# ID: svediakorp-gov2301
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 35,675
# sentences: 1,266
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Konstitutions-Ulihoil;U Memorial M 57.
Påstår man att ulgifvandet af Periodiska Skrifter är elt farligt yrke <**- och
det är väl just nämnde föreställning, sorn framkallat förslaget till den preventiva åt“
gärden? — så bör man likvisst icke förbise, att många andra farliga yrken finnas,
af hvilkas idkare man med samma skäl borde fordra borgen. Det skulle dock troligen
icke falla Statsmakterna in alt fordra borgen af dem, som t. ex. bereda kftit
eller lifsfarliga gifter, fastän alla veta alt medelst dessa ämnen många lif blifvit för—
spilda af våda, af oförstånd, eller med berådt mod.
Men, invänder man, »dessa tidningsskrifvare» göra så mycket ondt, och då de
lagforas, så händer det stundom alt en »ansvarig utgifvare» framträder, som i del
åtalade brottet icke har någon del, och som, derest han till ansvar fällcs, straffas
för det, som en annan begått, hvilken emedlertid går ostraffad. Precist detsamma
kan inträffa, om den tidnings-utgifvare, som ställt borgen för sig, blir till böter
fälld för missbrukad tryckfrihet, men saknar medel alt erlägga böterna. Då blir
det hans löftesmän, som måste erlägga böterna, och fastän de äro lika oskyldiga
som »den ansvarige utgifvare!)» nu stundom är, så lida de straffet i stället för den
verklige förbrytaren.
Att den allmänna rättvisan skall bli mera tillfredsställd derigenom, att ett par
löftesmän få lida straff, än om en af dessa »ansvariga utgifvare» straffas, förmodar
jag alt ingen på fullt allvar vill påstå.
Jag hyser alltså den åsigten, att icke den ringaste verkliga nytta vinnes genom
Utskottets förslag, hvilket, det må nu betraktas ur hvilken synpunkt som helst,
innebär ett bemödande att i förväg lägga hinder för utöfvandet af en rättighet, som
Grundlagen tiderkänt hvarje välfrej lad Svensk medborgare, — och då jag icke
vill hafva på mitt samvete alt hafva rädt och hulpit till inskränkandet af denna
rättighet, så får jag vördsammast reservera mig mot Utskottets förevarande beslut.»
Af Riksdagsfullmäktige!) Tobias Lind, från Götheborgs och Bohus län:
»Man bar icke ulan skäl klagat öfver det oskick, som vissa lidnings-förläggare
ännu tillåta sig, att begagna legda ansvarige utgifvare för deras blad, och jag är
öfvertygad, att hvarje hederlig menniska afskyr detta förfaringssätt. Men att, till
förekommande deraf, stadga borgen för tidnings—utgifva re, kan jag likväl icke gilla,
dels derföre, att en sadan åtgärd icke leder till målet att lå den verkligt brottslige
Straffad, och dels emedan denna åtgärd gör tryckfriheten till ett monopol åt förmögenheten,
och eluderar Tryckfrihels-Förordningens löfte om rättighet för hvarje
Svensk man alL i tryck framställa siria tankar. Dessutom är jag fullkomligt viss
alt om en borgen af 1,000 R:dr nu stadgades, skulle den ganska snart komma alt
böjas lill 5- ja kanske 10,000 R:dr; och jag reserverar mig derföre emot hvarje
så beskaffad inskränkning af tryckfriheten, hvars upprällhållaude och beskyddande jag
anser vara elt fritt folks heligaste pligt.»
Bih. lill R. St. Prol. 1856 & 1857. 3 Sami. 13 Häfl.
G
49
Konslilulions-lJlskoltelt Memorial J\I 37.
Herr Friherre De Geer, Louis, har velat tillkännagifva, att han först efter förevarande
frågas hufvudsakliga pröfning och afgörande blifvit ledamot af Utskottet.
Riksdagsfullmäktigen Pehr Sahlström, från Stockholms län, har anmält, att haa
varit hindrad att i Utskottet öfvervara den slutliga justeringen af ifrågavarande
beslut.
Riksdagsfullmäktigen P. F. Mengel, från Upsala län, bär velat erinra dero»,
att ban icke t beslutet deltagit.
STOCKHOLM, TRYCKT DOS JOD. BECKMAN, 1857.
KonsliluUons-UlskoUets Memorial N-.o 38
1
M:o 38.
Ank. till Exp.-Utsk d. 2 Sept. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med v o te rings-p rop o si tion er rörande
Kons ti tu tion s-Uiskottets uti Memorialet N:o 13 framställda
förslag till ändring uti 12 § Regerings-Formen, angående
Siats-Rådets hörande öfver afhandlingar och förbund med
främmande makter.
Sedan det af Konstitutions-Utskottet, uti Memorialet N:o 13 framställda förslag
till den förändring uti 12 § Regerings-Formen, att Konungen borde höra
Stats-Rådets samtliga ledamöter öfver slutande af afhandlingar och förbund med
främmande makter, blifvit, på sätt Utskottet uti Memorialet N:o 23 anmält, af
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet förkastadt, af BorgareStåndet,
under yrkande af förändring, till Utskottet åter hänvisadt, samt af
Bonde-Ståndet antaget att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag,
så hafva, enligt Utskottet tillhandakomne utdrag af Ridderskapet och
Adelns samt Borgare-Ståndets Protokoll för den 19, samt af Preste-Ståndets
för den 15 sistlidne Augusti, dessa Stånd, med afslag å Utskottets uti Memorialet
N:o 23 förnyade hemställan att grundlags-ändrings-förslaget måtte förklaras
hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, vidblifvit sina
förut fattade beslut, hvaremot nämnde hemställan blifvit af Bonde-Ståndet den
22 i berörde månad godkänd. Konstitutions-Utskottet har alltså nu att afgifva
förslag till voterings-propositioncr för omröstning uti Förstärkt Konstitutions-Utskott,
hvarigenom, enligt 81 § Regeringsformen, fullständigt utlåtande öfver iöItih.
lill R. St. Vrot. 1856 Sj 1857. 3 Sami. 14 Haft. 1
Konstitutions-Vtsliotlels Memorial N:o 38.
revarande grundlags-ändrings-förslag må beredas, och dervid, enär trenne men ingar
sig yppat, kontra-propositionen uti hufvud-voteringen måste genom en föregående
votering bestämmas.
Utskottet får alltså vördsamt föreslå följande
Toterings-propositioiier:
Första Omröstningen:
Den som vill, att kontra-propositionen uti hufvud-voteringen
öfver Konstitutions-Utskottets uti Memorialet N:o 13
framställda förslag till ändring uti 12 § Regeringsformen,
angående Stats-Rådets hörande öfver afhandlingar och förbund
med främmande makter, skall innehålla antagande till
grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag af denna, af
Borgare-Ståndet yrkade lydelse af nämnde §: >• Konungen eger
att sluta afhandlingar och förbund med främmande makter,
sedan, enligt 8 §, Stats-fl ådel deröfver blifvit hör dtp röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Vinner Nej, kommer att såsom kontra-proposition vid nämnde
omröstning uppställas förkastande af Konstitutions-Utskottets
förbemälda grundlags-ändrings-förslag.
Andra Omröstningen:
Den som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet
N:o 13 framställda förslag till ändring uti 12 § Regerings-Formen,
angående Stats-Rådets hörande öfver afhandlingar
och förbund med främmande makter, skall oförändradt
blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag,
röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är
— till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag antagen
denna, af Borgare-Ståndet yrkade, lydelse af nämnda §:
»Konungen eger att sluta afhandlingar och förbund med fram
-
Konslilulions-VlskoUcts Memorial A7: o 39. 3
mande makter, sedan, enligt 8 §, Stats-Rådet deröfver blifvit
hör dt. *
— Konstijtutions-Utskottets förbemälda grundlags-ändrings-förslag
förkastadt.
Stockholm den 1 September 1857.
Ms© 39.
Ank. till Exp.-Ulsk. <1. 2 Sept. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med voterings-proposilioner angående
det af Ronstitutions-Utskottet uti Memorialet N:o i-i
föreslagna tillägg till 12 § Regerings-Formcn, att Konungen
icke må ulan Rikets Ständers samtycke blifva regerande
Furste af utländsk stat.
Konstitutions-Utskottet, som fått emottaga utdrag af Riks-Ståndens Protokoll
för den 15, 19 och 22 sistlidne Augusti, har deraf inhemtat, att, vid före^-  dragningen af Utskottets Memorial N:o 24, hvaruti Utskottet till Riks-Ståndens
behandlande anmält befunnen oförenlig skiljaktighet emellan Riks-Ståndens beslut
rörande det af Utskottet uti Memorialet N:o 14 föreslagna tillägg till 12 § Regerings-Formen,
att Konungen ej må utan Rikets Ständers samtycke blifva regerande
Furste af utländsk stat, Preste-Ståndet, som nämnde grundlagsändrings-förslag
förkastat, detta sitt beslut vidblifvit, men Borgare-Ståndet,
som yrkat någon ändring uti förslagets ordalydelse, bifallit Utskottets uti förstnämnda
Memorial gjorda hemställan, att Utskottets af två Stånd helt och hållet
godkända förslag måtte oförändradt antagas att hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag.
4
Konsliluiions-UlskoUcts Memorial N:0 40.
Med anledning häraf får Utskottet för omröstning uti
Förstärkt Konstitutions-Utskott vördsamt föreslå följande
Toterings-proposifioii:
Den som vill, att till grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag skall hvila detta af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet
N:o 14 föreslagna tillägg till 12 § Regerings-Formen:
»Ej må Konungen utan Riksens Stunders samtycke blifva
regerande Furste af utländsk stat», röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är förslaget om nämnde tillägg förkastadt.
Stockholm den 1 September 1857.
N:© m.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 2 Sept. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med vo te i 'ings-p rop o s i tio ner rörande
den i Konstitutions-U tskottets Memorial N:o 15 föreslagna
ändring i 72 § Regerings-Formen, angående inlösen
af Rikets Ständers Ranks sedlar.
Uti Memorialet N:o 15 föreslog Konstitutions-Utskottet den ändring uti 72
§ Regerings-Formen, att Riks-bankens sedlar äfven med guld skulle kunna inlösas,
och att genom lag, stiftad af Konung och Ständer gemensamt, skulle be
-
Komlitulions-Ulskoilcts Memorial N:o i().
5
stämmas, antingen sedlarne borde lyda å guld eller silfver. Detta förslag blef
af Ridderskapet och Adeln antaget att hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag, af Preste- och Borgare-Stånden förkastadt, samt af
Bonde-Ståndet blott till dess förra del, eller sedlarnes inlösen med guld, antaget
såsom hvilande, hvaremot dess sednare del, eller föreskriften att Konung
och Ständer gemensamt skulle bestämma sedlarnes lydelse, förkastades. Sedan
Utskottet uti Memorialet N:o 25 till Riks-Ståndens behandlande anmält dessa
oförenliga beslut, och hemställt, att förslaget måtte förklaras hvilande, hafva samtlige
Riks-Stånden, enligt Utskottet meddelade protokolls-utdrag för den 15, 19
och 22 sistlidne Augusti öfver föredragningen af sistnämnda Memorial, förklarat
sig vidblifva sina i frågan redan fattade beslut.
För skiljaktigheternas förenande och beredande af fullständigt
utlåtande öfver förslaget, jemlikt 81 § Regerings-Formen,
får Utskottet nu till Rikets Ständers godkännande framställa
voterings-propositioner vid blifvande omröstning uti Förstärkt
Konstitutions-Utskott, dervid, då trenne olika meningar äro
att behandla, kontra-propositionen i hufvud-voteringen måste
genom en föregående votering utrönas.
V oter! lag^proposMoner:
Första Omröstningen.
Den som vill, att vid blifvande omröstning öfver det af
Konstitutions-Utskottet uti Memorialet N:o 15 framställda
förslag till ändring uti 72 § Regerings-Formen, angående inlösen
af Rikets Ständers Banks sedlar, till kontra-proposition
skall uppställas Bonde-Ståndets gemensamma tanke, att,
med uteslutande af den i slutet af den föreslagna lagtexten
förekommande meningen: »och bestämmes genom lag,
stiftad af Konungen och Riksens Ständer gemensamt, ä
hvilkendera af dessa metaller sedlarne skola lyda», Utskottets
förslag i öfrigt antages att hvila till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Vinner Nej, kommer vid nämnde omröstning att till kontraproposition
uppställas, att nämnde grundlags-ändrings-förslag
bör förkastas.
6
Konslilutions-UlskoUels Memorial 1V:o 41.
Andra Omröstningen.
Den som vill, att Konstitutions-Utskottets uti Memorialet
N:o ,15 framställda förslag till ändring uti 72 § RegeringsFormen,
angående inlösen af Rikets Ständers Banks sedlar,
skall oförändradt hvila till grundlagsenlig behandling vid
nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej,
= kommer Utskottets ifrågavarande förslag, med uteslutande
af den i slutet af den föreslagna lagtexten förekommande
meningen: »och bestämmes genom lag, stiftad af
Konungen och Riksens Ständer gemensamt, å hvilkendera
af dessa metaller sedlarne skola lydav, att i öfrigt blifva
hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag.
=r är Utskottets ifrågavarande förslag förkastadt.
Stockholm den 1 September 1857.
M:© 41.
An k. till Exp.-Utsk. den 2 Sept. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med votcrings-propositioner rörande
de af Konstitutions-Utskoltet ali Memorialet N:o 16 föreslagna
tillägg i 109 § Regerings-Formen och SO § Riksdags-0rdningen,
angående uppskof i Riksdag.
Efter det Konstitutions-Utskottet från Riks-Stånden fått mottaga protokollsutdrag
för den 15 och 22 sistlidne Augustj öfver föredragningen af Utskottets
Konstitulions-Utshollels Memorial N:o il.
7
Memorial N:o 26, deruti Utskottet hemställt, att de af Utskottet uti Memorialet
N:o 16 föreslagna tillägg uti 109 § Regerings-Formen och 80 § Riksdagsordningen,
angående uppskof i Riksdag, måtte oförändrade förklaras hvilande till
grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, samt Utskottet af protokolls-utdragen
inhemtat, att samtlige Riks-Stånden vidblifvit sina beslut, nämligen Riddcrskapet
och Adeln samt Pr este-Stån de t, att förslaget skulle oförändradt blifva
hvilande, Borgare-Ståndet, att förslaget, med uteslutande i båda de ifrågavarande
§§:ne af orden: »med Konungens samtycke», skulle hvila, samt BondcS
tån de t, att det skulle förkastas; så får Utskottet
för förslagets vidare behandling i öfverensstämmelse med 81
§ Regerings-Formen, härmed vördsamt hos Rikets Ständer
föreslå voterings-propositioner för omröstning öfver förslaget
uti Förstärkt Konstitutions-Utskott, dervid, då tvänne olika
meningar förcfinnas att till kontra-proposition mot Utskottets
förslag uppställa, särskild omröstning öfver kontra-propositionen
måste anställas.
■¥olef*Bi8g’§“pr©p«>sill«iier:
Första Omröstningen.
Den som vill, att vid blifvande omröstning öfver det af
Konstitutions-Utskottet uti Memorialet N:o 16 framställda
förslag till tillägg i 109 § Regerings-Formen och 80 §
Riksdags-Ordningen, skall såsom kontra-proposition antagas,
att förslaget med den förändring, att orden: »med Konungens
samtycker, uti båda de till ändring föreslagna §§:ne
uteslutas, förklaras hvilande till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, koifimer såsom kontra-proposition vid nämnde
votering att uppställas förslagets förkastande.
Andra Omröstningen.
Den som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti
Memorialet N:o 16 framställda förslag till tillägg i 109 §
Regerings-Formen och 80 § Riksdags-Ordningen, angående
8
Konslitulions-UtskoUets Memorial N:o
uppskof i Riksdag, skall oförändradt blifva hvilande tili
grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är nämnde förslag
= med den förändring, att orden: v med Konungens samtycke”,
i båda de till ändring föreslagna §§:nc uteslutas, förklarad!
hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
=r förkastadt.
Stockholm den 1 September 1857.
KTso 4®»
Ank. till Exp.-Utsk. d. 2 Sept. 1857, kl. 2 e. (tu
Memorial till Rikets Ständer, med vo te rings-propositioner rörande
det af Konstiluiions-Utskottet uti Memorialet N:o 77 framställda
förslag till ändring uti 21 § 7 morn. och 28 §
Riksdags-Or drängen samt 55 § Regerings-Formen, angående
tiden, dels för öfverlemnande af Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition om Stats-verkets tillstånd och behof, dels
för Utskot/s-val.
Sedan Konstitutions-Utskottet uti Memorialet N:o 27 till Riks-Ståndens be-1
handlande anmält den oförenliga skiljaktigheten i deras beslut öfver det af Utskottet
uti Memorialet N:o 17 framställda förslag till ändring uti 27 § 1 mom.
och
Konstilulions-Ulshollets Memorial N:o 42.
9
och 28 § Riksdags-Ordningen samt 53 § Regerings-formen, angående tiden dels
för öfverlemnande af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Stats-verkets tillstånd
och behof, dels för Utskotts-val, hvilket förslag blifvit af Pr este-Stånd et förkastadt,
men af de trenne öfriga Riks-Stånden godkändt till vidare grundlagsenlig
behandling, sä har Utskottet, som från Riks-Stånden fått mottaga protokolls-utdrag
för den 15 och 22 sistlidne Augusti, deraf inhemtat, att samtlige
Riks-Stånden vidblifvit sina beslut och Preste-Ståndet alltså lemnat Utskottets i
förstnämnda Memorial gjorda hemställan, att Ståndet ville sig efter de öfriga RiksStånden
foga, utan afseende; och
får Utskottet, med anledning häraf, för frågans vidare
grundlagsenliga behandling genom omröstning uti Förstärkt
Konstitutions-Utskott, vördsamt till Rikets Ständers godkännande
föreslå följande
Votering s-propositloncr
Den som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet
N:o 17 framställda förslag till ändring uti 27 § 1
morn. och 28 § Riksdags-Ordningen samt 53 § RegeringsForinen,
angående tiden dels för öfverlemnande af Kongl Maj:ts
Nådiga Proposition om Stats-verkets tillstånd och behof, dels
för Utskotts-val, skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är nämnde grundlags-ändrings-förslag förkastadt.
Stockholm den 1 September 1857.
lith. lill K. Si. Pr oi. 1836 % 1857. 3 Sami. U Häfl.
2
10
Konstitutions- Utskottets Memorial N:o 4S.
\:o 411.
Ank. till Exp.-Ctsk. d. 2 Sept. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Stunder, med voterings-propositioner rörande
det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet JS:o 18 framställda
förslag till ändring uti 76 § Rikstlags-Ordningen,
angående den af Stats-Rädet för dess åtgärder vunna
decharge.
Sedan Konstitutions-Utskottet uti Memorialet N:o 28 till samtlige Riks
Ståndens
behandlande anmält den oförenliga skiljaktigheten i deras beslut rörande
det af Utskottet uti Memorialet N:o 18 framställda förslag till ändring uti 76 §
Riksdags-Ordningen, angående den af Stats-Rådet för dess åtgärder vunna de
charge,
hvilket förslag blifvit af Preste-Ståndet förkastadt, men af de trenne
öfriga Riks-Stånden antaget till vidare grundlagsenlig behandling, så har
Utskottet, af Protokolls-utdrag från Riks-Stånden för den 15 och 22 sistlidne Augusti
inhemtat, att samtlige Riks-Stånden vidblifvit sina i frågan förut fattade beslut,
och att Preste-Ståndet således lemnat Utskottets hemställan, att Ståndet ville
sig efter de öfriga Riks-Stånden foga, utan afseende; och
får Utskottet, med anledning häraf, för frågans vidare
grundlagsenliga behandling genom omröstning uti Förstärkt
Konstitutions-Utskott, vördsamt till Rikets Ständers godkännande
föreslå följande
Konslilulions-Utskollels Memorial N:o 44.
11
Votering s-propositioner;
Den som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet
N:o 18 framställda förslag till ändring uti 76 § Riksdags-Ordningen,
angående den af Stats-Rådet för dess åtgärder
vunna decharge, skall blifva hvilande till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är nämnde grundlags-ändrings-förslag förkastadt.
Stockholm den 1 September 1857.
XiO 44.
Ank. till Bxp.-Utsk. d. 2 Sept. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med voterings-propositioner röt ande
det af Konstilulions-Utskottet uti Memorialet N:o 19 föreslagna
tillägg till 59 § Regerings-Formen och 27 § 1
mom. Riksdags-Ordningen, angående propositionen om Statsverkets
tillstånd och behof.
Sedan Konstitutions-Utskottet uti Memorialet N:o 29 till samtliga Riks-Ståndens
behandlande anmält den oförenliga skiljaktigheten i deras beslut rörande
det af Utskottet uti Memorialet N:o 19 föreslagna tillägg till 59 § RegeringsFormen
och 27 § 1 mom. Riksdags-Ordningen, angående propositionen om Statsverkets
tillstånd och behof, hvilket förslag blifvit af Pr este-Stånd et förkastadt,
1-2
Konslilulions-UlskoUets Memorial N:o 4 4.
men af de frenne öfriga Riks-Stånden antaget att hvila till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag; så har Utskottet af protokolls-utdrag från RiksStånden
för den 15 och 22 sistlidne Augusti inhemtat, att samtlige Riks-Stånden
vidblifvit sina förut i frågan fattade beslut, och att Preste-Ståndet således lemnat
Utskottets hemställan, att Ståndet ville sig efter de öfriga Riks-Stånden foga, utan
afseende; och
får Utskottet, med anledning häraf, för frågans vidare
grundlagsenlig^ behandling genom omröstning i Förstärkt Konstitutions-Utskott,
vördsamt till Rikets Ständers godkännande
föreslå följande
V oterin§’s»proposttionei‘ =
Den som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet
N:o 19 föreslagna tillägg till 59 § Regerings-Formen
och 27 § 1 mom. Riksdags-Ordningen, angående propositionen
om Stats-verkets tillstånd och behof, skall blifva
hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag
röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är nämnde grundlags-ändrings-förslag förkastadt.
Stockholm den 1 September 1857.
\
jionslitulions-Ulskottels Memorial N:0 43.
13
\;o 45.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 2 Sept. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, mv/ voterings-propositioner rörande
det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet N:o SO framställda
grundlag s-ändrings-förslags angående utländsk undersåtes
rätt att i riket förvärfva och besitta fastighet.
Sedan Konstitutions-Utskottet uti Memorialet N:o 30 till samtliga Riks-Ståndcns
behandlande anmält den oförenliga skiljaktigheten i deras beslut rörande
det af Utskottet uti Memorialet N:o 20 framställda grundlags-ändrings-förslag, angående
utländsk undersåtes rätt att i riket förvärfva och besitta fastighet, hvilket
förslag blifvit af Preste-Ståndet förkastadt, men af de trenne öfriga Riksstånden
antaget att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag; så
har Utskottet af Protokolls-utdrag från Riks-Stånden för den 15 och 22 sistlidne
Augusti inhemtat, att samtliga Riks-Stånden vidblifvit sina förut i frågan fattade
beslut, och att Preste-Ståndet således lemnat Utskottets hemställan, att Ståndet
ville sig efter de öfriga trenne Stånden foga, utan afseende; och
får Utskottet, med anledning häraf, för frågans vidare grundlagsenliga
behandling genom omröstning uti Förstärkt Konstitutions-Utskott,
vördsamt till Rikets Ständers godkännande
föreslå följande
\ oteriugs-propositloncr:
Den som vill, att dei af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet
N:o 20 framställda grundlags-ändrings-förslag, angåBih.
till R. St. Brot. IS36 $ 1837. 3 Sami. 14 Haft. 3
Konslitutiom-UtskoUets Memorial i\'o is.
ende utländsk undersåtes rätt att i riket förvärfva och besitta
fastighet, skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är nämnde grundlags-ändrings-förslag förkastadt.
Stockholm den 1 September 1857.
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, 1857.
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 46.
1
4£S.
Auli. lill Exp.-Ulsli. d. 19 Sept. 1857, kl. 11 f. m.
Memorial till Rikets Ständer, angående Riks-styrelsens förande under
Hans Majit Konungens sjukdom.
I Nådig skrifvelse af dea 11 innevarande September, hvilken af samtlige RiksStånden
blifvit till Konslitulions-Utskotlet remitterad, har Kongl. Maj:t behagat underrätta
Rikets Ständer, att Kongl. Majit, som af fortfarande sjukdom vore förhindrad
alt för närvarande Riks-styrelsen vårda och jemväl i oundgängligt behof af en längre
tids oafbruten ledighet från Regerings-omsorgerua, sett sig föranlåten att öfverlemna
Styrelsen öfver de förenade Rikena att i Kongl. Maj:ts namn tills vidare föras af
Sveriges och Norriges Interims-Regering, på sätt genom 7 § i Riks-Akten, jemförd med
40 § i Svenska Regerings-Formen och 41 § af Norrska Grundlagen, vore stadgadt. I
samma Nådiga skrifvelse har Kongl. Maj:t derjemte förklarat, att då Kongl. Majit icke
förbisåge de med en så beskaffad form för Riks-styrelsen förenade olägenheter och lätt
uppkommande vådor, men Kongl. Majit, enligt Läkarnes intyg, för sin helsås återställande
borde från Regerings-omsorgerna befrias under minst ett år, eller den tiderymd,
efter hvars förlopp de förenade Rikenas Grundlagar, i händelse Konungen under så
lång tid är af sjukdom hindrad att med Regeringen sig befatta, öfverlemnat åt Rikets
Ständer och Storthinget att taga den författning om Riks-styrelsen, som de nyttigast
finna, så hade Kongl. Majit funnit sig af sin Konungsliga pligt uppmanad att fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet på bebolvet och nödvändigheten deraf, att Riks-styrelsen
för den tid Kongl. Majit af Sin iråkade sjukdom vore förhindrad alt densamma
sjelf föra blefve ordnad på elt sätt, som bättre än den nu inkallade Interims-Regeringeu
uppfyllde omständigheternas kraf och öfverensstämde med de förenade Rikenas så
väl inre, som yttre förhållanden; för hvilket ändamål Kongl. Majit, under förutsättning
att den framställning i enahanda syftning, som Kongl. Majit samtidigt till Norriges
Storthing aflåtit, blefve bifallen, i Nåder föreslagit Rikets Ständer att uppdraga at
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen alt i Kongl. Maj.ts namn föra Riks-styrelsen intill
dess Kongl. Majit sjelf kunde med den Högstes bistånd blifva i tillfälle att Regeringen
llih. till R. St. Prot. 4856 & 4857. 3 Sami. 45 Haft. 1
2
Konstitutions- Utskottets Memorial N:o 46.
återtaga. Denna Nådiga framställning har, enligt den Nådiga skrifvelsen bifogadt utdrag
af Protokollet öfver Justitie-Departements-ärenden, blifvit i sammansatt Svenskt och
Norrskt Stats-Råd, af Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern, med hvilken StatsRådets
öfrige närvarande Svenska Ledamöter sig förenat, tillstyrkt genom ett till Protokollet
afgifvet yttrande; varande äfven protokollet hilagdt ett af tillkallade Läkare
rörande Hans Maj:ts helsotillstånd afgifvet embets-intyg.
För fullgörande af det genom ofvanberörde remiss Konsfitulions-Utskollet gifne
uppdrag har Utskottet först att undersöka hvad de för Riket gällande konstitutionela
författningar rörande förevarande ämne rätteligen må anses innehålla, dervid, då olika
meningar om rälta sättet för våra grundlagars tillämpning stundom sig yppat, en betraktelse
derom torde i korthet böra förutsändas.
Regerings-Formen och Riksdags-Ordningen blefvo, såsom allmänt bekant är, pä
ganska kort tid författade, och dessa lagars ordalydelse saknar icke alla spår af den
utomordentliga skyndsamhet, som vid grundläggandet af en ny sakernas ordning oundvikligen
påkallades af Rikets ytterst vådliga belägenhet. Visserligen torde detta förhållande
vara mindre märkbart i afseende på Regerings-Formen än Riksdags-Ordningen,
ehuru den förre, långt omfångsrikare än den sednare, på mycket kortare lid uppsattes.
Men Regerings-Formens författare, hvilkas öfverlägsna förmåga och insigter så lefvande
af deras arbete bevittnas, kunde omöjligt hafva förbisett, att den omfattande lag, de på
några få dagar sammanskrefvo, icke kunde i sina uttryck ega all den noggrannhet, tydlighet.
bestämdhet och fulländning, som en lagtext endast genom långvarigt begrundande
och flerfaldig öfverarbetning kan vinna; de kunde icke heller derom varit okunnige,
att ingen mensklig lag kan vara så omfattande, att den innehåller bestämningar för
alla i verkligheten förekommande fall, eller så fullkomlig till sin ordalydelse, att ej
denna kan lemna rum för tvekan eller missförstånd. Och dock hafva de föreskrifvit,
att grundlagarne "efter deras ordalydelse skola i hvarje fall tillämpas.” Men just denna
föreskrift torde vara bland dem, som äro egnade att missförstås. Det synes ej i någon
män vara sannolikt, att Regerings-Formens författare velat för grundlagarnes tilllämpning
föreskrifva något annat sätt, än det vetenskap och sundt förnuft i afseende
pä andra lagar bjuda. De hafva blott haft för afsigt att inskärpa nödvändigheten af
grundlagarnes noggranna efterlefnad i hvarje fall, lill hvilken åtgärd de föranleddes af
det sätt, hvarpå man under det nyssförflutna lidehvarfvet ofta hade behandlat sina
grundlagar; men de hafva icke kunnat önska, att deras egen verkliga mening skulle vid
lagbudens tillämpning åsidosättas för den mening, som en ytlig betraktelse af lagbudens
ordalydelse kunde gifva vid handen. Utskottet anser alltså hufvudsyftet vid grundlagarnes
tillämpning vara det samma, som vid andra lagars, nämligen att troget ur
lagarnes ordalydelse och sammanhang söka utfinna lagstiftarens verkliga och ej blott
skenbara mening.
1 ett föregående Memorial (N:o 8) har Utskottet anmärkt, alt det starkaste och
hufvudsakligaste bandet i organisationen af den 1814 tillvägabragta. föreningen mellan
Sverige och Norrige var bandet af Konungens personliga gemensamhet för häda Rikena.
Föreningen rubbade icke Svenska statens inre författning; den verkade endast på Rikets
förhållande lill andra stater, men derigenom äfven på Statsförfattningen, nämligen
så vidt den afser ett rikes yttre förhållanden. Denna verkan märktes föga vid det
normala tillståndet, att den gemensamme Konungen sjelf förde styrelsen, men vid de
Lill fallen, då styrelsen måste föras af annan eller andra personer, än Konungen, då
medförde Föreningen-, så vida den ej under sådane tider skulle faktiskt upplösas, ovilkorligen
en ändring i Svenska statsförfattningen, och påkallade alltså en jemkning i
de lagar, som bestämma den. Svenska statsförfattningens lagar lemnades likväl lill sin
Kotislitulions-Utskotiets Memorial N:o 46.
3
ordalydelse alldeles orubbad. Detta förhållande har icke varit af beskaffenhet att
framkalla ett klart föreställningssätt om dessa lagars tillämplighet vid frågor rörande
Sveriges och Norriges inbördes förhållande. För att derföre kunna ådagalägga hvad i
den af Utskottet nu behandlade fråga må vara enligt med lag, som kan för gällande
anses, torde Utskottet först böra undersöka-hvad Svenska lagstiftningen före föreningen
i det ifrågavarande hänseendet verkligen föreskref, sedermera taga i betraktande den
ingångna föreningens inflytande på denna lagstiftning, samt slutligen framställa hvad
Utskottet funnit den nu gällande internationela lagstiftningen i ämnet innehålla.
De före föreningen gällande stadganden, som då komma under betraktelse, igen
finnas
uti Regerings-Formen §§ 39, 40, 91 och 92, och i Riksdags-Ordningen §§ 4 och
5, och bör dervid Regerings-Formen hufvudsakligen afses, enär denna lag först antogs
och utgör grunden för de öfriga grundlagarna, som endast förklara och vidare utföra,
men aldrig ändra Regerings-Formens bud. Den första föreskrift rörande Konungens
sjukdom man i Regerings-Formen möler, är den i den 40 § meddelade, att om “Konungen
blifver så sjuk, att han icke regerings-ärendena vårdar,* skall Stats-Rådet förvalta
styrelsen. Såsom ordalydelsen af detta lagbud utvisar, har lagstiftaren deruti
upptagit ett tidsmoment, då det förhållande redan inträffat, att Konungen icke mera
vårdar Riks-styrelsen. Detta förhållningssätt förer tanken egentligen på den händelse,
att Konungen genom sjukdom har blifvit försatt i tillstånd att ej vårda regerings-ärendena,
utan att han på förhand kunnat eller velat ett sådant tillstånd förutse. Lagbudet
synes egentligen afse Stats-Rådets skyldighet att icke låta Riks-styrelsen ligga neder.
Men genom sin allmänna ordalydelse måste lagbudet, så vida icke något annat stad
gande
finnes, äfven omfatta det fall, att Konungen förutser sin oförmåga att föra styrelsen
och förr, än denna oförmåga inträdt, kan vidtaga åtgärder för styrelsens
förande under hans sjukdom. Eldigt denna § bör Konungen då till Stats-Rådet öfverlemna
regeringen. Någon särskild föreskrift huru länge den af Stats-Rådet skall föras,
lemnäs icke här annorlunda, än att af §:ns ordalydelse ovilkorligen måste, derest icke
på annat ställe annan föreskrift meddelades, följa, att Stats-Rådet under hela den tid, då
Konungen regerings-ärendena ic‘ke vårdar, skall förvalta styrelsen. Men i den afdelning
af Regerings-Formen, sorn afhandlar representationens sammansättning och befogenhet,
finnes en annan föreskrift. 92 § lyder: “Lag samma vare, om en Konungs sjuklighet
fortfar af den beskaffenhet, att han längre tid än tolf månader med regerings-ärendena
sig icke befattat.“ Denna §:s ordalydelse torde bestyrka Utskottets här ofvan uttalade
åsigt om grundlagarnes tillämpning efter deras ordalydelse. Orden “lag samma vare“
mätte efter det grammalikaliska sammanhanget afse hela den föregående §:ns innehåll.
Visserligen eger det förhållande rum, alt samma ord uti 5 § Riksdags-Ordningen, hvilken
är ordagrannt lika med den 92 i Regerings-Formen, icke afse något mera än StatsRådets
skyldighet att sammankalla Rikets Ständer, emedan 4 § Riksdags-Ordningen
icke innehåller någon annan föreskrift. Men då det på dessa ställen i Riksdagsordningen
endast varit lagstiftarens afsigt, att bestämma, vid hvilka tillfällen nationalrepresentationen
borde sammanträda, sä hafva de lemnade föreskrifterna äfven dertill
mäst inskränka sig; och något skäl att inskränka den uti orden: “lag samma vare“
uti 92 § Regerings-Formen lemnade hänvisningen endast till Riksdags-kallelsens utfärdande
kan ej rimligen från Riksdags-Ordningen hemtas. Likasom den i 40 § RegeringsFormen
gjorda hänvisningen till den 39:de måste afse allt hvad i 39:de § kan ega
tillämplighet, så måste ock orden “lag samma vare* i den mot den 40 § svarande 92 §
afse hela 91 §. Denna § bjuder, att om Konungen öfver tolf månader ur riket blifver, skall
Stats-Rådet sammankalla Rikets Ständer, och derom underrätta Konungen; om han det
oaktadt icke återkommer, skola Ständerna taga den författning om rikets styrelse,
4
Konstitutions-(Jiskottets Memorial N:o 46.
hvilken de nyttigast finna. Men skall man nu strängt efter ordalydelsen tillämpa
denna § på det fall att Konungen är sjuk, så skulle den redan i tolf månader sjuke
Konungen, sedan Riksdags-kalielsen blifvit utfärdad, derom underrättas, samt Rikets
Ständer, om denna underrättelse icke verkade Konungens återställande lill förmåga alt
vårda Riks-styrelsen, om densamma taga den författning de nyttigast finna. Att en
sådan tillämpning å ena sidan vore efter ordalydelsen riktig, men å den andra orimlig,
lärer ingen förneka. Men förnuftigare tillämpade lemna dessa §§ ett annat både klokt
och bestämdt svar på den fråga, som nu är föremål för undersökning. Råda §§ visa,
att lagstiftaren icke ansett Stals-Råds-regeringen längre än 12 månader böra få ega
rum. Deraf torde alldeles bestämdt den slutsats följa, alt lagstiftaren ansett StatsRådets
styrelse såsom olämplig och endast såsom en nödfallsutväg för att hålla Statsmaskinen
i gång. Af 91 § synes ock klart att tidsutsträckningen af 12 månader tillkommit
för Konungens lörman. Stats-Rådet, hvars ledamöter äro af Konungen valde
och förordnade, måste i regeln förutsättas skola föra styrelsen företrädesvis i öfverensstämmelse
med de af Konungen antagne och gillade åsigter och vara benäget att hålla
Konungen Riket och styrelsen tillhanda. Men längre än 12 månader får Konungen
ej åtnjuta denna förmån; aktar han ej den lemnade påminnelsen om dess förlust,
upphör hans rätt att hafva Stats-Rådet till sin vikarie. Någon skymt af förbud för
Konungen att afstå frän den medgifna förmånen, eller för Sländerne att om Riksstyrelsen
i sådant fall taga befattning, finnes icke. Grundlagarne omtala icke någon
rätt för Konung alt nedlägga spiran; men ingen lär vilja bestrida honom denna lätt.
Lika litet lär Konung, som ämnar resa utrikes och der förblifva utöfver 12 månader,
kunna förnekas rättigheten alt med afstående från den förunnade förmånen att hans
Stats-Råd under liden må i 12 månader föra regeringen, åt sammankallade eller redan
församlade Ständer genast öfverlemna att om Riks-stvrelsen taga den författning de
nyttigast finna. Alldeles enahanda mäste förhållandet vara vid Konungs sjukdom. Om
denna är sådan, att den å ena sidan kan förutses fortfara utöfver 12 månader, men
å den andra icke hindrar Konungen, alt sjelf afsäga sig förmånen att Stats-Rådet under
de första tolf månaderna skall föra styrelsen, så finnes intet förbud för Konungen att
genast åt Ständerna öfverlemna eller för Ständerna att emottaga uppdraget atL om
Riks-styrelsen föranstalta. 92 §:ns ordalydelse visar detta klart. Der fästes uttryckligt
afseende vid beskaffenheten af Konungens sjuklighet. Denna § fastställer trenne
vilkor för inträdande af Ständernas rätt att om Riks-styrelsen taga författning, nämligen
först, att Konungens sjuklighet är af den beskaffenhet, att Konungen under 12
månader med regerings-ärendena sig icke befattat; för det andra, alt denna så
beskaffade sjuklighet vid de 12 månadernes utgång fortfar; och för det tredje, alt
Konungen under mera än 12 månaders lid sig icke med regerings-ärendena belättat.
Men ovedersägligt torde vara, att det är alldeles likgiltigt, huruvida de tvenne förstnämnde
förutsättningarne äro styrkte genom en förfluten tids inträffade förhållande,
eller genom sådant bevis, som lagskipningen för öfrigt erkänner. Hvad den tredje
åter angår, sä är visadt att den, tillkommen att skydda Konungen i dess rätt, kan af
Konungen eftergifvas.
Genom denna utredning tror sig Utskottet hafva funnit, att uti de före föreningen
med Norrige om förevarande fråga gällande konstilutionela sladganden icke något
hinder förefinnes för Rikets Ständer att till behandling upptaga den af Kongl. Maj:t
nu till Rikets Ständer gjorda Nådiga framställning. Om man antager, att Svenska grundlagarne,
hvilkas ordalydelse icke blifvit i grundlagsenlig ordning ändrad, böra, ulan afseende
på Föreningen, vid förevarande fall tillämpas, så skulle Utskottets nu gjorda framställning
vara tillfylleslgörande. Men detta antagandes giltighet torde vid ett närmare akt
-
Konstitulions-Utskoitets Memorial N-.o 46.
5
gifvande pä förhållandena försvinna. För ali ådagalägga delta öfvergår Utskottet nu
till en kort framställning af tillkomsten utaf de rörande föreningen med Norrige gifne
konstitutionela föreskrifterne och deras egenskap alt rörande de förhållanden, hvilka
de äro afsedde att bestämma, gälla före Sveriges förut beslående konstitutionela lagar.
Sedan Carl XIII blifvit vald (ill konung i Norrige, bekräftade han genom sina Coinmissarier
den 4 November 1814 Norrigcs grundlag, dock med förbehåll af Sveriges Rikes
Ständers konstitutionela rätt i de delar, som medförde förändring eller modifikationer
i Sveriges Regeringsform. I Nådig Skrifvelse af d. 12 April 1815 (Bihang till Riksstånd.
Prot. 2:dra del. sid. 71) ölVerlemnade Konungen nämnde grundlag till Rikets
Ständer, uppgaf de §§ deri, hvilka Kongl. Maj:t ansåg omfatta de ämnen, som för båda
Rik ena voro gemensamma, samt yttrade, bland annat: "Det nya förhållande, hvaruti
Sverige kommer att befinna sig med Norrige, kunde icke föreses vid den tidpunkt, då
grunden lades till Rikets närvarande Regeringsform Delta förhållande står ej heller i ett
så omedelbart sammanhang med Sveriges inhemska Statsförfattning, som hvarje annat förslag,
endast syftande på inre styrelsen. Att således, i sednare fallet, bryta de former
Grundlagarne föreskrifva, vore, för dessas bestånd, lika så vådligt, som del törhända
vore oförenligt med deras natur, att, i förra fallet, ej medgifva en vidsträcktare tydning,
än den, som från deras stränga ordalydelse kan hämtas. — Det är Rikets förändrade yttre
ställning, som nödvändigt bör påkalla, och, äfven vid denna Riksdag, tillvägabringa
en jemkning i Grundlagarna, i den mån desse stå i sammanhang med den nva yttre
ställningen."
Uti infordradt utlåtande (a. st. sid. 472) granskade Konstitutions-Utskottet de uppgifna
§§:ne och yttrade alt ingen anledning förefunnes, det någon förändring i Sveriges
enskilda lagar vid detta tillfälle kunde behöfva ega rum; att den grundsats, att försvåra
förändringar i Grundlagen för Statens borgerliga författning på intet sätt vore användbar
pä stadganden rörande tvenne staters inbördes politiska förbindelse; att en
borgen för hvardera statens enskilda grundlagar läge deri, att de ej berodde af den förening
mellan tvenne sjelfständigt stater, som alltid är mera tillfällig, än en hel Nations
genom sambälls-kontraktet. På dessä grunder förklarade Utskottet sig anse de förhållanden,
som till följe af föreningen emellan Sverige och Norrige uppkommit, väl i det
afseende konstitutionela, att de bestämma vilkoren för dessa bägge Rikens förening under
en gemensam styrelse, men ej af den egenskap, att de såsom i något afseende medförande
ändring i grunderna för någotdera Rikets inre samhällsförening och styrelse,
tili deras bestämning behöfva vara underkastade det behandlingssätt, som den Svenska
Grundlagen för afgörande af Grundlagsfrågor föreslå Ifver; hvarjemte Utskottet tillstyrkte,
att de genom föreningen mellan Sverige och Norrige uppkomne konstitutionela förhållanden
borde bestämmas genom en särskild lag, så att i den oförmodade och beklagliga,
men visserligen icke otänkbara, händelsen af föreningens upplösning, Sveriges
enskilda konstitution icke måtte då å nyo behöfva förändring. Utskottets förslag bifölls
af Ständerna enhälligt; hvarefter Utskottet uppgjorde förslag till Riks-Akt, hvilket,
efter kommunikation med Norrska Storthinget och åtskilliga jemnkningar, af båda Nationerna
genom deras gemensamma Konung och särskilda Representationer antogs och
gillades.
Riks-Akten, som af Svenska Representationen sjelf författades, antogs af denna
Representation under den förutsättning, att dess bud stodo i full öfverensstämmelse med
Svenska Grundlagarne. Om Svenska Representationen häruti misstagit sig, så minskar
detta misstag pä intet sätt giltigheten af den lag, hvarom denna Representation med den
Norrska öfverenskommil. Den sednare hade ingen skyldighet eller befogenhet att undersöka
och bedöma Svenska Representationens uppfattning af öfverenskommelsens för
-
6
Konstitutions-Utskottcts Memorial N:o 46.
hållande till Svenska grundlagarne. Om någon strid mellan Riks-Aktens och Svenska
grundlagarnes stadganden angående de förhållanden, sorn genom Riks-Akten skola bestämmas,
verkligen skulle förefinnas, så måste Svenska Folkets en gång till öfverenskommelsen
under lagliga förmer gifna bifall förbinda detsamma, att med åsidosättande
af grundlagarnes afvikande bestämning, följa Riks-Aktens.
De bestämningar i Riks-Akten, hvilka vid förevarande fall äro att undersöka,
igenfinnas i 6 och 7 §§:ne. De omtala ej särskildt något annat fall för Riksstjrelsens
förande, än det alt Konungen dör medan Thronföljare ännu är omyndig; då skall, enligt
6:te §:n. Svenska och Norrska Siats-Rådet genast sammanträda för att gemensamt
utfärda kallelse lill Riksdag i Sverige och Slortbing i Norrige. Intill dess bägge rikenas
representanter äro församlade och hafva förordnat om regeringen under konungens minderårighet,
skall Rikenas styrelse, enligt 7 §, förestås af det förenade Svenska och Norrska
Stats-Rådet, hvars sammansättning och arbetssätt närmare bestämmas. Derefter tilläges
vid §:ens slut: “Vid alla de tillfällen dä, efter Sveriges och Norriges Grundlagar, Rikets
Styrelse föres af Stats-Rådel, skola bägge Rikenas Siats-Råd, till lika antal och
efter ofvan anförde grunder, sammanträda.“ Riks-Akten lemnar alltså ingen annan bestämning
om den tid, under hvilken de förenade Siats-Råden skola föra styrelsen, än
den i fråga oin omyndig Konung förekommande. Så vida man nu icke vill antaga, att
genom den i Riks-Akten befintliga saknaden af ifrågavarande tidsbestämning, Svenska
Grundlagens bud derom blifvit upphäfvet, så måste man i de särskilda Rikenas grundlagar
söka den saknade bestämningen. Men i sådant fall förekommer att dessa grundlagar
innehålla olika stadganden. Norrska Grundlagens äro dessa:
”39 §. Dör Konungen, medan Thronföljaren ännu är omyndig, skall Norrska och
Svenska Stats-Rådet genast sammanträda, för att gemensamt utfärda kallelse till Slorthing
i Norrige och Riksdag i Sverige.“
40 §. Intill dess begge Rikenas Representanter äro församlade och hafva förordnat
om Regeringen under Konungens minderårighet, skall ett, af lika antal Norrska
och Svenska Ledamöter sammansatt, Stals-Råd förestå Rikenas styrelse, med iakttagande
af dessas ömsesidiga Grundlagar.
Den Norrske och den Svenske Slats-Minislern, som hafva säte i förenämnde sammansatta
Råd, skola draga lott, om hvilkendera derstädes skall föra ordet.
41 §. De i föregående 39 och 40 §§ gifna föreskriften skola äfven ega rum,
då det, till följe af Svenska Regeringsformen, tillkommer Svenska Stats-Rådet att, i egenskap
af sådant, föra Regeringen.
42 §. Rörande de närmare stadganden, som äro nödvändiga vid de i 39, 40
och 41 §§ anförda tillfällen, föreslår Konungen för nästa Storthing i Norrige och Riksdag
i Sverige, en Lag, byggd på grundsatsen om fullkomlig jemlikbet begge Rikena
emellan.
46 §. Underlåta vederbörande att i öfverensstämmelse med §§ 39 och 41 strax
sammankalla Storthinget, då åligger det Höjeste Rätt, som en ovilkorlig pligt, att, så
snart fyra veckor förlupit, föranstalta om sammankallandet.”
Då alltså Stats-Rådet, enligt svenska grundlagen, vid Konungens sjukdom eller
bortresa, först efter ett års förlopp är förbundet att sammankalla representationen, skall
sammankallandet enligt den Norrska ske genast, åtminstone inom fyra veckor. Af ofvannämnde
§§ i Norrska grundlagen, voro §§ 34—42 bland dem, på hvilka Kongl.
Maj:t såsom här ofvan är uppgifvet, särskildt fäste Svenska Ständernas uppmärksamhet.
Konslilutions-Ulskottet yttrade om dem, att de voro af egenskap, att såsom en omedelbar
följd af bägge rikenas förening, utan rubbning af våra grundförfattningar böra medgifvas.
Ständerne gjorde härvid ingen anmärkning. Då de alltså vid begagnande af
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 46.
7
den deni af Konungen vid Norrska grundlagens stadfästelse den 4 November 1814
förbehållna rätt, icke yrkat någon förändring uti nyssanförde §§, så svnas ock Svenska
Ständerna derigenom förbundit Svenska Folket att i denna del, med erkännande af Norrska
grundlagens giltighet så länge föreningen med Norrige varar, anse sin egen för
li vilande.
Det torde af det anförda befinnas klart, att hvarken den särskilda Svenska, eller
den internationela Svensk-Norrska lagstiftningen fordrar, att i det fall, som nu inträffat,
Lnterims-Regeringen skall ett år hafva fört riksstyrelsen innan framställning må tili Rikets
Ständer göras om ett annat sätt för styrelsens förande, samt innan Rikets Ständer
må en dylik fråga till öfverläggning och afgörande företaga. Konstitulions-Utskottet
anser derföre nu intet hinder möta, att till pröfning upplaga Kongl. Majlis Nådiga förslag
om riksstyrelsens öfverlemnande åt Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, att i Konungens
namn enligt Regerings-Formen föras ; och anser sig Utskottet för lämpligheten och
nyttan af Kongl. Majits förslag icke behöfva annat än hänvisa till de af Hans Excellens
Hr Justitie-Stats-Ministern till Stats-Rådets protokoll anförde skäl.
Med anledning af hvad Utskottet nu anfört, får Utskottet
vördsamt tillstyrka Rikets Ständer att med bifall till Kongl. Majlis
ifrågavarande Nådiga proposition besluta, att åt Hans Kongl. Höghet
Sveriges och Norriges Kronprins Carl Ludvig Eugene uppdraga
att i Hans Majit Konungens namn, med full Konungslig makt
och myndighet enligt Regerings-Formen föra Riksstyrelsen tilldess
Kongl. Majit Sjelf kan med Den Högstes mäktiga bistånd blifva i
tillfälle att Regeringen åter öfvertaga.
Stockholm den 18 September 1857.
Reservationer:
Af Herr Friherre De Geer, Louis:
".lag har med min röst inom Utskottet bidragit till dess fattade beslut att tillstyrka
bifall å Kongl. Majits ifrågavarande Nådiga proposition, men då jag icke gillar
alla de skäl som i betänkandet finnas åberopade för alt ådagalägga Rikets Ständers befogenhet
att ingå i pröfning af den framställda frågan, har jag sett mig nödsakad att i
en reservation antyda den grund, hvarpå jag härutinnan stödjer min mening.
Sedan Konung Carl XIII antagit och besvurit Norriges grundlag af den 4 November
1814, under förbehåll af Svenska Ständernas Konstitutionella rätt i de delar,
som skulle medföra förändring eller jemkning i Sveriges Regeringsform, och i anledningderaf
til! Rikets Ständer vid 1815 års Riksdag aflälit proposition om de nya konstitutionella
förhållanden, som genom föreningen emellan Sverige och Norrige uppkommit,
så hafva Rikets Ständer, på sätt ingressen till Riks-akten jemväl omförmäler, uttryckligen
erkänt och bekräftat de med afseende å dessa konstitutionella förhållanden i Norriges
grundlag införde stadganden; hvilka ock blifvit lagda lill grund för hela Riks-akten.
8
Konstitutions-Ulskoltets Memorial N:o 46.
Häraf föijer icke blott, att vår grundlags sladganden i sådana delar, deruti unionella
förhållanden numera ingå, ej få tillämpas utan jemförelse med Riks-aklen, utan
ock, att derest någon i Riks-aklen icke löst motsägelse skulle finnas emellan Svenska
och Norrska grundlagarne angående unions-förhållanden, Norriges grundlag efter vanlig
lag-tillämpning bör följas.
I fråga om de tillfällen, då Interims-Regering skall sammanträda, hänvisar Riksakten
till såväl Sveriges som Norriges grundlagar, men om tiden för dess sammanvaro
och styrelse lemnäs der ej fullt bestämda föreskrifter. Dessa måste således sökas i de
båda rikenas särskilda grundlagar.
Nu instämma väl dessa lagar deruti, att Siats-Råden skola vid Konungs sjuklighet
öfvertaga Regeringen, men under det Svenska grundlagen för sådant fall icke föreskrifver
Riksdags sammankallande förr än efter tolf månader, så anbefaller deremot den
Norrska, för samma fall, i 39 och 41 §§, alt Svenska och Norrska Siats-Råden skola
genast sammanträda för alt gemensamt utfärda kallelse till Storting i Norrige och Riksdag
i Sverige. Och om det äfven kan medgifvas, att enär i berörde 39 § någon viss
tid för Representanternas sammankallande ej blifvit bestämd, annan gräns lör tiden,
inom hvilken kallelse lill Svensk Riksdag sednast bör utfärdas, ej linnes, än den i
Svenska grundlagen bestämda, så äro dock Norrska grundlagens 39 och 40 §§, efter
min uppfattning, deruti oförtydbara, att sådan kallelse, får ske förut, och att InterimsRegeringens
styrelse ej må sträckas längre än intill dess Folkens Representanter hunnit
om styrelsen förordna.
Härvid kan måhända göras den anmärkning, att Riks-aktens stiftare icke synas
hafva insett någon så beskaffad skiljaktighet emellan rikenas grundlagar, som den af
mig nu omnämnda, och att det medgifvande som skett till Norrska grundlagens fördel,
således i detta fall tillkommit endast af förbiseende. Men äfven med ett sådant antagande
lärer väl icke någon uteslutande vigt få tillerkännas Svenska grundlagens ordalydelse,
utan här måste väl, den för lagtolkning i allmänhet gällande regel, att lagens
grund och mening förnämligast afses, desto heldre tillämpas, som Riks-aklen icke för
Sverige utgör någon grundlag.
Att åter den af Kongl. Majit föreslagna åtgärd låter förena sig med vår grundlags
sannolikaste mening, för såvidt man till densamma kan af ofullständiga stadganden
sluta, synes mig ådagalagdt i Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministerns anförande
till Slats-Råds-prolokollet; och jag finnér alltså, att Riks-akten, rätt tolkad, och med
förenadt afseende å båda rikenas grudlagar, icke lägger hinder i vägen för Rikets Ständer
att bifalla Kongl. Maj:ts Nådiga proposition.’’
Af Herr Friherre Paijkull, </. G., som anförde att hani såsom grundsats icke
gillade Utskottets antydda mening att grundlagarne understundom kunna tolkas och icke
alltid böra efter deras ordalydelse tillämpas, samt alt han ansåg §§ 39, 40, 91 och 92
icke hafva blifvit behörigen iakttagne.
Af Herr fVahlström :
Af Riksdagsfullmäktigen P. Sahlström, som förklarade sig anse den al Kongl.
Majit i Nåder föreslagna åtgärden icke vara förenlig med föreskrifterna uti 40 och 92
§§ regerings-formen.
Häruti instämde Riksdagsfullmägtigen Anders Janson från Wermlands Län.
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1357.
Konstitutions-Utskottets Memorial JH 47.
N:o 47.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 8 Okt. 1857, kl. 1 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af Riks-ståndens beslut rörande
det af 'Konstitutions-Vtskoltet uti Memorialet M 32 framställda
förslag till ändring uti 43 § Riksdagsordningen, angående hemmans-egares
represéntations-rätl.
Genom Konstitutions-Utskottet meddelade utdrag af samtliga Riks-ståndens
Protokoll för den 30 nästlidne September, har Utskottet inhemtat, att det af Utskottet
uti Memorialet M 32 framställda förslag till ändring uti 15 § Riksdagsordningen.
angående hemmans-egares representations-rätt, blifvit af Ridderskapet och Adeln
samt Preste- och Borgare-stånden antaget att hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag, men deremot af Bonde-ståndet, förkastadt; och som dessa
olika beslut icke kunna sammanjemkas,
får Konstitutions-Utskottet den oförenliga skiljaktigheten till samtliga
Riks-ståndens behandlande vördsamt anmäla, med hemställan
derjemte till Bonde-ståndet, huruvida icke detsamma ville efter
de öfriga tre Riks-stånden sig foga.
Stockholm den 8 Oktober 1857.
lith. till K. St. Prut. 1856 d 1857. 3 Sami. 16 Häft.
STOCKHOLM, tryckt hos E, Westrell, 4857.
Konstitutions-Utskottets Memorial JY3 48.
1
N:o 48.
Ank. till Exp.-Utsk. den 31 Okt. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af Riks-ståndens beslut rörande
det af Konslilutions-Ulskoltel uti Memorialet JVs 34 framställda
förslag bill ändring uti fl och 22 §§ Regerings-Formen, angående
antalet af Högsta Domstolens ledamöter.
Genom meddelade utdrag af Riks-Ståndens protokoll för den 1 0:de och 14:de innevarande
Oktober har Konstitutions-Utskottet inhemtat, att Ridderskapet och Adeln,
Prestc-Ståndet och Borgare-Ståndet antagit alt oförändradt hvila till grundlagsenlig
behandling vid nästa riksdag Konstitutions-Utskottets uti Memorialet JY2 3-i framställda
förslag till ändring uti 17 och 22 §§ Regerings-Formen, åsyftande förstärkning uti
antalet af Högsta Domstolens ledamöter, samt att Bonde-Ståndet antagit såsom sin
gemensamma tanke »Utskottets nämnde förslag med den ändring, att uti 17 § Regerings-Formen
införes, att Konungens Domsrätt skall uppdragas minst 12, högst l(i
af Honom utnämnde lagkunnige män, i stället att Utskottet föreslagit: minst 12,
högst 18 etc.»
Då trenne Riks-Stånd godkänt Utskottets^, förslag, som icke låter sig med Bondeståndets
gemensamma tanke sammanjemkas,
får Konstitutions-Utskottet den oförenliga skiljaktigheten till samtlige
Riks-Ståndens behandling vördsamt anmäla, med vördsam
hemställan derjemte till Bonde-Ståndet, att det ville sig efter de
öfriga trenne Stånden foga.
Stockholm den 30 Oktober 1857.
Riksdagsfullmäktigen Johan Persson från Upsala län har velat tillkännagifva, att
han icke öfvervarit detta Konstitutions-Utskottets beslut.
Bih. till R. St. Prot. 1850 & 1857. 3 Sami. 17 Höft.
2
Konstitutions-Utskoltets Memorial M 43.
N:o 49.
Auk. till Exp.-Utsk. den 31 Okt. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af Riks-ståndens beslut rörande
del af Konslilulions-Ulslcollet uti Memorialet J\s 55 föreslagna
tillägg vid 1 § 9 mom. Tryck fr ihels-Förordningen, angående förebud
mot eftertryck af utländsk skrift.
Vid föredragning af Konstitutions-Utskoltets Memorial JV2 35 med förslag till
tillägg vid 1 § 9 mom. Tryckfrihets-Förordningen, angående förbud mot eftertryck
af utländsk skrift, hafva, enligt Konstitutions-Utskottet tillhandakomne utdrag af samtlige
Riks-Ståndens protokoll för den 10:de och 14:de uti innevarande månad, Ridderskapet
och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden oförändradt antagit Utskottets
förslag att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, men Borgare-Ståndet
till Konstitutions-Utskottet, såsom Ståndets gemensamma tanke, hänvisat den anmärkning,
att det ifrågavarande tillägget borde erhålla följande lydelse:
»Ar med främmande Makt öfverenskommelse slutad om ömsesidigt skydd för
bägge Makternas undersåtcr mot olofligt eftertryck i del ena landet af böcker och
skrifter, sorn i del andra landet utgifvas, galle, vid i Sverige begången öfverträdelse
deraf, hvad, i afseende å eftertryck af inhemsk skrift, stadgadt är»
Detta Borgare-Ståndets förslag är i så måtto mindre omfattande, än det af
Utskottet framställda, som det förra försvarar mot intrång af eftertryck undersåter
endast i det land, med hvilket särskild öfverenskommelse derom blifvit af Sverige
ingången, hvaremot det sednare tilldelar det ifrågavarande skyddet åt medborgarne
äfven i de länder, der den inhemska lagstiftningen, utan nå°;on särskild traktat med
n • •• O O * D
Sverige, förbjuder eftertryck af Svensk skrift. Och som en sammanjemkning af båda
förslagen icke synes verkställbar, får Utskottet,
den oförenliga skiljaktigheten till samtlige Riks-Ståndens behandlande
vördsamt anmäla, samt derjemte vördsamt till BorgareStåndet
hemställa, att Ståndet ville sig efter de öfrige trenne
Riks-Stånden foga.
Stockholm den 30 Oktober 1857.
Riksdagsfullmäktigen Johan Persson från Upsala län bar velat tillkännagifva, att
han vid detta besluts fattande icke i Utskottet närvarit.
Konstitutions-Utskottels Memorial JYs 50.
3
N:o 50.
Ank. till Exp.-Utsk. den 31 Okt. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial lill Rikets Ständer, i anledning af Riks-ståndens beslut rörande
del af Konstilulions-UIskottet uti Memorialet JV2 37 föreslagna
tillägg •uti / § 4 mom. Tryckfrihets-Förordningen, angående
borgens ställande af Dagblads och Periodiska skrifters utgifvare.
Sedan, enligt Konstitutions-Utskottet tillhandakomne utdrag af Riks-Ståndens protokoll
för den 10:de och 14:de uti innevarande månad, Ridderskapet och Adeln
samt Preste-Ståndet antagit det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet JV2 37 föreslagna
tillägg uti 1 § 4 mom. Tryckfrihets-Förordningen, rörande skyldighet för
utgifvare af Dagblad eller Periodiska skrifter att ställa borgen för böter, kostnad och
skada, att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, men Borgare- och
Bonde-Stånden samma tillagg förkastat, så får Konstitutions-Utskottet den
mellan dessa Riks-Ståndens olika beslut befintliga oförenliga
skiljaktigheten till samtliga Riks-Ståndens behandlande vördsamt
anmäla, hemställande Utskottet derjemte vördsamt till Borgareoch
Bonde-Stånden, att de ville sig med de tvänne andra RiksStånden
förena uti antagande af Utskottets ifrågavarande förslag.
Stockholm den 23 Oktober 1857.
i
Konstitutions-Utskottets Memorial JW 51.
N:o 51.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 31 Okt. 1857, kl. 2 «. ra.
Memorial till Rikets Ständer, med Voterings-pr opositioner rörande det
af Konsiilulions-Utskollel uti Memorialet JVs 32 framställda
förslag lill ändring uti 15 § Riksdags-Ordningen, angående
Hemmansegares representationsrätt.
Sedan vid föredragning i Riks-Stånden af det af Konstitutions-Utskottet uti
Memorialet 32 framställda förslag till ändring uti 15 § Riksdags-Ordningen, angående
hemmansegares representationsrätt, förslaget blifvit af Ridd ers kape t och Adeln
samt Preste- och Borgare-Stånden antaget alt hvila till grundlagsenlig behandling vid
nästa riksdag, men af Bonde-Ståndet förkastadt, ocff samtlige Riks-Stånden derefter-,
enligt Utskottet tillhandakomne protokolls-utdrag för den Hide dennes, med vidblifvande
af sina i frågan fattade beslut, laggt till handlingarne Konstitutions-Utskottets
Memorial JY2 47, innehållande anmälan af den oförenliga skiljaktigheten uti Riks-Ståndens
beslut, och hemställan till Bonde-Ståndet att sig efter de öfrige Riks-Stånden foga,
så får Konstitutions-Utskottet, för frågans vidare grundlagsenliga
behandling genom omröstning uti förstärkt Konstitutions-Utskott,
vördsamt föreslå följande
Votcrings-Piojjositioiiers
Den som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet JV2 32 framställda
förslag till ändring uti 15 § Riksdags-Ordningen, angående hemmansegares
representationsrätt, skall hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill,- röske
Nej;
Vinner Nej, är nämnde grundlags-ändrings-förslag förkastadt.
Stockholm den 2'3 Oktober 1857.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1857.
Komtitutions-TJtskoUetit Memorial N:o 52.
1
N:« f>2.
Ank. till Kxp. Utsk, den 3 Nav. 1857, kl. 3 e. m.
Memorial lill Rikets Ständer, med a/låtande om Kongl.
Majlis Nådiga Proposition, angående ändring
af' o och Ii §§ Regerings-Formen, i afseende å
Stats-Radels sammansättning.
Till Konstitutions-Utskollet hafva Riks-Slånden deli 14 och 17 uäsllidne Oktober
öfverkmnat Kongl. Majlis elen 6 i berörde månad gifna Kådiga Proposition lill Rikets
Ständer, angående ändring af 5 och 6 §§ Regeriugs-Forinen, i afseende å Siats-Rådets
sammansättning; varande den Nådiga Propositionen åtföljd af Utdrag af Protokollen öfver
Jnstitie-deparlemenls-ärenden, haline i Statsrådet den 22 .Inni och G Oktober innevarande
år: Det åligger allisa Konstilutions—Utskottet, enligt 8 1 § Regerings-Formen, alf
om ilen Nådiga Propositionen lill Rikets Ständer afgifva utlåtande. ,
Då Propositionen redan är Riks-Ståndens ledamöter genom tryck (under N:o
126) meddelad, torde Utskottet icke behöfva förulsända någon särskild redogörelse för
innehållet, med undantag af den föreslagna grundiags-textens anförande. Den lyder:
* Reg ering s-Formen:
§. 5.
Ståls-Rådet skall beslå af Tolf Ledamöter, hvilka äga alt. alla der förekommande
ärenden öfvervara: ej må fader och son elier bröder på en gång vara Ledamöter
af Siats-Rådet.
Bih. lill H. St. Prof. 1856 åf 1857. 3 Sami. 18 Haft. 1
2 KomtUvtions-Utskotlels Memorial A:o 52.
§. 6.
O
Af Stats-Rådets Ledamöter skola Atta vara Chefer för hvar sitt Departement,
nemligen:
Juslilie-stats-ministern — — — — — — — — — — —
En för Eeklesiastik-departementet, samt
En för Departementet för Allmänna Arbeten oeh Kommunikationsanstalter.
Den närmare fördelningen — —— — — — — — stadga.
Bland de Fyra Ståts-Råden ulan Departement böra minst Två hafva förvaltat
Civil Beställning."
De grundiags-ändringar, hvilka den Nådiga Propositionen föreslår, afse (vänne
anstalter, hvilka icke med hvarannan stå uti nödvändigt och oskiljaktigt sammanhang.
Redan vid Riksdagens början tillkänuagaf Kongl. Majit för Rikets Ständer Sin afsigt, alt
föreslå de grundiags-ändringar, som erfordrades för inrättande af ett nytt slats-deparlenient,
åt hvilket skulle uppdragas behandlingen af alla sådana lill slats-förvaltningen
hörande ärenden, som anginge kommunikations-anstalterna och deras förbättrande. Med
anledning häraf uppgjorde Hans Excellens Herr Justitie-Statsministern, enligt hvad Stafsråds-prolokollel
för den 22 Juni upplyser, förslag till berörde grundiags-ändringar, dervid
Herr Justiiie-stals-ministern hemställde, att det nya departementet, under nanni af Departementet
för Allmänna Arbeten och Konimunikalions-anstalter, skulle omfatta jemväl
alla sådana af Staten bekostade eller understödda arbeten, som hade industriens befordrande
lill ändamål, hvilken hemställan, af de! öfriga Sfals-Rådet i underdånighet tillstyrkt,
blef af Kongl. Majit godkänd. Förslaget om detta nya departements inrättande
utgör den ena delen af den Nådiga Proposiiioneu.
Propositionens andra del afser tillökning af de icke föredragande eller så kallade
konsultativa Stals-Rådens antal från (re till fyra, derom Herr Justitie-Statsministern väckt
fråga, i det han, efter föregången rådplägning med Stats-Rådets öfriga ledamöter, i sitt
lill nyssnämnda protokoll afgifna yttrande om det nya departementet, fästade Kongl.
Majlis uppmärksamhet på behofvet af en tillökning af jemväl de konsultativa Siats-Rådens
antal med ett Stats-Råd, hvilken åsigt, af Stats-Rådets öfriga ledamöter enhälligt biträdd,
blef af Kongl. Majit gillad.
Konst itutioTis-Utskott et har icke någon väsentlig anmärkning att framställa mot
de grunder, som för inrättandet af det nya stats-departementet blifvit i den Nådiga Pro»
KonstUulions-Utiskottvts Memorial N:o 52.
3
positionen anförda. Der hänvisas pä angelägenheten alt, sedan det med befolkningens
lillvext och näringarnes framsteg tilltagande behofvet af förbättrade oell utvidgade koinmunikatjons-anslalter
föranledt Kongl. Majit att, utom andra framställningar i denna syftning,
för Rikets Ständer framlägga eli omfattande förslag till jernvägs-anläggningar på
Statens bekostnad, åt detina gren af stats-förvaltningen gåfves större enhet, än sorn under
närvarande förhållanden kunde påräknas. Då de företag, hvilka afsäge kommunikationernas
befrämjande, vare sig lili lands eller i våra (alrika vattendrag, toge i anspråk ej
allenast vetenskapliga, statistiska och tekniska insigter, utan äfven mångfaldiga förvalt
nings-bestyr,
oell detsamma gällde äfven 0111 öfriga arbeten, sorn för landets uppodling
eller andra industriela ändamål till allmänt gagn verkställas antingen af Staten eiler
med understöd af statsmedel, samt under offentlig uppsigt, så vore det, ju mera omfånget
af dessa företag vidgades, desto angelägnare, att alla frågor, sorn hade afseende
härpå, hänfördes under en egen gemensam styrelse och ledning, i likhet med hvad
som redan skett i andra länder, der större uppmärksamhet egnats åt komuiuuikationsanstalternas
förbättrande. De ärenden, som omfatta skjutsväsendet, gästgifveriet-, underhåll
och byggnad af allmänna vägar, broar, färjor, kanaler och andra kommunikation»-  anstalter, post- och (elegraf-inrättningarne, hvilka ärenden, med undanlag af de (vänne
sistnämnde inrättningarne, tillhörde Civil-departementels handläggning, utgjorde genom
sin beskaffenhet en särskild afdelning af stats-förvaltningen, hvars mångfald och betydenhet
otvifvelaktig! inom kort skulle (illvexa i den grad, att dess vård med erforderlig
drift ocii sakkännedom icke stöde att förena med de öfriga hvar för sig vigtiga
föremål, som dessutom tillhörde nämnde departement, der antalet af mål numera för
äret uppginge (ill nära dubbelt mot hvad de utgjorde första året efter ärendenas nuvarande
fördelning mellan stats-departementen.
Det synes Utskottet vara ovedersägligt, att de jeruvägs-arbeleu, som för Statens
rökning blifvit i stort omfång och i olika delar af Riket företagna, fordra en gemensam
ledning, oell att förvaltningen af de högst betydliga medel, sorn för dessa företag
mäste användas, påkalla en tillsyn, som lika litet kan undandragas regeringen, som den
kan åläggas något särskildt af de utaf andra göromål redan nog betungade stals-departementen.
I mån af jernvägs-anläggningarnes fortgång och vägarnes öppnande för
allmänhetens begagnande, framträder mer och mer oafvislig! behofvet af en gemensam
styrelse, icke allenast öfver dessa nya kommunikations-anslalter, med dertill hörande inrättningar
af hvarjehanda slag, utan ock öfver alla, så äldre, sorn nyare offentliga koinmunikations-anstalter,
hvilka blott under den närmaste inbördes samverkan kunna rätt
uppfylla sitt ändamål och motsvara de uppoffringar, som derför göras.
Den Kongl. Propositionens sednare afdelning, eller förslaget om tillökning af de
konsultativa Stats-Rädens antal, har icke i samma män, som den förra, synts Utskottet
innebära visshet 0111 endast gagnande inflytande. Uti Stalsräds-protokollet äro för den
föreslagna åtgärden anförde de skäl, alt de konsultativa Slatsråds-embeletias nuvarande
antal vore alltför inskränkt för ernåendet af de med dem vid inrättandet af Stats-Rådels
4
KonstUutions-Ulskotlcts Memorial S:o 52.
nuvarande sammansättning afsedda vigtiga och flerfakliga ändamaL såsom dels att vid inI
rå (Tan de förfall fur en Bcpartements-chef, eller då behufret af ledighet för någon af
dem uppstod, hans befattning skulle kunna af ett konsultativt Siats-Råd öfverlagas, dels
och hufvudsakligast, att. till besparing i tid för Departeinenls-clieferna, mindre vigtiga
ärenden skulle kunna af Konungen i konseljen afgöras, utan behof för Departementscheferna
att dervid öfvervara hvarandras föredragning, dels slutligen, att, sedan den förut
befintliga Allmänna Ärendenas Beredning upphört, Konungen skulle kunna öfverlemna
ät de konsultativa Siats-Råden att gemensamt med vederbörande Departemenls-ehef granska
de mål, sorn genom besvär till Konungen inkomma, på det dessa ofta vidlyftiga och
invecklade mål sedermera skulle kunna blott i korthet inför Konungen i Stats-Kädet
anmälas.
Det förstnämnda ändamålet med inrättningen af Siats-Råd utan departement, eller
att Konungen skulle alltid bland dem hafva tillgång på personer, sorn, vid inträffadt behof
af ledighet för någon Deparlements-chef, kunde i hans ställe förordnas, utan att vid
dylika tillfällen behöfva, såsom hittills ej sällan måst ske, belasta den ena Departementschefen
äfven med en annans departement, synes antingen icke påkalla den ifrågavarande
tillökningen eller ock blott i ringa mån derigenom ernäs. Ilos en hvar af de
Siats-Råd, som skola öfvervara aila regeriugs-ärendens föredragning och dela ansvaret
för besluten, synes man kunna förutsätta tillräcklig sakkännedom inom hvarje Departements
ärenden för att förestå föredragningen under den korta tid en Departements-chef
har förfall, då icke några vigtigare eller mera invecklade mål lära till afgörande företagas.
Dä väl aldrig (lere än irenne vikarier på en gång kunna behöfvas, så torde
tillökningen vara öfverflödig. Men 0111 man ock skulle antaga, att äfven den kortare
föredragningen under Deparlemenls-chefens förfall icke kunde förrättas af hvilket konsultativt
Siats-Råd som helst, utan fordrade mera speciela insigter, så vore den föreslagna
tillökningen af ett Stats-Råd otillräcklig, enär de konsultativa Stals-Rådeu då borde
vara lika manga, sohl Departements-cheferue, så att en hvar af dessa kunde hafva sin
vikarie, en organisation, hvars orenlighet icke torde behöfva någon vidare utveckling.
Det amira uppgifna ändamålet, eller Deparlements-chefernas fullkomliga befrielse
från att öfvervara hvarandras föredragning, förmenas med det nuvarande antalet af
konsultativa Stats-Råd icke kunna ernås, dels emedan hvarje gång någon af dem vore
af förfall hindrad, de öfrige voro urståndsatte att gemensamt med Föredraganden fungera
såsom fulltaligt Stats-Råd, dels emedan det vore omöjligt alt alltid kunna inom ett så
fåtaligt kollegium påräkna de mångsidiga insigter och den erfarenhet i den inre administrationens
särskilda grenar, som fordrades. Utan alt vilja bestrida riktigheten af
denna mening, har Utskottet deruti dock icke kunnat finna tillfyilestgörande skäl för
tillökning uti de konsultativa Slals-Rådens antal, hvilket Utskottet anser för närvarande
vara tillräckligt för al! ål Departements-cheferne bereda så stor befrielse från öfvervarande
af hvarandra» föredragning, som med en af de grundåsigler, på hvilka SiatsRådets
näivarande organisation hvilar, är förenlig. Vid 18 23 års Riksdag, dä frågan
Konstitutions-Utskottets Memorial V.o 52.
ä
om Depar(eineiilal-älyrelriens införande var föremål för Riksdagens behandling, föresiog
det särskilda riskull, som tillsattes för handläggning af frågan om Styrelse-verkens organisation,
att “alla Förvaltnings-cheferue borde vara ledamöter af Stats-Rådet med skyldighet,
alt. när de icke voro hindrade, öfvervara hvarandras föredragning®
(Sid. (58). Samma Riksdags Koiislitulioris-Utskult faun väl, all Förcdragnings-chefernes
rättighet till säte och deiiberativ stämma i Statsrådet icke kunde “beledsagas af skyldigheten
att alltid bevista rådplägningarna* (sid. 286); men deraf torde icke få dragas
den slutföljd, alt Köredraganderne skulle, utom i de fall (jrundjpgen uttryckligen påbjöde
deras närvaro, vara befriade från allt deltagande i Statsrådets öfveriäggningar. Också
yttrade 1834 års Koiisiiluiions-Utskott tili det Betänkande (N:u -34), hvaruti det föreslog
den förändring uti Slats-Rädels organisation. som med några jemkningar blef lill följande
Riksdag hvilande och då antagen, att “skälen för förslaget vöre väsentligen hemtade
från angelägenheten deraf alt, genuin regerings-ärendenas ändamålsenliga fördelning och
deras likväl bevarade inbördes sammanhang, full kraft och enhet i Riksstyrelsen
matie beredas, äfven sorn från svårigheten, om ej omöjligheten att rättvist tillämpa
ilen i (irundlagarne stadgade ansvarighet för rådslagen, innan Konungens rådgifvare lill
ett nödigt antal ställdes i spetsen för hvar sin gren af styrelsen, så alt de, närmast
Konungen, må kunna i helt, både öfverskåda egna förvaltnings-föremål, och (aga kännedom
af hvarandras.® Äfven blef i sammanhang med förändringen i Stals-Rådets
sammansättning den förut i 5 § Regerings-Formen belintliga lydelsen, all Stals-Rådets
ledamöter “ega rätt® att alla der förekommande mål öfvervara, så ändrad, att ordet:
rätt uteslöts; — en ändring, hvars syftemål tydligen var att tillkännagifva, det SiatsRåden
borde alla mål öfvervara. — Koustitulions-Utskoltet tror icke heller nu den åtgärd
vara gagnande, sorn skulle förvandla Departemenls-chefernes närvaro vid hvarandras
föredragning från regel till undantag, och derigenom i väsentlig mån minska den enhet
och det sammanhang mellan de inom de olika förvaltuingsgrenarne följda grundsatser,
soia nödvändigt måste beredas genom de föredragande Stats-Rådens gemensamma deltagande
i öfverläggningarne och gemensamma ansvar för besluten.
För besvärs-målens beredning och granskning skulle jemväl Stats-Rådels ifrågavarande
tillökning af en konsultativ ledamot vara erforderlig. Uti merberörde Statsråds
protokoll
påminncs derom, alt 1834 års Konstitulions-Utskod från början föreslog de
konsultativa Stats-Rådens antal till fyra, och uppmärksamheten fästes tillika derpå, alt
ibland della antal alltid kunde finnas en jurist för bevakande af de lagliga formernas
iakttagande och förfallningarnes rätta tolkning, en militär med speciel sakkännedom i de
till militär-väsendet hörande ämnen, saint (vänne personer, som genom beklädande af
civil befallning eller genom deltagande på annat sätt i de allmänna ärendenas behandling
haft tillfälle att förvärfva en vidsträcktare kännedom om den egentliga civila statsförvaltningen
och dess särskilda delar. Inom sjelfva Stals-Rådet skulle då linnas en tillräckligt
talrik afdelning, åt hvilken de administrativa besvärs-målens granskning kunde
med trygghet öfverlemnas, utan behof för Stats-Rådels öfriga ledamöter ali pä deltagan
-
6
Konstilulions-Utskottets Memorial X:o 52.
(let i dessa niéls profning, med deraf följande ansvarighet för besluten, uppoffra en tid
och nnida, sorn hallre egnades åt de mera omfattande regerings-ärendena. .\t de konsultativa
Siats-Råden skulle då kunna öfverlemna» att granska alla besvärsmål på sådant
sätt, att då de nied Föredraganden vore ense om del beslut, som i målet borde
fattas, detta beslut endast behöfde till Konungens godkännande i Statsrådet anmälas,
men att, i händelse olika meningar uppstått, målet genom en fullständigare föredragning
underställdes Konungens Egen Höga pröfning
Då vid 1823 års Riksdag upphörandet af Allmänna Ärendenas Beredning af
Konstiiutions-Ulskotiet i sammanhang med ändringen af Stats-Rådets organisation, föreslogs,
hemställde Utskottet, att i stället ett stadgande angående Stalsråds-beredningen i
Regeriugs-Formen infördes, af det innehåll, att ärendena skulle, innan de inför Konungen
i Statsrådet anmäldes, beredas af deu Föredragande, hvarvid minst tre icke föredragande
ledamöter borde vara tillstädes. Detta stadgande blef af Riks-Slåuden förkastad!,
oell upptogs ej heller af 1834 års Konstitutions-Utskott i dess förslag. Väl yrkade
Borgare-Ståndet då på dess återupptagande, men utau framgång. Vid sådant förhållande
synes Stalsråds-beredningen icke böra anses såsom en permanent och från
Siats-Rådets nuvarande organisation oskiljaktig institution; och ännu mera derifrån aflägset
synes det vara, att upphöja denna beredning lill en betydelse och verksamhet, som är
långt vidsträcktare än den, som tillhörde Ad täntia Ärendenas Beredning, i hvars ställe
den infördes. Då tillika 4 och 7 §§ Regerings-Formen icke synas tillåta, att något
regerings-ärende afgöres endast genom blotta formaliteten af anmälan inför Konungen
af Föredragandens och de konsultativa Siats-Rådens beslut; så har Konstilutions-Utskoffet
icke heller kunnat linna besvärs-målens beredning påkalla de konsultativa Siats-Rådens
förstärkning.
Deu fördel, sorn genom Departements-cbeferues befrielse att öfvervara hvarandras
föredragning och genom den föreslagna formen för besvärs-målens behandling
skulle ernås, vore, att både Deparlements-cheferne och Konungen sjelf skulle vinna mycken
tid för behatidliugen af de egentligare riksvårdande ärendena. Angelägenheten
och behofvet häraf vill Utskottet visserligen icke jäfva. För samma ändamål var det,
sorn Konslitutions-Utskoflet vid sista Riksdagen föreslog inrättandet af en så kallad Regerings-Räll.
Hvad Konstitutions-Ulskottel då yttrade (Meni. i\':o 11, sid. 9) om angelägenheten
deraf ali Deparlements-cheferne hade ledighet från dagliga embels-bestyr af
underordnad vigt, finner Konstitutions-Utskottet icke skäl att återkalla. Deremot synes
det Utskottet ingalunda gifvet, att utgången af frågan om Regerings-Rätten visar, att
man i allmänhet fasthåller vid den åsigt, sorn hittills gjort sig gällande, att besvärsmålen
böra af Konungen i Statsrådet afgiiras, hvadan den nu föreslagua behandlingen
af nämnde mål vore deu enda återstående utvägen för att icke den lid, Konungen hat
af nöden för vigtigare regerings-åtgärder, skall alltför mycket upptagas af mera underordnade
ärenden, som endast påkalla en pröfniug af lägre auktorileters i enskilda fall
meddelade beslut. Då kanske större antalet af de ärenden, som nu upplaga Regerin
-
Kon stUu tion s- Uf skof tets Memorial \:o 52. 7
gen, är af den beskaffenhet, att deras mängd är beroende af folkmängden oell närings*
lifvets utveckling, sä skulle, ulan tvifvel, inom en icke aflägsen framtid, äfven den tillökning
i Slals-Rådels personal, som nu, i synnerhet med anledning af ärendenas tilltagande
myckenhet, blifvit föreslagen, befinnas otillräcklig, och Siats-Rådets ledamöter allt
efter folkmängdens t ill vext oupphörligt behöfva förökas. Denna omständighet allena
synes Utskottet klart utvisa, att man, för alt afhjelpa Regeringens öfverhopande med
ärenden, måste utfinna en annan utväg, än personalens tillökning. Dessutom skulle
tillsättning af den föreslagna nya Departements-chefen väl icke så obetydligt bidraga
till lättnad för de öfrige Departements-cheferne, så väl vid deras inträffande förfall,
som i afseende på deras öfvervaro af hvarandras föredragning samt besvärs-målens
beredning.
Enär Utskottet alltså finner den föreslagna tillökningen i de konsultativa SiatsRådens
antal dels obehöflig, dels sannolikt bidragande till upplösning af det med StatsRådels
närvarande sammansättning åsyftade samband mellan de olika förvaltningsgrenarne,
dels ledande till en mot andan och ordalydelsen af Regerings-Eormen stridande behandling
af en del regerings-ärenden, så har Utskottet, som visserligen, enligt hvad ofvan
är antydt, icke haft någon hufvudsaklig anmärkning att framställa mot det föreslagna
nya stals-deparlementels inrättande, men icke eger att annorledes än i dess helhet tilleller
afstyrka den af Kongl. Majit föreslagna grundlags förändringen, sett sig nödsakadt
att
hos Rikets Ständer afstyrka bifall lill Kongl. Majlis Nådiga
Proposition.
Slockholm den ti November 1S57.
Reservationer:
Af Herr Friherre Paijkull, J. G., med hvilken Herr Bogeman, ./. L.,
sig förenat:
“Utskottet har visserligen ansett det nya departementet vara behöflig!, men
deremot ogillat tillsättandet af en fjerde konsultativ Slalsråds-plats och på denna grund
afsfyrkt Kongl. Majlis Proposition i sin helhet. Efter mitt förmenande hade det dock
varit önskelig!, alt äfven denna sednare del af den Nådiga Propositionen hade vunnit
Utskottets bifall. Det är nämligen naturligt att, genom regerings-ärendenas oupphörligt
tilltagande mängd, Deparlements-chefernes lid skall i det närmaste upptagas af de ämnen,
som särskildt tillhöra deras embeten, samt ali man af dem omöjligen kati fordra att de
derjemte uoggrannt skola deltaga i beredning och handläggning af alla öfriga mål, som
8
Konsfitu/ions-Utskoftefs Memorial iN:o 52.
passera Statsrådet. Det biir derföre hufvudsakligen tillhöra Siats-Råden ulan departement
alt egna sin uppmärksamhet åt och besluta öfver sådana mål, som aro af ringare
vigt och omfattning, eller egentligen hesviirs-mål. Men så länge de konsultativa StatsRådens
antal är inskränkt endast till Tre, det minsta sorn, jemte Föredraganden, Grundlagen
tillåter att i Rådet öfver något ämne besluta, är det omöjligt att någorlunda konseqvent
kunna tillämpa ofvan anförde grundsats. Så snart någon af dessa tre är förordnad
alt, i en af förfall hindrad Departemenls-chefs ställe, föreslå hans departement,
är ordningen genast, brulen och dessutom lärer man väl svårligen kunna föreställa sig
alt dessa konsultativa Siats-Råd, sorn först och främst skulle hafva besvärs-målen på sin
lott och sedan derjemte lillstädesvara och yttra sig öfver alla andra i Rådet förekommande
frågor, ifrån årets början och lill dess slut, snart sagdt dag ut och dag in,
kunde oafbrutet tjenslgöra. För att häruti åstadkomma en bättre ordning har Kongl.
Maj:t föreslagit inrättandet af en ny konsultativ Statsråds-plals och jag kan icke annat
inse, än att sådant är fullt öfverensstämmande med del allmännas fördel, så länge vår
fria statsförfattning tillåter hvarje Svensk man alt med sina besvär och önskningar,
huru obetydliga de än enligt andras omdöme må anses, framkomma ända till Konungen;
en rätt. sorn. djupt rotad i folkets sinne, eger sin vackra grund i ilen fasta förtröstan,
allmänheten är van au hysa lill sin Konungs rättvisa.
Allmänna Ärendenas Reredning, som förr utredde en del regerings-ärenden, har
blifvit indragen och Ständerna hafva vid särskilda Riksdagar ogillat framställda förslag
till afsiindrande af åtskilliga mål ifrån Statsrådet genom deras öfverlemnande dels åt
Högsta Domstolen, dels åt en så kallad Regerings-rätt. Det visar sig således att Svenska
folket icke eger någon böjelse att afstå ifrån sin högt. värderade rättighet, alt i sista
hand få sina mål af Konungen i Statsrådet pröfvade. Men under ett sådant förhål
lande
lärer det väl äfven vara nödigt, alt så tillställa, att denna pröfning på ett lämpligt
sätt kan försiggå, och meningen med det förökade antalet konsultativa Siats-Råd är
just alt kunna uppnå delia önskvärda ändamål. — Grundlagen lägger intet hinder i vägen
för ärendenas behandling på det föreslagna sältet, enär § 8 R. F. tillåter Konun
gen,
att fatta beslut om blott tre Stats-Råd, jemte den Föredragande, äro närvarande; och
då sedermera i samma § uppräknas de vigtigare mål, i hvilkas afgörande Statsrådets
samtlige ledamöter böra deltaga, så visar det sig tydligt, att grundlags-stiftarens mening
varit, att ämnen af underordnad beskaffenhet kunna behandlas af ett ringare antal.
Någon absolut befrielse för Departements-cheferne alt närvara vid andra än egna föredragningar
följer ingalunda häraf, ty, som sagdt är, i vigtigare fall skola alla vara tillstädes
och i hvarje händelse beror på Konungen att låta tillkalla hvilken som helst
Ilan i ett visst mål önskar höra. — Utskottets yttrade fruktan att sambandet och sam
manhanget
emellan de olika förvaltnings-grenarne skulle genom den föreslagna åtgärden
gå förlorade, kan af mig icke delas, (y sådant beror icke på afgörande!, af smärre enskilda
mål, utan på de stora och allmännare frågornas lösning, hvarigenom folket i sin
helhet
I
Konslitutions-Ulskottets Memorial N:o 52 9
lielliel käuner sig styrdt efler beslämda och af dagens vacklande tänkesätt oberoende
grundsatser.
Vid betraktandet af Statsrådets fordna sammansättning, finna vi att detsamma
bestod af 9 ständiga ledamöter ocb 4 föVedragftnde Stats-sekreterare, summa 13. Det
består nu endast af 10 och detta antal skulle, om Konungens Nådiga Proposition anta
ges,
blifva utsträckt till 12, således, oaktadt ärendenas stora tillvext, i alla händelser
mindre än man vid grundandet af vårt nuvarande'stats-skick, för nära 50 år sedan, ansåg
nödigt. Slutligen vill jag anmärka, att för en jemförelsevis ganska ringa slals-utgift
uppnåddes, genom den ftirésYagha anordMln^en, det för hvarje sökande särdeles
vägtigä' mål,- att få sina' ärenden hfoå' Rådet skyndsamt afgjorde, samt derjemte, att
Departemertts-cbeferne, utan en för kropps- och själs-krafter menlig öfveransträngning,
egde tid att grundligt genomtänka och utarbeta ämnen af vidsträcktare omfång och verkningar,
hvarigenom den andliga och industrfdlä U'W raklin gen kunde befordras ocb landets
ökade välstånd i allmänhet hos folket lifva och underhålla förtroendet till dess
regering
På dessa skäl, som hufvudsakligen öfverensstämma med dem, som ligga lilf
grund för den Kongl. Propositionen, skulle jag önskat att Utskottet till densamma hade
tillstyrkt bifall.®
Herrar Leijonmarck, E G, Munck af Rosenschöld, Th , Biskoparne Rutsch
och Fahlcrantz, Professorerna Lindgren och Selander samt Proslarne Lagergren
och Tegnér itai',a jemväl reserverat sig
Herr Kongl. Hofpredikanteu /Vensjöe och Riksdags-fullmäktigen Johan Persson
från Upsala län hafva velat tillkännagifva, att de icke varit i Utskottet närvarande, då
ifrågavarande beslut fattades.
Bilt. lill « SI. Pral. 1856 $ 1857. 3 Sami. 18 Haft.
10
Konsfi/utions-Ulekollel* Memorial \:o 5;}.
N:o 53.
Ank. till Exp.-Ulsk. den 9 Nov. 1857, kl. 3 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag till ändring uti
46 § 2 mom. Riks dag s-Ordning en, angående Ordförande
vid Riks-Ståndens gemensamma sammanträden
Del
nu gällande stadgande om Rlks-Ståndens gemensamma sammanträden besläm
mer,
alt ordet skall vid dessa sammanträden föras af Landtmarskalkeu, men lemnar
icke någon föreskrift, huru förhållas skall, då Landtmarskalken är hindrad. Denna brist,
på hvilken Konstilulions-Utskottets uppmärksamhet blifvit genom afgifven motion fästad
af Ledamoten af Borgare-Ståndet, Herr Rinman, har Utskottet trott vara af så betydande
olägenhet, att den påkallar Utskottets åtgärd för dess afhjelpande. Och dä Utskottet
ansett det lämpligast, att den, enligt den mellan Stånden af ålder iakttagna ord
ning,
främste Talmannen, som vore närvarande, erhöfle uppdraget att vid Landtmarskalkens
förfall föra ordet; så får Utskottet för sådant ändamål till grundlagsenlig behandling
vördsamt hos
Rikets Ständer föreslå följande förändrade lydelse af
R iksdags-Ordningen:
§ 46.
1:o. — — — — — — — — — — —
2:o. Stånden vare medgifvet att på ett rum tili gemensam öfver
läggning
rörande allmän, \id Riksdagen under handläggning varande fråga
sammanträda, likväl ulan rättighet a:t der b‘sluta; och föres dervid ordet af
Landtmarskalken, eller, då han är hindrad af den närvarande Talman,
sorn, enligt den i 21 mellan Stånden iakttagna ordning, när
mast är. Önskar ett Stånd — — — — — — — — —
— — — —■ — — — — — — — — Sigdt är
Stockholm den 6 November 1 857.
STOCHHOLM. tryckt hus J H. Lundberg, 18ST.
Konsiilutions-U(skoHets Memorial N:o 54.
1
N:o SS.
Auli. lill Exp.-Ulsk. den 17 Nov. 18S7, kl. 2 c. m.
Memorial till Rikets Stunder, med förslag lill ändring i 5 och 6 §§
Regerings-Furman, angående eli nytl Stais-Departement.
Konslilulions-Utskoltet, som, på sätt dess Memorial N:o 52 utvisar, af anförde
skäl sett sig föranlåtet alt lius Rikets Ständer afstyrka bifall lill Kongl.
Majlis Nådiga Proposition (Nio 120) angående ändring af 5 oell 0 §§ RegeringsFormen,
i afseende å Stals-Rådets sammansättning, har dock funnit det dervid,
bland annat, afsedda inrättandet af ett särskildt Slals-deparlemeut för allmänna
arbeten och kommiinikalions-anstalter vara af den nytta och nödvändighet, ali
Utskottet, dertill jemväl föranledt af en utaf Ledamoten af Borgare-Ståndet, Herr
Brinck, till Utskottet ingifven motion, trott sig böra för Rikets Ständer framlägga
förslag om den grundlags-ändring, sorn för nämnde inrättning vore erforderlig,
hvilket förslag, ehvad Kongl. Majlis Nådiga Proposition vid innevarande Riksdag
varder antagen att hvila till nästkommande, eller icke, kunde af Rikets nu församlade
Ständer förklaras hvilande lill nästa Riksdag, för att då, i händelse den
Kongl. Propositionen icke blefve af Rikets Ständer godkänd, i grundlagsenlig ordning
behandlas.
Folkmängdens hastiga tillväxt och näringslifvets skyndsamma orh kraftfulla
utveckling åt alla håll hafva i sednare tider, mera än förr, framkallat behofvet af
sådana arbetsföretag för kommunikationernes utvidgning, underlättande och vidmakthållande,
som, dels öfverstigande enskildes förmåga, dels, ehuru för det allmänna
af öfvervägande gagn, dock, i afseende pä omedelbar afkastning, icke svarande
mot det i dem nedlagda kapitalel, af sådana orsaker erfordrat Statens mel
Bih.
tilt II Sl. Pral. 1850 & 1857. 3 Sam/. 19 Hafi.
2
Konslilulions-Ulskottets Memorial N:o 54.
lankomst. För näringarnes och isynnerhet jordbrukets bistånd och befrämjande
hafva ock tid efter annan siats-medel till ganska stora belopp blifvit tili dylika
ändamål anslagne. Sedan båda Statsmakterne insett och erkänt att behofvet af
den nya tidens förbättrade kommunikations-anstalter vore oafvisligt, såvida Sverige,
med sitt afskilda läge, skall med någon fördel kunna föra sina produkter till täflan
på verldsmarknaden, samt början blifvit gjord med jernvägars anläggning och nya
beslut fattade om deras fortsättning uti en skala, som för 10 är tillbaka ingen
vågade ana, så synes Statens ifrågavarande verksamhet, redan förut betydande,
erhållit en utsträckning och vigt, sorn påkalla särskild uppmärksamhet, huru den
kunde blifva på ett mot dess betydelse svarande och i allo tillfredsställande sätt
ordnad. Sådant torde icke annorledes kunna ske, än derigenom alt Statens omsorg
om alla kommunikations-anstalter, så gamla, som nya, förenas under en gemensam,
särskild förvaltning, hvilken, äfven i anseende till bestyrens likartade
beskaffenhet och de enahanda egenskaper, som hos förvaitnings-personalen erfordras,
synes kunna öfvertaga vården af alla af Staten bekostade eller understödda
och under Statens uppsigt skeende arbeten för industriens befrämjande. Genom
att uppdraga ledningen af hela denna förvaltningsgren åt en särskild Föredragande
inom Stats-Rådet, uti hvars Departement alla hithörande ärenden handlades och
bereddes, skulle öfver-slyrelsen, befriad från den närmare vården af andra vigliga
statsbeslyr, icke af sådana hindras att med odelad omsorg egna sig åt sitt maktpåliggande
värf, och, förlagd inom sjelfva regeringen, vara beklädd med den omfattande
myndighet, som för det helas kraftfulla vård vore nödig. Om ock den
Föredragande måhända icke beböfde att vara en för yrket tekniskt bildad man, så
laga dock de ifrågavarande ärendena i anspråk sådana vetenskapliga, statistiska
och tekniska insigter, jemte en vidsträckt ekonomisk omtanke, som icke kunna
fordras eller finnas hos hvarje statsman, hvilken ej särskildt häråt kan egna håg
och arbete. Visserligen eger Slaten redan i Styrelsen för väg- och vattenbyggnader
en organ för en del af den verksamhet, som är i fråga, men denna Styrelses
ställning och sammansättning torde ej vara svarande mot de vigtiga och
omfattande förhål landen, hvilkas värd skulle den anförtros. Storleken ej mindre
af de stats-ulgifter, som för ifrågavarande ändamål komma att utgå, än äfven af
de stats-inkomster, som af de fullbordade inrättningarne skola inflyta, är jemförlig
med hvad under hvarje af de fleste öfrige Departementen är anordnadt och förval
tadt, samt tillräcklig för att i Riks-staten utgöra en särskild Hufvud-titel. Så
betydliga medel synas fordra en frän regeringsmakten utgående tillsyn och en
densamma omedelbart underordnad förvaltning, som blott undantagsvis, såsom för
tillfället, kan åt en enda tjenstemans disposition och redovisning anförtros. För
alt gifva raskhet och fart, men tillika sammanhållning ål de mångahanda göromålen,
bör den högsta ledningen af den talrika tjenslemanna-personalen förläggas
inom sjelfva regeringen. Dennas mera omfattande omvårdnad och högre myndighet
synas ock allena lemna visshet om förmåga, att vid alla tillfällen bland de
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 54.
3
stora skaror af arbetare, som i olika delar af riket sammandragas, upprätthålla
vederbörlig ordning och åt dem bereda all den värd, så i fysiskt som moraliskt
hänseende, utan hvilken de stora offentliga arbets-förelagen skulle på Sveriges arbetande
befolkning kunna utöfva en bligst menlig oeh olycksbringande inverkan.
Jernbanornas samtidiga anläggning på flere från hvarandra aflägsna ställen klafver
för enhet i utförande och för befrämjandet af endast gagnande vexelverkan och
täflan en gemensamhet i öfver-styrelse och ett sammanhang i dess mått och steg,
som endast genom den nu föreslagna åtgärden torde kunna vinnas. Då de nya
vägarne otvifvelaktig! på det industriel lifvets utveckling och på många af samhällets
förut bestående inrättningar komma att utöfva eli mäktigt inflytande, så
torde man endast genom att i en hand sammanföra alla trådarne af hela nätet
af Statens kommunikations-anstaller kunna vänta, alt detta inflytande blefve välgörande,
mångsidigt och skyndsamt. Såväl post- och skjuts-väsendets, som vägbyggnads-beslyrets
ändamålsenliga ordnande äro deraf uppenbarligen beroende. — Icke
heller den omständighet torde böra lemnäs oanmärkt, att den ifrågavarande statsförvaltningsgrenen
ej mindre, än de öfriga, hvilka utgöra föremål för särskilda SiatsDepartement,
genom sin vidslräckthet och vigt påkallar den allvarliga och vaksamma
kontroll, som hela folket genom national-representationen och den offentliga
pressen- utöfvar öfver regeringens åtgärder.
Afven för Slals-Rndets verksamhet torde tillökningen af Sta Is-Rådets personal
med en föredragande Ledamot vara välgörande, och detta ej blott för de
Departement, från hvilka det nya Departementet skulle erhålla sina ärenden till
sig öfverflyttade, utan ock för Stals-Rädet i det hela. Derigenom skulle de öfrige
Ledamöterne vinna lättnad i arbetet med målens beredning, i deltagande i StatsRädets
öfverläggningar inför Konungen, och i öfvertagandet af hvarandras föredragning
vid inträffande förfall. Största lättnaden skulle beredas Civil-Departementet,
hvars Föredragande, befriad från handläggningen af alla ärenden rörande
skjutsväsendet, gästgifveriet, allmänna vägar, broar, färjor, kanaler och andra
komnninikalions-anslalter, samt rörande de allmänna arbeten, som afse industriens
befrämjande, då skulle komma i tillfälle att åt den vigtigaste af landets näringar,
landtbruket, med hvad dertill hörer, såsom landlhruks-akademien och landtbruks-läroverken,
agronomerne, djurförädlings-inrättningarne, landtmäteriet, skiftesverket
och afviltririgarne, hemmansklyfnings- och jordafsöndrings-ärenden, skogshushållning
m. m., egna all den trägna omsorg, som denna näringsgrens stora betydenhet
och dess allmänna befrämjande till ett med dess höjd i andra länder jemförligt
skick onekligen påkalla.
För inrättandet af ofvannämnde nya Departementet får Konstitulions-Ulskottet
vördsamt till Rikets Ständer för grundlagsenlig behandling
framställa nedanstående grundlagsändrings-förslag:
4
Konstitutions- Htsko Hets Memorial N:o 54.
Regerings-F ormen:
§ 5.
Stats-Rådet skall bestå af Elfea Ledamöter, hvilka äge att
alla der förekommande ärenden öfvervara: ej må fader och sou
eller bröder på en gång vara Ledamöter af Stats-Rådet.
§ 6.
o
AfStats-Radels Ledamöter skola Alta vara Chefer, hvar
för sitt Departement, nemligen:
Juslitie-Stats-Ministern, för Justitie-Deparlementet;
Siats-Ministern för Utrikes Ärendena, för Utrikes-Departementet;
En
Chef och Föredragande Siats-Råd för LandtförsvarsDepartementet,
hvilken tillika vare Konungens Rådgifvare i Commando-mål
för Armeen;
En för Sjöförsvars-Departementet, hvilken tillika vare
■ Konungens Rådgifvare i Commando-mål för Flottan;
En för Civil-Departementet;
En för Finans-Departementet;
En för Ecklesiaslik-Deparlementet, sami
En för Departementet för Allmänna Arbeten och Kornel
unika lion s-an stallet •.
Den närmare fördelningen af ärendena, Departementen
emellan, bestämmes af Konungen, genom en särskilt utfärdad,
offentligen kungjord stadga.
Bland de Tre Stals-Råden utan Departement böra minst
Två hafva förvaltat Civil Beställning.
Anm. Om den af Kongl. Majit i Nådig Proposition af den 6 Oktober innevarande
år (N:o 126) föreslagna ändring af 5 oell 6 §§ Regerings-Formen i afseende å
Ståts-Rådets sammansättning, hvaröfver Konstitutions-Otskottet uti Mein. N:o 52 till Rikets
Ständer algifvit utlåtande, skulle vid nästa Riksdag af Rikets Ständer varda antagen,
kommer ofvanstående förslag alt förfalla.
Stockholm den 17 November 1857.
STOCKHOLM, trjekt hos Isaac Marcus, 1857.
Konstilutions-Ulskottets Memorial N:o 55.
1
N:o 55.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 26 Nov. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial lill Rikets Ständer, med voterings-propositioner rörande det af
Konstitutions-UIskottet uti Memorialet N:o 35 föreslagna tillägg
vid i § 9 mom. Tryckfrihets-Förordningen, angående förbud mot
eftertryck af utländsk skrift.
Sedan Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden såsom hviiande
till vidare grundlagsenlig behandling antagit det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet
N:o 55 framställda förslag till tillägg vid 1 § 9 mom. Tryckfrihets-Förordningen,
angående förbud mot eftertryck af utländsk skrift, och Borgare-Ståndet
såsom sin gemensamma tanke till Konstitutions-Utskottet hänvisat den uti Utskottets
Memorial N:o 49 anförda lydelse af det af Utskottet föreslagna tillägget, samt Utskottet,
uti sistberörda Memorial, till Riks-Ståndens behandlande anmält den oförenliga
skiljaktigheten i deras beslut och tillika till Borgare-Ståndet hemställt att det
ville sig efter de öfriga Irenne Stånden foga, så hafva samtlige Riks-Stånden, enligt
Utskottet tillhatidakomna utdrag af deras protokoll för den 7 och 41 innevarande
månad, med vidblifvande af sina beslut, lagt Utskottets sistberörda Memorial till
handlingarna; och får Utskottet alltså
för frågans vidare grundlagsenliga behandling genom omröstning
uti Förstärkt Konstitutions-Utskott, vördsamt hos Rikets
Ständer föreslå följande
Bih. till R. St. Brot 1856 § 1857. 3 Sami. 20 Häft.
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 55.
Voterings-propositioner i
Den som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet
N:o 55 framställda förslag lill tillägg vid 1 § 9 mom.
Tryckfrihets-Förordeingen, angående^förbud mot eftertryck af
utländsk skrift, skall oförändradt blifva hvilande att vid nästa
riksdag grundlagsenligt behandlas, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är det af Borgare-Ståndet såsom dess gemensamma
tanke till Konstitutions-Utskottet hänvisade och af
Utskottet uti dess Memorial N:o|49 anförda förslag till tillägg
vid berörde moment antaget alt hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästa riksdag.
Stockholm den 26 November 1857.
Konstitutions- UIskottets Memorial N:o 56.
5
N:o 56.
Ank. till Exp-Utsk. den 26 Nov. 1867, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med voterings-fr opositioner rörande del af
Konstitutions-Utskottet uti Memorialet N:o 37 föreslagna tillägg
vid i § 4 mom. Tryckfrihets-Förordningen, angående borgens
ställande af Dagblads och Periodiska skrifters utgifvare.
Sedan Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet antagit såsom livilqnde
för vidare grundlagsenlig behandling, men Borgare- och Bonde-Stånden förkastat
det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet N:o 57 föreslagna tillägg vid i § 4
mom. Tryckfrihets-Förordningen, angående borgens ställande af Dagblads och Periodiska
skrifters utgifvare, så hafva samtlige Riks-Stånden, enligt Utskottet tillhandakomna
utdrag af deras protokoll för den 7 och 11 uti innevarande månad, med
vidblifvande af sina i ämnet fattade beslut, tilt handlingarna lagt Utskottets Memorial
N:o 50, deruti Utskottet,, med anmälan af den oförenliga skiljaktigheten i besluten,
till Rorgare- och Bonde-Stånden hemställt, att de ville sig med de tvänne andra
Riks-Stånden förena; och får Utskottet alltså för frågans
vidare grundlagsenliga behandling genom omröstning uti Förstärkt
Konstitutions-Utskott till Rikets Ständers bepröfvande
vördsamt hemställa följande
Votcrings-propositioncr:
Den som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet
N:o 57 framställda förslag till tillägg vid \ § 4 mom.
Konstitutions- Utskottets Memorial N:o 56.
Tryckfrihets-Förordningen, angående borgens ställande af Dagblads
och Periodiska skrifters utgifvare, skall blifva hvilande att
vid nästa riksdag grundlagsenlig! behandlas, röste
Ja,
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är nämnde förslag förkastadt.
Stockholm den 26 November 4857.
STOCKHOLM, tryckt hos N. Marcus, 1857.
Konstitutions-Utskottels Memorial N:o 57.
1
Vo 57.
Arik. lill Exp.-Utsk. don 7 Bec. 18H7, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag lill tillägg i 41 § Riksdags-
Orda i/i gea, angående rätt för Stats-Rådets ledamöter
att deltaga i Riks-Ståndens gemensamma öfver läggningar.
Uti ingifven motion har ledamoten af Borgare-Ståndet, Herr Rinman fästat
Konstitutions-Utskottels uppmärksamhet på det ofta öfverklägade förhållande i vårt statsskick,
att för litet tillfälle vore beredt till beröring och meddelande mellan Konungens Rådgifvare
och Representationen. Föreskriften i 41 § Riksdags-Ordningen, att Stats-Rådets ledamöter
ej kunna säte och stämma i sitt Stånds plena förnekas, enär de, enligt hvad hvarje
Stånds särskilda ordningar stadga, dertill berättigade äro, öppnar egentligen endast för
de Stats-Råds-ledamöter, som äro frälsemän, tillträde till en enda afdelning af Representationen,
enär Stats-Rådets ledamöter i öfrigt icke kunna till säte och stämma i något
Stånd vara berättigade, med undantag allenast af någon sällsynt händelse, t. ex. den, attén
ofrälse civil Stats-Råds-ledamot såsom ledamot af Kongl. Vetenskaps-akademien blifvit till
riksdagsman i Preste-Ståndet vald. Ofrälse ledamöter af Stats-Rådet äro alltså nästan fullkomligl
afstängde från ali vexelverkan medlRepresenlationen; och de vigtiga upplysningar,
jemte den frågornas värderika utredning, hvilka af Konungens frälse Rådgifvare å
Riddarhuset stundom lemnäs, blifva vanligtvis för Med-Stånden antingen alldeles okända
eller ock först då tillgängliga, sedan beslut i saken redan blifvit fattadt. De under
o # o o 1
loppet af innevarande Riksdag legaliserade samtlige Riks-Ståndens sammanträden för
gemensamma öfverläggningar synas erbjuda ett lämpligt tillfälle att i någon mån
afhjelpa den nu antydda bristfälligheten. Då man torde kunna antaga, att isynnerhet
stora och för landet maktpåliggande frågor blifva föremål för dessa öfverläggningar,
synes det företrädesvis vara af vigt och kunna leda till välgörande samband ocb enhet
Bilt. till /?. St. Prot. 1856 & 1857. 3 Sami. 21 Haft.
1
2
Konstitutions-Ulskollets Memorial N:o 57.
i båda statsmakternas verksamhet för det gemensamma fäderneslandets väl, örn Konungens
samtlige Rådgifvare, så frälse, som ofrälse,, egde tillfälle att i dessa öfverläggningar
deltaga, då meddela upplysningar samt uttala och förfäkta sina åsigter.
Af dessa skäl har Utskottet ansett sig höra till Rikets Ständer för
grundlagsenlig behandling framställa förslag om nedanstående tilllägg
i 41 § Riksdags-Ordningen.
// i k s d u «■ s - O r dn in «■ e u:
§• 41.
Stats-Rådets och Högsta Domstolens samtlige Ledamöter, äfvensom
Juslitie-Canzleren och Justitie-Ombudsmannen kunna ej
säte och stämma i sitt Stånds Plena förnekas, enär de, enligt
hvad hvarje Stånds särskilda Ordningar stadga, dertill berättigade
äro; dock för Stats-Rådets Ledamöter de särskilda läll undantagna, då
dem, enligt Regerings-Formen, uppdraget är, att med Konungslig
makt och rätt styra. Utom i dessa särskilda fall vare ock StatsRådets
samtlige Ledamöter berättigade att deltaga i sådan gemensam
öfverläggning emellan Riks-Slånden, hvarom i 46 § formiiles.
I Utskott eller val till Utskotts-Ledamöter — — — — — — —
— — — öfvervara.
Stockholm den 1 December 1857.
Konstitutions- UIsko Hets Memorial N:o 58.
3
Mso 5§.
Ank. lill Exp.-Ulsk. den 7 Dec. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial lill Rikets Ständer, med förslag till ändring uti 29 §
Regerings-Formen, angående Ärkebiskops- och Biskops-val.
Genom bibehållande i grundlag af den i 1772 års Regerings-Form, § 10, införda
föreskriften, att med Ärkebiskops- och Biskops-val skall förhållas efter förra vanligheten,
torde man hufvudsakligen, ja måhända endast hafva haft för afsigt att genom grundlag
tillförsäkra vederbörande om rättigheten att genom val upprätta förslag till nämnde
embeten: men en följd af den begagnade ordställningen blef äfven, att alla de förut förde
i valförrättningen ingående förhållanden iakttagna bestämningar erhöllo grundlags
orubblighet. Dessa bestämningar, icke allena tillkomne genom häfd, utan mestadels
gifne i lag, nämligen hufvudsakligen i 1686 års Kyrko-lag och Kongl. Förordningen den
30 Maj 1759, äro dock icke af den vigt och synas, åtminstone i afseende å en omständighet,
icke vara så vä! afpassade och ändamålsenliga, att de förtjena en dylik
fasthet. Denna omständighet är det ringa inflytande, som vid Ärkebiskops-val är åt
Ärke-stiftet inrymdt. Femton röster afgifvas vid detta val, nämligen af Ärke-stiflets
Presterskap, af Ärke-stiftets Dom-kapitel, af Rikets öfriga 11 Dom-kapitel, samt af
Upsala universitets och Stockholms stads Konsistorier. Ärke-stiftet deltager alltså endast
för tvänne röster eller Två femtondedelar i valet. Visserligen förenar Ärkebiskopen med
styrelsen af Ärke-stiftet äfven Procancellarialet för Upsala universitet och har sig alltså
en omvårdnad uppdragen, som för hela landets vetenskapliga bildning kan vara välgörande;
visserligen utöfvar han ock fortfarande åtskilliga funktioner af sin forna befattning
att vara Svenska Kyrkans närmaste öfverhufvud, af hvilka funktioner Talmanskapet
vid Riksdagarne icke blott har en stor politisk vigt, utan ock, då Clerus Comitial/s
utgör Svenska Kyrkans enda representation, en stor kyrklig betydelse. Att hela Svenska
Kyrkan deltager i valet, synes alltså icke obefogadt. Men då de egenskaper, som
Procancellarialet och Talmans-hefaltningen erfordra, möjligen kunna vara skiljda från
dem, hvilkas sammanfattning bilda en duglig styresman för Ärke-stiftet, och då Dom
-
4
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 58.
kapitlen och Konsistorierna, i anseende till valets samtidighet, aro beröfvade tillfälle att
göra afseende å Ärke-stiftets önskan, samt tillika sannolikt torde, företrädesvis och med
förbiseende af stiftets fordran på en duglig och om stiftets alla förhållanden kunnig
styresman, falla med sill val på den de finna för Talmans-befattningen lämpligast, sä
kan det låta tänka sig, att Upsala stift icke i samma mån som de öfriga stiften finge
hugna sig af skicklige, för stifls-stjrelsen passande, med stiftets alla förhållanden förtrolige
och af stiftets förtroende omfattade styresmän. Dessa förhållanden hafva länge varit
af många erkända. Uti memorial till Rikets Ständer den 23 Oktober 1809 yttrade
Konslitutions-Utskottet alt, ”Utskottet å ena sidan, ej lemnat utan uppmärksamhet, att
”Ärkebiskopen är en bögl representerande person såsom Chef för hela Presterskapel
”och sjelfskrifven Talman vid Riksdagar, att det anseende han eger inom alla stift bör
”ej mindre komma i betraktande, än det förtroende han njuter inom ett enda, och att
”någon gång den är tjenligast lill förman, hvilken har minst intima relationer till
”deni han skall styra, och derigenom är i tillfälle att vara strängast oveldig.” Utskottet
tilläde vidare, ”att Utskottet, ä andra sidan, för sin del måste medgifva, det Upsala stift
”i frågan om Ärkebiskops-val framför alla andra borde höras, och om ej decidera, åtminstone
dervid någorlunda inflyta, för att ej, tvärtemot sin önskan, förses med en
”styresman, som det törhända ej känner och som med missnöje skulle einotlagas.”
Utskottet föreslog derföre ock, ”för att i någon män närma Upsala stifts rätt till de
”öfrigas, åt hvilka deras fria val är förbehållet,” att i 29 § Regerings-Formen skulle
införas del tillägg, att ”Upsala stifts röst vid Arkebiskops-val må beräknas lika med
”fern Konsistoriers.” Detta förslag, antaget alt hvila till följande Riksdag, blef, sedan
dess slutliga pröfning vid 1810 och 1812 årens Riksdagar blifvit uppskjuten, vid 1815
års Riksdag af alla fyra Stånden godkändt (Bihang till samtl. Riks-ståndens prot. 1815,
öde del. sidan 97); men Kongl. Maj.l fann icke skäl att, dertill samtycka (a. st. örte delen
3:dje Afdelningen sid. 2,213). Vid samma Riksdag framlade Konstitutions-Utskoltet,
utan motivering, ånyo samma förslag, dervid Ärke-stiftets röst dock inskränktes till
motsvarighet, mot tre Konsistoriers. Till förslaget, gillad t af Ständerna vid 1815 och
1817—18 årens Riksdagar, vägrade Kongl. Maj:t äfven denna gång sitt bifall (N:o 30).
Frågan upptogs åter af 1834 års Konslitutions-Ulskolt, men Utskottet ansåg dä (Memorialet
N:o 13) det åsyftade ändamålet på en annan och lämpligare väg kunna vinnas.
Enär föreskrifterna om Ärkebiskops- och Biskops-val egentligen tillhörde Kyrkolagen,
uti hvilken de ock funnes införda, och Utskottet egde sig bekant, att ett förslag
till ny Kyrko-lag vore under granskning och slutlig beredning, så trodde sig Utskottet,
helre än att tillstyrka Kyrko-lagens ändring medelst ett grundlagsbud, böra understödja
borttagandet ur grundlagen af hindret för samma ändamål, samt föreslog att orden
”efter förra van/i(>hetejr‘, skulle utbytas mot orden: ”enligt Kyrko-lag”. Detta förslag,
anlaget alt hvila till följande Riksdag, förkastades då genom Preste- och BorgareStåndens
ogillande beslut.
Konstitutions-Utskoltet, under hvars pröfning frågan ånyo blifvit dragen genom
en af Herr Kyrkoherden Schönbeck ingifven motion, har visserligen funnit den ölverklagade
olägenheten vara af beskaffenhet att böra afhjelpas, men dervid, i likhet med
1834 års Konstitutions-Utskott, trott Utskottets åtgärd böra inskränkas till borttagande
ur Grundlagen af det för förändring mötande hindret, hvaremot sjelfva förändringen,
antingen den kornme att bestå uti föreskrift att Ärke-stiftets val skulle föregå Domkapitlens,
eller i förhöjande af Ärke-stiftets röstberäkning, eller uti Ärbebiskops-värdighetens
skiljande från Biskops-stolen i Upsala, eller i annan åtgärd, borde i den ordning
åvägabringas, som för Kyrko-lags stiftande är föreskrifven. Men att, såsom niotio
-
Kons ti tu lion s- Ut sko t la Is Memorial N:o 58.
5
närén, i öfverensstämmelse med 1834 års Konslitulions-Utskolt, föreslagit, i Grundlag
intaga en hänvisning till Kyrko-lag, har synts mindre lämpligt, emedan, å ena sidan,
frågans egen beskaffenhet sjelf tillräckligt hänvisar henne till Kyrko-lagstiltningens område,
men, å andra sidan, den nu gällande Lag, som företrädesvis kallas Kyrko-lagen»
icke innehåller alla rörande valet nu gällande bestämningar.
Utskottet får derföre till grundlagsenlig behandling vördsamt hos
Rikets Ständer föreslå följande förändrade lydelse af
II c ger in g s - F o r m e n:
§ 29.
Till Ärke-Biskop och Biskopar utnämna Konungenjjen al de Tre,
som öfter föregångne, af veder börande Presterskap och lionsistorier
förra/tade val loreslagne blifvit.
Stockholm den 1 December 1857.
Reservationer
äro anmälda al Herrar Kongl. Hofpredikanterne Wensjoe och Lagergren.
6
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 59.
HT:o 59.
Ank. lill Exp.-Utsk. d. 7 Dec. 1837, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag Lill ändring af 12, 17,
19, 41 och 79 §§ Riks dags-Orda in gen, angående val of
Ridderskapel och Adelns Riksdagsmän.
Ledamoten af Borgare-Ståndet, Herr Brinck har lill Konstitutions-Utskottet ingi
fvil förslag till ändring af 12, 17, 19, 4! och 79 §§ Riksdags-Ordningen, hufvudsakligen
afseende ordnandet af Ridderskapet och Adelns representation, enligt hvilket förslag
detta Stånd skulle inom sig välja sina Riksdagsmän samt desse berättigas till underhåll
och resekostnad, för bestridande hvaraf Ridderskapet och Adeln skulle, med Konungens
samtycke, kunna ålägga sina medlemmar afgifter, som af vederbörande uppbördsman
borde utan särskildt arfvode uppbäras och redovisas. Dessa förändringar har Utskottet
ansett vara så nödvändiga, alt förslaget derom, i några delar jemkadt, borde
Rikets Ständers pröfning underställas. Föreskrifterna rörande inrättningen af Ridderskapet
och Adelns representation äro icke i Riksdags-Ordningen, utan i RiddarhusOrdningen
meddelade, hvaraf följer, att de, i likhet med Riddarhus-Ordningens öfriga
bestämmelser, kunna af Ridderskapet och Adeln förändras, visserligen endast med Konungens
bifall och i öfverensstämmelse med Grundlagarna, men likväl utan de öfriga
Ståndens samtycke eller ens hörande. Dessa föreskrifter äro dock icke endast lör
Ridderskapet och Adeln af vigt, utan för hela fäderneslandet, och deras uteslutande
ur Grundlagarne och upptagande i en särskild Slåndsordning synes derföre icke vara
lämpligt, likasom det ock är afvikande från förhållandet med de motsvarande föreskrifterna
rörande de öfriga Stånden. En måhända ännu större afvikelse förete
ifrågavarande föreskrifters innehåll, i det de stadga, alt Ridderskapet och Adelns
samtlige Riksdagsmän äro sjelfskrifne och sjelfve få en hvar bekosta sitt underhåll
vid Riksdagen, hvaremot de öfriga Riks-Ståndens ledamöter, endast med
högst få undantag, väljas och njuta underhäll af de väljande. Borttagandet af
dessa afvikelser och frälsemanna-representationens bringande till närmare sammanhang
och lika inrättning med den öfriga representationen synes allena utgöra tillfyllestgörande
skäl för det grundlagsändrings-lorslag, Utskottet nu går att framlägga. Men
flere och ganska bindande skäl finnas. Utskottet vill väl icke förneka, att ju åtskilliga
fördelar kunna med Adelns sjelfskrifna riksdagsmanna-rätt vara förenade; men Utskottet
anser olägenheterna deraf vara så öfvervägande och betydande, att en förändring är
nödig. Då de allrafleste medlemraarne af Ståndet genom arf erhållit adelskapet, kan
Konstitutions-Utskottets Memorial l\:o 59.
7
det icke vara möjligt, att alla besitta de egenskaper, som representant-kallet fordrar;
men då likväl alla, i den ordning Riddarhus-Ordningen bestämmer, äro berättigade att
vara Riksdagsmän, måste det inträffa, att ej alla de, hvilka utöfva adlig riksdagsmannarätt,
äro för densamma väl skickade. Men då, å andra sidan, full frihet att bivista
riksmötet, eller icke, för en hvar eger ruin, händer icke sällan, att just de, som genom
lyckliga själsegenskaper, sjelfständigt tänkesätt, erfarenhet och insigter företrädesvis
skulle såsom representanter gagna, vid riksdagarne saknas. De, som bo utom Stockholm,
hafva i den ekonomiska uppoffring riksdagarnes bivistande för dem medför, ett
skäl till uteblifvande, som i afseende på mänga icke låter sig jälvas. Riksdagarnes
längd ökar i betydlig män denna svårighet, och del torde höra till sällsynta undanlag,
att någon utom Stockholm boende Riksdagsman af Ridderskapet och Adeln bivistar
hela riksdagen. Den personalens vexling, och äfven ofta fåtalighet, hvartill orsaken
till största delen i nu nämnda förhållande torde böra sökas, medföra svårigheter och
olägenheter, hvilka, jemte andra med Adelns nuvarande representations-sätt förknippade
missförhållanden, äro till beskaffenhet och betydenhet för väl kända, att här behöfva
upprepas, samt hafva framkallat allmänna och högt uttalade önskningar om ändring
och förbättring.
Som det tillfälle att deltaga i Representationens förhandlingar, hvilket för närvarande
står en del af Stals-Rådets Ledamöter öppet, genom den nu föreslagna förändringen
skulle betydligen inskränkas, om ej alldeles upphöra, så har Utskottet ansett sig böra
i sitt förslag äfven upplaga föreskrift om tillåtelse för de Stats-Råds-ledamöter, som
inom något Riks-Stånd äro valbara, alt i samma Stånds öfverläggningar, men icke beslut,
deltaga.
På dessa grunder får Utskottet vördsamt till Rikets Ständers
giundlagsenliga handläggning framställa nedanstående grundlagsändrings-förslag.
//iks (lags - Or (lii ingen:
§. 12.
Ridderskapet och Adeln välja inom sig, distriktsvis, Sjuttio
Riksdagsmän.
Valberättigad och valbar är, med undanlag af dem, för
hvilka hinder enligt 18 eller 4/ §§ mäter, hvarje Adelsman,
som är medlem af någon å Riddarhuset introducerad ätt, samt
äger Svensk medborgare-rätt och i Riket de tre sista åren varit
skattskrif ven.
De väljande äga alla lika röster, och valen ske, särskildt
för hvarje Distrikt, inför den Hoj-Rätt, hvarunder Distriktet
lyder.
I öfrigt JÖrhålles med valen enligt Riddarhus-Ordningen,
hvilken bär vara af Ridderskapet och Adeln anlagen samt af
Konungen gillad, och stadf ästad.
Konstilutions-Utskottets Memorial N:o 59.
§. 17.
l:o. Uti Riksdagsmanna-valen — — — — — •—
— — — — — — — — — föra Protokollet.
2:o. Vid alla Riksdagsmanna-val skall dea vara Riksdagsman,
sorn de Hesla rösterna undfått, och oin tvänne eller flere
erhållit de flesta och lika många röster, algöres frågan genom
lottning deni emellan. Dör den valde, eller bevisar han laga
förfall, eller blifver han till Landtmarskalk eller Taleman utsedd,
anställes nytt val. Riksdagsman, som vald blifvit, må ej, utan
lagliga hinder, kunna sig derifrån undandraga, och njute Riksdagsfullmäktig
af Preste-, Borgare- och B onde-Ståa den af dem, sorn
äro berättigade att välja, anständigt och tillräckligt underhåll och
resekostnad, hvilka, för de tvänne förstnämnda Ståndens Fullmäktige,
före valet bestämmas. Dessa medel skola, för Borgare-Ståndet,
af Magistraterna och, hvad särskildt beträffar Bergsbrukens
Fullmäktige, af de Tjenstemän, som bergs-utskylderna upptaga,
samt för Bonde-Ståndet af Kronofogdarne, ulan särskildt arfvode,
uppbäras och redovisas. Samma skyldighet äliyge ock vederbörande
Uppbördsman i afseende å de af gifter, som Bidderskapet
och Adeln, med Konungens samtycke, ålägger sina medlemmar
för bestridande af Riksdagsmännens underhåll och resekostnad.
För en al hvartdera Universitetets Fullmäktige bör
ofvannämnda rese- och underhålls-kostnad utgå från Akademilönden.
§. 19.
Förmenar någon väljande — — — — — — —
— — — — — — — — — — utstakade. Klagan
öfver Bidderskapet och Adelns val fullföljes i Högsta Domstolen,
genom besvär, sorn inom tre veckor efter valet till Konungen
ingifvas.
§. 41.
Stats-Rådets och Högsta Domstolens samtlige Ledamöter,
äfvensom Justitie-Canzleren och Justilie-Ombudsmannen kunna ej
säte och stämma i sitt Stånds Plena förnekas, enär de, enligt
hvad hvarje Stånds särskilda Ordningar stadga, dertill berättigade
äro, hvarjemte Stats-Rådets Ledamöter, ehuru de icke äro Riksdagsmän,
må deltaga i öfverliiggningarne, men icke i besluten,
inom det Stånd, der de äro valbare,• dock alltid för StatsRådets
Ledamöter — — — — — — — — — —
— — — — — — — — besluten öfvervara.
§. 79.
hon slilutio/is-Utskottets Memorial N:o 59.
9
§■ 7y
Ingen
lagligen kallad eller valt! Riksdagsman må kunna
— — — — — — — af Konungen beordras. Riksdagsman
må ej från Riksdagsorten — — — — — — —
— ■—- — — — — — — —■ högst tre veckors tid
beviljas.
Stockholm den 1 December 1857.
Reserv alior/ er:
Af H err Carleson, E.: "Ehuru jag delar den åsigt att en oinbildning af Rid
derskapet
och Adelns representation är af nöden, har jag likväl icke ansett mig böra
tillstyrka framläggandet af det förslag, som af Konstitutions-Utskottets majoritet blifvit
antaget. Att vid en slik omö-.idning formen af val mäste begagnas och att dervid åt
grunden för så väl valrätt, sorn valbarhet, bör gifvas den största möjliga utsträckning
men alt deremot antalet af de valde ombuden, sä vidt deras underhåll skulle af Ridderskapet
och Adeln bekostas samt utgiften derför antagligen komme att högst ojemnt
drabba dess medlemmar, bör i möjligaste måtto inskränkas; — allt detta kan medgifvas,
men det oaktadt framställas sådane betänkligheter mot Utskottets förslag, att
någon utsigt till framgång för detsamma knappast lärer finnas. — Tid efter annan å
Riddarhuset väckta, omtvistade och fallna frågor om en reform af Ridderskapet och
Adelns representation hafva mer än väl lagt i dagen de stora svårigheter, som redan
inom detta Stånd möta en dylik reform. Är det väl tänkbart alt dessa svårigheter
skulle minskas genom de öfriga Riks-ståndens indragande i stridens enskildheter?
Gränsar icke fastheldre sannolikheten af ett motsatt förhållande hardt, nära tili visshet
derom? — Efter min tanke bör frågans lösning lemnäs åt Adeln sjelf. Ett hinder
deremot torde likväl för närvarande möta dels uti Riksdags-Ordningens stadgande i 17
§ 2 morn., hvarigenom vald Riksdagsman tillägges ovilkorlig rätt lill underhåll och
resekostnad af dem, som äro berättigade att välja, dels deruti att Ridderskapet och
Adeln saknar grundlagsenlig befogenhet att för bestridande af nödiga riksdägs-kostnader
beskatta sina medlemmar. För att vinna det af Konstitutions-Utskoltet åsyftade ändamålet
hade Utskottet, efter mitt förmenande, gjort bättre att inskränka sitt förslag till
undanrödjandet af omförmälde hinder eiler till de förordade ändringarne i nyssnämnda
§ af Riksdags-Ordningen. Sådant det nu för Ständerne framlägges, betviflar jag att
Rik. till 11. St. Erot. 1856 & 1857. 5 Sami. 21 Häll. 2
10
Konstitutions-Utskottets Memorial Nri 59.
detsamma af något enda Riks-stånd erhåller understöd ; och då Konstitutions-Utskottet
ej bör, emot föreskriften i 81 § Regerings-Formen, föreslå andra ändringar i grund*
lagarne, än dem det anser möjliga att verkställa, har jag ej kunnat biträda den me
ning,
som i förevarande fråga gjort sig inom Utskottet gällande.’’
Af Herr Friherre Paijkull, G.: ”Det är föga troligt att Ridderskapet och Adeln
skall pä de i detta Memorial uppgifna vilkor afstå från sin dyrbara och urgamla rätt att sjelfmant
infinna sig och representera vid Riksdagarne. Sedan man så småningom förmått
till eftergifter i de flesta fall, vill man nu äfven upphäfva det väsendtligaste af allt och
ställa Ridderskapet och Adeln på val. Denna Adel, hvars betydelse, anseende och
sjelfständighet på detta sätt skakades, skulle derigenom såsom Riks-stånd bringas till
ett ringa antal och sålunda med mindre svårighet kunna beherrskas. Men i samma
mån som det yttre inflytandet ökades, minskades äfven oberoendet, till föga fromma
för det allmänna.
Den som eger en vigtig rättighet, hvilken han högt värderar, lärer väl icke
heller af någon opartisk domare kunna förtänkas derföre ali han i det längsta söker
försvara sig, dä man vill frånrycka honom densamma, och jag tror icke att den, som
vid hvarje med skäl eller oskäl gjord uppmaning, villigt bortskänker hvad han eger,
derigenom förvärfvar någon aktning. Om jag genom Utskottets anföranden kände mig
i ringaste mån öfvertygad, att fäderneslandets väl kräfde den ifrågavarande uppoffringen,
skulle hvarken denna eller någon annan vara för stor, men intill dess sådant kan klarligen
bevisas, behåller jag min Riksdagsmannarätt.
De utvalde ledamöterne skulle betalas. Engelska Pairskammarens medlemmar
emottaga ingen betalning för sitt besvär, utan åtnöja sig med utmärkelsen att få besluta
om fäderneslandets lagar och öden. Ännu eger Svenska Adeln tillräcklig förmögenhet
för att, utan ersättning, behörigen kunna utöfva sitt representant-kall. och om
en eller annan mindre bemedlad skulle anse sig förhindrad att sjelf infinna sig, kan han
dertill befullmäktiga en annan. På detta sätt inträda ofta på Riddarhuset skicklige och
utmärkte män, som, till följd af bristande hufvudmannarätt, eljest skulle derifrån varit
uteslutne. Hvad man önskar vinna genom val är således härigenom till betydlig del
redan vunnet.
Den stundom inträffade och öfverklagade fåtaligheten af Ridderskapet och Adelns
närvarande ledamöter vid en del ärendens afgörande, skulle icke genom valen förekornmas,
ty medle,mmarne af detta Stånd kunde, ej mer än dem som tillhöra något
annat, tvingas att oupphörligt under öfverlägguingarne vara tillstädes. Då det nu i eli
eller annat af de valda Stånden kan inträffa, att frågor afgöras med 18 å 20 röstande,
skulle lätteligen bland dessa 70 valda adelsmän samma förhållande kunna uppstå, och
då befunno vi oss precist på sömma punkt som nu, blott med den skillnad, att många
kunnige och lortjenstfulle man blifvit från representationen uteslutne, eller åtminstone
underkastade val-agitationens Ivckospel, Att något Stånds medlemmar skola under 14
å 15 månaders långa Riksdagar uthärda med att talrikt vid alla tillfällen vara närvarande,
är mera än man rimligtvis kan begära. Kunde Riksdagarne förkortas, och det
är åt delta håll, sorn vår uppmärksamhet framför allt bordo vändas, skulle det någon
gång nu inträffade missförhållandet af sig sjelf upphöra.
På nu i möjligaste korthet anförda skäl angående hufvudsaken, och utan att
vidröra biomständigheterna, underkänner jag till alla delar Utskottets förslag.”
Af Herr Björnstjerna, O. M., ”emedan de påtagliga följderna af ett bifall till
Utskottets förslag skulle blifva:
Ilo hs ti lut ion s - U Is kotte ts Memorial N: o 59.
11
Ett troligen fullkomligt ensidigt Riddarhus, enär det föga är länkbart, då ett så
ringa antal soin 70 Riksdagsmän skall viii jas bland flere tusende till myndiga år komne
adelsmän, alt majoriteten skulle deribland insätta sina politiska motståndare;
Uteslutandet från Riddarhuset af en stor mängd bland dess utmärktaste och mest
ansedde män, hvilka, till följd af ålder, maktpåliggande tjenster eller andra förhinder,
ej kunna taga inträde i en församling, hvars samtlige medlemmar äro påräknade till ledamöter
i Utskotten ;
Förlusten af det större anseende och inflytande, hvilket ett så mångsidigt och
vid de vigtigaste frågornas afgörande så talrikt Riddarhus, som det nuvarande obestridligen
besitter, framför en församling af blott 70 ledamöter, tillsatt af en majoritet."
Af Herr Munck af Rosenschöld. Th.: ”Lika med Utskottets pluralitet (inner jag
en sådan , förändring i Uidderskapet och Adelns representations-sätt böra ega rum, att
Ridderskapet och Adela representeras af valda ombud, men anser deremot det böra till
Ridderskapet och Adeln öiverlemnas att sjelf besluta om de närmare bestämmelserna
härom. Jag bar derföre trott annan förändring i Riksdags-Ordningens 12 § icke böra
af Utskottet föreslås, än att deri skulle stadgas, alt Ridderskapet och Adeln representeras
genom ombud, valde på sätt Riddarhus-Ordningen föreskrifver.’’
Häruti förenade sig Herr Leijonmarck, E. G.
Af Herr Biskop Rutsch, som förklarat sig instämma uti Herr Munch af Rosenschölds
förslag till ändring af 12 § Riksdags-Ordningen.
Af Herr Professoren Selander, som förklarat, det han ansåge de föreslagna
grundlags-förändringarne obehöfliga, emedan nuvarande 12 § i Riksdags-Ordningen icke
lade hinder i vägen för införandet af den nu ifrågasatta ändringen i Ridderskapet och
Adelns representations-sätt, hvilket kunde ske genom en blott på Ridderskapet och
Adeln samt Konungen beroende förändring af Riddarhus-Ordningen.
Af Riksdags-fullmäktigen Pehr Sahlström från Stockholms län: 'Emot detta betänkande
har jag anmält min reservation, och anser mig skyldig alt för motive,ne He
till redogöra.
Ridderskapet och Adelns företrädes-rättigheter och dess sjelfskrifvenhet till representant-kallet
må under förflutna tider hafva varit så rättmätiga och nyttiga som
helst, de stå dock numera icke i del förhållande till vår tids tänkesätt och utbildade
begrepp om hvarje medborgares likhet inför lagen, att desamma kunna på denna väg
rättfärdigas, hvadan jag vågar tro, att det skulle lända Ridderskapet och Adeln lill
mycket större och sannare fördel, om dessa rättigheter till fäderneslandets bästa uppoffrades.
Jag tillåter mig i detta afseende åberopa Ridderskapet och Adelns patriotiska
stämning vid 1840—1841 årens Riksdag, ehuru den åtgärd, som då beslöts, icke medförde
något resultat.
Att nu föreslå stiftandet af en val-lag för utöfningen af Ridderskapet och Adelns
represenlations-rätt, vore, enligt min tanke, att än mera konsolidera en institution, hvilken,
om den icke af den allmännare meningen kunde uppbäras eller hyllas, derigenom
icke något vunnes utan fast hellre skulle anses såsom en misslyckad åtgärd, och något
helt annat erfordras dock till lösande af en fråga, den endast den högsta grad af fosterlandskärlek
förmår att nöjaktigt besvara.”
12 Konstitution!;- U t s k o Itel s Memorial N:o 59.
Reservationer hafva jemväl blifvit anmälda af Herrar Biskopen Fahlcrants, Professoren
Lindgren, Kongl. Hofpredikanten JVensjoe och Kontrakts-proslen Tegnér.
Herr Prosten Lagergren har velat tillkännagifva, alt han icke deltagit i detta
ärendes handläggning inom Utskottet.
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1857.
Konstitutions-Uiskottcts Memorial M 60
1
N:o 60.
Ank. till Exp.-Utsk. d. II Dec. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial lill Rikets Ständer, i anledning af Riks-Slåndens beslut rövande
det af Konslitutions-Ulskotlet uti Memorialet .M 54 framställda
förslag lill ändring i 5 och G §§ Regerings-Formen, angående
ett nytt Stals-departement.
Genom Konstitutions-Utskottet meddelade utdrag af samtlige Riks-Ståndens protokoll
för den 24 och 28 sistlidne November, rörande föredragning af Utskottets Memorial
M 54, med förslag till ändring uti 5 och 6 §§ Regerings-Formen, angående
ett nytt Stats-departement, har Utskottet inhemtat, att nämnde förslag blifvit af Ridderskapet
och Adeln, Preste- och Borgare-Stånden antaget att hvila till
grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, men af Bonde-Ståndet hänvisadt åter
till Utskottet, med förklarande att Ståndet såsom sio gemensamma tanke antog Utskottets
förslag att hvila till grundlagsenlig behandling å nästa riksdag, med allenast
det tillägg, att emellan orden »för» och »allmänna arbeten» uti förslaget till 6 § Regerings-Formen
skulle införas ordet »Landtbruket.»
Då Utskottet för det nya Departementet antagit samma benämning, som Kongl.
Majit i Dess nådiga proposition, angående ändring af 5 och 6 §§ Regetings-Formen
i afseende å Stats-Rådets sammansättning föreslagit, nämligen »Departementet för Allmänna
Arbeten och Kommunikations-anstalter», har Utskottet dervid utgått från den
åsigt, att så väl göromålens jemlika fördelning, som ärendenas inre samband fordrade,
att det nya Departementet omfattade kommunikations-anstalterne och allmänna för
indu-triela föremål företagna arbeten, samt att hela den omedelbara näringsvärden
fortfarande vore förenad hos ett Departement, nämligen Civil-departementet. Med
Bih. till It. St. Prat. 1856 & 1857. 3 Samt. 22 Haft. 1
y
K onsti l u tions-Ut skot le! s Memorial M CO.
undantag af Post- och Telegraf-inrättningarne, hvilka nu lyda under Finans-departementet
och derifrån skulle öfverflyttas till det nya Departementet, tillhöra alla de
ärenden, som skulle läggas under sistnämnda Departement, för närvarande Civildepartementet,
hvilket, från dem befriadt, skulle ostördt egnas allena åt vården om
landtbruket och öfrige näringsgrenar. Utskottet har dock icke ansett sig kunna med
full bestämdhet afgöra, hvilketdera af de ifrågavarande Departementen skulle i afseende
på göromålens både mängd och beskaffenhet vara mest passande att handlägga
landtbruks-ärendena; och den föreslagna benämningen på det nya Departementet
utesluter icke möjligheten för Konungen att, med begagnande af den honom i 6
§ Regerings-Formen tillagda rätt, att genom en särskildt utfärdad stadga bestämma
den närma e fördelningen af ärendena Departementen emellan, till det nya Departementet
öfverflytta landtbruks-ärendena, i händelse sådant skulle af behofvet blifva
påkalladt. I motsats mot Utskottets af trenne Stånd gillade åsigt, har Bonde-Ståndet
yrkat att Jandtbruks-ärendena skulle till det nya Departementet ovilkorligen förflyttas
och åtgärden genom Departementets sjelfva benämning föreskrifvas samt således genom
grundlagsbud befästas. Som denna menings-sldljaktighet icke synes kunna sammanjemkas,
får Utskottet densamma
till samtlige Riks-Ståndens behandling vördsamt anmäla, med
vördsam hemställan till Bonde-Ståndet, att det ville sig efter de
öfrige trenne Riks-Stånden foga.
Stockholm den 11 December 4857.
Konstilulions-Utskottets Memorial JH 61.
3
N:o 61.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 23 Dec. 1857, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med utlåtande öfver Bonde-Ståndets Talmans
vägran a/ proposition å bifall lill åtskilliga af Stals-Utskottel
framställda förslag till voterings-propositioner.
Enligt utdrag af Bonde-Ståndets protokoll för den i 5:de innevarande December,
från Ståndet allemnadt den 16:de och i Konstitutions-Utskottet föredraget den
'I7:de i samma månad, har, vid föredragning i Ståndet af Stats-Utskottets Memorial
173, med förslag till sammanjemkning eller voterings-propositioner i anledning
af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, rörande åtskilliga till Riks-statens 6 och 7 Hufvudtitlar
hörande frågor, samt JVs 182, med förslag till voterings-propositioner i anledning
af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, i fråga om löneförbättring för Krigs-hofrättens
civile embets- och tjenstemän, Bonde-Ståndets Talman, på anförde skäl, vägrat proposition
å bifall till 3, 4, 9, 10, 11, 12 och 13 punkterna af förstnämnda Memorial,
och å det sednare i sin helhet, hvarefter, då Ståndet icke desto mindre på
yrkat
framställandet af dessa propositioner, öfverläggningen blifvit förklarad hvilande
och målen, jemte hvad deruti under diskussionen inom Ståndet förekommit, förvisats
till Konstitutions-Utskottot med anmodan, att, så vidt ske kunde, inom nästkommande
Fredags afton den 18:de innevarande månad afgifva motiveradt och bestämdt
utlåtande öfver frågornas stridighet eller enlighet med Grundlagen.
Af de till Konstitutions-Utskottet öfverlemnade handlinearne i målen har Utskottet
inhemtat att vid föredragningen i Bonde-Ståndet af förstnämnde Stats-Utskottets
Memorial, en Ståndets ledamot förklarat sig ogilla de uti ofvanuppräknade
punkter rörande åtskillige anslagsfrågor framlagde voterings-propositioner, vid hvilkas
uppställning Stats-Utskottet, som haft trenne olika inom Riks-Stånden yppade meningar
att behandla, dervid lemnat utan afseende .det Stånds mening, hvilket yrkat
lägre eller högre belopp än de öfriga trenne Stånden. Samme ledamot förklarade
sig tro, att Ståndets Talman icke kunde framställa proposition å bifall till nämnde
4
Konstitutions-Utskottets Memorial M 61.
punkter, då de icke vore uppställde i enlighet med Grundlagarnes tydliga föreskrifter,
anhöll att få höra Talmannens tanke i detta fall, och ansåg, att, i den händelse
denna vore sådan, som talaren förmodade, frågan komme att hänskjutas till utredande
af Konstitutions-Utskottet, hvarigenom den skulle blifva på grundlagsenlig väg och i
grundlagsenlig ordning afgjord. Sedan en stor del af Ståndets ledamöter häruti instämt,
anförde Talmannen: »Sedan man framställt till mig en förfrågan i detta ämne
»och då ingen förut fordrat, att jag skolat framställa proposition på bifall till dylika
»sammanjemknings-förslag, utan dessa hittills blifvit återremitterade för uppgörande af
»nya, i enlighet med nu yttrade åsigter, får jag tillkännagifva, att, jemlikt den af
»Kongl. Majit och Rikets Ständer vid denna riksdag antagna ordalydelsen af 69 §
»Regerings-Formen, samt den ed jag svurit att, i egenskap af Talman, orubbligen
»ställa mig Rikets Grundlagar till efterrättelse, jag omöjligen kan framställa proposi»tion
till bifall å de nu anmärkta 3, 4, 9, 10, 11, '\2 och 13 punkterna af nu
»föredragna Memoria). Sålunda får jag fråga om Ståndet fordrar, att jag skall fram»ställa
proposition på bifall till nu uppräknade punkter.»
Efter det Ståndet härtill svarat ja, anmodade Talmannen Ståndets Sekreterare
att yttra sin tanke i ämnet, till följd hvaraf denne sig utlät:
»Så väl för att efterkomma Talmannens uppmaning, som för att fullgöra en mig
»i Grundlagen ålagd förbindelse, bör jag uttala min åsigt i förevarande ämne, oaktadt
»jag dervid icke har något väsentligt att anföra utöfver hvad redan blifvit yttradt.»
»Vid bedömandet af förevarande fråga måste, såsom är sagdt, egentligen mär»kas
och tillämpas 69 § Regerings-Formen, sådan den under innevarande riksdag
»blifvit af Kongl. Majit och Rikets Ständer fastställd. Detta grundlagsrum lyder, i
»hvad hit hörer, sålunda: »Förena sig icke minst tre Stånd uti sammanstämmande
»beslut, då skall Stats-Utskottet förökas etc. — Det lydde förut: »Förblifver något
»Stånd ändock (d. v. s. oansedt jemknings-förslag) vid den mening det förut fattat,
»afgöres saken efter tre Stånds beslut. Stadna två Stånd emot två, då skall Stats
»Utskottet
förökas etc.»
»Den sålunda nu vidtagna förändring af nämnda § kan icke hafva tillkommit
»utan någon orsak eller åsyftad verkan; — och då det icke torde kunna förnekas,
»att de begagnade nya uttrycken »förena» och »sammanstämmande» hvar för sig inne»hålla
bestämd och ovilkorlig föreskrift, att de tre Stånden skola hafva fattat lika
»eller ett och samma beslut, utan att ens något klarare uttryck derom torde vara
»lätt att finna; men, å andra sidan, såvidt jag kan antaga, icke någon vill påstå,
»att, om — hvad nu är händelsen — frågan gäller penninge-belopp, till exempel
»4,500 R:dr, 4,000 R:dr och 3,500 R:dr, två af dessa äro samma summor, eller
»att de, som önska så olika anslags-belopp, förenat sig om samma summa, kan
»jag icke finna annat än mot Grundlagens både ord och mening stridande, att nå
»got
Riks-Stånds beslut, det må nu innefatta högre eller lägre summa, utestänges
»från votering i förstärkt Utskott.»
Konstitutions-Utskottets Memorial M 61.
5
»Mera klart visar sig, såsom mig synes, olämpligheten af en sådan lagtolk»ning,
som Stals-Utskottet antagit, om man fäster sig vid den händelse, då Ett
»Stånd bifallit högsta summan, Två den andra, samt Ett den minsta; — Och Stats»Utskottet
har jemväl uti sitt Memorial JV» 149, punkten 13, kommit till ett sådant
»slut, att Utskottet ansett det medlersta, af två Stånd bifallna, beloppet innefattas
»uti det högsta och derföre utgöra Rikets Ständers beslut; men härigenom hafva icke
»mindre än två Stånds mening blifvit underkänd och beslutet är fattadt af de Två
»andra.»
»Till en nog uppenbar inkonseqvens hade, såvidt jag förmår bedöma, Grund»lags-stiftaren
äfven gjort sig förfallen, om det skulle kunna förnekas ett Riks-Stånd,
»eller en fjerdedel af hela Riksförsamlingen, att få sin mening vid en frågas afgö»rande
under omröstning, derest icke de tre öfrige äro fullt ense, då, enligt 54 §
»Riksdags-Ordningen, proposition inom Riks-Stånden skall framställas öfver hvar och
»ens särskilda mening, derest han eller någon annan det äskar.»
»På dessa skäl och i öfverensstämmelse med 55 § Riksdags-Ordningen finner
»jag Talmannen pligtig att vägra proposition på bifall till alla sådane från Högiofliga
»Stats-Utskottet inkomna förslag till voterings-propositioner, ifrån hvilka något Riks»Stånds
mening blifvit undanskjuten, fastän de tre öfriga Riks-Stånden icke förenat
»sig i sammanstämmande beslut.»
Sedan Talmannen härefter vägrat proposition på bifall till de punkter uti det
föredragna Memorialet, mot hvilka anmärkning blifvit gjord, förklarat öfverläggningen
hvilande och hänvisat frågan till Konstitutions-Utskottet, föredrogs Stats-Utskottets Memorial
JV2 182, dervid, efter det Talmannen anfört att samma förhållande dermed inträffade,
som vid anmärkte punkter uti det näst förut föredragna Memorialet, hvadan han
af enahanda skäl nödgades äfven förklara öfverläggningen om detta Memorial hvilande,
jemväl denna fråga blef till Konstitutions-Utskottet hänskjuten.
Vid fullgörandet af det Konstitutions-Utskottet sålunda lemnade uppdrag, har Utskottet
funnit sig först böra undersöka, huruvida de ärenden, vid hvikas föredragning
proposition å bifall blifvit vägrad, vore sådane, att Talmannen vid deras föredragning
egde befogenhet att ingå i undersökning och pröfning af deras innehålls större eller
mindre öfverensstämmelse med Grundlagarne. Utskottet har dervid inhemtat, att då
vid 1840 och 1841 årens riksdag Bonde-Ståndets Talman vägrat framställa proposition
till antagande i dess helhet af ett Stats-Utskottets utlåtande, hvilket han förmenade
innehålla en grundlagsvidrig hemställan, Konstitutions-Utskottet ogillat denna vägran
och yttrat (MemorialetJV5 10) bland annat, följande: »Utskottet bör härvid först anmärka, att
»Riksdags-Ordningens 45 §, som i allmänhet omtalar Landtmarskalks och Talmans rättighe»ter,
deribland väl upptager den att göra, men icke den att vägra proposition. Icke
»eller är en sådan rätt hvarken uttryckt uti, eller en nödvändig följd af den i
»Riksdags-Ordningens § 23, mom. 2, införda Landtmarskalks- och Talmans-eden och
»den deri innehållna försäkran, att med all förmåga upprätthålla och försvara Ko
-
6
Konstitutions-Utskottets Memorial M 61.
»nunga-makten och Riksens Ständers rättigheter. Om Grundlagarnes stiftare verkli»gen
tänkt sig rättigheten att vägra proposition så vigtig, så vidsträckt, som man
»sedan föregifvit, synes den åtminstone i ettdera af nämnde lagrum hafva bordt få
»en plats. Då så icke skett, anser Utskottet redan häraf följa, att Talmännen icke,
»enligt våra Grundlagars ordalydelse, kunna anses utgöra det vigtiga och mäktiga
»återhållande element i Svenska National-representationen, som de genom den vid»sträckta
tolkningen af rättigheten att vägra proposition skulle blifva.»
»Det är först i Riksdags-Ordningens § 55, som Landtmarskalks och Talmans
»rättighet att vägra proposition omtalas, och det förtjenar uppmärksamhet, att den blott
»nämnes för att begränsas. Landtmarskalk och Talman, bjudes der, må ej kunna vägra pro»position,
utom i det fall, då han finner en väckt fråga bokstafligen strida mot
»Grundlagarnes lydelse. I slutet af samma § nämnes, att, om ett, i följd af pro»positions
vägrande, till Konstitutions-Utskottet hänskjutet mål af samma Utskott
»ansetts grundlagsstridig^ den, som motionen gjort, må, der honom så godt synes,
»vända sig till Konstitutions-Utskottet, på sätt som Regerings-Formens § 84 före»skrifver.
Då det, lindrigast sagdt, vore besynnerligt, att blott lemna motionärer den»na
rätt, i fall äfven andra vore underkastade samma äfventyr, leder hela §:ens sam»manhang
otvunget till den tolkning, att hvad i början kallas väckt fråga, är ingensting
annat, än hvad i slutet kallas motion, och att da väckta frågor, å hvilka
»Landtmarskalk eller Talman kan vägra proposition, endast äro de i jRiksdags-Ordnin»gens
§ 48 mom. 4 omtalade motioner af någon vid Riksdagen då närvarande
»Ståndets Ledamot: en tolkning, som fullkomligen styrkes af nästföregående 54 §,
»som föreskrifver, huru proposition till fattande af ett definitivt beslut öfver en Ko»nungens
framställan, eller ett Betänkande eller en af enskild Riksdagsman väckt
»fråga bör inrättas.«
»Ordalydelsen af åberopade grundlags-paragrafer föranleder således icke dertill,
»att Landtmarskalks och Talmans rätt att vägra proposition sträcker sig längre, än
»till de i Ståndet väckta motioner; och då Grundlagarne, enligt Regerings-Formens
»§ 83, skola i hvarje särskildt fall efter deras ordalydelse tillämpas, så är den Ut»skottet
förelagda fråga genom det anförda redan besvarad.»
»Konstitutions-Utskottet, som inser hela vigten af den här framställda grundsats,
»anser sig dock böra tillägga, att denna begränsning af Talmans rätt att vägra pro»position
äfven synes ega en giltig grund i betydelsen af det honom uppdragna
»förtroende.»
»Det är tänkbart, både att ett stånd eller dess pluralitet kunde af ögonblickets
»hänförelse förledas att bifalla en med dess enskilda åsigter öfverensstämmande grund»lagsstndig
motion och att, om proposition i ingen händelse fick vägras, ett Stånds
»tid skulle kunna upptagas genom voteringar för att förkasta en mängd inom det»samma
väckta motioner af nämnda beskaffenhet. För sådana fall är, utan afseende
»på osannolikheten, att en dylik motion skulle leda till ett för hela riket vådligt re
-
Konstilutions-Vtskottets Memorial M 61.
/
»sultat, rättigheten att vägra proposition nödig, för upprätthållande af Ståndets vär»dighet
och ordningen inom detsamma; ett upprätthållande, som öfverallt måste
»åligga en Talman.»
»Helt annat är förhållandet med de Utlåtanden, ett Utskott öfver en af Konun»gen
gjord proposition eller en enskild Riksdagsmans motion afgifvit, Utlåtanden,
»hvilka äro ganska skiljda från de frågor, hvilkas väckande omnämnes i Regerings»Formens
§§ 53, 56, 81, 87, 89, 107 samt Riksdags-Ordningens §§ 29, 33, 34,
»37.»
»Utskotten, af alla fyra Riks-Stånden till frågornas utredande och förslagens
»utarbetande utsedde och någon gång bemyndigade att med Riksens Ständers rätt
»besluta, äro alltför vigtiga delar af vår representation, att deras Utlåtanden böra
»på ofvan nämnda sätt af en laiman kunna behandlas. Deras åtgärder äro under»kastade
Riks-Ståndens pröfning, hvilken Talman icke bör kunna dem undanhålla.
»Faran af en motsatt regel skulle icke undanrödjas derigenom, att Konstitutions»Utskottet,
när Ståndet yrkar proposition, kommer i tillfälle att sig utlåta. Utom
»det att detta tillfälle skulle alldeles afskäras, då ett Stånd med Talmannen vore
»ense att undandraga sig frågans behandling och derigenom förlama de öfriga
»Ståndens verksamhet, kan Konstitutions-Utskottet minst för sig dölja vådan, äfven
»i dess hand, af en sådan makt, hvarigenom det, i förening med en Talman, skulle
»kunna omintetgöra icke blott den öfriga National-representationens, utan äfven
»hela folkets, redan af de med ämnet mest bekante mäns utlåtande understödda
»önskan.»
»Om i ett sådant utlåtande skulle förekomma förslag, om hvilkas grundlags»enlighet
meningarne äro delade, ega i första rummet Riks-Stånden och i det andra
»Konungen att vägra sitt samtycke till hvad vid granskning finnes verkligen grund»lagsstridigt.
Utskottet fruktar icke, att denna vägran skall uteblifva, och anser
»derföre Talmannens vägran af proposition i allo öfverflödig. Skulle den verkligen
»af behofvet påkallas, fruktar Utskottet, att den knappt kunde påräknas.»
En likartad fråga förekom ännu en gång vid samma riksdag, i det BorgareStåndets
Talman vägrade proposition å bifall till ett Stats- samt Allmänna Besvärsoch
Ekonomi-Utskottens Betänkande, som, bland annat, innehöll ett förslag, hvilket det,
enligt Talmannens förmening, icke tillkom de sammansatta Utskotten att framställa.
Konstitutions-Utskottet ogillade äfven denna vägran, och yttrade (Memorial JVf 44).
jemte åberopande af sitt rörande den förra frågan afgifna Memorial, »att, då Riks»dags-Ordningen
hvarken i 23 § 2 mom eller 45 § omtalar Talmans rätt att
»vägra proposition, den tillåtelse till en sådan vägran, som Riksdags-Ordningens 55
»§ innehåller, synes Utskottet icke, utan förbiseende både af nyssnämnde §:s ordaly»delse
och sammanhang med nästföregående 54 §. kunna utsträckas, utöfver de af
»Ståndens Ledamöter i Ståndet väckta motioner, till Utskotts-utlåtanden.»
8
Konstitutions-Utskottets Memorial J)s 61.
Vid följande riksdagar har icke förr, än i förevarande fall, någon Talmans
vägran att framställa proposition å bifall till ett Utskotts utlåtande varit dragen under
Konstitutions-Utskottets skärskådande. Om orsaken härtill också icke med ful!
visshet kan antagas vara att finna uti ett allmänt erkännande af riktigheten af
1840 och 1841 årens Konstitutions-Utskotts ofvan anförda åsigter, så torde dock
Konstitutions-Utskottet, då det synes företrädesvis åligga detta Utskott att vaka
öfver grundlagarnes säkra tolkning och undvika en ombytlig och vacklande lagtillämpning,
nu icke böra, utan särdeles bindande skäl, afvika från åsigter, som,
en gång bestämdt uttalade, sedermera under så många riksdagar icke blifvit, åtminstone
offentligen, jäfvade. Det torde ej heller böra förbises, att om Lagstiftaren med
wäckt fråga» i § 55 Riksdags-Ordningen förstått ej blott motioner, utan ock Utskotts
alla förslag, Konstitutions-Utskottets förslag då otvifvelaktig! hade blifvit omnämnde
och undantagne från den Talmännen uppdragna pröfningen af Utskotts-förslags
grundlagsenlighet, enär en dylik pröfning af Konstitutions-Utskottets förslag tydligen
vore orimlig, då Utskottet sjelft skulle komma att döma i egen sak. — Den tolkning
af Grundlagen, som i omförmälda hänseende blifvit af Konstitutions-Utskottet
antagen, synes jemväl närmast öfverensstämma med ordalydelsen af de i 49 §
Riksdag-Ordningen sedermera intagne föreskrifter om behandlingen hos Riks-Stånden
af Utskottens dit öfverlemnade förslag.
Då Utskottet alltså, på anförde grunder, anser sig icke böra frångå den åsigt,
att en Talman är oberättigad att vägra proposition å bifall till ett i grundlagsenlig
ordning från ett Utskott insändt förslag, så får Utskottet, som, vid sådant förhål
lande,
icke bordt ingå i någon pröfning af de uppställda och klandrade voteringspropositionernas
grundlagsenlighet,
förklara Bonde-Ståndets äskade proposition till bifall å 3, 4,
9, 10, 11, 12 och 13 punkterne i Stats-Utskottets Memorial
JM 173 och å samma Memorial JM 182, såsom ej grundlagsstridig,
icke kunna af Talmannen vägras.
Stockholm den 18 December 1857.
Reservationer:
Konstitutions-Utskottets Memorial M 61.
9
Reservationer:
Af Herr Billström:
»Enligt min uppfattning har Konstitutionsutskottet icke, genom det nu afgifna
utlåtandet, vederbörligen fullgjort hvad som, jemlikt 55 § Riksdags-Ordningen, ovilkorligen
ålegat Utskottet, med anledning af den från Bonde-Ståndet erhållna remissen.
I nyssnämnda lagrum stadgas, att då ett Stånds Talman funnit en »väckt fråga»
bokstafligen strida emot Grundlagens lydelse och, oaktadt Ståndets yrkande, vägrat
proposition, skall öfverläggningen förklaras hvilande och målet förvisas till Konstitutions-Utskottet,
hvilket åligger att inkomma med motiveradt och bestämdt utlåtande
öfver frågans stridighet eller enlighet med grundlagen. Frågan var här den, huruvida
vissa i Utskottets förutstående Memorial angifna voterings-propositioner, ordagrant
intagna i Stats-Utskottets Memorial Niis 173 och 182, rätteligen kunde anses
grundlagsstridiga eller icke, samt, i följd deraf, huruvida Talmannens omförmälda
vägran borde gillas eller ogillas. I stället för att, såsom sig bordt, härom ingå i
en fullständig undersökning och pröfning, har Utskottet, med förbigående af sjelfva
hufvudfrågan, eller målet, som Talmannens vägran afsåg och som till Utskottets bedömande
blifvit hänskjutet, endast i allmänhet yttrat sig öfver en Talmans befogenhet
att vägra proposition samt på grund af en inskränkande tolkning af orden »vackt
fråga» i den åberopade 55 § Riksdags-Ordningen, stadnat vid den begränsning för
Talmans befogenhet eller rätt till propositions-vägran, att denna finge sträckas endast
till enskilde Riksdagsmäns motioner.
Att Utskottet med detta sitt resonnement icke uppfyllt sin pligt och nöjaktigt
besvarat den erhållna remissen är ännu mer tydligt vid betraktande af en följande
punkt i den citerade 55 §, der det heter: »Hvad Utskottet förklarar icke vara deremot»
(mot Grundlagen) »stridigt, derå må proposition sedan icke vägras.» Häraf är
alldeles uppenbart, att Utskottets infordrade yttrande bordt omfatta icke blott en
del af ärendets formela behandling, som i Utskottets Memorial fått benämningen
af »Bonde-Ståndets äskade proposition», utan fastmer sjelfva sakfrågan, derå proposition
skolat framställas, men af Talmannen blifvit vägrad.
Att orden »väckt fråga» hvarken enligt allmänt språkbruk eller enligt våra Grundlagar,
som böra efter deras ordalydelse tillämpas, ha den inskränkta bemärkelse, Konstitutions-Utskottet
velat åt dessa ord gifva, lärer icke tarfva någoo omständligare
utredning En hänvisning till 49, 50, 73 och 75 m. fl. §§ i Riksdags-Ordningen
t(*de göra tillfyllest. Så vidt jag kan förstå, både kan och bör under ordet fråga
Bih. lill It. St. Prat. 1856 & 1857. 3 Sami. 22 Haft. 2
10
Konstitutions-Utskottets Memorial M 61.
inbegripas hvarje motion, framställning och förslag, väckt inom ett Stånd eller i Utskott;
och onekligen måste alltså de till behandling hos Bonde-Ståndet föredragne,
af Stats-Utskottet föreslagne voterings-propositionerne jemväl kunna hit räknas.
I afseende åter på uppställningen och innehållet af dessa propositioner, kunde
visserligen vara öfverflödigt af mig att vid detta tillfälle något särskildt yttrande meddela;
men jag tillåter mig dock förklara, att jag fullkomligt gillar de åsigter, BondeStåndets
Talman, äfvensom Sekreteraren, till Ståndets protokoll andragit och hvilka i
Utskottets Memorial ordagrant influtit.
På grund af hvad nu i korthet blifvit anfördt, föranlåtes jag vördsamt anmäla
min reservation så väl emot det sätt, hvarpå ifrågavarande ärende blifvit hos Konstitutions-Utskottet
behandladt, som emot det beslut, hvartill Utskottet kommit»
Af vice Talmannen Anders Andersson, emedan hufvudfrågan, eller huruvida 69
§ Regerings-Formen blifvit af Stats-Utskottet behörigen iakttagen, hvilken fråga man
önskat att genom hänvisningen till Konstitutions-Utskottet få löst, nu blifvit undanskjuten
samt nämnde § helt och hållet trampad under fötterna.
Af Riksdags-fullmäktigen Tobias Lind från Götheborgs och Bohus län:
»Emot det af majoriteten inom Höglofliga Konstitutions-Utskottet fattade beslut
öfver Talmannens i Bonde-Ståndet vägrade proposition på åtskilliga punkter af StatsU.
tskottets Memorial JV2 173 och Utlåtandet 182, kan jag icke underlåta alt mig
reservera. De skäl, som Utskottets majoritet synnerligast framhållit äro, 1:o att Talmän
icke kunna ega rätt, på grund af 55 § Riksdags-Ordningen, vägra proposition
å något Rikets Ständers Utskotts betänkande, utan böra dessa, enligt 49 §, föredragas
och afgöras, emedan i annat fall skulle Talmännen kunna upphäfva sig till domare
öfver hvarje Utskott, Konstitutions-Utskottet icke undantagandes; och 2:o att
Talman icke kan hafva magt att vägra proposition på andra frågor än de, som väckas
i form af motion inom de särskilda Stånden, hvilket nyssnämnde 55 § endast
och allenast afser. Denna grundlags-tolkning förefaller åtminstone mig obegriplig,
då det tydligen heter i sistnämnda § ■»utom i det fall, då han finner någon väckt
fråga bokstafligen strida mot Grundla g ar ne»; — och just till detta ordet »fråga»
måste obestridligen Utskotts-betänkanden äfven vara hänförliga — Konstitutions-Utskottets
likväl undantagne. Nu lärer väl ingen kunna på fullt allvar påstå, det StatsUtskottet
uti ofvannämnde förslag till voterings-propositioner i förstärkt Stats-Utskott,
handlat i full öfverensstämmelse med föreskriften uti 69 § Regerings-Formen,
der det i afseende på anslagsfrågor m. m. heter, »att något Stånds mening ej får undertryckas,
derest icke tre Stånd äro om summans belopp ense.* Betraktar man nu
oveldigt Stats-Utskottets voterings-förslag, så finner man genast, att åberopade grundIagsbudet
i 69 § Regerings-Formen blifvit till sin ordalydelse och bestämmelse i
högsta måtto förnärmadt, och genom Konstitutions-Utskottets ogillande af Talmannens
i Bonde-Ståndet vägrade proposition på hvad han, lika med Ståndet, ansett
Konstitutions-Utskottets Memorial M 61.
11
grundlagsvidrigt, har det lyckats vid denna riksdag att sätta kronan på verket.
Konstitutions-Utskottet är i en sådan fråga sista instansen; ingen appell finnes således
för denna gång att tillgå; jag vädjar således blott till Rikets näst sammanträdande
Ständer och deras blifvande Konstitutions-Utskott.»
Af Riksdags-fullmäktigen Paul Fritz Mengel från Upsala län: »Icke allenast mot
det sätt, hvarpå Konstitutions-Utskottets majoritet behandlat, utan äfven afgjort förevarande
högst vigtiga principfråga, får jag på det allvarligaste reservera mig.
Utskottets majoritet har undvikit all .granskning af den åtgärd, af Stats-Utskottet
vidtagen, som föranledde Bonde-Ståndets Talman att vägra proposition. Om en
sådan granskning försl egt rum, så skulle Konstitutions-Utskottets majoritet alldeles
icke kunnat undgå att såsom grundlagsvidrig stämpla majoritetens i Stats-Utskottet
åtgärd all undertrycka B onde-Ståndets mening, och dymedelst förhindra densammas
hänskjutande under omröstning i Förstärkt Stats-Utskott. — Men då Konstitutionsutskottet
omedelbart till granskning och afgörande företog Talmannens propositionsvägran,
utan att dessförinnan hafva granskat skälen för densamma, inträffade, hvad
ock var beräknadt, att Talmannens åtgärd skulle af majoriteten ogillas, på grund af den
tydning — eller rättare sagdt misstydning — som majoriteten gaf åt 55 § Riksdags-Ordningen
— nemligen att Landtmarskalk och Talmän endast ega rätt att vägra proposition
å riksdagsmans väckta motioner; men deremot icke å de framställningar,
som från Utskott till Ständerna inkomma.
Skulle än en sådan tolkning af nämnde § öfverensstämma med de beslut, som
Konstitutions-Utskottet vid 1810 —1841 årens riksdag; fattade, så ligger ändock i
O Oö
öppen dag, att vid begge dessa tillfällen har 55 § Riksdags-Ordningen erhållit en
tydning, fullkomligt stridande icke allenast mot rätta andan och bokstafven i nämnde
§, utan ock mot flera andra grundlags-paragrafer.
Bn sådan tolkning är likvisst desto betänkligare, som Utskotten genom densamma
ställas öfver Rikets Ständer. För Stats-Utskottet skulle det hädanefter blifva
en lätt och ingalunda försmådd utväg, att undertrycka ett Stånds mening, om och
när den är Utskottet misshaglig. Det goda ändamålet med de gjorda och vid denna
riksdag definitivt antagna förtydligande tilläggen i 69 § Regerings-Formen skall derigenom
alldeles förfelas. — Fara värdt är ock, att genom den nu anmärkta, af Konstitutions-Utskottets
majoritet hyllade, åsigt, skall Bonde-Ståndets grundiagsenliga rätt
afven framgent blifva kränkt, och de välbetänkta tilläggen i sist omförmälda § blifva
utan ringaste verkan, endast än mera befrämjande den misshushållning med statens
medel, som Bonde-Ståndet efter bästa öfvertygelse sökt stäfja.
Genom att förklara Talmannens propositions-vägran obefogad har Utskotts-majoriteten
på ett ganska fintligt sätt vunnit sina hufvudsyften, — nemligen dels att
kunna underkänna Bonde-ståndets fullt giltiga klagan öfver Stats-Utskottets förfarande,
att i voterings-propositionerna icke upptaga nämnde Stånds beslut, och dels att för
-
Konstitutionsutskottets Memorial M 61.
framtiden legalisera det i allo grundlags-stridiga förbiseendet af föreskriften rörande
tre Stånds sammanstämmande beslut, derest det fjerde Ståndets skall kunna
uteslutas.
Otvifvelaktig! är, att den åsigt, sorn Konstitutions-Utskottet nu hyllat, länge skall
åstadkomma förvecklingar och föranleda till flera skarpa strider. Just derföre har jag
ansett mig skyldig att nedlägga min protest mot det fattade beslutet, så att icke
mitt namn må införlifvas med en handling, som innebär frö till fortsatta strider.
Om det till äfventyrs är för den nuvarande högt aktade Talmannen i BondeStåndet
nedslående, att hans uppfattning af sin ed och sina pligter såsom Talföan
blifvit ogillad af de män, hvilka nu formerat majoriteten i Konstitutions-Utskottet,
bör det ändock vara fullt tillfredsställande för honom — äfvensom för minoriteten
inom Utskottet — alt så utmärkte män, som Grefve Spens, Biskoparne Holmström
och Agardh, Professorerne Geijer, Cederschjöld och Bolmér, Prosten Hallström och
Doktor Morén —- samtlige ledamöter i 1840 —1841 årens Konstitutions-Utskott -—
ansell enahanda åtgärd, som den hvilken Talmannen nu vidtagit, vara fullt grundlagsenlig,
oaktadt Talmannen icke då (1840), såsom nu var fallet, hade 69 §
Regerings-Formen, sådan den nu lyder, att särskildt stödja sig vid.»
Uti denna samt uti vice Talmannen Anders Anderssons reservation hafva instämt
Riksdags-fullmäktigen Per Sahlström från Stockholms län, förre vice Talmannen
Per Eriksson och Riksdags-fullmäktigen Johan Persson från Upsala län.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell. 1857.
Konstitutions-Utskottets Memorial N.o 62.
1
Auli. till Exp.-Ulsk. den 13 Jan. 1838, kl, 2 e. ni.
Memorial lill Rikets Sländer, med förslag lill ändring aj de i Tryckfrihels-Förordningen
genom hänvisning till 8 liap. Miss'gernings-Balken
fastställde straffbestämmelser.
I följd af den uppställning T ry e k fri h e t s-Fö r o rd ri inge n erhållit och de deruti förekommande
hänvisningarne till allmän Kriminallag mäste understundom inträffa, att en
ändring i den sednare ovilkorligen påkallar en ändring i den förra — ett förhållande,
hvarå Konslitutions-Ulskottet ansett sig böra fästa uppmärksamheten i anledning af den
genom Kongl. Majlis Nådiga Proposition den 2 December 1856 (N:o 59) väckte
samt af Rikets Ständer behandlade frågan om upphäfvande af 8 Kap. MissgerningsBalken
jemte åtskillige andre till allmän Kriminal-lag hörande stadganden samt antagande
af en ny lag rörande ansvar för förfalskning och bedrägeri.
Till nyssnämnde Kap. i Missgernings-Balken hänföra sig lie moment i Tryckfrihets-Förordningens
1 §, som stadgar, bland annat, i
Sate mom. att boktryckare, sorn utan författarens eller utgifvarcns tillstånd dess namn
en skrift åsatt, straffes enligt Missgernings-Balkens 8 Kap. 3 §; — i
9:de mom. att hvilken, sorn å en skrift bedrägligt titelblad eller orätt författare- eller
utgifvare-namn utsätter, straffes enligt Missgernings-Balkens 8 Kapitel;
— och i
10:de moni. att den, sorn utsätter å tryckt skrift falskt boktryckare-namn eller orätt
tryckningsort, skall anses efter 8 Kap. 3 § Missgernings-Balken.
Elter hvad Lag-beredningen antagit i sitt förslag till de grundlags-ändringar, som
af en ny strafflag skulle föranledas, vöre' ingendera af berörde förbrytelser hänlorlig lill
förfalskningsbrott, och hos den förstnämnde förefinnes uppenbarligen icke ens de väseudtliga
kännetecknen ä bedrägeri, som deremot innefattas i de öfriga. Att de alla,
det oaktadt, af Tryckfrihets-Förordningen anses och bestraffas såsom förfalskningsbrott
Bih. till II, St. Brot. 1856—1858. 5 Sami. 23 Höft.
Konstitutions-Ulskottets Memorial N:o 62.
kan för närvarande förklaras genom ofullständigheten af gällande Kriminal-lags bestämmelser
rörande bedrägeri och annan oredlighet. För lagstiftningen utgör likväl en sådan
omständighet mindre ett försvar, än en ursäkt, och till och med denna skulle genom
undanrödjandet af den anmärkte ofullständigheten i Kriminal-lagen försvinna. —
Men icke nog dermed att den nya lagen angående ansvar för förfalskningsbrott och
bedrägeri skulle undanrycka det enda nu befintliga stödet för Tryckfrihets-Förordningens
om förm alde straffbestämmelser; den skulle derjemte, så framt ordalydelsen af de
moment, som innehålla dessa straffbestämmelser, lemnäs oförändrad, sannolikt gifva
anledning till en villrådighet om rätta tolkningen af Tryckfrihets-Förordningen och en
osäkerhet i tillämpningen deraf, som det bör vara angeläget att söka förekomma. I
Kongl. Maj:ts Nådiga förslag till författning angående ansvar för förfalskning och
bedrägeri finnes nämligen i n ford t det förklarande, alt genom samma författning ej skedde
någon ändring af hvad i Grundlag stadgades, och enär af Rikets Grundlagar endast
Tryckfrihets-Förordningen och derutaf endast omförmälde tre mom. hafva omedelbart
sammanhang med de lagbud, som genom den nya författningen skulle ändras, så visar
sig berörde förklarande uttrycka den åsigt, att de straffbestämmelser i 8 Kap. Missgernings-Balken.
hvartill Tryckfrihets-Förordningen i § 1, mom. 8, 9 och 10 hänvisar, äro,
i afseende å dessa förbrytelser, af grundlags egenskap. Uti Lag-Utskottets i anledning
af det Nådiga förslaget afgifne betänkande har likväl af Utskottet, med åberopadt stöd
af så väl föregående lagstiftning, som lagskipning, yttrats den mening, att den i tryckfrihets-lagen
i meranämnde fall skedda hänvisning till allmän lag endast innefattar en
förklaring, att vissa brott mot tryckfrihels-lagen skulle bestraffas lika med särskilda
brott, å hvilka den allmänna lagen utsatte straff, samt att dermed straffet blifvit beroende
af de förändringar den allmänna lagen kunde komma att undergå. Lag-Utskottet
ansåg följdriktigt, att ett stadgande, som grundade sig på en motsatt åsigt, borde ur
den tillernade författningen uteslutas, och denna mening har jemväl blifvit af Rikets
Ständer godkänd. Frågan om hvilkendera grundlagstolkningen är den rätta eller
den, som i lagskipningen skulle göra sig gällande, blefve ingalunda afgjord genom
Kongl. Maj:ts bifall till den af Rikets Ständer beslutade lydelsen af författningen.
och dertill kommer äfven, att samma författning, hvilken i särskilda kategorier
med olika straffgrader fördelar förbrytelser, som i Missgernings-Balkens 8:de
Kapitel äro sammanförde i en, lätteligen kunde medföra en betänklig osäkerhet i tilllämpningen
å brott, sorn efter Tryckfrihets-Förordningens ordalydelse borde bestraffas
enligt nämnde Kapitel eller någon viss § deruti. — i betraktande häraf är det visserligen
icke otänkbart att en önskvärd förbättring i allmänna Kriminal-lagen kan bero
af en i allt läll behöflig ändring af Tryckfrihets-Förordningens ifrågavarande stadganden,
och har deruti legat en ytterligare uppmaning för Konstitutions-Utskottet att framställa
lörslag till en dylik grundlagsändring. Vid fullgörandet af denna pligt har Konstitutionsutskottet,
under förutsättning att ofvanuppräknade förbrytelser fortfarande borde såsom
urbota anses, trott sig i öfrigt väl böra lämpa straffpåföljderne efter dem, som för likartade
rättskränkningar blifvit i den föreslagna författningen angående ansvar för förfalskningsbrott
och bedrägeri bestämde, men tillika, med afseende å de förra förbrytelsernes
färre modifikationer, kunna inskränka straff-latituden; hvarjemte Utskottet i
stället för straffarbete föreslagit den förut i Tryckfrihets-Förordningen, § 5 mom. 15, upptagna
straffarten fängelse å fästning.
Det har icke kunnat undfalla Konstitutions-Utskottet, att Tryckfrihets-Förordningen
å andra ställen, än de nu anmärkte, innehåller hänvisningar till stadganden i allmän
Kriminal-lag och jemväl i sådane delar tarfvar en rättelse. Efter hvad förut blifvit
anmärkt, har likväl icke den ändring i Kriminal-lagen, sorn närmast föranledt före
-
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 62.
3
varande förslag, något samband med dessa sednare i Tryckfrihets-Förordningens 3 §
förekommande hänvisningar; och att borttaga desamma, vore att inlåta sig i en omarbetning
af §, som åter väsendtligen mäste bero af lagstiftningens pågående arbete med
brottmåls-lagens förbättring.
Det förslag Konsitutions-Utskottet i följd häraf anser sig böra
vördsamt framställa till grundlagsenlig behandling, innefattar följande
förändrade lydelse af
Tryckfrihets -Förordningen:
§. 1.
8:o Vid Rättegångens början — — — — — —
Har Boktryckare, utan Författarens eller Utgifvarens tillstånd,
dess namn en skrift åsatt, straffes med fängelse å fäst
ning
från och med Två månader till och med Ett år.
9:o Hvarje Skrift — — — — — — — —
— — — — — — utgifva.
Utgifvare af Dagblad och Periodiska Skrifter häfver ej
brutit emot Författares ägande rätt, då han i dem insända anonyma
Skrifter utgifver. Hvilken som å en Skrift bedrägligt titelblad
eller orätt författare- eller ulgifvare-namn utsätter, straffes
med fängelse ä fästning från och med Sex månader till och
med Två år. Diktadt namn — — — — — — — —
— — — — — — hemtad.
10:<> Å hvarje Skrift varde Boktryckarens namn, tryckningsorten
och årtalet utsatta; Uraktlåter Boktryckare sådant,
plikte han första gången Trehundra Riksdaler och andra gången
Sexhundra Riksdaler; Sker det tredje gången, vare han sitt Boktryckeri
förlustig. Utsätter någon å Iryckt Skrift falskt Boktryckarenamn
eller orätt tryckningsort, skall han derutöfver dömas
till fängelse å fästning från och med Två månader till och med
Ett år. Hvad här — — — — — — — — — —.
— — — — — — dylik beskaffenhet.
Stockholm den 13 Januari 1858.
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1858.
Konslitulions-Ulskoltcls Memorial M 65.
M 63.
Ank. till Exp.-Utsk. il. 19 Januari 1858, kl. S e. m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af Riks-Ståndens
beslut rörande det af Konstitutions- Utskottet uti Memorialet
M 39 framställda förslag lill ändring af 12, 17, 19,
41 och 79 §§ Riksdags-Ordningen, angående val af Ridderskapet
och Adelns Riksdagsmän.
Genom meddelade utdrag af Ridderskapet och Adelns protokoll för den
16:de dennes, af Preste- och Borgare-Ståndens för den 16:de sistlidne December,
och af Bonde-Ståndets för den 15:de i sistnämnde månad, har Konstitutions-Utskottet
inhemtat, att Ridderskapet och Adeln samt P r es te-S tå nd e t förkastat det
af Utskottet uti Memorialet JVs 59 framställda förslag till ändring af 12, 17, 19,
41 och 79 §§ Riksdags-Ordningen, angående val af Ridderskapet och Adelns
Riksdagsmän, samt alt Borgare- och Bonde-Stånden antagit samma lörslag
att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Med stöd af 81 § Regerings-Formen får Utskottet denna oförenliga
skiljaktighet i Riks-Ståndens beslut till samtliga Riks-Ståndens
behandlande vördsamt anmäla; med hemställan derjemte till Ridderskapet
och Adeln samt Preste-Ståndet, att de ville sig med de
tvänne öfriga Riks-Stånden förena och såsom hvilande för grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag antaga Konstitutions-Utskottets
ifrågavarande grundlags-ändringsförslag.
Tillika har Utskottet, för tidens vinnande, trott sig böra föreslå voteringspropositioner
för den omröstning uti Förstärkt Konstitutions-Utskott, hvarigenom,
i händelse Riks-Stånden skulle vidblifva sina fattade beslut, skiljaktigheten bör
förenas; och
Utskottet får af sådan anledning för Rikets Ständer vördsamt
framlägga följande förslag till
Bih. lill R. St. Prol. 1836—1858. 3 Sami. 24 Haft.
Konslitutions-Ulskotlels Memorial M 65.
VoteiiMgs-Propositioiier:
Den som vill, att det af Konstilutions-Utskottet uti Memorialet
JVS 59 framstiillda förslag till ändring af 12, 17, 19, 41 och 79
§§ Riksdags-Ordningen, angående val af Ridderskapet och Adelns
Riksdagsmän skall antagas, att hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är nämnde grundlags-ändringsdorslag förkastadt.
Stockholm den 19 Januari 1858.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS Jon. BECKMAN, 1858.
Konstilutions-lJlskollels Memorial M 64.
i
M 64.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 6 Febr. 1838, kl. 1 e. m.
Memorial till Rikets Stander, med anmälan om de i Förstärkt
Konstitutions- Utskott verkställda omröstningar.
Sedan Förstarkla Konstitutions-Ulskottet denna dag, jemlikt 81 § Regeringsformen,
samrnariträdt och röstat öfver nedanstående, vederbörligen godkände Volerings-propositidner,
får Utskottet härmed ulgången af de anställda omröstningarna
vördsamligen hos Rikets Ständer anmäla.
Första Omröstningen:
(Memorialen N:is 13, 23 och 38).
Den som vill, att Kontra-propositionen uti hufvud-voteringen öfver Konstitutions-Utskottels
uti Memorialet JV2 13 framställda förslag till ändring uti 12 §
Regerings-Formen, angående Stats-Rådefs hörande öfver afhandlingar och förbund
med främmande Makter, skall innehålla antagande till grundlagsenlig behandling vid
nästa Riksdag af denna, al Borgare-Ståndet yrkade lydelse af nämnde §: »Konungen
äger att sluta Afhandlingar och Förbund med främmande Makter, sedan, enligt
8 §, Stats-Rådet deröfver blifvit kordt;» röste
Ja
Den det ej vill, röste
Nej 5
Vinner Nfj, kommer att såsom Kontra-proposition vid nämnde omröstning
uppställas förkastande af Konstitutions-Utskottels förbemälda grundlags-ändringsförslag.
Bih. lill R. St. Prol. 18oG—18S8. 5 Sami. SS Haft. 1
2 Konstitutions-Utskollets Memorial Jl? 64.
Omröstningen har utfallit med
Femtiotvå Ja,
Tjugusju Nej.
Andra Omröstningen:
(Mern. N:is 13, 23 och 38).
Den som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet JM 43 fram»
ställda förslag till ändring uti 12 § Regerings-Formen, angående Siats-Rådets hörande
öfver afhandlingar och förbund med främmande Makter, skall oförändradt
blifva bvilande lill grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, röste
Ja:
Den del ej vill, röste
!
Yinner Nej, är till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag antagen denna,
af Borgare-Ståndet yrkade lydelse af nämnde <§: »Konungen äger att sluta Afhandlingar
och Förbund med främmande Makter, sedan, enligt 8 §, Stats- Rådet deröfver
blifvit Kordt.»
Omröstningen har, sedan en dubbel sedel blifvit kasserad, utfallit med
Sjutton Ja,
Sextioett Nej.
Tredje Omröstningen 2;
(Mern. N:is 14, 24 och 39).
Den som vill, att till grundlagsenlig, behandling vid nästa Riksdag skall hvila
detta af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet JM 14 föreslagna tillägg till 12 §
Regerings-Formen: »Ej må Honungen utan Riksens Ständers samtycke blifva regerande
Furste af Utländsk Stat;» röste
Ja:
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är förslaget om nämnde tillägg förkastadt,
'Eonstitulions-Ulskotlets Memorial M 64. 3
Omröstningen har utfallil med
F e m ti o n io Ja,
Tjugu Nej.
Fjerde Omröstningen:
(Mein. N:is 15, 25 och 40).
Den som vill, att vid blifvande omröstning öfver det af Konslitutions-Utskottet
uli Memorialet J\s 15 framställda förslag till ändring uti 72 § RegeringsFormen,
angående inlösen af Rikets Ständers Ranks sedlar, till Kontra-proposition
skall uppställas Bonde-Ståndets gemensamma tanke, att, med uteslutande af
den i slutet af den föreslagna lagtexten förekommande meningen: »och bestämmes
genom lag, stiftad af Konungen och Riksens Ständer gemensamt, å hvilkendera af
dessa metaller sedlarne skola lyda», Utskottets förslag i öfrigt antages att hvila till
grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, röste
Ja;
Den det ei vill, röste
Vinner Nej, kommer vid nämnde omröstning att till Kontra-proposition uppställas,
att nämnde grundlags-ändrings-förslag bör förkastas.
Omröstningen har, sedan en sedel, såsom märkt, blifvit kasserad, utfallit med
Fyratiofyra Ja,
Trettiofyra Nej.
Femte Omröstningen:
(Mern. N:is 15, 25 och 40).
Den som vill, att Konstilutions-Utskottets uti Memorialet JVs 15 framställda
förslag till ändring uti 72 § Regerings-Formen, angående inlösen af Rikets Ständers
Banks sedlar, skall oförändradt hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag, röste
Ja;
4
Konslilulions-Ulshotlcls Memorial M 64,
Den (Jet ej vill, röste
. ^
Vinner kommer Utskottets ifrågavarande förslag, med uteslutande af den
i slutet af elen föreslagna lagtexten förekommande meningen: »och bestämmes genom
lag, stiftad af Konungen och Riksens Ständer gemensamt, ä hvilkendera af
dessa metaller sedlarne skola lyda», alt i öfrigt blifva hvilande till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag.
Omröstningen har utfallit med
Fyratio Ja,
Trettionio Nej.
Sjette Omröstningen:
(Meni. N:is 16, ‘26 och 41).
Den som vill, att vid blifvande omröstning öfver det af Konstilutions-Utskoitet
uti Memorialet JVs 16 framställda förslag lill tillägg i 109 § Regerings-Formen
och 80 § Riksdags-Ordningen, skall såsom Kontra-proposition antagas, alt förslaget,
med den förändring, att orden: »med Konungens samtycke», uti båda de till
ändring föreslagna §§:na uleslutas, förklaras hvilande lill grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Vinner kommer såsom kontra-proposition vid nämnde votering att uppställas
förslagets förkastande.
Omröstningen har utfallit med
Fy ra t i osju Ja,
T r e 11 i o t v å Nej.
Sjunde Omröstningen:
(Mern. N:is 16, 26 och 41).
Den som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet JM 16 fram
-
K enslilulions-UIskottets Memorial M 61.
5
ställda förslag till tillagg i 109 § Regerings-Formen och 80 § Riksdags-Ordningen,
angående uppskof i Riksdag, skall oförändradt blifva hvilande till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner N«i* är nämnde förslag, med den förändring att orden: »med Konungens
samtycken, i båda de till ändring föreslagna §§:na uteslutas, förklaradt hvilande
till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Omröstningen har utfallit med
Femtiofyra Ja,
Tjugufem Nej.
Åttonde Omröstningen:
(Mern. N:is 17, 27 och 42).
Den sorn vill, att det af Konstilutions-Utskottet uti Memorialet ^2 17 framställda
förslag till ändring uti 27 § 1 mom. och 28 § Riksdags-Ordningen samt
53 § Regerings-Formen, angående tiden dels för öfverlemnande af Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, dels för Utskotts-val, skall
blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, röste
*1 il ■
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är nämnde grundlags-ändrings-förslag förkastadt.
Omröstningen bar utfallit med
F e m t i o t r e Ja,
Tjugu sex Nej.
Monde Omröstningen:
(Mern. N:is 18, 28 och 43).
Den som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet M 18 fram
-
6
Konstitutions-Utskollets Memorial M 64.
ställda förslag till ändring uti 76 § Riksdags-Ordningen, angående den af StatsRådet
för dess åtgärder vunne décharge, skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag, röste
Ju t
Den det ej vill, röste
Vinner Nej, är nämnde grundlags-ändrings-förslag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Fyratio Ja,
Trettionio Nej.
Tionde Omröstningfen:
(Mern. N:is 19, 29 och 44).
Den som vill, att det af Konstitulions-lltskottet uti Memorialet JVs 19 föreslagna
tillägg till 59 § Regerings-Formen och 27 § 1 mom. Riksdags-Ordningen,
angående Propositionen om Statsverkets tillstånd och behof, skall blifva hvilande till
grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, röste
Ju t
Den del ej vill, röste
;
Vinner Nej, är nämnde grundlags-ändrings-förslag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Femtiotvå Ja,
Tjugu sju Nej.
Elfte Omröstningen:
(Mern. N:is 20, 30 och 45).
Den som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet Jtä 20 framställda
grundlags-ändrings-förslag, angående utländsk undersåtes rätt att i Riket
förvärfva och besitta fastighet, skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid
nästa Riksdag, röste
Ja;
Kunstilulions-UlskoClels Memorial J\s 64. 7
Den del ej vill, röste
Nej j
Vinner Nej, är nämnde grundlags-ändrings-förslag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
F e m t i o f y r a Ja,
Tjugufem Nej.
Tolfte Omröstningen:
(Mern. N:is 32, 47 och 81).
Den som vill, atl det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet .Vs 32 framställda
förslag lill ändring uti 18 § Riksdags-Ordningen, angående Heminans-egares
representations-rätt, skall hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag,
röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Vinner Nej, är nämnde grundlags-ändrings-förslag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Sextio Ja,
Nitton Nej.
Trettonde Omröstningen:
(Mern. N:is 38, 49 och 88).
Den som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet JV2 38 framställda
förslag till tillägg vid 1 § 9 mom. Tryckfrihets-Förordningen, angående förbud
mot eftertryck af utländsk skrift, skall oförändradt blifva hvilande att vid nästa
Riksdag grundlagsenlig! belvandlas, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är det af Borgare-Ståndet såsom dess gemensamma tanke till
Konstitutions-Utskottet hänvisade och af Utskottet uti dess Memorial M 49 anförda
förslag lill tillägg vid herörde moment antaget alt hvila tili grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag.
ii Konstilulions-Ulskotlets Memorial JVs 64.
Omröstningen bar utfallit med
T rettiosju Ja,
Fyratiotvå IVej.
Fjortonde Omröstningen:
(Mern. N:is 37, SO ocb 56).
Den som vill, att det af Konstitutions-Ulskoltet uti Memorialet JVs 37 framställda
förslag til! tillägg vid 1 g 4 mom Tryckfrihets-Förordningen, angående
borgens ställande af Dagblads ocb Periodiska skrifters utgifvare, skall blifva bvilande
a tt vid nasta Riksdag grundlagsenligl bebandlas, röste
Ja;
Den det cj vill, röste
Nej;
'Vinner Kej, är nämnde förslag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Fy r a ti os ex Ja,
T rettiotre Nej.
Femtonde Omröstningen:
(Mern. N:is 59 och 63).
Den som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti Memorialet JVs 59 framställda
förslag till ändring af 12, 17, 19, 41 och 79 §§ Riksdags-Ordningen,
angående val af Ridderskapel oell Adelns Riksdagsmän, skall antagas att hvila till
grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, är nämnde grundlags-ändrings-förslag förkastadt.
Omröstningen har utfallit med
Trettio Ja,
Fyrationio Nej.
Stockholm den 5 Februari 1858.
STOCKHOLS!, TRYCKT HOS JOU. BECKSIAN, 1858,
Rättelser
uti Konstitutions-Utskottets Memorial vid 1856—58 årens riksdag:
Memorialet JVS 2:
Sid.
32, venstra
spalten, rad.
13 nedifrån slår: utan
läs: utom
Memorialet JVS 3:
8, venstra spalt. rad. <10 nedifr. står: afseende
å läs:
afseende endast å
»
—
»
»
»
nedifr. står: ärender
läs:
ärenden
Memorialet JV° H:
»
26
rad
13 uppifr.
star:
kathegorier
läs;
kategorier
»
—
»
18
»
»
kathegorien
»
kategorien
»
—
»
23
»
»
kathegorien
»
kategorien
»
32
»
16
nedifr.
»
men, enligt
»
men den, enligt
»
—
»
6
»
»
JV5 5
»
JVS 6
»
39
»
24 uppifr.
»
omöjigt, hvarföre
»
omöjligt, hvarför
»
40
»
19
»
»
annat Majit
»
Kongl. Majit
»
—
»
20
»
»
Kongl, skäl
»
annat skäl
»
—
»
29
»
»
det lätteligen
»
det sista lätteligen
»
48
»
9
»
»
Ärenden
»
Ärendena
»
59
»
4
»
»
anges
»
anses
»
—
»
38
»
»
detta, utur egen fatabur,
»att »
detta, »att
»
62
»
15
»
»
och Professoren
»
och Prosten
»
—
»
16
»
»
Selander hafva
»
Söderberg hafva
»
67
»
15
nedifr.
»
i de afseendet
»
i det afseendet
Memorialet Jtä 14 :
»
5
»
2
»
»
han då Utskottet fatta
»
han, då Utskottet fa
Memorialet JVS 16:
»
10
»
5
uppifr.
»
sex
»
Seas
»
—
»
12
»
»
han
»
Han
»
—
»
11
nedifr.
»
nämnde
»
nämnda
Memorialet JVS 17:
''
»
3
»
6
»
»
räknes
»
räknas
Bih. till R. St. Prot. 1856—1858. 3 Sami. 26 Uäft.
Memorialet JM 18:
Sid.
8
rad.
11
uppifij
står:
ny till
Memorialet JM 31:
/äs: ny, till
»
4
»
3
»
»
43, 19
Momorialet JM 32:
» 43, 16, 19
»
14
»
17
»
»
Riks-Stånd
» Riks-Stånd,
»
»
19
»
»
nu om
Memorialet JM 46:
» om
3
»
1
»
»
orubbad.
» orubbade.
»
—
»
18
»
»
förhållningssätt
» framställningssätt
»
—
»
35
»
»
måtte
» måste
»
5
»
9
»
»
nämnde
» förstnämnde
»
6
»
9
»
»
§:n. Svenska
» §:n, Svenska
»
—
»
5
nedifr.
»
34—42
» 39—42
»
—-
»
4
»
»
Maj:t såsom
» Majit, såsom
»
7
»
4
uppifr.
»
giltighet så
» giltighet, sä
»
1
»
13
»
»
för lämpligheten
» för ådagaläggande af
lämpligheten
»
8
»
5
nedifr.
»
Wahlström:
Memorialet JM 49:
» Wahlström;
»
2
»
16
»
»
yä//e, vid
» (jätte vid
»
—
»
15
»
»
hvad, i afseende
» hvad i afseende
»
»
»
»
skrift, stadgadt
Memorialet JM 52:
» skrift stadgadt
»
i
»
11
»
»
föredragning, förmenas
Memorialet JM 69:
» föredragning af så kal-  lade mindre vig-  tiga mål, förmenas
»
8
»
8
uppifr.
»
Taleman
» Talman
»
»
1
nedifr.
»
besluten öfvervara.
Memorialet JM 60:
» besluten, öfvervara.
»
2
»
11
uppifr.
»
närma e
Memorialet JM 63:
» närmare
»
2
»
5
»
»
Riksdagsmän skall antagas, att » Riksdagsmän, skall
antagas att
STOCKHOLM, tryckt hos Erie Westrell, 1858.
FÖRTECKNING
öfver
Konstitutions-Utskottets Memorialer vid 1856—8 årens Riksdag.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
JVs
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde- |
ståndet.
i
2.
Om arfvoden för
Utskottets Kansli.
Med uppgift å hel-  lande förslag till än-  dring i Grundlagarne.
1:0.
Kongl. Maj:ts Nåd.
Prop. d. 6 Juni 1854,
angående ändring i 85
§ il F., i afs. på Tryck-  frih-Förordna egen-  skap af Grundlag, äf-  vensom, i sammanhang
dermed, uti åtskilliga
§§ i R. F. och R. 0.
4 Nov.
1856
1 4 Nov.
1850
12 Nov. 1856
godkändt.
8 Nov. 1856
godkändt.
8 Nov. 1856
godkändt.
8 Nov. 1856
godkändt.
Jemför Memor. M 4.
Rikets Ständers be-  slut anmäldt i underd.
skrifvelse den 11 Jan.
1857, (JK 3).
13, 17 Dec.
1856
afslogs.
13, 17 Dec.
1856
afslogs.
13, 17 Dec. i
1856
afslogs.
13 Dec.
1856
afslogs.
Alltså Förfallet.
Rikets Ständers be-  slut anmäldt i underd.
skrifvelse den 10 Jan.
1857, (JK 4).
2:0.
28 § R F, angå-  ende rättighet för Ko-  nungen att till vissa
beställningar utnämna
äfven bekännare af an-  nan troslära, än den
rena Evangeliska.
13, 17 Dec.
1856
afslogs.
13, 17 Dec.
1856
afslogs.
13, 17 Dec.
1850
bifölls.
13 Dec.j
1856
bifölls.
Alltså Förfallet.
Förteckn, öfv. Konstit.-Utsk:s Memor. 1856—1858. 1
; Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
JK
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
3:0.
35 § R F., angå-  ende förtroendesysslor.
13, 17 Dee.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13 Dec.
1856
bifölls.
Af Kongl. Maj:t Bi-  fallet d. 27 Fehr. 1858.
»
4:o.
98 § R. F. och 63
§ 4 mom. R. 0., an-  gående Suppleant för
Rikets Ständers Jusli-
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13 Dec.
1856
bifölls.
Af Kongl. Maj:t Bi-  fallet d. 27 Febr. 1858.
tie-ombudsman.
5:0.
56 och 84 §§ R.
F. samt 29 § 4 mom.
R. 0. angående be-  handlingen af frågor
om ändring i Grund-  lagarne.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13 Dec.
1856
bifölls.
Af Kongl. Majit Bi-  fallet d. 5 Febr. 1857.
6:o.
59 § R. F. och 27
§ 4 mom. R. 0. an-
13, 17 Dec.
1856
13, 17 Dec.
1856
13, 17 Dec.
1856
13 Dec.
1856
Alltså Förfallet.
gående Propositionen
om Stals-verkets till-
bifölls.
afslogs.
bifölls.
bifölls.
stånd och behof.
7:o.
69 § R. F., angå-  ende behandlingen af
Stats-Utskottets Betän-  kanden i vissa frågor.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856.
bifölls.
13 Dec.
1856
bifölls.
Af Kongl. Maj:t Bi-  fallet d. 5 Febr. 1857.
8:o.
4 4 och 4 4 §§ R.
0.. angående Städer-  nas representationsrätt.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13 Dec.
1856
bifölls. |
i
Af Kongl. Maj:t Bi-  fallet d. 27 Febr. 1858.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste
ståndet.
ståndet.
Bonde
ståndet.
14
9:0.
R. 0., angå
-
ende representations
rättigheten för Slockholm.
10:o.
11 och 15 §§ R.
0., angående förrättande
af Riksdags
manna-val för BondeStåndet.
11:0.
52 § R. F. och 24
§ R. 0., angående tillförordnandet
af BondeSlåndets
Sekreterare.
12:o.
39 § R. 0., angående
val af Ordförande
i Rikets Ständers Utskott
och andra delegationer.
13:0.
Tillägg vid 46 §
R. 0., angående sammanträde
af Rihs-Stånden
för gemensamma
öfverläggningar, äfvensom
till ändring i 110
§ R. F. samt 48 och
78 §§ R. 0. .
14:o.
68 § R. 0., angående
liden för Revi
-
13, 17 Dec.
1856
antaget på
samma sätt,
som af Borgareståndet.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
afslogs.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dee.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
antaget för
den händelse
att JK 8 ej
antages och
fastställes.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Deo.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13 Dec.
1856
bifölls.
13 Dec.
1856
bifölls.
Genom antagande af
nästföregående har detta
förslag förfallit.
Af Kongl. Maj:t Bifallet
d. 27 Febr. 1858.
13 Dec.
1856
bifölls.
13 Dec.
1856
bifölls.
Af Kongl. Maj:t Afslaget
d. 27 Febr. 1858.
Alltså Förfallet.
13 Dec.
1856
bifölls.
Af Kongl. Majit Bifallet
d. 5 Febr. 1857.
13 Deo.
1856
bifölls.
Af Kongl. Majit Bifallet
d. 5 Febr. 1857.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Kubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
| Borgare-  ståndet.
Bonde-
ståndet.
sionerna af Stats-ver-  kets, Bankens och Riks-  gälds-kont:s tillstånd,
styrelse och förvaltn.
1 5:o.
tillägg i 109 § R.
F. och 80 §§ R. 0.,
angående uppskof i
Riksdag.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13, 17 Dec.
1856
afslogs.
13, 17 Dec.
1856
bifölls.
13 Dec.
1856
afslogs.
Alltså Förfallet.
3
med ytterligare upp-  gift å hvilanda förslag
till ändringar i Grund-  lagarne.
18 Dec.
1856
Jern för Memor. M 7.
'1:0.
7, -17, 18, 21, 22,
23, 24, 26, 34, 99,
101 och 102 §§ R.
F, samt 41 § R. 0.,
i afseende på behand-  lingen af en del Re-  gerings-ärenden (Re-  gering s-r ätt).
28 Febr. 1857
afslogs.
28 Febr. 1857
afslogs.
28 Febr. 1857
bifölls.
28 Febr. 1857
afslogs.
Alltså Förfallet.
2:o.
28 § R. F., i fråga
om naturalisation af
utländsk man.
3:o.
28 Febr. 1857
bifölls.
28 Febr. 1857
bifölls.
28 Febr. 1857
bifölls.
28 Febr. 1857
bifölls.
Rikets Ständers be-  slut anmäldt i underd.
skrifvelse den 11 Mars
1857 (JW 29).
Af Kongl. Majit Bi-  fallet d. 27 Febr. 1858.
39, 40, m. fl. §§
R. F. och 4, 6, m.
fl. §§ R. 0., i afseende
på sättet för Rikssty-  relsens förande i vissa
fall.
28 Febr. 1857
till handl.
28 Febr. 1857
till handl.
I
28 Febr. 1857
till handl.
28 Febr. 1857
till handl.
Förfallet.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Kubrik.
Datum.
Kidd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
4:o.
2 och 9 §§
Succ. 0. (i samman-  hang med nästföregå-  ende).
28 Febr. 1857
till handl.
28 Febr. 1857
till handl.
28 Febr. 1857
till handl.
28 Febr. 1857
till handl.
Förfallet.
4
med uppgift å de
af samtliga Riks-Stån-  den vid innevarande
Riksdag bifallna för-  slag till ändringar i
Grundlagarne.
23 Dec.
1856
3 Jan. 1857
till handl.
30 Dec.
1856
till handl.
3 Jan. 1857
till handl.
7 Jan. 1857
till handl.
Omfattar endast de
i Mern. M 2 upptagne
Grundlagsändringar.
5.
6
med utlåtande om
Kongl. Maj:ts N. Prop.,
angående förändring i
och tillägg till liiks-  Aklen af den 6 Aug.
1815.
med bestämmande
till hvilket Utskott sär-  skilda, af Doktor Nord-  lander och J. E. Rut-  ström väckta motioner
borde förvisas.
29 Jan.
1857
27 Jan.
1857
18 Febr. 1857
Mern. afslogs.
Prop.antogs
under förut-  sättning af R.
St:s bifall till
N. Prop. ang.
andr. i 39, 40
m. fl. gg R. F.
o. 4,6 gg R. 0.
11 Febr. 1857
till handl.
18 Febr. 1857
Mern. afslogs.
Prop. antogs
eventuelt.
11 Febr. 1857
till handl.
18 Febr. 1857
godkändes.
11 Febr. 1857
till handl.
18 Febr. 1857
godkändes.
7 Febr. 1857
till handl.
Den Kongl. Proposi-  tionen alltså afslagen.
Afslaget anmäldt i Ri-  kets Ständers underd.
skrifvelse den 11 Mars
1857 (M 30).
7.
med uppgift om Riks-  Ståndens beslut rörande
återstående från sista
Riksd. hvilande Grund-  lags-ändrings- förslag.
5 Mars
1857
11 Mars 1857
till handl.
11 Mars 1857
till handl.
18 Mars 1857
till handl.
14 Mars 1857
till handl.
Omfattar de i Mern.
M 3 upptagne förslag.
8.
med försl, till Grund-  lagsändring, åsyftande
dels förändring i före-  skrifterne rör:de Riks-,
styrels. förande i vissa
19 Mars
1857
8 April 1857
bifölls.
4 April 1857
bifölls.
8 April 1857
återremitte-  rades med
anmärkmr,
innefattande
Ståndets
8 April 1857
återremitte-  rades med
anmärkmr,
innefattande
Ståndets
Ärendet vidare be-  handladt uti Mern. N:is
9, 10, 12, 21, 22.
Genom omröstning uti
Förstärkt K. U. den 7
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste
ståndet.
Borgare
ståndet.
Bonde
ståndet.
9
10.
11
fall, dels utvidgad tjenste-tillsättnings-rätt
för
sådan styrelse, som i
Konungs ställe i vissa
fall förer regeringen,
dels Grundlag:nes bringande
till närmare öfverensstämmelse
med
Riks-Akten.
i anledning af 2
Stånds återremiss å
Memorialet JV° 8, innehållande
grundlagsändrings-förslag
rörande
Riksstyrelsens förande
i vissa fall, m. m.
ang:de de af BondeStåndel,
såsom dess
gemensamma tanke,
framställde anmärkn.
vid Utskottets, i MernJV2
8, föresl. Grundlags-förändringar
rör.
Riksstyrelsens förande
i vissa fall m. m.
angående verkställd
granskning af de i
Stats-Rådet förda Protokoll
(Decharge-Betänkandet).
17 Apr.
1857
25 April 1857
till handl.
22 April 1857
till handl,
med vidblifvande
af förra
beslutet.
19 Mai
1857
23 Maj 1857
till handl.
23 Maj 1857
till handl.
23 Maj
1857
18 Juli 1857
till handl.
18, 20 Juli
1857
till handl.
gemensamma
tanke.
29 April 1857
till handl,
med vidblifvande
af förra
beslutet.
23 Maj 1857
till handl.
18 Juli 1857
Ståndet, som
funnit att Konungens
Rådgifvare
ej bragt
till ovilkorlig
efterföljd
Grundlagens
stadgande, att
styrelsen fores
af Konungen
allena endast
på det sätt R.
F. föreskrifver
gemensamma
tanke.
4 Maj 1857
till handlingarne
med
vidblifvande af
förra beslutet.
27 Maj 1857
Svar på Utskottets
framställning.
18 Juli 1857
till handl,
med ungefär
samma anm.
som Borgareståndet.
Juli 1857 biel' Konst.
Utsk:s förslag oförändradt
antaget att hvila
till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag.
(2).
Jern för Mern. 8,
10, 12, 21.
Jemför Mern. M 8,
9, 12, 21.
Ingen åtgärd beslutad.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
lade i anseende
till inträffade
förändringar af
Stats-R. leda-  möter mern.
till handl.
12.
med volerings-pro-  posilioner rör. Konst.
Utsk. uti Memorialet
JVS 8 afgifna Grundlags-  ändrings-förslag, ang.
Riksstyrelsens förande
i vissa fall m. m.
9 Juni
1857
!22.Juni 1857
godkändes.
17 Juni 1857
godkändes.
18 Juni 1857
godkändes.
17 Juni 1757
godkändes.
Jemför Mern. Niis 8
9, 10, 21.
13.
med förslag till än-  dring i 12 § R. F.,
angående Stats-Rådets
hörande öfver afhand-  ling. och förbund med
främmande Makter.
30 Juni
1857
2 5 Juli 1857
förkastades.
25 Juli 1857
förkastades.
25 Juli 1857
gemensam
tanke till K.
U. hänvisad.
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
Se vidare under Mern.
N:is 23, 38, 64.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 5
Febr. 1858 antogs Bor-  gare-Ståndets förslag
att hvila. (10).
14
angående det tillägg
till 12 § R. F„ att
Konungen icke må
utan Rikets Ständers
samtycke blifva Rege-  rande Furste af Ut-  ländsk stat.
30 Juni
1857
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
25 Juli 1857
förkastades.
25 Juli 1857
gemensam
tanke till K.
U. hänvisad.j
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
Se vidare under Mern.
Niis 24, 39, 64.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 5
Febr. 1858 antogs K.
(J:s förslag att hvila.
(11).
15.
16.
med förslag till än-  dring i 72 § R. F.,
angående inlösen af Ri-  kets Ständers Ranks
sedlar.
med förslag till til-  lägg i 109 § R. F.
och 80 § R. 0., an-  gående uppskof i Riks-  dag.
2 Juli
1857
30 Juni
1857
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
25 Juli. 1857
antogs att
hvila.
25 Juli 1857
förkastades.
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
25 Juli 1857
förkastades.
25 Juli 1857
gemensam
tanke till K.
U. hänvisad.
25 Juli 1857
gemensam
tanke till K.
U. hänvisad.
25 Juli 1857
förkastades.
Se vidare under Mern.
Niis 25, 40, 64.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 5
Febr. 1858, antogs K.
U:s Förslag att hvila.
(12).
Se vidare under Mern.
Niis 26, 41, 64.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 5
Febr. 1858, antogs K.
U:s Förslag att hvila.
(13).
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
JVS
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
| Borgare-  | ståndet.
Bonde-
ståndet.
17
med förslag till än-  dring i 27 § 1 mom.
och 28 § R. 0. samt
53 § R. F., angående
tiden dels för öfver-  lemnande af Kongl.
Maj:ts Nåd Prof. om
Stals-verkets tillstånd
och behof, dels för
Utskoits-val.
30 Juni
1857
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
25 Juli 1857
förkastades.
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
.
25 Juli 1857
antogs att
hvila. *
Se vidare under Mern.
N:is 27, 42, 64.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 5
Febr. 1858 antaget att
hvila.
(14).
18
med förslag till än-  dring i 76 § R. 0 ,
angående den af Stats-  Rådet för dess åtgär-  der vunna decharge.
30 Juni
1857
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
'
25 Juli 1857
förkastades.
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
Se vidare under Mern.
JYi 28, 43, 64.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 5
Febr. 1858 antaget att
hvila.
(15).
19
med förslag till til-  lägg i 59 § R. F. och
27 § 1 mom. R. 0.,
rör. Prop. om Stats-  verkets tillstånd och
behof.
30 Juni
1857
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
25 Juli 1857
förkastades.
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
Se vidare under Mern.
M 29, 44, 64.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 5
Febr. 1858 antaget att
hvila.
(16).
20
med förslag till til-  lägg vid 28 § R F.,
angående Utländsk un-  dersåtes rätt att i ri-  ket förvärfva och be-  sitta fast egendom.
2 Juli
1857
25 Juli, 1857
antogs att
hvila.
25 Juli 1857
förkastades.
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
25 Juli 1857
antogs att
hvila.
Se vidare under Mern.
M 30, 45, 64.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 5
Febr. 1858 antaget att
hvila.
(17).
21.
angående verkställ-  da omröstningar i för-  stärkt Konstitutions-  utskott (öfver förslaget
om Riks-styrelsens fö-  rande i vissa fall, m. m).
7 Juli
1857
13 Juli 1857
till handl.
11 Juli 1857
till handl.
10 Juli 1857
öfverlemnades
till Exp.-Utsk.
11 Juli 1857
till handl.
Jemför Mern. M 8,
9, 10, 12.
K. U:s förslag antogs
att hvila.
Se under JYl 22.
(2).
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M\
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Prés testandet.
Borgare
ståndet.
Bonde
ståndet.
22.
23
24.
25.
angående underdånig
anmälanhos Kongl.
Maj:t af det såsom hvilande
till nästa Riksdag
antagna Grundlagsändrings-förslag
rörande
It iks-styrelsens förande
i vissa fall m. m
med anledning af
Riks-Stånd:s beslut rörande
det af K.-U.
uti Mern. M 13 framställda
försl. t. andr.
i 12 § R. F., ang.
Stats-Rådets hörande
öfver af handl, och förbundm.
främm. Makter
med anledning af
Ri,ks-Stånd:s beslut rörande
det af K.-U. i
Mern. JV2 14- föreslagna
tillägg till 12 § R. F.,
att Kon. icke må utan
R.St:rs samtycke blifva
Regerande Furste af
utländsk stat.
med ani. af RiksStåndens
beslut rör
det af Konst-Utsk. i
Mern. JVi 15 framställda
förslag t. andr.
i 72 § R. F. angide
10 .Tuli
1857
15 Juli 1857
bifölls.
4 Aug.
1857
1!» Aug. 1857
förkastandet
vidblefs.
4 Aug.
1857
19 Aug. 1857
till handl.
— antagandet
vidblefs.)
4 Aug.
1857
19 Aug. 1857
till handl.
(= antagandet
vidblefs).
13 Juli 1857
bifölls.
15 Aug. 1857
förkastandet
vidblefs.
15 Aug. 1857
förkastandet
vidblefs.
15 Aug. 1857
förkastandet
vidblefs.
3 Juli 1857
godkiindes och
remmitter:s till
Exp.-Utsk.
19 Aug. 1857
gemensamma
tauken vidblefs
15 Aug. 1857
den gemensamma
tanken
frånträddes o.
Konst.-Utskls
förslag antogs
att hvila.
11 Juli 1857
bifölls.
Rikets Ständers lind.
skrifvelse den 22 Juli
1857. (JYi 90).
22 Aug. 1857
godkändes
(=’antagandet
vidblefs).
Jemför Mern. M 13.
Se vidare under Mern.
M 38, 64.
22 Aug. 1857
godkändes
(= antagandet
vidblefs).
Jemför Mern. M 14.
Se vidare under Mern.
M 39, (34.
15 Aug. 1857 22 Aug. 1857
förkastandet i gemensamma
vidblefs. taukeu vidblefs
Jemför Mern. M 15.
Se vidare under Mern.
M 40, 04.
Förteckn, öfv. Konstit.-Utsk:s Memor. 1856—1858.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
JK
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
inlösen af R. St. Banks
sedlar.
26.
med ani. af Riks-  Ståndens beslut rör.
det af Konst.- tsk. uti
ålem JK 16 fram-  ställda Grundlagsändr.-  förslag ang:de uppskof
i Riksdag.
4 Aug.
1857
15 Aug. 1857
till handl.
(= antagandet
vidblefs.)
15 Aug. 1857
till handl, och
antagandet
vidblefs;
15 Aug. 1857
gemensamma
tanken vidblefs
22 Aug. 1857
förkastandet
vidblefs.
Jemför Mern. J\t 16.
Se vidare under Mern.
M 41, 64.
27
med ani. af Riks-  Ståndens beslut rör.
det af Konst.-Utsk. uti
ålem. JK 47 fram-  ställda Grundiagsändr.-  förslag ang. tiden dels
för öfverlemnande af
Kongl. Prop. om Stats-  verkets tillstånd och be-  hof, dels iöv Utskottsval.
4 Aug.
1857
15 Aug. 1857
till handl.
(— antagandet
vidblefs).
15 Aug. 1857
förkastandet
vidblefs.
15 Aug. 1857
■antagandet
vidblefs.
22 Aug. 1857
antagandet
vidblefs.
Jemför Mern. JUt 17.
Se vidare under Mern.
M 42, 64.
28.
med ani. af Riks-  Ståndens beslut rör.
det af Konst.-Utsk. i
ålem. JK 48 fram-  ställda förslag t. andr. uti
76 § R. 0., angående
den af Stats-Rådet för
dess åtgärder vunna
decharge.
4 Aug.
1857
15 Aug. 1857
till handl.
(= antagandet
vidblefs).
15 Aug. 1857
till handl, och
förkastandet
vidblefs;
15 Aug. 1857
antagandet
vidblefs.
22 Ang, 1857
antagandet
vidblefs.
Jemför Mern. M 18.
Se vidare under Mern.
M 43, 64.
29
med ani. af Riks-  Ståndens beslut rör.
det af Konst.-Utsk. uti
Mern. JK 49 före-
4 Aug.
1857
15 Aug. 1857
till handl.
(= antagandet
vidblefs).
15 Aug. 1857
förkastandet
vidbfefs.
15 Aug. 1857
antagandet
vidblefs.
22 Aug. 1857
antagandet
vidblefs.
Jemför Mern. J\f 19.
Se vidare under Meni.
JV? 44. 64.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-  • ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
slagna tillägg i 59 §
R. F. och'" 27 § 1
mona. R. 0., ang:deKgl.
Prop. om Slats-verkels
tillstånd och behof.
30.
med ani af Riks-  Ståndens beslut rör.
Konst.-Utsk. uti Mern.
JV2 20 framställda
Grundlagsändr.-förslag
angående Utländsk un-  dersåtes rätt att i Ri-  ket förvärfva och be-  sitta fastighet.
4Aug.
1857
15 Aug. 1857
till handl.
(= antagandet
vidblefs.)
15 Aug. 1857
förkastandet
vidblefs.
15 Aug. 1857
antagandet
vidblefs.
22 Aug. 1857
antagandet
vidblefs.
Jemför Mern. JW 20.
Se vidare under Mern.
M 45, 64.
31.
med förslag till än-  dring i 13. 16, 19
och 22 §§ R. 0. ang:de
representations-rätt för
Lärarne vid Elemen-  tar-läroverken.
20 Aug.
1857
30 Sept. 1857
antogs att
hvila.
30 Sept. 1857
antogs att
hvila.
30 Sept. 1857
antogs att
hvila.
30 Sept. 1857
antogs att
hvila.
K. U:s förslag alltså
hvilande.
(3).
32.
med förslag till än-  dring uti 15 § R. 0.,
ung:de Hemmansegares
representalions-rätt.
20 Aug.
1857
30 Sept. 1857
antogs att
hvila.
30 Sept. 1857
antogs att
hvila.
30 Sept. 1857
antogs att
hvila.
30 Sept. 1857
förkastades.
Se vidare under Mern.
M 47, 51, 64.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 5
Febr. 1858 antaget att
hvila. (18).
33.
med Grundlagsän-  drings-förslag, rörande
vissa riksdagsärendens
behandl. af Riks-Stån-  den gemensamt uti s.
k. Riks-Nämnd.
26 Aug.
1857
30 Sept. 1857
förkastades.
30 Sept. 1857
förkastades.
30 Sept. 1857
förkastades.
30 Sept. 1857
förkastades.
Förfallet.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste
ståndet.
Borgare
ståndet.
Bonde
ståndet.
34J med förslag till ändring
uti 17 och 22
j R. F., åsyftande
förstärkning uti antalet
af Högsta Domstolens
Ledamöter.
26 Aug.
1857
35
36
37.
med förslag till tillägg
vid 1 § 9 mom.
Tr. För. angående förbud
mot eftertryck af
utländsk skrift.
med förslag till ändring
i vissa delar af
Tr. För. i fråga om
Tryckfrih ets-Nä mnden
och, i sammanhang
dermed, till tillägg i
108 § R. F. och" 65
8 R. O.
med förslag till tillägg
i 1 § 4 mom
Tr. För. rörande skyldighet
för Utgifvare af
Dagblad eller Periodiska
skrifter att ställa
borgen för böter, kostnad
och skada.
38.
med voterings-propesition.
rör. Konst.-  Utsk. uti Mern. JVs 13
framställda försl. t. ändring
uti 12 § R. F.,
26 Aug.
1857
1 -iScpt.
1857
15Sept.
1857
1 Sept.
1857
10 Okt. 1857
antogs att
hvila.
10 Okt. 1857
antogs att
hvila.
10 Okt. 1857
förkastades.
10 Okt. 1857
antogs att
hvila.
26 Sept. 1857
godkändes.
14 Okt. 1857
antogs att
hvila.
10 Okt. 1857
antogs att
hvila.
14 Okt. 1857
antogs att
hvila.
14 Okt. 1857
förkastades.
10 Okt. 1857
gemensam
tanke till K.
U. hänvisad.
10 Okt. 1857
förkastades.
14 Okt. 1857
gemensam
tanke till K.
U. hänvisad.
14 Okt. 1857
antogs att
hvila.
14 Okt. 1857
förkastades.
Se vidare under Mern.
M 48.
j:K.'$CJ:s förslag antaget
att hvila.
(4
Se vidare under Mern.
M 49, 55, 64.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 5
Febr. 1858 antogs Borgareståndets
förslag att
hvila. (19).
Förfalelt.
14 Okt. 1857
antogs att
hvila.
10 Okt. 1857
förkastades.
23 Sept. 1857
godkändes.
30 Sept. 1857
14 Okt. 1857
förkastades.
30 Sept. 1857
Se vidare under Mern.
JW 50, 56, 64.
Genom omröstning i
Förstärkt K. U. den 5
Febr. 1858 antaget att
hvila.
(20).
Jemför Mern. M 13,
23.
— 13 —
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
JM
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
ang:de Stats-Rådets hö-  rande öfver afhandl.
och förbund m. främ-  mande Makter.
39
med voterings-pro-  posilion. angående det
afKonst.-Utsk. uti Meni.
•As 4å föreslagna til-  lägg t. 12 § R. F.,
att Konungen icke må
utan R:ts St:rs sam-  tycke blifva Regerande
Furste af utländsk stat.
1 Sept.
1857
26 Sept. 1857
godkändes.
23 Sept. 1857
godkändes.
30 Sept. 1857
godkändes.
30 Sept. 1857
godkändes.
Jemför Mern. Jl? 14,
24.
40.
med voterings-pro-  posilion. rörande den
i Konst.-Utsk Mern.
•As 45 föreslagna än-  dring i 72 § R. F.,
angående inlösen af R.
St:rs Banks sedlar-
1 Sept.
1857
26 Sept. 1857
godkändes.
23 Sept. 1857
godkändes.
30 Sept. 1857
godkändes.
30 Sept. 1857
godkändes.
Jemför Mern. JfS 15,
25.
41
med voterings-pro-  position. rörande de af
Konst.-Utsk. uti Mern.
•As 46 föreslagna til-  lägg i 109 § R. F.
och 80 § R. 0., an-  g:de uppskof i Riksdag.
1 Sept.
1857
26 Sept. 1S57
godkändes.
23 Sept. 1857
godkändes.
30 Sept. 1857
godkändes.
30 Sept. 1857
godkändes.
Jemför Mern. Jlf 16,
26.
42
med voterings-pro-  posilion. rörande det af
Konst.-Utsk. uti Mern.
JV2 47 framställda för-  slag t. andr. i 27 §
1 Sept.
1857
26 Sept. 1857
godkändes.
23 Sept. 1857
godkändes.
30 Sept. 1857
godkändes.
30 Sept. 1857
godkäudes.
Jemför Mern. M 17,
27.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Rubrik.
Datum.
Kidd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
1 mom. och 28 §
R. 0. samt 53 § R.
F., ang:de tiden, dels
för öfverlemnande af
Kongl. Prop. om Stats-  verkets tillstånd och
behof, dels för Ut-  skottsval.
43
med voterings-pro-  position. rörande det af
Konst.-Utsk. uti Mern.
JVs 18 framställda för-  slag till ändring i 76
§ R. 0. angående den
af Stats-Rådet för dess
åtgärder vunna de-  charge.
1 Sept.
1857
26 Sept. 1857
godkändes.
23 Sept. 1857
godkändes.
30 Sept. 1857
godkändes.
30 Sept. 1857
godkändes
Jemför Mern. M 18,
28.
44
med volerings-pro-  posilion. rörande det af
Konst.-Utsk. uti Mern.
J\i 19 föreslagna til-  lägg t. 59 § R. F.
och 27 § I mom.
R. 0., ang:de Prop. om
Stats-verkels tillstånd
och behof.
1 Sept.
1857
26 Sept. 1857
godkändes.
23 Sept. 1857
' 'godkändes.
30 Sept. 1857
godkändes.
30 Sept. 1857
godkändes.
Jemför Mern. JW 19,
29.
45
med volerings-pro-  position. rörande det af
Konst.-Utsk. uti Mern.
M 20 framställda
Grundlagsändr.-förslag,
ang:de utländsk un-  dersåtes rätt att i Ri-
1 Sept.
1857
26 Sept. 1857
godkändes.
23 Sept. 1857
godkändes.^
30 Sept. 1857
godkändes.
30 Sept.^1857
godkändes.
Jenaför Mern. M 20,
30.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
JV2
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Prestc
standet.
Borgare
ståndet.
Bonde
ståndet.
46.
47.
48
49.
ket förvärfva och besitta
faslighet.
angående Riksstyrelsens
förande under
H. M. Konungens sjukdom.
i anledning af RiksStåndens
beslut rör.
det af Konst.-Utsk. uti
Mern. JY1 32 framställda
förslag till ändring
uti 15 § R. O.
angrde Hemmansegares
representationssätt
i anledning af RiksStåndens
beslut rör.
det af Konst.-Utsk. i
Mem. JVs 34 framst,
förslag till ändring uti
17 och 22 §§ R. F.,
angående antalet af
Högsta Domstolens
Ledamöter.
i anledning af RiksStåndens
beslut rör.det
af Konst.-Utsk. i Mern.
M 35 föreslagna tillägg
vid 1 § 9 mom.
Tr. För, angrde förbud
mot eftertryck af
utländsk skrift.
18Sept.
1857
8 Okt.
1857
30 Okt.
1857
30 Okt.
1856
23 Sept. 1857
bifölls.
14 Okt 1857
till handl.
(= antagandet
vidblefs.).
7 Nov.71857
till handl.
'= antagandet
vidblefs.)
7 Nov.':, 1857
till handl.
(= antagandet
vidblefs).
22 Sept. 1857
bifölls.
23 Sept.' 1857
bifölls.
14 Okt. 1857
till handl,
antagandet
vidblefs:
14 Okt. 1857
till handl.
(=: antagandet
vidblefs).
11 Nov. 1857
till handl,
o. antagandet
vidblefs.
11 Nov 1857
till handl,
och antagandet
vidblefs.
11 Nov. 1857
till handl, och
antagandet
vidblefs.
11 Nov. 1757
gemensamma
tanken vidblefs
23 Sept. 1857
bifölls.
14 Okt. 1857
förkastandet
vidblefs.
11 Nov. 1857
gemensamma
tank. frånträddes
och Konst.-  Utsk:s förslag
antogs att
hvila.
11 Nov, 1857
till handl.
(= antagandet
vidblefs).
Rikets Ständers bifall
till Kongl. Majrts Proposition
den 11 Sept.
1857 (jls 124) anmäldt
i underd. skrifvelse d.
24 Sept. 1857 (JW 134).
Jemför Mern. Jl? 32.
Se vidare Mern. JYi
51, 64.
Jemför Mern. M 34.
K. U:s förslay alltså
hvilanda.
Jemför Mern. JW 35.
Se vidare Mern. JU
55, 64.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
JV,2
Kubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
50.
'
i anledning af Riks-  Ståndens beslut rör. det
af Konst.-Utsk. i Mern.
JY° 37 föreslagna til-  lägg uti '1 § 4 mom.
Tr. För., ang:de bor-  gens ställande af Dag-  blads och Periodiska
skrifters utgifvare.
23 Okt.
1857
.
7 Nov. 1857
till handl,
med vidblifva
af antagandet.
11 Nov. 1857
till handl,
och antagandet
vidblefs.
11 Nov. 1857
till handl,
förkastandet
vidblefs.
11 Nov. 1857
till handl,
förkastandet
vidblefs.
Jemför Mern. JYs 37.
Se vidare Mern. M
56, 64.
51.
med volerings-pro-  position. rörande det af
K.-15. uti Mern. JV2 32
framställda förslag till
andr. uti 15 § R. 0.,
ang:dejHemmansegares
representations-rält.
23 Okt.
1857
7 Nov. 1857
godkändes.
11 Nov. 1857
godkändes.
11 Nov. 1857
godkändes.
11 Nov. 1857
godkändes.
Jemför Mein. M 32,
47.
52.
med utlåtande om
Kgl. Prop. ang:de andr.
af 5 och 6 §§ R. F.,
i afseende å Stats-Rå-  dets sammansättning.
[M 126).
(Afstyrkande).
6 Nov.
1857
25 Nov. 1857
afslogs och
Kgl. förslaget
antogs att
hvila.
25 Nov. 1857
ogillades och
Kgl. förslaget
antogs att
hvila.
18 Nov. 1857
bifölls.
24 Nov. 1857
bifölls.
Kongl, förslaget alltså
hvilande.
(!)•
53
med förslag; till än-  dring uti 46 § 2 mom.
R. Ö , angående Ord-  förande vid Riks-Stän-  dens gemensammasam-  manträden.
6 Nov.
1857
18 Nov. 1857
antogs att
| hvila.
25 Nov. 1857
antogs att
hvila.
18 Nov. 1857
antogs att
hvila.
24 Nov. 1857
antogs att
hvila.
K. U:s förslag alltså
hvilande.
. (5).
54.
med förslag till än-  dring i 5 och 6 §|
R. F., angående ett
nytt Stals-departement.
17 Nov.
1857
28 Nov. 1857
antogs att
hvila.
28 Nov. 1857
antogs att
hvila.
28 Nov. 1857
antogs att
hvila.
24 Nov. 1857
gemensam
tanke till K.
U. hänvisad.
Se vidare Mern. M 66.
K. U:s förslag anta-  get att hvila.
(8).
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
M
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
55
i
med voterings-pro-  position. rörande det al
Konst.-Utsk. uti Me-  mor. JM 35 föreslagna
tillagg vid 4 § 9 mom.
Tryckfr.-Förordaingen
angående förbud mot
eftertryck af utländsk
skrift.
26 Nov.
1857
7 Dec. 1857
godkändes.
5 Dec. 1857
godkändes.
8 Dec. 1857
godkändes.
7 Dec. 1857
godkändes.
Jemför Mern. JYe 35,
49.
56.
med voterings-pro-  position. rörande det
af K.-U. uti Mern.
JM 57 föreslagna til-  lägg vid 4 § 4 mom.
Tryckfr.-Förordn., an-  gående borgens ställan-  de af Dagblads och
Periodiska skrifters
utgifvare.
26 Nov.
1857
7 Dec. 1857
godkändes.
5 Dec. 1857
godkändes.
8 Dec. 1857
godKändes.
7 Dec. 1857
godkändes.
Jemför Mern. M 37,
50.
57.
med förslag till til-  lägg i 44 § R. 0.,
ang:de rätt för Siats-  Rådets Ledamöter att
deltaga i Riks-Slåndens
gemensamma öfver-  läggningar.
1 Dec.
1857
18 Dec. 1857
antogs att
hvila.
16 Dec. 1857
antogs att
hvila.
14 Dec. 1857
antogs att
hvila.
15 Dec. 1857
antogs att
hvila.
K.-U:s förslag alltså
hvilande.
(6)
,58.
med förslag till än-  dring uti 29 § R. F.
angående Arkebiskops-  och Biskops-val.
1 Dec.
1857
18 Dec. 1857
antogs att
hvila.
16 Dec. 1857
antogs att
hvila.
14 Dec. 1857
antogs att
hvila.
15 Dec. 1857
antogs att
hvila.
K.-U:s förslag alltså
hvilande.
(n
Förteckn, öfv. Konstit.-Utsks Memor. 1856—4858.
3
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
JYZ
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste-
ståndet.
Borgare-
ståndet.
Bonde-
ståndet.
59
med förslag till än-  dring af 12, 11, 19,
41 och 79 §§ R. 0.,
angående val af Ridd
och Adelns Riksdags-  män.
1 Deo.
1857
16 Jan. 1858
förkastades.
16 Dec. 1857
förkastades.
16 Dec. 1857
antogs att
hvila.
15 Dec. 1857
antogs att
hvila.
Se vidare" Mern. J)?
63, 64.
Genom omröstning i
Förstärkt K.-U. den 5
Febr. 1858 förkastadt.
60.
i anledning af Riks-  Ståndens beslut rör.
det af K.-U. uti Mern.
JYs 5A framställda för-  slag till ändring i 5
och 6 §§ R. F , an-  gående ett mjtl Stats-  departement.
11 Dec.
1857
. '
5 Jan. 1858
till handl,
antagandet
vidblefs;
5 Jan. 1858
till handl,
antagandet
vidblefs;
\
4 Jan. 1858
till handl.
(= antagandet
vidblefs).
5 Jan. 1858
gemensamma
tank. frånträd-  des och Konst. -  Utsk:s förslag
antogs att
hvila.
Jemför Mern. JYs 54.
Alltså antaget att
hvila till nästa Riks-  dag, för att då, i hän-  delse Kongl. Maj:ts för-  slag (se Mern. JYS 52)
blifver förkastadt, un-  dergå vidare grundlags-  enlig behandling.
(8).
61.
med utlåtande öfver
18 Dec.
5 Jan. 1858
5 Jan. 1858
4 Jan. 1858
19 Dec. 1857
Bonde-ståndets Tal-  mans vägran af prop.
å bifall till åtskilliga
af Stats-Utskottet fram-  ställda förslag till vo-  terings-propositioner.
1857
till handl.
till handl.
till handl.
till handl,
med ogillande.
62.
med förslag till än-
18 Jan.
18 Jan. 1588
18 Jan. 1858
18 Jan. 1858
16 Jan. 1858.
Alltså hvilande till nä-
dring af de i Tryck-  frihets-Förordn. genom
hänvisning till 8 Kap.
Missg.-Balk. fastställde
straffbestämmelser.
1857
antogs att
hvila.
antogs att
hvila.
antogs att
hvila.
antogs att
hvila.
sta Riksdag.
(9).
63
i anledning af Riks-  Ståndens beslut rörande
det af K.-U. i Meni.
JYs 59 framställda för-  slag till ändring af 12,
19 Jan.
1858
27 Jan. 1858
förkastandet
vidblefs;
voterings-prop.
godkändes.
27 Jan. 1858
förkastandet
vidblefs;
voterings-prop.
godkändes.
27 Jan. 1858
till handl.
(= antagandet
vidblefs);
voterings-prop.
godkändes.
27 Jan. 1858
till handl.
(= antagandet
vidblefs.)
voterings-prop.
godkändes.
Jemför Mern. JYi 59.
Se vidare Mern. J1J64.
Memorialets
Memorialets behandling hos
Anmärkningar.
Rubrik.
Datum.
Ridd. och
Adeln.
Preste
ståndet.
Borgare
ståndet.
Bonde
ståndet.
64
17, 19, 41 och 79
§§ R- o. angående val
af Ridd. och Adelns
Riksdagsman.
med anmälan om
de i Förstärkt Konst.-  Utsk. anställde omröstningar.
5 Febr,
1858
13 Febr. 1858
till handl.
13 Febr. 1858
till handl.
13 Febr. 1858
till handl.
13 Febr. 1858
till handl.
Genom omröstningarne
i Förstärkta K. U.
den 5 Febr. antogs att
hvila: Borgare-Ståndets
förslag till ändring i 12
§ R. F. (Mern. JU 23)
(10); K.-U:s förslag till
tillägg vid 12 § R. F.
(Mern. JU 14) (ll); K.-  U:s förslag till ändring
i 72 § R. F. (Mern. JU
15) (12); K.-U:s förslag
till ändring uti 109
§ R. F. m. m. (Mern.
JU 26) (13); K.-U:s
förslag till ändring i 27
§ R. O. rn. m. (Mern.
JU 17) (14); K.-U:s
förslag till ändring i 76
§ R. F. (Mern. JU 18)
(15); K.-U:s förslag till
ändring i 59 § R. F.
m. m. (Mern. JU 19)
(16); K.-U:s förslag till
tillägg vid 28 § R. F.
(Mern. JU 20) (17); K.-  U:s förslag till ändring
i 15 § R. O. (Mern. JU
32) (18); Borgare-Ståndets
förslag till tillägg
vid 1 § 9 mom. Tr.
För. (Mern. JU 35) (19);
K.-U:s försl. t. tillägg vid
1 § 4 mom. Tr. Fr.
För. (Mern. JU 37) (20);
— men förkastades K.-  U:s förslag till ändring
i 12 m. fl. §§ R. O.
(Mern. JU 59).
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1858.
