Katrineholm och Slockholm först i en lång framtid kan blifva af
nöden, till följd hvaraf en betydlig utgift för statsverket besparas. För så vidt ett
omdöme nu skall fällas, måste det i saknad af nyssberörde beräkningar och de
derföre erforderlige utredningar och undersökningar ofelbart stadna dervid, att den
bana, som skall sammanbinda Stockholm med vestra landet, måste föras norr om
Mälaren, för att bilda föreningen mellan norden och södern; och om det derjemte
erkännes att nämnde sammanbindning är en af de väsendtligaste fordringarne på
en jernbana, anlaggd för statens räkning; att den staten ålaggde förbindelse att
bygga stambanor icke bör utsträckas utöfver det yttersta behofvet, då det ännu
återstår att erfara den verkan beslutet derom kan medföra för statsverket och dess
financiela ställning; att stambanorne mäste först fylla de mest allmänna och gemensamma
behofven; alt de icke företrädesvis må betraktas ur synpunkten af provin
-
60
Bil. lill Slals-Ulskollels Ullålande M 62.
cielia eller lokala intressen, och att stambanan måste så läggas, att elen uppfyller
sitt mål, äfven om någon ytterligare tillökning af jernbanor icke kan ske, så behöfvas
icke de särskilda omständigheter, som göra det möjligt att genom den
norra banans antagande, inom en vida kortare tid, vinna den i första rummet åsyftade
kommunikationen, för att bringa vågskålen att obetingadt gifva utslaget för den
norra banan.
Detta resultat af en förutsättning, som påtvingat sig dem, som lika med Utskottet,
velat gifva åt stambanorne en sådan omfattning, att de särskilde provinsernes
enskilde fordringar tillfredsställas, öfverensstämmer fullkomligt med grunden för
den enklare uppfattning som tillhör mig och enligt hvilken stambanorne endast skulle afse
de för hela landet gemensamma intressen. Dessa har jag ansett och anser äfven
fortfarande kunna fyllas genom en enda stambana med några få utgreningar. En
sådan bana skulle nemligen följa landets sträckning från sydvest till nordost, och
utgreningarne skulle betingas af nödvändigheten att sätta landet i omedelbar beröring
med ^Vesterhafvet å ena sidan och med hufvudstaden å den andra; hvarjemte
banan borde erhålla sådan riktning, att de stora inre vattendragen af banan
berördes, dock utan att banan under längre sträckningar följde dem på närmare
afstånd, än som bestämmes af den verkan, banan kan utöfva åt sidorne af dess
riktning.^ Denna åsigt har, efter min uppfattning, varit allmän, och den har legat
till grund icke mindre för de vid förra Riksdagarne fattade besluten om ränte
garantien
för den i Nerike och Westmanland tillämnade banan, och om anslagen
lill jernvägars påbörjande från Malmö och Götheborg, än äfven för Regeringens
åtgärd att bestämma, det sistnämnde bana skulle föras öster om Billingen, på det
att den såmedelst skulle sammanfalla med den från Skåne mötande banan. Fortsättningen
af denna bana måste således gå vidare uppåt genom ^Vestergötland till
Nerike och än ytterligare i norr så långt som möjligt, och dess riktning bör i öfrigt
bestämmas af lokala förhållanden, som kunna fordra att den drages något
mera i öster eller vester, dock alltid så, att den berör såväl Hjelmaren som Mälaren.
Ulgreningen till Westerhaget finnes redan, och sedan banan trätfat Mälaren,
förekommer först frågan, hvarest grenbanan till Stockholm skall vidtaga, och deri
trodde jag mig finna det enda stridiga, ehuru jag föreställde mig, att de fleste
skulle förena sig i deri åsigt, ali grenbanan från Köping skulle ledas på ett afstånd
af minst 2 mil från Mälaren till Stockholm, och stambanan fortsättas till Sala.
Kommunikationen mellan Upsala och Stockholm skulle derefter tillvägabringas genom
en bibana. I den man sinnena kunuat förena sig i denna plan och riktningen
af banan från Stockholm finnes ostridig, eller genom undersökningar varder
bestämd, har jag ansett anslag äfven vid denna Riksdag kunna och böra lemnäs för
arbetets början vid Stockholm.
Bil. till Stats-Ulskoltcts Utlåtande JYi 62.
61
Om det icke kan nekas, att en bana, i den sträckning jag angifvit, rätteligen
häfdar namnet af en riksbana, så skall det ock lika villigt erkännas, att den uppfyller
ändamålet af en sådan med den möjligast minsta kostnad; att den genom sitt
läge i allmänhet väl egnar sig för anläggning af bibanor; och alt den motsvarar
alla de anspråk, hvartill namnet af stambana berättigar; i följd hvaraf den kommer
att jemväl lemna all den erfarenhet, sorn är nödig för att bedöma verkan af jernbanor
i vårt land, samt lämpligheten af deras anläggande på Statens bekostnad.
Om den icke skulle bära de nödige utgifterne och lemna någon afkortning, så är
dess nytta så allmän och gemensam, som en enda bana möjligen kan vara, och
landet skall således hafva mindre att beklaga sig öfver misslyckande af detta försök,
än af hvarje annat. Derjemte skall en sådan felslagen förhoppning hafva till följd,
att andra banor icke skola komma att betunga statsverket; och man skall åtminstone
vid deras påbörjande kunna tillvägagå med fullkomlig insigt om följderne af
sitt handlingssätt. Emellertid är landet, med antagande af denna bana, inom få
år i besittning af ett medel att hastigt samla sina stridskrafter, der de kunna behöfvas,
och äfventyrar icke att, mod uppoffring af en lika stor och ännu större
summa, vara i saknad af dylika kommunikationer; hvilken brist icke ersätles derigenom,
att flere smärre bandelar på åtskillige ställen i landet kunna vara för trafiken
öppnade. Och om man åtminstone till en början vill förena denna bana med
den färdiga delen af Köping-Hult-vägen, skall, utan alltför stora ansträngningar,
en jemförelsevis kort tid erfordras, för att åstadkomma den förbindelse mellan Stockholm
och Göteborg, som i allmänhet anses af öfvervägande vigt.
Innan jag besvarar den invändning, som mött och sannolikt än vidare förekommer,
afseende att förening mellan stntshanorne och den nyssnämnde KöpingHult-banan
i intet fall bör ega rum, anser jag mig böra med några ord bemöta
deras påslående, som yrka, att de delar af landet, som äro belägna öster om Wetten»,
lika gerna bort komma i fråga att upptaga riksbanan, som Westergötland.
Det är den allmänna fördelen, som härllyter deraf, att alla de delar af landet, som
af banan genomskäres, sättas i beröring med Westerhaget, hvilken gifvit och gif—
ver Westergötland förelrädet, och de enskilde provinsernes anspråk, om än obe
stridligen
sig emellan lika berättigade, måste bedöminas efter denna grund. Dessutom
skulle banan, om den blefve dragen genom Östergötland och Södermanland,
icke utan betydliga omvägar kunna föras genom Nerike och Westmanland, hvilken
sträckning af banan utgör ett oeftergiflig! vilkor, om den skall kunna dragas vidare
norrut och häfda sitt namn af stambana. De provinser, som äro belägne östligt
om Weltern, kunna således, lika litet som Wermland och Dalsland samt provin
serne
norr om Dalelfven, komma i fråga att nu upptaga en för landet gemensam
bana, om än deras anspråk att Staten skall bygga banor för dem, likasom sådant
sker för andra provinser, är af beskaffenhet, att icke kunna belt afvisas, utan tvert
-
62
Bil. till Slals-Ulskoltclt Utlåtande J\i 62.
om både kan och bör förtjena afseende, då det visat sig, att statsverket utan olägenhet
kan bära de kostnader, sorn ett jernvägssystem af en dylik omfattning kräfver.
Ett bland de mest begagnade skälen för åstadkommande af en bana från
Slockholm söder om Mälaren, bar utan tvifvel varit det, att man endast derigenom
kunde tillvägabringa förbindelsen mellan Slockholm och Götheborg, utan att staten
komma i något förändradt förhållande till det enskildla bolag, som har under anläggning
en jernväg från Orebro till Köping, afsedd alt jemväl utsträckas till Wenern
vid Hult. Så vidt detta §käl skall ega någon verkan i tvisten om vestra
banans förande norr eller söder om Mälaren, måste den förutsättning ega giltighet,
att, om den så kallade Röping-Hult-vägen icke till någon del funnes, den norra
vägen skulle kunna komma i fråga, så att valet kunde utfalla för densamma; och
sedan Utskottet nu erkänt nödvändigheten under alla förhållanden af en föreningsbana
mellan norra och södra landet genom Nerike och Westmanland, så skulle
frågan, derest Köping-Hult-vägen icke utgjorde ett hinder, obestridligen komma att
ställa sig så, att tvekan skulle förefinnas endast om riktningen af denna bana, det
vill säga om den borde, såsom Utskottet nu föreslagit, gå genom nordvestra delarne
af Nerike eller om den skulle dragas mera östligt i närheten af Mälaren.
1 sistnämnde fall skulle banan otvifvelaktig! fordra mindre kostnad och derjemte
erbjuda en sådan lätt förening med Stockholm, att det knappast skulle lida tvifvel,
att den jemväl komme att utgöra en del af förbindelsen mellan Götheborg och
Slockholm, då föreningsbanan dessutom blefve gemensam för ledningen från Stockholm
både norrut och vesterut. Och då dessa fördelar, i förening med de ofvan
anförda skälen mot den al Utskottet föreslagna banan från Sala till Örebro, måste
gifva företrädet åt banan genom slättlandet, är det alltså farhågan för KöpingHult-bolaget,
som egentligen synes vara det afgörande skälet för åsigten om den
södra Mälare-banans lämplighet framför den norra.
Det torde således vara nödvändigt alt närmare, än som hittills skett, laga i
öfvervägande, om staten, derföre alt Köping-Hult-vägen lill en del finnes, bör gifva
en annan riktning åt sin bana, än denna eljest skulle erhålla. Innan man besvarar
denna fråga bör man dock först noga skilja den från en annan, som ligger
den så nära, att den ofta med den förra förblandas, ehuru den är nästan motsatt,
nemligen den, om slaten bör välja den norra vägen just derföre, alt Köping-Hultvägen
redan finnes. De äro icke få de omständigheter, som kunna föra till eli
jakande af denna sistnämnda fråga, men det kan vara nog alt erinra derom, att
den allmänna uppfattningen å den tid åtminstone, då garantien för Köping-Hultvägen
förnyades, afsåg alt förbindelsen mellan Stockholm och Götheborg skulle lillvägabringas
medelst denna banslräckning; att Kongl. Majit i Dess Nådiga proposition
vid sista riksdagen uttryckligen föreslog, att Köping-Hult-banan skulle fort
-
Bil. lill Ståls-Utskottets Utlåtande JYS 62.
65
sättas både norrut till Stockholm och söderut till Götheborg; alt Rikets Ständer
äfven vid sista riksdagen val beslöto att slambanorne skulle anläggas på statens
bekostnad, dock med tillägg af ordet »hädanefter», som omöjligen kunde hafva annan
betydelse, än att Köping-Hult-banan kunde, i enlighet med Kongl. Maj:ts
förslag, komma att utgöra en del af stambanorne; att genom en sådan tillämpning
af detta förbehåll, förbindelsen mellan Stockholm och Götheborg skulle kunna lillvägabringas
inom vida kortare tid och med vida mindre skuldsättning för statsverket;
och att stambanan derigenom i allmänhet erhölle en riktning, sorn sannolikt
erbjöd en större ort-trafik. De som, med fasthållande af dessa åsigter och med
erkännande att staten jemväl af moraliska grunder icke bör, utan särdeles öfverlygande
skäl, frångå förutsättningar, för alt icke säga beslut, hvilka icke kunnat
blifva utan verkan på enskildas ekonomiska företag, kunna, likasom de, hvilka anse
tillvägabringandet inom möjligast korta tid af föreningen mellan Stockholm och
Götheborg, såsom det för närvarande vigtigaste målet, fordra, att den förändrade
å&iglen om banans sträckning icke må ega anspråk på afseende förr än det blifvit
klart ulredt, att endast den öfverensslämmer med statens väl och fördel; men hvad
som oeftergifiigen mäste fordras, är att staten icke anlägger sina banor i en oriktig
eller mindre fördelaktig riktning derföre att Köping-Hult-vägen finnes, om icke
den rätta riktningen derigenom är omöjliggjord; och det är detta som måste utrodas.
1 sådant afseende har inom Utskottet förekommit ett yttrande af Herr
Öfverste Ericson, deri han uppgifver de dryga anspråk, bolaget framställt för avstående
af vägen till staten, men endast med lätt hand vidrör möjligheten för staten
att begagna bolagets väg. Det är dock denna sednare af Jernvägs-kommittéen
föreslagna utväg, som är så enkel och naturlig, att det verkligen fordras kraftiga
skäl för alt visa dess omöjlighet; och jag tror mig icke säga mera, än hvad jag,
likasom en hvar annan, kan fatta, förstå och bedöma, då jag påstår, att ett sådant
begagnande af en staten icke tillhörig hana, väl kan vara förenadt med några min
dre
olägenheter, men alldeles icke omöjligt eller ens underkastadt några sådana
svårigheter, att dem bör tilläggas någon. betydelse vid afgörande af den utomordentligen
vigliga frågan om vestra vägens ledning från Stockholm. Vid den pröfning af
denna fråga, som Rikets Ständer gå att företaga, lära uppgifter af så löslig beskaffenhet,
som den nyssnämnde, icke komma alt erhålla vigt och värde af skäl;
och då dessutom ingenting hindrar att staten framdeles, genom anläggning af serskild
bana eller annorledes, kan göra sig alldeles oberoende af bolaget, som ostridigt
förlorat sitt privilegium och tvertom är i mera än ett afseende af staten beroende,
finnes det icke någon omständighet, som gör tillvaron af vägen mellan
Örebro och Köping till ett hinder för antagande af den norra banan, om den eljest
anses medföra större fördelar, än den söder om Mälaren.
Uti en fullständig utredning af hvad som hörer till frågan om sträckningen
6 4
Bil. lill Slats-Ulskottels Ullålande M 62.
af stambanorne, må ock ingå vederläggning af de öfrige skäl för Ulskottels åsigt,
som icke i det föregående blifvit belyste; men då denna nog vidlyftiga reservation
derigenom ytterligare skulle ökas, tillåter jag mig endast alt hufvudsakligen anmärka,
att statistiska och statsekonomiska undersökningar och utredningar saknas, så
att omdömet om de olika banornas vigt och värde icke kan derpå grundas, utan
mäste blifva subjektivt, och att den fullständiga sakkännedom, Utskottet säger sig
hafva förvärfvat, väl må vara för Utskottets majoritet tillfredsställande, men ej heller
kon sträcka sin verkan längre; att Utskottet vidhållit uppgiften, att genom antagande
af banan söder om Mälaren en besparing af 13 mils jernväg och af merä
än 12 millioner skulle uppkomma, oaktadt Utskottet några få sidor längre fram i
betänkandet uppgifver, att väglängden blir ungefär lika, om banan lägges norr eller
söder om Mälaren, hvilket en hvar måste finna vara förhållandet, sedan till systemet
blifvit fogad en sammanbindningsbana mellan Sala och Orebro; att den norra
banan medgifver ordnandet af kommunikalionerne norrut alldeles på samma sätt,
Utskottet föreslagit, med den enda skillnad, att ledningen till Upsala komme att gå
vester om Sigtuna-fjärden och blefve något längre, hvaremot dock vägen till Sala
betydligen förkortades; att ändamålet med Utskottets förslag att ordna de norra
kommunikationerne oberoende af förbindelsen med vestern således lika väl vinnes,
ehuru detta ändamål i och för sig sjelft bör stå tillbaka vid anläggandet af en
riksbana som icke får i främsta rummet afse enskilde provinsers fördelar utan landets
gemensamma intresse; att det är detta, som fordrar kommunikationen mellan
norra landet å ena sidan samt det vestra och södra landet å den andra, och att
det just derföre icke är de vestra provinserne likgiltigt om de hänvisas alt för
denna kommunikation begagna vägen öfver Slockholm, hvilket, lärer blifva följden af
Utskottets förslag; att den bana, som först blifver färdig, i allmänhet fyller anspråken
i strategiskt hänseende, men att den norra banan äfven i detta afseende liar
företräde, såsom skyddad af Sigtuna-fjärden och utan behof af särskild befästning,
som af Utskottet för den södra blifvit föreslagen; och alt, då rörelsens hittillsvarande
gång är den enda grund som för bedömmande af ort-trafiken för närvarande
finnes, försöket att lemna den utan afseende och alt från beräkningen ute
sluta
bela den befolkning, som kan begagna vatten-kommunikation med, hufvudstaden,
bäst visar, att Utskottets uppskattningar af rörelsen äro byggdo icke på faktiska
förhållanden, utan på föreställningar, för hvilkas grunder jag förgäfves sökt
att göra mig reda.
Sedan jag sålunda uttalat min mening om stambanans riktning, enlig med
landets configuration, och om de utgreningar, som den i det allmännas intresse
bör erhålla, utan att tillåta mig närmare bestämmande af sträckningen i vissa delar,
hvilken måste bero af nu bristande undersökningar, återstår det att nämna några
ord i anledning af Utskottets förslog, att fiere olika banor höra på en gång tagas
under
Bil. lill Slals-UlskoUets Utlåtande JVJ 62.
65
under arbete, hvarefter frågorne om anslagen och medlens anskaffande först komma
under behandling.
Såsom skäl för nyssnämnde förslag har Utskottet för egen del anfört, att sex
år skulle åtgå innan de påbörjade banorna blifva färdiga, och att anspråken hos alla
öfrige deltagare i systemet ej under denna långa tid skulle utan missbelåtenhet kunna
tystas, enär de åcke skulle nöja sig med hänvisning till framtiden; äfvensom ock,
att erfarenheten redan visat, alt jernvägar i vårt land, fastän icke fullbordade mellan
ändpunkterna, likväl gora nytta och befordra rörelsen; hvarjemte Utskottet hänvisat
till de af Herr Öfverste Ericson åberopade grunder för delta förslag.
Om de olika provinsernes anspråk, dessas behörighet samt följdeme af deras godkännande,
är förut tillräckligen anmärkt. Dessa följder visa sig nu genast, och hvart detta
skall leda, kan ingen för sig dölja. Faran ligger just deri, att man gifver efter för
anspråken och missbelåtenheten, hvilka sålunda komma att påskynda arbetet till
statsverkets och näringarnes skada. Saken måste alltså pröfvas oberoende deraf.
En kort granskning af de skäl, Herr Öfverste Ericson anfört, är således nödvändig,
och i sammanhang dermed kan besvaras Utskottets yttrande om byggnadstiden och
om nyttan af små skilda bandelar. Man säger sig genom arbetets fördelning på
flere banor vinna, att arbetskrafterne icke alltför mycket frånryckas vissa orter; att
de använde medlen bättre fördela sig bland befolkningen; att lättare tillgång på
dragare och arbetare beredes; alt materialier och instrumentalier för arbetet, äfvensom
föda och husrum för arbetarne, med mindre svårighet och utan prisstegring
erhållas, samt att vissa arbeten, som bero mera af tid an penningar och arbetskrafter,
kunna undangöras. Alla dessa skäl tala ock otvifvelaktig! för fördelning af
arbetet på flera ställen af de bansträckningar, som till utförande kunna blifva fastställde;
men om man deraf vill draga den slutsats, att endast för detta ändamål
flere olika banor böra tagas under arbete, torde man verkligen förhasta sig. Innan
en sådan slutsats kan vära tillåten, måste det visas, att samma fördelar, med beräkning
af användbar arbetskraft och medels tillgång, icke kunna vinnas, om arbetet
sker på en bana i en sträckning; och derefter måste slutsatsen lämpas. Man
må icke glömma, att frågan i alla händelser gäller en bansträckning af flere mil
och att, om än hvarje arbetsföretag i en större skala i allmänhet är lättare och
kan utföras med mindre kostnad, än ett mera inskränkt, ingen deraf låter bestämma
omfånget af sina företag. Det är således nödvändigt att beräkna summan af
de medel och af den arbetskraft, som skall användas, innan man talar om arbetets
fördelning på flere ställen; och ehuru jag anser hvarken lämpligt eller ens rådligt,
att under instundande statsreglering- anslå de belopp, Utskottet afselt, torde äfven
denna summa kunna användas i den sträckning, som af mig anses för den rätta,
utan att gå miste om någon annan af de uppgifna fördelarne, än att naturligtvis
Bill. till fl. St. Brot. 18SG & 1857, 4 Sami, 1 Afd. 29 Haft. 9
66
Bil. lill Slats-Ulskollets Ullålande M 62.
något förberedande arbete icke kan ske i öfrige riktningar. Arbetet kan nemligen
fördelas på omkring 60 mil i provinserne Skåne, Småland, Westergötland, Nerike,
Westmanland och Upland, samt inom hvardera af dessa verkställas på flere olika
ställen på sådant sätt, som en lättad transport kan fordra. En förståndig och beräknande
omtanke, sådan sorn den, hvilken leder Statens jernvägs-arbete, skall otvifvelaktig!
finna tillfälle och utvägar att fördela arbetet lika ändamålsenligt, som om
derjemte ett slycke vid Södertelge, i stället för någon punkt i Westmanland, inginge
i planen. Skillnaden skulle väsendtligast vara den, alt sistnämnde provins komme i
fråga i stället för Södermanland och att arbetskraften i Stockholms omgifning icke
komme alt erfordras för 2:ne arbeten på en gång. Att under sådane förhållanden
tala om nödvändigheten att taga flera banor under arbete, för att ernå ofvan uppgifne
fördelar, kan icke vara annat än besynnerligt, då det synes uppenbart, alt
omständigheterna i detta hänseende äro minst lika gynnsamma för en enda sträckning.
1 ett annat afseende äro, såsom ock förut i förbigående blifvit anmärkt, för—
delarne af endast en banas bearbetande så öfvervägande, att de icke böra kunna
förbises. Om nemligen arbetet af tidsförhållanden eller tillfälliga anledningar efter
några år måste afbrytas eller inskränkas, så kan summan af arbetet, nedlagd i en
och samma riktning, bilda ett helt, som under politiska förvecklingar erbjuder säkerhet
och trygghet, deremot ett annat förfarande måste blottställa dem för rättvisa
anmärkningar, hvilka haft i sin magt att åstadkomma nämnde vigtiga fördel, men
splittra krafterne på mindre, af hvarandra oberoende företag. Dessa små bandelar
kunna väl ock i sin mån göra nytta för trafiken, men skola de icke göra vida
större nytta, då de, alltefter som de tillkomma, kunna förenas med hvarandra eller
understödja hvarandra, om de än icke fullt sammanhänga? De skola då bidraga icke
allenast till rörelsen inom den egna orten, utan ock till den, som beror af de öfrige
banorne, och inkomsterne från dem alla skola väsendtligen ökas. Dessutom är
tillgången på skicklige ledare af arbetet ännu så ringa, att Chefens speciela tillsyn
icke utan olägenhet kän undvaras, och att de ännu behöfva lära, den ene af den
andre.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, anser jag, alt nu endast banan genom
Skåne, Westergötland, Nerike och Westmanland, med utgreningarne till Stockholm
och Göteborg, bör tagas under arbete, så vidt sträckningen af denna bana är
eller blir ostridig, och så långt, som tillgänglige arbetskrafter medgifva utan näringames
eftersättande samt medel kunna på lämpligt sätt anskaffas och anslås utan
våda för statsverkets ställning nu eller i framtiden.
Med anmärkning i afseende på den påräknade arbetsstyrkan, att denna synes
alltför hög, åtminstone för så vidt det får förutsättas, att meningen icke är att under
tiden hindra alla enskilda arbetsföretag af större omfattning, anser jag mig böra
egna slutorden åt den financiela delen af frågan.
Bil. till Slats-Ulskotlels Utlåtande M 62.
67
Den åsigt, sorn inom Utskottet gjort sig gällande, att statens jernvägsbyggnader
böra verkställas med upplånte medel, liar sin angifna grund deri, att dessa
anstalter hufvudsakligen skulle afse framtidens nytta, hvilket påstående ock lill en
del är riktigt. Den närvarande generationen väntar dock jemväl för sig fördelar
deraf, äfven om beslutet om jernvägarnes sträckning icke skulle hafva lill följd alla
de förmåner, dem Utskottet i så lifliga färger målat, och den bör derföre icke
kasta hela tyngden af kostnaden på de efterkommande. Den skall till gengäld för
det arf, den af förfäderna mottagit, i sin ordning göra allt möjligt för framtiden
och ej betunga efterkommande mera, än i mån af den nytta, som dem tillfaller,
särdeles i fall, då det ingalunda är afgjordt att företaget i sin helhet någonsin
kan upprätthållas utan ständiga bidrag. 1 allt fall måste de kommande generationerne
afven lemnäs tillfälle att i sin ordning åstadkomma hvad för den tiden visar
sig angeläget och nyttigt, äfvensom att derutöfver hära tyngden af tillfälligheter,
hvilkas omfång ingen nu kan förese eller mäta. Den moraliska förpligtelsen fordrar
således, att Rikets Ständer, som besluta både för sina nuvarande kommittenter
och för en lång framlid, tillse, att staten för jernvägarnes utförande lemnat allt
det omedelbara bidrag, som en klok hushållning rnedgifyer; men en sådan bygges
aldrig på lösa beräkningar och knappast på sannolika. Den enda säkra grunden
äro faktiska förhållanden och allt hvad som kan och bör förutsättas är, alt dessa
i allmänhet skola blifva åtminstone lika gynnsamma.
”Vid sista riksdagen handlade man efter dessa åsigter. Anslaget till jernvägsarbete
bestämdes alt utgå i första rummet af medel, som kunde blifva disponibla,
och först derefter genom lån, och det visade sig snart, att låns upptagande blef
öfverflödigt. Statsverkets tillgångar kunna nu böra beräknas på annat sätt, men
buru än beräkningen skett och sker, bör man icke lemna ur sigte, att om arbetet
kommer att bedrifvas i den omfattning, Utskottet föreslagit, det redan vid nästa
statsreglering visar sig alldeles nödvändigt att af inkomsterna afsätta ett belopp,
som motsvarar ränta och amortering af 50 millioner, eller 3 millioner Riksdaler
Riksmynt. Då det nu icke kan nekas, att tillgångarne, äfven om alla de nödiga
förhöjningarne i stalsutgifterne beviljas, kunna medgifva ett dylikt anslag, som inom
få år måste bestridas, så vida icke lån skall upptagas för räntornas utgörande; synes
det vara lika nödigt, som billigt, att statsregleringen sker så, att 3 millio
ner
af de påräknade inkomsterne årligen anvisas till jernvägsföretagen. En sådan
anordning påkallar visserligen att åtskilliga begärdta anslag afslås och att andra
nedsättas, men ingalunda att något verkligt statsbehof åsidosältes. Icke heller blif
ver
staten ur tillfälle alt med lån understödja enskilda företag af större omfång,
enär derföre lån af staten kan och bör tagas, då staten på sådant sätt uppträder
endast medlande med sin kredit. Det är endast andra företag, som kunna afses
till utförande för statens egen räkning eller med anslag af staten, hvilka komma
68 ■
Bil. till Slats-Ulshntlels Utlåtande M 62.
att tillsvidare uppskjutas, och detta måste väl gillas af en hvar, som erkänner, att
jernvägarrie nu utgöra det förnämsta bebofvet, till följd hvaraf statens alla krafter
måste riktas ditåt och icke på samma gång delas till företag af mindre vigt. Vid
en dylik anordning utgår man från den förutsättning, att statsverkets tillgångar hädanefter,
som nu, skola medgifva, att 3 millioner användas för jernvägarna, och man
grundar då sin beräkning på ett faktiskt förhållande, hvilket gifver full trygghet för
framliden, åtminstone åt dem, sorn, lika med mig, uppfatta frågan från en synpunkt,
ledande derhän, att, med beräkning af de redan använda medlen och med -ett
årligt anslag till förenämnde belopp, statens skuld för stambanans utförande inom
lämplig tid icke bör komma alt i verkligheten uppgå till fulla 30 millioner. Del
hade visserligen varit önskligt, alt ett ännu större anslag för jernvägarna kunnat
af statens tillgångar afses, så att hela den tillökade bränvinsskatten dertill kommit
att användas, på sätt Kongl. Maj:t till en del uti Dess vid sista riksdagen afgilna
Nådiga proposition framställde; men sedan man redan gått i betydlig mån till mötes
de höjda anslagsfordringarne, och de millioner, som nu beräknas både af tullmedel
och bränvinsmedel mera än för några få år tillbaka, lagas i anspråk till
största del, äfvensom icke allt, bvad som fordras, fy lies, lära förhoppningarne böra
inskränka sig till hvad jag nu föreslagit, i öfvertygelse, alt detta belopp kan utgå,
så vida nödig sparsamhet vid reglering af de återstående hufvudlitlarne iakllages,
och i intet fall bör föranleda någon betydlig tillökning i bevillningen; och om derjemte
de öfverskottsmedel, som kunna uppstå af statsverkets inkomster utöfver beräkningen,
anvisas för jernvägsarbete!, nu såsom vid förra riksdagen, så torde den
skuldsättning, som blir nödig för arbetet under denna statsreglerings-period, komma
att inskränkas till ett icke öfverdrifvet belopp. I öfverensstämmelse härmed bör
dock iakttagas, alt äfven af 1857 års anslag till jernvägarne beräknas att utgå 3
millioner utaf Riksgäldskonlorets varande och blifvande tillgångar, så att för tiden
intill 1860 års slut 12 millioner komma att af statens inkomster användas; börande
dock i den mån lån derutöfver kan komma att upptagas, det belopp, som
för räntan ocb amorteringen erfordras, utgå af årsanslaget.
På det alt förslaget alt använda något af Stalsverkets inkomster för jernvägsarbelels
bedrifvande icke må möta bestridande från deras sida, som befara att penningeställningen
inom landet skulle ytterligare försvåras, derest arbetet icke komme
att utföras hufvudsakligen med medel, utrikes upplånte, anser jag den erinran icke
öfverflödig, att mitt förslag icke tager i anspråk andra medel, än dem, som i allt
fall ingå i kronans kassor, och att alltså användandet af desse icke har att skaffa
med penningeställningen i vidare mån, än så vidt medlen lemnäs innestående i kassorne
längre tid, innan de åter utgå, hvilket kan inträffa, så val sorn ock förekpmmas,
utan afseende å det ändamål, dertill medlen äro anslagne.
Då
Bil. till Stals- Hislof Iris Utlåtande A:o lid.
69
Dä eli mera påskyndadl. bedrifvande af arhelel genom län icke kan vara
förenadt med syuncrligl äfventyr, em sädanl icke sker med alli flir stei' arbetsstyrka,
oell i öfrigt lämpas efter beräkningar af de ärliga anslagen, i enlighet
med milt förslag, anser jag all för fortsättning af Statens jernvägs-byggnader
tinder tiden intill 1860 års slut, Ian till behrpp af 12 millioner bör upplagas.
Oell dä den närvarande penninge-slällningen i landel icke medgifver, att della län
påräknas af inhemska kapilaler, som derigenom skulle undandragas näringarne,
men det må vara all hoppas, alt framdeles, sedan en del af sagde belopp, sä val
som ock hvad sorn kan komma att upplänas för understöd ät enskilda företag
oell genom dessa spridas, hunnit utöfva sin verkan lil! befordrande af en större
penninge-lillgång i landel, eli inhemskt fondsystem skall kunna grundläggas, bör
lönesumman icke på en gång upptagas lill hela beloppet.
Fördelningen af anslagen, som för åren 1857 till och med IS60 skulle
uppgå lill 24 millioner, anser jag böra ske sålunda:
För hanan från Goleborg lill Djulö  9,475,000,
deri inberäknad bangård i Göteborg.
Från Malmö lill norr om Finja-sjön  4,625,000,
deri inberäknad bangård i Lund.
För bangård i Slockholm  560,000.
För banan från Falköping lil! Jönköping . . . . . . 1,300,000.
Fiir hanan från Slockholm till Giresta och för bibanan derifrån
till Upsala (i,060,000.
~ 22,020A;0(k
För ränta och amortering, som icke kan uppgå lill lulli 2
millioner, beräknas
1,980,000.
Summa 24,000,000.
Ansi aget för hanan från Slockholm lill Upsala skulle dock minskas med 1
million, om ett ovilkorligl anslag för bana från Arvika lill Norrska gränsen anses
oundgängligt.
För ilen händelse, ali mill förslag alt af slals-inkomsterne anvisa lie millioner
ärligen för jernvägs-arbclcts utförande, icke skulle vinna framgång, ulan
arbetet komma alt bedrifvas genom lån, anser jag, all inskränkning i anslagen
mäste ske, så alt lånebeloppet vid 1860 års slut i intet läll ölVerstiger 20
millioner, äfvensom alt för länets amortering och utgörande af räntan ärligen anslås
6 procent af hela lånebeloppet,, deraf minst 1 procent för amorteringen.
Sedan jag sålunda tillkännagifva min åsigt i hufvudsakcn, deraf visar sig,
att jag icke kunnat lorena mig med majoriteten inom Ulskollel, i någon väsendtlig
del af IVägan, anser jag mig böra tillägga, att äfven i afseende på Ulskollels
öfriga förslag, jag framställt anmärkningar, dem jag icke kan frånträda, änskönt
de må anses vara af mindre vigt. Bland dessa torde företrädesvis böra nämnas:
Bil,, till B. St. Brot. 1856 & 1857. 4 Sami. 4 AJd. 29 Haft. 10
70
bil. lill Slate-Utskottets Utlåtande So ö!tl.
;ilt Utskottet icke bordt lil Ivila »agot gillande af åsigten om vestra och norra stambanornas
förening i hufvudsladen; att otydlighet i 12 punkten förefinnes genom det
der använda ordet »Slals-bana», och till meningen
nanile af sagde ord och dess konjunktion med del följande; och alt deli i 13 §
fil Regeringen leinnade räll att förändra anslagens fördelning är s/i myckel mera
olämplig, sorn anslagen i allmänhet äro för de särskilda banorna begränsade endast
genom beloppet af hvarje anslag.»
af Herr P. Mutén: »Uti byggnadsplanen för det af Kongl. Maj:L framlagda
och af Utskollcl nu förordade system lör jernvägs-slanibanoriia ingick äfven
all arbeten under bren 1857—1860 skulle ullerås å saiiimanhindiiings-hanan
mellan vestra och södra stambanorna frän Falköping förbi Jönköping åt inre delen
af Småland för en summa af R:dr 3,750,000.
Sedan Utskollcl likväl ansett nödigt alt öka anslaget lill södra banan
frän Skåne lill Småland med R:dr 2,450.000, sä återstår, om denna summa läges
från det äskade anslaget till nämnde sammanbiiidniiigs-bana, dock R:dr 1,300,000,
som, enligt mill förmenande, åtminstone bordt anslås lill förberedande arbeten ä
saminanbindnings-banaii, helst denna otvifvelaktig! inlager ett betydande runi såväl
i sjelfva slambane-.-ystcmel, som i planen för arbetets ändamalsenliga utförande,
l/n livar hör lätteligen kunna inse nyttan och nödvändigheten af eli föreningslänk
emellan södra och vestra stambanorna, hvilka, utgående från Malmö eller Göteborg,
genomskära så olika provinser, sorn Skane, Småland, Östergötland och Westergötland.
Det ömsesidiga varubytet emellan dessa provinser, icke mindre än de
inre delarnes behof all kunna kommunicera med veslerhalVels hamnar, betinga ovedersägligen
denna förening emellan de begge slöra banslräckningarne. Och i förhållande
lill våglängd och byggnadskostnad mäste också föreniiigslänken blifva särdeles
förmånlig. Endast genom all nu vidtaga förberedande arbeten ä densamma
blifvcr det möjligt alt samtidig! med södra och vestra stambanornas utsträckning
lill de punkter, sorn skola förenas, Ininga denna förening till fullbordan
och sålunda tillgodogöra sig lordelarne af eli inom nämnde provinser i och
lör sig helt jernvägs-system.
1 afseende vidare å planen lör sjelfva arbetets utförande, så lärer icke
heller böra förbises, hvilka väsentliga lättnader, som kunna beredas derigenom
att det å vestra stambanan organiserade arbetet får, i den man det framskrider
lill Falköping, äfven omfatta ulgreningen åt Jönköping.
Ordningen för jernvägs-arbelens utförande kräfvrr nemligen en fördelning af
arbetsstyrkan för olika förrättningar och underlättas betydligt genom tillfällena
dertill, likasom ock arbetskostnaden derigenom lindras.
Afven ur denna synpunkt är det således, enligt min åsigt, af stor vigt, all
ifrågavarande jernvägsbana redan under nästinstundande slatsreglerings-period
bearbetas.
Bil. lilI Siats-Utskottets Utlåtande N:o 62.
11
Ja" får pä dessa skiil vördsammast underställa Rikets Ständer min inom
Utskottet förfäktade mening, att åtminstone R:dr 1,300,000 mätte ansläs till förberedande
arbeten å sammanbindnings-banan frän Falköping till Småland.
Det af Utskottet i 19 punkten tillstyrkta anslag af R:dr 150,000 för
vidare jernvägs-undersökningar anser jag böra inskränkas till R:dr 100,000 eller
det belopp, hvilket Riksgälds-afdelningen ansåg för ändamålet fullt tillräckligt.»
af Herrar ./. F. Gråå och P. 11. llcs.ie/gren, hvilka instämde lili Herr Moréns
reservation.
af Herr L. IV. Hanschen: >I:o Honungen bade för södra banan (utöfver
hvad till bangården ålgar) föreslagit: för vägen
mellan Lund och norra ändan af Finjusjön . . . R:dr R:mt 4,305,000.
samt mellan Falköping orb Jönköping .... » » 3,750.000.
Stina-8,115,000.
Af dessa har Utskottet
fiir hanan mellan Lund och Laga-å-dalen tillstyrkt .... 0,815,000.
Jag anser alt åtminstone de återstående  1,300,000,
böra användas till förberedande arbeten på hanan mellan Falköping
och Jon köpin". Om lill denna bana, som, enligt Jernvägskommiltécns
förslag, är 5 mil oell 38,080 fot, blefve, af de
medel, Utskottet nu föreslagit lill banan mellan Falköping och
Göta kanal, före 1800 års slut äfven använda  2.095,671;
så, oell enär liela denna bana, enligt Hommitléens uppgift, kostar 3,995,071,
egde man då (år, 1800) melian Goleborg, Falköping och Jönköping en hann,
som utgjorde eli hell Joe sig, och sorn, efter hvad från flera ball försäkrats,
skulle gijen goda inkomster, hvilka komme alt ytterligare ökas efter fullbordandet
af den frän Borås lill stambanan mellan Falköping och Göteborg blifvande bibana,
hvartill understöd begärts oell, efter hvad jag förmodar, kommer all. beviljas. —
Stambanan mellan Falköping och Gitta kanal torde till en början blifva för både
Göteborg oell en större del af Westergötland mindre vigtig, saint lör Slaten i
financiel! hänseende vida sämre, än banan mellan Göteborg, Falköping oell Jönköping,
af hvilken sednare ej blott Jönköping oell en del al Småland, utan ock de
vid Wcllerns sydliga stränder liggande orter kunde hemta betydliga fördelar, helst
omvägen genom Westgöta kanal är betydligt tidsödande, och en stor del af äret
icke begagnelig.
2:o. Den af alla vederbörande Hörni dadé hanan mellan Askersund och
Örebro utgör ock ett helt för sig, och blir Jör Slaten säkerligen vinstgifvande,
samt borde derföre skyndsamt fullbordas, helst derigenom trupper och krigsmateriel
kunde på ångfartyg och meiMokomoliver till Stockholm hastigt transporteras
från Öster- och Westergötland (Carlsborg), Smålånd, samt, da banan mellan Jönköping
och Göteborg blefve färdig, älven från sistnämnde stud till Stockholm;
l
72
Bil. till Stats- Utskottets Utlåtande N:o 62.
hvarvid dock bör anmärkas, all de hjelptrupper, som fran »Vcslmaklerna» kunna
vänlas i (Ml kri«? mot Ryssland, säkerligen komma icke alt landsättas i Goteborg,
derifrån de kunde endast med större tidsutdrägt samt många svårigheter och kostnader
föras lill Slockholm, utan alt på nämnde makters fienden öfverlägsen flottor
transporteras direkte inuti och uppåt Östersjön.
3:o. En tredje bana, som Ufren utgör ett hell för s/g, och /unde
bli fm Jör Stuten vinstgijrunde, ur den mellan Stockholm och Upsala, hvilken
ock derföre, på säll en utmärkt fosterlandsvän (ehuru i allmänhet ej van af jernvägar)
redan år 1848 på Riddarhuset yttrade, »bordt Jöi dr udése is Jordäg a.s»,
helst * Upsala core derigenom onekligen JötJlyttadt p/i ett pär timmars väg nära
hufaudstaden», och delta vöre »det lutta sta sältet att till hujvudstuden förJ/yt/a
universitetet». All denna hana skulle blifva vinstgifvande, kan man sluta
oj blott, såsom Utskottet anmärkt, af »den UJliga jemn/ sig ökande rörelsen mellan
hu/vuilstadrn samt medteasta och norra Sveriges enda universitetsstad», äfvensom
deraf, all »med denna rörelses dagliga besörjande Jlera ungbi/lar och
diligenser liro sysselsatta», ulan ock af en utaf Upsala Magistral, Borgcrskaps
äldste samt Handels- och Handtverks-IÖreningars Fullmäktige jemte Upsala Akademis
Rektor och flera trovärdiga män undertecknad, till Kongl Majit ingifven och SlalsUtskoltct
i nåder tillställd, i dess betänkande omlörmähl, skrift, hvari, bland flera
andra skäl för norra stambanans dragande (ister om Sigluna-fjnnJen, finnes inlaget
följande: »a/t trafiken mellan Upsala och Slockholm, särdeles vintertiden, då den
ökas med nästan hela varu- och personal-forslingén från de norr om Upsala belägna
orter, Dalarne inberäknade, biefve större än varu- och personal-fors lingen
frän de vest/ign delarna af riket öfver 0/sunds lastageplats, samt Grans, Bro
och Näs’ socknar till Stockholm, kan slutas af följande öfver nuvarande varulf
c h personal-trafik mellan Upsa ta och Slockholm, dels på grund af saki a räkenskaper,
dids ock efter åtskilliga forskningar och i möjligaste måtto säkra kalkyler,
upprättade, och i Stockholm pä jernvägsmölet den 2(5 Maj 185(5 utan anmärk
liing upplästa beräkning: »mellan Upsala oell Slockholm samt mellanliggande
orter lemmar nuvarande tiafik årligen åtminstone följande:
Brutto
Banko:
.Med ångfartyg (382 resor)
»passagerare
»varor
35,830:
18,611:
Summa 54,447:
»Med seglande fartyg:
»225 resor med frakt å 100 R:dr
(och dessutom frakter med smärre fartyg)
22,500:
Bil. lill Stats-Ulskollets Utlåtande N:o G'2.
73
\
»Med diligenser:
»passagerare  13,000:
»varor  3,000:
»M ed gäst gi Iva re- s k j u I s:
»passagerare och varor  25,000:
»Med egna och andras särskildt legda dragare . 50,000:
»(särdeles allmogen licia äret frän alla trakter
»omkring Upsala samt mellan Upsala och Stockholm*)
»Helsinge- och Norrlands-vnror med åtföljande per
-
sonal
3,000:
»Allmänna posten  2,000:
»Krigsfolk och Kronans effekter  2,000:
'Summa 174,047
Riksdaler Banko eller  202,420
Riksdaler 50 ör'e Riksmynt, hvilken ärliga inkomst, såsom ränta å
5 procent, motsvarar eli kapital af  5,248,410 R:dr.
Då r:u vägen, enligt Herr Löjtnant Weslrelis
undersökning med specifikt kostnads-IÖrslag (sorn jemte
ritningarna ingifvils till Siats-Utskottet) skulle kosta
blott 4,783,207 R:dr 40 öre, på grund hvaraf Kongl.
Majit härtill äskat
~ . 4,800,000:
sa skulle blott mnuinmdc. rörelse lemna en behållning af 448,410:
eller Fyra hundra fyralioätta tusen fyra hundra tio R:dr R:ml, motsvarande en
ärlig fem procent ränta, af 22,420 R:dr 50 öre.
lin del af denna kalkyl är grundad på de räkenskaper, sorn förts för ångfartygs-
och diligens-bolagens räkning, samt af Kassören vid »Direktionen för segelleden
pä Upsala-än.» En del ater är grundad pä GäslgilVares, Handlandes och
andra sakkunniga måns uppgifter i hvad de sammanstämt. Flere af deni hafva
ansett, alt poslerne pä 50,000 och 3,000 R:dr bordt betydligen höjas. — Mot
denna kalkyl kan anmärkas, alt deri upptagits myckel, som fortfarande kommer
alt gå sjöledes; men delta molväges tillfullo: dals deraf, all Upsala stad är i
jemt tilltagande, så all folkmängden, som är 1840 var (i,219, nu är omkring
9,000, samt enskildas egendomar, år 1840 för bevillning värderade till
1,082,008 R:dr 10 sk., sistlidet är upp>kallals till 2,074,047 R;dr 4 sk. Banko;
dels deraf, all, sedan jernvägen fullbordats, trafiken mellan Upsala och Stockholm,
enligt hvad erfarenheten efter jernvägars byggande annorstädes bekräftat, kommer
att betydligt ökas, och slutligen mångdubblas; dels oek deraI, all denna tillvext
*) Under denna kalksI Önnes följande anmärkning: »Allmogen mod egna oell andras särskildt
legda dragare fraktar trö, säd, laggkärl odi snickeri-arbelen» (mest lill Stockholm) »köprnnnnavaror
liela vintern saint egna husbehofsvaror» (från Slockholm).
74
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.
skiill iin vidare betydligt tilltaga genom jernvägens utsträckning ål norr eller
vester, då på Upsala-Slockholuis-vägeu kommer ytterligare en mängd passagerare
och varor från Gefle eller Sala, Dalarne och liela Norrland. All sådan förökning
i trafiken skall på banan mellan Slockholm och Upsala inträffa, är desto
säkrare, sorn en mängd föräldrar, anhörige och målsmän lill de vid Upsala universitet
och större skolor studerande säkerligen komma ali der göra tätare, flir
ynglingarnes sedliga värd nyttiga, besök, samt de studerande skola oftare vistas
hemma under ferierna. Alldenstund nu personal-trafiken är den för jernvägsegare
mest lönande; följer af allt della, alt den materiela och moraliska vinsten af denna
jernvägs anläggande skulle blifva ganska betydlig, isynnerhet sein terrängen,
der vägen skulle framgå, enligt officiela, i Utskottet tillgängliga, upplysningar, är
för jernvägsbyggande en af de förmånligaste, sorn kunna uppsökas.
Deremot, i händelse norra hanan skulle läggas vester om Sigluna-fjärden
öfver Almarestäk lill Giresta (Örsunda a), är terrängen så ofördelaktig, att en ernla
fjärdedels mil derå skulle, enligt. Jernvägs-kommitléens uppgift, »medtaga en anläggnings-kostnad
af 542,713 R:dr, eller ungefärligen lika mod kostnaden för en
hel mil annorstädes. Komniittéen uppgifver: »alt brantare stupningar än 1 på
100 förekomma på (örsunds) linien mellan Stockholm och Sagan (vid Strömsdal)
på åtta ställen:» »all den starkaste lutningen på denna väg är 1 på 80,»
äfvensom »alt samtliga lutningarne af 1 på 100 och deröfver utgöra emellan
Slockholm och Giresta 22 procent» samt »ä linien mellan Upsala och Giresta 32
procent;» hvaremot i Löjtnant Westrells yttrande lill Konimilléeii, rörande hanan
öster om Sigluna-fjärden finnes följande: »Hanans profil: Längdprofil: »De slör
»sla
lutningar, som i följd af lokala förhållanden beliölt gifvas ål balance-linien,
»äro 1 fot pa 100, och utgöra dessa en sammanräknad längd af 28,890 löt —
»121 procent af hela linien.» Således upplaga de starkare lutningarne pä vägen
mellan Stockholm och Giresta nära dubbelt så stor procent, sorn dylika på vägen
öster om Sigluna-fjärden hvarjemte pä denna sednare icke förekommer någon
enda så stark lutning (1 på 80) som de, hvilka finnas på Giresta-vägen. Samma
Kommitté, sorn dock är ganska gynnsamt stämd flir norra hanans läggande
om Giresta (Örsunds å), yttrar dock: »Den kortaste och med afseende på den
»gynnsamma terrainen minst kostsamma sträckningen af denna hana vöre olrij»eelaltligl
dess framdragande frim Slockholm öster om Sigluna-fjärden rakt
*pä Upsala — — — —» samt omtalar äfven alt vägen öfver Giresta skulle
blifva »2j mil längre än om linien ginae öster om Sigluna-fjärden.» Enligt
Konunilléens förslag skulle kostnaden blifva för vägen mellan Slockholm och
Giresta
5,223.292: —
samt mellan Gil esla och Upsala  1,751,030: —
Summa: 0,974,328: —
hvaremot vägen öster om Sigluna-fjärden skulle kosta blott . 4,783,207: 40.
Besparingen lilifver alitsa: 2,191,120: 60.
Bil. lill Stats-Ulskotlets Utlåtande N:o 62.
75
om Viljen hygges lisler om Sigluna-ljärden. Således blifver vägen »ifver A Inia rest
ii k och Giresta iilVer en tredjedel längre och nära \ dyrare ii/t om den lappe t
öster om Sigtunn-fjärden rakt pä Upsala. Alt trafiken på hanan öster örn fjärden
älven blefv.e vida större lin den pä en hana vester om samma fjärd, är uppenbart
deraf, att den trakt, hvarigenom vägen skulle gä ut ål näs och halloar,
är af de långt inskjutande fjärdarna begränsad.
Det af Komtnilléen i militäriskt afseende uppgifna skäl, alt hanan vester
om fjärden skulle kunna af densamma skyddas för en från ösier kommande fiende,
torde betydligt försvagas, då man besinnar, dels harn lilli eli sudan fiende, kunde
öfvergå den på flera ställen och särskildt vid Erikson»! ganska smala och Hilt
tillgängliga, segelleden mellan Stäket och Upsala, dels ock alt en sådan fiende
säkerligen icke underläle alt öfver sistnämnda stad eller Flottsund sända de detachement
er, som vore nödige för jernvägens förstörande, ifall derpå lades någon
vigt. Äldre militärpersoner hafva ock vederlagt Kommittéens åsigt i detta afseende.
Och dessutom kan enhvar trygga sig dervid, att, — då II. M. Honungen,
enligt Öfverste Ericsons förslag, samt på enhällig tillstyrkan af alla vid
ärendets afgörande närvarande Statsroder, ibland hvilka äfven Cheferna för Sjöförsvars-
och Laudllorsvars-Departementerna, hvilka tillika äro Konungens rådgifvare
i kommandomål, har, efter pröfning al de skäl, Jernvägs-kommiltéen i underdånighet
andragil, ansett dem icke ega den vigt, att vägen derföre borde
läggas vester om Sigtuna-fjärden, utan i Nåder godkänt den af Upsala stads invånare
och ortens possessioualer i underdånighet föreslagna riktning, — någon
fara i militäriskt afseende hvarken för hufviidsladen eller Diket i öfrigt kan uppstå
deraf, alt Dikets Ständer anslå medel till den mycket kortare och mindre
kostsamma hanan öster om Sigluna-ljärden.
Emedan jag önskat alt Utskottet i moliverna för sitt beslut härom
närmare utvecklat berörda skäl, men detta ej skett, har jag tagit mig frihet andraga
dem i denna reservation.
4:o) Jag har röstat för den s. k. vestra stambanans läggande söder om
Mälaren afven derför, att Jernvägs-kommit/éen, hvilken kan anses såsom den lörsta
och mest behöriga förespråkaren för samma hanas dragande norr om Mälaren,
har föreslagit jemväl bunau söder om Mälaren ej blott mellan Slockholm och
Katrineholm, utan och derifrån vesterud; dock ej i rät linie (ill lljulö, utan i
en betydlig krok öfver Örebro och Svartå tilt lljulö. Således Ilar äfven Kommittéen
velat hafva en söder om Mälaren och Hjelma reti mellan Stockholm och
Djulö gående bana, sorn dock blefve längre, krokigare ocb kostsammare än den
Ofverste Ericson föreslagit.
Vid jemförelse mellan Kommilléens och Öfverste Ericsons förslag, i fråga
0111 vestra stambanans läggande norr eller söder om Mälaren, böra de af Kommittéen
föreslagna hanorne mellan Stockholm och Giresta, såsom hörande lill den
norra, samt mellan Slockholm och Katrineholm, såsom börande lill den östra, först
afdragas, och således dervid kostnaden för saint längden af dessa ban-delar ej ta
-
76
Bil. lill Stats- Utskottets Utlåtande N:o 6S.
fras i betraktande, ulan fråga egentligen vara blut! om vägen mellan Giresta
och lljtilu, a ena, sami Halt [lieholm och lija lii å andra sidan, ehuru IV811 sistnämnda
hana rätteligen herde dragas afven en stor del af den hana, Kommittéen
föreslagit mellan Katrineholm och örebro. De ifrågavarande hallorne skulle, enligt
Kommiltéens uppgifter, kosta:
Norr om Mälaren :
Från Giresta lill Westerås  3,113,869:
» Westerås » Köping  2,045,125:
» Köping » Djulö 7,917,334:
K:dr 13,076,328:
Söder om Mälaren:
Från Katrineholm till v. Wingåker  1,614,332:
och från v. Wingåker lill Djulö  5,334,909: 6,949,241:
således medför beslutet all bygga söder om Mälaren en besparing
af minst . . 6,127,087:
Utom besparingen af del belopp, hvarmed kostnaden för vägen mellan Katrineholm
och Örebro öfverskjuter kostnaden för den icke hälften sä långa vägen
mellan Orebro och Hallsberg.
Den starka personal-trafiken, som, då ångfartygen ej gå, tinnes mellan
Södertelje och Stockholm öfver Fitja, mäste göra jernvägen mellan nämnda städer
vinstgifvande, isynnerhet då östra och vestra stambanorna blifva färdige.
5:o) Emedan jag önskar alt alla de öfverskott, hvilka förmodas på Statsverkets
alla inkomster, vare sig ordinarie eller extra (hevillniiigar) uppkomma
före slutet af år 1860, måtte såsom lån eller anslag användas lill understöd för
bibanors påbörjande mellan Sula och Westerås, Köping och Uttersberg, Borås och
Falköping-Göteborgs-banan samt dylika större arbeten i medlersta och östra delarne
af Småland och i norra provinserna; så har jag röstat derför, att de summor,
som under denna tid erfordras för byggande af Statens jernvägs-slainbanor,
måtte upplånas, helst utrikes, och det desto hellre, som a) sådant kunde förekomma
denna fru/ilade penningekrisen; b) enligt tabellen vid Utskottets utlåtande,
omkring 63 procent af de penningar, som utgifvas lör dessa banor, stadna inom
riket, sä ali inrikes Statslån framdeles kunna lättare erhållas, samt c) nära hälften
af de medel, sorn härtill lånas eller eljest anskaffas, komma alt utdelas bland de
mindre bemedlade medborgare-klasserna, hvilka användas såsom arbetare vid jernvägarna,
och derigenom hädanefter erhålla någon del af Statens medel, hvilka
deremot tillförene för det mesta logos från de mindre bemedlade och utdelades lill
de rikare. För människovännen mäste det vara glädjande om Statens medel hädanefter
taga en annan riktning än de haft hittills. Åtminstone skall jag ingalunda
-
Il/l. till S la ti- Utskottets Utlåtande N:o 62.
77
himla förskräckas för den förhöjning i arbetslöner, hvilken Iros uppkomma i följd
af jernvägs-byggnaderna.
6:o) Alskillige af dem, hvilka under sednare decennierna ifrat företrädesvis
för de obemedlade medborgare-klassernas bästa, hafva dels med dels ulan
skäl ofta klandrat Regeringen för det alt den /'iirdriijl de företag, som skulle
lyfta landets industri, samt endast styckevis och planlöst föreslagit sädana; äfvensom
Regeringen förmenls hysa sympalhier för vår östra granne, samt afse emhelsntäns
och bättre lottade medborgares väl mer än den fattige arbetarens. — Nu
har deremot Regeringen skynda/ med att framlägga eli helgjutet, planmessig/.
och storartad t förslag, som, om det af Ständerna anlages, ostridigt skall, mer än
alla hittills pä allvar ifrågasatta, lifva jordbruk och andra landtmanna-näringar,
bergsbruk och all annan dylik industri, lalla vårt försvar mot nämnda lärliga
granne och sålunda trygga var yttre sjelfständighet, sami, framför allt annat, höja
den obemedlade arbetarens välstånd, trygga dess ekonomiska oberoende och derigenom
medverka lill en här i landet icke hittills torspord jem/ikhel mellan fordom
vidt skilj da medborgareklasser. I denna demokratiska riktning arbeta de,
som understödja del Kungliga förslaget; och de vela alt, om det anlages, de skola
vinna målet ej blott derigenom, alt omkring/cw/tö millioner Hulr snart skola af hittills
obemedlade arbetare förljenas, utan ock derigenom, alt desse få ökade tillfällen
alt nalkas de mer bildade och förmögnare, samt att lill de orter, der arbetslönerna
äro högst, färdas med samma hastighet och ungefärligen samma beqvämlighet,
sorn de rikare, hvilka hittills gungat i beqväma vagnar, då den fattige vanligen
med möda till fots framsläpat sin trötta kropp. Mätte derföre desse arbetares
sanna vänner väl betänka sig, innan de låta sig, af fiendtlig» eller otillfredsställda
intressens hemliga agenter, eller possessionalers rop mot höjda arbetslöner,
förledas alt motarbeta eller alldeles sönderrifva detta förslag, och sålunda tillintetgöra
de verkliga folkvännernas skönaste förhoppningar. Räntor oell amortissement
skola hufvudsakligen tagas från de förmögnare: och hvad den lägre arbetaren niöjligen
dertill får bidraga blir en obetydlighet mot den säkra Jörhöjningen i bans
årliga arbetsförtjenst. Den som minnes del fäkunniga skränet mot fullbordandet
af Göta kanal, låter sig icke af de likartade tonerna i dessa dagar förfäras;»
af Herr C. C. Hörnstein;
af Herr E. Falhem: »Jag reserverar mig emot 3:dje punkten 2 momen
tet
af Utskottets förslag, angående Förenings-banan ifrån Sala lill Gefle-Fahlubanan,
grundad å den af Afdelningen uttalade åsigt, alt samma bana skulle synnerligen
blifva gagnelig för Öfre Dalarne.
Nämnde föreslagna bana,, som ännu ej är undersökt eller uppmätt, visar
sig dock på den befintliga kartan, jemn förd med den uppdragna Gefle-Fahlu-linien,
utgöra cirka 7 mil; hvaremot, ifall banan utgick ifrån Sala uppåt Dalarne och
Hih. lill lill II. St. Pral t SÖG & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 29 Haft. 11
78
Bil. lill Stats- [Ilska tiris Utlåtande A:o 62.
drogos vester om Dalclfven, genom Westmanland för lii Avesta bruk, Hedemora
oell Säthers släder samt Bispebergs grufvor, »(skärande den från Norbergs jern*
malmsfalt föreslagna banan, nära intill Avesta bruk eller Askii fors i Dal-elfven,
densamma skulle gagna en del af Westmanland samt nedre Dalarne och dess 2:ne
städer, jemte nämnde grufvor och flere jernverk, och sedermera äfven öfre eller
Oster- och Vester-dalarne när den vidare utsträcktes cirka 2' mil ifrån Säthers
socken uppåt Bålstad i Tuna socken invid Dalclfven. Denna af mig underställda
vägsträckning är äfven undersökt af Major Olivecrona och befunnen god med
förmånligt läge, utan att öfvergång af den strida oell breda Dalclfven liehöfs,
hvaremot föreningsbanan frän Sala till Storvik möler nämnde Elf, som höjer sig
utöfver sommarvattnet, till 10 å 12 fot under vissa flodlider; och förmår denna
bibana — nemligen Sala-Storvik — blott lill ringa del gagna Fahlu-traklen och
norra orterna, hvilka hafva närmaste vägen till Gefle lör sina effekter och äfven
lindrigare frakt från Gefle lill Slockholm sjöledes, än om bibanan genom Sala
iill Upsala skulle passeras.
Den i samband med Fahlu-Gefle-banan föreslagne sträckningen till Insjön
i Öslerdalarne blelVe också alltför kostsam och skulle ej i någon mån bära sig,
emedan Vester-dalarnes läge är derifrån alltför aflägse och deraf ej kunde få ringaste
nytta, enär dessas skogsprodukter uteslutande måste flottas på vestra Elfven,
genom sjön Runn intill Fahlu-Gefle-banan. Likaså hafva Österdalarne flott leri
på östra Elfven, hvilken kommunikation alltid blir lindrigare än på jernbana, och är
denna väg den rätta och naturliga för »('sättningen af öfre Dalarnes rika skogar,
hvaremot den af mig föreslagna jernbanan från Sala blir förmånligast för deras
behof af spanmål.
För öfrigt instämmer jag uti Herr Doktorn och Biskopen Thoinanders reservation,
dock med uttryckligt tillägg af den mening jag vid iifverläggningen
inom Utskottet bjudit lill att göra gällande, nemligen ali användning hvarje år
utaf 10,000 arbetare ensamt för bedrifvande! af arbetena på Stambanorna eller
Statens jernvägs-bvggnnder måste komma att utöfva eli särdeles menligt inflytande
både för jordbruk, bergsbruk och öfriga näringar. Om ock jordbrukaren i
de trakter der arbetet framgår på stambanorna kan för ökade arbetslöner vinna
genom afsättning till arbetaren utaf jordens produkter, samt ersättning genom
jordegendomens stegrade värde, så kommer dock denna fördel icke de aflägse från
jernbanan boende jordbrukarne tillgodo; och bergsbruket, som behöfver än flera
armar, träffas af den uppslegrade dagspenningen vida hårdare. Det är väl förespegla!
att 5,000 utaf de för stambanorna påräknade arbetare skola tagas af Indelta
Regementerna, men Soldatens arbetskraft påräknas också af Roten och går
för Rolebönderne genom kommenderingen likafullt förlorad. Erinras bör dessutom,
att för sido- och lokal-banorna samt öfrige förelag lil! förbättring af kommuners och
korporationers tillstånd flere tusende arbetare jemväl bchöfvas. Desse enskiltes jernvägs-företag,
för hvilka Statens lånebilräde begärts, anser jag lika om ej mera
nyttiga än Stals-banorna-och anser derföre, att uti del anslag af 20 millioner
Bil. till Siats-litsbol tels Utlåtande N:o 62.
79
Riksmynt som Herr Doktorn oell Biskopen tillstyrkt, jemväl kunna inbegripas de
låneunderstöd, sorn kunna komma all beviljas åt lokal- oell sido-banorna;»
af Herr /l. F. Ericson'. »Emot Utskottets genom votering fattade beslut
att, i strid med Afdelningens förslag, uti Bidje punktens 4 mom. skulle bestämdt
uttryckas all södra stambanan ifrån Falköping lill Malmö skulle dragas öfver
Ljungbv, äfvensom åil vid medlens anvisande till denna banas fortsättning norr
om Pin ja-sjön i Skåne dess riktning ifrån nämnde sjö skulle bestämmas lill Lagaa-ilalen,
får jag mig reservera. l)å man nemligen i södra Sverige ansell tillräckligt
med cu bana långs åt landet, sä skulle jag tro det vara angeläget att
lägga denna bana någotnära midt i detsamma, sa alt skiljaktigheten i afslåndet
emelian banan och de båda hofven icke bielke för stor. Om banan skall läggas
enligt Utskottets förslag, så blir detta afstånd endast omkring 8 mil lill vestra
bafskuslen. men deremot omkring 20 mil til! ilen östra, hvilket jag icke anser
ändamålsenligt eller billigt, ulan tror alt det vore fördelaktigare lör det allmänna
om banan ifrån Finja-sjön till Jönköping droges mera ät öster genom Smålands
bördigare oell lölkrikare trakter, derifrån otvifvelaktig! vida större trafik är alt
hemta, än i de trakter af Sunnerbo härad, der den blifvit föreslagen alL läggas.
Om den blifvande östra banan söder om Linköping sedan dragés närmare
Eksjö neli Wexiö lill den södra, så" bli Iver denna förstnämnda kortare än om den
södra dragés öfver Agghult och Ljungby, samt fördringarne på lättad kommunikation
bättre iakttagna. Ifrån någon punkt af denna bana blir då äfven närmare
att öppna jernvägs-IÖrbindelse med en vigtig plats, som väl icke bör förglömmas,
nemligen Carlskrona.
Då Utskottet till förberedande undersökningar i och för jernvägsanläggnin
gar
föreslagit ett anslag af 150,000 Riksdaler Riksmynt, så anser jag att ingen
bestämd riktning för södra banan emellan Finja-sjön och Jönköping för närvarande
bör ulsät!as, ulan alt densamma må bero pä de undersökningar i delta afseende
inom Småland, sorn samtidigt med arbetena söder om Finja-sjön böra företagas;»
af Riksdagsfullmäktige!! Ola Mansson från Christianstads län: »För så
vidt Utskottets beslut uti 9:de punkten i fråga om södra stambanans fortsätt
ning
nori1 om Finja-sjön alser banans dragning lil Lngnå-dalen i trakten af Agghult,
lär jag anmäla min reservation. Utskottet bar uttalat den allmänna grundsats,
alt del mätte ät Kongl. Majit ölVerlemnas att nied afseende pä ytterligare
upplysta förhållanden under arbetets fortsättning närmare bestämma de orter hvarje
statsbana skall genomgå och de ställen den bör anlöpa. Då nu särskild motion
blifvit väckt i fråga om denna banas fortsättning öster om Finja-sjön åt Helgeåd.
ilen rakt emot Ljundby, så kari jag för mili del icke gilla all någon punkt, den
banan bar all anlöpa, mellan Finja-sjön och Ljunghy bestämmes, ulan må det
stå Kongl. Majit öppet alt efter föregången undersökning låta verkställa anläggningen
der den pä kortaste vägen och nied minsta kostnaden kan binna målet.
80
Bil. till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.
Jag föreslår med anledning deraf, att Utskottets beslut måtte efter orden »förbi
Finja-sjön till Lagad-dalen anvisa en summa af 6,815,000 Hulr* erhålla den
förändrade lydelse: samt hvad deruliijver enligt det uppgjorda kostnadsjörslaget
erfordras för samma bunäs vidare Jorlsiillning 3-A mil norr om bernalde
sjö i riktning mot Ljungby, etc. etc.
af Riksdagsfullmäktige!! Eric Mallmin från Westerås län, sorn instämde
lili Biskop Thomanders reservation.
af Riksdagsfullmäktige!! Anders Erikson från Elfsborgs län: »Da Rikets
Ständer under sistfiirflutna Riksdag log första siegel alt ikläda Stalén skyldighet
ten att sjelf utföra vissa jernvägsbanor och derjemte aflat» underdånig skrifvelse
lill Rongl. Majit, alt innan denna Riksdag tåla en Kommitté af sakkunnige män
uppgöra om dessa banors sträckning emellan antagne andpunkter, samt derjemte
beviljade medel för undersökning i topografiskt oell slalsekonomiskl hänseenden
hvarest dessa banor klokast och med minsta kostnad för Riket mest gagnande
borde dragas, var troligen aldrig de Ständers mening, all i eli så vidsträckt
omfång, som nu blifvit föreslaget, ett systern borde uppgöras för de jernvägar
som Slaten i förslå hand skulle sig åtaga. Det är och förbi ifver således
nuvarande Ständer som hafva att uppbära framtidens dom för det på en gäng så
halsbrytande sätt alt, gå lill väga alt för nu och en längre framlid tillförbinda
nationen att — ulan afseende på de förändrade tidsförhållanden, som i en framtid
kunna uppstå, oell ulan alt genom någon praktisk erfarenhet fä tillfälle bedöma
huruvida jernvägar inom Sverige med sill hårda klimat och sin vidsträckta samt
glest befolkade areal, emot andra länder, kunna vara så gagnelig», alt de oa (Visligen
pä sådant sätt måste framkomma — kasta sig in uti en Statsskuld, sorn
efter de första beräkningarna gör den för ett fattigt land lilla nätta summan af
120,000,000 R:dr. När man nu härtill lägger att alla de större eller mindre förelag,
hvarmed Slaten intill denna dag sig befattat, icke kunnat verkställas för
mindre än ett jeml fördubblande af den summa, som pä alla möjliga vetenskapliga
grunder blifvit föreslagen; så kan häraf dragas den slutföljd, atl, innan de af Utskottet
nu föreslagne Stålens stambanor komma till stånd, nationen måste fördjupa
sig i eu utländsk statsskuld af omkring 200,000,000 R:dr, hvilken kommer alt
under eu längre tidrymd draga utur landet omkring 10 a 12,000,000 R:dr årligen.
Manne icke Sverige härigenom kommer att sakna den lätthet hvarmed det
hittills kunnat röra sig på vcrldsmarknnden, såsom kändt, utan någon statsskuld?
Motsatsen häraf skulle kunna göra det ganska svårt för eli i öfrigt så fattigt
land som Sverige all i nödens stund få något lån på någorlunda billiga vilkor.
När man uppgör en sak bör man ieke alldeles förbise händelser, som i en framtid
kunna uppkomma. Jag föreställer mig, alt. Sverige blefve under liden insnärjt
i ett ovänladt krig innan det föreslagna jern vägs (Öre lage t hunnit någon fullbordan
-
Bil. till Stats-Utskottats Utlåtande N:o 62.
81
dan, då mati jemte denna frivilligt ingångna statsskuld kunde tvingas att sätta
sig i en lika stor, 0111 icke större, stals-skuld och |)å hvad ogynsamma vilkor som
helst. — Del lärer intet kunna bestridas alt dessa räntor, de må blifva iner
eller mindre, måste ovägerligen hvarje är inbetalas och i samma mån minska nationalförmögenheten.
Eli annat (erhållande vöre, 0111 hur, likasom i England, statsskulden
kunde få göras inom Diket, då vöre alltid samma förmögenhet qvar för
a11 inom rikskroppen sprida lif och rörelse; dock måste i alla afseende» dessa
summor utprejas af den skattdragande allmänheten, helst Statens tillgångar alltid
medtagas för underhållande af Statsmaschiiiens oafbruten gång för öfrigt, ty ingen
lärer med all sin proplieliska förmåga våga påslå, alt jernvägar inom Sverige,
jemte den dryga administrationskostnad, sorn dermed är förenad, kunna sjelfva komma
alt godtgöra sina ränte- och kapilalloilusler. Det är upplyst genom andra
länders erfarenhet, alt det miltal, som bär är föreslaget, fordrar för sin fullständiga
och oafhrulna gång flere tusende embcls- och tjenstemän samt byggnader
och verkstäder under alla möjliga benämningar. En annan svårighet torde ej heller
böra förbises, nemligen den arbetskraft, som mäste dragas från niiringarne för
bearbetningen af dessa jernvägar, och af della, sammanlagdt med hvad förut är omnämndl,
torde man kunna göra någorlunda klart för sig, huruvida det är möjligt att på
samma gång. jordbruket, bergsrörelse, fabriker och handteringar af alla slag kunna
samtidigt med jernvägsbyggnadei lia vinna ilen åsyftade förkofran, som man föreställt
sig genom jernvägars snara tillkomst; månne icke detta, som var ämnadt alt
Ivila nalionalvälmägan, i loista hand åstadkommer eli ulmagrande? Det torde
derföre vara nödvändigt iakttaga så mycken moderation, alt det. ena kan uppehålla
sig i jemnbredd med det andra.
Ingen lärer vilja bestrida, all icke jernvägar äfven inom vårt land kunna i
mångfaldigt afseende blifva gagneliga och till och med i afseende å tidsförhållandena
oumbärliga; men om något så trängande behof deraf ännu förefinnes,
alt Staten bör, utan alt pröfva huruvida jernvägar inom Sverige med sitt
egendomliga läge kunna vara lika gagneliga som i undra länder, nu rusa
åstad och företaga sig eli så vidt omfattande jernvägsnäl, som ingen enda
stat i Europa vågat åtaga sig — derom torde tankarne vara delade. Det
är genom officiel» handlingar upplyst, alt ingen Stat i Europa åtagit sig jern
vägsbyggnad
lör i:del så stor summa relatift till sina stasinkomsler, som
den Sverige nu i ett enda hopp ernar företaga. Månne del icke vore klokare
att Staten, om den någonsin behöll direkte blifva jernvägsbyggare, löre loge
sig en mindre vidt omfattande plan för all sä fort som möjligt fä den utförd och för
att icke allenast deraf draga den fördel som kan åstadkommas, ulan äfven derigenom
lemna ett experimentalfält för den enskilda företagsamheten, som i min
tanke icke skulle underlåta all i den män hehofvet af jernvägar oafvisligen fram.-tode
associera sig och, pä ett myckel lättare sätt än hvad den tunga Statsmachinen
kail åstadkomma, tillvägabringa jernvägar, der de för landet kunna vuia mest
Bill. till B. St. Brot. I Sfi G åt -1857. 4 Sami. 7 Afd. 29 Hö fl. 12
82
Bil. lill Stats-Utskottets Utlåtande N:o 62.
nyttiga. Det hade i min tanke varit myckel hällre om Staten med all den förmala
sorn kunnat åstadkommas understödt dessa enskilla lördag och sökt undvika
allt eget sysslande dermed, helst alla liders erfarenhet visat alt sådant icke ulan
riksiorllisl kan bära sig.
I afseende på hvad jag förut anfort skulle jag vilja föreslå, alt Rikets
Ständer vid denna Riksdag, ulan alt pä något säll i ord eller handling hinda kommande
Ständer att efler sig leende oinsländigheler fritt få handla, endast lemna
medel lill vestra och södra stambanorna samt till någon del för norra hanan, ty
genom vestra banans snarare fullbordande har man uppnått det i kommereielt och
strategiskt hänseende högst vigliga ändamål att fä en snabbare kommunikation
emellan vesterhafvet och Östersjön. Jag tror således alt hvad som är föreslaget till
vestra hanan, utgående från Götheborg, hör under tiden lill 18GO års slut utgå
med R:dr 9,010,000,
samt det för södra banan från Malmö lill Finja-sjöu jemte
hangårdarne i Lund och Malmö, med » 4,625,000;
äfvensom lill norra banan, utgående från Slockholm öfver
Upsala till Sala, med
» 5,805,000,
och slutligen till bangårdar och verkstäder i Slockholm . » 560.000,
då en summa uppkommer af R:dr 20,000,000,
som intill nästa statsregleriugs-periods slut hör utgå.»
fl ät leise
sid. 69 råd. 13 nedifr. står ovilkorlig! läs vilkorligt
STOCKHOLM, tryckt bos Isaac Marcus, 1357.
Slalt-UlsJcoUels Utlåtande J\s 63.
T
JK 63.
Ank. lill Exp.-Ulsk. den 26 Maj 1837, kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående gjordt anbud i afseende å ett utländskt
amor tering slån till Svenska staten.
Under äheropande af det i Kongl. Majlis nådiga Proposition, angående utförandet
af de större jernvägs-anläggningar, som af allmänna medel böra bekostas,
framställda förslag, att tillgångar till dessa företag skola genom upplåning anskaffas,
har, genom nådig skrifvelse af den 15 innevarande månad (införd under N:o 90 i
lista Sami. af Bihanget till Riks-ståndenS protokoller), ett hos Kongl. Majit anmäldt
låneanbud blifvit Rikets Ständer meddeladt för den ålgärd, hvartill Rikets Ständer
kunde finna detsamma föranleda; varande detta anbud ingifvet af Herman Heine
från Hamburg, som dervid skriftligen anmält, att Nordtyska Banken i nämnde stad
och H. J. Merck & komp. derstädes erbjöde sig att lemna svenska statsverket ett
lån å Femton millioner Mark Hamburger Banko, beräknade efter 27 mark 12 sk.
per mark finsilfver, kölnisk vigt, eller å omkring tjugu millioner Riksdaler riksmynt;
hvilket lån skulle, efter afdrag af 2'/2 procent provision, utgå inom loppet af tre
år från den dag, kontrakt derom afslöles, i trettiosex lika delar, en för hvarje
månad, samt återgäldas med 4'/2 procent ränta och 1 procent amortering årligen; och
har Heine under vissa förbehåll förklarat sig villig att, förrän obligationerna utfärdades,
aflemna högst Fyra millioner mark Hamburger Banko; hvarjemte han alternativt
framställt det förslag, att provisionen kunde till 2 procent nedsättas, om,
under enahanda vilkor i öfrigt, långifvarne lemnades öppet att sednast inom berörde
tre år från kontraktets afslutande bestämma sig, huruvida de önskade lemna ett
ytterligare lån af sju och en half millioner mark Hamburger Banko, motsvarande
omkring Tio millioner Riksdaler riksmynt, hvarmed lånesumman i sådant fall
borde ökas.
Uti högstberörda, af samtliga Riks-stånden till Stats-Utskottet remitterade, skrifvelse
har Kongl. Majit tillika fästat Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att Herman
Bih. lill R. St. Rrot. 1856 & 1857. 4 Sami. 1 Afd. 50 Iläft.
2
Stais-Utskollcls Utlåtande M 65.
Heine förklarat omförmälda anbud icke vara för honom eller hans hufvudman bindande
längre än till och med den 25 innevarande månad.
Vid emottagningen af Riks-ståndens remisser å denna skrifvelse jemte öfriga
förevarande ärende rörande handlingar, ansåg sig Slals-Utskollel böra, för erhållande
af ytterligare upplysningar jemte erforderlig utredning of frågan och dertill hörande
omständigheter, inhemta Fullmäktiges i Riksgälds-koulorel yttrande i ämnet; hvilket
yttrande Fullmäktige nu afgifvit, med anmälan att den för ifrågavarande låne-anbuds
antagande eller förkastande först bestämda tiden af Herr Heine blifvit utsträckt till
den 28 i denna månad, samt att samma anbud följaktligen vore för honom förbindande
till och med sagde dag.
Beträffande frågan om ett statslåns upptagande under nuvarande förhållanden,
hafva Fullmäktige väl åberopat oj mindre Rikets sednast församlade Ständers beslut,
att genom upplåning anskaffa de model, hvilka erfordrades för sådana jernvägsanläggningar,
sorn skulle på allmän bekostnad utföras eller med statsbidrag understödjas,
än hvad nuvarande Stals-Utskott derom yttrat i sitt nyligen afgifna Utlåtande
N:o 62, angående föreslagna jernvägs-slamlinier och dertill erforderliga anslagssummors
anvisande, men tillika erinrat, att ehuru i della utlåtande bestämdt uttalats
den åsigt, att för jernvägs-anläggningarnes fortsättande, lån borde af svenska slaten
upptagas, kunde dock den invändning göras, att Rikets Ständer ännu icke pröfvat
och ^ålunda än mindre gillat hvad Utskottet i åberopade utlåtande yttrat och föreslagit,
samt att, intill dess sådant skett, frågan om upplåning för statens räkning
desto hellre borde hvila, som det möjligen kumle anses icke vara med den vanliga
ordningen för ärendenas behandling öfverensstämmande, att innan afgjordt blifvit
om och i hvilken utsträckning statens jernvägs-anläggningar komme att fortsättas,
besluta upptagningen af lån dertilj och bestämma della låns belopp.
Vidkommande åter de föreslagna vilkoren för det af Nordtyska Banken i
Flamburg samt !f. ,1. Merck & komp. nu erbjudna lån, hafva Fullmäktige upplyst,
alt långifvarnes ombud, efter i sådant afseende å Fullmäktiges vägnar till honom
gjorda framställningar, visserligen återkallat åtskilliga af de i det ademnade förslaget
lill låne—kontrakt intagna förbehåll och bestämmelser, men deremot förklarat
sina hufvudman icke vara villige medgifva andra af Fullmäktige ifrågasatta jernkningar
och förändiingar i detta kontrakt.
Efte'r anförande af dessa med (lera härvid förekommande omständigheter, hafva
Fullmäktige yttrat, att de ausågo sig icke kunna tillstyrka omförmälda anbuds antagande.
Lika med Fullmäktige i Riksgälds-konloret, och då de vid denna riksdag Rikets ,
Ständers afgörande underställda frågor om anslag till statens jernvägs-byggnader och
anskaffning af dertill erforderliga tillgångar ännu äro på Riks-ståndens pröfning
beroende, anser Utskottet det af ,Nordtyska banken i Hamburg och H. J. Merck &
komp. derstädes ademnade låne-anbud för närvarande destomindre böra af Rikets
Slats-Utskotlels Ullålande J\s 63.
Ständer antagas, sorn, då allenast de i ett enda anbud äskade lånevilkor blifvit
Rikets Ständer meddelade, Rikets Ständer sakna tillfälle erfara och bedöma huruvida
icke det lån, som för svenska statens räkning kominer att upptagas, möjligen
kan erhållas emot fördelaktigare vilkor för statsverket, än dem nu ifrågavarande
anbud innehåller. Utskottet får alltså hemställa,
alt Rikets Ständer icke matte å meranämnda låne-anbud fästa afseende.
Stockholm den 26 Maj 1837.
Rättelser:
Utlåtandet, Jtt 62, sid. 48, rad. 13 nedifrån, står: af en endast 3/4 mil, läs: af en sådan,
endast 3/4 mil.
Bil. till samma Utlåtande, sid. 80, råd. 6 och 7 uppifrån, står: af Riksdags-fullmäktigen Eric
Mallmin från Westerås län, som instämde uti Biskop Thomanders reservation,
fös: af Riksdags-fullmäktigen — — —, som instämde uti Professoren
Carlsons reservation.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1857.
Register
öfver Stats-Utskottets Utlåtanden och Memorial vid 1856, 1857
och 1858 års Riksdag.
A.
Utlåtandets Nummer
oell Moment.
Acharius, E., Professor, angående pension åt hans döttrar . .167: 34.
Aflöning till Kansli- och Vaktbetjening under riksdagen . . . 54.
» angående förskott å dito dito . . . . .10.
» angående innehållen aflöning till fångne ogifta Officerare . 75.
» angående stadganden i afseende på aflöningen för civile em
bets
och tjenstemän . . . ■. . .41, 226.
Se för öfrigt: Löneförhöjning.
Aflönings-spanmål, angående lösen af, till korporaler vid Arméen
och soldater vid Södermanlands regementen . 153.
Agrikullur-kemist, angående anslag till ...... 122: 22.
Agronomer, angående anslag till Statens ..... 37.
Ahlberg, N-. L., angående pension till ...... 167: 54.
Akademien för de fria konsterna, angående anslag till . . . 148: 58.
Allmänna arbeten, angående medel för undersökningar rörande . 160.
Allmänna bevillningen, angående den för Riksgälds-kontorets utgifter
erforderliga . . . . . . . .291.
Allmänna rörelsen, angående Kronans kassors tillhandahållande för . 169.
Alnarps Kungsgård, angående Landtbruks-instjtut å . . 53, 96.
Reg. öfver Stats-Utsk:s Utlåt, och Memor. 1856—1858. 1
2
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Alrutz, E. R., Lots-kapiten, angående pension för enkan efter . 167: 101
Amanuenser, Förste och Andre vid Universitetet Lund. angående
löneförhöjning till . . . . .240.
Amor ter ing slån, angående upptagande af .... 63.
Amunilionsvagnar, angående anslag till anskaffande af . . . 71. pag. 69.
Andersson, Ch H., Bataljonsläkare, angående pension till hans enka 167: 89.
Arbeten, se Allmänna.
Arbetshus, angående inrättande af frivilliga . . . .152.
Arbrå linberedningsfabrik, angående ...... 109.
Arméens pensions-kassa, angående anslag till ..... 52.
» pensionering, angående anslaget till . . . . j Sam'tUtf 124
» och Flottans läkare, angående förbättrade lönevilkor för . 181.
Artilleri-batteri i Norrland, angående ...... 164.
Artilleri-regementen, angående tillökning i anslagen för . . . 164.
Asasjön, Wexiö och Carlshamn, angående en kommunikationsled mellan 163.
Astronomisk glob, angående inköp af ..... 148: 128.
Atterbom, Professor, angående pension åt hans ogifta dotter . . 167: 107.
B.
Backabo 5 Thorbjörnsgård, angående dess användande till länsmanboställe
. . . . .121.
Baggensfjärden och Stora Wärtan, angående en farled mellan . 158: 28.
Barholtz, Charlotta, angående pension till . . . . . 167: 26.
Barken, angående en jernvägsanläggning mellan Wessman och . 175.
Barnbördshus, angående anslag till . . . . . 1 48 : 47.
Barthelemy, angående utgifter för Kolonien S:t .... 136: pag. 22,
Begrafningshjelp, angående förändring i stadganden rörande . . 60,
Beklädnad, angående förhöjning i anslagen till manskapets beklädnad
vid Svea och Götha Artilleri-regementen . 183.
» angående anslag til! Bevärings-manskapets . j ^
\ P^8'
Bergvalls uppbördsbalans, angående . . . . . .50.
Bergslagshemman, angående deras frölseräntor .... 129.
Bevillning, angående den för Riksgälds-kontorets utgifter erforderliga
allmänna . . . . . 291
3
Utlåtandets Nummer
och Moment.
!7\ p3°\ 7,2 ssmt
JVs 124 pag 10
» vapenöfmngar, angående anslag till . .124 pag. 3.
Biskötseln, angående anslag till ....... 122: 28.
Björling, E. G., Lektor, angående ett personelt anslag till . 167: 66.
Björkegren, 1. G., angående pension till enkan .... 167: 84.
Björkön, angående statsbidrag till vägomläggning på' 158: 3.
Bodums socken, angående gärdemantalet inom .... 190.
Bolmen och Drafven, angående afskrifning af lån för sänkning af . 157.
Borås och Vestra Stambanan, angående jernväg mellan . . . 235: 10.
» angående återremiss å Utlåtandet rörande .... 269
» angående voterings-propositioner rörande anslag till . . 280
» angående utgången af voteringen ..... 287.
Boskaps-penningar, angående upphörande af . . . . . 33. B.
Boställen, angående försäljning eller utarrendering af alla tjenstemän
anslagna ....... 195.
Botaniska Museum i Upsala, angående anslag till .... 148: 80 , 82.
» » i Lund, angående dito ..... 148: 84.
Botkyrka och Salems församlingar, angående boställe åt Komministern i 234.
Braun, G. F. U., Öfverste, angående pension till . . . 167: 100.
Bredinge, angående utbyte af . . . . . .21.
Bredviksund, angående en kanal-anläggning vid . . 158: 30.
Broby å, angående sänkning af ...... 158: 46.
Broman, Garnisons-läkare, angående pension till .... 167: 63.
Bryntesgården Lindarfva, angående arrendeskillnads-ersättning för . 60.
Bränvinsbrännings-afgiflen, angående användande af en del utaf . 241.
Bränvins-bevillnings-medlens omedelbara ingående till Riksgälds-kontoret,
angående ........ 248.
Voterings-proposition angående .... 290.
Busch. I. A W., angående anslag för en af honom utgifven handbok 148: 124.
Byggnader af sten, angående lån för uppförande af 108.
Byslätten, angående jordafsöndring från ..... 57.
Båtsmans-indelningen i Blekinge, angående ..... 59.
Båtsmans-beklädnaden, angående användande af behållningen i anslaget
till
. . 212.
4
Utlåtandets Nummer
och Moment.
cn
Calmar f. d. fästning, angående upplåtande af lägenheter till Calmar
Domkyrka och stad från ....
» Slott, angående anslag för vidmakthållande af
Carlsborgs fästningsbyggnad, angående anslag till
Carlshamn, angående tomten till ett Kronans spanmåls-magasin i
» och Asasjön, angående en kommunikationsled mellan
Carlskrona fästningsbyggnad, angående anslag till
» stad, angående anslag för en vattenledning till
Carlstad, angående hamnanläggning vid ....
Carlstens fästningsbyggnad, angående anslag till
Carlsson, I. A., Lagman, angående pension åt hans enka
Christianstad, angående understöd till följd af kolerafarsotens härjande
derstädes . . . . . .
» Voterings-proposition angående dito .
» utgången af voteringen .....
Cederström, Anna Marg., Presidents-enka, angående pension till
Civil-departementet, angående anslag under ....
Collanders donation, angående ersättning för .
Cotswoldsfår, angående anslag till inköp af
Cronholm, Abr., e. o. Professor, angående pension till
224.
136: 21.
71 pag. 70.
56.
163.
71 pag. 71.
233.
37.
71 pag. 71.
167: 96.
254.
271.
285.
167: 83.
122, 171.
148: 112.
122: 26.
167: 75.
D.
Dagsverksskyldighet till Kungsgårdar och andra kronolägenheter, angående
» angående återremiss å dito . . . .
Daleljven, angående flottbroar öfver ......
» angående upprensning af samt en jernväg till Norberg
Dana-arf efter enkan Ekedal, född Nordenberg
» » jungfru Catharina Tinglöf ....
» » Serafia Lindskog ......
» . » Lena Hansdotter ......
» » Föraren Pihls frånskiljda hustru Charlotta Kindberg
Danska Riksdags-bibliotheket, angående öfverlemnande af riksdagshandlingar
till .......
Deyeforss- och Forrshaga, angående sluss-och kanal-anläggning mellan
140.
208.
158: 14.
235: 3.
28.
51.
133.
184.
261.
297.
158: 38.
5
Dikning af åkerjord, angående understöd för
Dislinktions-korporaler, angående arfvoden till
Drafven, angående sänkning af ....
Drottningholms bro, angående anslag för
Döfstumma och Blinda, angående anslag till Institutet för
» » angående understöd för undervisning åt
Utlåtandets Nummer
och Moment.
102.
124 pag. 7.
157.
136 pag. 19.
148: 67, ioo.
148: 101.
E.
Ecklesiastik-departementel, angående utgifterna under . . .148.
Edenhjelm, f. d. Landshöfding, angående eftergift af ansvar i Langletska
balansmålet . . . . . . . .191.
Edsviken, och Norrviken, angående en kanal-anläggning mellan 158: 31.
Ekedal, enka, angående dana-arf efter ...... 28.
Ekendahl, C., Lektor, angående pension till hans enka . .167: 103.
Ekenmark, Lovisa Maria och Hedda Christina, angående pension till 167: 108.
Ekenstam, J. af, angående eftergift af ansvar i Bergvallska balansmålet 50.
Ekesjö, angående statsbidrag för tomtreglering och nybyggnad i . 83.
Elementar-läroverken, angående anslagen till ..... 148: 32.
Elementarskolan i Stockholm, nya, angående hyresersättning till Landt
bruks-akademien
för . . . . .211.
Elektriska telegraf-förbindelser, angående anslag till . . . 111.
Elmhult, angående afskrifning af lånet för utdikning vid . . 246.
Emhets- och tjenstemäns löner 1857, angående förbättring af . . 80,251,275.
» » » angående vilkoren för . .81, 226.
Emerililöner för Professorer vid Upsala och Lunds Universiteter angående 167: 31.
Emmern, m. fl. sjöar, angående sänkning af .... 158: 32 , 33.
Enke- och Pupill-kassan i Riksgälds-kontoret, angående understöd för 243.
Enström, A. J., angående pension till . . . . . 167: 53.
Eskilstuna kanal, angående utbetalning af återstoden af anslag till 156.
» kungsladugård, om öfverlåtelse af jord från . 61.
» stad, om dito till . . . . . . .61.
Exposition i Paris, angående deltagande i . . . .141.
F.
Falkenberg, angående statsbidrag till en hamnanläggning vid . . 158: 23.
Fattigvården, angående anslag till ...... 148: 71.
6
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Farmaceutiskt Institut, angående anslag till
148:
45.
Fjellbacka, angående rotering af .
131.
Finansdepartementet, angående utgifterna under .
136.
Fiskerinäringen, angående understöd för ....
122:
41.
Fiskevik, angående dess användande till boställe åt domaren i Jösse
härad ........
128.
Fiskholmen, angående disposition af ....
22.
Filipstad, angående understöd för lasarettet i
148:
100.
Fjäl och Graninge, angående vägomläggning mellan
158:
10.
Flottans förråder i Carlskrona, angående inventering af .
139.
» gemenskap, angående löneförmåner för 1857 till
255.
» pensionering, angående . . .
72
Pag-
» matrosers och uppfordrade båtsmäns mathållning för 1856
och 1857, angående en brist i tillgångarne för
2 56.
Flygsandsfälten i Halland, angående anslag för ...
136
Pag-
Folkskolelärares pensioner, angående återstoden af tillgångarne i Riks-
gäldskontoret till ......
151.
Folkskolor, angående anslag till .......
148:
35
angående användande af en del utaf bränvinsbrännmgs-
afgiften till .......
241.
Folkundervisningens befrämjande, angående anslagen till
148:
80.
angående Kongl. Maj:ts framställning om anslag till
266.
angående omröstning i fråga om halfva personliga
skyddsafgiftens användande till
277.
Forsshaga och Deyeforss, angående sluss- och kanalanläggning vid .
158:
38.
Forssellöns ersättning för räntespannemål .....
93.
Freese, B. M. angående lån för en linberedningsfabrik åt
109.
Fryken och Norselfven, angående kanal mellan ....
158:
36.
Frölich, Grefve och Landshöfding angående pension till ,
138.
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret berättelse .....
5.
Furage-passevolans-afgifterna, angående upphörande af .
73.
Fångne ogifte officerare, angående utbetalning af indragen aflöning till
75.
Fåsjön och Norasjön, angående båtled mellan ....
158:
39.
Färentuna härad, angående förvandling af tegelved i
91.
Färjestaden på Öland, angående en hamnbyggnad vid
158:
19.
Förberg, 01. H. angående pension till .....
167:
69.
Förskott å aflöningar för Riks-ståndens och Utskottens betjening
10.
7
Utlåtandets Nummer,
och Moment.
Gr.
Garnisonsregementenas mathållning, angående anslag till
71
pag. 7$.
Garnisonssjukhuset, angående löneförbättring för personalen vid
71
mom. 9
Gefle-Data jernväg, angående lån till ......
174.
Generalförslag öfver Arméens och flottans förråder, angående med-
delande åt Stats-utskottet af ....
196.
Geyerska huset på Riddarholmen, angående inköp af
189.
återremiss angående dito .....
227.
Grandinson, J. A., Assessor, angående pension till
167:
62.
Gratifikationer åt Stats-kommissarien Kock . ...
253.
» » åtskilliga af Stats-utskottets tjenstemän
292.
Grenna, angående hamnbyggnad vid .....
158:
20.
Griesbach, Math., Geschworner, angående ersättning.
167:
113.
Grundal, Salomon, angående pension till . . .
167:
50.
Grundén, E., angående pension till ......
166.
Grundräntor, angående afskrifning för nedlagda qvarnar
89.
» angående såg- och tullmjölqvarnars befrielse från
262-
» angående friköpande af skattskyldig jord från
161.
Gråda kanal, angående ersättning för jordförlust vid
104.
Gunnarskogs socken, angående medelmarkegångspris å rotefrihetsafgift i
87.
Gyllenhammar, G. W., angående pension till . . . .
167:
52.
Gymnastiska Central-institutet, angående anslag till
148:
38,39.
Gärdemantal inom Bodums socken, angående areal för
190.
Götha elfs norra utlopp, angående uppmuddring af . . .
158:
34.
Götheborg, angående anslag för skol- och gymnastikhus i
148:
104.
Götheborgs hospital, angående anslag till . . . .
148:
93.
Götheborg och Mölndal, angående jernbana mellan
235:
11.
H.
Haasum, James Harlef. Guvernör, angående pension till
167:
71.
Hafreda Ågården, angående rotering för Kapellansbostället
130.
Hagelskada, angående ersättning för förlust genom
106.
Hahr, C. E. Löjtnant, angående pension till . .
167:
70.
Hahr, Kapiten, angående ersättning för en Generalkartas upprättande af 127.
Hallbosjöri, angående sänkning af ...... 158: 42.
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Halle- och Hunneberg, angående skogsutsyning å .
47.
Halländska Kyrkohemmanen, angående disposition och besittningsrät-
ten till . ...
206.
Hamnbyggnader och mindre årensningar, angående statsbidrag till
158: 15.
Handlingar, angående utdelning af tryckta Riksdags-
38, 297.
Harsjön, angående sänkning af ......
158: 47.
Hedenskog, C. J., Assessor, angående pension till enkan efter
167: 95.
Heideman, G. G. von, Ofverste, angående pension till
167: 100.
Helleberg, Eggert angående pension till .
167: 55.
Hedvig Eleonora kyrka i hufvudstaden, angående statsbidrag till
239.
Helsingborg, angående anläggning af en »giacin» vid
158: 22.
» och Landskrona samt Södra stambanan, angående jernväg
mellan ........
235: 12.
Hernösands Landshöfdingeboställe, angående anslag till
136 pag. 28
» domkyrka, angående ett tionde-anslag till
202.
Herrljunga och Borås, angående jernväg mellan . . . .
235: io.
Hertzberg, J., Bataljonsläkare, angående pension till
167: 81.
Heykensköld, W:m, angående pension till .
167: 57.
Hjelmare kanal- och slussverks underhållsfond, angående räntan för m. m.
95.
Hjelmaresund, angående en brobyggnad öfver . . . .
158: 12.
Historiska museum, angående anslag till . . . . .
148: 91.
» skrifter och handlingar, angående anslag för utgifvande af
148: 98.
Holmar i Bohusläns skärgård, angående . . . . .
22.
Homöopatisk sjukvård, angående anstalt för . . . .
148: 107.
Hospital vid Hedvigsberg och Conradsberg, angående anslag till
148 : 94.
Hufvudlitlar, Utlåtande angående Usta ......
40.
» angående 2:dra ......
42.
» angående 3:dje ......
43.
» angående 4:de . . ' .
71.
» angående 5:te ......
72.
» angående återremisser å JV2 42, 43, 71 och 72
124.
» angående 6:te hufvudtiteln ....
122.
» angående återremiss derå ....
171.
» angående 7:de hufvudtiteln
136.
» angående 8:de d:o ...
148, 162.
» angående återremiss derå ....
192.
» angående 9:de hufvudtiteln
167.
» angående återremiss derå ....
201.
Hudiksvall
9
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Hudiksvall och Dellen, angående jernvägsanläggning mellan . .235: l.
Hunne och Halleberg, angående utsyning å . . . .47.
Hushagen, angående jordafsöndring från . . . . .57.
Hven, angående lindring i skatten för hemman å . . ' \ 29
» angående åtgärder mot sjöns utskärningar å . . . j
Hvetlanda och Oscarshamn, angående en jernväg mellan . . 235: 8.
Hyckerström, P J. Doktor, angående pension åt hans enka . 167: 90.
Hypolheks/öreningars lån, angående ansvarigheten för . . 242.
Hård, Statsråd, Grefve, angående pension åt hans döttrar . . 167: 22.
Hård af Segerstad, angående eftergift till . . . . .119.
Hceggström, Joli. angående pension till ..... 167: 79.
Häradshöldingeboslälle i Elfsborgs län, angående utbyte af . . 1-' 7.
Hästajvelns befrämjande, angående anslag till .... 122: 29.
Höganäs stenkolsverks andelar i Östra och Vestra Klappe, angående
utbyte af ....... 45.
Högfeldt, P. J., angående pension åt hans enka .... 167: 19.
I. J.
Janzon, FL, angående inköp af en astronomisk glob, förfärdigad af 148: 128.
Idström, And. Fredr., Doktor, angående pension till . . . 167: 88.
Jemtland och Norrige, angående en kommunikationsled mellan . 144.
Jerlåsa, angående danaarf till förmån för .... 133.
Jernlunden, angående sänkning af sjön ..... 158: 32,33
Jernv ägs stambanornas fortsättning år 1857, angående medel till vestra
och södra . . . . . . .16. 55.
Jernv äg sslamlinier nas utförande och derför erforderliga medels anvisande 62.
» angående återremiss å, jemte förslag till voteringspropo
sitioner
rörande . . . . . . . 97.
» angående utförande på enskild bekostnad af vissa delar af 98.
Jernvägar, angående medel till Statens ..... 99.
» angående en Centralverkstad för materielen vid . . 100.
» angående en jernvägsstation å Södermalm . . .112.
angående återremiss å d:o d:o . . . .114.
» angående förskott å beloppet till arbeten å vestra stambanan
. . . . . . .118.
» angående verkställda omröstningar rörande . . .113.
Reg. öfv. Stats-Utsks Utlåt. o. Memor. 1856—1858. 2
10
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Jernvägar, angående sättet och ordningen för utbetalning af medel till 125.
» angående återremiss härå . . . * . 150.
» angående medels anskaffande genom skattskyldig jords
försäljning för . . . . . .161.
» angående lån till Gefle-Dala- . . . . .174.
» angående lån till jernvägsanläggning mellan Wessman och
Barken . . . . . . .175.
» angående ytterligare lån åt Nora-Ervalla jernvägsbolag 176.
» angående undersökningskos tnad för jernväg från Wexiö
till Södra stambanan . . . . . 221.
Ifösjön, angående sänkning af ...... 158: 48.
Indragningsslaien, angående utgifter till ..... 167.
Industriella förhållanden, reseberättelser rörande . .110.
Ingeshult, angående jordafsöndring från .... 138.
Ingeniörkorpsen, angående löneförhöjning för . . . .71: 24.
Inqvartering, angående förhöjning af ersättning för soldats- och båtsmans- 247.
In q v a rter ingsp e n ning ar å t Regimentsskrifvare, angående . . . 154.
» i garnisonsorter utom Stockholm . . 228.
Inkomsterna, Betänkande angående ...... 33.
» återremiss härå ....... 58.
Institutet för Blinda och Döfstumma, angående anslag till . 148: 100.
Inventering af Flottans förråd i Carlskrona ..... 139.
Jordeboksverket, angående kostnader för fortgången af . . 185.
Jordeböcker, angående tiden för granskning af . . 49.
Justitie-departementel, angående anslagen under .... 42.
Justilie-ombudsman, Rikets Ständers, angående förhöjd aflöning för
honom och hans kansli . . . .215.
» angående pension för , . . . . .217.
Jönköpings f. d. fästningsområde, angående upplåtelse af vissa delar af 44.
K.
Kanslibetjening, angående tillökning i Stats-Utskottets . . . 1.
» angående aflönings bestämmande för Riks-ståndens
och Utskottens . . . . .54.
Kanslistarfvode, angående ett ytterligare dylikt .... 27.
Kanaler, angående statsbidrag till ...... 158.
Karolinska Medico-kirurgiska Institutet, angående anslag till . .148: 46.
Kasten, A. H., angående pension till ...... 168:
11
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Kemiska Institutionen i Upsala, angående anslag till - . .148: 79.
» » i Lund, d:o ..... 148: 83.
Klappe, Östra och Vestra, angående utbyte af ... 45.
Kock, A. V., Statskommissarie, angående gratifikation till . 253.
Kolsnaren, angående sänkning af . . . - . . 158: 43.
Kommerse-collegii fonder, angående revisionsberättelse rörande . 19.
Komministersboställen, i Stockholms län, angående kronotionde af . 85.
» angående kostnader för vattenledningar å . 223.
Kommitlébelänkande, angående utdelning af . . . . . 38.
Konow, (J. G. von, Major, angående pension till hans enka . 167: 100.
Konstnärer, angående inköp utaf arbeten af Svenska . . .148: 59, 92.
Kost, angående förhöjning af ersättningen för kost åt soldat och
båtsman ........ 247.
Krafft, P., angående inköp af en tafla af . .. . . 148: 116.
Kroemer, v. Landshöfding, angående pension till .... 138.
Kreditivet till upprätthållande af rikets neutralitet och försvarsverkets
ordnande, angående utbetalningar å ... 64.
Kreditivsummor, angående de i Regeringsformens 63 § föreskrifna . 282.
Kreditsedlar, angående inlösen af . . . . . 112, 244.
Krigs-Ho fr ätten, angående löneförbättring för civile tjenstemän i . 165, 182.
Se 'för öfrigt 2:dra hufvudtiteln M 42.
Krigsvetenskaps-akademien, angående anslag till . . . .74.
Kronans kassors medel, angående tillhandahållande åt allmänna rörelsen
af ...... 169.
Kronoholmar i Götheborgs och Bohus län, angående upplåtelse af . 88.
Kronotionde af komministersboställen i Stockholms län, angående . 85.
» för Nöbbelöfs och Oltarps församlingar . . . 134.
Kronotiondespannemål för Skolstaterne i Stockholm och Götheborg . 148: 111.
Krut, angående beloppet för ett i Tripoli försåldt parti . , . 126.
Kumla och Hallsbergs socknar, angående upprensningar inom . . 158: 50.
Kungsgårdar, Kongl. Kammar-kollegii berättelse angående . . 146.
Kungslena kyrka, angående statsanslag till reparation af . . 180.
Kyrkobyggnader, angående lån till . . . . . .115.
Kyrkors underhåll, angående anslag till ..... 148: 72.
Kyrkohemman, angående besittningsrätten till Halländska . 206.
Käfsjön, angående sänkning af ...... 158: 47.
Köping-Hull-jernbanan, angående statens medverkan för fullbordande
af jernvägsanläggning mellan .... 260.
» Voterings-propositioner angående . . . .279.
12
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Köping-Hult-jernbanan angående utgången af .... 286.
» angående anläggning af en jernväg mellan Linde och 235: 4.
Köping och Stockholm, angående en jernvägsbibana mellan . 235: 7.
» och Uttersberg, angående en jernväg mellan . . 235: 5
Köpingsön, angående jordafsöndring från . . . j
Köpingsån, angående utvidgning och rätning af . . j
L.
Ladugårdslands kyrka, angående statsbidrag för tornbyggnad vid . 239.
Lagerstedt, L. G., angående pension till ..... 167: 68.
Lagkatekes, angående utgifvande af .... . 148: 125.
Landskrona, angående försäljning af kronans tomter i . . '120.
» och Vestra Stambanan, angående jernväg mellan . 235: 12.
» angående uppförande af en byggnad vid straffängelset i 210.
Landshöfdingars rätt att föra ordet vid Markegångs-deputerades sammanträden,
angående . . . . . .90.
Langlet, Gasp., angående eftergift af ådömdt ersättningsansvar i anledning
af hans balans ..... 79, 191.
Landtbruks-akademien, angående anslag till ..... 122.
» » angående en hyresersättning till . . .221.
» möten, angående anslag till ..... 122.
» institut i Skåne, angående inrättande af ... 53, 96.
» skolor, angående anslag till . . . . . 122.
Landtförsvarsdepartementet, angående anslagen under . . 71:
Landtstalens lönereglering, angående ...... 122.
Landtåg sg är den, angående upphörande af .... 33. b)
Lappmarks Ecklesiastikverk, angående . . . . . j j ^ ^
Larsson, Marcus, angående inköp af en tafla utaf . 148: 117.
Lee, Stora, och Wenern, angående kanal- och slussanläggning mellan 158: 35.
Leksands socken, angående ersättning för vattenskada åt . . 105.
Lembke, J. H., angående pension till ...... 167.
Lerdahls Slom, angående afsöndring af jord från .... 68.
Lessing, M. L., angående pension till ...... 167: 48.
Lewenhaupt, Grefve och Landshöfding angående pension för 138.
Lifbergningsbåtar, angående medel till anskaflande af . 209.
Lifbeväringsregementet, angående anslag till . . . .231.
13
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Lifbevärings-regementet, angående voterings-propositioner rörande anslag
till ........ 265.
» angående utgången af voteringen . . . .274.
Likare- mått- och vigtlikare, angående anskaffande af 222.
Liljevalch, Eberh., angående pension till . . . . . 167: 59.
Lillelfven, angående statsbidrag för en flottbro öfver . . . 158: 14.
Lindberg. L. G. JV., angående pension till ..... 167: 58.
Lindberg, Svante P., Landskamrer, angående eftergift af honom ådömd
ersättnings-skyIdighet ...... 225, 257.
» angående omröstning i fråga om dito . . . .273.
Lindby Tall, angående skatteförsäljning af .... 35.
Linde, angående ersättning till Rektor i ..... 148.
Linde och Köping-Hult-banan, i fråga om en jernväg mellan . .235: 4.
Linköpings domkyrka, angående förvandling af lånet till anslag . 237.
Lindgvist, N. A., angående pension åt hans enka . . .167: 97.
Lindskog, Serafa, angående danaarf efter . . . . .133.
Ljunggren, Jok. Olof, angående pension till . . . . . 167: 77.
Ljusneelf, angående upprensning af . . . . . .158: 52.
Luleå, angående läroverket i ...... 148, 162.
Lungren, Joli. Peter, angående pension till . . • . . . 167: 65.
Långebro, angående statsbidraget för ombyggnad af 32.
Långhalsen, angående sänkning af ..... 158: 42.
Länsmansdistrikl i Skaraborgs län, angående ett nytt . . .121.
Lärohus i Wexiö och Wisby, angående förhöjning i anslagen till . 148: 103.
Löneförhöjning åt embets- och tjenstemän för år 1857 . . 80.
» angående återremiss å . . . . .251.
» angående voterings-propositioner rörande . . . 267.
» angående utgången af omröstningen . .275.
» angående vilkoren för . . . . .41.
» angående återremiss å . . . . .81, 226.
» för Krigs-Hofrättens civile embets- och tjenstemän . 163, 182.
» för arméens och flottans läkare samt provincialläkare 181.
» för flottans gemenskap för år 1857 . . . 255.
» för Riksgälds-kontorets embets- och tjenstemän . 270.
» angående voterings-propositioner rörande dito 289.
» angående utgången af voteringen .... 298.
» för lärare vid Upsala Universitet .... 220.
» för Usta och 2:dra Amanuenserna vid Universitets
bibliotheket
i Lund ... 240.
44
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Lönetdlökningar, angående deras upptagande i särskild kolumn 213.
Löninnehållningar, angående ersättning för mistade . '.230.
M.
Malmström, P., Kansliråd, angående pension åt hans enka
467:
102
Mantalspenningar, angående beräkning af ....
33
d.
Mariestad och Vestra Stambanan, angående en jernväg mellan
235:
9.
Mariebergs läroverk, angående arfvode till lärare vid
422
pag. 83.
Markegångspris, angående ordförande vid sammanträden för bestäm-
mande af .... .
90.
Mathållning, angående brist i tillgångarne för flottans matrosers och
uppfordrade båtsmäns mathållning åren 4856 och 4 857
256.
» garnisons-regementenas, ......
74
pag. 78.
Medicolegala besigtningar, angående anslag till ....
42.
Medelpris å löningsspannemål, angående .....
4 67:
112.
Mejeri-skolor, angående anslag till . . . .
422:
13.
Meinander, C. F., angående pension till .....
467:
56.
Melby och Näsby, angående utbyte af .
21.
Meteorologiska Observationer, angående anslag till ....
4 48.
Misterhult, angående eftergift af danaarf till förmån för .
4 84.
Mnemoniken, angående anslag för en handbok om nya mynt. mått-
och vigtsystemen med tillämpning af
4 48:
124.
Modeller, angående anskaffande åt General- och Provins-landtmäteri-
kontoren af .......
222.
Mossen, angående utdikning af Stora, ......
458:
47.
Motander, 1. W., angående pension till ......
4 67:
51.
Muncklell, angående upplåtelse af jord från Eskilstuna Kungsladugård till
64.
Musikaliska Akademien, angående anslag till
4 48:
61.
Muonionalusta, angående uppförande af en kapellbyggnad m. m. i .
4 48.
Myntkabinettet, angående anslag till ......
448:
94.
Mått- och ViglUkare, angående kostnaden för anskaffande af .
222.
Mälby, angående utflyttningskostnader för ....
78.
« angående återremiss härå ......
435.
Möller, Ludv. v., Häradshöfding, angående vedergällning för en öfver-
sättning åt .
283.
Mölndahl och Götheborg, angående en jernbana mellan
235:
11.
15
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Mörner, H. W., Landshöfding och Friherre, angående pension åt enkan
efter ......... 167: 24.
Mösseberg, angående betesrätt å . . . . . . .25.
N.
Nationalmuseum, angående anslag för 1857 till .... 34.
» angående anslag för fullbordande af . 148: 96.
Naturhistoriska Riksmuseum, angående anslag till .... 148: 62.
Neutralitets-kredilivet, angående utbetalning å .... 64.
Nenningesund, angående en kanal vid . . . . . 158: 30.
Nora-Ervalla, angående lån till jernvägar mellan .... 176.
» angående voterings-proposition rörande . . .219.
Norasjön och Fåsjön, angående båtled mellan .... 158: 39
Norbergs jernväg, angående utsträckning till Dalelfven . . . 235: 3.
Nordiska språken, angående inrättande af en profession för . 148: 25.
Nordell, 1 W., angående pension till . . . . . 167: 18.
Nordencreutz, Chr. Math., angående pension till .... 167: 25.
Nordre eif, angående uppmuddring af . . . • - 158: 34.
Norling, S. A., angående pension till ...... 167: 32.
Normalskola för flickor, angående inrättande i Stockholm af . . 148: 34.
Norrforss, angående minimi-arrendet för fisket .... 26.
Norrige och det inre af Jemtl.md, angående en kommunikationsled
mellan . . . . .144.
Norr i ges grundlag, angående utdelning af . . . .70.
Norselfven och Fryken, angående en kanal emellan . - . 158 : 36.
Norström, Vilh., angående pension till . . . . - 167: 59.
Norrtelje stad, angående anläggning af en större hamnbyggnad vid 158: 16.
Norrviken, angående en kanalledning till . . . 158: 31.
Nyköping, angående anslag till skol- och gymnastikhus i .148: 104.
Näsby , angående utbyte af . .21.
Nätarens sund, angående brobyggnad öfver ..... 158: 13.
Nöbbelöf och Ottarps församlingar, angående kronotionde i. . .134.
O.
Odlingslån, angående anvisande} af medel från Riksgälds-kontoret' till 288.
Officerare, angående utbetalning af innehållen aflöning till fångne 75.
46
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Officerare, angående anslag till Officerare, som ingå i utländsk krigstjenst 76.
» angående voterings-proposition i fråga om dito . . 229.
Ollestad, angående förändrad disposition af . . . . 66.
Omröstningar, angående verkställda 113, 172, 216, 258, 272—77,285.
Operahuset, angående en byggnad för postverket å tomten intill . 82.
Ordinarie ränta, angående vissa deri ingående skatter . 33 b.
Orthopediska Institutet, angående anslag till ..... 148: 49.
Oscarshamn och Hvetlanda, angående en jernväg mellan . . 235: 8.
Oxelösund, angående statsbidrag till väganläggning till • . • 158: 5.
P.
Pajala och Ofver-Torneå, angående väganläggning mellan . . 158: 11.
Palmstedt, Carl, Professor, angående förhöjning af hans pension 167: 82.
Pedagogier, angående löneförbättringar för .... 148.
Pensioner, se Nionde Hufvudtiteln ...... 167.
» åt Landshöfdingarne Friherre Kraemer samt Grefvarne Frölich
och Levenhaupt ...... 138.
Pension för Rikets Ständers Justitie-Ombudsman . ■ . .217.
Pensioneringen från Arméens Pensions-kassa, angående . . . -52.
Persedlar, angående minsta enheten vid omsättning af ränte- . . 93.
Pihl, Förare, angående dana-arf efter hans frånskiljda hustru . . 261.
Piteå, angående försäljning af f. d. Landshöfdinge-residens-tomterna i 20.
» angående läroverket i . • . . . .148 och 162.
» angående förbättring af hamnen vid . . . . . 158: 27.
Plageman, C. F., Assessor, angående pension till .... 167: 76.
Planchverk öfver Svenska svamparter, angående anslag till . . 148: 89:
» » fornsaker m. m. och medeltids-sigill . 148: 90.
» » Fordna och Närvarande Sverige . . . 148: 118.
Plöninge, angående utbyte af militiebostället ..... 45.
Poppius, Gabr., Statsråd, angående pension till dess döttrar . 167: 23.
Postverket, angående en byggnad för . ... . . . 82.
Presterskapets aflöning, angående friheter för hemman och lägenheter till 84.
Pi'otokoller, angående tryckningen af Riks-ståndens .... 186,187,297.
Provincialläkare, angående ........ 148: 41—43.
» angående förbättrade lönevilkor för . . .181.
Q.
17
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Q.
Qvarnar, angående afskrifning af räntor för nedlagda . .89.
» angående befrielse från grundränta för . 262.
R.
Rahla-ån, angående upprensning af . . .158: 50.
Rannäs Holslagård, angående rotering af .... 130.
Refraktor för Observatorium i Upsala, angående anslag till . . 148: 41.
Regements-skrifvare, angående inqvarteringspenningar för . .. 154.
Registratur, angående anslag för utskrifning af ... 148: 97.
Religiösa stridigheter, angående anstalt till hämmande af . . 148: 114.
Rengen, Stora och Lilla, angående sänkning af ... 158: 32.
Reparalions-verksläder för jernvägsarbeten i hufvudstaden . . 114.
Reseberättelser rörande industriella förhållanden i främmande länder . 110.
Reserv-räntor till Båtsmans-indelningen i Blekinge .... 59.
Reuter, J., angående pension till ....... 167: 72.
Revisorers berättelse rörande Stats-verkets förvaltning åren 1852 — 1853 18.
» » angående återremiss härå .... 46.
» » angående de under Kommerse-kollegium ställda
fonder . . . . . . .19.
Richert, J. Q., Expeditions-sekreterare, angående förhöjd pension till 167: 64.
Riddarholmen, angående inköp af huset JW 1 på . . . 189.
» angående återremiss å dito ..... 227.
Ridskolor, angående anslag till . . . . . . 71: 39.
Riks-aklen, angående utdelning af . . . .70
Riks-arkiv, angående uppförande af ny byggnad för 148: 108.
Riksdags-handlingar, angående stadganden för utdelningen af samt
arfvode för bestyret med . . . 187.
» angående tryckningen af Riks-ståndens Protokoller
och Bihangen dertill . . 186.
» angående öfverlemnande till Danska Riksdags
arkivet
af  297.
Riksdagskostnader, angående bestridande af . . . . . 8.
Reg. öfver Stats-Utsk:s Utlåt, och Memor. 1856—1858. 3
18
Riksdags-koslnader till Landtmarskalk och Talmän
angående återremiss härå
» till den hos Riks-stånden och Utskotten anställde
betjening .....
» angående arfvode för verkställigheten af Riksdags'
kostnadernes utbetalning m. m.
Riksgälds-konlorets förvaltning, utlåtande angående .
» Enke- och Pupill-kassa, angående understöd för
» kontanta behållning, angående förräntningen af
» tjenstemanna-personal och vaktbetjening
» angående verkställda omröstningar i fråga om dito
» reglemente, angående förslag till
» dito angående öfverlemnande till Kongl
Maj:t af
Riksgälds-sedlar, angående inlösen af
Riks-slalens Usta hufvudtitel, utlåtande angående
))
2:dra
dito ....
42. j
))
3:dje
dito ....
43.
))
4:de
dito ....
71.
))
5:te
dito ....
72. ]
))
6:te
dito ....
. 122, 171.
V)
7:de
dito ....
. 136.
))
8:de
dito ....
. 148, 162.
»
9:de
dito ....
. 167.
Riks-stalen, angående upprättande af den nya
Riks-ståndens förhandlingar, angående införande i tidningarne af sam
manfattning deraf
Ringsjön, angående sänkning af .
Rossholmen, angående disposition af
Rossi, F. I. A., Lifmedikus, angående pension åt hans dotter
Rotehållare, angående upphörande af deras bidrag till soldat-beklädnaden
.......
Rotering af bergsfrälsejord i Stora Kopparbergs län
Roij, John, Justitie-råd, angående pension till
Rundqvist, H. E A., angående pension till ....
Rusthålls- och enpermille-afgifterna, angående ersättnings-anslag till Wadstena
Krigsmans-kassa och Amiralitets-krigsmanskassan för
Utlåtandets Nummer
och Moment.
9.
17.
10, 54.
188.
39.
243.
278.
270.
298.
263,264,281,
[284,293,294,
299.
296.
112,
40.
244.
295.
7.
158: 49.
22.
167: 106.
30.
194.
167: 61.
167 : 57.
155
19
Utlätandets Nummer
oeh Moment.
Rutberg, Joh. Jalc., Riksdagsfullmäktig, angående pension till hans enka 167: 93.
Råby, Stora, angående anslag till Räddmngs-institutet i * . 148: 115.
Rådaås, angående upplåtande af mark å 23.
Rälla Tall, angående skattläggning • . . .35.
Ränlepersedlar, angående minsta enheten af • . • .92.
Räntespannemål, angående forsellön för ..... 93.
Ränleved för Wisby Kalkugn . . . . • • .77.
Räntor och tionde, angående lösen till embets- och tjenstemän af . 94.
s.
Sala Silfververk, angående dess ränteersättningsfond . . .147.
» » angående räntor till ...... 86.
Saltpeterhjelpens utgörande inom Södermanland och Småland . . 33. a)
Saltpeterlösningsprisel, angående ....... 123.
Sannahed, angående utdikning af ...... 103.
Sandberg, Carl, Kamrer, angående inlösen af hans anteckningar i
Kameralväsendet, m. m. ..... 245.
Sandby, angående jordafsöndring från Kungsgården . . .67.
Sandström, A. P., f. d. Statsråd, angående pension åt hans enka . 259.
» Theodor, Intendent, angående pension åt hans enka 167: 94.
Schöning, J. C., Fältkamrer, angående pension till hans dotter . 167: 91.
»Scriptores rerum Svecicarum medii sevi», angående anslag till . 148: 122.
Seglora, angående en folkskola i ...... 132.
Serafimerlasarettet, angående anslag till ..... 148: 71, 105.
Sillnässjön, angående utdikning af ...... 158: 51.
Sjöförsvars-departemenlet, angående anslag under . . . .72.
Sjösänkningar, angående statsbidrag till ..... 158.
Skara domkyrka, angående lån till reparation af .117.
Skalteförenklingen, angående kostnaden för fortgången af . .185.
Skattläggning af bergsfrälsejord ....... 194.
Skaltläggningsmelhod för Vesterbottens län . . . . 11.
» för Vester- och Norrbottens län, angående ändring
af ...... 145.
Skallskyldig jords friköpande . .161.
Skellnora, ....... 158.
Skjutskolor, angående anslag till . . . . . . 71: 38.
Skjutslega, angående ersättning till embets- och tjenstemän i anledning
af förhöjd ...... 232.
20
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Skogsläroverk, angående anslag till . . . . . .136: pag. 29.
Skolhusbyggnader, angående lån till . . . . . .115.
Skårman, C. F., angående arrendeskillnads-ersättnlng till . . 60.
Slitö, angående anslag till befästande af • a • • ■ Pa&- 72'
Slöjdexpositioners befrämjande, angående anslag*ill • • • 122: 84.
Smedberg, A., angående pension till ...... 167: 67.
Sockne-allmänningar, angående skatten å 142.
Sockne-Bibliolhek, angående understöd för 148: 127.
Sockne-Karte-verket, angående anslag till . . . . 122.
Soldalbeklädnad, angående upphörande af bidraget till • . 30.
Somyran, angående utdikning af . . . . 158: 51.
Spanmålsmagasinshus i Carlshamn, angående försäljning af tomtplatsen
efter ........ 56.
Spökfallet, angående minimi-arrendet af fisket .... 26.
Stamholländerier, angående anslag till inrättande af • . . 122: 27.
Statistiska Tabell-kommissionen, angående anslag till . . 122.
Statslån, angående upptagande af ...... 63.
Statsreglering, angående en dermed gemenskap egande fråga . . 41.
» angående återremiss å dito . . • .81, 226.
» angående voterings-proposition rörande dito . . 149.
» angående återremiss derå . . • • .170.
» angående verkställd omröstning rörande dito . 172.
Statsverkets tillstånd, angående Kongl. Maj:ts proposition om . . 2.
» » Hevisionsberättelse angående . . .18.
» inkomster, angående beräkning af .... 33.
» » angående återremiss derå . . . . 58
Steglinge JVs 1, angående utbyte af ..... . 45.
Stenborg, Carolina, angående pension till ..... 167: 87.
Stenhusbyggnader, angående lån för uppförande af ... 108.
Stjernsvärd, G. M., Major, angående ersättning till . 193.
Stipendier till författare och artister ...... 148: 119.
» för inhemtande af främmande språk - 148: 113.
» rese- ......... 148: 75.
» för studier vid Köpenhamns universitet . • 148: 31.
» för Theologii Studiosi ...... 148: 29.
Stockholms befästande, angående anslag till .... 236.
» » voterings-proposition angående • . 268
» » angående utgången af voteringen • -276
» skärgård, angående en farled genom . 158: 28.
21
Storsjön, angående sänkning af
Storån, angående upprensning af ......
Strinnholm, A. M., angående understöd för . . . .
Slångjernssmidet, angående beskattningen af . . . .
Stångsundet, angående en kanal genom .
Strömsholms kanal, angående upplåtelse af jord till
» » angående återremiss härå .
Strömstad, angående lån till hamnbyggnad i . . . .
Studstorp och Sund, angående statsbidrag till väganläggning mellan .
Sundbij, angående afsöndring af jord från . . . . .
Sundhets-kollegium, angående anslag till . . . . .
Svanberg, Jöns, Professor, angående pension till hans döttrar
»Sveriges flora», angående understöd för arbetet .
Svenskt Diplomatarium, angående anslag till .
Svenska språket, angående anslag till en ordbok öfver .
»Svenska språkets lagan, angående anslag för fortsättning af
Svenska svamparter, angående anslag till planchverk öfver
Sydow, A. E. von, Öfver-direktör, angående pension till hans enka
Sädestorknings-anslalter, angående understöd för
Söderhamn och Bollnäs, angående en kommunikationsled mellan
Södermalm, angående en jernvägsstationsgård å
Södermanlands regemente, angående aflöningsspanmål för
Söderön, angående väganläggning å .....
Sörby Tall, angående skattläggning af . . . . .
T.
7'ackjernstillverknmg och Stångjernssmide, angående beskattningen å
Tegelved, angående förvandling af räntepersedeln .
Teknologiska institutet, angående anslag till . . . . .
Telegra)förbindelser, angående anslag till .
Tham, H. J., Tull-inspektor, angående pension till
Theorell, S. L., Justitie-ombudsman, angående pension till
» angående verkställd omröstning rörande dito
Thorsång, angående statsbidrag för en flottbro vid .
Thulin, Chr., angående pension till ......
Tjellmo, angående sjösänkningar inom . . . . .
Tinglöf, Catharina, angående danaarf efter . . . . .
Tionde-anslag till domkyrkan i Hernösand . . . . .
Utlåtandets Nummer
och Moment.
158: 46.
158: 44
167: 30.
33: c.
158: 30.
24.
65.
158: 24.
158: 6.
67.
148: 40.
167: 109.
167: 29.
148: 121.
148: 87.
148: 120.
148: 89.
167: 86.
108.
235: 2.
114.
153.
158: 4.
35.
33. e.
91.
122: 31.
111.
158: 78.
250.
272.
158: 14.
167: 49.
158: 44.
51
202,
22
i, angående sänkning af
Tolkar för finska språket inom Norrbottens län
Topografiska korpsens arbeten, angående anslag till
Tripolis, angående ett parti försåldt krut i .
Trolle, H. af, Kammarskrifvare, angående pension för
Trosa, angående hamnanläggning vid
Trädgårdsföreningen i Stockholm, angående anslag till
Tumba, angåendq öfverlåtelse till Tumba Pappersbruk af hemmanet
JVs 2 eller Nedra Tumba
Turtola hy, angående uppförande af ett bönehus i
Tyngsjö kapellag, angående bostad åt en predikant i
Tåkern, angående sänkning eller uttappning af
Utlåtandets Nummer
och Moment.
158: 46.
143.
71: pag. 73.
126.
205.
158:
122.
17.
234.
148.
148.
158: 45.
u.
Uddevalla, angående anslag för nytt skolhus i
Ulner, Carl Hans, Statsråd, angående pension för
Umeå eif, angående tippmuddring af
Undersökningar, rörande allmänna arbeten
Undsättning i missväxtår, angående åtgärder till
» » till Wester- och Norrbottens län
Undervisningsverken, angående användande af en del af bränvins
brännings-afgiften till .....
Upsala stad, angående upplåtelse af en kronojord vid
Utländsk krigstjenst, angående anslag för officerare för ingående i
Utarrenderade egendomar, angående försäljning af Statens
Ulrikes-departementet, angående anslagen till ....
Utskylder för hemman å Wisingsö .....
148: 104
167: 60.
1 58: 40.
160.
177.
178.
241.
69.
76.
300.
43.
31.
y. w.
Wadstena Krigsmanskassa och Amiralitets-krigsmanskassan, angående
tillökning i ersättnings-anslaget för . . .155.
» slott, angående anslag till iståndsättande af 136: 20.
Wallberg, Johanna Magdalena, angående pension till . . 167: 85.
Wallentuna kyrka, angående lån till uppbyggande af . .116.
» sjön, angående en kanalledning till . .158: 31.
23
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Wattenafledningar å Komministersboställen, angående kostnader för . 223.
Wattenaftappningar, angående statsbidrag till .... 154: 41 f.
Weilback, angående inköp af ritningar till fartyg af 179.
Vegesach, E. S, Premierlöjtnant, angående pension till . . . 167: 57.
Wenern och Vedbo härad, angående kanal och slussanläggning m. m.
mellan  158: 35.
Wenersborg, angående kajbyggnad vid . . . . . . 158: 25.
Wessman och Barken, angående lån till jernväg mellan . 175. •
Westerås, angående ersättning för minskning i vågpenningar till . 207.
» och Dalarne, angående en jernväg mellan . . . 235: 6.
» domkijrlca, angående statsbidrag för reparation af . . 238.
Wester- och Norrbottens län, angående afskrifning af undsättningslån
till 178.
Westfelt, Mauritz, Stallmästare, angående pension till . . . 167: 80.
Wetenskaps-akademien, angående anslag till . . . . .148 : 53 m. fl.
» » angående tillbyggnad af ... 148: 109.
Veterinär-inrättningen, angående anslag till ..... 148: 51.
» » angående reparation af .... 148: 110.
Wikens och Rå fisklägen, angående hamnanläggningar vid . . 4 58: 21.
Wingård, J., Statsråd, angående pension åt hans enka . . 167: 98.
Wiren, angående sänkning af ...... 158: 43.
Virgin, C. L, Landshöfding, angående pension åt hans enka . 167: 99.
Wisby Kronokalkugn, angående ränteved till . . . .77.
» yttra hamn, angående statsbidrag till . . . . 158: 18.
Wisingsö, angående nedsättning i utskylder för hemman å . . 31.
Wilterhels- Historie- och Antiqvetets-akademien, angående anslag till 148: 55.
Voterings-proposilioner angående åtskilliga till Stats-regleringen hörande
frågor (2—5:te hufvudtitlarne) . . 149.
angående återremiss å dito dito 179.
» angående 6:te och 7:de hufvudtitlarne 173.
angående återremiss härå . 200.
» angånde Krigs-Hofrättens tjenstemän . 182.
angående återremiss härå . 198.
» angående 8:de hufvudtiteln . .197. 204.
» angående aflönings-vilkoren för Arméens och
Flottans läkare samt Provincialläkare . 199.
» angående lån till Nora-Ervalla jernvägs-bolag . 219.
» angående löneförbättringar vid Upsala Universitet 220.
n
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Voler ings-propositioner, angående anslaget till Officerare i utländsk krigstjenst
229.
» angående pension åt Justitie-ombudsman Theorell 250
» angående eftergift af ansvar för Lands-kamre
raren
Sv. Lindberg . . . .257.
» angående anslag till Lifbevärings-regementet . 265.
» angående i857 års löneförhöjning för Statens
. embets- och tjenstemän . . . 267.
» angående anslag till Stockholms befästning . 268.
» angående anslag eller lån för Christianstad i anledning
af kolerafarsotens härjande . . 271.
» angående lönevilkoren för Riksgälds-kontorets
tjenstemannapersonal och vaktbetjening . 289.
» angående bränvinsbränningsmedlens omedelbara
ingående till Riksgäfds-kontoret . . 290.
/ 113,172,216
Voteringar, angående utgången af j 258, 272—
( 277,285,298.
Voxna eif och Ljusne eif, angående upprensningar af . . 158: 52.
Wåhlberg, G. D. af, angående pension till . . . . . 167: 27.
Väg- och Valtenbyggnads-Siyrelsen, angående aflöningen till . .122 pag. 82.
Väganläggningar, angående statsbidrag till . . . .158.
» angående återremiss härå samt förslag till voterings
propositioner
. . . . . .218.
» angående återremiss å förslaget till voterings-propo
sitioner
..:.... 249.
» angående utgången af voteringarne . 258,
» angående vilkor och stadgande i afseende på 159.
Wärtan och Baggens/järden, angående en farled mellan . . . 158: 28.
Y.
Yngaren, angående sänkning af . . . . . 158: 43.
z.
Zander, Joh. Gabr., Kommissions-landtmätare, angående pension till
hans enka . . . . . . 167: 92.
O
A.
25
UtlJUndets Nummer
cct Moment.
o
A.
Åkerberg, J. K, Gravör, angående understöd för hans barn . .167: 105.
Åkerjords dikning, angående understöd för 102.
Amål, angående hamnanläggning vid . . . 158: 26.
Åse häradsboer, angående utsyning för ..... 47.
Aterlemnande af motioner, angående . . . . .3,4,6,11—15.
ö.
öfverskotts- och Reserv-räntor till båtsmans-indelningen i Blekinge 59.
Öfver-Torneå och Pajala socknar, angående väg mellan . . . 158: ll.
Öhlbom, Kronofogde, angående hans uppbördsbalans . . .36.
Öland, angående hamnbyggnad vid Färjestaden å . . . . 158: 19.
Öresundska tullen, angående traktat om upphörande af . . 48.
Öije Kapellag, angående statsbidrag för en väg-aniäggning genom . 158: 9.
Rättelse.
I Stats-Utskottets Memorial JW 281 sid. 45 rad. 3 — 4 står: utgifters bestridande;
egande — läs: utgifters bestridande, samt till pensioneringens upprätthållande
under åren 1858, 1859 och 1860 ett nytt bidrag af 85,500 R:dr för hvartdera
af dessa år; egande —
Reg. öfver Stati-Utsk.s Utlåt, och Mern or. 1856—1858.
STOCKHOLM,
Tryckt hos Et, Westrell, 4858.
Register
öfver Stats-Utskottets Utlåtanden och Memorial vid 1856, 1857
och 1858 års Riksdag.
»
A.
Utlåtandets Nummer
oeh Moment.
Acharius, E., Professor, angående pension åt hans döttrar . .167: 34.
Aflöning till Kansli- och Yaktbetjening under riksdagen . . . 54.
» angående förskott å dito dito . . . . .10.
» angående innehållen aflöning till fångne ogifta Officerare . 75.
» angående stadganden i afseende på aflöningen för civile em
bets
och tjenstemän . . . . . .41, 226.
Se för öfrigt: Löneförhöjning.
Aflönings-spanmål, angående lösen af, till korporaler vid Arméen
och soldater vid Södermanlands regementen . 153.
Agrikullur-kemisl, angående anslag till . . . . ... 122: 22.
Agronomer, angående anslag till Statens . . . . .37.
Ahlberg, N. L., angående pension till ...... 167: 54.
Akademien för de fria konsterna, angående anslag till . . .148: 58.
Allmänna arbeten, angående medel för undersökningar rörande . 160.
Allmänna bevillningen, angående den för Riksgälds-kontorets utgifter
erforderliga . . . . . . . .291.
Allmänna rörelsen, angående Kronans kassors tillhandahållande för 169.
Alnarps Kungsgård, angående Landtbruksinstitut å 53, 96.
Reg. öfver Stats-Utsk:s Utlåt, och Memor. 1856—1858. 1
2
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Alrutz, E. R., Lots-kapiten, angående pension för enkan efter . 167: 101
Amanuenser, Förste och Andre vid Universitetet i Lund. angående
löneförhöjning till ...... 240.
Amorteringslån, angående upptagande af .... 63.
Amunitionsvagnar, angående anslag till anskaffande af . .74. pag. 69.
Andersson, Ch H., Bataljonsläkare, angående pension till hans enka 167: 89.
Arbeten, se Allmänna..
Arbetshus, angående inrättande af frivilliga ..... 152.
Arbrå linberednings-fabrik, angående ...... 109.
Arméens pensions-kassa, angående anslag till .... 52.
» pensionering, angående anslaget till .... SamtIJU 124^
» och Flottans läkare, angående förbättrade lönevilkor för . 181.
Artilleri-batteri i Norrland, angående ...... 164.
Artilleri-regementen, angående tillökning i anslagen för . 4 64.
Asasjön, Wexiö och Carlshamn, angående en kommunikationsled mellan 163.
Astronomisk glob, angående inköp af . . . . 148: 128.
Atterbom, Professor, angående pension åt hans ogifta dotter . . 167: 107.
B.
Backabo Jtä 5 Thorbjörnsgård, angående dess användande till länsman
-
boställe . . . . .121.
Baggensf'järden och Stora Wärtan, angående en farled mellan . 4 58: 28.
Barholtz, Charlotta, angående pension till . . . . .167: 26.
Barken, angående en jernvägsanläggning mellan Wessman och . 175.
Barnbördshus, angående anslag till ...... 148: 47.
Barthelemy, angående utgifter för Kolonien S:t . . . . 4 36: pag. 22,
Begrafningshjelp, angående förändring i stadganden rörande . 60.
Beklädnad, angående förhöjning i anslagen till manskapets beklädnad
vid Svea och Götha Artilleri-regementen . . 183.
» angående anslag till Bevärings-manskapets . . ' | 124 ii
Bergvalls uppbördsbalans, angående . , . . . . 50.
B er g slag shemman, angående deras frålseräntor . . .129.
Bevillning, angående den för Riksgälds-kontorets utgifter erforderliga
allmänna ,, . . , . . , ,291.
3
Bevärings-manskapets beklädnad, angående anslag till
» vapenöfningar, angående anslag til!
Biskötseln, angående anslag till .......
i -il
Björling, E. G., Lektor, angående ett personelt anslag till
Björkegren, 1. G., angående pension till enkan . . . .
Björkön, angående statsbidrag till vägo inläggning på
Bodums socken, angående gärdemantalet inom . . . .
Bolmen och Drafven, angående afskrifning af lån för sänkning af
Borås och Vestra Stambanan, angående jernväg mellan .
» angående återremiss å Utlåtandet rörande . . . .
» angående voterings-propositioner rörande anslag till
» angående utgången af voteringen . . . . .
Boskaps-penningar, angående upphörande af .
Boställen, angående försäljning eller utarrendering af alla tjenstemän
anslagna ........
Botaniska Museum i Upsala, angående anslag till .
» » i Lund, angående dito .
Botkyrka och Salems församlingar, angående boställe åt Komministern i
Braun, G. F. U., Öfverste, angående pension till
Bredinge, angående utbyte af ......
Bredviksund, angående en kanal-anläggning vid
Broby å, angående sänkning af ......
Broman, Garnisons-läkare, angående pension till . . . .
Bryntesgården Lindarfva, angående arrendeskillnads-ersättmng för
Bränvinsbrännings-afgiflen, angående användande af en del utaf
Bränvins-bevillnings-medlens omedelbara ingående till Riksgälds-kontoret,
angående .
Voterings-proposition angående . . . .
Busch, l. A W., angående anslag för en af honom utgifven handbok
Byggnader af sten, angående lån för uppförande af
By slätten, angående jordafsöndring från . . . . .
Båtsmans-indelningen i Blekinge, angående .
Båtsmans-beklädnaden, angående användande af behållningen i anslaget
till .
Utlåtandets Nummer
och Moment.
I 71 pag.72samt
j M 124 pag. 10.
124 pag. 3.
122: 28.
167: 66.
167: 84.
158: 3.
190.
157.
235: 10.
269
280
287.
33 B.
195.
148 : 80 , 82.
148: 84.
234.
167: 100.
21.
158: 30.
158: 46.
167: 63.
60.
241.
248.
290.
148: 124.
108.
57.
59.
212.
4
Utlåtandets Nummer
och Moment.
G.
Calmar f. d. fästning, angående upplåtande af lägenheter till Calmar
Domkyrka och stad från .
» Slott, angående anslag för vidmakthållande af
Carlsborgs fästningsbyggnad, angående anslag till .
Carlshamn, angående tomten till ett Kronans spanmåls-magasin i
» och Asasjön, angående en kommunikationsled mellan
Carlskrona fästningsbyggnad, angående anslag till
» stad, angående anslag för en vattenledning till
Carlstad, angående hamnanläggning vid ....
Carlstens fästningsbyggnad, angående anslag till
Carlsson, I. A., Lagman, angående pension åt hans enka
Christianstad, angående understöd till följd af kolerafarsotens härjande
derstädes .......
» Voterings-proposition angående dito .
» utgången af voteringen .....
Cederström, Anna Marg., Presidents-enka, angående pension till
Civil-departemenlet, angående anslag under ....
Collanders donation, angående ersättning för .
Cotswoldsfår, angående anslag till inköp af
Cronholm, Abr., e. o. Professor, angående pension till
224.
136:
21.
71
pag. 70.
56.
163.
71
pag. 71.
233.
37.
71
pag. 71.
167:
96.
254.
271.
285.
167:
83.
122,
171.
148:
112.
122:
26.
167:
75.
D.
Dagsverksskyldighet till Kungsgårdar och andra kronolägenheter, angående 1 40.
» angående återremiss å dito .... 208.
Dalel/ven, angående flottbroar öfver ...... 158: 14.
;> angående upprensning af samt en jernväg till Norberg 235: 3.
Dana-arf efter enkan Ekedal, född Nordenberg .... 28.
» » jungfru Catharina Tinglöf . . .51.
» » Serafia Lindskog ....... 133.
» •» Lena Hansdotter ...... 184.
» » Föraren Pihls frånskiljda hustru Charlotta Kindberg . 261.
Danska Riksdags-bibliotheket. angående öfverlemnande af riksdagshandlingar
till ....... 297.
Deyeforss- och Forrshaga, angående sluss-och kanal-anläggning mellan 158: 38.
5
Dikning af åkerjord, angående understöd för ...
Distinktions-korporaler, angående arfvoden till
Dr afven, angående sänkning af .....
Drottningholms bro, angående anslag för .
Döfstumma och Blinda, angående anslag till Institutet för
» » angående understöd för undervisning åt
Utlåtandets Nummer
och Moment.
102.
124 pag. 7.
157.
136 pag. 19.
148: 67, 100.
148: 101.
31.
103.
108.
32.
E.
Ecklesiastik-dep ar temeritet, angående utgifterna under . . .148.
Edenhjelm, f. d. Landshöfding, angående eftergift af ansvar i Langletska
balansmålet . . . . . . . .191.
Edsviken, och Norrviken, angående en kanal-anläggning mellan 158:
Ekedal, enka, angående dana-arf efter ...... 28.
Ekendahl, C., Lektor, angående pension till hans enka . 167:
Ekenmark, Lovisa Maria och Hedda Christina, angående pension till 167:
Ekenstam, J. af, angående eftergift af ansvar i Bergvallska balansmålet 50.
Ekesjö, angående statsbidrag för tomtreglering och nybyggnad i . 83.
Elemenlar-läroverken, angående anslagen till . . . . .148:
Elementarskolan i Stockholm, nya, angående hyresersättning till Landt
bruks-akademien
för . „ . . .211.
Elektriska telegraf-förbindelser, angående anslag till . . . 111.
Elmhult, angående afskrifning af lånet för utdikning vid . . . 246.
Emhets- och tjenstemäns löner 1857, angående förbättring af . . 80,251,275.
» » » angående vilkoren för . . .81, 226.
Emeritilöner för Professorer vid Upsala och Lunds Universiteter angående 167: 31.
Emmern, m. fl. sjöar, angående sänkning af .... 158: 32, 33.
Enke- och Pupill-kassan i Riksgälds-kontoret, angående understöd för 243.
Enström, A. /., angående pension till . . . .167:
Eskilstuna kanal, angående utbetalning af återstoden af anslag till 156.
» kungsladugård, om öfverlåtelse af jord från . . 61.
» stad, om dito till . . . .61.
Exposition i Paris, angående deltagande i . .141.
53.
F.
Falkenberg, angående statsbidrag till en hamnanläggning vid
Fattigvården, angående anslag till ....
158: 23.
148: 71.
6
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Farmaceutiskt Institut, angående anslag till ..... 148: -15.
Fjellbacka, angående rotering af . .131.
Finansdepartementet, angående utgifterna under . 136.
Fiskerinäringen, angående understöd för ... 122: 11.
Fiskevik, angående dess användande till boställe åt domaren i Jösse
härad . . . . . . . .128.
Fiskholmen, angående disposition af ..... 22.
Filipstad, angående understöd för lasarettet i 148: 106.
Fjäl och Graninge, angående vägomläggning mellan . . . 158: 10.
Flottans förråder i Carlskrona, angående inventering af . . . 139.
» gemenskap, angående löneförmåner för 1857 till . . 255.
» pensionering, angående . . . . . .72 pag. 19.
» matrosers och uppfordrade båtsmäns mathållning för 1856
och 1857, angående en brist i tillgångarne för . 256.
Flygsandsfälten i Halland, angående anslag för . . .136 pag. 30.
Folkskolelärares pensioner, angående återstoden af tillgångarne i Riksgäldskontoret
till . . . . .151.
Folkskolor, angående anslag till ....... 148: 35
angående användande af en del utaf bränvinsbrännings
afeiften
till . . . . .241.
Folkundervisningens befrämjande, angående anslagen till . . 148: 86.
angående Kongl. Maj:ts framställning om anslag till 266.
angående omröstning i fråga om halfva personliga
skyddsafgiftens användande till . . .277.
Forsshaga och Degeforss, angående sluss- och kanalanläggning vid . 158: 38.
Forssellöns ersättning för räntespannemål ..... 93.
Ft •eese, B. M. angående lån för en linberedningsfabrik åt . 109.
Fryken och Norselfven, angående kanal mellan .... 158: 36.
Frölich, Grefve och Landshöfding angående pension till , . 138.
Fullmäktiges i Riksgäldskontoret berättelse ..... 5.
Furage-passevolans-afgiflerna, angående upphörande af . . 73.
Fångne ogifte officerare, angående utbetalning af indragen aflöning till 75.
Fåsjön och Norasjön, angående båtled mellan .... 158: 39.
Färentuna härad, angående förvandling af tegelved i . . 91.
Färjestaden på Öland, angående en hamnbyggnad vid 158: 19.
Förberg, 01. H angående pension till ..... 167: 69.
Förskott å aflöningar för Riks-ståndens och Utskottens betjening . 10.
7
Utlåtandets Nummer
och Moment.
G.
Garnisonsregemenlenas mathållning, angående anslag till
Garnisonssjukhuset, angående löneförbättring för personalen vid
Gefle-Dala jernväg, angående lån till .....
Generalförslag öfver Arméens och flottans förråder, angående med
delande åt Stats-utskottet af
Geyerska huset på Riddarholmen, angående inköp af
återremiss angående dito
Grandinson, J. A., Assessor, angående pension till
Gratifikationer åt Stats-kommissarien Kock
» » åtskilliga af Stats-utskottets tjenstemän
Grenna, angående hamnbyggnad vid
Griesbach, Math., Geschworner, angående ersättning
Grundal, Salomon, angående pension till
Grundén, E., angående pension till .....
Grundräntor, angående afskrifning för nedlagda qvarnar
» angående såg- och tullmjölqvarnars befrielse från
» angående friköpande af skattskyldig jord från
Gråda kanal, angående ersättning för jordförlust vid
Gunnarskogs socken, angående medelmarkegångspris å rotefrihetsafgift
Gyllenhammar, G. W., angående pension till
Gymnastiska Central-institutet, angående anslag till
Gärdemantal inom Bodums socken, angående areal för
Götha elfs norra utlopp, angående uppmuddring af
Götheborg, angående anslag för skol- och gymnastikhus i
Götheborgs hospital, angående anslag till ....
Götheborg och Mölndal, angående jernbana mellan
71 pag. 78.
71 mom. 9
174.
496.
189.
227.
167: 62.
263.
292.
4 6 8: 20.
167: 113.
167: 50.
166.
89.
262-
161.
104.
87.
167: 52.
148: 38,39.
190.
168: 34.
4 48: 104.
148: 93.
236: 11.
H.
Haasum, James Harlef. Guvernör, angående pension till . .467: 71.
Ha/reda Ågården, angående rotering för Kapellansbostället . . 4 30.
Hagelskada, angående ersättning för förlust genom . . 106.
Hahr, C. E. Löjtnant, angående pension till .... 167: 70.
Hahr, Kapiten, angående ersättning för en Generalkartas upprättande af 127.
Hallbosjön, angående sänkning af ...... 158: 42.
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Halle- och Hunneberg, angående skogsutsyning å . . .
47.
Halländska Kyrkohemmanen, angående disposition och besittningsrät-
ten till ........
206.
Hamnbyggnader och mindre årensningar, angående statsbidrag till
158: 15.
Handlingar, angående utdelning af tryckta Riksdags-
38, 297.
Harsjön, angående sänkning af ......
158: 47.
Hedenskog, C. J., Assessor, angående pension till enkan efter
167: 95.
Heideman, G. G. von, Öfverste, angående pension till
167: 100.
Helleberg, Eggert angående pension till . . . . .
167: 55.
Hedvig Eleonora kyrka i hufvudstaden, angående statsbidrag till
239.
Helsingborg, angående anläggning af en »giacin» vid
158: 22.
» och Landskrona samt Södra stambanan, angående jernväg
mellan ........
235: 12.
Hernösands Landshöfdingeboställe, angående anslag till
136 pag. 28.
» domkyrka, angående ett tionde-anslag till
202.
Herrljunga och Borås, angående jernväg mellan . . . .
235: io.
Hertzberg, J., Bataljonsläkare, angående pension till
167: 81.
Heykensköld, W:m, angående pension till . . . . .
167: 57.
Hjelmare kanal- och slussverks underhållsfond, angående räntan för m. m.
95.
Hjelmaresund, angående en brobyggnad öfver . . . .
158: 12.
Historiska museum, angående anslag till .
148: 91.
» skrifter och handlingar, angående anslag för utgifvande af
148: 98.
Holmar i Bohusläns skärgård, angående . . . . .
22.
Homöopatisk sjukvård, angående anstalt för . . . .
148: 107.
Hospital vid Hedvigsberg och Conradsberg, angående anslag till
148: 94.
Hufvudlitlar, Utlåtande angående Usta ......
40.
» angående 2:dra ,.
42.
» angående 3:dje ......
43.
» angående 4:de . .
71.
» angående 5:te ......
72.
» angående återremisser å JV2 42, 43, 71 och 72
124.
» angående 6:te hufvudtiteln . . . .
122.
» angående återremiss derå ....
171.
» angående 7:de hufvudtiteln
136.
» angående 8:de d:o . . .
148. 162.
» angående återremiss derå ....
192.
» angående 9:de hufvudtiteln .
167.
» angående återremiss derå . . . .
201.
Hudiksvall
9
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Hudiksvall och Dellen, angående jernvägsanläggning mellan
235:
l.
Hunne och Halleberg, angående utsyning å ...
47.
Hushagen, angående jordafsöndring från .....
57.
Hven, angående lindring i skatten för hemman å
29.
» angående åtgärder mot sjöns utskärningar å
Hvetlanda och Oscarshamn, angående en jernväg mellan
235:
8.
Hyckerström, P. J. Doktor, angående pension åt hans enka
167:
90.
Hypolhekslöreningars lån, angående ansvarigheten för
242.
Härd, Statsråd, Grefve, angående pension åt hans döttrar
167:
22.
Hård af Segerstad, angående eftergift till .....
119.
Haeggström, Joli. angående pension till .....
167:
79.
Häradshöfdingeboslälle i Elfsborgs län, angående utbyte af
1 7.
Hästafvelns befrämjande, angående anslag till ....
122:
29.
Höganäs stenkolsverks andelar i Östra och Vestra Klappe, angående
utbyte af .......
45.
Högfeldt, P. J., angående pension åt hans enka ....
167:
19.
I. J.
Janzon, H., angående inköp af en astronomisk glob, förfärdigad af 148: 128.
Idström, And. Fredr., Doktor, angående pension till . . 167: 88.
Jemtland och Norrige, angående en kommunikationsled mellan . 144.
Jerlåsa, angående danaarf till förmån för . . . 133.
Jernlunden, angående sänkning af sjön ..... 158: 32,33
Jernv ägs stambanornas fortsättning år 1857, angående medel till vestra
och södra ....... 16. 55.
Jernvägsslamliniernas utförande och derför erforderliga medels anvisande 62.
» angående återremiss å, jemte förslag till voteringspropo
sitioner
rörande ....... 97.
» angående utförande på enskild bekostnad af vissa delar af 98.
Jernvägar, angående medel till Statens ..... 99.
» angående en Centralverkstad för materielen vid . . 100.
» angående en jernvägsstation å Södermalm . . . 112.
angående återremiss å d:o d:o . . . .114.
» angående förskott å beloppet till arbeten å vestra stambanan
. . . . . . . .118.
» angående verkställda omröstningar rörande . . .113.
[7j Reg. öfv. Stats-Utsk:s Utlåt. o. Memor. 1856—1858. 2
40
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Jernvägar, angående sättet och ordningen för utbetalning af medel till 125.
» angående återremiss härå . . . .150.
» angående ' medels anskaffande genom skattskyldig jords
försäljning för . . . .161.
» angående lån till Gefle-Dala- ..... 174.
» angående lån till jernvägsanläggning mellan Wessman och
Barken . . . . . . .175.
» angående ytterligare lån åt Nora-Ervalla jernvägsbolag 176.
» angående undersökningskoslnad för jernväg från Wexiö
till Södra stambanan ...... 221.
Ifösjön, angående sänkning af ... 158: 48.
Indragningsstaten, angående utgifter tili ... 167.
Industriella förhållanden, reseberättelser rörande . 110.
Ingeshult, angående jordafsöndring från . . 138.
Ingeniörkorpsen, angående löneförhöjning för . . . 71: 24.
Inqvartering, angående förhöjning af ersättning för soldats- och båtsmans- 247.
Inqvarteringspenningar åt Regimentsskrifvare, angående . . 154.
» i garnisonsorter utom Stockholm . 228.
Inkomsterna, Betänkande angående . .33.
» återremiss härå ....... 58.
Institutet för Blinda och Döfstumma, angående anslag till . 148: lott.
Inventering af Flottans förråd i Carlskrona ..... 139.
Jordeboksverlcet, angående kostnader för fortgången af . 185.
Jordeböcker, angående tiden för granskning af . . .49.
Juslitie-departementet, angående anslagen under .... 42.
Justitie-ombudsman, Rikets Ständers, angående förhöjd aflöning för
honom och hans kansli . . . . .215.
» angående pension för . . . .217.
Jönköpings f. d. fästningsområde, angående upplåtelse af vissa delar af 44.
K.
Kanslibetjening, angående tillökning i Stats-Utskottets . . . 1
» angående aflönings bestämmande för Riks-ståndens
och Utskottens ...... 54.
Kansltstarfvode, angående ett ytterligare dylikt .... 27.
Kanaler, angående statsbidrag till . . . . v 158.
Karolinska Medico-kirurgiska Institutet, angående anslag till . . 148: 46
Kasten, A. H., angående pension till . . .168:
n
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Kemiska Institutionen i Upsala, angående anslag till . .148: 79.
» » i Lund, d:o . . . . .148: 83.
Klappe, Östra och Vestra, angående utbyte af ... 45.
Kock, A. V., Statskommissarie,,angående gratifikation till . 253.
Kolsnaren, angående sänkning af ...... 158 : 43.
Kommerse-collegii fonder, angående revisionsberättelse rörande . 19.
Komministersboställen, i Stockholms län, angående kronotionde af 85.
» angående kostnader för vattenledningar å 223.
Kommittébetänkande, angående utdelning af . . , . 38.
Konow, U. G. von, Major, angående pension till hans enka 167: 100.
Konstnärer■, angående inköp utaf arbeten af Svenska . . 148: 59, 92.
Kost, angående förhöjning af ersättningen för kost åt soldat och
båtsman 247.
Krafft, P., angående inköp af en tafla af .... 148: ilo.
K, •cerner, v. Landshöfding, angående pension till .... 138.
Kreditwet till upprätthållande af rikets neutralitet och försvarsverkets
ordnande, angående utbetalningar å 64.
Kreditiv summor, angående de i Regeringsformens 63 § föreskrifna . 282.
Kreditsedlar, angående inlösen af . . . . .112, 244.
Kr ig s-Ho[rätten, angående löneförbättring för civile tjenstemän i . 165, 182.
Se för öfrigt 2:dra hufvudtiteln J\s 4-2.
• T
Krigsvetenskaps-akademien, angående anslag till . . . .74.
Kronans kassors medel, angående tillhandahållande åt allmänna rörelsen
af ....... 169.
Kronoholmen' i Götheborgs och Bohus län, angående upplåtelse af . 88.
Kronotionde af komministersboställen i Stockholms län, angående . 85.
» för Nöbbelöfs och Ottarps församlingar . . 134.
Kronotiondcspannemål för Skolstaterne i Stockholm och Götheborg . 148: lil
Krut, angående beloppet för ett i Tripoli försåldt parti . . 126.
Kumla och Hallsbergs socknar, angående upprensningar inom . 158: 50.
Kungsgårdar, Kongl. Kamraar-kollegu berättelse angående . . 146.
Kungslena kyrka, angående statsanslag till reparation af . 180.
Kyrkobyggnader, angående lån till . . . . . .115.
Kyrkors underhåll, angående anslag tili ..... 148: 72.
Kyrkohemman, angående besittningsrätten till Halländska . 206.
Käfsjön, angående sänkning af ...... 158: 47.
Köping-Hult-jernbanan, angående statens medverkan för fullbordande
af jernvägsanläggnmg mellan .... 260.
# Voterings-propositioner angående . . . . 279.
12
Utlåtaudets Nummer
och Moment.
Köping-Hult-jernbanan angående utgången af .... 286.
» angående anläggning af en jernväg mellan Linde och 235: 4.
Köping och Stockholm, angående en jernvägsbibana mellan . . 235: 7.
» och Uttersberg, angående en jernväg mellan . . 235: 5
Köpingsön, angående jordafsöndring från . .... ^
Köpingsån, angående utvidgning och rätning af ...
L.
Ladugårdslands kyrka, angående statsbidrag för tornbyggnad vid . 239.
Lagerstedt, L. G., angående pension till ..... 167: 68.
Lagkatekes, angående utgifvande af . . . . . 148: 125.
Landskrona, angående försäljning af kronans tomter i . . 120.
» oeh Vestra Stambanan, angående jernväg mellan . 235: 12.
» angående uppförande af en byggnad vid straffängelset i 210.
Landshöfdingars rätt att föra ordet vid Markegångs-deputerades sammanträden,
angående ...... 90.
Langlet, Casp., angående eftergift af ådömdt ersättningsansvar i anledning
af hans balans . . . . 79, 191.
Landtbruks-akademien, angående anslag till ..... 122.
» » angående en hyresersättning till . . .221.
» möten, angående anslag till ... 122
» institut i Skåne, angående inrättande af . . .53, 96.
» skolor, angående anslag till ..... 122.
Landtförsvars-departementet, angående anslagen under . . 71:
Land/statens lönereglering, angående ...... 122.
Landtå g sg arden, angående upphörande af .... 33. b)
Lappmarks Ecklesiastikverk, angående . . . . . j ^
Larsson, Marcus, angående inköp af en tafla utaf . . 148: 117.
Lee, Stora, och Wenern, angående kanal- och slussanläggning mellan 158: 35
Leksands socken, angående ersättning för vattenskada åt . . 105.
Lembke, J. H., angående pension till ...... 167.
Lerdahls Slom, angående afsöndring af jord från .... 68.
Lessing, M. L., angående pension till ...... 167: 48.
Lewenhaupt, Grefve och Landshöfding angående pension för 138.
Lifbergningsbåtar, angående medel till anskaffande af 209.
Lifbeväringsregementet, angående anslag till . . . .231.
13
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Lifbevärings-regemenlet, angående voterings-propositioner rörande anslag
till ........ 265.
» angående utgången af voteringen . . . .274.
Likare- mått- och vigthkare, angående anskaffande af 222.
Liljevalch, Eberh., angående pension till ..... 167: 59.
Lillelfven, angående statsbidrag för en flottbro öfver . . . 158: 14.
Lindberg, L. G. N., angående pension till ..... 167: 58.
Undberg, Svante P., Landskamrer, angående eftergift af honom ådömd
ersättnings-skyldighet ...... 225, 257.
» angående omröstning i fråga om dito . . . .273.
Lindby Tall, angående skatteförsäljning af . . . .35.
Linde, angående ersättning till Rektor i ..... 148.
Linde och Köping-Hult-banan, i fråga om en jernväg mellan . . 235: 4.
Linköpings domkyrka, angående förvandling af lånet till anslag . 237.
Lindgvist, N. A., angående pension åt hans enka . . . 167: 97.
Lindskog, Serafia, angående danaarf efter ..... 133.
Ljunggren, Joh. Olof, angående pension till ..... 167: 77.
Ljusneelf, angående upprensning af ..... 158: 52.
Luleå, angående läroverket i ...... 148, 162.
Lungren, Joh. Peter, angående pension till ..... 167: 65.
Långebro, angående statsbidraget för ombyggnad af 32.
Långhalsen, angående sänkning af ..... 158: 42.
Länsfnansdistriht i Skaraborgs län, angående ett nytt . . .121.
Lärohus i Wexiö och Wisby, angående förhöjning i anslagen till 148: 103
Löneförhöjning åt embets- och tjenstemän för år 1857 . . 80.
» angående återremiss å . . . . .251.
» angående voterings-propositioner rörande . . . 267.
» angående utgången af omröstningen . . .275.
» angående vilkoren för . . . . .41.
» angående återremiss å . .81, 226.
» för Krigs-Holrättens civile embets- och tjenstemän . 163, 182.
» för arméens och flottans läkare samt provincialläkare 181.
» för flottans gemenskap för år 1857 . . . 255.
» för Riksgälds-kontorets embets- och tjenstemän . 270.
» angående voterings-propositioner rörande dito . 289.
» angående utgången af voteringen .... 298.
» för lärare vid Upsala Universitet .... 220.
» för Usta och 2:dra Amanuenserna vid Universitets
bibliothekel
i Lund ..... 240
u
Utlåtandets Nummer
och Moment.
.Lonetdlökningar, angående deras upptagande i särskild kolumn 213.
Löninnehållningar, angående ersättning för mistade . 230.
M.
Malmström, P., Kansliråd, angående pension åt hans enka
167:
102
Mantalspenningar, angående beräkning af . . .
33
d.
Mariestad och Vestra Stambanan, angående en jernväg mellan
235:
9.
Mariebergs läroverk, angående arfvode till lärare vid
122
pag. 83.
Markegångspris, angående ordförande vid sammanträden för bestäm-
mande af .... . .
90.
Mathållning, angående brist i tillgångarne för flottans matrosers och
uppfordrade båtsmäns mathållning åren 1856 och 1857
256.
» garnisons-regementenas, ......
71
pag. 78.
Medicolegala besigtningar, angående anslag till ....
42.
Medelpris å löningsspannemål, angående .....
167:
112.
Mejeri-skolor, angående anslag till . . . .
122:
13.
Meinander, C. F., angående pension till .....
167:
56.
Melby och Näsby, angående utbyte af .
21.
Meteorologiska Observationer, angående anslag till ....
148.
Misterhult, angående eftergift af danaarf till förmån för .
184.
Mnemoniken, angående anslag för en handbok om nya mynt, mått-
och vigtsystemen med tillämpning af
148:
124.
Modeller, angående anskaffande åt General- och Provins-landtmäteri-
kontoren af .......
222.
Mossen, angående utdikning af Stora, ......
158:
47.
Motander, 1. W., angående pension till ......
167:
51.
Muncklell, angående upplåtelse af jord från Eskilstuna Kungsladugård till
61.
Musikaliska Akademien, angående anslag till ...
148:
61.
Muonionalusta, angående uppförande af en kapellbyggnad m. m. i
148.
Myntkabinettet, angående anslag till ......
148:
94.
Mått- och Vigtlikare, angående kostnaden för anskaffande af .
222.
Mälby, angående utflyttningskostnader för ....
78.
« angående återremiss härå ......
135
Möller, Ludv. v., Häradshöfding, angående vedergällning för en öfver-
sättning åt .
283.
Mölndahl och Götheborg, angående en jernbana mellan
235:
11.
15
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Mörner, II. W., Landshöfding och Friherre, angående pension åt enkan
efter . . . 167: 24.
Mösseberg, angående betesrätt å . . 25
N.
Nationalmuseum, angående anslag för 1857 till .... 34.
» angående anslag för fullbordande af . .148: 96
Naturhistoriska Riksmuseum, angående anslag till .... 148: 62.
Neulralitets-kredilivet, angående utbetalning å . .64.
Nenningesund, angående en kanal vid ...... 158: BO.
Nora-Ervalla, angående lån till jernvägar mellan .... 176.
» angående voterings-proposition rörande . . .219.
Norasjön och Fåsjön, angående båtled mellan ... 158: 39
Norbergs jernväg, angående utsträckning till Dalelfven . . . 235: 3.
Nordiska språken, angående inrättande af en profession för . . 148: 25.
Nordell, 1 W., angående pension till .... 167: 18.
Nordencreutz, Chr. Math., angående persion till .... 167: 25.
Nordre eif, angående uppmuddring af . ... 158: 34.
Norling, S. A., angående pension till ...... 167: 32.
Normalskola för flickor, angående inrättande i Stockholm af . . 148: 34.
Norrforss, angående minimi-arrendet för fisket , 26.
Norrige och det inre af Jemtland, angående en kommunikationsled
mellan . . .144.
Norri ges grundlag, angående utdelning af . . . .70.
Norselfven och Fryken, angående en kanal emellan . . . 158: 36.
Norström, Vilh., angående pension till . . . . 167: 59.
Norrtelje stad, angående anläggning af en större hamnbyggnad vid 158: 16.
Norrviken, angående en kanalledning till . . . . 158: 31.
Nyköping, angående anslag till skol- och gymnastikhus i .148: 104.
Näsby, angående utbyte af . . . . .21.
Nätarens sund, angående brobyggnad öfver .... 158: 13.
Nöbbelöf och Otlarps församlingar, angående kronotionde i . 134.
O.
Odlingslån, angående anvisande* af medel från Riksgälds-kontoret till 288.
Officerare, angående utbetalning af innehållen aflöning till fångne 75.
16
Utlåtandets Kammer
och Moment.
Officerare, angående anslag till Officerare, sora ingå i utländsk krigstjenst 76.
» angående voterings-proposition i fråga om dito . . 229.
Ollestad, angående förändrad disposition af . . . . 66.
Omröstningar, angående verkställda 113, 172, 216, 258, 272—77,285.
Operahuset, angående en byggnad för postverket å lomten intill . 82.
Ordinarie ränta, angående vissa deri ingående skatter . . . 33 b.
Orlhopediska Institutet, angående anslag till ..... 148: 49.
Oscarshamn och Hvetlanda, angående en jernväg mellan . . 235: 8.
Oxelösund, angående statsbidrag till väganläggning till • . • 158: 5.
P.
Pajala och Öfver-Torneå, angående väganläggning mellan . . 158: 11.
Palmstedt, Carl, Professor, angående förhöjning af hans pension . 167 : 82.
Pedagogien, angående löneförbättringar för .... 148.
Pensioner, se Nionde Hufvudtiteln .... . . 167.
» åt Landshöfdingarne Friherre Kraemer samt Grefvarne Frölich
och Levenhaupt ...... 138.
Pension för Rikets Ständers Justitie-Ombudsman . . . .217.
Pensioneringen från Arméens Pensions-kassa, angående . . . 52.
Persedlar, angående minsta enheten vid omsättning af ränte- . . 93.
Pihl, Förare, angående dana-arf efter hans frånskiljda hustru . . 261.
Piteå, angående försäljning af f. d. Landshöfdinge-residens-tomterna i 20.
» angående läroverket i .' • • . . .148 och 162.
» angående förbättring af hamnen vid ..... 158: 27.
Plageman, C. F., Assessor, angående pension till .... 167: 76.
Planchverk öfver Svenska svamparter, angående anslag till . 1 48: 89:
» » fornsaker m. m. och medeltids-sigill . . 148: 90.
» » Fordna och Närvarande Sverige . . . 148: 118.
Plöninge, angående utbyte af militiebostället . . . . . 45.
Poppius, Gabr., Statsråd, angående pension till dess döttrar . . 167: 23.
Postverket, angående en byggnad för . . . . . 82.
Presterskapets aflöning, angående friheter för hemman och lägenheter till 84.
Protokoller, angående tryckningen af Riks-ståndens .... 186,187,297.
Provincialläkare, angående . . ... . . . .148: 41—43.
» angående förbättrade lönevilkor för . . .181.
Q.
17
Q.
Utlåtandets Nummer
och MomeDt.
Qvarnar, angående afskrifning af räntor för nedlagda
» angående befrielse från grundränta för
89.
262.
R.
Rahla-ån, angående upprensning af
Rannäs Holstagård, angående rotering af ...
Refraktor för Observatorium i Upsala, angående anslag till
Regements-slcrifvare, angående inqvarteringspenningar för .
Registratur, angående anslag för utskrifning af
Religiösa stridigheter, angående anstalt till hämmande af .
Rengen, Stora och Lilla, angående sänkning af
Reparalions-verksläder för jernvägsarbeten i hufvudstaden
Reseberättelser rörande industriella förhållanden i främmande länder
Reserv-räntor till Båtsmans-indelningen i Blekinge .
Reuter, J., angående pension till ......
Revisorers berättelse rörande Stats-verkets förvaltning åren 1852—185S
» » angående återremiss härå
» » angående de under Kommerse-kollegium ställda
fonder . . .
Richert, J. G., Expeditions-sekreterare, angående förhöjd pension
Riddarholmen, angående inköp af huset JV5 1 på .
» angående återremiss å dito ....
Ridslcolor, angående anslag till ......
Riks-aklen, angående utdelning af
Riks-arkiv, angående uppförande af ny byggnad för
Riksdags-handlingar, angående stadganden för utdelningen af sam
arfvode för bestyret med
» angående tryckningen af Riks-ståndens Proto
koller
och Bihangen dertill
öfverlemnande till Danska Riksdags
arkivet af ....
Riksdagskoslnader, angående bestridande af
Reg. öfver Stats-Utsk:s Utlät, och Memor. 1856—1858.
angående
158:
130.
148:
154.
148:
148:
158:
114.
110.
59.
167:
18.
46.
19.
167:
189.
227.
71:
70
148:
187.
186.
297.
8.
50.
41.
97.
114.
32.
72.
64.
39.
108.
18
Riksdags-kostnader till Landtmarskalk och Talmän .
angående återremiss härå ....
» till den hos Riks-stånden och Utskotten anställde
betjening ......
» angående arfvode för verkställigheten af Riksdags
kostnadernes
utbetalning m. m.
Riksgälds-lconlorels förvaltning, utlåtande angående ....
» Enke- och Pupill-kassa, angående understöd för .
» kontanta behållning, angående förräntningen af
» tjenstemanna-personal och vaktbetjening
» angående verkställda omröstningar i fråga om dito
» reglemente, angående förslag till
» dito angående öfverlemnande till Kongl
Maj:t af
Utlåtandets Nummer
och Moment.
9.
17.
Riks-siatens
1:sta hufvudtitel, utlåtande angående .
40.
»
2:dra
dito ......
42.)
»
3;dje
dito ......
43.
»
4:de
dito ......
71.
»
5:te
dito ......
72. |
»
6:te
dito ......
. 122, 171.
))
7:de
dito .....
. 136.
»
8:de
dito ....
. 148, 162.
»
9:de
dito ......
167.
Riks-slalen, angående upprättande af den nya
Riks-ståndens förhandlingar, angående införande i tidningarne af sam
manfattning deraf
Ringsjön, angående sänkning af .
Råssholmen, angående disposition af
Rossi, F. 1. A., Lifmedikus, angående pension åt hans dotter
Rotehållare, angående upphörande af deras bidrag till soldat-bekläd
naden .......
Rotering af bergsfrälsejord i Stora Kopparbergs län
Roy, John, Justitie-råd, angående pension till
Rundqvist, H. E A., angående pension till .
Rusthålls- och enpermille-afgifterna, angående ersättnings-anslag till Wadstena
Krigsmans-kassa och Amiralitets-krigsmanskassan för
'10, 54.
188.
39.
243.
278.
270.
298.
263,264,281,
284,293,294,
299.
296.
112, 244.
295.
7.
158: 49.
22.
167: 106.
30.
194.
167: 61.
167: 57.
155.
19
Utlåtandets Nummer
oeh Moment.
Rutberg, Joli Jak., Riksdagsfullmäktig, angående pension till hans enka
Råby, Sloru, angående anslag till Räddnings-institutet i
Rådaås, angående upplåtande af mark å
Rälla Tall, angående skattläggning af •
Ränlepersedlar, angående minsta enheten af
Räntespannemål, angående forsellön för ...
Ränleved för Wisby Kalkugn .....
Räntor och tionde, angående lösen tili embets- och tjenstemän af
s.
167:
148:
23.
35.
92.
93.
77.
94.
93.
115.
Sala Silfververk, angående dess ränteersättningsfond
147.
» » angående räntor till ......
86.
Sallpelerhjelpens utgörande inom Södermanland och Småland
33.
a)
Sallpeterlösningsprisét, angående .......
123.
Sannahed, angående utdikning af ......
103.
Sandberg, Carl, Kamrer, angående inlösen af hans anteckningar i
Kameralväsendet, m. m.
245.
Sandby, angående jordafsöndring från Kungsgården
67.
Sandström, A. P., f. d. Statsråd, angående pension åt hans enka
259.
» Theodor, Intendent, angående pension åt hans enka
167:
94.
Schöning, J. C., Fältkamrer, angående pension till hans dotter
167:
91.
»Scriptores rerum Svecicarum medii aevi», angående anslag till
148:
122.
Seglora, angående en folkskola i ......
132.
Serafimer lasar ettel, angående anslag till .....
148:
71, 105.
SilInässjön, angående utdikning af . . . .
158:
51.
Sjöförsvars-deparlementet, angående anslag under ....
72.
Sjösänkningar, angående statsbidrag till .....
158.
Skara domkyrka, angående lån till reparation af
117.
Skatteförenklingen, angående kostnaden för fortgången af
185.
Skattläggning af bergsfrälsejord .......
194.
Skaltläggningsmelhod för Vesterbottens län
11.
-» för Vester- och Norrbottens län, angående än-
dring af ......
145.
Skallskyldig jords friköpande .......
161.
Skellnora, .......
158.
Skjutskolor, angående anslag till ......
71:
38.
Skjutslega, angående ersättning till embets- och tjenstemän i anled-
ning af förhöjd ......
232.
20
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Skogsläroverk, angående anslag till ...... 136: pag. 29.
Skolhusbyggnader, angående lån till . . . . . 1 1 5.
Skårman, C. F., angående arrendeskillnads-ersättnlng till . 60.
Slitö, angående anslag till befästande af . . . .71: pag. 72.
Slöjdexpositioners befrämjande, angående anslag till • • • 122: 84.
Smedberg, A., angående pension till ...... 167: 67.
Sockne-allmänningar, angående skatten å .... 142.
Sockne-Bibliothek, angående understöd för 148: 127.
Sockne-Karte-verket, angående anslag till ..... 122.
Soldatbeklädnad, angående upphörande af bidraget till • . 30.
Somyran, angående utdikning af ..•••• 158: 51.
Spanmålsmagasinshus i Carlshamn, angående försäljning af tomtplatsen
efter ........ 56.
Spökfallet, angående minimi-arrendet af fisket .... 26.
StamhoUänderier, angående anslag till inrättande af ... 122: 27.
Statistiska Tabell-kommissionen, angående anslag till . . 122.
Statslån, angående upptagande af ...... 63.
Statsreglering, angående en dermed gemenskap egande fråga . 41.
» angående återremiss å dito . . . .81, 226.
» angående voterings-proposition rörande dito . . 149.
» angående återremiss derå . . • • .170.
» angående verkställd omröstning rörande dito . . 172.
Statsverkets tillstånd, angående Kongl. Maj:ts proposition om . 2.
» » llevisionsberättelse angående . . .18.
» inkomster, angående beräkning af .... 33.
» » angående återremiss derå .... 58
Steglinge JVs 1, angående utbyte af ..... . 45.
Stenborg, Carolina, angående pension till ..... 167: 87.
Stenhusbyggnader, angående lån för uppförande af ... 108.
Stjernsvärd, G. M., Major, angående ersättning till . . 193.
Stipendier till författare och artister ...... 148: 119.
» för inhemlande af främmande språk • 148: 113.
» rese- 148: 75.
» för studier vid Köpenhamns universitet . . 148: 31.
» för Theologii Studiosi 148: 29.
Stockholms befästande, angående anslag till .... 236.
» » voterings-proposition angående • . • 268.
» » angående utgången af voteringen ■ -276
» skärgård, angående en farled genom • • 158: 28.
21
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Storsjön, angående sänkning af ...... 158: 46.
Storån, angående upprensning af ...... <158: 44.
Strinnholm, A. M., angående understöd för . . . 167: 30.
Slängjernssmidet, angående beskattningen af .... 33: c.
Stångsundet, angående en kanal genom ..... 158: 30.
Strömsholms kanal, angående upplåtelse af jord till . . 24.
» . » angående återremiss härå . . 65.
Strömstad, angående lån till hamnbyggnad i .' . . 158: 24.
Studstorp och Sund, angående statsbidrag till väganläggning mellan . 158: 6.
Sundby, angående afsöndring af jord från ..... 67.
Sundhets-kollegium, angående anslag till ..... 148: 40.
Svanberg, Jöns, Professor, angående pension till hans döttrar • 167: 109.
»Sveriges flora», angående understöd för arbetet .... 167: 29.
Svenskt Diplomatarium, angående anslag till . ■ . • 148: 121.
Svenska språket, angående anslag till en ordbok öfver . • . 148: 87.
nSvenska språkets lagan, angående anslag för fortsättning af 148: 120.
Svenska svamparter, angående anslag till planchverk öfver . 148: 89.
Sydow, A. E. von, Öfver-direktör, angående pension till hans enka 167: 86.
Sädestorknings-anslaller, angående understöd för . • • 108.
Söderhamn och Bollnäs, angående en kommunikationsled mellan • 235: 2.
Södermalm, angående en jernvägsstationsgård å • . . .114.
Södermanlands regemente, angående aflöningsspanmål för . . 153.
Söderön, angående väganläggning å ..... 158: 4.
Sörby Tall, angående skattläggning af ..... 35.
T.
Tackjernstillverkning och Stångjernssmide, angående beskattningen å 33. e.
Tegelved, angående förvandling af räntepersedcln .... 91.
Teknologiska institutet, angående anslag till ..... 122: 31.
Telegraf förbindelser, angående anslag till . . .111.
Tham, IT J., Tull-inspektor, angående pension till . . 158: 78.
Theorell, S. L., Justitie-ombudsman, angående pension till . 250.
» angående verkställd omröstning rörande dito . 272.,
Thorsång, angående statsbidrag för en flottbro vid ... 158: 14.
Thulin, Chr., angående pension till ...... 167: 49.
Tjellmo, angående sjösänkningar inom ..... 158: 44.
Tinglöf, Catharina, angående danaarf efter . i . .51,
Tionde-anslag till domkyrkan i Hernösand ..... 202.
n
Utlåtandets Nummer
[ j. och Moment.
Tjurken, angående sänkning af ...... 158: 46.
folkar för finska språket inom Norrbottens län . . 143.
Topografiska korpsens arbeten, angående anslag till . . . 71: pag. 73.
Tripolis, angående ett parti försåldt krut i . 126.
Trolle, H. af, Kammarskrifvare, angående pension för . 205.
Trosa, angående hamnanläggning vid ..... 158: 17.
Trädgårdsföreningen i Stockholm, angående anslag till . . . 122.
Tumba, angående öfverlåtelse till Tumba Pappersbruk af hemmanet
JM 2 eller Nedra Tumba ..... 234.
Turtola by, angående uppförande af ett bönehus i ... 148.
Tyngsjö kapellag, angående bostad åt en predikant i . . .148.
Tåkern, angående sänkning eller uttappning af ... 158: 45.
u.
Uddevalla, angående anslag för nytt skolhus i 148: 104
Ulner, Carl Hans, Statsråd, angående pension för . . 167: 60.
Umeå eif, angående upprnuddring af . . . . 158: 40.
Undersökningar, rörande allmänna arbeten ..... 160.
Undsättning i missväxtår, angående åtgärder till . . . .177,
» » till Wester- och Norrbottens län . . 178.
Undervisningsverken, angående användande af en del af bränvins
brännings-afgiften
till . . . . . .241.
Upsala stad, angående upplåtelse af en kronojord vid . . 69.
Utländsk krigstjenst, angående anslag för officerare för ingående i . 76.
Utarrenderade egendomar, angående försäljning af Statens 300.
Utrikes-departementel, angående anslagen till . .43.
Utskylder för hemman å Wisingsö . . .31.
y. w.
Wadstena Krigsmanskassa och Amiralitets-krigsmanskassan. angående
tillökning i ersättnings-anslaget för ., . .155.
» slott, angående anslag till iståndsättande af 136: 20.
Wallberg, Johanna Hagdalena, angående pension till . 167: 85.
Wallentuna kyrka, angående lån till uppbyggande af . .116.
» sjön, angående en kanalledning till . . .158: 31.
23
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Wallena{ledningar å Komministersbostället!, angående kostnader för
Watlenaftappningar, angående statsbidrag till
Weilback, angående inköp af ritningar till fartyg af
Vegesach, E. S, Premierlöjtnant, angående pension till .
Wenern och Vedbo härad, angående kanal och slussanläggning m. m
mellan .......
Wenersborg, angående kajbyggnad vid .
Wessman och Barken, angående lån till jernväg mellan
Westerås, angående ersättning för minskning i vågpenningar till
» och Dalarne, angående en jernväg mellan
» domkyrka, angående statsbidrag för reparation af
Wester- och Norrbottens län, angående afskrifning af undsättnings
lån till .....
Westfelt, Mauritz, Stallmästare, angående pension till
Wetenskaps-akademien, angående anslag till
» » angående tillbyggnad af
Veterincir-inrättningen, angående anslag till
» » angående reparation af
Wikens och Rå fisklägen, angående hamnanläggningar vid
Wingård, J., Statsråd, angående pension åt hans enka
Wiren, angående sänkning af .....
Virgin, C. L., Landshöfding, angående pension åt hans enka
Wisby Kronokalkugn, angående ränteved till
» yttra hamn, angående statsbidrag till
Wisingsö, angående nedsättning i utskylder för hemman å
Witterhets- Historie- och Antiqvelcts-akademien, angående anslag till
Voler ings-pr opositioner angående åtskilliga till Stats-regleringen hörande
frågor (2—5:te hufvudtitlarne)
angående återrennss å dito dito
» angående 6:te och 7:de hufvudtitlarne
angående återremiss härå
» angånde Krigs-Hofrättens tjenstemän
angående återremiss härå
» angående 8:de hufvudtiteln .
» angående aflönings-vilkoren för Arméens och
Flottans läkare samt Provincialläkare
» angående lån till Nora-Ervalla jernvägs-bolag
» angående löneförbättringar vid Upsala Universitet
223.
154.
179.
167: 57.
41 f.
158:
158:
175.
207.
235:
238,
178.
167:
148:
148:
148:
148:
158:
167:
158:
167:
77.
158:
31.
148:
149.
179.
173.
200
182.
198.
197.
199.
219.
220.
35.
25.
80.
53 m.
109.
51.
110.
21.
98.
43.
99.
18.
55.
204.
n
Utlåtandets Nummer
och Moment.
Voterings-propositioner, angående anslaget till Officerare i utländsk krigstjenst
.......
» angående pension åt Justitie-ombudsman Theorell
» angående eftergift af ansvar för Lands-kamre
raren
Sv. Lindberg ....
» angående anslag till Lifbevärings-regementet .
» angående 1857 års löneförhöjning för Statens
embets- och tjensteman
» angående anslag till Stockholms befästning
» angående anslag eller lån för Christianstad i an
ledning
af kolerafarsotens härjande .
» angående lönevilkoren för Riksgälds-kontorets
tjenstemannapersonal och vaktbetjening
» angående bränvinsbränningsmedlens omedelbara
ingående till Riksgälds-kontoret
Voteringar, angående utgången af ......
Voxna eif och Ljusne eif, angående upprensningar af
Wåhlberg, G. D. af, angående pension till .....
Väg- och, Valtenbyggnads-Styrelsen, angående aflöningen till
Väganläggningar, angående statsbidrag till .....
» angående återremiss härå samt förslag till voterings
propositioner
......
» angående återremiss å förslaget till voterings-propo
sitioner
..:....
» angående utgången af voteringarne
» angående vilkor och stadgande i afseende på
Wärtan och Baggens/järden, angående en farled mellan .
Yngaren, angående sänkning af .
Y.
Z.
229.
250
257.
265.
267.
268.
271.
289.
290.
113,172,216
258, 272—
277,285,298.
158: 52.
167: 27.
122 p.jg. 82.
158.
218.
249.
258.
159.
158: 28
158: 43.
Zander, Joh. Gabr., Kommissions-landtmätare, angående pension till
hans enka ........ 167: 92.
O
A.
25
Utlåtandets Nummer
och Moment.
o
A.
Akerberg, J. E., Gravör, angående understöd för hans barn . .167: lös.
Åkerjords dikning, angående understöd för . .102.
Amål, angående hamnanläggning vid . . . . . 158: 26.
Åse häradsboer, angående utsyning för . . . . .47.
Återlemnande af motioner, angående . . . .3,4,6,11 15.
ö.
Öfverskotts- och Reserv-räntor till båtsmans-indelningen i Blekinge 59.
Öfver-Torneå och Pajala socknar, angående väg mellan . . . 158: 11.
Öhlbom, Kronofogde, angående hans uppbördsbalans . . . 36.
Öland, angående hamnbyggnad vid Färjestaden ä . . . . 158: 19.
Öresundska tullen, angående traktat om upphörande af . . . 4-8.
Olje Kapellag, angående statsbidrag för en väg-anläggning genom . 158: 9.
Rättelse.
I Stats-Utskottets Memorial 32 281 sid. 45 rad. 3 — 4 står: utgifters bestridande;
egande läs: utgifters bestridande, samt till pensioneringens upprätthållande
under åren 1858, 1859 och 1860 ett nytt bidrag af 85,500 R:dr för hvartdera
af dessa år; egande — — —
Reg. öfver Stats-Utsks Utlåt, och Memor. 1856—1858.
4
STOCKHOLM,
Tryckt hos E. Westrell, 4858.
