# ID: svediakorp-gov2299
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 117,755
# sentences: 3,769
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


KONGL. MAJiTS BEF ALLNIN GSH AF V ANDES
UTI
WESTMANLANDS LÄN
TILL
i underdånigitel ufyifna
FEMÅRSBERÄTTELSE
för siren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
STOCKHOLM, 1856.
V. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig berättelse om tillståndet i statistiskt och
ekonomiskt afseende i Westmanlands Län för åren
1851 till och med 1855.
§ 1
Om Millvi* allmänna beskaffenhet.
Lj nder ifrågavarande qvinqvennium har Länets allmänna beskaffenhet icke undergått
någon väsentlig förändring.
Till vinnande af säkra och pålitliga upplysningar om Riket i Statistiskt hänseende
är uti Kongl. Instruktionen för General-Landtmäteri-Kontoret, Provins-LandtmäteriKontoren
samt Landtmätarne i Riket den 4:de Maj 1827 förordnadt om upprättande
af Geografiska kartor öfver alla socknar inom hvarje Län med beskrifningar; och
stadgar Instruktionen i 51 § af hvilka Landtmätare dessa kartor böra upprättas.
Rörande formulärer till dessa socknekartor och beskrifningar, och verkställigheten af
livad Landtmäteri-Instruktionen derom stadgar, innehåller Eder Kongl. Maj.ts nådiga
Bref den 12:te December 1845 och den 24 Januari I851 bestämda föreskrifter, på
grund hvaraf Öfverdirektören vid Landtmäteriet till samtlige Landtmätarne i Riket
angående socknekarteverket utfärdat åtskillige Cirkulär-Bref, det sista af den Esta
Juni 1855. Till följe af hvad sålunda är förordnadt hafva, inom detta Län, hitintills
socknekartor med beskrifningar blifvit af Landtmätare upprättade öfver trenne socknar,
nemligen öfver Westerås-Barkarö, Kärrbo och Sala socknar, hvilken sistnämnde
äfven innefattar Sala stad; och åt andre tjenstgörande Landtmätare i Länet hafva för
socknekartors upprättande anvisningar blifvit lemnade å Wester-Wåhla, Bergs, Lundby,
Svedvi, Wester-Löfsta, S:t Ilians, Huddunge, Wester-Fernebo, Karbennings, Harakers,
Rytterns, Himmeta. Bro, Gunnilbo, Fläckebo och Köpings socknar samt Köpings
stad.
För en detaljerad kännedom i statistiskt afseende är fortgången af socknekarteverket
af mycken vigt, men då, efter nu gällande författningar, upprättandet af socknekartor
är som en skyldighet ålagd Landtmätare utan fullt motsvarande ersättning,
kan man icke hoppas socknekarteverkets fullbordan förr än under en ganska lång
4
tidsperiod Det vore således önskeligt, att detta angelägna verk kunde blifva fortskyndadt
genom anslag af erforderliga medel dertill; men för den säkerhet och pålitlighet
som med socknekartor och socknebeskrifningar åsyftas, och hvarförutan de
icke ens kunna anses dugliga, torde äfven, efter min underdåniga tanka, vara nödigt,
att socknekarteverket inom hvardera Länet ställdes under speciel ledning och inseende
af en dertill utsedd kunnig Landtmätare. Man kan icke hos alla LandtmäteriAuskultanter
och unga Landtmätare, som, för vinnande af kompetens till KommissionsLandtmätare-tjenst,
erhålla anvisning på stad eller socken för att deröfver författa
karta och beskrifning, förutsätta tillräcklig kunskap, erfarenhet, noggranhet och omdöme
för ett så vigtigt arbetes utförande; och äfven för vice Kommissions-Landtmälare
och de äldre Landtmätare, som förut icke lagt hand vid socknekartors och beskrifningars
upprättande, kunde råd och speciella anvisningar icke vara alldeles öfverflödiga.
Den kontroll öfver socknekartors och beskrifningars duglighet, som enligt nu
gällande författningar äger rum, synes mig icke heller vara tillräcklig utan socknekarteverkets
ledning af någon kunnig hufvudman i Länet.
Hvad särskildt beträffar städerna torde här böra anmärkas, att utom ofvanberörde
karta öfver Sala stad, i sammanhang med karta öfver Sala socken, special-kartor
öfver städerna Westerås, Köping och Arboga jemte deras områden numera blifvit,
enligt de föreskrifter Kommittéen för utredande af grunderne för städernes beskattning
lemnat, upprättade och af trycket utfärdade, så att special-kartor öfver samtlige
städerne i Länet finnas att tillgå, innefattande rätt intressanta upplysningar.
I afseende på Länets allmänna beskaffenhet och indelning kunna ganska omfattande
och sakrika upplysningar för öfrigt inhemtas uti de af trycket utgifne arbeten,
nemligen »Topografiska och Statistiska uppgifter om Westerås Län» tryckt 1842 och
uti »Beskrifningen öfver Westerås Län af Wilh. Tham» tryckt år 1849. — Hvad indelningen
beträffar, i afseende på de ärenden som röra Bergväsendet, torde böra anmärkas,
att detta Län förut omfattade delar så väl af Öster- och Vester-Bergslagernes,
som af Lindes och Ramsbergs Bergmästaredömen, jemte Sala Bergslag, som
utgör ett särskildt distrikt under Bergshauptman styrelse, samt att här fanns ett
helt Bergsfögderi, nemligen Norbergs och Skinnskattebergs Bergsfögderi, och att en
del af Länet dessutom lydde under Lindes och Ramsbergs Bergsfögderi, men att nu
mera, enligt Eder Kongl. Majits nådiga skrifvelse till Dess och Rikets Bergs-Kollegium
den 6:te Oktober 1854, den förra indelningen är så förändrad, att hela Länet, med
undantag af Sala silfververk, utgör en del af Fjerde Bergmästare-distriktet, hvilket
omfattar Stora Kopparbergs och Westmanlands Län, med undantag af Stora Kopparbergs
grufva och Sala silfververk; och hafva Bergsfogde-tjensterne blifvit indragne,
i följd hvaraf indelningen i Bergsfögderier förfallit; varandes Bergsfogdarnes debite
-
5
rings- och uppbörds-befattning numera öfverflyttad på Håradsskrifvarne oell Kronofogdarne
i orten.
Hvad den ecklesiastika indelningen af Länet beträffar torde här böra anmärkas,
att egendomen Strömsnäs, hvilken är belägen mom Simtuna sockens rågång och af
alder tillhört Simtuna socken i ecklesiastikt afseende, men genom en af Kongl. Maj:t
för omkring ett halft sekel sedan fastställd öfverenskommelse blef lagd i ecklesiastikt
afseende till den närbelägna, Upsala Län tillhörande, Breds församling, under
detta qvinqvennium, till följd af derom gjord ansökning och Bider Kongl. Maj:ts deröfver
ejfne nådiga utslag, åter blifvit uti ecklesiastikt afseende förenad med Simtuna
församling.
Hvad Länets naturliga förhållande angår, har detsamma under ifrågavarande qvinqvennium
undergått den förbättring, som kan anses vara en följd af fortsatta eller
vidtagh'e nya vatten-aftappningar och odlingar å kärr och mossar samt annan oländig
mark.
De med lånebidrag af statsmedel företagne kostsamma utdikningar af Hägervalls
och Skarfsta mossar med flera sanka ägor, hörande till Skultuna Bruks egendom,
blefvo år 1851 afsynade och godkända, men om mossarnes tjenlighet för gräs
och
sädesodling kan något bestämdt omdöme ännu icke fällas.
De i sista berättelsen omförmälda vattenaftappnings-arbeten inom Hvittinge och
Hernevi socknar hafva numera blifvit fullbordade, och har derigenom en ägovidd
af omkring 500 tunnland odlingsbar mark vunnits, som till en del redan blifvit odlad.
Skensta byamän i Thorstuna socken hafva företagit odling af en förut ofruktbar
mosse, benämnd Ahlmossen, hvarigenom 60 tunnland blifvit fruktbärande.
Vid Lisjö egendom i Munktorps socken har vattenytan i en sjö, benämnd Södra
Lisjön, blifvit sänkt genom upptagande af en graf af omkring 3,000 alnars längd;
och på sådant sätt har en mosse om vid pass H0 tunnland kunnat odlas, hvilken
nu bär rikliga skördar. Vid sjöns stränder hafva derjemte landvinningar uppkommit,
hvilka äro afsedda dels till framtida odlingar och dels till betesmark eller slag.
Den i förening med Bredmossen uttappade Harmsjön, på Asby ägor i Bergs
socken, är nu gräsbärande med frodig växt å cirka 70 tunnland.
1 Wester-Fernebo socken förorsakas öfversvämmngar af Wagnsån, men till
följd af lågt vattenstånd i ån under några år hafva försök blifvit anställde att bearbeta
de förut öfversvämmade fälten, hvilka försök haft goda resultater. Man har
derigenom vunnit den öfvertygelsen, att om vatten-öfversvämningar, förmedelst upprensning
och sänkning af vattendraget, blefve förekomna, odling skulle kunna företagas
å vidsträckta, nu vattendränkta marker, och att derigenom ganska stora fördelar
skulle tillskyndas orten. I följd häraf, och sedan Eder Kongl. Maj:t under den 23
6
December 1852 beviljat bidrag af 566 R:dr 32 sk. B:ko för plan till sänkning af
Wagnsåns vattendrag, har nivellering och undersökning af detta vattendrag blifvit af
Chefen i medlersta väg- och vattenbyggnads-distriktet, Majoren och Riddaren Olivecrona,
verkställd; men på yppad rättegång beror huruvida, genom borttagandet af en
hålldam vid Hellsjön i detta vattendrag, erforderlig sänkning af vattenytan kan vinnas.
Vid Fagersta och Sembla Bruk i Westanforss socken äro tvänne sjöar sänkta,
samt omkring 70 tunnland mossar genom afdikning bragta i odlingsbart skick.
A den vid Engelsbergs Bruk aftappade Myrsjöns botten voro, redan år 1853,
36 tunnland genom odling gräsbärande. Samma år blefvo 11 tunnland å samma
sjöbotten, efter verkställd odling, med råg besådde.
År 1851 uppodlades i Säby socken 8 tunnland kärrmark, samt 10^ tunnland
dels sank och dels stenbunden skogsmark vid Brunnby uti Ihrsta socken.
År 1852 blefvo skogbeväxta myror vid egendomar inom Ihrsta socken odlade,
nemligen vid Greflinge 25 tunnland, vid Gillberga 7 tunnland, vid Geddeholm 5
ä 6 tunnland, vid Marsta 6 tunnland.
1853 odlades vid Greflinge 19 tunnland myrjord, och å Kyrkmossen i Karbenning
12 tunnland.
Vid de flesta Bruken hafva årliga nyodlingar skett.
Ibland dessa årliga nyodlingar anmärkas följande: vid Svanå till 20 å 25 tunnland,
vid Fagersta 26 å 27 tunnland, vid Bjurforss 5 å 6 tunnland, vid Olofsforss 7
å 8 tunnland, vid Engelsberg, utom hvad förbemäldt är, 6 å 8 tunnland.
Inom Möklinta socken äro, isynnerhet i Forneby, större mossodlingar företagna
och mindre sjösänkningar.
I Bergslagen hafva Bergsmännen i allmänhet börjat nyodlingar.
I Säther, Ramnäs socken, har en hemmensägare af allmogen företagit odlingar
å dels sank, dels stenbunden mark.
Inom Hernevi socken hafva, vid Rönna och Bogården, omkring 40 tunnland
blifvit nyodlade.
Vid Köpsta i Kungsåra är en större nyodling å mosse företagen — 94 tunnland
äro afdikade, och deribland 6 tunnland år 1855 brända och besådda med råg
och hvete.
Vid Wahlsta i Svedvi socken hafva mossodlingar fortgått, och vid Wallhall i
Bergs socken blifvit påbörjade.
7
Vid Seglingsbergs och Karmansbo Bruk äro betydliga nyodlingar verkställda.
Likaså vid Lycksta och Tomta egendomar i Romfartuna.
Vid Jönsarbo, Karmansbo och Bernshammar i Heds socken, der redan töre
1851 betydliga mossodlingar varit företagna, hafva desse odlingar derefter blifvit fullföljde.
Vid Karmansbo var redan 1850 en mindre sjö aftappad, hvarigenom 60
tunnland mosse blifvit till odling tjenliga.
Utom de nu uppräknade, hafva flera större och mindre nyodlingar å mossar
och sanka marker blifvit företagna, jemte odlingar af betesmark och annan afrösningsjord,
så att med säkerhet kan antagas att arealen af fruktbärande jord i nästan
alla delar af länet blifvit uti en icke obetydlig mån utvidgad.
§ 2-  Invånare.
Folkmängden utgjorde, enligt sista berättelsen, 95,450 personer.
Enligt 1855 års mantalslängder hade den tillväxt på sätt följande tabeller utvisa.
Antalet efter sista Antalet efter 1855 jyjrändrin
berättelsen. års mantalslängder.
I Westerås Stad  3,659. 3,939. + 280.
Sala d:o  3,151. 3,256. + 105.
Arboga d:o :  2,193. 2,308. + 115.
Köpings d:o  1,514. 1,582. + 68.
Westerås Fögderi  14,634. 14,692. + 58.
Strömsholms d:o  11,289. 11,881. + 592.
Kungsörs d:o
14,815. 14,726. — 89.
Bergslags d:o  16,452. 17,148. + 696.
Sahlbergs d:o
17,653. 18,121. + 468.
Wäsby d:o
10,090. 10,103. + 13.
Summa 95,450. 97,756. + 2,306.
8
Af den sålunda uppgifne folknummei'n, 97,756 personer, äro:
i Westerås Stad ,
» Sala d:o
» Arboga d:o
r> Köpings d:0
» Westerås Fögderi
» Strömsholms d:o
» Kungsörs d:o
» Bergslags d:o
» Sahlbergs d:o
» Wäsby d:o
betalande mantals-  penningar.
Befriade frän man-  talspenningar.
Summa.
Mankön
Qvinkön
Mankön
Qvinkön
Mankön
Qvinkön
1,020
1,368
658
893
1,678
2,261
795
1,023
656
782
1,451
1,805
593
805
429
481
1,022
1.286
403
529
284
366
687
895
3,549
4,115
3,385
3,643
6,934
7,758
2,951
3,294
2,731
2,905
5,682
6,199
3,638
4,362
3,301
3,425
6,939
7,787
4,653
4,550
3,793
4,152
8,446
8,702
4,400
4,984
4,126
4,611
8,526
9,595
2,295
2,607
2,535
2,666
4,830
5,273
24,297
27,637
21,898
23,924
46,195
51,561
51,934.
45,822.
97,756.
Af denna, under 5 år
a) på städerne .
på landet
Summa
tillkomna folkökning belöper:
b) på mankönet
på qvinnokönet
568.
J|’738- 2,306.
1,353.
953- 2,306.
De ifrån mantalspenningar befriades antal är ökadt med
De betalandes antal är minskadt med
2,959.
653.
Skillnaden 2,306.
Härvid anmärkes, att ibland de ifrån mantalspenningar befriade äro upptagne icke
allenast alla personer under 17 och öfver 60 år, utan ock gemenskapen af armén.
Fördelad på fem år, stiger denna folkökning per medium till 461 å 462 personer
för hvardera året, och således årligen en förökning af 101 personer större än
efter sista berättelsen.
Orsakerne till den sålunda fortfarande folkökningen i Länet hafva under detta
qvinqvennium varit desamma, som äro uppgifne i förra berättelsen.
Beträffande helsotillståndet i Länet under ifrågavarande år anmärkes följande:
Den år 1851 fugtigt inbergade sädén var tillika uppblandad med ovanligt stor
qvantitet
9
qvantitet svingel, och ehuru den icke innehöll mjöldrygor, åtminstone icke i någon anmärkningsvärd
mängd, förorsakade dock det af sådan säd bakade brödet hos en stor
del af allmogen sjukdomsyttringar, liknande dem som vanligen äro en följd af förtärd
mjöldryga. Genom sädens rengörning och torkning före dess förmälning förekommos
dock alltid ofvananmärkte sjukdoms-symptomer.
Ar 1853 förekom kolera-smittan i städerne Westerås, Arboga och Köping samt
i 15 socknar af Länet. De i kolera insjuknade personers antal var tillsammans 730,
ibland hvilka 380 afledo.
Ar 1854 var frossan särdeles allmän i de trakter af Länet, som gränsa emot
Mälaren, men år 1855 var denna sjukdom gängse i alla delar af Länet, med ovanligt
stor benägenhet att recidivera.
Sinnessjukdomar förekommo till ovanligt stort antal år 1852. Samma år yppades
rabies cania å hundkreatur i Westerås, och påföljande året 1853 visade sig
nyssnämnde sjukdom i 6 socknar af Länet. Ingen menniska blef dock af denna sjukdom
skadad.
Rots och epidemisk qvarka ibland hästar, och mjeltbrand hufvudsakligen ibland
svinkreaturen, hafva i ringa grad och på få ställen i Länet yppats.
För öfrigt har helsotillståndet i Länet under ifrågavarande år varit tillfredsställande.
Sedligheten kan med skäl anses hafva i flere afseenden under detta qvinqvennium
vunnit förbättring. Dels har fyllerilasten aftagit, i följd deraf att allt flere, isynnerhet
på landet, uppfostrats utan begagnande af bränvin, och att bränvinspriset blifvit betydligen
förhöjdt efter den sista författningen om bränvinsbränning och försäljning af
bränvin och andra starka drycker, samt att utskänkningsställenas antal undergått betydlig
förminskning; dels också har den stigande välmågan samt Lagstiftningen och enskildes
omsorg om det uppväxande slägtets uppfostran bidragit till sedernas småningom
skeende förbättring. Denna har dock ännu icke sträckt sig till det, vid fråga om sedlighet,
så vigtiga momentet, blygsamhet i förhållandet mellan könen. Antalet af årligen
födda oäkta barn har beklagligen icke minskats.
Fasta folkskolor äro i alla socknar inrättade och dessutom flyttbara uti några
socknar, på sätt redan i förra berättelsen blifvit omförmäldt. Allmogen synes allt mer
och mer sätta värde på det tillfälle till uppfostran för dess barn, som genom folkskolorna
blifvit beredt.
Sedan Länets Hushålinings-sällskap beslutat att i Westerås år 1853, under loppet
af September månad, då höstmarknaden derstädes hålles, låta anställa en exposi
tion
utaf produkter af alla slag, som i Länet frambringas och begagnas, behagade Eder
Kongl. Majit, uppå Sällskapets derom gjorde ansökning, enligt nådigt bref af den 31
Berättelse öfver Westmanlands Län för åren 1851—1855. 2
10
Mars 1853, ställa till Sällskapets disposition en summa af 333 R:dr 16 sk. B:ko
till premier för expositions-artiklar af utmärktare beskaffenhet, med vilkor, att premie-utdelningen
skulle verkställas af sakkunnige män: att de alster och tillverkningar
som belönades icke endast ägde företräde framför andras vid tillfället förevisade, utan
vore i sig sjelfva prisgiltige: och att det beviljade anslaget skulle af Hushållningssällskapet
redovisas genom skriftlig berättelse inför Kongl. Landtbruks-akademiens
F örvaltnings-kom mitté.
Denna exposition, som, i anseende till kolera-smittans utbrott i Westerås hösten
1853 och höstmarknadens deraf föranledda inställande, icke kunde då försiggå, föranstaltades
och verkställdes af sådan anledning i stället, med Eder Kongl. Maj:ts nådiga
bifall, under höstmarknaden i Westerås uti September månad 1854. Expositionen
utvisade temligen noga till hvad punkt närings- och konstfliten i Länet hunnit.
Den öppnades i dertill utsedd tjenlig lokal den 18, slöts den 26 September och var
för allmänheten tillgänglig emot inträdes-afgifter, bestämda för olika timmar ifrån 4
till 16 sk. B:ko. Den besöktes af tillsammans 1,460 betalande personer. Summan
af inträdes-afgifterne utgjorde 254 R:dr B:ko, som användes till bestridande af kostnaderna
för expositionen; och hvad dessa medel icke dertill förslogo fylldes genom tillskott
af Hushållnings-sällskapets kassa. De exponerade artiklarne voro af en betydlig
mängd, i åtskilliga industriens grenar, och deras beskaffenhet utvisade att industrien
inom detta Län, om än icke hunnen till någon ovanligt hög ståndpunkt, dock
är på god väg att utveckla sig, och verkligen hunnit längre, än man förut i allmänhet
föreställt sig. Af exponerade, till försäljning af ägarne anmälde artiklar, blefvo
156 stycken försålda för ett sammanräknadt penningebelopp af 930 R:dr 30 sk. 2
rst. B:ko. Af dem som besökte expositionen blefvo dessutom beställningar gjorda å
tillsammans omkring 125 särskilda persedlar, att tillverkas af 21 ibland dem som
exponerat artiklar.
Ifrån Jern- och Manufaktur-bruk i Länet, hvilka dels ägas af flere intressenter
och dels icke kunde anses erhålla lämplig belöning genom ett ringa penningebelopp,
voro åtskilliga artiklar insätta, hvilka ansågos förtjena premium, hvarföre de utsedde
prisdomarena, i stället för penningar, föreslogo, såsom premier åt dessa Bruk, Hushållnings-Sällskapets
vanliga belöningsmedalj af silfver med särskild passande inskription.
Sådane medaljer blefvo, i följd häraf, tilldelade Skultuna, Ramnäs, Surahammars
och Jäders Bruk. I öfrigt blefvo premierna fördelade i 4 klasser: den 1:sta a
4 R:dr, den 2:dra å 3 R.dr, den 3:dje a 2 R:dr, och den 4:de å 1 R:dr Silfver
Specie. Af första klassen utdelades 4, af den andra 9, af den tredje 18 och af den
fjerde 41 premier, tillsammans 120 R:dr Silfvermynt, som, med tillägg af kostnaden
11
för ofvanberörde 4 medaljer, beräknad till 5 R:dr Silfver, svarar emot ofvanberörde
af Eder Kongl. Majit beviljade summa.
Välmågan har under ifrågavarande period, isynnerhet de tvänne sista åren, märkbart
tilltagit, förnämligast ibland allmogen. Skördarne åren '185'!, 1853 och 1854
voro väl, i åtskilliga delar af Länet, under medelmåttan eller svaga, så att år 1853
undsättning af statsmedel måste för åtskilliga socknar sökas, och till ett sammanräknadt
belopp af 48,018 R:dr 36 sk. Banko blef af Eder Kongl. Majit i nåder beviljad,
nemligen 2,000 Ridr utan återbetalningsskyldighet och 46,018 Ridr 36 sk.
med räntefri återbetalning dels på 2 och dels på 3 år; men spanmålsprisen de
båda sista åren af detta qvinqvennium, i synnerhet år 1855, voro i följd af exporten
till utrikes ort så höga, och 1855 års rågskörd så god, att allmogen och landtbrukare
i allmänhet derigenom fingo ovanliga och betydliga penningetillgångar, derigenom
icke allenast undsättningslånen och kronoutskylderna kunnat med lätthet betalas,
utan ock skulderna till Bankodiskonten, allmänna kassor och enskilde minskas, samt
penningebesparingar göras af de förut icke skuldsatta. — Också hafva utskylderne,
utan andra rester än de som berott på inhibition eller handräckning, de tvänne sista
åren ingått, och liqvider med den lätthet kunnat verkställas, att utsökningsmålens antal
på ett anmärkningsvärdt sätt minskats.
Sammanräknade antalet af alla till Kronofogdarne och Magistraterne inom Länet
för utmätnings verkställighet aflemnade utslag och domar utgjorde:
år 1850  2,533. —
och år 1855
1,402. —
Minskning 1,131. —
Sammanräknade beloppet af till betalning fastställde kapitalbelopp uti förenämnde
utslag och domar utgjorde:
år 1850
199,517 Ridr 30 sk. 1 rist. Biko
och år 1855
80,616 Ridr 18 sk. 11 rist. Biko.
Minskning 118,901 Ridr 11 sk. 2 rist. Banko.
Några mindre betydliga skulder, fastställda att utgå i persedlar, hafva härvid icke
blifvit beräknade.
Tillgången på arbetare har under ifrågavarande qvinqvennium, utöfver det vanliga
förhållandet, varit anlitad vid ombyggnaden af Strömsholms kanal, vid anläggningen
af Norbergs och Köping-Hults jernvägar, vid de af allmänna medel bekostade nybyggnader
af cellfängelse och läroverkshus i Westerås samt vid hamnanläggningar och
muddnngar i Whsteräs, Köping och Arboga. Vid kanalarbetet har Första Kompaniet
af Krono-arbets-korpsens Soldat-klass varit anstäldt och der, likasom vid de öf
-
12
rige här ofvan uppräknade arbeten, hafva flere arbetare ifrån andra Län varit använde,
jemte dagsverkare af Länets invånare. — Dels behofvet af arbetsbiträden vid
nämnde större företag samt vid jordbruket, bergs- och bruksrörelsen, och de af
städerne eller stadsboer företagne diverse andre anläggningar, reparationer och byggnader,
dels också de stegrade prisen på spanmål och andra lefnadsförnödenheter,
hafva balt den påföljd, att dagsverkslönerne stigit ganska betydligt. —Karldagsverken
sommartiden hafva de sista åren betalts ifrån 26 sk. 8 rist. till och med \ R:dr
Banko.
§ 3-  Näringar.
Jordbruket, som är den hufvudsakligaste näringen, har under de sista fem åren
gjort framsteg. Den enskilda omtankan och den ibland jordbrukarne allt mer och
mer synbara hågen för förbättringar har varit understödd af de åtgärder, Länets
Hushållnings-sällskap och dess Förvaltnings-utskott vidtagit, dels genom årligen anställde
Landtbruksmöten och de dervid föranstaltade profplöjningar och expositioner af
kreatur samt åkerredskap och machiner af nyare uppfinning, dels ock genom den,
i fyra häften hvarje år qvartalsvis, af trycket på Förvaltnings-utskottets föranstaltande
utkomna, i populär stil af Sällskapets kunnige och nitiske Sekreterare, Auditören och
Riddaren E. J. von Post, utgifna skrift, under titel: ”Samling af upplysningar och underrättelser
för Landthushållare i Westmanlands Län.”
Länets vid Julpa inrättade och under Förvaltnings-utskottets tillsyn ställde Landtbruksskola
har bidragit till spridande af kännedomen om ett rationelt jordbruk och
införande af förbättringar i landtbruket, genom de vid skolan undervisade lärjungar.
Antalet af lärlingar vid denna skola har per medium årligen varit 17, deribland 12
frilärlingar och de öfriga betalande ifrån 33 R.dr 16 sk. till 66 R:dr 32 sk. Banko
per år. Under ifrågavarande tiderymd hafva från skolan afgått 48 lärlingar, deribland
6 till eget jordbruk, 2 anställde såsom Inspektörer, 6 såsom Bokhållare och 33 såsom
Rättare på egendomar, dels inom och dels utom Länet, och 1 skiljd ifrån skolan
för osedligt uppförande.
Undervisningen vid skolan har blifvit bestridd, af Föreståndaren Agronomen F.
R. Möller i Agronomi och allmän Landthushållning, af Länsdjurläkaren A. Engström i
\eterinär-kunskapen, och af en examinerad Lärare uti Skogshushållningen; hvarjemte
13
skolans Bokhållare, Smed och Snickare, under Föreståndarens tillsyn, meddelat lärlingarne
undervisning i Bokhålleri samt Smeds- och Snickare-handtverken.
Vid egendomen hafva under ifrågavarande qvinqvennium blifvit uppodlade 51
tunnland från hagmark och skogsäng, en del med betydlig stensprängning. Denna
uppodling, som är lagd till den i omloppsbruk varande åkerjorden, har burit råg
och
grässkördar. Af gamla odaljorden vid egendomen hafva 21 i tunnland blifvit
omlagda till tegfält, försedda med täckta diken af ris pä cirka hvar 20:de alns af
stånd.
Till begagnande vid egendomen hafva under tiden blifvit införda följande nya
redskap, hufvudsakligen efter Engelska modeller, nemligen: Hästräfsor, Dragräfsor,
Säckhållare, Dikesspadar, Smörtjerna, Höstack-knif och tvänne förbättrade Harfvar.
Utom mälthus, stall, vagnshus, vedbod, koladugård, fårhus, oxhus, redskapshus,
klensmedja och svinhus har vid egendomen blifvit byggd och anlagd en urindam
och ströhus med ledning dertill ifrån ladugården.
Hvad allmogen i Länet beträffar har den förbättring i jordbruket, som vid dess
hemman skett, hufvudsakligen bestått uti en allmännare börjad klöfver- och gräsododling;
dock hafva äfven de stegrade sädesprisen hos allmogen upphfvat håg för
odling och en omsorgsfullare dikning och brukning af åkerjorden. Jemte dessa
framsteg i jordbruket linner man äfven förbättrad åkerbruksredskap vara införd hos
en och annan ibland den förmögnare allmogen.
Mera omfattande förbättringar vid jordbruket hafva hufvudsakligen blifvit å större
och af ståndspersoner innehafde mindre egendomar införde.
Sålunda har jordbruket gjort betydliga framsteg nästan vid alla bruksegendomar
och större herrgårdar, genom införande af regleradt vexelbruk, förökad kultur af
foderväxter, ängsvattningar och öfversilningar, utvidgade odlingar, grunddikning i förening
med anläggning af täckta diken, förbättrad åkerbruksredskap, större omsorg om
gödningsämnens beredning, anskaffande af ändamålsenliga, nya och förbättring af gamla
tröskverk.
Vid några egendomar hafva äfven rior till sädestorkning blifvit anlagde, såsom
vid Lisjö, Hedensberga, Tomta, Limsta och Frössåker.
Att för öfrigt specifikt uppräkna hvilka af ofvanberörde förbättringar blifvit vid
de särskilda egendomarne och gårdarne verkställda, och huru vidt förbättringarne sig
sträckt, skulle för denna berättelse blifva nog vidlyftigt.
Särskildt torde dock böra nämnas, att uti Bergslagen, der koppelbruk redan
för längre tider sedan blifvit infördt, detta förbättrade brukningssätt allt mer och mer
utvecklats, samt att i Nora socken, belägen i Östra Westmanland, cirkulationsbruk införts
helst på aflägsna vretar och högländta ängar, och att manga jordbrukare uti
denna, nästan helt och hållet af allmoge bebodda, socken hafva genom odlingar a
u
förr oduglig mark och på sämre ängar inom de sista tio åren nära fördubblat sitt
höförråd.
Mindre försök med odling af Hvitbetor hafva de sednare åren af några jordbrukare
blifvit verkställda. Det vore önskligt att dessa försök kunde leda till den
nyttiga växtens allmännare odlande i Länet.
Då nyttan och angelägenheten af riors anläggande allt mer och mer inses, bör
man kunna hoppas, att de exempel, som härutinnan blifvit under ifrågavarande qvinqvennium
lemnade, varda mera allmänt efterföljde, äfvensom erfarenheten under denna
period visat, att exemplen af förbättringar vid större egendomar väckt håg hos
allmogen, att, efter råd och lägenhet, tillegna sig sådane förbättringar vid jordbruket.
Utom de i sista berättelsen omförmälda växter, Hvetej Råg, Korn, Ärter,
Blandsäd och Hafra, har äfven Wicker varit odlad, egentligen vid ståndspersoners
egendomar. Bönor, Lin och Hampa odlas vida mindre än önskligt vöre. Potates
odlmgen
har, sedan sjukdomen torrötan å denna växt småningom minskats och upphört,
under ifrågavarande år tilltagit. En ny sort, nemligen Islandspotates, har blifvit
införd, och de försök man dermed på åtskilliga egendomar anställt hafva i allmänhet
visat att denna sort haft en frodigare och längre kål, ända till tre alnar, och varit
mera gifvande än vanlig potates samt i allmänhet vid skörd lemnat större potates,
än den som vid sättningen varit begagnad.
Ibland gräsväxter äro Timotej och Klöfver de som hufvudsakligen odlas, och
odlingen af dessa växter har allt mer och mer tilltagit med stor nytta för jordbru
karne.
Försök i mindre skala äro gjorde med odling af Malinia maxima. Festuca
Littorea (arundinacea).
Kål, Rofvor, Rötter och Humla odlas mindre än som borde ske.
Hågen för trädgårdars och trädplanteringars anläggande och bättre vårdande är
på spridda ställen i tilltagande. Flere folkskolelärare, men främst ibland dem Fredric
August Ekström i Gunnilbo, hafva börjat intressera sig härför, och Konsistorierne i
Westerås och Upsala hafva vidtagit åtgärder för att uppmuntra och befordra undervisningen
i ämnet vid folkskolans. Bemälde Ekström har utgifvit en handbok i
detta ämne för folkskolan, folkskolelärare och allmoge, för hvilket arbete Ekström
blifvit belönad med Hushållnings-sällskapets medalj; och Sällskapets Förvaltnings-utskott
bereder fri undervisning i vissa delar af trädgårdsskötseln och trädplantering för
folkskolelärare-elever vid Seminarium i Westerås. Inom Westerås stad hafva invånarne
gjort frivilliga sammanskott för trädplanteringar och utsett en kommitté för att
Ombestyra planteringar i staden och på dess område.
Att trädplanteringar icke alldeles blifvit försummade utvisas, ibland annat, deraf,
att Hushållnings-sällskapet belönat åtskilliga personer för trädplantering. Tillika
15
torde här böra anföras att Herr Kapitenen C. von Post på Frössåker, för att uppmuntra
sina underhafvande till trädplantering, åt dem utdelat 84 äkta fruktträd,' och
att ägaren af Bengtsbo rusthåll i Haraker E. R. Larsson, en ibland ortens skickligaste
landtbrukare, som vid sin egendom infört ett väl ordnadt cirkulationsbruk, har
anlagt en trädgårdspark i Engelsk stil med omkring 900 träd och buskar.
I fall det lyckas att vid folkskolorne bibringa undervisning uti och håg för trädgårdsskötsel
och trädplantering, torde man kunna hoppas betydligare förkofran härutinnan
för framtiden.
Boskapsskötseln omfattas med stigande intresse. I anseende till foderbristen åren
1851 och 1853 minskades väl boskapskreaturens antal betydligt, men de båda sednare
årens bättre fodertillgångar hafva åter upphjelpt ladugårdarna Vid en och an
nnn
egendom egnas mycken omsorg åt boskapsracernes förbättring, såsom vid Lycksta
i Romfartuna, der ladugården är af racedjur nybildad, vid Ramnäs Bruk, Fiholm,
Ängsö, Geddeholm och Lindö, dit afvelstjurar af Ayreshire-racer blifvit anskaffade,
vid Karmansbo Bruk, dit boskapskreatur ifrån Schlesvig äro inköpte, vid Hedensbergs,
Stora Ekeby, Tidö, Wahlnö, Geddeholm och Hesslö, der en bättre ordnad mjölkhushållning
framstår, flere andra ställen att förtiga der boskaps- och ladugårdsskötseln
är väl vårdad.
De felslagna eller svaga sädesskördarne hafva bidragit att hos landtbrukare rikta
uppmärksämheten på nödvändigheten att väl ordna ladugårdsskötseln och utvidga
odlingen af foderväxter. Att ladugårds-afkastningen i Länet är i stigande och att den
numera än förr svarar emot behofvet kan man med säkerhet bedöma; men lika säkert
är, att den på det hela taget är långt under den ståndpunkt, hvartill den kunde
och borde drifvas.
Fördel och inkomst af koladugårdar dragas i allmänhet på det sätt, att ifrån
egendomar, belägna i grannskapet af eller på ungefär en mils afstånd ifrån de städer,
der afsättning är att påräkna, mjölk och grädda till staden införas och försäljas, men
vid en och annan längre ifrån afsättningsort inom Länet belägen egendom tillverkas
smör och skumm-ost (mager ost), hvilka produkter vanligen på Stockholm afsättas.
Ett Kongl. Majit och kronan tillhörigt Stamschäferi af Southdowns-race, bestående
af 2 baggar och 25 tackor har, sedan Juli månad 1852, vant stationeradt vid
Johannisbergs kungsladugård. Ifrån och med år 1854 har tillfälle varit öppnadt att
ifrån detta schäferi inköpa får af nämnde race. Detta schäferi har varit i friskt och
tilltagande godt stånd. I sin berättelse öfver besigtningen å schäferiet i Juni månad
1855 yttrar Direktören Hofman Bang, att han funnit: ”tackorna friska samt lammen
utomordentligt kraftiga och väl födda. De ett år gamla gumsarne äro äfven till
kroppen bland de bäst utvecklade sorn jag för året sett i landet.” Vid auktionen
16
1855 uppgick priset å två års samt 1| års springbaggar till högst 27 och minst 22
R:dr 32 sk. B:ko stycket. Under hand har en blifvit såld till 28 R:dr B:ko. Sedan
ullen blifvit tvättad befanns att tackorna vid schäferiet öfverhufvud gifvit nära 3,
och baggarne, ett år gamla, nära 5 ® ull hvardera. Ullen har betalts med 44 sk.
B:ko per skålpund. På fårafveln i Länet kommer detta schäferi efter all anledning
att hafva ett förmånligt inflytande, men ännu har fårafveln i Westmanland icke hun
nit
till någon betydlig utveckling, utan är merändels inskränkt till husbehof.
Vid Strömsholms Kongl. Stuteri funnos vid slutet af år 1850 ett antal af 180
hästar, deribland 48 hingstar och 36 ston i första till och med 4:de året, 54 hingstar
och 41 ston samt 1 wallack i 5:te året och derutöfver.
I slutet af 1855 voro vid detta stuteri 189 hästar, deribland 44 hingstar och
59 ston i första till och med 4:de året, 41 hingstar och 44 ston och 1 wallack i
5:te året och derutöfver.
Antalet af fallne föl vid detta stuteri har varit:
år 1851 efter 40 betäckta ston 28 föl,
år 1852 af 42 betäckta ston 28 föl, deribland dock 9 voro så mycket för
tidigt födde, att de dogo af svaghet,
år 1853 efter 44 betäckta ston 30 föl.
år 1854 efter 40 betäckta ston 29 föl; och
år 1855 af 42 betäckta ston 35 föl.
Vid stuteriet hafva årligen i September månad auktioner varit hällne, dervid för
Kongl. Stuteriets räkning blifvit försålde:
år
1851
15 hingstar och
7 ston för
. . 5,004
R:dr 32 sk. B:ko
år
1852
12 hingstar och 10 ston för
. . 5,744
» 16 »
år
1853
9 hingstar och
6 ston för
. . 3,860
« —
år
1854
19 hingstar och
6 ston för .
. . 5,339
» 32 «
år
1855
7 hingstar och
10 ston för
. . 5,848
» 16 -
Tillsammans 62 hingstar 39 ston för 25,797 R:dr — sk. B:ko.
Till upprätthållande och förädlande af vid stuteriet befintliga hästracer hafva under
tiden blifvit inköpte:
år 1853 från Kongl. Preussiska Stuteriet Trakehnen 1 hingst och 2 ston, alla
4 år gamla, och
år 1855 från Ottenby Kongl. Stuteri 2 ston, och från Kongl. Hofstallet 1 sto.
Helsotillståndet bland stuteriets hästar under förenämnde fem år har i allmänhet
varit tillfredsställande.
Privata
Privata personer tillhöriga ston hafva blifvit betäckta af Stuteriets hingstar:
Vid
Af de 40 beskällare, hvilka årligen
Strömsholm.
till landsorterna utsändas.
år
1851
. . . 107 .
. . . 2,026 . . .
Suna 2,133.
»
1852
... 98 .
. . . 1,823 . . .
» 1,921.
»
1853
. . . 95 .
. . . 1,705 . . .
» 1,800.
»
1854
. . . 149 .
. . . 1,859 . . .
» 2,008.
»
1855
138
. . . 1,627 . . .
» 1,765.
Summa 587
. . . 9,040 . . .
» 9,627.
Hvad svinkreaturs-afveln i Länet beträffar är den ungefär i samma förhållande
som efter förra berättelserne.
Kommissionslandtmätaren J. G. Littmark har under sista qvinqvennium på sin
egendom Sätran i Svedvi socken fortsatt att uppföda ett större antal kalkoner; och
årligen, mest i Stockholm, försålt betydligt antal lefvande kalkoner. Detta exempel,
ehuru enstaka, visar dock att äfven afveln af detta slags husdjur kan drifvas med
fördel.
Skogshushållningen inom Länet har i allmänhet å enskilda egendomar icke gjort
några väsentliga framsteg, utan den förra behandlingen af skogarne fortfarit, hvarföre
äfven skogsbrist på flere ställen yppats. Afven å bruksegendomar öfverstiger årsafverkningen
den årliga tillväxten, med undantag för de Bruk, hvilkas ägare, i likhet
ined några få andre större possessionater, öfvertygade om nödvändigheten att mera
vinnlägga sig om skogsskötseln, låtit å skogarne införa en reglerad hushållning, eller å
dem antagit skogshushållnings-kunnige förvaltare. Arealen af de privata skogar, som
sålunda behandlas efter rationella grunder, uppgår numera till omkring 175,000 tunnland,
som i förhållande till Länets stora skogsvidd är obetydligt. Ibland privata egendomar,
å hvilkas skogar en reglerad hushållning blifvit införd, må nämnas Ramnäs,
Lisjö, Ferna och Karmansbo Bruk, Slagåla, Hannevad, Westsura och Skattmansö.
Spår har äfven börjat visa sig dertill, att allmogen inser angelägenheten af en förbättrad
skogshushållning. Sålunda har Bergsmannen unge Lars Pehrsson i Fragg, Norbergs
socken, ä sin ägande skog infört en ordnad hjelpgallring och trakthuggning,
hvarom Skogsförvaltaren vid Karmansbo lemnat det vitsord, att emot arbetets utförande
ingen anmärkning kan göras och att den efter hjelpgallringen qvarstående
skogen är en typ för växande skog, Lars Pehrssons grannar, inseende klokheten af
hans företag, hafva något hvar förklarat sig ämna följa detta af honom gifna föredöme.
Berättelse öfver Westmanlands Län för åren 1851—1855. 3
48
Af Länets 40 allmänningar, innehållande tillsammans 19,750 tunnland, äro fern,
med en areal af tillsammans omkring 10,000 tunnland, af Länets Jägeristat till trakthuggning
indelade, och fortgår uppmätandet och indelningen af de öfrige innevarande
år genom Kongl. Skogsinstitutets lärare och elever. Den årliga afverkningen å allmänningarne
har i medeltal uppgått till 2,093 normal-famnar, hvilken afverkningsmassa
troligen, då husbållnings-planerna för de nu oindelade allmänningarne sättas i verkställighet,
kommer att betydligen ökas. Med undantag af Kungsörs allmänning äro
de öfriga obetydligt utsatte för åverkningar.
Af de inom Länet befintliga kungsgårds- och boställs-skogarne äro 3,400 tunnland
för trakthuggning indelade.
Brukssocietetens Skogsinstitut har ifrån Yest-Sura i Ramnäs socken af detta Län
blifvit förflyttadt till Nora i Örebro Län. Institutets verksamhet inom detta Län har
vant af mycket gagn för bildande af Skogsförvaltare och utspridande af kunskap i
skogshushållningen, samt för införande af en förbättrad skogshushållning, isynnerhet å
bruksskogar. Också har vid Institutet efterfrågan efter der bildade kunnige Skogsförvaltare
och Skogsvaktare varit så stor, att den icke alltid kunnat tillfredsställas.
Anledningen dertill att prisen på ved och alla slags skogseffekter under de
sista fem åren betydligt stigit torde böra sökas dels uti en större åtgång och min
skade
tillgångar, men dels deruti att skogsägarne lärt sig att bättre känna skogens
rätta värde, hvaremot de förut gällande lägre prisen icke kunna anses hafva svarat,
dels ock uti de sista årens förmånligare skördar jemte de höga spanmålsprisen
och stegrade arbetslöner.
Något har den stegrade åtgången minskats derigenom, att de ångfartyg, som gå
till hamnar i Länet, börjat att i stället för ved nyttja stenkol till bränsle.
Deremot har åtgången förökats dels genom export ifrån Köpings hamn till Stockholm
af trädeffekter ifrån tvänne ofvanliggande sågverk, dels genom försäljning af
timmer i trakterna af Dalelfven och timrets flottning på elfven till utom Länet anlagdt
sågverk, dels också genom anläggningen af en såg för ångkraft i Enåkers socken,
Sahlbergs fögderi. Vid denna ångsåg, anlagd år 4854, är tillverkningen af plank och
bräder beräknad för utskeppning. Denna anläggning har i betydlig mån höjt skogens
värde i omgifvande trakter.
En annan ångsåg, anlagd vid Lycksta i Romfartuna socken, är endast beräknad
för ortens behof och således af ingen våda för skogarnes bestånd i orten.
19
Bergs- och Bruksrörelsen.
Vid Sala silfververk anmärkas följande förhållanden:
a) Om Grufvebrytningen.
Den hufvudsakligaste grufvebrytningen inom Sala distrikt har, såsom vanligt,
skett å silfverhaltig blyglans uti stora silfvergrufvan vid Sala, för Sala silfververks
och Bergslags räkning, och har denna brytning i medeltal för ifrågavarande fem år
utgjort 90,388 tunnor, å 6f kubik-fots innehåll, per år, eller 9,528 tunnor mera än
under föregående qvinqvennium. Denna brytning har i skrädning lemnat i medeltal
33,782 lass vaskmalm, eller 5,018 tunnor mera än under föregående qvinqvennium,
med alldeles lika medelhalt i silfver, samt af bättre, eller så kallad stuffmalm, i medeltal
15,780 centner eller 3,190 centner årligen mera än under förra qvinqvennium.
Denna brytning har dock på långt när ej kunnat genom bokning och vaskning tillgodogöras,
i anseende till den vattenbrist, som under de tre sista åren i mer och
mindre mån hindrat verkens jemna gång, så att ett oafverkadt inventarium af 31,201
lass vaskmalm uppkommit under detta qvinqvennium.
Utom denna Sala Bergslags malmbrytning i stora silfvergrufvan hafva under de
tvänne sista åren en mängd inmutningar af enskilda skett utom nämnde grufvas
område, dels å nyfunna anledningar, dels å gamla ödelagda grufvor och skärpningar,
för det mesta å silfverhaltig blyglans, men äfven några å koppar- och jernmalm samt
svafvelkis under åren 1854 och 1855. Ur de få bland dessa, der någon ordentlig
brytning under år 1855 kommit i gång, har vunnits 1,996 lass vaskmalm och
321 centner stuflfmalm ur silfvergrufvorna, samt 138 skeppund 18 lispund jernmalm.
Någon metall-tillverkning häraf är dock ännu icke att uppgifva.
b) Sala Silfververks och Bergslags produkter hafva varit:
år 1851
» 1852
» 1853
» 1854
» 1855
Bly, Metallvigt. Silfver-glitt.
Skit L® ® Centner
269. 17. 3. 65,oo.
238. 13. 15. 70,oo.
224. 2. * 111,oo.
239. 10. 19. 138,05.
287. 18. 12; 140,85.
Silfver, Bergfint.
Lödig m:k lod
3,811. 1.
3,425. 5.
3,934. 15.
3,079. 10.
3,734. 12.
Summa 17,985. 11. 1,260. 3. 7. 524,90.
Medium för åren 1851 —1855 3,597. — 252. — 13. 104,98.
Några andra bergverks-anläggningar inom Sala bergsdistrikt hafva icke förekommit,
sedan köpmans-grufvornas rödfärgsverk blifvit ödelagdt
20
c) Om Sala silfververks kronoförläningar och afgifter till Kronan.
' Beloppet af de till Sala silfververk af Statsverket disponerade och af silfververket
uppburne medel, äfvensom hvad Sala Bergslag deremot till Kongl. Majit och Kronan
erlagt i tionde, myntare-lön och slagskatt, samt afgifter efter silfver-tillverkningens
belopp, i följd af '174-1 års transport och 1743 års arrende-kontrakt, upplyses af
följande tabell:
Erlagdt arrende-10:de, Uppburne konststats- Kronans
mynt.-lön och slagskatt och arrende-medel Förlust Vinst
Banko Banko Banko
år 4854
4 3,4 73:
4 9.
4.
20,536:
8.
4.
7,362: 37.
3.
»
» 4852 ....
42,052:
32.
4.
20,349:
23.
8,266: 38.
8.
»
» 4853 ....
4 3,358:
4-3.
8.
24,530:
8.
6.
4 4,474:
42.
4 0.
»
» 4854 ....
4 4,407: 28.
2.
22,095:
24.
44.
4 0,987:
44
9.
»
» 4855 ....
42,926:
27.
7.
28,456:
38.
9.
4 5,230:
14.
2.
»
Summa
62,649:
6.
40.
4 4 5,638:
4.
6.
53,048:
4-5.
8.
»
Medium 4854 — 4 855
42,523: 39.
9.
23,427:
29.
8.
4 0,603:
37.
44.
»
Kronans förlust utgör således på det hela 10,603 R:dr 37 sk. 11 rst. i årligt
medeltal, eller betydligt mera än under föregående qvinqvennium, hvilket härleder sig
från de höga spanmålsprisen under de sednaste åren.
Men om från beräkningen utgå de arrenderade räntorne, hvarför ersättning beredes
Staten i framtiden genom den årliga afsättningen till den särskilda så kallade
ränte-ersättningsfonden och dennes förräntande, uppstår följande förhållande emellan
Statens till silfververket anslagne konststats-medel och silfververkets afgifter till Staten
uti tionde, myntare-lön och slagskatt, jemte förhöjd afgift enligt 4744 års transport.
år 1851 .
» 4852 .
» 4853 .
» 4854 .
» 4855 .
Summa 54,398: 44.T(b 37,376: 39 — 4 7,024: 23. 4 0
Afgifteme till
Staten.
4 4,529: 4 4. 4.
40,408: 24. 4.
4 4,744: 35. 8.
9,463: 20. 2.
4 4,282: 49. 7.
Uppburne konststatsmedel.
6,730: 27. 4.
6,708: 47. 4.
7,680: 4 4. 4.
7.4 49: 3. 4.
9.4 37: 45. 8.
Statens vinst.
4,798: 34. 9.
3,699: 25. —
4,034: 24. 4.
2,344: 46. 40.
2,4 44: 24. 4 0.
Medium 4854—4855 4 0,879: 34. 9. 7,475: 4 7. 5. 3,404: 4 4: 4
hvaraf visar sig att Staten på denna räkning haft en vinst af 3,4-04 R:dr 4 4 sk. 4
rst. Banko i medeltal för de sista fem åren.
21
d) Om Sala silfververks ränte-ersättningsfond.
Denna fond utgjorde vid början af detta qvinqvennium 48,5 1 8 R:dr 22 sk. 7
rst. Banko och vid 1855 års bokslut 67,660 R:dr 6 sk, 3 rst. samma mynt, och har
således under dessa 5 åren tillväxt med tillsammans 19,141 R:dr 31 sk. 8 rst., eller
i medeltal för året 3,828 R:dr 15 sk. 9 rst. Banko.
Silfvermalmsbrytning har för öfrigt i Länet ägt rum vid Rambacka grufva i Arboga
socken, hvarest erhållits silfverhaltig blyglansmalm, nemligen:
år 1852 .
300 Sk«.
» 1853
46 »
Jernmalmsbrytningen i Länet har varit:
Brutne
Grufvor
Bruten malm
Sk® Tackjernsvigt.
år
1851
39.
174,246.
»
1852
37.
177,364.
1853
36.
174,116.
»
1854
> , 38.
185,402 4.
»
1855 ,
44.
Kopparmalmsbrytningen.
197,432.
år
1851
»
1852
»
1853
»
1854
»
1855
Sk®.
8,555.
11,144.
10,397.
6,991.
7,818.
Tackjernstillverkning.
Sk®.
L®.
®.
Sk®.
år
1851 . .
. . , 42,488.
13.
—
deraf gjutgods . .
. . 1,043
»
1852
. . . 36,841.
20.
15.
» » . .
. . 1,141
»
1853
. . . 43,615.
25.
15.
» »
. . 904
»
1854
36,112.
8.
—
» » . .
. . 670
»
1855
66,333.
10.
5.
» » . .
. . 427
n
Yalsade plåtar
Brännstål . . . .
Knippjern . . .
Spik- och Klensmide
Jerntråd ....
Billar m. m. .
Diverse
Summa
StångjernstiUverkning.
Sk®.
i®.
®.
år
1851 , .
. . 66,182.
13.
11
»
1852 . .
. . 66,477.
2.
14
»
1853 . .
. . 66,300.
11.
18
»
1854 . .
. . 62,689.
11.
16
»
1855 . .
. . 82,030.
11.
4
J'ernmanuf aktur-tillverkning.
1851 1852 1853
Sk®. I®. ®. Sk®. L®. ®. Sk®. L®.
1854 1855
Sk®. L®. ®. Sk®. L®. ®.
1,367. 9. — 2,176. 4. — 2,672. 13. 10. 3,785. 1. 14.
410. 11. 5. 209. 1. 10. 1,050. 18. 15. 232. 2. 10.
. 1,749. 3. 15. 366. 11. 11. 361. 16. 14. 497. 19. 14.
518. 4. 10.
133. 5. 5.
238. 11. 5.
846. — 6.
574. 15. 1.
165. 15. 16.
175. 19. 6.
707. 1. 12.
535. 10. 12.
105. 4. 14.
263. 18. 19.
315. 5. 14.
427. 11. 7.
95. 9. 9.
287. 12. 9.
777. 5. —
5,024. 18. 18.
330. 6. —
1,070. 11. 1.
467. 2. 16.
1,149. 7. 9.
53. 7. 13.
5,263. 5. 6. 2.475. 8. 16. 5,304. 18. 18. 6,103. 2. 3. 8,095. 13. 17.
Koppartillverkning.
år 4854
» 1852
» 1853
» 1354
» 1855
Sk®.
354.
370.
315.
423.
299.
i®.
14.
8.
11.
®.
5.
6.
15.
8.
Messingstillverkning.
år 1851
» 1852
» 1853
» 1854
» 1855
Sk®, i®. ®.
559. 8. 3 jf.
419. 12. 3
457. 3. 3 i
633. 2. Tv
788. 7. 4 §*.
Summa
Sk®. I®. ®.
15,026. 7. 2.
2,233.
4,046. 2. 15.
2,523. 4. 6.
499. 15.
2,114. 19.
2,699. —
29,142. 9. —
23
Blyertstillverkning.
Sk®
L®
®
år
1851
... 181
18
15
»
1852
... 50
5
—
»
1853
... 107
19
—
»
1854
... 88
1
—
»
1855
... 170
11
10.
En högst ovanlig brist på driftvatten under de sednast förflutne trenne åren
inverkade ganska menligt både på grufvedriften, tackjernsblåsningarna och stångjernssamt
manufaktur-smidet. Vidare hafva både forlöner och kolpris varit uti sådant stigande,
att desamma under sista qvinqvennium, inom flere trakter af nuvarande 4:de
bergverks-distriktet, stigit till nära dubbelt emot hvad de voro år 1850.
Förbättringar inom jernhandteringen hafva ägt rum och sträckt sig såväl till tackjernsblåsningarne,
synnerligast förmedelst förbättrade rostningsanstalter, som till smältprocessen
för beredande af smidigt jern, medelst bättre methoder, hufvudsakligen för
vinnande af allt större besparing af det dyrbara bränslet.
Vid Surahamnars Bruk hafva vackra prof visats å hvad som medelst ett ända
målsenligt
valsverk kan i stort uträttas.
Anläggningarne för det nya jernverket derstädes hafva under sista qvinqvennium
blifvit fullbordade. Smidesmethoden, eller rättare färskningsmethoden, der är puddling.
Bruket har tillverkat jernplåt af alla slag, såväl gröfre för fartyg och ångpannor, som
mindre för taktäckning med mera, samt dessutom knipp- och bultjern, ämnen till stora
axlar, gruftrud, machinspik, sågblad och annan manufaktur. Vid puddlingen har endast
ved varit till brännmaterial använd, men vid puddeljernets vallning, uträckning
och vidare förarbetande har man användt ved och stenkol ömsom, äfvensom vid skrosmältning
trädkol blifvit begagnade.
Vid Skultuna messingsbruk har plåttillverkningen blifvit utvidgad för fabrikation
af så kallad Muntz förhydnings-metall.
I afseende på grufvebrytningen i Länet under ifrågavarande qvinqvennium, har
för dess förbättring föga blifvit afgjordt af det myckna som erfordras, utom i trakten
af Riddarhyttan, hvarest koppargrufvornes skötsel blifvit förbättrad, samt genom ett
klokt och ihärdigt bearbetande af länge ödeliggande och misskända jernmalms-tillgångar,
en helt och hållet ny tackjerns-tillverkning blifvit bragt å bane, uppgående årligen ända
till 7,000 Sk®.
Antalet af arbetare, som egentligen äro sysselsatte för grufvornes, bergverkens
och brukens drift, har i sista berättelsen blifvit beräknadt till 3,000 ä 3,500 perso
-
24
ner. Under nu ifrågavarande qvinqvennium har detta antal icke blifvit förminskadt,
utan tvärtom något förökadt.
Beträffande de fabriker, bruk och öfrige näringar, hvilka icke höra till bergsrörelsen,
anmärkes följande:
1:o Tegelbruken. Deras antal har enligt tabellen blifvit sedan sista berättelsen
förökadt. Tillverkningen är i stigande och afsättningen god.
2:o En vadmalsstamp i Strömsholms fögderi, utom den på Arboga stads område.
3:o Fyra lädergarfverier på landet, utom dem som finnas i städerne.
4:o En reparationsdocka vid Hjelmare kanal. Uti denna docka hafva, under de
lem sista åren, 13 fartyg öfver 5 lästers drägtighet årligen per medium undergått
större och mindre reparationer, nemligen 2 ångfartyg och 11 seglande fartyg.
För städernes fabriker redogöres i 5 paragrafen. Den nålfabrik, som varit vid
Skultuna messingsbruk anlagd, nedlades år 1852.
Ibland binäringar förekomma följande:
1:0 Varors forslande intager ibland binäringarne i Länet första rummet i afseende
på dess betydlighet och de pennmge-inkomsler, som allmogen sig deraf bereder. Förhållandet
härmed har under de sista fem åren varit enahanda med det uti sista berättelsen
omförmälda, utom det att forlönerne betydligt stigit, hvilket torde böra
tillskrifvas dels den vissa år inträffade foderbristen och förökade pris både på foder
och lifsförnödenheter, dels den omständigheten att denna slags biförtjenst icke är så
mycket eftersökt som förr
2:0 Kolning. Äfven om denna binäring gäller hufvudsakligen hvad som anföres
i sista berättelsen, med det tillägg att också kolprisen betydligt stigit.
3:o Ijärubränning till afsalu, hufvudsakligen endast idkad i skogs-socknarne inom
Sahlbergs fögderi.
4:0 Plank- och brädsågning, takspånsberedning, tillverkning af laggkärl, stolar och
möbler, likaledes hufvudsakligen inom Sahlbergs fögderi, der plank- och brädsåe;ningen
tilltagit genom anläggningen af förut omförmälde ångsåg i Enåker; dock har sådan
sågning för afsalu utom Länet äfven börjat vid tvänne skogsegendomar norr om
Köping.
5:o Linne- och ylleväfnader samt tillverkning af nöthårsmattor och täcken. Denna
sistnämnde tillverkning drifves hufvudsakligast inom Fläckebo och något äfven i VesterFernebo
socken, med lätt afsättning å marknaderne i Sala och Westerås, och anses
uppgå årligen till 4 a 5,000 alnar. Linne- och ylleväfnader tillverkas något af all
mogen,
dock ganska litet till afsalu.
6:o
25
6:0 Salpeter-tillverkningen. Denna näringsgren blef väl för några år sedan upphjelpt
genom då beviljade lån af statsmedel för salpeter-ladors anläggande och genom
förhöjdt lösningspris för salpetern, men har dock sedan sista berättelsen icke vunnit
någon utvidgning, utan står ungefär på samma punkt.
7:o Jagt och djurfångst. Tillgången på nyttigt villebråd synes vara i ett ständigt
aftagande, dock har det sista förbudet mot elg-skytte betydligt bidragit till elg-slägtets
fredande och förökning, så att elgar ej sällan anträffats äfven i medlersta och södra
delen af Länet.
Rofdjursfångsten har under de sista fem åren inbringat skottpenningar efter gällande
föreningar för tillsammans 38 vargar, 66 lon, 2,359 räfvar och 1,690 roffoglar.
8:o Fiske har idkats såsom i sista berättelsen är omförmäldt.
9:o Sjöfart. Utom den som idkas frun städerne Westerås, Arboga och Köping,
hvarom i 5:te § förmäles, bedrifves sjöfart inom detta Län, hufvudsakligen på Strömsholms
och Hjelmare kanaler. Trafiken på Strömsholms kanal, hvars ombyggnad under
detta qvinqvennium fortgått, har varit såsom följande tablå utvisar:
Fartygens
antal.
Fartygens drägtig-  het tillsammans.
Tiden, under hvilken
trafiken fortgått.
Slussinkomsternes
brutto-belopp.
år 1851 .
. . 60.
Skeppnnd.
13,860.
månader.
5.
dagar
5.
R:dr sk.
30,401: 4.
rst.
9.
» 1852 .
, . 63.
14,534.
5.
6.
23,246. 6.
6.
» 1853 .
. . 62.
11,610.
5.
22.
28,990. 24.
3.
» 1854
. . 63.
11,780.
5.
14.
26,663. 10.
11.
» 1855 .
. . 78.
19,390.
6.
5.
37,251. 7.
3.
Summa
326.
71,174.
21.
22.
146,552. 5.
8.
Vid Wirsbo, Ramnäs, Hofgårdens, Ahlsätra och Trångforss arbetsstationer, der
kanal-arbetet under detta qvinqvennium fortgått, har det under tiden blifvit fullbordadt,
så att segelleden, med undantag af någon rensning i strömmarna, är fullfärdig ifrån
Smedjebacken i Dalarne till Skantsen i Kohlbäcks socken af detta Län.
Å Hjelmare kanal har trafiken
1851 börjat den 29 April och slutat den
1852 börjat den 3 Maj
1853 börjat den 10 Maj
1854 börjat den 10 April
ar
1 December,
slutat den 31 Oktober,
slutat den 4 December,
slutat den 11 November,
och » 1855 börjat den 7 Maj slutat den 24 November.
Berättelse öfver Westmanlands Län åren 1851—1855.
4
26
I medeltal har trafiken på denna kanal årligen bedrifvits på följande sätt:
Lastade ångfartyg hafva gjort 4 79 resor.
Lastade segelfartyg af 5 läster och derutöfver . . 277 «
Lastade segelbåtar under 5 läster
6 «
tillsammans resor med last 462.
Olastade fartyg af 5 läster och derutöfver hafva gjort 88 resor.
Olastade båtar under 5 läster hafva gjort .... 9 »
tillsammans resor utan last 97.
Summa resor genom kanalen 559.
Resorne äro verkställde med fartyg och båtar till ett antal af 69.
Deribland hafva varit ångfartyg 3.
Kanalinkomsterne hafva i medeltal per år stigit till ett bruttobelopp af 49,054 R:dr
39 sk. 2 rst. Banko, dervid de intrader äro beräknade, som år 4855 inkommo för
jern och andra effekter till Köping-Hults jernväg, hvilka stego till det betydliga beloppet
af 4,364 R:dr 30 sk. Banko, och hvarigenom medelbeloppet för alla fem åren
vann en tillväxt af 872 R:dr 44 sk. 5 rst. Banko.
Sammanlagde drägtetalet på alla genom kanalen passerade fartyg, som undergått
mätning, utgjorde per medium 4,399 läster.
Utom den sålunda beskrifne sjöfarten anmärkes, att sjöfart af landtman äfven
något drifves på Mälaren, dels med öppna båtar, som ifrån Kungsörs och andra
landthamnar frakta hö m. m. till Stockholm, dels med ett lastfartyg vid Strömsholms
lastageplats om 4 3 i läster; varandes en ny lastbrygga uppförd på södra stranden vid
Borgåssmeds bro invid Stömsholms våg.
Ibland tillfälliga binäringar torde, i sammanhang med landsbygdens sjöfart, här
( böra anmärkas.
4 0) Ett å Frössåkers egendom i Kärrbo socken af egendoms-ägaren, Kapitenen
C: R. von Post, vid stranden af Mälaren anlagdt varf, hvarest år 4 853 af ek, växt
på egendomen, byggdes en skonert om 33 lästers drägtighet och år 4 855 påbörjades
byggandet af ett mindre fartyg, som i år gått af stapeln.
4 4) Ibland industriösa företag å landsbygden förtjena följande att anmärkas:
Vid Sörqvarns fabrik i Kohlbäcks socken tillverkas långhalms-tröskverk. hvilka
med stor fördel begagnas.
På Frössvi ägor i nämnde socken tillverkar en torpare borstar, ibland annat
ryktborstar, utmärkt goda, och har god afsättning på sina produkter.
En smed i samma socken, som för ett konstlås blef prisbelönt vid den i We
-
21
sterås hösttiden 1854 föranstaltade exposition, tillverkar borrsatser i parti, med afsättning
på Eskilstuna.
En blind man i Rytterns socken förfärdigar mattor af så kallad kålvass, snyggt
och väl gjorda, att begagnas vid dörrar i boningshus.
Vägar och broar. A allmänna landsvägen emellan Westerås stad och Bjuggsta
gästgifvaregård, som löper öfver Badelundsås, har förmedelst genomgräfning af åsen
backen blifvit sänkt. Detta arbete verkställdes 1852 med understöd af statsmedel.
Den öfver så kallade Långängarne löpande allmänna landsvägen emellan Westerås
och Kohlbäcks gästgifvaregård har vunnit förbättring genom upptagande af stora afloppsgrafvar
på ömse sidor om vägen och genom utvidgande af vattnets aflopp under
en landsvägsbro, som blifvit ombyggd.
För omläggning af den så kallade Bergslagsvägen vid tvänne backar emellan
Westerås stad och Stora Kopparbergs Län, på tvänne ställen inom Romfartuna socken,
nemligen vid Ansta och Grenadieren Forss torp, hafva statsanslag blifvit beviljade
och kontrakter med utsedde Arbetsdirektioner år 1855 afslutade om desse vägförbuttringars
fullbordan, som tillhör nästa berättelse.
Vid de svåra backarne på allmänna vägen mellan Kohlbäcks och Ståltorps gästgifvaregårdar
vid egendomen Näs, vanligen kallade Näsbackarne, har med bidrag af
statsmedel vägen blifvit omlagd, så att backarne undvikas.
Anläggning af jernväg ifrån Måssgrufvan inom Norbergs jernmalmsfält i Norbergs
socken genom Karbennings socken förbi _ Högforss Bruk och genom Wester-Wåhla
socken förbi Engelsbergs Bruk till sjön Amänningen, som står i förening med Strömsholms
kanal, har under ifrågavarande qvinqvennium blifvit företagen. Denna jernvägs
hela sträckning är 28,300 alnar eller nära 64 fjerdingsväg. I farbart och färdigt
skick voro redan år 1853 8,500 alnar, nemligen ifrån Kärrgrufvan till Trätsbo,
hvarå med lokomotiv malmtransporter då skedde.
I följd af oriktiga beräkningar vid de första kostnadsförslagens uppgörande, dels
ock stegrade pris på jernskenor med mera, blef det Bolag, som först bildat sig för
utförandet af denna jernväg, nödsakadt att försätta sig i konkurstillstånd, hufvudsakligast
för att lagligen kunna förmå de personer, hvilka tecknat sig för aktier i Bolaget
och undandragit sig fullgörandet af föreskrifna utbetalningar, att likväl deltaga i
Bolagets skulder och ansvarighet. Jern vägs-arbetet afstannade för någon tid; men sedan
ett nytt Bolag bildat sig, som på förmånliga vilkor fått låneunderstöd af statsmedel,
har arbetet blifvit fortsatt och under ifrågavarande qvinqvennium avancerat så
långt, att dess fullbordande inträffar innevarande år.
Vid denna jei nvägsanläggning användas för det mesta Svenska rails, fabricerade
vid Finspång, hvilka väl äro något dyrare än Engelska rails, men också hafva det
stora företräde, att de äro betydligt starkare och efter utslitning af något värde, då
jernet kan omsmältas, hvaremot utslitna Engelska rails, i anseende till jernets mindre
goda beskaffenhet, sakna allt värde.
Den påbörjade jernvägen emellan Köping och Hult har, af orsaker som äro kände,
icke efter planen blifvit färdig, men på den del deraf, som ifrån Köping sträckes
till gränsen af Örebro Län, hade Bolaget vid slutet af sistlidet år nedlagt mycket
arbete och stora kostnader för terrassering till banvallen och anläggande af sleepers
och rails på vissa stycken samt byggandet af en bro öfver Hedströmmen, äfvensom
vid Köpings hamn förberedelser äro vidtagna för den der tillämnade bangården,
på sätt uti 5 § vidare omförmäles vid punkten om Köpings stad.
Ett annat för provinsen ganska vigtigt förslag till jernväg, nemligen emellan
Westerås, Fahlun och den i förening med Siljan belägne Insjön i Dalarne, väcktes
år 1852, och för undersökningen samt upprättande af plan och kostnadsförslag skedde
derefter frivilliga sammanskott af invånarne i båda provinserne och några andra
för företaget nitälskande personer. Planen och kostnadsförslaget uppgjordes 1853 af
Majoren och Riddaren Olivecrona. Kostnaden härför samt för några förberedande undersökningar
uppgick till emellan 17 och 18,000 R:dr B:ko. Planen, som af intressenterne
godkändes, innehåller, att vägen skulle komma att gå ifrån Westerås hamn
genom Halsbo, Romfartuna, Kihla och Wester-Fernebo socknar i Westmanland förbi
Sala på en half mils afstånd samt genom Folkärna socken söder om Dalelfven till
Avesta i Grytnäs socken, Hedemora och Säthers städer, Gustafs och Stora Tuna socknar
i Dalarne till Forsshufvud vid Dalelfven, der öfvergå elfven och vidare fortsättas
genom Amebergs kapell, Aspeboda och Kopparbergs socknar till bangård vid
Fahlu grufva och med en grenbana från trakten af Billingen till Brenäs udde vid Insjön
i Ahls socken, dit segelfart är öppen ifrån sjön Siljan i Dalarne. Banans längd
beräknades ifrån Westerås till Forsshufvud utgöra, med grenbanor till Avesta Bruk
och till Dahlelfven vid Naglarby, \2{ mil, och ifrån Forsshufvud vidare till Fahlun
If mil, och grenbanan till Brenäs udde 1-ji mil, tillsammans 16| mil. Kostnadsförslaget
upptog för den första delen till Forsshufvud 3,170,000 R:dr och för banan
norr om Dalelfven 1,091,000 R:dr Banko, tillsammans 4,201,000 R:dr B:ko. Den
af intressenterna uti detta förslag utvalde Bestyrelse sökte hos Eder Kongl. Majit att,
för tillvägabringande af denna summa, } deraf måtte såsom anslag anvisas, då den
återstående tredjedelen borde genom aktieteckning anskaffas, med i öfrigt föreslagna vilkor:
att anslaget skulle få utgå på lika många år som arbetsåren blefve; att aktieägarne
skulle under arbetsåren få åtnjuta 5 procents ränta å det belopp de insatt:
att, sedan jernbanan blifvit fullständigt upplåten till allmänhetens begagnande, nettobehållningen,
så vidt den icke öfverstege fern procent å det belopp, aktie-ägarne in
-
29
satt, finge utdelas till dem; att, då netto behållningen ginge deröfver till och med
6 procent å nämnde belopp, detta öfverskott utöfver 5 till och med 6 procent
skulle afsättas till en amorteringsfond för aktie-kapitalet; att, om netto-behållningen
öfverstege 6 procent, ena hälften af hvad som öfversköte 6 procent finge utdelas
till aktie-ägarne, dock icke till högre än 8 procent å deras insats, och resten tillfalla
amorteringsfonden; att, då denna fond stege till så stort belopp som aktie-ägarnes
insats, desse skulle vara skyldige att för aktierne taga lösen al pari genom
godtgörelse af fonden, hvarefter banan skulle blifva Statens tillhörighet, och att åtskillige
mindre förmåner måtte Bolaget beviljas i likhet med hvad som ägt rum vid
åtskilliga större allmänna företag. De uppgjorda probabilitets-kalkylerna öfver godsoch
person-trafiken, som vid denna underdåniga ansökning åberopades, utvisade en
årlig nettobehållning af 132/140 B:dr 10 sk., som icke allenast kunde, enligt de uti
den underdåniga ansökningen föreslagne vilkor, förslå till utdelning af 5 procent, utan
ock nära 1 f procents derutöfver åt aktie-ägarne på deras insats, samt till en besparing
årligen af 37,603 ltdr 21 sk. Banko för bildande af amorteringsfond. Denna
fond skulle på sådant sätt under en tidrymd af 221 år, om den behörigen förvaltades,
uppgå till fulla beloppet af aktie-ägarnes insatta kapital.
Vid föredragning af ärendet behagade Eder Kongl. Majit i nåder förklara detta
jern vägsförslag, såsom åsyftande väsentlig lättnad för en betydlig trafik emellan tvänne
provinser med ymnig tillgång till naturprodukter, förtjent af mycken uppmärksamhet;
men då Eder Kongl. Majit till Rikets Ständer hade aflåtit nådig proposition angående
sättet och vilkoren för Statens medverkan till jernvägars anläggande i allmänhet, fann
Eder Kongl. Majit, under afvaktan af Rikets Ständers beslut härutinnan, sig icke böra
med anledning af Bestyrelsens ansökning vidtaga någon åtgärd; och sedan de vid sista
Riksdagen hos Ridderskapet och Adeln och Borgareståndet väckte motioner om anslag
för denna jernvägs anläggning i så måtto fått framgång, att Statsutskottet, vid
pröfningen af detta och ett annat förslag om jernväg ifrån Fahlun till Gefle, tillstyrkt
att ett lån, motsvarande § af anläggningskostnaden, skulle med 2 procents ränta och 1
procents afbetalning beviljas för anläggning af en jernväg ifrån Dalarne till någon hamnplats
antingen vid hafvet eller Mälaren, samt att till Eder Kongl. Majit skulle öfverlämnäs
att bestämma vägens riktning, och Utskottets berörde förslag blifvit af tvänne
stånd, Ridderskapet och Adeln och Presteståndet, bifallet, så hänsköts frågan till förstärkt
Statsutskott, hvarest genom omröstning beslöts att endast f af den mindre lånesumman,
som för anläggning af jernväg emellan Fahlun och Gefle erfordrades, skulle
af allmänna medel beviljas; hvarigenom således Statsutskottets utlåtande ändrades och
de till förmån för jernvägs-anläggning emellan Westerås och Dalarne gjorde motioner
förföllo.
30
Den i förra berättelsen omnämnda, af framlidne Bergsrådet Groen i lifstiden anslagne
fond till en bro ifrån fasta landet till Nyckelön i Mälaren öfver det så kallade
Mellansundet har, sedan åtskilige entreprenad-auktioner å brobyggnaden förgäfves varit
hållna, under tiden förräntats och utgjorde vid '1855 års slut 4,545 R:dr 8 sk. 3
rst. Banko.
Spanmålshandel i Länet har, under sista delen af ifrågavarande qvinqvennium,
tagit en ny riktning, derigenom att spanmål till betydliga qvantiteter blifvit ifrån
hamnarne vid Mälaren, isynnerhet ifrån städerne Westerås, Arboga och Köping, fraktad
till Stockholm, för att exporteras till utrikes ort; hvaremot spanmålsbehofven i Länets
Bergslag, der produktionen deraf ansenligt tilltagit, och i Stora Kopparbergs Län,
der goda skördar äfven inträffat, blifvit minskade.
Afsättmngen af och handeln med andra landtmanna-produkter har varit i ungefär
samma förhållande, som efter sista berättelserna, och afsättningen af ladugårdsprodukter
på Stockholm fortfarit att något ökas.
Antalet af landthandlare, eller de personer som uti socknar på mer än tre mils
afstånd ifrån närmaste stad uti öppna bodar försälja sådane varor, som Handelsordningen
tillåter, har tilltagit. Ibland socknenämnderna, som, i fråga om tillstånd till sådan
handel, blifvit af Eder Kongl. Majits Befallningshafvande hörda, hafva flere bestridt de
härom gjorda ansökningarne, hufvudsakligen på den grund, att sådan handel ansetts
för orten mindre behöflig och mindre gagnelig. Också har redan med de tillståndsresolutioner,
som för sådan handel blifvit, före promulgationen af sista författningen om
bränvinsförsäljning, utfärdade, undantag skett för försäljning af bränvin och andra
spirituösa drycker, såsom medförande lockelse till en mindre behöflig konsumtion af
sådana varor.
Gårdfarihandeln har fortfarit att aftaga.
Samlandet af lumpor och handeln dermed har äfven fortfarit i samma förhållande,
som efter sista berättelserne.
§ 4.
Politisk författning.
Kammarverk. Det å Thorstuna härads allmänning belägna skogvaktare-bostället
Skinnarslätten i Österrunda socken har år 1853 blifvit skattlagdt till { mantal om 1
öresland. Två mindre lägenheter eller nybyggen å Norrbo härads allmänning hafva
undergått skattläggning.
Antalet af qvarnar och sågar upplyses af tabellen. Inga hemman hafva under
34
ifrågavarande tid råkat i ödesmål och sådant lärer väl knappast hädanefter komma att
inträffa.
Hemmansklyfningen har icke blifvit utsträckt öfver förra förhållandet.
Två jordafsöndringar af den beskaffenhet, som är tillåten uti Kongl. Förordningen
den 4 9 December 4 827, hafva under de sista fem åren blifvit anmälde och genom
resolutioner om afgäld deraf fastställde, nemligen: torplägenheten Svedet, afsöndrad ifrån
Sörgårdshemmanet N:o 4 om i mantal i Ståltorp, Sura socken, och en lägenhet afsöndrad
ifrån mantal i Kedjebo, Gunnilbo socken.
1 afseende på förhållandet med hemman och andra possessioner, som tillhöra
kronan, läroverk och fromma stiftelser, proportionen af sjelfägande jordägare och arrendatorer
af andras jord, äfvensom angående oroterade hemman och rotefrihets- samt
rote-vakans-afgiften, hafva icke några anmärkningsvärda förändringar förekommit, utan
åberopas härom i underdånighet hvad de sista berättelserna innehålla.
Verkställde laga skiften under dessa fem år hafva uppgått till ett antal af 4 72.
Dervid hafva tillsammans 305 Ts¥ förmedlade mantal blifvit skiftade Arealen af
den jord. som uti dessa skiften innefattas, utgör tillsammans 424,34 8 tunnland, deribland
37,338 tunnland inrösningsjord och 86,980 tunnland afrösningsjord, utom delade
impedimenta, 34 0 tunnland.
Jemte ordinarie Förste och Andre Landtmätare hafva varit i Länet stationerade 4 4
ordinarie Ivommissionslandtmätare och 4 3 vice Kommissionslandtmätare. Någre ibland
förrättningarne hafva varit uppdragna åt Landtmätare, stationerade utom länet.
Den i sista berättelsen omförmälda fråga, angående inlösning och utrifning af
en qvarn vid Altuna å och upprensning af samma å, har blifvit under ifrågavarande
qvinqvennium fullföljd.
Genom beslut af den 2 Juni 4 852 beviljade Eder Kongl. Majit till detta företag
såsom lån 2,000 R:dr och såsom anslag utan återbetalningsskyldighet 475 R:dr
Banko.
Qvarnen, benämnd Danskebo qvarn, hvars dammar förorsakade vattenöfversvämning,
blef inlöst af intressenterna i'årensmngen, hvarefter dammarne refvos och ån
upprensades enligt den fastställde planen. Härigenom har den betydliga arealen af
1,043 ^ tunnland jord, förr vid hastiga flöden öfversvämmad och af vatten besvärad,
blifvit derifrån befriad, äfvensom hela den större lågländta trakten omkring det förut
öfversvämmade fältet ofvanom Danskebo blifvit genom denna årensning befriad ifrån
bottensyra och tjenligare för odling. Delta strömrensningsarbete, hvartill intressenterne
sammanskjutit resten af kostnaderna, fullbordades år 4854 efter den fastställde
planen, samt afsynades och godkändes samma år af chefen i medlersta väg- och vattenbyggnads-distriktet.
32
Statsbidrag. Genom de af Eder Kongl. Maj:ts och Rikets Ständer beslutade
författningar: af den '11 Maj 1855 angående de uti ordinarie räntan ingående persedlars
omsättning och förenkling samt angående sättet för grundräntors och kronotiondes
utgörande: af den 18 Januari 1855 angående vilkoren för bränvinstillverkning
samt angående vilkoren för försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade
spirituösa drycker; af den 4 Januari 1855, angående den af Rikets Ständer vid
1853 och 1854 årens lagtima Riksdag åtagne bevillning, hafva hemmanens onera samt
allmänna bevillningen vunnit betydlig nedsättning, och bränvinsbränningen blifvit reglerad
på ett sätt, som hufvudsakligen är oberoende af jordbruket.
Öfrige statsbidrag uppgå till ungefärligen samma belopp, som efter sista berättelsen.
Utgifterne för fattigvården hafva inom många socknar på landet blifvit under sista
qvinqvennium förökade. Ehuru de fattigas antal, eller antalet af dem som i socknarne
njuta understöd af fattigvården, icke i allmänhet förökats, utan i flere orter
något förminskats, äro dock omkostnaderne för deras underhåll i flere socknar
uppgifne till dubbla beloppet emot hvad de utgjort löre ifrågavarande qvinqvennium.
Orsaken härtill är väl hufvudsakligen att söka i de stegrade prisen på alla lifsförnödenheter,
men också torde en större noggranhet i uppgifterne ifrån socknarne hafva
bidragit till denna stora skillnad i kostnadernes belopp.
Uti städerne hafva utgifterne för fattigvården betydligen och i ännu högre grad
förökats, på sätt derom i 5 § är anfördt.
Politi. Socknenämnderne, hvilkas hufvudsakligaste åliggande är att ombesörja fattigvården,
sträcka äfven sin verksamhet derutöfver till åtgärder för socknens gemensamma
bästa, såsom genom tillsyn öfver försvarslösa personer och öfver helsö vården
med mera. Allmogen har blifvit något mera van vid de befattningar, som tillhöra
socknenämnden, och flere ordförander i socknenämnder hafva blifvit ibland allmogen
utvalde, som kunnat sköta detta förtroendekall till sine socknemäns belåtenhet. Denna
institution synes, ehuru ganska långsamt, vinna större utveckling, hvarigenom mankan
hoppas att den ännu slumrande andan för gemensamma angelägenheter i kommunerna
småningom skall väckas och utbildas.
Fjerdingsmanna-befattningen bestrides numera nästan öfver allt af dertill särskildt
antagna personer, som för sitt besvär njuta ersättning af socknarna.
Ibland bildningsanstalterne inom Länet äro de förut omförmälda folkskolorne och
landtbruksskolan af hufvudsaklig vigt. Ännu har dock icke inrättningen af folkskolor
varat så länge, att den kunnat visa det inflytande på folkets bildning i allmänhet,
som man deraf med tiden kan hoppas; och ehuru kunskapen om ett förbättradt åkerbruk
-
33
bruk blifvit genom de lärlingar, som genomgått sin kurs vid landtbruksskolan, utspridd,
erfordras dock äfven för dess verksamhet en längre tid, innan den kan åstadkomma
någon genomgripande förbättring i landtkulturen, isynnerhet ibland allmogen.
Folkskolelärare-seminarium i Westerås har fortfarit. Seminaristernas antal har
varit:
Två prester hafva under denna tid deltagit i seminariets praktiska öfnmgar, för
att bereda sig till folkskolelärare-befattningar, förenade med presterlig tjenstgöring. Seminaristerne
öfvas uti det vanliga Bell-Lancasterska sättet att bibringa barn-undervisning.
Westerås elementar-läroverk, som år '1855 ifrån den gamla, numera nedrifne
byggnaden flyttades till stiftets nya läroverks- och bibliothekshus, har, enligt det år
1855 utfärdade reglemente, för ändamål, dels att förbereda ett sjelfständigt vetenskapligt
studium vid universitetet, dels att grundlägga allmän medborgerlig bildning, och
är indeladt i 9 klasser, af hvilka de trenne lägre äro slutna eller fasta, med samtidig
flyttning för lärjungarne i alla der förekommande läroämnen, och 6 öppna eller rörliga
klasser med motsvarande ämneskretsar och fri ämnesflyttning för lärjungarne, så
att lärjunge i dessa öppna klasser, oberoende af sina framsteg i öfriga läroämnen, må
i hvarje särskildt läroämne kunna öfvergå till högre klasskurs så snart han i samma
ämne inhemtat den näst underliggande klasskursen och derför nöjaktigt redogjort, så
vid enskildt som offentligt förhör. De tre första klassernes lärjungar undervisas i
särskilda läroämnen, i den första klassen, som är förberedande, hufvudsakligen af en
och samma lärare, och i andra och tredje klasserna efter ambulatorisk läsordning för
lärarne, och äro läxlagen äfven inom de slutna klasserna rörliga. De sex öppna klasserna
undervisas å en gemensam lärosal, enligt fullständig ämnesläsning för lärare och
lärjungar och med tillfälle för hvarje lärjunge att i hvarje särskildt läroämne fortgå
oförhindrad både af sina egna mindre framsteg i öfriga läroämnen och af trögare
kamrater, dock med föreskrift att läxlagen icke så splittras, att undervisningens jemna
gång derigenom rubbas.
Christendom, historia, geografi, matematik, svenska språket, skrifkonst, sång och
gymnastik öfvas hela skolan igenom. I andra klassen tillkomma tyska språket och
naturalhistoria; i tredje klassen fransyska språket; i den fjerde latinska språket valfritt
och, för dem som ej läsa latin, engelska språket; i sjette klassen tillkommer grekiska
Berättelse öfver Westmanlands Län åren 1851—1855. 5
år 1851
» 1852
» 1853
» 1854
» 1855
24.
19.
17.
25.
26.
\
34-
språket, samt, för dem som icke läsa grekiska, engelska språket och naturlära; i
sjunde klassen filosofi, OGh i den åttonde klassen Hebreiska.
Tjenstgörande lärare, dels ordinarie och dels tillförordnade, hafva varit 17, jemte
en musikdirektör och en gymnastiklärare.
Lärjungarnes antal voro, år 1855, under vårterminen 238, och under höstterminen
249.
Ifrån år 1850, då, efter sista berättelsen, antalet utgjorde 180, har således lärjungarnes
antal ökats med något öfver 33 procent, hvilket utvisar tilltagande förtroende
till lärarena och den antagna lärometoden.
Läkarevården. Utom en provmcial-läkare, hafva i länet varit anställde tolf läkare,
två badaremästare, fyra djurläkare, sex apothekare, sex provisorer, fem apotheks-elever,
femtiofem examinerade barnmorskor och sjuttio vaccinatörer. Ibland barnmorskorna
hafva sjutton ägt rättighet att vid förlossningar begagna instrumenter, och af dem äro
omkring fem instrumental-förlossningar årligen verkställda. Ibland qvacksalfvare finnas
blott några få, som hafva förtroende. De socknar, som icke hafva antagit examinerade
barnmorskor med lön, äro fyra, nemligen Nora, hvarest likväl en examinerad
barnmorska är boende, Sala socken, belägen invid och omkring Sala stad, Björkskogs
socken, belägen ungefär midt emellan städerna Arboga och Köping, och Himmeta
socken, belägen icke långt ifrån Köping. I alla städerna finnas examinerade barnmorskor.
Vaccinationen bedrifves lätt och med framgång; revaccinationen deremot trögt,
alldenstund någon smittkopps-epidemi af betydenhet icke inträffat. Omkring 2,800
personer hafva årligen med framgång blifvit vaccinerade.
I Länet hafva funnits under ifrågavarande qvinqvennium sex privilegierade apothek.
Alla i godt skick, äga de allmänhetens förtroende och visiteras årligen.
För en extra provincialläkare inom nordöstra delen af detta län beviljades vid
sista riksdagen uppförandet å stat af ett årligt arfvodes-belopp, med vilkor att detta
nya distrikt upplåter och underhåller bostad för läkare å det ställe, som af Eder
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande godkännes. Uti detta ärende har Eder Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande låtit af kronofogden i orten och sakkunniga personer uppgöra ett
förslag, hvaröfver invånarne i orten blifvit hörde inför Wåhla häradsrätt, sorn blifvit
af Eder Kongl. Majlis Befallningshafvande anmodad att sitt utlåtande afgifva. Vid
sammanträdet inför häradsrätten hafva Wåhla och Harbo socknar utfäst en årlig afgift
af 133 Ridr 16 sk. Banko såsom hyresmedel för en extra provincialläkare med bostad
i trakten inom -pdels mils afstånd ifrån Öster-Wåhla kyrka; och som detta åtminstone
till en början kunde anses uppfylla det vilkor, Rikets Ständer vid beviljande
af anslaget fästat, samt anledning var att förmoda, det i stället för anslaget af årliga
35
hyresmedel varaktig bostad skulle kunna i framtiden beredas för extra provincial-läkaren,
då han sjelf finge tillfälle att dertill välja passande lokal inom berörde trakt,
hvilken Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ansåg lämplig till bostad för honom,
och socknarne erfarit nyttan af en läkares anställande i orten, så har Eder Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande hos Kongl. Sundhéts-kollegium anmält detta förslag och
hemställt att Öster-Wåhla, Harbo, Nora, Huddunge, Wester-Löfsta och Enåkers socknar
måtte utgöra den extra provincial-läkarens distrikt; men som Kongl. Sundhetskollegium,
pä grund af Eder Kongl. Maj:ts beslut i ett annat likartadt ärende, ansett
den af socknarne utfästa årliga hushyra icke innefatta uppfyllande af det vilkor, Rikets
Ständer vid beviljande af anslaget fästat, har Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
med anledning af Kongl. Kollegii berörde beslut, remitterat ärendet till ny undersökning
vid häradsrätten, för att höra socknarna, huruvida de icke i stället för
den utfästa årliga hyran skulle vilja åtaga sig att åt en extra provincial-läkare i orten
anskaffa stadigvarande bostad.
Ibland Länets många helsobrunnar är Sätra brunn den förnämsta, och har antalet
af brunnsgäster vid denna brunn under de sednare åren betydligt tilltagit.
Förhållandet med sjukvården vid Länets Lazarett och Kurhus upplyses af följande tablå:
II
Patienternes
antal.
Underhållsda-  gar för hela
sjuknummern.
Underhålls da-  gar pr medium
för patient.
T otalkostnaden
för hela sjuk-  nummern.
Totalkostnad pr
medium för
patient.
.— i
Medikaments-  kostnader sär-  skildt för hela
sjuknummern.
kostnader sär-  skildt för pa-  tient pr med.
g
03
CS
B
CD
P
■Ji
hela sjuknum-  mern.
Matkostnaden]
särskildt för
to
CD*
P
i sarsKiiat per
1 medium för
1 Lazaretts-afdelningen:
1851
220
7,950
36
2,461
22
1
11
9
—
255
ll
4
i
i
8
1,840
40
9
8
17
1852
257
9,184
36
3,904
23
T
11
14
6
238
30
2
—
44
T
3,127
?8
t 1
8
13
1853
256
10,154
40
3,383
26
—
13
10
2
461
3
1
i
38
5
2,398
43
3
9
17
1851
245
9,120
37
3,052
30
2
12
22
393
43
6
i
29
2
2,160
22
8
8
39
1855
321
12,345
38
3,837
18
1 1
11
45
o
597
2
2
i
4.
S
3,157
o
9
40
Summa för Lazaretts-afdelningen
1,299
48,753
15,638
24
0
1,946
8
9
11,684
40
4
I Kurhus-afdelningen
1851
56
3,182
57
4,039
29
1
72
0
0
208
43
3
35
1
736
38
r
13
T
1852
84
5,979
71
4,355
22
3
51
5
10
247
2
10
2
4 5
2
1,387
1
7
16
24
1853
93
6,226
67
3,835
34
1
41
11
8
467
J
8
5
1
1
1,470
4 3
5
15
39
1854
107
7,296
68
5,000
22
10
46
35
1
464
21
1
4
16
4
1,727
4 5
8
16
7
1855
54
4,057
75
4,324
*
80
3
T
265
40
Ö
4
44
4
1,037
24
3
19
10
Summa för Kurhus-afdelningen
Summa för båda afdelningarne
394126,7401
1,693175,493 j
121,5551121
|37,193l 37 j
11,65311Q| II
j 3,599] 251 lo I
I 6,3601
118,0451
0
1 10
<o
CO
Matko!
37
Fattigvården är öfver hela Länet organiserad i enlighet med gällande författning,
och särskilda fattigvårds-reglementen finnas af församlingarne antagna, hvilka till största
delen blifvit underställde Eder Kongl, Maj:ts Befallningshafvandes pröfning och
med en och annan rättelse godkände. Uti flera församlingar på landet är rote-indelning
i afseende på fattigvården antagen. Visserligen har fattigvårds-anstalternas behöriga
skick bidragit att förminska antalet af omkringstrykande och bettlande personer,
men den olägenhet, som sådane personer förorsaka, fortfar dock ännu, om än i något
förminskad mån.
Vandrande gesäller, utlärlingar och fabriks-arbetare, i synnerhet i vissa mindre
lönande yrken, som för ålder, sjuklighet, mindre duglighet, eller oordentlig lefnad,
icke kunna få eller icke vilja antaga kondition; lösgifne och till hemorten förpassade
krono-arbetskariar och krono-arbetssoldater, som vid framkomsten icke erhålla laga
näringsfång, men, för att söka sådant på andra orter, eller för att såsom frivillige
återvända till krono-arbetskorpsen och dess soldatklass, få tillfälle till vidare vandring;
minderåriga personer, som vanvårdas af föräldrar; fattighjon, som af okynne öfvergifva
det fattigvårdssamhälle, hvartill de höra och der de njuta tarfligt understöd, men
söka vinna något med tiggeri i andra mer och mindre aflägsna orter; personer, som
missbruka de dem för lumpsamling eller smideshandel meddelade pass, utgöra tillsammans
den största hopen af olofligen omkringstrykande personer, som mer och
mindre betunga allmänheten med tiggeri; och skulle man kunna förhindra nämnde
klassers olofliga omkringstrykande, blefve den olägenhet, som omkringstrykande personers
tiggeri nu medför, till det mesta afhulpen. Men de stora svårigheter, som härvid
möta, kan man inse, om man fäster uppmärksamheten vid de särskilda orsakerne,
som vålla förenämnde klassers omkringstrykande.
Gästgifveri och skjutsanstalter. Med få undantag är vid alla gästgifverierna i detta
Län skjutsen ställd på entreprenad. Svårigheten för entreprenaders tillvägabringande
har dock under ifrågavarande qvinqvennium något tilltagit, dels genom stegrade pnser
på hästkreatur och foder, dels förhöjda kostnader för tjenstehjons underhållande och
aflönande.
För att befordra gästgifveriskjutsens öfvertagande af entreprenör och jemna den
olikhet i skjutningsbesväret, som uppkommer derigenom, att skjutsafgiften, eller det
tillskott de skjutsskyldige betala till entreprenör, vid några gästgifverier varit betydligt
större än vid andra inom samma fögderi, har Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
uppå förekommen anledning, resolverat att alla skjutslagen uti ett af fögderierne
borde i afseende på skjutsafgiftens utgörande sammanslås till ett enda skjutslag,
med skyldighet för alla skjutsskyldige hemman att lika deltaga uti summan af skjutsafgifterna
vid de särskilda gästgifverierna inom fögderiet; men i anledning af besvär
från det ena ibland skjutslagen har tvist härom yppats, som ännu är oafgjord. För
samma ändamål har, vid några entreprenad-auktioner å skjutshållning, tillstånd blifvit
lemnad spekulanter att uppgifva och anskaffa en mera tjenlig lokal för gästgifveriet
än den förut varande gästgifvaregården, och sådant har flere gånger haft åsyftad
verkan.
Uti det förhållande med socknemagazinerna i Länet, som omförmäles i sista berättelsen,
hafva under ifrågavarande qvinqvennium icke några andra anmärkningsvärda
förändringar skett, än att spanmålsfonden i ett och annat magazin, efter förändring
af derför gällande reglemente, blifvit förvandlad till penningefond, för att användas
och tjena till det ändamål, sorn med magaziner åsyftas, med mindre svårighet
och förminskade omkostnader vid förvaltningen.
Länets Hushållnings-sällskap har fästat sin uppmärksamhet vid angelägenheten af
en genomgripande reform af socknemagazins-inrättningarne och deras förvaltning. Ett
skriftligt förslag till grunder för en ny organisation af socknemagazinerna har blifvit
till Sällskapet inlemnadt af ens ledamot uti dess , Förvaltnings-utskott, hvilket förslag
blifvit af Sällskapet remitteradt till Förvaltnings-utskottets handläggning och beredning,
hvarefter Utskottet låtit införa förslaget uti dess ofvannämnde af trycket utkomna qvartalsskrift,
med uppmaning till en hvar sorn' intresserar sig för detta vigtiga ämne att
inom viss, ännu icke tilländalupen, tid till Utskottet insända sknfteliga anmärkningar.
Vidare framgången af den åsyftade reformen beror således på det förväntade resultatet
häraf.
De förut ingångne konventionerne om premier för rofdjurs dödande utan skallgång
hafva äfven vant gällande under de sistförflutne fem åren och verkat till det
dermed åsyftade ändamålet, så att det betydliga antal rofdjur blifvit dödadt, som omförmäles
i tredje paragrafen.
Krogarne på landet, deribland de gästgifverier, der rättigheten att utskänka bränvin
begagnas, äro att räkna, hafva, i följd af den sednaste författningen om vilkoren
för bränvinsförsäljning, betydligt förminskats till antalet.
Det är nästan endast vid de tvänne större stråkvägarne genom Länet, den ena
till Fahlu Län och den andra genom städerna Westerås, Köping och Arboga, som
gästgifvarne på landet begagna utskänkningsrätten. De öfrige, som utgöra det vida
större antalet, hafva nästan alla afsagt sig denna rättighet.
I städerne har antalet af krogar föga förminskats.
Länets Brandstodsbolag har under sista qvinqvennium vunnit betydlig tillväxt.
Enligt direktionens redogörelse för bolagets tillstånd vid den bolagsstämma, som
hölls den 20 Sept. 1855, uppgick bolagets ansvarighetssumma vid afslutandet af årsräkenskapen
den 14 Mars 1855:
39
för byggnader till  ... 8,321,670 R:dr B:ko
och för lösegendom till  6,084,810 » »
samt den intill den 20 September 1855 ytterligare vunne tillökning
till .
208,730 » »
tillsammans 14,615,210 R:dr B:ko.
Jemförd med den i min sista underdåniga berättelse upptagne
ansvarighetssumma •  10,005,510 » »
utvisar denna redogörelse således en tillväxt af 4,609,700 » »
oberäknadt de försäkringar som ifrån bolagsstämman intill årets slut blefvo tagne.
Enligt bolagets beslut, som af Eder Kongl. Majit blifvit faststäldt, hafva de tvänne
afdelningarne för byggnader och för lösegendom blifvit sammanslagne till en med gemensam
ansvarighet, hvarigenom vunnits mera öfverensstämmelse och jemnhet i de
ärliga bidragen och mera enkelhet i förvaltningen.
Under de sju år, till och med 1855. brandstodsbolaget varit i verksamhet, hafva
brandskador af bolaget blifvit ersatta till ett sammanräknadt belopp af 33,100 R:dr
Banko.
Per medium utgör detta för år en summa af .... 4,728 R:dr 27 sk.
Till godtgörande häraf hafva blifvit uttaxerade:
'år 1850 för byggnader 2 sk. 6 rst. för lösegendom 2 sk. 6 rst.
» 1851 » » 3 » 4 » » » 1 » 8 »
» 1852 » » 2 » 6 » » » » »10 »
» 1853 » » 2 » 6 » » » 4 » 2 »
» 1854 » » 2 » 6 » » » » »10 »
» 1855 » » 1 » 8 » » » » »10 »
för hvarje hundrade Riksdaler af ansvarighetsbeloppet.
Från alla socknar inom Länet, med undantag af Medåker, har numera egendom
blifvit i bolaget försäkrad och tid efter annan hafva hela socknar, hvilka länge tvekat,
huruvida de^ borde .föredraga det större bolaget för de mindre häradsföreningarne,
fränträdt de sistnämnde och ingått i länsbolaget, sedan degenom någon inträffad större
eldsvåda fått närmaste- tillfälle att öfvertyga sig om Länets brandstodsbolags företräde
framföre de smärre brandstodsföreningarne.
Bolagets förvaltning har, vid deröfver af utsedda revisorer verkställd granskning,
enligt revisorernes utlåtande, befunnits vara af direktiopen med utmärkt noggranhet,
och omtanka ombeéörjd; så att vid de årligen hållna revisionerna icke ens någon an
märkning
förekommit emot bolagets förvaltning eller de till granskning aflemnade
räkenskaperna.
40
Mälare-provinsernes enskilda bank tillhörer väl icke ensamt detta Län, utan sträcker
sin verksamhet till flera provinser, men den har sitt hufvudkontor och sin centraldirektion
i Westerås, hvarföre dess verksamhet och dess ställning här torde böra omförmälas
i sin helhet; och som bankens räkenskapsår börjar den I Augusti och slutar
den sista Juli, och penninge-transaktionerne för år 1855 således äro inbegripne i
redogörelsen för sista bankåret, hvilket slutades den 31 Juli 1856, torde det vara
lämpligast att anföra resultaterne af bankens förvaltning under det räkenskapsår, som
tilländagick den 31 Juli 1856.
Under detta sista bankår bedrefs bankens rörelse vid hufvudkontoret i Westerås,
der banken har sin central-direktion, samt vid afdelningskontor för både kreditiv- och
diskont-rörelse och depositioner i Upsala och Nyköping, samt vid kommissionskontor,
ensamt för kreditiv-rörelsen, i Arboga och Gefle, samt för kreditiver och depositioner
i Hernösand • och Söderhamn. Afdelningskontoren i Upsala och Nyköping samt kom
missionskontoret
i Arboga inrättades redan vid början af bankens verksamhet, men
för utvidgning af bankens rörelse inrättades kommissionskontoren i Hernösand år f 849,
samt i Gefle och Söderhamn år 1855.
Bankens utelöpande sedelstock under sista bankåret utgjorde i medeltal 3,342,000
R:dr B:ko.
Den öfversteg högst betydligt beloppet af de föregående årens sedelstock och var
den högsta, hvartill banken med dess närvarande grundfond kan våga sträcka sig.
Yexlingarne uppgingo till 7,100,000 R:dr, hvaraf följer att omloppstiden för bankens
kreditsedlar per medium utgjort 25 veckor, som betydligt öfverstiger förhållandet
de föregående åren
Då banken redan länge haft kreditiv-fordringar utöfver hälften af dess grundfond,
har dess rätt till sedelutgifmng utöfver inneliggande riksmyntskassan, i medeltal utgö
rande
1,480,000 R:dr, uppgått till 2,066,000 R:dr, hvilka båda poster tillsammans
öfverskjuta sedel-emissionen med 204,000 R:dr Banko.
Bankens utlåningar hafva under bankåret i medeltal utgjort 2,702,000 R:dr och
vida öfverstigit utlåningarne under något föregående år. Desse utlåningar hafva utgjorts
af:
Kreditiver  1,067,130 R:dr.
Diskontlån
788,170 »
Lån på obligationer och på 30 dagar eller kortare tid ... . 827,610 »
Lån på spanmål  18,740 »
2,701,650 R:dr.
Kreditiver
41
Kreditiver hafva under årets lopp varit beviljade i medeltal till 1,880,000 R:dr.
Omsättningen härå har utgjort 9,540,000 R:dr.
Vid årets början utgjorde bankens fordringar i diskontväg . . . 770,450 R:dr.
under året hafva utlånats 1,589,560
»
Summa 2,360,010 R.dr.
»
härå hafva under året influtit
1,586,160
utestående diskont-fordringar vid årets slut ........ 773,850: R.dr.
Depositionerne eller insättningarne på upp- och afskrifningsräkning utgjorde under
året i medeltal 336,000 R:dr och öfverstego betydligt förhållandet under något af de
föregående åren.
Bankens brutto-inkomster för året utgjorde 150,4-13: 19.
Häraf belöpa såsom ränta på de af åtskillige lottägare utöfver 25 proc.
af aktierne insatte medel .
15,867: 6.
och resten utgjorde hela bolagets ränta på fordringar  134,546: 13.
Bankens ränta på dess fordringar steg således i medeltal till 4 få procent.
Då ifrån ofvannämnde brutto-inkomst drages:
1:o utbetalde räntor på depositioner, reservfonden och aktie
ägarnes
ofvannämnde insättningar „ » . 25,351: 28.
2:0 omkostnader
30,183: 42.
Tillsammans 55,535: 22.
återstår såsom netto-behållning  94,877: 45.
hvaraf till aktiedelägarne utdelats  82,550
svarande emot 3 R:dr 16 sk. för hvarje lott, och till reservfonden
blifvit lagde  12,327: 45
denna fond har derigenom uppgått till
92,198: 3
Diskonteringen på sex månader utan omsättning har uppgått:
vid hufvudkontoret i Westerås till  762,890
vid afdelningskontoret i Upsala till  220,850
vid d:o i Nyköping till
, 161,320
Kreditiver voro vid bankårets slut beviljade:
vid kontoret i Westerås . 519,200 R:dr.
Upsala . . 353,000 »
Nyköping . 371,300 »
Arboga . . 288,100 »
Hernösand . 307,100 »
Berättelse öfver Westmanlands Län för åren 1851—1855.
42
vid kontoret i Gefle . . 229/100 R:dr.
Söderhamn '131,000 »
A beviljade kreditiver' hafva under bankårets lopp blifvit lyftade:
vid kontoret i Westerås
2,787.610
Upsala  2,067,400
Nyköping  1,659,630
Arboga
1,134,100
Hernösand  803,000
Gefle
779,700
Söderhamn  205,100
Tillsammans 9,436,540 R:dr.
Utom de vid bankårets början innestående depositioner:
vid kontoret i Westerås .... 75,520: —
Upsala 152,010: —
Nyköping. . . , 38,250: - 265i780 R:dr.
hafva under årets lopp blifvit insatte:
vid kontoret i Westerås . . . 1,057,850
Upsala .... 1,156,280
Nyköping . . . 102,610
Hernösand . . . 24,550
Söderhamn , . . 30,400
2,371,690 R.dr.
sina
Tillsammans 2,637,470 R:dr.
Härå äro under årets lopp lyftade  2,247,920 R.dr.
Bankens låntagare hafva i allmänhet ordentligen under årets lopp fullgjort s,,,..
förbindelser, så att vid årets slut återstodo på lagsökning beroende endast t vänne lån
vid hufvud-kontoret å tillsammans 800 R:dr, och ett lån vid Upsala afdelmngs-kontor
a 400 R:dr.
4 id revisionen af bankens förvaltning under året hafva revisorerna vitsordat
bankdirektionens utmärkta nit och omtanka vid skötande af bankens alla angelägenheter,
samt omnämnt den skicklighet och noggranhet, hvarmed bankens alla tjenstemän
sina åligganden fullgjort.
Genom reglemente, gilladt och antaget å allmän sQcknestämma med Heds församling
den 3 Oktober 1852, blef en ytterligare sparbank grundlagd, nemligen Heds
sparbank, hvars ändamål är att för de mom socknen varande mindre bemedlade personer,
egentligen af den arbetande klassen, bereda tillfälle att under en yngre och
43
verksammare ålder i säkert förvar till förräntning insätta äfven en mindre penning,
som då kan besparas och undvaras, men i förändrade omständigheter, under inträffande
sjuklighet eller en orklös ålderdom, kan lemna understöd och hjelp. Minimum
för hvarje gång är bestämdt till 8 sk. och maximum för insats på hvarje år till 50
lbdr B:ko. Utom Heds församling tillhörande medlemmar få de inom Hed varande
bruksunderhafvande i nästgränsande socknar begagna denna sparbank, så vida brukets
äe;are i någon mån till inrättningens stiftelse bidragit eller till dess underhållande
bidrager. Sparbankens styrelse består af fem ledamöter, ordföranden inberäknad,
hvilka å allmän socknestämma inväljas och äro, en för alla och alla för en, ansvarige
fiir sparbankens medel. Insättningar göras tills vidare å Karmansbo bruks-kontor.
Tryckta motböcker, dervid reglementet är bifogadt, utdélas åt insättare. Ägaren af
Karmansbo, Grosshandlanden Schwan, skänkte år 1853 till denna inrättning en grundfond
af 200 R:dr, hvaraf motböcker och räkningsboken blifvit bekostade. Denna nya,
jemte de förr i Länet varande, ännu bestående sparbankernes förkofran och tillstånd
upplyses föröfrigt af följande tablå:
Delägarues eller
Insättarnes behållna belopp
Stiftelsefond
och Be-
Iusättarnes
antal
vid slutet af året
sparing
under
iret
1850.
1855.
1850.
1855.
år 1850.
ar 1855.
K:dr sk. r.
R:dr sk.
r.
R.dr sk. r.
R:dr sk.
r.
.1 Westerås Sparbank:
991:
1,296:
63,285: 3. —
96,279: 18.
—
4,329: 10. 4.
4,823: i.
—
« Sala d:o
710:
504:
27,006: 18. 4.
34,162: 42.
8.
2,420: 40. 1.
4,170: 34. 10.
Köpings d:o
444:
14,599: 5. —
36,764: 5.
—
546: 23. 2.
1,679: 37.
2.
Heds d:o
35:
829: 35.
211: 25.
0.
Summa
2,279:
104,890: 26. 4.
168,036: 4.
8.
7,296: 34. T.
10,885: 2.
9.
Tillväxten utgör således
03,145: 26.
4.
3,588: 16.
2.
Skultuna bruks och landtegendoms i sista berättelsen omförmälde sparbank - blef
redan år 1850 ställd på utredning och insättningarne upphörde med berörde år. Delägarne
beslöto år 1851 att räntan icke vidare skulle läggas till kapitalet, utan endast
godtgöras å den kapitalbehållning, insättarena ägde vid 1850 års slut. — Vid samma
tillfälle valdes för sparbankens förvaltning en direktion, och hafva till delägarne under
de följande åren 83y procent af kapitalbehållningen blifvit utdelade.
Enligt sista bokslutet utgjorde sparbankens skuld till delägarne:
i kapital  ; > , • • 2,925 R.dr 35 sk. 6 r:st.
upplupne räntor . . ,  3,588 R:dr 33 sk. 9 r:st.
Summa 6,514 R:dr 21 sk. 3 r:st.
44
utom en tvistig skuld på . . .1,062 R:dr 23 sk. —
Sparbankens tillgångar bestodo af
Säkra fordringar 1,544 R:dr 36 sk. 10 rist.
Osäkra d:o i förre Ryttmästaren
Hammarskölds konkurs . 4,313: 21. 2.
Hos andra personer . . . . 168:32.- R:dr 5 sk. 2 r:st.
Summa 6,026 R:dr 42 sk. —
Huru stor förlust sparbanken kan komma att göra beror nu dels på slutliga utredningen
af förre Ryttmästaren Hammarskölds konkurs, och dels på den ansvarighet
för bristen, som kan drabba öfrige intressenter i Skultuna bruk. Emedlertid sypas
dock delägarne kunna påräkna att åtminstone återfå sina insatte penningar och att förlusten
kommer att inskränka sig till räntan.
En ny anstalt för besparingar, deruti invånarne i detta Län äga del, har under
ifrågavarande qvinqvennium tillkommit och torde derföre icke här böra förbigås,
nemligen:
Ränte- och Kapital-försäkrings-anstalten i Stockholm, för Stockholms stad samt
Stockholms, Upsala, Westerås och Nyköpings Län.
Insättningarne uti denna anstalt till och med 1855 hafva för Westerås Län uppgått
till 28,063 R:dr, hvilket temligen betydliga belopp utvisar, att denna anstalt redan
blifvit omfattad med förtroende inom detta Län.
De ändamål, som med denna anstalt åsyftas, och sättet för dess förvaltning kunna
inhemtas af de derom ifrån trycket utgifne skrifter, och kommande tiders erfarenhet
skall säkert besanna inrättningens ändamålsenlighet och stora nytta. Med tillfredsställelse
har jag funnit att förtroendet för inrättningen och hågen att begagna densamma
morn detta Län allt mer och mer tilltager ibland dem, sorn begagnat tillfället att
göra sig närmare underrättade om dess beskaffenhet.
Mälareprovinsernes Hvpotheksförening har äfven under ifrågavarande qvinqvennium
blifvit organiserad. Sedan direktionen för denna inrättning i slutet af år 1854 utfärdat
inländska obligationer till ett sammanräknadt belopp af 1,000,000 Riksdaler
Silfverspecie eller 2,666,666 R.dr 32 sk. Banko, löpande med fyra procents ränta
och ställde på' amortering under 40 års tid medelst årligen skeende utlottning, samt
försäljning af sådane obligationer år 1854 till ett nominal-belopp af 1,367,533 R:dr
16 sk. Banko med 9 procents kapital-rabatt skett, kunde Föreningens lånerörelse
under 1855 taga sin början; och afslutade direktionen under loppet af sistnämnde år
kontrakt om ett utländskt lån å 5,000,000 Mark Hamburger Banko, deraf vid årets
slut 250.000 Mark voro indragne. Ibland de sextiofyra delägare, hvaraf Föreningen
vid 1855 års slut bestod, tillhörde elfva Westmanlands Län. Af sammanlagda beloppen
fastighetsvärden, dels efter 1844 års bevillnmgstaxering och dels efter särskild
uppskattning, utgörande 2,532,557 R:dr Banko, hvarför samtlige delägare vunnit inträde
i Föreningen, utgjorde de fastighetsvärden, hvarför delägare mom detta Län
vunnit inträde:
Efter 1844- års bevillningstaxering  78,829: —
och efter särskild uppskattning
247,935: —
Tillsammans 326,764 R:dr.
eller något mera än en åttondedel af det hela.
Den summa, hvarför rätt till delaktighet uti Föreningen blifvit begagnad, utgjorde
vid 1855 års slut 1,099,500 Riksdaler, hvaraf 125,700 Riksdaler Banko belöpa
på Westmanlands Läh.
Såsom amorteringslån till delägare har intill 1855 års slut utgått en sammanräknad
summa af 663,000 Riksdaler Banko, hvaraf endast 47,300 Riksdaler tillfallit
delägare inom detta Län.
Uti det för Ilypotheksföreningen gällande Reglemente, som i 4 § bestämmer den
årliga kapital-inbetalningen till endast en half procent, har vid bolagsstämma den förändring
blifvit antagen, att denna kapital-inbetalning höjes till en procent af det belopp,
hvarför inträde i Föreningen begagnas; i följd hvaraf för de till 1855 års slut utlemnade
amorteringslån årliga kapital-inbetalningen, enligt lånesökandernes åtagande,
blifvit i skuldsedlarne bestämd till en procent.
§. 5.
Städerne.
1:0 Westerås, sjö- och uppstad, belägen på båda sidor om Svartåns utlopp i
Mälaren, upptager omkring 109 tunnland areal samt har 421 gårdstomter. Genom
sednare landtmäteri-förrättningar hafva de till staden hörande jordägornes areal blifvit
nogare bestämd, hvarföre den uti härvid bifogade tabell upptages till 2,830 tunnland
6jtt kappland, deribland 896 tunnland 23& kappland åker, 391 tunnland l;j- kappland
äng, 1,542 tunnland 13yyV kappland skog och betesmark, eller 102 tunnland
OiUJ mera än uti tabellen för sista berättelsen, med minskning af 45 tunnland 845
46
kappland i uppgiften om åker, men ökning af 49 tunnland 1-]j- kappland i ting och
98 tunnland kappland skog och hagmark.
Äfven under detta qvinqvennium har staden genom nybyggnader och reparationer
vunnit ett förbättradt utseende och flera nybyggnader äro för det närvarande under
verkställighet. Beslut är äfven fattadt om uppbyggande af en ny rådstufvubvggnad
vid det ena af stadens torg. Genom frikostiga bidrag af åtskilliga bland stadens invånare
har en gård vid Qvarntullen för stadens räkning blifvit inköpt och större delen
af gårdstomten utlagd till gata, hvarigenom gatan kunnat, ifrån tullen till kyrkan,
rätas och erhålla större bredd, så att infarten till staden från denna sida blifvit beqväm
och passande; varande vid den sålunda utvidgade och rätade gatan ett stenhus
nu under nybyggnad. Straxt utanför Qvarntullen, midt emot den förra kyrkogården,
har ny kyrkogård blifvit anlagd å en från egendomen Carlslund inköpt äga, så att'
den gamla och nya kyrkogården utgöra tvänne delar,'belägna på hvar sin sida om
vägen, hvarifrån de äro afskiljde genom stenmur och prydligt jernstaket.
Den märkligaste nybyggnaden, som tillkommit under detta qvinqvennium, är Stiftets
nya läroverks- och bibliothekshus, uppfördt af sten norr om domkyrkan på tvänne
gårdstomter, som af ålder tillhört domkyrkan. Sedan ritning till denna byggnad blifvit
år '1852 upprättad af Arkitekten P. J. Ekman, lades den Esta December^samma år
grundstenen till huset, och om hösten 1853 var byggnaden uppförd under tak. Under
loppet af år 1854 fulländades byggnaden så till vida, att läsningen i det nya huset
kunde taga sin början våren 1855. Kostnaden för detta nya läroverkshus, hvars
prydlighet bevittnar byggmästarens skicklighet, uppgår till omkring 100.000 R:dr Banko.
Byggnaden af ett nytt cellfängelse för Länet, påbörjades är 1854, å den - så
kallade Stallhagen, belägen invid och hörande till Kongl. Slottet. Denna för en förbättrad
fångvård så högst nödiga byggnad fortsattes 1855. och blir innevarande år så
färdig, att inflyttning deri kan ske. Den är 'belägen icke långt ifrån stranden af Mälaren.
År 1852 anlades dammar så väl i Svartån, som Lillån, till beredande af jem
nare
vattentillgång vid eldsvådor. Härigenom hafva åarne inom staden äfven fått ett
behagligare utseende.
Vid Lillån, der ett fall genom dammen var bildadt, anlades kort derpå en metallfabrik
för vattendrift. Denna fabrik för messingsarbeten sysselsätter 11 arbetare
och har god afsättning på sina fabrikater.
Stadens folkmängd, hvilken år 1850 utgjorde 3,659 personer, har, på sätt i 2
§ blifvit närmare utfördt, ökat sig till 3,939 personer. Tillökningen, 280 personer,
härleder sig hufvudsakligen från inflyttningar.
47
Vid Westerås metall- och tackjernsvågar hafva under de sista fem åren i medeltal
årligen blifvit uppvägde 45,904 Sk® stångjern, 4,700 Sk® koppar, messing,
bly och vitriol, och 6,622 Sk® tackjern, alltsammans med få undantag destineradt
till skeppning på Stockholm. ,
Vid Strömsholms våg, som, i afseende på dess handhåfvande och inkomsterne
deraf, lyder under Westerås och Köpings städer gemensamt, har uppvägmngen under
ifrågavarande fem år per medium utgjort 39,450 Sk® stångjern, 7,015 Sk® jernmalm,
och 44,901 Sk® tackjern. Vågafgifterna vid Strömsholms våg delas till hälften emellan
städerne Westerås och Köping,
År 1855 funnos i Westerås stad 45 burskapsägande handlande med 36 mantalsskrifne
handelsbetjenter, och voro bland dessa handlande 5 faktorer och 15 minuthandlande
med öppna salu bodar. Tvänne klädesfabrikanter från Norrköping hafva
härstädes försäljningsbodar för sina tillverkningar.
I staden linnas följande fabriker:
1:o en tobaksfabrik, hvarest under år 1855 tillverkades:
200,550
®
Snus, till ett
värde af .
16,712:
24. —
24,955 ®
Rulltobak »
»
3,119:
18. —
27,201
®
Kardustobak »
»
5,008:
28. —
11,433
®
Cigarrer »
»
7,732:
32. —
Banko R:dr
32,573:
6. —
och sysselsättas vid denna fabrik 50 arbetare, deraf 24 barn.
,2:0 2:ne läderfabriker, med ett sammanlagdt tillverkningsvärde af 13,685 R:dr
samt 8 arbetare.
3:0 Fyra färgerier, med en afkastning af 4,700 R:dr.
4:o Två gelbgjuterier, med ett tillverkningsvärde af 8,300 R:dr, deribland otvannämnde
metallfabrik med ett tillverkningsvärde af 7,500 R:dr Ranko och 11 arbetare.
5:o Två spegelfabriker, med en tillverkning af 5,000 R:drs värde.
6:o Fyra urfabriker, hvilkas tillverkning sammanlagdt anses uppgå till 1,227
R:dr.
Burskapsägande handtverkare äro i staden 78 med 82 gesäller och 83 lärlingar.
Några handtverkerier drifvas med framgång i följd af deras idkares omtanka och företagsamhet.
Sjöfarten är liflig och sysselsatte, år 1855, 25 fartyg och båtar om tillsammans
663TVtT läster, utom 3 ångfartyg, hvilka sistnämnde likväl icke taxeras i Westerås,
tillhöra ett rederi-bolag i Stockholm.
48
Torghandeln är liflig, men prisen temligen höga, i synnerhet på träd varor.
Onsdagar och Lördagar äro torgdagar, då tillförseln är störst. Spanmål är den vara,
hvarmed den betydligaste handeln drifves, och tillförseln af spanmål på torget vanligen
jemn.
Den till staden hörande jord skötes i allmänhet väl; utsäde och afkastning äro
uti tabellen utsatte, äfvensom kreaturens antal.
Några få stadsboer hafva vackra ladugårdar, men ladugårdsskötseln är i det
hela ganska inskränkt.
Den uti förra berättelsen omnämnde nya hamnbyggnaden är fulländad, och den
nya hamnen började begagnas vid segelfartens öppnande år 1853. Kostnaderne för
denna hamnanläggning uppgingo vid 1855 års slut till 72,890 R:dr 35 sk. 4 r:st
Banko, utom 15,826 R:dr 31 sk. 9 rist, utbetalda räntor för de till idenna anläggning
upptagne lån.
Inkomsterne af hamnen utgjorde år 1855:
Hamnpenningar
2,312: 40. 9.
Bropenningar  7,951: 37. 7.
Tillsammmans B:ko R:dr 10,264: 30. 4.
hvarifrån afgå löner och arfvoden  1,210: 28. 1.
Återstå B:ko R:dr 9,054: 2. 3.
Den i förra berättelsen omnämnde fond till byggande af nytt rådhus uppgick
vid 1855 års slut till 25,144 R:dr 41 sk. 7 r:st Banko, sedan köpeskillingen för
den nu varande rådhusgården blifvit betald. Denna fond har genom Herr Brukspatronen
och Riddaren Fredric Langenbergs frikostighet detta år vunnit en tillökning af
6,666 R:dr 32 sk. Banko, som af honom blifvit skänkte.
Vid jemförelse af stadens i tabellen upptagne utgifter med antalet af stadens invånare,
finnes att de förra, äfven med afdrag af kostnaden för stadens styrelse,
som af donerade medel bestrides, uppgå till 9-^ R:dr på hvarje person och till" 15A
R:dr på hvarje mantalsskrifven. Afgifterna och skatterna hafva således under detta
qvinqvennium blifvit förökade, oaktadt bevillningen är betydligt nedsatt, ty efter sista
berättelsen belöpte på hvarje person 9 R:dr och på hvarje mantalsskrifven 14 R:dr Banko.
Bland bevillning för borgerlig rörelse ingår bevillningen för Mälare-provinsernes
enskilda bank, 2,417 R:dr 24 sk., samt, under titeln diverse afgifter, bränvins-minuthandels-
och utskänkningsafgiften, till belopp af 3,632 R:dr 34 sk., och hänföras under
denna rubrik i tabellen dessutom afgifter till folkskolan, kurhuset, brandverket,
anstalter mot kolerasjukdomen, lyshållning, med flera medel.
Fattigvårds
-
49
Fattigvårds-anstalterne äro desamma, som i förra berättelsen finnas omförmälda,
men utgifterne för dessa anstalter stiga för hvarje år. I stället för de förut till
fattigvården ingående krogarrendena, ingå numera till fattigkassan 3,000 R:dr Banko
årligen af bränvins-utskänknings- och minuteringsafgifterna.
Skjutsningsbestyret är nu, såsom tillförene, upplåtet åt en entreprenör. Sista entreprenad-kontraktet
är afslutadt den lista Oktober 1855.
Läroanstalterne hafva varit desamma, som uti förra berättelsen omtalas, med tillägg
af en småbarnsskola, hvarmed början gjordes år 1855 och hvilken tills vidare
kommer att fortsättas.
Sjukvården har blifvit bestridd på samma sätt som förut. Under hösten 1853,
då kolera-epidemi här i staden utbrast, insjuknade i denna sjukdom 340 personer,
ibland hvilka 106 afledo. Stadens utgifter i och för denna farsot uppgingo till 5,335
K:dr 12 sk. 6 rist Banko, deraf likväl 698 Ridr 24 sk. blefvo af statsmedel ersatte.
Brandverket befinnes i ordnadt skick.
Polisen har varit handhafd på sätt som tillförene, med förstärkning vid större folksamlingar,
på stadskassans bekostnad, men vid ett tillfälle, nemligen höstetiden 1855,
då allmänna lugnet hotades och äfven stördes genom upplopp här i staden, såsom i
(lere andre städer, föranledt af agitationer emot bränvinsbrännerier och högre pris på
lifsmedel, mäste, till förekommande af vådligare utbrott, militärstyrka tillkallas, hvilket
äfven hade den påföljd, att upploppet icke fick större fart och att större våldsamheter
förekommos.
Den uti förra berättelsen omnämnde välgörenhets-mrättning till förmån för ålderstigne
fattige borgare och deras enkor ägde den Usta November 1855 en fond af
2,901 R:dr 22 sk. 4 r:st Banko, hvilken summa blifvit ytterligare ökad med ett af
framlidne Handlanden Lars Theodor Park till denna inrättning doneradt belopp af
1,333 R:dr 16 sk. Banko.
Orgelverket i stadens domkyrka är år 1851 ombygdt på domkyrkans bekostnad,
hvarjemte Herr Biskopen, Doktor Fahlcrantz låtit på egen bekostnad ommåla och
med bildhuggeri dekorera domkyrkans predikstol.
År 1854 inrättades i Westerås en telegrafstation. Denna inrättning har blifvit
temligen flitigt begagnad af allmänheten, som deraf njutit både fördel och nöje.
I staden finnas tvänne apothek och ett boktryckeri.
För Westerås stads sparbank är redogjordt i sammanhang med berättelsen om
de öfriga sparbankerne.
Berättelse öfver Westmanlands Län för åren 1851—1855. 7
t
I
50
2to. Arboga, Sjö- ocA Uppstad.
Om stadens läge åberopas de förut afgifne berättelser.
Abyggnaderne i staden äro nästan allmänt af träd. — Blott fyra stenhus finnas,
utom rådhuset, och de båda kyrkorne, nemligen stadskyrkan, belägen i midten af
staden, och Arboga landsförsamlings kyrkai belägen i stadens nordvestra hörn.
Under de sednare åren hafva åtskillige tvåvåningshus af träd blifvit uppförda och
andra dels uppbyggda, dels reparerade.
Redan uti sista berättelsen antyddes, att en vidlyftig och kostsam reparation af
stadens rådhus blifvit beslutad.
Sedan Eder Kongl. Majt täckts i nåder bevilja, att till nämnde reparations utförande
stadskassans besparingar finge användas, tog arbetet sin början år 4852 och
afslutades år '1854 för en sammanräknad kostnad af 8,694 R:dr 23 sk. 40 r:st.
Banko.
Under åren 4852 och 4853 blefvo de norr och öster om stadskyrkan belägne
gator, sorn förena Jerntorget med en större till hamntorg inköpt plats, betydligt utvidgade
och stensatte samt med trottoirer försedde. Kostnaden härför, jemte inköp
af större och mindre tomt-andelar till hamntorg och gatureglering, uppgick till 6,248
R.dr 4 sk. 6 r:st. Banko.
Den uti sista berättelsen omförmälda begrafningsplats, straxt invid staden, är numera
fullständigt ordnad och af en mängd planteringar förskönad.
Till följd af Rikets Ständers vid sednast hållne riksmöte staden beviljade låneoch
statsbidrag, börjades redan hösttiden år 4854 uppmuddring af farleden i Arboga
ä, hvilket arbete sedermera fortsatts och ännu pågår.
Enligt hvad i 2 § är anfördt utgör folkmängden 2,308 personer, och folknummerns
tillökning under sistförflutne fern år 223 personer. Denna förökning Svarar
således emot 4Of procent af folkmängden år 4 850.
Hvad sedligheten beträffar har stadens Magistrat ansett, att densamma på ett bekymmersamt
sätt aftagit, och till bestyrkande af ett sådant förhållande åberopat jemförelse
emellan saköres-längderna för ifrågavarande och förutgående qvinqvennium. De
gröfre brottens antal har väl i allmänhet icke funnits förökadt, men deremot har antalet
af fylleribrott, könsförbrytelser och slagsmål visat sig vara i ständig tillväxt, äfvensom
fattigvårds-utgifterna, år efter annat, blifvit i staden förökade. Orsakerne härtill
har Magistraten velat söka uti allt för stor mildhet dels i författningar emot dryckenskap,
lättja och liderlighet samt angående fattigvård och försvarslöshet, dels ock uti
dessa författningars tillämpning. Särskildt har Magistraten ansett det hafva bidragit till
51
förökad osedlighet år -1855, att en betydlig mängd af löst och sammanrafsadt folk
från flere landskaper under sednare hälften af nämnde år användes till arbete vid anläggning
af den del af Köping-Hults jernväg, som sträcker sig utmed staden.
Stadens näringsfång äro fortfarande: handel, handtverkeri, sjöfart, faktori-rörelse
och jordbruk, hvartill år 1855 kommit ett bränvinsbränneri, som drifves med ånga.
Handelsrörelsen bedrefs vid 1855 års slut af 10 handlande med öppna handelsbodar
och omfattade hufvudsakligast spanmål, salt, viktualier, kramvaror och alngods.
Köpmännens ställning är i allmänhet god. Prisen, i synnerhet å lifsförnödenheter,
hafva under de sednare åren betydligt stegrats. — Antalet af burskapsägande handlande
och enkor är 18, med en sammanlagd bevillning af 276 R:dr 16 sk. Banko,
hvarförutan 3 qvinnor idka handel enligt 3 och 4 §§ i 1846 års Handels-ordning.
Plandtverkerierna hafva sysselsatt 64 mästare och husbönder samt 133 gesäller,
lärlingar och andra arbetare, bland hvilka sistnämnda 26 innehaft försörjningsrätt enligt
12 och 26 §§ af Fabriks- och Handtverks-ordningen. — Bevillningen för handtverksrörelser.
år 1855 utgjorde 237 R:dr, och sammanräknade tillverknings-värdet
41,826 R:dr Banko.
Utom det omförmälda bränvinsbränneriet, som med en panna af 200 kannors
rymd varit i gång under hela den tillåtna tiden år 1855, och hvarvid tillverkats
45,000 kannor bränvin, hafva i staden icke funnits några andra fabriker än ett större
garfveri och 4 färgerier.
Till sjöfart äro begagnade 20 seglande fartyg om tillsammans 772T^:dels lästers
drägtighet och 1 jern-ångfartyg, De flesta resor hafva skett till Stockholm, men äfven
några af fartygen hafva gått på Götha kanal och Norrland med flera inrikes orter,
och 1 har till och med besökt hamnar i norra Tyskland. — Det fraktgods, som
ifrån Arboga utförts, har hufvudsakligen bestått af metall-effekter, viktualier, spanmål,
boskapskreatur och på sednare åren äfven af plank och bräder. — Retour-frakterna
hafva utgjort hufvudsakligen spanmål, saltvaror och styckegods.
Faktori-rörelsen har bedrifvits af 4 personer.
I afseende på jordbruket åberopas förra berättelsen, med tillägg att en ny reglering
af förut gällande indelning och förvaltning af donations-jorden eller såkallade
Herråkers-jorden, efter vederbörandes hörande, blifvit af Magistraten den 19:de Oktober
1854 uppgjord och, efter mot Magistratens utslag anförde besvär, af Eder
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställd, med anledning af stadens erbjudande till
Köpings-Hults-Jernvägsbolag att kostnadsfritt upplåta jord för jernvägens anläggning öfver
stadens område. Enligt berörde reglering skola alla de åker- och ängstegar af
nämnde donations-jord, hvaröfver jernvägen och bibanan till stadens hamn komma att
framgå och der ban-stationen erhåller sitt läge, afträdas till borgerskapets så kallade
52
åkarekassa, emot ett till innehafvarne af ifrågavarande Herråkerslotter, eller andelar af
donations-jorden, utfäst årligt arrende, 20 R:dr för åker och 18 ft:dr 16 sk. Bankotunnlandet
för äng, med skyldighet för hvarje lottinnehafvare att ensamt ansvara för
de ursprungliga af hela lotten utgående onera och utskylder. Bet är nemligen blott
andelar af Herråkerslott, som erfordras för jern vägsanläggningen, och lottinnehafvaren
bibehåller de åkrar och ängstegar, som icke rubbas eller beröras af jernvägsanläggmngen.
Detta arrende omfattar så lång tid, som erfordras för att alla de borgare,
hvilka vid regleringens uppgörande funnos i staden, må i sin ordning erhålla häfderätt
till så kallad Herråkerslott. Den till åkarekassan sålunda upplåtne jord är indelad i 4
särskilda skiften, som af kassa-direktionen på längre eller kortare tid utarrenderas
till en eller flere personer mot antaglig säkerhet och den årliga afgäld, hvilken å offentlig
auktion varder bestämd. — Af den arrende-inkomst, som sålunda inflyter, utbetalas
till en hvar af donationsjords-innehafvare, hvilkas lottandelar blifvit af kassan
öfvertagne, ofvannämnda bestämda ersättningsbelopp, men derest arrendesumman för
sådant ändamål icke förslår, fylles bristen af kassans öfriga tillgångar. Då alla vid
regleringens uppgörande varande borgare hunnit erhålla lott, tillkommer kassan dispositionsrätt
på enahanda vilkor, som lottinnehafvarne sjelfva, öfver de derefter först le-,'
digblifvande Herråkerslotter, så länge till dess kassan blifvit fullt godtgjord för hvad
densamma, utöfver influtna arrendemedel, utbetalt åt dem, hvilka till kassan och
jernvägsbolaget afstått. lottandelar; hvarefter kassan endast bibehåller så mycket af
donationsjorden, som erfordras för att fylla bristen i arrendet för den mark, jernvägsbanorna
upptaga, i händelse öfverenskommelse om ny skiftesläggning af donationsjorden
emellan vederbörande då icke träffas.
I fråga om allmänna onera och binäringar åberopas de uti föregående berättelser
meddelade uppgifter.
Fattigförsörjningen, en af stadens drygaste bördor, uppgick år 4850 till 4,454
B:dr 38 sk. 8 r:st., men år 4855 till 3,594 R:dr 34 sk. 4 r:st. Banko, som utdelats
till 65 särskilda fattighjon och underhållstagare, samt användts till bekostande af
en matinrättning till fattiges bespisande. På de sista åren har således fattigvårdstungan
mer än tredubblats.
Stadens undervisningsverk utgöres fortfarande af en pedagogi, med en lärare,
och en folkskola, uti hvilken sednare, efter lankaster-method, undervisning blifver meddelad
af en lärare och en lärarinna åt barn af begge könen. — Uti folkskolan undervisades,
under höstterminen 4 855, 84 gossar och 84 flickor, hvilka sednare äfven
blifvit bibragte kunskap i linnesöm och strumpstickning. — Antalet af lärjungar
uti stads-pedagogien utgjorde under samma termin 34.
53
3:o. Sala, Mery»- och Uppstart.
Angående stadens läge och näringsfång åberopas den sist afgifna berättelsen.
Af uppgiften om stadens folkmängd i 2 § befinnes den utgöra 3,256 personer,
och vara ökad sedan sista qvinqvennium med 4 05 personer.
Vid artikeln om bergs- och bruks-rörelsen i 3 § äro tillverkningarne vid Sala
grufva uppgifna
Handeln idkades år 1855 af 9 handlande och 2 nipperhandlerskor. Ibland dessa
hade 7 öppna bodar
Ilandtverkerier och fabriker hafva icke under ifrågavarande fem år vunnit någon
anmärkningsvärd förkofran. Sedan sista berättelsen har tillkommit en cigarr- och
tändsticks-fabrik, anlagd å stadens område år 1855. Af cigarrer tillverkades vid
denna fabrik 513 lådor till värde af .... 542 R:dr.
Vid öfrige i tabellen upptagne fabriker utgjorde
tillverkningarne år 1855:
Vid blyhagelsfabriken 703 centner för ett /
värde af  13,591 R:dr.
Vid bresiljefabriken 19,700 sklpd till värde af 1,182 — 4 5,315 R:dr Banko.
Härutaf befinnes, att värdet af årliga tillverkningen vid hagelfabriken, sedan sista
berättelsen, ökats med 3,731 R:dr Banko.
Under år 1855 uppgick handtverksmästarnes antal till 46, hvilka hade 16 gesäller
oeh 18 lärlingar. De, hvilka såsom försörjningsmedel idkade handtverk, voro
till antal 42.
I afseende på tillförseln af landtmanna-produkter fortfar samma förhållande, som
efter förra berättelserne.
Delning å stadens skogsmark har den 13:de Februari 1854 blifvit af Magistraten
fastställd, hvarefter de lägenheter till odling, som derå finnas, sålunda kunna begagnas.
Med stadens jordbruk fortfar i öfrigt samma förhållande, som efter förra
berättelsen.
Under ifrågavarande qvinqvennium har antalet af lärjungar vid stadens elementar-skola
uppgått till omkring 40. Derförutan funnos i staden för år 1855 en fast
och fyra flyttbara folkskolor, vid hvilka lärjungarnes antal var 257; hvarjemte sedan
år 1854 i staden funnits en skola för fattiga flickor, hvilka der erhålla fri undervisning
i christendom, handarbeten och väfning.
I afseende på sjukvården har sedan sista berättelsen ingen förändring mträffat.
Fattigförsörjningen handhafves på enahanda sätt, som de tvänne nästföregående
berättelserna omförmäla.
Följande tablå utvisar närmare förhållandet med fattigvården.
år
1851
»
1852
»
1853
»
1854
»
1855
Matportioner till genom-  vandrande personer.
Understöds-tagare.
Omkostnader
Summa
Banko.
Ständige.
tillfällige
fattige.
|Summa Personer.
Aldre
Barn.
Männer.
Qvinnor.
Männer.
Qvinnor.
. ...
Gossar.
Flickor.
R:dr
sk.
r.
503
6
74
10
30
2
35
157
2,359
34
11
355
7
59
20
33
8
38
165
2,522
2i
7
398
8
55
23
32
7
42
167
2,687
3
2
388
6
50
27
42
2
39
166
2,412
41
11
307
8
54
27
43
6
51
189
2,843
44
1
Grundskatten af den till staden donerade jord består i prestationer till Sala silfververk,
nemligen malmforsling, höleverering för underhållet af silfver verkets hästar,
och ökedagsverken.
Stadens onera och andra allmänna besvär inhemtas af tabellen.
Staden är befriad från båtsmanshåll och inqvartering, och trafiken derstädes icke
betungad med salu-accis.
För att sluta af det mindre antal brottmål, som de sednaste åren förevarit vid
stadens domstol, synes folkets sedlighet under ifrågavarande period hafva förbättrats.
55
å:a. JHöiting, ncSi fJttpstad.
Stadens hamn och lastageplats har under ifrågavarande qvinqvennium undergått
en väsentlig förändring med anledning deraf, att Direktionen vid Kongl. Svenska Aktiebolaget
för jernväg emellan Köping och Hult valt stadens gamla lastageplats till
slutpunkt och bangård för jernvägen, hvilken plan blifvit af Eder Kongl. Majit fastställd.
— Såväl jern- och metallvågen, som alla gamla jern- och varu-magasiner, hafva
derföre måst undanflyttas, och ett område af stadens mark om 2 tunnland 7
kappland har blifvit till Jernvägsrbolagets disposition öfverlemnadt. Häremot har staden,
genom i behörig ordning verkställd expropriation, tillegnat sig från Ulfvi bys
ägor ett med stadens mark sammaphängande område af 9 tunnlands 25 kapplands
vidd, hvarå ny jern- och metallvåg samt nya jern- och varu-magasiner i ordnadt
skick blifvit uppförda samt planering och grusning är verkställd, så att, ehuru efter
hand flere magasinsbyggnader, i den mån de af behofvet påkallas, torde uppstå, ordnandet
af lastageplatsen redan kan anses fulländadt.
Samtidigt härmed har ock det stadens rederibolag tillhörige fartygsvarf, beläget
å motsatta östra stranden af ån, blifvit flyttadt längre åt norr, för att lemna tillfälle
till den betydliga utvidgning af hamnen, som nu pågår, i ändamål att bereda utrymme
för transport-medel till sjöss, motsvarande dem till lands, som jernvägen kan komma
att framkalla.
I öfrigt har under sednare åren mera håg än förr visat sig •för nybyggnader
inom staden, som dock motverkats af de genom uppköp för jernvägens behof och
andra orsaker betydligt stegrade pris på virke samt af ökade arbetslöner.
Stadens folkmängd har, på sätt uti 2 § är anfördt, under ifrågavarande qvinqvennium
ökats med 08 personer, så att den år 1855 utgjorde 1,582 personer.
Såvidt måttstocken för bedömandet af sedlighet icke skall hemtas från antalet
af födde oäkta barn, befinner sig detta samhälle uti ett fördelaktigt förhållande. Åtminstone
har något brott af svårare art icke blifvit inom stadens domvärjo begånget
af någon staden tillhörande person, och antalet af mindre förbrytelser, såsom snatteri
och dylikt, har ej varit betydligt. De flesta åtal vid stadens domstol för de svåraste
brotten, såsom stöld och förfalskning med mera, hafva angått kringvandrande lösa,
om än med pass försedda, personer, och åtalen för fylleri och oordningar hafva drabbat
marknadsbesökande, allmoge och forbönder, synnerligast från Bergslagen.
Antalet af handelsberättigade borgare vid 1855 års slut utgjorde 18, men endast
8 af dem idkade handel i öppna bodar. Derjemte drifver en qvinna nipperhandels-rörelse.
Öfverhufvud torde handeln böra anses under sednare åren hafva vunnit
56
någon förkofran, hvartill en naturlig orsak finnes uti ökad penningetillgång hos ortens
allmoge, så val den jordägande, genom stegrade pris på landtmannaprodukter, som
den icke jordägande, genom höjda arbetslöner.
Hvad handtverkerierne åter angår, hafva ganska få bland deras idkare förmått
höja sig öfver måttet af en tarflig utkomst. Detta förhållande torde till en väsentlig
del härröra från den, under sednare åren, inträffade stegring i prisen på alla
lefnadsförnödenheter, i proportion hvarmed handtverkeriernas produkter icke kunnat
höjas, men torde äfven hafva andra orsaker. En olägenhet, hvaröfver man hör klagas
äfven af de driftigaste och med tillräcklige arbetstillfällen försedde mästare i denna
stad, är ökad svårighet att erhålla skickliga och ordentliga gesäller, hvilket lärer
härröra deraf, att gesäller, af sådane egenskaper, uti de större städerne utan svårighet
ernå en mera jemn och säker utkomst, än som är att påräkna hos mästare i
mindre stad, de der således oftast måste åtnöjas med gesäller af motsatta egenskaper,
eller med sådane gesäller, som finna nöje i ett kringvandrande lefnadssätt och derföre
icke stadna längre på ett ställe, än hvartill behofvet tvingar. Det band, Fabriksoch
Handtverks-förordningen afser, genom hänvisning till upprättande af kontrakter,
äro mästare såväl som gesäller obenägna att begagna, enär de förra ej gerna vilja
för längre tid fästa en arbetare, hvars skicklighet och ordentlighet de icke på förhand
känna, och om behofvet af hvars biträde, under en längre utsträckt tid, de äro
ovissa.
Fabriksrörelsen i Köping har under detta qvinqvennium icke gjort framsteg. Den
fordna strumpfabriken drifves icke annorlunda än såsom försörjningsmedel för ett vid
detta arbete invandt hushåll.
Urfabrikörer finnas visserligen två, men deras verksamhet, utan biträdande
arbetare, sträcker sig endast till reparerande af gamla ur; hvadan deras inkomst blifvit
uppgifven till 600 R:dr Banko.
Förhoppning om ett framåtskridande uti fabriksrörelsen inom Köping gifves dock
uti der redan vidtagne åtgärder för anläggning af ett gjuteri och en mekanisk verkstad
samt ett bryggeri, hvilka begge inrättningar äro beräknade att redan under år
1856 komma i verksamhet, den förstnämnde inrättningen dock endast i vissa detaljer.
Köpings rederibolag har de sednare åren till segelfart begagnat endast 9 af sina
10 fartyg; hvaremot det 10:de är förlagdt i Stockholm, att tjena såsom depot
för landtmanna-produkter, såsom boskap, som ej får säljas i land, hvarmed vinnes',
att de, hufvudsakligast med jernbefraktning, upptagne transportfartygen ej uppehållas
genom afbidan på försäljning af den öfriga eller så kallade öfverlasten.
Ett
57
Ett annat bolag har bildat sig till underhållandet af kommunikation med Stockholm
tvänne dagar i veckan förmedelst ångfartyget Köping, hvars tourer börjades
hösten 1853 ooh sedermera blifvit regelmässigt fortsatta. Förslag är väckt om förening af
de tvänne bolagen till ett enda och kommer sannolikt vid blifvande bolagsstämma till
afgörande. De sednare åren hafva i Köping medfört så betydlig tillökning i frakttillfällen
på Stockholm med jern och spanmål, att endast få resor till aflägsnare inrikes
orter samt en på S:t Petersburg år 1853 och en på Lybeck år 1854, med
frakt från andra orter, under ifrågavarande qvinqvennium medhunnits af rederiets
fartyg, hvilka ock föga kunnat gagna sig af en ny frakt-artikel, plank och bräder från
tvänne anlagde sågverk vid Vester-Kohlsva och Jönsarbo bruk, enär dessa varor
med större beqvämlighet fraktas i öppna båtar. — Rederiet sysselsätter 9 skeppare
och 18 matroser samt dessutom 15 personer vid dess varf, hvilket är väl försedt
med materialier för både reparation och nybyggnad af större och mindre farkoster,
och i sådant hänseende jemväl fortfarande anlitats utöfver den gräns, som det inskränkta
området hitintills satt för dess verksamhet.
Mudderkassans behållning har nedgått, enligt det sista bokslutet, till 1,413 R:dr
46 sk. 9 rist. Banko, hvilket förhållande är föranledt af fortfarande arbeten till vidmakthållande
af tillräckligt segeldjup i ån och af bidrag till upptagande år 1853 af
en vändnings-basin för ångfartyget.
År 1853 börjades det af Direktionen vid Kongl. Svenska Aktiebolaget för jernväg
emellan Köping och Hult, såsom vilkor för jernvägens dragande till staden, betingade
och ännu pågående arbete till hamnens utvidgande och beredande af mötesbasiner
i ån, enligt ett af Herr Majoren och Riddaren Nordström upprättadt förslag,
till hvars utförande Rikets-sist församlade Ständer beviljade 40,000 R:dr B.ko, Jutan
återbetalningsskyldighet och j såsom lån. —- Detta arbete utföres på entreprenad af
Löjtnanten vid Kongl. Väg- och Vattenbyggnads-korpsen Mathias Anton Grill, under
tillsyn af en särskild Arbetsdirektion, och skall, enligt kontrakt, vara färdigt till den
1 November 1856. Till arbetets bedrifvande användas 2:ne större mudderverk, det
ena med ångkraft och det andra med hästkraft, samt ett mindre mudderverk med
handkraft.
I sammanhang med utvidgningen af hamnen har staden, å den ofvannämnde på
dess bekostnad inlösta nya lastageplatsen, uppfört kajmur vid den del deraf, der jernlastning
skall verkställas, och anbringat pålning samt trädbrygga vid den öfriga delen
samt bekostat lastageplatsens grusning och planerande, äfvensom flyttning dit af jernoch
metall- samt viktualie-våg, och derjemte tillfredsställt deras anspråk på byggnadsplats,
som för bildande af bangård måst lemna sina från äldre tider hafda bodplatser.
Berättelse öfver Westmanlands Län för åren 1851—1855. 8
58
Till bestridande af omkostnaderne härför har staden upptagit lån af Wadstena krigsmanshus-kassa
till belopp af 20,000 R:dr Banko.
Åkerbruket å stadens öppna jord har icke kunnat bedrifvas efter någon rationel
plan, emedan jordens fördelning i ytterst små lotter deremot lägger hinder. Det gamla
trädesbruket har derföre uteslutande begagnats, med undantag af ett gärdeslag, som
är fördeladt å gårdarne och der betning, enligt öfverenskommelse, ej får ske, utan
hvarje lottägare har tillfälle att efter behag bruka sin jord.
Stadsboernes boskapsskötsel afser endast mjölkproduktion. — Under de flesta
åren af ifrågavarande qvinqvennium har den lidit afbräck af inskränkt tillgång på foder,
i följd af svag höskörd i allmänhet och särskildt af gräsmaskens härjning å närliggande
kronoängar, hvaraf stadsboer arrendera lotter, för att föröka den knappa fodertillgången
af stadens inskränkta ängsmark.
Möjligheten att å stadens område vinna tryggad äganderätt till mindre jordlotter
har föranledt omkringboende allmoge att för mindre besparingar göra inköp af jord å
stadens område. En ganska betydlig del deraf har härigenom frångått stadsboerne,
och ehuru tabellen utvisar en icke obetydlig spanmålsproduktion, kommer en ganska
betydlig anpart deraf stadens invånare icke tillgodo i följd af detta förhållande.
Ä stadens allmännings-skog fullföljes den införda trakthuggnings-methoden, och
lemnar skogen ungefär den afkastning, som fyller behofvet vid fattighuset.
Stadens undervisningsverk har sedan sista berättelsen icke undergått någon förändring,
ehuru önskvärd en utvidgning deraf är. — Då den så kallade lankaster-klassen
egentligen lämpar sig blott för meddelande af undervisning till det kunskapsmått,
Kongl. Stadgan om folkundervisningen fordrar, står den så kallade rektors-klassen vid
stadens skola isolerad, utan att fylla behofvet för dem, som sakna tillfälle att på enskild
väg eller vid andra aflägsnare läroverk inhemta den undervisning, som för inträde
i nämnde klass fordras, nemligen »det för nedra afdelningen i lägre apologistskolor
föreskrifne kunskapsmått.» För både staden och den omkringliggande orten
vore derföre Önskligt, att stadens skola kunde utvidgas till ordentligt apologist-läroverk
med tre lärare; men af behofvet högeligen påkallad anses en ytterligare lärare, för att
bilda en länk emellan lankaster-skolan och rektors-klassen. Många medellösa barn
tvingas nu att afbryta sin skolgång i förtid, derföre att de ej kunna vinna inträde i
rektors-klassen, och deraf förklaras äfven det ringa antalet lärjungar i nämnde klass,
som under år 1855 endast utgjorde 26, deruti lärjungarne från landet voro inbegripne.
Stadens i undervisningsålder ifrån 7 år varande barn hafva utgjort ett antal
59
af
Ibland dem hafva blifvit undervisade i de tvänne fasta
folkskolorne, lankaster-klassen och flickskolan . . .
i allmänna skolor, rektors-klassen deruti inberäknad . .
i enskilda skolor
i hemmen .
Utom distriktet hafva vistats
för naturfel hindrad
123 gossar
114 flickor.
50 —
43 —
15 —
17 —
18 —
37 —
53 —
3 —
1 —
123 —
114 —
Barn, som äga kunskaper öfver folkskole-stadgans miminum
...
38 gossar 7 flickor.
De som besökt Söndags-skolorne, dels lärlingar, dels
nattvardsbarn, hafva varit .
35 — 9.
Skolålders-barnens antal har varit ungefär 1 5 procent af hela folkmängden. Skolbarnen
hafva utgjort 60 procent af skolålders-barnens antal. Deras antal, som hafva
kunskaper öfver ofvannämnde miminum, har utgjort omkring <19 procent af skolålders-barnen.
Fattigvårdens fonder voro vid 1855 års slut:
Räntebärande medel  7,053 R:dr 30 sk. 6 r:st. Banko,
samt 17 tunnland 247V kappland jord, hvaraf räntor
och afrad utgjort
480 R:dr 6 sk. 4 rist. samt
21 tunnor 7{ kappar råg. Af detta belopp hafva dock 61 R:dr 8 sk. utgått till underhållstagare
utom staden. För öfrigt har till fattigförsörjningen år 1855 uttaxerats
personel afgift, 8 sk. per man och 4 sk. per qvinna, samt fyllnadsafgift med 20 sk
för hvarje hel Riksdaler af 1854 års bevillning efter Andra Artikeln. — Underhållstagare
1855 voro:
Värnlöse barn  4 4
Enkor, som hade barn .
Enkor utan barn ....
Ogifta qvinnor utan barn . .
Ogifta qvinnor, som hade barn
Ogifta karlar . - , . .
14
25
15
10
11
89 personer.
Hjonelag, som hade barn 41 —
Hjonelag utan barn
8 —
19 ma
60
Huruvida fattigvårdens inkomster för år -1855 betäckt utgifterna har ännu icke
blifvit utredt, emedan räkenskaperne icke äro afslutade; men för år 4854 utvisade
fattigvårdens räkenskaper ett belopp af inkomster: 2,487 R:dr 34 sk. 4 r:st. Banko
och 24 tunnor 7 i kappar råg, och utgifter deremot 2,4 82 R:dr 23 sk. 9 r:st. Banko
och 29 tunnor 8 kappar råg. 1
Till afböjande af kringvandrande gesällers och andra kringstrykande personers
tiggeri i husen göras frivilliga sammanskott, för att bereda sådana personer en måltid
mat, hvilken kostnad uppgått till omkring 4 00 R:dr Banko årligen.
Helsovården har bestridts af en stadsläkare och en praktiserande privat läkare. '
Köpings apothek har år 4 855 fått en utgrening genom anläggningen af ett
filial-apothek vid Strömsholm.
Binäringar finnas icke att omnämna.
Efter den nya, från och med den 4:sta Oktober 4 855 gällande reglering af
bränvinsförsäljningen, hafva utskänkningsställena i Köping utgjort 6, deribland • inberäknade
stadskällaren och gästgifvaregården. — Utminuteringsställena hafva likaledes
varit 6. — Behållna afgiften till staden af utskänknings- och utminuterings-ställena har
utgjort 4,840 R:dr Banko, sorn blifvit disponerade till amortering af den skuld, staden
iråkat i och för inköp och ordnande af ny lastageplats.
Härvarande Handtverks- och Handelsföreningar samt Skeppare-embete hafva stiftat
hvar sin pensionsinrättning, de tvänne förstnämnde med reglementen af Eder
Kongl. Majit fastställde, nemligen för Handtverksföreningen den 4 4:te Maj 4855 och
för Handelsföreningen den 3O.de September 4 854. Dessa pensionsinrättningars syftemål
är att genom årliga bidrag bereda tillgång till medel för inköp af jord, som är
ämnad att, efter en viss tid, i mindre lotter utdelas till begagnande af pensionsberät
tigade.
— Den korta tiden af dessa tre inrättningars tillvaro har ej kunnat bringa
dem till synnerlig styrka, dock är jord redan inköpt: 1:o af Handelsföreningens pensionsinrättning
till belopp af 7 tunnland 7 kappland, hvarå likväl Handelsföreningen
häftar i skuld för 904 R:dr 24 sk. 4 0 r:st.; 2:0 af Handtverksföreningen för 4,278
R:dr 29 sk. 4 rist., och 3:o af Skeppare-embetet för omkring 4,260 R:dr Banko.
Handtverksförenmgens .pensionsinrättning har derjemte en kassa uppgående till 308
R:dr 44 sk. 4 r:st. Banko.
Angående Köpings sparbank är i 4 paragrafen berättadt.
Anstalterne till förekommande och dämpande af eldsvådor befinnas uti ett väl
ordnadt skick, och vid brandsyneförrättningarne lakttages noggranhet. Ehuru i förra
berättelsen omförmäldes, att Byggnads- och Brandordningarne voro under omarbetning,
qvarstå ännu de gamla oförändrade. Detta härleder sig till stor del deraf, att man
velat
6 f
velat afvakta utfärdandet af en allmän polis-stadga för städerne, för att ej komma i
konflikt med dess föreskrifter.
Den jemväl i förra berättelsen omformälda, af rederibolaget bekostade, undervisning
för sjömän under vintermånaderna har oförändrad pågått och burit goda frukter,
derigenom att sådana kunskaper blifvit sjömännen bibragte, hvarförutan de icke
kunna blifva duglige skeppare. Till uppmuntran har årligen utdelats en silfversked ut
den matros, som ådagalagt största ordentlighet och pålitlighet.
Köpings stads allmänna inkomster af våg-, bro- och hamnpenningar i staden och
vid .Strömsholm utgjorde år 1855 ett belopp af 4,799 R:dr 38 sk. 9 r:st. Banko.
Westerås Slott i Landskansliet den '2l:de Oktober 1856.
F. O. SILFVERSTOLPE.
A. W. Ahlborg. C .11 Solling,
Berättelse öfver Westmanlands Län åren 1851—1855.
9
■t*
' »mnioJ tim itil ^ ot[ol|o *. y *ka,M* .**, lléB.
i • Aifodmfm tr ! f- • \ é*^ fota
Oiai afe tfftnofötä aJsEldid ‘riWWfc ,• r •
•> w«»vii„ „, äTSuSÄ ’S5tad'!^ J;« f»"»r3..«!
IbU Jlb : ,. w . . t ,
. .
’• ,
M8I isdoljO i
I/. 1
■ ^ uAlfri / 7/ /
»»■i *
.
Tabell för landet till Westmanlands Läns Femårsberättelse tor åren 1884—1858.
»
»
»
»
Klings
-
ell
stalla
Strömsholms Kongl. Lustslott . .
Kongl. Stuteri . . .
derunder lydande lägenheter
Lax- och ryssiefiske .
Värdshus ....
och Kungsladugårdar . .
» derunder lydande hemman
» d:o andra lägenheter, såsom
Krono-säterier
iFrälse-säterier
Säteri-rusthåll . . . i . . .
Hå-och rörs-hemman
[Frälsehemman .
Frälse-skatte-hemman
Kronohemman ' . .
Krono-rusthåll
d:o Augments-hemman .
Krono-skatte-hemman ....
Krono-skattc-rusthåll
d:o Augments-hemman .
Militieboställen
d:o indragne och för Kronan
utarrenderade
[Civila boställen ......
Ecklesiastika boställen . . .
Akademie-hemman , . . . .
d:o .....
d:o , .
Domkyrko-hemman
Hospitals-hemman , . . . .
d:o
hvaraf # mantal blifvit skatteköp
Krigsmanshus-heminan ....
Rekognitionshemman^ ....
ISkattlagde bebyggde torp, utjordar,
lägenheter utan mantal . . .
Dito obebyggda .
Oskattlagda, beby
soldat-torp . .
gda dito, 'deribland ryttare- oc
gar
rfjeliar
lägenheter
afsöndrade Irån
lemman
viss tii
Backstugor
Bebyggda
dels under ständig äganderätt, dels p;
eller lifstid .
Skattlagda fisken
Tull-mjölqvarnar
1’ull-sågqvarnar
(Husbehofs-mjölqvarnar ....
jHusbehofs-sågqvarnar . . . . .
Stampar .
(Kopparverk
i .
[Stångjernsverk
Masugnar
Ameshammare
Jern-manufaktur-verk
Gjuteri
Jerngrufvor
Tegelbruk
.
Kalkugn  .
Messingsbruk (med Nålfabrik) . .
Blyhartzverk
Lädergarfveri
Hjelmare kanal och slussverk . .
Strömsholms dito dito . . .
peglande fartyg och kanal-jakter
Strömsholms jernvåg .....
Borgos lastageplats
Mellansunds färja
Härads-allmänningar .....
Krono- dito
Handtverkare och Gerningsmän
diverse personer, som ej tillhöra viss näring
jSterbhus, testamenten, gåfvor och fidei-k om misse
Frälse-räntor
räkning
frälse
skatte
krono
krono
frälse
krono
skatte
skatte
med (1.
Hemmantal.
-ii
c:
1
Q.
O
c;
St.
414
54
92 f
93#
36
36
20#
25 pr
329 A
346^
71 H
83##
5##
6#
5 i
2 A
2 ##
1,223 #4
1,314 A
389 ##
394#
330 f#
3421#
754
29
99
3
3
98
1
T3
2
4
St.
64
323
101 i
3
3
St.
26
10
207
142
2,026
3,034
50
2
106
67
217
39
2
1
44
12
3
31
35
1
1
2
2
1
1
1
9
80
3
Summa (2,882##|3,037## (6,197
Utsäde af:
O3o
aa
cs
-e
o
oT
T:r.
29
14
1
1314
48
17 A
307 tl
494
4f
24
1
9784
410
218
541
7
28
(ö|
i
i|
24
8 a
5
21
1
T:r.
28
5
251
144
12
877
369
165
2,7954
502
544
37
16
10,057 4
3,711
2,566
558
39
220
934
29
35
704
5
154
28
52
934
944
5564
17
244
36
20
44
182
110
434
700 #
248
124
17
4
4,1554
1,143
856
1771
144
72
269
1
9
2234
1
5
10
52
32 4
59'
265 A
4
124
2,5574 124,995#
T:r.
6
25
125
62
500
8
587
199
824
1,5544
190'
234
14
3
4,7294
1,374'
805
229
144
1124
435
7
10
2564
1
6
13
10
sfi
274
187
10
T:r.
8,740 Ajli,644 j
20
23
118
54
172
150
394
795
121
9
9
2
2,4434
1,146
796
140#
144
464
227 '
2
3
2214
5
6
Sfi
454#
152
12
T:r.
124
5
5
2
1
46
21
8 JL
TE
1574
31|
24
1
589#
2004
1504
24
14
54 f
1
2
46#
¥
1
34
71
H
204
T:r.
80
140
5
170
96
100
9
783
396
104-  2,288
305
47
32
15
9,239 i
•2,649
1,782
408
29
187
783
13
24
528
4
12
31
47
143
60
1.323
1,122
29
6,780 ##|
1,416 AJ22,993
Medelafkastning, sedan utsädet är afdräget.
X
<
X
{150
crq
SS
o
T:r.
TB
145
56
4
605#
208
78 '
1,352
260
24 4
14
6
5,038#
1,762
1,028
28
139
609
84
12
338
1
n
13
20
S4*l
20
92
4
24
I
T:r.
140
25
1,509
1,008
78
5,291
2,361
962
17,3194
2,730 '
324 f
228
96
57,049
23,277
15,742
3,410
234
1,284
5,678
145
210
4,542
35
1004
176
262
4481
440#
3,448
119
147
154
60
194
837
519
1914
3,071#
1,262
584
84
.20
20,680
5,050
4,091
724
3264
1,205'
5
45
8994
3
21
36
266
144*
247'
*-144 A
12
624
T:r.
30
125
655
310
3,000
40
2,871
1,010
4144
7,565
908
1154
68'
18
21,3654
6,811"
4,005
1,1434
724
5544
2,205
35
50
1,2684
5
30
65
46
180
122 j
895
50
10
T:r.
Underhållna Kreatur.
T:r.
90
92
590
25
811
663
192#
3,555
575
414
40
8
11,572
4,885
6,675
724
2154
1,019
12
12
9524
23
24
30
178*
219#
608
48
25
15
12
34
178#
85
33 A
618
160
154
104
4“
!,794t%
7994
659
123
10
574
223#
169#
¥
34
144
16
20 f
5
754
14
T:r
12,180##| 148,820#(41,232##(56,044#(33,925# 6,162# 1143,936
480
840
30
—
.—
1,205
32
122
672
28
62
600
15
40
63
3
4
4,972
250
694
2,678
110
229
679#
41
77
15,167
1,069
1,264
1,933
251
201
297
18
26
196
17
24
80
6
14
55,755i
5,560
3,704
17.405
1.274
1,792
11,640
1,050
1,340
2,651
155
263
203
15
20
1,125
76
97
5,139
316
404
78
5
5
144
9
12
3,544
268
321
28
2
2
84
6
8
198
11
19
272
42
—
882
382
7,813
6,447
199
54
St.
4
185
O
-i
crq
cn
-a
St.
39
11
160
3
11,033
10
38
14
252
2
St.
8
110
238
136
15
9
1,059
413
146
3,103
G79
51
47
14
14,337
3,428
2,683
583
40
263
1,113
17
27
768
4
17
36
J14
187
87
2,077
SOI
49
St.
— 4
11,060132,663
2
25
76
36
100
6
503
189
63
1,554
296
26
25
9
6,563
1,879
1,475
242
20
141
495
9
12
343
3
8
10
45
78
41
737
275
St.
15,286
231
107
10
799
354
116
2,893
713
50
49
15
14,649
3,002
2,479
436
30
207
998
15
30
633
4
13
33
118
160
99
2,539
830
St.
49
10
66
141
52
6
479
203
79
1,563
293
33
29
10
6,096
2,036
1,647
254
30
116
560
11
18
413
2
10
22
40
166
64
960
292
49
67
St.
2
69
1,490
84
130
6
18
oo
10
62
118
379
Uppskattadt
värde.
R:dr.
4!
31,661 15,80112,402
sk.
lfi
74,978
500
1,500
148,550
53,855
116,725
7,020
666,229
222,892
89,823
1,364,638 (15
304,992 j —
24,173 16
18,413
13,050
4,615,949
1,903,076
1,206,855
262,332
20,149
96,901
442,732
7,690
22,131
351,766
1,125
7,610
16,706
18,870
1,000
79,651
63,793
12,541
10,237
500
419,580
41,246
15,248
8,740
510
223,543
2,314,393
66,683
347,398
12,766
71,261
76,465
200
50,000
948
1,167
150
4,250
73,279 20
16
.20
16
32
24
15,976,787 [18
Stat S
-
ii i d r a g.
Bevillning efter 1855 års Bevillnings-förordning.
Efter Första
Artikeln.
R:dr.
4
30
1 42
39 6
17
4
260
65
27
555
145
18
7
2
2,839
715
680
78
4
50
219
2
3
149
2
' 7
17
103
340
556
13
66
13
45
338
40
£4
3
70
17
41
21
24
1
1
32
493
12
36
i| 8,246(12
Efter Andra
Artikeln.
■R:dr.
11
95
10
10
7
807
245
92
2,317
325
47
19
13
4,901
1,946
1,230
9
10
576
99
15
8
3
244
2,962
125
459
12
121
106
64
273
34
11
997
19
6
10
—
—
23
6
—
365
36
7
1
6
—
3
16
10
10
11
—
18
1
41
10
/
143
30
7
64
44
8
19
14
4
8
12
—
1
221
77
24! 32
18-
7
I
58
616
36
239
2
73
14
20,173
4 11
Efter Tredje
Artikeln.
R:dr.
6
14
sk.! r.
39
28
33
161
32
229
35
Summa
R:dr.
sk.
15
28
130
33
11
42
49
42
17
24
5
24
7
37
1,073
15
325
28
119
21
2,872
47
470
27
66
25
26
21
15
26
7,742
27
2,669
35
1,911
18
87
31
4
36
323
40
1,249
19
12
36
26
18
515
30
1
30
5
34
17
11
35
47
1
—
246
4?
64
44
359
20
564
24
23
11
24
643
8
112
4
16
11
9
11
3
290
2
3,300
21
165
16
524
3
15
36
191
36
123
22
9
105
36
4 5
1
44
242
29
263
40
24
32
24
30
7
1
12
I
0
90
12
1,110
18
239
0
73
14
10
3 28,649! 4|
Bränvins
medel.
R:dr.
118
2,786
9,137
5,759
5,417
2
4
32,972
215
5,533
8
112
sk.
16
63
119
510
62,773
16
10 —
Ständiga Räntor
Ränta
utom
Spanmål.
R:dr. sk. r.
30
3
1,043
10
1,026
62
266
153
78
43,909
13,082
11,781
2,491
1,250
950
42
55
2,632
17
2
104
152
78
1,048
1,232
13
751
105
11
12
87 12
27
82,504
12
27
11
22 —
Krono
Tionde.
R:dr. sk. r.
281
6,289
1,713
145
124
37
30,563
10,608
7,928
1,057
105
561
343
45
81
2,308
14
42
99
199
147
161
149
42
40
2 G
29
33 —
Ränte
Spanmål.
Mantals
penningar.
Tionden af
Bruk, Bergverk
o. andra
Inrättningar.
Summa
Arrende
medel.
Kostnad
för
Rustning
och
Rotering.
R:dr.
86
3,417
478
497
135
72,339
30,356
22,652
4,516
1,892
2,248
86
287
9,237
56
7
263
327
9
182
588
4,577
128
sk.
39
17
29
63,049(201 8(154,372(34(1
R:dr.
6
41
2
57
24
6
1
392
113
41
825
205
24
17
3
3,739
985
914
119
6
73
315
4
8
214
3
3
8
160
595
484
96
21
60
479
50
91
4
95
o o
3 6
63 12
i
1 —
32112
26 36
9
42
436
12
24
10,964128| —
R:dr
-
sk.
4,013
1,143
133 16
R:dr.
6
41
2
36
—
57
12
—
, 306
18
—
x 6
24
—
117
46
4
400
41
5
4,574
35
1
52
33
—
8,140
43
6
1,981
27
6
915
26
7
792
13
7
254
25
—
150 552
3
6
55,032
26
4
43,276
8
' 6
8,185
8
6
lil
27
5
3,784
19
. 8
3,857
12
7
178
42
—
432
19
—
14,392
40
4
92
—
6
55
25
2
476
12
8
703
1
2
87
38
6
1,539
36
6
1,982
26
4
745
28
2
484
36
—
7
13
5,426
126
217
60
4,522
50
1,261
4
95
22
196
1
37
26
10
1! 1
:>/, i —
23 [-  18 -
28
42
436
I -
5,290| 4|—(316,181
24
121 9
R:dr.
2,994
10
130
15,166
6,957
26,225
2,723
2,428
sk.
12
13
36
33 16
12
56,680
25 2
R:dr.
248
39
sk.
33
4,879 41
52
17,165
2,796
316
1,107
90
52,461
58,955
16,029
1,087
22
41
12
113
5
90
16
4,545
3
25
36
116
33
103
18
170
—
17
35
312
15
386
21
Klereci-Statens underhåll
Pastorers
Kapellaners
Kyrko
betjenings
-
R:dr.
653
365
26
33
3,311
1,272
559
9,667
2,261
182
222
49
39,100
11,036
8,498
1,789
164
841
29
45
109
2,698
10
60
135
195
k.1 r.
661
207
785
697
1,060
125
18
55
161,1511 2] 1(90,096
16
22
R:dr.
179
62
15
7
659
240
sk.
126:37
2,276
504
56
61
14
10,641
2,559
2,289
411
36
193
356
12
24
599
2
12
24
61
150
56
53
75
11
179
23
985
159
31
37
30
6 3
7 7
301 8j 23,223
24
lolli
R:dr.
149
79
7
7
679
240
137
2,215
410
41
38
8
8,438
2,137
1,706
362
28
174
26
13
14
577
3
12
19
46
121
37
30
30
113
371
12
42
333
Summa
Fattig
försörjning.
Skjuts
hållning.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr.
I sk.
46
40
32
40
38
24
35
14
38
32
19
26
26
6
34
33
9
982
507
49
48
4,650
1,752
823
14,158
3,177
280
322
72
58,180
15,732
12,494
2,564
43
44
30
38
40
42
43
42
14
26
22
35
4
40
19
2
5
183
103
5
A
18
25
12
9
12
40
6
10
2
5
6
5
7
10
5
4
976
340
183
3,450
782
46
33
4
16,082
2,912
2,032
566
33
34
31
21
17
24
34
41
13
21
6
5
3
9
2
4
2
113
3,160
435
100
46
35
14,497
4,230
3,720
16
38
28
35
34
30
25
16
32
37
22
11
6
42
8
20
32
228
1,209
412
71
147
3,875
16
85
179
9
8
10
42
357
900
33
6
930
3
13
11
32
43
16
3
2
46
9
29
43
14
32
22
11
36
7
38
22
26
4
4
27
45
881
2
8
37
32
24
24
—
—
302
—
—
82
—
—
24
—
28
6
933
19
5
59
19
13
7
19
301
O
71
40
30
870
802
257
220
42
4
3
38
10
—:
26
8
1,353
31
11
291
37
10
——
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
146
3,871
470
26
23
28
8
58
1,720
34
12
32
6
—
—
26
7
184
36
7
21
46
—
■
—
12
153
56
1 6
488
16
617
43
10
8
—
29
19
—
5
4
—
—
?0
j
65
18
171
12
■au^-K
12
9(132,000
I °
4
[33,678(27
1 U-
| 27,436(14
Väghållning.
Diverse
Summa
Afgifter,
Onera och
Stats-
Allmänna
Besvär.
Bidrag.
R:dr.
759
254
25
1,823
859
396
7,105
1,054
153
79
47
25,318
8,201
7,018
1,394
144
588
2,043
47
60
1,965
12
48
86
83
36
185
sk.
r.
R:dr.
sk.
T.
R:dr.
1
sk.
r.
—
—
8
A /
10
-
30
14
—
04
29
237
2
7
—
—
12
4
2,994
24
4
—
—
—
—
10
—
—
—
—
5
1
4
268
15
4
33
6
158
11
4
20,144
20
—
32
—
73
42
—
8,482
2
2
—
—
6
6
—
26,298
—
—
16
—
5
44
—
252
10
4
41
8
805
23
6
18,868
19
9
16
—
331
4
—
18,937
8
7
29
8
115
15
5
1,743
34
—
41
9
3,068
39
—
64,541
30
8
19
8
803
19
—
11,503
14
—
14
11
81
26
6
1,964
43
2
16
—
80
30
—
2,488
39
8
24
—
31
30
—
552
35
—
1
10
17,309
26
6
375,116
lii
8
16
—
4,710
45
—
152,661
18
9
24
—
3,719
36
—
90,202
29
3
1
10
507
17
4
16,027
31
5
—
—
28
33
8,564
44
5
19
0
292
17
■—
7,643
22
6
36
7
713
47
—
9,227
10
1
16
—
8
16
6
492
18
—
—
—
39
24
—
847
17
—
16
—
915
41
—
28,135
27
11
-—
—
3
20
—
157
2
6
32
—
10
40
—
344
31
—
—
43
24
—
954
19
8
—
97
6
- .
1,497
7
—
19
4
8
125
30
9
4
187
A A
s
•i 221)
43
4
2| 59,606120 I
44
828127
886 19
18-39
134
8
78
693
37
91
96
34
76
1
27
38144
13
20
25j
-f
36
38
24
10
-
18
8 | —
20 !
23
49
427
14
36
141
2,992 41 —
3,063
2,958
49
14
7,885
246|36
234
10
3
633
14,115
757
2,083
20
594
179
1,484
342
392
24
176
12
1
1
182
2,721
239
73
37
15
28
3
38
45
12
30
9
47
45
4
1
40
32
16
7
12
6
141
2 10
14 9
37)988,30! 1(916,145 i 8 10
Till Berättelsen öfver Westmanlands Län för åren 1S51—■1855.
Westerås Slott i Lands-Kontoret den 24 Oktober 1856.
i\ O. Silfverstolpe.
C. M. Sel/in(/.
-
V~7T>V m
’
. '
.
1
■
■ ’^9p
mm
bli6ln»Hil29 f I
I
I
i jflietiBO
.(*jtT3f 12 not HiofcpoJI
wmm
4
-
.
»■
-
o-‘;r.r - Of» ;
% «
Femårs-Tabell för Städerna i Westmanland tor ären 1881-1855.
Westerås.
Westerås Stad
Hus och Tomter ....
Jord •. ...
Tobaks- och Snus-Fabrik
Läder-Fabriker
Spegel-Fabriker
Gelbgjutare
. .
Summa
Arboga.
Arboga Stad : . .
Hus och Tomter, med derunder
lydande skog' . .
Jord
Lack-Fabrik
Stampar ........
Tegelbruk . . . . . .
Summa
Hiiping.
Köpings Stad.....
Hus och Tomter. . .
Jord
Färgerier
Strump-Fabrik . . . .
Ur-Fabriker
Summa
Sula.
Sala Stad
Hus och Tomter
Jord
Backstugor utom Bergslagen
Tullmjölqvarnar
Silfververk
Hagel-Fabrik
Bresilj-Fabrik
Cigarr- och Tändsticks-Fabrik
Kalkugn. .
Summma
= o
2:3
CfQ
22 o
7* -3
pr
o
Jord.
>*
PT
re
>'•
a
09
St.
421
1
2
2
1
427
334
T:ld.
897
897
605
T:ld.
391
391
686
o
CfQ
O
o
sr
tö
re
er*
cd
Cf)
3
T:ia.
1,542
1,542
2,234
197
02
C
3
3
—
£
CD
3
3
T:ia.
2,830
2,830
2,234
1,488
15A
15A
27
Utsäde af
X
tiO
OQ
X
O
P
re*
re
T:r.
38
T:r.
194
T:r.
72
T:r.
113
3
P
vi
p:
3-
-
T:r,
85
l"Ö
o
T:r.
31
38
35
194
180
72
20
113
100
85
20
31
T:r.
924
924
150
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r.
342
342
245
fö
flio
OQ
T:r.
1.552
X
o
X
3
T:r.
504
1,552
1,260
504
120
T:r.
791
T:r.
510
>■
—!
re"
T:r.
217
"a
o
T:r.
7,392
791
500
510
120
217
25
7,392
1,200
Underhåilne Kreatur.
p:
t/i
ST
St.
120
O
x
03
St.
82
o
St.
320
a
3
OQ
cr
o
St.
63
02
-Q
St.
98
120
65
82
60
320
220
337
250
7
1
2
605
40
686
294
2,431
85
260 540
219
54
3
28
1,189
1,189
294! 85
3,189
3,189
12,892
3,722
919
27
15J
919 151
17,270
12,8921 17,270
421
421
35
13
180 20
200
13
100
131 200
25
250
13
300
I
150
20
150
320
245
117
1,260
1,600
120
65
140
15
320
500
25i 250i 3001 150! 140) 15) 500
117
150
1,600
1,500
65
1,800
500
21
120
48
21
980
48
840
25
32
1,200
2,240
32
60
2,240
3,000
65
64
60
15
64
220
15
15
220
204
63
st.
246
30
30
18
98: 246
140
140
80
110
St.
Uppskattadt Värde.
a
3
O
3
O
*1
Q
-
-g
o E,
t1 äP
x
-
td
3 < FT
ciq re
o
re
re
-
it: dr
1,078,456
.21
R:dr
144,470
12
1,078,456
337,369
21 —
144,470
126,897
12
28
110
101
204
600
18
150
80 101
250
150] 1,50011.8001 980) 8401 <301 3,0001 2201 Ib” 6001 1501 250
300
337,36 9
263,202
12
126,897
84,297
28
36
R:dr
86,400
12,812
6,568
1,150
Stats
-
K£ i a r a g.
CB
c
3
R:dr
1,078.456
144,470
86,400
12,812
6,568
1,150
211
1 21-
24 -  36) —
Bevillning.
tö
3. ci
Efter Andra Artikeln.
S-fe 5 g o
®: 5 3.
pr
3°r
b
£? <?
R:dr \ s.
400*42
R:dr
710
19
a n
a K
'S o c
22 o
& ©
to: *■*
CfQ
aq 2.
CfQ
106,931
12
1,329,857
1,500
1,0(10
337,369
126,897
1,500 i -  1,000 -
5
400
238
42
42
710
101
2,500
466,766
263,202
84,297
32
263,202
206,389
12! —
84,297 36
458,679
300
206,3891 —I— 458,679 [ — |
347,500
206,389
458,679
238
150
42
150
317
12
24
101
119
19
13
R:dr.
1,078
144
86
12
6
1
s.
r.
R:dr.
—
—
3,826
22
2
—
22
6
19
2
75
39
—
27
27
2
13
7
2
25
46
24
,re
<. •
v/ 3~
v> o:
"3 —i
3 03 cn
as: B O
ida
S#CD ?
CfQ S+-F
R:dr.
426
W
pr kj
© £?
3
3
to
W
to:
63
<.
3*
w
i
to
T>
CfQ
11
1,329
332
122
1
1
41
213,967
688
30
426
524
13
42
457
16
263
84 14
30
5
10 44
119
170
42
39
11
393
206
458
20
688
846
24
524
222
41
41
11
R:dr.
s.
r.
5,370
20
7
1,078
22
2
144
22
6
161
19
2
40
15
—
19
35
2
26
7
2
6,841
3
9
1,553
—
10
332
20
11
122
19
1
1
24
1
—
—
R:dr.
15,710
Ständiga Räntor.
. tö
&
i -o
cr> v
7~
% O
f* O
•a
re
a
a_
3'
CfQ
P
16
R:r.
287
15
R:dr.
598
15,710
16,745
16
11
2,010
1,338
263
84
30
5
10
16
44
10
_|_| 605,06s[-|H 317124) | 170|39|ll “6^|
Summa Summarum | 1,305)3,23114,5601 16,950) 24,7411 99|| 111 j 8241 4051 3661 2531 55)1,894| 854) 5,912) 2,48912,29211,5181 334| 13,832) 4691 172)1,344) 261) 568) 757| — 11,885,416)36) 41814,3441281 81109,431112| —)2,809,192) 29) —|t,| 07 )241—11,102) 18| 2 «T
846
418
418
24
24
222
197
15
7
10
7
12
24
237112) —
1,732
1,104
206
458
15
7
10
7
16,745
8,340
11
8,340
1,8091 7 | 4
287,15
190
190
134
45
598
350
12
12
to H
^ o*
töb
3 D
3:
g.®
a~ g
a re^ S3"
aå XX
re r ta:
• O 3-
re o
3T re
CB
C
3
S
p
R:dr.
R:ar.
598
287
885
350
190
27
45
Si
re
re
re
-
R:dr.
15
X
o
t/.
p
p
o.
tö
o
a
CfQ
R:r.
356
152
25
25
534
201
44
X
■ o
Vi
e-t
3
to
S.
ör c/j
CD JT.
R:dr.
4,409
40
KJereciets underhåll.
•v
Sa
Vi
O
R:dr.
540
2,016
X
o
3
3
X
re
pr
o
cr
re
3
OQ
R:dr.
799
384
40
R:dr.
620
CB
C
3
3
p
R:dr.
1,959
2,400
40
4,409
3,386
40
32
45
134
51 6
350
228
228
454
454
24
540
228
134
24' —
10,722
42
3621 5
454
10,722
24
42
15
25
201
149
44
39
3,386
3,193
32
32
,556
1,203
16
j 1,183
560
40
16
620
350
1,203
291
801
2,203
33
149
39
3,193
3,929
32 —
14
10,7221421 6| 11,177) 18) 6|2,203|33| 1| —|—|—| 3.929|14
1,092129
2,872
560
190
156
16
40
2,872)
346
232
40
30
232
11
30 11
350
397
85
482|35
146
4,359
2,113
40
32
»*ä
Sa
CfQ
o!
B
a'
CfQ
2,113
878
1,043
R:ar.
8,860
25
CB
£■.
c
R:r.
54
8,860
3,591
25
34
54
100
<
p:
CfQ
R:dr.
273
1,940
25
o
a
R:dr.
8,056
4,455
225
2,213
1,100
25
4112,738
8,785
3,591
712
9
217
45
72
21
—
—
1,922
8| 3,250
146) 4
35
81 3,2501 35
11
1,002
2,285
34
100
50
1,100
416
27
25 11
2,285)25
50
163
11
16
416
575
6) 4
\
32
GB
a
3
3
p
2?
ST
p
3Q
R:dr.
s.
r.
45,376
20
11
5,960
10
1
5,022
35
4
161
19
2
40
15
—
19
35
2
26
7
2
56,606:46
37,927
43
8
332
20
11
328
41
1
1
24
10
8,785(32
3,229
29
2 i 3
21
3,229 291
3,431
163) 16 | — | 575)211 1) 3,431) 6) 2
38,591
17,920
531
1,900
30
5
10
33
44
10
20,398 6
15,194
206
458
12,926
27
15
—
7
24
10
—
7
24
28,825:33) 8
Till Berättelsen öfver Westmanlands Län för åren 1851—1855.
8451321 7 15,920) 301 11,410 [ 131 8) 6)11) 6) 12,392] 33) 111 40,795)27) 5|612|l7| 711,630) 36 1-) 10,722)42-) 6)12,966!-) 1)2,219)10] l|885)42| 8) 14,919)22[-|7,723)45) 5) 2,3231 30 [ 11) 1,598)40) 2| 11.6461 aoM | 15,740)17) 6)367) 16)-i4,305]-! 8128,184""- 144.422 24 10~
Westerås Slott i Lands-[OQtoret den 24 Oktober 1856.
r. O. Silfverstolpe.
c. m. st
KONGL. MAJ:TS BEFALLNINGSH AF VANDES
UTI
STORA. KOPPARBERGS LÄN
TILL
i untleriliitiiffhet afgifna
FEMÅRSBERÄTTELSE
för åirii 1851, 1852, 1853, 1854 weli 1855.
oQ{}Oo
STOCKHOLM, 1857.
I\ A. NORSTEDT 4 SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
,
.
‘
.
Underdånig berättelse om tillståndet i statistiskt och
ekonomiskt hänseende inom Stora Kopparbergs
Län för åren 1851, 1852, 1853, 1854 ock 1855.
§ 1-
SLänets allmänna beskaffenhet.
(Stora Kopparbergs Län omfattar hela landskapet Dalarne, som beräknas innehålla
en areal af 288 qvadratmil. Det har sitt läge emellan 59 graders 50 minuters och
62 graders 1 i minuters nordlig bredd, samt 29 graders 42 minuters och 34 graders
20 minuters längd, och begränsas af Wermland, örebro Län, Westmanland, Gestrikland,
Helsingland, Herjeådalen och Norrige. Detta land, med betydlig höjd öfver hafvet,
är mycket bergigt samt, förnämligast i de öfre socknarne, uppfyldt af sandiga,
steniga höjder med ringa, senväxt skog samt deremellan vidsträckta, sumpiga och
ofruktbara myrtrakter, af hvilka en stor del icke förtjenar att odlas, eller icke kan
det af ortens fattiga befolkning, i anseende till kostnaden för vattnets afledande. Odlade
och odlingsbara höjder och dälder utgöra den mindre delen af landet, dock utvidgas
jordbruket mer och mer, ej mindre genom smärre uppbrytningar, mest till åker
i sammanhang med den förutvarande åkerjorden, än ock genom vidsträcktare odlingsföretag,
hvartill Statens bidrag till vattenaftappningar gifvit anledning och beredt
tillfällen.
De större däldernes bildningar afskilja Länet i fyra hufvuddelar:
4:o. Öster-Dalarne, som omfattar Ofvan- och Nedan-Siljans fögderier samt Gagnefs
socken af Säthers fögderi, och har sitt läge omkring nordöstra grenen af
Dalefven;
2:o. Vester-Dalarne, som omgifver Dalelfvens vestra gren och utgör VesterDals
fögderi; dock är den vestligaste delen deraf genom en landthöjd afskiljd från
det öfriga af denna hufvuddal, så att vattendragen derifrån leda sig genom Wermland
till Wenern. Dessa tvänne hufvuddelar kallas inom Länet »Dalorten» och invånarne
derstädes »Dalfolk». Aboerne på der befintlige Finnmarker bibehållas dock vid den
deras härkomst utmärkande benämningen »Finnar»;
4
3:ö. Sydöstra dalen, omkring den, efter flodgrenarnes förening i Gagnefs socken,
utvidgade Dalefven, är rymligare, med större odlade fält, samt innehåller, utom
återstoden af Säthers, äfven Kopparbergs och Näsgårds fögderier med städerne Fahlun,
Hedemora och Säther;
4:0. Den sydvestra dalen utgöres af Vester-Bergslags fögderi. Vattendragen
derifrån leda genom sjön Barken till Mälaren. Länets ofvannämnde sju fögderier
komma, enligt fastställd reglering, som dock ännu ej hunnit att i allo bringas till
verkställighet, att, i stället för förut varande 3, fördelas till 4, under Svea Hofrätt
lydande, domsagor, hvaraf en redan utgöres af den förstnämnde hufvuddelen, eller
Öster-Dalarne, samt en af Vester-Dalarne och Vester-Bergslagen, så att den tredje
hufvuddelen af Länet skall utgöra tvänne domsagor. För öfrigt är Länet indeladt i 7
kontraktsprosterier', 37 socknar, 1 annex och 18 kapellslag under Westerås Stift. n
del af Orsa socken är i ecklesiastikt hänseende derifrån afsöndrad och lagd till Loos
socken i Helsingland af Erkestiftet, äfvensom en del af Äppelbo socken är förenad
med Räms kapellslag i Carlstads Län och Stift uti ecklesiastikt och juridiskt afseende.
I förening med Westmanland utgör Länet- distrikt för en Bergmästares och en Grufveingeniörs
embetsmanna-verksamhet, förutom hvad angår Stora Kopparberget, der
särskilde bergstjenstemän äro tillsatte.
Landets klimat är beroende af dess mer eller mindre höjd öfver hafvet, närhet
till tjellen samt däldernes öppna eller sammanträngda belägenhet, äfvensom flere andra
derå verkande omständigheter. I särskilde delar af Länet är det i följd deraf högst
olika, samt mildast i de tvänne sydligaste socknarne af Vestra Bergslagen, 1 den
tredje hufvuddelen är det i allmänhet mildare än i Dalorten, och i denna hårdare i det
sydligare belägna Vester-Dalarne än i Öster-Dalarne, men från dessa allmänna klimatförhållanden
förekomma icke sällan inom samma socken undantagsvis ganska stora
olikheter.
Dalelfvens många och djupa fall samt långsträckta forssar hindra densammas
begagnande till den betydligare sjöfart, som dess sträckning emellan Dalarne, Westmanland,
Upland och Gestrikland eljest kunde erbjuda. Så väl för undanrödjande af
dessa hinder mot en lättad gemenskap omförmälde orter emellan, som för att afhjelpa
oiugenheterne af icke sällan timade skadliga öfversvämningar på de vid elfven samt
dermed sammanhängande sjöar och vattendrag befintlige lågländta ägor, hafva tid efter
annan undersökningar på Statens bekostnad blifvit anställde, men de kostnader, som
ett sådant företag måste komma att medföra, hafva hittills hindrat utförandet af annat
än mindre rensningsarbeten på vissa ställen i elfven, hvarigenom nedanför belägna
ägor sannolikt tillskyndats skada i samma mån som de ofvanföre varande deraf hemtat
fördel. Elfrensningarnes utförande efter en fullständig plan skulle otvifvelaktigt
5
håde skyndsammare, säkrare och med mindre kostnad afhjelpa öfversvämningarnes
olägenheter, än om sådant delvis sker i den mån den ena menigheten på ofvan
nämnde
sätt tvingar den andra att med egen kostnad eller Statens bidrag leda elfvens
flöden ifrån sina ägor till andras, och om efter inträffade missväxter Staten kunde på
sådane företag nedlägga medel, skulle den fattigare befolkningens behof af understöd i
väsendtlig mån afhjelpas, på samma gång de skadliga verkningarne af Dalelfvens flöden
undanröjdes. Till följd af de sednare årens ringa nederbörd hafva dock öfver
svämningar
af någon mera betydenhet derunder uteblifvit, men vanligen stiger elfven
öfver sina bräddar t vänne gånger om året, i anseende till den olika hastigheten af
snöns smältning å fjellen och i dalarne. För det närvarande begagnas af detta stora
vattendrag till varutransporter den del, som ofvanföre Grådafallen sträcker sig till Siljan
samt derifrån till Orsa sjön, vidare emellan Gagnefs kyrka och Båtsta i Stora
Tuna socken, äfvensom i mindre mån på sjön Runn, som vid Thorsångs kyrka
har förbindelse med Dalelfven, samt emellan Husby kyrka och Grådö i Hedemora
socken. Redan för längre lid sedan ifrågasatte kanalarbeten emellan sjöarne Barken
och Wäsman samt Barken och Siljan synas icke vidare kunna snarligen komma till
utförande, sedan för transporterne emellan förstnämnde sjöar planen till en jernvägsanläggning
med Iifligare deltagande omfattas, och understöd af Staten blifvit dertill anvisadt,
samt hågen för dylika transportmedels begagnande torde komma att rigta sina
bemödanden för ledning af Dalortens trafik till Gefle, såsom en närmare belägen afsättningsort,
än sorn genom en kanal emellan Barken och Siljan kunnat vinnas. Huruvida
det sedan år '1828 hvilande kanalarbetet vid Grådafallen kan komma att
fullföljas, torde deremot komma att bero på utgången af de stridigheter, som röjas
emellan intressena, ej mindre för trafikens ledande från Dalorten, antingen till Strömsholms
kanal, eller till Gefle-Dala-jernvägen, än äfven för en utvidgad sjökommunikation
inom orten, och för jordbrukets förkofran genom de betydliga landvinningar och jordförbättringar,
som sänkningen af vattenståndet i Dalelfven ofvanför Grådafallen och
dermed gemenskap ägande sjöar och vattendrag skulle komma att medföra.
I de stenfria slätter, som förekomma på däldernes bottnar, och i Länets nedre
delar förefinnas af betydlig storlek, utgör i allmänhet en finare eller gröfre sand den
rådande jordmånen, på flere ställen dock mer eller mindre blandad med lera, bildande
så kallad väsa eller jäsjord. Endast på lågländta ställen träffas svartmylla, och de
odligsbara höjderne bestå merendels af grusjord. I en del af Mora, Orsa, Ore och
Rättviks socknar samt på Sollerön i sjön Siljan är jorden kalkhaltig och derigenom
mera bördig.
Den håg till odlingar, sorn väcktes genom Agronomen, Direktören A. Johnsons
undersökningar om uppgifne lägenheters lämplighet för odling, och hans undervisning
6
om arbetets rätta utförande, samt de större bidrag Staten för ändamålet tillförene
lemnade, bibehålles väl ännu dels genom hoppet om Statens understöd vid arbeten,
som eljest öfverstiga den fattige odlarens förmåga, ehuru dessa bidrag numera i väsendtlig
mån blifvit förminskade och svårare att erhålla, dels genom de råd och upplysningar,
- som meddelas af Läns-agronomen K. L. Bladin, som för sådant ändamål
är anlitad från vårens början till sent på hösten; men på det att denna håg för od
lingsarbeten
må kunna med den skyndsamhet verka till landets fullkomligare uppodling
och ett ändamålsenligare jordens bruk, sorn den tilltagande befolkningens ökade
behof kräfver, erfordras icke allenast att den undervisning Agronomen meddelar må
kunna kostnadsfritt lemnäs allmogen i Dalorten, utan ock att, till dylika arbetens uppmuntrande,
statsbidrag må vara att tillgå. I någon mån torde behofvet deraf kunna
afhjelpas genom anslag, som vid inträffande missväxter erfordras till befolkningens understöd,
helst den undsättning, som den nödställde sålunda med sitt arbete måste förvärfva
utan skuldsättning, äfven i det afseendet är gagneligare, att den bidrager, genom
landets bättre odling, att öka befolkningens bergningsförmåga. I de flesta socknar
bearbetas ännu större och mindre myrutdikningsföretag, dels med, dels utan statsbidrag,
men öfver betydligare, med Statens bidrag utförde, vattenaftappningsarbeten, hvarmed
afsetts beredandet af lägenheter tjenlige för odling, hafva instrumenter, angående godkännande
af besigtningar, inkommit år 1851, rörande myror i Malungs socken, nästlidet
år i Lima socken, och innevarande år i Jerna socken, äfvensom år 1855 öfver
fullbordan af företaget till sänkning af sjön Toftan, utdikning af Gårdstjernsmyran och
rensning af Sundbornsån inom Svärdsjö och Sundborns socknar; hvaremot det, likasom
de nyssberörde, i berättelsen af den 27 December 1852 omför mälda företaget,
att sänka Grann- och Öfversjöarne i Särna socken, ännu icke blifvit fullbordadt och
anstånd är dermed lemnadt till under loppet af nästa år.
I Länets nedre delar innehålla bergen åtskilliga metaller, dock mest jern och
koppar. Bly förekommer äfven på flere ställen, fastän icke till någon betydenhet,
samt med mer eller mindre silfverhalt, i någon ringa mån förenad med guld. Nickelmalm
tillgodogöres med framgång vid ett för sådant ändamål anlagdt verk, men
förut ifrågaställde begagnandet af tillgänglige zinkmalmsförråder har ännu icke kommit
till verkställighet. Kalk förekommer af olika slag i särskilde delar af Länet, äfvensom
sandsten, hvaraf förfärdigas qvarn- och slipstenar, de sistnämnde af särdeles godhet.
Äfven finnes »ställsten» eftersökt till masugnsbröst.
De vidsträckta skogsmarkerne äro af högst olika beskaffenhet, men bära för det
ihesta' endast tall. Granen förekommer blott på den bättre jorden, mera aflägset från
de grusiga höjderne och de sandiga flodstränderne. Det allmännaste löfträdet är björk.
7
Grå-al och salg i de öfre och asp i de nedre delarne af Länet förekomma dernäst
och rönn växer äfven allmänt i vissa trakter.
§ 2.
Invånare.
De för år 1855 upprättade mantalslängder upptaga folkmängden till 154.829 —
eller med tillägg af de beskattningsfrie invånare i Särna socken, der mantalsskrifning
icke äger rum, utgörande 1,099 personer, tillsammans 155,928.
Af dessa äro:
Mantalsskrifne Mankön  40,016.
Qvinkön  44,421. 84 437
*Mantalsfrie Mankön, äldre  5,004.
minderårige . . ... 27,245.
tjenstgörande soldater . . . 1,229.
Qvinkön, äldre  9,421.
minderårige  27,493. 7q g9g
Summa 154,829.
Särna sockens ofvannämnde befolkning af alla åldrar:
Mankön .
542.
Qvinkön  557. ,, 099
Summa 155,928.
Befolkningen i Länet har sålunda sedan sista uppgiften om densamma meddelades
blifvit förökad med 4,869 personer. Till denna befolkningens tillväxt har otvifvelaktig!
medverkat, att orten icke varit hemsökt af svårare farsoter eller allmännare missväxter.
Den främjas ock uti icke ringa mån af allmogens i vissa trakter ännu fortfarande
sed, att föräldrar i förtid afstå sin egendom till barnens vård och begagnande
mot öfverenskomne födomålsvilkor; men den tillökning, som folkmängden sålunda
vinner hastigare, än jordbruket och andra näringar lemna utvagar till densammas
bergning, kommer understundom att på ett kännbart sätt betunga fattigvårds
-
8
samhällenas omtänksammare medlemmar, särdeles då missväxt inträffar. Qvinnornas
antal, i synnerhet de äldres, fortfar att vara betydligt öfvervägande. Den anmärkte
tillökningen af folkmängden under ifrågavarande tid, i förhållande till antalet af personer
i hvardera af ofvannämnde klasser vid den tid, hvarifrån förhöjningen beräknas,
finnes vara störst bland mantalsfria äldre qvinnor, dernäst af minderårige, och så af
mantalsfrie äldre mankön, sedermera af minderårige och minst bland mantalsskrifna
qvinnor. De förut gjorde iakttagelserne om qvinnokönets öfvervägande tillökning äga
sålunda för denna tid icke tillämplighet, och de förra förhållandena igenfinnas endast
i afseende på de äldre och de mantalsskrifna qvinnornas antal, hvaremot mankönets
tillväxt både i mängd och i förhållande till de uti sista berättelsen uppgifne antalen
är nu öfvervägande. Om än det torde få antagas, att dryckenskapslasten, som tillförene
uppgifvits menligt inverka på en del af den manliga befolkningens lifslängd, i
nå^on mån aftagit, så lärer likväl icke det anmärkta förändrade förhållandet kunna få
uteslutande tillskrifvas en sådan sedeförbättring, då bränvins-förbrukningen ännu är så
betydlig och detsammas svårare åtkomlighet till ständigt begagnande synes förleda till
en öfverflödig förtäring deraf på och i närheten af de ställen, hvarest det numera
endast får tillhandahållas. En fortsatt tillämpning af nu gällande lagar i afseende på
bränvinets tillverkning och försäljning, med de ändamålsenliga tillägg och förbättringar
deri, som af erfarenheten anvisas, skall otvifvelaktig! efter hand mer och mer minska
samt slutligen borttaga den omåttliga bränvinsförtäringen, som vållar de'flesta
brott och lagöfverträdelser, samt här i orten ännu underhålles af en ymnig tillförsel
från andra orter, hvaremot den fördyrade beskattningen i det närmaste kommit tillverkningen
att här upphöra, då blott ett större och högst få mindre brännerier i länet
förefinnas och begagnas Bestämmelserne i Kongl. Förordningen den i 8 Januari
1855, i afseende på bränvinsförsäljning i mindre partier, hafva i synnerhet på landsbygden
öfvat ett välgörande inflytande samt hos flere menigheter fästat uppmärksamheten
derpå, att det, för ett fullständigare hämmande af det onda, bränvinsförbrukningen
sprider, skulle vara af stor vigt, att försäljnings- och utskänknings-rätten, på
sockne-nämndens framställning derom, kunde vid äldre gästgifverier borttagas, eller
inskränkas till utskänkning endast åt resande, samt att landthandlande kunde förbjudas
att jemväl partivis drifva handel med nämnde vara. I någon mån har förbrukningen
af utländska drycker äfven bland allmogen tilltagit, men det torde vara att
hoppas, att den efter hand sig ökande tillgången på tjenliga inhemska maltdrycker
skall föranleda till dessas allmännare begagnande, åtminstone så snart de tillhandahållas
till ett lämpligt, billigare pris, än de distillerade utländska eller inhemska spritdryckerna.
Brist
9
Brist på arbetsfolk borde i en landsort, der arbete hos andra utgör en hufvudsaklig
binäring för en betydlig del af befolkningen, icke kunna förekomma, men den
har dock år från år allt mer blifvit härstädes bemärkt. Om dertill bidragit, att vid
förefallande behof den arbetande befolkningen utvandrat till företag utom orten, så
torde dock en verksam anledning till omförmälda förhållande få sökas dels i de ökade
arbetstillfällen, som flere jernvägs-anläggningar och stora skogsafverknings-företag
öppnat, dels det minskade behofvet att begagna sig af omförmälde binäring, då den
egna skörden och de stegrade arbetslönerne utan sådane arbetsansträngningar, som
förr dertill erfordrades, ändock lemnat utväg till allmogens bergning. Medelpriset å ett
mansdagsverke under åren 1851—1855 utgör 27 sk. 7| r:st. Banko, men understiger
det under sistnämnde år allmänt gällande, och priset har ändock sedermera ytterligare
stegrats.
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 4 Oktober 1810 äger länets allmoge
att vid ofvanom förmälde utvandringar i stället för pass begagna betyg af församlingarnes
Pastorer, enligt meddeladt formulär. Mera bestämda föreskrifter i afseende
derpå skulle otvifvelaktigt verka välgörande på de utvandrandes seder och ordentlighet.
JVärinyar.
Jordbruket. I särskilda delar af länet bedrifves detsamma på olika sätt. Fördelad
efter gödseltillgången i 3, 4 till 5 års skiften brukas åkerjorden i vissa trakter
alltid öppen, i träde, besådd med råg, korn, eller blandsäd å nygödsel, samt under
ett, två eller tre år för svagare bland- eller hafresäden. Sedan förra århundradet
har från trakten af Fahlun till medlersta och nedre delarne af länet spridt sig det
der då införde brukningssätt af åkerjorden med omvexling af säd och gräs, i det så
kallade koppelbruket, men äfven andra växtföljder, med mer eller mindre inrymmande
af foderväxtodlingen, förekomma, och odlingen af rotfrukter är jemväl i tilltagande,
dervid dock företrädesvis potates ännu begagnas. Efter jordens vidd och beskaffenhet
Berättelse öfver Stora Kopparbergs Lån för åren 1851—1855. 2
'10
är omloppet vanligen åtta- eller tioårigt med råg efter gödsladt träde eller vallbrott,
gräs två till fem år samt hafre eller blandsäd två till tre år. Rotfrukterne ingå ännu
blott undantagsvis uti en ordnad växtföljd, och hvete, såsom höst- eller vårsäd,
äfvensom korn, brukas ännu i dessa trakter blott uti mindre försök om dess användbarhet,
ehuru odlingen af dessa sädesslag inom länet är i tilltagande, hvaremot
korn utgör ett allmänt säde å kalkgrusjorden i fem socknar af Oster-Dalarne.
Blandsäd af korn och hafra på nygödslad eller eljest i bättre växtkraft varande jord,
samt korn, hafra, vår-råg och grå-ärter uti andra och tredje sädet efter gödslingen
nyttjas i några socknar af Öster-Dalarne, och grå-ärterne sås äfven till icke ringa belopp
oblandade i de socknar, der korn mera allmänt odlas. Hafra är länets hufvudsäde,
men blifver understundom på vissa ställen af ringa vigt till kärnan och grof till
skalet. Potatesodlingen har blifvit betydligt utvidgad år från år, och under den tidrymd,
som denna berättelse omfattar, i allmänhet icke lidit någon betydligare skada
hvarken af frost eller torröta. Trädgårdsväxter odlas egentligen icke af andra än dem,
för hvilkas lefnadssätt de äro behöflige, och planteringen af ädlare fruktträd hör till
sällsyntheter, hvartill torde föranleda deras kortare varaktighet, än annorstädes inom
riket. Odlingen af lin och hampa beräknas i det närmaste motsvara allmogens behof,
men den humla, som i länet odlas, är i synnerhet då skörden, såsom under flere de
sednare åren inträffat, misslyckas, otillräcklig för befolkningens behof, ehuru från vissa
trakter afsättning utom orten vanligen äger rum.
1 följd af åkerbrukets förbättring och utvidgande genom odlingar har spanmålsafkastningen
vunnit betydlig tillökning. Befolkningens behof har dock äfven tilltagit
såväl genom folkets tillväxt, som ock genom de från tilltagande välmåga stigande anspråken
på bättre och rikligare lefnadsmedel. Behofvet af spanmål från andra orter,
utöfver hvad i länet under vanliga år skördas, torde derföre kunna oförändradt antagas
till en tiondedel af hvad deraf här förbrukas; och äfven efter flera goda eller
medelmåttiga skördar förblifver befolkningens bergningsförmåga, måhända till någon
del i följd af ovana vid större penningetillgångar och förmögenhet, än som motsvara
de dagliga behofven, äfvensom af bristande insigt att dem vårda, så inskränkt att, vid
inträffande missväxt, dess behof af spanmål icke kan fyllas utan Statens understöd.
På den enskilda omtankan och vinstbegäret bör visserligen ankomma att erforderlige
förnödenheter anskaffas, men kommunen och Staten kunna icke få skilja sig från omtankan
derpå, att den större och fattigare delen af befolkningen må kunna af de anskaffade
förråderne blifva delaktige, så snart den enskildes förmåga dertill befinnes
otillräcklig. Allmänt nyttiga företag, ökande landets produktion eller beredande lättad
gemenskap emellan olika landsorter, förnämligast till de större handelsplatserne, der
upplag af förnödenhetsvaror företinnas och afsättning af landets produkter kan tillvä
-
\\
gabringas, lemna vid sådana tillfällen (»tvifvelaktigt den bästa hjelp åt de behöfvande,
hvaremot låneunderstöd blott fördela missväxtens verkningar på flere år, måhända till
dess en ny hårdare olycka inträffar, och utan att gifva den nödställde nya mede! och
utvägar till bergning.
Begagnandet af tröskverk och sädesrensnings-machiner, äfvensom drillkultur vid odling
af rotfrukter, synes väl småningom tilltaga, men dermed förenade fördelar borde,
om de voro rätt insedde, ©tvifvelaktigt föranleda till desammas allmännare införande.
Allmogens håg för foderväxtodling på åkern har fortfarande blifvit underhållen genom
anskaffad tillgång på tjenligt frö till nedsatt pris. Länets landthushållnings-sällskap,
bildadt för befrämjande af åkerbruk, boskapsskötsel och öfrige landtmannanäringar, har,
i den mån dess ringa medel dertill lemnat tillgång, åt omförmälda föremål egnat sin
verksamhet, hvilken otvifvelaktigt skall komma att visa ett kraftigare inflytande, sedan
betydligare tillgångar dertill blifvit anvisade uti en viss andel af Eränvins-minuthandelsoch
utskänknings-afgifterne i städerne och på landet. Flere af sällskapets medlemmar
hafva i bolag inköpt en dertill lämplig egendom och på billiga vilkor upplåtit densamma
till begagnande af hushållmngs-sällskapet för inrättandet af en lägre landtbruksskola,
hvilken efter derför beviljadt statsbidrag innevarande år blifvit öppnad. Den
undervisning, som der meddelas i jordbrukets praktiska utöfning, skall, i förening med
de råd och upplysningar i sådant afseende, som af Läns-agronomen lemnäs äfven i
de aflägsnaste delar af detta vidsträckta landskap, otvifvelaktigt i hög grad bidraga till
spridande af bättre insigter om jordens ändamålsenliga bruk, till förökad afkastning
deraf och ett stigande välstånd hos den jordbrukande allmänheten.
Boskapsskötseln befinnes fortfarande på en i allmänhet ganska låg ståndpunkt,
och antalet af kreatur har, till följd af de sednare årens svaga foderskördar samt saknaden
af eljest vanlig tillförsel af kreatur från andra orter, blifvit minskadt, hvilket
menliga förhållande skulle hafva varit ännu mera kännbart, om icke genom den årligen
tilltagande foderväxtodlingen en ännu större minskning af kreaturens antal kunnat
förekommas. Gästgifveri-inrättmngarnes uppehållande genom entreprenad-aftal om skjutshållningen
är af ett välgörande inflytande på de mindre hemmansägames jordbruk,
enär tillfälle derigenom blifvit dem beredt, att utbyta de mera dyrköpta hästarne mot
dragoxar, som äro mindre kostsamma att underhålla och bättre bibehålla sitt värde.
Bristen på tillräckliga och närande betesmarker, vare sig oländiga eller odlingsbara, är
ett vigtigt hinder mot en förbättrad boskapsskötsel, likasom de ännu alltför inskränkta
och till beskaffenheten svaga fodertillgångarne för kreaturens vinterutfodring, och en
sådan förändring i allmogens vanor är icke snart att förvänta, att de icke odlingsbara
skogarne blifva upplåtne till betesmarker och vinterutfodringen genom ändamålsenligare
brukningssätt kommer att hemtas från den plogbara jorden, hvilket vore det enda
\1
sätt, hvarpå omförmälde hinder mot i boskapsskötseln behöfliga framsteg synes kunna
öfvervinnas. De belöningar, som hushållnings-sällskapet årligen utdelar för uppvisade
goda och väl vårdade djur, skola väl i någon mån bidraga till det dermed åsyftade
ändamålet, hvilket likväl derigenom icke förr än i en ännu långt aflägsen framtid torde
kunna ernås.
Skogome inom länet, otvifvelaktigt ännu tillräcklige för ortens alla behof deraf,
förödas i allmänhet obetänksamt, i synnerhet der de äro i samfällighet och der afsättningstillfäilen
underlätta misshushållningen. 1 några socknar är behofvet att köpa
skogselfekter redan ganska kännbart, och då en sådan brist flerestädes i länet kommer
att utveckla sig, skall en betydlig afsättning inom orten yppas för de socknar,
hvilka med flottled till de medlersta delarne af länet kunna aflåta skog, men saknat
den utväg dertill, som förefunnits och blifvit begagnad i gränstrakterne emot Wermland
och Gefleborgs län samt i någon mån äfven mot Norrige. Med beräkning på
de aflägsna skogarnes vidsträckthet och från uråldriga tider orörda timmertillgångar hafva,
sedan planen till Gefle-Dala-jernvägsanläggningen ingifvit förhoppning om möjligheten
att kunna till hafvet nedföra virke från Dalsocknarnes skogar, flere bolag sig bildat
för desammas tillgodogörande, och i täflan med förut varande bergverksägare
hafva dessa nya bolag medelst betydliga kapitalers utgifvande till allmogen, förnämligast
i början mot en alltför ringa betalning i förhållande till skogens vidd och beskaffenhet,
tillvunnit sig femtioårig timmer-afverkningsrätt på vidsträckta trakter af skogarne
i Dalorten. De fleste så beskaffade aftal inskränka dock virkesfångsten till det
gröfre, mogna timret, och skola, om bestämmelserne kunna handhafvas, mindre menligt
inverka på skogarnes bestånd än de aftal om oinskränkt afverkningsrätt, sorn tillförene
blifvit emellan några bruksägare och vissa trakters jordägare på femtio år afslutade.
Huruvida efter någondera af dessa slags upplåtelser afverkningsrättens innehafvare
skola komma begagna densamma på ett sätt, som afser och öfverensstämmer
med skogarnes bestånd i framtiden, torde dock alltid vara att betvifla, men hastigare
skall dock förödelsen, såsom hitintills, fortgå på de vidsträckta samfäldta skogarne,
såvida lätta afsättningstillfällen från desamma dertill föranleda och aflägsenheten
gör en verksam beifran af dessa skogars olofliga begagnande omöjlig. En skyndsam
fördelning af så beskaffade skogar, om än deras upplåtande derigenom till enskild
ägo befinnes på hushållningen dermed öfva ett mindre verksamt inflytande, än som
deraf borde vara att påräkna, måste derföre vara högst önskvärd, men delningsåtgärdernes
fortskyndande betingas icke blott af Statens anslag för storskiftes- och afvittrings-verket,
utan ock af allmogens förmåga att utgöra de för affattningen och skiftesutstakningarne
erforderlige dagsverken, i följd hvaraf understöd af Staten icke borde
saknas till bidrag för arbetarnes aflöning, då dagsverkskostnaderne öfverstiga jordägar
-
13
nes förmåga att dem utgöra. Då alla förhållanden antyda på behofvet af en inskränkning
i den fria dispositionsrätten öfver de för landets odling samt befolkningens trefnad
och välstånd oumbärliga skogarne, torde för sådant ändamål verksamma bestämmelser
vara att emotse uti en förväntad ny lagstiftning om skogarnes vård.
Byggnadssättet har i allmänhet icke undergått annan förändring, än att för ett
prydligare utseende och större utrymme i någon mån erfordras mera från skogarne
hemtade materialier. Jemväl bibehålles det inom orten af ålder brukliga stängselsättet
med gärdesgårdar, hvartill mycket virke erfordras. I några få socknar, der skogs- •
brist förefinnes, har, efter uppmaning från Länsstyrelsen, dels allmänt, dels blott i
viss mån hägnaderne blifvit borttagne emellan inägorne och utmed de allmänna vägarne,
till besparing af stängsel virke och kostnaden för vägarnes vidmakthållande vintertiden.
Bränntorf begagnas ännu högst obetydligt, ehuru det mycket stegrade vedpriset
synes böra föranleda till en genom bränntorfs allmännare användande möjlig
minskning i vedåtgången.
Bergsrörelsen har, under den period förevarande berättelse omfattar, i allmänhet
varit gynnad af fördelaktigare konjunktur-förhållanden än under det nästföregående tidskiftet.
Vidkommande först koppartillverkningen vid Stora Kopparberget, hvilken fortfarande
grundats på malm såväl utur grufvans äldre ras som ur fast klyft, så har
uppfordringen af malm i ej obetydlig mån ökats, men, i anseende till dessa malmers
svagare beskaffenhet än de under de föregående åren brutna, har koppartillverkningens
belopp dock under ifrågavarande fem år successivt nedgått, så att, då detta år
1850 uppgick till 4,976 Skeppund, detsamma under år 1855 utgjorde endast 4,293
Skeppund, och har såmedelst, vid jemförelse emellan nyssnämnde period och den, som
förra berättelsen omfattar, en lägre tillverkning af 232 Skeppund i medeltal för året
ägt rum. Detta oaktadt och i anseende till kopparens förhöjda pris, som under år
1853 särdeles högt stegrades, har den till fjerdepartsägarne, eller delägarne i grufvan,
utdelade behållningen deraf i medeltal utgjort femtio procent utöfver revenyen
under de nästföregående tre åren. Berörde höga kopparpris har äfven fortfarande
möjliggjort koppartillverkning af slagg, sofrad ur äldre varp, ehuru densamma, i följd
af såväl alltmera minskad tillgång på smältvärd slagg som stegrade kolpris, i allt mindre
mån bedrifves.
Tillverkningen af malm från Tomtebo koppargrufva har ökats till omkring 600
Skeppund i medeltal årligen, men vid Garpenberg har densamma fortfarande utgjort
omkring 50 Skeppund. Den tiondefrihet, sorn sistnämnde verk åtnjutit, har med år
1854 tilländagätt, men ytterligare frihetsår äro sedermera i underdånighet sökta.
u
Hvad derefter beträffar jerntillverkningen, så hafva i och för denna bearbetats
129 större och mindre grufvor, från hvilka erhållits 239,218 lass malm om två
Skeppunds vigt. Det redan tillförene införda begagnandet af gasrostugnar har under
ifrågavarande år vunnit ytterligare utsträckning, och genom sålunda samt i öfrigt
förbättrade methoder för tackjernsblåsningcn har denna kunnat ökas från 193,593
Skpd 13 Lpd 10 som den år 1850 utgjorde, till 267,130 Skpd 3 Lpd 5 ,
år 1855, men i följd af den, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse den 14 November
1854, beviljade nedsättning i tiondeafgiften för tackjernstillverkningen, har,
oaktadt den sålunda ökade tillverkningen, tiondebeloppet, som under förstnämnde år
uppgick till 3,163 Skpd 9 Lpd 13 år 1855 utgjort endast 2,471 Skpd 8 Lpd
7 «.
Sedan största antalet af de inom länet befintliga smälthärdar efter hand öfvergått
från bestämd till oinskränkt smidesrätt, har stångjerns- och manufaktur-tillverkningen
vunnit betydlig tillväxt, så att tillverkningsbeloppet deraf under ifrågavarande period
uppgått från 103,756 Skpd 9 Lpd till 132,280 Skpd 19 Lpd 1 till följd hvaraf
ock hammarskatten ökats från 872 Skpd 2 Lpd 2 'a till 1,120 Skpd 7 Lpd 11 a.
Utur förr bearbetade grufvor har silfvermalm, ehuru icke till betydligare mängd,
fortfarande brutits, men då såväl densamma som tillförene uppfordrad malm under nu
ifrågavarande år blifvit tillgodogjord, har tillverkningen af silfver och bly till någon
del ökats.
Sedan år 1851 hafva tvänne skärpningar på nickelmalm inom Leksands och
Stora Tuna socknar blifvit bearbetade samt af denna malm tillverkats vid Sågmyre
nickelverk i Bjursås socken dels nickelspeiss, dels kopparnickel.
Antalet af de inom länet varande bergverk är i tabellerna utfördt, och den personal,
som vid bergshandteringen haft sin egentliga sysselsättning, kan fortfarande antagas
till omkring 7,000 personer.
Värdet af de tillverkningar, som länets bergsrörelse lemnat, kan för det sednaste
af de år, denna berättelse omfattar, eller år 1855, beräknas till följande belopp:
72 ort 90 korn guld ä 700 R:dr Skålpundet
510: 14. 4.
336 Skålpund 13 ort 60 korn silfver ä 44 R:dr .... 14,7 8 9: 46. 3.
220 Skeppund 14 Lpd 10 bly å 45 R:dr  9,932: 30 —
5,046 Skeppund 6 Lpd 10 & koppar, garad samt till en del
valsad och smidd vid Avesta, efter medium af priset i Stockholm,
då transport och öfrige omkostnader ersättas af det
högre manufaktureringsvärdet
842,736: 13. 2.
Transport: 867,969: 7. 9.
15
Transport: 867,969: 7. 9.
25 Skeppund nickelspeiss ä 533: 16
13,333: 16. —
62 Skeppund 10 Lpd kopparnickel ä 666: 32  41,666: 32. —
65 Skeppund 9 Lpd grön vitriol a 13 Rdr  8 5 0: 40. 10.
2,398 Tunnor rödfärg 5 5 R:dr  11,990:
1,419 dito dito ' 5 4: 24
6,385: 24. —
252 dito dito 5 3: 16
840:
771 dito dito ä 2: 32  2,056:
421 Skeppund 12 Lpd 2 svafvel å 24 R:dr 10,114: 25. —
132,280 Skpd 19 Lpd 1 stångjern och manufaktur- samt
bergsmans-jern å 18: 32
2,469,244: 21. 5.
134,849 Skpd 10 Lpd 4 >5 tackjern å 7 R:dr .... 943,946: 27. 4.
3,421 Skpd gjutgods ä 17 R.dr 16 sk  59,297: 16. —
Summa Banko R:dr 4,427,694: 18. 4.
De fabriker, bruk och näringar, hvilka icke tillhöra bergsrörelsen, äro till antal
och beskaffenhet i tabellerne upptagne. Till någon del utvidgade under ifrågavarande
period, torde desamma kunna anses hafva lenmat tillverkningar för ett värde af omkring
150,000 Riksdaler Banko.
Binäringar äro fortfarande kolning, malmbrytning, ved- och virkeshuggning,
forsling af malm, brukseffekter, andra varor till och från orten, öfrige tjenstbarheter
vid bergverken, äfvensom, ehuru af ringa inflytande, vid det i Elfdals socken befintlige
porfyrverk, Dalallmogens så kallade herrarbeten under deras utvandringar till an
dra
orter, och tröskning, hvarigenom icke obetydliga spanmålsförråder förvärfvas, finare
och gröfre spånads- och väfnadsarbeten till afsalu, tillverkning af laggkärl, båtar,
askar, såll, väfskedar, skåp, kistor och annat snickarearbete, hjul, körredskap, spinnrockar,
ståltrådsarbeten, väggur, slipstenar, svartsmiden, skinnkläder med beredning af
skinn dertill, gröfre hästtäcken och mattor samt i någon ringa mån tjära. Virkeshuggning
och framforslande till flottlederne torde hädanefter komma att inbringa betydliga
biförtjenster åt allmogen i de orter, der sådana arbeten kunna ifrågakomma.
Spånads- och väfnadsslöjder, äfvensom linodlingen, uppmuntras fortfarande, dels genom
premier af dertill anvisade allmänna medel, och dels med årliga räntan å en år 1838
för sådant ändamål gifven enskild fond af 2,300 R:dr Banko.
Handel ä landet bedrifves numera i nästan alla på föresknfvet afstånd ifrån
stad belägne socknar af länet. För hvar och en, som sålunda till billigt pris, utan
tidsuppoffring och den kostnad, som desammas anskaffande från aflägsna städer måste
medföra, i den mån sådant icke vid varuforsling åt andra verkställes, kan erhålla si
-
16
na förnödenhets varor, skall sådant vara en icke ringa fördel, men tillhandahållandet af
bränvin och andra öfverflödsvaror i denna handelsrörelse kan deremot icke undgå att
menligt verka på mångens sedlighet och bergningsförmåga, särdeles om denna handel,
såsom åtminstone stundom inträffar, kommer i händerne på mindre bildade, redbara
och vältänkande personer. Ett skadligt inflytande öfvar ock af ofvannämnde anledningar
inom detta län den numera härstädes fullkomligt obehöflige gårdfarihandel,
som drifves af personer från Borås och Ulricehamn samt omkringliggande ort.
I förra berättelsen omförmälda vägomläggningsarbetet inom Husby socken å vägen
till Gefle har blifvit afbesigtigadt år 1852, och å allmänna landsvägen inom
Rättviks och Ore socknar år 1853, samt emellan Fahlun och Stora Tuna till särskilde
delar deraf våren 1854 och 1855, äfvensom väganläggningen emellan Elfdalen
och Särna samt emellan Leksands och Mora socknar genom Solia Magdalena socken
på sydvestra sidan om Siljan sistnämnde år, fastän en del anmärkte brister äfven
under detta år måst afhjelpas. Ehuru beredande en lättare gemenskap, åtminstone
sedan vägarne efter flere års begagnande och tjenhgt underhåll vunnit erforderlig
fasthet, samt i följd deraf uiöfvande ett gagneligt inflytande inom de delar af länet,
der dessa företag blifvit utförde, måste de dock erkännas vara af ringa vigt emot de
förbättrade kommunikationer, som genom jernvägsanläggningar tillvägabringas. Sedan
för denna landsort fråga om ett sådant företag till förbindelse emellan Fahlun och
Gefle först blifvit väckt, men ett behöfligt anslag af allmänna medel för detsamma då
ej kunde vinnas, uppstod år 1852 fråga att, i den rigtning trafiken till och från Da
larne
förut tagit, få en jernväg anlagd, öppnande förbindelse emellan Westerås, Siljan
och Fahlun. Plan till arbetets utförande uppgjordes jemväl på vissa menigheters och
enskilde personers bekostnad, men vid 1853 års Riksdag, då anslag begärdes för
ofvannämnde tvänne jern vägsföretag, vann Gefle-Dala-banan, hvartill planen jemväl utan
statsbidrag blifvit uppgjord, företräde, såsom fordrande en mindre kostnad för utförandet
och förande Dalarnes skogs- och öfrige produkter den genaste vägen till afsättningsort
vid hafvet. Sedan oktroj för ett bolag till jernvägens byggande blifvit
meddelad har arbetet blifvit företaget och fortgår.
§ 4
fSrfattning.
Sedan sista berättelsen atlemnades, hafva de förändringar i länets kammar-verk
ägt rum, att från kronohemmanen afgått ff mantal, hvaremot kronoskatte-hemmanen
ökats
17
ökats med ^ och rekognitions-skogshemmanen med 14-j,f mantal; varande derförutan
16 nya mjölqvarnar tillkomna och skattlagda.
I de trakter af länet, der den obegränsade hemmansklyfning, som från äldre tider
tillbaka inom Dalorten varit en vedertagen landssed, medfört en sådan ägoblandning,
att en ändamålsenlig häfd af de små spridde jordlotterne blifvit omöjlig, hafva
de på Statens bekostnad, eller med bidrag af allmänna medel, genom Kongl, brefven
den 9 Februari 1802 och den 17 Augusti 1804 samt flere meddelte föreskrifter
påbjudne och socknevis verkställde allmänna storskiftes-förrättningarne under ifrågavarande
fem år blifvit fortsatta, och utgöra ett lika oumbärligt som verksamt medel till
jordbrukets upphjelpande derstädes. Uti viss mån förändrade och mera fullständiga
föreskrifter, såväl i afseende på förrättningarnes utförande, som angående äganderättens
förenande till de för besutenhets bildande bestämde, särskilde ägare tillhörande, obesutne
fastighetsdelar, äro dock r.f bebofvet påkallade. Tid efter annan hafva särskilde
förslag i sådant afseende blifvit uppgjorde och till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning hemställde,
men dessa ärendens behandling har under flere år varit beroende på infordrade
utlåtanden från Kongl. Kammar-kollegium, hvadan något Kongl. Majits nådiga beslut i
dessa ämnen ännu icke blifvit till vederbörlig efterrättelse meddeladt. För storskiftesärendernes
ändamålsenliga behandling och fullföljd vore önskligt att dessa hvilande frågor
snarligen kunde komma till afgörande, äfvensom att statsanslagen blefvo förhöjde,
så att ej mindre flere Landtmätare kunde till arbetets skyndsammare fullbordande anställas
samt deras aflöning efter den närvarande tidens fordringar lämpligen förbättras,
än äfven bidrag, såsom ofvan är nämndt, lemnäs till erforderligt dagsverksbiträdes anskaffande,
der tillhandahållandet deraf, i anseende till skogarnes och ödemarkernes vidsträckthet,
kan finnas för den fåtaliga och fattiga befolkningen i länets öfversta socknar
för mycket betungande. Af de i förra berättelsen omnämnde, oafslutade storskiftesförrättningar,
är den rörande skogsmarken i en del af Stora Tuna socken ännu hvilande,
i anseende till en på Högsta Domstolens pröfning numera beroende tvist om hvad
som skall i skiftet ingå, eller bibehållas till vissa bruk och lägenheter. Efter fulländad
skogsmätning uti Mora socken äro förberedande åtgärder till skogens fördelning under
arbete, så att bydelningen deraf, om yppade stridigheter icke sådant hindra, nästa år
kan varda utstakad. Inägoskiftet uti Venjans socken har under tiden jemväl blifvit afslutadt
och skogsdelningen derstädes torde jemväl nästa år kunna blifva emellan byalagen
verkställd. I öfre Vester-Dalarne har skogsmarkens fördelning blifvit fullbordad
i Malungs socken och arbetet jemväl företaget i Lima socken, äfvensom de enligt
Kongl. Majrts nådiga bref den 17 April 1852 företagne förnyade skiftesåtgärderne i
Äpppelbo socken så fullföljde, att bydelningen af inägorne i år vunnit stadfästelse. De
Berättelse öfver Stora Kopparbergs Län för åren 1851—1855. 3
18
ar 1850 företagne förnyade mätnings- och delningsåtgärder i och för skattläggning af
öfverloppsmarkerne i Näs och Floda socknar hafva blifvit i den ena fullbordade, men
beror, hvad den andra beträffar, på pröfnmgen af Flens Finnhemmans åboers underdåniga
besvär öfver Kongl. Kammar-kollegii utslag, i fråga om skogstilidelning för
nämnde hemman. 1 Svärdsjö socken, der skiftesförrätiningen företogs år 1849, har
affattningen nästlidet år blifvit fullbordad, så att byskiftet å inägorne i år kunnat företagas.
Utaf de i tabellen upptagne hemman och lägenheter tillhöra 13fiii$:dels mantal
jemte en mjölqvarn och ett fiske Kongl. Majit och Kronan samt JfJidels mantal
fromma stiftelser.
Antalet af de i förra tabellen upptagna oskattlagdu bebyggda torp och lägenheter
har minskats med 41, genom skattläggning deraf, dels särskildt, dels i sammanhang
med de rekognitionsskogar, hvarå de varit belägna, och ha derjemte tillkommit två
skattlagde obebyggde lägenheter.
3 länet finnas 14 posthemman samt 52 gästgifvaregårdar och skjutsombytesställen.
Med afseende A innehafvande hemmantal, är förhållandet emellan sjelfägande jordbrukare
och arrendatorer, likasom tillförene, såsom 15 till 1, och de vanligast förekommande
arrenden, äfvensom landtböndernas utkomst, hafva icke undergått någon
förändring.
Statsbidrag. Ehuru utaf dessa roteringsbesväret är inom länet mindre jemnt. fördeladt,
har sådant dock vid beskattningen städse kommit till afseende, så att hemmansränta
och fastighets-bevillning blifvit derefter åsatte.
Värdet af de i tabellen upptagne onera är grundadL på vederbörandes, med kronoräkenskaperna
och andra tillgängliga handlingar jemförda, uppgifter. Under titeln: Diverse
onera, inbegripas folkskoleafgift, kurhusmedel, riksdagsmansarfvode, allmänna byggnaders
underhåll, skottpenningar för rofdjurs fällande utom skallgång m. m.
Så vidt ske kunnat, hafva uppskattningsvärdet och bevillnmgen af jordegendom,
bergverk och särskilda lägenheter blifvit i tabellen utförde i enlighet med formulärets
föreskrift, hvaremot öfriga skatter måst i ett sammanhang upptagas, såsom i de flesta
socknar inom länet utgående på rote. Den personella bevillningen har dock, för såvidt
det låtit sig göra, blifvit specifikt upptagen.
Politi. Tillfälle att njuta undervisning har länets ungdom fortfarande ägt vid
Fahlu högre lärdomsskola. Lurjungarnes antal derstädes har under ifrågavarande tid
för hvarje läseår uppgått till 139, men ständigt tilltagit och utgjorde sistlidet år 152.
Lärarestaten vid skolan uppbär, enligt 1849 års öfvergångsstat, ett löneanslag af 5,74-7
R:dr 44 sk. 3 r:st. Banko. En från länet hos Kongl. Majit i underdånighet gjord
ansökning om skolans utvidgning till fullständigt elementar-Iäroverk har ännu icke vun
-
19
nit nådigt bifall, hvaraf behofvet likväl med hvarje år starkare framträder. I socknarnes
folkskolor bestrides folkundervisningen i öfverensstämmelse med Kongl. Stadgan
derom af den '18 Juni '1842 och de reglementen, som, lämpade efter orternes olika
förhållanden, blifvit godkända af Konsistorium i Westerås.
Uti slöjder öfvas allmogens ungdom, såsom tillförene, i allmänhet endast af anhörige
och grannar, men i Bjursås och Sundborns socknar fortfara de genom mindre
statsbidrag, lemnade för en gång, åstadkomne undervisningsanstalter hos enskilde personer
för tillverkning af åkerbruksredskap samt snickare- och smides-arbeten.
Till lärarnes aflöning vid den praktiska bergsskolan i Fahlun, äfvensom till stipendier
och understöd för elever, samt inköp af böcker, materialier, redskap, modeller
m. m. utgår dels af Staten, dels från brukssocieteten ett sammanräknadt årligt anslag
af 1 1,500 R:dr Banko. Lärotiden är bestämd till två ar, och hafva, under de till
ändalupne
tvänne lärokurserne, 7 ordinarie elever, deraf 6 stipendiater och 30 extra
elever, hvaribland en från Norrige och en från Finnland, begagnat undervisningen.
Den nästlidet Ar började kursen begagnas, utom af en ordinarie elev och stipendiat,
utaf 17 extra elever och deribland af en från Finnland.
Ofver ordning och sedlighet vaka uppsyningsmännen i bjarne, kyrkoråden och
socknenämnderne, äfvensom, tillika med kronobetjeningen och presterskapet, i afseende
på helsovården. I länet äro anställde tre provincial-läkare, stationerade i Fahlun, Hedemora
och Nås. I Rättviks socken af Öster-Dalarne är anställd en extra provincialläkare
och i Vestra Bergslagen bestrides provincial-läkare-vården af en på Smedjebacken
bosatt, af enskilde aflönad distrikts-1 äkare. I Fahlun är länets lasarett och kurhus
med särskild läkare, och der i staden är jemväl länets djur-läkare bosatt. I Vestra
Bergslagen och i Hedemora äro särskilde djur-läkare anställde utan aflöning af
Staten.
Vården om församlingens fattige besörjes i enlighet med Kongl. Förordningen den
13 Juli 1853, i den mån hinder för en fullkomlig tillämpning af författningens föreskrifter
icke möta af befolkningens fattigdom och vana att sent skilja sig från vedertagna
bruk samt brist på lämpliga personer till dessa ärendens bandhafvande. Om
lämpligaste användandet af Statens till fattiges understöd vid missväxter lemnande bidrag
åberopas hvad derom här ofvan redan är vordet yttradt.
Den nödhjelps-kassa för tjugutvå af länets socknar, eller de för missväxt mest
blottställde, hvilken genom framlidne Erkebiskopen J. O. Wallins föranstaltande år
1838 samlades, innehade vid 1855 års slut en behållning af 28,002 R:dr 2 sk. 11
r:st. Nämnde kassas direktion har dessutom under sin förvaltning en till understöd
för vissa fattiga i Leksands, Rättviks och Mora socknar af Enkefru M. L. Svensson i
Jönköping gifven fond, med en behållning vid 1855 års slut af 13,038 R:dr 19 sk.
20
'I r:st., samt fruntimmers-föreningens i Upsala gåfvofond, till spånadsslöjdens befrämjande
medelst rudimateriers tillhandahållande för inkomstgifvande sysselsättning åt behöfvande
i ofvannämnde tjugutvå socknar, med en behållning vid sistlidet års slut af
2,464 R:dr 38 sk. 2 r.st., allt Banko; hvaremot vid nyssnämnde tid med Kongl
Maj:ts nådiga tillåtelse till länets hushålls-sällskap öfverlemnades den åt nödhjelps-kasse-direktionens
förvaltning anförtrodde fonden af i Skåne år 4813 samlade niedel till
Dalortens understöd genom befrämjande af rågsäde derstädes, med en då ägande behållning
af 5,000 R:dr Banko. Jemte det de föreskrifter för användandet af årliga inkomster,
som fondernes gifvare lemnat, blifvit iakttagne, har direktionen af förut besparade
eller för året tillgängliga räntemedel, då sådant ansetts erforderligt, lemnat understöd i
mjölgåfvor åt sjuklige, vanföre fattige genom socknarnes fattigvårds-styrelser, men för
öfrigt utgifvit medel till uppmuntran åt nitiske barnalärare samt flitige och skicklige
skolbarn bland allmogen, för spridande af skriften »Läsning för Folket» till omförmälde
socknars bokförråd, till löneunderstöd åt Läns-agronomen samt till rågsädets och
foderväxtodlingens befrämjande genom till nedsatt pris åt allmogen anskaffadt utsäde.
Till understöd för länets Länsmäns i fattigdom efterlemnade enkor och barn är
genom framlidne Landshöfdingen P. D. Lorichss försorg bildad en pensionsinrättning,
som år 1853 trädde i verksamhet, i enlighet med ett af Länsstyrelsen den 1 Februari
berörde år faststäldt reglemente. Helpension utgår tillsvidare med 20 R:dr
Banko om året, och behållningen af inrättningens med årliga bidrag till belopp af 2
R:dr Banko utaf hvarje delägare understödde fond uppgick vid 1855 års slut till
2,517 R:dr 8 sk. 6 rist. Banko.
I öfverensstämmelse med en på allmän lag och gällande författningar grundad,
och genom kungörelse till allmänhetens kännedom meddelad, sammanfattning af befintlige
stadganden om hvad vid gästgifverierne iakttagas bör handhafves ordningen derstädes.
Vid de fleste gästgifverier bestrides skjutshållningen af entreprenörer, för det
mesta till allmän belåtenhet så för resande som för allmogen, ehuru densamma för
omförmälda ändamål får vidkännas ganska dryga, ehuru inom särskilda skjutslag
högst olika, afgifter, fastän de lika fördelas på de vid gästgifveriet till håll- och reservskjuts
indelade jordägare. En jemnare fördelning af skjutsningsbesvärets tyngd skulle
endast kunna tillvägabringas på det sätt, att afgifterne utgingo med lika belopp till
en gemensam kassa, fögderivis eller för hela länet, men för öfverenskommelse derom
möta många svårigheter, som vid hittills här gjorda försök icke kunnat öfvervinnas,
förnämligast i anseende till farhågan för stegrade entreprenadkostnader och den ovissa
grunden för afgifternes fördelning, då hemmantal saknas, äfvensom likhet uti indelningarne
till skjuts och rotering de särskilda socknarne emellan.
21
Skallgångar förekomma sällan inom länet, sedan, med undantag af några socknar,
öfverenskommelser om premiers utbetalande för utom skallgång dödade rofdjur blifvit
af Kongi. Maj:t fastställde, ehuru flerestädes till nog ringa belopp; men ändring deraf
torde vara att förvänta sedan allmogens uppmärksamhet blifvit fästad på den större
kostnad, som, icke sällan utan ändamål, på skallgång förspilles, än om rofdjurens utödande
öfverlemnas mot höga skottpenningar åt personer, som derigenom kunna med
omtanka och skicklighet egna sig åt en sådan jagt.
Bränvinsutslcänknings-rätt begagnades under år 1855 vid 35 gästgifverier och
skjutsombytesställen å landet samt 26 krogar och näringsställen i städerne, så att,
sedan förra berättelsen afgafs, antalet af dylika försäljningsställen ytterligare minskats
med 7, likasom för den tid samma berättelse omfattade var förhållandet.
De sockne- och fjerdingsmagasiner, som inom länet förefinnas, innehade vid 1855
års slut en sammanlagd behållning i spanmål af 14,227 tunnor utaf åtskilliga
sorter.
För sparbanken i Fahlun, som stiftades år 1825, har förnyadt reglemente den
7 Oktober 1852 blifvit faststäldt Af de intill 1855 års slut utgifne 4,791 motböcker
voro 1,827 då ännu gällande och de i banken derå innestående medel i kapital,
ränta och premier utgjorde 165,479 R:dr 28 sk. samt hjelpfondens behållning
17,510 lbdr 30 sk. 10rst. B:ko, så att under sistförflutne fem år insättarnes antal ökats
med 77, men deras tillgångar med 40,528 R:dr 40 sk. och hjelpfondens behållning
med 7,398 R:dr 44 sk. berörde mynt.
I Stora Kopparbergs läns sparbank, som år 1851 öppnades af länets nödhjelpskasse-direktion,
enligt ett af Länsstyrelsen tillsvidare godkändt reglemente, men under
loppet af år 1855 öfvertogs af en dertill särskildt utsedd direktion, enligt det för
sådant ändamål i någon mån förändrade reglementet, utgjorde vid sistnämnde års slut
insättarnes antal från 29 kommuner, hvardera med särskild vald sparbanks-nämnd,
samt 5 kompanier och musik-korpsen vid Kongl. Dal-regementet, tillsammans 770
och deras sammanräknade behållning 26,647 R:dr 7 sk. Banko. — Den i Husby
socken redan år 1837 inrättade särskilde sparbank, som vid 1850 års slut hade en
behållning af 8,220 R:dr 28 sk. för 139 insättare samt en hjelpfond af 826 R:dr
5 sk., åtnjuter jemväl fortfarande förtroende inom nämnde ort, så att insättarnes behållning
vunnit den betydliga tillökning, att den vid 1855 års slut uppgick till 431
inotböcke'- med 22,152 R:dr 19 sk., deraf 2,034 R:dr 33 sk. tillhörde 123 soldater
af Lifkompaniet vid Kongl. Dal-regementet, och utgjorde bankens hjelpfond då
ett belopp af 1,484 R:dr 11 sk. 5 rist., allt Banko.
22
I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts för Stora Kopparbergs läns och bergslags
enskilda bank meddelte och till 1857 års slut gällande oktroj, har nämnde
banks rörelse fortgått under ifrågavarande fem år. Diskontrörelsen uppgick år 1855
med beviljade lån och utestående fordringar till 780,137 R:dr 16 sk., hvaraf vid årets
slut 411,170 R:dr voro oguldne. Under samma år hade kassa-kréditivrätt blifvit
beviljad 115 personer, hvilka på sådan räkning i banken upptagit 2,711,000 R:dr,
hvaraf vid årets slut endast 80,400 R:dr icke voro återbetalde. På upp- och afskrifnings-
samt deposit-räkning hade under nämnde år varit insatte 1,324,300 R:dr
och vid årets slut innestodo deraf 179,200 R:dr. I öfrigt utgjorde då bankens fordringar
på, mot nedsatt ränta, enligt 1847 års bolagsstämmobeslut, till särskilda sockenmenigheter
lemnade försträckningar till beredande af arbetsförtjenst åt fattige och
försvarslöse personer 4,030 R:dr, och i räntebärande obligationer 372,900 R:dr, samt
bankens enligt reglementet och bolagets beslut afsatte reserv- och besparings-fonder
35,434 R:dr 15 sk. I rst Banko. Och synes häraf, vid jemförelse med bankens
rörelse år 1850, att densamma sedermera egentligen å kreditiv-räkningen tilltagit,
Sedan reglemente för den i förra berättelsen omnämnde Hagstedtska arbetsinrättningen
å Smedjebacken i Norrberkes socken år 1852 blifvit faststäldt, trädde densamma
i verksamhet den 1 April 1853. Vid sistlidet års slut utgjorde dess behållne tillgångar
137,372 R:dr 38 sk. 2 rist. Riksmynt, deraf byggnaderne beräknades till ett
värde af vid pass 40,000 R:dr. På inrättningens bekostnad underhållas och uppfostras
22 värnlösa barn hos välkända arbetarefamiljer, och hafva i medeltal 18 af
ålderdom försvagade eller eljest mindre arbetsföre personer årligen varit vid inrättningen
till bostad och underhåll intagne med en kostnad af 126 R:dr 32 sk. för
hvardera om året, hvarförutan understöd blifvit lemnadt åt behöfvande enkor samt i
fattigdom varande arbetares hustrur och hemmavarande barn genom tillhandahållne
spånadsarbeten, hvartill, med en uppoffring af ungefärligen 600 R:dr berörde mynt,
årligen blifvit använde omkring 180 Lpd lin.
Länets brandstods-bolag till försäkring af åbyggnad och lösegendom har
fortfarande åtnjutit ökadt förtroende hos allmänheten, och i bolaget vid sednaste
brandstodsårs utgång den 14 Mars detta år delägande 18,800 försäkringstagares
ansvarighetsbelopp utgjorde 28,782,580 R:dr Riksmynt, utvisande under
sistförflutne fem år en förhöjning i delägarnes antal af 8,800 och i ansvarighetsbeloppet
af 4,839,100 R:dr Riksmynt,
23
Städer.
Borgerskapel i länets tre städer, Fahlun, Hedemora och Säter, fortfar att hafva
sitt bestånd på handtverkerier samt handel med spanmål, salt och fiskvaror, specerier
och kramgods, egentligen för den omgifvande ortens behof. Tabellen för städerne ut
O
7 D O O
visar beviilningen för denna rörelse, som, hvad handeln angår, är mycket beroende
af skördarnes beskaffenhet i Dalarne och allmogens deraf sig härledande större eller
mindre spanmålsbehof, i Fahlun jemväl af koppartillverkningens tilltagande eller minskning.
I städernas handel ingår obetydligt af allmogens tillverkningar och länets bergverksprodukter,
hvaraf likväl på Smedjebacken bosatte många handlande i den omgifvande
Vestra Bergslagen göra betydliga tackjernsuppköp till afsättning utom orten.
Då handel och handtverkerier å landet numera kunna drifvas med mindre kommunal-umgälder,
skall borgerskapets verksamhet derigenom otvifvelaktigt komma att inskränkas
och minska antalet af dem, som i städerne egna sig åt näringarne.
Undervisning beredes ungdomen i Hedemora och Säter uti dervarande lägre lärdoms-
och folkskolor samt i Fahlun uti den högre lärdomsskolan, en lankaster-folkskola,
der under år 1855 lärjungarne i medeltal uppgingo till 218, en söndags-skola
och slöjd-skola för flickor. I Säter är en småbarns-skola inrättad, till hvars underhåll
Hans Kongl. Höghet Prins Nikolaus August lemnat bidrag, äfvensom en söndags-skola,
uppehållen af församlingens pastor och folkskoleläraren.
Läkarevården besörjes i Fahlun af distriktets provincialläkare, en lasaretts-läkare,
tillika stads-läkare, samt en vid Stora Kopparbergs grufva anställd läkare, i Hedemora
af provincial-läkaren, som jemväl är stads-läkare, och i Säter af der boende
regements-läkaren vid Kongl. Dal-regementet.
Fattigvårdsinrättningen i Fahlun är ännu organiserad i enlighet med det af
Kongl. Majit år 1816 för densamma fastställde reglemente. Densammas räkenskaper
för är 1855 utvisa från föregående år en tillgång af 2,210 R:dr 42 sk. 1
rist., inkomster under äret 8,722 Ridr 46 sk. 11 rist. samt en donation af 4,200
Ridr Banko, äfvensom utgifter för utdelning af 69,394 portioner mat till 148 allmosetagare,
jemte åtskillige beklädnadspersedlar, lill ved, sjuk- och begrafningshjelp samt
till söndags-skolans uppehållande tillsammans 6,482 Ridr 4-1 sk. 6 rist., och för 62
barns underhåll och uppfostran på landet 1,509 Ridr 34 sk. 3 rist. samt en behållen
tillgång till detta år af 7,992 Ridr 27 sk. 9 rist., allt Banko. I öfrigt hafva 19
barn af fattiga föräldrar i Fahlun hos antagne fosterföräldrar på landet njutit uppfo
-
n
strän, hvartill kostnaden år 1855 utgått med 610 R:dr 46 sk. 3 r:st. Banko af de
medel, aflidne Brukspatronen P. Forslind i lifstiden dertill anslagit. Af räntan å de
till en räddningsanstalt för vanvårdade och vanartade barn inom Stora Kopparbergs
län samlade medel, som vid 1855 års slut utgjorde ett under länets nödhjelps-kassedirektions
förvaltning stäldt belopp af 13,142 R:dr 4 sk. 7 r:st. Banko, hafva under
samma år till underhåll och vård åt 20 barn från Fahlun och särskilde samhällen
inom länet blifvit utbetalde 548 R:dr 8 sk. berörde mynt.
Uti Hedemora äro fattigvårdsomkostnaderne mindre än tillförene i anseende till
de behöfvandes aftagande antal. Derstädes för välgörande ändamål stiftade, i förra
berättelsen omnämnde inrättningar äga fortfarande bestånd.
I Säter besörjes fattigvården i enlighet med derom gällande stadga. Det derstädes
förut varande jern-manufakturverk fortfar ännu att vara nedlagdt, sedan verkstäderna
såsom i förra berättelsen anfördes, afbrunnit, utan att något menligt inflytande
deraf bemärkts på näringarnes och befolkningens i staden tillstånd, som deremot blifvit
förbättradt derigenom att, till följd af den i förra berättelsen omförmälde väganläggnmg,
trafiken till och från öfre Dalorten numera går genom staden,
Ströms-afrad och skutefrakts-medel till Fahlu stad utgjorde för år 1855 1,078
Riksdaler 34 sk. samt Ströms-afrad till Säters stad 3 Riksdaler 32 sk. Banko.
Fahlun i Landskansliet och Landskontoret den 11 :te Oktober 1856.
P. CRONHJELM.
P. de Laval.
B. V. Holmberg.
Tabell för Landet inom Stora Kopparbergs Län för åren 18S1 till och med 1885.
F rälse-säterier
Frälse-hemman
Dito särskildt Bergs-lrälse
Krono-hemman
Krono-skatte-hemman . . .
Militie-boställen
Civile boställen
Ecklesiastik-boställen ....
Kyrkohemman, Bergs-frälse
Rekounitions-skogs-hemman
Skattlaggde bebyggde torp, utjordar, urfjellar
m. fl. lägenheter utan mantal, som ej under
någon hemmansränta äro inbegripne, krono
Dito obebvggde
Oskattlaggde, bebyggde dito
Fisken, krono
Tullmjölqvarnar med 223 par stena
Sågqvarnar, grofbladiga
Husbehofs-mjölqvarnar
Stampar
Silfververk
Nickelverk
Kopparverk ....
Stångjernsverk . . .
Ämneshammare. , .
Masugnar
Jernmanufaktur-verk
Gårmakeri
Glasbruk
Pappersbruk ....
sars
Tegelbruk
Svafvelbruk
Krutbruk
Garfverier
Rödfärgsverk ....
Kalkugnar
Porfyrverk
Tändsticks-Fabrik . .
Snus-Fabriker. , . .
Kronoskogar, jernver
tions-afgift ....
Gästgifveriet och krogars minuterings-afgift
Personalen af 1855 års skattskrifne personer
För karakters-fullmakter
Klereci-statens aflöning . .
iide sl
upplåtne erno
rekogm
-
Summa
Hemmantal.
-i CTQ
p: O
EL
—. o
=3
01 2
Utsäde af:
M:tl.
lf
umuh
16 fH
1 £0094 ft 3
QQG4n
O -i i
9 x fi 71
la
I RmiTf><H8 )
St.
25
6
436
1
95
62
21
14
1
1
9
41
12
66
14
1
1
1
15
3
3
5
1
8
1
1
o
846
T:r.
470
&
o
T:r.
11,700
T:r.
7,300
T:r.
36,800
T:r.
16,900
850
T:r.
22,400
470 11,700 7,300 36,800! 16,900; 850 22,400
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
o
q"
B°
CTQ
CS
3
C.
T:r.
2,880
T:r.
70,200
T:r.
36,500
T:r.
165,600
T:r.
76,050
>■
T:r.
3,400
o
Underhållna Kreatur.
T-.r.
134,400
2,880 j 70,200 j 36,5001165,6001 76,0501 3,4001 134,400
St.
13,900
O
k!
St.
2,400
£
03
er
o
Bo
St.
52,500
St.
15,900
St.
93,000
t»
5'
St.
12,700
Q
c;
“a
■3
-<
B:
St
39,500
13,9001 2,400; 52,500; 15,900; 93,000; 12,700 39,500
R:dr.
21,800
39,236
995,827
57,048
7,175,500
147,902
17,250
157,102
1,596
204,935
10,920
1,935
102,518
233,407
45,159
25,600
4,992
1.849
66,667
4,484,0121
6,189
33,333
80,000
52,316
16,813
98,000
20,667
6,920
4,500
6,000
6,000
2,600
Stat s
-
-Mi i d r a ?/.
Bevillning
efter 1855 års förordning.
■ >—s
oT
o
B
-
Efter 2:dra Artikeln.
ro
I
1^5
R:dr.
10,572
21
R:dr.
1.692
*14,128,599; — |—| 10,572(211 — | 1,692
R:dr.
16
39
994
43
5,306
1
204
5
1
102
233
45
25
4
1
66
4,484 —
6
33
80
52
16
480
20
6
32
44
4 24
1,670
3,419
r.
10
4
3
6
7
7
11
2
10
11
6
5
10
7
10
«r h
= ra
ra"
R:r
10
—[ 8| 17,3821141 S
tö
»-J
p:
3
p 5’
do* c
<rf
53:
* 3
D
B*
aq
R:dr
331
201
7,350
cd
c
Ständiga Räntor.
<D o
3 ^
3 &
p cr
— o
ST ^
p cn
03 1
*-3
53: O
R:dr
s.
r.
16
16
10
39
11
4
1,325
13
3
43
5
6
5,507
25
7
1
204
a
1
102
233
45
25
4
1
66
4,484
6
33
80
52
16
480
20
6
4
6
2
1,670
7,350
15,683
21
28 7
44 11
24 11
10
10
7,882144 j — | 37,5501321 4
R:dr
113,022
39: 10
113,022| 39
O
3
O
o'
B
Q
-
R:dr
46,333
101 46,3331431 5
p
B
B^
5’
OQ
O
Q
3
CJQ
R:dr
3,039
18
3,039
181 2
R:dr
13,078
13,078
R:r
£ o — ~7
SE o — o
S-B S-o
° a - o
p: C- O
B O
5' <73
05 fl ^
S 7L ro
c«
c
3
3
R:dr
R:dr
37,081
27
607
42
481
I—| 38,213
31
11
43
159,356
3,039
37,081
607
42
481
13,078
35
18
27
31
11
21213,6871 201
Q,
O
B
R:r
20
16
16
40132
<-<
o
t/3
o sr
O 3
E— P
M P
*5?
8-
§.
*
OQ £.
‘ 3_
3"
R:dr
114,269
— 1114,269
32
Klereci-Statens underhåll.
v
P
O
3“
B
CJQ
CD
C
3
R:dr
93,475
93,475
R:dr
R:dr
3 25,989 42 0
41 31 25,989| 421
12,5
R.dr
11 131,990 13! 8
P
43*
o!
cn
o:
3*
aq
R:dr
33,721
CD
7r
p:
q3-
po
3^
B’
Cjq
R:dr
46,823
12,525) 14111113X9901131 8| 33,7211 2| 6
26
R.-dr
40,841
o e
g. <•
ö ra
*"t
P cn
3= O
3 flj
p: —*
3 crq
P
o
o
cn o
< 3
p: c
R;dr
61,884
.21
11
CD
C
5
3
p
CD
P*
cn
5
Bl
R:dr
16
39
1,325
46
462,404
1
204
25
1
102
2
3,287
45
25
4
1
66
41,565
6
33
80
20
48
4
44
28 10
16
151 2
>2 11
>i! —
6;—
2128
2,152
7,350
28,761
21
131,990
131 8
46,8231261 7 j 40,8411—: — j 61.8841211111680,8081381 1
Fahlun å Landskontoret den 11 Oktober 1856.
Till Berättelsen ofver Storn Kopparbergs Län för åren 1851—1855.
BS. V. Holmberg.
Tabell för Städerna inom Stora Kopparbergs Län för åren 1851—1855.
Fahlun.
Hus och Tomter ....
Jord
Silfververk
.
Stora Kopparbergs grufva
Koppar-tillverkningen
Yitriol-verk. . .
Rödlargs-verk .
Koppar-hyttor .
Fabriker ....
Fahlu Privatbank
Personalen ...
—
o
O
s
"1
p:
3
OQ
Jord.
cd
OQ
CD
pr
o
aQ
St.
247
St.
1
3
71
6
1
T:ld.
192
Tild.
193J
T:ld.
561
CB
C
3
3
!»
C
s
3_
sa
3
946X
M:tl.
4
Utsäde af
a
c
aa
T:r.
T:r.
25
-
o
T:r.
10
T:r.
150
2
03
3
&
sa:
c.
T:r.
20
*1
ff
CD
-
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
a
aa
T:l\ ^ T:r.
1 200
T:r.
16
T:r.
375
o
T:r.
100
K
ps
T:r.
900
2
sa
3
Q.
e-s*
CD
O
p
CD
T:r.
140
T:r.
Underhållne Kreatur.
33
p:
O
o
s
OQ
Cr
O
cn
&S
“C
C-O
CB
-5
T;r.
1,800
St.
100
St.
st.
150
St. I St.
15
st,
42
O
st.
20
Uppskattadt Värde.
a
c
(XI
O
O
S3-
H
o
R:dr
497,213
o
•-t
o
-
SfO
3 <
C P
c7 s
c - 3
»-j 3
- g*1
3
F
• CD
t . j-s
R:dr
80,519
R:dr
129,856
60,790
47
CD
C
3
3
C3
R:dr
497,213
80,519
129,856
60,790
47
Stat
SS i il r a g.
Bevillning efter 1855 års Förordning.
M
cd »
Efter Andra Artikeln.
? H
o
D B §
Cu
a
<3 c
rn
R:dr.
R:dr.
R:dr.
497
80
21
3,882
129
60
^ c
os: i-s
>1 CJQ
3' CD
CTQ 2-
R:dr.
1,467
19
c«’ —■ >"ö
öa c: Q
2 ■"*
3 OJ U!
ca: 3 o
<S Cu 3
5‘ ® S?
a a -
CB
3
R:dr.
11
R:dr.
497 10
80 24
21
3,882
1,467
129
60
Ständiga Räntor.
W
rj
O
3
O
O*
3
3-
CD
. tÖ
F
3 JT
i "35
CD
3
OQ
21 H
< Cp 3
CD
C
3
3
P
R:dr.
R.
R:r.
R:dr.
72,156
412
205
24
R:dr.
72,156
412
205
24
*
o
cn
3*
P
D
-
O
CD O
O
g»
CD ^
CD
CD
p:
R:l\ 1 s.
R:dr.
1 5,413
Klcreciets underhåll.
H3
P
C/3
O*
o
C
R:dr.
3,313 16
R:dr.
— 11,426
R:dr.
718
32
CD
C
R:dr. s.
5,458 — —
ag
C:
»1
cn
CD
,5*r
R:dr.
8,022 28 11
R:dr. I s.
1,333 10
p:
CfQ
CD
•"J
03
CD
CD
C
3
3
p
R:dr,
304 37
R;dr.
12,529
9 6
R:dr.
497
33,141
21
76,038
1,467
542
266
I
481
30
825123
1,164
28
843
12
522
20
38
1,164
2,672
695
12
695 12
318
24
Summa
ISedemora.
Hus och Tomter
Jord
Personalen . . . .
247
176
84
1921 193| I
561
946f |
—j 242; 1,276
800| 2,318
15
25 10
80
15
150, 20; 1 200
200! 50 8! 100
161 375
90 640
1001 900
75
Summa
Säth er.
Hus och Tomter
Jord
Jernmanufakturverk
Tull-najölqvarnar med 7 par stenar
Husbehofs-Sågqvarn
Mälteri och Torkplåt
Valk och Sämsk-stamp
Personalen
176
83
Summma
242 1,276
310
800 2,318
180
950
310; 180
15
1,440
80
28
15: 200
180
50
io
81 100
70
90
22
640
308
75
15
950 1,440
281 »| 1801 101 *1 701 22l 308l 15
800
140
200
5 1,800
32: 500
800
720
200
50
32
500
420
100 6 150
60 i 10 250
30
60
23
10
250
2 99
7201 50
420| 23’
15
50
42
90
50 90
22
38
20
497,213
214,900
214,900
84,915
80,519
60,796
16
60,796
19,625
190,646
47
•
275.696
84,915
—
19,625
1,866
32
1,866
1,000
1,000
1,000
1,000
600
__
600
—
—
768,378
214,900
60,796
47
—! 481
110
30
18
S20
06
.23
11
5,874
275
47
33
2,310
368
31
12
11
522
31
20
36
10,015
275
582
10
222
_ 116
_ 54
18
24
21 99|
22T"”"38]*-—| 84,9151161 — | 19,6251
7,4661321—| 112,0071—|— 54l24
66
47
14
275 i 33
84
19
1
3
1
1
471 71
112
28
51 368
10
127
12
16
31
16
695
12
173; 24
72,774
45
73,470
38
1,164
3,686
227
173
1271 — |—
30
30
36
24 —
24
858
83
19
1
1
1
259
10
43
1 I
30 —
411 7
28 10
7 —
222
10
371 1 7|
d
10
35
— 35
173 24
-j.__80_36
-! 80130
87
46
318
24|-
132 34
5,413
1,704
32
3,313
500
10
1,426
133
IG
718 32
100
5,458
733
8,022
28
11
1,333116
304137;
10; —
983 10
3 i 433
16!— —
12,529
300
401
35
87
80
30 I —
87;461 4I 203:411
132
79
34
30
79; 30
1,704! 32
366
32
366132]
500
384
18
133;16
133 10
100
60
733
577
10 I —
34
983
10
486 32
433
247
10
16
300
300
442
116,864 40 —
4,790
756
30 5
— 11
24
5,546 31 4
2,585
54
1
90
1
1
339
28| 10
431
384 18 —1 133 10 — 60
577
Summa för Städerna i länet I 506; 90 j
34 - | 486!32; — 1 247 10 —| 300; —; — | 442 24 |
7441 l,649|j 2,311| 4,704}| 16| 19|133| 281 5301 801 10| 370j 128j 1,3231 190| 2,4201 3901 43| 2,720| 183| 18| 4991 S8| 871 170| 20| 797,028| 16 | — j 160,940|—j—| 198,113] 311—11,156,0811471— 652|24| — |_9S8|371 116,262133| 612,805|43 1111 584|32| — | 11,244|26| 6| 222| 161 9140|23 | —|949|.241—i 72,862|43| 5| 74,075| 111 2|530|40|—| 7,484) 18| 8j4,197| 34! —11,692]321— j 878.32 — 6.769 2j-| 9,492123] 2 2,014  604 .37 — 13,271 33 61125,487
3,0751241 8
Till Berättelsen öfver Stora Kopparbergs Län för åren 1851—1855.
Fahlun i Landskontoret den 11 Oktober 1856.
MS. V. MMolmherg.
KONGL. MALTS BEFALLNINGSHAFVANDES
UTI
GEFLEBORGS LÄN
TILL
3. ö a ö l. lål:S
i **ntiertltinighet tifgifna
FEMÄRS-BERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
STOCHHOLM, 1856.
A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
liidcrdäni" Berättelse örn tillståndet i Statistiskt och
Ekonomiskt hänseende inom Gefleborgs Län för
åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
^ill åtlydnad af föreskrifterne uti Kongl. Circulär-brefven af den 17 April 1821 och
22 December 1848 får Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet afgifva
berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt hänseende inom Gefleborgs
Län från och med år 1851 till med år 1855.
' ■§. 1.
Kiänets allmänna beskaffenhet.
Då Länet blifvit, i afseende å läge) vidd och allmän beskaffenhet, uti förut afgifne
berättelser beskrifvet och förändringar deruti icke inträffat, så får Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet allenast åberopa hvad derom blifvit tillförene
anfördt.
Under sist förflutne fem år hafva arbeten blifvit företagne för utdikning af BaggboAls-
Lop- och Stor-myrorne i Ljusdals socken, Gamsättersmyrorne i Bergsjö och Gärsjön
i Öster-Fernebo socken. Genom dessa arbeten, som blifvit understödde med
statsmedel till ett belopp af Tjugufem tusen nio hundra Riksdaler banko, hvaraf Fem
tusen nio hundra såsom anslag och Tjugu tusen såsom lån, blifva Ett tusen fyrahundra
sjutton tunnland förut ofruktbar jord försatte uti fruktbärande skick. Utom dessa
större med statsbidrag understödde vattenaftappningsarbeten, af hvilka utdikningen af
Gamsättersmyrorne är fulländad, hafva flere sådane af mindre betydenhet blifvit verkställde
inom och invid den förut odlade jorden, hvaraf utdikning af Kingsta äng i Söderala
socken är den betydligaste. För dylika arbeten finnas ännu otaliga lägenheter
mom Länet att tillgå och blifva val äfven i en framtid begagnade i den mån de understödjas
med statsbidrag, men derförutan är icke hopp att sådane arbeten af större
omfång, hvilka i allmänhet öfverstiga enskildes krafter, skola företagas. Af största vigt
vore företagandet af strömrensningar i Ljusne och Woxna elfvar till förekommande af
4
de skador, som nästan årligen förorsakas genom öfversvämningar, och till beredande
af odlingsbar jord af de i floddalarne befintlige kärr-trakter; men öfverenskommelser
derom emellan de talrika strandägarne hafva annu icke kunnat åstadkommas.
§• 2.
Invånare.
Vid de sistlidne år verkställde mantalsskrifningar utgjorde folkmängden:
Uti Gestriklands Fögderi.
Skattskrifne af Mankön 9,'! 27.
» af Qvinkön ....... 9,639.
Skattfrie af Mankön 7,910.
» af Qvinkön  8,760. 35436.
Uti Södra Helsinglands Fögderi.
Skattskrifne af Mankön.
8.609.
» af Qvinkön 9,148.
Skattfrie af Mankön ........ 9,723.
» af Qvinkön  10,593. 33073
Uti Norra Helsinglands Fögderi.
Skattskrifne af Mankön
9,782.
» af Qvinkön 10,751.
Skattfrie af Mankön  8,337.
» af Qvinkön 8,941. 37 34 4.
Uti Gefle stad.
Skattskrifne af Mankön 2,710.
» af Qvinkön  3,490.
Skattfrie af Mankön  1,576.
» af Qvinkön  1,796. 9572
Uti Söderhamns stad.
Skattskrifne af Mankön  621.
» af Qvinkön  633.
5
Skattfrie af Mankön  347.
» af Qvinkön  418.
Uti Hudiksvalls stad.
Skattskrifne af Mankön .
» af Qvinkön
Skattfrie af Mankön .
» af Qvinkön
som utgör hela folkmängden i Länet, hvilken vid de år 1850 förrättade mantalsskrifninaar
utmorde 118,350 personer och således under senast förflutne fem år ökats
med 6,844.
Denna tillökning i folkmängden är större än under något af de sedan år 1830
förflutne qvinqvennier, och hade varit ännu större om icke under sist förflutne
fem år 723 personer flyttat till utrikes orter. Till den betydliga tillökningen i folkmängden
har bidragit, att, sedan flere större Bolag bildat sig inom Länet för tillverkning
af bräder, så har behofvet af arbetare blifvit så stort och arbetslönerne så stegrade,
att inflyttningar från andra Län deraf blifvit föranledda. Priset på ett mansdagsverke
är 32 sk., då arbetaren erhåller mat af arbetsgifvaren och hälften mindre för
ett qvinsdagsverke; men genom ackord om skogsafverkningsarbete har för ett dagsverke
på egen kost betingats stundom till och med 2 R:dr. För ett ökedagsverke
betalas vanligen 2 å 3 R:dr, men genom ackord betingas stundom till och med 4
R:dr. Årslönen för en dräng är vanligen 80 R:dr allt banko och för en piga hälften
mindre.
Oaktadt allmogen mycket frångått sitt förra enkla och tarfliga lefnadssätt och nu
mera nästan allmänt begagnar köpta kläden och tyger i stället för hemväfda, äfvensom
allmänt begagnar socker, kaffe och stundom viner, så har dock under de sednare åren
välståndet blifvit ökadt, och den fattigare befolkningens vilkor blifvit betydligt förbättrade.
Orsaken dertill är den ymnigare tillgång på penningar, som genom försäljning
af trädvaror och allmän arbetsförtjenst med högt uppdrifna dagspenningar och forlöner
samt hög betalning för allt, som kunnat afyttras, kommit allmogen tillgodo. Det
har ock visat sig, att, i samma mån som tillgångarne blifvit ökade, mera idoghet och
verksamhet blifvit använd vid odlingar, byggnader och andre till ekonomisk förbättring
ländande företag. 1 allmänhet torde befolkningens vilkor sällan hafva i ekonomiskt
hänseende varit lyckligare, hvilket ock bestyrkes af följande:
... 622.
. . . 769.
. . . 408.
• • 484~ 2,283.
eller tillsammans 125,194 personer,
♦
6
Uppgift om de vid Lands-Cancelliet under sednast förflutne fem år handlagde
skuldfordringsmål.
■
Summan af
Förklaran-
hvad, som
de parter-
blifvit till be-
nes antal.
talning
ådömdt.
R:dr Banco.
Ar
1851
1850
140,834
»
1852
1899
184,191
»
1853
1436
135,190
»
1854 . ,
776
57,916
»
1855
620
47,694
Sedligheten hos befolkningen är i allmänhet god och gröfre brott lyckligtvis sällsynte
Bränvinsförtäringen har, tillj följd af Kongl, förordningarne af den 18 Januari
•1855, blifvit betydligen förminskad, och större delen af allmogen synes dermed vara
belåten. Vid marknader å landet, Ting och andra tillfällen, då större folksamlingar äga
rum, råder nu en ordning och stillhet, sorn förut beklagligen saknades, och nu mera
äro af allmogen de högst få, som begagna bränvin till dagligt bruk.
Antalet af de uti härvarande Länsfängele förvarade fångar, som under näst före
gående
qvinqvennium tillsammans utgjorde 2,307, har under det sist förflutne icke
uppgått till mera än 1,907, och således blifvit förminskadt med 400.
Den uti förra berättelsen omförmalde Religions-Schism, som efter en Finsk prest
vid namn Hedberg benämnes Hedbergianism, har ännu anhängare, dock allenast uti
Norra Helsinglands domsaga samt Jerfsö socken af Vestra Helsingland. Deras antal har
likväl genom presterskapets nitiska bemödanden blifvit förminskadt och anses nu icke
uppgå till mera än 264. Till Mormonsecten hafva äfven några inom detta Län blifvit
förledda; men deras antal är icke större än 12, och de hafva alla härifrån utflyttat
till Danmark. Inom Länet hafva stundom infunnit sig Baptist-predikanter, som
inför större och mindre folksamlingar hållit föredrag och till dem utdelat skrifter, hvaraf
några blifvit förvillade; 'men deras antal, hvarom uppgift saknas, anses vara gan
ska
ringa.
Inom alla församlingar i Länet finnas Folkskolor för undervisningens befräm
jande
inrättade.
IVarinyar.
Jordbruket idkas af allmogen på enahanda sätt som tillförene; hvarom beskrifning
blifvit införd uti den år 1848 i underdånighet afgifne berättelse. Allenast några få
possessionater hafva tillegnat sig nyare methoder och begagna sig af den förbättring
uti åkerbruksredskapen, som under sednare tider blifvit införd; men man bör dock
hoppas, att, sedan en Landtbruks-skola blifver i Länet inrättad, hvartill statsanslag
blifvit af Eders Kongl. Majit i Nåder beviljadt, allmogen äfven skall tillegna sig de
förbättringar i jordbruket, som under sednare tider blifvit uppfunne, och bereda sig
de förmåner, som derigenom kunna vinnas. Odlingar företagas alla år, af possessionater
å större och af allmogen å mindre rymder. Viddén af dem kan dock icke uppgifvas,
emedan de, med få undantag, icke äro uppmätte.
Enligt härvid i underdånighet bifogade Tabell har, under sist förflutne fem år,
medelufkastningen varit af Hvete 647, Råg 43,753, Korn 109,190, Hafra 40,193,
Blandsäd 42,677, Ärter 11,131. samt af Potatis 168,725 Tunnor; och har således,
vid jemförelse med den år 1850 upprättade Tabell, afkastningen ökats af Hvete med
334, Råg 4,906, Korn 5,803,'Hafra 3,280, och af Potatis 34,471 Tunnor; men
deremot blifvit minskad af blandsäd med 576 och af ärter med 129 Tunnor. Dessa
uppgifter äro dock icke och kunna icke vara tillförlitlige, emedan allmogen dels icke
antecknar beloppet af afkastningen, och dels icke uppgifver den fullständigt af fruktan,
att förhöjd beskattning skulle kunna deraf föranledas; men att spanmålsafkastningen under
sednare decennium blifvit betydligt ökad, bevises deraf, att Bruksägare, som förr
alltid från andra provinser försett sig med sitt behof af spanmål, numera inom provinsen
till stor del uppköpa hvad de deraf behöfva, och att; numera ej obetydliga
qvantiteter af spanmål från Helsingland afyttras till angränsande provinser, synnerligast
Stora Kopparbergs Län.
Trädgårdsväxter odlas allenast till husbehof och allmogen odlar deraf blott kål
och rötter. Humla odlas likaledes allenast till husbehof, och rofvor begagnas mindre
allmänt.
Linodlingen anses hafva under sednaste år något aftagit. Anledningen dertill uppgifves
vara dels att sädesodlingen under sednare år befunnits mera lönande än tillförene,
och dels att arbetet för trädvaru-afsättningen, som lemnat god inkomst, har
gjort inkomsten af linodlingen umbärlig. Linet odlas i Gestrikland allenast till husbehof,
men i Helsingland tilli afsalu; och antages att från sistnämnde provins årligen
försäljas 30,000 LM Lin, sedan en större del blifvit använd till väfnader samt garn.
8
Uti Arbrå socken i Helsingland är anlagd en Linberedningsanstalt, deruti linet
rotes och i öfrigt beredes efter Irländsk method. Anläggningen blef först i April
månad år 1854 fullbordad, och derefter hafva omkring 7,000 LM. lin, uppköpte från
den närmast boende allmogen, blifvit derstädes beredde; och anses den varan kunna
i godhet täfla med den uti Irland och Belgien beredde; men ännu har den icke hunnit
blifva allmännare känd.
Boskapsskötseln. Den härvid i underdånighet bifogade Tabell upptager 13,284
hästar, 1 ,G74 oxar, 52,655 kor, 13,565 ungboskap, 55,903} får, 11,561 svin och
33,073 getter; och skulle således, vid jemförelse med den år 1850 upprättade Tabell,
antalet af hästar blifvit ökadt med 482, af ungboskap med 475, af får med
1,513, och af svin med 40; men deremot antalet af oxar minskadt med 352, af kor
med 407, och af getter med 5,884. Minskningen af oxar och kor är föranledd af
foderbrist under några af de sist förflutne fem åren, och minskningen af getterne af
den skada, som dessa djur föröfva i ung skog; och i samma mån som skogen stigit
i värde, har allmogen funnit med sin förmån öfverensstämmande, att icke vidare bibehålla
dessa djur.
Hästarne äro i allmänhet starka och ihärdiga, samt blifva vanligen väl födde och
vårdade. För att bereda förbättring af racen, hafva under sednare år beskällare från
Strömsholms stuteri varit stationerade uti Gestrikland. Hornboskapan är i allmänhet
småväxt, och födes ej heller af allmogen så väl som erfordras, för att få den förbättrad.
Stallfodring brukas icke. För racens förbättring är ingen annan anstalt vidtagen än
att några possessionaten för egne ladugårdar förskaffat sig utländsk boskap af ädlare
racer. Fåren är af liten och grofullig race; och för densammas förbättring är någon
åtgärd icke vidtagen.
Afsättningen af smör till andra provinser är icke betydlig, och anses icke uppgå
till mera än 6,000 LM.. Ullproduktionen är obetydlig och motsvarar icke befolkningens
eget behof, som fylles genom köp från städerne. Af fläsk erhålles icke mera
än* som erfordras för egne hushåll.
Skolarne. Af Länets hela areal, utgörande 3,950,000 tunnland, äro 2,935,748
tunnland skogsmark. Af desse sednare tillhöra 2,631,807 tunnland enskildes hemman,
16,841 Militie och Civile Boställen, 42,127 Ecklesiastika Boställen, 184,475
Krono-nvbyggen, samt 60,4-98 Krono-öfverloppsmarker; utgörande skogsmarken i
Gestrikland ungefärligen två tredjedelar och i Helsingland tre fjerdedelar af hela rymden,
hvadan inägor, sjöar, vattendrag, kärr och mossar i Gestrikland motsvara en tredjedel
och Helsingland en fjerdedel af det hela.
Ehuru
9
Ehuru de begge provinserne hafva stora skogstillgångar, så är dock förhållandet
med dem mycket skiljaktigt. Den betydliga bergsbruksrörelse, ‘ hvilken från uråldriga
tider ägt rum i Gestrikland, har redan för lång tid tillbaka gjort skogshushållning till
en hufvudsaklig näring för landet, och det till följd deraf framkallade högre värde å
skogen har föranledt, att redan för ett och ett halft århundrade tillbaka Bergslagsoch
rekognitions-allmänningarne blifvit utbrutne och byeskogarne skiljde så väl från
hvarandra sorn från allmänningarne, hvarefter dessa byeskogar jemväl blifvit emellan
hemmanen skiftade.
Till förhöjning af skogarnes värde har ock bidragit provinsens närbelägenhet till
hafskuslen, hvarigenom trädvaru-export ägt rum från flere socknar, synnerligast Ugglebo,
Hamrånge, Hille och Wahlbo, hvilken export under de sednare åren, i följd af
stegrade pris, blifvit betydligen ökad, emot minskad tillförsel och betjening till jernverket
I
Helsingland deremot har hvarken bergsbruk eller trädvaruhandel tillförene ägt
någon öfvervägande betydenhet. Flere socknar, såsom Söderala, Norrala, Njutånger,
Idenor, Tuna, Hög, Forssa, Rogsta, Harmånger och Jättendal, alla liggande invid eller
nära hafvet, hafva så ringa skogstillgångar, att, sedan de till Bruken anslagne rekognitionsskogar
algått, de icke öfverstiga befolkningens eget behof till vedbrand, stängsel
samt husbyggnad, och endast i tre af dessa socknar, nemligen Skog, Trönö och
Enånger, har brädsågning till afsalu utgjort en för allmogen vigtig binäring; hvaremot
de från hafskusten aflägsna socknarne väl hafva vidsträckta skogar, men hvilka för
nämnde aflägsenhet och bristande kommunikations-medel saknat allmänt och enskildt
värde, och af sådan anledning blifvit på allt sätt vanvårdade, mest genom svedjande
och skogseldar, intill dess, inom sednast förflutne trettio år, de stora sockne-samfälligheterne
genom afvittringar och skiften upphört och en i allmänhet förbättrad hushållning
med skogarne inträdt. — Sedan till följd deraf by- och hemmansskogarne blifvit
lill sina gränsor bestämda, har ock spekulationen blifvit riktad å möjligheten att tillgodogöra
provinsens stora skogstillgång, för hvilket ändamål under sednast förflutne
fem år strömrensningar blifvit företagne i Ljusne eif och dess bifloder, för att befordra
och underlätta flottning af sågtimmer och bjelkar m. m till hafskust,en från de på
lii till 20 mils afstånd derifrån belägne skogar. Trädvarurörelsen har derigenom,
samt till följd af de under sednaste åren stegrade prisen å trädvaror, blifvit mera
eller mindre spridd till alla socknar i Helsingland, der skogstillgängen det medgifvit,
och lemnat alla klasser af befolkningen derstädes tillfälle till en lönande förtjenst. Skogarne
blifva visserligen derigenom mycket anlitade för trädvaru-export; men deraf befaras
mindre vådliga följder än af den förstörelse1, som de genom svedjande och skogsBerällelse
öfver Gefleborgs Län för åren 1851—1855. 2
10
eldar vöro underkastade den tid, då de för ägaren icke linde något värde; och i samma
man, som skogarnes värde stiger, bör man kunna hoppas att å dem införes en
efter nyare methoder ordnad skogshushållning, hvarmed ock början blifvit gjord af
Bruksägare inom provinsen. ,
Bergsbruket. Under loppet af de fem sistförflutne åren hafva mutsedlar blifvit
utfärdade å dels nya, dels förut bearbetade, men åter öfvergifne, elfva silfver- och
sjutton kopparmalmsanledningar inom Länet, af hvilka likväl icke någon befunnits lönande.
Uti Fjellbergs blyglansskärpning inom Thorsåkers socken har också allt arbete
numera blifvit instäldt.
Jernmalms-uppfordringen har uppgått år 1851 till 35,310, 1852 till 35,563,
1853 till i0,028, 1854 till 34,953, och 1855 till 42,790, eller tillsammans under
alla fem åren till 188,644 SkM. Bergsvigt, som i medeltal för året utgör 37,729
SkM, och öfverstiger med 1,563 SkM medelbeloppet af malmuppfordringen under den
tid sist afgifne berättelse omfattade. A tjugusex nya jernmalmsanledningar hafva mutsedlar
blifvit begärde. Den malm, som utöfver det, som erhålles från grufvorne inom
Länet, erfordras för tackjernstillverkningen, hemtas till större delen från St. Kopparbergs
Län, men för öfrigt från Stockholms och Westmanlands Län.
Tackjerns-tillverkningen har utgjort år 1851 —•76,622: 21.8, 1852 — 69,450:
15. 12. 1853 — 82,022: 18.3, 1854 — 61,224:23. 15, och 1855 — 73,565:21.
5. eller tillsammans 362,886- 22. 3. SkM. Tackjernsvigt, och således i medeltal årligen
72,577 SkM. 9 LM. 13 M., hvilken tillverkning är 667 SkM. 17 LM. 18 M.
mindre än medelbeloppet af tillverkningen under näst föregående tre år. -— Medelproduktionen
på hvarje dygn, som under sistnämnde tid var 21,58 SkM, har under
sistförflutne fem år uppgått till 24,83 SkM.. Till denna ökade tillverkning för hvarje
dygn har hufvudsakligen bidragit det mera allmänna begagnandet af flera formor för
blästerns inledande i masugnen samt af cylinder-blåsverk af tackjern i stället för de
förr vanliga blåsmachinerne af träd; och har genom dessa och andra förbättringar, såsom
användandet af den ur masugnen utströmmande gasen till malmens rostning m. m.
åtgången af kol och ved vid tackjernstillverkningen blifvit betydligen minskad.
Stångjerns-tillverkningen har uppgått år 1851 till 98,985 SkM. 4 LM. 15 M,
1852 till 100,343. 1. 10,, 1853 till 105,416. 12. 15, 1854 till 92,949. 12. 4,
och 1855 till 108,405. 4. 6, eller under alla fem åren till 506,099. 15. 10, som
i medeltal för hvarje år utgör 101,219 SkM. 19 LM. 2 M. Bergsvigt, som med icke
mindre än 10,575 SkM. 12 LM. 1 M. öfverstiger årliga medelbeloppet af tillverkningen
under föregående tre år. Under de sista fem åren hafva blifvit uppförde en
stångjernshärd vid Sunnerstaholm i Bollnäs socken, en ny stångjernshärd vid Oslättfors
Bruk och två nya stångjernshärdar vid Gysinge Bruk, hvaremot blifvit nedlagde
1 I
cn stångjernshärd vid Walls Bergsmanshammare i Ofvansjö socken, samt en vid Tjernäs
och en vid Bergs nedre Bergsmanshammare i Thorsåkers socken. Oinskränkt smidesrätt
har under samma tid blifvit medgifven för Ströms, Franshammars, Strömbacka,
Hedvigsfors, Gysinge, Iggesunds och Nianforss Bruk.
Jernmanufaktur-tillverkningen har utgjort år 1851 — 1,927 SkU 19 U., 1852
— 1,931. 12. 7, 1853 — 2,174. 12. 14, 1854 — 1,744. 15. 4, och 1855 —
1.323. 8. 10, eller tillsammans 9,101 SkU 9 LU 11 U Bergsvigt, som i medeltal
för hvarje år utgör 1,820 SkU. 5 LU. 18 U, och med 217 SkU. 19 LU. 19 U.
öfversliger årliga tillverkningen under föregående tre år. — Nya manufakturverk hafva
under den tid, som denna berättelse omfattar, blifvit anlagde vid Sunnerstaholm i
Bollnäs socken, Robertsholm i Thorsåkers socken och Källänge å Söderhamns stads
område; hvarjemte manufakturverket vid Sparreforss i Woxna socken, hvilket för flere
år sedan nedlades, blifvit åter upptaget. Dessutom hafva manufakturhamrar för husbehofssmide
blifvit uppförde på Fägärdes och Sundsäters byars gemensamma mark i
Njutångers socken, å Föne bys mark i Färila socken och vid Hamre by i Trönö
socken. De vid Hammarby och Boforss Bruk privilegierade manufakturverk hafva
deremot blifvit nedlagde.
Gröfre gjutgods har till mindre belopp blifvit tillverkadt vid de fleste- masugnarnc
och är uti den uppgifne Tackjerns-tillvérkningen inberäknade Vid Forssbacka och
Gefle gjuterier tillverkades år 1851 — 2,438 SkU 16 LU, 1852 — 2,123 SkU. 8
LU. 10 U, 1853 — 2,365. 6. 10, 1854 — 2,891. 1. 5, och 1855 — 3,435. 12.
5, eller tillsammans 13,254 SkU. 4 LU 10 U. Bergsvigt diverse gjutgods.
§ 4.
Jagt och Djurfångst idkas mera och mindre uti alla socknar inom Länet. Tillgången
på skogsfogel, hvaraf fordom ganska mycket försåldes till andra orter, anses
årligen minskas, och hvad som deraf nu erhålles afsättes till största delen inom orten.
o
Jagten efter rofdjur, som uppmuntras genom belöningar af socknarne å landet,
som för sådant ändamål blifvit fördelade uti särskildta distrikter, idkas äfven uti alla
socknar å landet; och hafva under de sistförflutne fem år blifvit utan allmän skallgång
dödade: 88 Björnar, 36 Vargar, 145 Lodjur, 911 Räfvar, 156 Mårdar, 69 Uttrar,
146 Lekaltor, 423 Skjälar, 4 Örnar, 13 Ufvar, 160 Ugglor, 296 Hökar, 10 Glador
och 2 Falkar.
12
Strömmingsfisket fortfar att vara en lönande binäring uti de invid Bottniska viken
belägne socknar. Beloppet af fångsten, som vanligen genast forsäljes till befolk
ningen
uti de socknar, som icke gränsa till hafvet, kan dock icke uppgifvas. Lax
fångas uti flere vattendrag inom Länet, men mest uti Ljusne eif och Gefle å. Afsättningen
af lax till andra orter anses uppgå till 3,000 å 4,000 I.U.. Insjöfisket är
icke särdeles lönande och idkas allenast för egne hushållsbehof. För att kunna bereda
större tillgång på fisk uti strömmar och insjöar, har Kongl. Hushållnings-Sällskapet i Länet
sistlidne år för en elev bekostat undervisning af Friherre G. Cederström uti sättet att
genom fiskrommens artificiella befruktning befordra fiskens förökning, och under innevarande
år har, uppå reqvisition af några possessionater i Länet, Friherre Cederström
infunnit sig vid Forssbacka Bruk uti Gestrikland och derstädes meddelat undervisning
derom åt elever från skilda trakter i Länet. Man hoppas derigenom kunna åstadkomma
förbättring af ström- och insjö-fisket; men någon verkan deraf har naturligtvis
ännu icke kunnat erfaras.
Kolning och körslor för bergsbrukets behof är fortfarande en binäring inom de
fleste socknar i Länet; men i den mån trädvarurörelsen stigit har också allmogen
mindre betjenat Bruken med kolning och foror; och oaktadt kolpriset och forlönerne
stigit till en höjd, som aldrig tillförene ägt rum, så har ändock för många Bruksägare
uppstått största svårighet att få sitt kolbehof fyldt och sine tillverkningar framforslade
till städerne.
Försäljning af trädvaror har under de sednare åren beredt befolkningen i Länet
en god inkomst. Hemmansägare hafva försålt dels afbruksningsrätten till skog under
vissa år, dels bräder, bjelkar, sparrar och spiror till höga pris, och den öfrige befolkningen
å landsbygden har sgenom upphuggning af virket, dess framforslande till floderne
samt flottning till hafskusten haft en lönande arbetsförtjenst, hvilken för arbetare,
som dervid förvärfvat vana och skicklighet, stundom uppgått till 3 R:dr 16 sk.
banko för dagen.
Under de sistförflutne fem åren hafva i medeltal årligen skeppats från Gestrikland
33,676 tolfter bräder, 318 st. bjelkar, 243 st. spiror, och från Helsingland 26,251
tolfter bräder, 16.437 st. bjelkar, 332 st. spiror och 5700 st sparrar.
Pottaske- och Tjäru-tillverkningen, som blifvit genom premier af ej mindre dertill
beviljade statsanslag un af Länets Hushållnings-Sällskaps enskilda medel uppmuntrade
och varit en vigtig binäring för skogsbygdens befolkning samt i väsendtlig mån bidragit
att upphjelpa och understödja de nybyggare, hvilka bosatt sig å kronoskogarne,
har under de sednare åren betydligen aftagit, hufvudsakligen till följd deraf att arbetet
med upphuggning och framforslande af trädvaror befunnits mera lönande.
13
Salpeter-tillverkningen tiar under hvarje af de fem sista åren i medeltal utgjort
81 i LU..
Från Wahlbo, Arsunda och Ofvansjö socknar i Gestrikland bernias årligen och i
Gefle stad försäljas qvarnslenar, trappstenar och masugns-ställen, hvarigenom de hemmansägare,
som hafva tillgång på sådane varor, anses bereda sig en god inkomst.
För utbyte och försäljning af varor hållas årligen uti städerne Gefle och Söderhamn
tre och uti Hudiksvall två marknader; hvarförutan årligen hållas två marknader
uti Skjästra by uti Jerfsö kocken, en uti Knåda by uti Ofvanåkers socken och en uti
Lia by i Bjuråkers socken. Å landet äro bosatte Nittiotvå handlande, som på grund
af Kongl. Handels-Ordningen af den 22 December 1846 erhållit handelsrättighet, och
Tjugusju landtman försälja i öppna bodar landtmannavaror. Tjugusju båtar af fern
läster och derutöfver ägas af landtmän och begagnas till inrikes sjöfart. Dessa båtar
innehålla tillsammans 746 läster.
Å landsbygden finnas femton färgerier med ett tillverkningsvärde af 8,128 R:dr,
fjorton garfverier med d:o af 11,232 R:dr, fem tegelbruk med d:o af 3,930, en klädesfabrik
med d:o af 61,634 Rdr, ett oljeslageri med d:o af 100 R:dr, tre pappersbruk
med d:o af 17,990 R:dr, två segelduksfabriker med d:o af 11,869 R:dr, åtta
kakelugns- och stenkärlsfabriker med d:o af 8,600 R:dr och elfva diverse fabriker med
o
d:o af 653 R:dr Banko. A landsbygden finnas dessutom handtverkare och gerningsmän
uti de flesta yrken till ett saminanräknadt antal af Femhundra Nittiofyra.
Väganläggningar till lättande af varutransporten hafva blifvit ä vägsträckningen
från H udiksvalls stad till Jemtland och Herjeådalen företagne u’i Forssa, Delsbo, Färila
och Hogdals socknar å en väglängd af tillhopa 122,840 alnar, och å vägsträckningen
från Gefle stad till Westmanlands gräns vid Gysinge Bruk å en väglängd af 24,345
alnar, till hvilka arbeten Eders Kongl. Majit i nåder beviljat understöd af statsmedel
till ett sammanräknadt belopp af 40,233 R:dr 1 6 sk. Banko. Utan bidrag af statsmedel
hafva vägomläggningar blifvit verkställde till undvikande af den så kallade Sjöviksbacken
å allmänna landsvägen i Bjuråkers socken och de så kallade Inabackarne å allmänna
landsvägen i Söderala socken emellan Söderhamns stad och Myskje gästgifvaregård.
Anläggning af jernväg för lokomotiv emellan Gefle och Fahlun genom Wahlbo, Ofvansjö
och Thorsåkers socknar i Gestrikland samt Sundborns och Wika socknar i Dalarne.
hvartill beviljats lån af statsmedel till ett belopp af 1,600,000 R:dr Banko, är
under arbete, och förslag till jernvägsanliiggnmgar emellan ej mindre Söderhamns stad
och sjön Bergviken i Södra Helsingland, än Hudiksvalls stad och vattendraget inom
Forssa socken i Norra Helsingland äro uppgjorde, men ännu icke beslutade.
t i
JP® léiis ii 'f 'tetin ing.
Antalet'af hemmanen i Länet, hvilkas olika natur är uti Tabellen upptagen, har
under sistförflutue fern år icke blifvit ökadt med mera än Af-yg mantal; men icke något
hemman har förfallit uti ödesmål eller blifvit af öde åter upptaget. Antalet af
krono-nybyggen har blifvit ökadt med 63, af krono-torp med 3, af tullmjölqvarnar
med 7, af lull-sågqvarnar med '120, af husbehofs-sågqvarnar med 71; hvaremot antalet
af husbehofs-mjölqvarnar blifvit förminskadt med 60. Fem större sågverk för
tillverkning af bräder till afsalu hafva blifvit anlagde. Skattläggning af lägenheter å
Ugglebo jernverkens samt Elfkarleö och Mackmyra Bruks rekognitions-skogs-allmännmgar
har blifvit verkställd, men, i anseende till deremot anförde besvär, ännu icke fastställd.
Statsbidragen, hvilkas belopp är uti Tabellen upptaget, hafva utan betydliga restantier
ingått. Skatteförenklingen har blifvit med mycken belåtenhet af räntegifvarne
emottagen, hufvudsakligen derföre att rättigheten för räntetagare att in natura, fordra
indelning och kronotionde upphört och den allmänt öfverklagade olikheten uti lösningsprisen
försvinner.
De genom Eders Kongl. Majits nådiga Bref af den '12 Maj 1832 påbjudne afvittrmgar
emellan kronan och skattemännen hafva nu så fortskridit, att allenast slutlig
pröfning uti Kongl. Kammar-Collegium återstår af sist upprättade och af Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande godkände afvittringsförslagen för Ramsjö kapellbygd i Ljusdals
socken och Ytter-Hogdals socken. Genom dessa afvitlringar, som öfvergått Bergsjö,
Gnarps, Bollnäs, Hanebo, Alfta, Undersviks, Jerfsö, Ljusdals, Färila, Loos och
Ytter-Hogdals socknar, samt Sequester-skogen i Hille socken, Wittersjö allmänning i
Hamrånge socken samt allmänningar inom Ofvanåkers, Arbrå, Bjuråkers och Hassela
socknar, hafva tillkommit å gamla hemman tiilökta 37 mantal, samt för upptagne 213
krono-nybyggen 33|| mantal, hvarförutan tre qvadratmil krono-öfverloppsmarker, som
till nybvgges-anläggningar befunnits otjenliga, ännu återstå att till kronans framtida behof
disponeras.
Dessa afvittnngs-åtgärder hafva varit af stor nytta icke allenast derföre, att genom
desamma tillfällen öppnats för nvhemmans upptagande å kronomarkerne, utan förnämligast
derigenom, att skattehemmanens ägare fått sina områden från kronomarkerne
skiljda och utbrutna, så att dessa områden sedan kunnat emellan hemmanen skiftas,
och den vanvård och förödelse hämmas, sorn under samfälfighetsbruket inom skifteslagcn,
sorn stundom utgjordes af hela socknar, förut ägt rum å skogarnc.
15
Enligt de lill Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ingilne sammandrag af Landtmiitarncs
års-redogörelser, hafva under åren 185'1 till och med 1 855 blifvit inom Länet
fulländade ,38 laga skiften och 295 andra Landtmäteri-förrättningar, af hvilka de förra
omfattat skifte ä i 13] mantal emellan 35 ! qvarboende och 77 utflyttande delägare.
Den skiftade marken innehåller 29,675 tunnland inägor och 468,535 tunnland skogsmark,
eller sammanräknadt nära 22 qvadratmii. Dessutom innehålla utstakade rågångsoch
skifteslinier samt delade väg- och stängselsträckuingar 12,089,678 alnar. Dock
äro af förut nämnde laga skiften 9 ännu beroende på efter afslutandet uppkomne rättegångar,
eller i följd af besvär förordnade ändringar, så att desamma ännu icke blifvit
lill efterrättelse gällande, till hvilket antal äfven hörer laga skiftet å hela Ofvanåkers
socken med 38| mantal samt 155 qvarboende och 18 utflyttande delägare och en
ägorymd af 98,220 tunnland, hvarom uppkommit flere stridigheter, som äro beroende
på Högsta Domstolens pröfning. Vid 1855 års slut voro påbörjade, men oafslutade,
28 laga skiften och 34 andra förrättningar, af hvilka 6 laga skiften och 5 andra för
rättningar
ärO beroende på uppkomne rättegångar samt 22 laga skiften och 29 andra
förrättningar dels under handläggning och dels uppskjutne. I öfrigt voro vid 1855
års slut förordnanden utfärdade för 20 laga skiften och 119 andra förrättningar, hvilka
först under innevarande sommar kunnat handläggas.
Af Herr Förste Landtmätaren och Riddaren af Kongl. Wasa Orden P. II. Widmark
har blifvit utgifven en karta öfver provinsen Helsingland, uti hvilken den odladO
jorden är särskildt betecknad; och är, med anledning af Eders Kongl. Majits nådiga
Bref af den 7 December 1852, genom hans försorg en karta öfver prövmsen Gestrikland
under arbete, hvarmed så långt fortskridit, att kartor öfver de fleste provinsens
socknar finnas att tillgå, för att läggas till grund för provins-kartans utgifvande.
Länet är fördeladt uti 44 socknar utom städerne, fyra domsagor, och tre fögderier.
För ordningens uppehållande å landsbygden äro två Landsfiskaler och 29
Länsmän anställde. För helsovården finnas fyra Provincial-Läkare och tre Lazarettet-,
nendigen ett i Gefle, ett i Söderhamn och ett i Hudiksvall, samt fem Apothek, hvaraf
två i Gefle, ett i Söderhamn, ett i Hudiksvall och ett uti Jerfsö socken i Vestra
Helsingland, hvarest en af Provincial-Läkarne är stationerad; hvarförutan Barnmorskor
linnas uti olla Länets socknar. För de fleste Länets socknar äro dels sockne- och
dels distrikt-magaziner inrättade, hvilkas fonder uppgå till nära 20,000 Tunnor spanmål.
För beredande af ersättning för brandskador å så val byggnader som lösegendom
å landet har blifvit bildadt ett Brandstods-Bolag, hvars reglemente blifvit den 13
Oktober år 1852 af Eders Kongl. Majit i nåder stadfästadt, och hvaruti egendom till
ett värde af öfver tolf millioner Riksdaler banko redan blifvit försäkrad.
•16
För resandes fortkomst finnas 16 gästgifveriet hvaraf ett uti hvar och en af
Länets tre städer och 43 å landsbygden. Vid 33 af dessa bestrides skjutsningen af
entreprenörer, sorn derför uppbära större eller mindre ersättning, som under sednare
åren blifvit mycket stegrad och vid ett gästgifveri uppgår till Attatiofyra Riksdaler
banko från hvarje skjutsskyldigt mantal. De resandes antal har under sednast förflutne
fem år blifvit betydligen förökadt och å flere gästgifvaregårdar i Länet fördubbiadt;
och då den ersättning, som för skjutsningen betalas efter nu gällande skjutslega, icke
kan anses tillfredsställande, enär för skjutsning, hvarmed en häst med karl upptages
en hel dag, betalas högst 1 R:dr 24 sk. banko, då deremot för ett vanligt ökedagsverke,
hvarunder hästens skadande mindre äfventyras, betalas 3 å 4 R:dr banko; så
har skjutsningen blifvit å de fleste orter i Länet öfverldagad såsom det mest betungande
af de besvär, som åligga hemmansägare. Likaledes klagas öfver den ökade postskjutsen
samt den ringa ersättning, som derför erhålles, och många af postförarne
kunna ej öfvertygas om rättvisa uti de beslut, hvarigenom de blifvit ålagde, att utan
motsvarande ersättning skjutsa de under sednare åren inrättade poster, som ej funnos
den tid, då deras hemman blefvo anslagne till postskjuts och således icke kunde vid
regleringen derom tagas i beräkning.
Gefle sirid. Antalet af stadens invånare, som år I850 uppgick till 8,896 personer,
utgjorde, enligt mantalslängden^, vid 1855 års slut 4,286 mankön och 5,286
qvinkön, eller tillsammans 9,572 personer, af hvilka 2,710 män och 3,490 qvinnor,
eller tillsammans 6,200 voro skattskrifne, och 3,372 befriade från mantal. Folkmängden
har således under de fem sistförflutne åren ökats med 676 personer, oaktadt kolerafarsoten
tvänne gånger, nemligen 1853 och sistlidet år, hemsökt staden samt bortryckt
omkring 400 personer.
Stadens befolkning är i allmänhet känd för ett stilla och sedligt uppförande, och
de undantag, som derifrån förekomma, härflyta oftast från benägenheten för starka
dryckers omåttliga bruk, men kunna, i förhållande till invånarnes antal, ej anses
särdeles talrika.
Välmågan hos stadens befolkning har i allmänhet tilltagit, och talrika tillfällen till
arbetsförtjenst för den arbetande klassen yppats. Anledningen till den fattigdom, sorn
understundom förmärkts inom denna klass, har alltid igenfunnits i lättja och dryckenskap,
17
skap, jemte de af sjömanskapet å utrikes orter företagna rymningar, hvilka haft till
följd nöd och elände för deras här qvarlemnade familjer.
Medelpriset på ett mansdagsverke kan antagas vara En Riksdaler banko.
Af stadens hufvudnäringar, hvilka äro handel och sjöfart, skeppsbyggeri, handtverk
och fabriker, fiske och jordbruk, hafva handeln och skeppsfarten, skeppsbvggeriet och
fabrikerne varit i tillväxt, hvaremot de öfriga icke i någon märkligare mån gått framåt.
De förnämsta exportvaror under de fem sistförflutne åren hafva varit: Stångjern,
Manufaktursmide, Bräder, Bjelkar, Spiror och Tjära. Af dessa artiklar hafva, efter
ett medium för nämnde tid, årligen till utrikes orter skeppats:
Stångren). Manufaktursmide. Bräder. Bjelkar. Spiror. Tjära.
SktJ SkU Tolfter. St. St. Tunnor
64,761. 36. 33,676. 318. 243. 727.
och upptages här, för jemförelse, hvad exporten af enahanda varor under åren 1846—1850
per medium för året utgjorde, nemligen
Stångjern. Manufaktursmide. Bräder. Bjelkar. Spiror. Tjära.
47,526. 110. 30,005. 1,061. 231. 522.
Till inrikes orter hafva under de 5 nu ifrågavarande åren afgått 43,005 SkU.
Stångjern och 7,699 SkU. Manufaktursmide, hvaremot skeppningen till inrikes orter under
åren 1846 —1850 utgjorde 76,710 SkU. Stångjern och 8,784 SkU. Manufaktursmide.
Till upplysning i afseende på importhandeln upptages här medelbeloppet af de förnämsta
utländska varor, som under de fem sista åren samt åren 1846—1850 till
Gefle åMigen inkommit, nemligen
1851-1855.
1846—1850.
Span mål
. . . T:r
10,440
3.672
Hampa
. . . . SkU
473
787
. . . . T:r
34,663
28,205
Kaffe
. , . . U.
104,108
54,045
Vin
, Kannor
13,479
12,375
Årrak
. . . . d:o
8,073
4,543
Rumm
. . . . d:0
2,376
934
Konjak
. . . . d:0
322
296
Linfrö
929
2,122
Sill
. . . . d:o
6,953
4,477
Torr fisk
. . . . IM
26,540
1 1,912
Tobaksblad och stjelk .
. . . . U.
l I 6,873
1 49,755
Berättelse öfver Gefleborgs Län för åren 1851—1855.
18
De hufvudsakligaste artiklar, som för öfrigt blifvit införde, hafva varit diverse
specerier och manufakturvaror.
Tulluppbörden i Gefle har under de fem sista åren uppgått till ett. medelbelopp
för året af 85,255 R:dr och med omkring 9,817 R:dr öfverstigit medelbeloppet, 75,438
R:dr, allt banko, af tulluppbörden för åren 1846—1850.
Handelsrörelsens riktning kan anses hafva varit oförändrad, med undantag af en
betydligare jern- och trädvaru-export på England, samt en ovanligt liflig varuomsättning
på Finland. Stadens ansenliga handelsflotta, som genom nybyggnader, synnerligast
sistlidet år, blifvit tillökad, har dock genom försäljning och fartygs förolyckande något
förminskats, men kommer att erhålla en ganska betydlig tillökning uti det här nedanför
uppgifne lästetalet genom under byggnad varande 11 st. större och mindre fartyg
om tillsammans cirka 2,090 läster.
Vid 1855 års slut ägde stadens invånare 35 skepp, 14 briggar, 20 skonertar,
1 galeas, 4 slupar och 12 Hskarefartyg, tillsammans 86 stycken större och mindre
fartyg, utgörande 10,971,2 läster, hvaraf 10,633 läster varit begagnade till utrikes
sjöfart och återstoden eller 338,2 till inrikes sjöfart samt transport af fiskareskapets
förnödenheter.
Tvänne aktiebolag äga härstädes ett större ångfartyg om 120 och ett bogseringsångfartyg
om 14 hästars kraft. Lästetalet af stadens flotta, som vid 1850 års
slut utgjorde 12,043, har således under de fem sistförflutna åren, hufvudsakligast
genom verkställde försäljningar, minskats med 1,072 läster.
A härvarande tvänne skeppsvarf hafva under de fem sistförflutne åren 24 fartyg
af tillsammans 4,624,83 läster blifvit nybyggde.
Utrikes sjöfarten, till hvars befrämjande Eders Kongl. Majit, uppå underdånig ansökning
af Magistraten och stadens Borgerskaps Äldste, under den 18 Juli 1850 beviljat
ett statsbidrag af 38,210 R:dr banko, att utan återbetalningsskvldighet utgå af
Handels- och Sjöfartsfonden, för att användas till upprensning och fördjupning af segellederne
till staden, idkas fortfarande hufvudsakligen på England, Frankrike, Spanien
och Portugal, Norra och Södra Amerika, samt Ost- och Westindien. Den inrikes handelskommunikationen,
hvilken är i ständigt tilltagande, underhålles i synnerhet med
Stockholm, der ortens produkter till någon del afsättas, och dess behof af specerier
m. m., hufvudsakligen hemtas, samt till någon del äfven med Norrköping, Malmö,
Götheborg och städerne norr om Gefle, samt befordras, förutom af stadens skeppsredares
egne, till inrikes sjöfart begagnade fartyg, jemväl genom fem ångfartyg,
hvilka göra turer häremellan samt Stockholm och de norra orterne.
Antalet af stadens Handlande vid 1855 års slut utgjorde 127, och af Skeppare,
som ägde burskap å utrikes sjöfart, 85, men af de förra voro många, som icke
19
idkade någon rörelse, och iblund de sednare funnos flere, som antingen saknade sysselsättning,
eller seglade såsom Styrmän; hvaremot åtskillige i andra städer burskapsägande
Skeppare härifrån förde fartyg pä utrikes orter.
Hundtverkerierne hafva under de fem sistförflutne åren icke varit underkastade
några anmärkningsvärda förändringar, ej heller hafva de utaf deras burskapsägande idkare,
som äga skicklighet uti sitt yrke samt vilja att hålla sig uppe, saknat sin tarfliga
bergning; och detta allt oaktadt den tullan, som till följd af Kongl. Fabriks- och Hundtverks-Ordningen
den 22 December 1846 uppkommit derigenom, att cn mängd personer,
såsom försörjningsmedel, med egne händer idka diverse handtverk, hvaribland
vid 1855 ars slut 21 idkade skrädderibandtverket, 37 skomakarehandtverket, samt
26 snickarehandtverket.
Antalet af handtverkare vid 1855 års slut utgjorde 108, af hvilka likväl några
saknade sysselsättning.
Följande Fabriker och Manufakturinrättningar funnos här i staden vid 1855 års
slut, nemligen:
1:o Ett mekaniskt Bomullsspinneri, hvarest under sistlidet år varit anställde
1 fabrikör, 4 mästare, 85 mantalsskrifne och 257 i staden icke mantalsskrifne personer,
samt 152 barn under 15 år, och der tillverkningsvärdet för året uppgått till
1,076,271 R:dr 6 sk. 4 r:st.
2:o En Faience-fabrik, drifven under sistlidet år af 7 mantalsskrifne personer,
med ett tillverkningsvärde af 2,666 R:dr 32 sk.
3:o Fyra Färgeriet', vid hvilka sistlidet år voro mantalsskrifne 6 och icke mantalsskrifne
2 personer, och uppgingo färgningskostnad och arbetslön under sistlidet år till
1,600 R:dr.
4:o Fyra Garfveriet’ för beredning af läder efter Engelsk method, vid hvilka sistlidet
år voro anställde 60 mantalsskrifne och 4 icke mantalsskrifne arbetare, af hvilka
tillverkades läder för ett värde af 192,482 R:dr.
5:o En Fabrik för bearbetande af jern och stål, med 5 arbetare och ett till
verkningsvärde
af 600 lkdr.
6:o Två Kemiskt-Tekniska fabriker med två mantalsskrifne personer och ett tillverkningsvärde
af 3,333 R:dr 16 sk.
7:o En Knappnålsfabrik, med en mantalsskrifven person och ett tillverkningsvärde
af 200 R:dr.
8:0 En Kortfabrik med 9 icke mantalsskrifne arbetare och ett tillverkningsvärde
af 3,375 R:dr.
9:o En Fabrik för tillverkning af mansmössor, med en icke mantalsskrifven person
och ett tillverkningsvärde af 333 R:dr 16 sk.
V
20
10:o En mekanisk verkstad med gjuteri, drifven af 25 mantalsskrifne och 17
icke mantalsskrifne arbetare, samt med ett tillverkningsvärde af 51,000 R:dr.
11:o Två Målareverk, med två mantalsskrifne personer, och uppgifven förtjenst
af endast 33 R:dr 1 0 sk.
12:0 Två Repslageriet hvilkas tillverkning med 6 mantalsskrifne och Ii icke
mantalsskrifne arbetare uppgick lill ett värde af 30,000 R:dr.
13:0 En Ris- och Oljeberedmngsfabrik, med 3 arbetare och ett tillverknings
värde
af ii.03'1 R:dr 18 sk.
14.0 En Segelduksfabrik, drifven af 21 mantalsskrifne och 600 icke mantals
skrifne
personer, med ett tillverkningsvärde af 15,070 R:dr.
15:o Tre Spegelfabriker, med 5 mantalsskrifne' personer och ett tillverknings
värde
af 866 R.dr 32 sk.
16:o Två Tobaksfabriken med 22 mantalsskrifne och 34 icke mantalsskrifne arbetare,
samt ett tillverkningsvärde af 66,434 R:dr.
17:0 En T röj- och Strumpfabrik, med två mantalsskrifne arbetare och ett tillverkningsvärde
af 500 R:dr.
18:o Två Urfabriker, hvarest 4 arbetare varit mantalsskrifne och tillverkningen
uppgått till 400 R:dr, och
19:o Två Åkdonsfabrikör, för hvilka tre personer varit mantalsskrifne och vid
hvilka tillverkningsvärdet uppgått till 380 R:dr, allt banko.
Medelbeloppen af tillverkningsvärdena vid ofvannämnde fabriker, verk och inrätt
-
ningar, under de sistförflutne fem åren hafva utgjort:
1:o Vid Bomullsspinneriet (4 år)  745,206.
2:o Faience fabriken  4,093.
3:o Färgerierne  780.
4:o Garfverierna  126,853.
5:o Fabrikerne för bearbetande af jern och stål . . 200.
6:o Kemisk-Tekniska Fabrikerne  2,166.
7:o Knappnålsfabriken
190.
8:o Kortfabriken  8,710.
9:o Mössfabriken för 1 år  333.
10:o Mekaniska verkstaden  41,214.
11:o Målareverken  110.
12:o Repslagerierne  11,873.
13:o Ris- och Oljeberedningsfabrikerne (för 3 år) . . 22,583.
14:o Segelduksfabriken  22,234.
15:0 Spegelfabrikerne  416
21
16:0 Tobaksfabrikernc  55,442.
17:o Tröj- och Strumpfabriken  514.
18:o Urfabrikerne .
528.
19:o Åkdonsfabrikerne
164.
eller tillsammans en summa af 1,043,609 R:dr, allt banko.
Häraf visar sig, att medelbeloppet af tillverkningsvärdena vid här i staden befintlige
fabriker för ifrågavarande fem år med 781,963 R:dr årligen öfverstiger medelbeloppet
af fabrikstillverkningsvärdena under de fem nästförutgående, då detsamma utgjorde
261,646 R.dr samma mynt för året.
På stadens område finnas dessutom ett Tegelbruk och två Tullmjölqvarnar.
Fiske, bestående hufvudsakligen i strömmingsfångst, idkas till större delen i de
norra provinsernes fiskehamnar, äfvensom vid de i stadens skärgård befintlige fiskelägen,
af en särskild borgerlig Societet, som vid slutet af sistlidet år räknade 93
o o <j
medlemmar. Medelbeloppet af den saltade strömming, som stadens fiskare under de
fem sistförflutne åren hitfört, kan numera, sedan skyldigheten att låta ompacka strömmingen
upphört, icke så noga uppgifvas, men anses hafva utgjort omkring 7,000
tunnor, derå medelpriset, efter markegång, varit 13 R:dr för tunnan. Så väl i Gefle
å som i Testebo ström å stadens område idkas laxfiske, samt i den sednare, eller
Testebo ström, äfven sikfiske, hvaraf afkastmngen icke kan med säkerhet uppgifvas,
men hvilken de sednare åren icke varit särdeles ymnig.
Jordbruket, hvars hufvudföremål är beredandet af fodertillgång för framfödandet
af det för staden nödiga antal boskapskreatur, har fortfarande bedrifvits med den framgång,
att stadens invånare kunnat årligen aflåta foder åt kringboende allmoge, som
deraf varit i behof.
Lin, hampa och tobaksblad odlas icke på stadens mark.
Sedan Kongl. Maj:t under den 27 Mars 1852 i nåder meddelat oktroj för en
Filialbank här i staden, öppnades samma bank den 1 påföljande November och har
alltsedan, under en oafbruten och stigande verksamhet, visat sig för staden och orten
vara särdeles nyttig och förmånlig.
Beträffande undervisningsverken i Gefle, så hafva, till följd af Kongl. Maj:ts nådiga
Bref af den 29 Maj 1850, vid höst-terminens början samma år Gymnasium och
Högre Lärdomsskolan blifvit förenade till ett sammanhängande läroverk, vid hvilket numera,
med begagnande af den ainbulatoriska läseordningen, eller ämnesläsning för lärarena,
undervisning meddelas i alla ämnen, som tillhöra hvardera af de båda linierne
för humanistisk och realistisk bildning; och utgöras öfrige undervisningsverk af en läroanstalt
under namn af "Gefle stads medborgerliga undervisningsverk," en Navigationsskola,
en Söndagsskola för handtverkslärlingar, samt en så kallad Småbarnsskola.
22
Sjukvården i staden ombesörjes af en Slads-Läkare och en Slads-Chirurg, hvarjemte
Provincial-Läkaren för Gestrikland samt, för närvarande, Regements-Läkaren vid Helsinge
Kongl. Regemente här äro boende; och linnes härstädes för de sjukas vårdande
ett för Gelle stad och provinsen Gestrikland gemensamt Lazarett, vid hvilket Stads-Läkaren
är såsom Läkare anställd, hvarjemte ett nytt sjukhus är under byggnad.
Fattigvården i staden ombesörjes af en Direktion, bestående af stadens Pastor
och t. f. Borgmästare, Stads-Läkaren och Stads-Chirurgen, samt medlemmar af stadens
societeten och föreningar. Genom i stadens distrikter tillsatte uppsyningsman erhåller
Direktionen säker kännedom om de nödlidande samt dessas större eller mindre behof
af understöd. Till allmänna fattigvården åtgå årligen omkring 17,000 R:dr Rgs, förutom
de bidrag, som hemtas från följande här i staden befintlige välgörenhetsanstalter,
nemi. en Barnhusinrättning, som för närvarande äger en fond af omkring 26,000 R:dr
banko, hvaraf under sisth år 96 barn njutit underhåll; ett Enkehus; en Enkehusoch
Sjömanshus-kassa, samt en af Musik-amatörer samlad kassa för ”Pauvres honteux,”
äfvensom en för välgörande ändamål stiftad Ordens-inrättning.
I staden finnes slutligen en år '1824 inrättad Sparbank, hvars fonder, som vid
•1850 års slut utgjorde '107,047 R:dr 20 sk. 8 rst, under de sistförflutne fem åren
ökats med 66,327 R:dr 24 sk. 5 rst, så att desamma, vid slutet af sistlidet år, uppgingo
till 173,374 R:dr 45 sk. I rst, allt banko.
Söderhamns stad. Stadens folkmängd utgjorde vid '1855 års slut 968 män och
1,051 qvinnor, eller tillhopa 2,019 personer; och har således slädens folkmängd, som
vid 1850 års slut utgjorde 1,691 personer, blifvit under sednast förflutne fem år
förökad med 328. De näringar, som i staden idkas, äro hufvudsakligen handel, sjöfart,
handtverk och fiske. Handel, så väl i gross som minut, idkas af 23 burskapsägande
Handlande, som sysselsätta 37 Handelsbetjenter. De varor, hvarmed handel
idkas, äro hufvudsakligen trädvaror, tjära, salt, spanmål, specerier, manufakturvaror,
lin och linneväfnader. Under de sistförflutne fem åren har från staden årligen i medeltal
algått till utrikes orter 10,104 ShM. Jern, 20,9 14 tolfter Bräder, 6,696 st. Bjelkar,
'159 st. Spiror, 2,644 st. Sparrar, 420 st. Årämnen, 24,525 st. Taktegel och 250
tunnor Salt från nederlag; samt under samma tid i medeltal årligen från utrikes orter
till staden inkommit 42,729 tunnor Salt, 4,323 U. Kaffe, 464 tunnor Spanmål, 590
pud Hampa, 380 tunnor Tjära, 243 tunnor Linfrö, samt mindre qvantiteter af Yin,
Specerier och Manufakturvaror. Jernet och en del af trädvarorna har icke tillhört
stadens Handlande,' utan blifvit för tillverkarnes egen räkning utskeppadt. Som tvänne
större Sågverk nyligen blifvit i stadens granskap anlagde, så förmodas, att skeppningen
från staden af trädvaror blifver under den närmaste framtiden betydligen förökad.
23
Sjöfart idkas med tretton, stadens Handlande tillhörige, fartyg, innehållande tillsammans
'1,231 läster. Af dessa användas ellofva för utrikes och två för inrikes sjöfart;
hvarförutan ett i staden bildadt bolag äger ett ångfartyg, som för transporterande
af så väl passagerare som gods gör resor till och ifrån Stockholm.
Inom staden finnas: 3 Färgerier med 8 arbetare, 2 Garfvener med 8 arbetare,
'1 Baijerskt Ölbryggeri med 4 arbetare, 2 Spegelfabriker med 2 arbetare, 2 Urfabriker
med C> arbetare; och utom staden, men å dess område, ett Tegelbruk med 30
arbetare; hvarförutan äro i staden bosatte 57 Handtverkare, som sysselsätta 13d Gesäller
och Lärlingar. Vid tre å stadens område befintlige Skeppsvarf hafva under de
sistförflutne fem åren 3 skepp, 4 briggar och 4 skonertar, innehållande tillsammans
1,209 läster, blifvit byggde.
Jordbruk idkas å den till staden donerade jord endast för beredande af fodertillgång
för boskapen. Strömmingsfiske idkas uti hafsfjärdarne invid staden samt i
skärgården deromkring af 64 fiskare med 25 drängar. Fångsten uppgår årligen till
4 ä 500 tunnor saltad strömming. Under vintermånaderne arbeta fiskrarne å skeppsvarfvet!.
För ett karldagsverke betalas 1 R:dr eller 1 R:dr 16 sk. banko samt hälften
mindre för ett qvinsdagsverke
Undervisning meddelas uti en Apologist-skola och en Folkskola. Helsovården besörjes
af en Stads-Läkare, sorn tillika är Läkare vid det staden och södra Helsingland
gemensamt tillhörige Lazarett och Kurhus, som är beläget inom staden, der också Provincial-Läkaren
för södra Helsingland är boende. Äldre fattige, som äro orkeslöse, försörjas
uti särskildt fattighus, och öfrige fattige genom understöd, som efter behof utdelas.
För att göra arbetsfolkets besparade förtjenster fruktbärande, har i staden inrättats
en Sparbank, som dock ännu icke hunnit blifva så allmänt, som önskas, begagnad.
Inom staden finnes en Källarmästare, som tillika ansvarar för stadens gästgifveri,
fyra Värdshus eller Krogar samt ett Schweitzer]’.
Prohibitiva författningar till fördel för staden finnas icke.
Hudiksvalls stad. Folkmängden i staden uppgick vid 1855 års slut till 2,283,
hvaraf 1,030 män och 1,253 qvinnor, oell har således sedan år 1850, då den utgjorde
2,016 personer, blifvit ökad med 267.
De näringar, hvarmed stadens invånare sysselsätta sig, äro handel, sjöfart, fabriksrörelse
och fiske.
Handel idkas af 31 personer, som hafva till biträde 29 betjenter, i så väl gross
som minut med diverse varor, men hufvudsakligast med linneväfnader, bestående af
buldan, segelduk, bolsterväf, foderväf och gröfre lärfter, som uppköpas från kringliggande
landsorts invånare och sedermera afyttras i Stockholm och ä marknader i Sala.
Handeln med nämnde varor uppgifves hafva under sistförflutne fem åren i medeltal
årligen uppgått till ungefärligen '1,700,000 alnar. Stadens Handlande kunde förr inköpa
och afyttra mycket mera af nämnde varor; men dels har linodlingen i Helsingland under
sednaste år något aftagit, och dels har allmogen, sedan ångbåtsfarten emellan
Hudiksvall och Stockholm blifvit mera utvidgad, börjat att sjelf i Stockholm afsätta
sine produkter. Deremot har handeln med trädvaror under sednare år blifvit något
utvidgad. Det är visserligen ännu allenast ett mindre antal af stadens Handlande, som
befatta sig med närande handel och ej heller haV den ännu kunnat utvidgas till den
betydenhet, som uti flere andre städer i Norrland, hvartill orsaken igenfinnes uti sta
dens
aflägsenhet från de större floder inom provinsen, å hvilka flottning af trädvaror
kan äga rum; dock anses med skäl trädvaruhandeln numera vara af stor vigt för
staden och komma att betydligt ökas, om de förslag, som blifvit uppgjorde för åstadkommande
af en lättare kommunikation emellan staden och nordvestra Helsingland genom
så väl kanal- som jernväg, skulle kunna bringas till verkställighet. Jern skeppas
från staden till utrikes orter, men detta sker för Bruksägarnes egen räkning.
I öfrigt idkas handel med spanmål, salt. sill, specerier, diverse tyger med flere andra
varor, som af kringliggande landsorts invånare dels uppköpås och dels försäljas i staden.
Under sistförflutne fem år har årligen i medeltal till utrikes orter afgått: 3,060
Skit. Jern, 5,337 tolfter Bräder, 9,7i I st. Bjelkar, 173 st. Spiror, 3,056 st. Sparrar,
394 tunnor Salt från nederlag, och 4,182 bundtar Tändstickor; samt under samma tid
i medeltal årligen från utrikes orter till staden inkommit: 6,768 tunnor Salt, 1,080 U.
Kaffe, 564 tunnor Spanmål, 319 tunnor Tjära, 262 tunnor Linfrö, 1,353 H. Tobaksblad,
20,929 U. Tobaksstjelk, samt mindre qvantiteter af Vin, Specerier och Manufakturvaror.
Vid sistlidne års slut tillhörde staden 17 fartyg af tillsammans 480 läster, hvilka
till någon del begagnas för utrikes sjöfart, men hufvudsakligen för kustfart emellan
svenska hamnar. Uti staden finnas två Skeppsvarf, hvaraf ett likväl under en längre
tid icke blifvit begagnadt. Under den tid, som denna berättelse omfattar, hafva inom
staden blifvit byggde ett skepp, en brigg, en skonert och en galeas af tillhopa 398 läster.
Uti staden finnas en Tobaks- och Snus-fabrik, en Tändsticksfabrik, 2 Garfveriet
1 Segelduksfabrik, 1 Urfabrik. 3 Färgeriet 1 Spegelfabrik, som sysselsätta 40 å 50
arbetare; hvarförutan 65 personer idka diverse handtverk och sysselsätta 36 Gesäller
och 25 Lärlingar.
Strömmingsfiske idkas allenast uti det staden tillhörige fiskvatten och till mindre
belopp än tillförene, då stadens fiskare arrenderade fiskelägenheter inom de till staden
gränsande socknar.
Den
25
Den staden tillhörande jord användes hufvudsakligen för beredande af fodertillgång
åt boskapen.
För ett karldagsverke betalas 1 R:dr å 1 R:dr 16 sk. banko samt för ett qvinsdagsverke
hälften mindre.
Under sistlidne år har, till lättande af rörelsen, blifvit i staden inrättad en Filialbank
under Rikets Ständers Bank, hvars vigt och betydelse för orten synes vara påtaglig,
ehuru verkningarne deraf under den korta tid, sorn sedan Bankens stiftelse förflutit,
icke hunnit blifva synnerligen märkbare. Uti staden finnes ock en Sparbank,
som begagnas mera allmänt än under första åren efter dess stiftelse.
För undervisningens befrämjande finnes i staden en Högre Lärdomsskola med fem
klasser och en Folkskola.
Sjukvården bestrides af en Stads-Läkare, som tillika är Läkare vid det för Norra
Helsingland och staden inrättade Lazarett och Kurhus, samt af Provincial-Läkaren i
Norra Helsingland, hvilken är boende i staden. De fattige i staden underhållas till en
del å särskildt fattighus, och de öfrige tilldelas understöd i mån af behof.
I staden finnas en Källarmästare, som tillika är Gästgifvare, två Värdshus-idkare,
och en Schweitzare och Konditor. v
Prohibitiva författningar till förmån för staden finnas icke
De föreskrifne Tabellerne varda härjemte i underdånighet bifogade.
Gefle Lands-Kansli och Kontor den 31 Juli 1856.
L. AD. PRYTZ.
Olof af Geyérstam.
J. G. Strandberg.
Berättelse öfver Gefleborgs Län för åren 1851—1855
4
T A ii 13 ii ii för Landet
i ii o in C»eflel>oi*g§ Ulli*
Hemman
tal.
Medelafkastning, sedan Utsädet
är a (draget.
Utsäde af
Underhållna Kreatur.
IvJereci-Statens underhall
Ständige Räntor.
Bevillning.
Uppskattadt
värde.
Efter särskilde
under liden gällande Bevillnings-förordningar.
Tionde och
Bäntor af
Bruk, Bergverk
och
andra Verk
och Inrätt
ni n gar.
Diverse afgifter,
oflera
och allmänna
besvär.
Kostnad för
Rustning och
Ro terin
Summa
Vaghäll
ning
j ArrendeMedel
-
Fattigför
sörjning
-
:/q Cl Q
Andra Artikeln.
Bränvmsbrän
nings- och
minute
rings-afgift.
Skjuts.
Jordeboksoch
Hemin a ntals-Ränta.
Stats-Ridrag
Kyrkobo
tjenings.
antals—
penningar
Krono
Tionde.
Efter l:sta
Artikeln
Summa.
Pastorers.
Kapellancrs.
Summa.
Summa
Afrad.
Efter
Tredje
krtikeln
Summa
Bevillning
Jordbrukare,
Bergverk och
diverse per
söner.
Embete
och
Tjenst.
Kapitaler
och Testamenten
-
Mantal
Kungs-Ladugurd i Gestrikland, upplåten till Landshöfdinge-Boslälle
Frälse-Säteri i d:0
Frälse-Hemman (Rusttjenst-bevillning inberäknad)
Frälse-Skattchemman
Bevillning af Frälse-räntor för 58,^ Mantal.
Krono-Hemman
>30
1,494
1,417
0,242
0,919
103
2,505
335 40
*>7' 7 n
-'sriii
Gefle Stad donerade
Söderhamns d:o
fludikswalls d:o
Fäbodar
Lotshemman
Krono-Nybyggen med Frihetsår (om tills. 33 j mantal)
Krono-Torp skattla
Krono-Skatteheinrnan
dito Hudiksvalls Stad donerade
dito Rekognitionsskogshemman
Militie-Boställen
Ecklesiastike dito
Skattlagde, obebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar, utan Mantal
som ej inbegripas under något hemmans ränta: Skatte
Dito dito Krono
Oskattlagde, bebyggde, deribland 087 åt Soldater och Båtsmän
Backstugor
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig ägande-rätt
Dito dito på viss tid eller lifstid
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, som ej inbegripas
mans ränta: Skatte
Dito dels skattlagde, dels bortarrenderade: Krono
Ttfll-mjölqvarnar med tillsammans 221 par stenar
Tuli-sågqvarnar: Grofhladiga
dito Finbladiga med rätt till köptimmer föi
Husbehofs-Mjölqvarnar
dito Sågqvarnar
Stampa
Stångjernsverk med 120 Hamrar och 165 Härdar
Masugnar, inbegripne i Stångjerns-verkens värden
Jern-Manufaktur-verk af särskilda sia
Jern-Grufvor i Gestrikland och Södra Helsingland
Pappers-Bruk
Tegel-Bruk
Snus-Qvarnar .
Garfverier
Färgerier
Rödfärgs-verk.
Klädes-Fabrik i Gestrikland
Linne-Fabrik i Södra Helsingland .
Tekniskt Linberednings-verk i dito
Lego-Linschäktar i Södra Helsingland
Kolugn i Norra Helsingland innefattas i brukets värden
Krono-Allmänningar, afvittrade, af tillsammans omkring 717,188 Tunnlam
Grufve-skogar, afvittrade, i Gestrikland af circa 3,000 dito
Krono-skog, Ugglebo Jernverk emot Rekognition upplåten
Kalkstensbrott i Skärgården
Mjölkkärils-Fabrik
Kopparforms-verkstad
Kakelugns-Fabrik
Lerkärils- dito
Diverse personer, som ej höra till viss näring.
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-Kommisser .
Se Stads-Tabellen.
102 206
40
112,347
. ngoisasr
d.013
16,020
2.4631,
34,406
18,145
91,450
37,889
11,633
33,084
10,149
43,776
47,129
23,334
14.594
11.745
85.729
19,310
33,384
43,461
4a,594
154,418
72,206
19,389
467,829
11,887
13.725
34.159
Inbegripne under Krono-Skattehcmman.
lil91>
3 8 -I ö
2,780
3,468
Myrslotler
helci
a lifstid u
3.210
1,597 11,070
21,430
4,/8/
2,785
200 2 4
4,028
3.437
19.477
4,608
nder
56,077
18,285
170,583
210,240
236.925
2.773
2.773
at dessa Iran
krona
skogar
3,099,406
5.444
23,286
21,703
1,889
36,496
39,900
47,716
5,00(1
49,983
18,980
1,566
20,000
4,750
3,000
1.800
24 2 I
30 35
249 45
674 43,753 109,190 40,193 42,677 11,13)
150 643
,1
20,018|
7.854
Summa
23,743
2,682
138,725
55.902
52.655
10,460,350
28,588
119,867
15,332 39
26,749
313 36,071
21,727
191,893 22
17,046
98,035 38 — 24,223
r 55,812 19
14,226 36
778 32 — 7o,a76
68.454 12 —
— 12,o34 i 30 —
2t 8 34,251 21
47,073 36
aa6,234
Gefle Landskontor den 31 Juli 1856
Itf. Prytz
/. G. Strandberg.
Till Berättelsen öfver Gefleborgs Län för åren 1851—1855
TABELL ör Städerne inom Gefleborgs Län.
CJelle Stad.
Hus, Tomter och Jord
Under här utförde 2,160 Tunnland Aker
och Ängsjord innefattas äfven 374 Tunnland
odlad jord, som, afsöndrad från angränsande
byar, besittes under Stadsboers
ständigt äganderätt, för hvilken jord, som
ej är satt i hemmantal, utgöres Vretskatt,
jemlikt 1604 års Taxation, med 18 R:di
44 sk. 6 r:st. Banko.
Skattlagda Krono-Fisken
Tuilmjölqvarnar med tillsamm. 12 par stenar
Olje- och Risförmalningsqvarn . . .
Tegelbruk
Tobaksfabriker
Segelduksfabrik
Skeppsvarf
Repslagerier
Garfverifabriker
Korlfabrik
Fajancefabrik
Chemiska fabriker
Gjuteri och Mekanisk Jern- och Metallfabrik
Bomullsspinneri och Väfverifabrik . . .
Stadens bidrag utgöra dessutom . . .
St.
1,197
Jord.
>■
Utsäde af
if:
Medelafkastriing, sedan utsädet
är afdraget.
Tid
100
Summa
Söderhamns Stad.
Hus, Tomter och Jord, hvaraf circa 300 Tunnland
eller 5|f Manta! donerad och 500
Tunnland fast ellersjelf-ägande, samt 1 Tullmjölqvarn
med tillsammans 4 par stenar
Sunarna
Hudiksvalls Stad.
Hus, Tomter och Jord, hvaraf den odlade
eller Angesmarken innehåller circa 212
Tuhnland Donations- och 244 dito fast
jord, samt 3 st. qvarnar med tillsammans
7 par stenar m. m
1,221
236
Tid
2,060
Tid
3,090
5,230
100
12
236
343
Summa 343
Summa Summarum 1,800
12
Mt.
2,060
780
3,090
4,092
5,250
4.884
2
Underhållna Kreatur.
T:r
T:r
65
T:r
210
T:r
65
T:r
10
T:r
5
T:
700
65
10
210
70
65
20
10
12
T:r
T:r
520
T:r
1,260
T:r
260
T:r
50
700
1701 _
520
80
1,260
260
560 160 96
T:r
30
T:r
4,200
50
30
780
456
4,092
472
4,8
928
7;5
10
70
60
20 12
12
H
170
100
80
60
560 160 96
720 144
40
St.
200
St.
750
St.
150
St.
200
St.
200
1,200
850
850
15 1,000
112
456
3,296
928
7S
• it
7,6541 11,065
211
81
60
340
12
97
U
100
60
720
281 6J|970| 71660 2,540
144 40 15 1,000
56411861 451 6,050
200
40
20
Uppskattadt värde.
Hus och
Tomter.
Jord.
Bruk, Manufakturier,
Qvarnar,
Fabriker
m. m.
Summ;
St.
200
750
150
200
200
221 15 52 40 200 j 301,979
200
R:dr
1,760,000
R:dr
453,693
1,760,000
R:dr
282,420
R:dr
2,213,693
282,420
453,693
132,723
282,420 - _ 2,496,113 -
6,000
440,702 o4
40
49
221
15
170 5 20
52 40
49
289 i
J|
.291
170
1,141
5 20
170 272
200
301,979
100 140 334,752
132,723
77,850
lOOl140
334,752
3401540 2,396,732
17,850
-I 664,266
6,000
23,400
440,702
436,002
a
s
-
tt i d r a y.
Be- villning.
Enligt särskilde under tiden gällande Bevillnings-Förordningar.
Efter
Första
Artikeln.
Efter Andr? Artikeln.
Embete
och
tjenst.
R:dr
1,042
1,042
23,400
311,820|
436,002
3,372,818
R:dr
2,084
227 24 — 69
2,084
227 24 — 99
242 42
93
Jord, Hus,
Tomter, Verk
och Inrättningar.
R:dr
3,964
496
33 .9
i,460 —
440
436
33
33
Borgerlig
Näring.
Personer,
ej hörande
till viss
näring.
Summa.
R:dr
8,644
2,470
R:dr
8,644
2,470
242
1,512
42
93
2,247
21
11
436
5,330 33
1,030 l
1,036
1,009
1,009
n| 10,689
185 24 — 1,959
R:dr
3,964
496
14,240
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr
Summa.
R:dr
3,964
496
14,240 —
Ständiga Räntor.
Boskapso
oit*
Åkerskatt.
Mantals
penningar.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrättningar.
Summa.
R:dr
207
18,700
40 —
185|24
i
241
241
2,8971-
1,959
2,023 42
R:dr
— 1,517
22 11 137 4
18,700 —
2,090
22 11 137 4
1,023
n 2,421
2,421
Till Berättelsen öfver Gefleborgs Lån för åren 1851—1855.
Gefle Landskontor den 31 Juli 1856.
JL. Afl. Pryts.
22,6831 it 1101 2,558
J. G. Strandberg.
2,096
4,445 4
201 11
4,445
141 — j 25,241
31
10
207
1,517
45
45
R:dr s.
444
R:dr
207
444
- 1,517 1,097
Arrende
Medel.
Kostnad
för
Rotering.
R:dr
R:dr s. r.
1,035 —
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
R:dr s. r.
17,858
3231.30
323 30
5 i o 3 j 347
5 i 10 3
257 io
347
30
2,168
368
36
2,1881 34
444
368 30
352
352
2,889
1,097
1,035
176
10
40 3
34 3
1,097 |-
176 16
220 20
220
1,431
20
17,858
1,700
1,700
2,258 2
Klereciets Underhåll.
Pastorers.
R:dr s. r.
2,533
Kommini
strars.
Kjrkobc
tjcnings.
1
Summa.
R:dr s. r. R:dr s. r,
1,533
617
R:dr s. r.
1,683
2,533
795
2,258 20
36 — 21,81612(
795
868
11533
736
736
502
617
520
'4,683
2,051
520
540
868
- — 502
,1961-1- 2,771
540
-l-l 1,677
2,051
1,910
Fattigför
sörjning.
R:dr s. r.
15,215
15,215
730
1,910 —
8,6441 —
730
1,005
1,005
Skjuts.
Väghåll
ning.
R:dr
534
534
200
200
537 -
R:dr
547
547
200
Diverse Onera,
Räntor och
Besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr
18,348
13,522
R:dr
23,600
940
69,167
31,870
— 500
93,707
8,022 30 ii
200 —
400 —
44
16,950144
537 —
1,2711 — | —
400
1,147 —| —
500
2,798
8,022 30 ii
13,927
2,798
35,1681 —
13,927
115,657
28
KONGL MAJ:TS BEFALLNINGSM A FVANDES
UTI
WESTER-NORRLANDS LÄN
TILL
i underdånighet, afgifna
FEMÅRSBERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
STOCKHOLM, 1857.
t. A NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och
ekonomiskt hänseende nti Wester-Norrlands Län
åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
Då det vidsträckta Wester-Norrlands Län år 1762 delades, tillföllo provinserna
Gestrikland och Helsingland Gefleborgs Län, samt provinserna Medelpad, Ångermanland,
Jemtland och Herjeådalen det nyblifna Wester-Norrlands Län; men af de sistnämnde
begge provinserna bildades år 1811, under namn af Jemtlands Län, ett särskildt
höfdingedöme och den nordligaste delen af Ångermanland underlades då Westerbottens
Län. Det nu varande Wester-Norrlands Län består således sedan den
tiden af landskapen Medelpad och Ångermanland, detta sednare med undantag af
Nordmalings socken. Länets belägenhet är emellan 64° 25' och 62° 8' latitud
samt 33° 5' och 37° 28' longitud, och dess gränsor utgöras i söder af Helsingland,
i vester af Jemtland, i norr af Westerbotten och i öster af Bottniska viken.
s *•
Länets allmänna beskaffenhet.
Wester-Norrlands Län antages hafva en areal-vidd af 217 qvadratmii, af hvilka
Medelpad anses utgöra 60, södra Ångermanland 105 och norra Ångermanland 52,
men minsta delen af denna betydliga vidd är odlad, eller ens odlingsbar, ty sjöar,
träsk, myror, berg och stenbunden skogsmark intaga en högst betydlig del af
det hela.
Af Länets socknar äro flera belägna vid hafvet, ännu flera vid de större floderna
och ingen socken saknar insjöar, eller tjernar, af icke ringa vidd, till exempel
den 3i mil långa Tåsjön, äfvensom Flåsjön, begge i Tåsjö socken, Fjellsjön i Fjellsjö
socken, Betasjön i Junsele socken och Nässjön i Ramsele socken, hvilka dels genomlöpas
af någon bland Länets många floder, dels, såsom Betasjön och Nässjön, genom
vattenrika och flottbara åar äro med floderna förenade.
De största floderna äro Ångerman-, Njurunda- och Indals-elfvarne, hvilkas, så
väl som flera af de öfriga elfvarnes, sträckning är beskrifven i min förra underdåniga
femårs-berättelse *). För de åtgärder, hvilka tid efter annan blifvit vidtagne
för de större vattendragens upprensning, redogöres äfven i samma berättelse**); och
må nu allenast nämnas att dessa rensningar nästan årligen, på trädvaruhandlandes bekostnad,
fortsättas, äfven i de smärre vattendragen. Således hafva, sedan enskilda
bolag bildats för uppköp af skogar i Jemtlands Län, dessa bolag på egen bekostnad
verkställt åtskilliga, om ock hittills mindre omfattande, upprensnings- och utgräfningsarbeten
i de grenar af Indals- och Njurunda-elfvarne, hvilka stå i beröring med
omförmälde, i gränssocknarne till Medelpad belägna skogar. Deremot har det i min
sista femårs-berättelse omnämnda förslag till Njurunda-elfvens upprensning, hvarom
undersökning, enligt Kongl, brefvet den 25 November 1846, till en de! ägt rum',
ännu icke gått i fullbordan, emedan denna undersökning, som varit uppdragen åt
Kaptenen af Bjerkén, afbrutits genom dennes sjukdom och derpå följande död. Uti
Ångerman-elfven verkställdes år 1854 undersökningar för upprensning genom Resele
och Lidens socknar, till underlättande af timmer- och brädöottningen. Arbetet ansågs
kosta 18,346 R:dr 2 sk. och Konungens Befallningshafvande tillstyrkte statsbidrag,
hvarefter Kongl. Maj:t uti nådigt bref den 2 Augusti 1854 öfverlemnat handlingarne
till Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader, med tillåtelse att,
när Rikets Ständer anslå medel, som för ändamålet kunna, utan eftersättande af andra
möjligen angelägnare strömrensningsarbeten, användas, med förnyad underdånig
framställning till Kongl. Majit ingå ***).
Flottningen genom vattendragen medför stor svårighet och förorsakar icke sällan
långvariga tvister. Den klagan, att de, längre än vederbör, i vattendragen utbyggda
fiskena hindra flottningen, har Konungens Befallningshafvande sökt afhjelpa genom
vederbörandes tillhållande att lemna kungsådra, der den bör finnas, fri. För flottning
på Ångerman-elfven blef, enligt hvad jag i min sista underdåniga berättelse -j-)
haft nåden nämna, Reglemente af Kongl. Majtts Befallningshafvande faststäldt den
5 April 1848, hvilket äfven, efter anförda besvär, af Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-kollegium
stadfästades under den 30 April 1850. Detta Reglemente är sedermera
under den 26 Maj 1852 af Kongl. Majit i nåder gilladt, dock med den rättelse,
att den, som ej vill i flottningsbolaget ingå och som vidtager nödige åtgärder
för att hindra sig tillhörande virkes förblandning med det flottningsvirke, hvilket tillhör
dem, som i bolaget ingått, må äga att i laga ordning nedflotta sitt virke, utan
*) Sid. 8 och följ.
**) Sid. 10.
***) Sedermera liar Kongl. Majit under den 18 April 1856 i nåder bifallil ett anslag af 10,000 R:dr.
f) Sid. 11.
5
att vara underkastad Reglementets föreskrifter: att Konungens Befallningshafvande
bör bestämma lämplig afgift för det bolagsmännen ej tillhörande timmer, som af dem
tillvaratages och till ägaren öfverlemnas, samt att bolagsmännen må vidtaga anstalter
till flottningens underlättande, m. m. — Om ansvar för spåns utkastande i Ljunga
eif har emot derför angifne personer undersökning vid vederbörande Häradsrätt förevarit,
likasom undersökning i väckt fråga om fri flottning i Moelfven vid domstol
försiggått. Ägaren af Husoms såg har genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes utslag
den 26 April 1854 erhållit tillstånd att anlägga en ny flottningskanal emellan
Gideå och Husoms elfvar, hvilket beslut dock i besvärsväg är understäldt Kongl.
Kammar-kollegii pröfning.
Kommunikationsmedel. Enligt hvad jag i min sista underdåniga femårs-berät
telse
specifikt uppgifvit *), voro ifrån år 1842 till
1850 års slut af den för tolf särskilda vägför- ^giiiådt försteg. Beviljadi statsanslag,
bättringar inom Länet beräknade kostnad . 76,482: 23. 2. — — —
statsanslag bifallna till ett sammanräknadt belopp
af  — — — 35,096: 14. 6.
Under nu sistförflulna qvinqvennium äro
följande vägförbättringar med anslag ytterligare
understödda:
l:o Till omläggning af vägen emellan Hernö
sand
och Nässlands gästgifvaregård, enligt
Kongl, brefvet den 28:de November 1851 8,891: 29; 8. 4,500: — —
2:o Vägomläggning inom Tuna socken i Me
delpad,
enligt Kongl, brefven den 28 November
1851 och den 15 Juli 1852. . 2,417: 39. — 1,813: 16. —
3:o Vägomläggning inom Stöde socken, enligt
sistnämnde begge Kongl, bref .... 10,477: 26. — 7,860: — —
4:o Till omläggning af vägen förbi Para- och
Strinne-backarne, enligt Kongl, brefven den
23 Februari 1855 och den 20 Februari
1856
6,879: 10. — 4,500:
5:o För vägomläggning emellan Weda och
Frånö gästgifvaregårdar inom Högsjö och
Gudmundrå socknar, enligt Kongl, brefvet
den 23 Februari 1855
10,996: 7. — 5,500:
*) Sid. 12, 13.
Summa 116,144: 38. 10. 59,269: 30. 6.
6
hvarvid dock bor anmärkas att, enär det för sistnämnde vägförbättring till grund för
anslaget lagda förslag blifvit uppgjordt för 11 år tillbaka, samt de i samma förslag
beräknade priser nu icke äro tillämpliga, och dertill kommer, att en förändring i den
föreslagna vägsträckningen vore nyttig, Högsjö och Gudmundrå församlingar anhållit
att anslaget måtte få reserveras intilldess ny undersökning blifvit verkställd; och har
Kongl. Maj:t, uppå af mig gjord underdånig framställning, i nåder tillåtit anstånd
till den lista nästkommande Augusti.
Af den nu lemnade öfversigt af vägförbättringsarbetena inom Länet torde
inhemtas, att för 17 betydliga vägförbättringars utförande beräknats en kostnad
af ‘ Biko R:dr 116,144: 38. 10.
samt att af denna summa Staten dels bidragit, dels
åtagit sig bidraga med
. » » 39,269: 30. 6.
samt kommunerna med » » 56,875: 8. 4.
Utom de nu nämnde vägförbättringar, för hvilka anslag erhållits, har Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande tid efter annan föreslagit till statsbidrags erhållande följande
arbeten, för hvilka något understöd ännu icke vunnits, nemligen:
l:o Brobyggnad öfver Ångerman-elfven. Detta arbete, som till en början stod
i förening med fråga om vägförbättring inom Gudmundrå och Högsjö socknar, och
för hvilken frågas uppkomst och fortgång jag i min förra underdåniga femårs-berättelse
*) redogjort, står nu ensamt, sedan anslag för den ifrågavarande vägförbättringen,
enligt hvad jag här ofvan haft nåden nämna, blifvit bifallet; men ny undersökning
om lämpligaste stället för öfverfarten torde vara af behofvet påkallad.
2:o Vägen emellan Graninge och Forsse bruk, hvars omläggning Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande förordat, och hvarom frågan, enligt Kongl, brefvet den 3 December
1845, blef uppskjuten, till dess anslag beviljades för vägs anläggande utefter Gesundsjön
i Jemtland; men sedan anslag för sistnämnde väganläggning erhållits, upptog
Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader denna vägförbättring bland andra klassens
arbeten på general-förslaget till 1850 års riksdag för ett statsanslag af 3,500 R:dr **).
3:o Väg från Borgsjö sockengräns till Holmsjö strand i Haverö socken, beräknad
att kosta 7,057 R:dr 15 sk. 4 rist. Banko. Sedan Styrelsen öfver allmänna
väg- och vattenbyggnader, i anledning af Konungens Befallningshafvandes underdåniga
anhållan om anslag för denna väg, uti underdånigt utlåtande anmält, att från den
landsväg, hvilken sträcker sig genom Medelpad och en del af Jemtland emellan städerna
Sundsvall och Östersund, en biväg till Haverö socken afviker, som till en bör
-
*) Sid. 14.
**) Anslag af 4,000 R:dr beviljades genom Kongl, brefvet den 18 April 1856.
7
jan kan befaras med kärra, men sedermera endast utgör dels ridväg till Holmsjöns
strand, dels båtväg å detta vattendrag, och att nämnde biväg ännu icke skulle vara
utsträckt till hela Borgsjö sockens område till Haverö sockengräns, samt ansett att
vägomläggningen genom sistnämnde socken först borde vara fullt färdig, eller åtminstone
laga kraftvunnet beslut om dess snara verkställande fattadt innan vägarbete
inom Haverö socken påbörjades med bidrag från Staten, samt undersökas borde huruvida
vägen nödvändigt måste få sin slutpunkt vid Holmsjöns strand, fann Kongl.
Maj:t, enligt nådiga brefvet den 27 April 1854, ej godt att för närvarande bifalla
något statsunderstöd för detta arbete. Konungens Befallningshafvande upplyste väl
sedermera Styrelsen derom, att vägen genom Borgsjö socken till Haverö sockengräns
var fullkomligt bruten till landsväg, samt att den på kartan uppgifna riktning af
vägen vore den enda, som med skäl kunde tagas till Haverö kyrka, hvadan Konungens
Befallningshafvande föreslog Styrelsen att i ämnet göra förnyad underdånig anmälan;
men Styrelsen ansåg sig ej kunna tillstyrka något bidrag af de extra anslag,
Rikets Ständer anvisat.
4:o Vägomläggning för Skönviks-backarne. För detta arbete anvisades, enligt
Kongl, brefven den 4 September 1845 ‘och den 4 Februari 1846, ett statsanslag
af 4,580 R:dr; men sedan socknemännen trott sig finna att den å den uppgjorda
planen utvisade vägsträckning ej var den förmånligaste, försummade de arbetet och
anslaget indrogs, enligt Kongl, brefvet den 6 Juni 1848. Ny plan uppgjordes sedan
och Kongl. Maj:t förordnade under den 9 November 1854, att frågan skulle tagas i
nådigt öfvervägande i sammanhang med förslag till fördelning af anvisade medel. Då
Landshöfdinge-embetet sedermera förlidet år erinrade om detta arbete, förklarade
Styrelsen, att karta och förslag behöfde kontrolleras innan arbetet kunde i underdånighet
förordas, och frågan beror således nu på en sådan kontrollering.
5:o Vägomläggning emellan Weda gästgifvaregård i Högsjö socken till det söder
om Bergebacken inom Säbrå socken befintliga torp, hvarom Konungens Befall
ningshafvande
gjorde underdånig anmälan den 11 Juli 1854, hvarefter Kongl. Majit
under den 2:dra Augusti samma år förordnade om besigtning af Distrikt-chefen, som
år 1855 borde verkställas; och beror frågan på Styrelsens förordnande om ny undersöknings
anställande på Statens bekostnad.
6:o Väganläggning emellan Fjellsjö och Bodum uppefter Ångerman-elfvens södra
gren, för hvilken anläggning kostnaden är beräknad till 11,348 R:dr 13 sk. 4 rist.
och statsanslaget af Styrelsen blifvit för många år sedan föreslaget till 5,600 R:dr.
7:o För vägomläggning emellan Hernösand och Mark på vägen åt Sundsvall, har
Styrelsen redan för flera år sedan bland första klassens arbeten föreslagit ett statsanslag
af 8,000 R:dr af den till 12,115 R:dr 44 sk. beräknade kostnad, men Sty
i
-
8
reisen för allmänna väg- och vattenbyggnader har sednast förlidet år förklarat, att
plan och förslag behöfde omarbetas.
8:0 För omläggning af vägen förbi den till Sundsvalls stad nu ledande svåra
Städsbäcken, så väl som af den närbelägna Bybacken i Sköns socken, har undersökning
förlidet år ägt rum och Konungens Befallningshafvande har om anslag för detta arbete
gjort underdånig framställning, samt företaget, enligt Kongl, brefvet den 7 Maj
1856, antecknadt i Styrelsens general-förslag för nästa riksdag.
Utom ofvannämnde af behofvet högeligen påkallade förbättringar må här anmärkas,
dels att allmogen, under afvaktan af statsanslag, redan brutit väg emellan
Fjellsjö och Bodums kyrkor på en sträcka af 11 mil, dels att Kongl. Maj:t och Kronan
blifvit, genom Konungens Befallningshafvandes utslag den 8 Februari 1855, som
är understäldt Kongl. Kammar-kollegii pröfning, ålagd att uppbryta och underhålla
väg från Sånga kyrka till Sångamo derintill närbelägna lägerplats, och dels att fråga
uppstått om anläggning af tvänne vägar genom Wester-Norrlands Län till Lappmarkerna.
Den ena, beräknad att gå genom Björna socken till Fredrika Lappmark, sattes
i fråga redan år 1846 och undersökning om behofvet skedde 1849 vid Själevads
Häradsrätt, som ansåg väg till Lappmarkerne för provinsen medföra stor och oberäknelig
båtnad, men tillstyrkte undersökning, hvarefter jag öfverlemnade handlingarne
till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westerbottens Län, som dock upplyste att
en annan väg vore ifrågasatt genom Fredrika, Bjursholms och Wännäs’ socknar till
Wännäs’ kyrka, om hvilken väganläggning sommaren 1854 undersökning skulle ske.
Den andra vägen, som var afsedd att sträcka sig emellan Bredbyns och Mo gästgifvaregårdar,
samt i • en framtid att sammanbindas med Åsele Lappmark, är, hvad
sträckningen emellan Bredbyn och Mo beträffar, bestämd genom Konungens Befallningshafvandes
utslag den 28 April 1835, som dock i besvärsväg är understäldt
Kongl. Kammar-kollegium. Begge dessa, äfvensom i allmänhet alla de ofvannämnde
till statsanslag anmälda vägförbättringar äro högeligen önskvärda, såsom varande af
ganska stort värde för landets industriella fortkomst.
Då fråga är om vägförbättringar bör icke heller förgätas, att allmogen under
det sist utgångna qvinqvenniet verkställt flera kostsamma brobyggnader, bland hvilka
i synnerhet förtjena nämnas de vid Själevad och Långsele. Bron öfver Själevadssundet
är lagd af sten för en kostnad af 27,000 R:dr Banko, och den vid Långsele,
öfver Angerman-elfven, af trä; varande för denna sednares underhåll bropenningars
upptagande beviljadt, enligt Kongl, brefvet den 12:te Januari 4855. Dessutom äro
broar anlagde: öfver Ramsele-elfven vid Ramsele kyrka och vid Granvågs by öfver
Resele-elfven vid Eds gästgifvaregård, och öfver Ångerman-elfven nedom Sollefteå
forssen,
9
forssen, äfvensom en ny, 162 alnar lång, bro öfver Ljunga eif vid Westanå by och
en stenbro öfver Brynge eif.
Af allt detta lärer nogsamt finnas, att allmogens håg för kommunikationernas
förbättrande måste anses hafva i allmänhet mer och mer utvecklat sig, sedan nyttan
af dessa arbeten hunnit inses; och om någon gång det visat sig, att de vägbyggnadsskyldige,
om icke motsatt sig, åtminstone med mindre välvilja omfattat ett och
annat förslag i denna väg, har sådant otvifvebktigt varit en följd deraf, att antingen
det förslag, allmogen med stor kostnad låtit upprätta, vid sträng granskning icke befunnits
vara uppgjordt efter alla föreskrifna reglor, eller ock att de vägbyggnadsskyldige
icke fått den riktning på vägen, de för sin egen fördel önskat, hvartill kommer,
att de högst sparsamma anslagen för rese- och undersökniugs-kostnader endast vid
få tillfällen och under några få dagar medgifvit tjenstemäns af väg- och vattenbyggnads-korpsen
resor inom Länet, så att hvarken Länsstyrelsen eller allmogen haft
någon att i dessa fall rådgöra med, och det i alla fall icke är möjligt att, under så
hastiga resor och utan sorgfällig undersökning samt öfverläggning med embetsmyndigheter
och vägbyggnadsskyldige, kunna utse den fördelaktigaste sträckningen af en
väg, hvilket allt äfven gifvit anledning dertill, att de vägbyggnadsskyldige stundom
nödgats besvära Kongl. Maj:t med underdånig anhållan om ändring i fastställda planer.
Då det tages i öfvervägande, att rörelsen på de Wester-Norrländska vägarne
är ganska betydlig och väl tål jemförelse med en mängd transportvägar i andra delar
af landet, då man vidare erinrar sig, att liera af Länets socknar ännu sakna nödvändiga
landsvägar, till stort men för den mer och mer stigande allmänna trafiken,
och då slutligen nödigt är, att allmogens vaknade håg för vägförbättringar underhålles,
vore det önskligt att de af Rikets Ständer vid kommande riksdag otvifvelaktigt anvisande
anslag, så väl till vägförbättringar som till undersökningar, måtte så förökas,
att någon betydligare andel deraf kunde komma Wester-Norrlands Län till godo,
och det så mycket hellre, som detta Län sent, om någonsin, får hugna sig af sådana
anslag för jernvägar, som tillfallit och tillfalla de sydligare Länen. Skulle sedan
utväg kunna beredas för aflöning till en officer af väg- och vattenbyggnads-korpsen
att bär ständigt vistas, för att uppgöra förslager till och hafva inseende öfver arbetena,
torde detta ännu mera hos allmogen utbilda hågen för dylika arbeten och åt
dem bereda framgång, så mycket mera önskvärd, som trädvaruhandelns betydliga stigande
mer och mer fordrar kraftiga åtgärder för kommunikationernas upphjelpande.
Till berättelsen om de för kommunikationernas lättande vidtagna åtgärder hör
äfven att omnämna, det Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, genom utslag den 12 December
1851, förordnat att den förut varande besvärliga och äfventyrliga färjrodden
Berättelse öfver Wester-Norrlands Län för åren 1851—1855. 2
10
emellan Nyland, å södra, och Kungsgården, å norra sidan af Ångerman-elfven, skall Hyttas
från Nyland till det beqvämligare Hammar, der öfverfarten är kortare och lättare,
hvilket utslag den 21 April 1854 blifvit af Kongl. Kammar-kollegium läststäldt.
Ångbåts-kommunikationen utvidgas mer och mer. Under de sednaste fem åren
äro reguliera resor emellan Länets städer och köping samt hufvudstaden, jemte de
mellanliggande städerna Hudiksvall, Söderhamn och Gefle, verkställde af fyra ångfartyg
med tillsammans 380 hästars kraft. Utom den i min sista berättelse *) nämnde
ångbåt Elfkungen, om 20 hästars kraft, som gör bestämda resor emellan Hernösand
och Nylands samt Sollefteå lastageplatser, i Ångerman-elfven, har ännu en ångbåt
Angur, om 40 hästkrafter, blifvit af samma bolag, som äger Elfkungen, byggd, och
begge omvexla nu i turerna uppåt Ångerman-elfven, så att hvarje dag en af dem
afgår och kommer. Staden Sundsvall har dessutom på aktier byggt ett ångfartyg,
Sundsvall, af 80 hästkrafter, som hvarje vecka på 24 å 26 timmar gör direkt resa
emellan nämnde stad och hufvudstaden, likasom staden Hernösand, äfven på aktier,
låtit bygga ett nytt ångfartyg, Hernösand, om 70 hästkrafter, hvilket innevarande år
börjar direkta turer på 26 å 28 timmar emellan sistnämnde stad och hufvudstaden.
Tvänne mindre ångfartyg, det ena om 50 och det andra om 16 hästkrafter, underhålla
reguliera förbindelser, dels emellan de särskilda orterna på Medelpads-kusten,
dels emellan dem och södra Ångermanland.
Postgången inom Länet är äfven under qvinqvenniet betydligt förbättrad. Postkontoret
är förflyttadt ifrån Bjästa till Örnsköldsvik och särskilda postexpeditioner anlagda
i Nyland och Ullånger; postgång en gång i veckan fram och åter är, enligt
Kongl, brefvet den 26 Oktober 1855, inrättad emellan Borgsjöbyns postgård och
Haverö prestgård; postgången emellan Hernösand och Sollefteå samt emellan Sollefteå
och Backe är förändrad, samt postlådor på flera ställen inrättade till betydlig
lättnad för korrespondenterne.
Slutligen må i sammanhang härmed nämnas, att Länet med underdånig tacksamhet
emottagit underrättelsen derom, att Kongl. Maj:t nyligen i nåder bifallit anläggande
på Statens bekostnad af en elektrisk telegraf emellan Länets städer och hufvudstaden.
*) Sid. 17.
11
§ 2.
lnvånarne.
Att invånarnes anta! år ifrån år ökas visar nedanstående tabell för landsbygden:
Mantalsskrifne.
Skattfrie.
Sum
ma.
3
u
O
3
CD
O
<
3
03
O
<!_
“
pr
v?
V?
t*r
3
p
p
3
p
Vid qvinqvenniets början funnos ....
23,988
25,669
19,687
21,254
43,675
46,923
» 1851 års slut
23,713
25,292
20,386
22,216
44,099
47,508
» 1852 » »
24,137
25,789
20,480
22,243
44,617
48,032
» 1853 » »
24,596
26,046
20,321
22,339
44,917
48,385
» 1854 » »
24,776
26,265
20,592
22,885
45,368
49,150
>3 1855 » »
25,047
26,479
21,161
22,942
46,208
49,421
Tillökningen på 5 år utgör således . . .
1.059
810
1,474
1,688
2,533
2,498
Af de vid 1855 års slut enligt mantalslängderna befintliga 95,629 invånare
räknades inom de olika fögderierna: Mankön. Qvinkön.
I Medelpad: Skattskrifne  8,845. 8,927.
Skattfrie  6,052. 6,508. ^4 097. 19,435.
eller tillsammans 30,332 personer, hvadan, då befolkningen
vid qvinqvenniets början endast utgjorde
28,685 personer, tillökningen är 1,647
personer, eller omkring 54 procent.
I Södra Ångermanland: Skattskrifne ....
Skattfrie
eller tillsammans 35,554 personer. Då nu antalet
vid 1850 års slut utgjorde 33,497 personer,
har en tillökning uppkommit af 2,057 personer,
eller vid pass 61 procent.
I Norra Ångermanland: Skattskrifne
Skattfrie
eller tillsammans 29,743 personer; så att, då folkmängden
vid 1850 års slut upptogs till 28,416
personer, en tillökning uppkommit af 1,327 personer,
eller omkring 4i procent.
Summa för landsbygden 46,208. 49,421,
9,085. 9,804.
7,870. 8,795 t6,955. 18,599.
7,117. 7,748.
7,259. 7,659. l4 536, 15,387.
12
Mankön. Qvinkön.
Lägges nu härtill städernas och köpingens folkmängd, hvarom mera
under §§ 6 och 7, nemligen: Hernösand  1,148. 1,479.
Sundsvall 1,506. 1,759.
Örnsköldsvik  89. 73.
så skulle Länet vid 1855 års slut äga en folkstock af ... 48,951. 52,732.
eller tillsammans 101,683 personer. Jemför man denna summa med totalsumman
för 1850, utgörande för landsbygden 90,598, för städerna 4,841 och för köpingen
lil personer, eller tillsammans 95,550 själar, uppgår tillökningen för hela Länet
till 6,133 personer, eller cirka 6i procent; tages åter je.mförelsen endast för landsbygden,
blifver tillökningen 5,031 personer, eller vid pass 5$ procent; om beräkningen
göres endast för städerna och köpingen 1,102 personer, eller 22* procent.
Att tillökningen under det näst föregående qvinqvenniet var vida betydligare, synes
af den för samma qvinqvennium afgifna underdåniga berättelse *), af hvilken inhemtas,
att folkmängden då ökat sig i Medelpad med 5| procent, Södra Ångermanland med
71, Norra Ångermanland med Il|, i hela Länet med 7f och på landsbygden med
8jV procent.
Att landet är ganska glest bebodt visar en jemförelse emellan folkmängden och
arealen. Af landsbygdens befolkning belöpa endast 443 menniskor på hvarje qvadratmil;
men då det tages i betraktande att, enligt hvad förut är nämndt, minsta
delen af Länets vidd är odlad: att på många ställen finnas stora sjöar, myror och
andra för beboende otjenliga sträckor, samt att de stora skogarne äfven äro obebodda,
så blifver förhållandet betydligt olika, ehuru det icke kan bestridas, att Länet
skulle kunna föda ett vida större antal invånare än der nu finnes. Om landsbygdens
invånare fördelas på hemmanens antal, blifver utfallandet så, att cirka 56 perso
ner
skulle belöpa sig på hvarje helt mantal, men äfven detta är väsendtligen olika i olika
trakter; till exempel i Medelpad, der 67 personer, i Södra Ångermanland, der 56, och
i Norra Ångermanland, der 56 personer beräknas på hvarje hemman; varande skiljaktigheten
ännu mera betydlig om beräkningen göres sockenvis. — I allmänhet gäller
dsck i afseende på folkmängden samma anmärkning, som i förra underdåniga berättelsen
är gjord, nemligen att den nu uppgifna är vida lägre än den som af presterskapet
uppgifves; varande folkstocken enligt sistnämnde uppgift vid 1855 års slut
107,647 personer i hela Länet, deraf 51,991 mankön och 55,656 qvinkön.
*) Sid. 18.
13
Folkbildningen har genom folkskolornas inrättande, hvarför jag i min sista underdåniga
berättelse *) redogjort, mer och mer utbredt sig och folkskolor finnas nu
för Länets alla socknar; dock måste dervid anmärkas, att några af de smärre soeknarne
förenat sig om en gemensam skola antingen med moderförsamlingen eller annan
annex-församling, samt att på flera ställen, der fasta skolor finnas, lärarne äfven
viss tid undervisa i flyttbara skolor. För närvarande finnas inom Länet 52 fasta och
11 flyttbara skolor.
Uti folkskolelärare-seminariet i Hernösand voro ifrån dess början den l:a Februari
1843 till 1850 års slut utexaminerade 110 personer, hvartill komma de under
det sist förflutna qvinqvennium utexaminerade 65 personer, bland hvilka sednare
sex prestmän.
I min sista underdåniga femårs-berättelse **) anfördes, att de irrläropredikanter,
som inom detta Län försökt sin verksamhet, der haft föga framgång; men under
det nu sednast tillrvggalagda qvinqvennium har förhållandet, ty värr! varit något
annorlunda, ehuru icke på långt när så bedröfligt, som i flera andra provinser. Allmogen,
i allmänhet begåfvad med ett ljust förstånd och god omdömesförmåga, skulle
visserligen vara lätt att leda till sann christlig upplysning af ett nitiskt och upplyst
presterskap, om icke detta stundom motarbetades af vinkelpredikanter, de der utsprida
mot religion och samhällslagar stridande läror. Dessa sjelfgjorda predikanter
kringsmyga i socknarne och förkunna sina läror, samt utså frön till misstroende emot
de lagligen kallade lärarne; men, när dessa infinna sig för att bivista och bevaka
deras sammankomster, visa sig irrläropredikanterne ödmjuka och eftergifvande, fortsättande
dock i tysthet sina uppviglingar. Sådana orostiftande predikanter hafva infunnit
sig äfven i städerna, och i Sundsvall hafva de väckt både oro och bekymmer
samt förvillat många enfaldiga. De hafva äfven försökt att vinna anhang i Hernösand,
men der icke funnit någon lämplig jordmån för sitt arbete, utan snart aflägsnat
sig, sedan de varit ställde till förhör hos presterskapet. På landsbygden har
en person från annat Län med sina irrläror inträngt i de närmaste socknarne, meri,
sedan han blifvit återsänd till sin hemort, har hans offentliga verksamhet här upphört,
hvaremot Baptisternas utskickade stundom infinna sig och försöka göra de enfaldigas
tro på barndopet vacklande, hvilket äfven haft till följd, att på flera ställen
kronobetjeningens biträde mäst anlitas för barns framhafvande till det heliga dopet.
Äfven de, som utdela den heliga Nattvarden till sina anhängare, finnas, och deribland
äfven en gammal qvinna, Anna, som benämner sina anhängare Anniter; och
*) Sid. 19.
**) Sid. 20.
14
på dessa hafva icke verkat hvarken förmaningar eller hot, ty de, som varit åklagade
för detta grofva brott, hafva oftast blifvit frikända, enär det icke kunnat bevisas dem,
att de derigenom velat drifva gäckeri med Sakramentet. Att ett annat förhållande
skall inträda, sedan Kongl. Maj:t under den 7 Mars 1853 stadgat ansvar för Nattvardens
utdelande och anammande af obehörig person, är att förmoda, ehuru det
icke kan nekas att sådant, oaktadt all möjlig vaksamhet å presterskapets och kronobetjeningens
sida, ännu någon gång må hända sker, dock i smyg. Irrläropredikanterne
hafva så lätt att, genom upprepande och, såsom det är att vänta af dessa obildade
lärare, misstydande af Skriftens heliga läror, förvilla den enfaldige, och, när hos denne
tviflets gift insmygt sig i hjertat, är detta öppet för mottagande af de nya läror,
som förkunnas, synnerligen då dessa, såsom stundom är fallet, hylla de menskliga
lidelserna; och den, såsom den enfaldige förmenar, nitiske och uppbygglige predikanten
begåfvas rikligen af den förvillade. Exempel saknas icke att dessa predikanter
på många ställen åstadkommit söndringar emellan makar, emellan föräldrar och
barn, emellan husbönder och tjenare; äfvensom klagan mer än en gång försports, att
en af makarne fråndragit det gemensamma boet bohag och födoämnen, för att dermed
begåfva läraren, som icke försmått att rikta sig på den enfaldiges bekostnad och beröfva
de fattige hvad de så väl behöft till eget och de sinas uppehälle. Uti tre
församlingar hafva de förvillade gått så långt, att de hos Domkapitlet skriftligen anmält
att de helt och hållet skilja sig och fly från den, efter deras mening, falska
statskyrkans gemenskap, till dess de återfå kyrkans gamla, såsom de förmoda, mera
renläriga handbok, psalmbok och katekes samt ren lära på predikstolen.
De bibelförklaringar, som af presterskapet söndagligen hållas i Hernösand, besökas
flitigt och verka otvifvelaktig! mycket godt.
Sedligheten är ännu ett utmärkande drag hos Norrlänningen i de socknar, som
äro mest aflägsna från städerna och de större vattendragen: hvaremot detta icke kan
sägas om städerna och i allmänhet icke heller om de vid hafvet samt de större elfvarne
belägna socknar. Veneriska smittan griper mer och mer ikring sig och kurhusen
äro ofta så uppfyllda af patienter, att rum för flera saknas. Antalet af dem,
som under qvinqvenniet blifvit vårdade, skall angifvas i sammanhang med berättelsen
om helsovården i städerna, och här må allenast anmärkas, att dessa patienter för
det mesta tillhört städerna och sjösocknarne, der smittan förnämligast utbredes af
sjömän, hvilka, fastän skepparne författningsenligt, vid fartygens ankomst, förklara
att deras besättningar äro friska, dock dermed äro behäftade. Ett annat bevis på
den stigande osedligheten är det stora antalet af oäkta födde barn, hvilket dock mest
gäller städerna. Detta inhemtas af nedanstående uppgift:
>
I
13
år
1851
»
1852
»
1853
»
1854
»
1855
Hernösand.
Sundsvall.
Summa.
Födde
Deraf
oäkta
Födde
Deraf
oäkta
Födde
Deraf
oäkta
92
18
100
17
192
35
94
19
92
21
186
40
89
18
123
17
212
35
92
21
103
22
195
43
108
20
114
21
222
41
475
96
532
98
1,007
194
95
19
106
20
201
39
84
15
75
14
159
29
är al
adt u
tom äk
enskapet. L
)et är
Summa
| eller i medeltal för året
j Jemför man detta medeltal med det för det nästföregående
qvinqvenniet, eller
så visar sig att hvart sjette eller sjunde ba
naturligt, att detta förhållande skall inom samhället sprida ett ondt, som ej står att
bota, då en stor del af befolkningen, efter en följd af år, kommer att bestå af menniskor,
som, födda och uppfödda i armod, last och lättja, beröfvade fadersvård, snart
invänjas i modrens osedlighet, hvilken oftast snarare till- än aftager. Kyrkoböckerna
visa ock, att af de 188 mödrar, som nu finnas inom dessa kommuner och utom
äktenskapet framfödt barn, är antalet:
Mödrar.
Summa.
i—i
as
CD
S
-i
C
o:
sa
o:
CL
—i
CD
-<
*1
Q-
=
af
deni, som
hafva
1
barn
65
65
130
130
»
» »
»
2
»
10
28
38
76
»
» »
»
3
»
•
5
6
11
33
»
» »
»
4
»
2
4
6
24
»
» »
»
5
»
—
2
2
10
»
» »
»
6
)>
—
—
—
—
»
» »
n
7
» .
—
1
1
7
Summa
oo
106
188
280
16
Brottmålsstatistiken visar icke något svårare förhållande inom detta, än inom
de öfrige Länen. Den vanliga källan till brotten, nemligen fyllerilasten, är här snarare
mindre och man måste med glädje erkänna, att den nya bränvins-lagstiftningen
haft ett högst välgörande inflytande på befolkningen. För att få en öfversigt af de
under qvinqvenniet angifna och afdömda brottmål, må följande ur de officiella uppgifterna
sammandragna tabell här få ett rum:
Brott och
förseelser.
Angifne.
För hvilka personer blifvit
sakfällde.
H g co
"i Ö *-J
c/s = O
o O 2
p «»
<s
£■ 3
2- ° 33
os: -j
os: o
« ctq 5?
3 03
• 3
1
rf —
-i. as .
S»:ctq
Q. o; 3
JL CL
S 3 3
7* 1
t»
c
B
3
03
■g re 03
»So
O O <r*
3 ** ««•
<6
B
* g. B
oj: "• S,
— cj: O
<JQ
3 »
' 3
1
3: » .
“-04 ^
(B g* 3
(1 < g
? 7 3
i
c
B
B
03
år 1851
»1852
»1853
» 1854
»1855
270
187
274
403
260
. 141
142
99
84
68
541
634
715
648
548
952
963
1,088
1,135
876
258
177
265
394
252
128
115
80
75
63
519
575
671
624
531
905
867
1,016
1,093
846
Summa
1,394
534
3,086
5,014
1,346
461
2,920
4,727
I medeltal
279
107
617
1,003
269
92
584
945
Då medeltalet för förra
qvinqvenniet var. . .
212
113
397
722
195
96
365
656
visar sig, att antalet ökats
med pr medium om året
67
—
220
281
74
—
219
289
och minskats med . .
6
—•
6
—
4
—
4
För att visa i hvad förhållande antalet af de tilltalade och sakfällde personerne
»tår dels till Länets hela folkmängd, dels till den för landsbygden och städerna särskildt,
må nedannämnde ur samma källor hemtade uppgift här få ett rum, med den
anmärkning, att folkmängden är beräknad enligt mantalsskrifningarne till det antal,
särskildt för städerna och särskildt för landet, som i denna underdåniga berättelse är
uppgifvet.
år 18S1
17
Personer, hvilka för brott emot
person och äganderätt blifvit
Vid jemförelse af folkmängden
belöper en anklagad eller sak-  fälld på nedanstående antal in-  vånare
1 hela
Länet
På lands-  bygden
1
Städerna
I hela
Länet
På lands-  bygden
I
Städerna
>
a
gr
ca
era
03
CL
CD
cn
09
pr
£3?
Cl
CO
>
0
pr
09
era
03
CL
CO
cn
03
pr
03-
Cl
o
>
a
21
03
era
03
CL
CL
05
03
pr
Q3:
Öl
CD
>
C
pr
03
era
03
CL
CD
05
03
pr
“”5
03:
Qu
CD
>
C
21
03
era
03
CL
o
w
03
pr
10
Cl
O
>
3
pr
03
era
03
CL
CD
03
pr
—Ts
03:
Cl
CD
år 1851 . . .
» 1852 . . .
» 1853 . . .
» 1854 . . .
>» 1855 . . .
379
317
308
490
353
344
282
327
470
316
286
223
206
368
198
263
196
176
359
185
93
94
162
122
155
81
86
151
lil
131
256
309
269
205
288
282
348
302
214
322
320
415
453
257
484
348
473
576
264
517
56
56
34
47
38
64
61
36
52
45
Summa
1,907
1,739
1,281
1,179
626
560
Medium ....
Medium för för-  ra qvinqvennium
Tillökning ....
381
313
68
348
274
74
256
224
32
236
192
44
125
89
36
112
82
30
—
—
—
—
—•
—
Under detta qvinqvennium hafva två dödsstraff, nemligen 1851, gått i verkställighet,
begge å män, dömde för mord.
Förhållandet med fångpersonalens större eller mindre antal de olika åren har
under nu slutade qvinqvennium varit följande, hvarvid dock bör anmärkas att transportfångar
icke äro i det utförda antalet inbegripne:
Berättelse öfver Wester-Pforrlands Län för åren 1851~1855.
3
18
För under-  gående af
ransakning,
fängelse vid
vatten och
bröd samt
enkelt fän-  gelse.
För för-  svarslöshet
och kring-  strykande.
För under-  gående af
bysättning.
Summa
Fångar.
Barn, som
åtföljt för-  äldrarne i
fängelset.
år 1851
» 1852
» 1853
» 1854
»1855
217
268
182
127
133
12
13
9
5
7
9
12
4
2
26
238
293
195
134
166
19
11
6
l
Summa
927
46
53
1,026
37
Medeltal för år
185
9
11
205
7
Medeltal under förra qvin-
qvenniet , .
183
10
5
198
vid jemförelse hvaraf vi-
sar sig en tillökning af
2
—
6
7
och en minskning af . . .
—
1
—
—
—
Och gälla, i afseende på dessa uppgifter, samma anmärkningar som i förra femårsberättelsen
meddelades, nemligen deis att de flesta brotten varit emot äganderätten,
dels att dessa brott i skogstrakterna ofta varit föranledda deraf, att ägo-områdena, i
följd af de på många ställen ännu antingen oafslutade, eller icke företagna afvittringarne,
varit obestämda, dels att i de nordligaste fjcllsocknarne brottmålen alltid
varit färre än i de nedre socknarne.
Hvad tvistemålen beträffar är det att anmärka att, ehuru dessa här i Länet
icke äro flera i proportion af folkmängden, än i de södra Länen, och att Norrlänningen
i allmänhet icke är mera tvistlysten än invånarne i andra provinser, antalet af
dessa mål likväl skulle vara mycket mindre, om icke inom Länet funnes en mängd
advokater äfven bland allmogen, som icke allenast uppmanar till rättegångar, under
förespeglande af vinst och fördelar, utan äfven, hvad erfarenheten någon gång visat,
rest från by till by, för att skaffa sådana. Många af allmogen äro ock taxerade till
bevillning för advokatyr.
I afseende på tarflighelen inom Länet kan jag för det nu tiiländalupna qvinqvennium,
ty värrd icke lemna bättre vitsord än i min förra underdåniga berättelse*).
*) Sid, 23.
19
Det är blott i de allägsnare socknarne, samt i en och annan familj i de öfriga, den
är bibehållen; men i öfrigt utvidgar sig yppigheten i samma mån, som lättheten att
förtjena penningar tilltager. Kläder, föda och synnerligen den mer och mer tilltagande
kaffedrickningen, hvilken utöfvas i nästan hvarje koja, och det hela dagen om,
synas vittna om rika tillgångar, och dessa finnas äfven hos många, men sparas icke
för kommande dagars behof, utan det lefves för dagen, äfven af den, hvars tillgångar
äro ringa. Antalet af lagsökningsmål, ehuru år ifrån år minskadt, visar att i
dessa provinser, der, om sparsamhet rådde, allmän rikedom borde finnas, betydliga
belopp dock årligen måst utsökas; varande dock att anmärka, det lagsökningarne
minskats i den mån, tillgångarne tilltagit, och att de oftast äro en följd, mindre af
gäldenärens oförmåga att betala, än af lättsinne och någon gång trots, hvarpå såsom
exempel må anföras, ätt en klockare nödgats på en gång lagsöka några och åttatio
till större delen välmående bönder för utfående af sin lilla lön. Endast i de fall,
då utsökningen skett hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, har antalet af utsökningsmål
och de utdömda beloppen uppgått till:
Antal mål. Utdömdt belopp.
år 1851
2,106. 143,468: 2. —
» 1852
2,250. 148,475: — —
» 1853
1,403. 85,840: — —
» 1854
821. 61,909: 46. 9.
» 1855
935. 85,128: 36. 1.
Summa 7^515^ 524,821: 36. 10.
Eller i medeltal för hvarje år  1,503. 104,964: 17. —
Då nu medeltalet för förra qvinqvenniet var. 1,939. 117,278: 42. 3.
visar sig en minskning under sist förflutna qvinqvennium
af per medium årligen ..... 436. 12,314: 25. 3.
Bland de för afhjelpande af nöd stiftade föreningar förtjena i synnerhet sockenmagasinerne
och sparlårarne samt sparbankerne uppmärksamhet. Om sockenmagasiner
och sparlårar gäller hvad jag i min förra berättelse *) anfört. Att sparlårarne
icke äro ändamålsenliga, visar sig allt mer och mer, likasom att förändringar
i det för sockenmagasinerna gällande reglemente af behofvet påkallas; och fråga om
dessa inrättningars reorganisation är föremål för öfverläggning inom Länets Hushållningssällskap.
Hvarken sockenmagasiner eller sparlårar omhuldas af allmogen så, att
någon nytta af dem kan väntas; deras nytta erkännes sällan under de år, då rika
*) Sid. 25.
20
skördar fylla behofven; men om någon gång, hvarpå den förståndige hushållaren alltid
bör vara beredd, missväxt och hungersnöd inträffa, då, och först då skall försummelsen,
att under de goda dagarne sörja för kommande onda dagar, bittert beklagas
af de försumlige. Vid flere tillfällen liar jag härpå fästat allmogens uppmärksamhet,
men hittills förgäfves, och då den princip måste antagas som riktig, att den
som ej vill hjelpa sig sjelf, icke förtjenar hjelp af andra, vore den lag rättvis och
må hända välgörande, sorn förklarar att ingen socken, som saknade ordentligt sockenmagasin,
kunde påräkna understöd af Staten under missväxtår. Någon upplysning
om sockenmagasinernas och sparlårarnes närvarande tillstånd kan Kongl. Majrts Befallningshafvande
icke lemna, ty, ehuru styrelserna öfver dessa inrättningar i reglementena
äro ålagde att åi ligen till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande insända rapporter
om inrättningarnes tillstånd, om fullgörande af hvilken nådiga befallning Kongl.
Majrts Befallningshafvande flera gånger erinrat, inkomma dock dylika rapporter från
högst få socknar.
Några undsättningslån i anseende till felslagna skördar hafva under det utgångna
qvinqvenniet icke behöft sökas, och de sådana lån, som under föregående qvinqvennium
erhållits, äro under det sist förflutna till fullo återbetalde.
Sparbankerne i Hernösand och Sundsvall fortsätta sin verksamhet samt utvid
gas
mer och mer. Nedanstående tabell visar huru förtroendet för dessa inrättningar
år ifrån år stiger:
Hernösand.
Sundsvall.
ÉT
s
g S
Ansvarighets-
fij:
B
Ansvarighets-
rj ft;
—
P
CD
Vi
summa.
£L “
B
CD
Vj
sumtna.
Vid
1850 års slut
238
18,698
26
10
130
5,099
43
4
»
1851
»
276
20.289
22
208
10,449
16
—
»
1852
»
312
25,000
10
222
15,903
24
—
»
1853
»
405
31,977
39
259
19,711
16
8
»
1854
»
»
534
42,415
39
334
24,318
35
4
»
1855
»
»
855
58,522,
8
—
375 (
31,631
44
—
Under qvinqvenniet hafva således insättarnes antal ökats: i Hernösand med 617
och i Sundsvall med 245 personer, samt ansvarighetssumman på förra stället med
39,823 R:dr 29 sk. 2 r:st. och på det sednare med 26,532 R:dr 8 r:st.
21
Anmärkas bör derjemte, att Hernösands sparbank under qvinqvenniet fått nya
stadgar, hvilka mera än de förra betrygga dess säkerhet och utvidga dess verksamhet:
att denna verksamhet betydligen blifvit förökad derigenom, att filial-sparbanker
blifvit inrättade i socknarne, uti hvilka allmogen, utan besvär och kostnad, kan aflemna
sina besparingar, för att få dem i hufvud-sparbanken insatte: att Sundsvalls
sparbanks reglemente erhållit en af behofvet påkallad förändring, samt att en sparbanksinrättning
är under organisation i köpingen Örnsköldsvik.
Någon ränteförsäkrings-anstalt har ännu icke kommit till stånd inom Länet;
men deremot har för en filialbank i Sundsvall under den 18 Maj 1855 nådig oktroj
blifvit utfärdad.
Öfver brist på duglige tjenstehjon föres ännu samma klagan, som i min sista
underdåniga femårs-berältelse *) omlörmäles, och denna brist har fortfarande samma
orsaker, som der angifvas. Den olägenhet, detta medför för jordbruket och i allmänhet
för alla näringar, är stor, och mången bonde måste klaga att han med nöd
kan sköta sin jord, af brist på biträden; ännu mindre kan han af samma skäl utvidga
sina uppodlingar. En mängd lättjefulla drängar och pigor sätter sig för sig
sjelf, utan att tjena, ty det lilla biträde, den förmår sig lemna, betalas så väl,
att den för en dagspenning kan lefva flera dagar. Så länge ingen kan tvingas att
hafva stadig årstjenst, lärer detta onda svårligen kunna afhjelpas.
Markegångspriset på dagsverken har under qvinqvenniet varit:
Ett drängdagsverke. Ett ökedagsverke.
1851 . . .
— 30. —
1: 12. —
1852 . . .
« . •
.
. — 30. 4.
1: 13. —
1853 . . •
. — 32. —
1: 16. —
1854 . . .
. — 38. —
1: 26 —
1855 . . .
2:
men de verkliga priserna äro, synnerligen under sommartiden, mycket högre.
Om byggnadssättet gäller ännu hvad jag i min förra underdåniga femårs-berättelse
**) derom anfört. Tilläggas bör endast, att i Örnsköldsvik är funnet ett rikt
stenbrott, der vacker byggnadssten erhålles genom kilning och utan sprängning.
*) Sid. 27.
**) Sid. 28.
22
§ 3-  Näringar.
a) Jordbruket gör visserligen år efter annat några, fastän små, framsteg, men
innehar på långt när icke den ståndpunkt det borde och kunde äga, om deråt egnades
den omsorg, hvarmed det såsom hufvudnäring borde omfattas. Emedlertid har
jorden under qvinqvenniet icke allenast lemnat tillräcklig afkastning för fyllande af
invånarnes behof, utan äfven derutöfver icke obetydliga partier till afsalu. Det högre
värde, hvartill jordbrukets alster nu kunna afsättas emot förr, har manat till mera
omsorg om jorden, och denna omsorg har underlättats deraf att, genom de fortgående
laga skiftesförrättningarne, de förut spridda jordlotterna blifvit sammanförde,
men hufvudsakligen derigenom, att inga allmännare missväxter eller andra olyckshändelser
beröfvat jordbrukaren frukten af sin möda, eller nedslagit hans hopp och
arbetslust. Det går i allmänhet långsamt för Norrländska allmogen att tillegna sig
nya uppfinningar och nya arbetsmetoder. Allt nytt betraktas med misstroende och
de fäderneärfda vanorna följer han troget, till dess han ögonskenligen öfvertygas om
det nyas företräde, och det är naturligt att denna öfvertygelse endast långsamt kan
bibringas i landskap, som nästan sakna jordbrukande ståndspersoner, hvilka kunna
föregå allmogen med efterdömen. De förnämsta orsakerne till jordbrukets mindre
hastiga framgång äro dels följder af den försummade boskapsskötseln och i sammanhang
dermed den minskade tillgången på gödningsämnen, dels den äfven försummade
dikningen, dels det mindre ändamålsenliga sätt, på hvilket jorden köres, äfvensom
sättet för åkerns begagnande, dels att svårigheten, att erhålla dugliga arbetare vid
jordbruket, mer och mer förvärras i den mån skogsafverkningen tilltager. De agronomer,
Kongl. Laudtbruks-akademien utsändt, hafva haft föga tid att besöka de norra
Länen, och när de hunnit dit, har deras vistande der varit allt för kort för att
kunna göra ali den nytta, som varit åsyftad; hvarvid dock måste erkännas att all
mogen,
genom sitt envisa motstånd mot all, äfven den nyttigaste, penninge-utgift,
ofta sjelf förkortar eller förhindrar agronomernes vistande här den tid, som behöfves
för att kunna åstadkomma någon väsendtlig nytta, och det oaktadt utgiften är så
ringa, sedan Staten bekostat resan till Länet.
Länet har under det utgångna qvinqvenniet erhållit en lägre landtbruksskola,
af hvilken goda resultater äro att hoppas. Sedan Rikets Ständer anvisat medel för
en dylik inrättning i något af de norra Länen samt Hushållningssällskapet föranstaltat
om aktieteckning, hvilken lyckades så väl, att en passande lägenhet kunde i Arnäs’
socken inköpas, biföll Kongl. Maj:t i nåder att landtbruksskola å denna egendom,
23
Lunne benämnd, fick anläggas, hvarefter lärare antogos och undervisningen tog sin
början. Egendomen, utgörande l/2 mantal kronoskatte, har en areal af 539 tunnland
1,6 kappland, deraf cirka 390 tunnland skog, berg, vägar och icke odlingsbar
mark, oberäknadt tomtplatser m. m,; så att omkring 130 tunnland utgöra den för
cirkulation anslagna jorden. Med denna jords skötsel sysselsättas de vid skolan anställde
12 frilärlingar och, ehuru det ännu är för tidigt att uttala ett omdöme öfver
den nytta, skolan åstadkommer, innan lärlingarne hunnit utexamineras, hvilket först
innevarande års höst kommer att ske, berättigar mig dock hvad jag under mina besök
på stället hittills erfarit hysa den förhoppning, att det bättre och ändamålsenligare
brukningssätt, som efter hand å skolans hemman införes, skall blifva ett uppmuntrande
föredöme för ortens jordbrukare, att tillegna sig de bättre metoder och
bättre åkerredskap, som vid skolan anvisas: och det är glädjande att erfara, att den
i hög grad väckt de mera omtänksamme jordbrukarnes uppmärksamhet och att flere
af dem infunnit sig vid skolan, för att af föreståndaren begära upplysningar. Skolstyrelsen
har dock, under inrättningens korta tillvaro, haft att kämpa mot många
svårigheter, men sådana lära äfven uppstått vid andra landtbruksskolors anläggning,
och det är att hoppas att de liesta af dessa svårigheter nu äro lyckligen öfvervunna.
Länets Hushållningssällskap, som under den ll:te Maj 1854 af Kongl. Majit
erhållit nya stadgar och dessutom hugnats med fribrefsrätt, har icke allenast fortsatt
sin nyttiga verksamhet, utan äfven betydligen utvidgat densamma, utdelat premier
och uppmuntringar, samt, genom utgifna skrifter, sökt bidraga till en utvidgad
håg för jordbruket och dess binäringar.
Jordmånens beskaffenhet är i olika trakter väsendtligen olika, bestående än af
lera och lermylla, än af sandmylla och sand, öfverallt dock så god, att den lemnar
odlaren ersättning för sin möda, då åt jorden egnas den omsorg, som vederbör.
Hvad som mest fruktas äro nattfrosterna vid den tid mognaden inträffar, men äfven
dessa, hvilka icke någonsin äro allmänna, utan endast inträffa på några få ställen,
hafva af omtänksamme jordbrukare merändels undvikits genom ändamålsenliga dikningar.
Den sädesväxt, som företrädesvis odlas, är korn, dernäst hafra, så råg och
ärter, samt slutligen, dock i ringa mån, hvete, mot hvilket sistnämnde sädesslags odlande
klimatet, enligt erfarne jordbrukares rön, icke lägger hinder i vägen, på sätt
man, dertill förledd af gamla fördomar, velat uppgifva. Den gamla vanan, synnerligen
i Medelpad, att lägga ända till hälften af åkern i träde, börjar småningom att
frångås, så att numera vanligast endast en tredjedel, stundom blott en fjerdedel,
af åkern trädes. Egentligt vexelbruk är ännu icke infördt. Potatesodlingen är allmän
och potatessjukan har på få ställen gjort någon betydligare skada. Någon förbätt
-
24
ring i åkerbruksredskapen har ännu icke införts, men mekaniska tröskinrättningar för
besparande af arbetskraft hafva mer och mer anlagts; bland hvilka en på kronolänsmannen
Boströms egendom i Indals socken anlagd tröskinrättning, hvilken, af ägaren
sjelf konstruerad, drifves med ringa vattentillgång, synes intaga ett förtjent rum och
böra tillvinna sig uppmärksamhet.
Under sednaste fem år har årsväxten i allmänhet varit god. Väl visade sig utsigterna
år 1831 lofva en knapp skörd och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande uppmanade
Länets invånare till nödig sparsamhet; väl nedföll året derpå ett så starkt
hagel, att det förstörde grödan i flere byar af Attmars socken, men skördarne hafva
dock i allmänhet utfallit någorlunda väl och de afgifna årsväxtberättelserna visa att
sädesväxten år 1831 uppskattades något under medelmåttan, 1852 såsom god, 1853
såsom ymnig och af god beskaffenhet, 1854 såsom god och 1855 såsom fullt medelmåttig.
Markegångspriset å säd har under qvinqvenniet varit följande:
En
tunna
En tunna
En tunna
En tunna
Råg.
Korn.
Arter.
Ilafra.
år 1851
10
24
8
32
10
24
5
12
» 1852
9
24
—
7
40
—
9
16
—
4
—
—
»1853
11
—
—
7
40
—
9
16
—
4
24
—
» 1854
10
32
—
7
32
—
9
—
—
4
24
—
>» 1855
13
—
9
16
—
12
—
—
6
32
—
Summa
54
32
41
16
50
8
. .
24
44
___
Medelpris
10
44
9
8
12
10
10
1
8
4
47
2
Då nu medelpriset för föregående qvinqvenniet
var
9
35
2
7
28
—
9
6
5
4
12
10
visar sig en förhöjning af
1
9
7
—
32
10
—
43
3
_
1
34
4|
hvilken dock icke på långt när motsvarar den verkliga prisstegring, som under qvinqvenniet
ägt rum. Det måste nemligen anmärkas att markegångstaxorna, åtminstone
här i Länet, aldrig uttryckt det verkliga priset på varan, utan varit långt derunder,
men, då sista markegångstaxan, efter af förrättningsmännen gången ed, uppgjordes,
jemkades markegångspriserna till sådana belopp, som nära, åtminstone vida mer än
förut, motsvarade verkliga förhållandet; hvaremot det måste beklagas, att den så kallade
medelmarkegången på långt när icke uttrycker och, så länge det deri ingående
årspris
L>5
årspris sättes efter grunder qlika med dem, som gälla för den Verkliga markegången
för året, aldrig kommer att uttrycka det verkliga priset, hvilket markegångssättningens
deputerade sistlidet år äfven till protokollet förklarade.
För att bedöma i hvad mån sädesproduktionen stigit må följande jemförelse
emellan utsädet och medelafkastningen vid förra och sista tjvinqvenniernas slut här intaga
ett rum.
Vid 1850 års slut.
Vid 1855 års slut.
Utsäde
Alkastning
Utsäde
Afkastning
Tunnor.
Tunnor.
Tunnor.
Tunnor.
Hvete
3
?
4
a5
30
Råg
2,361
16,179
2.432
20,784
Korn
21,375
119,692
25,554
157,547
Hafra . . , .
> .
3,891
16,571
3,629
15,165
Blandsäd
4,996
20,764
4,607
19,214
Arter
991
6,327
1,194
6,853
Potates
19,416
119,898
23,022
138,127
men dessa uppgifter kunna aldrig betraktas annorlunda än såsom ungefärliga och
måste anses allt för knappa.
Angsodlingen har från äldre tider varit eftersatt och följden deraf har blifvit,
att jordbruket i allmänhet i den ifrån äldre tider bebodda och mera fruktbara delen
af landet icke lemnat den behållning, som deraf bort kunna vinnas, hvaremot förhållandet
i Ijellsocknarne och i sednare tider upptagna lägenheter är olika. Nybyggarens
första omtanka är att förskaffa sig fodertillgång. På de ställen, der sjelfväxande
myror och tillfällen att upparbeta så kallade rödjningar vid bäckar och vattendrag
finnas, nedsätter han sig och fästar mindre afseende på beskaffenheten af den
åkerjord, som är att tillgå. Genom skogens tillgripande skaffar han sig väl vanligen
sina första behof fyllda, men genom ängsodling blifver han i tillfälle att uppsätta
ladugård, derigenom får han gödsel och upparbetar småningom smärre åkerstycken,
hvilka, väl gödslade, lemna honom en afkastning, som oftast öfverstiger hvad i de
bördigare trakterna erhälles. Under de sednare åren synes dock allmogens uppmärksamhet
mer och mer hafva blifvit fästad på nyttan och nödvändigheten af foderväxtBerälltUe
öfver Wesler-Norrlands Län för åren 1851—1855, 4
26
odling, hvilket kan slutas af det större parti gräsfrön, som blifvit förbrukadt och den
efterfrågan deraf, sorn numera allmänt förspörjes; varande passande gräsfrösorter genom
Hushållningssällskapets försorg allmogen fortfarande tillhandahållne. Foderafkastningen
har 1851 varit under medelmåttan, 1852 god, 1853 och 1854 medelmåttig,
samt 1855 en fjerdedel under medelmåttan.
Trädgårdsskötseln gör små framsteg och, ehuru det med full visshet kan antagas,
att odlingen af köksväxter skulle blifva ganska vinstgifvande, äfvensom de flesta
sådana växter under vanliga somrar här finna mognad, sökas köksträdgårdar fåfängt
annorstädes än vid städerna och de få ställen, der ståndspersoner bo.
Linsädet minskas i samma mån, som linnetillverkningen inskränkes; och linberedningen
sker ännu efter det i orten förr brukliga sätt, ehuru detta icke är det
mest förmånliga. Hampa odlas nästan intet och humle på få ställen.
Åkerbruksredskapen ii ro de samma, som förr brukats, och hafva icke undergått
några förbättringar i sednare tider; dock är att hoppas, det en och annan nyttig förbättring
äfven i denna del skall blifva en följd af landtbruksskolans verksamhet.’
b) Boskapsskötseln njuter ännu icke det anseende och den omvårdnad, den
rätteligen förljenar, ehuru den, näst jordbruket, borde anses för ortens mest maktpåliggande
näringsgren. Likasom Lappen räknar sin rikedom efter sin hjords talrikhet,
räknar ännu mången hemmansägare sin välmåga efter antalet af de kreatur, han
möjligen kunnat framföda, om ock födan utdelats efter det ännu nog allmänt rådande
svältsystemet. Allmogen har ännu icke allmänt kunnat bibringas den öfvertygelsen,
att den har mera afkastning af en välfödd, om än fåtalig ladugård, än af
en talrikare, som tilldelas en knapp föda. Hushållningssällskapets bemödanden genom
skrifters spridande och belöningars utdelande för väl underhållen ungboskap hafva
verkat på en och annan, men mängden vidhänger de från äldre tider, då boskapsskötseln
var hufvudnäringen, fäderneärfda fördomarne om talrika, fast knappt underhållna
hjordars företräde. När fodertillgången är knapp, utslagtas ladugårdarne och
förökas åter, när hopp om bättre höfångst visar sig. Stallfodring begagnas icke, utan
är utfodringen hufvudsakligen grundad pä mulbete å de vidsträckta skogsmarkerne
om sommaren och på tillgången af halm och starrgräs om vintern, en omständighet,
hvilken så mycket mer bidrager lill boskapsracens försämring och ladugårdens minskade
afkastning, som sommarbetet på ganska många ställen är alldeles otillräckligt
för de kreatur, som vinterfödas, hvarför ock, på bekostnad af kommande årets skörd,
bete på de flesta ställen begagnas äfven å ängslandet och gräsvallarne, hvilka derigenom,
synnerligen när regniga höstar inträffa, betydligt skadas. Kommer foderodlingen,
såsom det är att hoppas, i gång och efterskördar till grönfoder åt kreaturen
27
användas, lider det icke tvifvel, att äfven denna olägenhet för jordbruket blifver afhulpen.
Den inhemska boskapsracen hr i allmänhet småväxt och hvad man kallar skranglig,
och detta kommer sig troligen deraf, att den under uppväxten icke erhåller tillräcklig
utfodring, ty exempel gifvas att kor af inhemsk race, som blifvit väl uppfödda
och hållna vid hull, uppnått ovanlig storlek och lemnat afkastning till 2 å 3
gånger så stort qvantum, som andra af samma race, men illa födda. Den inhemska
racen anses derför passande för orten lika väl, om icke mer än de ifrån andra orter
införskrifna, om den ändamålsenligt utfodras; och hafva ladugårdarne under qvinqvenniet
lemnat hvad som motsvarat behofvet inom orten, fastän föga derutöfver till afsalu.
Det i förra berättelsen *) omnämnda stamholländeri, bestående af 20 kor och
2 tjurar af Voigtländer-race, som ifrån början varit stationeradt på Johannisberg i
Medelpad, har under qvinqvenniet blifvit flyttadt till Holms säteri i södra Ångermanland,
men är nu af arrendatorn derstädes åter uppsagdt till afflyttning, och det har
ej lyckats Hushållningssällskapet att för denna inrättning erhålla någon annan lämplig
plats inom Länet. Att holländeriet under dess vistande inom Länet bidragit lill
kreatursracens förbättring, är onekligt, men, då detsamma under varandet på Holm
ej lemnat det lyckliga resultat, man genom förflyttningen hoppats vinna, nemligen
spridande af en bättre race äfven inom Ångermanland, tillskrifver man detta, bland
annat, den omständigheten, att Voigtländer-racen är mera költgifvande än mjölkgifvarule,
samt att afkastningen icke svarar mot den betydliga tillökning i qvantiteten
af födoämnen, dessa kreatur fordra framför de inhemska. En croiserad race af Voigtländare
och ortens kreatur har ansetts lyckad; och måhända skulle, om holländeriet
försågs med en annan för orten mera passande race, än den der nu befintliga, ett
lyckligare resultat vinnas.
Om fårafveln gäller ännu hvad jag i min sista underdåniga femårs-berättelse **)
anfört. Fråga har visserligen under qvinqvenniet förevarit i Hushållningssällskapet om
införande af en förbättrad fårrace i Ahlnö socken, som utgör en af hafvet kringfluten
ö; men sällskapet har ännu icke kunnat utfinna medel för verkställigheten.
Svin underhållas icke i särdeles stort antal och antalet af getter har under
qvinqvenniet minskats.
Till hästafvelns befordran är en hingst-förening inom Länet, genom subskription,
under det utgångna qvinqvenniet bildad, och tvänne beskällare inköpta från
Guldbrandsdalen i Norrige, hvilka beskällare för närvarande äro stationerade, den ene
inom södra och den andre inom norra Ångermanland.
*) Sid. 35.
**) Sid. 36.
28
Följande jemförelse visar antalet af underhållna kreatur vid förra och sista qvinqvenniets
slut, så vidt sådant af de från fogdarne inkomna uppgifter kunnat inhemtas,
men härvid gäller dock den förut gjorda anmärkningen, att när fodertillgången
är ringa, minskas ladugårdarne, men ökas vid ymnigare tillgång.
1850. 1855.
Hästar  11,434. 12,187.
Oxar
1,695. 2,142
Kor '  42,223. 45,000.
Ungboskap
10,150. 14,083.
Får  51,122. 54,491.
Svin
5,294. 7,373.
Getter
18,733. 15,898.
Markegångspriset på ett lass hårdvallshö om 40 lispunds vigt har under de sista
fem åren varit:
R:dr. sk. r:st.
år 1851 7: 16. —
» 1852
6: 43. —
» 1853
11: — —
» 1854
10: — —
» 1855
20: — —
Summa 55: 11. —
eller i medeltal 11: 2. 2.
hvaremot under föregående qvinqvennium medium var . . . . 8: 28. 10.
Boskapssjuka har under sednaste fem åren ej någorstädes inom Länet gjort
någon betydligare skada. Af springormen och rotsen hos hästarne hafva blott spridda
fall visat sig, men rabies catlina har deremot på (lera ställen utbrutit, dock utan att,
så vidt kunnigt är, förorsaka några svårare följder. Allmogens vana att, med för
bigående
af Länets veterinärläkare, anlita qvacksalfvare, mäste ännu beklagas, hvarvid
dock bör anmärkas, dels att Länet ännu icke äger mer än en af Staten allönad vete
rinärläkare,
dels att dennes lön är alltför knapp.
c) Brämrinsbränn,ing har aldrig varit betydlig inom Wester-Norrlands Län och
är äfven, likasom konsumtionen af denna riksförderlliga dryck, i aftagande. Det kan
likväl icke nekas att i de aflägsna skogarne en och annan lönnbränning äger rum,
hvilket synes af ett och annat beslag, hvilket så väl Landsfiskalerne och kronobetjeningen,
som de särskildt tillförordnade uppsyningsmännen, under sednaste tiden verkställt.
Redan länge hade bland de förståndigare af befolkningen en stark röst låtit
29
sig höra om inskränkning i bränvinsbränningen och Länets Hushållningssällskap tvekade
icke att i en underdånig skrift frambära Länets invånares nog allmänna önskan
i denna del inför tronen. Att den allmänna röst i enahanda syftning, som i rikets
alla provinser blifvit uttalad, vunnit nådigt afseende, derom vittnar den af Konung
och Ständer vid sista riksdag antagna nya bränvinsbränniogs- och minuteringslagstiftning,
hvars välgörande verkningar tacksamt erkännas: af hvarje sann fosterlandsvän.
Huru bränvinstiilverkningen under qvinqvenniet blifvit utöfvad visar nedanstående
tabell:
il
Bränvinspannor af
Afgift.
lista
2:dra
3:dje
klassen.
klassen.
klassen.
år 1851
421
1
1
1,970
4
2
» 1852
323
1
i —
1,137
24
—
» 1853
330
3
—
1,186
12
3
» 1854
288
2
—
723
11
11
» 1855
3
*““
—
674
Summa
1,365
7
i
5,691
4
4
I samma mån bränvinsbränningen aftagit, bränvinet fördyrats och försäljningen
af denna dryck på gästgifvaregårdarne upphört, hafva ölbryggerier blifvit anlagda och
uppmuntrade. Sålunda tillverkas nu s. k. Bayerskt öl till betydliga qvantiteter på
Sandö, samt täflar med det Stockholmska i godhet; och en sådan inrättning är under
anläggning i Sollefteå, hvarförutan icke obetydliga qvantiteter öl tillverkas i Hernösand
och Sundsvall. På få gästgifvaregårdar finnes bränvin till salu, meni på alla öl
och porter samt kaffe, och deraf härleder sig ock att man på dessa ställen högst
sällan varsnar fylleri och slagsmål, hvilket i fordna tider icke var så ovanligt.
d) Skogarnes beskaffenhet inom Länet är i högsta måtto olika, i det att de
i några socknar, särdeles de vid kusten belägna, öro så medtagna, att de knappt fylla
inbyggarnes behof af hustimmer och bränsle, i andra åter så rika, att de lemna högst
betydliga partier till utskeppning. Att de förstnämnda i en forntid, om ock aflägsen,
ägt rika tillgångar på skog, är lika säkert, som att de sednare, om de, såsom nu
30
sker, ålitas mera än som kan anses förenligt med en god hushållning och omtanka
för framtiden, en gång i en framtid, om ock likaledes aflägsen, hotas med de förras
öde. De betydliga partier trävirke, som årligen utskeppas, och de för beredande af
detta virke anlagda många sågar, hvilkas antal ärligen ökas, skola ofelbart påskynda
tidpunkten, då denna brist skall inträffa, ty det är naturligt att hvarje källa, den må
vara än så rik, en gång skall tömmas, om den ålitas utöfver hvad som tillflyter. Så
med skogarne, då de afverkas i större mån än återväxten medgifver.
Norrlands rikedom på skog var i äldre tider så stor, att det var allom gifvet
att der afverka, och denna afverkning på allmänningarne medgafs äfven i de äldre
skogsordningarne; men redan 1731 fann man att de Norrländska skogarne voro så
»hårdt medtagne», att en inskränkning i denna afverkning af behofvet påkallades.
Voro de i den tiden »hårdt medtagna», måste man beklaga att de på många ställen
blifvit det ännu mera, mest under sednaste decennier. De i sednare åren högt uppdrifna
trävarupriserne och den deraf alstrade vinningslystnaden, bristande kunskap om
en rätt skogshushållning, saknad tillsyn mot åverkan, afvittringarnes långsamma fortgång,
skogseldar, otidigt och för vidt sträckt svedjande, med mycket mera, äro hvar
för sig orsaker till den pågående skogsförstörelsen. Det är naturligt, att, så länge
de höga trävarupriserna fortfara, vinningslystnaden skall stegras och alla söka få del
i rofvet, alla, ty äfven kronohemmansåboer, krononybyggare och boställshafvare hafva
försökt att erhålla rätt till utsyning, och när en sådan rätt afslagits, hafva de afverkat
i tysthet, samt derför stundom äfven fått böta. Sågarnes antal inom Länet uppgafs
vid 1853 års slut vara följande:
I Medelpad . . . .
I Södra Ångermanland.
I Norra Ångermanland.
Tillsammans
Då nu vid 1850 års slut funnos . .
har antalet under de sista 5 åren minskats
med
och ökats med
Grof-
hladiga.
Fin-
bladiga.
Med rätt
till timmer
rrån kronans
skogar.
Summa.
_
Husbehofs-
sågar.
Summa
summarum.
35
31
66
66
131
11
3
145
60
205
9
7
3
19
83
102
175
49
6
230
143
373
180
31
6
217
132
349
5
18
—
13
11
24
3f
Att averkningen vid denna mängd sågar skall vara högst betydlig inses snart,
och såsom exempel må endast anföras, att de tre ångsågarne i Medelpad, nemligen
en å Wifsta varf och 2:ne i Sköns socken, årligen afverka i medeltal 20,000 timmer
hvardera: att tillverkningen vid de tre ångsågarne i södra Ångermanland, nemligen
Kramforss, Locknö och Sandö, uppgifves utgöra:
år 1854
2,902,
» 1855  8,676,
eller tillsammans 11,578
tolfter plank, hvarförutan blott i södra Ångermanland under qvinqvenniet försågats:
Plank. Bräder.
år 1851
27,870. 8,590.
» 1852 .
29,549. 8,830.
» 1853
29,800. 9,750.
» 1854
32,361. 12,728.
» 1855
32,426 17,511.
Summa tolfter 152,006. 57,409,
samt att vattensågarne i Medelpad och norra Ångermanland, deribland Husom, med icke
mindre än 12 ramar, i samma proportion försäga timmer. För att skaffa arbete åt alla
dessa sågar användas alla möjliga utvägar, stundom sådana, som sedermera förorsaka
långvariga tvister och rättegångar. För ångsågarne och de större vattensågarne inköpas
hela skogsområden, med rättighet till deras alverkning på 50 år, hvilka köp äro menliga,
synnerligen för skogarne i nedre landet, der någon egentlig transportkostnad icke kommer
i fråga, samt således äfven ung och omogen skog, som användes till ved, borttages, hvarigenom
trakterna, när de till hemmanen återfalla, äro alldeles kala samt med ris och qvist
så betäckta, att plantorna förqväfvas och många mansåldrar åtgå, innan någon återväxt
är att påräkna. Inom fjellsocknarne äter äro dessa köp mindre skadliga, då i de
flesta fall endast gröfre trän och mogen skog hugges, emedan värdet af smärre trän icke
motsvarar huggnings- och transportkostnaderna. Afverkningen på de sålunda inköpta
skogstrakterna pågår med sådan ifver, att landets arbetspersonal dertill icke är tillräcklig,
hvarför Dalkarlar, Wermländningar och Småländningar till icke ringa antal
blifvit för ändamålet införskrifne. Frestelsen att på en gång åtkomma betydliga penningesummor
är så stor, att den icke kan motstås af allmogen, ehuru denna förutser
den olyckliga belägenhet, hvari landet genom skogarnes uthuggning ofelbart kommer
att försättas, och att faran förutses kan bedömas deraf, att en socken, hvars
hemmansägare, med få undantag, försålt sina skogar på femtio års afverkning, uti en
32
underdånig ansökan sjelfve yttrat, att »när skogen blifvit uthuggen, är socknen obeboelig.
»
Hvad som i lika, om ej högre, grad än skogsköpen befordrar skogsfÖrÖdelsen,
är rättigheten att anlägga salusågar inom fjelltrakterne, hvilken rättighet äfven
å de flesta ställen, der belägenheten sådant medgifver, begagnas, ty vid dessa sågar
afverkas vanligen sådana trän, som icke med fördel kunna afsättas till de större sågverken,
ja ofta så omogna trän, att icke en gång ett enda dugligt till utskeppning
tjenligt bräde af stocken erhålles.
När man i öfvervägande tager alla nu nämnde omständigheter, när man vidare
besinnar hvilken massa af ved och kol som årligen fordras för jernbrukens, glasbrukens,
tegelslageriernas, ångqvarnarnes och de årligen sig förökande ångfartygens, äfvensom
en del andra inrättningars behof, hvilka qvantiteter af brännved, som dels
förbrukas i landet, dels afföres till Stockholm, är det sannerligen icke utan skäl, som
skogsbrist befaras.
Från Länet har äfven under sista qvinqvennium alförts brännved, för hvilken,
till erhållande af premier, enligt Kongl, brefven den 31 Januari 1822 och den 24
Mars 1824, pass utfärdats, men denna industri har, såsom mindre lönande än bjelkhuggningen,
mer och mer minskats, samt slutligen alldeles afstannat, sedan premierna
enligt Kongl, brefvet den 4 Maj 1832 för åren 1833 och 1834 förminskats till
hälften och med sistnämnde år upphört.
Huru mycket virke, som årligen afföres antingen till Stockholm, att derifrån
utrikes exporteras, eller till andra inrikes orter, kan lika litet nu, som under förra
qvinqvenniet, med
någon tillförlitlighet uppgifvas,
men från tullplatserna
inom Länet
hafva till utrikes orter direkt
utskeppats följande skogsprodukte
r:
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
Summa.
Bandstakar, stycken
7,108.
7,591.
4,343.
4,343.
3,913.
27,298.
Bjelkar och spar-
rar, st
91,034.
123,121.
153,578.
160,401.
164,892.
693,046.
Bräder, hel-, tolfter 110,244.
124,880.
105,755.
158,601.
129,005.
628,485.
d:o, half-, d:o
5,615.
7,321.
9,902.
16,018.
9,284.
48,140.
Brädstump, d:o
53,640.
51,788.
56,598.
30,089.
65,549.
257,664.
Master och Spi-
ror, st. . . . . .
5,397.
5,399.
3,690.
3,057.
3,361.
20,904.
Spakämnen, dussin .
75.
71.
45.
43.
29
263.
Ved, famnar ....
804.
809.
950.
1,076.
993.
4,634.
Arämnen, par . . .
4,902.
5,091.
5,262.
3,100.
3,095.
21,450.
Tjära och beck, t:r
1,011.
2,606.
1,233.
5,892,
10,184.
20,926.
Pottaska, L« . . .
3,038.
—
T-
—
879.
3,917.
Jemför
33
Jemför man nu denna utskeppning, hvars värde kan antagas ungefärligen hafva
utgjort:
år 1831
B:ko R:dr 1,711,600.
» 1852
» » 2,017,600.
» 1853 .
» » 1,932,000.
» 1854
» » 2,537,300.
» 1855
» >» 2,302,300.
Summa B:ko R:dr 10,500,800,
eller i medeltal 2,100,160 R:dr om året, med utskeppningen föregående qvinqvennium,
så visar det sig att utskeppningen under sista qvinqvennium öfverstigit den
under de föregående fem åren, nemligen:
Bandstakar, stycken . .
Bjelkar och Sparrar, stycken
Bräder, hel-, tolfter. . . ,
d:o half-, d:o .
Brädstump, d:o . . .
Läkter, d:o . .
Master och Spiror, st. .
Spakämnen, st
Timmer, st
Ved, famnar
Årämnen, par ....
Tjära, tunnor
Pottaska, \JU
Utskeppning.
Utskeppade varors värde.
1846—1850
1851—1855
år
för hvarje
år
Summa för
qvinqvenniet
28,230
27,298
1846
875,000
283,780
693,046
1847
808,000
332,600
628,485
1848
499,000
19,683
48,140
1849
657,000
135,986
257,664
1850
1,033,000
3,872,000
10
1851
1,711,600
14,441
20,904
1852
2,017,600
2,740
3,156
1853
1,932,000
185
1854
2,537,300
1,613
4,634
1855
2,302,300
10,500,800
8,582
5,091
3,300
20,926
3,917
I sammanhang härmed bör äfven uppgifvas det inom de olika orterna under
qvinqvenniet gängse priset på sågtimmer, hvilket, såsom naturligt är, ökas i den mån
fällningsorten är belägen på längre eller kortare afstånd från sågverket; och lika naturligt
stegrats i mån af den ökade afsättningen. Ifrån 12 å 16 sk. stocken, som
Berättelse öfver Wesler-Nn rrlands Län för åren 1851—1855.
34
det var för tio år sedan, betalas denna nu med 32 sk. å 1 R:dr Banko, då skillnaden
emellan gran- och furutimmer vanligen är 33J procent. Priserna på plankor
hafva varit väsendtligen olika på olika ställen inom Länet, i mån af platsernes aflägsenhet
från skeppningsorten, såsom:
,, . . , Södra An- Norra Anger
Medelpad.
gennanland. manland.
år 1851 B:ko R:dr 5 å 7 7\
a 1852
» » 4\ 5 å 8 9
»> 1853
» » 5 6 å 9i 12
» 1854
» » 71 6| å 10 121
» 1855
9 » 8 5 å 8 lii
Priserna å bräder hafva äfven varierat emellan 32 sk. å 1 R:dr per tolft i Södra
Ångermanland, emellan 1 R:dr och 2 R:dr 32 sk. i Norra Ångermanland och emellan
3 och 5 R:dr i Medelpad.
Löfskogen är vid och intill segellederne nästan alldeles uthuggen, oell sedan svedjande,
hvarigenom dess uppkomst vanligen befordrats, numera betydligt minskats, blir
den allt mera sällsynt. Inom fjellsocknarne och från segelled aflägsna orter finnas
på många ställen ganska vackra löfskogar, men dessa kunna icke annorledes tillgodo
göras
ägarne, än genom pottaske-bränning, löftägt eller skaf åt kreaturen.
Till tjärbränning är det, enligt Kongl, brefvet den 26 Juni 1844, en hvar
medgifvet att i de norra Länen, efter utsyning och under fastställde kontroller, från
Kronans marker afhemta vindfällen, stubbar och rötter. Uti denna tillåtelse begärde
Rikets Ständer vid 1853 års riksdag den ändring, att allmogen icke må ifrån denna
näringsgren utestängas, men, då tjärbränningen i Wester-Norrlands Län icke utgör
någon hulvudnäring, anser Kongl. Majrts Befallningshafvande den så mycket mindre
här böra inskränkas, som erfarenheten under flera år visat, att den utöfvats endast
af torpare och inhysesfolk samt nybyggare och på intet ställe drifvits i större skala,
ehuru Hushållningssällskapet, af de för ändamålet anvisade medel, icke sparat uppmuntringar
för dess uppdrifvande. Emedlertid är det otvifvelaktigt, alt denna näringsgren,
rätt handhafd, skulle medföra icke allenast lön för mödan, utan äfven en
icke obetydlig vinst. Pottaskc-tiilverkningen har under qvinqvenniet endast ett år
varit någorlunda betydlig, men sedermera minskats, ehuru för uppmuntrande äfven af
denna näringsgren premier utdelats; men, så länge averkningen af skogarne så ohejdadt
som nu fortgår, äro de personer få, som vända sin lifig från denna mera vinstgifvande
rörelse till den mindre gifvande tjäru- och pottaske-tillverkningen, ehuru materialier
för denna finnas öfverallt i ymnighet att tillgå.
35
Att det icke ligger i den fåtaliga kronobetjeningens makt, att på en sträcka
af nära 220 qvadratmil bevaka de stora kronoskogarne mot åverkan, har Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande vid flera tillfällen anfört; likasom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
vid dessa och flera andra tillfällen, bland annat i de föregående underdåniga
femårs-berättelserna, anmält Länets behof af en talrik skogsbetjening, samt, i följd
af nådig befallning, uppgifvit icke allenast det anta! skogsbetjente, som erfordras,
utan äfven förslag till aflöning och instruktion för dem. Särskildt har Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande uti allmän kungörelse varnat Länets invånare mot skogsåverkan,
äfvensom Hushållningssällskapet hos Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning om
behofvet af en förändrad skogslagstiftning. Hufvudsaken vore om skogsägarne ville
iakttaga att den årliga afverkningens storlek lämpades efter skogens årliga tillväxt:
att afverkningen skedde i en sammanlöpande ordning, trakt efter trakt: att vid skogsfällning
qvarlemnades tillräckligt antal fröträd: att de afverkade fälten skyddades från
kreatursbete till dess ungskogen nått tillräcklig höjd: att endast mogen och till behörig
groflek kommen skog skördades, och således allt hygge till afsalu af sparrar,
spiror och årämnen upphörde, samt att alla kala fläckar, som kunde bära skog, sattes
i skogbärande tillstånd. Iakttoges dessa enkla erinringar och skogsåverkan blefve belagd
med högre ansvar, än som nu är fallet, lider det ingen tvifvel, att skogssköflingen
skulle, om icke upphöra, åtminstone betydligt aftaga.
1 sammanhang med berättelsen om skogarne är afvittringsverkets behandling
oskiljaktig. För hvad i detta afseende blifvit tillgjordt intill 1850 års slut har Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande uti sist afgifna underdåniga femårs-berättelse *) fullständigt
redogjort och hoppas att uti denna underdåniga berättelse kunna visa, att en del af
de i förra berättelsen omnämnda olägenheter under sist förflutna qvinqvennium blifvit
afhulpen. Sedan nemligen Rikets sist församlade Ständer anvisat ett anslag af 8,000
R:dr Banko för afvittringsverkets påskyndande, samt Kongl. Maj:t nådigst behagat
förordna att detta anslag skulle användas för Wester-Norrlands Län, hafva afvittringsärendena
der blifvit från medlet af år 1855 handlagde af särskildt nådigst tillförordnade
styresman och föredragande samt 6 afvittringslandtmätare, hvarigenom ärendet
erhållit en raskare fortgång, så att, om, såsom jag hoppas, nödigt anslag äfven vid
kommande riksdagar erhålles, afvittringen, hvars slut förut icke kunde förutses, skall
inom en icke långt aflägsen framtid bringas till fullbordan. Under det nu slutade
qvinqvenniet hafva afvittringsarbetena blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande genom
utslag afslutade: 1851 för Borgsjö, 1852 för Wiksjö, 1853 för Indals och
Haverö, samt 1855 för Anundsjö socken, hvarförutan innevarande år Hellgums och
*) Sid. 44 och följ.
36
Ramsele socknar på samma sätt afslutats; beroende alla dessa med flera socknars
afvittringsverk nu på högre pröfning. Under qvinqvenniel är äfven Säbrå sockens
afvittringsverk af Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-kollegium faststäldt. För närvarande
äro afvittringarne afslutade och fastställde i 14 socknar.
På Kongl. Maj:ts eller Kongl. Kammar-kollegii pröfning
beroende
8 »
Under handläggning af afvittringslandtmätaren 3 b
På Ägoskillnads-rätts eller Högsta Domstolens pröfning beroende ... 2 w
Återförvisade samt påbörjade afvittringar, som ännu
ej hunnit slutligen afgöras , 10 b
varande i öfriga socknar antingen skog icke att afvittra, eller afvittringen icke påbörjad.
Kostnaden för afvittringen har under qvinqvenniet varit följande:
Arfvoden och Resepenningar B:ko R:dr 17,844: 21. 4.
Handtlangningskostnad
» » 1,044: 17. —
Gode mäns m. fl. ersättning » » 1,308: 13. —
Diverse utgifter
. » » 427: 3. 6.
Summa B:ko R:dr 20,624: 6. 10.
eller i medeltal för hvarje år
a » 4,124: 39. 9.
e) Bergshandteringen. Af den jernmalm, som vid bergsbruken inom Länet
bearbetas, brytes föga inom Länets eget område, ty jernmalms-skärpningarne på Ulfön
uti Nätra sockens skärgård, hvilka föra en svag och svårsmält titanhaltig jernmalm,
hafva under qvinqvenniet icke blifvit arbetade, utan varit genom erhållen hviloståndsresolution
förvarade. En på Topptallsberget uti Nordmalings socken af Ångermanland
inmutad jernmalms-anledning har sedan år 1854 varit under arbete, hvilket,
ehuru Nordmaling numera tillhör Westerbottens Län, här anmärkes, enär brytningen
skett inom Ångermanlands i öfrigt till Wester-Norrlands Län hörande landskap. Under
qvinqvenniet hafva af Bergmästaren i orten mutsedlar blifvit meddelade å följande
antal dels nya malm- och mineral-anledningar, dels förut bearbetade, nemligen:
1851. 1852. 1853. 1854. 1855. Summa.
Å nya malm- och mineral-anledningar:
Silfver-
och blymalm — — — 1.
1
Kopparmalm........ 2. 2. — —
4.
Jernmalm 1. — — —
1
Qvarts ......... 1. — 1. —
q
Summa 4.
8.
37
1851. 1852. 1853. 1854. 1855. Summa.
Å förut bearbetade ställen:
Kopparmalm  . 1. 3. 4. — — 8.
Ställsten ,1. — — — — 1.
Kopparslaggvarp
— 2. 1. — — 3.
Tillsammans 2. 5. 5. — — 12.
Eller summa mutsedlar . . . , 6. 7. 6. 1. — 20.
Tillägges härtill antalet af de mutsedlar, hvilka blifvit uttagna under näst
föregående qvinqvennium 28,
uppkommer det betydliga antalet af 48;
men det måste medgifvas, dels att de flesta af dessa malm-anledningar hafva under
bearbetningen visat sig så föga gifvande, att de måst öfvergifvas, dels att flere af
de personer, som trott sig hafva funnit och äfven inmutat malmanledningar, icke
haft nog förmåga att sätta arbetet i gång. År 1853 utfärdade Kongl. Bergs-kollegium
tillåtelse att på Fröstdals hemmans mark i Nätra socken af Norra Ångermanland
anlägga en kopparhytta för tillgodogörande af malm från åtskilliga inom orten
uppfunna anledningar, men detta verk, ehuru anlagdt och styrdt af sakkunnige personer,
har ännu föga fått skörda vinst af sina dryga utgifter, helst verket, efter att
endast 1| vecka hafva varit i gång, den 28 Mars 1854 hemsöktes af eldsvåda, hvarigenom
hyttan förstördes.
Ilvilostånd hafva under qvinqvenniet blifvit på viss tid meddelade för följande
antal malmanledningar inom Länet, nemligen:
1851. 1852. 1853. 1854, 1855. Summa.
Silfver- och blymalm .... 1. — 1. — — 2.
Kopparmalm 1. — — — — 1.
Jernmalm ........ 2. — 1. — 5. 8,
Tillsammans 4. — 2. — 5. 11.
De inom Länet varande fem masugnar, nemligen Galtströms i Njurunda socken,
Lögdö i Ljustorps, Söderfors i Attmars, Bollsta i Ytterlännäs och Utansjö i Högsjö
socken, hafva under qvinqvenniet, dock icke alla under hela tiden, varit i gång, hvaremot
de år 1843 privilegierade masugnar vid Björkå bruk i öfverlännäs’ och Forsse
bruk i Långsele socken ännu icke kommit i gång. Nedannämnde uppgift visar huru
tackjernsblåsningen under qvinqvenniet bedrifvits:
58
-.3
09
C
Q3o G
3 CTQ
Blåsnings-
tid.
Tackjerns-
tillverkning.
Anta
fridyg
Tionde-
tackjern.
V g
"1
Tackjernsvigt.
p —
Tackjernsvigt.
år 1851
4
651
7
12,762
40
224
14
19
»1852
5
898
9
21,465
40
371
18
14
» 1853
4
437
15
9,979
32
152
16
2
» 1854
4
381
14
9,979
24
215
16
12
» 1855
4
396
17
8,744
82
78
18
16
Summa
2,765
14
62,929
218
1,044
5
3
hvaraf medium för året gör. ...
Jemföres detta belopp med medel-
—
553
3
12,586
44
208
17
1
talet under föreg, qvinqvennium
—
513
8
10,978
29
165
1
17
så befinnes tillverkningen under det sist tillryggalagda qvinqvenniet vara ökad per
medium med 1,608 skeppund om året, likasom Kronans tionde-tackjern under samma
tid tillökats med cirka 43 skeppund årligen, i medeltal räknadt. Härvid gäller dock
samma anmärkning, som uti förra femårs-berättelsen, att tionde-tackjernet, enligt
Kongl. Kungörelsen den 29 November 1844, angående nedsättning under viss tid
af den för tackjernstillverkningen utgående tionde-algift, utgör endast hälften af det
belopp, som efter fastställde grunder eljest skolat utgöras: att de utförda tiondebeloppen
blifvit lösta med penningar, enligt det af Kongl. Kammar-kollegium, Statskontoret
och Bergs-kollegium fastställde pris, nemligen 7 R:dr för år 1851, 6 R:dr
24 sk. för åren 1852 och 1853, 6 R:dr 36 sk. för 1854 och 7 R:dr för år 1855,
samt att Galtströms, Lögdö och Bollsta masugnar åtnjutit den för svagare malmfång,
genom Kongl, brefven den 21 Juni 1826 och den 5 Juni 1839 tills vidare beviljade
nedsättning till 3 R:dr 32 sk. skeppundet. Vid tackjernstillverkningen äro blandade
malmer använda, nemligen från Utö, Wigelsbo, Herrängs, Jerna och Norbergs
m. fl. grufvor. Blandningen har per medium lemnat 41 procent tackjern och åtgången
af kol har i olika masugnar varierat emellan 10 och 14, samt i medeltal
uppgått till 11J tunnor per skeppund tackjern.
Jemför man hvarje års tackjernsblåsning inom Länet, fördelad på årets alla blåsningsdygn,
så befinnes att, då under förra qvinqvenniet 1846—1850 blåsningstiden
per medium var 513 dygn för ett tillverkningsbelopp af i medeltal 10,978 skeppund,
medelproduktionen för hvarje blåsningsdygn uppgått till ..... 21,38.
och för 1850 af 12,636 skeppund på 509 dygn till ....... 24,83.
hvaremot 1851 per dygn tillverkats i medeltal
19,60.
59
185
1853
22,78.
1854
26,12.
1855 .
22, 3.
och per medium under nu slutade qvinqvennium
22,76
skeppund för hvarje blåsningsdygn.
Under de fem år, som denna underdåniga berättelse omfattar, hafva vid mas
ugnarne
i Länet följande qvautiteter gjutgods blifvit tillverkade:
år 1851
83.
» 1852
105.
» 1853
99.
» 1854
278.
» 1855
516.
eller tillsammans 1,081
skeppund tackjernsvigt, utgörande i medeltal 216 skeppund årligen, eller vid pass
34 mera än föregående qvinqvennium, då tillverkningen utgjorde 908 skeppund, med
ett medeltal af 182 skeppund för året.
De inom Länet varande stång-ämnesjerns- och manufakturverk hade vid 1855
års utgång följande antal hamrar och härdar:
I Medelpad
1 Södra Ångermanland
I Norra d:o
Summa
Stång- och
hammarverk.
33
03
S
24
15
5
33
fia:
33
24
6
63
Manufaktur
verk.
3 å
2
-a
14
14
2
30
3-
CG
g -a
3 S
-
13
18
4
35
Stång- och ämnesjernstillverkningen har under qvinqvenniet bedrifvits sålunda
vid Länets smidesverkstäder:
1
Med bestämd tillverkningsrätt.
Med oinskränkt tillverkningsrätt.
Smält-
härdar.
Stång- och
ämnesjerns-  till verkning.
Hammar-  skatt å pri-  vilegierade
smidet.
Smält-
härdar.
Stång- och
ämnesjerns-  tillverkning.
Erlagd
Hammar-
skatt.
år 1851 .
47
23,442
225
1
12
21
12,279
102
13
19
» 1852 .
35
16,335
157
4
17
32
17,939
143
18
11
» 1853 .
31
12,337
138
4
17
35
18,960
164
16
8
» 1854 .
30
10,739
125
15
—
35
19,607
168
12
9
» 1855 ,
22
8,767
88
—
41
21,490
203
15
~—
Summa
165
71,620
734
6
6
164
90,275
783
16
7
Medium
33
14,324
146
17
5
33
18,055
156
15
5
Då nu tillverkningen under qvinqvenniet utgjorde per medium vid 66 härdar
32,379 skeppund, men under föregående qvinqvennium vid 72 härdar 31,934 skeppund,
har, ehuru härdarnes antal varit 6 mindre, tillverkningen stigit med 443 skeppund
om året i medeltal.
Jernmanufaktur-tillverkningen har under qvinqvenniet varit i skeppund bergsvigt:
år 4831
3,060.
1832
2,609.
1833
2,793.
1834
3,022.
1833
3,322.*)
Summa 14,806
eller per medium årligen 2,961,
hvilken summa, jemförd med medeltillverkningen under förra qvinqvenniet, 2,341 skeppund,
visar att tillverkningen under de sednaste fem åren stigit med vid pass 420
skeppund om året.
Under sednaste qvinqvennium hafva följande partier jern blifvit från Länet exporterade
till utrikes orter, nemligen:
*) Inberäknade 229 SktJ metallbult och spik, tillverkade vid Sidsjö eller Pettersberg, nära
Sundsvall.
år 1831
41
Hernösand. Sundsvall. Summa.
Ska.
L U.
u.
Sk U.
Ltt.
U.
ska.
La.
a.
år 1851
5,786
7.
10.
11,249
13.
—
17,036
—
10.
»1852
4,681
19.
10.
10,086
1.
5.
14,768
—
15.
»1853
8,184
5.
13.
15,177
16.
15.
21,362
—
8.
»1854
4,072
16.
12.
12,157
—
—
16,229
16.
12.
» 1855
8,181
7.
10.
10,873
6.
10.
19,054
14.
—
Summa
50,906
14.
15.
57,543
17.
10.
88,450
12
5.
eller i medeltal ....
6,181
6.
19.
11,508
15.
6
17,690
2.
5.
Då nu medelexporten för
11,018
förra qvinqvenniet endast var
5,055
2.
4.
7,983
11.
16.
14.
—
har exporten 1851—1855
t
ökats per medium med
3,146
4.
15.
3,525
5.
10.
6,671
8,
5.
hvarförutan under begge qvinqvennierna högst betydliga partier jern ifrån Lånet afskickats
till Stockholm, att derifrån till utrikes orter utskeppas. Utom det inom
Länet åstadkomna tackjernet, hafva stångjernsverken förbrukat tackjern från Norberg,
Norrbärke, Nya Kopparberget och Nora.
Under år 1855 hafva varit använde: vid masugnarne 57, vid Forsse gjuteri 2,
vid stångjernsverken 215 och vid manufakturverken 115, eller tillsammans 369 ordinarie
arbetare; men en stor mängd sysselsättas dessutom dels med körslor, dels
med kolning. Medelåtgången af kol har varit 19 tunnor per skeppund stångjern och
minsta qvantiteten, 16 tunnor per skeppund, är konsumerad för smidet vid Graninge.
Såsom totalomdöme om bruksrörelsen under qvinqvenniet kan sägas att, ehuru
kolen under samma tid mäst högre betalas än under föregående qvinqvennium, samt
oansedt malmen behöft hemtas från aflägsnare grufvor, afsättningen dock varit förmånligare,
synnerligen under åren 1854 och 1855, då jernet stigit i värde.
f) Fabriker, bruk och andra näringar, hvilka icke tillhöra bergsrörelsen, äro:
l:o Glasbruken på Sandö och i Skönvik hafva under de sed naste fem åren icke
lemnat den afkastning, som fordrats för deras drifvande med fördel. Det på Sandö,
hvarvid 15 arbetare begagnas, har varit i gång sex månader hvarje år och i medeltal
lemnat en tillverkning af 325 kistor fensterglas, hvars försäljningspris svarat emot
14,220 U:dr Banko. Skönviks glasbruk, som under de fyra första åren af qvinqvenniet
hade sex å åtta verkstäder i gång och gaf en årlig tillverkning, som i medeltal
uppskattades till 20,800 R:dr Banko, var under år 1855 nedlagdt, emedan ägarne
Berättelse öfver Wester-Norrlands Län för åren 1851—1855.
42
ansågo, det verket, sorn fFör hvarje verkstad konsumerar omkring 250 famnar ved,
hvilka från kringliggande socknar måste uppköpas, vid de å brännmaterialet högt uppjagade
priserna, som varit rådande, icke kunna med någon behållning drifvas. Adertön
arbetare äro emedlertid der mantals*- och skattskrifne.
2:o Pappersbruk vid Westanå och Stångeå i Njurunda socken, under samma
ägare förenade, hafva under qvinqvenniet tillverkat papper för omkring 4,000 R:dr
Banko årligen; och bör det anmärkas att med pappersbruket i Westanå blifvit förenad
en, af vattnet äfven drifven, spånsvarf, med hvilken taktäckningsämne af 1 alns
ibredd och omkring |:dels tums tjocklek skäres utaf en enda stock, asp, tall eller
.gran, till 20 å 30 alnars längd, allt efter stockens tjocklek.
5:o Tegelbruk finnas 4 i Södra Ångermanland, nemligen:
Solum å Hernön, der
80,000,
Utansjö i Högsjö socken, der  15,000,
Warglunds å Hemsön, der  75,000, och
Norrlands i Bjertrå socken, der
90,000
tegel ärligen tillverkats; och äro dessa tillsammans 260,000 tegel inom orten försålde
för ett pris af 30 R:dr Banko per tusende.
4:o Skeppsbyggeri utgör en för orten högst vigtig näringsgren och nya varf
uppstå derföre öfver allt, der belägenheten sådant medgifver. Utom de i städerna
befintliga skeppsvarf, om hvilka längre fram skall nämnas1, äro sådana anlagda uti
större skala i Wifsta och Svartvik, begge i Medelpad, samt dessutom på liera andra
ställen. Under de sednaste fem åren äro följande antal fartyg och båtar af fem lä
-
ster
och derutöfver byggda:
Antal
Antal
Sammanlagd!
Värde.
Arbetare.
Fartyg.
lästetal.
Vid
Wifsta i Medelpad .....
170.
7.
1,653.
307,458
—
»
Svartvik i dio
85.
9
2,001.
269,900
»
Bondsjö i Södra Ångermanland .
. . —
6.
807.
205,666
32.
»
Åbord i d:o
—-
1.
147.
27,000
—
»
Korfhamn i d:o
—
1.
320f.
60,000
»
Barsviken i d:o
-—
2.
175
50,000
Inom Nora socken i d:o
—
4.
76.
7750
»
Bjertrå socken i d:o
.
4.
187.
16,833
16.
»
Ytterlännäs socken i d:o
—
1.
20.
3,000
__
Sollefteå socken i d:o
. . —
1.
30.
5,000
—
5:o Bland öfrige anläggningar böra anmärkas: 1 färgeri i Medelpad med 2 arbetare
och 500 R:drs årlig medelafkästning, samt 2 sådana i Södra’Ångermanland med
45
5 arbetare och 3,300 R:drs tillverkningsvärde, några garfverier och' vadmalsstampar,
ett repslageri, samt 7 stycken kalkugnar på Alnön, hvilka under de sednare åren
lemnat god afkastning till förhöjda priser.
Antalet af handtverkare och gerningsmän på landet med deras arbetare har under
de seduaste fem åren varit följande:
o
ar
1851
1
443
68
X)
1852
.
—
j—
428
76
B
1853
—
;
488
99
B
1854
—
—
509
137
B
1855
—
— :
520
105
Handtverkare,
Gerningsmän.
>
-S
er
g) Väfnadsslöjden bedrifves i Medelpad och Södra Ångermanland endast till
husbehof, hvaremot i Norra Ångermanland icke obetydliga partier tillverkas för afsalu.
Man antager att af de inom Länet tillverkade lärfter blifvit afyttrade:
år 1831
458,000.
» 1852
459,000.
> 1853
398,630.
> 1854  ' . - 444,000.
» 1855
425,000.
eller tillsammans alnar 2,184,630,
som gifver ett medium äf 436,926 alnar om året.
De genom Kongl. Kungörelsen den 22 Februari 1762 påbudna premier för den
finare lärftstillverkningen utgå ännu och hafva under qvinqvenniet utgått på följande
sätt:
Alnar lärft
uti
Summa
Premiernas
Belopp i
l:sta
klassen.
2:dra
klassen.
3:dje
klassen.
4:de
klassen.
5:te
klassen.
6:te
klassen.
7:de
klassen.
9:de
klassen.
10:de
klassen.
alnar.
Banko.
år 1851.. .
29,444
39,988
37,253
27,184
8,417
1,122
—
—
—
143,408
3,466
19
—
» 1852...
29,231
40,214
38,902
22,716
7,027
1,459
—
—
—
139,549
3,334
22
—
» 1853.. .
35,487
43,969
39,763
22,647
6,030
1,426
—
—
—
149,322
3,492
47
—
» 1854...
26,940
29,360
21,156
9,090
3,043
908
—
—
—
90,497
2,016
18
3
» 1855...
19,684
30,502
27,413
15,294
3,839
773
—
—
—
97,505
2,291
33
9
Summa
140,786
184,033
164,487
96,931
28,356
5,688
—
—
—
620,281
14,601
44
—
Jemförelse:
1846—1850
140,486
172,868
162,013
111,774
33,919
7,444
_
628,504
15,055
15
6
1841—1845
175,489
230,058
194,974
125,569
34,202
8,557
71
137
117
769,174
18,158
33
6
■
St
“t
43
Häraf synes att den finare lärftstillverkningen mer och mer minskas, samt att
någon tillverkning af larfter i 7:de, 8:de, 9:de och 10:de klasserne icke hvarken under
sist förflutna eller näst föregående qvinqvennium blifvit anmäld till premium. Å
ena sidan är det naturligt, att 'lärllstillverkningen för hand icke skall kunna tälla i
pris med machintillverkningen, men å den andra måste det ock medgifvas, att Norrländningarne
icke tillegnat sig de nyare methoderna för linets sortering och väfvens
appretering, som göra den utländska fabrikationen mera begärlig.
h) Jagt idkas icke särdeles och i Länets städer är det stundom ganska svårt
att erhålla villebråd till köps. Det som skjutes upphandlas af uppköpare, hvilka dermed
begifva sig till Stockholm, der den på handel begilna Norrländningen anser sig
få sin vara bättre betald, ehuru sådant ofta slår felt. Uti Hernösand har till eftersyn
af jagtförfattningarnes efterlefnad ett jagtförbund förlidet år bildat sig.
Skjälfångsten, ehuru uppmuntrad af Länets Hushållningssällskap, har haft föga
framgång och skallgång efter rofdjur anställes sällan. Endast ett större skall har
under qvinqvenniet ägt rum; och under denna tid har följande antal rofdjur blifvit
fångade och dödade:
5
2L
-T
03
'Jj
J Björnar.
<
03
CJ9
03
-i
<
03
0Q_
O
o
I Lodjur.
Räfvar.
Mårdar.
Jerf.
8 Gräfsvin.
8 Uttrar.
Skjälar.
Hökar.
cl
era
OQ_
o
p
O
03
CD
O
-l
O
—i
CJ
03
p
Ufvar.
år
1851 .
8
2
15
185
16
i
49
23
1852 .
—
7
2
12
—
196
17
—
—
7
26
—
—
28
1853 .
1
—
—
22
221
22
i
—
10
47
17
—
1
—
»
1854 .
2
2
1
--
18
256
22
—
2
50
8
—
—
1
»
1855
2
2
1
5
11
283
25
J
1
4
58
54
2
—
Summa
4
20
6
17
66
1,141
102
:i
I
24
230
102
2
,
28
1
1840—1850
1
31
18
1
27
1,112
151
—
—
9
256
17
—
—
—
—
Elgar finnas i obetydligt antal inom Länet och deras fällande är i författningarne
förbjudet. Ett och annat vid Häradsrätterna förekommande mål visar dock
att brott emot dessa författningar varit begångna.
i) Fiske. Strömming, lax, sik, ål och nejonögon äro de vanliga fisksorterna,
som här fångas. Fiskerskapets klagan, att fisket allt mer och mer aftager, fortfar
ännu, likasom den ömsesidiga klagan, som föres: af sågverksägarne, att fiskena hindra
46
flottningen, och af fiskerskapet att den ifrån sågarne fallande spån e) behörigen till—
varatages, utan utfaller i vattnet och förstör fiskena, ännu förspörjes. [ sednare afseendet
hafva äfven åtal mot en och annan sågverksägare ägt rum.
Försök att på artificielt sätt frambringa fisk hafva, i grund af utkomna beskriT—
ningar, af enskilde blifvit gjorda, men icke ägt rum i större skala. Bland de binäringar,
som företrädesvis behöfva uppmuntras, förtjenar nämnas vinterfiske, som här
i landet är alldeles försummadt; och efter uppdrag af Hushållningssällskapet har, med
Kongl. Landtbruks-akademiens bifall, Friherre G. C. Cederström förliden sommar undersökt
de förnämsta af Länets fisken, samt dervid äfven meddelat fiskerskapet en
och annan nyttig anvisning till förbättring af fiskesättet. '
Vid 1855 års slut funnos inom Wester-Norrlands Län åtta kronofisken, för
hvilka inllöto de i kolumnerna här nedan utförda årliga arrenden:
Lax. Sik. Al. Strömming. Nejonögon. Arrenden.
T:r LTE tt. T:r «. L« TC. T:r L« «. st. R:dr sk. rsl.
Medelpad . . 15: 4. 10. — — — 2: — 723: 30. 11.
Södra Ångermanland.
. . 2: 1. — — — — — — — — 94: 18. 6
Norra d:o — ___ *54; 9. 5. _ 1,753: 25. g.
Summa 17: 5.
År 1850 funnos
252 fisken med 6: 4
10.
— — — 156: 9. 5.
— 2,571: 27. 1-
15. 14: 4- 12. 69: 14. 167: 4. 5. 2,901. 3,401: 44. —
Under qvinqvenniet äro ur kronans jordeböcker och fiskelängder uteslutne 125
fisken, till skatte försålde 119, samt nya tillkomna fern fisken, hvilkas frihetsår ännu
icke äro tilländalupna.
Markegångspriset å fiskvaror har under qvinqvenniet varit:
'
Lax.
Sik.
Al.
Strömming.
Nejonögon.
Bättre.
1 Tunna.
Fors.
1 Tunna.
Tuna.
1 Tunna.
1 Tunna.
1 läsp.
1 Tunna.
100 st.
år 1851 . .
46
_
38
46
24
12
3
20
10
1
__
» 1852 . .
50
—
42
—
50
—
24
—
—
3
16
9
18
—
1
—
» 1853 . .
55
—
44
—
55
—
24
32
—
3
16
14
8
,—
1
—
•—
» 1854 . .
50
—
40
—
50
—
25
—
—
3
16
12
16
—
1
—
» 1855 . .
53
16
—
43
16
—
53
16
—
33
16
—
3
24
—
14
—
—
1
—
—
Summa
254
16
—
207
16
—
254116
—
131
12
—
16
44
59
42
5
—
Medium
50
41
7
41
22
5
50
41
7
26
12
—
3
18
5
11
46
2
1
—
1846-1850
41
42
5
37
23
2
41
42
5
22
9
7
3
16
5
10
30
5
1 i
2
5
47
af hvilken jemförelse visar sig att priset å alla fisksorterna, utom nejonögon, stigit',
dock i verkligheten vida mera än, hvad af markegångstaxorna kan inhemtas; och bör
här göras samma anmärkning, som i afseende å spanmålen, att, sedan markegången
sättes efter af markegångssättnings-männen aflagd ed, det åsätta priset mera närmar
sig det verkliga, än förut varit fallet.
k) Salpetertillvcrkningen aftager allt mer och mer, samt svarar på långt när
icke mot Statens kostnad för densamma. Nedanstående uppgift visar så väl tillverkningsbeloppen
som kostnaden under qvinqvenniet:
Tillverkade. Kostnad.
LfE. tf. lod. R:dr sk. r:st.
år 1851
324: 12. —
» 1852
9: 2. — 336: 12. —
» 1853  — — — 328: — —
» 1854  — — — 530: 2. —
» 1855
4: — — 305: 24. —
Summa 13: 2. — 1,624: 2. —
eller per medium för år 2: 12- 13- 324: 38. 9.
f)å nu medeltalet var för åren 1846—1850 26: 15. 8. 538: 37. 6.
och för åren 1841 — 1845
224: 19- — 568: 43. 8,
så visar sig att salpetertillverkningen mer och mer förminskats, troligen en följd af
den lätthet, hvarmed hvarje arbetsför person kau erhålla rikligare förtjenst vid arbetena
i skogarne. Dock måste anmärkas att salpeter inom Länet tillverkats äfven
åren 1851, 1853 och 1854, men att tillverkaren, för undvikande af besväret att
sända den till Umeå, afvttrat varan i Örnsköldsvik.
I) Handeln. Om handeln gäller ännu hvad jag' i min förra underdåniga berättelse
*) anfört. Ännu söker en och annan att, mot socknemännens önskan, tvinga
sig till handelsrättigheters erhållande, och der denna nekas, uteblifva sällan underdåniga
besvär öfver Konungens Befallningshafvandes vägran: Många af allmogen drifva
handel med skogseffekter, hvilka dock ofta gå genom flera händer, innan de hinna
lastageplatsen. I afseende på den Norrländska landtmän genom Kongl, brefvet den
19 Maj 1824, allmängjordt genom Öfverståthållare-embetets kungörelse den 5:te Juni
samma år, medgifna handelsrättighet i hufvudstaden, har genom Kongl, brefvet den
29 September 1853 den nådiga förklaring blifvit leornad, att samma kungörelse, så
vidt den innebär föreskrifter, stridande mot de i handelsordningen gifna bestämmelser,
till kraft och verkan upphört, samt att följaktligen stadgandet! i samma ordnings 3
*) Sid. 68 och följ.
48
g 4 mom. rörande deri nämnd handelsrättighets utöfning efter anmälan hos vederbörande
magistrat, i afseende på den afgift, som för rättigheten erläggas bör, skall
tillämpas äfven å Norrländske landtman, som i hufviidstaden uti öppna salubodar eller
ifrån andre upplagsställen försälja från landtbruket härflytande alster eller landtmannatillverkningar.
Till lättnad för handeln har Kongl. Maj:t, uppå Rikets Ständers derom gjorda '
underdåniga anhållan, i nåder tillåtit att ytterligare en karantänsplats får för de norra
orterna anläggas, och har en sådan inrättning nu blifvit ordnad vid Lilla Åkerö, nära
Tynderö-sundet.
Från och med år 1831 är marknaden i Anundsjö indragen, samt från och med
år 1832 äro marknaderne i Arnäs och Själevad likaledes indragna, och i stället för
dem tre årliga marknader hållna i Örnsköldsviks köping. År 1833 upphörde äfven
marknaden i Borgsjö socken; och är det till fördel för landet, som alla dessa indragningar
skett.
Under sist förflutna qvinqvennium har Konungens Befallningshafvande meddelat
följande antal personer rättighet att på landet utöfva handel:
år 1831
—
» 1832
18-
» 1833
9-
» 1834
12-
» 1833
20-
Således under dessa g år tillsammans 39.
eller, då under föregående qvinqvennium sådan handelsrätt meddelades åt 83,
under sist förflutna qvinqvennium åt  24
personer mindre än under det föregående, hvilken minskning är en följd dels deraf,
att de första åren efter den nyutkomna handelsordningen ett större antal genast an
-
mälde -sig, dels af de i sednare tider i afseende på landthandeln utkomna författningar,
hvilka utölvat ett välgörande inflytande. Hvad som än vidare skulle vara al
ovedersäglig nytta är ett stadgande, det sökande till landthandelsrätts erhållande skulle
dels egenhändigt halva skrifvit sin ansökan, dels om ägande kunskaper förete bevis
af pastor, kronofogde eller länsman, emedan de bevis, som nu företes och blifvit utfärdade
af för Konungens Befallningshafvande ofta okände personer, stundom befunnits
mindre trovärdiga.
Under qvinqvenniet har befunnits följande anta! handlande, som i öppna hodar
på landet försälja de i handelsordningen uppräknade in- och utländska varor, samt
derför erlagt bevillning:
år 1831
49
Handlande. Betjening. Bevillning.
år 1851
59 9- 671: —
» 1852  -  72. 6- 915: 24-
» 1853
91. 10. 1,151: 32.
» 1854
85. 12. 1,100: —
» 1855
100. 14. 958: 16
Bevillningslängderna upptaga dock ett vida större än det här angifna antalet
landthandlande, ty taxerings- och pröfnings-komitéerna åsätta många landtboer afgifter
för handel, ehuru de bedrifva den utan tillstånd. Sålunda erlades bevillning
år 1855:
Handlande. Bevillning.
I Medelpad  19. 118: 32.
I Södra Ångermanland
67. 623: 8.
I Norra d:o ....i
33. 459: 8.
Summa 119. 1,201: —
För år 1850 var förhållandet...- -  74. 882: —
Landtmanna-seglationen har under qvinqvenniet varit idkad med följande antal
fartyg och båtar af fem läster och derutöfver:
år 1851
» 1852
» 1853
» 1854
» 1855
Till utrikes sjöfart
begagnade
Till inrikes sjöfart
begagnade
Fartyg
Besättning
Fartyg
Besättning
Antal
1 r-
Läster
Skeppare
1
Sjöfolk
Antal
Läster
Skeppare
Sjöfolk
33
895
33
59
—
—
—
—
31
758
32
61
3
208
3
12
33
715
33
65
2
143
2
8
31
729
31
55
2
143
2
8
30
700
30
53
IlerdUelte öfver We»ter-Norrlandt Län för åren 1851—1855.
30
1 afseende på lotsverket och hvad dermed sammanhang äger, är förhållandet lika
med hvad som i förra berättelsen *) angifvits.
§ 4.
Politisk författning.
Kammarverk. Länet består af följande antal förmedlade hemman, fördelade i
tre fögderier, nemligen:
Skatte. Krono. Frälse. Summa.
Medelpad  430^- 13^. 7^ 432,*'*”
Södra Ångermanland . . . 591^^ asgSS: «39^
Norra d:o . . . . 514^ 16^; — ~ 530fj88‘-
c
. 1,489,228,589 ,.,,19,216,01.- , _ 92S . 24,617
Summa l,535j ee2 <j49 eoo 6854 476>1!88 1723()4- 1,621 aiinool
Under sist förflutna qvinqvennium har rekognitionsskog blifvit skattlagd till lil
mantal och under samma tiderymd äro 13j|i;$ff:dels mantal skatteköpta. Vid 1830
års slut utgjorde krononvbyggenas antal 94, af hvilka under qvinqvenniet 16 ingått
i hel och 6 i half skatt. Styrnäs sockens odisponerade allmänning, 4,234 tunnland
12 kappland, är anslagen till 4 nyhemmans upparbetande.
Efterföljande tabell visar antalet af bebyggda hemmansdelar och lägenheter:
Medelpad. Ångermanland. Summa.
Södra. Norra.
Hemmansdelar: Skatte  2,720. 2,781. 2,286. 7,787.
Krono  36. 138. 41. 213.
Frälse  42. 14. 6. 62.
Torplägenheter
1,910. 1,612. 1,212. 4,734.
Kyrkobetjenings, handtverkares, bruksarbetares,
backstuguhjons samt båtsmäns hushåll 936. 3,460. 1,916. 6,332.
Summa 5,664. 8,005. 3,461. 19,130.
Vid förra qvinqvenniets slut funnos . . . 3,433. 6,637. 4,570. 16,642.
Således under de sednaste fem åren en till—
ökning af •
229. 1,368. 891. 2,488.
Denna betydliga tillökning är till en stor del följd af de mer och mer tilltagande
skiftesförrättningarne, hvilka, långt ifrån att hafva minskats, tvärtom länge skola
*) Sid. 71.
51
lemna sysselsättning åt de inom Länet stationerade landtmätare. Under qvinqvenniet
hafva således af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande meddelats förordnanden till löljande
antal landtmäteri-förrättningar af åtskilliga slag, nemligen:
år 1851
138-
» 1852
138.
» 1853
188.
» 1854
160-
» 18*5  ;
*76. Rnn,
eller 277 flera än under föregående qvinqvennium, då antalet blott var 523. De
utförda landtmäteri-förrättningarne hafva varit:
år 1851 ....
» 1852 ....
» 1853 ....
» 1854 ....
» 1855 ....
Antal laga
skiften,
e
Antal di-  verse för-  rättningar.
Skiftade
hemman-
tal.
Affattade
tunnland.
Skiftade
tunnland.
Uppmätta
rågångar,
vägar etc.
Alnar.
Utflyttade
delägare.
Utlly ttnings-  understöd.
46
34
43
36
38
67
73
78
68
77
505
46|
50*
31
59,545
38,433
48,880
53,339
84,834
62,516
40,581
64,545
54,474
85,232
2,773,524
2,089,850
2.814,322
2,057,027
2,779,468
47
30
34
31
45
2,286
6,139
4,124
912
3,832
3
6
9
30
11
1
Summa
197
363
219ft
285,031
307,348
12,514,191
187
17,304
1
Medium:
1851—1855
39
73
44
57,006
61,470
2,502,838
35
3,460
38
7
1840—1850
44
68
51
46,617
53,201
2,214,355
40
2,901
38
9
Landtmäteripersonalen har derjemte varit sysselsatt med upprättande af sockenkartor,
hvilket arbete så fortgått att, utom de sex socknar, för hvilka sådana kartor
vid 1850 års slut voro aflemnade och godkände, ytterligare 19 socknar äro på karta
lagda och beskrifna. För materialiernes samlande till beskrifningarne har Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande anbefallt kronobetjeningen att lemna landtmätarne all den
handräckning de, utan åsidosättande af öfriga tjenstegöromål, kunna åstadkomma, och
Länets Hushållningssällskap har genom utsedde deputerade, jemte förste landtmätaren,
granskat hvarje sockenkarteverk, innan det till General-landtmäterikontoret afsändts.
I anseende till vigten för Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att äga tillgång till sockenkartorna,
har Kongl. Maj:t, uppå min underdåniga hemställan, i nåder anslagit
medel för kopierande af de kartor, som inlemnats före den tid, då det stadgades att
32
koncepterna skulle i provins-landtmäterikontoret förvaras; men hvad som saknas ören
pålitlig länskarta, hvilken dock i en ej aflägsen framtid torde kunna åstadkommas.
Länets tre fögderier äro på följande sätt indelade.
Socknar Kapellfor- Länsmanssamlingar.
distrikter.
Medelpads fögderi
18. — 8.
Södra Ångermanlands d:o
28- 3. 9.
Norra Ångermanlands d:o
13. — 8.
Summa 59. 3. 25-
hvarvid gäller samma anmärkning, som i förra underdåniga berättelsen, att flera af
Länsmans-distrikterna innehålla större vidd än, till exempel, hela Blekinge Län. De
vidsträckta resor, Länsmännen i dessa distrikter nödgats göra, hafva stundom medtagit
en betydlig del af den Iilla lönen, men dessa tjenstemän hafva nu erhållit någon
tillökning i den förut allt för svaga aflöningen.
Länets ^ fördelning liar icke varit rubbad sedan 1811, då Nordmalings socken,
tillhörande Ångermanland, förlädes under Westerbottens Län; och ehuru flyttningar
af byar och hemman ifrån ena till andra socknen stundom sökas, bifallas de lyckligtvis
sällan, emedan dylika flyttningar oftast åstadkomma förvillelser och förvecklingar
i räkenskaper och förhandlingar. Såsom bevis derpå må åberopas förhållandet
med Nordmaling, sorn ännu har och allt framgent kommer att hafva många gemensamma
intressen med Ångermanland, till exempel skjuts, båtsmanshåll, m. m.
Huru Ångermanland och Medelpad i förra tider varit i jurisdiktioner indelade,
äfvensom huru ny indelning i detta afseende år 1847 föreslagits, är i min förra underdåniga
berättelse *) anlördt. Länet har nu 3 domsagor, nemligen Medelpads med
7, Södra Ångermanlands med 6 och Norra Ångermanlands med 4, eller tillsammans
17 tingslag; och för' Ångermanland är särskild brottmålsdomare anställd.
Länsfängele finnes i Hernösand och särskildt kronohäkte i Sundsvall, men synnerligen
detta sednare är af så bristfällig beskaffenhet, att det är, snart sagdt, omöjligt
att undvika rymningar derifrån. Vid särskilda tillfällen hafva framställningar
skett om behofvet af åtminstone ett cellfängelse för Länet, och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
saknar icke hopp att detta behof snart kommer att afhjelpas.
I kyrkligt hänseende tillhör Länet Hernösands stift, samt är fördeladt i sex prosterier,
innehållande 34 pastorater, deraf 14 regala, 20 konsistorieila och 5 prebenden.
Flera frågor hafva under qvinqvenniet förevarit om dels annexförsamlingars
skiljande från moderförsamlingen, dels om komministraturs-flyttning, och dels om en
*) Sid. 76.
53
sockens delande i tvä församlingar; men de flesta af dessa frågor äro ännu oafgjorda.
Vanliga gången, när kyrkobyggnad är i fråga, är med få undantag den, att församlingen,
innan den kommer sig före med byggnadsföretaget, skall tvista ett tiotal af
år, eller mera, om platsen, ofta, såsom de sjelfve medgifva, endast för att vinna tid,
men lika ofta dertill uppmanade af någon ensidig och tvistlysten hemmansägare, som
förstått alt skaffa sig gehör inom socknen. Sedan platsfrågan är af Kongl. Maj:t afgjord
— sällan stanna de tvistlystne innan alla instantierna äro genomgångna, — företaga de
sig bygget och utföra det både kraftigt och väl. De många i sednare åren uppförda
herrliga tempel vittna härom. Sällan begäres understöd genom kollekter och stambok.
Till förmån dels för komministrar, dels för skollärare, hafva afsöndringar från
kvrkoherdarnes boställsjord under de sednare åren på flera ställen ägt rum.
Politi. Den i min sista underdåniga berättelse *) omnämnda byordning för Länet
har äfven under nu utgångna qvinqvennium utgjort föremål för öfverläggningar
inom Länets Hushållningssällskap, som väl insett den nytta en del af stadgarne skulle
medföra; men ock å andra sidan funnit att denna byordning innehåller flera mot sednare
stadgar stridande föreskrifter. Likasom under det föregående qviuqvenniet hafva,
der behofvet så fordrat, uppmaningar och föreskrifter ifrån Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
utgått. Socknenämnderne hafva efter hand införlifvat sig i kommunal-bestvren,
dock är deras verksamhet ännu icke sådan, som författningarne åsyfta, hvilket
är naturligt i en landsort, der ståndpersonernes antal är så inskränkt.
Brandstodsföreningen för Wester-Norrlands Län omfattas är ifrån år med mera
förtroende. Ansvarighetssumman, som vid slutet af räkenskapsåret 1850 utgjorde
5,186,630 B:dr, har under qvinqvenniet så ökat sig, att den utgjorde:
år 1851
5,748,510 R:dr.
» 1852  —- -
6,509,920 »
»» 1853
7,051,280 »
» 1854
-•••  7,714,860 »
» 1855  — cirka 8,000,000 •
och afgiften af försäkringstagarne har under denna tid endast varit: 41 sk. 8 r:st.
för 1851. 41 sk. 8 r.st. för 1852, 53 sk. 4 r:st. för 1853, 1 R:dr 2 sk. för år
1854 och 16 sk. 8 r:st. för 1855, eller i medeltal för hvarje år 36 sk. 8 r:st.,
hvaremot medeltalet för föregående qvinqvennium var 1 R:dr 4 r:st. per tusende af
försäkringsvärdet. Att få sin egendom tryggad för eldfara genom så ringa uppoffring,
utgör en välgerning, som af hvarje förståndig erkännes; men det är dock, ty
värr! att beklaga, det flere personer inom Länet finnas, sorn ännu icke kunnat förmå
') Sid. 77.
54
sig att i inrättningen deltaga, likasom att äfven sådana finnas, som begärt att ur
föreningen få utgå, för att bilda en särskild sockenförening, hvilken dock alltid skall
blifva kostsammare att uppehålla.
Brandstod utgår ej lika öfver hela Länet; på några ställen fördelas den tingslagsvis,
på andra utgöra flera tingslag gemensam brandstod, på andra hafva flera
socknar förenat sig derom, men på de flesta ställen utgör hvarje socken ett brand
stodsdistrikt
för sig.
Uti allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet äro äfven en del
åbyggnader inom Länet försäkrade. Enligt de offentliggjorda redovisningarne har
förhållandet under qvinqvenniet varit följande:
Verkets ansvarighetssuimna
ökad med
år 1851
25,900 R:dr.
» 1852
53,900 »
» 1853
18,000 »
» 1854
84,060 »
» 1855
88,540 »
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga befallning har städernas invånares uppmärksamhet
blifvit fästad å vigten och fördelarne, så väl för dem sjelfva som för det allmänna,
att låta brandförsäkra sina hus.
Helsovård. Länet, som hittills endast ägt 5 provincial-läkare, har, enligt Rikets
Ständers underdåniga skrifvelse af den 16 November 1854, blifvit hugnadt med
aflöning för en sjette, hvilken kommer att fä sin station i Fjellsjö socken, med distrikt
af Liden, Junsele, Ramsele, Edsele, Bodum, Fjellsjö och Tåsjö socknar. Det
har sin märkvärdighet att flera af dessa socknars invånare, ehuru de mer än en gång
dyrt fått plikta för saknad af läkare samt användandet af kloka gubbar och klojca
gummor, likväl visat sig motvilliga för den ringa uppoffring, som af dem varit fordrad,
nemligen gemensamt bidrag för uppförande och underhållande af bostad åt den
blifvande läkaren, en motvilja, som, härledd af allmogens vana att i det längsta motsätta
sig hvarje, äfven den ringaste utgift för allmänna behof, kostat så väl ortens
presterskap, som Konungens Befallningshafvande, icke ringa bekymmer att öfvervinna.
Osäkert är likväl om någon läkare må finnas villig att, för den ringa lönen och de
ännu ringare extra inkomsterna, nedsätta sig i en fjelltrakt.
Provincial-läkaren i Nätra har under qvinqvenniet blifvit flyttad från Bjästa till
köpingen Örnsköldsvik, der han otvifvelaktig! är af behofvet mera påkallad och för
de hjelpbehöfvande mera tillgänglig. Ännu qvarstår den stora olägenhet, att den
provincial-läkare, som har sin station i Sollefteå, med nådigt tillstånd bor i det 2
53
mil derifrån belägna Hurjom; men denne läkare, som nu är pensionsberättigad, torde
snart ifrån tjensten begära afsked, då hans efterträdare kommer på sin rätta station,
der apotheket är.
Apothek hafva hittills funnits, utom ett i hvardera af städerna Hernösand och
Sundsvall, uti Nätra, Sollefteå och Torp. Det i Nätra är, likasom läkaren, flyttadt
till Örnsköldsvik, och i Fjellsjö socken kommer, när läkare der varder anställd, ett
filial-apothek till Sollefteå att anläggas.
Länet har tvönne allmänna sjukanstalter, nemligen lasaretts- och kurhusinrättningarne
i Hernösand och Sundsvall. Den förra har genom tillbyggnad blifvit högst
betydligt utvidgad, så att den nu lemnar rum för 60 patienter, hvaremot i Sundsvall
endast finnas platser för 12. Stadsläkaren i Hernosand är tillika hospitals- och
lasarettsläkare, likasom ena stadsläkaren i Sundsvall tillika är lasarettsläkare. Nedanstående
uppgift visar dels huru många patienter under året vårdats på lasarettsoch
kurhusinrättningarne, dels summan af utgifterne för hvardera inrättningen; hafvande
kurhus-afgiften utgått, i Medelpad med 5 sk. under åren 1851, 1852, 1854
och 1855, samt med 4 sk. under år 1853, och i Ångermanland med 4 sk. åren
1851 och 1852, 5 sk. år 1853 och 6 sk. åren 1854 och 1855, hvilken sednare
tillökning varit af behofvet påkallad till betäckande af kostnaden för nybyggnaden.
'
Hernösand.
1
Sundsvall.
Patienter.
Summa
kostnad för
inrättningen.
Patienter.
Summa
kostnad för
inrättningen.
Betalande.
På Nybergska
frisängärne.
Med venerisk
smitta.
Fritt.
Summa.
Betalande.
Med venerisk
smitta.
Fritt.
cn
c
3
3
03
år 1851 .. .
89
20
14
9
132
3,725
1
33
29
2
64
1,942
42
4
» 1852 . . .
133
17
51
10
211
6,170
27
5
47
35
1
83
4,220
5
7
» 1855 . . .
138
23
117
9
287
6,158
7
6
43
46
4
93
3,132
15
6
» 1854 . . .
172
21
139
15
347
9,897
24
3
43
56
6
105
3,283
34
2
» 1855 . . .
233
22
94
18
367
5,907
46
5
48
46
3
97
3,222
19
6
Summa
765
103
415
61
1,344
31,859
9
8
214
212
16
442
15,801
21
1
Medium:
1851 — 1855
153
21
83
12
269
6.371
40
4
43
42
3
88
3,160
13
10
1846—1850
107
21
24
7
159
3,827
34
5
32
19
3
54
2,015
3
7
56
I Hernösand finnes ett central-hos
50 personer, hvilket utrymme i många
anslogos medel för denna inrättnings i
omkring 80 patienter är nu under nyt
Patienternes antal och inrättning
jande:
nes ani
år 1851 ...„ -
60.
» 1852
.,
58.
» 1853
60.
» 1854
56.
» 1855
53.
Summa 287.
Medium
57.
d:o 1846—1850
51.
Tillökning
6.
De sjukdomar, som allmännast förekt
åkommor, kardialgi och rheumatism, san
oordentlig lefnad. Nedanstående uppgift [
mun, som på kurhusen under qvinqvenniet
hvad jag förut uppgifvit om smittans fortf
Medelpad. Antal.
Sundsvall
57.
Stöde socken
...
45.
Njurunda d:o
19.
Ahlnö d:0
14.
Torp d:0
12.
Sättna d:0  10.
Skön d:0
10.
Ljustorps
9.
Indals d:o  7.
Timrå d:o
6.
Selånger d:o  4.
Tuna d:o
2.
Borgsjö d:o
2.
Transport 197.
al för de norra Länen, med rum för endast
• varit otillräckligt; men vid sednaste riksdag
idgande, och ett hus af sten för ytterligare
gnad.
s kostnad har under qvinqvenniet varit föl
-
Underhålls-
Underhålls-
Summa
dagar.
kostnad.
utgift.
16,365.
3,706:
4.
6.
6,534:
37.
7.
16,699.
3,770: 20.
4.
6,922:
17.
2.
19,376.
4,340:
11.
—
7,608:
31.
19,000.
4,450:
27.
6.
7,923:
3.
2.
17,975.
4,465:
4.
4.
8,518:
7.
6.
89,415.
20,732: 19.
8.
37,507:
—
5.
17,883.
4,146:
23.
2.
7,501:
19.
3.
15,264.
3,233:
35.
4.
6,256:
31.
3.
2,619.
912:
35.
10.
1,244:
36.
—
nmit inom Länet, hafva varit, utom yttre
; sådana, som varit följder af fylleri och
i antalet af de patienter ifrån hvarje komvarit
intagne, bestyrker, med få undantag,
antande genom sjöfarande:
Ångermanland. Antal.
Hernösand
97.
Botheå socken
30.
Långsele d:o
29.
Thorsåker d:o
28.
Sollefteå d:o  _... 25.
Grundsunda d:o
20.
Ullånger d:o  ....
17.
Bjertrå d:o
15.
Nora d:o
li.
Wibyggerå d:o
9.
Gudmundrå d:o  ......
8.
Styrnäs d:o  ..
8.
Skogs d:o  „  8.
Transport 305.
Lidens
57
Medelpad.
Lidens socken
Holms d:0
Attmars d:o
Hässjö d:0
Från orter utom Länet
Transport
Antal.
Ångermanland.
Säbrå d:o
Nordingrå d:o
Häggdångers d:o .
Wiksjö d:o
Öfverlännäs d:o ....
Ed d:o
Nätra d:0
Arnäs d:0
Ytterlännäs d:o ....
Dahls d:o
Hellgums d:o
Sånga d:o
Stigsjö d:o
Multrå d:o
Från ställen utom
Antal.
Transport 305.
Länet
t.
6.
5.
5.
5.
5.
5.
5.
4.
4.
3.
2.
2.
41.
Summa 216.
Summa 411.
hvaremot det till välförtjent beröm bör upplysas, att ifrån Tynderö och Haverö socknar
i Medelpads fögderi, samt Hernö, Högsjö, Graninge, Resele, Liden, Junsele, Ramsele,
Edsele, Bodum, Fjellsjö, Tåsjö, Sidensjö, Skorped, Anundsjö, Själevad, Mo,
Björna och Gideå socknar i Ångermanland ingen kurhuspatient blifvit intagen till vård
å kurhusen i Länet. Kolera-sjukdomen, som i Länet yppade sig åren 1833 och
1833, skördade icke många offer, och det vill nästan synas, som denna epidemi icke
skulle finna synnerlig näring inom Wester-Norrlands Läns vanligen sunda område.
År 1834, då sjukdomen första gången visade sig inom Länet, medtog den endast 6
offer, nemligen 4 i Sundsvall och 2 i Nyland; men 1830 var Länet fritt från koleran.
Under år 1853 insjuknade i Sundsvall 6 personer, deraf 4 dogo, och näst
lidet
år, då farsoten var något mera spridd, började sjukdomen i Sundsvall den 3
September, hvarifrån och intill den 2 November, då Magistraten rapporterade att den
upphört såsom epidemi, 215 insjuknat, deraf 50 dött. Af i Hernösand insjuknade
8 dogo 5, och 18 spridda fall af kolera inträffade i Attmar, Tuna, Tynderö, Stöde,
Häggdånger och Torps socknar, bland hvilka 8 afledo.
Inom de flesta socknar finnas examinerade barnmorskor, men i några bibehållas
ännu oexaminerade, af hvilkas okunnighet äfven detta qvinqvennium svåra följder inträffat.
Vaccinationen fortgår med tmer och mindre framgång, och socknar finnas ännu,
fastän de äro få, der ingen vaccination äger rum. Koppsmitta visade sig i Grundsunda
1852.
Berättelse öfver Wester-Norrlands Län för åren 1851—1855. ®
58
Statsbidrag. De från Länet utgående statsbidrag hafva under qvinqvenniet utgjort
följande belopp:
år 1851
169,825: 25. 2.
1852
171,083: 11. 2.
1853
182,007: 6. 1.
1854
190,184: 16. —
1855
203,590: 26. 6.
Summa 916,690: 36. 11.
Medium  183,338: 7. 5.
Medelbeloppet för förra qvinqvennium var  164,478:
8,
Således har beloppet under sednaste qvinqvennium ökats
med .
18,860: 6. 9.
varande i de uppgifna summorna inbegripne så väl stats- och riksgäldsmedel, som
diverse verks, annorstädes debiterade och restantiemedel. Den för 1855 utförda
summa bestod af:
Statsmedel  76,800: 30. 8.
Riksgäldsmedel  31,577: 41. 8.
Diverse verks medel  16,666: 33.
Annorstädes debiterade medel ..... 13,997: 27. 3.
Restantie-medel  13,477: 9. 11.
hvartill böra läggas:
Sjömanshusens debitering  888: 40. —
Skillnaden emellan grundräntornas och kronotiondens
belopp, efter statspris och marke
gäng
50,181: 56. — 51.070: 28.
Summa 203,590: 26. 6.
Dessa medel bestå af:
Ordinarie räntor .
10,251: 11. —
Kronotionde 3,198: 21. 5.
Skillnad emellan statspris och markegång. . 50,181: 36. — 6g 631. 2q $
Gärdespanmål
. ~ " ' ’ 15,044: 42. 6.
Skogs- och stubb-ören  381: 22. 10.
Mantalspenningar
10,135: 24.
Handtverkares gerningsören  15,744: 8. 8.
Bötesmedel  4,185: 47. 6.
.152,519: 46. 6.
59
Lappmarks ecklesiastik-medel .....
58:
39.
9.
Båtsmansvakans-afgift
463:
18.
—
Bränvinsbrännings-afgift
• ♦ • •
t .
.
11,572:
16.
—
Tionde- och hammarskattsjern ....
5,764:
19.
—
Summa Statsmedel
. 126,982:
18.
8.
Allmän bevillning ........
31,465:
21.
—
Skatterättsmedel.........
112:
20.
8.
Summa Riksgäldssedel .....
. 31,577:
41.
8.
Folkskole-afgift .........
10,118:
—
—
Riddarhus-afgift ........
9:
—
—
Kurhusmedel .........
6,519:
33.
—
Theater-representations-afgift. . , .
20:
—
—
Summa diverse verks medel
. 16,666:
33.
—
Båtsmansbeklädnads-medel......
4,346:
32.
—
Stockholms stads skol-spanmålsmedel . .
479:
27.
7.
Barnhusspanmål .........
908:
44.
4.
Förverkade båtsmanslöner......
28:
5.
4.
Örnsköldsviks köpings medel .....
265:
25.
6.
Brandstodsmedel ........
7,968:
36.
6.
Summa annorstädes debiterade medel
13,997:
27.
3
Vid sjömanshusen debiterade medel
888:
40.
—
Föregående årens restantier .....
.
.
.
13,477:
9.
11.
Summa
203,590:
26.
6.
Roteringens kostnad uppgifves till 29,953 R:dr 21 sk. Länet utgör endast båtsmanshåll,
till en styrka af 444 man, hvarförutan för tillökad rotering utgöres vakansafgift
efter 47 hela rotar och 1AaVa- role ' spridda andelar. Extra rotering utgöres
i krigstid af 18 rotar, utom tedels rote i spridda andelar. Hvarje rote består: i
Medelpad 'af 3j:dels och i Ångermanland af 3J. mantal. Af hela båtsmansstyrkan beklädas
438 man af Kronan och 6 man af rotehållarne.
Vägarnes underhåll är för landtbrukaren, synnerligen i ett glest bebodt land,
ett svårt onus. Väglotternas längd, svårigheten att på nära håll erhålla passande
grusningsämne, de svåra utskärningar, som vattenflöden ofta göra, samt slutligen väglottsinnehafvarens
ofta flere mils afstånd från sitt vägstycke, äro lika många hinder
för goda vägars underhållande sommartiden, dock kan det icke bestridas, att detta
60
Läns landsvägar äro vid alla tillfällen farbara. SnÖplogningen har vållat Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande mycket bekymmer. Norrländningens fäderneärfda ovana att alltid
köra i samma spår, de svåra och många jern- och virkestransporterne vintertiden, samt
de här brukliga vägförstörande skacklarne på vinteråkdonen äro de orsaker, som, i
förening med oefterrättlig plogning, vållat, att vintervägarne aldrig varit sådana de bort
vara. All anledning är dock att ett bättre' förhållande inträdt, ty sedan Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande lemnat bestämda föreskrifter för vintervägarnes underhåll, och dessa
föreskrifter, efter att i Kammar-kollegium i några mindre betydliga delar vara jemkade,
blifvit af Kongl. Maj:t i nåder gillade, har åtminstone den förbättring inträdt, att en
resande nu kan färdas med en tvåspänd släda, hvilket förr icke varit fallet.
Skjutsningen är på de flesta större gästgifvaregårdar ställd på entreprenad; meri,
ehuru denna inrättning måste erkännas vara en stor lindring för jordägaren, blifver
den dock år ifrån år mera betungande än den förut varit, emedan de resandes antal
årligen betydligt ökas, i följd hvaraf bidraget till entreprenören ock vid hvarje ny
entreprenad blifver högre. Skjutsregleringen i Södra Ångermanland beror ännu på
handläggning inom fögderiet.
Fattigförsörjningen sker fortfarande dels i fattighus, dels genom utdelande af
matpersedlar, som af församlingarnes medlemmar sammanskjutas, dels genom inackordering,
dels genom sockengång. För alla fattigvårdssamhällen äro reglementen fast
ställda.
Icke någon egentlig arbetsinrättning finnes.
För behöfvandes understödjande finnas inom Länet flera pensionsinrättningar, om
hvilkas tillkomst jag i sednaste underdåniga berättelse lemnat upplysning. Deras behållning
så väl vid 1830 års slut, som vid utgången af sednaste redogörelse-år, visar
nedanstående tabell:
1830. 1853.
Landtstats-pensionskassan  12,647: 44. 6. 16,958: 42.
Bevärings- och båtsmans-pensionskassan . . 21,486: 29. 5. 23,299: 7. 2.
Nybergska stiftelsen, af hvilken pensioner utgifvas
till borgare-enkor, samt kapital blifvit
'afsatt till underhåll af 2 sjuksängar å
lasarettet, äfvensom till en arbetsinrättning
för Länet  18,333: 16. — 18,333: 16. —
Pensionsfonderna under Drätselkammarens förvaltning
1,733: 16. — 1,733: 16. —
De under Konsistorii vård stående kassor, nemligen:
-
61
Första
klassens enkehjelpskassa .
3,901:
1.
3.
3,976:
8.
3.
Andra
d:o d:o . . . . .
4,864:
20.
2.
4,877:
33.
11.
Fattiga
prestdöttrars kassa ....
370:
33.
3.
364:
13
11.
Kassa
pauperum sacerdotum ....
207:
38.
9.
353:
26.
4.
Första
klassens enkehjelps-tiilökning, .
6,508:
35.
2.
9,953.
20.
—
Andra
d:o d:o ....
3,640:
8.
9.
6,190:
9.
2.
hvarförutan årliga pensioner äfven utdelas ifrån städernas sjömanshus, samt gåfvor af
handels- och handtverksföreningarne.
§ 6.
Städerna.
a) Hernösand.
Staden, om hvars anläggning och belägenhet nämnes i min förra underdåniga
berättelse*), har genom Kongl, resolutionen den 11 April 1853 blifvit uppflyttad uti
tredje klassen med JVs 27. Den har under qvinqvenniet vunnit en högst betydlig
fördel genom den kanal, som den 4 Juli 1855 öppnades till förening af norra och
södra inloppen. Detta arbete, utfördt af Kapitenen Hjalmar Elworth, har af Kongl.
Maj:t i nåder hugnats med ett anslag från handels- och sjöfartsfonden af 33,333
R:dr 16 sk. Banko och har dessutom kostat staden omkring 40,000 R:dr samma
mynt. Kanalen, som är 12 fot djup vid lägsta vattenhöjd, har den bredd, att den
kan passeras äfven af det största ångfartyg, handelsflottan för närvarande äger; och
då passagen denna väg medför vinst både i tid och brännmateriel, är det att förmoda,
det kanalen ofta kommer att begagnas, så mycket mer, som den för passagen
fastställde afgift icke är hög, i jemförelse med andra kanaltaxor, och färden kring
Hernön, för att begagna norra inloppet, är stundom både svår och äfventyrlig. Ordning
och taxa för denna kanals passerande är af Kongl. Maj:t i nåder gillad den 13
Juni 1855.
Hvad som ofta fästat Länsstyrelsens uppmärksamhet är den föga ordning, som
vid stadens bebyggande i fordna tider blifvit iakttagen, de trånga och krokiga gator
och gränder, hvilka utan all ordning blifvit anlagda, och den osnygghet och fara vid
eldsvåda, som deraf måste blifva en gifven följd. Efter hörande af stadens röstägande
invånare har derför Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i underdånighet föreslagit
förnyade brand- och byggnadsordningar, hvilka nyligen blifvit af Kongl. Maj:t
*) Sid. 87 och 88.
62
i nåder fastställda. Invånarne hafva dessutom beslutat att låta uppgöra en regleringskarta
för staden, så att i en framtid, om ock aflägsen, ett bättre skick må kunna
inträda. Till förekommande af eldsvådor har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande meddelat
flere föreskrifter, hvilkas handhafvande åligger Magistraten.
Invånarnes antal, som vid 1850 års slut utgjorde 2,401 personer, har under
qvinqvenniet sålunda ökat sig:
Skattskrifne.
Skattfrie.
Summa.
H
3T
g
09
3
pr
O:
3
O
a'
fT
o:
p
g
09
3
pr
o:
3
O
<'
a"
P*-
o:
a
g
09
a
fr-
ei:
a
O
a
fr-
öt
a
3
3
09
3
W
år 1851
»1852
» 1853
»1854
» 1855
667
673
689
700
687
968
964
971
1,006
1,011
422
387
419
433
461
418
407
394
492
468
1,089
1,060
1,108
1,133
1,148
1,386
1,371
1,365
1,498
1,479
2,475
2,431
2,473
2,631
2,627
hvarvid, i afseende på jemförelsen med presterskapets qvinqvennii-tabeller, gäller hvad
förut i afseende på Länet i allmänhet är sagdt. Enligt presterskapets uppgift utgjorde
folkstocken vid 1855 års utgång 3,103 personer, deraf 1,439 mankön och
1,664 qvinkön.
Staden och Hernö socken utgöra ett pastorat, hvars Pastor är stiftets Biskop,
biträdd af en Komminister och en Ilögmessopredikant. För kyrkans och synodalrummens
underhåll bestås ett ärligt anslag af 66 tunnor 3| kappar kronotionde-spanmål,
som af Landshöfding och Biskop i mån af behofvet fördelas, utgående af detta
anslag äfven Konsistor» expensmedel, enligt Kongl, brefvet den 17 Oktober 1854.
Undervisningsverket bestrides af ett fullständigt elementar-läroverk, deri 15
lärare undervisa. Dessutom finnas:
1:° Ett folkskolelärare-seminarium, hvarom förut är nämndt, samt
2:o En folkskola, gemensam för staden och Hernön. Begge dessa inrättningar
äro, enligt församlingens beslut, förenade och handhafvas efter af Konsistorium fastställd
ordning. En prestman med presterlig tjensteårsberäkning skall undervisa i
folkskolan.
63
3:o Söndagsskola för handtverks-lärlingar med flere, hvari undervisas af en skollärare.
4:o Äldre flickskolan, underhållen genom räntan af en donation; och
5:o Yngre flickskolan, stiftad och underhållen genom särskilda gåfvor och bidrag;
varande denna sednare, genom frikostig donation af tvänne stadens fruntimmer,
satt i tillfälle att snart uppbygga eget skolhus.
6:0 Navigationsskolan, förestådd af en ordinarie lärare och en underlärare, den
förre med en aflöning af 1,000 R:dr och den sednare med en till 333 R:dr 16
sk. nu förökad aflöning. Antalet af dem, som i denna skola utexamineras, ökas nästan
årligen, så att, då 1850 endast utexaminerats 16 personer, under sist förflutna
fem år derstädes aflagt vederbörlig examen:
Till
sjökaptener
H
c
3
— —
E —
'-i
B
S
(U
t» ^
ca 77
cn > '
ca ;r
D
a W
s
år 1851
2
5
11
18
» 1852 .
4
6
14
24
» 1853
5
5
13
23
» 1854
2
15
7
24
» 1855
4
16
20
40
Summa
17
47
65
129
Medium
3
10
13
26
Staden har en boklåda och ett boktryckeri, hvarifrån en tidning utgifves.
Stadens styrelse utgöres af en Rorgmästare samt 5 Rådmän, hvilkas aflöning
utgår dels i kontant, enligt nådigst fastställd stat, dels i jordlotter och i extra inkomster
för bouppteckningar och arfskiften m. m.
Stadens inkomster förvaltas af Drätselkammaren. Deras belopp är genom ny,
af Kongl. Maj;t under den 13 Juni 1855 nådigst fastställd taxa tillökadt och re
-
64
gleradt; och bestå de af hamnpenningar, barlastafgift, broafgift, packhusafgift, mätare-,
våg- och packare-penningar, tolag, inkomst af donationsjorden, vretskatt, tomtören,
varfspenningar, mulbetesafgift, afgift för begagnande af upplagsplatser, boskapspenningar,
marknadsstånds-penningar, andel i sakören, afgift för idkande af värdshus- och
krogrörelse, hvartill rättigheten på öppen auktion för stadens räkning utarrenderas,
hyra för hus och lägenheter, auktionsprovision, källarefrihets-ersättning och anslag för
residenshuset. Utgifterne deremot bestå af underhåll af stadens publika byggnader,
broar, kajer och torg, aflöning till Magistraten och dess tjenstemän, underhåll af residenshuset,
m. m.
Handel och sjöfart. Härom gäller ännu hvad jag i rnin förra underdåniga femårs-berättelse
*) anfört. Af stadens handlande sysselsätta sig de fleste med minuthandel.
De öfrige hafva egnat sig åt grosshandel, eller export och import, eller också
såsom skeppsredare egna sin verksamhet åt frakthandeln, hvilken under de sednare
åren bedrifvits med framgång, likasom i allmänhet minuthandeln. Saknaden af transito-
och nederlagsrätt inskränker dock betydligt de handlandes verksamhet för egen
och samhällets förkofran. En ny hamnordning för staden är af Kongl. Maj:t i nåder
stadfästad den 9 November 1854-
Utrikes sjöfarten idkas för närvarande med 26 fartyg om tillsammams 3,218
läster, och för varuomsättningen på orter inom riket begagnas 22 fartyg med ett
sammanlagdt lästetal af 536, hvartill komma de förut nämnde ångbåtarne Angur och
Elfkungen för trafiken på Ångerman-elfven. Varor som utskeppas äro hufvudsakligen
bjelkar, bräder, tjära och smärre partier jern. Det vigtigaste föremålet för stadens utrikes
sjöfart är likväl frakthandeln, hvarför tillväxten eller minskningen af handelsfartygens
antal otvifvelaktigt är beroende af den större eller mindre fördel, hvarmed fraktfarten
kan drifvas. Af varor, som importeras, är salt den betydligaste och dernäst tjära,
derför nederlagsrätt numera är staden beviljad, och hvilken förmån haft till följd,
att betydliga partier af denna artikel inkommit och härifrån utskeppats. Vidare införskrifves,
dock i smärre partier, vin, hampa och linfrö, samt någon gång äfven
kramvaror. Inrikes handeln idkas med ortens produkter, såsom linneväfnader, bräder
och något viktualier, äfvensom med specerier och manufaktur-gods.
Nedanstående tabeller visa handelns till- och aftagande under de särskilda åren
af qvinqvenniet:
l:o Antalet
*) Se sid. 91.
6g
l:o Antalet af handlande och deras betjening samt den erlagda bevillningen:
Handlande.
Betjening.
!
Män.
Qvinnor.
Män.
Qvinnor.
Bevillning.
år
1851
35
11
19
1
816
—
»
1852
45
10
20
2
1,079
—
»
1853
45
10
25
1
1,248
—
»
1854
51
10
29
1
1,769
—
»
1855
50
9
18
3
649
—
Summa
226
50
lil
8
5,561
—
Medeltal . . .
45
10
22
2
1,112
9
7
» 1846-1850
39
7
27
—
827
12
10
2:o Fartyg, begagnade till in- och utrikes sjöfart:
Till
inrikes
Till
utrikes
sjöfart.
sjöf art.
summa.
►
S
r1
os:
cn
>
3
f1
os:
cn
>
s
r
cd:
cn
'
PJ
5*
y
£L
O
p
£L
O
*-3
*
år 1851
31
682
21
2,934
52
3,616
» 1852
30
651
19
2,263
49
2,914
» 1853
20
474
25
2,800
45
3,274
X) 1854
16
345
31
3,466
47
3,811
» 1855
13
281
30
3,634
43
3,915
Summa
110
2,433
126
15,097
236
17,530
Medeltal ....
22
487
25
3,019
47
3,506
» 1846—1850
28
628
20
2,519
48
3,147
Berättelse öfver Wester-NorrlcmisLän för åren' 1851—1855.
9
66
/
3:o Från inrikes orter ankomna och dit afgångna fartyg:
år 1851
» 1852
» 1853
» 1854
» 1855
Ankomna.
Afgångna.
Summa ankomna
och afgångna fartyg.
n
03
22.
03
Q-
p
O
03
C/i
ST
Qé
p
t-1
os:
cn
«r
§L
i
09
cn
ST
Q.
p
O
03
cn
oT
Q-
P
n
»:
cn
ra
oT
~
r
fia
«
D5
Cl
?
O
03
cn
oT
Cl
P
r
o::
cn
ra
ST
54
50
69
72
135
13
11
8
69
1
3,455
2,992
2,558
4,386
3,793
88
77
65
83
149
15
15
31
89
2,750
2,679
1,969
3,191
2,540
142
127
134
155
284
28
26
39
158
1
6,025
5,671
4,527
7,577
6,333
Summa
380
102
17,184
462
150
12,949
842
252
30,133
Medium:
1851—1855
76
20
3,437
92
30
2,590
168
50
6,027
1846—1850
75
4
2,416
87
11
2,183
162
15
4,599
4:o Tulluppbörden under sist förflutna qvinqvennium:
Införseltull.
Utförseltull.
Summa.
år
1831
11,722: —
—
1,485: — —
13,207: —
—
»
1832
13,041: —
—
2,220: — —
15,261: —
—
»
1833
8,621: —
—
2,249: — —
10,870: —
—
»
1854
24,746: —
—
2,210: — —
26,956: —
—
»
1855
14,494: —
—
1,130: — —
15,624: —
—
Summa 72,624: —
—
9,294: — —
81,918: —
—
Medeltal
. . . . 14,525: —
—
1,859: — —
16,384: —
—
d:o för
1846—1850 11,504: 14.
5.
1,515: 1. 10.
13,019: 16.
3.
Såsom tillhörande artikeln om handel och sjöfart må här äfven nämnas, att den
år 1848 i Hernösand stiftade Sjöassurans-förening under den 23 Mars 1855 fått
ett nytt af Kongl. Maj:t i nåder stadfästadt reglemente. Denna förening har under
qvinqvenniet omfattat följande antal fartyg:
67
fAn(tal Lästetal. Försa
fartyg. B
3:dje oktroj-året till d. 1 Juli 1852 .
. 72.
9,455.
1,886,000.
4:de d:o d:o 1853 .
72.
9,109.
1,716,000.
5:te d:o d:o 1854 .
76.
9,353.
1,785,000.
6:te d:o d:o 1855 .
86.
11,419.
2,278,000.
7:de d:o d:o 1856 .
. 100.
14,001.
2,894,000.
Andra oktroj-året, eller till d. 1 Juli 1851 .
66.
8,498.
1,690,500.
H ,raf synes huruledes denna nyttiga inrättning under qvinqvenniet förkofrat sig
på ett sätt, som visar det allt mer och mer stigande förtroendet. Den summa, som
vid första oktroj-årets slut utgjorde verkets ansvarighetssumma, var vid utgången af
sjunde oktrojen fördubblad.
Handtverkarnes tillverkningar äro hufvudsakligen afsedda för stadens behof. Till
fabrikshandteringar höra 4 färgerier, 1 garfveri för beredning af läder efter Engelskt
sätt, 2 urmakerier och 1 segelduksväfveri, Nedanstående uppgift visar handtverkarnes
antal och bevillning under qvinqvenniet:
Handtverkarnes antal.
g
as:
O
<
O
<X>
r
ps:
as
0- >■
Bevillning.
Vi
3
Vi
as:
3
m 3
« 2-
*1
O,
O
a
71
CfQ
as
y
3 ®
år 1851
48
4
40
47
3
283
»1852
53
5
39
49
5
279
—
»1853
52
5
49
48
8
430
—
»1854
52
6
51
41
8
405
—
»1855
57
5
66
41
4
211
—
Summa
262
25
245
226
28
1,608
___
Medeltal . . .
52
5
49
45
6
321
28
10
» 1846—1850
66
3
46
44
3
295
28
10
Att utöfva handtverk såsom försörjningsmedel var tillåtet 1831 för 16, 1852 för
15, 1853 för 26, 1854 för 36 och 1855 för 42 personer.
Fiske utöfvas af stadens fiskerskap, men flertalet af dem, som utöfva denna näring,
är fattigt. Fisket utöfvas dels i arrenderade kronofisken, dels efter öfverens
-
68
kommelse med hemmansägare, som hafva fiskevatten. Afkomsten af fisket är ringa,
så att de hafva föga vinst af sitt mödosamma och försakande lefnadssätt.
Stadens skeppsvarf har icke egne mantalsskrifne arbetare, men lemnar sysselsättning
under vintern åt fiskerskapet samt andra dagsverkskarl. Under qvinqvenniet
hafva nio fartyg af tillsammans 1,226 läster lupit af stapeln.
Stadsjorden, utgörande 2}|| mantal, användes en del till kål- och kryddgårdar
och det öfriga till utsäde af korn och hafra.
Om helsovården är nämndt i sammanhang med berättelsen om Länets allmänna
sjukvårds-anstalter. Här må allenast tilläggas att stadens sundhet blifvit betydligen
befordrad genom anläggningen af södra kanalen, hvarigenom ett grundt, ofta illa stinkande
dike försvunnit. Ett vid ena bron i äldre tider anlagdt garfveri förpestar
dock ännu luften i denna trakt. Ett badhus är under qvinqvenniet anlagdt genom
aktieteckning.
Fattigförsörjningen är ordnad på det sätt, att värnlösa och fattiga barn utackorderas
till välkändt folk mot årlig betalning af fattigvårdsstyrelsen. Fattiga, som
äro oförmögna till arbete, intagas å fattighuset, hvaremot de, som ej äro i oundgängligt
behof af full försörjning, understödjas med penningebidrag, ved, eller matvaror.
Dessutom utdelas årliga pensioner till ett visst antal behöfvande af den ofvannämnda
Nybergska fonden, äfvensom af de under Drätselkammarens vård stående pensionsfonder,
af handelsföreningens, handtverksföreningens och sjömanshusets kassor.
Kostnaden för fattigförsörjningen uppgick under året 1833 till den för detta samhälle
betydliga summa af omkring 2,870 R:dr Banko, och tiggeri har ändå icke kunnat
förekommas. Den mängd oäkta barn, som, på sätt i 2 § är visadt, i staden finnes,
besvärar ofta stadens invånare med bettlande, under det mödrarne i lättja och sedeslöshet
fortlefva sin tid och med hårdhet behandla barnen, när dessa hemkomma, utan
att vara försedda med tillräckliga lifsmedel.
b) Sundsvall,
Om denna stads anläggning och belägenhet är i föregående femårs-berättelse *)
redogjordt. Att den genom Kongl. Resolutionen den 11 April 1833 blifvit upphöjd
i tredje klassen under M 29 bör dock anmärkas.x
Invånarne, hvilkas antal vid 1830 års slut utgjorde 2,440, hafva sedermera
ökat sig med 823 personer, på sätt nedanstående årstabell visar:
*) Sid. 96.
69
Skattskrifne.
Skattfrie.
Summa.
H
wT
Mankön.
Qvinkön.
Mankön.
Qvinkön.
Mankön.
Qvinkön.
3
3
»
a
cn
år
1851
825
1,017
403
443
1,228
1.460
2,688
»
1852
843
1,075
465
465
1,308
1,540
2,848
»
1853
915
1,124
459
493
1,374
1,617
2,991
»
1854
947
1,146
493
535
1,440
1.681
3,121
»
1855
1,013
1,204
493
555
1,506
1,759
3,265
hvarvid, i afseende på jemförelsen med presterskapets folkmängdstabell, gäller hvad
tillförene är sagdt. Denna sednare, som grundar Kongl. Tabellkommissionens tabeller,
upptog stadens folkmängd 1855 till 3,661 personer, deraf mankön 1,771 ocb qvinkön
1,890.
Staden utgör ett regatt pastorat af tredje klassen.
Undervisningsverket består dels af en högre apologistskola, der undervisningen
meddelats af fem lärare, dels af en folkskola och dels af en slöjdskola för flickor, hvilka
alla läroverk lemnat goda resultater.
Staden har bokhandel och tvänne boktryckerier, från hvilka tidningar utgifvas.
Stadens styrelse, som fordom utgjordes af en Borgmästare och 6 Rådmän, är
genom Kongl, brefvet den 29 Augusti 1855 sålunda förändrad, att den hädanefter
skall utgöras, jemte Borgmästaren, af en litterat och fyra illiterate Rådmän. Stadens
drätsel förvaltas af en Drätselkammare, enligt nådigst faststäldt reglemente.
Stadens inkomster, hvilka genom Kongl, brefvet och taxan den 13 Juni 1855
blifvit förökade och reglerade, bestå af hamnpenningar, barlastafgift, pråmlega, broafgift,
mätare-, våg- och packarepenningar, tolag, inkomst af donerade jorden, vretpenningar,
strandpenningar, inkomst af fiskehamnar, tomtören, burskapspenningar, marknadsstånds-penningar,
andel i sakören, afgift för idkande af värdshus- och krogrörelse,
hvartill rättigheten, enligt Kongl, brefvet den 7:de December 1852, får utarrenderas,
ersättning för källarfriheten, samt auktions-provision. Af dessa inkomster besörjes
Magistratens och dess tjenstemäns aflöning, samt stadens publika byggnaders, broars
och kajers underhåll, m. m.
Handel och sjöfart, hvarför staden äger ett ganska förmånligt läge, utgör hufvudgrunden
för stadens bestånd, utom det att i öfrigt skeppsbyggnad, handtverkerier,
70
strömmingsfiske och jordbruk idkas. Utrikes handeln består i export af hufvudsakligen
jern från omkringliggande bruk, samt trävaror, hvilka hitflottas från Medelpad
och Jemtland genom Indals- och Ljunga-elf, hvarförutan bräder och plankor sjöledes
fraktas hit från sågverk utefter Ångerman-elfven och från andra nordligt belägna orter.
Utrikes sjöfarten har årligen tilltagit, så att direkt från utrikes orter till staden ankommit:
-
år 1851. . . .
171 fartyg
om
23,581 läster, deraf 13
med last
» 1852 ....
213
»
))
28,385 » b 17
8 B
» 1853 ....
250
»
»
37,231 b b 12
B B
» 1854. . . .
307
»
0
38,273 b » 36
» 1855 ....
331
»
0
38,900 b » 73
0 0
Summa 1,272
»
0
166,370 b » 153
0 0
Medeltal
254
»
0
33,274 b b 31
0 0
År 1850 ankommo
159 fartyg
om
20,627 läster,
hvaremot ifrån Sundsvall
till utrikes
orter
utgått följande antal fartyg:
Antal.
Läster.
år 1851 . . .
28,539.
» 1852 • • .
33,673.
» 1853 . . .
41,212.
» 1854 . . .
42,123.
» 1855 . . .
48,364
Summa 1,493.
193,711.
Medeltal för året 299.
38,742,
med hvilka fartyg exporterats dels de här ofvan under § 3 nämnde 37,343 Skäf
stångjern, dels följande skogsprodukter:
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
Beck, tunnor . .
20.
12.
13.
13
4.
Tjära, d:o . .
415.
753.
284.
1,374.
3,539.
Pottaska, L U
2,838.
_
——
Bandstakar, styc-  ken .....
4,705.
4,650.
2,783.
2,486.
2,496.
Bjelkar och spar-  rar, stycken
81,614.
100,960.
130,000.
130,367.
149,282.
Summa.
62.
6,365
2,838.
17,120-
71
1851.
- 1852.
1853,
1854,
1855.
Summa.
42,770.
35,856.
50,476.
56,622.
54,124.
239,848.
. 2,225.
3,065.
6,189.
8,232.
5.913-
25,624.
35,296.
33,082.
41,704.
15,560.
43,434-
169,075.
. 2,951.
3,065.
2,896-
1,997-
2,733.
13,642.
37-
44.
26-
32.
11.
150.
Bräder och plankor,
hela, tolfter
d:o och d:o,
halfva, tolfter.
Brädstump, d:o
Spiror, div., st. .
Spakämnen, duss.
De flesta fartyg, som varit använda till denna export, hafva varit Norska. Några
Engelska, Tyska, Franska, Danska, Ryska och Finska fartyg hafva äfven varit begagnade.
Staden och landet deromkring äger för närvarande 51 fartyg om 6,538 svåra lästers
drägtighet, oaktadt 12 fartyg blifvit försålde och 6 förolyckats.
De artiklar, som från utrikes orter blifvit hitförde, hafva bestått förnämligast i
salt, deraf importerats:
år 1851
v
7,574.
» 1852
8,737.
» 1853
•  2,920-
» 1854
15,791.
» 1855
,
16,015-
Tillsammans 51,035-  Eller i medeltal, tunnor 10,207.
Dessutom hafva importerats vin och specerier samt medicinalier och manufakturvaror,
äfvensom hampa, och under sistlidet år 3,569 tunnor råg, 2,464 Lgf rågmjöl,
3,765 tunnor tjära och 2,596 Ltt smör från Finland. Äfven i denna stad saknas
kredit-upplag, hvars beviljande otvifvelaktigt skulle betydligt uppdrifva handeln.
Tulluppbörden under qvinqvenniet har varit:
Införseltull. Utförseltull Summa.
år
1851
17,440:
45-
—
3,383:
17.
—
20,824:
14- —
»
1852
16,668:
28.
—
3,114:
46-
—
19,783:
26. —
»
1853
11,304:
44-
—
3,808:
2.
—
15,112:
46. —
»
1854
28,343:
15-
—
2,851:
16.
—
31,174:
31. —
»
1855
22,586:
24.
—
2,855:
4.
—
25,421:
28- —
Summa
96,344:
12.
—
15,972:
37-
—
112,517:
1. —
Medium:
1851
—1855
19,268:
40.
10.
3,194:
26-
7.
22,463:
19. 5.
d:o 1846
—1850
16,629:
20.
7.
2,010:
27.
5.
18,640:
9 —
72
hvarvid anmärkes att, utom tullafgifterna, under qvinqvenniet influtit 62,239 R:dr
4 sk. i lastpenningar, 179 R:dr 31 sk. i rekognition, 87,661 R:dr 19 sk. i fyroch
båk-afgift samt 9,728 R:dr 4 sk. i afgift till handels- och sjöfartsfonden, eller
tillsammans med tullafgifterne ett belopp af 242,128 R:dr 19 sk., hvaraf medium
per år gör 48,428 R:dr 4 sk. Banko.
Inrikes handeln, som egentligen sysselsätter sig med hitförskalfande från inhemska
orter och föryttrande i staden af spanmål, bränvin och andra för ortens behof
erforderliga handelsvaror, har ock under den tiderymd, denna berättelse omfattar,
fortgått i årligt tillväxande.
För att närmare upplysa handelns och sjöfartens tillväxt under qvinqvenniet må
här bifogas följande uppgifter:
l:o Antalet af handlande med deras betjening samt för handeln erlagd bevillning:
-
'*
Handlande.
Betjening.
O
O
Bevillning.
S
S"
g
<_
5"
s
3
3
3
y
P
år 1851
60
8
27
_
977
»1852
60
8
36
—
1,206
—
—
»1853
70
8
46
—
1,384
16
»1854
72
9
35
—
1,366
32
• ’
» 1855
71
11
49
—
994
16
Summa
333
44
193
—
5,928
16
Medeltal 1851—1855
67
9
39
1,185
32
_»
d:o 1846—1850
48
4
31
—
870
40
—
2:o Fartyg
2:o Fartyg begagnade till in- och utrikes sjöfart:
75
Till inrikes fart.
Till utrikes fart.
Summa.
3
r
cd:
>
3 '
t-1
a:
>
3
n
CD
oT
C3
a
CD
oT
p
år 1851
10
285
35
4,133
45
4,418
» 1852
9
276
34
4,460
43
4,736
»1853
5
151
37
4,239
42
4,390
»1854
5
133
42
5,220
47
5,353
» 1855
7
128
32
4,144
39
4,271
Summa
36
973
180
22,196
216
23,168
Medium 1851—1855
7
195
36
4,439
43
4,634
» 1846—1850
9
334
19
2,397
28
2,731
3:o Till inrikes sjöfart begagnade fartyg, hvilka ankommit till staden eller afgätt
derifrån:
Från inrikes orter Till inrikes orter
ankomna. i afgängna.
år 1851
»1852
» 1853
»1854
» 1855
Lastade.
Olastade.
Lästetal.
| Lastade, j
i Olastade. |
1 Lästetal.
1
| Lastade.
Olastade.
Lästetal.
104
104
100
69
80
1
1
3,516
4,055
3,305
2,573
3,210
44
66
27
31
30
—
1,543
2,017
897
920
1,039
148
170
127
100
110
i
i
5,059
, 6,072
4,202
3.493
4,249
Summa
457
2
16,659
198
6,416
655
2
23,075
Medium:
1851—1855
91
1
3,332
40
1.283
131
t
4.615
1846—1850
94
'2
3,580
50
19
• 2.095
144
21
5.675
utom förpassningsfria fartyg och båtar om fern läster och deröfver.
Berättelse öfver Wester-JSorrlands Län för åren 1851—1855.
10
74
Stadens skeppsvarf har af stadens handlande och skeppsredare varit med fortfarande
synnerlig verksamhet begagnadt. Under de sednast förflutna fem åren äro
här byggda 24 fartyg med ett sammanlagdt lästetal af 5,664; varande af dessa fartyg
11 om 962 läster försålda till rederier i andra rikets städer, samt 4 fartyg om
555 läster till utrikes orter.
Handtverkerierna, som uppfylla stadens och kringliggande landsbygdens behof,
hafva under de sednaste fem åren icke vunnit någon särdeles förkofran.
Nedanstående uppgift visar förhållandet med personalen och dess bevillning under
qvinqvenniet:
Handtverkare.
Bevillning.
era
1851
1852
1853
1854
1855
44
487
513
641
520
422
108
Summa
Medium:
1851—1855
1846—1850
435
221
404
2,583
44
516
447
Att utöfva handtverk såsom försörjningsmedel har följande antal haft tillstånd;
Män. Qvinnor. Summa.
år 1851  — 50- 11. 41
» 1852
54. 17. 51
» 1855
54. 17. 51
» 1854
42. 20. 62
» 1855
50. 22. 72
Summa 190. 87. 277
Medeltal 58. 17. 55
75
Strömmingsfiske, hvilket uti de' i stadens skärgård belägna fiskehamnar idkas
af en del af stadens borgerskap, och hvilken del under sednaste året uppgått till 86
personer, har under qvinqvenniet varit medelmåttigt gifvande.
Stadens jord, utgörande 4TVs mantal, användes hufvudsakligen till frambringande
af foderväxter. De på stadens område belägna tvänne manufakturverk, det ena för
målning af färgträd och krita, samt det andra för beredning af bultstänger och spik
af så kallad gul metall för skeppsbyggnaden, hafva fortgått med oafbruten verksamhet
och drifvas med vatten uti den genom stadens område löpande Sidsjöån, hvarest
dessutom finnas ett tegelbruk och tre skattlagda mjölqvarnar, tillhörige särskilda bolag
inom staden.
Om helsovården är förut nämndt i sammanhang med underrättelserna om Länets
allmänna sjukvårds-anstalter. Ett badhus för kallvattenkur är under qvinqvenniet
anlagdt.
Fattigförsörjningen bestrides genom medels uttaxerande. Å fattighuset intagas
till vård och uppehälle medellösa personer, som af ålder eller sjuklighet äro urståndsatte
att bereda sig sjelfva nödig utkomst. I öfrigt njuta stadens fattiga understöd
i mån af behof, samt torftiga, föräldravård saknande barn underhåll och uppfostran.
§ 7-  Koping.
Köpingen Örnsköldsvik, om hvars anläggning redogjordes i förra underdåniga
femårs-berättelsen *), har under det sist förflutna qvinqvenniet visat märkbar förkofran.
Invånarnes antal, som vid 1845 års slut var 52 och vid utgången af 1850
utgjorde lil, är nu 162, visserligen en ringa folkstock, men dock under de sista
tio åren betydligen tillökad, såsom det af nedanstående tabell närmare synes:
*) Sid. 102.
76
år 1851
» 1852
» 1853
» 1854
» 1855
Skattskrifne.
Skattfrie.
Summa.
Tillsammans.
Mankön.
Qvinkön.
Mankön.
Qvinkön.
Mankön.
Qvinkön.
26
27
26
21
52
48
100
35
35
22
19
57
54
lil
37
38
28
23
65
61
126
43
40
25
16
68
56
124
58
49
31
24
89
73
162
28
29
31
23
59
52
lil
30
20
—
1
30
21
51
1850
Tillökning
I afseende på handel och näringar må följande jemförelser här få rum:
l:o Handlande, som i Öppna bodar försälja in- och utländska varor:
Handlande. Betjening. Bevillning.
år 1851
4.
6,
71: 32.
» 1852
5.
5.
74: —
» 1853  -
5.
8.
70: —
» 1854  ...... —
6.
8.
102: —
» 1855
6.
8.
147: —
År 1850 var förhållandet
4.
3.
60: —
således tillökning
2.
5.
87: —
2:o Handtverkerier samt fabriks- och manufaktur-inrättningar:
Handtverkare.
Personer,
som hålla
Arbetare.
Bevillning.
1
verkstad.
år 1851
5
—
5
»1852
7
7
9
—
» 1853
8
1
20
»1854
9
4
21
» 1855
10
5
30
—
år 1850 var förhållandet
9
1
8
■ ■ -
således tillökning
1
4
22
—
Vidare
77
Vidare må anmärkas att i köpingen finnas 2 färgerier, 1 garfveri och 1 urfabrik:
att köpingen har fem fartyg af tillsammans 14ST7^ läster: att de två marknader,
sorn i köpingen årligen hållas, påstå ätta dagar hvardera; att postkontor, läkare
och apothek numera ifrån Nätra socken hitfiyttats: att utvidgade förmåner för
varors tullbehandling blifvit under qvinqvenniet köpingen medgifna: att tullhus är
under byggnad och ny landriingsbrygga anlagd.
Då jag nu slutar den mig åliggande berättelse öfver Länet i statistiskt och
ekonomiskt hänseende under det utgångna qvinqvenniet, bör jag icke underlåta att
meddela ett omdöme öfver Länets allmänna ställning i dessa afseenden. Att invånarne
i Länets begge provinser genom flera näringsgrenars utvidgande och lyckliga
tillfälligheters begagnande, under de sist tillryggalägga fem åren, mera än under något
föregående qvinqvennium, betydligen förkofrats i välmåga, lider lika litet tvifvel
som att detta Län, om arbetsflit och nödiga uppmuntringar icke komma att saknas,
i en framtid kan blifva ett af de mest produktiva. Länet är, ty värr! ännu alltför
litet kändt af de södra provinsernas invånare, men skulle till sin och fäderneslandets
allmänna nytta snart blifva det, om, såsom jag förut haft nåden anföra, kommunikations-anstalterne
hugnades med rikligare anslag än hvad som hittillt kunnat vara
fallet. Hernösand i Landskansliet den 31 Juli 1836.
W. GYNTHER.
Jag. Wilh. Langelius. C. W. Rydvall.
Iferällelse öfver Weslcr-Norrlands Län för åren 1851—1855
11
Frälse-Säterier
Frälse-Hemman
Frälse-Skattehemman
Krono-hemman
Krono-Skattehemman
Krono-Nybyggen med frihetsår
Ecklesiastika Boställen
Skattlagde bebyggde lägenheter, som ej under något hemmans ränta
äro inbegripne, Krono
I):o obebyggde d:o, Krono
Oskattlagde bebyggde d:o, Båtsmanstorp
Backstugor
Bebyggda lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig äganderätt
D:o, d:o på viss tid eller lifstid (utsäde, afkastning och underhållne
kreatur upptagne under de hemman, hvartill lägenheten hörer)
Skattlagda Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, som ej under
något hemmans ränta äro inbegripne, Skatte
» » Krono
Tullmjölqvarnar, deraf 4 med 4 par stenar, 11 med 3 par stenar.
16 med 2 par stenar, 2 med 1 par stenar
Tullsågqvarnar, grofbladiga
d:o finbladiga
d:o med rätt till köptimmer från Kronans skogar
Husbehofs-mjölqvarnar, utan särskild ränta
Husbehofs-sågqvarnar
Stampar _
Stångjernsverk med dervid införlifvade och ej
beskattade ämneshärdar
Masugnar
Jern-manufakturverk af särskilda slag .
Glasbruk
Pappersbruk
Tegelbruk
Garfverier och Fabriker
Kalkugnar
Skeppsvarf
Hästmanglar
Kronoskogar, upplåtne mot afgift . . .
Diverse personer, som ej höra till viss näring . .
Sterbhus, Gåfvor, Testamenten och Fideikommisser
särskildt värderade eller
Hemmantal.
*1
o:
5
O
£-
09
Q
-
o
o:
B
O cn
O CD
ET
5-S
° 'S
S? 3
s.®
CfQ Q
^ <
CD
3
pr
Utsäde af
Mantal.
K 43
2tss
SsTff
00340480204
1 1480228380
Summa
Mantal.
£43
) 5 4 7
*'753'
>45 7
>5Tff
OO540480294
I 2 5 4 6 R 3 0
1,00/ TTT535HF
45Mk
W
090
OQ
St.
68
39
440
1,802
4,727
75
34|
33
224
6
571
143
8
17
5
4
2
1
4
8
7
4
10
50
T:r
2a i
H
8,282]
T:r
3
5>
1 *i
16
2,297g
14|
56Å
24
B3
EU
EU
W
EU
3
O.
ED
su:
o.
T:r
40
481
131'
149
23,792
162
457£
774
T:r
3
2tb
53
21
!,005
21
701
472
T:r
*1%
60
28
4,003
5
611
448
T:r
1
2tb
*\
12
1,1281
n
30
*d
O
3| 2,43lil 25,554 3,629^14,6061111,194A 23,021|| 30 20,783^"
T:r
6
3llj
99
138
21,063*
128
312
1,244
Tabell för landet Inom W e s
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
ter-M orrian ds Län.
53
EU*
CfQ
>1
O
53
3
Cu
T:r
18j
5?
T:r
40
47g
90
105
19,680
107
499
215
T:r
T:r
300
24
305i
12g
665
252
855
86
148,604
13,020
952
13^
2,769
3401
3,096
1,416
T:r
5*
180
113
17,2781
23
2701
1,344
>■
53
o
48
T:r
T:r
5
46
182
26
596
72
905
6,4791
128,649
37*
806
174i
1,966
4,976
157,5461 15,1641 19,214tV J 6,8525
138,127
Underhållna Kreatur.
CJ
Uppskattadt
Hästar
Oxar.
W
o
",
a
(JQ
Cr
o
CD
E>r
su»
p
Svin.
Getter
värde.
EU
•p
St.
St.
St.
St.
St.
1 St.
St.
R:dr
14
2
25
8
25
4
4
16,050
25
5
79
21
103
18
18
16,030
48
16
128
34
220
39
73
44,500
137
18
392
78
569
53
542
94,980
11,372
1,977
41,345
12,871
48,874
7,035
12,466
5,903,115
141
38
440
89
773
47
538
175
38
609
162
827
127
162
127,475
275
48
1,982
820
3,100
50
2,095
770,283
—
—
—
—
—
—
—
58,300
—
—
—
—
—
—
—
91,600
—
—
—
—
—
—
—
335,765
—
—
—
—
—-
—
—
25,000
—
—
—
—
—
—
——
—■
—
—
__
—
—
—
—
—
—
—
925,105
—
-
.
800
—
—
—
80,000
—
—
—
11,220
—
—
'
—
1,000
■
—
—
5,300
—
—
—
—
22,000
—
—
—
——
12,187
2,142]
45,000
14,0831
54,491
7,3731
15,898!
8,428,523
Bevillning efter Bevillnings-Förordningen.
Stat
B i d
a g
-
Efter 2:a Art.
Efter
l:a
Art.
2 t.
6
o. m.
§§•
19 t. o. m. 35
samt 145 §§.
36 t.
38
0.
§§
m.
mter
3:e
Art.
Summa.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
9
36
.
32
4
10
41
40
10
13
30
37
21
11
—
—
—
—
—
51
3
11
34
36
-
.
29
44
10
—
—
—
—
—
64
32
10
146
42
188
29
9
—
—
—
—
—
335
23
9
5,896
30
612
28
4
12,466
43
1
1,643
27
5
—
16
20,620
—
10
37
12
—
—
—
—
—
37
12
—
82
18
1,300
17
11
'
"
4
16
9
12
1,395
15
11
2,455
12
—
—
—
2,040
1
3
—
—
—
—
—
4,495
13
3
—
—
—
—
—
102
46
—
—
—
-
—
—
102
46
—
15
10
- -
185
—
1
16
24
—
—
—
216
34
1
83
6
—
—
871
34
8
573
12
—
—
—
1,528
4
8
4
—
48
—
5
—
—
—
—
—
52
—
5
—
—
—
—
213
20
—
—
—
-
—
—■
213
20
—
627
36
—
—
—
1,912
11
—
443
—
—
—
—
2,982
47
—
1
1
2
-
1
1
2
19
6
-
—
160
—
—
64
16
—
—
—
243
22
—
6
36
—
18
31
8
—
—
—
—
—
25
19
8
1
23
14
5
—
—
—
—
—
24
14
5
6
12
—
35
11
6
—
—
—
—
—
41
23
6
—
—
_
___
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
47
24
116
18
—
—
—
—
—
—
163
42
—
26
6
—
—
—
—
—
—
26
6
28
12
-
.
123
30
—
—
—
—
—
—
151
42
90
6
1,750
46
7
337
—
—
—
—
—
—
—
2,178
4
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
'
—
9,605
28
3,663
44
10
18,969
34
7
2,744
47
5
9
28
34,993
38
10
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr
1,138
1,138
sk.
37
37
11
11
Jordeboksoch
Hemmantals-Ränta.
R:dr
2
8
1,225
62,515
494
108
305
420
2,312
67,391
sk.
13
Sidn diga
Räntor.
Arrende-
medel.
Kostnad för
Rustning
och Rote-  ring.
Klereci-Statens underhåll.
Krono-
bonde.
Afrad.
Mantals-
pennin-
gar.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Berg-  verk samt
andra verk
o. Inrättn:r.
Summa.
Pastorers.
Kapella
ners.
Kyrko-
betjenings.
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
13
36
.
13
36
—
—
—
26
32
—
4
—
4
—
34
32
—
59
34
4
17
40
—
79
38
10
—
—
64
4
97
16
—
17
—
15
18
129
34
—
188
31
„
24
8
—
221
5
8
—
—
165
32
217
32
—
63
—
46
32
327
16
—
576
46
10
49
135
32
—
1,987
4
10
—
—
430
14
1,010
8
—
220
38
77
16
1,308
14
—
33,293
13
6
6.646
29
7
5,832
2
—
108,287
9
—
—
29,293
19
41,986
34
—
11,552
19
7,437
32
60,976
37
-
-
33
40
—
33
40
—
—
—
—
13
29
4
—
—
—
—
13
29
4
—
—
—
160
43
2
lil
12
766
14
11
1,142
19
92
1,234
19
—
—
—
137
—-
—
2,334
—
—
2,471
108
—
—
—
—
—
—
—
3,801
12
3,801
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
305
12
7
12,890
b
10
845
14
845
14
—
306
10
10
16
4
—
742
18
5
—
—
1,809
13
7
100
36
j 417
4
4,222
26
2
—
—
—
—
—
877
—
—
22
—
—
—
899
—
—
_
—
330
10
10
5
24
j
752
38
10
J
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■
_
—
—
—
—
—
—
676
12
403
31
1,079
- i
43
—
—
—
—
—
1,538
32
—
360
42
81
—
1,980
26
—
23
36
____
23
36
.
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
15
—
—
—
—
—
—
15
—
- t
—
—
7
36
—
—
7
36
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
-
—
—
1
12
—
—
1
12
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
8
—
—
7
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- ,
—
—
50
—
—
—
50
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
__
299
26
7
26
16
—
—
325
42
7
—
-—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
124
16
—
—
124
16
—
—
—
—
—
272
44
—
—
—
—
—
272
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—-
——
—
—
34,118
29
8
| 9,738138
719,541134
1 820
35] 121,611
6
10
2,890
8
10
29,953
21
50,702
13
4
13,382
22
7,754
12
71,838137
4
Fattigfc
sörjnin
r-
cr
Ö*
Skjuts.
Väg-
håll-
ning.
Diverse af-  gifter, oue-  ra och all-  männa be-  svär.
Summa
Statsbidrag.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
35
18
___
___
.
55
35
18
216
—
10
27
28
71
10
6
45
16
35
12
504
3
3
101
270
32
—
359
—
154
—
1.663
22
6
166
26
287
41
—
370
—
312
39
5,198
18
7
18,872
14
33,054
32
6
40,264
36
26,201
44
338,709
38
3
—
-
14
34
99
19
4
467
46
77
16
■
1,025
4
262
43
5,230
14
10
415
1,511
40
12,694
17
3
4,251
33
—
—
—
—
—■
—
—
182
6
8,595
32
7
-
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
_
213
20
1,411
42
—
—
—
266
32
450
21
8,172
19
—
_
24
37
2
33
16
—
—
26
32
318
22
—
15
—
..
—
16
32
64
39
8
—
—
25
26
5
—
—
—
1
42
50
25
6
—
—
—
—
45
—
45
—
—
—
—
—
—
73
16
287
9 K
10
c
—
477
36
7
—
'
—
—
—*
114
19
2,689
35
7
21,545146
33,761136
—
42,385
i 401 29,395| 111389,514
43
1 9
Hernösand i Landskontoret den 34 Juli 1856.
JAC. WILH. LANGELIUS.
Till Berättelsen öfver Westernorrlands Län för åren 1851—1855.
-
'
Tabell för Städerna uti Wester-Norrlands Län.
Hernösands Stad.
Hus och Tomter
Jord . . . .
Summa
Sundsvalls Stad.
Hus och Tomter
Jord . .
Tullmjölqvarnar med 6 par stenar
Sidsjö Såg
» Tegelbruk
Bresiljeqvarn och Kritförmalningsverk
Manufakturverk
as
e
St.
256;
Jord.
T:ld
58
256.j
379
Summa
Örnsköldsviks Köping.
Hus och Tomter, upplåtne 47, oupplåtne 64
Jord, Kronohemman
387
lil
58
117
X
T:1d
o
era
CD
3
T;Id
531 1,100
531 1,100
680
748
117
680
C/2
C
3
3
T:Id
as
CD
3
3
Utsäde af
Oso
CfQ
O
“i
a
1,689 2tV*
1,689 2{W
1,545
T:r
748
1,545
T:r
62
62
200
T:r
30
200
X
tD
*5
T:r
T:r
30
30
30
T:r
45
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
53
d*.
era
T:r
45 8
400
400
o
SJ
~
3
T:r
496
496
75
75
1,200
T:r
48
T:r
48
140
150
1,200
140
>■
cT
G
O
T:r
18
150
18
T:r
405
405
Underhållna Kreatur.
St.
34
2,400
2,400
34
100
l00
St.
G
=J
era
cr
o
c/i
pr
o/
-a
G
03
St.
109
109
500
500
St.
12
12
60
60
St.
24
24
50
50
St.
St.
18 45
18 45
45
250
45
250
Uppskattadt värde.
Hus och
Tomter.
Jord.
Bruk, Manufakturier,
Qvarnar,
Fabriker
m. rn.
Summa.
R:dr
290,440
290,440
519,988
519,988
| 26,
225
44
16
16
R:dr
98,500
sk.
98,500 —
120,200
120,200
R:dr
sk.
R:dr
290,440
98,500
—
388,940
519,988
—
120,200
4,000
—
4,000
3,000
—
3,000
2,000
—
2,000
3,000
—
3.000
4,400
—
4,400
16,400
656,588
— 26,225
44
16
S ta t s -
Bidrag.
16
-I
Bevillning elter Bevillnings-Förordningen.
Bränvins
bränning
afgift.
s-
Ständig
e
Räntor.
Kostnad
för
Rotering.
Kostnad
för
Städernas
Styrelse.
Klerecistatens unde
rhåll.
Fattig-
försörj-
ning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse
afgifter,
onera och
allmänna
besvär.
Summa
Statsbidrag
Efter
Usta
Art.
Efter
2:dra Art
söner,
örande
viss
ring.
Efter
3:dje
Art.
Summa.
Boskaps-
och
Åkerskatt.
Mantals-
pennin-
gar.
Summa.
Pasto-
rers.
Kom-
mini-
strars.
Kyrko-
betje-
nings.
Summa.
Efter
2:a §.
Jord, Hus,
Tomter,
Verk och
Inrättn:r.
Borgerlig
näring.
Per
ej h
till
nä
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
Rd
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
R:dr
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
R:dr
R:dr
sk.
R:dr
sk.
286
16
9
1,353
43
8
665
8
4
2,571
43
7
456
8
4
—
—
—
5,333
24
8
189
39
7
17
37
2
416
28
9
434
17
11
170
39
5
2,700
—
850
533
16
366
32
1,750
—
2,874
40
10
197
—
180
2,900
—
16,730
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
‘
1
~~
—
——
—
286
16
9
1,353
43
8
665
8
4
2,571
43
7
456
8
4
—
—
—
5,333
24
8
189
39
7
17
37
2
416
28
9
434
17
11
170
39
5
2,700
—
850
533
16
366
32
1,750
2,874
40
10
197
“
.
180
2,900
—
16,730
18
378
18
141
17
11
519
47
5
2,878
10
377
32
7
35
6
4,303
16
10
3,348
44
34
13
4
529
12
563
25
4
263
13
6
5,633
16
1,000
___
366
32
1,366
32
2,716
44
200
360
2,450
21,205
47
120
9
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
120
9
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
"
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
120
9
—
—
—
—
—
—
4
'
4
4
4
19
3
4
19
3
—
—
—
4
19
378
18
—
141
17
11
656
28
o
2,878
10
—
377
32
—
7
35
6
4,439
45
7
3,348
44
—
34
13
4
529
12
—
563
25
4
263
13
6
5,633
16
1,000
—■
366
32
1,366
32
2,716
44
—
200
360
2,450
—
21,342
28
14
12
—
9
—
—
224
10
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
247
22
3
29
—
—
198
14
6
19
24
—
217
38
6
3
30
—
—
—
75
1
—
1
—
77
—
90
—
—
—
32
68
307
34
1,041
12
r.
5
Hernösand i Landskontoret den 31 Juli 1856.
JAC. WILH. LANGELIUS.
Tilt Berättelsen öfver Wester-lSorrlands Län för åren 1851—1855.
KONGL. MAJ:TS BEFALLNINGSIIAFVANDES
UTI
WESTEKBOTTENS LÄN
TILL
i Kiitleytltit»ig/»et eafg&fnn
FEMÅRSBERÄTTELSE
för årcu IS5I, 1852, 1853, 1854 och 1855.
STOCKHOLM, 1856.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Fnid erila nig Berättelse obi tiilständet i statistiskt ock ekonomiskt
hänseende inom Westerbottens Län, för åren
1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
JjfineSs estfmänna beskaffenhet.
Modre, eller sä kallade bebodda, delen af länet gränsar i söder till YVestcr-Norrlands
län, i öster till Bottniska viken, som ä smalaste stället kallas Qvarken, i vester
och nordvest till den under länet hörande Lappmark och i norr lill Norrbottens
län. Bredden vid södra gränsen af länet emellan hafskusten och Lappmarksrfiet
utgör omkring 7mil och vid norra gränsen 9* mil, samt längden efter allmänna
landsvägen 28 ' mil, men i rät linie ungefärligen 19 mil, hvadan, när medelbredden
beräknas lill 9} mil, länets areala vidd, utom Lappmarken, kan antagas till
177 (jvadralmil. Lappmarken, gränsande i söder till Jemtland och Ångermanland,
i vester lill Norrige, i norr till Piteå Lappmarker och i öster till öfriga delen af
Westerbottens län, anses innefatta en arealvidd af 343 qvadralmil.
Landet, närmare hafskusten i allmänhet mera jemnt, än det å södra sidan tillstötande
Wester-Norrlands län, är genomskuret af elfvar och mindre vattendrag och
består lill slör del af sandhedar, mossar, myrar och insjöar. Den rådande jordmånen
är gröfre och finare sand och sandmylla, enär mull eller välartad lerjord
är mera sällsynt; fordrande jorden årlig begödsling om någon förmånlig afkastning
skall kunna påräknas. Å den förra af dessa jordarter växer och mognar säden
skyndsammare under regnaktiga somrar, än på den sednare, och undgår derigenom
ibland ortens allmänna missöde af nattfroster, så vidt de icke inträffa alltför tidigt,
eller äro dess strängare. I torra år åter förtorkas grödan på sandjorden och blifver
ganska obetydlig. I sednare lider har väl myrars utdikning och odling betydligt
tilltagit, dels lill förekommande af kyla å åkrarne från de med vatten uppfyllda
kärren, och dels i anseende till den förmånligare höbergning, som genom
4
myr-utdikning erhålles; men ännu återstår mycket att i ilen vägen uträtta. Längre
upp från hafskusten blifver landet mera bergigt. Den betydligaste bergsträckan är Seveåsen,
som sträcker sig i söder fran Riksgränsröset N:o 204 vid Jadnemskiump i
Jemtland norrut lill gränsen af Arjeplougs socken i Piteå Lappmark vid 224:de
Riksgränsröset, Rönnäs kalladt, nära intill Nasaljclls ödelagda silfververk. Ifrån
denna bergsrygg, som bcfinnes oduglig lill odling, utlöpa fyra större elfvar, nemligen:
l:o Ängermanelfveu, som löper igenom Åsele Lappmark, af hvilken eif
t vän ne stora grenar stöta tillsammans vid Wilhelmina kyrka, faller, efter att hafva
genomgått en del af Åsele socken, inom Wesler-Norrlands län; Löjdeån, Gideån och
Lajksjöån äro mindre vattendrag i nämnde Lappmark; 2:o Uman i Lycksele Lappmark,
till hvilken stöter det betydliga vattendraget Jugtån; 3:o Windelelfven,
hvarmed Laiselfveu förenar sig en mil norrom Sorsele kyrka, och hvilken eif sammanstöter
med Uman två mil ofvanför Umeå stad; Ohrån och Gargån äro mindre
vattendrag i Lycksele Lappmark, och 4:o Skellefteå eif, som först löper igenom
Piteå Lappmark och sedermera igenom Skellefteå socken, inom hvilken den utfaller
i Bottniska viken. Med tillförlitlighet kan ej bestämmas huruvida klimatet förändrats,
eller i någon mån haft inflytande på kulturförhållandena, enär landels
bättre eller sämre skördar hufvudsakligen bero af väderleken och olika jordmån.
Hvad särskildt Lappmarken beträffar, synes klimatet derstädes, under en lång följd
af år, hafva mildrats, hvilket i synnerhet förmärkes å Stöttingsfjellet, som fordom
varit beväxt med nästan odugliga granskogar, de dero under de tvänne sednaste
decennierne till större delen förstörts af skogseldar. A denna Ijelitrakt, der hemmansåboernc
förut hemsöktes af nästan ständiga missväxt-år, har kornulsädet sedermera
haft nära nog lika god framgång, som i den öfriga delen af Lappmarken; och
under torra somrar, såsom de tvänne sist förflutna, hafva dessa fjellboer erhållit
herrliga skördar. Skogarna förminskades väl, men jorden upptorkades och blef sannolikt
mera lämplig för odling, så att Stöttingsfjellet numera hyser en mängd välmående
åboer, i stället för att der tillförene endast fanns en utfattig befolkning.
Under de är, denna berättelse omfattar, har en nära fem mil lang väg blifvit
bruten emellan Skellefteå och Jörns kyrkor, hvartill häradet, enligt Eders Kongl.
Maj:ts nådiga Bref den 17 Oktober 1851, erhållit ett anslag af allmänna medel,
stort 8,500 Riksdaler Banko; och sedan Bjurholms socknemän och Öhrträsk kapellboer
blifvit ålagdc bryta och underhålla väg, 2;* mil lång, emellan Bjurholms
och Öhrtyäsks kyrkor, har dem för delta ändamål i nåder beviljats ett anslag af
4,666 Riksdaler 32 sk. nämnde mynt, med föreskrift, att vägen skall vara bruten
inom nästa års utgång. Under förlidet år kom ett länets Brandstodsbolag för
5
fast och lös egendom å landet, hvarför Eders Kongl. Maj:t redan under den 28
Juli 1846 utfärdat nådigt Reglemente, i verksamhet. Och har försäkringsbeloppet
redan uppgått, för fast egendom till 1,203,680 Riksdaler och för lös egendom
lill 948,680 Riksdaler Banko. Som derförut särskilda brandstodsföreningar
varit, socknevis, ingångna i Skellefteå, Burträsk, Löfånger och Bygdeå socknar;
så hafva dessa ej ännu velat ingå i det allmänna bolaget. I Skellefteå socken
finnes jemväl en Sparbank, som tillvunnit sig allmänhetens förtroende.
§ 2.
Invånare,
Folkmängden utgör, enligt 1855 års mantals- och skallskrifuingslängder samt
deröfver uprättade sammandrag:
I
i första och andra fögderierne:
Mankön  12,718
Qvinkön
13,346 26,064
i Umeå stad:
Mantalsskrifne Män  403
— Qvinnor  521 924
i Skellefteå stad:
Mantalsskrifne Män  86
— Qvinnor  75 161
Öfver- och underåriga samt för åtskilliga andra
orsaker skattfria, ehuru till en del arbetsföra
personer:
i nämnde fögderier:
Mankön 14,902
Qvinkön
16,015 30,917
i Umeå stad:
Mankön
349
Qvinkön  330 679
i Skellefteå stad
Mankön  51
Qvinkön
33 84
Transport 58,829
6
Transport 58,829
i Lappmarken, hvarest mantalsskrifning ej förrättas,
utgöres befolkningen af a) Svenskar:
Mankön 6,297
Qvinkön  6,404 12,701
b) Lappar:
Mankön  509
Qvinkön  530 1,039
Summa 72,569.
Vid 1850 ars slut uppgick länets folkmängd lill 65,619 och har således
under ifrågavarande fem är ökats med 6,950 personer, hufvudsakligen en följd
dels af vaccinationens befrämjande och dels deraf, att landet under dessa år varit
förskonadt från härjande sjukdomar.
Folket inom kustlandet, som i upplysning och bildning ingalunda gifver andra
läns invånare efter, är i allmänhet sedligt, härdad t och arbetsamt samt äger
fallenhet för slöjder och handtverk, deruti mången förvärfvat sig stor skicklighet,
utan någon handledning. De sednare årens dels goda och dels medelmåttiga skördar,
samt den större omhugsamhet som inträdt bland allmogen, hafva förbättrat
jordbrukarens och folkets belägenhet i allmänhet. I följd häraf och den förtjenst
allmogen under sistförflutna åren haft genom hygge och försäljning af skogseffekter
utaf flere slag, i förening med de högt uppdrifne arbets- och daglönerne,
hafva betydliga penningetillgångar fallit på mängas händer; men, enär födoämnena äfven
stigit i pris och öfverflöds- och lyxartiklars förbrukande tilltagit, samt den
ofta lätt förvärfvade penningen icke synes vara så dryg, som den, hvilken sam
las
med svett och möda, har välmågan bland allmogen icke gjort så stora framsteg,
som man haft skäl att hoppas. De jordbrukare, hvilka användt hufvudsaklig
verksamhet på binäringar, hvaribland skogshygge inlager främsta rummet,
komma troligen, i en närmare eller fjermare framtid alt, genom saknad af skog
och genom försummadt jordbruk, få med hög ränta återgälda den nu möjligen förvärfvade
penningetillgången. Förhållandet är nära enahanda i afseende å den
Svenska befolkningen i Lappmarken, som likväl i åtskilliga fall kan äga mindre
upplysning. Anspråken i afseende å föda, klädedrägt oall boningshus hafva, efter tidens
och upplysningens fortskridande, äfven i Lappmarken alltmera tillväxt sä, att lyx
och fåfänga jemväl derstädes på flera ställen börjat visa sig. Fylleriet är i afta
-
7
gande, och man har säker förhoppning att den nya bränvinslagsliftuingen skall på
ett välgörande sätt verka för hämmandet af nyssnämnda last. Deremot har bruket
af kaffe så väl i Lappmarken som å nedra landet så tilltagit, alt det för
mången husfader utgör den svåraste utgiften, utan någon motsvarande nytta. Bildningen
hos Lapparne, hvilka allmänligen förstå och lala Svenska språket, är i
tilltagande, hvartill Missionsskolorna verksamt bidragit. I anledning af ofvan antydda
gynnsamma förhållanden hafva lagsökningarnes antal, under de år denna berättelse
omfattar, successivt aflagit, sålunda att:
år 1851 ingåfvos 4,080 lagsökningar och utdömdes 105,655 R:dr B:ko.
« 1852
d:o
3,656
d:o
d:o
115,355
tt
tt
« 1853
d:o
3,008
d:o
(1: o
71,538
tt
tt
« 1854
d:o
1,584
d:o
d:o
54,903
tt
tt
« 1855
d:o
1,251
d:o
d:o
39,494
tt
tt
Utestående undsätlningsmedel utgöra, enligt 1855 års redogörelse, 134,729
Riksdaler 5 sk. 9 rst., hvari likväl ingå de 103,158 Riksdaler 42 sk. 10 rst.,
hvilka uti 1850 års redogörelse blifvit afförde under titel ”afkortning”, men som
uti 1854 års redogörelse uppdebilerats i följd af Eders Kongl. Majrls och Rikets
Statskontors skrifvelse den 25 Oktober sistnämnde år.
g 3.
JViirmffttr.
Jordbruket. Den förr begagnade åkerbruksredskapen är oförändrad och torde
här vara den lämpligaste, om den rätt användes. Jordbruket står i en
jemnårlig tillväxt, om ock densamma ej går med så hastiga steg, som man kunde
önska. I synnerhet liar uppodlingen af de i fordna tider såsom odugliga ansedde
myrarne bidragit lill jordbrukets förkofran, då under sådane odlingars besående
det blifvit möjligt och till och med nödvändigt, all i stället antingen träda,
eller ock till linda lägga större eller mindre del af den gamla åkern, hvilken
åter upplagils, så snart nyodlingarne genom gödsling och besående under 2 å 3
år hunnit blifva gräsgifvande. Uti det härigenom upkommande vexelbruket måste
likväl nödig uppmärksamhet halvas pä ett visst förhållande emellan den öppna
åkervidden och ängstillgången, emedan, på sätt härofvan är an lyd t, en stark begödsling
är nödvändig, om fördelaktig afkastning skall kunna påräknas. Men,
ehuru allmännare missväxt å åkergrödan icke inträffat under de sistförflulne lem
8
8ren, med undanlag af ar 1851, hafva skördarne likväl icke fullt motsvarat ortens
behof, utan större och mindre spannmålsparlier blifvit fran hufvudsladen och
rikets södra provinser införskrifna.
Landtbruksskola finnes ej inom länet; men ynglingar af allmogen hafva
tillfälle, alt, dä platser finnas lediga, blifva antagna till frilärlingar vid Lunne
lägre landtbruksskola i norra Ångermanland ; af hvilken förmän endast nägra få
ynglingar från detta län sig begagnat; förmodligen i följd deraf, att allmogens
söner i allmänhet behöfvas för skötande af jorden i hemmet, kanske ock till någon
del i anledning af allmogens benägenhet alt vidhålla gamla bruk och vanor.
Hvarje sommar har under nägra veckor, enligt Landtbruks-Akademiens föreskrift,
en agronom uppehållit sig i länet för alt meddela dess jordbrukande invånare
råd och upplysningar i afseende å dikning och ängs beredande förmedelst valtenöfversilniug,
hvilket i synnerhet i Lycksele, Skellefteå och Wilhelmina socknar
haft framgång och omfattats med intresse, (hiskligt vore, alt agronomerne hädanefter
kunde längre tid årligen, än sorn hillils lärer varit möjligt, för om förmäld
a nyttiga ändamål uppehålla sig ä orten. Ilushällnings-Sällskapet har väl i
sin män sökt verka lill jordbrukets förbättring ; men dels Sällskapets obetydliga
tillgångar, dels ock bristande intresse hos jordhrukarne, i förening med dc långa
afslånden dem emellan och deras obenägenhet och oförmåga lill uppoffringar å nya
rön och försök, hafva vållat, att resultaten af Sällskapets verksamhet icke blifvit
stora.
Sädesslagen äro : vinter- och vårråg, som likväl mindre odlas, korn, ortens
hufvudsäde, blandsäd, beslående af korn och vårråg samt obetydligt bafra.
Potatesodlingen är i tilltagande ; men linodlingen förekommer egentligen endast i
länets södra socknar, hvarifrån öfver 1000 lispund årligen försäljas lill de norra
socknarne samt Norrbottens län.
Skiftesförrättningarne, ehuru kostsamma och betungande, hafva verksamt bidragit
till jordbrukets förkofran. De hafva derföre äfven oafbrutet fortgått, i den
mån den inom länet vid skiftesverket anställde landtmäteripersonal varit tillräcklig
för ifrågavarande förrättningar, de der, med få undantag, verkställts med
behörig drift, hvaruppå ligger mycken vigt, emedan jorden, under skiftenas fortgång,
då delägarne icke äro säkra all bibehållas vid förr innehafda ägor, i allmänhet
vårdas mindre väl. Till skiften och andra förrättningar hafva, under nedannämnde
år, följande antal förordnanden för Landtmätare meddelats:
9
år 1851
54 st.
„ 1852
39 „
„ 1853
44 „
„ 1854
36 „
„ 1855
33 „
och under handläggning hafva varit:
år
1851
ii
1852
11
1853
11
1854
1855
Summa
Antal
lajla
skiften.
Antal
diverse
förrätt-
ningar
Alnar afinätte
och utstakade
rntinier, vägar
och stängsel-  delningar.
51
34
1,793,498
58
43
967,773
50
43
2,185,745
55
45
969,160
52
67
1,029,321
I 266
232
6,945,497
Trädgårdsskötseln hedrifvcs nästan endast i städerne eller af ståndspersoner
på landet, och della äfven i mindre skala.
Boskapsskötseln, länets uråldriga hufvudnäring, är i tilltagande oaktadt de
naturliga ängarne allt mer aftaga i växtlighet; ty, utom det. alt nya odlingar
af så väl utväxt äng, sora myrar och karr fullt ut ersätta skillnaden i ängarnes
afkastning, endast odlingen, såsom sig bör, genom vexelbruk med gamla åkern
hålles i bördigt skick, danas ej så obetydligt nya ängar dels genom uppdämning
af vatten på myrar och mossar och dels genom sjöars utdikning, der lägenhet
dertill gifves; men ostridigt är, alt boskapsskötseln ännu icke på långt när uppnått
den ståndpunkt, hvartill den bör och kan komma. Foderlillgång saknas sällan,
ehuru, då dåliga hö-år inträffa, någon del af boskapen måste slägtas; men i
åtskilliga byar är brist på sommarbete, hvadan boskapen mäste föras lill så kallade
fäbodställen, der mjölken förvandlas lill smör eller ock får surna och i sådant
skick, en eller par gånger hvarje vecka, hemföres till byn. Sedan åkeroch
högrödan blifvit afbergad, släppas kreaturen ofta på bele å åkrar och lindor.
Ifrån flera byar på nedra landet och nästan öfverallt i Lappmarken utsläppas häBerättelse
öfver Westerbottens län Jör åren 1851—1855. 2
10
stärne, vid sommarens början, på bele å allmänningen, derifrån de oftast återhemtas
först vid sommarens slut. Stallfodring brukas icke.
Ehuru allmogen använder mjölken till eget bruk, öfverstiga likväl ladugårdsproduklerne
ortens behof; men, i anseende till den förökade penningetillgången
och välmågan bos allmogen, anser den sig numera kunna sjelf förbruka en del
af sin ladugårds produkter, i hvilkas försäljning under de sisla åren någon minskning
förty kan antagas hafva ägt rum. Någon förändring med kreatursracerne,
som i allmänhet ej äro de bästa, bar icke ägt rum. Det vill likväl synas, som anskaffandet,
och uppfödandet af goda och vackra hästar skulle mer och mer göra sig gällande;
dessa husdjur omhuldas också vanligen mera än den öfriga boskapen. Endast i
Åsele Lappmark underhållas hästar utöfver behofvet, eller lill afsalu. Ingen allmännare
boskapssjukdom har varit gängse under ifrågavarande fem år; deremot
har de trenne sistförflulna åren gräsmask gjort betydlig skada och, i förening
med fortfarande torka, särdeles närmare hafskusten å den mera odlade delen af
landet, minskat höafkastningen å lindor och all gräsbärande mark, som ej kunnat
tidtals öfverhöljas med vatten. Förlidet år anställdes inom länet en Veteri
närläkare
med lön på stal; men hittills åtminstone har hans praktik ej varit särdeles
stor.
Renskulseln, Lapparnes hufvudsakliga näringsfång, slår ungefärligen på samma
punkt som förut; hvarken Lappar eller deras renar synas i sednare tider
hafva ökats eller minskats; ökas de förre, så öfvergår en del till jordbruket såsom
nybyggare, och pä antalet af renar inverka årligen flera omständigheter,
såsom större eller mindre mängd vargar och den af snöns djuplek beroende möjligheten
lör Lapparne, alt förfölja och döda dessa skadedjur. Lapparne försälja
emedlertid icke så litet renkött och skinnvaror.
Skogar. Dessa bestå, dels af ålskillige öfverloppsmarker, antingen tillerkände
vissa byar med optionsrätt, anslagna bruk och sågverk, emot rekognition eller
stubbören och brädränta, eller, i anseende till afståndet från floltbara vattendrag,
odisponerade och kronan förbehållne, dels af kronohemmans och krononybvggens
skogar och dels af skalteskogar. Beskaffenheten af de odisponerade öfverloppsmarkerne,
hvilka lill en stor del ännu ej blifvit afvillrade, eller åtminstone ej
afrösade, är olika, men öfverhufvud taget äro de af mager beskaffenhet, föga lämplige
för odling, merendels bärande gles tallskog, som fordrar lång tid, 120, 150
å 180 år för alt blifva fullmogen, men ofta är af fast och god beskaffenhet och
11
tjenlig till byggnadstimmer. Som ifrågavarande marker af större och mindre omfång
ofta liro spridda emellan byar och hemman och från hvarandra långt aflägsna,
möter stor svårighet att skydda dem från åverkan. Sednare årens uppdrifna
trädvarupriser hafva manat lill skogsåverkan och då dervid tillgripes ej allenast
mogen skog till bjelkar, skeppsvirke, plankor och bräder, ulan jemväl halfvuxen
skog lill någon del nedhugges, för att användas dels till sparrar, som, ända ned
till 4 tums fyrkant, under vissa år i mängd utskeppats, dels lill ved, gärdsel
och så kallad lakved, samt härtill kommer, att bekymmerslöshet om det allmännas
fördel vållar, att ingen vårdar sig om alt borthugga förtorkade träd, eller rensa
marken från vindfällen, toppskalar m. m., som hindra skogens återväxt och
vid inträffande skogseld verka mest förstörande; så är häraf en gifven följd, att
behandlingen af öfverloppsmarkerne är vida skiljd frän hvad den borde vara.
De åt bergsbruk och sågverk, emot rekognition eller på andra vilkor, ifrån
kronan upplålne allmänningslrakter, som fordom burit vacker och god skog, ehuru
sannolikt är, att sågverksägare äfven då i mer eller mindre grad öfverskrida
sina privilegier, hafva under de sista decennierne blifvit starkt ålilade, hvartill
orsaken får sökas, ej mindre uti de höga priserne å plankor, bräder och bjelker,
de der lockat verksägarena till ökad förbrukning af skogen och nära boende hemmansägare
till åverkan å sågskogarne, än ock uti den oinskränkta sågningsrält,
sorn genom Eders Kongl. Majlis nådiga Förordning den 23 Februari 1842 är
salusågar beviljad, och hvilken försvårat kontrollen öfver privilegiernas efterlefnad,
enär, då fråga yppas, att sågverksägare!] försågat större qvantum timmer, än det,
hvartill privilegierne berättiga, det svaret alltid är tillhands att öfverskoltet utgöres
af köptimmer från skalteskogar. Under de sista 10 åren har flertalet af sågverksägare,
efter ali sannolikhet, högst betydligt öfverskrida den dem förunnade
rätt till årligt timmerhygge. Kronohemman och krononvbyggen, upptagna på kronan
behållna eller på sågverken för slockfängsl anslagna öfverloppsmarker, hafva
i allmänhet haft och hafva ännu de bästa skogarne, hvilket härleder sig deraf, alt
åboerne, före afvittringen, icke varit inskränkta till visst område och således varit
i tillfälle spara skogen närmast gårdarne, hvarförutan den långa transporten
ofta motverkat skogens förbrukning till afsalu, tilldess de sednare arens uppjagade
trädvarupriser förkortat dessa afstånd och lockat mången kronohemmansåbo att
ruinera skogen. Ungefärligen enahanda är förhållandet med skogarne å skattehemman,
hvilka upptaga största delen af kuststräckan och, öfverhufvud taget, den
bördigare jorden, benägen all bära löfskog, hvilken likväl genom vanvård och
misshushållning till stor del utgått. Sällsynt är alt numera finna någon skatte
-
12
by med rik skogstillgång, emedan skatleskogarne blifvit från fordno vanvårdade och på
flera ställen utplundrade af deras ägare, hvilka icke lärt sig inse den rikedom,
som ligger i skogen, utan, för ögonblickets större vinst, glömt den fortfarande
inkomst, som framtiden kunnat tillförsäkra dem genom bättre hushållning med
skogen. Emot slutet af förra århundradet, då de gamla byarne allmännast afvittrades,
tillerkändes dem eli alltför ringa utmål; hvadan flera byar, för hvilka
till och med 1,000 tunnlands brist uppkom, derför ännu icke erhållit fyllnad eller
ersättning. Och då härtill kommer alt i länet finnas tvänne ölbryggerier, ett
större ångbränneri och tvänne glasbruk, som tarfva mycken ved, och att feni
ångfartyg, som göra reguliera turer på länet, äfven konsumera betydligt med ved,
är klart, att skatleskogarne ganska hardt ålitas.
Från Umeå tullkammaredistrikt, innefattande hela länets kustslräcka med undantag
af Skellefteå socken, från hvilken likväl betydlig trädvaruexport äger rum
i anseende lill den mängd sågverk som der äro belägna, har utskeppats
a r e n
Tjära, tunnor ....
Bjelkar och sparrar, st.
Bräder från 1 till 3 tum
tjocka, tollter
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
22,385
18,872
56,182
25,700
23,731
73,035
12,580
27,578
61,531
47,227
20.727
75/i91
74,914
12,706
76,722
De olika priserna å nämnde varor, särdeles hvad tjäran beträffar, vålla skillnaden
i den qvantitet, sorn under olika år skeppats; och hvad särskildt angar den
ovanligt stora exporten af tjära under åren 1854 och 1855, sä härleder den
sig, dels af den oerhördt höga betalning sorn då erhölls för denna vara, och dels
deraf att betydliga partier tjära bil kommo från Finland och sedermera härifrån
blefvo exporterade till andra orter.
Bergsrörelse. Inom länet finnes ingen grufva, som för närvarande bearbetas,
men deremot tvänne masugnar, den ena vid Olofsforss och den andra vid Robertsforss,
samt sex jernverk, nemligen Olofsforss, med derunder lydande Klöse och
Holmforss hamrar, i Nordmalings socken; Hörueålorss i Umeå socken; Säfvar och
Johannisforss i Säfvar socken; samt Robertsforss och Fredriksforss i Bygdeå socken.
Driften vid dessa verk har varit liflig, ehuru Leduån och Hörneåelfven
samt svnnerligast strömdraget till Johannisforss äro vatten fattige, hvarigenom de
13
i dera anlagda verk ofta stå i brist af vatten, såväl under torra somrar, sora
under de vintrar, hvilka följa på en mindre regnig höst. Olofsforss och Hörneåforss
äga vidsträckta skogar, af hvilka de, sora till Olofsforss äro anslagna,
ännu draga rekognitionsafgift, hvaremot Hörneåforss bruks skogar äro till heraman
indelade. De öfriga verken drifvas hufvudsakligen med köpkol.
Vid dessa verk voro år 1855 skattskrifne följande antal arbetare och be
tjening:
vid
Olofsforss och Holmforss . . mankön 133 qvinkön 136.
■ Hörneåforss
dito 39 dito 39.
* Säfvar och Johannisforss dito 42 dito 59.
« Robertsforss och Fredriksforss dito 104 dito 103.
I enlighet med taxerings-kommittéernes beslut har, för år 1855,
Olofsforss bruk med derunder lydande ofvanberörde hamrar ansetts äga:
•:del af stångjernssraidet . . . 4,014: 11. 2.
-J-idel af manufaktur dito . . . 150: — 7.
såsom behållning 4,164 Rdr 11 sk. 9 rst.
Hörneåforss bruk:
^-:del af stångjernssmidet  3,250 Rdr.
Säfvar bruk:
|:del af stångjernstillverkningen . 1,928: 9. 1.
:del af manufaktursmide! . . 1,038: 8. 3. 2,966: 17. 4.
Johannisforss bruk:
:del af stångjernssmidet . . . 538: 33.
-J:del af manufaktur dito . . . 969: 16. 7. 1,508: 1. 7.
Robertsforss och Fredriksforss:
TV:del af stångjernssmidet . . . 3,150: — —
-^:del af manufaktur dito . . . 900: — — 4,050 Rdr.
Fabriker och Bruk, som ej tillhöra bergshandteringen, äro dels tvänne glasbruk
vid Strömbäck och Ytterstforss, vid hvilka tillverkningen af grönt fönsterglas
samt buteljer drifvits med temmelig fördel, dels en å Skellefteå prestebords
område för tillverkning af terpentin, hartz och kimrök anlagd fabrik med ringa
produktion af brist på rudimaterier och trög afsättning af tillverkningen, och
dels fem mindre kalkugnar, de der likväl ej fullt motsvara ortens behof. De
mindre färgerier och garfverier, som linnas å landet, drifvas i så inskränkt skala,
14
att de ej fylla behofvet derstädes, ulan mäste de i städerna befintliga enahanda
inrättningar af landsbygdens invånare anlitas.
Vid de inom länet varande 32 finbladiga och 47 grofbladiga sågar har
brädtillverkningen, i anseende til! de hilga priserne å bruder, bedrifvits med mycken
verksamhet och bringat sina ägare en betydlig inkomst, till föga fromma
likväl för skogarne och jordbruket, hvarifrån arbetskrafter dragits. Beloppet af
t ili veik n i ngarne eller deras värden kari så mycket mindre ens ungefärligen uppgifvas,
som sågägarenas uppgifter härutinnan till taxerings-kommittéerne aldrig
äro tillförlitliga. Stora partier 3 tums plankor af olika längder hafva äfven genom
handsågning blifvit tillverkade.
Binäringar. Jagt och djurfång idkas icke såsom egentlig näring, emedan
yrket icke lemnar synnerlig inkomst. I Lappmarken afsättas likväl såväl skinnvaror
som fågel. Lax- och sikfisket samt skjälfångsten hafva ej varit betydliga;
men som laxen betalts temmeligen högt af personer från andra orter, de der under
fisketiderna uppehållit sig härstädes, så har derigenom inkomst tillskyndats
fiskägarena. Strömmingsfisket har deremot i allmänhet varit gynnande och medgifvit
export, emot höga priser, af hundradetals tunnor årligen, och idkas detta
fiske numera sällan af den jordbrukande allmogen, utan oftast af personer, som
valt denna handtering till sin hufvudnäring, dervid likväl olyckor genom förluster
af dyrbara redskaper icke sällan inträffa; hvadan idkarena af denna näring
i allmänhet befinna sig i torftiga omständigheter.
Tjärutillverkningen har, såsom ofvan antydt är, i följd af de lockande priserne,
under de tvänne sistförflutne åren mycket tilltagit, men kommer troligen
att i betydlig man minskas, helst tillgången på tjenliga tillverkningsämnen aftagit.
Poltaske-tillverkningen har visserligen något minskats, men är likväl ej obetydlig
och lemnar en god inkomst.
Af salpeter tillverkades:
år 1851 7,227 L<H. 6 <tl. ä 5: 32. 40,954: 33. 7.
år 1852 6,243 Lil. 8 11. å d:o 35,379: 12. 9.
år 1853 7,933 Ull. 11 ®, å d:o 44,956: 37. 7.
är 1854 6,798 Ull, 10 11. å 6 Rdr 40,791:
år 1855 7,817 Ull. 17 11 å d:o 46,907: 4: 9.
Summa 36,020 Ull 12 11. Bko Rdr 208,988: 40. 8.
Det är egentligen i Lappmarken som salpeter-produktionen är i stigande
och med förkärlek idkas; och å nedra landet vinnlägga sig Skellefteå och Löf
-
15
angers socknemän, mera än andre, om en oafbruten salpeter-tillverkning'. Ehuru
salpeter-produktionen icke uppnätt sin fordna höjd, då den inlöstes med 1\ Riksdaler
Banko per lispund, har dock qvaliteten af varan under de sednare åren betydligt
förbättrats i följd af åtskillige verkmästares nit och verksamhet.
Linne-, bomulls- och ylleväfnader äro i tilltagande och genom skicklighet samt
ökad uppmärksamhet hos qvinnorne, som uteslutande bedrifva denna handtering, har
tillverkningen, som likväl ej är sträckt utöfver liushehofvet och ej heller fyller detsamma,
tilltagit i godhet och finhet och kan jemföras med de, efter annorstädes
brukliga väfnadsmethoder, tillverkade tyger.
Med körslor för forsling af bjelkar, sparrar och handsågade bräder, oberäknadt
förut vanliga enahanda för tj en sier vid sågverken med timmerflottning och
hrädforsel, har allmogen, under ifrågavarande fern år, haft betydlig inkomst. Af
huggning, tälj ning och försågning af förstnämnde skogseffekter har ock följt mycken
förtjenst, hvilken lockat ynglingar och arbetsföre män att egna sig åt sådant arbete,
i stället för att antaga årstjenst hos jordbrukare, och hvarigenom jordbruket
kommit i saknad af erforderlig arbetskraft för dess ändamålsenliga bedrifvande och
skötsel. Allmogen slöjdar föröfrigt uti snickare- och smides-yrkena för behofvet
inom orten och trädkärls förfärdigande för landels produkter. Älla dessa binäringar,
betydligt bidragande till allmogens och arbelarenas bergning, äro förenliga med ortens
läge och natur-tillgångar.
Handel. Invånarena å landet afsätta sina produkter dels i släderne och
vid frimarknaderne i socknarne och dels till de med behörigt tillstånd å landet bosatte
handlande, antingen emot kontanta penningar „eller emot utbyte af varor.
Den täflan, som härigenom uppkommer med slädcrnes handlande, är väl ej utan
sin nytta för den producerande allmogen, men tvifvelaktigt är, huruvida ej denna
nytta öfverväges af det skadliga deruti, alt öfverflöds- och lyxartiklar blifvit alltför
mycket spridda och åtkomliga.
Tillstånd till minuthandel med eller utskänkning af bränvin och andre brända
eller dislillerade spirituösa drycker är å landet meddeladt endast å tvänne ställen,
nemligen å Gammelby gästgifvaregård i Burträsk socken efter en afgift af 600
kannors utskänkning, och i Mångbyn, Löfångers socken, efter 800 kannors
försäljning.
Politisk Författning.
Kammarverk. Under de fern ar, hvarom fråga är, hafva 117 krono-nybyggen
och torp blifvit lill anläggning beviljade, och 97 dylika lägenheter ingått i skatt.
Innehafvare ej mindre af äldre krono-skalle-hemman, hvilka vid landet förut
öfvergången afvittring kommit i saknad af större och mindre jordvidder, än ock
af krono-hemman och nybyggen, de der sakna bestämda utmål och gränser för
sina ägovälden, emotse med längtan fulländningen af nu pågående afvittring i länet,
hvilken otvifvelaktig! kommer alt mäktigt inverka på ulveklingen af jordbruket;
hvadan önskligt vore, att Rikets härnäst sammanträdande Ständer skulle anvisa förökade
anslag lill anställande af flere Landtmätare vid afvittringen och till andra
dermed sammanhang ägande kostnaders bestridande.
Statsbidrag, som i tabellen upptagas efter de fem sista arens medelpris, äro
for jordbrukaren kännbara och vid inträffande missväxt-år tryckande, särdeles hvad
beträffar de kommunala prestationerne och utskylderne, såsom skjutsning, väghållning
och fattigvård, och hvilka tyngder årligen snarare ökas än minskas. Skjulsningen,
ehuru betungande, är dock jemnare fördelad, sedan entreprenader för häll- och reservskjutsens
bestridande blifvit åvägabragte vid alla gästgifverier efter allmänna landsvägen
samt en del stationer vid bäradsvägarne. Och besväret med de långa samt
tidsödande resorne för de allmänna skatternas utgörande förminskas ock i samma
man, som Militäre samt Civile Embets- och Tjenstemäns å lönerne indelta persedlar
utbytas emot kontant ersättning. Utskylderna hafva de sist förflutna fem
åren till största delen erlagts vid uppbörds-slämmorne, så alt inga restantier ägt
rum vid uppbördsårets utgång. Jemlikt Eders Kongl. Majlis nådiga Cirkulär den
17 April 1828 anmärkes, att uti den i tabellen uppförde kostnad för rustning och
rotering ruslhållsslammars- och augments-räntor ej ingått, emedan hvarken dessa
eller häst-vakans-spanmål i länet finnas. Hvad särskildt beträffar Lappmarken,
äro Statens intrader derifrån små, men, inberäknadt alla onera och besvär, anses
de dock uppgå till 15,806 R:dr, eller ungefärligen 83 ILdr 30 sk. per mantal.
Politi. Någon särskild författning för länet angående ordningens och sedlighetens
vidmakthållande finnes icke, utan tillkommer del Kyrkorådet, Socknenämnden,
Landsfiskalen och Kronobetjeningen, att vaka öfver allmänna förfaltningarnes
efterlefnad i berörde hänseenden samt befordra till undergående af varning eller laga ansvar
för inträffande öfverträdelse!-. Uti alla socknar å kustlandet och Holmö ka pell-försam
ling
-
17
ling finnas fasta folkskolor inrättade, äfvensom i de flesta socknar en eller flera ambulatoriska
skolor. I Lycksele Lappmarks församling finnas tvänne fasta folkskolor
och i alla öfriga Lappmarks-socknar ambulaloriska skolor, äfvensom dels en på
Skytteansk donation och allmänt bidrag grundad skola i Lycksele, der sex af Lappallmogens
barn njuta fri undervisning och fritt underhåll, dels tvänne af Missionssällskapet
anlagda skolor, der äfven Svenska barn kostnadsfritt fä begagna sig af
undervisningen, utan alt likväl, såsom de Lappska barnen, åtnjuta underhåll och
kläder på Missions-sällskapets bekostnad. I öfrigt meddelas barna-undervisning i Chrislendmnskunskap,
såsom tillförene, af föräldrarne, eller andra på stället boende och
dertill tjenlige personer. Helsovården ombesörjes af 4 Provincial-lakare, af hvilka
en tillika föreslår lasaretts- och kurhus-läkare-befallningen; hvarförutan en Regements-läkare
vid Westerbottens Kongl. Fält-Jägare-Corps är boende inom länet, och
der praktiserande. Trenne apothek finnas å landet, nemligen i Skellefteå, Lycksele
och Nysätra socknar, det sistnämnde likväl endast ett filial-apotbek under det
i Umeå stad. Ett lasarett oell dermed förenadt kurhus finnes äfven inom länet.
Examinerade barnmorskor äro antagna i alla socknar på nedra landet samt i de
flesta Lappmarks-församlingar, hvarjemte vaccinalörer och vaccinalions-föreslåndare
finnas i tillräckligt antal. Fattigvården ombesörjes numera af Sockne-Nämnderne.
Närmaste tillsynen å förfaltningarnes efterlefnad vid gästgifverierne och skjutsombyles-stalionerne
handhafves af Kronolänsmannen. Några särskilda anstalter för rofoch
skadedjurs uldödande finnas icke och äro icke heller behöfliga, enär det ligger
i folkels intresse alt döda dylika djur, när deras vistelseort blifver känd.
§ 5.
Släder.
Umeå. Denna stad, för hvilken, i anseende lill Konung Gustaf den II
Adolphs bortresa, Riksens Råd den 22 Juni 1622 utfärdade så kallade interimsprivilegier,
erhöll, den 30 Augusti 1646, sladsprivilegier af Drottning Chrislina, hvilken
tillika åt staden donerade hemmanet Sanda, ett halft mantal förmedlad skatt. Sandahemmanet,
pä hvars ägor staden ligger, innehåller, enligt Eders Kongl. Maj:ts dåvarande
Befallningshafvandes utslag den 18 November 1784 i anledningafden nästföregående
årå hemmanet verkställda afvittring, en areal af 1,633 tunnland 19 kappland, hvaraf för
närvarande 743 tunnland 16j}~i kappland utgöra åkerochäng. Slads-planens arealär 52
Berättelse ii feer Westerbottens län för åren 1851—1855. 3
18
tunnland 14 & kappland och tomternas antal är 140, utom någon å karla särskildt lajjd
jord, som är bestämd till 14 tomter. Staden, sorn är belägen vid norra stranden
af Umeå eif, mil från hafsbandet, erhöil den 15 Juli 1812 den utvidgade
stapelrätt, att i sin hamn fä emottaga främmande fartyg. Vid den lid, dä staden
anlädes, var Umeå eif så djup, att större fartyg med full last kunde ligga
invid sladsbryggan, men under tidernas lopp bar elfven, genom ras ifrån dess
sandiga stränder, så uppgrundats, att fartyg, sorn ligga djupare än 7~l lill 8 fot,
vid lågt vattenstånd numera icke kunna uppgå till staden. Större fartyg kunna
icke uppsegla längre an lill Holmsund, sting beläget 1$ mil frän staden, ansetts
för dess gamla hamn och har ett djup af 14 till 15 lol. Uppmuddring af elfven
bar flera gånger varit satt i fråga, men ej kommit till verkställighet i följd af ite
dryga kostnader, som gro oskiljaklige från ett sådant arbete, hvilket likväl förr
eller sednare mäste verkställas.
Vid slutet af år 1850 uppgirrgo de staden tillhörige fartyg lill eli antal af
21, med en drägtighet af 1,521 Svåra läster, roen vid 1855 åts utgång var
antalet af stadens fartyg 44, med en drägtighet af 2,624 svåra läster, hvaraf
25 stycken, om tillhopa 2,233 j-8^ svåra läster, gagnats för utrikes sjöfart, och de
öfriga 19 lill inrikes segling. Sjöfarten pä Umea och de under Umeå Tullkammare-distrikt
hörande landlhamnar har väl under åren 1851, 1852 och 1853
något tilltagit, men har under åren 1854 och 1855 uppnått en förr aldrig
anad höjd. Under sistnämnde år ankommo lill Tullkammare-distriktet 1,685
fartyg och båtar af 24,042 lästers drägtighet. Orsaken till deli starka trafiken
under de tvänne sisla åren har varit kriget emellan Ryssland och Veslinakterne
samt den stränga blokad de sistnämndes krigsfartyg derunder höllö vid
södra delen af Finnland, men ända till medlet af September månad sistlidet år sä
lamt bedrefvo i Norra Finnland, alt köpmän och allmoge i Wasa län ulan särdeles
binder idkade en ytterst Ii fl ig handel och sjöfart på Umeå och Rathan, dit en
stor mängd Finska produkter skeppades och hvarifrån sall och andra lörnödenhetsvaror
till Finnland öfverfördes. Från Finnland under år 1855 till Tullkammaredistriktet
ankomne varor hafva, bland annat, utgjorts af 54,600 tunnor t jära, 18,500
tunnor råg, 3,960 lispund beck, 4,700 L?(. smör och 1,198 skeppund hampa, och
härifrån till Finnland under samma år utskeppade varor hafva egentligen bestält
af 37,438 tunnor salt, 1,079,770 skålpund bomull, 61,800 kalle, 55,200
<U. socker och 3,971 skeppund jern. Tjära, bjelkar och bräder hafva utgjort
de förnämsta export-artiklarne till andra utrikes orter. De ortens produkter,
sora blifvit till inrikes orter afförde, hafva till största delen bestått af tjära och
trädvaror, men ufven af salpeter, skjälspäck, smör m. rn., afsalte hufvudsakligen
19
p;i Slockholm, hvarifrån hilförts specerier, kramvaror, bränvin, salt, spanmål,
viner och hagra andra varor. Tulluppbördeu har, under förlidet år, oaktadt
nederlagsrätt begagna Is för största delen af hit ankomne tjärparlier och tullfrihet
i nåder beviljades under de sednare månaderne af året för spanmål och
andra lifslörnödenheler, uppgått till 75,405 Riksdaler 27 sk. Bauko. Antalet af
stadens köpmän, som under år 1850 ulgjorde 30, har nn ökats lill 42; och
ehuru deras handel i länets norra socknar minskats genom anläggning af Skellefteå
stad och landthandel» i samma socknar, har, oheräknadt den lifliga varuomsättningen
med Finnlands invånare under sista kriget, köpmännens handel under
sednast förfluine fern åren varit i tilllagande, särdeles med skogsprodukter. Handl*
verkarena, hvilkas antal år 1850 ulgjorde 42, voro vid 1855 års utgång endast
30, lill stor del falliga. Anlalet af personel1, som i staden hafva så kallad sjelflörsörjningsrätl,
är lika stort soln år 1850, eller 30, hvilkas lefnadsvilkor äro
ändå knäppare än flertalets af handtverkare.
Uti staden finnes eli apothek och ett boktryckeri, men inga andra fabriker
äro derstädes anlagda än Ivänne färgerier, en kardfabrik, en spegelfabrik, en urfabrik
och några garfveriet1; hvartill kommer ett Bayerskt ölbryggeri. Till förmån
för staden finnas inga prohibitiv» författningar.
Med undantag af lägenheten Kainrers-fabodarne, 9 tunnland 25-^ kappland,
hvaraf fem tunnland 30 kappland äro odlade, innehafves stadens omsorgsfullt brukade
jord af enskilde personer under full ägande-rätt, med åliggande, att ansvara
för derför belöpande kronoutskylder samt så kallade vedpenningar och andra af-gifter
till staden; hvarförutan densanunas invånare icke allenast hafva åtskilliga
jordägor inom Öhus och Tegs samt Ytterhiske byars områden, utan ock, emot
afgäld, motsvarande i skatt -4 mantal, fått sig till full ägande-rält upplåten af
Ytterhiske bys utmark en areal af 173 tunnland 9| kappland, hvaraf nästan alltsammans
nu är uppodlad t. Utom Saridahemmanet, äger staden det så kallade Carl
Carlshemmanet N:o 2 i Grubbe, mantal, hvaraf mantal är anslaget till aflöning
åt stadens Borgmästare, samt återstående T9-f. mantal för stadskassans räkning
utarrenderadt. Jemlikt Kongl, donationen uppbär staden Kronans räntor af
Kungsgården, ett mantal N:o 1 i Grisbacka, och af k\ mantal i ölin, Teg och
Innertafle. De årliga irisyningarne hafva medtagit all inom Sandahemmonet liggande
bättre mark, hvadan stadens invånare äro i saknad af muhlbete för sina
kreatur, hvilket, liksom vedbrand, mäste hetingas i angränsande byar, der en del
af stadens invånare i öfrigt förvärfva! sig älskillige hemman. Sä väl å dessa
hemman som den staden tillhöriga odlade jord är korn-utsädet det allmännaste.
20
Eders Kongl. Maj:t och Kronan äger inom stadsplanen landshöfdinge-residenset
och ett kronomagasin. Staden, som utgör ett annex lill Umeå landsförling,
har egen komministergård samt kyrka, hvilken sednare nyligen undergått en
större reperalion, så ut- som invändigt, samt blifvit försedd med torn. Staden tillhöriga
hus äro för Öfrigt elementarskolans hus, folkskolehuset, tvänne före della landtullhus,
af hvilka det ena innehafves af Tullförvaltaren och det andra begagnas lill
auktionskammare, eli mindre packhus, en sail-upplagsbod och (vänne fattighus,
af hvilka det ena, benämndt enkehuset, blifvit år 1838 skänkt till staden af numera
aflidne Bruksägaren 0. R. Meuller och dess hustru. A stadens mark äro
läns-fängelset och läns-lasarettet belägna.
Stadens Styrelse består af en Borgmästare och fyra illitterata Rådmän, hvarförutan
en Stadsfiskal, en Rotmästare samt tvänne Stadsbeljenter, utaf hvilka sednare
den ena bestrider Rolmästare-befattningen, aflönas af staden, hvars inkomster
och utgifter slå under vård och förvaltning af en Drätselkammare, för hvilken
Eders Kongl. Maj:t under den 6 Februari 1845 i nåder utfärdat Reglemente.
I staden finnes vidare en elementarskola med Rektor, 4 Kolleger och en Dupplikant,
för hvilken skola, som under förra året besöktes af omkring 100 lärjungar,
staden till en del bekostar lärohus och bidrager med 80 R:dr Banko i husbyresmedel
åt Rektor; hvarjemte i staden är inrättad en folkskola, der barn af båda
könen njuta fri undervisning. I folkskolans nyligen uppförda hus har läraren fria
husrum och åtnjuter han för öfrigt en lön af 250 R:dr Banko.
Helsovården i staden besörjes af särskild Stadsläkare emot lön af staden och
arfvode af enskilde personer; varande dessutom en Provincial-Läkare och RegementsLäkare
bosatte i staden. I allmänhet har helsolillslåndet derstädes varit godt; och
kolerafarsoten, som under de Irenne sist förflutna åren varit gängse i Umeå
socken, har icke spridL sig lill staden. I likhet med landels invånare, har staden
rättighet, alt få sina sjuka lill vård och skötsel intagna å läns-lasarettet.
Till bostad åt fattige, ålderstigne och bräck lige personer äro upplåtne fattighuset
och enkehuset; och åtnjuta större delen af dessa, äfvensom ålskillige andre fattige,
utdelning af spanmäl och penningar, efter hvars och ens olika behof, och
hvartill användes ej mindre den afgift, som stadens invånare till fattigvården
årligen erlägga, än räntan af ett doneradt kapital. I jemförelse med andra städers,
har fattigvården i Umeå stad, under ifrågavarande fem år, icke varit tryckande,
emedan under de tvänne sist förflutna åren endast omkring 500 R:dr Banko
årligen blifvit på stadens invånare debiterade. Ett derstädes organiseradt sällskap,
kalladt: ”De värnlösas vänner, ”har, i mån af tillgångarne, illera år lem
nat
bidrag åt pauvres honteux.
21
Ifrån ilen 1 Oktober fiirlidet år finnes i staden blott ett stalie fb'r minuthandel
med bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker, beräknadt
till 13,300 kannors försäljning, samt tvänne ställen för utskänkning af sådane
varor, tillsammans beräknade till afgift för 5,900 kannors utskänkning, jemte ett
så kalladt Schweizeri, der punsch och likörer försäljas. Gästgifveriet har ej
medfört vidare lunga, än i afseende å nödige byggnaders vidmakthållande; och
bar den staden åliggande skjutsning under de fem sisla åren varit på enlrepenad
upplåten, emot ett belopp af 143 R:dr 16 sk. Banko per år. Kostnaden för stadens
styrelse m. m. utgår till en del af afgifterne för handeln och sjöfarten samt
andra inkomster, men för öfrigt af de afgifter, som årligen påföras stadens invånare.
Folkmängden i staden, som vid 1850 års slut uppgick till 1,492 personer,
utgjorde efter mantalslängden för förlidet år 1855, mantalskrifne mankön 403
och qvinkön 521, öfveråriga och bräckliga samt för åtskilliga andra orsaker rnantalsfria,
mankön 55, qvinkön 89, eller tillhopa 144; underåriga mankön 294,
qvinkön 241, eller tillhopa 535; så att hela folkmängden, enligt nämnde mantalslängd,
utgör ett antal af 1,603 personer.
Skellefteå stad. Denna stad är anlagd, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga
Bref den 11 September och 6 November 1845, på norra sidan om och invid Skellefteå
eif, omkring \ dels mil från Skellefteå sockne-kyrka och lj mil frän Ursviks
hamn, utan annat allmänt bidrag än ett räntefritt statslån å 5,572 R:dr 32 sk.
Banko till inköp af kronoskattehemmanen -gf mantal N:ris 6 och 8 i Norrböle
by, hvilken summa redan blifvit gulden, oaktadt, bland andra utgifter, en opåräknad
uppoffring af nära 2,000 R:dr samma mynt måst göras för utgräfning utaf en
kanal till befordrande af stadsplanens fasthet och säkrare grund för byggnader.
Sedan utstakning af tomter, torg och gator, ägt rum samt Eders Kongl,
Maj :t under den 6 September 1846 i nåder utfärdat Byggnads-ordning och Reglemente
för staden, har den till närvarande tid blifvit bebyggd med 32 gårdar,
ett ölbryggeri, tvänne garfverier och ett färgeri å 28 hela tomter; hvarjemte
tvänne gator och ett torg äro planerade samt en kostsam brobänksbyggnad anbringad
invid elfstranden. Af burskapsägande finnas 18 handlande samt 19 handtverkare
och fabrikanter. Från Ursviks hamn kunna fartyg ej uppsegla till staden. Af
fartyg, tillhörige stadens handlande, hafva 6 stycken hufvudsakligen användts för
utrikes fraktfart och 4 gått på platser dels inom riket och dels på utlandet inom
Östersjön, de sistnämnde med ortens produkter. Dessutom har exporten af tjära,
bjelkar, sparrar, plankor och bräder med befraktade Norrska och andra Nationers
fartyg under de sista åren varit betydlig, hufvudsakligen på utrikes orter. Införseln
har utgjorts af spanmål, salt och hvarjehanda köpmmanna-varor. Handeln
Berättelse öfver Westerbottens län för åren 1851—1855. 4
22
med dessa varor bedrifves i staden till det mesta i utbyte mot landtmanna-produkter
och har varit liflig. En dei af stadens handlande besöka äfven frimarknaderne
å öfriga stallen inom länet.
Staden lyder i afseende å ordnings-, polis- och allmänna ekonomi-ärender under
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande och ortens Kronobetjening; i hvad
angår justitie-mål, under Skellefteå Häradsrätt, samt, i fråga om kyrkoväsende^
under Skellefteå Pastorat, hvarmed läkare- och fattigvården är gemensam. 1 Skellefteå
finnes en Tull-lnspektor, som likväl lyder under Piteå Tullkammare, hvilket
föranleder uppehåll och kostnad vid klarering afl. fartyg, kommande från och
afgående till utrikes orter, oberäknadt att Skellefteå stad nu går miste om tolagsafgifter,
de der lill ej obetydliga belopp årligen tillfalla Piteå stad, ehuru sjöfarten
derstädes sannolikt är ringare än i Skellefteå.
Den 12 Februari 1851 har Eders Kongl. Maj:t i nåder utfärdat BrandOrdning
för staden, och genom nådigt Bref den 16 Mars 1855 fastställt Ordningsreglor,
hvarutinnan bland annat stadgas, att styrelsen för stadens enskilda ekonomi
skall bestå af en Ordningsman samt Sex Äldste bland stadens Borgerskap, med
tjenslgörings-skyldighet i trenne år samt biträde af en Stadsbokhållare. Ett spisqvarter
finnes inom staden, äfvensom, sedan den 1 Oktober förlidet år, ett ställe
för utskänkning och ett för försäljning af bränvin och andra brända eller distillerade
spirituösa drycker; och ehuru särskild skjutsanstalt hi Lills kunnat undvaras,
i anseende till närheten till Sunnanå gästgifveri, har likväl om reglering af skjutsinrättning
i staden anstalt redan blifvit fogad. De för stadshemmanen utgående
onera och utskylder, äfvensom statsbidraget för stadens invånare, äro upptagne
i särskildt upprättad tabell, som, jemte föreskrifven tabell för landet, i underdånighet
bifogas.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormägtigste, Allernådigs te Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
i
Underdånigste och tropligtigste tjenare och undersåter.
På Landshofdinge-Embetets vägnar.
L. C.
Cygnaeus.
J. O. Hamrin.
Tabell för Si tiel erne Inom Westerbol leus ljan9 alfolf amie Merika el sen för ihren 1831, 1832, 1833, 1834 och 1833.
Jord.
C/l
rr
<
n
~S
rr
Utsäde af
Hus och Tomter
Jord ....
st.
227
T: I.
T:l.
T: i.
»1:1.
T:r.
T:r.
T:r.
800
833
1,633
m
22
162
T:r.
25
T:r.
12
T:r.
T:r.
87
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
T:r.
T:r.
176
T:r.
808
T:r.
100
T:r.
60
T:r.
T:r.
524
Underhållne Kreatur.
St.
77
st.
St.
292
St.
40
st.
10
o
Hus och
Tom ler.
Uppskattadt värde.
St.
50
St.
Uidr
357,100
sk.
Joni.
R: dr
66,044
sk.
Bruk,
Ma nu fa k tu ror,
Qvarnar,
Fabriker,
m. in.
Summa.
s
-
T
-
T
-
H
»
IS.
Bevillning.
Efter Bevillnings-Förordningen.
Efter
1 Art.
Efter 2:dra Artikeln
Efter
2 §•
Jord, Hus,
Tomter,
Verk och
Inrättningar.
Borgerlig
näring.
Efter 6
och 7 SS.
R:dr
sk.
R:dr
423,144
Personer, ej
h örande
till viss
näring.
Summa.
Ständige Räntor.
Tomt-ören.
»la n ta Is -  penningar.
Tionde och
Ränta af
Städernas
Hemman.
Summa.
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr.
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
—
—
233
24
—
275
10
3
423
7
5
2,820
3
—-
—
—
—
370
—
—
4,127
44
G
298
32
4
314
—
—
47
37
8
660
22
—
48
21
7
170
Arre ndemedel
för
jordägor af
Städernas
Hemman.
Kostnad
för
Rotering.
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Klereciets underhåll.
Pastorer
nes.
Kom iiii
ni
st ra rnes.
Kyrko
betjening
gens.
sk.
2911
R:dr
1,806
sk
r.
[Edi-
sk.
r.
R:dr
sk,
r.
R:dr
32
—
rn
44
—
304
19
7
135
10
Summa.
R:dr
Fattig
Fiirsörj
ning.
Skjuls.
Väg
hållning
-
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R.dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
41
5
816
12
—
222
4
—
319
4 7
4
541
44
—
9,294
10
Diverse
Onera etc.
G.
Summa
Stats
Bidrag.
Westerbottens Landskontor i Umeå den 17 Juli 1856
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
o
Till Berättelsen öfver IVesterbottens län för åren 1851—1855.
l. c.
C. Cygnaeus. J. O. Hamrin.
■
I
? .)■ ■■■' i • ian
- —
: — . ' .
1
I
■
:• %'A
.
-■.101)/
.Ib l:o.11
r-ICi
‘l .i
1
?SHi
-
■ i-.
'
c;\e;
o:u»M
«K)
.. ti oo ■ i.o
~
v.if . :
ftl
00'
Il 1 . ‘0.1 •
V»; Vji.Å :f niniam 'Å'u. ok
11, ob..:3j
100.3
I > !
. . . . . k.-..
. ... .... i
-
. .
■'rr.v.',; -u' -y:o; Brov' -<!
må
mmmm
Tnbett för Ej o urte t inom Westerbottens Ediin* åtfötjnntte JSeriittetsen för åren 1881, 1882, 1883, 1884 och 1888.
Hemmantal
|3
Frälse-hemman
Krono-hemman
Krono-nybyggen med frihetsår
Utarrenderade Krono-fisken
Krono-Skattehemman
Militie-Boställen .
Ecklesiastika Boställen .
Skole-Hemman ....
Krono-Torp med frihetsår
Kronolägenheter, skattlagda efter Savolaxska methoden
Kronolägenheter, hvarför Penninge- eller Smör-räntor erlägg
Renbetesland. KronoBackstugor
Af Skattemanna- eller Boställsägor upparbetade Torp och L
genheter, utan särskildt åsatt ränta
Soldat-torp, till en del förfallne och obebodde
Skatte-fisken
Tullmjölqvarnar med sammanräknade 29 par stenar .
Tullsågqvarnar, grofbladiga
,, flnhladiga
,, dito med köptimmer från Kronoskogar
Ägare och Arbetare vid dessa Verk
Husbehofs Mjölqvarnar
Husbehols-Sågqvarnar
Glasbruk
Mindre Färgerier jemte Stampverk
Kalkugnar
Tjärn bränn i ngsugnar å Krono-skogar, hvaraf per medium utgå
Apothek, deraf ett är i värde uppskattadt ...
Stångjerns-Verk
Masugnar
Under Bruk med Rekognition upplåtne Kronoskogar
Diverse personer, som ej höra till viss näring .
Tegelbruk
Fabriks- och andra Inrättningar
M:tal.
0.1 3
99åi
SOQIOOO
•JVds 0 7 2
X i 3
9 43
TiS
CD O
O- “3
— o:
<
— ct
a "5
"5 < Z
2
o £
=' s os
=a g.1
Utsäde af
M:tal
152//,
36;
4f
l
Summa
194
St.
1,032
39
2,242
7
19
I
28
42
138
159
1,000
726
271
15
13
55
24
22
1,238
90
o
3
6
38
2
6
2
T: r
T:r.
2
181
37
983
9
27
T: r.
T: r
5' 3
45
4
5
4,124
8
258
1,327
2
97
14,364
255
1,206
103
6
6
257
8
91
26
—
Vs
417
136
T:r.
12
T:r.
15
289
,358] I» 1,246 20,799)28!;| 1,597J-*| 30l| j| 13,043| 8118,717|63,330
T: r
T:r.
28
2,755
991
8,533
71
153
14
Medel-afkastning, sedan ntsädet är
afdraget.
362
136
T: r
71
50
tao
era
T: r,
14
1,280
242
6,888
63
183
47
T:r.
225
18,145
5,548
35,386
467
1,202
121
1,692
544
T: r.
20
28
3
1,057
28;
38
T:r.
25
1,215
480
5,871'
30
43
21
59
T:r.
145
2,601
1,174|| 7,744;
T:r
2,746| 3j
T: r.
196
18,284
5,600
59,406
497
1,059
90
Underhållne Kreatur.
o
X
2,010
1,897
St.
16
2,230
822
4,850
38
St.
746
254
688
6
22
10
St.
60
9,017
2,403
17,580
104
368
37
613
271
£ C
T" 3
b aq
St.
15
2,608
647
4,893
' 27
92
13
50
89,039|8,046| l,73o| 30,453
St.
75
17,639
3,738
25,534
80
475
36
337
8,345] 47,914
St.
I
566
101
3,834
28
86
4,623
O
St
10
1,360
1,294
2,597
35
31
836
542
Uppskattadt
värde.
R:dr | s
10,500
,247,802
166,690
6,705
3,088.531
30,915
83,372
700
2,100
10,670
10,500
15,900
362,265
40,800
1,735
1,850
335
292,425
2,475
500
5,370,066
-8-
T
-
T
-
S
I*
D
K
G.
Bränvins
hrännings
afgift.
R:dr s. r
1,124
1,124 4 11
Allmän Bevillning.
Första
Art.
Andra
Art.
Hulr
5
518
285
2,748
8
30
237
22
2
101
39
II
108
370
4,493
20
R:dr
17
687
158
3,839
477
10
8
25
697
351
183
593
1,622
2
8,735
37
Tredje
Art
K:r
18
34
24 34
Summa.
R: dr
22
1,205
444
6,568
27
514
4
3
10
248
22
8
28
798
351
222
701
4
1,992
13,253
43
1(1
Ständige Räntor.
Jordeboksoch
Hemmantalsränta.
R: dr
1
2,753
11,108
30
797
168
473
112
829
360
785
2,061
30
19,512
34
25
Krono
tionde.
H:dr
39
10,576
12,422
36
Afrad.
R:dr
1,997
11,327
Mantals
penningar.
13,324
R:dr
s.
4
32
437
8
216
32
2,648
36
11
44
41
12
3
24
295
8
30
—
3
12
139
—
53
16
15
—
Ger
nings
-
Tioude och
Räntor af
Bruk och
Bergvet k.
144
490
4,533
32
r. R:r s. r. R:dr s. r
15
15
16
16
1,147
Summa.
Arrende
medel.
Kostnad fö
Rustning och
Rotering
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
10
1,147 7] 10
R:dr
s.
r.
45
29
1
6,993
38
8
216
32
—
35,661
3
3
42
26
—
838
39
9
3
24
—
168
6
1
473
10
—
112
28
—
295
8
30
—
829
13
6
363
29
9
924
15
7
2,061
7
—
53
16
—
—
—
15
—
—
1,291
7
10
505
16
—
50,955
1-
*
R:dr
2,339
25
2,339
R:dr
70
2,153
19,696
25| l|21,920J l| 9
R:dr
81
9,788
22,379
201
Kapella
ners.
166
16
5
4
66
9
32,7125] 17
R:dr j s.
22 24
1,322 24
Kvrko
beljenings.
Summa.
Folk-Skole
afgift.
Fattig
försörjning.
5,76
43
1
1
16
3
K: d r
13
1,615
H:dr
116
30 — 12,726
4,380
28
I7,177| 13 —
i,038|l6|-
32,526
273
166
16
82
12
28
45,940|46j
-
R;dr
1,812
247
1,485
4
15
3
227
62
s. j r.
19
33
29
6
30
45
43
32
37
3,99l|36|-
R:dr
56
5,230
22,103
220
364
43
48
49
676
28,750 18
Skjuts.
Väghåll
ning.
R:ilr
30
2,068
7.543
20
31
9,642
31 4
R .dr
s.
47
—
3,298
1)
15,957
12
154
20
264
33
19,721128
Diverse Utgifter,
Onera
ich Allmänna
Besvär.
Summa
Stats-bidrag.
K:<lr
67
5,331
428
15,714
83
143 19
3
31
171
26
556
46
— 192
1,603
24,401
10
46 —
7 10
R:dr
454;
40,821
1,337
2,345
158,380
806
2,141
14
171
515
112
942
307
854
447
1,778
3,728
379
83
1
1
192
1,993
34
4,190
2 -  222,040[22! 8
Westerbottens Landskontor i Umeå den 17 Juli 1856.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
Till Berättelsen 'öfver Westerbottens län för åren 4851—1855.
C* Cygnaeus.
L. C.
J. O. Hamrin.
KONGL. MALTS BEFALLNINGSM A FY ANDES
UTI
JElf IiAIBS LÄN
TILL
IDli^ MI Ht: t
t mh sle »'*1 d mi gg f» e t nfgifttft
FEMÄRS-BERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 oell 1855.
-oOOOfl'Ck&o**—-
STOCKHOLM, 1856.
i>. A. NOBSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och
ekonomiskt hänseende inom Jemtlands Län, för
åren 1851, 1852, 1853;, 1854 och 1855.
§ 1-
lAinets allmänna beshaffenhet.
Under den tid, denna underdåniga berättelse kommer att omfatta, hafva
någre andre anmärkningsvärda förändringar uti Länets allmänna beskaffenhet
icke ägt rum, än som varit en följd af de derstädes numera hufvudsakligen
afslutade afvittringarne, jemte en stigande odling samt underlättade kommunikationer,
hvarom allt anteckning här nedan kommer att ske; och då i
öfrigt föregående femårsberättelser fullständigt upptaga Länets gränsor, vidd
och indelning jemte jordens beskaffenhet m. m., torde, för undvikande af
öfverflödig vidlyftighet, jag derom nu endast böra i underdånighet åberopa
hvad samma berättelser innehålla.
Genom de sednaste årens goda skördar, i förening med i öfrigt fördelaktiga
konjunkturer, har det i allmänhet lyckats Länets invånare, icke allenast
att utplåna spåren efter den så att säga totala missväxt, hvarmed de
år 1849 hemsöktes, ulan äfven att förvärfva ett välstånd, som tillförene
inom denna ort torde varit främmande; och det lider icke något tvifvel,
alt provinsen Jemtland, i sin myckna och till odling väl tjenliga jord, äger
en löftesrik framtid, fastän ett oblidt klimat ofta försvårar arbetet och ej
sällan beröfvar odlaren större eller mindre del af sin mödas lön; dock har
erfarenheten redan visat, hurusom, i den mån odlingarne fortgått samt myrar
och vattensjuka lägenheter utdikats, klimatet antagit ett nytt skaplynne,
samt mogna skördar erhållits på ställen, i hvars nära granskap man ej ens
för ett tiotal år tillhaka vågade göra försök med sådd.
Af de medel, Rikets Ständer vid 1840 och 1844 årens riksdagar anvisade
till understöd för vattenaftappnings- och utdiknings-arbeten, hlefvo, för åtskilige
sådane företag inom detta Län, särskilde poster beviljade; och de
med biträde häraf verkställde arbeten hafva i allmänhet lemnat nöjaktiga
resultat, någre utmärkt goda; i Jivi 1 ket sednare hänseende, utom andre,
kan åberopas förhållandet med de i granskapet af Östersund belägne, vattendränkte,
nära otillgänglige, men med understöd af sådane medel utdikade
och sedermera odlade Björn- oell Tortängsmyrarne, derå under nu sednaste
trenne år inbergats rika skördar, så af råg och korn, sorn foderväxter; derom
jag äfven till Kongl. LandtbruksAkademien afgifvit en mera detaljerad
berättelse.
Beklagligtvis hafva sedermera några ytterligare bidrag icke erhållits,
hvarken till de i min sisla berättelse upptagne, såsom redan då till understöd
anmälde vattenaftappningsarbeten eller till de enahanda företag med:
bo myrar vid Orävassbrännans by i Stuguns socken;
2:o » vid Byorns by i Liths socken;
3:o » vid södra Greninge by i sistnämnde socken;
4:o » vid Grådeby i Ås socken;
5:o » vid Näsets by i Aspås socken;
6:0 » vid Gråsjön i Bräcke socken, samt med 7:o Kougsta, 8:o Hägg
sta,
9:o Norderåsens, 10:0 Österåsens, 1 bo Högarnes och 12:o Krossmyrbrännans
myrar i Häggenås socken, hvarom planer och kostnadsförslag till Styrelsen
för Väg- och Vattenbyggnader i Riket ingått, för att hos Eder Kongl.
Maj:t i föreskrifven ordning anmälas. Då likväl dylika företag äga ett synnerligt
inflytande på landets förkofran och framåtskridande i odling, och
hågen derför är vorden mera allmänt väckt, vågar jag förnya min före detta
hos Eder Kongl. Maj:t gjorda underdåniga framställning om nådigt behjertande
af denna för landet särdeles vigliga angelägenhet, helst någre bidrag
i merbesagde hänseende icke under de sednast förflutne åtta åren kommit
Länet till godo.
Af de uti sista underdåniga berättelsen omförmälda, med bidrag af allmänna
medel påbörjade vägbyggnadsarbeten hafva följande, såsom fullgjorde,
blifvit afsynade, nämligen:
bo Omläggning förbi 28 branta backar å landsvägen mellan Fanbyns
och Stuguns gästgifvaregårdar på sträckning emellan Östersund och Sollefteå;
2:o förbättringar å gamla och byggande af åtskiliige nya broar å den
på Statens bekostnad anlagde väg från byn Staa i Åhre socken till Riksgränsen
i sträckning mot Trondhiem;
3:o anläggning af ny' väg utmed den 2 mil långa sjön Gesund, hvilken sjö
hitintills måst såsom farled begagnas; hvartill komma nya vägbyggnadsarbeten:
5
4:o Omläggning af en del af vägen vid folén af Åhreskulan, nära Åhre
kyrka, med ett anslag af 533 R:dr 16 skillingar;
5:o anbringande af en vågbrvtare i Räfsunds-sjön till skydd för den
förut med statsbidrag iståndsätta landsvägen vid Maij viken, i sträckning
emellan Östersund och Sundsvall, hvartill från 6:te hufvudliteln anvisats
896 Ralr 32 skillingar;
6:o äfvensom den i förra berättelsen omförmälde anläggning af 7| mil
ny väg i Härjeådalen från Långå by till Riksgränsen mot Rörås i Norrige
blifvit fullbordad och kommer nu att afsynas;
7:o med ett sedermera år 1852 beviljadt anslag af 4,450 Riksdaler är
sistnämnde vägsträcka kompletterad med en ny väg på södra sidan af Ljusneelf
från Långå by till Hede kyrka, fem fjerdedels mil, hvilket arbete äfven
är lill afsyning färdigt;
hvaremot med omläggning på åtskillige ställen af vägen inom Undersåkers
och Åhre socknar i sträckningen mot Norrige, hvarom i förra berättelsen
är nämndt, prolongation blifvit beviljad till bosten innevarande år.
Varande härförutan under arbete upptagande af ny väg öfver såkallade
Grubbkälsskogen, hvarigenom på resa från Östersund till södra delen af
Jemtland och Härjeådalen vinnes 1 |:s mil kortare landväg jemte det tvänne
färjsund undvikas; och är till detta arbete, beräknadt att kosta 24,952 R:dr
32 skillingar 2 r:st., af Eder Kongl. Majit den 23 Februari nästlidne år i
nåder beviljadt ett anslag af 18,700 R:dr Banko.
Rörande det uti föregående berättelser omförmälda förslag för beredande
af farled genom Ströms stora vattendrag, i norra delen af Jemtland, mellan
Stamsele i Ångermanland och Qvarnbergssjön vid gränsen af Jemtland mot
Norrige och Thunsjön derstädes, är numera förklaradt, det frågan derom
för närvarande kommer att förfalla.
För ingen ort i Riket torde behofvet af underlättade kommunikationer
vara så stort som för Jemtland, från hvars hufvudort, Östersund, till närmaste
stapelort, Sundsvall, är ett afstånd af icke mindre än 18| mil och
till en sådan i Norrige, eller till Levanger, 23| mil. De många hinder
och oskäliga kostnader som en befolkning al circa 55,000 menniskor, spridde
på en areal af mer än 400 qvadratmil, dagligen måste vidkännas, så vid
afvttrande af egne produkter, som vid anskaffande från andre orter af oundgänglige
förnödenbels-elfekter, påkalla högt alla lämpliga åtgärder, för alt i
möjligaste måtto undanrödja dylika olägenheter, städse förenade med en lång
och besvärlig landtransport. Såsom ett exempel på dessa olägenheter må
6-
nämnas, hurusom En tunna salt, som vid kustorten kostar 5 a 6 R:dr, i
närvarande stund, till följd af ända till öfverdrift stegrade forlöner, härstädes
icke säljes under 22 ä 24 Riksdaler.
Länet har visserligen blifvit hugnadt med rika bidrag till omläggning
af gamla och upptagande af nya vägar; och ehuru derigenom vunnits stora
fördelar, återstår likväl mycket att i den delen önska. — Då jag, vid anställde
resor inom orten, af inhemtade upplysningar och provisionella beräkningar
trott mig finna, att kommunikationerne emellan Jemtland och
kustort i Norrige skulle kunna betydligen både förkortas och derjemte underlättas
medelst seglation och båtfart å mellanliggande vattendrag, har jag
år 1853 hos Eder Kongl. Maj:t i underdånighet hemställt, det Styrelsen för
allmänna Väg- och Vattenbyggnader kunde få sig uppdraget föranstalta om
behörig undersökning samt uppgörande af plan och kostnadsförslag för lämpligaste
sättet att i en af mig projekterad sträckning från Sundbackssundet,
beläget på circa fem mils afstånd härifrån vid Storsjön, med begagnande af
jemväl öfrige mellanliggande större vattendrag, anlägga en ny kommunikationsiinea
från Östersund till Vserdalsören å Norrska kusten vid Ytteröfjorden,
hvarigenom för varutransporter skulle vinnas en vida kortare och mindre
kostsam väglinie, till största delen sjöledes.
Denna hemställan har vunnit det nådiga afseende, att undersökningar
äro anbefallde och till en del redan verkställde, så å Svenska som Norrska
sidan; och om planen i det hela ej möter desto större svårigheter är all
anledning att denna väglinie kommer till stånd. — Derigenom blefve provinsen
i icke ringa mån belryggad emot de tunga bekymmer, som inträffande
missväxter medföra, i thy att behofven af lefnadsförnödenheter med
förmån kunde fyllas från nämnde kustort, dit seglationen är öppen hela
året och således äfven under vintern, åtminstone under största delen deraf,
i motsats med förhållandena vid Östersjö-hamnarne; och när en gång tullförhållandena
med Norrige blifva reglerade mera tidsenligt och så, att oförtullade
utländska varor få från Norrige transito införas och först vid gränsen
underkastas tullbehandling, kommer den nya väglinien ofelbart att utöfva
ett både stort och välgörande inflytande, så för Jemtland som angränsande
orter.
På derom gjord ansökning har nådig tillåtelse meddelats, att inom
Bräcke socken, tillhörande Räfsunds pastorat, åtskillige från Bräcke kyrka
7
aflägse boende hemmansåboer jemte torpare, inhyseshjon och fältjägare,
må bilda ett särskildt kapell-lag, under namn af Nyhems kapell, med rättighet
att egen kyrka uppföra; dock att, i fråga om moderkyrkans underhållande,
borde enligt författningarne förhållas.
Likaledes är nådig tillåtelse meddelad för Hotagens kapell-lag, inom
Fölinge Lappmarks pastorat, att få en särskild prestman derstädes anställd
och att, såsom bidrag till dennes aflönande, utaf fonden för Ecklesiastikverket
i Lappmarken tillsvidare årligen uppbära 200 R:dr Banko, hvarförutan',
till inköp af boställe åt kapellpredikanten, af nämnde fonds besparingar
för en gång anvisats ett belopp af 1,000 Riksdaler samma mynt. — Stambok
i och för ny kapellkyrkas uppförande är jemväl bifallen.
Af under sednaste åren väckte frågor om klyfning af visse pastorater
inom Länet är hitintills endast den, som angår Offerdals pastorat, slutligen
afgjord och det på så sätt, att Offerdals socken hädanefter skall utgöra ett
särskildt pastorat, samt Alsens och Mattmars socknar ett annat, med Alsen
till moderförsamling och en komministratur inrättas i Mattmars annex-församling.
Kommande tillsvidare bägge pastoraten att tillhöra andra klassen.
§ 2.
Invånare.
Folkmängden, som enligt mantalslängderne vid 1850 års slut uppgick
till 51,364 personer, har under de påföljande åren utgjort:
Mankön. QYFnkfln. Summa.
1851
25,526 26,236 51,762.
1852
25,625 26,286 51,911.
1853
25,778 26,532 52,310.
1854
26,232 27,040 53,262; och
1855
26,811 27,461 54,272.
deraf skattskrifne 28,139.
» skattfrie . 26,133.
Att enahanda med dessa, ensamt på mantalslängderne grundade uppgifter
icke äro fullt tillförlitlige, utan icke obetydligt understiga verkliga
numerären, sådan den angifyes i Tabellkommissionens i fråga om folkräk
-
8
ningen mera tillförlitlige tabeller, liar jag uti min sista underdåniga berättelse
sökt ådagalägga; men med antagande af mantalslängden^ fidla riktighet
äfven i denna del, visar sig under de sednaste fem åren en tillökning
i folkmängden af 2,908 personer, närmast motsvarande sex procent, hvilken
tillökning nu skulle varit ännu större, derest icke en elakartad nervfeber
sommartiden 1852 och våren 1853 hemsökt ätskillige orter inom Länet och
bortryckt ett stort antal menniskor.
Ett annat förhållande bar deremot visat sig i fråga om Lappbefolkningen
inom Länet, hvilken, år 1850 uppgående till omkring 900 personer,
vid sistlidne års slut af presterskapet uppgifves hafva nedgått till 765, eller
en minskning af 15 procent. Någon folkräkning med Lapparne äger icke
rum; och om än den nu uppgifne personalen skulle något understiga verkliga
antalet, visar sig likväl en minskning som, i förening med Lapparnes
allt mer och mer antagande ekonomiska välstånd, synes antyda, att denna
folkstam icke bar att beräkna någon lång framtid. — Genom afvittringarne
och visse i fjelltrakterne tolererade nybyggesauläggningar hafva Lapparnes
fordom obegränsade, vidsträckta områden på sine ställen onekligen blifvit
mindre välbetänkt styckade, och ej sällan tillfogas denna befolkning stora
förluster genom sjukdomar bland rendjuren, deras snart sagdt enda och
förnämsta egendom; — så har, till exempel, såkallad klöfhälta förlidet år
anställt ett stort nederlag bland renjordarne i Härjeådalens fjell, oaktadt
biträde af Veterinär-Läkare så fort som möjligt erhölls.
På sätt jag uti sista berättelsen anfört förenar Jemtlands allmoge, med
en jemförelsevis bog bildningsgrad, ett fogligt och fridsamt sinnelag jemte
sedlighet och laglydnad, så att brott af svårare beskaffenhet äro ganska sällsporda.
— Förhållandet med nykterheten är i allmänhet utmärkt godt. Företagsam
och fyndig, saknar likväl Jemtlänningen ofta ihärdighet; är maklig i
arbete och tjenaren uträttar i allmänhet icke mer än han sjelf vill; hvaremot
hans anspråk på vällefnad och ledighet äro svåra att fylla; anspråk,
hvarmed husbonden oftast måste ha öfverseende för att ej ställa sig ulan
allt biträde, helst föreskriften om laga tjenst hålles i föga helgd. De sednaste
årens goda skördar i förening med hitintills okända, betydliga inkomster
för skogseffekter, desammas afverkning och forsling, hafva visserligen,
efter hvad ofvan är nämndt, åstadkommit ett förut främmande välstånd,
men ock hos allmogen alstrat en tillförene likaledes okänd lyx så i mat
och dryck som klädedrägt.
Härjeådalens
9
Härjeådalens invånare deremot bibehålla ännu till största delen sin
fordna enkelhet, både i klädedrägt och lefnadsvanor, ehuru hos den yngre
befolkningen en slags lyx äfven der börjar göra sig hemmastadd.
Antalet för brott sakfällde personer, hvilket uppgick
år 1846 till 168.
» 1847 » 324.
» 1848 » 656, deruti likväl inberäknade om
kring
400 för bristande väglagning sakfällde personer,
år 184-9 till 278 och
» 1850 » 169,
eller, med afräkning af omförmälde 400, i medeltal 24-1 om året, härunder
sednaste qvinqvennium utgjort:
år 1851 171.
» 1852
302.
» 1853
298.
» 1851-  545.
» 1855
31 1.
eller i medeltal 325.
Dessa sifferuppgifter synas visserligen antyda som skulle brottsligheten
inom Länet vara i tilltagande och följaktligen i viss mån jäfva hvad jag
bär förut yttrat rörande befolkningens sedlighet; men vid en närmare granskning
af brottmåls-statistiken visar sig, att, af de under sistnämnde period
åtalade brott, mer än |:delar utgjorts af polisöfverträdelser och sådane mindre
förseelser, som tillförene af åklagare-makten stundom lemnats utan lagföring;
hvadan, då dertill kommer, att en icke ringa del af de egentliga lagbrotten
blifvit föröfvade af personer från andre orter, under deras vandringar från
och till Norrige, det torde kunna antagas att, äfven under ifrågavarande pe
riod,
sedligheten inom Länet varit tillfredsställande.
I förhållande till befolkningens ökade välmåga har äfven antalet af
såväl de vid Domstolarne anhängige gjorde ärender, som lagsökningsmålen
hos Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande betydligt aftagit. — Beloppet af
hvad bos Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i exekutiv väg utsökts, som
år 1850 uppgick till 110,787 Riksdaler, har sedan nämnde tid i medeltal
utgjort allenast 60,404 R:dr.
Såsom en följd af det ökade välståndet har äfven kostnaden för fattigförsörjningen
inom Länet, hvilken under åren 1847—1850 i medeltal ut
Berättelse
öfver Jemtlands Län för åren 1851—1855, 2
10
gjorde 17,394 R:dr 17 sk. för år, sistlidne år nedgått till 13,735 R:dr 6 sk.
Banko; en kostnad, som i allt fall kan antagas vara beräknad utöfver den
verkliga, enär fattigförsörjningen allmänneligen bestrides, ej genom direkta
inom komrnunerne uttaxerade bidrag, utan medelst så kallad kringgång.
Enligt hvad uti sista femårsberättelsen finnes omförmäldt hemsöktes
Länet år 1849 af en genom frostskada förorsakad nästan total missväxt, för
afbjelpande af hvars svåra följder jag för den nödställde befolkningen nödgades
anlita såväl Statens mellankomst, som allmänna välgörenheten. Eder
Kongl. Maj:t täcktes ock, på mine derom gjorda underdåniga framställningar,
till anskaffande af brödföda och tjenligt utsäde för det kommande året, uti
särskilda poster, anvisa räntefria lån till ett belopp af 75,000 R:dr Banko
att i föreskrifven ordning under påföljande 3:ne år återbetalas, hvarjemte
Eder Kongl. Maj:t nådigst anslog tillsammans 6,000 R:dr utan återbetalningsskyldighet,
att på lämpligaste sätt användas till undsättning och beredande af
arbetsförjenst för sådane behöfvande, hvilka icke voro i till fälle att sjelfva
förskaffa sig arbete, eller kunde af egna tillgångar återgälda hvad dem tilldelades.
Der vederbörande socknemän ej sjelfve derom föranstaltat, blef, genom
den under min omedelbara ledning bildade Undsättnings-komité för Länet,
spanmål för de lemnade lånebeloppen anskaffad och mellan de behöfvande
socknarne, emot ställd säkerhet, fördelad; och är hela lånesumman 75,000
R:dr i öfverensstämmelse med derom lemnade föreskrifter redan före detta
till fullo gulden.
Huru med det utan återbetalningsskyldighet erhållne anslaget 6,000 R:dr
och hvad vidare såsom gåfvor kunde inflyta, ändamålsenligast och så förfoga,
att nöden, der den var störst och verklig, blefve afhulpen och tillgångarne i
möjligaste måtto dertill förslogo, var ett så mycket svårlöstare problem, som
dessa tillgångar icke ens approximativt kunde beräknas, utan hufvudsakligast
berodde på allmänhetens behjertande af den olycka som orten drabbat. Emedlertid
stod nöden för dörren, allt uppskof endast förvärrade ställningen och
genomgripande åtgärder måste skyndsamt vidtagas. — Med för hand varande
tillgångar och i öfrigt förskottsvis af mig enskildt anskaffade medel bildades
tid efter annan inom Länet, på sätt jag före detta i underdånighet anmält,
icke mindre än trettioåtta särskilde Arbetsbestyrelser; och resultatet af denna
åtgärd var, att den nödställde befolkningen, emot en rundligt beräknad ersättning
i natura-persedlar, mest mjöl, af rudimaterier, som Undsättningskomiteen
anskaffade och genom Bestyrelserne tillhandahöll, förfärdigade
11
hvarjehanda olikartade effekter, mest väfnader, hvilka alla å utlyste auktioner
för Undsättningskassans räkning försåldes och inbringade det betydliga beloppet
af 16,383 R:dr 15 sk. 2 rist. Banko; hvilken produkt af de ordnade
arbetena utgjort en alldeles ny, jag vågar säga knappast anad tillgång, sorn i
väsendtlig mån bidrog att öka understöden och i flere hänseenden främja
de behöfvandes sannskyldiga bästa.
Jag sattes ock derigenom i tillfälle att, jemte Komiteen, till de behöfvandes
understöd använda och utgifva, icke allenast bela statsanslaget,
jemte totalsumman så af de rika gåfvor, hvarmed Eder Kongl. Maj:t och den
Kongl. Familjen enskildt täckts den nödställda befolkningen nådigst bugna,
som af de frikostiga bidrag en välgörande allmänhet i Rikets fleste orter jemväl
lemnat, eller tillhopa 35,940 R:dr 44 sk. 5 r:st., utan äfven att derutöfver
för samma ändamål vidare använda 4,994 R:dr 43 sk. 9 rist., bestrida
alla med undsättnings-förvaltningen förknippade kostnader, fullt liqvidera ofvanomförmälde
förskott, stort 4,000 R:dr, till utvidgning af Arbetsbestyrelsernas
verksamhet, samt slutligen att för framtida behof, då missväxt och
svår tid kan inträffa, samla ett öfverskott af 6,134 R:dr 37 sk. 4 rist. Banko,
utan att någons eller någras billiga anspråk på bjelp och biträde, så vidt de
varit kända, blifvit förbisedde eller lemnade åsido.
Af de sålunda förvärfvade och för framtida behof reserverade medlen
bar det lyckats mig att för Länet bilda en tillförene aldrig ägd Undsättningskassa,
hvilken, jemlikt Eder Kongl. Majits dertill den 8 Januari 1853 lemnade
nådiga tillstånd, under namn af Jemtlands Läns 1849 års Besparingsfond,
allt framgent skall förvaltas af en i föreskrifven ordning organiserad Direktion;
varande derjemte stadgadt, bland annat: att Direktionen skall åligga
att, vid inträffande allmännare missväxt inom Länet, skyndsamt gå i författning
om uppköp och anskaffande, emot det pris, som lägst kan betingas, af
spanmål och mjöl i förhållande till för tillfället förevarande behof och
fondens tillgångar: att de sålunda anskaffade effekterne skola tillhandahållas
de behöfvande socluiarnes Fattigvårdsstyrelse!’, emot Socknarnes eller Fattigvårdsstyrelsen!^
afgifvande förbindelse att inom sex månader, högst ett år,
utan ränta, till fonden i penningar efter inköpspriset återgälda det förskott
sorn erhålles; samt att fonden eller hvad deraf icke är för behofvet användt
bör, emot säkerhet, som Direktionen äger pröfva, i jemväl föreskrifven ordning
göras fruktbar och inflytande räntor läggas till kapitalbeloppet, som
aldrig får minskas.
12
Vid redogörelse-årets slut, den 1 sistlidne November, utgjorde behållningen
af den nybildade fonden 6,989 R:dr 45 sk. 7 r:st. Banko.
Härjeådalen och angränsande socknar hemsöktes jemväl år 1851 af en
mer och mindre svår missväxt, hvarigenom befolkningen derstädes, särdeles
inom vissa byalag, ånyo bragtes i stor förlägenhet för sin utkomst; och till
afhjelpande af denna förlägenhet täcktes Eder Kongl. Maj:t äfven då anvisa
särskilde undsättningsposter, dels utan och dels emot återbetalningsskyldighet,
utgörande tillsammans 15,000 Riksdaler; varande den stadgade återbetalningsskyldigheten
i föreskrifven ordning fullgjord.
För liden hagelskada år 1854 erhöllo Nordanelfvens åboer i Näskotts
socken ett räntefritt låneunderstöd af Femhundratjugu Riksdaler, hvaraf ena
hälften återbetaltes förlidet år och den andra förfaller först till inbetalning
nästinstundande höst.
§ 3.
Näringar.
Länets hufvudnäringar utgöras af Jordbruk och Boskapsskötsel. För ett
jordbrukets bättre ordnande och bildande af praktiska brukare hyste man
goda förhoppningar, då i början af 1850:talet statsanslag beviljades för anläggande
af en lägre landtbruksskola i någon af de norra provinserne, företrädesvis
inom Jemtland; men dessa förhoppningar strandade emot omöjligheten
att för tillfället härstädes kunna anskaffa fullt lämplig lokal, sedan det
projekt, som Hushållnings-Sällskapets Förvaltnings-Utskott uppgjort, i följd af
de olika meningar, som vid frågans vidare behandling gjorde sig gällande,
icke blef af ortens invånare antaget. — Den lägenhet som sedermera erbjöds
befanns till sine inägor så inskränkt, att skolans förläggande derstädes icke
kunde af LandtbruksAkademien förordas; hvadan ock frågan för den gången
förföll och anslaget tilldelades Vester-Norrlands Län. — Alt likväl intresset
inom orten för jordbrukets förbättring och ändamålsenliga ordnande på ett
tillfredsställande sätt tilltagit och befinnes i ett jemnt stigande, är utom allt
tvifvel och härleder sig väsendtligen från den numera afslutade afvittrir.gen
inom Länet samt de många laga skiften, som, i mån af afvittringens fort
-
13
gång, blifvit förrättade, hvarigenom jordägarne fått sine områden inom vissa
bestämda gränsor utstakade; äfvensom dertill i icke ringa mån bidragit de
förmånliga resultater, som vunnits genom åtskillige med bidrag af allmänna
medel verkställde sjösänkningar och myrodlingar; i hvilket afseende flera
exempel kunde vara att åberopa, utom hvad bär ofvan redan är anfördt angående
de såkallade Björn- och Tortängsmyrarne. På odlingslägenheter erbjuder
denna ort mer än vanligt rika tillgångar, och i de stora sträckor af
till odling fullgod mark, som ännu ligga i linda och för det närvarande anses
nästan utan allt värde, ligger för framtiden en rikedom, som, på sätt jag
vid ett annat tillfälle i underdånighet anmärkt, väl förtjenar att antecknas.
Brist på arbetare och deraf följande oskäligt stegrade daglöner hafva tyvärr
under de bägge sednaste åren, särdeles inom vissa trakter, för den mindre
bemedlade lagt ett hämmande band på jordbrukets utveckling. — Denna brist
på arbetsbiträde vid jordbruket härleder sig väsendtligast från den nya industri,
som på den sednare tiden tillkommit med upphuggning och transport
af skogseffekter. — Härvid användas många armar och det emot en betalning,
vida högre än den jordbrukaren i allmänhet kan förmå erbjuda.
Ortens hufvudsäde är korn och blandsäd; dernäst ärter, råg och hafra,
hvartill kommer hvete, som under sednare åren inom vissa socknar af Jemtland
med förmån odlats, fastän i ringa skala; hvadan de upprättade tabellerna
öfver sädesproduktionen icke heller derom något innehålla. Enligt sista
femårsberättelsen beräknades utsädet år 1850 hafva utgjort 10,090 tunnor,
hvaremot det för sistlidet år 1855 uppgått till 17,620 tunnor; i förhållande
hvartill afkastningen äfven under samma år ökats från 08,381 tunnor till
78,354 tunnor. Äfven potates-odiingen har under ifrågakomne tid ökats med
omkring 2,000 tunnors årligt utsäde. Att dessa siffertal, grundade på uppgifter
från socknarne, äro vida lägre än de i verkligheten borde vara, kari
slutas deraf, att under sednaste året, då skörden visserligen var af god beskaffenhet,
men likväl icke kunde uppskattas högre än fullt medelmåttig,
spanmål kunnat från Jemtland till andra orter afyttras, samt alt allmogen
i allmänhet ogerna lemnar närmare besked om hvad den skördat, åtminstone
när årgången varit god. Jag tror mig alltså med skälig visshet kunna uttala
den mening, att jordbruket inom provinsen Jemtland så fortgått och för det
närvarande befinnes på den ståndpunkt, att densamma, hvad angår de oundgängliga
behofven af spanmål, nu, äfven de år då skörden utfaller endast
medelmåttig, kan anses oberoende; — men tyvärr är förhållandet icke enahanda
med provinsen Härjeådalen.
14
Med odling af lin och hampa har ej så fortgått, att afkastningen motsvarar
ortens behof.
Ängs- och Boskapsskötseln, ortens säkraste näringsgren, står fortfarande på
en låg ståndpunkt. Med undantag af medlerst» delen af landet, der en inskränktare
jordrymd gör det för jordbrukaren nödvändigt att äfven åt foderväxter
egna någon, om ock ringa vård, samt på de ställen der ett någorlunda
ordnadt vexelbruk är infördt, kan någon ängsskötsel knappt anses äga
rum; utan skördas höfodret hufvudsakligast å sjelfväxande ängar och myrar,
hvilka sednares magra grödor oftast icke motsvara bergningskostnaden.
Boskapsskötseln går hufvudsakligast derpå ut, att vintertiden framföda,
eller rättare framsvälta så stort antal kreatur som möjligt, för att kunna afyttra
ett eller annat kreatur, och under sommarmånaderne då kreaturen släppas
på bete erhålla en för tillfället visserligen större, fastän i det hela illa
beräknad afkastning.
Att under dessa förhållanden antalet underhållne kreatur ökats, på sätt
bifogade tabell, jemförd med den vid nästföregående berättelse, utmärker,
visar föga, så länge icke boskapen ändamålsenligt födes och vårdas.
För att uppmuntra och befordra påläggning och uppfödande af goda
boskapskreatur, har Hushållnings-sällskapet utfäst och vid föranstaltade särskilda
täflings-expositioner jemväl utdelat någre i sådant hänseende bestämda
premier; äfvensom frö till foderväxter emot möjligaste billiga pris tillhandahållits.
Åt Hästafveln egnas deremot något större omsorg, såväl hvad angår hästens
utfodring sorn vid val af racehästar; hvilket äfven gör att Jemtlands hästar
fortfarande äro på andre orter såsom dragare eftersökte.
Skogshushållningen. Sedan under de sednare åren trädvaruhandeln börjat
sträcka sina spekulationer till de fleste delar af Länet, hafva skogarne derstädes
erhållit ett förut knappt anadt värde. Skogsförsäljningen och handeln
med trädvaror hafva i mer än ejtt fall omskapat förhållandena inom orten. —
Närmaste följderna hafva varit en förut okänd tillgång på penningar och en
i jemnbredd dermed tilltagande lyx jemte till ytterlighet stegrad lefnadskostnad.
— Angående skogsförsäljningarne kunde vara mycket att säga, både
emot och för. — Det vissa är, att skogarne hitintills i denna aflägse, med
långa och svåra kommunikationer hårdt besvärade ort, ansetts af ringa, nära
nog intet värde, i så måtto, alt ägaren för bristande tillfälle till afsättning
ingalunda kunnat desamme sig tillgodogöra, utan, sedan han fyllt de vanliga
behofven till husbyggnad, stängsel och vedbrand, snart sagdt varit tvungen
att lemna återstoden till tidens åverkan. — Nu deremot har ett helt annat
förhållande inlrädt, ehuru ännu finnes månget ställe, der skogen i följd af
sin aflägse belägenhet hitintills icke blifvit föremål för spekulation. — Åtskillige
hemman med tillhörande vidsträckta skogsmarker äro af trädvaruhandlande
inköpte under full äganderätt, men flertalet skatteskogar, med läge der flottled
kunnat till vägabringas, hafva blifvit upplåtne med större eller inskränktare
afverkningsrätt under vissa år. — Dessa upplåtelser torde, i fråga om skogarnes
bestånd, icke böra så strängt bedömmas, som det till en början vilh
synas, då afhandlingarne derom, såsom händelsen numera vanligen är, bestämma
vissa gröfre dimensioner, hvarunder ingen afverkning får ske och i
allt fall, jemte öfrige vilkor, den högst kostsamma transporten till närmaste
kustort svårligen medgifver godtgörelse för annan än grof och fullmogen skog. —
För upprensning af vattendragen till ortens hufvudfloder äro betydliga kostnader
af enskilda personer nedlagde, och ägaren af skog, den han tillförene
ej kunnat sig tillgodogöra, kan nu, oberäknadt den för öfverlåtelsen deraf
erhållne köpeskilling, hvilken visserligen merendels varit ringa, årligen påräkna
en betydlig förtjenst för hygge och körslor, hvaraf köparen har ett
oafvisligt behof, det han oftast ganska dyrt måste gälda.
Vården om skogarne och en omtänksam hushållning dermed är emedlertid
af yttersta vigt och jag har äfven dertill uppmanat med varning emot
obetänksamma företag samt jemväl gjort underdånig anmälan om behofvet af
understöd för en af Hushållnings-Sällskapet för tillfället antagen person i och
för tillsyn å skogarne och undervisnings meddelande om skogshandteringen i
allmänhet och hvad särskildt angår frösådd och trakthuggning. Någon Jägeribetjening
är i Länet icke anställd.
Kery srörelsen.
Tillverkningen af garkoppar vid Gustafs och Carlbergs kopparverk uppgick
Skffi
År
1851
till
297:
10.
10.
»
1852
»
410:
3.
2.
»
1853
»
329:
7.
5.
»
1854
»
322:
19.
G.
»
1855
»
300:
—
—
Summa 1
,GC0:
—
3.
eller i medeltal 352 Skft. stapelstadsvigt.
1G
Den delia verk, sednast för 25 år, ytterligare förunnade skattefrihet
från afrads utgörande af koppartillverkningen har med 1 852 års slut upphört.
Af jernverk finnas inom Länet allenast tvänne, nämligen Ljusnedal uti
Tännäs församling i Härjeådalen samt Rönnöforss inom Offerdals socken i Jemtland;
och har jerntillverkningen under sista fem åren uppgått vid Ljusnedal
år 1851 till 399 SkU Bergsvigt.
» 1852 » 399 »
» 1853 » 397 »
» 1854 » 397 »
» 1855 » 398 » brutna tal oberäknade,
samt vid Rönnöforss, som numera enligt Bergskollegii resolution den 22 December
1853 har tvänne smälthärdar för oinskränkt tillverkningsrätt,
år 1851 till 520 SkU.
» 1852 » 623 »
» 1853 » 620 »
» 1854 » 886 »
» 1855 » 427 »
Härvid bör dock anmärkas, att under en stor del af sista året jerntillverkningen
vid Rönnöforss måst inställas i följd af pågående byggnadsföretag.
Tvänne manufakturverk finnas, nämligen: Åflohammar lydande under Rönnöforss
samt Wapland i Näskotts socken; tillverkningarne derstädes hafva varit
af mindre betydenhet, särdeles vid Wapland. Ett tredje är likväl under
anläggning inom Offerdals socken och kommer att benämnas »Storforss jernmanufakturverk»,
jemlikt tillstånds-resolution af den 17 sistlidne Januari.
Åtskillige silfver- och koppar-, äfvensom jern- och bly-anledningar äro
väl inmutade, men någre af dem bearbetas icke alls, andre åter allenast så
mycket som erfordras för inmutningsrättens bibehållande.
Med undantag af ett pappersbruk vid Wapland, hvilket dock allenast i
mindre skala bedrifves, finnas inom Länet inga fabriker; deremot äro åtskillige
färgerier, garfverier och stampverk å landet anlagde.
Salpetertillverkningen, som under åren 1848 — 1850 i medeltal uppgått
till 258 LU 12 U, har under påföljande åren utgjort:
1851 .... 250 LU 13 U.
1852 .... 271 » 17 »
1853
47
4853 .... 484 IM 5 U..
4854 .... 394 » 8 »
4855 .... 473 » 45 » elle|, ; medeita] 254
L%. U.. 3:ne Salpeter-Sjuderi-Verkmästare äro inom Länet anställde och
begagna hvardera 2:ne lärlingar. Åberopande i öfrigt hvad förra berättelsen
innehåller i fråga om uppmuntran till en förökad tillverkning inom orten.
Tillverkning af tegel, kalk och tjära bedrifves på högst få ställen
såsom särskild näring och allenast för fyllande af ortens oundgängligaste
behof.
Jagt och djurfång fortfar att utgöra en temligen förmånlig binäring;
och icke obetydliga partier skogsfogel utföras till Rikets södra orter. Al
rofdjur äro under sednaste fem åren fällde 440 björnar, 420 vargar och
varglon samt 796 räfvar, förutom andre mindre rofdjur.
Såsom husslöjd förekommer hufvudsakligast tillverkning al ylleväfnader,
jemte jern och stålarbeten, stundom af utmärkt beskaffenhet. — 1 rädsnideri
och Atskillige finare handarbeten förefinnas ej sällan såsom produkten af befolkningens
i allmänhet stora slöjdfärdighet.
Inom Länet befintlige Distriktsmagasiner äga en fond af 48,784 tunnor
korn att vid inträffande behof såsom lån tillhandahållas, och förvaltas eller
af Eder Kongl. Maj:t fastställda grunder.
För det närvarande finnes inom Länet endast Ett Bränvins-ångbränneri,
derå averkningen under sednaste branningsperiod utgjorde 49,593
kannor.
De tillförene bland allmogen vanlige, i min förra berättelse omförmälde
handelsresorne hafva visserligen, på grunder, der jemväl finnas antydde, i
betydlig mån aftagit; dock synes den gamla böjelsen för handels- och bytesBerältelse
öfver Jemtlands Län för åren 1851—1855. ^
'18
spekulationer ingalunda utslocknad, utan faslhellre uppvakna, enär den rättighet,
som, enligt 1825 års Förordning angående Sveriges och Norriges
ömsesidiga handelsförhållanden, en hvar tillkommer, att nämligen vid resor
från Norrige tullfritt medföra äfven utländska varor, endast hvarje varuartikel
i värde icke öfversliger Tio Riksdaler Silfver specie, nu vida iner
än under nästföregående år blifvit begagnad, utan att likväl rimligen kan
antagas, det införseln skett för införarnes eget behof. — Att författningen,
trots tillkomne restriktioner, fortfarande cluderas är lika påtagligt som sådant
torde vara svårt att förekomma.
Tullvärdet af sålunda, öfver Dufeds tullstation, åren 1848—1850 tullfritt
införde varor utgjorde i medeltal 11,609 R:dr 43 sk., hvaremot det
för perioden 1851 —1855 likaledes i medeltal uppgår Lill 17,529 R:dr 17 sk.
5 rist.; och har det vid Funäsdalens tullstation i Härjeådalen för sistnämnde
år utgjort 6,157 R:dr 24 sk. 2 runstycken.
För bedöm mande af varutrafiken mellan Sverige och Norrige öfver
Jemtland har jag trott mig böra anteckna hurusom värdet af hit införde
Norrska alster utgjort
vid Dufeds gränsetull:
1851
215,367 Ridr 21 skillingar.
1852
226,345 » - »
1853
120,245 » 40 »
1854
113,477 » 40 »
'855
130,06'/ » 24 » 805,503: 29.
samt Funäsdalens gränsetull:
1851
25,047 Ridr 16 skillingar.
1852
28,980 » - »
1853
34,387 » 32 »
1854
20,277 » 32 »
/|85»  22,847 » 32 » 131,540: ie.
Under det värdet af till Norrige utförde Svenska alster allenast uppgått
vid Dufeds gränsetull:
4851 till 76,161 Ridr 7 skillingar.
1852 »  80,405 » 40 »
1853 » 67,312 » 4 »
1854- »  94,559 » 20 »
4855 »  103,543 » 28 » ^1 p(s>2- 3,
19
men vid Funäsdalen.? gränsetull:
1851 lill  47,744 R:dr 4 skillingar.
1852 »  56,168 » 12 »
1853 » .
67,527 » 40 »
1854 »  84,490 » - »
1855 »  78,138 » 4 » 334,068: 12.
Tullinlraderne åter för införde utländska varor emot half tull, inkotnne
från Norrige, hvarest derförinnan hel Norrsk tull måst erläggas, men hvarigenom
en sådan införsel nära nog kan anses förbjuden, hafva under ifrågakomne
tid uppgått vid Dufeds gränsetull endast till . . 7,959 Kalr 27 sk.
samt vid Funäsdalens gränsetull 1,165 » 33 »
En genomgripande tidsenlig reform uti tull- och handelsförhållandena
med och öfver Norrige samt tillåtelse till transito varusändningar är, pä
sätt jag förut yttrat, af största vigt och utgör en lifs fråga för denna provins,
hälst när en underlättad kommunikation till och från Norrige kan tillvägabri
ligas.
§ 4.
3*o li i tuli 3'tii ‘foll Bl i Biff.
Kammarverk. Bifogade tabell utvisar Länets hemmantal, onera och statsbidrag.
Laga skiften hafva fortgått i ungefär enahanda förhållande, som
under föregående åren. Enligt uppgift från Landtmäteri-kontoret hafva
8* Ardels mantal, fördelade på 112 skifteslag och 466 hemmansdelar samt
med en ägovidd af 377,465 tunnland, blifvit skiftade. 42 hemrnansåboer
äro vid dessa skiften ålagde att utflytta från deras gamla boldstäder; och
har statsbidrag för gård-uttlyttningar under åren 1851 —1854 blifvit beviljadt
till belopp af 2,117 R:dr 21 sk. 2 r:st. Något sådant bidrag för år 1855
är ännu icke meddelad t, men föreslaget till 584 R:dr 4 sk. 4 r:st. Banko.
Från krono till skatte hafva blifvit
försålde 3omantal.
och utan lösen omförde .... 20 ijg »  &a 55^ mantal.
Efter tilländalupne frihetsår hafva i skatt ingått 395^ mantal.
20
Förslag till ständig tiondesättning inom Härjeådalen har blifvit uppgjordt
och af Konungens Befallningshafvande pröfvadt, men beror ännu på
vederbörlig stadfästelse.
Sedan den i förra berättelsen omförmälde vidlyftige afvittringen inom
Hede tingslag i Härjeådalen, som i manga år uppehållits af en anhängig
rågångstvist, omsider kunnat fulländas och jemväl blifvit af Konungens Befallningshafvande
pröfvad, äro samtlige afvittringarne inom Länet numera
att anse såsom slutade, fastän hvarjehanda åtgärder ännu återstå såsom en
följd af ofullständighet i redan hällne förrättningar samt upprättade skattläggningsförslag,
hvilka icke ännu kunnat definitift behandlas. Också qvarstår
såsom tjenstgörande inom Länet endast en Afvittrings-Landtmätare i
och för åtgärder af sådan beskaffenhet.
Genom nyssnämnde, inom Hede tingslag afsltilade, och nu, jemte öfrige
under liden för denna berättelse afgjorde och pröfvade afvittringar inom
Länet, har tillkommit icke mindre 14£f§:dels mantal ökeskatt, 7|iji:dels gärde
mantal
och 4 Lappmarkshemman, eller tillsammans 26§;f|ä:dels mantal, med
ränta 183 R:dr 20 sk. 7 r:st. i penningar, 11 tunnor 20 kappar kronotionde,
12 LU. 18 U. smör samt 10 LU. 4 U. ost.
Kostnaderne för samtlige afvittringarne inom della vidsträckta Län,
som allt sedan 1821 fortgått, men enligt hvad ofvan är ai i förd t med förlidet
år kunna såsom fulländade anses, hafva visserligen varit stora och uppgått
lill 281,420 R:dr 2/ sk. 8 r:st., men så äro ock, på sätt de årligen afgifne
Alvittrings-berätlelserne visa, resultaterne deraf ganska betydliga; dock kunna
dessa icke specifikt uppgifvas förrän ålskillige redan pröfvade skattläggningar
vinna laga kraft samt andra åter hinna kompletteras och slutligen handläggas.
Under tiden för denna berättelse har en af ortens vigtigaste angelägenheter
blifvit löst, i thy att den både tunga och ojemn t fördelade roteriugsbörda,
hvarmed provinsen Jemtland från äldsta tider hardt varit tryckt,
numera är vorden för framtiden så ordnad, alt provinsens invånare derigenom
fått en förnyad, kär anledning att tacksamt erkänna och vörda Eder
Kongl. Maj:ts landsfaderliga omsorger för deras väl.
böre det af Konung Cail XI under den 15 November 1689 för Jemtland
gillade Indelningsverk var kneklehållet derstädes obestämdt och till
-
21
fälligt; men enligt det derigenom antagna kontrakt af den 7 September 4688
bestämdes ett dragonhåll af 4,048 man gemene och korporaler; hvartill sedermera,
jemlikt Kongl. Brefvet den 30 April 1690, kom ett kavalleri-kompani
af 400 man, att ställas under befäl af Chefen för Dragonregementet,
hvilket likväl aldrig varit beridet, eller de såkallade rusthållarne betungade
med hästars och sadelmunderingars anskaffning och underhåll.
Vid den roteindelning, som blef en följd af förenämnde stadganden,
gjordes föga eller intet afseende å de roteringsskyldige hemmanens förmåner
och deraf beroende förmåga att roleringen uppehålla, utan hvarje hemman
eller hemmansdel sattes till hel rote; dock anslogos af hemmansräntor inom
provinsen 20 daler silfvermynt till hvarje dragonrole; äfvensom till understöd
åt rusthållen likaledes anslogos hemmansräntor och afradspenningar i
Jemtland jemte augmeutsräntor i Medelpad, till ett belopp af 40 daler
silfvermvnt för hvarje nummer; hvarjemte, i anseende till den svaga rustningsräntan
vid kavalleriet, det genom nådigt Bref af den 24 Mars 1692
stadgades, att 600 daler ograverade hemmansräntor i Medelpad skulle indelas,
att, vid skeende afgång på munderingar, för rusthållarnes gemensamma
räkning såsom ett reservkapital vara att tillgå. Dessa räntor uppburos
af Regementsskrifvaren och förvaltades under en lång följd af år inom provinsen,
men öfverlemnades slutligen åt Krigskollegium; och är det af besparingarne
å dessa räntor, som den såkallade Jemtlands Reservmedelskassa
blifvit bildad.
Korporalerne vid regementet underhöllos icke af rotarne, utan aflönades
med kontanta penningar, kronotionde och räntor. De hemman hvaraf desse
räntor utgingo voro ock indelte till bostäder för indelningshafvare!!, och
kallades deraf Inqvarteringshemman samt voro från rotering frie.
Som de Dragonregementet indelte räntor utgingo i penningar till oföränderligt
belopp, så följde, genom penningevärdets fall, att roteringen, som
hufvudsakligast grundade'sig på dessa räntor, under tidernas lopp blef allt
mer och mer tryckande; hvarföre också, dock utan förändring af regementets
nummerstyrka, ett särskildt Reglemente för dragonhållare och sventjenare i
Jemtland öfver visse mål, hvilka uti 1688 års kontrakt icke funnos omständligen
förmälde, blef upprättadt och den 31 Januari 1749 i Rådkammaren
faststäldt.
Härmed blefvo likväl klagomålen icke nedtystade. — Tid efter annan
väcktes nya frågor om förändring af roteringen i Jemtland, och Rikets
Ständer gjorde jemväl vid 1818 års riksdag i den delen underdånig hem
-
22
ställan hos Kongl. Maj:l, sora ock förordnade, det behörig undersökning skulle
anställas i och för roteringsskyldighetens jernnkuing och jemnare fördelning.
Såsom allmänna grunder för en sådan rotejemnkning stadgades bland
annat: att regementet, sora emedlertid enligt nådigt beslut af den 8 Februari
1820 blifvit förvandladt till Jägare-regemente, under benämning:
»Jemtlands Fältjägare-regemente». skulle till 800 man förminskas, intilldess
genom tillkommande nya hemmans roterande den effektiva styrkan åter kunde
höjas; hvaremedlertid 200 rotar hugo, efter inträffande vakanser, hållas otillsalte
med förbindelse likväl att erlägga vanligt bekläduadsbidrag, på det hela
regementet måtte kunna beklädas; samt vidare: alt all inom provinsen befintlig
roteringsskyldig, men oroterad jord, med undantag endast af Landsstatens
boställen, de till rusthållen anslagne augmentshemman, till någon
del inqvarleringshemmanen samt de lill Gustafs och Carlbergs kopparverk
med kol, ved och körslor anslagne hemman, skulle rotering påföras.
Enligt det rotejemnkningsverk, som på grund häraf är 1825 upprättades
utaf en dertill förordnad Kommission och som den 21 November 1827
fastställdes, utgjorde nu regementets styrka 800 man, till hvilkas underhåll
de hemman, som utgjort de indragne 200 rotarne, likasom ock tillkomne
hemman skulle med penningar årligen bidraga. Till en början bestämdes
lör 8 år delta bidrag till 8 R:dr Banko ärligen af hvarje tunnland skatt,
hvarje mantal beräknadt till 6 tunnland; och som dessa hemmans skattetal
uppgick till 1,015 Ilia tjä:d els tunnland, blef årliga bidraget till roter ingen
8,106 R:dr 25 sk. 4 r:st Banko; i afseende på fördelning hvaraf stadgades,
att, der rotar bestodo af tunnlands skatt och derutöfver, skulle något
understöd dem icke tilläggas, men rotar af mindre skattetal undfå sådant
understöd i förhållande till hvad i skattetalet broste. Årliga utdelningen
till de icke fulla rotarne, hvilkas antal uppgick till 735, besteg sig lill 7
R:dr 5 sk. 6 r:st. Banko för hvarje bristande skatletunnland.
Utaf dessa 800 rotar blefvo likväl sedermera, jemlikt Kongl. Brefvet
den 11 Juni 1830, 200 disponerade lill bildande af ytterligare en sqvadron
kavalleri på 100 man, sedan rotehållarne för 100 nummer förklarat sig beredvillige
att, i stället för karl, hålla fullt tjenstbar häst, samt för densamma
bekosta utfodring under möten och mönstringar, så att fältjägarnes
liela styrka inskränkte sig till 600 man.
Ehuru omfattande än dessa åtgärder voro, funno sig likväl de roteringsskyldige
dermed icke tillfredsställde; och å deras ofta upprepade klagan har
fästats det nådiga afseende, att Kongl. Majit, i och för rustningens och ro
-
23
teringens understödjande, vid olika tillfällen täckts anslå högst betydliga
penningebelopp, dels af besparade beklädnadsmedel och dels af statsmedel,
sorn Ständerne på derom gjorde framställningar för ändamålet anvisat.
Slutligen bar Eder Kongl. Maj:t med Rikets Ständer beslutat, att, med
åläggande för Jemtlands soldater af samma skyldigheter som Kronans indelta
manskap i det öfriga Riket, vare sig i krig eller, i hänseende lill arbels-kommenderingar,
under fredstid, provinsen skulle ånyo lill rotering indelas;
och blef under den 22 Maj 184G nådig Instruktion utfärdad för de kommitterade,
som hade att roteringen verkställa. Innehållande samma nådiga
Instruktion bland annat: att frän rotering endast skulle undantagas Militieboställen,
som af militäre tjenstemän skola inneliafvas, Komministrars eller
Kapellaners, Klockares och ringare Kyrkobetjentes boställen, Kyrkors små
hemman, torp och lägenheter, hvilka äro Kapellaner och Klockare, såsom
boställen, upplåtne; Gästgifvaregårdar som allt sedan 1734 roteringsfrihel åtnjutit;
— sådane små lägenheter, hvilka hvar för sig icke kunde efter skattläggningsgrunder
med -rVdels mantal jemföras, samt icke redan roterade posthemman,
i den mån postforsling utgjordes; hvarefter, jemlikt Kongl. Brefvet
den 26 Januari 1847, dertill kommo såkallade Lappmarkshemman: alt extra
rotering skulle åsättas indragne och på indragning ställde Militie-boställen,
Kyrkoherde-boställen, Presterskapets stomhemman, prestegårdarne underlagde
utjordar, samt den Milda Stiftelser anslagne jord: att all annan jord och
således äfven dåvarande rusthålls- och augmentshemman, inqvarteringshemman,
de Gustafs och Carlbergs kopparverk med kol och körslor anslagne
hemman, samt sådane då i skatt icke ingåugne nyhemman, hvilka voro
skyldige ali vid frihetstidens slut rotering utgöra, skulle ordinarie rotering
åsiittas och indelas till 200 rusthållsnummer, men i öfrigt Lill rotehåll; och
att, jemte det de rust- och rolehållen indelte hemmansräntor, så i Jemtland
som Medelpad, äfvensom ränlorne af reservmedels-kassan komme såsom understöd
vid rustningens och roteringens utgörande att bibehållas, lill hvarje
rote skulle beräknas den ägovidd och andre förmåner, som efter skallläggningsmethoden
för Jemtland motsvarade | mantal eller 5 hdels tunnlands
skatt.
Med tillämpning af dessa grunder blef ock den nya roteringen år 1847
af Kommissionen utförd; hvarefter, sedan det nya roteringsverket undergått
behörig granskning samt Rikets Ständer för deras del antagit de bestämmelser,
Eder Kongl. Maj:t täckts föreslå såsom vilkor för roteringens godkännande,
Eder Kongl. Maj:t, jemte meddelad stadfästelse, ej mindre å det med pro
-
24
vinsens roteringsskyldige jordägare inför Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
den 28 September 1847 afslutade Knekte-kontrakt för Jemtland,
än äfven å ett uppgjordt Reglemente, derefter förra reservmedels-kassans
fond tillika med här ofvan omförmälde såsom fortgående bidrag bibehållne
hemmans- och augments-räntor, under namn af Jemtlands Roteringskassa,
hädanefter inom orten skulle af en särskild Direktion förvaltas, genom nådigt
Bref af den 8 Oktober 1851 täckts den sålunda verkställda nya voteringen
för provinsen Jemtland till framtida efterrättelse i nåder fastställa,
att, såvidt omständigheterna det medgåfve, från början af 1852 träda i verkställighet.
Antalet af ständiga rotar i det nya roteringsverket uppgår till 925, af
hvilka 400 bilda en hästjägare-eorps om 200 man, samt de öfriga en fotjägare-corps
om 525 man; hvartill komma 9 extra rotar, hvilka åtagit sig
under krigstid prestera häst. — Emot en, en gång för alla bestämd ersättning
afstodo ägarne af Gustafs och Carlbergs kopparverk från den samma
verk i äldre tider förunnade rätt, att i kol, ved och körslor uppbära räntorne
af visse hemman inom Undersåkers tingslag, I)vilka hemman, uppskattade
lill 37 rotar, derigenom blefvo förbundne att från och med nästpäföljande
året i roteringsskyldighet ingå; äfvenledes hafva de fleste nya
rotar, sammansatte af hemman, hvilkas frihetsår då ännu icke gått lill ända,
antingen frivilligt, emot erhållen ersättning, genast inträdt i rotering, eller
sedermera, vid frihetsårens utgång, deruti ingått, så att de nybildade bägge
Corpserne för det närvarande äro till nummerären i det närmaste fullt
komplette.
Från Roteringskassans kapitalfond, som, sådan den från Krigskollegium
till Direktionen aflemnades, aldrig får minskas, utgå årligen soldatens
lön, lega och servis, jemte det beklädnads- och sadelmunderings-bidrag,
sorn rotehållarne eljest skulle vidkännas; hvarjemte rotehållarne från kassan
erhålla ett visst bidrag till uppköp af ny nummer-häst, när redan insalt
kasseras; hvadan alltså rotehållarnes prestationer äro inskränkte hufvudsakligast
till anskaffande af karl samt dennes förseende med torp eller motsvarande
ersättning, äfvensom till nummer-hästens utfodring och vård.
Reservmedels-fonden, som 1852 öfverlemnades till Roteringskassan,
utgjorde vid den tiden 37,288 R:dr 25 sk.; men enligt 1855 års redogörelse
ägde kassan utlånte räntebärande kapitaler, då uppgående lill 42,286 R:dr
9 sk. 11 r:st. Banko.
Angående
25
Angående provinsen Härjeådalens befrielse från knektehåll åberopas
förra berättelsen.
Fattigvården bestrides fortfarande medelst så kallad kringgång inom
socknarne, samt för fattige sjnke och barn genom inackordering. Någre särskilde
inrättningar för fattiges emottagande finnas ej.
Såsom understöd åt nödställde bland Lappbefolkningen inom Länet bar
Eder Kongl. Majit af de å Riksstaten anslagne medel för bestridande af den
fattigvård, som bör af Staten bekostas, dels under den 10 Februari 1852 i
nåder anvisat elt belopp af 240 R:dr att årligen utgå under tre års tid,
eller lill och med 1854, dels ock under den 18 Maj 1855 för de tre derpåföljande
åren anslagit ett årligt bidrag af 480 R:dr Banko. Medlen, lika
fördelade mellan Länets tre Lappmarks-distrikt, förvaltas af särskilde komiteer,
bestående af Pastorn i hvarje Lappmarks pastorat, Kronolänsmannen,
Kyrkovärdar och någre andre sakkunnige män; och är förordnadt, det
medlen böra användas i främsta rummet till inackordering af utfattiga, åldriga
och orkeslösa Lappar bos välkände och pålitlige nybyggare, samt, såvidt
tillgång derefter finnes, till understöd åt sådana fattiga, ännu arbetsföra
Lappar, som genom olyckor blifvit bragta till fattigdom; i ändamål att
förhjelpa dem lill fortsättande af deras yrken såsom nybyggare eller nomader.
Då någon ordnad fattigvård bland Lappbefolkningen icke finnes, eller
står att åstadkomma, hafva dessa understöd varit af stor nytta, såsom af
behofvet högt påkallade.
Gäslgifveri-skjutsen bestrides genom entreprenad, utom i Härjeådalen
och någre få socknar inom Jemtland, der någre aftal derom icke kunnat
trä lias.
Fångforslingen har på vissa år blifvit upplåten emot ett pris, betydligt
understigande den gällande skjutslega!!.
Jemlikt Eder Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 16 November 1854 är
ett lönebelopp af 666 R:dr 32 sk. Banko på stat uppfördt för en särskild
Provincial-läkare inom Undersåkers distrikt i Jemtland; men i brist på
Berättelse öfver Jemtlands Län för åren 1851—1855. ^
26
kompetente sökande har tjernsten likväl icke ännu kunnat besättas, utan
vissa tider varit bestridd af t. f. Läkare.
Om anläggande af Apothek inom detta distrikt bar hemställan äfven
blifvit gjord.
En ny Post-expedition är inrättad i Åhre socken, gränsande till Norrige,
i sträckningen mot Trondhiem; och framställningar hafva äfven blifvit af
Eder Kongl. Maj:ts Befallningshafvande gjorde 0111 underlättade postförbindelser
i olika riktningar inom Länet.
Folkskolorne äro mer eller mindre ändamålsenligt ordnade och i verksamhet
inom Länets alla socknar, förutom två, der af tillfälliga omständigheter
sådane icke ännu kunnat bringas till stånd. Christendoms-undervisning
bland Lappbefolkningen meddelas, utom af de vanlige Lapp-katecheterne,
äfven med en inrättad fast missionsskola vid Laxsjön i Föllinge socken,
der den, jemte trenne såkallade söndagsskolor, på det uppväxande slägtet
fortfarande utöfvar ett helsosamt inflytande. Någon uppgift å antalet Lappbarn,
som besökt dessa skolor, har likväl nu af tillfällig anledning ej kunnat
erhållas.
Det såkallade läseriet har under sednaste åren börjat sprida sig inom
vissa socknar af Länet, utan att dock hafva öfvergått till någon öfverdrift
annorstädes, än inom Hammerdahls socken, der betänkliga symptomer visat
sig och hvarom äfven anmälan skett hos vederbörande Domkapitel.
Benägenheten att anlita Länets Brandstods-bolag har tyvärr, efter en
timad större brandskada, aftagit, så att försäkringarnes sammanräknade belopp,
hvilket, vid I80O års slut, besteg sig till något öfver tre millioner,
vid utgången af nu sednaste räkenskapsår endast utgjort 2,880,230 R:dr.
Någre socknar halva likväl hvar för sig eller tillsammans bildat särskilde
brandstodsföreningar; och är för tvänne sådane föreningar, den ena
för Svegs socken i Härjeådalen och den andra för Ovikens och Myssjö socknar
i Jemtland, på grund af Förordningen den 11 Maj 1855 fastställelse af Eder
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande meddelad.
27
Tillåtelse att på landet försälja bränvin i minut har allenast blifvit sökt
och meddelad för ett ställe, nämligen i Wemdalens socken af Härjeådalen.
§ 5.
Östersund, med utmärkt vackert läge vid Storsjön, är Länets enda stad.—
Stadens folkmängd, som år 1850 uppgick till 822 personer, utgjorde vid
sistlidne år slut rätteligen 1,167, ehuru mantalslängderne visa ett derifrån
skiljaktigt förhållande.
Under de sista fem åren har stadens befolkning således ökats med 345
personer, eller 42 procent; en tillökning nog ovanlig, och som, då tillfälle
till utkomst icke saknats, torde kunna antagas såsom ett godt intyg, både
om samhällets nuvarande förkofran och dess framtida förhoppningar.
Handel och näringar hafva betydligt ökats; och en i förra berättelsen
omtalad brist, nämligen saknad af Magistrat och egen Domstol, har numera
i så måtto blifvit afhulpen, att underdånig begäran derom ingått, efter att
det lyckats bereda utväg till bestridande af erforderlige, med dy like institutioner
förknippade kostnader.
Handeln består hufvudsakligasl i minutrörelse med vanliga köpmannavaror
och till en betydlig utsträckning. — Förlaget faller sig dock dyrt,
såsom underkastadt en lång landtransport från närmaste kustort vid Östersjön.
— Importen af utländska varor vore visserligen billigare från Norrige,
derest icke tullumgälders erläggande både derstädes och här deremot lade
ett väsendtligt hinder. — Underlättandet af handelsförhållandena med och
öfver Norrige, samt tillåtelse att från Norrsk hamn transito införa utländska
varor, hvarom här ofvan är taladt, utgör alltså för detta samhälle en bland
dess vigtigaste angelägenheter.
Den enligt Förordningen af den 18 Januari 1855 tillåtne minuthandel
med bränvin har öfvertagits af ett bolag, och de staden tillfallande afgifter,
så för nämnde handel, som för den på olika händer fördelade rättigheten
till utskänkning af bränvin, uppgå nu, för år räknadt, till 1,370 R:dr 28
sk. 2 r:st.
De fleste handtverkerier idkas och tillverkningarne finna en rask afsättning;
men några fabriker hafva icke ännu kommit till stånd. Ett Bäijerskt
ölbryggeri är aulagdt i stadens granskap.
28
Det härstädes sedan 1847 befintlige Elementar-läroverket har vetat att
allt fortfarande tillvinna sig förtroende, så att detsamma för närvarande
torde vara del af lärjungar måhända talrikast anlitade läroverk inom hela
det af icke mindre än fyra Län bestående Stift, hvarunder skolan lyder. —
Lärjungarnes antal utgjorde vid slutet af näslförlidne termin 156; men beklagli
gtvis står lärarnes antal icke i förhållande till lärjungarnes; hvilket
äfven föranled t mig att vid olika tillfällen inför Eder Kongl. Maj:t framställa
behofvet af en ökad och bättre aflönad lärarepersonal, så mycket mera
behöflig, som derförutan läroverket i längden svårligen torde kunna bibehålla
det förtroende, det med rätta sig tillvunnit.
Stadens enskilda Folkskola har äfven visat goda frukter, och årligen
varit besökt af omkring 80 barn. — Nytt ändamålsenligt skolhus är uppfördt
och i det närmaste till begagnande färdigt.
Den staden donerade jord , utgörande allenast |:dels gärdemantal, häfdas i
allmänhet ganska omsorgsfullt och kommer staden i väsendtlig mån väl tillgodo.
Trenne marknader hållas årligen; de tvänne af mindre betydenhet;
men vid den såkallade Gregorii-marknaden ske högst betydliga varuomsättningar
och den utgör vanligast terminen för liqvid af alla under löpande
året afslutade handelstransaktioner.
Behofvet af landtmanna-produkter kan merendels fyllas på de vanliga
torgdagarne 2:ne gånger i veckan; hvarförutan varulrafiken med de många
Storsjön angränsande socknarne sommartiden bedrifves med ett mindre ångfartyg.
Den härstädes för Länet och Staden år 1847 organiserade Sparbank,
hvars Reglemente under den 20 Juni 1851 erhållit nådig fastställelse, har
vunnit ett allmänt och odeladt förtroende samt redan fåll en utsträckning,
större än man vågat förvänta. — Vid 1850 års slut utgjorde hela insättnings-summan
12,246 R:dr 22 sk., fördelad på 517 delägare; men enligt
afgifven och godkänd redogörelse för år 1855 uppgick den, vid samma års
utgång, till 102,891 R:dr 1 sk., fördelad på 1,106 delägare.
Å härvarande lazarett och kurhus vårdas årligen 80 å 100 sjuke.
Östersund å Landskansliet den 27 Juni 1856.
JAC. AXEL DAHLSTRÖM.
Carl II. Ekberg.
J. V. Rissler.
TABELL för Landet Inom Jemtlands Län, hörande till Berättelsen för åren 1851, 1853, 1853, 1854 och 1855.
\
Hemmantal.
Utsäde af
Medelafkastning, sedan utsädet
är
Underhållna
Kreatur.
# />
# *
IS
f*
i
* »
ib
j
<
O
a iu rujiei.
O c/y
TD
i
Uppskatt-
Bevillning,
samt afgift för tillverk ning,
utskänkning och utminutering
af Bränvin.
Ständiga Räntor, samt Hammarskatt och Kopparränta.
Klereci-Statens underhåll.
i
O:
—s
g
X 3
2. 2
Sö
tn
ca
a
DS
~ö
o
w
W
ca
SÖ
as
"d
o
X
as:
o
<3
3
CM
:r
esj
crs
Cl
ra
ningsvärde.
Efter
2:dra Artikeln
Jordeboks-  ocb Hemman-  tals-ränta
samt Stubb-  öres-afgift.
Kostnad för
Diverse ut-  gifter, onera
och allmänna
besvär.
Summa
as
Cl
cd
Q.
as
TO ^
L. i*
n>
qa
3
as
ees
Q.
ca
DS
ra
Sfi
Cso
qg
3
as
Q-
Bs':
CD
p
as
CD
c/>
as
as
o
p»
o
B3
■O
Cso
5'
ra
Efter lista
Artikeln.
2 §•
19 §
m.
11.
Efter 3:dje
Artikeln.
Tillverkning
af Bränvin.
Utskänk-  ning af
Bränvin.
Summa.
Krono-tionde.
Mantals-
penningar.
Ucirnin ar-  skatt.
Koppar
ränta.
Summa
Rustning oell
Rotering.
Pastorers.
Kapeilaners.
Kyrkobetje-
nings.
Summa
sörjning
Skjuts.
Väghållning.
Stats-Bidrag.
Mantal.
Mantal.
St.
T:r.
T:r.
T:r.
T;r.
T:r.
T;r.
T.r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
Sti
St.
R:dr.
s.
r.
R.dr.
s.
r.
R:r.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
Rtdr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
Frälse-Säterier
Bergs-Frälse
j Krono-Hemman
Krono-boställen, Militie
Dito Civila
Dito Ecklesiastika . . .
Krono-Skol-Hemman
Krono-Skatte-Hemman
Krono-boställen, Militie
Skattlagde, bebyggde Torp, Krono . .
Dito dito Skatte . .
Dito obebyggde dito . .
Backstugor
Bebygde lägenheter, afsöndrade under
ständig äganderätt
Dito dito på viss tid eller lifstid . .
Småfisken af alla slag
j Grufveskog
Lappfjell, Afradsland, Mulbeteslägenhe-
ter och Utjordar
Tull-mjölqvarnar
Tull-sågqvarnar
Husbehofs-mjölqvarnar
Dito sågqvarnar
Stampar
1 Bly- och Silfververk
1 Kopparverk
7
s
1 7
7-r
*011019
4.7 6 4 49
RTTHU
*1 79
101352 7945 1
1 1
i
H
i?
*018619
TTtnnr
1Q230381314
J •,5:I8T2¥?Uff
1 1
Q4 Fi 1 1 00287
1
17
3
1
i.
20}
20»
2i
Hl
I
669|
1
T
3
17
"‘k
420}
490}
46
206}
13
10,866
6
11
6}
18
H
»1
1
433}
2
H
60»
68
9
25}
2
1,586}
24
2
44}
70}
9}
25}
2
1,116}
1
T
3
17
20
603}
535}
52
201
13
13,708
4
17
4
3
121}
220
21
80}
8
3,982}
H
2
68
36
1,768}
2,271
190
921
55
48,505
27
50
23}
79
5
33}
3
1,830}
8
6
258}
272
35
113}
7
6,841}
9?
10
200}
264
34
97}
n
4,324
3
T
3}
102
80
2,859
2,649
227
999
56
68,672
16
117
20
5
462
262
24
113
6
7,771
2
4
6
2
93
51
5
20
1
1,285
4
36
18
1,147
677
61
313
10
20,976
8
34
15
8
483
295
27
119
5
9,210
2
14
1
90
50
2,420
1,258
lil
561
20
43,354
10
73
11
2
103
176
17
82
3
3,740
1
4
90
50
2,141
860
85
332
15
28,680
5
89
1,390
810
32,310
88,530
9,950
37,260
2,280
1,741,575
1,080
1,640
280
-
—
9
6
162
82
8
49
1
3,007
1
7
36
6
3
24
1 2
30
12
30
27
6
—
20
274
32
32
30
16
9
1
32
2,114
1
18
38
34
2 2
28
13
9
10
8
1 1
1
2
38
31
12
5
9
7,217
32
—
—
—
11
6
195
82
30
325
1
12,373
1
9
1
6
44
21
24
2
5
12
34
36
9
10
8
5
6
n
3
349
485
69
148
8
9,271
5
36
34
42
14
4 l
32
14
12
9
2
3
4
9
7
3
135
614
69
12,952
5
7
14
5
4 T
6
2
23
33
18
6
1 1
8
8
6
8
4
8
4
141
81
7
58
1
2,990
1
40
34
32
36
24
1 2
36
8
—
—
—
.
—
—
15
11
627
1,181
146
207
9
25,214
11
31
14
33
20
32
4
40
44
3 5
39
6
1 1
5
10
6
3
4
8
1
1,008
284
36,781
24
32
16
—
21
9
1,203
1,424
140
25,527
9
29
1
26
44
16
21
6
10
9
6
291
294
18
5,997
2
8
24
28
16
20
38
8
—
2
3
126
135
14
2,722
1
36
3 7
40
32
14
2
10
32
18
1,621
1,855
173
34,247
12
29
1
44
24
4 3
4
20
2 6
8
8
8
10
4
455
561
72
361
13
11,806
8
24
3 2
32
32
40
24
16
12
—
13
4
422
60
40
14,726
2
0
24
30
47
24.
5
26
10
1,074
1,429
178
570
33
27,833
13
1 2
32
8
30
44
10
—
38
25
1,744
2,004
253
811
36
44,146
23
24
3 l
32
44
21
30
13
6
13
4
1 l
147
81
7,150
7,175
1,179
2,277
94
207,129
72
79
g
25
45
43
1
1 t
5
22
36
3 7
6
3
9
9
2
1 1
8
4
8
1
8
3
12
20
1
5
12
1
V
3
16
1 1
4
4 5
43
4
i
8
8
2
140
804
19
3
1
1
8
8
1
1
94
1,420
1,749
59
25
356
173
162
21
6
479
10
763
853}
18
2,098}
4(1
13
69
19
118
2,909
3,622
99
20
368
24
18
2 7
—
—
—
—
—
—
20
418
485
—
—
9
32
375
519
32
375
519
41
341
394
I8|
3}
831
851
35
124
13}
33}
329}
144}
3,735
323
81
1,259
lil
2,327
3,110
89,330
2
1 6
47
40
3
2 4
3 2
284
350
284
350
59
25
356
20
16
5
5
1 1
1,268
144
1
8*
550
10}
23
53
2,340}
302}
81}
3,970
149
91
1,484
507
485
1
1 0
-
59
25
350
39
26
38
1 14
76
67
109
76
228
6
136
39
4
284
t
26
8
11
500
20
30
21
43
l
9
21
30,040
17
24
0
26
0
1 1
1 4
20
115
28
20
895
20
47
94
1
.
3 6
1
"
415
.
21
20
2
8
_____
50
—
—
*—
—
—
—
—
~
'
1
_
2
b
1
171,230
93
.8
216
10
127
1,811
1,939
167
2,416
37
6
2
,
309
3 i
Masugnar
o
|
68,348
49
36
193
32
243
20
9
69
0
45
-o
145
872
28
2
j
0
—
—
—
316
6
33
l 6
5
53
Jernmanufakturverk
Pappersbruk
Garfverier
3
2,150
3
42
23
9
g
35
21
1
.
1 1
2
11
6
200
1
7
1
1
203
12
9
150
42
8
6
1,144
1
l
8
1
203
1
346
42
35
Diverse personer, som ej höra till viss
näring
327
22
16
483
20
311
?,n
2
36
-
-
1 2
36
-
201
9
6
201
9
6
29
10
1,895
4
Summa
1.053A°VoV\aVsTO I
1,083tVtt vIivtWÅ 1
— 1
764}
13,118}|
4821
1,926}
1,329} j
16,839}
4,634’
58,348}
2,0211
8,183}
5,167g
83,656
9,223
1,719
26,206
11,237
5 4,835
4,290
38,031
2,279,303
—
—
4,704
30
—
352
23
9
3,182
39
4
4
34
2
7,217
32
—
311
20
—
15,773
44
3
11,049
10
9
13,797
-
7
4,367
22
—
316
6
i
1,811
17
6
31,341
o
5
38,074
24
—
29,528
47
10
6,626
30
—
3,011
32
—
39,167
13
10
13,347
36
-
15,269
35
5
31,169
4
—
50,541
46
3
234,685
21
2
*
Ostersund i Landskontoret den 27 Juni 1856.
Till Berättelsen öfver Jemtlands Län för iren 1851—1855.
•Mae. Aacel Dahlström.
Carl H. Ekberg.
TABELL för Östersunds Stad, hörande till Honungens fltefalinlngsliafVandes Herättefse för åren 1851, 1852, 1853, 1854 oell 1855.
Östersund .
=J
c
H
©
3
ST
St.
165
Jord.
sa
ro
ro
Vt
3
Tid
69
Tid
205
Tid
413
B
ro
3
3
Utsäde af
687
T:r
T.r
48
T:r
T:r
T:r
101
Medelafkastning, sedan
utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur.
Uppskattnings-
värde.
B
C
vt
H
53
B
s
53
os
=3
B
o
B
CfO
B
%
B
es
-i
Sso
C»q
-1
3
CL
o*
o.
03
o
Vt
Vt
03
r1
o
Vt
pr-
as
Oso
-i
3’
ro
o
o
cr
•a
03
O
c-
T:r
T:r
T:r
T:r
T.r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
s.
r.
8
240
32
24
606
70
140
8
12
21
36
206,875
-
f
MBL
t
8
se
1
fl
t’
ff
|
|
B e v i 11 n i n
g efter
gällande
förordn ingar.
Ständiga Räntor.
Klereci-Statens underhåll.
Efter
lista Art.
Efter
2:dra Art.
Bränvins-mi-  nuterings- och
utskänknings-  afgift.
Summa.
Ordinarie
ränta.
Krono-
Tionde
•
Mantals-
penningar.
Summa.
Kostnad för
rotering.
Kostnad för
Stadens
Styrelse.
Pastors.
Comministers.
Kyrkobe
tjenings.
Summa.
Fattigför-
sörjning.
Väghåll-
ning.
Diverse Afgif-  gifter, Oncra
och Allmänna
Besvär.
Summa
Stats-
Bidrag.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
S.
r.
R:dr
S.
v.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
S.
r.
R:dr
g.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
S.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
102
6
-
931
3
4
1,706
32
—
2,739
41
4
9
46
11
22
37
-
127
36
—
160
23
11
72
14
7
835
27
0
34
23
8
314
32
-
320
—
669
7
8
387
18
—
47
26
8
302
21
4
5,214
36
Östersund i Landskontoret den 27 Juni 1856.
Jao. Axel Oahlstvlim.
o
Carl H. Ekberg.
Till Berälletsen öfver Jemtlands Län för åren 1851—1855.
KONGL. MALTS BEFALLNINGSHAFVANDES
UTI
NORRBOTTENS LÄN
TILL
& t» it g i. i&n
t utnlvrtltinlffhet nfyifttn
FEMÅRS-BERÅTTELSE
för Åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
stockholm, isso.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
I
Underdånig Berättelse om tillståndet i Statistiskt och
Ekonomiskt hänseende inom Norrbottens Län för
åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
Norrbottens Län utbreder sig i vester oell norr från Bottniska vikens norra
ända till den fjellrygg, som skiljer Sverige från Norrige, emellan 65,5 och
69°,5 nordlig latitud samt 33 och 41° 46' longitud öster om Fenö. Det
gränsar i söder till Westerbottens Län, i vester och norr till Norrige samt
i öster till Ryska Riket och Bottniska viken. Dess längd efter hafskusten
utgör 24- mil och efter vestra gränsen eller fjellryggen omkring 40 mil.
Bredden emellan hafskusten och fjellryggen är 28 å 36 mil oell bela Länet
innefattar en areal af 9 3 7,25 qvadratmil, deraf kustlandet utgör 232,95 q vadratmil
oell Lappmarkerne 7 0 4,30 qvadratmil. Länet är sålunda till vidden 139
qvadratmil större än landskapen Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Dahlsland,
Öster- och Westergöthland, Småland, Öland och Gottland tillsammans.
Westra fjellryggen kan anses såsom grunden för Länets ytbildning, för
dess berg och flodsystem. Ifrån Sveriges nordligaste gräns vid sjön Kilpisjaur,
Muonioflodens källa, stryker denna bergsrygg först åt söder och böjer sig
sedan åt vester längs norra stranden af Torneå träsk genom fjellen Tidnovara,
Hjerta och Polno till Stora Keuri, samt vidare åt söder öfver de malmrika
Sehangli oell Allekajsi fjellen lill Ifvarsten, der Torneå Lappmark slutar.
Förbi Luleå Lappmark fortgår fjellryggen i sydvestlig riktning och under
ständig böjning öfver fjellen Marfos, Ridotjock, Lätnarwardo, Tjorro, Gautilis,
Tulpajäkna, Ojmajallojökna till Sulitjelma, den högsta spetsen i Svenska Fjellryggen.
Ifrån Sulitjelma sänker den sig i sydvestlig riktning och utgör gräns
för Piteå Lappmarker öfver Fjellen Lajro, Rivastjock, Wikistjock och Nasafjell
till Umeå Lappmarks och Westerbottens Läns gräns.
Fjellryggen, som åt nordvest i tvärsluttande branter stupar ned emot
Atlantiska Oceanen, sänker sig deremot långsamt åt nordost mot Bottniska
viken och utsänder åt samma håll flere mindre bergskedjor, som gå långt
ned i Lappmarkerne och ibland uppstiga till ansenlig höjd, såsom Wallifjellen
4
i Qvickjock 111. fl., men som sedermera långt innan de uppnått kusten af
Bottniska viken förlora sig i smärre enstaka berg, kullar, landthöjder och
skogstrakter. Öfre delen af kustlandet närmast lappmarksgränsen är visserligen
ganska bergig, men de derstädes förekommande bergen utgöra ej längre
några sammanhängande kedjor. Närmare kusten af Bottniska viken är landet
deremot i allmänhet lågt och jemnt.
Längs efter fjellryggen och ofta högt uppå dess sida finnes en otalig
mängd sjöar, flere af betydlig storlek. Dessa afbörda sitt vatten och gifva
upphof åt många större floder, hvilka, genom de upp emot fjellen emellan
bergskedjor sammanträngda, men ner åt kusten sig mer och mer vidgande
floddalarne, utfalla i Bottniska viken. De förnämsta af dessa floder äro
Muonio eif, upprunnen från sjön Kilpisjaur, der gränsorne emellan Sverige,
Norrige och Ryssland sammanstöta, och sorn vid Kengis 15 mil från kusten
förenar sig med Torneå eif, kommande från det 7 mil långa, 1,400 fot öfver
hafvet liggande, Torneå träsk, hvarefter dessa förenade floder under det gemensamma
namnet Torneå eif straxt nedom Haparanda stad utfalla i Bottniska
viken. Såsom en egen och märkvärdig omständighet förekommer, att
Torneå eif, innan dess förening med Muonio eif, afbördar en betydlig del
af sin vattenmassa genom Tärendö eif till Calix eif, för hvilken vattenförlust
den likväl snart derefter får ersättning från Lainio eif, som har sitt ursprung
emellan Torneå och Muonio elfvarnes floddalar. Calix eif, uppkommen af de
förenade grenarne Calix eif och Kajtum, den förra nordligare upprinnande ifrån
sjön Ladjojaur genom sjöarne Pajtasjaur, Olmosjaur och Kaalasjaur; den sednare
åter från källor vid Ifvarsten genom sjön Kajtumjaur. — Efter grenarnes
sammanflöde går Calix eif en lång sträcka nästan paralelt med, och på blott
U å 2 mils afstånd från Torneå eif och emottager vid Tärendö by der
omnämnde elfven af samma namn samt vid Öfver-Calix kyrka Ängesån, en
biflod vester om Calix eif, uppkommen af Engeså och Lina elfvarne, som
hafva sina källor norr och öster från Gellivare malmberg. Linder sitt lopp
från Öfver-Calix kyrka bildar Calix eif sjöarne Räcktjerf och Kamlungeträsk
samt utfaller i hafvet i mil från Neder-Calix kyrka. Råneå eif upprinner
söder om Gellivare och utfaller i hafvet vid Råneå kyrka. Luleå eif nedstiger
från fjellen i två grenar, den nordligare med namnet Stora Luleå eif
från flere sjöar bland fjellen, af hvilka den högst belägna kallas Sarjosjaur,
och den sydligare, Lilla Luleå eif, från Kirkivaara, Alka vara och Valli fjellen.
Den förra grenen utgör under de första 15 milen en kedja af stora sjöar,
gemensamt Stora Luleåvatten kallade, hvilka terassformigt ligga öfver hvar
-
andra och nedstiga i betydliga vattenfall. Ett stycke nedanför den sydligaste
sjön, sammanträngd emellan bergmassor, nedstörtar den väldiga vattenmassan
i en djup dal och brytes der af en i dess väg liggande klippa. Detta vattenfall,
det största i Länet — det utgör omkring 400 fot på en sträcka af
l mil — kallas Nioumelsaskas eller Harsprånget. Den sydligare grenen bildar
emellan Qvickjocks och Jockmocks kyrkor på mils längd likaledes en
kedja af flere genom vattenfall sammanbundne sjöar, upptager Silbojock eller
Perlelfven och förenar sig 4 mil nedanför Jockmock, vid Porsiedet, med Stora
Luleå eif. Efter denna förening framgår elfven, med endast tre forssar af
sammanlagdt två mils längd, utan forssar eller starkare strömdrag, de öfriga
elfva milen med högst 2 fots sänkning per mil till hafvet nedanför Luleå
stad. Piteå eif har sina källor vid sjön Pjeskajaur söder om Sulitjelma, flyter
genom sjön Tjaggelwas till Wuolojaur, sedan den upphemtat vattnet från en
söder derom belägen större sjö Labbojaryna, bildar under hela sitt lopp en
mängd större forssar och fall, som göra den mindre användbar för båtfart, och
utfaller i hafvet en mil nedanför Piteå stad. Skellefteå eif, som upprinner ur
källor i trakten af Nasafjell och bildar en lång sträcka af väldiga insjöar
inom de till detta Län hörande Arjeplougs och Arvidsjaurs Lappmarker,
ingår i Westerbottens Län 9 mil från dess utlopp i hafvet.
Hufvudriktningen af nu nämnda större floder är från nordvest till sydost;
dock går nedra delen af Calix eif samt Muonio och Torneåelf i en sträckning
mera från norr till söder. Till följd af landets sluttning fortskynda floderne
nästan i rät linea ned till hafvet. Flodernas längd uppgifves för Torneå
eif till 42 mil, Calix och Luleå elfvar 38 mil, Piteå eif 31 och Skellefteå
eif inom Lappmarken till 25 mil. — Utom nu nämnde större sjöar oell
floder finnes i Länet en otalig mängd större och mindre sjöar och floder,
hvilka sednare dels utfalla i de större, dels bilda egna mindre floddalar och
afbörda sitt vatten i Bottniska viken.
I flere af de till Länet hörande berg finnes riklig, nästan outtömlig,
tillgång på godartad och gifvande jernmalm. Floderne och sjöarne, i allmänhet
fiskrika, underlätta transporten af skogsprodukter från Länets fleste
skogstrakter. Floddalarne, så väl de större, sorn de mindre, äro ganska
bördiga, hvilket i synnerhet är fallet med Torneå och Calix elfvarnes floddalar.
Men andra delar af Länet, särdeles Lappmarkerne, äro uppfyllda med
vidsträckta myror och mossar merendels ofvanpå sand och grusbotten, omvexlande
med stora skogbevuxna hedar och backar af stenbunden finare och
6
gröfre sandjord. Endast vid de större dalsträckningarne förekommer lerjorden
i någorlunda vidsträckta och mägtiga lager.
En vidlyftig skärgård till 2 ä 3 mils bredd omgifver liela kusten af
Länet och utgöres af en otalig mängd öar, holmar och skär af ringa höjd
och till största delen skogbevuxna. Flere af de större öarne äro bebodda,
men jordmånen är i allmänhet så sandig och mager, att inbyggarne på
desse öar måste söka sin utkomst af fisket, hvilket understundom är ganska
gifvande.
Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 27 April 1851 skulle
Landshöfdinge-residenset förflyttas från Piteå till Luleå stad och byggnader
å en för ändamålet inköpt plats uppföras till bostad åt Landshöfdingen samt
till embetsrum åt de vid Landshöfdinge-Embetet anställde embetsman. Verkställighet
häraf har under derefter förflutne år ägt rum och byggnaderne tillika
med cellfängelse för Länet äro nu så nära sin fullbordan, att den anbefallda
flyttningen kommer att försiggå den 25 innevarande Juni.
i afseende å Länets indelning i administrativt, judicielt och ecklesiastikt
hänseende hafva andra förändringar icke ägt rum, än att, sedan Kronofogden
P. Forssell erhållit afsked från kronofogdetjensten i Arvidsjaurs och
Arjeplough till detta Län hörande, med flere under Westerbottens Län lydande
Lappmarker, förstnämnde Lappmarker, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga Bref den 10 Februari 1837, blifvit lagda till Luleå fögderi och den
under nämnde fögderi förut hörande Jockmocks Lappmark sammanlagts med
Calix fögderi samt att, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 21 Juli
1854, förberedande åtgärder blifvit vidtagne för bildande af en särskild kapellförsamling
utaf åtskillige till Öfver-Calix, Pajala och Öfver-Torneå socknar
hörande, nära intill hvarandra gränsande men aflägse från nämnde socknars
kyrkor belägne byar och hemman, för vinnande af hvilket ändamål Rikets
Ständer anslagit dels 3,000 R:dr till kyrkbyggnad och dels 2,000 R:dr banko
till inköp af boställe åt kapell-predikanten.
I afseende å Länets kommunikations-anstalter hafva dels omläggning af
vägen emellan Rånbyn och Töre, hvartill anslag af allmänna medel till belopp
af 8,566 R:dr 32 sk. beviljats, år 1854 blifvit fullbordad, dels väg
uppbrutits från Neder-Calix kyrka på östra sidan af Calix eif till ÖfverMorjerfsby,
der denna väg sammanträffar med den från Töre gästgifvaregård
på vestra sidan af Calix eif till Öfver-Calix kyrka gående och redan fullbordade
vägen, dels ock anläggning börjats af ny väg emellan Bodens och Bredåkers
byar i Öfver-Luleå socken i fortsättning af vägen från JNeder-Luleå
kyrka lill nämnde Bodens by; varande för desse sistnämnde väganläggningar
anslag af allmänna medel beviljade, år 1851 för den förra, lill belopp af
7,000 R:dr och år 1855 för den sednare med 5,425 R:dr banko. Derförutan
liar undersökning ägt rum för anläggning af ny väg emellan ÖfverTorneå
och Pajala kyrkor, dervid två särskilda riktningar föreslagits, den
ena efter Torneå elfs strand oell den andra i sträckning åt gränsen aföfyerCalix
genom de byar och hemman, af hvilka ofvannämnde nya kapell-församling
Korpilombolo skall bildas. Eders Kongl. Majlis Befallningshafvande
har genom Utslag, som vunnit laga kraft, fastställt den sednare af nämnde
riktningar, såsom den, i hvilken vägen bör anläggas.
För att bereda ett genare och beqvämare inlopp till Luleå stad oell
hamn har, med anslag af allmänna medel till belopp af 8,000 R:dr, början
blifvit gjord till uppmuddring af det såkallade Tjufholmssundet, men, i anseende
till mellankomne oförutsedde binder, har anstånd med arbetets fullbordande
blifvit i nåder beviljadt intill den I Oktober innevarande år.
invånare.
Länets befolkning, hvilken, såsom i förra berättelsen omförmäles, består
af tre särskilda folkstammar, Svenskar, Finnar och Lappar, utgjorde till antalet
vid 1855 års slut:
i Piteå Stad  1,545.
» Luleå Stad  1,350.
» Haparanda Stad  546.
» Luleå Fögderi 23,252.
» Calix Fögderi 13,810.
» Torneå Fögderi  10,970.
» Piteå Lappmarker, Arfvidsjaur och Arjeplog. . 3,100.
» Luleå Lappmarker, Jockmock och Gellivare . . 3,828.
» Torneå Lappmarker, J uckasjerfvi och Enonthekis 2,683.
eller tillsammans 61,084.
Länets hela folkmängd uppgick vid 1846 års slut till 52,430 och vid
1850 års slut till 57,972 personer. Den hade således under de 4 åren 1847
till och med 1850 ökats med 5,542; men visar under de fem påföljande
åren endast en ökning af 3,112 personer. Det bör dock anmärkas, att desse
uppgifter äro meddelade af Kronofogdar och Magistrater efter mantalsläng
-
8
derne; och då mantalsskrifningarne hafva till egentligt föremål något helt
annat än folkräkning, kunna uppgifterne i det afseendet icke vara tillförlitlige.
Det är högst sannolikt att folkökningen under den tidrymd, som denna Berättelse
omfattar, varit lika stor, om ej större, än under de nästföregående
åren. Länets odling har fortskridit, lika mycket nu som förut, flere nybyggen
hafva blifvit anlagde, rikligare och jemnare tillgång på arbete, som blifvit
bättre betaldt, har ständigt funnits, inga allmännare missväxtår hafva ägt
rum och icke några farsoter varit gängse. Således hafva alla de förhållanden,
hvilka antagas såsom orsaker till den större folkökningen åren 1847 —1850
varit i högre grad gynsamma under de påföljande fem åren och borde derföre
hafva ledt till samma verkningar.
Emot befolkningens sedlighet kan i allmänhet ej med skäl göras några
anmärkningar. Gröfre brott äro sällsynta. Långa tidsrymder under de förflutna
fem åren hafva i Länets samtlige fängelser endast 2, 3 å 4 brottslingar
funnits förvarade, och ibland detta ringa antal ändock en Och annan, som
aftjenat böter för skogsåverkan, bränvinsmmutering eller dylika mindre förbrytelser.
— Fyllerilasten, hvilken här torde hafva varit mindre allmän än
på andra orter i Riket, har i kustlandet aftagit och i Länets nordliga Lappmarker
nästan helt och hållet upphört. De religiösa rörelser, som ej mindre
i Länets nordliga, än öfrige delar, under sednare åren allt mer och mer
utbredt sig, hafva i allmänhet ej urartat till separatism eller uppenbarat sig
på ett förargelseväckande sätt. Fastheldre torde dem i icke ringa mån böra
tillskrifvas minskningen i brottens antal, men i synnerhet fyllerilastens aftagande.
Åtminstone är detta förhållandet i de nordligare Lappmarkerne och
i de norra socknarne af Torneå fögderi. Den nya bränvinslagstiftningen, så
vidt den noggrant handluifves och tillämpas, skall ock otvifvelaktigt bidraga
till fylleriets hämmande.
Folkets ekonomiska ställning har år från år betydligt förbättrats. Fastighetsvärdet
har oupphörligt varit i stigande, utskylderne utgå ganska otvunget,
utmätnings-auktioner förekomma högst sällan och i några delar af Länet
har penninge-tilIgången varit så riklig, att svårighet mött för utlåning af
medel äfven emot en ganska låg ränta. Detta lyckliga förhållande härleder
sig till en del från de höga priserne på trädvaror och tjära samt de skogstillgångar,
kronans och enskildas, som ännu inom Länet finnas; den verksamhet
och företagSamhetsanda, som deraf framkallats, och det höga belopp,
hvarmed allt arbete blifvit betaldt. Dagsverkspriserne hafva på särskilde
ställen
ställen inom Länet uppgått ända till 2 å 2 R.dr 24 sk. riksgälds för karl
och klagan ändock understundom försports öfver brist på tillräckligt antal
arbetare. I bredd med den tilltagande välmågan går dock bruket af allehanda
lyx- och öfverflödsartiklar, hvaribland kaffet intager förnämsta rummet,
och det är alt befara att, om konjunkturen å skogsprodukter blir mindre
förmånlig eller inkomstkällan af skogarne uttorkar, fortgången af välståndet
äfven upphör. Allmogen förstår icke eller vill icke, genom att nedlägga de
tillgångar, som öfverskjuta behofven, på förbättringar af landtbruk, bereda
sig en säkrare och varaktigare, om än icke så hastigt åtkommen, vinst. Undantag
härifrån finnas visserligen och man har dessa undantag att tacka för
de framsteg i landets uppodling, som under sednare åren ägt rum.
a) Jordbruk. Under de fem år denna underdåniga berättelse omfattar
kan sättet för åkerjordens behandling icke anses hafva undergått någon märkbar
förändring. Allmogen besår år från år samma fält på sina hemman
med ortens hufvudsäde, kornet, och endast få bland dem inse nyttan af ombyte
i säden. Deremot utvidgas mer och mer bruket att upparbeta nyjord
och i några år beså den med bafra och korn för att efter ymnig gödning
användas till lindor, som derefter i många år bära godt foder. Genom den
förmån, som förunnats Länets invånare, att njuta undervisning af Agronomer,
hitreste på Statens bekostnad, är ock lusten att medelst ängs vattningar och
utdikning uppdrifva höafkastningen ganska mycket stegrad, så att, ehuru den
tid, dessa fått vistas i orten, hvarje år varit så knapp, att de derunder icke
kunnat betjena allmogen i den mån deras biträde påkallats, ängsvattning
och vattenaflednings-företag särdeles i södra delen af Länet tagit ganska god
fart. För närvarande äro under arbete med understöd af allmänna medel
tvenne utdiknings-företag, det ena af Tuerajervi, Lombolo med flere sjöar
inom Öfver-Calix socken, hvartill Eders Kongl. Majit genom nådigt Bref den
3 Mars sistlidet år anvisat 5,200 R:dr såsom lån samt 1,300 R:dr såsom anslag
utan återbetalningsskyldighet, och det andra inom Råneå socken, hvartill
604 R:dr äro anslagne såsom lån och 151 R:dr utan återbetalningsskyldighet.
Det förra af dessa företag är af den vidsträckta omfattning att afkastningen
deraf uppskattats till minst 2,540 skrindor hö, sedan arbetet fulländats, och
vinner ännu mera i vigt vid betraktande deraf, att i närheten finnes odisponerad
skogsmark till betydlig vidd samt 1,146 tunnland jord, tjenlig till
åker. Länets rikedom på sjöar, strömmar samt andre större och mindre
vattendrag skall säkert i en ej aflägsen framtid framkalla företag i denna
Berättelse öfver Norrbottens Län för åren 1851—1855. 2
10
riktning, <ie dnr ulan tvifvel komma att lägga grunden till ett åkerbruk och
en boskapsskötsel, hvars omfattning blir ganska stor.
Under den 7 December 1850 hav ett inom Länet bildadt Hushållningssällskap
erhållit Eders Kongl. Majrts nådiga fastställelse å sine stadgar. Sällskapet
har dock nödgats inskränka sina åtgärder till ganska få föremål för
sin verksamhet, hufvudsakligen af brist på penninge-tillgångar. Men det bar
dessutom att kämpa med svårigheter, hvilka för Rikets liesta öfriga Län äro
okända, och deribland må nämnas, att bär icke förekomma större possessioner,
der jordbruket skötes på ett sätt, som kunde tjena allmogen till efterdöme,
hvarförutan den ryggar tillbaka för förändringar, sorn afvika från
det hittills ölliga.
Med undantag afår 1851, då skörden i allmänhet utföll mycket under
medelmåttan, hafva Länets invånare under de öfriga af ifrågavarande år
hugnats med skördar, som öfverhufvud varit medelmåttiga. Detta oaktadt
anses icke importen af spannmål under sistnämnda år hafva öfverstigit exporten
till angränsande Westerbottens Län. Då folkmängden likväl under
tiden betydligen tilltagit, lärer häraf den slutsats få dragas, att åkerbruket,
om ock icke i samma mån sorn ängsskötseln, är i stigande.
b) Boskapsskötsel. Denna står på samma punkt, som i föregående femårsberättelse!'
omförm äles.
Hvad angående c) Skogome, deras tillstånd, behandling och vård blifvit
i förra berättelsen omförmäldt kan med ganska få förändringar tillämpas
på förhållandet i detta hänseende äfven under de år, sorn denna berättelse
omfattar. Stubböres-afgifter för skogsprodukter, som, på grund af Eders
Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 11 April 1814, blifvit, efter föregången utsyning,
tillåtne till afhemtning från kronoskogarne, utgjorde, skil lingar och
runstycken oberäknade, under de fyra åren 1847—1850 sammanlagdt 6,127
R:dr banko, men uppgingo
År 1851 till 6,018.
» 1852 »
9,643.
» 1853 »  10,261.
» 1854 »
11,706.
» 1855 »
8,098.
eller tillhopa 45,726 R:dr banko.
För åverkade, i beslag tagne och försålde skogseflekter, har influtit
År 1851 . . . .
. . 8,335.
» 1852
3,941.
11
År 1853
3,20 i.
»1854
407.
» 1855
2,737.
eller tillsammans 18,484 Riksdaler banko.
Enligt uppgifter från Tullkamrarne har fran Länet lill utrikes orler
blifvit utfördi:
ltjelkar och Sparrar IMank och Bräder Tjära
stycken. to I fl er. tunnor.
Åren 1842—1840. 189,413. 130,374. 78,070.
» 1847—1850. 270,598. 286,570. 91,804.
» / 1851 — 1855. 518,261. 463,019. 166,841.
Desse siffror \ isa: att fastän bos Eders Kongl. Majlis Befallningshafvande
blifvit sökt och beviljadt tillstånd till afverkning från kronoskogarne \ida
mer efter 1850, än derförut, befolkningen ändock icke upphört alt olofligen
hugga skog och alt skogs-afverkningen under sednaste åren drifvits lill en
höjd, sorn, vid betraktande af skogarnes förut medtagna tillstånd och öfrige
i förra berättelsen upptagne omständigheter, ökar farhågorne för framtida
skogsbrist.
Genom Eders Kongl. Majits nådiga bref den 20 Juni 1855 har blifvit
förordnad!, att i Länet skulle anställas en Jägmästare, sorn skulle blifva
Distriktsförvaltare och derjemte förestå ett Revier, tvä Öfverjägare, hvilka
skulle förvalta hvar sitt Revier och sex Skogvaktare. Till följd häraf liar
Länet blifvit indelad t i tre Revier, det första, med Jägmästaren lill föreståndare,
utgöres af Neder- och Öfver Luleå samt Råneå socknar jemte Jockmocks
och Gellivare Lappmarker, det andra af Piteå socken och Lappmarker, och
det tredje af hela Torneå fögderi jemte Öfver- och Neder-Calix socknar af
Calix fögderi. Det är att hoppas, att den tillökning i personalen för tillsyn och
vård om skogu mc, Länet sålunda erhållit, skall medföra goda verkningar och
att, sedan jägeribetjeningen hunnit göra sig bekant med förhållandena i orten,
en plan för skogshushållning samt skogarnes vård och eftersyn skall kunna
uppgöras, som gör det möjligt att få denna för Länets framtid så högst vigtiga
angelägenhet på ett ändamålsenligt sätt ordnad.
Uti ett utlåtande, som afgifvits till den af liders Kongl. Majit i nåder
tillsatta komité för skogsvård och skogslagstiftning, har Eders Kongl. Majits
Befallningshafvande närmare uppgifvit hvad Eders Kongl. Majits Befallningshafvande
för sin del anser nödigt för bevarande af skolarne.
O C
12
d) Bergverk. Ehuru skeppningspriserne å denna handterings alster under
de sistförflutna åren betydligen höjt sig, torde idkarnes behållning deraf i
samma mån icke stigit, enär kostnaderne för dagsverken och öfriga för rörelsens
bedrifvande erforderlige förnödenheter oupphörligt varit i stigande.
Det vill synas som denna orts bergshandtering icke kan komma till någon
betydenhet under sådane förhållanden, hvarunder den hittils blifvit bedrifven.
I anseende till de många hinder, som nu lägga sig i vägen för tillgodogörandet
af Luleå och Torneå Lappmarkers rika malmtillgångar, anser man
nya kommunikations-anstalter mellan desse och det nedra kustlandet erforliga.
Men ej blott oerhörda kostnader äro dermed förenade — de från södra
delen i Riket afvikande naturförhållanden i nämnde orter fordra den största
försigtighet och ett noggrant studium, på det icke spekulanters tillgöranden
må blifva fruktlösa eller stanna i ett kostbart försök. Under ifrågavarande
år hafva tillsammans 54 nya och 2-27 förut kända mineral-anledningar tili
inmutning blifvit anmälda samt 446 hvilostånd dels ånyo beviljade, dels förlängda.
33,260 Skeppund jernmalm äro under tiden uppbrutne, derför kostnaderne
uppgått till ett medeltal af 12 sk. 5 rst. per Skeppund. Vid de
inom Länet varande Torneåfors, Gyljens, Afvafors, Selets och Rosfors masugnar
äro tillsammans 29,681 Skeppund tackjern, deruti inbegripne 259
Skeppund gröfre gjutgods, tillverkade. Något särskildt tackjernsgjuteri finnes
icke i Länet. Stångjernstillverkningen utgör under ifrågavarande feni år,
bråktal oberäknade, 31,698 Skeppund, deraf 24,368 Skeppund blifvit vågförda,
3,147 till manufaktur-verken aflemnats samt 4,182 blifvit i orten använde.
De flesta jernverk äro försedde med betydliga dem af kronan upplåtna
skogar, sorn derest de vårdas böra tillförsäkra verken bestånd från
detta håll, äfvensom dels köpta hemman dels upplåtna krono- och frälsehemman
dertill bidraga.
e) Fabriker och öfriga näringar.
Sågverk finnas 34 inom Länet, deraf I 1 vid anläggningen erhållit privilegium
att årligen från kronans skogar hemta visst qvantum timmer. De
öfriga grunda sin tillverkning på köpetimmer, men ibland dem förekomma
dels några, sorn äfven hemta timmer från i äldre tider till bergverken upplåtna
frälsehemman samt dels ock någre, hvilka, i sednare tider anlagde,
förvärfva! sig frälse-, skatte- och krono-heniman samt jemväl fått sig åtskillige
nybyggen upplåtna. Den qvantitet af bräder och plankor, sorn i denna berättelse
tillförene omnämts, är väl till någon del tillkommen genom sågning
för hand, men hufvudsakligen tillverkad vid sågverken.
1 3
Skeppsbyggeri har under ifrågavarande år så bedrifvits, att 37 större och
mindre fartyg, förutom större och mindre båtar samt jakter, blifvit förfärdigade
vid varfven. Men denna handtering hade troligen i långt större skala
utöfvats, om icke dess utöfning tillbakahållits af de höga prisen å byggnadsmaterialier
och dagsverken.
Binäringar. Dessa hafva under ifrågavarande år bedrifvits på enahanda
sätt, som tillförene. Salpeter-tillverkningen, bråktal oberäknade, har gifvit
14,372 LM. godkänd salpeter, deraf 11,589 LM. af kronan blifvit inlösta efter
ett pris af 5 R:dr 32 sk. och 2,783 LM under nästlidet år efter 6 R:dr
per LM..
Handel. Denna besörjes nu uteslutande af städernes köpmän, landthandlande
och bruken. De sista årens krig har tillskyndat denna rörelse
förmånliga resultater och särdeles kan detta sägas om Haparanda stad, vid
hvars redd under sistlidne sommar stundom lågo ända till 70 fartyg dagligen.
År 1851 stiftades en Sparbank för Länet, hvilken den 3 April derpåföljande
år trädde i verksamhet. Denna dess verksamhet torde tydligast
ådagaläggas genom efterskrifne tabell:
Sparbankens
fond.
Behållning
från föregå-  ende år.
Af insättarne
uttagne
medel.
Insatte
medel.
Räntor.
Delägarnes
behållning.
1852
123
4
4
—
—
—
104
44
—
5,738
7
—
—
—
—
5,633
11
1853
127
23
2
5,633
11
—
965
8
8,321
45
-
434
4 1
—
13,424
41
—
1854
255
2
1 1
13,424
4 t
3,842
4
—
15,130
10
—
956
10
—
25,669
14
—
1855
463
10
7
25,669
1 4
—
2,334
2 8
—
14,792
34
1,551
23
—
39,678
43
—
hvilka 39,078 R:dr 43 sk. jemte Bankens fond 4-63 R:dr 10 sk. 7 rst. eller
tillsammans 40,142 R:dr 5 sk. 7 rst. så förvaltats, att deraf emot säkerhet
38,786 R:dr 32 sk. voro utlånte, 1,179 R:dr I sk. utestodo i räntor samt
176 R:dr 20 sk. 7 rst., allt banko, funnos vid 1855 års slut i kassan innestående.
Politisk Författning.
Kammarverk. Den bifogade tabellen utvisar hemmantalet af allehanda
slags hemman i Länet. Vid jemförelse af denna tabell med den, som åtföljde
sednaste berättelsen för Länet, kommer man till den erfarenhet bland
Ii
annat, atl frälsehemmanen vunnit en tillväxt af ungefär I i mantal, uppkommen
genom äldre sådane hemmans inträdande i skattskyldighet efter
tilländagångne frihetsår. Skattehemmanen åter, som enligt 1850 års berättelse
utgjorde något öfver 439 hela mantal, bestego sig vid sistlidet års
utgång i det närmaste till 451 sådana, och hafva således under ifrågavarande
femåriga tiderymd ökat sig med nära 12 mantal, hvaraf större delen blifvit
lill skatte löst och det öfriga på grund af Kongl. Brefvet den 6 Maj 1817
lill skatte om tord utan skattelösens erläggande. Kronohemmanens tillväxt
har ock varit betydlig. V id 1850 års utgång innefattade de, boställena oberäknade,
ett hemmantal af något mer än 46 mantal, hvaremot de nu uppgå
till närmare 57 mantal och det oaktadt, såsom berörd t är, nära tolf mantal
af de fordna kronohemmanen blifvit till skatte förvandlade. På det hela
har således under de fem sista åren hemmantalet i Länet förökats med I i
mantal frälse och något öfver 22 mantal krono eller tillhopa 36 mantal, hvilka
conceutrerade skulle motsvara ett mindre pastorat.
Hågen för nya hemmans upptagande fortfar oförminskad. Under det
tidskifte berättelsen omfattar hafva 168 nybyggen blifvit till anläggning beviljade,
hvarförutan under samma tid 94 särskilda ansökningar om hemmansanläggniugar
blifvit öfverlemnade tili behandling i sammanhang med sockcnafvittrings-beredningarne,
och torde man kunna påräkna att de fleste af dessa
ansökningar komma att bifallas, hvarigenom således ett ungefärligt antal af
260 särskilda nyhyggen, hvardera om minst l mantal, kan anses hafva tillkommit.
Dock vore det ett misstag, att antaga det alla dessa företag förskrifva
sig uteslutande från lusten för verkligt hemmansbruk, ehuru likväl
större delen bör uppföras på denna räkning. Erfarenheten har nämligen
visat, att, i anseende till den favör brädhandeln under de sednare åren tagit,
spekulationen vändt sig till bildande af nya sågverk och den har trott sig
af vunna nya hemmans-anläggningar kunna påräkna skogstillgång för de förra.
Det är således att befara, alt då odlingen vid sådane nyhemman ej blir
hufvudsak, jordbruket vid dem åtminstone till en början kommer alt eftersättas.
Emedlertid utmärker allt, att landets uppodling med stora steg utvidgar
sig icke allenast genom iivbygges-an 1 äggningar utan äfven genom hemmansklyfningar,
hvilka sednare alltid föra med sig vidsträcktare odlingsföretag
än fallet varit om lägenheterne förblifvit odelade.
Utom de områden, som sålunda för alla dessa nyhemman erfordras,
hafva en mängd särskilda lägenheter lill ett antal af 1001 blifvit för odling
och begagnande tills vidare upplålne lill understöd för redan anlagde ny
-
hyggen och svagare kronohemman, som ännu ej afvittring och lastställd
skattläggning undergått, åt dc förra ulan ränta intill utgången af deras frihetsår,
men åt de sednare mot särskild ränta efter viss tid, alla likväl under
vilkor af afträdelse, derest dc vid afvittring ej kunna under nybyggena eller
hemmanen försvaras.
Den framgång, hvarmed landets uppodling bedrifvits, har dock kostat
Statsverket icke obetydligt i direkta bidrag. Såsom odlings-understöd har
Staten nämligen tillskjutit 307 tunnor korn och såsom nppfostringshjelp åt
nybyggare med flere än fyra barn inom en viss ålder 27 tunnor eller tillhopa
394 tunnor, sorn i värde efter sednaste medel-markegångspris för Länet
gör 3,332 R:dr. Förvandlar man åter efter samma pris grundräntan å ofv
anberörde tillkomne 22 hela hemman, så får man med tillägg af de i räntan
ingående kontanta penningarne en årlig intrad af något öfver 823 R:dr, oberäknad!
bevillning och onera, och således kail ersättning för Statsverkets
spannmåls-förskott påräknas inom vid pass fyra år.
En jemförelse emellan den nu bifogade tabellen och tabellen för år 1850
visar äfven, hvad sågverken beträffar, att deras antal blifvit förökt med
elfva, (hiskligt skulle dock för skogshushållningen vara, om vidare anläggningar
af desse skogödande verk till en tid, eller intilldess denna hushållning
hunne blifva närmare reglerad och ordnad, kunde förekommas.
Under de sista feni åren har afvittringen bedrifvits med tio Landtmätare
under en Styresman, och ehuru om afvittrings-väsendets fortgång
särskilda årliga underdåniga berättelser afgifvits, torde dock här lämpligen
böra gifvas ett rum åt en kort redogörelse för denna vigtiga angelägenhet.
Redan före den tid denna berättelse omfattar hade JNeder-Torneå, Carl
Gustafs och INeder-Luleå socknar blifvit slutligen afvittrade och äfven .Nederdal
i v socken, utom hvad de der befintliga sågskogarnc beträffade. Sedermera
har dessa skogars afvittrings-beredning ägt rum, hvarjemte alla mätningar
och beredningar ute å fältet i Råneå och Öfver-Luleå socknar blifvit fullbordade,
så ali endast områdenas utbrytning å kartan återstår, men dermed
är redan början gjord, och kunna förslagen om dessa 2:ne socknars och berörde
sågskogars afvittring snart lill Kongl. Maj:ts Befallningshafvande införväntas.
1 den vidsträckta Piteå socken äro mätningarne så nära sin fulländning,
att allenast en enda Landtmätare der för denna sommar erfordras.
Under de sistförflutna fem åren hafva i och för afv ittrings-beredningarne
blifvit afmätte och affattade 243,379 tunnland in- och afrösningsjord, hvar
jemte
722,648 tunnland blifvit ulbrytne och 2,813,444 alnar ridhner upp
-
16
gangne. Kostnaderne för hela detta arbete med löningar och kronans handtlangning
hafva uppgått till 51,558 R:dr 1 sk. 11 rst., sorn per medium för
år gör 10,311 R:dr, allt banko, skillingar och runstycken oberäknade.
Statsbidrag. Dessa, som specifikt upptagas i tabellerne, hafva för landsbygden
i kustlandet och Lappmarkerne utgjort 162,408 R:dr 10 sk. 9 rst.
samt för städerne 24,973 R:dr 10 sk. 2 rst. eller tillsammans 187,381 R:dr
20 sk. I I rst., och således 29,232 R:dr 40 sk. 9 rst. mera än hvad den sednaste
berättelsens tabeller utvisa.
I allmänhet hafva utskylderne, med undantag af sådane, som på inhibition
eller handräckning berott, fullständigt utgått inom hvarje redogörelse-års
utgång. Men i anseende till fögderiernes vidsträckthet, hvaraf allmogens uppassning
vid uppbördsstämmorne försvåras, hafva dervid gemenligen uppstått
betydlige rester, hvilkas indrifning fogdarne af samma skäl omöjligen medhunnit.
att personligen åstadkomma, utan varit nödsakade, nu som förr, alt
anlita Länsmannens biträde för ändamålet.
Ett enda större bränneri finnes i Länet, som under sistlidet år varit i
gång under en månads tid och derunder afverka! 9,777 kannor.
Bränvinsbränning med enkel redskap har under ifrågavarande tidskifte
blott obetydligt öfvats, och under sistlidet år var ej alls någon sådan panna
till begagnande angifven.
Hvad beträffar de onera och besvär, som åtfölja jordbruket, så hafva
väl de äldre hemmanen deri vunnit någon lindring genom dessa tyngders
fördelning på de nya hemman, som under qvinqvenniet blifvit skattskyldige,
men de äro ändock mycket kostsamma, särdeles fattigvården, skjuts- och
väghållningen samt ordinarie roteringen. Den sistnämnde omfattar 483 soldatnummer,
för hvilkas underhåll skulle erfordras lika många rotemantal,
som likväl, efter sednaste Roterings-kommissions hemmans-uppskattning, ännu
ej på långt när äro att tillgå. Vid sista rotejemkningen, sorn afslöts år 1838,
indelades till de äldre rotarnes understöd alla då i Länet befintliga ordinarie
rotering underkastade, förut icke roterade hemman, med undantag af ungefär
fyra hela rotemantal, som till undvikande af större taxeringsbråk öfverblefvo,
men ändock uppkom en brist af nära 134 hela rote-taxeringar. Under de
17 år, som sedermera förflutit, hafva väl genom nya hemmans inträdande
i skattskyldighet tillkommit 21 nya rotemantal, efter taxerings-komiteernes
uppskattning, och den å dessa mantal äfvensom å berörde öfverblefne fyra
mantalen belöpande årliga vakans-afgift har visserligen blifvit utdelad till
17
de äldre hemmanens understöd i mån af dessas öfverrotering, men i allt
fall bestiger sig denna öfverrotering för närvarande till ungefär 109 hela
rotemantal, hvilken brist, med beräkning af samma progression i landets
uppodling och nya skattskyldige hemmans tillkomst, som under de förflutna
sjutton åren ägt rum, ej torde kunna fyllas på mindre tid, än 70 å 80 år.
Enligt Länets markegång har kostnaden för en soldats underhåll under de
sista fem åren per medium i jemna riksdaler utgjort 40 R:dr, hvilket för de
bristande rotemantalen eller öfverroteringen gör en sammanräknad summa
af 5,014 R:dr, som väl årligen minskas, men i allt fall till en längre tid
belastar jordbruket utöfver dess uppskattade krafter — men något annat medel
till undanrödjande af denna olägenhet torde ej kunna påräknas, än det,
som af framdeles i skatt ingående nya hemman kan åstadkommas. En ny
extra rotering har för Länet blifvit i nåder fastställd under den 13 Juni
1854. Den omfattar blott sex hela rotar, för hvilka extra rotehållarne åtagit
sig att vid infallande krig prestera hästar i stället för karlar, hvarom kontrakter
ock blifvit afslutade.
Sedan år 1850 hafva en mängd fisken, särdeles i Luleå och Torneå
fögderier, blifvit till skatte försålde för en sammanräknad skatte-köpeskilling
af 10,611 R:dr 5 sk. 4 rst. banko, att i de flesta fall med i årligen inbetalas.
Ännu återstå väl några fisken oförsålda af dem, som till skatteförsäljning
blifvit bestämde, men dessa äro få och af obetydligt värde. Emedlertid
har försäljningen af lägenheterne beredt kronan en ej obetydlig inkomst utan
att deras räntor i någon väsendtlig mån förminskats, hvarförutan den fördelen
för det allmänna vunnits, att fiskena på ett mera ändamålsenligt sätt komma
att handhafvas, än under den tid de voro arrenden underkastade.
Sedan sidoposter blifvit inrättade genom alla socknar i Länet upp till
Lappmarks-kyrkorne, anlitas numera högst sällan kronobrefbäring, och kronoskjuts
har ej oftare förekommit, än vid förefallande möten och fortskaflhing
af salpetern från uppbördsställena till depoten, så att besvär af denna beskaffenhet
varit ringa och allenast inträffat på sådana tider, då folk och dragare
utan någon skada för jordbruket kunnat användas.
Inom samtlige svenska socknarne i Länets kustland, det vill säga i Piteå,
Neder-Luleå, Öfver-Luleå, Råneå, Neder-Calix och Öfver-Calix, finnas distriktsmagasiner,
som inrättades mot slutet af 1830-talet. Deras spannmåls-tillgångar
utgjorde vid sistlidet års utgång vid pass 5000 tunnor korn, ett
qvantum, som vid inträffande missväxt är godt att kunna i första hand påBerälldse
öfver Norrbottens Län för åren 1851—1855. 3
18
räkna, särdeles om säden, såsom ske bör, ständigt genom utbyte eller utlåning
hålles fröhår, hvilket man ej har skäl att betvifla.
Några år före ifrågavarande lustrum etablerades för landsbygden i Länet
ett särskildt brandstodsbolag, för hvilket nådigt Reglemente fastställdes den
13 April 1847. Värdet af den deri försäkrade egendom uppgick vid sistlidet
års slut till 601,923 R:dr och af den lösa, sorn är inskränkt till kreatur,
spanmål och foder, till 107,917 R:dr eller tillhopa 709,840 R:dr banko.
Sliider,
I afseende på de inom Länet varande städerne Piteå, Luleå och Haparanda
är icke vidare att anmärka, som skiljer sig från hvad föregående berättelser
derom innehålla, än att, såsom tillförene i denna berättelse är vidrördt, Landsliöfdinge-sätct
blifver till Luleå härifrån flyttadt i denne månad samt att
städernes näringar fortgått såsom tillförene, med någon lifligare rörelse i
landet, till följe af sednaste årens politiska händelser.
Piteå Landskansli den G Juni 1856.
K. ÅKERHJELM.
Fr. Halleen.
A. M. Eurén.
TABELL flir Landet
Hemmantal.
g
CD
Utsäde af
MedeJafkastning, sedan utsädet
är afd råget.
Underhållna Kreatur.
O:
i
CD
O.
B9
c-
0
O?
1
o
O-
03
Q.
se Lägenheter, Verk
acil Inrättningar.
ta
030
qq
tn
o
a
B
S3
—5
03
o
m
CO
m
SO
030
qq
o
a
b
fia
fia
'a
o
fia
CO
UJ
B
g»
P5
Ifi
O
X
fia
B
o
a
3
(Tfi
O*
O
c/a
pr-
os
CJo
2?
5"
O
CD
CD
ta
CD
3
09
—i
Uppskatta
värde.
Kustlandet eller det egentliga Norrbotten.
Mantal.
Mantal.
St.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr.
Frälse-Säteri
Frälse-Hemman
Krono-Hemman
G 2 1
°TGT7
cxn oi
°*
segn
12
91
26
46
120
389
136
32
8
75
27
150
551
312
66
580
3,260
1,310
20,605
141
210
8
401
s -
22
24
8
316
1,795
830
2
8
1
120
306
176
220
231
80
1,264
7,180
2,770
8
32
4
1,170
2,700
1,466
130
574
431
22
65
40
470
2,348
1,022
10
45
50
200
210
50
725
710
137,242
195,708
4,520
2,270,708
32,264
44 175
Krono-Skatte-Hemman
Dito särskildt under Bruk skatteköpte, derå åboerne hafva besittningsrätt
Militie-boställen
447t¥s
Q23
A 9*
A 2 9
°GT
411
10
10
16,215
108
142
250
2
3
3,135
30
45
4,026
100
98
68,860
470
620
1,400
8
12
29,150
286
403
4,469
30
41
433
6
10
16,586
134
221
3,654
38
38
656
20
26
415
2,400
Dito oskaltlagde
Skattlagde, obebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar, utdiknings- med flere lägenheter, utan mantal, som ej un-
2
26
4
1
16
8
1
■
8
2
10
300
11,607
Dilo dito dito Krono
Dito dito bebyggde Krono
Oskattlagde, obebyggde Utjordar, Urfjellar, utdiknings- med flere lägenheter utan mantal, som ej under
något hemmans ränta äro inbegripne, med frihetsår: Krono
Holmar i Torneå eif, som af Ryska undersåtcr begagnas
Soldat-Torp
87
63
79
36
373
9
20
10
60
80
50
10
80
50
950
2,284
280
11
80
1,020
40
780
588
17
30
2
220
31
30
60
0
7
64
2
' '
11
22
4
66
30
9
1
30
Bya-Torp och Åbyggnader, på obestämd eller lifstid
11
983
11
2
33
910
14
6
20
1,025
270
126
1,110
80
801
87
50
46
53
215
J
28
6
112
60
46
12
2,800
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, som under något hemmans ränta ej äro
inbegripne: Skatte
Dito dito Krono
1
1
*
250,440
Dito med 2 par stenar
Tull-sågqvarnar, fmbladiga
Dito med rätt till köpetimmer från Kronans skogar
Husbehofs-mjölqvarnar utan ränta
Dito sågqvarnar
17
26
10
496
23
2
—
24,200
523,800
_
—
9
5
1
Kniphamrar
1
1
7
i
> 1
15
180
120
12
1
9
32
Spikhamrar
.
45
40
2
288,919
j
1
Torp under Bruk, oskattlagde
16
J
Glasbruk
Krono-Allmänningar kunna, i anseende till ofullbordade afvittringar, icke till tunnlandtal uppgifvas.
Diverse personer, som ej höra till någon viss näring. Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser .
1
35,000
Summa
|
1 06 5 1
3,012
498
20,188
292
4,109
4,883
83,990
1,600
37,885
5,817
586
22,456
4,834
26,080
708
1,049
3,885
4,038,730
Norrbottens La|>|»marker.
Frälse-Hemman
U|
39?
50
90
20
26
150
270
2,427
100
130
60
52
088
22
12
171
190
182
2,528
97
450
450
24
25
450
400
700
3,800
Krono-Skatte-Hemman
1
8
14
809
312
70
1,590
603
5,242
16
•
5
210
145
10
7
68
8
4
435
34
25
358
40
22
173
9
4
68
6
2
589
46
30
40
166
13
6
762
125
50
3
230
50
1,230
100
100
150
60
2
20
Backstugor
■ „
_
17
7
325
76,550
Summa
11|
122*
763
14
1,111
438
70
3,341
2,240
986
281
3,605
936
7,079
19
799
83,030
Och då härtill nu lägges för Norrbottens Läns Kustland belöpande
mn
A IQ174 1
u 1
3,012
498
20,188
292
4,109
4,883
83,990
1,600
37,885
5,817
586
22,456
4,834
26,680
768
1,049
3,885
4,038,730
Så uppkommer för hela Länet
24®
7QK3421
3,775
512
21,299
292
4,547
4,953
87,331
1,600
40,125
6,803
867
26,061
5,670
34,759
787
1,848
86,915
4,038,730
Norrbottens Landskontor i Pitea ilen C Juni 1856.
F. ttulleen.
Till Berättelsen öfver Norrbottens Län för åren 1851—1855.
inom Norrbottens Ijan.
#
åW #
g
n *
a
r
a
Bevil
ni
ng*
Ständiga
Räntor.
Klereci-Statens underhåll.
Efter l:sta
Artikeln.
Efter 2:dra
Artikeln.
Summa.
Bränvins
afgift.
Summa
Bevillning.
Ränta.
Krono-tionde.
Mantals-
penningar.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Berg-  verk och
andra Inrätt-  ningar.
Summa.
Arrende-
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Pastorers
Kapellaners.
Kyrkobetje-
nings.
Summa.
Fatligför
sörjning
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgif-  ter, onera
och besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
1*.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
11
6
.
28
10
39
G
10
39
6
10
_
11
24
11
24
_
_
175
12
15
10
40
201
4
148
_
129
22
68
40
_
598
1 0
75
30
—
266
47
6
342
29
6
—
342
29
0
71
20
4
708
3 4
5
61
16
—
—
—
841
28
9
—
—
1,166
42
i
1,782
20
G
235
16
—
179
24
—
2,197
12
6
627
16
1,479
32
—
1,340
40
977
32
8,973
40
1 O
285
12
—
227
2
9
512
14
9
—
512
14
9
1,896
34
4
970
20
10
247
16
—
—
—
3,114
23
2
—
—
1,415
35
5
1,870
12
—
519
38
—
572
26
8
2,962
28
8
1,554
28
—
1,007
16
—
1,011
40
—
1,161
36
—
12,740
30
228
42
—
2
24
—
231
18
—
—
—
231
18
—
—
—
—
—
217
28
—
—
—
217
28
—
—
■
—
—
—
—
—
—
■
—
—
—
-
59
—
—
—
—
—
—
164
16
—
072
14
—
13,314
6
—
2,441
41
10
4,755
47
10
200
—
—
4,955
47
10
17,288
23
8
8,494
31
4
2,312
36
—
—
—
28,095
33
—
—
—
24,139
44
10
16,949
14
10
3,397
31
2
3,707
34
—
24,054
32
—
10,886
44
—
7,590
16
—
8,269
47
—
8,865
32
—
116,859
8
8
15
24
15
24
—
—
15
24
31
19
G
19
24
—
—
—
50
4 3
6
—
—
_—
i—
147
12
—
28
28
—
27
8
—
203
—
—
124
10
___
84
44
59
24
538
1
6
33
—
—
330
8
11
363
8
1 1
—
—
363
8
11
582
7
1
—
—
39
30
—
—
—
621
43
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
367
40
—
—
—
124
20
—
69
36
—
1,547
4
—
1
12
—
8
32
—
9
44
—
—
9
44
—
17
31
1
—
—
1
24
—
—
—
19
7
1
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
29
3
1
E
—
11
2
29
45
13
2
' 7
7
11
2
29
45
13
2
7
7
—
—
2
29
45
13
2
7
7
235
204
116
37
12
36
2
1 1
—
—
■
—
—
—
235
204
37
12
2
11
—
—
—
—
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
2
12
—
249
205
119
30
10
1
4
6
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
6
—
—
——
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
45
12
—
—
—
45
12
—
—
45
12
—
—
—
—
—
49
16
—
•
—
—
49
16
—
—
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
36
—
—
—
—
—
217
2
—
316
18
—
3
24
—
—
—
3
24
—
—
3
24
—
—
—
—
—
3
32
—
—
—
3
32
—
—
—
■
—
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
6
—
8
14
—
2
42
—
—
—
2
42
—
—
2
42
—
—
—
—
—
4
8
—
—
—
4
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
2
—
63
24
1
1
3
64
25
3
—
64
25
3
—
—
—
—
83
28
—
—
—
83
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
148
5
3
294
—
29
27
4
323
27
4
—
323
27
4
—
—
—
—
324
32
—
—
—
324
32
—
—
—
—
—
72
—
—
—
—
—
—
72
—
—
66
24
—
—
—
—
—
286
32
—•
1,073
19
4
20
0
—
2
38
5
22
44
5
—
22
44
5
—
—
——
—
—
26
24
—
—
—
26
24
—
—
—
■
—
—
36
—
—
—
—
—
—
36
—
•—
14
—
—
—
—
—
—
16
24
—
115
44
5
1
12
—
239
20
G
240
32
G
—
—
240
32
6
1,174
13
6
—
—
1
32
—
—
—
1,175
45
6
1,045
3
7
—
—
301
36
—
—
—
—
301
36
—
24
—
—
—
—
—
—
—
2,763
45
7
7
24
7
2 4
—
7
24
—
—
—
—
30
3 1
—
30
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
32
—
—
—
—
44
39
—
3
0
—
24
4 5
6
28
3
G
—
28
3
G
—
_
—
—
5
—
—
253
6
8
258
6
8
—
—
—
—
3
16
—
20
—
—
—
3
36
—
48
16
—
—
—
—
—
21
24
—
359
38
2
32
3 0
648
—
5
680
30
5
—
680
36
5
—
—
——
—
—
33
20
—
851
24
—
884
44
—
—
—
—
—
53
16
—
6
32
—
—
—
60
—
—
81
16
—
—
—
—
—
40
36
—
1,747
36
5
13
42
—
200
33
6
214
27
6
—
—
214
27
G
—
—
—
—
17
24
—
1,474
31
—
1,492
7
—
—
—
—
—
96
—
—
11
24
—
—
—
107
24
—
146
32
—
—
—
—
—
58
24
—
2,019
18
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
44
7
—
44
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
44
7
—
—..
—
—
*
“
_
“
86
0
—
570
28
3
656
34
3
-
—
656
34
3
—
-
—
—
—
113
8
—
702
—
-
815
8
-
—
—
—
—
104
44
—
9
37
6
—
114
33
6
430
12
—
—
—
—
—
109
18
—
2,126
9
9
8
36
—
45
32
—
54
20
—
_
—
54
20
—
-
—
—
—
8
36
—
-
—
8
36
-
—
-
—
13
—
—
—
—
-
13
—
-
40
—
—
—
—
—
18
24
—
134
32
-
145
30
—
897
40
4
1,043
22
4
50
—
—
1,093
22
4
-
—
—
-
-
190
36
—
—
—
190
36
—
—
—
12
—
—
—
—
—
12
-
—
135
—
—
-
—
—
96
32
-
1,527
42
4
3,685
24
—
5,988
9
8
9,673
33
8
250
—
—
9,923
33
8
21,625
38
487
6
1
38
20
14
7
2
G
10,173
28
7
3,773
20
—
3,356
3
8
38,928
38
487
6
5
38
20
14
10
2
6
1,045
3
7
26,722
26
4
21,616
39
4
4,224
34
8
4,497
36
8
30,336
14
8
14,741
42
10,077
16
10,961
21
12,236
18
154,975
37
1
—
|
—
—
—
348
26
2
—
—
—
—
—
348
26
2
| 23
31
6
2,260
32
187
24
392
16
2,840
24
751
5
4
242
16
143
32
2,550
6
7,432
21
8
881
2
10
881
2
10
23
31
6
—
—
2,260
32
—
187
24
—
392
16
—
2,840
24
—
751
5
4
242
16
—
143
32
—
2,550
6
—
7,432
21
8
3,685
24
5,988
9
8
9,673
33
8
250
9,923
33
8
21,625
1
7
10,173
28
7
3,773
20
—
3,356
3
8
38,928
5
10
1,045
3
7
26,722
26
4
21,616
39
4
4,224
34
8
4,497
36
8
30,339
14
8
14,741
42
10,077
16
—
10,961
21
—
12,236
18
—
154,975
37
1
3,685.
24
-
5,988
9
8
9,673
33
8
250
—
9,923
33
8
22,506
4
5
10,173
a.
3,773
20
—
3,356
3
8
39,809
8
8
1,068
35
1
26,722
26
4
23,877
23
4
4,412
10
8
4,890
4
8
33,179
38
8
15,492
47
4
10,319
32
—
11,105
5
—
14,786
24
_
162,408
10
9
Jlaj:ts Befallningshafvande* Knihets-B er ättelser för åren 1851—1855 åtföljande
Underhållna Kreatur.
>06
I 2.3i |
16,036
1,793
4,445
595
Stjcken
U p p s k a 11 a d t värde.
Hus och Tomter.
Jord.
Manufaklurier,
Qvarnar, Fabriker
m. m.
Summa.
7,923
987
! 2-34 l
16,036 1,793: 4,445
7,923
987
R:dr
s.
r.
R:dr
2,489,895
—
-
304,332
724,602
16
—
127,068
1,808,254
44
-
468,497
718,839
32
—
40,439
1,376,820
24
-
212,220
1,885,416
36
4
814,344
5,651,546
9
7
417,604
1,353,388
20
2
248,480
2,074,028
12
-
333,632
1,627,670
—
—
316,860
797,028
16
—
160,940
1,533,428
8
—
404,908
1,433,299
2
11
350,462
2,396,732
—
-
664,266
836,654
12
-
218,700
357,100
-
—
66,044
464,200
—
—
153,845
7,799,767
32
8
966,326
2,041,069
19
1
285,358
2,641,987
20
—
151,486
1,513,381
19
3
262,232
10,810,989
37
8
344,773
206,875
-
—
262,740
16
—
192,526
52,805,714
41
8
7,505,349
45,686,375
6
8
98,492,090
*!
7,505,349
33
s.
r.
R:dr
s.
35
—
95,400
—
—
—
67,507
—
44
—
116,443
16
32
—
36,650
—
4
-
45,750
—
28
8
109,431
12
21
5
902,163
16
30
3
104,211
—
33
8
182,321
4
—
-
38,200
—
-
-
198,113
31
44
-
22,753
16
38
10
20,970
26
—
—
31 1,820
-
I~
—
16,4 00
-
—
6,100
—
18
-
442,681
16
16
4
24,777
37
—
-
13,270
40
7
3
104,240
—
16
-
304,793
16
—
—
26,926
32
5 3,190,924
23 —
33
Allmän Bevillning.
Efter l:sta
Artikeln.
63,501,989
45,686,375
3,190,924 23 - 109,188,364
26,997
11,590
IG
36
Efter 2:dra
Artikeln.
Efter 3:dje
Artikeln.
Summa.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
2,889,627
35
-
956
6
—
7,214
919,177
16
—
418
6
—
3,335
2,393,196
8
—
950
—
—
7,857
795,929
16
—
258
30
—
2,312
1,634,790
28
-
925
19
—
16,407
2,809,192
29
-
1,107
24
—
11,278
6,971,313
47
-
2,651
6
—
37,387
1,706,080
2
5
1,266
7
6
10,272
2,589,982
1
8
1,128
-
—
14,975
1,982,730
—
—
1,301
24
—
12,952
1,156,081
47
-
652
24
-
10,592
1,961,090
20
-
902
10
-
17,811
1,804,732
20
5
757
18
—
11,123
3,372,818
—
-
1,512
18
—
21,170
1,071,754
12
—
678
46
9
9,334
423,144
—
—
233
24
-
3,894
624,145
—
—
4-33
—
-
7,532
9,208,775
18
8
3,612
17
11
46,770
2,351,205
24
9
927
24
-
7,053
2,806,744
12
—
1,646
6
-
16,328
1,879,853
26
6
775
17
-
9,367
1,460,556
21
8
3,432
30
-
76,562
206,875
—
—
102
6
-
931
482,193
—
—
368
36
-
3,647
R:dr
11
10
111
33
35
22
47
306,119|24
163,037 4ti
27
26
27
44
44
393,399
174,900
38,588
4i 2
529,157
ii
it
ii
161 8j 553)46
6 568,299ii9
Bränvinsbrännings
afgift.
32,593
2,558
3,567
45
27
36
14
35
5,870
44
19
Ständiga Räntor.
Ordinarie
Ranta eller
Boskaps- och
Åkerskatt.
Krono-tionde.
Mantals
penningar.
10
R:dr
135
34
11
41
134
1,554
16
28
39,185
16,691
24
36
Tionde och
Räntor af Bruk,
Verk och Inrättningar.
10,722
325
72,862
47
83
42
28
42
36
43
37
■29
32
12
12
86,798
200,188131 7 4,679 4i
1,554 - 3
55,876 24
86,798
44
44
Summa.
22
132,088
16,821
12
148,909
14
STOCKHOLM, 1857. P. A. NORSTEDT & SÖNER.
Tabeller för Städerna.
B
ti
r
a
9-
Arrendemedel.
R:dr
319
2,219
3
13
1,097
4,930
38
8,670
24
21
38
8,670 i
Kostnad för
Rotering.
Kostnad för
Städernas Styrelse.
R:dr
754
306
589
168
361
885
2,182
636
1,087
557
530
541
547
1,431
437
170
2,455
464
1,764
607
5,927
72
172
R:dr
12,586
4,698
10,113
1,991
12,950
14,919
43,705
9,801
10,946
15,779
7,484
5,793
12,146
21,816
8,333
1,806
3,556
46,008
6,001
17,415
9,061
217,453
835
2,752
22,655
19,410
42,065
28
36
10
497,957
497,957
Klereci-Statens underhåll.
Diverse afgifter,
onera och all-  männa besvär.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobetjenings.
Summa.
Fattigförsörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
3,895
16
-
1,250
30
—
550
—
-
5,695
46
—
10,934
13
5
455
26
-
4,620
—
—
13,700
—
~
104,738
16
9
2,200
24
—
552
30
—
1,980
—
—
4,733
6
—
3,265
11
9
1,512
—
-
1,182
11
—
6,577
3
3
27,007
27
7
2,010
—
—
1,439
38
—
716
39
—
4,166
29
—
7,030
25
-
886
32
-
6,778
12
11
11,505
11
10
62,294
26
8
266
32
—
250
-
-
200
—
—
716
32
-
2,194
15
—
1,813
2
9
350
—
—
2,479
20
3
15,161
34
10
3,927
-
—
2,240
—
-
915
—
—
7,082
—
-
9,87 1
32
8
7,500
-
-
4,283
16
—
5,079
26
2
67,902
40
9
7,723
45
5
2,323
30
11
1,598
40
2
11,646
20
6
15,740
17
6
367
16
—
4,305
-
8
28,184
26
-
144,422
24
10
12,571
44
10
3,700
14
3
2,965
26
8
19,237
37
9
30,791
45
6
5,669
32
-
3,352
36
3
24,450
'
2
3
174,807
17
-
3,376
11
10
924
45
—
415
47
9
4,717
8
7
8,865
37
8
1,568
44
—
3,735
10
5
6,606
7
1
51,874
11
2
2,257
45
4
961
16
-
1,496
21
4
4,715
34
8
10,263
16
-
6,038
—
—
2,463
—
-
9,845
32
2
70,049
27
1
2,750
32
—
1,460
—
-
1,258
16
—
5,469
—
-
16,890
3
5
900
—
—
2,540
24
-
15,694
18
9
81,212
34
2
4,197
34
—
1,692
32
—
878
32
—
6,769
2
—
9,492
23
2
2,014
—
—
604
37
—
13,271
3.3
6
125,487
-
-
Oi d Oi Gi
8
590
988
24
4,200
32
8,185
OQ
■i O
1,362
16
2 661
40
15,533
29
U
91,119
9
Q
~~~
~
■CO
/Cjuu 1
O
1,543
38
6
600
—
—
524
-
—
2,667
38
6
10,934
25
2
3,345
-
—
3,239
8
-
10,944
36
-
57,965
11
11
4,196
—
—
2,771
-
—
1,677
-
—
8,644
—
-
16,950
44
—
1,271
-
—
1,147
—
—
35,168
-
-
115,657
28
1
1,925
-
-
534
16
—
734
16
-
3,193
32
-
5,681
36
10
397
32
-
608
—
-
5,657
34
-
39,114
11
7
139
44
-
304
19
7
135
25
10
579
41
5
816
12
—
222
4
—
319
47
4
541
44
-
9,294
10
9
799
—
—
295
—
—
60
-
-
1,154
—
-
5,016
-
-
1,200
—
-
800
-
—
5,100
—
-
26,652
—
—
9,595
22
5
2,998
2
-
2,755
8
—
15,348
32
5
60,183
29
8
13,499
32
-
19,549
42
—
222,596
39
1
435,401
21
9
2,804
39
7
400
-
—
233
14
8
3,438
6
3
10,647
15
4
7,119
28
9
4-93
20
4
5,363
16
-
45,390
26
1
2,499
41
—
1,266
32
—
1,993
16
—
5,759
41
-
16,960
36
—
1,588
—
—
1,503
9
6
37,934
12
10
115,814
8
11
4,992
8
—
776
32
—
1,283
35
2
7,052
27
2
6,473
24
4
1,671
24
—
2,586
29
3
9,084
4
1
48,364
36
8
28,695
29
—
3,977
-
—
4,481
1
7
37,153
30
7
82,142
3
9
■11,722
36
4
2,313
31
8
77,918
37
1
535,274
28
11
34
23
8
314
32
-
320
—
—
669
7
8
387
18
—
—
—
47
26
8
302
21
4
3,508
4
8
448
-
—
656
-
—
306
16
-
1,410
16
-
2,306
32
—
588
16
—
601
40
—
3,582
32
-
24,973
10
2
105,474
11
7
32,279
33
.9
28,467
44
O
166,221
41
6
352,026
19
—
72,713
5
10
69,977
11
—
567,122
7
10
2,473,487
40
6
Specifika uppgifter saknas.
60,011
2
5
203,439
20
1
-
-
65,264
40
5
244,144
21
4
793,523
—
8
226,232
43
11
555,465
39
1
72,713
5
10
135,242
3
f>
811,266
29
O
3,267,010|4i
2
Anmärkningar:
l:o Den med Berättelsen från Wermlands län insända och till trycket
befordrade Tabell för städerna upptager såsom staden Carlstad
tillhöriga 1,174^ tunland jord, utan att denna jords egenskap af
åker, äng, skog eller betesmark blifvit, enligt föreskrift, i särskilda
kolumner införd; men sedan, med anledning af derom gjord erinran,
från länets Landskontor inkommit ny tabell, enligt hvilken
nämnde jord rätteligen skall utgöra blott 1,1723\ tunland, deraf
879§| åker, 20J äng samt 271|| skog, och betesmark, har ifrågavarande
jord, sålunda specificerad, blifvit i Sammandraget under
behöriga rubriker intagen och beräknad.
2:o Likaledes hafva, först sedan Tabellerne för städerna inom Christianstads
och Wester-Norrlands län redan voro färdigtryckte, genom
vederbörande Landskontor erhållits följande särskildt infordrade uppgifter,
nämligen: från Christianstads län, att Engelholms stads jord
är åsatt GJ mantal samt består af 74 tunland åker, 91 tunland äng
och 110 tunland skog och betesmark; samt från Wester-Norrlands
län, dels att den köpingen Örnsköldsvik tillhöriga, i Tabellen till J
mantal upptagna jord befunnits utgöra 5 tunland 1 kappland åker,
40 tunland 2 kappland äng samt 132 tunland 12 kappland skog
och betesmark, eller tillsammans 177 tunland 15 kappland, dels ock
att i köpingen underhållas 16 hästar, 1 oxe, 12 kor. 4 får, 8 svin
och 1 get; hvilka sålunda tillkomna uppgifter blifvit i Sammandraget
å behöriga ställen införda.
3:o Som, enligt hvad Landskontoret i Wisby tillkännagifvit, hufvudsumman
under rubriken: »Vppskalladt värde» genom skriffel i det utgående
exemplaret af Tabellen för nämnde stad kommit att utföras
med 633,145 R:dr, i stället för 624,145 R:dr, har omförmälde hufvudsumma
blifvit i Sammandraget till sistnämnda belopp rättad.
4:o I samma stads tabell äro under Bevillning efter Andra Artikeln
upptagne 6 R:dr, hvilka, såsom utgående »efter 37 g» i BeviilningsFörordningen,
rätteligen bort hänföras till Tredje Artikeln, och fördenskull
i Sammandraget dit förflyttats.
5:o Hemmantalet af den Wisby stad tillhöriga jord, hvarom uppgift i
den inkomne Tabellen saknas, är i Sammandraget upptagen till 26,13
mantal, på grund af en från Kammar-Arkivet derom meddelad
uppgift.
6:o Uti det i Sammandraget tilt 206,875 Rrdr upptapno värdet af »Hus
och Tomter» i staden Östersund ingår äfven det i Tabellen för
nämnde stad icke särskildt specificerade värdet af den staden tillhöriga
jord.
7:o De uti Tabellerne för Skaraborgs och Östergöthlands län under särskilda
rubriker upptagna »Folkskole-afgifter» hafva, i likhet med
hvad tillförene ägt rum och af Läns-Styrelserne i allmänhet iakttagits,
blifvit införde bland »Diverse afgifter, oncra tlr » till hvilken
sistnämnde rubrik äfven hänförts vissa amira endast inom nedanupptagne
län särskildt rubricerade medel, nämligen: »Saluaccis» i
Tabellerne för Östergöthlands och Wermlands län; »Kurhusmedel»
i Tabellen för Malmöhuslän; samt afgifter till »Skolslalens underhåll»
i Tabellen för Blekinge län.
8:o I Tabellen för Jemtlands län upptages bland »Bevillningen» ett belopp
af 1,706 R:dr 32 sk., under rubrik: »Bränvins-minuteringsoch
utskänknings-afgift», samt i Tabellen för Götheborgs och Bohus
län ett belopp af 41,548 R:dr 12 sk., under enahanda rubrik; hvilka
båda afgiftsbelopp ej ansetts böra bland Statsbidragen upptagas ulan
endast här antecknas.
9:o Då de belopp, som i Tabellerna för Stockholms och Wermlands län
blifvit uti den för »Bränvinsbrärinings-algiften» afsedda kolumn
införda, nämligen 1,929 R.dr 12 sk. i Tabellen för det förra och
364 R:dr 36 sk. 6 rst. i Tabellen för det sednare länet, enligt hvad
vederbörande särskildt upplyst, utgöra afgificr icke för tillverkning
utan för »försäljning» af bränvin, hafva äfven dessa till Staten icke
ingående afgiftsbelopp funnits blott böra här antecknas.
10:o I afseende å »Bränvinsbrännings-afgifterne» torde för öfrigt här, likasom
i Sammandraget för landet ägt rum. höra anmärkas, att dessa
afgifter inom vissa län, vid jemförelse med det Tabellariska Sammandrag,
som af Byrån för kontrollen A bränvinsförfattningarncs
tillämpning blifvit offenlliggjordt, synas icke vara med full noggranhet
uppgifna, samt någon gång sammanslagne med de till Staten
icke ingående afgifterne för utskänkning af och minuthandel med
bränvin.
ll:o Hvad särskildt angår Tabellen för Stockholms stad, hänvisas till den
vid samma Tabell införda Anmärkning.
12:o Hemmantalsbråken hafva i Sammandraget blifvit förvandlade tili decimaler,
samt bråk af tunland, tunnor utsäde och afkastning ökade
eller minskade till närmaste hela tal.
13:o Öfrige, vid jemförelse af Sammandraget med de speciella Tabellerne,
förekommande skiljaktigheter härflyta deraf, att i en del af dessa
Tabeller först efter verkställd tryckning af desamma anmärkts åtskilliga
skriffel eller missräkningar, sorn ansetls böra i Sammandraget
rältas.
Sammandrag af de Kongl
Län.
Upsala . .
Stockholms
Skaraborgs.
Kronobergs
Jönköpings . .
Westmanlands
Östergöthlands
Nyköpings . .
Elfsborgs
Calmar . . .
Kopparbergs . .
örebro . . . ,
Wermlands. .
Gefleborgs . .
W ester-N orrlands
W esterbottens. ,
Gottlands . .
Malmöhus . .
Christianstads . .
Blekinge.
Hallands
Götheborgs och Bohus
Jemtlands
Norrbottens . . . .
Summa
Tillkommer för Stockholms Stad . .
— H
= o
3:3
<rr- <rt»
ST
O
FT
O
i^-
Stycken
695
966
648
182
575
1,305
1,631
1,386
1,505
1,385
596
802
610
1,800
754
227
981
3,278
717
2,113
878
2,715
165
512
Jord.
>■
es
O
o
cn
3
a
o
3
3
Tunland
2,550
795
3,609
146
1,711
3,231
3,556
1,772
•1,364
1,330
744
2,716
2,019
112
180
800
850
7,441
1,058
1,160
1,568
1,260
69
290
Tunland
812
866
2,299
242
1,456
4,560
873
973
10,510
1,643
1,650
1,140
448
3,296
1,251
107
1,893
960
124
1,536
1,622
205
1,974
Tunland
928
3,408
5,209
306
670
16,950
1,270
4,317
3.375
5,842
2,311
3,786
6.891
7,654
1,980
833
2,2 1 I
3.891
436
3.375
2,623
5,999
413
4,698
4,290
5,069
11,117
691
3,837
24,7 41
5,699
7,062
15,249
8,815
4,705
7,642
9,358
11,062
3,411
1,633
3,1G8
13,225
2,454
4,659
5,727
8,881
687
6,962
57.38
24.38
26,50
10
15
99,ss
101,81
46.38
31
34.38
16
34,90
22.25
21,86
7,50
1,33
26,13
133,54
24.38
13.25
4 1,68
34
1
3,58
26,426
4,576
40,331
1,669
40,440
261
89,376
538
170,147
2,468
828,n
30
Utsäde af
*
Tunnor
63
40
78
1
41
111
133
91
60
16
19
38
25
1
100
135
58
24
39
68
Tunnor
Tunnor
Tunnor
540
4-65
95
184
43
70
677
221
1,459
56
4-2
30
348
67
544
824
405
366
712
273
14-5
407
148
89
172
62
743
320
238
101
133
28
530
322
4-9
4-26
116
17
448
81
340
97
9
262
38
22
162
25
312
213
100
1,065
2,174
870
221
398
146
212
121
4-8
4-69
oc
620
115
296
326
2
4-8
8
11
285
28
Tunnor
70
15
227
9
95
253
690
107
117
10
80
98
2
28
30
12
412
40
2
288
27
8
Tunnor
14
15
79
1
23
55
99
27
17
9
10
14
5
7
3
25
380
65
11
15
66
1,141
7,330
6,785
7,352
2,620
940
Tunnor
1,115
346
1,206
64
1,4-60
1,894
2,223
1,250
1,232
1,310
370
700
433
970
445
87
661
2,516
214
684
990
509
101
187
20,967
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Tunnor
476
244
479
3
216
854
914
787
383
112
128
324
160
7
340
1,195
257
172
208
4-75
a
Bia
CfB
a
O
“1
Ö
Hafra.
Tunnor
Tunnor
Tunnor
3,670
3,175
495
1,077
209
390
4,626
1,189
5,153
224-
210
150
1,976
292
2,634
5,912
2,4-89
2,292
4,781
1,769
840
2,835
930
4-11
1,186
304
3,315
1,884
952
353
, 1,323
190
2,420
2,598
344
2,166
1,313
84
2,673
660
2,54-0
564
83
1,096
188
176
808
100
1,382
1,039
4-00
8,4-62
15,026
12,097
1,186
1,563
748
1,334
695
250
2,630
1,772
2,254
899
1,720
1,837
8
240
24
124
1,425
110
a
2,217
190
10
1,153
138
32
Tunnor
Tunnor
360
90
85
82
1,4-90
443
36
5
475
100
1,518
334-
4,380
646
685
173
514-
136
50
37
390
4-3
648
92
8
33
186
45
150
18
60
99
1,653
168
80
84
222
Tunnor
6,520
2,457
10,467
512
10,480
13,832
14,781
6,680
8,074
9,400
2,720
5,300
3,008
6,050
2,805
524
3,339
10,044
699
6,4-28
6,750
4,167
606
1,406
7,734
50,349
40,661
41,864
14,775
4,583
137,049
Stycken
285
169
333
66
347
469
809
359
254
24-5
183
259
235
289
150
77
173
1,692
327
182
392
249
70
135
7,74-9
Stycken
22
72
287
32
224
172
295
124-
36
168
18
49
90
29
3
5
117
76
68
166
142
2,341
Summa Summarum
31,002
42,000
40,701
89,914
172,615
858,ii 1,141
7,330
6,785
7,352
2,620
940
20,967
7,734
50,349
40,661
41,864
14,775
4,583
137,049
7,749
2,341
BefaJliiingsIaafvandcs EiiiHiets-Berlittelser för åren 1851—1855 åtföljande Tabeller f
Underhållna Kreatur.
Stycken
21
66
119
12
28
261
50
41
55
43
38
71
74
170
72
40
2
207
111
25
155
99
8
25
o
Stycken
203
208
298
2
130
568
129
257
76
289
87
59
93
272
78
10
231
816
292
19
167
64
12
85
1,793
4,445
Stycken
333
335
502
200
595
757
553
456
340
309
170
191
339
340
71
50
432
1,154
310
15
230
179
21
41
Stycken
2
20
540
296
36
83
Uppskattadt värde.
Hus och Tomter.
Jord.
Manufakturier,
Qvarnar, Fabriker
m. m.
Summa.
R:dr
2,489,895
724,602
1,808,254
718,839
1,376,820
1,885,416
5,651,546
1,353,388
2,074,028
1,627,670
797,028
1,533,428
1,433,299
2,396,732
836,654
357,100
464,200
7,799,767
2,041,069
2,641,987
1,513,381
10,810,989
206,875
262,740
12
11
R:dr
304,332
127,068
468,497
40,439
212,220
814,344
417,604
248,480
333,632
316,860
160,940
404,908
350,462
664,266
218,700 -  66,044
153,845
966,326
285,358
151,486
262,232 7
344,773 ir,
192,526
7,923
1,793
4,445 7,923
987
987
52,805,714
45,686,375
41
98,4-92,090
7,505,349
33
10
R:dr
95.400
67,507
116,443
36,650
45,750
109,431
902,163
104,211
182,321
38,200
198,113
22,753
20,970
311,820
16.400
6,100
442,681
24,777
13,270
104,240
304,793
26,926
16
3,190,924
23
R:dr
2,889,627
919,177
2,393,196
795,929
1,634,790
2,809,192
6,971,313
1.706.080
2,589,982
1,982,730
1.156.081
1,961,090
1,804,732
3,372,818
1,071,754
423.144
624.145
9,208,775
2,351,205
2,806,74-4
1,879,853
11,460,556
206,875
482,193
35
16
8
16
28
29
47
2
1
47
20 —
20
12
18
24
12 —
26
21
(f
Allmän Bevillning.
Efter Usta
Artikeln.
Efter 2:dra
Artikeln.
Efter 3:djc
Artikeln.
R:dr
956
4-18
950
258
925
1,107
2,651
1,266
1,128
1,301
652
902
757
1,512
678
233
433
3,612
927
1,646
775
3,432
102
368
ii
R:dr
7,214
3,335
7,857
2,312
16,407
11,278
37,387
10,272
14,975
12,952
10,592
17,811
11,123
21,170
9,334
3,894
7,532
4-6,776
7,053
16,328
9,367
76,562
931
3,647
R:dr
3
37
6
9
10
21
10
3
10
111
35
22
47
63,501,989
4-5,686,375
7,505,349
33
5 3,190,924.[23j-j 109,188,364
26,997
11,590
38,588
16
36
366,119 21
163,037
40
282
271
19
27
Summa.
R:dr
8,170
3,753
8,852
2,573
17,370
12,392
40,047
11,538
16,114
14,275
1 1,244
18,723
11,884
22,683
10,020
4,127
7,971
50,389
7,991
17,974
10,143
80,106
1,033
4,015
393,399
174,900
4 2
529,157
16{ sj 5 5 31461 6
568,299
u
19! 4
Bränvinsbrännings
afgift.
Rtdr
44,201
10,914
2,288
2,029
40,795
1,897
36
5
6,856
25
3
6,924
43
8
32,593
2,558
3,567
1,210
238
2,404
7,448
302
15,554
8,870
— 3
43
40
8
44
190,657
9,531
19
1.'
Ständiga Räntor.
Ordinarie
Ranta eller
Boskaps- och
Åkerskatt.
Krono-tionde.
Mantals
penningar.
R:dr
79
53
18
50
20
612
1,323
499
103
344-
40
264
170
257
250
298
10
135
9
16
i-,549
130
6 8
37
17
29
38
R:dr
41
11
222
16
74
5
981
28
134
22
119
R:dr
1,434
596
1,436
385
1,354
1,630
4,042
1,680
1,601
1,837
949
1,293 12
1,104
2,188
965
314
645
5,131
1,333
2,534
1,123
4,982
127
493
1,554-
39,185
16,691
Tionde och
Räntor af Bruk,
Verk och Inrättningar.
Summa.
Rtdr
1,785
329
4
150
10,722
325
72,862
444
47
83
42 32
43
29
12
12
86,798
44
200,188
Rtdr
3,298
979
1,458
585
1,374
12,966
5,365
2,506
1,705
2,181
74,075
1,632
2,256
2,889
1,215
660
645
5,131
1,467
2,534
1,342
4,982
160
671
132,088
16,821
12
4,679 411
1,554!— 3
5 5,8 7 6124 j 6
86,798:44! 4
Arrendemedel.
Rtdr
319
2,219
3
13
1,097
4-8
4,930
38
8,670
24
21
Kostnad för
Rotering.
Rtdr
754
306
589
168
361
885
2,182
636
1,087
557
530
54-1
547
1,431
437
170
2,455
464
1,764
607
5,927
72
172
10
4
2
4
5
8
2
7
8
9
4°-
39|ll
25
36
34 11
29 11
6
5
1
5
10
7
3 —
22,655
19,410
8,670 1
5' 42,065
28
36
10
aS^=> STOCKHOLM, 1857. P. A. NORSTEDT A SÖNER. «£SD
Kongl. Maj :ts Befäl In in gsliafvanilcs Embcts-Bcräticlscr för åren 1851—1855
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt
värde.
%
Ungboskap.
esa
Vi
p
Getter.
Stycken
Stycken
Stycken
Stycken
Stycken
R:dr
s.
r.
29,649
14,321
66,825
29,434
563
19,764,887
7
-
39,594
11,778
59,347
23,461
109
26,054,206
—
—
65,805
36,975
90,540
28,945
278
22,252,377
30
6
56,605
31,176
66,404
23,987
2,130
8,833,335
—
-
55,836
37,067
88,125
25,990
7,156
11,935,672
—
-
32,663
15,286
31,661
15,801
2,402
15,976,787
18
4
69,287
22,649
77,212
41,815
1,370
30,530,522
-
-
37,058
16,059
63,512
30,367
266
15,710,121
-
-
82,782
41,407
94,534
29,924
4,794
20,162,179
5
-
65,671
26,664
106,102
36,598
529
16,800,973
-
-
52,500
15,900
93,000
12,700
39,500
14,128,599
-
—
48,627
15,650
49,696
18,421
3,721
14,349,941
3
—
50,596
18,067
67,218
20,488
5,116
22,544,958
28
—
52,655
13,565
55,902
11,561
33,073
10,460,350
12
-
45,000
14,083
54,491
7,373
15,898
8,428,523
—
—
30,453
8,345
47,914
4,623
6,705
5,370,066
—
-
12,517
7,808
34,038
8,079
1,628
4,125,567
-
—
49,289
28,128
99,066
49,252
43
31,858,980
—
—
52,358
45,590
97,098
71,378
4,473
15,562,266
—
—
25,511
11,526
36,885
21,909
388
10,981,300
—
-
49,485
25,448
56,590
20,488
1,626
9,819,960
—
-
40,051
18,503
62,055
18,540
292
16,609,491
26
-
26,206
11,237
54,835
4,290
38,031
2,279,303
—
—
26,061
5,670
34,759
787
1,848
4,038,730
—
a
s
-
Allmän Bevillning.
Efter Esta
Artikeln.
Efter 2:dra
Artikeln.
Efter 3:dje
Artikeln.
Summa.
Bränvinsbrän
ningsafgift.
Ständiga Räntor.
Jordeboks- och
HemmantalsRiintor.
Krono-tionde.
Afrad.
Mantalspenningar.
Gerningsörcn.
Tionde och Räntor
af Bruk, Bergverk
samt andra Verk
och Inrättningar.
■I
R:dr
7,488
11,119
18,865
10,660
13,166
8,246
18,121
9,963
23,128
16,741
10,572
12,266
19,967
10,146
9,605
4,493
3,962
20,351
17,376
7,433
9,682 34
14,552
4,704
3,685
19
36
24 —
42
5
12
24
30
28
42
21
28
16
30
28
20
42
36
36
36
R:dr
28,957
49,180
28,655
13,582
25,081
20,173
69,093
39,897
47,127
23,470
19,074
21,420
33,054
16,561
25,378
8,735
5,340
59,647
27,226
18,060
24,990
33,028
3,535
5,988
R:dr
82
101
56
620
53
229
108
11
9
50
2
71
35
41
9
24
6
o
147
35
7
21
1>°96,259
492,902} 1,587,809
556,211
171,939|358,579,095133}io| 286,304}28| sj 647,263
lii 8
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
21
1
36,528
25
7
5,339
37
3
6
8
60,401
40
11
10,246
13
10
12
9
47,577
12
5
65,263
12
2
34
—
24,864
21
5
103,682
42
10
38
7
38,301
37
—
11,321
17
2
35
3
28,649
4
2
62,773
10
-
10
5
87,323
31
-
497,539
24
8
24
11
49,872
19
2
13,073
29
10
10
-
70,264
41
4
4-9,397
24
6
39
7
40,263
13
1
121,835
24
-
—
-
29,667
36
4
7,882
44
-
13
u
33,757
46
6
135,220
4
19
53,057
9
1
46,792
39
6
17
5
26,749
43
11
1,838
16
-
28
—
34,993
38
10
1,138
37
11
34
—
13,253
43
3
1,124
4
11
12
9,309
19
2
1,360
2
-
19
4
80,146
18
10
4-3,717
46
-
35
6
44,638
25
1
141,242
35
—
9
7
25,501
41
9
222,382
46
—
42
—
34,695
15
5
14,136
41
2
10
3
47,604
34
5
76,097
—
—
34
2
QO
40
3
7,217
32
—
—
—
9,673
33
8
2o0
—
—
j 2S
1.
935,342|'20
7
1,640,875
8
1.
R:dr
70,758
119,084
166,404
93,681
161,840
82,504
338,467
62,907
120,180
159,572
113,022
91,006
98,711
119,867
67,391
19,512
69,524
41,228
25,026
11,234
57,756
49,293
11,049
22,506
461 3
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
65,565
10
-
175,053
36
6
34,024
10
11
72,472
44
1
59,172
35
1
33,253
4
3
36,573
46
7
32,845
5
11
53,233
14
6
24,4-95
40
9
63,049
20
8
154,372
34
1
69,049
15
-
—
—
47,746
13
11
96,585
6
—
38,199
15
11
58,432
28
4
27,312
45
—
27,711
46
5
4-6,333
43
5
3,039
18
o
30,719
25
2
31,615
10
7
30,696
1
1
—
—
36,071
12
2
—
—
34,118
29
8
9,738
38
7
12,4-22
9
3
13,324
5
8
71,173
18
5
10,066
3
2
39,642
47
8
3,862
5
9,151
13
3
2,766
42
8
18,006
44
7
12,933
22
4
18,095
34
7
3,647
3
1
13,797
-
7
—
-
10,173
|
(28
’
-
—
864,329
8
|-
766,216
12
1 G
R:dr
9,948
15,366
23,757
14,647
18,662
10,964
24,622
14,011
33,222
22,582
13,078
11,866
19,191
14,226
9,541
4,533
5,589
28,659
22,361
9,469
13,512
15,373
4,367
3,773
R:dr
32
36
15
15
10
20
44
32
16
10
R:dr
7,708
7,082
1,699
2,055
2,324
5,290
35,7 7 0
3,135
5,716
3,403
38,213
38.346
39,859
21,727
820
1,147
201
725
416
90
2,127
3,356
i
10
5
7
10
9
2
10
366,332} i} 2
139|2s[io
221,218}-
OSÄ=> STOCKHOLM, 1857. P, A. NORSTEDT & SÖNER.
åtföljande Tabeller för Landet.
SS i a r a
fif
-
Summa.
R:dr
329,066
248,065
284,286
179,804
.260,572
316,181
467,910
224,395
255,752
240,582
213,687
206,554
188,458
191,893
121,611
50,955
75,315
151,852
91,310
32,632
102,229
86,499
31,341
39,809
6
47
21
22
15
12
2
25
14
47
20
1
12
22
6
35
23
10
28
43
40
9
11
Arrendcmcdel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
R:dr
17,022
49,291
24,891
418
1,673
56,680 25
35,360
29,766
5,074
12,899
1,643
933 is
778
2,890
2,339
1,587
7,072
4,186
3,952
11,019
3,166
1,068
32 —
8 10
35
R:dr
141,844
134,837
186,092
147,757
142,098
161,151
208,841
78,633
122,994
68,201
114,269
69,246
57,223
75,576
29,953
21,920
19,749
299,158
185,154
81,232
24,215
104,576
38,074
26,722
4,390,768 -
io| 273,758
33 6
2,539,527
4
35
42
30
36
2.
25
16
38
36
32
30
36
43
21
1
36
17
12
Klercci-Statens underhåll.
Pastorers.
10
R:dr
76,421
88,067
153,644
47,810
60,769
90,096
126,771
75,529
91,285
66,706
93,475
66,796
48,873
68,454
50,702
32,725
79,014
228,380
92,789
25,196
59,151
41,011
29,528
23,877
3
6
34
36
16
30
20
10
33
22
4
9
20
12
13
!
17
46
32
31
21
31
47
23
Kapcilaners.
R:dr
14,221
20,897
30,418
18,337
17,922
23,223
21,895
8,998
30,087
15,632
25,989
9,551
24,296
17,046
13,382
7,177
2,083
9,795
1.411
6,901
14,202
6,626
4.412
24
1
11
15
27
10
14
46
36
45
42
8
31
44
22
13
16
46
8
15
9
30
10
10
11
11
Kyrkobetjenings.
Summa.
ning.
11
14 9| 1,817,079 42
344,512
3! 7
R:dr
11,989
18,945
13,171
7,547
14,620
18,680
18,324
10,156
11,962
12,676
12,525
8,739
9,428
12,534
7,754
6,038
4,299
28,276
7,133
5,759
6,497
6,805
3,011
4,890
28
6
47
25
9
12
15
5
31
11
14
24
16
30
2
16
40
20
26
.32
25
30
32
4
R.dr
102,632
127,909
197,234
73,695
93,312
132,000
166,991
94,684
133,336
95,015
131,990
85,086
82,598
98,035
71,838
45,940
85,398
256,657
109,719
32,366
72,550
62,019
39,167
33,179
14
44
29
4
6
1
14
5
32
13
41
19
38
37
46
6
4
8
40
14
22
13
38
11
10
10
R:dr
53,08:
56,587
33,721
47,502
79,881
24,223
21,545
28,750
8,413
86,692
47,568
18,700
27,308
70,275
13,347
261,768
27
2,423,360
24
9 963,002
örj-
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgifter,
onera och all-  männa besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
34
—
17,842
16
-
57,459
4
-
20,850
27
4
746,696
12
6
41
5
47,673
40
9
91,852
42
—
59,463
4
—
878,240
42
1
8
-
25,132
46
11
79,604
32
-
72,893
2
11
1,036,058
2
5
10
7,242
30
-
19,678
27
-
37,673
14
10
648,817
35
10
32
-
20,627
1
—
41,497
26
-
46,863
8
1
703,266
33
4
27
11
27,436
14
2
59,606
20
-
37,988
30
1
916,145
8
8
31
8
45,855
45
2
48,913
9
8
63,832
15
10
1,679,155
32
4
16
7
26,033
o
-
45,685
•2
-
19,304
35
7
605,101
31
10
1
8
42,204
28
4
94,572
30
4
68,761
1
2
909,400
1
7
39
9
6,797
25
—
83,808
18
-
39,612
21
-
746,944
4
7
2
6
46,823
26
7
40,841
—
—
61,884
21
11
680,808
3a
1
4
—
25,141
4
—
46,676
10
-
37,338
20
-
688,167
3
6
10
—
30,636
4
—
85,188
41
1
65,858
46
3
690,628
44
2
21
8
34,251
27
-
47,073
36
7
55,812
19
—
556,234
■■
7
46
—
33,761
36
—
42,385
40
—
29,395
11
—
389,514
43
9
18
-
9,642
3
4
19,721
28
-
28,392
43
10
222,040
22
8
32
-
520
—
-
18,271
32
-
17,342
29
6
237,268
23
3
15
9
30,530
12
—
159,608
—
—
105,099
28
8
1,220,535
12
2
21
-
20,410
25
2
29,142
20
7
42,253
45
5
715,626
39
6
—
—
14,874
-
-
10,679
16
—
GO
G*
16
-
471,069
42
7
10
—
9,326
26
—
24,961
10
-
28,970
26
—
349,420
3
10
46
—
6,491
32
—
45,565
23
—
55,809
37
1
558,106
40
11
36
—
15,269
35
5
31,169
4
-
50,541
46
3
234,374
1
2
47
4
10,319
32
—
11,105
5
—
14,786
24
-
162,408
10
9
16
1
554,8441
32)
10
1,235,068
7
3
1,089,482
47
J
16,046,030
*\
1
0:0
7:o
8:o
9:o
Anmärkningar:
1:° 1 anledning af gjord erinran, att uppgift angående oförmedlade hemmantalet
inom Stora Kopparbergs ian icke blifvit i Tabellen för nämnda
län uti dertill afsedd kolumn införd, har Landskontoret derstädes »under
åberopande af det särskilda förhållande, som med länets kammarverk
äger rum» förklarat sig icke kunna meddela någon bestämd uppgift
i berörde afseende; men då ifrågavarande hemmantal inom detta,
saväl som inom rikets öfriga län, måste antagas åtminstone icke understiga
hvad som i Tabellen uppgifvits utgöra summan af det förmedlade
hemmantalet eller 1,830,70 har, för alt i möjligaste måtto bereda
fullständighet och likformighet åt Sammandraget i denna del, nyssnämnde
summa ansetts böra jemväl i oförmedlade hemmantals-kolumnen
införas.
2:o Af dylik anledning och då Landskamreraren i Gefleborgs län, till svar
å enahanda anmärkning, bland annat meddelat: »att alla utskylder och
allmänna besvär i länet utgå efter lika grund samt ej efter den olika för
förmedlade eller oförmedlade mantal stadgade», har det för nämnda län
i Tabellen uppgifna förmedlade hemmantalet, 2,150,34, funnits böra i
Sammandraget upptagas arven i kolumnen för oförmedlade hemmantalet.
3:o Förmedlade och oförmedlade hemmantalssummorna för Wester- och
Norrbottens län hafva i Sammandraget blifvit införde med ledning af en
fran Kammararkivet meddelad, på 1855 års jordebok grundad uppgift.
Oförmedlade hemmantalet inom Stockholms län, i Tabellen för nämnda
län uppgifvet till 3,870,26 eller betydligt mindre än det förmedlade, utgör
dock, enligt hvad vederbörande upplyst, rätteligen 4,549,81, hvadan
sistnämnde summa blifvit i Sammandraget intagen.
För Stockholms län är uppgift lemnad, att utsädet af Vicker utgjort
lii Tunnor samt medelafkastningen deraf, sedan utsädet ardragits, 803
Tunnor; — för Elfsborgs län åter att af Bönor utsålts 211} Tunnor,
som lemnat en medelafkastning af 1,105 Tunnor; samt för Westerbottens
län, alt utsädet af Hamp- och Linfrö utgjort 304 Tunnor och
medelafkastningen deraf 2,746 Tunnor; hvilka uppgifter icke blifvit i
Sammandraget intagne och derföre här särskildt antecknas.
Tabellen för Norrbottens län upptager bland underhållna kreatur äfven
llenar, till ett antal af 80,915 st., hvilken uppgift ej heller blifvit i Sammandraget
införd, utan endast här antecknas.
I Tabellen för Wermlands län äro under Bevillning efter Andra Artikeln
upptagne 35 R.dr 19 sk., hvilka såsom utgående »efter 37 §» i
Bevillnings-Förordningen, icke tillhöra Andra utan Tredje Artikeln,
samt fördenskull i Sammandraget dit förflyttats.
I samma Tabell upplages, under särskild rubrik, »rotefrihelsafgift» med
ett belopp af 498 R:dr 45 sk. 4 rst., som i Sammandraget hänförts till
den generela rubriken: »Kostnad för Rustning och Rotering»
1 Tabellen för Blekinge Ilin förekommer, under rubriken: »Ständiga Räntor»,
en kolumn för »Blekingska Bålsmanshållels medel», upptagande
ett belopp af 785 R:dr, som, i anseende till dessa medels särskilda
beskaffenhet, endast här antecknas.
10:o Hvad som i Tabellen för Westmanlands län bland Ständiga räntor
upptagits under rubrikernc: »Ränta utom spanmål» samt »Ränlespanmal»
liar ansetts brira hänföras lil! de i Sammandraget antagne
rubrikerne: »Jordeboks- och Hcmmantale-ränfa» samt »Afrad».
I Rolle i Tabellen för Östergöthlands län under litel: »Ny grundränta efter
1855 års medelmarkegångspris» upptagna belopp hafva ock i Sammandraget
hänförts under rubriken: »Jordeboks- och Hemmantals-ränta».
12:o Då, enligt inhemtad upplysning, de 28,270 R:dr 20 sk. 9 rst., hvilka i
Tabellen för Malmöhus län upptagits såsom utgående till »Komministrars
underhåll», rätteligen äro att hänföra till rubriken: »Kyrkobetjenings
underhåll», har berörde summa i Sammandraget blifvit under
sistnämnde rubrik upptagen.
13:o I likhet med hvad tillförene ägt rum och af Läns-Styrelserne i de flesta
länen iakttagits, hafva i Sammandragets kolumn för »Diverse afgifter,
oncra etc.»' intagits de uti Tabellerne för Skaraborgs, Westerbottens
och Hallands län under särskild rubrik samt uti Tabellen för Östergöthlands
län bland »Bcvillningen» upptagne: »Folkskoleafgifter».
14:o I Tabellen för Jemtlands län upplages bland »Bevillningen» ett belopp
af 311 R:dr 20 sk. såsom utgående för »Utskänkning af bränvin», samt
i Tabellen för Götheborgs och Bohus län under rubriken: »Diverse utgifter,
onera och allmänna besvär» ett belopp af 12,768 R:dr 40 sk., utgörande
»Bränvinsminulerings- och utskänkningsafgift», hvilka afgiftsbelopp
ej ansetts böra i Sammandraget bland Statsbidragen upptagas
utan endast här antecknas.
15:o I afseende å beloppet af »Bränvinstillverknings-afgiften» å landet inom
Nyköpings län hänvisas till den derom vid speciella Tabellen införda
»anmärkning», enligt hvilken »den till Landtränteriet direkte inlevererade
afgift för större bränneriet år 1855, utgörande 86,088 R:dr 5 sk.
4 rst., ej är inräknad i Summa Slatsbidrag»; hvarjemte särskild uppmärksamhet
torde böra fästas derpå, att afgifterne för bränvinstiliverkningen
inom vissa län, vid jemförelse med det Tabellariska Sammandrag,
som af Byrån för kontrollen å bränvins-författningarnes tillämpning
blifvit oflentliggjordt, synas icke vara med full noggranhet uppgifna,
samt någon gång sammanblandade med ofvanberörde till Staten
icke ingående afgifter för utskänkning af och minuthandel med bränvin.
16:o Hernmantalsbråken hafva i Sammandraget blifvit förvandlade till decimaler,
samt bråk af tunnor utsäde och afkastning ökade eller minskade
till närmaste hela tal.
17:o Öfrige, vid jemförelse af Sammandraget med de speciela Tabellerne,
förekommande skiljaktigheter härleda sig deraf, att i en del af dessa
Tabeller först efter verkställd tryckning af desamma upptäckts åtskilliga
skriffel eller missräkningar, hvilka likväl ansetts böra i Sammandraget
rättas.
I
—- ——
I—'—rm
• ■
—■ p
VT». i •
: /., --lar.
iy
■ 1* ! 'iJ" • V ■ : i
.
ö n itreo'4 R>o-- -
MM'
■
aana
‘
.
' I
,
'
«t;* j<> H * -f
IV
ic
r :>•
• • i i
m
- - -
Sammandrag Länsvis af de Kongl. Maj:ts Befallningshafvande^ Enil»cts-Bcrättclser för åren 1851—1855 åtföljande
Län.
Upsala . .
Stockholms.
Skaraborgs .
Kronobergs. .
Jönköpings . .
Westmanlands .
Östergöthlands
Nyköpings . .
Elfsborgs
Calmar ....
Stora Kopparbergs
örebro ....
Wermlands . . .
Gefleborgs
Wester-Norrlands. . .
Westerbottens. . . .
Gottlands
Malmöhus
Christianstads . . . .
Blekinge
Hallands
Götheborgs och Bohus.
Jemtlands
Norrbottens . . . .
Hemmantal.
>=s
o-.
-1
2
O
©?.
2
Summa
Mantal
3,559,29
4,039,54
4,7 07,se
2,809,72
3.893.84
2.882,77
5,485,71
3,327,21
4,19 4,is
3,365,48
1,830,76
2,864,41
1,772,79
2,150,34
1.621.85
899,58
1,098
4,068,20
2,996,06
1,083
2,915,84
2.874.27
1.053.27
735,89
o. co
H as:
E5 CfQ
3:
Z7-
CD
<!
CD
Utsäde af
Mantal
4,274,40
4,549,81
5,866,90
3,987,54
5,048,79
3,037,71
6.853.57
4,138,42
6,272,46
4,862,25
1,830,76
2.990.08
1,811,69
2,150,34
1,653,19
899,58
1.164.08
4.297.58
3,560,37
1.117.75
3.556.75
3,261,85
1,083,29
735,89
Stycken
5,814
6,895
16,791
12,512
14,285
6,197
22,675
9,339
20,664
14,668
846
8,314
6,963
14,333
8,282
7,358
2,593
12,620
14,727
6,640
6,043
12,757
4,042
3,775
66,229,86 79,005,05 239,133
Tunnor
3,527
4,220
5,027
234
270
2,558
7,613
5.789
1,884
2.790
470
1,587
592
111
4
2
2,599
6,184
4,173
691
826
2,626
Sa
fisa
OQ
53,777
Tunnor
25,332
30,714
38,420
17,874
22,550
24,996
40,222
29,651
17,466
49,682
11,700
20,526
13,117
6,854
2,432
1,246
14,547
45,197
43,491
)5
15,337
8,620
764
13,60o
>12
494,855
Tunnor
22,218
14,516
11,215
22,650
9,505
8,741
20,258
5,361
11,973
32,624
7,300
3,083
3,265
20,019
25,554
20,799
9,492
82,034-
43,629
10,427
24,946
19,297
13,119
21,299
ta
a
Tunnor
3,735
8,788
133,628
9,336
54,649
11,641
12,803
9,210
107,159
12,906
36,800
20,982
78,148
7,855
3,629
282
1,598
60,535
23,580
4,613
28,153
52,524
4-82
292
Tunnor
4,921
3,432
13,65 I
8,797
11,676
6,781
30,760
3,888
30,469
2,746
16,900
4,894
2,461
8,172
4,607
1,598
4-50
18,321
10,398
1,311
18,981
9,244
1,926
Tunnor
2,124
3,691
5,888
4-21
894
1,416
5,132
2,499
3,159
2,331
850
2,381
1,176
2,682
1,194
1
562
26,230
11,798
1,150
623
8,751
1,330
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Tunnor
22,772
41,072
71,331
27.991
40,602
22,993
50,560
32,285
73,514
77,118
22,400
28,847
31,622
23.743
23,022
13,043
16,255
48.991
71,597
41,136
38,644
35.744
16,839
4,547
463,324
683,332
216,384
86,283 876,668
Tunnor
22,445
28,866
28,315
884
1,455
12,181
45,829
49,258
10,880
15,006
2,880
10,607
3,569
674
30
14,820
34,459
29,108
5,022
3,183
18,572
Tunnor
145,080
180,638
170,340
68,354
123,739
148,820
213,110
204,146
102,965
263,762
70,200
137,887
83,334
43,753
20,784
8,717
72,867
294,529
273,952
74,631
81,717
64,963
4,635
4,953
Tunnor
126,072
80,458
52,413
82,508
39,154
41,233
109,154
31,564
48,558
155,023
36,500
18,792
12,845
109,190
157,547
63.330
38,215
487,345
228,187
55,383
99,552
95,541
58,349
87.331
338,051 2,857,876
2,314,244
Tunnor
22,666
49,545
461,470
59,767
181,858
56,044
68,009
46.165
358,292
70,988
165,600
90,472
278,469
40,193
15.165
1,175
6,429
308,042
123,214
22,452
101,847
203,556
2,022
1,600
w
Tunnor
32,573
18,040
51,029
29,444
33,931
33,926
172,575
20,493
107,912
13,282
76,050
24,188
11,859
42,677
19,214
7,745
1,997
99,296
54,940
5,574
65,861
38,412
8,184
Tunnor
15,485
18,541
25,910
1,591
3,956
6,162
26,048
13,777
13,501
11,710
3,400
10,270
4,604-
11,131
6,853
3
2,499
114,944
59,921
5,226
1,889
41,397
5,167
2,735,040
Tunnor
133,316
247,979
437,618
164,161
304,453
143,936
291,289
194,951
4-50,84-5
375,023
134,4-00
213,800
195,681
138,725
138,127
89,039
73,875
200,451
440,071
277,214
247,341
276,360
83,656
40,125
Stycken
21,626
20,435
20,630
8,818
12,503
11,033
21,406
11,008
19,949
18,889
13,900
8,017
12,757
13,284
12,187
8,046
9,021
51,137
37,811
6,274
15,443
19,658
9,223
6,803
Underhållna Kreatur.
Stycken
7,201
7,290
33,835
18,066
23,095
11,060
30,700
19,889
21,529
33,631
2,4-00
14,768
4,495
1,674-
2,14-2
1,730
6,936
17,4-99
21,296
10,469
14,091
3,107
1,719
867
969,202 4-03,991
5,292,496| 390,758
309,489
w
cn
5'
Uppskattadt
värde.
a
s
-
Allmän Bevillning.
Efter Esta
Artikeln.
Stycken
Stycken
Stycken
Stycken
Stycken
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
29,649
14,321
66,825
29,434
563
19,764,887
7
—
7,488
19
-
28,957
3.3
6
82
21
1
36,528
25
7
5,339
37
3
70,758
5
3
39,594
11,778
59,347
23,461
109
26,054,206
—
—
11,119
36
—
49,180
46
3
101
6
8
60,401
40
11
10,246
13
10
119,084
7
3
65,805
36,975
90,540
28,945
278
22,252,377
30
6
18,865
24
—
28,655
23
8
56
12
9
4-7,577
12
5
65,263
12
2
166,404
20
1
56,605
31,176
66,404
23,987
2,130
8,833,335
—
-
10,660
42
—
13,582
41
5
620
34
—
24,864-
21
5
103,682
42
10
93,681
33
8
55,836
37,067
88,125
25,990
7,156
11,935,672
—
-
13,166
5
8
25,081
40
9
53
38
7
38,301
37
-
11,321
17
2
161,840
23
-
32,663
15,286
31,661
15,801
2,402
15,976,787
18
4
8,246
12
—
20,173
4
11
229
35
3
28,649
4
2
62,773
10
—
82,504
22
—
69,287
22,64-9
77,212
41,815
1,370
30,530,522
—
-
18,121
24
-
69,093
44
7
108
10
5
87,323
31
-
497,539
24
S
338,467
19
2
37,058
16,059
63,512
30,367
266
15,710,121
-
-
9,963
30
—
39,897
12
3
11
24
11
49,872
19
2
13,073
29
10
62,907
7
11
82,782
41,407
94,534
29,924
4,794
20,162,179
5
—
23,128
28
—
47,127
3
4
9
10
-
70,264
41
4
49,397
24
6
120,180
46
8
65,671
26,664
106,102
36,598
529
16,800,973
—
-
16,74 1
42
—
23,4-70
27
6
50
39
7
40,263
13
1
121,835
24
-
159,572
15
4
52,500
15,900
93,000
12,700
39,500
14,128,599
-
—
10,572
21
-
19,074
15
4
21
—
-
29,667
36
4
7,882
44
-
113,022
39
10
48,627
15,650
49,696
18,421
3,721
14,349,941
3
—
12,266
28
—
21,4-20
4
9
71
13
9
33,757
46
6
135,220
4
—
91,006
13
4
50,596
18,067
67,218
20,488
5,116
22,544,958
28
—
19,967
16
-
33,054
22
1
35
19
—
53,057
9
1
46,792
39
6
98,711
18
9
52,655
13,565
55,902
11,561
33,073
10,460,350
12
-
10,146
30
-
16,561
44
6
41
17
5
26,749
43
11
1,838
16
-
119,867
31
3
45,000
14,083
54,491
7,373
15,898
8,428,523
—
—
9,605
28
-
25,378
30
10
9
28
—
34,993
38
10
1,138
37
11
67,391
13
7
30,453
8,345
47,914
4,623
6,705
5,370,066
—
-
4,493
20
—
8,735
37
3
24
34
—
13,253
43
3
1,124
4
11
19,512
25
9
12,517
7,808
34,038
8,079
1,628
4,125,567
—
—
3,962
42
—
5,340
13
2
6
12
-
9,309
19
2
1,360
2
-
69,524-
33
8
49,289
28,128
99,066
49,252
4-3
31,858,980
—
—
20,351
36
—
59,647
11
6
147
19
4
80,146
18
10
43,717
46
-
41,228
7
9
52,358
45,590
97,098
71,378
4,473
15,562,266
—
-
17,376
36
—
27,226
1
7
35
35
6
44,638
25
1
141,242
35
—
25,026
36
-
25,511
11,526
36,885
21,909
388
10,981,300
-
-
7,4-33
36
—
18,060
44
2
7
9
7
25,501
41
9
222,382
46
-
11,234
32
5
49,4-85
25,4-48
56,590
20,4-88
1,626
9,819,960
—
-
9,682
34
-
24,990
35
5
21
42
—
34,695
15
5
14,136
41
2
57,756
28
-
40,051
18,503
62,055
18,54-0
292
16,609,491
26
-
14,552
—
-
33,028
24
2
24
10
3
47,604
34
5
76,097
-
-
4-9,293
30
5
26,206
11,237
54,835
4,290
38,031
2,279,303
—
—
4,704
39
—
3,535
15
1
4
34
2
8,244
40
3
7,217
32
—
11,049
10
9
26,061
5,670
34,759
787
1,848
4,038,730
—
—
3,685
24
-
5,988
9
8
—
—
9,673
33
8
250
-
-
22,506
4
5
096,259
4-92,902
1,587,809
556,211
171,939
358,579,095
33
101
286,304,28
,
647,263
11
8
1,774
28
3
935,342|20
7
1,64-0,875
8
9|2,172,532|46
3
Efter 2:<lra
Artikeln.
Efter 3:dje
Artikeln.
Summa.
Brilnvinsbriinningsi
-
Ständiga Räntor.
Jordeboks- och
HemmantalsRäntor.
Krono-tionde.
Afrad.
Mantalspenningar.
Gerningsören.
Tionde och Räntor
af Bruk, Bergverk
samt andra Verk
och Inrättningar.
R:dr
65,565
34,024-
59,172
36,573
53,233
63.04-9
69,049
4-7,746
38,199
27,312
46,333
30,719
30,696
36,071
34,118
12.4-22
71.173
39,642
9,151
18,006
18,095
13,797
10.173
ii
ii
ii
23
R:dr
s.
r.
175,053
36
6
72,472
44
1
33,253
4
3
32,84-5
5
11
24,4-95
40
9
154,372
34
1
96,585
6
—
58,4-32
28
4
27,711
46
5
3,039
18
0
31,615
10
7
9,738
38
7
13,324-
5
8
10,066
3
2
3,862
5
2,766
42
8
12,933
22
4
3,647
3
1
-
—
864,329
766,216
121 6
STOCKHOLM, 1887. P. A. NORSTEDT & SÖNER.
R:dr
9,948
15,366
23,757
14,647
18,662
10,964
24,622
14,011
33,222
22,582
13,078
14,866
19,191
14,226
9,541
4,533
5,589
28,659
22,361
9,469
13,512
15,373
4,367
3,773
12 —
12
R:dr
32
36
15
366,332 i 2
32
15
10
20
16
16
44
16
10
R:dr
7,708
7,082
1,699
2,055
2,324
5,290
35,770
3,135
5,716
3,403
38,213
38,346
39,859
2i,727
820
1,147
201
725
416
90
2,127
3,356
4 -
40 10
139 28 10
221,218
Summa.
Arrendemedel.
R:dr
206,554
121,611
151,852
91,310
32,632
102,229
86,499
31,341
39,809
4,390,768 -
s.
r.
R:dr
s.
r.
6
10
17,022
40
10
47
1
49,291
2
1
21
10
24,891
18
6
22
i 9
4-18
8
3
15
1
1,673
_
8
12
9
56,680
25
2
2
3
35,360
37
5
25
—
29,766
4
2
14
8
5,074
7
9
47
11
12,899
35
6
20
7
40
32
-
1
9
1,643
34
1
12
10
933
18
22
5
778
32
6
10
2,890
8
10
—
6
2,339
25
1
35
5
1,587
23
2
23
6
7,072
37
8
10
5
4,186
27
5
28
4
3,952
46
6
43
11
11,019
47
9
40
1
3,166
13
7
9
5
-
8
8
1,068
35
f
io| 273,758
33 6
TABELL för litaderne inom Norrbottens Län
Medelafkastning, sedan
utsädet är afdraset.
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt Värde.
Utsäde af
Jord.
JPiled Stad,
St.
St.
R:dr
R:dr
R:dr
St.
T:r
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
Tid
St.
Tid
St.
R:dr
110,280
R:dr
110,280
107,980
R:dr
T:r
T:r
R:dr
Tid
Tid
T:r
R:dr
R:dr
R:dr
T:r
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
170
Hus och Tomter
Jord ....
1,218
148
1,306
202 2 4
279
2,506
32
1,086
38
106
250
24
455
1,040
26
205
1,669
138
107,980
32 8,819
475
130 820
1,382 2,332
300
240
110,280 107,980
1,218
1,366
148
1,382 2,332
475
218,260
130
279
202 2 4
820
2,506
170
360
32
38
1,086
106
Summa
256
1,040
205
24
32
26
455
138
1,669
,819
32
Mjttleu Stad,
26,926| 144,002
80,546
118,075J
268
Hus och Tomter
Jord ....
1,416
1,586
170 30
222
301
4,284
100 25
1,666
32
32
230
200
44
830
24
400
32
1,000
370
288
1,913
12,341
80,546
24
900
160 1,154 3,316
,630
180
112
292
896
1,586
80,546
118,075$
1,416
225,548
170
301
900
222
160 1,154
100 25
180
112
32
1,666
292
230
896
32
44
400
200
3,316
30
830
1,000
268
24
370
32
1,913
288
12,341
Summa
32
Haparanda Stad,
35,385
3,000
34,385
1,000
3,000
Hus och Tomter
Hapaniemi donerade hemman
1,012
1,062
2,080
125
266
23
125
28
175
3,813
150
32
1,062
34,385
1,012
2,080
38,385
125
[,000
23
125
23
266
3,813
28
175
150
Summa
32
3,647
4,015
671
85 41 831 262,740$ 192,526 26,926§j 482,194
Norrbottens Läns Landskontor i Piteå den 6 Juni 1856.
119
8,870)44 172
368
493
2,306
187 124
2,752
306
6,962
1,425
110] 1,406
512 290 1,9741 4,098
621
30
656
1,410
588
601
39
29
3,582132 24,973
135
32
40
285
40
Summa Summarum
Fr. IMaUcen.
Till Berättelsen öfver Norrbottens Län för åren 1851—1855.
